# ID: svediakorp-gov2298
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 123,971
# sentences: 4,029
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
i&UVlfaWBA
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM
ARÉN 1856 OCH 1857.
AIDHA SAMLIAGEA.
2ulra Afdelningen:
Kongl. ]ftaj:ts liefallningshafvandes
Embets-Berältelser.
Å»a>a& SÅasaa.
INNEHÅLL
Berättelsen för Hallands Län
„ „ Götheborgs d:o
,, „ Elfsborgs d:o
„ ,, Skaraborgs d:o
,, ,, Nerikes d:o
„ „ Wermlands d:o
,, „ Westmanlands d:o
,, ,, Kopparbergs d:o
,, ,, Gefleborgs d:o
„ „ Wester-Norrlands d:o
,, „ Westerbottens d:o
„ „ Jemtlands d:o
„ „ Norrbottens d:o
•'i? i!, 'I
• >; [: t :> Vi
o:f>
abisatssn^'// ,,
■bufilm, i^jW ..
■
■ •> /i
'■'"t ><loB‘»11.
o;: *
/- ii-oY/
.
KONGL. MALTS BBFALLNINGSH AF VANDES
UTI
HALLANDS LÄN
TILL
# ttntlertlånig/tet afgiftta
FEMÅRSBERÄTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
STOCKHOLM, 1857.
I>. A. NORSTEDT 4 SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
ii å. Ja ci m a j j a e
! ! IT
a e
m l&ITTAHaa-8HA£fi^ >j
• u.81 M IOi(/i.*0l
urs^öK
/, T«:-tTi>aofi ./ .m
.■oiiifov iliol!
Underdånig berättelse om tillståndet i statistiskt och
ekonomiskt hänseende inom Hallands Län åren
1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
§ L
Länets allmänna beskaff enhet.
Då länets geografiska läge, vidd och klimat under de fem år, denna berättelse
omfattar, ej undergått några förändringar, vågar jag i underdånighet i dessa afseenden
hänvisa till förut afgifne berättelser.
2.
invånare.
Enligt 1855 års mantalslängder utgjorde folkmängden:
Skattskrifne
Befriade
Summa
Mankön
Qvinkön
Mankön
Qvinkön
i Laholms fögderi
7,040
7,210
5,930
6,590
26,770
» Halmstads »
7,139
7,189
5,880
6,312
26,520
» Warbergs »
5,705
6,348
4,980
5,353
22,386
» Fjäre »
7,103
6,996
5,337
5,661
25,097
Summa
26,987
27,743
22,127
23,916
100,773
i Laholms stad
282
384
212
221
1,099
» Halmstads » .......
848
1,011
503
610
2,972
» Falkenbergs »
251
315
80
299
945
» Warbergs »
465
605
336
433
1,839
» Kungsbacka »
166
208
95
103
572
Summa
2,012
2,523
1,226
1,666
7,427
Summa summarum 128,9991 30,266 23,353
25,582
108,200
4
Uti min sednast, afgifne berättelse uppgafs folkmängden på landsbygden till 95,640
personer och i städerne till 6,994 personer, tillsammans 102,634 personer, hvaraf
synes att densamma sedan år 1850 till och med 1855 ökats på landsbygden med
5,133 och i städerne med 433, eller tillsammans inom hela länet med 5,566 personer,
och det ehuru under dessa sednast förflutna åren icke obetydliga utflyttningar
af så väl qvins- som mankön ägt rum till Amerika och till Danmark.
Utflyttningarne till Amerika hafva nästan uteslutande skett från södra och norra
delarne af länet och merändels utgjorts af hela familjer, då deremot utflyttningarne
till Danmark hufvudsakligen ägt rum från medlersta delarne af länet och egentligen
utgjorts af tjenstehjon och yngre folk af båda könen, hvilket sistnämnde förhållande
betydligt uppstegrat så väl tjenstehjonslönerne som ock arbetskostnaden.
Den verkan, nya folkskole-undervisningen skulle medföra till allmogens förbättring
i sedligt hänseende, har ännu icke låtit sig förnimma, och jag betviflar äfven, att
denna undervisning är så inrättad, att åsyftade ändamålet öfverallt uppnås. Detta beror
hufvudsakligen på hurudane lärarne äro; och ehuru de till sin vandel kunna vara
klanderfrie, är det icke en hvar af dem gifvet, att lyckas såsom lärare. Orsakerne
dertill kunna vara mångahanda och ligga både inom och utom dem. Deremot hafva
redan de sednaste författningarne, hvarigenom bränvinet dels blifvit betydligen fördyradt,
dels ock dess försäljning nogare kontrollerad, märkbart verkat till folklynnets
förbättrande i samma mån, som det välgörande inverkat på allmogens ekonomiska
förhållanden. Det hvardagliga bränvinssupandet hemma, stundom till öfvermått, och
hvarvid hela familjen, ja till och med de minsta barn, undfägnades, särdeles under
bränvinsbränningstiden, har nu nästan alldeles upphört. Redan under tvänne år, förrän
Eders Majits nådiga Förordning af den 18 Januari 1855 angående vilkoren för
försäljning af bränvin samt andra brände eller distillerade spirituösa drycker utkom,
hade jag tillämpat den princip inom detta län, att icke medgifva utskänkning af bränvin
eller andre starka drycker vid marknader eller auktioner å landet; med denna
min åtgärd hafva alla tänkande uttalat sin belåtenhet; och det är visst, att slagsmål
och oordningar vid dylika sammankomster härigenom, om de ej alldeles aftagit, dock
blifvit allt mera och mera sällsynta. — Vid allmogens besök å städernes torgdagar
ser man dock, att den gamla smaken för bränvinet tager ut sin rätt, men efter återkomsten
till hemmet, der sällan bränvin numera finnes, varar åtminstone nykterheten
till nästa stadsfärd, och kan man med skäl hoppas, att, då allmogen ögonskenligen
ser de fördelar, som nykterhet och ordning frambringa, den ock skall småningom
aflägga fyllerilasten. — De sednaste årens goda skördar, jemte de höga pnserne
å alla landtmannaprodukter, hafva dock i första rummet bidragit till en ekonomisk
förbättring, hvarpå det säkraste beviset är, att de till verkställighet inlemnade exeku
-
5
torialer under åren '1854 och <1855 vida understigit de nästföregående årens. Visserligen
har denna välmåga alstrat en tilltagande lyx, särdeles i klädedrägten, så att
man numera sällan ser den förmögnare allmogen af båda könen använda hemmagjorda
tyger till sina helgedagskläder; men med välmåga och huslig trefnad följer vanligen
hos allmogen äfven moralisk förbättring. Det har ock visat sig alt då, särdeles
i norra delen af länet, stölder och illbragder af hvarjehanda slag snart sagdt hörde
till ordningen för dagen, sådane brott under de tvänne sednaste åren mera sällan
förekommit.
De af Hans Excellens Herr Justitie-Staministern årligen till Eders Maj:t afgifne
berättelser angående, bland annat, brottmålen i riket visa, att under nedannämnde år
de anklagade inom länet utgjort:
år
1851
955
män
82
qvinnor.
1,037
personer.
år
1852
1,048
män
109
qvinnor.
1,157
personer.
år
1853
1,456
män
118
qvinnor.
1,574
personer.
år
1854
1,092
män
98
qvinnor.
1,190
personer;
varande denna berättelse för år 1855 ännu icke kommen Eders Maj.ts Befallningshafvande
tillhanda.
Af desse anklagade hafva blifvit sakfällde:
år 1851
849 män
J73 qvinnor. personer.
år 1852  791 män
81 qvinnor, g7g personer.
år 1853
1,324 män
102 qvinnor. 1426 personer.
och år 1854
959 män
qvinnor. 4 043 personer.
Vidare inhemtas af dessa berättelser, att, med hänsyn till folkmängden, sådan
den antogs vara inom länet år 1845, eller 100,419 personer, deraf 93,837 å landet
och 6,582 i städerna, år 1851 hvarje 96:te person varit ställd under tilltal, och
hvarje ! 0.9;de blifvit sakfälld; men att på landet endast hvar i o 4:de varit anklagad
odi hvarje 1>67:de blifvit sakfälld, då i städerna hvar i 5;de person varit anklagad
och hvarje 4 Side blifvit sakfälld.
Uti de derpå följande ärens berättelser är folkmängden beräknad efter hvad den
var år 1850, eller 105,726 personer, deraf å landet 98,210 och i städerna 7,516;
och har resultatet deraf blifvit :
i hela länet: å landet: i städerna:
anklagade, sakfällde, anklagade, sakfällde, anklagade, sakfäHde.
år 1852 hvar 91 iste 1'2 Uste 122:dre 175:te 2 Uste 24:de.
år 1853 hvar 67:de 74:de 81 iste 89:de 19:de 22:dra.
år 1854 hvar 88:de 101 :ste 117:de 133:dje 21:ste 24:de.
De åtalade och sakfällde personernas antal har varit störst år 1853, under
hvilket år, endast inom ett härad, omkring 500 personer tilltalades för underlåten
eller vårdslös väglagning. För öfrigt hafva brotten hufvudsakligast bestått uti:
Våld emot person, ej urbota, men hvarigenom allmän fred brutits.
Slagsmål i allmänhet.
Smädeord eller hot emot person, stadd i utöfning af embete eller tjenst.
Smädeliga eller förklenliga ord och åthäfvor i allmänhet.
Stöld,
samt öfverträdelse)’ af förordningarne angående bränvins bränning och försäljning samt
emot fylleri och dryckenskap.
Tvänne tilldragelser under denna period anser jag mig skyldig särskildt omnämna,
enär allmänna säkerheten på ett betänkligt sätt blifvit genom dem båda störd.
Den 14 November 1854 inställde sig Kronolänsmannen i Himble härad, F.
Kjellman, åtföljd af en Tull-öfveruppsyningsman från Warberg samt biträden, uti Mutene
by af Rolfstorps socken, för att verkställa beslag, dels å varor, hvarmed drefs
olaga landthandel, dels å gods, som olofligen och utan tullbehandling blifvit i riket
införd t. Genom tillställning af dem, hos hvilka beslaget skedde, samlades inom kort
tid befolkningen icke allenast inom Mutene, utan äfven inom angränsande byar, och
sedan bränvin blifvit bland den utdeladt, börjades öppet våld emot fÖrrättningsmännen,
så att desse icke allenast hindrades från beslagets fullbordande, utan måste, sedan deras
åkdon förstörts, reskläderne kringspridts och förderfvats, samt handgripligt våld
utöfvats, de anse sig glade med lifvet kunna undkomma den uppretade folkmassan.
Några gånger förut hafva under min tjenstetid oordningar af svårare art inom
länet inträffat, och då de allvarliga uppmaningar och vänliga råd jag meddelat till
lydnad för lag och borgerlig ordning sålunda visat sig icke vara tillräckliga, fann jag
mig befogad begagna den nådiga tillåtelse, jag fått, att för ordningens och lugnets
upprätthållande reqvirera militärstyrka från Elfsborgs regemente, samt förlägga denna
styrka uti de byar, hvilkas befolkning hufvudsakligast deltagit uti våldet. Denna åtgärd
har, efter den upplysning, ortens aktningsvärde domare mig sedan meddelat,
haft en ganska god verkan med sig, i det att ransakningen derigenom underlättades
och bevisning framkom, som troligen annars icke blifvit tillgänglig; hvarförutan iakt
togs
det särskilda förhållande, att under hela ransakningen ingen enda person, som
fått kallelse till inställelse vid domstolen, underlät att deh åtlyda. Genom Eders
Maj:ts nådiga utslag den 26 sistl. Juni dömdes de två hufvudmännen till sex års och
tio deltagare uti våldet till två års fästningsstraff.
Under det utskeppning af potäter sistlidet års höst, likasom under flere före
gående
år, här pågick, uppstod bland arbetsklassen i staden, säkerligen icke utan intryck
från andre personer, som sedan ryggade sig tillbaka, ett missnöje dermed,
hvartill som anledning förebars, dels befarad brist till våren på denna uti arbetsklassens
lefnadsordning så väsentligen ingående vara, dels ock de uppjagade priseme så
väl å potäter sorn andre lefnadsförnödenheter. Efter det missnöjet fåtit sig flera1 dagar
förnimma, utbröt det omsider i öppet våld, men genom hufvudmännens hastiga
inmanande i häkte qväfdes oroligheterne i deras första början. Detta mål är ännu
beroende på Eders Maj:ts och Rikets Götha Hofrätts pröfning.
Det i sista berättelsen såsom tiflämnadt omförmälda cellfängelset för Kungsbacka
stad och Fjäre härad har under denna tid blifvit bygdt, och till begagnande upplå
tits
från och med den 1 Juli 1854; blifvande alla ransakningar om häktade personer
nu der hällne; men Wiske härads invånare, sorn hafva närmare till Warberg än
Kungsbacka, hafva icke velat medgifva, att detta cellfängelse begagnades äfven förderas
fångar, och att ransakningarne om dem äfven der höllos, hvarföre ock Eders
Majit afslagrt den, i strid med häradsboarnes önskan, härom väckte fråga. Derjemte
har å Warbergs f. d. fästning början gjorts med uppförande af ett cellfängelse för
trettio fångar och grunden till ett sådant fängelse äfvenledes blifvit under förlidne året
här lagd, så att tillräckligt antal cellfängelser för länets ransakningsfångar snart finnes
att tillgå. Men i och med detsamma dessa häkten hunnit fullbordas böra ock alla
ransakningar om häktade personer der hållas, så att all transport af fångar må undvikas,
särdeles på sätt den hittills tillgått och ännu tillgår.
Efter afdrag af transportfångar och de för skuld bysatte personer har de häk
tades
antal varit:
år 1851 : . . . . , . . .' "i 41. moni aslobite tå«
*mi- & 1852 413 »
8
år 1 8 5 3
3 4 7 st.
» 1854
336 »
och » 1855
382 » ,763 st. —
eller i medeltal trehundrafemtio personer, hvilket antal med icke mindre än 84 personer
öfverskjuter medeltalet af fångar enligt nästföregående berättelsen.
Kostnaderna för fångvården hafva, enligt uppgift från Landtränteriet, uppgått:
år 1851 till . . 8,002 R:dr 10 sk. 10 rst.
» 1852 » . . 9,694 » 37 » 8 »
» 1853 » . . 8,962 » 16 » — »
» 1854 » . 9,145 » 11» 8 »
» 1855 » . . 9,616 » 16 » 10 » 45420 R:dr 45 sk. Banko.
eller i medeltal  9,084 R:dr 9 sk. Banko.
Antalet af handlagda lagsökningsmål och af de för skuld bysatte personer har
uppgått:
år 1851 till 2,211 mål emot 2,620 personer om 130,773 R:dr B:ko,
och 15 bysatte.
» 1852 till 3,077 » » 3,390 personer om 178,199 R:dr 46 sk. Bko,
och 23 bysatte.
» 1853 till 3,653 » » 4,136 personer om 171,256 R:dr 32 sk. 6 rst. B:ko,
och 20 bysatte.
» 1854 till 1,933 » » 2,645 personer om 121,063 R:dr,
och 15 bysatte, samt
» 1855 till 1,601 » » 2,003 personer om 93,312 R:dr,
och 23 bysatte
Häraf visar sig, på sätt äfven tillförene blifvit anmärkt, att lagsökmngarnes till
eiler
aftagande i väsentlig mån äro beroende på föregående årets gröda.
§ 3.
Näringar.
»Jordbruket, (utdrag af Hallands Läns Hush.-Sällskaps berättelse för innevarande
»år) särdeles mom södra Halland, kan i allmänhet sägas vara i framåtskridande.
Mergling
9
»Mergling, klöfversådd och vexelbruk börja allt mer och mer hos allmogen att använ»das.
Begagnandet af artificiel gödsel, också af allmogen, är ej heller ovanligt, hvil»ket
visas deraf, att under denna vår — 1856 —inväntas till Halmstad 400 Skeppd
»guano från London, utom icke ringa partier, hvilka uppköpas i Götheborg.
»Det är egentligen inom de socknar, hvilka äro belägne utmed eller i närheten
»af kusten, och hvarest jordmånen, såsom bördigare och rik på mergeltillgång, mera
»lönar en använd möda, som dessa förhållanden äga rum. — I de på höglandet ut»med
Smålands och Elfsborgs läns gränser belägna socknar är den rådande jordmå»nen
sand och grus; här hafva förbättringarne i jordbruket ännu ej fått lif. Norra
»Halland, med en kraftigare jordmån än inom södra delen af länet, står dock, hvad
»åkerbruket beträffar, tillbaka för den sednare; orsaken härtill ligger dels deri, att in»om
denna del endast ett förhållsvis mindre antal af egendomar äro belägne, hvilka
»genom exemplet kunna verka undervisande och uppmuntrande; dels att särdeles in»om
Fjäre fögderi, en del af allmogen är sjömän och sålunda öfverlemnat jordens be»brukning,
liksom i Vikingatiden, till qvinnorna och tjenstedrängar från andra orter,
»samt slutligen den, sedan längre tid tillbaka, derstädes rådande kredithandeln, hvilken
»skadeligen inverkat så väl på folkets moraliska som ekonomiska ställning.
»Hvad särskildt rörer de större egendomarne eller af ståndspersoner bebrukade
»gårdar, så kan sanningsenligt sägas, att intresset för en rationel landthushållning hos
»dessas ägare och brukare vaknat till fullt lif. Underdikning är i temlig utsträckning
»utförd dels med rör, dels med sten å åtskillige egendomar i norra Halland, och kom»mer
i år äfven att påbörjas på egendomar i södra delen, hvilka nu äro bemerglade.»
Under förlidet år hafva från Halmstad och Warberg exporterats till utrikes or
ter
4,799 tunnor säd och 602 tunnor potates, och till inrikes orter från dessa städers
och öfrige hamnar i länet 8,856 tunnor säd, 3,512 tunnor potates, 4,947 Lpd smör
och 1,372 Lpd ost. Från inrikes ort hafva till länets hamnar importerats 12,461
tunnor säd, hvaraf vill synas att sädesexporten ej öfverstiger importen med mer än
194 tunnor, men härvid måste erinras, att så väl till Småland och Elfsborgs län, som
till Götheborg, betydliga qvantiteter säd afföras landvägen från länet.
Mejerier hafva på flere ställen inom länet uppstått och betalas i arrende för
hvarje ko från 50 till 75 R:dr R:gs.
Ett Stamholländeri af Pembrokeshire-race, bestående af 20 kor och 2 tjurar, underhålles
på Herr Löjtnant Kuylenstjernas egendom Marielund. Korna hafva sedan
de ditflyttats från Wexiö län betydligen ökat sin mjölkproduktion. Detta stamholländeri
har ännu icke, genom spridande af afvelsdjur, kunnat inverka på boskapsafvel,
men de sedan längre tid tillbaka till åtskilliga egendomar (hvaraf förnämligast må
Berättelse öfver Hallands Län för åren 1851—1855. 2
10
nämnas Skottorp och Dömestorp, tillhöriga Herr Ryttmiistaren Möller) inkomna djur af
korthorns- och ayrshire-racerne hafva deremot redan utöfvat ett gagneligt inflytande.
Af ädlare får finnes endast cheviots-racen, hvilken hufvudsakligen utspridts från
Tjolöholm i norra Halland, hvars ägare, Herr Dann, dithemtat en hjord från England^
Hästafveln bedrifves icke betydligt, emedan allmogen ännu odlar sin jord med
oxar och äfven med kor; likväl uppdrager allmogen i medlersta delen af länet både
starka och goda arbetshästar.
Till upplysning om verkställde landtmäteri-åtgärder under de fem sednast förflutne
åren meddelas följande tabell:
Bolstäder.
Afmätta eller skif-  tade hemman.
A r
e a l.
Utflyttande.
Qvar-
boende.
Inrösningsjord.
.
Afrösnings-
jord.
Impe-
dimenta.
Summa.
Åker.
......
3
qa
Uppod-
lingsbar
mark.
Transport från
Antal
Antal
Mantal
T: land
T:la rid
Tdand
Tdand
Tdand
Tdand
förec;. berättelse
1,750
2,742 1,362+fl
50,789 52,557
26,380
154,439
5,599
289,764
år
1851
149
170
102+
4,474
4,896
1,139
9,196
344
20,049
»
1852
184
213
89+
3,925
7,073
1,645
19,362
795
32,800
1853
167
149
72+
3,191
4,444
1,492
11,011
245
20,383
»
1854
161
178
91 +
3.377
5,451
1,638
10,139
266
20,871
»
1855
235
228
103++
5,291
5,811
1,569
13,562
230
26,463
Summa
2,646
3,680
1 ,823-r+y
71,047
80,1321 33,863j217,709
7,479
410,230
Alltså komma 225 tunnland öfverhufvud på hvarje helt mantal, hvaraf nära 39
tunnland åker, nära 44 tunnland äng, 18+ tunnland uppodlingsbar mark, nära 119+
tunnland afrösningsjord och 4 tunnland impediment^.
Af åboerne hafva ungefär 43 procent utflyttat och 57 procent qvarbott å gamla
bolstaden. Genom desse utflyttningar har både länets utseende förändrats och odlingarne
i betydlig mån tilltagit, särdeles i socknarne utmed hafvet, som nu äro till det
mesta skiftade. Ehuru laga skiftena medföra betydliga kostnader, är dock allmogen
numera mycket belåten med desamma, ty hvarje delägare sättes derigenom i tillfälle,
att efter bästa förstånd sköta jorden, oförhindrad af grannen, som kan hafva helt olika
åsigler.
11
I vissa trakter, särdeles i Fjäre och Tönnersjö härader, hafva så kallade ägofridsföreningar
blifvit, efter afslutade laga skiften, ingångna, och med dem har hitintills
mycken belåtenhet uttalat sig. — Skifteslagen hafva nemligen beslutat, att för undvikande
af de dryga kostnader, uppförandet af hägnader medförer, hvarje ägare är
skyldig taga vård om sine kreatur, så att de icke göra skada å annans teg. Underlåtet
uppfyllande häraf medför skyldighet att ersätta all derigenom uppkommande skada.
Under de sednaste åren hafva följande summor till odlings-lån blifvit af allmänna
medel beviljade:
för år 185'1  —
år 1852  1,800 R:dr B:ko,
år 1853
6,200 » »
år 1854
2,950 » »
1855
1,540 » »
ar
Summa 12,490 R:dr Banko
och i utflyttningshjelp hafva följande summor erhållits till underlättande af genom utflyttningar
till följe af laga skiften förorsakade kostnader, neni igen:
7,290 R:dr 36 sk. 2 r:st.
. 10,693 » 9 » —
6,286 » 14 » 6.
6,886 » 27 » 5.
7,977 » 33 » 6.
för år
» »
1851
1852
1853
1854
1855
Summa B
ko R:dr 39,134
24
7.
Vid jemförelse med min år 1850 afgifne berättelse om utsädet och sädespro
duktionen
blir förhållandet sålunda:
att utsädet af alla slags säd uppgick:
år 1850 till  81,800 tunnor och
» 1855 till  88,866 tunnor;
att medelafkastningen, efter afdrag af utsädet, beräknades:
år 1850 till 316,124 tunnor och
» 1855 till  354,049 tunnor;
att utsädet af potates utgjorde:
år 1850
. . 34,860 tunnor och
» 1855
38,(144 tunnor,
12
samt att afkastningen af denna rotfrukt, efter afdrag af utsädet, upptogs:
år 1850 till 244,148 tunnor och
» 1855 till  247,341 tunnor.
Utsädet af alla slags säd har således på dessa fem åren ökats med 7,066 tun
nor
och sädesproduktionen med 37,925 tunnor.
Enligt Kronofogdarnes uppgifter underhöllos å länets landsbygd:
år 4850 år 1855.
Hästar  14,124. 15,443.
Oxar
13,046. 14,091.
Kor
38,259. 49,485.
Ungboskap  23,941. 25,448.
Häraf synes, att kreaturen i allmänhet ökat sig på de förflutna fem åren, men
deribland framför andra korna, till ett antal af 11,226, hvilket icke allenast bör tillskrifvas
den svåra boskapssjukans upphörande, utan äfven de under de sednare åren
anlagde mejerierne inom länet.
Enligt min sednaste berättelse var förhållandet med bränvins-pannornes antal och
deras beskattning sålunda:
år 1848 . . . 2,314 pannor och 16,694 R:dr 44 sk. 6 r:st. skatt,
» 1849 . . . 2,208 d:o och 20,427 » 46 » 4 » d.o och
» 1850 . . 1,857 d.o och 18,311 » 22 » 8 » d:o.
Förhållandet för de sednaste fem åren är:
år 1851 . . . 1,851 pannor och 16,658 R.dr 10 sk. 7 r:st. skatt,
» 1852 . . . 1,559 d:o och 16,818 » 26 » 6 » d:o,
» 1853 . . . 1,543 d:o och 13,756 » 33 » 2 » d:o,
» 1854 . . . 1,435 d:o och 8,711 » 37 » » » d:o, och
» 1855 ... 77 d:o och 102,145 » 22 » » » d:o,
hvilket förhållande visar en fortfarande årlig minskning, såväl i pannornas antal som i
bränvmsskatten ifrån år 1849 och till år 1855, då den nya brännings-förordningen
tillämpades.
Vid markegångs-sättningarne under de sednaste fem åren hafva .spanmålspriserne
varit följande:
\
43
Banko.
1851. | 4 853. | 1853. | 4854. | 1855.
En
tunna
hvete
•
4 2124 —
10 36
— 14
42
I
20
En
tunna
råg
10 — —
9
— 4.2
9
I
43
46;—
En
tunna
korn
med 4 kap-
6 321 —
5 32
—! 7
32,—
6
32 —
9
16 —
En
tunna
hafre
par på tinan
^ I
3
8
—1 4
— —
4
5
24 —
En
tunna
ärter
916 —
9
— 11
9
32 —
43
En
tunna
bönor
7;
7
16
9
161 —
8
.
11
|
Vid jemnförande af såväl dessa markegångs-taxor, som ock de föregående arens,
ined markegångs-taxor från de fleste öfrige länen, visar sig att spanmålspriserne, och
i allmänhet alla räntepersedlarne i Hallands län varit ibland de lägst upptagne, och
detta oaktadt torg- och salupriserne här i länet vanligtvis varit minst lika höga, om ej
högre än i andra län, — ett förhållande, som härleder sig derifrån, att inga räntetagande
hemman finnas inom länet, utan endast räntegifvande; hvadan ock ombuden vid
markegångs-sättningarne alltid funnit sin fördel uti att bringa dessa så låga som
möjligt.
Strömrensningar och vattenaftappningar hafva på de sednare åren till stor fördel
för länet med biträde af statsmedel blifvit verkställde; oberäknade uppdikningarne vid
Hunble och Tollereds åar, hvars omgifvande, tillförene vattendränkta, ängar nu lemna
frodiga sädesskördar, har Ramsjön, i närheten af Falkenberg, under förlidet år
blifvit aftappad och, sedan å kostnadsförslaget, uppgående till 26,292 R:dr Banko, ett
statsanslag af ett tusende åtta hundrade R:dr och ett statslån å 7,200 R:dr Banko
blifvit beviljadt, fortgår nu kanal-gräfningar genom vattendränkta mader ofvanom
Ramsjön inom fyra socknar, hvarigenom vinnas till åkerjord 3,461 tunnland, äng 513
tunnland och torfmåsse af god beskaffenhet 715 tunnland, Summa 4,389 tunnland,
hittills nära nog obrukbar jord. Hetta arbete skall vara färdigt nästa höst.
Sänkning af Stens-ån, hvilken inom Hasslöfs, Karups och Skummeslöfs socknar
öfversvämmar 500 tunnland jord, är äfven under arbete; kostnadsförslaget uppgår till
48,666 R:dr 32 sk. Banko och sänkningsarbetet skall under innevarande år på ägarnes
bekostnad fortsättas.
Skogar. Misshushållningen härmed fortgår sin jemna gång, hvartill mycket bidrager,
att ingen enda skogsbetjent är anställd här i länet mer än Jägmästaren för
Christianstads, Malmö och Hallands län, hvilken har sin station i Christianstad, hvarest
han alltid är fullt upptagen med dervarande flygsandsfält; härigenom kan van vården
af skogen å boställen och kronohemman svårligen kontrolleras såsom sig borde, och
14
nödiga råd och upplysningar saknas såväl för vården af de skogar som finnas, sorn
ock för återplantering, äfvensom för rätta brukandet af länets rika torfmåssar samt
behandlingen vid rofdjursfångst. Denna brist på jägeri-betjening har nödgat possessionaterne
i länet att anlita i Skåne bosatte Danske forstmän, och har till följd häraf
icke obetydliga skogsplanteringar verkställts ä någre enskilde egendomar.
Flygsandsfälten. I sammanhang med hvad jag nämnt i föregående punkt om
total brist på jägeri-betjening i länet får jag anmäla, att sandplantören Bruhn är med
lön af skogsplanterings-kassan antagen i och för vården af flygsandsfälten, hvilkas vidsträckthet
här i länet gifver sandplantören full sysselsättning, särdeles sedan läkning
af flygsandsfält i större skala, än förr, nu på några år företagits, såsom med det betydliga
sandfältet å det genom flygsand förgångna Höka-hemmanet utmed utloppet af
Laga-ån, hvarigenom sandplantören icke kan påräknas i egenskap af skogsbetjent
i länet.
De Halländska flygsandsfälten utgöra sammanräknade .... 7,890 trland,
deraf äro med furuskog besådde  650 tiland
med naturlig uppväxt fur, björk och al  450 »
med sandhafre besådde och planterade, cirka 2,500 »
genom infredning gräsvallade 2,370 »
odämpade höga sanddrifvor
. . . 700 »
af markägare sjelfve odlade och behandlade, cirka . . . 1,220
Beträffande Höka-hemmanets med flere derintill belägne jordägares, numera till
Kronan afstådde och uti ofvannämnde totalsumma inberäknade flygsandsfält, som enligt
uppmätning innehålla 667 geometriska tunnland, så hafva derå, med innevarande
års slut, blifvit utplanterade sex millioner sandrörsplantor (Arcendo Arenarius) samt
utsådde 400 tunnor frö (Elgmus Arenarius).
§ 4-
Fabriker och Mtinärinyar.
1:0. Anderstorps mekaniska bomulls-spinneri i Lindome socken, som nedbrann
år 1852, är åter uppbygdt och innehar nu 21 spinnstolar; innan branden afverkade
det sex hundradesextiosex tusen åttahundra åttatiosju skålpund bomull till ett värde
15
af 343.417 R.dr 32 sk. Banko, men nu afverkar det 1,080,373 skålpund till ett
varde af 480,341 R:dr Banko; förut svsselsatte det 190 arbetare, men sysselsätter
nu 278.
2:o. Slottsmöllans klädesfabrik, som, tillhörande fabriks-bolaget under firma f.
R. Wallberg & Söner, under denna period blifvit betydligen utvidgad. Under är 1855
hafva vid fabriken användts och upparbetats 187,699 skålp. utländsk och 3,363 skalp,
inhemsk ull, dels lill kläden, dels till filtar.
Pappersbruk finnes tvänne, nemligen vid Wärestorp och vid Marbäck, båda i
Laholms fögderi. A båda bruken tillverkas cirka 5,000 ris papper till ett värde af
10,000 R:dr Banko.
Tegelbruk finnes 10 st. i länet, der taktegel säljes för 50 ä 60 R:dr pr 1,000:det
och mursten för 30 å 40 R.dr pr 1,000, allt R:gs.
Pollaske-raffinaderier finnas i länet fem stycken.
Surna eks l Ulv er k n ing af mjölbärsris bedrifves i Knäreds socken. Från Malmö och
Köpenhanm har derom kontraherats med tillverkaren å 2,500 Lispund.
Trädgårdsodling har hitintills nästan uteslutande idkats å de större egendomarne
och kring städerne, men sedan aflidne Stadsmäklaren Thomé i Götheborg, född i
Halland, disponerat till detta läns Hushållnings-sällskap 10,000 R:dr Banko, hvaraf
räntan skall användas till premier åt allmogen för trädgårdsskötsel och honingsodling,
torde hågen för denna nyttiga och vackra binäring snart tilltaga.
Slöjder. Möbeltillverkningen uti Lindome by i Fjäre fögderi, som omtalats i
föregående femårs-berättelse, har betydligen förbättrats så väl till godhet som till prydlighet
i formerne. Ärliga tillverkningen anses belöpa sig till 100,000 R:dr R:gs.
Linne-, bomulls- och ulltillverkningen intager likväl fortfarande första rummet
bland länets binäringar inom Laholms, Halmstads och Warbergs fögderier. — Uti
Laholms fögderi utgöres den af vadmal, strumpor, tröjor och täcken eller så kallade
ryor; handlande från Laholm, Wåxtorps by och Borås införskrifva Isländsk och Jutsk
ull, som utdelas bland allmogen till bearbetning, och hafva sednaste årens arbetslöner
stigit från fem till sju R:dr Banko per Lisp.d, hvaraf en inkomst anses hafva kommit
orten till godo af omkring 80,000 R:dr Banko under de sednaste åren. Arbetsförtjensterne
hafva mycket höjt sig emot förut, i anledning af betydliga beställningar för
Kongl. Maj:ts och Kronans räkning. Inom Halmstads härad tillverkas numera nästan
endast vadmal, golfmattor och ryor. Ärliga tillverkningen kan med säkerhet antagas
till 12,000 alnar vadmal, 4,000 alnar golfmattor och 3,000 st. täcken och ryor.
Priserne å desse varor äro per aln 32 å 40 sk. för stampadt vadmal, 10 å 12 sk. aln
för golfmattor samt 1 R:dr 16 sk. å 1 R:dr 24 sk. för täcken och ryor, allt Banko.
16
Uti Warbergs fögderi består tillverkningen af ylle- och linneväfnad; af förra slaget
tillverkas, utöfver hvad som förbrukas i orten, omkring 56,000 alnar vadmal i
värde till 31,000 R:dr Banko och af sednare, nemligen dräll, lärft och blångarnsväf,
65,000 alnar, som kunna beräknas till 19 å 20,000 R:dr Banko. Dessutom tillkommer,
bland ylletillverkningen, golfmattor och häst-täcken till 2,500 R:drs värde och. bland
linnetillverkningen, säckar och grof väf eller entränning till ett värde af 3,500 R:dr
Banko. Linodlingen bedrifves i norra Halland i temlig stor skala; ensamt från Warberg
har under år 1855 sjöledes utförts 52,189 alnar linneväfnader och 1,262 tunnor
linfrö.
Saltsjöfiske idkas i trakterne af Halmstad, Warberg och Kungsbacka, men då
hafsstranden längs hela kusten är mycket grund och då endast vid Onsala i nordligaste
ändan af länet finnes tjenlig båthamn för uppläggning af större fiskbåtar, förutan
hvilka intet storfiske kan äga rum, har saltsjöfisket hitintills endast bedrifvits i liten
skala med små båtar, särdeles som Onsala-boarne, hvilka borde kunna dertill begagna
stor-båtar, mera egna sig åt sjömans- än fiskeri-yrket; likväl då kustboarnes uppmärksamhet
nu blifvit fästad på den stora fördelen för dem af idkande af storfiske på
djupet, der ymnig tillgång finnes på torsk, kolja, hvittling, flundra, hummer och understundom
sill, har redan en fisk-förening förlidet år bildat sig i Söndrums socken
nära Halmstad för erhållande af en tjenlig båthamn, hvarå besigtnings- och kostnadsförslager
redan blifvit af Herr Kapten Remmer upprättade. Skulle denna båthamn,
som äfven är behöflig såsom nödhjelpshamn och lots-station, komma till fullbordan,
är troligt, att icke allenast den delen af länet skall komma i fart med storfiske, utan
äfven att andra kustorter inom länet skola genom exemplet finna sig dertill uppmanade,
allt under förhoppning om något understöd af statsmedel till nödig fiskredskap i
likhet med hvad Bohusländska fiskare dertill erhållit.
Laxfisket har under de sednare åren betydligt minskats. Försök till artificiel
odling af lax-yngel har under förlidna året, under ledning af Baron Cederström, företagits
i Nissa-ån vid Oscarsström, dock har dermed ännu ej lyckats.
Landthandel drifves hufvudsakligast med skogseflfekter, väfnader, kreatur och andra
landtmanna-produkter, sorn föryttras i städerne och vid marknaderne inom och
utom länet.
Jagten är inom länet vanvårdad, men skulle troligen komma i bättre skick, om
nödig jägeribetjening funnes, som kunde uppmuntra dertill samt lemna goda råd och
upplysningar.
Ollon-borrar och fet-pölsor (melolanta vulgaris) hafva nu icke visat sig i den
mängd som år 1851, då betydligare partier deraf insamlades och förstördes. Detta
må
17
må visst till stor del tillskrifvas denna åtgärd, men äfven inträffade nattfroster i Maj
månad 1855, då en betydlig del af dessa ur jorden redan uppkomna larfver förstördes.
Lika fullt hafva under förlidet års försommar insamlats 136 tunnor Ollon
borrar
dels på enskild bekostnad, dels för de dertill af Staten disponerade medel.
Politisk Författning. Stats-bidraget för år 1855 uppgår, enligt tabellen, till
397,784 R:dr 40 sk. 6 r:st. B:ko, hvaraf belöpa sig på städerne 48,364 lbdr 36
8 r:st. och pålandet 349,420 R:dr 3 sk. 10 nst. I öfrige hänseenden får jag åberopa
föregående berättelsen.
Uppbördsverket har gått med drift och ordning, och kronoskatterne årligen in—
drifvits utan restantier.
Kammarverk. Något hemman har icke från öde blifvit upptaget eller till ödesmål
förfallit, icke heller hafva några andra jordeboks-förändringar inträffat, än med de
kronohemman, som blifvit till skatte inlöste.
Vid 1855 års slut var taxeringsvärdet för hemman i länet 8,640,650 R:dr B:ko.
för frälse-räntor
65,368 » »
för lägenheter
73,884- » »
för manufakturier och fabriker  79,375 » »
för qvarnar och sågar  128,084- » »
Totalsumma B:ko R:dr 8,987,361 » »
Politi. Fögderierna och Kronolänsmans-distnkten inom länet hafva icke undergått
någon förändrad indelning sedan sednaste berättelse; samma förhållande gäller äfven
uti juridiskt och ecklesiastikt hänseende, äfvensom med båtsmans-roteringen. Hvad
den sednare beträffar, torde dock böra anmärkas, att af de inom länet befintlige 132
extra roterade nummer hafva de meste ingått på att vid krigstid lemna tross-häst i
stället för karl.
Länets beväring har, enligt från Kongl. Landtförsvars-departementets Kommandoexpedition
ankommen skrifvelse af den 31 December 1849, blifvit indelad på Bohusläns,
Jönköpings och Kronobergs regementen för den del deraf, som är pligtig att
göra tjenst till lands, hvarvid likväl det åligger samtlige bevärings-ynglingarne, äfven
de inbegripne, som äro pligtige att göra tjenst till sjös, att, intill dess annorlunda i
nåder anbefalles, årligen undergå vapenöfning inom länet, under kommando af det till
Hallands Infanteri-bataljon anslagne befäl.
Den till lands- och sjötjenst approberade bevärings-personalen utgjorde:
Berättelse öfver Hallands Län för åren 1851—1855. 3
48
år 1854
660.
/Undergingo gemensam vapenöfning 4853.
» 1852 och 4853 tillsammans . 4,040.)emedan 1852 icke någon sådan ägde rum
(i anseende till koppsmitta inom länet.
» 1854
664.
» 1855
864.
Beträffande helsö värden inom länet, äfvensom länets lasaretter och kurhus i
Halmstad och Warberg, vaccinatörer och barnmorskor får jag åberopa min sednaste
berättelse.
F a t t i g
Den
uti sist afgifne berättelsen påbörjade Statistik om Fattigvården har af mig
år af löljande
Statistisk Tabell efver Fattigviisctulet i
Stadens eller
Socknens Namn.
Mantal.
■ Befolkning.
Uttaxerad fat-  tigskatt på stad
.eller pä oför-  medladt mantal.
B:oR:dr sk, r.
Å
Aldre
perso-
ner.
itai fattighjoi
Barn un-  der 13 år
.
Summa.
Man-
kön.
Qvin-
kön.
Man-
kön.
Qvin-
kön.
Halmstad
—
1,351
1,621
1,926
iii
—
106
8
12
126
Warberg
801
1,038
1,333
16
64
26
26
116
Laholm . . . . ,
—
494
605
180
24
-
21
—
—
21
Falkenberg
43!
510
150
12
23
_
2
25
Kungsbacka
—
269
322
150
—
—
20
4
2
26
3,346
4,096
234
38
42
3ll
Jffliire Ftiireift.
~“7,4
12.
\
Örmevalla
32f
620
657
27
_
41
5
5
51
Landa
17Jt
384
432
14
21
4
16
2
1
19
Frillesås
32,*T
023
625
7
2
__
20
1
1
28
Gällinge
22j3
383
393
—
—
—
—
Hahla
101
206
220
4
2
8
13
13
Fjäras
121J
1,957
2,014
24
18
8
140
15
13
168
49
Länets Brandstods-bolag. Brandförsäkrad egendom inom bolaget från den 1
Nov. 1850 tili samma tid '1855, har varit för:
Försäkrings-s:rna B:ko Afgiftsbelopp B:ko.
år
1850
5,266,450.
4 4,308: 9.
4.
1851
4,404,640.
45,378: 24.
5.
»
4852 . . . .
4,420,430.
4 2,784: 18.
7
»
4853
4,425,200.
25,342: 38.
4.
»
4 854 till d. 4 Nov. 4 855 . .
4,858,280.
4 2,049: 43.
4.
v å r d e n.
blifvit fortsatt; och inhemtas förhållandet med Fattigvården inom länet under förlidet
Hallands Län __ år 1855.
Ärligt fattig-  vårds-under-  stöd på sock-  nen.
B. R. sk. r.
0
Ärligt under-  stöd för åldrigt
och orkeslöst
fattighjon.
B. R. sk. r.
Fattigkassa.
B. R. sk. r.
Fattighus. |
Fattighjon
på hvarje
Anmärkningar.
6,»96
62
32
14,450
42
8
i
24:de
3,346
32
■—
61
37
8
2,300
—
—
i
16:de
hafva
ko
st-
( Tvänne äldre och orkeslösa qvinnor, de enda under
50
32
dag
ar
792
10
i
52:dre
j denna kathegori, underhållas medelst kostdagar. Till
\ 19 andre något arbetsföre personer utgått, utom kon-
\ tanta bidraget, 6 lass ved och 60 lass torf.
6481
—
17
20
—
78
34
—
i
38:de
Aderton lass torf till fattighuset.
817
18
8
32
8
3,979
23
2
i
23:dje
968
29
37
4
25:te
249
16
—
29
21
4
60
—
43:dje
227
4
—
27
23
4
53
13
4
—
45:te
desse k
ri
"g
43
12
—
gå på s
oc
k:n
12
7
2
33:dje
3,513
26
—
33
28
—
1,926
22
2
—
24:de
20
Stadens eller
Socknens Namn.
Förlanda
Hanhalls
Lindome .
Elfsåker
Tölö
Onsala
Släp
Wallda
. .
98Viske Jfnrarf.
Wärö
Weddige
Åhs
Sällstorp
Stråvalla
///rivf/L
Ullared
Källsjö
Okome
Köinge
Svartrå
Sibbarp : .
Dagsås
Fagered .........
Gällared
Gunnarp *
. .
Ljungby
. .
Alfshög
.
Winberga
Stafsinge
Morup
EMimble EM*9»'iu9*
Lindberga ........
Torpa
. .
Hvalinge
. .
Skällinge
20}
33}
65,',
35,';
74}
94,",
44,\
72.V
72}
65,',
37,';
l.5i
21,i,
I2y;
32i
14^
12
274
16'
38
31 TB
40 4
414
164
42
31 T,
524
33,V
36}
Befolkning.
Man- 1 Qvin-  kön. j kön.
Uttaxerad fat-  tigskatt på stad
eller på oför-  medladt mantal.
B:oR:dr sk. r.
Äldre
'perso-
ner.
Vntal fattighjc
Baro tin-  der 1 3 år;
n.
Summa.
Man-
lbötu
Qvin-
kön.
463
451
ingen, en
da
pe
rson fi
nnes i
sockn
en som
499
555
11
16
30
3
o
35
1,240
1,294
ingen för
år
et
28
1
5
34
576
584
8
—
—
20
—
10
30
966
977
20
—
—
71
9
7
87
1,232
1,308
18
22
—
93
2
2
97
804
789
8
8
—
29
7
10
46
1,116
1,076
12
16
—
41
8
9
58
1,306
1,283
17
37
4
49
10
11
70
1,033
1,119
15
4
—
50
10
12
72
657
721
25
16
—
31
3
3
37
248
298
7
39
1
8
2
2
12
228
238
10
44
6
6
—
6
290
336
34
21
o
10
33
172
206
4
8
—
4
3
4
11
366
469
4
8
14
6
3
23
261
289
18
17
9
14
2
4
20
237
254
13
33
10
8
7
5
20
439
466
7
37
4
16
3
5
24
150
168
ingen u
PP
iy
sning
lem
nåd
349
403
11
16
—
24
6
8
38
462
471
13
—
-
17
8
10
35
486' 542
8
5
4
28
13
17
58
660
738
12
—
—
34
5
7
46
202
230
23
—
—
17
3
3
23
599
674
14
8
8
35
1
4
40
664
700
14
12
ti
38
—
—
38
ofullständig upp-
1,210
1,203
gift
79
27
32
138
i ej uppgifvet;
941
1,058
t men nt
nr
ef-
46
10
13
69
270
284
1 ter taxerings-
17
—
—
17
( värde
450
510
16141
4
42
—
42
448
480
10': 42
8
38
7
10
5»
24
Ärlitrt
fattig-
Årligt
under-
Ö 07
vårds-
under-
stöd föi
åldrigt
p
stöd på sock-
oell oi
keslöst
Jb attigkassa..
rP
bp
rP Ä
,bp >
Anrnärkni
n g a r.
nen.
fattighjon.
"rt
B. R.
sk.
r.
B. R.
sk.
r.
B. R.
sk.
r.
/
behöfv
■
er
el
ler får
un
de
rstöd.
376
32
—
14
3
1
3,021
10
0
30:de
*
hafva
ko
st-
f.
336
—
—
dagar
—
—
—
7 2: dre
Fattigkassan har en skuld af 262
R:dr 32
sk. B:ko.
306
26
8
26
32
—
32
37
—
1
39:de
1,747
25
8
33
4
6
84
21
4
‘
22:dre
1,740
8
—
40
1—
—
505
26
1
1
26:te
700
13
4
38
14
4
454
32
—
35:te
,
863
16
_
24
7
6
271
46
3
38:de
1 Från Götheborgs Sjömanshus erhålles dessutom årligen
| ungefär oOO R:dr Banko.
1,446
40
30
6
340
37:de
1,388
9
10
37
92
—
1
46
8
30:dc
960
—
6
47
4
4
186
7
—
37:de
168
28
6
20
15
—
62
38
9
—
45: te
191
12
6
31
42
■
695
19
6
78: de
715
8
29
1
5
19:de
Fattigkassan hade skuld af 16 R:dr
42sk. Bko
vid årets slut.
50
—
•
7
37
4
12
—
34:de
408
6
6
33
16
—
458
2
6
36: te
N. B. Uppgiften synes vara origt
'g-
302
4
9
31
32
—
135
40
8
—
28:dc
220
11
4
29
24
8
109
35
2
25:te
356
32
—
30
16
—
483
16
—
—
38:de
334
5
4
16
12
—
53
16
1
20:de
397
16
—
—
—
—
13
16
—
27:de
498
26
8
37
2(8
—
470
1
—
—
18: de
( Genom kostdagar försörjas 9
| orkeslöse.
fattighjon,
åldrige och
496
—
—
32
5
4
56
—
■
30:de
369
—
—
18
22
2
176
21
4
19:de
795
3
—
28
—
—
—
—
—
i
32:dre
735
5
4
29
9
10
—
—
—
33:dje
Kostdagar dessutom.
ofull st
än
di
gauppg
ift
er
62
15
4
—
17:de
1,384
28
■
6
56
32
_
-
29:de
353
13
6
45
22
_
—
33: dje
740
22
8
36
40
8
23:dje
457
33
4
21
46
—
74
46
8
17:de
1
Befolkning.
Uttaxerad fat-
Antal fattighjon.
Stadens eller
tigskatt på stad
eller på oför-
Barn
un-
Socknens Namn.
p~
Man-
kön.
Qvin-
kön.
Aldre
perso-
ner.
der 13 år.
Summa.
B:oR:dr sk.
r.
Man-
kön.
Qvin-
kön.
Nösslinge
Stamnared
Träslöf
Hunnestad '
17*
10-1
:s9|
.23*
238
176
842
299
222
227
901
285
4
10
56
5
42
32
8
26
8
8
13
13
46
27
10
5
1
9
6
14
13
65
38
Gödestad
Grimethon . .
Rolfstorp
Tvååker
Spannarp
16-!*
32 J
44*
63*
231
163
330
061
1,081
295
169
359
752
1,148
345
Ingen
14
12
20
10
6
37
30
4
3
18
38
60
15
1
5
25
28
12
5
17
27
4
4
28
80
115
31
Åffkrsfeatås
Slöinge
21|
290
300
5
14
8
5
2
5
12
Eftra
Skrea
.
Åhrstad
Asige
Abild
Wessige
Askome
311
20j
35*
20i
25*
27*
10*
467
602
649
449
427
495
178
454
656
688
488
429
539
198
7
8
13
12
7
6
8
1
16
42
12
5
32
4
9
26
22
6
18
17
5
1
3
9
6
4
5
1
2
4
15
5
2
8
4
12
33
46
17
24
30
10
Drängsered
Kroksered
34**
20 J
566
378
655
433
14
28
4
23
24
3
5
7
1
33
39
MEnMmstMis M&iimrf.
Holm . . ,
Söndrum
Wapnö
Harplinge
Steninge
Getinge
Räfvinge
. .
Slättåkra
Qvibille
Öfraby
Kinnared
27*
26*
24i
52*
13**
305
25*
50
33*
13$
13*
260
481
241
945
245
403
327
739
456
190
190
252
440
219
958
217
414
339
725
539
193
195
3
5
ingen af
23
12
18
16
12
16
2
9
26
gi
16
23
16
7
16
32
46
20
4
ft
1
2
2
7
4
2
54
9
24
15
45
29
5
6
4
11
9
3
2
4
2
6
1
2
12
7
1
2
7
12
4
71
10
26
15
66
39
C
19
rJTii n ei ggikrfid»
Tönnersjö .
. .
Eldsberga
Snöstorp ^ . .
Trönninge
26 X
39*
14*
427
476
1,021
266
412
439
1,042
253
11
16
21
7
5
32
32
37
4
4
13
23
35
11
8
3
1
5
1
1
26
27
36
12
23
Ärligt fattig-  Vårds-under-  stiid pä sock-  nen.
B. K. sk. r
0
Ärligt under-  stöd för åldrigt
och orkeslöst
fattighjon.
B. R. sk. r.
Fattigkassa.
B. R. sk. r.
Fattighus 1
Fattighjon 1
1 på hvarje t
Anmärkningar.
' /
intet så
da
nt
«
101
18
8
fattigh
n
09
18
33:dje
149
35
4
29
40
—
—
|
3 Bste
2,197
25
—
70
29
8
91
10
—
1
27:de
Staten består deraf 420 R:dr 10 sk. Banko.
175
32
—
18
37
,4
47
—
.—
i
15:de
sådant
fat
tig
142
10
8
hjon lin
es
ej
124
3
11
i
83:dje
501
25
4
33
24
141
37
7
24 de
740
22
—
23
10
8
207
1
lil
i
18:de
1,400
—
—
21
32
—
919
40
2
19:de
209
8
20
10
—
127
37
4
i
21 :ste
202
29
2
22
8
8
845
45
1
i
49:de
ofullstä
nd
'g
400
25
4
uppgift
1,400
3
77:de
432
lii
8
20
35
—
505
22
i
40:de
577
0
8
27
5
4
571
24
5
i
29: de
214
—
—
24
8
—
408
3
2
55;te
200
32
—
17
22
0
497
35
4
i
30: te
,
387
—,
—
22
20
8
210
28
;
34:de
110
30
—
17
—
.—
53
31
10
i
38:de
ofullstä
nd
373
40
—
uppgift
340
32
37:de
344
29
4
dito
202
10
8
—
27:de
114
32
_
41
5
4
11
10
7 Bste
140
—
—
37
24
—
lil
5
5
i
88:de
27
37
4
7
10
—
43
2
4
115:e
1,330
20
8
20
30
—
239
32
i
27: de
151
10
—
17
28
—
12
9
5G:te
727
8
—
50
44
—
1,381
37
—
i
31:ste
fattigvårdsbidrag af Staten.
500
40
—
59
3
2
000
42
3
i
44:de
724
29
4
28
9
4
4
24
22dre
701
40
—
34
23
—
101
:
2ö:te
155
20
8
30
37
4
142
2
i
04:de
100
13
4
25
13
4
105
—
—
—
38:de
453
28
0
20
33
27
28
i
32:dre
444
8
—
21
4
—
34
30
0
i
34:de
789
37
4
30
18
4
93
10
57:de
.
270
37
4
35
10
—
—
—
—
—
43:de
n
I
Befolkning.
Uttaxerad fat-
Antal fattighjon.
l g
tigskatt på stad
eller på oför-
Barn
un-
Socknens Namn.
l sT
Man-
kön.
Qvin-
kön.
Aldre
der 13 år.
Summa
I
B:oR:dr
sk.
r.
ner.
Man-
kön.
Qvi ii-  kön.
Enslöf
61A
1,069
1.172
8
34
_
34
Breared .
*4
772
861
15
n
—
71
—
71
Thorup
58,7,
1,047
1,119
16
58
30
43
131
Tjerby
13}
271
290
ingen af
gi
ft
10
1
1
12
Weinge
36
1,025
1,123
17
3
8
67
16
23
106
Knäred
43}
995
1,067
20
—
—
55
19
14
88
Laholm .
33^
813
851
ing
en
up
P1
ys
ni
"g
Renneslöf
25
872
941
35
—
50
2
3
an
Ysby . .
ll«
375
422
58
22
3
17
16
—
33
Karup
29|
447
728
17
43
G
26
2
1
29
Skummeslöf
1117
341
339
ing
en
up
pl
ys
m
"g
Hasslöf
26
429
497
9
21
4
14
2
16
Wåxtorp .
52y-
1,070
1,139
8 42
8
41
6
4
51
Hishult
«i
663
714
10
—
40
5
9
54
Summa
Städernas
Summa Summarum
48,805! 51,643
100,448.
7,442.
i07j89Ö!
2,571
492|526
1,018.
3,589
Af förestående tablå inhemtas:
att uti 49 socknar, nemligen 3 i Fjäre, en i Wiske, en i Faurås, 2 i Himble, 2 i
Ahrstads, 6 i Halmstads, tre i Tönnersjö och en i Höks härad, den manliga befolkningen
är till antalet öfvervägande, hvaremot uti alla öfriga socknarne inom länet
qtinkönet är talrikast.
Största skillnaden förefinnes i östra Karup, länets sydligaste socken, der mankönet
utgör 447, men qvinkönet 728, eller det förra nära 39 och det sednare något
öfver 64 procent af socknens folkmängd. Af förutnämnde 49 socknar ligga 4 4 utmed
hafvet och 8 längre in i landet.
Att i en socken hvarje 45 person
» i en » hvarje 46 »
» i tre socknar hvarje 47 »
» i två » hvarje 48 »
i tre
25
Ärligt fattig -  vårds-understöd
på socknen.
Årligt understöd
för åldrigt
och orkeslöst
fattighj on.
B. R.
692
985
1,102
;66:te
, 23:dje
17:de
8 —
31 12
31 12
295
238
190
146
47: de
hafva kostdagar, 32 it. på hvarje helt mantal.
utom
1,410
1,046
1
1,063
200
1,145
20:de
23:dje
30:de
24:de
40:de
400
138
m
313 —
595;21
515 8
100 41
119 23
318! 8
58:de
43:dje
24:de
44,879122,10
i tre
socknar
hvarje
19
person
i två
»
hvarje
20
»
i en
socken
iivarje
2\
»
i två
socknar
hvarje
22
»
i fyra
»
hvarje
23
»
i fem
»
hvarje
2 4
»
i två
»
hvarje
25
»
i två
»
hvarje
26
»
i fyra
»
hvarje
21
»
i en
socken
hvarje
28
»
i två
socknar
hvarje
29
»
i fyra
»
hvarje
30
»
i två
»
hvarje
31
»
Berättelse öfver Hallands Län för åren 1851—1855.
att
i två
socknar
hvarje
32
person
i fyra
»
hvarje
33
»
i tre
»
hvarje
34
»
i en
socken
hvarje
35
»
i två
socknar
hvarje
36
»
i tre
»
hvarje
37
»
i fyra
»
hvarje
38
»
i en
socken
hvarje
39
»
i två
socknar
hvarje
40
»
i tre
»
hvarje
43
»
i en
socken
hvarje
44
»
i två
socknar
hvarje
45
»
i en
socken
hvarje
47
»
i en
»
hvarje
49
»
i en
»
hvarje
52
»
i en
»
hvarje
55
»
i en
»
hvarje
56
»
i en
»
hvarje
57
»
i en
»
hvarje
58
»
i en
»
hvarje
64
»
i en
»
hvarje
66
»
i en
»
hvarje
71
»
i en
»
hvarje
72
»
i en
hvarje
77
»
i en
»
hvarje
78
»
i en
»
hvarje
83
X
i en
»
hvarje
88
» ocl
i en
»
hvarje
115:
de person
Att de fattigas antal sedan år 1850 ökats med 338 personer, deraf 108 aldre
och 230 barn, eller med 10 procent under det folkmängden desse år höjt sig blott
med 5± procent;
att i städerna hvar 24-:de, men å landsbygden endast hvar 30:de person åtnjutit
understöd;
att kostnaden för de fattiges underhåll stigit från 40,627 R:dr 44 sk. Banko,
som det utgjorde 1850, till 60,662 R:dr 8 sk. 2 r:st. Banko, som det utgjorde
1855, eller omkring 33 procent, hvilken stegring dock hufvudsakligast härleder sig
27
från ökade priser på lefnadsförnödenheter, hvilka uti denna tabell äro beräknade till
13 R:dr 4 6 sk. för tunnan råg, 4 0 R:dr för tunnan korn, 8 R:dr för tunnan blandsäd,
6 R:dr 32 sk. för tunnan hafre och 3 R:dr 4 6 sk., allt Banko, för tunnan potäter,
då deremot år 4 850 rågen upptogs till endast 4 0 R:dr, kornet till 6 R:dr
32 sk., hafren till 3 R:dr och potäterna till 2 R:dr Banko tunnan,- samt
att fattigkassorna stigit från 28,752 R:dr 4 4 sk. till 44,879 R:dr 22 sk. 40
r:st., deraf större delen dock belöper sig på Halmstads stad, hvars fattigkassa genom
testamente af enskild person undfått ett kapital af 40,000 R:dr Banko.
Om mom alla fattigvårdssamhällen enahanda princip följdes vid fattigvårdsbidragets
beviljande, skulle förestående tabell kunna vara upplysande, och lemna en ledning
för bedömande af det ekonomiska tillståndet inom hvarje samhälle; men då här
vid
olika tillgår inom åtminstone hvarje pastorat, bör tabellen icke annorlunda anses,
än såsom upplysande, huru nya fattigvårdslagen blifvit inom hvarje samhälle tillämpad.
Sjukdom, ålderdom och orkeslöshet uppgifvas såsom de hufvudsakligaste orsakerne
till fattigdom, och dernäst bristande arbetsförtjenst, dryckenskap och lättja. Genom
formulärets utvidgande skulle andre upplysningar kunna vinnas, och deribland
den, för bedömande af frågan om den utsträckta hemmansklyfningen och jordafsöndringen,
vigtiga, i hvad mån befolkningen å dylika lägenheter fallit fattigvården till
tunga.
Städer.
Kungsbacka. Invånarnes antal har på dessa sednaste fem åren minskats med 2
personer.
Uti staden finnas aderton minuthandlare, sex hökare och tjugusex handtverkare.
Hesse sednares antal har ökats med fyra sedan sista berättelsen.
Uti staden finnes ett färgeri.
Provincial-läkaren för länets norra distrikt är här stationerad och är tillika
Stadsläkare. En barnmorska finnes, äfvensom examinerad provisor å apotheket.
Uti stadens pedagogi skola per medium under sednaste fem åren undervisats
åtta gossar.
58
I stadens folkskola hafva lärjungarnes antal under de sednaste fem år per medium
varit 50 barn.
Fattigvården besöries af Kyrkorådet.
Den yttre polisen handhafves af Stadsfiskalen med biträde af en stadsbetjent och
fyra brandvaktskarl. Staden underhåller två större och en mindre brandspruta.
Trenne tillsyningsman äro utsedde för att hafva tillsyn öfver försvarslösa personer.
Sedan ett i staden bildadt bolag för åstadkommande af en båtled emellan Kungsbacka
stad och den på | mils afstånd derifrån belägne hafsfjorden, uppå derom gjord
underdånig ansökan, af Kongl. Maj:t i nåder den 17 Oktober 4851 blifvit hugnad!
med ett statsbidrag af 11,100 R:dr Banko anslag, har med de tillgångar, bolaget sjelf
ägt, samt ett, enligt Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 4 Juli 4853, på bolagets underdåniga
ansökan, ur handels- och sjöfartsfonden beviljadt lån, 6,000 R:dr samma mynt,
hamnbyggnadsarbetet, som består af tvänne ifrån mynningen af Kungsbacka å, till
två tusen alnars längd hvardera, på faschiner utlagda jettéer, blifvit fullbordadt, samt
i vederbörlig ordning afsynadt den 51 November 4 853; och ehuru vid det förhållande,
att strömfåran i hamnrännan ifrån åmynningen, der minst fyra fots vatten funnits,
och till jettéernes ändpunkter, der enahanda vattendjup möter, bort genom sjelfmuddring
hafva bildat sig, men i anseende till bottnens ej förmodade hårda beskaffenhet
icke kunnat ske, har likväl, efter det erforderlig muddring verkställts i hamnrännan,
det ändamål vunnits, att djupet bibehållit sig; och är numera farleden från
fjorden till staden begagnelig för lastade pråmar och mindre båtar vid hvad vattenstånd
som helst, hvadan resultatet af hambyggnaden är ganska vackert.
Invånarne ådagalägga i allmänhet en god medborgerlig anda, och må härvid
jemväl nämnas, att under loppet af sednaste fem åren icke någon ibland stadens invånare
veterligen varit ens misstänkt, mindre sakfälld, för brott emot person eller
egendom.
Warberg. Den fordna fästningen är förändrad och inredd till straff-fängelse för
lifstidsfångar; hvarförutan det gamla kronohäktet, för länets norra del der är bibehållet
och nytt cellfängelse för ransakningsfångarne under arbete.
Staden äger 560 tomter och 195 hus; af tomterne äro 548 uti private personers
ägo och de obebyggde tomterne äro använde till planteringar och trädgårdar.
Stadens folkmängd är 4.839 personer och har på de sednaste fem åren ökat
sig med 55 personer.
Hamnens djup har på desse sednare åren ökats till 40 ä 11 fot, hvaremot
redden äger 48 å 50 fots djup.
Handel och sjöfart har icke obetydligt höjt sig, särdeles sedan år 1855. De
varor, som härifrån exporteras, äro spanmål, lin och linfrö, viktualievaror samt ek
-
29
och bok-stäfver och något trädvirke. Importen har under sednare åren ökats dels
genom ångfarts-kommunikation, dels ock derigenom, att de 5 å 6 mil från staden
inom Marks och Kinds härader af Elfsborgs län belägne större fabriker låtit från England
öfver Warberg inkomma machinerier och råämnen för desse fabriker.
Sjöfarten bedrifves mest på Norrige, Danmark och Götheborg med en galeas, tre
slupar och tvänne jakter om tillsammans !06TW sv. läster.
För de fem år denna berättelse upptager hafva influtit följande intrader, nemligen
:
Hamnmedel och
Tolagsmedel.
Tullmedel, Fyr-,
Summa Banko.
Bropenningar.
Last- och Bakpenningar.
1851
3,0 10: 3 1. 8.
1,147: 25. 10.
10,693: 46. —
14,852:
7.
6
1852
3,149: 8. 6.
3,680: — —
33,818: 24. —
40,647:
34.
4.
1853
3,548: 22. 3.
3,249: 24. 2.
30,291: 40. —
37,089:
38.
5.
1854
3,609: 18. 2.
3.995: 21. 3.
27,102: 26. —
34,707:
17.
5.
1855
4,965: — 1.
3,691: 35. —
29,565: 15. —
38,222:
2.
1.
som gör
pr
medium
3,656: 15. —
3,193: - —
26,294: 19. 6.
33,143: 34.
6.
Uti
sednaste berättelsen
utgjorde . .
per-medii-summan
6,689:
13.
9.
och har
under desse sednaste fem åren ökats
med
26,454:
20.
9.
Handeln i staden utöfvas af fyratioen personer, deribland 7 fruntimmer, men är
mindre vinstgifvande i anseende till närheten af Götheborg.
Handtverkare finnas för närvarande 47 st. med 35 gesäller, 36 lärlingar och 7
andra arbetare; de anse sig icke kunna med fördel drifva sina handtverk, dels i följd
af '1846 års Fabriks- och Handtverksordning, som medgifver att å landet må nedsätta
sig handtverkare, hvilka med lindrigare utlagor och lefnadskostnad, kunna lemna billigare
priser, dels ock i anseende till det intrång, som tångarne å Warbergs fästning
göra uti borgerskapets rörelse.
En mekanisk fabrik för gröfre och finare smide är under förlidet år anlagd.
En lärdomsskola, der undervisning bestrides af en Rektor och en Kollega, samt
en folkskola med en ordinarie och en extra ordinarie lärare finnes i staden.
En läkare och en barnmorska allönas af staden, hvarförutan läkaren vid norra
Hallands lasarett och kurhus är i staden boende.
Fattigskatten uttaxeras, af en derför tillsatt komité, af stadens invånare, i pro
portion
af tleras förmögenhet och inkomster.
30
Sistlidne årets inkomster till staden utgjordes af följande:
Banko.
Tomtören och utmarks-afgift  245: 32. —
Grundränta  20: 45. 9.
Arrendemedel af stadens jordar  803: — —
Mätarepenningar  155: 27. 3.
Ståndpenningar
114: 22. 8.
Bötesmedel  99: 40. 10.
Räntemedel  1,077: 26. 8.
Tolagsmedel  3,691: 34. 10.
Wågpenningar
281: 32. —
Summa B:ko R:dr 6,490: 22. —
De borgerskapet enskildt åliggande utgifter bestridas genom dels årliga, dels tillfälliga
sammanskott; men i underhållandet af boställen åt Pastor, Komminister och
Klockare samt skolhusen, äfvensom i aflöningen åt Komminister, Läkaren och Barnmorskan
med flere dylika utgifter, som icke ensamt åligga borgerskapet, deltaga stadens
samtlige invånare.
De intrader, såsom hamn- och bropenningar, hvilka inflyta till hamnen, disponeras
af hamn-direktionen så länge och intill dess den betydliga skuld, hvari densamma
genom hamnbyggnaden blifvit försatt, är vorden betald.
Badinrättningen i Warberg, som är ställd på aktier, fortfar att vara årligen mycket
besökt, men skulle blifva det än mer, om aktieägarne kunde förmås inrätta ba
den
mera efter nutidens fordringar, hvaraf de sjelfva skulle skörda den största vinsten.
För närvarande kan antagas att minst 50.000 R:dr R:gs lemnäs i Warberg
ärligen af badgästerne. Hyrorne under badterminerne äro lönande för stadens husägare,
och afsättningen af landtmannaprodukter vinstgifvande för närboende allmoge.
Stadens sparbank åtnjuter allmänt förtroende i orten.
Falkenberg. Invånarnes antal har sedan sista berättelsen ökats med 83 personer.
Fyra eldsvådor hafva under sednaste fem år hemsökt staden, hvarvid sammanräknade
nedbrunnit sex gårdar, men under denna tid hafva blifvit nybyggde tolf hus,
deribland tre af sten, ett af sten och korsvirke samt 8 af träd.
Ehuru Falkenberg icke är stapelstad, drifves likväl handel ej blott inrikes, utan
äfven utrikes, nemligen dels å Danmark, på sätt författningarne i allmänhet medgifva,
dels ock på Norrige, enligt särskildt för denna stad af Kongl. Maj:t den 28 Mars
1835 utfärdadt nådigt Bref, till följd hvaraf den af allmogen införda, till bundt-tunnor
förarbetade bok-stäfver utföres från staden direkte till Norrige, hvarifrån åter införes
31
sill och torkad fisk, dock emot tulls och öfrige dermed förenade umgälders erläggande
vid distriktets hufvud-tullkammare.
Handeln försvåras dock ej mindre deraf, att stapelstadsrätt saknas, än äfven ock
förnämligast deraf, att, genom Ettra-elfvens uppgrundning medelst flygsand vid utloppet
i hafvet, endast fem fot djupgående farkoster kunna inkomma i elfven, som utgör
en god hamn, då deremot redden är öppen och utsatt för Kattegats våldsamhet.
Denna omständighet har under sistförflutna åren vållat, att mera djupgående fartyg,
som, om utloppet varit upprensadt, möjligen i elfven kunnat söka skydd, på kusten
strandat, hvarigenom både gods och menniskolif gått förlorade.
Vid sådant förhållande och då ett större antal landtsocknar hafva till Falkenberg
närmare väg än till annan stad, samt derjemte odlingen å hemman och egendomar
inom närliggande socknar är uti ansenligt tilltagande, så att icke obetydlig utförsel af
spanmål och potates börjat ske, är staden betänkt på att söka statsbidrag till förbättring
af hamnen derstädes, för att sålunda komma i tillfälle att på förmånligt sätt sjövägen
bereda ut- och införsel för staden.
Halmstad. Belägen på -vestra stranden af Nissa-ån vid dess utlopp i Kattegat.
med en god och säker hamn för 10 fots djupgående fartyg, har stapelstadsrättigheter
och hörer numera till 3:dje klassens städer samt räknar omkring 3,000 invånare
Stadens egentliga tomter äro 179, deraf 163 bebyggda och 16 obebyggda.
Stadens jordvidd är upptagen i in- och utägor till 1,311 tunnland 0,272 kappland
uppskattad jord, som ansetts böra motsvara 13j hemmantal.
Stadens gästgifveri-skjuts bestrides fortfarande af en entreprenör, som är skyldig
hålla minst 20 och högst 31 st. hästar och derför af de skjutsningsskyldige i medeltal
för de sista fem åren erhållit en summa af 624 R:dr Banko,
hvaraf fidelar falla på borgerskapet . . . . . . . 468: — —
och öfrige pdelen på jordägarne 156: — —
Summa B:ko R:dr 624: — —
Fattigförsörjningen bestrides genom årlig taxering på stadens invånare, efter i
allmänhet gällande grunder, till det belopp fattigvårdsstyrelsen finner behofvet kräfva,
för att oafbrutet kunna understödja de torftige, af hvilka de bräcklige och orkeslöse
derjemte äro inrymde i stadens fattighus.
Hamnen. Vid 1850 års slut utgjorde hamkassans behållning R:dr 11,352: 41. 11.
Hamnens inkomster hafva varit:
för år 1851
7,362: 35. 1.
» år 1852
7,872: 29. 3.
32
» år
1853 . .
8,320:
18. 10.
» år
1854 . .
. . 10,356:
7.
5.
» år
1855 . .
9,720:
—
10.
Summa 43.631:
43.
5.
hvaremot utgifterne under samma
tid utgjort
37,558: 13. 4., så att
behållningen på desse fem år endast blifver ........ 6,073: 30. 1:
I följd hvaraf hamnkassan vid 1855 års utgång hade en
tillgång af Banko R:dr 17,426: 24. —
Bland utförde arbeten vid hamnen må nämnas, att under åren 1851 och 1852
anlades en dragväg å vestra sidan af Nissa-ån från Lotshyddan och upp till staden,
för en kostnad af omkring 2,700 R:dr Banko, och år 1855 har på en del af östra
sidan, der ån intog en större bredd, äfven blifvit på faschiner uppförd en dragväg,
som sedan påfyllts med grus och sten, i ändamål tillika att genom strömmens inskränkning
till bredden söka tvinga den, att genom sin egen kraft hålla strömfåran
vid det djup, hvartill den uppmuddras. Kostnaden för detta arbete uppgår enligt
ackord till 2,000 R.dr Banko.
Medium af hamnens inkomster för åren 1848, 1849 och 1850 utgjorde, enligt
min sednaste berättelse, 6.389 R:dr 29 sk. 1 r:st. Banko; men enligt förestående
tablå uppgår medii-summan för de sednaste fem åren till 8,906 R:dr 1 sk. 6
r:st., hvilket utvisar en ökad inkomst för år af 2,516 R:dr 20 sk. 5 r:st. Banko.
Tulluppbörden, alla titlar inberäknade, har varit:
år 1851.
1852.
1853.
1854
1855.
B:ko R:dr 36,407: 10.
38,963: 4.
46,350: 7.
68,551:
9.
61,764: 32'
Fartyg och båtar, an-
komna fr. utrikes ort
383 st.
374 st.
327 st.
360
st.
267 st.
d:o från inrikes ort
219 »
297 »
271 »
290
»
281 »
d:o afgångne till ut-
rikes ort . . .
567 »
651 »
572 »
721
»
693 »
d:o d:o till inrikes ort
220 »
228 »
307 »
255
»
235 »
Den förminskade uppbörden år 1855 härrör af tullfrihet å ull, som tillämpades
från Oktober månad.
År
33
År 1852 tillkom en ny import-artikel, nemligen raffineradt socker frän Norrige
och hvilken artikel sedan årligen inkommit.
I följd af förändrade författningar hafva stadens handlande sedan 1853 års
början funnit sin uträkning vid att direkte från utrikes ort införskrifva kaffe, som
förut merändels alltid togs från Götheborg.
De väsentligaste export-artiklarne hafva varit bok-stäfver, bok-tunnor samt bräder,
sparrar och bjelkar.
Stadens handelsflotta utgjordes af:
Ångfartyg. Skepp. Briggar.
Skonertar. Galeaser.
år 1851.
»
1
2
5
1
» 1852.
1
1
2
5
1
» 1853.
1
1
1
5
1
» 1854.
1
»
1
5
1
* 1855.
2
»
»
4
1
hvilkas sammanräknade drägtighet besteg
sig:
år
1851 till
G 9 612nf,iT läster.
»
1852 »
696T9nv
»
»
1853 »
577yw
»
»
1854 »
450-rtfir
»
»
1855 »
343^
))
Slupar.
3
3
3
3
2
Jakter.
5
4
4
4
5
S:ma
17.
17.
16.
15.
14.
Hallands ångbåts-bolag disponerar de ibland stadens handelsflotta härofvan upptagne
tvänne ångfartyg, hvaraf ångfartyget Halland går med en machin af cirka 80
hästars kraft och ångfartyget Kattegat med två machiner af sammanräknade cirka
100 hästars kraft, samt göra reguliera turer med passagerare och fraktgods till
och från Götheborg, Warberg, Halmstad, Torekow, Helsingborg, Landskrona, Köpenhamn,
Malmö och Lybeck.
Allmänna undervisningen bestrides vid en lägre lärdomsskola af en Rektor och
2:ne ordinarie lärare samt en duplikant; skolungdomens antal utgjordes år 1855 af
70 lärjungar.
En folkskola med vexelundervisnings-method har 2 lärare. År 1855 njöto der
113 barn undervisning.
Berättelse öfver Hallands Lån för åren 1851—1855. 5
34
Dessutom finnes en slöjdskola med en lärarinna för 27 flickor; och en småbarnsskola
med en lärarinna för 50 ä 60 barn. Uti denna skola erhålla tjugutvå
af skolans barn, som hafva de fattigaste föräldrarne, mat sex månader på året under
vintren och våren.
Sparbankens insättningsfond utgjorde vid 1855 års slut R:dr 140,504: 38. —
och dess besparingsfond
. . . . » 8,405: 43. 5.
Således tillsammans R:dr 148,910: 33. 5.
Under de fem sednaste åren har sparbanken till biträde för småbarns-skolans
underhåll utgifvit en sammanräknad summa af 833 R:dr 16 sk. Banko, och har inrättningen
under loppet af år 1855 återbetalt till länets Hushållnings-sällskap en vid
sparbankens stiftelse erhållen försträckning af 700 R:dr Banko.
Slädens inkomster utgjorde år 1855 en summa, stor 13,007 R:dr 16 sk. 1 rst.
Banko, deruti inberäknade saköresmedel, 526 R:dr 40 sk. 7 rst. Banko; dock anmärkes,
att saköresmedlen till större delen icke utgått, utan för bristande tillgång blifvit
behörigen förvandlade, äfvensom att erforderligt belopp af tolags- och hamnmedlen
användes till hamnbyggnadens underhåll.
Handlverkerierne, med få undantag, fortfara att vara mindre fördelaktige.
Handeln. En jemn tillökning uti härvarande handlandes antal tyckes visa att
handeln mera till- än aftager.
Politi. I staden finnas sex tillåtna utskänkmngsställen, förutan gästgifvaregården
och stadskällaren; och är bränvins-minuterings-rättigheten i staden för närvarande åt
ett enskildt bolag upplåten.
Laholm. Näringarne stå ännu på en låg ståndpunkt; dock drifves i staden en
betydlig handel med ylletillverkningar.
Sedan det uti en föregående artikel om flygsandsfälten i länet omtalade arbete
till läkning af Höka-hemmanets flygsandsfält vid Laga-åns utlopp, hvars utförande uppdragits
åt en inom Laholms stad vald direktion, nu kommit så vida, att den rörliga flygsanden,
som förr igentäppte Laga-åns utlopp, nu blifvit dämpad, har å-vattnet redan
börjat uppskära strömfåran, så att pråmar och mindre farkoster kunna från staden
utgå på redden.
Under de sednaste fem åren hafva utskeppats från staden 14,941 tolfter bräder
jemte mindre partier andra trädvaror m. m.
35
Laholms stad äger 940 tunnland inägo- och 909 tunnland utmarksjord. Ehuru
jorden icke är af god beskaffenhet, lemnar den dock, såsom i allmänhet väl skött,
en god afkastning.
Halmstads Slott i Landskansliet den 22 December 1856.
P. A. LEWENHAUPT.
H. J. Kleverström.
Carl Hane.
Sfi
■u'aA I >io|eJisaiio btwinauJ 006 doo -ogém kmlnnui ;M.(> i ut?. *ini.-iii;.i
'■'>< ii» ** .(odoKnilk; i un , Jiob n*>f) ' 11» ht r i' ■ ^ i ^ h • ■»i ■. ;4 —_ ■»»( \ ^ ts; : >< . i ,,
.^riuil«B/jlr "i* "
:n i/.{!/.:►!v/;u ./ <i
' i«M IikI)
i
Laholms Stad . .
Halmstads dito . .
Falkenbergs dito
Warbergs dito . ,
kongsbacka dito.
Summa |
Hus och Tomter, Verk och
Inrättningar.
Jord.
Aker.
>•
3
qq
Skog och utmark.
Summa Tunnland.
Hemmantal.
St.
Tild.
T:ld.
T:ld.
T:ld.
M:tl.
160
430
510
909
1,849
9
224
3241
2161
770
1,311
13|
132
375
285
60
720
7fl
260
391
479
8541
1,724
10
102
47
46
30
123
11
8781 1,5671!
1,5361|
2,623 (
5,7271
4Hi|
T:r.
1
6
2
20
10
Femårs-Tabell för Städerna inom Hallands Län för åren 1851 till och med 1855.
Utsäde af:
cs:
a.
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
so
Ko
CfQ
CL
c/s
k:
Gu
o*
o
Underhal Kreatur.
O
*
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
1 T:,
T:r.
i
( T:r.
Kr.
St.
St.
St.
3t.
St.
70
45
200
130
1
250
6
350
180
800
520
5
1,250
93
6
244
41
30
94
113
230
102
5
350
30
470
452
690
408
25
2,450
105
66
190
43
47
165
45
90
11
—
180
12
730
190
360
45
—
1,150
60
12
132
18
20
120
200
88
35
6
200
120
960
800
332
140
24
1,800
88
60
300
33
50
201
25
12
10
3
10
40
120
150
72
40
30
100
40
16
55
20
20
C/i
ro
St.
75
00
55
St.
Uppskattadt värde.
O
l"i
C
-
R:dr
120,107
562.483
177,052
423.483
32
16
230,255 19
R:dr
63,504
84,674
23,260
79,500
11,293
24
9*
Q3 -3
- E
ps
JT
?P
ra“ —
3 5
• 5'
ra ra
/i
c
g
g
SJ
31 3
R:dr.
1,300
81,540
21,400
R:dr
184,911
728,698
200,312
524,383
241,549
IG
I 2
Stat s
-
Mi lära t/.
Bevillning efter 1841, 1848 och 1855 års förordningar.
Efter 2:dra Artikeln.
Pr
O >
' H 3-
■I B
3 O '
,,(5 J
as cr
o
o
cr
_ 53
“‘CfQ
2. rD
3 -1
C/Q =Q
• CfQ
O >
g. £>
J w
s a
o
E! ^
c/- o: c
w5 2 "
as c/j
- 3 O
R:dr
114
308
101
186
64
R:dr
323
1,306
347
524
432
10
R:dr
305
2,633
350
546129
370
15
R:dr
115
884
103
253
67
r. R:dr
48
77
119
508
48
3
3
Ständiga Räntor.
v «"
71 —
■j
cn
7T
as
25 o
3
CfQ
o Qi
O 03 C
3” 3
— CL
b" 5" ®
2: ^ g
3- -< ra
,J5 n; g:
15 -J =
R:dr ! s.
26
187
89
19
r. I R:dr
135
11 7
39) 469 428! 6201 288! 15| 990J 208[ 2,630) 1,772| 2,254| 1,153| 84| 6,750j 392) 166| 92 ff"! 55T~1671 230; — | 1.513,381110|s| 262,2321 7| 3 104,2401 — | — [ 1,879.853126 [ e| 775| 17 (—| 2,933|26| «| 4,207| 3[ —| 1,4241 G! 3| 802 461 — | 302(40 j 7| 135(11
Hallands Landskontor den 23 Augusti 1856.
ii. */. tål'everström.
R:dr
164
464
135
267
91
R:dr
38
21
31
30
9, 7
83
29
o.
ra
3
ra
e.
R:dr
38 38
o
c.
o;
ra
S3
o
CD
2.
3*
aQ
R:dr
77
214
53
181
80
9
3
SJ
C.
cj:
Q.
ro
23
R:dr
554
3,611
1,050
2,800
1,045 (28 :10
Klereci-Statens underhåll.
o
CD
B
o
3
pr
O
ra
ra
-
ra
era
3
R:dr
626
1,635
790
1,166
773
32
24
32
16 —
R:dr
266
110
400
32
R:dr
110:—
394
180
453
145
R:dr
736
2,296
1,080
2,020
919
3 2
3
oa
R:dr
500
2,506
666
2,000
800
CI2
pr
oj:
cra.
<
ra
o
3
ra
Cfl
C
3
EJ
3”
ira*
OJ
33
£
R:dr
170
624
190
447
240 —
24
R:dr
400
1,186
200
500
300
29
R:dr
805
3,968
1,500
2,650
29
23
160 —
R:dr
4,341
20,271
5,981
12,887
4,882
l,123j 40 | 4 83 29; 9| 38(38; — ( 607143! 5I 9,061 (11 j 3 11 4,992 ( 8, —j 776 321 — i 1,283|35| 2 7,0521271 ?| 6,473 j 24 ( 4 1,671 ( 24 j — i 2,586(29, 3, 9,084 4; 1 48,364(361 8
Till Berättelsen öfver Hallands Län för åren 1851—1855.
Femårs-Tabell för landel inom Hallands Län för ären 18S1 (ill och med 1855.
Laholms Fögderi.
Halmstads dito .
M arberg* dito....
fjäre
dito.
Hemmantal.
T!
O:
Mtl.
644TWn
788^L
714*33
768ff
O
O:
Mtl.
869.J
908AJ
8692V
9094
S. o
rrS ^
CfQ —j
CD
St.
2,139
1,749
472
1,683
Utsäde.
K
-o
T:r.
46
233*
181
366
s=
09o
09
T:r.
5,203
5,900
3,560
672
&
o
T:r.
3,587
6,171
7,478
7,710
T:r.
8,807
8,423*
5,706
5,217
T:r.
4,054
6,181*
2,144
5,562
T:r.
73
170*
92
288
o
T:r.
13,700
11,9237
7,706
5,315
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
X
<
ro
T:r.
0
242
1,197
765
1,979
5ö
Oio
CfQ
T:r.
31,181
33,202
14,218
3,116
T:r.
16,329
31,728
28,368
23,127
T:r.
32,651
36,992
17,138
15,066
5
a
a
Q.
T:r.
14,736
26,666
6,424
18,035
T:r.
292
902
336
1,359
o
T:r.
71,252
96,705
44,290
35,094
Underhållna Kreatur.
K
os:
St.
3,068
3,758
4,457
4,160
o
St.
3,271
4,987
4,427
1,406
St.
10,236
11,959
10,364
7,926
n
B
CIQ
B"
St.
4,743
9,407
7,666
3,632
-73
Oio
st.
14,020
22,289
9,511
10.770
a
"B
~a
St.
2,854
9,452
3,194
4,988
St.
236
445
945
R:dr.
2,267,200
2,342,300
1,937,000
2,273,460
Stat .*
Bevillning efter 1848, 1851 och 1854 års förordningar.
Efter 2:dra Artikeln.
H SS
c_7. 05
O
3 Ä
™ ST*
e-r 3
ro
3 00
u:
3 09
R:dr
2,538
2,536
2,079
2,528
R:dr
500
703
472
446
10
—« 53
= g 0,5
"> S. o ■<
3 g; “ § =
3 09 g: 3
3 5’ 3 2 3
00 ,
09 pä
S" 3. tia
« S3
CD CD
oT —
i s
3 5
m aQ
CD
3 £3
R:dr
5,271
5,884
4,979
6,599
R:dr
133
44
10
Summa | 2,915*5* 13,556^ | 6,043| 826 | 15,3371 24,9461 28,153(18,981 | 623 | 38,644 | 3,183| 81,717| 99,552| 101,847| 65,8611 1,8891 247,341 j 15,4431 14,0911 49,4851 25,448| 56,590j 20,4881 1,626(9,819,960| 9,682|341 — | 2,122| 131 — I 22,734| 251 7[ 133|44; 10
pr
£L
3 JjL
*co'
33
ps:
3
■<'
03 3
—"» t/>
c/q cr
3; *“i
e-? os:
3
3
3*
c/q
R:dr
13
8
R:dr
G,640
4,535
2,731
230
CD
C
3
3
R:dr
14,962
13,667
10,396
9,804
Ständiga Räntor.
K ^
2 o
3 **
a
3 cd
03 cr
3 o
ST Pr
os: O
3 SL
«-** EP
03
*■4
sr. ?
2 o
3 o
O. 3"
2 i—i
o
3
O
R:dr
12,412
11,848
15,478
18,016
R:dr
6,497
6,597
2,237
2,674
"-P
09
O.
R:dr
1,003
2,571
5,233
4,125
K
09
3
e-e
2L
C/T
-O
<TD
3
R:dr
3.533
3,514
2,931
3.533
O
o
3
3"
ao
C/9
c:
T
ra
3
Cfi
C
3
3
R:dr
23,455
24,532
25,892
28,350
ra
3
o.
ra
3
ra
O.
R:dr
5,438
1,573
3,933
73
42
26
43
32
30 R»
g. rå§.
X
3 C
qo
3_
3'
00
R:dr
5,812
3,644
3,232
11,525
Klereci-Statens underhåll.
73
09
O
-1
ra
R:dr
7,854
19,412
17,839
14,045
r.
X
09
X>
ro
R:dr
437
1,248
2,013
3,201
—
U,ÖU4 4U 2
Z,b/4 3 3 4,IZD 22 7 3,033 36 Z8,35U 1 10 7 3 32
11,020 23 3 14,045 21 — 3,201 3
21|42|—| 14,1361411 2| 48,8321 8| 7j 57,7561281 — | 18,006|44| 7| 12,933|22| 4| 13,512j45| — J20| — |—| 102,229|43111| 11,019(47 | 9| 24,215| 9| 7j 59,1511211 — | 6.901 j 1
pr
o
cr
ro
*3*
5*
CfQ
CD
C
3
3
R:dr
1,375
1,273
2,008
1,839
R:dr
9,668
21,933
21,861
19,087
o
o
CD*
03
do*
-
R.dr
2.555
2.555
2,105
2,546
3
CTQ
R:dr
3,904
7,694
7,710
7,999
16
42
CD
gr
C’
R:dr
2,112
4,764
746
1,702
aa:
CfQ
R:dr
5,10?
7,416
4,889
7,548
<
ra
ro
c- -
ra
“ i
rå
09:
R:dr
2,376
3,181
7,916
5,740
»2
C
s
3
09
35
Cl.
R:dr
75,393
90,963
88,684
94,378
41 6,497j251 8| 72,550|14j—| 9,761|42| — | 27,308| 101—| 9,326|26|—| 24,9611101—| 19,214|32|—I 349,4201 3j 10
Till Berättelsen ofver Hallands Län för åren 1851—1855.
Hallands Landskontor den 23 Augusti 1856.
MM. J. M4lIv verström
KONGL. MALTS BEFALLNINGSHAFVANDES
UTI
GÖTHEBORGS och BOHUS LÄN
TILL
lä © a ti ä!AJ:!i
i utnlet'thiniffhet afgifnn
FEMÅRS-BERÅTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1851 och 1855.
STOCKHOLM, 1856.
P. A. NOBSTEDT 4 SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Götheborgs och Bohus Län,
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
§
Länets allmänna beskaffenhet.
Götheborgs och Bohus län, beläget emellan 57°33' och 59°7' lat. samt 28°46'
och 29°55' long., gränsar i norr till Norrige, i öster till Elfsborgs län, i
söder till Hallands län och i vester till Kattegat.
Länets hela vidd beräknas till 43,31 qvadrat mil, hvaraf 2,04 öppen
åkerjord, 4,08 äng och beteshagar, 34,86 utmark, skog och berg, samt 2,33
insjöar och kärr. Föga upphöjdt öfver hafsytan, beslår länet dock till större
delen af bergssträckningar, som mångfaldigt utgrena sig och bilda talrika
dälder, hvilka, i mån af befolkningens tillväxt, uppodlats till ej ringa
fruktbarhet.
Länet har fem städer, nemligen Götheborg, Kongelf, Marstrand, Uddevalla
och Strömstad, samt en köping, Lysekihl, och är indeladt i feni fögderier,
nemligen Götheborgs, Inlands, Oroust och Tjörnsj Sunnervikens samt
Norrvikens, innefattande tillsammans 20 härader, af hvilka Götheborgs fögderi
utgör 4: Säfvedahls, Askims samt vestra och östra Risings; Inlands 4:
Inlands Södre, Nordre, Torpe och Fräkne; Oroust och Tjörns 3: Orousts östra,
Orousts vestra och Tjörns; Sunnervikens 5: Lane, Tunge, Stångenäs, Sotenäs
och Sörbygdens, samt Norrvikens 4: Qville, Tanums, Wette och Bullarens.
I ecklesiastikt hänseende indelas länet, som tillhör Götheborgs stift,
i 35 pastorater, utgörande tillhopa 89 församlingar, skärgårds-kapellerne inberäknade.
För försvarsverket håller länet ett från kavalleri afsutet infanteri-regemente
med 904 rustningsnummer, och 2 kompanier roterade båtsmän om
4
tillsammans 488 nummer. Antalet af de beväringsskyldige, som år 1855
voro till mönstring och vapenöfning antecknade, utgjorde 2,823, nemi.
landtbeväring 878 och sjöbeväriug 1,945, af hvilket samfälda antal 338 kasserades,
468 ställdes på tillväxt eller förbättring och 584 sig ej inställde.
För landt-domstolarne i länet äro områdena numera så bestämde, att
hvartdera fögderiet utgör en domsaga.
I afseende på länets kamerala författning är att anmärka den skiljaktighet
i grunderne för hemmans-utskyldernes beräkning, att i Säfvedahls,
Askims och Östra Hisings härader, som från urålder lydt under Sverige,
dessa utskylder hufvudsakligen äro bestämda i räntepersedlar, numera inskränkta
till endast tvänne, nemligen spanmål och smör, och utgå, då de
af räntegifvarne ej uppsägas, efter markegångsvärden i medeltal för tio år,
dock hvad det till Götheborgs stad donerade Säfvedahls härad angår, med
undantag för vissa indelta boställen, efter en gång för alla bestämda markegångsvärden,
men i Vestra Hisings härad samt hela öfriga delen af Bohus
län utgöras efter de grunder, som gällde för detta län, innan det lades under
Sveriges krona, eller efter kronovärdi, utan förvandling.
Utom de talrika hafsvikar, som till någon del eller helt och hållet omgifva
betydligare landsträckor, förekomma inom länet åtskilliga större eller
mindre vattendrag och sjöar, af hvilka särskildt må nämnas:
Götha eif, som genomskär en del af Inlands och Götheborgs fögderier
och som två mil ofvanför utloppet bildar tvänne, ön Hisingen omgifvande
grenar, hvaraf den ena utlöper vid Ny Elfsborg i Riföfjorden,[ och den andra,
kallad Nordre eif, i Elfvefjorden.
örekihls-elfven, som, kommande från Dalsland, genomlöper Sunnervikens
fögderi och nedanom Qvistrum utfaller i Gullmarsfjorden.
Idefloden, som till en del genomskär Norrvikens fögderi och utlöper i
hafvet norr om Strömstad.
Mölndahls Ström och Säfve-ån, som, med upprinnelse från Elfsborgs län,
leda sig, den förra öfver Mölndahl, der den bildar ett större fall, genom
Götheborgs stad, och den sednare genom Partilleds socken, samt bägge utfalla
i Götha eif; äfvensom följande insjöar, nemligen:
Landvetter s-sjön, Råda-sjön, Stensjön och Dillsjön, belägne i Götheborgs
fögderi.
5
Hällungen och Öresjö, den förra af |-dels och den sednare af ungefär \\
mils längd, i Inlands fögderi.
Grindbys, Kollungeröds och Ruds sjöar af omkring { mils längd hvardera
i Oroust och Tjörns fögderi; samt
Bullare-sjön, 3 mil lång, Nedre Korn-sjön, II mil lång, och Kärn af 1 mils
längd i Norrvikens och Sunnervikens fögderier.
Kärr och mossar linnas inom länet temligen talrikt, men sådane af
större vidd, som genom utlappning kunna göras odlingsbara, mindre allmänt.
I afseende å jordmånen förekomma väsendtliga skiljaktigheter äfven inom
hvarje fögderi. På sätt i länets föregående femårs-berättelser angifvits, kan
man dock anse lera och lermylla utgöra de rådande jordarterne. Undantag
göra förnämligast, i Götheborgs fögderi, Landvetters samt en del af Härryda
och Råda socknar, der jordmånen består mest af sand och klapper, samt
hvad man kallar ör, i Inlands fögderi, en del af Solberga, Rommelanda, Westerlanda,
Ucklums oell Hjertums socknar, samt Fräkne härad, der de intill
bergssträckorne belägna hemmanen i allmänhet hafva en svag, sandblandad
jord; i Oroust och Tjörns fögderi, spridda ställen, hvarest förekomma
sandblandad fimjord och bränntorf; i Sunnervikens fögderi, mindre delar af
Lahne och Tunge härader, der sand och fimjord förekomma, samt Sörbygdens
härad, som till en del har 200 fots höjd öfver hafvet och i allmänhet
ett hårdare klimat, än de närmare saltsjön belägne delar af länet, och
hvarest jordmånen mera allmänt är svagare, af sandig och fjellaktig beskaffenhet;
samt i Norrvikens fögderi, Bullarens härad och den del af Wette och
Tanums härader, som gränsar derintill, hvarest jordmånen allmänligast består
af sand-, fjell- och myr jord.
I allmänhet har det visat sig, att jorden närmast intill hafskusterne
har starkare alstringskraft, och att den åkerjord, som från äldre tider varit
upptagen, innehåller god lera, med svartmylla till matjord och grundlager
af mergel. I flere delar af länet, ända till en mil från liafskusten och deröfver,
förekomma större och mindre bäddar af fossila snäck- och musselskal,
tillhörande ännu i hafvet förekommande blötdjurs-arter, och som, i geologiskt
afseende märkvärdiga, äro det icke mindre i ekonomiskt genom de rika
mergel-lager, som de bilda, hvilkas nytta och användbarhet såsom gödningsämne
ortens jordbrukare mer och mer lärt sig att uppskatta.
6
§ 2-  Invånare»
Enligt mantals- och skattskrifnings-längderne utgjorde länets folkmängd
år 1855:
å landet: mankön  77,165.
qvinkön 80,216. 57,381.
i städerne: mankön 14,201.
qvinkön  17,568. 3^769.
Summa 189,150.
Enligt föregående femårs-berättelser utgjorde länets folkmängd:
år 1822
130,627.
1827
140,185.
1832
148,757.
1836
153,600.
1841
159,056.
1846
170,175.
1850  '. . 178,613.
Jemförelsen häraf visar, att folkmängden, som under åren 1836—1850 ökat
sig med 25,013, åren 1851 —1855 vunnit'en ytterligare tillväxt af 10,537,
och att folkökningen under hela den tidrymd, som förflutit sedan år 1822,
i det närmaste motsvarar 45 procent,' eller för år räknadt 1,35. Härvid bör
dock anmärkas, att städernes andel i denna tillökning procentvis är något ringare
än landets. År 1822 utgjorde nemligen städernes folkmängd tillsammans
22,251, som under åren till och med 1855 ökats med endast 9,518, eller
i medeltal för året föga öfver 1f procent å förstnämnde års folknummer,
hvaremot landets folkmängd, som år 1822 utgjorde 108,376, men 1855 uppgick
till 157,381, visar i medeltal för året en tillväxt af i det närmaste 1| procent.
Den tillökning af folkmängden, som ägt rum under hela sistomförmälde
tidrymd för länet samfäldt, öfverstiger något medeltalet af folkmängdens
tillökning i hela riket under lika tidrymd, efter den beräkning, som Tabellkommissionens
sednast offentliggjorda sammandrag föranleder.
Hvad folkets bildning angår, förklarar jag utan tvekan, att den inom
detta län är i framskridande. Det lider ej heller något tvifvel, att ju detta
framskridande i ännu märkligare mån skall uppenbara sig, sedan verknin
-
7
garne af den förbättrade folkundervisningen hunnit mogna och det uppväxande
slägtet efterhand ingått i det borgerliga lifvet.
Frågan om halten af ett folks sedlighet är under alla förhållanden, synnerligast
vid jemförelsen emellan tvänne icke atlägsna tidskiften, af den mest
grannlaga art, och låter sig svårligen afgöra efter någon fullt tillförlitlig
måttstock. Den enda arithmetiska grund, som i detta afseende kan hafva
någon giltighet, är att hemta från brottmålsstalistiken, men äfven denna
måste man med varsamhet använda, för att icke löpa fara att vilseledas, ty
enstaka företeelser, som uppenbara sig endast eller nästan uteslutande inom
antalet af den lösa befolkningen, innebära icke något bevis om skaplynnet
hos den egentliga kärnan af folket.
Anledning erbjuder sig emedlertid icke att mildra det omdöme, som
härom i föregående femårs-berättelser uttalats, så vidt omdömet endast
grundas på brottmålsstatistiken. Vid jemförelse af förhållandena under år
1853, det sista, för hvilket Herr Justitie-Statsministerns underdåniga Berättelser
angående civila rättegångsärender och brottmål äro i tryck tillgänglige, med
förhållandena under den tidrymd, för hvilken sednaste femårs-berättelse i
detta hänseende redogör, ådagalägges, att antalet af lagbrott, för hvilka personer
blifvit sakfällde i detta län, förhållit sig sålunda:
a) Brott emot person och äganderätt:
184 1 —1843 i medeltal  738.
1844—1846 » » ...... 1,123.
1850
1,208.
1853
1,072.
b) Öfverträdelser af politi-, ekonomi- och särskilde disciplinär-stadganden:
1841 —1843 i medeltal  913.
1844—1846 » » 2,239.
1850
1,969.
1853
4,388.
och har antalet sakfällde, jemförelsevis med folkmängden, förhållit sig
1841 —1843 i medeltal såsom 1 till 106.
184-4—1846 » » » » » 49.
1850  » » » 57.
1853  » » » 34.
