# ID: svediakorp-gov2297
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 117,221
# sentences: 4,011
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


s
Af Länets fasta egendom ägde
Klassens egendoms-  värde således
i
1
Ridderskapet och Adeln
Preste-Ståndet
Borgare-Ståndet
Bonde-Ståndet
Ofrälse Ståndspersoner
Boställen
Andre personer och innehafvare. .
År 1850.
Taxer.värde.
År 1855.
Taxer.värde.
ökats
med
minskats
med
3,261,798
209,801
1,201,804
10,263,072
1,115,869
634,742
241,710
2,857,225
66,846
1,396,578
10,508,974
2,150,870
814,457
656,484
194.774
245,902
1,035,001
179,715
414.774
404,573
142,955
Summa
16,928,796 18,451,434
2,070,166
547,528
Hvad härvid väcker uppmärksamhet är den stora ökningen af Länets sammanlagda
fastighetsvärde med omkring en och en half million Riksdaler. Till en betydlig
del torde denna skillnad hafva sin orsak i tillkomsten af nya verk och inrättningar,
samt upptagandet i Taxeringslängderne af en mängd dels nya och dels efter
ombyggnad till högre belopp brandförsäkrade hus och byggnader i städerne och köpingarne.
Inom ett Län af så skiljaktiga beståndsdelar, som detta, mäste naturligtvis förete
sig flera väsendtliga olikheter i fråga om befolkningens skaplynne , bildningsgrad,
sedlighet och lefnadssätt. Det är i dessa hänseenden nödigt att skilja emellan
skogstrakterne och slättlandet.
Fordna förhållanden hafva gifvit anledning till det omdöme, att skogsbygdens
befolkning, om än mera rå. och obildad, dock hade i sedlighet, redbarhet och enkelhet
i lefnadssättet ett afgjordt företräde framför slätt- och kustlandets inbyggare.
Men numera vore detta omdöme icke fullt rättvist. Ägaren af ett skogshemman afverkade
förr i allmänhet icke mera skog till afsalu, än som efter dåvarande måttliga
pris erfordrades till fyllande af de lefnadsbehof, hvartill hans boskapsskötsel och
inskränkta jordbruk icke lemnade tillräckliga medel. Hans lif var då stilla och lugnt;
han älskade att vistas i sitt hem och hade ännu icke blifvit smittad af spekulationsandan
eller hemsökt af vinstbegärets oro. Nu deremot hafva de uppjagade prisen
på skogseffekter föranledt en till ytterlighet drifven afverkning och skogsbon har
6
knappast tanka för något annat, än huru han bäst och fortast må kunna förvandla
skogen till penningar. Skogsparker säljas och köpas, sågar anläggas eller ombyggas
och hela den manliga befolkningen är nästan uteslutande sysselsatt med skogens fällande,
apterande och forslande. Dessa sysselsättningar, förenade med ständiga färder
utefter de allmänna vägarne och täta besök i städer och köpingar, kunna icke annat
än inverka menligt på sedligheten och det husliga lifvets trefnad. Begäret efter en
hastig penningevinst har blifvit allmänt och i den mån de af detta begär alstrade
sträfvanden, under inflytelsen af en gynnsam konjunktur, krönas med framgång, försvinner
mer och mer lefnadssättets fordna enkelhet och tarflighet. Af den rikliga
betalning, som erhålles för det till staden eller köpingen nedförda lasset, förslösas
ofta en icke ringa anpart dels på krogarne och dels till inköp af hvarjehanda öfverflödsvaror,
hvilka fordom högst sällan, om ens någonsin, letade sig väg till allmogens
boningar, men nu ganska ofta der förekomma. Den fordna, i skogstrakterne företrädesvis
hemmastadda, husfliten börjar aftaga. Spinnrocken och väfstolen få ofta
hvila, under det in- och utländska fabriksväfnader användas till kläder. De många
handelsbodarne på landet gifva, i förening med de täta] resorna till hamnplatserne,
lätta tillfällen att tillfredsställa det tilltagande begäret efter köpta njutningsmedel.
Mycket förtjenas, men föga sparas för tider, då inkomsterne måhända blifva knappare.
Några få år hafva varit tillräckliga att från en stilla enkelhet förflytta skogsallmogen
midt i ett bullrande affärslif. Trädvaruhandlarne och deras uppköpare resa
långt uppåt skogstrakterna för att sluta köp eller beting om skogseffekter, dervid de
ofta öfverbjuda hvarandra samt lemna större eller mindre penningeförskott. Mången
säljer mer än han kan afverka och mången, som sjelf ingen skog äger, åtager sig
leveranser i beräkning på möjligheten att å sin sida köpa af andra. Sålunda alstras
flerfaldiga planer och intriger jemte trassel och oreda, och man klagar, icke utan
skäl, deröfver, att den gamla redbarheten och ordhålligheten synas gifva vika för
vingleriets lockelser.
Äfven hos befolkningen på slättlandet har, i bredd med ökade inkomster, uppstått
en allt mer och mer tilltagande vällefnad, som uppenbarar sig dels i prydliga
bostäder, ofta försedda med tryckta tapeter och polerade möbler, samt dels i nyttjandet
af fabrikskläde och andra dyrbara väfnader, jemte konsumtion af socker, kaffe,
pounsch, vin, tobak och cigarrer med flera öfverflödsvaror. Men denna tilltagande
lyx har dock i allmänhet icke varit åtföljd af någon märkbar försämring af den allmänna
sedligheten. Tvertom har, åtminstone i ett fall, visat sig tecken till förbättring:
fyllerilasten är nemligen nu på landsbygden mindre allmän än förr, och oftare
än tillförne träffar man bland allmogen fullvuxne personer, som alldeles icke förtära
bränvin eller andra spritdrycker.
7
De yttranden angående folkets bildning, seder och lefnadssätt, som innehållas
i de från fögderierne inkomne berättelser, äro hufvudsakligen följande:
Tjusts fögderi.
Befolkningen utmärker sig i allmänhet för sedlighet, Gudsfruktan, laglydnad,
Hit och arbetsamhet. Gröfre brott äro sällsynta. År 1854 afrättades en mördare,
men han tillhörde icke orten, utan var en kringstrykare. Derförinnan hade
i fögderiet icke verkställts någon dödsdom sedan 1829. De liesta i saköreslängderne
upptagne förbrytelser äro begångna emot bränvinsförsäljnings-författningen.
Lyxen är i stigande. Boningshusen byggas större och rymligare. Böndernes och
drängarnes helgdagsdrägt är nästan uteslutande af kläde. Qvinnorna begagna
stundom kläder af köpt tyg, men förfärdiga dem allmännast af hemmaväfdt bomullstyg.
Tunaläns, Sefvedes och Aspelands häraders fögderi.
Tecken till en tilltagande sedlighet saknas. Tvertom ökas antalet af i saköreslängderne
upptagne personer. De fleste förbrytelserne äro dock af ringare art.
De förhoppningar man gjort sig om folkundervisningens .resultater synas ej vilja
gå i fullbordan. Denna undervisning har med få undantag inskränkt sig till en
förberedande kurs för nattvardsläsningen. Det så kallade läseriet har på ett och
annat ställe börjat visa sig. Lyx och vällefnad hafva i hög grad tilltagit. Tyg
till bättre kläder väfves numera sällan hemma. Fabriksväfnadernes billiga pris och
vackrare utseende gifva dem ett företräde, som förlamar hemslöjden.
Norra Möre, Stranda och Handbörds häraders fögderi.
Den egentliga allmogen förtjenar vitsord om Gudsfruktan och sedlighet. Folkskolan
börjar visa sina frukter i en tilltagande bildning. Denna är mest märkbar
i Stranda härad, der den så kallade Skyttianska skolan sedan två sekler tillbaka
varit i verksamhet. Tjenste- och arbetsfolkets sedlighet kan ej lofordas.
Isynnerhet inom Handbörds härad samt skogstrakterne af Norra Möre härad förekomma
ofta fridstörande brott. Hustukten är slapp. Barn och tjenare undandraga
sig icke sällan eller trotsa föräldrars och husbönders uppsigt. Fallenhet för
vällefnad och öfverflöd underlättas af de sednare årens rikliga penningetillgång.
De flesta bönder bebo prydliga tvåvåningshus med stuga, två kamrar och ett
kök i nedra samt två å fyra rum i öfra våningeD. Hvad mat och dryck angår,
lefves tarfligt i hvardagslag, men vid gästabud förekomma ofta utländska
dryckesvaror. Lyx i kläder tilltager och griper omkring sig. För att tillfreds
-
ställa fordringarne af denna lyx, sätta sig tjenstehjonen icke sällan i skuld för
mera än deras lön. De förmögnare af allmogen bruka kläde och siden till högtidsdrägter,
men eljest vadmal och bomullstyg.
Södra Möre fögderi.
Sedlighet, Gudsfruktan och laglydnad äro snarare i till- än aftagande. Åtminstone
har antalet af både brottmål och rättegångar vid ortens domstol betydligen
minskats. Dock torde detta förhållande böra i någon mån tillskrifvas den
för alla landtmannanäringar gynnsamma konjunkturen, som sprider allmän belåtenhet
och öppnar ymuiga tillfällen till god arbetsförtjenst. Bildning och hyfsning
äro i synbart tilltagande. Folkundervisningen anses vara dertill icke ringa
bidragande; meri denna undervisning skötes i allmänhet icke med det nit eller
under den sorgfälliga uppsigt, som vore att önska. Det allmänna välståndet har
äfven här framkallat ökad lyx. Stundom mindre angelägen om ladugårdshusens
utseende och rymlighet, täflar man ofta om äran att hafva stora och till det yttre
prydliga boningshus. Inredningen är sällan ändamålsenlig och beqväm. I detta
afseende behöfver allmogen undervisning, som borde den beredas genom någon
på sakkunskap grundad och af ritningar åtföljd, populär afhandling. Möbler
och husgeråd äro dyrbarare än förr. Man ser ofta bordsilfver hos allmogen. Gästabuden
äro ej så långvariga, som fordom, men anrättningarne desto ståtligare.
Ölands Norra Mot.
Sedligheten har tilltagit, åtminstone i så måtto, som det numera sällan
händer, att fyllerilasten öfvas hemma i husen. Om allmogen nu någon gång gör
sig skyldig till dryckenskap, så är det vid besök i staden. I en och annan församling
synes läseriet vilja innästla sig, dock icke under omständigheter, som
väcka oro. Brottmålen förminskas och laglydnaden förmärkes vara i tilltagande,
likasom allmogens flit och idoghet vid jordbrukets skötande. En mer och mer
ökad inkomst har födt af sig stegrade anspråk på vällefnad. Allmogen bor bättre
än förr, har i rummen tryckta tapeter och betsade möbler, nyttjar till sina
drägter ofta fabrikskläde och siden samt framsätter vid gästabud stundom flera
sorter vin.
Ölands Södra Mot.
Bildningen synes till följd af folkundervisningen vara i tilltagande. Hvad
allmän sedlighet och Gudsfruktan angår, synes folket stå på samma punkt som
under nästföregående period. Under dessa fem åren hafva inalles ett hundra per
-
9
söner blifvit sakfällde för oloflig bränvinsminutering. Denna brottsliga industri
har dock numera nästan upphört. Lyx och vällefnad tilltaga i betydlig mån, ej
blott hos den besutna allmogen, utan äfven inom tjenstehjonsklassen.
Vid forskandet efter de yttre tecken, som angifva förhållandet med den allmänna
sedligheten hos en orts befolkning, kan man icke undgå alt företrädesvis fästa
sig vid antalet af de, samma ort tillhörande, personer, hvilka för brott eller Iagöfverträdelser
varit beröfvade deras frihet. Sednaste underdåniga berättelsen utvisar,
att fångantalet i härvarande länshäkte utgjort år 1848
1,279 personer,
» 1849
942 »
och » 1850
808 »
eller i medeltal för hvarje år omkring 1,010 personer.
Det uppgick år 1851 tili  948 personer,
» 1852 »
868 »
» 1853 »
1,059 »
» 1854 »
826 »
och » 1855 »
611 »
som gör i medeltal endast 862 personer årligen.
Under dessa fem år hafva ifrågavarande fångar varit häktade för:
Mord, dråp
eller rån
Stöld, snatteri
och inbrott
Förfalsknings-
brott
Slagsmål
Mindre för-  brytelser
Lösdrifveri
Summa
år 1851
21
194
3
19
473
238
948
» 1852
25
184
7
56
322
274
868
» 1853
15
193
11
104
509
227
1,059
»1854
13
125
10
80
398
200
826
» 1855
10
104
15
59
286
137
611 1
Vid närmare granskning af förestående tabellariska uppgift, befinnes den talrikaste
numerären under rubriken »mindre förbrytelser». Största delen af de under
denna rubrik upptagne fångar har utgjorts af sådane, som undergått enkelt fängelse
i saknad af tillgång till ådömde vites- och ensaksböter. Af de öfrige har ett betydligt
antal lidit fängelsestraff för skogsåverkningar och oloflig bränvinsförsäljning,
Berättelse öfver Calmar Län för åren Kål—1856. 2
10
hvilka bägge slag af lagbrott förekommo särdeles talrika år 1853 och icke litet bidrogo
till fångantalets ansenliga ökning under nämnde år. Till 1853 års tillökning
i antalet af straffade bränvinsminuterare bidrog hufvudsakligast den omständighet,
att då på en gång förekom till verkställighet en hel mängd, af vederbörande domstol
här i staden under föregående åren meddelade, men till expedition fördröjde
straffdomar i dylika mål. Åverkansbrottens tillväxt under samma år hade sin egentliga
orsak i den stränga och långvariga vintern, som betydligt underlättade åverkningarne
på Böda kronopark.
Bland personer, som under ifrågavarande fem år varit häktade för mord, dråp
eller rån, hafva icke mindre än fyra blifvit straffade med iifvets förlust.
Förhållandet med de personers antal, hvilka under dessa fem år hållits häktade
för brott emot äganderätten, har varit följande:
Antal
häktade
personer för
stöld
med eller utan inbrott
snatteri
inbrott
med el-
utan
Summa
första
andra
tredje
fjerde
ler utan
till-
resan
resan
resan
resan
inbrott
grepp
år 4851
145
23
7
6
13
194
»1852
136
19
8
4
16
1
184
» 1853
130
25
12
6
18
2
193
» 1854
88
15
6
2
14
—
125
» 1855
75
16
4
4
4
1
104
I detta slag af brott har således minskningen varit högst ansenlig och vida
större än i fråga om öfriga lagöfverträdelser. Orsaken till ett sådant glädjande förhållande,
hvilket egentligen inträdt efter år 1853, är förnämligast att söka i tvänne
omständigheter, nemligen dels den lätthet, som under de bägge sistförflutne årens
gynnsamma konjunktur förefunnits öfverallt i Länet till erhållande af riklig arbetsförtjenst,
samt dels den märkbart lyckliga inflytelsen af det sedan slutet af år
1852 här i länet tillämpade cellfängelse-systemet. I sistnämnde hänseende har jag
med tillfredsställelse förnummit den skilnad, som företer sig emellan fordna och nuvarande
förhållanden. I de gamla länsfängelserne, der lokalen hindrade en fullständig
separation, fanns ingen möjlighet att under fängelsetiden verka till fångens moraliska
förbättring. För de mera förhärdade och vid frihetens förlust redan vana
11
brottslingarne hade fängelset i och för sig icke något afskräckande. Under en ofta
glädtig och munter sammanlefnad gjorde de arresten till en plantskola för alla slags
brott, i hvilkas mysterier de icke försummade att inviga de nykomne adepterne.
Mången, som af ungdoms-öfverilning råkat att beträda brottets bana, utan att likväl
vara i sitt hjerta förderfvad, utgick, efter någon tids vistande i gemensamhetsfängelset,
derifrån såsom en redan förhärdad bof, beredd att vid första sig erbjudande
tillfälle begagna de lärdomar, han inhemtat om lämpligaste utvägarne att våldföra,
trotsa och kringgå de lagar, som befästa samhällsfriden och den allmänna säkerheten.
Annorlunda är det nu. Innesluten inom cellens trånga väggar, är fången
lemnad ensam med sitt samvete och de betraktelser, hvartill dettas, omsider vaknande
röst måste föranleda honom. Till sin uppbyggelse har han tjenliga rcligionsböcker,
hvilka han i början måhända lemnar utan uppmärksamhet, men omsider, af
brist på annan sysselsättning, nästan tvingas att läsa och begrunda. Ofta besökes
han ai' fängelsets predikant, som med både alfvar och ömhet söker visa honom å
ena sidan brottets förderf, men å den andra bättringens nödvändighet och möjlighet.
På detta sätt kan fängelset blifva, hvad det bör vara, en anstalt til! brottslingars
icke blott förvarande och bestraffande, utan jemväl förbättrande i moraliskt
hänseende; och många äro redan de fall, der härvarande cellfängelse visat sig hafva
medfört en så beskaffad verkan. Till ett mera fullständigt uppnående af detta
önskvärda mål erfordras likväl, bland annat, företrädesvis att bättre åtgärder vidtagas
för fångarnas afskiljande vid transport till och ifrån ransakningshäktena samt under
vistandet derstädes. Vid sådana tillfällen återkomma gemensamhetsfängelsets olägenheter,
hvarigenom ofta förqväfvas de frön till moralisk förbättring, som i cellfängelset
blifvit utsådde.
Den allmänna minskningen i fångarnes antal har sträckt sig äfven till sådane,
som varit häktade för obehörigt kringstrykande eller bristande försvar.
Till allmänt arbete dömdes:
Män.
Qvinnor.
Summa.
år 1851
29
7
36
» 1852
32
7
39
» 1853
.
34
6
40
» 1854
30
7
37
» 1855
31
5
36
Summa
156
32
188
12
Af de under sistnämnde tvänne år till allmänt arbete dömde personer voro
år 1854
2 män och 3 qvinnor,
samt » 1855
2 män och 4 qvinnor
sådane försvarslöse, som icke blifvit straffade för gröfre brott, men enligt Kongl.
Kungörelsen den 13 Juli 1853 undergått varning inför Sockennämnd eller Tillsyningsman.
Förhållandet med folkundervisningen inom Länet år 1855 inhemtas af följande
Tabell:
Fögderier.
Befintliga
Folkskolor.
Examinerade
Skollärare.
Antal barn,
som
Beloppet för år i
1855aftiilRän-  teriet influten 1
Folkskol eafgift.
Fasta.
Flytt-
bara.
äro i
skolål-  dern.
bevistat
skolan.
Banko.
R:dr
sk.
r.
Tjusts
20
33
19
6,579
2,707
3,382
6
8
Tunaläns m. fl. häraders . .
8
26
24
4,603
2,395
3,067
10
8
Norra Möre m. fl. häraders .
11
13
24
6,816
3,081
3,308
8
11
Södra Möre
10
18
20
6,259
4,482
2,806
19
—
Olands Norra Mot
12
3
15
2,357
1,469
1,555
27
8
Ölands Södra Mot
11
7
17
2,899
2,235
1,152
10
8
Summa
72
100
119
28,973
16,369
15,271
35
7
År 1850 funnos inom Länets sex fögderier tillsammans 63 fasta och 98 flyttbara
folkskolor. Således hafva under dessa fem år tillkommit tillsammans 9 af det
förra och 2 af det sednare slaget.
Utom den i sista kolumnen af förestående Tabell upptagna folkskole-afgift har
särskildt understöd af statsmedel till folkskolelärares aflönande beviljats åtskillige
församlingar, inom hvilka folkskoleafgiften befunnits otillräcklig. Beloppet af dessa
särskilda understöd utgjorde nämnde år för hela Länet Femhundra tjugo Riksdaler
banko.
15
Från det bär i staden befintliga Skollärare-Seminarium utexaminerades:
år 1851
» 1852
» 1853
» 1854
» 1855
13 elever.
6 »
5 »
6 »
6 »
Summa 36 elever.
Dock synes af den införda Tabellen, att många af Folkskolorne i Länet ännu
sakna examinerade lärare.
Jo7'dbruket är Länets hufvudnäring. Visserligen finnas vissa trakter, der marken
är så stenig och'skogbeväxt, att endast smärre åkerstycken kunna uppbrytas och
der befolkningen i följd deraf icke kan af jordbruket hemta mera än en ringa del
af hvad som erfordras till dess uppehälle, hvilket i stället måste hufvudsakligen sökas
i boskapsskötsel och försäljning af skogsprodukter; men dels äro dessa trakter
både till vidd och folkmängd långt mindre betydande, än de bördigare delar af Länet,
der, enligt naturens egen anvisning, jordbruket länge varit och ännu fortfar
att vara det lörnämsta medlet till folkets bergning, och dels börjar äfven i skogstrakterne,
i den mån skogarne uttömmas, saknaden eller otillräckligheten af andra
lörsörjningsmedel att göra jordbrukets utvidgande till en nödvändighet.
Under de lem år, som nu äro i fråga, har Länet i allmänhet haft jemna skördar
och landtmannen har fått särdeles väl betaldt för allt hvad han kunnat afyttra. Jemte
spridandet af en allmännare välmåga har denna omständighet öfver allt i märkbar
mån framkallat ökade bemödanden att bringa jordbruket till en högre afkastning än
förut, hvilka bemödanden röjas både i mångfaldiga nyodlingar och äfven i förbättringar,
hvad sättet att sköta jorden angår.
Äfven i trakter, der den fasta markens stenbundna beskaffenhet lagdt hinder i
vägen för uppbrytandet af ny åker i någon väsendtligare mån, har man på sednare
tider med fördel uppsökt och bearbetat här och der befintliga lägenheter att,
genom vattnets afledande eller uttappande, till torr och odlingsbar jord förvandla kärr,
mossar, madängar och mindre sjöar. Bland sådane nya odlingsföretag, påbörjade un
-
§ 3.
Naringarne.
14
der sistförflutne fem åren, åro synnerligast att märka sjön Nonnens uttappning i
förening med sänkning af sjön Åkervrist i Ukna socken af Norra Tjusts härad, hvarigenom
anses komma att förvärfvas fem hundra tunnland ny, odlingsbar jord, deraf en
del redan blifvit uppodlad, samt sänkning af Bergsjön i Gärdsrums socken i samma
härad, derigenom ett hundra tunnland odlingsbar mark vinnas. Inom Stranda, Norra
Möre och Handbörds häraders fögderi hafva under dessa år genom vattenaftappning
bekommits sju hundra tjugusex tunnland ny åkerjord. De uti förra underdåniga femårs-berättelsen
för detta Län omförmälda större odlingsarbeten, som afsågo uttappning
af kärrtrakterne Mören, Fänet och Emmabodalen, tillsammans omfattande öfver
3,000 tunnland, hafva under detta qvinqvennium blifvit fullbordade och lemnat vackra
resultater, särdeles hvad angår Mören, hvars hela yta af omkring 630 tunnland nu
blifvit frän dålig starräng förvandlad till utmärkt bördig åkerjord.
Bland tecken till förbättringar i jordbruket torde böra nämnas att allmogen, isynnerhet
på slättlandet, börjar mera allmänt än tillförne frångå de från förfädren ärfda
enkla och ofullkomliga åkerbruksredskap och i stället använda sådane, som äro mera
ändamålsenliga för jordens uppbrukning till erforderligt djup. Fordom var det högst
sällsamt, att finna denna orts allmoge i besittning af en duglig plog, en jernharf eller
myllharf; jorden uppristades blott till 3 å 4 tums djup med årder eller så kallad
trädstock samt utjeinnades med en lätt träd-pinneharf. Nu deremot ser man ganska
ofta, ej blott på herregårdarne, utan äfven på böndernes hemman, välgjorda
plogar och andra bättre jordbruksredskap. Den förr öfverklagade liknöjdheten för
dikning börjar mer och mer försvinna, i hvilket afseende, likasom i många andra,
allmogen hemtat mycken fördel af de föredömen, som lemnäs på flere större egendomar,
der ett mera rationelt jordbruk blifvit infördt. Cirkulationsbruket och den
dermed följaktliga odling af foderväxter synes vinna en allmännare utbredning. Man
bemödar sig mer än förr, att genom fodertillgångarnes ökning förskaffa åkerjorden
rikligare gödningsämnen, och man finnér icke sällan lyckade försök gjorda, äfven af
allmogen, att bereda artificiell gödning. Nyodlingar på fast mark verkställas mera
fullständigt än förr i så måtto, att stenen, så vidt möjligt är, uppbrytes och bortspränges
samt upplägges, icke såsom tillförne, i rör på åkern, utan i hägnadsmurar
deromkring.
Landtbruksskolan på Bo, nära Calmar, fortfar att skötas med nit, under en utmärkt
skicklig Föreståndare. Det dermed förenade jordbruk anses såsom ett mönster
i orten och de utexaminerade lärlingarne eftersökas såsom gårdsrättare.
Länets Hushållningssällskap har under detta qvinqvennium undergått den förändring,
att det fördelat sig i särskilda Fögderi-Sektioner med hvar sitt AfdelningsUtskott,
alla dock lydande under Sällskapets gemensamma Förvaltningsutskott. Häri
-
15
genom har åsyftats, att bereda Sällskapets Styrelse en närmare kännedom af de till
dess verksamhet hörande förhållanden inom alla delar af Länet, äfvensom att sätta
Sällskapets spridda medlemmar i tillfälle att fögderivis sammanträda och Öfverlägga
om medlen till jordbrukets och öfriga näringars förkofran.
För att efter befintliga uppgifter kunna jemföra förhållandet af utsäde och skörd
under nu ifrågavarande fem år med det, som varit uppgifvet för åren 1848—SO,
har jag låtit upprätta följande:
Tabell.
Sädesslag.
Medelförhållande under ett år.
Af skörden be-  löper sig på
hvarje person.
Utsådde
Tunnor.
Skördade tunnor
efter afdrag för
utsädet.
1848
-50
1851
—55
1848—50.
1851-55.
1848—50.
1851—55.
T:r
kpr
T:r
kpr
Hvete
2,289
2,790
11,583
15,006
2
- . -
2
Håg
46,317
49,682
224,373
263,762
1
5
1
9
Korn
31,116
32,624
130,214
155,023
—
21
—
24
Blandsäd och Hafre ....
11,328
15,652
42,899
84,270
—
7
—
13
Arter
1,807
2,331
7,537
11,710
—
1
—
2
Summa Säd . .
92,857
103,079
416,606
529,771
2
4
2
18
Potates . . .
58,411
77,118
258,675
375,023
1
11
1
26
De medlersta åren i de två tidskiften, som denna jemförelsetabell upptager, äro
1849 och 1853. Under de deremellan förflutna fyra åren skulle, om uppgifterne
voro riktiga, utsädet i Länet hafva stigit hvad säd angår med 11 och beträffande
potates med 32 procent, samt skörden hafva ökat sig i förra hänseendet med 27 och
i det sednare med 45 procent, hvilka progressioner antyda på jordbrukets uppdrif—
ning i en högst förvånande grad; men ehuru det måste med tillfredsställelse medgifvas,
att denna vigtiga näring under sednare åren gjort vackra framsteg, både genom
nya uppodlingar och genom fortgående spridning af bättre brukningsmethoder,
är det likväl icke gerna möjligt, att dessa förbättringar i Länets jordbruk varit så
omfattande och genomgripande, att de kunnat på endast fyra års tid åstadkomma
16*
ofvanberörde högst betydliga tillökning i utsådda och skördade qvantiteter af säd och
potates. Snarare måste antagas, att uppgifterne icke äro fullt tillförlitliga. Allmogen
förer sällan noggranna anteckningar öfver skörd och utsäde samt är i allt fall
med få undantag obenägen att härom lemna Statens tjenstemän riktiga upplysningar.
Beräkningarne måste derföre i allmänhet grundas på lösa antaganden, som mera eller
mindre aflägsna sig från verkliga förhållandet. I föregående underdåniga femårs-berättelse
för detta Län äro giltige skäl framställde för den förmodan, att Länets jordbruk
lemnat en vida högre produktion, än hvad då meddelade uppgifter antyda. På
samma grund torde kunna antagas, att uppgifterne i detta hänseende för nu ifrågavarande
tidrymd mera närma sig det rätta.
Fördelar man på Länets 5,365 hemman de nu för utsäde och skörd beräknade
qvantiteter, så visar det sig att på hvarje helt hemman i medeltal blifvit
utsådt skördats
Hvete ... —
T:r
26i k:pr .
. . 4
T:r
15
k: pr.
Råg .... 14
24| „ .
. . 78
5»
—
99
Korn , . 9
>>
22 „ .
. . 46
2'
9>
Hafre och Blandsäd 4
21 „
. . 25
—
99
Arter ... —
5»
22 „ .
3
15
99
Summa Säd 30
T:r
20 k:pr .
157
T:r
—
k:pr.
Potates . . 22
10 „ .
lil
»5
16
99
Vill man på de nu uppgifne qvantiteterne grunda en ungefärlig beräkning af
åkerjordens arealvidd, så framstå följande resultat:
Utsädets
Erforderlig
vidd för en
tunna utsäde.
Gör i
Tunnland.
Beskaffenhet.
Belopp i
Tunnor.
Tunnland.
U
n
i
3
T
\
1
3,720
55,892
32,624
11,739
2,331
12,853
Hvete
Råg  - - -
Korn
Blandsäd och Hafre
Arter
Potates
2,790
49,682
32,624
15,652
2,331
77,118
Summa 119,159
17
eller i jemnt tal  120,000 Tunnland;
hvartill torde böra läggas:
l:o trädesjord, utgörande till det minsta lika med den arealvidd,
som årligen bär hvete och råg, eller omkring . . . 60,000 »
2:o åkerjord, som begagnas till klöfver, timotej, grönvicker,
rofvor eller andre foderväxter, utan att samma höst besås
med hvete eller råg, och hvilken jord efter lindrigaste beräkning
torde utgöra  20,000 »
Således tillsammans 200,000 Tunnland
uppodlad jord, motsvarande efter medelberäkning 59 å 60 Tunnland på hvarje fullt
förmedladt hemman, hvilken ungefärliga åkervidd per hemman också torde vara den,
som inom detta Län i verkligheten vanligast förekommer.
Vid undersökandet i hvad mån den nu beräknade produktionen af spanmål och
potates kan anses lemna årligt öfverskott till afsalu, torde man kunna, med hänsigt
dertill att äfven städernas jord lemnar icke obetydlig afkastning, anse konsumtionen
af landels skörd vara inskränkt till en befolkning af endast 200,000 menniskor, af
hvilka efter medelberäkning hvar och en till sin föda årligen förbrukar:
Hvete jV:dels tunna eller tillsammans 6,250 Tunnor.
Råg l|:dels d:o d:o 233,333 »
Korn i d:o d:o 100,000 »
Ärter jV:dels d:o d:o 6,250 »
Summa säd 345,833 Tunnor,
och Potates 1 Tunna eller tillsammans 200,000 Tunnor.
Antager man vidare, att till kreaturens utfodring användes årligen omkring halfva
hafre- och blandsädsskörden eller 44,270 Tunnor samt af potatesskörden 75,023
Tunnor, så skulle Länet utöfver egen konsumtion hafva att aflåta;
Hvete . .
. 8,756
Tunnor . . .
värde
å
16
R:dr:
B: ko
R:dr
140,186.
Råg . . .
30,429
))
»
å
12
R:dr:
»
»
365,148.
Korn . .
55,023
))
»
å
9
R.dr:
»
»
495,207.
Hafre och
Blandsäd
40,000
))
»
å
6
R:dr:
»
»
240,000.
Arter . .
Summa
5,460
139,668
»
Tunnor säd.
»
å
12
R:dr:
»
»
65,520.
Potates . .
100,000 Tunnor
»
å
2
R:dr:
»
»
200,000.
Summa försäljningsvärde B:ko R:dr 1,506,061.
Berättelse öfver Calmar Län för åren 1851—1855. n.
18
Sådant, ungefärligen, skulle förhållandet måhända hafva varit under de sednast
förflutne fem åren. om icke bränvinsbränningen hade medtagit eft så stor del af landets
öfverskott utaf spanmål och potates. Med undantag af de sednaste 2:ne åren,
då denna rörelse var betydligen inskränkt, kan antagas, att dertill användts minst
hälften af den säd och nästan all den potates, som Varit öfrig efter fyllandet af landets
verkliga behof. Men om bränvinsproduktionen kunde alldeles försvinna eller
nedbringas till en obetydlighet, så synes det uppenbart, att detta Län, under fortsatt
utveckling af dess framåtskridande jordbruk, skulle inom en icke aflägsen framtid kunna
efter medelmåttig skörd årligen till andra orter afsätta minst 150,000 Tunnor spanmål
och 100,000 Tunnor potates. ,Ensamt från Öland, som utgör endast 12 qvadratmil,
hafva under sednare åren årligen försålts 70 å 80,000 Tunnor säd, och
det ehuru ön för eget behof förbrukar betydliga sädesqvantiteter dels till bröd åt en
befolkning af 33,500 menniskor och dels till hjelp vid utfodring af kreaturen, hvilka
i saknad af höfoder lefva hufvudsakligen af halm och säd, så länge de ej gå på
bete.
För bedömmandet i öfrigt af spanmåls-exportens verkliga belopp saknas erforderlige
materialier. Väl har jag vunnit den upplysning, att från Länet afskeppats till
utrikes orter:
Tunnor
Summa
Hvete
Råg
Korn
Hafre
Tunnor
år 1851 i . .
10
-
- ■ ■
10
» 1852
—
—
15
—
13
» 1853
—
2,040
1,435
—
3,475
» 1854
1,400
18,739
4,459
274
24,872
* 1855
. .
340
40,694
10,289
1,528
52,851
Summa
1,740
61,483
16,198
1,802
81,223
Hvarifrån bör afdragas en under alla
fem åren sammanräknad import af
186
1,303
799
24
2,312
Så att öfverskottet utgör
1,554
60,180
15,399
1,778
78,911
10
men deremot har det icke kunnat utrönas till hvad belopp spanmål från detta Län
afyttrats till andra inrikes orter, dels sjövägen från landthamnarne och dels landvågen
till angränsande Län. Ej heller är det tillförlitligt, att all den ofvanupptagne till ut-*
landet exporterade säd varit skördad inom detta Län, hvilket, hvad de två sednare
årens skeppning angår, så mycket mindre varit händelsen, som kändt är, att under
nämnde år icke obetydliga partier råg blifvit till Calmar Läns städer och köpingar
nedförde från Ostra delen af Jönköpings Län, en landsort, som tillförne vanligen
måst härifrån köpa en del af sitt sädesbehof. Med full säkerhet kan dock antagas,
att detta Län under hvartdera af de nästförllutne två åren afvttrat till andra in-och
utländska orter minst 100,000 tunnor spanmål årligen och det till ganska höga försäljningspris,
hvilket förhållande väsendtligen bidragit till den öfver allt märkbara förkofringen
i jordbrukarens ekonomiska ställning och äfven föranledt, att jordegendomarnes
saluvärde under några få år ökats med omkring 50 procent.
Under ifrågavarande fem år har markegångsvärdet å de allmännast förekom
mande
sädessorter varit inom Länets fasta land följande:
År
Hvete
pr Tunna.
Råg
pr Tunna.
Korn
pr Tunna.
Afradssäd,
i råg och
i korn,
pr Tunna.
Hafre
pr Tunna.
B:ko
185
1852
1853
Rdr
11
11
16
13
20
sk.
32
16
32
16
rst.
Rdr
10
9
11
10
13
sk.
8
16
40
rst.
Rdr
8
8
9
7
10
sk.
16
rst.
Rdr
9
8
10
8
11
sk.
36
8
32
44
rst.
Rdr
4
4
4
4
6
sk.
40
24
rst.
1854
1855
16
—
Summa
73
—
54
16
42
32
—
48
24
—
23
16
—
eller i medeltal för hvarje år
14
28
10
10
41
7
8
25
7
9
35
7
4
32
—
Dessa markegångspris, som blifvit bestämda i början af November, då sädesprisen
vanligen ännu icke nått sin högsta höjd, hafva i allmänhet varit lägre, än de
pris, som spanmålen vårtiden betingat å de större saluplatserne.
På Öland har nu, såsom alltid tillförne, markegången å råg och hafre varit
något lägre än på fasta landet. Hvad Öländska kornet angår, så är det fullt ut
20
lika godt som det Småländska. Ölandsrågen deremot är med få undantag både lättare
än Smålandsrågen och äfven blandad med en art lök, som gör den mindre begärlig
till skeppning och föranleder, att denna vara vid handel vanligen står 10 procent
lägre i pris än den bättre råg, som skördas på fasta landet. Likaså är Ölandshafren
mindre vigtig och värderad än den Småländska.
År 1855 funnos inom Länet följande antal sockne-spanmålsmagaziner:
Fögderier.
Antal
Magaziner.
Fond af di-  verse spanmål.
Tunnor.
Tjusts
15
2,447
Tunaläns med flera häraders
9
1,295
Norra Möre m. fl. d:o
13
1,870
Södra Möre
12
2,981
Ölands Norra Mots
7
922
Summa
56
9,515
Inom Ölands Södra Mot finnes icke något sockenmagazin. År 1850 hade
Länet 59 magaziner med en spanmålsfond af 9,719 Tunnor säd. Magazinernas antal
har således minskats med tre stycken och fonden med 204 Tunnor. Dessa inrättningar
fortfara att vara beräknade mera på den räntevinst, som genom sädens
utlåning kan erhållas, än på beredandet af undsättning vid tillfällen af spanmålsbrist.
De äro i sjelfva verket ej annat än spanmålsdiskonter, som under vårtiden utlåna säd
mot förbindelse för låntagaren att mot slutet af året återbetala säden med tillägg af
2, 3 eller 4 kappars ränta å hvarje tunna. Denna icke obetydliga räntevinst användes
vanligen till socknens kommunala utgifter och man beflitar sig derföre i allmänhet
om utlåning hvarje år af magazinets hela fond, utan att tänka på möjligheten
att nästa skörd blifver otillräcklig. Låntagare saknas sällan; ty både bland den besutne
allmogen och synnerligast bland torpare och inhyseshjon finnas alltid personer,
som med begärlighet omfatta tillfället, att få en ögonblicklig förlägenhet afhjelpt genom
anticipation på en oviss framtid. Under vanliga förhållanden äro icke heller betainingsvilkoren
hårda* ty dels sker utlåningen i vinlerlegad och torr säd, hvaremot
återbetalningen äger rum under en årstid, då spanmålen ännu ej hunnit att fullkorn
-
21
ligt hoptorka, och dels händer oftast, att sädesprisen, höga om våren, falla mera eller
mindre efter fulländad skörd; hvarföre också mången lånar ur magazinct icke för att
sjelf förbruka spanmålen, utan för att genom densammas försäljning åtkomma penningar
för någon tid, under beräkning att till hösten kunna uppköpa annan säd för
ringare pris, men stundom händer dock, att en missgynnande skörd uppjagar spanmålsprisen
redan på hösten, då återbetalningen skall ske, i hvilket fall lånens indrifning
är förenad med mycken svårighet och ofta erfordrar lagsökning. Under sådane
förhållanden eller då missväxt och spanmålsbrist inträffat, visar det sig mest
uppenbart att magazins-anstalterne, såsom de nu äro inrättade, icke uppfylla sitt
ursprungliga ändamål, att vara en hjelp i nöden. De hafva utlånat sina förråd redan
på våren, då förhoppningarne på årets skörd ännu voro lofvande, och de stå tomma
vid den tid, då missväxten är gifven och behofvet påkallar undsättning. Visserligen
fyllas de åter under vintern, för att påföljande vår ånyo börja sina utlåningar; men
hvad då utlånas är icke besparingar från den goda tiden, utan insamlingar från en
redan förut otillräcklig skörd, hvars tillgångar ingalunda ökas derigenom, att en del
deraf någon tid förvarats å magazinet.
Skiftesverket i Länet fortgår i allmänhet med drift och ordning. De af Länets
Landtmätare, som gjort sig kände för skicklighet och flit, sakna icke sysselsättning
och anlitas stundom i den mån, att de måste afsäga sig en och annan förrättning.
Allmogen inser mer och mer fördelarne af laga skiften och omöjligheten att kunna
ändamålsenligt sköta jorden, så länge ägorna äro sammanblandade. De större byarne,
synnerligast på slättlandet, äro derföre nu nästan allmänt sprängde genom skiften och
deraf föranledda utflyttningar. De härmed förenade, kostnader hafva varit betydliga;
men sedan några år förflutit och första uppoffringarne hunnit glömmas eller genom
bättre skördar återgäldas, hörer man sällan någon klagan öfver de olägenheter, som
skiftet under sjelfva pågåendet oftast medför. Man förlikar sig snart med sitt nya
läge och beflitar sig om att göra det så vinstgifvande som möjligt. Härigenom, och
då skiftesläggningen ofta gör det nödvändigt, att lemna ouppodlad men odlingsbar
mark i utbyte mot gammal åker, framkallas många odlingsföretag, hvilka eljest måhända
ännu i långa tider ej skulle blifva påtänkta eller utförda. Skiftena bidraga
således i sin mån till landets uppodling, på samma gång som de, genom lotternas
afskiljande, göra jordbrukaren mera oberoende af sina grannar och genom bostädernas
spridning gifva bygden ett trefligare utseende, än förut.
Resultaterne af si st förflutne fem årens skiftesförrättningar äro följande:
22
Skifteslagens
Delägare,
Antal
sammanräknade
som
afslutade
laga
Förmed-
Ägorymd
fått
utflyttat
skiften.
lade hem-
i tunn-
qvar-
till nv
mantal.
land.
bo.
boplan.
år 1851
57
49i
29,123
160
89
» 1852
55
81J
35,664
215
120
b 1853
51
73f
41,256
218
91
» 1854
52
43
25,714
130
79
» 1855
34
50
28,434
257
58
Summa
269
2971
160,191
980
437
Af allmänna medel hafva under samma år lemnats understöd till åboer, som i
följd af laga skifte utflyttat, till följande belopp, nemligen:
år 1831 Banko R:dr 2,488: 23. —
» 1852  » » 4,948: 29. 4-
» 1853  » » 3,598: 43. 9.
» 1854  » » 5,418: 30- 1.
» 1855  » » 4,968: 40. 6.
eller tillsammans Banko R:dr 21,423: 24. 8.
Bränvinsbränningen har, under den tidrymd, som utgör föremål för denna min
underdåniga berättelse, undergått en väsendtlig förändring. Denna näring har nemligen,
i följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Förordning den 18 Januari 1555, upphört
att vara, hvad den fordom var, ett nästan allmänt bihang till jordbruket, hvilket
ansågs derförutan knappast kunna äga bestånd. Förra årets erfarenhet har på ett
särdeles tillfredsställande sätt ådagalagt, att jordbrukets framgång är af bränvinsfabrikationen
alldeles oberoende. Det måste likväl medgifvas, att den genom nyssnämnde
nådiga författning anbefallda, genomgripande reform i bränvinsindustrien trädde
i verkställighet under en för densammas utförande gynnsam konjunktur, då landtmannen
fann en lätt och förmånlig afsättning för allt hvad jorden afkastade, utan
att behöfva anlita den gamla utvägen att förvandla sina jordbruksalster i bränvin.
Denna reform var också på ett välgörande sätt förberedd genom de redan år 1854
vidtagne betydliga inskränkniDgarne i bränningstiden, som hade till följd, att det årets
23
tillverkning, åtminstone här i Länet, icke uppgick till mera än en tredjedel af den
förut vanliga qvantiteten och endast obetydligt öfversteg 1855 års tillverkningsbelopp.
Isen har nu blifvit bruten, de gamla fördomarne gradvis håfne och en allmännare öfvertygelse
vunnen derom, att bränvinsbränningen, obestridligen ur moralisk synpunkt
skadlig, icke heller är i ekonomiskt hänseende nyttig för landet. Det blifver mer och
mer klart, att demina industri hade gifvit vårt jordbruk en skef riktning. Den hade,
det är sannt, verksamt bidragit till landets uppodling; men sådant hade skett på bekostnad
af de naturliga medlen till ladugårdens underhåll och följaktligen äfven med
minskning af utvägarne att vidmakthålla åkerjordens produktionskraft. Man hade
förbisett den af naturen sjelf anordnade vexelverkan emellan jordbruket och boskapsskötseln,
som gör dessa begge modernäringar i den mån af hvarandra beroende, att
den sednares framgång är ett oeftergifligt vilkor för den förras varaktiga förkofran,
hvilken sedan åter å sin sida verkar till den andras vidare uppkomst. Bränvinstillverkningens
affall, dranken, gaf såsom utfodringmedel icke full ersättning för det stråeller
rotfoder, som från de stora potatesfälten bort komma ladugården tillgodo och
pä den vägen lill gödningsämnen förvandlas. Följden af allt detta hade blifvit, här
som annorstädes i riket, att ladugårdsskötseln låg i förfall under det man prisade
jordbrukets skenbart stora framsteg. Man aflägsnade sig allt längre och längre från
de tider, då Sverige var i stånd att till utlandet afyttra icke blott säd, utan äfven
betydliga qvantiteter viktualier, och man hade i stället kommit derhän, att boskapsskötselns
alster, såsom smör, ost, talg, kött, fläsk, hudar m. m., långt ifrån att utgöra
allmänna exportartiklar, tvärtom årligen importerades i en myckenhet och till ett
värde, som ansenligt nedtyngde rikets handelsvåg. Öfvergången till ett bättre tillstånd
har nu lyckligtvis inträdt. Den omtänksamme jordbrukaren finnér i sin ladugård
det fält, der han kan och bör hemta ersättning för bränvinsbränningens tvätydiga
vinst. I denna riktning ligger för honom otvifvelaktigt en vacker och lockande
framtid, för hvilken det är väl värdt att arbeta. Ladugårdens alster äro mindre
än jordbrukets underkastade de prisförändringar, som konjunkturen framkallar. På tre
å fyra månader mognar säden och denna korta tid är således tillräcklig att från en
föregående brist skapa ett allmänt öfverflöd och, i följd deraf, bringa varan i vanpris;
men lika många år erfordrar boskapen, för att mogna till förmåga att lemna
påräknad afkastning. Kreaturs-stammarne kunna icke i hast förökas. Deras småningom
skeende förkofran motsvaras af en stigande konsumtion och väl har man många exempel
på stora förråder af säd, som, osäljbara i följd af saknad efterfrågan, måste gömmas
från det ena året till det andra, men aldrig hör man talas om svårigheten att afyttra
ladugårdsprodukter till sådana pris, som gifva producenten en skälig behållning.
24
Förhållandet med bränvinsbränningen under åren 1831—54 inhemtas af följande
tabell:
Rrännerier d
eld
rifne med
ånga
Sammanräknad
skatt.
Banko
Produktion, be-  räknad efter
grunderne i 28
§ af 1845 års
Kongl. Förordn.
antal
pannor
sammanräk
nåd rymd,
kannor
antal
pannor
rymd,
kannor
R:dr
sk.
r.
Kannor,
år 1851
2,342
46,506
17
318
18,451
24
2
1,171,000
» 1852
2,454
43,756
20
266
15,589
40
—
1,211,000
» 1853
2,285
43,681
18
223
15,963 38
1
1,085,000
» 1854
2,005
36,049
14
205 |
4,569 27
3
314,000
Den i sista kolumnen af denna tabell upptagna tillverkning, beräknad efter de
i 1845 års nådiga förordning antagne grunder för beskattningen, är uppenbarligen
lägre, än den verkliga produktionen. Utan fara för öfverdrift kan Länets årliga bränvinstillverkning
under de tre åren 1851—53 skattas till två millioner kannor i medeltal,
hvaraf, då skatten för samma år utgjort per medium 18,000 R:dr, skulle
följa, att hvarje kanna bränvin icke kostat i tillverkningsskatt mera än omkring 5
r:st. Banko, eller ungefär j5:del af hvad den nu utgör.
År 1855 idkades bränvinsbränning inom detta Län
uti 13 ångbrännerier med en sammanräknad tillverkning af 255,823^ kannor,
uti 222 mindre brännerier d:o d:o d:o 130,197f d:o.
Summa tillverkning 386,021? kannor,
som inbringade i skatt 128,673 R:dr 40 sk. Ranko.
Att tillverkningen likväl i verkligheten var större än hvad här är uppgifvet, kan
slutas af det kända förhållande, att de mindre bränneriernas icke kontrollerade produktion
vanligen med 50 å 100 procent öfverstiger den i författningen beräknade
afverkningsförmåga.
Enligt de till Statskontoret efter hvarje års skörd insände berättelser om årsväxten
i Länet har densamma under nedannämnde år utfallit på följande sätt:
25
Hvete. Råg. Korn och Vårsäd. Potates.
1851 6:te kornet. 6:te kornet. 5:te å 6:te kornet. 6:te kornet.
1832 6:te „ 6:te „ 3:dje kornet. 6:te ,,
1853
4:de „ 5:te „ 5:te „ 8:de „
1854
7:de „ 6:te „ 6:te „ 6:te „
1855
6:te „ 6:te „ 5:te ., 7:de ,,
Nämnde berättelser kunna, i ett Län af så stor utsträckning och af så olika
beståndsdelar som detta, hvarken vara alltid grundade på Länsstyrelsens egna iakttagelser,
eller fullt tillämpliga för alla delar af Länet. 1 förra hänseendet förekommer,
att berättelserna som afgifvas vid en årstid, då endast obetydligt af grödan blifvit
aftröskad och ännu mindre deraf hunnit torgföras, måste hufvudsakligen rättas
efter de från socknarne och fögderierne inkomne uppgifter, som åter leda sitt ursprung
från yttranden af jordbrukare, i hvilkas interesse det torde ligga, att låta
skörden synas mindre ymnig än den i verkligheten varit, och hvad angår ett och
samma total-omdömes tillämplighet på hela Länet, så är det naturligt, att väsendtliga
afvikelser måste härflyta af de många olikheter, som i afseende på klimat, jordmån
och öfriga naturförhållanden förete sig emellan särskilda trakter af Länet. Det
är också ett af erfarenheten bekräftadt rön, att tillfälligheten af en klen skörd i
någon viss trakt oftast utöfvar å allmänna meningen om skörden i det hela ett
större inflytande, än som åstadkommes af ymnig gröda inom orten för öfrigt, eller
att den partiella bristen omtalas vida mera, än öfverflödet eller tillräckligheten i det
hela. I följd af dessa omständigheter och med fästadt afseende på de ansenliga qvantiteter
spanmål och potates, som dels blifvit förvandlade till bränvin och dels afyttrats
till andra orter inom och utom riket, tror jag mig kunna antaga, att Länets
skörd, betraktad i sin helhet, icke under något af ifrågavarande fem år utfallit missgynnande,
utan i allmänhet varit, om än icke god, åtminstone fullt medelmåttig.
Detta omdöme torde icke böra jäfvas af de under hela denna tid, synnerligast de
två sednare åren rådande höga sädespris, hvilkas uppjagande haft sin egentliga orsak
uti spanmålens dyrhet på den utländska marknaden. Det lyckliga förhållande har
jemväl ägt rum, att Länet icke under dessa fem år behöft någon allmännare undsättning
från Statens sida. Endast två socknar hafva deraf varit i behof, nemligen
Söderåkra år 1853 och Thorsås 1854. Begge dessa socknar, belägne utmed Blekingska
gränsen, hafva i förhållande till deras betydliga folkmängd så ringa åkerjord,
att de äfven i goda år måste köpa säd, och de äro äfven bebodda af ett mer än
vanligt stort antal sådane personer, som sakna annat näringsmedel än deras arbetsBerällelse
öfver Calmar Län för åren 1851—1855. 4
26
kralt. Hvardera socknen erhöll undsättning af Två Tusen Riksdaler Banko såsom
lån, och dessa lån voro vid 1855 års slut återbetalda med undantag af ena hälften
utaf det, som Thorsås socken erhållit. Åboerne i Sigislaryds by af Madesjö socken,
hvilkas gröda blifvit år 1852 förstörd af hagel, erhöllo likaledes ett undsättningslån
å Sex Hundra Riksdaler Banko, som i stadgad tid återbetalades.
Priset på körslor och dagsverken är, vid bedömandet af jordbrukets tillstånd,
en icke likgiltig omständighet, ty då jordbruket är den näring, som mest af alla
sysselsätter dragare och arbetare, så måste nämnde pris i väsendtlig mån betingas af
den större eller mindre ifver och ansträngning, hvarmed jordbruket bedrifves. På
följande sätt har markegångsvärdet å den råa arbetskraften stigit:
Elt öke- Ett mans
dagsverke.
dagsverke.
185
1852
1 „ 8 „
24 „ „
1853
1 „ 8 „ „ 24 „ „
1854
1 ii 12 ,,
24 ,, ,,
1855
1 >* 20 ,,
32 ,, ,,
Dessa pris motsvara dock icke de verkligen gångbara. Under de sednare åren har
åtminstone sommartiden ett ökedagsverke i allmänhet icke kunnat erhållas för mindre
än 1 R:dr 32 sk. å 2 R:dr eller ett fullgodt mansdagsverke i skördetiden billigare,
än 40 sk. Banko.
Ungefär samma stegring har visat sig i de vanliga tjenstehjonslönerna. Dagspenningen
för en duglig timmerman eller murare har från 32 sk., som den förut i allmänhet
utgjorde, uppgått till 1 R:dr Banko och deröfver. Denna ansenliga förhöjning af
alla slags arbetslöner har också varit ett nödvändigt vilkor för arbetsfolkets förmåga
att kunna berga sig under tider, då både säd och solvelvaror fördyrats med 50 ända
till 100 procent.
I sammanhang med frågan om jordbruket torde någon uppmärksamhet böra
lemnäs åt en af dess utgreningar, trädgårdsskötseln. Pä högst fä ställen, utom i
städernas närmaste grannskap, har denna handtering antagit arten af näring eller egentligt
försörjningsmedel. Pä de liesta herregårdar använder man visserligen till trädgård
ett eller stundom ett par tunnland jord, men produktionen inskränker sig,
med få undantag, till hushållets eget behof af jord-, rot- och trädfrukter, utan att
afse någon försäljning deraf till andra. Afven vid allmogens bostäder är ofta in
hägnad
en mindre jordtäppa, som, utan att kunna kallas trädgård, bär det anspråkslösare
namnet kålgård, och beväxt med några bärbuskar samt ett eller annat frukt
-
27
träd, begagnas till odling af rot- och hvitkål, sommar-potates, morötter och några
andra allmännare trädgårdsväxter. Men dessa anläggningar öro både inskränkta till
omfånget och i allmänhet mycket vanvårdade, hvartill orsaken får sökas uti en, med
brist på håg för trädgårdshandtering, förenad allmän okunnighet i detta yrke. Väl
finnes uti 4 § af 1842 års nådiga Stadga om folkundervisningen intagen en föreskrift,
som alser att i folkskolorna bereda undervisning äfven i trädplantering och
trädgårdsskötsel; men då denna föreskrift ej är ovilkorlig, har den nästan ingenstädes
blifvit iakttagen. Allmogen är märkvärdigt liknöjd för den både prydnad och nytta,
som plantering af fruktträd kan bereda. Ofta ser man på böndernes hemman stora
och ståtliga boningshus, men det är sällsynt att finna dessa omgifne af planterade
träd. I detta afseende står den besutne allmogen nästan efter innehafvarne af mindre
jordlägenheter och backstugusittarne, hvilkas låga kojor icke så sällan prydas af
fruktträdsplanteringar. Orsaken till allmogens liknöjdhet för trädplanteringar är ej
lätt att angifva. Den torde ligga till en del i svårigheten att erhålla dugliga träd
till utsättning och till en del äfven i obenägenheten att vidkännas besvär och kostnad,
för att bereda en skörd, som först efter flera års förlopp hinner att mogna.
Bland de få bättre trädgårdar i Länet uppgifvas de, som finnas på Em hos Baron
Ulfsparre och på Fliseryd hos Ryttmästaren Nordenankar. På dessa ställen äro anlagde
större trädskolor, hvarifrån unga fruktträd till betydligt antal årligen försäljas.
Det vore särdeles nyttigt, om sådane trädskolor blefve mera allmänt anlagda, så att
inom alla trakter af Länet yppades en nu ofta saknad utväg att för billigt pris och
utan långväga hemtning få köpa träd, passande till utplantering.
Boskapsskötseln. Uti nästföregående afdelning, elier den om jordbruket, har
jag, af ämnenas nära gemenskap, blifvit föranledd att orda äfven något om boskapsskötseln.
Att denna näring ännu står inom detta Län på en allt för låg ståndpunkt
är en beklaglig sanning, ehuru det måste medgifvas, att glädjande tecken till förbättring
börja visa sig.
Under det landthushållningen länge fortgått i ensidig riktning, med hufvudsaklig,
om ej uteslutande beräkning på ökad produktion af säd och potates, har man
lemnat å sido ladugårdens nödvändiga behof af foder och sommarbete. Den bördigaste
ängen och den jemnaste betesmarken erbjödo de lättaste odlingstillfällen och
dessa blelvo ock företrädesvis begagnade. Motsvarande insåningar blefvo sällan verkställde,
och kreaturen mäste derföre nöja sig med mindre och sämre hö samt magrare
bete, än förut. I liera hänseenden har detta missförhållande verkat menligt på
Länets ladugårdsskötsel. Kreaturen halva försämrats och afknstningen blifvit ringare.
i ... . ” ”
Allvarliga bemödanden lörete sig dock till införande af ett bättre system. På
de fleste större egendomar har man pä de sednare åren sökt att ställa cirkulations
-
28
bruket af den odlade jorden på ett sådant satt, som kan bereda en rikare fodertillgång.
Exemplet verkar välgörande och vinner småningom efterföljd äfven hos allmogen.
Insåning med klöfver och timotej blifver mer och mer allmän, hvilket
till en del kan slutas deraf, att härvarande köpmän årligen sälja ökade qvantiieter
af utländskt klöfverfrö. Någon del af trädan insås icke sällan med hvitklöfver, för
afbetning. Rofvor och kålrötter börja att finna ett allmännare begagnande till utfodring.
Ängsvattning genom öfversilning har på åtskilliga ställen blifvit företagen
eller är under förberedning. Bland sådana företag i större skala nämnas de, som
blifvit utförde på egendomarne Forssby och Ed i Norra Tjusts samt på Köhlby i
Södra Möre härad. Man beflitar sig också mångenstädes om kreatursracens förbättrande,
genom anskaffande af goda afvelsdjur. Äfvenledes har man börjat egna mera
omsorg åt kreaturens skötsel och fodring. Större mejerier saknas väl ännu, men ett
sådant är under anläggning vid Bo landtbruksskola.
På de bemödanden, som sålunda i detta hänseende visa sig, grundar jag den
förhoppning, att ladugårdsskötseln, denna vigtiga del af landthushållningen, skall inom
en icke allt för långt aflägsen framtid resa sig ur sitt hittills varande förfall och gifva
resultater, fullt motsvarande de rika medel, som naturen här i orten lemnat till denna
närings utvecklig och förkofran.
Enligt de från fögderierne inkomne uppgifter skall antalet af underhållne kreatur
hafva varit följande:
Under åren Under åren
1848-50 1851—55
Hästar 21,345
. 18,889.
Oxar  27,733  33,631.
Kor  37,924  63,671.
Ungboskap  31,086  26,664.
Får  90,907  106,102.
Svin  53,340  36,598.
Getter  575  529.
Af dessa uppgifter vill det synas, som skulle en betydlig minskning hafva uppkommit
i antalet hästar och ungboskap, men en ännu större ökning hafva ägt rum
i afseende på antalet af oxar, kor, får och svin. Skiljaktigheterna äro för stora för
en så kort tidrymd och kunna svårligen förklaras med annat än uppgifternes oriktighet.
Om emedlertid på uppgifterne för åren 1851—55 grundas en jemn fördelning
emellan Länets 3,365 hemman, så befinues, att af de underhållna kreaturen skulle
på hvarje fullt hemman ungefärligen belöpa omkring:
29
6 Hästar,
10 Oxar,
19 å 20 Kor,
8 Ungnöt,
31 å 32 Får,
oell 11 Svin,
hvilken beräkning synes vara snarare för hög, än för låg.
Länets produktion af ladugårdsalster har hittils, betraktad i sin helhet, knappast
fyllt det egna behofvet och åtminstone lemnat föga öfrigt till afsalu åt andra
orter. Det är väl sannt, att icke så obetydliga qvantiteter ull samt äfven smör och
ost årligen från Länets stapelstäder, köpingar och landlhamnar afsändas lill Norrköping
och Stockholm, men om från sammanräknade värdet af denna skeppning af
drages
det belopp, som här i Länet årligen utbetalas för viktualier, hitförda från
Kronobergs och Jönköpings Län, så skall troligen föga eller ingen behållning qvarstå.
Markegångsvärdet å ladugårdsprodukter har, beräknadt i Bankomynt, varit följande
:
År
1851
År
1852
År
1853
År
1854
oo
Ot -1
Ctt
I me-  deltal
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
r.
1 Lisp. Smör. . .
5
24
5
40
6
—
6
16
7
—
6
6
5
1 d:o Ost . . .
2
32
2
44
3
—
3
16
4
—
3
8
10
1 d:o Fläsk . . .
3
16
3
16
4
—
4
8
5
—
3
46
8
1 d:o torrt Kött.
2
—
1
42
1
24
2
4
3
6
2
5
7
1 d:o Talg . . .
5
—
4
38
5
—
6
32
7
—
5
33
2
En Oxe om 15 lisp.
26
32
25
—
20
—
40
—
50
—
32
16
—
En Ko
16
—
15
—
13
16
26
32
33
16
20
41
7
Ett Svin
12
—
12
—
13
16
16
32
20
—
14
38
5
Ett Får
3
—
3
—
2
32
3
16
5
16
3
22
5
Ett Lamm ....
1
24
1
24
1
16
1
32
2
32
1
35
2
Dessa pris hafva dock i verkligheten eller i allmänna handeln varit vida högre.
Godt smör t. ex. har under sednare året ofta gällt 8 R:dr Banko Lispundet och der
-
30
öfver. Likaså har färskt oxkött, åtminstone på Calmar torg, ända sedan förra året
hållit sig i pris af 3 R:dr 16 sk. å 4 R:dr Ranko per Lisp. Å söt mjölk har
priset här i staden länge varit i förhållande till årstiderna 8 å 12 sk. Ranko per
kanna. Dessa höga pris å alla slags alster af ladugården visa ingen benägenhet att
falla, och upphörandet af det krig, som stängde Rysslands hamnar, har på dem icke
haft någon tryckande inverkan.
Från hvad ofvanföre blifvit sagdt om den låga ståndpunkt, hvarå kreatursskötsel
inom detta Län länge sig befunnit, gifvas flera hedrande undantag. Främst ibland
dessa måste onekligen ställas Ottenby stuteri, hvilket under ledning af sin lika nitiske,
som insigtsfull chef fortgår i en ändamålsenlig utveckling. Förhållandet med
hästafvein derstädes har under ifrågavarande fem år varit följande:
Främmande
1
Det vid hvarje års slut
underhållna antalet
ston, be-  täckta af
Stuteriets
Försäljning af Hästar.
1
liing
star
äldre
Hästar
Föl och ung-  hästar
cn
c
3
oL
&*>
3
3'
CfQ
Antal
sålde
Sammanräk-  nade försälj-  ningssumman.
Hanko.
1
Moderston
Hingstar
[arbetshästar
årsföl
2:dra året
3:dje året
ii.
re
Q3o
-1
Oi
3
»
c"
os:
u:
oT
-s
W
G
(V
(&'
oT
o’
3
<X>
-3
=3
fD
äldre
Hästar
Unghästar
år
1851
46
6
6
36
38
31
16
179
66
123
3
22
7,382
»
1852
45
7
5
40
35
38
18
188
58
86
2
24
7,968
32
—
»
1853
45
6
5
36
39
34
19
184
72
89
3
30
10,104
—
—
»
1854
46
8
5
33
36
39
20
187
77
74
1
30
12.850
—
—
»
1855
48
9
5
31
33
36
17
179
81
116
5
33
17,022
32
—
Försäljningssumman för afyttrade hästar har årligen stigit i en progression, allt
för stor, för att tillskrifvas allenast den under sednare åren inträdda allmänna stegring
i hästpriset. En kraftigt bidragande orsak till det gynnsamma resultatet ligger
jemväl uti den, genom raceförädling och omsorgsfull vård, mer och mer förbättrade
beskaffenheten af de å stuteriet uppdragne hästar, hvilka år från år finna en ökad
efterfrågan och detta i den mån, att de personer, som från olika orter besöka hästauktionerne
på Ottenby, vanligen icke kunna erhålla ens hälften af det antal hästar,
som de önska köpa.
31
Antalet af de vid Ottenby underhållne fäkreatur och får samt de för afyttrade
kreatur influtne medel inhemtas af följande två tabeller:
Hornboskapen vid Ottenby.
år
Befintligt antal
H
C
3
.
C
O
H
W
o
CJQ
cr
o
C
3
"1
“1
-s
CA
FT
CD
-o
3
03
1831
1
39
44
62
166
1832
1
38
40
73
172
1833
1
34
37
72
164
1834
1
49
44
69
163
1833
2
36
42
63
165
Försäljning af Boskap.
CA
FT KU
CD CDO
"S s:
Sammanräkna-
nade försä
j"
FT Ä
-i
mngssumman
a
p 1
i Banko
-■*
R:dr
sk.
r.
13
587
6
14
635
32
—
24
769
14
19
1,101
11
—
14
1,044
34
8
Schåferiet vid Ottenby.
år
1851
»
1852
»
1853
»
1854
»
1855
Befintligt antal
Försäljning af Får.
Sålde
Sammanräknade
försäljningssum-  man i Banko.
Baggar
Tackor
Hamlar
Fjolårs-
Lam
Larn
S:ma.
Äldre
Får.
Larn
Sima.
Ridr
sk.
rst.
4
154
171
64
114
507
80
13
93
399
1
9
4
119
167
106
102
498
106
11
117
778
47
6
6
117
180
98
56
457
88
13
101
748
40
—
6
114
184
58
146
508
88
13
101
953
12
8
6
138
141
108
81
474
64
6
70
440
23
7
32
För öfrigt torde jag angående Ottenby Stuteri få i underdånighet meddela, dels
att årliga sädesproduktionen derstädes numera uppdrifvits till omkring tvä tusen tun
nor
diverse spanmål, hvilket är högst betydligt i betraktande deraf, att en stor del
af åkerjorden måste årligen insås med foderväxter för de många kreaturens behof,
dels att under dessa fem år blifvit vid Stuteriet uppförde två statfolksbvggnader af
kalksten under sticktak, en med grundmurad källare försedd byggnad, 180 alnar lång,
30 alnar bred och 9 alnar hög på vägg af sten under halmtak, hvilket sednare ännu
icke fullt färdiga hus, som tillika innehåller två tröskverk, är ämnadt att inrymma
kungsgårdens hela skörd både af säd och rotfrukter, samt dels att sammanräknade
beloppet af allt hvad som influtit för försålda hästar, fäkreatur, får, spanmål och ull,
i arrende för koladugården, afgifter för stobetäckning, betespenningar m. m. uppgått:
år 1831 Banko R:dr 13,973: 40. —
» 1832 . . ' ' ' • • • ' • » 8 8 18,273: 23. 6.
w 1853  » » » 18,684: 43. 1.
„ 1834
» » » 20,779: 38. 6-
och » 1835
8 8 8 25,675: 4.11.
Skogome. Näst jordbruket och måhända ladugårdsskötseln utgör skogshandteringen
detta Läns förnämsta näring och på fasta landet af Länet finnas trakter, der
denna handtering till och med utgör befolkningens hufvudsakligaste näringsmedel. Vid
detta förhållande och då, på sätt nedanföre kommer att ådagaläggas, exporten af skogsprodukter
från Länets stapelstäder årligen uppgår till ett värde af ungefär en million
Riksdaler Banko, synes det mig angeläget, att i denna min underdåniga berättelse
göra Länets skogshushållning till föremål för en, så vidt omständigheterna medgifva,
noggrann och fullständig undersökning.
I detta afseende torde jag till en början få underdånigst åberopa följande delar
af det yttrande, som jag nyligen afgifvit till den af Eders Kongl. Maj:t i nåder tillförordnade
Skogs-Komité,
»Hafvet skiljer detta Län i två hufvuddelar, fasta landet och ön Öland, hvilka,
»i afseende på jordmån, klimat och öfriga naturförhållanden, äro så väsendtligen olika,
»att de i en fråga af närvarande beskaffenhet måste hvar för sig betraktas.»
»Öland är ett långt, flackt kalkberg med tunn jordbetäckning öfver sin yta,
»men omgifvet på sidorna af låga landsträckor, bildade genom upplandning. Naturen
»synes icke hafva ämnat denna ö till något skogsbärande land; ty det jordlager, som
»betäcker största delen af dess yta, är allt för grundt, för att gifva tillräckligt ut
»rymme
åt större träds rötter. Fordom har likväl ön på vissa trakter icke saknat
»skog. Ända intill nästförflutne århundrade var en stor del af vestra kustlandet be
-
33
»täckt med vacker löfskog, hufvudsakligen af ek och hassel, äfvensom lundar af dessa
»och andra slags löfträd voro spridda pä vissa ställen af öns högslätt, der undan»tagsvis
något djupare jordbetäckning fanns öfver kalkllisan. I Högsrums socken
»och i trakten af Borgholm funnos äfven någi*a kronoskogar af furuträd och största
»delen af öns nordligaste socken, Böda, som består af lågt slättland med sandig jord»mån,
var beväxt med en ganska tät furuskog. — Men förhållandet har småningom
»betydligen förändrats. Den starka tillväxten af folkmängden, som nu, ehuru hälften
»af ön består af sä kallade Allvaren eller till odling odugliga betesmarker, uppgår
»till omkring 3,000 menniskor på hvarje qvadratmil, har nödgat till uppodling af
»nästan all dertill tjenlig jord och, då den omförmälda löfskogen i allmänhet växt i
»god och bördig jordmån, så blef den ilppoffrad för att utvidga åkerjorden. Endast
»en och annan herreman, boställs-innehafvare eller mera omtänksam jordägare har
»bibehållit några tunnland med löfskog beväxt jord, men de flesta hemmans-inne»hafvare
hafva icke ens så mycket skog, som erfordras till vedbränsle. Kronosko»garne
i medlersta delen af ön hafva, indelade i smärre lotter, blifvit under skatte»mannarätt
försålde, hvarefter skogen nästan totalt nedhuggits. Den enda skog af
»någon betydenhet, som numera finnes på Oland, är Böda kronopark, som upptager
»omkring Tio Tusen tunnland af Böda socken. Men äfven denna skog har, genom
»åverkningar och dålig hushållning under förflutna tider, blifvit mycket medtagen, så
»atl den nu innehåller nästan endast ungskog. Den är indelad lill trakthuggning
»och har, sedan nödige medel anslagits till Jägeripersonalens förstärkning, nyligen
»blifvit ställd under en väl ordnad, nitisk och omsorgsfull vård, genom hvars fort»farande
man kan hafva grundad förhoppning, att denna kronopark skall i en framtid
»komma att blifva både särdeles gagnelig för det skoglösa landet och inkomstgifvande
»för Statsverket. Kongl. Majit har äfven i nåder bifallit, att de hemman, som ligga
»utmed eller inom parkens yttre rågångar och nu genom sitt läge betydligt försvåra
»kronoskogens bevakning, må med skogsplanteringskassans medel småningom inköpas,
»för att med parken förenas, hvarmed en god början redan är gjord.»
»Länets fasta land har fordom varit mycket skogrikt och har ännu dess eget
»behof öfverstigande skogstillgångar. Skogen utgöres förnämligast af furu och gran,
»näst hvilka trädsorter björk och al äro de allmännaste, hvaremot eken nu före»kommer
mera sparsamt. Barrskogen är utbredd nästan i alla trakter af ifrågavarande
»del utaf Länet, med den skillnad likväl, att den lägre kuststräckan och de, i följd
»af en bördigare jordmån, till odling företrädesvis använda slätterne hafva i allmänhet
»endast smärre skogsparker, då skogen deremot är i stora sträckor spridd öfver de
»inre och högre trakterna af Länet, såsom större delen af Norra Tjusts härad, Westra
Berättelse öfver Calmar Län för åren 1851—1855. 5
34
»delen af Södra Tjusts och Tunaläns härader, hela Sefvedes, Aspelands och Hand»börds
härader, samt vestra delarne af Norra och Södra Möre härader. Oaktadt sko»garne
i sednare tider blifvit betydligt uthuggne, dels för att fylla krafven af en
»allt mer och mer stegrad export, och dels för att lemna rum åt årligen tilltagande
»odlingar; så torde likväl utan öfverdrift kunna antagas, att af Länets fasta land mera
»än halfva arealen ännu är beväxt med skog. En stor del, om icke den största, af
»denna skogsmark är af så bergig eller stenbunden art, att den 'icke gerna kan till
»åker uppodlas, hvarföre också, om än den i sednare tider öfverklagade skogsförö»delsen
skulle fortfara, detta Län likväl sannolikt icke komme att alldeles sakna skogs»trakter
eller sådan mark, som, då den icke kan bära annat än skog, endast behof—
»ver att, efter de större trädens borthuggande, vara under en viss tidrymd fredad,
»för att åter lemna en ny afkastning af mogen skog. Furuträdet i denna landsort
»anses vara af en särdeles utmärkt beskaffenhet samt hårdare och mera hållbart, än
»i de flesta af rikets öfrige delar. Allt efter jordmånens olika art, behöfver det
»100 till 150 år, för att uppnå fullkomlig storlek samt lemnar då ofta fyra till fem
»sågstockar. Största delen af den gröfre skogen sågas till enkla bräder, 1J tum tjocka
»och 6 eller i Norra delen af Länet stundom 7 alnar långa. Dernäst förekomma
»allmänast plankor af tre, mera sällan två tums tjocklek, 7 alnars längd och vanligast
»9 tums bredd. De i Länet befintliga sågverk hafva i allmänhet klen vattehtillgång
»och äro icke tillräcklige för aptering af det myckna virke, som utskeppas. Fyrsäg»ning
kommer derföre nästan aldrig i fråga, och en stor del af allmogens plankor,
»en vara, som på sednare åren stigit nära dubbelt i pris, befmnes ofta vara hand
»sågad
eller till och med på ena sidan blott med yxa afjemnad. Det är denna brist
»lalliga
aptering, som vållar, att plankor och bräder, synnerligast från södra och med»lersta
delen af Länet, stå på den utländska marknaden i ett lägre pris, än det Norr»ländska,
alltid fvrsågade virket, ehuru trädslaget i det sednare är af vida sämre be»skaffeuhet
än i det förra. Så förhåller det sig äfven med balkar och sparrar. Till»huggningen
deraf vårdslösas ända derhän, att endast en eller ett par alnar af den
»större ändan hugges i fyrkant och det öfriga af trädet lemnäs nära rundt. En icke ringa
»del skog har under sednare åren i form af ved exporterats från Länets hamnar till
»Stockholm samt Skåne och Danmark. Äfvenså har man under sednare tiden börjat
»att mera allmänt hugga sparrar och läkten, hvilkas höga pris i utlandet föranledt
»högst betänkliga förödelser af ung och omogen skog inom Hera trakter af detta
»Län. Blott från Calmar Tullkammaredistrikt utskeppades under sistlidet år 28,000
»st. sparrar under åtta tum samt 13,000 tolf ter läkten, hvilken skeppning förut»sätter,
blott under ett år och inom endast en viss trakt af Länet, en fällning af
»174,000 mer och mindre späda och omogna träd. För bedömande i öfrigt af den
35
»högt uppdrifna trädvaruexporten från detta Län, torde bora nämnas, att från Cal»mar
distrikt utskeppades nästlidne år, utöm andra trädvaror, 175,000 tolfter enkla
»bräder, 21,000 tolfter plankor och 28,000 st. balkar öfver 8 tum. För några få
»år sedan var allmänna priset på en tolft enkla 12-tums bräder 7 R:dr, men har
»sedan uppgått till 10 å 12 R:dr, likasom priset å en tolft tre-tums plankor under
»samma korta tidrymd stigit-från 10 å 12 R:dr till 16 å 18 R:dr, allt R:gs. Förr
»lönade det icke mödan att till afsalu förfärdiga plankor, bräder eller balkar af gran;
»men under sednare åren har äfven granvirket blifvit begärligt i handeln för den ut»ländska
skeppningen och betalas med pris, som med endast omkring 20 procent
»understiger det för furuvirket gällande, hvadan skogsproducenten således nu erhåller
»för sitt virke af gran i det hela högre betalning, än han för få år sedan undfick
»för enahanda gods af furu.»
»Hvad konsumtionen af skogseffekter inom landet angår, kari den, då man icke
»tager i betraktande det obetydliga, som erfordras till husgeråd och hvarjehanda redaskap,
hänföras under tre allmännare behof, nemligen af vedbränsle, gärdslefång och
»husbyggnadsvirke. Åtgången af ved ökas visserligen i bredd med folkmängden, men
»en icke obetydlig minskning deraf torde redan hafva uppkommit och vidare uppstå,
»dels genom inskränkningarne i bränvinsbränningen och dels genom ett ändamålsen»ligare
inrättande af eldstäderna. I de trakter, som ej hafva öfverflöd på skog, har
»det stegrade saluvärdet deraf ledt till en bättre hushållning med' bränslet, och på
»flera ställen använder man nu bränntorf, hvilket förr var nästan oerhördt inom detta
»Län. En betydlig mängd skog åtgår årligen till hägnadsvirke, dock nu måhända
»något mindre, än fordom, emedan stengärdesgårdar börja att allmännare anläggas.
»De förändringar, som sannolikt förestå i lagstiftningen om hägnadsskyldigheten, komma
»också otvifvelaktigt att minska åtgången af skog till gärdsle, åtminstone inom slätt»lands-trakterne.
Folkmängdens tillväxt i förening med stigande anspråk pä rymliga
»och beqväma bostäder ökar konsumtionen af skog till husbyggnad. Allmogens hus
»finner man numera oftast byggda i två våningar med flera rum, än som dagligen be»gagnas,
och dessa hus omgifvas icke sällan af smärre flygelbyggnader. Någon minskning i
»den betydliga skogsafverkning, som i och för bostäders byggande och iståndsättande
»erfordras, är icke att förvänta, förr än man lär att allmännare inse och uppskatta
»fördelarne af att bygga hus af sten eller murbruk.»
I den afdelning af mitt till nämnde komité afgifne betänkande, som afser besvarandet
af de utaf komitéen uppställde frågor, har jag yttrat, bland annat, följande
som här torde få i underdånighet åberopas:
»Hvad jag yttrat angående skogarnes beskaffenhet i allmänhet inom denna del
»af Länet gäller äfven i afseende på de publika hemmanens skogar med den förän
-
36
”dring endast, som föranledes deraf, att skogsfällning till afsalu icke är å sådane hem”man
i allmänhet lofgifven, hvarföre också torde kunna antagas, att skogen å boställen
och utarrenderade kronohemman är något mera sparad, än å hemman, som
”ägas af enskilde. Dock hafva odlingar och åverkningar äfven å de förra betydligen
”medtagit de fordom rikare skogstillgångarne.”
”Om skogsafverkningen fortfar i samma skala som hittills, så måste skogsbrist
”nödvändigt förr eller sednare uppstå i strandtrakterne af Norra Tjusts härad, i hela
”Södra Tjust, Misterhults socken af Tunaläns härad, hela Stranda samt Norra Möre
”och Södra Möre härader, hvilken skogsbrist likväl äfven i dessa trakter troligen icke
”skulle komma att sträcka sig längre än till byggnadsvirke, med fortfarande tillgång
”på nödigt gärdsle och vedbrand. I de öfrige delarne af Länets fasta land finnas
”så betydliga sträckor af sådan jord, som, oduglig till odling, frambringar endast
”skog, att man der icke gerna kan befara någon egentlig skogsbrist, så vida icke
”prisen på skogseffekter skulle ännu mera stiga eller jernvägar underlätta de svårigheter,
som nu förefinnas för nedforsling till kusten af sådane mindre värderika
”skogsprodukter, som det för närvarande icke lönar mödan att afverka och nedtrans”portera.
”
”Skogarne hafva synbarligen aftagit och detta särdeles under sista årtiondet.
”Orsaken härtill är förnämligast det, i jemnbredd med en ökad export, betydligt stegrade
pris å de flesta trädvaror.”
”En bidragande orsak till det omnämnda förhållandet är äfven de jemnt fortgående
”odlingarne, hvilka tilltagit i samma mån, som prisen å säd, potates och bränvin un”der
sednare åren stegrats.”
”Skogsförbrukningen för bergverkens behof är inom detta Län icke större, än
”att den, utan mehn för skogarnes bestånd, alltför väl kan fortfara, synnerligast i
”betraktande af de under sednare tider förbättrade och till skogsbesparing ledande
”methoder vid kolning och smide. Deremot är det uppenbart, att Länets betydliga
”trädvaruexport, om den komme att fortfara och ännu mera, om den komme att i
”samma progression sorn hittills ökas, ovilkorligen mäste småningom leda till brist på
”sådan skog, som är duglig till balkar, timmer, plankor och bräder.”
”Skiftesstadgans tillämpning har i två afseenden bidragit till skogsafverkningen:
”l:o genom nedfällning af sådan, på frånskiftad mark befintlig, ståndskog, för hvilken
”nye ägaren icke haft att lemna vederlag i annan skog och icke mäktat att gifva
”penningelösen, och 2:o genom behof af hustimmer till nya byggnader åt utflyttande
”åboer.”
”På sednare tider hafva ofta, särdeles i medlersta och södra delarne af Länet,
”skogshemman blifvit köpte endast i beräkning på nedhuggning och försäljning af den
37
”dugliga delen utaf skogen, likasom det ofta erfarits, att skogsägare sälja rättigheten
”att under vissa år afverka skogen å mindre parker. Begge dessa förfaringssätt hafva
”i betydlig mån bidragit till skogsförödelse, men det sednare har dock visat sig mest
”skadligt, i synnerhet då parkförsäljaren ej varit nog omtänksam att från den upplåtna
afverkningsrätten utesluta mindre eller omogna träd. Efter försäljning af
”skogshemman har det icke sällan inträffat, att köparen, sedan han genom skogsaf”verkningen
betalt hela köpeskillingen och deröfver, egnat sin tid och sina krafter
”åt jordens uppodling och förbättring, så att hemmanet nu anses äga högre värde
”än förut.”
”Högst få skogsägare hafva vidtagit åtgärder för skogssådd och plantering,
”men åtskillige ägare af större skogar hafva infört trakthuggnings-systemet med qvar”lemnande
af fröträd på afverkade trakter. Bland dessa må nämnas Majoren, Grefve
”C. Posse på Björnö, som äfven anmält sig till premium för omkring 50 tunnlands
”insåning med tallfrön.”
”Skogsbristen, der den redan inträffat eller synes förestå, kan egentligen icke
, ”sägas vara af något menligt inflytande på folkets hushållning i allmänhet eller jordbruket
i synnerhet.”
”Der skog blifvit afverkad på odlingsbara trakter eller på mark, som kunnat
”göras tjenlig till gräsväxt, hafva så väl åkerbruket som boskapsskötseln märkbart
”vunnit på skogens borttagande, och man har.ofta sett, att ägare af sådane hemman
”på slättlandet, som förr haft öfverflödig skog, nu berga sig bättre, än under den
”tid, då de nästan uteslutande sysselsatte folk och dragare med skogsbruket.”
”På folkets trefnad kan skogsbristen svårligen komma att utöfva något menligt
”inflytande, så länge den icke gått så långt, att skog saknas till busbyggnad och
”nödigt bränsle, hvilket på fasta landet af Länet icke är händelsen; och hvad folkets
”moralitet beträffar, så synes det vara uppenbart, att sysselsättningen med jordbruk
”och boskapsskötsel länder till dess befrämjande mera än skogsafverkuingen med thy
”åtföljande ständiga resor utåt farvägarne till städer och köpingar.”
”Både allmänna och enskilda skogar lida ofta af oloflig åverkan, och den mildhet,
hvarmed lagstiftningen i vårt land hittills bedömt detta slags förbrytelse, har
”otvifvelaktigt gjort sitt till, för att derifrån borttaga den vanheder, hvarmed lagen
”eljest velat stämpla olofligt tillgrepp af andras egendom. Såsom bekant är, har
”Svenska jorden fordom varit i allmänhet till den grad skogbeväxt, att skogen, långt
”ifrån att anses såsom en värderik egendom, som erfordrade skydd och vård, tvärtom
”betraktades såsom ett ondt, en emot odlingens framsteg sig uppresande fiende, hvil”ken
jordägaren bemödade sig att med eldens tillhjelp undantränga och förhärja.
”Ända sedan denna tid har den icke jordägande delen af landets befolkning på mångå
38
»ställen bibehållit en slags ärfd öfvertygelse, att skogen, i synnerhet å kronans jord,
»bör vara i viss mån tillgänglig för alla , synnerligast som den icke utgör någon pro»dukt
af menniskans arbete, utan framalstra s af en gifmild natur. DeD fattiges åt»gärd
att i närmaste skog till vedbränsle taga vindfällen eller till och med hugga ett
»och annat träd har derföre i allmänna folktron ännu icke fått karakteren af ett
»verkligt brott; men, i samma mån som skogstillgångarne blifva mera sparsamma och
»värderika, torde de också böra erhålla ett hittills saknadt skydd emot olofliga ingrepp
»i äganderätten, och det torde vara angeläget, att lagstiftningen snart uttalar ett kraf—
»tigt erkännande af den utan tvifvel rättsenliga grundsats, att oloflig åverkan på växande
»skog har naturen af stöld, likaväl som hvarje annat tillgrepp af nästans egendom.»
»En af de mest verksamma åtgärder för hämmande af den pågående och vi»dare
befarade skogsförödelsen vore otvifvelaktigt ett sä beskaffadt stadgande om ex»portförbud
eller hög utförseltull å läkten och sparrar under åtta tum, sora gjorde
»det omöjligt eiler åtminstone betydligen försvårade utskeppningen af dylikt virke,
»för hvars åstadkommande i högst betydliga qvantiteter många al Länets skogsägare
»nu årligen nedhugga en otrolig mängd ungskog, beräknande blott den ögonblickliga
»vinsten, utan afseende på de förderfliga följderne i framtiden.»
»Skogseffekternes i sednare tider högt stegrade pris har, såsom jag ofvanföre
»haft äran antyda, onekligen i främsta rummet bidragit till den för närvarande så
»starkt uppdrifna skogsafverkningen; men det torde ligga inom möjlighetens område
»att samma orsak kan i en mer eller mindre aflägsen framtid framkalla en helsosam
»reaktion. Det är nemligen icke otänkbart, att skogsprodukternas mer och mer ökade
»värde skall komma skogsägarne att inse, huru det är med deras eget sannskyldiga
»intresse förenligt att icke misshushålla med skogen eller sträcka den årliga afverk»nirigen
deraf utöfver gränsen för skogens bibehållande i oförminskad produktionsför»måga;
och då erfarenheten lärt, att alla slags trädvaror äro i jemnt stigande pris, sä
»torde den tid komma, då man med mera noggrannhet än nu vårdar sig om en så»dan,
mer och mer vinstgifvande inkomstkälla, och långt ifrån att medelst okloka
»åtgärder hämma utvecklingen af naturens egen på nytt födande kraft, tvärtom söker
»att befordra den genom frösådd och inplanteringar. I -dessa hänseenden göres dock
»behof af goda föredömen samt råd och anvisningar af upplysta och erfarne män.
»Särdeles nyttigt vore det derföre, om inom hvarje Län, hvarest, såsom här, skogs»kulturen
ar af större vigt, blefve anställde minst två af Staten tillräckligen allönade
»vetenskapligt bildade och examinerade skogsförvaltare, hvilka Kongl. Maj:ts Befall»mngshafvande
kunde äga att, efter ingående reqvisilioner, använda till enskilde per»soners
råd och biträde vid uppgörande af skogshushållningsplaner och verkställande
»af insåningar eller planteringar, dervid, likasom nu tillgår med Kongl. Landtbruks
-
39
»Akademiens Agronomer, erforderligt dagtraktamente kunde af reqvirenten godtgöras.
»Jag är fullkomligt öfvertygad, att så beskaffade kringresande instruktörer i skogs»hushållningen
skulle blifva inom detta Län särdeles välkomne och ganska mycket
»anlitade, äfvensom att deras undervisning, hvilken borde afse jemväl en lämpligar^
»aptering af det till skeppning ämnade virket, skulle blifva af ett väsendtligt och inom
»få år i märkbara resultater framstående gagn för Länets skogskultur.»
Enligt de från Tullkammarne i Calmar och Westervik inkomne uppgifter, har
exporten af de vanligast förekommande skogsprodukter från Länets stapelstäder, köpingar
och landthamnar till utrikes orter under följande år utgjort:
.
Plankor.
Bräder.
Balkar och
Sparrar.
Ek- och
Bokstäf.
Lathwood och
annan Ved.
Tjära.
år 1851
» 1852
» 1855
» 1854
» 1855
!
Tolfter.
11,557
14,405
20,703
40,376
33,171
Tolfter.
142,689
150,652
151,459
153,635
220,414
45,883
49,667
63,769
94,426
56,795
739,728
541,551
677,873
314,313
248,379
Famnar.
371
301
331
258
587
St. Lathwood.
95,562
91,122
6,253
Tunnor.
1,877
1,526
1,583
3,187
3,636
Summa
120,212
818,849
310,540
2,521,844
1,848
193,207
11,809
eller i medel-
tal årligen
24,042
163,770
62,108
504,369
370
58,641
2,362
Beräknas denna medelexport efter låga eller ganska medelmåttiga värden, så
kommer man för ett år till följande resultat:
24,042 tolfter plankor å 8 R:dr .  B:ko R:dr 192,336.
163,770 » bräder å 3J R:dr  » » 543,900.
62,108 st. balkar och sparrar å lf R:dr  » » 103,513.
504,369 st. ek- och bokstäf å 2 sk  » » 21,015.
370 famnar latlnvood och annan ved samt
38,641 st. lathwood, omkring  » » 14,000.
2,362 tunnor tjära, å 10 R:dr , » » 23,620.
Transport B:ko R:dr 900,384.
40
Transport B:ko R:dr 900,384.
Härtill kan läggas: export af läkten, årämnen, bandstakar, bark och beck
m. m., till ett årligt värde af minst ........... 20,000,
efter hvilken beräkning årliga skeppningen från detta Län af trädvaror till
utlandet kan anses hafva uppgått till ett värde af ...... , 920,384,
eller i det närmaste en Million R:dr B:ko.
Härvid kan anmärkas, att af de i denna skeppning inbegripne skogsprodukter
en icke ringa del är till Calmar Läns hamnar nedforslad från angränsande skogstrakter
inom Kronobergs och Jönköpings Län; men deremot må erinras, att i beräkningen
icke intagits den mängd trädvaror, som årligen härifrån Länet skeppas
till Skåne och andra inrikes orter, och hvilken är så betydlig, att den kan anses fullt motsvara
den del af ofvanberäknade export, som leder sitt ursprung från angränsande Län.
Med Böda kronopark på Oland har under sistförllutna år föregått en märkbar
förändring. Denna fordom rika och storväxta skog, som upptager en yta af öfver
40,000 tunnland, hade under lång tid varit utsatt för de mest oförsynta och djerfva
åverkningar, hvilka, i förening med en i öfrigt föga ändamålsenlig hushållning, till
den grad medtagit skogen, att densamma, om dessa förhållanden fått fortfara, skulle
säkerligen inom några få år hafva varit alldeles bortsköllad, till stor skada både för
Statsverket och för den skoglösa öns talrika befolkning. För att sätta en gräns mot
förstörelsen och tillvägabringa en bättre ordnad förvaltning, erfordrades i främsta
rummet en mera talrik och väl aflönad Jägeripersonal. I detta afseende har Eders
Kongl. Maj:t, med anledning af min derom gjorda underdåniga framställning, under
den 20 Juni 1833 i nåder bifallit och förordnat: att Skogs- och Jägeri-staten i
detta Län skall utgöras af en öfverjägmästare, en öfverjägare, fern underjägare och
två sandplantörer: att öfverjägmästaren och öfverjägaren skola i årlig aflöning erhålla,
den förre 1,300 R:dr Riksmynt och den sednare 730 R:dr jemte lämplige boställen,
hvilkas behållna afkastning i lönebeloppen inberäknas: att alla underjägarne och plantörerne
skola undfå i årlig lön 300 R:dr hvardera, samt, i den mån det ej redan
skett, förses med boställshus och fyra tunnland odlad jord: att fyra af underjägarne
skola, emot skyldighet att vid tjenstgöring vara beridne, erhålla i hästlega hvardera
ett hundra Riksdaler, jemte höslåtter eller deremot svarande kontant ersättning af 30
Riksdaler om året: att till arfvoden åt nödige extra underjägare må, efter Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvandes bepröfvande, användas årligen högst 1,330 U:dr, allt Riksmynt:
att de påbörjade inköpen fpr Kronans räkning af sådane hemman, som ligga inom
parkens rågångar och försvåra dess bevakning, få fortsättas: att den vid 1836 års reglering
åt hemmansinnehafvarne i Olands nordligaste tio socknar beviljade rätt till utsyning
å kronoparken kommer att fortfara, men med de väsendtliga förändringar, att de ut
synta
-
41
synta träden skola af jägeribetjeningen med legdt arbetsfolk upphuggas och läggas i högar
till afhemtning, och att utsyningstagarne skola, jemte upphuggningskostnadens godtgörande,
erlägga i betalning för utsynte skogseffekter dubbelt mot hvad förut varit bestämdt,
samt slutligen att vid försäljning genom auktion af öfverblifne skogseffekter tre månaders
betalningsanstånd må mot antaglig borgen eller annan säkerhet lemnäs. Under
närmaste ledning af t. f. Jägmästaren A. M. Osterdahl blefvo de af Eders Kongl.
Majit sålunda i nåder förordnade förändringar i kronoparkens förvaltning och bevakning
redan under sistlidne års höst företagne och hafva, understödde af hans jemte t. f. Öfverjägarens
nit och vaksamhet, redan ledt till en stor och märkbar förbättring af tillståndet
å denna kronoskog. Från öch med sistnämnde tid hafva åverkningarne å
parken alldeles upphört, och den omgifvande befolkningen synes numera hafva kommit
till en förut saknad insigt om nödvändigheten att respektera äganderättens helgd.
Den fattigare delen af folket i de till kronoparken angränsande trakter hade sedan
urminnes tider fått å kronoparkens område opåtaldt begagna åtskilliga förmåner, såsom
fiske, kalkstensbrytning, bärplockning, upphemtning af hafstång m. m., hvilket allt
sistlidet år, med afseende på åverkningarna, blef strängligen förbjudet; men sedan
åverkningarne upphört, har jag i år, på Jägmästarens hemställan, tillåtit, att dessa
fördelar må med vissa inskränkningar åter få tillgodonjutas, dock endast tills vidare
och så länge parken fortfar att vara från olofliga skogsåverkningar fredad. Enligt
hvad Jägmästaren anmält, har denna tillåtelse och det dervid fästade vilkor redan haft
en ganska välgörande verkan, i det att den till kronoparken närmast boende befolkning
numera af sitt eget intresse föranlåtes både att sjelf afhålla sig från skogsåverkan
å parken och att genom vaksamhet å förbifärdande personer söka att förhindra sådan
brottslighets föröfvande af andra socknars invånare. — Af hemman, som ligga till
hinder för kronoparkens bevakning, hafva hittills blifvit med skogsplanteringskassans
medel inköpte tillsammans jf mantal för en sammanräknad köpesumma af 4,783 R:dr
16 sk. Banko.
Följande arbeten äro under ifrågavarande fem år å parken verkställda:
Ny stängsel uppförd - . 1,218 famnar.
Upphackning af qvadratalnsrutor för frösådd
. 2,528,000 st.
Långved sågad
8,801 lass.
Tallris utkördt på flygsandsfälten  298| lass.
Tallplantor utplanterade derstädes  25,808 st.,
hvarförutan en mängd, till lasstal ej beräknadt, tallris blifvit å flygsandsfälten utkördt,
utan annan betalning, än tillåtelse att upphemta rötter efter fällda träd; äfvensom
75,000 st. poppelsnittlingar blifvit nästlidne vår å dessa fält utplanterade.
Ehuru de förra årens åverkningar betydligen medtagit skogstillgångarne å de för
Berättelse öfver Calmar Län för åren 1851—1855. 6
42
1835—56 beräknade skogshyggen och fastän nu varande förvaltarens företrädare vid
föregående års utsyningar obehörigen anticiperat på sistförilutna årets afverkning, har
denna likväl gifvit i resultat en större kubikmassa, än som upptages i räkenskaperne
för de föregående fyra åren, hvartill ingen annan orsak kan finnas, än den, att utsyningarne
numera icke lemnäs efter approximatif beräkning på rot, utan med noggrannhet
kuberas, efter det träden blifvit genom jägeribetjeningens försorg fällde
och höglagde.
Skogsafverkningen å kronoparken har under ifrågavarande fem år lemnat följande
resultater:
Skogsår.
Beviljade utsy-  ningar.
För par-  kens e-  get be-  hof an-  vände.
Genom
auktion
försålde
skogsef-
fekter.
Summor.
Inllutne auk-  tionsmedel, be-  tespenningar,
utsyniugsafgif-  ter m. fl. in-  komster.
Banko.
Ved. ,
Bygg-
nads-
virke.
1
i
Kubikfot.
Kubikfot.
Kubikfot.
Kubikfot.
Kubikfot.
,
R:dr
sk.
rst.
1851—52 • • •
62,439
5,800
—
66,251
134,490
2,625
22
4
1852—53 • • •
60,000
1,382
4,484
67,902
133,768
2,643
42
—
1853—54 • • •
61,378
3,200
5,730
87,813
158,121
5,406
19
9
1854—55 • •
60,139
4,300
6,411
62,169
133,019
3,752
22
9
1855—56 • • •
54,466
—
3,000
111,354
168,820
6,373
55
9
Summa
298,422
14,682
19,625
395,489
728,218
18,801
46
7
eller i medeltal
årligen
59,684
2,936
3,925
79,098
145,645
3,760
Inom Länet finnas två härads-allmänniDgar, den ena, af omkring 4,300 tunnlands
vidd, i Handbörds härad, och den andra, innehållande omkring 400 tunnland,
i Norra Möre härad. Begge äro mycket medtagne af åverkningar och i öfrigt vanvårdade,
till följd af Länets jägeripersonals fåtalighet och häradsboernes obenägenhet
att göra erforderliga uppoffringar för beredande å desse skogar af en ändamålsenlig
förvaltning och bevakning. Under den 13 Oktober 1854 har Länsstyrelsen till Eders
Kongl. Majit afgifvit underdånig berättelse om dessa härads-allmänningar och i sam
-
43
tnanhang dermed i underdånighet föreslagit de åtgärder, som ansetts erforderlige och
lämplige för vinnande af det med dem afsedda ändamål.
Bergsman dt er ing en. Under nu ifrågavarande fem år hafva flera jernmalmstillgångar
påträffats i Gamleby socken af Södra Tjusts härad samt blifvit med mycken
framgång bearbetade, synnerligast år 1853, då dessa nya grufvor voro de enda i Länet,
hvarest jernmalm bröts. På öarne i Westerrums skärgård af samma härad hafva
äfven upptäckts och blifvit med arbete belagde flera anledningar till kopparmalm, af
hvilka de, som anträffats på den så kallade Skälön, äro mycket lofvande och föranledt
arbete i större skala.
Jernmalmsbrytningen har, enligt inkomne uppgifter, iemnat följande resultater:
år 1851
2,500 Skäf
» 1852
2,000 »
» 1853
2,175 »
» 1854
ingen brytning.
och » 1855
4,297 Skäf
Summa 10,972 Sköf malm.
Malmfångsten har således, bedrifven under fyra år, inbringat i medeltal 2,798
SkÄ årligen. Härförutan har från flera insjöar i Länet under dessa år, likasom tillförne,
upphemtats en betydlig, dock icke närmare uppgifven, mängd sjö- eller myrmalm,
som användts till gjutgods eller sämre tackjern. Oen i öfrigt till tackjernsblåsningen
erforderliga malm hemtas från grufvor utom Länet, företrädesvis från Utö.
Tillverkningen af tackjern vid Länets masugnar har uppgått till nedan för hvarje
år upptagne och värderade qvantiteter:
1
Till verk-
Faststäldt
Värde
i Banko.
ni ngsbelopp
i Skepp:d.
lösningspris
i Banko.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
år
1851
6,862
6
—
41,172
—
—
**
1852
19,041
5
32
—
107,899
—
—
1853
10,509
5
32
—
59,551
—
—
1854
16,756
5
40
—
97,745
32
—
n
1855
19,458
6
8
—
119,991
—
—
Summa
72,626
—
—
—
426,356
32
—
eller i medeltal årligen
14,595
5
42
—
85,271
—
—
t
44
Under åren 1848—SO uppgick tackjernstillverkningen i medeltal till 13,868
Sk® om året. Medelproduktionen har således ökat sig med 637 Sk®.
Gjutgodstillverkningen utgjorde:
år Sk® Värde i B:ko R:dr.
1831 3,941
70,928
1852
3,004
54,072.
1853
4,942
88,956.
1854 ........ 4,895
97,900.
1855
6,088 ....... 121,760
Summa 22,870 . • .... 433,616.
eller i medeltal årligen 4,574
86,723.
Denna tillverkning, hvars medelbelopp under förra åren besteg sig till endast
901 Sk®, har således blifvit mera än femdubblad. Den bedrifves hufvudsakligast
vid Öfverums, Ankarsrums och Hagelsrums bruk. Sjömalm användes dervid i vä^
sendtlig mån.
Stångjernssmidet har lemnat följande resultat:
Lösningspris
j
å Hammar-
Värde
1
Skepp:d.
skatts-jern,
i Banko.
1
i Banko.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
år 1851 ..........
12,713
16
—
—
203,408
—
—
» 1852
....
13,049
15
—
—
195,735
—
—
» 1853
13,396
15
24
—
207,638
—
—
» 1854
10,343
16
12
—
168,073
36
—
» 1855 .
■
10,611
18
190,998
—
—
Summa
60,112
—
—
—
965,852
36
—
medium för ett år
12,022
16
7
—
193,170
—
Medeltillverkningen af stångjern utgjorde, under åren 1848—50, 11,314 Sk®,
värderade till 172,409 R:dr, samt har således ökats i qvantitet med 708 Sk®
i
45
och i värde med 20,761 R:dr Banko. Sträcker man jemförelsen ännu längre tillbaka,
så befinnes att stångjernstillverkningens medelbelopp utgjorde, under åren 1842
—47, 9,376 Sk® och under åren 1837—41 endast 8,982 Skepp:d, hvaraf visar sig,
att denna tillverkning på ungefär femton års tid ökat sig med circa 35 procent.
Lösningsprisets medelbelopp under åren 1848—50 var 15 R:dr 12 sk., men uppgick
under åren 1851—55 till 16 R:dr 7 sk. Verkliga salupriset på stångjern har ökat sig
ännu mera och utgör nu för den bättre tillverkningen i Länet 21 å 22 R:dr Banko per
Skepprd. All anledning är således till den förmodan, att denna del af bruksrörelsen
numera drifves med icke obetydlig fördel, hvilket äfven kan slutas deraf att, på
sätt nedan kommer att förmälas, Hera af jernbruken blifvit under sednare åren utvidgade
och med hänsigt till ökad afverkning förändrade.
Jernmanufaktursmidet har lemnat:
är Skäf penningevärde B:ko R:dr
1851
1,870
37,400-
1852 ....... 1,916
38,320.
1853
1,525
30,500-
1854
2,042
40,840.
1855 •
1,779
35,580.
Summa 9,132 ....... 182,640.
eller i medeltal 1,826 36,528.
Denna tillverknings medelbelopp utgjorde under åren 1837—41: 1,008 SkÄf,
1842—47: 1,270 Skäf, 1848—50: 1,850 Skåf, hvaraf således visar sig, att jern
manufaktursmidet
val betydligen ökats från år 1837 till 1850, men att tillverkningsqvantiteten
sedermera ej tilltagit.
Det enda kopparverk i Länet är beläget i Tryserums socken nära Waldemarsvik.
Tillverkningen der utgjorde:
år Skåf
1851
. 120 .
1852
89
1853 . ' 175 .
1854
170 .
1855
203 .
Summa 757 •
eller i medeltal 151 .
värde i B:ko R:dr
• 18,000
• 13,350.
. 28,000.
• 28,900.
34,510-
• 122,760
• 24,552-
46
Medeltillverkningen af koppar uppgick under åren 1848—SO till 131 Sk£f och
har således ökat sig med ungefär femton procent.
Inom Länet finnas två alunverk, begge på sydvestra kusten af Öland, i en
trakt, som har öfverflöd på god skiffer. Utom alun tillverkas der äfven jernvitriol
och rödfärg. Produktionen har utgjort:
Alun,
Vitriol,
Rödfärg,
Värde i
1
Tunnor
Tunnor
Tunnor
B:ko R:dr
år 1851
2,430
701
574
33,180
» 1832
3,111
873
580
42,710
»1833
2,824
1,429
556
45,310
» 1834
3,400
1,603
540
52,730
» 1855
3,000
2,203
982
56,940
Summa
14,765
6,809
3,232
230,870
eller i medeltal årligen
2,953
1,362
646
46,174
medeltillverkningen utgjorde
1842—47
2,377
966
356
1848—50
2,418
880
ej upptagne;
Och har den således under ett tiotal af år ökat sig i afseende på:
Alun med ungefär 24 procent.
Vitriol
» » 41 »
Rödfärg  » » 82 »
Denna tillökning är, svnnerligast hvad aluntillverkningen angår, så mycket mera
anmärkningsvärd, sorn afsättningen af alun under de två sistförflutne åren betydligen
förminskats genom hämmandet af handelsförbindelserne med Ryssland, hvilket land
vanligen förbrukar största delen af den alun, som här tillverkas.
Enligt Bergmästarens hit inlemnade berättelse hafva, under nu ifrågavarande
fem år, följande förändringar ägt rum med afseende på rörelsens utvidgande vid åtskilliga
af jernbruken i Länet, nemligen:
år 1851- Falsterbo bruk inom Hjortheds socken erhållit oinskränkt smidesrätt för
dervarande tvänne tysk-härdar.
4
47
år 1882- Vid Tofverums bruk i Locknevi socken en ny räckhammare blifvit
uppförd.
år 1853- Genom Kongl. Bergs-kollegii utslag af den 20 Oktober har en härd
med .300 Skfrf smide blifvit på vissa år nedlagd vid Fogelforss bruk inom
Högsby socken och Handbörds härad.
» » Vid Tofverums bruk ytterligare en ny hammare uppförd.
år 1854- En ny spikhammare vid Flerohopps bruk inom Madesjö socken.
» » Genom Bergs-kollegii tillståndsbevis af den 13 Juli har ett nytt manu
fakturverk
af fyra spikhamrar och nödige eldstäder blifvit uppfördt vid
Eds bruk inom Eds socken och Tjusts härad;
» » Fyra stångjernshärdar vid Eds bruk öfvergått till oinskränkt smides
riitt;
och
år 1855 hafva de vid Forsseströms bruk i Gärdsrums socken förut privilegierade
3 st. stångjernshärdar, för tysk-smide, blifvit förvandlade till tvänne
Franche-Comté-härdar, en räckhärd och en vällhärd med en smälthammare
och tvänne räckhamrar, allt med oinskränkt smidesrätt.
» » Falsterbo bruks 2:ne tysk-härdar, med oinskränkt smidesrätt, hafva blifvit
förändrade till Franche-Comté-härdar.
» » Flerohopps bruk, inom Madesjö socken, har för år 1855 erhållit oin
skränkt
smidesrätt för dervarande tvänne tysk-härdar.
Om man sammanfattar värdet af ett års i medeltal beräknad tillverkning vid
alla de till bergsbruksrörelsen hörande verk och inrättningar i Länet, med förbigående
dock af malmbrytningen och tackjerns-produktionen, som lemna endast råämnen,
hvilka i den förädlade jerntillverkningen ingå; så befinnes att årligen tillverkats:
Gjutgods
........... i. . för Banko R:dr 86,723.
Stångjern
. , . . „ „ 193,170.
Manufaktursmide af jern ........ „ „ 36,528.
Koppar ............. „ ,, 24,552.
Alun, Vitriol och Rödfärg ....... „ „ 46,174.
eller tillsammans Banko R:dr 387,147.
Medeltillverkningens värde under de år, som förra berättelsen afsåg, eller 1848
—1850, utgjorde för ett år:
af Gjutgods ............ Banko R:dr 16,218.
„ Stångjern
„ „ 172,409.
„ Manufaktursmide ......... „ „ 37,000.
Transport Banko R:dr 225,627.
48
Transport Banko R:dr 223,627.
af Koppar ............. ,, „ 19,650.
„ Alun, Vitriol och Rödfärg, omkring .... „ „ 35,000.
Summa Banko R:dr 280,277;
hvilka resultater visa en tillökning i produktionsvärde af nära 40 procent. Med sä
kerhet
kan likväl antagas, att produktionen under begge perioderne i verkligheten
uppgått till vida högre penningevärde, än som här ofvan upptagits, ty dels åstadkommes
vid de flesta bruk en mängd för ortens egen förbrukning beräknade tillverkningar,
sorn, då de afsättas hemma, icke blifva vågförde eller i de officiella upp
gifterne
intagne, och dels är det också otvifvelaktigt, att de uppgifne produktio
nerne
blifvit sålde till högre pris, än hvartill de i uppgiften beräknats. Utan fara
för öfverdrift torde derföre kunna tagas för afgjordt, att ifrågavarande brukstill
verkningar
för ett år uppgå till ett saluvärde af minst en half Million Riksdaler
Banko,
Vid Öfverums jernbruk, der rörelsen under sednare åren blifvit med stora kostnader
betydligen utvidgad, tillverkas en ansenlig mängd plogar och andra åkerbruksredskap,
hvilka mycket berömmas och finna en allt mer och mer vidsträckt afsätt
ning,
såväl inom Länet, som i andra provinser.
Fabriker, Bruk och öfriga Näringar, som icke höra till bergsrörelsen.
Fliseryds krutbruk och Wentzelholms glasbruk fortfara att vara Länets betydligaste
manufakturverk. Vid det förra sysselsättas 20 å 25 arbetare och tillverkas
årligen omkring ett tusen centner krut af flera slag till ett sammanräknadt värde
af 35,000 Riksdaler Banko. Under sednare åren hafva vid detta bruk införts åtskilliga
förbättringar i tillverkningssättet, hvarigenom bruket, bland annat, blifvit i
stånd att fabricera poleradt jagtkrut, som i godhet lärer täfla med det utländska.
Vid glasbruket användas omkring 40 arbetare, och sista årets tillverkningsvärde utgjorde
57,800 Riksdaler Banko.
, Ett nytt manufakturverk för tillverkning af trädskrufvar och stift har under
ifrågavarande tid blifvit inrättadt vid Gunnebo i Gladhammars socken af Södra
Tjusts härad. Med 26 arbetare har tillverkningen der för sednaste året uppgått
till 12,400 R:dr B:ko.
För öfrigt funnos år 1855 på landet följande fabriker och manufakturverk:
Fabrikernes
49
Fabrikernas eller verkens beskaffenhet.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
Årligt till-  verknings-  värde.
B:ko K:dr
Färgerier
24
61
20,797
Garfverier
53
133
41,736
Klädesfabriker .
2
6
4,345
Kakel- och Stenkärls-fabriker
8
11
2,900
Oljeslagerier
.
7
10
2,470
Pappersbruk .
27
78
25,152
Svafvelsticksfäbrik
1
16
780
Vadmalsstampar
17
17
2,003
Kimröksverk , ... i
6
11
' 1,340
Pottaskeverk
12
12
3,580
Öl- och Bierbryggerier
5
13
2,150
Bagerier
3
8
1,100
Lackfabrik
1
2
1,000
Tegelbruk ■
14
86
68,500
Skeppsvarf
12
422
141,000
Summa
192
886
318,853 1
På ofvannämnde skeppsvarf hafva under dessa fem år blifvit
nvbyggde 64 fartyg om 4,436 lästers sammanräknad drägtighet,
och förbyggde 26 d:o om 1,047 d:o d:o d:o.
År 1855 ägdes på landet inom Länet följande antal fartyg af 5 lästers drägtighet
och deröfver:
Tillhörande
Till utrikes sjö-  fart begagnade.
Till inrikes sjö-  fart begagnade.
Summa.
Antal
Fartyg.
Lästetal.
Antal
Fartyg.
Lästetal.
Antal
Fartyg.
Lästetal.
Allmoge och Landtman
Köpingarnes invånare
18
59
605
2,592
50
21
676
437
68
80
1,281
3,029
eller tillsammans
1850 års berättelse upptager ett totalbe-  lopp af. . » • •
77
38
3,197
1,468
71 | 1,113
61 | 1,080
148
99
4,310
2,548
hvaraf visar sig en tillökning af
Berättelse öfver Calmar Lån för åren 1851—1,
39 | 1,729
355.
10 | 33
49 1 1,762]
7
so
Denna betydliga tillökning i landets och köpingarnes handelsflotta är ansenligast
i afseende på sådane fartyg, som användas till utrikes sjöfart, och den innefattar
ett faktiskt bevis på handelns och sjöfartens förkofran under ifrågavarande tidrymd.
På landet, utom köpingarne, funnos nedannämnde år följande antal handlande,
fabriksidkare, handtverkare och gerningsmän, nemi.:
under år 18S1 .
„ 18S2
„ 1833
„ 1834
„ 1835
Antal näringsidkare.
Handlan-  de i öp-  pen salu-  bod.
Fabriks-
idkare.
Handt-
verksmä-
stare.
Idkare af
handt-  verk så-  som för-  sörjnings-  inedel.
Ger-
nings-
män.
Summa.
60
105
55
371
443
1,034
64
108
57
392
444
1,065
76
104
58
427
450
1,095
82
96
56
434
437
1,105
83
108
V
59
451
453
1,154
Antalet af näringsidkare på landet har således varit i ett jemnt stigande, synnerligast
hvad angår landthandlarne, hvilkas antal under fem år ökats från 60 till
83. I de flesta socknar, som äro belägne på mera än tre mils afstånd från närmaste
stad eller köping, finnas nu öppna bodar, hvarest hållas till salu alla tillåtna
köpmannavaror. Åsigterna om dessa handelsrörelsers nytta för orten äro mycket delade.
I de liesta fall torde de både gagna och skada. Det är onekligen af nytta
för allmogen att kunna, med besparing af tid och resor, på nära håll köpa sina för
nödenheter,
äfvensom landthandlanderne ofta äro fördelaktiga afnämare af ortens
landtbruksprodukter och slöjdalster; men å andra sidan måste-också medgifvas, att
handelsbodarne på landet bidraga till ett skadligt öfverflöd genom den lätthet, som
de bereda allmänheten, att åtkomma hvarjehanda lyxartiklar, som eljest skulle mera
sällan köpas och förbrukas. Mången gång har äfven klagats deröfver, att landthandlarne
idkat en skadlig försäljning af bränvin och andra spritdrycker; men anlednin
garne
till sådan klagan hafva i det närmaste försvunnit sedan den nya bränvinsför
säljningslagen
trädt i verkställighet.
SI
I sammanhang med hvad nu blifvit ordadt om handel samt fabriks- och handtverksrörelse
på landet, torde böra här meddelas några uppgifter om Länets köpingar.
Förhållandet med dem var år 18S5 följande:
Köpingarnes namn.
Folk-
mängd.
Antal
Handlan-
de.
Fabriks-
och
Handt-
verks-
idkarfe.
Andre
Borgare.
Beloppet af
erlagd Bevill-  ning efter
2:dra Art.
Banko.
Döderhultsvik .....
1,586
19
21
69
687
30
Mönsterås ......
1,007
20
23
50
308
45
Figeholm
233
3
9
—
93
14
Mörbylånga ......
166
6
10
—
32
15
Gamleby
177
7
13
3
72
7
Pataholm
155
4
8
9
84
9
Påskallavik
108
1
—
2
45
42
Bergqvara
65
2
3
—
42
16
Almvik .......
19
1
—
1
10
—
Summa
3,516
63
87
134
1,376
34
På flera ställen å landet hållas så kallade torgdagar till försäljning af ortens
landtbruks- och slöjdalster. Under sistförflutna tvänne åren har afsättningen å dessa
torgdagar varit i allmänhet ganska liflig och torgplatserne besökas ofta af uppköpare
från andra orter.
Binäringar. Af dessa är fiske det hufvudsakligaste. Det idkas icke obetydligt
i skärgården utanför norra delen af Länets fasta land, och det torde kunna antagas
att en befolkning af 1,500 å 2,000 menniskor deraf hemtar de förnämsta
medlen till sin bergning. Kring kusterna af Oland och utanför Länets södra del
är fisket mindre lönande. Ström- och insjöfisket är äfven i allmänhet obetydligt.
För öfrigt förekomma såsom binäringar tjäru- och kolbränning samt tillverkning af
laggkärl, salpeter, pottaska m. m. I norra delen af Öland, synnerligast i Persnäs
och Föra socknar, sysselsätter allmogen sig mycket med att bryta, hugga och slipa
kalkstensflisor, hvilka i ortens egna farkoster forslas till stapelplatserna och derifrån
finna afsättning såväl inom, som utom riket. Det antoges, att stenförsäljningen årligen
inbringar nämnde socknars allmoge omkring Tolf Tusen Riksdaler Banko.
52
§ 4.
Politisk författning.
Kammarverk Länets hemmantal har under dessa fem år hvarken genom förmedlingar
eller nya skattläggningar undergått någon förändring. Det förmedlade
hemmantalet utgör, likasom förut, 3,365t\:dels mantal.
Skatteköpen af kronohemman halva lörtgått i den mån, att då vid 1850 års
Slut funuos 157f kronohemman, som innehades med stadgad åborätt, så utgjorde vid
1855 års slut antalet af sådane hemman endast lOlif.
Förhållandet med kungs- och kungsladugårdar, boställen och bohemman har
under ifrågavarande tidrymd icke undergått någon förändring i kameralt hänseende.
Taxeringsvärdet å hemman och lägenheter på landet har endast obetydligt ökats
och utgjorde nästlidet år tillsammans 16,800,975 Riksdaler Banko.
Den egentliga allmänna bevillningen, som 1850 uppgick till omkring 60,000
R:dr, utgjorde år 1855 endast omkring 40,000 R:dr Banko. Minskningen är en
följd af de vid sednaste riksdag beslutade nedsättningar i bevillningsafgifterna.
Bränvinstillverkuingsafgiften har deremot från 24,000 ökats till inemot 122,000
R:dr Banko. »
Antalet af backstugor har från 4,724 ökats till 5,075.
Under dessa 5 år hafva 21 nya tullmjölqvarnar och 7 legosågar blifvit skattlagde.
Vid sistlidet års slut funnos inom Länet 227 skattlagdt» qvarnar med 431
par stenar samt 420 tullsågar,
Väghåilningsbesväret, som naturligtvis är i vissa trakter mera och i andra mindre
betungande, har uti tabellen blifvit beräknadt i medeltal till omkring 23 R:dr
Banko per fullt hemman, eller mera än två gånger det belopp, hvartill detta onus i
förra berättelsen uppskattades. Denna tillökning har sin grund till någon del i de
stegrade prisen på öke- och mansdagsverken, men hufvudsakligast i den omständighet,
att betydliga arbeten under de sednare åren blifvit nästan allestädes i Länet
gjorda, för att med ändamålsenliga diken omgifva och i öfrigt förbättra de allmänna
vägarne, hvilka ock derigenom blifvit försatte i sådant skick, att den årliga väglagningskostnaden
för framtiden bör blifva förminskad.
Förhållandet med indelta arméen och båtsmanshåll^ i Länet har, sedan förra
berättelsen afgafs, icke undergått annan förändring, än att beklädnadskontrakter nu
afslutats med de flesta af båtsmansrotarne, så att vid sistlidet års slut, af de i Länet
befintliga 1,319 sådana rotar, endast 544 sjelfve besörjde deras båtsmäns beklädnad.
33
Beväringsmönstringarne i detta Län hafva under ifrågavarande år leranat följande
resultater:
1
Approberade
till krigs-  tjenst.
Kasserade
eller
befriade.
Ställde på
tillväxt, bort-  flyttade eller
frånvarande.
Summa vid
mönstringen
uppropade
ynglingar.
år 1831
„ 1852 . , . . .
„ 1853
„ 1854
„ 1853
952
1,032
983
1,026
1,027
792
746
593
678
742
1,227
1,104
972
1,027
1,044
2,971
2,882
2,548
2,751
2,813
Kronouppbörden har under alla fem åren ingått ordentligt och med ganska obetydliga
rester. Vid de summariska redogörelse:ne har restbeloppet å egentliga skatteuppbörden
sällan uppgått för hela Länet till mera, än 1,300 å 2,000 R:dr Banko.
Ingen af Länets uppbördsmän har under denna tid åsamkat sig någon proprie balans
eller låtit sig komma bristande redovisning till last.
Politi. Fjerdingsmansbestyret ar regleradt i öfverensstämmelse nied Eders Kongl.
Maj:ts nådiga Stadga den l:sta Juni 1830 samt utgöres inom de flesta socknar turvis
af hemmansinnehafvarne. Inom åtskilliga församlingar har man dock öfverenskommit
om årliga bidrag till aflöning åt den eller de personer, som åtagit sig fjerdingsmanstjensteos
bestridande, hvarigenom undanröjes behofvet af de årliga omflyttningarne
och, utom andra fördelar, vinnes äfven den, att sålunda aflönade fjerdingsmän,
hvilka vanligen qvarstadna länge i tjensten, hinna att förvärfva erfarenhet och
vana uti dertill hörande göromål. Men försöken att göra denna method allmän hafva
på de flesta ställen hindrats af allmogens obenägenhet -att underkasta sig erläggandet
af de årliga aflöningsbidragen, hvilka anses såsom en ny beskattning. — Kronobrefbäringen
fortfar att vara ordnad på det i sednaste underdåniga berättelsen omförmälda
sätt.
Till Länets förut ägda 97 gästgifverier har kommit ett nytt sådant i då varande
köpingen Döderhultsvik, som innevarande år blifvit stapelstad under namn af
Oscarshamn. Vid sistlidet års slut var skjutsentreprenad införd å 17 af dessa gäst
-
gifvaregårdar. Förhållandet med gästgifvaregårdarne å landet var i öfrigt följande
54
(X3
os:
c/>
cKT
Gästgif-
varnes
De reserv-  skjutsskyldiges
Hästantal, som skall
hållas af
Gästgifvaregårdar, belägne
A ntal
varegårdar.
antal.
hemmantal.
antal.
hemmantal.
Gästgif-
varne.
Reserv-
laget.
Summa.
Vid stor landsväg ....
Vid härads- eller sock-
60
139
43
1,238
386
237
1,760
1,997
neväg ........
33
142
33
283
87
210
499
709
Tillsammans
93
301
78
1,341
473
447
2,239
2,706
Förteckningarna å det antal hästar, som under hvarje af ifrågavarande fem år
begagnats till det ena eller andra slaget af allmän skjutsning, utvisa följande resultater:
-
Antal hästar, begagnade till
Krono-
Gästgifveri-
skjutsning.
skjutsning.
år 1831
4,936
36,107
» 1832 .....
7,260
37,716
» 1853 . . . -.
2,114
38,703
» 1854
8,871
44,532
>» 1855
2,982
53,820
Summa
26,163
210,878
eller i medeltal för hvarje år
5,233
42,177
Af förestående förteckning synes, att gästgifvareskjutsen ökats i en ganska betydlig
grad, synnerligast under de två sednaste åren. Orsaken dertill torde vara att
söka dels uti en, i jemnbredd med kommunikations-anstalternas förbättring, tilltagande
55
håg för resor och dels i den af en gynnsam konjunktur framkallade större liflighet
i handel och rörelse.
Fattigvårdsväsendet har under ifrågavarande tidrymd undergått de förändringar,
som föranledts af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Förordning den 13 Juli 1853. Den
hufvudsakligaste af dessa förändringar gäller grunderne för bestämmandet af behöfvande
persons försörjningsort, i hvilket afseende nuvarande stadganden äro vida enklare
och mera lätta att tillämpa, än de förra. Endast få fattigvårdssamhällen hafva begagnat
sig af den genom nya Förordningen samhället lemnade rätt att fördela fattigförsörjningen
emellan kretsar eller rotar, af hvilka hvar och en drager vård om sina
fattige. Bidragen till de årliga fattigvårdsutgifterne äro ganska kännbara och utgöra
en icke ringa del af de utskylder, som drabba hemmansinnehafvarne. Förhållandet
mom de olika fögderierne år 1855 inhemtas af följande tabell:
Fögderier.
Fögde-
riets
hela
folk-
mängd.
I fattigvården
intagne
Tillfällige
understöds-
tagare.
Summa
fattigvårds-  kostnader
i penninge-  värde.
äldre
personer
barn.
mankön
qvinkön
| mankön
qvinkön
Tjusts
38,748
108
263
276
196
276
20,714
o
2
Tunaläns med flere häraders
43,062
117
339
339
239
448
8.655
13
—
Norra Möre med flere d:o . .
43,026
131
307
337
188
384
17.218
—
—
Södra Möre
39,250
240
525
405
185
258
16,408
24
—
Ölands Norra Mot
17,764
120
251
183
88
178
7,535
37
7
Olands Södra Mot
17,325
64
183
114
43
123
5,314
32
9
Summa
199,175
780
1,868
1,654
939
1,667
75,846
13
6
Ordinarie fattighjonen uppgingo således till ett sammanräknadt antal af 4,302
personer eller omkring 2? procent af folkmängden. Tilläggas de tillfällige understödstagarne,
2,606, så uppkommer en summa af 6,908 personer, eller 3t procent af
folknummer!!. Af fattigvårdsutgifterne belöpa omkring 20 K:dr Banko på hvarje fullt
hemman: hvaremot, enligt förra berättelsen, beräknades endast Femton R:dr Banko
per hemman. Tillökningen har sin förklaringsgrund i de stegrade prisen å lifsmedel.
56
Den allmänna helsovården i Länet har under ifrågavarande fem år icke undergått
annan förändring, än att löner blifvit i nåder anslagne, år 1851 till en ytterligare
provincial-läkare på Öland och år 1855 till en extra provincialläkare för
Handbörds härad. De sålunda tillkomne två nya läkaretjensterne äro dock, i saknad
af kompetente sökande, för närvarande obesatte.
Krogväsendet. Med inberäkning af de gästgifvaregården som bibehållit utskänkningsrätten,
funnos nedannämnde år följande antal tillåtne näringsställen;
Antal
Skatt och
närings-
utskänknings-
ställen.
afgift.
R:dr
sk.
år 1851
75
780
24
» 1852 . ,
77
767
—
» 1853 .
79
724 '
32
» 1854  •
80
564
32
» 1855 •
52
10,103
16
Beloppet af de afgifter, som nästlidet år inflöto för utskänkning af och minuthandel
med bränvin och andra brända eller distillerade spirituösa drycker, utgjorde för hela
Länet 19,798 R:dr 40 sk. M r:st. Banko, deraf för landet belöpte 11,791 R:dr
28 sk. 8 r:st.
Det i 1855 års nådiga Förordning ojn bränvinsförsäljning stadgade stränga ansvar
emot oloflig minuthandel med bränvin har betydligen minskat antalet af sådane
förbrytelser. Derförinnan voro de deremot icke sällsynta. Antalet af derför tilltalade
personer utgjorde:
år 1851
201.
» 1852
243.
» 1853
531.
» 1854 .
564.
» 1855
521.
(fervid
t
57
dervid dock bör anmärkas, att de flesta af de år 1855 åtalade minuteringsförseelserue
varit begångne före den tid, då 1855 års nådiga Förordning trädde i verkställighet.
Fångvårdsanstalten. I en föregående afdelning af denna underdåniga be
rättelse
liar jag omförmält, att det nya länscellfängelset i slutet af år 1852 börjat
alt begagnas oell att cellsystemets tillämpning bär, såsom annorstädes, visat välgörande
verkningar, ibland annat, äfven till fångpersonalens minskning. Fångvårdskostnaderne
af alla slag utgjorde för detta Län:
år 1851 .............. Banko R:dr 16,735: —4.
" 1832 „  » » 21,870: 20-9.
® 183,5  » » 20,412: 46. 4.
” 1894  » » 19,996: 41. 5.
1855 » » 16,635: 7. 9.
Summa Banko R:dr 95,650: 20- 7.
eller i medeltal årligen » » » 19,130: 4. 1
År 1847 uppgick denna kostnad till 30,440 B:dr Banko, hvaraf visar sig, att
en icke obetydlig minskning deruti uppkommit.
Exsekutionsväsendet.
utgjorde:
3,912, omfattande en summa
Antalet af de å Landskansliet afgjorda skuldfordringsmål
år
1851 . .
. . 3,912,
»
1852 . .
. . 5,973
»
1853 . .
. • 4,231
»
1854 . .
. . 2,732
»
1855 . .
. . 894
Den betydliga
förminskningen
617,551 R:dr Banko.
441,662
454.508
341,295
77,825
ntal efter år 1853 innefattar
ett ökadt bevis på den derefter inträdda allmänna välmågan. Bankodiskontens
och Smålands Privatbanks lagsökningar uppgingo:
år
1851
till
ett antal af 81.
»
1852
»
» » »
76.
»
1853
»
» » »
80.
»
1854
»
» » »
35.
»
1855
;)
» » i)
28.
Enligt från Kronofogdarne inkomne uppgifter har förhållandet med utmätningsärendena
varit följande:
Berättelse öfver Calmar Län för åren 1851—1855. - 8
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
Utmätningsärenden,
uti hvilka
Antal utmät-  ningsmål.
Fordrings-
belopp.
Banko.
Antal.
Belopp.
Antal.
Belopp.
Antal.
Belopp.
Antal.
Belopp.
i
liqvid mellankomma,
utan behof af ut-  mätning
508
60,075
684
58,881
728
63,809
620
53,672
398
28,566
liqvid blifviterlagd ef-  ter utmätning, men
före godsets försälj-  ning
1,160
116,095
1,356
132,364
1,868
174,566
1,430
117,265
805
149,719
liqvid uttagits genom
försäljning af lös-  egendom
151
11,502
179
24,302
316
35,406
144
25,568
48
5,684
d:o d:o fast d:o. .
8
5,352
13
15,757
26
27,828
10
11,816
5
1,717
d:o ej kunnat utta-  gas i anseende till
fattigdom
349
18,207
379
26,816
547
53,136
342
34,869
233
9,687
Summa
2,176
211,231
2,611
258,120
3,485
354,745
| 2,546
243,190
1,489
195,373
59
Äfven denna förteckning ådagalägger på ett tillfredsställande sätt huru en stigande
välmåga mer och mer minskat behofvet af exsekutiva åtgärder för fordringars
indrifvande. Detta förhållande faller mest i ögonen vid jemförelse emellan åren
1853 och 1855. De inlemnade exsekutorialernas antal uppgick det förra året till
3,485, men det sednare året till endast 1,489; och dä år 1855 försäljning af utmätt
gods erfordrades till godtgörande af 342 fordringar, behöfde man år 1855
endast uti 53 mål skrida till denna ytterlighet.
Förhållandet med de å landet utmätningsvis försålde fastigheter har varit följande:
-
Fastigheternas sammanräknade
■
'förmedlade
värderingsbe-
försäljnings-
hemmantal.
lopp i B:ko.
summa i B:ko.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
år
1851
7
1 2 9
*31
12,683
16
12,547
5
»
1852
11
211
22,566
32
25,782
16
»
1853
18
3| ,
32,462
16
34,540
—
»
1854
11
2§
16.050
—
18,918
32
»
1855
6
»A
6,400
—
8,916
32
eller tillsammans
53
1231
90,162
16
100,704
37
Följande antal personer hafva för nedanstående, sammanräknade gäldbelopp varit
uti länshäktet bvsatte, nemligen:
år
1851 .
9 personer för gäld af Banko R:dr
4,750:
37.
»
1852 .
. . 9
» »
4,194:
12.
»
1853 .
. . 13 »
» »
7,660:
17.
»
1854 .
. . 15 »
» »
6,250:
45.
»
1855 .
. . 5 »
» »
1,207:
57.
Sparbanker. Sådana finnas å landet endast i fyra socknar. Sammanräknade beloppet
af de i dem insatte kapitaler utgjorde nästlidet år 75,102 R:dr Banko, tillhörande
1,057 särskilda personer. Sparbankernes egna fonder uppgingo samma år till 4,323
R:dr samma mynt. Under sagde år blefvo 41,236 R:dr 54 sk. insatte, hvaremot
endast 8,785 R:dr 38 sk. uttogos. Under sistlidet år vidtogos förberedande åtgärder
för bildande af en för hela Länet gemensam sparbanks- och ränteförsäkringsanstalt,
hvilken, efter vunnen nådig oktroj, först under innevarande år kommit i verksamhet.
60
Bypotheksföreningar. De två Norra fögderierne i Länet tillhöra Östgötha-,
men de öfrige fyra fögderierne Småländska Hypotheksföreningens område. Förhållandet
med begge dessa föreningars verksamhet inom detta Län under hvartdera af
åren 1830 och 1853 visar sig utaf följande sammandrag af de utaf verkens styrelser
mig meddelade uppgifter:
Östgötha
Småländska
Hypoteksförening.
Hypoteksföreningen.
år 1850.
år 1855.
år 1850.
år 1855. i
B:ko
R:dr
R:dr
R-.dr
R:dr
Belopp, för hvilket fastigheter inom detta Län
vunnit inträde i Föreningen
1,471,300
2,630,566
656,000
1,260,266 i
Dessa fastigheters begagnade lånerätt
1,356,483
2,626,566
626,166
1,217,7661
hvaraf visar sig att dessa låneinrättningar blifvit i en ansenlig ökad mån begagnade
äfven inom detta Län.
Länets Brandstodsbolag har år från år utvidgat sin verksamhet, och de årliga ersättningsbeloppen
hafva varit föga kännbara. Förhållandet skönjes närmare af följande
sammandrag:
Bolagets hela
Uttaxerade
ansvarighetssumma.
Brandskade-ersättningar.
Banko.
Banko.
R:dr
sk.
Ralr
sk.
år 1851
13,344,060
—
6,715
35
»1852
13.645,610
—
4,160
17
»1853
13,982,850
.—
4.756
35
»1854
14.625,430
—
15,571
13
» 1855
15,689,280
8,726
34
Brandskade-ersättningarne hafva således i allmänhet icke uppgått till mera än
26 å 28 sk. på hvarje 1,000 Riksdalers försäkringsvärde.
Skottpenningar hafva af Länets genom årlige bidrag af hemmanen bildade jagtkassa
blifvit utbetalde för följande antal dödade rofdjur, nemligen:
61
år 1851
» 1852
» 1853
» 1854
» 1855
Skottpenningar utdelades
för
Vargar Lodjur Räfvar
med
Banko
R:dr
Till skottpenningarnes
bestridande
uttaxerades
å
hvarje fullt
hemman.
Banko.
9
20
15
17
15
14
16
12
4
4
800
764
777
765
902
1,920
2.088
1,974
1,910
2,144
eller för alla fem åren I 76
50
4,008! 10,036 — —
R:dr
1
sk.
36
36
36
36
I Postväsendet hafva under ifrågavarande tidrymd åtskilliga förbättringar vidtagits.
År 1850 funnos postkontor inrättade i Calmar, Westervik, Wimmerby, Borgholm,
Döderhultsvik (eller numera Oscarshamn) och Stora Rör samt postexpedition
i Staby. Sedermera hafva tillkommit två nya postexpeditioner, nemligen i köpingarne
Mönsterås och Gamlebyn; hvarjemte ny postlorsling blifvit inrättad emellan Westervik
och Linköping. Miltalet af den landsväg, som af allmänna posterne i detta Län
hvarje vecka befares, uppgår till 252. Sammanräknade postforslings-kostnaderne utgjorde
sistlidet år 7,898 R:dr 30 sk. 7 r:st. Banko. Samma år var porto-intägten:
vid
»
»
))
))
»
))
))
Calmar Postkontor . .
Westerviks d:o . , .
Oscarshamns d:o . . .
Wimmerby d:o . . .
Borgholms d:o . . .
Stora Rör d:o . . .
Mönsterås Postexpedition
Staby d:o . . .
B:ko R:dr 12,387: 18. 4-  » 7,613: 37. 6-
» 3,038: 47. —
» 3,647: 23. 5
» 1,552: 14. —
» 717: 41. 1
» 1,256: 39. 8.
» 641: 25. 9.
eller tillsammans B:ko R:dr 30,856: 6. 9.
Åt de allmänna vägarnes förbättrande har Länsstyrelsen sökt att egna en
oaflåtlig uppmärksamhet, som ock haft till följd, att vägarne under sednare åren
62
blifvit märkbart förbättrade, synnerligast genom anbringande af tillräckligen breda
och djupa diken, hvilka förut på de flesta ställen antingen saknades eller icke motsvarade
ändamålet. Landsvägen emellan gästgifvaregårdarne Lund och Getterum i
Tjusts samt Ishult i Tunaläns härad, hvilken väg fordom, i anseende till många branta
backar, var särdeles svår att färdas, har nu genom kostsamma omläggningar blifvit
befriad från backar samt i öfrigt vunnit betydlig förbättring. Detta vackra vägarbete,
hvartill Majoren Backlund uppgjort planen, har med understöd af statsmedel, men
äfven med ansenlig enskild uppoffring och berömlig omtanka, blifvit utfördt på föranstaltande
af nämnde orts betydligaste jordägare, Brukspatronen J. Tillberg. Längre
upp i Tjusts fögderi arbetas med andra vägomläggningar, hvilka ännu icke hunnit
fullbordas. Arbetsplaner och kostnadsförslag äro uppgjorda för omläggning dels af
stora Stockholmsvägen genom Sefvedes härad, dels af landsvägen från Wimmerby
öster ut mot Westervik, och dels af två allmänna vägar i Tunaläns härad. Af dertill
anvisade allmänna medel har Eders Kongl. Maj:t nästlidet år i nåder beviljat
4,650 R:dr Banko till omläggning af vägen emellan Bockara gästgifvaregård och nuvarande
staden Oscarshamn samt 16,990 R:dr samma mynt till anläggande af en ny
landsväg tvärtigenom Södra Möre härad från Wissefjerda kyrka till Wassmolösa tingsställe.
Det förra af dessa begge företag är redan under arbete och omfattas med
lifligt interesse af ortens både possessionater och allmoge. Väganläggningen i Södra
Möre härad åter, ehuru önskvärd för befolkningen i det inre af häradet, har dock
rönt motstånd af hemmansinnehafvarne i strandsocknarne, hvilka, till följd af en sämjevis
uppgjord vägdelning, hafva vida kortare vägstycken än de inre socknarne. Emedlertid
har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande nyligen genom utslag förordnat
om häradets skyldighet att anlägga och framgent underhålla berörde nya väg, hvilken
är så mycket mera nödvändig, som alla de uti detta härad, det största och folkrikaste
i Länet, nu befintliga allmänna vägar löpa utefter häradets yttre gränser,
utan att någon af dem leder in uti eller genom det inre af häradet; i sammanhang
hvarmed äfven beslutats om ny allmän vägdelning i nämnde härad. Vid Mörbylånga
köping på Öland har med ett statsanslag af 4,500 R:dr och betydlig enskild uppoffring
af kommunen anlagts en större lastbrygga för allmänt behof. Likaledes har
ett i orten bildadt bolag företagit sig att, med i nåder beviljadt statsanslag, utgörande
12,000 R:dr Banko, anlägga en ny väg från Fröbvgårda färjplats på Öland
till några en sjettedels mil ut i sjön belägne holmar, som erbjuda tillfälle till inrättande
af en högst behöflig landningsplats med tillräckligt djupt vatten.
65
Städerna.
J:o Stapelstaden Calmar.
Sedan år 1850 hafva inga hufvudsakliga förändringar ägt rum i afseende på
stadens tomt-antal samt jord och mark. Då, som nu, voro tomternas antal 584,
hvaraf 10 äro obebyggda och 22 upptagas af publike byggnader. Fastighetsvärdet
år 1855 och dess fördelning emellan olika ståndskiasser inhemtas af följande förteckning:
Taxeringsvärde.
Itidderskapet och Adeln B:ko R:dr 48,150.
Presteståndet „ „ 21,900.
Borgareståndet
„ „ 672,800.
Ofrälse ståndspersoner „ „ 166,750.
Embets- och tjenstemäns boställen „ „ 8,000.
Andra personer „ „ 167,400.
Summa B:ko R:dr 1,085,000.
Stadens jordområde utgör tillsammans 1,564 tunnland i areal. I afseende på
beskaffenheten fördelas denna jord uti
åker, äng, trädgårdar och tomter  930i tunnland,
betesmark '..... 553i »
oduglig mark  80^ »
Summa 1,564 tunnland.
En stor del af åkerjorden innehafves såsom boställsjord af stadens kyrkoherde
och magistrat. Omkring 80 tunnland tillhöra, under namn af fortifikationsjord, Eders
Kongl. Majit och Kronan, men disponeras på särskilde vilkor af domkyrkorådet. Af
den ursprungligen till staden donerade jord har en icke obetydlig del i förra tider
blifvit såld eller eljest upplåten till enskilde personer, som derå vunnit lagfart. Af
den för stadens räkning utarrenderade jorden hade stadskassan sistlidet år en inkomst
af 1,214 R:dr 44 sk. 9 r:st. Banko.
Folkmängden, som år 1850 utgjorde 6,503 personer, hade vid sistlidet års
slut stigit till 7,185. Under denna mellantid har de föddas antal endast med 226
personer öfverstigit antalet af döda, hvarföre folkmängdens betydliga tillväxt haft sin
förnämsta orsak uti inflyttningar. Befolkningens fördelning i ståndskiasser visar si^
år 1855 sålunda:
64
Ridderskapet och Adeln och deras hushåll ........ 74 personer
Presteståndet d:o
39 „ '
Borgareståndet d:o
4,746 „
Ofrälse ståndspersoner d:o
340 „
Ägare af jordlägenheter d:o
26 „
Gemenskapen af krigsfolket d:o
16 „
Arbetsklassen eller sådane hushåll, som sakna eget jordbruk eller andra
näringsmedel än deras arbetskraft  4,724 „
Summa 7,483 personer.
Folkskolor finnas två, deraf den ena- med två lärare för staden och den andra
med en lärare för förstäderna. Lärarnes sammanräknade lön utgör 966 R:dr 32 sk.
Banko. Lärjungarnes antal uppgick år 1833 till 370. För fattiga flickors undervisning
i nyttiga handaslöjder finnes här en genom sammanskott bildad och underhållen
anstalt under namn af Bernhardinas flickskola. Af en antagen lärarinna lemnäs
der kostnadsfri undervisning åt 30 flickor, hvilka vissa timmar om dagen äfven
besöka folkskolan.
De här befintliga läroverk, som bekostas af statsverket, äro följande:
l:o Calmar elementar-läroverk med sexton lärare för språk och vetenskaper samt
särskilda lärare i gymnastik, sång och ritkonst. Lärarnes löner uppgingo år 1833
till 16,836 R:dr 17 sk. 2 r:st. Banko. Lärjungarnes antal var:
år 1831
168.
» 1832
173,
» 1833
184
» 1834
196.
» 1833
228.
hvilka siffror utvisa en alltjemt fortgående ökning.
2:o Seminarium för folkskolelärare. Föreståndaren har i årlig lön 400 B:dr,
hvarförutan arfvoden lemnäs till en sånglärare 100 R:dr och till gymnastiklnraren
30 R:dr, allt Banko, äfvensom efter öfverenskommelse för undervisning i trädgårdsskötseln.
Elevernas antal utgjorde sistlidet år 21.
3:o Navigationsskolan med en ordinarie och en underlärare, åtnjutande i årlig
lön, den förre 1,000 R:dr och den sednare 333J- R:dr Banko, jemte fria rum uti ett
af staden åt denna skola inköpt hus.
Elevernas antal uppgick:
år 1831 till 19
» 1852 » 26.
år
>
65
år 1853 till .
» 1854 » .
» 1855 »
Härförutan finnas i staden åtskilliga privata skolor.
Den allmänna sedligheten, utan att förtjena något loford, är dock icke sämre
än i de flesta andra sjöstäder. Gröfre brott förspörjas sällan. Fylleri och lönnkrögeri,
som varit de mest förekommande förbrytelser, hafva märkbart aftagit under
sednare åren, hufvudsakligen till följd deraf, att stadens krogar och näringsställen
varit öfvertagne af ett bolag, som nitiskt vakat öfver ordningens upprätthållande.
Detta bolag handlar fullkomligt oegennyttigt, och af den betydliga vinst, som rörelsen
inbringar, afstår det en del till stadskassan samt använder det öfriga till för staden
nyttiga ändamål. Proportionen emellan de af äkta och oäkta säng födda barnens antal
har jemväl på sednare åren blifvit mindre ogynnsam än tillförne.
Handel och sjöfart fortfara att utgöra stadens förnämsta näringsmedel. De sednare
årens gynnande konjunktur för denna rörelse har icke kunnat undgå att fördelaktigt
inverka på affärernas gång härstädes och på de handlandes välstånd, i förening
hvarmed äfven alla de personer, som af dem sysselsättas, såsom skeppare och
sjöfolk samt en mängd arbetare, fått ökade inkomster, som ock varit och äro för
dem behöflige, med hänsigt till de förhöjda prisen på alla slags lifsmedel.
De handlandes antal utgjorde sistlidet år 69 och deras betjening 43.
Stadens handelsflotta utgjorde år 1855:
antal lästetal.
Fartyg, begagnade till utrikes sjöfart  81. 4,445.
d:o seglande på inrikes farvatten 19. 321.
Summa 100. 4,766.
År 1850 utgjorde fartygens antal 147, med en sammanräknad drägtighet af
4,557 läster. Handelsflottan består således nu af betydligt färre, men likväl mycket
större fartyg. Flera af fartygen sysselsättas nu med fraktfart på aflägsnare
farvatten. Följande från Tullkammaren infordrade uppgifter lemna närmare upplysning
om sjöfarten här och i de till tullkammare-distriktet hörande hamnar.
»Uppgift på antal fartyg, som nedannämnde år från Calmar tullkammare-distrikt
blifvit expedierade med laster till utrikes orter.
Berättelse öfver Calmar Län för åren 1851—1855. 9
24.
32.
42.
66
Svenska
Utländska
Summa
fartyg.
fartyg.
fartyg.
år 1831 .
433
68
501
» 1832
446
61
507
» 1833
343
43
586
» 1834
678
90
768
» 1833
660
98
758
Summa
2,760
560
5,120
»Uppgift på antalet af utländska fartyg, som under nedannämnde år besökt
hamnar inom Calmar tullkammare-distrikt.
Norrska
W
CZJ
?*r
CD
Preussiska
Danska
Mecklen-
burgska
Engelska
Franska
Holländskal
Summa
fartyg
år
1851
36
3
1
23
25
1
1
90
»i
1852
25
1
—
9
20
—
1
56
>>
1855
29
1
6
4
12
—
1
—
53
>>
1854 . . . . .
49
—
17
21
25
—
1
113
**
1855
53
—
11
17
20
1
1
103
»Trädvaru-exporten till utrikes orter från hamnar inom Calmar tullkammaredistrikt:
-
Plankor,
tolfter
Bräder,
tolfter
Balkar och
Sparrar, st.
Diverse Stäf,
stycken
Lathwood
och annan
ved, famnar
Tjära,
tunnor
år 1851 . . .
5,950
111,267
45,265
533.040
236
1,812
„ 1852 . . .
7,512
113,702
49,417
381,600
144
1,427
„ 1853 . . .
9,880
123,278
63,413
385,920
264
1,564
„ 1854 . . .
27,071
124,533
93,994
144,960
103
2,782
„ 1855 . . .
21,077
175,027
56,360
115,680
521
3,276
67
I
a) Spannmåls-exporten till utrikes orter från hamnar inom Calmar tullkammare-distrikt:
-
Hvete,
tunnor
Råg,
tunnor
Korn,
tunnor
Hafre,
tuunor
Arter och
Bönor,
tunnor
Diverse
Mjöl,
lisp:d
år 1831 . .
» 1832 . .
10
15
,
18
» 1853 . .
2,040
1,435
13
» 1854 . .
1,1874
16,670
4,458
50
55
» 1855 . .
238
34,442
10,036
1,528
4
b) Spanmåls-importen från utrikes orter till hamnar inom Calmar tullkammare-distrikt:
-
år 1851 . .
» 1852 . .
» 1853 . .
» 1854 . .
» 1855 . .
Hvete,
tunnor
Råg,
tunnor
Korn,
tunnor
Hafre,
tunnor
Ärter och
Bönor,
tunnor
Diverse
Mjöl,
lisp:d
311
78
396
315^
114
681
5621
30
24
4
.
Uppgift å ordinarie uppbörden vid Calmar Sjötullskammare nedannämnde år.
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
Tullmedel:
Inkommande . .
116,625 14
105,806
21
125,377
43
181,337
19
218,450
16
Utgående ....
5,812
3
6,059
21
—
6,933
43
11,362
17
10,115
13
Handelsfondens mede!.
11,522
45
10,460
24
—
12,412
34
17,972
25
tc21,620
4
Bukmedel:
Inkommande . .
2,506
47
2,381
15
2,569
20
3,474
47
3,700
14
Utgående ....
4,350
41
4,206
45
—
4,834
32
6,141
20
6,546
23
Inrikes
432
25
342
15
6
219
9
209
28
288
8
Summa B:ko R:dr
141,250
31
129,256145
6
152,347
37
220,498
12
260,720130
68
I följd af sitt läge har Calmar blifvit en mötesplats för nästan alla de ångfartyg,
som färdas genom den, Sveriges sydöstra kust omgifvande del af Östersjön.
Staden besöktes sistlidet år reguliert i hvarje vecka af 13 ångfartyg, deraf fyra gingo
emellan Stockholm och Lubeck, två emellan Stockholm och Stettin, två emellan Stockholm,
Wisby och Calmar, två emellan Norrköping och Calmar samt tre emellan
Stockholm, Skåne och Köpenhamn. Denna lifliga ångbåtstrafik har mycket bidragit
att öka rörelsen i staden.
Här finnas följande fabriker och manufakturverk:
a) 2:ne tobaks- och snus-fabriker, hvilkas tillverkning sistlidet år utgjort:
Kardustobak  28,342 U
Rulltobak 14,186 »
Snus  73,426 »
Cigarrer
165,500 st.
alltsammans värderadt till 64,355 R:dr Banko.
b) en tändsticksfabrik, anlagd år 1852, med en årlig tillverkning af 4,000 R:dr
Banko värde.
c) en tapetfabrik. Årlig tillverkning 1,000 R:dr Banko.
d) en ylleväfnadsfabrik. Tillverkningsvärde 2,000 R:dr Banko.
e) 2:ne urfabriker d:o d:o 1,200 R:dr Banko.
f) 2:ne färgerifabrikör d:o d:o 2,040 R:dr Banko, och
g) en ångqvarn för säds förmälning till mjöl och gryn.
Följande handtverkare hade år 1855 här i staden verkstäder, nemi.:
Bagare  6.
Bokbindare  4.
Bleckslagare  2-
Garfvare  5-
Glasmästare  1.
Guldsmeder  3-
Handskmakare  3.
Kakelugnsmakare  2-
Kammakare  1.
Kopparslagare  4-
Körsnär  1.
Murmästare  2-
Målare  6.
Repslagare • 2.
69
Sadelmakare  g.
Segelsömmare  1.
Svarfvare . .
4.
Sockerbagare
. . . 3.
Skomakare 16.
Skräddare 10.
Snickare  7.
Smeder  g.
Tunnbindare  2.
Tenngjutare  1.
Vagnmakare  1.
Timmermansmästare • . . . 1.
Summa 101 mästare,
hvilka tillsammans sysselsätta 232 gesäller och lärlingar.
Såsom försörjningsmedel idkades följande handtverk af nedanstående antal
personer:
Bageri . . . ,
Bryggeri
Hattmakeri-yrket .......... 2.
Kopparslagare-yrket ......... 1.
Målare-yrket ........... 6.
Murare-yrket ........... 4.
Skräddare-yrket .......... 20.
Skomakare-yrket .......... 17.
Snickare-yrket ........... 9.
Slagtare-yrket ............ g.
Smeds-yrket . . .
. 2.
Sockerbagare-yrket
g.
Lacktillverkning
1.
Summa lil personer.
Härförutan finnas S större bryggerier och 6 bagerier.
Aktieägare, af hvilka de fleste äro skeppsredare härstädes, äga ett på en holme
utanför staden anlagdt skeppsvarf. Med en arbetsstyrka af omkring 120 personer
hafva der under dessa fem år blifvit:
"ybyggde. . • . ,
S fartyg om 419 läster,
förbyggde eller ansenligen reparerade
. 26 » » 1,190 »
70
Följande större arbetsföretag af allmän beskaffenhet hafva under ifrågavarande
fem år blifvit här dels påbörjade och dels fullbordade:
éj hamnbyggnaden, fullbordad nästlidet år, med ett statsanslag af 35,386 R:dr Banko
och betydliga uppoffringar af stadens medel;
b) uppförandet af en ny kajbyggnad i härvarande hamn. Till detta arbete, som påbörjades
år 1834 och utföres med huggen sten, har staden erhållit ett lån af
30,000 R:dr Banko utur handels- och sjöfartsfonden;
c) anläggning af en ny inkörsväg till staden, i sammanhang hvarmed verkställts betydliga
planeringsarbeten jemte planteringar dels på stadskassans bekostnad och
dels genom enskilda sammanskott samt bidrag af sparbankens och bränvinsutskänknings-bolagets
vinstmedel. Dessa ännu icke fullbordade arbeten hafva redan
märkbart förskönat omgifningarne kring inkorseln till staden;
d) uppbyggandet af ett på aktier stäldt badhus, som kostat omkring 13,000 R:dr
Banko,
Den sistlidet år anlagda östra telegraflinien har i Calmar en af sina hufvudstatiorier.
På stadens bekostnad blef för detta ändamål inköpt och inredt ett pas
sande
hus vid södra vallen. Telegrafbyrån öppnades den 4 sistlidne September. Under
den återstående delen af året afsändes härifrån 922 telegrafdepescher, deraf lil
till ut- och 811 till inrikes orter.
Stadens fattigvård kostade nästlidet år 7,816 R:dr 14 sk. 7 r:st. Banko. De
ordinarie fattighjonen voro 206, hvaribland 129 barn. Tillfälligt understöd lemnades
dessutom åt 232 personer. Tillskotten till fattigvårdsutgifterne uttaxeras årligen
af en dertill vald komité.
Stadens gästgifveriskjutsning är ställd på entreprenad och bestrides med 24
hästar, hvilkas ägare hafva nyttjanderätten till 66| tunnland stadsjord och tillika af
stadskassan årligen uppbära 500 R:dr Banko. Till skjutsning utgingo:
år 1851
, 1,827 hästar.
» 1852
1,952 »
» 1853
2,125 »
» 1854
2,366 »
» 1855
2,791 »
hvaraf skönjes, att skjutstrafiken på dessa fem år ökats med mera än 50 procent.
Förhåilandet med de af stadens Magistrat handlagde utmätningsärenden inhem,tas
af följande uppgifter.
)
1
71
»Handlagde utmätningsärendens antal och belopp:
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
Antal utmät-l
ningsärenden
Fordrings-  belopp,
B:ko R:dr
>■
3
rr-r
09
Belopp, -  B:ko R:dr
>
3
Belopp,
B:ko R:dr
>
3
Belopp,
B:ko R:dr
>
3
EL
Belopp,
B:ko R:dr
Liqvid mellankommit
förrän utmätning
skett ....
d:o erlagt efter ut-  mätning föregod-  sets försäljning. .
d:o uttagits genom
försäljning af ut-  mätt lösegendom
d:o d:o genom för-  säljning af faste-  gendom . . .
d:o ej kunnat uttagas
i anseende till fat-  tigdom och kon-  kurser ....
23
49
36
9
52
2,120
4,537
2,839
8,430
1,587
14
66
41
8
56
1,793
6,619
4,163
4,275
4,613
97
137
8
5
116
!
9,279
17,868
280
1,902
7,803
44
85
8
5
63
5,170
7,073
782
4,143
2,259
31
58
1
2
43
2,761
6,322
150
173
1,292
Summa under hvarje
år handlagde nt-  mätningsärenden
169
19,513
185
21,463
363
37,132
205
19,427
135
10,698
»Utmätningsvis försålde fastigheter:
Fastigheternas
sammanräknade
>
Värderings-
Försäljnings-
a
ef
C3
belopp,
Banko.
belopp,
Banko.
under åren
1851
9
14,366
32
11,793
16
1852
8
7,935
16
6,739
JJ M
1853
5
9,850
—
6,537
18
1854
5
15,000
—
12,837
—
>» >»
1855
2
1,633
16
1,433
16
\
72
Calmar stads Sparbanks ställning har under ifrågavarande fem år förhållit sig
som följer:
Summan af
in-
Bankens
Medel, som
under äret blifvit
Antal
satte kapitaler
egen
fond
delägare
insatte
uttagne
år 1851 ....
91,493
10
6,355
25
3
16,815
32
_
14,875
18
1,337
» 1852 ....
93,752
8
—
7,414
43
10
18,749
16
—
20,681
25
—
1,380
» 1853
99,807
7
—
8,323
20
11
19,837
25
—
18,215
14
—
1,483
» 1854 ....
103,962
14
—
9,091
15
6
20,340
19
—
20,749
17
—
1,544
» 1855 ....
109,212
7
—
9,088
2
9
25,031
28
—
24,416
21
—
1,614
I städernas allmänna Brandstodsbolag ägde denna stad vid 1855 års slut försäkrade
fastigheter till sammanräknadt belopp af 698,730 R:dr Banko. I städernas
Försäkringsbolag för lösören var då lösegendom här försäkrad till värde af 668,960
R:dr samma mynt. Under ifrågavarande fem år har staden icke varit hemsökt af
någon eldsvåda.
Här befintliga pensions- och välgörenhets-inrättningar äro följande:
l:o Calmar stifts allmänna enke- och pupillkassa med en fond af 12,841 R:dr B:ko.
2:o Handlande borgares
d:o
d:o
d:o
48,309 R:dr
3:o Handtverksborgarnes
d:o
d:o
d:o
10,533 R:dr
4:0 Skeppare-societetens
d:o
d:o
d:o
28,423 R:dr
5:o Arbetsklassens
d:o
d:o
d:o
1,116 R:dr
**
6:o Borgerskapets begrafnings-kassa
d:o
d:o
1,100 R:dr B:ko.
7:o Fröbergska stiftelsen för vanvårdade barns uppfostran. Denna i föregående femårs-berättelser
omförmälda stiftelse, tillkommen genom testamente af Direktören
Fröberg i lifstiden, har i följd af testaments-bestämmelserne ännu icke trädt i
verksamhet. Emedlertid hafva nödige byggnader blifvit uppförde med en kostnad
af cirka 63,000 R:dr Banko. Stiftelsen, hvilken med lika mycket nit som oegennytta
förvaltas af Majoren m. m. Grefve C. Posse, ägde vid nästlidet års slut
Räntebärande kapitaler Banko R:dr 145,100.
fastighetsvärde omkring  » » 75,000-
eller tillsammans omkring Banko R:dr 220,100-
8:o
i
73
8:o Under Domkapitlets vård:
a) Särskilde stipendii-fonder, hvilkas sammanlagda kapital-belopp utgör 7,480 R:dr
26 sk. 8 r:st. Banko, deraf räntorne årligen utgå till stipendier, dels vid läroverken
härstädes, dels vid akademierne.
b) Wijkska fonden, stiftad är 1821 af framlidne Kansli-Rådet P. Wijk, till understöd
för fattiga prest-enkor samt studerande. Den hade vid seduaste bokslut en
kapitalbehållning af 45,979 R:dr 22 sk. 5 r:st. Banko.
c) Lindbäckska fonden, stiftad af framlidne Prosten J. C. Lindbäck år 1823, för
enahanda ändamål. Vid sednaste bokslut var dess behållning 3,572 R:dr 47 sk.
1 r:st. Banko.
d) Grotteska fonden med ett kapital af 333 R:dr 16 sk. Banko, hvaraf årliga räntan
ölverlemnas till stadens fattigvård; och
e) Nobenschöldska donationen, till förmån för fattige borgare-barn, å 2,000 R:dr
Banko. Den förvaltas af en Domkapitlets ledamot, en ledamot af Magistraten och
en dito af Borgerskapets Äldste bland handlande.
9:o Under Domkyrko-Rådets förvaltning:
a) Ekmanska fonden, utgörande 1,666 R:dr 32 sk. Banko, hvaraf räntan utdelas till
behöfvande borgare-enkor och barn;
b) Björkmanska fonden, 512 R:dr Banko, hvaraf räntan tilldelas sex fattiga enkor;
c) Hanellska fonden 1,266 B:dr 32 sk. Banko. Räntan häraf tillfaller nio fattiga qvinnor;
d) Scheweska fonden, 700 R:dr Banko, hvaraf räntau är anslagen till tvänne behöfvande
enkor; och
e) Grandinska fonden. Genom donationsbref den 6:te December sistlidet år, har
Handlanden, vice Konsuln J. P. Grandin och dess fru anslagit 3,333 R:dr 16 sk.
Banko att af Kvrko-Rådet disponeras sålunda, att räntan deraf, 166 R:dr 32 sk.,
skulle årligen användas till pensioner åt tio gamla och orkeslösa, välfrejdade tjenare
af begge könen, inom stads- och slottsförsamlingarne härstädes; och
10:o Under förvaltning af Magistraten:
a) Björkmanska testaments-fonden, till förmån för 2me borgare-enkor. Fonden utgör
821 R:dr 42 sk. Banko;
b) Schwederska d:o. Till understöd för fattige borgare-barn.
Stadskassans inkomster utgjorde:
år 1851 B:ko R:dr 19,246: 41. 9.
» 1852
» » 14,512: 40. 6-
» 1855
» » 24,361: 47. —
Transport B:ko R:dr 58,121: 33 3.
Berättelse öfver Calmar Län för åren 1851—1855. 10
74
Transport B:ko
R:dr
58,121:
33.
3.
år 1854
»
»
27,872:
39
—
» 1855
»
»
22,537:
40.
6.
eller tillsammans B:ko R:dr 108,532:
16.
9-
assans utgifter voro deremot:
år 1851 B:ko
R:dr
20,947:
12.
—
» 1852
»
»
15,384:
38.
9.
» 1853
»
»
21,433:
36.
6.
» 1854
»
»
24,141:
28.
6.
» 1855
»
»
20,800:
25.
2.
eller tillsammans B:ko R:dr 102,707: 44. 11.
hvaraf således visar sig, att inkomsterne för alla fem åren lemnat en sammanräknad
behållning af 5,824 R:dr 18 sk. 10 r:st., eller i medeltal 1,165 R:dr Banko årligen.
Förhållandet med krogväsendet och bränvinsförsäljningen inhemtas af följande
uppgift:
»Angående bränvinsminuteringen i Calmar stad.
Antal tillåt-  ne källare,
värdshus och
krogar.
Deraf in-  gången
skatt.
Antal perso-  ner, plikt-  fällde för o-  loflig brän-  vinsminu-  tering.
Bötesbe-
loppet,
Banko
år 1851 ......
» 1852
»1853 ......
»1854
» 1855
13
13
13
11
19
R:dr
496
476
582
410
4,712
sk.
32
24
68
75
63
17
9
R:dr
4,480
11,520
3,650
320
420
Stadens sjukvård är anförtrodd en stadsläkare, hvarjemte sladskassan allönar en
badaremästare och två barnmorskor. För öfrigt finnas här bosatte en provincial-, en
kurhus- och en fång-läkare. Sistlidet års höst utbröt kolerafarsot här i staden och
den fortfor med få afbrott till den 7 sistlidne Mars, då sista sjukdomsfallet inträffade.
Af denna sjukdom blefvo inalles 190 personer angripne, af hvilka 86 dogo.
75
Angående härvarande kurhus, hvars distrikt omfattar Länets två södra fögderier
på fasta landet, hafva följande uppgifter blifvit meddelade:
I Kurhuset vårdade patienter.
Kurhusets inkomster
utgjorde
Alla
utgifterne
under året,
B:ko R:dr
Betalande
Icke betalande
Summa
Summarum
af hvarje
mantalsskrif-  ven person
Tillsam-
mans
B:ko R:dr
mankön
qvinkön
Summa
mankön
qvinkön
1 Summa
. .
år 1851 . . .
_
.
_
130
98
228
228
å 5 sk.
4,166
27
3,790
10
4
„ 1852 . . .
118
86
204
204
å5sk.
4,184
40
4,331
31
8
„ 1853 . . .
115
89
204
204
å 5 sk.
4,261
7
4,209
44
7
„ 1854 . . .
132
124
256
256
å 5 sk.
4,307
32
4,695
18
3
„ 1855 . . .
10
5
15
105
103
208
223
å 6 sk.
5,419
32
6
4,144
14
2
Summa |
10
5
15
600
O
o
1,100
1,115
22,289
42
6
21,171
23
—
2:o. Stapelstaden Westervik.
I afseende på stadens jord och mark, tomtindelning m. m. hafva, under ifrågavarande
tidrymd, inga andra förändringar, ägt rum, än dels att den till Magistraten
förut upplåtna löningsjord från och med år 1831 återfallit till stadskassans disposition,
emot årligt vederlag af 133 R:dr 16 sk. Banko för hvarje lott, och dels att
66,647 qvadratalnar af den staden på östra sidan angränsande mark blifvit samma
år under namn af Östra Malm upplåtne till boningsplaner åt arbetsfolk och indelade
till 44 tomter, deraf fyra nu äro bebyggde.
All stadens mark omfattar en areal af tillsammans 4,636 tunne- och 11 kappland.
Deraf upptaga:
Staden och malmarne  53 tunnland 27 kappland.
Åkerjord ; . . . . 478 13 »
Äng  843 » » »
Skog och betesmark  2,978 » » »
Varfsplaner, vägar, holmar och impedimenta .... 283 » 3 »
Summa 4,636 tunnland 11 kappland.
Omkring 74 tunnland af stadsjorden disponeras af kyrkan ock klereciet. Under
äganderätt innehafva enskilde personer 2,147 tunnland. Det öfriga, deraf största
76
delen är underlagd 4 af staden bebyggda jordlägenheter, utarrenderas för stadskassans
räkning och inbringar tillsammans 1,977 R:dr Banko om året, hvarförutan innehafvarne
af nyssnämnde fyra lägenheter utgöra stadens gästgifveri-skjutsning. Vid år
1824 förrättad skattläggning blef all stadsjorden beräknad till 9l hemman, deruti
likväl inbegripes den under staden lydande, till \ hemman upptagne köpingen Gamlebyn.
Jordmånen består hufvudsakligast af sand och ör. Skogen är obetydlig. Gårdstom
ternas
antal är 562, deraf SOS äro belägna inom och 59 utom staden. Af de förra
äro 53 ännu obebyggda och 11 upptagne af publika byggnader.
Stadens folkmängd, som år 1850 utgjorde 4,116 personer, uppgick vid 1855
års slut till 5,038. Denna betydliga folkökning är till största delen uppkommen genom
inflyttningar.
Folkundervisningen besörjés i två fasta skolor, hvarförutan finnas nio enskilda
skolor, der smärre barn undervisas. Dessa skolor bevistades år 1855 af 545 barn.
På stadens bekostnad underhålles i Westervik en högre apologist-skola, der
lärarne utgöras af en Rektor, tre Kolleger, en Kantor samt en lärare i teckning och
en i gymnastik. Elevernas antal har under dessa fem år gradvis ökats från 101 till
127. Till lärarnes aflöning bidrager staden med 20 tunnor spanmål årligen.
Angående allmänna sedligheten har Magistraten åberopat följande af stadens pastor
afgifna yttrande:
»Förhållandet i detta hänseende synes ganska tillfredsställande. Folket, med
»undantag af få individer, och desse merändels under sednare åren hit inflyttade,
»visar sig omisskänligt vara ett gudfruktigt, arbetsamt, redligt och laglydigt folk.
»Dryckenskapslasten har till den grad aftagit, att af stadens invånare man nästan al»drig
i det offentliga ser någon berusad person. De af oäkta säng födda barnens
»antal har under sednare åren icke öfverstigit 14 procent af de föddas totalsumma.
»Under innevarande år har hittills (den 29 Mars 1855) icke något oäkta barn blifvit
»i staden födt.»
Stadens hufvudnäringar äro handel och sjöfart. Import- och minuthandeln är
vida mindre betydlig, än den handel, som afser export af ortens trädvaror samt landtoch
bergsbruksprodukter. Stadens handlande äro till största delen skeppsredare. Fartygen,
i hvilka oftast flera personer hafva del, äro i allmänhet stora och välbyggda
samt gå vanligen på fraktfart å aflägsna farvatten. Sistlidet år funnos i Westervik
37 burskapsägande handlande, af hvilka två hade burskap endast på inrikes handel.
Antalet af handels-bokhållare och betjenter uppgick till 30.
77
Stadens handelsflotta utgjordes samma år af följande fartyg:
antal lästetal.
använde till utrikes seglation  23 2,212.
d:o till inrikes d.o
15
230.
eller tillsammans 38
2,442.
Antalet af de från Westervik och dess tullkammare-distrikt till utrikes orter expedierade
eller från sådane orter dit ankomna fartyg, äfvensom beloppet af stadens och distriktets
trädvaru- och spanmålsskeppning till utlandet, inhemtas af följande fyra uppgifter.
»Uppgift på antal fartyg, som nedannämnde år från Westerviks tullkammare-distrikt
blifvit expedierade med laster till utrikes orter:
år 1851
„ 1852
„ 1853
„ 1854
„ 1855
Summa
Svenska
fartyg.
Utländska
fartyg.
Summa
lastade
fartyg.
101
22
123
135
17
152
117
28
145
144
16
160
155
23
178
652
106
758
Uppgift på antalet af utländska fartyg, som under nedannämnde år besökt hamnar
inom Westerviks tullkammare-distrikt:
Norrska
Finska
Preussiska
Danska
Mechlenburgska
Holländska
-
Liibska
Summa
fartyg
år
1851 . . .
13
14
—
2
2
— -
-
31
»i
1852
15
10
—
3
2
30
5»
1853
13
9
—
3
—
25
t»
1854
15
—
2
5
2
24
>>
1855
18
—
—
6
2
2
1
29
Summa
74
33
2
19
8
2
1
139
78
Trädvaruexporten till utrikes orter från hamnar inom Westerviks tullkammaredistrikt.
Plankor.
Tolfter.
Bräder.
Tolfter.
Balkar
och
Sparrar.
Stycken.
Diverse
Stäf.
Stycken.
Lathwood
och annan
ved.
Famnar.
Tjära.
Tunnor.
år
1851
5,607
31,412
618
206,688
Ved f:r. 135
65
»
1852
6,893
36,950
250
159,951
d:o '157
99
»
1853
10,823
28,181
356
291,555
\ d:o 67
jLd. st. 98,562
19
»
1854
13,305
29,102
432
169,353
(Ved f:r. 155
jLd.st. 91,122
| 405
»
1855
12,094
45,387
435
132,699
(Ved f:r. 66
jLd. st. 6,523
| 360
Spanmålsexporten till utrikes orter från hamnar inom Westerviks tullkammaredistrikt:
-
Hvete.
Tunnor.
Råg.
Tunnor.
Korn.
Tunnor.
Hafre.
Tunnor.
Arter.
Tunnor, j
år 1851
— |
» 1852
—
—
—
—
— 1
» 1853
—
—
—
—
— j
»1854
213
2,069
1
274
— 1
»1855
102
6,252
253
2
20 |
Att stadens handelsrörelse under dessa fem år tilltagit i liflighet, kan i någon
mån bedömas af tulluppbördens fortfarande ökning. Den utgjorde under alla titlar
tillsammans:
år
1851 . . ■
B:ko
R:dr
22,882-
77
1852 . . ,
11
26,245.
77
1855 . . .
11
24,770.
>7
1854 . . .
11
37,746.
77
1855 . . .
11
68,406-
79
A förhållandet med stadens fabriks- och handtverksnäringar hafva lemnats följande
uppgifter:
»Uppgift på antalet af fabriker i Westervik samt deras beskaffenhet och tillverkningsvärde
åren 1851 —1855.
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
Beskaffenhet.
Antal.
Tillverk-
nings-
värde,
Banko
Antal.
Tillverk-
nings-
värde,
Banko
Antal.
Tillverknings-
värde,
Banko
Antal.
Tillverk-
nings-
värde,
Banko
Antal.
Tillverk-
ningsvärde,
Banko
Färgerier . .
2
8,033
16
2
4,133116
2
4,633
16
2
2,000
2
1,800
Garlverier. .
I
4,750
—
1
6,833
16
1
7,416
32
—
—
—
—
<—-
Repslagerier .
2
11,260
—
1
12,000
—
1
12,720
—
—
1
19,000
1
29,333
16
Segelduks-lill-  verkning . .
1
1.284
36
Skeppsvarf. .
3
50,300
—
3
5,000
—
4
79,200
—
—
4
62,800
4
105,233
16
Spegeltillverk-  ning ....
1
400
_
1
300
1
200
14
4
1
133
16
1
333
16
Urfabrik . . .
1
350
—
2
300
—
3
500
—
—.
2
850
2
1,350
—
Bränneri och
Qvarnverk .
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
16,500
Summa
1]
76,378
4|
10
73,566
32
12
104,670
14
4
10
84,783
16
11
154,550
—
»Uppgift på antalet af haudtverks-verkstäder i Westervik under åren 1851—55.
Yrken. 1851. 1852. 1853. 1854. 1855.
Bleckslagare
1
1
1
1
1
Bokbindare
2
2
2
2
2
Bygg- och Murmästare
2
2
3
3
3
Garfvare
1
1
2
3
2
Gelbgjutare
3
3
2
2
2
Glasmästare
1
1
i
i
1
Guldsmeder
3
2
3
3
3
Handskmakare
4
5
3
3
3
Hattmakare
2
2
2
2
Kakelugnsmakare .?
3
3
2
3
3
Kopparslagare
4
4
4
4
4
Transport 27. 26. 25. 27. 26.
80
Transport 27. 26. 25. 27. 26-
Körsnär
.
lill —
Målare
3 3 3 3 4
Repslagare
lilli
Sadelmakare  4 4 3 3 3
Segelmakare
lilli
Skomakare
5 5 5 6 6
Skräddare
7 7 8 9 8
Slagtare
2 2 3 4 4
Smeder  i,
5 6 6 6 6
Snickare  4 4 4 4 4
Sockerbagare
2 2 2 2 2
Svarfvare
2 2 3 2 2
Tunnbindare
2 1111
Vagnmakare
lilli
Summa 67. 66. 67. 71- 69.
»Uppgift på antalet å idkare af handtverk såsom försörjningsmedel i Westervik
åren 1851—55.
Yrken. 1851. 1852. 1853. 1854. 1855.
Bageri-handtering
21 25 31 31 29
Bleckslagare-handiverket
2 2 2 1 1
Blockmakare-bandtverket  — 1 — — —
Bryggeri-handtering  — — — 1 1
Kompositions-arbete
1 11 1 1
Färgare-yrket  -  — — — — 1
Glasmästare-handtverket
— lill
Handskmakare d:o
1 1 1 11
Hattmakare d:o
11 1 — 1
Kakelugnsmakare d:o
— 1 — — —
Kammakare d:o
lilli
Körsnärs d:o
lill —
Målare d:o
4 4 4 4 5
Murare-yrket  i  2 2 2 2 2
Skomakare-handtverket
14 16 17 16 17
Skräddare d:o
5 5 6 8 9
Slagteri-handtering
3 3 3 3 2
Transport 56. 6sT 71. 71. 72.
Smides-handtverket
81
Transport 56.
65.
71.
71. 72.
Smides-handtverket
1
1
1 1
Snickare d:o ..
3
5
5
8 7
Snörmakare d:o ..
1
1
1
1 1
Sockerbagare d:o ...
1
1
1 2
Svarfvare d:o ...
1
1
1
1 1
Tenngjutare d:o ...
1
1
1
1 1
Vagnmakare d:o .
1
1
1 1
Summa 63.
76.
82.
85. 86.
Uppgift på antalet af bagerier och bryggerier i Westerviks stad
åren
1851—55.
1851. 1852. 1853. 1854. 1855
Bagerier
4
4
4
5 6
Bryggerier
2
3
3
3 4.
Hvad särskildt
angår skeppsbyggeriet, som i Westervik idkas med framgång och
i en icke obetydlig skala, så får jag underdånigst åberopa
följande
redogörelse:
»Skeppsvarf i Westerviks stad.
Antal
Arbets-
Nybyggda Fartyg.
Varf.
personal.
Antal.
Lästetal.
år 1851
3
86
3
381
» 1852
3
86
3
406
» 1853 :
4
159
6
468
» 1854
4
108
4
391
» 1855
4
127
4
535
Summa
——
—
20
2,181
Stadens bro- och hamnkassa förvaltas af en särskil
d direktion.
Denna kassa hade
inkomster af hamnumgälder utgifter för hamnarbeten
år 1831 B:ko R:dr 1,379  B:ko R:dr 198.
» 1852  „ „ 1,868
„ 582.
» 1853 ....... ,, 1,329  „ 4,592.
» 1854
,, 1,484
„ 6,364.
» 1855 .♦♦♦♦♦ ,, ,, 1,598 „ 5,188.
Summa B:ko R:dr 7,358. B:ko R:dr 16,924.
Berättelse öfver Calmar län för åren 1851—1855. 11
82
men oaktadt utgifterne under dessa år således betydligt öfverstigit intraderna, ägde
hamnkassan likväl, till följd af fordna besparingar, vid sistlidet års slut en behållning
af 10,627 R:dr 24 sk. Banko. De under ifrågavarande år i och för hamnen verkställde
arbeten hafva hufvudsakligen varit följande: år 1855 ombyggdes en fjerdedel
af stora skeppsbryggan. Samma år och under de begge nästföljande verkställdes genom
undervattenssprängning en fördjupning och utvidgning af det så kallade Blockhussundet,
som bildar hamnens inlopp, samt förut hade 13i fots djup och 40 fots
bredd, men nu har 16 fots djup och 60 fots bredd. Detta till en del med statsanslag
understödda arbete har kostat 15,000 R:dr Banko. År 1855 verkställdes
betydliga stensprängningar under vattnet på andra ställen uti inre segelleden till Westerviks
hamn.
Stadskassans inkomster och utgifter under ifrågavarande fem år samt dess ställning
vid sistlidet års slut inhcmtas af följande redogörelse:
Inkomster.
Utgifter.
Taxerad
inkomst.
Diverse
inkomst.
Summa.
B:ko
lt:dr.
år
1851
2.611
28
3
12,444
36
3
15,056
16
6
16.589
28
10‘
»
1852
2.456
25
6
11,834
35
11
14,291
13
5
9,621
31
l|
»
1853
2,381
23
—
13,086
33
9
15,468
8
9
14.893
2
2
»
1854 . .
2,490
6
—
15,004
7
5
17,494
13
5
18,064
6
91
»
1855
2,519
24
6
16,239
12
2
18,758
36
8
26,472
15
6|
Summa
12,459
11
3
68,609
21
6
81,068
40
9
85,640
36
4|
Stadskassans ställning rid 1855 års slut:
Tillgång:
Kontant
B:ko R:dr 5,216: 39. 4.
Utestående obetalde arrenden och stadsulskvlder » 17,249: 26- 8. ^
stadskassans skuld .
14,000. —
Det hufvudsakligaste af de inkomster, som ofvan finnas upptagne under rubriken
»diverse inkomst», har influtit genom årlig afverkning och försäljning af skogseffekter
från det lili staden donerade frälse-hemmanet Bjurvik, hvars betvdliga skog
är till trakthuggning indelad. Dessa inkomster hafva satt staden i tillfälle att under
sednare åren, utan att öka de vanliga stadsutskylderna, bekosta flera dyrbara byggnadsföretag,
hvaribland må nämnas bebyggandet af stadens utarrenderade jordlägenheter
samt uppförandet af särskilda hus till folkskolan och telegrafbyrån, hvilket:
sednare öppnades sistlidne års höst. Till Magistratens embets- och tjenstemäns aflöning
under dessa år har per medium utbetalts årligen 7,105 R:dr Banko.
83
Värdet af stadens brandförsäkrade hus och lösören utgjorde år 1855 för de
förra 456,533 R:dr 32 sk. och för de sednare 275,500 R:dr Ranko. Stadens eldsläckningsanstalter
anses tillräcklige och hållas i god ordning. Under de år, som nu
äro i fråga, hafva timat två eldsvådor, men utan att medföra annan egentlig skada,
än att vid det ena tillfället ett mindre trädhus nedbrann.
I Westervik finnas följande fromma stiftelser, pensionsanstalter och välgörenhetsinrättningar:
a)
Cederllychtska lättigvårdsstiftelsen, stående under Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
och Magistratens inseende. Fonden utgjorde sistlidet år 21,138 R:dr
B:ko, af hvars ränta, till följd af donationens bestämmelser, årligen utdelas till ålderstigne,
fattige och sjuklige personer inom Westerviks stad samt Hallingebergs,
Gladhammars och Westrums socknar 16 pensioner å 33 R:dr 16 sk. och 22 understöd
å 16 R:dr 32 sk. Banko.
b) Ahlgrenska testaments-fonden 1,111 R:dr 5 sk. 4 r:st. Banko, af hvars ränta
utdelas sju årliga pensioner till fattiga enkor i staden.
c) Pihlska fonden 1,150 R:dr Banko, deraf räntan användes till pensioner åt 10 behöfvande
personer, helst bland enkor och barn efter borgare;
d) Mobergska fonden, 300 R:dr Banko, hvars ränta såsom pension tilldelas någon
ogift medellös dotter af ofrälse handlande eller ståndsperson;
e) Fåhraeiska fonden, 4,000 R:dr Banko, deraf räntan användes till åtta pensioner åt
behöfvande i staden;
f) Langska fonden, 333j R:dr Banko. Räntan tilldelas en oförsörjd borgaredotter;
g) Backmanska fonden, l,333j R:dr Banko, hvars ränta är anslagen till pension åt
fyra enkor efter sjömän, som aflidit i tjenst å stadens fartyg.
h) Handlande Borgerskapets pensionsinrättning, med en fond af nära 21,000 R:dr
Banko; och
») två särskilda begrafnings-kassor, hvilkas fonder uppgå till omkring 1,000 R:dr B:ko.
I stadens fattigvård voro år 1855 intagne 41 mans- och 83 qvinspersoner, eller
tillsammans 124 fattighjon, hvilkas underhåll kostade för året 4,642 R:dr Banko.
Till tillfällige fattigunderstöd, skolgångspenningar åt fattige barn, samt medikamenter
åt behöfvande sjuka personer användes samma år 1,950 R:dr, så att årets hela
fattigvårdskostnad uppgick till 6,592 R:dr Banko.
De till Magistratens åtgärd öfverlemnade utmätnings-ärenden uppgingo till följande:
antal
belopp B:ko R:dr.
år 1851
35
10,510
» 1852
45
10,139
» 1853
28
2,839
» 1854
21
1,669
» 1855
20
5,231
84
vid verställighet af hvilka exsekutorialier det lyckliga förhållande ägt rum, att godvillig
liqvid i de flesta fall mellankommit, så att under alla fem åren endast i fyra
mål lös och blott i ett mål fast egendom måst till skuldens godtgörande utmätningsvis
försäljas.
Stadens sparbank har vunnit betydlig förkofran, på sätt inhemtas af följande:
Summan af
insatta
Bankens
egen fond
Medel, som under
året blifvit
Antal
delägare
kapitaler
insatta
uttagna
år 1851
221,332
12,320
33
54,626
15
49,272
21
1,614
»1852
236,255
—
14,524
3
1
78,301
6
73,991
15
1,711
»1853
267,553
40
17,120
22
8
92,124
28
72,919
15
1,939
» 1854
340,328
26
20,179
16
—
113,'617
441
55,126
6
2,222
»1855
374,781
23
19,057
47
11
83,243
12|
65,902
29
2,630
Vid nästlidet års slut funnos i Westervik sex tillåtna ställen för utskänkning
af bränvin och fyra för minuthandel dermed. Utskänknings- och minuteringsafgifterne
uppgingo tillsammans till 1,754 R:dr 16 sk. 3 r:st. Banko.
I staden finnes ett kurhus, hvars distrikt omfattar Länets 2:ne nordligaste fögderier,
Under nedannämnde år har förhållandet med detta kurhus varit följande,
nemligen:
I Kurhuset vårdade patienter.
Kurhusets inkomster
utgjorde
Alla
utgifterne
under året,
Banko
Betalande
Icke betalande
Summa
Summarum
af hvarje
mantalsskrif-  ven person
Tillsam-
mans,
Banko
mankön
qvinkön
Summa
mankön
qvinkön
.
Summa
lt:dr
sk.
r.
U:dr
sk.
r.
år 1851 • • •
9
1
10
29
42
71
81
21, sk.
2,186
7
11
2,603
23
7
» 1852 • • •
1
—
1
34
34
68
69
2 sk.
1,845
25
3
2,687
31
2
» 1853 • • •
2
2
4
49
41
90
94
2 sk.
1,826
14
11
3,077
41
10
» 1854 . ■ •
3
5
8
50
56
106
114
2 sk.
1,824
46
3
4,022
36
—
» 1855 . . •
24
15
39
48
36
84
123
3 sk.
2,836
30
7
4,123
25
7
Summa
39
23
62
210
209
419
481
— 110,519128 lil
16,515114
2
85
3:o. Uppstaden Wimmerby.
Stadens jord upptager en areal af 3,156 tunnland, deraf 260 tunnland åker,
470 äng samt det öfriga skog och betesmark. Med denna jofd har under ifrågavarande
år icke timat annan förändring, än att en del af ängs- och betesmarken
blifvit till åker uppodlad. Stadens tomtindelning är oförändrad.
Folkmängden, som år 1850 utgjorde 1,501, hade år 1855 stigit till 1,541
personer. Folktillökningen har således på fem år icke uppgått till mera än 2$ procent.
Folkmängden är emellan könen så fördelad, att då qvinkönet räknar 894
medlemmar, har mankönet endast 647, hvaraf visar sig, att det förra könet har i
denna stad en mera än vanlig öfvervigt i antal.
Folkundervisningen besörjes i en fast skola med eh examinerad lärare. Af 172
i skolåldern varande barn hade 106 sistlidet år bevistat denna skola. Folkskoleafgiften
uppgick samma år till 121 R:dr 25 sk. Banko.
På statsverkets bekostnad underhålles i Wimmerby en lägre lärdomskola i tre
klasser med en Rektor och två kolleger, af hvilka den forre har i årlig lön 800
och de sednare hvardera 600 R:dr Banko, hvarförutan Rektorn har boställshus och embetsjord.
Lärjungarnes antal har under ifrågavarande år varit högst 25 och lägst 18.
Allmänna sedligheten i staden lofordas. Stölder och andre grofva brott äro
sällsynta, och af förekommande ringare förbrytelser äro de fleste begångne af personer,
som icke tillhöra detta samhälle.
Här finnas åtta handlande, af hvilka två qvinnor. Handeln består i minutförsäljning
af vanligt köpmansgods samt i uppköp och utminutering af de för stadens
befolkning erforderliga viktualievaror.
Utom en färgerifabrik, hvarvid en verkgesäll och tre arbetare äro sysselsatte
och der årliga tillverkningsvärdet är uppgifvet till 400 R:dr Banko, äger staden inga
fabriker, hvaremot här finnas 35 burskapsägande handtverkare och 26 personer, som
med vederbörlig tillåtelse idka handtverk såsom försörjningsmedel.
Stadens fattigvårdsutgifter uppgingo sistlidet år till 1,238 R:dr Banko. I fattigvården
voro då intagne 17 mans- och 41 qvinspersoner, hvarjemte tillfällige understöd
utdelades till 23 behöfvande.
De af Magistraten handlagde utmätnings-ärenden hafva uppgått till det antal och
omfattat de fordringsbelopp, som här nedan upptagas:
antal ärenden fordringsbelopp
år 1851 ....... 23 .... B:ko R:dr 4,588.
» 1852
24 . , . . » » 4,182.
» 1853
28 .... » » 4,250.
» 1854  .14 .... » » 841.
» 1855 ....... 22 .... » » 1,540.
86
och af dessa utmätningsmål hafva endast några få under åren 1851, 1852 och 1853,
men icke något under de två sistförflutne åren föranledt exsekutiv försäljning af utmätt
egendom.
Staden äger en sparbank, hvars ställning under dessa år varit följande:
Summan af
Medel, som under
Bankens
året
blifvit
Antal
insatte ka-
egen fond.
delägare.
pitaler.
insatte.
uttagne.
år 1851
9,270
555
2,926
1,922
311
,, 1852
11,350
625
3,322
1,742
356
„ 1853
13,826
733
3,572
1,695
400
,,1854
17,756
848
4.911
1,752
454
„ 1855
20,274
902
4,774
3,176
500
Värdet af stadens brandförsäkrade åbyggnader, som år 1850 utgjorde 122,029
R:dr, har ökats till 129,137 R:dr Banko. Stadens invånare hade sistlidet år lösegendom
försäkrad i städernas bolag till ett värde af 75,600 R:dr Banko. Ar 1854
i September månad timade, genom en vanartig barnhus-gosses elakhet, mordbrand
på åtskilliga ställen inom staden, dervid några uthus jemte en del spanmål, foder och
lösören blefvo lågornas rof. Skadans belopp kan dock icke bestämdt uppgifvas, helst
inga ersättningsanspråk framställdes mot den minderårige mordbrännaren.
Stadskassans
nkomster och utgifter hafva varit följande:
år
1851
..... inkomster 2,084: 29.
11.
utgifter 2,359: 14.
9.
»
1852
.... » 2,720: 1.
5.
b 2,720: 1.
5.
»
1853
7.
b 2,334: 5.
6.
»
1854
1.
b 2,691: 14.
7.
»
1855
b 3,200: 40.
41.
» 2,570: 31.
5.
Summa B:ko R:dr 13,055: 39.
11.
R:dr 12,675: 19.
8.
i följd hvaraf kassans behållning vid 1855 års slut var 380 R:dr 20 sk. 3 r:st. Banko.