Då för hela riket i medeltal antalet af för brott sakfällde åren 1841—43
förhöll sig till folkmängden såsom 1 till 110, 1844—4-6 såsom 1 till 94,
8
1850 såsom 1 till 115 samt 1853 såsom 1 till 89, så ådagalägger det uppgifna
förhållandet, att länets tillstånd i omförmälda afseende varit vida
ofördelaktigare än rikets i allmänhet efter medeltal räknadt. Härvid är dock
att anmärka, att del för sistberörda året uppgifna stora antalet öfverträdelser
af politi- och ekonomi-författningar väl mindre torde böra tillskrifvas
en ökad brottslighet, än en skärpt tillsyn emot öfverträdelse!’. Sedan vid
den nya organisation, som polisförvaltningen i Götheborg år 1850 erhållit,
polispersonalen derstädes blifvit betydligt förstärkt, hafva nemligen åtalen
emot lagbrott, synnerligast mot fylleri och och oloflig bränvinsförsäljning,
der blifvit vida talrikare. Förhållandet härmed visar sig af följande, på
Herr Justitie-Statsministerns åberopade embetsberättelse!’ grundade jemförelse:
I Götheborgs och Bohus län utgjorde antalet af öfverträdelser af förordningen
emot fylleri och dryckenskap, för hvilka personer blifvit sakfällde:
' år 1849
853.
1853
. 2,587.
Öfverträdelser af förordningen angående bränvins bränning och försäljning, d:o
år 1849 .
250.
1853
1,054.
Då nu hela antalet af brott mot politi-, ekonomi- och särskilda disciplinär-stadganden
inom länet år 1849 utgjorde 2,4-83, och år 1853, såsom
ofvan är anfördt, 4,388, visar det sig, att andra så beskaflfade öfverträdelser
än fylleribrott samt oloflig bran vins-till verkning eller försäljning år 1849
uppgingo till ett antal af 1,380, men 1853 till endast 747. Det är således
blott i afseende å dryckenskaps-lasten och den derpå beräknade olofliga
bran vins-handeln, som sedlighets-tillståndet kan anses försämradt; men äfven
i denna del bör det med visshet kunna antagas, att förhållandet skall vända
sig till det bättre, sedan en ändamålsenligare lagstiftning angående bränvins
tillverkning och försäljning sistlidet år trädt i verkställighet.
Utom i städerne inskränker sig näringsfliten i allmänhet inom detta
län nästan uteslutande till jordbruk med dess binäringar samt sjöfart oell
fiske. Husväfnader och andra landtmannaslöjder saknas visserligen ej, men
de idkas föga eller icke utöfver egna behofvet. I norra delen af länet utgör
dock tegel-tillverkning en icke oväsendtlig näringsgren och flerestädes å
landet äro färgerier och garfverier anlagde.
I anseende till det påkallade tidigare aflemnandet af denna embetsberättelse,
har det icke blifvit tillfälle att från länets särskilda faltigvårds
samhällen
-
I
9
samhällen införvänta sådane uppgifter för sistlidet år om antalet af understödstagare
och grunderne för försörjnings-bidragen, som erfordrats, för att närmare
bedomina om bördan af fattigförsörjningen ökats eller minskats. Af
hvad hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande vid fattigvårds-ärendens handläggning
förekommit, är det dock skälig anledning att antaga, det förhållandet
härmed under de sednaste fem åren icke undergått någon synnerlig förändring.
I öfrigt är det en ovedersäglig erfarenhet, att sedan 1847 års Fattigvårdsstadga
trädde i verkställighet, tillståndet i så måtto förbättrats, att
fattigvårds-pligten noggrannare fullgöres och att lättingar icke så ohejdadt
som förr kunna ströfva omkring Lill last och äfventyr för allmänheten.
Enligt de af Herr Justitie-Statsministern offentliggjorda sammandrag utgjorde
beloppet af beviljade inteckningar i fast egendom å landet inom detta län
åren 1839—1841 i medeltal för året .... R:dr 373,817.
1842—1846 » » 386,983.
1851—1854 » » ....» 913,030.
samt beloppet af dödade inteckningar
åren 1839—1841 i medeltal för året .... R:dr 75,229.
1842—1846 » » . . . . » 140,551.
1851-1854 » » . . . . » 252,145.
Ehuru således beloppet af inteckningarne under den sisla perioden betydligt
öfversteg de föregående jemförelse-perioderna, kan deraf dock icke
dragas den slutsats, att skuldsättningen blifvit mera betungande, än mindre,
att ortens allmänna välmåga sjunkit; ty utom det, att inteckningarnes högre
belopp de sisla åren, såsom härledande sig från den år 1851 för orten stiftade
hypotheks-inrättning, med visshet kan antagas till väsendtlig del hafva
utgjort omsättningar af äldre, för gäldenärerne mera besvärande lån, äfven
mot lösa hypolhek eller borgensförbindelser, så är i alla fall denna tillökning
ingalunda svarande mot det ökade värde, som jordegendomen i denna del
af riket under samma period vunnit. Ett bevis för tillståndets förbättring
i denna del igenfinnes ock i allmogens minskade anlitande af Rikets Ständers
härvarande Lånekontor. År 1850, eller det som närmast föregick hypotheksföreningens
stiftande, hade nemligen till låntagare af bondeståndet inom
detta län nämnde Kontor utgifvit 1,019 lån på tillsammans 218,760 R:dr,
inen år 1855 endast 796 lån å tillsammans 163,610 R:dr.
Härmed kan lämpligen till jemförelse upptagas förhållandet med lagsökningsärendena,
som, då dervid i betraktande tages ej mindre folkmängdens
Berättelse öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1851—1855. %
10
tillväxt, än det betydligt utvidgade fältet för all industriel rörelse, ostridigt
utgör ett af de mest tillfredsställande tecken på ortens närvarande ekonomiska
ställning. Antalet af de hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förekonnie
utsökningsmål uppgick nemligen
år 1850 till 3,006 och ådömda beloppet till R:dr 248,110.
1855 till 1,387 » » » » » 121,922.
Till dessa gynsamma förhållanden hafva samverkat dels jordbrukets
bättre skötsel och de sista årens synnerligen förmånliga konjunktur för alla
jordbruksalsters afsättning, dels de utvidgade rätfigheterne till sjöfarts idkande
för landtmän, dels ock den större utsträckning, sorn näringarne i allmänhet
vunnit.
Arbetslönerne, som i denna landsort redan under en föregående tid, då
tillfällen till arbetsförtjenst och tillgången å arbetsfolk stodo i ett sinsemellan
mera afpassadt förhållande, visade någon benägenhet att stiga, hafva under
de sista åren ytterligare stegrats, hvartill orsakerne äro att söka dels i de
högre arbetslönerne i Norrige och Danmark, som lockat ett betydligt antal
arbetsfolk härifrån till dessa länder, dels i de sistlidet år började jernvägsarbetena,
som likaledes upptagit en icke ringa del af ortens arbetare-personal,
men hufvudsakligast i den stegrade lefnadskostnaden.
De för länet fastställda markegångspriser å årliga mansdagsverken
hafva varit:
år 1826
. 21 sk. 4 rst.
1827—1831 i medeltal 25 » 9§ »
1832—1836 » »  26 » 8 »
1837—184-1 » »  27 » | »
1842—1846 » »  28 » —
1847—1850 » i>  31 » 6 »
1851—1855 » »  32 » 9f »
hvaraf sistnämnde år 36 » —
§ 3.
Näring ar.
Jordbruket är fortfarande länets hufvudnäring, opli sädesodlingen lemnar
numera, äfven vid medelmåttiga skördar, icke obetydligt öfverskott utöfver
w
länets egen förbrukning. Otvifvelaktig! kan dock afkastningen blifva vida
större, och all utsigt är förhanden, att den småningom blifver det i den
mån allmogens håg för jordbrukets bättre skötsel, som af föredömen och en
gynsam konjunktur märkbart lifvats, fortfarande underhålles.
Bönor och andra skidfrukter odlas temligen allmänt, särdeles i södra
delen af länet, hvarigenom ock under den härjande potates-sjukdomen nöden
bland de fattigare jordbrukarne väsendtligen mildrats. Hampa och humle
odlas inom detta län föga. Linsäde är deremot icke sällsynt och odlingen
af klöfver har på de sednaste åren betydligen tilltagit. Till sistnämnde förhållande
har länets Hushållnings-Sällskap synnerligen medverkat genom införskrifning
från Belgien af större partier klöfverfrö af utmärkt god beskaffenhet
och tillhandahållande deraf åt länets jordbrukare.
I södra delen af länet är korn alt anse som hufvudsäde. I den norra
deremot odlas mera hafre; dock är blandkorn der ock nog allmänt. I Inlands
fögderi intager vanligen allmogens besådda åkerjord 3V hvete, Th råg, fs korn,
J hafre, 3 blandsäd, | arter och bönor, samt 3 potates. Hemmanens inskränkta
ägorymd, som, åker och äng sammanräknade, efter medeltal ej kan
anses högre än 40 geometriska tunnland på hvarje helt hemman, och den
nog långt sträckta hemmansklyfningen medgifver ej i någon större mån begagnandet
af trädesjord eller odling af vintersäd, hvilken fordrar starkare
gödning; hvaremot odlingen af ärter och bönor, som sker dels åtskiljdt, dels
sammanblandadt, funnits för allmogens hushållning mest förmånlig, emedan
detta säde icke allenast bibringar jorden en större fruktbarhet, utan äfven
lemnar en kärnfull frukt, användbar jemväl till brödföda, hvarförutan bönhalmen,
såsom af värde för hästars utfodring, länder till besparing af den
eljest knappa hötillgången.
Trädgårdsväxter odlas icke obetydligt å Hisingön, men annorstädes föga,
undantagandes ståndspersoners egendomar och till städerne gränsande hemman.
Plog och Jernharf utgöra ortens förnämsta åkerbruksredskap. Till dragare
begagnas förnämligast hästar, men äfven oxar allmännare än förr. Tröskmachiner,
som tillförene endast funnos på några betydligare egendomar, äro
numera flerestädes anlagda äfven vid smärre gårdsbruk.
Enligt de femårs-berättelserne åtföljande tabeller, beräknades utsädet
inom Götheborgs och Bohus län af hvete, råg, korn, hafre, ärter ooh bönor
tillsammans
12
år 1822 till tunnor 55,720.
1841 » » ......... 70,924.
1850 » »  84,695.
1855 » »
102,049.
Medelafkastningen af samma sädesslag, med afdrag af utsädet, beräknades:
år 1822 till tunnor  227,017.
1841 » »
324,184.
1850 » »
380,732.
1855 » »
468,730.
Utsädet af potates uppgafs
år 1822 till tunnor 14,142.
1841 » »
. 26,312.
1850 » » • . . . 33,505.
1855 » >,
36,253.
och afkastningen af samma rotfrukt
år 1822 till tunnor  105,280.
1841 » »  219,593.
1850 » »  270,757.
1855 » »
280,527.
Denna jemförelsetabell utvisar, att afkastningen af jordbruket inom detta län
under tidrymden från år 1822 till 1855 blifvit mer än fördubblad, under
det att folkmängden ökats med icke fullt 45 procent.
Boskapsskötseln här i länet har under det tidskifte, som är föremål för
denna berättelse, endast delvis vunnit någon förkofran. Efter den svåra
missväxt å foder, som inträffade år 1853, blef landtmannen föranlåten att
undansälja en del af ladugården. Lyckligtvis kunde detta ske till skäligen
uppehållna priser, enär afsättning af slagtboskap då och sedermera varit öppen
åL Norrige och det nyssnämnda året till någon del äfven bereddes åt England.
För landtmannens egna behof har iadugårds-afkastningen under vanliga
förhållanden varit tillräcklig, men den fyller ingalunda afven behofvet
för städerne, i synnerhet för Götheborg, hvarest följaktligen en betydlig
tillförsel af viktualier jemväl från andra landsorter äger rum. De till femårsberältelserne
hörande tabeller utvisa antalet af i länet underhållna kreatur
sålunda:
13
Hästar.,
Oxar.
Kor.
Ung-
boskap,
Får.
Svin.
Getter.
År 1822
1841
1850
1855
17,639
17,271
17,998
19,907
1,842
1,439
2,064
3,249
34,530
38,891
43,073
40,838
15,748
21,710
21,780
18,594
63,955
68,324
69,141
62,109
15,120
14,343
15,634
18,819
648
414
218
192
I föregående femårs-berättelser är redan anmärkt, hurusom hemmansdelarnes
inskränkta ägovidd utgör ett nog allmänt hinder ej mindre för
ladugårdens utvidgande, än för åkerjordens vexelbruk. Då nemligen gästgifveri-
och kronoskjutsningen medför nödvändigheten för de liesta af allmogen
att underhålla en eller llere hästar och derjemte för hushållet kor
företrädesvis äro behöfliga, medgifver fodertillgången gemenligen icke att
tillika underhålla oxar. Halmen har hittills utgjort det hufvudsakligaste
foderämnet, och stallfodring användes endast å några få större egendomar.
Den förkofran, som Bohuslänske landtmannens ladugårdsskötsel tidtals kunnat
vinna, har derföre vanligen icke kunnat bringas högre, än att ett missväxtår
varit nog att nedtrycka den till dess förra låga ståndpunkt. Det bör
dock vara att förmoda, att, sedan klöfver-odlingen nu blifvit mera allmän,
samt då foder- och betestillgången derigenom torde komma att närma sig ett
rättare förhållande till åkervidden, en fördelaktig verkan deraf på boskapsskötseln
snart skall blifva synbar.
Utom den för länet hittills förordnade djurläkare, har behofvet funnits
påkalla anställandet af 2:ne djurläkare för nordligare delen af länet, till
hvilkas aflönande llushållnings-Sällskapet tillsvidare anvisat 500 R:dr Banko
årligen. Då under det sista femårs-skiftet någon allmännare boskapssjukdom
inom länet sig icke yppat, har läns-djurläkaren icke varit från landsorten
särdeles anlitad.
Detta län äger icke någon utmärktare infödd race af husdjur.
Genom Hushålluings-Sällskapets föranstaltande blefvo för tio år sedan,
i ändamål att åstadkomma en bättre afvel af arbetshästar, åtta Norrska
hingstar inköpta och till jordägare i flere delar af länet utlemnade för att
till begagnande upplåtas. Under sistlidet år har Hushällnings-Sällskapet
vidtagit åtgärd för anskaffande af ett ytterligare antal Norrska hingstar, för
arbets-hästracens förbättrande.
u
För fårafvelns upphjelpande inom länet förskaffade Hushåll ni ngs-15ällskapet,
år 1847, ined understöd af allmänna medel, en stamhjord af Cheviotsrace
från Skottland, till ett antal af 4 baggar och 64 tackor, som fördelades
å 3:ne schäferier i skiljda delar af länet. Sedan det ena af dessa schäferier
måst upplösas i följd af en åkommen sjukdom, som dödade flere af fåren
och gjorde de öfrige otjenlige till afvelsdjur, återstå nu endast 2:ne, förlagde,
det ena vid säteriet Stora Wrem i Norrvikens fögderi, det andra å Fräntorps
herregård, en half mil från Götheborg. Stammen utgör å förra stället
2 baggar och 30 tackor, och å det sednare 2 baggar och 28 tackor. För
racens bättre bibehållande har Hushållnings-Säilskapet efter stamhjordens införande
ytterligare på tvänne särskilda terminer införskrifvit fem unga baggar,
som insatts i schäferierne i utbyte mot de äldre. Under tiden hafva
från schäferierne, till spridande i orten, 221 får blifvit försålda och \2\
tillfallit schäferi-hållarne, så att stamhjorden med dess afvel under 9 år tillsammans
utgjort ett antal af 520 får.
Att genom croisering med denna ädlare race den inhemska får-racen
redan märkbart vunnit, är ådagalagdt, och emedan Cheviot-fåren i länets
kustorter väl trifvas, lider det ej något tvifvel, att ju ändamålet med deras
införskrifvande skall i samma mån än vidare befrämjas, som racen hinner
att ytterligare spridas, förutsatt, att djuren fortfarande väl skötas.
Skolarne äro i detta län, såsom i de flesta öfriga, ytterst vanvårdade.
Det är redan i föregående femårs-berättelser antydt, att denna del af riket
tillförene varit skogrik; men för att icke tala om de härjningar af fiendehand,
som skäligen antagas i forntiden hafva blottat detta läns kuster och
skär från skog, har tillgången derå synbarligen medtagits under sistförilutne
oell innevarande århundraden, dels till byggnad af salteriverk i skärgården
och till trankokning under sillfiske-tiden, dels i följd af de tidtals
gynnande konjunkturerne för trädvaru-utskeppningeu och deraf härledda
prisstegring, dels ock till fyllande af det alltjemnt ökade behofvel af bränsle
för den inhemska ångfartygsrörelsen. Af skogsbygd kunna för närvarande
icke andra delar af länet få namn, än en del af Watte och Tanums härader,
Bullaren och Sörbygden samt det inre af Inland. I allmänhet svarar tillgången
å byggnadstimmer och bränsle numera icke mot länets behof. Furuoch
granskogar äro de vanligaste. Löfskog förekommer nästan endast å inägorne
och består mest af björk och al, sällsyntare af ek, ask, lind och
bok. Vissa delar af länet äro alldeles skoglösa, och äfven i trakter, der
skog finnes, äro mänga hemman blottade derpå. Det är under sådana för
-
15
hållanden en lycklig omständighet, att bränntorf ännu, ehuru föga allmänt,
finnes att tillgå.
Någon under rekognition upplåten kronoskog finnes icke inom detta
län, och de fleste samfällighetsskogar äro lid efter annan skiftade.
Länets HushållningsrSällskap har år efter annat anslagit premier för
skogsplantering, men utan åsyftad verkan. Sistlidet år anvisades särskildt
för skogshushållningens befrämjande ett belopp för året af Ett Tusen Riksdaler
Riksmynt, deraf 150 R:dr äro afsedda till 2:ne premier, att tilldelas
jordbrukare inom länet, hvilka visa sig hafva å förut skoglös mark vid deras
hemman eller lägenhet verkställt plantering af barr- eller löfträd på en areal
af minst ett halft geometriskt tunnlands rymd, med ändamålsenligaste plan
och bästa framgång samt så för sig kommen, att plantorna kunna anses fredade
från kreatui’S åverkan. Öfriga delen af berörde anslag användes, efter
förvaltnings-utskottets närmare bestämmande, dels till mönsterplanteringar
genom utskottets försorg å spridda ställen af länets skoglösa delar, efter aftal
med för saken nitälskande jordinnehafvare, dels till aflönande af en i skogshushållningen
kunnig person, som under resor i länet biträder med undervisning
och råd i afseende å plantering och vården af skog.
Till boningshus begagnas inom detta län i allmänhet timrade byggnader,
täckte med tegel. Ladugårdarne äro dels timrade, dels uppförde af korsvirke
och bräder, sällan af sten, med tak ömsom af tegel, bunden halm
samt halm och torf. Allmogen har under sednare åren betydligen förbättrat
sitt byggnadssätt, så att det i vissa orter numera icke är sällsynt att finna
bondgårdar med beqvämt och prydligt inrättade åbyggnadei’. I skogstrakterna
uppföres stängseln mest af träd, på skoglösa orter deremot allmännast
af sten.
Inom Götheborgs och Bohus län finnas å landet endast följande till
Bergsrörelse hörande inrättningar, hvilka redan i förut afgifne statistiska tabeller
finnas omförmälda, nemligen:
1:o ett stångjernsverk, privilegieradt för 500 SkU smide, anlagdt å hemmanet
Munkedahl i Sunnervikens fögderi, och hvarvid tillverkades åren
1847—1850 i medeltal 595 SkU och åren 1851 —1854 d:o 496 SkU-,
2:o ett puddlingsverk, år 1846 anlagdt i Götheborg med oinskränkt lillverkningsrätt,
och hvarvid åren 1848—1850 tillverkades i medeltal årligen
543 SkU, samt åren 1851—1854 d:o 54 SkU stång- och ämnesjern;
3:o ett manufakturverk, bestående af en räck- och 6 spikhamrar, privilegieradt
för 150 SkU. smide, anlagdt å hemmanet Munkedahl i Sunnervikens fögderi;
16
4:o trenne spik-, en knipp- och en planerhammare å hemmanet Thorskog
i Vesterlanda socken.
Vid sistnämnda 2:ne anläggningar utgjorde jernmanufaktur-tillverkningen
åren 1847—1850 i medeltal 574 och åren 1851—1854 d:o 469 Slcfé. bergsvigt.
Å Malmön i Sotenäs härad har ett stenbrott börjat bearbetas, som
lemnar en utmärkt vacker granit, hvaraf afsättning vunnits icke blott å inrikes,
men äfven å utrikes orter.
Likaledes är vid Tjufkihl i Lycke socken ett skifferbrott af enskilde
upptaget.
Malmgångar, förande jern och möjligen äfven andra metaller, förekomma
visserligen inom länet här och der, men så vidt hittills erfarits, ej
af den mäktighet, att bearbetandet deraf ansetts kunna löna sig.
Fabriksrörelsen har inom Götheborgs och Bohus län under ifrågavarande
tidrymd vunnit icke obetydlig förkofran.
Enligt de till Kommers-Kollegium ingångna årsberättelser utgjorde antalet
af samtlige fabriker inom länet:
år 1841 131.
1850
159.
1855
166.
antalet af dervid anställde arbetare:
år 1841 2,309.
1850
3,422.
1855
5,047.
samt hela värdet af dervid åstadkomne tillverkningar:
år 1841 R:dr B:ko 2,529,875. N
1850
» » 5,128,212.
1855
» » 8,882,931.
Af berörde fabriks-inrättningar voro följande utom städerne anlagde, de
fleste i Götheborgs fögderi, nemligen:
Mekaniska bomulls-, linne- samt liamp-spinnerier
och väfverier , , . . . år 1841
» 1850
» 1855
Stycken.
Arbetarnes
antal.
6
9
11
778
736
1,070
Tillverkningsvärde.
Panko R:dr.
416,787
677,390
985,821
17
Stycken
Arbetarnes
antal.
Tillverkningsvärde.
Banko R:dr.
Oljeslagerier
. år 1841
4
21
100,190
»' 1850
3
27
121,501
» 1855
1
40
297,000
Pappersbruk
...» 1850
1
.20
8,629
» 1855
3
164
243,623
Porterbryggerier ....
. . . » 1841
1
50
154,291
» 1850
1
73
127,950
» 1855
2
197
290,900
Skeppsbyggerier ....
. . . » 1841
2
180
101,300
» 1850
3
231
88,500
» 1855
3
457
308,710
Sockerbruk
. . . » 1841
1
180
773,389
» 1850
2
306
2,411,623
» 1855
2
417
3.720,787
Öfrige af mindre betydenhet
. . . » 1841
29
307
228,255
» 1850
30
283
181,633
»> 1855
, 36
315
580,463
Summa år 1841
45
1,561
1.808,891
» 1850 :
50
1,692
3,629,568
» 1855 j
58
2,644
6,427,304
Städernas fabriker komma' nedanför närmare att omförmälas.
Utom de egentliga fabrikerne voro å landet såsom näringsutvägar begagnade:
-
År
1846.
Ar 1855.
Stycken.
Värde.
Banko R:dr.
Stycken.
Värde.
Banko R:dr.
Tullmjölq varnar
Tullsågqvarnar
cc
235,072
155
286,282
39 I
40,605
35
44,725
Stampverk
Tegelbruk
14 j
11,356
12
12,566
37
90,326
52
125,012
Berättelse öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1851—1855.
18
Näst jordbruket, Utgör Fisken-yrket länets betydligaste näringsgren. Det
sysselsätter omkring Bjettedelen af länets befolkning och är att betrakta såsom
dels ett sjelfständigt yrke, dels en binäring åt jordbruket. Utom det
så kallade småfisket vid saltsjöstränderne (småtorsk, koljor, hvitling, skäddor
m. m.) som jemförelsevis är mindre hufvudsakligl och föga vinstgifvande,
sillfisket, hvilket numera icke är af någon betydenhet, laxfisket och insjöfisket,
som likaledes här äro obetydliga, kunna Bohuslänska liskerierne indelas i
3:ne hufvudgrenar, nemligen storfiske (torsk, långor, helleflundror och gråsej),
makrillfångst samt hummer- och ostrontägt. Uti föregående femårs-berättelser
är det anmärkt, huruledes fiskerinäringen i allmänhet illa skötes, i följd
hvaraf den ingalunda utvecklat sig till hvad den kunde och borde vara.
Storfisket vidlåder i allmänhet det felet, att man icke vårdar sig om, att
bereda god handelsvara medelst fiskens slagtande och saltande ombord efter
Engelska sättet; och genom otjenliga fiskredskap, hvarigenom äfven ynglet,
och med detsamma tillgången för en kommande tid, borltagits, har fiskerinäringens
förkofran, hvad flera väsendtlig» fiskslag, och deribland sillen,
angår, förhindrats.
Af de åtgärder, som under sednare åren från Statens sida vidtagits för
att åstadkomma ett ändamålsenligare fiskesätt och sorgfälligare behandling
af den fångade fisken, bör det emellertid vara att motse för näringen bå
tande
verkningar, och ovedersägligt är, att spår dertill redan visat sig. Af
de medel, tillsammans 16,96G R:dr 32 sk., som Eders Kongl. Maj:t för åren
d85 1 —1855 läckts anslå till fiskeriernes upphjelpande i Bohusläns skärgård,
äro premier ulbetalla:
u) för idkande af storfiske vid längre aflägsna bankar i Nordsjön med
däckade fiskefartyg, så inrättade, att den fångade fisken kunde å
dem skötas och saltas R:dr 9,000,
5) för ändamålsenliga fiskgarn  » 300,
hvarförutan såsom understöd åt välfrejdade fiskare, som intygats hafva genom
förlust af båtar och fiskredskap blifvit satte ur stånd, att utan sådan
hjelp fortsätta sitt näringsfång, under nämnda år af berörde anslag utgått
tillsammans 5,000 R:dr.
I nästföregående femårs-berättclse är omförmäldt, hurusom den fattiga
skärgårdsal 1 mogens inrotade vana att lefva för dagen och dess lika inrotade
begär efter starka drycker nog allmänt försatt den i ett tryckande beroende
af några förlagsman, hvilket gjorde den liknöjd för all förbättring. Det är
särdeles glädjande, att nu kunna förmäla, att detta tillstånd väsendtligen
19
förändrats. Efter det den nya bränvins-försäljnings-lagen trädt i verkställighet
liar i de (lesia landsorter af länet, och synnerligast i de från städerne
mera aflägsna skärgårds-orterna, allt tillfälle till dryckenskap försvunnit,
och derigenom hafva ordning och sedlighet märkbart främjats. Om denna
lyckliga förändring fortfar, skall det vitsord, som förut varit undantagsvis
gifvet åt Smögens fiskeläge, i följd af den der längesedan träffade öfverenskommelse
om upphörandet af ali bränvins-försäljuing, med visshet blifva
att tillämpa äfven på öfriga fiskelägen, och Länsstyrelsen skall ock då i sina
bemödanden för fiskeri-näringens bättre skötsel otvifvelaktigt blifva understödd
af den enskilda omtankan.
Sjöfart utgör en vigtig näringsgren för länets kustboer, hvilka för detta
yrke äga den utmärktasle skicklighet. Den sysselsätter en icke obetydlig
folkmängd den tid af året, sorn yrket kan bedrifvas. Inom riket idkas den
mest emellan närmaste kustorter och å Wenern; utom riket ske befraktningarne
vanligast på Norrige och Danmark, men äfven på England, Holland,
Frankrike och Ryssland, "bill största delen begagnas härvid inom orten
byggda fartyg och båtar.
Inom länet voro u landet till beskattning uppgifne fartyg och båtar om
a lästers drägtighet och deröfver
år 184i, 327 stycken om tillsammans 7,407 läster.
1850, 387 » » » 9,527 »
1855, 427 » » » 10,449 »
Jacjten är icke att anse såsom någon allmännare binäring i detta län,
änskönt den rika tillgå ngen på skogsfogel i fjellbygden och sjöfogel i skärgården
kunde bereda en hufvudsaklig inkomst ät dessa orters invånare,
om jagten ändamålsenligt sköttes.
Biskötseln har å vissa orter af länet under sednare åren varit i tilltagande,
men ur i allmänhet af föga betydenhet.
Åtskilliga handaslöjder öfvas med skicklighet, men knappast i någon
gren utöfver länets eget behof. All åkerbruks- och fiskredskap förfärdigas
af allmogen sjelf. Båtbyggeriet i Bohus län öfverträffa!’ de flesta andra orters.
Syunerligast eftersökas de båtar, som byggas å Koster och Oroust.
Inom Landvetters och Härryda socknar bereder sig allmogen någon bi förtjenst
genom förfärdigande af laggkäril, skeppsvirke, åror, stegar, trädgårdsstolar
m. in., som a Isättas i Götheborg. Af qvinnornas handaslöjder är föga
annat att nämna, än ylle- och linneväfuader till husbehof.
20
Färglafvars insamling har tillförene utgjort en icke oväsendtlig näringsgren
för den fattigare befolkningen, men är nu, i anseende lill den minskade
tillgången derå, föga lönande.
Ingenstädes inom länet har tjäru-bränning vunnit framgång, ej heller
tillverkningen af pottaska eller salpeter.
Endast i nordligare delen af länet kan någon förtjenst genom landvägaforsling
påräknas, och består denna uteslutande af plankors och bräders forslande
från närbelägna sågverk till stapel- eller aflastnings-orterne vid kusten,
— mest på vinterföre.
Såsom en binäring till jordbruket bör icke heller bränvinsbränningen
lemnäs obemäld, ehuru denna näringsgren på sednare tid betydligen inskränkts,
så att den här ingalunda motsvarar dess omfattning i de flesta
andra landskap.
Antalet af till beskattning uppgifne brännerier, som år 1831 uppgick
till 1,480, utgjorde år 1841 endast 881 och hade år 1850 ytterligare nedgått
till 215, af hvilka voro i Esta klassen 139, 2:dra klassen 49, 3:dje
klassen 25 och i 4:de klassen 2.
År 1855 tillverkades bränvin här i länet vid 15 större och 6 mindre
brännerier. Af de förra voro
. å landet belägna 13, dervid tillverkades . . 221,275 kannor.
å Götheborgs ägor 1 » » ... 12,614- »
å Uddevalla » 1 » » ... 25,532 »
Summa 259,421 kannor.
Vid de mindre brännerierne utgjorde beräknade tillverkningsbeloppet
tillsammans 2,478 kannor.
Af de större brännerierne, sorn hade en uppgifven daglig tillverkning
af minst 300 och högst 850 kannor, voro 6 i verksamhet en termin, de
öfriga båda terminerna. Af de mindre, med pannor af 10 —18 kannors
rymd, voro endast 2 i verksamhet båda terminerne, de öfrige blott en.
Sistnämnde år drefvos 8 distilleringsverk, hvaraf 7 i Götheborgs stad
och 1 i Örgryte socken.
Handeln å landet med landtmanna varor, såsom span mål, lin, linfrö,
fisk, åtskilliga slags ladugårdsprodukter, ved, limmer, tegel m. m. underlättas
genom beqväma kommunikationer sjöledes, och afsättningen deraf i
städerna, synnerligast i Götheborg, är under alla årstider liflig.
21
De norra häraderne hafva derjemte, sedan genom Kongl. Förordningen
den 24 Maj 1825 friare handelsförhållanden med Norrige inträdt, förmånlig
afsättning af landtmannavaror å detta rikes gränsorter.
År 1855 innehade 87 personer rättighet, att enligt 6:e § HandeisOrdningen
i öppna bodar å landet försälja inhemska och vissa utländska
varor, nemligen i Götheborgs fögderi 3, i Inlands fögderi 7, i Oroust och
Tjörns fögderi 21, i Sunnervikens fögderi, inbegripen Lysekihls köping, 30,
och i Norrvikens fögderi 26, hvarförutan 18 fabriks- ocb handtverksidkare
begagnat deras rättighet, att i öppna bodar å landet försälja sina tillverkningar,
nemligen 17 i Götheborgs fögderi Och 1 i Norrvikens fögderi.
Antalet af sockenhandtverkare eller gerningsmän å landet har under de
sednare åren i betydlig mån ökats. De härom af vederbörande meddelta
uppgifter utvisa förhållandet för åren 1841, 1850 och 1855, med inberäknaride
af Lysekihls köping, sålunda:
1841.
1850.
1855.
Handt-
Lär-
Handt-
Lär-
Handt-
Lär-
verkare.
lingar.
verkare.
lingar.
verkare.
lingar.
Färgare
.
2
1
2
1
Garfvare
.
1
1
7
5
9
9
Glasmästare
3
2
4
—
3
Hattmakare
—
—
—
—
2
Kopparslagare
—
—
—
—
2
2
Murare
2
—
4
—
9
—
Målare
—
—
5
1
17
—
Skomakare
31
26
122
41
128
15
Skräddare
17
9
106
16
127
8
Smeder
9
3
23
—
8
Snickare
1
—
29
2
47
4
Tunnbindare
—
—
1
' —
—
1
Urmakare
—
—
—
—
4
—
Vagnmakare
1
—
5
--
3
—
Suni ma
65
41
308 66
361
40
År 1855 höllos inom länet inalles 12 marknader, hvaraf en å landet.
För komniunikationernes lättande hafva följande arbeten under ifrågavarande
fe må rs-skifie blifvit inom länet verkställde:
1:0 Vägomlägguing tiil undvikande af backarne i Westerlanda sockeii å
allmänna landsvägen emellan Kongelf och Uddevalla, hvartill år 1851 såsom
anslag af allmänna medel anvisats 3,000 R:dr B.ko.
2:o Yägomläggning förbi så kallade Svalebacken emellan Uddevalla och
Strömstad, hvartill år 1853 såsom bidrag af Staten erhållits 4,866 R:dr
32 sk. B:ko.
3:o Yägomläggning till undvikande af Klefs backar vid gränsen mellan
Sunnervikens och Norrvikens fögderier å vägsträckningen emellan Uddevalla
och Strömstad, hvartill år 1855 såsom bidrag anvisats 1,950 R:dr B:ko.
Utan statsbidrag hafva blifvit verkställde:
1:o Sänkning af så kallade Stibergsliden vid gränsskilnaden emellan Götheborgs
stad och Carl Johans församling, till väsendtlig lättnad för den betydliga
rörelse, som äger rum emellan staden och sjöhamnen Klippan.
2:o Uppbrytandet af en sockneväg från Sanne kyrka i Sörbygdens härad
till länegränseu mot Dahlsland, hvarigenom häradet vunnit en genare förbindelse
med Wenersborg och Fredrikshall.
Det vigtigaste arbetet för kommunikationernes förbättring, som under
ifrågavarande tidskifte förekommit, är emellertid Statens jernvägsbyggnad,
som efter det genom enskilde subskribeuters försorg förberedande undersökningar
till bestämmande af vägsträckningen emellan städerne Götheborg,
Alingsås och Borås, med allmänt understöd af 2,000 R:dr B:ko, ägt rum,
sistlidet år vid Götheborg påbörjats oell under året så betydligt fortskridit,
att banan inom detta län sannolikt före detta års utgång blifver bragt till
fullbord an.
§ 4.
S°o Sifisk 'falin iny.
Kammarverk. Under den lid, som förevarande underdåniga berättelse
omfattar, har inom detta län hvarken tillökning i hemmantalet inträffat eller
något hemman kommit i ödesmål. Genom skatteköp hafva dock kronohemman
minskats med 18]Vo:dels mantal, hvarmed följaktligen skattehemmanen
ökats. Sedan tiden för nästföregående femårs-berättelse hafva tillkommit
följande lägenheter:
23
OskaLtljigcle. bebyggde torp, utjordar med flere lägenheter, utan mantal, som
ej äro i något hemmans ränta inbegripne
. 230.
Backstugor 164.
Bebyggde lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig ägande-rätt 21.
» » » på viss tid eller lifstid 20.
Tull mjöl q varn ar  18.
Tnllsågqvarn  1.
hvaremot under samina tid antalet af husbehofs-mjölqvarnar,minskats
med  1.
Af de i tabellen upptagne 133A2 mantal gymnasii- oell skolhemman äger
Gustafsbergs barnhus 91 mantal /och de öfriga 1242$ mantal tillhöra Hvitfeld
Iska gymnasii-stipendii-inrättningen. ,
Ilemmansklyfningen fortgår i ungefärligt förhållande till folkökningen;
men med undantag af vissa orter, synnerligast i skärgården, synas olägenheterne
deraf, med afseende å besutenheten i allmänhet, här i länet vara
mindre än flerstädes.
Ett ungefärligt begrepp om hemmansklyfningens utsträckning vinnes
genom jeinförandet af de i länet befintlige hemmans antal, sådant det visar
sig i bifogade tabell, med de af vederbörande häradsskrifvare år 1846 för
det näst föregående året, enligt Kongl. Majrts nådiga befallning, särskildt
meddelade statistiska uppgifter, och hvaraf inherntas, att inom detta län an
-
talet då utgjorts af:
Ägare eller med ständig åborätt innehafvare af hemman . . . 9,719.
Boställsinnehafvare  153.
Arrendatorer och brukare af hemman  1,207.
1 medeltal kan man härefter beräkna nära 4 åboer på hemmanet. Härutinnan
förete sig dock betydliga skiljaktigheter. Så exempelvis! vissa skärgårdsorter
förekomma ända till lOOrdelar af hemman; men dessa äro gemenligen
att anse föga annorlunda, än som bostadslägenheter för fiskare, hvilka
sysselsätta sig med jordbruk såsom binäring.
Skiftesverket har inom detta län haft synnerlig framgång. Sedan utfärdandet
af Kongl. Maj.ts nådiga Stadga dijrom den 4 Maj 1827 har intill
1850 års slut laga skifte härstädes öfvergåtl inalles 1,568JJ förmedlade mantal.
Sedermera hafva intill 1855 års slut ytterligare skiftats 355|JJ mantal,
så att vid denna tid tillsammans 1,923}?§§ mantal undergått laga skifte, eller
mera än hälften af lii nets hela ägo-område.
O
24
För de utflyttningar, sorn berörde skiften föra nied t, hafva understöd af
allmänna medel till och med år 1854 blifvit beviljade med tillsammans
106,390 R:dr 22 sk. 5 rst. B:ko.
Statsbidrag. Enligt bifogade sammandrag af de från fögderierna och städerna
inkomna statistiska tabeller, hvaruti statsbidragen upptagits särskildt
för hvarje slags hemman och näring, hafva sådane lill kronan ingående bidrag
år 1855, med undantag af bränvinsbrännings-afgiften, tillsammans utgjort:
för landet . R:dr 137,270: 40. i.
» städerne  » 85,089: 7. 9. ^22 359- 47. 10.
Enligt nästföregående femårs-berättelse utgjorde nämnde bidrag:
för landet . R:dr 151,348: 4. 1.
» städerne  » 105,469: 24. 7. 256 817- 28. 8.
hvadan berörde statsbidrag minskats för landet med 14,077 R:dr 12 sk. och
för städerne med 20,380 R:dr 16 sk. 10 rst., eller tillsammans 34,457 R:dr
28 sk. 10 rst., hvilken minskning är att tillskrifva den nedsättning i bevillnings-afgifterne,
soln vid sistlidue riksdag fastställdes.
Deremot har beloppet af bränvinsbrännings-afgiften, som år 1850 utgjorde
endast 14,323 R:dr 35 sk. 5 rst., år 1855 uppgått för landet till
76,097 R:dr och för städerne till 15,554 R:dr, eller sammanlagdt 91,651
R:dr B:ko.
Beskaffenheten af skattebidragen inom detta län i allmänhet och sättet
för deras utgörande synas icke påkalla någon ändring särskildt för- detta
län. Grundskatterne, hvaruti numera ej andra räntepersedel- ingå, än
spanmål (| råg, J korn, 3 hafre) och smör, utgöras i Askims och Östra
Hisings härader såsom i Westgötha-länen för öfrigt med förvandling efter
markegång eller in natura, men i hela den öfriga delen af länet, utom
Säfvedahls härad, hvarest, med undantag af vissa indelta boställen, utskvlderna
beräknas efter en gång för alla bestämda markegångs-värden, hafva
jordbrukarne den väsendlliga lindring, att sagde skatter utgå efter jordeboksvärdi,
utan förvandling. Vissa onera, såsom kronoskjuts, inqvartering, brefbäring,
snöskottning, leverering af kronoränlorna m. m. äro sisserligen här,
såsom i andra orter, icke för alla hemman lika tryckande, men oberäknad t
hpmmanens olika natur, äro dessa skiljaktigheler föga beroende af annat, än
hemmanens större eller mindre afstånd från allmänna farvägarue och räntelevererings-ställena.
25
Hvad fattigvården angår, är dock den större eller mindre tyngden atl
härleda från andra förhållanden. I allmänhet visar den sig mest tryckande
i skärgårds- eller kust-orterna, der den lösa befolkningen är talrikast, naturligen
i följd af fiskar-allmogens obesntenhet och oförmåga att med strandfiske
försörja äfven de minderåriga och föråldrade medlemmarne af deras
oftast talrika hushåll.
Bland de onera, som hvila på jordbruket, intager rustnings- och roterings-besväret
första rummet. Af Bohus läns regementes 904 nummer
utgöra 400 rusthålls- och 504 rothål Is-nummer, fördelade i 2:ne bataljoner.
Hedan år 177G lick norra sqvadronen af regementet afsitta och förvandlades
till lätt infanteri, i afseende hvarå vissa vilkor bestämdes genom Kongl.
Brefvet den 15 Augusti 1777, och kontrakt med rotehållarne stadfäslades
den 20 September 1783. År 1791 fick äfven södra sqvadronen afsitta, men
endast för en tid af 50 år, och, enligt det med rusthållarne afslutade kontrakt,
emot erläggande under tiden af vakans-afgift för häst- och sadelmundering.
Sedan berörde tid tilländagått, blef genom Kongl. Maj:Is nådiga
Bref af den 14 November 1842 förordnadt, att sodia bataljonen, utan all förändra
sin ägande rusthållsnatur, skulle för en tid af ytterligare 10 år, räknadt från
ilen 1:sta Januari 1843, fortfara att förblifva infanteri, emot vissa bestämda
vilkor, deribland det hufvudsakligaste förmådde, att rusthållarne vid denna
bataljon skulle under sagde tid försättas i åtnjutande af enahanda lindring
uti rusttjenslskyldigheterue, som genom Kongl. Resolutionen den 15 Aug.
1777 blifvit f. d. rusthållarne vid norra bataljonen af Bohus läns regemente
i nåder förunnad; och blef tiden för delta förordnandes gällande kraft genom
Kongl. Brefvet den 3 Mars 1852 ytterligare förlängd på 10 år.
Rustuingsbes välet eller soldalhållet inom detta län är fördeladt på
1,048*1 och båtsmanshållet på 1,472TA, hemman. Då nu rusthålls- och
soldatnumren utgöra 904, men båtsmansrotarne, oberäknade städernes vakanle
100 nummer, endast 459, hvadan i medeltal endast 1-nni hemman
belöper sig på ett rusthålls- eller soldatrote-nummer, men 3T^ på en båtsmansrote,
så enär kostnaden för hvarje nummer af soldat- och båtsmanshållet
öfverhufvud kan anses ungefär lika, följer deraf, att i medeltal de båtsmansroterade
hemmanen varit i mån af nämnde skiljaktighet lindrigare betungade,
dock särskilda hemman, mer eller mindre, efter deras olika natur.
Skjulsningsbestyrel är jemförelsevis icke särdeles tryckande inom detta
län. Orsakerna dertill igenfinnas i landskapets läge, dess beqväma sjökom
Iierättelse
öfver Götheborgs och Italius Län för åren 1851—1855. 4
26
munikation , samt ångfartygstrafiken. En följd häraf har ock varit, att dä,
i anledning af Eders Kongl. Majrts nådiga förordnande den 2 Augusti 1844,
åtgärder vidtogos för skjutsningens ställande på entreprenad, dessa motte så
löga benägenhet hos den skjutsskyldiga allmänheten, alt, utom i Götheborgs
stad, hvarest redan tillförene skjutsnings-anstalterna ordnats på ett med
Kongl. Brefvet af år 184-4 öfverensstämmande sätt, intill 1855 års slut endast
vid tre gästgifverier inom länet entreprenader kunnat åstadkommas.
Af samma skäl, som för skjutsnings-bestyret anförts, är äfven väghållnings-besväret,
med undantag af Götheborgs närmaste omgifning, der rörelsen
är utomordentligt liflig och tillgången å tjenliga grusnings-ämnen
ringa, jemförelsevis mindre betungande. 1 den mån, som de backiga delarne
af allmänna landsvägarue kunna blifva omlagde, skall ock underhållet än
vidare lättas.
I afseende å presterskapets och kyrkobetjeningens aflöning har, sedan
nästföregående femårs-berättelse afläts, någon förändring icke ägt rum.
För värdesberäkningen af de i tabellen upptagne onera och allmänna
besvär äro enahanda grunder, som i föregående femårs-berättelser, följde.
Politi. Likmätigt Kongl. Maj:ts nådiga Förordning af den 29 Augusti
1843 hafva socknenämnder blifvit i sock narin; å landet utsedde för handhafvande
af de bestyr, som högstberörde Författning stadgar. Derjemte äro
för befordrande af ordning och sedlighet ä ställen, der i följd af en större
och mera sammanträngd folkmängd behofvet sådant fordrat, särskilde ordningsmän,
uppå vederbörandes förslag, af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
till Förordnade.
Folkundervisningen inom detta län är visserligen numera bragl derhän,
att i alla socknar skolor äro i verksamhet, ehuru i de liesta endast ambuiatoriska.
I. Carl Johans församling äro inrättade 4 fasta skolor, i Örgryte,
Fessbergs och Partilleds församlingar hvardera två och i 35 af öfriga landsoch
stadsförsamlingar likaledes hvardera en, så att antalet af fasta skolor
inom liinet utgör tillsammans 45. De öfriga socknarna hafva, jemte 13 af
dem, som äfven med fasta skolor äro försedde, tillhopa 102 ambulatorisk»
skolor. Men härigenom är det dock långt ifrån, att folkundervisningen kan
anses fullständigt ordnad. Af de i skolåldern varande barn är det nemligen,
enligt inhemtade uppgifter, föga öfver halfva antalet, som ordentligt
begagnar undervisningen. Liknöjdhet hos barnens föräldrar och målsmän
bar väl någon skuld till denna bristfällighet, men hufvudsakligen fasta skolornas
aflägsenhet för mängden och de ambulatoriska skolornas felaktiga in
-
rättning å de flesta ställen. Länets Hushållnings-Sällskåp liar sistlidet år
beslutat, alt äfven å sin sida egna nödig omsorg åt denna vigtiga angelägenhet.
I en landsort, der nästan ali jordegendom besittes af allmoge, som
i allmänhet icke erhåller annan bildning, än den som i hemmet eller inom
kommunen kan åstadkommas, är det ock för jordbruksnäringens framgång af
vigt, att folkskolan så nära sorn möjligt' uppnår sitt ändamål. I det syfte,
att den för alla nödvändiga undervisningen må blifva åtkomlig för alla, har
Sällskapet derföre, med vilkor af vissa åtgärder å kommunernas sida, som
ådagalägga deras eget nit att medverka för saken och betrygga verkställigheten,
till en början för 3:ne år anslagit tredjedelen af dess andel i bränvinsförsäljningsskatten,
att användas för inrättande och understödjande af nödigt
antal ambulatoriska skolor, efter Grefve Rudenschöld» anvisning, i alla de
landsförsamlingar, som ej för ändamålet hafva egna tillräckliga fonder, samt der
fasta skolan ej gör tillfyllest för undervisningens allmänna meddelande och roteskolor
ej kunna åstadkommas. Det kan icke betvillas, ali, sedan den med
folkskolan alsedda undervisning en gång kommit clet uppväxande slägtet
allmänt tillgodo, nitet för denna angelägenhet ju ock skall så allmänt
lifvas, att dess framlida upprätthållande ej blifver beroende af främmande
understöd.
Utom folkskolorna finnas i Carl Johans församling en småbarnsskola, hvars
lärarinna aflönas af Handelsbolaget D. Carnegie & C:o, äfvensom en af samma
Bolag vid dess sockerbruk och porterbryggeri inrättad skola för arbetspersonalens
barn; inom Fessbergs socken Gölhiska Förbundets fattigfriskola i Möln«1
ahl och Holtermanska skolan i Åby; i Säfve socken Stjernereutzska skolan,
samt derförutan åtskilliga iäbriksskolor inom Götheborgs fögderi.
Offentliga sjuk vårds-inrättningar, bestämda för länet i allmänhet, äro:
1:o Läns-Lazarettet och Kurhuset i Uddevalla.
2:o Götheborgs Hospital.
Vid förstnämnda inrättning emottagas sjuka från hela länet, med undantag
af Götheborgs stad. Under redogörelse-året 1855 hafva vid denna
sjukvårds-anstalt blifvit vårdade 042 personer, deraf från föregående året
qvarliggande 52 samt under året intagne 590, och hafva af dessa under
äret såsom tillfrisknade eller obotlige utgått 569, aftidit 25 samt till följande
året qvarlegat 48.
Inrättningens utgifter under samma år stego inalles till 8,527 R:dr 40
sk. 1 rst. B:ko. Fördeladt på underhållsdagarne visar beloppet en medelkostnad
af 17 sk. 2J rst. B:ko för hvarje sjuk dagligen. Kurhusafgiften för
28
länet var åren 1851 —1854 bestämd till 5 och år 1855 till 4 sk. B:ko af
hvarje mantalsskrifven person.
Det nya läns-sjukhus i Uddevalla, hvarom år 1847 beslut fattades, blef
år 1851 fullbordadt och är på fullt ändamålsenligt sätt ordnadt.
Vid Götheborgs hospital, hvars bestämmelse icke är uteslutande för
detta län, vårdades år 1855 inalles 93 sinnessjuka, deraf 64 qvarliggande
från oästforflutne år och under året intagne 29 (inberäknade 21 profkurspatienter,
af hvilka 13 blifvit inlöste). Under samma tid utskrefvos såsom
friska 11, förbättrade 5 och obotlig 1, hvaribland dock 8 profkurspatienter,
och dogo 7.
Inrättningens utgifter uppgingo under berörde år till 11,542 R:dr 34
sk. 10 rst. I förhållande till underhållsdagarnes antal utgjorde medelkostnaden
för hvarje sjuk dagligen 19 sk. 7| rst. och för året 149 R:dr 27 sk.
6 rst. Under åren 1847 — 1850 hade denna medelkostnad utgjort endast
14 sk. 2 rst. dagligen och 107 R:dr 37 sk. 6| rst. årligen.
Det inskränkta utrymmet af denna mer och mer anlitade inrättning har
hittills icke medgifvit en ändamålsenlig behandling af de sjuke, men sedan,
uppå Kongl. Majrts nådiga framställning, Rikets Ständer vid sistlidne riksdag
anslagit erforderliga medel för hospitalets utvidgande, är utsigt nu för
handen, att inrättningen varder försatt i ändamålsenliga re skick, i hvilket
hänseende förberedande åtgärder ännu äro på Sundhets-Collegium beroende.
Helsovården å landet bestrides af 4 provincial-läkare.
Försörjningen af de fattiga har fortfarande blifvit bestridd af församlingarne,
dels genom de icke arbetsföras inrymmande i fattigstugor, der sådane
funnits, men i annat fall genom deras försändande från gård till gård,
och dels genom bestämdt understöd åt säda ney som funnits äga förmåga att
sjelfve något bidraga till sin bergning.
I afseende å gästgifveri-ordningarne är någon förändring under ifrågavarande
tidrymd icke skedd.
Antalet af bränvinsulskänknings-ställen utgjorde vid slutet af år 1855:
å landet: Carl Johans församling, för hvilken föreskrifterne för stad förklarats
böra tillämpas
20.
öfriga landsförsamlingar 21.
(inberäknade 17 gästgifverier).
i städer ne: Götheborg  50.
Kongelf
3.
Transport 53,
29
Transport 53.
Marstrand 3.
Uddevalla 6.
Strömstad 5.
f •
hvarjemte utminuteringsställen funnos:
i Carl Johans församling  15.
öfriga landsförsamlingar .  4.
Götheborg 100.
Kongelf *  4.
Marstrand
1.
Uddevalla
20.
Strömstad
131.
Den taxerade försäljnings-qvantiteten utgjorde för
utskänkningsställena: utminuteringsstäliena:
i Carl Johans församling . . 24,000 kannor. 12,328 kannor,
öfriga landsförsamlingar . 12,554 » 1,625 »
Götheborg  79,780 » 58,806 »
Kongelf  2,400 » 3,200 »
Marstrand ...... 800 » 1,000 »
Uddevalla 12,261 » 17,075 »
Strömstad 4,616 » 5,809 »
Summa 136,411 kannor. 99,843 kannor.
Hvad angår anstalterna till odjurs utrotande, så har i detta län, såsom
allmännast är fallet, icke kunnat tillvägabringas någon för hela länet gemensam
förening. Synnerligast hafva skärgårds-invånarne i allmänhet undandragit
sig deltagandet i kostnaderna för ändamålet, enär öarne svårligen äro
åtkomliga för de mest förödande rofdjuren, och, då något sådant der förmärkes,
det är lätt, att genom skallgång derifrån befria sig. Genom öfverenskommelse,
träffad inför Kongl. Maj:ts Befallningshafvande den 15 April
1842 och af Kongl. Maj:t den 13 Oktober samma år i nåder fastställd,
hafva 5 härader och 13 socknar af de öfriga häraderne tillförbundit sig att
årligen erlägga 8 sk. B:ko för helt mantal och i förhållande derefter för
mindre hemmansdelar, hvilken afgift häradsvis, der hela häradet deri deltager,
men eljest socknevis uppbäres och samlas lill fond för gemensam jagtkassa,
hvarifrån såsom premier betalas för nedannämnde rofdjur, då de dö
-
30
dats utom skallgång: fullväxt björn 8 Furir, björnunge 4 R:dr, fullväxt varg
6 R:dr, vargunge 4 R:dr, fullväxt lo 4 R:dr, lounge 2 Ridr, räf 32 sk.
För öfrige orter i länet, med undantag af öarne Oroust och Tjörn, gäller
till efterrättelse den af Kongl. Majit den 14 December 1758 fastställda förening,
enligt hvilken af hvarje matlag, som i hemmantal står, bör, i det pastorat,
der rofdjur fångas, för hvarje björn eller björnunge erläggas 1 öre
silfvermynt, för varg eller vargunge, lo och mård § öre silfvermynt, för räf
elier räfunge ' öre silfvermynt, oell för hvarje örn, hök, glada, korp och
kråka eller unge deraf l öre silfvermynt.
Det bolag, som år 1845 bildat sig för försäkring af åbyggnader och lösegendom
å landet och för hvilket Eders Kongl. Majit den 13 Mars nämnde
ur fastställt nådigt reglemente, har vunnit betydlig utsträckning. Bolaget är
grundad t på en minimi-teckning af 2,000,000 Ridr. Vid brandstods-årets
slut 1855 utgjorde försäkringar nes antal 3,403, men ansvarighetsbeloppet,
som år 1850 var 8,885,260 Ridr, hade vid 1855 års slut nedgått till
8,156,740 R:dr. Under åren 1851—1855 hade bolaget att ersätta inalles
61 brandskador med ett sammanlagdt belopp af 60,948 Ridr 15 sk. 6 rst.,
hvilket i förhållande till ansvarighetsbeloppet under samma tid utgör 7 sk.
2i rst. på hvarje 100 R:dr.
Af anstalter, som afse besparings- och understöds-ändamål, äro i öfrigt
för landet icke andre att anföra, än socknemagasiner, för anläggande hvaraf
detta läns allmoge visar föga benägenhet, så att vid 1855 års slut endast 8
sådane inrättningar funnos och som tillkommit under sednaste 14 år, samt
2me sparbanker, inrättade, den ena af Grosshandlanden D. Carnegie och
den andra af Grosshandlanden W. Gibson till nvtta för det talrika arbetsfolk,
som är anstäldt vid deras fabriksanläggningar å Klippan och Jonsered
nära Götheborg.
§ 5.
Wätter.
Liölhebory. Länets residensstad, sedan dess anläggning en af rikets förnämsta
handelsstäder, rättfärdigar numera äfven namnet af fabriksstad. In-„
byggarnes idoghet, lättad af stadens för deltagande i verldsmarknaden synnerligen
beqväma läge, har knutit handelsförbindelser med alla folk, för
hvilka Svenska flaggan hittills blifvit känd, och verkan deraf har varit ett
ständigt vidgande af afsättnings-fället för inhemska arbetets alster. Följande
31
statistiska sammandrag öfver Götheborgs folkmängd, varu vexling med främmande
länder, sjöfart, fahriksrörelse, tullintägt m. in. skola bära ojäfaktigt
vittne om den jemn t stigande förkofran, som staden vunnit, äfvensom om
den inhemska näringsflitens tillväxt, synnerligast från den tid, då rikets
allmänna författningar öppnat en friare täflan för handel och näringar.
Götheborgs folkmängd, som
år 1841 utgjorde 17,893
och » 1850 . 21,407
hade » 1855 stigit till 24,803.
Dessa uppgifter utvisa dock endast antalet af den folkmängd, som varit
inom Stadens ägo-område boende, hvadan deruti icke inbegripes befolkningen
inom Carl Johans församling, som, ehuru å landets grund, likväl är att anse
såsom bildande en förstad åt Götheborg och derföre ock tillhör denna stads
Po 1 i ss t y re Ises d om vä r jo.
Denna församlings folkmängd utgjorde
är 1841
5,734
» 1850
6,960
och » 1855
7,865
Stadens öppna jord användes fortfarande till odling af säd, potates och
foderväxter.
Såsom förhållandet är för riket i allmänhet, utgöra stångjern och bräder,
de sistnämnde af de dimensioner, sorn fä namn af plankor och batteris,
Götheborgs förnämsta utförsels-artiklar. Enligt tillgängliga officiella handlingar,
har utförseln deraf från nämnde stad sedan början af nästlidne århundrade
tilltagit sålunda:
Åren
1701 —1720 i medeltal
Stångjern.
Sittfc
58,798
Bläder.
Tolfter
13,031
»
1720 1740
72,403
18,704
»
1741 —1760
83,000
26,613
))
1761 — 1780
88,030
26,162
))
1781 — 1800
103,395
28,619
))
1801 — 1820
92,726
36,804
))
1821 1840
77,072
»
1841-1850
158,038
1851 —1854
199,873
240,769
1855
196,319
232,694
n
Af andi ■a slags jern Lill verkningar och trävaror utfördes
1801—20
i medeltal.
1821-40
i medeltal.
1841—50
i medeltal.
1851—54
i medeltal.
1855.
Spik
Stål
Bjelkar och sparvar
Spiror och mastträn .
Sk&
. Styck.
. d:o
996
2,995
17,813
2,662
1,968
4,254
14,505
4,397
2,400
12,700
32,082
5,096
3,493
11,255
20,224
4,095
2,648
8,282
11,334
2,580
Utom ofvaunämnde slags trävaror, hafva, såsom tillförene, fortfarande i
smärre qvantiteler utförts läckter, skeppsvirke, båtshakskaft, åror, boktunnor,
takstickor, trädgårdsstolar m. m.
Bland utförselsvaror har på sednare åren spanmål, synnerligast hafre,
börjat intaga ett utmärkt rum. I medeltal utfördes spanmål, alla slag, åren
1831 — 40 endast 10,403 tunnor och 1841—50, 42,731 tunnor; men sedermera
har spanmåls-skeppningen härifrån uppgått till följande belopp:
1851-53
i medeltal.
1854.
1855.
Hvete
Kåg
Korn
Hafre
Ärter, åkerhönor och vicker .
Af öfriga varor, som vanligen
ort, förtjena följande företrädesvis a
t:r.
120
38
22,067
566
t:r.
8,606
47,655
4,399
108,890
924
t:r.
14,211
135,032
7,111
202,062
2,440
Summa
utgöra fot
11 nämnas
22,791
emål för .
och har
170,474
ikeppning
deraf utfö
360,856
till utrikes
'ts:
Alun Sk&
Ben, oarb d:o
Linfrö T:r
Oljekakor Sk&
Mursten och taksten . . . Styck.
1831—40
i medeltal.
1841—50
i medeltal.
1851—54
i medeltal.
1855.
1,157
2.714
6,445
1.714
476,376
1,427
818
4,206
3.684
459,040
753
328
236
5,128
360,672
384
275
7,659
316,553
Af
33
Af ortens betydligare fabrikstillverkningar har raffineradt socker på sednaste
åren feiga varit föremål för skeppning till utrikes ort. Deremot har
utförseln af åtskilliga slags papper betydligt tilltagit:
1851—54
i medeltal.
1855.
Tryck- och Goneeptpapper utfördes
Grått förhydningspapper
Kardus- och omslagspapper
35,268
6,113
17,124
125,719
94,440
142,867
Summa
58,505
363,026
Segelduk utfördes
12,212
16,958
Hvad i öfrigt afsättningsorterna för de utskeppade varorna angår, så har
en väsendtlig förändring sedan år 1836 föregått med jern. Ända till nämnde
tid var afsättningen af Svenska jernet i Norra Amerikas förenta stater större,
än i något annat land, men aftog derefter hastigt, så att beloppet af jern,
som härifrån till Norra Amerika under de nästföljande tio åren efter besagde
år skeppats för året, knappt uppgått till tredjedelen af hvad tillförene
årligen funnit afsättning i nämnde land, — en följd dels af den förkofran,
sorn detta lands egna bergverk under sednare åren vunnit, dels af den större
svårigheten att tälla med det Engelska jernet, sedan differentialtullen derå i
Norra Amerikas förenta stater blifvit afskaffad.
Uti femårs-berättelsen för åren 1842—1846 har jag förmält det skäligen
kunna antagas, att afsättningen af Svenskt jern i Förenta Staterne icke i
vidare mån skall komma att inskränkas, enär det framgent måste blifva erforderligt
för vissa behof, såsom till stål, deraf en större mängd användes
till verktyg och redskap, och synnerligast till vagnsfjedrar, hvaraf behofvet
för rörelsen å jernbanorna är i ständig tillväxt; och har erfarenheten under
den sedermera förflutna tid gifvit ytterligare styrka åt denna mening. Utförseln
från Götheborg till Norra Amerikas förenta stater af jern, stål och
manufaktur-smiden, som åren 1842—46 i medeltal för året utgjorde 31,885
Skäf, uppgick nemligen under åren 1847—54 i medeltal lill 56,153 Sköf
och år 1855 till 55,958 Sköf.
Berättelse öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1851—1855. &
1847—50
i medeltal.
1851—54
i medeltal.
1855.
Sk®
Sk®
Sk®
Till
England
85,089
132,514
128,148
»
Frankrike
6,336
3,508
4,630
»
Danmark
6,4 17
9,226
10,361
»
Tyskland .
5,919
13,616
8,183
»
Medelhafvet
2,703
1,040
1,040
»
Transatlantiska och söderhafsorter . . '
9,044
6,504
1,877
Af utskeppade bräder utfördes:
Tolfter.
Tolfter.
Tolfter.
Till
England
80,702
157,483
146,934
»
Frankrike
46,250
41,577
31,874
)>
Belgien
19,674
10,956
15,496
»
Danmark
6,395
9,394
20,910
»
Algerien
9,634
3,793
4,185
»
Spanien
3,533
1,768
2,053
»
Södra Amerika
3,739
2,525
2,233
»
Caplandet, Australien och Ostindien
11,644
7,220
Priset å jern (vanligt s. k. Tysksmide) omvexlade
år 1851 från ’154 till 17 R:dr Sk&
»
1852
»
14
))
15i
»
»
»
1853
))
15J
))
16
»
»
1854
))
16J
»
19
»
»
»
1855
))
19
))
19Ä
»
»
Å trädvaror voro prisen 1851—54 i jemnt stigande, så att då förstnämnde
år en tolft goda 3x9 tums 20 fot furuplankor betingades till pris
af 18 till 19 R:dr, de 1852 gällde 20 till 21, 1853 22 till 23 och 1854 25 till
27 R:dr, hvaremot prisen sedermera i väsendtlig mån nedgått, i följd dels af
den betydliga tillförseln af trädvaror från Amerika, som hopat lagren i
England, dels af den motsedda konkurrensen från Ryska Östersjöhamnarne
efter det väntade fredslutet mellan de krigförande magterne.
Hvad Götheborgs importhandel angår, så utvisar nedanstående, på officiella
uppgifter grundade sammandrag, att den under de sednaste 29 åren
35
likaledes vunnit en betydlig tillväxt, Synnerligast anmärkningsvärd är denna
tillväxt för sådane hufvudsakligare införselartiklar, som utgöra råämnen för
fabrikernes och handtverkeriernes behof, och i afseende hvarå den tillika
innebär en måttstock för omfånget af landets inhemska slöjder och konstflit.
Bomull,
Bomulls-
garn.
Ull.
Socker,
lått.
Tobaks-  blad och
stjelk.
Åren 1831—40 infördes i medeltal
» 1841—50 » »
» 1851—54 ■ » » .......
Ar 1855 »
517,070
3,241,421
716,742
1,320,334
1,147,382
«
572,181
603,628
428,938
483,986
fE
4,410,545
8,802,832
13,058,011
17,023,867
1,292,066
1,544,170
1,878,143
1,635,410
Af lifsmedel och dryckesvaror utgöra följande de mest betydande importföremål,
hvarvid likväl hör anmärkas, att, hvad de egentliga vällefnadsartiklarne
angår, de växande siffertalen i införsels-tabellerna olvifvelaktigt
till någon del äro att tillskrifva i 11 fö rsels-a fgi fte inas nedsättning i den mån,
att mindre retelse till tullförsnillning ägt rum.
Kaffe.
Salt.
Sill,
saltad.
Vin.
Årrak,
Cognac
och Rum.
Tunnor.
Tunnor.
Kannor.
Kannor.
Åren
1831—40 infördes
medeltal
1,048,124
54,869
49,397
53,769
40,197
n
1841-50
))
»
70,221
60,565
_ 85,119
81,620
»
1851—54
»
»
3,521,723
84,275
61,361
132,104
131,093
År
1855 .
3,673,184
110,180
74,317
148,191
178,194
Utländska väfnader voro med få undantag till införsel förbjudne' intill
år 1825. Derefter har införseln år efter år stigit, synnerligast af bomullsoeh
ylleväfnader, deraf tullspecialerne upptaga
för åren 1842—50 i medeltal U. 227,640
» 1851—54 »  » 297,496
år 1855 »  » 856,084.
Att spanmul numera endast undantagsvis i någon större mängd införes,
ådagalägges af följande sammandrag, som dock omfattar 3:ne svårare missväx
l-år.
I
36
Införseln till Götheborg af spanmål af alla slag utgjorde:
åren 1831—40 i medeltal T:r 15,063
» 1841—50 »  >, 6,078
» 1851—54 »  >, 43,358
år 1855 » ' » 4,751.
Till betydligare införsels-artiklar böra äfven räknas oberedda hudar, tran
och numera äfven stenkol, hvarmed förhållandet synes vara enahanda, som
med förut anförda råämnen af utländskt ursprung, hvilka till förädling eller
vidare beredning här införts.
Oberedda hu-  dar och skinn.
Tran.
Åren 1831—4-0
» 1841 — 50
infördes i
»
medeltal
»
390,783
1,369,813
K:r.
58,493
66,102
» 1851—54
år 1855 .
»
»
1,397,602
2,078,415
L®
23,436
13,683
Af stenkol
infördes:
Åren 1847—50
» 1851—54
år 1855
i medeltal
»
Tunnor.
»
»
166,433
272,883
402,788
Öfriga varor, sorn varit föremål för införsel under den tid, som denna
berättelse omfattar, änskönt sammantagne af icke ringa tyngd i handelsvågen,
hafva dock hvar för sig jemförelsevis varit af mindre betydenhet.
Egentlig transitorörelse har härstädes fortfarande varit ganska inskränkt,
så att nederlagsinrättningen varit att betrakta föga annorlunda, än som en
kredit-upplags-anstalt. Om stadens handel i allmänhet har Handelsföreningen
yttrat, att den varit liflig, lönande och framåtgående, hvilket hufvudsakligen
må tillskrifvas de sista årens goda skördar och den neutralitet riket tillgodonjutit
under kriget emellan Ryssland och Vestmagterna.
Hvad sjöfarten emellan Götheborg och utländska hamnar angår, så har
äfven den vunnit betydlig utsträckning, — en påtaglig följd af varuvexlingens
ökade omfång.
Följande tabeller, upptagande inkomna fartygs antal och lästetal under
åren 1836 och 1855 kunna bilda ett omdöme om denna sjöfartens förkofran,
37
sorn synnerligast måste vara tillfredsställande med afseende å den jemförelsevis
mera ökade andel deruti, som Svenska handelsflottan vunnit.
Vid Götheborgs tullkammare inklarerades frän utrikes orter:
Antal.
Lästetal.
År 1836.
Svenska fartyg
195
12,784
Norska d:o (utom post-ångfartygen)
306
19,134
Engelska d:o
44
3,665
Amerikanska d:o
36
5,799
Danska d:o
21
458
Hannoveranska d:o
4
122
Summa
606
41,962
År 1855.
Svenska fartyg (incl. ångfartyg)
621
32,185
Norska d:o d:o
483
26,025
Engelska d:o
191
21,812
Amerikanska d:o
13
4,527
Danska d:o
50
2,636
Nederländska d:o
27
1,624
Hannoveranska d:o
12
638
Preussiska d:o
9
610
Meklenburgska d:o
4
413
Hanseatiska d:o
4
339
Oldenburgxka d:o
2
331
Spanskt d:o
1
123
Franskt d:o .
1
42
Summa 1,418 91,305
Götheborgs utrikes handels och sjöfarts betydliga tillväxt ådagalägges
ytterligare genom tillgängliga uppgifter om stadens tullintägt och vexelrörelse.
Enligt Tullkammarens handlingar har tulluppbörden härstädes, inberäknade
lastpenningar, ' nederlagsrekognition, transito-afgifl, fyr- och båk-afgift
samt afgift till handels- och sjöfarts-fonden, men utom kontiskations-medlen,
utgjort:
38
area 1821 — 30 i medeltal
» ISSI—40 »
» |8i 1—50 »
» 1851—54 »
är 1855
B:ko R:dr 657,020. 28.
»’ » 968,300. 24.
» » 1,595,772. io. 6.
» » 2,224,034. is.
» » 3,199,885. 20. 4.
Den betydliga tillväxt, som Götheborgs tulluppbörd enligt förestående
sammandrag vunnit, är så mycket mer bevisande om rörelsens förkofran,
sorn under den tidslängd, hvilken sammandraget omfattar, åtskillige i tulluppbörden
ingående afgifter, såsom konvoj-afgiften å utgående varor, lästetalsafgiften
och stämpel-afgiften, upphört, samt tull-afgifterha å utgående varor
till största delen försvunnit eller blifvit betydligen nedsatte, och å en stor
del inkommande varor dels alldeles upphört, såsom för Bomull och Stenkol,
dels i iner eller mindre mån blifvit förminskade.
Angående Götheborgs vexelrörelse upplysa meddelade ofliciella uppgifter,
att vexelsluten härstädes utgjort
£ Sterling.
H. Boo Mark.
Francs.
Holl. Gulden.
Danska Rbd.
åren 1842—50 i medeltal
» 1851—54 »
år 1855
308,770
674,910
896.413
2,797,269
4,952,009
6,335,419
1,877,641
1,558,766
1,784,538
121,431
115,875
662,355
11,652
62,280
182,292
hvartill kommer för de 2:ne sisla åren ett belopp i Amerikan. Doll. af tillsammans
1,474.
Totalbeloppet af vexelsluten, som år 1853 motsvarade ett värde i Sv.
Banco af 121 millioner, uppgick 1854 till 14\ och 1855 till nära 18 millioner.
Väsendtliga orsaken till denna basliga stegring är att söka i den
betvd liga spaumålsutförseln.
Frakthaudeln under ifrågavarande tidrymd kan i det hela antagas hafva
varit vinstgifvande. Frakterne, som under åren 1851 och 1852 voro låga,
förbättrades ansenligt 1853 och blefvo 1854 förmånligare än de på lång tid
tillförene varit, hvaremot de under år 1855 åter betydligt nedgingo.
Stadens handelsflotta- utgjorde:
år 1836 ... 69 fartyg om tillsammans . . . 6,114 läster
» 1850 . . . 151 » » b ... 16,139 »
och 1855
147
17,
/oo
39
De fleste staden tillhöriga fartyg iiro af utmärkt byggnadsarb kopparförhydde
och snällseglande, från 100 till nära 400 lästers dräglighet,
.och hafva blifvit använda hufvudsakligen i fraktfart på transantlantiska
orter.
Minuthandeln, sorn vunnit ytterligare utsträckning genom det större antal
personer, hvilka i följd af 1846 års Handels-ordning härstädes sökt och
vunnit burskap å handel, har i allmänhet varit liflig, lönande och i jemnt
tilltagande, såväl med spanmål och andra nödvändighetsvaror, som med
öfverflöds- och modeartiklar.
Någon grund för omdömet om den inrikes rörelsens tillväxt lemnar
följande från tullförvaltningen meddelade uppgifter om antalet af fartyg, som
från andra inrikes orter till Götheborg med förpassning ankommit, och af
dem, som härifrån till andra inrikes orter med förpassning afgått. Det bör
härvid anmärkas, att förpassningsfriheten under tiden icke obetydligt utvidgats.
Ankomna. Afjtängna.
Åren 1831—40 utgjorde antalet af sådane fartyg i medellal 593. 9i3.
,, 1841—50
603. 1,150.
>, 1851-54 '. . . . 713. 1,216.
år 1855
634. 1,254.
Antalet af handlande-i Götheborg har, enligt de till Landskontoret inkomne
taxeringslängder, utgjort:
åren 1836—45 i medeltal  447.
år 1850
562.
» 1855
573.
och voro hos desse sistnämnda år anställde 394 betjente.
Hvad Götheborgs Fabriksrörelse angår, så har under den tid, som denna
berättelse afser, densamma förkofrats till mer än två tredjedelar högre ti 11-  verkniugsbelopp.
Meddelade officiella uppgifter utvisa antalet af de å Götheborgs område
anlagde Fabriker, antalet af de dervid anställde arbetare samt värdet af
dervid åstadkomne tillverkningar för åren 1850 och 1855 sålunda
40
1850.
1855.
Fabri-
ker.
Arbe-
tare.
Tillverknings-
värde.
Fabri-
ker.
Arbe-
tare.
Tillverknings-
värde.
Bomulls-, Linne och Ylleväfnads-
fabriker
8
346
90,005
9
441
174,297
Färgerier
7
21
8,791
8
29
10,125
Garfverier
4
32
70,148
2
12
6,158
Hattfabriker
3
16
5,300
3
16
4,400
Kakelfabrik
1
36
6,000
Kattunstryckerier
3
10
2,932
2
16
11,079
Kemiskt blekeri
—
,—
1
15
8,294
Kemisk teknisk fabrik
1
1
686
1
2
2,500
Korkfabrik
1
19
16,000
1
15
28,000
Lackfabriker
2
3
2,591
5
11
5,742
Mekaniska Bomullsspinnerier
1
529
835,024
2
407
1,107,364
Mekaniska verkstäder ....
1
226
120,000
2
338
277,200
Musik-instrumentfabriker.
2
10
7,000
2
16
20,000
Nålfabrik
1
10
2,600
1
6
3,850
Paraplyfabriker
3
8
6,7-48
4
6
1,842
Repslageriet
5
21
7,140
5
51
60,169
Saltraffineringsfabrik ....
—
—
1
3
4,934
Segelduksfabriker
2
29
34,407
1
33
87,060
Spegelfabriker
6
7
9,418
6
17
11,400
Strumpfabriker
1
83
21,889
3
135
48,680
Tapetfabriker
3
14
5,566
4
66
31,568
Tobaksfabriker
24
268
225,853
20
485
479,888
Trädvaruförädlings-fabriker .
—
—
-
2
69
35,000
Urfabriker
10
9
4,016
8
21
6,533
Ättiksfabriker
2
3
4,333
2
5
8,333
Öfrige mindre fabriker
19
65
18,197
13
43
75,171
Summa
109
1,730
1,498,644
10912,294
2,515,587
Men, för att fä fullständigt begrepp om vidden af Götheborgs fabriksrörelse,
måste jemväl alla de fabriker inbegripas, som, ehuru icke på stadens
grund,
41
grund, dock i slädens närhet inom Götheborgs fögderi äro anlagde, helst de
fleste af deras idkare tillhöra Götheborgs samhälle, och fabrikernas anläggande
utom staden allenast afsett antingen ett beqvämligare läge i afseende
å vattenfall eller sjötransport eller, med eller utan sådan förmån, lindring i
kommunal-utskylder och allmänna besvär. Om desse fabriker äro uppgifter
bär ofvan meddelade vid redogörandet för näringarne å landet.
Värdet af samtlige under Götheborgs Hallrätt förut lydande, såväl i
Götheborgs stad som i Götheborgs fögderi anlagde fabrikers tillverkningar,
som vid början af detta århundrade, enligt officiella anteckningar, inskränkte
sig lill omkring 150,000 R:dr Banko, utgjorde:
åren 1832—36 i medeltal  1,406,297.
år 1846
3,337,258.
» 1850. . . *  5,720,614.
» 1855
8,942,891.
Fabrikernas antal inom samma område var:
år 1832: 89 stycken med  1,069 arbetare.
» 1836: 101 » »  1,500 »
» 1846: 116 » »  2,754 »
» 1850: 143 » »  3,408 »
» 1855: 167 » » . . *  4,938 »
De egentliga handtverksyrkena i Götheborg synas, hvad utsträckningen af
deras verksamhet angår, icke hafva förkofrat sig i samma mån som handel
och fabriker, ehuru en stor del af dessa yrken ovedersägligen tillegnat sig
fullt så mycken konstskicklighet, som man i andra Rikets städer finnér.
Enligt af vederbörande meddelade uppgifter, bar antalet af stadens handtverkare
jemte deras arbetsbiträden utgjort
Mästare.
Gesäller.
Lärlingar och
andre arbetare.
år 1850
» 1855 . .
272
283
507
287
542
477
Jemlikt upprättade taxerings-sammandrag har beloppet af den kronobevillning,
som utgått af handel och rörelse i Götheborg, utgjort:
år 1851 , R:dr 56,7 6 0. 47.
. » 1852
» 61,991. 3i.
Berättelse Ofver Götheborgs och Bohus Län för åren 1851—1855. 6
42
år 1853 . .
» 1854 . .
Rith' 64,213. 27.
» 72,561, ig.
» 1855, efter det afgiften nedsatts till hälften . » 40,886. 7.
Den mångsidiga och hastiga utveckling, som, på sätt genom det ofvan
anförda är skildradt, den industriella verksamheten i Götheborg under sednare
tid vunnit, har icke allenast befrämjat stadens eget välstånd ulan äfven
på kringliggande landsorters näringar och konstflit haft och måst hafva
ett fördelaktigt inflytande. Den lifliga afsättning, sorn landtmannens produkter
och slöjdarbeten här funnit, vittnar derom uppenbart.
Den försäkringsanstalt, som, under namn af Götheborgs Sjö-assuransförening,
den 15 Mars 1840 med oktroj till den 1 April 1843 härstädes
bildats för försäkring af fartyg, hvilkas redare äro här i staden eller i dess
förstäder boende eller härstädes innehafva burskap, äger, efter förnyade oktrojer,
fortfarande bestånd, och har under 3:dje försäkrings-året af 5:te oktrojen,
eller från den 1:a April 1854 till samma tid 1855 lemnat försäkring
åt 109 hela fartyg och andelar i 5 fartyg för en sammanräknad summa af
2,980,750 R:dr. Under berörde tid utbetaltes i ersättningar 172,861 R:dr 12 sk.
Uti den för försäkringar af byggnader här i staden stiftade förening
under benämning: ''Götheborgs nya brandstods-förening” funnos vid 1855
års slut 237 delägare. Inrättningens kapital-fond utgjorde vid samma tid
264,709 R:dr 39 sk. och försäkringssumman, för hvilken föreningen då iklädt
sig ansvarighet, uppgick till 2,858,733 R:dr 16 sk. Banko.
Fastighetsvärdet har under de sista 5 åren varit i jemn t stigande.
Ar 1847 oktrojerades härstädes en privatbank, som trädde i verksamhet
den 2:a Februari nästföljande år, med ett tecknadt kapital af 2,000,000 R:dr,
deraf 4-0 procent blifvit kontant inbetaide. Denna inrättning har visat sig
utöfva ett gagneligt inflytande på ortens handels- och fabriksrörelse, hvaråt
de genom banken ökade penningetillgångar och lättade liqvidationssätt bidragit
alt gifva en större omfattning.
Utelöpande sedelstocken har varit:
Lånerörelsen har bedrifvits mot hypothek af reverser, vexlar, publika
papper, våg-effekter och varor, men jemförelsevis obetydligt emot borgen; och
utgjorde beloppet af
1848 December 31
1851
1855
R:dr 1,390,000.
» 1,467,156. 32.
» 3,224,183. ig.
43
Utlåningar. Inbetalningar. Saldo vid årets slut.
1848  R:dr 2,710,760. 1,226,510. 1,485,250.
1850 ...... » 4,638,050. 4,771,410. 1,467,820.
1855  » 4,870,910. 4,595,660. 1,945,960.
Giro-rörelsen liar visat
Insatte medel. Uttagne medel. Saldo vid årets slut.
1848  R:dr 11,019,173. 10,818,923. 200,250.
1850 . . . . . . » 11,399,943. 11,351,015. 84,730.
1855 ...... » 16,614,078. 16,456,374. 210,355.
Kreditiv-rörelsen hav utfallit sålunda:
Uttagne medel. Insatte medel. Saldo vid årets slut.
1848 ...... R:dr 4,480,100. 4,272,100. 208,000.
1850  » 10,830,700. 10,849,900. 371,200.
1855  w 26,210,000. 26,036,000. 689,000.
Sammanräknade omsättningar på- bankens särskilda räkningar utgjorde,
utom vinstutdelningen:
1848
R:dr 18,009;783.
1850  » 26,820,215.
1855  » 47,537,284.
Denna öfversigt ådagalägger, att Götheborgs privatbank drifver verklig
bankrörelse och icke inskränker sig till endast en låne-inrättnings verksamhet.
Bankens utdelning till aktieägarne har varit
åren 1848—50 i medeltal R:dr 50,000.
» 1851—54 »  » 66,000.
år 1855  » 90,000.
Bankens reserv-fond ökade sig under de sista fem åren från 57,306
R:dr 18 sk. till 141,599 R:dr 38 sk.
Götheborgs Sparbank, den äldsta stiftelse af detta slag i Sverige, har,
enligt de årliga förvaltnings-redogörelserna, under loppet af de 35 år, som
sedan dess stiftande förflutit, vunnit fortfarande förkofran. Délägarnes behållning,
som vid 1850 års slut utgjorde 537,571 R:dr 29 sk., uppgick vid
1855 års slut till 910,944 R:dr 22 sk., och bankens enskilda kapitalfond,
som vid slutet af år 1850 utgjorde 35,826 R:dr 29 sk., var vid 1855 års
slut ökad till 47,120 R:dr 34 sk.
44
Bankstyrelsens redogörelse för år 1855 utvisar i öfrigt följande klassifikation
af bankens delägare samt deras innestående kapital-behållning vid
nämnde års slut:
’ Antal
Kapital-behållning.
delägare.
Banko R:dr.
sk.
rst.
Barn .
1,660
172,141
47
Hustrur
308
30,187
46
Enkor
340
47,398
43
Ogifta fruntimmer
1,235
175,779
14
Handelsbokhållare och Handelsbetjenter ....
111
15,521
26
Fabrikörer, Fabriksmästare och arbetare, Handtverks-  mästare, Gesäller och Lärlingar
609
66,411
6
Jernbärare, Mälare, Klampare och Båtkarlar . . .
130
16,054
8
Tjenande personer af mankönet
474
62,134
6
» » ' af qvinkönet
761
85,611
8
Ai’betsfolk
322
28,819
25
Polisuppsyningsman, Stadstjenare och Vaktmästare .
104
9,558
11
Boktryckeri-konstförvandter och Elever samt Träd-  gårds-eléver
36
306
44
Fångar och Korrektions-hjon
12
733
21
Personer af åtskilliga stånd
437
80,517
38
Sjöfarande
466
86,410
21
Artillerister, Flottans manskap och Regements-Mu-  sikanter
31
1,710
42
Handtverks-, Embets- och Gesäll-lådor ....
24
2,927
27
Välgörenhets- och andra kassor
52
8,990
46
Bondfolk
127
19,728
2
3
Summa
7,139
910,944
22
3
Stadens hamnbyggnad har fortgått efter fastställd plan och med all den
drift, som tillgångarne medgifvit.
Den i nästföregående femårs-ber^ttelse omförmälda, för trädgårdsväxtodlingens
befrämjande härstädes stiftade Trädgårdsförening är numera på
45
ändamålsenligt sätt fullbordad, oell kan anläggningen med skäl anses såsom
en af de till stadens förskönande mest bidragande anstalter.
Det år 1850 härstädes bildade nya aktie-bolag för stadens belysning med
gas har under ifrågavarande tidrymd utsträckt sin verksamhet, så att, efter
det denna anstalt för sjelfva staden inom vallarne redan förut blifvit fullständigt
ordnad, förstäderne Masthugget, Hagorna och Stampen samt vissa
andra delar af 12:te rolen äfvenledes blifvit med gas upplyste.
Omläggningen af stadens gator och kajer, de förra med tuktad sten och
de sednare med huggen sandsten och granitbetäckning, har, äfven under nu
ifrågavarande tidskifte, med drift fortgått.
Dessa arbeten, jemte flera andra för handen varande, som afse befrämjandet
af den allmänna rörelsen, stadens förskönande och dess invånares
trefnad, skola för eftertideu utgöra hedrande minnesmärken af den allmänna
medborgerliga anda, sorn fortfarande lifvar Götheborgs samhälle.
Jemlikt anvisning i de fastställde formulär-föreskrifterna, får jag vidare
i korthet redogöra för Götheborgs Undervisnings-anstalters samt Sjukvårds-,
Fattigvårds-, Arbets- och andra Välgörenhets-inrättningars tillstånd, sådant det
enligt vederbörandes uppgifter hefanus år 1855.
fl:o. Undervisning s-anstalter,
A. Offentliga läroverk och andra stiftelser för undervisning i allmänhet.
a) Götheborgs Elementar-läroverk, hvarvid år 1855 antalet af lärare i vetenskaper
och språk, inberäknad en extra ordinarie lärare, var . 19.
Exercitie-mästare
3.
Lärjungar 275.
För allönande af Gymnasii lärarepersonal anslogs år 1652 kronotionde
från vissa socknar i Götheborgs och nästgränsande län till ett belopp af 870
eller, sammanräknadt med anslaget till det lägre allmänna läroverket på
stället eller Trivial-skolan, 1,090 tunnor spanmål, hvarjemte ett prebendepastorat
anvisades åt hvardera af de 2:ue Theologie-Lektorerna och ett prebende-hemman
åt hvardera af de öfriga Lektorerna. Dessutom har lärarepersonalen
under sednare tid fått sig tillslagne hushyre-medel, sorn till bestämda
belopp utgå från Götheborgs stads kassa. Till läroverkets nytta äro
46
betydliga fonder att tillgå, hufvudsakligen medelst de i Bohus län belägna
så kallade Hvilfeldtska stipendie-godsen, tillsammans 141^ förmedlade mantal,
som testamenterats af frami. Enkefru Margaretha Hvitfeldt den 22 Januari
1663, af hvilka gods likväl 52$ mantal sedermera blefvo till kronan
indragne, men omedelbart derefter till det genom testamentet afsedda ändamål
åter donerade.
b) Real-gymnasium med 12 lärare oell 70 lärjungar.
e) Folkskoleseminarium med 3 lärare och 43 lärjungar. Inrättningen njuter
ett årligt stats-anslag af 666 R:dr 32 sk., och de i nåder anslagne stipendiimedel
till fattige elever utgjorde, år 1855, 800 R:dr.
d) Domkyrkoförsamlingens folkskola, med 2 lärare och 4 lärarinna, jemte erforderliga
extra biträden, samt 388 lärjungar.
e) Christina församlings folkskola, med 2 lärare och 1 lärarinna, samt 112
lärjungar.
f) Garnisons-församlingens folkskola, med 3 lärare och 1 lärarinna samt 86
lärjungar. För skolan begagnas mot särskild afgift Götha Artilleri-regementes
Soldat-barnskola, kallad Prins Oscars skola.
g) Småbarnsskolan, med 2 lärarinnor och 196 lärjungar. Denna uppfostringsanstalt,
hvars fond från början tillkommit genom enskildes frivilliga gåfvobidrag,
har från och med år 184-2 till anstaltens underhåll och utvidgning
af staden erhållit anslag, som de sista 5 åren utgjort 1000 R:dr B:ko årligen.
h) Kjellbergska flickskolan, med 5 lärare och 30 lärjungar. I denna skola,
som grundlagts genom en af framlidne Grosshandlaren jonas Kjellberg i
lifstiden donerad fond af 33,333 R:dr 16 sk. Banko; och hvilken fond år
1855 ökats till 4-6,255 R:dr 2 sk., åtnjuta fattiga flickor af bättre härkomst
undervisning i christendom, geografi, arithmetik, historien, språk, musik och
finare handarbeten.
i) Willinska fattigfriskolan. Deruti hafva år 1855 170 barn erhållit fri undervisning.
Dessutom hafva uti den i samma skola inrättade slöjdafdelniug
30 gossar åtnjutit full föräldravård, bostad, föda, kläder och undervisning,
hvilken för hela skolan bestrides af 4- lärare och 2 lärarinnor. Derjemte
meddela särskildt antagne personer vissa timmar i veckan undervisning i
sång, gymnastik och linear-ritning. Till bestridande af kostnaderna för slöjdklassen
uti denna skola hafva stadens invånare, enär de tillgångar, som till
denna stiftelse och densammas underhäll från början hemtats af enskildes
gåfvor och bidrag, vid 184-1 års början voro til! stor del medtagne, vid allmän
rådstuga den 17 December samma ar för kommande året, eller 1842,
47
anslagit 2,500 R:dr Banko, hvilket belopp jemväl under nästpäföljande 13 år,
eller till och med år 1855, årligen utgått såsom af stadens invånare beviljadt
anslag till samma inrättning.
k) Skolan å stadens barnhus, med en lärare och en lärarinna, samt 26 lärjungar,
deraf 17 gossar och 9 flickor, som på stället njutit underhåll och vård.
1) P» 'ins Oscars skola för Soldatbarn vid Götha Artilleri-regemente. Uti denna
skola meddelades år 1855 undervisning åt 68 lärjungar af 5 lärare och 3
lärarinnor. Skolans årliga bidrag af regementet utgör 570 R:dr och dess
kapital-fond uppgick samma år till 25,900 R:dr, deruti icke inberäknadt värdet
af en skolan tillhörig fastighet, upptagen till 7,000 R:dr, allt Banko.
m) Fruntimmers för eningens flickskola, med 1 lärare och 2 lärarinnor samt 30
lärjungar. Skolans kapital-fond uppgick år 1855 till 14,325 R:dr 4 sk. Banko.
n) De Fattiges vänners skola, med 2 lärare och 1 lärarinna samt 24 lärjungar
af qvinkönet.
o) Evangeliska Brödra-Societetens flickskola, med 5 lärarinnor och 58 lärjungar,
af hvilka sednare 7 njutit undervisning såsom helpensionärer och 51
såsom ha I fpensionärer.
p) Göthilda föreningens skola för gossebarn, tillhörande Mosaiska församlingen,
med 4 lärare, utom undervisare i skrifning, ritning och musik, och 12
lärjungar.
B. Läro-austalter med afseende å särskilda praktiska yrken.
q) Chalmerska Slöjdskolan. Denna för det allmänna och synnerligast för orten
gagneliga stiftelse, grundlagd genom en testamenterad fond af numera
framlidne Kanslirådet Chalmers, understödjes derjemte genom årligt statsanslag.
Under år 1855 hafva, jemte föreståndaren, 6 lärare och en verkmästare
varit vid skolan anställde. Undervisning har meddelats i mekanisk
och kemisk teknologi, fysik, elementar-kemi, mathematik, linear-ritning, fri—
hands-teckning, ornaments-ritning, mekanisk modell-lära samt Tyska och
Engelska språken m. fl. ämnen. Antalet af elever, som begagnat undervisningen
vid skolan år 1855, uppgick till 84. Sedan skolans stiftelse hafva
786 elever blifvit der intagne. För att erforderligen kunna förbättra och
utvidga inrättningen, har Styrelsen låtit tillbygga och till inredningen något
förändra skolans hus.
r) Navigationsskolan, hvartill staden låtit uppföra hus, har af statsmedlen
årligt anslag till aflöning åt 2:ne lärare, samt till underhåll af instrumenler,
kartor, böcker och inventarier. År 1855 var elevernas antal 46.
48
s) Sjömannasällskapels Tackelskola, med en lärare. År 1855 begagnades skolan
af 13 elever, sorn njöto undervisning uti skrifning, räkning, tackling, manöver
och rodd, med flere till sjömansyrket hörande ämnen. För skolan bestridas
kostnaderna hufvudsakligen af sällskapets kassa, som vid berörde års slut
utgjorde ett belopp af 19,949 R:dr 11 sk. 3 rst. Banko. Ett årligt bidrag
af 500 R:dr Banko erhålles dessutom ur den s. k. Nationalkassan, hvilken
är ställd Under Sjömanshus-direktionen.
t) Militärskolan, för bildande af Infanteri- och Kavalleri-officerare, med 3 lärare,
som utgöras af oflicerare vid Götha Artilleri-regemente, samt 10 elever.
u) Handels-institutet, stäldt under Handelsföreningens inseende och förvaltadt
af en bland dess fullmäktige vald styrelse, med 6 lärare och 32 elever, underhålles
genom årligt bidrag af stadens tolagsmedel, stort 2,000 R:dr, jemte
afkastnineen af inrättningens kapital-fond. som år 1855 uppgick till 26,126
R:dr 10 sk. Banko.
v) Handtverksslcolan, med 4 lärare och 188 lärjungar, samt en kapital-fond,
som år 1855 utgjorde 10,276 fbdr 6 sk. 8 rst. Banko.
x) Slöjdföreningens skola. Vid denna år 1843 till nytta för ortens näringar
inrättade skola voro år 1855 anställde 4 lärare, som meddelade undervisning
i skrifning och räkning, svenska språket, historia, geografi, frihandsteckning,
linear-ritning samt i naturlära och kemi. Antalet af elever, som år 1848
utgjorde endast 20, har sedermera årligen ökats och uppgick år 1855 till
127. Skolan afser hufvudsakligen att befordra industrien inom orten samt
underhålles genom räntor å donerade kapital samt frivilliga gåfvo-bidrag.
3:o. Sjukvård s-anstalter.
a) Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset. Sedan den sjukvårdsanstalt, under
namn af Sahlgrenska sjukhuset, som genom framlidne Direktören Niclas
Sahlgrens donationer af den 8:de December 1772 och den 21 April 1774
här i staden grundats samt sedermera genom ytterligare gåfvor och testamenten
blifvit understödd, i sednare tider funnits för behofvet otillräcklig,
har nyligen, på stadens invånares bekostnad, ett större allmänt sjukhus
härstädes blifvit uppfördt.
Med denna sednare inrättning är Sahlgrenska sjuk vårdsanstalten nu förenad
under gemensam benämning af: ”Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset”.
Detta nya sjukhus, för hvilket reglemente under den 26:te April 1855 blifvit
af
1
49
af Kongl. Maj:t i nåder utfärdadt, öppnades samma år till allmänt begagnande.
Sjukvården derstädes besörjes på 3 afdelningar, en medicinsk, en
kirurgisk och en barnbörds-afdelning. För hvardera af de 2:ne förstnämnde
äro anställde 011 öfverläkare och en underläkare, hvaremot barnbörds-afdelningen
har endast en läkare, hvilken dock biträdes af en examinerad barnmorska
såsom förestånderska. I sjukhuset är inrättad en läro-anstalt för
barnmorskor, som dock år 1855 ännu icke var färdig lill begagnande och
som kommer att på statens bekostnad underhållas. Utom 16 sjuksalar, lika
fördelade på medicinska och kirurgiska afdelningarne, med 10 till 12 sängar
i hvarje sal, samt 9 rum på barnbörds-afdelningen, äro 12 enskilda sjukrum
för betalande patienter af bättre klassen i sjukhuset inrättade. Under sistlidet
år vårdades å de särskilda afdelningarne tillsammans 1,092 sjuka.
Tjenstepersonalen utgöres af en kommissarie, en hushållerska, en förestånderska
å barnbörds-afdelningen, 9 sköterskor, en baderska, en tvätterska, en machinist,
en eldare och 5 andra tjenstehjon. Sjukhusets inkomster bestå af
räntemedel, afgifler af betalande sjuke, kollektmedel inom staden beviljade
genom Kongl. Brefvet den 22 Sept. 1784, frälseräntor al 33k hemman i
Halland samt 10,000 R:dr årligen af stadens tolag, hvilket belopp blifvit
genom Kongl. Brefvet den 18 Febr. 1848 anvisadt till sjukhusets underhåll
af de tolagsmedel, som från stadens kassa till inqvarteringsverket härstädes
utgått. Under år 1855 utgjorde inkomsterna 21.582 R:dr 47 sk. och utgifterna
18,684 R:dr 42 sk. Bauko. Kapitalfonden bokfördes den 31 December
1855 till 142,508 R:dr 41 sk. Banko, hvari dock inbegripits värdet af förra
sjukhuset jemte inventarier, samt behållning af ved och lysningsämnen.
b) Stadens sjuk- och kurhus, hvarest år 1855 å den syphilitiska afdelningen
vårdades 262 personer, deraf 129 man- och 133 qvinkön. Af dessa afled 1,
samt utskrefvos såsom friska 238 och förbättrad 1. Underhållsdagarnes antal
uppgick till 9,233 och dagskostnaden i medeltal för person utgjorde 24 sk.
8 rst. Banko. Å den icke syphilitiska afdelningen var ingen till vård emottagen.
Staden har anskaffat och underhåller ett för ändamålet passande hus
och vidkännes bristen i underhållskostnaden utöfver beloppet al den i staden
inflytande kurhus afgift.
c) Garnisonssjukhuset, hvarest år 1855 antalet af sjuksängar uppgick till
75 och antalet af vårdade sjuke lill 580. Till medikamenter och underhåll
af sjuk vårdspersedlar m. m. åtnjutas af statsmedel årligen 1,402 R:dr
20 sk.
Berättelse öfver Götheborgs och Bohus län för åren 1851—1855. "
50
d) Fattigförsörjnings-inrätlningens sjukhus, med 60 sjuksängar. Antalet sjuke
utgjorde vid årets slut 39. Sjukhuset underhålles genom medel, som till
allmänna fattigförsörjnings-anstalten inflyta.
Si®. WaSligvArds- och andru Wäfyörenfaels-misgaller.
a) Allmänna fattigförsörjnings-inrättningen, som med en fond den 31 December
1855 af 51,426 R:dr 21 sk. 3 rst., oberäknadt värdet af inrättningens fastigheter,
med inkomster samma år af 61,272 R:dr 14 sk. 8 rst., bestående af
uttaxerade medel, anslag af staten, fattighjonens arbetsförtjenst, bötesandelar
och räntor å kapitalfonden, m. m., samt med utgifter af 58,922 R:dr 17
sk. 2 rst. Banko, berörde år lemnat helförsörjning åt 855 personer och försörjningsbidrag
till 1,029 personer, sjukvården oberäknad.
b) Stadens fattighus, der gamle och orkeslöse borgare och deras enkor samt
ålderstigne tjenstehjon njuta bostad och underhåll, och hvarest 92 personer,
25 af man- och 67 af qvinkön, år 1855 åtnjutit full försörjning. Inrättningen
hade den 31 December 1855 en kapitalfond af 103,348 R:dr 4 sk. 6 rst. Banko.
c) Stadens barnhus, hvarest, enligt hvad ofvan är förmäldt, år 1855 underhållits
26 barn, som, jemte skolundervisning i barnhuset, der njutit helförsörjning,
ägde då i hyror, räntor, anslag af tolagsmedel m. m. en inkomst af
7,836 ii:dr 43 sk. Banko.
d) Christinae församlings fattigkassa, med en fond af 18,895 R:dr 15 sk. 10
rst. och särskild fond till understöd åt sängliggande sjuke, stor 490 R:dr 24
sk., deraf år 1855 blifvit utdelade, från den förra såsom fattigunderstöd,
960 R:dr och från den sednare 28 R:dr 24 sk., allt Banko.
e) Sällskapet ”De Fattiges Vänner”, hvars inkomster, bestående af årsafgifter,
räntor och gåfvor, för år 1855 utgjorde 2,410 R:dr 31 sk., har samma år
lemnat understöd åt 32 familjer, 113 enkor och 69 ogifta fruntimmer, dels
i persedlar och varor in natura och dels i kontanta penningebelopp.
f) Fn af Handelsföreningen förvaltad fond, som den 31 December 1855 i
kapital utgjorde 34,189 R:dr 10 sk., af hvars afkomst 2,485 R:dr i gåfvor
och pensioner utbetalts till 69 personer.
g) Holtermanska donationsfonden, 4,000 R:dr, hvaraf år 18.55 räntan eller
228 R:dr utdelats till 3 fattiga köpmansenkor härstädes.
h) Enkefru 31. C. Levgrens donationsfond, 6,000 R:dr, lill understöd för behöfvande
köpmän eller deras enkor och döttrar. År 1855 utdelades till 4
personer 342 R:dr Banko.