4:o. Sjöstaden Borgholm.
Staden äger 75 tunnland jord, som består af stenbunden betesmark, uppskattad
till TV:dels mantal och inbringande till stadskassan endast 80 R:dr Banko om
året. Sjelfva staden är indelad till 100 tomter, hvardera om 3,000 qvadratalnar.
Af dessa tomter äro endast 89 upptagna och af dem blott 56 bebyggda. Fem tomter
upptagas af publika byggnader.
Folkmängden, som år 1850 utgjorde 440 personer, hade vid sistlidet års slut
stigit till 626 personer. Den betydliga tillökningen har hufvudsakligen tillkommit
genom inflyttningar.
87
Här finnas en apologistskola och en folkskola, hvardera med en lärare, som
åtnjuter i lön, den förre af statsmedel 400 R:dr Banko och den sednare af staden
266 R:dr 52 sk. samma mynt. Lärjungarnes antal var år 1853 i apologistskola!!
18 och i folkskolan 49.
I kyrkligt hänseende tillhör staden ännu Köpings församling, men sedan år
1842 hålles, på stadens egen bekostnad, söndaglig gudstjenst i skolhuset. Sedan
den tiden har allmänna sedligheten varit i märkbart tilltagande
Stadens handelsrörelse, som sysselsätter 8 handlande och 12 handelsbetjenter,
består dels i minutförsäljning af diverse handelsvaror, samt dels hufvudsakligen i uppköp
och afskeppning af ortens spanmål. Denna skeppning uppgår vanligen till 20
å 30,000 tunnor, men steg nästlidet år till 57.000 tunnor. Dessutom afsättes från
Borgholm slipad och huggen kalksten till ett värde af omkring 7000 R:dr Banko om
året. Stadens köpmän äga sju däckade fartyg om 165 lästers sammanräknad drägtighet.
Här finnas tre fabriker, nemligen en cikorie-, en färgeri- och en urfabrik.
Dessa fabrikers tillverkningsvärde är obetydligt. Inom åtskilliga yrken finnas 36 handtverksmästare,
som sysselsätta 9 gesäller och 23 lärlingar.
Sistlidet år påbörjades i Borgholm en hamnbyggnad af sten, beräknad att kosta
32,433 R:dr 16 sk. B:ko, hvartill staden erhållit bidrag af statsmedel till belopp af
21,600 R:dr samma mynt.
Fattigvårdsutgifterne uppgingo år 1855 till 566 R:dr 16 sk. Banko. Sexton
äldre personer och sjutton barn åtnjöto då fattigunderstöd.
Staden äger en sparbank, hvars rörelse under dessa år inhemtas af följande
uppgift:
Summan
Medei
, som under
Antal
Bankens
året
blifvit
al insatte
delä-
' •
kapitaler.
egen
fond.^
insatte
uttagne.
i
gare.
år 1851
4.723
40
4
160
44
10
1,484
10
8
1,537
14
10
80
.. 1852
4.645
33
0
239
11
6
1.029
18
5
541
10
9
82
,.1853
5.039
21
6
300
36
2
807
46
3
588
33
11
76
„ 1854
5,307
28
4
327
10
1
1,886
5
5
564
13
3
83
,,1855
8,159
7
3
428
44
6
3.084
22
—
1,565
20
5
lil
Vid 1855 års slut hade staden brandförsäkrade fastigheter til! ett sammanräknadt
värde af 68,200 R:dr Banko, och i städernas bolag försäkrad lösegendom för
ett belopp af 104,200 R:dr. Sedan år 1850 har ingen eldsvåda inom staden timat.
Stadskassans ställning under de fem sistförflutne åren hade varit följande:
88
år 1851 ..... inkomster 1,300 R:dr utgifter 1,654 R;dr.
» 1852
8 1,247 » ..... 8 1,750 »
» 1853
» 1,414 »
8 2,392 »
» 1854 ..... » 1,258 »
» 1,138 »
» 1855 ..... 8 2,082 »
» 990 »
Vid 1855 års slut var stadskassans skuld 353 R:dr 20 sk. 10 rst. Banko.
Kurhuset för Ölands distrikt är förlagdt i Borgholm. Förhållandet med denna
anstalt inhemtas af följande uppgift:
Kurhusafgifterne för år 1855 utgjorde:
i Ölands Norra Mot af 9,439 personer å 4 sk. 6 r:st. personen
B:ko R:dr 884: 43. 6.
i Södra Mötet af 7,510 personer ... » » 704: 5. — ^ g
Mat till 27 patienter, nemligen 2,461 half-, 245 diet- och 2,461 frukost-portioner,
tillsammans  B;ko R:dr 587: 34. 8.
Medikamentskostnader 8 8 119: 9. 4.
Ved och ljus 8 8 72: 40.
Reparationer . .
8 8 33: 22.
Aflöningar 8 8 R1R; 32.
Diverse utgifter 8 8 17: 40. 8.
Summa utgifter B:ko R:dr 1,477: 34. 8.
Kurhusets kassa hade vid årets slut en behållning af 4,542 R:dr 10 sk. B:ko.
Calmar å Landskansliet den 30 Aug. 1856.
K. SKÖLDEBRAND.
C. A. Palme, i. 0. Siljeström.
Kongs- och Kongsladugärdar. . .
Derunder lydande lägenhet
Frälse-Säterier
Rå och Rör • ‘ ’ '
» Hemman, deraf li mantal doneradt under Westerviks stad
Frälse-skatte och Skatte-frälse hemman
Säteri-Rusthåll
Skattehemman, deraf 6J mantal Skatte-Säteri
Krono-Hemman, deraf 2 mantal Säteri
Militie-Boställen
Civile d:o
Ecklesiastika d:o
Hospitals-Hemman, Krono-
•
Lots-IIemman, deraf i m:tl frälse, 3J m:tl skatte och 5 nuti krono
Diverse skattlagde och oskattlagde, bebyggde och obebyggde Jordlägenheter,
hvaribland Ryttare-, Soldat- och Båtsmanstorp ....
Skattlagda Fisken och Fiskelägenheter, som ej äro under något hemmans
ränta inbegripne
Backstugor
Tullmjölqvarnar med 431 par stenar • • • • •
Tullsågar, deraf 415 st. grofbladige och 5 st. finbladige. . . .
Husbehofs-Mjölqvarnar
» Sågqvarnar
Stampar
Kopparverk
Jerngrufror
Stångjernsverk
Amnes- och Räckhamrar
Masugnar
Hemmantal.
Ti
o:
■-1
3
CD
Q
-
o
o;
<~3
3
CD
£s
o
-
a>
_ TJ
O C/3
O CD
CT
3 03*.
^ OQ
p: cd
— D
>—• CD
Utsäde af
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
T)
(D
pr
&
o
OS
3
Q
-
Mantal.
17 i
164|
531
6421
5813
21 i
2,082 i
101 Tö
70 |
33II
10811
1
8g
Reverberugnar
Jern-manufakturverk af särskilda slag . . .
Glasbruk
Pappersbruk
Tegelbruk
Alunbruk
Krutbruk
Oljeslageriet
Garfverier
Färgerier
Pottaskebruk  ...
Terpentinfabrik
Lackfabriker
Tändsticksfabrik
Snus- ooh Tobaksfabriker
Kimröksfabrikör
Kakelugnsfabrik
Klädesfabrik
Bagerier
Skeppsvarf
Kronopark om 10,500 tunnlands vidd . .
Härads-allmänningar om 2,069^ d:o d:o . .
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Summa
Mantal.
231
1881
69^
791
731
29J
3,212
171
106J
491
1321
1
14
St.
5,773
20
5,075
227
420
2,716
153
24
1
5
14
9
10
3
15
1
18
36
2
1
13
55
20
29
1
2
1
<>
T:r
25
200
43
431
36
19
1,610
110
37
23
86
168
T:r
319
2,270
631
7,626
671
244
30,142
2,122
847
352
1,449
8
78
2,843
30
T:r
335
773
249
3,084
196
96
22,802
2,116
311
251
1,177
8
30
1,150
46
T:r
130
1,063
303
3,193
298
. 135
5,547
294
427
129
480
22
865
20
T:r
263
104
499
24
56
1,632
38
25
20
80
3,365H 4,862t j 14,668 2,7901 49,6S2| 32,624 j 12,906
T:r
15
98
34
362
23
10
1,454
109
29
19
75
101
T:r
195
3,280
880
10,275
1,105
320
35,762
1,011
1,365
616
1,585
10
164
5,834
16
700
S»
OQ
T:r
158
1,575
252
2,538
222
108
8,370
522
230
126
469
11
825
T:r
1,612
12,100
3,509
41,701
3,523
1,305
158,258
10,711
4,374
1,925
7,823
30
431
16,280
180
C3
>■
oT
2,746)2,331 77,1181 15,006 263,762
T:r
1,765
3,065
1,189
13,354
779
382
110,128
10,560
1,153
1,146
5,658
20
137
5,457
230
T:r
505
4.370
1,340
13,830
1,108
630
39,765
1,519
1,590
530
1,938
108
3,655
100
T:r
4,315
523
2,475
119
279
7,752
190
125
99
380
25
T:r
89
548
161
1,687
127
42
7,513
514
164
98
381
478
155,0231 70,988
T:r
1,665
16,910
5,000
59,235
5,475
1,550
218,385
7,405
7,925
3,770
10,010
50
882
33,181
Underhållna Kreatur.
_ 80
— 3,500
13,282
St.
529
718
182
3,044
264
82
11,011
966
300
102
445
4
10
1,232
St.
136
1,381
341
4,900
408
175
17,697
1,541
535
188
766
7
51
5,485
20
St.
129
2,888
824
12,560
1,099
299
35,375
2,104
1,324
456
1,616
9
122
6,758
108
18,889)33,631
St.
95
1,551
415
4,535
428
157
15,680
800
616
214
746
5
63
1,359
Tt
Co
cr
&
St.
589
5,407
1,482
16,207
1,703
598
54,834
3,278
2,200
704
2,456
13
225
14,356
2,050
St.
53
1,474
369
5,307
483
145
20,094
1,151
585
234
854
5
75
4,637
1,132
65,6711 26,664
St.
25
432
36
1
n
-o
TU
R:dr
58,466
1,000
905,205
290,590
3,183.403
350,675
136.900
9.153,705
346.085
297,551
121,
226
418,134
3,390
28,255
35- 430,728
— 5,750
265,155
102,977
19,565
6,125
5,975
15,000
471,923
15.000
29.700
19,600
75.000
1,000
4,875
26,900
7,915
sk.
100
100
3,000
,06,102 36,5981 529|l 6,800,973 L
Till Berättelsen öfver Calmar Län för åren 1851—1855.
Calmar Lan oell Oland.
Stats
-
Bidrag.
Bevillning.
Efter
l:sta Art.
! Efter
2:dra Art.
Efter
3:dje Art.
Bränvins
brännings
afgift.
R:dr
sk.
26
30
532
194
18
2,362
30
264
12
82
.—
9,201
20
454
—
271
18
144
18
292
42
45
18
1,872
42
15
24
360
24
131
10
9
12
5
24
3
30
192
18
39
18
13
18
60
—
11
36
—
12
30
—
13
42
2
12
1
18
107
24
16,741
42
R:dr
50
1,261
463
4,918
532
182
10,236
425
55
291
934
59
1,617
8
172
422
238
19
6
8
18
778
15
60
57
95
135
10
98
51
89
2
14
2
5
15
15
99
23,470
sk.
r.
Rdr
sk.
r.
R:dr
sk.
18
—
—
—
—
—
—
8
11
2
22
5
18,167
40
22
4
—
—
—
—
36
2
11
36
—
11,126
16
38
11
—
—
—
—
15
1
1
9
7
1,544
12
—
—
2
12
.—
84,086
28
36
6
—
—
—
427
—
—
—
—
—
—
6,483
24
45
7
12
7
7
—
20
9
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
42
11
—
—
—
—
39
1
—
—
—
—
32
6
—
—
—-
—
24
—
—
—
—
—
34
7
—
—
—
—
35
—
—
—
—
—
27
—
—
—
—
——
—
6
—
—
—
—
—
31
—
—
—
—
——
—
'
-
“
24
2
—
—
—
—
33
7
4
9
—
—
—
—
21
7
—
—
——
—
32
8
•—
—
—-—
—
26
9
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—..—
—
24
—
—
—
—
4
9
—
—
——
—
4
9
—
—
—
—
r-
—
—
—.—
—
24
—
—
—
~—
—
—
—
—
—
—-—
—
40
2
—
—
—«—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—„—
—
40
—
—
—
——
—
27
6
50
39
7
121,835
24
Summa.
R:dr
77
19,963
657
18,419
797
1.809
103,526
1,306
6.809
448
1,248
105
3,490
24
533
553
247
19
6
14
21
970
15
100
70
155
146
10
128
65
91
2
1
14
2
5
15
15
207 16
sk.
42
162,098 37
Jordeboksoch
Hemmantals-Ränta.
R:dr
690
72
1,352
134,752
7,728
4,856
2,156
4,102
62
576
801
6
1,613
764
32
159,572
sk.
36
34
12
42
42
24
37
36
18
3
9
14
39
46
15
Ständ
i g e Räntor.
Klerecisfca te
Krono-tionde.
Afrad.
Mantals-
penningar.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Berg-  verk samt
andre Verk
o. Inrättn:r.
Summa.
Arrende-
medel.
Kostnad
för Rustning
o
och Rotering.
Pastorers.
Kapella
ners.
U:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
5,097
4
5
—
—
—
266
32
—
53
16
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
•—
—
—
—
-—•
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
804
12
—
—
—
807
—
—
—
—
—
—
—
1 2,836
38
—
610
12
—.
55
11
9
—
—
—
274
12
—
—
—
329
23
9
-—
—
—
279
6
6
812
26
6
201
24
11
5,564
40
3
97
41
5
3,649
36
—
—
—
10,003
7
11
—
—
—
13,737
39
10,162
26
10
2,569
7
9
567
44
8
—
—
—
440
12
—
■—
—
1,080
21
4
—
—
—.
1,219
40
1
881
23
7
250
21
6
53
35
6
—
•—
—
130
12
—
—
—
1,536
42
2
—
—
—
972
—
321
40
6
60
—
—
18,584
31
5
22,122
44
8
11,785
6
—
—
—
187,245
29
—.
—.
—
—
48,280
3
7
42,813
—
—
9,507
—
—
697
47
8
3,101
32
2
735
36
—
-—
—
12,263
44
8
299
28
3
2,890
8
8
3.958
32
—
556
32
—
730
21
10
—
—
—
453
12
—
—
—
6,040
23
2
5,897
17
7
12
23
4
1.019
28
10
280
10
8
251
38
—
250
—
—
250
12
—
-
2,908
2
9
1,604
32
3
427
34
2
544
40
—
145
10
—v
573
23
11
109
9
—
461
12
—
.—
5,246
33
3
—
—
—
205
43
2
—
524
12
—
8
42
—
—
—
—
—
—
—
—
70
42
—•
—
—
—
12
-
—
3
—
33
34
3
—
—
—
78
30
—
—
—
688
34
8
—•
—
—
—
—
—j
136
16
—
42
40
—
173
33
9
454
33
8
2,177
24
—
—
—
3,606
47
4
—
—
—
176
29
8
2,012
42
8
711
8
—
—
—
—
—
—
—
24
24
—
30
33
4
1
1
—
__
—
68
8
11
26
8
—
—
—
—
—
—
385
—
—
—
—
385
—
—■
—
—
—
—
—.
107
16
—
—
16
24
—
1,575
29
6
191
36
—
—
—
3,397
7
6
■—.
—
—
—
—
204
24
—
31
12
—
—
—
—
—
—
—
12
24
—
—
—
777
15
2
—
—
—
—
—
,—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
12
—
—
—
36
10
9
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
.—
—
—
—
__
—
—
4
36
—
—
—
4
36
—-
■—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
271
—
2,872
29
—
3,143
29
—
—
—
—
—
—
460
—
—
62
4
—
15
24
15
24
—
—
—
—
—
54
24
—
—
—
54
24
—
—
—
.—.
40
—
6
—
—
—
—
—
—
19
—
—
—
—
19
.—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
80
—
530
44
2
610
44
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
14
24
—
—
—
14
24
—
—
-—
—
—
—
16
—
5
—
—
—
—
_____
—
3
47
—
—
—
3
47
—
-
—
-—
—
—•
•—
—;
3
12
—
2
—
—
—
—
—
—
—
21
24
—
—
—
21
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
■—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
36
—
—
—
1
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—■
—
—
—
—
—-
—
—
.—
—
—
—
—
—
—
1
24
—
—
1
24
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—'
—
—
—
—
—
—
—
—-
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—-
—-
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■
—
.—
—.—
—
.—-
—
—
—-
—.
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
147
36
—
—
147
36
—
—
—
—
—
—-
26
—
—
—
—
—
27,312
45
—
27,711
46
5
22,582
12
3.403
25
2
240,582
47
11
12,899
35
6
68,201
36
2
66,706
22
H
15,032145
i.i
Kyrko
betjenings.
Summa.
R:dr
20
559
191
2,087
189
59
8,042
529
235
98
42
3
27
426
sk.
38
28
43
15
25
13
40
16
6
12
36
24
32
24
104
R:dr
340
4,006
1,205
14,819
1,321
441
60.362
5,044
1,535
788
566
18
206
3,150
— 89
— 107
— 274
sk.
30 10
47) —
2 5
22
5
40
16
7
8
12
44
37
18
16
24
626
16
52 32
2
24
6
Fattig
försörjning.
Skjuts
R:dr sk.
44 —
1,317 12
531 40
5,957 43
509
180
25,044
1,028
558
336
875
88
697
5
85
176
1
12 —
24
— 26
95,0151
32
458
5
10
3
4
6
27
42
19
40
2
35
2
36
1
24
R:dr
1,434
90
5,090
180
40
24
sk.
Väg
hållning.
2j 37,9261391 916.797! 25
R:dr
330
4.700
1,441
19,055
1,683
646
48,296
2,574
1,750
739
2,540
6
43
sk.
28
4
4
24
30
44
24
Diverse
afgifter,
onera och
allmänna
besvär.
R:dr
157
1,171
467
4,576
535
210
20.465
63043
567 38
342
7,679
7
48
Summa
Statsbidrag.
R:dr
sk.
6.085
20
31.966
35
4.912
29
88.003
37
7,237
1
1,998
8
262
60
262
17
24
28
60
5:32
3 37
8
72
5,796)20
498,312 9
26,219 44
23,171
7.595
32
18.361
16
102
42
1,181
47
13,122
44
159
1
1.372
16
4,462
21
1,025
14
57
13
6
6
14
7
26
18
5,461
35
36
8
234
19
95
10
825
44
191
8
14 33
191
37
91
4
94
20
2
24
3
34
4
15
30
2
24
5
—
15
40
15
473
36
'46,944
2
7
3
2
9
11
1
7
8
9
4
1
Calmar Landskontor den 30 Juni 1856.
J. O. Siljeström,
\
■
o|.
'
.
r ■
■<: - i - - K U, - bi ... ■ IV . .. 7 - . ,
• '
*
: . ' ' C '.i '
. . ■ 1
’
.
■
Tabell för itädema inom Calmar
X
c
CA
Jord.
Utsäde
af
Medelafkastning, sedan utsädet är
aldraget.
Underhållna Kreatur.
Uppskattadt värde.
Hä
o
3 3
“:re
ST P*
ss 2
~ s-
o
re
o-
vr
re
—5
s
OQ
CD
V?
o
09
O
O
IT*
cr
cd
sr
ca
5
0?
-I
pr
CD
C
3
5
09
H
c
3
fia
3
Cl
\
~
CD
3
3
fia
3
EL
tc
■<
re
O
Q3o
cn
o
3
33
oa
—i
■ P
2
fia
3
CL
CA
so:
Cl
-j
c
09
re
(B
X
<
re
re
SC
093
CP
o
re
p
X
fia
—i
fia
2
09
3
Cl
CA
fia:
CL
-i
CD
ra
0
ST
re"
00
33
ss:
CA
fia
n
O
*
09
re
W
0
p
C3
3
aa
cr
0
M9
KV
09
7
cn
3'
Q
re
e-t*
•CD
p
Hus
och
, Tomter.
Jord.
Bruk,
Manufaktu-  rier, Qvar-  nar, Fabri-  ker m. rn.
Summa.
St.
Tid
Tid
Tid
T.r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
R:dr.
sk
Calmar .
Westervik
Wimmerby
Borgholm • .
611
562
112
100
592
478
260
330
843
470
363
2,978
2,426
75
1,285
4,299
3,156
75
15
94
8
5
3
150
90
80
190
5
43
30
51
20
10
6
1
2
450
460
400
56
35
21
900
534
450
760
22
170
120
153
80
50
24
41
8
3,150
2,650
3,600
90
73
55
27
36
84
48
80
177
170
39
2
11
30
20
169
100
30
149
90
40
2
961,150
457,138
132,082
77,300
70,850
199,320
46,560
130
—-
30,000
5,500
2,700
1,062,000
656,458
184,142
80,130
Summa
1,385
1,330
11,643
5,842
8,815
341
16
320
238
101
10
9
1,310
| 112
1,884
952
353
50
361
9,400
245
168
466
43
289
309
2J 1,627,670
—
316,860
38,200
1,982,730
Calmar Lands-Kontor den 27 Juni 1856.
J. 0. Siljeström.
Till Berättelsen öfver Calmar Lån för åren 1851—1855.
Lån för åren 1851—1855.
Stats Bidrag.
.
Bevillning.
Ständige
Räntor.
Kostnad
för
Rotering.
Kostnad
för
Städernas
Styrelse.
Klereciets underhåll.
Fattig-
försörjning.
Skjuts.
Väg-
hållning.
Diverse av-  gifter, onera
och allmänna
besvär.
Summa
Statsbidrag
•
Efter
Esta Art.
Efter
2:dra Art.
Efter
3:dje Art.
Bränvins-
brännings-
afgift.
Sum
ma.
Boskaps-  och Åker-  skatt.
Mantals-
penningar.
Summa.
Pastorers.
Kommi-
nistrars.
Kyrko-
betjenings.
Summa.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
IV
R:dr
sk.
r.
675
6,731
13
7
21
29
_
4,657
24
12,085
18
7
3
16
_
923
12
_
926
28
366
32
6,854
13
11
1,666
32
__
700
800
3,166
32
—
8,500
—
—
500
—
1,982
24
5,040
23
—
39,422
27
6
414
24
—
4,249
45
11
—
—
1,952
19
8
6,616
41
7
23
9
603
24
___
626
33
130
34
-
7,105
4
3
734
—
640
—
343
16
—
1,717
16
—
6,592
14
4
—
—
258
k1'
9,107
43
9
32,154
42
11
' 146
—
—
611
41
8
—
—
—
270
—
1,027
41
8
318
6
3
215
24
533
30
3
59
30
9
1,203
16
200
—
70
—
65
—
—
335
—
—
1,237
37
1
400
—
300
1,146
—
—
6,243
11
9
66
—
—
1,359
—
—
—
—
—
45
—
—
1,470
—
—
—
—
—
95
—
—
95
—
—
—
—
—
617
—
—
150
—
—
50
—
—
50
—
—•
250
—
—
560
—
—
—
—
—
400
——
3,392
——
1,301
24
—
12,952
5
2
21
29
—
6,924
43
8
21,200
5
10
344
31
311,837
12
—
2,181
43
3
557
—
9
15,779
34
2
2,750
32
—
1,460
—
1,258
16
—
5,469
—
—
16,890
3
5
900
—
12,540
24
15,694
18
9181,212134
2
KONGL MALTS BEFALLNINGSHAFVANDES
UTI
BLEKINGE LÄN
TILL
i underdånighet algi fnn
FEMÅRS BERÄTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
STOCKHOLM, 1857.
P. A NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig berättelse om tillståndet i statistiskt och
ekonomiskt hänseende inom Blekinge Län för åren
1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
§ i
Länets
allmänna beskaffenhet.
Länet tiar under ofvannärande tid icke undergått någon annan förändring till dess beskaffenhet
än hvad en med tilltagande ifver fortsatt odling och ett starkt anlitande af skogarne föranledt.
I hänseende till Länets administrativa och ecklesiastika indelning har ingen annan förändring
skett, än att ett hemman Sanda på ön Sturkö, hvilket förr tillhört Lösens socken, med Eders
Maj:ts nådiga tillstånd blifvit anslaget till Sturkö socken.
§ 2.
Invånare.
Folkmängden, som enligt 1850 års mantalslängd utgjorde
på landet •  85,308
och i städerna 17,753
eller tillsammans
103,061,
är, enligt 1855 års mantalslängd
På landet: Mankön. Qvinkön.
Skattskrifne  20,637 ... . 22,777.
Skattfrie  22,357 .... 23,097.
42,994 .... 45,874.
Uti städerne:
Skattskrifne  3,652 .... 5,905.
Skattfrie  4,135 .... 3,971.
7,787 .... 9,876.
4
Summa skattskrifne:
Mankön  24,289
Qvinkön  28,682
Dito skattfrie:
Mankön . . . , .
26,492
Qvinkön  27,068
52,971.
53,560
Summa 106,531.
Varande bland de skattfrie äfven upptagen gemenskapen vid Kongl. Maj:ts Flotta; och utgör
således folkmängdens tillökning under alla fem åren 3,470 personer eller 3,36 procent,
oaktadt under samma tid 1,062 personer, enligt här förda pass-journaler, kunna antagas hafva
afflyttat till utrikes orter.
Välståndet hos allmogen har under de sista åren stigit, i synnerhet hos dem, som äga
eller bruka större hemmansdelar; och synes orsaken till detta lyckliga förhållande ligga deruti,
att alla landtmanna-alster under de 2:ne sistförflutna åren stått i ett ovanligt högt pris, så att
jordbrukaren fått väl betaldt för allt hvad han kunnat afyttra. För ägare och innehafvare af
mindre hemmanslotter, af hvilkas afkastning en ringa del utöfver den egna förbrukningen återstått
till afyttring, hafva de höga priserne väl endast i någon mån kunnat medföra enahanda
fördelar, men de sednaste årens goda årsväxt har derjemte äfven för dem åstadkommit ett ökadt
välstånd. De egentliga arbetarnes ställning har jemväl vunnit betydlig förbättring, så väl genom
större tillgång på arbetsförtjenst, föranledd af ökadt välstånd hos hemmansinnehafvare och en
allt mer tilltagande håg för odling, dikning och stenbrytning, sorn ock af de höjda arbetslönerna,
hvilka allmänt utgå med 40 sk. ä 1 R:dr 12 sk. för mans- och 24 sk. R:gs förqvinsdagsverke.
Denna allmänna tillökning i välmågan visar sig äfven af förhållandet med lagsökningsmålen
hos Kongl. Maj:ts Refallningshafvande. Målens antal, sorn år 1850 uppgick till 4,419,
af hvilka 2,626 afgjordes genom utslag med en skuldsumma af 149,700 R:dr, utgjorde nemligen
under derpå följande fem åren
Antal mål.
år 1851
4,872
» 1852  6,507
» 1853
7,005
» 1854  4,975
» 1855
3,493
Genom utslag
afgjorde.
. 2,780 .
. 4,055 .
. 4,542 .
. 3,148 .
. 2,203 .
Sammanlagd skuldsumma,
som till betalning
fastställts.
. 153,209.
. 208,470.
. 237,799.
. 164,897.
. 110,291.
5
hvaraf synes, att ehuru såväl lagsökningarnes och de genom utslag afgjorde målens antal
som skuldposterne ökats till och med år 1853, hafva desamma under de 2:tie sista åren
så betydligt förminskats, att förhållandet i detta hänseende under år 1855 varit lyckligare än
under år 1850, nemligen i proportion sorn 67 och 73 till 100.
Hvad folkets moralitet angår, så är det i allmänhet svårt att derom fälla ett välgrundadt
omdöme, synnerligen då man icke under en längre tid iakttagit dess handlingssätt och
hemseder; varande det föga rättvist att bedöma hela befolkningen efter antalet af de till verkställighet
hos Konungens Befallningshafvande inkomne utslag i brottmål, hvilkas antal utgjorde:
1850
.... 241, deraf lifssak 1,
1851 .... 236, » » —
1852 .... 278, » » —
1853 .... 239, » » 1,
1854 .... 192, » » 1,
1855 ... . 192, » » 1,
helst gerningsmännen icke alltid tillhöra det samhälle, der de slutligen blifva sakfällde, och
många orsaker till brottmålslistans storlek inom detta Län förefinnas, i hvilka den egentliga
befolkningen icke har del, såsom rymningar, från båtsmans- och marin-korpserne afskedadt och
kasseradt manskaps vistande i Carlskrona jemte derstädes förlagde krono-arbetskompani tillika
med de å fästningsfängelset intagne lifstidsfångar, bland hvilka rymningar någon gång äfven
förekomma. Allt detta oaktadt, är det dock allmänt kändt, att fylleriet och med detsamma
brottens antal märkbart förminskats, synnerligen under år 1855, otvifvelaktigt en följd af den
förändrade lagstiftningen angående bränvin, samt deraf föranledda prisstegringen på denna vara.
Och vågar jag hoppas, att Blekingsbon, hvilkens karakter man påstår vara sjelfständig, beslutsam,
liflig, tjenstaktig och gästfri, men derjemte häftig, våldsam, hämndgirig och böjd för
tvister och rättegångar, — egenskaper som förhöjas af ruset — skall, i den mån omåttligt bruk
af starka drycker upphör, alltmer göra sig förtjent af ett blidare omdöme i afseende på sitt
moraliska värde än man någon gång tillförene hört. Ett glädjande tecken i detta hänseende
är, att de häktades antal under de sista fem åren betydligt förminskats.
§ 3.
Käringarne.
Jordbruket har fortfarande stigit både genom odling af stenbunden ängsmark, kärr och
andra sidländta marker och genom ett förbättradt brukningssätt. Det är numera allmänt att
begagna vexelbruk, och så väl foderväxter, som rotfrukter på åkerjorden hos nästan alla bru
-
kare af större egendomar, äfvensom innehafvare af mindre gårdar börjat inse fördelarne af ett
sådant brukningssätt och att deraf begagna sig, så att det förr brukliga så kallade ensädet
snart mera hör till undantagen än till regeln; och har i sammanhang härmed, och i den mån
åkrarne blifvit befriade från sten, plogen efter hand intagit årdrets ställe och i öfrigt fullkomligare
åkerbruksredskaper blifvit allmännare begagnade. Dikningen är visserligen ännu på många
trakter ofullkomlig; men äfven härutinnan har det gått framåt, och hafva vackra efterdömen
blifvit gifne på herregårdarne, der man på sednaste åren börjat grunddika efter Engelskt sätt så
väl med stenfyllning i de täckta dikena, som äfven med tegelrör.
Hufvudsädena äro råg, korn, hafra och potates, äfvensom hvete, hvars begagnande årligen
tilltagit; och hafva rofvor och morötter jemväl kommit i bruk. Vårråg odlas i skogstrakterne,
ärter, vicker och blandsäd mindre allmänt och hufvudsakligen till eget behof, hvilket äfvenledes
är förhållandet med lin och hampa. Visserligen kan Länet ännu icke anses frambringa tillräcklig
säd för dess invånares behof, för hvars fyllande Skåne, Gottland och Öland ännu måste
anlitas örn något af dessa orters öfverskotter; men otvifvelaktigt nalkas med stora steg den
tid, då produktion af säd kommer att motsvara konsumtionen, ett förhållande, som måhända
redan vore för hand, om icke brännerierna förvandlade en betydlig del af grödan till bränvin.
Fodertillgången har, i samma mån vexelbruket blifvit omfattadt, genom odling af rotfrukter
ökats, hvaraf följt kreaturens starkare utfodring och betesmarkens sednare anlitande, utan att
likväl stallfodring hela året om begagnats.
Boskapsskötseln har vunnit betydligt genom bättre urval af afvelsdjur, genom rikligare
utfodring och genom en omsorgsfullare vård om kreaturen, än den man förr åt dem egnat.
Nötkreaturen, som 1850 antogos utgöra 45,088 stycken, upptagas nu i hosföljande tabell till
47,506, och har således en tillökning af 2,418 eller 5,36 procent ägt rum; dock torde den
hufvudsakliga förbättringen bestå deruti, att kreaturen nu äro af bättre beskaffenhet.
Får af vein bedrifves ännu hufvudsakligen för ägarnes eget behof, med undantag af ett
schäferi på Fideikommiss-säteriet Johanneshus, hvarest år 1855 underhöllos 638 får, som i afkastning
Iemnade 1,014 skålpund ull. Fårens antal inom Länet utgjorde 1850 36,366, men
anses nu, enligt bifogade tabell, utgöra 36,885, hvilket förutsätter en tillökning af 519 stycken
eller något mindre än 1£ procent; och är äfven detta djurslag förbättradt genom blandning med
SOuthdowns-race.
Svinafveln har äfven något tilltagit. År 1850 funnos 19,591 svin och innehåller tabellen
för år 1855 21,909 stycken, således en tillökning af 2,318 stycken; och hafva jemväl
dessa djur efter hand blifvit till beskaffenheten förbättrade.
Hästafveln måste anses förkofrad genom af derför bildade föreningar införskrifne och
under dessa fem åren underhållne 3 stycken hingstar, efter hvilka många goda och några ut
-
7
markta fö! fallit; och har antalet af ortens hästar, hvilka i allmänhet äro Ii/liga, uthålliga och
välfödda, från 5,951 stycken, som det utgjorde år 1850, stigit till 6,274.
Bränvinsbränmngen, sorn varit i nästan jemnt tilltagande intilldess 1855 års Kongl.
Förordning om vilkoret! för bränvinstillverkning började tillämpas, har under de sista månaderne
af nämnde år bedrifvits vid 28 ångbrännerier och 273 mindre brännerier; och har hela tillverkningen
utgjort vid de förra  420,990 kannor
och vid de sednare  184,481' »
eller tillsammans  605,47 H kannor.
Tillverkarnes vinst har varit betydlig, enär försäljningspriset i medeltal stått minst 50 procent
högre än tillverkningskostnaden, oaktadt den höga skatten, hvilken utgått med 222,382 R:dr
46 sk. Banko. (Se tabellen).
Slcogarne äro nästan öfverallt hårdt anlitade och har någon förståndigare hushållning med
dem ännu icke låtit sig förnimma, lika litet som återplantering efter nedfälld skog blifvit vidtagen,
utom på Johanneshus säteri, hvarest skogshushållningen blifvit föremål för synnerlig uppmärksamhet,
så väl med hänsigt till skogens fällning, som återplantering.
Bergsrörelsen är inskränkt och bedrifves endast vid 2me kopparhammare, 2.-ne valsverk
för koppar och ett för jern, 2me räckhammare och 2:ne spikverkstäder för tillverkning af
spik och nubb med inachiner.
För öfrigt, finnas på landet pappersbruk 7, tegelbruk 9, oljeslagerier 3, garfverier 22, bresiljeqvarnar
2, bryggerier 5, färgerier 8 och bomullsspinneri 1, å hvilket sistnämnde, benämndt
Strömma och beläget i Asarums socken, 400 arbetare dagligen sysselsättas; med en årlig förbrukning
af 3,500 balar bomull tillverkas derstädes dagligen omkring 460 bundtar garn.
Binäringar finnas icke af någon betydenhet, utom sjöfart och fiske, som är af stor vigt
för befolkningens bergning vid Länets södra kust och i skärgården. Allmänt klagas öfver fiskfångstens
aftagande, men 1855 har äfven i detta afseende varit ett godt år. Utom lax, som
fångas i myckenhet uti Mörrums å och i hafvet samt äfvenledes, ehuru obetydligt, i Ronneby,
Silltorps och Lyckeby åar, utgöra strömming, torsk, flundror m. fl. fiskslag föremål för fiskrarnes
bemödanden, hvilka, ehuru stundom fåfänga, dock ej sällan äro ganska lönande. Tjärubränning
idkas i nordvestra delen af Länet, hufvudsakligen medelst förbränning af stubbar efter
den i äldre tider fällda skogen. Tillverkningen af linne-, bomulls- och ylleväfnader är otillräcklig
för ortens behof, som fylles genom tillförsel från Småland och Westergöthland. Trädgårds-
och biskötsel idkas endast till husbehof.
Handeln idkas hufvudsakligen med skogseffekter, bränvin och något fläsk samt, undantagsvis
i goda år, med spanmål och kan ej anses vara särdeles betydlig.
Till kommunikationernas underlättande hafva åtskilliga vägomläggningar och förbättringar
af vägarne dels med och dels utan statsbidrag blifvit företagna och utförda, såsom på tvänne
8
ställen å landsvägen från Carlshamn till Wexiö, på ett ställe å landsvägen emellan Carlskrona
och Ronneby, på ett ställe å landsvägen från Ronneby till Wexiö, på tvänne ställen å landsvägen
från Carlskrona till Ekesjö och på ett ställe å landsvägen emellan Carlshamn och Sölvesborg,
allt för kringgående eller sänkning af svåra backar; och har derjemte muddringsarbete
blifvit verkstäldt uti inloppet till Sölvesborgs hamn; äfvensom uppmuddringen af Carlskrona stads
inre hamn under sistlidet år påbörjats och redan betydligt framskridit.
Telegraflmien från Calmar till Christianstad, anlagd år 1855, går genom Länet med sta
tioner
i Carlskrona och Carlshamn och är flitigt begagnad.
§ 4.
Politisk författning.
Kammar verket. Det märkligaste, som här förtjena;’ omnämnas, är att Eders Kongl.
Maj:t, uti nådigt bref af den 2 Mars 1854, medgifvit, att hemman i allmänhet inom Blekinge
Län må, utan föregången undersökning om besutenhet, klyfvas, så att hvarje utklufven del blif
ver
minst T'g:dels mantal, samt att vissa strandhemman inom Ronneby och Listerby socknar,
äfvensom de å öarne Tjurkö, Aspö och Hasslö belägna hemman må, jemväl utan föregången
undersökning, klyfvas till minst ett fyratioåttondedels mantal; i enlighet med hvilket nådiga medgifvande
åtskilliga klyfningar blifvit verkställda. För öfrigt hafva några mjölqvarnars skattläggning
och några skatteköp äfven under den tid, som denna berättelse omfattar, ägt rum.
Laga skiften och åbodelningar jemte andra landt mäter i-förrättmngar hafva under
dessa fem åren blifvit verkställda till ett antal af 158 af de förstnämnde och 243 af de öfrige.
Härvid hafva 18,491 tunnland ägor blifvit afmätte och 26,877 tunnland skiftade, tillhörande 52|
mantal samt 386 delägare, af hvilka 274 fått qvarbo på sina gamla tomter, men 112 måst utflytta
till nya bostäder.
Statsbidragets belopp inhemtas af den tabell, som åtföljer denna berättelse; och synes
deraf, vid jemförelse med tabellen vid förra berättelsen, att statsbidraget från Länet, som år 1850
utgjorde 380,876 H:dr 30 sk. 6 r:st. B:ko och år 1855 uppgått till 411,779 R.-dr 5 sk. 6 r:st.,
sålunda stigit med ett belopp af 30,902 R:dr 23 sk.; likasom bränvinsbrännings-afgiften, hvilken
år 1850 utgjorde 21,581 R:dr 17 sk. 5 r:St., år 1855 utgått med 53,941 R:dr 43 sk. 4 r.-st.;
hvadan denna skattetitel sålunda stigit med 32,360 R:dr 25 sk. 11 rist., hvilken af den nya
bränvinslagstiftningen föranledde förhöjning tydligen skönjes hafva haft till följd, att Länets hela
skattebidrag blifvit större, då det under andra förhållanden skulle något minskats.
Politi. Ordningens vidmakthållande besuijes fortfarande på landet af 2me Kronofogdar
och nio Länsmän samt Kronofjerdingsman. Dessutom finnas i Länet 2me Landsfiskaler; hvarjemte
-
9
jemte sju särskilda tillsyningsman under 1855 varit förordnade att beifra förbrytelser mot Eders
Maj.-ts nådiga förordningar angående vilkoren för tillverkning och försäljning af bränvin. Socknenämnder
och tillsyningsmännen inom socknarne, hvilka äfven borde kunna i betydlig mån bidraga
till ordningens bibehållande och förbrytelsers förekommande, öro dock för mycket sysselsatta
med egna för deras bergning och välmåga nödvändiga bestyr, för att egna särdeles uppmärksamhet
och nit åt sådane kommunalbestyr, hvilka allmogen i allmänhet anser såsom en
tung börda, sorn hvar och en söker att undandraga sig, icke besinnande att det är nära omöjligt
för den fåtaliga och med mångahanda andra göromål sysselsatte kronobetjeningen att vederbörligen
upprätthålla ordning inom ett vidlyftigt distrikt. Klagan öfver brott emot person
och äganderätt förspörjes dess värre allt för ofta; och synes mig största orsaken härtill vara
den, att personer, som, en eller stundom flere gånger straffade enligt förr gällande lag med
spö eller frihetens förlust under längre eller kortare tid, sammanvarit i gemensamt fängelse
med andre ofta gröfre brottslingar än de sjelfve, sällan vilja och stundom icke kunna -återvända
på en bättre väg, i anseende till så väl svårigheten för dem, att erhålla laga försvar eller stadig
sysselsättning, som ock deras, genom samtal med och undervisning af förhärdade brottslingar,
sedliga försämring samt det förakt, med hvilket de allmänligen bemötas, sedan de, efter
öfverståndet straff, återvunnit friheten, hvilken ock ofta genom förnyade förbrytelser åter förverkas.
Spöstraffets borttagande och gemensamhetsfängelsets utbytande mot cellen, der fången
under ransakningstiden och afbidan på sin slutliga dom, lemnad åt sig sjelf, tvingas att
vända sina tankar på sitt inre, på sin förflutna lefnad och sin framtid, i stället att bland andra
brottslingar förhärdas till nya brott, hafva dock otvifvelaktigt redan visat sina välgörande
verkningar, hvilket förhållande ådagalägges deraf, att i länsfängelset härstädes, som innehåller
92 celler, hvilka vid fängelsets första begagnande voro upptagne och förmodades blifva otillräckliga,
numera sällan är upptaget, mer än till hälften, och att högst en tredjedel af de häktade
äro dömde brottslingar; att de 30 cellerne i Carlshamns kronohäkte, ehuru visserligen ofta
upptagne, dock till största delen förvara ransakningsfångar, transportfångar eller dem, som undergå
förvandlingsstraff i brist af ådömde böter för mindre förbrytelser; samt att häradsfängelset
vid Norje i Listers härad, med 12 celler, oftast står tomt och begagnas endast då ransakningsfångar
under pågående ting ditföras från Carlshamn.
Folkundervisningen fortgår inom alla Länets socknar i öfverensstämmelse med föreskrifterne
i Kongl. Förordningen den 18 Juni 1842 och bestrides dels i fasta och dels i flyttande
skolor; och hafva de sednares antal på flere ställen ökats. Att fälla ett omdöme om
skolans inverkan på folkets sedlighet och kunskaper vore ännu för tidigt; dock har jag af
upplyste prestman erfarit, att undervisningen i kristendomskunskap för begåendet af H. H.
Nattvard l:sta gången försiggår betydligt lättare nu, då ungdomen i allmänhet läser redigt i bok,
än förr, då denna färdighet var ringa eller alldeles saknades.
Berättelse öfver Blekinge Län för åren 1851—1855. 2
10
Fattigvården besörjes i allmänhet ordentligt, ehuru klagomål icke uteblifva hvarken från
de fattigas sida öfver knappt underhåll, eller å socknenämndernas, angående öfverdrifna anspråk
på försörjning eller understöd, äfvensom antalet tvistemål emellan de särskilda fättigvårds-samhällena
om skyldigheten att försörja sådana fattiga, som ofta ombytt vistelseort, är ganska
stort, och till en icke ringa del upptages af de mål, som angå från Kongl. Flottan afskedadt
eller utstruket manskap och deras familjer. Emedlertid har jag icke funnit att tillståndet i Blekinge
är i detta afseende sämre än på flere andra orter, och bör tyngden af fattigvården under
sednare åren ostridigt hafva blifvit lindrad så väl genom ökad arbetsförtjenst för de behöfvande,
som genom tilltagande välstånd hos jordägare och hemmansbrukare.
Helsovården på landet besörjes af 2me provincialläkare, stationerade i Carlskrona och
Sölvesborg, samt en distriksläkare i Ronneby köping; varande den förstnämnde tillika intendent
vid Ronneby helsobrunn, som årligen besökes af talrika gäster från aflägsna och närbelägna
orter, hvaribland äfven räknas en stor del allmoge. Under hösten 1853 hemsöktes Länet
och i synnerhet Carlskrona stad af farsoten kolera, som skördade många offer bland alla
samhällsklasser. Antalet af insjuknade utgjorde i Carlskrona stad 1,925, af hvilka 1,055 afledo;
på landet insjuknade 334 och dogo 170, så att summan för hela Länet af insjuknade
uppgick till 2,259 och af döde till 1,225.
Vid Länets lasarett och kurhus härstädes, deraf en afdelning år 1854 förflyttades till
lägenheten Gustafsborg vid Carlshamns stad, har antalet af patienter under sista fem åren i
medeltal för året varit 166 på kurhuset och 92 på lasarettsafdelningen, de förra utan ersättning
och de sednare dels emot och dels utan betalning, och under en tid svarande emot 2,521
dagar. På lasarettet vid Carlshamn hafva under år 1855 ett antal af 114 patienter åtnjutit vård.
Lasarettsfonden utgjorde vid 1855 års slut 27,842 R:dr 42 sk. 6 r:st-, och har kurhusafgiften,
som utgått med 5 sk. Banko af hvarje mantalsskrifven person, i medeltal utgjort 4,701 R:dr 8 sk.
Sockne-apothek finnes endast i Ronneby köping.
Examinerade barnmorskor hafva blifvit antagna inom alla socknar i Bräkne och Listers
härader, i åtta socknar af Medelstads härad och uti en socken af Östra härad; men 7
socknar i sistnämnde härad och en socken i Medelstads härad äro ännu i saknad deraf.
Vederbörligen examinerade djurläkare finnas i Länet 2:iie, nemligen en i Carlskrona
med lön på stat såsom Läns-djurläkare och derjemte åtnjutande arfvode af ett särskildt bolag
inom Carlskrona stad och angränsande socknar, och en i Carlshamn.
Från den år 1853 inrättade landtbruksskolan å Gungvala i Asarums socken hafva, efter
undergången examen, under hösten 1854 afgått 4 rättarelärlingar och under våren 1855 ytterligare
sex. Vid nämnde skola, som njuter årligt statsanslag af 2,000 R:dr Banko, är, jemte
föreståndaren, antagen en underlärare. Frilärlingarnes antal är det i kontraktet bestämda, eller
12, hvarjemte 9 betalande elever der njuta undervisning.
11
Ett bolag till ersättande af förlorad eller skadad fiskredskap har under sistlidet år blifvit
bildadt inom Mjellby socken och med reglemente försedt. Af det i nåder beviljade anslaget,
1,500 R:dr Banko, till understöd åt dylika bolag har en tredjedel, eller 500 R:dr, tilldelats bolaget
i Mjellby. För bildandet af flere sådane bolag äro förberedande åtgärder vidtagne.
Ett kreaturs-försäkringsbolag till ersättande af förluster genom den smittosamma
lungsjukan är af Eders Majit med reglemente försedt.
Skjutsningsbestyret utgöres vid Skillinge, Ronneby, Hästaryd och Norje gästgifvaregår
dar
medelst entreprenad, men vid öfrige gästgifvaregårdarne, sedan de vid några bland dem
afslutade entreprenadkontrakter upphört, bestrides skjutsen af de skjutsskyldige sjelfve.
Socknemagasiner finnas blott i Hoby och Backaryd.
Sparbanlcerne i Carlskrona, Carlshamn, Sölvesborg, Ronneby köping och Jemshögs socken
fortfara med deras, särdeles för mindre bemedlade, nyttiga verksamhet; och hafva deras
kapitaler under denna fem års tid vunnit en betydlig tillökning. Delägarnes insättningssumma
vid 1855 års slut uppgick i Ronneby sparbank till 70,879 Ridr 34 sk. och i sparbanken för
Jemshögs socken till 111,809 Ridr 20 sk., allt Banko.
Länets allmänna brandstodsbolag fortfar med utvidgad verkningskrets; och utgjorde
vid 12:te årets slut den 31 Mars 1855 ansvarighetssumman för byggnader . 7,449,550 Ridr
och för lösören
. 0,892,050 Ridr
eller tillsammans 14,342,200 Ridr;
ersättningssummorne för brandskada hafva under nämnde år uppgått i
för byggnader till 3,G50i 20. 9.
och för lösören till 1,011; 3. 10. 4 ^]. 30. 7.
förvaltningskostnader, räntor m. in  914; 44. 1.
Summa 5,576: 20. 8.
Städer.
Länet har 3me städer, Carlskrona, Carlshamn och Sölvesborg, samt 2me köpingar, Ronneby
och Christianopel, hvilka bådas handlande och handtverkare hafva borgarerätt i Carlskrona.
Carlskrona, hufvudstation för Kongl. Majits Flotta, med djup och rymlig hamn, hvars fördelaktiga
läge och öfriga förträffliga egenskaper gifvit anledning till stadens anläggning på
Trossö hemman i skärgården. Detta stadens läge på en ö omkring en half mil från allmänna
landsvägen har den olägenhet för stadens rörelse, att ingen genomfart här äger rum; men detta
12
läge medför en vida större olägenhet, bristen på drickbart och till kokning tjenligt vatten. Behofvet
häraf uppfylles till någon del genom hemtning från Lyckeby å och källa, dels sjövägen
på Kronans bekostnad, hufvudsakligen afsedt för Flottans etablissementer, och dels landvägen
af enskilde. För öfrigt varder regnvatten sorgfälligt samladt medelst takrännornas ledande till
tunnor och kar. Allt detta oaktadt uppstår vid stark torka sommartiden och sträng köld under
vintern verklig vattenbrist, hvilken vid inträffade sjukdomstillfällen och särdeles under året
1853, då kolera-farsoten härstädes härjade, visat sig för befolkningen i hög grad menlig, i synnerhet
för det stora antal mindre bemedlade, som tillhöra detta samhälle och hvilka icke hafva
råd att för en halfankare vatten betala 3 skillingar, nuvarande priset härstädes på Lyckeby
källvatten, hvilket i alla fall efter 7 mils transport och 3 ä 4 dagars liggetid på kärl icke kan
vara ett friskt och godt drickesvatten.
Folkmängden, sorn år 1850 utgjorde 11,378, är nu endast 11,117, deraf
Skattskrifne. Skattfria. Summa.
Mankön 2,070 .... 2,858 .... 4,928.
Qvinkön  3,841 .... 2.348 .... 0,189.
Summa 5,911 .... 5,206 . . . .11,117.
Bland de skattfrie äro äfven räknade 1,004 af Flottans gemenskap, sorn njuta befrielse
från personella utskylder. Af de skattskrifne äro 002 ernbets- och tjenstemän, 5 fabriksidkare,
321 borgare samt 240 betjening vid handeln, fabrikerna och handtverkerierne.
När ingar ne anses hafva snarare af- än tilltagit under dessa fem åren, och påstås den
omständigheten, att Flottans handtverkare, till tjenstgöring uppfordrade kronobåtsmän och gemenskapen
af här förlagde marinregemente dela arbetsförtjensten med stadens borgare af handtverksklasserne,
hafva till följd, att desse sednare icke kunna uppnå det oberoende, som deras
vederlikar i andra städer förvärfvat.
Handel och sjöfart. Antalet af handlande här och i Christianopel är 93, af hvilka få
äro skeppsredare. Föremålet för utskeppning är i synnerhet trädvaror, som hufvudsakligen
uppköpas från Smålands skogstrakter, men denna export är vida underlägsen den i grannstäderne
Calmar och Carlshamn. De dagliga behofven af spanmål, smör, fläsk och ost m. m.
måste till en del fyllas från andra orter, helst tillförseln från närmaste landsbygd icke är
tillräcklig.
Staden äger: 1 skepp om .... 132,38 läster,
4 briggar om .... 458,49 »
8 skonertar om . . . 301,65 »
1 galeas om ... . 33,86 »
9 slupar och jakter om . 213,76 »
eiler tillsammans 23 fartyg om .... 1,140,14 läster.
13
Under år 1855 hafva 227 fartyg blifvit utklarerade till utrikes och 365 fartyg till inrikes
orter; och äro under samina tid inklarerade från utrikes orter 171 och från inrikes 565 fartyg.
Importen har hufvudsakligen bestått af kaffe, risgryn, socker och andra specerier, samt
rumin, konjak, vin, tobak, ylle- och bomullsväfnader, stenkol och stenkols-stubb, hampa, sill, salt
och torrfisk jemte ekevirke; exporten af furu- och granplankor, bräder, sparrar, spiror, bjelkar,
läkten, ek- och bok-stäfver, bok-bandtunnor, tjära, beck, kreatursben, alun, valsadt jern och ved.
Tullinkomsterna utgjorde.-
För utskeppade varor. För införde varor.
R:dr sk. r:st. R:dr sk. r.st.
år 1851
1.639: 30. — . . . 40,692: 3. —
»1852
904: 14. — . . . 45,807: 14. —
» 1853
1,225: 9. — . . . 41,225: 44. —
» 1854
3,920: 33. — . . . 53,645. 47. —
» 1855
5,993: 47. - ... 48,149: 13. —
eller i medeltal för år . . 2,736: 36. — . . . 45,904:
hvaremot medeltalet för åren
1848—1850 utgjorde . . 1,460: 17. 4. . . . 57,205: 26. 8.
IIandtverkerierne. Antalet af handtverkare är 268, af hvilka högst få kunna anses
vara välmående; deras förarbetning inskränker sig till stadens invånares behof; och gå deras
tillverkningar sällan till andra orter. Sedan en tobaksfabrik blifvit nedlagd, finnas numera fyra
sådane; hvarförutan staden har 2:ne apothek, 2 boktryckerier och 1 kofferdi-skeppsvarf, hvars
verksamhet under sednare åren vunnit en betydlig utsträckning. Vid nämnde varf. som genom
sina nybyggnader äfven på aflägsnare orter förvärfvat sig förtroende, hafva under sistförflutne
5 åren, utom flere förbyggnader och många reparationer, blifvit verkställda följande nybyggnader,
nemligen: tvänne skepp, tillsammans om 557 läster, fyra briggar om 434 och
tvänne slupar om 55 läster; varande för närvarande under byggnad ett skepp om 260 och en
skonert om 60 läster samt ett mudderfartyg med tillhörande pråmar.
Sparbanken i Carlskrona, sorn äfven genom inrättade filial-afdelningar i kringliggande
landtsocknarne utöfvat ett välgörande inflytande i den rigtning, som med dess stiftande varit
afsedd, hade vid 1850 års slut en egen fond af 9,809 R:dr 40 sk., hvilken vid 1855 års slut
ökats till 13,012 R:dr 1 sk.; och har delägarnes insättningssumma från 169,327 R:dr 44 sk.,
hvartill den uppgick vid förstnämnde år, stigit till 205,202 R:dr 13 sk., som vid 1855 års
slut ägdes af 3,216 personer.
Smålands privatbank har ett afdelningskontor här på stället: och har dessutom en ny
kredit-inrättning under benämning Filialbanken i Blekinge år 1853 börjat sin verksamhet samt
under sista bokslutsåret, ined ett kapital af 293,333 R:dr 16 sk., beviljat lån åt 940 personer,
14
kreditiv åt 146 samt emottagit penningar på giro-jemte upp- och afskrifuings-räkning af 119
personer, och sålunda bedrifvit en ganska vidsträckt oell för ortens affärslif gagnande rörelse.
1 afseende på stadens styrelse har, under den tid denna berättelse omfattar, icke någon
förändring ägt rum eller den af Eders Maj:ts nådiga bref den 14 Januari 1851 fastställde nya
organisation af Magistraten och Rådhusrätten trädt i verkställighet.
I ecklesiastikt hänseende är staden fördelad i tvänne församlingar, amiralitets- och stadsförsamlingen.
En Drätselkommission besörjer förvaltningen af stadens inkomster och utgifter; och ingå
bland de förra äfven afkastningen af stadens jord, 4,^ mantal, innehållande 1,062§ tunnland,
deraf en del är odlad och indelad i farmer, hvilka äro utarrenderade på 25 år, räknade
dels från år 1835 och dels från år 1837; men en annan del användes till betesmark för stadens
hästar och nötkreatur. De under nämnde kommissions förvaltning stående kassor äro
tolagskassan, med en behållning vid 1855 års slut af 18,922 IRdr 36 sk. 8 r.-st.; mudderkassan
med 3,575 R:dr 16 sk. 2 r:st.; stenbrokassan med 17,219 R:dr 21 sk. 6 r:st. och den
egentliga drätselkassan med en skuld till förenämnde kassor af 11,432 R:dr 13 sk. 11 r:st.,
hvadan kassornas verkliga behållning uppgår till 28,285 R:dr 12 sk. 5 r:st.
En borgerskapets enskilda kassa förefinnes under borgerskapets äldstes vård, till hvilken
ingå inkomsterne af borgares öretalsskatt jemte arrendet af hemmanet Hästö; och bestridas
af . dessa inkomster båtsmans-vakans-afgift för borgerskapet samt arfvode till stadens riksdagsman.
Af den särskilda tabellen för städerna synes, att statsbidragen för Carlskrona uppgå till
sammanlagdt 70,004 R:dr 19 sk. 11 r:st. Hanko. Af de bidrag, sorn i tabellen förekomma
under rubriken klereciets underhåll och diverse onera, hafva för hus och tomter utgått:
Till brandvaktsinrättningen  1,585 R:dr 23 sk. 6 rist.
» brandredskaps underhåll
. . 392
»
27
»
10
»
» tomtören
»
32
»
»
» gatulysning
»
19
))
5
»
» underhåll af stadens 2me kyrkor
. . 1,537
»
8
»
6
»
» d:o af pastors boställe och folkskolehuset .
. . 1,537
»
8
6
»
Afjordens afkastning utgå:
» underhåll af rådhus och publika byggnader . .
. . 593
»
22
»
9
»
samt af personer hufvudsakligen följande:
Kurhusmedel
»
27
»
»
Brandvaktsafgift
»
28
»
6
»
Afgift till stads-pastoratet
»
19
»
»
Öretalsafgift
»
16
»
»
15
Afgift till handelskassan . .
Folkskoleafgift
Afgift till stadsläkares aflöning
Extra afgift för kolera-sjukvård
243 R.-dr 24 sk,
1,643 » 30 »
849 » 39 »
3,050 » — »
För ungdomens undervisning finnes en lägre lärdomsskola med 4 ordinarie lärare och
3 duplikanter, uti hvilken, under sistförflutne 5 åren, medeltalet af lärjungarne varit 104 och
högsta antalet samtidigt 116.
Vid Kongl. Maj:ts Flotta: artilleri-, styrmans-, konstruktions-och skeppsgosseskolorna; dessutom
en barnhus- elier folkskola för amiralitetsförsamlingen och en särskild folkskola för stadsförsamlingen,
den förra beräknad för 400 och den sednare för 200 barn; hvarjemte en småbarnsskola
för 90 barn underhålles genom särskild donation och bidrag, så att, med beräkning
af eleverne i lärdomsskolan och skeppsgossarne, som utgöra 280, tillfälle gifves till allmän undervisning
för 1,086 barn och yngre personer, hvartill komma en söndagsskola för handtverkerilärlingar
m. fl. och ett skeppsbyggeri-institut på Kongl, skeppsvarfvet med (vänne lärare.
Sjukvården besörjes för Kronans manskap å flottans sjukhus och för staden, som saknar
sjukhus, aflönas tvänne läkare. Patienter, hvilka i hemmet ej kunna erhålla nödig vård,
intagas äfven på Länets lasarett, dels emot och dels utan särskild ersättning.
Fattigvården. Stadens bidrag härtill utgör omkring 9,500 R:dr årligen och erhålles derutöfver
af statsverket såsom ordinarie bidrag 3,000 R:dr; hvarjemte för sistlidet år beviljades ett
extra anslag af 3,500 R:dr, allt Banko. På stadens fattighus, beläget å s. k. Pottholmen,
som förenas med staden genom den bro, som förr utgjorde allmänna färvägen till och
från staden landvägen, försörjas för närvarande 158 personer; hvarjemte derifrån till många i
staden boende fattiga utdelas understöd i kontant eller dagliga portioner af soppa och bröd.
200 fattiga barn äro dessutom genom fattigvårdens försorg utackorderade till uppfostring och
vård hos fosterföräldrar i staden och på landet; äfvensom flere personer, synnerligen enkor
med deras barn, hvilka genom egen omtanka och arbete kunna försörja sig och de sina, hafva
fria husrum i dertill afsedda bostäder på ofvannämnde holme, hvilken numera med alla der befintliga
byggnader tillhör fattigvårds-inrättningen. Genom direktionens nit och omtanka har denna
angelägenhet, särdeles under de sednare åren, blifvit högst ändamålsenligt ordnad, sålunda att
alla fattighusets invånare sysselsättas med efter deras förmåga lämpadt, arbete, hvilket tillskyndar
inrättningen betydlig vinst och derjemte de arbetsamme och flitige bland hjonen en besparad
inkomst. Bespisningen på stället verkställes nu från en kokinrättning, hvilken, styrd
och behandlad såsom ett enskildt hushåll, leinnar bättre och tillräckligare föda än den, hvilken
de förr antagne entreprenörerne tillhandahöllo. En ytterligare byggnad är nyligen uppförd till
vinnande af rymligare arbetssalar och förvaringsrum, och lärer, detta oaktadt, stadens invånares
bidrag komma att nedsättas innevarande år.
16
Från två särskilda gåfvofonder utgå årliga understöd till behöfvande af borgareklassen och
dess tjenare; hvarjemte under år 1855 bildats en förening till belöning och understöd för
troget tjenstfolk.
Två enke- och pupillkassor, en för handlande och en för fabriks- eller handtverksidkande
borgare, äro inrättade och med af Eders Maj.-t fastställda reglementen försedda.
Af den i Jönköpings Stad och Län stiftade pensionsförening finnes en afdelning i Carlskrona;
men den stora nyttan af denna för understöd på ålderdomen afsedda inrättning har ännu
icke ingått i mängdens begrepp, hvarför hittills endast 11 personer med ett insättningsbelopp af
303 R:dr Riksmynt anlitat densamma.
Sedligheten visar sig i allmänhet allt mera tillfredsställande, helst brotten äro färre och
deras beskaffenhet, med få undantag, af mindre svår natur, sannolikt en följd af fyllerilastens
aftagande, men måhända äfven af tillväxt och lyftning i allmän upplysning och bildning.
Bränvinsutskänkning var sistlidet år medgifven på nio ställen i staden.
Stadsskjutsen bestrides genom Dråtselkommissionens försorg af dertill antagen entreprenör.
Carlsha7nn, belägen vid Mie-åns utlopp i hafvet, med god och rymlig hamn, har en folkmängd
af 5,067 personer, så att antalet, som 1850 utgjorde 4,916, under derpå följande leni
åren ökats med 151 personer, och äro
Mankön. Qvinkön.
Skattskrifna 1,219 1,608
Skattfria  957
1,283
Summa 2,176
2,891
Handel och Sjöfart äro lifliga och hafva i synnerhet under de tre sistförflutna åren,
en följd af inträffade gynnsamma förhållanden, varit ganska vinstgifvande, helst stadens hufvudsakligaste
export-artikel, trädvaror, kunnat med fördel afsättas och fraktfarten jemväl varit
lönande.
Emedlertid och då lika gynnsamma förhållanden icke skäligen kunna förväntas för framtiden,
hvila stadens förhoppningar om fortsatt liflighet uti handel och skeppsfart på framgången af ett
under utarbetning varande förslag, att genom en kommunikations-linie af kanaler och jernvägar
tillvägabringa en lättare gemenskap med det inre landet i Kronobergs Län ända upp åt Wexiö;
hvilket företag dock icke kan utföras utan bidrag af statsmedel.
De handlandes antal är 49 och utgöres handelsflottan af 25 större och mindre fartyg med
en drägtighet af sammanlagdt 2,032 läster.
Hamn
-
17
Hamnbyggnaden, sorn omnämnes i sista berättelsen, fullbordades år 1851; och har staden
uppfört ett nytt tullhus med en kostnad af omkring 17,000 R:dr Banko.
Tullmtraderne, hvilka under åren 1848—1850 utgjorde i medeltal för år: för utskeppade
varor 2,248 R:dr 35 sk. och för införde varor 85,381 R:dr 26 sk., hafva derefter uppgått
till:
För utskeppade varor. För införde varor.
år
1851 . .
. 2,259 R:dr 41 sk. . .
. 81,932 R:dr 26 sk.
»
1852 . .
. 2,357 »
33 » . .
. 89,369
»
12
»
»
1853 . .
22 » . .
. 80,273
)>
30
)>
»
1854 . .
. 3,407 »
23 » . .
. 85,611
»
18
»
»
1855 . .
. 5,413 »
41 » . .
. 85,612
»
8
»
r i
medeltal .
. 3,221 »
41 » . .
. 84,559
»
38
»
Handtverkerierne. Flertalet af deras idkare har knapp bergning och många befinna
sig i fattigdom; och kan orsaken härtill icke sökas i andra förhållanden än i dessa idkares för
stadens och ortens behof stora antal, som uppgår till 95 med burskap och icke mindre än 64
utan burskap.
Bland fabriker och näringar synas följande vara förtjente af att särskildt omnämnas:
Ett skeppsvarf, stäldt på aktier, med 50 å 60 ständiga arbetare, ofta betydligt förstärkte
med extra arbetare. Under de fem sista åren hafva, utom större och mindre reparationer,
för hvilka kostnaden i materialier och arbetslön uppgått till 80,000 R:dr, blifvit
nybyggde fyra fartyg om tillhopa 215 svåra läster, hvilka fartyg äro försålde för 27,000
R:dr Banko.
En segelduks- och buldansfabrik, vid hvilken under sistlidet år med 15 väfstolar
samt 15 ständiga och mantalsskrifne arbetare tillverkats 15,613 alnar segelduk och 5,865 alnar
tältduk, buldan, pressennings- och säckväf till värde af 9,508 R:dr. För denna fabrik sysselsättes
ett stort antal af stadens fattiga qvinnor med spånads-arbete.
Fyra färgerier- och kemiska blekerier, vid hvilka 45 personer arbeta, hvaribland
17 mantalsskrifna och 3:ne barn under 15 år. Förädlingsvärdet af färgadt och blekt garn uppgick
sista året till 43,920 R:dr Banko.
Tre Tobaks- och Snus-fabriker ufed 55 arbetare, hvaraf 7 mantalsskrifne samt 17
tarn under 15 år, hvarest under 1855 blifvit förarbetade 205,075 U tobak, nemi. 20,750 U
till cigarrer, 16,500 U till kardustobak, 151,825 U till snus och 16,000 U till rulltobak med
ett tillverkningsvärde af 82,068 IUdr.
Berättelse öfver Blekinge Lån för åren 1851—1855. ^
18
Bomullsspinneriet vid Strömma är förut omtaladt, såsom beläget i Asarums socken
och tillhörande landet, men som dess ägare bo i Carlshamn, der äfven bomullen införes och förlagskapitalet
finnes, så kan denna fabrik äfven anses tillhöra staden.
Stadens styrelse utgöres fortfarande af en Borgmästare och tre Rådmän jemte en Magistrats-sekreterare.
I ecklesiastikt hänseende utgör staden ett pastorat med Asarums socken.
Stadens jord består dels af donerade hemmanen Bodeskull och Bodestorp, hvarå staden
är anlagd, dels af inköpte 2|J:dels mantal, och dels af ytterligare |£:dels hemman, som staden
med Eders Maj:ts nådiga tillstånd år 1854 sig tillbytt af Strömma spinneri-bolag.
Inägorne till stadens jord äro bortarrenderade och utmarken användes till bete för stadens
kreatur.
Stadens inkomster, sorn förvaltas af en Drätselkommission, äro, jemte arrenden, beteslega
och jordränta i medeltal för år: ordinarie och inqvarteringstolag tillika med bro- och lastpenningar
4,260 R:dr, hamn- och muddringsmedel 7,412 R:dr, anslagne till amortering af hamnbyggnadslånet
och till hamnens underhåll; vågpenningar 1,127 R:dr; mätarepenningar 204 samt
tomtöremedel 121 R:dr Banko.
För barnens undervisning finnes en lärdomsskola med en rektor och 2 kolleger.
Lärjungarnas antal var under sista året i medeltal af båda terminerne 53.
En Folkskola för gossar i två afdelningar, der barnens antal vid sistlidet års slut ut
gjorde
125.
En Flickskola, bekostad och styrd af några stadens husmödrar, der omkring 110 fattiga
flickor erhålla undervisning och beklädnad; samt
En Navigationsskola, bevistad sistlidet år af 48 elever, af hvilka utexaminerades 1
till sjökapten i första klassen och 14 i andra klassen samt 15 till styrmän i andra klassen;
hvarjemte 5 hafva undergått examen i den del af läran om ångmachiner, som erfordras för
att få föra ångfartyg.
Sjukvården besörjes af 2:ne stadsläkare, af hvilka den ena tillika är anställd vid härvarande
afdelning af Länets lasarett, inrättad år 1854 på egendomen Gustafsborg, der sjuka
från staden och vestra delen af Länet erhålla vård och hvarest patienterne år 1855 uppgingo
till 114 personer.
För öfrigt har staden en helsobrunn, ett apothek, ett badhus, en sparbank, hvars insättnings-summa,
som 1850 utgjorde 131,802 R:dr 41 sk., stigit till 158,975 ILdr 45 sk.; äfvensom
bankens egen fond under dessa fem åren ökats från 8,407 ILdr till 11,678 R:dr; samt en
enke- och pupillkassa, grundad år 1851 på donerade kapitaler af tillsammans 6,766 R:dr 32
19
sk.; varande pensionerne i nådigst fastställda reglementet bestämda i trenne klasser till 133
R:dr 16 sk., 66 R:dr 32 sk. och 33 R:dr 16 sk.
Ett krono-cellfängelse med 30 celler är år 1853 för Statens räkning här uppfördt.
Fattigvården, sorn under de sednare åren fordrat allt större uppoffringar af samhället,
undergick en fördelaktig förändring år 1855, då i Juli månad öppnades en arbets- och fattigförsörjningsanstalt
uti de på tillbytta egendomen Gustafsborg befintliga byggnader. Fattigvården
ordnades efter en förbättrad plan, hvars välgörande verkningar redan visat sig deruti, att
tiggeriet inom staden upphört; att de behöfvande och skröpliga i mån af förmåga och behof
fått arbete och full försörjning; samt att fattigvården nu kan göra gällande anspråken på sådane
personers arbetsförmåga, som tillförene öfverlemnade sig åt lättja och utsväfningar samt
betungade samhället med vården om deras familjer. Utgifterne för fattigvården, som sistlidet
år stego till 10,190 R:dr Banko, anses nu för innevarande år erfordra ett vida lägre belopp.
Sedligheten är i allmänhet god. Bränvins-utskänkning var under år 1855 tillåten på 5
ställen inom staden.
Stadsskjutsen är upplåten på entreprenad.
Sölvesborg, belägen vid en vik af Östersjön, nära Skånska gränsen, har i äldre tider varit
af betydenhet, förföll i medlet af 17:de århundradet, då Danska Regeringen förflyttade både
stapelstadsrätten och största delen af det förmögnare borgerskapet till Christianstad, i sådan
vanmakt, att staden icke förmådde underhålla egen styrelse, utan lades under Carlshamn. Under
sednare tider har staden småningom förkofrat sig, försågs med egen rådhusrätt år 1837,
blef under de sista 5 åren uppflyttad från femte till fjerde klassen bland rikets städer och förunnades
åter stapelstadsrätt.
Folkmängden, som vid 1850 års slut utgjorde 1,459, har nu uppgått till 1,479, hvaraf
Mantalsskrifne. Skaltfria.
Mankön363 .... 320
Qvinkön  456 .... 340
Summa 819 ... . 660.
Handel idkas af 25 handlande. Hufvudartiklarne för stadens handel äro: skogseffékter,
bränvin, spantnål och viktualier samt heck och tjära. Afsättningsorterne äro Stockholm och
andra rikets sjöstäder samt Norrige; och ske befraktningarne hufvudsakligen på de handlandes
egna fartyg.
Handtverkerierne bedrifvas af 51 mästare, hvilkas rörelse inskränker sig till ortens behof
och afsättning vid marknader.
Staden har ett boktryckeri.
20
Till stadens hufvudsakliga näringsvägar bur jemväl räknas jordbruket, emedan staden äger
3^ mantal donerad jord, 'deraf numera 600 tunnland äro uppodlade till åker. Den öfriga jorden,
985 tunnland, bevuxna med bokskog, begagnas till bete för stadsboarnes kreatur. Skogen
vårdas sorgfälligt och inbringar genom trakthuggning en årlig inkomst af omkring 1,000
R:dr Banko, oberäknadt ollongäld, som stundom gifver inemot lika mycket, en inkomst, som
framdeles kommer att förhöjas i den mån, som den sedan 1816 återplanterade och inhägnade
vackra bokskogen blifver fruktbärande.
Stadens styrelse utgöres af en Borgmästare och 2 Rådmän, hvilka sednare årligen väljas
bland borgerskapet.
Staden utgör, tillsammans med kringliggande byar, Sölve, Ynde, Sölvesborgs slott, Sissebäck
och Waljö, ett pastorat. Waljö och en del af Ynde by tillhöra dock Christianstads Län.
Stadens inkomster hemtas hufvudsakligen från densamma underlagda jorden och skogen;
och hvad derutöfver erfordras fylles dels genom afgift af handel och sjöfart och dels genom
årlig uttaxering, som erlägges af stadens invånare i mån af deras bevillning efter 2:a ar
tikeln.
I
Undervisningen bestrides uti ett staden tillhörigt skolhus af rektor och en kollega; och
linnes derjemte en folkskola med en lärare. Genom enskild välgörenhet är dessutom undervisning
i kristendomen och handaslöjder beredd för 30 ä 40 flickor af arbetsklassen, under
ledning af en lärarinna.
Sjukvården besörjes af en i staden stationerad provincial-läkare och en stadsläkare; der
finnas ock ett apothek och ett större badhus.
Fattigvården handhafves af en direktion. I en dertill uppförd byggnad underhållas omkring
30 fattiga.
Sparbanken, grundad år 1838, hade vid 1850 års slut en grundfond af 4,206 R:dr 24 sk.,
och utgjorde insättarnes fordran
. . . 120,400 » 12 »
Summa 124,606 » 36 »
Den förra har nu stigit till 9,814 R:dr 21 sk.
och den sednare till . 158,680 » 31 »
Summa 168,495 » 4 »
Sedligheten är särdeles god och förbrytelserna fåtalige.
Bränvinsutskänkning har under förra året varit tillåten på fyra ställen.
21
Under Carlskrona lyda köpingarne Ronneby i Medelstads och Christianopel i Östra härad.
Den förre är icke obetydlig, har 1,723 invånare och drifver fördelaktig rörelse. Der
finnas 17 handlande och 36 handtverkare, hvarjemte köpingen har 9 större och mindre fartyg
om 245,46 lästers drägtighet.
Såsom förut är nämndt, finnes en läkare på stället och ett apothek.
Christianopels köping har blott tvänne handlande och några få handtverkare med obetydlig
rörelse. Carlskrona å Landskansliet den 19 Augusti 1856.
Efter Nådigste förordnande:
E. W. NORDEN F E 1. T.
O. K HtfäiMAR. L. Peterson.
lier alithe öfter Blekinge Län för åren 1851—1855.
4
%
\'
k
Lägenheter, utan mantal
Kronofisken . . .
Dito Qvarnar . . .
Frälse-Säterier . .
Säteri-Rusthåil . .
lnsockne-F rälsehemman
Utsockne- d:o .
Frälse-Skattehemman
Krono-hemman . .
Krono-Rusthåll . .
Krono-Skattehemman
Krono-Skatte-Rusthåll
Militie-Boställen . .
Civile Boställen . . .
Ecklesiastika Boställen
Lotshemman, Skatte
Skattlagde bebyggde Torp, Utjordar m. fl
som ej under något hemmans ränta äro inbegripne, Skatte
» » » Krono
D:o obebyggde
Oskattlagde, bebyggde d:o, deraf Båtsmansforp 1,467 st.
Bebyggda lägenheter, afsöndrade från hemman på viss tic
lifstid
Skattlagda Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag, som e
något hemmans ränta äro inbegripne, Skatte
» » Krono
Tullmjölqvarnar ....
Tullsågqvarnar, grofbladiga
Husbehofs-mjölqvarnar, utan ränta
Husbehofs-sågqvarnar
Stampar ....
Kopparhammare . .
Jern-manufakturhammare
Pappersbruk . . .
Tegelbruk ....
Oljeslagerier . . .
Garfverier ....
Bresiljeqvarnar . .
Bryggerier ....
Färgerier ....
Bomullsspinneri . .
Koppar-, Vals- och Hammarverk
Räckhammare och Valsverk . .
Diverse personer, som ej höra till viss näring
elle
inde
Hemmantal.
cr.
Mantal.
Summa
15 A
3!
8
721
17*
6^231
5TB O
\ C339025fi
03709
* 1 «J5TtT0
15*
1
O
©:
•i
3
o
Q
-
<X>
>“5
g S
>—< o::
a CTQ
—3 CD
-03: 3
~ 3"
C3 CD
5* CD
cjq r1
Utsäde af
1,083
Mantal.
15,7
3#
8
80^
17Ä
12348159
IbTTSHiST
6§4äi
16U3|f8i
945ItS8
li
5i
15iV
1
St.
1
15
16
55
284
2,980
2,833
T:r
14
4
3
81
19
5
14
518
1
lil
18
97i
143
89
7
9
3
22
1,117#
6,640
o
5
(M
a
6
C/3
os:
a
-
T:r
T:r
100
40
35
38
33
7
70
70
15
756
702
379
194
136
72
13
18
5
98
79
32
131
125
65
10,117
7,345
3,447
16
13
6
70
42
28
191
153
87
12
16
6
9
19z
8
8
16
7
235
153
57
1,547
1,466
357
690,', I 13,605
T:r
T:r
20
12
25
100
31
1
2
5
25
1,032
1
5
25
4
25
a te © 11 för Landet inom Blekinge Län.
13
o
10,426|l 4,613
1,3101
T:r
13
3
10
661
30
9
17
952
1
lii
21
1
2
13
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
Underhållna Kreatur.
35
o»
aa
s
sr
3
T:r
280j
115
140
3,010
550
50
310
450
29,120
45
185
389
45
68
26
1,650
4,703
T:r
lil
29
21
544
152
40
102
3,812
8
64
127
12
1,150 I 41,136
T:r
600
228
420
4,035
1,164
58
520
744
56,044
96
336
1,034
72
55
50
1,245
7,930
T:r
220
165
280
3,723
816
78
434
654
39,342
78
201
797
96
127
96
805
7,471
5,0221 74,6311 55,383 22,452
Trr
180
43
60
1,831
360
22
160
348
16,644
30
114
423
30
40
35
290
1,842
T:r
T:r
96
78
84
19
100
60
402
374
155
180
2
—
25
50
141
95
4,245
4,072
5
6
23
60
122
121
—
6
24
150
5,574
14
91
Trr
1.950
1,149
1,200
19,520
3,300
380
2,290
3.389
195,967
270
1,270
2,432
270
419
156
11,500
31,752
33
sm:
St.
26
16
48
243
68
8
60
91
5,177
2
27
77
8
28
389
5,2261 277,214
6,274
O
*
St.
76
26
100
482
136
10
86
146
,342
8
62
145
16
12
8
110
704
10,409
St.
180
51
120
875
280
28
209
303
18,169
20
144
347
30
30
16
730
3,949
30
n
3
aa
cr
o
c/j
Pr
oa
-a
-
St.
100
33
80
463
220
18
88
167
8,607
9
70
125
20
20
209
1,297
25,571 f 11,526
St.
800
75
150
725
280
50
96
279
26,890
25
98
155\
50
70
30
1,075
6,007
C/J
-5
St.
110
69
150
750
210
28
75
340
14,231
20
82
171
36
24
20
779
4,654-
160
36,8851 21,909
o
Uppskattadt
värde.
St.
321
63
388
R:dr
10,000
16,000
81,825
34,300
67,200
494,525
158,350
10,500
57,675
141,200
7,775,145
10,800
37,875
123,100
7,825
18,600
48,525
71,425
873,885
1,200
30,050
205,500
37,240
3,700
31,100
2,000
46,600
16,000
3,000
100,690
8,500
14,835
5,130
354,000
60.000
23,000
10,981,300
sk.
r st
Stats
-
Bidrag.
Bevillning efter 1851 och 1855 årens Förordningar.
Efter
Irsta
Art.
Rrdr
3
28
24
32
315
68
6
34
90
4,735
7
36
8
12
45
359
926
65
8
19
5
20
3
1
564
7,433
sk.
12
Efter
2:dra
Art.
Efter
3:dje
Art.
Summa.
Bränvins
brännings
afgift.
Rrdr
19
147
69
131
921
199
4
67
197
11,135
95
404
18
25
48
82
70
1,076
1
30
504
74
6
60
3
57
25
4
141
15
26
29
640
69
27
1,635
18,060
sk.
14
16
12
44
Rrdr
sk.
Rrdr
22
175
93
163
1,236
267
11
102
188
15,871
102
447
27
37
94
82
429
2,002
1
30
569
82
6
69
57
27
5
161
26
34
660
72
2,199
sk.
25,501 41) 9
Rrdr
270
368
145
750
sk.
10
2
709
41,127
75
178,926 18
28
222,382
46
Ständige Räntor.
Jordeboksoch
HemmantalsRäntor.
Rrdr
50
195
58
13
99
157
9,894
14
51
98
10
13
7
57
26
9
465
13
sk.
Krono
tionde.
Afrad.
Mantals
pennin
gar.
3 = ic
S.S-U
Ii = ^
• n za
aa
C/i
o:
11,234
32
Rrdr
25
46
889
157
3
75
178
7,725
5
28
Summa.
sk
11
9,151
13
Rrdr
2,766
2,766
sk.
42
42
Rrdr
3
32
32
45
434
116
8
64
109
5,811
9
57
19
28
55
78
377
1,517
73
13
12
31
8
29
3
494
9,469
sk
Rrdr
Rrdr
28
712
42
12
36
— 10
Rrdr
3
32
107
91
1,518
332
25
266
445
24,142
'20
131
155
31
47
64
146
377
1,517
26
2,848
478
13
12
3
31
sk.
12
8
12
29
—
3
24
504
12
7851 10J 33,417
Arrende
medel.
Kostnad
för
Rust
ning
och
Rote
ring.
Rrdr
2,944
536
403
sk.
41
69
28 4
3,952
46
Rrdr
379
1,522
360
1,081
77,705
20
40
125
Klerecistatens underhåll.
Pastorers.
Rrdr
20
164
48
135
1,130
267
22
220
293
15,289
30
68
3,095
16
40
71
731
2,124
210
171
16
47
9
45
916
sk.
Kapella
ners.
32
32
32
Rrdr
13
60
26
1
12
19
980
3
4
1
3
7
30
125
sk.
16
Kyrko
betje
nings.
Summa.
Fattig
ning.
21
13
2
15
53 16
16
24
81,2321 25,196|—| 1,4111 8
Rrdr
36
11
36
267
38
6
40
53
3,977
4
20
220
2
11
10
113
433
28
37
4
10
3
375
sk.
Rrdr
— 27
32
32
16
16
32
16
32
32
214
59
171
1,457
331
29
272
365
20,247
37
92
3,315
21
54
88
874
2,682
sk.
32
24
16
5,759)32
259
222
Skjuts.
Väg
hållning.
Diverse
afgifter,
onera och
allmänna
besvär.
32
25 8
64
16
70
23
1,344
32,366
16
Rrdr
3
278
43
lil
775
210
30
152
295
15,115
18
101
261
25
51
45
217
412
40
1
sk. Rrdr
50
489
146
8
97
16 216
13,868
32
24
10 16
1 32
24 > 24
26
119
50
35
219
4oj 18,700
32
14,874
Rrdr
36
88
675
140
19
69
155
9,259
13
60
164
sk.
Rrdr
24
10,679
sk.
32
4
118
102
304
1,556 16
260 36
40
190
390
21,237
15
155
314
24
46
100
612
2,039
120
24
3
17
14
2
31
7
57
6
4
951
12
16
36
16 j 28,747116
Summa
Statsbidrag.
Rrdr
sk.
12
16
44
2,971
33
1,088
1,237
1,073
9.979
2,048 20
709 33
2.232 i 6
2,8641 4
238.573 12
507
737
4,657
168
361
392
298
2,511
8,653
1
315
3,801
585
22
122
108
35
6
312
94
865
202
91
184,144
471,854 42
12
10
2
47
42
27
32
14
32
12
36
36
20
12
32
40
46
Carlskrona i Landskontoret den 19 Augusti 1856.
E w. NORDENFELT.
O. R. Hammar.
Till Berättelsen öfver Blekinge Län för åren 1851—1855.
.
.
/, — -
_ -T—
'
■ . ;. .
'
Carlskrona Stad.
Hus och Tomter.
Jord
Tobaksfabriken .
Koflerdi-Skeppsvarf
Väderqvarnar . .
Diverse personer, ej tillhörande viss näring
Sterbhus, gåfvor och testamenten . . .
Carlshamns Stad.
Hus och Tomter
Jord
Tullmjölqvarn
Bryggeri
Bränvinsdistillerings-fabriker .
Eau-de-cologne-fabrik . . .
Färgerier och kemiska Blekerier
Garfverier
Segelduks- och Buldansfabrik
Skeppsvarf
Tobaksfabriken
Urfabriker
Embets- och Tjenstemän . .
Borgerlig näring
Diverse personer, ej hörande till viss näring
Vinstmedel
Sölvesborgs Stad.
-H
3: 3
3
OQ -rf
£ re
Jord.
pr
!>:
s
as
cn
pr
o
as
W
Summa
Summa
Hus och Tomter
Jord
Personela utskylder
Summa
Summa Summarum
St.
1,419
Tild
71
1,419 71
532
1
1
4
1
4
1
1
1
3
2
541
153
489
489
600
T:ld
124
124
T:ld
8671
867§
1,522
C/)
c
B
Tild
1,0621
1,062^
2,011
BS
re
3
3
Utsäde af
4^3
T:r
1,522
2,011
i
xi :t
Os-?
153 600
2,1133 1,160
985j2
124 3,37415
1,585y
4,658 M
3 i
12
12
58
CJO
no
t*
o
ta
T;r
30
T:r
20
30
52
20
51
T:r
16
16
12
52
130
51
50
12
20
To
-
Tt
T:r
156
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
sa
c
CD
58
050
ÖQ
T:r
28
156
100
28
96
100
428
06
48
13» \ 24
130 50
2121 121
20
48
2! 11
428
T:r
190
190
364
to
T:r
140
140
255
364
780
255
300
48 780
684 172| 1,334
300
695
T:r
82
82
48
T:r
10
T:r
24
24
24
48
120
10
24
32
T:r
1,248
1,248
900
Underhållna Kreatur.
St.
72
72
39
900
4,280
120
250
10
32
4,280
801 6,428
39
St.
20
20
OQ
o
O
-
St.
116
116
10 207
10
71 38
71
182
38
207
180
180
St.
St.
15
15
St.
19
19
Hus och
Tomter.
R:dr
1,551,218
1,551,218
803,647
25
25 —
68 i 503| 25 I 15
19
803,647
287,121
36
32
Uppskattadt värde.
Jord.
R:dr
29,000
29.000
49,075
sk.
Bruk, Manufakturier,
Qvarnar,
Fabriker
m. m.
Summa.
R:dr
5,270
sk.
40
5,270
4.000
4.000
40
32- —
49,075
73,41 1
287,121
2,641,987 |20
73,411
— | 151,486
B,000
R:dr
1.551,218
29,000
5,270
1,585,489
•803,647
49.075
4.000
4.000
28
32
860,722
287,121
73,411
360,532
32
13,270 40 j — 12,806,7441121 —
Carlskrona i Landskontoret
E. W
Till Berättelsen öfver Blekinge län för åren 1851—1855,
inom Blekinge Län.
S
t a t s
B i d r
a g-
-
Bevillning efter 1855 års Förordning.
Bränvins-
brännings-
afgift.
Ständige
Räntor.
Arrende
medel.
Kostnad
för Rote-  ring.
Kostnad
för Städer-  nas styrelse.
Klerecistatens
underhåll.
Fattig-
försörj-
ning.
Skjuts.
Väg-
hållning.
Diverse
onera.
Summa
Statsbidrag.
Efter
l:sta
Art.
Efter 2:dra
Art.
Summa
Bevillning.
Mantals-
penningar.
Pastorers.
Kommi-
nistrars.
Skol-  sta tens.
Kyrko-
betje-
nings.
Summa.
Jord, Hus,
Tomter, Verk
och Inrätt-  ningar.
Embets-  och Tjen-  stemäns
löner.
Borgerlig
näring.
Efter
33:dje till
och med
36 §§.
Personer, ej
hörande till
viss näring.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
1
sk.
r.
R:dr.
1
sk.
r.
R:dr
sk.
1
r.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
1,551
10
6
_
1,551
10
6
—
—
-
—
,
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7,539
23
9
9.090
34
3
29
—
—
—
—
—
29
—
—
—
—
—
—
—
4,930
4
8
938
18
8
—
—
—
—
' —
—
—
—
—
—
—
—
—
590
—
625
16
6
725
—
—
7,837
39
10
—.
35
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
—
—
—
20
-—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i —
—
—
—
—
—
—
20
—
—
.
5
13
—
—
—
—
5
13
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
13
—
1,027
24
-
—.
2,370
32
4
3.256
22
6
26
22
1
1,270
38
—
7,951
42
11
6,844
21
4
1,634
36
—
—
—
—
—
—
—
9,993
17
2
1,000
—
600
—
—
666
32
2,266
32
9.500
—
—
—
—
—
—
—
14,769
20
1
52,960
25
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
55
3
4
—
—
—
55
3
4
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
55
3
4
1,027
24
1,640
23
6
2,370
32
4
3,256
22
6
81
25
5
1,270
38
—
9,647
21
9
6,844
21
4
1,634
36
\
4,930
4
8
938
18
8
9,993
17
2
1,000
—
600
—
—
666
32
2,266
32
9,500
—
—
590
—
625
16
6
23,033
43
10
70,004
19
11
1,374
47
3
1,374
47
3
-
226
170
36
396
36
3,829
8
5,600
43
3
—
50
—
—
•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
50
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
690
44
5
—
-
—
—
—
—
—
293
16
—
—
—
—
1,034
12
5
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—'
-—
—
—
—
—-
—
—
•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
12
235
4
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
275
16
10
—
—
—
50
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
50
—
33
IB
—
—
35
—
118
16
550
—
—
—
—
—
—
—
176
6
—
1,169
38
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
__
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
36
606
26
6
6
—
643
14
6
—
—
—
46
24
—
—
—
—
—
—
—,
—
—
60
—
43-
16
—
46
32
150
—
695
—
—
—
—
—
—
211
4
—
1,745
42
6
143
24
. ,
2,482
24
4
—
—
2,626
—
4
—
—
—
198
36
—
—
—
—
—
—
—
6,306
—
—
350
—
300
—
—
770
—
1.420
—
3,725
—
—
798
—
—
—
7,062
23
—
22.136
11
4
260
42
—
1,138
14
10
1,399
8
10
280
20
—
403
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
147
16
119
12
—
165
—
431
28
1.015
—
—
—
—
—
—
1.019
28
—
4,548
36
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
131
40
4
—
—
—
131
40
4
—
—
—
—-
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—"
—
—
—
—
131
40
4
475
18
1,668
4
1
606
26
6
2,482
24
4
137
40
4
1,138
14
10
6,508
32
1
280
20
—
698
12
—
—
—
—
690
44
5
6,306
—
—
833
16
666
32
—
1,016
32
2,516
32
5,985
—
—
798
—
293
16
—
12,298
21
—
36,375
33
6
574
14
574
14
143
31
143
31
150
293
31
856
21
200
584
25
766
32
3-419
10
146
39
6
146
39
6
324
2
—
■—.
-—
.—
—
—
—
135
—
—
72
24
—
72
24
—
—
—
75
—
147
24
220
10
6
—
—
—
—
—
342
—
1,388
4
—
143
12
—
—
91
—
—
689
33
—
—
—
—
173
24
—
1,097
21
—
—
—
-
201
12
—
—
—
—
—
—
—
900
18
—
450
18
—
—
343
12
85
—
878
30
399
4
6
—
—
—
—
—
1,150
—
4,626
37
6
143
12
721
5
6
91
—
—
689
33
—
—
—
—
173
24
—
1,818
26
6
324
2
—
201
12
—
—
—*
—
135
—
—-
1,116
25
—
666
25
—
—
343
12
310
—
1,319 j 37
1,475
36
—
200
584
25
—
2,258
32
—
9,434
3
6
1,646
6
4,029
33
1
3,068
10
10
6,428
31
10
219
17
9
2,582
28
10
17,974
32
4
7,448
43
4
2,534
12
— 1
4,93ol
4
8
1,764
15
ll
17,415
42
2
2,499
41
1,266
32
343
12
1,993116
6,1031
5
16,960
36
—
1.588
—
1,503
9
6
37,591
—
10
115,814
8
11
den 19 Augusti 1856.
nordenfelt.
O. R. Hammar.
KONGL. MALTS BEFALLNINGSHAFVANDES
UTI
JÖNKÖPINGS LÄN
TILL
lä DIt t IL* milert
i i*»*ttif/het nff/ifttn
FEMÅRS-BERATTELSE
för åron 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
SrOEHIIOLM, 1857.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
TÄ
Underdånig Berättelse om tillståndet i Statistiskt oell
Ekonomiskt hänseende inom Jönköpings Län för
åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
Länets allmänna beskaffenhet.
Jönköpings län, sorn utgör norra delen af Småland, gränsar i norr till Östergöthland,
i öster till Calmar län, i söder till Kronobergs län och Halland,
samt i vester till elfsborgs och Skaraborgs län. Dess arealvidd lärer utgöra
omkring 100 qvadratmil, inneslutande nio härader och tre städer, de förre
indelade i sex fögderier, nemligen Tveta, Mo och Wista, Norra och Södra
Wedbo, Östra Härads, Westra Härads samt Östbo och Westbo, så att länets
ekonomi, politi och uppbörd, under Konungens Befallningshafvaudes inseende,
förvaltas af sex Kronofogdar och sex Häradsskrifvare, med biträde af tjugotre
Länsmän; likasom i städerne af Magistra terne: hvarje fögderi innefattar derjemte
en Häradshöfdinge-jurisdiktion, utom Östbo och Westbo, som äro förenade
till en domsaga. I hvardera af de Irenne städerne Jönköping, Ekesjö
och Grenna, finnes Rådhus-Rätt och i residensstaden Jönköping har Götha
Hofrätt sitt säte. I ecklesiastikt hänseende höra sex härader till Wexiö,
två till Linköpings och ett till Skara stift: de innefatta sexliotvå pastorater
och etthundra tjugoåtta kyrkosocknar. Länet utgör numera jemte Kronobergs,
Blekinge, Christianstads, Malömhus och Hallands län, nionde Bergmästare-distriktet.
Inom länet äro indelade hela Jönköpings Regemente eller
1,100 rotar samt af Calmare Regemente 401; af Smålands Husar-Regemente
250 och af Smålands Grenadier-Bataljon 399 nummer, hvartill kommer
extra rotering för 457 hela rotar. Postkontor finnes i städerna Jönköping,
Ekesjö oell Grenna samt på landet i Wernamo, Wrigstad, Hvetlanda och
Gissla ved.
Länets jordyta, deraf större delen ligger mera än 800 fot öfver hafsytan
och det öfrige från 300 till 800 fot högt, är mycket bruten; berg,
dalar, sjöar och strömmar, mossar, kärr och ljunghedar samt bättre och
och sämre skogsmarker omvexla. Större bördiga slättmarker äro sällsynta.
4
De största sjöar i Jönköpings län äro Wetlern och Bolmen. De största
strömmar Nissa och Laga åar. Berget Taberg i Månsarps socken al 1 veta
härad höjer sig 830 fot öfver Wetlern och 1,130 fot öfver hafsvtan.
Jordens fruktbarhet är högst olika i länets särskilda delar. Wista och
Norra Wedbo härader stå främst i bördighet, dernäst Södra Wedbo, Östra
och Tveta härader; Westra och Östbo härader hafva trakter af sämre beskaffenhet;
och i Mo samt Westbo härader utgöres jorden i allmänhet af
mager sand- och grusmylla. En eljest mindre vanlig företeelse i afseende
pä jordmånens beskaffenhet är ganska allmän inom detta län, nemligen, att
den bättre och mera bördiga jorden finnes på höjderne, under det dalarne
äro sämre och för växtligheten mindre förmånliga. De stora kärr och mossar,
som förekomma i alla delar af länet och upptaga många tusen tunnlands
vidd, äro med fä undantag icke blott ofruktbara och onyttiga, men verka
derjemte menligt på angränsande trakter, genom den fuktighet och frost,
sorn derifrån utgår; mycket är visserligen gjordt till förbättring i detta afseende
och mycket laud vunnet för odling genom sjösänkningar och vattensjuka
trakters utdikning, på sätt i föregående femårsberättelse!'är oinförmäldt;
och under sist förflutne fem år har ytterligare företagits och fullbordats sänkning
af sjöarne Nömmen och Stensjön i Östra och Westra härader, af Närbyoch
Flishults-sjöarne i förstnämnde härad, och af Kahnsjön i Tveta härad,
samt utdikning af Säfverstads, Båuarps och Lunnagårds mader i Södra Wedbo
härad, allt med understöd af statsmedel dels såsom lån och dels såsom anslag;
men ändå mera återstår, och bland större vattensjuka trakter må i
främsta rummet nämnas den s. k. Store Måsse af tjugotusen tunnlands vidd,
till hvars utdikning, och i sammanhang dermed sänkning af Käfsjö, Snarsjö
och Hårsjö sjöar och vattendrag inom Östbo och Westbo härader, af allmänna
medel blifvit beviljadt ett understöd af 45,000 Riksdaler, derutaf
tjugotusen Riksdaler såsom anslag utan återbetalningsskyldighet; varande
dylikt understöd äfven beviljadt för sänkning af Bexheda sjö i Östra härad.
Flera andra sådaue arbeten äro dessutom ifrågastälide, deribland de vigtigaste
äro sänkning af sjöarne Salgen och Assjön med flere sjöar och vattendrag
pä en sträckning af öfver två mil inom Norra och Södra Wedbo härader,
och af sjöarne Tjurken, Stensjön och Näfvelsjön med flera inom Östra
härad, samt utdikning af Ljunga mader i Westra härad, hvilka företag dock
äro af det Omfång, att deras utförande öfverstiger den enskilda förmågan och
således mäste bero på möjligheten att dertill erhålla allmänt understöd;
vinsten deraf skulle dock vara, att flere lusen tunnlands vidd blefve od
-
lingsbar, oberäknadt land vinningen vid vattendragens stränder samt förbättringen
af åkrar och ängar, som nu lida af vattenstånd. För öfrigt hafva
de enskilda odlingsföretagen, så väl å fast mark som å kärrmark, jemväl under
dessa är fortgått och den öppna jorden således äfven på detta sätt vunnit
betyd lig tillökning, hvilken inom Norra och Södra Wedbo häraders fögderi
uppskattas lill minst en åttondel. Bland sådane odlingsföretag af större omfattning
nämnes odlingen af mader till egendomarne Aneby, Askeryd, Frinnaryd
och Gripenberg i förstnämnda härad.
Invånare.
s
-
Folkmängden, som år 1847 utgjorde 157,483 personer, har i em be b
berättelsen för åren 1848—1850, genom förvexling af siflror, blifvit oriktigt
uppgifven till 170,145, men var sistnämnde år rätteligen allenast 161,870,
af hvilka i städerne flin nos 8,275 och på landet 153,595. Den uppgick enligt
1855 års mantalslängder i städerna till 9,144.
och pä landel till  155,869.
eller sammanlagdt 165,013.
Deraf voro bosatte i:
Män. Qvinnor Summa.
Jönköpings stad  2,615 3,532 6.147.
Ekesjö »  836 1,110 1,946.
Grenna »  464 587 1,051.
Tveta, Wista & Mo härader  14,382 15,084 29,466.
Norra och Södra Wedbo härader .... 15,012 16,447 31,459.
Östra härad  10,441 11,455 21,896.
Westra »
13,520 14,537 28,057.
Östbo »
9,721 10,072 19,793.
Westbo »
12,236 12,962 25,198.
Summa 79,227 85,786 165,013.
Bland dessa voro skattskrifne: skattfrie:
Män. Qvinnor. Summa. Män. Qvinnor. Summa.
i städerne . . . 2,312 3,239 5,551 1,603 1,990 3,593.
på landet . . . 37,498 40,426 77,924 37,814 40,131 77,945.
Summa 39,810 43,665 83,475 39,417 42,121 81,538.
Under de tre åren 1848—1850, som förra berättelsen omfattar, hade
folkmängden stigit från 157,483 till 161,570 personer eller med 4,387, så
-
6
ledes något mera än 1,162 om året; deremot tillökningen under sistförflutne
fem år är allenast 3,14-3, eller närmast 629 personer om året, och alltså icke
hälften af hvad den utgjort under hvarje nästföregående år; hvilket torde
hufvudsakligast härröra från de utflyttningar till andra länder, som under
sednare perioden inträffat, och till någon del äfven af de farsoter, som hemsökt
Jönköpings stad och åtskilliga andra delar af länet. Det oaktadt har
folkmängden så Väl i sistnämnde, som i länets öfriga städer ökats i större
förhållande än på landet, eller med 869 personer, utgörande omkring 104
procent, hvilken tillökning i betydlig män uppkommit genom inflyttningar
af arbetsfolk från landsbygden, föranledda afen tilltagande rörelse och ökade
arbetstillfällen i städerna. Tillökningen på landet utgör allenast 2,274 eller
icke fullt 14 procent af folkmängden vid 1850 års slut. Inom Tveta, Mo
och Wista samt Norra och Södra Wedbo fögderier har till och med minskning
inträffat., i det förra med 159 och i det sednare med 81; största tillökningen
har varit i Westbo med 1,114 och i Westra härad med 786 personer.
Antalet af dem, som under dessa fem år erhållit Konungens Befallningshafvandes
pass för utflyttning till annan verldsdel, har utgjort 1,951, deraf
651 män, 476 qvinnor och 824 barn; men derjemte har under de första
åren ett icke ringa antal afgått utan pass. De utflyttandes antal var störst
1853, eller 636, och minskades sedermera 1854 till 436 och 1855 till 135,
sannolikt så väl till följd af de fördelaktigare förhållanden för landtmannen
och arbetaren i allmänhet, som med dessa år inträdde, som ock i anledning
af de underrättelser, hvilka tid efter annan ingingo rörande emigranternes
missöden, hvilka, enligt hvad från Westbo fögderi omförmäles, verkat, att,
sedan 100 personer år 1854 derifrån utvandrat, men af desse de flesta, dels
dött af farsot och resans besvärligheter, och dels vid framkomsten råkat i
elände, företaget der icke funnit vidare efterföljd. Till Danmark hafva med
pass utflyttat år 1851 femton och år 1855 trettiotre personer.
Dessa utflyttningar hafva i sin mån verkat den brist på arbetare, som
i några delar af länet öfverklagas och torde således äfven hafva bidragit till
stegringen af arbetspriserna, hvilka på många ställen fördubblats; emedlertid
innehålla berättelserne från andra fögderier, att der hvarken saknas arbetare
eller är brist på arbete och tillgången på de förra ti 1 Iskrifves jemväl en
omständighet, hvilken i och för sig anses såsom ett ondt, eller anläggningen
af backstugor och hågen hos tjenstehjon och andra dylika personer, alt der
söka bosättning, för att försörja sig genom tillfällig arbetsförtjenst. Minskningen
i arbetsstyrka för enskilde personer inom länet, der den ägt rum,
torde dock förnämligast häfva uppkommit derigenom, att manga arbetare
sökt sysselsättning vid jernvägarne och andra allmänna eller enskilda arbetsföretag
i andra orter; ,och en särskild orsak är tvifvelsutan böjelsen och vanan
hos en del af den yngre befolkningen i vissa trakter, synnerligast inom
Westbo härad, att drifva en slags gårdfarihandel, derigenom många arbetare
ryckas från jordbruket. JNär härtill kommer, att, till följd af ökad företagsamhet
så väl vid jordbruket, som i andra riktningar, jemväl inom orten,
arbetskraften blifvit mera behöflig och eftersökt, så måste ock arbetets värde
eller arbetslönen stiga, hvilket derjemte har en naturlig och nödvändig
grund i de stegrade priserna på alla lifsförnödenheter; och långt ifrån att
betraktas såsom något ondt, måste denna höjning af arbetslönen anses god
och önskvärd, så vida arbetaren vet att till sin nytta använda den ökade
inkomsten. Ett vanligt karldagsverke under sommaren betalas från 24 skillingar
till 40 skillingar. I städerna och deras grannskap gäller ett sådant
ofta 1 Riksdaler och mången arbetare kan der förtjena ända till 2 Riksdaler
banko oin dagen.
Folket är i allmänhet fredligt och laglydigt, likasom det utmärker sig
för sin idoghet och sparsamhet. I bredd med en bättre upplysning stiger
äfven sedligheten, och ehuru de förseelser, som hafva sin grund i lättsinnighet,
icke sällan förekomma, hafva dock de gröfre brotten betydligen minskats;
hvilket ådagaläggés jemväl deraf, att då antalet af till verkställighet
hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inkomna utslag i brottmål år 1853
utgjorde 197, var detsamma år 1854 blott 140 och 1855 allenast 100.
Detta förhållande, om det än till icke ringa del har sin grund i den
lättare utvägen till bergning för den fattiga befolkningen, som ökade arbetstillfällen
och förhöjda daglöner medfört, må dock äfven skrifvas på räkningen
af en vaknad bättre anda och känsla för det rätta; och till denna
samt aftagandet af fylleriet, en bland de främsta orsakerna till osedlighet
och brott, har sednaste lagstiftningen angående, bränvins tillverkning och försäljning
i märklig mån bidragit. Visserligen förekomma ännu rusiga personer,
men bland landtbefolkningen sällan vid andra tillfällen än då städerna
besökas; deremot det öfverdådiga supandet i hemmen samt vid auktioner
och marknader nästan alldeles upphört och, i följd deraf, de fridstörande
och våldsamma uppträden, sorn vid dessa sednare förr voro ganska
vanliga, numera sällan inträffa. I hvad mån undervisningen i de numera
allestädes ordnade folkskolorna må bidraga till moralitetens förbättrande,
8
torde ännu vara för tidigt att bedöma, meri mången anser denna inrättning,
sådan den nu är ordnad, icke uppfylla hvad dermed åsyftas.
Hos allmogen, särdeles den äldre stammen, är den fordna enkelheten
i lefnadssätt och klädedrägt i allmänhet ännu rådande, ehuru undantag härifrån
inom vissa trakter och synnerligast hos ungdomen visat sig, hvilket
sednare väl hufvudsakligen må anses härröra från lättsinne ocL efterapningsbegär,
men i viss mån torde stå i sammanhang med det välstånd, som under
sednare åren sträckt sig vida omkring. Detla åter har varit en följd af de
särdeles gynnsamma förhållanden, sorn derunder in träd t, då landtmannen
icke allenast hugnats med goda skördar, utan ock kunnat afsätta sina produkter
af alla slag till förut oerhörda priser, så att hvarje omtänksam och
ordentlig landthushållare kunnat förvärfva, om icke större förmögenhet, åtminstone
full bergning, jemte något öfverskott, som satt honom i tillfälle,
att. genom utvidgning och förbättring af sitt jordbruk, betrygga sin framtid
och lägga grund till ytterligare förkofran, likasom det sålunda föranledda
be hofve t af ökadt arbetsbiträde medfört förbättring i daglönarens och öfriga
arbetsklassers belägenhet. Verkuingarne häraf hafva också visat sig deruti,
att enskilda förbindelser med större lätthet än tillförene kunnat fullgöras
och att lagens tvång mindre ofta behöft anlitas. Sålunda då lagsökningsmålen
bos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande år 1853 utgjorde 4,792, deraf
2,806 fullföljdes och afgjordes medelst fastställande till betalning af ett
skuldebelopp, stort 234,957 Riksdaler, var antalet af sådane mål under år
1855 allenast 1,827, de fullföljda målen 991 och den fastdömda skuldsumman
79,146 Riksdaler banko.
En icke förkastlig mätare å den ekonomiska ställningen, synnerligast
hos arbetsklasserna, finnes i förhållandet med sparbankerne: sådane äro inrättade
i städerna Jönköping och Eksjö samt i Wernamo.
Vid 1850 års slut var
vid sparbanken i Jönköping, insätlarnes
behållning .... 221,262, sparbankens egen fond 14,318. S:a 235,580.
i Ekesjö » 55,180.
i Wernamo . . . 26,403 » » » 1,621. » 28,024.
Summa 318,784.
Vid
9
Vid 4855 års slut
i Jönköping . . . 346,085, sparbankens egen fond 20,566. S:a 366,651.
i Ekesjö » 49,500.
i Wernamo . 46,314 » » » 3,780. » 50,094.
Summa 466,245.
iliiringar.
Jordbruket, jemte boskapsskötseln, hufvudnäring inom länet, har under
de sistförflutne åren gjort förvånande framsteg: de vidsträckta odlingsföretagen
äro förut omnämnde, och jemväl på jordens bruk och skötsel användes
vida mera omsorg än tillförene. Väl är i vissa trakter det gamla brukningssättet
med ensäde ännu mycket vanligt bos allmogen, dock nyttjas inom
andra nästan lika allmänt träde, då en fjerdedel af åkerjorden trädas och
besås med råg, likasom vexelbruket alltmer och mer vinner insteg. Förbättrade
åkerbruksredskaper införas och plogen begagnas vida mera allmänt
än förr, hos de liesta possessionater och äfven hos mänga andra hemmansägare
linnes tröskverk. Nästan vid hvarje, om än aldrig sä ringa hemmansdel,
äfvensom vid jordtorp, söker man att genom komposter öka gödseltillgången,
och jemväl guano samt andra artificiella gödningsämnen användas flerestädes.
Rön och försök, som göras och lyckas vid de större egendomarne, vinna
snart efterföljd hos brukarne af mindre hemman och lägenheter. De mest
vanliga sädesslagen äro råg, hafre och blandsäd. Hvete och korn odlas mindre,
likaså ärter och vicker; odlingen af potates anses hafva minskats, hvaremot
den af foderväxter, synnerligast klöfver och thimothej, är i jemnt tilltagande.
Torr-rötan å den förra frukten har i allmänhet upphört eller minskats; dock
öfver klagas den ännu i vissa trakter. Att sädesproduktionen i icke ringa
mån ökats visar sig uppenbart deraf, att från denna provins, som fordom
måste taga en stor del af sitt spanmålsbehof från andra orter, nu utföres
både råg och hafre, så att under år 1855 blott i Jönköpings stad till ort
utom länet aflastades omkring 21,000 tunnor spanmål, och från Grenna
likaledes algått 10,000 tunnor säd. De uppgifter, som från fögderierna erhållas
på utsäde och afkastning, må väl icke antagas såsom fullt faktiskt
riktiga, men kunna vid jemförelse af hvad, som för särskilda tider i detta
afseende blifvit uppgifvet, tjena till ledning för omdömet angående produktionens
tillväxt. Det visar sig sålunda, att då spanmåls-produktionen af
Berättelse öfver Jönköpings Län för åren 1851—1855. %
10
alla slag, enligt femårsberättelse!! för år 1828—1832, efter afdrag af utsädet,
utgjorde 272,966 tunnor, arden i nu uppgjorda tabellen beräknad till 389,785
tunnor, hvilket jemväl med 44,400 tunnor öfverstiger den i nästföregående
berättelse uppgifna afkastning; och att dessa uppgifter icke alldeles sakna
grund, synes så väl af hvad bär ofvan är anmärkt rörande spanmålsutförseln,
som ock af det kända förhållande, att de fleste besutne hemmansinnehafvare,
utom i de mest magra trakterna, årligen afyttra spanmål.
Linodlingen är en hufvudnäring i feni socknar af Södra Wedbo härad,
hvarest större partier produceras och dels såsom råämne, dels förädlade till
väfnader, afsättas på Ingatorps marknad, och jemväl inom andra delar af
länet bedrifves linodlingen med fördel. Hampa odlas deremot föga.
Trädgårdsskötseln: blott på herregårdarne egnas deråt någon större omsorg,
men eljest är den inskränkt till odlingen af jordfrukter och dylikt.
Boskapsskötseln: åt denna hufvudnäring lemnäs visserligen mera uppmärksamhet
än förr i så måtto, som åtgärder vidtagas till racens förbättrande,
genom anskaffande af utländska racedjur och påläggning af kalfvar,
som bär födes efter sådane djur, samt racedjurens croisering med de inhemska
racerna. Emedlertid verkar samma orsak, som uppmuntrat till jordens
uppodling, eller de höga priserne och den lätta afsättningen på spanmål,
att i allmänhet en allt för ringa del af den jord, som tagits under plog,
användes för foderväxter, hvarigenom den genom odiingar minskade ängen
och betesmarken kunde åtminstone ersättas. Rotfrukter begagnas också ännu
allt för litet vid kreaturs utfodring; dock synes man alltmera inse fördelen
af att hålla ett inskränktare antal väl fodrade kreatur framför det fordna
bruket att knappt lifnära flera sådana; allmogen fäster emedlertid större
vigt vid underhållet af oxar, för jordbruksarbetet eller till försäljning, än
vid ladugården och dess afkastning i öfrigt.
Hästafveln synes fortgå till förbättring dels medelst en omsorgsfullare
skötsel af kreaturen och dels medelst de i orterne stationerade sqvadronshingstar
af bättre race; inom Östra härad har ett bolag för nämnde ändamål
bildat sig och anskaffat en norrsk hingst, efter hvilken fallit 156 föl, alla
starkt byggda och såsom arbetshästar eftersökta; samma bolag har ock anskaffat
tvänne fullblods Ayershire-tjurar.
Fårafveln är på samma ståndpunkt som förut, och den inhemska grofulliga
racen fortfarande ännu öfvervägande; dock finnas vid några större
egendomar finulliga får, och färskötseln idkas der med fördel.
11
Skogome: hushållningen dermed är numera i så målto bättre, som svedjandet
aflagit och i de flesta trakter alldeles upphört; i stället nyttjas så
kallad syrfällning till betesmarkens förbättrande: mycken skog medtages för
bergverken och glasbruken inom länet, hvarjemte senare årens höga priser å
timmer och annat virke anses hafva fö ra nied l större afverkning, än som är
förenligt med skogarnes bestånd; dock förspörjes på många ställen en bättre
ordnad skogshushållning, ehuru återplantering å mark, som innehafves af
enskilde, sällan, om någonsin sker.
Norra Wedbo häradsallmänning Holaveden är ställd under uppsigt af en
jägmästare och två skogvaktare samt indelad i trakthuggning sålunda, att
den blifvit delad i två block och all skogbärande mark, utgörande tvåtusen
tvåhundra nittioåtta tunnland, för trakthuggningen i tolf lika stora perioder.
Från allmänningen utsynas årligen 7 å 800 famnar rå skog samt 2 å 300
famnar torr skog och vindfällen eller i medeltal 100,000 kubikfot. Utsyning
från denna allmänning begagnas nästan uteslutande af Säby socken,
ehuru flere skogbehöfvande socknar finnas inom häradet, men hvilka hafva
två till fem mil till den vid Östergöthlands gräns belägna allmänningen.
Utsyningstagare erlägga, enligt särskild öfverenskommelse, en mindre afgift
för de skogseffekter, som åt dem utsynas, och hvad som af årets afverkning
återstår, sedan den beviljade utsyningen skett, försäljes genom kronofogden.
På sådant sätt har blifvit bildad en kassa, som nu utgör i,o65 Riksdaler 4
skillingar 9 rst. banko. Sedan längre tid har denna allmänning varit hemsökt
af skogseldar, ofta flera på samma tid, sannolikt med uppsåt anlagda,
och det sistförflutna året skall vara det första, sedan en mansålder tillbaka,
då sådant icke inträffat, hvilket, äfvensom att ingen oloflig åverkan af betydenhet
der sker, tillskrifves bevakningens uppmärksamhet; de begge skogvaktarne
hafva bostäder på allmänningen.
Kronoparken på Wisingsö vårdas utmärkt väl; ekplanteringen derstädes
skall under de sista feni åren blifvit ökad med 17Ö tunnland, så att nu
746 tunnland upptagas af växande ekar, deribland de äldste nått en höjd
af 20^ fot; sedan sådd med ollon visat ett gynnsammare resultat i afseende
på växtligheten, än planteringen af små ekar, så har detta sednare odlingssätt
nästan alldeles upphört. Då plantorne uppkommit sker utgallring, så att
endast de starkaste och vackraste bibehållas, till dess, vid mognadstiden,
blott 200 stora träd återstå på hvarje tunnland. Lokalen anses fullt lämplig
för ekplantering.
12
Lärkträds- och mullbärsplanteringen drifves äfven, fast i mindre skala.
Mullbärsbuskarne hafva under de sednare åren mycket gått ut, i följd deraf
att mullvadar uppätit rötterna, till hvilka de hafva mycken begärlighet; men
skadan är till stor del afhulpen genom nya planteringar. Under alla år
hafva silkesmaskar blifvit uppfödde, och erhölls största antalet kokonger år
1853 med 2 LU. 17 U. År 1854 buro mullbärsträden å Wisingsö komministersboställe
både blommor och frukt.
Bergs- och Bruksrörelsen. I Tabergs bergslag, omfattande Barnarps, Månsarps
och Sandseryds socknar, jemte tvä hemman i Rogberga socken af Tveta
härad samt en mindre del af Byarums socken i Östbo härad, finnas fyra
bergsmanshyttor och en under bruk lydande masugn; hvarförutan sex andra
masugnar äro grundade på delaktighet i Tabergs malmfält: årliga malmbrytningen
derstädes utgör omkring 40,000 SkU. Vid tre andra masugnar, nemligen
Brusaholm, Obs och Åminne, användes endast sjö och myrmalmer; och
uppgår bela tackjernsblåsningen sammanlagdt tili 16 å 20,000 SkU. om året,
oberäknadt 1,000 å 1,300 SkU gjuttackjern och gjutgods. Stångjernslillverkningen
vid 16 stångjernsverk med 26 hamrar och 33 smälthärdar har årligen
utgjort omkring 12,000 SkU.-, för 14 spikhamrar och manufakturverk
är årstillverkningen uppgifven till 18 å 1900 SkU.
Stångjernet afsätles vanligen å bruksbacken till ett pris, som särdeles
under sednare åren varit högst fördelaktigt för tillverkaren, och blott en
mindre del af tillverkningen, egentligen från Hörle och Nissaforss, vågföres
i stapelstad. De bergsmän, som hafva tillräckliga egna skogar, skörda betydlig
inkomst af tackjernstillverkningen.
Inom Östra härad finnes Klefva nickelverk, hvars tillverkning är af mycken
betydenhet, och bland fabriker och bruk, hvilka icke tillhöra bergsrörelsen,
må särskildt nämnas det med Gyllen forss jernverk förenade glasbruk i Westbo
härad samt Haga glasbruk i Östra härad, hvilkas tillverkning och afsättning
likaledes är ganska betydlig.
Husqvarna gevärsfaktori, i Hakarps socken och Tveta härad, sysselsätter
omkring 250 arbetare, af hvilka 114 äro på stället bosatte och de öfrige i
närmast belägna socknar, men mest inom Bankeryds socken. Under nästförflutne
qvinqvennium äro derstädes tillverkade och till kronans förråder
levererade 11,200 stycken infanterigevär och 2,130 par pistoler, uppgående
till ett sammanräknadt värde af 283,561 Riksdaler 42 skillingar, hvarförutan
gevär reparerats för 5000 Riksdaler, så att en summa af 288,561 Riksdaler
42 skillingar på detta sätt i ortens rörelse ingått.
13
Binäringar,
Jagt och Fiske äro icke synnerligen inkomstgifvande, flock finnas några
tuera lönande lax- och ålfisken; biskötseln är jemväl ringa, utom i Norra och
Södra Wedbo härader, der den utgör en icke obetydlig binäring. Kolning
och körslor för brukens räkning utgöra för tillfället en god inkomstkälla för
allmogen i angränsande socknar, helst sedan priserne å båda stigit betydligt;
nien den förra verkar dock i sin mån till skogarnes hårda medtagande och
forslingen kan endast vara en verklig fördel för de jordbrukare, som för
sig och dragare sakna tillräcklig sysselsättning vid eget jordbruk, hvilket
otvifvelaktigt eljest måste derigenom lida. För öfrigt märkes: inom Westbo
härad ställ rådsdragerierne, hvilka likväl numera drifvas mera fabriksmässigt,
så att icke så många enskilde som förr äro dermed sysselsatta för egen räkning;
äfvensom tillverkningen af hvarjehanda smiden, ur, laggkärl, siktar,
trädskor, väfskedar och hvarjehanda väfnader; inom Östbo och östra härader,
tillverkning af åkdon, hvari allmogen vunnit stor färdighet, samt inom Norra
och Södra Wedbo härader, jemte den förut omnämnda linodlingen, barkning af
hudar och beredning af skinn, förfärdigandet af trädkärl och smiden.
Bränvinsbränningen, som, redan förut i aftagande, till följd af senaste
lagstiftning numera upphört att vara en hufvudnäring för landtmannen, har
sistlidet år bedrifvits vid femton större eller ångbrännerier med en tillverkning
af något mera än 308,000 kannor samt vid 96 mindre brännerier med
en till 53,000 kannor beräknad afverkning; utgörande hela tillverkningsbeloppet
361,000 kannor och den derför erlagda afgiften 120,600 Riksdaler.
Under nästföregående år var förhållandet med bränvinsbränningen, såsom
här nedan finnes upptaget:
1851 antal pannor 1,587, deraf ångredskap 13, skattebelopp 9,897.
1852 » » 1,220 » » 11 » 8,654.
1853 » » 1,198 » » 13 » 11,906.
1854 » » 1,255 » » 11 » 6,278.
tåandel.
Handeln med landtmannaprodukter har under de nästförflutne åren
vunnit ökad liflighet: utom hvad som afyltras i städerne för dessas behof,
hafva betydliga qvantiteler spanmål, på sätt redan är omförmäldt, blifvit
afskeppade lill andra orter; och på lika sätt har afsätlningen af ladugårdsprodukter
varit i jemnt stigande. Varuförsändningen sker numera förnäm
-
14
ligast med ångfartyg från Jönköping och Grenna, men myckel går dock
landvågen från Östra härad till Oscarshamn i Calmar län, samt från vestra
delen af Jönköpings län till Götheborg och Halmstad, äfvensom till Helsingborg,
från hvilka städer de forsslande, vid återresan, taga åtskilliga köpmannavaror,
hufvudsakligen sill och salt för ortens behof.
I sammanhang med den ökade afsättningen till andra orter stiger jern väl
rörelsen inom orten och föranleder behof af ökade tillfällen till dess bedrifvande.
Sålunda påkallas ofta tillåtelse till nya marknader och till särskilda
försäljningsplatser på landet; en ny marknad är beviljad i Brostugan af
Skede socken och Östra härad; deremot Lannaskede marknad i samma härad
blifvit indragen; de mest besökta torgplatser äro uti Wernamo, Wrigstad
och Hvetlanda, der omsättningen af landtmannavaror är särdeles liflig; på
dessa ställen linnas derjemte liera handlande, af hvilka fyra i Wernamo
bosatte äro borgare i Jönköpings stad; antalet af öppna salubodar, der handelsrättighet
utöfvas enligt 6 § Handels-Ordningen, dels i Wrigstad och Hvetlanda,
och dels annorstädes å landet, utgör 42, och många bland dessa handlande
hafva ganska betydlig varuomsättning; men omdömet om nyttan af
en sådan landthandel utfaller mycket olika; dock anses det i allmänhet fördelaktigt,
att landtmannen kan bespara sig långväga resor till städerne, för
uppköp af nödvändighetsvaror och i hemorten erhålla sådane af lika godhet
och till föga högre priser. I allmänhet tyckes det afstånd af tre mil, som,
i fråga om handelsrättighet på landet, är bestämdt med hänsigt till stad
eller köping, jemväl vara det mest lämpliga emellan särskilda handelsplatser
å landet, så att, då detta iakttages, blir rörelsen på sådane ställen liflig och
nyttig, men eljest aftynande och föga gagnelig.
Kreaturshandeln är fortfarande en af de vigtigare inom länet, icke blott
för den inkomst, som landtmannen derigenom tillllyter, men jemväl derföre,
att många jordägare icke hafva tillfälle att underhålla dragare under annan
eller längre tid af året, än då vår- och höstbruket pågår, och sålunda måste
än sälja de förut begagnade, än inköpa nya; andra jordbrukare sakna tillräckligt
vinterfoder, men äga god tillgång på sommarbete eller tvärtom, och
detta föranleder likaledes en liflig omsättning af oxar, dels till dragare eller
s. k. lifkreatur och dels till gödning och slagt.
Med inom orten förfärdigade smiden och öfriga arbeten af land ibefolkningens
slöjd (leifves en ganska vidsträckt handel, dels på marknader och
torgplatser, och dels medelst så kallad gårdfarihandel.
15
Till kommuuikalionernes förbättrande äro åtskilliga arbeten, med understöd
af statsmedel, dels fullbordade och dels under verkställighet, nemligen:
vägomläggningarne emellan Grenna och Ödeshög med utsträckning af
nja vägen till Skrädeberg i Östergöthland; emellan Grenna och Örserums
gästgifvaregård; emellan hemmanen Studstorp och Kolhesters gästgifvaregård,
förbi Hesterslid, samt emellan Elgaryds och Sandsjöryds gästgifvaregårdar,
genom hvilken senare vägomläggning en kedja af särdeles svår*a och vådliga
branter, kallade Iljertsäla backar, undanrödjas; äfvensom omläggning och förbättring
af trenne socknevägar i Åsenhöga, Kålleröds och Stengårdshults
socknar; men lill följd af landets couperade beskaffenhet erfordras ännu
många dylika vägförbättringar inom denna provins, oell vigteu deraf inses
numera allmänt af dess invånare, ehuru de någon gång tveka att åtaga sig
de betydliga enskilda bidrag, som derför erfordras. Sådant är förhållandet
med den eljest särdeles behölliga omläggningen af vägen emellan Grenna
stad och Råby gästgifvaregård, hvilken ännu icke kommit till utförande,
ehuru icke obetydligt understöd från statens sida varit att påräkna. Vigtigast
i förevarande afseende är dock anläggningen af jernvägar, som i särskilda
riktningar inom länet äro ifrågasatte, eller från Skåne öfver Wernamo
till Jönköpings stad och vidare derifrån dels till den redan fastställda vestra
stambanan, dels ock i sträckning åt Norra Wedbo härad och Östergöthland,
samt från Hvetlanda till Oscarshamn i Calmar län.
PolitisH Författning.
Kammarverk. Hemmantalet, som i tabellen till förra berättelsen, i följd
af felaktig summering, blifvit oriktigt uppgifvet, utgör rätteligen 5,048T7Jk oförmedlade
mantal och efter förmedling 3,893^; någon annan förändring i
afseende på hemman eller deras natur har icke inträffat, än den öfverföring
från krono till skatte, som varit en följd af skedde skatteköp; men åtskilliga
nya verk och inrättningar, såsom qvarnar med flere dylika, hafva tillkommit,
och är fastigheternes taxeringsvärde ökadt från 11,902,090 lill 11,935,672
Riksdaler.
Ågodelningsverket handhafves af en Förste Landtmätare, en Andre Landtmätare,
13 Kommissions-Landtmätare och fem vice Kommissions-Landtmätare.
Under de sistförflutne fem åren äro afslulade 370 och påbörjade, men ännu
icke fullbordade 381 laga skiften, omfattande 439 mantal med 1,646 delägare,
deribland 635 utflyttande; 193,019 tunnland hafva blifvit afmätte och
16
184,148 tunnland delade; antalet af andra diverse förrättningar, som dels
blifvit afslutade och dels äro påbörjade, utgör 511, och lärer det kunna anr
tagas, att ungefärligen två tredjedelar af hemmanen inom länet numera
undergått laga skifte.
Hemmansklyfning en har i allmänhet icke varit sträckt utom den i lag
stadgade gräns för besutenhet, om än ett eller annat undantag må förefinnas;
och något behof af ändring eller nedsättning i del genom Kongl. Förordningen
den 13 Juli 1853 bestämda minsta mantal, dertill hemman utan
föregången undersökning klyfvas må, har icke blifvit anmäldt; likasom de
fall lära vara ganska få, då sådan undersökning erfordrats.
Uppbördsverket förvaltas nu såsom tillförene med ordning och nit, och
redogörelsen har, så vidt på uppbördsmäunen berott, restfritt ingått. Enligt
de vid sista riksdagen fattade beslut, är bevillningen betydligt nedsatt; och
ehuru de ständiga räntorna stigit i värde, och denna del af skattebidragen
således varit högre än under nästföregående qvinqvennium, hafva de direkta
utskylderne likväl utgått med större lätthet, till följd af alldeles samma
förhållanden, som medfört nämnde förhöjning, eller de stegrade priserne å
landtmanna-produkter och dagsverken.
Folkskolor, författningsenligt ordnade, finnas numera inom alla församlingar,
nemligen 60 fasta och 63 ambulaloriska skolor, deribland tre bruksskolor;
dock Jior härvid anmärkas, att i flertalet af de så kallade fasta skolorna
undervisningen fortgår blott en del af året, derefter samma lärare
meddelar undervisning inom andra kretsar af skoldistriktet, så att skolan
endast i det afseendet kan anses för fast, att särskildt skolhus finnes. I
Wrigstad är derjemte en pedagogi med särskild lärare, som är prestman;
och torde härförutan böra nämnas den, af ägaren till säteriet Stora Herrestad
i Kärda socken, derstädes inrättade slöjd- och räddningsskoia för vanvårdade
barn, hvarest särskild lärare linnes anställd och 29 barn under 7
månaders tid afgiftsfritt erhållit undervisning jemte kläder och föda; pä
samma egendom finnes ock en fruntimmers-arbetsföreiiing, der fattiga inom
Kärda oell angränsande socknar medelst spånad och väfnader erhålla arbetsförtjenst,
som för år 1855 uppgått till 2,400 Riksdaler riksgäld.
JNågot undervisningsverk för nyttiga slöjder linnes icke, utom den lägre
landtbruksskola, sorn år 1842 inrättades å Bjedesjöholm i Östra härad och
sedermera år 1851 förflyttades till Flishult i samma härad. Denna skolinrättning
har, under sin lika nitiska sorn skickliga föreståndares ledning,
oafbrutet
I
17
oafbrutet fortgått och i märklig mån bidragit till jordbrukets förkofran inom
orten, så väl genom de kunniga elever och rätlarelärlingar, hvilka derifrån
utgått, dels till eget hemmansbruk och dels såsom biträden vid andras; och
genom den föresyn, som den vid desse egendomar särdeles väl ordnade och
handhafde landthushålluingen i alla riktningar lemnat; hvarjemte nya och
förbättrade åkerbruksredskap af alla slag, med lärlingarnes biträde, och således
jemväl till undervisning för dem, derstädes blifvit tillverkade, nemligen
under de sista fem åren 24- drill- och kup-plogar, 41 harfvar och exstirpa.
torer, 8 kaslmachiner, 9 hackelse-, 21 rofsånings-, 8 rotskärnings-, 21
klöfversånings- och 2 iinbråknings-machiner, utom mindre redskap. Husen
äro antingen å nyo uppförda eller ombyggda och märkes bland de förra en
större säd esri a. Högst betydliga odlingar hafva blifvit verkställda och 44
tunnland gammal åker äro grunddikade. För skolan erhölls såsom statsbidrag
i början blott 1,000 Riksdaler om året, men från och med år 1851 åtnjuter
den ett årligt understöd af 2,000 Riksdaler. Undervisning meddelas i de
ämnen och af det antal lärare, som Kongl. Reglementet den 14 Januari 1851
bestämmer, och lärlingarnes antal har utgjort 16 till 17, deraf 12 frilärlingar
under 2-årig kurs, och de öfrige betalande. Det förtroende, skolan vunnit,
bestyrkes deraf, att ansökningarne till lärlingsplatser af begge slagen alltid
äro vida flere, än de lediga platserne och att de, hvilka genomgått skolan,
äro eftersökte såsom rättare; likasom de, hvilka emottagit dylik befattning,
efter hvad man vet, uppfyllt sine åligganden till husbönders belåtenhet.
Länets Hushållningssällskap har äfven i sin mån bidragit till spridande
af upplysning i hvad som tillhörer landthushålluingen, genom kungörandet
af nyra rön och försök i särskilda riktningar, samt för öfrigt medverkat till
jordbrukets framåtskridande medelst föranstaltade täflingsplöjningar och krealurs-exposilioner,
m. m.
Hälsovården är väl och till allmän belåtenhet bestridd af de inom länet
anställde provincial-, stads- och lasaretts-läkare samt llere derstädes bosatte
mititär-läkare. Stationer för ordinarie provincial-läkare äro i Jönköping och
Ekesjö, samt för extra provincial-läkare uti Wernamo och Wrigstad; dock
har under längsta tiden icke funnits någon läkare på sistnämnde ställe, utan
läkarevården inom detta distrikt måst bestridas af provincial-läkaren i Jönköpings
distrikt.
Den i förra berättelsen omnämnde nya lasarettsbyggnaden är numera
fullbordad och inrättningen för öfrigt i godt skick; medeltalet af patienter,
Berättelse öfver Jönköpings Län för åren 1851—1855, 3
18
under sistförflutne fern år, har för året varit 452; deraf å kurhuset 128 och
på lasaretts-afdelningen 304. Utgifterne, likaledes efter medeltal, hafva utgjort
för den förra afdelningen 7,193 Riksdaler 36 skillingar, deruti inbegripne
de ganska betydliga kostnaderne för ofvannämnde nybyggnad jemte
åtskilliga reparationer, och för lasarettet 2,706 Riksdaler 16 skillingar, dertill,
enär lasarettet saknar egna fonder, det hufvudsakliga bidraget, eller 1,951
Riksdaler 24 skillingar, hemtats från kurhusmedlen och återstoden ulgjorts af
legosängsafgifter. I anseende till de förhöjda portionspriserna, är kurhusafgiften
numera ökad från 4 till 5 skillingar af hvarje skattskrifven person.
En veterinär-läkare med lön på stat finnes inom länet anställd.
Fattigförsörjningen. Enligt tabellverket uppgå utgifterne för fattigvården
å landet till 46,999 Riksdaler 32 skillingar banko. Jemte föreskrifven personal-afgift,
utgöras dessa bidrag till större delen i span mål, efter hemantalet,
2 till 3 tunnor af helt hemman, stundom med tillägg af något potates
och sofvelvaror samt särskild afgift i penningar. Inom några församlingar
beräknas bidraget efter antalet af kreatur, som vid hemmanen vinterfödas.
I flere socknar finnas icke obetydliga fattigkassor, deribland åtskilliga tillkomne
genom enskilda donationer. På de flesta ställen utdelas understöden
å särskilda terminer i varor och något penningar; så kallad kringgång nyttjas
ännu blott undantagsvis och för äldre personer; egentliga arbetsinrättningar
finnas icke utom i släderne och den förut omförmälda vid säteriet Stora
Herrestad; dock förtjenar att såsom dermed jemförlig! omnämnas förfarandet
i Långaryds socken i Westbo härad, der, genom Fattigvårdsstyrelsens försorg,
ull och lin anskaffas och utlemnas till förarbetande af de fattige mot
ersättning, derefter det tillverkade åter afyttras till fulla värdet och utan
förlust för fattigkassan. De bidrag, som numera inom socknarne utgå till
fattigvården, kunna visserligen anses betydliga och för mången tryckande,
men deremot har den stora fördel vunnits, att tiggeriet nästan alldeles upphört,
så att, rätt räknadt, vinsten häraf torde fullt uppväga tillökningen i
de bestämda utgifterne.
Socknemagasiner finnas inom 5 socknar i Tveta, 2 socknar i Wista, 3
socknar i Mo, 8 socknar i Norra Wedbo, 10 socknar i Södra Wedbo, 11
socknar i Östra, 3 socknar i Westra och 5 socknar i Westbo härad; sammanlagde
behållningen i spanmål för alla dessa magasiner utgör 6,450
tunnor, och vid några är behållningen icke obetydlig; den största är å Wisingsö
med 571 tunnor; mångå äga derjemte kontanta fonder; de Heste bland
dessa magasins-inrättningar hafva dock för ändamål, att medelst räntorna
19
samla bidrag till fattigvårds-utgifterne, hvarföre ock deras fonder åtminstone
till större delen utlånas på obestämd tid, och blott vid några reserveras en
behållning för att användas såsom låneunderstöd vid missväxt och tillfälliga
behof.
Länets Brandstodsbolag till försäkring af hus och lösören, hvars verksamhet
började den Ii- Mars 1839, har med hvarje år vunnit ökadt förtroende
och ökädl antal delägare; försäkringssumman utgjorde vid sista brandstodsårets
slut den 13 nästlidne Mars 10,938,090 Riksdaler banko, och hafva
under de förflutna åren blifvit uttaxerade sammanlagdt 53,839 Riksdaler 12
skillingar. Inom åtskilliga socknar finnas dock ännu särskilda försäkringsbolag,
hvartill såsom orsak uppgifves, att delägarnes bidrag vid inträffande
brandskador, ehuru till högre belopp, dock lättare åstadkommes, då det får
utgöras i bygguads-malerialier och dylikt, äfvensom det för den brandskadade
innefattar en fördel att utan omgång kunna erhålla sådana effekter. Emedlertid
är det uppenbart, att dessa skäl endast äro antagliga då fråga är om
mindre förluster; och erfarenheten har ock visat, att, då desse varit af större
betydenhet, ersältningsutgiften blifvit för delägarne så tryckande, att de icke
utan svårighet förmått den utgöra.
Jagtkassa finnes inom länet bildad medelst sådan afgift, som bestämmes
i 6 Art. af Kongl. Stadgan den 13 April 1808, och dess behållning var vid
1855 års slut 8,639 Riksdaler 41 skillingar 5 rsl. banko; skottpenningarne
äro genom Kongl. Brefvet den 28 December 1832 förhöjde till 12 Riksdaler
för björn, 7 Riksdaler för varg och 6 Riksdaler för lo.
Väghållningen innefattar ett ganska svårt onus, och ehuru de väghållningsskyldige
i allmänhet äro villiga att uppfylla sina skyldigheter i detta afseende,
möta dock ofta sådane lokala hinder, att vägarne icke utan betydligare
kostnad kunna försättas i önskvärdt skick. Emedlertid börjar man att allt
mera inse nödvändigheten deraf och blifva betänkt pä derför erforderliga
åtgärder.
Gästgifveri- och reserv-skjulsskyldigheten anses såsom en af de för landtmannen
mest tryckande och ojemnt fördelade bördor, särdeles inom de mindre
bördiga trakterne, der fodertillgångarne äro ringa, ofta i den mån, att de
skjutsskyldige måste köpa foder till de hästar, som endast för skjutsens skull
underhållas. Entreprenad-skjuls finnes ingenstädes vid gästgifvaregård å landet.
Vid gästgifvaregärdarne hafva inga oordningar af betydenhet förefallit; och
när något inträffat som tarfvat beifran eller lättelse, har sådan omedelbart
följt derpå. Vid trettio gästgifvaregårdar och den enda på landet förut
20
tillåtna särskilda krog hafva innehafvarne afsagt sig rättigheten till bräuvins
utskänkning. De återstående fyratiotvå, som bibehållit denna rättighet, äro
för sistförflutna året påförde en utskänkningsafgift af 7,000 Riksdaler banko.
Kronoskjutsen, såsom jemnare fördelad, är mindre tryckande, helst sorn
den mera sällan förekommer; emedlertid finnas vissa trakter af länet, eller
Westbo härad, der knappt halfva antalet af skjutsskyldige hafva egna hästar,
och sådane alltså vid kronoskjuts mäste af dem anskaffas mot ganska hög
lega. Inqvartering för tågande trupper inträffar icke heller ofta, utom i vissa
trakter, der den i så måtto anses besvärlig, som den stadgade portionsersättningen
på långt när icke motsvarar de numera högt uppdrifna priserna
på lifsförnödenheter.
Postskjutsen, så vidt den utgöres af dertill indelta särskilda posthemman,
kan endast undantagsvis anses besvärlig, men der den bestrides medelst
gästgifvareskjuts, ökar den betydligt tyngden af detla onus.
Kronobrefbäringen fortgår inom Tveta, Mo och Wista häraders fögderi
oförändradt efter gamla ordningen, så att den utan ersättning bestrides af
vissa dertill anslagne hemman, hvilka således mera än de öfriga deraf betungas.
Deremot inom Norra och Södra Wedbo, Östra, Östbo och Westbo
fögderier brefbäringen är sålunda ordnad, alt vissa hemman väl äro dertill
anslagne, men innehafvarne deraf, för brefbäringens utgörande, erhålla ersättning,
som, beräknad dels till 4 och dels till 8 skill i liga r banko för milen,
utdebiteras å öfrige brefbäringsskyldige hemman inom fögderiet. Blott
inom Westra härad bestrides brefbäringen genom särskilde brefdragare, hvilka
antagas af kronobetjeningen och aflönas efter det miltal de tillryggalägga med
högst 12 skillingar banko för milen; hvarefter kostnaden fördelas på alla i
brefbäringsskyldigheten deltagande hemman inom häradet.
Fjerdingsmansbestyret utgöres väl inom några socknar genom särskild antagne
och allönade personer, men allmännast bestrides befattningen ambulatoriskt
genom årligt val eller i tour för hemmanen inom hvarje socken,
oftast utan och stundom mot ersättning från öfrige hemman, dock så ringa,
att någon längre tids fortfarande tjenstgöring derföre icke kan påräknas.
Detla förhållande öfverklagas mycket af kronobetjeningen, som har föga gagn
och biträde af fjerdingsmännen, der dessa ofta ombytas och således icke
hinna att förvärfva insigt och vana i befattningen, eller i hvarje fall snart
afgå och efterträdas af andra, som äro alldeles okunniga. Behölligt och önskvärdt
vore således, att, genom statens mellankomst eller någon för vederbö
-
21
rande bindande föreskrift, ifrågavarande befattning kunde blifva mera stadigvarande.
Socknenämnderne inskränka ofta sin verksamhet allenast till det som
rörer fattigvårdsbestyret och lemna föga uppmärksamhet åt sina öfriga åligganden;
dock saknas icke heller exempel af en mer vidsträckt verksamhet
till all mänt gagn.
Kronobetjeningen fullgör i allmänhet sina skyldigheter på ett sätt, som
icke gifver rum för anmärkning, ehuru skiljaktighet i drift och förmåga
måste förete sig hos olika personer. Ått ordning och säkerhet å landsbygden
kan upprätthållas med ett så inskränkt antal verklige tjenstemän, som nu
finnes till polisens handhafvande, vittnar godt för folkets fridsamhet och
laglydnad, men fordringarne på ifrågavarande, vanligen illa atlönade statstjenare,
måste dock ofta utsträckas längre än tillbörligt vore.
Städer.
Jönköping, residensstad, der befolkningen år 1850 utgjorde 5,625 personer,
räknade år 1855 invånarues antal till 6,147, deraf skatlskyldige 3,871
och skattfrie 2,276, eller 522 mer än förstnämnde år, hvilken tillökning
förnämligast är att tillskrifva de årligen stigande inflyttningarne, i synnerhet
af arbetsklassen.
Under loppet af 1853 hemsöktes staden för andra gången af kolerafarsoten,
då bland 511 i utbildad kolera insjuknade 308 afledo; och fick
staden i anledning af farsoten vidkännas en utgift af icke mindre än 10,917
Riksdaler. En annan olycka öfvergick staden i Mars månad 1854, då den
härjades af en vådeld, som lade i aska 16 hus vid Westra Storgatan; men
genom de understöd som från statens sida lemnats hafva de brandskadade
blifvit satta i tillfälle att, efter en ny och ändamålsenlig reglering af tomterne,
uppföra nya byggnader, hvilket arbete fortgår. Flere stenhus och så
kallade gjutna sandhus resa sig i de afbrända trädhusens ställe. Emedlertid
mäste staden eller kommunen för tomtregleringen och i sammanhang dermed
föreskrifven anläggning af en särskild strandgata vidkännas högst betydliga
utgifter, hvilka icke annorstädes än medelst beloppets upplåning
kunna bestridas.
Den konjunktur, som de sednare åren inom landet föranledt en lifligare
omsättning af spanmål, hade äfven sträckt sig till Jönköping, der varan i
större partier fann afnämare, — ett dittils ovanligt förhållande, hvilket hos
de arbetande klasserne alstrade den föreställning, att lifsförnödenheternes
22
allmänna prisstegring vore en följd af spanmålshandel!!, och att denna
varas utskeppning till främmande orter menligt inverkade på dessa samhällsklassers
bergningsförmåga. Sedan denna vilseledande uppfattning af det
allmännas och egna fördelar alltmer vunnit insteg och på flere orter inom
landet uppenbarat sig i samhällsvådliga tilltag, blef äfven Jönköping en skådeplats
för sådane tilldragelser. I September 1855 utbröto derstädes, bland
de arbetande klasserna, hotande oroligheter, som snart öfvergingo till våld
emot person och egendom, så att den kränkta samhälIsfriden måste med
tillitande af vapenmagi återställas; bland 68, för delaktighet i dessa oroligheter
tilltalade, blefvo 48 sakfällda, af hvilka 34, sorn förklarat sig nöjda
med Rådhus-Rättens utslag, å Malmö fästning undergå dem ådörnde bestraffningar
på längre eller kortare Lid.
Oaktadt de uppoffringar, staden i följd af de tre sistförflulne årens här
ofvan anmärkta händelser nödgats underkasta sig, fortfar den likväl att framskrida
i välstånd och betydenhet; bästa mätaren deraf är näringarnes och
handelns alltmer växande förkofran. Tändsticksfabrikens tillverkningsvärde
hade 1855 sLigit till 77,000 Riksdaler banko och snustillverkningen i fem
fabriker uppgafs samma år till 218,000 U. Burskap å handel innehades år
1855 af 56 personer, af hvilka likväl 4 voro bosatte i Wernamo. Mantalsoch
Öretals-längderne upptogo 120 handtverksmästare och 7 näringsidkare
utan burskap, jemte 103 personer, som undfått rättighet att såsom försörjningsmedel
med egna händer åstadkomma hamltverksarbeten.
Sjökommunikationen underhålles förnämligast genom 7 st. staden tillhörande
ångfartyg, och under år 1855 utfördes derifrån dels, såsom redan
är omförmäldt, 21,000 tunnor spaumål, dels ock, bland annat, 4,399 SkM
tackjern, 4,233 Ské,é. 11 LM stångjern, 427 SkM. 4 LM. mauufakturjern och
636 SkM. 8 LM. gjutgods. Exporten till utrikes ort innefattade ett angifvet
värde af 17,387 Riksdaler, deraf 201 kistor tändstickor för 10,050 Riksdaler
och 320 SkM. stångjern för 6,400 Riksdaler. Importen uppgick till ett värde
af 80,453 Riksdaler, och må som de hufvudsakligaste importartiklar omnämnas
235,196 M. socker och 59,292 M. sirap.
Hamn- och brobyggnaden underhålles utmärkt väl och hamnafgifterne
för lästetal och varor, hvilka de första åren efter arbetets fullbordan icke
utgjorde mera än omkring 3,500 Riksdaler årligen, hafva under sistlidet år
stigit till 7,392 Riksdaler banko. Dessa inkomster ingå i en särskild, stadens
drätsel ej tillhörande kassa; och ehuru deraf blifvit använda 8,000 Riksdaler
till inköp af en större till hamninloppet gränsande tomt, som kommer att
23
utläggas till allmän plats, utgjorde likväl haninkassans behållning vid 1855
års slut 14,141 Riksdaler 5 sk i lii ilga r 4 rst. banko.
Eldigt 1855 års räkenskaper voro stadens inkomster under Drätselkommissionens
förvaltning 12,052 Riksdaler 28 skillingar 11 rst. och dess
utgifter 10,466 Riksdaler 36 skillingar. Fattigvårdens bokslut samma år
visar att utgifterne sammanlagdt utgjort 6,771 Riksdaler 23 skillingar 8 rst.,
deraf 1,453 Riksdaler 12 skillingar åtgått för uppfostran af 71 värnlösa barn.
Faltigvårds-inrättningens organisation är fullständigt beskrifven i femårsberättelsen
för åren 1833—1837, och denna inrättning fortgår på samma
sätt och med lika fördelaktiga resultater.
Uti stadens förenade lärdoms- och apologist-skola har lärjungarnes antal
under intet af de ifrågavarande åren understigit 200; folkskolan för gossar
bevistades år 1855 af 180, och lemnades i folk- och slöjdskolan för flickor
samtidigt undervisning för 150 elever. Catechetskolan har jemväl fortgått
i stadgad ordning, och för sistnämnde skola användes af fattigvårdens medel
200 Riksdaler. Omkostnaderne under år 1855 hafva utgjort för gossarnes
folkskola 713 Riksdaler 13 skillingar 1 rst., samt för flickornas folk- och
slöjdskola 428 Riksdaler 10 skillingar, allt banko.
Skjutsningsskyldigheten är lagd så väl på borgerlig näring som på stadens
jord och innefattar ett här särdeles betungande onus, hvars fullgörande
medför mycket betydliga kostnader.
Ekesjö, hvars folkmängd år 1850 ulgjorde 1,809, hade år 1855 1,946,
deraf 1,082 betalande och 864 skattefria; varande tillökningen 137.
De näringsfång, hvarå stadens bestånd hufvudsakligen grundas, äro handel,
handtverk och jordbruk Handeln drifves nästan uteslutande med de
varor, som staden och orten deromkring konsumera, men varorne måste
hemtas på axel från sjöstäderne, hvarigenom de mycket fördyras. Afsättningen
på atlägsnare orter är obetydlig och äger endast rum med något lin,
vax och viktualievaror. Fabriker finnas, en för gröfre kläden, 2 för läder
och en för vaxljus och vaxstaplar. Tillverkningen vid den förra under år
1855 utgjorde 1,726 alnar kläden i värde till 4,988 Riksdaler banko.
Angående verkningarne af de friare handels- och närings-författningarne
upprepas samma omdöme, som i förra berättelsen blifvit anfördt, eller att
minskad afsättning för stadens borgerskap både hemma och å marknader
skulle vara en följd af dessa och deraf, att 81 personer intill sistlidne års
slut nedsatt sig i staden, för att idka bandtverk såsom försörjningsmedel.
24
Vid stadens lägre lärdomsskola har antalet af lärjungar nedgått till 49
och folkskolan, hvilken, äfvensom en söndagsskola, förestås af pastors medhjelpare,
begagnades af 92 barn. I söndagsskolan hade 72 handtverksgesäller
och lärlingar erhållit kostnadsfri undervisning.
Fattigförsörjningen erfordrade en kostnad af 4,029 Riksdaler riksgälds,
deraf -1,500 utdebiterade på stadens invånare. Fattigkassan äger ett doneradt
kapital af 11,7 18 Riksdaler. Fattighuset, hvarest i medeltal voro intagne 16
personer, utgjorde tillika en slags arbetsinrättning. Utackorderade voro 30
barn och 13 äldre personer, de Heste å landet.
Stadens inkomster utgöras af nådigst förlänad tionde af stadens vretar,
arrende afen qvarn och någon donationsjord, tomt- och ägopenningar, böter,
tullfrihetsrnedel, bodståndsafgifler jemte lösen för skogseffekter, som på stadens
ägor erhållas. Drätsel-verket förvaltas af en såkallad Femmanskammare
enligt af Konungens Befallningshafvande ilen 28 Februari 1854 faststäldt
Reglemente.
Skjutsskyldigheten bestrides genom entreprenör och kostnaden härför beräknas
till 1,500 Riksdaler.
Grenna. Till läge och grundläggning i föregående berättelser utförligt
beskrifven, har en folkmängd af 1,082 personer, och tillökningen sedan år
1851, då den var 905, utgör således 177. Skattskrifne äro 625 och skattfrie
457. I staden finnas 8 minuthandlare, 1 nipperhandlerska och 26 handtverksmästare
med 36 gesäller och andre arbetare; hvarjemte der drifvas 2
färgerier med 4 arbetare, 1 bryggeri, 1 spegelfabrik och 1 vagnfabrik med
21 arbetare; 23 personer hafva erhållit tillstånd att idka handtverk såsom
försörjningsmed el
I motsats med hvad som förut ägt rum, skall mängden af borgerskapet
nu vara välmående; hvilket härleder sig från ökad rörelse och liflighet i
varu-utbytet emellan stadens handlande och handverkare samt landtbefolkningen,
och dertill i främsta rummet bidragit den år 1840 beramade och,
sedan sista berättelsen afgafs, med alfvar fortsatta hamnbyggnaden i Wettern
invid staden. I följd hvaraf varu-importen och exporten så hastigt ökats,
att under sistlidet år sjöledes derifrån afgått 10,000 tunnor säd, 1,100 tunnor
potates, 2,000 kannor sprit och 2,600 LM. smör, samt att hamnumgälderne
utgjort 800 Riksdaler banko; men vid ifrågavarande hamnanläggning
återstår ännu mycket att fullborda, hvilket dock svårligen kan ske utan att
understöd
25
understöd af statsmedel erhålles, derom ansökning jemväl i underdånighet
blifvit gjord.
Till staden hörer mycken och bördig jord, innefattande 7* mantal, som
vid stadens anläggning blifvit densamme underlagde. Denna jord innehades
fordom af stadens burskapsägande invånare, såsom förenad med tomterne;
men har numera till större delen dem frångått.
Utom Grenna stads- och landsförsamlings gemensamma folkskola har
staden en pedagogi eller vexelundervisningsskola.
Fattigkassan utgör 1,130 Riksdaler bauko, utom 100 Riksdaler samma
mynt, donerade till fond för en arbetsinrättning, hvilken ock numera är i
verksamhet; derjemte är genom enskild välgörenhet bildad en skola för fattiga
llickors undervisning i christendom och slöjd.
Stadens inkomster äro af ringa betydenhet. Dess skjutsningsskyldighet
utgöres genom entreprenör.
Äfven inom Grenna stad föreföllo sistlidet års höst oordningar bland
arbetsklassen lika med dem i Jönköping, och sex deltagare deri hafva blifvit
dömde till bestraffning.
Slutligen och ehuru icke utgörande enskilda inrättningar för länet, må,
för deras vigt och inflytande jemväl på förhållanden inom detsamma, särskildt
nämnas:
Städernes Bolag till försäkring af lösegendom, hvars central-styrelse har sitt
säte i Jönköping.
Sammanlagda försäkringssumman, som vid 1850 års slut var 24,237,940
Riksdaler, utgjorde vid sistlidet års utgång 27,384,790 Riksdaler banko, deraf
för Jönköping 1,064,730 Riksdaler, för Ekesjö 173,400 Riksdaler och för
Grenna 34,150 Riksdaler.
Smålands privatbank, som jemväl har sin central-styrelse i Jönköpings
stad. Revisions-berältelsen för sista räkenskapsåret visar, att i räkningen
öfver kassa-kreditiven, som varit beviljade till ett belopp af 1,637,000 Riksdaler,
blifvit, lyftade 8,031,431 Riksdaler 34 skillingar och åter insatte
7,199,650 Riksdaler; att diskontlånen, iuberäknadt balansen från föregående
år, uppgått till 2,618,947 Riksdaler 29 skillingar 1 rst., deraf vid räkenskapsårets
slut återstodo 1,080,533 Riksdaler 29 skillingar 1 rst.; att på uppoch
afskrifningsräkning varit insatte 2,197,280 Riksdaler och uttagits 2,024,930
Riksdaler; att inkomsten utgjort å kreditivrörelsen 42,949 Riksdaler 47 skillingar
10 rst. och å diskonträkningen 56,351 Riksdaler 6 skillingar 2 rst.,
Berättelse öfver Jönköpings Län för åren 1851—1855. k
26
att sammanräknade inkomsten uppgått till 149,759 Riksdaler 31 skillingar
4 rst., och att årsvinsten bestigit sig till 99,849 Riksdaler 9 skillingar 5 rst.,
allt banko.
Jönköpings läns Bäntepensions-förening, för hvilken stadgar, genom Hushållningssällskapets
försorg, blifvit uppgjorde och den 21 April 1852 af
Kongl. Maj:t i nåder fastställde; hvarefter under loppet af år 1853 Blekinge
och norra Elfsborgs län uti föreningen inträdt. Vid 1855 års slut var
delägarnes antal 460 och den såkallade besparingsfonden utgjorde 20,965
Riksdaler 71 öre Riksmynt samt reservfonden 2,055 Riksdaler 14 öre samma
mynt.
Hypotheks-föreningen emellan jordägare i Småland med flere provinser.
Vid räkenskapsårets slut den 5 September 1855 var delägarnes antal 1,863,
hvilka erhållit delaktighet för ett jordvärde af 21,189,876 Riksdaler 42 skillingar
9 rst. och belåningsrätt med 10,005,466 Riksdaler 32 skillingar. Antalet
af jordägare inom Jönköpings län, som i Hypotheks-föreningen upptagit
amorteringslån, var 496 och sammanräknade primitiva lånebeloppet 2,114,750
Riksdaler. Delägarnes amorteringsfond utgjorde 383,30 1 Riksdaler 17 skillingar
1 rst. och föreningens reservfond 142,637 Riksdaler 41 skillingar 2
rst., allt banko.
Jönköping den 13 Oktober 1856.
ARVID FAXE.
C. O. Brorström. Carl Landegren.
i; li o 11 u in i s k
oell Statistisk TABKLL för Landet inom
utsäde
Medelafkastning, sedan utsädet är afdråget
Hemmantal.
Underhållna Kreatur.
Uppskattnings
värde.
l:sta
Artikeln
Mantal
Mantal
1 / ,200
Kongs- och Kungs-I.adugardar.
Derunder lydande Trädgårdar
Krono-Säterier
Frälse-Sä ferier .
Säteri-Rusl häll
Rå- och Rörs-Hemman
Frälse-Hemman
Frälse-Skatte-Hemman .
Krono-Hcmman
Dito särskilde Bergsmans-Hcmman .
Bergs-Frälse-Hemman .
Krono-Rusthåll
Dito Augmenls-Hemman
Krono-Skatte-Hemman.
Dito särskilde Bergsmans
Krono-Skatte-Rusthåll .
Dito Augments-Hemman
Militie-boställen
Civila dito
Ecklesiastika dito
Domkyrko-Hernman, Frälse
Gymnasii- och Skolc-Hetnman, Frälse
l,on
402,50
48, f.
36,ao
979,31
54,oi
26,70
6,03
9,13
1 4,45
4,1 3
664,70
23,29
644.ro
627,7 0
161,35
24,08
122,38
4.25
2
10,75
17.37
33
33
0 7
37
1,00
439,49
62.75
41.02
360.12
63.02
30,05
10,79
12.13
18.13
7,3 1
903.12
24,71
746,31
843,7 4
227,80
40,24
157,41
,7 5
3
10.75
22,50
33
33
5 a;
29o||
170
5,222$
210
1 I9yif
30
36
90:41
18$
2,96 2V5
96'
3,55243
3,437?!
990
139*5
645 V?
10 "
"T!
3,620*3
452$
254
7,419$
343
17,180$
2,0661?
1,648
40.1791’
1,988
739$
213$
235
651??
128$
27,462$
480
27,2,34$
26,599$
6,318 '
937:1„
5,044$
108
40
428
562
12
33
54445
62S
31
1,034$
50
16$
1$
12
19$
Hi
490$
45
594$
605$
175
3$,
113$
10
5,157
619
528
12,228
753
304
60
82
167
49
8,657
233
/,58;
7,604
2,015
300
1,441
60
20
132
194
3.240
1,393,039
170,042
96,876
2,851,632
166,392
60,644
12,598
28,550
41,58
9,305
1,442,547
61,100
1,825,415
1,647,426
400,253
60,875
272,947
8,400
5,750
28,630
41,135
600
a’
1,225$
173$
169
2,846$
230
2i«
12
12
25 ( ->
13 "
2,284$
24
1.483$
1,864$
460
3,639 ?S
496??
492$
8,604$
691'
57??
32 '
30
5.225$
13,793$
1,636$
784
29,376$
834
1$
i
108
521$
71
15,373$
288
19,545$
19,640$
5.053
686
3,329??
40
27
749
867
21
3,600$
5I42*
'”.T!
334
,982?’
426 ‘
119$
17
18
142$
10$
5,971$
39 ‘
26.7331?
3.10 IH
1,7 2a
»7,217
137
3,463
438
314
8.095
376
160
23
27
132
22
5,023
90
5,521
5,408
1.297
181
903
30
611??
92
2,282
1,333
543
12,387$
682 ‘
232$
84
94
1743Z
44
7,901$
192
7,820.$
7,961$
1,885
296
1.567;,,
36
16
107
15 4
3
1,0691?
170 "
35
32
50
146$
31
4,174$
106
5,777$
5,276?$
1,336' '
250
1,012$
190
30,539$
530'
40,309$
38.038?"
9,669
1,346tj
6,406$
112
50
1,100
1,349
50
304
76
12,649
349
13,069
12,604
3,100
464
2,847
86
25
215
290
6
3
1,669$
1 15$
2,022
Hemma
7,522$
»,987??
,517
16841
1,118
36
6
135
163
1941?
923$
Dito dito
Dito dito
Hospitals-Ilemman, Frälse
Dito Skatte
Dito Krono
Kyrko-Heinman, Skatte
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar med Hera
något hemmans ränta äro inbegripne, Frälse
Dito dito Skatte
Dito dito
Dito obebyggde
Oskattlagde, bebyggde dito, deraf Ryttare
Backstugor .
Bebyggde lägenheter, afsöndrade frän hemman pa
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag, sorn e
äro inbegripne, Skatte
rull-mjölqvarnar med 580 par ste
Tull-sågqvarnar, grofbladige .
Husbehofs-sågqvarnar
Dito mjölqvarnar.
Stampar
Stångjernsverk.
Ämneshammare
Masugnar
Jernmanufaktur-verk af särskilde
Pappersbruk
Tegelbruk
Oljeslageriet
Garfverier
Röel färgsverk
Nickelverk
Kalkugnar
Färgerier
Apothek
Klädes-Fabrik.
Stenkärls-Fabriker
Hatt-Fabrik
Kalsinerbruk
Bagerier
Snusqvarnar
Kopparslagare-verkstäder
Målare-verkstäder
Sadelmakare-verkstäder.
Snickare- och Svarfvare-verkstäde
Helsobrunnar
Kronopark, som tillhör Kronan
Härads-Allmänningcn Holaveden
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor oc
Glasbruk
Diverse personer, som ej tillhöra viss näring
Skatte
K rono
-
4,600
595
unde
manta
nheter uta
43
126
15
615
6,501)
5.345
556
13,368
17,637
3,875
23.881
Krono
6,098
2.928
732
18,533?!
138
2,113
och Soldattorp 1,89
viss tid eller
lilstid
under
104,598
berni
185
246,111
81,114
1.400
800
15,070
509,090
8,450
5 4,300
81,614
21,015
28,525
5,66(1
21,151
1,000
20,000
6,353
5,800
kommis
12,503 23,0951 55,8361 37,0671 88,125 25,990 7,156 11,935,672
123,738
39,153$
14,2851 270?
181,857?’;
54,649$
11,675*41894$
1,455$
3,893,84 5,048,v
22,550$
33,931 7
Summa
40,602)
3,956$
13,166
Jönköping, å Lands-Kontoret, den 13 Oktober 1856.
t uri Ijuntleyren
ill Berättelsen öfver Jönköpings Län för åren 7851—1855.
Jönkopings iJin för åren 1851, 1852, 1853, 1854 oell 1855.
a
s
B
rf
n g.
Bevillning.
Efter Bevillnings-Förordningen.
2:dra Artikeln.
2-§. 7.
19—6. 38.
3:dje
Artikeln.
Summa.
Bränvinshrän
ningsafgift.
Summa.
R:dr
17
398
1,270
R:dr
2,551
324
175
6,318
347
134
28
74
90
27
2,591
70
3,558
3,228
27
33
06
8
11
52
58
1
9
1
27
34
6
42
45
71
lil
698
121
1
41
879
22
92
318
103
58
16
98
2
60
13
48
2
36
23
12
7
35
42
486
30
38
24
28
10
41
1,6901 to| s| 23,391!2t
R:dr
16
6
30
s.
r.
R:dr
s.
r.
—
—
6
24
—
—
—
—
—
—
—
8
20
—
9
7
3,575
33
9
—
—
401
39
7
—
—
295
13
2
-
—
8,997
8
9
—
—
517
3 9
3
—
—
219
19
7
—
—
48
38
—
—
—
100
4
4
—
—
130
39
2
—
—
38
45
9
—
—
3,919
23
1 0
—
—
137
46
4
—
—
5,153
25
3
—
—
4,881
27
8
—
—
301
—
—
42
9
525
45
7
34
3
1,097
25
—
—
—
18
7
2
—
—
10
—
—
70
—
—
—
—
91
12
—
—
—
2
—
—
—
—
12
25
9
—
—
2
28
7
—
49
25
8
—
—
59
10
1
—
—
13
28
10
—
—
42
45
8
—
—
1,477
3 4
9
—
—
943
19
—
—
—
405
37
9
1 7
10
—
—
805
4 9
4
—
—
124
13
9
-
—
1
24
5
—
—
—
—
—
40
3 5
10
—
—
904
43
8
—
—
25
9
—
—
103
3 7
t
—
—
3G8
4 1
1 1 1
—
—
149
39
7
—
04
33
9
—
17
2 2
9
—
—
124
15
7
—
—
00
—
—
—
19
—
—
—
54
32
4
—
—
—
—
—
—
5
2 4
—
—
—
10
18
—
—
-7-
2
30
—
—
30
36
—
—
24
36
—
—
13
28
10
—
8
42
—
—
0
9
—
2
36
—
—
9
30
—
-
—
—
-
__
52
24
—
787
2 2
4
•I 53J381 j |38,301
R:dr
S.
r.
R:dr
0
—
2
—
10
2,033
24
6
0,209
57
—
—
548
211
2 4
7
500
2,582
19
8
11,579
105
44
8
023
71
19
4
290
25
10
8
74
39
10
4
139
19
—
—
149
0
19
8
45
2,299
47
5
6,219
100
2
1
24 4
1,321
43
2
0,475
1,289
14
1
0,170
281
24
—
042
24
12
—
550
135
30
2
1,833
9
12
—
27
10
24
10
32
33
—
—
103
30
—
—
127
—
—
2
1
12
—
13
—
—
2
6
24
56
4
—
—
63
2
36
—
16
—
—
42
—
—
1,477
—
—
943
—
—
465
—
—
805
—
—
124
—
—
1
—
—
—
—
40
—
—
904
—
25
—
—
103
—
—
308
—
—
149
—
—
04
—
—
17
—
—
124
—
2
—
—
00
—
—
19
—
—
54
—
—
—
5
—
—
10
—
2
—
36
—
—
24
—
13
8
—
0
—
—
0
—
—
9
—
—
__
52
787
1,321
17
2
49,623j
24 —
22 4
Ständiga Räntor.
Jordeboksoch
Henunantals-Räntor.
Krono-tionde.
Afrad.
R:dr
3,174; 18
4 i 2 2
1,101
396
1,418
343
12
1,160
320
39,65
1,199
45,561
42,873
11,14
1,473
7,981
3
656
877
49
7
558
50
417
26
702
668
Hulr
55
14,624
757
385
54
66
246
63
10,917
497
10,928
10,676
2,363
327
573
67
140
152
4
7 22
87; 26
134|35
45 t?
13 4 7
20
22
— 53,233 H
R:dr
331
382
113
1 15
82
7,751
353
4,205
5.668
1,585
256
1,236
161
255
5
13
1
29
9
113
1,822
Mantals
penningar.
R:dr
12
3
1,364
176
144
3,310
181
109 i 36
26; 12
34
48
20
2,431
82
2,257
2,371
613
76
448
16
10
25
1
4
1
30
38
10
2,544
932
479
124
4
6
89
2
8
68
47
36
24
12
36
>4
14
395
24,495 401 9] 18,662
30
Gcrnings
ören.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
samt
andra Verk
och Inrättningar.
Summa.
R:dr
15
36| —| 15*44
R:dr
1,500
810
14
R:dr
3
1,364
3,681
204
19,036
1.334
2,295
538
112
1,569
487
60,754
2.132
62,952
61,590
15,706
2.133
10,239
86
10
982
1.334
10
67
18
117
760
114
545
2,544
932
499
s.
r.
12
-
36
—
41
10
16
3
8
9
30
4
41
6
—
11
46
9
49
5
1
6
38
4
43
2
44
9
7
8
30
4
9
4
23
5
39
9
14
410
101 2,324] — I — I 260,5721 ts| t
Arrende
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
R:dr
148
507
944
66
1,673 j —
R:dr
s.
r.
2,519
1
10
118
1
11
37,930
8
4
2,094
4 3
8
570
43
3
086
23
6
137
23
3
26,591
21
8
44,775
33
9
24,531
9
10
2
2 4
—
581
44
8
350
8
—
213
3 2
—
57
3
—
358
16
—
300
39
2
11
5
4
28
25
6
3
38
9
85
9
9
44
3 2
1 1
33
20
5
6
—
1
8 j 142,098] 36
IÄlereci-Statens underhåll.
Pastorers.
R:dr
82
11
6,285
747
550
15,548
869
419
1.05
136
202
66
10,228
349
9,447
9,846
2,516
381
60
30
215
315
7
15
2
55
39
15
1,055
399
225 26
21 36
46 —
4
253
11
108
76 24
1 12
10
Kapellaners.
Kyrkobetje
nings.
60,769 16
R:dr
23
4
1,922
244
171
4,576
253
133
30
39
66
19
2.961
100
3,132
3,030
815
116
17
8
44
82
2
4
32
R:dr
13
3
1,666
190
119
3,935
160
84
14
22
54
12
2,328
58
2.351
2,473
723
90
48
11
5
66
101
3
2
1
18
10
6
15
10
10
17,922127, — ! 14,620
9|-
Summa.
Ridt
120
19
9,
875
1,182
841
24,061
1,282
636
150
199
323
98
15,517
508
14,931
15,349
4,055
588
43
325
499
12
21
5
85
56
25
1,070 12 —
409]4o —
243
21 36
337 24
10
I
93,312] 41
Fattigför
sörjning.
Skjuls.
Väghållning.
R:dr
11
16
4,886
698
385
11,804
463
181
19
18
236
8,387
2,040
237
1,074
52
4
161
195
5
16
13
4
1,147
300
363
34
1
2
50
1
12
16
3
7
166
S.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
—
—
—
—
47
32
—
17
8
205
32
—
—
—
—
—
—
—
—
_
32
—
—
—
20
—
—
3
16
—
73
38
.
8
—
—
—
4,118
24
—
3,649
3 0
8
30,102
38
8
—
—
—
560
—
—-
379
7
—
9,569
28
3
32
—
—
—
322
24
—
346
47
9
2,726
10
8
6
—
5,128
5
—
10,058
38
—
10,178
38
8
129,777
?
20
—
272
10
—
533
14
8
518
3 3
7
7,123
39
9
28
—
201
4
—
351
14
8
146
6
8
4,822
3 5
4
32
—
40
24
—
56
126
8
58
39
6
937
4 1
1
12
—
27
18
—
79
1 4
—
41
32
8
617
38
10
28
—
106
38
—
197
8
—
150
40
3
3,420
40
4
16
—
25
42
—
39
20
—
41
1 7
3
896
44
5
32
—
5,309
24
—
6,329
9
4
9,432
23
4
137,556
19
28
—
139
39
—
201
32
—
103
18
8
3,376
25
8
—
4,725
30
—
8,231
16
—
6,274
39
9
155,351
35
8
19
—
4,406
4
—
6,753
10
8
7,253
9
10
134,441
47
1
28
—
-
—
—
1,747
12
—
1,669
22
6
26,809
1 3
9
40
—
—
—
253
16
—
259
8
1
4,604
—
8
40
—
—
—
1,288
32
—
1,631
—
8
16,471
1 5
3
—
—
35
—
—
43
—
—
48
24
—
594
18
1 1
—
—
6
—
—
17
16
—
13
19
—
183
43
1 0
—
—
86
—
—
86
—
—
172
_
—
2,273
19
-
24
—
107
24
—
144
8
—
226
44
8
2,995
32
4
—
—
3
—
—
3
—
—
5
—
—
51
39
10
—
6
—
—
8
32
—
6
32
—
155
6
8
36
—
30
—
6
20
—
2
2 1
9
45
28
9
42
—
—
—
—
13
30
4
375
1 7
?
32
24
—
—
—
—
27
3 3
34
1,033
195
6
8
9
—
—
—
—
—
—
—
—
594
39
10
4
—
—
—
—
—
2,700
15
8
8,939
42
2
—
—
—
—
—
—
648
19
—
3,234
—
9
42
—
—
—
—
518
39
4
2,090
36
10
18
24
—
E
—
—
-
—
63
24
10
19
—
32
3,597
868
29
4
10
;
11
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
24
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
-—
—
—
—
—
7
—
—
69
9
7
39
—
—
—
—
—
63
20
—
3,006
3
8
—
—
—
—
—
—
—
40
—
39
16
6
1
36
—
—
—
—
—
—
4
29
—
1,048
39
28
—
—
—
—
—
—
39
28
— |
566
13
1 1
2
—
—
—
—
—
—
17
10
—
231
39
7
44
20
—
it:
—
—
—
—
1
22
10
79
21
15
10
6
9
39
—
—
—
—
16
2
—
182
16
60
47
7
—
—
—
—
—
—
E
_
—
—
—
—
—
—
L
—
—
19
—
—
12
—
—
—
—
—
2
1 2
—
69
20
4
19
—
—
—
32
;
7
—
—
—
—
—
—
—
—
2
8
—
16
2
20
—
—
—
—
—
42
—
4
32
—
2 4
—
—
—
—
—
—
—
39
—
—
—
—
—
—
24
—
31
12
—
3b
—
—
—
—
—
i
1
1
19
—
16
32
10
36
28
—
—
—
—
4
—
13
4
22
—
—
—
—
26
22
42
12
1
10
14
4
12
6
20
90
44
8
—
—
—
—
—
61
30
—
1,426
9
2
Diverse afgifler,
onera
och allmänna
besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
46,999j 32 i — J 20,6271 t ; —; 41,497 j 26 j — J 46,863,1 sj tj
703,2661331
n
T A IS E Ii ii för §tadei*ne Inom Jönköpings Elin.
Jnrrl.
Ilf.särb
af
Medelafkastning, sedan utsädet
ITnderhållne Kreatur.
Upnskattadt värde.
t
åt.
1
8
i-^
ar
aldra
get.
sfg
cz>
TT
B e v i 11 n i
ng-
sr <"0
O
crq
£
g
a
a
Bruk.
Mann-
Efter Bevillnings-Förordningen
*
/
ÖQ ^
?r
>■■■
3
o
H
3
3
H
B5
Cso
W
o
s
SS
SS
a
>■
55
c
23
3
<
o
59
Sso
w
o
3
29
09
3
CL
-t
55
o
as
3
8T
O
X
3
o
crq
CT
O
290
GC
Hus och
Jord.
fakturverk,
Ovarnar
Summa.
Andra Artikeln.
Bränvins-
brännings-
afgift.
7» o
■-j
7?
O
<*)
3
re
<*>
3
SS
£
3
SS
£
Q.
3
s as
p
B
fl3
SD:
Q.
re
OS
£
P
29:
Q.
o
VI
29
TT
29
•p
m.
il].
lista Art.
efter 2 §.
Jord, Hus,
Tomter etc.
Borgerlig
Näring.
efter 36 §.
Personer,
ej hörande
till viss
Summa.
3:dje Art.
näring
Junköitiugs Start,
St.
Tid
Tid
Tid
Mt.
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
Hus och Tomter
Jord
31 4t'„
1,404
1,237
358^
2,999^
5
30
250
15
450
40
15
1,200
150
1,500
60
2,250
200
60
9,000
280
180
200
—
100
500
1,063,681
—
—
166,200
—
3,600
—
1,067,281
166,200
—
—
637
43
—
—
—
2,143
220
4
6
1,526
39
—
—
—
900
19
i
4,570
220
10
4
1
0
—
—
2,029
13
7
Tullmjölqvarnar med tillsammans 24 par
11
1
14,000
14,000
25
28
9
21
24
47
9
stenar
Stampar
96
9
96
9
Garfverier
9
—
—
—
—■
—
—
■
—
•
—
—
■—
—
i Tapetfabrik
' Tobaksfabrik
| Snusfabriker
Tändsticksfabrik
1
1
~
_
;
.
_
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
4
1
I
—
—
—
—
—
—
ZI
—
—
—
—
—
•
z
—
—
21,000
—
21,000
—
—
—
-
—
—
-
21
—
—
24
75
—
—
-
—
—
—
24
96
—
—
—
z
z
—
Diverse personer, som ej tillhöra viss
2,071
4
_
227
2,298
984
28
1
37
näring
| Kapitaler, vinstmedel, samt åtskilliga So-  cieteter, kassor och verk m. m. . .
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-
984
i
3
3
Summa
1,404
1,237
358i
2,999^
5
30
250
15
450
40
15
1,200
150
1,500
60
2,250
200
60
9,000
280
180
200
—
100
500
1,063,681
—
—
166,200
—
—
39,600
—
—
1,269,481
—
—
637
43
—
8,998
1 1
—
2,410
33
3
1,736
39
—
984
t
3
1,149
19
i
15,279
7
7
37
21
4
2,029
13
7
Eksjö Stad.
Hus och Tomter
114
160
140
116
416
äi
—
70
40
90
—
—
200
—
280
160
360
—
—
1,000
40
30
100
20
10
50
200,818
24
25,140
4
—
3,100
450
1,600
1,000
200,818
25,140
3,100
450
1,600
1,000
24
4
187
12
—
z
200
25
3
1
39
5
2
8
10
7
10
254
—
—
—
—
144
598
25
3
15
39
5
2
8
—
—
—
—
Mjölqvarnar
Klädesfabrik
Stampar
2
1
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
?8
14
—
—
—
—
—
—
4
21
7
1 0
—
—
—
—
Engelska Garfverier
Manufakturverk
2
1
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
94
—
1
94
—
—
—
—
Summa
160
140
116
416
24
—
70
40
90
—
—
200
—
280
160
360
—
—
1,000
40
30
100
20
10
50
200,818
24
—
25,140
4
—
6,150
—
—
232,108
28
—
187
12
—
—
—
232
4
1
275
—
—
_
—
238
—
—
745
4
1
—
—
Cremia Start
112
147
78i
196
421 ^
11
28
12
4
55
8
60
66
196
72
24
275
40
480
27
14
52
8
20
45
112,321
—
—
20,880
—
—
-
—
133,201
—
—
100
12
-
—
—
133
12
l
178
24
71
18
—
383
4
1
—
—
—
—
-SS
ll
r
a
ih
Summa.
R:dr
5,208
2,249
47
1
96
9
0
24
96
2,336
6,927
984
1 3
17,983
786
25
3
7
2
5 8
4 10
21 ! 7
28 j 10
932 io i
483 16 l
Ständiga Räntor.
Boskapso
och
Åkerskatt.
R:dr
3
Mantals
penningar.
R:dr
934
934
270
270
149
— I
-
Summa.
R:dr
934
3
2 937
270
1
272
165
13
Kostnad
för
Rotering,
Kostnad för
Städernas
styrelse.
R:dr
255
255 2
83
83
23
R.dr
5,600
4,500
183
10,283 16 —
2,200
66
2,266
400
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kommini
sterns.
R;dr
2,390
352
33
100
3
3
10
40
400 —
10
R:dr
1,513
231
22
50
2
2
8
20
150
3,333 16 — 2,000 —
333
100
3
20
137
166
20
20 —
206
33
Kyrkobe
tjenings.
R:dr
800
800
75
10
Summa.
R.dr
4,703
583
55
3
150
5
5
18
60
550
6,133 io
575
120
3
50
748
200
16
Fattigför
sörjning.
R:dr
5,602
650
22
1
90
2
2
12
20
370
6,771
2,700
2
98
Skjuts.
Väghåll
ning.
Diverse
Onera.
R:dr
2,110
3,890
2,800
300
6,000
1,000
500
1,500
R:dr
3,900
3,900
200 -  50
250
133
R:dr
1,500
1,200
920
3,620
500
500
10
150
1,160
299
20
Summa
Stats
Bidrag.
R:dr
29,558
13,331
124
336
16
13
54
176
4,359
6,927
984
55,884
8,231
1,346
18
7
15
1
392
10,012
2 2,005
28 I 1
27 7
Jönköping, å Landskontoret, den 13 Oktober 1856.
('afl Isandegren.
Till Berättelsen öfver Jönköpings Län för åren 1851—1855.
KONGL. MALTS BEFALLNINGSHAFVANDES
UTI
KRONOBERGS LÄN
TILL
i »tint er tfa ni a het
FEMÅRS-BERÄTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
STOCHHOLM, 1*50.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
linlcrilnnig Berättelse om tillståndet i Statistiskt och
llkonoiniskt hänseende inom Kronobergs Län för
ären 1851, 1852, 1853, 1851 och 1855.
§ '•
BjUhcSs allmänna ftc&fiagfenltel.
I afseende på bergssträckningar, rådande jordart och yttre gränser är icke
något att tillägga förut afgifne äldre femårsberättelser.
Till förbättring af Länets naturliga beskaffenhet är under den tidrymd
af fem år, denna berättelse omfattar, åtgärder vidtagne, sorn förtjena omnämnas
och utmärka en inom detta Län förut sällspord båg och täflan att
genom sjösänkningar oell valtenaftappningar göra sanka trakter så fruktbärande
som möjligt.
Bland de arbeten, sorn nu pågå och blifvit underlättade genom anslag
af allmänna medel, torde böra främst nämnas:
Sänkning af sjön Möckeln och fem andra dermed sammanbundne mindre
sjöar i Allbo och Sunnerbo härader med ett statsbidrag af 28,000 R:dr banko,
deraf en tredjedel utan återbetalningsskyldighet och tvåtredjedelar såsom lån;
aftappning af Stenshults-, Mellan- och Mexarps-sjöarne i norra delen af
Allbo härad med låneunderstöd af 2,000 R:dr banko;
aftappning af de i Konga och Kinnevalds härader belägna Rinkabyoch
Barn-sjöarne, hvartill 3,500 R:dr anslagits dels såsom lån och dels utan
återbetalningsskyldighet;
aftappning af Tom-sjöarne samt utdikning af omkringliggande sank mark
i Konga och Uppvidinge härader med anslag af 1,500 R:dr samt sänkning
af Långsjön och Ganegöl jemte utdikning af närliggande mossar i södra
delen af Kinnevalds härad, hvartill statsbidrag erhållitsmed 1,950 R:dr banko.
Dessa sjösänknings- och aftappnings-arbeten skola otvifvelaktig^ lemna
fördelaktiga resultat; och derest, sorn man bör förmoda, Staten uppmuntrar
till nya dylika företag genom fortfarande understöd, komma sådane i alla
4
rigtningar att anställas, hvilka i bredd med de otaliga smärre odlingsföretagen
skola befordra utvägar till bergning. Af de berättelser, Länets hushållningssällskap
årligen afgifver till Kongl. Landtbruks-Akademien, kan bäst inhemtas,
huru odlingshågen är i stigande inom detta Län och huru man söker täfla
med bättre lottade provinser att böja sig lill välstånd och blifva oberoende
af mindre goda skördar.
§ 2.
Invånare.
* Folkmängden, sorn år 1850 utgjorde 133,213 personer af båda könen,
uppgick enligt 1855 års mantalslängd till
Mankön 07,122.
Qvinkön  73,026.
deraf skattskrifne
Mankön  30,025.
Qvinkön 31,481. 61)506<
samt skattfrie
Mankön  37,097.
Qvinkön  41,545. 70 a ia
/ 8,042. ,|40i [ig.
Folkökningen uppgår alltså under dessa sista fem åren till nära 7,000
personer, hvartill orsaken torde fortfarande böra sökas uti jordbrukets tillväxt,
uteblifne farsoter och sundt klimat.
Folkets bildning och sedlighet stå på samma punkt som förut. Näringsflit
och välmåga äro mer i till- än aftagande. Brist på arbete och arbetsförtjenst
saknas icke och dagsverksprisen äro i allmänhet betydligt steg
rade.
— Det oaktadt fortfara utvandringarne, särdeles till Danmark, hvarigenom
svårigheten att få duglige arbetare och tjenstehjon i icke ringa mån
tilltager och öfverklagas; och fruktansvärd! kommer fattigvården öfverallt
att framdeles betungas, när de utflyttade återkomma lill socknarne orkeslöse
eller utfattige, en olägenhet som i synnerhet torde drabba det i öfrigt vanlottade
Sunnerbo härad, hvarifrån utflyttningarne talrikast ske.
5
§ 3.
Näringar.
Jordbruksintresset stiger, som förut är nämndt, med hvarje år, och denna
näring omfattas allmänt med synbar ifver. Cirkulationsbruket är hos de
förmögnare bland allmogen mångenstädes antaget, men i allmänhet råder
det i föregående berättelser åberopade brukningssätt. Detta är äfven förbättradt
genom de årliga täflmgsplöjningarne och spridandet af insigter deruti
af elever, utgångne från Länets lägre landtbruksskola å Torp, hvarest -12
fri-lärlingar med årligt statsanslag af 2,000 R:dr banko under tillsyn af
Majoren Friherre Lilljecreutz med sådan ordning undervisas och vinna den
skicklighet, att de efter fulländad tvåårig lärokurs utan svårighet erhålla
platser såsom föreståndare å enskildes egendomar.
Sädesproduktionen går betydligt framåt och det vore önskligt, att man
lika allmänt omhuldade ängsodlingen, men äfven deråt torde uppmärksamheten
komma att närmare fästas, då under en sednare tid prisen å all ladugårdsafkastning
betydligt höjt sig och afsättning derå icke skall komma
att saknas.
Potates-odlingen har icke aftagit och man synes lägga vigt på sådan
odling, såsom förmånlig äfven för den med jordbruket sammanhängande
bränvinsbränningen. Men ifrågavarande odling är i allt fall ytterst vigtig
för den fattigare befolkningen, som hufvudsakligen lefver al' säd och potates.
Omtankan rigtas visserligen mera allmänt åt en förbättrad boskapsskötsel,
men inskränkt ägovidd och de hårdt anlitade, ofta magra beten förbättra ej
kreaturs-raeerne; hvarföre ock, innan en bättre hushållning i afseende å fodertillökning
införes, boskapsafvel icke kan lemna den afkastning eller gagn
som eljest kunde åstadkommas. Mången anser drankfodring vara alldeles nödvändig
för kreaturens framfödande, särdeles under år då höafkastningen blifvit
ringa.
Boskapssjuka har på flere år icke hemsökt Länet och kreaturen afyttras
till höga priser.
Med hästafvel», är ingen förändring. Hästarne äro i allmänhet små, och
för denna afvelns förbättring vore det särdeles välgörande, om inom orten
funnes placerade beskällare af stark och god kroppsbyggnad till allmänhetens
betjenande, ty man erfar numera brist på goda arbetshästar, och måste från
andra provinser till höga priser anskaffa större hästar. Den i Länet tillförene
inrättade hästförening har upphört.
6
Fårafveln är egentligen för husbehof. De i Länet varande tvänne klädesfabriker
upphandla den mesta gröfre ull, sorn dertill fordras, från andra
orter.
Skogarnes aftagande och missvårdande är ett bedröfligt factum, som
fordrar snar rättelse, derest icke skogsbrist förr eller sednare skall inträffa.
Orsakerne dertill äro antydde i mina förra berättelser, oell ehuru man förutsett
de af en öfverdrifven afverkning uppkommande följder, hafva de höga
prisen i sjöstäderne å allt slags virke manat till en fortgående försäljning
deraf, som hotar med ödeläggelse af all duglig skog. På de sednare åren
har äfven egendomshandel skett med beräkning att nedhugga skogen, för att
dermed betala egendomen och i afsigt att uppodla skogsmarken. Tiden synes
vara inne att hämma detta oskick och att införa en klok och ändamålsenlig
skogshushållning. Anslagne premier för skogsplantering hafva hittills
icke verkat till det åsyftade ändamålet.
Ljungby flygsandsfält, der sandyran uppkommit från en liten sandkulle,
8 ä 10 alnar i fyrkant, och spridt sig till det omfång fältet nu äger och
som började år 1831 hämmas genom fältets inhägnande och ristäckning, utgör
nu en areal, efter rörlagd rågång, af mer än 92 tunnland. Täckningsarbetet
har mäst årligen fortgå och en tät skog börjar nu bilda sig, som
skall trygga omkringliggande trakter från den förödelse som spridde sig derifrån.
— Oanmäldt bör ej lemnäs, att genom Provincial-Läkaren Doktor Billengrens
nitiska vård om denna plantering del välgörande ändamålet dermed
hufvudsakligen vunnits; och man kan dömma af detta resultat, huru tacksamt
det är att besörja plantering äfven å en sandöken.
Bergs- och bruksrörelsen bar väl icke blifvit utvidgad sedan sednaste underdåniga
berättelse och någon ny förbättring i tiliverkningsmethoden är
icke hos Länsstyrelsen uppgifven, men bergsrörelsen drifves dock med mycken
framgång för vederbörande bruksidkare, som visserligen afsätta någon del af
sitt jern på Skåne oell Calmar, men afyttra i öfrigt med fördel inom orten
hvad som tillverkas. Allmogen i de trakter, eler jernbrnken äro belägna,
förtjena ej obetydligt genom kolning och forslingar.
Bland fabriker, som drifvas i stor skala och gifva både betydlig inkomst
och arbetsförtjenst, är Kosta glasbruk, som sysselsätter 97 arbetare oell der
tillverkningen förlidet år uppgick till uppgifvet värde af 96,492 R:dr banko.