51
i) Sernströmska donationsfonden, '16,G66 R:dr 32 sk., deraf räntan 950 R:dr
nyss sagde år utdelades till 10 personer.
k) Aflidna Mamsellerna Janssons testamenterade pensionsfond, 5,940 R:dr '19 sk.,
deraf räntan utdelats till 3 personer med 338 R:dr 29 sk. Banko.
Sistnämnde 4 fonder äro alla ställda under härvarande Handelsförenings
förvaltning.
1) Lessiska donationsfonden, omkring 60,000 R:dr Banko, på grund af Kongl.
Brefvet den 29 Oktober '1847 numera använd bland t i ligan gar ne för Allmänna
och Sahlgrenska sjukhuset härstädes, under dervid stadgadt villkor,
att hvad af 5 procents ränta å fonden icke åtgår till ersättning af vården å
sjukhuset af sådane ”stadens sängliggande fattige nödlidande sjuke”, som under
året blifvit enligt Fattigförsörjnings-direktionens begäran å sjukhuset intagne,
öfverlemnas till bemälde direktion för att jemlikt testators derom gifna föreskrift
varda utdeladt.
m) Engelska församlingens fattigkassa, med en kapitalfond af 9,508 R:dr 17
sk., deraf understöd år 1855 utdelats till 7 personer med 271 R:dr 20 sk.
n) Mosaiska församlingens fruntimmers-förening, med en fond af 3,453 R:dr
44 sk., deraf räntan, jemte årligt bidrag af omkring 300 R:dr, allt Banko,
användes Lill understöd åt enkor och undervisning åt fattiga flickor.
o) Licktenbergska vödgörenhets-föreningen, med en kapital-fond vid 1855 års
slut af 7,001 R:dr 38 sk. 8 rst. Banko, som årligen ökas genom tillfälliga
bidrag och tillägg med en tiondedel af räntan. De öfrige rk af denna användas
.lill understöd för behöfvande handtverkare, eller andra fattiga inom Mosaiska
församlingen, antingen såsom gåfvor eller räntefria lån.
p) Enkefru Ingmans donation, utgörande 2,555 R:dr 26 sk. 8 rst. Banko,
deraf, enligt gifvarinnans förordnande, räntan utdelas till enkor och faderlösa
barn samt äldre ogifta fruntimmer af såkallade pauvres honteux inom
Gustavi- eller Domkyrko-församlingen.
q) Aflidne Bruksägaren F. N. von Akens donation å 344 R:dr 21 sk. 4 rst.
Banko, derå äfvenledes räntan utdelas till pauvres honteux inom nyss sagde
församling.
r) Enkefru Rezius' donation å 100 R:dr Banko, hvaraf afkomsten på lika
sätt användes.
s) Aflidne Segelsömmare-mästaren Sam. Wulfs donation å 2,402 R:dr 10 sk. 8
rst. Banko, med räntan hvaraf sängliggande sjuke bispringas.
t) En fond, benämnd ”Åmicus Lazarorum”,, hvilken utgör 933 R:dr 16 sk.
Banko, derå räntan för lika ändamål användes.
i
52
Sistnämnde 5 fonder äro ställde under förvaltning af Pastorsembetet
vid Gustavi domkyrka.
u) Lindgrenska donationen, som tillkommit medelst numera aflidne Snickaremästaren
Magnus Lindgrens testamentariska förordnande af den 2 Maj 1843,
hvarigenom han skänkt nästan hela sin qvarlåtenskap till fattiga handtverkareenkor
och faderlösa handtverkare-barn inom Götheborgs stad och dess område,
hvilka gjort sig kände för gudsfruktan, stilla vandel, arbetsamhet och
redlighet i handlingssätt. De årlige understöden äro bestämda för enka till
50 R:dr, för gossebarn till minst 16 R:dr 32 sk. och högst 25 R:dr samt för
flickebarn minst 10 R:dr och högst 16 R:dr 32 sk. Banko.
Donationsfonden utgjorde, den 31 December 1855, 29,117 R:dr 4-4 sk.
3 rst. Samma år uppgick understödstagarnes antal till 56, till hvilka utdelades
1,746 R:dr 32 sk. Banko.
v) Sjömanshus-direktionens årliga anslag af fattigunderstöd, till bräckliga och
nödlidande sjömän samt deras enkor och barn å kustorterna emellan Götheborg
och Torekow, har under ifrågavarande femårs-skifte utgåtl till 547
sjömän, 1,543 sjömansenkor och 554 sjömansbarn med tillsammans 24,637
R:dr 8 sk.
Carl Johans församlings Vexel-undervisningsskola har under berörde tid
jemväl från Sjömanshuset erhållit ett årligt bidrag af 500 R:dr Banko.
w) Pensions-inrätt ningen för ålderstigne oell sjuklige tjenstehjon, stiftad Oscarsdagen
1849, såsom en gärd att befästa minnet af den då skedda invigningen
af Götheborgs nya börs. Inrättningens fond utgjorde vid 1855 år slut
51,508 Rrdr 30 sk. Banko, som samlats genom frivilliga bid rag, deraf Grosshandlaren
D. Carnegie tillskjutit 13,333 R:dr 16 sk. Banko, samt särskilda
donationer och testamenten, af hvilka Vaktmästaren Fryckmans, med villkor
att i sin och hustruns lifstid åtnjuta belöpande ränte-afgäld, gjorde donation
af all sin till omkring 26,000 R:dr värderade egendom förtjenar företrädesvis
nämnas; derförutan ett belopp af 3,333 R:dr 16 sk. Banko jemväl
af Herr Carnegie donerats till grundläggande af en särskild byggnadsfond,
derå räntan skall tilläggas kapitalet, intilldess afsedda ändamålet, bostäders
anskaffande till sådane pensionärers inrymmande, kan ernås. Denna särskilda
fond utgjorde vid 1855 års slut 7,876 R:dr 42 sk. 8 rst. Banko.
Nämnde år var pensionärer nes antal 70, och det dem tillerkända årliga under^tödsbelopp
tillsammans 2,696 Rrdr 32 sk. Banko. Dessutom utdelas af
förslberörde fond 200 Rrdr Banko årligen såsom premier till sådane tjenste
-
53
lijon, som i minst 10 år tjenat och fortfarande tjena å samma ställe och
derunder utmärkt sig för trohet, sedlighet och ordning.
x) Sällskapet för öm och sedlig modersvård, hvars tillgångar hildats hufvudsakligen
genom bidrag af stadens bättre lottade fruntimmer. Sällskapet, som
stiftades år 1849 och 1855 hade, utöfver de erforderliga medlen för årets
utgifter, en förräntad fond af 1,000 R:dr Banko, utdelade nämnde är 266
K:dr 32 sk. kontant och kläder till ett värde af 246 R:dr 32 sk. ät 27 familjer
och 100 arbetssökande personer. Derjemte har sällskapet stiftat en
arbetsinrättning, hvars syftemål är att förskafla arbetsförtjenst ät sådane behöfvande
qvinnor, som genom ålderdom, bräcklighet och andra sådana orsaker
äro urståndsätta att på annat sätt försörja sig och de sina. Materialer lill arbetena
uppköpas af sällskapet och tillverkningarne antingen försäljas under
hand eller utdelas som understöd åt behöfvande familjer.
Såsom välgörenhels-stiftelser till förmån för dem, som begagna undervisning
vid härvarande allmänna läroverk, böra, utom studn-skatten, som,
jemlikt Kongl. Brefven af den 4 December 1682 och den 1 Augusti 1728,
utgår af kyrkorna i Halland och till ett belopp årligen af omkring 44 R:dr
24 sk. af Konsistorium utdelas till Gymnasister från Hallands läir, socknegångseller
s. k. djeknepenningarne, utgående från den del af Elfsborgs län, som hörer
till Götheborgs stift, samt från Säfvedahls, Askims och Östra Uisings härader
och till belopp årligen af omkring 296 R:dr af Konsistorium till gymnasister
från samma orter utdelas, samt den s. k. fattig- och premiekassan, deraf
årliga utclelningsbeloppet uppgått till 110 R:dr, särskildt nämnas följande,
nemligen:
a) Hvitfeldtska stipendii-fonden, om hvars tillkomst i det föregående är nämndt
och hvaraf afkomsten årligen utgör omkring 11,000 R:dr, som användas dels
till stipendier åt studerande från stiftet vid gymnasium och universiteterna,
dels till arfvoden ål lärare och exercitiemästare vid gymnasium m. m.
b) liamsiska dito, utgörande ett kapital af 750 R:dr, hvaraf räntan genom
Biskopen och Justitieborgmästaren utdelas till stipendier åt studerande vid
gymnasium härstädes.
c) Faltzburgska dito, utgörande ett kapital af 666 R:dr 32 sk., deraf Konsistorium
årligen utdelar räntan lill sådane vid Götheborgs gymnasium studerande
ynglingar, som utmärka sig för flit och goda seder.
51
d) Svahliska stipendii-fonden, hvars belopp för närvarande utgör 2,133 R:dr
16 sk., deraf afgälden är anslagen lill understöd åt 4 de skickligaste och
fattigaste ynglingar i Götheborgs trivialskola, sorn inkommit i 4:de klassen
och äro födde i Marks eller Kinds härader. Medlen förvaltas af Biskopen
samt gymnasiets och skolans rektorer.
e) Lemmiska dito, utgörande ett kapital af 266 R:dr 32 sk., derå räntan
ärligen utdelas till de mest behöfvande samt för dygd och flit utmärkte
gossar i apologist-klassen.
f) Llindgrenska dito, utgörande ett belopp af 33 R:dr 16 sk., hvars ränta
är anvisad till trivialskolan.
g) Andersonska dito, deraf räntan, till ett belopp af 115 R:dr 18 sk., utdelas
såsom understöd åt 8 studerande.
Uddevalla. Folkmängden härstädes, som år 1846 utgjorde 3,480 och år
1850 stigit till 3,607, hade år 1855 ytterligare ökat sig till 3,820, deraf
1,619 man- och 2,201 qvinkön. -
Stadens öppna jord, som användes endast till odling af säd, potates och
foderväxter, har under de sista fem åren ytterligare betydligt stigit i värde.
Stadens sjöfart har under den tid, som denna berättelse omfattar, undergått
föga förändring. Antalet af stadens egna fartyg, som vid 1850 års
slut utgjorde sex, om 171 läster, har väl sistlidet år nedgått till fyra, om
122 läster, men sjöfarten dels med segelfartyg,/dels med ångfartyg har dock
i det hela erhållit mera liflighet.
Stadens utrikes handel har icke obetydligt tillväxt. De lmfvudsakligasle
exportvarorna bestå af spanmål, trävaror och stål. Under de sista 5 åren hafva
utskeppats i medeltal 48,000 tunnor spanmål, 10,000 tolfter plankor och
4,200 centner stål. Importvarorna hafva förnämligast utgjorts af rått socker,
salt, dryckesvaror, sill och stenkol. Äfven minuthandeln har under ifrågavarande
tidskifte vunnit större liflighet, hufvudsakligen i följd af den kringboende
allmogens större välstånd.
Stadens fabriksrörelse har deremot vunnit föga tillökning. I delta afseende
är endast att nämna ett sockerbruk, en lackerfabrik, en borstfabrik
och 2:ne färgerier. Vid sockerbruket hafva årligen förädlats omkring 260,000
M. socker.
Med handtverkerierne synes tillståndet vara oförändradi.
Antalet af Uddevalla stads handlande med deras betjening samt handtverkare,
inberäknade idkare af sådane näringar, som, utan att egentligen utgöra
handtverk, icke äro att hänföra till handel eller fabrik, jemte deras
arbetsbiträden, har under nedannämnde tider förhållit sig sålunda:
„ „ , Handels
Handlande.
beljening.
åren 1831—40 i medeltal  47. 35.
» 1841—50 »
46. 44.
är 1855  ■ 58. 56.
Mästare. Gesäller. LMingar och
andre arbetare.
åren 1831—40 i medeltal  86. 45. 87.
» 1841—50 »
76. 54. 79.
år 1855
69. 63. 85.
Beloppet af ktonobevillningen var:
För handel. För handtverk.
åren 1831—40 i medeltal R:dr 1,102. 26. 700. g.
» 1841—50 »  » 1,197. io. 880. 46.
år 1855
. . . » 1,081. - 248 . 28.
Allmänna undervisningen besörjes af:
1:o Elementar-läroverket, hvarest lä ra mes antal varit 4 och lärjungarnes 70.
2:o Folkskolan, som, i förening med förut varande vexel-undervisningsskola,
de sista åren varit handhafd af 2 lärare och årligen besökts af 164 lärjungar.
3:o En flickskola, stiftad genom enskilde personers årliga bidrag, och der
undervisning af en lärarinna meddelas åt 80 flickor årligen.
4:o Barnhusskolan å Gustafsberg, der 30 gossar af 2:ne lärare åtnjuta undervisning,
jemte det de vid inrättningen fritt underhållas och vårdas.
Helsovården besörjes af 2:ne Stadsläkare, af hvilka den ene jemväl ärProvincial-läkare,
samt de i staden stationerade Regements- och Lazarettsläkarne.
Fattigvården bestrides på förut öfligt sätt, dels medelst nipensionering
på landet af sådane fatiighjon, som tarfva full försörjning, dels ock genom
understöd i penningar eller förnödenheter ål dem, sorn kunna till någon
del sjelfve bidraga till sin bergning.
I staden finnas följande välgörenhetsstiftelser:
a) Elementarskolans donerade stipendii-fond, deraf årliga afkomsten, 66
R:dr Banko, utdelas åt lärjungar vid skolan.
56
b) Ingrnanska donationen, hvarå årliga räntan, 38 R:dr Banko, tilldelas
ynglingar, som begagna samma läroverk.
c) Brattska donationen, hvars årliga afkastning, utgörande de sista åren
317 R:dr Banko, utdelas till mindre bemedlade äldre fruntimmer.
d) Brukspatron J Trähus donation, hvars årliga ränta, 57 R:dr Banko, tilldelas
ett äldre, obemedladt gift pär, företrädesvis bland de så kallade pauvres
honteux.
En Sparbank, genom enskilda bidrag i Uddevalla stiftad år 1836, har
under loppet af de 20 år, som den varit i verksamhet, vunnit den förkofran,
att vid 1855 års slut beloppet af delägarnes insättningar utgjorde 271,864
R:dr 47 sk. och bankens enskilda kapital 15,122 R:dr 20 sk. 9 rst. Banko.
Stadens hamnbyggnad har fortgått med den drift, som tillgångarne medgifvit.
Jemte muddring af elfrännan hafva kajmurar blifvit uppförda, hvarmed
ännu fortsattes.
För öfrigt har stadens förkofran uppenbarat sig uti dess bättre bebyggande
och åtskilliga anstalter för allmänna rörelsens befrämjande.
Kongelf. Stadens folkmängd, som år 1846 utgjorde 865 och år 1850
931, var år 1855 ökad till 932, deraf 451 man- och 481 qvinkön.
Bebrukandet af den till staden donerade jord, som utgör icke mindre
än 6 mantal, med en ägovidd, utom de till sladstomter använda 65 tunne-,
26 kappland, af 1,316 tunne-, 53 kappland, och hvarå i orten vanliga sädesslag,
jemte potates och foderväxter, med fördel odlas, utgör väl ännu invånarnes
förnämsta näringsmedel, men handeln har dock under de sednare
åren synbart ökats och handtverkerierna befinna sig äfven på en bättre
ståndpunkt, än under den tidrymd, som sista femårs-berättelsen omfattar.
Nordre-elfs grunda utlopp har fortfarande varit hinder för en större skeppsrörelse.
På utländska platser bedrefs denna med 39 utländska fartyg om
1,312 läster. Stadens egen sjöfart har idkats med endast 4 smärre farkoster
om tillsammans 38 läster.
Span mål, trävaror, tegel och skiffersten hafva utgjort de hufvudsakligare
utförselsvarorna. Föremålen för införsel hafva förnämligast varit fisk varor,
salt och stenkol.
Tulluppbörden uppgick åren 1851—54 i medeltal till 912 R:dr 9 sk.
och år 1855 till 655 R:dr 33 sk. 3 rst. a„hU
57
Antalet af stadens handlande med deras betjening samt handtverkare
och idkare af andra borgerliga yrken jemte deras arbetsbiträden har nedannämnde
lider utgjort:
/ ,, ,, j Handelsr
Handlande. betjenjng
åren '1831—40 i medeltal 22, 4.
» 1841 — 50 » . * . . . 22. 13.
år 1855 . ? 21. 17.
Mästare. Gesäller,. andre Abetare.
åren 1831->—40 i medeltal 30. 4. 9.
» 1841—50 »  26. 8. 9.
år 1855
29. 12. 14.
hvarförutan 11 personer utan biträden idkat handtverk såsom försörjningsmedel.
Beloppet af kronobevillningen utgjorde:
För handel. För handtverk
åren 1831 — 40 i medeltal
R:dr 102. 46. 83. 16.
,, 1841—50 » .
» 147. 2. 76. 7.
år 1855
» 169. 32. 75. -
Undervisningsanstalterna utgöras af en pedagogi med en lärare och i medeltal
32 lärjungar, en folkskola med en lärare och omkring 33 lärjungar,
hvarförutan 2:ne enskilda läroanstalter finnas, en tor gossar och en för flickor,
med omkring 14 lärjungar i hvardera.
Af den år 1829 stadfästade s. k. Sivertssonska stipendii-stiftelsen, hvars
tillgångar i frälseräntor och utlånt kapital uppgå till omkring 6,000 R:dr
Bauko, användes afkastningen till understöd åt lärjungarne vid stadens pedagogi,
enligt stiftarinnans föreskrift. Af det årliga arrendet för Bohus
fästnings tomter, 80 R:dr 32 sk. Banko, är öfverskottet utöfver den till kronan
med 3 Ralr utgående tomtöre-afgift äfven bestämdt till fattiga barns uppfostran,
och öfverlåtet för sådant ändamål till Folkskola-styrelsens förfogande.
Helsovården besörjes af en särskildt antagen Stadsläkare. Något allmänt
sjukhus finnes icke.
Fattigvården handhafves efter å allmän sockenstämma i öfverensstämmelse
med gällande fattigvårdsstadga fastställda grunder. De fattiges antal
Berättelse öfver Götheborgs och Bohus län för åren 1851—1855. ^
58
liar efler niedelberäkning ulgjort 43, deraf 21 njutit helförsörjning oell 22
bidrag dertill.
För allmänna rörelsens befrämjande har staden visat berömlig sorgfällighet
medelst torgs och gators planering, förbättrad stensättning, hamnbyggnadens
utvidgning m. m.
Marstrand. Folkmängden, som år 1846 utgjorde 638 och 1850 nedgått
till 553, hade år 1855 åter ökat sig till 647, deraf 281 man- och 366
qvinkön, oberäknad den till Carlstens församling hörande personal, som sistnämnde
år utgjorde 147, deraf 52 man- och 95 qvinkön, förutan garnisonen
och arbetskommenderingarne.
Staden har förlorat och icke kunnat återvinna någon betydenhet såsom
handelsplats alltsedan den tid, då den var privilegierad frihamn och sillfisket
jemväl upphört. Läget lämpar sig icke för bedrifvande af någon vidsträcktare
inrikes handel, och det enda här tjenliga föremål för industri i
större skala sjmes numera vara storfiske, men spekulalionsandan har icke
blifvit riktad häråt. Handtverkerierna befinnas jemväl fortfarande i lägervall.
Af exportvaror är endast att nämna spanmål, deraf åren 1851—54
skeppades i medeltal 31,695 tunnor och år 1855: 65,157 tunnor.
För direkt införsel från utlandet voro under nämnde tid ej andra föremål,
än sill och bräder från Norrige.
För öfrigt har handeln varit inskränkt till utminutering, för förbrukning
i orten, af varor, hemtade från Götheborg och Norrköping.
Stadens handelsflotta utgöres af en brigg om 121 läster för utrikes sjöfart
och 6 dels däckade, dels öppna båtar för inrikes sjöfart.
Tulluppbörden uppgick åren 1851—1854 i medeltal till 1,896 R:dr 4
sk. och år 1855 till 1,773 R:dr 10 sk.
Antalet af dem,' sorn i Marstrand idkat handel och rörelse utgjorde:
åren
1831 — 40 i medeltal ....
*
Handlande.
. 12.
Handels-
betjening.
4.
»
1841 -50 » . . . .
9.
5.
år
1855
13.
10
59
Handtverks- r„«»ii»r Lärlingar och
mästaie. vresdiicr. an(jre arbetare.
åren 1831—40 i medeltal 14. 2. 2.
»’ 1841-50 »  15. 5. 6.
år 1855
15. 5. 6.
hvarförutan 4 qvinspersoner idkat nipperhandel, och 3 personer idkat handtverk,
utah biträden, såsom försörjningsmedel.
Bevillningen till Staten utgjorde: >
För handel, För handtverk.
åren 1831—40 i medeltal ?’ R:dr 91. 43. 59. 43.
» 1841—50 »  »
år 1855
» 137. 16. , 17 . 36.
r,\ 1 '
Den till Marstrandsön närbelägna Koön, 1 mantal krono oförmedladt,
är till staden för mulbete donerad. Den innehåller åtskilliga bebyggda lägenheter,
hvilkas utarrenderande bereder en årlig inkomst af 1,293 R:dr.
Jemte en Apologist-skola, indelad i 2:ne klasser, med 2:ne lärare, har
staden en folkskola, der undervisning lemnäs åt 30 barn; hvarförutan Kongl.
Götha Artilleri-regemente här håller en skola för artillerist-barn.
För helsovården har staden sedan år 1849 gemensam läkare med garnisonen
å Carlstens fästning.
Fattigvården handhafves af en dertill utsedd komité. Utgifterne till
detta ändamål hafva årligen uppgått till omkring 840 R:dr Banko, hvartill,
utöfver tillgänglig ränte-afgäld å donerade fonder m. m., medel anskaffats
genom uttaxering hos stadens invånare.
Den i staden anlaggda badinrättning har i någon mån underlättat stadens
näringsutvägar, och, i följd af stegrade hushyror, föranledt några nybyggnader.
Strömstad. Stadens folkmängd, som år 1846 utgjorde 1,309 och år
1850 1,298, uppgick år 1855 till 1,420, deraf 617 man- och 803 qvinkön.
Å den staden tillydande donationsjord, hemmanen Boijar och Österöd,
har någon tillökning i odlad mark icke ägt rum.
Handel, sjöfart och handtverk hafva under ifrågavarande tidrymd förkofrat
sig, såväl med afseende å rörelsen, som idkarnes antal. Flere nya
fartyg hafva, i stället för försålda och förolyckade, blifvit dels inköpta, dels
i orten byggda för dervarande rederiers räkning.
60
Antalet af dera, .sora i Strömstad idkat handel och rörelse, utgjorde:
åren
1831—40 i
medeltal ....
Handlande.
. 25.
Handels-
betjening.
fl.
»
år
1841—50
1855
» ....
Handtverks-
mästare.
26.
25.
Gesäller.
10.
20.
Lärlingar och
andre arbetare.
åren
1831—40 i
medeltal ....
... 28.
9
15.
»
1841—50
» ....
... 27.
12.
19.
år
1855
. . . 31.
18.
23.
Under samma tid har bevillningen
utgjort:
För handel.
För handtverk.
åren
1831-40 i
medeltal
. . . R:dr
198 . 24.
66. 3i.
»
1841—50
»
»
176. 27.
63. ii.
år
1855 . .
179 . 36.
81. 12,
Sedan den 1 Mars 1844 har staden en folkskola i förening med förut
varande vexelundervisnings-skola, hvars lärare tillika är församlingens klockare,
och höstterminen 1843 började undervisningen i den med 2:ne lärare
försedda apologistskolan, hvartill statsanslag vid 184-0—41 arens riksdag
beviljats.
Någon särskild offentlig sjukvårdsanstalt linnes icke i Strömstad, Läkarevården
besörjes af den i orten stationerade Provincial-läkaren, jemte en
Stadsläkare, tillika anställd såsom läkare vid härvarande brunns- och badinrättningar,
hvilka fortfarande åtnjutit allmänhetens förtroende och beredt
en icke oväsendtlig tillökning i stadens näringsutvägar.
Fattigvården beslrides af arrendemedel för fattigkassans jord, räntor af
dess kapitalfond och till bristens fyllande genom uttaxering å stadens invånare.
Till arbetsklassens nytta blef år 1851 en Sparbank i staden inrättad,
deruti de insatte medlen betydligt ökats.
Götheborg den 15 September 1856.
OL. IM. FÅHRAUS.
Carl Engelblom. C. JJ. Tillii.
Statist is Ii T it B K Eili ofver Götheborgs
Krono-Säterier
Frälse-Sätericr med 1 hemman Ladugård derunder
Säleri-Rusthåll
Rå- och Rörs-Hemman . . .
Insockne Frälse-Hemrnan . .
Utsockne Frälse-Hemman . .
Frälse-Hemrnan
Krono-Hemman
Krono-Rusthåll
Dito Augments-Hemman . .
Krono-Skatte-Hemrnan .
Dito Rusthåll ....
Dito Augments-Hemman
Militie-Boställen
Civila Boställen
Ecklesiastika Boställen ....
Gymnasii- och Skole-Hemman: Frälse
Dito dito Skatte
Hospitals- och Barnhus-Hemman
Krigsmans-Hemman ....
Lots-Hemman
Skattlagde, bebyggde torp, utjordar, urfjellar m
tal, som ej under något hemmans ränta äro
Dito dito dito
Dito dito dito
Dito obebyggde dito dito
Oskattlagde, bebygde dito dito
Ryttare-, Soldat- och Båtsmanstorp 2,155 st.
Kronotorp med frihetsår
Krono-Nybyggen med dito
Backstugor
Bebyggde lägenheter, afsöndrade från hemman under
Dito dito dito dito på
fl. lä
utön
genhcter.
inbegripne: Frälse
Skatte
Krono
dito
dito
ständig
viss tid elle
Skattlagde Fisken och Fiskclägenheter af särskilda slag, som e
hemmans värde äro inbegripne: Skatte
Dito dito dito Krono
Dito dito dito Frälse
Tull-mjölqvarnar....
Tull-sågqvarnar, grofbladiga
Dito finbladiga
Husbehofs-mjölqvarnar
Dito sågqvarnar . .
Stampar
Stångjerns-verk ....
Jernmanufaktur-verk . .
Pappersbruk
Tegelbruk
Oljeslageriet hvaraf endast ett drifve
Tobaksfabriker
Spinnerier
Linne- och Bomullsväfnads-fabriker
Garfverier
Färgerier
Sockerbruk
Porter- och Öl-bryggerier
Segelduks-fabrik ...
Jerngjuterier ....
Bomullstygs-tryckeri
Skeppsvarf
Repsiagarebanor . . -
Attike-fabrik ....
Skärgårds-verk, Salterier
Lands- och Härads-Allmänning, omätt, utan skog eller sär:
Breselje-fabriker . . .
Risgrynsqvarn . . .
Kritqvarn
Galvanisk Fabrik . •
Diverse personer, som ej höra till viss näring
raf
ganderätt
lifstid
under n.
ago
t värde
Hemmantal.
Mantal.
Summ a
Mantal.
2
o
31}
35g
3
3
2
24
63}
194’
219}
57
64}
12*
12*
21 htt
27*
0 87
in os
JU;.TgT
812*
923}
894*}
997}}
413,'*
484*}
124}
142}
31*
58}
33}}
62}
1284
140}
5 g
t
1
6
8
3i
31
ö
<’
*"3
O C/5
S. TD
<jq %
sa -T3
Utsäde af
ffl
St.
26
126
74
287
7,276
3
2,138
359
257
7
18
6
155
30
5
1,835
25
12
1
1
4
52
4
2
4
2
8
6
2
2
1
2
1
3
4
1
12
T:r
6
731
7
w
70
209
43
0.V
15J
7
6301
902
251
104
33f
541
108
3J
o.'
20
72
T:r
169
12
3
214
592
155
25J
574
25 j
2,4191
2,424
1,154
333
95
'187s
226
8
1
18
6
20
94
46'
368
30
10
T:r
15
298
27
11
360
1,499
356
69
88
42
6,550
4,958
2,144
721
186
352
778
29
7
24
21
10
33
16
39
603
23
37
T:r
45
482
50
12
1,004
2,331
1,020
169
583
242
8,870
16,491
9,309
2,052
549
950
1,301
41
6
180
30
41
119
61
56
5,909
3
406
152
2,874*
3,261* j 12,757|. 2,626}| 8,619}| 19,2964
52,524
T:r
a
T:r
T:r
15
597
40
4
649
1,884
507
129
164
77
9,453
8,094
3,712
953
291
481
1,012
36
4
54
28
55
169
52
11
6,622
332
210
Medelafkastning, efter afdrag af utsädet.
9,244 8,751 35,744
T:r
42
40
526
1,317
52
91
10
24
519
1,726
1,562
3,464
309
1,241
52
203}
119}
504}
55
220}
4,897
17,879
5,591
18,218
1,918
9,614
721
-2,573
256
749
409
1,511
769
1,826
9
60
1}
7
27'
162
3
44
8}
39
25'
159
19}
73!
160
322'
510
2,558.
T:r
268
68
Fl
T:r
75
1,490
135
55
1.760
7,495
1,780
345
440
210
32,750
24,088
10,620
3,605
930
1.760
3,890
145
35
120
105
50
165
80
195
2,915
24
115
185
T:r
180
2,328
200
48
4,016
9,324
4,080
676.
2,332
968
35,480
62,364
36,786
8,208
2,196
3,800
5,444
164
24
720
120
16
476
24
224
20,746
12
1,624
608
18,57ljj 64,9624| 95,5404] 203,556
T:r
552
12
801
1,946
1,093
123
214
96
6,650
11,665
5,912
1,062
421
455
963
53
24
67
60
565
405
38,412
T:r
8
507
32
28
794
2,769
1,001
113
101
46
12,076
13,195
4,850
2,134
399
789
1,407
80
25
21
75
13
30
10
48
707
5
84
41,397
T:r
120
4.355
260
40
5,695
13,565
3,705
1,033
1,525
715
71,690
59,235
30,680
6,808
2.355
3,820
9,040
210
20
540
155
450
1,378
402
684
52,730
30
3,320
1,800
Underhållna Kreatur.
St.
8
219
14
7
446
1,434
390
65
122
70
4,607
6,106
3,032
636
168
334
694
26
8
48
20
10
43
29
24
977
86
35
276,360 19,658
St.
219
14
11
99
186
13
5
17
9
515
928
232
270
92
155
170
162
St.
16
560
45
13
829
2,202
840
151
299
128
9,178
10,840
5.718
1,441
387
736
1,278
44
11
96
42
a
3
3,107
40,051
St.
10
272
16
16
400
947
373
92
237
69
4,677
4,790
3,280
708
204
319
488
20
6
42
23
22
54
21
18
1,231
114
54
St.
20
624
35
10
1,307
3,117
1,285
172
523
229
11,018
17,290
8,735
1,870
368
962
1,618
91
24
60
62
92
368
80
54
10,362
12
O
Uppskattadt
värde.
18,503
St.
St.
200
62,0551 18,540
Rabie,
000
339,978
29,190
10,000
301,967
1,143,897
219,385
52,300
87,270
34,196
4,111,617
3,609,135
1,608,351 j 42
480,520 j —
165,424 —
213,538 10
424,810
14,430
4,500
21,630
14,700
8,595
33,200
24,841
64,243
1,353,630
195,462
40,441
1,950
10,380
1,700
286,282
19,325
25,400
8,830
2,282
12,508
17.000
8.000
315,500
125,012
74,500
21,000
112,000
90.000
43,030
27,300
200,000
185,200
75.000
50.000
5.000
129,250
67.000
5.000
9,230
21.000
20,000
1,500
10.000
2921 16,i
609,491
Efter l:sti
Artikeln.
R:dr
11
147
17
2
277
721
156
38
85
32
3,031
3,673
1,309
226
85
170
557
9
2
17
11
19
70
17
1,871
349
206
86
52
309
21
46
4
2
5
24
5
30
25
12
4
24
7
18
7
12
15
—
7
12
5
42
40
30
6
30
22
1 2
7
42
2 4
5
30
3
24
8
12
2
30
4
30
719
12
14,5521
Götheborg å Landskontoret den 15 Septem*>er 1856.
m. Mimi- Fahrteus.
Till Berättelsen öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1851—1855.
oell Bolins Län för år 1855
Stats
-
B i ti r a
Bevillning
Efter 2:dra
Artikeln.
r
R:dr
s.
!
r.
17
35
415
22
6
55
31
2
10
—
333
18
1,618
19
6
284
42
51
0
9
98
24
36
42
6,520
43
5
4,704
26
3
1,745
30
67
36
—
198
30
7
632
4
7
490
45
7
13
36
21
__
18
—
-
14
8
37
1
7
34
20
63
46
5
1,636
18
1
36
3 2
—
259
10
5
50
—
167
6
_
1,017
21
5
69
6
—
364
19
1
90
20
—
25
40
31
—
—
6
2 6
5
19
36
—
29
24
13
24
—
585
36
4
264
8
8
347
3 5
0
51
—
—
554
16
—
371
8
—
927
1
5
166
32
—
1,669
—
—
965
41
7
490
—
—
261
25
—
55
—
—
410
25
—
227
27
9
10
—
—
68
40
—
59
16
231
43
6
16
24
—
47
24
—
3,941
4
33,028
24
2
Efter 3:dje
Artikeln.
R:r
22
43
Bränvinsbrän
ningsafgift.
Summa.
R:dr
9,711
3,230
13,572
46,239
474
168
2,700
24 to
12
76,097
R:dr
29
10,274
72
12
3,841
15,912
441
89
184
69
55,792
8,852
3,223
294
284
825
3,748
22
6
38
29
33
107
51
63
3,507
385
465
Ständiga Räntor.
Jordeboksoch
Hemmantals-ränta.
41 i
30 —
136 o
219
1,326
90
410
94
28
31
6
24
35
19
611
268
355
51
561
386
934
172
1,709
972
512
269
55
416
231
10
77
61
231
16
52
4,660
123,701
—
23
24
5
56
42
9
312
16
39
8
—
120
29
—
36
32
30
R:dr
3
74
187
4,829
261
207
304
102
25,850
9,372
4,434
1,306
323
387
466
40
13
79
30
14
93
31
290
20
Krono-tionde.
Afrad.
Mantals
penningar.
Hammar
skattsjern.
Summa.
49,293
10
30
Itali
-
41
5
361
1,160
444
68
171
66
4,587
5,895
3,131
947
221
157
665
30
46
25 32
11
24
11
10
18,095
R:dr
3,647
3,647
R:dr
s.
10
44
156
—
17
12
2
36
287
36
891
—
163
36
52
28
83
12
33
24
3,384
4
3,444
24
1,445
2 4
259
6
100
16
200
10
580
36
13
10
2
2 4
16
v —
18
12
21
16
66
3 4
20
12
1,975
40
—1_
36
2
18
265
40
232
28
79
8
58
4
431
8
24
12
66
24
2
36
3
12
4
1 2
5
12
4
l 2
35
12
7
—
9
—
12
23
—
7
—
6
3»
48
—
7
30
34
1 2
8
12
24
7
—
5
12
9
24
3
24
6
—
715
24
15,373
20
R:r
90
— 90
R:dr
s.
r.
11)
44
SOI
3
11
96
34
11
36
—
836
34
4
6,88(1
2 4
5
869
9
3
328
33
10
559
47
3
203
4
4
33,821
3 2
1
18,712
9
4
9,011
3 1
1
2,512
2 6
4
645
3 6
2
745
9
3
1,713
4
10
84
4
7
24
41
—
141
—
—
74
22
~
47
2 4
184
3 6
—
63
26
10
290
43
7
1,985
40
36
—
2
18
—
265
40
—
232
28
—
79
8
81
28
488
2
—
24
1 2
—
4,025
4 3
1
41
44
—
123
4 1
—
36
—
—
—
36
4 2
-
95
12
—
4
1 2
—
35
12
—
7
—
-
9
—
—
—
—
12
—
—
23
—
—
7
—
—
6
36
—
48
—
—
7
36
—
34
1 2
—
8
12
—
24
—
7
—
—
5
12
—
—
—
11
34
8
—
—
3
24
—
—
—
—
—
6
—
—
715
24
—
86,499
40
1
Arrende
medel.
R:dr
1,343
344
27
3,166
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrkobetje
nings.
[\:dr
s.
r.
Ralr
s.
r.
Ralr
s.
r.
R:dr
s.
__
17
16
_
6
12
4
—
—
252
35
10
87
3
2
34
8
222
—
—
34
on
—
—
12
O
44
—
6
o
—
144
11
4
763
40
3
265
42
11
180
32
4,214
11
2
2,702
45
—
941
21
6
513
43
1,342
43
—
485
39
7
82
13
3
58
47
157
19
—
152
25
2
51
28
—
36
47
1,687
28
—'
232
21
4
56
29
—
19
39
218
9
—
99
19
—
23
25
6
41
6
>0,449
10
4
12,410
26
G
4,823
21
—
1,644
43
>3,282
41
8
9,349
18
9
2,173
47
8
1,709
40
9,462
16
—
3,911
4
—
766
27
4
473
32
1,015
23
7
1,240
38
10
277
16
10
358
2
597
27
1 1
369
2 5
2
132
3 7
2
83
33
98
10
3
—
—
30
—
—
30
—
1,042
21
—
1,379
—
9
460
8
302
7
122
1 1
—
34
17
7
1
24
—
8
10
18
43
—
8
42
4
—
—
1
44
168
—.
—
60
1_
—
12
—
3
—
64
12
—
29
7
—
24
—
5
42
2
47
9
11
—
3
16
-
—
—
—
53 24
—
20
8
—
1
—
47
I 1
38
—
—
3
32
—
1
—
237
46
2
4,865
_
24
—
1,381
4
—
703
44
z
186
z
z
95
z
—
—
206
16
80
32
46
—
—
—
91
—
—
40
—
18
—
__
27
420
_
„
44
_
—
—
538
—
—
1,296
16
—
177
16
—
—
48
109
24
—
32
16
26
32
—
296
—
—
90
—
—
45
—
—
—
—
24
—
—
7
24
—
3
36
—
__
5
—
—
2
16
—
1
8
—
—
25
—
—
10
-
—
5
—
—
-
33
K
16
—
13
Q
16
-
5
4
16
—
—
D
50
96
—
—
O
23
K
IG
—
10
24
£1)
55
32
«>
14
3 2
1
16
—
—
32
—
—
7
24
—
1
16
1 250
—
—
120
—
—
50
—
__—
—
—
1 50
—
—
25
—
-
20
—
I
z
5
50
z
2
20
z
z
2
15
—
—
—
20
4
—
—
10
—
—
10
—
—
—
—
13
16
—
6
32
—
2
—
—
—
—
16
32
—
4
—
—
2
—
6
32
2
—
1
r
—
—
425
40
—
171
12
—
86
30
4,576
32
1
41,011
31
i
14,202
9
4
6,805
30
Summa.
Fattigför
sörjning.
R:dr
i
s.
r.
R:dr
27
28
50
373
47
—
545
52
44
—
70
31
—
—
86
1,210
19
9
1,516
4,158
13
8
4,275
627
3
1 1
870
241
4
1 1
222
308
42
1
264
164
2
8
135
18,878
43
—
17,968
13,233
10
1 1
17,429
5,151
16
1
6,050
1,876
9 | 8
2,535
585
47
1 1
653
60
—
—
1,098
2,141
16
2
3,405
44
3
7
69
10
38
4
20
75
—
—
60
35
25
—
62
14
16
3
74
32
—
13
42
32
—
10
6,950
24
—
6,361
281
—
—
333
—
664
149
-
-
15
491
_
41
2,011
32
—
630
189
40
—
20
431
—
—
360
35
12
~
30
8
24
-
16
40
—
—
408
—
—
40
52
—
—
500
9
24
—
45
83
16
—
266
31
32
—
300
71
—
—
168
40
40
—
78
420
—
~
2,025
95
—
—
150
9
5
85
—
—
200
40
—
—
120
4
—
—
20
22
—
—
7
22
32
-
83
9
32
—
53
683
34
—
250
62,019
22
8
70,275
Skjuts.
16
40
R:dr
61
3)9
52
23
76
32
2,261
2,478
998
167
1
18
Väghållning.
Itali
-
150
25
916
3,785
859
236
165
72
16,528
13,317
4,000
2.044
526
883
1,837
91
24
30
73
12
6,491 321 — I 45,565123
Diverse utgifter, onera och allmänna
besvär.
Folkskolc
afgift.
Bränvinsminulerings-
och j
utskänknings
afgift.
R:dr
22 12
184 —
32 30
o
393
946
163
40
129
52
3,250
5,33
1,682
370
131
230
942
13
2
17
18
28
79
30
2,173
655
18,282
R:dr
15
150
9,794
ti — 12,768
Andra afgifter,
onera
m. m.
Summa
Stats-Bidrag,
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
10
149
36
_
—
—
201
4
—
11,930
19
5
—
—
22
—
—
594
2
1
—
—
24
—
134
44
—
—
—
581
—
—
9,516
34
8
28
—
2,136
11
—
43,139
17
9
—
—
697
40
—
5,923
18
2
—
—
lil
37
.—
2,929
35
8
—
—
244
25
—
3,621
30
4
—
102
31
—
1,049
7
9
28
—
11,154
17
1
181,247
27
7
8
—
10,372
35
—
154,138
34
2
36
—
4,897
36
—
44,484
1 l
5
—
—
1,273
21
—
13,265
—
6
—
—
341
34
—
3,765
39
7
—
—
274
44
—
4,560
13
7
—
—
917
44
—
15,917
9
7
—
—
54
15
—
502
30
2
—
—
12
24
—
119
44
4
—
—
72
—
—
619
—
_
—
—
40
24
399
35
—
—
7
9
137
22
9
—
—
32
42
492
39
7
—
—
8
20
—
357
32
9
—
—
—
—
592
40
2
—
2,072
28
—
32,846
7
1
—
—
1
2
—
3
14
—
239
15
1,571
3 6
3
—
—
302
44
—
2,204
—
5
—
-
77
20
—
532
36
—
18
12
—
917
12
_
12
—
140
40
—
4,917
39
5
24
—
8
3 c-
—
370
14
—
—
110
20
—
5,421
18
10
—
—
—
—
145
1 0
—
—
—
' 9
—
—
228
33
—*
—
—
—
—
31
Q
36
—
—
—
1
—
—
97
30
—
—
—
lil
OK
36
—
z
50
i
—
öO
1,172
12
4
—
—
40
—
—
361
20
8
—
—
40
—
—
963
23
6
—
—
5
16
—
110
40
_
—
—
20
—
—
950
40
—
—
—
30
—
—
785
40
—
—
20
—
—
1,204
45
5
—
—
12
—
—
315
4
—
—
—
400
—
~
5,630
29
7
—
—
20
—
—
1,119
13
—
—
—
2
72
24
—
—
10
—
—
724
1
—
—
14
32
—
414
23
9
—
—
2
16
—
36
16
—
—
—
1
2 4
—
125
18
8
10
184
4
—
—
—
—
231
43
0
—
—
—
—
16
24
—
—
—
—
125
36
—
—
—
300
—
—
7,264
29
—
40
—
37,527
26
l
570,875132
| 11
■SHB
'
■
'
■
■
■
••
*
■ '
■
-
.. '
. ■
■
,
.
*
-
,
-
■
-
mmm
«
-
.
1
....
'
■
■
*
Statistisk TABELL för Städerne inom
Kongelf.
Hus och Tomter . .
Jord
Särskilde Lägenheter
Harstrand.
Hus och Tomter, Jord.
Uddevalla.
Hus och Tomter
Jord
Sockerbruk
Tullmjölqvarnar med tillsammans 9 par stenar .
Tullsågqvarn, grofbladig
Tegelbruk r
Reparebanor
Skeppsvarf
Lackerings-Fabrik
Strömstad.
Hus och Tomter
Jord ....
Tullmjölqvarn .
H
o
3
Götheborg.
Hus och Tomter
Jord
Mekaniska Faktorier
Bomulls-Spinnerier
Ättike-Fabrik
Bomulls-, Ylle- och Strumpväfveri-Fabriker
Garfverier
Ångrepslageri-Fabrik
Fabriker, hvarå särskildt värde icke är upptaget
Jord.
St.
1,470
St.
109
Summa
Summa
1,478
121
120
121
203
538
Tid
550
cn
C
3
3
Tid
1,068
550
400
Tid
537
na
<TD
3
Utsäde.
2,155
1,068
81
537
784
2,155
1,265
19
T:r
38
T:r
45
T:r
172
19
38
45
>■
Medelafkastning, sedan utsädet är
afdraget.
T:r
90
T:r
T:r
12
T:r
149
172
15'
90
90
90
10
12
50
T:r
253
149
100
400
250
81
408
784
4,5 39
1,205
Summa
Summa
538
244
10
244
Summa Summarum 2,584 -131
250
60
408
65
60
65
5,197
T:r
346
T:r
1,140
H
T:r
523
t*
T:r
Underhållna Kreatur.
T:r
T:
96'
253
56
346
85
1,140
360
523
450
15
10
90
10
90
12
36
4,539
139
139
5,197
264
264
1,2601 1,6221 5,999 8,8811 34
12
36
14
110
10
50
100
50
170
14
10
10
68 115 296
110
27
27
326 27
170
40
50
54
150
56
20
85
90
360
60
110
288
450
54
100
50
12
150
967
600
710
48
600
400
18
1,800
110
36
288
90
100
60
St.
108
St.
82
St.
297
108
40
82
34
St.
31
Uppskattadt värde.
Hus och Tomter.
Jord.
Bruk, Manufakturier,
Qvarnar
Fabriker m. m.
St.
297
180
31
33
16
St,
49
49
70
40
10
34 180
80
60
33
15
16
24
70
20
120
20
710
100
48
19
18
1,800
400
40
66 509
36
90
60| 100
19
400
4751 8991 1,7201 1,8371 138) 2221 4,167
60
31
20
120
110
20
31
110
249| 142 787
24
30
24
30
30
R:dr
9,606,307
R:dr
132,975
9,606,307
139,961
IG
132,975
50,000
139,961
112,006
16
50,000
8,000
146,648
746,054 38
206,660
99 64
30
179
146,648
7,150
206,660
7,150
JO.810,989 j 3T | 8 J 344,773
R:dr
42,740
134.000
4,000
31,553
9,460
24.000
251,753
16,690
10,500
6,000
3.000
10,000
1,750
1.000
500
32,750
3,600
3,600
304,7931161 —
Götheborg a Landskontoret den 16 September 1856.
Ot. tnt. Fahraeus.
Tili Berättelsen öfver Götheborgs Län för år 1856.
(Motlicborgs oell Holms Lan för år 1855
1
es
e
SS i
el t
a y
U
Summa.
B e v i 11
ning
Ständig Ränta.
Kostnad
för Rotering.
Kostnad
för stiidernes
styrelse.
V.
Klereciets
underhåll.
Arrende-
medel.
Fattigför-
sörjning.
Skjuts.
Väghåll-
ning.
Bränvins-  minuterings-  och utskänk-  nings-afgift.
Diverse onera
m. m.
Summa
Stats-Bidrag.
Efter
lista Art.
Efter
2:dra Art.
Efter
3:dje Art.
Bränvinsbrän-
ningsafgift.
Summa.
Mantals-
penningar.
Pastorers.
Kommi-
nistrars.
Kyrkobe-
tjenings.
Summa.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
9,606,307
15
8
2,730
0
69,451
27
to
lil
47
4,204
40
_
76,498
24
10
3,976
12
211,003
11
3
27,308
45
—
3,380
—
—
3,768
41
7
34,457
38
7
—
—
75,793
38
5
—
—
—
—
31,001
4
—
68,375
5
8
501,105
38
9
132,975
—
—
—
—
265
45
7
—
—
—
—
265
45
7
—
—
5,260
9
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
11,063
6
4
1,950^
15
8
—
—
—
-
18,539
28
8
42,740
—
—
—
—
52
14
3
—
—
—
—
52
14
5
—
—
-
—
—
—
—
—
-
—
-
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
52
14
5
134,000
—
—
—
—
160
—
—
—
—
—
—
160
-
—
'
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
160
4
—
—
31,553
18
29
24
_
—
—
.—.
29
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
~
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
24
—
9,460
—
—
—
—
13
—
—
-—
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
—
-
24,000
-
—
—
—
40
—
—
—
—
1
—
—
40
--
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—*—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
—
—
9,991,035
31
8
2,730
0
—
70,016
15
1(1
lil
47
—
4,204
40
—
77,063
12
10
3,976
12
—
5,260
9
1
211,003
11
3
27,308
45
—
3,380
—
—
3,768
41
7
34,457
38
7
—
—
75,793
38
5
11,063
6
4
1,950
15
8
31,001
4
—
68,375
5
8
519,944
9
10
139,961
10
102
827
14
0
2,838
24
3,767
38
G
140
24
122
6
9
1,060
8
400
166
32
93
16
660
950
10
250
333
16
1,400
28
1,363
46
10
10,048
40
1
50,000
—
—
—
—
90
—
—
—
—
—
—
90
—
—
:
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
90
—
—
77
32
—
3
80
32
—
189,961
10
—
102
—
—
917
14
0
—
-
2,838
24
—
3,857
38
0
140
24
—
122
6
9
1,060
8
—
400
-
—
166
32
—
93
16
660
—
—
—
—
—
1,028
—
—
250
—
—
333
16
—
1,400
28
—
1,366
46
10
10,219
24
1
136,696
10
-
69
—
—
802
10
1
—
-
—
—
871
10
1
102
24
-
-i-
3 2
16
1,069
41
4
—
—
—
—
858
16
-
62
34
—
3,144
35
5
746,054
38
—
383
—
—
3,090
35
3
—
—
8,510
40
•—
11,984
2 7
3
562
2 4
—
4,353
10
8
33a
28
249
6,091
146,048
10
—
—
146
31
1
—
—
—
—
146
31
1
—
430
30
—
-
—
—
—
,
-
-
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
577
13
1
10,500
—
—
—
-
10
24
—
—
—
—
10
24
—
10
24
—
6,000
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
6
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
3,000
3
—
—
110,000
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
1,750
—
—
—
—
1
30
—
—
—
—
—
1
30
—•
1
36
—
1,000
1
—
—
500
—
-
i
925,453
0
—
383
—
—
3,270
0
1
—
—
8,510
40
—
12,103
40
4
562
24
—
430
30
—
4,353
10
8
800
—
—
335
32
—
508
16
—
1,644
—
—
—
—
—
3,867
28
—
249
—
—
6,091
4
—
6,465
46
7
35,827
45
7
206,660
7,150
—
—
( 148
24
—
1,555
40
—
—
—
—
—
—
1,704
22
—
200
36
—
114
6
—
1,036
32
—
1 6
32
—
94
32
—
110
24
—
211
40
—
—
—
—
382
40
—
160
30
—
30
—
—
2,197
8
—
1,648
—
—
7,686
22
—
3,600
-
—
J
217,410
—
—
148
24
—
1,555
40
—
—
—
—
—
1,704
22
—
200
36
—
114
6
1,036
32
-
6
32
-
94
32
—
110
24
—
211
40
—
—
—
—
382
40
-
160
30
—
30
—
—
2,197
8
1,648
—
—
7,686
22
—
11,460,556
[ 21
U
3,432
[30
|_
| 76,562
2
1 9
| lil
| 47
1
| 15,554
1 8
L
| 95,660
(38
9
4,982
24
—
5,927
3
1.0
217,453
13
1 1
28,695
29
-
3,977
1-
1-
4,481
1
7
37,153
30
7
—
—
—
82,142
3
8
11,722
36
4
2,313
31
8
41,548
!,
1-
77,918
37
| 1
576,822
40
11
KONGL. MAJ:TS BEFALLNINGSHAFVANDES
UTI
ELFSBORGS LÄN
TILL
i underdånighet afgifna
FEMÅRS-BERÄTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 ock 1855.
STOCUHOLK, 1857.
t*. A. KORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
i
Underdånig berättelse oin tillståndet i statistiskt
och ekonomiskt hänseende inom
Elfsborgs Län med Dalsland för åren
1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
Inledning.
I^ilfsborgs Län, omfattande hela Dalsland, som består af fem härader med Åmåls
stad och 43 socknar, samt vestra och södra delarne af Westergötland, utgörande 13
härader med städerne Wenersborg, Alingsås, Borås och Ulricehamn samt 180 socknar,
utom åtskillige sockne-andelar i begge landskapen, hvilka tillhöra socknar inom andra
Län, är vidare indeladt i 7 domsagor och 6 fögderier med 27 länsmansdistrikter.
Länet, beläget emellan 57° 20' och 39° 17' lat. samt 29° 20' och 31° 32'
long., gränsar i norr och nordost till Wermland och Norrige, i vester till Göteborgs
oell Bohus Län, i söder till Hallands Län samt i öster till Jönköpings och Skaraborgs
Län, har enligt Hermelins och andra äldre kartor antagits innefatta 120 qvadratmil,
hvaraf kala berg och vattendrag upptoge 50 och den vegetativa jordytan skulle svara
emot 70 qvadratmil. Enligt af Forsells nyare beräkningar upplages Länet dock här
utgöra 114 qvadratmil, hvaraf 3,80 öppen åkerjord, 9,30 äng och beteshagar, 90,00
utmark, skog och berg samt 11,20 insjöar och vattendrag.
§ *■
Iilnets allmänna beskaffenhet.
Tossbo och Wedbo härader, som å Dalsland gränsa till Wermland, Norrige och
Bohus Län, bestå af höga och skogrika bergsträckor, som emellan sig bilda större
och mindre dalar, hvilka, i afseende på jordmånen, äro af ganska skiljaktig beskaffenhet.
Till större delen utgöres marken af sandjord, på några ställen blandad med
lera, undantagande Tössö pastorat, hvarest lermylla är rådande jordarten; men isynnerhet
emot Norrska gränsen är jordmånen svag och föga bördig. Walbo härad, som
å vestra sidan stöter till Bohus Län, är äfven så bergbundet, som förstnämnde hära
-
4
der, likväl med bättre jordmån, deri lermylla ofta förekommer; hvaremot öfriga delen
af Dalsland, utgörande Nordals och Sundals härader, har i det mesta en jemn och
slät belägenhet, vidlyftiga åkerfält samt god och bördig jordmån, hufvudsakligen bestående
af lermylla. Sjön Wenern begränsar Dalsland å nordöstra sidan i hela sträckningen
från Wermlands Läns gräns till Wenersborgs stad. Dessutom finnas många
andra större och mindre sjöar, bland hvilka Stora Lee utmed Norrska gränsen och de
vattendrag, som förena den med Wenern, isynnerhet förtjena att anmärkas. Landet
är för öfrigt i alla riktningar genomskuret af åar och bäckar, de flesta med aflopp
åt Wenern.
I Westergötland är den landsträcka, som börjas vid Wenern, innesluter Halleoch
Hunneberg och sedan omgifver eller tillgränsar Göta eif, samt innefattar Wäne,
Flundre och Ale härader, både vacker och fruktbar. Rådande jordmånen är här
ömsom lera och svartmylla; men i den mån landskapet aflägsnar sig från elfven och
isynnerhet ju mera det närmar sig gränsorne af Halland och Småland blifva jordarterne
sämre och svagare. Inom Bjerke, Wädtle och Kullings härader träffas likväl
ännu flera fruktbara trakter med mer och mindre god lera och lermylla; men i Gäseneds
härad, som är sandigt och stenbundet, äfvensom i Redvägs härad, hvilket närmar
sig denna beskaffenhet, finnas sådane bättre jordarter mera sällan och endast såsom
undantag; utan består rådande jordmånen derstädes, såväl som uti Åhs, Kinds,
Marks, Wedens och Bollebygds härader, af såkallad mjöle eller mojord och sandblandad
mylla, som i allmänhet gifver mindre lönande afkastning, ehuru äfven inom dessa
härader, synnerligen uti Marks, åtskilliga trakter finnas med bördigare jordmån. Delar
af Wäne, Bjerke och Kullings härader, Gäseneds härad och en del al Redvägs härad
kunna räknas för slättland, fastän sinsemellan mycket olika, hvaremot det öfriga al
Westgötalandskapet är bergigt och skogbeväxt samt delvis starkt kuperadt och i fördjupningarne
uppfyldt med sjöar, kärr och mossar, som finna aflopp genom en mängd
åar och bäckar, antingen åt Wenern och Göta eif, eller åt Nordsjön och Kattegat.
Elfsborgs Län. som i dess längsta utsträckning från Norrska gränsen i nordvest
till gränsorne af Halland och. Småland i sydost, håller öfver 3.0 mil, företer således
stora skiljaktigheter i fysikaliskt afseende och naturliga förmåner.
§ 2-  jInvånare.
Folkmängden, som vid slutet af 1830 utgjorde 243,403, har, på sätt bilagde
sammandrag utmärker, utgjort:
5
Sr 1851
247,468.
1852
247,946.
1853
248,602.
1854
251,156.
1855
253,973.
af hvilka sistnämnde pS landsbygden äro bosatte . . 243,329.
i stiiderne  10,644.
samt skattdragande af mankön . . 66,148.
af qvinkön . . 72,676. -£38,824
och skattfrie ... af mankön . . 56,821.
af qvinkön . . 58,328. ££5149
253,973.
253,973.
Folkökningens progression under de sista 20 arén visar sig af följande uppgift
å folkmängden för hvarje qvinqvennium:
Folkmängd. Tillväxt.
år 1835 .... 210,259.
1840
1845
1850
1855
218»252- 7,973.
251,854. £3602,
245,405. £3649,
8,570.
Sålunda är för sista qvinqvennium folkökningens progression betydligen minskad,
bland orsaker hvartill må anföras att utflyttningar under sista qvinqvennium ägt rum
hufvudsakligen till Norra Amerika; och hafva pass för följande antal emigranter blifvit
under nedannämnde år utfärdade, nemligen:
år 1851  81.
» 1852
603.
» 1853
75.
» 1854
323.
» 1855
41.
1,123.
Härtill komma de som utflyttat utan att erhålla pass, hvilkas antal icke är obetydligt,
helst med beräkning af dem, som utflyttat til! andra orter af riket och Danmark,
dit tjenstehjon till större antal sig begifvit.
6
Äfven med beräkning al' de sålunda utflyttade har folkökningen under sista qvinqvennium
varit 4,000 personer mindre än under de tvänne föregående; men denna
minskning vidkommer endast Westgötadelen af Länet; ty å Dalsland har folkstoeken
tillväxt i enahanda förhållande som förut. Deremot må exempelvis nämnas att inom
Kullings och Gäseneds härader, från hvilka utflyttningar äfven till Danmark varit
lifligast, folkstocken effektivt minskats med 530 personer. Orsakerne härtill kunna
destomindre nöjaktigt förklaras, som under desse år någon missväxt icke inträffat och
välmågan i allmänhet varit i synbart tilltagande samt kolerafarsoten, hvilken medtog
1850: 274 personer och 1853: 182, icke torde hafva synnerligen inverkat på mortaliteten
i det hela. Rödsot har dock 1853 och 1854 bortryckt 818 personer i
Kinds fögderi och i Wädtle härad dogo 1852 och 1853 af samma sjukdom 113
personer.
Numera hafva dock anmärkte utflyttningar nästan alldeles upphört. Folkets lynne
och fallenheter måste uti ett Lön af så betydlig vidd och olika näringsföihållanden
förete många skiljaktigheter.
De fleste delar af Länet förete åtskilliga slag af slöjdskicklighet, så att husslöjder,
särdeles inom de härader som omgifva Borås och Ulricehamn, utgöra en för orten
vigtig och vid sidan af det svagare jordbruket oumbärlig binäring. I desse trakter,
hvarest idoghet råder, är välmågan mest allmän och träffas ej sällan förmögenhet
hos allmogen, af hvilka många äro väfuadsslöjdens förläggare, ehuru det ena och andra
icke saknas i Länets öfriga delar. Den intill Norrige närmast gränsande delen
af Dalsland, som på svaga, ofruktbara hemman hyser talrik befolkning, utgör måhända
skarpaste undantaget från regeln, isynnerhet sedan rörelsen med skogseffekter i
följd af skogarnes aftagande icke så jemnt och tillräckligt som förr fyller bristen i jordens
afkastning; och folket här kan således endast vid det mest sparsamma lefnadssätt
bestå. Uti Westergötland må äfven, jemte Wedens och Bollebygds härader,
hvilka hafva sandig och bergbunden jordmån samt inskränktare binäringar, till undantagen
räknas Gäseneds härad, såsom af naturen särdeles missgynnadt, enär det har
svag och stenbunden jordmån, lider brist på skog och är särdeles afsides beläget för
trafik. Också har den i förra berättelsen omförmälde, i detta och angränsande hära
der
gängse binäring, odling af potates och denna växts förvandlande till bränvin, i
följd af Kongl. Förordningen den 18 Januari 1855 varit under detta år betydligen
inskränkt. Denna ort har alltså verkligt behof af den fördel som tillskyndas densamma
derigenom, att vestra stambanan af statens jernvägsbyggnader der framgår.
För bedömande af ett folks sedlighet torde i statistiskt hänseende någon fullt
tillförlitlig måttstock icke finnas. Åtminstone bör brottmåis-statistiken i sådant afse
ende
med varsamhet begagnas. Emellertid visa de af Hans Excellens Herr Justitie
-
1
Statsministern för 1854 offentliggjorda tabeller, att folkmängden och fångantulet tiri"
der nedanstående år förhålla sig inom detta Län som följer:
Folkmängd. Antal häktade.
Ar 1840 . . . . 218,618 .... 1,202.
» 1845 .... 233,125 .... 818.
» 1850 .... 246,136 .... 754.
» 1853 .... 248,602 .... 764.
» 1854 .... 251,156 .... 673.
och har fångantalet under 1855 synbarligen varit i än vidsträcktare mån minskadt,
ehuru officiel uppgift derom ännu saknas.
Vidare utmärka samme tabeller att, i förhållande till folkmängden 1850, kommer
en för brott sakfälld person på 133 invånare, under det jemförelsevis förhållandet
är i Göteborgs Län 1 på 34, i Blekinge Län 1 pä 62, i Stockholms stad 1
på 14 och i Göteborgs Läns släder 1 på 7, men i Norrbottens Län fördelaktigast
eller 1 på 277.
1 sammanhang härmed torde böra anmärkas att då, på sätt ofvan är antydt,
husbehofsbränningen i vissa orter hittills varit en hufvudsaklig binäring, hvilken genom
nådiga Förordningen den 18 Januari 1855 ansågs vara nära nog tillintetgjord, har
författningens genomförande, särdeles i Kullings och Gäseneds härader, mött stora svårigheter,
såsom följd hvaraf öfverträdelser af samma förordning, hvars nödvändighet
och grunder allmogen icke kunde inse, men hvars välgörande verkningar i det hela
redan visat sig, särdeles under nämnde år till stort antal blifvit begångne och endast
med stor ansträngning af jemväl särskildt lörordnade tillsyningsman kunnat stäfjas.
Numera och sedan allmogen kommit i erfarenhet deraf, alt bränvinsbränning kan äfven
med enkel redskap fördelaktigt bedrifvas, hafva ifrågavarande öfverträdelser nästan
upphört. Emellertid äro under 1854 och 1855 endast i nämnde härader 331 personer
för dylike lagbrott fällde att böta tillsammans 19,966 R:dr banko, utom det
att 60 å 70 åtal ännu äro på Häradsrättens pröfning beroende.
Desse sednare siffror kunna likväl icke jäfva den, jemväl af förut åberopade
nummeriska uppgifter bestyrkte iakttagelsen af personer från annat Län, att folkets
sedlighet i allmänhet icke är i lillbakaskridande. Såsom bidragande orsaker till detta
förhållande må anföras: den förändrade lagstiftningen i afseende på stöld samt tillverkning
och försäljning af bränvin, högst betydligt lättade näringsutvägar för den arbetande
klassen och den för öfrigt inträdda allmännare välmågan, bland hvars verkningar
man dock tyvärr måste anmärka en hos allmogen i vissa orter yppad benägenhet
för öfverflöd i lefnadssätt, hvilket ofta förenas med eller urartar till öfvermod
i sinne.
I
I förening med brist på arbetare hafva under ifrågavarande tidrymd arbetslo—
nerne fortfarande stigit, i samma mån som i följd af ofvauberörde förhållanden ökade
tillfällen till arbetsförtjenst yppats. Deribland må särskildt nämnas arbetet vid vestra
stambanan af statens jernvägar, som under sistlidet år börjat å hela linien genom
Wädtle och Kullings härader, med en arbetsstyrka, uppgående från Juni månad till
2,300 man, oberäknadt en kommendering af indelt manskap 600 man.
Tjenstehjonslöner hafva i lika förhållande stigit, så att de äro för drängar från
35 R:dr 16 sk. till 80 R:dr och för pigor från 13 R.dr 16 sk. till 20 R:dr, allt
banko, utom städja och småpersedlar, hvilka i penningar motsvara för de förre 16
å 20 R:dr och för de sednare 8 å 10 R:dr.
Enligt de årliga markegångstaxorne hafva prisen på dagsverken utgjort:
Hästedagsverken. Drängedagsverke!).
år 1831 . . . 8:ko R:dr 1: 16 . . . R:ko sk. 18.
» 1832 . . . » » 1: 20 ... » »20.
» 1833 ... » » U 24 ...» » 20.
» 1834 ... » »1: 32 ... » » 24.
» 1855 ... » »2: — ... » » 40.
§ 3.
Näringar.
För Länet i det hela är åkerbruket den näring, som frambringar högsta värdesprodukten,
fastän trakter finnas, der andra näringsgrenar derutinnan täfla. Densamma
är ock i jemnt stigande. Vexelbruket är i Länets fruktbara delar, såsom södra och
mellersta delen af Dalsland samt norra delen af Westergötland, nästan allmänt antaget
äfven hos allmogen. Der detsamma hunnit ordnas trädes af åkern vanligen I2/10o
och besås med råg eller hvete andre ,2/ino, med ärter och vicker 3/i0o, med korn
V100, med hafre 36/i0o> med potates 6/i0o, så att i vall äro liggande 2Vl0o, hvaraf någon
del betas. Hafra är sålunda ännu hufvudsädet, hvilket måste fortfara så länge
densamma, såsom under sednare åren, utgjort en för export begärlig handelsvara. I
den del af Länet som tillgränsar Göta eif är brukningssättet såvida skiljaktigt, att der
sås mindre hafra, men mera ärter och korn samt bönor. Endast undantagsvis begagnas
i Länets sydligare berg- och skogbundna trakter trädning och vexelbruk; utan
fortfar här det af ålder brukliga ensädet, i förening hvarmed potatesodlingen här allmännare
-
9
nyttjas oell anses bäst löna sig. Odling af andre rotfrukter, såsom rofvor och morötter
för begagnande till utfodring, har börjat införas på spridda egendomar, men ännu
icke vunnit den utsträckning, som vore alt önska.
Odlin gar al ny jord fortgå årligen med mycken ifver nästan öfverallt der lägenhet
gifves. På södra Dal användas de dock alltför uteslutande lill frambringande af
snanmål, utan att den odlade jorden igenlägges till gräsväxt, hvarigenom denna alltför
mycket utmattas: men då mycken oländig mark härigenom lillgodogöres, vinner
landskulturen i det hela derpå. Dessa odlingar, som aro mycket gängse, verkställas
medelst bränning .efter plog sålunda, att blott en eller två plogskifvor i hvarje teg
sönderskäras, uppställas och brännas, hvarefter askan utströs öfver hela fället. Detta
odlingssätt anses, framför Engelska Oåhackningsmetoden, äga företrädet att bespara arbete
och förtära mindre af matjorden, men ändock befordra bördigheten.
Lin odlas i de Heste Länets orter till husbehof, men i Marks härad jemväl till
afsalu. Hampa förekommer endast på spridda ställen. Dalskogs socken på Dalsland
afsätter betydligt humla.
Åkerbruksredskap af bättre konstruktion hafva småningom spridt sig från l)egebergs
landtbruksinstitut, så att mullskopa, sladd, mera ändamålsenliga harfvar och till
en del såningsmachiner äro, jemte Engelska plogen eller annan bättre modell af detta
redskap, på större egendomar i bruk, men endast undantagsvis blifvit hos någon af
allmogen antagne. För Länet är numera, enligt Kongl, brefvet den 9 November
1854, på säteriet Dagsholm i Walbo härad inrättad en lägre landtbruksskola, som
öppnades den 24 April 1855 för 12 lärlingar. Nämnde egendom arrenderas på 20
år af skolans föreståndare, som, emot årligt statsanslag af 2,000 R:dr B:ko, med biträde
af en underlärare meddelar undervisning, i ändamål att bilda lärlingarne till
praktiskt skicklige jordbrukare. Läroanstalten bevistas dessutom af betalande elever.
Enligt förra berättelser beräknades utsädet af hvete, råg, korn, bafra, blandsäd,
bönor, ärter och potates utgöra:
år 1845 . . . 203,916 tunnor; afkastning tunnor 926,921.
n 1850 . . . 208,094 » » » 967,913, under det
att den härvid fogade tabell visar utsäde för
år 1855 . . . 245,850 tunnor; afkastning: . 1,094,057 tunnor.
De uppgifter, hvarpå desse tabeller äro grundade, kunna icke anses så tillförlitliga
som önskligt vore, men torde dock kunna antagas approximativt någorlunda riktigt
utmärka förhållandet. Potates utgör dock nära hälften af hela produkten, oller
för sistnämnde år 450,845 tunnor.
Inom de olika orlerne förhåller sig likaledes enligt approximativa beräkningar
Berättelse öfver Elfsborgs Län flir åren 1851—1855. 2
40
spanmåleris produktion och konsumtion sålunda, att följande fögderier utöfver egen produktion
konsumera spanmål, nemligen:
Kinds fögderi  1,978 tunnor.
Marks d:o  81,514 »
Wedbo d:o
500 »
86,992 tunnor.
Deremot afsiittas fran
Sundals fögderi 50,000
Wäne d:o
18,700 700
brist, som måste fyllas  38,292 tunnor.
Om nu hela spanmålsproduktionen, enligt hvad ofvan
iir sagdt, med afdrag för potates, utgör  641,708
sä skulle hela spanmålskonsumtionen i rundt tal utgöra . 680,000 tunnor, hvilka fördelade
på Länets 254,000 invånare lemna åt hvarje endast 284/io7:dels tunnor. Om
delta är för litet, så följer deraf att uppgifterne om produktionens myckenhet äro för
ringa, hvilket ock är i någon mån antagligt. Emellertid bör tagas i beräkning att
potates utgör det fattigaste folkets mesta och hufvudsakligaste föda, och visar i allt
fall ofvan upptagne beräkning, att emot föregående år spanmålsproduktionen ar betydligen
ökad, så att då, enligt förra berättelser, hela behofvet af spanmålstillförsel utgjort
omkring 100,000 tunnor, detsamma nu är inskränkt till mindre än 40,000 tunnor.
En sanning är ock att med hvarje är och isynnerhet under de begge sista, då alla
jordbrukets alster stätt i ett oerhördt högt pris, både intellektuel och materiela krafter
allt mera riktats pä denna landets modernäriug, hvars vidare lyftning synes vara
tryggad derigenom att, i följd af förändrad lagstiftning, spanmål kan med fördel exporteras
till England och att af Svenska rågen, som blifvit begärlig å den Europeiska
marknaden, utförsel likaledes årligen äger rum på Norrige.
b) Boskapsskötsel. Denna näring, så vigtig för jordbruket i det hela, har icke
hållit så jemna steg med åkerbruket som önskligt vore, ehuru dess produkter till och
med mera än spanmålen stigit i pris. Emellertid är den dock i allmänhet icke obetydligt
i tilltagande; och då allmogen föga förbrukar af ladugårdens produkter, lemnar
densamma, utöfver husbehofvet, mer eller mindre betydlig afkastning till afsalu.
På nästan alla egendomar af någon betydenhet äro inrättade mejerier, hvarifrån försäljningen
af ladugårdsprodukter är betydlig.
Hornboskapen, som är af litet men godt inhemskt slag, har sedan Hera år tillbaka
börjat synbart tilltaga i växt och godhet, säsom följd af dels utvidgad ängskul
-
11
tur och dels uppblandning af bättre racer, införde af ståndspersoner samt de mera
bemedlade och omtänksamme bland allmogen.
Stallfodring användes från Oktober till Maj eller medlet af Juni; men under öfriga
delen af året begagiras gräsbete, hvarpå i bergstrakterne finnes god tillgång. På
slättlandet nyttjas dertill trädet och klöfvervallar, hvilket, hvad trädet angår, medför
den olägenhet, att rensningsarbetet börjas sent och blir på mindre ändamålsenligt sätt
verkstäldt.
Hästarne äro på Dalsland af någorlunda god art och medelmåttig storlek, isynnerhet
norr ut, hvarest inhemska stammen är mycket blandad med deri bättre Norrska
hästracen. Jemväl i öfrige delar af Länet äro hästarne, ehuru af flere olika slag. i
allmänhet skäligen goda.
Till hästafvelns förbättrande hafva under ifrågavarande tidrymd varit, inom Länet
stationerade 4 utgångshingstar från Strömsholm; deraf 2:ne här i staden och 2:ne i
Borås.
Fårafveln är i det hela icke obetydlig. De får, som af allmogen uppfödas för
eget behof till föda eller beklädnad eller ock till afsalu, äro grofullige af Svenskt eller
biandadt slag. Finulliga, ursprungligen af Tysk eller Spansk race, underhållas äfven
hos en del ståndspersoner, men schäferi finnes endast vid Nolhaga i Kullings härad
för 250 får af elektoral-race.
Getter finnas ännu i bergs- och skogstraklerne inom de mest nordliga och mest
sydliga delarne af Länet; meri för öfrigt äro dessa kreatur afskaffäde, såsom skadedjur,
i den mån jordbruket vunnit förkofran.
Svin uppfödas till betydlig mängd uti de seminanta delarne af Länet; och äfven
annorstädes för husbehof, deraf träffas på somliga ställen goda racer.
Af fjäderfä finnas i allmänhet gäss och höns. Gåsafveln är mest betydlig å
södra Dalsland och å slättbygden af Westergötland.
De till berättelserne hörande tabeller utvisa antalet af i Länet underhållne kreatur
sålunda:
Hästar. Oxar. Kor. Ungboskap. Får. Svin. Getter.
år 1845 . . . 20,500. 15,119. 73,424. 32,979. 84,595. 31,654. 2,104-
» 1850 . . . 20,485. 15,472. 69,048. 53,908. 82,994. 29,999. 1,984-
» 1855 . . . 19,949. 21,529. 82,782. 41,407. 94,534. 29,924. 4,794.
Boskapsafvelns ofvan antydde tilltagande har sålunda under ifrågavarande tidrymd
varit ansenligt; och torde boskapsskötselns afkastning inom Länet i det hela fullt
svara emot behofvet, fastän allmogen uti de magra, .mycket befolkade trakterne söder
ut årligen inköper både hästar och hornboskap från andra Län; mpn genom den för
-
12
säljning af både ena och andra slaget, som årligen åger rum från Dalsland, anses förhållandet
jemnadt. I öfrigt förer allmqgen ett sparsamt lefnadssätt för att kunna
sälja något af lefvande kreatur samt ost, smör och andra viktualier, men förbrukar
dock mera än förr af sådane produkter.
c) Skogar. Länet omfattar, enligt af Forsells statistik, 2,630,000 tunnland.
Häraf utgöra, enligt de i Provins-landtmäterikontoret befintlige handlingar, 773,000
tunnland skogbärande mark, fördelade på följande sätt, nemligen:
Dalsland.
Wedbo härad  120,000.
Tossbo härad  30,000.
Walbo härad
. 30,000.
Nordals härad  8,000.
Sundals härad  23,000. ygg
Elfsborgs Län.
Wäne härad  23,000.
Bjerke härad  6,000.
Flundre härad  6,000.
Ahle härad  50,000.
Wädtle härad  20,000.
Kullings härad  50,000.
Åhs härad  10,000.
Gäseneds härad  20,000.
Bollebygds härad  30,000.
Marks härad  . . 80,000.
Wedens härad  25,000.
Redvägs härad  40,000.
Kinds härad  200,000. Q00.
Summa 773,000.
allt i runda tal beräknadt.
Kronoparker omedelbart förbehåline kronan äro:
1) Hunneberg och Halleberg, som innehålla 12,700 tunnland god skog af olika
slag. Skogshushållningen har här efter fastställd trakthuggningsindelning sedan 1831
fortgått och blifvit införd å 3 block; och sedan sjön Eldmörjans sänkning blifvit, enligt
nådiga brefvet den 25 Oktober 1854, satt i verkställighet, hvilken nästa år vinner
fullbordan, kommer ordnad skogskultur å 6:te blocket jemväl att införas. Ehuru
15
kostnaden lör berörde sjösänkning, 14,559 R:dr 12 s!<. Banko, må anses dryg, påräknas
dock att 1,300 tunnland sank mark genom vattenaftappningen blifver skogbärande.
Behållningen af denna kronoparks afkastning, som enligt förra berättelsen
utgjorde 42,891 R:dr 2 sk., liar under denna tidrymd, särdeles i följd af skogseffekternes
stigande pris, ökats med 32,964 R:dr 37 sk., så att den nu utgör 75,855
R:dr 39 sk. Banko, under det att ståndskogen icke till qvantiteten förminskats, utan
bibehåller den i förvaltningsplanen beräknade virkesmassa. Årliga averkningen har
utgjort pr medium 1,441 block, 1,125 timmer, 288 sparrar, 2,708 famnar ved, 95
tjog läkten samt 1,995 tjog slör. Årliga behållningen under ifrågavarande tidrymd
har pr medium varit 6,595 R:dr Banko.
2) Edsmären i Gäseneds härad, af 2,900 tunnland, afrösade för kronans räkning
och, enligt Kongl, brefvet den 1 Mars 1854, under behandling för frösådd och planteringar.
Andra blocket, innehållande 828 tunnland, hvaraf 529 tunnland iiro alldeles
kala, har blifvit, enligt faststäldt kulturförslag, till nära -/:i besådt med skogsfru.
De begge förut inhägnade och besådde blocken innefatta 1,907 tunnland. Å det
tredje har afdikning af en mosse af nära 300 tunnlands vidd blifvit fullbordad; och
komma desse likaledes att besås sedan erforderlig sjunkning föregått. Koslnaderne för
denna kronopark, som nu är fullt inhägnad och till större delen med skogsfrö besådd,
utgör 4,578 R:dr Banko
3) Weden i Wedens härad, 850 tunnland, skogbevuxen; är åren 1834—1855
uppmätt, taxerad och till trakthuggniug indelad, men huggningsplanen beror på fastställelse.
Kr ono-allmänningar äro Kuleskog och Bisveden af 1,270 tunnland, hvilka enligt
Kongl, brefvet den 8 Juni 1849 komma att för Bjerke hiiradsboers gemensamma
räkning bibehållas. Efter det rågångarne blifvit bestämda är skogsindelningen nu under
behandling.
Häradsallmänningen Brevikshult af 3,670 tunnland, bibehållen af Kullings hä—
radsboer för gemensam räkning efter trakthuggnings-indelning, som här infördes 1839.
Den skötes förtjenstfull! af en direktion och har en behållning af 2,657 B.dr Banko,
under det att åtskillige hyggen af 143 tunnlands vidd icke kunnat elter beräkning
afverkas, i anseende till dåliga vintrar och öfverflöd på skogsprodukter i den närma
ste
orten.
Sockne-allmänningar saknas.
Såsom skoglöse orter anmärkas här: delar af Nordals, Sundals, Väne, Ahle och
Marks härader samt nästan hela Gäseneds härad, hvaremot Wedbo, Wedens och Kinds
härader äro de skogrikaste; och anses enskildes skogar, under förutsättning af deras
begagnande såsom hittills, i framtiden icke kunna fylla Länets invånares behof af
14
skogsprodukter; men ännu har förödelsen icke gätt längre än att, om genom förändrad
lagstiftning ändamålsenlig skogshushållning åstadkommes, de skogrikare delarne
kunna lemna det öfverskott, som skogsbristen i andra orter klöfver.
I öfrigt kan nuvarande förbrukning af skogsprodukter till bergsbrukens bedrifvande
och export icke fortfara såsom hittills, utan menlig inverkan på skogarnes bestånd.
Bristen på träkol är redan så stor, att bruksägare på norra Dal till bruksdriften
stundom använda stenkol. Trävaruexport har nästan upphört, sedan hvad Wedbo
och en del af Walbo härad haft att aflåta i det närmaste medtagits. De trävaror,
som från Bollebygds och en del af Marks härad på hjul fraktas till Götheborg,-  kunna icke vara af särdeles betydenhet.
1 åtskillige trakter af Länet finnes bränntorf, tjenlig till bränsle; men i byggnadssättet
hafva förändringar, som verkat lill skogsbesparing i allmänhet, icke blifvit
vidtagne; utan har tvertom allmogens tilltagande håg att bygga högre och rymligare
boningshus snarare bidragit att öka skogsåtgången; och verkställes stängsel, likasom
husbyggnader, ännu i allmänhet på skogens bekostnad.
d) Bergsrörelse. Den vid Billingsförs uppförda, i förra berättelsen omförmälda
masugn drifves ännu för tackjernsblåsning, men hvarje år med förlust. Malmen erhålies
till obetydlig del i orten, men hemtas till större delen från Nerikes, Wermlands
och Smålands bergslager. Bergsrörelsen är isynnerhet betydande inom Wedbo
härad och har under de sednaste fem åren gått betydligt framåt, så att tillverkningen
är mycket ökad, hvartill bidragit ej mindre de goda konjunkturerne än förbättrade
metoder. Vid Gustafsfors, Bäckefors, Kristinedal, Lisefors, Hanefors, Persby och Korsbacka
är smidesrätten numera oinskränkt, och användes der Engelskt tilIverkningssätt
eller så kalladt Lancashire-smide; men Forsbacka bruksägare använda ännu till någon
del det äldre så kallade tysksmidet. Vid Billingsfors, Katrineholm och Hvittlanda begagnas
ett slags Fransyskt smidessätt, vanligen kalladt S:t Cyrs smide.
Utom ofvan omnämnde masugn finnas, enligt hvad den härvid fogade tabell visar,
inom Länet i gång 2 kopparhammare, lä stångjernsverk med 23 stångjerrishamrar
och B ämneshamrar. Tillverkningsvärdet vid de begge förre har icke undergått
någon förändring, utan anses, såsom tillförene, utgöra 27,300 R:dr, men jerntill
verkningen,
hvars värde utgjorde
1840—1843 i medeltal 381,196 R:dr 12 sk.,
1843—1830 » » 364,366 R:dr 12 sk,, utgör
11U 1830—1833 » » 970,996 R:dr 12 sk. Banko;
varande detta värde beräknadt efter en tillverkning af 19,283 Sk®" smide å 39 här
dar
och 33 hamrar, jemte hvad som förädlats å manufakturierne, om hvilkas beskaffenhet
nämnde tabell lemnar vidare upplysning.
18
Till bergsrörelsen räknas föröfrigt ett mindre betydligt tälgbrott i Wedbo härad
och ett i Walbo härad, tvänne skifferbrott inom Nordals härad, hvarifrån takskiffer
säljes för 3,000 R:dr årligen, samt qvarnstensbrott inom sistnämnde och Gäseneds
härad; 14 stycken kalkugnar vid foten af Halle- och Hunneberg, med en tillverkning
af 1,000 tunnor kalk vid hvarje.
e) Fabriker, bruk och öfrige verk på landet, hvilka icke höra till bergsrörelse:
Sågverk oell sågar finnas i större skala å Trollhättan och Lilla Edet vid Götha
eli samt å Upperud och Skåpefors å Dalsland. I)e förre äro grundade pä köptimmer,
som erhålles hufvudsakligen från Wermland; och tillverkas å Lilla Edet, vid 6 sågar
med 10 ramar och 4 centrumstrissor för kantning, af 0,000 tolfter blockar 12,000
tolfter plank, lii,000 tolfter bräder, hvaraf de förre, efter 13 R:dr 16 sk., uppgå i
värde till < .
160,000: —
och bröderne å 4 R:dr till  48,000:
Vid Trollhättans 4 sågar med lii ramar föriidlas årligen 8,000 tolfter
blockar till 16,000 tolfter plank å 13 R:dr 16 sk. ... 213,333: 16.
samt 16,000 tolfter bräder å 4 R:dr  60,000: —
Banko R:dr 481,333: 16.
Sågverken på Dalsland äro grundade på stockfångst från egna och angränsande
skogar, men tillverkningen vid dem är, i följd af skogarnes aftagande, betydligt förminskad.
Hela antalet mjöl- och sågqvarnar, som drilvas för tulltägt, är inom Länet
891. De voro 1880: 839, och äro sålunda ökade med 82, oaktadt 8 blifvit med
behörigt tillstånd nedlagde.
Skeppsvarf. Utom det som finnes här vid staden, hvarom vidare nedan förmåles,
idkas skeppsbyggeri vid Trollhättan i förening med docka, Haneström, Eckerna,
Garn och Gammallödöse, hvarest så kallade Eif- och Wenersbåtar hufvudsakligen repareras.
Jerngjuteri å Trollhättan i förening med mekanisk verkstad sysselsätter 60 arbetare
och inbringar 80,000 R:dr; men vid Lockerud är dylik inrättning nedlagd.
Tegelbruk äro 84 och pappersbruk 4.
Glasbruk finnes vid Limmared med 48 arbetare och tillverkningsvärde af 48,820
Riksdaler.
Mekaniska bomullsspinnerier finnas vid Näs i Wädtle härad, Sjuntorp i Elundre
härad och å Trollhättan; utgörande tillverkningsvärdet under sista året vid Näs
619,279: 40, eller dubbelt mera än i förra berättelsen upptages, vid Sjuntorp samma
år 213,000 R:dr och vid Trollhättan 18,200 R:dr Banko. Arbetspersonalen är vid Näs
500, vid Sjuntorp 215 och vid Trollhättan 30, hvaraf '% äro barn öfver 12 år.
16
Martill kommer del nya bomullsspinneriet' vid Rydahl i Marks harad, hvilket, 1854
anlagdt af Fabriksidkare!! och Riddaren Sven Eriksson jemte bolagsman, redan 1855
med 202 arbetare tillverkade 83,923 bundtar bomullsgarn för ett värde af 519,613
R:dr Banko.
Mekaniska konstväfverier med tillhörande inrättningar finnas vid Rydboholm jemte
dertill lydande tjensteverket Skrapered samt Jaquardväfverierne Källäng och Lydde, alla
i Marks härad. Tillverkningsvärden voro 1855: vid Rydboholm 530,630 R:dr, vid
Källäng 64,297 R:dr och vid Lydde 3,000 ll:dr.
Enligt de till Kommerskollegium ingängne årsberättelser är förhållandet med
samtlige fabriker å landet inom Länet under ifrågavarande tidrymd följande:
För år 1851, Bomulls- och Linnel
Färgerier .
(larfv erier .
Glasbruk . .
Klädesfabriker
Oljeslagerier .
Pappersbruk .
Skeppsbyggerier .
Diverse Fabriker .
briker
Summa
För är 1852, Bomulls- och Linnefabriker
Färgerier .
Gårfverier .
Glasbruk .
Klädesfabriker
Oljeslagerier .
Pappersbruk .
Skeppsbyggerier .
Diverse Fabriker .
Summa
Antal.
Arbetare.
Tillverknin-
gens värde.
4
766
891,102
18
116
65,704
36
56
20,120
1
24
29,959
2
22
6,909
3
9
36,426
5
25
7,687
2
45
3,652
50
251
97,782
121
1,310
1,159,321
6
945
1,095,047
25
160
75,241
40
88
19,845
1
44
30,000
3
8
—,—
3
12
40,026
4
19
8,555
o
M
50
4,316
55
158
45,222
139
1,447
1,315,870
För år
17
Antal.
Arbetare.
Tillverknin-
gens värde.
Bomulls- och Linnefabriker .
7
1,040
989,557
Färgerier
24
171
111,826
Garfverier
36
51
25 689
Glasbruk
1
42
29,110
Klädesfabrik
i
B
-
Oljeslagerier
2
11
45,083
Pappersbruk
4
19
8,736
Skeppsbyggerier
2
44
3,406
Diverse Fabriker
37
131
37,257
Summa
133
1.537
1.268,464
Bomulls- och Linnefabriker
10
1,303
1,248,519
Färgerier
24
154
133,458
Garfverier
37
32
19,102
Glasbruk
-1
47
29,080
Klädesfabriker
2
5
1,000
Oljeslagerier
2
15
61,435
Pappersbruk
4
17
9,926
Skeppsbyggerier . . . . ' .
2
31
3,026
Diverse Fabriker......
57
121
61,159
Summa
139
1,747
1,566,703
Bomulls- och Linnefabriker
10
1,398
1,970,191
Färgerier
25
146
128,212
Garfverier
42
54
21,070
Glasbruk
1
55
45,824
Klädesfabriker
2
5
500
Oljeslageri
1
13
67,766
Pappersbruk
4
17
11,281
Skeppsbyggerier
3
70
7,800
Diverse Fabriker
49
126
59,722
Summa
137
1,884
2,312,366
f) Binäringar: Jagt idkas vanligen mera till nöje och tidsfördrif och fiske till
Berättelse öfver Elfsborgs Län för åren 1851—1855. 3
18
husbehof i alla delar af Länet, men till afsalu i Wenern och Göta eif, der afvert
lax fångas.
Biskötsel idkas mer eller mindre, men mest söder ut, så att i desse orter vax
årligen försäljes.
Kolning för jernbruket» och för afsalu i städerne förekommer egentligen i Wedbo
och Kinds härader och utgör, jemte körslor vid bruken och sågverken, en icke ovigtig
hilör tjenst.
Husväfnadsslöjden. Tillverkningen för hand af ylle-, linne-, men förnämligast bomullsväfnader,
iir inom södra delen af Länet, förnämligast Marks, Kinds och Åhs härader,
en högst vigtig näringsgren, hvaraf deri talrika befolkningen uti dessa till största
delen ofruktbara trakter i ganska hufvudsaklig mån heintar medel för uppehälle
och bestånd. Den tillverkning härifrån som ärligen afsättes genom gårdfarihandel
har oafbrutet ökats, så att, enligt Kongl/ Koinmerskollegii nu offentliggjorde berättelse,
den inom Länet för år 1855 afstämplade tillverkningen af husväfnader uppgått till
14,548,887 alnar eller 5,374,627 alnar mera än föregående år 1854. Den alsättning
utaf sålunda tillverkade ylle-, linne- och bomullsväfnader, som särskildt äger
rum genom resehandlande från Borås och Ulricehamn samt genom personer i dessa
städer eller på landsbygden, hvilka dermed drifva handel i parti på andra inländska
städer och orter samt på Norrige, är sålunda högst betydlig, oberiiknadt hvad på
begge dessa sätt föryttras af i Halland tillverkade väfnadsartiklar, hvilkas förläggare
äfven till större del tillhöra Borås stad och Marks härad; och förtjenar härvid anmärkas
att, oaktadt tillverkningsbeloppet vid Rydboholms jemte öfrige ofvannämnde
fabriker årligen blifvit Ökadt, sådant icke menligt inverkat pä husväfnadsslöjden, hvilken
tvertom finnes hafva samtidigt varit i tilltagande. Isynnerhet under de begge
sista åren har konjunkturen varit särdeles gynnsam för ej mindre gardfarihandeln än
husslöjdens förläggare och fabrikerna, hvilkas tillverkningar jemväl genom berörde handel
haft en strykande afgång; bland orsakerne hvartill må omlörmälas att, i följd al
yttre politiska förhållanden, tillverkningarne funnit väg till Finland och Ryssland.
För husbehof, och jemväl något till afsalu, idkas för öfrigt husväfnadsslöjd al allmogen
inom alla delar af Länet.
Bland binäringar böra ock räknas förfärdigande af laggkärl, såll, askar, korgar
och mera dylikt, som äger rum inom Kinds, Wedens och Bollebygds härader, samt
tillverkning af hvarjehanda smiden, linhäcklor, kardor och skrubbor, af hvilka sistnämnde
4,000 dussin säljas från Kinds härad.
Timmermans- och inurarehandtverket utöfvas -såsom binäring af allmogen i Ahle,
Bjerke och Kullings härader samt i ett par socknar på Norra Dal.
Såsom binäring vid jordbruket bör bränvinsbräuningen särskildt omförmälas. En
-
19
ligt hvad ofvan blifvit anmärkt, är dock särdeles husbehofsbränningen betydligt inskränkt,
och utgjorde antalet af till beskattning angifne bränvinspannor:
Skatt.
är 1851: 3,676, deraf 26 med ånga Banko R:dr 32,556: 7. —
» 1852: 2,978 » 25 » » » » 24,521: 41. 10.
» 1853: 3,465 » 53 » » » » 28,705: 30. 4.
» 1854: 2,658 » 4 » » » » 15,074: 18. 1.
» 1855: 564 mindre » » 84,863: 31. 1.
och större 9 » » 48.769: 30. —
Under åren 1852 och 1854 var dock bränningstiden inskränkt.
Handel. Utom den som å landet alltid drifvits med landtmannavaror, idkas, enligt
Kongl. Förordningen den 22 December 1846, så kallad landthandel å Dalsland af
34 och i Westgötadelen af Länet af 66 särskilde personer; och sedan minuthandeln
med bränvin blifvit derifrån skild, förspörjas deraf mindre olägenheter än tillförene.
Enligt hvad ofvan omförmäles är den så kallade gårdfarihandeln högst betydlig..
Ehuru sju härader af Westergötland äro genom gällande författningar dertill berättigade,
ulöfvas dock densamma till det ojemförligen största antalet af personer från
Kinds och Åhs härader.
Följande allmänna arbeten hafva inom Länet blifvit verkställde:
1) Omläggning af landsvägen emellan Åmål och Wenersborg inom Tössö, Tydje, Ånim
skogs
och Fröskogs socknar i Tossbo härad med statsbidrag af B:ko R:dr 6,850: —
2) Dito inom Ahle härad å landsvägen emellan Göteborg och Weners
borg
af nära % mils längd med statsbidrag af  19,640: —
häradet har hidragit med 9,819 R:dr.
5) Upprensning af Säfve å i Kullings härad med anslag af  3,370: —
hvarigenom 326 tunnland vattendränkt mark blifvit för odling tjenlig.
4) För sjön Eldmörjaris ofvan omförmälde sänkning är beviljadt anslag
med  14,559: 12.
5) För upprensning af Bredängsån i Wäne härad är beviljadt lån och
anslag med
2,200: —
6) Omläggning af landsvägen från Gullered förbi Ulricehamn, Brunn och
Dollebo gästgilvaregårdar till Borås, hvilket arbete nu pågår, och
emellan Brunn och Dollebo redan blifvit fullbordadt; varande för
hela denna vägomläggning anslag beviljade med -56,300: —
Hit är att hänföra anläggning af statens vestra jernvägsstambana, som från Jonsered
vid gränsen af Göteborgs Län kommer att stryka igenom Lerums och Skallsjö
socknar af Wädtle härad, Hemsjö, Alingsås, Bälinge, Hols, Fullestads, Sköfde, Tum
-
20
berg;!, Brottensby, Remmeneds, Tarsleds och Herrljunga socknar i Kullings härad samt
Hudeneds och Hellestads socknar i Gäseneds härad till Skaraborgs Länegräns vid Snipebro.
Af denna sträcka, utgörande i längd cirka 8 mil, var vid förra årets slut
terrasseringsarbetet till 3 mils längd fullbordadt och omkring V* mil under arbete;
men då för banans anläggning den i förra berättelsen omförmälde, emellan Alingsås
och Lerum anlagde nya landsväg funnits för banans framläggande erforderlig, har staten
af vägbolaget inlöst vägen och trafiken blifvit återflyttad till gamla landsvägen
förbi Ingared, å hvilken dock de största backarne blifvit borttagrie eller minskade.
Sjöfart idkas på Wenern och Göta eif, men upptages till betydlig del af sjöfolk
från Bohus Län. Yrket bedrifves dock nu mera än förr af kustboerne vid berörde
vattendrag.
Till beskattning uppgifna fartyg och båtar om 3 lästers drägtighet och derutöfver
voro å landet:
år 1831 72.
» 1855 83.
Handtverkerier på landet äro i tilltagande; och funnos, enligt de till Kommerskollegium
afgifne berättelser, å landsbygden:
1850.
1855.
Skräddare
145.
147.
Skomakare
136.
142.
Snickare
7.
52.
Smeder
8.
80.
Glasmästare
4.
<16.
Murare
—
21.
Målare
—
10.
Urmakare
6.
Vagnmakare
—
2
Sadelmakare
4.
Kakelugnsmakare
2.
Kopparslagare
6.
Härvid må dock anmärkas att allmögen flerestädes öfvar en del af dessa yr isen
såsom husslöjd, utan att idkare deraf äro såsom handtverkare upptagne*
21
.§ 3-
Politisk Författ niny.
a) Kammarverk. Häraf lemnar den statistiska tabellen en allmän öfversigt.
Följande lägenheter hafva tillkommit:
Två öde hemmanslotter, tillsammans af S/I6:dels mantal, hafva blifvit ånyo skatt—
lagde och en ny lägenhet satt Vi6:dels mantal. Såg- och mjölqvarnar äro, såsom ofvan
förmäles, ökade med 52.
Till skatte hafva tillsammans 13 i3V.,B0 mantal blifvit köpte och antalet kronohemman
följaktligen blifvit med lika hemmantal minskadt.
Hemmansklyfningen har fortgått i samma mån som hittills.
Enligt förra berättelsen hade vid 1850 års slut ungefär 2,156 hemman undergått
laga skilte, hvaremot 3,230 hemman ansågos ytterligare komma att undergå
skifte, men hemman, som antogos icke blifva föremål för skifte, utgjorde ett antal
af 262.
Under ifrågavarande tidrymd äro afslutade 882 laga skiften och 979 andra förrättningar,
men ändock äro till 1856 balancerade 687 laga skiften och 620 andra
förrättningar. Slutligen afmätte äro 244,636 tunnland, och skiftade 303,518 tunnland.
Årligen halva i medeltal utfärdats förordnanden lör landtmätare till 211 laga
skiften och 101 andra förrättningar. De utllyttandes antal i följd af ofvannämnde
laga skilten utgör 1.077, och på de gamla tomterne skola qvarbo 2,930, eller tillsammans
4,077 delägare, som innehafva 1,105 förmedlade mantal. För de utflyttningar,
som berörde skiften föranledt, hafva understöd af allmänna medel utgått till
följande belopp, nemligen:
185
1852
» » 6,412: 30. 3.
1853
» » 7,210: 15. 11.
1854
» ,, 6,101: 28. 8.
1855
. ,, ,, 9,988: 44. 9.
b) Statsbidrag. Erdigt bifogade sammandrag af de från fögderierne och städerne
inkomne statistiska tabeller haf»a till Kronan ingående bidrag år 1855 tillsammans
utgjort:
för landet  375,414: 32. 6.
» städerne  24,676: 26. 3.
400,095: 10. 9,
22
Enligt nästföregående årsberättelse utgjorde bidragen:
för landet  334,714: 17. 10.
» städerne  21,073: 13. 3.
355,787: 33. 1.
Elter roteringsindelningen underhåller Elfsborgs Län:
af Westgöta regemente  208 man.
» Elfsborgs d:o  1,191 »
» Westgöta-Dals d:o 6 kompanier . . . . 900 »
» Båtsmanshåll^  87 »
Enligt Kongl, brefvet den 21 September 1839 betala städerne vakansafgift för
19 ordinarie bätsmansnummer.
Den år 1826 och derefter tillkomne ordinarie roteringen för hittills oroterade
hemman svarar vid soldathållet emot rote samt, vid båtsmanshållet mot l87/72 rote.
Extra roteringen utgöres:
vid Elfsborgs regemente af 77 rotar . . 21 daler 16 öre.
» Westgöta-Dals d:o af 67 » . . 4 »
» Westergötlands båtsmanskompani 12 rotar;
samt af städerne för 2 '"•n mantal, motsvarande — 4%os roteandel.
Af ofvannämnde 156 rotar hafva, i händelse af krig, 108 åtagit sig att uppsätta
hästar, men återstående 48 vilja fortfarande hålla karl.
Roteringsprestationen uppgår, enligt 1855 års markegångssättning, till 38 R:dr
lör hel soldatrote samt för helt hemman, tillhörande båtsmansroteringen, till 18 R:dr
6 sk. 8 r:st Banko.