Lessebo pappersbruk drifves jemväl med mycken kraft; varande papperstillverkningen
derstädes upptagen 1855 i värde tili 67,765 R:dr banko.
Alia öfrige så viii pappersbruk som smärre fabriker, hvilka icke böra till
bergsrörelsen, äro i tabellen till antal och beskaffenhet utförde och drifvas i
allmänhet med fördel för deras innehafvare.
Binäringar: Jagt utöfvas i somlige orter till den myckenhet, att vildt
afyttras ej obetydligt äfven utom Länet. För jagtens idkare skulle denna
näring vare mera lönande, om man vöre angelägen att vårda villebrådet
under den tid, då jagt icke får utöfvas.
Fiske bedrifves hufvudsakligen till husbehof och afyttras endast vår-tiden
af dem, hvars stränder omgifva de större sjöarne.
Tjärubränning har fordom varit anställd med fördel inom skogrika trakter,
men sedan skogarne öfverallt börja aftaga, minskas äfven denna binäring.
Kolning till bruken fortfar som förut är nämndt att vara en vigtig binäring
för Länets allmoge.
Tillverkning af linne-väfnader är jemväl en hufvudsaklig näringsgren oell
deraf försäljas betydliga qvantiteter ej blott vid Länets marknader, utan äfven
utom Länet, och ehuru priset såväl å gröfre som finare linneväfnader ofta
nedtryckes i följd af behofvet för den mindre bemedlade, sorn deraf hem tar
sitt uppehälle, att afyttra sin vara, så inbringa desse väfnader likväl ganska
betydlig och nödig inkomst.
Förfärdigandet af väfskedar, liar och träkärl utgör en inkomst för vissa
orter inom Länet, men benägenheten för handel med egna tillverkningar orsakar
ofta håglöshet för arbete hos allmogen, så att man klagar fortfarande
öfver den sedeslöshet som råder bland dessa kringvandrande handlande.
Salpeter-tillverkningen borde vara lönande sedan priset derå är förhöjd t
och Staten sökt uppmuntra genom lån till anläggande af salpeterlador. Att
likväl denna sednare åtgärd icke motsvarat dess välgörande syfte, visar sig
deraf, att ladorne i allmänhet ej blifvit ändamålsenligt uppförda och att flere
lån i följd deraf måst uppsägas. Då Staten ej vill uppköpa nya sjuderipannor
i de fiirslitnas ställe, möter äfven binder för sjudare att verkställa
salpeterkokning, hvarigenom denna vigtiga näring kommer fruktans värd t att
så småningom öfvergifvas. Under sistförflutna fem år har den minsta salpeterleverans
skett år 4855 med 4,333 IM H U. G lod.
Bränvinsbränningen kan äfvenledes betraktas såsom binäring, och det vill
synas sorn skattens erläggande i förskott och redskapens kostsamma omiindring
icke afskräcka ifrån bränningens utöfning. Den betydliga vinst, som
af denna näring skördades efter sistlidna årets bränvinstillverkning, torde
öka mängden af anmälanden dertill under detta år, och man betingar redan
<s
mot temligen högt pris potäter, som växa, för att använda dem till bränvinstillverkning.
Skatten för denna tillverkning utgjorde sistlidet år för större
brännerier 66,824: 2. —
för mindre brännerier  36,858: 40. 10.
= 103,682: 42. io.
Handel bedrifves å landet i öppen salubod på en del ställen med
fördel, men har ej tilltagit i den progression under dessa sista fem åren, såsom
enligt min sednaste berättelse var fallet emellan åren 1848 och 1851. Antalet
landthandlande uppgick sistlidet år till 65, utom tvänne sådane i Ljungby
köping, med en bevillning för dem alla tillsammans af 302 R:dr banko;
hvaremot viktualiehandlande då endast voro 9. Genom den rättighet som
blifvit Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förunnad att efter sockennämndens
hörande afslå eller bevilja salubod å landet är det möjligt, att
medelst inskränkning i deras antal förekomma mångå bland de olägenheter
desse försäljningsställen ofta åstadkomma. Till sådan handel, hvilken inom
detta Län må hänföras bland den betydligare, är handeln med kreatur och
trävirke, ehuru bristen på lättade kommunikationer försvårar landtransporten.
Derifrån härleder sig också den tröga afsättningen af ladugårdsprodukter,
hvilka dock numera, lika med alla andra slags landtmanna-varor, under loppet
af ett år stigit i pris till en förut oerhörd höjd. En ovanligt god konjunktur
för landtmannen har nu på en gång inträdt och bebådar en lyckligare period
än någonsin, derest afsättning till främmande orter kan underlättas.
Ibland de under dessa feni år förbättrade kommunikationer inom Länet må
nämnas omläggning af vägen emellan Wexiö och Carlshamn, hvarigenom en
mängd branta backar undvikas, hvilket arbete verkställts med i nåder beviljadt
statsbidrag af 6,725 R:dr och sistlidet år afsynats.
Likaledes är vägen från Wexiö å Skånska sidan omlagd och förändrad
samt de branta backarne vid Helgevarma utgräfne med sammanräknadt statsbidrag
12,390 ll:dr.
Under loppet af sistlidet år har Eders Kongl. Maj:t beviljat statsanslag
för vägomläggningar inom Länet till belopp af 8,525 R:dr, hvilka arbeten
äro dels under utförande och dels under beredning.
För att åt denna i så många afseenden vanlottade provins bereda lättad
utväg att sjöledes transportera ortens produkter till närmaste sjöstad, är fråga
väckt om öppnande af den båtled emellan Asa-sjön och Carlshamn, som redan
är,
9
är, hufvudsakligen på Statens bekostnad, undersökt och hvartill kostnadsförslag
blifvit upprättadt. Företagets utförande beror likväl på det statsanslag,
sorn af Rikets sammanträdande Ständer kan dertill varda beviljadt.
För rörelsens upphjelpande hafva torgdagar blifvit af Länsstyrelsen medgifne
på ätskiliige ställen inom Länet, hvarest landtmanna-varor med mycken
fördel afsättas och de från stad aflägse boende hafva tillfälle att förse sig
med alla slags förnödenheter.
§ i.
Politisk Författning.
Den härvid fogade statistiska tabell upplyser ej mindre om den obetydliga
förändring i hemmanens natur, som härleder sig från någre skedde
skatteköp, än ock om de efter sednast upprättade tabell skedda såg- och
m jölq varn-anläggningar.
Med skiftesverket i Länet förhåller sig så, att antalet af förordnanden, utfärdade
under sednaste fem åren, utgjort Ii5 till laga skifte och 482 till
diverse laudtmäteri-förrättningar; varande under samma tidrymd afslutade
325 laga skiften och 413 andre förrättningar. Den sålunda af alla ägoslag
skiftade arealen uppgår till 190,942 tunnland, deraf 170,960 blifvit genom
nya mätningar på karta lagde. De svårigheter som mötte vid början af nu
gällande skiftesstadgas tillämpning hafva nästan upphört, sedan allmogen
insett nyttan af utflyttningar och undfår något, om oek ringa, utflyttningsbidrag.
Statsbidragen äro upptagne i tabellen och gifva icke mera skäl till klagan
nu iin förut. De utgöras med mera lätthet, sedan alla varuvärden stigit och
ökad tillgång pä penningar underhjeiper indrifningen.
Kronobrefbäringen är nu öfverallt ordnad i öfverensstämmelse med Kongl.
Majrts nådiga föreskrift d. 30 November 1849, och Fjerdingsmanna-bestyret
regleradt i syftning att lindra detta besvär.
Fiir allmänna ordningens och sedlighetens upprätthållande vidtagas fortfarande
nödige åtgärder. Kronobetjeningens uppmärksamhet och nit att vaka
öfver ordning och skick inom sina distrikter förtjenar att vitsordas. På folkets
sedlighet i allmänhet är ej att klaga. Sockennämndens verksamhet att
dertill mana är nödig och nyttig.
Berättelse öfver Kronobergs Län för åren 1851—1855. 2
10
Folkundervisningen å landet är nu öfverallt reglerad efter fastställde grunder
och undervisningens handhafvande är ålagd presterskapet, sorn genom
Stiftets Biskop afgifver årlig berättelse om dess framgång. Det vore önskligt
om i förening med folkskolan undervisning kunde bibringas i nyttiga slöjder.
Hvad Staten för detta ändamål kunde uppoffra skulle i tidens längd bära
goda frukter.
Drottning Josephinas räddningsanstalt för vanvårdade eller vanartige barn,
som, med bidrag af enskilda välgörenheten och årligt understöd af Sparbankens
enskilda fond, blifvit bildad inom Länet för snai’t 10 år sedan, har,
ehuru med inskränkta tillgångar, likväl räddat många varelser från olycka
och förderf. Inrättningens kassabehållning utgjorde vid sistlidne års slut 9,105
R:dr riksgälds, och af de 30 barn som varit deri upptagne och till lämplige
fosterföräldrar utackorderade hafva I i utgått, alla sedan de blifvit admitterade
till H. H. Nattvard, utom två, hos hvilka någon bättring icke kunnat åstadkommas.
De öfrige hafva erhållit tjenst, halfva antalet hos fosterföraldrarne.
För helsovården är gjordt hvad göras kan. Det i Wexiö befintliga Länslazarett
rymmer 60 patienter med särskild bostad för Lazaretts-läkare. Dessutom
finnas tre Provincial-läkare i olika distrikt af Länet, utom Regementsläkaren
vid Kronobergs Regemente och i särskilda delar af Länet stationerade
Bataljons-läkare.
Det nya, med beviljadt anslag af Rikets Ständer uppförda prydliga Central-hospitalet
med det förträffligaste läge, knappt | mil från Wexiö stad beläget,
är inredt för minst I 00 patienter jemte boningsrum för dervid anställd
särskild Läkare och för vaktbetjeningen, samt anses blifva redan innevarande
års bost färdigt till begagnande.
Länets Cellfängelse fortfar att vara ändamålsenligt. Antalet fångar, sorn
förut ofta uppgått till 90 å 100, här i medeltal under dessa år ej uppnått
46 dagligen, och sedan med Kongl. Maj:ts nådiga bifall ransakningar i brottmål
med häktade personer få hållas å cellfängelset för alla häraderne utom
det aflägsna Sunnerbo, genom hvilken välgörande åtgärd fångarne hindras
att sammanträffa eller hafva gemenskap med hvarandra, bringas ransakningarne
fortare till slut och rymningsförsöken höra till sällsyntheterne.
Fattigvården, ordnad efter stadfästade grunder, är i allmänhet betungande.
Rättigheten till fattigunderstöd af den ena eller andra församlingen har ofta
varit föremål för tvist emellan fattigvårdssamhällena, hvilka gerna undandraga
sig att lemna understöd förr än vederbörande myndighet derom beslutat.
Den obegränsade rätten att välja vistelseort borde inskränkas och fattigvården
ordnas på ett sätt, att den ej vore allt för mycket tryckande för de kommuner,
som omsorgsfullt handhafva den.
Länets Sparbank njuter fortfarande mycket förtroende och enligt sednaste
berättelse öfver inrättningens förvaltning utgjorde vid slutet af 1855, det
28:de året från dess stiftelse, insättarnes jemte sparbankens enskilda fond
tillhopa 379,052 R:dr AO sk. banko. Under sistlidet år har beloppet af insatte
medel i sparbanken varit högst sedan dess tillvaro. Då under loppet
af år 1854, 56,608 R:dr 3 sk. blifvit insatte, uppgick det under år 1855
insatta kapitalet till 87,881 R:dr 8 sk., hvaraf visar sig att penningetillgången
betydligt ökats, hvarföre ock banken ej utan svårighet kunnat utlåna medlen
på säkra händer emot sex procents ränta med bevillningsafdrag.
Smålands Privatbank är af stor nytta för provinsen och vid afdelningskontoret
härstädes gagnas hufvudsakligen kreditiv- samt upp- och afskrifningsrörelse.
Den här förlagda Hypoteksförening bidrager ock till minskning i den
skuldsatta jordbrukarens förlägenhet, men det är önskligt att utlåningen ej
må komma att sträcka sig till allt för små fastighetsägare. Värdet å ali
fastighet har betydligt uppdrifvits, och såsom bevis på lättade utvägar att
anskaffa penningar till skulders betalande må exempelvis anföras, att lagsökningarnes
antal vid härvarande Landskansli under de sednare åren betydligt
nedgått, så att då desse utgjorde, år 1843, 8,307, var deras antal år 1855
endast 2,174.
Länets Brandstodsbolags ä landet ansvarighets-summa uppgick 1851 till
4,660,852 R:dr och brandstodsåret 1855 till 5,203,830 R:dr. Den ringa
tillökningen under de sista fem åren härleder sig från de särskildt bildade
brandstodsföreningarne i åtskilliga socknar, och genom den omständighet att
bolaget Skandia lemnar försäkring till högre belopp på billigare vilkor än
Länets, hafva flere delägare afgått, för att inträda i Skandia.
Den med Kongl. Majrts nådiga bifall härstädes bildade Lifränte-anstalt
hade vid 1855 års slut endast 58 delägare, fördelade uti 22 åldersklasser,
ägande tillhopa 21 lotter. Inrättningens besparingsfond uppgick vid samma
tid till 3,921 R:dr 40 sk. 3 rst. och dess reserv-fond till 885 R:dr 25 sk.
4 rst. riksgälds.
Såsom tillhörande politi-anstalter torde jemväl böra nämnas, att Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande sistlidet år fastställt Byggnads- och Brandordningar
för Ljungby köping, hvars allmänna kassa ägde vid 1855 års slut
en behållning af något öfver 3,560 R:dr banko; att Trollestorps gästgifvare
-
12
gård i Sunnerbo härad inrättades 1851 för att underlätta skjutsningen emellan
Ljungby oell Skeens gästgifvaregårdar, belägne 2| inil från hvarandra, samt
att Kronolänsmans-distrikten inom Konga härad år 1854 erhållit en förändrad
indelning.
Skjutsningsbestyret inom Länet utgöres numera allmänt af gästgifveri- och
reservskjutsskyldige och endast vid Skeens gästgifvaregård i Sunnerbo härad
bestrides skjutsningen genom entreprenad.
§ 5.
1Veactö stad.
Folkmängden, som vid sistlidet års slut uppgick till 2,807 personer, deraf
1541 mantalsskrifne, har alltså under dessa fem åren ökat sig, och staden
kan nu anses vara fullt bobygd efter 1843 års eldsvåda.
Afbetalningen å de erhållne byggnadslånen har hittills blifvit i behörig
tid och ordning erlagd, och vid detta års utgång kommer sista inbetalningen
å de såsom förlagslån nådigst beviljade 30,000 R:dr att verkställas.
Sedan vid 1851 års riksdag 20,000 R.dr banko i låneväg beviljats på
förmånliga vilkor att användas i och för Domkyrkans fullständiga iordningställande,
har denna reparation nu blifvit fullgjord enligt Professor -Brunn
ritning och förslag.
Med anslag likaledes af Rikets Ständer vid sednaste riksdag är ett nytt
prydligt skolhus under byggnad på biskops-boställets grund och har, lika
med alla öfrige såväl publika som enskilda byggnader, hvilka efter 1838 och
1843 årens eldsvådor blifvit uppförde, gifvit betydlig arbetsförtjenst och
spridt penningar till icke ringa belopp inom orten.
Någon större välmåga inom staden kan väl icke åberopas, men genom
varsam hushållning har samhället sin bergning. Stadens näringar lida mindre
af det intrång, som genom landthandlande samt den genom fabriksocli
handtverksordningen medgifue frihet förut varit öfvcrklagadt.
Större delen af det kläde som tillverkas vid de i staden befintlige tvänne
klädesfabriker, hvilka sysselsätta ett stort antal arbetare, upphandlas för armeens
behof, och tillverkningsbeioppet vid båda fabrikerne uppgick sistlidet
år till 139,788 R:dr 24 sk. banko.
Handelsrörelsen bedrifves af 12 handlande, deribland dock ingen som
handlar med spanmål, så att de af stadens invånare, sorn ej kunna å sin
jord
1 3
jord producera deraf för eget behof, måste å stadens torg eller från landet
anskaffa sina förnödenheter deraf. Tillförseln är alla torgdagar betydlig ocb
alla varor säljas till höga pris, utom trädgårdssaker, hvilka icke stigit i pris.
Stadens donationsjord är af stor nytta för borgerskapet. Af den odlingsbara
marken, hvilken förut gagnats till bete, äro I 10 tunnland 12 kappland
uppodlade, hvaremot till bete blifvit utlagd en förut odlad, men till odling
icke tjenlig mosse om 8 tunnlands vidd.
Bland tryckande onera må anföras fattigförsörjningen och skjutsningsbesväret.
Till den förra har årligen per medium måst sammanskjutas 1785
R:dr, hvilka uttaxeras efter särskild, på känd förmögenhet eller inkomst grundad
debitering. — 35 å AO personer njuta årligen å fattighuset understöd,
utom ett lika stort antal barn, som genom fattigstyrclsens försorg blifvit
utackorderade till fosterföräldrar å landet. Skjutsen, som är på entreprenad
upplåten, fordrar ett årligt särskildt tillskott af 1810 R:dr.
Krogarnes antal har blifvit nedsatt till trenne, utom stadskällaren och
gästgifvaregården. Utskänknings- och minuterings-afgifterne för sistlidet år
utgöra 2151 R:dr 40 sk. banko, hvilka enligt af stadens invånare fattadt
beslut fördelas så, att 133 R:dr 1G sk. tillfalla borgerskapets enskilda kassa,
294 R:dr 3 sk. 2 rst. till brand- ocb lykttändnings-kassorne hvardera, och
återstoden användes i och för fattigförsörjningen.
Under sednare åren har en Söndagsskola blifvit inrättad, der omkring
100 elever bland handtverkslärlingar njuta undervisning 2:ne timmar hvarje
söndagseftermiddag i christendom, räknekonst och skrifning under ledning af
en nitisk och skicklig lärare, som aflönas ur Sjögrenska fonden med 133 R:dr
1G sk. årligen.
I Sjögrenska fattigskolan, som i föregående berättelser blifvit omordad,
undervisas på inrättningens bekostnad omkring 177 barn, och i flickskolan
njuta 45 fattige flickor fri undervisning i läsning och hvarjehanda handarbeten.
En särskild arbetsinrättning är genom frivilliga bidrag organiserad, hvilken
under fröken Louise Leijonhufvuds nitiska och sorgfälliga ledning varit
välgörande för många bland dem, hvilka behöfva arbetsförtjenst för att kunna
hafva sitt uppehälle. De effekter som förfärdigas af uppköpte materialier
försäljas under hand eller på auktion för inrättningens räkning. Till denna
arbetsinrättning har framlidna Grefvinnan Eva Mörner, född Leijonhufvud,
genom testamente förärat 1000 R:dr banko, deraf räntan skall användas för
inrättningens bästa.
Berättelse öfver Kronobergs Län för åren 1851—1855. 3
Ii
Wexiö stads sunda läge har befriat samhället under de förflutne fem
åren från härjande farsoter. Sjukvården inom staden bestrides af de der
bosatte läkare.
Denna stads bestånd grundar sig till stor del på handtverkerier och
jordbruk, men såsom varande den enda i Länet skall den stiga i oberoende
och välmåga, då genom en jernväg eller kanal kommunikationen med andre
orter underlättas.
Wexiö, å Landskansliet, den 30 Juni 1856.
CARL MÖRNER.
E. J. Hagman.
C. A. Nilsson.
TABELL för Landet inom Kronobergs Län.
Hemmantal.
3
—i
3
Kongs-Fiske . \ ,
Frälse-Säterier
Säteri-Rusthåll
Rå- och Rörs-Hemman
Frälse-Hemman
Frälse-Skatte-Hemman w
Krono-Hemman
Krono-Rusthåll
Krono-Skalte-Hemman
Krono-Skatte-Rusthåll
Dito Augments-Hemman
Militie-bostäilen
Civila boställen
Ecklesiastika boställen
Gymnasii- och Skole-Hemman: Skatte
Dito dito Krono
Hospitals- och Barnhus-Hemman: Skatte
Dito dito Krono
Skalllagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar m. fl. Lägenheter utan mantal, som ej under
något hemmans ränta äro inbegripne: Frälse
Dito dito dito Skatte
Dito dito dito Krono
Obebyggde dito . . .
Oskattlagdc, bebyggde dito, deraf Ryttare-, Soldat- och Bålsmans-torp 1,554 st
Krono-Torp med frihetsår
Betesmarker, Krono
Backstugor
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade hemman på viss lid eller lifstid _
Skattlagde Fisken och Lägenheter, som ej under något hemmans räntor äro inbegripne: Frälse
Udo dito dito Skatte
Udo dito dito Krono
Tull-mjölqvarnar med 617 par stenar .
Tull-sågqvarnar, grofbladige ....
Husbehofs-mjölqvarnar
Husbehofs-sågqvarnar
Stampar ....
Kopparhammare .
Stångjernsverk . .
Ämneshammare
Masugnar . . .
Kupolugnar . . .
Jernmanufaktur-verk
Kopparnickel-verk med frihetsår.
Glasbruk ....
Pappersbruk . .
Tegelbruk . . .
Garfvcrier . .
Oljeslagericr . .
Färgerier . . .
Pottaskebruk
Tobaksfabrik .
Terpentinsfabrik
Kakelugnsfabrik
Harzfabrik . . ,
Kimröksfabrik .
Biverse personer, som ej höra till viss näring
Sterbhus, Gåfvor, Testamenten, Fideikommiss (o års medium)
Mantal
1654
174
474
4974
86;?
24»
1,217|
313*
1134
134
964
Summa
Mantal
1864
22|
73
754VI
124 A
3|
64
1,6661\
327|
4834
181J
214
1334
2,8094”| 3,98744
O
lis
=3 3
=• a
's ?
■*3
(S
St.
Utsäde af
>■
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
T:r
3
19
6
122
7,468
1
5
2,881
179
1
62
U!T
37
437
206
913
86
26
1
9
1
10
2
28
1
1
12
11
36
9
13
6
1
1
2
2
2
12,512
374
44
14
464
7A
164
T:r
949
114g
263}
2,7994
590J
1944
7,316»
1,3374
1,811g
6794
754
558}4
1
16
5
6
4
64
1,248
454
T:r
1524
3794
3,697»
9,536g
1,729»
2,3654
893
103 J
750 11
/ a-Tf
1
18
5
8
1|
124
84
9
1,850
1
1
59?
T:r
568
50J4
208,4,
1,763A
208 A
5
2117
3,857t98
763 g
1,0094
3594
534
306|
1
4
1
6
3
6
105
T:r
5054
39,V
175 A
1,61244
166 A
6 A
2:144
3.447A
6574
865
3184
43g
263»J
2
1
54
T:r
04 1
6»4
7144
1244
5
580
30
514
74J
l*i
lii
17 3
1 ' T(!
t
ir
1
3
1
c
1
3
T:r
1,426
1515
416
4,204
758
25;
34
10,540
1,918
2,64 2:
982
lil
819,
2
16
8
12
17
7;
10»
3,474
I
370
133
T:r
117
132
16
t 1
31
236,4
49
175
254
6
764
A
T:r
233S4
22,649»41 9,3361|| 8,796»}! 420TWl 27,991»
3,582
475»
1,186»
10,674»
2,374»
7344
68» 4
27,571»
5,101»
6,814»
2,567»
316}
2.138A
3
64
20
24
3
16
5,034
2
1934
T:r
4,619»
630}
1,591}
13,795»
2.96IA
35,086»
5,286»
6,579»
2,941»
360»
2,438»»
3
72
20
32
40
32»
22
5,595
2
221»
T:r
2,402
233A
962A
7,566}»
947A
19»
87}t
16,2264»
3,145»
4,312»
1,523}
240}
1,319»
4
20
5
30
8
14
15
28
525
130
T:r
1,666
149}»
625j»
5.477A
11,412,}
2,173»
2,847
151,
884
6
5
3
6
17
20
1
19
2
2,021
5
2
214}
T:r
78}
11 k
24}
250
52»
1|
2}
615 *
121}
278»
54}
8
72}
3
B
2
1
2
T:r
8,416}
832
2,295
24,650
4,282
149
228}
62,696
11,350
15,469»
5,798
623
4,821
14
96
48
72
24
94
44»
60
10,179
5
2,120
794
883A! 68,353}} 82,508}}! 59,766»}! 29,444»}| 1,590,1,1 164,101
Underhållna Kreatur.
St.
495
58
131
1,508
307
10
9
3,745
715
990
345
32
294
1
6
2
3
3
140
24
St.
1,033
117
287
3,103
592
19
30
7,858
1,469
1,970
770
83
610
1
14
6
80
10
c
3
dg
cr
en
<
5’
Uppskattadt
värde.
St.
2,822
28
808
8,592
1,432
49
84
20,695
4,055
5,324
1,941
224
1,638
5
33
12
18
7
38
20
10
8,250
2
262
St.
1,663
187
' 456
4,908
968
33
35
12,691
2,309
3,152
1,221
132
-1,051
2
24
2,182
107
St.
3,290
350
950
9,930
1,767
57
92
24,349
3,631
6,250
2,260
264
1,924
5
40
15
20
13
57
19
20
10,640
2
459
St.
1,042
112
260
3,053
603
24
30
8,662
1,441
1,951
823
80
686
1
14
3
20
8
2
4,382
1
150
204
423
St.
93
2
24
402
30
6
930
168
216
5
18
46
1
2
4
2
70
60
R:dr
400
591,380
76,300
122,605
1,567,142
330,330
7,795
12,989
3,515,937
833,919
933,437
330,140
46,185
226,980
190
6,500
1,650
2,000
1,950
5,780
6,000
19,079
76,616
100
1,100
100
420,735
59,044
13.000
3,000
292,875
9,028
34,700
7,987
131,892
60.000
69,180
11,600
15,300
5,800
8,600
8,818! 18,066! 56,6051 31,1761 66,4041 23,9871 2,130 8,833,3351— —
'Wexiö, å Landskontoret, den 15 Juli 1856.
Varl Mörner.
a
s
«
tl
r
a
ff
-
Bevillning efter 1855 års Förordning.
Efter Usta
Artikeln.
Efter 2:dra Artikeln.
Efter 2
R:dr
208
31
54
1,229
227
7
11
3,426
615
871
173
27
166
3 36
— | 42
2; 12
1,877
252
71
24
R:dr
32
2 16
9
2
242
122
432
31
Efter 19 och
följande §§.
Efter 3:dje
Artikeln.
Efter 37
Bränvins
brännings
afgift.
Summa.
R:dr
631
98
165
2,625
462
7
12
3,716
874
1,048
1
78
5
55
22
27
2
17
1,099
36
30
139
2
50
624
130
18
3
367
16
50
210
124
128
15
71
10
30
21
6
o
952
R:dr
5
76
24
524
R:dr
20,912
5,993
121
16,670
133
51,222
4,437
1,386
108
238
2,458
10
R:dr
21,781
6,123
341
20,528
689
148
24
58,374
5,929
3,306
525
164
677
3
2
4
3
14
48
19
1,894
254
122
941
136
19
5
422
18
59
266
146
155
17
89
10
35
21
6
0
4,654
524
10,6601 42 —
1,017 I sj 5 ! 12,565 | 38 I — | 620)34! — I 103,682142 I to| 128,547)16
Ständiga Räntor.
Jordcboks-  och Hem-  mantals-  Räntor.
Krono-
tionde.
Afrad.
Mantals-
penningar.
Tionde och
Räntor af
Rruk, Berg-  verk samt
andra Verk
och Inrätt-  ningar.
Summa.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
275
30
—
—
—
275
36
—
798
—
—
—
—
290
47
11
43
12
—
—
—
1,132
1 1
11
—
—
37
35
—
—
73
24
—
—
—
lil
11
479
19
-1
7,235
43
5
—
—
1,663
36
—
—
—
9,379
2
9
83
9
to
1,200
14
11
—
—
328
—
—
—
—
1,611
24
9
124
30
—
44
9
11
45
8
8
10
12
—
—
—
224
12
7
192
21
4
50
14
8
83
29
—
15
24
—
—
-
341
41
—
54,728
10
—
17,182
29
6
18,738
28
10
4,826
—
—
—
-
95,475
26
4
10,411
16
2
3,403
—
1 1
3,844
6
1
905
—
—
—
—
18,563
23
2
14,172
36
—
4,601
2 7
9
5,099
23
3
1,214
36
—
—
—
25,088
27
—
5,107
—
—
1,652
23
7
1,952
43
3
267
24
—
—
—
8,979
42
10
605
24
—
138
—
8
243
10
5
37
—
—
—
—
1,023
35
1
4,588
33
—
928
38
1
1,746
34
10
244
24
—
—
—
7,508
33
11
11
24
—
4
18
—
3
40
—
—
—
—
—
19
34
86
12
—
26
12
—
30
l 1
l l
3
12
—
—
—
145
47
11
28
36
—
8
30
—
10
5
—
1
12
—
—
—
48
41
-
34
24
—
-
—
12
4
9
3
24
-
—
—
50
4
9
—
—
5
5
—
—
—
2
12
—
—
—
7
17
—
54
26
7
12
32
2
_
—
10
36
—
—
-
77
46
9
18
12
—
6
43
8
—
-
7
12
—
—
—
32
19
8
150
27
8
15
9
1
—
—
—
—
—
—
165
36
9
—
—
—
—
—
-
2,692
24
—
—
—
2,692
24
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
24
—
11
47
5
—
—
—
—
24
—
—
—
12
23
5
-
—
—
—
—
—
235
24
—
—
—
235
24
-
19
20
9
96
24
96
19
24
20
9
22
18
9
—
_
22
18
0
1,758
25
4
19
18
3
744
—
—
98
12
—
—
—
2,620
7
7
176
8
6
18
—
—
—
5
12
—
—
—
181
38
6
17
25
_
1
_
18
25
—_
—
_
—
—
—
—
3
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
47
24
—
1,029
10
1
1,076
34
1
—
—
—
_
—
—
0
—
—
45
—
—
47
—
—
—
—
—
—
—
—
12
36
-
542
21
10
555
9
10
—
—
-
—
—
—
57
12
—
439
12
8
496
24
8
—
—
—
_
30
24
—
30
24
—
-
—
—
—
—
—
31
36
—
—
—
—
31
36
-
—
—
—
—
—
-
2
24
—
—
—
2
24
—
—
—
—
-
—
29
24
—
—
—
—
29
24
-
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
7
24
—
—
—
7
24
—
-
-
—
—
•
—
—
12
—
—
-
—
12
-
-
-
—
-
-
—
1
12
—
—
-
—
1
12
-
.
.
—:
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,358
36
—
—
—
—
1,358
36
—
93,681
3 3
s
36,573
46
7
32,845
5
11
14,647
136
i
2,055
44
7
179,804
22
.1
Arrende
medel.
R:dr
107
83
227
24
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
R:dr
101
20
2,051
19
1,214
16
26,180
4 1
4,643
30
144
8
574
7
63,566
47
31,849
38
16,422
7
212
32
604
14
13
16
60
—
32
24
147,757
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrko
betjenings.
R:dr
30
2,734
275
760
8,092
1,428
47
67
20,055
3,699
5,117
1,865
210
279
4
28
9
11
1
17
3
17
1,727
387
68
309
4
R:dr
1,061
93
218
3,207
557
18
30
7,911
1,499
2,088
734
72
61
1
13
1
3
377
— 109
I 2
30 9
151
16
90
32
196
47,810
36
24
—
17
24
1
24
11
12
1
—
4
36
22
R:dr
434
51
130
1,307
255
7
9
3,233
607
834
302
36
117
5
1
2
2
58
47
1
2
32
Summa.
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
Väghållning.
R:dr
30
4,230
420
1,109
12,606
2,241
73
106
31,200
5,806
8,040
2,902
319
458
6
46
15
18
1
27
5
23
2,163
396
75
466
7
12
15
7
2
83
18
— 13
— | 244
-I 16
— I 143
1 22
16
16
10
12
12
64
42
40
2
21
1
8
292
36
R:dr
2,939
354
899
8,791
1,749
56
69
22,668
4,178
5,558
2,082
250
1,508
4
43
14
17
15
2
5
1,468
166
52
79 i 24
12 40
12
36 3| 18,3371 is 111 7,547)23
73,695129 2
1
1
135
1
57
28
24
18
1
12
24
723
54,000
32
R:dr
79
3
1,439
182
7
15
3,723
729
1,058
1 12
— I 10
7,242! 30
R:dr
1,123
137
363
3,486
661
19
31
8,428
1,651
2,172
784
99
685
1
16
5
6
Diverse afgifter,
onera
och allmänna
besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
R:dr
1,010
145
530
5,735
1,137
33
51
14,758
2,721
3,597
864
141
710
o
14
5
7
17
10
14
3,627
337
109
127
7
19,678
1
3
77
2
14
1
ej —
80
34
39
3
29
1.653
R:dr
137
31,549
10,367
4,568
88,148
12,917
791
1,215
298,196
71,430
65,245
16,366
2,211
12,153
48
331
126
104
15
188
98
281
11,845
2
13
1,391
457
20
22
4,234
346
39 —
37
23
3
42
21
26
10
1
38'
11
3 j
11 j
4 i I
2 ! 3
29 j 9
42
25
1,955
85'
830
9
936
-I
-
276
286
27
182
13
63
21
7
13
2
8,682
524
27)—] 37,673 141101 648,817
10
I
1
I
t
2
35 to
Till Berättelsen öfver Kronobergs Län, för åren 1851—1855.
E. J. Ilagman.
Sr
O
n
ET
-
St.
182
Jord.
Tid
s
era
ET
SS
Tid
242
Tid
3055
694
10
Utsäde af
T:r
»
T:r
56
T;r
42
T:r
30
T.r
T:r
TABELL till Fcmårs-Berättelsen för Wexio itad, afgifven år 1856.
T:r
64
Nedelafkastning, sedan utsädet är
afdraget.
T:r
T:r
224
T:r
210
T:r
150
»
5T
3
Q
-
T:r
36
T:r
T:r
512
Underhållne Kreatur.
St.
66
St.
32
St.
144
St.
12
St.
St.
200
St.
Uppskattadt värde.
Hus och
Tomter.
Jord.
Bruk, Manufakturier,
Fabriker
m. m.
Summa.
R:dr
718,839
R:dr
40,439
R:dr
36,650
Kronobergs Län, Wexiö Stad
Anmärkning: Som Presterskap* icke af stadens invånare njuta ordinarie lön, äro deras här upptagne inkomster extra ordinarie, såsom Yste, Påsk- och Julören. - Upptagne tionde och räntor, 150 R-.dr 28 sk., utgå till pastor i Wexiö,
R:dr
795,929 16
sr
r
I
n
i
a
r
a
a.
WM'
w
•
Bevillning efter 1855 års Förordning.
Ständige Räntor.
Klereciets underhåll.
Enligt
Usta Art.
Enligt
2:dra Art.
Enligt
3:dje Ari.
Bränvins
afgift.
-
Summa.
Boskaps-  och Åker-  skatt.
Mantals-
penningar.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Verk
och Inrätt-
Summa.
Arrende-
medel.
Kostnad för
Rotering.
Kostnad för
Stadens
Styrelse.
Pastorers.
Kommi-
nistrars.
Kyrko-
betjenings.
Summa.
Fattig-
försörjning.
Skjuts.
Väghåll-
ning.
Diverse
Onera, Rän-  tor och Be-  svär.
Summa
Statsbidrag.
ningar.
R:dr
s.
r.
!
R:dr | s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
S.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R;dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
258
30
—
2,312|n
10
3
—
—
2,288
24
—
4,862
20
10
50
6
8
385
12
—
1,50
28
—
585
40
8
—
168
25
4
1,991
10
—
266
32
—
250
—
—
200
—
—
716
32
—
2,194
15
-
1,813
2
9
350
—
—
2,479
20
3
15,161
34
10
Wexiö, i Landskontoret, den 15 Juli 1856.
Carl Mörner.
E. J. Hagman.
Till Berättelsen öfver Kronobergs Län för åren 1851—1855.
KONGL. MAJ:TS BEFALLNINGSM AF VANDES
UTI
CHRISTIANSTADS LÄN
TILL
i underdånighet afgifna
FEMÅRS-BERÄTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
§T0CUH01j11 , 185:.
P. A. KÖPSTEDT <1\ SÖNER,
KONGL.^ BOKTRYCK ÅKE.
i ndenlånig berättelse 0111 tillståndet i statistiskt
och ekonomiskt hänseende inom
Cliristiunstads Län för åren 1851, 1852,
18511, 1854 och 1855.
.§ i
Mj
ii nets allmänna beskaffenhet.
(christianstads Län består af 10 härader med 3 städer och ISO socknar, deribland
likväl inberäknade socken-andelar, tillhörande socknar i angränsande Län, och
är i n delad t i 4 fögderier med tili länsmansdistrikter, deraf likväl det ena,
omfattande hela Bjäre härad, kommer att tili två fördelas. Länet var tillförene
vidare indeladt i fyra domsagor, nemligen l:o Norra och Södra Åsbo samt Bjäre
häraders; 2:o Östra och Vestra Göinge häraders, 3:o Willands, Gerds och Albo samt
4:o Ingelstads och Jerrestads, hvartill hörde Ljunits och Herrestads härader i
Malmöhus län ; men, enligt sednaste regleringen, äro Länets härader nu indelade i
fem domsagor, deraf Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härader utgöra en, Vestra
Göinge härad en, Östra Göinge och Willands härader en, Gerds och Albo härader
en samt Ingelstads och Jerrestads härader en; dock kommer Östra Göinge härad
icke att förenas med Willands, hvilket sednare för närvarande förestås af särskild
tillförordnad domhafvande, förr än nuvarande ordinarie domhafvanden i Vestra och
Östra Göinge härader afgår.
För öfrigt har Länet till yttre eller inre beskaffenhet icke undergått annan
förändring än deu, som åstadkommits genom nya odlingar, väganläggningar och
andra allmänna arbeten, för hvilka här nedan under särskilde titlar redogöres.
4
§ 2.
Invånare.
1850 års folkmängd i Länet uppgick till 183,183. År 1833 funnos:
På landet: Skattskrifne
98,766.
» Skaltfrie, inberäknad gemenskapen af indelta arméen . . . 86,321.
I städerne: Skattskrifne '  3,264.
» Skatlfrie, värfvade arméen inberäknad ........ 3,362.
Summa personer 193,713.
och liar således under senaste fem åren folkmängden ökats med 8,328 personer.
Tillökningen har dock i verkligheten varit större, enär ett icke obetydligt antal
personer utflyttat dels lill Amerika och dels under de senaste två åren till Danmark.
Hågen för utflyttningen till Amerika synes hafva varit störst under året
1854. Antalet af personer, för hvilka pass till Amerika utfärdats och som antagits
der ämna qvarstanna, utgjorde:
år 1851
110.
» 1852
• 218.
» 1853
229.
» 1854
653.
» 1855
*• 132.
Summa 1,342.
Största delen har bestått af arbets- och tjenstefolk, men tillfällena hafva icke varit
få, då bönder, hvilka här befunnit sig i god ekonomisk ställning, realiserat sin så
fasta som lösa egendom och med hustrur och barn dragit åstad okände öden till
mötes. Grunden för denna ulflyttningshåg torde i allmänhet mindre böra sökas i
de utflyttades missbelåtenhet med deras ställning här i landet, än i deras inbillade
förhoppning, att utan särdeles ansträngning i den nya verlden hastigare komma till
ett större välstånd; en förhoppning, som oftast blifvit gäckad. Orsaken till de två
senaste årens tjenstehjonsulflyltningar till Danmark skönjes hufvudsakligast uti derifrån
utskickades tilltag att i länet anställa en slags tjenstehjons-värfning, hvarom de
i Länets tidningar införde annonser, smyckade med fördelaktiga anbud, kungjort och
såmedelst, särdeles å lider näst före flyttningsterminerne, ingifvit en mängd tjenare
af båda könen håg att, med försakande af icke ofördelaktiga tjensler bär i landet,
hos nämnde utskickade antaga städja till tjerister å obestämda orter i Danmark.
5
Detta förhållande kan väcka farhåga icke allenast i del afseende alt friska arbetskrafter,
för hvilkas användande här i Länet tillfällen icke saknas, blifva undandragne,
utan äfven med hänseende dertill, att, äfven om man bör hoppas att en
del af de utflyttade genom ordentlighet, flit och sparsamhet kunna bereda sig en
tryggad bergning för framtiden, det dock med sannolikhet kan antagas att dc öfrige
efter flere ars förlopp med försvagad helsa eller uttömda krafter återkomma
till fäderneslandet och öka antalet af församiingarnes fattigpersonal.
Välståndet hos allmogen har under de senast förflutna två åren ökats, en följd
af goda årsväxter i förening med högt stegrade priser på alla slag af landtmannaprodukler.
Detta förhållande ådagalägges äfven genom minskningen i onhängiggjorda
lagsökningsmål, hvilkas antal sistlidet år var omkring hälften mindre än under
åren 1851 och 1852 samt ännu mycket mindre än för år 1853, då de uppgingo
till högsta antalet. Ett ungefärligt lika förhållande företer sig i afseende på antalet
af de under desse år genom utslag afgjorde lagsökningsmäien, äfvensom beträffande
de skuldebelopp, som lill betalning blifvit ådömde. De egentligen arbetande
klasserna kunna anses befinna sig på enahanda ståndpunkt som tillförene, enär i
samma mån arbetslönen stigit, lefnädskoslnaderna blifvit större!
Folkets moralitet står, om än ej på någon särdeles hög, dock på sådan ståndpunkt,
alt anledning till bekymmer i detta afseende icke är för handen, och den
sig allt mer utvidgande folkundervisningen skall utan tvifvel med tiden afhjelpa hvad
man ännu i vissa delar kan beklaga. Fyllerilasten har aftagit och i följd deraf
äfven brotten.
§ 3
Klä ringar.
Ilufvndnäringen; jordbruket, har föikofrat sig ej mindre genom nyodlingar, än
äfven och isynnerhet genom ett förbättradt brukningssätt. Väl är detta senare
ännu långt ifrån allmänt, i thy att bonden med en slags förkärlek vidhåller det
gamla och icke rätt fattar fördelarne af vexelbrukets användande och begagnande
af trädesjord och artificiella foderväxter, men den lid torde icke vara aflägsen, då
han nödgas följa deras exempel, som af jorden dr.'ga den högsta möjliga fördel,
emedan, i anseende til! det allijenint stigande jordvärdet, en större produktion
måste frambringas, så vida jordägaren skall hafva sitt bestånd. Till åtskillige odiingsföretag
har allmogen blifvit uppmuntrad genom råd och undervisning af de
agronomer, som, på statens bekostnad, å särskilde tider besökt Länet. L nordli
-
6
gaste delen af Länet inom Östra Göinge härad, hvarest spanmåls produktionen
hittills icke varit tillräcklig för invånarnes behof, har under senare åren utdikning
af flere myror och mossar blifvit företagen med bidrag af allmänna medel, och detta
kommer utan tvifvel att lända orten till icke ringa fördel, helst det verkar till
efterföljd af dem, som icke kunnat inse nyttan, och i det hela bidrager till fyllande,
af ortens behof. Hufvudsädena äro råg och korn samt potates, äfvensom hafre,
ehuru i mindre mån. Der jorden derför finnes tjenlig tilltager hvete-odlingen. I
skogstrakterna begagnas vår-råg. Ärter, vicker och blandsäd utsår iandtmannen
hufvudsakligast för eget behof. Under de år, denna berättelse afser, har potatessjukan
väl på en del ställen uppträ<11, men dock i betydligt lindrigare grad, än
tillförene. Potates-odlingen rättar sig efter bränvinstillverkningen samt ökas och
minskas i samma män som denna, allmogens på många ställen i Länet våsendtliga
binäring. Väl syntes under sistlidet år, d£ den nya bränvinstillverknings-förfatlningen
trädde i tillämpning, som skulle denria näring til! en del öfvergifvas af allmogen
med mindre jordbruk, enär den ansåg sig deri icke kunna konkurrera med de större
brännerierna, men denna åsigt torde komma att få gifva vika, enär sistlidet års erfarenhet
berättigar till antagande alt, i anseende* till beskattnings-beräkningen, de
mindre brännerierna kunna drifva handteringen proportionsvis billigare än de större.
Brån vinstill verkningen i Länet bedrefs sistlidet år vid trettioåtta större brännerier,
deraf endast sex voro i gång hela den tillåtna bränningstiden, samt under första
bränningsmänaden vid 505 och under den andra vid 992 mindre brännerier. Vid
de större tillverkades 428,541% kannor och för de mindre har skatt blifvit erlagd
för en beräknad tillverkning af 565,790% kannor.
Ladugårdsskötsel!! har ännu hos allmogen icke vunnit den förkofran, som man
borde vänta till följd af de å kreatur högt uppdrifna prisen. Å större egendomar
bedrifves den deremot med fördel och väl; och äro kreatur af goda racer på llere
ställen anskaffade.
Stallfodring i dess rätta och vidsträckta bemärkelse har icke hittills vunnit
insteg hos allmogen, men i den män odling af foderväxter och rotfrukter hinner
tilltaga samt de nu pä många ställen vidsträckta svaga betesmarkerna blifva upptagne,
kommer säkerligen ladugårdsskötsel att vinna framsteg äfven hos allmogen.
Den elakartade lungsjukan, som under åren 1847, 1848, 1850 och 1851 hemsökte
flere delar af Länet, har sedermera lyckligtvis icke förmärkts, och i allmänhet
har icke heller någon annan sjukdom bland Uoskapen under senaste fem åren lågt
hinder för omtankan om ladugårdsskötsel.
Fårafveln befinner sig i allmänhet på lag ståndpunkt, men på några större
egendomar finnas schäferier af ädlare racer, hvilka vjil vidmakthållas.
7
Miistaf\eln kan icke anses försummad oell den inhemska racen är god. Äfven
på hästkreatur äro priserne på sednare åren högt uppdrifne. På elt och annat ställe
i Länet har tidtals uppkommit rots-sjukdom, meli den har lyckligtvis icke blifvit
särdeles spridd, emedan de af sjukdomen angripne kreaturen genast blifvit dödade.
Beträffande krealurssjukdomar i allmänhet, skulle de dels icke få den framfart,
sorn under närvarande förhållanden kan vara ali befara, dels icke afskräcka kreatursägaren
från alf, i samma stund något af dess kreatur insjuknar, derom göra vederbörlig
anmälan, om inrättningar och föreskrifter funnos, hvarigenom icke allenast
Länsstyrelsen berättigades att, efter sig företeende omständigheter, förordna om dödande
af alla å ett ställe, der smittosam sjukdom yppas, befintlige kreatur af det
slag, som af sjukdomen kunna angripas, lör att såmedelst qväfva smittan i dess
början, ulan äfven kreatursägaren betryggades med ersättning för förlusten af de
icke angripne kreaturen. För närvarande får, emot ägarens vilja, kreatur dödas
först sedan Vederbörande djurläkare förklarat alt det är med fullt utbildad smittosam
sjukdom behäftadt. Linder tiden fortplantar sig smittan från det ena kreaturet
till det andra, oansedt de föreskrifter om försigtighetsmått och förbud mot sjuke
kreaturs sammanvaro med friska, som städse meddelas. Förbuden’ öfverträdas och
den felande blifver fälld till ansvar; men emedlertid sprides smittan och ändamålet
med föreskrifter na för felas.
Till följd af Eders Kongl. Majtts nådiga bref deri 1 Oktober 1851 uppgjordes
för Länet förslag till reglemente för ett försök rings—bolag mot förluster genom den
bland fäkreatur då gängse elakartade lungsjukan, och sedan detta blifvit af Eders
Kongl. Majit den 6 Oktober 1852 sladfästadt, skedde innan årets utgång anteckningar
till delaktighet i bolaget till minimi-beloppet af ansvarighetssumman 500,000
R:dr rgs, hvadan bolaget inom föreskrifne liden blef bildadt, men dess verksamhet
är inskränkt till nyssnämnde sjukdom.
Bergsrörelse bedrifves endast vid Andrarums alunbruk, hvarest tillverkningen i
medeltal uppgått årligen lill 1,400 tunnor, afyttrade efter 12 Ridr banko tunnan.
Vid detta bruk sysselsättas omkring 100 personer, som jemte deras familjer der
baba deras utkomst.
Binäring i Länets nordostliga del består hufvudsakligast af handel med byggnadstimmer
och bräder samt tjära och beck. Från en del socknar afsättas äfven
smiden af egen tillverkning, laggkärl, kistor och mattväfnader af nöthår. Å kuslerne
idkas fiske och mindre sjöfart. 1 Åsbo härader tillverkas icke obetydligt linne och
blångarnsväfnader, deraf stora partier afytlras vid de årliga marknaderne der å orten.
Landthandel!! i öppna salubodar har å de trakter af Länet, der sådan författningsenligt
får äga rum, tilltagit, och om medgifvas mäste, att å orter, belägne af
-
8
lägse från stad, det är fördelaktigt för invånarne alt erhålla sina förnödenheter
på stället, bör äfven antydas, det lättheten att erhålla varor, mera hänförliga till
lyxens, än nödvändighetens fordringar, på samma gång den medtager arbetarens
ringa tillgångar, verkar till mindre begärlighet efter ortens egna tillverkningar.
Med undantag af pappersbruket Klippan? hvars verksamhet i senare åren blifvit
betydligt utsträckt, äro fabrikerne samt särskilda verk och inrättningar i Länet
icke af särdeles^ betydenhet, men de som finnäs aro af nytta för ortens invånare.
Handtverkerierne bedrifvas å landet till största delen af personer, som icke vunnit
särdeles fullkomlighet i , yrkena, hvadan framstående förbättringar i denna näringsgren
icke skönjas. De så kallade gerningsmännens antal är ej obetydligt.
Den näringsgren, som bedrifvits medelst kroghållning å landet, har blifvit betydligt
inskränkt i följd af senaste författningen angående försäljning af spirituösa
drycker. Under sistlidet år blefvo i Länet tillåtne endast femton utminuteringsoch
tjugutre utskänkniirgsställen. Till en början -förorsakar väl delta tillökning i
lönnkrögeriet, hvilket dock torde blifva qväfdt genom tillämpningen af de strängare
straffbestämmelser ne.
Skog finnes hufvudsakligast å hemman af frälsenatur, särdeles å de större säterierne.
En ordnad skogshushållning har blifvit införd på flere af desse senare,
hvilken för framtiden torde lemna välgörande resullater. I allmänhet torde kunna
antagas att Länets behof af så väl ved som byggnadstimmer eihålles från frälseegendomarne.
Bokskogarne äro de hufvudsakligaste, men äfven ekeskogen, som finnes
på åtskilliga ställen, är vårdad. Plantering af tallskog har i senare tider tilltagit.
Å mindre hemman, der den vidt utsträckta bränvinsbränningen medtagit mycket
bränsle, kan skogen anses hafva i senare tider mycket aftagit, men lika menligt inflytande
på skogarne har skiftessladgarnes tillämpning haft, dels emedan skogsrödjning
måst ske för vinnande af utrymme till odling och dels hufvudsakligast derigenom
att skogslotterne oftast kommit i andra ägares händer, men afbrukningen
förbehållits förre ägaren under vissa är. Skogsbrist i Länet kan icke i allmänhet
sägas vara för hand, men om icke allmänt en bättre hushållning med skogarne
vidtages, kan sådan i en icke aflägsen framtid vara att befara.
Lands- och härads-allmänningsskogar finnas icke i Länet och endast en sockenallmänning.
Flygsandsfält med skog, stående under allmän uppsigt, finnas: utmed
östra kusten två små parker vid Åhus i Willands härad, innehållande tillsammans
139 tunnland; två parker dersammastädes under benämning .Espet, deraf gamla
Espet innehåller 141 tunnland och nya Espet 606 tunnland, hvilka äro till trakthuggning
indelade; ett fält vid Yngsjö i samma härad, bestående af 1,924 tunnland,
hvilket
9
hvilket. dock endast till cn del iir skogbpyuxet: pä Länets vestra kust vid Engelholm
fyra llygsandsplanteringar, innehållande tillsammans 1,662 tunnland, hvilka i
likhet med Espet äro till trakthuggning indelade, samt vid Magnarp i Bjäre härad
60 tunnland, vid Wejby i samma härad 120 tunnland och vid Torekow i samma
härad 109 tunnland, å hvilka dock endast späd och klen plantering finnes. I Löderups
och Borrbv socknar af Ingelstads härad finnas äfven (lvgsandsfalt af stort omfång,
men de derå gjorde planteringar hafva icke kunnat fredas.
Skogen å planteringarne vid Espet och Engelholm, bestående hufvudsakligen
af furu, är af god beskaffenhet, men i anseende till skogsbetjenirigens otillräcklighet
och de högst obetydliga fördelar, dem han tillförsäkras, är fredhållningen icke så
god och ändamålsenlig, som man skulle önska. Åverkan förekommer således ofia.
Särdeles menligt inflytande verkar den omständigheten, att jordägarne till en del af
fälten icke äro helt och hållet afhände brukningsrätten och således, icke ägande nog
omtanka för skogens bevarande, i icke ringa mån försvåra fredandet.
I och för lättnad i kommunikationen iiro med bidrag af allmänna medel en
del viigförbättringar dels redan verkställde, dels under arbete och dels tillämnade.
Utgräfning af två mellan Åby, Östra Ljungby och Åstorps gästgifvaregårdar belägne
svåra backar är under arbete. Till kostnaden derför, upptagen till 6,050 R:dr,
har Eders Kongl. Majit i nåder beviljat ett statsbidrag såsom anslag af 4,033 R:dr
16 sk. Till förbättring medelst makadamisering eller förändring till chaussée af den
del utaf landsvägen från Christianstad till Härlöf, som löper emellan Långebro och
Härlöfs smedja, har Eders Kongl. Majit likaledes nådigst beviljat ett statsanslag af
8,000 Ridr. Arbetet, beräknadt att kosta 12,796 Ridr 18 sk. 3 rst., är under
innevarande år redan verkstäldt och medför en oskattbar fördel för orten, helst vägen
i dess gamla skick var särdeles svår att vidmakthålla.
Till ombyggnad af den här vid staden belägne öfver Helge å ledande bro, hvilken
hittills underhållits af Gerds, Willands, Albo, Östra och Vestra Göinge härader
i Christianstads samt Färs och Frosta härader i Malmöhus län, emellan hvilka och
Christianstads stad dock tvist uppstått angående framtida byggnads- och underhållsskyldigheten,
hvilken tvist, i första instansen afgjord genom Eders Kongl. Majits Befallningshafvandes
i nämnde två län gemensamma utslag den 17 Augusti sistlidet år,
för närvarande är beroende på Eders Kongl. Majits och Rikets Kammar-koilegii
pröfning, hafva Rikets senast församlade Ständer anvisat ett statsbidrag af allmänna
medel å 100,000 Ridr banko, deraf en tredjedel utan återbetalningsskvldighet. Vilkom)
för tillgodonjutande af detta bidrag äro alt ombyggnaden skall verkställas efter
en af chefen för södra väg- och vattenbyggnads—distr i k tet uppgjord plan med förslag
Berättelse öfver Christianstads Län för aren 1851—1855. ^
10
till jernbro och att arbetet skulle påbörjas under innevarande år; men, oaktadt flere
sammanträden blifvit hällne, hafva de brobvggnadsskyldige eller någon del deraf
ännu icke kunnat besluta sig för arbetets utförande på föreskrifne vilkor. Det
synes således som skulle de försaka deras fördel.
Följande väg-anläggningar och förbättringar komma att under innevarande år
påbörjas, likaledes med bidrag af allmänna medel, nemligen emellan Wanneberga,
Sösdala och Röinge gästgifvaregårdar med anslag af 23,566 R.dr 32 sk. samt
emellan Röinge och Tyringe gästgifvaregårdar och vidare till Norra Asbo härads
gräns med anslag af 7,200 R:dr. Utförandet af dessa arbeten är öfverlagd af tre
särskilda bolag.
§ *■
1Politisk Författning.
Kammarverket. I följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 11
Maj 1835, angående de i ordinarie räntan ingående persedlars omsättning och
förenkling samt i sammanhang dermed utfärdade författningar, hafva persedelräntorna
inom Länet blifvit förvandlade i spanmål och penningar; dock är Landshöfdinge-embetet
icke nu i tillfälle att afgifva redogörelse huru denna förvandling utfallit,
helst fögderiernas special-räkningar ännu ej inkommit. I öfrigt torde, såsom
under sistlidne fem åren timade förändringar, här böra anmärkas att 14j5 ®|-i-dels
hemman, 61 hela och 2 halfva fisken blifvit till skatte försålde, deremot ett halft
mantal n:ris 1 och 2 Hålshult, jemlikt Eders Kongl. Majits nådiga dom den 6 Dec
1855, återgått frän skatte till krono; att hemmanet N:o 4 'A mantal Mjölkalånga,
till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 15 December 1853, upphört att
vara bohemman för häradsskrifvaren i Östra och Vestra Göinge häraders fögderi,
samt att 144 jordlägenheter, 2 fisken, 38 nya qvarnar, innehållande tillhopa 72 par
stenar, och 3 grynverk, samt 29 par stenar och 12 grynverk, inlagde i förut skattlagde
qvarnar, undergått skattläggning.
Beträffande skiftesverket, så hafva de fleste af länets större byar och samfälligheter
undergått en- eller laga skifte. Åboklyfningar, sämjedelningar, ägo-utbyten
samt stängsel- och vägdelningar utgöra således de hufvudsakligaste göromålen för
landtmätaren. Den af Eders Kongl. Majit nådigst medgifna nedsättning i mantalet
för hemmansklyfningar, utan föregående undersökning om besutenhet, medför för
mången mindre bemedlad lättnad vid anskaffandet af eget hem. Minskningen i
allmänhet i landtmätériförrättningar har vållat, att länets landtmätare icke hafva full
II
sysselsättning oell att de i följd deraf befinna sig i en mindre gynnsam ställning.
Personalen är numera för slör. Både för allmänheten och för landtmätarne skulle
ulan (vifvel med fördel vara förenligt, om ett mindre antal landtmäteritjenstemän
med lön på stat tilldelades vissa distrikter i Länet. Ej mindre göromålens gäng
än desse tjenstemäns ställning till allmänheten skulle derigenom tillskyndas vinst.
Politi. Menighets- och municipal-bestvrelserne synas väl hafva blifvit något mera
hemmastadde i göromålen, men de kunna dock icke i allmänhet anses uppfylla fordringarne.
Detta bör likväl icke förtänkas, då i betraktande tages, å ena sidan, den
kännedom al de många särskilda författningar, som i förening med skrifkunnighet
erfordras för att som sig bör kunna rätt handhafva ärendena, och å den andra,
folkundervisningsverkets tillstånd pä en tid, då de af allmogen, som nu äro medlemmar
af kommunalstyrelserne, erhöllo deras uppfostran. Mangen anser också befattningarne
särdeles besvärlige och söker undandraga sig desamma, än af ett, än af
annat skäl, deribland oftast föreburen oförmåga; och att detta skäl icke alltid är
sökt, bevisas af sättet, hvarpå ärendena stundom behandlas. A ställen, der pastorerne
taga verksam del i ärendenas behandling och hålla dem inom rätta gränsor,
gå de bättre och jemnare. Det är emellertid af särdeles stor vigt, att kommunalstyrelserne
med allvar ingripa i sådana åtgärder, som befordra ordning och skick
inom kommunerne, emedan anspråken pä ordningens upprätthållande och skydd för
person och egendom icke kunna fyllas af de pä stat ailönade tjenstemännens otillräckliga
krafter, om icke desse understödjas af kommunerne sjelfve.
Folkundervisningen, ordnad i öfverensstämmelse med nådiga stadgan derom,
går framåt. Många af Länets församlingar hafva varit i åtnjutande af statsbidrag
för skollärares aflönande.
De tillfredsställande resultater, som i senast afgifne berättelsen angåfvos såsom
medförde af nya fattigvårds-lagstiftningen, hafva fortfarande visat sig. Det förut
vidt utgrenade kringstrykandet har betydligen förminskats. Yäl förekomma ännu
esomoftast läll då lösa personer måste upptagas å orter, till hvilka de icke höra,
men sådant får icke tillskri Ivas fattigvården, utan hellre dels lynnet hos de personer,
som, födde och uppfödde under en tid då deras föräldrar förde ett kringstrykande
lif, finna ett slags tvång i stadigvarandet inom en församling, och dels på
vissa orter vederbörandes underlåtenhet att med tillbörlig noggrannhet handhafva
stadgandet i nådiga kungörelsen den 13 Juli 1853 angående tillsynen öfver försvarslöse
personer. Huru kringstrykandet aflagit, visar sig af det förhållande, att
då till länsfängelset tid efter annan inkomne, för obehörigt kringstrykande upptagne
personers antal utgjorde för åren 1845, 1846 och 1847 efter medeltal 540, har
uet under de tre senast förllutne åren endast uppgått till SiOO efter medelberäkning.
1 2
Fattigvården, sådan den nu är ordnad, k ra Iver stora uppoffringar al församlingarne
endast för afhjelpande af verkliga behofver, men icke lorly förekomma ofta
klagomål öfver dels vägradt och dels för ringa understöd. Halten af dylika klagomål
äro endast kommunerne sjelfve i tillfälle att rätt bedöma, mön oltast torde de
vara föranledde af lättjefulla personers liknöjdhet att sjelfva skaffa sig uppehälle, i
det de trösta sig vid tanken att kommunerne skola skaffa dem antingen arbete
eller underhåll. Afhjeipandet häraf beror på kommunerne sjelfve, emedan, om de
rätt ordna angelägenheterne i desse delar, de numera, genom ofvan åberopade kungörelse,
äga makt att tvinga den liknöjde, som med arbetskraft är begåfvad; men i
allmänhet blifva dylika frågor icke väl behandlade, emedan en del kommuner ofta, i
stället för att handla i öfverensstämmelse med författningens föreskrifter, endast till
länsfängelset insända individerne och öfverlemna dem till Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
behandling; dock kan man äga hopp om bättre ordning härutinnan, sedan
vederbörandes inom socknarne uppmärksamhet derå blifvit lastad.
Helsovården i Länet har under de förflutne fem åren blifvit besörjd al 2 ordinarie
och 1 extra ordinarie provincial-läkare, med stationer i länets tre städer.
Under innevarande år har tillkommit en extra provincial-läkare med station i Broby
af Östra Göinge härad med detta och Vestra Göinge härad till distrikt, äfvensom
en distriktläkare för fyra socknar af Willands härad, hvilken af församliugarne sjelfve
aflönas. Dessutom finnas i Länet stationerade flere militär-Iäkare.
Länets lasarett och kurhus är lörlagdt här i staden och har 100 frisängar
att erbjuda, hvilka oftast äro upptagne. Två läkare äro der anställde.
Helsotillståndet i Länet har i allmänhet varit godt. Endast i en församling,
nemligen Köpinge i Ingelstads härad vid gränsen åt Malmöhus Län, härjade kolerafarsoten
år 1833; för öfrigt bar Länet lyckligen varit från denna farsot förskonadt,
likväl med det undantag att den sistlidet är uppträdde å Balkmölla fiskläge.
Länet har sedan år 1832 varit i saknad af ordinarie läns-djurläkare, och oaktadt
lönen från och med sistlidet år blifvit förhöjd, har sökande till platsen icke anmält
sig. Tjensten bestrides af Kongl. Vendes artilleri-regementes här i staden stationerade
djurläkare, som uppbär lönen såsom arfvode. Till biträde i Länets från
residensstaden aflägsna trakter begagnas oftast der stationerade sqvadrons-häst-läkare
från de skånska kavalleri-regementerne.
Då senaste femårs-berättelsen afgafs var gästgifveriskjutsen på nio ställen i
Länet ställd på entreprenad. Kontrakterne derom upphörde den 1 Juli sistlidet år,
hvarförinnan åtgärder vidtogos för förnyandet deraf, men endast vid fem stationer
har entreprenad å nyo kunnat tillvägabringas. Om skjutsenlreprenader skola medföra
ömsesidig fördel för de skjutsskyldige och för de resande, sä böra de inrättas
. 13
vid hvarje gästgifvaregård oell kostnaden derför lördelas å samtlige skjutsningsskyldige
i Länet samt inrättningarne blifva permanente, sä att jordbrukaren kan helt
och ballet aflägsna tanken pä skjutsbördan. Den i senare tider betydligt ökade
skjutsåtgången för snäll- och paketposters förskaffande hvilar tungt pä reservlagen
och allmän klagan deröfver förspörjes från de skjutsskyldiges sida. Försök hafva
blifvit gjorde att genom särskilde beting förskaffa skjuls för nämnde poster, men
anspråken på skjutslega hafva varit så höga, att de af poststyrelsen ansetts icke
kunna antagas. Gästgifveriskjutsningen anses numera i allmänhet för ett svårt onus,
och förekomma således allt som oftast frågor om reservlagens förstärkning, men dervid
kan icke särdeles mycket vinnas, emedan få ställen finnas, der icke till reservlagen
äro anslagne de fleste af sådane disponible hemman, hvilkas belägenhet det
medgifver.
Brandstodsföreningar i Länet, så väl härads- som fögderivis, fortgå i verksamhet
och vinna allt mer förtroende, till stor nytta för så väl det allmänna, som den
enskilde.
Länets sparbank åtnjuter fortfarande stort förtroende. Vid 1850’års slut var
dess ansvarighetssumma 742.103 R:dr 27 sk., hvilken ökats, så att den vid 1854
års slut utgjorde 814,051 R:dr 44 sk. banko. Den drifver en ganska betydlig
lånerörelse och har filial-kontor på sju särskilda ställen i länet.
Sparbanker finnas dessutom inrättade, en i Ostra Göinge härad och en i Vestra
Göinge härad, hvarest icke obetydliga insättningar göras och hvilka å desse orter
utöfva ett välgörande inflytande, i det hos individerne allt mer och mer inpräglas
tankan på skyldigheten för en hvar omtänksam att söka betrygga sin framtid.
Den år 1854 i Christianstad inrättade filialbank har medfört en betydlig lättnad
i penningerörelsen och begagnas med stor fördel, särdeles af affärsmän. Äfven
mången af allmogen har lärt sig inse fördelarne af sådan inrättning, och begagnar
der både kreditiv samt upp- och afskrifningsräkning. Bankens lånerörelse är äfven
ganska betydlig och den har allt i sin mån bidragit till det ökade jordvärdet.
De till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga cirkulär deri 30 November 1849
vidtagne åtgärder, afseende förändring i krono-brefbäringens utgörande, föranledde
att detta bestyr i feni af Länets härader blef upplåtet till entreprenörer å bestämde
stationer; hvaremot då de brefbäringsskyldige i öfrige häraderne åstundade att vid
förut för kronobrefbäringeiis utgörande gällande grunder måtte förblifva, dervid tills
vidare fått bero.
Till underdånig följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadga, angående fjerdingsman,
den 1 Juni 1850, vidtogos åtgärder för reglerande af befaitningarnes bestridande.
Endast för 27 af Länets socknar tillvägabringades öfvereoskommelser om
antagande of visse personer dertill emot bestämd aflöning. Öfrige socknarne önskade
dels alt med Ijerdingsmännens tillsättning skulle lörhällas som tillförene och
dels alt befattningarne skulle bestridas i tur af dem, som enligt lag dertill äro
skyldige; och dervid lior Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande låtit bero. Alla
socknarne indelades i distrikter sålunda, alt af fyra socknar sammanslogos två och
två till ett. en socken delades i sju, en i sex, åtta i fyra, sju i tre och fyratioen
i två distrikter hvardera; hvaremot de öfrige kommo att bestå hvardera af ett
distrikt.
Sedermera hafva, till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9
Augusti 1831, visse med bestämd aflöning försedde fjerdingsman blifvit å någre flere
ställen antagne.
Angående läns-cellfängelset här vid staden får Landshöfdinge-embetet till alla
delar åberopa hvad senaste berättelsen derom innehåller, emedan förändring under
sislförflutne fem åren icke inträffat med hänseende till deri omnämnde förhållanden.
Den enda och väsendtliga olägenheten att fångar för undergående af ransakning
mäste forslas till och från häradslangelserne qvarstår. Ordningen inom fäogelset
har varit god och rymning derifrån har ej förefallit.
§ 5-
Stiiiler.
Christianstad: folkmängden har sedan 1850 ökats med 703 personer. Enligt
mantalslängden för sistlidet år finnas i staden och de under dess jurisdiktion lydande
byarne Näsby och Nosaby samt en del af Åhus 3,833 personer, deraf äro skattskrifne
3,671 och skattfrie 2.134; tillhörande af de skattskrifne 113 Kongl. Vendes
artilleri-regemente och 92 Kongl. Norra skånska inlänteri-regementet.
Undervisningsverket besörjes viii en trivial—skola och dermed sedan 1830 förenade
apologist-skolan, en lancaster- eller folkskola, en flickskola, en garnisonsskola
och en fattigskola, alla ändamålsenligt ordnade; dyck synes lärarnes antal vid trivialskolan
vara för ringa, med hänseende till det betydligt ökade antal lärjungar.
Niiringarne bestå i handel, handtverk och fabriker. Handeln har särdeles under
de senaste två åren ökats, anledningen hvartill måste vara hamnens vid Åhus fullbordan
och segelledens deremellan och staden återställande, hvilka arbeten för staden
medfört en kostnad af 153,394 R:dr 7 sk. 6 rst. banko. I och för segelledens
öppnande genom Hernestads grift har ett stats-anslag å 13,333 R:dr 16 sk.
banko kommit staden till godo. Varutransporten emellan Åhus och staden sker
13
medelst pråmar, tillhörige ett bolag, som äfven för pråmarnes bogserande oell passagerares
förskaffande låtit bygga en för segelleden lämpad ångbåt.
Stadens inkomster af tolag, hamn- och bropenningar, barlast, mätare- och
vågpenningar hafva under senare åren stigit, så att de för sistlidet år utgjorde i
tolag 2,489 R:dr 20 sk. 3 rst och öfrige inkomster 10,714 R:dr 19 sk. 4 rst.
banko.
Stadens handlande tillhörige fartyg bestå af en brigg, fyra skonertar och tre
slunar af tillsammans 275/’svåra lästers drägtighet.
i lOO O P>
Sistlidet år funnos i staden 139 mästare, 180 fabriks- och handtverksgesäller
samt omkring 300 lärlingar, lie förstnämnde äro i allmänhet någorlunda välmående
och skicklige i deras yrken, men bland dem så väl som i allmänhet af en
hvar spörjes klagan öfver de ovanligt högt uppdrifne priserne på lefnadslörnödenhcter,
här dyrare än på de Heste andre ställen i riket.
Tillämpningen ai handels-, fabriks- och handtverks-ordningarne har beredt fördelar
åt mångå näringsidkare.
Den till staden lydande jord innehafves, med undantag af betesmarken, af enskilde
och brukas som förr i tegskifte; men, som det redan år 1833 började laga
skifte emellan staden samt bjarne Näsby och Nosaby numera blifvit i afseende på
rågångarne skifteslagen emellan afslutadt, fortgår samma skifte inom nämnde byar, så
att de nya skiftena snart nog lära komma att få tagas i bruk och derigenom kommer
dessa byars välmåga att betydligen ökas. Jordvärdet har också redan stigit
och fortfar allt jemt i stigande.
Skogsprodukternas dyrhet i förening med brist på kapitaler och lämpliga platser
har hittills utgjort hinder för anläggning i staden af större fabriker; men sedan,
i följd af fästningsverkens rasering och det under sistlidet år emellan Kongl. Maj:t
och kronan samt staden afslutade utbyte af jord, staden kommit i besittning af
tjeidige byggnadstomter och således ett väsendtligt hinder för fabriksanläggning är
undanröjdt, torde den enskilda spekulationen snart nog öfvervinna de ölrige svårigheter
ne. Nuvarande fabrikerne i staden bestå af 3 garfverier, 3 färgerier, i kammakeri,
3 urfabriker, 2 spegelfabriker, 1 tobaks- och 1 vagnfabrik. Tillverkningsvärdet
för garfverierne, skötta med åtta arbetare, utgör 8,000 R:dr, för lärgerierne
med sexton arbetare 12,000 och för tobaksfabriken med nio arbetare 4,000 R:dr
banko. Öfrige fabrikerne äro obetydliga.
I staden finnas två boktryckerier, hvarest äro sysselsatte 10 personer.
För sistlidet år voro i staden tillutne 17 bränvins-utminuterings- och 12 utskänkningsställen
samt en källare och två konditorier. Rörelsen å utskänkningsställena
är ganska betydlig; dock kan med tillfredsställelse nämnas att förtärandet
16
al' spirituösa drycker i senare åren synes hafva aftagit i det öl och bier nu, mer
än förr, begagnas. Minuterings- oell utskänknings-afgifterne bereda staden en icke
obetydlig inkomst.
Fattigvården är organiserad i förening med arbetsinrättning, der fattighjonens
arbetskrafter tagas i anspråk. Icke desto mindre medför fattigvården en för stadens
invånare dryg beskattning. Uttaxeringen för sistlidet år uppgick till 3,666
R:dr 32 sk. banko, men utgifterne i och för fattigvården och dermed förenad fattigskola
stego till 10,000 R:dr samma mynt.
Af allmänna medel har fattiginrättningen årligen erhållit bidrag för försörjning
af sådana fattiga, hvilka egentligen icke tillhöra staden. För år 1854 uppgick
detta bidrag till 1,248 R:dr banko.
Bevillningsvärdet af de under stadens jurisdiktion lydande fastigheter utgjorde
sistlidet år 1,818,306 R:dr 31 sk. 4 rst. banko, och utgjorde samma års bevill
ning
5,994 R:dr 28 sk. 8 rst. samma mynt.
Staden har skyldighet att underhålla 10 båtsmän, för hvilka vakans-afgift erlägges.
Beväringsmanskapets antal uppgår årligen till omkring 40.
Antalet af sistlidet år begagnade bränvinsbränningspannor utgjorde 3, för hvilka
erlades tillverkningsafgift med 589 R:dr 16 sk. banko.
Den af Eders Kongl. Maj:t anbefallde och nu till stor del verkställde raserin
gen
af fästningsverken har i stor mån bidragit till stadens så väl försköning som
beqvämlighet. Utrymme vinnes till både byggnads- och trädgårdstomter, och efter
en följd af år skall utan tvifvel Christianstad räknas till en af landets prydligaste
städer.
Engelholm.
Stadens folkmängd utgjorde år 1850 1,190 personer. Antalet har sedan ökats
med 242, emedan det för sistlidet år utgjorde 1,432, deraf skattskrifne 829 och
skattfrie 603.
Näringsgrenarne äro handel, handtverk och något åkerbruk. Handeln är i
stigande sedan under de två senaste åren hamnbyggnaden så fortskridit, att farkoster
kunnat erhålla skydd. Spanmålshandeln är den betydligaste.
Staden har en författningsenligt ordnad folkskola samt en särskild af borgerskapet
för dess barn underhållen skola.
Antalet af fattige, som njuta försörjning, är ringa jemförelsevis med andre ställen.
Ett bränvins-utminuterings- och tre utskänkningsställen funnos i staden sistlidet
år.
Staden
17
Staden aflönar en läkare, och finnas der dessutom stationerade en provincial*
och en bataljonsläkare.
Den med bidrag af allmänna medel verkställde hamnbyggnaden, som snart
vunnit fullbordan, kommer att tillskynda staden stora fördelar och torde komma att
förvandla Engelholm lill en icke så obetydlig handelsplats.
Cimbrishamn.
Folkmängdens antal uppgick sistlidet år till 1,359, deraf 764 voro skattskrifne
och 595 skatt frie. Invånarnes vilkor hafva i allmänhet något förbättrats.
Hamnbyggnaden, påbörjad år 1842, men tid efter annan afbruten, dels i följd af
olyckshändelser genom stormar och dels i saknad af medel lill arbetets fortsättande,
blef dock år 1854 lullbordad och den 2 November afsynad och godkänd. Kostnaden
har uppgått lill 104,252 R:dr 44 sk. banko, dertill staten bidragit med
51,596 IFdr 52 sk. såsom anslag utan åteibetalningsskyldighet och med lån å
50,000 R:dr. För byggnadens bestånd fordras årligen förstärkning ä grundskiftena,
hvilket i förening med lastbryggas uppförande medför kostnader för staden.
Fabrikstillverkningarne hafva något ökats. Vid 4 färgerier, 3 garfverier, 1
tegelbruk och 3 urfabriker hafva varit anställde 34 arbetare, och uppgick sistlidet
års tillverkningsvärde till 20,004 IFdr banko.
Handlverkerierne bedrifvas af 34 mästare, 12 gesäller och 49 lärlingar.
Sjöfart har under senaste fem åren idkats med 14 fartyg af tillsammans 332
svåra lästers drägtighet, hvilka till en del seglat på utrikes orter. Sistlidet år utskeppades
33,000 tunnor spanmål.
Staden har en folkskola och en apologistskola. Afgifterne i och för fattig
vården
uppgå årligen lill omkring 600 R:dr banko.
Den staden tillhörande jord innehåller 676 tunnland, deraf likväl endast hälften
är duglig till sädesodling.
Christianstads Landskansli och Landskontor den 30 Augusti 1856.
På Landshöfdinge Embetets vägnar:
CARL ARCH. OLSON. A. F. LYCHOU.
Berättelse öfver Christianstads Län för åren 1851—1855.
3
TABELL för Landet
Kronan särskildt förbehåilne och för dess räkning utarrenderade Hemman
Fribeten
Fisken
Krono-Säterier . . .
Frälse-Säterier . . .
Skatte-Säteri ....
Säteri-Rustbåll . . .
Rå- och Rörs-Hemman
Insockne Frälse-Hemman
Utsockne Frälse-Hemman
Frälse-Skatte-Hemman .
Krono-Hemman . . .
Krono-Rusthålls-Hemman
Krono-Augments-Hemman
Krono-Skatte-Hemman .
K rono-Skatle-Rust hälls-Hemman
Krono-Skatle-Augments-Hemman
Mililie-boställen
Civila boställen
Ecklesiastika boställen . . .
Domkyrko-Hemman, Skatte
Dito Krono
Gymnasii- och Skole-Hemman, Krono
Hospitals- och Barnhus-Hemman, Frälse-Skatle
Dito dito Skatte
Dito dito Utjordar, d:o
Dito dito Tullmjölqvarnar, Skatte, med ett pär
Dito dito Åledrätter, dito
Hospitals- och Barnhus-Hemman, Krono
Dito Gatehus, dito
Dito Utjordar, dito
Dito Åledrätter, dito
Kyrko-Hemman, Frälse
Dito Skatte
Dito Utjordar, dito
Kyrko-Hemman, Krono
[ Dito Utjordar, dito
I Gästgifveriet
Krigsmanshus-Hemman, Skatte
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar, ra. fl- Lägenbete
som ej under något hemmans ränta äro inbegripna: Frälse
Dito dito dito Skatte
Dito dito dito Krono
Dito obebyggde dito
Oskattlagde, bebyggde Torp, derar Ryttare- och Soldat-Torp 621
Backstugor  • '
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade hemman under ständig äganderät
Dito dito under viss tid eller ,:p‘
Skattlagde Fisken eller Fiskelägenheter af särskilda slag, som
hemmans ränta äro inbegripne: Frälse
Dito dito Skatte
Dito dito Krono
Oskattlagde dito, Krono
Tull-injölqvarnar med 298 par stenar
Tull-sågqvarnar, grofbladiga
lärskilt
Husbehofs-mjöiqvarnar, deraf ingen me<
Husbehofs-sågqvarnar .
Skälskytteri, Krono . .
Stampar
Kopparhammare . .
Jernmanufaktur-verk .
Pappersbruk ....
Tegelbruk
Vagnfabrik ....
Alunbruk
Krutbruk
Färgerier
Garfverier
Kalkugnar ....
Oijeslagerier ....
Diverse personer, som ej höra till någon viss näring
iordeboken
an
t
fstid
under
uppförd
mantal
nago
nta
Hemmantal.
— r1
3 Os:
-1 CW
O* &
SZ 3
3 3*
— CD
cw 5
05
“S
' <
Utsäde af
Mantal.
Q1 1
°i’Z
H
V(f
1A1 21
IRF
5 i
"16
506'»7
dUUf(51J
täft3 7 03
000 \ :1T<7
1713
1 • rrjr
1 570IFS*
1,005^ Sv o i
9lÅ’o
172H*
UJ4
1121
m
2r
‘re
i
i?
274
2*
*
Mantal.
3]*
10® rn
596
®3?n
l,328TVÅ°A7o
123||
208**|
1®Å
iHÅ
13»
Å
285
15
m
21
3
B
TB
TB
T*
Summa
St.
21
20
1
2
246
478
269
539
323
7,150
2,295
138
2,077
25
146
61*
1
305
175
176
93
1
38
2
4
9
30
1
1
1
17
37
16
2
T:r
T:r
1
50
19
600
612
18
7
78
10
361
1,034
24
347
15
222
23*
1
1
26
3
12
7
11
32
18
2,605
1
194
63
6,109
7,453
254
84
998
42
2,680
13,604
799
2,084
130
1,909
252
28
1
64
344
T:r
7
2
_1|
116
7
571
18
89*
72*
166
151
2,814
173
165
103
32
12
2,543
2
202
100
6,779
6,451
192
88
923
298
3,495
13,815
910
1,998
175
1,820
195
40
1
49
369
47
14
3
91
103;
75
18
76
3
128*
93
238
175
1,479
218
256
113
55
T:r
10
50
43j
51
35
2
39
93
58
550
77*
93
es
T:r
20
369
19
16
1,473
1,325*
11
28
154
195
645
4,144
278
413
34
223
51
6
82
3,560rWrcrzc I 14,727i| 4,172*] 43,490*| 43,628|| 23,580
3
15
16
8
10
2
89
36
97
8
478
1
91*
36
15
T:r
6
1,060
1
80
13
1,479
2,151
96
20
288
67
731
3,541
256
690
34
675
71
16
4
25
96
50
20*
21
8
1
41
21
31
14
131
2
16
35
T:r
120
20
6,776
4
440
198
13,411
11,045
192
136
1,079
76
4,160
19,052
1,610
3,525
313
1,873
300
45
Medelafkastning, sedan utsädet är afdrasret.
35
495
14
8
25
131
1
79
22
70
6
289
142
393
1S8
5,347
410
246
238
82
10,397*| 11,797*|71,597
Hvete.
W
BOO
c»
Korn.
as
09
09
Blandsäd.
1
Arter.
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
160
160
40
100
20
.
54
108
60
90
30
4,638
17,305
15,051
12,570
2,435
5,704
8
7
14
18
6
306
1,226
1,095
738
84
400
133
441
600
285
96
65
3,944
34,243
22,729
15,149
7,652
7,395
4,168
43,889
34,669
18,090
7,000
10,855
480
126
1,778
1,140
684
63
49
511
462
259
140
100
545
6,491
5,065
1,762
780
1,440
428
256
1,839
2,552
991
399
2,785
16,539
18,023
7,486
3,784
3,655
6,873
82,939
75,856
36,206
21,962
17,631
168
5,654
4,611
1,367
1,198
1,255
2,259
13,510
13,003
12,857
2,222
3,750
105
881
934
458
160
175
1,644
8,366
11,076
5,115
1,030
3,529
194
1,637
1,584
672
252
355
7
194
231
116
32
80
8
5
4
2
-
7
448
294
180
125
170
2,225
2,001
926
394
510
2
1
4
3
3
28
49
70
40
20
10
13
13
15
4
.
21
812
546
300
18
250
84
450
6164
176*
75
67
11*
406
394
234
75
105
100
90
34
64
301
456
175
60
40
30
15
10
10
5
28
520
642
431
445
205
14
455
502
205
180
105
35
11,051
1,249
486
485
255
945
959
348
40
70
35
16,909
8,436
2,324
2,390
584
.
1,142
1,218
6
10
49
1,001
1,527
520*
80
77
641
644
528
180
175
50
292
301
18
.
.
•
•
——
.
.
.
—.—
-—-
29,107*| 273,952
228,186*
T:r
Underhållna Kreatur.
St.
123,2141 54,9401 59,920*
120
160
50,036
28
2,535
1,386
88,840
73,671
804
872
5,970
380
29,416
132,072
9,845
32,436
2,061
12,317
1,931
225
26
140
3,165
98
52
100
838
6
502
142
490
2,593
913
2,542
1,232
36,510
2,000
1,678
1,350
440,071
16
14
1,630
6
173
50
4,878
6,482
220
72
547
2,915
2.040
11,775
1,167
1,780
152
1,444
224
36
2
57
380
103
46
62
8
28
52
36
89
537
320
91
160
221
St.
16
12
1,633
2
144
42
3,017
3,415
86
60
374
179
1,538
6,892
336
1,666
80
842
132
16
18
172
36
42
36
22
2
123
2
309
2
30
16
st.
40
30
3,042
6
270
80
8,776
7,881
130
132
671
146
3,386
17,062
1,170
1,550
201
1,864
273
26
6
28
448
57
76
108
30
54
10
66
62
201
4
3,369
245
304
250
289
37,811121,296
St.
20
14
2,331
2
144
76
6,924
7,355
176
92
756
291
3,367
15,190
1,086
2,545
173
1,824
264
20
2
48
354
82
96
76
15
60
7
611
46
106
1,274
77
26
50
St.
40
30
8,241
4
228
206
12,190
17,540
744
185
1,536
336
8,554
25,666
1,601
3,743
248
2,936
331
34
5
200
449
6
6
14
12
308
271
648
13
7,280
1,440
485
387
309
St.
32
40
3,462
10
373
127
6,045
12,029
284
162
703
679
6,645
23,148
2,309
3,149
261
2,170
330
41
6
63
480
4
10
238
167
330
14
4,486
1,687
284
373
778
St.
Uppskattnin
värde.
265
3,008
14
15
385
60
720
R:dr
18,950
200
6,600
925,436
820
142,243
25,470
2,400,101
2,838,405
85.5781
36,913
237.838
86,606
835,947
4,748,732
356,461
789,241
66,553
492,992
74,581
17,772
550
6,816
121.838
200
900
100
1,350
2,200
1.500
150
6,482
20,655
100
27,427
12,290
11,300
2,400
56,464
139,653
90,634
9,548
18,637
49,860
26,608
2,900
22,280
3,619
157
426,641
16,400
4 2,150
8,750
125
13,853
4,130
13,200
79,175
29,980
1,000
43,000
5,000
5,700
36,105
11.500
2,500
52,358
45,590| 97,098| 71,378| 4,473| 15,562,266
Christianstads Landskontor den 30 Augusti 1856.
Till Berättelsen öfver Christianstads län för åren 1851—1855.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
Carl Arch. Olsson. A. F. Lychou
I
i n o lii Christianstads Län.
it
-JR i tl r u tf.
Bevillning.
Efter
2:dra
Artikeln.
Efter lista
Artikeln.
Af Lön.
Af Egendom
och Rörelse.
Efter 5:dje
Artikeln.
Rränvinsbrän-
nings-afgift.
Summa.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
3
36
36
68
4
2
72
28
2
—
—
—
—
2
9
12
28
‘
—
—
—
2
9
9
12
28
7
3
__
6
10
10
555
18
—
19
14
—
1,214
11
5
—
-
7,149
43
2
8,938
38
7
46
17
30
30
12
—
—
—
182
30
39
25
22
4
4
*
1,372
45
g
1
1,602
47
21
5
4
6
34
6
2,012
12
—
—
—
3,638
47
9
—
—
8,250
45
—
13,902
8
9
1,923
12
—
—
—
4,972
33
7
—
33,973
22
40,869
19
7
80
6
—
—
—
76
5
10
—
—
—
156
11
10
32
24
—
3
16
—
33
17
6
—
1,409
28
1,478
37
6
204
36
—
—
272
23
3
—
895
40
6
1,373
3
9
14
36
—
—
—
19
36
97
25
132
1
—
694
4,505
24
30
—
—
935
5,300
17
43
3
5
1
11,40“
62,364
3
47
6
8
13,036
72,171
44
25
9
1
353
524
18
—
—
896
455
7
11
4
6
12
10
3,373
4,287
44
32
4
4,623
5,273
14
■4
11
6
44
24
—
281
2
3
37
20
—
—
441
14
804
12
3
342
42
1,132
28
—
239
11
—
25
41
8
260
3
2,000
30
—
45
24
—
—
83
39
11
—
1,081
20
1.210
36
3
14
—
—
—
—
18
27
8
1
38
6
—
—
34
18
2
■
30
—
—
26
5
—
—
—
—
1
8
5
4
6
—
—
6
30
—
'
—
—
—
—
10
36
—
100
30
—
—
—
180
36
2
—
—
1,537
16
4
1,818
34
0
■
—
—
—
9
7
—
—
.—
—
9
7
1
—
—
—
—
43
3
—
-
—
—
1
43
3
10
——
—
—
—
4
10
—
—
—
4
1
30
—
—
—
1
16
10
—
—
—
2
46
10
6
—
—
—
—
3
33
7
—
—
—
—
9
33
7
—
—
—
1
24
—
—
—
—
—
1
24
—
—
—
—
7
2
—
—
—
.
7
2
2
18
—
—
—
—
8
12
—
—
—
10
30
—
17
24
—
—
27
31
/
6
1 fl
—
—
—
-
45
7
4
6
10
21
—
•
—
28
20
1U
5
1
38
6
—
51
10
11
—
■
—
16
37
11
—
—
65
24
82
13
11
18
12
—
_
—
65
22
5
—
—
1,318
20
—
1,402
6
5
1
—
—
—
—
2
19
5
—
—
—
—
3
19
5
255
36
—
174
24
8
—
—
430
12
8
165
42
~
—
—
217
30
9
—
—
70
40
—
454
16
9
228
30
—
—
—
227
26
11
—
—
150
—
606
8
11
20
—
_
—
9
26
1
—
—
—
—
29
26
1
2,082
12
—
—
370
14
10
—
—
402
24
2,855
2
10
935
42
—
—
—
470
24
—
—
357
36
1,764
6
—.
60
—
—
—
739
42
4
—
—
—
799
42
4
1,012
12
—
—
84
28
8
—
—
—
—
1,096
40
8
—
—
2
43
3
—
—
2
43
3
——■
—
—
—
—
22
24
11
—
—
—
—
22
24
11
—
—
—
4
9
1
—
—
—
—
4
9
1
—
8
—
—
—
—
—
8
_
128
36
—
'
759
45
9
—
—
905
32
—
1,794
17
9
—
—
—
28
41
9
—
—
28
41
9
30
12
—
—
43
9
7
3
—
—
—
—
73
9
19
3
-
—
—
z
6
6
4
30
—
53
16
1
—
—
—
—
57
46
1
1
8
42
30
—
—
7
56
6
9
3
8
—
—
—
9
64
39
3
8
24
—
—
—
—
133
20
5
—
—
—
—
157
20
5
5
30
—
—
81
9
35
—
—
—
—
—
87
9
17
—
37
36
—
—
55
—
—
—
—
—
/V
92
36
—
6
8
24
—
—
160
85
130
33
5
7
—
—
—
—
166
94
150
9
41
7
20
36
—
1
1
—
—
—
—
11
24
—
—
—
—
—
11
24
746
30
21
—
—
4
3,060
24
2
3
4
3,827
24
32
3
17,376
36
—
1,457
12
3
25,768 37
4
35)35
6
141,242
35
—
185,881!
12)
1
Ständige Räntor.
Jordeboks
och hemmantalsränta.
Kronotionde.
R:dr
11
26
341
2,066
55
39
684
63
1,448
13.176
1,575
2,009
201
1,500
252
78
1
4
361
4
3
5
43
103
41
15
19
64
70
179
310
32
165
15
28
10
1 25,026 36]-
10
R:dr
54
15
280
47
119
6,712
0,790
117
97
522
125
2,367
16,388
1,438
2,058
183
1,108
227
43
2
8
330
69
72
25
3
76
168
57
37
8
12
70
10
11
Afrad.
R:dr
23
14
3,824
18
Mantals
penningar.
R:dr
s.
5
1
—
5
36
721
12
36
66
—
25
—
2,740
12
2,566
12
84
—
79
36
351
—
25
1.030
12
5,929
36
537
24
107
36
84
12
468
42
91
24
47
36
36
6
24
163
24
36
1
12
5
36
3
24
39
36
55
36
26
12
5
—
279
24
190
24
218
24
2,527
42
1,147
36
84
1,239
36
201
24
36
12
5
12
3
36
42
—
62
—
26
24
42
24
2
36
11
—
28
36
934
—
Tionde och
Räntor af
Bruk och
Bergverk
samt andra
Verk och
Inrättningar.
Summa.
Arrende
medel.
R:dr
70
246
14
85
39,642|47| 8| 3,862| 5|ll| 22,361]24| —
416
12 —
29
20
27
40
10
10
R:dr
s.
r‘
59
12
8
1
4
—
11
10
—
46
36
—
1,001
38
11
1
20
10
454
38
4
144
9
3
9,454
43
5
11,425
28
6
256
33
9
216
43
6
1,557
44
8
214
2
10
4,846
12
11
35,495
15
2
3,551
15
6
4,176
20
11
468
22
11
3,078
2
1
571
20
3
169
18
2
4
19
10
19
47
6
855
13
3
1
1
—
4
26
9
12
4
4
39
—
10
4
5
3
3
8
32
6
17
14
6
152
17
4
1?
9
232
20
6
41
10
4
67
11
4
17
9
10
375
4
—
424
—
6
369
37
3
231
18
1
2,535
43
6
1,147
36
—
84
—
—
1,239
36
—
—
310
39
9
32
12
8
4,331
38
7
261
42
3
36
12
—
8
12
—
34
—
48
1
7
3
16
—
42
—
—
62
5
—
26
24
—
128
3
10
2
36
—
11
28
36
—
934
91,31o|
10
5
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
R:dr
1,361
4
4
539
2,009
267
27
32
11
10
168
5,557
2
2,191
12r
14,338
16,037
299
233
5,538
139
5,685
124,808
2,664
941
345
3,048
473
144
4
41
813
15
42
119
1
190
82
85
12
80
119
147
34
29
17
289
127
4,186|27
42
23
5| 185,154jl2jlo] 92,789]311 8| 9,795
46 11
Klereci-
Statens Underhal!.
Pastorers
Kappella
ners.
Kyrko-
betjenings.
Summa.
R:dr
s.
,
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R;dr
s.
r.
97
24
—
—
—
19
10
—
116
34
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
—
—
32
—
—
7
16
—
40
40
8
0 1,993
37
—
64
32
—
235
35
2,294
8
0
—
—
—
.—
—
—
—
—
8 232
—
6
8
27
16
265
26
6 231
7
5
39
40
3
—
270
47
8
9 15,349
5
2
1,717
13
4
1,085
24
18,151
42
11
7 18,260
20
8
1,478
45
£
1,773
11
21.512
21
1
662
8
7
7
41
85
46
755
47
8
6 245
1
7
38
32
9
9
8
292
42
4
3 1,737
31
3
157
31
5
129
2
2,024
16
8
117
7
—
22
lf
14
8
136
37
10
4 7,347
9
1
1.11C
11
8
218
38
8.676
16
9
7 29,288
18
1
3,611
11
2,194
25
35,094
1
7 3,012
33
5
18E
4
377
28
1(
3,575
18
3
- 5,994
33
10
617
41
11
475
34
7,088
13
9
9 409
10
8
4C
23
32
10
—
481
43
8
- 1,510
42
9t
8
lOf
8
1,706
lt
0 606
20
3
71
23
30
38
718
33
9
0 165
10
—
17
14
13
32
__
196
8
3
24
28
4
4
2 55
42
__
7
33
63
27
—
5 819
7
5
49
24
91
25
9
960
9
2
—
—
—
—
—
—
2
—
16
2
16
-
—
—
—
.