Klereciets aflöning ingår endast till så vidt i statistiska tabellerna, som den al
skattdragande hemman, inrättningar, näringar och personer särskildt och årligen utbetalas.
I sådan del rättar den sig merendels efter tiondesättning och gamla eller nyare
ölverenskommelser, som dels äro af Kongl. Maj:t stadfästade för viss tid eller ock i
allmänhet endast gälla för den lönade prestmannens tjenstetid. Utgiften härtill, inberäknad
kyrkobetjeningens aflöning, är för ena orten så olik den andra, att hvarje från
det hela dragen slutsats om samma utgifts belopp på hemmantal eller annorledes
skulle blifva förvillande. Detta onus är dock ganska säkert på landsbygden ett bland
de betydligaste, då beloppet deraf kanske uppgår till 15, 20, 25 och ända till 30
R:dr Banko på helt mantal om året, oberäknadt de såkallade jura stolae. I städerne
deremot äro invånarnes afgifter till klereciet jemförelsevis mindre och således vanligen
föga betungande.
08
Med afseende på fattigförsörjningskostnaden unmärkes, att den i allmänhet ar för
lågt upptagen uti statistiska tabellerna, som lör landet grundats endast på de uppgifter,
som kronofogdarne kunnat förskaffa sig, och hvilka ofta varit ganska ofullständiga.
För väghållningen på landet erfordras årligen från och med fvra till och med
sexton ökodagsverken af hvarje helt mantal, i förhållande till lokalen samt något mera
vid tillfälliga större skador å vägarne. Egentligen är dock väghållningsbesväret, när
vägarne jeinnt och försvarligt underhållas, icke betungande i förhållande till hvad siffran
derom utvisar, emedan bidraget dertill för det mesta utgår in natura eller genom
arbete pä sådane mellantider af året, då hemmansbrukaren och hans dragare äro mindre
upptagne af andra göromål och körslor; men det är sannolikt att väghållningsbesväret
blifvit drygare eller erfordrat flere dagsverken, sedan väglagningstiden och viigsynerna
förflyttades in på sommaren; och likväl förenar sig dermed den allmänna olägenhet,
alt vägarne nu äro ojemna och tunga för trafiken under sommarmånader ne,
då de annars borde och kunde vara goda. Nämnde olägenhet torde dock motvägas
af den omständigheten, alt väglagnings verkställande sommartiden anses falla sig beqvämligast
för de väghållningsskyldige i allmänhet och fördelaktigare i det fall att den
inträffar pä en tid, då jordbruksarbetet lernnor mera ledighet dertill, än vår och höst,
isynnerhet när missgynnande väderlek för brukning och skörd försvårar detta sednare
angelägna arbete.
Hvad tabellerne upptaga under rubriken: diverse afgifter, onera och allmänna besvär,
utgår på landsbygden för kyrko-, prestgårds- och tingshusbyggnad, inqvartering,
skallgång och andra jagtanstalter, tingsgästning och häradstjenares aflöning, kurhusmedel,
barnmorske-aflöning, djeknepenningar, kollekt- och stamboksmedel och riksdagsmannaarvode,
samt i städerne för kyrko-, skole-, rådhus- och andra publika byggnader,
brandredskaps underhållande, magistraters och stadsbetjentes aflöning, inqvartering,
kurhusmedel, djeknepenningar, kollekt- och stamboksmedel och riksdagsmannaarvode,
med flera tillfälliga kommunalutgifter. Beloppet af samtlige desse afgifter,
både i det hela och för hvarje del särskildt, är alltför olika, orter och städer emellan,
att kunna sammanföras och beräknas till något visst å hvarje hemman, bruk, inrättning,
näring eller person med den tillförlitlighet i kalkylen, som för ändamålet skulle
erfordras.
Såsom bihang till upplysande af grunderne för persedelvärdets beräkning i tabellerne,
medföljer slutligen vidlögade sammandrag öfver 1851—18S3 årens markegångar.
c) Politi.
Folkundervisningen inom Länet är öfverallt ordnad enligt Kongl. Stadgan den 18
Juni 1842. Inom Istorps och Sätila pastorater af Marks fiärad finnas särskilda, på
24
donerade fonder grundade skolinrättningar, likasom vid åtskilliga bruk och egendomar
särskilda skolor äro inrättade. Hit är att hänföra Östads barnhus, hvilket, med donation
af 20 hela hemman Östads säteri med underlydande, årligen lemnar undervisning
åt omkring 100 harn, hvilka jemväl njuta vård och underhåll å de under säteriet lydande
arbetshemman.
För helsovården äro provincial-läkare stationerade en i hvardera af Länets 5 städer.
Offentliga sjukvårdsanstalter äro lasaretterne i Wenersborg och Borås. Examinerade
barnmorskor finnas egentligen endast i släderne; men omsorgen för anskaffande
af sådane biträden har på landsbygden redan gifvit sig tillkänna och i vissa orter äfven
skridit till verkställighet. Vaccinatörer deremot finnas inom alla orter. Veterinärinrättningar
finnas i Wenersborg och Borås jemte dervid anställde djurläkare.
Kolerafarsoten, som år 1853 åter hemsökte åtskilliga orter inom Länet, skördade, enligt
hvad ofvan är omnämndt, 182 offer.
Fattigvården är ordnad enligt Kongl. Förordningarne den 23 Maj 1847 och 13
Juli 1853.
Länets båda Hushållningssällskaper fortfara, hvartdera inom sitt distrikt, att utöfva
det helsosamma inflytande, som i förra berättelserne blifvit omförmäldt.
Gästgifveriskjutsningen utgöres på entreprenad vid 12 gästgifvaregårdar. Gästgilverier
äro flyttade från Wägne till Wångsjö och från Norra Onsön till Vestra
[löksäter samt, i följd af Lerumsvägens afträdande till staten, från Norsesund till gamla
gästgifvaregården Ingared. Nya gästgifverier äro anlagde vid Seglered i Marks härad,
Räfmarken, Åhrbohl, Rörviken och Högsbyn i Wedbo härad.
Socknemagasiner med fastställde reglementen finnas endast uti 56 socknar.
Sparbanker finnas uti alla Länets städer och fortfara att äfven för omgifvande
landsbygd utöfva en gagnelig verksamhet. Deras rörelsekapitaler utgjorde vid 1855
års slut i
Wenersborg B:ko R:dr 247,000.
Borås  » » 80,241.
Alingsås  » » 25,000.
Ulricehamn  » » 54,536.
Åmål  » » 157,065.
Dylik inrättning är nyligen tillvägabragt å Lilla Edet med en fond af 2,000
R:dr Banko.
Rofdjursanstalterne äro ordnade genom föreningar om högre premier för rofdjurs
dödande; men deras belopp anses icke tillräckliga att framkalla hågen för en verksam
rofdjursjagt. Efter medium för ifrågavarande fem år hafva årligen blifvit inom
Länet fångade 18 vargar, 7 lodjur, 700 räfvar, 12 mårdar, 27 uttrar, 8 lekattor,
8 örnar,
ös
8 örnar, 37 ugglor och ulvar samt 94 hökar och falkar. Af rofdjur hafva årligen
blifvit fållde 46 hästar, 120 nötkreatur, 36 svin, 948 getter och får samt 631 tama
fjäderfän. Beräknar man desse husdjurs värde endast till 30 K:dr för en häst,
30 R:dr för ett nöt, 10 R:dr för ett svin, 3 R:dr för ett får och 12 sk. för hvarje
fjäderfä, så uppgår likväl skadan till 11,000 R:dr Banko årligen. Det verksammaste
medlet för rofdjurens dödande vore säkerligen premiernes höjande.
Brandstodsföreningar, som varit gällande och ingångne dels häradsvis och dels
pastorats- eller socknevis, finnas väl ännu i åtskilige orter; men undanträngas alltmera
af Länets Allmänna Brandstodsbolag, hvilket 1841 trädde i verksamhet och
hvars ansvarighetssumma utgjorde vid 10:de brandstods-årets utgång den 14 Mars 1851:
För byggnader 8,013,330 R:dr, och för lösören 3,729,370 R:dr, samt den 14
Mars 1856:
För byggnader 10,978,720, och för lösören 7,615,620 R:dr Banko.
Marknader hållas årligen 17 på landet och 17 i städerne.
Krogar finnas numera icke tillåtne någorstädes å landsbygden utom å gästgifverierne.
Deras innehafvare hafva dock till största delen, särdeles å Dalsland, alldeles afsagt
sig utskänkningsrätten, så att densamma är bibehållen å Dalsland endast af 6 och i
Westergötland af 54 gästgifvare.
Med hänsigt till hvad i förra berättelsen yttrades om mängden af göromål som
åligga Länsstyrelsen, torde här böra anmärkas, att desamma icke minskats i afseende
på annat än skuldfordringsmål, hvilka efter hand nedgått från 11,794, hvartill de
uppgingo 1850,
1851 till 10,792.
1852 » 9,437.
1853 » 9,326.
1854 » 6,051.
1855 » 4,599.
För innevarande år går antalet föga utöfver 3,000.
§ 4.
Städer.
a) Wenersborg, grundlagd under Drottning Christinas regering, pä Hufvudnäs
dåvarande säteris ägor vid södra ändan af Venern, som här genom den lilla sjön
Wassbotten och Carlsgraf förenar sig med Göta eif samt, förmedelst slussarne1 vid
Berättelse öfver Elfsborgs Län för åren 1851—1855. 4
26
Biinkebergs kulle, Trollhättan, Åkerström och Ström, med elfvens utlopp och hafvet,
till en början befolkad från den urgamla staden Brätte, som varit belägen en half
mil längre söder ut vid slutet af sistnämnde lilla sjö, har ett för handel och sjöfart
ganska gynnande läge, samt omgifves af en bördig och välbebodd landsort. Jemte de
genom Konung Gustaf II Adolfs stadfästelsebref af den 4 Januari 1620 gamla staden
Brätte tillförsäkrade jordägor och lägenheter, blefvo genom Drottning Christinas privilegier
af den 12 November 1646 för Wenersborgs anläggning donerade Hufvud
näs
säteri med derunder lydande hemman och herrligheter, hvarförutan staden sedermera
inköpt till mulbete tvänne mindre hemmansdelar, så att stadens hela område,
svarande emot 7% hela mantal, utgöres af vid pass 3,000 tunnland jord, deraf omkring
2 3 äro till åker och äng uppodlade, samt iunehafvas och brukas till ungefärligen
halfva arealen af stadens invånare och andre, som derå hafva förvärfvat besittningsrätt,
hvaremot andra hälften, bestående för det mesta af gammelstadsjorden, ännu
är bibehållen åt staden till gemensam disposition och utarrenderas för stadens räkning
tillika med Hufvudnäsön och sågverket derstädes.
Staden är indelad i 433 hela tomter, hvilka efter 1834 års brand nu blifvit
till största delen bebyggde och i allniänhet pä ett prydligt sätt.
Stadens bestånd grundar sig hufvudsakligen på handel och sjöfart. Jordbruket
bidrager äfven betydligt dertill, och handtverkerierna något; äfvensom den omständigheten
icke är utan inflytande, att länsresidenset med thy åtföljande inrättningar här
befinnes.
Handeln har till föremål dels att förse staden och kringliggande orter med salt,
sill och dylika förnödenheter, samt utländska drycker och specerier, jemte vanliga kramoch
bodvaror, äfvensom efter missväxtår med spanmål, dels kommissionsaffärer från
Wermlands invånare i afseende på deras jern- och trävaruhandel, samt i allmänhet
med spanmål, bränvin och andra landtmannavaror af ortens produktion; varande sparimålshandeln
i sednare åren betydligen utvidgad, så att under år 1855 härifrån utskeppades
omkring 60,000 tunnor.
Sjöfarten är likaledes i tilltagande. Staden äger 65 fartyg, med hvilka frakt -  fart bedrifves hufvudsakligen på Wenern, men jemväl på Nordsjön och Östersjön, hvilket
gäller isynnerhet om de under sednare år på stadens varf nybyggda fartyg, hvilka
äro af bättre konstruktion. Å nämnde varf är skeppsbyggeriet betydligen utvidgadt
och i tilltagande, så att der blifvit under ifrågavarande fern år byggde:
8 kravelfartyg för utrikes sjöfart, innehållande läster 616.
7 fartyg för inrikes seglation  468.
Summa 15 fartyg, til! lästetal .......... 1,084.
27
Handtverkerierne äro mindre betydlige, men ett färgeri och ett garfveri drifva»
i större skala.
En tändsticksfabrik är i sednare åren anlagd och har numera vunnit utvidgning,
så att tillverkningsvärdet för 1855 utgjorde R:dr Banko 26,666: 32.
Undervisnings-anstalterne inom detta samhälle äro i särdeles godt skick. Den
högre apologistskolan, som började sin verksamhet år 1840, är försedd med rektor
och Irenne kolleger samt numera äfven tvänne dupplikanter, jemte lärare i sång, teckning
och gymnastik. Den har alltmer och mer tillvunnit sig allmänhetens förtroende,
så att lärjurigarnes antal nu är omkring 150 eller nära fyradubbelt större, än vid
dess förändring ifrån lägre apologistskola. Utom denna läroanstalt finnes en vexelundervisnings-skola,
der i medeltal 150 gossar och 110 flickor nu undervisas.
För allmän sjukvård har staden icke någon särskild inrättning, men lönar i detta
afseende stadsläkare och stadskirurg, hvarförutan ena ordinarie pro vincial—läka ren är stationerad
i staden.
Fattigvården, som handhafves af en komité, medtager ärligen 4,500 R:dr B‘ko,
hvaraf 1,000 R:dr utgå af bränvinsafgifter, och återstoden uttaxeras.
Drätselverket förvaltas af en drätselkammare, enligt nådigt reglemente den 20
Februari 1836, och hafva efter medium af de sist förflutne fem åren stadens inkomster
utgjort 11,980 R:dr samt utgifterne 13,280 R:dr Banko.
En afdelning af Wermlands provincialbank rörer sig här med 1,000,000 R:dr
Banko til! mycken båtnad för handel och näringar.
Omsider har staden under de sednare åren, ehuru genom betydlig skuldsättning,
eldigt planen för stadens återuppbyggande, fullbordat en del af beslutade, hamn- och
kaj-anläggningen, med en kostnad af 20,000 R:dr; och äro. i följd af den alltmer
Ökade sjötrafiken, hamngatans och kajernas ytterligare utvidgning påbörjad, hvartill ytterligare
kostnad af 14,000 R:dr är beräknad. Derefter återstå hamngatornes planering
och stensättning, hvartill ytterligare torde erfordras 15 å 20,000 R:dr, allt
Banko. Till betäckande af alla dessa utgifter, har staden endast att använda hamnoch
kajafgifter enligt fastställd taxa; och staden har icke, oaktadt gjorde underdåniga
ansökningar, hugnats med något understöd af allmänna medel för ifrågavarande arbeten,
hvartill ock äro att hänföra de täckta vattenaflednings-trummor, som i stadens
hufrudsakligare delar blifvit anlagde med en kostnad af 20,000 R:dr Banko, inberäknadt
planering och stensättning.
Genom Kongl, brefvet den 11 April 1853 uppflyttades staden i 3:dje klassen,
och är underdånig ansökan om stapelfrihet för densamma på nådig pröfning beroende.
Enligt Kongl, brefvet den 14 Oktober 1853 är saluaccisen upphäfd och försäljning
af kött, bröd och dricka fri,
28
Genom Kongl, brefvet den 28 Juli 1852 är reglering fastställd emellan staden
och Trollhätte nya kanalbolag i afseende pä land- och vattenområdet i hamnen och
utmed segelleden förbi staden.
b) Alingsås, först bebyggd af flyktade invånare från det af fienden uppbrända
Nya Lödese, har år 1619 erhållit sina äldsta privilegier af Konung Gustaf II Adolf.
Staden är belägen inom Kullings härad emellan sjöarne Gersken och Mjören, och indelad
i 201 hela tomter samt innehar donerade 5 '/8 hemmantal, hvilkas arealvidd utgör,
förutan skog och betesmark, 574 geometriska tunnland, som begagnas till åker
och äng.
Dess aftynande rörelse har blifvit lifvad af ofvan omförmälde jernvägsanläggningen,
hvilken stryker förbi staden och på förhand ditfört arbetsförtjenst och varuomsättning.
I staden äro två klädesfabriker och en strumpfabrik.
Utom extra provincial-läkare, sorn här är stationerad, lönar staden särskild stadsläkare.
Det betydliga jordbruket omkring staden skötes med drift och omtanka
I staden finnes en lägre lärdomsskola med rektor och 2:ne kolleger, samt en
folkskola.
Stadens drätselverk förvaltas af en särskild kommission, och utgjorde stadskassans
inkomst för sistlidet år 3,442 R:dr.
c) Borås. Staden är anlagd under Konung Gustaf II Adolfs regeringstid år
1622. förnämligast med afseende på den rese- och gårdfarihandels-rörelse, som derstädes
än i dag idkas och hvaraf stadens bestånd hufvudsakligen beror. För öfrigt
grundar sig detta på vanlig bod- och minuthandel, fabriker och handtverkerier, samt
endast i mindre mån på jordbruksskötsel. Staden, indelad i 394'\ tomter, besitter
dock 11,000 tunnland jord, hvaraf endast. 128 tunnland äro åker.
För rese- och gårdfarihandel^ som med drift sträckes till alla delar al Riket
och äfven till Norrige, uppköpa stadens handlande högst betydliga partier al inhemska
linne- och isynnerhet ylleväfnader från Skåne, Halland och Småland, samt äfven från
andra orter, af hvilka ylleväfuaderne till stor del stampas, färgas och beredas inom
staden och i dess granskap till tjenlig handelsvara; hvarförutan stadens handlande äro
förläggare till eller uppköpare af betydliga andelar i de bomullsvälnads-artiklar, sorn
tillverkas i staden, och egentligen uti den landsort deromkring, hvarest väfnadslndustrieo
har sitt säte. Bod- och minuthandeln med vanliga köpmannavaror är deremot
inom staden föga vigtig, i anseende till stapelorten Göteborgs nära belägenhet; men
omsättningen på stadens torg med iandtmannaprodukter och isynnerhet spanmål är
ganska liflig, så att en stor de! af Skaraborgs Läns invånare och de jordb; ukare uti
29
Elfsborgs Län, som vanligen afföra deras öfverskotts-spanmäl till Borås, finna derstädes
säker och merendels förmånlig afsättning, dels till stadens inbyggare och handlande
samt dels för det mesta till allmoge och uppköpare från de staden omgifvande
folkrika trakter, som räknas lill gårdfarihandels-distriktet, och i hvilka jorden icke
framalstrar nog spanmål för folkmängdens behof. Af fabriker förtjena färgerierna
egentligen att särskildt nämnas, såsom varande af större betydenhet. Goda handtverkerier
af alla nödiga slag, deribland garfverier med vidsträckt rörelse, saknas icke
inom staden; och för öfrigt bedrifvas både fabriks- och handtverks-näringarue med
ordning och omtanka. Stadens jord användes för det mesta till frambringande af foderväxter
och potates, men föga för spanmåls producerande; och synes, vid jemförelse
af alla dessa förhållanden, slutföljdeo blifva: att Borås stad, betraktad såsom afsätt
ningsstäjle,
utöfvar i flera afseenden ett nyttigt och betydligt inflytande på kultur och
näringar, inom såväl Elfsborgs, som flera angränsande Län; och äro alla förhoppningar
på vidare utveckling förbundne med det redan pä nådig pröfning beroende förslag
till jernvägsanläggning från staden till vestra stambanan vid Herrljunga, till hvars ut
förande
ett aktiebolag bildat sig.
Utom den förut befintliga lägre lärdomsskola med rektor och kollega, organiseras
nu en teknisk elementarskola, hvartill Rikets Ständer beviljat 5,000 R:dr årligt
anslag.
Fattigvårds-anstalterne äro på god fot.
Sjukvården bestrides af stadsläkare, hvarjemte provincial- och lasarettsläkare här
äro stationerade.
d) Ulricehamn har vackert läge vid sjön Åsunden, ej långt från stället hvarest
den gamla staden Bogesund varit belägen. I anseende till donationens uråldrighet
saknas all upplysning om hemmantalet på den jord, staden nu innehar; varande den
dock i sednare tider ansedd svara emot 5 mantal, och utgöres den af 64 tunnland
14 kappland öppen åkerjord, 410 tunnland 8 kappland ängsmark och 1,115 tunnland
8 kappland skogs- och betesmark.
Lika med Borås idkar Ulricehamn rese- och gårdfarihandel, som äfven utgör
egentliga grunden för stadens bestånd, i öfrigt beroende af vanlig stadsmannahandel
samt labriker och handtverkerier, jemte något jordbruk.
Stadens öfriga handel är mindre 'betydlig, och handtverksrörelse!! ringa samt
jordbruket, sorn annars med omsorg skötes, ej heller af särdeles mycken betydenhet.
Tillförseln af spanmål. egentligen från Skaraborgs Län, och af viktualier från deri
staden kringliggande landsort, är mer än tillräckligt svarande emot behofvet : för sta -  den; dock tryter det oaktadt icke afnämare, emedan stor del af invånårne inom de
tillgränsande häraderne, som hafva rättighet till gårdfarihandel och den utöfva, årligen.
30
köpa spanmål. Staden är således icke utan fördelaktigt inflytande pä kultur och
näringar uti de landsorter, som derstädes söka och finna afsättning för ölverskottsprodukterne
af deras jordbruk och industri.
Inom staden finnas en mindre bomullsfabrik, ett kattunstryckeri, en spegelfabrik
och en tapetfabrik, af hvilka endast den sistnämnde är af någon betydenhet, och utgör
vid densamma tillverkningsvärdet omkring 52,000 R:dr Banko årligen. Den sys
selsätter
50 arbetare.
Stadens folkmängd är ytterligare minskad till 1,299 personer. Hufvudsakliga
orsaken härtill är fortfarande att den handelsbetjening, som varit af stadens handlande
använd vid resehandelns bedrifvande, utflyttat från staden för att idka den hemmansbrukande
allmogen på landet tillkommande gårdfarihandel för egen räkning.
Stadens allmänna skola förestås af rektor eller skollärare, som tillika är komminister.
Dessutom finnes en folkskola, förenad med söndags- och handtverksskola.
För helsovården lönar staden egen läkare och är dessutom extra provincialläkare här
stationerad.
e) Åmål har, likasom Wenersborg, godt läge för trafik och grundar sitt bestånd
hufvudsakligen på handel och sjöfart jemte handtverkerier och jordbruk.
■ Staden är indelad i 250 hela tomter, och besitter 210 tunnland åker, 60 tunnland
äng och 570 tunnland skog och utmark, eller tillsammans 587 tunnland af donerade
1 mantal Byn ä norra och 1 mantal Stommen å södra sidan om den å, som
kröker sig genom staden och utfaller i Wenern. Staden erhöll sine privilegier den
I April 1643, och blef 3:ne gånger inom 36 år efter sin grundläggning af Danskarne
förhärjad, nemligen 1645, 1676 och 1679.
Efter sista eldsvådan den 17 Januari 1846 har den afbrunna stadsdelen blifvit
ånyo på ett prydligare sätt bebyggd.
Handeln består uti minutrörelse med vanliga köpmannavaror, deraf förlaget
tages från Göteborg, och sjöfarten har till föremål dels detta förlags transporterande,
samt dels fraktresor med jern- och trävaror för Dalsland och Wermlands bruksägares
räkning.
Underdånig ansökan om anslag till hamnbyggnad är pä nådig pröfning beroende;
men ett väckt förslag att medelst kanal och jernväg sammanbinda staden med
sjön Stora Lee och Norrige torde mötas af svårigheter, särdeles som ett annat förslag
blifvit ifrågastäldt, att genom vattendraget från Wenern vid Köpmannebro förbi
Upperuds bruk till Stora Lee öppna en båtled för vinnande såmedelst af en kommunikation,
med Norrige, som torde äga mera utsigt till framgång. Genom fastställd
hamntaxa torde stadens inkomster blifva förbättrade. Desse utgöra af fastställde af-'
gifter nu endast 978 R:dr Banko.
Stadens fartyg äro 7, med 159 lästers drägtighet Spanmålshandel är . tilltagande.
Fattigförsörjningen medtager årligen 1,600 R:dr Banko.
Staden har en lägre lärdomsskola med rektor och tvänne kolleger samt en
folkskola.
Sjukvården bestrides af stadsläkare, som tillika är provincial-läkare; hvarförutan en
praktiserande läkare är i staden bosatt.
Wenersborg i Landskansliet den 31 December 1856,
B. c. bergman.
C. O. ALMQVIST.
J. M. RYDING.
Sammandrag ofver Elfsborgs Lans Markegdngs-Taxor för nedanskrifne dr.
År
1851.
År
1852.
År
1853.
Ar
1854.
År
1855.
En
tunna
hvete
13
16
_
12
32
16
52
14
22
En
dito
ärter
12
—
12
—
12
10
16
14
En
dito
bohvete
—
12
—
12
10
16
14
En
dito
vicker
7
—
—
7
—
7
24
„
7
32
14
En
dito
råg
12
—
10
13
_
10
39
15
10
En
dito
korn
9
—
—
7
—
9
16
7
40
32
En
dito
afrads- och kronotionde-
span-
mål
.
10
—
—
8
—
10
26
8
8
37
4
12
5
4
En
dito
malt
9
—
—
7
—
9
16
7
40
___
10
39
En
dito
hafra
4
32
—
3
40
4
32
-
5
32
6
39
En
dito
blandsäd, Vt råg och Vs
hafra
7
5
4
5
42
8
7
21
4
6
18
8
9
21
4
En
dito
blandsäd, '/3 korn och ~A halra
6
5
4
4
42
8
6
10
8
6
16
8
Ett lispund smör
5
26
8
5
26
8
6
16
6
32
_
7
40
Ett
dito
torr ost ...
2
37
4
2
37
4
3
8
3
16
3
44
Ett
dito
färsk ost ...
1
18
8
1
18
8
1
28
__
1
52
_
1
46
Ett
dito
Iläsk
3
—
—
3
—
3
8
3
32
5
Ett
dito
talg
5
16
—
5
16
5
16
8
16
8
Ett
dito
humble ....
5
16
—
5
16
5
16
6
32
____
6
32
En
laggild
städje-
oxe
56
24
40
33
16
16
32
50
25
66
33
32
16
En
•oxe
18
12
—
20
_
En
foder-
oxe
10
24
—
10
13
16
12
12
En
ko
20
24
21
16
52
-
25
-
_
33
16
En
foder-ko
8
24
8
11
16
10
10
Ett
foder-
svin
3
32
—
3
24
4
16
-
4
32
5
39
Ett
fä r
2
36
—
2
36
2
24
3
16
6
39
Ett
fårlår
—
18
8
—
18
8
18
——
24
___
1
En
ogödd
gås
—
40
—
—
44
_
40
1
1
16
En gödd
gås
1
24
—
1
24
1
24
-
1
32
2
Ett
höns
—
12
—
—
12
—
12
16
20
Ett tjog ägg
—
18
—
—
18
—
18
20
_
24
Ett lispund torra gäddor .
3
24
—
3
24
3
24
____
3
28
5
Ett
dito
ål
• •
5
—
—
3
—
—
3
—
3
16
3
16
Jill Berällelsen öfver Elfsborgs Län för åren 1851—1855.
År 1851.
År
1852.
År 1853.
År
1854.
År
1855.
En fjerding ål
9
En ål
—
8
—
—
8
—
—
8
—
—
10
—
—
10
—
En famn ved
4
—
—
4
—
—
4
—
—
4
—
—
5
16
—
En stock .
En tolft å finbladig såg skurne half-
27
4
—
30
—
52
—
—
32
'
1
bottenbräder om 2'/2 tums tjocklek
En tolft grofskurne, samtagne bräder
G
40
6
32
7
16
7
16
8
af furu
2
2
—
2
—
—
2
32
—
2
32
—
3
—
En dito af gran
1
.32
—
1
32
—
2
—
—
2
—
—
2
16
—
En mark ljusgarn
—
i 2
—
—
12
—
—
16
—
—
16
—
—
18
—
En dito lingarn
—
.32
—
—
32
—
—
32
—
—
36
—
—
40
—
En aln lärft
—
12
—
—
12
—
—
12
—
—
14
—
—
14
—
En aln vadmal
—
52
—
—
32
—
—
32
—
—
36
—
—
40
—
En säck
—
40
—
—
40
—
—
40
—
—
44
1
—
—
En skeppund näfver
6
32
—
G
32
—
6
32
—
6
32
—
8
16
—
En klöfva näfver om 2 lispund . . .
—
52
—
—
32
—
—
32
—
—
32
—
—
40
—
En ask eller åtting honung ....
4
36
4
32
—
4
32
—
4
32
—
5
—
—
Ett lispund stångjern ....'.
1
—
—
1
—
—
1
—
—
1
4
—
1
16
—
Ett jordeboks-dagsverke
Ett dagsverke af Örby och Fornaby
"
18
20
20
24
40
rättarelag
—
18
—
—
20
—
—
20
—
—
24
—
—
40
—
Ett dränge-dagsverke
—
18
—■
—
20
—
—
20
—
—
24
—
—
—
—
; Ett plog- eller öke-dagsverke . . .
; Ett dagsverke af Örby och Fornaby
1
IG
1
20
1
24
1
32
2
rättarelag
1
IG
—
1
20
—
1
24
—
1
32
—
2
—
—
Ett lispund talgljus
5
40
5
40
—
5
40
—
8
40
—
8
24
—
Ett skålpund gula vaxljus ....
1
—
—
1
—
—
1
—
8
1
—
—
1
8
—
En kanna rofolja
1
32
—
1
26
8
1
26
1
26
8
2
—
—
i En famn björkved .......
G
32
—
6
32
—
6
32
—
7
16
—
9
—
—
lEn dito bokved
5
IG
—
5
16
—
5
16
—
5
32
—
8
—
—
i En dito alved
5
16
—
5
16
—
5
16
—
5
16
—
7
—
—
En dito tallved
3
—
—
3
—
—
5
—
—
5
—
—
6
16
—
En dito granved
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
16
—
En tolft timmer .
7
—
—
7
24
—
8
—
—
8
—
—
—
—
—
Ett lass gärdsle
—
36
—
—
36
—
—
40
—
—
40
—
—
—
—
Ett hundrade stör
1
—
—
1
—
—
1
—
—
1
—
—
—
—
—
Ett lass ved
1
16
—
1
16
—
1
16
—
1
16
—
—
—
—
En vapenrock
40
12
10
12
—
10
12
—
10
12
—
10
12
—
En kask, med tillbehör
G
18
—
G
18
—
G
18
—
G
18
—
6
18
—
År 1851.
År 1852.
År
1853.
År
1854.
År
1855.
En svart läderhalsduk
16
16
_
_
16
_
_
16
..
16
-
Ett par klädeslångbyxor med gul passe-
poil ,
6
22
—
6
22
—
6
22
—
6
22
—
6
22
—
Ett par stibletter af svart halfkläde
—
33
—
35
—
—
33
—
—
33
—
—
34
—
Ett par linnebyxor (tältduks-, utan sti-
bletter)
2
22
11
2
22
11
2
22
11
2
22
11
2
22
11
Ett par skor
2
8
—
2
8
—
2
8
—
2
32
2
36
4
Ett par ullstrumpor
—
32
—
—
32
—
—
32
—
—
34
—
—
34
—
En skjorta
1
12
8
1
16
—
1
12
8
1
16
—
1
16
—
En kapprock af blått vadmal
9
16
—
9
16
—
9
16
—
9
16
—
9
16
—
En kappsäck af segelduk, skinn eller
vaf  . . .
2
24
—
2
24
—
2
24
—
2
24
—
2
24
—
En tröja af blått vadmal
4
32
—
4
32
—
4
32
—
4
32
—
4
32
—
En väst med ärmar af dito ....
3
40
—
3
40
—
3
40
—
3
40
—
3
40
—
Ett pär långbyxor af dito ....
3
40
3
40
—
5
40
—
5
40
—
3
40
—
En halsduk af mörkt lärft ....
—
18
—
—
18
—
—
18
—
—
18
—
—
18
—
En hatt
1
24
—
1
24
—
1
24
—
1
24
—
1
24
—
Ett par läderskor
i
40
—
1
40
—
1
40
—
1
40
—
1
40
—
Ett par ullstrumpor
—
32
—
—
32
—
—
32
—
—
32
—
—
52
—
En skjorta
1
16
—
1
16
—
1
16
—
1
16
—
1
16
—
En tunna råg
12
—
—
10
—
—
13
—
—
10
32
—
15
—
—
En dito korn
9
—
—
7
—
—
9
16
—
7
32
—
10
32
—
Ett lispund hö
—
12
—
—
12
—
—
26
8
—
20
—
—
20
—
Ett dito halm
—
6
8
—
6
8
—
12
—
■—
8
—
—
8
—
Ett lass torf eller ved
—
40
—
—
40
—
—
40
—
—
40
—
40
—
En mark mjukt rågbröd för fångar
—
2
4
—
2
—
—
2
6
—
2
i i
—
—
—
En mans dagportion:
Ett och ett fjerdedels qvarter korngryn
—
2
6
—
2
4
—
2
8
—
2
ii
|
En half mark torrt eller fem åttondeis-
i
mark salt kött
—
4
—
—
4
—
—
4
—
—
6
12
—
Tvännc marker mjukt eller en och en
tredjedels mark torrt rågbröd
—
4
8
—
4
—
—
5
—
—
4
of
En hösts dygnsration:
Tre och en half kannor hafra .
—
12
6
—
10
3
—
12
5
—
IS
o
|
Fem marker hö
—
3
—
—
3
—
—
6
8
—
5
—
1
i
25
2
Tolf kannor hackelse
2
2
5
7
o
5
1
År 1851.
År 1852.
År 1853.
År 1854.
År 1855.
Rote-vakans-afgift:
1
För hel soldatrote efter 25 dalers ta-
1
xation
58
—
—
38 —
58
—
—
58
—
38
—
—
För helt hemman tillhörande bätsmans-
rotering
14
23
ni
13 29
31
20
16
10
16
25
0^0
CO
18
6
2
Elfsborgs Läns Landskontor den 17 November 1856.
Carl Aug. Ryding.
Sammandrag öfoer Manlalsldngderne uti Elfsborgs Län för åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855, utvisande folkmängden vid slutet af hvarje nästföregående år, eller
Wenersborgs stad
Borås dito
Alingsås dito
Ulricehamns dito
Åmåls dito
Kullings, Gäseneds och As
Marks, Bollebygds och Wedens
Redvägs och Kinds
Sundals, Nordals och Walbo
Wedbo och Tossbo
År 1851.
År 1852.
År 1853.
År 1854.
År 1855.
Summa
Suni ma
Summa
Summa
Summa
Mankön.
Qvinkön.
folk-
Mankön.
Qvinkön.
folk-
Mankön.
Qvinkön.
folk-
Mankön.
Qvinkön.
folk-
Mankön.
Qvinkön.
folk-
mängd.
mängd.
mängd.
mängd.
mängd.
1,501
1,825
3,324
1,557
1,857
3,414
1,517
1,866
3,385
1,566
1,920
5,486
1,616
1,982
3,598
%
1,249
1,457
2,706
1,24!
1,463
2,704
1,215
1,457
2,672
1,220
1,517
2,737
1,279
1,570
2,849
585
799
1,384
543
788
1,331
541
776
1,317
559
799
1,358
570
816
1,386
813
604
1,419
752
594
1,346
720
585
-1,305
689
569
1,258
697
577
1,274
584
716
1,500
675
770
1,445
645
762
1,407
660
817
1,477
688
849
1,537
härader ....
20,616
21,357
41,953
20,558
21,278
41,856
20,435
21,161
41,596
20,627
21,556
42,165
20,732
21,717
42,449
dito ....
18,910
19,961
38,871
18,827
19,957
58,784
18,942
20,132
59,074
19,068
20,243
59,311
19,324
20,449
39,773
dito ....
21,232
25,524
44,556
21,279
23,381
44,660
21,285
23,571
44,856
21,334
23,774
45,108
21,620
23,826
45,446
dito
19,334
21,402
40,736
19,377
21,375
40,752
19,326
21,418
40.744
19,272
21,525
40,597
19,364
21,519
40,883
dito . . . .
18,550
18,740
37,270
18,618
18,921
37,539
18,757
19,090
57,847
19,188
19,521
38,709
19,492
19,784
39,276
dito ....
16,771
17,178
55,949
16,856
17,279
34,135
16,991
17,412
54,405
17,287
17,665
34,952
17,587
17,915
55,502
Summa
120,127
127,341
247,468
120,285
127,663
247,946
120,574
128,228
248,602
121,470
129,686
251,156
122,969
131,004
253,973
Folkmängden år 1855
235,973.
Deraf bosatte på Landsbygden  243,329
» i Städerne
10,644 235975
Skattdragande Mankön
66,148
» Qvinkön ......... 72,676 158824
Skattefrie Mankön
56,821
» Qvinkön  58,328 ukiaq
- 115149 253,973.
Folktillökningen under de sistfoiTlutne 5 åren (1851 —1855) utgör 8,570.
Elfsborgs Läns Landskontor den 17 November 1856.
Carl Ryding.
Till Berättelsen öfver Elfsborgs Län för åren 1851—1855.
KALKYL till utrönande af ungefärliga medelvärdet på tillverkningen vid de i Elfsborgs Län belägne jernbruk oell förädlings verk.
Stångjerns- och
ämnes-
Nuvarande Hammarskatt.
Härad.
Socken.
Bruks och Manufakturiers namn.
härdar.
hamrar.
«
Frälsesmide.
Hela årliga
smidet.
Ämnessmide.
Stångjernssmide.
•
Afverkningens
värde i penningar.
Wedbo . .
Steneby . .
Billingsfors Bruk
St.
3
St.
3
Skft
Ltt
■tt
SkS
1,600
Lfk
Sk<tb
LS
SkS
16
LS
R:dr
24.000
sk.
r.
»
Bäcke . . .
1 Stålugn.
1 Kniphammare.
1 Masugn.
Bäckefors Bruk :
6
4
5,600
5
53
54,900
Torrskogs
5 Kniphamrar.
6 Spikhamrar.
1 Stjelp- eller kupol-ugn.
1 Stålugn och 1 gas-väliugn.
Gustafsfors Bruk
. . . .
3
5
900
5
18
14i
O
5
i
51
i)
14,400
»
Töftedals
2 Stålugnar.
3 Kniphamrar.
2 Spikhamrar.
1 Vällugn.
Loviseholms Bruk
•
1
1
400
A
6,800
Stenebv
1 Plåthammare.
Kniphamrar.
Spikhamrar.
Katrineholms Bruk
2
2
1,155
6
11
6
lo
17,099
24
Tossbo. . .
»
Moo ....
» ....
1 Spikhammare.
Forsbacka Bruk
Persby Bruk
. .
2
2
1
1
—
—
850
850
—
—
.
—
—
8
8
10
10
12,730
12,750
—
»
» ....
Hanefors Bruk . . • • •
5
5
—
—*
—
1,553
6
5
—
12
6
15
25,599
24
—
»
Tössö . . .
Hvitlanda Bruk
2
2
__
—
1,066
15
~
-—.
—
—
10
15
7
16,599
36
»
Fröskog . .
1 Kniphammare.
1 Spikhammare.
1 Stålugn.
1 Ässja.
Gisefors Manufakturi
6,120
»
» • .
2 Stålugnar.
2 Spikhamrar.
1 Kniphammare.
1 Vals- och skärverk.
Kristinedals Bruk
2
2
900
9
t
15,500
Knarreby: 1 vattenslägga med ässja.
—
—
—
—
—■
—
—
—•
—
—
15
—
—
—
—
Walbo. . .
Ödeborgs
Rådanefors Bruk
2
1
—
—
—
700
—
3
5
i
—
10,500
—
—
»
Högsäters
Oxnäs Bruk
4
3
—
—
—
2,000
—
7
—
15
—
—
50,800
—
—
»
Ryrs ....
1 Kniphammare.
5 Spikhamrar.
Giljenbergsfors Manufakturi
_
„
3,400
Nordals . .
Skålleruds
1 Kniphammare.
1 Spikhammare.
Upperuds Bruk
5
5
2,800
6
22
' _
42,600
»
Hofreströms Bruk och Manufakturi
1
1
—
—
—
600
—
—
—
6
—
—
23.550
—
—
Wäne . • .
Ryrs....
2 Kniphamrar.
12 Spikhamrar.
1 Vals- och skärverk.
1 Stålugn.
Kållerö Manufakturi
26,350
Wedtle . .
Skabesjö
2 Stålugnar.
6 Kniphamrar.
4 Spikhamrar.
10 Valsverk.
v
1
1
7
10
550
5
10
6,077
24
Wäne . . .
Gerdhem
1 Stålugn.
2 Kniphamrar.
4 Spikhamrar.
1 Vals- och skärverk.
■
\
850
» t
Wassända
Önafors dito
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5,400
—
—
Bjerke . . .
Erska . . .
1 Kniphammare.
5 Spikhamrar.
Turefors Manufakturi
5,400
Mark . . .
Kinnaroma
1 Kniphammare.
1 Spikhammare.
5,100
1 Plåthammare med
1 Kniphammare.
3 Spikhamrar.
Transport
39
33
7
10
—
19,283
5
33
15
1 A\
a
157
2
18L
o
363,546
12
—
För 1,500 Sktfe smide tillverkas stångjern mot 13 Skit Hammarskatt.
För 500 Sktfe ämnessmide får äfven tillverkas stångjern mot 3 Sktfc Hammarskatt.
Enär, enligt Kongl. Kammar- och Bergskollegii utslag den 5 Oktober 1832, för hvarje blåsningsdygn
vid masugnen bör erläggas 10 Ltt> 13 it, men enligt Bergsfogdens uppgift 7'/8 Ltfe Tionde-tackjern,
har intet värde i penningar med säkerhet kunnat här utföras.
— I afräkning på 500 Skit ämnessmide får tillverkas stångjern -ISO Skit å 17 R:dr, 3,150 Sktfe å 15 R:dr.
130 Skit å 17 R:dr, 430 Sktt ä 13 R:dr.‘
400 Skit ä 17 R:dr.
1,083 Sktt 6 Ltt ä 13 R:dr, årligen manufaktureras 30 Sktt å 17 R:dr.
850 Sktt å 13 R:dr.
850 Sk tt ä 13 R:dr.
fl,253 Sktt 0 Ltt ä 15 R:dr. — 5 Sktt å 17 R:dr.
Ii Stålugn nedlagd, enligt Kongl. Bergskollegii tillstånds-resolution den 3 November 1852.
IHGS Sktt 15 Ltt ä 13 R:dr.
,200 Sktt ä 17 R:dr. — Enligt Bergskollegii tillåtelse den 13 Maj 1849 får härifrån till Gisefors flytlas
(en stångjernshärd, vidare upplysningar saknas.
— 560 Skit ä 17 R:dr, — se anteckning näst här ofvan.
900 Sktt ä 15 R:dr.
Om 7 Ltt tyngd beviljad till svartsmiden till husbehof, men ej för afsalu.
700 Sktt å 13 R:dr.
400 Skit å 17 R:dr. — 1,600 Sktt ä 13 R:dr.
200 Skit smide å 17 R:dr.
300 Sktt å 17 R:dr. — 2,500 Skit å 15 R:dr.
Af Billingsfors Brukstillverkning manufaktureras årligen 1,150 Skita 17 R:dr.
1,550 Sktt å 17 R:dr.
600 Sktt smide å 13 R:dr.
357 Sktt 10 Ltt å 17 R:dr.
30 Sktt ä 17 R;dr.
200 Sktt ä 17 R:dr.
200 Skit ä 17 R:dr.
500 Sktt ärlig jernförädling å 17 R:dr.
Till Berättelsen öfver Elfsborgs Län för åren 1851—1855.
Härad.
Socken.
Bruks och Manufakturiers namn.
Stångjerns- och
ärnnes-
Frälsesmide.
Hela årliga
smidet.
Nuvarande Hammarskatt.
Afverkningens
värde i penningar.
härdar.
hamrar.
Åmnessmide.
Stångjernssmide.
>
St.
St.
Sk®
LS
SkS
LfC
Sk«
Sk®
L®
s
R:dr
sk.
r.
Transport
59
55
7
10
•-
19,285
5
—
55
15
Ui
o
157
2
18i
;>
565,546
12
—
Bollebygd
Bollebygds
Hultafors Manufakturi
—
-—
—
—
—
.—
—
—
—
4,250
—
—
1 Räckhammare.
2 Spikhamrar.
1 Klippsax.
Kind . . .
Refvesjö. .
Axelfors Manufakturi
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
5,400
—
—
1 Kniphammare.
1 Spikhammare.
As
Fenneslunda
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Kind . . .
Gällstads. .
Möllefors dito
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
» ...
Sjötofta . .
Ekedals dito
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
59
55
7
10
—
19,285
5
—
55
15
14*
157
2
184
970,996
12
—
’ =
192:
16. 15.
Bollebygd
Björketorp
Katrinefors, kopparhammare med
.—.
—
—
—
—
_—
.
15,000
1 Plåthammare och 1 flärd.
Mark . . .
Kinnaroma
Bålån, 1 Kopparhammare.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12,500
—■
—
Summa
-
-
.
Öfve
r cl
!' il g.
Billingsfors Bruk
Bäckefors dito .
Gustafsfors dito .
Loviseholms dito
Katrineholms dito
Forsbacka dito .
Persby dito
Hanefors dito
Hvitlanda dito .
Kristinedals dito
Rådanefors dito
Öxnäs dito
Upperuds dito
Hofreströms dito
Floda dito
Ämnes
linmrar.
Stångjerns
hainrar.
.)
5
2
2
1
1
2
2
2
Summa
Således 12 stycken Bruk med sS Stångjernshamrar.
8 stycken dito med 8 Amneshamrar.
25
250 Sktfe ä 17 R:dr.
\AnIagdt
(200 Sktfe ä 17 R:dr. '
jSmedjor till husbehof.
Anm. Jemlikt Bergskollegii tillståndsbevis den 27 November 1851 får å hemmanen Nygården och
Brogården i Tranems socken anläggas ett manufakturi, med namn Sparrefors, för 1 kniphammare
och 2 spikhamrar. Verket ej kommit till stånd, efter hvad af Taxerings-handlingarne
kan synas.
100 Sktfe årligt smide k 150 R:dr.
82 Sktfe å 150 R:dr.
Anmärkning,
Der smidet icke finnes i jordeboken utsatt, har afverkningsbeioppet blifvit beräknädt:
för hvarje spikhammare till 50 Sktfe å 17 R:dr.
En kniphammare, jemte
Ett vals- och skärverk, samt
En plåthammare, hvardera tili 150 Sktfe.
Amnes- och Stångjerns-priset beräknas öfverhufvud till 15 R:dr Banko pr Sktfe.
Elfsborgs Läns Landskontor den 18 November 1856.
Carl Aug. Ryding*
/
-
fi
I
■
i t:: i
‘ •
-
s~
'
-
■
.
'
i
'
■
'
•
;
- ■
' . ;.• ■■.
.
°
;--- -7 ■. -u» m ph-- -h 1 1 k
-
■
ii - : 0
, ms,
• fil
'
f
"
-
T% BBS 1LEL för Städerne inom Elfsborgs Län.
Wenersborgs Stad:
Hus och Tomter
Jord '
En skattlagd, grofbladig säg
Diverse personer, som ej höra till viss näring
5
3: 3
Eo
(Ja
r S
pr
St.
455
1
Jord.
Tunni.
510
Tunnland.
403]
sr
SS
Tunni.
t»
c
3
3
Tunnland.
913]
Utsäde af
T:r.
10
T:r.
60
T:r.
30
T:r.
230
T:r.
20
T:r.
12
T:r.
100
Summa
Borås Stad:
Hus och Tomter
Jord
Tullmjölqvarnar, om 10 par stenar
Garfveri-Fabriker
Tegelbruk
Lägenheter
Krogar och minuterings-ställen. .
Borgerlig näring
Till viss näring ej hörande ^ . .
Alingsås Stad:
Hus och Tomter
Jord
Klädes-Fabriker.
Qvarnar . . .
Summa
Ulricehamns Stad:
Hus och Tomter
Stadsjord „
Handlande och deras betjening . . .
Garfverier och å dem befintlige arbetare
Färgerier och dito
Fabriks-Inrättningar
Handtverkerier och arbetare vid dem .
Embéts och Tjenstemän
Diverse personer, som ej höra till någon viss näring
Stadens enskilda kassa
Summa
Åmåls Stad:
Hus och Tomter
Stadsjord
Handlande och deras betjening
Garfverier och derå befintlige arbetare ....
Färgerier oell dito ....
Handtverkerier och dervid begagnade arbetare .
Embets och Tjenstemän
Diverse personer, som ej höra till viss näring .
Stadens jernväg och mjölqvarn samt öfrige inrättningar,
hvilka bidraga till aflöning af stadens tjenstemän . ■
Summa
Summa Summarum
594]
3
1
133
10
Summa 347]
201
204
70
310
128
403] —
9,309
1,593]*,
913]
11,030Jj}
7 h 10 60 50 250 20
6]
128 9,309.1,
420
420
96
134
134
581
1,5954
TB
330
11,03015
1,124
330
1,113
1,124
1,392
3'
6;
20
2 li
23
115
32
12 100
212
3* 20 23
20
115
100
60
100 60
80
24
212
300
300
120
70 96 581 1,113 1,592
230
230
1,303
210
60
517
387
3 20
20
210
1,364
60 317
10,509^
3,373 9
15
587 6 20
43
13
80
200
24
10
120
300
43 13 200 10 3 300
15,249]* 31 39] 171* «1| 743 117] 17] 1,232 385] 1,185'
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
H
;s
T:r.
80
T:r.
420
T:r.
130
a
T:r.
1,250
T:r.
100
T:r.
100
T:r.
650
Underhållne Kreatur.
St.
72
St.
St.
220
St.
13
St.
15
St.
60
80 420 130 1,250 100 100 630 72 6 220 13 15 60
59'
4
140]
56',
363
14
1,48 i
59] 140*
100
130
56] 563 14
300
240
1,484
3,000
100
150
160
42
300 240
400
120
5,000
840
78
10
242
10
113
78
35
10
33
24
242 10 9 113
120
20
100
120
90 10
20 100
12
30
24
140
160
515
42
73
400
800
120
40
53
840
2,100
23
90
230
10
20
12
20
50
■13
140 313
73
800
40
55
2,100
303* 3,315 514 135* 8,074 254 36 922 55
25 5 230
20 20 I3
Uppskattadt Värde.
a
H
O
3
O
CS pr
-5
ta*
’ G
3 3-
R:dr.
791,106
58
R:dr.
112,400
791,108 58 4 112,400 —
616,040
46,806
12
616,040
179,787
16
46,805 12 —
98,001
21
R:dr.
1,000
tn
c
3
R:dr.
791.106
112,400
1,000
38
1,000
904,306 38 4
13,510
15.800
5.800
150,769
20
616,040
46.806
15,310
13,800
5,800
150,769
12
20
163,679 20
11,108
6.355
826,323 32
179.787
98,001
11,108
6.555
179,787 16 8 98,001 21 8 17,641 32
174,000
39,300
295,430 22 4
215,300
174,000
59,300
513,094
36,925
513,094
56,925
215,500
513.094
36,925
76 540 2,074,028 12 — 353,632 35 8 182,321 -4
Elfsborgs J^äns Landskontor den 17 November 1836.
350,019 5
2,389,982
*
a
-It i fl »■ (t tj.
Bevil
I n i n
Ö*
Ständig
e II ä n t o r.
Arrende-
Medel.
Kostnad för
Rotel ing.
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
■lifter l:sia
Artikeln.
Efter 2:dra och 3:dje ArtikJarne.
Bränvins-
brännings-
afgift.
Summa.
/
Boskaps-
och
Åkerskatt.
Mantals-
penningar.
Summa.
Efter
2:a
8-
Jord, Hus,
Tomter, Verk
och Inrätt-  ningar.
Borgerlig
Näring.
Efter 50 och
36 SS-
Personer, sorn
ej höra lill
viss näring.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
S-.
r.
R:dr.
s.
r.
R'.dr.
s.
r.
U:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s-
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
289
40
—
844
18
9
1,401
—
i
5,751
43
1
—
—
—
—
—
—
6.267
7
1 1
__
392
16
592
16
108
12
4.715
40
25
o
—
—
—.
294
38
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,078
<2
4
1,328
42
9
4
44
—
26
16
5!
12
—
88
11
5
—
—
—
—
1
52
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
4
32
—
—
—
—
4
4
—
—
___
__
51
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
o 85
42
9
—
—
616
42
9
—
—
—
81
—
—
81
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
546
42
—
844
18
9
1,627
22
6
3,751
45
1
—
—
—
585
42
9
1,078
2
4
8,214
29
5
4
44
—
305
32
—
508
28
—
—
—
—
196
23
—
4,715
40
—
24
_
616
0
640
2
33
56
53
56
98
52
989
10
—
— :
—
—
46
58
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
66
1!
9
123
2
3
47
12
9
22
—
69
12
9
—
—
il
12
466
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
lii
fl o
—
—
—
—
—
—
15
39
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
2
16
37
6
—
—
—
—-
—
15
58
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
58
8
—
—
_
8
—
8
—
—
—
2
i!
28
12
2
—
—
—
—
—
5
58
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
58
3
—
—
2
24
2
24
—
1
32
13
8
—
—
—•
—
—
130
42
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
158
42
u
—
—
—
12
24
—
12
21
—
—
21
463
;
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
—
—
5,127
36
—
5,170
58
—
4
4
—
7
21!
,
193
12
—
—
—
—
—
—
—
2,187
36
—
—
—
—
—
—
—
1.880
—
—
4,261
—
—
—
280
24
280
24
—
513
1.126
58
—
—
289
36
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
547
56
—
—
—
,
77
—
—
77
—
—
—
—
—
49
12
—
69
-
504
56
—
289
36
—
811
13
8
2,187
56
_
15
15
—
40
—
__
5,075
47
9
8,722
42
5
47
12
9
445
12
—
490
24
9
—
_
—
503
44
—
5,193
52
—
137
24
_
196
559
27
9
423
8
48
17
9
1,166
29
6
204
201
113
9
61S
16
—
—
—
—
—
—
196
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
575
29
6
371
30
6
22
27
—
—
—
22
27
—
—
—
—
—
—
22
10
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
10
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
o
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
3
J*
-
—
—
—
—
—
—
—
15
16
—
—
-
-
-
—
—
137
24
—
196
—
—
590
4 2
8
423
8
—
—
—
—
48
17
9
575
29
6
1,775
25
If
22
27
—
204
-
—
226
27
—
15
16
—
115
9
611
16
—
—
—
—
—.
58 4
10
--
384
10
55
—
—
—
—
—
—
—
1,012
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1.067
__
-
35
_
35
—
—
—
—
—
—
—
-
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
—
—
—
2
—
—
o
—
-
3
—
—
—
—
—
—
—
30
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
55
il
—
—
5
—
5
^
86
20
—
5
-
5
_
—
2
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
118
20
—
—
—
—
—
—
—
120
44
—
0
24
—
2
24
118
24
—
127
16
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
7
45
—
233
55
—
—
—
—
160
24
—
160
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
162
28
—
1.219
21
4
183
—
—
127
16
—
584
10
1,186
28
—
118
20
—
—
—
—
7
4.3
—
2,009
21
—
—
—
—
227
—
—
227
—
-
—
—
—
162
28
—
1.219
2!
4
_
r.
_
___
365
28
563
28
26
59
o
—
—
—
—
—
60
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
66
22
—
29
5
4
—
—
29
5
4
—
80
21
6
—
18
—
—
—
—
—
—
—
257
—
—
—
—
—
—
—
...
242
45
6
317
45
6
—
—
—
24
24
—
.—
—
—
—
7
24
—
—
—
—
—
—
45
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
21
-
—
—
—
10
21
10
24
—
-
6
12
—
—
—
—
—
—
56
—
—
—
—
—
—-
-
—
64
27
2
106
59
—
—
—
9
9
—
—
35
—
—
—
—
—
—
—
254
—
—
—
—
—
—
—
—
—
267
—
—
—
—
.
44
12
44
12
—
12
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
98
45
9
—
—
—
lil
51
9
—
—
20
12
20
12
—
76
18
—
474
56
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
24
—
564
30
—
—
—
—
115
56
—
115
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
1.206
52
155
42
—
474
56
—
650
n
—
572
—
—
98
45
9
—
—
—
320
46
8
2,250
26
3
29
5
4
223
56
—
232
41
4
—
—
—
107
12
8
1,206
52
—
1,128
—
—
1,952
10
9
4,045
44
10
8,105
21
1
252
50
9
674
12
6
6,836
23
3
22,971
1
o
103
41
1
1,601
32
—
1,705
25
1
13
10
—
1,087
20
8
10,946
25
4
Iläraf eft. 5 art. 101441 5|
K1 e reci-
Statens Underhåll.
Fattigför-
sörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse Onera.
Summa
Stats-Bidra
cr
C*
Pastorers.
Kommin
strars.
Kyrko-
Betjening
s.
Summa.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
661
3
4
5 16
52
—
544
21
4
1,522
10
il
3.500
—
330
550
1,200
18.603
58
7
230
—
—
—r
—
—
—
—
—
250
—
—
—
—
—
1,250
—
—
450
—
—
50
5.445
17
9
‘ *
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
il
52
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
697
42
fl
911
5
4
516
32
—
544
21
4
1,772
10
8
5,500
—
—
1,600
—
—
1,000
—
—
1,250
—
22,737
55
1
56
55
12
_
48
21
137
5 3
320
1,000
525
24
1.608
5,534
54
49
16
—
29
il
55
—
—
115
24
—
414
—
—
1,000
—
—
—
2.082
4,276
5
o
—
52
—
—
24
1
12
—
2
20
—
45
—
—
—
—
100
203
27
5
—
—
2
—
9
8
—
16
8
—
16
—
—
—
90
19
5
2
16
—
1
—
5
—
—
6
16
—
4
—
—
—
___
33
14
s
12
—
—
8
il
15
8
—
53
16
—
192
—
—
—
864
5 i
2
2
24
—
i
4
5
16
—
8
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5,191
12
_
393
—
—
255
24
298
12
—
946
56
—
939
—
—
1,000
—
—
2,200
11.068
12
140
—
—
56
—
87
—
—
269
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
100
—
—
912
—
666
40
—
566
32
—
502
52
—
1,556
8
—
2,150
—
—
5,000
—
—
525
24
i
6,090
—
—
26,194
11
2
200
155
16
-
190
325
16
1,300
300
550
4,770
22
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
88
—
—
—
—
—
—
—
—
682
9
6
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
10
8
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— |
—
26
19
5
200
—
—
155
16
190
—
—
323
16
—
1,300
—
—
88
—
—
500
—
—
550
—
—
5,301
15
11
80
80
790
500
400
2,154
10
610
150
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
3 2
—
2
—
—
—
—
—
—
—
39
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
50
—
o
—
—
—
—
—
88
8
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
-
120
—
—
10
52
—
—
—
—
—
_
220
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
, 55
—
—
—
—
—
—
—
—
—
158
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
155
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
567
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
408
62
8
1,790
28
—
80
—
—
—
■ —
—
—
—
80
—
1,800
—
—
666
52
—
400
-
—
408
26
8
6,975
35
—
60
52
24
5
4
43
16
1 54
5
4
148
7
2
170
40
56
56
113
7
2
,
1.195
18
10
200
—
—
72
16
—
130
—
—
402
16
296
14
2
512
24
—
108
56
—
343
21
4
1,841
16
4
29
8
—
10
36
—
19
12
—
59
8
194
20
2
58
52
—
257
24
4
1,091
52
—
5
—
—
1
56
—
5
12
—
10
—-
52
19
6
6
16
—
4 9
28
161
15
6
il
52
—
5
6
—
5
18
-
17
8
—
38
16
4
—
11
50
78
55
6
281
31
—
26
52
—
10
—
—
17
.—
—
35
32
—
176
58
4
—
_
55
18
259
20
85 6
24
4
17
52
—
6
24
11
50
—
55
58
118
5
4
—
—
—
160.
2
8
445
59
9
46
8
—
16
4
8
29
24
—
91
56
8
303
41
—
—
—
—
—
—
—
481
12
6
1,562
1.2
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1.206
32
—
400
—
—
144
32
—
239
16
—
804
—
—
1,353
16
—
685
! 6
257
21
—
1,747
5
6
8,622
29
11
2,237
46
4
961
16
—
1.496
21
4
4,715
54
8
10,265
16
6,058
2,465
—
9,845
52
2
70,049
27
1
Till Berättelsen Ofver Elfsborgs Län för åren 1851—1855.
Carl Aug. Ryding.
.
■ I
-
/
,
'
.
-
l
i '
-
-
'
.
. '
.
! »*
. .
'
-
■
-
'
TABELIi för Landet
Hemmantal.
Mantal.
Kungs- och Kungs-Ladugårdar . .
Derunder lydande Hemman ....
Frälse-Säterier .........
Säteri-Ruslhåll
Rå- och Rörs-Hemman .......
Frälse-Hemman
Frälse-Skatte-Hemman
Krono-Hemman
Krono-Rusthåll
Krono-Augments-Hemman
Krono-Skatte-Hemman
Krono-Skatte-Rusthåll
Krono-Skatte-Augments-Hemman . .
Militie—boställen
Civila boställen
Ecklesiastika boställen
Gymnasii- och Skole-Hemman, Skatte .
Hospitals- och Barnhus-Hemman, Säteri
Dito dito
Dito dito
Dito dito
Rekognitions-Skogs-Hemman
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar, m
som cj under något hemmans ränta äro inbegripna
Dito dito dito
Dito dito dito
Dito obebyggde dito
Oskattlagde, bebyggde dito, deraf Ryttare-, Soldat- och Båtsmans-Torp 2
Kronotorp med frihetsår . .
Backstugor
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig ä
Dito dito på viss tid eller
Skattlaggde Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag, som ej
hemmans ränta äro inbegripne: Skatte
Frälse
Skatte
Krono
fl. Lägenheter
Frälse .
Skatte .
Krono .
utom mantal
ägande
lifsti
rätt
d
nder
dito
dito
Krono, deraf G st.
Frälse .
lag, stålugna
Dito
Dito
Laxfisken, oskattlagde
Tull-mjölqvarnar med 803 par stenar
Tull-sågqvarnar, grofbladiga . . .
Dito finbladiga . .
Husbehofs-mjölqvarnar....
Husbchofs-sågqvarnar . . .
Stampar
Kopparhammare
Stångjernsverk med 25 hamrar
Ämnesverk med 8 hamrar
Masugn
Jernmanufaktur-verk af särskilde
Vattuslägga
Glasbruk
Pappersbruk .......
Tegelbruk
Kakelugns- och Lerkärils-fabrike
Oljoslageri
Garfverier
Kalkugnar
Potlaske-Bruk
Färgerier
Kemiskt Blekeri
Bomulls- och ullspinnerier . .
Klädes-fabriker
Konstväfveri-inrättningar . .
Skeppsvarf och Skeppsbyggerier
Kronoparker och Allmänningar,
Lands- och Härads-allmänningar
Skifferbrott
Kattuns-tryckerier
Cement-qvarn
Mekaniska Verkstäder ....
Stenkärils-fabrik
Trollhätte Kanal
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser
Sockne- och andra Handtverkare
Landthandlande
om tillhöra Kr
inberäkna
öde
e
8
g°
Summa
2
222tj
17?
55}
9941}}
1221A
455f
10fk
l,954M!>
188}}
277A
107}
37
128|5
1
1
20.Y
1
1A
i
Mantal.
4
3
259^
19J
67
1,61641
13345
74J5
14 A
644
2,950-A
2725J
4234
1714
1
1
27
55
3‘
=r
- f
Utsäde af
St,
22
80
40
632
10,005
7
6,122
12
889
12
19
4
1
586
205
18
1,325
268
42
2
12
8
1
24
1
1
4
54
2
o
43
10
8
20
T:r
1
lå
145J
9
31
411
98:
13f
4
791
76
122
61
20
64
2
23;
1
3
T:r
W
T:r
106 -  34 —
8
9
1,170
76
225
3,598
590
1374
41
144
8,133
591
859
424
118
478
2
2
73
1
3
13
5'
af
18
794
li
~14
74
4
44
688
44
1464
2,785
303
934
23
10}
4,911
441
662
327
97
319
5
5
61|
2
7
24
3'
4
32
896
34
56
3
33
T:r
T:r
4,194’J
120,6
11,8831| 17,46611 11,9721
32
36
4,934
2944
1,313
20,892
3,693
878
180
74
48,958
3,289
4,790
2,233
800
2,517
28
30
592
14
42
37
122
57
6
9,990
7
112
3
1,205
T:r
T:r
T:r
14
15
1,410
136
3734
9,844
326
3224
70
30
9,945
1,274
1,915
728
250
732
8
20
151
4
12
10
275
15’
634
2,581
5
6
1795
185
1
35
96
52
12
10
6
2
7
186
34
55
567
119
64
1'
1
1,691
120
206
67
29j
68
2
t
a
25
1
3
20
22:
3,363
262
742
14,338
1,301
721
146
52
26,245
2,534
3,889
1,515
488
1,723
25
232
16
40
43
197
93,
82|
13,019
28
1,125
12
1,239
30,468}) 21111 3,159 J
73,513’
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraset.
T:r
5
5
851}
53
179}
2,277
583
78
19
4
4,651
421
697
374
123
363
12
5
134
6
18
8
11
10,879.
T:r
48
54
6,776
453
1,396
20,014
3,545
787
229
72
48,777
3,559
5,271
2,581
734
2,843
14
18
488
7
21
26.;
79
33}
75
4,519
11
9
525
T:r
T:r
12
135
2,976
190
629
11.194
1,364
2855
93
41
20,019
1,774
2,818
1,271
431
1,238
25
30
285
10
35
12
13
16
129
3,386
14
112
15
127
102,965
96
108
18,073
1,277
5,062
71,977
12,913
3,212
538
240
164,761
11,616
10,050
8,129
2,902
8,694
112
170
2,276
56
168
118
416
193
18
30,G48
28
225
15
4,201
48,558 358,292
T:r
42
47}
5,646
551
1.510
32,815
1,311
1,071
209
•10
36,800
4,206
7.190
2,709
1.027
2,903
40
90
671
20
60
33}
89"
53
253
7,811
16
~~36
603
T:r
T:r
107,912
131
9
25
490
10
250
61
50
31
11
32
1,049
12
268
2,332
524
29
4
4
6,954
485
828
357
142
343
8
2
100
4
12
T:r
42
120
133
19.747
1,700
4,658
99,584
7.777
4,348
875
297
143,983
15,786
24,959
9,495
3,051
10,406
175
1,785
128
320
247
1,476
683
468
82,450
164
6,900
72
9,058
Underhållna Kreatur.
St.
St.
St.
1,105) 13,5011 450,845
962
65
196
3,684
588
155
34
14
10,857
837
1,099
446
145
521
4
4
82
2
6
10
8
6
183
16
18
1,482
136
321
5,803
321
325
75
35
8,018
1,021
1,974
641
255
683
8
8|
142
4
12
5
6
5
179
12
2
24
27
3,985
275
833
16,319
2,049
645
154
5
33,915
2.442
4,009
1,644
569
1,741
12
24
244
6
18
34
89
41
132
12,427
10
352
24
684
St.
1,413
100
392
6,196
1,049
244
43
23
17,508
1,069
1,639
729
269
753
8
9
148
4
12
19
56
34
128
9,165
7
64
36
273
St.
24
27
3,924
196
1,104
16,949
3,150
643
152
76
38.651
2,593
4,292
1,798
737
1,865
4
20:
359
2
6
152
74
256
16,293
14
250
811
St.
16
18
1,575
117
350
6,478
857
317
74
38
12,795
1,157
1,927
649
224
734
6
8
136
3
9
28
86
39
125
1,080
7
465
48
488
70
St.
35
1,946
9
46
6
2
1,714
146
288
96
36
95
176
150
35
Uppskattadt
värde.
R:dr
4.000
5.000
1,263,834
97,700
181,631
3,505,710
630,590
134.350
35,110
11,139
7,748,794
636,157
873,275
376,258
133,175
332,179
12,500
4,400
36,200
2,900
3.300
5.000
6,075
26,875
14,143
32,822
49,555
1.000
2,375
185,092
2.300
530
100
664,750
140,643
132.350
666
18,646
8,000
905,390
191,635
500
30.000
24.000
78.000
2,041
12.000
11,275
11,000
118,650
771,500
2,000
642,000
22,000
750
300
20,000
40
19,9491 21,529| 82,782| 41,407| 94,534| 29,924| 4,794 | 20,162,179
16
32
u t i Elfsborgs Län.
*
a
Ii
d
a
9-
Bevillning.
Efter 4851 och 1855 årens Bevillnings-Förordningar.
Efter lista
Artikeln.
Från och
med S till
och med 7 SSSS
R:dr
6
12
634
50
173
3.193
595
152
32
14
7,824
668
1 125
280
114
374
3
7
69
3
4
3
22
68
35
2,890
6
•2,258
11
500
260
46
63
6
42
6
12
159
18
32
42
6
42
9
30
12
30
1
36
*>
42
17
30
II
86
92
4
3
12
1,122
11
16
42
Efter 2:dra Artikeln.
R:dr
Från o. med
19 till och
med 36 ««.
R:dr
24
23,128)28
22
699
1,823
7
9
2,253
174
319
8,814
1,376
263
52
17
14,993
1,030
1,505
157
64
134
20
9
7
8
15
53
19
47
289
1
200
2
316
3
1,707
343
375
1
56
12
2 061
345
55
49
213
3
29
134
28
19
193
1,300
4
678
27
43
10
12
668
249
96
685 -
26
22
33
24
Efter 3:dje
Artikeln.
R:dr
10
Bränvins
brännings
afgift.
R:dr
36
—
—
4
36
—
6,177
18
7
1,089
-
—
22
20
6
12,686
2
—
1,508
20
—
697
40
—
173
32
—
267
10
—
18.926
15
2
3.500
16
—
2.196
19
5
1,777
36
—
27
28
10
75
36
—
177
3
50
2,548|271 8| 44,578[23] 8| 9|lo|-| 49,397
24
Summa.
r. R:dr
75
9,065
1,313
517
24.694
3.480
1,113
258
299
41,766
5.199
4.827
2,215
910
2,413
23
16
76
7
4
11
38
299
57
47
3,229
7
2,458
13
816
1.967
390
438
1
03
18
2.220
378
fil
59
225
5
31
152
28
19
20 i
6
1,387
770
31
43
II
3
85
13
920
791
249
108
701
24! 6 119,662 17 10
Ständiga llän tor.
Jordeboksoch
HemmantalsRänta.
Hulr
867
981
144
1,585
374
125
79.641
8.112
11.680
4.919
1,736
5.027
88
14
46
101
50
7
235
139
1,288
23
34
312
724
1.830
27
7
36
10
10
Krono
tionde.
B:dr
21
8
9.789
1,356
562
77
22
19.804
1.853
2.559
1,052
344
597
6
58
5
U
17
19
10
6
120,1801461 8| 28,199
15
Afrad.
R:dr
340
11
106
59
143
4 558
3
11 58,432 28
Mantals
penningar.
R:dr
9
12
931
77
259
5,153
862
294
65
27
11.734
946
1.587
456
163
578
5
4
61
4
6
2
36
94
44
4,130
4
2,329
5
781
263
53
79
5
8
205
41
9
II
23
1
2
18
15
110
31
1,539
36
12
24
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
och
andra Inrättningar.
R:dr
5,539
176
Summa.
R:dr
43
931
1.294
260
15,940
2.303
3.438
743
253
148,757
15,309
20 657
8 611
2.820
8,533
99
4
13
56
119
63
62
456
25 4
1.438
4,130
4
2,329
5
781
23
3
5.142
781
1,959
80
2
1,539
15
19 24 —
4| 33,222|45| —| 5,716|22| 9] 255,752|l4[ 8
Arrende
medel.
R:dr
198
1,352
883
202
547
83
1,800
39
15
16
Kostnad
för Rustning
och
Rotering.
R:dr
9'/
1.122
720
33.109
3,235
1,767
634
192
60.078
9,963
9,148
1 015
652
745
15
366
7
21
12
12
66
1
10
5,074) 7) <jj 122,994)38) ,4
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
R:dr
32
36
4.740
367
1.092
20 302
1,967
818
185
83
39.416
3.589
5.355
2.159
769
1,346
25
20
449
12
28
12
19
30
17
62
4 585
35
1,009
24
283
1,542
16
690
2
160
91,285
16
10
Kapellaners.
R:dr
12
13
1,507
124
363
6,854
898
299
68
30
13.937
1,241
1,775
688
258
567
8
6
151
4
11
4
8
8
2
298
299
8
70
360
202
24
Kyrko
betjening
-
R:dr
5
6
644
52
146
3,063
330
128
26
1 I
5,083
507
736
271
108
198
79
2
6
2
1
1
20
490
10
3
12
33| 2| 30,0871361 9| 11,961
31
Summa.
R:dr
5d
6.892
543
1,603
30.220
3,197
1,246
280
124
58,437
5.339
7.866
3,119
1.137
2,112
38
28
680
19
47
19
32
40
21
83
5,374
45
1,309
35
366
1.902
892
2
160
16
133,336) 5) 6
Fattigför
sörjning.
R:dr
20
22
3,479
265
797
15,844
2,452
647
148
67
31,829
2,734
3.889
1,658
589
1 999
15
16
272
7
21
7
16
240
67,042
Skjuts.
Väghållning.
Diverse nfgifter,
onera
och allmänna
besvär.
R.dr
11
8.422
2,173
313
64
34
25.772
1,666
2 770
384
134
456 -
12
R:dr
26
30
5,735
395
1.216
22.267
2,900
789
150
67
43,898
3.868
6.032
2.350
857
2,873
57
18
897
28
82
28
8)42,204 28) 4| 94,572j3o| 4
R:dr
20
22
2,164
189
601
14.796
1.507
626
163
70
25,983
2.812
4.063
1.309
431
1,572
10
13
200
5
14
5
48
81
23
103
8,099
14
1.700
3
550
176
39
1
4
252
13
12
10
1
17
1
940
25
8
16
24 —
45
68,7611 1 2
Summa
Statsbidrag.
R:dr
575
28,366
5,124
5,716
165,296
21,311
11,295
2.444
1.109
436.524
46.894
59.255
21,547
7,734
21,254
258
96
2,628
131
311
135
197
889
452
1.739
20,834
70
7,797
56
2,515
26
41
9.197
1.211
2,397
1
97
37
9.350
176
435
84
82
260
7
33
191
28
19
232
6
1 503
4
867
34
31
43
12
7
98
18
4 720
4,431
249
149
736
13
5
42
27
39
21
28
33
45
17
18
47
35
23
21
20
24
23
30
30
22
25
30
35
9
36
36
28
36
12
43
34
9
32
33
17
10
9
8
10
8
4
6
10
9
8
7
10
9
3
10
2
3
2
7
10
10
10
5
7
II
909,400
Elfsborgs Läns Landskontor den 17 November 1856.
Carl Aug. Ryding.
Till Berättelsen öfver Elfsborgs län för åren 1851—1855.
KONGL. MALTS BEFALLNINGSHAFVANDES
UTI
SKARABORGS
TILL
* underdånighet afgifna
FEMÅRS-BERÄTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 oell 1855.
STOCHHOLM, iss:.
P. A. NOBSTEDT & SÖNE It,
KONGL. BOKTRYCKARE.
Underdånig Berättelse om tillståndet uti Statistiskt och
Ekonomiskt hänseende inom Skaraborgs Län, åren
1851 till och med 1855.
§ i
Länets allmänna beskaffenhet.
1 afseende å Länets loge och naturförhållanden åberopas, till undvikande af obehöflig
vidlyftighet, de uppgifter, som innefattas uti den sednast, eller för åren 1848,
1849 och 1850, afgiliia berättelse. Dess rika tillgångar till en högst betydlig
industriel utveckling äro redan der anmärkte. Om de väl begagnas, hvartill ock
hågen synes vara allvarligt rigtad, samt lämpliga och behölliga åtgärder för underlättandet
deraf vidtagas, är det ©tvifvelaktigt att åkerbruk och boskapsskötsel inom
orten, hvilka redan under den sednare tiden gjort stora framsteg, snart skola erhålla
en ännu betydligare tillväxt.
I likhet med hvad uti föregående berättelser iakttagits, torde sådana allmänna
företag, som för dylikt ändamål tillkommit, i sammanhang härmed böra omförmälas.
Den uti nyssnämnde berättelse omnämnda, af mig gjorda underdåniga framställning
om förnyad undersökning angående möjligheten att vidtaga sådana åtgärder
för reglering af Wenern.i vattenhöjd, hvarigenom de betydliga öfversvämningarne
å vissa delar af den till nämnda sjö gränsande mark, som ofta inträffat och
medfört betydlig skada jemte hinder för markens odlande, skulle kunna förekommas
och i hvilket afseende förslag redan år 1823 blifvit af numera aflidne ÖfverDirektören
Hagström upprättadt, har den 7 December 1852 blifvit af Eders Kongl.
Maj:t pröfvad. Dervid bär Eders Kongl. Maj:t, till understöd för en dylik undersöknings
utförande, nädigst anvisat ett statsbidrag af 5,000 R:dr B:ko, under vilkor
att de, som för frågans utredande vöre intresserade, förbunde sig att tillskjuta
hvad derutöfver kunde erfordras. Sedan strandägarne uti såväl Skaraborgs, som
Elfsborgs och Wermlands Län, ifrån de 2:nc sednare genom utsedda ombud, vid
af mig utlyst sammanträde, antagit nämnde vilkor, har Eders Kongl. Maj:t den 22
4
Juli 1833 i nåder förordnat om berörde anslags utbetalande i då bestämd ordning,
samt uppdragit åt Öfversten m. m. Ericson att leda utförandet af undersökningen.
Densamma blef ock ofördröjligen derefter företagen och, enligt hvad som blifvit
mig meddeladt, lärer betänkandet snart vara att förvänta.
Hamnbyggnaden uti Lidköping, som äfven omförmäles uti nästföregående berättelse,
blef år 1833 afsynad och godkänd. Den hade dock, på sätt uti nämnde
berättelse upplystes, redan år 1830 blifvit så nära fullbordad, att den kunde för
seglationen begagnas. Anläggningskostnaden har uppgått till 185,084 R:dr 33 sk.
7 rst. hvaraf 84,750 R:dr erhållits såsom statsbidrag och 35,000 R:dr såsom lån
af Handels- och Sjöfartsfonden. Återstoden är dels tillskjuten af hamnbyggnadsbolaget
och dels bestridd af hamnafgifterne. Denna hamnbyggnads stora gagn för
staden och orten är redan ådagalagdt genom den mer och mer tilltagande span
målsutskeppningen.
Inllutne hamnafgifter hafva uppgått:
år 1851 till
11,672: 42.
» 1832 »  9,862: 9.
» 1853 »  8,826: 44.
» 1854 »  12,804: 38.
» 1855 «  16,902: 8.
Efter det Eders Kongl. Maj:t den 14 November 1851 nådigst beviljat ett
anslag af 400 R:dr R:ko för undersökning om möjligheten att, genom upprensning,
göra någon del af Lida-än segelbar ifrån Lidköping, har denna undersökning blifvit
verkställd af Kapitenen vid Mekaniska Korpsen J. Westman. Dervid har blifvit
utrönt, att en sådan upprensning kan verkställas till Närefors, nära 2 mil från Lidköping.
Kostnaden derför har beräknats till 80,909 R:dr för 6 fots djup och till
47,419 R:dr om djupleken skulle inskränkas till 4 fot. Som den betydligaste
arbetskostnaden skulle uppkomma för sträckningen närmast Närefors, är särskild beräkning
gjord för den händelse, att upprensningen icke blefve verkställd längre än
till Sjötorp, 1 */> mil, i hvilket fall kostnaden ansetts utgöra, för 6 fots djup, 25,166
R:dr 16 sk. och för 4 fots 13,885 R:dr. Vid särskilda sammanträden, hvartill
de af Länets invånare, som kunde finnas derför intresserade, varit kallade, har
frågan om åtgärder för nämnde upprensningsarbetes utförande utgjort föremål för
öfverläggning. Som emedlertid förslag under tiden uppstått om anläggning af bibana
ifrån Lidköping till vestra stambanan, har, i afbidan å det resultat, hvartill
detta förslag möjligen kan komma att leda, afgörandet af förstnämnde fråga blifvit
uppskjutet.
De uti sednaste berättelse omnämnde hamnby g gnaderne uti Mariestad och Iljo
äro fullbordade.
s
Till understöd för förstnämnde hamnbyggnads utförande, genom ett derför
inom staden och orten bildadt bolag, täcktes Eders Kongl. Maj:t den 28 November
1831 nådigst bevilja ett anslag, motsvarande 3/4:delar af beräknade kostnaden, utaf
Handels- och Sjöfartsfonden, stort 34,890 R:dr, hvarjemte Eders Kongl. Maj:t sedermera,
då anläggningskostnaden, till en del genom hamnens utvidgande utöfver hvad
som förut varit afsedt, öfverstigit det uti förslaget beräknade belopp, nådigst bifallit
ett lån ifrån nämnde fond af 10,000 R:dr B:ko. Hamnen blef till hufvudsakligaste
delen fullbordad år 1854, fastän, i anseende till några smärre återstående arbeten,
afsyningen först sistlidne år verkställdes. Hela anläggningskostnaden utgjorde vid
afsyningen 53,260 R:dr 25 sk. 11 rst., hvartill sedermera kommit för en ytterligare
anlagd hamnarm och vägar m. m. 3,444 R:dr 21 sk. 5 rst. samt inköp af
ett mudderverk 2,600 R:dr B:ko. Hamnen är beräknad att, vid Wenerns vanliga
vattenhöjd, hafva mer än tillräckligt djup för sådana fartyg, som kunna passera Götha
och Trollhätte kanaler. Men då, enligt hvad kändt är, nämnde sjös vattenhöjd
under de sednare åren högst betydligt sjunkit, samt medeltalet deraf sistlidne år,
enligt mig meddelade anteckningar vid Sjötorps kanalstation, förda ifrån och med
år 1819, varit betydligt lägre än någonsin under denna tidrymd förekommit och
med cirka 5 fot understigit medelhöjden åren 1851, 1852 och 1853, har detta
högst ovanliga förhållande, som betydligt försvårat seglationen i allmänhet på Wenern
och till dess hamnar, äfven utgjort hinder för mera djupgående fartyg att uti nyss
nämnda hamn inlöpa och således hittills menligt inverkat på trafiken. Det fordras
likväl endast ganska ringa förändring häruti, för att den rymliga och väl utförda
hamnanläggningen skall fullkomligt medföra den nytta för orten, som dermed åsyftats.
En betydlig spanmålsutskeppning har dock redan under sistlidne och innevarande
år blifvit åstadkommen. Ilamnafgifterne utgjorde sistlidet år, då nya taxans
tillämpning vidtogs, 3,226 R:dr 40 sk. 8 rst. B:ko.
Till Hjo hamnbyggnad beviljade Rikets Ständer vid 4850 års Riksdag ett anslag
af 50,000 R:dr B:ko. Denna anläggning, som sistlidet år afsynades, har
kostat 66,060 R:dr 4 sk. 3 rst. B:ko. Hamnafgifterne uppgingo sistlidet år till
2,951 R:dr B:ko. Att den lättnad för kommunikationen, som med berörde hamnanläggning
varit afsedd, kommer att särdeles fördelaktigt inverka på staden och
orten kan med tillförlitlighet slutas af den erfarenhet, som redan vunnits under den
korta tid hamnen varit begagnad.
En fråga, som under de sednare åren åter förekommit och är af stor vigt,
icke blott för Länets sjökommunikationer, utan ännu mer för den betydliga seglation
till och ifrån andra orter, som på Wenern bedrifves, är upprensningen af det så
kallade Ul/eredssundet emellan Kållandsö och fasta landet Genom öppnandet af
6
en sådan kommunikation skulle nemligen den både längre och med betydliga svårigheter
förenade segelleden igenom Ekens klippiga skärgård undvikas. Då denna
sednare, under mörker och hårdt väder, icke utan äfventyr kan passeras, föranledes
deraf, under den mörkare årstiden, icke ringa uppehåll och olägenheter och
inträffa derstädes årligen olyckor. Förslaget att, medelst nämnde upprensning, bereda
en ny, säkrare farled, hvarigenom ock väglängden emellan Lidköping samt
Götheborg blefve betydligt förkortad, har ock derföre omfattats med lifligaste intresse,
icke blott af Länets invånare, utan äfven af dem å andra orter, som idka
sjöfart på Wenern. Enligt ett för flera år tillbaka, under numera Öfversten m. m.
Ericsons kontroll, upprättadt förslag, är kostnaden beräknad till omkring 80,000
R:dr B:ko I anledning af förnyad underdånig framställning om anvisande af statsanslag
till berörde allmänt nyttiga företags utförande, har Eders Kongl. Maj:t den
8 Maj sistlidet år nådigst förklarat att, med afseende derå, att de uti saken intresserade
icke erbjudit något särskildt bidrag dertill och å hvad i öfrigt förekommit,
Eders Kongl. Maj:t för det då närvarande icke funne skäl vidtaga åtgärd
för beredande af statsanslag för nämnde ändamål. Sedermera har likväl aktieteckning
blifvit, såväl inom, som utom orten, öppnad för anskaffande af någon del af
de erforderlige medlen och ärendet torde derföre, i dess sålunda förändrade skick,
snart åter blifva understäldt Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
§ 2.
Invånare.
Enligt sednaste berättelsen utgjorde folkmängden år 1830:
Deraf
Manspersoner.
Qvinspersoner.
Summa.
Skatt frie.
Betalande.
95,180.
100,703.
193,885.
88,182.
107,701.
Mantalslängden^
för de följande åren uppta
ga:
år
1851
. . . 96,471.
101,836.
198,307.
89,376.
108,951.
år
1832
. . . 97,293.
103,227.
200,520.
90,402.
110,118.
år
1855 .
. . . 97,643.
103,463.
201,106.
90,831.
110,275.
åi-
1851
. . . 97,957.
105,985.
201,942.
90,760.
111,182.
år
1853 . .
. . . 99,869.
105,550.
205,419.
95,517.
111,902.
Af de för sistnämnde är antecknade voro boende i:
Deraf
Manspersoner.
Qvinspersoner.
Summa.
Skattfrie.
Betalande.
Mariestads Stad. . .
954.
1,178.
2,132.
834.
1,298.
Lidköpings d:o .
1,232.
1,536.
2,768.
1,071.
1,697.
Skara d:o .
891.
1,135.
2,026.
857.
1,169.
Sköfde d:o .
467.
596.
1,063.
571.
692.
Iljo d:o . . .
409.
552.
961.
346.
615.
Falköpings d:o .
350.
429.
779.
290.
489,
Summa 4,303.
5,426.
9,729.
3,769.
5,960.
Norra Wadsbo Fögderi
11,650.
12,332.
23,962,
11,485.
12,477.
Södra d:o d:o
13,382.
14,503.
27,685.
12,852.
14,833.
Höjentorps Fögderi
15,793.
16,474.
32,267.
14,715.
17,552.
Wartofta d:o
14,721.
15,450.
30,171.
12,869.
17,302.
Skara d:o
17,664.
18,551.
36,215.
17,024.
19,191.
Leckö d:o
22,376.
23,014.
45,390.
20,803.
24,587.
Summa
95,566.
100,154.
195,690.
89,748.
105,942.
Folknummern har således under de 5 sista åren ökats med 9,556, hvaraf
4,689 mankön och 4,847 qvinkön. Af nämnde tillökning belöper på städerne
1,125 och på landsbygden 8,411. Beräknas den särskildt för de skattfrie och för
de betalande, utgör den å de förre 5,335 och å de sednare 4,201, samt är således
jemförelsevis störst för de skattfrie, då deremot förhållandet i detta hänseende
var motsatt under den tidrymd, som sednaste berättelsen omfattade. Detta resultat
har dock uppenbarligen varit föranlcdt af de vid sednaste Riksdagen fattade beslut,
hvarigenom skattfriheten för personer tillhörande arbetsklassen blifvit utsträckt.
Berörde tillökning uti folkmängden utgör i medeltal 1,907 personer för året
eller något mindre än under den period, som sednaste berättelsen omfattade, då
den var 2,069 årligen. Men härvid bör tillika anmärkas, att förökningen var betydligast
sistlidet år, då den uppgick till icke mindre än 3,477, så att på alla de
föregående 4 åren endast belöpte 6,059.
Af ofvannämnde folkmängd för år 1855 utgjorde backstugusittare och inhyseshjon:
-
8
Norra Wadsbo Fögderi
Södra Wadsbo
d:o
Ilöjentorps
d:o
Wartofta
d:o
Skara
d:o
Leckö
d:o
Äldre.
Männer.
586
1,244
1,648
989
224
657
Hemmavarande barn.
Qvinnor. Mankön. Qvinkön.
Summa.
777
1,658
2,108
1,421
299
880
765
1,519
1,680
975
480
994
747
1,501
1,809
1,006
498
1,117
2,875
5,722
7,245
4,595
1,501
5,648
Summa
5,548
7,145 6,215
6,678
25,582
Sammanlagda antalet utgör något mera än '/s:del af folkmängden på landtbygden.
Det förut vitsordade förhållandet, att Länets invånare i allmänhet äro fredlige
och arbetsamme, har lyckligtvis fortfarit. De sista årens goda sköldar och de
höga priser, hvartill, i följd af liflig och fördelaktig export, alla landtmannaprodukter
kunnat afsättas, hafva betydligt förökat välmågan hos Länets jordbrukare. Den redan
förut befintliga hågen För odlingar och förbättringar uti åkerbruket har ock deraf
ytterligare stegrats. Då de många arbeten, som deraf framkallats, fordrat ökad
arbetsstyrka, har svårigheten att erhålla tillräckligt antal arbetare, i förening med
prisstegringen å lifsförnödenheter, föranledt en högst betydlig tillökning uti arbetslönerne
och, oaktadt berörde stegring, har således den arbetande klassens ställning
märkbart förbättrats. Till nämnde tillökning har likväl äfven i väsendtlig mån bidragit
det tillfälle till arbetsförtjenst, som yppats vid anläggandet af vestra jernvägsstambanan,
samt att, då nämnde arbete påbörjades, dagspenning och arbetsbeting
så bestämdes, att dervid använde arbetare kunde påräkna vida högre aflöning, än
den då inom detta Län vanliga.
De ofvannämnde höga priserna å alla landtmannaprodukter, under ymnig penningetillgång,
hafva ock i ytterlig grad stegrat spekulationen på jordegendom. Försäljningsvärdet
har derföre under sistlidne och synnerligast under innevarande år så
stigit, att egendomar, som under de nästföregående åren blifvit inköpta till priser,
som då ansågos höga, åter kunnat försäljas med högst betydlig vinst. Dessa förhållanden
hafva framkallat en allmän lockelse att sälja och köpa egendomar, utan
att,
9
att, vid den svindel, som synes hafva bemäktigat sig sinnena, någon tillförlitlig
kalkyl i allmänhet tyckes ligga till grund för köpeskillingarnes bestämmande. Äfven
om man bör kunna hoppas, att, då Svenska jordbrukets produkter nu, mera än
förut, blifvit föremål för export och uppmärksamhet på allmänna verldsmarknaden,
de derigenom öppnade lättade utvägar till afsättning jemväl framgent skola fortfara
och verka fördelaktigt, torde det derföre vara att befara, att om de under sista
åren, påtagligen af tillfälliga orsaker, gängse höga spanmålspriser blifva nedsatte,
samt lånetillgångarne något förminskas, sådant kommer att bringa mången af dem,
som verkställt egendomsköp till högt pris, uti förlägenhet, hvarigenom en svår reaktion
uti de nuvarande förhållanderne lätt skulle kunna inträffa.
För ungdomens undervisning finnes inom Länet ett fullständigt elementarläroverk
uti Skara och en elementar-skola i Mariestad. De ordinarie lärarne
äro vid det förra 17 och vid den sednare 5, hvarförutan till biträde vid undervisningen
varit anställde, vid Skara läroverk 1 eller 2 och någon gang 3:ne duplikanter
samt vid Mariestads skola I sådan. Antalet lärjungar har utgjort:
åren 1831. 1832. 1853. 1854. 1855.
Vid Skara läroverk
283. 290. 294. 300. 311.
Vid Mariestads d:o
71. 74. 73. 87. 84.
Derjemte finnas uti Länets städer, en apologist-skola i Skara, en skola i Lidköping
med 2:ne lärare, pedagogier i Sköfde, Iljo och Falköping samt folkskolor
efter lankaster-methoden i samtlige städerne. Till bidrag för lärarnes aflöning vid
dessa sistnämnda skolor i Mariestad och Lidköping täckes Eders Kongl. Maj:t, af
egna medel, årligen lemna 100 R.dr B:ko för hvardera.
Inom samteliga landsförsamlingarne i Länet finnas folkskolor ordnade i öfverensstämmelse
med föreskrifterne uti Kongl. Stadgan om folkundervisningen. Sistlidet
år utgjorde dessa skolor 141 fasta och 47 ambulatoriske, och begagnades undervisningen
i de förra af 11,103 och i de sednare af 4,439, eller tillhopa 15,742
barn. Af dessa hafva, i medeltal, ungefärligen :i/4:delar dagligen varit närvarande;
dock gäller härvid enahanda anmärkning, som uti sednaste berättelsen, att förhållandet
emellan de inskrifne och de dagligen närvarande barnens antal varit betydligt olika
i särskilda skolor.
Den till bidrag för berörde skolors underhållande anslagne folkskole-afgiften, -  till den del densamma kontant influtit och blifvit till vederbörande skolstyrelser
anordnad, har utgjort:
Berättelse öfver Skaraborgs Lån för åren 18£1—1855. ^
10
år i 881
16,872: 46. 7.
1852
17,009: 44. —
185
1854
17,235: 31. 3.
1855
17,501: 40. 8.
Samma 85,643: 33. —
Derjemte har, såsom understöd till lärarnes aflönande, för vissa skolor, af dertill
afsedda allmänna medel anvisats:
år 1851
1,188: 22. 6.
1852
1,213: 16. —
1853
1,266: 32. —
1854
1,320: — —
1855
1,093: 16. —
Summa 6,081: 38. 6.
Uti Skara folkskolelärare-seminarium har förhållandet med eleverne varit följande:
-
Inskrifne.
Utexaminerade.
1851
41.
22.
1852
40.
12.
1853
15.
1854
54.
15.
1855
48.
18.
Skara veterinär-inrättning har, efter det Rikets Ständer, vid sednaste riksdagen,
anvisat af Eders Kongl. Majit föreslaget statsbidrag till lärarnes aflönande
och elevers understödjande, erhållit ny organisation i öfverensstämmelse med ett al
Eders Kongl. Majit den 20 Juli sistlidet år i nåder utfärdadt reglemente. Enligt
detsamma har inrättningen nu 2:ne lektorer, af hvilka den ena tillika är föreståndare,
och en adjunkt. Utom det att 7 elever, jemlikt aflidne Professorn llernqvists
testamente, på stället undfå fritt kosthåll under läroterminen, åtnjuta fem sådane
stipendier af ofvannämnde statsanslag, så att 12 fri-elever numera underhållas.
Inrättningens räntebärande fond utgjorde vid 1855 års slut 11,700 R:dr, hvartill
bör läggas cirka 1,000 R:dr B:ko af inbetaide lån, hvilka medel vid årets slut
ännu icke kunnat åter göras fruktbärande.
Sedan föreståndaren för Degebergs landlbruks-institut, Nonnen, uppsagt det med
honom upprättade kontrakt, att upphöra den 1 Oktober 1852. har denna inrättning,
i öfverensstämmelse med afslutadt nytt kontrakt, ifrån nämnde tid fortfarit
blott såsom undervisningsanstalt för rättare-lärlingar, till lika antal, som förut, eller
n
24. Inrättningen har af den skicklige och nitiske föreståndaren fortfarande blifvit
vårdad på samma förtjenstfull sätt, som tillförene, samt således med skäl bibehållit
det förut vunna förtroendet. Ifrån inrättningens stiftelse år 1834 till sistlidet års
slut hafva derifrån utgåtl 187 elever och 263 rättare-lärlingar, utom 7 betalande
elever.
I fråga om sedligheten inom Länet gäller i allmänhet enahanda fördelaktiga
omdöme, som förr blifvit meddeladt. Det lyckliga förhållande bör dock anmärkas,
att, i följd af sednaste lagstiftningen för bränvinstillverkningen och försäljningen,
förbrukningen af bränvin högst betydligt aftagit och särskildt har förbudet
emot bräuvinsutskänkning vid marknader, auktioner och åtskilliga andra tillfällen
då större folksamlingar inträffa, i nämnde afseende verkat särdeles förmånligt
De nitiska omsorger, som kronobetjeningen och öfrige åklagare egnat åt beifrandet
af olollig bränvinsförsäljning, synas ock, i förening med den numera stadgade strängare
bestraffningen för dylika förbrytelser, hafva bidragit till förminskandet af lönnkrögeriet.
Genom fortfarande uppmärksamhet och om socken-nämnden och öfrige
för ordning nitälskande personer inom hvarje ort tillika lemna det understöd dervid,
hvartill jag ansett mig böra både offentligt och enskildt uppmana, är det jemväl
att hoppas, att, fastän den vinst, som undgåendet af den höga beskattningen
medför, numera innebär ännu större lockelse än fordom, det skall blifva möjligt att
mer och mer utrota dessa lastens nästen.
Åtal för oloflig bränvinstillverlening eller försäljning hafva lemnat följande resultat:
För olollig bränvinsbränning
För
oloflig bränvinsförsälj
ning
sakfällde personer.
ådömde böter
i Riksdaler.
sakfällde personer.
ådömde
böter i
Riksdaler.
Q30
£30
£30
Q-o
—3
p.
0:3
C3°
03 =
03 =
£03
OSo
030
Cjo
030
033
030
033
5:0
't
—■
*0
"3
-D
—;
"5
“
~-
**
—
-*
3=-
33"
30
33.
33.
33
33
h*
CO
ec
OO
CO
«
00
co
©o
CD
OD
CD
OD
OD
eo
CO
CO
00
00
DO
ec
tc
w
fe.
r
t4
9’
jt.
Ct
tc
w
f6*
pc
tc
ot
fc.
ps
Norra Wadsbo
Fögderi
2
3
1
2
8
30
lOlj
16]
43’
399
67
39
61
103
82
1,330
930
1,700
2,030
1,485
Södra Wadsbo
dito
2
6
3
15
39
30
173
91]
591]
1,816]
34
83
101
109
91
960
1,610
2,010
2,330
2,130
Höjentorps
dito
3
3
19
37
■*6.1
1061
*6j
1,136]
3,723]
38
44
65
84
96
630
863.]
1,410
1,683]
1,747
Wartofta
dito
8
3
10 i
81
394
69
128
4,888]
7,043
42
72
94
96
60
970
1,450
1,900
1,340
1,578]
Skara
dito
—
-
i
17
13
—
-
23
480
765]
36
47
87
83
73
790
930
1,9.90
1,830
1,785
Leckö
dito
1
-
-
7
13
13J
-
-
2631
1,273
53
69
102
93
94
1,190
1,420
1,800
1,760
2,614
Mariestads Stad . . .
—
-
—
—
—
-
—
20
—
18
22
16
4
1
340
630
380
100
10
Lidköpings dito
. . .
-
-
-
—
1
—
—
—
-
277
-
7
—
3
21
—
100
-
30
283
Skara dito
-
—
—
-
—
—
—
—
-
—
2
3
15
1
2
60
80
310
20
46]
Sköfde dito
. . .
-
—
—
-
—
—
-
-
—
—
2
-
2
6
-
60
-
80
200
-
Tljo dito
. . .
40
-
30
Falköpings dito
1
1
1
1
1
20
20
10
20
10
Summa
16
15
Il(t63|216
554
45t|]
278
7,123!
13,297:1
jsiS
'407
546
Is83
324
6,550
8,073]
11,630
11,363]
11,721
13
I afseende å åtalen för oloflig bränvinstillverkning bör anmärkas, att de fleste
skett för sådan, annars lofgifven tillverknings utöfvande på helgedag.
Enligt de vid länsfängelset förda journaler har förhållandet med der häktade
personer varit följande:
år 18S1
1832
1833
1854
1855
Ransaknings
fånsar.
StrafT-fångar för under
sående
af
-5J
CJQ O:
O:
cr -
; 'I- »I
-
2.3
50
13
12
6
Summa
Medium i hela tal
Medeltalet under
nästförutgångne
3:ne år . . .
131
27
19
109
227
132
100
75
613
129
103
101
20
rn q.
Ii Ii
in. ni.! q. m.|q. m.
1
2 —
— i 1
80 j 3
16 1
3 1
ll| 1 u _ 222| 13
210
302
301
150
186
i q'
rn. q,
m. q.jm.q.
te
c
3
28
39
52
15
20
182
267
385
312
208
1,182 131
236! 27
1,351
271
1.91
68 131
103
117
167
.93
578
116
57
152
128l
116
91
279
11
9
—
17
1,172!