—
—
—
—
15
10
2
2
30
4
-
17
40
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
62
29
—
—
8
25
—
71
6
—
0 199
27
3
34
39
6
40
—
235
10
9
—
—
—
_—
—
—
—
8 181
33
2
17
14
17
21
2
216
20
4
12
—
—
2
—
14
—
—
4 114
7
2
19
31
10
■
—
—
133
39
15
24
—
3
20
—
24
—
19
20
8 147
41
5
14
1
11
7
12
169
7
4
9 125
30
4
8
41
8
10
7
—
144
31
—
2 232
7
3
17
18
3
13
41
11
263
19
5
1 40
38
—
46
—
5
42
—
47
30
—
i 2,087
24
5
252
16
1
19
11
6
2,359
4
—
336
34
—
—
—
45
29
9
382
15
9
129
34
5
16
10
11
——
40
6
146
37
10
147
16
—
—
—
27
—
—
174
16
—
—
_
__
.
—
6
2
—
_
-
36
—
6
38
—
27
40
—
—
—
3
25
—
31
17
—
—
—
—■—
—
—
•—
. —
—
—
580
31
5
75
35
—
24
33
2
681
3
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'
—
6
23
11
39
7
—
—
7
15
6
—
—
—
—
—
•
16
45
2
9
—
—
19
6
—
—
—
r-
—
—
—
—
zz
6
27
19
7 1
8
_
123
12
4
7
15
8
10
\2
141 3
2 -
Fattigför
sörjning.
R:dr
35
2,541
1
201
91
7,829
8,645
184
140
622
34
3,394
16,492
1,157
2,533
199
1,617
278
81
1
17
388
15
84
12
91 20
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgifler,
onera
och allmänna
besvär.
Summa
Statsbidrag.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s. r
1 R:dr
s.
r.
—
-
—
41
38
4
37
30 -
1,872
K
8
99
7
—
-
—
—
-
17
1 Q 1 4
39
1
-
-
-
—
1 1
1,405
13
O
ö 1 1
3 21,739
10
9A
10
7
—
_
133
O —
26 -
4,848
Zb
12
—
—
60
36
—
47
28 -
785
34
11
4
—
—
5,186
28
7
5,925
16
7 74,788
20
4
8
4,331
20
—
5,928
8
3
6,618
15
9 115,366
28
5
19
16
—
145
16
—
196
19 -
2,014
5
3
9
97
18
3
79
35
7
96
38 -
3,175
8
il
286
26
1
421
24
6
632
36 -
12,456
47
11
—
26
46
—
32
21
—
35
24
9 752
2
5
3
2,127
27
9
2,054
32
1
2,878
22
5 42,700
44
3
11,650
12
11
10,579
42
6
12,907
15 1
0 319,199
21
2
—
1,090
26
5
1,000
34
—
1,206
35
5 18,870
13
1
50
24
—
1,746
28
—
2,027
9
6 25,846
46
8
—
—
141
28
147
1
2 2,588
46
9
24
—
—
1,054
36
—
1,266
9 -
- 13,795
31
1
—
186
40
—
171
24
8
208
22
2 3,819
40
7
60
44
—
50
—
—
49
4
4 786
4
6
1
30
—
1
29
—
1
30 -
20
23
3
1
42
8
11
42
8
16
32 -
183
41
—
285
26
3
263
27
7
308
32-
5,693
3
47
1 A
2
7
-
-
-
-
-
1
12-
10
A
2
1
3
16
—
4
—
—
r
0
39 -
1
54
17
43
2
4
—
—
—
—
7
30 -
4 2
20
—
I
1:
_ /.
7i
39
i 3
8
—
1142
3
*3
—
—
20
— _
192
9
ai
ö
54
16
—
80
28
2 822U4
; 7
-
—
-
—
—
.
_ __
1
17
7
7,133|26
109,719] 8| 7
9881
219124
1,849
80
17 10
20 3
1,366
1,263
1,899
342
11,078
848
1,205
3.747
3,116
25 16
295 25
20,410 25
47,568
7 42,253 45
29. 42
715,626 39
1
TABEIjIj för Städ erne inom Christianstads Län.
Christianstads Stad:
Hus och Tomter
Jord ....
Qvarnar, VattenDito
VäderKlädes-Fabrik
.
Garfveri-Fabrik .
Tobaks- d:o .
Färgeri- d:o .
Spegel- d:o .
Kammakeri- d:o
Ur- d:o .
Bryggerier . .
Apothek . . .
Artilleri-Tyghus samt Gevärs-Förråd
Utrednings-Departements-Förråd . .
Vendes Artilleri-Regementes Manege och Kokhus
Kronans Kaserner inom Staden ....
Kongl. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge
Landshöfdinge-Embetshus
Dito -Residens .
Krono-Bageri ....
Trivial-Skolhus med Boställe för Lärarne .
Lankaster-Skola
Läs-Sällskap . .
Läns-Lasarett .
Frimurare-hus .
Sparbank . , .
Rådhus . . .
Stadsvåg . . .
= S
ca: n:
5.3
s
CTQ
99 H
"I
7?
O
St.
300
Jord.
Tunni.
634
T:d.
«69
ss
cc
a
3
Tunni.
03
C
3
3
Tunni.
1,503
15
Utsäde af
93
fao
O
*1
3
T:r.
50
T:r.
150
Trr.
500
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
SS
T:r.
70
T:r.
T:r.
50
50
T:r.
120
T:r.
250
T:r.
1,000
T:r.
1.500
T:r.
530
M
w
3
O.
T:r.
120
T:r.
t6;
T:r.
600
Underhållne Kreatur.
St.
250
St.
C
3
OQ
CT
St.
560
St.
90
St.
257
St.
260
Uppskattadt Värde.
-3
o
3
R:dr.
1,552,582 20
R:dr.
253,657
27
O
< —
3 2-
Cfc
“5
3 '
R:dr.
12,066
52
Sta
ii i d r a ff.
R:dr.
1,818,303
51
B e v
ill
ning.
Efter
:dra
Artikeln
Efter l:sia
Artikeln.
För
Lön
Jord, Hus.
Tomter, Verk
och Inrätt-  ningar.
Borgerlig
Näring.
?crsoner, som
ej höra lill
viss näring.
Efter 3:djc
Artikeln.
Bränvins-
brännings-
afgift.
Summa.
R:dr.
s.
r.
R.dr.
s.
r.
R:dr.
s. j
|
1
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr. 1
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
645
—
—
741
14]
1
1,818
16
2
1.956
12
—
809
14
—
—
—
—
589
16
—
6,557
24
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— 1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
-4—
—
—
—
—
—
1
_
,
—
—
—
L
—
—
—
—
—-
—
—
—-
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
' —
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
*
—
—
-r-
1—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
r
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—‘
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*
'
__
—
—
1 -
—
—
—
r
I
—
645
—
—
741
14
1
1,818
16
2
2.956
12
—
809
i
14
—
—
589
16
6,55
24
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
;
—
—
—
141
6
i-
—
—
458
16
6
505
47
8
1 77
44
—
—
75
i **
5
1.258
26
5
141
6
—
—
—
—
458
16
6
505
47
8
77
44
—
3,258
26
5
145
18
62
16
282
55
9
550
42
10
22
2
1,759
24
2,589
El
! 1
—
—
—
—
9
45
8
—
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
9
45
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
| —
—
—
—
145
j 18
62
116
—
292
51
l
550
42
—
—
—
—
10
| 22
2
1,759
{24
2,599
1 9
7
St
ä n
d i g e Räntor.
Kostnad för
Rotering.
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
Klereci-Statens Underhåll.
Fattigför-
sörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse Onera
och Allmänna
Besvär.
Summa
Stats-Bidra
a
o*
Krono-
bonde.
Mantals-
penningar.
Summa.
Pastorers.
Kommini
strars.
Kyrko-
Betjenings.
Summa.
R.dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s. 1
r.
R-.dr.
s.
r.
R:dr.
S.
r.
R:dr.
S.
,
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
S.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
—
—
—
925
—
—
925
—
—
522
15
6
5,100
20
5
1,251
—
—
400
—
—
100
—
—
1,751
—
—
10,000
—
—
6,579
28
9
246
56
4
5,000
—
—
54,282
29
5
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
—
'
■
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—*
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
%
—
—
—
—
—
—
—
—
—
--
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—*
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
_
z
—
—
—
z
—
—
—
—
—
—
z
—
—
—
—
—
—
z
—
—
z
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
z
—
—
—
1
z
—
r
—
—
Z
—
Z
—
Z
-
11
—
Z
—
—
—
—
z
—
z
z
z
—
—
—
—
925
—
—
925
—
—
522
15
6
5,100
20
5
1,251
-
—
400
—
—
100
—
1,751
—
—
10,000
—
—
6,579
28
9
246
56
4
5,000
—
—
34,232
29
5
—-
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
_
—
—.
,
—
—
_
J
—
200
45
7
200
45
7
52
18
11
900
40
6
455
52
—
.
155
14
8
588
46
8
647
15
4
690
166
52
971
f 6
—
5.457
1
5
—
—
—
200
45
7
200
45
7
52
18
11
900
40
6
455
52
—
i
—
—
155
14
8
588
46
8
647
15
4
690
—
—
166
52
, !
1
9711
16
—
5,457
1
5
207
12
207
12
90
12
1,005
24
2
1.005
24
2
'
80
1,250
5.202
12
1
99
44
9
—
—
99
44
9
—
—
—
I-'
—
92
51
5
—
—
—
—
—
—
92
51
5
—
—
—
50
—
—
—
—
162
—
—
414
25
10
54
5
6
—
—
—■
54
5
6
—
—
i —
—
1-
—
—
—
—
—v
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
54
5
6
lo't
2
5
207
! 2
541
14
5
90
12
—
-
—
-
f 1,093
7
7
—
—
—
—
—
—
1,098
7
7
—
—
—
50
—
80,
-1
__
1,392
—
5,650
45
5
Cimbrishamns Stad:
Hus och Tomter
Jord ....
Tegelbruk . .
Qvarnar . . •
Engelholms Stad:
Hus och Tomter . .
Sädesparter ....
Gatehus och Laxfisken
36
Summa
510
159
1
3
Summa
350,21
869
525,21
1,503
676,10
Summa
163
172
18
24
350,21
214
325,21
15
50
150
53
300
90
70
20
50
50
15
120
75
250
1,000
1,500
550
120
163
600
250
61
54
560
110
90
15
257
35
260
50
1,552,582
210,571
20
58
253,657
20,850
27
57 4
12,086
5.600
9.1 I l
52
676,10
8 55
18
1,818,306
244,133
51
53
90
20
56
10
15
18
56
10
75
19
19
180
58
592
70
95
180 56
592 70
95
61
3* 110
16 2
56
15
16 2 | 36
55 50
210,571
277,915
38
20,850
10.850
3 7
/.! 12,711
214,135
277,915
10,850
53
277.915] 8J — ] 10,850
Christianstads Landskontor den 50 Augusti 1856.
- 238,765 8
På Lsndshöfdinge-Embetets vägnar:
Carl Arch. Olson.
A. F. Lychou.
till Berättelsen Ofver Christianstads Län för åren 1851—1855.
KONGL. MAJrTS BEFAREN INGSIIAEVANDES
UTI
MALMÖHUS LÄN
TILL
i underdånighet afgifna
FEMÅRS-BERÄTTELSE
fdr åren 1851, 1852, 1853> 1854 och 18»*
nriu iiuoi.n, 1850.
P. A. KORSTEDT <Sl SÖNER,
RONG!,. BOKTRYCK ARK.
Underdånig Berättelse om tillståndet i Statistiskt ock
Ekonomiskt hänseende inom Malmöhus Län för
åren 1851. 1852, 1853, 1854 och 1855.
§ *•
fj ii nels allmänna beskaffenhet.
Malmöhus Län, som omgifves af Christianstads Län, Östersjön, Öresund och Kattegat,
är beläget emellan 35" 20' 17,9" och 56° 19' 20,8" Geografisk bredd samt
4° i' 9,8" och 5n 56' 32,2" längd, räknad vester ut från Stockholms Observatorium.
Längden från Länets nordligaste hörn vid Kullafyr till dess sydligaste ort
vid Smye fiskläge är ii'A mil och dess största bredd emellan 6 och 7 mil. Länets
yta har hittills vanligen blifvit beräknad till omkring 40 qvadratmil. Efter
Forsells Statistik skulle den innehålla något mer än 40'/2, efter samme författares
uppgifne tunnlandtal i dess statistiska upplysningar, omkring 42 qvadratmil. Någon
tillförlitlig visshet i detta hänseende torde ej kunna erhållas förrän Topografiska
Corpsens nu pågående recognosceringar inom Länet blifvit afslutade.
Länet har 7 städer, nemligen Malmö, Landskrona, Lund, Ystad, Helsingborg,
Skanör och Falsterbo, och en köping, Trelleborg, samt är indelt i fem fögderier,
hvaraf det första utgöres af Oxie, Skytts och Wemmenhögs härader, det andra af
Torna, Bara och Harjagers, det tredje af Luggude, Rönnebergs och Onsjö, det fjerde
af Färs och Erost a och det femte af Ljunits och Herrestads härader, innefattande
tillsammans 25 Länsmans-distrikter. Enligt af Eders Kongl. Maj:t i nåder beslutad
förändrad reglering af Länets Domsagor, komma dessa att framdeles utgöra sex;
men denna reglering kan icke träda i full verkställighet förrän nuvarande Domhafvanden
i Oxie, Skytts och Wemmenhögs härader, hvilket sistnämnda skall med Ljunits
och Herrestads härader bilda en Domsaga, afgår från Domare-Embetet. I Ecklesiastikt
hänseende har den förändring med Länets indelning ägt rum, att Höganäs
Stenkolsverk med underlydande hemman och lägenheter blifvit skildt från Wäsby
socken och utgör nu ett eget pastorat; hvarjemte beslutats att Bunkeflod och
Hyllie socknar, hvilka hittills varit annexförsamlingar till Malmö S:t Petri församling,
skola, vid först inträffande kyrkoherdeledighef, derifrån afsondras, för att bilda särskildt
gäll.
De största sjöar inom Länet äro Ringsjön i Frosta och Wombsjön i Färs härader.
Bland öfrige sjöar må nämnas: Krankesjön i Torna härad samt Yddinge,
Fjällfota, Börringe, Björkesåkra, Näsbyholms, Söfde, Snogeholms och Krageholms
sjöar. Förnämsta vattendraget är Keflinge-ån, som upprinner dels på gränsen emellan
Färs och Herrestads härader, dels vid Albo härad af Christianstads Län, genomflyter
hela Malmöhus Län från öster till vester, hvarunder den upptager flere mindre
grenar samt utfaller i hafvet nära Barsebäck. Wegeholms- eller Ströfvelstorpsån,
i gränsen emellan Christianstads och Malmöhus Län, Saxån, Höjeån, Segeån och
Köpingeån, hvilken sistnämnde utgör skillnad emellan Herrestads härad och Christianstads
Län, torde äfven böra anföras, äfvensom Rönne å, genom hvilken Ringsjön
utfaller och som, före sitt inträde i Christianstads Län, genomflyter Onsjö härad.
Länets förnämsta bergshöjder äro: Kullaberg i nordvestra hörnet, med en höjd
af nära 400 fot öfver hafvet, samt i Torna härad Romelekliut, omkring 300 fot hög.
Malmöhus Län utgör hufvudsakligen ett enda stort slättland, men jordmånen
är af väsendtligt olika beskaffenhet. Slätterna kring Landskrona, Lund, Malmö och
Trelleborg eller Rönnebergs och södra delarne af Onsjö härader, det hufvudsakliga
af Harjagers, en del af Torna och Bara samt Oxie, Skytts, Wemmenhögs och
Ljunits härader, der rådande jordmånen består af lera eller Icrblandad mylla, höra
till Sveriges fruktbaraste trakter, hvaremot svagare jord träffas inom östra delen af
Torna och sydvestra delen af Färs härader, hvarest den (ill stor del endast utgöres
af sandhedar, äfvensom i nordliga och ostliga delarne af Frosta och Färs fögderi,
der vid sluttningen af Linderödsåsen grusmylla på grusbotten flerestädes förekommer
såsom den allmännaste jordmånen.
För underlättande af kommunikationerna så väl inom Länet som med andra
orter hafva, under den tid denna Berättelse alser, en det ullmänna arbeten blifvit
verkställde.
Konsolideringen af Malmö hamnbyggnad genom uppförde fördtfmningslinier har
blifvit fullbordad, på sätt nedanför i berättelsen vidare omnämnes.
Vid i 840 års riksdag beviljades till förbättring af Landskrona hamu ett anslag
af 25,000 Rdr banko, deraf >/j mot återbetaluingsskyldighef, men i anseende
till beloppets ringhet och stadens oförmåga att anskaffa de betydliga medel,
som ytterligare erfordrades för hamnens fullkomliga iståndsättande, kunde anslaget
icke emottagas förr än år 1846, dä alla hinder i detta afseende blifvit undanröjde.
Från denna tid har arbetet utan afbrott fortgått, bestående synnerligast
uti muddring, hvarjemte en 110 famnars kajmur oell en lastbrygga af träd till
275 alnars längd och 21 alnars bredd blifvit uppförde. Kostnaden för arbetet,
dervid arbetsfångar från Landskrona fästning blifvit begagnade, uppgår till 215,946
Rdr 35 sk banko, hvaraf 51,403 Udr 16 sk. statsanslag och 164,543 Rdr 19
sk. stadens medel. Innevarande år fortsättes arbetet uti inre kanalerna genom
muddring och kanulernes förseende med bålverk. Till betäckande af härför erforderlig
kostnad har Eders Kongl. Majit under innevarande år (alltså under den
tid, som infaller efter gränsen för närvarande femårs-berättelse) nådigst tilldelat
staden ett lån pä billiga vilkor ur Handels- och Sjöfartsfonden, stort 53,333
Rdr 16 sk. banko.
Sedan Ystads Hamnbyggnadskassa ur Handels- och Sjöfartsfonden erhållit ett
låneunderstöd af 50,000 Rdr banko, hafva betydliga förbättringar . vid dervarande
hamn blifvit gjorde, dels genom nybyggnad och dels genom anbringande af en för
vestra hamnarmens förstärkning erforderlig stenfyllning. För uppmuddring af hamnen
till 18 fots djup, har stadens Hamndirektion varit betänkt på att anskaffa ett
ångmudderverk om 10 hästars kraft, som för närvarande är under arbete och ditförväntas
under denna sommar, då muddringsarbetet genast tager sin början; och
har, för detta arbetes åstadkommande och mudderverkets anskaffande, staden af Rikets
sednast församlade Ständer fått sig beviljadt ett ytterligare lån på 40,000 Rdr
samt såsom anslag, utan återbetalningsskyldighet, 20,000 Rdr, allt banko.
Med biträde af allmänna medel hafva följande vägarbeten blifvit i Länet utförde.
Berak rind kostnad i
gilladt förslag.
Beviljadt
Statsanslag.
Chausséanläggning med slagen sten eller makada-
ttdir
sk.
rist.
lldir
sk.
rist.
misering af landsvägen mellan Malmö och Ka-  linan, 6,337 alnar i längd
29,800
....
Dito Dito i fortsättning från Kalinan till Lund,
utgörande i längd 19,541 alnar
84,967
5
4
56,644
32
Vägomläggning till undvikande af den branta bac-  ken på inkörsvägen till Helsingborg, 1,970 al-  nar i längd ............
7,660
5,580
Dessutom har uppå enskilde personers bekostnad landsvägen öfver Getinge backe
emellan Lund och Hurfva gästgifvaregård blifvit sänkt och makadamiserad på -en
sträcka af 867 alnar.
6
Sedan Rikets Ständer vid sednaste riksdag beviljat ett anslag af En million
Riksdaler banko för påbörjande af en i riktning åt Jönköping gående stam-jernbana
från Malmö, har detta arbete under år 1855 blifvit påbörjadt och är nu så
långt framskridet, att banan förmodas kunna öppnas under instundande höst. För
att befrämja anläggningen af ifrågavarande stam-jernbana bar Malmö stad utan ersättning
afträdt icke allenast all den för banlinien behölliga jord inom stadens område,
hvilken beräknas till ungefär 53 tunnland, utan äfven den till bangård ämnade,
inom hamnens område belägna, vid afträdandet likväl till största delen under
vatten stående, tomt, innehållande en rymd af H 0,000 qvadratalnar. samt derutöfver
åtagit sig att anlägga och stensätta en 1500 alnar lång och 40 alnar bred
strandgata, förutom uppförandet af dervid ifrågakommande stenkaj, ytterligare öfverfartsbro
m. m. Väl har staden härvid fästat det vilkor, att på jernvägens bekostnad
skall anläggas en vattenledningskanal utmed inre sidan af jernvägen från Segeå
jemte bassin och reservoir nära staden, men som den jord, hvilken vid gräfningen
al denna kanal upptages, är för banbanken oumbärlig, kommer någon egentlig utgift
i och för denna kanal icke att tillskyndas Staten. Likaledes hafva Lunds stads
invånare, för att få jernbanan med tillhörande bangård förlagde inom staden, i
stället för utom densamma, såsom först varit ämnadt, förbundit sig att, utan ersättning,
afstå all den jord å stadens område, som för sagde ändamål befunnits af
nöden. Då i sådant afseende dels åtskillige jordsträckor samt tomter med derå
varande byggnader, tillhörige enskilde personer, måst af staden inlösas, dels ock, till
beredande af friare utrymme för rörelsen, några intill bangården gränsande trånga
gator tarfva utvidgning jemte det en öppen torgplats i närheten deraf ansetts behöflig,
kommer detta stadens åtagande att medföra betydliga utgifter. Med icke
mindre beredvillighet hafva jordägare å landet sökt att befordra det vigtiga företaget.
Väl hafva ej de, likasom städerne, kunnat kostnadsfritt upplåta den erforderliga
jorden, men å hela den sträckning, som nu är under bearbetning ifrån Malmö
till Keflingeå, har godvillig öfverenskommelse med hemmansägarne träffats, enligt
hvilken de till skäligt pris afstått den för banlinien nödiga jord, så att expropriationslagen
hittills i intet läll behöft tillämpas. Detta förhållande är så mycket berömvärdare,
som mångenstädes svåra rubbningar i cirkulationen uppkomma genom
jernbanans riktning.
Alla Länets städer, med undantag af Skanör och Falsterbo, hafva genom ett
elektriskt telegrafnät blifvit förbundne så väl sins emellan som med öfra Sveriges
större städer, Stockholm, Götheborg m. II.
7
§ 2.
Invånare.
Enligt här förvarade mantals- och skattskrifningslängder utgjorde folkmängden vid
slutet af år 1850:
Mantalsskrifne män 6*2,918.
„ qvinnor 64,564. 127,482.
Skattfrie män ........ 58,668.
qvinnor 59,612. H8,280. 245,762.
samt vid slutet af år 1855:
Mantalsskrifne män ...... 67,277.
„ qvinnor  69,254. 156,551.
Skattfrie män .
62,906.
,, qvinnor 65,995. 126,899. 263,430.
Folkmängden har således under de fem sistförflutna åren ökats med 17,668
personer, deraf 8,597 mankön och 9,074 qvinkön. De orsaker, som bidragit till
denna betydliga folkökning, äro den alltjemnt fortfarande hemmansklyfningen och de
inom Länet företagna vidsträckta odlingar, som underlättat uppkomsten af nya bostäder
och beredt ökade tillfällen till arbetsförtjenst, på samma gång den tjenande
befolkningens begär att ingå tidiga äktenskap och bilda egna hushåll för att derigenom
vinna ett fÖrmcnadt större sjelfberoende bibehållit sig. Den har motverkats
af en mängd tjenstehjons och annat arbetsfolks utflyttningar till Danmark, dit de
lockats af de höga arbetslöner, som der i landet erbjudits och hvarest brist på arbetare
gjort det lätt för främlingar att erhålla tjenst.
Fördelningen af folkmängden på Länets hela yta, utom städernes, utvisas af
följande tabell:
8
Areal
Svensta qvadrat- -
mil, enligt Kongl. Kommis-
Innevånare
sionen
öfver Tabellverket.
å hela
i rundt tal å
Sjöar.
Land.
Summa.
arealen.
qvadr.-milen.
i»
1,953
1,953
Uti Oxie härad
14,718
7,500
2,067
2,067
„ Skvtts
15,552
7,500
0,108
3,490
3,598
„ Wemmenhögs
27,220
7,800
»»
0,907
0,907
„ Ljunits
6,921
7,600
0,035
1,552
1,585
„ Herrestads.
7,569
4,900
0,047
2,592
2,639
„ Bara
15,082
5,800
0,055
4,566
4,421
„ Torna
22,154
5,100
1,912
1,912
„ Harjagers
12,574
6,600
5»
1,767
1,767
„ Rönnebergs
11,177
6,300
5,686
5,686
„ Luggude
34,015
6,000
0,020
3,432
3,452
„ Onsjö
15,691
4,600
0,334
6,057
6,391
„ Frosta
22,650
3,700
0,151
5,173
5,324
„ Färs
21,405
4,100
O
**
CO
40,954
41,702
Summa
226,708
hvartill kommer
städernas
folkmängd, derom mera längre
fram . . . .
36,722
Tillsammans
263,430
Folket är i allmänhet fredligt, stilla och arbetsamt, till karakteren fast och
till lynnet jemnt och godmodigt. En naturlig följd af Länets utmärkta jordmån, af
den idoghet och det allvar, hvarmed jordens skötsel bedrifves samt af de sednaste
årens till ovanlig höjd stegrade spanmålspris, är en allmän och hög välmåga hos
den besutne allmogen. Deremot är dennes arbetare eller daglönaren i en betryckt
ställning och troligen mera beklagansvärd än hans likar i flera andra provinser, emedan,
i anseende till Länets bördiga beskaffenhet, endast få egentliga torplägenheter
finnas, och daglönens ringhet oftast hindrar arbetaren att förvärfva sig så stort kapital,
att han derför kan köpa någon obetydlig hemmanslott, hvars värde i denna
landsort är särdeles högt. Förmår han äfven förvärfva sig någon fastighet, är denna
vanli
-
9
vanligen sä liten, att lian i allt fall blifver i hög grad beroende af sitt dagliga arbete
hos andra. Härtill kommer, att den i små stycken sönderdelade jordens brukning
mäste ske med legda dragare, för hvilka ägarne ofta utpressa en obillig ersättning.
Isynnerhet under de sednaste ären har arbetsklassens belägenhet varit svår,
innan missförhållandet emellan arbetslönernes belopp och lefuadsmedlens dyrhet hunnit
något jemka sig (arbetslönerne antagas i allmänhet hafva ökats med 33 å 50
procent), men det oaktadt har icke härstädes, såsom å andra orter, samhällets lugn
på våldsamt sätt blifvit stördt. En följd af den besutne allmogens stigande välstånd
är en tilltagande lyx i åkdon, kläder och lefnadssätt, men den visar sig äfven
och på ett mera glädjande sätt i de vackra åbyggnader, som mångenstädes blifvit
uppförde. Mer och mer försvinna de för Skåne fordom egendomliga korsvirkshusen.
Bostäderna uppföras nästan öfverallt af den sjelfägande allmogen utaf brändt tegel.
De äro i de rikare trakterna stora, prydliga och hafva utseende af verkliga herregårdar.
Ladugårdshusen byggas ofta af tegel eller gråsten. En skärande kontrast mot
dessa »Åbons» byggnader bilda de fattigas lerkojor, ofta bestående af ett enda rum, fugtigt,
osnyggt och obeqvämt. Dessa usla lerkojor ligga vanligen utmed vägarne, då
deremot (en följd af enskiftet) gårdarne äro utflyttade på hvarje ägares jordstycke,
»plan». Deraf härleder sig äfven, att hvad som mest faller i ögonen på den resande
äro de så kallade husmanskojorna och att han begär ett stort misstag om
han efter dom bedömer byggnadssättet inom Länet. — Ett ytterligare bevis på sti
gande
välmåga kan hemtas ifrån den betydliga minskning i lagsökningar, som de
sednaste åren ägt rum. Landskansliets diaricr utvisa i detta hänseende följande
förhållande:
År 1851.
År 1852.
År 1853.
År 1854.
Ar 1855.
Anhängiggjorda mål . . .
Afgjorda
Fastställde belopp ....
5,711
3,893
344,180
6,695
4,214
448,796
7,633
4,916
435,283
5,717
5,450
505,986
3,827
2,307
233,328
Folkets bildning är obestridligen i tilltagande, sedan skolor numera blifvit inrättade
i Länets alla socknar och folkundervisningen handhafd i öfverensstämmelse
med Eders Kongl. Maj:ts nådiga Stadga af den 18 Juni 1842. Om än denna stigande
bildning icke kan anses hafva medfört någon märkbar hjertats förädling, så är
dock säkert att den mäktigt bidrager att mildra råheten i sinnena och väcka begär
efter ädlare njutningar än det fordom så allmänt öfverklagade bränvinssupandet.
Antalet af skolor och dem besökande ungdom har under sisth år varit, som följer:
Berättelse öfver Malmöhus Län för åren 1851—1855. 2
10
Antal Folkskolor.
Antal barn,
sorn bevi-
Fögderier :
Fasta.
Flyttbara.
stat sko-  lorna.
Oxie m. fl. häraders
109
4
7,994
Torna m. 11. häraders
100
1
6,372
Luggude m. 11. häraders
79
13
8,630
Färs och Frosta häraders
73
3
5.836
Ljunits och Herrestads häraders
27
2
1,698
Summa
388
23
30,570
Hvad sedligheten beträffar, är det ett glädjande tecken att fylleriet, denna ymniga
källa till fattigdom och brott, är i märkbart aftagandc, hvilket får tillskrifva»
dels den omständigheten, att dryckenskapslasten af allmogen numera anses med större
förakt än fordom, dels ock hufvudsakligen verkningarne af Eders Kongl. Maj:ts sednast
utfärdade ändamålsenliga Förordningar angående tillverkning och försäljning af
bränvin, hvilka minskat tillgången å denna vara och derigenom gjort den dyrare
och för den fattige arbetaren mindre åtkomlig, på samma gång lönnkrogarne märkbart
försvunnit till följd af det stränga ansvar, som nu är stadgadt för oloflig bränvinsförsäljning
och den uppmuntran till upptäckande och beifrande af sådan förseelse allmänna
åklagare erhållit genom den mer än förut tillräckliga ersättning dem tillkommer
af de sakfälda, då dessa äga tillgång till böter. Brott af gröfre art, med
undantag af stölder, förekomma sällan inom Länet.
Såsom länshäkte har ett cellfängelse här i Malmö blifvit uppfördt och år 1833
till inrymmande af fångar upplåtet. Enligt vid länsfängelset förde journaler, har
antalet af derstädes förvarade Straff- och Ransakningsfångar utgjort:
Hiinitle eller tilHalatlr.
för
Mord.
för
Rån.
för
Dråp.
för Mord-  brand.
för Barn-  mord.
för
Stöld.
för för-  falsknings-  brott.
för andra
förbry-  telser.
Summa.
g
£
g
P
£
P
g
P
P
g
P
g
P
g
p
p
pr
P
P
Under
loppet
jr
P
p
p
pr
Ö
pr
p
pT
p__
p
P
pr*
R
p
pr
P*
pT"
p
pr
p
pr
pr
p
pr
P
pr
af ar 1851
6
1
3
—
3
—
1
1
—
3
132
21
2
1
104
11
251
38
»
» 1852
5
2
—
—
—
—
—
1
132
13
6
1
113
18
260
33
» 1853
4
1
—
—
1
—
—
2
—
1
142
14
5
—
109
12
261
30
»
» 1851
—
—
—
—
—
3
1
—
—
140
37
6
—
127
14
276
52
B
» 1855
1
—
6
—
—
—
3
1
—
4
141
35
15
—
126
19
292
59
Summa
16
2
11
—
6
—
7
8
1-
9
| 687
120
34
2
573
74
1,340
212
il
Angående nyttan och ändamålsenligheten af cellfängelse-systemet har väl ännu
icke någon säker erfarenhet här kunnat vinnas, hvadan det är för tidigt att derom
uttala ett bestämdt omdöme; men skäl synas redan hafva förekommit att antaga,
det systemet i dess tillämpning på ransakningsfångar skall hafva välgörande följder.
Af försvarslösa dömdes till allmänt arbete
Mankön. Qvinkön.
år 1851 , 13. — „
,,1852 22. — 12.
„ 1853
9. — „
,,1854
20. — „
„ 1855
3. — „
Under de fem sistförflutna åren har Mormonismen beklagligtvis lyckats erhålla
bekännare inom Länet, särdeles i Malmö och Lund, hvarifrån Mormoner utgått till
andra Länets delar för att utbreda sina falska läror. Deras försök hafva dock hittills
icke krönts med synnerlig framgång. Endast i några få församlingar hafva de
lyckats vinna ett mindre antal anhängare.
§ 3-
Näringar.
Jordbruket utgör Länets inbyggares hufvudsakligaste näringsgren. Det har
under de sednare årtiondena gjort högst betydliga framsteg, måhända större än i
något annat af Sveriges Län. Isynnerhet har under de två sistförllutna åren, då, oaktadt
missväxt icke inträffat, sädesprisen varit uppjagade till en ovanlig höjd, landtmannens
välstånd ökats och på samma gång de erforderliga kapitalerna till jordbrukets förbättring.
Denna förkofran får i främsta rummet tillskrifvas Länets till stor del utmärkt
bördiga jordmån, men andra omständigheter hafva äfven dertill bidragit, såsom
de hemmanen tidigt öfvergångna enskiftena, den i sig sjelf menliga bristen på
naturlig äng eller dennas otillräcklighet i förhållande till åkerjorden, som tvungit
till odling af foderväxter och till införande af ett ordentligt vexelbruk, samt slutligen
de föredömen till en förbättrad landthushållning, som från många håll lemnats
allmogen.
Nästan allmänt äro de större godsen utmärkt väl och rationelt skötte. Under
eget bruk bibehålla dessas ägare numera mindre jordrymd än fordom. Af godsets
aflägsnare delar bildas dels större Plattgårdar till några hundrade tunnlands rymd,
dels mindre egendomar af 25 till 60 tunnland, lämplige för brukare af bondestån
-
12
det. Dessa strögods skötas någon gång genom egne ladufogdar. I allmänhet blifva
de dock u arrenderade.
Inorr Länet har på de sednare åren uppstått en klass af förpaktare, till icke
ringa del bestående af inflyttade Danskar och Tyskar. Utgående från den ganska
riktiga grundsats, att ett väl skött jordbruk fordrar ett rikligt förlag och att således,
då kapitalstyrkan icke är allt för betydlig, det är fördelaktigare att använda
densamma på arrende än på egendoms köp, har denna förpaktareklass medfört
mycket gagn. Skicklige jordbrukare, hushållsaktige och arbetsamme, äro de icke
blott arrendatorer af godsens Plattgårdar, utan nedsätta sig slutligen såsom sjelfägare
i olika trakter af Länet och bidraga genom sitt exempel verksamt till införande
af ett förbättradt åkerbruk.
Hvilka sädesslag i Länet allmännast förekomma, äfvensom afkastningsbeloppen
utvisa de vid denna Berättelse fogade tabeller. För deras uppgörande äro de möjligast
noggranna underrättelser infordrade, men det är dock att förmoda att de
angifva spanmålsproduktionen under hvad den verkligen är. Potates odlas öfverallt
till husbehof och å sandiga trakter jemväl till afsalu, men utsädet deraf har i sednare
åren betydligt aftagit, dels i anseende till minskad bränvinsbränning och dels
samt hufvudsakligen i följd af den torr-röta, som angripit denna rotfrukt. Kaps produceras
i icke ringa mängd, såväl å ståndspersoners som allmogens hemman. Af
foderväxter begagnas företrädesvis klöfver och timotej. Rofvor, morötter och hvitbetor
odlas å flera större egendomar till utfodring, men sistnämnde växt, förnämligast
å Säbyholms ägor, till beredning af socker. Odling af hampa är obetydlig och
af lin något större. Humlegårdar finnas icke.
Wexelbruk är allmänt antaget, men årsskiftenas antal och växtföljden förete
olikheter. Sex till sju skiften förekomma vanligast. I Rönnebergs samt södra de
len
af Onsjö härader har mergling börjat företagas nästan öfverallt der tillgång
på mergel finnes. Äfven i öfriga delar af Länet söker man å de större egendomarne
nästan allmänt, hos allmogen ännu blott på ett och annat ställe, att på sådant
sätt förbättra sin jord,
At jordens dikning egnas flerestädes icke tillbörlig uppmärksamhet. Grunddikning
är införd och införes fortfarande på liera större egendomar. Äfven en och
annan ibland allmogen har dermed gjort en början. Det är egentligen bristen pä
rör (oaktadt flere tegelbruk deraf tillverka så mycket som kan medhinnas), hvilket
vållat, att grunddikningen icke hunnit allmännare införas.
Förhållandet med årsväxten har varit följande:
13
Ar 1851
„ 1852
„ 1853
„ 1854
„ 1855
God och öfver
Medelmåttan.
Hvete, korn,
arter och annan
trindsäd,
hafre, potäter.
Hela skörden,
potäterne undantagne.
Alla sädesslagen
samt hö.
Hö.
Medelmåttig.
Ilo.
Korn.
Råg, korn och
hafre.
Under Medelmåttan.
Råg.
Potäter.
Hela skörden,
utom kornet.
Potäter.
Hvete, ärter.
Missväxt.
Potäter.
Under samma tid hafva markegångsprisen utgjort:
E 11
r u
n ii a.
1 Lisp.
Smör.
1 Dräng-  dags-  verke.
1
Lisp.
Hö.
Hvete.
Råg.
Korn.
Hafre.
Ärter.
Fiir
år
1851 ....
11
16
__
10
6
32
4
—
—
7
16
—
6| 32
—
—
20
—
—
12
—
»
»
1852 ....
10
—
—
8
—
—
5
32
—
3
16
—
8
—
—
6 32
—
—
20
—
—
12
—
»
,,
1855 ....
16
32
—
12
32
—
8
—
—
5
—
—
12
32
—
81 —
—
—
20
—
—
20
—
»
»
1854 ....
14
16
—
10
52
7
—
—
5
24
—
10
—
—
8| —
—
—
20
—
—
16
—
))
»
1855 ....
23
—
—
15
10
—
—
6
40
—
13
16
—
8 —
—
—
26
8
—
16
—
Vid ståndspersoners gårdar finnas nästan öfverallt större, väl vårdade trädgårdar;
vid allmogens, då gårdarne ej äro allt för obetydliga, träffas utanför boningshusen
vanligen endast mindre trädgårdar eller hagar, som ej skötas med annan beräkning
än att deraf hemta för hushållet nödiga grönsaker, och sällan förekomma i
dem några fruktträd af värde.
Inom vissa socknar har hemmansklyfningen nått en höjd, som väcker allvarliga
bekymmer för de många obesutna hemmansbrukarnes bergning. Det är derföre att
hoppas, att Eders Kongl. Maj:s nådiga beslut, hvarigenom ett minimum, numera
14
för detta Län 6:dels mantal, blifvit bestämdt för klyfning af hemman | utan föregående
undersökning till utrönande af besutenheten, skall verka välgörande genom
att hämma den missbrukade fria styckningen af jord.
Landtbruksskolan å Orup fortfar att vara i verksamhet. Antalet af vid skolan
antagne och derifrån afgångne elever har varit:
år 1851, 21 antagne och 20 afgångne.
„ 1852, 18 d:o och 12 d:o
„ 1853, 17 d;o och 7 d:o
„ 185 i, 15 d:o och 22 d:o
„ 1855, 14 d:o och 14 d:o
Lärarepersonalen har under samma tid utgjorts af en Föreståndare, som tillika
varit förste lärare, en Underlärare och en Djurläkare, hvarförutan hvarje sommar
sedan år 1854 en särskild lärare i Botanik varit vid skolan anställd.
Till denna egentliga lärarepersonal kommer vidare en Smed och en Slöjdare
för elevernas undervisning i smed- och slöjdarbeten. Skolans ägande fastighet utgöres
fortfarande af hemmanet Orup, 12 mantal, med ett iigovälde af 200 tunnland,
deraf 90 tunnland åker, men år 1851 ökades jordbruket genom arrende af hemmanet
Pinan 3/i6:<lels mantal och ett Gatehus med tillsammans 100 tunnlands ägorymd,
deraf 55 tunland åker. Efter sedermera verkställda odlingar, uppgår nu båda hemmanens
och lägenhetens öppna åker till omkring 240 tunnland, hvaraf 146 tunnland
belöpa sig på hemmanet Orup.
Emellan städernes spanmålshandlande och landtmän hafva börjat afslutas spanmålsköp
efter vigt, hvarvid prisen för de särskilde sädesslagen bestämmas med afseende
på en viss, af de handlande antagen, normalvigt, så att för hvad spanmålen
väger derutöfver godtgöres säljaren ett visst belopp, här i Malmö antaget till 18
sk. för ett skålpund hvete, 12 sk. för ett skålpund råg och 8 sk. för ett skålpund
korn, blandkorn eller hafre, allt Holländsk vigt, hvaremot för undervigt ett motsvarande
afdrag äger rum. Den normalvigt, som här fastställdes för sparimål af 1854
års skörd, utgjorde 124 skålpund för hvete, 118 skålpund för råg, 108 skålpund
för tvåradigt korn, 103 skålpund för sexradigt korn, 90 skålpund för blandkorn
och 80 skålpund, Holländsk vigt, för hafre, men den för spanmål af sista årets
skörd, som i allmänhet varit af betydligt sämre beskaffenhet, har endast blifvit bestämd
till 120 skålpund för hvete, 116 skålpund för råg, 104 skålpund för tvåradigt
korn, 98 skålpund för sexradigt korn, 85 skålpund för blandkorn och 75 skålpund,
allt Holländsk vigt, för hafre. Genom detta köpsätt förekommas misstag och
meningsskiljaktigheter om sädens verkliga beskaffenhet, och landtmannen finner sig
föranlåten att använda större omsorg på åstadkommandet af vacker och vigtig säd
15
än förut, då en obetydlig prisskillnad emellan bättre och sämre vara dertill lemnade
alltför ringa uppmuntran.
Ladugårdsskötsel!) är ännu icke på den ståndpunkt man borde önska. Såsom
bevis deruppå kan anföras att, enligt de Berättelsen bilagde tabeller, hvilka dock,
oaktadt all upptänklig möda vid uppgifternas samlande, torde angifva förhållandet
under hvad det verkligen är, finnas inom hela Länet endast 50,992 kor, hvilka,
fördelade på 263,430 invånare, utvisa icke fullt en ko för fem personer. På de
liesta egendomar och derunder lydande större Plattgårdar äro dock inrättade mejerier,
hvarest tillverkas ost och smör i betydlig mängd och af god beskaffenhet,
samt der kreaturen i allmänhet särdeles väl vårdas. Hos allmogen deremot är förhållandet
annorlunda. Äfven den förmögnare bonden på slättbygden, som har flere
så kallade «stathästar», håller mångenstädes endast 2 å 3 kor. Hvad dessa afkasta
åtgår till hushållet. Att sälja ladugårdsprodukter anses til! och med af en och annan
för förödmjukande. De höga spanmålsprisen, som de sednare åren varit rådande,
hafva äfven bidragit att uteslutande rikta hågen åt sädesproduktion. Man börjar
dock nu inse detta misstag, och det är att hoppas att de exempel, herregårdarne
i detta fall lemna, skola så småningom åstadkomma en välgörande förändring.
För boskapsafvelns förbättrande underhålles å Jordberga säteri ett väl vårdadt st tnholländeri
af kor utaf Ayreshire-race. Årligen ha vid nämnde stamholländeri å auktion uthjudits
4 till 5 tjurar, men hvilka icke alltid kunnat på sådant sätt afyttras, utan har en
del måst försäljas under hand, ett bevis att liknöjdheten för boskapsracens förädling
ännu är stor inom Länet, eller att denna race icke der hunnit tillvinna sig
tillräckligt förtroende. Under åren 1851 —1854 har mjölkafkastningen i medeltal
för hvarje ko utgjort pr år 709 */2 kannor. Högsta medelafkastningen för en ko
1,124 kannor. De första åren var dödligheten bland kalfvarne ganska stor, men
har sedan minskats.
Oaktadt hästafveln varit i tilltagande, har dock importen af hästar från Danmark
äfven under de fem sistförflutna åren fortfarit. Flyinge och Dahlby Kungsgårdar,
sedan gammalt anslagne lill hästafvelns upprätthållande, upphörde från och med
år 1850 att vara endast hingst-depöts och ha sedan dess varit stuteri med 20
moderston och 40 heskällare, af hvilka sednare 30 stycken, i mån af tillgång på
hingstar samt tjenlige stationer, skola utplaceras på landet. Stuteriet anses i medeltal
lemna J 5 föl årligen och utgör hela dess styrka för närvarande omkring 100
hästar.
Med får- och svinafveln har någon märklig förändring icke inträffat.
Förhållandet med bränvinsbränningen och dess beskattning utvisar följande
tabell:
Sammandrag af de inkomne uppgifterne angående Bränvin stillverkning en i Länet
åren 1851 — i855.
Brännerier
-
II c (1 s k a
p
—
år
1855.
Med Eld.
Med Änga.
>
Antal.
fxillverk-
l:a
klass.
2 klass.
3 klass.
4 klass.
5 klass.
1 klass.
2 klass.
3 klass.
4 klass.
5 klass.
(n
nings-
belopp.
Kannor.
Antal.
Rymd.
K:nor.
Antal.
Rymd.
K:nor.
Antal.
Rymd.
K:nor.
>
a»
Rymd.
K:nor.
Antal.
Rymd.
K:nor.
Antal.
Rymd.
K:nor.
Antal.
Rymd.
I<:nor.
Antal.
Rymd.
K:nor.
Antal.
Rymd.
K:nor.
Antal.
Rymd.
Hinor.
1
185
1852
—
1,633
1,386
1,376
1,216
42,055
92
3,145
6
211
114
30
1
19
—
106
2,827
4
205
-
69,918
45
—
1853
1854
1855
—
36,687
31,799
170
210
6.460
7,149
6
1
1
1
30
47
-
89
104
83
1,694
1,936
2,206
22
25
25
552
653
941
-
66,865
69,773
23,212
18
29
29
6
8
8
A) mindre brännerier
a) utan mäskvärmare
b) med dito
B) större brännerier
96
40
32
j 78,882!
528,194^
26,294
176,536
8
18
-
Summa |
168
607,076]
202,830
26
17
Hvad verkan den nya bränvins-lagstiftningen genom förminskad husbehofsbränning
medfört å åkerbruket och boskapsskötseln kan ännu icke med säkerhet bedömas,
men sannolikt skall densamma i längden visa sig hafva varit fördelaktig för
bådadera. Hvad man med visshet kunnat sluta af förra årets bränvins-bränning, är
att de mindre brännerierne, jemförelsevis till de större, äro ganska lågt beskattade.
Länets skogar, bestående af ek och bok samt något björk, al och furu, inskränka
sig numera hufvudsakligen till en del större frälse-egendomar. A allmogens
hemman äro skogarne under de sednaste decennierne högst betydligt förminskade;
men deremot kunna de icke anses hafva i någon väsentlig mån aftagit å
förstnämnde egendomar, hvarest de afverkade träden ersatts dels af planterade eller
uppfredade nya träd och dels genom frösådd. I allmänhet skötes skogen, der den
förekommer i större omfång, numera i enlighet med förut uppgjorde planer för
dess årliga afverkning, flerestädes efter fullt vetenskapliga grunder. Den befintliga
ckeskogens beskaffenhet lämpar sig nästan ingenstädes till skeppsvirke annat än för
mindre fartyg, äfvensom ej heller annat byggnadsvirke är ur Länets skogar att påräkna
än ekstolpar till korsvirke. Bok och björk användes till gagns- eller slöjdvirke
och vedbrand. Till gärdsel nyttjas skogseffekter högst sällan. — Sedan
Eders Kongl. Majit täckts år 1852 ur skogsplanteringskassan bevilja ett understöd
af 6000 ILdr banko till plantering af skog å det öster om Ystad belägna tlygsandsfält
med en areal af omkring 1000 tunnland, deraf likväl 400 tunnland redan
för ilere år tillbaka blifvit infredade och numera till större delen äro bevuxne med
ungskog af furu, al och björk, har denna plantering så framskridit, att endast omkring
250 tunnland återstå att behandla.
Å flere skoglösa orter lemna torfmossar riklig tillgång på torf till bränsle,
äfvensom omkring 40,000 tunnor stenkol från Höganäs Stenkolsverk der i orten
årligen förbrukas. Antalet af de personer, som vid sistnämnde verk ägde sysselsättning
eller uppehälle, utgjorde, vid slutet af förlidet år, 1775. — Tillverkning
af eldfast mur- och taktegel har fortfarande varit med grufvedriften förenad; och
får jag angående produktionen vid verket under de sednaste fem åren åberopa följande
af vederbörande Direktion mig meddelade uppgift:
Berättelse öfver Malmöhus Län för åren 1851—1855.
3
18
Uppt agne Stenkol.
Konsumtionen.
Försäljningen.
Antal Tunnor.
Värdet
i Banko.
Antal Tunnor.
Värdet
i Banko.
Antal Tunnor.
Värdet
i Banko.
A) Stenkols-  brytningen:
är issi . . .
M 1.
M 2.
M 3.
M 1.
M 2.
M 3.
M 1.
M 2.
M 3.
48,896
89,447
42,768
99,726
8
7,735
76.050
26,906
53,439
24
37,876
13,397
15,861
4.3,548
40
» 1852 . . .
47,430
89,395
48,962
100,543
8
—
8,107
79,588
27,028
55,559
28
—
35,814
9,807
14,3.37
.39,527
44
—
» 1853 . . .
51,789
83.965
53,056
102,825
16
—
16,670
70,547
38,666
62,053
40
—
41,912
1.3,418
19,887
48,264
32
—
» 1854 . . .
66,020
92,740
62,86 i
122,340
16
—
10,289
7.3,0.39
.35,355
56,878
32
—
46,675
12.499
17,220
50,855
16
—
» 1855 . . .
47,563
79,229
51,252
96.333
40
—
1.3,232
70,963
34,015
57.846
24
—
43,329
15.468
29,623
5.3,715
40
—
Summa
261,698
434,776
258,899
521,768
40
—
56,033
370,187
161,970
285,778
4
-
205,606)64,589
96,928
235,912
28
-
Upptagen Lera.
Konsumtionen.
Försäljningen.
Antal
Värdet
Antal
Värdet
Antal
Värdet
B) Eldfast Lera:
Tunnor.
i Banko.
T:r.
i Banko.
Tunnor.
i Banko.
år 1851
27,245
4,540
40
.30,468
5,078
.390
65
»1852
50,128
5,021
16
—
28.210
4,701
52
—
550
91
32
—
» 1853
51.267
8,544
24
—
.32,024
5,337
16
—
1,020
170
—
—-
» 1854
48,955
8,159
8
—
40,165
6,694
8
—
955
159
8
—
» 1855
42,775
7,129
8
—
.39.2.37
6,5.39
24
—
570
95
—
—
Summa
200,370
33,395
-
—
170,104
28,-350
32
-
3,485
580
40
-
Tillverkningen.
Konsumtionen.
Försäljningen.
Antal till-
Värdet
Antal
Värdet
Antal för-
Värdet
C) Eldfast Murtegel:
verkade.
i Banko.
konsre.
i Banko.
sålde.
i Banko.
år 1851
716,330
55,397
28
5
16,104
1,729
9
10
580,223
46,304
11
5
» 1852
678,544
57,1.38
.34
4
21,266
2,305
32
10
675,348
5.3,507
22
7
» 1853
765,880
63,597
26
2
9,926
948
27
11
881,566
70,512
8
—
» 1854
73,122
34
8
9,541
1,063
10
11
934,067
67,612
2
4
» 1855
78.666
.32
—
11,985
1.200
—
—
1.159,151
88,466
27
6
Summa
4,256,408| 327,92.3
11
7
68,822
7,246
33
6
4,210,355
526,402
2.3
10
Tillverkningen.
Konsumtionen.
Försäljningen.
Antal till-
Värdet
Antal
Värdet
Antal för-
Värdet
B) Eldfast Taktegel:
verkade.
i Banko.
k onste.
i Banko.
sålde.
i Banko.
år 1851
172,400
8,611
5
4
7,4.30
388
189,892
9,546
21
4
» 1852
171,500
8,470
—
—
5,900
288
42
8
142,090
7,056
40
—
» 1853
156,700
7,675
26
8
5,065
261
24
—
163,200
8,007
10
8
» 1854
181,000
8,648
42
t!
7,200
3.3.3
16
—
150,910
7,326
32
—
» 1855
109,300
5,304121
4
18,000
800
—
—
135,160
6,540
34
8
Summa
790,900
38,710
—
-
43,595
2,071
.34
8
781,252
38,477
42
8
4 9
E) tilaceradc och Oglacerade lerkärl:
„ 1852
Tillverkning
värdet.
s-
Konsumtions-
värdet.
Försäljnings
värdet.
-
25,926
25,057
26
—
286
17
42
8
8
20.462
21,858
17
31
4
4
27,276
49
588
19
26,225
95
4
28,278
12
8
179
37
4
26,486
32
» 1855
52,095
19
8
161
18
8
35,203
44
4
Summa
156,654
4
4
1,053
22
8
130,2,35
6
4
Uti Hörs, Munkarps och några angränsande socknar finnas icke obetydliga
sandstens-brott, hvarest årligen huggas 200 till 300 qvarnstenar, som forslas till
åtskilliga delar af provinsen samt Småland. En mängd trapp- och brohvalfs-stenar
erhållas äfven från samma qvarnstensbrott.
Angående antalet af fabriker å landet, kalkbruk, oljeslagerier och dylikt, får
jag hänvisa till bifogade tabeller.
Herr A. Wallis på Dybeck har derstädes anlagt étt ölbryggeri, hvarest tillverkas
en myckenhet Bajerskt och äfven Breslauer-öl, som har betydlig afsättning.
Storleken af denna bryggeri-anläggning afser en obestämd tillverkning, hvilken, i
mån af afsättning, kan betydligen ökas, emedan så väl lagerkällare som bryggeri
äro derpå beräknade. Derjemte är Herr Wallis betänkt att för den mindre bemedlade
brygga ett godt och helsosamt dricka, som skall kunna till lågt pris
försäljas.
Fiske utgör för befolkningen å den mängd fisklägen, som finnas utmed Länets
kuster, en väsentlig näringsgren. Vid fisklägen i den så kallade Kullatrakten idkas
under hösten ett lönande sillfiske, hvarförutan under hela årets lopp fångas torsk,
hvitling, koljor, llundror och hornfisk, som, i den mån de öfverstiga husbehofvet,
försäljas och alltid finna köpare. — Af insjöfiske förtjenar hufvudsakligast att nämnas
det, som bedrifves i Ringsjön. Till fredande af fiskynglet derstädes hafva strandägarne
år 4 833 beslutit vissa inskränkningar uti fiskesättet, hvilken öfverenskommelse
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fastställt till efterlefnad under fem år.
Invånarne å de stora fisklägena i Kullatrakten, såsom Arilds- och Möllelejen,
Lerhamn, Nyhamn, Höganäs, Lerberget, Wiken, Domsten och Råå idka, utom fiske,
äfven sjöfart, hvilken är i jemnt tilltagande. Såsom bevis på den vidsträckta sjöfart
kustboerne i dessa trakter utöfva, torde få anföras att de äga 4 49 fartyg och 197
båtar om tillsammans 2,244 0,/inn:dels läster samt omkring 4 30 fiskarebåtar, som
ej äro till lästetal upptagne. Vid Höganäs finnes en förpassnings-tullkammare.
Såsom ett väsentligt bidrag till upplysning om produktionen af landtmannavaror
inom Länet, får jag, jemte hänvisning till bilagde, från Tulldistrikt-Chefs
-
20
Erabetet mig meddelade, tabell öfver skeppningen af dylika artiklar från och till
en livar af hamnarne, bär nedan intaga följande sammandrag deraf för bela Länet.
Summa för
1851.
1852,
1853.
1851.
1855.
alla fem
Till Utrikes
Orter:
aren.
Hafre ....
. T:r
79,630
83,481
114,221
139,111
224,708
643,151
Ilvete
661
4,980
6,735
30,551
19,065
61,993
Korn och Malt
))
26,868
4,973
40,183
151,354
214,453
437,815
Råg
•113
137
5,987
64,627
114,455
185.6(9
Skidfrukter .
»
1,666
209
2,009
16,418
21,582
41,884
Happs ....
»
9,941
10,123
2,576
4,238
1,941
28,819
Rotfrukter .
»
2,325
3,813
1,212
7,550
Hästar . . .
. St.
4
14
1
49
181
249
Hornboskap .
»
441
1,953
688
3,062
Får
SS
154
21
247
243
720
Svin
21
4
12
79
68
184
Gäss
23
25
Smör
1S9
105
9
89
362
Ost
6
3
5
3
17
Kött
89
77
321
1,715
865
3,067
Fläsk ......
9
36
184
2,781
878
3,888
Till Inrikes
Orter:
Hafre ....
. T:r
17,083
11,803
8,818
1,755
4,658
44,095
Hvete ....
8,381
11,787
23,667
2,738
2,859
49,432
Korn och Malt . »
163,139
164,451
119,508
63,515
81,522
593,935
Råg
. . »
38,433
27,112
26,994
5,505
3,342
101,406
Skidfrukter .
. . »
22,449
17,494
10,450
5,419
6,204
60,016
Rapps ....
. . »
749
749
4*5
1 75
220
llUlll uivtci • •
Smör ....
790
588
486
1,087
2,462
5,415
Ost
9,866
10,847
10,548
10,927
11,337
53,525
Kött
»
1,138
234
1,188
3,684
463
6,707
Fläsk ....
14,144
5,648
2,203
5,469
737
28,203
Bränvin . . . .
. K:r
1,410,729
1,549,781
1,409,385
835,875
280,859
5,486,629
21
Deraf inhemtas, att exporten till utrikes ort af säd och skidfruktcr varit i ett
starkt och nära jemnt stigande, under det att dylika varors afsättning inom landet
väsentligen aftagit, samt att bränvinsskeppningen, som under åren 1851, 1852 och
1853 uppgick till ungefär enahanda belopp, eller omkring en och en half million
kannor årligen, så minskats, att 1854 utfördes 835,875 och 1855 endast 280,859
kannor.
Beslagens antal och tullvärde hafva utgjort, enligt Tullkamrarnes konfiskationsjournaler:
-
år
4851, beslag
220
stycken.
Tull värde
B:ko
R:dr
81,615: 50.
6.
»
4852,
»
252
)>
»
»
»
87,529: 18.
2.
»
1853,
i)
199
))
»
»
»
69,542: 55.
rz
»
1854,
»
314
))
»
»
»
99,715: 55.
3.
»
1855,
»
418
»
»
»
»
72,563: 42.
—
Då införselförbudens upphörande först med detta års början inträdde, kan
ännu icke afgifvas något på erfarenhet grundadt omdöme rörande denna vigtiga
omständighets inflytande på smuggleriet; emedlertid har det redan visat sig, att
ganska betydliga qvantiteter af förut till införsel förbjudna varor, i synnerhet manufakturvaror,
blifvit förtullade, hvaraf, då behof och förbrukning af sådane varor
icke sannolikt kunnat på så kort tid undergå någon synnerlig förändring, man torde
hafva skäl till den slutsats, att åtminstone hvad nämnde slags varor beträffar,
smugglingen aftagit. Den nya bränvins-lagstiftningen har otvifvelaktig! bidragit att
öka de förut ofta förekommande konfiskationer af Danskt bränvin; och anses smugglingen
af denna vara icke kunna af tullbetjeningen i Skåne med framgång bekämpas
förr än stadgadt blifvit att allt bränvin, som transporteras landvägen, utan afseende
på qvantitet, förklaras konfiskabel, så vida det icke åtföljes af under edlig
förpligtelse utfärdadt tillverkningsbevis.
Landthandlarnes antal är visserligen ganska stort, men denna handel är dock
icke af någon betydenhet. Den anses gagnelig i synnerhet för de mindre bemedlade,
som derigenom undgå längre färder för uppköp af sina ringa förnödenheter.
Inom Färs och Frosta häraders fögderi, der största antalet landthandlande finnes,
idkades vid sistlidet års slut handel med in- och utländska varor i öppen salubod
af 85 personer.
Såsom en binäring torde jemväl förtjena nämnas den tillverkning af linne-,
ylle- och bomullsväfnader, hvarmed allmogen i en del socknar af Frosta, Färs och
Herrestads härader sysselsätter sig.
22
§ 4.
JPolétisle Författning.
Länets förmedlade mantal utgöra -1,068 l9/96:de]s mantal,
deraf Krono: 578 V98.
Skatte: 1,562 4%6.
Frälse: 1,927 6%s.
Staten och allmänna Inrättningar ägde sistlidet år inom Länet följande egendomar:
-
Lägen-
heter.
Mantal.
Boställen.
Öfrige.
Utarrenderade för Statsverkets räkning .
18
1
5
18
595
15
5 Vl 6
189
Disponerade:
Under 2:a Hufvudtiteln
» 4:e »
» 6:e »
» 8:e »
5 "/„
lil U/48
2143Ä40
201 2/3
Summa
455
550
192 %
Under den tid Berättelsen omfattar hafva 51,79 mantal Krono och 25 lägenheter
blifvit köpta till Skatte. Ett halft mantal Krono har vid liqviderandet af en
bytesfordran blifvit förvandladt till Utsockne Frälse.
Något hemman har icke fallit i ödesmål eller blifvit derifrån upptaget, ej heller
har något nytt hemman undergått skattläggning. Tjugotre mål angående bestämmande
af afgäld för från hemman afsöndrad jord hafva hos Konungens Befallningshafvande
blifvit anhängiggjorde och slutligen pröfvade.
Fyratiotre nya mjölqvarnar med tillsammans 95 par stenar hafva blifvit beviljade.
Uti 16 äldre qvarnar äro 27 nya stenpar tillkomne.
23
Länets bidrag till landt- och sjöförsvaret utgör:
An t
al Nu tn m e r.
Rust- eller Rothåll.
Summa
a) Landtarméen:
Af Skånska Hussar- och Dragon-Regementen.
Af Norra och Södra Skånska Infanteri-Rege-  menten
Ständige.
Extra.
1,052
1,255 5/,8
78 -k
1.052
•1,353 37/ls
Summa
2,307 5/48
78 2/3
2,485 3i/<s
b) flottan:
Städernes och köpingen Trelleborgs båtsmans-  håll
51 3%5
6 '/,
57 ,7/21„
Tillhörande
Summa
c) Approberadt Beväringsmanskap:
år 1851
» 1852
» 1853
» 1854
» 1855
Arméen.
Flottan.
935
903
940
1,129
1.275
359
4 08
345
464
489
1,294
1,311
1,285
1,593
1,764
Summa
5,182
2,065
7,247
Årliga kostnaden för rustning vid Skånska Kavalleri-Regementen har under
sednaste fem åren i medeltal uppgått till 190 R:dr | per
Dito för rotering vid Skånska Infanteri-Regementen till 68 » ( Nummer.
Af de ständiga rotarne vid Skånska Infanteri-Regementen finnas inom Malmöhus
Län 241, som äro vakante under 30 år, räknade från år 1816, emot en årlig
afgift af 6 tunnor säd, hälften råg och hälften korn, för hvarje nummer.
24
De inom provinsen Skåne varande ständiga rotarnes antal öfverstiger med 78 nummer
hvad provinsen, enligt öfverenskommelse med Kronan, rätteligen borde hålla.
För nämnde ökade roteringsbesvär lemnar Kronan en ersättning af sex tunnor
säd, hälften råg och hälften korn, för hvarje öfverloppsrote, eller tillsammans 468
tunnor. En del af denna ersättning har blifvit sådane rotar tillagd, som, vid skedd
undersökning, befunnits svagare än rotarne i allmänhet. Dylika rotar inom Malmöhus
Län erhålla 972i/32 tunnor
och inom Christianstads Län ,  2462i/3-> »
tillsammans 344‘%2 tunnor.
Ofverskottet, 123 n/32:dels tunnor, är rotehållarnes gemensamma egendom och belöpte
vid sednaste utdelningen till 25 sk. 11 rst per rote. Den andel af ofverskottet,
som tillkommer Malmöhus Läns rotehållare, är intill år 1859 sålunda disponerad, att
972 rotar afstått sin rätt åt Örups Landtbruksskola, Räddningsinstitutet på Råby
och Länets Lazarett; hvaremot de öfriga rotehållarne sjelfve uppbära sina andelar. Af
de Länet tillhörande extra rotarne vid Infanteri-Regementen skola, enligt afslutade
kontrakter, 77 lemna hästar i stället för manskap, en anskaffa Soldat och 2/3:dels
rote betalar vakans-afgift. De ständiga rotarne vid båtsmanshållet erlägga årlig va
kansafgift,
hvilken under de fem åren i medeltal uppgått till 48 R:dr per nummer.
De sex extra bätsmansrotarne, hvilka, likasom infanterirotarne, fått tillbud att under
krig hålla hästar i stället för manskap, hafva ej velat ingå på detta förslag.
Enligt vederbörande Magistraters, Kronofogdars och Regementskrifvares redogörelser,
har hela krono-uppbörden uppgått till följande belopp:
år 1851
572,130 R:ko R:dr 23 sk. — rst.
» 1852
508,500 » » 44 » 2 »
» 1853
560,909 » » 41 »10 »
» 1854
520,238 » » 43 » 5 »
» 1855
490,259 » » 14 » 8 »
I dessa summor äro dock icke inberäknade afgiftcrna af de större brännerierne.
Presterskapets aflöning utgör å landsbygden ett af hemmanens betydligaste
onera, men är i öfrigt, med hänseende till de särskilde pastoraten, så olika, ej mindre
till sättet, än äfven till utgifternes belopp, att någon framställning deraf här icke
lämpligen kan förekomma. Den utgår vanligen efter äldre eller nyare konventioner,
af hvilka en del erhållit Kongl Maj:ts nådiga stadfästelse å vissa år, oftast 50,
andra åter äro ingångna endast för vederbörande löntagares tjenstetid.
De Skån
-
25
De Skånska vägarne hafva sedan långliga tider ägt en viss bedröflig ryktbarhet,
hvilken af Läns-Styrelsen blifvit vid mångfaldiga tillfällen vitsordad. Sålunda yttras
i den för åren 1852—36 afgifna femårs-berättelse: »A den slättbygd, som är något
aflägse från hafsstränderne, befinnas vägarne, i synnerhet vissa årstider, i dåligt
skick. För upphjelpandet häraf saknar allmogen håg och vilja. Kronobetjent ngen
tillgör hvad på dem ankommer; men då ingenting kan uträttas med vänlfga tillsägelser
eller utlyste entreprenad-auktioner emedan ingen vill eller vågar
åtaga sig arbetet, blir detta ofullgjordt, lill mehn och fara för resande,» och vidare:
»Med kännedom om den fara, hvaruti resande nu å vissa ställen mäste färdas, är
det för Läns-Styrelsen nedsättande att vara betagen möjligheten till oordningarnes
rättande.» — Fcmårs-berättelserne för 1837—41 och 1842—46 återgifva, ehuru
med förändrade ordalag, ungefär samma beskrifning.
Äfven jag nödgas intyga, att vid början af den tid, denna Berättelse omfattar,
Länets vägar i allmänhet befunno sig i ett särdeles bristfälligt skick. Ifrån detta
omdöme böra dock undantagas flera af vägarne inom Luggude härad samt den del
af vägen från Malmö till Ystad, som är belägen emellan Klörups och Skifvarps gästgifvaregårdar,
hvilka alla sedan långliga tider tillbaka lagats med i dessa trakter befintlig
strandmal.
Så mycket mera glädjande är det för mig att nu kunna inför Eders Kongl.
Maj:t framlägga en väsentligen olika skildring. Nya föreskrifter för väglagningen
hafva blifvit utfärdade samt i allmänhet med den beredvillighet omfattade utaf alla
klasser väghällningsskyldige, att Malmöhus Läns vägar innan kort torde kunna mäta
sig med de bästa i Riket. Sidodiken, hvilka förut mångenstädes saknades, äro öfverallt
upptagna; vägarna, som temligen allmänt voro försedde med höga kanter för
fotgängare och i midteln hade en ränna eller fördjupning, hvaruti åkande färdades,
hafva nu fått en bättre form med affall från midteln till sidorna; de usla lagningsämnen,
som tillförene understundom begagnades (ej sällan torfvor och dikesjord), äro
bannlysta och användes nu på de flesta ställen sönderslagen sten eller så kalladt
makadamiseringsgrus till körbanans hårdgörande. Visserligen begås dervid ännu åtskilliga
misstag, men de skola med tiden blifva afhulpne. Reformen har emedlertid
vunnit allmänhetens förtroende, och det är mig en kär pligt att inför Eders Kongl.
Maj:t anmäla de betydande och hedrande uppoffringar, Länets väghällningsskyldige invånare
med stor beredvillighet underkastat sig för dess genomförande, likasom det
nit och de oförtrutna ansträngningar kronobetjcningen ådagalagt att sätta i verket
gifna föreskrifter och egna en aldrig tröttnande tillsyn åt deras efterlefnad. De vägdelningsfrågor,
som för åtskilliga härader äro under handläggning, hafva vållat, att
Berättelse öfver Malmöhus Län för åren 1851—1855.
26
inom dessa härader icke lika allmänt, som inom de öfriga, det nya viiglagningssättet
kunnat införas, men jag är förvissad att, sedan vägdclningarnc blifvit slutligen
afgjorde, skola dervarande väghållningsskyldige ingalunda komma att slä efter dem i
andra trakter af Länet.
Kronobrcfbäringcn bcstridcs antingen genom vederbörande Fjerdingsman eller
andre legde personer eller ock pä förut öfligt sätt af innehafvarnc utaf vissa der
till
anslagnc hemman.
Två nya gästgifvaregårdar hafva under de scdnaste fern åren blifvit i länet inrättade:
den ena i Tunneberga by af Johnstorps socken och Luggude härad, hufvudsakligen
för resande från Christianstads Län till Höganäs Stcnkolsvci k, den andra
i Snöftarp af Ljunits härad, hvilken tillkommit till föijd af det allt för stora afständ
al 2 «/c :dcls mil emellan Ystad och Efverlöfs gästgifvaregård, som förut utgjorde
närmaste skjutsstationen intill nämnde stad vid vägen mot Lund.
Endast vid sju af Länets gästgifvaregårdar liar entreprenad om skjutsen kunnat
till vägabringas. Nyttan af denna åtgärd inses visserligen allmänt, men svårigheten
för entreprenörer att underhålla det stora antal hästar, som i delta folkrika län
vissa tider på året utgå, har varit ett väsentligt hinder för skjulscntrcprcnadcns vidare
utsträckning.
Fångforslingen sker vanligen med gästgifvareskjuts. Endast i Oxie, Torna och
Rara härader firmas till fångskjuts anslagna hemman.
Postföringcn bestrides af dertill anslagna hemman, utom hvad angår Snäll- och
Pakctposlerne, hvilka fortställns dels med gästgifveriskjuts och dels efter enskildt beting.
Sedan Eders Kongl. Majit under den J5:de Februari 1855 i nåder beslutat,
att postexpedition skulle vid Höganäs Stenkolsverk inrättas, har postgång derstädes
blifvit öppnad den l:ste Juli nämnde år, och aflardas posten deremellan och
Helsingborg fyra gånger i veckan; äfvensom postkommunikalion två gånger hvarje
vecka blifvit från och med den 13:de November sistlidet år öppnad emellan Hörby
postkontor och Ystad.
Polisen handhafves i städerne af Magistraterne och på landet af fern Kronofogdar,
25 Länsmän, en Landsfiskal samt Fjcrdingsmän. Denna sistnämnda befattning,
för hvars reglerande, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts nådiga Stadga
den 1 Juni 1850, nödiga åtgärder blifvit vidlagnc, utöfvas inom åtskilliga socknar
af visse legde personer, men i de flesta församlingar bestrides den af hemmansägarne
i tur och med årligt ombyte.
Uti Länet äro stationerade två ordinarie Provincial-Läkare, en i Malmö och en
i Landskrona, en extra Provincial-Läkare vid Öfvedskloster och två Distrikts-Läkare,
en i Trelleborg och en i Höganäs; och anses antalet af aliade Läkare, som i Länet
27
äro att tillgå, vara någorlunda tillräckligt, då icke allmänna farsoter eller andra utomordentliga
fall påkalla en större läkarepersonal. Examinerade Barnmorskor finnas
inom hvarje pastorat; deras antal anses motsvara bchofvet.
Länets allmänna Sjukvårds-Inrättning, utom Hospitalet, befinncs- i Lund och utgöres
af:
l:o. Läns-Lazarcttct och (let dermed förenade Institutum Cliuicum;
2:o. Läns-Kurhusct;
3:o. Barnbördshuset och
4:o. Tvänne Celler för sinncssvaga.
På Lazarettet, hvilket är fördelad t i en Kirurgisk och en Medicinsk afdelning,
bestrides sjukvården och med densamma undervisningen ät blifvande Läkare af två
Professorer vid Carolinska Universitetet, nemligen Förste Lazaretts-Läkarcn, som derjemte
är Klinisk Direktör, samt Professorn i praktiska medicinen. Denne sednare
liar dock icke skyldighet att under de akademiska ferieruo sköta de sjuke, ehuru
nuvarande Professorn endast begagnar sig af tjenstledighet under sommar-ferierne.
Under denna lid skötas alla patientcrne af Förste Läkaren, hvilken dessutom hela
året om har tillsynen och vården vid såväl Kurhuset som Barnbördshuset.
Till Öfverläkarcns biträde äro två Underläkare anställde med hvar sin bostad
inom Sjukhuset.
Antalet af sjuka, som åtnjutit läkarevård å ifrågavarande inrättning, uppgick
år 1831 till • . . 836 personer
» 1832 »
939 »
»1835 » . , . .v . . . 4 . . , . 1,013 »
» 1854 » .1,114 »
» 1835 »  1,166 »
Då Länets invånare visade ett ständigt stigande förtroende till denna Sjukvårds-inrättning
och utrymmet befanns vara alltför ringa, uppfördes en nybyggnad,
till hvilken grunden lades år 1846. Denna byggnad, i hvilken patienter först inrymdes
år 1851, har kostat 30,377 R:dr 57 sk. 2 rst Banko, och är i Skånska
Brandförsäkrings-Inrättningcn försäkrad till ett belopp af 26,000 R:dr samma mynt.
Genom byggnadsföretaget ådrog sig Lazarettet en skuld, hvilken ännu icke blifvit
till fullo liqvidcrad, ehuru Rikets Ständer vid sednastc Riksdag till Lazarettet anslagit
och Eders Kongl. Maj:t genom nådigt Bref af den 20 December 1854 anvisat ett
belopp utan åtcrbelalningsskyldighet af 10,000 R:dr Banko.
Den äldre Lazarettsbyggnaden, hvarest ännu flere patienter vårdas, har under
år 1855 blifvit försedd med en apparat för så kallade Rysska bad, hvarförutan de
der förut befintliga kar-baden blifvit icke obetydligt utvidgade till förmån för så väl
28
patienterne som för betalande personer från staden och kringliggande nejden. Kostnaden
för denna inredning har uppgått till 2,227 R:dr 41 sk. 4 rst Banko.
Sjukhusets hufvudsakligaste inkomster bestå af
l:o. Kurhusafgiften, utgörande 6 sk. Banko af hvarje inom Länet mantalsskrifven
person, eller tillsammans omkring 16,000 R:dr samma mynt. Ilvad häraf icke
åtgår till Kurhusets och dess patienters underhåll får användas till Lazarettets
förmån;
2:o. De till Institutum Clinicum anslagne Kyrko-Inspektors tunnor, utgörande: råg
203 tunnor 16'/, kappar och korn 11 tunnor 19'/2 kappar;
3:o. Lazarettets andel i Ilannerupsmarken: råg 17 tunnor och korn 34 tunnor;
4:o. Arrendet af hospitalsjorden vid Lund: råg 13 tunnor 12 kappar, korn 13 tunnor
12 kappar och hafra 13 tunnor 12 kappar;
5:o. Ränta å Lazarettets utlånta och donerade kapitaler, tillsammans 23,288 R:dr
42 sk. 8 rst Banko;
6:o. Diverse inkomster, som legosängs-afgifter, befordringsmedel, bötesmedel, rotejemkningsmedel
och ersättning för begagnande af bad-inrättningen.
För städerne inom Länet är bildadt ett särskildt Brandstods-bolag, under namn
af Skånska Brandförsäkrings-inrättningen. Denna inrättning, som stiftades den 19:de
Januari 1828, erhöll å sitt första Reglemente nådig stadfästelse den 3 påföljande
Mars; men sedan delägarne tid efter annan deri beslutat flera väsentliga förändringar,
hufvudsakligast angående afgifts- eller premieberäkning samt utdelning till alla
de delägare, hvilka i inrättningen haft försäkringsrätt i 20 år, undficks, i enlighet
med det af bolaget dertill afgifna förslag, förnyadt nådigt Reglemente den 2
Mars 1847.
I denna inrättning lemnäs försäkring åt alla i Skånska städerne eller å deras
områden befintliga allmänna eller enskilda byggnader, som äro uppförde af sten,
brändt tegel, råsten, lera, kalkbruk eller med någotdera af dessa ämnen ifyldt korsvirke,
samt derjemte i enlighet med gällande Byggnads-Ordning.
Denna försäkringsrätt har år 1828, dock endast för två försäkringsnummer,
blifvit utsträckt äfven till Halmstad.
För alla de inom detta län belägne städer var förhållandet, i afseende på försäkringsvärden,
inbetalte premier och godtgjorde ersättningsbelopp, vid sistlidet års
slut följande:
29
Malmö
Lund
Helsingborg
Ystad
Landskrona
Banko R:dr
Hvartill föres för städerna i Christianstads
Län
samt för Halmstad
Summa
Inrättningens sammanlagde inkomsti
utgjorts af:
Ofvanstående afgifter B:
Räntor »
Hvarifrån afdragits dessa utgifter:
Ersättningar ...»
Kostnader »
Utdelning för 1855 »
Fond således vid 18
Denna Fond består af:
Intecknade lån till delägare inom halfva
ringsvärdet emot 5 procent ränta och mii
amortissement
Intecknadc lån inom V^delar af de sis
medcltaxeringsvarde i fastigheter å Ian
Skånska Hypotheks-Föreningens Obligatf
procent
Insatte medel på upp- och afskrifningsri
fortsatta Skånska Privat-Banken
Inventarier, kontanter, oguldne räntor m.
Ansvarssumma
eller försäkrings-  värde.
Ersatte brand-  skador.
Betalte
premier.
3,336,610
1,562,812
1,122,500
1,051,307
918,770
24
24
16
18,989
5,637
2,000
2,409
1,579
28
24
24
32
210,130
94,335
66,307
69,345
44,225
3
30
33
45
7,992,000
16
30,616
12
484,344
15
1,180,002
10,500
52
111,409
40
85,354
812
30
24
9,182,503
—
142,026
4
570,511
21
under dess tjugoåttaåriga tillvaro hafva
o R:dr 570,511: 21.
» 529,205: 45, j,099,717: 16. —
» 142,026: 4.
» 30,839: 42.
» 15,811: 55. 188,677: 33. —
>5 års slut Banko R:dr 911,039: 31. —
brandförsäkst
'A procent
.... B:ko R:dr 519,866: 32. —
,a fem årens
det ...» » 197,400, — —
iner å 4 Vi
» » 129,250. — —
kning i den
» » 50,000. — —
m. . . • » » 14,522: 47. —
Banko R:dr 911,039: 51. —
30
En särskild försäkringsanstalt har år 1854 bildats i Lund under benämning af
»Skånska Städernes Braudstods-Förening till försäkring af lösegendom». Efter något
mer än ett års verksamhet var denna inrättning vid slutet af år 1855 till den grad
anlitad, att försäkringar meddelats för en summa af 4,005,860 R:dr Banko, deraf
på delägarne inom Lunds stad belöpte sig 965,130 Hulr sagde mynt.
Hvarje af Länets fögderier bar en gemensam Brandstodsförening, med undantag
af Luggude, Rönnebergs och Onsjö häraders fögderi, som är försedt med två
dylika, den ena för Rönnebergs och Onsjö härader samt Attarps socken af Luggude
härad och den andra för öfriga delen af logdcrict. Såväl värdet af de i Föreningarne
till försäkring vid 1855 års slut upptagne åbyggnader och lösören, sorn de från
och med år 1851 till och med år 1855 utbctaltc brandskade-ersättningar utvisas af
följande tabell:
Ul(idalie brandskade-
Försiikrings-värde.
ersällninpar under
arén
1851—1855.
Oxie m. fl. häraders Brandstods-bolag
B:ko R:dr
11,357,670
63/256
8
Torna m. fl. häraders Brandstodsbolag-
»
»
8,407,530
—
74,388
4
Färs och Frosta häraders
»
6,057,600
—
25,312
Ljunits och Herrestads häraders . . .
»
»
1,514,510
—
2,599
37
4
Luggude härads
»
»
6.408,910
—
37,714
33
5
Rönnebergs och Onsjö häraders. . .
»
»
5,164,100
—
31,573
45
Såsom allmänna anstalter lill penningcrörelscns underlättande äro att nämna
Rikets Ständers Lånekontor i Malmö, Skånska Ilypotheks-Förcningen och den fortsatta
Skånska Privat-Banken.
Rikets Ständers Lånekontor i Malmö, hvars låncdistrikt utgöres af Malmöhus,
Christianstads och Blekinge Län, disponerar följande fonder:
a) till lån emot säkerhet af namn, med rättighet till lånens omsättning
B:ko R:dr 1,000,000,
b) till lån emot hypothck af aktier och publika papper. . » » 50,000.
c) till utlåning för handel och näringar emot hypothck af
enskildes löpande förskrifningar, äfvensom till diskontering
af accepterade inrikes vcxlar » » 300,000.
Varande dock detta belopp, hvars otillräcklighet att
motsvara behofvet alltför ofta gifvit sig tillkänna, till följd
31
häraf, genom Öfvcrflyttning frän Riksbanken, pä särskilde
tider ökadt med 30,000 till 100,000 Riksdaler.
d.) till Kassa-kreditiv ät enskilde personer » » 400,000.
dock som, crdigt nu gällande Banko-reglemente, rättighet
lemnats Direktionen att, vid beviljandet af Kassa-kreditiv,
med '/ riedel öfverstiga fondens nominella belopp, har
under de sednast förflutna arén kunnat för dylika kreditiv
användas ett belopp af » » 480,000.
Särskilde kreditiv emot fyra procent ränta åtnjutas dessutom
af Sparbanken i Malmö och Sparbanken i Christianstad
till belopp af 10,000 R:dr hvardera eller tillhopa » » 20,000.
Förutom ofvannämnde lane- och kreditiv-rörelse, bar Lånckontorcts verksamhet
till föremål:
a) emottagande af medel uppå upp- och afskrifnings-räkning, dervid räkningshafvaren
godtgöres ränta å 2 procent å medel, som trettio dagar ä nämnde räkning
inncstätt; utgörande del högsta pä-tipp- och afskrifnings-räkning insatte belopp
B:ko R:dr 83,000.
b) emottagande af medel emot utfärdande af postanvisning, betalbar i Stockholm
och de orter, hvarest Banken har Lånekontor, samt utbetalning härstädes af
medel sålunda anvisade att af Lånckontorct utbetalas;
c) invexling af förslitnc och bristfölligc Bankoscdlar å 2 R:drs, 32, 16, 14, 12
och 8 skillingars valör, samt utvexling af silfvermynt a V8:dcls och '/|6:dels Riksdaler
Specie emot dylika förslitnc mindre sedlar.
Af fonden för lån med omsättningsrätt hafva under de sednast förflutne fem
åren följande antal utgifvits till personer, bosatte i Malmö stad och Malmöhus Län,
nemligen:
a) till personer, bosatte i
Malmö Stad:
år 1831,
106
st.
lån
om tillhopa. .
. B:ko R:dr
94,610. —
» 1832,
99
»
»
» » . . . .
100,030. —
» 1833,
112
»
»
» » .
77,740. —
» 1834,
133
»
»
» » . . . .
114,490. —
» 1833,
170
»
»
» » . . . .
» »
169,380. —
till personer, bosatte i
Malmöhus Län:
år 1831,
577
st.
lån
om tillhopa . . .
. . . B:ko R:dr
391,850. —
» 1852,
508
»
»
» » ...
527,690. —
» 1853,
603
»
»
» » ...
373,220. —
32
år 1854, 483 st. lån om tillhopa B:ko R:dr 370,740. — —
» 1855, 418 » » » » » » 325,920. — —
Den behållna, till Banken levererade, ränte-vinsten å Lånekontorets låne- och
kreditiv-rörelse har utgjort:
är 1851:
för Allmänna Diskont-fonden .
B:ko
R:dr
34,255:
16,
6.
»
Handels- »
»
»
14,105:
32,
11.
-
»
Kassa-kreditiv .
»
JO
13,554:
34,
11.
»
Sparbanks-kreditiven . .
»
»
642:
24,
—
Publika Pappers-belåningen
»
»
2,097:
4,
—
64,655:
16,
4.
ur 1852:
för Allmänna Diskont-fonden .
B.ko
R:dr
39,848: 42,
8.
«
Handels- »
u
»
14,054:
26,
3.
Kassa-kreditiv .
»
»
8,347:
26,
8.
»
Sparbanks-kreditiven . .
»
»
366:
—
»
Publika Pappers-belåningen
»
»
910:
6,
8.
63.527:
6,
5.
år 1853:
för Allmänna Diskont-fonden .
B:ko
R:dr
40,820:
3,
10.
»
Handels- »
»
»
16,707:
___
-- -
»
Kassa-kreditiv . . . .
»
»
12,865:
6,
7.
»
Sparbanks-kreditiven
»
»
586:
34,
8.
»
Publika Pappers-belåningen
»
»
339:
28,
—
71,318:
25,
I.
är 1854:
för
Allmänna Diskont-fonden .
B:ko
R:dr
36,856:
7,
7.
»
Handels- »
»
»
18,825:
25,
7.
»
Kassa-kreditiv ....
»
»
12,117:
25,
5.
»
Sparbanks-kreditiven .
»
»
373:
12,
10.
»
Publika Pappers-belåningen
»
»
408:
16,
—
68,580:
39,
3.
år 1855:
för
Allmänna Diskont-fonden .
B:ko
R:dr 38,086: 46,
1.
»
Handels- »
«
»
18,244:
20,
8.
»
Kassa-kreditiv ....
»
»
15.145:
26,
9.
»
Sparbanks-kreditiven .
»
»
235:
8,
8.
»
Publika Pappers-belåningen
»
»
125:
—
71,837:
6,
2.
33
Skånska Hypoteksföreningen stiftades den 3 Maj 1836. De medel, hvaraf
densamma till sin lånerörelse varit i behof, hafva blifvit upplånte så väl hos enskilde
personer som af publike verk emot utgifne obligationer, hvilka dragit minst
tre och högst fem procent ränta. För lånesökandes tillfredsställande har Föreningen
icke onder hela sin tillvaro haft behof att upplåna penningar å utrikes ort, men år
1844 blefvo, till följe af derom gjordt erbjudande, obligationer utgifne å 4 procent
ä Mark Hamburger Banko till ett sammanräknadt belopp af 280,000 R:dr Banko,
som försåldes samma år; och voro dessa obligationer vid sistlidet års slut inlösta, med
undantag af 13 st. ä 1000 Mark hvardera. Alla af Föreningen utgifne fem procents
obligationer uppsades den 1 Juni 1855 till infriande den 1 December samma
år; och utgjorde beloppet af så beskaffade obligationer, hvilka vid utgången
af år 1855 ännu icke blifvit till inlösen företedde, endast 37,500 Riksdaler.
Till och med år 1854 uilemnades lån endast på grund af det bevillnings-taxeringsvärde,
som varit den intecknade fastigheten åsatt; men sedan delägarne vid
särskilde bolagsstämmor påyrkat förändring af Reglementet i den syftning, att lånens
belopp skulle komma att bero af det värde, hvartill särskild uppskattning af
panten kunde föranleda, och Eders Kongl. Maj:t å det i sådant afseende beslutade
förslag till Reglemente gifvit nådig stadfästelse år 1854, börjades i Mars månad
nästlidet år utgifning af lån efter sistnämnde belåningsgrund.
Till öfversigt af Föreningens verksamhet införes här denna tabell:
Från För-  eningens
stiftelse
T
i 11 ö k n i n g
Summa.
1836 till
och med
1850.
1851.
■ 1852.
1853.
1854.
1855.
Antal Delägare
Utelöpande Obligationer . .
Föreningens Fond ....
1,136
3,274,500
70,840
78
478,500
11,840
70
188,600
11,040
76
242.000
17,580
57
144,600
18,420
243
804,000
18,930
1,160
5,132,200
148,650
Efter taxeringsvärde ....
Värdering
4,587,200
538.600
720,100
442,400
354,300
385,800
774 .300
Summa
Afbetalningar
1,160,100
7,802,700
2.488.300
Således fordran
5,314,400
För bedömande af den fortsatta Skånska Privatbankens ställning och dess låneverksamhet
under de fem sistförflutna åren torde nedanintagne tabell kunna tjena
till ledning:
Berättelse öfver Malmöhus Län för åren 1851—1855 5
34
Årtal.
Fordran på
Diskont-ut-  låning.
Fordan på
Kassa-Kredi-  livs räkning.
Fordran på
belånta
vexlar.
Ordinarie
Reservfonden.
Extra
Reservfonden.
Skuld på Upp-  och Afskrif-  ningsräkning.
Skuld på
Depositions-  räkning.
Utdelning på
Aktierne.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr 1 s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
1831 . .
1,000,460
32
—
487.160
—
—
—
—
13,833
6
4
199 —
4
—
—
—
44,000
—
—
1832 . .
1,124,740
32
—
490,060
—
—
—
—
19,512
18
4
2,554 .36
1
—
_
—
—
46,750
—
—
1833 . .
1,194.728
24
—
462.620
—
—
—
—
23,526
20
4
3,624 43
5
96.270
—
_
—
—
46,750
—
—
1834 . .
1,188,412
28
—
578.930
—
—
6.883
41
—
27,468
44
II
5.1461.36
1
134,490
—
56,500
—
—
49,500
—
—
1855 . .
1,147,280
28
—
469,900
—
—
28,660
28
8
31,843
10
8
4,467131
—
148,720
—
—
81,000
—
-
55,000
—
—
Bankens reserv-kapital utgjorde den 31 December 1855:
Ordinarie Reservfonden
28,039: 51: 8.
Extra dito  7,146: 17: 11.
Utom nu omnämnde låneinrätlningar har till handelns och näringarnes underlättande
ett i staden Lund bildadt bolag hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
sökt och under den 10 November förlidet är på en tid af 10 år i nåder fält sig
beviljad oktroj för en tillämnad Filialbank-inrättning under namn af »Filialbanken
i Lund»; och anses denna Bank-inrättning under loppet af innevarande år komma
att träda i verksamhet.
Oberäknadt städernas Sparbanker, hvilka längre fram skola omtalas, förekomma
i Länet följande Sparbanks-inrättningar:
Oxie härads Sparbank, hvars iusätlningsbelopp utgjorde den lisie Januari innevarande
år lLgs R:dr 75,899. » »
Skylts härads Sparbank » » G0,0G5: -16. »
Wemmenhögs dito » » 80,000. » »
Torna, Bara och Harjagers häraders .... » » 231,982: 38: 2.
Färs härads » » 519,378: 12. »
Frosta härads » » 105,17a. » »
Luggude härads » » 118,061. » »
De sä kallade Kullasocknarnes inom Luggude
härad, elier Väsby, Vikens, Brunby, Farhults
och Johnstorps socknars enskilda Sparbank . » » 56,748: 15. »
Höganäs Bruksförsamlings » » 18,259: 7: 6.
Inom Länet finnes en Pensions-inrättning, benämnd »Carl Johans» för Underofficerare
och Soldater, afskedade frän Noria och Södra Skånska Infanteri-Regementena.
Fonden bildades ur 1815 genom tillskott af Länets rotehållare på del sätt,
att llertalet af dem afstodo den ersättning Slaten lemnade för de kapoller, rotehålIarue
anskaffat till soldaterna, då regementena (då bestående af extra rotering) först
35
uppsattes. Fonden förvaltas af en direktion, bestående af Landshöfdingen såsom
Ordförande, samt fem ledamöter, hvilka sednare väljas af rotehållarne. Räkenskaperna
granskas hvarje år af rotehållarnes ombud. Pensions-inrättningens kapital, som
i början utgjorde 9,325 R:dr 8 sk. Bko, hade vid 1855 års slut vuxit till 17,533
R:dr 16 sk. nämnde mynt. Vid samma tidpunkt funnos 95 underhållstagare och
de till dem utdelade pensioner utgjorde 875 R:dr 44 sk. samt inrättningens öfrige
utgifter för året 85 R:dr, allt Banko. Tolf R:dr Banko är minsta årliga pensionsbeloppet
för underhållstagare, uti hvilkas rote alla delägarne bidragit till fondens
bildande. Det får ej öfverstiga 24 R:dr Banko.
Länet äger två allmänt bekanta helsokällor, den ena benämnd Helsan, vid
Helsingborg, och den andra Ramlösa. Vid denna sednare finnes ett stort och rym
ligt
lazarett, äfvensom uti ett särskildt dertill inrättadt brunnshus, skildt från den
allmänna brunnssalongen, en vattenberednings-apparat för erhållande af alla numera
vanliga kalla och varma artificiella vatten. Helsan besökes af omkring 100 och
Ramlösa af omkring 1,000 brunnsgäster hvarje år.
Det i Malmö varande hospital för vansinnige har, sedan år 1854, då ny Lä
kare
tillsattes med förbättrade lönevilkor och förbindelse, att mera uteslutande egna
sin verksamhet åt hospitalets skötsel, undergått väsentliga förbättringar.
Alla gamla celler eller så kallade burar (dårkistor), hvilka, 30 till antalet, lågo
spridda i alla hospitalsbyggnaderna, äro borttagna och till ersättning för dem äro i
den så kallade kyrkolängans bottenvåning inredde 2:ne från hvarandra fullt afstängda
cell-afdelningar, en för hvarje kön och hvardera innehållande en korridor i midteln,
och på sidorna om denna 7 stycken ljusa och luftiga celler samt ett vaktrum.
I öfrigt äro en mängd nödige reparationer och smärre förändringar verkställde
å samtlige byggnader; gårdarne, som till en del lågo 1 «/2 aln lägre än gatan, uppfyllde,
sex särskilde promenadgårdar för patienterne, tillstötande de olika afdelningarne,
inrättade och med höga brädplank försedde, förutom åtskillige andra för
helsa och renlighet nödiga förbättringar.