254
11
12
—
22
1,5541
187
9
9
1
28
1,495!
193
17
7
—
13
1,189!
191
16
2
—
8
960;
618
121
126
101
20
1,104
221
13 208
6 6
88
18
23
6,370
1,275
1,062
Under ofvannämnde 5 år har dagliga fångantalet varit högst i Mars och April
månader 1853, då det tvänne gånger uppgick till 174, och lägst uti November
sistlidet år, då det en dag utgjorde blott 47. Sedermera har likväl ännu lägre
fångantal förekommit eller 38, hvartill det nedgått 2:ne dagar uti sistlidne Maj
månad. Och förtjenar det tillika anmärkas, att antalet af inkomne fångar under
detta år intill slutet af September månad endast utgjort 674, då det förlidne år,
vid samma tid, uppgick till 863.
Vid jemförelse emellan förhållanderna under nu ifrågavarande 5 år och den
period af 3:ne år, som sednast afgifne berättelsen omfattade, visar sig ett ej obetydligt
högre medeltal för den förstnämnde tidpunkten. Detta har dock härrört af
det särdeles höga fångantalet under åren 1852 och 1853 samt början af 1854,
hvaremot detta sedermera så förändrats, att fångpersonalen under den följande tiden
14
varit vida mindre än medeltalet för nvssberörda 3:ne år. Det lyckliga förhållande,
som sålunda under de sednare åren inträdt, synes vara en följd al de tillfällen till
jemn och betydlig arbetsförtjenst, som under samma tid förefunnits. Sträckes jemförelsen
längre tillbaka, eller till qvinqvennium 1843—1847, då medel-fångantälet
utgjorde 1,404, så synes att detta var vida större än de här ofvan upptagne medeltalen
för särskilda perioder af den derefter förflutna tiden.
Af personer, som å länshäktet undergått bestraffning för brott eller varit
såsom försvarslöse häktade, hafva blifvit:
till allmänt arbete dömde: med pass lill hemorten försedde:
år 1831
26 170
1832
38 270
1833
37 193
1834
20 134
1833
13 107
Enligt pass-journalerne utgöra de pass, som, förutom de sistnämnde, blifvit
utfärdade:
För resande» För arbetssökande. För till Amerika utflyttande.
år 1831
106. 202. 4 för 3 personer.
1832
97. 188. 96 » 298 »
1833
93. 196. 50 » 40 »
1834
93. 191. 84 » 182 »
1833
78. 144. 11 » 27 »
Summa 469. 921. 223 för 332 personer.
§ 3.
Näringur ne.
Jordbruket har, under den tid förevarande berättelse omfattar, erhållit en ständigt
ökad utveckling. Betydliga odlingar hafva inom alla delar af Länet, der tillfälle
dertill funnits, blifvit företagne och fortgått med rastlös ifver, sä mycket som
den ökade svårigheten att erhålla tillräckligt arbetsbiträde det medgifvit. Någon
säker uppgift å dessa odlingars vidd kan naturligtvis svårligen åstadkommas, men,
enligt de upplysningar, som, på sätt härefteråt omförmäles, blifvit sockenvis insamlade,
äro de beräknade att under ofvannämnde tid hafva utgjort:
15
Uti Norra Wadsbo Fögderi 2,387 Tunnland.
» Södra Wadsbo dito . 2,074 »
» Höjentorps dito 3,116 »
» Wartofta dito
3,000 »
» Skara dito  2,678 »
» Leckö dito 3,196 »
Summa 16,451 Tunnland.
Åt jordens ändamälsenliga skötsel egna ock Länets possessionater fortfarande
synnerlig uppmärksamhet och dessa exempel följas mer oell mer af allmogen, som
numera ofta inköper äfven betydligare egendomar. En kraftig uppmuntran har
jemväl vunnits genom de höga priser, hvartill, på sätt redan i det föregående blifvit
anmärkt, alla landtmanna-produkter under de sednaste åren kunnat med lätthet
afsättas.
Intresset för jordbrukets förkofran och önskan hos hvar och en att, oberoende
af med-delägare, kunna på bästa sätt sköta sin jord, hafva ock beredt fortgång åt
de derför vigtiga laga skiftesförräitningarne. Resultatet af afslutade dylika förrättningar,
hemmansklyfningar deruti inbegripne, har varit följande:
år 1851
1852
1853
1834
1853
1 medeltal
Summa
Antal.
Förmed-  lade man-  ta).
Delägare.
Ägolotter.
Jordrymd i Tunn-  landtal.
Qvar-
boende.
Utflyttade.
Mätte.
Delade.
126
152%
545
507
2,065
36,329
39,545
112
135%
234
441
1,437
25,764
31,121
129
153%
368
475
1,520
36,175
67,172
lil
!>«%
241
342
1,242
23,091
28,828
143
168%
369
479
1,673
40,158
43,267
621
706'/.
1,555
2,244
7,937
161,517
211,735
124
141
311
449
1.387
32,303
42,347
I fråga om skiftenas fortgång förtjenar särskildt att anmärkas, att inom Norra
Wadsbo fögderi finnes numera endast en oskiftad by.
Såsom ut/lytlningshjelp till skiftes-delägare har af allmänna medel blifvit:
16
beviljade utbetaldt.
år 1851
7,898: 20. 1. 6,727: 46. 11.
1852
10,343: 9. — 3,487: 8. 2.
1853
6,585: 9. 1. 10,595: 9. 8.
1854
8,575: 23. 10. 8,002: 34. 1.
1855
12,991: 14. 5. 3,672: 9. 3.
Summa 46,393: 28. 5. ' 32,485: 12. 1.
Både antalet och omfånget af skiftena under ofvannämnde tid hafva öfverstigit
medeltalet af dem, som förekommit under den period, som sednast afgifne berättelsen
omfattar. Enahanda förhållande, som då anmärktes, eller att dylika förrättningar
varit i tilltagande, har således fortfarit.
I afseende å beräkningen af utflyttnings-understöden har Eders Kongl. Maj:t, i
anledning af min derom gjorda underdåniga hemställan, genom nådigt Bref af den 15
Mars 1853, behagat att, med upphäfvande af det för Skaraborgs Län samt Skåne
och Öland gällande stadgandet uti Kongl. Brefvet den 4 Maj 1827, om dessa understöds
beräknande efter tunnlandtalet af den odlade eller odlingsbara jorden, nådigst
bifalla, att dylika understöd jemväl uti nämnde delar af riket må utgå i öfverensstämmelse
med föreskrifterne uti Kongl. Kungörelserna den 25 Juni 1830 och 25
Januari 1853, samt således inom vissa minimi- och maximi-belopp bestämmas i
förhållande till hemmantalet. Berörde understöd kunna, i följd deraf, mera lämpas
efter de uppkommande utHyttningskostnaderna och bättre motsvara deras bestämmelse.
Att, i fråga om jordbruket, uppgöra någon tillförlitlig beräkning öfver utsäde
och afkastning, möter de största svårigheter och är knappt möjligt. Hvad beträffar
allmogen och ganska mänga af andra mindre jordbrukare, så äga de icke några
anteckningar, hvarpå dylika uppgifter angående deras hemman skulle kunna grundas,
om de ock voro benägna att dem meddela. Men mängden af de iörra fruktar att
lemna dylika upplysningar, under den oriktiga föreställningen, att sådant möjligen
kunde medföra ökad beskattning. För att emedlertid kunna komma verkliga förhållandet
så nära som möjligt, hafva Länsmännen erhållit föreskrift att socknevis, i
samråd med ledamöter af socknenämnden eller andra pålitliga personer, uppgöra de
nödige uppgifterne, efter de upplysningar angående förhållandet med hvarje hemman,
som i berörde hänseende kunde erhållas, hvarjemte Länets invånare, med underrättelse
om dessa uppgifters enda syftemål att kunna bereda tillförlitlig kännedom
om provinsens beskaffenhet, uppmanats att, för detta vigtiga ändamåls befrämjande,
beredvilligt lemna det biträde, som skulle kunna påfordras. T)e sålunda tillkomne
uppgifterne hafva lemnat följande resultat:
Norra Wadsbo Fögderi
Södra Wadsbo dito
llöjentorps
Wartofta
Skara
Leckö
dito
dito
dito
dito
Ii
S 5
a S
SL c.
4621J
SS4]|
892LJ
846
932JJ
1,039,^
Summa
Mariestads stad
Lidköpings dito
Skara
Sköfde
Hjo
dito
dito
dito
Falköpings dito
4,707§
Tunnland,
aker och äng.
1,231
1.274
Utsäde.
Tunnor.
Hvete.
Råg.
631
1,148
419
lil
831
1,885
4,845
5,639
8,282
6,707
6,030
6,932
5,025
20
9
30
4
15
38,435
95
80
100
136
222
43
5,907
78] 676
Korn.
1.39
190
1,568
1,629
2,913
4,774
11,213
10
3
100
20
3
84
220
Hafre.
12,449
13,236
22,309
25,363
30,463
40,403
144,223
100
249
100
277
384
348
1,458
Bland
korn.
87
628
748
1,031
3,136
8,018
13,648
40
150
18
30
88
326
Ärter.
464
810
786
239
1,015
2,571
5,885
10
25
16
15
12
Pota
tes.
7,195'
8,253
15,572
18,093
11,826
10,391
Medelafkastning, efter afdrag af utsädet.
Tunnor.
Hvete.
Rag.
4,416
6,391
1,892
472
4,937
29,853
30,148
41,476
28,375
36,970
10,205| 42,015
71,330
130
15
75
392
508
85
78
1,205
28,513|208,837
100
72
210
17
80
570
720
800
618
1,776
142
479 4,626
Korn.
796
1,058
6,626
7,358
13,656
22,917
Hafre.
Bland
korn.
58,039
53,242
75,703
77,006
95,735
130,022
52,411 489,747
50
21
600
82
12
424
400
996
450
1,111
1,152
1,044
1,189 5,153 1,490
381
2,688
2,752
2,987
11,586
30,632
Arter.
Pota
tes.
1,789
2,9.37
3,422
1,0.31
4,669
12,061
I
51,026
200
750
74
122
344
25,909
50
125
129
91
48
443
50,190
51,135
102.449
101,798
67,510
64,631
437,713
1,040
120
.300
3,925
4,572
510
10,467
Bi
Summa Summarum i
5,103 39,1H| H,433|l4S,68l| 13,974
5,963
72,535
28,792 213,463
53,600(494,900
52,516
26,352
448,180
Berättelse öfver Skaraborgs Län för åren 1851—1855.
18
Jemlikt förestående sammandrag skulle afkastningen för hela Länet, efter förhållandet
sistlidet år, kunna beräknas till 242,255 tunnor höstsäd och 627,368
tunnor vårsäd, eller tillhopa 869,623 tunnor, då densamma deremot uti de till
grund för sednaste berättelsen inkomne uppgifter endast upptogs till 204,360 tunnor
af det förra och 479,085 tunnor af det sednare slaget, eller tillsammans
683,445 tunnor. Att, i följd af odlingar och åkerbrukets äfven i öfrigt fortgående
förbättring, spanmålsafkastningen under de sednast förflutne fem åren betydligt ökat
sig, är otvifvelaktigt; men att en dylik tillökning skulle vara sä stor, som nyssnämnde
skiljaktighet, kan icke antagas. Till en stor del måste således den an
märkte
förhöjningen vara en följd deraf, att den nu, på ofvanomförmälde sätt, åstadkomne
beräkningen varit något tillförlitligare, än de föregående, och vi,d betraktandet
af de dervid upptagne qvantiteter synes den ock vara verkliga förhållandet
närmare.
Enligt de afgifne berättelserne angående årsväxten har sköldén ansetts i allmänhet
hafva varit af följande beskaffenhet:
Hvete
Råg.
Korn.
Ärter och
annat trind-  säde.
Hafra och
blandsäd.
Potates.
Höskörden.
år ISSI |
medelmåttig.
nära medel-  måttig.
medelmåttig.
under
medelmåttan.
- omkring
medelmåttig.
klen, nära
missväxt.
något öfver
medelmåttan.
1832 |
något öfver
medelmåttan.
medelmåttig.
öfver medel-  måttan.
medelmåttig.
fullt medel-  måttig.
öfver medel-  måttan.
rik.
1853 |
klen, nära
missväxt.
under medel-  måttan.
medelmåttig.
god.
medelmåttig.
rik.
'/3:del under
medelmåttan.
1851 |
något mera
än medel-  måttig.
fullt medel-  måttig.
under medel-  måttan.
under medel-  måttan.
under medel-  måttan.
något mera
lin medel-  måttig.
något under
medelmåttan.
1855 j
fullt medel-  måttig.
något öfver
medelmåttan.
något öfver
medelmåttan.
nära medel-  måttig.
medelmåttig.
’/4:del under
medelmåttan.
medelmåttig.
19
Markegångspriserne å nedannämnde räntepersedlar och dagsverken hafva af
Länets deputerade varit sålunda bestämda:
1 Tunna
Hvete.
1 Tu nna
Räg.
1 Tunna
Kom.
1 Tunna
Hafre.
1 Tunna
Ärter.
1 L<£
Smör.
1 LUOst.
t vinter-  lass hö å
40 LS.
1 ärligt
dags-  verke.
För år 1851 ....
13
16
11
16
8
4
32
13
16
5
32
2
40
9
32
21
4
» » 1852 ....
12
—
—
9
16
—
7
—
—
3
32
—
10
52
—
5
32
—
2
40
—
G
32
—
—
20
—
» » 1853 ....
17
16
—
11
32
—
8
32
5
—
—
10
32
—
G
—
—
—
—
13
IG
—
—
21
4
» » 1854 ....
13
16
—
10
—
—
7
—
5
16
—
10
—
—
G
—
—
3
—
—
15
26
8
—
24
—
» » 1855 ....
20
—
—
14
—
—
10
—
—
6
32
—
13
16
—
7
16
—
3 32
—
15
—
—
—
29
4
Summa
76
—
—
36
16
—
40
32
—
23
16
—
58
—
—
30
32
—
15
16
—
GO
10
8
2
20
_
Deraf medium ulgör
För de niislförut-  gångne 3:ne åren
13
9
7
11
12
10
8
6
5
3
3
2
11
28
10
G
6
5
3
3
2
12
2
2
—
23
2
utgjorde medium
11
5
7
37
4
3
29
4
1 3
8
—
8
16
—
5
32
—
2
40
—
9
5
4
—
20
11
Några af dessa prisbestämningar
ha
Va
C
ock vic
Kongl. Kammar-Ko
legii
pröf-
ning blifvit förändrade. Af ofvanupptagne jemförelse visar sig att, under den period,
som denna berättelse omfattar, en betydlig prisstegring å alla ränte-titlarne
inträffat. De uti sednast afgifne berättelse uppgifne priser voro deremot lägre å
spanmål, än under det då nästförutgångne qvinqvennium, men något högre å smör
och dagsverken, hvarå prisstegringen således oafbrutet fortgått.
Det så kallade årspriset, som, enligt Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855,
bestämmes för att ingå uti det medelpris, hvarefter hemmansräntor och kronotionde
böra lösas, bar år 1855 för de uti detta Län förekommande räntepersedlar, i förhållande
till de under samma års vinter och nästförutgångne höstmånader, blifvit
faststäldt för 1 tunna råg till 10 R:dr 16 sk.; 1 tunna korn 8 R:dr 16 sk. och
1 lisp. smör 7 R:dr.
Ladugdr ds skäls eiri bar fortfarande varit föremål för ökad uppmärksamhet hos
ortens ståndspersoner. Deremot kan förhållandet hos allmogen sägas vara nära
enahanda, som förut, och en förändring deruti hindras betydligt genom svårigheten
att, utom i städernas grannskap, afsätta eller tillgodogöra de oftast ringa qvantiteter
mjölk, som allmogen har att tillgå utöfver eget behof. Om personer å landsbygden
företogo sig beredning af smör och ost, med beräkning att dertill uppköpa mjölk
uti den närmast kringliggande trakten, skulle dock en sålunda öppnad tillgång till
mjölkafsäfctning, äfven ifrån ladugårdarne å de mindre egendomarne, säkerligen åstadkomma
betydlig uppmuntran till dessa ladugårdars förökande och omsorgsfullare skötsel.
Det inom Länet befintliga, å Gammalstorps egendom i Åse härad förlagda
siam-holländeri, bestående af 2 tjurar och 20 kor af Ayrshire-race, fortfar att vara
t
20
väl vårdadt och de djur, som derifrån försäljas, äro vanligen mycket eftersökte och
betalas med höga priser.
Förhållandet med schäferierne är enahanda med hvad uti sednaste berättelsen
omförmäldes, eller att de icke äro af betydenhet och att något egentligt intresse
för dem icke synes förefinnas.
I afseende å hästafveln gäller samma omdöme, som uti sednaste berättelsen,
eller att den är god och att i vissa delar af Länet deråt egnas mycken omsorg,
äfven af allmogen, De bästa hästarue säljas vanligen vid 5 å 4 års ålder, samt
då ofta till remonter. Priserne hafva under de sednare åren vanligen varit höga.
Inom Länet har år 1832 bildats en förening till hästafvelns förbättrande, hvilken
inköper goda beskällare, som sedermera utlemnas till begagnande, under vilkor att
emottagaren inlöser hingsten emot visst belopp, som betalas med en femtedel hvarje
år. På detta sätt hafva 11 stycken hingstar blifvit inköpta och på lämpliga ställen
inom Länet placerade. Derjemte ankomma årligen hingstar ifrån Strömsholms
stuteri, hvilka stationeras i olika delar af Länet. Antalet deraf har varit åren
1831, 1832 och 1833 — 4, år 1835 — 6 och år 1834 — 8 stycken.
På sätt uti sednaste berättelsen är omförmäldt, uppfödas svinkreatur, i större
mängd, uti vissa delar af Länet, särdeles inom Wadsbo och Kåkinds härader, i
följd hvaraf betydliga partier fläsk afsättas till andra orter.
Enligt inkomne uppgifter är antalet af de inom Länet underhållne kreatur
sålunda beräknadt:
Hästar.
Oxar.
Kor.
Ungboskap.
Får.
Svin.
Getter.
Norra Wadsbo Fögderi
1,069
4,710
9,315
4,406
11,733
3,760
216
Södra Wadsbo dito
1,726
5,426
9,301
4,957
12,001
3,042
31
Höjentorps dito
2,960
6,609
11,261
3,962
15,971
3,875
—
Wartofta dito
3,234
6,881
11,750
7,113
16,575
4,476
28
Skara dito
4,374
5,715
10,295
6,977
16,446
3,625
5
Leckö dito
7,047
4,426
14,051
7,900
21,794
8,069
—
Mariestads Stad . . . .
68
74
181
8
67
134
j
Lidköpings dito . . . .
57
11
260
—
5
32
Skara dito . . . .
65
40
100
10
40
120
—
Sköfde dito . . . .
43
52
169
13
78
106
—
Hjo dito . . . .
55
30
270
45
20
84
—
Falköpings dito . . . .
45
80
85
43
88
26
—
Summa
20,963
34,0541 67,038
37,4141 94,838
’ 1 7
29,349
278
21
I afseende å bränvinstillver/cningen och afgifterne derför förekomma följande
förhållanden:
R e d s k
a p.
j
l:a klassen.
2:a klassen.
3:e klassen.
4:e klassen.
5:e klassen
Pannerymds-
afgift.
■o
§ g-
=3 ~
_ 13
,J. 03
3 1
13
g s
Pann
rymt
13 .
a 5,
3 3
Pann
rymt
■o _
CD >•
1 E
Ji 05
S §
It
Pann
rymt
P ~
i
.1 —
i
p
i
-J *“
1
—
7Ör ar 1851
2,356
40,662
22
837
64
1,368
7
199
28,560
29
10
» » 1852
33,243
24
836
29
475
49
891
—
28,085
33
11
» » 1853
2,014
33,937
65
2,261
30
573
58
1,239
—
31,400
3
6
» » 1854
2,102
37,359
221
7,493
34
1,109
101
3,639
—
—
19,793
47
ii
Att afgiften för år 1884, oaktadt såväl antalet begagnade pannor, som pannerymden,
var högre än föregående året, likväl uppgick till så ringa belopp, härrör
deraf att tillverkningen var inställd under en del af året.
För år 1888, då den nya lagstiftningens tillämpning vidtog, har resultatet
deraf visat sig sålunda:
83 större brännerier begagnades med en tillverkning af 934,637'/2 kannor, hvarföre
afgiften utgjort  511,348: 40.—
hvartill kommit tillökning för öfverskotts-tillverkning .... 10,771: 42. —
så att afgifterne uppgått till sammanlagdt  322,317: 34. —
För mindre brännerier anmäldes:
241 pannor, utan mäskvärmare, om tillhopa 4,803 kannors rymd.
dito med dito » 822 » »
29
S:a 270 pannor. S:a 3,328 kannors rymd.
deraf afgifter debiterats med  37,204:
I följd af afsägelser hafva dock afgått  4,331:
24.
12.
så att erlagdc utgifterne utgjort  82,873: 12. —
Enligt sednast afgifne berättelsen utgjorde år 1880 sammanlagda antalet begagnade
pannor 2,807 stycken med en rymd af 80,313 kannor och år 1833 var
antalet 2,458 med 49,600 kannors rymd. Någon minskning hade väl således ägt
rum uti antalet, men sammanlagda rymden var dock nära lika stor. Härvid bör
likväl anmärkas, att då fråga uppstod om förändring uti bränvinslagstiftningen och
bestämmande af högre afgilter, ökades år 1855 den anmälde redskapen till både
22
antal och storlek, hvilken tillökning blcf ännu betydligare år 1854, för att begagna
tidpunkten innan den nya författningen kunde blifva beslutad. Sker åter jemförelsen
emellan år 1850 och år 1852, visar sig derföre ett helt annat resultat, ty sistnämnde
år utgjorde det begagnade panne-antalet endast 2,011 med en rymd af
35,445 kannor. Den uti föregående berättelser anmärkte successiva minskning
hade således dittills fortgått. Huru betydlig och hastig den varit synes då man
erinrar sig att år 1843 utgjorde panne-antalet 5,119 med 88,231 kannors rymd.
Ivostnaderne för kontrollen å bränvinstillverkningen uti större brännerier år
1855 hafva utgjort:
Aflöning och rese-ersättning till öfverkontrollören och kontrollörerne 16,975: 5. 7.
Aflöning till vittnen  2,405: — —
Provisioner m. fl. utgifter  1,232: 24. 2.
Tillsammans 20,612: 29. 9.
Såsom ägande sammanhang med resultaterne af den nya lagstiftningen för
bränvinstillverkningen anmärkes, att gammal bränvinsredskap blifvit, efter derför bestämda
pris, inlöst för ett belopp af 9,992 R:dr 17 sk. Sedan densamma, jemlikt
erhållen föreskrift, blifvit på auktion försåld, har, efter afdrag af transport- och försäljnings-
m. fl. kostnader, derför influtit 7,833 R:dr 40 sk. 2 rst., så att förlusten
uppgått till 2,158 R:dr 24 sk. 10 rst.
Minuterings- och utskänkningsafgifterne för försäljningsåret ifrån och med den
1 Oktober eller 1 November 1855 hafva utgjort:
för bcräknadt kannetal. afgiflbdopp.
Uti Mariestads stad  20,511. 4,022: 52. —
» Lidköpings dito  28,928. 5,832: — —
» Skara dito  10,540. 2,101: 32. —
» Sköfde dito  10,002. 1,993: — —
» Hjo dito
9,025. 2,008: 16. —
» Falköpings dito  6,400. 1,466: 32. —
Å landet
20,872%. 5,218: 8. —
106,278%. 22,642: 24. —
Af dessa afgifter, efter afdrag af bestämda provisioner, har Länets Hushåll^
nings-sällskap åtnjutit 4,519 R:dr 21 sk. 3 rst.
Vid 46 gästgifverier på landet har utskänkningsrättigheten för ofvannämnde
tid bibehållits, men sedermera hafva ytterligare afsägelser deraf ägt rum.
Hvad skogshushållningen beträffar, är förhållandet hufvudsakligen enahanda, som
uti sednast afgifne berättelse blifvit omförmäldt. De enskilda skogarne hafva i allmänhet
fortfarande blifvit strängt anlitade samt på flera ställen nästan helt och
23
hållet afverkade. Svårigheten att erhålla ved och andra skogseffekter har ock under
de sednare åren märkbart ökats, samt priserne, i följd deraf, mer och mer
stegrats. På lika sätt, som uti sednaste berättelsen blifvit anmärkt, har likväl äfven
under den period, som nu är i Iråga, en och annan egendomsägare vidtagit åtgärder
för införande af en rationel skogshushållning. Hvad beträffar skogarne å Statens
till boställen anslagne eller under arrende upplåtne egendomar, så har å Länsstyrelsens
sida fortfarande iakttagits, att foga anstalt derom, att desamma, i den
mån sådant kunnat medhinnas, blifvit till trakthuggning indeldte. Då det visat sig,
att den ordinarie jägeristats-personalen haft föga tillfälle att, jemte behörigt fullgörande
af sina tjensteåligganden, utföra dylika förrättningar, hafva, uppå derom af
m'§ »jorcla framställningar, först en och sedermera, efter dennes afgång, under
innevarande år tvänne extra öfverjägare blifvit af Eders Kongl. Maj:t nådigst förordnade
att inom Länet tjeristgöra. De å ofvannämnde egendomar erforderlige förrättningar
hafva derefter med drift fortgått.
Med de inom Länet befintlige kronoparker och under jägeri-statens vård
ställda allmänningar har förhållandet varit följande:
Areal
Behållen
afkastning.
Anmärkningar.
år 18&
år 18?J.
år 18||.
år 18”.
år 18i5jJ.
Summa, j
Kronoparker:
Tiveden ....
d,13t
16
12
5
1
—
-
-
149
3
6
1,482
24
9
753
16
8
2,397
2
-
tlndelad till trakt-  huggning och pro-  jvisionel hushålls-  plan fastställd för
60 års beredning,
börjad 181}.
Sundsmarken . . .
430
28
393
33
10
606
44
11
317
21
9
2,088
4
3
376
16
6
3,982
27
3
| TralUhuggnings-  | plan fastställd.
Wahraskogen . . .
348
8
410
15
7
492
40
5
284
27
8
606
1
-
300
37
-
2,294
25
1!
Dito.
Vestra Kinneskogen
1,122
19
110
28
3
268
6
11
239
47
6
869
31
8
637
16
6
2,125
35
—
Dito.
Östra dito
3,396
2
363
9
3
294
19
-
237
1
1
1,144
38
10
2,951
18
1
3,012
38
3
j Trakthuggnings-  I plan uppgjord,
»ehuru ej ännu fast-  ställd; dockprovi-  fsionelt tillämpad.
Klyftamon ....
479
23
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
19
8
139
4
6
167
24
2
Dito.
Ledsjö mo. . . .
388
13
664
29
5
412
21
6
334
14
8
903
32
-
1,250
10
9
3,365
12
4
| Trakthuggnings-  ^ plan fastställd.
Stenåsen ....
333
23
833
13
11
738
11
9
509
12
3
1,067
35
11
1,405
3
4
4,575
29
2
Dito.
Kåda ås
413
3
791
—
5
1,018
4
8
1,218
31
1
2,334
-
10
2,607
2
3
7,968
39
3
Dito.
Furubacka ....
1,011
27
1,181
30
8
1,218
28
2
1,164
39
9
2,404
4
3
3,687
18
7
9,656
25
5
Dito.
Mösseberg ....
1,016
I Under besåning,
\som är lill hälften
f verkställd.
Edsmären . . . .
256
14
9
236
14
9
fHusbållsplan fast-  1 ställd. Under be-  redning och beså-  ning, hvilken är
' nära afslutad.
Kongslena åsar . .
207
13
231
13
3
459
43
9
254
30
9
328
43
5
482
1.3
1
1,777
2
5
| Trakthuggnings-  \ plan fastställd.
Summa
1 13,198 19 3,013 38
:
! 5,829
29
1
! 4,929
38
|-
13,257
46
1 7
13,046
28
| 43,778
lss
8
MS
01
Allmänningar :
Östra Stöpen .... 1,573
i Wadsbo härad.
Areal i
Tunnland
Behållen afkastning.
år 18ii}.
Mösseberg . . . .
i Wilske härad.
855
Gryten, dito .... 1,578
Rolken | 1,983
i Wiste härad.
83
16 -
Hökensås ....
i Wartofta härad.
Vestra Slöpen . .
i Kåkinds härad.
9,613
150
86
133
Summa | 15,754; 1 15.3
16
16 4
år 18fJ. | år 185J.
319
55
319 35 7
ar 18M.
ar 185,5.
8,861
-=[ 8,B6l| 8 4 8,714|l8| 3
Summa.
8,714
18
Anmärkningar.
Uppmätt för trakthvgges-indelning.
Un
[ der reglering.
För närvarande skogs
lös, men tinder reglering.
f Ställd under förbud
mot hygge till år 1870.
j Hushållsplan fastställd.
Under reglering.
Trakthuggningsplan
fastställd och tillämpning
i år börjad.
Under reglering.
& tratt elne öfver Skaraborgs Län för åren 1851—1855.
26
Att den här ofvan upptagne areal för några parker och allmänningar utvisar
mindre skiljaktigheter emot hvad sednaste berättelsen upptager, härrör deraf, att
den sistnämnde grundats på uppgifter i enlighet med äldre kartor, men den nu
upptagne på den areal, som vid skogskartornes upprättande verkligen befunnits.
Jägeri-staten i Länet utgöres af 1 öfverjägmästare, 3 öfverjägare samt 16
underjägare och 1 tillsyningsman å kronoparkerne, hvilkas aflöning, efter afdrag af
boställs-alkastning, i kontant utgör 3,353 R:dr 32 sk. Derjemte finnas skogvaktare
å ofvannämnde under allmän vård stående allmänningarne, äfvensom de här förut
omförmälde 2:ne extra öfverjägare utan lön. Af den äldre, dels indragne och dels
pensionerade jägeri-betjeningen, qvarstå åtskillige, hvilka äro skyldige att biträda
med den tjenstgöring, som af dem kan åstadkommas; men, med undantag för 2:ne
pensionerade öfverjägare, har någon tjenstgöring af desse föga eller intet kunnat
påräknas.
Med anledning af de lyckade försök, hvilka blifvit gjorda att af torf bereda
kol, som visat sig vara användbara icke blott såsom bränsle, utan ock till sådane
behof för manufakturierne, hvartill trädkol begagnas, har jag sökt att inhemta närmare
upplysningar angående de uti Länet befintlige bränntorfmossar, samt dervid
funnit dem vara betydligare än förut ansetts vara anledning beräkna. Hos Eders
Kongl. Maj:t har jag derefter gjort underdånig hemställan, om icke ett mindre anslag
af allmänna medel kunde varda anvisadt till bekostande af undersökningar
genom någon i förutnämnde beredningsmethod skicklig person, till utrönande af
hvilka mossar äro af den beskaffenhet, att de med fördel skulle kunna till en dylik
kolberedning användas. Men sedan Länens Hushållnings-sällskaper numera erhållit
medel till sin disposition och så beskaffade utgifter, som den ifrågaställda,
ansågos böra komma i betraktande vid dessa medels användande, har Eders KonglMaj
:t icke funnit skäl att det begärda anslaget särskildt anvisa. Länets Hushållnings-sällskap
har derefter anslagit medel för nämnde ändamål; men någon vidare
åtgärd är dock ännu icke vidtagen
Antalet af inom Länet fällda rofdjur har, under den tid förevarande berättelse
omfattar, varit nedan upptagne; och de belöningar, som, enligt en af Länets invånare
ingången, den 8 Augusti 1842 af Kongl. Majit i nåder fastställd förening,
derför blifvit erlagde, med 18 R:dr för varg, 9 Ridr för vargunge, 6 R:dr för räf
och 2 Ridr för räfunge, hafva uppgått till här jemväl utförde belopp, nemligen:
27
Vargar.
Vargungar.
Uäfvar.
Rälungar.
Belöningarnes
belopp.
år 1851 .
«...
25
4
307
407
3,142
___
1852 .
18
10
228
372
2,526
—
1853 . .
15
—
254
336
2,466
1854 .
10
3
216
387
2,277
——
—
1855
7
8
306
348
2,730
—
Summa
75
25
1,311
1,850
13,141
—
Medium häraf
Under den tid sednaste berät-  telsen omfattade, eller åren
15
5
262
372
2,628
9
7
1848—50,
utgjorde medium
21
10
285
468
3,103
—
—
Uti sistnämnde berättelse anmärktes, hurusom, vid jemförelse med den föregående,
minskning uti antalet fällde rofdjur visat sig, och en dylik fortgående minskning
förekommer äfven nu. Efter all anledning härrör detta resultat deraf, att
rofdjuren blifvit mer och mer utrotade.
Bidraget till skottpenningarne har, efter beräkning för mantal, utgjort: år 1831
— 34 sk ; år 1852 — 26 sk.; år 1853 — 26 sk.; år 1854 — 24 sk. och
år 1855 — 29 sk.
§ 4-
Bergsrörelsen.
Någon grufva finnes icke uti Länet; men en masugn vid Granviken i Undenäs
socken. Blåsning derstädes har dock, under den period förevarande berättelse omfattar,
endast blifvit verkställd år 1852, då den uppgick till 1,761 skeppund 13
lispund. Befintliga jernbruk äro följande:
28
Tillverkning. — Skeppund.
Har-
För stångjernssmide :
dar.
år 1831.
ur 1852.
år 1853.
ar 1854.
år 1855.
/ Norra Wnäsbo härad.
Skagersholm
4
2,368
2,315
2,529
1,808
2,480
Ribbingsfors .......
2
1,250
1,221
1,388
1,459
1,398
1 Södra 11 näsbo härad.
1
Thorsvik
2
1,400
1,050
1,111
1,136
1,174
Sätra
3
1,660
1,679
1,844
1,945
1,791
Åboholm
2
1,231
1,206
1,136
603
1,411
Lagersfors
2
867
870
633
613
1,032
/ Wartofta härad.
Ryfors
2
c:a 512
512
512
512
512
Tidaholm
1
49
327
392
410
512
Kjellefall
1
—
43
96
114
32
Häraf har utgjort manufaktursmide:
vid Forsvik
» Åboholm
Lagersfors
Ryfors
Tidaholm
ca 500 skeppund.
120 »
200 »
242 »
20 0 »
Dessutom finnas vid Annefors 2:ne räck- och 3 spikhammare med uppgifvet
tillverkningsvärde af 9,636 R:dr. Vid Madängsholm 1 räck- och 1 spikhammare
med värde af 3,000 R:dr, samt vid Kjellebäcken, Slättäng och Tunarp i knipphammare
på hvardera stället, med mindre betydlig tillverkning. Vid stora Gårhult
eller Kjellefall och Settersfors finnas Icopparp/äthammare af mindre betydenhet
Vid Böhlet i Undenäs socken finnes bi unstensbrott,
utgjort:
hvarest tillverkningen
är 1851
. 209 skeppund.
185
1853
256
1854  ,181
1855
115
2 5)
Den liar således under de sista åren betydligt aftagit, hvilket lärer vara en
följd af minskad afsättning.
Aluntillverkningen har i medeltal utgjort:
Hvarjemte vid Carlsfors tillverkats 34 tunnor viktriol och 122 tunnor rödfärg samt
vid Kallås 38 tunnor viktriol, äfven efter medelberäkning.
Alunbruket vid Mölltorp blef för 3:ne år tillbaka nedlagdt och det vid Kallås
har med förra året upphört. Konjunkturen för denna tillverkning bar fortfarande
varit ogynnsam.
Bland fabriksanläggningar inom Länet förekomma tvänne större glasbruk, nemligen
Bromö i Norra Wadsbo härad och Årnäs uti Kinne härad. Vid det förra
tillverkas hufvudsakligen fensterglas, af särdeles god beskaffenhet. Derifrån aflemnade
tillverkningar erhöllo vid sednaste industri-expositionen i Paris utmärkelse af
offentligt loford. I medeltal hafva 35 arbetare varit der sysselsatte och tillverkningsvärdet
beräknats:
vid Carlsfors
» Kallås
» Hönsäter
016 tunnor.
400 »
560 »
.§ *•
åtin ii ring ar.
år 1851 till
R:dr 48,807: 3. 2.
» 53,487: 47. 5.
» 58,159: 37. 4.
» 60,915: 37. 4.
» 59,052: 44. 8.
1852 »
1853 »
1854 »
1855 »
Vid Årnäs, hvarest hufvudsakligen tillverkas bouteljer, hafva i medeltal 45
arbetare varit använde och värdet af tillverkningen beräknats:
år 1851 till
R:dr 51,033: II. 2.
» 35,609: 19. 7.
» 37,127: 3. —
» 36,433:
» 46,636: — —
1852 »
1853 »
1854 »
18 5 5 »
30
Fyra pappersbruk finnas inom Länet, nemligen:
Cathrinefors vid Mariestad med IS arbetare och 7,782 R:drs tillverkningsvärde,
Åcklebv i Södra Wadsbo fögderi med 5 dito och 2,000 dito,
Kummeltorp i Kåkinds härad med 3 dito och 2,170 dito,
Bälteherga i Wartofta härad med 10 dito och 6,700 dito,
allt beräknadt efter förhållandet sistlidet år.
Ett ullspinneri och en klädesfabrik af mindre betydenhet bedrifves vid Måsaqvarn
uti Skånings härad, hvarvid 8 arbetare sysselsättas.
Vid. Lugnås i Kinne härad fortgår den uti sednaste berättelse omförmälde
~ O
brytning af qvarnstenar, som hafva god afsättning.
Några sådana brytas ock årligen uti Timmersdala socken, der jemväl huggning
af slipstenar fortfarande bedrifves, fastän i inskränkt skala Enahanda är förhållandet
med huggning af slipstenar vid Katorp i Boija socken. Från Hellekis å
Kinnekulle hafva betydliga qvantiteter huggen kalk- och sandsten, likasom under
den föregående tiden, blifvit afsatte, och sådan afsättning, fastän i mindre partier,
har äfven skett från det närbelägna Råbäck.
Så väl vid nämnde egendomar, som i Timmersdala socken och på liera andra
ställen inom Länet, idkas ej obetydlig kalkbränning. Till dess utvidgande, så långt
afsättningen det medgifver, finnas tillräckliga tillgångar.
Ehuru invånarne vid sjöstranden naturligtvis begagna tillfället att genom fiske
bereda sig inkomst, kan det likväl icke sägas, att fisket utgör någon egentlig
näringsgren annorstädes, än å Thorsö och Kållandsö.
Kolning och tja ruht ärjning idkas af allmogen inom skogsbygden, dock icke al
större betydenhet. Uti vissa delar af Länet, såsom uti skogstrakterne af Wadsbo
härad samt Slättängs och Dimbo tingslag, tillverkas åker- och körredskap samt laggkärl
och husgeråd till afsättning.
Linodling och beredning utgör en icke obetydlig binäring inom vissa trakter i
Wadsbo samt till någon del äfven inom Kåkinds härader.
Afsättningen af landtmannaprodukter, till den del, som icke verkställes genom
köpslut om större partier, sker hufvudsakligast genom införsel å städernes torg.
Äfven på några ställen å landtbygden verkställes försäljning på bestämda dagar i
veckan. Den betydligaste handeln med spanmål äger fortfarande rum uti Lidköping.
Uti Mariestad har den jemväl, under de sista åren, sedan hamnbyggnaden blef färdig
till begagnande, betydligen tilltagit, och äfven uti Hjo har den, efter hamnens
fullbordande, blifvit lifvad. För öfrigt sker försäljning på de inom Länet tillåtne
marknader, som nu utgöra 25 i städerne och 21 på landet. Dervid afyttra landtmännen
hufvudsakligen kreatur. En af dessa marknader, eller (jen som höstetiden
hålles 1 Hofva, är för sådan handel af mycken betydenhet och stora uppköp göras
der ifrån flera delar af riket.
Landthandlande, som hålla öppen bod i öfverensstämmelse med gällande handelsordning,
voro år 1835:
4 med 4 betjente.
uti Norra Wadsbo fögderi
dito
dito
dito
dito
dito
Södra Wadsbo
Höjentorps
Wartofta
Skara
Leckö
9 » 5
ingen.
2 med 3
5 » 2
13 »
Summa
Tillsammans 31 med 14 betjente.
En landthandlande har för bränvinsminutering blifvit dömd handelsrättigheten
förlustig.
Handtverkare och gerningsmän, som år 1855 funnos å landtbygden skattskrifne,
voro följande:
1 Bagare med
1 Bleckslagare  »
2 Byggmästare .
9 Färgare med
29 Garfvare  »
10 Glasmästare
1 Hattmakare
6 Kopparslagare med
1 Kakelugns- och Krukmakare  »
9 Murare  , »
13 Målare  »
6 Sadelmakare
162 Skomakare med 102 biträden.
154 Skräddare  »
92 Smeder  »
31 Snickare  »
1 Sockerbagare
11 Urmakare
med
1 biträde.
2 »
16 biträden.
45 »
7 biträden.
1 »
5 »
3 »
95
1
7
1 biträde.
2.
3.
2.
25.
74.
10.
1
13.
2.
14.
16.
6.
264.
249.
93.
38.
1.
12.
Derjemte finnes inom Länet ett större antal personer, hvilka idka vissa af
nämnde handtverk såsom binäring.
Landtman tillhörige fartyg om fem lästers drägtighet och derutöfver, begagnade
32
till inrikes sjöfart, utgjorde sistlidet år SI seglande af sammanlagdt 94 5% laster»
drägtighet, med besättning af tillhopa 137 personer, samt 1 drifvet med ånga.
Allmogen i vissa delar af Länet hemtar en betydlig biförtjenst genom forsling
af köpmansgods ifrån Götheborg och fabriks-distrikterne i Elfsborgs Län, under den
tid af året då seglationen är upphörd.
Länet är numera fördeladt uti 6 fögderier med 27 länsmansdistrikter.
1 juridiskt hänseende innefattar fördelningen S domsagor; men enligt en af
Eders Kongl Majit redan fastställd förändrad reglering, som i mån af nuvarande
domhafvandes afgång skall utföras, kommer antalet att ökas till 6.
Socknarnes antal utgör 260.
Den ecklesiastika indelningen upptager 6 stads- och 84 landtpastorater. Med
alla de förstnämnde äro socknar å landet jemväl förenade. Några af landtpastora
terne
innefatta äfven socknar, som äro belägna inom andra Län.
Församlingarne äro fördelade i 13 kontrakter, hvilka likväl, till en del, äfven
utgöras af församlingar uti angränsande Län.
Hemmantalet i Länet utgjorde, enligt tabellen, år 1855, i förmedladt hemmantal:
Statens och allmänna inrättningars egendomar voro samma år följande med
redan utsatte disposition:
Politislt Författning
Krono
Skatte
Frälse
Lägen
heter.
Mantal.
Boställen. Öfrige.
Utarrenderade för statsverkets räkning
Till särskilde behof disponerade:
Under 2:dra hufvudtiteln ....
» 4:de dito
» 6:te dito
» 7:de dito
» 8:de dito
» 9:de dito
11
1
15
33
186'. —
267 —
16 t
214L 171
Summa I 65
Den större
35
Den större tillökning uti de utarrenderade egendomarnes mantal, som förefinnes
vid jemförelse med sednaste berättelse, utgöres af indragne jägeristats-bostätlen.
Under den tid, förevarande berättelse omfattar, hafva skattläggningar blifvit
verkställde å 59 lägenheter, hvarigenom en tillökning i hemmantalet uppkommit af
3'Ar> mantal;
‘21 nya vattenmjölqvarnar med sammanräknade 23 par grofmälds- och 7 par siktmälds-steriar,
1 grynverk; samt
uti gamla qvarnar ytterligare beviljade 21 par grofmälds- och 13 par siktmälds-stenar.
17 sågverk, 1 vadmalsstamp och 4 väderqvarnar hafva derjemte tillkommit.
634i/6i mantal kronohemman och 216 krono-lägenheter utan hemmantal hafva
under samma tid blifvit skatte/iöpte. Som likväl alla dessa icke hunnit att före
sistlidet års slut blifva anförda i jordeboken, är detta orsaken hvarför det här
förut upptagne hemmantalet i kronotitel är högre än det, med iakttagande af ofvannämnde
förändringar, rätteligen skulle utgöra.
Antalet af mål. angående bestämmande af afgäld för afsöndrade lägenheter, som
under herörde tid hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande varit anhängiggjorde
och till slut befordrade, har utgjort 27.
De årliga skattebidragen ifrån Länet äro uti de från vederbörande fögderitjenstemän
och magistrater afgifne tabeller sålunda beräknade:
På landet.
I stiiderne.
Summa.
Ständiga räntor
284,286
21
10
1,458
21
6
285,744
45
4
Arrendemedel
24,891
18
6
—
—
—
24,891
18
6
Allmän bevillning ....
112,840
24
7
19,766
55
3
132,607
11
10
Rustning och rotering .
186,092
42
9
589
5
2
186,681
45
11
Klereciets underhåll ....
197,234
44
11
4,166
29
—
201,401
25
11
Folkskole-afgift .....
21,252
12
—
958
58
8
22,211
2
8
Fattigförsörjning
53,081
8
—
7,030
25
—
60,111
33
—
Skjutsning
25,132
46
11
886
32
—
26,019
50
11
Väghållning
79,604
32
—
6,778
12
11
86,582
44
11
Diverse oncra
51,640
58
11
10,546
21
2
62,187
12
1
Kostnaden för städernes styrelse
—
10,115
—
—
10,113
—
—
Summa
1,056,058
o
5
62,294
26
8 1,098,352|29
1
Uti denna beräkning äro icke bränvinstillverknings- och försäljnings-afgifterne
intagne.
Berättelse ii/ver Skarabargs Län för åren 1851—1855. 5
54
Kostnaden för rustning och rotering anses utgöra för hvarje nummer:
vid Lif-regementets Husar-korps, utan afdrag för rusthålls- och
augments-räntor
men efter dylikt afdrag ....
» Westgötha regemente, i förra fallet .
i sednare dito
» Skaraborgs regemente (roteradt) . .
Knekte-rotefrihetsmedel hafva utgjort:
år 1851
1,056: 57. 5
» 1852  917: 16. 8
» 1855
1,055: 41. 10
» 1854
1,055: 1. 2
» 1855
1,067: 14. 10
Taxeringsvärdet å egendomar, verk och inrättningar inom Länet har lör år
1855 varit sålunda bestämdt:
Inom Norra Wadsbo fögderi
» Södra Wadsbo dito
» Höjentorps dito
» Wartofta dito
» Skara dito
» Leckö dito
22,266,676: 52. -
Uti Mariestads stad
» Lidköpings dito
» Skara dito
» Sköfde dito ......
» Hjo dito
» Falköpings dito
2,595,196: 8. —
Summa 24,659,872: 40. —
Det måste emedlertid anmärkas, att detta värde icke, på långt när, närmar
sig det verkliga, som, äfven utan att taga i betraktande de under sednaste tiden
ovanligt högt uppdrifna egendomspriserna, säkerligen flera gånger öfverstiger det
ofvannämnda. På det sätt, som hittills, inom hela riket, förfarits med bestämmande
af egendomars taxeringsvärden, kan ock ingen, tillförlitlig ledning för dessa värdens
bedömande erhållas. Men det är ej nog med denna olägenhet, att de åsyftade
2,797,705: 52- —
5,169,096: 52. —
4,181,657: — —
5,650,154:
5,796,245:
4,671,818: 16. —
540,540:
787,254: 24. —
487,797: 24. —
241,715. 40. —
197,586: 16. —
158,504:
lil: 25. 5.
157: 6. 6.
61: 20. 10.
54: 19. 2.
35
statistiska upplysningarne icke vinnas, utan härtill kommer äfven att värdena å de
olika egendomarne icke ens stå uti rättvist förhållande sinsemellan, och proportionen
emellan taxerings- och verkliga värdena är derjemte uti särskilda delar af riket
betydligt skiljaktig. Om taxeringsvärdena skola lända till någon upplysning samt
derpå grundade skattebidrag blifva jemnt, och således mera rättvist, fördelade, är
det derföre nödvändigt att desamma, på sätt äfven flera gånger varit ifrågastäldt,
bestämmas efter det värde, hvarje egendom, efter förhållanderne i orten, kan anses
verkligen äga. På det att en sådan förändring, hvarförutan ingen säker grund
(innes, likväl icke må leda till allmänt ökad beskattning, synes det emedlertid då
blifva nödigt, att afgiftsbeloppet erhåller en derefter lämpad nedsättning.
Allmänna Itrono-uppbörden har, 'enligt vederbörande uppbörds-förvaltningars afgifna
redogörelser, sammanlagdt uppgått till följande belopp, nemligen:
år 1851
608,085: 3. 10.
» 1852
563,889: 43. 4.
» 1853
620,692: 27. 4.
» 1854
598,499: 9. 10.
» 1855
539,591: 32. 4.
Deraf har, såsom beroende på pantförsäljning, handräckning m. m., balancerats
år 1851
5,999: 6. 8.
» 1852
3,340: 5. 3.
» 1853
2,657: 45. 2.
» 1854
. 2,705: 28. —
» 1855
3,960: — 5.
Uppbörden bär under alla dessa år med lätthet ingått, så att af nyssnämnde
balancerade belopp ganska obetydligt utgjorts af sådane medel, som på pantförsäljning
berott, och i allmänhet har sådan försäljning icke behöft ifrågakomma.
Af allmänna onera är, på sätt redan uti föregående berättelser blifvit anmärkt,
väghållningen särdeles betungande, i anseende till det betydliga antal vägar, som
inom Länet förefinnes och den på många ställen rådande bristen på godt väg-grus.
Oaktadt kronobetjeningen i allmänhet icke underlåtit handhafvandet af behörig tillsyn
å fullgörandet af vederbörande vägliållares skyldigheter, samt Länsstyrelsen jemväl,
i hvad på densamma kunnat ankomma, deråt egnat noggrann uppmärksamhet,
hafva derföre vägarne i vissa delar af Länet icke kunnat bringas i så godt skick,
som de borde vara. Att väglagningen skett under sommaren, då någon väsendtlig
grusfyllning icke kan verkställas, har äfven härtill bidragit. Sedan jag låtit i ämnet
höra Länets väghållningsskyldige, hafva likväl numera de flesta städerne samt en
■ stor del af landtkommunerne ingått på väglagningens verkställande vårtiden och att,
36
der lokala förhållanderne det medgifva, för sådant ändamål under vintren framföra
väg-grus, för att vid källossningen kunna utspridas. På några ställen, hvaribland
må nämnas Mariestads vägar, hvilka numera underhållas på stadens gemensamma
bekostnad och genom drätselkammarens föranstaltande, har ock början blifvit gjord
med makadamisering.
I afseende å kronobr ef läringen hafva mcnigheterne, i öfverensstämmelse med
föreskrifterne uti Kongl. Brefvet den 30 November 1849, blifvit hörde, huruvida
de, för beredande af jemnare fördelning af detta onus, ville föranstalta om dess
besörjande emot kontant ersättning, på det att vissa hemmans indelande till kronobrefbäring
måtte kunna upphöra och äfven dessa hemman derefter med öfrige deltaga
uti den skjutsningsskyldighet, hvarifrån dé förut varit befriade. Den nya ordningen
har dock endast blifvit antagen inom Leckö och Skara fögderier samt Kåkinds
härad inom Höjentorps fögderi, hvaremot de öfrige önskat att vidblifva den
gamla. De afgifter, som, i följd af den vidtagne förändringen, erläggas, utgöra i
medeltal pr mantal: uti Leckö fögderi af skattehemman 5 R:dr 20 sk. 1 rst.; uti
Skara fögderi 2: 4. 4. och uti Kåkinds härad 2: 4. 3. samt af frälse hälften
deremot.
Då de om gästgifveriskjutsen ingångne entreprenadkontrakter den 1 Juni sistlidet
år tilländalupit, hafva nya entreprenad-auktioner blifvit hållna. I följd deraf
äro entreprenader uppgjorda uti samtlige städerne, utom Lidköping, samt vid 37
af Länets 79 landt-gästgifverier. De hafva således något minskats. Vid 1 stadsocli
3 landt-gästgifverier har entreprenaden kunnat uppgöras utan bidrag af de
skjutsningsskyldige. Men i allmänhet hafva dessa bidrag måst förökas. De äro
emedlertid i hög grad olika, och utgöra ifrån 2 R:dr 4 sk 3 rst- ända till 49
R:dr 11 sk. B:ko pr mantal. Vid flera af de gästgifvaregårdar, der entreprenad
icke blifvit tillvägabragt, har sådant varit föranledt deraf, att entreprenörer icke
kunnat erhållas på vilkor, som af de skjutsningsskyldige ansetts antaglige. Resuitaterne
af de sistlidet år vidtagne nya auktionerna bekräfta således ytterligare hvad
uti min sednaste berättelse blifvit anmärkt om den stora ojemnhet, hvarmed ifrågavarande
onus drabbar de skjutsningsskyldige. Tillvägabringandet af möjlig jemkning
häruti vore likväl så mycket mera behölligt och billigt, som olikheten icke härrör
af någon till bestämdt belopp vid hvarje egendom fästad och derigenom på förhand
beräknelig beskattning, utan beror af hemmanens indelning til! det ena eller andra
skjutslaget, hvilken indelning, i följd af förekommande omständigheter, ej sällan
måste förändras, samt af mer eller mindre sträng skjutsning vid de olika gästgifvaregårdarne
och af större eller mindre svårighet att vid dem finna entreprenörer.
Ifrågavarande onus kan således, af flera anledningar, komma att, för samma hem
-
37
man, vid olika tider, högst betydligt omvexla. Om de sednast bestämde entrepretiad-afgifterne
för Länet sammanräknas oell lika fördelas på alla hemman, som uti
deras erläggande deltaga, skulle på hvarje mantal icke belöpa mera än 8 ILdr 39
sk. 7 rst. Härvid bör dock tillika anmärkas, att liera hemman finnas inom Länet,
som, ehuru de äro skjutsningsskyldige, likväl, i följd af läget, icke blifvit till utgörande
af detta onus vid något visst gästgifveri indelade, hvaremot de, om kontant
bidrag fördelades å alla nämnde skyldighet underkastade hemman, jemväl komme
att, som sig hör, deruti deltaga, hvarigenom de öfrigas bidrag något förminskades.
Med fängskjuisen är förhållandet enahanda, som uti sednaste berättelsen omförmäldcs,
eller att entreprenad derom, i allmänhet, icke kunnat uppgöras; men att
länsmännen åtagit sig att besörja försvarslöses och bötesdömdes transporterande till
länshäktet, under vilkor att för en sådan person med fångförare endast beräkna
ersättning för en häst. Derjemte är ny entreprenad, för en tid af fem år, uppgjord
om forsling af arrestanter ifrån länshäktet till alla inom 3 mil belägne gästgifvaregårdar
eller ransakningsställen samt tillbaka, emot 24 sk. B:ko milen, vagnslegan
inberäknad.
I afseende å fattigvården gäller samma omdöme, som uti sednast afgifne berättelse
uttalades, eller att den i allmänhet medför stora bekymmer, i anseende till
de växande anspråken, samt föranleder till en mängd tvister socknarnc emellan om
skyldigheten att lemna försörjning till personer, som deraf kunna vara i behof, likasom
ganska ofta klagan föres af fattige deröfver, att de icke undfå behöflig hjelp.
Pröfningen af de sednare klagomålen är vanligen förenad med stor svårighet, enär
den sökandes egna uppgifter om arbetsförmåga samt behofvet af understöd och
fattigvårdsstyrelsens omdömen derom ej sällan äro emot hvarandra stridande, samt
Länsstyrelsen naturligtvis icke är i tillfälle att i dylika hänseenden äga den närmare
kännedom om förhållanderne, som för en noggrann pröfning af dylika frågor vore
af vigt. Ostridigt är emedlertid, att fattigvården på många ställen hvarken är ordnad
eller handhafd så, som den borde vara, för att uppfylla sin bestämmelse, och
att klagomål af nämnde beskaffenhet således ej sällan finnas befogade. Enligt infordrade
uppgifter och utdrag af räkenskaperne för fattigvården, hvarvid värdet af
utlemnadt understöd in natura blifvit beräknadt efter markegång eller gångbara
priser, har förhållandet med fattigkassornes fonder, antal underhållstagare och till
dem utlemnade understöd varit följande, då i hufvudsummorne endast hela riksdalerstal
beräknas:
är
1851.
år 1852.
år 1853.
år 1854.
år 1855.
'
Kapital-
tillgångar.
Underhålls-
tagare.
| Understöds-  belopp.
Kapital-
tillgångar.
Underhålls-
tagare.
Understöds-
belopp.
Kapital-
tillgångar.
Underhålls-
tagare.
Understöds-
belopp.
Kapital-
tillgångar.
Underhålls-
tagare.
Understöds-
belopp.
Kapital-
tillgångar.
Underhålls-
tagare.
Understöds-
belopp.
R:dr.
Antal.
R:dr.
R:dr.
Antal.
R:dr.
R:dr.
Antal.
R:dr.
R:dr.
Antal.
R:dr.
R:dr.
Antal.
R:dr.
Norra Wadsbo
fögderi
18,464
543
5,395
19,588
555
5,091
18,220
575
5,768
18,445
574
5,896
17,647
602
7,287
Södra Wadsbo
dito
28,834
694
6,146
22,577
711
6,750
22,663
783
7,3.39
22,509
776
7,117
22,325
866
8,728
Höjentorps
dito
18,450
1,063
8,872
17,628
1,001
7,888
17,907
1,051
9,360
17,191
1,103
10,050
17,412
1,112
11,666
Wartofta
dito
15,411
973
9,662
15,139
998
9,207
15,378
1,007
10,685
16,505
1,028
10,780
24,422
1,018
11,472
Skara
dito
15,787
944
7,497
15,691
955
7,270
15,953
981
8,246
15,878
979
7,804
16,648
1,007
9,928
Leckö
dito
14,974
1,111
10,105
14,929
1,175
10,502
14,537
1,209
12,299
14,540
1.2.31
12,783
15,054
1,350
16,619
Summa
105,920
5,328
47,677
105,552
5,395
46,708
104,658
5,606
53,697
105,068
5,691
54,430
113,508
5,955
65,700
Mariestads stad
5,83.3
64
2,017
5,833
61
2,009
5,83.3
155
2,871
5,833
65
2,724
15,833
67
3,335
Lidköpings dito
3,833
96
2,640
3,833
94
3,180
3,8.33
134
4,229
3,758
97
3,356
3,008
106
4,600
Skara dito
883
59
786
883
56
841
883
60
926
883
65
990
883
62
934
Sköfde dito
. . .
1,400
31
834
1,400
44
884
1,400
40
1,034
1,400
37
784
1,400
35
1,284
Hjo dito
651
10
244
756
10
267
823
11
318
82.3
12
350
1,826
13
311
Falköpings dito
—
36
359
-
.39
392
41
509
-
45
724
50
677
Summa
12,600
296
6,880
12,705
304
7,573
12,772
441
9,887
12,697
321
8,928
22,950
333
11,141
39
Härvid bör anmärkas, att för några socknar saknas uppgifter om kapitaltillgångarne
under de första 4 åren, så att beloppet af dessa förenämnde år i sjelfva
verket utgjort mera än här ofvan upptages.
Af förestående sammandrag synes att, under ofvanupptagne tid, antalet underhållstagare
samt utgiftsbeloppet, särdeles det sednare, i allmänhet varit i ej obetydligt
stigande. Göres jemförelse med det uti sednaste berättelsen upptagne förhållande
år 1850, blifver resultatet sådant, att då underhållstagarne nämnde år utgjorde
för hela Länet 6,036 och fattigunderstödet 26,106 R:dr samt 3,400 tunnor
spanmål, som, efter samma års medel-markegångspris å råg och hafre, kunna beräknas
till 21,250 R:dr, eller tillhopa 47,356, var år 1855 underhållstagarnes antal
6,288 samt utgifterne ökade till 76,841 R:dr.
Utgifternes förhållande till fattigpersonalen har varit mycket olika i särskilda
socknar och städer. Men om en medelberäkning uppgöres särskildt för landtbygden
och särskildt för städerne, efter förhållandet år 1855, så belöpte å landet 11 R:dr
1 sk. 6 rst. och städerne 33 R:dr 22 sk. för hvarje underhållstagare. Härvid bör
dock bemärkas att, åtminstone i städerne, uti utgiftssumman ingått ej obetydliga
belopp af tillfälliga understöd till personer, som icke inräknats uti de vanliga underhållstagarnes
antal.
Jemföres det uppgifna antalet fattighjon med folkmängden i Länet, utgörande,
enligt hvad ofvan är uppgifvet, år 1855, — 205,419 personer, så uppkommer ett
fattighjon för 32 Vs personer. Vöre landtbygdens uppgifne kostnader för fattigvården
lika fördelade på Länets 4,707 mantal, så belöpte på hvartdera nära 14 R:dr.
För några uti städerna befintliga donationer för fattigvård komma här efteråt
att, i sammanhang med hvad som rörer hvarje stad, närmare redovisas.
Uti Länet finnas för öfrigt följande välgörenhels-inrältningar, som särskildt
böra omförmälas:
l:o. Hans Kongl. Höghet Prins Gustafs förening för vård af värnlösa och
vanvårdade barn inom Länet, hvilken stiftelse befinnes uti Skara. Fonden, som,
enligt sednaste berättelsen, år 1850 utgjorde 6,458 R:dr 40 sk. 6 rst, uppgick
vid 1855 års bokslut till 6,885 R:dr 34 sk. 6 rst. Antalet underhållna barn,
som år 1850 var 11, uppgick sistlidet år till 19, för hvilka utgifterne då utgjorde
446 R:dr 33 sk. 8 rst. B:ko.
2:o. Barnhuset uti Lidköping, som åtnjuter 103 tunnor 18 kappar kronotionde
jemte årliga kollekter uti Leckö fögderi. Af denna stiftelse, som är ställd
under Serafimer-ordens-gillets öfverinseende, underhållas fattiga barn till dess de
uppnått 16 års ålder.
5:o. Flybergska stiftelsen i Mariestad, tillkommen genom donation af Sämsk
-
40
makaren Flyberg, för underhåll och uppfostran af fattiga barn, företrädesvis sådana,
som äro både fader- och moderlösa. De emottagas vid 8 å 9 års ålder och afgå
vid io å i6 år samt utackorderas vanligen på landet, till välkände och bergade
fosterföräldrar. Stiftelsens tillgångar utgöras hufvudsakligast af en egendom vid namn
Trilleholm, som utarrenderas. Vid sednaste berättelsens afgifvandc utgjorde arrendet
100 tunnor spanmål; men vid sednaste auktionen, på 20 år ifrån och med
den 14 Mars 1854, uppgick detsamma till 165 tunnor, hälften råg och hälften
korn, att lösas efter medium af de sista fem årens markegångspris med tillagd
forlön. 1855 års arrende utgjorde 1,655 R:dr 24 sk. E:ko. Vid stiftandet ansåg
testator att 2 å 5 barn skulle kunna årligen underhållas. Nu uppgår emedlertid
antalet till omkring 40. Derjemte lemnar löndén tillfälliga understöd af kläder
och undervisningsböcker m. m. åt harn vid stadens folkskola samt årligt lönetillskott
åt andre läraren vid stadens folkskola och lärarinnan i flickskolan.
4:o. Jacquette Du Rietz’ fattigförsörjning vid Lunds helsobrunn, stiftad af
Öfverste-kammarjunkaren m. m. Grefve G. Piper, till minne af hans allidna hustru.
Stiftelsens ändamål är att underhålla behöfvande personer under begagnandet af
nämnde brunn, och antalet af dem, som åtnjutit dylikt understöd, har vanligen
varit 30 å 56. Inrättningens fond, som år 1850 utgjorde 12,910 R:dr 13 sk.
8 rst. B:ko, uppgick vid sistlidet års bokslut till 13,453 R:dr 16 sk. Den har
innevarande år, genom ytterligare gåfva af den ädle stiftaren, blifvit ökad med
2,000 ll:dr B:ko.
I närmaste sammanhang med stiftelser för välgörande ändamål böra äfven omförmälas
de uti Länet befintlige sparbanker, nemligen:
l:o. Mariestads sparbank, stiftad år 1821. Enligt sednaste berättelsen ut
gjorde,
vid 1850 års slut, bankens egen fond 6,250 R:dr 51 sk. 1 rst. och de
insatte medlen 140,850 R:dr 38 sk. 8 rst , fördelade på 1,547 kontraböcker. Vid
slutet af sistlidet år uppgick förstnämnde fond till 9,495 R:dr 4 sk. 11 rst. och
insättningsbeloppet till 211,866 R:dr 8 sk. 2 rst., fördelade på 2,175 kontraböcker.
Af dessa tillhörde: ståndspersoner 295, allmoge 384, arbetsfolk 542, barn och
omyndige 757, soldater 178 samt kassor och allmänna inrättningar 17. Af före
stående
inhemtas, att insättningsfonden under de sednast förflutna fem åren ökats
med cirka 71,000 R:dr B:ko. Deraf belöper något mera än 51,000 ll:dr på
sista året.
2:o. Länets allmänna sparbank, stiftad år 1847. Den har sitt säte i Skara
samt biträdes af särskilde afdelnings-komitéer, inom olika delar af provinsen, hvilka
emottaga och till banken aflemna skeende insättningar. Ar 1850 utgjorde dess
enskilda
u
enskilda fond 1,631 R:dr 47 sk. 4 rst. och insättningsfonden 33,713 R:dr 41 sk.,
tillhörande något mer än 1,200 delägare. Vid 1853 års slut hade den förra
fonden ökats till 1,917 R:dr 24 sk. 3 rst. och den sednare till 149,895 R:dr 10
sk. Af den betydliga tillökning, som sistnämnde fond sålunda vunnit, belöpte på
sista året icke mindre än 57,852 R:dr, hvarmed insättningarne då öfverstego uttagningarne.
Insättarne utgjorde vid sistlidet års slut 198 ståndspersoner, 354
handtverkare, 765 soldater, 667 af allmogen, 1,249 barn och 1,886 tjenstehjon,
eller tillhopa 5,089. Inrättningens verksamhet har således på ett särdeles glädjande
sätt tilltagit.
3:o. Lidköpings sparbank, öppnad år 1834, hade år 1850 egen fond till
ett belopp af 1,510 R:dr 47 sk. 1 rst. och utgjorde i innestående insättningsmedel
52,763 R:dr 42 sk. 9 rst., tillhörande 433 delägare. Vid 1855 års slut uppgingo
den förra fonden till 2,828 R:dr 31 sk. 7 rst. och de sednare medlen till
40,890 R:dr 30 sk. 4 rst. Delägarne voro då 569, hvaraf de fleste utgjordes af
tjenstehjon, allmoge och barn.
4:o. Sparbanks-inrättningarne för arbetarne vid Bromö glasbruk och Carlsfors
alunbruk. Den förra, hvars behållning år 1850 utgjorde 12,476 R:dr 19 sk.,
hade vid slutet af sistlidet år en insättningsfond af 14,427 R:dr 23 sk. 6 rst.
Uti den sednare voro insättningarne, under samma tid, ökade ifrån 2,543 R:dr 40
sk. 8 rst. till 2,839 R.dr 30 sk.
Polisen inom Länet handhafves i städerne af magistraterne och stadsfiskaler
samt pä landel af kronofogdarne, af hvilka en är biträdd af expeditions-kronofogde,
samt länsmän, biträdde af fjerdingsmän, socknenämnder, tillsyningsmän å försvarslöse
och inom byarne valde ordningsmän, hvarjemte finnes 1 landsfiskal. Oaktadt
tjenstepersonalen på landtbygden sålunda är ganska ringa, med vidsträckta distrikter,
bar det dock, genom dess nit och drift, samt, hvad äfven bör medgilvas, den bos
folket i allmänhet rådande hörsamhet emot gilhe föreskrifter, lyckats att upprätthålla
allmän ordning eller upptäcka och beifra de förbrytelser, som deremot förekommit.
För bestridandet af sjukvården finnas 4 provincial-läkare, stationerade uti Mariestad,
Lidköping, Hjo och Falköping, samt stadsläkare uti de 2:ne förstnämnde städerna,
hvarjemte flere af de uti Länet förlagde regements-läkare deruti deltaga.
Som erfarenheten ådagalagt, att Lidköpings distrikt är alltför vidsträckt och folkrikt
för att behörigen kunna skötas af en läkare, har jag nyligen hos Eders Kongl.
Majit gjort underdånig framställning om detta distrikts fördelning samt anvisande af
lön för en ytterligare provincial-läkare, med station uti Länets sydvestra del, för
hvilket fall någon del af Falköpings distrikt ansetts jemväl böra med det nva di
Berättelse
öfver Skaraborgs Län för åren 1851—1855. 6
i
42
striktet förenas. Antalet af examinerade barnmorskor utgjorde är 1855, i städerne
20 och på landet 13. Flere personer hafva blifvit antagne såsom fri-elever vid
undervisningsverken för barnmorskor, för att inom särskilda landtförsamlingar varda
anställda. Då, vid sednaste berättelsens afgifvande, på landet endast funnos 7 barnmorskor,
har således den der omförmälde, af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafhafvande
till socknarne gjorda uppmaning, att förse sig med erforderliga barnmorskor,
åtminstone i någon mån medfört verkan, ehuru i detta afseende ännu
mycket är öfrigt att önska.
Utom det förut befintliga lasarettet och kurhuset i Mariestad har, enligt Länets
invånares, genom utsedde deputerade, uppå min uppmaning, fattade beslut, ett
lasarett, afsedt för södra delen af Länet, blifvit inrättadt uti Falköpings stad,
hvarest för detsamma, på af staden inköpt och donerad mark, nya byggnader blifvit
uppförda. Detta lasarett, hvarest kurhus-patienter icke skola intagas, är tills
vidare beräknadt för 40 sängar, men kan dock, om behofvet fordrar och tillgångarne
det medgifva, ytterligare utvidgas. Det kommer att Öppnas den 15 dennes.
Å lasarettet och kurhuset i Mariestad hafva varit vårdade:
å lasarettet. å kurhuset. Summa.
år 1851 323. 155. 456.
1852
405. 135. 540.
1853
570. 178. 548.
1854
568. 143. 511.
1855
352. 104. 456.
Med sockenmagasinerne i Länet var förhållandet år 1855 följande:
Tillgångar,
kontant. spanmål.
T:r. k:pr.
Uti Norra Wadsbo fögderi 11 st. 2,771: 10. 8. 1,222. 14.
» Södra Wadsbo dito 16 » 533: 18. 8. 1,287. 15.
» Höjentorps dito 27 » 2,524: 59. 2. 2,881. 18.
» Wartofta dito 27 » 1,428: 21. 3. 3,420. —
» Skara dito 31 » 758: 25. 8. 2,509. 11.
» Leckö dito 32 » 1,004: 26. 4. 3,553. 11. '
Summa 144. 9,000: 55. 9. 14,874. 5.
Min åsigt om dessa tillgångars otillräcklighet, i förhållande till den stora folkmängden
uti Länet, i händelse någon större missväxt skulle påkalla deras anlitande,
har jag redan uti den sednaste berättelsen haft tillfälle uttala.
Deltagandet uti Länets brandstodsbolag ökas årligen. Delägarnes försäkringssumma
utgjorde år 1850 — 22,708,840 Rdr och ansvarighets-beloppet 23,409,620
43
R:dr. Enligt sistlidet års bokslut uppgingo deremot den förra till 26,594,030
R:dr och den sednare till 27,073,080 R:dr. Under dessa 5 år har således en
tillökning af nära 5,700,000 R:dr uppkommit. Brandskade-ersättningarne och omkostnaderne,
de sednare uppgående till 4 å 5,000 R:dr årligen, hafva utgjort:
år 1851 . . . 16,286: 29. 1. som uttaxerats med 3 sk. 3 rst.l
1852
1853
1854
1855
28,823: 3. 4.
29,740: 3. 10.
42,184: 5. 4.
27,338: 17. 4.
5 sk. 7 rst.j för hvarje 100
5 sk. 8 rst.r R:dr ansvarighetsbelopp.
» 7 sk. 8 rst.
» 4 sk. 10 rst.
Sedan den förut i lag stadgade skyldighet, att häradsvis gifva brandstod vid
inträffad eldsvåda, jemlikt Kongl. Förordningen den 26 April 1853 numera upphört,
kommer brandstodsföreningen säkerligen att ännu mera anlitas.
Invånarne uti Länets städer deltaga för sina lösören uti det för sådant ändamål
för rikets städer upprättade allmänna bolag. Med denna delaktighet förhöll
sig sistlidet år sålunda:
t
Försäkrings-belopp.
Årsafgift och extra
tillskott år 1835.
Mariestad
339,290
—
559
10
Lidköping
595,420
—
—
999
31
2
Skara
220,840
—
—
367
26
1
Sköfde
. .
116,600
—
—
199
31
Hjo
Falköping
79,350
63,200
—
137
105
17
16
.
Summa
1,414,700
—
2,368
35
3
Sednaste berättelsen upptog för är 1850 .
•
1,144,070
—
—
9,827
15
—
Försäkringarne hafva således under de sednaste fem åren ökats med 270,630 R:dr.
Penningnot elsen inom Länet har underlättats dels derigenom, att Örebro privatbank
fortfarande hållit aldelningskontor i Mariestad med derunder lydande kommissionärs-expedition
i Lidköping, dels ock af den filialbank, med säte i Mariestad
och aldelningskontor i Lidköping, för hvilken Eders Kongl. Maj:t den 9 Juli 1852
i nåder fastställt reglemente och hvilken öppnades den 1 Oktober 1855. Denna
banks grundfond, som vid nämnde tidpunkt blott utgjorde 400,000 R:dr B:l»o, har
sedermera ökats till det i reglementet bestämda maximibelopp af 600,000 R;dr
samma mynt.
44
Enligt meddelade upplysningar hafva dessa bank-anstalters rörelse lemnat följande
resultat:
Örebro privatbanks
afdelning:
år 1881
1852. ,
1883. .
1854. .
1855. .
Anm. Privatbankens
räkenskapsår beräknas
ifrån och till den
1 December.
Filialbanken:
år 1854
1855
På upp- och afskrifningsräkning.
Insatte.
Innestaende
vid årets slut.
427.120
445,740
633,110
525,950
536,200
448,940
762,250
50,4.30
61,640
103,010
103,650
151,200
— j 79,050
546,300 —
—! 157,180
755,040 —
Utlåning.
På diskont-räkning
utiånte.
673,620
595.650
628,210
583,770
664,760
361,957
276,990
324,330
297,230
385,980
utestående
vid årets slut.
284,900  1,817,180 —
— 421,080
2,162,710 —
På kreditiv-räkning
uttagne.
1,481,900
1,879,680
1,614,870
1,466,780
1,475,850
utestående
vid årets slut.
33,630
43,460
29,940
27,030
76,040
— 132,920
— 189,560
Oaktadt de ökade lånetillgångar, som uppkommit genom filialbankens bildande,
hafva likviil, i följd af den betydliga utveckling, som affärsrörelsen inom Länet under
de sednare åren erhållit, förutnämnde inrättningar i allmänhet icke varit i förlägenhet
för medlens användande, utan ofta inträffat, att sökta lån icke kunnat förr
än efter flere veckors förlopp utfalla. De farhågor, som vid nämnde banks stiftande
hos en och annan väcktes, att båda låne-anstalterne icke skulle kunna samtidigt
fortgå, hafva således af erfarenheten blifvit fullkomligt vederlagda.
Förhållandet med de hos Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande anställde
lagsökningar för skuldfordran har visat sig sålunda:
'
Anhängig-  gjorda mål.
Fullföljde och
afgjorde mål.
Fastställde belopp.
år 1851
6,579
3,484
244,466
1852
8,191
3,963
388,695
1853
8.242
4,191
491,628
1854
4,842
2,097
278,546
1855
2,557
1,126
162,023
Enligt sednaste berättelsen var resulta-  tet år 1850
5,655
3,297
195,250
48
Den tillväxt, sorn uti nämnde berättelse anmärktes hafva ägt rum under de
3:ne år, densamma omfattade, fortgick således till och med år 1853. Efter denna
tid hafva deremot Iagsökningarne fortfarande betydligt aftagit, hvilket lyckliga förhållande
påtagligen är föranledt af den fördelaktiga afsättning af alla landtmannaprodukter
samt de tillfällen till god arbetsförtjenst, som, enligt hvad i det föregående
är anmärkt, under de sednaste åren förefunnits. Särdeles märkbar har förändringen
varit i afseende å utmätnings-resolutioner för auktionsräkningar, enär antalet
af dessa, som år 1851 utgjorde 1,514, sistlidet år nedgått till 177. De
annars vanliga spanmåls-auktionerna vårtiden, då betydliga qvantiteter afyttrades,
egentligen till de mindre bemedlade, hvilka då oftast nödgades, för vinnande af kredit,
betala öfverdrifna pris, hafva ock under de sednare åren högst betydligt aftagit
och på de liesta ställen nästan upphört.
lixsekutiva auktioner å fastigheter hafva varit få, ty i de flesta fall, då sådane
ifrågakommit, har godvillig liqvid följt.
År 1851 reqvirerades sådana å 7 fastigheter, hvaraf 2 försåldes.
»
1852
dito
18
dito
4
dito.
»
1853
dito
14
dito
6
dito.
»
1854
dito
19
dito
7
dito.
»
1855
dito
8
dito
2
dito.
§ 7.
Slätterne.
l:o. Mariestad. Staden innehåller, enligt den äldre planen, 118 tomter; men,
då dessa befunnits otillräckliga, har Eders Kongl. Maj:t under den 27 April 1854
i nåder stadfästat en uppgjord plan till stadens utvidgande. Enligt denna skulle, i
mån af behof, 40 tomter tillkomma. Bebyggandet af den nya planen är redan
börjadt. Stadsjorden utgör 699 tunnland åker och äng samt 975 tunnland skogsmark.
Invånarnes antal, som år 1850 utgjorde 1,976, hade år 1855 ökats till
2,132.
Uti staden funnos sistnämnde år 23 handlande med 27 biträden, samt 45
handtverkare med 37 gesäller och 56 lärlingar eller andra biträden. Dessutom utöfvade
5 qvinnor sådan handel, som är uti 4 § af handelsordningen medgifven,
samt 9 männer och 4 qvinnor handtverk såsom personligt försörjningsmedel.
Stadens fartyg utgjorde sistlidet år 6, innehållande tillhopa 166 läster.
46
Stadens fattigvård är fortfarande särdeles väl och omsorgsfullt ordnad i förening
med arbetsanstalt. Sistlidet år har fattigkassan, enligt donation af framlidne
handlanden J. II. Sorbon, erhållit 10,000 R:dr B:ko, som, efter gifvarens föreskrift,
skola förräntas till dess kapitalet fördubblats, hvarefter årliga- räntan deraf får för
fattigvården användas. Framlidne handlanden Georg Northman hade ock i lifstiden
skänkt 5,333 R:dr 18 sk. B:ko till en fond, hvaraf årliga räntan skall utdelas till
13 pauvres honteux. För den så kallade Fly bergska stiftelsen till fattiga barns
underhållande är i det föregående redovisadt.
Förutom de i staden varande läroanstalter finnes der äfven en, genom gåfva
af mamsell Beata Bruhn grundlagd, flickskola, hufvudsakligen afsedd för undervisning
uti handarbeten. Sistlidet år voro 25 flickor der emottagna. Fonden, som ur
sprungligen
utgjorde 666 R:dr 32 sk. B:ko, har, genom välvilliga bidrag, blifvit så
förökad, att den nämnde år uppgick till 5,010 R:dr 16 sk. Derjemte åtnjuter
skolan, enligt donation af framlidne handlanden G. Northman, ränta å 6 procent å
1,000 ll:dr B:ko.
Under de sista åren och sedan hamnbyggnaden blifvit fullbordad har uti staden
uppstått en ej obetydlig spanmålshandel, som synes vara i tilltagande. Stadens
läge uti det bördiga Wadsbo härad gör den ock dertill särdeles passande. Sistlidet
år utskeppades derifrån 29,742 tunnor.
Uti staden har ett nytt, rymligt och prydligt skolbus af sten med särskild
gymnastikbyggnad blifvit uppfördt och sistlidet år fullbordadt. Såsom bidrag till
kostnaden derför har, jemlikt Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut, 4,000 R:dr B:ko
utgått af stiftets byggnadskassa, hvarjemte delägarne uti Mariestads sparbank, af
dennes räntevinst, anslagit 533 R:dr 16 sk. under hvartdera af de 3:ne byggnadsåren,
eller tillhopa 1,000 R:dr B:ko.
2:o. Lidköping, belägen vid Lida-åns utlopp i Wenern, utgöres af 2:ne genom
nämnda å skiljda delar, af hvilka den ena, som kallas gamla staden, är an
lagd
på 1400-talet och den andra, eller nya staden, år 1672. Återuppbyggandet
af gamla staden, som till största delen albrann år 1849, har, efter det Eders Kongl.
Majit år 1831 nådigst medgifvit förändring uti den kort efter branden uppgjorda
och stadfästade hya planen, under de sednare åren med raskhet bedrifvits och kan
nu sägas vara i det närmaste fullbordadt.
Stadens tomter äro för närvarande 187. Den odlade stadsjorden är uppgifven
till 872 tunnland samt skogs- och utmarken till omkring 1,200 tunnland.
Invånarnes antal, sorn år 1830 uppgick till 2,378, utgjorde sistlidet år 2,768.
Uti staden funnos sistlidet år 58 handlande med 59 biträden; 89 handtverkare
med 41 gesäller och 90 lärlingar eller andre arbetare, samt 8 qvinnor, id
-
47
kande sådan handel, sorn uti 4 § af handelsordningen är medgifven. Derjemte bedrefs
derstädes en snusfabrik.
Befintlige fartyg utgjorde sistlidet år 5 af 416 lästers drägtighet.
Stadens spanmålshandel har mer och mer utvidgats. Spanmåls-utskeppningen
uppgick sistlidet år till 4 46,794 tunnor.
En ny prydlig jernbro öfver Lida-ån har innevarande år blifvit fullbordad.
Utgiften derför har blifvit bestridd af en fond, som samlats på det sött att, med
Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd, bropenningar under åtskilliga år uppburos vid stadens
bro, hvarefter de influtna medlen förräntats och räntorna blifvit lagda till
kapitalet. Kostnaden för bron med nya landfästen af huggen sten bar uppgått till
21,553 R:dr 16 sk. B:ko. Fonden har dessutom lemnat öfverskott, så att bidrag
kan påräknas äfven till framtida underhåll.
Uti staden har jemväl ett skolbus af sten under de sednaste åren blifvit
uppfördt.
Sedan handlanden Särnmark sistlidet år donerat 5,000 R:dr B:ko till anläggande
af en vattenledning till staden ifrån källor å Rådaås kronopark, för att sålunda
bereda tillgång å godt dricksvatten, som förut saknades, samt Eders Kongl.
Maj:t nådigst bifallit, att för behofvet erforderlig plats å nämnde kronopark finge
af staden disponeras, bar denna vattenledning under innevarande år blifvit utförd
och visat sig motsvara det afsedda ändamålet.
3:o. S/cara. Staden har 110 '/„ tomter, af hvilka 11 Va äro obebyggda. Stadsjorden
är nu uppgifven innehålla 1,231 tunnland åker och äng samt 1,694 tunnland
skogsmark, af hvilken omkring 500 tunnland äro mer eller mindre skogbeväxte,
samt 64 tunnland utgöras af odugliga mossar och kärr.
Folkmängden, som år 1850 uppgick till 1,845 personer, var sistlidet år ökad
till 2,026.
Staden, som ar säte för stiftets Riskop och Konsistorium samt, enligt hvad
redan i det föregående är anmärkt, ett större elementar-läroverk, hemtar derifrån
sin väsendtligaste betydenhet.
Sistlidet år funnos der 15 handlande med 6 biträden, 2:ne qvinnor med 1
biträde, idkande sådan handel, som uti 4 § af handelsordningen medgifves, samt
40 handtverkare med 12 gesäller och 28 lärlingar eller andra arbetare. Derjemte
voro 26 mans- och 5 qvinspersoner skattskrifne att idka handtverk såsom personligt
försörjningsmedcl.
Under sednaste qvinqvennium har nytt rådhus blifvit uppfördt.
Genom enskild frikostighet är fond samlad till en skola, hvarest fattiga flickor
undervisas i läsning och handarbeten. Tolf barn äro der emottagna.
48
Utaf räntorne å en af Dispaschören Siberg donerad fond lemnäs understöd
åt behöfvande enkor af bättre klassen.
Domkyrkan åtnjuter 157 tunnor 6% kappar kronotionde. Den i sednaste
berättelsen omförmälde större reparation å nämnde kyrka har numera blifvit fullbordad.
En större biblioteksbyggnad, enligt af Eders Kongl. Maj:t nådigst fastställd
ritning, är under utförande.
4:o. Sköfde. Staden har 66 tomter samt derjemte 871. tunnland åker och
äng och 549 tunnland utmark.
Dess folkmängd uppgick sistlidet år till 1,065 och hade således ifrån år 1850,
då den utgjorde 845, blifvit ökad med 220.
Uti staden finnas 19 handlande med 21 biträden samt 42 handtverksmästare
med 56 gesäller och 71 lärlingar eller andre arbetare.
Utom förut omnämnde skolor är i staden inrättad en flickskola, hvarest 15
fattiga flickor ifrån 12 till 16 års ålder erhålla fri undervisning. Denna inrättning
har blifvit grundlagd på det sätt, att Lagmannen m. m. G. B. Richert år 1852
för sådant ändamål öfverlät ett nytt boningshus och, såsom bidrag till lärarinnans
aflöning, anvisade 50 R:dr årligen under 5 års tid. Derjemte har inrättningen,
genom förlikning i tvist om testamente af aflidne Kapitenen C. G. Hammarhjelm,
erhållit ett kapital af 1,666 R:dr 52 sk. B:ko.
Genom donation af numera aflidne Rådmannen Rådberg, till belopp af 5,000
ll:dr R:gs, har i staden blifvit uppfördt ett fattighus med arbetsinrättning, hvilket
öppnades den 1 Oktober sistlidet år. Samme man har äfven skänkt till staden
5,000 R:dr R:gs, hvaraf räntan skall utdelas till 15 i staden bosatte mindre bemedlade
personer, som ej åtnjuta fattigvård.
5:o. Iljo. Det gamla tomtetalet har, genom ett af Eders Kongl. Maj:t sistlidet
år faststäldt förslag till tomtreglering för stadens utvidgande, blifvit ökadt
med 24, så att det nu utgör 105. Af de nya tomterne äro redan 8 upplåtne
till bebyggande. Stadsjorden utgör nu sammanlagdt 1,489 tunnland, hvaraf 654
tunnland åker.
Folkmängden var, ifrån 874, som den år 1850 utgjorde, sistlidet år ökad till 971.
Sistnämnde år ägde staden 18 handlande med 9 biträden samt 41 handtverksmästare
med 19 gesäller och 55 lärlingar, hvarjemte 5 personer idkade handtverk
såsom försörjningsmedel.
6:o. Falköping, hvars folkmängd år 1850 uppgick till 688 personer, hade
sistlidet år 779 invånare. Deraf voro 9 handlande med 19 biträden, 18 handt
verkare
-
49
verkare med 32 arbetare, samt 17 personer, hvilka idkade handtverk såsom sjelfförsörjning.
Dessutom bedrefs der en tobaksfabrik, med 14 arbetare eller lärlingar,
och hvars tillverkningsvärde uppskattats till 13,333 R:dr 16 sk. B:ko.
Stadsjorden utgör 1,336 tunnland, hvaraf 1,274 tunnland odlade.
Bevillning af handel och rörelse i städerne har år 1833 utgjort:
uti Mariestad 1,117: 56. 2.
» Lidköping  1,273: 26. —
» Skara  374: 4. —
» Sköfde  361: 4. —
» Iljo  344: 15. —
» Falköping  295: 16. —
Marieholm, i Skaraborgs Läns Landskansli, den 4 Oktober 1856.
A. P. SANDSTRÖMER.
W. HEDENSTIERNA. G. J. SUNDBERG.
Berättelse öfver Skaraborgs Län för åren 1851—1855.
7
TABELL för Ij a litle t
Lii
förbehållne och för dess
genheter, Fisken, Qvarnar m. m
Kungs- och Kungs-Ladugårdar, derunder lydande eller eljest Kronan särskildt
räkning utarrenderade eller eljest disponerade Hemman eller andre
Skatte-Säterier
Krono-Säterier
Frälse-Säterier
Säteri-Rusthåll
Rå- och Rörs-Hemman
Frälse-Hemman
Frälse-Skatte-Hemman
Krono-Hemman
Krono-Rusthåll
Krono-Augments-Hemman
Krono-Skatte-Hemman
Krono-Skatte-Rusthåll
Krono-Skatte-Augments-Hemman
Militie-Boställen
Civile Boställen , .
Ecklesiastike Boställen
Kyrko-Hemman, Frälse
Dito och Domkyrko-Hemman, Skatte
Dito dito Krono
Gymnasii- och Skole-Hemman, Krono ....
Hospitals- och Barnhus-Hemman, Skatte . . .
Dito dito KrOno . . .
Krigsmanshus-Hemman, Krono
Rekognitions-Skogs-Hemman
lots-Hemman, Krono-Lägenhet
Rrono-Nybyggen med frihetsår
Krono-Torp med frihetsår
Skattlagde, bebyggde, Torp, Utjordar, Urfjellar med flere Lägenheter
Hemmans ränta inbegripne: af Frälse natur
Dito dito Skatte dito
Dito dito Krono dito
.
Skattlagde, obebyggde, Torp, Utjordar, Urfjellar med flere Lägenhete
Oskattlagde, bebyggde dito med Ryttare- och Soldat-Torp
Backstugor
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från Hemman under
Dito dito på viss tid eller lifstid
Skattlagde Fisken och Fiske-Lägenheter af särskilde
inbegripne, af Frälse natur
Dito dito Skatte dito
Dito dito Krono dito . . . . ~.
Tull-Mjölqvarnar
Tull-Sågqvarnar, grofbladige
Dito finbladige
Husbehofs-Mjölqvarnar
Dito Sågqvarnar
Stampar
Stångjernsverk
Masugnar
Jern-Manufakturverk af särskilde slag . . .
Koppar-Hamrar
Glasbruk
Pappersbruk
Tegelbruk
Alunverk
Oljeslagerier
Garfverier
Färgerier
Klädes-Fabrik ! ! ! i
Kalkugnar  j
Qvarnstensbrott.......’
Brunstensbrott
Slipstensbrott \ \ |
Ättiks-Fabrik
Diverse personer, som ej höra till viss näring .
Miiitär-Staternas Löne-bevillningar, som uppbäras
föregående
Kronoparken Tiweden, 1,031 Tunni. 16 Kapp!., Sundsmarken, 450 Tun
548 Tunni. 8 Kappl., Vestra Kinneskogen, 1,122 Tunni. 19 Kappl., Öst.-
o* K i K|jftam°en 479 Tunni. 25 Kappl., Ledsjömo, 388 Tunni. 13 Kappl., Stenåsen 535 Tunni
23 Kapp)., Rådaas, 415- Tunni. 5 Kappl., Furubacka, 1,011 Tunni. 27 Kappl., Mösseberg, 1,016
_un. > Edsmären, 2,475 Tunni, och Kongslena Asar 207 Tunni. 13 Kappl
Allmänningar; östra Stöpen, 1,573 Tunni., Mösseberg, 855 Tunni. 23 Kappl., Gryten, 1,578 Tunni
16 Kappl., Rolken, 1,983 Tunni., Hökensås, 9,613 Tunni. 26 Kappl. och Vestra Stöpen 150 Tunni
tan mantal, som ej äro uti något
ändig äganderät
slag, som ej under något Hemmans ränta är
id Regementerne, och ej äro upptagne i något af de
nnl.
28 Kappl., Wahraskogen
Östra Kinneskogen, 3,757 Tunni
Hemmantal-,
Förmedladt.
Mantal.
Oförmedladt.
Mantal.
15}
46}
2
2
5
385]]
56}]
63]}
114}]
150}
1,199(2
4,503}]
106}]
447}}
54/Vl
86}}i
448}]]}
03 5
44}}g
788,
4,020t\Vi
785]]]
9445SI3.
640}}
834,%
194/g
266
45}?
64}}
223/]
256/}
2
7
f
4}
1}
Kl
7i
»i
sf
3
w 1 1
i
1
Vl
Summa
St-1
St.
50
142
859
992
6,951
4,798
108
1,935
Utsäde af
T:r.
28
70]
5,8661112 116,79l| 5,026=
T:r.
113
13
38
5,0201
462
800}
8,6372
799
277j
621
63}
6,560
5,988^
5,1512
1,448}
339
1,7071
5
5
a
22
7,3}
245
38}
1,490}
82
294J
48!
T:r.
38,4192111,215
T:r.
317
20
131
11,855
1,5281
2,730,
24,789;
3,057
858
2,3201
234
23,1961
22,066]
18,896
5,502
1,320
6,648
12
24
42
154
57
97
2
T:r.
55
2
1
205}
1
2
1
892}
64}
3 i
84
—
—
3,095}
176
98]
258
130
5
4,127}
44
15
T:r,
T:r.
224
16
40
5,771
1,354]
1,328
16,112}
1,189"
513
1,103}
124
11,440}
9,213}
8,396
2,247]
599]
2,468}
5
8
18
92
15
96
2401
1,120}
61}
5,97.3"
256
107
1,048
133,628;
13,650}
5,887}| 71,330} 28,314]
Medelafkastning, sedan utsidet är afdraget.
B
T:r.
150
9}
123
3,335
507}
863
6,645
666}
298
276
45}
3,623
4,599
3,26.3
871
620
1,803}
16
a
T:r.
609
65
237
18,087}
2,630g
4,518
47,968}
4,6.34}
1,462}
4,816
367]
34,383
32,451
27,212}
7,483,
1,923}
9,670 j
30]
29
51}
202"
lil
125
8
G]
3
1
107}
399}
1,288
198}
7,207]
470
1,482}
170,339}
T:r.
218
43
4,904}
549}
1,599"
13,888}
1,028}
516"
994
94}
7,467}
7,717g
6,968}
2,418
532]
2,700
24}
10
14
31
26}
31
282
1,38
126
12
52,412]
461,469}! Sl,028]
| Hafre.
Blandsäd. j
Arter.
Potates.
1  —
Hästar.
Oxar.
Kor.
. ..
1
Ungboskap.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
St.
St.
St.
St.
1,019
435
162
1,359
40
80
177
101
60
56
7
92
4
12
22
14
464
31
.31
249
18
22
64
42
41,084}
4,901]
2,139]
37,538}
1,756
2,819
4,950
2,745
3,12.3}
435
248]
9,481
22.3
443
698
359
11,629|
1,567
676
8,292
523
607
1,189
841
119,744]
13,944
6,503]
102,282}
5,032
7,785
15,042
8,694
11,597
1,183
647
7,416}
425
753
1,383
993
2,186]
352
208
3,093"
165
223
464
305
7,290
638}
413f
6,441}
342
490
1,060
574
793
66
48
738"
36
55
78
50
61,192!
7,322
4,071g
68,082
5,574
5,730
10,799
6,148
72,132*
6,825}
4,067}
54,448}
3,261
5,571
8,814
5,355
64,119
6,709}
3,691?
50,573"
2,808
4,519
7,761
4,702
17,825]
2,409"
.942.?
13,054}
769
1,163
2,153
1,207
4,615
300
218
3,015
181
304
522
303
22,808]
2,170}
1,157»
14,614}
966
1,329
2,281
1,538
43
lif
9
31
2
4
7
3
76
9
3
46
4
4
8
5
131
12
5
96
6
8
12
8
427
24
10
401
22
54
79
47
211
15
8lj
99}
8
14
.30
14
298
27
132
273
12
20
34
20
24
—
50
2
2
4
2
19
—
—
30
1
6
2
6
—
7
1
—
1
—
8
9
—
13
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
175
8
3
529
3
10
5.3
47
644]
2
1,432
13
22
154
80
2,990}
252]
«i
7,098
95
69
741
244
277}
—•
—
34.3
1
56
182
36
17,818;
632
464
37,602}
476
1,460
6,089
2,490
—
—
—
1,476
__
_
__
820
490
23
649
45
34
126
59
3,387>
163
71
6,149}
17
90
771
232
'—
—
—
—
-—
—
—
—
—
4
1
—
208
22
1
4
416
19
80
44
14
6
6
105
1
2
3
1
—
.—
—
—
—
—
14
—
—
18
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*—
—1
—
—
—
.
—
—
—
—
—
_
,
—
—
—
—
25,910 | 437,617}
Underhållna Kreatur.
20,630| 53,855) 65,805
36,975
St.
200
36
120
6,183
937
1,728
21,708
1,995
727
1,570
122
14,301
11,428
11,763
2,693
696
3,609
15
15
21
142
37
54
4
12
101
254
739
94
7,894
190
1,104
90,540
St.
82
10
27
1.855
2.31
567
6,518
580
211
4.36
55
4,251
3.855
3,360
864
220
1,118
St.
Uppskattadt
värde.
R:dr.
58,680
9,950
49,460
2,434,514
302,412
480,754
5,047,624
494,795
123,586
353,444
36,788
3,387,996
3,296,198
2,700,246
805,044
175,655
900,865
410
2,400
6,925
20,500
14,755
13,410
1,350
4,866
50
100
8,880
19,590
97,157
46,518
19,193
103,260
1,000
1,550
1,337
50.3,440
36,450
600
750
150
2,225
320,330
31,033
140,720
11,500
104,833
49.000
7,000
5,353
10.000
7,375
100
250
28,945| 278 | 22,252,377
Skaraborgs Läns Landskontor den 4 Oktober 1856.
43
32
.32
42
1(
16
30
10
C. J. Sundberg.
Till Berättelsen Ofver Skaraborgs län för åren 1851-1855.
af Ikaraborgs Län.
Ml
tl
i'
n
.7*
Bevillning.
Ständige Räntor.
Perso
Skyd
algi
Efter 2:dra Artikeln.
Efter 3:dje
Artikeln
för Karak-  ters-full-  makter.
Bränvins-
brännings-
afgift.
Summa.
Jordeboks
och Hem
mantals-  Ränta.
Krono-
tionde-
spanmål.
Afrads-
spanmåls
medel.
nli
ds-
ft.
g
2:dr
a g
Af Jor
och Nä
m.
dbr
rin
m.
uk
^ar
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
22
36
—
—
—
49
32
8
_
_
72
20
8
2
32
9
8
4
—
—
—
—
—
9
43
8
—
—
—
—
—
—
13
43
8
62
25
8
—
—
—
53
38
(0
7
36
—
—
—
—
—
36
—
—
—
—
—
—
—
8
24
—
130
7
10
28
46
10
60
19
6
1,274
18
—
15
—
—
2,895
40
—
11
46
1
3,565
6
—
7,762
14
1
6
—
218
18
—
—
—
—
343
5
2
—
—
—
493
36
—
1,055
11
2
2,979
23
7
98
24
—
483
12
10
314
—
—
—
—
—
740
33
7
—
—
—
318
—
—
1,372
33
7
—
3,499
18
—
13
—
—
8,080
39
11
14
37
2
13,253
4
—
24,861
3
1
1,128
14
9
18,111
3
6
5
32
348
42
—
—
—
—
669
33
2
—
—
—
238
24
—
1,257
3
2
401
22
6
1,584
3
5
128
42
—
4
16
—
94
12
10
2
7
8
238
24
—
468
6
6
2,105
42
1
594
35
4
553
20
8
240
27
—
—
—
—
404
29
2
—
—
—
—
—
—
645
8
2
5,228
14
4
1,284
23
10
855
24
6
.31
21
—
—
—
—
39
37
—
—
—
—
—
—
—
71
10
606
19
5
161
46
1
77
38
6
2,506
42
—
5
—
—
3,744
19
8
—
—
—
18,053
30
10
24,309
44
6
42,571
31
10
10,745
6
—
10,363
17
10
2.279
—
—
—
—
—
3,453
41
2
7
24
—
8,483
—
—
14,223
17
2
43,899
13
1
11,266
21
10
7,632
33
10
1,601
6
—
—
—
—
2,886
5
—
—
—
—
14,511
40
—
18,999
3
36,856
9
2
9,458
29
3
4,na
3
10
530
12
—
132
9
5
77
38
—
2
7
8
1,637
10
—
2,579
29
1
11,119
39
7
2,495
27
Q
771
39
4
1.38
30
—
412
19
2
8
34
—
3
10
—
—
—
562
45
2
2,579
32
9
554
30
1
397
37
8
699
42
—
1,458
45
4
18
40
—
11
3
4
764
—
—
2,952
34
8
10,088
17
9
1,771
9
5
1,411
9
—
—
—
—
—
—
19
8
—
—
—
—
—
—
—
19
8
21
28
10
—
—
„.
i
12
—
—
—
—
2
19
2
—
—
—
—
—
—■
3
31
2
37
12
10
8
—
10
12
2
6
—
—
—
—
3
16
—
1
13
2
—
—
—
6
35
2
75
—
15
3
3
4a
18
—
—
—
—
—
18
6
—
—
—
—
—
—
—
36
6
—
458
5
11
72
27
—
10a
24
5
5
42
—
—
—
—
13
39
9
—
—
—
—
—
—
19
33
9
194
39
10
32
15
6
30
16
1
10
—
—
—
—
—
5
31
2
—
—
—
715
24
—
731
7
2
326
7
4
30
16
2
10a
24
5
1
18
—
—
—
—
1
16
10
—
—
—
—
.—
—
2
34
10
33
—
—
7
22
(i
7
18
6
—
18
—
—
—
—
4
41
8
—
—
—
—
—
—
5
11
8
187
11
9
6
34
10
39
14
7
—
18
—
—■
—
—
—
14
5
—
—
—
—
—
—
*—
32
5
—
—
—
1
12
—
—
—
—
—
4
10
—
—
—
—
—
—
1
16
10
—
—
—
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
—
—
—
—
—
-
—
—
—
-
20
6
—
—
—
—
15
30
4
—
—
—
_
35
36
4
22
30
_
_
46
30
—
—
—
20
4
1
—
—
—
457
6
—
523
40
1
320
32
2
57
34
11
108
41
269
12
—
—
—
144
22
1
—
—
—
225
12
—
638
46
1
1,703
44
4
278
42
8
575
16
4
6
—
—
—
47
38
1
,—
—
—
—
—
—
51
44
1
1,753
42
10
408
12
4
381
20
10
1,964
42
—
—
—■
141
24
—
—
—
—
—
2,106
18
—
1,398
—
—
—
—
86
36
—
—
—
—
—
1,484
36
_
66
24
—
—
—
59
15
11
—
105
39
11
550
36
—
—
—
—
234
37
10
—
785
25
10
—
1
6
—
—
—
—
2
19
6
3
25
6
1
12
—
—
—
—
1
26
5
—
—
—
—
—
—
2
38
5
50
26
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
1
15
2
—
—
—
—
—
—
1
15
2
107
17
—
—
186
18
—
—
—
—
798
6
1
—
—
—
205
19
—
1,189
42
1
1,068
5
3
42
47
6
5,174
16
1
28
24
—
—
—
—
126
19
2
—
—
—
—
—
—
154
43
2
264
39
6
—
36
—
—
—
—
13
24
—
—
—
—
—
—
14
12
—
1
36
—
—
—
—
36
2
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
16
23
5
—
—
—
—
—
17
23
5
36
17
___
40
18
—
—•
—
—
413
4
3
—
—
—
—
—
453
22
3
__
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
—
4
12
—
—
—
24
40
—
—
—
—
—
—
—
29
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
6
—
—-
—
—
170
22
—
—
—
—
—
—
196
28
__
8
30
—
•—
—
—
28
18
—
—
—
—
—
—
37
_
__
15
6
—
—
—
—
156
8
9
—
—
_
—
171
14
9
__
29
42
—
—
—
—
75
36
—
—
—
—
—
_
105
30
__
_
1
18
—
—
—
—
7
36
—
—
—
—
—
—
9
6
_
12
36
—
—
—
—
52
3
4
—
—
—
—
64
59
4
_
_
1
36
—
—
—
—
7
32
—
—
—
—
—
—-
9
20
3
12
—
—■
—
—
12
—
—
—
—
—
—
15
12
2
24
—
—
—
—
37
46
—
—
—
—
—
—
40
22
_
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
24
—
—
—
—
—
—
—
7
24
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
3
40
10
—
—
—
—
—
—
3
40
10
—
—
—
—-
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
12
. _
291
42
16
314
22
2
7
8
2,103
17
4
2,753
15
18,865
24
—
2,083
9
11
26,372
13
9
56
12
9
65,263|l2
2,112,84o(24
7
166,404
20
1
59,172
35
1
33,253
4
3
Mantals
penningar.
R:dr
53
5
12
1,712
282
438
4.696
481
165
367
38
3,311
3,090
2,234
662
177
905
2
5
26
8
16
1
28
55
544
2
2,765
192
96
797
2
251
32
1
2
1
51
48
10
19
61
1
17
2
279
12
30 ■
12 -
12 •
24 -  12 -  12
56 -  .36 -  24 -  12 -
24
ca H
O*
=
■ >-5 CL
ff CP
pr
Q* C5
3 » s
R:dr
1,699
10
23,757
Arrende
medel.
Kostnad för Rustning oell Rotering.
Summa.
Rustning.
Rotering.
Summa.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
67
21
8
3,351
22
11
109
12
8
109
12
8
122
4
6
—
54
30
11
54
30
11
232
14
Q
2,501
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,718
12
—
—
—
—
—
—
2,670
37
9
2,670
37
9
3,843
36
5
—
—
—
5,073
41
4
—
—
—
5,073
41
4
438
—
—
—
—
—
—
—
—
209
46
6
209
46
6
23,941
38
3
—
—
—
—
—
—
43,161
11
—
43,161
11
—
2,467
1
11
—
—
—
—
—
—
3,392
37
3
3,392
37
3
3,399
14
1
10,242
1
5
—
—
—
1,158
42
6
1,138
42
6
7,736
2
8
456
18
-
6,301
47
2
—
—
—
6,301
47
2
884
44
—
78
36
—
—
—
—
385
8
2
385
8
2
66,991
7
8
—
—
—
—
—
—
27,169
29
9
27,169
29
9
65,909
8
9
—
—
—
68,063
5
10
—
—
—
68,063
5
10
52.661
6
3
—
—
—
—
—
—
22,607
3
4
22,607
3
4
15,049
10
1
1,908
45
2
—
—
—
571
32
5
571
32
5
3,609
40
6
1,534
—
—
—
—
—
1,222
20
6
1,222
20
6
14,176
—
2
—
—
—
—
—
—
2,743
45
6
2,743
45
6
21
28
10
—
—
—
—
—
—
15
30
—
15
30
—
60
8
—
—
—
—
—
—
—
43
24
—
43
24
—
137
3
3
—
—
—
—
—
65
22
—
65
22
—
659
9
4
—
—
—
—
—
—
251
30
—
251
30
—
265
23
5
132
—
1
—
—
—
58
21
7
58
21
7
474
47
11
—
—
—
—
—
—
145
38
3
145
38
3
49
29
—
—
—
—
—
—
—
14
44
—
14
44
—
233
37
<2
—
—
-
—
—
—
19
4
6
19
4
6
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
51
18
—
—
—
—
—
—
—
15
33
15
33
3
542
36
1
—
_
—
—
—
53
6
9
53
6
9
2,902
19
—
21
26
11
—
—
—
129
10
2
129
10
2
2,546
16
-
—
—
—
—
—
—
86
28
8
86
28
8
2,765
6
—
—
—
—
—
—
—
—
192
—
—
4
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
797
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
52
38
—
—
—
—
—
—
—
5
43
3
5
43
3
107
17
—
—
37
—
—
—
—
8
33
8
8
33
8
6,537
8
10
—
—
—
—
—
—
287
5
5
287
5
5
297
15
6
—
—
—
—
—
—
11
35
2
11
35
2
1
—
—
—
—
—
—
--
3
43
6
3
43
6
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
37
29
—
—
—
_
1,750
40
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
12
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
48
12
—
—
—
—
—
_
10
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
12
—
—
—
—
—
—
—
—
61
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
279
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
284,286
21
10
34,891 jt 8
e| 79,43sj
4 ej
4|l06,653
44
5(186,092(42
9
Klereci-Statens underhåll.
Folkskole-
afgift.
Fatligför
sörjning
Skjuts.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrko-
betjenings.
Summa.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
S.
r.
R.dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
S.
r.
487
16
—
74
36
59
34
2
601
38
2
22
36
180
34
6
75
24
71
24
—
14
24
—
5
36
—
91
36
—
4
—
—
13
16
176
20
—
28
12
—
6
39
—
211
25
—
9
36
—
61
8
—
__
_
13,793
22
1
8,377
20
9
987
29
4
16,158
24
2
1,402
42
—
4,578
40
2
637
12
1,674
11
—
385
43
5
159
—
5
2,159
6
10
236
18
—
606
28
5
161
12
3,535
28
3
644
23
6
299
34
11
4,199
58
8
349
30
—
1,279
45
10
234
37,854
7
8
7,757
20
11
3,068
44
7
48,680
25
2
4,038
.30
—
13,312
3
9
7,142
35
2
3,668
39
7
616
38
6
290
2
8
4,575
32
9
367
18
—
1,243
42
7
607
19
7
1,141
33
3
281
24
3
73
31
10
1,436
41
4
140
42
—
415
46
3
151
5
6
2,621
47
5
612
32
4
257
45
9
5,492
29
6
306
39
—
914
41
5
574
46
4
303
2
7
69
12
7
27
41
10
400
9
38
9
—
102
15
10
60
25
24,709
27
3
4,986
31
8
2,395
22
—
.32,091
52
11
2,713
12
—
8,934
24
5
5,796
12
1
23,398
45
4
5,275
2
—
2,183
37
5
50,857
36
9
2,702
24
—
8,493
4
4
5,025
21
4
21,689
30
4
4,106
13
9
1,754
41
9
27,550
37
10
1,808
6
—
7,264
5
2
4,587
16
11
5,792
4
1
1,1 99
3.3
6
483
40
5
7,475
30
603
36
—
2,116
46
9
1,461
—
2
260
8
7
111
22
8
1,858
31
5
154
50
—
483
13
9
,
2,023
9
4
719
1
6
314
14
4
5,056
25
2
801
18
—
2,357
14
6
16
—
—
—
—
■—
—
—
16
—
—
—
—
—
6
24
—
1
24
25
—
—
7
24
—
1
24
—
34
—
2
36
—
8
—
5
40
4
—~
11
16
6
3
4
2
54
24
8
4
6
13
13
10
6
175
8
—
47
6
—
15
30
—
237
44
22
—
—
60
4
—
33
40
95
35
6
6
9
—
5
2
3
106
46
9
5
42
—
27
11
1
18
8
98
40
28
9
—
7
32
4
154
33
4
14
—
54
27
11
8
13
24
2
3.3
—
2
8
4
18
17
4
1
18
—
5
11
11
4
69
22
23
24
—
8
36
—
101
34
—
—
18
—
17
32
—
3
47
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
—
—
1
32
—
—
—
—
—
—
—
1
32
1
12
—
—
,
1
40
—
—
—
—
—
—
1
40
-
—
36
—
—
24
—
—
—
—
37
40
—
9
—
—
3
—
49
40
20
6
_
10
73
8
—
11
—
—
11
—
—
95
8
_
46
30
—
16
8
—
.
36
489
—
—
15
28
6
28
43
1
533
23
7
269
12
—
44
24
—
—
186
—
6
22
1
29
6
194
3
6
4
6
—
—
—
4,391
18
8
187
10
—
224
46
1
4,805
26
9
2,485
18
—
96
40
—
914
20
58
21
—
9
24
3
982
17
3
1,398
—
—
47
4
—
207
12
3
35
6
—
36
il
211
36
5
66
24
—
1
16
—
1,128
12
68
41
3
116
5
4
1,313
10
7
550
36
—
19
30
—
—
—
—
C
1
O
1
—
—
—
—
—
—
—
—
1
~.
—
1
12
—
—
—
_
6
32
—
—
—
—
—
—
6
32
i—
—
—
—
1,981
17
7
597
12
8
627
21
10
2,846
4
1
186
18
—
188
19
2
3
16
—
—
—
—
_
3
16
—
9.8
24
—
14
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
—
21
20
—
5
—
—
—
40
—
27
12
—
1
36
—
1
—
—
_
! —
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
16
1
—
—
—
—
190
—
—
37
36
—
3
8
—
230
44
—
40
18
.—
96
23
—
—
—
:
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
!
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
12
—
—
20
—
•
1
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
2
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
6
—
—
—
—
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
8
30
—
4
—
—
5
16
—
—
—
—
—
5
16
—
15
6
—
—
53
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
42
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
18
—
—
4
32
—
1
24
—
—
—
—
6
8
—
12
36
—
3
14
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
36
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
I
—
—
—
—
—
—
—
—
—
z
42
16
—
—
—
—
—
—
42
16
—
291
—
—
2
23
5
—
—
—
153,644
34
1 30,418
11
8
13,171
47
2
197,234
44
11
21,252
12
—
53,081
8
25,132
46
11
Väghållning.
Diverse avgifter,
onera
och allmänna
besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
R:dr
533
38
68
6,628
1,028
2,014
20,050
1,772
594
1,476
160
13,576
12,690
11,109
3,378
782
5,574
10
6
14
74
.33
38
12
50
89
40
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
110
13
4,924
31
7
35
—
—
573
3
1
47
51
—
3,139
40
2
3,319
9
—
44,876
39
2
363
59
6
14,528
15
8
1,139
4
6
11,537
27
1
11,592
9
11
196,780
20
4
1,285
2
9
16,968
22
469
34
1
18,457
12
4
488
37
■i
22.393
45
7
56
2
8
2.237
51
8
8,572
27
9
190,155
9
5
6.252
13
3
214,207
8
5
4,938
16
—
151,525
21
6
1,363
10
6
34,847
47
430
56
—
10,613
20
4
1,913
6
—
31,575
25 —
3
15
—
74
45
6
3
—
—
164
3
2
5
—
—
306
11
11
68
—
—
1,442
4.3
4
58
45
6
756
16
2
12
58
—
1,594
16
7
2
—
—
110
11
1
16
12
—
448
4
4
—
—
—
1
26
5
3
36
11
9
.3 7
9
1
—
—
4
40
—
J’
6
—
190
45
7
15
12
—
1,292
24
11
570
21
—
4,909
58
9
22
2
—
2,905
4
3
5,427
15
3
17,684
28
456
27
—
4,565
20
3
300
13
—
781
3.3
4
1,666
2
5,132
8
5
—
6
7
6
—
16
—
64
3
8
—
—
124
38
10
564
11
—
11,888
16
7
26
28
—
536
38
10
—
—
—
19
45
6
8
10
42
54
—
42
—
57
14
5
39
40
—
2,611
43
8
—
—
—
—
31
12
—
70
12
1
24
—
4
40
—
—
—
270
46
—
45
—
61
3
7
13
—
218
46
9
5
25
—
202
13
—
—
—
12
12
3
51
—
108
20
4
1
5
—
14
.35
—
—
—
22
36
1
—
45
46
—
—
—
—
7
24
—
—
—
—
3
40
10
—
—
—
12
135
16
—
3,503
46
5
—
—
—
—
—
4,659
39
—
51,640
58
ti
1,036,058
2
5
TAIIEIiL för Städ erne
till Fattighus- och Lasaretts-Inrättningar
Mariestads Stad:
Hus och Tomter, som under äganderätt innehafvas . . . .
Dito som innehafvas såsom Ecklesiastike Boställen
Dito
Jord, som innehafves under äganderätt
Tullmjölqvarnar. . . , . .
Pappersbruk
Boktryckeri
Nybyggen
Jord.
Tunnland.
325
S u m m a
Lidköpings Stad:
Hus och Tomter, som innehafvas under äganderätt . . . .
Dito dito såsom Ecklesiastike Boställen
Dito till Fattig- och Barnhus-Inrätttningar . . .
Jord under äganderätt
Dito till Ecklesiastike personer
Dito till Civile Embetsmän
Husbehofs-Väder-Mjölqvarnar
Stampverk
Summa
Skara Stad:
Hus och Tomter, som innehafvas under äganderätt . . ,
Dito dito såsom Ecklesiastike Boställen
Dito dito af Domkyrkan och Skole-Verken
Dito dito af Bibliotheket . .• .
Dito dito af Veterinär-Inrättningen
Jord, sorn innehafves under äganderätt
Dito dito af Ecklesiastike Personer . . .
Dito dito af Civile Tjenstemän ....
Dito dito ,af Domkyrkan och Skole-Verken
Dito dito
Boktryckerier
af Veterinär-Inrättningen
131
174|
189]
325
Tunnland.
374
374
398fff
26]
Tunnland.
975
975
1.200
429
I.014&
12 '
*97*
Summa
Sköfde Stad:
Hus och Tomter, som innehafvas under äganderätt . . . .
Dito dito såsom Ecklesiastike Boställen
Dito till Fattighus- och Barnhus-Inrättningar . .
Dito till Rådhus och f. d. Tullhus, samt Staden
dessutom tillhörige '/2 mantal
Jord, som innehafves under äganderätt
Dito dito af Ecklesiastike personer . . .
Dito dito af Civile Tjenstemän, med Qvarn
Kyrkans jord
Stadens gemensamma jord
U2]ll,231T*ff
Summa
Hjo Stad:
Hus och Tomter, som innehafvas under äganderätt . . . .
Dito dito såsom Ecklesiastike Boställen
Jord, som innehafves under äganderätt .
Dito till Ecklesiastik-Boställe ....
Vatten-Tullmjölqvarn .
Hammar-Smedja
Vadmals-Stamp-Verk
248.28’i
80,ti fl,
5,13rsD
12,29
317,18]!
443
1,200
M71jfc
22|
185]
— II,694].i
535,5
127,22/,
12
6>10iu
72.28
554,2/0
469,29
52,28
26,72
Tunnland.
1,674
Utsäde af
Trr.
20
T:r.
95
1.074 4 20 95
8,003]]
.3 i 11
0 *rs
35]
2,072
2,485r75
54]
“h
22fg
38011
2,925^
1,055,30]]
250,30
17,13T0
19,7/0
99,3/0
*49,
1,420,20'
25
1]
50
30
80
80
100
a
T:r.
10
10
100
100 100
4] 156] 20] 277] 18]
—
1
24
108]
18
203]
20.'
9]
47
1]
—
3
5]
—
—
T:r.
100
100
249
249
100
T:r.
40
150
T:r.
10
10
25
T:r.
130
130
15
15
75
100 150 25 | 75
580
Summa
Fahlköpings Stad:
Hus och Tomter med jord under äganderätt .
Hus utan jord under äganderätt
Borgmästare-Boställe
Klockarebohl
83
654
506
529
1,489
38
622
613
218
1,455
19
—
—,
—
—
1
24
3
57
64
6
6
7
19
18
15
222
Summa 58 652
Summa för alla Städerna i Länet ....
622
262
1,536
1]
584
530
30
50]
80
16]
15
12
592]
508
80
84] 548 88 12
3,608,20]] 2,299,2/, 5,209,23/o 11,117,13] 26] 78] 677] 221 1,458] 227 78] 1,205] 479 4,626 1,189 5,155 1,
85
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
T:r.
100
lOo
72
T:r.
570
570
720
72
210
720
800
T:r.
50
50
21
21
600
T:r.
400
T:r.
200
T:r.
50
400 200 50
996
996
450
2101 800 600 450
15
17
80
4 85
100
87]
618
1,760
16
82
12
96
815
188
12
1,111
1,140
12
750
125
T:r.
1,040
1,040
120
120
300
Underhållne Kreatur.
St.
68
68
57
65
St.
74
74
11
11
St.
181
St.
181 8
260
260
100
10
St.
67
St.
134
o
St.
67 134
120
Uppskattadt Värde.
a
R:dr.
322,480
750 125 I 500 651 40l 100 10 40 120
74 129
90
100
3,260
545
20
5,925 45
4,500
72
55
52 169
30
270
15 78
45
20
106
80
776
12
1,152
122
90]
4,572
55
30
270
45
20
120
400
990
520
48
480
40
78
78
40
80
—
—
—
—
—
—
—.
18
18
56
18
—
18
2
2
4
5
5
4
6
18
6
—
12
1
—
5
—
5
142
424
1,044
544
48
510
45
80
85
45
88
,626
1,189
5,155
1,490
442]
10,467
533
287
1,065
119
298
84
522,480
728,897
728,89.
321,918
3,640
53,550
1,860
506
581,475
80,715
80,715
156,084
300
R:dr.
114,550
3 3-
R:dr.
50,000
11,110
62,400
R:dr.
522,480
114,550
50.000
11,110
62,400
24
44
52
28
40
40
114,550
46,190
667
400
47,257
90,455
400
42
400
15,024
106,521
161,000
161.000
59,249
120
103,510
10,500
600
11,100
540,540
728.897
46.190
667
400
10,500
600
787,254
— 487,797
241,715
24
24
241
40
1,500
555
16
241,713
156,084
39,249
120
1,500
333
16
156,384
78,700
59,604
39,569
1,853 16
197,586
78,700
59,604
16
Till Berättelsen öfver Skaraborgs Un för åren 1851-1855.
158,504
,808,254
Skaraborgs Läns Landskontor den 4 Oktober 1856.
C. J. Sundberg.
158,504 —
inom §kar^l»orgi§ Ii än*
ÄT
t. *w.
Wi
a
tl
.7
-
B e v i 11
n i n
S t ä n
d i
ge
Räntor.
Klereci-Statens Unde
rhåll.
Efter 2
rdra Artikeln.
Kostnad
för
Kostnai
för
-
Folkskole-
Fattigför-
sörjning.
Väghålli
Diverse Onera.
Summa
Efter Irsla
Artikeln.
Efter 2:a g.
Jord, Hus,
Tomter, Verk
och Inrätt-  ningar.
Borgerlig
Näring.
Personer, ej
tillhörande
viss näring.
Efter ordje
Artikeln.
Bränvins-
brännings-
afgift.
Samma.
Boskaps-
och
Åkerskatt.
Mantals-
penningar.
Bruk, Verk
och Inrätt-  ningar.
Summa.
Rotering.
aiauernas
Styrelse.
Pastorers.
Kommini-
strars.
Kyrko-
Betjenings.
Samma.
afgift.
Skjuts.
ting
Allmänna
besvär.
Stats-Bidrag.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
522
s.
25
r.
1
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr,
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
Rrdr.
s.
r.
' 225
50
—
237
15
6
114
50
11
62
26
5
19
5
5
5
>1,048
9
2
105
—
—
6
25
1
4,152
8
—
6,295
15
9
2
52
—
324
56
—
—
—
—
527
20
—
179
40
—
2,925
16
—
200
—
—
289
58
-
95
59
—
585
29
223
50
—
1,018
5
155
16
551
44
fl
551
1
8
12,565
26
4
225
30
257
15
6
540
26
1,048
9
2
105
6
25
1
4,152
8
6,295
15
9
2
52
524
36
'
527
20
179
40
2.925
16
200
—
289
58
~
95
59
585
29
225
50
—
1,018
5
—
155
16
—
551
44
11
551
1
8
12,565
26
4
— ■
—
—
—
—
728
43
7
287
42
—
29
74
28
7
46
10
9
32
19
24
27
9
5
4
4
> 976
16
—
297
26
—
4
14
8
6,051
24
—
8,488
19
6
2
—
—
424
24
—
—
—
—
426
24
—
235
8
—
5,048
—
—
200
—
—
535
16
—
218
—
—
751
!6
—
288
18
—
2,667
4
—
266
52
—
5,500
—
—
2,255
42
—
21,905
19
6
287
42
105
28
7
787
12
5
976
16
297
26
4
14
8
6,051
24
8,488
19
6
424
24
426
24
255
8
5.0 48
200
553
16
218
751
16
288
18
2,667
4
266
52
5.500
2,255
42
21.905
19
6
. 128
12
—
645
25
9
780
7
7
525
25
5
228
7
2
4
59
-
624
50
1
2,955
1
—
1
16
—
243
56
—
—
—
—
245
4
—
70
45
2
1,045
---
—
576
52
—
155
16
105
—
815
—
—
152
19
—
1,083
16
—
—
—
—
1,150
—
—
5,886
54
7
11,583
21
9
128
12
—
645
25
9
780
7
7
525
25
5
228
7
2
4
39
—
624
50
i
2,935
1
—
1
16
—
243
56
—
—
—
—
245
4
—
76
43
0
1,045
576
52
—
155
16
loa
—
• lii 5
—
152
19
1,085
16
—
1-
1,150
5,886
54
7
11,585
21
9
119
18
—
—
—
—
240
57
4
561
4
50
16
3
29
2
5
—
—
—
800
50
—
1
16
—
173
—
—
—
—
—
174
16
—
54
—
—
1,976
52
—
600
—
—
500
—
100
—
—
1.000
—
105
25
8
1,284
—
100
—
1,150
—
—
2,594
58
11
9,217
46
7
119
18
240
37
4
561
4
50
16
3
29
2
5
800
50
1
16
175
174
16
54
1,976
32
600
500
100
I,u00
105
25
8
1,284
100
1,150
2,594
58
11
9.217
46
7
. 106
56
—
15
52
—
199
11
—
254
—
90
12
—
—
—
—
—
—
—
665
45
—
2
8
—
148
—
—
4
8
—
154
16
—
55
16
—
200
—
—
155
16
—
285
16
—
150
—
—
566
52
-
106
56
—
5H
16
—
8G
52
—
226
16
—
500
—
—
2,671
15
—
106
56
15
32
199
11
254
90
12
665
45
2
8
148
,
4
8
154
16
55
16
200
155
16
2«5
16
150
366
52
106
56
511
16
—
86
52
226
10
—
500
—
2,071
15
00
6
—
—
—
154
52
—
252
32
-
8
-
—
-
—
126
—
—
585
22
—
8
25
6
122
12
—
—
—
—
150
37
6
15
40
—
920
—
—
500
—
—
100
—
—
50
—
—
450
—
—
84
6
—
666
32
—
500
—
—
400
—
—
1.000
—
4,550
41
6
84
6
—*
'
154
32
—
252
52
8
—
—
—
—
—
126
—
—
58a
22
8
25
6
122
12
—
—
—
150
57
6
15
40
—
920
—
—
500
—
—
100
—
—
50
—
—
450
—
—
84
6
—
666
52
300,—
—
400
—
1,000
—
4.550
11
6
95t
—
994
3
10
2,682
36
2
3,597
56
1 7
779
13
i
44
55
2
10,914
14
19,7 6 G
35
1 3
18
1
6
1,456
12
—
4
8
—
1,458
21
6
589
5
2
10,115
—
—
2,010
—
1,459
58
716
59
4,166
29
_
958
58
8
7,050
i 2o
886 52
6,778
12
11
10,546
21
2
62,294
26
8
KONGL. MALTS BEFALLNINGSHAFVANDES
UTI
ÖREBRO LÄN
TILL
* u wier dunifj het afgifna
FEMÅRS-BERÄTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
STOCKHOLM, 1850.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
•he ri T ri ryinp |
^ b. M t. “• J. 1 1-
m sm sm mi m,
-
.»set,
,
.MilJua/iiWil .JOVKM
Underdånig Berättelse om tillståndet i Statistiskt och
Ekonomiskt hänseende inom Örebro Län för åren
1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
§ 4.
Länets allmänna beskaffenhet.
I topografiskt hänsende har, sedan sista fenaårsberättelsen afgafs, Länet icke undergått
någon hufvudsaklig förändring. Frågan om sänkning af sjöarna Hjelmaren och Qvismaren
har varit hvilande sedan E. K. M. uti nådigt bref till Dess Väg- och Vattenbyggnadsstyrelse
den 11 April 1833 ansett förordnande om ifrågasatt minskning af
segeldjupet i Hjelmare kanal icke böra under dåvarande omständigheter äga rum.
Dock lefva ännu hos flere, hvilka hafva vidsträckta ägor, som angränsa dessa vattendrag,
och nu lida af öfversvämning, förhoppningar om framtida verkställighet af sänkningsföretaget,
i händelse icke ett nyligen väckt förslag, åsyftande nästan enahanda
fördel medelst jordvallars anläggande mot Hjelmaren samt uppfordringsverk och grafvar
för vattnets utpumpande från ofvanliggande vattendränkta trakter, på sätt, som
vid Sickelsjö egendom i mindre skala med framgång blifvit försökt, i en icke aflägsen
framtid skulle komma att sättas i verkställighet.
Utom ofvanberörde dammanläggning vid Sickelsjö, som åt denna egendom för—
värfvat omkring 200 tunnland odlingsbar jord, har vid Oppeberg 80 tunnland sankmark
blifvit beredd för plogen genom uppförandet af en vall emot Norrby å samt
en större afloppsgraf. Inom Fellingsbro härad sänktes år 1832 2:ne sjöar, en vid
Norrlund och en vid Sörbyholm. Lindesbysjön och Fåsjön i Nora bergslag sänktes
samma år hvardera tre fot, den förra med understöd af allmänna medel och den sednare
på enskilde hemmansägares bekostnad; äfvensom 4 mindre sjöar inom Snaflunda
socken blifvit aftappade, hvaraf en betydlig jordrymd från sitt tillförene vattensjuka
tillstånd blifvit försatt i odlingsbart skick. Sänkning af sjön Lången inom Axbergs
och Hofsta socknar, för hvars aftappning, enligt sednaste underdåniga femårsberättelsen,
afvägningar ägt rum och kostnadsförslag blifvit upprättade, är nu verkställd och
har lemnat en betydlig landvinning.
4
Med en kostnad af 14,200 R:dr Banko fullbordades detta år den sistlidne år
1855 började sänkningen af Lillån i Längbro socken nära staden Örebro. Genom
detta arbete göres omkring 800 tunnland jord odlingsbar; och anses kostnaden för
hvarje odladt och till besåning färdigt tunnland uppgå till cirka 60 R:dr Banko. Vid
arbetet har blifvit användt ända till 100 man samtidigt. Arbetsqvantiteten utgör
570 kub.-famnar i hård och bergbunden mark samt 4,691 kub.-famnar i lös mark.
Sänkningen är verkställd på enskildt bolags bekostnad och underdånig ansökning om
understöd af allmänna medel har till E. K. M. ingått.
Men det otvifvelaktig! vigtigaste företaget i detta hänsende är sänkningen af Mosjön.
Redan år 1850 börjades undersökning för utrönande af företagets möjlighet
samt sättet för dess verkställande och de fördelar, som deraf voro att påräkna. Behofvet
af statsbidrag till sänkningens verkställande, i förbund med nödvändigheten att
utverka E. K. M. nådiga tillstånd till utbyte af de Bysta fideikomiss-egendom underlydande
Attersta Frisagårdshemroan jemte qvarn och såg, de der för sänkningens fortgång
måste kunna af interessenterna disponeras, hafva, i anseende till beskaffenheten
af de i sådant afseende erforderliga åtgärder, emellertid fördröjt arbetets början till
sistlidne April månad. Grundadt på en fond af 20,000 R:dr, i nåder beviljadt låneunderstöd,
samt 5,000 R:dr anslag utan återbetalningsskyldighet börjades då sänkningsarbetet,
och liar derefter med sådan drift fortgått, att det under loppet af innevarande
år lärer blifva färdigt till afsyning. För att fullständigt ernå de fördelar, som
med det ifrågavarande sjösänkningsarbetet äro afsedde, hafva delägarne varit betänkte
på upprensning af de vattendrag, som utfalla i Mosjön. Detta vidlyftiga och kostsamma
företag, dervid 12,308 kubikfamnar behöfva uppgrälvas, har vid år 1854
verkställd undersökning blifvit värderadt till 12,233 R:dr 24 sk. Banko, deruti inberäknadt
kostnaden för nödig förändring af Sundsbron.
Åtskillige andra vattenafledningsföretag äro påtänkte och bero på beslutad undersökning
af de lokala förhållandena, såsom t. ex. aftappningen af sjöarne Wikern,
Saxen och Flaksjön i Nora och Lindes bergslag, hvarigenom en betydlig jordyta skulle
komma i dagen och blifva odlingsbar.
§ 2.
Invånare.
Enligt mantalslängderne för landet år 1855 utgjorde folkmängden då 130,350
personer, deraf Mankön, mantalsskrifne 33,866, mantalsfria 29,740, Qvinkön, man\
talsskrifna 55,292. mantalsfria 31,452. Vid jemförelse med den för år 1850 upp
-
s
gifna folkmängd finnes densamma under det qvinqvennium, denna berättelse omfattar,
hafva ökats med 5,379 personer.
Folkstockens förökande, som sker under en ständigt fortgående progression, synes
bora tillskrifvas ymnigare utvägar till arbetsförtjenst, skapade dels af den företagsamhet,
som under ifrågavarande 5 år genom nyodlingar i betydlig mån riktat Länets
odlingsbara areal, dels ock af det härstädes annu pågående jernvägsarbete^ hvilket
erfordrat många armar, dem bolaget emot hög dagspenning förskaffat sig.
Några utflyttningar till främmande land hafva under den tid, berättelsen omfattar,
hufvudsakligen endast ägt rum ifrån Carlskoga och Bjurkärns socknar år 1834,
då omkring 200 personer, af hvilka en ringa del dock numera återkommit, utvandrat
till Förenta Staterna i Norra Amerika, der, enligt hit ingångne underrättelser, flertalet,
utblottade på det nödvändigaste för lifvets uppehållande, af en bedräglig kamrat
beröfvade sina för den första bosättningen afsedde penningelillgångar, omkommit af
hunger och sjukdomar.
Orebro Läns befolkning utgöres i allmänhet af en idog, sparsam och framåtsträfvande
folkstam. Bergs- och Jordbruket, provinsens hufvudnäringar, återgälda också
rikligen den möda och kostnad, som nedläggas på deras förkofran och utveckling, så
att öfverhufvud både herremän och allmoge kunna sägas njuta af timlig välmåga och
materielt oberoende. I vissa delar af provinsen är till och med i mera än vanlig
grad rikedom hopad i allmogens händer, såsom i Carlskoga och Nora socknar, der
bland denna samhällsklass finnas personer, hvilkas förmögenhet uppgår till 100,000-  tals Riksdaler. För landtbrukaren gynnsamma konjunkturer hafva under de sednare
åren riktat mången jordägare, och det är en glädje, att kunna nämna, att den sädesproducenten
sålunda tillfallna vinst merändels användes icke till improduktiva företag,
utan till jordens förbättring och förökande, hvarom de ofvanomförmälda talrika odlings—
och sjösänkningsföretagen bära vittne, äfvensom till kommunikationernas upphjelpnnde.
Lika glädjande är den erfarenheten, att allmogen sjelfmant förenar sig om sådana
allmän—nyttiga företag, hvilka först i framtiden kunna blifva vinstgifvande, men då merändels
rikligen återgälda det å dem använda kapital. Så hafva åtskilliga hemmansägare
i Kumla och Hallsbergs socknar hos E. K. M. Befallningshafvande anhållit om
landtmäteribiträde, för undersökning i afseende på aftappning af Rahla-ån. Endast
sådana företag, hvilka beredt en ögonblicklig afkomst, hafva hittills varit de, åt hvilka
bonden egnat sin kraft, sin omtanke och sina tillgångar. Förmågan att kalkylera, att,
under användandet af förhanden varande förhållanden, beräkna den ofta stora profit,
som en i rätt tid gjord utgift skänker i framtiden, har hittills icke ingått bland bondens
fallenheter. Yttringarna af denna förmåga utgöra ett bland resultaten af den
bildning, som allt mer och mer sprider sig bland folket, och hvartill folkskole-inrätt
-
6
ningen i väsendtlig mån bidragit. Önskligt vore dock att, till ytterligare befrämjande
af det ändamål, som med folkskolan afses, samt för skördandet af de frukter, som
deraf stå att vinna, densamma måtte i formelt hänseende förändras och undervisningssättet
annorlunda ordnas, i hvilket afseende flere röster höjt sig inom Länet och särdeles
vid Hushållningssällskapets allmänna sammankomster, hvarest nu i år den för sina
förtjenster om folkskoleväsendet bekante Grefve Thorsten Rudenschöld afgifvit yttrande
i ämnet, innefattande förslag till förändrad läseordning vid ifrågavarande skolor. Fråga
har jemväl från ett håll blifvit väckt om folkskolans förbindelse med de lärda skolorne,
öfver lämpligheten af hvilket förslag det icke kan tillkomma E. K. M. Befallningshafvande
att här yttra sig.
Hemslöjden har icke inom Länet tagit någon synnerlig fart; dock har man, hufvudsakligen
genom de premier för husflitens produkter, som vid de år 1852 inrättade
underafdelningarnas af Hushållningssällskapet, eller de s. k. Häradsgillenas sammankomster
blifvit utdelade, lyckats bringa saken derhän, att gynnsamma resultater för framtiden
äro att förvänta. Så var t. ex. vid Carlskoga Häradsgilles sammanträde den
21 November 1854 en exposition af slöjdalster föranstaltad; och Gillet utdelade, efter
bepröfvande af en för tillfället utsedd Nämnd, 14 premier. Man träffade der
korg- och trädarbeten, linspånad, smiden, vagnfabrikater, linne- och bomullsväfnader,
stickarbeten, sömnader m. m., till en del väl och förtjenstfull! utförde. Afven af
Östra Nerikes ITushållsgille var å dess sammankomst den 29 September nämnde år
en dylik exposition anordnad, hvarest 26 premier utdelades.
I följd ej mindre af jernvägsarbetet, som dragit till sig en mängd arbetare, än
äfven af åtskilliga i Länet samtidigt inträffade större arbetsföretag har efterfrågan på
arbetare varit så stor, att dagsverkslönerna tidtals stigit ända till 1 R:dr 16 sk. Banko.
Vanligen utgör dock värdet af ett mansdagsverke 1 R:dr, ett kördagsverke med
ett par hästar 2 R:dr samt ett grufvedagsverke 32 sk., allt Banko.
Sedligheten främjas af de goda utsigter till bergning, som de sednare årens för
landtmannen gynnsamma konjunkturer erbjudit; och den vid sistförflutne riksdag beslutade
och sistlidet år i verket satta bränvinslagstiftningen har, genom bräuvinets fördyrande,
satt en damm emot det omåttliga förtärandet af bränvin.
Lagsökningarne hafva aftagit, så att, då år 1840 4,295 lagsökningsmål hos
E. K. M. Befallningshafvande handlades, sistlidne år endast 1,345 dylika mål härstä
des
anhängiggjordes.
7
De vid Länshäktet förde journaler utvisa följande förhållande:
Bansakningsf ångar.
Straffångar för under-  gående af
r
O:
H
OJ
as
OS
C
3
3
För
hvarje-
handa
grofva
brott.
För
stöld.
För
andra
förbry-
telser.
Spö
eller
Bis.
Fängelse
vid vatten
och bröd.
Enkelt
fängelse.
C/J
■<
DS
O
CD
QS
r-t
CD
O
O
er
•o
0
”5
1
CJO
3
CTD
DS
“5
Bysatte.
n sorn åtföljt sin
mödrar
a =>
SS
c.
<3 —
^ b
% ~
o c»
3 Pr
rs —
M.
Q-
M.
Q-
M.
Q-
M.
Q.
M.
Q-
M.
Q-
M.
Q
M.
Q-
M.
Q
C:
l
år 1831
6
2
59
6
7
6
_
132
23
26
7
121
29
234
29
5
26
718
1832
9
3
99
5
2
—
t
—
180
25
59
25
165
42
226
.37
5
—
21
904
1833
15
2
74
7
.3
—
7
—
161
24
49
28
93
.30
162
18
6
—
19
698
1834
21
7
72
9
.3
—
5
—
107
18
29
22
79
20
166
21
10
—
10
599
1835
3
50
8
4
—
—
—
106
11
23
21
78
10
152
17
3
—
10
519
Summa
66
19
354
35
19
—
19
-
686
101
186
103
536
131
940
122
31
86
3,4.38
Medium häraf i hela
tal
15
4
71
7
4
4
137
20
37
21
107
26
188
24
6
—
17
688
Under de 3 år, den
sednaste underdåni-  ga berättelsen om-  fattar, utgjorde me-  deltalet ....
9
3
61
8
2
1
3
97
14
28
7
82
16
190
17
2
10
551
Fångarnes antal har således i allmänhet varit större under sistförflutne qvinqvennium,
än under de nästförutgångne 3 åren, hvilket icke får tillskrifvas någon tilltagande
demoralisation hos Länets befolkning, utan tillfälliga orsaker, hvaribland må nämnas
det tillopp af personer från andra orter, som de stora arbetslöretagen härstädes förorsakat,
af hvilka personer mångå, förut brännmärkta af lagen, snart tröttnat vid ett
mödosamt arbete och, i det de gifvit vika för sina onda lustar, blifvit fängelsernas
rof. Försvarslöse, som blifvit dömde till allmänt arbete, hafva utgjort:
Mank.
Qvink.
Summa.
år
1851
7
1
8
»
1852
11
2
13
»
1853
12
2
14
»
1854
8
—
8
»
1855
2
—
2
Summa
40
5
45
8
Enligt passjournalerna hafva pass utom för resande blifvit utfärdade:
För personer,
som afgått till
För gesäller
För
andra orter
och
försvars-
att söka ar-
lärlingar.
löse.
betsförtjenst.
är 1851
10
139
42
»1852
4
123
54
»1853
—
129
30
» 1854
4
128
27
» 1855
—
84
21
Summa
18
603
174
§ 5-  Näringar.
Länets första hufvudnäring, jordbruket, har, under de fem år denna underdåniga
berättelse omfattar, oupphörligt utvecklat en lifskraft, som, grundlagd under loppet af
de 2:ne sednaste decennierna, och städse underhållen af upplysta medborgares nitiska bemödanden,
burit och än vidare framgent lofvar att bära de herrligaste frukter. Så utskeppades
under loppet af sistlidne år 1855 endast från Skebäcks lastageplats 2(5,653
tunnor Råg, 3,267 tunnor Hvete, 3,532 tunnor Hafre, 96 tunnor Arter och 48 tunnor
Potates. Från Arboga anses minst 5,000 tunnor i Länet producerad spanmål
hafva blifvit till andra orter utskeppade. Ifrån Askersund har äfven spanmål till
icke obetydligt belopp från Länet utförts. Importen deremot har varit jemförelsevis
obetydlig, såsom till Skebäcks lastageplats, jemväl för år 1855, 1,165 tunnor Råg,
53 tunnor Ärter, 5 tunnor Majs och 810 tunnor Potates (från Läppö till brännerierna),
till Askersund från andra Län, sjövägen 2,268 tunnor Korn, 600 tunnor Blandsäd och 200
tunnor Ärter, samt landvågen, approximativt, 1,200 tunnor Korn, 250 tunnor Ärter och
200 tunnor Blandsäd. Konsumtionen inom Länet har för öfrigt blifvit af egne tillgångar
tillfredsställd; och må man dömma om denna konsumtions betydlighet, då endast inom
Nora bergslags distrikt, enligt uppgift från Hushållningssällskapet, 15,000 tunnor
spanmål
9
spannmål säkert kunna antagas årligen åtgå, oberäknadt bergslagens egen produktion.
Öfverskottet hemtas hufvudsa k ligast från landslagen eller Länets åkerbrukande del.
På detta lysande sätt har då en näring utvecklat sig, i fråga om hvilken det,
enligt den för detta Län år ^1822 afgifna underdåniga femårsberättelse, var tvifvelaktigt,
huruvida den afkastade tillräckligt för Länets eget behof. Med upplyst nit
hafva, såsom vi nämnt, enskilda personer af den jordbrukande klassen genom sina
fosterländska ansträngningar framkallat detta gynnsamma resultat, understödda af Länets
Hushållningssällskap, af hvilket de sjelfva utgöra en integrerande del. Denna
prisvärda association, hvars uppgift det varit att allmängöra och jemväl bland åkerbrukare,
som äro mindre bemedlade och mindre i stånd att sjelfve följa jordbrukets
vetenskapliga utveckling, sprida kännedomen om de uppfinningar och rön, hvilka underlätta
och beforda produktionen, äfvensom att vid årliga sammankomster bereda Lä
nets
jordbrukare tillfälle att öfver ämnen, som till jordbruksnäringen höra, utbyta sina
tankar och meddela hvarandra sina erfarenheter, har, under den tid den utöfvat sin
verksamhet, lyckats att uti ifrågavarande näring ingjuta ett förut icke anadt lif, isynnerhet
sedan, enligt Hushållningssällskapets beslut, ofvanomförmälda Häradsgillen år 1852
bildat sig. Ilär kunna de ringare af allmogen lättare sammankomma. Hvad de erfarne
och mera bildade hafva att meddela blir försl här bondens egendom. Sammankomsten
hålles inom hans ort och hvad der sker vill han vara med om. För den
stora associationen, hvilken omfattar hela Länet, och mest består af herremän, är han
liksom något rädd. Han misstror den eller tror den åtminstone ej vara gjord för sig.
Han har också stundom långt till residensstaden, der centralsammankomsterne oftast
hållas, och hindras derigenom att bevista dem. Genom Häradsgillena har dessutom
en nyttig täflan emellan de särskilda orterna uppstått. Länet är i sådant afseende
indeladt i 8 distrikter; hvarje distrikt har sin årliga sammankomst, dervid hvarjehanda
landtbruket och dess binäringar rörande ämnen afhandlas och uppgifter lemnäs på
de under året derutinnan gjorda försök och deraf vunna resultater. Berättelse öfver
hvad vid dessa sammankomster förelupit insändas till Sällskapet, som sammanträder
hvarje år i Januari månad. En delegation af detsamma, kallad Förvaltningsutskottet,
har sig uppdraget att skriftligen redogöra för beskaffenheten af Sällskapets verksamhet
under årets lopp, äfvensom för derunder i Länet timade tilldragelser inom
allmänna hushållningens område, hvilket hittills skett på ett förtjensfullt sätt uti de
s. k. årsberättelserna.
Ett ordnadt vexelbruk börjar allt mera vinna insteg jemväl hos de mindre jordbrukarne;
dock sköter ännu en och annan sin jord som far och farfar före honom i
2:ne årgångar, den ena i säde, den andra i träde. I bergslagen har nästan öfver
Berättehe
öfver Örebro Län för åren 1851—1855. 2
10
allt blifvit infördt cirkulationsbruk i 8 skiften sålunda, att, sedan jorden ett år legat
i träde, besås den med råg och bär gräs i 5 å 4 år, upplöjes derefter och besås
i 2 år med hafra, hvarefter, sedan trädet föregått, enahanda växtföljd återkommer.
Behofvet af foder åt det stora antal dragare, bergsbruket fordrar, förklarar orsaken
till denna växtföljd. De i Länet brukliga sädesslag och proportionen dem emellan,
utsädet och medelafkastningen, inhemtas af den berättelsen bifogade tabell, dervid, i
likhet med hvad tillförene blifvit anmärkt, E. K. M. Befallningshafvande anser sig i
underdånighet böra framhålla det faktum, att beräkningarne kunna blifva endast approximativa.
Jemte de här ofvanomförmälda sjösänkningar, hvarigenom betydlig jordareal vunnits,
ha nydodlingar inom Länet skett till ett belopp af 3,966 tunnland, som kunnat
beräknas. Nyodlingarnas egentliga vidd öfverstiger dock säkert i betydlig mån
denna siffra, enär dels en mängd mindre odliugsföretag icke kunnat deruti upptagas,
dels ock uppgifter i berörde hänseende saknas för år 1831.
Bland redskap af nyare och ändamålsenlig konstruktion, som under ifrågavarande
qvinqvennium blifvit i Länet känd, må nämnas den s. k. Garrets såningsmachin, hvilken
den om landtbruket förtjente ägaren af Riseberga, Brukspatronen Hedengren, införskrifvit
från England och begagnat vid Riseberga. Detta såningssätt, radsåning kalladt,
har visat sig särdeles fördelaktigt derigenom, alt utsädet besparas och kornen
falla lika djupt samt uppkomma liktidigt. Machinen drages af 2 hästar till säd- och
en till rofsådd och med densamma besås på dagen 8 å 10 tunnland med säd samt
12 å 14 tunnland med rofvor. Garrets s. k. hästhacka begagnas ock till rensning
emellan raderna, hvarigenom jorden tillika uppluckras. Till rengöring af säd har med
särdeles framgång börjat användas en af Hornsby uppfunnen machin.
Af främmande gödningsämnen användes, ehuru hufvudsakligen å herregodsen,
guano; och har man på sednare tider egnat uppmärksamheten åt en mera rationell
behandling af gödseln och tillvaratagandet af hvarjehanda affall, tjenligt till gödningsämnens
beredning.
Grunddikning med tegelrör, äfvensom till en del med s. k. sandkalk-rör, fortgår
och tilltager oupphörligt. Utom vid Riseberga tillverkas sådana nu jemväl vid Yxe,
hvarest tillverkningen sistlidne nr uppgick till 93,000 stycken, en tillverkning, som
dock icke på långt när motsvarar efterfrågan.
Till befordrande af linkulturen, hvilken ännu icke tillfredsställer Länets behof,
lät Ofverste A. Anckarsvärd år 1832 på sin egendom Carlslund anställa försök med
rötning af lin medelst ånga, efter Irländsk method, sådan denna beskrifves uti den af
W. Wennström utgifna afhandling om linhandteringen i Irland, af hvilket försök den
erfarenheten inhemtades, att methoden, ehuru lemnande tillfredsställande resultat i af
-
11
seende på varans godhet, likväl blefve alltför kostsam att af enskilde användas, hvarföre
Hushållningssällskapet, som af försöket erhållit del, yttrat att, om berörde method
mera allmänt skulle begagnas, centralanstalter för rötning af lin borde inrättas på
lämpliga ställen, dit linet antingen finge emot viss betalning inlemnas af enskilde, eller
också kunde säljas. Bemälde Sällskap nedsatte derefter år 1833 en komité för
att bereda framgång åt linodlingen och linets ändamålsenliga behandling till afsalu,
hvilken komité afgifvit berättelse, deraf hufvudsakligen inhemtas, att, sedan tillförlitliga
uppgifter erhållits angående den method, som nu sednast blifvit i Irland införd, Öfverste
Anckarsvärd beslutat inrätta en dylik anstalt. Någon vidare åtgärd har dock
icke följt härpå, ocb emellertid qvarstår linodlingen på sin förra låga ståndpunkt.
För hampodlingen har icke något blifvit åtgjordt. Den har också icke gjort
några framsteg. Länets behof af denna produkt fylles från andra Län och från ut
landet.
lior lihult ur en har på vissa trakter tagit favör, äfven bland allmogen, men är
dock i allmänhet förbehållen öfrige samhällsklasser, helst densamma hufvudsakligen afser
skönhetssirmets tillfredsställande och, såsom näringsgren, lemnar föga behållning åt
sina kultivatörer.
Potatesodlingen har åter tilltagit, sedan sjukligheten hos denna rotfrukt så småningom
börjat upphöra.
Till en utvidgad potatesodling har lättad afsättning på denna produkt till de
större brännerierna i väsendtlig mån bidragit. Försök med odling af Islandspotä
ter,
hvilka förmenats skola motstå den gängse potatessjukdomen, hafva icke gifvit gynnsamma
resultat.
Bränvinshandteringen för sistlidet år, då E. K. M. nådiga Förordning den 18
Januari samma år började tillämpas, utvisar för detta Län följande förhållande.
Större Brännerier.
Anmälde för bägge bränningsterminerna 10
» » första bränningsterminen  6
» » andra bränningsterminen 3 19;
eller inalles 19 brännerier, deraf 6 anmält sig allenast för första terminen, af hvilka
6 tre fortsatt tillverkningen jemväl andra terminen; uppgående tillverkningsbeloppet
för berörde brännerier till sammanlagdt 433,940 kannor.
Mindre Brännerier.
Anmälde för bägge terminerna 60
» » första terminen 20
» » andra terminen 34 114
12
med ett kalkyleradt tillverkningsbelopp af tillhopa 74,659Y8 kannor, som sannolikt
vida understiger verkligheten.
I bevillning för ofvanberörde tillverkning har erlagts 174,675 R:dr 6 sk., deral
160,000 R:dr influtit i statskassan, 13,835 R:dr 9 sk. 5 rist blifvit dels återlyftade,
dels ock använde till aflöning' af kontrollörer och till andra omkostnader, samt 859
R:dr 44 sk. 7 rist. qvarstå i ränteriet för att vara tillgänglige, i händelse anordning
å bränvinsbevillnings-medlen skulle ifrågakomma.
Bränvinsbränningen, som, enligt innehållet uti den år 1822 afgifna underdåniga
femårsberättelsen, »idkades nästan i alla orter till afsalu såsom jordbrukets förnämsta
stöd», har nu, sedan den, enligt E. K. M. Förordning den 18 Januari 1855, upphört
att vara uteslutande bunden vid-jorden samt blifvit belagd med dryga skatteafgifter,
i betydlig mån minskats i mindre bränuerier, så alt, då tillförene nästan hvarje hemmansägare
hade sin husbehofspanna, handteringen sistlidet år drifvits vid föga mer än
74 mindre verk.
Såsom en ersättning för bränvinet har man varit betänkt på att tillhandahålla
folket öl och dricka; och har med detta ögonmärke ett ölbryggeri blifvit anlagdt vid
Dohnaforss sistlidet år. Denna anläggnings korta tillvaro tillåter ännu icke något omdöme
om dess framgång eller verkningar.
Boskapsskötseln befinner sig, oaktadt de åtgärder, som af upplysta landtbrukare
inom Länet blifvit vidtagna till förbättrande af denna vigtiga gren af landthushållningen,
på en jemförelsevis låg ståndpunkt. Dock tycks hos allmogen på sednare tider
den öfvertygelsen allt mer vinna insteg, att ett ringa antai kreatur, väl födda, skänker
en rikare behållning och bildar en i alla afseenden långt bättre ladugård, än en
stor samling af kreatur, hvilka fodertillgången knappast förslår att lifnära; äfvensom
erfarenheten visat, att den spillning, som på sådant sätt vinnes, blir starkare och till
gödning mera användbar, än den som erhålles genom det sistnämnda hushållningssättet.
När denna öfvertygelse hunnit blifva allmän, kan man deraf, i förening med
den verksamhet, Hushållningssällskapet och enskilde personer inom Länet utvecklat för
tillvägabringande af förbättrade kreatursracer, hoppas en ljusare framtid för ladugårdsdetaljen,
dertill i icke ringa mån torde komma att bidraga den jernvägskommunikation,
som, man vågar hoppas det, snart skall sätta Länet i omedelbar förbindelse med
hufvudstaden och med Götheborg. Lättheten alt till höga pris få iadugårdsprodukter
afyttrade skall då otvifvelaktigt utgöra en kraftig väckelse för landtmän, jemväl
med ringare produktions—kapital, att åt denna del af deras hushållning egna omtanke
och flit.
Under qvinqvenniet förekommer uti ifrågavarande afseende hufvudsakligen följande
att meddela
13
Stamholländeriet på Riseberga vidmaktbålles fortfarande uti ett utmärkt godt
skick. Af den derstädes befintliga Ayreshire-racen försäljas årligen fullblodstjurar. År
1855 alytlrades 5 st. af lVa års ålder. Qvigor deremot säljas icke, oaktadt önskningar,
alt denna princip måtte frånträdas, försports inom Länet. Mjölkafkastningen
af dessa kreatur har uppgått till 7 å 800 kannor årligen, och hvarje djur erhåller i
hövärde 28 å 30 dagligen.
Croisering af denne race med goda svenska kor har visat sig särdeles fördelaktig.
Unga kor af sådan croisering hafva gifvit 535 kannor mjölk årligen. Bland
orsaker till ladugårdens vanryckt hos allmogen har uppgifvits brist på tjenliga beten
och saknad af goda afvelstjurar. Det första af dessa hinder torde vara i verkligheten
föga grundadt, om roan med mindre tjenliga menar något annat, än otillräckliga för
ett större antal kreatur, än gårdens storlek medgifver, och, beträffande det sednare,
har nyligen förslag blifvit väckt om utplacerande i socknarne af lämplige racetjurar,
på sätt som äger rum med hingstar.
Inom länet finnes nu tillgång på fullblodstjurar af såväl den gamla Holländska,
som Durhams-, Ayreshire- och Voigtlandsracerne. Ladugårdsafkastningen är emellertid
icke allenast fullt tillräcklig för Länets behof, utan erbjuder äfven tillfälle till afsättning
på andra orter af smör och kött till icke obetydligt belopp, på sätt som för
sistförflutne året kan inhemtas af här nedan intagne uppgift på varor, hvilka passerat
Hjelmare kanal.
Till hästafvelns förbättrande har Länets hästafvelsförening år 1852 från Nor
mandie
införskrifvit tre stycken beskällare af den till lastdragare och tyngre arbeten
i Frankrike såsom särdeles användbar kända Percherons-racen; äfvensom åtskilliga enskilda
personer samtidigt till Länet infört några djur af samma race, deribland jemväl
ston. Föl, såväl af helblod, som halfblod, efter croisering med ston af annan race,
hafva under tiden fallit och äro spridda på flera ställen af landslagen. Häst af denna
race berömmes såsom särdeles stark och härdig. Exempelvis må anföras, att af de
vid Riseberga fallna föl af Percherons-race en hingst af endast lVi års ålder i höjd
och bredd upphunnit fadren och redan vid denna ålder kunnat köras. I öfrigt hafva
de år 1848 inköpte, i sednaste underdåniga femårsberältelsen omförmälda, 6 hingstar
af Norsk race tjenstgjort såsom beskällare; och hafva under de åtta år, Länets hästafvelsförening
ägt bestånd, af de föreningen tillhörige Norska och Percherons-hästar
inalles 1,060 ston blifvit betäckta, af hvilka 272 föl fallit, hvilken sistnämnde siffra
dock icke är fullt tillförlitlig, enär deruti inbegripes endast det anmälda antalet. För
närvarande finnas inom länet:
Landlbeskällare från Strömsholm 2 å 4.
Sqvadronsbeskällare 4.
14
Percherons-hingstar
Norska hingstar
Enskildas hingstar af god beskaffenhet
4,
6.
8 å 10.
24 å 28.
utom, allmogen tillhöriga, 2 å 5 år gamla hingstar af halfblod omkring 20 å 25.
I bergslagen begagnas nästan uteslutande Norska hästar, hvilken härdiga race
der funnits vara den lämpligaste, såsom bäst i stånd att bära de fatiger, de ofia påkommande
tunga körslorna medföra. Öfriga ofvanomförmälda hästracer förekomma
deremot hufvudsak ligast inom landslagen.
Hästafveln lemnar ännu icke en emot Länets behof svarande produkt, och remonteringen
vid de inom Länet förlagda afdelningar af Lif-Regementets Hussar-Korps
måste ofta verkställas med hästar från andra Län, särdeles Westergöthland och
Södermanland.
Fårskötseln har icke åtnjutit någon särdeles omvårdnad, om man undantager en
och annan större egendom.
För svinafvelns förbättrande införskref år 1851, ägaren till Riseberga 2:ne stycken
svinkreatur af Yorkshire-race, hvilkens afvel genom försäljning sedermera blifvit i
Länet spridd. Croisering med andra racer har visat gynnsamma resultater, och berömmes
Yorkshire-racen såsom särdeles förträfflig.
Sedan skogsprodukternas allt mera stigande värde — här betalas nu, enligt af
vederbörande lemnade uppgifter, en sågstock med 6 R:dr, ett byggnadstimmer med
4 R:dr 24 sk. samt en tolft 3-turas plank med 36 R:dr, allt Rgs — öppnat ägarnes
ögon för vådan af skogens undergång, så har, åtminstone på de större skogarne,
ett ändamålsenligare hushållningssätt blifvit införd t, hvilket, omförmäldt i sednaste femårsberättelsen,
fortfarande utvecklat sig, så att af dessa skogar årlig afkastning kan
med deras bestånd vara att påräkna; och, ehuru på vissa ställen hårdt medtagne,
kan dock ännu, under förutsättning af en på rationella grunder byggd hushållsplan
och med iakttagande af sparsamhet för den närmaste framtiden, Länets skogar, hvilka
nu temligen fylla dess behof af ved, stängsel, kol och timmer, fastän tillgångarne
börjat aftaga, såsom de höga prisen utvisa, jemväl framdeles göra det och dessutom
lemna öfverskott för export; dock torde någon tid, hvarunder den yngre skogen
behöfver fredas, för att kunna hinna till mognad, brist på timmer inträffa. Ett
oeftergidigt vilkor för ett slikt förhållande är emellertid, att det förödande hushållnings-
eller rättare misshushållningssätt, som, vid gynnsamma trädvarukonjunkturer,
skyndar att, utan annat mål, än den ögonblickliga vinsten, och med tanklös förgätenhet
af skogens fysiologiska och statsekonomiska betydelse, afverka allt, hvad of
15
skogen säljbart är, så fort ske kan, allmänt upphör, samt lemnar rum för ett bättre;
och gäller detta särdeles allmogen, hvilken vanligen sent och först sedan misshushållningens
följder på ett kännbart sätt framstått låter öfvertyga sig om behofvet att
tillämpa de läror, vetenskapen uppställer till mensklighetens båtnad, i det den ut
vecklar
medlen för dess timliga välbefinnande.
Menligt på skogarnes bestånd inverka också laga skiftena med sina husflyttningar,
sin förökade stängsel och framför allt de dermed förknippade ståndskogsliqviderne,
på grund af hvilka ofta de präktigaste skogstrakter inom högst 10 år alldeles uthuggas,
en i alla händelser dålig ersättning för den som haft spard ståndskog. En
minskning i skogskapitalet till följd häraf har också på sednare tider förmärkts, isynnerhet
i Länets slättbygd. Föreskrift i lag om längre afverkningstid och skyldighet
att på lämpligt sätt befordra återväxten torde kunna i någon man afhjelpa missförhållandet.
Vid en mera speciell undersökning om skogarnes tillstånd i Länet och hvad till
deras upphjelpande och vidmakthållande är vordet åtgjordt, taga följande förhållanden
uppmärksamheten i anspråk.
Inom Länet finnas 2:ne kronoparken Krämaremarke n och Tysslingen, den förra
om 480 tunnland 7 kappland och den sednare innehållande 650 tunnland 20 kappland,
samt 9 allmänningar, en i Askers, en i Glanshammars, en i Kumla, en i Hardemo,
två i Grimstens och tre i Edsbergs härad med en areal af tillhopa 22,425
tunnland 29 kappland.
Å dessa krono- och allmänningsskogar är en rationell hushållning införd. De
vårdas efter fastställde hushållsplaner af Jägeristaten, biträdd, i hvad allmänningarne
angår, af inom socknarne utsedde deputerade för inkomsternas förvaltande och bestämmande
af utsyningssökandes behof och inbördes företräde. Trakthuggning med
qvarlemnande af frölräd och hjelpsådd, äfvensom plantering, der den är af nöden,
utmärker den å dessa skogar rådande hushållsmethod, hvarförutan utdikning af sanka
trakter och mossar till skogsväxtens befrämjande efter] läglighet verkställes. Dessa
skogar äro i särdeles godt skick och tilltaga framgent i växtlighet. Afkastningen å
kronoparkerna, utgörande de särskilda årens afverkningar enligt kulturförslag, samt
hvad genom hjelpgallring tillkommit, visar följande förhållande:
16
Areal.
Behållen Afkastning.
H
c
3
3
as
-a
•o
År
1851, 1852.
1852
År
, 1853.
År
1853, 1854.
År
1854, 1855.
År
1855, 1856.
PS
3
os
a
a.
Ridr
sk.
r:st.
K :dr
sk.
rist.
K :dr
sk.
rist..
R:dr
sk.
rist.
Ridr
sk.jrist.
Ridr
sk.
rist.
Krämaremarken
480
7
123
9
8
108
44
2
157
46
1
183
23
—
120
36
6
868
24
1
Tysslingen . . .
650
20
88
-
-
81
5
10
187
39
2
142
45
8
145
-
—
764
42
8
Summa
1,130
27
211
9
8
190
2
—
345
.37
3
326
20
8
265
36
6
1,633
18 9
Å de till kronans disposition indragne boställen är, roed undantag af f. d. Profossbostället
Mora, hvars skog, 158 tunnland, är indelad och skötes elter fastställd
hushållsplan, de öfrige icke uppmätte eller indelade.
I öfrigt är af boställsskogarne inom Länet en areal af 2,800 tunnland uppmätt
och till trakthuggning indelad. De återstående boställsskogarne, särdeles på slätt
bygden,
vårdas deremot i allmänhet illa och så, att deras kubikinnehåll årligen minskas,
hvilket förhållande under det ständiga ombyte af innehafvare och arrendatorer,
som vid dem äger rum, icke torde förändras förr ari jemväl dessa skogar ställas under
Jägeristaten speciella uppsigt och vård. Den uti E. K. M. förnyade nådiga Mi
litie—boställsordning
den 23 Januari 1836, särskildt hvad de åt Militie-slaten anslagna
boställen angår, gifna föreskrift att, vid laga af- och tiliträdes-husesyner, förslag till
hushållning med boställenas skog bör upprättas och, der fullständig karta öfver skogen
finnes, densamma indelas till trakthuggning, har icke visat sig tillfyllestgörande, enär
ganska få boställsskogar äro uppmätte och å karta lagde samt tid vanligen saknas för
Jägeribetjeningen att före synen verkställa tillräckliga undersökningar, hvarigenom de
föreslagne hushållningsplanerna kunde erhålla någon fullständighet, hvilken i öfrigt ej
står alt vinna utan föregående uppmätning och afmattning.
Å kronohemman äro skogarne, der de finnas qvar, i allmänhet vanvårdade,
hvaremot med kyrkors, läroverks och fromma stiftelsers skogar ett omvändt förhållande
äger rum.
Af de inom Länet ännu icke till skatte löste rekognitionsskogar äro följande
temligen väl vårdade, nemligen:
Strossa grufve-allmänning i Ramsbergs socken  1,806 tunni.
Lamfly allmänning i Nora socken  89 » 12 kappl.
Ånsjö och Kallklints grufve-allmänning i Hjulsjö socken . . 508 »
Gyttorps
17
Gyttorps norra allmänning  157 tunni. 15 kappl.
Dylta svafvelbruks allmänning
5,552 » 29 »
Ämenes och Lerbäcks allmänning 471 » 16 »
Deremot är ä Guldsmedsboda grufve-allmänning under Svartå bruk 569 tunni.
samt å Edsböle vestra allmänning 97 16
466 16
skogen mindre väl vårdad.
Följande rekognitionsskogar äro deremot af Jägeristaten uppmätta, till trakter indelade
och efter fastställda hushållsplaner vårdade, nemligen:
Lönnbottens allmänning i Nora socken  668 tunni. 1 kappl.
Hageby och Fibbhytte allmänning  411 » 4 »
Gyttorps södra allmänning  606 » 26 »
Dahlkarlsbergs grufvebolags allmänning  1,800 » 25,5 »
Kronobergs grufve-allmänning i Lekebergs bergslag . . 451 » 29,1 »
Summa 5,918 tunni. 19,6 kappl.
2:ne i Länet befintliga sockenallmänningar, en i Hidinge socken, kallad Löfåse
allmänning, och en i Mellösa socken, äro i dåligt tillstånd och gifva föga afkastning.
Den förra allmänningen är delad emellan interessenterna. På de sednare åren har
dock en bättre hushållning blifvit å den sistnämnda införd.
Beträffande åter skötseln af enskildes skogar, så förete särskilda delar af Länet
en särdeles olikhet i kulturförhållanden. I allmänhet hafva de större possessionaterne
och bruksägarne åt sina skogar egnat en sorgfälligare vård. En skogsareal af tillsammans
264,000 tunnland har sålunda vid bruks- och landtegendomarne i Länet
blifvit uppmätt, å karta lagd, indelad och reglerad i trakter efter enahanda hushåll—
ningsmethod, som den vid allmänningsskogarne införda; dock med behörigt afseende pä
olikheten uti lokala rörhållanden, och åtskilliga skogar beredas för närvarande genom
gallring till trakte—indelning. Allmogens skogar vårdas i allmänhet mindre väl; dock
tyckes på de sednare åren inom Carlskoga bergslag öfvertygelsen om behofvet af en
ändamålsenligare skogshushållning hafva vunnit terräng äfven inom denna klass. Åtskilliga
bergsmän hafva derstädes å sina skogsområden verkställt ganska vackra gallringsarbeten,
hvarigenom en rationelt genomförd reglering framdeles är möjlig. Om,
såsom man har anledning hoppas, när frukterna af det nya systemet hinner utveckla
sig, detta allt mer och mer vinner erkännande och tillämpning, så bör skogarnes bestånd
inom denna bergslag kunna anses betryggadt. I Nya Kopparbergs och Hjulsjö
Berättelse öfver Öreöro Län för åren 1851—1855. &
18
bergslagers samt Helleforss bruksdistrikt ar skogsproduktionen för närvarande tillräcklig
och anledning finnes icke att för framtiden befara ett (örändradt förhållande, helst
om raan lyckas förmå allmogen att småningom omfatta en rationell hushållningsmethod,
sådan den redan vid en stor del bruksegendomar i denna bergslag är införd.
I Lerbäcks och Lekebergs bergslager är det hufvudsakligen endast ägarne till större landt—
egendomar och bruk, som vårda sina skogar. En mörk framtid erbjuder deremot
anblicken af bergsmansskogarne, der man har svårt att numera påträffa mogna träd,
och beklagligt nog saknas i allmänhet inom denna bergslag håg att göra sig till godo
förbättrade melhoder. Enahanda är förhållandet med Nora och Lindes bergslag,
der bergsmansskogarna äro så medtagna, att på flera ställen halfvuxen skog användes
till kolning. Kolen gälla der stundom 1 R:dr R:gs pr tunna, och bergshandteringen
måste förr eller sednare minska sin tillverkning af brist på kol, helst om den
derstädes häfdvunna blödningen fortfar att decimera skogstillgången. Enligt Ofverjägmästarens
uppgift, har det, vid uppskattning af bergsmansskogarne i denna bergslag,
visat sig att dessa icke tåla vid mera än 2 å 3 tunnor afverkning per tunnland, men
att detta oaktadt nu lika mycket kolas, som för 40 å SO år sedan, då det ännu
lanns 70-årig skog att använda. Nu lärer 30 å 40-årig tillgripas.
I landslagen finnas för närvarande 650 skoglösa hemman, hvilkas behof af åtminstone
ved och stängsel virke, med understöd frän allmänningarne, som nämndt är,
ännu fyllas, hufvudsakligen af Länets öfriga tillgångar. Visserligen har priset på skogseffekter
betydligt stigit och tyder, ehuru dryga arbetslöner och transportkostnader dertill
bidraga, på aftagande skogstillgång, men denna skall dock icke öfvergå till skogsbrist,
i händelse vederbörandes bemödanden att bereda allmännare insteg åt en rationell
skogshushållning lyckas. För befordrande af detta syftemål arbetar dels Hushållningssällskapet,
som genom ledamöter i Häradsgillena söker sprida kring Länets särskilda
orter kännedomen om en ordnad hushållnings företräden och sättet för dess
åstadkommande. I enlighet med de upplysningar, Öfverjägmästare!! på begäran lemnat,
dels ock Jägeristaten, som, vid de årligen å krono- och allmänningsskogarne skeende
afverkningarne och skogssådderne, lemnar tillträde och undervisning åt dem af allmogen,
som önska praktiskt inhemta kännedom om den ordnade skogsskötselns detaljer,
hvaraf dock hittills endast några få begagnat sig. Ett år 1852 väckt förslag om associationer
distriktvis af mindre skogsägare, till åstadkommande af en reglerad hushållning
under uppsigt af gemensamt aflönade skogsförvaltare, mötte motstånd och förföll
eller hvilar till framtida upptagande. Svedjande har numera öfverallt nftagit och
brukas egentligen endast inom bergslagerna. Skogseld af någon betydenhet har under
den tid berättelsen omfattar icke inträffat.
19
I sammanhang härmed torde böra nämnas att bränntorf börjat upptagas pä några
ställen och visat sig användbar jemväl vid jerntillverkning. Vid Boo egendom har
en af f. d. General-Postdirektören m. m. Friherre Hamilton från Hannover inkallad
torfskärare lemnat undervisning i sin handtering.
Detta om skogarnes skötsel i Länet, om de framsteg den gjort och de åtgärder,
som för densammas upphjelpande och förbättrande blifvit vidtagna.
Fördelarne af en reglerad och på vetenskapliga grunder byggd skogshushållning,
hvilken lyckligtvis redan gjort framsteg inom Länet, kunna icke dröja att visa sig,
och skola, i förening med upplysta mäns nitälskan för vidmakthållandet af denna dyrbara
beståndsdel utaf nationalförmögenheten, vi våga hoppas det, skydda skogarne från
förödelse, och hindra den oeftertänksamme att lättsinnigt förskingra ett oersättligt kapital,
hvilket, rätt förvaltadt, bör äga bestånd genom tiderna och lemna en säker samt
regelbundet hvarje år återkommande skörd.
Bergsrörelse :
Länets Bergslag, sorn före år 1854 varit indelad i tre bergmästaredömen, nemligen:
l:o) Nora bergslags och Nerikes, 2:o) Nya Kopparbergs och Lindes, samt 3:o)
Wermlands, har, genom E. K. M. nådiga skrifvelse till Bergs-Kollegium den 6 Oktober
nämnde år, kommit att bestå af 2:ne distrikter, nemligen: l:o) femte bergmästaredistriktet,
bestående utaf Nya Kopparbergs, Hjulsjö, Grythytte och Helleforss
samt Lindes och Ramsbergs bergslags socknar tillika med Fellingsbro och Glanshammars
härader, och 2:o) det sjette, omfattande hela den öfriga delen af Länet med
dervarande Nora bergslags socken samt Lerbäcks, Lekebergs och Carlskoga bergslager,
hvartill ytterligare blifvit lagdt hela Skaraborgs Län.
Stlfvermalm har, under den tid berättelsen omfattar, erhållits allenast från ett
verk, Guldsmedshytte grufvor, hvilka ännu äga betydlig malmtillgång och gifva för
hoppning
om uthållighet. Den gamla grufvan är väl nära att gå ut, men andra
grufvor uppkomma i stället, de der likväl lemna mera silfverfattig malm än tillförene
varit händelsen.
Inom femte bergmästaredömet bearbetas för närvarande 2:ne koppargrufvor, Håkansboda,
som under de sista åren lemnat endast ett ringa belopp mager kopparmalm,
och Ljusnarsbergs grufvor, hvilka sisllidne år gifvit den största malmvinst, man känner,
sedan grufvornas upptagande för omkring 200 år tillbaka. På uthålligheten i de
nu så gifvande arbetsrummen är dock icke att räkna, hvaremot man gör sig stora
förhoppningar om malmuppfordringen i Håkansboda »gamla storgrufva», hvarest ångmachin
blifvit anbragt för underlättande af malmuppfordringen.
I Lerbäcks bergslag har år 1854 på Läggesta och Svinnersta byars skogsmark
20
åtskilliga gamla skärpningar, benämnda Läggesta grufvefält, blifvit inmutade och försatta
i arbetsskick samt år 1855 gifvit 5,500 Sk® kopparmalm; men, så länge någon
smältning ej ägt rum, och under grufvornas nu ringa upparbetade tillstånd kan
något tillförlitligt omdöme om framtidsutsigterne för dessa fyndigheter ej meddelas. Den
der förekommande malmen finnes i större och mindre körtlar på flera spridda ställen
och består af kopparglans, brokig kopparmalm och kopparkis af icke ringa kopparhalt.
Vid Wena gamla grufva äro nämnde år 1855 brutna 1,000 Sk®" kopparhaltigt
berg.
Koboltsmalmbrytningen på Wenafältet och vaskningen deraf har börjat aftyna
och öfvergifvas; dock har deraf erhållits, är 1851, 870 ® 12 lod och 1852 508
® kobolt. Efter denna tid är ej någon brytning eller vaskning uppgifven.
På Iråsa hemmans mark i Lerbäcks socken har brutits i åtskilliga grufvor, år
1851, 1,554 Sk® 10 I® zinkblände, men sedermera endast 100 å 200 Sk® årligen.
Följande tablå visar förhållandet med de särskilda malmuppfordringarne inom
femte distriktet:
Silfver- och Blyglans-  malm-uppfordringen.
Kopparmalms-uppfordringen.
Jernmalms-uppfordringen.
Arbetade
Använde
Erhållen
Arbetade
Använde
Erhållen
Arbetade
Använde'
Erhållen
grufvor.
arbetare.
Blyglans.
grufvor.
arbetare.
Kopparm.
grufvor.
arbetare.
Jernmalm.
Antal.
Antal.
Sk® b.v.
Antal.
Antal.
Sk® b.v.
Antal.
Antal.
Sk® t.v.
år 1851
5
96
7,444
10
199
11,474
65
W5
CO
158,919
1852
6
142
7,248
8
151
10,295
64
509
144,919
1855
9
201
7,446
6
155
11,428
49
467
148,898
1854
6
188
7,425
4
158
11,671
41
583
144,149
1855
7
195
8,098
5
115
13,425
78
618
184,387
Om kopparmalms-uppfordringen inom sjette distriktet är redan taladt och jernmalmsbrytuingen
inom detta distrikt visar följande förhållande:
1 8 S 1.
1 8 S 1.
1 8 5 3.
18 5 4.
1 8 5 5.
Sk^b.
Sk®.
Sk®.
Sk®.
Sk®.
Nora bergslag
Lekebergs d:o
Lerbäcks d:o
192,348
5,326
16,434
184,103
6,675
15,459
169,695
4,718
7,422
170,821
4,392
11,405
215,594
3,524
12,526
T.v. Summa
214,108
204,237
181,835
186,616
229,644
21
Den årligen ökade tackjernstillverkningen har gifvit anledning till ökad och forcerad
grufdrift; dock torde orsaken till den högre siffra, tablåen utvisar för jernmalmsuppfordringen
sistlidne år, härleda sig lika mycket från mera noggranna uppgifter, som
från en i sjelfva verket ökad malmqvantitet. I Nora, Lindes, Ramsbergs och Nya
Kopparbergs bergslager äro malmtillgångarne särdeles rika, uti öfriga delar af Länet
något mindre, och, hvad särskildt beträffar Lekebergs och Lerbäcks bergslager, så anses
jernmalmsbrytningen inom dessa trakter icke kunna bringas till någon större utveckling
i framtiden, i anseende 'till der förekommande malmers fattigdom och ringa
utsträckning, som hindrar dem att bära en af högre arbetslöner och tilltagande djup
förökad arbetskostnad.
Silfver-, Bly- och Silfver glitt-tillverkningen under nu ifrågavarande qvinqvennium
visar inom femte bergmästaredistriktet följande resultat:
CD
<s
pr
cn
>
O*
CD
Silfvertillverkning.
Blytillverkning.
Bergsvigt.
Silfverglitt för-  såldt.
Bergsvigt.
O-
CD
p
CD
Lödiga
marker.
Lod.
SkS.
L®.
SkS.
Lffi.
u.
år 1851 . .
1
8
1,778
13
1,157
15
68
15
1852 . .
2
14
1,715
15%
1,182
18
14
16
7
15
1853 . .
1
8
1,421
15
1,142
11
10
51
10
—
1854 . .
1
10
1,435
7 ,
1,095
5
—
31
10
—
1855 . .
2
14
1,250
15
1,598
10
—
65
5
—
Denna tillverkning, som uteslutande har Guldsmedshyttan att lacka för sin tillvaro,
har, vid jemförelse med uppgifterna i sednast afgifna underdåniga femårsberättelse
för Länet, betydligt tilltagit och anses kunna i ännu omkring 10 år bibehållas
vid samma belopp, om Guldsmedshytte-verket framgent drifves med samma kraft, som
hittills. Anledningen till det lödiga silfrets minskade belopp sistlidne år är att söka
uti det ofvanomförmälda förhållandet, att den i Guldsmedshytte grufvor brutna malm
då befanns äga mindre metallhalt, än fordom. Vid Helleforss har någon silfversmältning
icke ägt rum; och Bornshytta har veterligen icke tagit del i silfvertillverkningen.
Någon ifver att upptäcka ädlare malmfyndigheter har icke försports.
Koppartillverkningen har inom femte bergmästaredistriktet hufvudsakligen bedrifvits
vid 2:ne verk, Nya Kopparbergs och Flögforss, af hvilka det förra, enligt E.
22
K. M. nådiga resolution den 26 Juli 1855, åtnjuter frihetsår. Tillverkningen företer
följande resultat:
■<
>
Tillverkad Garkoppar.
•-J
9Z“
-i
O*
Bergsvigt.
Dä
Q-
SkfE.
LS.
«.
år 1851
3
36
529
13
5
1852
5
36
903
—
16
1853
2
31
970
4
19
1854
2
43
794
10
4
1855
2
45
785
8
15
Koppartillverkningen vid Yxsjön har, i anseende till svaga malmtillgångar, upphört
efter endast några års tillvaro.
Vid Jerle bruk inom sjette distriktet har, med E. K. M. och Rikets BergsKollegii
tillstånd, sedan år 1852 varit inrättad en profhvtta för tillgodogörandet af
silfver-, bly- och kopparmalmer och, ehuruväl derstädes en mindre qvantitet silfver,
bly och koppar erhållits, lemnar dock tillverkningens obetydlighet intet hopp om inrättandet
vid Jerle af ett nytt verk. Tillverkningens belopp utgör:
Bly.
Silfver.
Sk<5.
Ltk.
Lödiga
marker.
Lod.
år 1852
1855
1854
41
24
29
17
2
18
10
10
62
80
92
4
4
Dessutom har garkoppar vid Mårsätra kopparhytta år 1852 erhållits till belopp
af 4 Sk®" 1 L® 5 ® bergsvigt. Kopparsmide har ägt rum vid Mårsätter till belopp
af sammanräknadt 105 Sk® 7 L® 18'/2 ® stapelstadsvigt.
23
Tachjernstillverkningens belopp inom femte bergmästaredistriktet, det antal hyttor
och arbetare, hvarmed den bedrifvils, blåsningstiden, antalet fridygn och tiondeafgiften
inhemtas af följande sifferuppgift:
Antal
Hyttor.
Hyttor i gång.
Antal
Hytte-arbetare.
Blåsningstid.
Tackjerns- och
Gjulgods-till-  vcrkn. T.v.
Beräk-
nade
fridygn.
Tionde-Tackjern.
T.v.
Hygn.
Timm.
SkS.
Lffi.
SkS.
Ltt.
1831
31
27
401
4,087
10
97,489
1
_
297%
1,696
1
5
1852
31
28
412
4,048
7
100,147
13
11
239'%,
1,714
15
12%
1833
31
28
413
3,581
10
89,936
22
6
3435/24
1,472
—
9'/,
1834
31
26
39(1
4,050
3
106,814
7
10
489
1,640
11
6
1855
31
26
344
4,585
2
125,932
3
3
655% 4
1,203
20
-1%
Den uti femte kolumnen upptagna gjutgodstillverkningen är den, som i sammanhang
med tackjernsblåsningen äger rum vid hyttorna och är af föga betydenhet.
Inom sjette bergmästaredislriktet visar tackjernstillverkningen följande förhållande:
Antal
hyttor.
Blåsningstid.
Tillverkadt Tackjern.
Hygn.
Tim-
mar.
SkfE.
Per dygn.
år 1851
32
5,327
2
114,844
21,S
1852
33
4,991
4V2
113,384
22,7
1853
32
4,657
%
103,401
22,2
1854
53
5,063
6%
111,506
22,02
1855
32
5,589
17
134,219
24,0
Jemför man tillverkuingsbeloppet för detta qvinqvennium med den produkt, de
nästföregående åren gifvit och hvarom sistafgifna underdåniga femårsberättelse upplyser,
så finner raan att denna handtering, hvilken utgör Länets andra hufvudnäring, märkbart
tilltagit, och går man vid jemförelse!! ytterligare någon tid tillbaka, så framstår
24
jernhandteringens förkofran än bjertare. Enligt E. K. M. Befallningshafvandes är 1822
afgifna femårsberättelse uppgick tackjernstillverkningen i hela Länet till betydligt mindre
totalbelopp än det, som sistlidne år uti bergslagerne inom allenast femte bergmästaredistriktet
producerats.
Det, genom E. K. M. nådiga kungörelse den 19 December 1855, borttagna
ulförselförbudet för tackjern skall säkert i betydlig mån befordra en ökad tillverkning.
I bredd med tackjernsblåsningens tillväxt har utvecklat sig en förbättrad teknik.
En ändamålsenligare hyttebyggnad har, jemväl vid bergsmanshyttorne, tillkommit,
malmerna rostas bättre och erhålla en lämpligare beskickning, hvarigenom det
blifver möjligt att, med enahanda koltillgång, åstadkomma en betydligt större qvantitet
jern samt en vida bättre och jemnare vara. Kolåtgången, som tillförene belupit
sig till 10 å 11 tunnor på 1 Sk®", har nu nedgått till 7 il 8 tunnor och derunder,
och tillverkningens belopp per dygn stiger från 20 till 36 å 44 Sk®" tackjern.
De många fridygnen, tablåen för femte distriktet visar, härleda sig från den
Gränshytte hytta beviljade tiondefrihet i 5 år.
Tackjernsprisen hafva i allmänhet stått högt under nu ifrågavarande qvinqvennium,
ehuru de troligtvis stigit ännu högre, om icke vattubrist åren 1853, 1854
och 1855 hindrat bruksdriften, så att tackjernstillverkningen under tiden hunnit åstadkomma
en öfverproduktion, som, då vattuflöde åter inträffade, nedtryckte prisen under
det belopp, de eljest under en, genom den gröfre jernförädlingens tillväxt, ökad
efterfrågan på råämne kunnat uppnå. Medelprisen å marknaderne i Örebro hafva
varit, år 1851, 8 R:dr 8 sk., 1852, 7 R:dr, 1853, 7 R:dr 16 sk, 1854, 8 R:dr
16 sk. och 1855, 8 R:dr 32 sk., allt Banko.
Utom det i tackjernstillverkningen inbegripne gröfre gjutgodset från hyltorna,
visar gjutgodstillverkningen vid Krokforss följande förhållande:
år 1851
25
■"  "•
/
Tillverkadt Gjutgods.
Värde i Banko, i enlighet
Anvcinde
Bergsvigt.
med utdebiteringen.
arbetare.
SktE.
LtE.
<£.
R:dr
sk.
r:st.
är 1851 .
46
1,081
14
2
31,067
13
4
1852 .......
48
1,256
5
12
32,468
24
3
1853
51
1,193
6
14
33,331
2
11
1854
53
1,522
2
8
43,821
25
3
1855
64
1,855
14
10
53,635
34
8
Lång och svår transport hindrar betydligt verksamheten vid detta verk, men det
oaktadt är det i ständigt tilltagande.
Vid Carlsdahls och Brefvens bruk har gjutgodstillverkningen, som å berörde
ställen varit förenad med mekaniska verkstäder, utgjort:
ISSI. | \ 8 5 2.
18 3 3.
18 34.
1 8 3 5.
SÄ
LS. | Sktb. | Ltfc.
SkU.
LS
SkfE.
L&.
SkS.
LtE.
Vid Carlsdahl
» Brefven
1,880
2,244
— 11,87 81 —
|2,312 -
2,180
3,200
. -
2,216
1,765
15
10
884
1,832
16
Summa Sk®- Stäp.—vigt
4,124
— 14,190 j -
5,380
5,982
*
2,716
16
Stång- och Ämnesjernsti/lverkningen har inom femte bergmästaredistriktet bedrif—
vits i enlighet med följande tablå:
Antal Stångjernshärdar
Antal ar-  betare.
Tillverkadt Stång-  och Ämnesjern.
Bergsvigt.
Hammarskatten.
Bergsvigt.
med oin-  skränkt
smidesrätt.
med viss
privileg.
smidesrätt.
Summa
härdar.
SkS.
L®.
«.
[SkS.
L<fcb.
ffi.
år 1851
35
36
71
218
38,316
4
19
334
8
15
1852
42
29
71
227
40,037
3
2
341
7
10
1855
46
27
, 73
233
45,247
3
3
390
13
4
1854
46
27
73
241
43,652
5
11
427
14
14
1855
45
23
68
254
52,327
4
15
486
12
13
Berättelse öfver Örebro Län för åren 1851—1855.
26
Inom sjette bergmästaredistriktet har följande belopp stångjern blifvit tillverkadt
å nedanomförmälde antal härdar, nemligen:
år 1851 vid 75 härdar SkS" Bergsvigt 49,475. 17. 11
1852 » 75 d:o  » » 50,567. 10. 2
1853 » 72 d:o  » » 47,664. 3. —
1854 » 69 d:o  » » 32,943. 9. —
1855 » 73 d:o  » » 53,582. 10. 5
I följd af införde förbättringar har kolåtgången blifvit minskad samt en bättre
vara erhållits, och produktens tillväxt härleder sig lika mycket från en mera liflig
industriell verksamhetsanda, som från förbättrade smidesmethoder. Det gamla Tysksmidet
har nemligen mera allmänt måst lemna rum för Lancashire- och FrancheComté-smidet.
Nedlagda härdar äro Finnhytte bergsmanshammare på fem år från den 1 November
185*4, enligt E. K. M. och Rikets Bergs-kollegii utslag den 17 nästförutgångne
Augusti, Kårbergs bergsmanshammare på 2 år från den 1 November 1854,
enligt samma Kollegii utslag den 31 Augusti, samt en härd vid Granhult på 25 år,
enligt utslag den 21 Juli, allt 1854. Dalkarlshytte bruk är nedlagdt samt masugn
i stället derstädes uppförd, enligt vederbörligt tillstånd af den 23 Maj 1854.
Oinskränkt smidesrätt är beviljad åt Hammarby, Ramsbergs, Gammelbo och
Sikforss bruk samt Ramshytte bergsmanshammare.
Pettersfon har den 21 Oktober 1852 erhållit tillstånd till oinskränkt manufaktur
vid en knipp- och 2 spikhammare för en hjulstock. Helleforss har likaledes med
behörigt tillstånd anlagt 2 nya smälthärdar efter Lancashire-method, Stjernfors har
den 4 Augusti 1853 erhållit tillstånd att anlägga manuläkturverkstäder, bestående af
en räckhärd med ässja jemte en knipp- och en spikhammare med oinskränkt tillverkning,
samt den 23 »Mars 1854 tillåtelse att uppföra en ny smälthärd.
Manufaktur smidets tillstånd inom femte bergmästaredistriktet under nu ifrågavarande
fem år inhemtas af följande uppgift.
år 1851
1852
1853
1854
1855
Verk-
städer.
Arbetare.
Summa tillverkad
Manufaktur.
Bergsvigt.
SkS.
Lffi.
s.
10
63
6,359
18
4
10
65
5,807
7
17
9
57
6,206
2
14
8
47
5,091
17
8
10
51
5,430
13
5
27
Uti sjette distriktet erbjuder manufakturtillverkningen följande tafla:
Knipp-, Band-  och Skärjern.
Spik.
Stål.
Redskapssmide.
Summa
Bergsvigt.
Sk®.
L®.
®.
Sk®.
L®.
®.
Sk®.
L®
®.
Sk®.
L®.
®.
Sk®.
L®.
®.
år 1851
2,589
4
16
1,558
6
2
1,661
5
_
908
17
1
6,497
12
19
185a
5,765
—
15
1,122
5
2
5,140
12
9
175
19
12
10,199
17
14
1855
4,650
9
5
1,576
15
9
5,128
15
19
42
1
18
11,198
—
11
1854
4,552
1
4
1,220
7
6
5,515
—
5
187
19
15
9,274
8
8
1855
6,644
—
2
1,260
15
2
1,257
8
2
551
1
16
9,475
5
2
. En långvarig fred, nu som alltid följd i spåren af ett friskare lif inom handeln
och industrien, samt borttagandet af några af de tvångsband, som tillförene fjettrade
bergsnäringen i form af skatter och privilegier, hafva fortskyndat näringens förkofran,
och, ehuru ännu i detta fall mycket torde återstå att göra, för att skänka näringen
den frihet, hvarförutan den, enligt sednare tiders erfarenhet, icke kan bestå i jemnbredd
med andra inhemska yrken och i täflan med utlänningen, hvars näringslif, vid
vårt alltmera sig utvecklande deltagande i verldsmarknaden, märkbart inverkar på vårt
eget, så kan likväl det oafvisliga faktum, att handteringen gått framåt, ej annat än
väcka glädje för det närvarande och förhoppningar för framtiden om bergsbruksnäringens
utveckling i oupphörligt fortgående gradationer under fortsatt tillämpning af det
fosterländska system, som, när den svaga näringsplantan slagit säker rot och tager
mandom, så småningom undanrödjer de skrankor, hvilka till en början voro behöfliga
för dess skydd, och de hinder för dess utveckling, hvilka, när de under en förfluten
tid tillkommo, voro oskadlige och hade sin befogenhet i då varande förhållanden.
Öfrige bergsprodukter beräknas som följer:
Alun vid Latorp. År 1851, 3,400 tunnor, 4832, 3,400 tunnor, 1833, 5,600
tunnor, 1854, 3,250 tunnor, 1855, 1,770 tunnor. Ogynnsamma konjunkturer hafva
de båda sednare åren föranledt minskning i tillverkningen.
Svafveltillverkningen vid Dylta hvilade, för ombyggnad af verket, år 1851, men
har sedermera afkasta t, 1852, 170 Sk®" 8 L® med åtgång af 145 stafrum ved,
1853, 273 Sk® 5 L® med 215 stafrum ved, 1854, 323 Sk® 16 L® med 270
stafrum, och 1855, 218 Sk® 6 L® med 188 stafrum ved.
Vid Ervalla tillverkades, år 1851, 80 Sk® bergsvigt råsvafvel, hvarefter denna
tillverkning upphörde.
Utur grufvan vid Dylta äro upptagne följande hopar svafvelkishaltigt berg, hvardera
om 144 kubikfot: år 1851, 72 hopar, 1852, 90 hopar, 1853, 120 hopar,
23
1854, 125 hopar, 1855, 130 hopar. Till brytningen äro frisocknarnes dagsverken
använde och till uppfordringen en ångmachin, som konsumerat 165 stafrum ved
årligen.
Vid Dylta har dessutom tillverkats följande belopp vitriol: år 1851 SkS" stapelstadsvigt
600. 1852, 600. 1853, 600. 1854, 600. 1855, 510.
Rödfärgstilherkningen, som bedrifves vid Dylta, Risbacka, Ridkärn och Gammelbo,
har vid dessa verk uppgått till: år 1851, 4,987 tunnor, 1852, 5,050 tunnor,
1855, 5,791 tunnor, 1854, 4,807 tunnor, 1855, 4,41 IV2 tunnor.
Det i förra femårsberättelserne omförmälde, såsom binäring bedrifna, nubb- och
spiksmide inom Lerbäcks socken fortgår och har tilltagit så väl i afseende på produktens
förbättring som handteringens utvidgande, så att årliga tillverkningsvärdet nu
kan anses uppgå till 90 å 100,000 R:dr Banko.
Kalkugnar och tegelslagerier hafva gifvit icke så obetydlig afkastning.
Papperstillverkningen vid Arneberg bedrifves fortfarande och uppgick värdet af
tillverkningen sistlidet år till 5,465 R:dr 18 sk. Banko.
Kimrök har tillverkats vid Håkantorp i Askersunds socken samt vid Hyttebacken
eller Ärneberg i Hammars socken.
Oljeslageriet vid Westanby har blifvit inköpt af ett bolag med afsigt att drifvas
i större skala än tillförene, och har, enligt uppgift, de båda sednaste åren lemnat en
behållen inkomst af 3,000 R:dr Banko årligen.
Ett glasbruk är under anläggning på Hammars bys äger.
Såsom binäringar för landtmännen i detta Län kan egentligen endast räknas
kolning i skogsbygden och fiske i de trakter af Länet, som omgifva Hjelmaren och
genomskäras af dit rinnande vattendrag. Hjelmaren är en fiskrik sjö och tillfälle till
afsättning på den fångst, fisket lemnar, erbjuder den närbelägna staden Orebro. Genom
vanvård och öfverdåd vid fiskets bedrifvande hade dock den ymniga tillgången på
sednare tider börjat aftaga. Till skydd för denna vigtiga binäring har i början af
innevarande år E. K. M. Befallningshafvande, i samråd med Länsstyrelsen i Södermanland,
sökt och lyckats att, vid sammanträden med de till fiske i Hjelmaren och
angränsande vattendrag berättigade, i enlighet med de grunder, som innehållas i Fiskeristadgan
den 26 Juni 1852, vidtaga sådana anordningar med afseende på tiden
för fiskets bedrifvande efter de särskilda fiskslagen samt beskaffenheten af tillåten redskap,
att ynglet sparas och landtmannen årligen fortfarande kan påräkna en säker
inkomst af denna handtering.
I sammanhang härmed torde böra nämnas, att det redan år 1761, genom Rådmannen
i Linköping Lunds skrift: »Rön i fiskplantering i insjöar», här i landet kända
29
sättet, att, medelst konstgjord befruktning af fiskromm, öka fiskproduktionen och så*
lunda supplera naturen, sedan rnenniskan genom det utrotelsekrig, hon konseqvent under
århundraden fört emot fisken i våra sjöar, minskat dess egen reproduktionsstyrka,
nu här i Länet vunnit erkännande. Vid Mörby i Askers socken har försök med
fiskodling ägt rum, hvilket lyckats särdeles väl; och Hushållningssällskapet har med
vanligt nit för frågor af industriell natur omfattat äfven denna samt af Possesionaten
C. G. Lövenhjelm på Klockhammar utverkat en, afhandling i ämnet, hvilken, intagen
i Sällskapets sednaste årsberättelse, kring Länets skiljda delar sprider kännedomen
om denna nya industrigren och bör väcka håg för dess bearbetande. På detta sätt
torde den minskade fisktillgången i våra hardt skattade sjöar så småningom kunna
ersättas och detta vigtiga näringsmedel på annat sätt, än som en blott tradition, bibehållas
åt kommande generationer.
Hus/litens alster tillväxa, såsom förut är nämridt, och hemslöjden utvecklar sig
allt mera, i synnerhet genom den uppmuntran, som egnas densamma af Hushållningssällskapet;
men till någon egentlig binäring har den ännu icke hunnit lyfta sig, då
den mest afser idkarens eget husbehof.
I Nora bergslag sysselsätter sig allmogen på några ställen med^brytning af takskiffer
och tillverkning af qvarnstenar, men såsom någon egentlig binäring kan denna
ännu obetydligt utvecklade verksamhet icke betraktas. Sedan genom jernvägars anläggande
tyngre effekter kunna för billigare pris fortskaffas till aflägsna delar af landet
och till hamnar, hvarifrån tillfälle till kommunikation med utlandet erbjuder sig,
hoppas man, att af de inom Helleforss socken befintliga porfyr- och hällflintslagren,
äfvensom af marmorlagren vid Nora, kunna hemta en betydlig inkomst, jemte det nya
utsigter till arbetsförtjenst från detta håll framskymta.
I Tomta by tillverkas goda plogar till afsalu och i Kumla, Hallsbergs och Wiby
socknar skodon till större belopp; men dessa produkter, ehuru de antyda, att Länets
befolkning icke saknar idoghet och konstskicklighet, förråda dock, i följd af deras
jemförelsevis mindre betydlighet, icke tillvaron af egentliga binäringar, ehuru de gifva
anledning till den föreställningen, att de förr eller sednare kunna antaga de proportioner,
som i sådant afseende erfordras.
Handeln med landtmannaprodulcter och skogseff'eliter, oberäknadt kolhandeln i
bergslagerne, idkas hufvudsakligen sålunda, att de införas på torgdagarne till städerne,
der de föryttras; och hafva, i synnerhet de båda sednare åren, med sina ovanligt högt
uppdrifna pris skänkt landtmannen en riklig behållning på hans varor.
Tillstånd att å landet hålla öppen bod och afyttra köpmannavaror har, med de
vilkor E. K. M. nådiga Ilandelsordning bestämmer, blifvit beviljadt tillsammans åt 11
personer.
30
\
Sjöfart idkas af landtman med 1 fartyg om 287Vmo lästers drägtighet på Hjelmaren
samt med 1 däckad och 14 odäckade båtar om tillhopa 319 läster på Wenern,
äfvensom med 10 båtar om 67 lästers drägtighet på Timselfven och de dermed
i sammanhang stående vattendrag, hvilka förbinda Carlskoga bergslag med faktorierna
vid Sjöändan och Christinehamn.
Trafiken genom Hjelmare kanal, hvilken till största delen underhålles af trenne
emellan Stockholm och Örebro gående ångfartyg, samt åtta segelfartyg, tillhörige rederibolaget
i Örebro stad, visar för sistlidne år, i afseende på Länets export och import,
följande förhållande:
Alun ......
Frän Mäla-  ren till
Hjelmaren.
Från Hjel-  maren till
Mälaren.
3,222
Alunslamm ....
—
208
Årrak
13,660
—
Aska, Pott- ....
587
162
Bark, Ek- ....
1,540
125
Bly ......
307
578
Blyhartz
255
—
Bomull
95
12
» garn ....
1,194
41
Bränvin
kannor
44,651
56,843
Caffe
235,138
641
Conjak
829
60
Fisk, Cabeljou
232
—
Diverse ....
PS?
—
70
Lax
148
—
Saltad Strömming
7,084
—
Sill, Holländsk
270
—
Torrfisk ....
510
10
Fläsk
—
435
Frön, diverse ....
839
25
Färgsaker, Blyhvitt . .
532
—
Bresilja
22,792
—
Diverse sorter
494
—
31
Från Mäla-
Från Hjel-
ren till
tnaren till
Hjelmaren.
Mälaren.