De båda könen, som förut voro sammanblandade, äro nu åtskilde. För hvarje
kön finnas 3:ne afdelningen a) för lugne, renlige och arbetssamme; b) för i mindre
grad orolige och osnygge, och c) för stormande patienter.
Vaktbetjeningens antal är ökadt från 8 till 12, hvarjemte finnes för karl-afdelningen
en uppsyningsman och för fruntimmers-afdelningen en arbetsförestånderska.
Vaktbetjeningens allöning och patienternas kost är förbättrad. Till beredande af
sysselsättning äro verkstäder inrättade så för karlar som qvinnor.
Antalet ordinarie och profkurspatienter uppgick den 1 Jannuari 1851
till 187.
36
Under qvinqvennim 1851—1855 äro intagne
i 99
Summa 386.
af hvilka äro utskrifne friske 116.
Som vid utarrendering af hospitalets hemman inträffat att arrendet af ett eller
annat ibland dem blifvit sä högt uppdrifvet, att arrendatorn omöjligen kunnat, med
hemmanets vidmakthållande, utbetala de bestämda afgifterna, hvaremot flertalet hemman
utarrenderats för vida lägre belopp än hvad derför hade bort erläggas, så har
Eders Kongl. Majit, uppå hemställan af Kongl. Serafimer-Ordens-Gillet, föranledd af
min derom gjorda framställning, uti nådigt Bref den 26 April förlidet år tillåtit
att, till utrönande af hvad för hvarje hospitalets hemman och lägenhet borde i ar
rende
till hospitalet erläggas, besigtning genom utsedde komiterade finge anställas
å hospitalets samtlige inom så väl Malmöhus som Christianstads Län belägne hemman
och lägenheter, dervid komiterade, på grund af kartor, ägobeskrifnirigar och
på stället inhemtade upplysningar, skulle upprätta motiveradt förslag å de afgifter
arreudatorerne å samma hemman och lägenheter till hospitalet skäligen borde er
lägga,
äfvensom i detta afseende för hvarje hemmansdel och lägenhet föreslå ett maximum
hvaröfver och ett minimum hvarunder arrendet ej finge bestämmas; och är
denna värdering, som uppgjorts af Kammarherren och Kommendören Carl Hallenborg,
nu beroende på Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
Fattigvården är i alla Länets socknar ordnad i öfverensstämmelse med Eders
Kongl. Kaj:ls nådiga Förordningar af den 25 Maj 1847 och den 13 Juli 1853.
Oaktadt ökade kostnader deraf visserligen blifvit en följd, inses dock allmänt, att
den nya fattigvårds-regleriugen medfört väsentliga fördelar. Den oreda, som i afseende
på fattigvården förut ägt rum, har forsvunnit, tiggeriet har på landsbygden
minskats eller nästan upphört, tillsyn egnas numera åt de barns uppfostran, hvilkas
föräldrar äro oförmögna att dem försörja, och falligvårdstungan har inom socknarne
blifvit mera jemnt fördelad, då förut manga bemedlade funnits, som antingen alldeles
icke eller endast obetydligt och efter eget godtfinnande bidragit till fattigas underhåll.
Utom de större utgifterna framhållas vanligen såsom olägenheter af den gällande
fattigvårds-lagstiftningen, alt liknöjdhet och minskad arbetshåg alstrats af vissheten
att en hvar, oaktadt lattja och liderlighet, är berättigad till fattigunderstöd
då han icke längre kan sig försörja, samt alt stadgandet, det ingen må i och för
Obotade
Döde
Qvarvarande den Uste Januari 1856
53.
73.
164.
Summa 386.
37
iiTventyret af framlida fattigvårdstunga inskränkas i rättigheten att välja vistelseort,
der honom sådant af andra skäl icke lagligen kan förmenas, förorsakat, att de samhällen,
inom hvilka verksamhet och en ordnad fattigvård bereda åt den arbetsföre
tillfälle till ständig arbetsförtjenst och ål den orkeslöse och behöfvande trygghet mot
nöd, blottställas att blifva betungade med svårare fatligvårdsbörda au de förmå bära.
Härtill kommer alt fattige inom andra samhällen genom fattigvårds-styrelsernas derstädes
bristande omtanka eller njugghet ofta kunna vara i saknad af nödig vård,
utan att vid deröfver uppkomna klagomål vederbörande embets-myndigheter äro i
stånd alt rättvist bestämma dessa fattiges verkliga behof och derefter meddela rättelse.
Antalet af understödstagare under år i853 samt understödens belopp hafva
utgjort som följer:
Amal un-  derstöds-  tagare.
Erlagd kapita-  tionsafgift.
Uttaxerad fat-  tigskatt i pen-  ningar eller
säd efter mar-  kegång.
Antal fat-  tighjon,
som äro i
fattighus
intagne.
Oxie m. fl. häraders fögderi ....
1,559
1,157
17
—
20,145
37
—
569
Torna m. 11. häraders
1,277
2,538
1
—
23.580
23
—
352
Luggude m. fl. häraders
1,294
2.414
50
—
17.154
29
7
494
Färs och Frosta häraders
721
2,205
7
—
6 962
40
2
160
Ljunits och Herrestads häraders . .
446
535
1
—
5,655
13
10
132
Räddnings-institutet i Stora Råby, med betydliga uppoffringar stiftadt och doneradt
af Öfverste-Kammarjunkaren m. m. Friherre A. G. Gyllenkrook, fortfar att
verka för moraliskt vanvårdade barns förbättring. Intill sistlidet år hafva blifvit i
Stiftelsen upptagne 64 barn, utaf hvilka 40 då redan lemnat densamma; och kan
såsom ett bevis på inrättningens välgörande verkningar anföras alt, så vidt man vet,
endast fem barn, sedan de derifrån utgått, blifvit för vanfrejdade brott lagförde.
Inrättningen äger ett icke obetydligt åkerbruk och en större trädgård, som lemna
barnen tillfälle att förvärfva kännedom och skicklighet i landtmannayrket i allmänhet
och särskildt i trädgårdsskötsel, äfvensom de, genom en från Tyskland införskrifven
korgmakare, erhålla undervisning i denna handaslöjd.
38
§ 3.
Städer»
l:o Malmö. Denna stad, säte för Landshöfdingen i Malmöhus Län, utgöres
af Gamla och Nya staden, den förra grundlagd år 1319 af Danska Konungen Erik
Menved och den sednare tillkommen“efter rasering af fordna fästningsverken i början af
innevarande århundrade. Stadens 2:ne förstäder, den östra och den södra, hvilkas
folkmängd och fastighetsvärden inbegripas i de för staden här nedan derom förekommande
uppgifter, äro belägne utom den staden omgifvande kanal.
Till stadens anseende och välmåga i äldre tider kan slutas deraf, alt då Christian
III år 1548 utskref en förmögenhetsskatt af Danska städerna, påfördes Malmö
%:delar mot Köpenhamn. Under de mångåriga krigen och de dryga inqvarteringar
jemte andra onera, med hvilka staden då betungades, aftog välmågan, så att borgerliga
skattskillingtalet minskades till ungefär hälften af hvad det tillförene utgjort
och mångfaldiga hus och tomter, till ett antal af icke mindre än 260, slodo öde.
Annu under sislförflutna århundrade voro stadens folkmängd och rörelse ringa, så
att år 1715 staden icke ägde egna farkoster och på dess redd något Svenskt fartyg
icke varit synligt sedan nästförutgångne Danska krigets utbrott, utan endast
några få Liibeckska, Engelska och Holländska dit anlund t; men efter grundläggningen
af nuvarande hamnbyggnad i slutet af samma århundrade har, i mån af hamnens
utvidgande, rörelsen tilltagit och folkmängden ökats.
Denna sednare utgjorde året näst före hamnbyggnadens grundläggning eller
år 1774
2,031.
och uppgick år 1800 till  3,442.
» 1810 »  5,056.
» 1820 »  7,053.
» 1830 » 8,061.
» 1840 »  9,060.
» 1850 » 12,176.
slutet af » 1855 »  14,439.
deraf 8,242 skatsskyldige och 6,197 skattfrie.
I staden rådande affärsverksamhet och deraf framkallade allmänna och enskilda
arbetsföretag, hvilka bereda underhittadt tillfälle till arbetsförtjenst, föranleda, i förening
med den välgörenhetsanda, hvilken utgör ett särdeles framstående korakters
-
39
drag hos detta samhälle, till årligen tilltagande inflyttningar från andra orter. D8
fleste liitflyttade personer tillhöra arbetsklassen.
Gröfre brott hafva fortfarande inom samhället varit sällsynta, och ehuru dyrhelen
å lelnadsmedel, isynnerhet under sislförflutne år, i denna stad åtminstone icke
varit mindre än i någon annan af Sveriges städer samt kommunalafgilterne äro särdeles
betungande, har dock samhällsordningen förblifvit ostörd.
Stadens jord användes, den bättre till odling af säd, trädgårdsväxter, potates,
foderrofvor, cikoria, raps och hvilbetor samt till äng, den sämre till betesmark. Jorden
är i allmänhet fruktbar och kan anses, utom den i tabellen upptagne medelafkaslning
af säd, lemna 750 tunnor raps, 2,000 tunnor turnips och hvitbetor samt
200,000 lispund klöfver och timotej.
Handel och sjöfart, fabriks- och handtverksrörelse utgöra stadens invånares
allmänna näringsfång. Bruket af stadsjorden gifver åt ganska många sysselsättning
såsom binäring.
Bränvinstillverkning, som tillförene bedrifvits i betydligare mån, har i sednare
tider årligen minskats, sä alt under sislförflutna året funnits allenast ett större bränneri
i staden och ett mindre inom stadens område.
Spanmäl och bränvin utgöra de väsentligaste varuartiklar, som från staden afsändas.
Förhållandet dermed under de 25 sislförflutna åren har varit följande:
Spanmäl.
Bränvin.
Till
Utrikes
orter.
Till
inrikes
orter.
Summa.
Till
inrikes
orter.
tunnor.
tunnor.
tunnor.
kannor.
åren 1831—1855 i medeltal ....
» 185G—1840
» 1841—1845
» 1846—1850
23,166
26,191
47,947
84,751
96,210
101.982
83,764
94,360
119,376
128.173
131,711
179,111
535,915
706,145
719,038
644,470
linder hvarje af de 5 sista åren:
1851 .
1852
1855
1854
1855
35,759
22,477
46,070
159,618
184,639
121,581
121,274
83,720
31,345
42,343
157,540
143,751
1 29,790
190,963
226,982
682,930
741,302
736.058
334,107
136,033
utgörande i medeltal
89,713|
80,053
169,766
526,086
40
Häraf visar sig, att oaktadt sistlidet års sädesskörd här i orten varit mindre
gifvande, har dock från staden samma år afsänd spanmål utgjort det största parti,
som under något år inom ofvananmärkta tidsperiod derifrån utskeppats, hvaremot
det under året afgångna bränvin vida understigit hvad sorn af denna sednare vara
under hvarje af öfriga åren inom berörde tidsperiod blifvit (rån staden affordt.
Detta lyckliga förhållande torde böra i icke ringa mån tillskrifvas inflytandet af nu
gällande författning angående bränvins tillverkning och försäljning.
Bland öfriga varor, hvilka blifvit till in- och utrikes orter sjöledes från staden
afsönde, må, för så vidt af tillgängliga handlingar kunnat inhemtas, företrädesvis anmärkas
följande såsom tillhörande ortens produkter eller utgörande tillverkningar vid
stadens fabriker.
1850.
1851.
1852.
1853
1854.
1855.
Ben, oarbetade, till ut-
rikes orter ....
I,:W.
21,551
18,238
15 565
22,190
4,900
820
Benmjöl
22,1 50
78,000
Cikoria
Kreatur och hornbo-
gr.
154,478
225,943
163,120
190,958
243,716
228,900
skap, utrikes . .
st.
128
295
214
Läder, beredt . . .
gr.
13 115
10,227
16,728
20,566
25,585
21,900
Oljekakor, utrikes .
L:W.
12,560
12.400
8,185
5,400
21,944
25,100
Ost
g".
71,340
74,500
65,980
50,000
74.740
64,000
Stärkelse
L:W
8,017
7,509
6,150
7,058
7,205
16,000
Såpa
Tobak, karfvad-, kar-
»
284
533
507
974
3,028
5 600
dus-, rull- ....
W.
132,794
132 906
127,440
133,095
143,857
520,600
» Cigarrer . .
16,346
16,522
19,325
22,766
25,849
21.400
» Snus ....
»
6,490
3,693
5,017
5,406
6.544
5,193
Tvål
»
29.684
58,695
35,809
72,502
165,288
147,000
Ull
»
95,068
129,142
114,035
74,155
122,276
83,000
Beträffande sjöväga varutillförseln, har, oaktadt bränvinstillverkningens aftagande,
dock, i följd af ortens skoglöshet, folkmängdens tillväxt, tillökning i stadens ångbåtstrafik
-
il
båtstrafik och fabriksanläggningar jemte minskad tillgång på bränntorf, som tillförene
mera allmänt begagnats af mindre bemedlade samhällsklasser, behofvet af stenkol och
ved årligen ökats, så att under sistförflutne 25 åren till staden införts från
Utrikes
1. .
j Inrikes
ort.
Stenkol.
Ved.
Engelska.
Svenska.
tunnor.
tunnor.
famnar.
åren 1851 —1835 i medeltal
» 1836—1840 »
» 1841—1845 »
» 1846—1850 »
16,531
31,861
61,260
92,737
10,825
13,753
6,577
5,630
3,654
4,973
5,733
Under hvarje af de 5 sistförflutna årens
1851 . . '
1852
1853
1854
1855
120,601
115,691
99,256
109,405
114,579
1,240
1,383
2,644
5,008
4,495
6,489
5,711
4,399
5,866
6,326
utgörande i medeltal
111,906
2,954
5,718
Af varuartiklar, som från utrikes orter anlända, har tillförseln af nedannämnde
vunnit betydlig tillväxt, så att under sistförflutna sex åren ankommit:
Berättelse öfoer Malmöhus Län för åren 1851—1855.
6
42
1850.
1851.
1852.
1853.
1851.
1855.
Årrak och andra spritdryc-
ker  k:nor
33,932
30,343
30,184
32,269
43,377
91,363
Caffe skålp.
198,712
580,672
393,580
516,141
657,911
1,020,382
Gräsfrö  »
Hudar och skinn, o-
242,720
268,242
294,480
262,420
225,440
203,500
beredda  »
166,142
70,162
104,426
44,347
154,958
165,800
Oljor  »
116,121
140,360
203,259
195,236
282,986
440,508
Risgryn  »
150,589
126,576
157,902
176,662
150,190
385,777
Salt t:nor.
9,269
10,787
11,712
5,155
11,096
7,300
Sill, saltad  »
4,528
6,425
8,941
10,752
11,709
13,100
Tobaksblad och stjelk, skålp.
274,708
378,556
300,781
312,725
271,779
354,400
Vin k:nor.
25,011
29,665
34,553
22,007
50,705
32,473
Ull skålp.
Väfnader, hel- och
100,348
167,535
135,220
85,285
153,157
121,800
halfsiden ... »
» bomulls-
148
308
350
272
393
800
samt born.- o. lin- »
4,511
5,911
7,073
5,218
6,347
37,500
Bland öfrige från utrikes orter ankomne varor voro, sistlidet år, 25,500 Lisp.
torr fisk, 28,000 skölp, blyhvitt, 3,500 skålp. indigo, 600 skålp. cochenille, 243,400
skölp, bomullsgarn, 8,300 skålp. fårgadt turkrödt garn, 165,800 skölp oberedda hudar,
9,000 skålp. torr ingefära, 24,600 skålp. mandel, 26,400 skålp. peppar, 54,700
skålp. russin och korinter, 25,600 lisp. soda, 6,500 skålp. thé och 27,100 skålp.
hel- och halfyllevafiiader.
Beträffande tillförseln från inrikes orter, anlända årligen icke obetydliga partier
byggnadsmaterialier i och för stadens och omgifvande landsbygdens behof.
Af dylika förnödenheter äro till staden införde:
45
Bräder och
Plankor.
Bjelkar och
Sparrar.
Murtegel.
Taktegel.
åren 1856—1840 i medeltal
,, 1841 — 1845 » . .
» 1846—1850 » . .
I nder hvarje af sistförflutna 5 åren:
1851 .'
1852
1855
1854
1855
Utgörande i medeltal
tolfter.
stycken.
stycken.
stycken.
17,761
18,807
54,519
54.615
50,188
55,505
594,642
567,056
1,051,124
187,447
154,464
217,561
55,874
26,777
18,955
17,756
40,000
44,694
47,826
56,202
58,740
47,600
1 099,100
815,140
1,526,595
1,050,455
1,787,000
562,450
184,460
85,900
141,550
129,800
27,472
45,012
1,255,258
180,452
I afseende på öfrige från inrikes orter ankomne varor, må för sistförflutne året
företrädesvis nämnas 10,170 lisp. alun, 10,845 lisp. kreatursben, 17,819 kannor
porter och öl, 175,500 skalp, färger, 177,000 skalp, bomullsgarn, 105,400 skålp.
papper, 76.000 skålp porslin, 109,000 skålp. sirup, 674,000 skålpund beredt
socker och 97,100 skålp. väfnader.
Spanmål utgör väl icke egentligen föremål för införsel sjöledes. Deraf har
dock från in- och utrikes orter anländt:
Tunnor.
åren 1851—1855 i medeltal 8.149.
« 1856 — 1840 »
6,697.
» 1841 — 1845 »
5,578.
„ 1846—1850 »  7,277.
linder hvarje af sistförflutne 5 åren:
1851
5,579.
1852
1,469.
1855
7,594.
1854
7,551.
1855 . .  6,250.
eller i medeltal ...  5,168.
44
Antalet af ankomne eller afgångne farkoster upplyses af denna tabell:
Ankomne från
Afgångne till
Inrikes
Utrikes
Inrikes
Utrikes
orter.
orter.
orter.
orter.
4835
755
548
824
473
4840
4,053
543
4,075
456
4845 .....
894
570
976
474
4850
969
455
4,024
404
4854
4,444
598
4,446
538
4852
4,429
699
4,495
580
4853
4,454
559
4,490
468
4854
4,157
897
4,198
809
4855
4 ,259
836
4,253
771
Bland de från utrikes orter inklarerade farkoster voro:
1850.
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
Belgisk
4
Bremer
—
4
Danska
45
484
234
449
226
488
Engelska
34
26
40
6
5
44
Hamburger
—
4
—
—
1
2
Hannoveranske .........
4
2
—
5
5
45
Holländske
4
4
5
4
46
47
Mecklenburgiske
4
2
5
3
6
2
Norrske
27
28
54
49
55
59
Oldenburgiske . .'
2
—
4
—
2
3
Preussiske
5
6
5
6
9
4
Svenske
365
250
407
349
574
543
Under desse sistnämnde sex år äro följande antal farkoster utklarerade lill eller
inklarerade från nedannämnde utrikes orter, nemligen :
4 5
raso.
1851.
1852.
1853.
1851.
1855.
Till
■- —
Belgien
1
2
Brasilien
—
1
_
Bremen
—
1
1
1
Danmark
257
389
471
350
573
496
England
33
16
22
25
76
54
Frankrike
3
—
i
—
i
3
Hamburg
—
1
1
—
—
Hannover
—
—
—
—
o
Holland
—
—
1
4
35
56
Lybeck
19
55
54
29
59
29
Mecklenburg
—
2
3
2
1
i
Norrige
47
52
24
49
67
116
Preussen
35
33
12
12
14
14
Ryssland
7
8
10
16
—
—
Från
Brasilien
5
1
1
—
—
—
Bremen
3
1
5
2
2
7
Danmark
261
393
488
340
658
595
England
108
102
101
95
lil
95
Finland
—
—
—
1
Frankrike
—
—
—
—
—
7
Hamburg
2
1
'. -4
—
2
2
Hannover
1
1
‘'—
3
1
9
Holland
1
3
4
1
7
10
Lybeck
29
45
40
38
43
46
Mecklenburg
1
1
2
—
1
—
Norrige
23
30
34
50
50
51
Portugal ....
6
11
9
3
7
2
Preussen
9
7
11
2
13
8
Ryssland
2
3
2
5
—
—
Sardinien
1
—
—
—
—
—
Skottland
—
—
—
—
—
6
46
Stadens egna farkoster utgjorde:
Antal. — Lästetal.
år 1 850
40. — 1,337.
» 1833
41. — 1,403.
» 1840
30. — 1,836.
» 1843
48. — 1,849.
» 1830
38. — ‘2,378.
» 1831
58. — 2,739.
» 1852
55. — 2,678.
» 1853
51. — 2,477.
» 1854
49.- 2,519.
» 1855
52. — 2,819.
Under åren 1852, 1853 och 1854 hafva 11 till staden hörande fartyg om
tillsammans 493 lästers drägtighet förolyckats.
Stadens fartyg bestodo vid sistnämnde års slut af 3 skepp, 5 briggar, 1 skonertbrigg,
28 skonertar, 1 ång-skonert, 1 galeas, 4 slupar, 9 jakter.
Dessutom finnas 12 färjelagsbätar.
Tulluppbörden under dess alla olika benämningar har uppgått till följande
belopp:
år 1774
Kank
2,642
0.
1
» 1828 ....
53.345
—
.
åren 1831 —1835 i medeltal
101,614
5
7
» 1836 — 1840 »
159,566
20
3
» 1841 — 1845 » ....
159,522
26
10
» 1846—1850 » ....
223,563
6
1
år 1851
261,015
46
l!
» 1852 ....
275,583
22
6
» 1853
226,724
34
4
» 1834 ....
517,370
291
6
» 1835
419,822
8
1
—
i medeltal under de sista fem åren ....
299,703:
18
6
47
Varutrafikcn sjöledes liar allisa årligen ökats, och i detta fall äro få af rikets
släder, som slå framom Malmö. Landväga tillförseln är deremot alltför ringa och
ingalunda motsvarande behofvet. Bristen blir kännbar i mån af folkmängdens tillväxt.
Med undantag af mjukt bröd, som dagligen införes af landtman och dessutom
tillhandahållas af stadens bagare, aro erforderliga lefnadsmedel oftast svåra att
erhålla. Deraf uppkommer deras oskäliga prisstegring, hvars menlighet särdeles den
fattigare befolkningen måste vidkännas, oaktadt arbetslönerne blifvit högst betydligt
ökade. Denna brist på tillförsel torde härröra dels från den hos ortens jordbru
kare
i allmänhet rådande likgiltighet för ladugårdsskötsel!), så att deras håg och
omtanka nästan uteslutande egnas åt ernåendet af högsta möjliga sadesafkastning,
dels från allmänna välmågan hos ortens allmoge, som, i följd deraf, ringa aktar eller
nära nog endast för egna hushåll använder jordbrukets biprodukter. Snart érnående
af vidsträcktare kommunikation medelst påbörjade södra stam-jernbanan är i
följd deraf synnerligen maktpåliggande för detta samhälle.
Antalet af stadens samtlige handlande, fabriksidkare och handtverkare år 1835
samt af dom begagnade biträden, äfvensom den bevillning, desse näringsidkare för
samma år erlagt, upplyses af följande tabeller:
Handlande:
Idkare.
licljening.
Bevillning.
Handlande
141
148
3,900
61
..
57
» nipperhandel
10
29
7
5
» af sådan handel, som enl. 1 mom. 3 § i
Hand.-Ordn. är tillåten
3
80
48
Fabriker:
Bandfabrik
Fabrik för bomullsväfnader
Borstbinderi-fabrik .
Cigarr- dito .
Cikorie- dito .
Förgylleri- dito
Garfveri- dito
Gjuteri jemte mekanisk verkstad
Handsk-fabriker
Korkskäreri- dito
Fabrik för chirurgiska instrumenter
Kortfabriker
Ljusstöperi
Fabrik för malm och messing
Oljeslageri
Fabrik för pappersmålning . .
Paraply-, parasoll- och käppfabrik .
Repslageri
Sockerbruk
Spegelfabrik
Stentryckeri
Strumpfabrik
Stärkelsebruk
Såp- och Tvålfabriker
Tapetfabrik
Tobaksfabrik
Urfabrik
Angsås
Summa
Fabri-
körer.
Arbe-
tare.
Tillverk-
ningsvärde.
1
4
418
1
1
1
2,000
1
5
800
1
24
25,555
2
3
606
1
7
15,533
1
75
44,000
3
263
49,353
1
7
8,000
1
2
29
630
2
15
22,750
I
1
500
1
9
73,353
2
—
4,300
1
3
3,000
1
4
16,508
1
9
17,200
i
2
360
1
5
500
1
3
239
1
V 4
30,000
4
23
98,483
1
o
500
1
153
187,165
1
5
300
1
9
7,526
37
657
609,359
Desse fabriksidkares bevillning för år 1855 uppgick till 1,006 R:dr Banko.
Handtverkare s
49
Bagare
Bleckslagare ....
Bokbindare ....
Brandtmästare
Bryggare
Bundtmakare ....
Färgare
Garfvare . . . . .
Glasmästare ....
Guld- oell Silfverarbetare
Gördelmakare ....
Handskmakare . .
Hattmakare ....
Hofslagare ....
Kakelugnsmakare
Kammakare ....
Klensmeder ....
Kopparslagare
Murmästare ....
Mälare
Mössetillverkare . .
Nälmakare ....
Perukmakare ....
Repslagare ....
Sadelmakare ....
Segelsömmare
Skomakare ....
Skräddare ....
Handtverks-
Borgare.
Gesäller och
andre ar-  betare.
Idkare oCH:dt-  verk såsom
försörjn-m:el.
21
42
1
5
lä
1
4
4
2
1
5
—
20
50
3
1
2
1
4
19
1
5
14
—
5
6
6
4
24
—
5
7
1
3
4
1
4
i
—
11
32
—
3
15
—
2
3
—
3
15
6
6
13
—
7
23
7
6
9
5
1
—
—
o
5
—
2
1
1
4
11
—
7
19
3
2
8
—
28
35
17
19
23
25
Berättelse öfver Malmöhus Län för åren 1851—1855.
50
a
?3
- g*
C ~ ^
? -5 “•
|||
11
c» “ rs
^a"
P CA 05
, oso —l
<? pr
CA
1
‘ V |
3 o r
2. 3 —■
Slagtare
18
10
19
Snickare
15
53
7
Snörmakare
2
1
Sockerbagare
...
6
9
Svarfvare
7
15
2
Tapetserare .. j ... .
1
■—
—
Tenngjutare
1
1
—
Timmermästare
7
5
—
Tunnbindare
10
20
14
Urmakare
5
12
o
Vagnmakare
4
6
—
Utgörande handtverksidkare, manlige
‘24*2
—
—
» » qvinlige . . . .
19
—
—
hos dem mantalsskrifne gesäller
—
175
—
» » lärlingar
—
275
—
» » andre arbetare ....
—
77
—
Idkare af handtverk såsom försörjningsmedel
—
—
122
Summa
261
527
122
1 bevillning för är 1855 päfördes de i första kolumnen upptagne handtverkare
1,71 i R:dr och de i sista kolumnen 143 R:dr Banko.
Vid jemförelserne med förhållandena, enligt Berättelsen för åren 1848 —1850,
inhemtas dels att, oaktadt den vid sednaste riksmöte beslutade nedsättning i bevillningsprocenten
för borgerlig rörelse, beloppet af stadens borgerskaps bevillning
öfverstiger den lör år 4850, dels aft fabrikernes tillverkningsvärden efter sistnämnde
ar nära fördubblats. Det i ofvanstående fabriks-förteckning omförmälda bomullsväfveri
är numera i verksamhet. Under anläggning är en bomullsspinneri-inrättning,
grundad pä 500 aktier, hvarje å 1000 R:dr Banko. Inom handtverksklassen finnas
visserligen många mindre bemedlade, men obestridligt är att välmågan bland borgerskapet
och särdeles hos handelsklassen är i tilltagande. I allmänhet utmärker
51
sig borgerskapet genom idoghet och samhällskärlek. Konstskickligheten hos åtskilliga
fabriks- och handtverksidkare står icke efter den i rikets öfriga städer.
Stadens fastigheters bevillnings-taxeringsvärde samt bevillningen efter l:sta och
2:dra Artiklarne i Bevillningsförordningen utgjorde:
Fastighets-ta-
xeringsvärde.
Bevilln. e. l:a
o. 2:a Art:ne.
år 1830  Banko
1,615,125
1 3,003
» 1840
'
1,869,874
17,017
» 1850
2,974,565
22,605
» 1851
3,224,502
23.195
»1852
3,559,683
24,072
»1853
3,535,590
25,353
» 1854
3,757,376
27,040|
»1855
3,947,236
18,454)
Angående stadens kyrkor, undervisnings-anstalter samt sjukvårds-, fatligvårdsoch
andra välgörenhets-inrättningar, torde följande upplysningar förtjena att meddelas:
Iso Kyrkor.
Staden äger 2:ne kyrkor, nemligen:
o) S:i Petri kyrka, hvars uppförande börjades ar 1319.
Å denna kyrkas reparation och försköning äro under sednaste 25 åren, och
särdeles under de 10 sistföröutne, betydliga kostnader använde. Den anses såsom
en af de vackraste i riket.
Dess fruktbärande kapital utgjorde vid 1855 års slut 9,827 R:dr 28 sk. 2
rst., donationsmedel, och 5,896 R:dr 52 sk., behållning af reparationsfonds-afgiften.
För kyrkoreparationen utgåfvos åren 1848—1854 ett' sammanräknadt belopp
of 40.823 R:dr 29 sk. 10 rst. Banko.
Kyrkans skuld vid 1855 års slut utgjorde 14,358 Riksdaler.
S:t Petri församlings kyrkoherde och 2:ne komministrar innehafva, till lika fördelning
sig emellan, räntan af de år 1580 kyrkans predikstol eller predikanter för
länta
sä kallade, S:t Andreae altargods eller predikstolshemman, nemligen, af:
i:o N:o 8 3/8:dels mantal Fjerrestad i Fjerrestads socken och Luggude härad;
SLo N:o 15 Vedels mantal Fjerrestad i samma socken;
52
5:o N:o 3 %:dels mantal Görarp i Bårslöfs socken, Luggude härad;
4:o N:o 1 5/8:de!s mantal Tostarp i Billeberga socken af Rönnebergs härad;
5:o N:o 1 '/4:dels mantal Tostarp i samma socken;
6:o N:o 12 7/s:deIs mantal Rönneberga i Asmuntorps socken af sistnämnde
härad;
7:o y3:'dels mantal Lerheda i Stoby socken af Vestra Göinge härad.
Detta hemman är, enligt Kongl. Resolutionen den 29:de Januari 1850, försåjdt
för 3,500 R:dr, af hvars ränta presterskapet tills vidare åtnjuter årligen värdet af 9
tunnor spanmål, hvaremot öfriga räntan görts till kapital för i framtiden bestämmande
ändamål.
Årliga räntan utgör, från och med år 1855, för de under 2:o och 4:o omnämnde
lägenheter, och alltså oberäknad den under 7:o upptagne, tillsammans 126 tunnor
24 kappar spanmål, deraf '/s:del råg, ’^:del korn och '/stdel hafre, samt för öfrige
lägenheterne sammanräknade 35 R:dr 20 sk. Banko och 5 L:fö Vi fö smör. Desse
sednare lägenheter äro bortstadde på lifstid, men genom Kongl. Brefvet den 5 Mars
1851 tilläts vederbörande att på 25 ä 50 år å auktion bortarrendera de S:t Petri
församlings presterskap förlänte predikstolshemman, så väl som öfrige ordinarie klereciet
under namn af S:t Andreae altargods anslagna hemman.
Nämnde kyrka begagnas äfven af garnisons-församlingen, utan att denna derför
vidkännes någon utgift.
b) Caroli eller Tyska kyrkan, hvars byggnad år 1686 påbörjades, sedan Konung
Carl XI dertill skänkt åtskilliga materialier i huggen sten m. m. efter en större
byggn ad å Börringe kloster. Äfven denna kyrka är under sednare åren in- och
utvändigt reparerad. Till följd af Koogl. Resolutionerne den 6 Juni 1689 och den
19 Juni 1802, åtnjuter Caroli församlings kyrkoherde 100 tunnor kronotionde,
hälften råg och hälften korn. Kyrkans räntebärande kapitaler utgjorde sistlidet år
4,961 R:dr 4 sk 8 rst, Banko.
Dessutom finnas:
Hospitalskvrkan i central-hospitalet och Slottskyrkan i straff- och arbetsfängelset.
Själavården bestrides inom: -
S:l Petri församling af kyrkoherden och 2:ne stadskomministrar;
Caroli församling af kyrkoherden;
Garnisons-församlingen af .garnisons-predikanten;
Hospitals- dito af kyrkoherden i Bjäreshög och Oxie;
Slotts- dito af slottspastorn.
53
2:o linder visnings-ansta It ers
A) Skolor för undervisning i allmänhet.
a) Högre Lärdomsskalan, inrättad i en af staden år 1826 dertill inköpt gård.
Vid denna skola anställde lärare utgöras af Rektor, Konrektor, 5 ordinarie Kolleger,
2 Dupplikanter, 1 Gymnastiklärare och en Kantor.
Disciplarnes antal, som år i836 uppgick till 114, inskränkte sig år 1841 till
79, men har derefter ökats och utgjorde sistlidet år 145, af hvilka 101 från staden
och 42 från andra orter. Bland dem voro 19 söner af frälsemän, 19 dito af
ofrälse militärer, 6 dito af prester, 64 dito af borgare, 10 dito af bönder och 23
dito af civile ståndspersoner.
Är 1583 donerades till Skolmästaren i Malmö »Abraha3 altares vikariat», bestående
af hemmanen N:ris 9 och 11 Wiarp, 2 och 3 Eskatorp samt N:o 12 Wadensjö,
och år 1647 det så kallade »Vicariatus Sandi Sepulchri», som utgjordes af
hemmanen N:6 11 Norra Möinge, N:o 5 och 6 Östra Kattarp samt N:o 5 och 4
Sunnanå, hvilka begge donationer sedermera bekräftades genom 2 § i Kongl. Resolutionen
på Malmö stads besvär den 7 December 1668; och sedan Hyllie socken
först anslagits till prebende åt skolans Rektor, men derefter år 1605 förenats med
Bunkeflods församling till ett pastorat, med vilkor att pastor derstädes skulle årligen
till skolans Rektor betala en viss afgift, stadfästades denna »genandt» genom
10 g i Kongl. Resolutionen den 20 Oktober 1664 och 3 § i Kongl. Resolutionen
den 13 December 1672, samt utgöres af inriehafvaren utaf Hyllie och Bunkeflods
pastoral. Jemväl åtnjuter Rektor årlig ränta dels af ett k!ockare-bol i Sallerup,
dels af 2:ne hemman i Oxie härad äfvensom helgonskylds-spanmål. Genom Kongl.
Brefvet den 11 Februari 1847 är förklaradt, att så väl dåvarande Rektor som blifvande
Rektorer vid denna lärdomsskola må, räknadt från den 1 Maj 1845, tills vi
dare
tillgodonjuta gamla rektorslönen, dock med skyldighet att årligen godtgöra
skolans öfrige lärare hvad som, enligt mäklarebevis öfver gångbara spanmålspriserne
i Malmö vid Thomasmessotiden, kan brista uti det penningebelopp, hvarom den 1847
gällande löningsslat dem tillförsäkrar.
Öfrige lärarne vid denna skola uppbära:
Konrektor: arrendespanmål från:
a) N:o 6 Slogstorp, '/,:dels mantal i Hammarlunda socken af Frosta härad;
b) N:o 10 Hammarlunda, ;Y0:dels mantal i dito;
c) N:o 11 Hammarlunda, 3/,:dels mantal i dito;
d) den så kallade Deignegrunden i Tvgelsjö, enligt Kongl. Kammar-koilegii utslag
den 7 Februari 1812;
\
u
e) en lika beskaffad lägenhet i Klagstorp, jemlikt Kongl. Maj:ts utslag den 21 December
1823,
samt helgonskylds-spanmål.
De 2:ne äldste Kollegerne: helgonskylds-korn, arrende af Deignegrunden och
klockarepensioner.
De 3:ne öfrige Kollegerne: helgonskylds-spanmål.
Härförutan åtnjuta Konrektor och Kollegerne obetydliga penningelöner af staden
och räntor af donerade kapitaler, äfvensom de, lika med Rektor, hafva fria boningsrum
i skolhuset.
Dupplikanterna och gymnastikläraren undfå kontanta penningelöner af Staten.
Kantor uppbär helgonskyld och klockarepensioner.
Sammanlagda beloppet af de förläningar, som ät skolans lärare blifvit anslagne,
utgör, efter nu utgående arrenden. 162 tunnor 25%:dels kappar råg, 683 tunnor
34lV21:dels kappar korn, 144 tunnor 10%:dels kappar hafre och 9 tunnor ärter,
tillsammans 899 tunnor 347/a kappar nämnde sädesslag samt 194 R:dr 59 sk.
Banko i penningar.
Skolans kapitaler utgjorde år 1833 följande belopp, nemligen:
Skolans egen kassa Banko R:dr 2,531: 11. 2.
Docenternes  » „ 408: 16.
Bibliothekets  » « 739; 42. 10.
Discipiarnes
» » 1,090. — —
Summa Banko 4,759: 22. —
b) Gamla eller Vestra Folkskolan med en lärare och en underlärare samt 214 lärjungar.
q) Nya eller Östra Folkskolan med en lärare och en underlärare samt 258 lärjungar.
Kostnaden i och för dessa 2:ne folkskolor, hvilka stå under en gemensam sty
-
relse, utgjorde:
är 1851  Banko 2,158: 58. 5.
» 1852
» 2,432: 52. —
» 1855
» 2,616: 19. 4.
» 1854
» 3,185: 28. 8.
» 1855
» 3,678: 6. 8.
d) von Konowska Ladugdrdsskolan med en lärare och 66 lärjungar,
ej Josephrnas Slöjdskola för flickor af arbetsklassen med en lärarinna, en lärare och
en underlärarinna. Den stiftades år 1827. Elevernas antal sistlidet år uppgick
till 110.
Skolans kapitalfond utgjorde sistlidet år 6,194 R:dr 2 sk. 8 rst. Banko.
55
T) Småbarnsskolan för barn af arbetsklassen; skolbarnens antal 100.
Skolans kapitalfond uppgick sistförllutne är till 8,408 R:dr 16 sk. 4 rst
Banko.
g) 2(i Privatskolor för barn af alla samhällsklasser. Lärjungarnes sammanräknade
antal S79.
B). Skolor med afseende å särskilde ■praktiske yrken :
a) Tekniska Element ar-Sko lan. Till lokal för denna skola har staden dels inköpt
en fast egendom, dels uppfört ytterligare hus för en sammanräknad kostnad af
26,600 R:dr Banko.
Såsom bidrag härtill användes, enligt Magistratens beslut den 6 April 1850,
den genom afgilter för fabrikstillverkningar samlade hall- och manufaktur-kassan,
ungefär 6.400 R:dr, och genom frivilliga subskriptioner tillskötos 3,000 R:dr, hvarjemte,
i följd af Kongl. Brefvet den 10 Juli 1850, erhöllos af allmänna medel 5,000
R:dr, och nästpåföljde är anvisades af Rikets Ständer ärligt anslag af 5,000 R:dr
för undervisningen i skolan, hvarefter, enligt Magistratens beslut den 22 Maj 1852,
staden åtog sig att, jemte tillhandahållandet af för skolan nödig lokal med möblering
och uppvärmning samt inrättandet af en med samma läroverk förenad Söndags-
och Aftonskola, tillskjuta hvad utöfver nämnde årliga statsanslag för desse
skolor erfordrades, för hvilket ändamål anvisats l:mo årligt anslag af 100 R:dr
Banko utaf stadens handels-societets enskilda kassa; 2:o behållne andelen af stadens
vågmedel; 3:o årliga arrenden af Segeqvarns-jorden, plantagelyckorne »Dalarne och
Östergöthland» samt jordlotterne Beten, Kläppen och Kirsebergs backar. Bristen
utgår till ena hälften af borgerliga skattskiliingen och till andra hälften af hus och
tomter i staden, i mån af dessas bevillningsvärden. Kongl. Majit har under den 29
April 1853 utfärdat nådigt Reglemente för skolan och under den 16 November
samma år anvisat behöfliga medel af första årets' statsanslag för skolans bringande i
behörig verksamhet. Beloppet af de för denna skola af staden beviljade arrendemedel
och öfrige anslag utgjorde för sistlidet år 2,764 R:dr 47 sk. 2 rst. Banko.
Vid skolan äro jemte föreståndaren anställde 6 lärare. Den öppnades i Oktober
månad år 4853. Lärokursen, delad i 2 afdelningar, omfattar en tidsrymd af 3 år,
hvarunder meddelas undervisning i dessa kunskapsgrenar: matematik, linearteckning,
frihandsteckning, modellering, mekanik, machinarbete, fysik, kemi, botanik, zoologi,
lefvande språk, historia, geografi och bokhålleri. Under tiden hafva 41 elever der
njutit undervisning, bland hvilka 29 tillhört staden och 12 varit från andra orter.
Bland dem äro 13 söner af embetsmän, 17 af handlande och jordbrukare samt 11
af handtverkare. 10 äro vid sistlidet Srs slut utexaminerade.
Skolans skuld till stadskassan utgör 5,960 R:dr 8 sk. Banko.
56
b) med Tekniska skolan förenade Söndags- och Aftonskolan har 4 lärare och 129
elever. Dess räntebärande fond utgör 5,620 R:dr 57 sk. 5 rst. Banko, deraf
5,220 R.dr, 57 sk. 5 rst. fordna borgareskolans öfverlätna kapital, 1,355 R.dr
16 sk., enskildt subskriberade medel, 1,000 R:dr, gåfva af Handlanden och
Riddaren Bager, och 66 R:dr 52 sk., bidrag från stadskassan.
c) Navigationsskolan, grundlagd jemlikt Rikets Ständers beslut år 1841, dervid af
allmänna medel anvisades 2,850 R:dr Banko till inköp af instrumentalier m.
m. och 1,200 R:dr årligen till aflöningar. Derjemte utgå årligen 300 R:dr
till instrumentalier m. m. Till följd af Rikets Ständers beslut vid 1854 års
Riksdag är, från och med 1855, årliga anslaget förhöjdt till 1,633 R:dr 16
sk. Banko. Lokal till denna skola och boställsvåning till förste läraren äro
inrättade i den fastighet, som staden år 1843 för sådant ändamål inköpt och
hvars underhåll bekostas af staden. Sistlidet år voro i skolan inskrifne 44
elever, bland hvilka endast 3 tillhörde staden. Alla de öfrige voro från andra
orter. Tre voro embetsmäns, 18 borgares och 23 sjömäns söner. Två elever
afgingo från skolan under loppet af våren, utan att taga examen, hvaremot
examinerades 3 till sjökaptener af l:sta klassen, 15 till sjökaptener af 2:dra
klassen eller styrmän af l:sta klassen samt 24 till styrmän af 2:dra klassen.
3:o. Sjukvårds-anstalter.
a) Fattig arbetshusets sjukhus med 10 å 12 sjuksängar.
Det afser egentligen endast fattige eller icke betalande sjuke, och sjukhuskostnaderne
godtgöras af faltigvårds-inrättningen;
b) Sjömanshusets sjukhus i navigationsskolans fastighet underhålles på sjömanshusets
bekostnad.
Dessutom finnas ett sjukhus för garnisonens behof och ett inom straff- och
arbetsfängelset å Malmö citadell.
Enligt Magistratens beslut den 17 Juni 1854 är under uppförande ett större
sjukhus, beriiknadt för 60 sjuksängar och med boställsvåning för förste läkaren jemte
rum för nödig betjening. Såsom bidrag till detta sjukhus, som tros blifva färdigt
innevarande år, äro genom enskilde subskriptioner samlade omkring 13,000 R:dr
Banko.
4:o. Fattigvårds- och andra Välgörenhets-anstalter.
A) Allmänna fattigvärds-inrättningen, som, enligt Magistratens den 2 November 1847
utfärdade och den 8 Maj 1848 af Konungens Befallningshafvande godkiinda Reglemente,
omfattar stadens S:t Petri och Caroli församlingar samt garnisons-församlingen,
Fattigvårds-styrelsen disponerar dels följande fastigheter:
l:o Ett år
57
l:o Ett ar 1806 uppfördt fattighus, som inrymmer ungefär 40 lijon;
2:o Fottig-arbetshuset, som staden sistnämnde år köpt af Kronan;
3:o von Conowska ladugården för 42 fattige;
4:o Enkefru Gersonii stiftelse för 6 enkor eller ogifta äldre döttrar efter prestmän,
skollärare, ståndspersoner eller borgare;
dels årliga räntan å fattigvårds-inrättningens kapitaler, äfvensom alla samma inrättning
tillfallande anslag och afgifter samt det derutöfver erforderliga och efter taxering
utgående fatligvårds-tillskott.
Flere förhållanden samverka till ökande af samhällets fattigvårdskostnad. De
väsentligaste bland desse äro: förtidiga äktenskap inom arbetsklassen, drvckenskapsbegäret
hos mångfaldige bland manliga befolkningen af samma klass, deraf alstrad
osämja inom äktenskapen och barnens vanvårdande; förut omnämnde talrika inflyttningar
från andre ortpr; högt uppstegrade hushvror och dyrhet å lefnadsmedlen.
Fattigvårds-inrättningens utgifter, som år 1842 uppgingo till 10,383 R:dr 38
sk., deraf 7,538 R:dr 40 sk. Banko taxeradt fattigvårdstillskott eller sä kallad fattigskatt,
lia derefter årligen ökats och utgjorde:
'
Fattig-
Summa
skatt.
utgifter.
år
185 3
8.599
15,381
1852
9,619
19,544
)>
9,823
22,185
»
1854
11,697
25.285
»
1855
15,719
24,218
Vid sistlidet års slut ägde fattigvårds—inrättningen en kapitalfond af 19,651
R:dr 42 sk. 8 rst. och derjemte en byggnadsfond af 10,846 R:dr 16 sk. Skulden
utgjorde deremot 15,000 R:dr Banko.
Fattig-arbetsinrättningens särskilda kapitalfond bestiger sig till 9,211 R:dr 16
sk. Banko.
B) von Conowska stiftelsen, tillkommen genom särskilda gåfvobref, dels åren 1753—
4791 af Hofjunkaren D. C. von Conow, dels sedermera af åtskillige andre personer,
omfattar ej mindre den här ofvannämnde von Conowska ladugården, hvarest
fattige njuta bostad och bränsle jemte det åtskilliga lägenheter äro upplåtne till en
skolinrättning, der fattige barn undfå undervisning af en lärare, som, oberäknadt
fria ruin på stället, uppbär lön af stiftelsefondens medel, än älven ett kapital, som
vid 1855 års slut uppgick till 7,979 R:dr 26 sk. 8 rst. Banko samt dessutom
O
Berättelse öfver Malmöhus Län för åren 1851—1855. '
58
hemmanet N:o 13 Vintrie, bor Istad t p§ lifstid, deraf årliga arrendet, nu inskränkande
sig till sju tunnor korn, vid Jultiden utdelas till fattige. Stiftelsen står under
fattigvårds-inrättningens tillsyn, men vården och förvaltningen deraf besörjes,
eldigt von Conows gåfvobref, af en magistratsperson, under kontroll af Magistraten.
C) Gersoniska stiftelsen, likaledes bär förut omförmäld, grundar sig på enkefru
Sanna Maria Gersonii testamente den 2 Mars 1842, och utgöres dels af en intill
von Conowska ladugården belägen fastighet, hvarest 6 å 7 fruntimmer njuta bostad,
dels af ett kapital, som vid 1885 års slut utgjorde 1,580 R:dr Banko, hvars
ränta är afsedd till byggnadernes underhåll. Enligt stiftelse-brefvet förvaltas denna
inrättning i förening med von Conowska stiftelsen.
D) Fa 11 irj medels-kassan. Huruledes denna vä Igören hets-i n rä tt n ing tillkommit kan
af tillgänglige handlingar icke utredas i vidsträcktare måtto, än att deruti ingått
donationer af: a) en vid namn Hartman med 83 R:dr 16 sk. Banko, hvaraf räntan
årligen tilldelas 2:ne fattiga fruntimmer; b) framlidne Hans Excellens Grefve Tage
Thott med lil R:dr 5 sk. 4 rst, deraf årliga räntan fördelas mellan 40 fattiga,
samt c) Rvske Krigsguvernören, Generalmajoren H. Kockom med 333 R:dr 16 sk.,
deraf årliga räntan tillfaller ett fattigt fruntimmer, som till pensionstagare utses af
donators i Malmö boende skyldeman. Fonden, hvars öfrige räntor årligen utdelas
till 20 å 30 fattige, uppgick vid sistlidet års slut till 3,511 R:dr 7 sk. 9 rst.
Banko. Kassan förvaltas af en magistratsperson under Magistratens gemensamma
tillsyn och kontroll.
E) Portmedels-kassan, tillkommen under den tid då Malmö var befästad och afgift
erlades för färdandet genom fästdingsportarne. Räntan af denna fond är anvisad
till lön åt läraren vid skolan i von Conowska fattighuset, men då nämnde
löneinkomst är otillräcklig alt betacka lönebeloppet, och kapitalbehållningen vid 1828
års slut, 1,096 R:dr 30 sk. 1 rst., oförminskad skall bibehållas, ersättes bristen i
nyssnämnde lärares aflöning utaf allmänna fattigvårdens medel. Fonden förvaltas,
under Magistratens gemensamma tillsyn, af en bland dess ledamöter.
F) Tullströmska donationskassan. grundad af Handlanden Nils Tullström genom
testamenten den 22 Augusti 1770 och den 3 Mars 1779. Af räntan beräknas
10 R:dr såsom förvaltningsarfvode, 30 R:dr utdelas till 10 fattiga fruntimmer, en
lika summa till 2:ne afsigkomne borgare, 20 R:dr till 5:ne obemedlade fruntimmer
och 20 R:dr till en vid Lunds akademi studerande obemedlad, i Malmö född
yngling. Kassan utgjorde vid 1855 års slut 1,833 R:dr 16 sk. Banko samt förvaltas
af en bland Magistratens ledamöter under tillsyn och kontroll af Magistraten,
som utnämner gåfvotagare.
G) Suellska donationen, stiftad den 30 Januari 1813 af Kommerserådet Frans
39
Suell och dess fru, född af Trolle. Af räntan pä denna fond tilldelas årligen 66 R:dr
52 sk. till hvardera af 4 vanlottade köpmäns eller civila embetsmäns enkor samt
44 Tl:dr 21 sk. 4 rst. till hvardera af 2:ne enkor, tillhörande handtverksklassen,
hvarförutan fattiga ogifta fruntimmer af nämnde samhällsklasser få, när de anses
dertill värdiga, träda i enkornas pensionsstälie. Magistraten, som har vården, tillsynen
och kontrollen i afseende pä stiftelsen, hvars förvaltning ombestyres af en bland
Magistratens ledamöter, besörjer utdelningen af den årliga räntan på 2:ne terminer.
Den räntebärande kapitalbehållningen var vid 1833 års slut 6,345 R:dr 21 sk.
Banko.
H) Nilsonska donationen, tillkommen "genom Handlanden Bengt'Nilssons testamente
den 3 Mars 1807 och Garfvaren A. Malmqvists gåfvobref den 24 Februari 1840.
Enligt gifvarnes förordnande skall räntan af donationerne tilldelas den eller dem af
Nilssons efterkommande, som, efter Magistratens bestämmande och efter samråd med
Nilssons i Malmö varande anförvandter, befinnas vara i så fattigt tillstånd att de
behöfva andras hjelp och understöd. Men skulle Nilssons alla afkomlingar utdö,
kommer det donerade kapitalet att tillfalla ofvan omförmälda fattigmedels-kassa, samt
räntan af kapitalet att delas emellan 2 eller 5 bland stadens fattige borgare. Ränte-utdelningen
sker inför Magistraten på Nilssons dödsdag, den 17 April, då räkningen
för kassan granskas af dennes i staden boende anförvandter. Kassan för
valtas
af en magistratsperson, och dess behållning vid 1853 års slut utgjorde 4,165
II dr 18 sk. 7 rst. Banko.
S) Möllerska donationen, hvilken tillkommit genom Guld- och Silfverarbetare!) Jacob
Möllers testamente den 21 Juli 1852 af 1,000 R:dr Banko, att af Magistraten
sålunda förvaltas, att, sedan en magistratsperson, ät hvilken medlens närmare
vård uppdragits, i arfvode bekommit 'Aidel af årliga räntan, återstoden af denna
skulle läggas lill kapitalet, hvarefter, sedan detta hunnit till 2,000 R:dr samma
mynt, räntan, efter det arfvodet för förvaltningen utgått, skulle tilldelas testators
brorsbarn, om någon af dem funnes deraf vara i behof, men i annat fal! trenne
behöfvande enkor eller ogifta äldre döttrar efter atlidne handtverkare. Årsräkningen
granskas inför Magistraten, och vid 1855 års utgång uppgick fonden till 2,185
R:dr 8 rst. Banko.
K) Dahls k n donationen, eller den genom Fabrikören Johan Michael Dahls testamente
den 12 Augusti 1828 tillkomne fond, hvaraf räntan årligen utdelas med
minst 10 och högst 20 R;dr till enkor och oförsörjda döttrar efter aflidne ståndspersoner
och borgare i Malmö. Kapitalbehållningen vid 1855 års slut uppgick till
6,66 ä R:dr 57 sk. 5 rst. Banko.
L) bjömanshuskassan förvaltas af särskild direktion; och under sistlidet år ut
-
60
delades till behöfvande sjömän eller deras enkor och barn 734 R:dr 4 sk. Banko.
Vid samma ars slut utgjorde räntebärande kapitalet 9,200 R:dr Banko.
M) Handels/dassens stiftelse till understöd för behöfvande medlemmar af denna
klass, deras enkor, ogifta döttrar och minderårige eller bräcklige söner. Enligt det
al Kongl. Majit den 47 Maj 1839 för denna stiftelse fastställda reglemente, skall
en hvar delägare till inrättningen tillskjuta minst 8 R:dr 16 sk. såsom inträdesafgift
och derjemte vidkännas årligt bidrag af 1 R:dr 16 sk. för hvarje skattskilling,
hvarefter hans borgerliga skatter för samma år till staden utgå. Denna välgörenhets-inrätlning
ägde vid 1853 års slut 10,396 R:dr 10 sk. Banko.
N) llandtverlarnes understödsförening, hvars'reglemente Kongl. Majits Befallningshafvande
i Malmöhus Län den 17 Maj 1847 fastställt, har till föremål alt lemna
understöd, med vissa undantag, åt alla handtvei ksidkare i staden, som derstädes
vunnit burskap och mästerskap, jemte Boktryckare, sedan de fyllt 60 år, utan afseende
på om handtverk då af dem idkas eller icke och utan hänsyn till ägarnes
ekonomiska ställning, äfvensom åt delägarnes enkor och barn, under särskildt be
skrifna
förhållanden. Föreningens tillgångar utgöras dels af det på inrättningen vid
dess stiftelse af handtverks-societetens enskilda välgörenhets-inrättning öfverlåtna kapital
å 22,300 R:dr, hvilket, enligt reglementet, aldrig får tillgripas, dels ock af
inträdesafgifter, 4 0 R:dr, samt årsafgifter, 6 R:dr, allt Riksgäld, jemte gåfvor och testamenten,
hvarmed föreningen kan ihågkommas. Helt understöd får ej öfverstiga
90 R:dr samma mynt.
Under sistlidet år utbetaltes i pensioner 974 R:dr 24 sk. och föreningens
kapital vid samma års slut utgjorde 51,154 R:dr 18 sk. 7 rst. Riksgäld.
Utom understöden från nu uppräknade stiftelser utdelas årligen gratifikationer
Irån åtskilliga sällskaper, såsom S:t Knuts-Gillet, Amai anther-orderi, Likbärarelagen
med flere.
0) Sparbanken, hvars verksamhet är inskränkt till Malmö stad samt städerne
Skanör och Falsterbo, stiftades år 1824. Enligt upprättadt bokslut ägde den vid
1855 års slut en insättningsfond af 258,539 R:dr 40 sk. Banko. Sparbankens
egen fond vid samma tid utgjorde 21,008 R:dr 28 sk. 7 rst. nämnde mynt.
Insatte medlen tillhöra 563 ståndspersoner, 2,164 personer tillhörande arbetande
och tjenande klasserne, 1,439 barn, 157 diverse verk och inrättningar samt
19 fångar.
Från sparbanken utbetalas årligen 66 R:dr 32 sk. till hvardera af Josephinas
slöjdeskola, söndags- och aftonskolan samt småbarnsskolan, eller tillsammans 200
R:dr såsom frivillige gåfvor.
Till stadsskjutsens upprätthållande äro, enligt Magistratens den 19 Mars 1823
61
för stadens skjutsinrättning utfärdade reglemente, anslagne åtskilliga staden tillhörige
jordar jemte en gärd i staden. Nämnde jordar innehålla, enligt derå sednast
verkställd mätning, 420 tunne- 4Vedels kappeland, nemligen:
Spillepengsmarken, åker och äng .... 94: 22,6.
dito betesmark Hl: 16,5. O06: 6,1.
hvarjemte enskilde jordägare, eldigt Konungens Befallningshafvandes utslag den 24
December 1812, äro pligtige att för sine jordar vidkännas '/sidel i kostnaden för
skjutsningsbestyret, och hvilket bidrag från och med är 1846 af dem fullgjorts sålunda,
ull sedan från alla utgifterne för året, deruti inberäknade 666 R:dr 52 sk.
såsom hyra för den gård med åbyggnader, som af inrättningen disponeras, afdragits
alla inkomsterna, med undantag likväl för arrenden af ofvanuämnde lör skjutsbestyret
anslagne stadsjord, en femtedel af den derefter uppkommande bristen påföres
sjelfägande jorden. Denna brist utgjorde för sistförllulna året 7,446 il:dr 25
sk. 10 rst., deraf alltså jordägarnes bidrag 1,490 R:dr Banko.
Nuvarande hästantalet vid skjutsinrättningen utgör tjugo par.
Med afseende ä det väsentliga inflytande förut i denna berättelse omnämnde
hamnbyggnads-iurättning utölvat på stadens rörelse, och hvarmedelst den synnerligen
bidragit lill stadens och ortens förkofran, så att staden år 1853 blifvit uppflyttad
från 2:dra till lista klassens städer, torde en, om än kort, underrättelse
angående samma inrättning, äfvensom namngifvandet af de män, hvilka, genom derå
offrad nitisk och ansträngande verksamhet, gjort sig det allmänna förbundet, icke
finnas här olämpligt.
Den af Kongl. Komitéen för undersökning af grunderna för städernas beskattning
den 10 Maj 1855 till Kongl. Majit aflemnade och på uppgifter från Magistraten
grundade underdåniga berättelse angående stadeu Malmö innehåller, rörande
ifrågavarande hamnbyggnad, följande upplysningar:
»1 äldre lider saknade Malmö en hamn i egentlig mening. Visserligen funnos
tvenne gamla pålverk, i ändamål att skydda färjelagets båtar, men de voro äfven
dertill otillräcklige. Icke ens dylika farkoster kunde således denna tiden flyta i
iand, utan lågo om sommaren på ett ansenligt afstånd Irån stranden, i saknad af
allt skydd, och måste om vintren uppdragas på land. Lastning och lossning voro
förenade med de största svårigheter, emedan alla varor mäste föras på höga Ilata
vagnar i vattnet emellan begge pålverken ut till i sjön väntande bålar samt från
Mellanheden, åker .
Vestra betesmarken .
SkjuIslyckan, betesmark
90: 20,6.
62: 6,2.
61: 3,5.
62
desse lill de pä öppna redden för stormar och sjögång blottställde fartygen. Berförutan
klagades ar 1723 att redden genom befästningsverket blifvit bortskämd
oell hamnen obrukbar, sa att der, hvarest tillförene 500 tunnors lastfartyg legat,
nu näppeligen en bät al 6 tunnors last kan gä fram. Slutligen var strandbron
eller skeppsbryggan aT timmer, uppförd i en tid. dä vattenbyggnadskonsten stod pä
en häg ståndpunkt, städse blottställd för hafvets våldsamhet samt derföre ofta i ett
bristfälligt skick. Väl beviljade Regeringen vid särskilda tillfällen understöd till
brons iståndsättande och anbefallde således år 1618 allmogen i den närliggande orten,
att för detta ändamål köra stor sten till Malmö, äfvensom 1680, att timmer af
Kronans skogar skulle lil afhemtas. Men år 1725 anmäldes, att bron genom siorm
blifvit alldeles ödelagd och ruinerad samt att till dess nödiga förbättring inga me
del
funnos att tillgå, enär bropenningarne, hvaraf en stor del under de då förflutna
fredsåren användts till brons underhåll, voro anvisade till Magistratens aflöning.
Derefter sökte staden år 1741 och erhöll genom Kongl. Resolutionen den
23 Maj 1732 rättighet alt hemta 100 stycken ekar från kronoskogarne till pålar
för skeppsbryggan, samt framställde derefter hos Regeringen anhållan om hjelp och
understöd till en hamninrättning. Men härtill svarades i Kongl. Resolutionen den
7 December 1769, att som staden största nyttan af en hamninrättning tillflyter,
så må staden samma verk söka fullborda på egen bekostnad, som sedan genom
hamnpenningars uppbärande kan återhemtas.»
»Annu således vid denna tiden var Malmö i saknad af hamnbyggnad i egentlig
mening och utan hopp om understöd från det allmännas sida för tillvägabringande
af en för stadens och ortens rörelse sä maktpåliggande inrättning. Med ansträngning
af egna krafter och anlitande af de medel, som för ändamålet kunde
anvisas, börjades kort derefter, eller år 1773, åtgärder att vidtagas för afhjelpande
af de mest känbara olägenheter i detta hänseende. Direktion utsågs och förslag
uppgjordes lili en ändamålsenlig, efter stadens tillgångar lämpad hamnbyggnad, hvilken
blef färdig år 1779. Men denna byggnad afsåg endast inrymmande af båtar och
k,unde, under dåvarande förhållanden, icke utföras i vidsträcktare skala, då hamnoch
löningskassan, som äfven, efter hvad förut blifvit nätnndt, skulle bestrida aflö'ningen
till åtskilliga embets- och tjenstemän, ännu år 1778 icke hade större inkomst
än R:dr 1,683: 17 sk. Allt sedermera, och synnerligast från detta århundradets
början, har emellertid hamnbyggnaden i Malmö fortsatts och fortgår ännu
efter den vidsträckta plan, som de lokala förhållandena medgifva och stadens betydligt
stigande rörelse påfordrar, och denna hamn är numera den största konstbyggda
i riket. Kostnaden sedan 1800-talets början för de utförda arbetena och
byggnaderna jemte dessas underhåll öfverstiger redan En Million R:dr Ranko. En
-
63
samt under åren 1817—1843 hade för denna byggnad utbetalls 688,337 R.dr1
20 sk 6 rst., hvaraf 282,366: 44, 11 under åren 1813 —1842; och enligt elt år
4843 uppgjordt förslag, ansågos ytterligare 552,810 R:dr blifva erforderlige för
hamnens försättande i det skick sorn afsetts.»
Hamnbyggnadens grundläggning tillvägabragtes af dåvarande Handlanden, sedermera
Kommerserådet och Riddaren Frans Suell, som derefter, i egenskap af hamndirektionens
ordförande, ända lill sin död'år 1817 ombesörjde byggnadens fortsättning.
Sedan 30 år tillbaka innehar Handlanden och Riddaren Lorens Isac Bager
befattningen såsom hamn-direktionens ordförande och har, vid ledningen af hamnens
angelägenheter under de 17 sistförfluten åren, varit biträdd af Herr Majoren och
Riddaren Carl Gottreick Beijer, i egenskap af hamnens ingeniör. Oen verksamhet
och drift, hvarmed hamnarbetet blifvit utför dt, samt det oafbrutna nit och den synnerliga
omtanka, detta arbete erfordrat, derom upplysa hamndirektionens årligen afgilna
berättelser till vederbörande embetsverk, och derom ka» äfven lemnäs vittnesbörd
af en hvar, som varit i tillfälle se alla de svårigheter, hvilka lokala förhållanden
medfört.
Likasom, enligt hvad här ofvan omförmälts, stadens tull-intrader ökats i mån
af hamnens utvidgande och förbättring, likaså har hamninrättningens uppbörd af
tolag, homnafgift och extra ordinarie inkomster, oberäknadt statsanslag, tillväxt. Så
-
lunda inflöto:
år 1774  Banko R:dr 404. — —
» 1788
» » 1,685.
» 1788 —1797 i medeltal årligen ... » » 2,458. — —
» 1798—1807 » . . . » » 6,482. — —
» 1808—1817 » . . . » » 12,419.
» 1818 — 1827 » . . . » » 13,875. — —
» 1828—1837 » . . . » » 23.447. — —
» 1858 — 1847 » . . . » » 33,741.
» 1848
» » 50,982.
» 1849
» » 50.346.
» 1850
» » 46,480.
» 1851  » » 49.832.
» 1852
» » 55,293.
» -1853
» » 45,394.
» 1854
» » 56,372. — —
» 1855
» » 67,848. — —
Minskningen i uppbörden åren 1850 och 1853 härrörde från stadens hem
-
64
sökelse af kolerafarsolen nämnde 2:ne är. Uti upptagne summorne för år 1832 och
de 2:ne sjstförflutne åren inberäknas dock städja för försålde hamntomter, uppgående
år 1852 till 5,055 R:dr, år 1854 lill 872 R:dr och år 1855 lill 1,508
R:dr Banko.
Oaktadt desse inkomster utgjorde dock vid 1835 års slut hamnens skuld
265,779 R:dr 1 sk. 7 rst. Banko.
Redan använde kostnader för hamnbyggnaden kunna alltså uppskattas till mera
än 2 Millioner R:dr Riksmynt. De härtill i anslagsväg lemnade bidras af Staten
*> 0*7 o
inskränka sig till ett år 1843 afskrilvet lån å 15,000 R:dr, ett under den 50
April 1846 för 10 år beviljadt årligt anslag af 6,000 R:dr för hamnens konsolidering
samt ett under den 6 Mars 1852 undfådt anslag af 50,000 R:dr allt
Banko, för dockbyggnad. I låneväg har hamnen utaf allmänna medel sistnämnde
dag undfått 50,000 R.dr Banko.
Angående ifrågavarande hamnbyggnad samt öfrige af staden utförde allmänna
företag, innehålla förut omförmälde Kongl. Komitéens åberopade berättelse följande
upplysning och vitsord:
»Jemte fortsättning af den vidsträckta och kostsamma hamnanläggningen, har
staden påbörjat och oafbrutet fortsatt hamnbyggnadens konsolidering med kajer af
huggen granit; uppbyggt en likaledes med stenkajer försedd kanal, som förenar ham
nen
med fordna fästningsgrafven; anlagt och stensatt flera öppna platser och gator
med trottoarer vid hamnen; anskaffat 3:ne ångmudderverk till beredande af ökadt
djup i hamnen samt till utvidgande och fördjupning af inloppsrännan, och uppfört
en större byggnad till bostäder åt den vid hamnen anställde betjening och bevakning;
»är
1853 påbörjat anläggningen af en shepps-reparationsdocka, för hvilken
kostnaden beräknats lill Banko 179,250, deraf 50,000 R:dr såsom anslag och
50,000 R:dr såsom lån af allmänna medel erhållits; varande för denna byggnad
anskaffad en pump- och en såginrättning som drifves med ånga;
»anlagt chaussée å stadens östra landsväg, i sammanhang dermed byggt en jernbro
med landfästen af huggen granit öfver Stora Segeå och en stenbro öfver Lilla
Segeå samt utvidgat Hvellinge-vägen och med fyllning af krossad sten förbättrat
södra landsvägen;
»åtagit sig en årlig beskattning af 6000 R:dr Banko för stadens belysning
med gas; och slutligen år 1853 påbörjat utvidgning af den vid fästningsraseringen
anlagde kanal utmed stadens östra och södra sidor, hvilken kanal, sammanhängande
med den på stadens öfrige sidor belägna fordna fästningsgrafven, håller 3,000 alnar
i längd samt blir 50 fot bred och 7 å 8 fot djup.»
I samman
-
65
I sammanhang härmed bör icke lemnäs oanmärkt, att, på sätt hamndirektionens
sednast afgifna årsberättelse närmare omförmäler, östra och vestra hamnarmarnes
yttre sidor blifvit sistförflutne året, genom uppförde fördämningslinier, fullkomligen
konsoliderade, genom hvilken fördämning erhållits en landvinning af omkring
90 tunnland.
Ihlsovården besörjes af en förste och en andre stadsläkare, lönade af staden,
samt af 7 andre praktiserande läkare. I staden finnas 2:ne apothek. Vaccinationen
beslrides under inseende af provincial-läkaren.
Polisen förestås egentligen af Borgmästaren, såsom Magistratens ordförande, biträdd
af en stadsfiskal, 1 polisgevaldiger och 6 polisbetjenter. Nattbevakningen
verkställes af 24 väktare i staden och 8 vid hamnen, bland hvilka likväl endast
hälften hvarje natt tjenstgör.
Värdet af brandförsäkrade byggnader i staden och å dess område utgjorde
vid "1855 års slut:
i Skånska Brandförsäkrings-inrättningen  3,536,610.
i Städernas allmänna Brandstodsbolag för fastigheter , . . . . 19,500.
i Försäkrings aktiebolaget Skandia  20,000.
Summa B:ko R:dr 5,376,110.
Å varulager, fabriksredskap, machinerier och lösören i allmänhet voro vid samma
tid försäkringar beviljade uti:
Städernas bolag till försäkring af lösegendom  1,146630.
Skånska Brandförsäkrings-inrättningen  996,200.
Försäkrings-aktiebolaget Skandia  515,533.
Summa B:ko R:dr 2,458,163.
Uti stadens Sjö-assuransförening voro likaledes vid 1855 års slut 50 fartyg
till försäkring antagne för ett värde af 413,500 R:dr Banko.
Slädens inkomster dr 1855:
Under Ilamnkassan, Tolag, deraf V3:delar ordinarie och '/aidel
inqvarterings- Banko R:dr 9,999.
Hamnafgift af varor
42,251.
» af fartyg  8,086. 50,557.
Arrenden och diverse andra inkomster  6,203.
Städja för försålde hamntomter  1,308.
Transp. 67,847.
Berättelse öfver Malmöhus Län för åren 1851—1855. • 9
66
Transp. 67,847.
Statsanslag: 4:de årets för anlägggning af skeppsdocka . 10,000.
10:de eller sista årets för hamnens konsolidering 6,000. 16 000
Under Stadskassan: Vågafgift, anslagen till och indrifven af
Tekniska skolan  1,111.
Arrenden af Segeqvarn och en del andra lägenheter dito dito .... 1,388.
Andre arrendeniedel  219.
Marknadsståndpenningar, anslagne Exekutionsförvaltare!!
såsom sportelinkomst och af honom uppburne  175.
Jordskyld
439.
Kännelse-afgift
og
Försäljning af pumpstockar  681.
Tillfälliga inkomster  673.
Under Fattigvården: ränta å utlånte kapitaler
1,353.
Statsanslag
1,066.
Böter  709.
Fattigprocent af sterbhus
507.
Andel i kortstämpel-bcvillning
95.
Skådespelsafgift . .
146
Afgift för vissa utrikes varor  2,246.
Af arbetsinrättningen  1.586.
Diverse  44g
Summa Banko R.dr 97,629.'
Stadens utgifter år 1855,
upptagne under sina särskilde rubriker i bilagde tabell lill en sammanräknad summa
af 289,104 Riksdaler.
Ofver den deribland under benämning af diverse onera upptagna summa,
183,526 R:dr, meddelas här följande
Specifikation.
Hamn- och brobyggnads-, reparations- och muddrings- med (lere derför
bestridde utgifter
‘  136,059.
Broars, gators och kanalers underhåll samt torgs och allmänna platsers
rengöring  15,065.
Tjurhållning ^ goo
Inköp af pumpstockar och vattenverkets underhåll  1,692.
Brandredskapens underhåll och förvarande  389.
, Transp. 153,505.
67
Transp. 133,505.
Beklädnadspersedlar m. m. åt stadens vakt- och annan betjening . . 956.
Gatulysning
6,055.
Inköp af ved til! rådhuset, inbindningspenningar, smärre reparationer
och diverse omkostnader
1,368.
Kostnad för Nnvigations-skolhuset
202.
D:o för Tekniska skolan 7,111.
Riksdagsskatt  787.
Inqvarleringskostnnd för ständiga garnisonen  3,028.
Reparation a stadens kyrkor  2,832.
Utgifter för folkskolorne  3 678.
Kostnader i följd af koleralärsoten  826.
Karantänskostnader och utgifter för stadens sjukhus  472.
Hospitalstionde  2,706.
Summa Banko R:dr 183,526.
Såsom icke upptagne bland inkomsterne äro de i denna berättelse omnämnde
statsanslag till Tekniska skolan och Navigationsskolan jemväl fråndragne utgiftssummorna
för desse inrättningar. Bland utgifterne äro ej heller beräknade den
för nya sjukhusets uppförande redan använda kostnad, uppgående vid 1855 års slut
till 22,000 R:dr Banko.
Vid sistnämnde tid häftade staden i följande kapitalskuld:
för hamnarbetets och dockbyggnadens utförande  265,779.
» hussarstallarne, återstående
12,800.
» Stadskassans behof  39,024.
» Fattigvårdens  15,000.
» S:t Petri kyrkas restaurerande  14,358.
» sjukhusbyggnaden  9,000.
Summa Banko R:dr 355,961.
2:o. Landskrona. Staden grundlädes år 1413 af Konung Erik XIII, enligt
Bref den 14 Mars samma år, då privilegier äfven meddelades i likhet med hvad
staden Malmö förut innehade. Dessa privilegier äro derefter stadfästade och förbättrade
af Konung Hans den 24 Mars 1449, af Drottning Ulrika Eleonora den
14 Mars 1663 och of Konung Carl XI den 15 April 1676 samt sedermera åren
1683 den 10 September, 1719 den 8 Augusti och 1724 den 20 Januari. År
1747 behagade Kongl. Majit, med anledning af fästningens utvidgning, i nåder
ålägga stadens invånare att förflytta staden till en i sjön befintlig, under vatten
68
stående, sandbank, hvarvid invånarne tillförsäkrades åtskilliga förmåner, såsom skattefrihet
under flera år, fria materiaiier af sten och kalk vid uppförande af stenhus
samt så kallad fjerdepennings åtnjutande för korsvirksbyggnader m. m.
Staden utgöres för närvarande af följande delar: Nya staden, Gamla staden,
Norra och Ostra förstäderna med de så kallade Värnarne, delade i Östra och
Norra; och är staden befästad å alla sidor, hvilken befästning likväl numera endast
till mindre deleu underhålles.
Enligt den af Ingeniör G. Ljunggren år 1853, på föranstaltande af komitéen
till undersökning af grunderna för städernas beskattning, verkställde uppmätning,
innehåller staden inom fästningsgrafvarne 105 tunne- 12 kappland. På ön
Gråen, belägen långs södra sidan af hamnen och innehållande 67 tunne- 16 kappland
samt på alla sidor befästad, finnas åtskilliga Kongl. Maj:t och Kronan tillhöriga
byggnader, äfvensom en i sednare åren på Statens bekostnad uppförd karantäusinrättning,
innehållande diverse boningslokaler jemte sjukhus med deromkring
anlagde planteringar.
Stadens drätsel besörjes af en dertill vald kommission. Inkomsterna för år
1855, inberäknadt hamn-, bro- och vågmedel 14,567 R:dr 3 sk., tolag 4,371 R:dr
10 sk., fattig-tolag 6,050 R:dr 27 sk. 7 rst., jordarrenden 9,794 R:dr 13 sk. 7
rst., utgjorde en summa af 43,849 R:dr 41 sk. 9 rst., samt utgifterna, inberäknadt
aflöningar till embets- och tjenstemän, 6,428 R:dr 16 sk., och utbetalningar
till fattigvården 6,028 R:dr, en summa af 38,107 R:dr 34 sk. 6 rst. Stadens
skulder vid 1855 års slut uppgingo till 33,353 R:dr 16 sk. Eanko, deraf 28,000
R:dr löpa med ränta.
.Den staden tillhörande jordrymd utgör, enligt nyssnämnde uppmätning, 2,167
tunne- 16,0 kappland. När derifrån afräknas den rymd, som upptages af fästningen,
citadellet Gråen, stadsplanen inom fästningsgrafvarne samt 127 tunne- 14
89/i6o:dels kappland, som omfatta förstäderne, värnarne och allmänna vägar, återstå
1,780 tunne- 17 7'Vi6o:dels kappland åker, äng, betesmark och plantering, deraf
äro anslagne till civile och ecklesiastike embets- och tjenstemäns aflöning 364
tunne- 25,7 kappland, kyrkor och andra allmänna verk 96 tunne- 26,5 kappland,
plantering 45 tunnland, vagnmanslaget för bestridandet af skjutsningsbesväret
186 tunne- 8'/,6:dels kappland, Kongl. Maj:t och Kronan behållne 16 tunne
8,
0 kappland, enskilde personer tillhörige 114 tunne- 25,9 kappland och för
stadens räkning bortarrenderade 956 tunne- 21%.,:dels kappland. Arrendet erlägges
för närvarande uti penningar, som på bestämda tider till stadskassa» inflyta.
Stadens folkmängd, som år 1850 uppgick till 3,488 personer, utgjorde vid
1855 års slut 4,227 personer, deraf skattskyldige 2,417 och skattfrie 1,810. Här
-
69
vid anmärkes, att i invånarnes antal ej äro inbegripne här såsom garnison förlagde
2 Depot-kompanier af Wendes Kongl. Artilleri-regemente med befäl, utgörande 200
personer, samt 8 fästningen förvarade 511 fångar. Folkmängden har under de sista
fern åren ökats med 945 personer, hvilket förnämligast får tillskrifvas dels en ökad
rörelse i handel och sjöfart, dels stadens sockerbruks betydliga utvidgande och behof
af arbetare, som från landet för berörde ändamål inflyttat.
Vid nordöstra ändan af stadens hamn finnes det i sednaste underdåniga berättelse
upptagna skeppsvarf, hvilket äges af ett bolag och drifves med en Qvartersman
samt 9 timmermän. Sedan skeppsvarf i Helsingör år 1826 och 1827 blifvit
anlagdt, har rörelsen vid Landskrona varf, som förut varit mycket anlitadt för reparationer,
med hvarje år aftagit, så att arbetet nu är ringa och inkomsten för år
1855 endast utgjort 1,500 Jt:dr Banko.
Stadens hufvudnäringar utgöres af handel och sjöfart, åkerbruk, fabriker och
handtverkerier. Handel och sjöfart, hvilken sednare hufvudsakligen bedrifves med
främmande fartyg, har under de nästförllutne 5 åren betydligen tilltagit. Från och
med 1851 till och med år 1855 äro nedanantecknade partier spanmål och andra
varor från inrikes orter sjöledes till staden ankomne, nemligen:
Hafre tunnor 5,697.
Hvete  » 3,696.
Korn  » 9,115.
Råg '. . » 3,165.
Ärter
» 27 '/2.
Sparrar och Bjelkar stycken 57,977
Bräder
tolfter 52,593.
Läkten .  , » 5,564.
Plankor
» 1,722.
Ved ....•• famnar 2,147.
Rapsatfrö ...  tunnor 579.
Potäter  » 8,209.
Stenkol  » 57,820.
hvaremot under samma tid likaledes till inrikes orter från staden afgått:
Hafre tunnor 2,199.
Hvete  » 6,015.
Korn .
» 44,931.
Råg
>, 5,815.
Ärter  » 5,782.
Sparrar och Bjelkar stycken 1,985.
70
Bräder .
Läkten .
Plankor .
Ved . .
Rapsatfrö
Potäter .
Steukol .
Från
Hafre . .
Hvete
Korn
Råg . .
Ärter
Potäter .
Hästar .
Få
utrikes orter hafva under förenämnde år inkommit:
lolfter
»
»
famnar
tunnor
593.
65.
94.
13.
5,130
89%.
3,693.
tunnor
ar
stycken
tu
tu
»
nor
nor
Svin
Stenkol
hvaremot utgått:
Hafre
II vete
Korn
?åg ; ; ; ; ;
Ärter
Rapsatfrö
Potäter
Kålrötter
Hästar. ... . i
Oxar . .  Sll,Cken
366.
550 %.
645%.
235'/ö.
24.
278.
26.
779.
2.
197,602.
Får
Svin
Gass ....
Ved
Sparrar och Bjelkar
Bräder .
Plankor ...
Stäfver .
»
famnar
stycken
tolfter
d
stycken
228,941.
21,231.
66,694.
21,788.
5,755.
8,338.
623.
1.
3.
201.
56.
58.
25.
49.
717.
2,735.
266.
24,100.
71
Hiirvid må upplysningsvis nämnas, att importen af kreatur varit störst under
åren 1831 oell 1832, af spanmäl och rotfrukter år 1833; att exporten af spanmål
varit minst 1851, derefter den årligen ökats och varit störst 1855; exporten
af virke har varit störst 1851 och 1852 samt derefter minst 1855, hvaremot kreatursexportör)
varit störst 1854 och dernäst 2r 1855.
Följande fabriker finnas i staden:
a) 7 Sockerfabrik, som en följd af ar varit i verksamhet. Jemte raffinering af rörsocker,
försöktes äfven under åren 1836—1857 sockerfabrikation af hvitbetor, dock
med ringa framgång. Ar 1849 inköptes fabriken af handelshuset Mattson & Braune
i Götheborg, som med betydlig kostnad inrättade densamma enligt nyare tiders förbättrade
method för kokning medelst änga i lufttomt rum, hvarigenom förarbetningen
af råsocker, som år 1849 utgjorde 770,000 och 1850 900,000 skålpund,
uppgick
år 1831 till  1,500,000.
» 1852 till
5,920,000.
» 1853 lill  3,718,000.
» 1854 lill  3,740,000.
» 1855 till  5,000,000.
med ett tillverkningsvärde för sistnämnde år af 1,150,000 Riksdaler Banko.
År 1855 försåldes fabriken åter till det då bildade Skånska Sockerfabriksaktiebolaget.
I)å detta bolag hade för ändamål att, jemte förbättring af raffineringsrörelsen,
åter införa sockertillverkning af hvitbetor, vann bolaget understöd af
(lere inflytelserika män inom Skånska provinsen. För att fullständigt genomföra
berörde plan, inköpte bolaget det nära staden belägna säteriet Säbyholm och öfvertag
arrendet af stadshemmanet Erikstorp med derunder lögde farmer, alltsammans
utgörande 920 tunnland. Härförutan verkställdes nödiga tillbyggnader samt en
gasanläggning vid fabriken, och nya apparater för hvitbetsfabrikationen anskaffades
frän utlandet, liela anläggningen, inberäknadt inköpet af Säbyholm, har för bolaget
medtagit en kostnad af 673,333 R:dr 16 sk. Banko. Ännu synes det för
tidigt att yttra något bestämdt omdöme huruvida hvitbets-inuustrien kan med fördel
vinna allmännare utsträckning inom provinsen, men hvad Landskrona sockerfabrik
särskildt angar, torde man få hysa ali förhoppning om ett lönande resultat i
anseende till jordens lämpliga beskaffenhet och fabrikens fördelaktiga läge vid en
ypperlig hamn. Skörden af hvitbetor å den af fabriken begagnade jord utföll förlidet
år medelmåttig och uppgick till 550,000 lispund. Från andra ställen omkring
staden uppköptes 67,634 lisp. och frän Malmötrakten 33,782 lisp., eller tillsammans
451,416 lisp. Till hvitbetornas förarbetande ha åtgått 11,000 tunnor sten
-
72
kol, och för hela fabriksrörelsen under sistlidet år äro, utom disponent-direktören,
använde 7 bokhållare, 2 tekniker, 5 sockermästare, 1 machinist, 1 kopparslagare,
9 smeder, 10 tunnbindare, 3 timmermän och 100 ständige arbetare.
b) 6 Tullmjölgvarnar, af hvilka en så kallad Holländsk. Dessa qvarnar betjena
hufvudsakligen stadens invånare med mäld.
c) 1 Tobaksfabrik, anlagd år 1834, består af 6 spinnbord, 1 press och en så
kallad karf. Arbetarnes antal utgöres af 1 spinnare, 1 karfskärare, 1 kardusslagare
samt 21 cigarr- och andre arbetare. Under år 1833 utgjorde tillverkningen:
Cigarrer
lådor 2,742.
Kardustobak, skuren
skalp. 3,008.
Tuggtobak  » 3,170.
Snus  » 3,680.
till ett sammanräknadt värde af 7,454 R:dr 40 sk. Banko.
d) 3 Repslageriet-, som bedrifvas med 10 arbetare. För år 1833 har tillverkningsvärdet
utgjort tillsammans 4,000 R:dr Banko.
e) 5 Garfveriet med 13 arbetare. Sammanräknade tillverkningsvärdet för' år
1833 har uppgått till 14,319 R:dr 16 sk. Banko.
f) 3 Färgeriet med 4 arbetare. Sammanlagda tillverkningsvärdet för år 1835
uppgår till 4,383 R:dr 16 sk. Banko.
g) 1 Klädesfabrik, tillhörig enskild person och anlagd inom fästningens område,
sysselsätter 8 frie arbetare och verkmästare samt 200 af de å fästningen förvarade
fångar. Består af 14 kardmachiner och skrubblar, 5 plysmachiner, 4 kontinuer,
20 väfstolar för kläde och 22 för mattor samt 18 dito med jaquard-machiner,
hvarförutan fabriken äger ett i närheten deraf uppfördt färgeri med 4 pannor och
1 kyp. Tillverkningarne under år 1855 hafva utgjort:
mattetyg, ylle alnar 54,578%
divan- och sängmattor stvcken 1,519.
O J 7
bomullsväfnader alnar 5,0773/4.
till sammanlagdt tillverkningsvärde 76,250 R:dr 2 sk. Banko.
Såvidt kändt är drifves denna fabrik med fördel, desto heldre som dess flesta
tillverkningar, enligt sakkunnige personers bedömande, skola vara jemförlige med
utländske af samma slag.
h) 1 Tändsticksfabrik med 10 arbetare. Består af 1 svarf, 1 skärmachin och 1
kapmachin. Under året 1855 tillverkades 5,100 gross karduser tändstickor till
ett värde af 2,550 Riksdaler Banko.
i) 1 Blåsinstrumentsfabrik med 4 arbetare. Tillverkningsvärdet år 1855 utgjorde
1,300 Rd:r Banko.
k) 1 Ljus
-
73
K. 1 I.jusstöperi-fabrik, anlagd i slutet af år 1855.
Vid 1855 års slut utgjorde antalet af burskapsägande handtverkare 92 med
118 mantalsskrifne arbetare, hvarförutan 15 personer innehade tillstånd att idka
handtverk såsom försörjningsmedel.
Jordbruket, hvilket under sednare åren mycket förbättrats, drifves i cirkulation,
hufvudsakligen för spanmål, foderväxter och rotfrukter, ibland hvilka sednare, efter
det skörden af potates flere >år slagit fel, hvitbetor tili en icke obetydlig del
odlas och alyttras till sockerbruket.
Fiske idkas dels af i staden boende fiskare, dels ock af invånarne å fiskläget
Borstahusen, beläget inom stadens område, och utgöres hufvudsakligast af sill,
torsk och flundror, hvarmed icke allenast stadens invånare förses, utan äfven angränsande
landsort; dock har denna näring under de två sista åren, i jemförelse
med de föregående, varit mindre gifvande.
Stadens undervisningsverk utgöras af 1 Högre Lärdomsskola, hvari undervisning
bestrides af Rektor och 2 Kolleger, 2 Allmänna Folkskolor, den så kallade Gjörlofjfska
Skolan för gossar samt 1 Flickskola, denna sednare ställd under H. M EnkeDroltningens
höga beskydd. Uti dessa skolor meddelas kostnadsfri undervisning för
omkring 300 barn af båda könen. Lärjungarnes antal i lärdomsskolan utgör omkring
55. Å.tskillige mer eller mindre besökta privata undervisningsanstalter finnas
utomdess i staden.
Stadens Fattigvård är anförtrodd åt en i behörig ordning vald Styrelse. Sedan
sista Berättelsen afgafs hafva stadens invånare åt Fattigvårds-styrelsens disposition
öfverlemnat för att bebyggas, och i öfrigt för fattigvårdens räkning användas, 6
tunnland jord i den så kallade Fröjdenborgsvången i närheten af norra infarten
till staden, och för det kapital, 9,668 Rdr 32 sk. B:ko, som numera aflidna Demoiselle
Guslafva Suell i lifstiden donerat lill byggnad åt i behof stadda enkor och
barn efter Embets- och Tjenstemän samt Borgare här i staden, har ä nämnde jordlott
blifvit uppförd en prydlig tvåvånings-bvggnad af sten med inredning till boningsrum
för fattighus-föreståndaren och i inrättningen intagna personer samt nödige
kök och 2 arbetssalar. I sammanhang härmed hafva för fattigkassans tid efter
annan besparade tillgångar blifvit uppförda 2 erivånings-sidobyggnader, likaledes af
sten, hvilka äro inredde till boningsrum för fattige, tvättstuga, kokinrättning samt
sjukhus, detta sednare bestående af 3 sjuksalar och ett mindrg sjukrum, 1 badrum
samt kök och boningsrum för sjukvårdspersonalen. Uti alla dessa byggnader, som
varit bebodda sedan slutet af år 1853, äro nu inrymde öfver 150 fattige.
Sjukhuset anlitas icke allenast af sjuke personer inom staden, utan äfven från kringliggande
landsort Läkarevården bestrides af Stadsläkaren. Ehuru arrendemedel
IO
Berättelse öfver Malmöhus Län för åren 1851—1855.
74
lör omkring 108 tunnland af stadens jord blifvit afsedda för bildandet af en arbets-inrättning,
kan dock någon sådan icke egentligen anses ännu hafva kommit till
stånd. De laltige sysselsättas likväl med åtskilliga slags handarbeten, hvaribland
må nämnas spånad och linneväfnad, äfvensom den fattigvården tillhörande obebyggde
jord, innehållande circa 4 tunnland, som förmånligast användes till jordfrukter,
köks- och trädgårdsväxter, skötes uteslutande af fattigpersonalen.
Utom förutnämnde byggnader äger fattigvården jemväl till sin disposition de
så kallade Brockska och Oelreichska hospitalerne, som äro grundade på enskilde
personers donationer, och två af Kongl. Maj:t och Kronan upplåtne boningslägenheter,
hvilka alla bebos af omkring 70 personer af båda könen.
Fattigkassans hela kapitalfond utgjorde vid 1855 års slut sammanräknad
19,247 R:dr 45 sk. 4 r:st Banko, och fattigvårdens alla utgifter under samma
år hafva uppgått till 9,347 R:dr 45 sk. 11 r:st samma mynt, hvilka utgifter blifvit
bestridde dels af uttaxerad fattigskatt för året, upplupne räntor å kapitalfonden
och influten fattig-lolag, årligt statsanslag 3 å 400 R:dr Banko till garnisons-församlingens
fattige samt diverse andra mindre betydliga intrader.
I ^staden finnes en sparbank, som, stiftad år .1835, öppnades år 1836. Vid
1855 års slut utgjorde sparbankens ansvarighetssumma 222,515 R:dr 14 sk. 2
r:st Banko. Kontraböckernes antal uppgick till 2.368. ,
Stadens skjutsningsskyldighet bestrides nu, som förut, af ett Vagnmanslag, som.
mot fullgörande af detta åliggande, har sig anslagen 186 tunne- 8yifi kappland
jord, derför endast en ringare afgift årligen erlägges till stadskassa!). Kostnaden
för skjutsningsbesväret antages uppgå till det i tabellen utförda belopp, 966 R:dr 32 sk.
Banko.
Stadens allmänna vägar innehålla 2,695 famnar, hvilkas årliga iståndsättande
med strandmal och sönderslagen sten bekostas dels af stadskassan för allmänna
byggnader och dels af husägarne efter skeende uttaxering. Väghållningskostnaden
uppgick för år 1855 till 1,687 R:dr Banko.
De uti tabellerna upptagne belopp för stadens Presterskaps underhåll utgöras
dels af kyrkans medel och utgående hyror och dels af å stadens invånare uttaxerade
tillskott. I öfrigt beslår Pastors och Förste Stadskomministerns löneinkomster
uti dem på lön anslagne stadsjordar, hvarförutan Pastor och förste Stadskommini
stern
åtnjuta omkring 60 tunnor årlig tionde af de stadens jordar, som äro tionde åsatte.
Bland stadens diverse ouera förekomma för ar 1855 tionde till Malmö hospital,
250 R:dr 4 sk. 11 r:st., tionde-arrende och tomtören till stadens kyrka, 1,211
R:dr 31 sk. 9 r:st, 873 R:dr 11 sk. 4 r:st för lykttändning, 1,154 R:dr 19 sk.
4 r:st för gatuläggning, 540 R:dr afbetalning å ett i Rikets Ständers Bank i och
75
för orgelbyggnad upptaget län, 266 R:dr 32 sk. i och för folkskolornes behof, 535
It:dr 24 sk. folkskoleafgift, 383 R:dr 46 sk. i och för flickskolan, 320 R:dr koleraskatt,
600 R:dr 32 sk. i och för vattenverkets underhåll samt 3,314 R:dr 41 sk.
5 r:st, allt Banko, servis-kostnader, tomtören till Lunds Akademi, och andre allmänna
utgifter, som böra af stadens medel bestridas.
Sedan Kongl, Förordningen den 18 Januari 1855 angående försäljning af bränvin
med mera dylikt den 1 påföljde Oktober trädde i verksamhet, har ali bränvinsminutering
och utskänkning af spirituosa öfvertagits af ett bolag på tre års tid emot
årlig bestämd afgift.
Uti staden finnes en så kallad Benådniugs-kassa, tillkommen i följd af Kongl.
Resolutioner den 9 Oktober 1749 och den 20 November 1756. Kapitalfonden
utgör 9,084 R:dr 45 sk. 2 rist Banko, deraf årliga räntan, efter fem procent, utdelas,
efter hvad ofvan blifvit omnämndt, såsom byggnadshjelp, under benämning
Fjerdepenning, för uppförde korsverkshus i Nya Staden
3:o Lund. Stadens folkmängd utgjorde, vid slutet afår 1855, 7,833 personer,
deraf 4,534 mantalsskrifne och 3,299 skattfrie, och har under de sednare fem åren
ökats med 621 personer. Uti förstnämnde antal inbegripas 387 Studerande.
Utom de offentliga läroverk, hvilka bekostas af statsmedel, nemligen Universitetet,
Kathedral-skolan, — denna sednare med 11 ordinarie lärare, en lärare i
naturvetenskaperne, tre duplikanter, en extra lärare utan lön, 3 exercitiemästare
samt omkring 290 lärjungar — och Folkskolelärare-seminarium, finnas i staden 2:ne
folkskolor, 1 flickskola och en småbarnsskola. Under sistförflutna året utgjorde antalet
lärjungar i de båda folkskolorne 329, i flickskolan, hvarest jemväl meddelas
undervisning i qvinnoslöjder och hvaråt åtskilliga bland stadens fruntimmer egna en
/ ' närmare tillsyn, var lärjungarnes antal sednast 52 och i småbarnsskolan 114. Sistnämnde
skola, hvilken trädde i verksamhet år 1853, underhålles genom enskilda
uppoffringar och frivilliga sammanskott samt är ställd under en särskild Styrelse.