Färgsaker, Sumak
. lispund
40
725
Vitriol
tunnor
—
686
Gryh, diverse
493
—
Hampa
31
—
Hudar, diverse sorter, beredda och oberedda .
»
4,645
85
Dito dito
lispund
168
1,008
Diverse skinn
6,023
187
Dito
105
—
Humle
»
22
1,178
Humlerötter .
»
—
156
Jern. Gjutgods
87
235
Plåtar
»
242
—
Rails och diverse jern till jernvägen .
»
25,709
150
Railsspik
»
—
1,243
Stål-, Stång- och Knipp-
80
20,183
Svartsmide
»
43
38
Tackjern
»
200
4,930
Jernmalm
»
797
—
Lokomotiver
»
7
1
Kakelugnar
»
195
—
Kol, Cookes
9,605
—
Sten-
»
5,401
—
Koppar
270
115
Kreatur, lefvande
12
262
Kött
—
832
Lera, diverse sorter
tunnor
242
—
Ler- eller Stenkärl
550
—
»
357
34
Linfröskakor
3,960
—
Lump
—
436
Lök
—
173
Oljor, diverse slag
9,326
—
Ost
518
139
32
från Mäla-
Från Hjel-
ren till
maren till
Hjelmaren.
Mälaren.
Papper, Makulatur-
108
588
Papp
20
1,872
Skrif-
239
20
Tapeter
107
—
Tryck-
1,639
40
Passagerare med ångfartyg ....
4,011
4,101
med seglande, fartyg .
»
3
57
Plogar
106
—
Porslin
4,131
—
Rapskakor
7,240
—
Rom
300
—
Rödfärg
—
2.122
Salt
3,909
—
Sirup
2,132
—
»
37,348
1,000
Skodon
—
901
Skjälspäck ^ .
45
2
Smör
—
4,936
Socker
185,965
—
Spanmål, Arter
42
lil
Hafra
—
3,485
Hvete
—
3,872
Malen till mjöl
—
21,310
Potates
448
694
Råg
1,058
36,349
Specerier
1,606
—
Sten, Brännskiffer
—
2,600
Sandsten
120
566
Slipsten
1,041
—
Takskiffer
105,657
—
Täljsten
—
144
Syror
21,868
—
Såpa
55
Från Mäla-
Från Hjel-
ren till
maren till
Hjelmaren.
Mälaren.
Såpa
1,705
__
Säckar, tomma
4,866
494
Talg
5,487
55
Tenn
150
—
Tegel, diverse sorter
208,500
29,165
Tjära
125
51
Tomma fat, kistor och lårar, m. m.
stycken
1,250
1,508
Tobak, Blad '
6,970
—
Cardus
104
—
» i lådor
171
—
Cigarrer
,
588
25
Hull
42
147
Snus
1,909
50
Stjelk
72,610
10,555
Tran
5,595
—
Trädvaror, Bokar
50
95
Bjelkar
—
108
Bräder och Plank
1,559
296
Mastträd
—
5
» spiror
—
19
Sleepers
—
45
Ved
—
2,658
Tvål
284
—
Ull
—
14
Vax-, Stearin- och Talg-ljus ....
1,758
19
Vin
7,877
106
»
1,156
—
»  i
42
—
Väfnader
75
55
»
556
520
Attika . . .
6,712
—
Ägg
• • tjog
—
197
Berättelse öfver Örebro Län för åren 1851—1855.
54
Från Mäla-  ren till
Hjelrnaren.
Från Hjel-  maren till
Mälaren.
Öl, Dricka,
Porter och Helsovatten ....
kannor
11,859
__
Dito
dito '. .
buteljer
16,377
656
Dito
dito ....
lådor
16
—
En stor del af dessa varor hafva troligen passerat kanalen i packkislor, lårar
och tillslutna kärl, utan att innehållet blifvit å fraktsedeln speciflceradt, hvadan de utförda
varuqvantiteterna med säkerhet kunna antagas representera större sifferbelopp än
förteckningen visar.
En landsväg har blifvit fullbordad från Jernboås förbi Öskevik till Lindesbergs
stad. Knappforss slussbolag, som njutit understöd af allmänna medel, har nu fullbordat
denna anläggning och sålunda beredt vattenkommunikation ifrån faktorierna vid
Björkborn, dit den kringliggande bergslagens jern föres, och Sjöändan, hvarifrån en
jernbana för hästkraft leder till Christinehamn, en af jernhandelns hufvudorter för detta
Län.
Väganläggning och brobyggnad öfver stora Färjsundet i Hammars socken, hvartill
af statsmedel blifvit anslagna 49,000 R:dr Banko utan återbetalningsskyldighet,
har sistlidet är blifvit påbörjad oell med kraft fortsatt.
Från Stribergs grufvefält till sjön Wikern är en jernväg för hästkraft under anläggning
och nära nog färdig. Denna väg, som är satt i sammanhang med båtfart
öfver sjön Wikern, afser transport af jernmalm dels till Wikersgården vid sydvestra
ändan af sjön, för Carlskoga bergslags behof, dels åt öster till Gyttorp, hvarifrån en
påtänkt kanalbyggnad till Nora-Ervalla-jernvägen skulle förena dessa båda kommunikationslinier.
Landsvägen från Grythyttan förbi Loka brunn till Carlskoga socken är med ett
statsbidrag af 1,666 R:dr 52 sk. Banko ombyggd, så att vägfarande numera undgå
obehaget af svåra backar, och för fortsättning af denna vägomläggning till Källmo
gästgifvaregård i sistnämnde socken har ett anslag af 5,900 R:dr Banko allmänna
medel blifvit beviljadt.
En inom Philipstads bergslag sistlidne år ifrån Saxå bruk till sjön Yngen anlagd,
5,000 alnar lång, jernväg för hästkraft har beredt invånarne i Helleforss och
Grythytte socknar tillfälle att från Saxhyttan i sistnämnde socken transportera sina
effekter på båt öfver sjön Saxen till Saxä bruk och vidare på de Wermländska vattendragen
och jernvägarne till Christinehamn.
55
PS Helleforss bruks bekostnad är dels en båtled på Svarlelfven emellan Helleforss
och Silfvergrufvan samt emellan Wintersjön och Elfsjöhyttan, inalles 2 mil, upprensad,
dels en flottled med damm anlagd från sjön Flaxen till Svartelfven, hvarjemte
flottleden i Igelelfven och slussar från Tellbergssjön till Svartelfven blifvit utförde, inalles
1 V.2 mil, dels en ny väg anlagd emellan Sälvenforss qvarn och Säfsjön Vs mil,
dels en ny väg om V3 mils längd fullbordad genom Silfvergrufvans mark, dels ock
slutligen arbete påbörjadt för en båtled med slussar emellan Carlsdahls bruk och Säfvenfors»
af % mils längd. Dessutom har undersökning ägt rum för kanalisering af
Svartelfven från sjön Torrvarpen i Grythytte socken till Kortforss bruk, hvarigenom
östra delen af Carlskoga bergslag skulle komma att sjöledes stå i omedelbar förbindelse
med Philipstad» bergslag och de Wermiändska kommuuikations-anstalterna.
Men den för detta Län ojemförligt vigtigaste entreprise till kommuuikationernes
utvidgning och förbättring är anläggandet af en jernbana för lokomotiv emellan Köping
och Hult öfver Orebro, vid hvilken bana ett särskildt bolag knutit en jernväg,
som från stationen vid Dylta förer till Nora.
Den af E. K. M., för anläggning och bedrifvande af förstnämnde bana, den 15
November 1852, under namn af Kongl. Svenska Aktiebolaget för jernväg emellan
Köping och Hult, privilegierade association har, oaktadt åtskilliga missöden och dryga
penningeförluster ändtligen bragt jernvägsarbete! derhän, att banan tros kunna inom
detta årets slut öppnas för trafik till stationen vid Frövi, hvarförutan mycket arbete
är verkstäldt på linien till Köping. På andra sidan till Hult har arbetet ännu icke
börjat.
Samtidigt med arbetet å Köping-Hult-banan har man nära nog fulländat NoraErvalla-vägen,
och trafiken emellan Nora och Orebro skulle redan år 1855 hafva varit
öppnad, om icke en öfver Jerleån hvalfd bro af sten, i anseende till den lösa
grunden, rasat, och måst ersättas af en provisionel! bro af trä, hvilken nämnde år
icke hann fulländas.
Under loppet af innevarande år har banan emellan Nora och Orebro blifvit för
trafik begagnad, och, ehuru under den korta tid, som förflutit, sedan banans upplåtande,
erfarenheten icke hunnit tillräckligt stadga omdömet, huruvida denna nya kommunikationslinie
erbjuder mot anläggningskostnaden svarande fördelar, så torde likväl,
att döma efter den rörelse, som hittills ägt rum emellan de båda ändpunkterna, resultaterna
hafva fullt motsvarat vederbörändes förväntningar. Under hvardera af Juni
och Juli månader detta år har totalinkomsten af trafiken utgjort, för Juni 5,624
R:dr 44 sk. och för Juli 5,769 B:dr 4 sk., allt Banko, hvilket icke torde vara
olämpligt att här omförmäla, om ock denna erfarenhet hemtats från tilldragelser, de
der falla utom den för denna underdåniga berättelse satta tidsbestämmelse. Uti hos
-
56
följande bilaga, Litt. A., meddelas detaljerad uppgift å trafiken under nämnde och
derpå följande Augusti månader.
Bekymmersam har ställningen tidtals varit för dem, hvilka ingått bolag för åvägabringandet
af ofvanberörde 2:ne jernvägsföretag, särdeles pä sistone, då, hvad KöpingHultbolaget
särskildt angår, förluster inträffat, hvilka stört dess kredit och bragt det
nära branten af sin undergång; men i jemnbredd med svårigheterna har ock ihärdighet
och mod tilltagit hos de män, hvilka här i landet haft sig anförtrodd vården om
bolagens angelägenheter. Ofta, med försakelse af egen beqvämlighet och egna fördelar,
hafva de fullgjort sitt mödosamma värf att föra arbetet framåt och bereda tillgångar
till dess fortsättning; och om det är en sanning, att kommunikations-anstalterna
utgöra det industriella lifvets pulsådror, att konstfliten från lättade tillfällen till råämnens
anskaffande, produkters afsättning jemväl till aflägsna orter och tillfälle för näringsidkare
att personligen sammanträffa för utbyte af erfarenhetsrön och inhemtandet
af hvarandras förbättrade methoder och den tekniska utveckling, som än i ett, än i
ett annat afseende å särskilda orter kan hos särskilda industriidkare af samma klass
hafva ägt rum, hufvudsakligen hemtar sin näring och erhåller den lifskraft, som kommer
henne att utveckla sina skönaste blommor, så måste hela landet, och särskildt
denna provins, erkänna de personers förtjenst, hvilka oförtrutet och oegennyttigt arbetat
på att åt nationen skänka fördelen af de första större jernvägsanlaggningar för
lokomotiv här i landet, en inrättning, hvarigenom afståndet i rum nästan upphör att
finnas.
Privatbanken i Örebro har årligen ökat sitt rörelsekapital, så att då detta år
1847, enligt då afgifven underdånig femårsberättelse för Länet, uppgick till 14,674,803
R:dr 16 sk. Banko, så har rörelsekapitalet för sistlidne år utgjort en summa af
30,450,610 R:dr Banko, sålunda fördelade;
å upp- och afskrifningsräkning insatte R:dr 5,620,150.
uttagne » 5,494,240. 11,114570
å kreditivräkning insatte .... R:dr 7,152,310.
uttagne .... » 7,271,570. 14423,880.
å diskonträkning insatte .... » 2,343,190.
uttagne .... » 2,569,070. 4 912,260.
Summa Bauko R:dr 50,450,510.
Lagsökningarnc under nämnde år 1855 hafva varit endast 27, och uppgående
till det jemförelsevis ringa beloppet af 30,543 R:dr 25 sk. 4 r:st., såväl vid hufvud
-
37
som filialkontoren, af hvilket belopp redan inom November månads slut influtit 27,993
R:dr 23 sk. 4 r:st., så att endast 2,330 R:dr Banko berodde på handräckning.
Bankens vinst har sistlidne år varit den största sedan år 1852, och uppgått till
59,517 R:dr 32 sk. 8 r:st. Banko, deruti icke inberäknade upplupne, men under
året icke förfallne, räntor. Riksmyntskassan ägde år 1855 så rik tillgång, att behållningen
deruti förhöll sig till beloppet af de utelöpande kreditsedlarne som 1 til!
175, en proportion som förut icke kunnat uppvisas. Räntan på upp- och afskrifning
är under år 1855 nedsatt till 2 proc.
Ny oktroj för banken har blifvit i nåder beviljad på 10 år från den' 1 De
cember
1857.
Detta tillflöde af penningar, i förening med den omständighet, att de utan särdeles
svårighet kunnat af Direktionen till bankens fördel användas, häntyder på en
tilltagande välmåga bland näringsidkarne och ett rikare industrielt lif på samma gång,
som det ringa antalet lagsökningar tyckes förråda en i bredd med välmågan inträdande
punktlighet i penningeafFärer, hufvud vilkoret för ali verklig materiell förkofran.
Länets särskilda Hypotheksförening hade vid slutet af sistlidne år utestående
amorteringslån hos delägare 2,842,929 R:dr 11 sk. 6 r:st., och har denna inrättning,
genom att draga kapitalerne lill jordbruket och bereda möjlighet för jordägaren att
till sin egendoms förbättrande på en gång använda en summa, hvilken af egendomens
ökade produktion i småningom skeende, och derföre mindre kännbara årliga afgifter
efter viss tids förlopp amorteras, tillskyndat Länet en fördel och befordrat jordbrukets
utveckling på ett sätt, hvarom de talrika odlingsföretagen och kommunikations-förbättringarne
bära vittne.
§ 4.
Politisk Författning.
Kammarverk. Genom skattläggning af krononybygget Bredmossen på Glanshammars
härads allmänning har, sedan sista underdåniga femårsberättelsen, hemmantalet
blifvit ökadt med Vi< mantal.
Till skatte äro köpte nära 83 hela mantal. Å 9 tullmjölqvarnar med 12 par
stenar äro skattläggningar fastställde.
Taxeringsvärdet å fastigheter, som för år 1850 uppgick till 9,198,434 R:dr
24 sk., utgjorde, år 1855, 9,186,538 R:dr 11 sk. Banko, samt hade således minskats
med 11,896 R:dr 13 sk., härledande sig från förändrad beräkningsgrund för
bruksegendomarnes uppskattning.
38
/
För afgälds bestämmande hafva hos E. K. M. Befallningshafvande under nu ifrågavarande
qvinqvennium blifvit anmälda 12 från hemman verkställda jordafsöndringar
om 112 tunnland -i’%75 kappland, för hvilka afgälderna blifvit fastställde, hufvudsakligen
i persedlar till ett efter sistlidne års markegångspris beräknadt belopp af omkring
92 R:dr 1 sk. 8V,5 r:st.
3827/i6 mantal, eller i medeltal 76'Vso mantal årligen, hafva undergått laga
skifte, hvaraf synes, att behofvet för ett väl skött åkerbruk af ägornes sammanläggning
fortfarande inses.
Enligt af kronofogden i Öster-Nerikes fögderi meddelad uppskattning, skulle inom
fögderiet rusthållsbesväret för hvarje berustadt hemman, med afdrag för rusthålls- och
augmentsräntorne, utgöra omkring 56 R:dr Banko, då deremot hvarje inroteradt hemman
fullgör roteringstungan för ett ungefärligt belopp af 55 R:dr Banko. Till en
del kan den olika tyngd, hvarmed berörde statsbidrag, vid jemförelse sins emellan,
drabba de hemman, hvaraf de utgå, anses uppvägd af rusthåilshemmanens i allmänhet
bättre beskaffenhet, äfvensom derutaf, att en del af ruslhållskostnaden, såsom hästens
utfodring och skötsel m. m., icke utgår i kontanta bidrag, utan i natura-prestationer
vid hemmanet, hvilka, på annat sätt använde, äfven om tillfälle dertill alltid
gafs, troligen icke skulle uppgå till det belopp, hvartill de i kalkylen blifvit upptagne
och hvilka af hemmansägaren vanligen icke skattas så högt, sorn en motsvarande'utgift
i penningar.
Statsbidragen, hvilka för år 1850 voro beräknade till 569,040 R:dr 36 sk.
Banko, hafva sistlidne år uppgått till 688,167 R:dr 5 sk. 6 rist. Banko.
De utgå i allmänhet lätt under de lör landtmannen nu särdeles gynnsamma konjunkturerne,
då den jordbrukande delen af nationen i allmänhet kan 'antagas vara den
i afseende på inkomster bäst lottade. Jordens produkter stå högt i pris, och de varor,
landtmannen i utbyte deremot behöfver tillegna sig, äro i allmänhet fala för samma
pris som tillförene.
Kronouppbörden har årligen ordentligen influtit och de vid summariska räkenskapens
afgifvande utestående restantiernes belopp har varit ringa.
Politi. 4 Kronofogdar och 17 Länsmän med biträde af Fjerdingsmän, hvilket
bestyr pä de flesta orter går i tur på hemmansägare och brukare inom socknarne,
upprätthålla ordningen inom Länet, och ordning och sedlighet hafva dessutom sina
vårdare i sockennämnderne och kyrkoråden, hvilka dock, med den ännu här föga utbildade
kommunal-andan, icke motsvara de anspråk, som författningsenligt vid dem
äro fästade.
Sockenmagasinerne börja att upplösas, enär de med sina tvångslån anses snarare
medföra olägenhet, än fördel. Erfarenheten har ock visat att, genom tillgången på
39
spanmål, mången onödigtvis skuldsatt sig, utan att tänka på återbetalningen, som ofta
måst utmätningsvis och med användande af gäldenärens oumbärligasle effekter uttagas.
Magasinernes fonder hafva blifvit till andra allmänna behof använde, såsom t. ex.
i Norrbyås församling till bildande af en reservfond för fattigkassan.
Ett föreslaget bolag till försäkring af hagelskada har icke kommit till stånd.
S alsende på helsovården förekommer följande att anmärka:
Länets Lazarett och Kurhus, beläget i Orebro stad å en rymlig, vacker och
sund lokal, och underhållet genom de årligen anslagna kurhusmedlen, som utgjort, för
åren 1831 och 1832, 5 sk. G r:st., för år 1833, 3 sk., samt för åren 1834 och
1853, 2 sk. 6 r:st Banko för hvarje mantalsskrifven person, har under de sednare
åren undergått betydliga förbättringar.
En ny badinrättning har blifvit uppsått, hvarigenom så väl varma, som äng- och
dusch-bad erhållas.
Den fordna hospitalsbyggnaden af sten, sorn förut bestod af en våning, har under
år 1855 blifvit påbyggd med ytterligare en våning till bostad åt läkaren, samt
den nedre våningen, innehållande sjukrum och bostad åt vaktmästaren, undergått en
större reparation. Kostnaderna härför hafva blifvit bestridde dels1 af besparde kurhusmedel
och dels genom enskild persons uppoffring.
Patienternas antal och deras underhålls-dagar hafva varit:
Lazarettet.
Kurhuset.
Summa.
03
iéd
CA 3
V
CO
la
ca 3
"a
03
cd.
3
CL 3.
£3 CD
CD
3
Ct- CL
03 O
CD
3
CL CL
05 o
cd
-i
a> i
p
CD
03 1
CD
-5
u ?
-J
år
1851
.
148
7,202
74
5,214
222
10,416
»
1832
187
6,912
140
5,985
327
12,895
»
1855 ...
130
5,236
161
6,017
291
11,255
n
1854
123
5,155
163
7,993
286
15,148
»
1855
145
5,821
108
5,649
253|H,470[
År 1831 rasade i Helleforss distrikt en kopp—epidimi, hvarunder 69 personer,
deribland de flesta ovaccinerade, afledo. Vaccinationen fortgår annars inom Länet ordentligt
och i öfverensstämmelse med derom gifna föreskrifter. Några egentliga epi—
dimier af svårare art ha för öfrigt icke afhörts, Undantagande år 1853, då kolerafarsoten
härjade i åtskilliga delar af Länet, utan att likväl mortaliteten var särdeles stor.
40
Det i sednaste femårsberättelse omförmälda bolag till inbördes försäkring emot
sådana förlaster, som uppkomma genom nedslagning af hornboskap, de der af lungsjuka
angripas, har år 1852 blifvit organiseradt. Jemlikt E. K. M. nådiga bref den
1 Oktober 1851, har bolaget vid inträffade olyckshändelser att af allmänna medel
påräkna halfva ersättningsbeloppet.
Inom Boo socken bildades år 1852 en förening til! inbördes försäkring delta—
garne emellan mot sådan förlust, som uppkommer genom hästars och hornboskaps
störtande utan ägarens förvållande. Förlust, då den inträffar, ersättes af samtlige
délägarne i förhållande till antalet af de kreatur, hvarför hvardera tecknat sig.
1 åtskilliga socknar inom Länet hafva sparbanker blifvit bildade, såsom i Mellösa,
Wiby, Fellingsbro och Carlskoga, hvilken sistnämnda omfattar hela häradet. Insättningar
hafva skett flitigt och till sammanräknadt belopp af 24,671 R:dr 29 sk.
Banko, deraf 7,478 R:dr 3 sk. i Fellingsbro, 6,000 R:dr i Carlskoga, 8,648 R:dr
10 sk. i Wiby och 2,551 R:dr 16 sk. i Mellösa; och sparbankernas räkenskaper
ådagalägga att, om tillfälle finnes i orterna att göra små öfverskott räntebärande,
mycket sparas som annars skulle gagnlöst förslösas.
Sockenbibliotheker hafva blifvit inrättade i Mellösa och Lennäs församlingar.
Länets brandstodsbolags ansvarighetsbelopp uppgick den 14 Mars. 1855 till
17,824,990 R:dr Banko. Brandskade-ersättningar under året till och med nämnde
dag, de största som ifrågakommit sedan bolagets stiftande, utgjorde i penningar
24,081 R:dr 14 sk. och debiteringsbeloppet 2 sk. 4 r:st för hvarje 100 R:dr, allt
Banko.
I Länets ränte- och lifförsäkringsanstalt uppgick kapitalet vid sistlidne års slut
till 28,962 R:dr Banko; och hade under samma år blifvit insatte:
för erhållande af kapital Banko R:dr 1,350: 32.
för erhållande af ränta  . . . . » 3,170: —
Summa Banko R:dr 4,520: 32.
Totalbeloppet af insättningarne, fördelade på 175 böcker, utgör nu för erhållande
af kapital 11,342 R:dr och för erhållande af ränta 14,518 R:dr, allt Banko. Bland
insättarne anses 48 tillhöra arbetsklassen.
Fattigförsörjningen erfordrar dryga utgifter, som dock i någon mån kunde minskas,
om sockennämnderna mera nitiskt sörjde för de personers sysselsättande, hvilka,
i saknad af arbete och utan håg att sjelfva vidtaga några åtgärder för att dertill
bereda sig tillfälle, lemna sina hemvist och sysslolöse drifva omkring, till dess de slutligen,
såsom passlöse, gripas och afsändas till hemorten, hvarefter fattigvårdsstyrelserne
ofta få ersätta kostnaderna för deras forslande. Fattigunderhållet bestrides dels sockne
vis,
dels
41
vis, dels på de flesta trakter af Länet rotevis efter en inom socknen verkställd distriktindelning,
på sätt 2 g i E. K. M. nådiga Förordning om fattigvården i riket
den 15 Juli 1833 tillåter; och hafva sålunda indelade fattigvårdssamhällen erhållit af
E. K. M. Befallningshafvande fastställde Reglementen. Sedan år 1847, då nu rådande
fattigvårdssystem först uti lagstiftningen tillämpades, har fattigvårdstungan förlorat
mycket af sin tyngd och den förhatlighet, hvarmed menige man i början ansåg en
utgift, den der tillförene hufvudsakligen varit öfverlemnad åt hvars och ens gifmildhet
och känsla för likars nöd.
Utom Länets allmänna fattigvårdsstyrelse, som med en år 1813, genom gåfva
af då varande Kronprinsen, sedermera Högstsalig H. M. Konung Carl den XIV Johan,
å 3,000 R:dr Banko, hvartill sedermera kommit 300 R:dr s. m, skänkte af en enskild
person, grundad, och numera genom klok förvaltning till 26,767 R:dr 17 sk.
Banko vid 1833 års slut ökad fond, under nu ifrågavarande qvinqvennium fortsatt
sin gagneliga verksamhet efter enahanda grunder, som de i sednaste underdåniga femårsberättelsen
omförmälda, har så småningom, efter ofvannämnde år 1847, enskilda
fattigvårdssamhällen bildat kassor, hvilka, ehuru de icke lemna tillräcklig utdelning för
fattigutgifternas bestridande, i hvilket afseende dessutom betydliga tillskott erfordras,
likväl i icke så ringa mån, genom den räntevinst de bereda, minska delägarnes kontanta
bidrag. I Norrbyås församling, der, såsom förut är nämndt, sockenmagazinet
blifvit indraget och dess behållning anslagen till en reservfond lör fattigkassan, har
församlingen beslutat alt lemna denna fond orörd och årligen genom räntans läggande
till kapitalet öka den, intill dess fattigvårdskostnaden, med undantag endast af den personella
afgiften, derutaf kan utgöras, hvilket, efter nuvarande förhållanden, skulle inträffa
år 1883. Tiggeriets aftagande och ordningens makt, som förr eller sednare skaffar
sig erkännande, har dessutom försonat de skattdragande med en börda, som kändes
tyngst i Början, då fattigförsörjningen, ifrån att tillförene till större delen vara en
frivillig yttring af välgörenhet, öfvergick uti en bestämd årlig afgift, och den, genom
E. K. M. nådiga Kungörelse den 13 Juli 1833, vederbörande beredda utväg, att få
använda Statens arbetsanstalter och häkten till tvångsinrättningar för sådana arbetsföra
personer, hvilka visat fortfarande lättja och obenägenhet att, utan medmenniskors betungande,
sjelfva draga omsorg för sine behof, skall i betydlig mån bidraga att lindra
fattigvårdstungan och minska sockennärnndernes bekymmer öfver svårigheten att qvarhålla
dylika personer vid de arbeten, som någon gång blifva åt dem anskaffade.
Gåstgilveriskjutsen är ställd på entreprenad vid 43 af de i Länet befintliga gästgifvaregården
Vid 6 utgöres den ännu af jordägarne sjelfva i tur med häll och efter
budning.
Berättelse öfver Örebro Län för åren 1851—1855. 6
42
Öfverallt erläggas af de skjutsningsskyldige till entreprenörerna afgifter, hvilka
variera inom en betydlig skala ifrån 1 R:dr 32 sk. ända till 52 R:dr Banko per
hemman. När en pålaga drabbar så ojemnt som den ifrågavarande, väcker den alltid
missnöje och knot.
Åtgärder till en billigare fördelning af utgifterna för skjutsningsbestyret skulle
derföre vara särdeles välkomna, i händelse skyldigheten att fortskaffa resande fortfarande
skall vara fästad vid jorden.
§ s.
Stiider.
Örebro stad, hvars södra del den 23 Mars 1854 härjades af vådeld, som nedbrände
husen å mer än sextio gårdstomter och å åtskilliga stallgårdar samt skadade
många andra bonings- och uthus, har visserligen derigenom lidit en förlust, som för—
säkringarne mot eldfara och den allmänna välgörenheten icke förmått ersätta, men ock
deraf erhållit en väckelse till verksamhet, som ej allenast redan, understödd af statsbidrag
dels såsom anslag och dels såsom lån, yttrat sig uti omreglering af tomter
samt gator, torg och andra allmänna platser, i enlighet med den af E. K. M. den 11
Maj samma år i nåder fastställda plan, å de afbrända och de tillförene icke bebyggda
delarne af stadens område, uti pågående arbeten för sänkningar och höjningar af torg
och gator, till beredande af ändamålsenlig planering, samt uti byggnadsföretag, dervid
prydlighet och ett vårdadt yttre i väsendtlig mån afses, utan ock, jemte det den framträdt
i bildande af komitéer för utarbetande af förslag till förbättringar i stadens inre
förvaltning, för framtiden lofvar att blifva för samhället välgörande, så framt de med
reorganisationer och framåtskridande förknippade ögonblickliga uppoffringar icke af småsinnet
frånhändas det allmänna bästa.
Folkmängden hade ökats med något mer än 12 procent till 5,807, deraf 2,590
mankön och 3,217 qvinkön. Handlandernas antal hade stigit till 63, men fabriksidkarnes
nedgått till 16 Och handtverkarnes till 93, dertill utflyttningen ur staden, i följd af
eldsvådan, bidragit. Handlanderne använde 43 betjenter, fabriksidkarne 237 arbetare,
deribland 63 under 15 år gamla, samt handtverkarne 100 gesäller, 94 lärlingar och
10 andra arbetare. Antalet af dem, som idkade handtverk eller annan handtering
såsom försörjningsmedel, hade växt till 71. Årliga inkomsten, beräknad efter de sednast
för rörelse i staden uppdebiterade bevillningsmedel, hade stigit, för handlande med
60 procent till 360 R:dr, för fabriksidkare med 97 procent till 690 R:dr och för handtverkare
med 60 procent till 160 R:dr, allt Bauko; men då, med hänsyn jemväl till
\
43
lefnadskostnadernas betydliga stegring, mången näringsidkare icke af sitt yrke vunnit
utkomst, hade hjelpmedel blifvit sökta, förnämligast i jordbruk.
Sjöfarten hade vunnit i liflighet, hvadan ock ett seglande fartyg blifvit utbytt
mot ett ångfartyg, och anstalt fogad för ännu ett ångfartygs erhållande, så alt stadens
handelsflotta komme att bestå af fyra ångfartyg och ätta segelfartyg.
Torghandeln med landtmannaprodukter kan antagas hafva i någon mån utvidgats.
Stadens inkomster voro: behållna algifter för marknadsstånd 914 R:dr 12 sk.,
gerningsören 14 R:dr, källarfrihetsmedel 155 R:dr 59 sk. 9 r:st., arrende af stadskällaren
1,150 R:dr, arrenden af jord 236 R:dr 24 sk., arrende af viktualievågen 96
R:dr, våg-, bro- och hamnpenningar 2,672 R:dr 47 sk. 7 r:st., tomtören 78 R:dr
19 sk. 8 r:st., städjemedel 47 R:dr 24 sk., burafgifter 32 R:dr och försörjningsafgilter
80 R:dr 24 sk., allt Banko.
Till Kongl. Svenska Aktiebolaget- för jernväg emellan Köping och Hult hade
blifvit afträdd», dels af staden, utan ersättning, 4'/2 tunnland i tomter och gator, dels
ock af enskilde stadsinvånare, emot lösen, 28 kappland tomtjord, 24 tunnland 27
kappland egendomsjord och 17 tunnland 20 kappland donerad ladugärdsjord.
Karolinska elementarläroverket hade fått sin lärarepersonal ökad med en extra
lärare och en duplikant, så att samtelige lärarne voro nitton, hvilke aflönades med
11,400 R:dr Banko, dertill lärjungarné, hvilkas antal under hvardera af sednast förflutne
läroterminer per medium utgjort 510, bidrogo med mer än 1,500 R:dr, så
att undervisningskostnaden från Statens sida för hvarje lärjunge steg till ungefär 32
R:dr Banko. Den utmärkta skicklighet och talang, som karakteriserar skolans ledning
och undervisningens handhafvande, har riktat uppmärksamheten på skolan, så att jemväl
från aflägsna orter lärjungar tillströmmat till en mängd, som ofta endast i utrymmet
haft sin gräns. Läroverkets stipendiifond, som den 30 Juni 1850 uppgick till
1,929 R:dr 10 sk. 6 r:st., var, genom gåfvor af enskilde personer, den 50 Juni
1855 ökad med 4,622 R:dr 20 sk. 6 r:st., dock så, att räntan af 3,555 R:dr 16
sk. blifvit gifvarinnan förbehållen till hennes död; hvarförutan skolan, genom E. K.
M. nåd, fortfarande haft att påräkna ett årligt tillskott af 66 R:dr 32 sk., äfvensom
en enskild person årligen gifvit å testamenterade 1,000 R:dr räntan 60 R:dr, allt
Banko, till stipendier åt studerande ynglingar. Skänker i böcker, mynt och medaljer,
^antiqviteter, samt naturhistoriska föremål och samlingar, hade i mängd kommit
läroverket till godo. Lärohuset, hvilket, nybygdt af sten och färdigt till begagnande
1833 års höst, i anseende till det stora antalet af lärjungar, och det år 1849 ökade
behofvet af lärosalar m. m., ej lemnat tillräckligt utrymme, hade, efter det 20,000
R:dr Banko, af Rikets Ständer beviljade, år 1855 utbekommits, fått en betydlig till
-
/
44
byggnad af sten, och deraf föranledd förändrad inredning, som först under loppet af
detta år hunnit fullbordas.
Stadens folkskola hade vunnit sådan utvidgning, att den lemnade undervisning, i
staden åt 135 gossar, och å Ladugårdsskogen inom stadens område, der ett nytt skolhus
blifvit uppfördt, åt 50 gossar och flickor, och hade sålunda 50 procents förhöjning
i lärjunge-antal. Deremot hade, i följd af skolhusbyggnaden, kapitalfonden nedgått
till 2,833 R:dr 16 sk. Banko jemte 34 R:dr 20 sk. samma mynt årlig ränta
och 2 tunnland 3Vs kappland jord.
Undervisning i lankaster-flickskolan kom 80 flickor till godo. Skolans kapitalfond
hade stigit till 12,800 R:dr R:gs.
I småbarnsskolan, hvars fond ökats med 25 procent till 2,730 R:dr Banko,
hade omkring 50 barn årligen njutit undervisning, som dock lidit afbrott i följd deraf,
att den åt skolan upplåtna lokal måst, under det farsoter hemsökt staden, till
sjukhus utrymmas, hvadan ock fråga uppstått om anskaffande af egen lokal för
skolan.
Den undervisning, som i söndagsskolan lemnats af två lärare, hade blifvit begagnad
af 160 å 180 fabriks- och handtverksarbetare. Skolans fond, bildad af enskilda
bidrag, hade nedgått från 800 till 381 R:dr Banko.
Bildningsföreningens verksamhet, småningom utvidgad, hade, kort efter eldsvådan,
i anseende till brist på samlingsrum, måst afbrytas.
Helsovården besörjdes af en stadsläkare och en stadschirurg jemte flera barnmorskor.
samt i öfrigt af fem i staden boende enskildt praktiserande läkare.
Ehuru stadens fattigvård bort känna icke ringa lättnad deraf, att gatuplaneringen
och de många enskilda byggnadsföretagen i staden samt jernvägsarbetet lemnat
rika tillfällen till arbetsförtjenst äfven för den mindre arbetsföre, hade dock utgifterna
för fattigvården uppgått till 6,569 R:dr 34 sk. 6 rist- Banko, deraf, fastän kapital
fonden
stigit till 11,263 R:dr 16 sk. samma mynt, nära hälften måst bestridas genom
uttaxering. ,
Äf arbets- och uppfostringsinrättningen, hvars fond vunnit 50 procents tillväxt,
så att den utgjorde 15,411 R:dr 5 sk. 4 r:st. Banko, bekostades med 2,701 R:dr
16 sk. samma mynt vård och underhåll åt 104 fattiga barn, af hvilka, sedan 13
efter slutad nattvardsläsning utgått, II försörjdes i arbetshuset och 80 genom utackordering
hos välkändt folk i staden och å landet.
Uti Novemberkassan, hvars fond qvarstod vid 12,290 R:dr R:gs, utgingo 958'/2
R:dr R:gs till uppfostran åt 22 barn af pauvres honteux.
Sparbanken, som vid 1855 års början innehade, emot ' 3,225 motböeker,
377,540 R:dr 9 sk. 10 r:st., och under året inbekom å 694 böcker 189,084 R:dr
45
4 sk. 6 r:st, samt, enär årets räntor till deponenter stego till 20,402 R:dr 28 sk.,
och premier till insättare af så kallade arbetsklassen uppgingo till 168 R:dr 32 sk.,
men under året blifvit af deponenter uttagne 82,803 R:dr 17 sk. 4 r:st., vid årets
slät borde redovisa 50^,392 R:dr 9 ski, hade deremot fordringar till belopp af
526,507 R:dr i43 sk. 5 r:st. och egen fond af 21,716 R:dr 27 sk., allt Ranko.
Stadens brandväsende, understödt af frivillig brandkorps, hade vunnit förstärkning
af en större brandspruta och två vatten-uppfordringsverk.
Askersund. Stadens folkmängd har i medeltal uppgått till 1,054 personer, deraf
626 varit mantalsskrifne. De handlandes antal är oförändradt och 9 hålla öppna
bodar. De öfriga drifva spanmålshandel eller handla med spik. Handelns liflighet
har ökats sedan 2:ne ångskonertar ifrån och med år 1853 underhållit trafiken emellan
staden och Götheborg; dock klagas deröfver, att ortens allmoge slagit under sig
handeln med spanmål och bränvin på stadens bekostnad; för öfrigt äger staden 3:ne
fartyg. Handtverksmästarnes antal har utgjort 31 med 14 gesäller och 19 lärlingar.
Rlott några få mästare ha drifvit rörelsen med eget förlag och hafva att uthärda
täflan med närboende bönder. Staden har 142 bebyggda och 45 obebyggda
tomter samt donerad jord. Tomterna äro sednast taxerade till 146,753 R:dr och
jorden till 4,800 R:dr, allt Banko.
För stadens styrelse har årligen åtgått 600 R:dr Banko, oberäknadt sex tunnor
tionde af en staden tillhörig mjölqvarn Samt några tunnland jord, anslagua till lön åt
Borgmästaren.
Fattigvårdskostnaden har årligen uppgått till 1,061 R:dr Banko. Utgifterne för
stadens ekonomi uttaxeras i föreskrifven ordning till 3/s af stadsjorden och % af borgerlig
rörelse. Väghållningen är fördelad på tomterne och anses uppgå till 32 sk.
Banko årligen på hvarje tomt.
2:nc läkare, deraf en antagen och aflönad af staden, besörja helsovården. I öfrigt
finnes intet anmärkningsvärdt att tillägga om denna stad.
Kora. Folkmängden år 1855 utgjorde 929 personer, deraf mankön 235 mantalsskrifne
och 168 fria från mantal, samt qvinkön 346 mantalsskrifna och 180 fria
från mantal.
I staden, som har 121 tomter, deraf 87 äro bebyggde, finnas 12 handlande
med 14 betjenter, 53 handtverkare med 19 gesäller och 12 lärlingar samt 3 andra
arbetare, samt 17 personer, de der idka handtverk såsom försörjningsmedel, hvaraf
13 män och 4 qvinnor.
46
Stadens inkomster utgjorde år 1855:
Afgifter för marknadsstånd  239: 12. —
Arrende för mulbete å Gyttorps allmänning . . . 23: 16. —
Afgifter för stadskällare och krogar  1,360: 4. 2.
Tull- eller källarefrihetsmedel  83: 36. 9.
Gerningsören  30: 16. —
Tomtören  15: 2. 1.
Sakören
30: — —
Vretskatt  69: 29. 4.
Orgel- och väktarepenningar . 8: 13. 4.
Utgifterna för fattigvården har under den tid, denna berättelse omfattar, betydligt
ökats, hufvudsakligen till följd af den i staden inrättade soppkoknirigsanstalt, hvarest
stadens fattiga harn och kringvandrande personer, til! förekommande af tiggeri,
bespisats. Uti det belopp, tabellen upptager för fattigförsörjning, är icke inberäknadt
utdelade julgåfvor till fattige, omkring 200 R:dr Banko årligen.
Ilelsovården besörjes af provincial-läkaren i distriktet, jemte en enskild praktiserande
läkare samt 3 barnmorskor.
Sedligheten är god och folkets bildning i tilltagande, hvilket måste tillskrifvas
dels stadens undervisnings-anstalter, dels det genom bränvinets fördyrande synbart minskade
superiet.
Om stadens undervisnings-anstalter är icke annat att säga,, än hvad här ofvan
är nämndt och den sednast afgifna underdåniga femårsberättelsen innehåller.
Sparbanken har fortfarande trefnad och gör orten gagn. Dess fond utgjorde vid
1855 års slut 5,323 R:dr 34 sk., och 980 deponenter hade derstädes innestående
90,724 R:dr 43 sk., allt Banko.
Staden Lindesberg, hvilken genom sin belägenhet på gränsen af Länets norra
slättbygd och bergslagen, tyckes vara bestämd att utgöra en upplagsort för varubytet
dem emellan, helst sjökommunikation med bergslagen på sjön Rosvalen gör det
lätt att till staden nedskaffa bergsprodukterna, har till beredande af sin framtida tillväxt
och förkofran varit betänkt på att deltaga i anläggandet af en projekterad jernväg
ifrån staden till Frövi bruk, der den skulle sammanbindas med Köping-Hultbanan.
Det bolag, som i sådant afseende bildat sig, har dock, såsom vilkor för företagets
möjlighet, ansett nödigt att söka utverka understöd af allmänna medel. För Lindesberg
vore derigenom en möjlighet beredd att arbeta sig upp till ett mera blomstrande
tillstånd och, i händelse Statens tillgångar sådant tillåta, vore så väl för staden
som den ofvanliggande orten önskligt, att bidrag kunde till detta gagneliga företag
beviljas.
47
I afsende på stadens tillstånd i ekonomiskt hänseende, dess inkomster och utgifter,
inrättningar för helsovården och undervisning m. m., äfvensom invånarnes näringsutvägar
har någon väsendtlig förändring icke inträffat, sedan sednaste femårsberättelsen
Irån detta Län afgafs, hvadan E. K. M. Befallningshafvande vågar, till undvikande
af onödig vidlyftighet, åberopa hvad derutinnan i ofvanberörde afseénde korteligen
är vordet omförmäldt.
Örebro slott i Landskansliet den 1 September 1856.
Carl ÅKERHIELM.
J. O. HÖGSTRÖM.
A. M. BOLINDER.
48
Uppgift på transporleradt Gods å jernvägen mellan Örebro och Nora
från och med den 17 Mars till och med den 51 Augusti 1856.
SkS.
Lfb.
<5.
Skti.
Ltb.
Transport
50,351
16
13
Alun
2
9
3
Kalk
4
13
—
Blandsäd
1
17
3
Kläder . . . .
4
4
17
Blyhvitt
50
19
—
Krita
7
5
14
Bresilja
12
3
14
Kärl, kruk- ....
1
17
10
Cokes
178
10
—
lagg- ....
6
9
17
Diverse .
47
17
—
Köpmansgods ....
24
13
2
Dref
—
10
7
Kött
1
19
17
Fat, tomma ....
3
13
—
Lax
5
14
19
Fisk, färsk ....
i
1
1
Lera
63
2
10
torr
83
1
19
Lim
6
—
—
salt
2
19
6
Lin
—
12
—
Fjäder
1
8
12
Ljus
2
17
13
Fogel
X 1
1
18
Lårar, tomma . • •
3
18
—
Fläsk
—
11
—
Läder
6
11
30
Frö, gräs-
12
3
17
Machingods, finare
193
9
2
Färger af alla slag .
34
4
8
gröfre
76
12
33
Guano
126
1
—
Malt
14
8
6
Ilafra
48
14
18
Mjöl af alla slag . . .
567
1
16
Hampa
7
12
10
Möbler
22
10
18
Hudar, råa ....
34
2
13
Oljor af alla slag
22
—
7
Hvete .......
14
16
12
stenkols-
5
17
16
Jern, skrot- ....
136
5
17
Ost
14
9
35
band- ....
4
13
13
Paketer
90
12
16
stång- ....
4,169
2
18
Papper
16
7
7
tack- ....
20,369
13
—
Pianon . . . . 5 st.
6
—
—
malm- ....
3,006
—
—
Plåt, jern-
23
2
1
Transport
50,351
16
13
Transport |31,522
12
1
49
Porslin .
Porter .
Potates .
Rails .
Råg .
Rödfärg
Sall
Sill .12 j
Sirup
Skiffer .
Mjöl
Smör .
Snus
Socker .
Specerier
Spirituosa
Spik
Svafvel .
Sten, qvarnsliptuktud
Stål . .
Såpa
Tagel . .
Talg . .
Tegel
eldfast
rör- .
Tjära
Tobak och Ci
Tråd, jernUII
. . .
tiar
T
an
)ort
r
lisi
31,322
12
1
Transport
34,523
3
i3
9
19
15
Verktyg, snickare-
) —-
5
10
44
17
10
Wesl got lingods
26
13
—
f>
13
Vitriol
„uq 6
17
2
392
13
2
Vicker . . . ,
o
17
10
630
18
Vin
100
9
ui.
91
6
1
Åkerredskap ....
(i
6
5
119
13
12
Ärtor . . . .
lil
1
9
663
13
15
Ättika
4
11
4
25
11
18
Öl
65
10
19
8
1 J>\ 1.0
Summa Sk^
wl
CC
liis
Ci
15 12
«
10 18
16
4
11
14 15
Loff?
133
4
a 5
Härtill kommer:
29
5
4
61
18
17
Bräder
lollter
3407/,,
18
19
12
Läck ter
» 431"A2
—-CU
6
—
Plank
»
189 V2
72
—
—
Paketer
886
16
6
18
Vägnar
»
58
196
11
19
298
12
18
2
1
10
—
19
5
Uppgift pä antal Passagerare ä jern-
5
‘>31
11
1 A
5
8
vägen mellan Örebro och
]\ora frän
och
m I.
18
J. mS
17
10
med den 2 Juni till och med den 31 Au-
25
5
gusti 1856.
58
4
18
9
1
14
i lista klassens vagnar sticken
488
4
17
16
i 2:dra » »
»
4,505.
5
13
5
i 3:dje » »
»
4.934.
34,523
3 15
Summa
stycken 9,927.
Berättelse öfver Örebro Län för åren 1851—1855.
Passagerare- och Godslra/ilien från och med den 17 Mars
lill och med den SO Augusti 1851).
Passagerare från oell med den 2 Juni:
lån och med den 2 till och med den 28 Juni ....
3,4 84
59
29 Juni 26 Juli ....
3,646
10
—
27 Juli 30 Aug ....
4,182
26
Banko U:dr
11,513
27
Gods från och med den 17 Mars:
från och med den 17 Mars lill och med deli 19 April
4,578
38
den 21 April den 17 Maj .
5,093
30
den 19 Maj den 14 Juni . . -.
2,970
18
den 16 Juni den 12 Juli .
5,068
18
'*fr ’
den 13 Juli den 9 Aug..
6,196
26
den 10 Aug. den 30 Aug .
7,553
—
Banko B:dr
51,260
34 i
© C
STATISTISK
lili
Frälse-Sälerier
Säteri-Husl håll
Rå- och Rörs-Hemman ....
Frälse-Hemman
Bergs-Frälsc-Hcmman
Frälse-Skatte-Hemman ....
Kiono-Hemman
Krono-Bergsmans-Hemman . . .
Krono-Ruslhäll
Krono-Augments-Heminan . . .
Krono-Skatte-Mcmman
Krono-Skattc-Bergsmans-Hemman .
Krono-Skatte-Rusthåll
Krono-Skalte-Augments-Hemman .
Militie-boställen
Indragna Militie-boställen ....
Ci\ila boställen
Ecklesiastika boställen
Akademie-Heniman, Krono . . .
Hospilals-Hemman, Krono . . ■
Krigsmanshus-Heimnan, Skatte . .
Rekognitions-Skogs-Heninian, Krono
Dito dito Skatte
Skatilagde, bebyggde Torp och Utjordar ni
under något hemmans ränta inbegripn
Dito dito dito
Dito dito dito
Dito obebyggda dito dito
fl. Lägcnhete
, Frälse
Skatte
Krono
dito
utan
mantai
-boställen
c
tor, jemförde
Oskaltlagde. bebyggde Torp, deraf 864 Hussar- och Sold
Backstugor  • •
Bebyggde Lägenheter, afsöndrane från hemman med ständig äganderätt
|*ito dito på viss tid elior lifstid
Skatilagde Fisken, som icke äro under något hemmans ränta inbegripnc
Dito dito dito
Tuil-mjölqvarnar med 532 pär stenar
Tull-sågqtarnar
Husbehofs-injölqvarnar, deraf åtskilliga med jordeboks-ränla
Hushehofs-sågqvariiar, dito dito
Stampar
Silfververk
Kopparverk
Ståogjernsverk
Ämneshamrar och Jernmanufaktur-verk . . .
Masugnar, deraf 4 Reverber-ugnar och särsk, skaili, h
Jern- och Koppargrufver
Pappersbruk
Tegelbruk
Dylta Svafvelbruk med Yitriols- och Rödfärgsvcrk
Alunverk med Kalkugn
Koboltverk
Oljeslageri • . . .
Garfverier 4 och Färgerier 5
Röd färgsverk, oberäknade de vid Svafvelbruket
Kalkugnar
Pottaskc-bruk
En sluss vid Knappforssen med 2:ne Faktorier
Stenbrott 4 och 1 Skifferbrott
Vaskverk
Tändsticks-fabrik
Fartyg
Helsobrunnar
Kronoparkcr, i rymd 4,131 tunnland
Härads-allmänningar med en rymd af 22,426 tunnland
Grufveskogar
Socken-allmänning, omkring 200 tunnland . .
Diverse personer
...
Testamenten
vror
manta
Hemmantal.
Förmedlade.
Mantal.
Oförmedlade. ^ «
"
Utsäde
Mantal.
105 ’f
5 i
9
451 \
23
2
i
*i
5#4*S»0A
105’,
54
lii
524^
235
223551
2335
51
5i
i K l 1 30030
rnKS-fu
154rVsVÅ
5 A
5 A
I.v
4114 g
424’’
r,«7 360 ! 7
nrtumr
593}^i
314?,
31755
305 ,’„
314 A
69*
725
3'.
3',
17g
183
39 n;
59,?;
»g
»aV:Vj
St.
T:r k.
T.r
31
10
23
200
4,370
2,088
5
579
0
*)
14
44
427
77
2
1
3
58
50
70
5
2
28
T.r
T:r
T:r
152
05
5
311
4
92
301
4 —
4 16
4 16
J 10
204 4
33! 24
253jl4
250
52
2
12
43
.21
241
12j
4
24'
933 -  434-' —
61116
3,404 —;
2551 —
1,933
44
437
42
11
3,193
2 378 8
2,441 [20j
2,454 28
529 -  22 0
108; 20
403; 8
Sill
-  0' —
10
0
10
20.
300 24
110
5
495
0
280
-0
55
-i 42
18
17
7
12
2
1,000
4
0
isa
to1
28
24
1
556
270
351
340
87
3
25
03
2
1
16
07
—1 10
1,232! —
440 —
129 —
2,189 j —
195 —
1,497 —
38 20
1,451 4
24 20
T2,
024 20
7,085 20
1,316,20
1,332
298
12
96
35
4
8
5
—
323
8
71
20
16
4
26
-
0
10
487
-
6
—
10
1OG
10
12
333
131
14
818
20
000 10
1114
5812
5 90
116
850
199
691 20
T:r k. T:r k.
620
197
3
28
38 12
92i24|
— 28:
2 — I
10
2 16
— ilo'
— i28
1!-
93 10
167
70
8
429
5
lOlj10
5114:
9 10
7 20
1 10;
480, å'
73 10
391 20
380 4
72 -  3 6|
14 t\
50 2 i i
81
10
20|
2
4 -
»o!
10
1,380
511
78
4,033
395
2 223
07
1,150
47
17 ~
3,589 10
5,073 —
2,634 -  2,585
056
25 10
199 -  550 8
5; 10
10 —
5 —
Medelafkastning, sedan utsädet är aldraget.
T :r
T:r
Trr k.
T:r k.
T:r
k.
1,280
26
575
14
31
24
1,951
8
32
—
637
20
26
—
23
16
28
—
7,476 16
4,020 —
438,21
22,981 -
2,441
1,920 —
SIS -  34 12
0,111 10
2,779 -  513 10
1.803
T:r
3,219 16 11,612-
- 286’-
50 j —
10! 1 s —
2 30
13 10
22 10
2,089 -  365 -  10
500
7
28
1,664
24
193
24
1.004
20
1,019
.28
354
8
16
16
82
24
290
12
20
11
16
3
4
10
8
—
108
—
—
- 21- 12
Summa
j 2.864’,j 2,990AVvVao3el » SllJ 1,586122,' 20.525 211 3,08.2'l7| 20,982 1()| 4,893i2o| 2.381 läj 28,847; 2
181.10
28
106 16
10,994
3,562
100
735
3,090
10
105 —
30 —
243 24
115 —
52 10
71 -  12 28
7,285, 4
24 —
30 -
720 —i
—
30 -
780
8
1.553:24
0,538
13
40 25
129
8
224 —
4.597
22
39 22
145
24
9 2
43
22
3,421 0
10,660
12
1,152 —
22 001
(i
2,362! 0
7,083
18
2,240 22
7,449
16
527,10
1,562
13
23 i 19
82
6
1481 0
440
12
390 28
1,780
16
1 -
14
50
T:r
12
15 —
5 —
52]
20—
790
3,491
3,133
899
22
176
401
3
14
04- I.132j—
1 28: 228; 4
4 8 7210
5 10 100-
_ 22 -
440 10 2,202 10
24-
- 40-
-
722
24
20
.259
4
30
16
~
1,660
8
30
—
16
788 10
2
22
10
-
50
—
12
31
28
16
4
10
3
2,148
15
-
502
10
12
1,024
28
12
1,031
12
-
321
—
10
9
18
12
02
10
24
212
8
16
1
8
—
0
—
—
3
—
—
—
_
10
6
24
16
1
16
16
10
—
74
10
k.
10
Under it älina Kreatur.
St.
10,500
6,212
013
34,875 —
1,975 —
14,078) -  503128
5,750
iCO! 14
157;—
30,242 14
25,3651 —
24,774 —
23,323 —
5,290 i —
275,—
1 309 —
4,203 8
27116
1701 —
25
50 -
410-
16-
120 —
_ 1,430 -
274
114 —
181 8
07 10
60
15,8451
2,835;-  80! —
2,800'-
10
115 10 49
10,606 24
640 16
20
! —I
137,886|30| 18,791
16
12
832
90
•,472|—I 24,l88|l]j 10,276
16
213,860
SS
St.
309
129
32
1,098
100
030
13
623
11
3
992
2,733
093
760
124
0
38
140
3
4
1
128
23
1
6
203
1
17
St.
St.
730
380
55
2,543
180
1,371
31
168
33
11
2,407
1,096
1,955
1,904
400:
’ 19
85:
494
5j
12
3
I,297
573
140
5,885
010
3,546
85 i
2,436:
73|
28;
5,9301
i
II,530;
4,140
3,978
781
41
200
824
13
20
10
St.
511
252
54
1,974
185
1,292
24
700
24
10
1,994
2,985|
1.300
1,354
254'
12
72
289
5
8
4
St.
2,530
1,022
124
5,051
015
3,790
58
2,271
00
24
6,088
11,106
3,673
3,632
647
34
21!
008
15
22
10
St.
Uppskattadt
värde.
Rrdr
8,917
38' 6251
192 706
18
9
1J
764
2
34
10
14,768
120
25
56
13
4,019
54
19
510
44
9
18
4
1,794
8
134
410
48,627
72
15,650
lil
25
55
14
5,077
76
18
412
399
49,696
485
587,096;
227
250,9S5
64
24,5551
2,218
Si
1,377,188}
170
74,415
1,314
10
806,088^;
27
12,237*
314
805
700.643,1
31
i 5,023’,
10
3.339?
2.280
10
1,220.606}
2,608
2.408
2,070,847 a
1,788
952,491
1,707
.
919,079}
347
4
205.738
16
98;
30 4:
2'
10
0
95;
09
7
33
3,905
55
4
133
50
210
38
18,421
40
24
50
7,407 i
58,186
184,013,1
1,870
0,800
940
4.820
112,024’
14,180
3,770
7,835J
10,647.;
81,2105
1,780
141,654
347,847
34,3815
4,100
10,830
225
280,000
72,7675
2,100,399J
642,005,5
157,6101
5,250
15.000
51,200
40.000
10.000
2,500
4,800
2,7’JO
22,550
5,750
2,400
4,000
10,000
3,721 |l 4,349,941
Örebro Slott i Landskontoret den 17 September 1836.
Carl Åkerhielm.
Till Berdtlelsen öfver Örebro län för åren 1851—1855-
för Landet i Örebro Län ar 1§55
Stat s Jt * tl #• a g.
Ii e v i 11
n i n g.
Stan
diga Räntor
Klereci-Statens underhåll.
Efter 2:dra Artikeln.
Jordeboks-
Tionde och
Räntor af
Bränvinsbrän-
Arrende
Kostnad
för Rust-
Fattigför-
sörjning.
Divers
gifter,
och allr
bes v
e al-  on era
Efter Irsta
Artikeln.
För löner.
I alla öfrig
afseenden.
a
Summa
Efter Srdje
Artikeln.
Summa
Be vil In i n
a.
C‘
och Hem-  mantals-  Ränlor.
Krono-
tionde
Afrad.
Mantals-
penningar.
Bruk och
Bergverk
samt andra
Verk.
Summa.
nings-afgift.
medel.
ning och
Rotering.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrko-
betjenings.
Summa
skjuts.
väghållning.
nanna
år.
Summa.
R:dr
s.
r.
K:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s.
|
r-
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s
r.
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s,
r.
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
272
42
759
25
6
759
25
6
30
37
9
1,063
9
3
—
17
30
369
36
—
-
387
24
2,722
16
—
155
2,527
_
344
32
—
293
32
3,165
16
1,408
16
,812
S13
32
11,587
17
3
82
30
—
—
344
47
8
344
47
8
5
4
7
432
34
3
2,943
46
7
—
-
1,347
42
—
1 14
—
—
-
-
4,405
40
7
7,055
8
—
-
2,783
24
—
1,528
16
—
173
—
—
156
—
-
1,857
16
—
744
—
—
—
—
894
—
—
300
24
18,473
2
10
22
4
—
—
—
35
13
3
35
13
3
—
—
57
17
3
—
—
—
—
—
—
23
24
—
-
-
23
24
-
—
-
—
—
—
—
188
—
—
71
40
—
38
16
—
298
8
-
148
32
—
—
—
159
—
—
70
—
756
33
3
1,067
10
-
—
—
2,251
33
11
2,251
33
11
—
-
3,319
1
ii
495
44
1
1,382
20
-
-
1,320
16
-
-
-
3,198
32
3
17,212
32
-
—
13,344
-
-
11,427
26
-
1,438
36
1,335
28
-
14,201
42
—
0,432
24
—
4,310
32
—
7,979
16
—
4,484
20
74,483
8
2
lil
30
—
P"
—
102
20
—
102
20
—
-
-
214
2
-
15
26
-
151
32
11
_
132
12
—
-
-
299
22
11
—
—
—
—
—
-
418
—
-
33
16
53
—
-
504
16
—
176
32
—
295
—
—
495
—
—
238
2,222
24
11
017
32
—^
—
1,113
7
10
1,113
7
10
-
-
1,730
39
10
187
10
-
1.553
34
-
829
36
—
-
—
2,570
38
8
24,297
40
—
—
—
5,690
16
—
4,579
-
-
636
24
—
570
—
-
5,785
24
-
2,281
—
—
2 244
-
—
3,162
—
—
1,743
20
49,505
34
0
18
36
—
-
—
12
46
8
12
40
8
-
-
31
34
8
298
40
0
99
23
90
3
1,
28
36
—
-
-
517
7
3
—
—
—
—
193
—
—
179
—
27
16
—
25
—
-
231
16
—
110
—
—
64
16
—
114
—
—
79
36
—
1,341
13
11
757
14
5
—
969
32
4
974
32
4
-
-
1,731
46
4
3 600
32
3
1 005
37
-
40
39
7
832
44
—
-
-
5,480
8
10
335
32
-
-
-
-
-
2,518
42
9
567
8
—
567
46
-
3 653
42
9
3,614
42
8
1,958
44
—
2,134
24
—
2,873
22
—
21,783
22
7
6
12
—
__
—
13
4
3
13
4
3
-
-
19
10
3
351
0
5
93
18
2
170
30
1
8
—
—
—
-
623
6
8
—
-
-
-
349
—
-
149
—
—
18
—
—
18
—
-
185
—
-
77
16
—
48
32
—
91
—
—
47
42
—
1,441
16
11
3
6
—
—
—
3
10
—
3
10
—
-
-
0
22
-
88
3
—
20
20
—
25
30
-
4
36
—
-
-
138
47
—
—
—
-
—
60
—
-
48
—
0
36
-
5
32
-
60
20
-
25
24
-
15
—
29
—
—
15
42
—
351
11
—
1,000
12
—
—
—
1,413
32
7
1.413
32
7
3
-
—
2,410
44
7
23,739
41
2
7,271
25
5
8,977
39
8
1,318
36
-
-
-
41,307
46
3
44,256
44
—
-
-
13,140
—
-
10,230
—
—
1,300
—
—
1,168
-
-
12.704
—
—
6,582
—
—
3,930
-
—
6,704
16
—
4,030
36
-
135.132
42
10
2.S02
44
—
40
34
J0
3,683
26
1
3,724
12
11
-
-
6,527
8
11
14,6 41
2
—
4,476
34
11
902
21
7
2,920
38
—
-
-
22,941
—
6
20,009
16
—
-
-
—
-
10,376
14
3
2,185
12
-
2,223
44
-
14.785
22
3
12,134
21
4
6,329
10
—
9,290
30
—
10,098
38
—
102,716
9
—
676
12
—
—
—
1,082
34
—
1,082
34
—
—
—
1,758
46
-
18,855
39
9
0,488
13
—
7,549
3
—
912
-
-
-
-
33,805
7
9
-
—
-
-
23,290
24
—
8,529
—
1.040
-
—
899
32
-
10,468
32
-
4,473
—
—
2 640
—
5.283
16
—
3,289
—
—
85,008
29
9
720
46
—
—
—
998
5
4
998
5
4
—
—
1,719
3
4
18.201
30
9
0,208
25
8
6.884
45
6
887
32
—
-
32,182
37
11
229
32
—
-
-
9,330
32
-
7,117
40
995
40
-
952
8
-
9,005
40
—
4,315
32
—
2,548
—
5,047
16
—
3.135
20
—
67,574
21
3
82
-
—
329
—
1
8
19
-
337
19
1
26
19
5
445
38
0
1,844
32
6
732
8
4
329
46
-
112
12
—
-
-
3,019
2
10
18,182
24
-
908
—
—
—
—
1.629
32
_
212
32
173
-
-
2,015
16
—
910
—
—
133
10
—
1.031
—
-
557
6
—
27,202
7
4
4
12
—
—
—
—
-
—
—
-
—
4
12
-
26
28
—
37
39
—
7
43
—
5
30
—
-
-
78
2
—
-
—
061
32
_
—
-
92
—
—
11
—
-
10
24
-
113
24
—
47
24
—
—
—
57
—
—
28
12
—
990
10
—
44
18
—
30G
32
—
10
24
—
317
8
—
-
361
26
-
537
16
1
1SI
37
8
08
12
—
58
—
—
-
-
845
17
9
-
—
74
2
-
237
46
2
404
15
9
55
10
-
52
8
_
511
39
9
260
32
—
—
—
210
—
187
30
—
2,695
1
8
174
42
—
7J8
46
6
18
36
—
737
34
0
6
-
—
918
28
0
794
4
10
131
16
4
163
34
4
245
24
-
—
—
-
1,334
31
6
318
-
—
-
-
-
-
—
-
—
—
-
—
—
700
16
—
—
—
770
—
—
420
17
—
4,533
45
1
36
—
—
—
1
41
9
1
41
9
-
-
3
29
9
25
12
4
3
45
6
—
—
2
12
—
-
—
31
21
10
—i-
-
—
—
-
—
—
6
24
—
2
32
—
2
32
—
11
40
-
13
10
—
5
—
—
5
16
—
7
12
—
77
39
-
/
6
36
—
—
—
36
-
36
—
-
-
7
24
93
17
—
—
—
29
42
—
9
36
—
-—
—
-
132
47
-
-
—
-
-
53
—
-
58
—
—
7
—
-
6
32
-
71
32
—
30
—
—
—
36
—
—
24
20
—
355
27
—
3
30
—
—
45
2
45
2
-
—
4
27
0
27
23
—
5
22
0
7
16
1
5
-
—
—
45
13
7
-
—
-
-
12
-
-
9
—
-
1
24
—
32
-
11
8
-
10
—
—
7
-
—
11
-
—
6
32
—
107
32
9
6
30
—
—
—
4
39
5
4
39
5
—
-
11
21
5
—
—
—
—
8
1.2
—
—
_
8
12
-
-
—
—
-
120
—
-
—
-
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
-
—
—
139
33
5
126
10
-
366
4
10
306
4
10
—
-
492
14
10
3.375
4
1
386
16
7
554
39
6
197
8
-
73
37
4
4,587
9
0
—
-
-
-
143
—
-
510
18
-
5G
40
—
75
-
-
64.2
10
878
10
-
304
-
-
741
36
-
304
42
-
8,093
32
4
25
C
—
19
9
3
19
9
3
—
—
44
15
3
80
27
6
56
13
3
—
—
22
24
—
—
—
159
16
9
—
—
—
-
14
32
—
41
16
—
20
—
—
16
—
—
/?
10
42
10
—
40
—
41
18
419
18
5
-
—
—
—
4
37
2
4
37
2
—
-
9
37
2
55
15
-
11
5
9
—
-
7
4
—
—
-
73
24
9
-
—
—
-
34
-
-
18
26
4
3
—
4
—
-
25
20
4
15
10
—
2
40
—
-
—
6
40
—
167
46
3
22
36
—
—
—
10
16
2
10
16
2
—
—
33
4
2
50
1
8
21
40
10
8
15
—
28
.4
—
—
-
108
13
6
-
—
—
-
31
-
—
19
12
—
—
-
2
16
—
21
28
—
7
—
—
—
—
-
—
9
12
—
210
9
8
—
—
—
—
10
31
2
10
31
2
—
-
10
31
2
67
29
5
6
22
8
13
4
—
—
—
-—
—
—
87
8
1
—
—
—
-
265
—
—
4
32
-
1
—
-
1
32
7
16
—
4
32
—
-
—
-
—
1
24
—
370
15
3
1,687
—
—
—
—
215
43
1
215
43
1
—
-
1,902
43
1
-
—
288
38
4
—
-
2,238
32
—
-—
—
—
2,527
22
4
-
—
—
-
-
—
1,364
—
—
2
32
-
2
—
-
1,308
32
—
475
—
—
-
—
—
—
2,045
24
—
8,319
25
5
268
18
—
—
—
170
22
—
170
22
—
—
-
438
40
-
—
—
—
—
—
-
183
40
—
-—
-
—
183
40
-
-
-
-
-
—
—
253
32
—
—
-
-
—
253
32
—
—
—
-
—
-
—
320
—
—
1 196
16
—
4
91 n
30
30
-
-
-
1
170
37
44
5
y j
1
170
37
44
5
11
—
—
6
381
19
20
5
11
—
—
1
12
—
—
—
5
243
36
36
—
—
—
7
243
36
—
—
—
—
—
—
—
8
175
16
—
—
—
2
10
I
10
175
16
IG
—
6
-
—
—
—
16
3
—
1
147
24
24
—
47
948
43
c
5
11
vlU
—
—
—
—
1
36
—
—
—
—
—
—
-
-
1
36
—
—
—
-
-
—
_
—
—
—
-
-
—
—
—
—
—
—
—
1
30
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
.
—
—
——
—
—
—
18
—
87
24
—
—
519
20
8
519
20
8
—
—
606
44
8
386
10
6
7
46
—
4,070
43
9
lil
—
—
-—
-
-
4,576
4
3
-
-
-
—
—
-
577
16
-
63
30
—
19
10
-
600
20
—
150
—
—
—
166
-
103
38
—
6.209
10
1)
3
18
—
—
40
35
7
46
35
7
—
—
50
5
7
63
14
—
—
—
—-
—
—
3
-
—
-—
—
—
66
14
—
-
—
—
—
—
-
20
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
1
6
—
117
45
7
3
6
—
—
—
11
24
—
11
24
—
—
—
14
30
—
46
35
—
—
—
—
—
4
12
—
-—
-
—
50
47
-
—
—
—
—
—
—
—
-
-
-
-
—
1
36
—
—
—
—
4
40
72
15
—
1
18
—
—
—
25
11
1
25
11
1
—
—
26
29
1
13
4
—
—
-
—
—
1
36
-
-—
—
—
14
40
—
-
—
—
—
—
-
-
—
-
-
—
—
-
—
—
-
—
—
1
34
—
43
7
I
24
—
—
—
10
10
10
10
—
—
34
10
-
—
—
-
—
—
36
—
-
—
36
-
—
—
—
—
—
-
—
—
—
-
—
—
-
-
—
—
—
—
—
—
1
—
—
2
22
10
8
30
—
—
—
307
12
—
307
12
—
—
—
315
42
—
—
—
—
—
—
—
11
12
—
—
—
11
12
-
-
—
—
-
—
—
—
—
—
-
—
—
-
-
—
—
—
—
—
—
8
30
335
30
—
5
42
—
—
101
37
8
101
37
8
—
—
107
31
8
—
—
—
—
—
—
8
12
—
1,111
22
8
1.119
34
8
-
—
•
-
—
—
-
50
-
—
-
-
—
—
50
-
-
—
—
-
—
—
—
19
20
1,290
38
4
266
8
—
—
2,927
2
9
2,927
2
9
—
—
3,193
10
9
—
—
—
—
—
-
362
6
—
17,543
36
11
17,905
42
11
—
—
-
-
-
—
1,069
30
-
255
10
-
20
—
—
1,345
4
—
604
16
—
—
—
—
—
412
39
23,521
16
8
56
28
!
—
—
709
3
6
709
3
6
—
—
765
31
6
—
—
—
—
—
—
00
24
—
143
11
4
209
35
4
—
—
—
-
-
-
95
32
—
4
—
-
—
—
99
32
—
10
—
—
—
—
—
—
113
10
1,198
12
10
87
46
—
—
261
17
7
261
17
7
—
—
349
15
7
78
21
11
77
5
3
—
—
144
44
—
19,433
31
-
19,734
6
2
—
—
—
-
—
-
369
40
—
2
-
-
44
16
—
416
14
—
271
10
-
305
-
330
—
—
209
6
—
21.015
9
9
—
—
—
—
6
12
—
6
12
—
—
—
6
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
-
—
-
-
—
—
_
-
—
—
—
—
—
—
6
12
—
5
30
—
—
—
27
24
—
27
24
—
—
—
33
6
—
-
—
—
—
—
—
6
36
—
—
-
6
36
-
—
-
—
-
—
—
-
—
-
-
—
-
—
—
4
32
-
—
6
18
50
44
—
11
12
—
—
71
9
7
71
9
7
—
—
82
21
7
—
—
—
—
—
-
13
24
—
-
—
13
24
—
—
—
—
—
—
-
2
24
—
-
-
—
—
2
24
—
2
24
-
-
-
—
—
9
28
—
110
25
7
12
—
—
—
644
17
—
644
17
—
—
—
656
17
—
—
—
—
—
—
-
17
24
—
-
-
17
24
—
—
-
-
—
—
—
50
—
-
8
-
—
■-
—
—
58
—
-
10
—
—
-
—
-
17
24
759
17
-
25
44
“i
19
—
—
19
—
—
—
—
44
44
—
-
—
—
-
—
-
32
12
—
-
-
32
12
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
-
—
—
—
-
—
-
26
30
103
44
—
9
30
—
—
—
—
—
•
—
—
9
36
—
-
—
—
—
-
-
12
-
—
-
-
12
-
—
—
—
—
—
—
-
-
-
-
—
—
—
-
-
—
-
-
-
4
16
26
4
—
2
12
—
—
3
24
—
3
24
—
—
—
5
36
—
—
—
-
—
—
-
1
12
—
—
-
1
12
—
—
-
—
—
-
—
—
—
—
—
—
-
—
-
-
—
1
32
8
32
—
5
36
—
—
—
27
22
5
27
22
5
—
—
33
10
5
—
—
—
—
-
—
8
12
—
-
—
8
12
-
-
-
—
—
—
—
-
-
—
—
—
—
-
-
—
_
—
-
—
-
5
6
-
40
28
5
—
-
—
—
4
37
11
4
37
11
—
—
4
37
11
-
—
—
—
-
-
-
—
23
27
6
23
27
6
—
-
—
-
—
—
-
—
—
—
—
—
—
-
-
-
—
-
-
-
—
28
17
5
—
—
-
-
36
26
-
36
26
—
-
-
36
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
36
20
—
3
18
12
-
-
—
51
5
2
16
35
19
10
2
51
5
2
10
35
19
10
2
—
-
51
8
2
34
47
19
10
2
1
—
—
—
—
—
—
24
—
•
~
24
—
=
—
:
—
—
=
—
18
—
52
11
3
28
47
19
10
2
18
_
1
10
1
10
1
28
—
—
—
—
—
24
—
—
—
24
—
—
—
—
-
-
—
—
—
—-
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
2
22
—
2
1
24
42
10
10
12
24
3
2
36
10
33
11
3
19
21
11
1
1
42
16
24
24
9
II
—
5
2
—
5
2
—
—
—
5
2
—
24
—
—
—
371
36
—
—
—
-—_
372
12
—
-
-
—
-
-
-
—
—
—
-
-
—
—
-
-
-
—
-
—
—
—
—
377
14
—
830
30
—
:
346
—
346
—
—
—
—
1,170
30
—
—
—
—
—
—
975
—
—
—
—
975
—
—
—
—
—
—
170
—
—
—
—
—
170
—
331
—
—
—
1,050
30
—
3,703
37
12
19
2,266!28
—
1,400
17
5
20,019
35
4
21,420
4
9
71 13
o| 33,757(40
6
91,006|l3
30,719|25
2! 31,615
10
7
14,866
40
38,346
1 8
( 8
206,554
1
9
135 220
4
-
I,043j34
69,246|30
2) 06,796
9
1
9,551
8
_
8,739124
—
85,080
41
>1
47,502
4
-1
25,141
4
-
46,676
10
-
37,338l20l
-1
688,107
3
6
/
J. O. Högström.
/
EKONOMISK och STATISTISK TABELL för Slätterne 1 Örebro Län år 1§S5.
>1
*
,'S 3,84j
Mant.
•2!)
Tt
Utsäde af
T:r
23
T:r
220
T:r
T:r
156
T:r
80
T:r
T:r
320
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
?!
T:r
184
T:r
1.700
T:r
301
T:r
956
T:r
300
T:r
48
T:r
2,240
Underhållna Kreatur.
St.
129
St.
26
St.
271
St.
11
St.
19
St.
56
Uppskattadt värde.
Hus och Tomter.
R.dr
1,125,784
Jord.
Bruk, Manufakturier,
Qvarnar, Fabriker,
m. m.
R:dr
184,000
R:dr
21,220
Summa.
R:dr
1,123,784
184,000
21,220
8
a
n
a
« «/•
Bevillning.
Efter l:sta
Artikeln.
R:dr
36
Efter 2:dra Artikeln.
Efter 8:dra §.
Jord, Hus,
Tomter m. m.
APdr
R:dr
2,022
331
41
22
3,977
113
Borgerlig
näring.
Personer, ej
tillhörande viss
näring.
R:dr
181
20
R:dr
Summa.
R:dr
2,022
351
222
22
Efter 5:dje
Artikeln.
R:dr
Summa
Bevillning.
Boskaps- och
åkerskatt.
R:dr
2.022
551
230
q:>
Ständiga Räntor.
R:dr
191
27
Krono
Tionde.
R:dr
Mantals-,
penningar.
R:dr
12
56
Summa.
R:dr
191
12
Bränvins
brännings
afgift.
R:dr
26,109
Kostnad
för
Rotering.
R:dr
164
37
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
R:dr
R:dr
27
655
59
Kommi
nistrars.
R:dr
Kyrko
betjenings.
R:dr
Summa.
R:dr
27
653
39
Fattigför
sörjning.
R:dr
1,264
235
67
Skjuts.
R:dr
Väghållning.
R:dr
1,360
24
Diverse afgifter,
onera och allmänna
besvär.
R:dr
1,821
1,987
79
Summa
Stats-Bidrag.
R:dr
5,299
30,906
434
22
3,977
3,977
115
1,132
1,855
1.900
3.900
100
4,077
115
25
356
1,657
999
105
138
2,583
7,121
6,266
4,317
6,159
15
185
1,117
19
12
633
12
1,669
3,248
1,526
1,117
1 669
1.526
5.881
2.3
269
506
56
36
36
12 —
23
269
506
56
129
16
125
263
287
47
4.18'!
78
187
214
20
29,3. 2.3 220; 43 156 80 8 320 184 1,760
35
75
10
100
36
301
936 560
280
300
48 2,240
40
129
26
700
50
12
271
150
11
20
19
20
56
30
1,125,784
146,755
184,000
48,001
21,220
1,535
16
1,529,004
146.75-
48.001
1,553
16
595 —
1,1171
66
7,142
347
23 — 5,098
57
1,526 44
14,885
347
3
66
454
96
51
17
37
7 9 4 15,487 27
347
72
501
150
51
57
191 27
849
1,040 27 — 26,109 8 — 536
14
12
18
94
236
298
32
296
687
799
100
556
16
774
2.165
2,059
176
1,970
4,188 43
1,442 8
600
20
100
80
500
662 24
10
100
90
2,604
32
600
50
200
170
4,806 —
61
600
400
356
16
275
1,360
124
24
52
11,055
150
29
412
67,325
274
1,671
5
177
2,351
1,256
51
600
25
47
54
16
454
51
96
51
62
78
62
78
14
450
500
457
24
10
10
600
U).}.
7*.
h
55
*67: S
1: 28
|i
3
6 12
55
75
40
155
10
100
56
60
54
2 60
220
54
50
280
108
500
180
40
12
700
50
360
45
108 7 180
450
36
750
12 560 45
32
2,000
35
12
150
90
20
20
30
146,753
158,716
50
32
48,001
84,400
1,553
4 90
140
35
20
50
55
158,716 32 — 84,400 —
104,174
24
88,507
16
196.287
158,716
84,400
16
32
245,116
104.174
88,507
32
107
16
66
32 —
24
86
26
46
39
5
30
550 41 4 505
158
84
100 6
2
8
89
86 26
93
243 5
104
88
40
296
5.38
96
51
32
45
1,020
158
84
86
296
32
583
15
1,127 16
158
96
342
71
588
45
— 10
71
29
74
155
15
64
58
9
24
36
155 10
145
15
64
58
9
36
834 39 4
244
96
77
37
12
1,241
104
88
93
244
37
96
22 11
1,541 28 U 71 29
104
88
98
255
126
96
16
74 5 7 145 12
2
9
132
12
36
290 46
1
2
9
152
11
14 12 5 59
22
66
11
6,470
t6
88 41 4
57
600
15
27
499
13
800
120
7
28
5
8
7
28
5
8
549 47 5 170 —
15
90
550
150
60
50 —
40
200
8
35
6
10
61
65
1,000
120
23
93
16
27
281
255
60
1,061
67
269
34
175
773
1,518
1,000
10
725
280
28 10 280
124
466
32
32
1,500
53
67
381
269
48
597
6
6,567
673
599
268
1,225
450
847
2,150
466 32
600
1,398 12 — 6,015 45
550
150
2
8
89
800
12
1,269
7,112
102
270
348
96
2,211
t: 28!
11
55
155
220
50
450
36
750
48
32
2,000
35
140
35
20
55
104,174
24
88,507
2: •' 34«j 38 322 J 49 426! 98 14! 70o| 524| 2,S98 j 3441 2,1661 648 J 92 j 5,500
— 192,682
20
99
36
93
192
341
12
37
12
664
15
767
16
259 49 651 71 59j 191
1,533,428) »| — | 404,908j44) — | 22,7531lej — jl,961,090[20
Örebro Slott i Landskontoret den 17 September 1856.
Carl Åkerhielm.
902
10
1,363 16 5| 7,929j 61111 6,780|411 4| 1,737 391 8(17,811
8 4 10
9 4
18,7231271 8
264 34 4
144
145
16 —
6.470
16
57
455
210
40
65
315
k
000
1
600
1,599
74 5 7
1,293
12
1,632
3 11
32,593
36{ sj 541139 i 111 5,795j42| 9
2,622 8 —| 590| —| —| 988124
4,2001321 —| 8,185128 j 10
1,362 16
2,5511401 — | 15,533
36
11,410 29 5
29 8( 91,1191 9 2
J. O. Högström.
EHOIOM1IK oell STATISTISK TABELL
Örebro.
Hus och Tomter
Jord
Fabriker ....
Biljarder ....
Privat-Bank . . .
Hypotheks-Förening
Embets- och Tjenstemän .
Handlande och Handtverkare
Diverse personer utan näring
Gästgifveri, Värdshus och Krogar
Stadens Allmänna Kassa . . .
Askersund:
Hus oell Tomter ....
Jord
Qvarnar -
Embets- och Tjenstemän . .
Handlande och Handtverkare
Diverse personer utan näring
Gästgifveri och Krogar . .
Stadens Allmänna Kassa . .
Nora:
Hus och Tomter ....
Jord
Embets- och Tjenstemän . .
Handlande och Handtverkare
Diverse personer utan näring
Gästgifveri, Värdshus och Krog
Stadens Allmänna Kassa . .
Lindesberg:
Hus och Tomter ....
Jord
Embets- och Tjenstemän . .
Handlande och Handtverkare
Diverse personer utan näring
Gästgifveri, Värdshus och Krogar
Stadens Allmänna Kassa . . .
Säger
Säger
Säger
Säger
Summa
Jord.
St.
560
560
m
m
121
121
154
154
802
Tunni.
1,420: —
Tunni.-
762: 16
Tunni.
1.662: 16
Tunni.
5,645:
Mant.
<29,
1,420:
196: —
196: —
494: 22
494: 22
602: 26
762: 16
500: —
500: —
78:
1,662: 16
1,160:
5,845: —
1,688: —
1,160: -
272: 15
272: 15
691:
1.658: —
767:
767: 5
1,371: 28
11
Utsäde af
T:r
T:r
220
T:r
T:r
156
a
T:r
80
T:r
T:r
320
220
43
156
80
10
520
100
55
12
12
55
75
40
40
155
10
100
60
60
220
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
B
Underhållna Kreatur.
T:r
184
T:r
1,760
184
36
1,760
2110
T:r
301
501
a
T:r
936
T:r
560
956
300
560
40
T:r
48
T:r
2,240
2,240
700
56
54
54
50
280
108
00 40
180
12
700
360
108
450
36
180
750
48
12
32
560
2,000
St.
129
St.
26
Uppskattadt värde.
Hus och Tomter.
St.
271
St.
11
St.
19
St.
56
R:dr
1,125,784
Jord.
Bruk, Manufakturier,
Qvarnar, Fabriker,
m. m.
Summa.
R:dr
184.C00
R:dr
21,220
R:dr
I, 123,784
184,000
21.220
129
50
26
12
271
150
11
20
19
20
56
30
50 12 150 20 20 30
45
90
50
45
55
90
140
35
20
80
55
1,125,784
146,755
184.000
48,001
146,753
48,001
158.716
158.716
104,174
602:28 78:— 691: — 1.371: 28 1] 5 55 5 155 8 4 220 50 450 36 750 48| 32 2,00o| 55 7 140 35 20 j 55
2,715: 1811.140: 16(.3,785: 31 [7,642: fj 34|-<| 3s| 322j 49| 42ej 98j U\ 7Oo| 52a| 2,5981 34l| 2,166| 648j »#| 5,50o| 2591 491 65l| 711 891 191
104.174
32
04,400
21,220
1,533
16
1,329,004
146.753
48.001
1,553
16
1,553 16 — 196,287 16
321 —
I
24
84,400
88,507
158,716
84.400
.32
24
88.507
243.116
104.174
88,507
32
— | 192,682
20
— |l,961,090 20 _
1,533,4281 8|—| 404,908144j — | 22,753|16
Örebro Slott i Landskontoret den 17 September 1856.
Carl Åkerhielm.
Till berättelsen öfver Örebro Län för åren 1851 — 1855.
för
§taaerne
Orebro
Län
1855.
Bevillning.
Ständiga Räntor
Klereci-Statens underhåll.
Efter 2:dra Artikeln.
Bränvins
brännings
afgift.
Kostnad
för
Rotering.
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
Fattigt
sörjni
Efter lista
Artikeln.
Summa
Bevillning.
Boskaps- och
åkerskatt.
Efter 3:dje
Artikeln.
Krono
Tionde
Mantals
penningar
-
Kommi
nistrars.
Kyrko
betjenings
-
Summa
Summa
Pastorers
Personer, ej
tillhörande viss
näring
Jord, Hus,
Tomter m. m.
Borgerlig
näring
Efter 8:dra
Summa.
2,022
2.022
551
222
22
3,977
115
1,117
1 669
1.526
5,881
2 022
331
230
22
5,977
115
1,132
1,855
1.900
3.900
1,264
235
67
26.109
3,977
100
23
556
*,65713|
1,117
1,669
3,248
1,526
99!) II
1,117
7,142
5,098
1,526 44
14,885
15.487 27
26,109 8
1.040 27
556 8 7
4.188 45
500 —
1,442 8
662 24
1,020
41 4 505 40
1,127 16
155 10
14 12 5 59
1.000
1,061 —
27 4 i
86 26
243 5 7 834 39
1,241 22 11
1,541 28 11
71 29
74 5 7 145 12
88 41 4
1,518 *«
549 47 5
6,470
_ __ 1.000
93 6 5 192 33 — 341 12 —
99 36
37 12 —
664 15 5
767 3 5
6.470
57 6
210 —
32,595136| 5] 5A11391111 5,795j-42{ 9
902 10
1,363 16 51 7,9291 61111 6,7801411 4| 1,737 39 8 17,811 8 4 101 9
18,723 27 8
264 34 4
741 5 7 1,293 12
1,632
2,622 8
988 24
J. O. Högström.
KONGL. MAJ:TS BEEALLNINGSHAFVANDES
UTI
WERMLANDS LÄN
TILL
i underdånighet afgifna
FEMÅRSBERÄTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
■m BH> © lllHii»
STOCKHOLM, 18S6.
P. A NORSTEDT St SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och
ekonomiskt hänseende inom Wermlands Län, åren
1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
§ i.
liänets allmämm beskaffenhet.
Hvad de förra underdåniga berättelse™ innehålla om Länets läge, vidd och jordmån samt
om de bergshöjder och större vattendrag, som genomskära detsamma, torde här icke behöfva
åter upprepas, hvarföre omformälde berättelser i afseende derå i underdånighet åberopas.
Till förbättring af landets naturliga beskaffenhet verka säkert, fastän icke alltid under en
kortare tidrymd, så märkbart de från ålder fortgående odlingarne och i synnerhet de, hvilka tillkomma
medelst sjöars sänkning eller aftappning samt myrors och mossars utdikning. Enligt
de uppgifter och berättelser, som till Länets Hushållningssällskap från Hushållsnämnder och
korresponderande ledamöter ingått, hafva under de ifrågavarande åren i alla häraderne dels
förut påböljade odlingar varit fortsatta, dels ock nya sådane blifvit företagne och antingen fullt
eller till vissa delar utförda: och kan det såsom otvifvelaktigt antagas, att vattendränkt och oländig
mark af flere hundrade tunnlands omfång blifvit såmedelst dessa åren till fruktbärande jord
förvandlad. Ett närmare bestämmande af denna jordvinnings areala vidd är väl icke möjligt,
men de betydligare arbetsföretagen i berörde hänseende kunna dock uppgifvas och hafva varit
följande:
Sänkning af Hänsjön i Fryksände socken af Fryksdals öfre tingslag, hvarigenom 730
tunnland odlingsbar jord anses vinnas för de omkring sjön belägne hemman, och till hvilket arbete
Eders Kongl. Majit år 1851 täcktes i nåder bevilja understöd af statsmedel med 830 R:dr
såsom anslag och 8,400 R.-dr B:ko såsom lån.
Utdikning af åtta inom södra Finnskoga församling af Elfvedals öfre tingslag belägne,
odlingsbara myror, af tillsammans 190 tunnlands vidd, och hvartill 1.890 R:dr B:ko statsanslag
utan återbetalningsskyldighet jemväl sistnämnde år i nåder beviljats.
Sänkning af sjöarne Flaten, Welen och Kläggen uti Östmarks och Fryksände socknar af
Fryksdals öfre tingslag, för odling af 500 tunnland ängs- och kärrjord af god beskaffenhet
samt af 100 tunnland bättre och sämre mossjord, till utförande af hvilket företag statsbidrag
blifvit 1852 med 5,333 R.-dr 16 sk. Banko i nåder beviljadt.
Sänkning af sjöarna Vadjungen och Björkängen samt rensning af elfven Rinnan i Nordmarks
härad, i ändamål att odla vattendränkt mark, hvartill Eders Kongl. Maj:t år 1855 i nåder
beviljat understöd af statsmedel, att utgå med 14,000 R:dr B:ko, deraf 11,200 R:dr såsom
lån och 2,800 såsom anslag utan återbetalningsskyIdighet.
Ett odlingsföretag af omkring 100 tunnlands rymd å hemmanet Gräshöjden uti Brattfors
socken af Färnebo‘härad.
Odlingar till 103 tunnlands vidd å hemmanen lydande under Mölnbacka bruk i Nedra Ulleruds
socken af Kihls härad.
Aftappning af Backsjön i Lungsunds socken af Fernebo härad, hvarigenom vid pass 240
tunnland till odling tjenlig jord lärer vinnas.
Vallanläggning vid Byelfs vattendrag af 2,000 alnars längd å Seffle och Krokstad egendomar
i By socken af Näs härad, för att från öfversvämning afstänga och odla 70 tunnland förut
dels vattendränkt, dels vattensjuk mark.
Odling af 70 tunnland stenbunden mark å Wästbro egendom i sistnämnde socken och
härad.
Aftappning af en kärn, Getkärn kallad, å Getnäs hemmans område i Sunne socken och
Frykdals härads nedre tingslag, till vinnande af 150 tunnland åker och äng.
Dessa sistnämnde sex arbeten äro, likasom ett stort antal mindre odlingar, utan statsbidrag
företagne.
I anseende till de skador, som jordägare vid sjön Wenern lida af dess periodiska öfversvämningar,
har redan 1820 undersökning, på allmän bekostnad, ägt rum, i ändamål att utreda
om åtgärder kunde vidtagas till reglerande af sjöns vattenhöjd; men utan att det förslag, som
dertill då skall blifvit upprättadt, kommit till utförande. Under den 7 December 1852 har Eders
Kongl. Majit, uppå underdånig hemställan af Dess Befallningshafvande i Skaraborgs Län, täckts
i nåder anslå en summa af 5,000 R:dr B:ko till förnyad undersökning i berörde afseende, med
vilkor likväl att den derutöfver för undersökningen erforderliga kostnad tillskjutes af dem, som
för frågans utredande kunna vara intresserade; Och vid sammanträde här å Landskansliet den
22 Mars 1853 hafva jordägare vid Wenerns stränder inom Wermland genom sockneombud förklarat
sig viliige att med strandägare inom Skaraborgs och Elfsborgs Län deltaga i omförmälde
kostnad samt utsett deputerade för att gemensamt med dem, hvilka inom de nyssnämnde begge
Länen kunde dertill väljas, öfverlägga och besluta i allt som rörde undersökningens tillväga^
bringande. Huruledes eller i hvad mån den sedermera fortskridit är väl icke Eders Kongl. Majits
Befallningshafvande bekant, men emellertid har det inträffat, att Wenerns vattenstånd åren 1854
och 1855 betydligen fallit, och vid vissa tider deraf varit lägre än hvad man åtminstone på
femtio år erfarit, hvilket försvårat segelfarten på sjön, enär det haft till följd att mångfaldige
grund för tio till åtta fots djupgående fartyg uppstått i trakter af denna sjö, der sådana fartyg
förut obehindrade framgått. För att förekomma öfversvämningar af Wenern erfordras utan
tvifvel, att vattnet får ett hastigare aflopp än hvad det hitintills haft, i den inån sjön stiger,
eller åtminstone så snart den hunnit till en viss höjd; men skulle nu en sådan aftappning
kunna medföra, att Wenerns valten under blifvande varma och torra somrar faller ännu mer,
till en vida lägre ståndpunkt, än hvad man tillförene erfarit, så torde noga böra utredas om
ej de hinder och olägenheter, som af ett slikt förhållande tid efter annan kumma uppkomma
för segelfarten på Wenern, Götha kanal och Trollhätte kanal, samt å de flere i nämnde sjö
fällande större vattendragen, på hvilken sjö, kanaler och vatten årligen fraktas varor förmänga
millioners värde, kunna vålla större förluster än dem, hvilka Wenerns periodiska öfversvämningar
förorsaka.
§ 2.
Invånare.
Enligt längderna öfver den skattskrifning, som ägde rum under de sista månaderna af
1855, utgjorde då folkmängden i Länet med Städerna 220,408 personer, nemligen:
Skattskyldige af mankön  59,342
Dito af qvinkön  01,241 120 583.
Befriade af mankön  48,669
Dito af qvinkön
51,156 99,825
Summa 220,408
och af dessa voro 213,231 invånare på landet samt 7,177 i städerne. — Anmärkas bör dock,
att Länets folkmängd är tvifvelsutan större än hvad skattskrifningslängderne sålunda visa. emedan
allmogens uppgifter till mantals- och skattskrifningen ofta äro ofullständige hvad angår
minderåriga barn och andra skattfrie personer.
År 1850 uppgick folknummern i Länet till 209,979, och har den således under de sista
fem åren blifvit ökad med 10,429 personer.
Af kolerafarsoten hemsöktes 1853 års höst städerna Carlstad och Christinehamn samt
åtskilliga orter i närheten af dessa städer och af sjön Wenern, samt 1855 års höst några gårdar
i Kihls, Grums och Wisnums härader, och under åren 1854 och 1855 var rödsot tidtals
gängse uti Länets norra del; men ehuru på åtskilliga ställen icke få aflidit i dessa sjukdomar,
af hvilka rödsoten visat sig ganska elakartad, hafva de, såsom mindre spridda, likväl icke i någon
märkbar mån motverkat folkmängdens tillväxt. Ett mera hämmande inflytande derpå hade
otvifvelaktigt det missöde, som 1851 drabbade en vidsträckt del af Länet, dess norra socknar,
då grödan derstädes dels betydligt skadades, dels förstördes af regn och frost. Genom det att
de tvänne föregående årens skördar varit svaga hade redan många af dessa socknars mindre
bemedlade invånare råkat i fattigdom, och efter 1851 års missväxt yppade sig der ock irjycken
6
nöd. Till densammas aftyelpande täcktes Eders Kongl. Maj:t, uppå Dess Befallningshafvandes
underdåniga hemställan, i nåder anvisa under den 17 December 1851 och den 3 Mars 1852
dels uti tvänne särskilde poster tillsammans 28,000 R:dr, att utlemnas i räntefria lån tili Östmarks,
Lekvattnets, Fryksände och Hvitsands församlingar i Fryksdals öfre tingslag, Gräsmarks
församling i Fryksdals nedra tingslag, Bogens och Gunnarskogs församlingar i Jösse
härad, samt Ny, Dahlby och Södra Finnskoga församlingar i Elfdals öfre tingslag, med återbetalning
å vissa tider under åren 1853, 1854 och 1855 med en tredjedel hvardera året, dels
ock 3,500 R;dr B:ko att utan återbetalningsskyldighet användas till understöd åt behöfvande
inom Östmarks och Lekvattnets, Ny, Dahlby, Södra Finnskoga och Gunnarskogs församlingar,
dock företrädesvis genom att bereda dem sysselsättning och arbetsförtjenst. Den framställning,
som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i allmänna tidningarne gjorde om det bedröfliga
tillståndet inom förenämnde socknar, hade äfven till följd, att välgörenheten skyndade de nödlidande
till hjelp med rika gåfvor, och inflöto sådane i slutet af 1851 och under 1852 till det
betydliga beloppet i penningar af 83,642 R:dr 47 sk. 9 r.-st. Banko. De nödlidandes undsättning
skedde väl i viss mån, der så nödigt var, med direkta gåfvor, men för det mesta genom
att gifva dem arbete vid jordbruket och i slöjder, hvarmedelst de kunde vinna uppehället. Ar
1851 organiserades uti Fryksdals öfre tingslag en arbetsinrättning, i ändamål att bereda arbete
i hemorten åt obemedlade, som icke kunde eller bemödade sig om att sjelfve förskaffa sig
det, och att såmedelst förekomma det tiggeri, hvarmed en betydlig del af tingslagets befolkning
besvärade både denna och andra provinser. Till denna inrättning, för hvilken stadgar blifvit
qppgjorde samt af Länets Hushållnings-sällskap granskade och antagne, hade Länets invånare
sammanskjutit 2,760 R:dr, och af det öfverskott, som uppkom å förenämnde gåfvomedel,
sedan tillräckliga belopp deraf för de behöfvandes undsättning under året blifvit till församlingarne
utbetalde, anslogos Sju tusen två hundra trettiotre R:dr 16 sk. Banko, för att åt inrättningen
gifva nödig utsträckning och varaktighet.
Genom den omsorg man inom församlingarne, vid de behöfvandes undsättning sistnämnde
år, hade att bereda dem arbetsförtjenst och genom den omförmälde arbetsinrättningens seder
mera
fortgående verksamhet hafva säkerligen icke få fattige och vid tiggeri vande blifvit derifrån
afhållne och till arbetsamhet förde; men antagas får dock, att ännu mer än dessa anstalter
hafva skördarnes dels medelmåttiga och dels bättre beskaffenhet inom Länets norra orter
under de fyra sista åren samt en större och mera lönande arbetstillgång verkat att de stora
tiggarehopar, som från dessa orter ofta öfversvämmade landet, efter hand, sedan 1852 försvunnit
och att tiggare derifrån äro numera annorstädes i provinsen temligen sällsynta.
Då arbetsfolk de sednare åren behöfdes och söktes till många både allmänna och enskilda
arbetsföretag i liera delar af riket och i Norrige samt betalades med 50 till 150 procent högre
dagsverkspenning än här i Länet, var det naturligt att från Wermland, af hvars arbetsklass
många voro vana att utom provinsen med arbete skaffa sig bidrag till bergningen, större mas
-
7
sor arbetare än någonsin tillförene skulle utvandra och göra sig tillgodo den högre förtjensten
på andra orter. Klagan förspordes ock förlidet år öfver dessa utvandringar och öfver brist på
arbetare vid jordbruket. Man kunde förut emot en dagspenning af 32 till 36 skillingar Iliksgäldssedlar,
understundom till och med för mindre, när och hvar som helst få flere arbetare
för dagen, men förändring häri hade timat; — i stället för det att legoarbetare nästan dagligen
sökte arbete, der sådant förmodades vara qtt tillgå, måste man i tid efterhöra och betinga
dem. — Af förenämnde orsak var tillgången på arbetsfolk inom Länet mindre de begge sista
åren, än hvad man tillförene erfarit, men någon sådan brist derpå, som kunnat menligt inverka
på provinsens näringar, har veterligen icke någorstädes visat sig; och arbetslönens stegring förlidet
år till En R:dr ä En R.-dr 12 sk. Riksgäldssedlar för mansdagsverke får anses såsom nödvändig
följd deraf, att alla Iefnadsförnödenheter då stigit i högt penningevärde. — Emellertid
har arbetsklassens ekonomiska tillstånd genom mera jemn och lönande arbetsförtjenst blifvit
utan tvifvel förbättradt.
Allmogen är foglig til lynnet samt arbetsam och iakttager, med få undantag, stor sparsamhet
i lefnaden, hvarföre ock ett talrikt antal hushåll kunna berga sig på mycket små hemmanslotter.
Under de sednare fyra åren äro få gröfre brott begångna inom provinsen och tjufnadsförbrytelser
hafva de sista tvänne åren förekommit till vida mindre antal än förut, hvilket väl
må anses vittna om stigande välmåga och sedlighet hos den arbetande och tjenande delen af
befolkningen; men ehuru kändt är, att konsumtionen af bränvin i Länet minskats betydligt sistberörde
år, i anseende till varans dyrhet, kan det likväl icke påstås att dryckenskapslasten i
samma mån aftagit; ty när den mera sällsynta drycken åtkommits, hafva måttlighetens gränsor
vid förtäringen ofta blifvit öfverskridne.
§ 3-  Näringar.
Åkerbruk. Det cirkulationsbruk af rent träde, höstråg, tre års gräsvall samt två till fyra
års hafra, hvilket i underdåniga berättelserna af 1849 och 1851 blifvit omnämndt, såsom å
största delen af den Wermländska odlade jorden användt, är fortfarande det rådande, endast
med undantag af de nordligaste delarne, der dels en inskränkt areal, dels bruket hos den der
boende Finnallmogen, har åstadkommit ett uteslutande begagnande af hafra och kornsäde på
den mer än vanligt starkt gödslade jorden.