Ett nytt hus, hvaruti så väl denna skola som slöjdskolan för medellösa flickor finnes
inrymd, blef uppfördt år 1852 för en kostnadssumma af 4.500 R:dr Banko,
som till en de^utbetalts af stadens allmänna skolkassa, men hufvudsakligen erhållits
genom bidrag från stadens sparbank och gåfvor af enskilda personer inom samhället.
Stadens hufvudnäringar utgöras af handel, handtverk och jordbruk. De handlandes
antal, som år 1850 uppgick till 59, med en betjening af 51 personer, utgjorde,
år 1855, 35 och deras betjening 47.
Detta oaktadt kan någon minskuing i handelsrörelsen, som endast består i
76
minutförsäljning, icke anses hafva ägt ram, utan torde denna snarare hafva ökats
till följe af en stigande folkmängd, större tillgång på penningar och den fördelaktiga
konjunktur för landtbruket, som under de sednare åren inträffat. Handlverksmästarne,
hvilka år 1850 voro 159 med 448 gesäller och lärlingar, uppgingo år 4855
till ett antal af 462 med endast 380 gesäller och lärlingar.
Tillstånd alt såsom försörjningsmedel med egna händer idka handtverk innehades
år 4 850 af 423 personer. Ar 4 855 har deras antal förökats till 4 48. Den
ständiga tillökningen inom sisi berörde klass af näringsidkare hor, såsom af nyss anförda
förhållande synbart är, i betydligt mån minskat arbetet i de egentliga handtverks-verkstäderne.
Klagan deröfver samt öfver svårigheten att erhålla stadigt arbetsbiträde,
synnerligast af gesäller, förspörjes allmänt från handtverksmästarnes
sida.
Fabriker och Manufaktur-inrättningar finnas visserligen till ett antal af 26 med
69 arbetare; men med undantag af ett färgeri, ett garfveri, ett boktryckeri och
ett stilgjuteri, äro de alia af ringa betydenhet.
Jordbruket, som hufvudsakligen omfattar odling af säd och foderväxter, fortfar
att vinna förkofran. De högt uppdrifna priserna på alla jordbruksalster, i förening
med ymnigare penningetillgång och ökad folkmängd, hafva vållat, att jordvärdet under
de sednare åren högst betydligt stegrats, så' att ett tunnland stadsjord, som
för 5 ä 6 år sedan betaltes med 500 å 350 R:dr, numera icke kan köpas
för mindre äu 4, 5 ä 600 R:dr Banko och derutöfver, allt efter jordens läge och
häfd.
En ansenlig mängd nya byggnader hafva under de 2:ne sednaste decennierne
blifvit uppförde •/ alla grundmurade tegelhus och af solidare beskaffenhet än de förut
brukligé korsverkShosen. Braudförsäkringsvärdet af hus och bvggnader uppgick år
1850 till 1,184,462 R:dr 24 sk. och 1855 till 1,562,812 R:dr 24 sk. Banko.
Stadens sparbank, som flitigt begagnas äfven af befolkningen å den närmaste
landsbygden, är i märkbar tillväxt och äger stort förtroende, fnsättames, fordran
utgjorde,, enligt 4855 års *bokslut, 829,575 R:dr 20 sk; sparbankens egen fond
uppgick vid samma tid till 41.499 R:dr 14 sk. 8 is:t, hvartill komma 2:np donationer
med derå upplupna räntor, tillhopa 3,627 R:dr 50 sk., allt^Banko.
Till åstadkommande af snygghet och prydnad omkring stadén hafva de utanför
norra och östra tullarne belägna allmänningar, hvilka fordom varit begagnade
till lertägter, numera blifvit planerade och försedda med trädplantering samt apterade
till promenadplatser. Kostnaderna härvid äro bestridde dels medelst enskilda
sammanskott och dels af stadskassa!).
Äfvenså har, under de sednare åren, stadens allmänna kyrkogård blifvit med
77
omsorg värdad och för icke obetydlig kostnad satt i ett bättre skick, dertill mede
vunnits genom beskattning å stadens invånare.
Fattigvården, som handhafves efter en särskild den 13 Mars 1849 vederbörligen
fastställd stadga, synes blifva för Samhället allt mera betungande. Arilalet af
underhåline och med understöd försedde fattighjon jemte alla omkostnaderne i och
för fattigvården och en i sammanhang dermed organiserad arbetsinrättning hafva
utgjort:
Anul
Omliost-
fallig-
nads-
je-
hjon.
lopp i I5:ko
R:dr
sk.
r- 1
år
1851
703
7,947
—
i
»
1852
760
8,562
—
1
»
1853
716
7.535
—
j
»
1854
726
9.216
—
1855
789
11,652
—
—
Af förutnämnde antal fattighjon äro 40 ä 50 minderårige barn utackorderade
hos välkände fosterföräldrar, mest på landet, emot viss årlig afgift; 70 ä 80 gamla
bräckliga eller orkeslösa äro intagne uti stadens allmänna fattighus, der de få mat,
kläder och husrum samt verkställa för inrättningens räkning hvarjehanda arbeten,
lämpade efter hjonens ålder och kroppskrafter. De öfrige njuta understöd i mat
från fattigvårdens kokinrättning, eller ock undfå de penningebidrag, förnämligast till
hushyra och bränsle.
Ungefärligen i/5:de! af den årliga kostnaden för fattigvården betäckes genom räntor
å donerade kapital samt tillfällige inkomster. Det öfriga måste inbringas genom
beskattning. Men härförutan har Fattigvårdsstyrelsen till sin disposition, i
enlighet med särskilda förordnanden, riinte-afkastningen å testamenterade fonder till
ett sammanräknadt belopp af omkring 10,000 R:dr Banko.
Utom stadens allmänna fattighus finnas dels 2:ne andre mindre sådana, donerade
af framlidne Stadskomminister!) Torslow och Medicine-Professorn A. Florman
samt ställda under förvaltning af ett så kalladt Sodalitium. bestående af de
båda Stadskomministrarne och Pastor i S:t Pederskloster församling, dels följande
fromma stiftelser, ‘tillkomna genom förordnanden utaf numera aflidne personer, nemligen:
-
78
Mafmrosiska fonden med ett kapital af . * B:ko R:dr 11,601: 13. 8.
Gröningerska fonderne å tillhopa 15,370: 12. —
samt Lundegrenska fonden, uppgående till v . . . . 1,074: 2. —
deraf årliga räntorna användas, efter testatorernes föreskrifter, till pensioner åt nödlidande
eller behöfvande inom staden; Varande derjemte, genom efter hand lemnade
mindre gåfvor af särskilde personer samt gjorda besparingar å Torslowska och
Flormanska donationerne, af hvilka den sistnämnde äfven omfattar nära fyra tunnland
stadsjord, under förbemälde Sodalitii vård, kapitaler samlade till ett belopp
af nära 6,000 Riksdaler Banko, som fortfara att vara räntebärande.
Nyligen har i staden blifvit bildad en understöds-förening till förmån för ålderstigne
och behöfvande Borgare jemte deras hustrur samt enkor och oförsörjda
barn, men, i afvaktan på sökt fastställelse å det för denna inrättning uppgjorda
reglemente, har densamma ännu icke kunnat träda i verksamhet.
De publika hus och byggnader, hvilka staden har att underhålla, äro rådhus,
folkskolehus, fattighus, vågbod, spruthus och fängelse.
4:o Ystad. Staden, hvars äldre arkiv roed privilegier och andre staden rörande
handlingar vid ett fiendtligt infall den 22 Oktober 1569 gått förloradt, har
redan i 13 seklet varit en bland Skånes betydligare städer. Genom nådigt Bref
den 12 Juni 1572 har staden blifvit tillförsäkrad om enahanda rättigheter och privilegier,
som staden Malmö och andra köpstäder i Skåue förundte äro.
Enligt en öfver staden år 1753 upprättad karta uppgå nummererade tomlernes
antal till 506, dock finnas flere sedermera bebyggde tomter inom staden, hvilka
komma att med sine nummer förses.
Under staden lyda l,778s/8:dels tunnland jord, deraf 793ys:de!s tunnland
i allmänhet väl häfdad åker och äng samt återstoden, 985 yydels tunnland, utgöres
af gemensam betesmark och skogsplantering.
Jordbruket, hvars väsentliga föremål är beredandet af fo,dertillgång för framfödandet
af det för staden nödiga antal boskapskreatur, har under sednare åren
bedrifvits med framgång, utom hvad angår odlingen af potates, som betydligt aftagit,
hvaremot odling af cikoria varit för jordägarne särdeles vinstgifvande, sä att
sistlidet års skörd uppgått till ' 41,490 lispund cikorierötter efter ett utsäde af
150 skålpund frön å en jordrvmd af omkring 50 tunnland.
Utom staden finnas 6 stycken mindre väderqvarnar med hvardera ett pär stenar,
samt en under sednare åren anlagd så kallad Holländsk väderqvarn med 3
par stenar, å hvilka qvarnar förmales största delen af den för stadens behof erforderliga
säd.
79
Antalet af stadens invånare utgjorde, enligt mantalslängden, vid 1855 års
slut, 4,924, deraf 2,670 skattskyldige och 2,254 skattfrie; Och har på de 5 sednaste
åren folkmängden endast ökals med 44 personer; hvarvid likväl bör anmärkas,
alt staden år 1855 varit hemsökt af koierafarsoten, uti hvilken sjukdom ett
antal af 206 personer allidit.'
De särskilde kostnader, staden i och för denna farsot fått vidkännas, hafva
uppgått till omkring 12,000 R:dr Banko, deraf endast 2,000 R:dr blifvit af Staten
ersatte, såsom aflöning åt de derstädes tjenstgörande kolera-läkare.
De näringar, på hvilka staden grundar sitt bestånd, äro hufvudsakligen handel
och sjöfart, handtverk och fabriker samt fiske och åkerbruk.
Antalet af burskapsägande handlande utgör 45, af hvilka största delen idka
minuthandel med kramvaror och specerier m. m.; dock fortfar spanmålshandel!)
att vara den väsentligaste näringsgrenen för stadens handlande, som tillförene afsatt
denna sin vara till största delen i Stockholm, men under sednare åren äfven utskeppat
betydlige partier direkte till utlandet, så att medelbeioppet af den spanmål,
som utskeppats till in- och utrikes orter under de fem sista åren, uppgått till
95,052 tunnor.
Ehuru staden för närvarande endast äger 11 fartyg, 2 briggar, 6 skonertar,
1 koff och 2 slupar om tillsammans 594 lästers drägtighet, kan stadens handel
och sjöfart likväl icke sägas vara i altagande, oansedt den betydliga minskning i
städernes handelsrörelse, som är en följd af det större antal personer, hvilka på
landsbygden utöfva handel.
Beträffande stadens importhandel, så utgöras de förnämsta varor, som under de
fem sista åren blifvit till staden införde, af salt, kaffe, hampa, sill, viner, arrak,
väfnader och specerier m. m.
Tulluppbörden, som för år 1850 utgjorde 96,540 R:dr, har för sistförflutna
året uppgått till 172,154 R:dr Banko.
Handtverkerierne och fabrikerne hafva under sednare åren i så måtto vunnit
förkofran, som åtskillige af dessa yrken tillegnat sig fullt så mycken skicklighet som
i flere andre Rikets städer, hvilket företrädesvis gäller om en större fabriksanläggning
för tillverkning af vagnar, som under sistförflutna året bedrifvits med särdeles
framgång; Och hufva de handtverkare, sorn med skicklighet i sina yrken förenat
sparsamhet och ordentlighet, icke saknat sin tarfliga bergning.
Uti staden finnas 99 burskapsägande handtverkare och dessutom nedanniimnde
fabriker och manufaktur-inrättningar:
1 Cikoriefabrik med 14 arbetare och 10,855 R:dr tillverkningsvärde;
4 Färgerier . . med 11 arbetare och 6,066 R:dr d:o
80
5
Garfverier med
15
arbetare
och
14,490
R.dr
tillverknim
1
Klädesfabrik »
3
d:o
och
1,075
R:dr
d:o
1
Lackfabrik »
1
d:o
och
494
R:dr
d:o
1 Såpsjuderi »
2
d:o
och
16,884
R.dr
d:o
2
Tobaks-och
Snusfabriker »
34
d:o
och
10,827
R:dr
dco
6
Urmakerier i>
8
d:o
och
1,116
R:dr
d:o
2
Vagnfabriker »
15
d:o
och
10,800
R:dr
d:o
Tillverkningsvärdet vid i staden befintlige fabriks- och manufaktur-inrättningar har
således för sistlidet år uppgått till 78,585 R:dr Banko, då det för år 1850 endast
utgjorde 61,705 R:dr samma mynt.
I sammanhang härmed anmärkes, att ett jerngjuteri för närvarande är under anläggning
vid staden.
Undervisningsverken äro:
l:o. En lägre lärdomsskola, som år 1850 hade 3 lärare och 47 lärjungar,
hvilka sednares antal så ökats, att det vid sistförllutna årets slut uppgick till 100,
hvaraf äfven blifvit en följd, att lärarepersonalen måst förökas med 2:ne siva lärare;
Och har dessutom en Gymnastiklärare vid skolan blifvit anlagen.
Att denna tillökning i skolans personal kommer att medföra en ändamålsenlig
förändring uti skolans nuvarande indelning i tre klasser, synes vara utan tvifvel,
likasom det nuvarande, i flere afseenden otjenliga, skolhuset, såsom äfven till sitt
utrymme otillräckligt, måste utbytas emot någou annan dertill mera passande
lokal.
2:o. En folkskola med 2:ne lärare och 140 lärjungar;
3:o. En flickskola, hvari 2:ne lärarinnor meddela undervisning åt nära 100
obemedlade tlickor. Denna under sednare åren inrättade undervisningsanstalt underhålles
och bekostas hufvudsakligast genom enskilda bidrag;
4:o. En slöjdskola med 50 lärjungar, som af 2:ne lärare undervisas linear—
och frihandsteckning samt modellering;
5:o. En söndagsskola, som begagnas af omkring 50 gesäller och handtverkslärlingar.
Dessutom finnas 2:ne sådane för mera bemedlade flickor samt åtskillige små
barnsskolor.
Vidare må här anmärkas, att staden har 2:ne kyrkor, hvarå under sednare
åren blifvit verkställda betydliga förbättringar så väl in- sora utvändigt.
För fattigvårdens ändamålsenliga ordnande, har på stadens bekostnad nyligen
blifvit
81
blifvit uppfördt ett större fattig- och arbetshus med 2:ne arbetssalar och dessutom
rum för 81 stycken fattighjon. Derjemte äro flickskolan och dess lärarinnor i arbetshuset
inrymda intill dess annan härtill mera tjenlig lokal kan varda anskaffad.
Kostnaden för fattigvårdens bestridande under sistförflutna året har med 2,373
R:dr 32 sk. Banko öfverstigit debiterade fattigskatten, 3,931 R:dr 20 sk., så att
densamma uppgått till sammanräknadt belopp 8,325 R:dr 4 sk. Banko, ett förhållande,
hvartill hufvudorsaken är att finna deruti, att kolerafarsoten under dess härjande
i staden år 1855 utkräft sina flesta offer bland arbetsklassen, och staden således
måste åtaga sig ett stort antal genom föräldrarnes frånfälle värnlösa barn.
Sjukvården inom staden bestrides af Stadsläkaren och en privat läkare, af
hvilka den förre äfven tjenstgör å stadens sjukhus, hvarest finnes utrymme för trettio
sjuksängar.
Under sednare åren och sedan ett understöd af skogsplanteringskassan för sådant
ändamål blifvit af Kongl. Maj:t nådigst beviljadt med 6,000 R:dr Banko, har
stadens skogsplantering med särdeles framgång bedrifvits, under inseende af en Direktion,
som jemväl egnat omtanka åt utvidgning och förskönande äf en norr om
staden befintlig parkanläggning och promenadplats.
I staden finnes en sparbank, hvars insättningsfond, som år 1850 utgjorde
297,525 R:dr 29 sk., under sednare åren ökats med 202,378 R:dr 30 sk., så
att densamma vid sistlidet års bokslut, enligt, den öfver bankens förvaltning afgifna
berättelse, uppgick till 499,904 R:dr 11 sk., allt Banko.
5, Helsingborg. Belägen i en naturskön trakt vid smalaste passet af Öresund,
som här har en bredd af endast y. Svensk mil och hvarest obehindrad kommunikation
med utlandet, med ytterst få undantag, hela året igenom äger rum,
räknas denna stad till Skånes äldsta och märkvärdigaste städer. Några egentliga
privilegier för staden finnas väl icke, men de äldste handlingar i detta afseende,
som äro tillgänglige, äro utfärdade i Helsingborg af Konung Erik XIII, den ena
Beataedagen år 1414 och den andra S:t Botolphi Albodsdag år 1415, hvarefter
finnas af framfarne Danska och Svenska Konungar utgifne flere bref och resolutioner,
innehållande likväl endast stadgande!) och föreskrifter, hvilka till största delen äro
aldeles otillämplige och jemväl genom sednare utkomne författningar förändrade,
hvarjemte de äro utfärdade icke för denna stad särskildt, utan för köpstäder i allmänhet;
en Kongl. Resolution den 17 December 1660, hvarigenom staden erhållit
kronans andel af i staden fallande sakören, är dock ännu gällande.
Stadens nuvarande areal är 658,893 qvadratalnar, dels frie, dels ofrie tomter,
samt 121,126 qvadratalnar torg, gator och gränder. De öfrige tomterne eller
J|
Berättelse öfver Malmöhus Län för ärm 1851—1855. A A
82
sådane som staden och icke någon enskild äger, samt hvilka, mot en viss årlig afgift
till stadskassan, blifvit åt innehafvarne upplåtne, få numera, enligt stadens Borgerskaps
Äldstes och Magistratens den 18 April 1850 fattade, af Kongl. Majit i
nåder den 19 Februari 1851 fastställda, beslut, friköpas mot bestämd löseskilling
för qvadrataln, allt efter tomternes belägenhet.
Under staden lyda 1,250 tunnland jord, uppskattad till 14yg mantal och utgörande
dels löningsjord, dels sjelfägande jord, dels ock staden tillhörig och till stadens
invånare bortarrenderad jord. Af desse jordar erlägges till Kongl. Majit
och Kronan endast bevillning efter 2:dra Artikeln, men till stadskassan ingen afgift
utom arrende för de bortarrenderade, hvarjemte desse jordar, med undantag af
löningsjorden, bestrida skjutsning. Enligt till komilén för städernes beskattning
derom insända uppgifter, hvilka grundade sig på laglartsprotokollen för år 1846
till och med år 1850, var medelbeloppet af försäljningsprisen för stadens jord i
allmänhet omkring 349 Ridr och af årliga arrenden 6 R:dr, allt Banko pr tunnland.
Antalet af stadens invånare utgjorde vid sistlidet års slut 4,243, deraf
2,443 skattskyldige och 1,800 skattfrie. Under de fem sednaste åren har folkmängden
ökats med 618 personer.
För laglydnad, ordning, sedlighet och ett stilla uppförande är stadens befolkning
i allmänhet känd. De i staden föröfvade brott hafva mestadels bestått af obetydligare
stölder, slagsmål, fylleri m. m. Största antalet lagöfverträdelser, som vid
Domstolen åtalas, äro dock de, som inom Helsingborgs vidsträckta tullkammare-distrikt
begås emot tullförfattningarne. 202 sådane mål handlades under förlidet år,
men de flesta af de härför tilltalade personer tillhörde icke detta samhälle.
Stadens hufvudnäringar äro fortfarande handel och sjöfart, åkerbruk, handtverk,
fabriksrörelse och fiske, och dessa bereda nu, som tillförene, de omtänksamma invånarne
deras fulla bergning. Handeln och sjöfarten hafva på sednare åren betydligt
tilltagit. De handlandes antal utgör 43, deras betjening 39; och hafva stadens
importartiklar hufvudsakligen utgjorts af kaffe, socker, tillåtna slag af bränvin,
vin, väfnader, salt samt fiskvaror, och exporten förnämligast af spanmål, stäfver, ekbark,
papper och bräder. Stadens invånare äga tio fartyg om tillsammans 283 lästers
drägtighet.
Förhållandet med stadens export och import under åren 1851 —1855 visar
sig för öfrigt af följande uppgiften
83
Anta] härifrån
Tullafgifter i B:dr Banko.
utklarerade
Skeppslaster.
för
export
för
import
Summa.
år
1851
336
2,097
81,444
83,641
»
1852
365
1,547
83,193
84,740
»
1853
320
1,951
87,996
89,947
»
1854
829
2,973
100,645
1 03,61 8
»
1855
611
1,647
125,383
127,030
och af från Tullkammaren aflemnad förteckning inhemlas, att i medeltal under ofvannämnde
år med förpassning till staden ankommit 447 fartyg och båtar från
inrikes orter, och derifrån till andra inrikes orter med förpassning afgått 173.
Landtmannens produkter hafva inom staden god afgång både för stadens eget
behof och till transport åt andra orter inom och utom riket. På dessa produkter»
som bestå af viktualievaror, spanmål, jord- och trädgårdsfrukter, bränvin, timmer,
stäfver, papper och väfnader m. m., är tillgången alltid betydlig, men priserna
äro mycket stegrade. Till upplysning om förhållandet med spanmålshandeln
i staden åberopas följande likaledes från Tullkammaren erhållna uppgift angående
exporten deraf:
Hafre
Hvete
Korn
Råg
Arter
Summa.
tunnor
tunnor
tunnor
tunnor
tunnor
tunnor
år 1851
23,208
20
23,228
» 1852
22,579
774
23,353
» 1853
43,237
635
i
4
20
43,897
» 1854
48,765
6,468
3,986
3,665
42
62,926
» 1855
79,725
2,244
7,690
13,746
73
103,478
Följande handtverkare, af hvilka
flere äro
utmärkt
skicklige, finnas
i staden:
Bagare
, . 9.
Bokbindare
Färgare T.
Garfvare 6
Kopparslagare 5,
84
Målare
5.
Sadelmakare
4.
Skomakare
.......... 17.
Skräddare
7.
Smeder
6.
Snickare
9.
Tunnbindare
4.
förutan 28 handtverkare i andra yrken och 28 personer, hvilka såsom försörjningsmedel
idka handtverk. Antalet af gesäller och lärlingar uppgår till 224 personer.
Undervisningsverken bestå af:
l:o. En Trivialskola (indelad i 5:ne klasser samt apologist-klass i 2:ne afdelningar)
med 3 ordinarie lärare och 4 duplikanter, äfvensom särskilde lärare i
sång och gymnastik; uppgående lärjungarnes antal till 436. Till denna skola äro
donerade 27 tunnor helgonskyidskorn, som, efter gällande markegångspris, utgå af
åtskilliga klockarelägenheter, och hvilka 27 tunnor korn erläggas till stadskassan,
samt, enligt Kongl. Brefvet den 20 Oktober 1820, användas till »skolans reparationer
och alla kostnader, som, enligt skolans räkenskaper, af denna fond tillförene utgått.
»
2:o. Folkskola med 2:ne lärare och 2:ne lärarinnor, der alla fattiga barn få
fri undervisning efter Bell-Lancasterska methoden. Barnens antal utgör för närvarande
442 gossar och 662 flickor, och handledning för dessa sednare lemnäs uti
läsning, skrifning, räkning och vanliga för dem passande fruntimmersarbeten.
5:o. Söndagsskola, hvarest handtverksgesäller och lärlingar undervisas i innanläsning,
skrifning, räkning, geografi, historia och linearteckning. De i denna
skola inskrifna lärjungar utgöra 70.
4:o. En Småbarnsskola, inrättad år 1834 och ställd under uppsigt af en
lärarinna, som har tillsyn öfver i medeltal 30 barn dagligen. De fattigare af barnen
så väl i denna som i folkskolan erhålla dessutom mat från fattigvårdsinrättningen.
5:o. Flera med Skoldirektionens tillstånd inrättade privata läroanstalter för
båda könen, hvilka läroanstalter gagnas af 218 barn.
Alla lärarne orh lärarinnorna utmärka sig fortfarande för nit och skicklighet.
Sjukvården i staden bestrides af en Stadsläkare, hvarjemte Regements-Läkaren
vid Kongl. Norra Skånska Infanteri-Regementet och en t. f. Bataljons-Läkare
vid Kronprinsens Husar-Regemente äro i staden boende; och finnes derstädes ett
sjukhus, hvaraf en del är inredd till badhus, som till enskild person är bortarren
-
HS
deradt. Bilda dessa inrättningar stå under särskild af staden utsedd Sjuk- och
Badhusdirektion.
Fattigvårdens angelägenheter skötas af den dertill utsedda Direktion på ett
tillfredsställande sätt. I fattighuset, som är rymligt och väl underhållet, bo för
närvarande 25 mankön och 26 qvinkön. Utom dessa erhålla omkring 48 personer,
deribland 30 barn, dagligen middag i fattighuset, äfvensom den mindre be
medlade
kan der emot 3</2 sk. Riksgälds få köpa middag. Kontanta penningebidrag,
bestående i hushyreshjelp m. m. tilldelas 121 personer, dels qvartaliter, dels månatligen
och dels hvarje vecka. Trettioen fattiga barn (utom ofvannämnde 30 barn) uppfostras
på allmän bekostnad och äro uti staden bortackorderade; erhållande de fattige
derjemte fri läkarevård och frie medikamenter. Den med fattigvårds—anstalter» förenade
arbets-inrättningen är fortfarande i verksamhet och fattigvårdens inkomst af densamma
belöpte sig sistlidet år till 1,242 R:dr 8 sk. Sistlidet års debiterade fattigskatt
utgjorde 3,533 R:dr, hvarmed, äfvensom med fattigvårdens öfriga vanliga
inkomster af räntemedel, jordarrenden, nådegåfvor, fattigprocent och böter m. m.
utgörande 5,580 R:dr, eller tillsammans 9,113 R:dr, alla dess utgifter blifvit bestridde.
Fattigvårdens utlånta kapitaler vid sistlidet års slut utgjorde 35,247 R:dr
16 sk. och dess tillgångar i fastigheter samt inventarier 19,306 R:dr 16 sk., allt
Banko,
För upplysning om stadens inkomster och utgifter år 1855 intages denna
förteckning:
Inkomster:
Ordinarie stadsskatt af borgerliga rörelsen .... B:ko R:dr 1,931: 32. —
Brand- och Aflöningsskatt af hus och tomter
2,028: 27. —
Extra Läkare-arfvode  404: 39. —
Bötesandelar  245: 7. 4.
Helgonskyldskorn  189: — —
Jordarrende-medel  2,120: 26. 8.
Tomte-friköps-medel  1,354: 36: 3.
Tomtören
292: 20. —
Gerningsören
6: 30. 8.
Marknadsstånds-penningar  25: 16. —
Arrendemedel  31: — —
Jordägarnes bidrag till Båtsmans-vakans-afgiften  23: 29. 11.
Inqvarterings-ersättning  479: 32. —
Koleraskatt
615: 28. —
86
Riksdagsmanna-arfvode  378: — —
Diverse inkomster
476: 46. 3.
Tolag, inkommande och utgående'
Bropenningar d:o d:o |
Stämpel- och Hamnpenningar (
Våg- och Mätare d:o )
S:ma 14,103: 36. 1.
Ut gifter :
Afkortning af påförde stadsskatter
36: 2. 10.
Båtsmans-vakans-afgift  343: 43. 1.
Borgmästarens lön  1,000: — —
Rådmännens d:o
1,000: — —
Öfrige Embets- och Tjenstemäns löner  3,047: 8. —
Inqvarteringskostnad  926: — —
Vägunderhållning  1,364: 3. 1.
Extra Ordinarie utgifter
3,545: 13. 5.
Trivialskolans underhåll  288: 25. 4.
Folkskolans d:o  20:
S:ma 11,570: 47. 9.
Frivilliga Brand-Corpsen existerar fortfarande, dess öfningar fortgå och eldsläcknings-anstalterne
äro i godt stånd.
Sedan år 1852 fråga blifvit väckt om anläggande af väg vid stadens norra
infart, för att derigenom kunna undgå passerandet af den besvärliga s. k. Liden, blef,
efter det Kongl. Maj:t i nåder till detta företag af statsmedlen anvisat ?:delar af
det upprättade kostnadsförslagets belopp eller 5,580 R:dr, denna väganläggning verkställd
och till allmänt begagnande behörigen afsynad i Oktober månad år 1854.
Till öfrige kostnaderne bidrogo enskilda med 1,346 R:dr 52 sk. och stadens invånare
med debiterade 2,151 R:dr 16 sk. Banko. Denna väg går bredvid den
vackra helsobrunnen »Helsan» och är mycket befaren.
Från längre tid tillbaka har till Tullkammare begagnats den åt Tullkontrollören
i Tullverkets hus anvisade boningslokai, hvarför af stadskassa:! till kontrollören
betalts årlig hyra, men sedan Kongl. Maj:t uppå Kongl. General-Tullstyrelsens derom
gjorda hemställan i nåder förordnat, att Tullkammaren med dertill nödige arbetsrum
m. m. skulle uppföras vid hamnen i granskapet af den nya lastbrygga, som för ett
par år tillbaka blifvit byggd, har stadens Borgerskap nyligen utsett en komité alt
87
ofördröjligen gå i befattning med anskaffande af denna Tullkamraarebyggnad och
hvad dertill hörer.
Vid utlyst sammanträde i Februari månad sistlidet år öfverenskommo åtskillige
af stadens invånare att, medelst aktieteckning, för egen räkning anskaffa ett ångfartyg
för bestridande af fart emellan städerne vid Öresund.
Genom kontrakt med Civil-Ingeniören och Riddaren Keiller i Götheborg beställdes
ett ångfartyg af jern lill 70 hästars kraft, hvarför kostnaden beräknats
till 70,000 Riksdaler Banko. På delta fartyg arbetas nu, och bör det enligt kontraktet
lemnäs färdigt i stadens hamn innevarande år.
Sedan Eders Kongl. Maj.t och Rikets Ständer beslutat, att en stamjernbana
skall anläggas emellan Malmö och trakten omkring Wettern, har allmänna uppmärksamheten
blifvit fästad å nyttan och nödvändigheten af byggandet utaf bibanor
i Skåne, samt vid sammanträde i Landskrona sistlidet års höst en komité
för detta ändamål utsedd. Uppå denna komités begäran hade Helsingborgs stads
invånare blifvit kallade till allmänt sammanträde inför Magistraten, för att höras
och besluta om och i hvad mån de skulle finnas benägne att å stadens vägnar bevilja
bidrag till anläggande af bibana från staden till ofvannämnde stambana samt för ändamålet
öfverlåta af stadens jord hvad dertill kunde komma att användas. Vid detta
sammanträde beslöts enhälligt att, för den händelse Rikets Ständer under nästa
Riksmöte besluta meranämnde stambanas fullbordande, staden ville med 100,000
R:dr Banko bidraga till anläggande af bibana från Helsingborg i riktning åt Remmarlöf
samt kostnadsfritt lemna erforderlig stadsjord till denna bibana.
Reverber-verket, fabriken för tillverkning af saltglacerade lerkärl och de här
anlagda tvänne vagnfabriker drifvas med allt större framgång. Vid den första sysselsättas
11 arbetare, och sistlidet års tillverkningsvärde uppgick till 13,744 R:dr;
vid det andra arbeta 10 personer och tillverkningsvärdet har sistlidet år varit
7.367 R:dr. Vagnfabrikerne sysselsätta 18 personer och deras tillverkningsvärde
har upptagits till 12,123 R:dr, allt Banko.
Ellofva krogar och två konditorier finnas i staden. På dess ägor äro uppförde
fern stycken väderqvarnar.
Den år 1836 i staden stiftade sparbank har oafbrutet visat sina för samhället
gagnande verkningar, i synnerhet för de personer, hvilkas fördel och båtnad med dess
inrättande afsågs. Iusättningsfonden utgjorde, enligt sista bokslutet, 201,876 Riksdaler
och bankens egen besparade fond 12,867: 47, eller tillsammans 214,743 R:dr
47 sk. Banko. Antalet af utelöpande sparbanks-kontraböcker uppgick då till
2,133.
6:o Skanör och 7:o Falsterbo. Folkmängden i dessa städer, hvilka under de
88
fem sistförflutna åren ökats med 19 personer, utgjorde vid slutet af nästlidet år
1,056 personer, deraf 605 mantalsskrifne och 451 skaltfrie.
Sjöfart för andra städers räkning i förening med ett föga tacksamt jordbruk
och fiske, hvilket sednare från och med år 1853 varit i märkbart aftagande, utgör
ännu invånarnes i dessa städer näringsfång. Den omgifvande kuslen är så grund,
att fartyg ej kunna nalkas Skanör närmare än 4 å 500 alnar och Falsterbo-fyr 250
alnar.
Å stadsjorden, hvilken, i anseende till dess svaga beskaffenhet, kräfver mångårig
hvila, hvarunder den likvisst gagnas till äng, odlas endast spanmål och potäter.
Städerne omgifvas af stora flygsandsfält, hvilka hallas fredade och besås årligen till
någon del med trädfrön, allt efter som flygsanden dämpas och marken vinner mera
stadga.
I Skanör finnas tre minuthandlande. För öfrigt utgöres båda städernes borgerskap
af 3 handtverkare, 68 sjökaptener och skeppare, som ännu göra sjöresor,
samt 12 sjöfarande, hvilka dels af ålder äro oförmögne till sjötjenst, dels af andra
orsaker icke varit dertill använde.
Undervisningsverken inskränka sig till en folkskola i Skanör och en i Falsterbo.
Städerna hafva gemensamt fattighus och fattigvårdsstyrelse, hvilken bestämmer
och fördelar fattigvårdsbördan, då frivilliga bidrag ej äro tillräcklige.
Läkare och Apothek finnas icke i dessa städer, ej heller någon krog, men ett
ställe för försäljning af bränvin i minut.
För längre tid tillbaka har de två städernes Skeppare-societet, till understöd
för behöfvande delägare och deras i fattigdom efterlemnade enkor och barn, stiftat
en kassa, hvars fond vid sistlidet års slut uppgick till 2,496 R:dr 26 sk. 8 r:st B:ko.
Med undantag af två hus, som i sednaste åren blifvit brandförsäkrade utomlands,
äro alla öfrige byggnader inom de båda städernes område, äfvensom all der befintlig
lösegendom, icke brandförsäkrade, då försäkring derå ej lemnäs inom riket, af skäl
att samtlige enskilde husen äro försedde med halmtak, medgifne i städernes Byggnads-ordning.
Stadskassans egentliga inkomster under år 1855, bestående i burskapsafgifter,
gerningsören, bötesandelar, arrende- och tomtöremedel samt bränvinsförsäljnings-afgift,
uppgingo blott till 104 R:dr 26 sk. 9 r:st Banko. Hvad derutöfver
erfordrats till bestridande af båda städernes utgifter har i vanlig ordning
uttaxerats och debiterats.
Malmö Landskansli den 23 September 1856,
C. ISBERG.
S. G. von TROIL.
S. BORGSTRÖM.
I* il i° IL a 11 €i e
örbehållna samt för dess räkning
Kungs- och Kungs-Ladugårdar
Derunder lydande, eller eljest Kronan särskildt
utarrenderade och disponerade Hemman
Dito andra lägenheter, såsom Stallängar
Krono-Säterier ....
Fralse-Säterier ....
Säteri-Rusthåll ....
Insockne-Frälse-Hemman
Utsockne- dito
Frälse-Skatte-IIemman .
Krono-Hemman . . .
Krono-Rusthåll ....
Krono-Augments-Hemman
Krono-Skatte-Hemman .
Krono-Skatte-Rusthåll
Krono-Skatte-Augments-Hemman
.Militie-boställen ....
Civila dito ....
Ecklesiastika dito ....
Akademi-Hemman, Krono .
Domkyrko-IIemman, Skatte
Dito Krono
Gymnasii- och Skol-Hemman
Hospitals-Hemman, Skatte .
Dito Krono .
Kyrko-Hemman, Skatte . .
Dito Krono . .
Krigsmanshus-TIemman, Skatte
Skattlagda, bebyggda Torp, Utjordar, Urfjellar m
ej under något hemmans ränta äro inbegripna, FYälse
Dito dito dito Skatte
Dito dito dito Krono
Dito dito dito Obebyggda
Oskattlagda, bebyggda dito, deraf Ryttare-, Soldat- och Båtsmanstorp
Backstugor
Bebyggda Lägenheter, afsöndrade från hemman, under ständig äganderätt
Dito dito dito på viss tid eller lifstid
Skattlagda Fisken eller Fiske-Lägenheter af särskildt slag, som ej un
hemmans ränta äro inbegripna, Skatte
Dito dito Krono
Tull-mjölqvarnar med 685 par stenar
Tull-sågqvarn
Husbehofs-mjölqvarnar utan särskild i jordeboken uppförd ränta
Stampverk
Färgerier
Tegelbruk
Oljeslageri
Garfverier
fl
genheter
utan
mantal, sorn
Kalkugnar
Kritbruk
Lerkärlsfabriker . . .
Åttikefabrik
Mekanisk Verkstad . .
Stenkolsgruva ....
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Hospitaler, Vinstmedel samt åtskillige Societeter, Kassor och V
erk
ler
SO
Hemmantal.
Mantal
Mantal
HJ
11 lä
16
3» W
5191
510^
26]
° 4<>SS<)
77183
5*7
SJ
3i0 U
26]
869]*«
71! 4'»7
71143,1
‘ il
—
| 7(11376153
10U T5T44ÖÖ
130' ■'*
tsTttuo
—
1 1
1 >
s-
16
7^5 73 73
345 7373
—
991 TSTtlöu
—
20.}] ir
—
117]1
117]}
9
2S3%
7
148|ff
148ri\
21
10
10
—
72
72
,—
S7||
58tXj
—
7f
—
14]
14]
—
15*
13]
—
1
1
löytr
13rff
—
19jtj
19t',
—
Summa
4,068}g
4,297T«*
T«n
n
cr.
~T *
oo: l
ST w:
craa
o
=: 3
aa =r
= o
T1 o"
St.
28
28
175
801
1,531
123
6,558
55
1,044
1,600
19
432
1
580
26
6
41
1
12
5
1
5
1
1
1
12,620
Utsäde
af
Medelafkastningen med utsädet a
fdraget.
u
nderhållna Kreatur.
Hvete.
#9
Q3o
cp
sn
o
3
K
03
fia
Blandsäd.
>■:
ra
P
o
57
CO
VI
K
—
ra
ra
P
PSO
(JS)
m
o
p
K
03
03
\
g
oT
3
G.
di
fis:
G.
>:
~s
cd
—t
hS
o
Di
CD
tyr
BS
ra
03
j-s
o
K
fia
w
o
Ungboskap.
fiso
cn
<
a
CS
CD
CD
"t
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
st.
st.
St.
St.
St.
St.
St.
15
100
198
127
30
55
105
180
651
1,260
718
270
125
423
106
29
75
51
872
84
—
53
406
707
415
229
21!
440
211
2,754
4,422
2,061
1,206
1,025
1,854
451
148
51)
252
820
573
—
12
24
12
—
—
14
—
78
140
60
—
70
—
—
26
—
82
27
—
12
74
152
140
10
59
250
72
594
1.000
750
60
255
640
56
.52
91
40
159
65
—
1,002
3,291
5,509
4,555
1,242
1,716
5,597
6,130
25,287
35,559
24,152
6,696
8,485
21,518
2,686
1,70.3
4,525
1,876
7,658
5,0.58
27
95
265
415
392
89
128
669
672
1,864
2,678
2,582
446
345
2,468
244
168
381
108
941
445
—
937
9,185
14,576
11,960
5,676
4,975
8,319
5,284
57,626
88,618
62,053
19,851
23,111
53,649
10,529
5,490
9,150
5,552
19,341
8,775
16
1,029
7,829
12,913
10,298
2,967
4,151
8,063
5,113
47,374
79,226
52,341
16,065
17,967
52,754
9,557
2,925
8,217
5,427
16,595
7,870
—
4
99
137
118
48
68
197
40
794
1,263
6.99
347
534
638
109
49
95
70
157
1)5
—
40
289
461
527
109
172
292
265
1,776
2,994
1.504
659
767
1,251
3 4 5
70
555
191
814
522
104
812
6.93
1,081
389
634
868
440
5,964
11,339
5^656
1,992
2,456
5,454
1,082
24.3
851
460
1,678
1,041
—
5
56
41
59
18
12
40
18
202
225
176
106
61
184
54
10
58
26
84
45
—
509
4,285
7,525
5,582
1.502
2,348
4,185
2,873
26,977
45.667
27,432
7,842
10,519
15,769
4,675
1,559
5,925
2,244
8,861
4,245
—
1,626
12,070
27.175
16,891
5,132
7,957
13,119
8,832
82,571
141,150
83,427
28,575
53,595
57,262
14,522
4,755
12,966
8,074
24,049
13,599
—
17
184
291
224
70
105
201
95
1,149
1,845
1,054
555
479
850
230
64
207
129
408
202
—
195
1,084
2,083
1,928
502
660
1.170
1,072
6,967
12,987
9.615
2,764
2,851
4,804
1,255
599
1,194
785
2,238
1,332
—
24
253
425
592
152
136
282
155
1,749
2,796
1,956
668
596
1,157
261
101
194
146
494
239
—
204
1,721
3,263
2,317
827
1,098
1,841
1,186
11,452
20,458
11,923
4,422
4,768
7,442
1,861
827
1,778
1,084
3.572
2,040
—
10
120
210
125
75
67
150
67
840
1,370
640
380
500
540
128
41
87
67
245
10.9
—
95
726
1,498
824
412
484
732
564
5 221
8,90!
4.278
2.161
2,165
3,144
829
215
6 iO
451
1,504
747
57
504
922
599
519
349
554
259
s’467
3.924
3,006
1,665
1,811
2.093
568
169
398
279
1,01.3
490
5
78
140
122
48
33
75
27
305
859
640
258
223
289
86
17
94
44
160
99
—
10
171
545
138
86
105
163
67
1,107
2,129
860
581
409
694
194
56
183
146
299
187
—
13
149
265
149
99
82
150
81
989
1,675
720
490
450
615
149
47
102
78
282
128
—
1
12
2!
12
8
7
13
7
84
157
64
38
30
54
19
4
9
7
25
11
—
31
154
252
511
88
83
165
154
974
1,652
1,597
453
555
356
190
47
152
71
262
141
—
16
187
545
241
99
107
225
95
1,235
2,166
1,259
313
491
972
223
58
175
123
408
198
—
8
166
233
509
6
21
206
41
847
1.191
1,542
28
89
812
265
6
408
141
727
589
49
203
452
201
65
129
176
255
1,579
2,542
1,158
429
501
857
256
61
329
105
1,023
520
2
177
20)
148
7
19
152
14
872
975
742
27
72
651
115
16
206
51
756
288
—
11
15
15
7
2
16
1
77
77
69
34
6
57
11
8
29
4
3.3
57
4
213
491
25!
5
5
245
24
955
1,467
1,119
20
20
981
512
—
1,620
208
2,728
1,727
—
9
154
262
89
1
1
245
/i
58
1,127
1,817
396
5
830
95
2
150
14
50.3
255
—
0
151
183
352
24
31
50
7Ö6
957
1 ,49*5
114
124
1,082
93
2
26.3
62
301
297
19
28
53
53
—
—
26
119
119
121
138
—
—
74
45
—
87
2
114
184
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
-—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6,184
45,197
82,034
60,555
18,521
26,250
48,991
54,459
294,529
487,345
308,042
99,296
114,944
200,451
51,157
17,499
49,289
28,128
99,066
29,252
43
31,838,980
Malmö Landskontor den 7 Juli 1836.
Till Berättelsen öfver Malmöhus Län, för åren 1851—1855,
S. 6r. i*. 'Troil.
1 »om Mai in ö li ii s Län(
Stat s  * i fl r « U •
Bevillning
efter 1851 &
1855
års Förordningar.
Ständiga
Räntor.
Klereci-Statens underhåll.
Efter Usla
Artikeln.
Efter 2:dra
Artikeln.
Efter 3:dje
Artikeln.
Branvins-
brännings-
afgift.
Summa.
Jordeboks- och
Hcmmantals-  Ränta.
Krono-tionde.
Afrad.
Mantals-
penningar.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Berg-  verk och
andra Verk
eller Inrätt-  ningar.
Summa.
Arrende-
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Pastorers.
Komministrars.
Summa.
Fattigför-
sörjning.
Skjuls.
Väghållning.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
11
56
—
90
40
1
—
—
—
—
—
—
102
28
1
215
16
8
62
13
4
—
—
—
16
56
—
—
—
—
294
18
—
2,280
58
0
315
—
—
124
—
—
37
16
—
161
16
—
240
—
—
—
—
—
42
109
12
404
1
S1
_
_
720
_
1,255
13
11
5.36
29
7
599
47
10
158
56
895
17
5
1.765
23
5
1,295
—.
—
2.502
—
—
227
—
—
2.729
—
951
—
—
501
—
—
2,673
— -
16
—
—
—
—
16
6
24
—
20
—
—
—
—
—
26
24
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— -
10
24
—
2
24
—
—
72
.
85
42
44
—
14
56
—
—
—
—
57
32
—
—
—
120
52
—
150
—
—
50
—
—
180
—
—
118
—
—
—
—
—
—
523
6
—
5,515
6
—
21
58
10
10,451
14
16,489
16
3 0
14
8
76
55
—
—
—
752
12
—
—
—
—
829
15
8
—
—
—
£1,541
24
—
6.240
16
—
996
16
—
7,236
52
—
7,324
18
—
—
—
—
—
— -
128
42
—
300
15
5
—
2,832
27
5,26)
56
5
725
12
1
53
21
4
—
—
182
24
—
—
—
—
961
9
5
—
—
—
4,081
20
—
829
—
—
91
—
—
920
—
—
591
—
—
—
—
—
162
— -
2,902
42
—
9,617
45
1
—
5,52.3
9
18,044
1
6
46
6
12.511
•>
10
—
—
4,180
36
—
—
—
—
16,698
57
4
—
—
—
27,574
52
—
47,47 5
24
—
6,095
—
—
55,568
24
—
22,916
11
6
600
—
—
46.075
— -
2,822
18
10,129
11
8
—
5,090
14
18,041
43
8
2,649
8
14,155
21
1
—
—
5,856
12
—
—
—
—
20,640
53
9
—
—
—
25,037
44
—
46,401
36
—
7.440
40
—
55,842
28
—
12,890
40
—
7,451
—
—
5 5.5 4 (i
— _
24
6
—
108
7
7
—
132
15
7
14
21
5
93
24
1
—
—
33
36
—
—
—
141
33
4
—
—
—
122
56
—
215
50
—
25
—
—
258
30
—
68
24
—
46
—
—
169
16 -
535
50
729
26
—
—
1.355
16
2,398
24
o
980
12
8
1.616
9
11
—
—
437
24
—
—
—
—
3,054
28
7
2.696
46
0
2,727
15
—
2,924
—
—
395
—*
—
3,519
—
-
752
—
—
658
—
—
1.814
97!
12
—
1,409
21
9
r—
—
873
56
5,254
21
9
4,591
21
4
4,654
24
6
—
—
1,565
—
—
—
—
—
10,410
45
10
—
—
—
54,153
32
—
8,494
—
—
948
16
—
9,442
16
—
2.551
24
—
1,720
24
—
2.044
52 J
14
.30
—
55
10
0
—
—
50
—
77
40
o
56
28
5
85
41
11
—
—
19
24
—
—
—
—
161
46
2
—
—
—
151
24
—
202
—
—
16
—
—
218
—
—
35
—
—
29
—
—
63
1,395
12
—
5,612
47
3
4
40
—
1,297
44
6,310
47
5
6.733
46
—
8,609
2
8
758
41
2
2,016
56
—
—
—
—
18,118
29
10
—
—
—
24,081
16
—
26.446
32
—
2,458
52
—
28,885
16
—
7,482
10
8
4.050
20
—
12.762
40 -
4,1.39
36
—
10,462
4
5
—
—
10.550
6
8
25,151
46
11
17.006
58
1
17,907
6
9
—
—
—
6,209
—
—
—
—
—
41.122
44
10
—
—
—
151,789
16
—
60,429
24
—
6.817
26
9
67,247
0
9
19,523
57
—
12,662
—
—
56,242
91
6
—
247
25
8
—
—
4
12
.
542
43
8
403
35
!0
475
59
4
—
—
130
—
—
—
—
—
1.009
25
o
—
—
—
1,504
36
—
1,119
56
—
159
-
—
1,278
56
—
555
—
—
260
—
—
951
360
24
62
8
5
—
—
—
588
1,010
.32
5
1,986
43
<j
2,152
22
—
—
375
12
—
—
—
—
4,494
29
2
—
—
—
52
—
-
6,587
28
—
752
40
—
7,140
20
—
1.866
5
—
—
—
—
3,509
— -
35
50
—
227
.33
2
—
—
—
528
791
i 5
2
408
58
11
551
56
4
—
—
57
12
—
—
—
—
817
59
3
—
—
823
24
—
1,585
56
—
120
_
—
1,705
36
—
588
40
—
—
—
—
1,572
— _
465
—
—
3,966
14
—
79
12
4
165
26
4,676
4
4
1,665
25
4
2,001
21
1
—
—
672
56
—
—
—
—
4,959
52
5
—
—
—
5,352
52
—
1,957
40
—
151
4
—
2,108
44
—
2,952
17
7
—
—
—
7,620
16 _
51
12
—
55
17
—
—
—
—
9
8
7.3
37
224
27
6
151
55
9
—
—
48
24
—
—
—
—
424
59
5
—
—
—
556
—
—
450
—
—
25
—
475
—
—
295
—
—
—
—
—
812
— -
269
36
—
723
25
10
—
—
202
10
1,14)5
21
! 0
754
44
8
1,440
51
7
—
—
421
56
—
—
—
—
2,617
16
5
—
—
—
2.91!)
—
—
5.365
8
—
609
16
—
5,974
24
—
1,674
12
—
1.089
ö2
—
3.641
— -
177
56
—
606
45
7
—
—
16
16
801
1
7
589
24
5
1,297
15
6
—
—
253
—
.—
—
—
—
2,139
39
11
—
—
~
2,725
24
—
5,981
18
—
405
52
—
4,587
0
—
1,552
10
8
565
Ib
—
2,509
16 _
21
18
63
17
—
—
—
___
84
35
74
14
5
164
22
9
.
—
■—
30
36
—
—
—
—
269
25
2
—
—
—
342
24
—
470
32
—
46
—
516
52
—
141
18
—
97
—
—
222
— -
44
36
—
127
19
>>
—
—
—
33
24
205
51
2
179
15
—
564
28
10
—
—
63
56
—
—
—
—
607
29
10
—
—
—
657
—
—
785
52
—■
145
36
—
927
20
—
205
16
—
258
Ib
—
695
— -
38
6
127
.30
7
—
—
7
24
175
12
7
240
28
—
309
9
9
—
—
60
24
610
15
9
—
—
457
36
—
785
—
—*
84
—
869
—
—
558
—
—
21
—
—
908
— -
2
6
—
10
1.3
2
—
—
—
—
12
19
2
6
29
—
19
38
8
—
—
4
36
—
—
—
—
51
7
il
—
—
—
50
—
—
60
—
—
5
—
65
—
—
29
—
—
16
—
—
81
— -
33
42
—
95
52
10
___
—
—
,
—
129
26
10
160
46
5
193
16
4
—
—
60
36
—
—
—
—
415
2
7
—
—
—
488
—
—
1.069
16
—
61
40
—
1.131
8
—
566
24
—
164
—
—
547
— -
85
50
—
209
5
10
—
—
40
4
—
534
39
10
290
47
—
458
21
—
—
—
—
121
—
—
—
—
850
20
—
—
—
—
744
—
—
1,077
—
—
116
18
1,195
18
—
434
18
—
561
—
1,196
24 _
42
18
60
—
5
16
_
107
34
11
8
2
55
53
1
3,092
3
lil
64
12
-
5,223
9
1
—
—
8
180
_
13
16
—
195
16
—
10
—
—
—
— _
226
42
—
794
9
2
—
—
—
1,873
47
4
2,895
2
6
190
3
2
208
21
7
—
—
359
—
—
—
757
24
9
—
—
—
—
—
—
126
52
—
6
52
—
133
16
—
142
—
—
—
—
—
50
— _
442
18
—
1,123
55
10
—
—
—
398
16
—
1,964
2!
10
269
5
o
360
14
4
—
—
642
36
—
—
—
—
1,272
5
6
327
1
11
14
—
—
192
—
—
—
—
192
—
—
126
—
—
—
—
—
—
5
56
—
15
51
8
—
—
—
—
—
—
19
19
8
51
50
6
10
47
6
—
—
5
12
—
—
—
—
47
42
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— -
2,590
56
—
1,386
43
6
—
—
—
385
—
—
4,562
31
6
1
32
6
.
—
3,485
12
—
—
—
—
5,486
44
6
—
-
—
—
—
—
201
—
—
—
—
201
—
—
50
—
—
—
—
—
—
— _
13
42
—
3
24
—
—
—
—
—
—
—
17
18
—
—
—
.
—
19
24
—
—
—
—
19
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
241
42
—
575
.39
5
—
—
—
125
—
—
942
5,3
5
—
—
—
—
—
—
—
—
557
24
—
—
—
—
537
24
—
—
—
—
—
—
—
40
—
—
—
—
40
—
—
24
—
—
—
—
—
—
— —
628
24
—
616
20
11
—
—
—
—
1,244
44
11
—
747
3b
—
—
—
—
747
ab
—
—
36
—
36
—
51
"
1
6
1
_
.
_
.
_
_
2
6
6
_
_
1
24
7
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
56
—,
6
32
—
—
—
—
—
10
20
6
36
—
—
5
—
—
—
—
11
56
—
4
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
156
6
—
1,635
6
2
—
—
—
408
—
—
2,199
12
2
514
5
9
565
7
9
6.215
6
2
195
24
711
33
4
7,999
27
—
—
—
—
114
—
—
79
24
—
22
24
—
102
—
—
290
25
4
—
—
—
— -
—
—
—
—
8
6
—
—
—
—
—
—
—
8
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
5
6
5
5
li
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— —
5
50
34
44
8
__
__
40
26
8
20
27
3
_
_
_
8
11
5
4
59
52
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— -
3
18
14
56
—
—
18
6
—
—
5
12
—
—
—
5
12
—
—
—
—
—
— —
9
36
—
66
36
8
76
24
8
—
13
13
—
—
—
—
—
—
—
— —
—
2
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
—
—
-
1 —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— -
11
6
.
105
19
2
—
—
—
—
—
116
25
2
—
—
—
15
12
—
—
—
15
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— -
6
6
24
—
42
5
10
—
—
—
—
—
—
48
3
46
24
50
24
24
_
___
—
—
—
_
—
—
—
1
24
—
—
—
—
—.
—
1
24
—
— -
24
—
6
20
—
—
—
—
—
—
6
44
—
—
—
—
__
—
—
—
24
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
— -
24
—
6
14
5
—
—
—
—
—
6
38
5
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
140
36
—
275
36
—
—
—
—
171
12
—
587
36
—
—
—
—
—
—
—
191
12
—
—
—
—
191
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
761
42
—
3,392
47
2
41
24
2
—
—
—
4,196
17
4
—
—
—
—
—
1.050
24
—
—
—
—
1,050
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
— -
—
—
—
560
46
10
—
—
—
—
—
—
560
46
10
20,551
36
59,647
11
6
147
19
4
45.717
46
123,864
16
10
41.228
7
9
71,173
18
5
10,066
.3
2
28,659
—
„
725
42
2
151.852
23
6
7,072
57
8
299,158
17
—
228,580
32
—
28,276
20
9
256,657
4
9
86.692
13
9
50,530
12
—
139.608
Tablå öfver Sbeppningeii af iictlaiisiämiMle artiklar från oell till hani liarne inom Malmohus Län,
enligt Tnllkanararnes npi>gifler, flis* åren 1851—B855.
Helsingborg och Höganäs.
Landskrona.
Malmö och Trelleborg.
Ystad.
1851.
1852.
1853.
1854.
1855,
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
Till Utrikes
orter:
>
Hafre
. tunnor
25,208
22,579
43,257
48.765
79,795
54,589
39,050
55,483
41,941
59,898
13,108
16,259
11,618
25,714
40,742
6,723
7,653
5,885
22,690|
44,543
Hvete
774
655
6,468
2 244
2
2,024
5,669
8,292
7,244
682
2,182
2,451
15,347
5,586
4,44323
5,988|
Korn och Malt . . .
.
»
1
4,536
7,690
243
509
7.550
20,620
38,172
24,261
5,73 5
51,703
96,996
111,738
2,364
955
1,124
29,402 > 1
56,'-32!
Räg
»
4
5,665
15,746
—
657
7,490
13,641
47
1)7
4,855
55,646
5),195
566
20
470
17,8261
3 5,87 3
Skidfrukter ....
. »
20
20
42
75
48
914
1,529
1,264
1,395
209
1,073
10,574
13,639
203
4,272]!
6.606
Rapps
»
9UJ
400
80
5 56
5,501
2,935
1,271
458
125
3,528
6,172
1,505
5,1:00
1,300
568
300
Rotfrukter ....
»
2,0 05
5,573
(10
—
186
438
—
1,095
.
43 j
7
Hästar
. stycken
81
2
1
-
2
14
1
44
87
4
15
Hornboskap ....
.
. »
308
1,465
60 i
—
173
28
123
293
55
5
1
Får
))
50
134
240
145
25
5
26
21
2
72
Svin
»
21
3
12
39
64
—
58
—
,
.
1
2
4
Gäss
»
— —
—
23
Smör
lispund
44
1034
40
lii
75
9
59
1
3l)i
Ost
»
_ —
—
n
3
3
1
4
2
25
Kött
851
1,453
65
3
60
80
62
241
262
740
17
Fläsk
»
1,214
743
—
36
170
1,520
741
9
9
47
60
4i7o
Rjelkar och Sparrar .
. stycken
54
555
73
1,156
594
245
54
152
286
1,310
1,950
276
500
2,553
10
88
83
56
Bräder och Plankor .
. tolfter
2,08!)
2,302
956
5,4 40
5,56.3
48)
1,580
567
285
88
758
1,993
967
3,800
1,001
43
34!
558
401!
174
Stäfver
503,130
593,750
300,720
407,502
268,500
20,100
4,000
34,450
327,269
850
3,200
26,780
-
Ved
famnar
—.—.
15’
10
6
7
10;
31
2
5
3
29
Till Inrikes
orter:
Hafre
. tunnor
1,028
1,786
1,161
60
2,496
913
450
276
580
5,2)4
2,728
1,148
619
931
9,928
6,859
6,253
474
1,231
Hvete
1,218
656V
3,492
942
2.506
358
818
4,870
16
3
4,364
7,515
11,006
1,409
' 397;
2,241
2,997
4,290
571
552
Korn och Malt . . .
■ •
»
620
480|i
1,080
1,516
1,378
14,934
9,543
9,922
6,373
4,137
110,883
118,0271
73,793
55.291
52,585
58.722
36,400
52,711
20,353
25,404
Råg
277
928
398
422
737
2,758
1,597
1,357
120
3
27,331
18,0311
18,394
4,159
2,57-,
8,107
6,356
6,843
804
225
Skidfrukter ....
44§
1241
52
15
14
1,156
807
594
168
1,037
15,800
11,875
7,822
2,667
5,63 1
3,448
4,688
1,982
568!
1,494
Rapps
=—
—-—
—•—
749
-
Rotfrukter ....
. .
45
175
Smör
612|
165i
-53-T1,,
473
486;
209
82
3584
1,419
137
203
151
229
542
20
5
■
26
14J
Ost
1,497;
1,5254
7 5
1,580
1,556
1,349>
1,955
1,1581
1,073
1,159
1,913
3,705
3,286
2,496
3,73 4
5,262
8,708
4,876-1,
5,598J
4,517!"
4,610,7,
Kött
16
67 y
416
533
10
15
36"
925
397V
7
585
127
160
1,265
395
522
3
586;
1,686
31
Fläsk
.
»
8711
1,1984
86
557
4464
576
88
84
7711
84 J
1,159
471
167
867
126
11,737;
5,8901
1,8071
3,49.>4
79 4
Bränvin
. . .
. kannor
142,236
146,159
118,598
119,255
44,748
180,360
250,908
268,924
186,597
50,976
704,777
763,142
752,811
542,496
144,530
583,136
404,592
271,052
187,527
40,805
Från Utrike
s orter:
Hafre
•
. tunnor
—
81J
5i
158
8
202
3
7I
—
Hvete
»
278
1553
41
4
30
247
1
30
2
161
8
379
5
26J
Korn och Malt . . .
»
7711
2,586;
266j
28
114
82
241
St
1,044
559
55
iso;
55
44
Räg
»
5,197 >
5,069.
608 \
7
227
4
105
41
6
2,066
280
145
346
21
84i
250
125
15
11
r Skidfrukter ....
»
43f
166 i
93|
16
26
24
* 31
171
l
7
39
3
31
14
Rapps
»
——
— —
208
185
758
307
721
Rotfrukter ....
»
85 31
725
231
— —
258
67
61
122
.
28
541
58
7
5
1
TS
—.
Hästar
. stycken
325
202
162
87
13
10
11
5
2
192
226
75
68
14
3
44
6
3
1
Hornboskap . . .
• *
——
,
33
26
1
5
2
Får
21
2
74
226
452
101
72
20
7
3
59
22
80
—
Svin
»
— —
—■ —
2
1
21
Gäss
Smör
. lispund
ira
fi 1
D2tf
31
— —
——
21
4
140
14
3
Ost
»
4 9 TU
654
.•>
75' '
2U
139^
37
231
24
59
HöjL
142i
140
508
215
237
498
8.V
49 ro
“A
16!
23}
Kött
»
424
4U
20
——
0
60
2
20
78
58
166
42
—
— -
Fläsk
»
124
27
TT)
1 1
—-—
2'f
56
6
4:!
7
23
21
12
185
2
-i
81
II9
16}
Stenkol
. tunnor
16,585
12,499
8,419
10,199
3,658
49,922
32,965
52,550
36,028
46,157
120,605
122,522
101,735
113,500
114,300
52,964
38,782
22,955
30,266
4,876
Från Inrike
s orter:
Hafre
. tunnor
580
86
12
482
367
623
997
281
581
3,433
116
194
918
lil
1,597
Hvete
.
»
11
357
—
741
282
1,053
2,548
16
230
1,123
554
654
Korn och Malt . . .
»
101
442
635
1,489
147
70
8
519
1,536
7,252
100
830 J
2,081
1,056
2,471
.
4;
—
Räg
1,700
1,129
5,472
652
193
123
98i
1,051
1,985
15
238
1,535
4,151)
2,126
7
Skidfrukter ....
. »
2
48;
24
28
il
8
7;
_
12
60
43
762
958
518
52
Rapps
. »
158
Rotfrukter ....
»
50
145
30
——
.
2
—
283
556
164
Smör
lispund
4
171
15
mi
15
203
173
370
1,001
1,489
1,258
32
Ost
»
3
3
64
1
SI
54
82
49
116
63
11
41
Kött
»
50.i
96
18
77
4;
—.—
17
50
37
71
45
—
——
Fläsk
»
2614
o
459
21
32
70
10
■
6501
56
31
3
60
4
——1
—_
.
Bränvin
. kannor
3,917
212
5,344
122
994
70
5,265
1,724
12,913
3,064
9,495
43
Malmö Landskansli den 25 September 1836.
S. fir. t?. Troil,
Till Berättdsen öfver Malmöhus Län för aren 1851—1855.
S. Borgström.
TABELL för starterna inom Malmöhus L ä n»
Utsäde af
10
T:r
500
Trr
ISO
T:r
130
T:r
200
T:r
1,300
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
T:r
723
W
T:r
2.000
T:r
2.300
T:r
730
T:r
730
T:r
800
T:r
6,000
Underhållna Kreatur.
St.
621
St.
16
St.
St.
50
500
530
100
70
330
60
900
1,800
2,130
300
280
300
230
30
St.
188
St.
316
St.
Uppskattadt värdet
•V *
et
-Ii i el r et tj.
Hus och Tomter.
Rrdr
5,331.213
Jord.
Rrdr
112,991
Rrult, Manufakturier,
Qvarnar,
Fabriker, m m.
R:dr
Summa.
R:dr
3,917,236
230
200
809,972
63,610
32
16,300
7,000
153,991
17,100
5,755
1,355
13,878
2,730
809,972
65,610
16,500
7,000
155,991
17,100
5,735
1,355
13,878
2,750
Bevillning efter 1855 års Förordning;.
Flter Irsla
Artikeln.
Rrdr
1,139
Efter 2:dra Artikeln.
Jord, Tomter,
Verk och Inrättningar.
Borgerlig
näring.
Efter öfriga
Personer, ej hörande
till viss
näring.
Rränvins
brännings
algift.
Summa.
Rrdr
3.988
Rrdr
8.983
Rrdr
1,290
122
18
809
47
4
1,692
65
38
4
—
135
46
8
575
17
30
4
6
3
40
3
15
15
43
4
60
<2
—
—
—
Rrdr
772
Rrdr
238
Rrdr
18,750
11
162
12
3,692
65
Ständiga Kantor.
Kurhus
medel.
Mantals
penningar.
Rrdr
1,011
Rrdr
2.029
Summa.
Rrdr
3,013
Kostnad
för
Rotering.
Kostnad
för
Städernes Styrelse.
Rrdr
917
605
12
60£
12
298
42
Rrdr
21,003
Klereciets underhåll.
Pastorers.
Komministrars.
Rrdr
3.056
Rrdr
1,319
Kyrko
betjänings.
Rrdr
1,192
Summa.
Rrdr
5.775
Fattigför
sörjning.
Rrdr
24.218
Skjuts.
Rrdr
7.411
Väghållning.
Diverse
onera.
Rrdr
14,555
Rrdr
185,526
6.428! 16
216
32
406
910
1,552
32
9,547
43
11
966
32
1,687
9,919
40
Summa
Stats-Bidrag.
Rrdr
278.995 —
5 1.526
7
4
3,018
16
8
' 44
24
—
528
46
8
25
30
4
19
16
3
7
16
-
75
43
4
8
36
—
95
22
328
23
19
7
73
8
95
32
32
24
95
50
30
300 350 100 70 550
140
230
10
20
250
60
30
900
910
1,800
840
2,450
1,610
500
70
280
100
1,400
1,250
500
186
10
250
174
50
18
250 200
40
109
809,972 2
1,143,927 16
65,610 32
161,872
16
218,586 32
12,000
10,000
1,094,169 18
1,115,927
161,872
12,000
422 18
429
1,094 54
1,143
161
12
2.201 24
1,487
18
12
18
56
50
29
■101
40
304 41 4 i £55 42
379
36
4,579
5,440
161
15
— 605 12
604
36
605 12
604
36
298 42 41 6,428 16
43
5.047
216 .32 — 406
910
1,532 32
5,251
11
486
430
5,187
13
9,547 45 11 966
10.156
28
32
1,687
9,919 40
1,364
2,527
55.565 44 7
26.743
1.8 9
50
12
28
36
50
47
101
12
28
10,000
10
36
50
47
101
18,900
18,900
18
43
30
30
140 230 10 20 250 30 910 840 1,610 70
269
50
220
1,440
2,321
240
100
1,250
200
186
230
10
22
174
360
18
25
40
109
150
1,145,927 16 — 161,872 16 — 40,900
839,295
16
89,900
29,255
5,850
9,650
6,200
3,445
40,494
14,180
1,546,699
859,295
89,900
29,255
5,850
9,650
6,200
5,445
40,494
14,180
32
16
429 G
470
17
11
1,546
1,495
161
32
10
15
10
6
71
25
34
1.754
2,550
77
30
15
25
10
75
69
19
600
20
579
36
10
3,910 22 9
3.116
161
129
60
28
55
17
lif?
94
604 36
685
24
11
604 36 —
683
11
543
468
43
20
lj 5,047
9,429
4,2511 11
481
26
9 j 486
I
530
450
68
5,187
899
13
34
10,136
3.951
28
20
1,500
1.364
172
32
2.527
17,856
26
11
28,921
59,956
2 502
129
60
28
35
17
146
94
4
14
12
8
19
55
54
428
6,388
16
14
12
8
19
55
54
S 28
14
12
8
19
55
34
128
6.388
h 269
900
100
40
90
75
50 220
200
160
1,440
1,800
2,521
7,200
7,200
240
600
450
200
600
250
225
22
25
360
520
25
15
50
150
859,295
1,437,165
16
89,900
180,700
109,074
32
1,058,270
1,437,165
180.700
470 17
726
11
1,848
2,923
44
5,126 3
2,483
6,388 38 7
600
3,688
189
20 10
6,588 38
12,454
9,824
531
685 24
1.062
11 683 24
1,393
11
468 20
572
9,429 — 5
5,816
481
1,185
26 8 550
207
68 8
21
899
1,413
34 8
5,951
10.198
20
— 1,500
3,500
172 32
1,173
11
17.856
6,215
26
49,595 44
33,037
5,043
40,600
50,000
40,600
30.000
40
30
117
.95
19
19
157
123
19
157
125
19
, v
t''
900
65
100
40
90
22
73
15
200
166
160
1,800
512
7,200
165
7,200
87
600
57
450
600
225
594
127
25
520
205
65
2,174
B!2.054
40
870
60,335
22
412
18,521
15
580
26.230
166
2,316
48.991
1,195
54.459
512
8,462
294,529
165
15,026
487,545
87
12,097
308,042
57
2,217
99,296
25
1,653
114,944
594
10,044
200.451
127
1,692
31.157
61 205
117
17,599
1:1.21)8
61,405
18,753
26,610
51,507
55,634
502,991
502,571
320,159
101,513
116,597
210,493 32,829
17,616
1,703
49,289
15
53
50
288
540
59
55
207
28.128
288
816
99,066
59
1,154
49,232
53,162
46
43
35,162
7,799,767
32
180,700
55,252
18
70,600
5,520
53,252 18
966,326
50,992
28,335
99,882
30,406
18
3,520
442,681
16
1,688,465
53,162
53,252
5,520
726
105
24
2,995
55
55
3
2,485
257
12
4,194
27
30
88
16
93,953
9,208,775
31,858,980
— 41,067,735
16
18
18
105
3,612
20,351
24
17
36
11
95
13,567
10,400
425
26
35
12
5
25
•—
88
16
551
1,062
10
14
257
18,807
23,964
11
13,367
14
18,807
12
33
27
6,416
59.794
50
44
30
10
88
8,184
16
36
258
45.717
46
57 2
30,627
123,864
16
10
331 s 66 211
27 5
8,184
56
7 4 o, 9 o3
46
*74,491 19
1,343
146
5,15!
36
1.595
146
36
36
12
11
146
6,676
151,852
36
12
23
11
572
33
29
5,816
285
10
1,185
423
207
21
114
1,415
559
10,198
351
31
3,500
1,175
820
55
2,455
299,158
29
38
17
285
46,008
10 8
35
158,328
36
5 501,614
46,008 35
425
9,595
228.580
22
32
2,998
28.276
114
2,735
559
15,348
256.637
257,976
51,274] 22
2,735
272,005
32
37
551
60,183
86.692
31
29
15
146,875
45
87
15,499
50,530
44.029
32
12
820
19,549
159.608
6.215
1,209
15
42
1.209
221,051
112.172
15
39
18
38,678
—
—
2.957
23
8
1,017
47
2
5
25
1
88
16
4,047
455,401
1.220,555
15
24
12
179,157
13,537 Trr Spanmål.
42
353.224 9
1,635,976
36
11
1,379,265 Trr Spanmal.
Malmö i Landskontoret den 7 Juli 1856.
S. Ci. ». Troil.
(J, Isberg.
TABELL för städerna Inom Malmöhus Län.
Malmö Stad
Landskrona Stad:
Hus och Tomter
Jord
Garfverier. . . .
Färgerier ....
Sockerbruk . . .
Skeppsvarf . . .
Repslagerier . . .
Blåsinstrumentfabrik
Qvarnar ....
Tändsticksfabrik . .
Diverse personer, ej
hörande till viss näring
Summa
Helsingborgs Stad
Hus och Tomter .
Jord
Reverberverk . .
Fartyg
Lerkärlsfabrik . .
Färgerier ....
Garfverier . . .
Qvarnar ....
Krogar och Konditorier
St.
1,301
Tunni.
2,368
Tunni.
248
Tunni.
513
Tunni.
5,129
Utsäde af
Mantal.
1,481
64 234 1,779 13f
T:r
1,300
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
T:r
2,900
T:r
2.300
T:r
6,000
Underhållna Kreatur.
Uppskattadt värde!
Hus och Tomter.
Bruk, Manufakturier.
Qvarnar,
Fabriker, m m.
Summa.
R:dr
3,947,236
60 000 1,800 2,430 300 280 1,400 300 8
1,610
1,143,927
809,972
2
—.
—
—
65.610
32
16.300
—
—
16,500
7.000
—
—
7,000
153,991
32
—
155,991
52
17,400
—
—
17,4 00
—
5.755
16
—
3,735
16
1.555
16
—
1,355
16
13,878
16
—
13.878
16
—
—
—
—
—
161.872
218,386 52
12,000
10,000
1,094,169 18
1,143,927
161,872
12,000
Bevillning efter 1833 års Förordning.
Efter l:sta
Artikeln.
Efter 2:dra Artikeln.
Jord, Törmer,
Verk och Inrättningar.
Borgerlig
näring.
Efter öfriga
Personer, ej hörande
lill viss
näring.
R:dr
1,439
Bränvins
brännings
afgift.
Summa.
809
47
4
1,692
63
38
4
—
16
24
—
28
7
—
—
15
155
46
8
575
17
30
4
6
5
40
3
13
1
16
—
6
13
43
4
60
—
—
—
1,143
161
12
2,20!
24
1,487
40
18
36
18
36
56
8
29
101
24
5,692
4
8
65
38
4
44
24
—
22
—
—
528
46
8
23
30
4
19
16
3
7
16
—
75
43
4
95
—
—
,379 15 7
5.440
31
161
42
50
36
28
36
36
8
47
43
101
24
Ständiga Räntor.
Kurhus
medel.
Mantals
penningar.
Summa.
Kostnad
för
Rotering.
Kostnad
för
Städernes Styrelse.
Klereciets underhåll.
Pastorers.
Komministrars.
6.428 16
6.428
3.047
Kyrko
beljenings.
Summa.
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
4,231
5.187
9.347
10.156
18,900
10,000
18,900
Summa
par
stenar
Ystads Stad:
Hus och Tomter . .
Jord
Mjölqvarnar med tillsammans
Tobaks- och Snusfabrik .
Såpfabrik . . .
Cikoriefabrik . .
Vagnfabrik . .
Lädergarfverier .
Färgerier . . .
Pennfabrik . .
Boktryckerier
Kardfabriker . .
Klädesfabrik . .
Repslagerier . .
Urmakare-verkstäder
Gästgifveri , .
Traktörer . . .
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Summa
Lunds Stad:
Hus och Tomter .
Jord
Värdshus ....
Tullmjölqvarnar med
Garfverier . . .
Färgerier ....
Kardfabriker . . .
Urfabriker. . . .
Repslagerier . . .
Cigarrfabrik . . .
Ättikfabrik . . .
Tegelbruk....
par
stenar
Summa
Staden Skanör med Falsterbo:
Hus och Tomter
Jord
Tullmjölqvarnar med 1 par stenar
Stadens Borgerskap
Personer, ej hörande till viss näring
1,700
1,798
1,798
2,024
Summa
Summa för alla sju städerna
Då härtill lägges summan för landet, enligt
Tabellen Litt. B
3,278
Uppkommer för liela Länet följande Total-Summa
1.700
7,441
2,025
3,245
2,025
5,891
5,245
13,225
1,440
2,521
1,610
1,250
1,145,927
859,295
1,440
2,521
135}«3
6.184
1,065
45.197
2,174
82,034
60,355
18,521
26,250
48.991
1,193
54.439
839,295
1,437,165
161,872
89,900
89,900
180,700
40,900
29.255
5,850
9,630
6,200
3,445
40.494
14,180
1,546,699
859,295
89,900
29,255
5,830
9,650
6,200
3,445
40,494
109,074
40,600
50,000
1,058,270
1,457,165
180,700
40,600
30.000
1,546 34
1,495
161
52
10
13
10
6
71
25
1,848 44
2,92f
1,734 42
2,330
77
50
15
25
10
73
69
4
14
12
8
19
35
34
128
3 5,126 3 5
2,485
1,457,165
35,162
8,462
15,026
12,097
294,329 487,545 508.042 99,296 114,944 200.451
2,217
1,653
10,044
51,157
17,499 49,289
6,519 46,262
84,208
61,405
18,755
26,610
31,507
53,634
502,9911502,571
520,139
101,515
116,597
210,495 52,829
17,616|S0,992
28.128
99,066 49,252 45
55,162
7,799,767
28 555
99,882
50,406
180.700
55,252
70,600
1,688,463
55,162
55,252
5,320
53,252
966,526
3,520
442,681
93,955
9,208,775
31,858,980
— [41,067,755
2.993
2,485
257
600
5,688
189
44
117
95
19
19
7
7
2
7
4,194
3,612
20,351
15,567
18.807
23,964
11
13,367
6,416
59.794 30 io
6,588 38 7
3,910 22 9
6,588 38 7
12,454
9,824
189
44
157
123
19
19
7
7
2
7
5.116
12
5
161
39
7
129
16
9
60
23
5
28
38
1
17
1
3
94
38
11
14
19
2
12
31
7
8
19
2
19
38
5
55
33
7
54
—
—
128
9
7
6.588
38
7
10,400
A 25
26
55
12
5
25
u
16
1.0C2
685 24 41
1,393
1,0621 —
8,184
57 2 31
30,627
45,717 46 _ 123,864 16 10
174,491
245,337 T:r Spanmål.
1,379,263 T:r Spanmal.
19
1,545
1,593
5,816
4.231 I 11
1.185
1,183
5,187
899
899 34 8
1,413
10,136
5.951
5,951
10.198
1,500
20 — 1,500  1
10,198
3,500
131,852 23 6 299,158 47 —
46.008
9,395
228,580 32 — 28.276 20 9 —  236.657 4 9
15,348
— 272,005
37
60.183
86.692 15 9
8 13.499
146,875
45
50.530 | 42
44.029
44
Malmö i Landskontoret den 7 Juli 1856.
fm. t% 'Troil*
Till Berlllelsen öfver Malmöhus Lin för åren 1851—1855.
C. Isberg.
I
1
T A IS 13 IL Ej f cl i8 JL a ii cl e t
I 91 O lil M 11 1 919 Ö II 19 N Lä 99.
Hemmantal.
"antal
lil
3,lä
s
10 i
2öi"
il)::»
718:1
Ä 1 bö
3*7
nåu
•>« SS»»!
. littlin'
iA
»45 J 17.i
in 1 rl7rfi<1
JojK4**»
H7iT
*8?.
148'?"
I055
72
S7it
-
4
Slantal
11}
f 6
3*?, b
3‘0ji
26|
997^n
869^3
m
7 HMj
4 30[i+Hr,n
n
73j_3
°*°2o I t,n
»»»MÅ
H7Ji
25t24o
««&
10
72
SI! (7t
14|
1*1
43 [g
19*
ö
Utsäde af
Medelafkastningen med utsädet afdraget.
Underhållna Kreatur.
rerse Lägenheter och
Inrättningar.
£lj
■<
<TD
O
esa
cp
0
p
B
Bs
SS
»
CS
D
Cl.
C/l
Pss
O.
>:
G>
0
SS
en
B
-S
es
ra
SÖ
cp
W
0
O
a
Os
as
a
QS
3
G.
C/i
fiM
Q.
—t
ra
►d
0
BS
Sf
B
Sf
Ss
0
s*
ca
K
0
Ungboskap.
»s
a'
O
CE>
ro
-s
St.
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
St.
st.
St.
St.
St.
St.
St.
—
15
100
198
127
50
55
105
180
641
1,260
718
270
125
423
106
29
75
51
872
84
—
28
33
406
707
415
229
21!
440
211
2,754
4.422
2,061
1,206
1,025
1,854
431
148
511
252
820
373
28
—
12
24
12
—
—
14
—
78
140
60
—
—
70
—
26
82
27
12
74
152
140
10
39
250
72
594
1.000
750
60
255
640
56
52
91
40
159
63
—
1,002
3,291
5,509
4,555
1.242
1,716
5,597
6,130
25,287
55,55.9
24.152
6,696
8,483
21,518
2,686
1,703
4,525
1,876
7,658
5,058
27
—
95
265
415
392
89
128
669
672
1,864
2,678
2,582
446
545
2,469
2 44
168
381
108
941
445
—
—
957
9,185
14,376
11,960
3,676
4,975
8,319
5,284
57,626
88,618
62.055
19,831
25,111
53,649
10,529
5,490
9,150
5,552
19,34!
8,775
16
—
1,029
7,829
12,915
10,298
2,967
4,151
8,065
5,113
47,574
79,226
52,541
16,065
17,967
52,734
9,557
2,923
8,217
5,427
16,595
7,870
—
—
4
99
157
118
48
68
197
40
794
1,263
699
347
554
658
109
49
95
70
157
115
—
40
289
461
527
109
172
292
265
1,776
2.994
1.504
659
767
1,251
345
70
355
191
814
522
—
—
104
812
693
1,081
589
654
868
440
5,964
11,539
5,656
1,992
2,456
5,434
1,082
243
851
460
1,678
1,041
—
16
5
36
41
59
18
12
40
18
202
225
176
106
61
184
54
10
58
26
84
45
—
509
4,285
7,325
5,582
1.502
2,548
4.185
2,873
26,977
45.667
27,452
7.842
10,519
15,769
4,675
1,559
5,925
2.244
8,861
4,245
—
—
1,626
12,070
27.175
16,891
5,132
7,957
13.119
8,852
82.571
141,150
85,427
28,573
53,595
57,262
14,522
4,755
12.966
8,074
24,049
15,399
—
—
17
184
291
224
70
105
201
95
1,149
1,843
1,054
555
479
830
250
64
207
129
408
202
—
9
195
1,084
2.083
1,928
502
660
1,170
1,072
6,967
12,987
9.615
2,764
2,851
4,804
1,235
599
1,194
785
2.238
1,332
—
7
24
255
425
592
152
136
282
155
1,749
2,796
1,956
668
596
1,157
261
101
194
146
494
259
—
21
204
1.721
3,265
2,317
827
1,098
1,841
1,186
11,452
20,458
11,923
4,422
4.768
7,442
1,861
827
1,778
1,084
3.572
2,040
—
—
10
120
210
125
75
67
130
67
840
1.570
640
580
500
540
128
41
87
67
245
109
,—
95
726
1,498
824
412
484
752
564
5,221
8.901
4.278
2.161
2,165
5.144
829
215
640
451
1,504
747
—
57
504
922
599
519
349
554
239
3,467
8.924
3.006
1,665
1,811
2,095
568
169
598
279
1,013
490
—
5
78
140
122
48
55
75
27
505
859
640
258
225
289
86
17
94
44
160
99
10
171
5 45
158
66
105
165
67
1,107
2,129
860
581
409
694
194
56
183
146
299
187
13
149
265
149
99
82
150
81
989
1,675
720
490
450
615
149
47
102
78
282
128
—
1
12
21
12
8
7
13
7
84
157
64
58
50
54
19
4
9
7
25
11
—
31
154
252
311
88
83
165
154
974
1,652
1,597
453
555
556
190
47
152
71
262
141
—
—
16
187
3 45
241
99
107
225
95
1,233
2,166
1,239
513
491
972
223
58
175
123
408
198
—
175
8
166
833
309
6
21
206
41
847
1.191
1,542
28
89
812
265
6
408
141
727
589
804
49
203
432
201
65
129
176
233
1,379
2,542
1,158
429
501
857
256
61
329
105
1,023
520
1,551
2
177
201
148
7
19
152
14
872
975
742
27
72
651
115
16
206
51
756
288
123
—
11
15
15
7
2
16
1
77
77
69
34
6
57
11
8
29
4
53
57
—
6,338
4
215
491
251
3
5
245
24
955
1,467
1,119
20
20
981
512
1,620
208
2,728
1,727
55
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
__.
—
—
1,044
1,689
9
6
154
262
183
89
352
1
1
245
58
50
1,127
756
1,817
396
5
5
850
95
2
150
1C
503
255
—
151
24
31
937
1,493
114
124
1,082
93
2
20 3
62
*
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—•
19
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
452
19
28
53
33
—
—
26
119
119
121
138
-—
—
74
45
—
87
2
114
134
—
i
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
0
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'
'
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—*
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
‘
—
■
——
12,620
| 6.184
45,197
82,034
60,555
18,321
26,250
48,991
54,459
294,529
487,545
508,042
99,296
114,944
200,451
51,157
17,499
49,289
28,128
99,066
19,252
43
Uppskattadt
värde.
200,260
227,020
58,600
2,317,690
245,050
5.547.250
5.662.250
55.925
521,775
4,175,255
20,225
2,851,470
7,821,105
149,665
745,570
159,555
902,215
67,900
550,480
475,760
50,960
£9,055
77,575
ff,52ä
71.465
128,075
16.925
152,140
165,510
15,625
73,760
187,780
58,025
1,000
3,300
963,945
100
9,4 30
2.300
29,123
1,000
21,300
3,000
a
ii
tl
a ff.
Hevillning efter 1851 & 1855 års Förordningar.
Efter t:sta
Artikeln.
R:dr
11
109
16
10
323
128
2,902
2,822
24
535
97 i
14
1,595
4,139
91
360
35
465
51
269
177
21
44
38
2
35
85
42
226
442
5
2,390
13
241
628
1
3
156
5
3
9
11
56
12
24
6
42
42
18
6
5 0
12
30
12
36
6
24
50
12
36
56
18
36
6
6
42
50
18
42
18
56
36
42
42
24
6
56
6
Efter 2:dra
Artikeln.
R:dr
90
2
5,515
300
9,617
10,129
108
729
1,409
55
5,612
10,462
247
62
227
3,966
33
725
606
65
127
127
10
95
209
60
794
1,123
15
1,386
3
575
616
1
6
1,655
34
14
66
2
105
3
1
6
6
275
3,392
560
SI
Efter 3:dje
Artikeln.
R:dr
21
79
58
40
12
10
Bränvins
brännings
afgift.
Summa.
R:dr
720
72
10.451
2,852
5,523
5,090
1.535
873
50
1,297
10.350
4
388
528
165
9
202
16
33
7
40
5
1,873
398
385
125
408
R:dr
102
1,255
16
85
16,489
5,261
18,044
18,041
132
2,398
3,254
77
6,310
25,151
342
1,010
791
4,676
73
1,195
801
84
205
173
12
129
334
107
2,895
1,964
19
4,562
17
942
1,244
2
10
2,199
28
13
Ständiga Räntor.
Jordeboks- och
IlemmanialsRänta.
40
26
8
18
6
—
76
24
8
116
25
2
48
46
3
24
—
6
44
—
6
38
5
587
36
—
4,196
17
4
560
46
10
11
10
R:dr
215
536
42
725
6
2,649
14
980
4,591
56
6,753
17,006
403
1,986
408
1,665
224
754
589
74
179
240
6
160
290
11
190
269
31
1
6
6
514
20
50
16
29
14
12
46
21
42
21
28
46
58
35
43
58
23
27
44
24
14
13
28
29
46
47
8
3
3
30
52
27
Krono-tionde.
R:dr
62
599
6
76
53
12,511
14,155
93
1,616
4,654
85
8,609
17,907
475
2,152
551
2,601
151
1,440
1,297
164
564
309
19
193
458
55
208
560
10
565
10
Afrad.
R:dr
758
3,092
6,215
41
10
Mantals
penningar.
R:dr
s.
16
36
158
36
20
—
14
56
752
12
182
84
4,180
36
5,856
12
33
36
4.37
24
1,565
—
19
24
2,016
56
6,209
—
130
—
375
12
57
12
672
56
48
24
421
56
253
—
30
36
63
56
60
24
4
36
60
36
121
64
12
359
—
642
36
5
12
3,485
12
19
24
537
24
747
36
1
24
5
—
195
24
15
9
12
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
och
andra Verk
eller Inrättningar.
Summa.
R:dr
711
3
11
R:dr
294
895
26
57
829
961
16,698
20,640
141
3,034
10,410
161
18,118
41,122
1,009
4,494
817
4,959
424
2,617
2,159
269
607
610
51
415
850
5,225
757
1,272
47
5,486
19
537
747
7
11
7,999
5
39
5
13
15
59
18
17
24
32
13
9
37
35
35
28
45
46
29
44
25
29
59
52
39
16
59
25
29
13
7
2
20
Klereci-Statens underhåll.
Arrende-
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Pastorers.
Komministrars.
Summa.
Fattigför-
sörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse onera
och allmänna
besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
6.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
2,200
38
2
315
—
—
124
—
—
37
16
—
168
16
—
240
—
—
—
—
—
42
—
—
61
—
—
3,497
4
5
1,763
25
5
1,295
.
2,502
227
2,729
—
931
—
501
—
—
2,675
—
1,0 !9
12
13,072
18
9
—S»
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
59
24
—
—
120
32
—
150
—
50
—
—
180
—
—
118
—
—
—
—
—
—
—
—
128
—
689
16
—
—
—
—
11,541
24
—
6.240
16
—
996
16
—
7,236
32
—
7,524
18
—
—
—
—
—
—
—
4,7 21
6
47,942
14
6
—
—
—
4,081
20
—
829
—
—
91
—
—
920
—
—
591
—
__
—
—
—
1G2
—
—
540
12
10.517
29
8
—
—
—
27,574
52
—
47,47 5
24
—
6,095
—
—
55,568
24
—
22,916
11
6
600
—
—
46.075
—
—
24,667
20
210.144
28
11
—
—
—
25,037
44
—
46,401
56
—
7.440
40
—
53,842
28
—
12,890
40
—
7,431
—
—
55.346
—
—
16,535
! 0
187,766
7
5
—
—
—
122
36
—
215
50
—
23
—
—
258
30
—
68
24
—
46
—
—
169
16
55
24
974
32
11
2.696
46
2
2,727
45
—
2,924
—■
—
395
—;
—
3,519
—
-
752
—
—
658
—
—
1,814
—
—
956
30
18.357
29
II
—
—
—
54,155
52
—
8,494
—
—
948
16
—
9,442
16
—
2,551
24
—
1,720
24
—
2,044
52
—
2 629
6
66.207
9
7
—
—
—
151
24
—
202
—
—
16
—
—
218
—
—
35
—
—
29
—
—
63
—
—
65
—
801
14
4
—
—
—
24,081
16
—
26,446
32
—
2,458
52
—
28,885
16
—
7,482
10
8
4.050
20
—
12,762
40
—
9,346
31
4
111,058
19
1
—
—
—
151,789
16
—
60,429
24
—
6,817
26
9
67,247
2
9
19,523
57
—
12,662
—
—
36,242
—
—
25,640
10
—
379,579
15
6
—
—
—
1,504
36
—
4,119
36
—
159
—.
1,278
56
—
355
—
—
260
—
—
951
—
—
434
20
—
5.934
16
10
—
—
—
52
—
-
6,387
28
—
752
40
—
7,140
20
—
1,866
5
—
—
—
—
3,509
—
—
2,942
47
4
21,015
57
1!
—
—
823
24
—
1,585
36
—
120
—
1,705
56
—
588
40
—
—
—
—
1.572
—
612
—
—
6,909
10
5
—
—
—
5,352
52
—
1,957
40
—
151
4
—
2,108
44
2.952
17
7
—
—
—
7.520
16
—
3,849
22
—
51,599
24
4
—
—
—
556
—
—
450
—
—
25
—
475
—
—
293
—
—
—
—
—
812
—
—
312
—
—
2,726
28
5
—
—
—
2.916
—
—
5.565
8
—
609
16
—
5,974
24
—
1,674
12
—
1,089
52
—
3,641
—
—
2,615
34
—
21,723
44
1
—
—
2,725
24
—
3,981
18
—
405
52
—
4,587
2
—
1,552
10
8
565
16
—
2,509
16
—
1,895
30
—
16,553
44
0
.—.
—
—
342
24
—
470
52
—
46
—
516
52
—
141
18
—
97
—
—
222
—
—
151
46
—
1,825
56
0
—
—
—
657
—
—
783
52
—
143
36
—
927
20
—
205
16
—
258
86
—
695
—
—
261
42
—
5,816
11
—
—
—
—
457
36
—
785
—
—
84
—
869
—
—
358
—
—
21
—
—
908
—
364
6
—
5,761
20
4
—
—
—
50
—
—
60
—
—
5
—
65
—
—
29
—
—
16
—
—
81
—
—
51
—.
—
295
26
10
—
—
—
488
—
—
1,069
16
—
61
40
—
1,151
8
—
566
24
—
164
—
—
547
—
—
444
18
—
3,685
31
5
—
—
—
744
—
—
1,077
—
—
116
18
~
1,195
18
—
434
18
—
361
—
—
1,196
24
—
509
10
—
5,625
55
10
-
—
8
_
180
13
16
_
195
16
—
10
_
—
—
___
—
_
92
14
3,651
25
1
—
—
—
—
—
126
52
—
6
52
—
135
16
—
142
—
—
—
50
—
—
234
6
—
4.192
1
3
327
1
tl
14
—
192
—
—
—
—
192
—
—
126
—
—
—
—
—
—
—
418
30
—
4,314
11
5
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
6
18
—
73
31
8
—
-
—
—
—
201
—
—
—
—
201
—
—
50
-—
—
—
—
—
—
1.956
42
—
10,057
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
56
42
—
—
—
—
—
—
40
—
—
—
—
—
40
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
557
6
—
1,701
15
5
—
36
—
—
—
—
36
—
31
—
. —
—
150
6
—
2,209
oil
li
, _
_
—
.
__
.
—
1
42
11
24
4
24
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
6
06
—
35
20
—
—
—
114
—
79
24
22
24
—
102
—
—
290
25
4
—
—
—
—
—
—
371
54
11,077
2
6
—
-
5
12
—
.
17
42
_
98
5
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
29
18
—
17
12
—
106
56
8
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
18
56
—
150
25
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
18
—
99
40
—
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
—
4
36
—
1
24
—
—
—
.—
—
r
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
—
8
1!
—
8
2
5
—
—
__
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
779
—
—
595
6
—
5,821
47
4
560
46
10
7,072
37
8
299,158
17
—i
228,380
32
28,276
20
9
256,657
4
9
86,692
15
9
50,530
12
_|
159,608
—
—
105,099
281
1
8(1,220,555
12
2
5,000
2,500
64,000
140
761
41
171
12
24
191
1,030
24
191
1,050
12
4,297T«
31,858,980
20,351
56
59,647
11 6
147
19
43,717 46 —
123.864
16
10
41,228 7
71,173
18
5 10,066
28,659
725 42
2 151,852
25
Malmö Landskontor den 7 Juli 1856.
Ä 6r. v. Troi/.
c. Isberg.