Såsom det förestående visar, utgöra väl ännu råg och hafra provinsens hufvudsäden, men
hvete, som för trettio år sedan blott hos några få possessionater odlades och i allmänhet ansågs
mindre passande för Wermlands åkerjord, har vunnit mera insteg under de sednare åren;
8
och i provinsens sydligare delar har odlingen deraf betydligt tilltagit, med i allmänhet goda resultater.
Detta sädesslags odling synes innebära ett bevis på en närmare kännedom om den
Wermländska jordens produktionsförmåga än den man förr ägt, och torde äfven vittna derom,
att man tillagt hvetet större fordringar på en bördig jord, än detsamma verkligen äger. Det är
visserligen sannt att Wermlands jord kan egentligen sägas bestå af tvänne hufvudslag, nemligen
lerjord, sällan styf, och sandjord; meh dessa äro ofta blandade med en större mängd humus,
som gör dem båda ganska fruktbärande när de erhålla en passande och omsorgsfull skötsel.
Afkastningen af hvetet har någon gång varit högre, men torde allmännast kunna, under vanliga
vegetationsforhållanden, antagas till åttonde, hvaremot rågen under samma förhållande gifver
tionde kornet.
Något vårhvete, korn, ärter och vicker odlas väl äfven, men i mindre qvantiteter och hos
allmogen ofta alldeles icke. Hos possessionaten^ tilltager bruket af dessa sädesslag, särdeles
af de bättre kornslagen, men i afseende på trindsädet begränsar mycket jordmånens beskaffenhet
dess användande. I de norra delarne af Länet begagnas af allmogen blandade säden af
dels korn och hafra, dels vår-råg och hafra, men dessa öka icke utsädesqvantiteten, utan intaga
en del af den för hafra eljest begagnade jorden.
Då rofodling i större skala endast förekommer hos ett ringa antal possessionater och på
de flesta ställen kan sägas utgöra ett experiment, enär man med denna växtkultur ännu ej
blifvit rätt förtrolig, utgöra potäterna de enda allmänt och i större qvantiteter odlade jordfrukter,
likväl utan att ingå i cirkulationsbruket. De första åren af det här afhandlade qvinqvennium
led denna växt ganska betydligt af torröta, men denna sjukdom har under de sednare åren minskats
och slutligen endast sporadiskt förekommit. Då det numera synes vara nästan afgjordt,
att densamma har sin hufvudorsak i väderleksförhållanden, är den att anse såsom en oundviklighet,
hvilken hvarken af nytt utsäde eller en konstig behandling kan hindras att vissa år utbreda
sig. Odlingen af potates, uppdragen af frön, har icke vunnit någon framgång och blott
på ganska få ställen har man sökt införa några nya potatessorter. Emedlertid kan man icke
säga att de motgångar, som oalarne rönt genom torrötans härjningar, minskat potatesodlingen,
utan torde med visshet kunna antagas att qvantiteten af utsädet är oförändradt, om ej ökadt.
Linodlingen är ganska inskränkt, emedan man tror sig sakna derför tjenlig jord. Det är
visserligen sannt att på mycket få ställen inom Länet förekomma större åkervidder af den beskaffenhet,
att de vore för kultur af lin fullt tjenlige, men med den stora omvexling i jordmån,
som här sig företer, torde nästan å hvarje egendom finnas ett mindre utrymme passande för odling
af denna växt, hvilken nu alltför mycket försummas. Fara är, att den beständigt sig ökande
förbrukningen af bomull och bomullsväfnader omsider skall hos allmogen alldeles uttränga linet
och dess produkter, hvilket obestridligen kommer att medföra ej allenast en förlust för landet,
utan äfven beröfva den arbetande klassen den trefnad, som linets behandling såsom husslöjd
medförer.
9
I afseende på åkerns brukningssätt måste tvänne omständigheter anmärkas, hvilka ofta, särdeles
af allmogen, åsidosättas. Den ena är djupare plöjning af åkerjorden och den andra en ändamålsenligare
och fullkomlig afdikning. Skälen för den förstnämnde af dessa åtgärder äro så
nogsamt kände, att de icke behöfva upprepas, och äfven allmogen börjar nu inse desamma. Skick
lighet
i plöjningsarbetet utbreder sig allt mer och mer, hvilket särdeles väl ådagalägges vid de
täflingsplöjningar, som ej allenast genom Länets Hushållnings-sällskap blifvit föranstaltade, utan
äfven numera inom nästan hvarje härad årligen äga rum. Den vid dessa tillfällen tillstädeskom
mande
allmogen visar ett varmt intresse för åkerbruket och detsammas förkofran, och hos de
täflande ser man ofta stor arbetsfärdighet. Hvad åter afdikningen angår, så har väl hos flera,
till och med många possessionater, täckdiken blifvit anlagda och man finner äfven detta exempel
hafva varit verksamt hos allmogen. Den kostnad, som är förenad med en fullständigare afdikning,
är ett hufvudsäkligt hinder mot dessa arbetens allmännare införande. Till ett bestämdt
omdöme om något visst slags diken, såsom rördikens, risdikens, stendikens med fleres företräde,
är man ännu ej kommen, utan användas de olika metoderne i mån af tillgångar på materialier
och andra enskilda förhållanden.
Ett af den senare tidens starkaste medel att lyfta åkerbruket är användandet af guano; och
detta gödningsämne har tilltagit i förbrukning högst betydligt. Under loppet af fyra år kan man
säga att kännedomen derom spridt sig med en förvånande hastighet, och år 1855 inkommo
till Länets hamnar ej mindre än 21,222 LU af denna vara. Ännu inskränker sig förbrukningen
häraf till possessionater, men den börjar, äfven ej blifva främmande för allmogen.
Sedan det med possessionaten Fahlbäck ingångna kontraktet om Länets landtbruksskolas
underhållande på Trefors upphört, flyttades sarnma läroverk till Gårdsjö egendom i Gillberga
socken. Undervisningen har derstädes oafbrutet blifvit meddelad åt tolf rättarelärlingar i de ämnen,
hvilka äro föreskrifna i det af Eders Kongl. Majit fastställda nådiga reglemente för dylika
skolor, och derjemte har föreståndaren lemnat undervisning åt ofta ett hälften så stort antal
privata elever, synnerligast ur ståndspersons-klassen. Förtroendet för denna läroanstalt och hågen
för förvärfvande af de kunskaper, hvari undervisning der lemnäs, lia inom orten så tilltagit,
att då nya elever skola antagas, är de sökandes antal ofta nära tre gånger större än de lediga
platsernas och reqvisitionerne å rättare bland de afgående eleverne öfverstiga alltid de afgåendes
antal. Icke allenast genom de åt dessa sednare meddelade kunskaper gagnar denna skola
direkte åkerbruket, den sprider äfven genom de mera rationella arbeten, som der utföras, talande
bevis om dessas verkningar och är sålunda af stort gagn för trakten deromkring. För de framsteg,
eleverne gjort, redogöres vid årliga examina, hvilka öfvervaras ej blott af många possessionater,
utan ock af allmogen, som under sednare tider börjat der insätta sina söner.
Länets Hushållnings-sällskap har fortfarit att med dess ägande hjelpmedel understödja Iandtbrukets
utveckling. Sålunda har sällskapet årligen föranstaltat täflingsplöjningar i särskilda delar
Berättelse öfver Wermlands Län för åren 1851—1855. 2
10
af Länet, och hvarvid belöningar varit utdelade för skicklighet i nämnde arbete samt premier blifvit
utgifne för så väl vackra husdjur som ändamålsenlig åkerbruksredskap. Sällskapet har ock
biträdt ortens landtmän med införskrifvande af bättre sädesslag och guano, men en dylik åtgärd
för anskaffande af större partier klöfver- och timotejfrö har sällskapet ansett af behofvet
icke vidare påkallad, sedan dessa fröslag numera förekomma af ganska god beskaffenhet i allmänna
handeln. Dels för att få lättare och säkrare kommunikation med ortens utinärktare landtbrukare,
och dels för att erhålla ett medel att sprida kännedom om förbättringar i landtbruket
och verka till deras införande, äro, genom sällskapets försorg, hushållsnämnder inrättade i de
flesta af Länets härader, och det har redan visat sig att dessa institutioner gjort verkligt gagn
på de ställen, der de varit af nitiska personer ledda. Sällskapet har dessutom sökt att sprida
kunskaper i åkerbruksvetenskapep genom meddelandet af passande skrifter i dessa ämnen.
Boskapsskötsel. Ingen gren af landthushållningen står på så låg ståndpunkt inom provinsen
som boskapsskötseln, hvartill äfven bristen på stamholländeri inom orten betydligt bidragit.
Emedlertid har redan från längre tid tillbaka en race funnits inom orten, hvilken, bördig
från Holland, numera uppnämnes efter den ort, hvarest den bibehållit sig temligen ren, nemligen
herregården Katrineberg. Denna ganska go.da mjölkko-race beSnnes på flera ställen, till
verklig belåtenhet, väl bibehållen, och på Mölnbacka egendom i Kihls härad är en ladugård af
100 särdeles vackra kor af denna race. Ayrshire- och korthornsracerne finnas hos flere possessionater
införde, och man förordar olika dessa racer, efter de anspråk man har dels å mjölkdels
å köttdjur. På åtskillige andra ställen har man ock förskaffat sig tjurar af den förra racen,
hvilken synes vara temligen eftersökt. Af Tyroler-race har man haft några ladugårdar uppsatta,
men öfvergifvit densamma, emedan korna voro alltför litet mjölkgifvande. Den allmänna
kreatursracen är småväxt och ej särdeles mjölk-, än mindre köttgifvande, men som den väl åtnöjer
sig med ett svagt sommarbete och en ofta svagare stallutfodring, har den vunnit stort insteg
inom orten och skall säkert länge här bibehålla sig.
Mejerier i större skala äro endast anlagde vid Ölmskog i Wäse härad och vid Asen under
Mölnbacka i Kihls härad. Då afsättningen af dessa mejeriers afkastning varit ganska rask och
flere egendomar öro lämpliga för dylika anläggningar, torde sådane ytterligare tillkomma, särdeles
om bättre tillgång än hitintills blifver på tjenliga personer för ladugårdarnes och mejeriernas
ändamålsenliga skötsel.
Sedan det på Malma varande schäferi utaf Southdowns-race år 1851 blifvit förflyttadt till
annan utom Länet belägen ort, har här endast funnits ett annat af Dishleij- eller ny Leicesterrace,
hvilket några år var stationeradt på Kroksta och flyttades derefter till Rosenborg i Näs
härad. Detta sistnämnde schäferi har bestått af 30 till 33 djur, deraf en springbagge och 11
ä 12 tackor. Härifrån äro årligen afyttrade så många lamm, som man icke ansett nödiga för
schäferiets underhållande, och racen är nu temligen spridd i södra delarne af Länet. De torra
beten här förekomma öppna ett godt tillfälle för en större fårafvel, men i anseende till provin
-
11
sens vidsträckthet är ett stamschäferi här icke tillräckligt, enär detsamma ej kan sprida sina
verkningar till de mera aflägsna trakterna. Det vore derföre högst önskvärdt att ett eller flere
sådane placerades i olika delar af Länet och försåges med olika fårslag till vinnande af full
kännedom om det för orten mest passande.
Den år 1839 stiftade förening till hästkulturens befrämjande fortsätter med oförminskad
kraft sina bemödanden för införandet af en bättre hästrace, och har under dessa år underhållit
6 till 10 hingstar, hvilka blifvit begagnade för omkring 200 ston årligen. Genom svaga höskördar
under flere af de förflutne fern åren och deraf följande svårighet att finna hingsthållare,
var man 1855 nödsakad att inskränka hingstarnes antal till fyra stycken. Af den summa,
stor 400 R.-dr B:ko, som-Eders Kongl. Maj:t täcktes ställa till Hushållnings-sällskapets disposition,
för att genom nyssnämnde förening användas till premier för utmärktare hästkreatur,
hafva prisbelöningar blifvit utdelade för djur fallne efter föreningen tillhörande hingstar, och då
dylika prisutdelningar numera årligen äga rum, skall utan tvifvel såväl intresset för hästafveln
öka och sprida sig, som djurslaget ock blifva betydligt förbättradt. På några ställen inom provinsen
äro Percherons-hästar införda i afsigt att genom croisering med den Norrska hästen
vinna en arbetshäst, som förenade båda dessa racernas utmärktare egenskaper. Ännu fortfar
Norrige att förse Wermlands marknader med ett betydligt antal hästar, och detta skall sannolikt
fortfara så länge en mindre rik fodertillgång hindrar uppfödandet af föl mångenstädes inom
provinsen.
Skogar. Såsom omförmäldt är i de föregående underdåniga berättelserne fäster man i
allmänhet ännu föga uppmärksamhet vid skogens vård. Denna anmärkning gäller i synnerhet
bondeståndet, som på åtskilliga orter med verklig ifver ödelägger skogen. För att vinna en,
ofta ganska mager rågskörd och några års ännu magrare bete, svedjas oftast utan ali hänsyn
til! ståndskogens och markens beskaffenhet, och följden blifver ock att den sednare beröfvas all
växtlighet för ett halft sekel, då svedjandet ägt rum på stenbunden och oländig mark. Den förmånliga
afsättning de sednare åren af storvirke och sågblockar har ökat afbrukningen af dessa
virkesslag, men den skadligaste af all skogsafverkning har varit den af sparrar eller unga, raka
träd af den frodigaste växt, hvilka en tid funno afsättning till höga priser. Under det allmogen
sålunda med ilande fart söker till penningar realisera allt hvad skogen kan lemna, har en ny
spekulation uppstått uti inköp af skogsegendomar och köpeskillingens sammanbringande genom
försäljning af trädvaror. Denna spekulationsanda har spridt sig vida omkring och några lyckade
företag i denna väg hafva ledt till flerfaldiga köp af ganska betydliga possessioner, utan
att man ännu erfarit huru köparne slagit sig dermed ut. Fortsättas dylika totala och ändamåls
vidriga
afbrukningar, skola snart de solidaste skogsegendomar i provinsen blifva förödde, och det
torde vasa lättare att förutse följden af en slik hushållsmethod, än bota de deraf uppkommande
12
skador. Medan sålunda en ganska betydlig del af ortens invånare hastigt omintetgöra ett herrlig!
arf från förfadernes omtanka och sparsamhet, är dock en annan del, isynnerhet af bruksägarne,
betänkt på allvarliga medel till såväl skogens besparande som införande af en rationel skogshushållning.
För detta sistnämnde ändamål äro bildade skogsförvaltare anställde vid flere af de
större bruksegendoinarne, och då dessa med noggrannhet följa de på vetenskapliga grunder
uppgjorde brukningsplanerne och jemväl vidtaga åtgärder för att befordra återväxten, kan man
vara förvissad att de sålunda behandlade skogarne, äfven i en aflägsen framtid, skola gifva
rika skördar.
Man har redan länge anmärkt, att den i Wermland allmänt begagnade resmilskolningen
mindre noggrannt verkställdes och derföre lemnade mindre förmånliga resultater. Af denna orsak
införskref Hushållnings-sällskapet kolare från Wånga bergslag, hvilka här meddelat undervisning
i det på sistnämnde ort brukliga kolningssätt, men med den långsamhet, som någon ny
arbetsmethod af allmogen upptages, har ännu föga framgång erfarits af denna undervisning.
Af den här nedan införde uppgift öfver de till och från Wermlands hamnar in- och utskeppade
varor, inhemtas att'i medeltal under de ifrågavarande fem åren hafva blifvit från Wermland
exporterade 14,655 tolfter bjelkar, blockar och sparrar, samt 160,950 tolfter plankor, bräder och
bakar.
Bergsrörelse. För att visa huru jerntillverkningen från äldre till närvarande tid utvecklat
sig har Bergmästare-embetet meddelat åtskillige upplysningar, sora här upptagas jemte uppgifterne
om förhållanderne med tillverkningen i dess särskilde grenar under de sista fem åren.
De äldsta tillförlitliga uppgifter om de Wermländska grufvornas afkastning äro för år 1761.
från hvilken tid till och med 1817 den i medeltal per decennium uppgått till 59,018 tunnor
eller 118,036 skeppund. Under hela denna tid begagnades högst ringa plock- och vaskmalm,
utan bestod hela den uppgifna qvantiteten af så kallad bruten malm, sådan den blifvit ur grufvan
uppfordrad och sedermera skiljd från ofyndigt berg. Under följande tiden ökades malmtillgången
för blåsningarne med plockad och vaskad malm, eller med ett gemensamt namn så
kallad småmalm. Denna tilltog i mängd så, att då hela uppfordringen för åren 18*22 och 1823
uppgick i medeltal till 116,298 skeppund, så voro deraf ej mindre än 39,000 skeppund småmalm.
Malmfångsten har sedermera varit i oafbruten tillväxt och utgjorde den åren 1845—47
i medeltal:
Bruten malm . . . 136,342.
Småmalm .... 70,804.
Summa Skeppund 207,146.
Under tidrymden för denna berättelse hafva nedanstående belopp jernmalm ur grufvorna i
Wermland, alla belägna inom Philipstads bergslag, uppfordrats:
13
■ """
Plock- och
Rruten malm.
vaskmalm.
Skäf.
Skäf.
år 1851
162.494.
112,963.
»1852
181.171.
105,809.
» 1853
167.66S.
115,710.
»1854
188,698.
120,558.
» 1855
205,528.
132,546.
Summa Skeppund
905,559.
587,606-
Medeltal årligen
181,112.
117,521.
Om man nu jemför medeltalet af malmfångsten åren 1845—1847 med medeltalet af den
som vunnits åren 1853—1855, så befinnes att denna fångst under de sistförflutna elfva åren
ökats med mera än 103.000 skeppund, eller bruten malm 52,000 och småmalm 51,000 skeppund.
Då man för tillgodogörandet af småmalm påskyndat sofring och vaskning af äldre grufvarp,
kan man väl, då desse upphört, motse en framtida minskning i tillgången på dylik malm,
hvaremot sådant vid den omtanke, kunskapsrikhet och uppmärksamhet, hvarmed grufbrytningen
nu följes, icke är att befara med bruten malm, helst den stora ökningen deraf under de sednare
åren icke tillkommit genom finnandet af några nya särdeles anmärkningsvärda malmlager, utan
genom grundligare bearbetning af äldre grufvors malmtillgångar, hvilka förut blifvit dels eftersatta,
dels alldeles förbigångna; och ali anledning är att lika god malmfångst skall länge kunna
påräknas.
Ett medelpris för malmbrytningen är svårt att bestämma, då så många olika omständigheter
inverka på denna arbetskostnad, men lärer kunna uppskattas till omkring fyra Riksdaler
Riksmynt för tunnan bruten malm, samt en å en och en half Riksdaler för plockad och vaskad.
Uppskattar man den under år 1855 vunna malm sålunda:
102,764 tunnor bruten malm ä 5 R.-dr .... 513,820.
66,273 tunnor småmalm ä 3 R:dr 198,819,
så blir värdet af sistnämnde års mahnproduktion 712,639 Riksdaler Riksmynt; men torde dock
med mera visshet kunna antagas till 750,000 Riksdaler samma mynt.
Om man får tillägga trovärdighet åt den år 1524 afgifna berättelse om hyttorna i Wermland,
funnos då 28 sådana i gång varande och tvänne under byggnad. Vid desse 28 hyttor
hade under 1,149 blåsningsdygn blifvit tillverkade 5,703 skeppund tackjern, eller icke fullt fem
skeppund per dygn, hvilket nogsamt bevisar att dessa varit Osmunds-hyttor. Man torde emel
-
I
44
lertid kurma antaga att tackjernstillverkningen vid denna tid föga öfversteg 6,000 skeppund.
Med Osmunds-tillverkningens upphörande infördes tackjernsberedning i högugnar, men man saknar
fullt pålitliga underrättelser derom för en längre tid. År 1710 utgjorde i 38 hyttor blåsningsdygnens
antal 3,469, och då enligt afgifven berättelse tillverkningen per dygn beräknades
till 14 skeppund, blef hela produktionen 48,566 skeppund. Under följande seklet minskades
hyttornas antal, så att, under de 20 åren 1813—32, de utgjorde i medeltal 27, men blåsningsdygnen
ökades till 3,538 per år och tackjernstillverkningen till 57,429, eller omkring 16 skeppund
per dygn. Den allmänna håg, som med slutet af 1820-talet väcktes för införandet af
tekniska förbättringar, gjorde en ny epok för denna gren af jernhandteringen. En förut omöjlig
ansedd kolbesparing uppstod, tidsbesparing vanns jemte en bättre produkt och en utvidgad
kännedom om sättet att sköta blåsningarne. Det oafbrutna sträfvandet i dessa vägar har medfört
lyckliga resultater. Det sista årets, 1855, tillverkning af tackjern och gjutgods ur malmugnarne
uppgick till 448,530 skeppund i 27 hyttor, under en blåsningstid af 4,762 dygn, hvilket
gifver öfverhufvud 31 skeppund per dygn. Under de fem sista åren hafva i medeltal
vid bergmalmsblåsningarne:
Blåsningstiden uppgått till 4,030 dygn.
Tackjernsqvantiteten till 120,618 skeppund.
Dygnstillverkningen till 29,86 skeppund.
Drifningen per dygn har utgjort 32,46 uppsättningar, ä 8 tunnor kol.
Denna bränsleqvantitet, eller rättare 7 tunnor kol och 1 tunna bränder, hafva försmält
50,22 lispund malm, eller 51,31 LU malm och fluss.
Malmens jernhalt har uppgått till 47,62 procent, och till 1 skeppund tackjern ha åtgått
8,69 tunnor kol. Jemför man denna produktion med den af malm från Wermlands grufvor,
hvilken samma år uppgått till omkring 300,000 skeppund, och, med afseende å den mindre
jernhaltigheten hos en del småmaimer, beräknar två skeppund malm till ett skeppund tackjern,
så uppkommer ändock ett öfverskott af mer än 70,000 skeppund, hvilket till största delen användts
vid tackjernsberedningen inom Carlskoga bergslag. Likaledes bör ock anmärkas att under
ofvan upptagne qvinqvennium äro, för beredande af gjutjern, årligen tillverkade omkring 1,520
skeppund tackjern, i hvars beskickning till största delen ingått sjö- och myrmalmer. Under de
trettiosex sista åren har sålunda denna näringsgren högst märkligt utvecklat sig. Tillverkningen
per dygn har nära fördubblats, och kolåtgången i samma proportion förminskats. Det är
denna sednare omständighet, som gjort hela produktionens stigande mtijlig, och då skogstillgången
inom bergslagen svårligen lärer medgifva någon anmärkningsvärd förhöjning i koltillverkning,
beror endast på de framsteg i teknisk väg, som handteringen ännu vidare kan bereda sig,
huruvida tackjernsproduktionen ytterligare skall kunna höjas.
De speciella förhållanderne med tackjernstillverkningen inhemtas af nedanstående tabell:
15
Masugnar
i gång.
Blåsningstid.
Uppgifven
tillverkning
ä 26 L U.
>
Q- 3
CFQ —
? 2
1
Tionde-tackjern,
ä 26 L».
Dygn.
Timmar.
SbS
sk-a
ls
a
år 1851
26
3,858
6
104,304
2431
1.832
l
3
» 1852
24
3,816
17
111,924
210
1,826
20
8
» 1855
26
3.627
15
101,991
2701
1,689
6
6
» 1854 .......
26
3,925
13
122,402
342
1.812
4
2
» 1855
27
4,440
11
145,375
32 H
1.351
24
9
Hvarförutan gjutgods blifvit tillverkadt vid masugnarne samt kupol- och stjelpugnarne enligt
hvad följande tabell visar:
år 1851
»1852
» 1853
» 1854
» 1855
Tillverkadt i
.masugnar.
Tillverkadt i
kupol- och
stjelpugnar.
Summa.
Ska'
1,603
2,695
1.759
1,402
3,156
Skgf
1,667
614
1,560
2,053
1,601
Skäf
3,270
3,309
3,319
3,455
4,757
Summa
10,615
7,495
18,110
Hvad angår tackjernets värde, så hafva de allmänt gångbara priserna varit i Philipstad:
år 1851 för tackjeri
af Persbergsmalm.
. 8:
16,
Af öfriga grufvors malmer . .
7:
40.
» 1852 »
d:0
»
d:0
. 7:
28.
d:0
d:0 . .
7:
—
» 1853 »
d:0
»
d:0
. 8:
16.
d:0
d:0 . .
7:
24.
» 1854 »
d:0
»
d:0
. 9:
16.
d:0
d:0 . .
8:
8.
» 1855 »
d:0
»
d:o
. 9:
16.
d:0
d:0 . .
8:
8.
och således i årligt medeltal
. 8-
28.
. 7-
eller i medeltal för båda slagen af tackjern 8 Riksdaler 7 skillingar 7 runstycken Banko. Med
antagandet af detta sistnämnde pris uppgår värdet af tillverkningens medelqvantitet till något
16
mer än 954,683 Riksdaler Banko. Beräknar man värdet af medelqvantiteten gjutgods ur masugnar,
2,123 skeppund, till 12 Riksdaler per skeppund, så uppgår detsamma till 25,476 Riksdaler,
och om likaledes det dyrbarare gjutgodset ur kupol- och stjelpugnarne beräknas till 18
Riksdaler, blifver den årliga produktionens värde 26,982 Riksdaler, och således sammanlagda
värdet af alla slags gjutgods 52,458 R:dr B:ko.
Stångjernstillverkningeu bedrefs i medlet af förra seklet i Wermland vid 169 härdar, och
deras tillåtna smidesqvantitet beräknades till 67,000 skeppund. Genom den större frihet till
bruksanläggningar, sorn 1803 års Förordning meddelade, hade härdarne för 50 år sedan, eller
1806, stigit till 180, och den tillåtna smidesqvantiteten i följe deraf till omkring 72,000 skeppund.
Det är under de sednaste tjugo åren som denna handtering mest framgått. Då år 1845
hela tillverkningen af stång- och ämnesjern samt Blooms uppgick till 111,300 skeppund, har
den tio år sednare, eller år 1855, vid 235 härdar utgjort 170,700 skeppund. Af nämnde härdantal
äro 159 i åtnjutande af obestämd smidesrätt, vid hvilka blifvit tillverkade 127,657 skeppund
eller något öfver 800 skeppund per härd, hvaremot vid 76 härdar med bestämd smidesrätt
blifvit tillverkade 43,102 skeppund, eller endast 567 skeppund per härd. Ehuru sålunda
blott en ökning af 55 härdar ägt rum under femtio år, har dock tillverkningen, hufvudsakligen
genom rättigheten att obehindradt röra sig i redan ägande verkstad, höjt sig från 72,000 till
170.000 skeppund, eller med nära 100,000 skeppund.. Eli sådan 'stångjernsproduktion har icke
kunnat underhållas af Wermlands eget tackjern, utan har en del deraf måst hemtns dels från
Örebro Län, dels från Strömsholms våg, så att 22 ä 25,000 skeppund stångjern, tillverkade vid
Wermländska bruken, icke varit grundade på Wermländska malmer. Hvad beträffar det egentligen
tekniska af denna handtering, så antog man ännu för 30 år sedan, att 20 ä 22 tunnor kol fordrades
för beredande af ett skeppund på den enda då använda så kallade tysksmidesmetoden, med en
veckotillverkning af 10 till 12 skeppund ordinärt jern per härd. För närvarande ha äfven vid
nyssnämnde, hufvudsakligen oförändrade smidesinetod förbättringar blifvit införde, och man räknar
nu i allmänhet kolåtgången vid olika verk från 15,50 till 16,50 sljelpta tunnor per skeppund,
under det årsti 11verkningarne per härd variera från 646 till 844 skeppund.
Det är dock den genom Brukspatronen Carl Fredrik Wrem samt Direktören och Riddaren
G. Ekman införde engelska half-vallonsmidesmetoden, hvilken under den sistnämndes insigtsfull
ledning och bearbetande, i förening med vällugnen och de tunga mumblingshamrarne gifvit den
kraftigaste impulsen åt stångjernsberedningen. Alla dessa förbättringar räkna föga högre ålder
än 25 år inom vårt land, och dock hafva de lyftat tillverkningen såväl i qvantitet som qvalitet
vida högre, än hvad under ett och ett halft näst föregående sekel kunnat ske.
Resultaterna af dessa förbättringar synas bäst af följande uppgifter.
För tillverkning af ett skeppund smältstycken ha åtgått omkring 26,53 skeppund tackjern,
med en omvexlande kolåtgång från 6,60 till 7,29 tunnor kol, under en tid af 3,28 till
4,53 timmar.
17
4,53 timmar. Tillverkningen har varierat emellan 38—42 skeppund per vecka och afbränningen
utgjort omkring 12,07 procent. Vid vällugnen har kolåtgången varierat fr>ån 3,14 till 5,04 tunnor
efter stjelpning, och afbränningen emellan 14—14,91 procent, med en årstillverkning af
circa 4,000 skeppund. För tillverkning af ett skeppund stångjern efter Lancashire-metod:
omkring 25,23 lispund tackjern, med 10,14 å 13,27 tunnor kol, och vid ett af de bästa verken
vexlar veckotillverkningen emellan 160 och 200 skeppund.
Manufaktursmidets utveckling kan föga annorlunda bedömas än efter verkstädernas mängd.
De hufvudsakligaste af desse voro:
år 1850- år 1855.
Stålugnar  3 . . . 26
Knipphamrar  57 . . . 87
Spikhamrar
85 . . . 220
Plåthärdar
11 . . . 4
och vid de för år 1855 uppgifne tillverkades samma år:
5,222 skeppund Stål.
7,692 skeppund Spik.
3,799 skeppund Knippjern.
285 skeppund Svartsmide:! och Liar samt 1,548 skeppund diverse ej specificerad manufaktur,
eller tillsammans 18,547 skeppund, och sålunda har föga mer än en niondedel af hela stångjernstillverkningen
inom orten blifvit förädlad.
Nedanstående tabell upptager tillverkningen af så väl stång- som manufaktur-jern under de
ifrågavarande åren:
Bestämd tillverkningsrätt.
Oinskränkt tillverkningsrätt.
cc
3
£2
Er
Os:
cL
09
7»
-?
Be
(0"
CD
055
Privilegierade
smidet
Uppgifven Stång-  och Ämnesjerns-  tillverkning
smidet
Hammarskatt 3
privilegierade
03
3
3:
5
-,
Q.
B
•1
Frälserätt
Uppgifven Stång-  och Xmnesjerns-  tillverkning
Erlagd Ham-  marskatt
Uppgifven manu-  fakturtillverk-  ning
SkfC
Pff
SkU
L?b
K
Sk«
LS
SkS
L«
Sk«
LS
«
år 1851
125
2,141
5
63,533
15
10
49,795
635
6
15
128
487
10
86,455
784
17
9
19,471
» 1852
118
1,091
5
59,343
a
15
50,209
593
8
13
136
637
10
92,929
871
4
4
19,742
v 1853
114
1,901
5
57.409
19
5
49,190
574
2
—
138
637
10
90,429
855
13
19
21,395
» 1854
104
1,931
5
52,209
19
5
36,857
430
7
—
149
697
10
90,187
842
17
1!
19,670
» 1855
76
1,451
5
39,237
16
10
43,102
371
17
8
159
1,117
10
127,657
1,144
17
13
18,547
Medeltal
107
1,901
5
54,346
19
5
45,831
521
—
7
142
715
10
97,531
899
18
3
19,765
Berättelse öfver Wermlands Län för åren 1851—1855.
18
Hamraarskattspriset å stångjern har under de ifrågavarande fem åren i medeltal utgjort 16
Riksdaler 7 sk. 2 r.-st. Banko, och om man antager verkliga, värdet till 18 Riksdaler per skeppund,
skulle tillverkningens medelqvantitet, 143,362 skeppund, i värde motsvara 2^580,516 Riksdaler
Banko.
Under bruksåret 1855 ha vid bergverkéii inom Wermland varit anställde följande arbetare:
Vid Grufvorna.
Vid Tackjernsti Il-  verkningen och
Gjuterierna.
Vid Stångjerns-  smidet.
Manufakturverken.
Ständige
Tillfällige
G
cr ~
2: o
~ "“S
O
O
Cr
Summa
Masmästare
Hyttedrängar
Uppsättare
Andre arbetare
1
Summa
Mästare j
Mästers vennér
Lärlingar
| Summa
i
Stålbrännare
CZ2
&
“T
ST
CD
Cl
CD
-I
Knippsmeder
Spiksmeder
Lärlingar
ga
c
B
813
136
401
1,350
27
27
81
92
227
219
261
424
904
11
9
49
208
208
485
Vid Wermskogs silfververk, som år 1851 drefs med 40 fullväxta och' 35 minderåriga arbetare,
erhöllos nämnde år 648 skeppund viktualievigt buskrädd och 164 skeppund grofskrädcl
malm, hvilka under 114 dygns smältning lemnade verkbly, sorn vid afdrifning innehöll 476
lödiga marker hnsilfver. Ar 1852 erhöllos 571 skeppund buskrädd och 573 skeppund grofslcrädd
malm, sorn vid smältning likaledes lemnade 476 Iddige mälker finsilfver. Under åren
1854 och 1855 har någon malmbrytning eller smältning vid nämnde silfververk icke ägt rum.
Vid långbrohult kopparverk, i Gunnarskogs socken, har någon koppartillverkning under
ifrågavarande fern år icke drifvits.
Vid Lersjöforss eller Leraforss kopparhammare i Sunne socken äro utsmidde af gammal
skrokoppar till plåtar och dylikt:
1851 . .
. 13 sm 17 Lu
17 U
1852 . .
. 14
»
5
»
3 »
1853 . .
. 15
»
n
»
6 »
1854 . .
. 13
»
19
»
2 »
1855 . .
. 13
»
6
»
5 »
Inom Glafva socken af Gillbergs härad finnes ett skifferbrott, hvarur årligen hemtats omkring
en million takskiffer af olika dimensioner.
Fabriker, bruk och öfriga näringar, hvilka icke tillhöra bergsrörelsen. Förädlingen
af Länets trädvaruprodukter har skett vid salu- och lego-sågar, hvilkas antal år 1855 var
Etthundra Nittioåtta. Under alla de år denna berättelse omfattar har afsättningen varit god och
19
lönande samt uppmuntrat till större tillverkning, än som mångenstädes varit förenlig med omtankan
om skogarnes bestånd, särdeles der vid ingångna egendomsköp beräknats att ur de förut
sparade skogarne uttaga största delen af en ofta hög köpeskilling.
A de i Länet befintlige trenne glasbruk har arbetet bedrifvits vid Lilljedahl i Grums härad*,
år 1851 med trettioen och 1855 med fyratio arbetare, vid Sölje, i Gillbergs härad', år 1851
med nitton och 1855 med tjugofyra, samt vid Eda eller Emterud i Jösse härad, år 1851 med
nittiotre och 1855 med nittiosju arbetare. Värdet af glastillverkningen vid alla dessa bruk
uppgick år 1851 till 158,776 R:dr, år 1852 till 134,540 R:dr, 1853 till 142,463 R:dr, 1854
till 166,252 R:dr samt 1855 till 176,324, hvaraf det sista året ensamt vid Eda till 106,664
R:dr Brko.
Vid tvänne pappersbruk, Gullsby i Jösse härad och Blombacka i Nyeds härad, har arbetet
bedrifvits, å det förra med sexton till aderton och å det sednare med nio till elfva arbetare.
Tillverkningarnes värde vid dessa båda bruk har uppgått, år 1851 till 15,799 R:dr, 1852 till
13,903 R:dr, 1853 till 12,685 R:dr, 1854 till 9,080 R:dr och 1855 till 15,863 R:dr, allt
Banko.
Ett repslageri i Jösse härad har år 1851 med trenne arbetare tillverkat för ett varuvärde
af 2,333 R:dr, 1852 medi tvänne för 2,110 R:dr, 1853 med tvänne för 2,466 R:dr, 1854
med fyra tor 3,467 R:dr och 1855 med trenne för 3,334 R:dr, allt Banko.
År 1854 anlades. i Arvika köping en tobaksfabrik, som med sju arbetare tillverkade för
ett varuvärde af 4,685 R.-dr. År. 1855 bedrefs denna fabrik med åtta arbetare och uppgick
tillverkningen i värde till 9,471 R:dr Banko.
Inom Carlstads landtförsamling är anlagd en lakeringsfabrik, hvars tillverkningar uppgingo
år 1854 med sjutton arbetare till ett värde af 3,433 R:dr och år 1855 med tjugofyra arbetare
till 6,835 R:dr, allt B:ko.
På landet i gång varande garfverier voro år 1851: tjugonie med 55 arbetare och ett tillverkningsvärde
af 11,748 R:dr; år 1852: trettio med 38 arbetare och 11,762 ILdrs tillverkningsvärde;
år 1853: tjugonie med 38 arbetare och 11,760 R:drs tillverkningsvärde; år 1854: fjugofyra
med 28 arbetare och 7,108 R:drs tillverkningsvärde; samt år 1855: tjugonie med 38
arbetare och 11,760 R:drs tillverkningsvärde. Färgerierna i Länet voro år 1855 sju, och i
Aryika köping två, med ett sammanlagdt tillverkningsvärde af 2,700 R:dr B;ko.
Binäringar. Den vidsträckta verksamhet, som ortens trenne hufvudnäringar: åkerbruk,
bergsbruk och trädvarurörelse, sprida, lemnar föga krafter öfriga till bedrifvande af några egentliga
binäringar. Såsom delar af bergsbruket och trädvarurörelsen idkas koltillverkning, forsling'
och timmerutdrifning af landtmannen och utgöra i hans hand binäringar. En del af de kol,
hvilka användas för jerntillverkningen, produceras å bruksägarnes skogar och af egna underhafvande,
men den öfvervägande mängden af denna vara tillverkas och framforslas till förbrukningsställena
af skogsägarne sjelfve. Denna näringsgren har tillförene lemnat föga vinst, van
-
20
ligen knappt arbetslönerne, ännu mindre ersättning för skogen, och den har blott blifvit drifven
för ' att skaffa sina idkare en kontant inkomst. Sedan under de sednare åren kolprisen uppstigit
till 12 Riksdaler Riksmynt för 24 tunnor och derutöfver, börjar tillverkningen blifva lönande
och skall, så länge nuvarande förhållanden med jernhandteringen fortfara, sprida ett
betydligt rörelsekapital inom orten. Forsling af tack- och stångjern samt malm fortfar väl
ännu att vara en inkomstkälla för allmogen i den medlersta delen af Länet, men de under
sistförflutne decennium anlagde jernbanor och kanaler hafva betydligt minskat behofvet af hästkrafter
för nämnde arbeten. Äfven denna sysselsättning har varit bedrifven för den kontanta
inkomstens skull och har lernnat ringa behållning åt sina idkare. De af allmogen, hvilka förr,
nästan uteslutande, forslat varor, men genom jernvägar numera utestängas från denna rörelse,
erkänna ock att det arbete, de nu äro i tillfälle att nedlägga på åkerbruket, gifver en säkrare
och mångfaldigt större behållning än forslandet.
Med den färdighet, som allmogen inom Fryksdals härads nedre tingslag.och en del af
Kihls härad äger uti timring, snickring och nyplöjning, hemtar ett stort antal af denna allmoge,
som begagnas både inom Länet och på många andra orter i riket till byggnaders uppförande
och nyodlingar, årligen betydliga arbetsförtjenster. Derigenom att desse arbetare äro
kunnige i och idka vissa yrken, skilja de sig från det ännu talrikare arbetsfolk, som biträder
med vanliga arbeten vid jordbruket, väganläggningar, skogshygge, timmerflottning, m. lii. d.
Sjöfarten, som 1855 bedrifvits med landtman tillhörige 127 fartyg, hvardera af 5 läster
och derutöfver, eller tillsammans 1,5524 lästers drägtighet, äfvensom båtfrakterne på de mindre
vattendragen samt lastnings- och lossningsarbetena i hamnarne och vid lastageplatser hafva
sysselsatt icke få personer.
Jagt idkas ganska allmänt, men ingenstädes numera såsom egentlig näringsgren. Fisket
uti Wenern utgör deremot en sådan för en del af befolkningen vid denna sjö, men har icke
varit särdeles lönande.
Af egentliga eller sjelfständiga binäringar vore tjäruti11verkningen den naturligaste för provinsen,
som hyser utomordentlig tillgång på råämnen dertill. Den idkas väl på flere ställen, i
synnerhet uti de norra- socknarne, men icke med den drift och den skicklighet, att någon betydlig
inkomst deraf hemtas. Hushållnings-sällskapet har! med premier och penningelån sökt
understödja och uppmuntra denna näring, dock utan synnerlig framgång, sannolikt emedan allmogen
ännu icke sett några särdeles goda resultater af handteringen för dem, som befatta sig
dermed. Genom de under den sednaste tiden vidtagne åtgärder hoppas man dock kunna närma
sig målet.
Samma förhållande har äfven ägt rum med försöken att åstadkomma en pottasketillverkning,
hvartill penningelån äfven blifvit lemnade. Vid de trenne inom Länet varande glasbruk
saknas icke afsättning för denna vara, men derigenom bar ännu icke någon större tillverkning
af densamma kunnat frambringas.
21
Genom den i norra Fryksdals tingslag organiserade arbetsinrättning är nubbsmide infördt,
ocb sorn denna tillverkning synes vara särdeles passande till folknäring i en ort, så rik på jern
och kol som Wermland, torde den lika såväl härstädes sorn i Lerbäcks socken i Nerike kunna
blifva allmännare spridd och komma att utgöra en landtmannens binäring.
Odlingen af hampa, humla och tobak har aldrig inom Orten bedrifvits, så att densamma
kunnat få namn af näringsgren, tvärtom är hampväxten föga allmän, humlan odlas knappt till
behofvet och tobak är sällsynt.
Kalkbränning kommer aldrig att blifva någon afsevärd näring inom denna ort, så länge
ej flere anledningar till nämnde mineral förefinnas, än de tvänne nu kända.
Såsom förut blifvit omnämndt är linodlingen och i följe deraf förbrukningen af linne snarare
i af- än tilltagande, och blott på få ställen i Länet idkas någon husslöjd med spånad och
väfnad af linne- och yllevaror till afsalu, eller utöfver hvad för eget behof erfordras.
Handel har å landet bedrifvits med ortens produkter, och deribland förnämligast spanmål,
hvarmed de bördigare delarne af Länet försett de norra samt bergslagen, och hafva de begge
sista åren icke obetydliga partier säd blifvit uppköpte till export från Wenerns hamnar.
Antalet af landthandlande, som på landet erhållit tillstånd idka handel i öppen salubod,
utgjorde 1851 nittiotvå och 1855 ett hhndrade. Det är svårt att afgöra om handelsbodarne på
landsbygden iner gagnat eller skadat invånarne derstädes. Säkert är ondast att än det ena, än
det andra inträffat; och betrakta ännu många af allmogen med obelåtenhet dessa bodar, som
de anse sprida alltför mycket af öfverflödsvaror bland tjenstehjon och de mindre bemedlade.
Handtverkerier på landet. År 1855 funnos på landsbygden 728 handtverkare och
gerningsmän, med deras arbetare, i allehanda handteringar. Af desse voro 164 skräddare och
180 skomakare.
§ 4.
Följande förbättringar af land- och vattenkommunikationerne hafva under de förflutne fem
åren blifvit dels företagne, dels fullbordade:
a. Den i min förra underdåniga berättelse oinförmälde jernbana för hästkraft emellan sjöarne
Långban och Yngen inom Filipstads bergslag, vanligen kallad Lerviks jernväg, hvartill ett
låneunderstöd af 12,000 li:dr B:ko blifvit af statsmedel i nåder beviljadt, öppnades för trafiken
år 1851. Banans längd är 10,500 fot, och har anläggningskostnaden uppgått till 15,902
R:dr 32 sk. B:ko.
b. Såsom bidrag till uppmuddringar på åtskilliga ställen uti den i Fryksdals och Kihls
härader belägna, genom Frykstads jernvägsanläggning med Klarelfven saminanbundne sjön Fryken,
hafva genom nådiga bref den 22 Augusti 1850 och 21 November 1851 blifvit aktiebolaget
för detta jernvägsfuretag beviljade dels ett anslag utan återbetalningsskvldighet af 4,110
22
R:dr B:ko, utgörande hälften af den för berörde iriuddringsarbetes utförande beräknade kostnad,
dels ett lån från Handels- och Sjöfartsfonden af 3,000 R:dr B:ko; varande berörde arbete för
flere år sedan fullbordadt.
c. En jettébyggnad vid utloppet från slussen i Seffle kanal, hvartill ett statsbidrag af ett
tusen R:dr B:ko år 1851 blifvit beinälde kanalbolag i nåder beviljadt. Dessutom hafva genom
nådigt bref den 19 Augusti 1853 planen och kostnadsförslaget till ytterligare förbättringar uti
Seffle kanal och Byelfvens segelled blifvit gillade och kanaldirektionen förklarad berättigad att
för ifrågavarande arbeten använda de öfverskott, som uppstå på inkomsterna af trafiken genom
Seffle kanal och Byelfs vattendrag, sedan aktieägarne kommit i åtnjutande af de uti bolagsreglorna
tillförsäkrade procent å aktiekapitalet. För dessa medel har sjelfva kanalen blifvit genom
sprängning utvidgad, ett större stengrund ofvanför slussen borttaget, samt en ny dragbro
af jern uppförd öfver segelleden vid Nysäter.
dr Omläggning af allmänna landsvägen mellan gästgifvaregårdarne As i Fryksdals nedre
tingslag och Ohlsäter i Kihls härad, hvartill genom nådigt bref af den 28 November 1851 ett
statsbidrag af 4,900 R:dr B:ko blifvit beviljadt. Nämnde arbete är fullbordadt och afsynadt.
e. För att bereda de öster ifrån till Filipstad ankommande varor, deribland särdeles malm,
tack- och stångjern, en lättare transport, bildades år 1852 ett bolag för anläggandet afen jernbana
för hästkraft emellan sjön Yngen och nämnde stad, eller den dervid belägne sjön Daglösen.
Til! utförande af denna så kallade Daglöse-jernväg anvisades genom nådigt bref den
22 Maj 1852 ett låneunderstöd af 48,000 R:dr B:ko, och fullbordades arbetet 1853 med en anläggningskostnad
af 61,804 R:dr 42 sk. B:ko. Med denna jernväg förenades sedermera en af
ett särskildt bolag anlagd jernväg af 4,500 fots längd för hästkraft emellan sjöa ine Lesjön och
Daglösen, förbi Filipstad, för hvilken anläggningskostnaden något öfverstigit 10,000 R:dr R.-ko.
Dessa vägar hafva högst betydligt underlättat transporterne inom bergslagen och minskat det
förut varande stora behofvet af främmande forman.
f. Samtidigt med bolaget för Yngs- och Daglöse-jernvägen bildades ett annat för anläggandet
af tvänne jernvägar för hästkraft inom Fernebo härad, den ena af 30,000 fots längd
emellan sjöarne Yngen och Östersjön och den andra af 6,000 fots längd mellan den med sistnämnde
sjö sammanhängande Mögsjön och Öjevettern nedanför Storforss, bruk. Dessa arbeten,
som började år 1852 och hvartill i nåder beviljades ett statslån af 73,333 R:dr 16 sk. B:ko,
bedrefvos med den drift, att den sednare eller kortare vägsträckan öppnades i slutet af Juli,
och den längre eller Kroppalinien i November 1853. Rörelsen å denna jernväg, hvars hela
kostnad något öfverstigit 103,333 R:dr 16 sk. B:ko, är mycket liflig.
g. Sedan för längre tid tillbaka fråga blifvit väckt att genom en kanalanläggning underlätta
kommunikationen mellan Filipstad och Christinehamn och ett bolag redan år 1847 för
detta ändamål bildat sig, tillförsäkrades genom nådigt bref den 22 December 1851, på grund
af Rikets Ständers beslut, samma bolag ett statsbidrag, utan återbetalningsskvldighet, af'65,000
23
Bröt B:ko för företagets utförande. Arbetet börjades derefter 1852 års höst, och var vid 1855
års slut till större delen utfördt. Kostnaden för hela företaget beräknas uppgå till härmare
200.000 R:dr B:ko.
h. Sedan sig visat, att vid den för händén varande upp muddring a'f segelrännan från Warnumsviken
till så kallade Sjötullen invid Christinehamn, den i planen för detta arbete afsedde
förflyttning af stadens jernvägar och magasinet icke kunde utan stora svårigheter och betydliga
kostnader äga frrm, hvarföre segelrännans uppmuddrihg måsfé fortsättas från Sjötullen till
metallvågarnes närvarande plats, har genom nådigt bref den 13 Mars 185.2 planen för en sådan utsträckning
blifvit fastställd, och ett låneunderstöd, stort 25,000 R.-dr B:ko, från Handels- och
Sjöfartsfonden beviljadt. Berörde muddringsarbéte har derefter blifvit fortsätt
i. För tillvägabringa lide af en förenihg ltiellan sjöärne Ränkén i Jösse härad och Olafsfjorden
(utgörande norra delen af Byelfs vattendrag) har en jernväg för hästkraft af 14,600
fots längd blifvit anlagd, till hvilket företag det bolag, sorn för detsamma bildat sig, beviljades
i nådef år 1853 ett låneundefstöd1 äf1 25,000 R:dr B:ko från Handels- och' Sjöfartsfonden. Arbetet,
som fullbordades före den bestämda tiden1 sistlidet år, hade i kostnad uppgått till nära
60.000 10dr B:ko.
k. Genom nådigt bref den 23 Februari 1855 har en summa af 22,500 ll:dr B:ko blifvit
anslagen att utan återbétalningsskyldighet af statsmedel utgå, såsom bidrag till kostnaderne för
omläggning af allmänna landsvägen från Långbanshyttan i Fernebo socken, genom Gåsborns
socken vester om sjön Långban till Långbansändehyttan, och Öfver Mögrefssundet till den nuvarande
Vägen norr om hemmanet Gräsås i sistnämnde socken, der denna nya väg sammanträffar
med den till Säfsens socken i Stora Kopparbergs Län ledande vägen. Sedan liärads
boarne,
hvilka skola bestrida de öfver anslagssumman uppkommande kostnaderne, uppdragit arbetets
utförande åt särskilde korbiterade, har detta arbete sistlidet åf blifvit påbörjadt, och en
del af vägsträckan redan för trafiken öppnad.
L. Sedan genom nådigt bref den 20 December 1854 ett låneunderstöd af 20,000 R:dr
B:ko blifvit beviljadt att af Handels- och Sjöfartsfonden utgå för anläggning genom det derför
bildade bolag af en jernväg för hästkraft mellan sjöarne Saxen och Yngeu inom Fernebo härad,
har detta arbete blifvit utfördt under loppet af år 1855, och motsvarar fullkomligt det dermed
afsedda ändamål att underlätta malmtransporterna från Persbergs grufvor till de österut
belägne hyttor, samt att framföra brukens effekter till Yngen, från hvilken sistnämnde sjö
transporten redan är underlättad genom anläggningarne af Kroppa- och Sjöänds-jernvägar.
m. Till af hjelpande af de svårigheter, som varit förenade med varutransporten å den
mellan Hyttsjön och Bergsjön belägna Norsbäcken, å transportleden ifrån Filipstads bergslag till
Sjöändans lastageplats, har, uppå underdånig ansökning af Filipstads kanal- och slussbolag,
Eders Kongl. Majit under den 8 Maj 1855, för öppnandet af en kanal utmed nämnde böck, i
nåder beviljat ett statsbidrag, stort 13,000 R:dr B:ko, och är arbetet påbörjadt.
24
n. Sedan Rikets Ständer vid sednast fiirflutne riksdag anvisat en summa af 100,000
R:dr B:ko att såsom lån från Riksgäldskontoret utgå för tillvägabringande af slussanläggningar
vid Deijeforss och Forsshaga uti Klara eif, och det för ändamålet bildade bolag inkommit
med planer och kostnadsförslag, först för arbetet vid Forsshaga och sedermera för det vid
Deijeforss, samt desse blifvit genom nådiga bref af. den 3 Februari och 5 September 1855
gillade, har arbetet under loppet af sistlidet år blifvit börjadt.
o. Vid Mölnbacka bruk i Kihls härad är å bruksägarnes egen bekostnad anlagd och år
1854 fullbordad en jernväg för hästkraft om 2,950 fots längd, uppgående till en kostnad af
10,000 R:dr B:ko, hvilken väg begagnas för framforslandet af såväl Mölnbacka bruks enskilda
effekter, som dem från stångjernsverken öster om nämnde bruk.
p. Vid Lesjöforss bruk i Fernebo härad har Direktören och Riddaren G. Ekman anlagt en
jernväg af omkring en åttondedels mils längd, hvarå bränntorf, kol och brukens tillverkningar
transporteras med hästkraft till högst betydlig vinst i såväl kostnader som tid.
q. Genom försorg af direktionen för segeifartens förbättrande på sjön Wenern, hvilken
direktion har sin verkställande afdelning uti Carlstad, äro under de sista fem åren till seglationens
betryggande på sjön uppförda fem nya fyrbyggnader, nemligen.- en på Fogdön vid inloppet
till Åmåls hamn, tre vid Aspholms-segelleden i Lurö skärgård och en å Bromö, hvarjemte
Skoghalls fyrtorn på Hammerön, hvilket genom vådeld nedbrunnit, blifvit åter uppbygdt.
De afgifter, som enligt Kongl, brefvet den 24 November 1813 erläggas för gods som fraktas
på Wenern samt för dertill begagnade fartyg, och hvilka afgifter direktionen har att använda
till lots- och prickhållning samt öfriga anstalter för att betrygga seglationen på denna sjö,
uppgingo under år 1854, det sista året, för hvilket räkenskaperne hitintills äro afslutade och
granskade, till sjutusen åtta hundra sjuttio R:dr 10 sk. 7 r:st.; dertill komma räntemedel, 551
R;dr, så att nämnde års inkomster utgjorde 8,421 R:dr 10 sk. 7 r:st.; hvaremot utgifterne eller
kostnaderne för det omförmälda ändamålet samma år belöpte sig til 9,718 R:df 31 sk. 9 r:st.,
allt B:ko.
§• 5-
Politisk Författning.
Kammarverk. Länet, som är indeladt uti fem fögderier, består af sexton härader eller
tingslag, med åttatiosju socknar eller församlingar, utom städerna. Det hade, år 1850, l,768tTi:dels
hemman, hvartill under de sednare fem åren kommit, genom skattläggning af rekognitionshemman,
4^:dels mantal, och har Länet således numera l,772ff|:dels förmedlade hemman eller
mantal. Af kronohemman äro under tiden till skatte köpte trenne särskilde lotter, utgörande
tillsammans tre fjerdedels mantal.
Med
2S
Med behörige tillstånd hafva nämnde år blifvit anlagde 23 tullmjölqvarnar med 56 par
stenar, 5 husbehofs-mjölqvarnar, 23 lego- och salusågqvarnar samt 103 husbehofs-sågar.
Antalet af hemmansägare i Länet utgjorde 1850, efter årets mantalslängder, 15,484 och
vid 1855 års mantalsskrifning 17,447. De, hvilka under äganderätt besitta jord i Länet, hafva
således på fem år ökat sig med icke mindre än 1,963 personer, ett förhållande, som förutsätter
att hemmansklyfningen i betydlig mån under tiden fortgått, oaktadt det vill synas, som skulle
den hafva blifvit begränsad genom nådiga Förordningen angående tillägg till föreskrifterne i afseende
på hemmansklyfning och jordafsöndring af den 13 Juli 1853, hvari stadgas, bland annat,
att när man vill klyfva hemman till mindre delar än att hvardera utgör |:del, eller det
mantal som i allmänhet för orten eljest är bestämdt, skall undersökning ske huruvida hvardera
af de till utklyfning ifrågakomne delarne må kunna medföra besutenhet. Då likväl till
hemmanen i Wermland hör en större ägovidd än till hemmanen i de flesta öfrige Län i riket,
samt den öppna åkerjorden, i anseende till talrika tillfällen till nyodlingar, tid efter annan blifvit
och allt jemnt blifver tillökad, bör hemmansklyfningen kunna utan olägenhet utsträckas vida
mer här i Länet än på många andra orter; och har Eders Kongl. Maj:t äfven, med nådigt afseende
på Dess Befallningshafvandes underdåniga framställning och sakkunnige mäns yttrande
i ämnet, behagat under den 11 Maj 1854 i nåder förklara att hemman i Wermlands Län må,
utan föregående undersökning, få klyfvas till ett tjugofjerdedels mantal.
Anmärkas bör äfven, att omförmälde hemmansklyfning ägt rum under en period, då all jord
och alla produkter af jorden oafbrutet stigit i penningevärde, och torde häraf, utan fara för
misstag, kunna dragas de slutsatser, att genom hemmanens förbättring mångenstädes inom
provinsen flere hushåll än fordom kunna på dein hafva derasfull a bergning samt att på många
af den arbetande klassens händer funnits arbetsvinster eller små kapitaler, som deras innehafvare
eftersträfvat att få nedlägga i jordegendom.
Från och med 1851 till och med 1855 har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, uppå
vederbörlige ansökningar, utfärdat förordnande till landtmätare för verkställande af 710 laga
skiften och 258 andra förrättningar; och äro under denna tidrymd 462 laga skiften i Länet
afslutade.
Statsbidrag. Under många år före sista qvinqvennium hade utskylderne till Kronan
långsamt, ehuru icke alla åren med lika svårighet, ingått inom vestra och norra delarne afLänet,
och voro ofta betydliga belopp deraf utestående då den slutliga eller speciella redovisning
afgafs, som af uppbördsmännen årligen vid Augusti månads utgång upprättas för det föregåBerätlelse
öfver Wermlands Län för åren 1851—1855. 4
26
årets utskylcler, Vid delina tid 1852 uppgingo ack de restantier af 1851 och föregående
årens uppbördsmedel» hvilkas ^drifning berodde på försäljning af utmätt gods, tilt 18,25.3 R:dr
40 sk. 11 r:st. Banko, men sedermera år efter år hafva resterne af detta slag minskats och
vid anslutandet; innevarande år af redogörelsen för 1855 års uppbörd funnos icke på densamma
några så beskaffade medel utestående, ytan var Länet rostfritt, då i beräkning ej, tagas de
under inhibitions- oyh, fiandräekuingstitlar balancerade medel, för hvilkas indrifning hinder mött,
genom, rättegångar, konkurser, ocfi personers bortflyttning. Med uppbörden inom städerne samt
Öster- o.ch Medan-Sysslets fögderier har väl ett sådant förhållande icke sällan inträffat; men
om och när det tillförene ägt rum med uppbörden för hela Länet har Eders Kongl, Majds
B,efallojpgshpfvapde sig mke bekant.
Dep nedsättning i DeviJIningeti, sorn vid sista, riksdag tuM.fvit- beslutad, och den förändring
i sätte,t afl utgöra räntor och tionde? af hemman, sorn medelst nådiga Kungörelsen den 11
Maj 185,5, blifvit påbjuden, har yäl i viss mån till berörde förhållande bidragit; dock torde
irpfvudorsakep dertill böra Sökas i ett stigande välstånd hos, allmogen, i synnerhet som de
sednast?, fem årens markegångspriser verkat att 1855 år,s, räntor och tionde, oaktadt nämnde
föräpdripg, uppgått till något högre belopp. \ penningar, än hvad de 1850 utgjort.
Politi. Ehuru de tjenstemän, feni, kronofogdar och sjutton länsmän, sora- biträda Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i tillsynen öfver lagarnes efterlefnad och ordningens vidmagthållande
på landet, äro, mycket fåtalige i förhållande till Länets vidd och folkmängd, och
fastän deras verksamhet är tagen i; anspråk för mångahanda andra vigtiga tjenstegöromål,
har dock under de förflutna fem åren sällan någon oordning af anmärkningsvärd beskaffenhet
timat och anledning icke heller förekommit att förbrytelser af svårare art lemnat-s obeifrade.
Deremot är det troligt, att många mindre lagöfverträdelser aldrig kommit till kronobetjeningens
kunskap. 1 början af 1855 har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, med stöd af den då
gifna nådiga författning angående bränvinsbränning i riket, förordnat icke mindre än 27 välkände,
på särskilda or.ter i Länet boende, män att tillse författningens efterlefnad; och hafva
många, åtal för öfver.trädelser af denna författning, varit dels af kronobetjeningen och dels af
bemälde uppsyningsman vid domstolarne anställde,
I sammanhang härmed upptages antalet af fångar, sorn under de omnämnde fem åren
varit uti Länets cellfängelse insatte, nemligen:
27
För grofva
brott.
För stöld
och inbrott.
För andra
förbrytelser.
Försvarslöse
och trans-  port-fångar.
Öysatte
pferSonér
Summa.
in
3
3
05
(S)
c
o
<c>
,o
<©
p
U<*
o
3
05
05
<
pf
<
05*
3*
if
-F
Hl
Pr
C:
Pr
c”
Pr
Pr
Pr
C:
Pr
Pr
Pr
g"
Pn"
s
C:
03
F
P
F
F
F
C:
O:
F
Ct
Oj
1851 . ..
5
4
101
16
202
28
78
fl
392
70
462
1852 . . .
—
2
119
16
173
32
110
36
8
410
86
496
1850 . ..
i
2
104
11
220
43
87
•iO
4
•—
416
76
492
1854 . . .
i
2
37
3
188
68
75
10
6
307
83
390
1855 . . .
—
1
46
3
178
57
67
9
1
292
70
362
De under rubrik fur andra förbrytelser häktadé utgöra dels sådarre, som vid saknad tillgång
till ådömde böter och vitén i fängelset undergått förvändlrngsstfäff, och dels fållgär, som
från andre Län blifvit enligt föreåkfift hitsände för att bär undergå ådöindt fängelse i fell.
Då man inom församlihgarne på landdt allt mér öfch mer lödfett behöfvet äf ätt socknenämnd
tager befattning med kommuns gemensamma ekonörniska angelägenheter, hafva ock
nämnderne efter hand utvecklat en gägnelig verksamhet. Härtill har åliggåndet för sockneuämnd
att tillika utgöra fattigvårdsstyrelse i sin hlån bidragit, enär handläggning af fattigvårdåärenden
föranlåter socknenämnd att oftåré sammanträda än efjést skulle hafva1 varit fallet,
och vid hvilka sammanträden tillfälle således är att besöfja andra göromål, eliet afhåndfa andra
frågor än de åom angå fattigvården.
För allmänna helsovården hafva sedan längre tid varit inoih Länet anställde fyra provinciäl-Iäkare,
nemligen tre ordinarie, méd statiöher i Carlstad, Filipstad och Fryksdals härad, samt
en extra, med station i Arvika köping; och efter det Rikets Ständer Vid 1850—1851 åréns
riksdag anslagit lön till ytterligare en extra proViheial-fäkare fot Wisnums härad, blef én sådan
läkare år 1852 der tillsatt samt sistnämnde härad derigenom skiljdt från Carlstads distrikt.
— Utom dessé provincial läkare här i många år funnits en1 bruksläkare i Elfdals härad för
Uddeholms bolags egendomar och en enskild läkare för Näs härad, hvarjerhté de' sednare åren
tillkommit för Gilberga pastorat i Gilbergs härad och för Arvika köping tvänne: läkare, éllér en
på hvardera stället, hvilka fyra läkare aflönäS efter öfverenskommelse, bruksläkaren af Uddeholms
bolag och de öfrige af invånarne i de orter, der de vistas och åtagit sig att med läkarevård
tillhandagå.
Uti de tvähne inom Länet befintliga lasaretts- och korhusinrättningar, den éha i Carlstad
för fjorton härader och tingslag samt städerne Carlstad och Christinehamn, och den andra i
I
28
Filipstad för Länets öfriga del, eller Filipstads stad samt Fernebo och Nyeds härader, äro un
der
sista qvinqvennium följande antal patienter vårdade, nemligen:
Uti lasaretts- och kurhusinrättningen i Carlstad:
år 1851 på lasarettet 386, på kurhuset 263, Summa 649
» 1852 » 348 » 177 » 525
» 1853 » 341 » 151 » 492
>, 1854 » 423 » 191 » 614
» 1855 » 511 » 198 » 709
med en för alla åren sammanräknad kostnad af femtionie tusen nittiofem R:dr 4 sk. B:ko.
Uti lasaretts- och kurhusinrättningen i Filipstad:
år 1851 på lasarettet 112, på kurhuset 24, Summa 136
» 1852 » 139 » 8 » 147
» 1853 » 126 » 13 » 139
» 1854 » 150 » 5 » 155
» 1855 » 187 » 6 » 193.
Lasaretts- och kurhusbyggnaden i Carlstad uppfördes ny af tegel åren 1841 och 1842
och befmnes i fullkomligt godt och ändamålsenligt skick; men den mer än 80 år gamla bygg
nad,
som upptages af lasarettet och kurhuset i Filipstad, har, i anseende till det årligen växande
antal patienter, för hvilka inrättningen anlitas, funnits alltför inskränkt, hvarföre beslut
blifvit fattadt att utvidga byggnaden. Till utförande af detta arbete har bruksägaren B. Berggren
skänkt ett bidrag af 10,000 R:dr Riksgäldssedlar.
Uti alla Länets församlingar finnas folkskolor, hvari undervisning varit under de ifrågavarande
fem åren meddelad; Och har Eders Kongl. Maj:t under dessa åren i nåder behagat bevilja
vissa mindre bemedlade församlingar bidrag till folkskolelärares aflönande med sammanräknade
3,139 R=dr 16 sk. B:ko.
Wermlands provjncialbank har på grund af den förnyade oktroj, som Eders Kongl. Maj:t
täckts i nåder år 1846 bevilja densamma på tio år, räknade från den 1 Juli 1847, fortsatt
sin verksamhet under en omsorgsfull förvaltning, och i väsendtlig mån gagnat provinsens näringsidkare.
Den hypoteksförening emellan jordägare i Wermland, för hvilken Eders Kongl. Maj.-t den
13 Juli 1850 i nåder fastställt reglemente, började 1851 sin lånerörelse. Vid sista räkenskapsårets
slut den 1 Mars innevarande år hade föreningen 891 delägare, hvilken pantsatta egendom
uppgick efter taxeringsvärde till 453,549 R:dr 32 sk. och efter uppskattning till 5,515,401 R:dr
24 sk. Banko.
Wermländska brandstodsbolaget, som bildades 1843 till försäkring af hus och lösegendom
inom Länet mot eldskada och varit i verksamhet sedan den 14 Mars 1844, erhöll den 17 Oktober
1851 Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse å förnyadt reglemente. Då bolagets rä
-
29
kenskaper afslutas med den 14 Mars hvarje år, upptages här förhållandet med försäkringarnes
ansvarighetsbelopp, brandskade-ersättningen och afgiften för hvardera af de fem åren från och
med den 14 Mars 1851 till och med samma dag innevarande år, på sätt som föijer:
Ansvarighets-
belopp.
Brandskade-ersätt-
ningen.
Delägarnes bidrag
för 100 R:drs an-  svarighetsbelopp.
Banko.
Banko.
Banko.
Brandstodsåret 1851 . .
15,050,950
_
8,222
9
3
3
4
)>
1852 . .
14,273,220
4,625
25
—
3
4
»
1853 . .
13,768,630
8,589
44
6
4
2
»
1854 . .
13,700,300
29,411
32
10
11
8
»
1855 . .
14,391,130
2,784
35
—
2
6
De bidrag, som försäkringsägarne lemnat till betäckande såväl af brandskadorne som bolagets
öfriga omkostnader, hafva för de åren, som förflutit sedan bolagets stiftelse, utgjort i
årligt medeltal 4,07 sk. Banko.
Genom den uti förra underdåniga berättelsen omnämnda, år 1845 i Länet stiftade barnvårdsförenings
försorg hafva under de sista fem åren sjutton barn, hvilka, såsom vanvårdade
eller vanartige, blifvit af föreningen upptagne, njutit uppfostran och vård hos välkände husfäder
och under utsedda vårdemäns tillsyn. — Af dessa barn hafva likväl trenne afvikit från deras
fostrare utan att åter kunna ertappas. Föreningens omsorg om de öfrige barnen, af hvilka de
fleste artat sig väl, har fortfarit eller fortfar intill dess de hunnit den ålder och stadga, att de
fatt eller kunna få ordentlig tjenst. Vid 1855 års slut hade föreningen ellofva barn under sin
vård och dess genom donationer och egna bidrag samlade fond utgjorde vid samma tid 7,035
R:dr 19 sk. 5 r:st. Banko.
§ 6.
Stader.
Carlstad. Stadens befolkning uppgick år 1855, enligt mantalslängderne, till 3,667 personer,
hvaraf 2,332 skattskyldige och 1,335, såsom minderårige eller bräcklige och utfattige,
från skatt befriade. Invånarnes antal, som 1850 utgjorde 3,502, har således under de fem
åren ökats med 165 personer; men enligt presterskapets förteckningar beräknas stadens folkmängd
förlidet år till 4,128 personer och således de skattfrias antal till 1,796.
50
Af hände! och handtverkeri er, sorti Utgöra stadens egentliga näringar, hafva 344 mans*
personer haft deras utkomst. Handeln bedrifves med allehanda köpmansväror, sorn hufvudsakligen
hemtas från Stockholm och Götheborg, samt i betydlig mån med spanmål, soln upp*
köpes dels inom Länet, dels från Östergöthland och Westergöthland, samt alsättes till provinsens
norra orter, dit trafiken numera blifvit så betydligt lättad genom Klarelfvens och sjön
Frykens sammanbindande medelst Frykstads jernväg.
År 1855 emottogos å stadens våg, för afsändning till Götheborg, 38,474 skeppund stångoch
manufakturjern; och skeppades samma år från Carlstads hamn 39,403 tolfter plankor,
17,616 tolfter bräder och bakar, 14,657 tolfter sågblockar, 1,821 stycken bjelkar, samt 6 mastspiror.
Stadens sjöfart har bedrifvits med tvänne ångfartyg om 72 hästars kraft och 14 seglande
fartyg om 519 lästers drägtighet, Och sysselsatt 67 persorter. Årliga förtjensten deraf uppskattas
till 6,000 R:dr Banko.
Å stadens jord produceras säd, men hufvudsakligen foderväxter för möjligheten att bestrida
stadens skjutsskyldighet, och för underlättande af behofvet utaf mjölk, hvarå tillgången
från landet är ringa.
I staden finnas tvänne tobaks- och snusfabriker, en klädesfabrik och tvänne bajerska ölbryggerier.
Vid de förstnämnde, sorn sysselsatt 17 fullvuxne personer och 15 barn, bar tillverkningsvärdet
under de fem förflutna åren i medeltal utgjort 52,055 R:df. Klädesfabriken,
vid hvilken varit anställde 21 fullvuxne personer Och 9 bani, har likaledes i medeltal lemnat
ett varuvärde af 31,781 R:dr, och de bäjerska ölbryggerierna 11,450 R:dr, allt Gallko, om året.
Ett å stadens grund år 1854 anlagdt sågverk för ångkraft, med fyra fmbladiga ramar,
sysselsätter ett stort antal arbetare1.
Tvänne boktryckerier finnas i staden.
Utom' det högre elementar-läroverket, finnas en vexeluiidervisnings-skola, hvari under förlidna
året 138 gossar öeh 124 flickor erhöllö undervisning, samt en flickskola, der 51 flickor
irröfvades i handaslöjder.
Å stadens fattighus finnas 23 fattige och bräcklige personer inhyste; hvarförutan 30 äldre
personer och 76 värnlösa barn äro genom fattigvårdsfursörjningen utackorderade å landet.
Ett betydligt antal mindre arbetsföra personer erhålla dessutom efter olika behof understöd
af fattigvården.
Insättningarne i stadens sparbank, som år 1850 uppgingo till 300,688 R:dr 14 sk., utgjorde
vid sistlidet års bokslut 507,968 R:dr 23 sk. och besteg sig då hjelpfonden till 35,223
R:dr 25 sk. 5 r:st. Banko.
Christinehamn. Stadens folkmängd, Sorn' år 1850 vär 1,949 personer, utgjorde år 1855
två tusen ett hundra fyrationde, och har' sålunda tillvuxit med 200. Af förenämnde antal voro
1,311 skattskyldige och 898 mantalsfrie. De förnämsta näringsfången äro handel, handtver
-
5i
kerler och sjöfart, hvarförutan betydlig inkomst hemtas af Fästings marknad i slutet af Mars
månad, för dg enskilde medelst, hus- och bodhyror och för staden genom ståndafgifter.
Denna marknad, i hvilken tackjerusprisen bestämmas, och stora köpslut såväl om sådant jern
som örn, stångjern och, trävaror uppgöras, har under de sednare åren varit mera besökt, än
vanligtvis förut på längre tid, och i allmänhet tilltagit i liflighet.
Dandell) drifves egentligen, med tackjern, sorn från 45,000 skeppund år 1850 numera uppgått
till ett belopp af omkring 92,000 skeppund från Carlskoga, Fernebo och Nora bergslager,
hvilka afsättas till bruken i vestra delen, af Länet, och Dalsland; roed, spanmål från omkringliggande
landsort samt från Westergöthland och Nerike, sorn till icke ringa del afyttras till
Dalarne; med sill och saltsjöfisk-, som till större delen hemtas från Stavanger och Bergen efter
undergången tullbehandling i Marstrand, samt med krain- och specerivaror från Stockholm,
Götheborg oell Norrköping. A torgdagaune. infuras såväl af allmogen i orten som från Westergöthland
så stora qyautitetec af spamnåls, mjöl och, viktualievaror, att. de, särdeles, höst-och vintertiden,
, ära att jemföra med mindre, marknader. Den, betydligt ökade handeln såväl med tackjern
som spanmål och annat tungt gods kan i hufvudsaklig man tillskrifvas de lättare kommunikationerna
medelst jernvägen från Sjöändan, segelrännans uppmuddring ända till staden,, samt
hamnens förbättrande i öfrigt. Då år 1851 på jernvägen fraktades 25,000 skeppund stångjern
o,ch 35,000 skeppund tackjern, hafva desse effekter år 1855 öka.ts, det förra till 43,000 skeppund,
hvartill komma 12,000 skeppund malm., och hafva nästan i samma proportion öfriga effekter,
som å jernbanan transporteras, tijltagit.
Det stång- och manufakturjern, sora årligen från stadens metallvåg och den derunder
lydande vid Hults lastageplats utskeppas, förnämligast till Götheborg, uppgår numera till omkring
77,500 skeppund.
De vid stadens sjömanshus inskrifne fartyg hafva sedan 1850 nedgått från ellofva till
fem, med 165 lästers drägtighet. Någon svårighet för utskeppningen af de till staden ankomne
effekter har likväl derigenom icke uppstått, enär antalet af främmande fartyg, som besöker
stadens hamn, betydligen ökats. Staden äger hvarje vecka kommunikation med Götheborg
medelst ett passagerare-ångfartyg och ett lastdragande ångfartyg.
A den till, staden hörande j,qrd, uppgående till 642 tunnland, utom, skog och betesmark,
drifves ett lönande landtbruk. Priset per tunnland har den sednare tiden uppgått till 4 ä 500
R:dr Riksmynt efter jordens olika beskaffenhet och läge.
Stadens skola eller pedagogi har tvänne lärare, och begagnas för närvarande af 51 lärjungar,
enär de få lärarne och skollokalens inskränkthet icke medgifva mottagandet af det vida
större antal lärjungar, som anmält sig till undervisnings erhållande. Såväl för staden som den
kringliggande orten vore det af stor vigt, att denna skola finge en af behofvet påkallad utvidgning.
En folkskola, den Nilssonska kallad, efter testator af den fond, hvarpå den blifvit grundad,
är besQkt; af omkring 200 barn, och uti en flickskola erhålla 32 flickor undervisning i handaslöjder.
52
Summan af insatsmedlen i stadens sparbank, som år 1850 utgjorde 52,000 R:dr, uppgick
sistlidet års slut till 114,252 R:dr och hjelpfonden till 3,715 R:dr, allt Banko.
Den i sednaste berättelsen omförmälde nya kyrkobyggnaden hade under år 1855 kommit
så långt, att sjelfva kyrkan, med undantag af tornen och de inre hvalfvén, var uppförd. Vid
nämnde års slut utgjorde de kontanta utgifterne för denna byggnad 131,823 R:dr 10 sk. 6
r:st. Riksmynt, hvartill kommer värdet af 45,033 af församlingen in natura utgjorde dagsverken.
De kontanta utgifterna hafva blifvit bestridde genom lån till belopp af 67,500 R:dr Riksmynt
samt för öfrigt genom uttaxering af församlingarne.
Filipstad. Folkmängden, som år 1850 utgjorde 1,219 personer, var sistlidet år 1,361,
hvaraf 846 skattskrifne samt 555 skattfrie, och är den sålunda ökad med 142 personer.
Handeln, som stigit i liflighet genom de medelst jernvägar lättade kommunikationerne,
drifves hufvudsakligast med tackjern från den närbelägna bergslagen, samt med spanmål och
andra artiklar, som äro för den sednare behöfliga. I staden funnos år 1855 tjugofem handlande
och tjugosex handtverkare.
För ungdomens undervisning finnes en högre apologistskola med trenne lärare samt en
folkskola med vexelundervisning. Dessutom finnes en bergs-elementarskola under Bergmästarens
i Wermland ledning. Denna skola, som stiftades år 1830, och i början något understöddes
af Wermlands bruksägare, har inom de sednare 23 åren varit uppehållen genom ett anslag
af Jernkontorets medel, till belopp af 1,500 R:dr B:ko årligen. Undervisningen har meddelats
i bergsvetenskapens elementer och linearritning för ett antal elever, som vanligen utgjort
14 ä 16. Sedan skolan år 1847 erhöll en egen lokal med lärosalar och laboratorier, samt
det årliga anslaget numera blifvit förhöjdt till 3,000 R:dr B:ko, kommer undervisningen att utvidgas
och lärokursen att förlängas. De härifrån utgångne elever äro till största antalet anställde
såsom förvaltare vid bruk och bergverk.
I stadens sparbank hafva insättningarne, som år 1850 utgjorde 80,634 R:dr 43 sk., år
1855 ökats till 134,944 R:dr 34 sk., allt Banko.
Arvika köping hade sistlidet år en folkmängd af 719 personer, deraf 463 skattskyldige
och 256 befriade, och är den sedan 1850 ökad med 97 personer.
I köpingen funnos år 1855 14 handlande samt 110 handtverkare, gesäller och lärlingar
deri inräknade. Handeln bedrifves med spanmål och köpmansgods af allehanda slag. Nämnde
år funnos 5 fartyg om 88 lästers drägtighet, samt ett ångfartyg, som hvarje vecka gör turer
på Götheborg.
För undervisningen finnes en folkskola inrättad och talrikt begagnad.
§ 7.
53
§ 7.
Denna underdåniga berättelse får Eders Kongl. Maj.-ts Befallningshafvande afsluta med en
kort framställning om beskaffenheten af skördarne i Länet och om förhållanderne med afsätt
ningen
af Länets exportabla produkter under de fem åren, som berättelsen omfattar.
Det första året, 1851, var skörden af råg och potates mycket svag och vårsädsgrödan skadades
betydligt af regn och frost i de norra orterna, men ehuru den gaf i öfriga delarne af
Länet medelmåttig afkastning, kunde det årets skörd icke fylla spanmålsbehofvet i provinsen
för påföljande vinter och vår, utan blefvo betydliga partier säd 1851 års höst och 1852 års
vår till Länet införde. De öfriga fyra åren voro skördarne, i allmänhet taget, medelmåttige;
ty om afkastningen af något utaf de säden, råg, hafra och potates, som mest i Länet odlas,
någon gång blef mindre god, så utföll den åter bättre af de andra slagen. Tillförseln afspanmål
minskades ock betydligt. Efter de uppgifter, som erhållits från Länets hamnar, uppgick
denna tillförsel hvardera af åren 1851 och 1852 till omkring 110,000 tunnor, men 1853 till
46,000, 1854 till 21,000 och 1855 till 18,000 tunnor, hvaremot utförseln af säd från Länet
beräknades 1853 till 19,000, samt hvardera af åren 1854 och 1855 till 32,000 tunnor. Dock
har i dessa siffertal icke kunnat intagas den spanmål, som under dessa år blifvit från Nerike
och Westergöthland landvägen till Wermland infraktad, elier den, som, utan tvifvel till större
qvantiteter, härifrån till Norrige och Stora Kopparbergs Län utfördes. Till detta lyckliga förhållande,
att Länet under åtskilliga år af medelmåttiga skördar haft icke allenast sitt eget behof
fyldt, utan ock öfverskott att till andra orter aflåta, må väl ett förbättradt åkerbruk anses
hafva i någon mån bidragit, men ovedersägligt är, att sådant icke inträffat utan de inskränkningar
i bränvinsbränningen, som de trenne sista åren voro i nåder påbjudne, och hvilka inskränkningar
alltså verkat särdeles fördelaktigt på ekonomiska tillståndet här i provinsen.
Det nu ifrågavarande qvinqvennium började med bekymmersamma utsigter för jernhandteringen,
som bedrefs med ringa vinst, enär stångjernet, ehuru afsättligt, dock måste föryttras
till i allmänhet mindre fördelaktiga priser. Småningom förbättrade sig likväl förhållanderne
häri, och redan 1853 var afsättningen god till förmånliga priser, hvarigenom ett för orten behöfligt
rörelsekapital blef spridt, men en ännu lyckligare konjunktur inträdde med 1855, hvarunder
afsättningen gick ovanligt väl och priserna voro ganska höga. Således hafva de trenne
sednare årens förmånliga resultater af jernhandteringen vida öfvervägt de motgångar, som dess
idkare de begge förra åren fått röna.
Trädvarurörelsen var äfven 1851 icke särdeles inkomstgifvande, men sedermera har den
oafbrutet tilltagit i liflighet. Mängden af dessa varor förökades och bjelkar, blockar och plankor
föryttrades till vida högre priser än någonsin tillförene.
Berättelse öfver Wermlands Län för åren 1851—1855. 5
34
Dessa nu i underdånighet omförmälda förhållanden med provinsens hufvudnäringar, jemte
den omständighet att dess talrika arbetande klass under de sednare åren haft att tillgå en
mera jemn och lönande arbetsförtjenst än tillförene, böra hafva befrämjat välmågan i Länet, och
att den i verkligheten ökat sig under ifrågavarande tidrymd, derpå saknas icke heller för den
oväldige granskaren bevis.
Carlstad å Landskansliet den 1C Oktober 1856.
II F. OLDEVIG.
C, O. nu Frese.
Axel Anderson.
1
Tabell för Landet inom Wermlands Län, innefattande åren 1§51, 1§53, 1§53, 1854 oell 1855.
eller
lyttor
Kronoskatte-Säterier
Frälse-Säterier
Rå- och Rörs-hemman ....
Frälse-hemman
Frälse-hyttor
Frälse-Skattehemman
Krono-hemman
Krono-Skattehemman
D:o särskilda Bergsmanshemman
Militie-Boställen
D:o indragne till Kronan . .
Civile Boställen
Ecklesiastika Boställen af Skatte- och Krono-hemman
D:o af Hyttor eller Bergsmans-hemman
D:o af Skattetorp och Lägenheter . .
Rekognitions-Skogshemman
Skattlagde bebyggde Torp, Urfjellar m. fl. Lägenheter, utan mantal, so
ej under något hemmans räntor äro inbegripne, Frälse
» » » Skatte .
» » » Krono
» » » Obebyggde
Oskattlagde, bebyggde d:o, deraf Ryttare
1,104 st
t. med
Backstugor.
Bebyggda lägenheter, afsöndrade från hem
derätt
D:o d:o på viss tid eller lifstid
Skattlagda FiskeJägenheter af särskilda slag,
mans ränta äro inbegripne, Skatte
Tullmjölqvarnar om 458 par stenar
Tullsågqvarnar, grofbladiga . .
» finbladiga.
Husbehofs-Mjölqvarnar, deraf 375
förd ränta
D:o Sågqvarnar
Stampar . .
Kopparhammare
Stångjernsverk
Ämneshammare
Masugnar . . .
Jern-manufakturver
Glasbruk . .
Pappersbruk
Tegelbruk . .
Garfverier . .
Färgerier . .
Takskiflerbrott
Repslagerier .
Gästgifverier .
Krogar
af särskilda slag
Soldat- och Båtsmanstor
man
som
ärskild
Diverse personer, som ej höra till viss narin
Diverse onera och allmänna besvär . . .
nder
nder något hem
ländig äga
deboken u
Hemmantal.
o:
O
Oz
•"t
3
m
CL
Mantal.
94||
14-LL
12
H
33 fri
3612
3
S
12b
44V XKzSlTJ
m
H1 2 7
33ff
Mantal.
1
9411
16
273UI?r
1
64ig4gir
11
335tI
39j1j
3
13?
4 Q 11190-
1 e 1
5TB
O
5'
Utsäde af
Summa
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
i,772m
Underhållna Kreatur.
Stats
-
bidrag.
xse Lägenheter, Verk
och Inrättningar.
Hvete.
1
53
»o
tia
Korn.
B3
Ca
2
Blandsäd.
Arter.
o
T-r
So
o
cn
Hvete.
P3
a»
CTQ
Korn.
X
SM
—1
EM
Blandsäd.
I Arter. j
v
o
SM-
(D
sfi
Hästar.
Oxar.
o
T
Ungboskap. i
TJ
EUa
y
CO
<
5*
Getter.
Jppskattningsvarde.
Efter
l:sta Art.
St.
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
—
1
29
3
198
4
2
76
8
182
14
804
16
9
404
9
12
36
20
40
16
-
10.000
4
24
—
75
942
212
5,756
334
101
1,422
467
6,865
757
21,530
1,313
485
8,023
672
710
2,749
893
1,558
969
1,208,403
—
543
42
—
7
1231
26
712
29
6
188
36
9041
100
2,337
85
24
1,132
76
52
370
117
437
113
103.425
72
6
—
119
1,803
300
9,240
317
148
3,223
649
10,536
1,187
32,800
968
659
19,794
1,271
936
5,528
1,705
5,949
1,499
58
2,202,224
—
2,028
6
—
3
10
5
17
__
1
7
10
5i
60
20
68
—
2-1
70
4
3
16
6
25
3
—
2,000
—
—
—
22
522
101
3,255
105
29
1,580
147
3,314
362
11,860
325
115
9,850
484
130
2,108
701
2,915
494
99
585,475
752
6
—
l
121
3
69
2
35
31
841
16
312
—
6
262
9
6
45
15
34
14
—
10,244
5
36
—
316
8,396
2,396
49,626
1,497
799
19,103
1,929’
53,764
9,414
176,428
8,536
3,066
123,538
9,092
1,905
34,255
12,078
49,519
15,722
4,841
10,420,166
11,236
24
—
—
236
30
2,058
—
—
1,800
—
1,416
120
8,232
—
—
12,600
340
60
1,372
156
1,410
287
60
718,470
—
1,035
30
—
181
195
48
1,365
47
16^
411
951
1,185
171
4,403
143
59
2,499
153
133
618
240
754
222
—
264,795
40
175
30
—
—
11
—
6
—
—
4
—
9
—
24
—
28
—
2
8
3
3
1
—
1,750
—
—
18
—
7
79]
20
553
8
8
154
45
501
78
1,952
30
35
920
49
64
274
86
302
73
—
94,430
—
60
6
4
25t
317
102*
2,183
109
591
485
183
1,966
536
8,352
417
124z
2,923
269
279
1,091
392
1,254
382
16
353,362
—
292
12
—
—
s
12
10
—
27
2
48
—■
—
70
4
6
—
11
4
9
2
7,028
—
3
42
13
—
14
57
13
—
84
—
228
—-
—
91
5
12
28
22
12
9
—
7,110
.—
6
42
—
—
—
—
16
—
—
20
—
—
—
64
—-
—
140
2
6
20
15
40
7
—
31,518
—
2
30
13
2
82
2
32
___
34 1
4
328
—
9
238
3
9
39
19
39
17
4
18,400
14
30
181
—
56
16
623
2
360
332
64
2,552
—•
10
2,495
154
58
359
168
486
134
28
105,491
—
214
30
32
—
8
-
158
.
—
38
491
—
632
—
■—
256
29
14
87
36
73
12
8
24,138
36
52
36
128
—
2
—
25
—
—
20
—
14
—
100
—
—
120
—
—
—
—
—
—
2,968
—
—
—
,965
351
___
2,070
11
1,500
_
1,966
6,080
56
_
9,200
126
98
1,535
1,371
2,340
405
7,315
1,066
42
—
412
24
97
2
7
38
10
35
228
2
8
3
16
10
126,443
85
24
68
6
60
—
—■
50
-
30
—
300
—■
300
4
—
50
10
8
90
—
206
.
. .
436,104
125
183
—-
— i
—
—
—
- -
—
—
—
—
—
564,463
82
34
15
31,740
—
3
12
,213
—
—
_
.—
. _
—
—_
—
—
—
—
—
177
—
0
—
—
-—
—
—
—
—
—
6,500
—
—
30
—
—
—
—.
—
—-
—
—
—
*
21,024
—
3
—
1
—
—
.
.—
—
—
—
—
—■
2,667
—.
2
—
3,996,352
—
531
42
6
—
1
—
- s
—
—
—
—
—
—■
—
—
27,500
—
—
—
35
—
—
_ t
—
—
—
—
—
—
—
8,300
—
3
—
114
—
—
. _
—
—
—
—
—
—
—
836,966
—
210
36
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
106,000
—
39
24
2
—
—
—
—
—
■
-
—
—
—.
—
15,333
6
18
17
—
—
-
.
—
—
—
—
—
47,900
—
5
24
35
—
—
—
—
-
—
-,
—
—
—
48,750
—
27
—
23,575
14
6
3
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
8,333
—
1
—
1
—
—
—_
_
—
—
—_
—
—
—
—
1,200
—
1
—
99
—
52
6
5
—
—
, -
—
—
.
—, _
—
—
—
—
—
—
—
791
42
963 | 59211
13,117)
3,265 |
78,148)
2,461
,175b
31,622
3,568t)
83,334 |
12,845
278,469)
11,859
4,604
195,681
12,7571
4,495
50,596)
18,067
67,218
20,488
5,116
22,544,958
28
19,967
16
Bevillning efter 1855 års Förordning.
Efter 2:dra Art.
F,fter 2:dra
till och med
7:de §.
Efter 8:de
till och med
36:te §.
Efter
37:e §.
Bränvins
brännings
afgift.
R:dr
59
4
10
'00
27
83
899
6
29
sk.
16
75
1,308 38
R:dr
10
1,501
119
3,173
3
1,172
10
13,575
1,208
99
56
80
31
55
129
24
10
17
,327
sk.
61
671
698
33
19
27
10
5,403
44
19
1,077
142
26
58
130
60
8
3
30
25
1,588
3 31,745 31
36
24
42
10
R:dr
13
1
14
3
15
35
R:dr
14,194
585
62
30,765
366
743
75
191 46,792 39
32
24
Summa.
Ständige Räntor.
Jordeboksoch
Hemmantals-Ränta.
Krono-lionde.
Mantals
penningar.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
samt
aDdre Verk
o. Inrättmr.
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
14
24
—
84
12
—
4
8
16,312
1
3
—
—
—
—
—
—
755
16
195
21
1
—
—
—
—
—
—
75
24
5,798
2
6
602
5
2
4,596
18
5
1,664
—
3
1,986
45
7
865
7
1,703
30
.—
525
32
16
31
7
101
32
—
25
iO
3
9
24
55,681
20
5
81,500
6
3
22,053
40
—
10.492
24
2,271
30
3
102
24
—
543
28
9
1.109
4
275
34
—
2,444
3
6
382
20
2
182
40
—
18
—
—
—
—
—
—
16
199
12
1,057
15
8
170
47
8
67
36
1,286
10
10
2,984
41
—
253
12
3
335
32
10
26
—
—
12
—
—
—
—
4
44
38
44
5
23
42
4
9
41
7
19
28
34
6
10
880
16
5
41
34
9
2
8
69
37
10
3
18
57
22
1
17
44
343
37
2
314
17
8
518
8
1
177
8
79
39
6
73
26
7
75
26
6
50
40
2
24
-
188
—
—
149
—
—
—
—
1,081
14
.—
87
10
9
1,118
4
429
24
—
—
—
—
—
—
176
12
784
32
—
—
—
—
—
—
—
120
8
61
47
10
7
6
4
32
796
5
4
4,490
12
2
1
41
10
197
44
781
25
1
2,723
27
—■
—
—
—
164
—
36
12
—
195
18
—
—
—
—
4
—
—
42
34
4
—
—
19
16
—
16
42
8
—
30
15
5
3
31
—
—
—
—
3
12
12
—
—
—
—
—
—
—
2
36
5,935
2
—
—
—
—
21
8
—
648
24
44
43
3
—
—
—
—
—
—
—
—
22
11
6
—
4
12
1,288
9
6
—
—
—
—
—
—
277
28
182
—
—
—.
—
—
—
—
—
55
24
32
34
—
—
—
—
—
—
—
7
32
64
3
3
—
157
32
11
—
75
9
2
—
_
—
—
■—
—
17
1
24
4
825
30
8
"
1
1UU
2,455
36
7
—
—-
—
—
—
860
44
99,850
7
98,711
18
9
30,0%
1
1
19,191
12
R:dr
877
27,268
11,714
39,859 29
sk.
18
11
10
R:dr
755
75
6,862
877
3,094
136
114,046
1,755
3.009
1,296
3,573
5
53
930
78
1.009
199
337
1,205
176
120
4,960
2,887
199
42
16
2
27,937
11,718
277
55
7
17
1
1
860
sk.
20
16
24
23
21
18
22
8
15
16
3
37
8
15
11
36
33
45
24
44
Rotefrihets
afgift.
R:dr.
74-
350
41 —
3 —
32
10
42
188,458 12 10 498 45
sk.
19
14
10
11
Arrende
medel.
R:dr
663
269
sk.
4 933
18
Kostnad
Klerecistatens underhåll.
Diverse
för Rustning
och Rote-  ring.
Pastorers.
Kapella
ners.
-
Kyrko-
betje-
nings.
Summa.
rattig-
försörj-
ning.
Skjuts.
Väg-
hållning.
afgifter,
onera och
allmänna
besvär.
Summa
Statsbidrag.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
—
—
14
28
7
4
2
—
23
32
110
-
120
___
_
57
40
414
20
—
—
1.194
24
402
38
216
—
1,813
14
3,486
16
—
—
2.796
—
1,553
26,715
47
3
—
—
174
—
49
32
31
—
254
32
441
14
42
24
332
23
_
300
43
1,642
37
1
9,948
46
5,738
32
2,265
—
981
32
8,985
16
8,670
4
3,777
—
9,057
7
1
7,552
8
60.725
23
8
—
—
48
—
24
—
10
—
82
—
20
—.
15
40
18
—
30
—
1.045
40
11
2,275
2,
1,012
16
482
10
208
—
1,702
26
1,849
32
893
—
1,520
2.489
24
—
15.811
6
7
51
25j
31
16
11
38
4
16
47
22
66
—
17
—
79
32
69
1
—
483
33
10
44,145
32
31.685
18
16,569
18
6,818
10
55.072
46
53.769
16
21,900
36
58.457
32
33.418
29
436,842
47
3
—
3,870
—
2,698
—
790
—
7,358
—
4,401
—
3,501
—
8,119
—
3.533
30
30.939
21
—
554
16
182
35
95
32
832
35
1.183
—
45
—
1,659
44
—
604
32
—
8,273
37
2
—
3
—
1
—
—
24
4
24
6
—
—
—
1
40
4
28
—
287
27
7
192
30
174
40
70
—
29
32
274
24
429
32
60
—
569
32
342
21
3,364
10
4
lil
—
2,007
—-
726
16
11
24
2.744
40
1,512
40
—
—
1,863
9
—
664
32
—
11,756
25
1
—
—
| —
—
1
—
—
16
1
16
5
—
—
—
1
38
—
8
37
—
32
29
—
—
9
—
1
46
10
46
19
—
—
—
5
24
—
35
5
—
162
39
4
—
10
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
3
47
—
1,010
22
11
—
—
16
—
4
1
—
21
40
—
.
_
25
37
235
14
11
—
—
450
■—
180
—
17
647
—
680
—
353
—
398
—
978
29
—
4,410
3
11
—
—
65
—
32
—
8
—
105
—
135
—
31
—
19
—
185
8
—
754
44
7
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
339
24
—
—
—
80
—
43
—.
9
—
132
—
20
—
1,698
16
4,136
44
9
—-
-
—
—
—
—
491
12
—
1,097
—
—
74
32
48
—
24
146
32
217
16
—
170
—
134
42
—
1,616
—
—
151
37
10
167
24
—
5,653
31
4
—
——
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
102
16
—
3,771
20
1
'
—
—
—
—■
—
—
—
—■
—
—
—
3
12
—
238
42
—
42
34
4
—
36
10
8
1,414
32
43
18
10
36
5
—
445
16
151
16
2,0li
16
2,721
32
—
735
14
39.341
9
10
—
25
—
5
—
2
24
32
24
—
—
—
—
—
—
77
19
3
■
—
36
—
—
—-
—
—
36
—
98
—
—
—
—
1
24
—
11,876
17
9
—
60
b
25
—-
10
—
95
6
—
—
—
—
—
160
28
—
1,821
23
6
—
41
16
10
16
3
Ib
55
—
—
—
—
—
53
24
346
___
—
14
32
4
—
1
16
20
79
20
4
6
—
72
9
3
31
35
—
221
19
11
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
32
—
114
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
64
—
—
74
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
11
—
—
825
30
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
100
—
.
654
9,640
38
45
7
3,971
9,640
22
45
7
7
56,724
39
48,873120
1 24,296131
9,428116
I 82,598119
79,881 |l0
30,636
4
85,188
41
l| 65,858
46
3
690,628
44
2
Carlstad i Landskontoret den 1 Oktober 1856.
Axel Anderson.
Tilt Serättelsen öfver Wermlands Län för åren 1851—1855.
I
Tabell för Städerna inom Wermlands Län, tillhörande 1§51 — 1§55 årens Femårsberättelse.
Carlstad i Landskontoret f)en , 0ktober ,856
Axed Anderson.
Uppskattadt värde.
Kostnad
för Städernas
styrelse.
Klerecistatens underhäll.
Väg
hållning.
Bruk, Manilla
k turier,
Qvarnar,
Fabriker
m. m.
117,409
112,899
Summa Bevillning
efter
Irsta, 2:dra
och 3:dje Art.
Bränvins
brännings
afgift.
Kostnad
för Rotering.
Pastorers.
2. w,
G> «-C
3 -5
=• pr
crå ©
t» '
Summa.
R:dr
160
R:dr
6,534
Diverse
onera.
Summa
Statsbidrag.
sk.! R:dr
18 26,883
Utsäde af
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
Underhållna Kreatur
4,563114
9,360ttb 1
Bevillning efter 1855 års Förordning.
R:dr
845,431
R:dr
1,487
14,000
625
962,840 23
394,030
112.899
14,000
625
4,442
Jordeboksoch
Hemma
iitalsRäntor.
Ständige Räntor.
Mantals
penningar.
Summa.
R:dr
260
sk.
39
56 35
358
44
1,733
6] 10,934125 21 3.345
1.000
Hus och
Tomter.
Personer, ej
hörande till
viss näring.
Efter
3:dje
Art.
R:dr
113,750
3,659
R:dr
$59,181
3,659
845,431
394,030
205 394,030
193,837
193,837 18 6
112,899
120,154
1,433,299 2111
120,154
350,462
14,625
6.345
20,970
521,554 39
193,837
120,154
6,345
320,337
1,804,7321201 öj 757j,8
Krono
tionde.
5,550
18,790
|.543|38 6| 600
9,024 2 II
58,33o{— 5
1,138154
1601 1,313
33 I 3,008* 235
Summa.
Efter
lista
Art.
Jord, Hus,
Tomter, Verk
och Inrätt
-
ningar.
Efter 2:dra Art.
1,760
4,399
12
7
25
4
12,146
10,879
1,800
Borgerlig
näring.
Efter
31 ista §.
i Bevilln.
förordn.
För
Testa
menten.
17,811
34
492
7
37
3
1
12
346
8
16
36
4
24
22
24
10
6
14
38
5
30
27
46
7
Carlstad
Hus, Tomter, Jord
Civilt Boställshus utan jord . .
Ecklesiastika Boställshus med jord
D:o D:o utan d:o
Färgerier
Klädesfabrik
Tobaks- och Snusfabriker. . .
Baijerska Ölbryggerier ....
Wermlands Provincial-Bank .
» Hypotheks-förening .
Frykstads Jernvägs-bolag . . .
Ångfartyg . .
Hus och Tomter
Jord
2 Qvarnar med tillsammans 8 par stenar
1 Såg med 1 blad ....
Krogar, Källare och Spisqvarter
Gästgifverier
Färgerier
Garfverier
Ljus- och Tvålfabrik . . .
Tobaksfabrik
Boktryckeri
Fartyg om tillsammans 165 lästers drägtighet
Hus och Tomter . . .
Jord
Qvarn med 4 par stenar
Krogar
Gästgifveri
Summa
Summa
Summa Summarum
Summa
Till Berättelsen öfver Wermlands Län för åren 1851—1855.
