# ID: svediakorp-gov2296
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 112,137
# sentences: 3,207
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
l^SDVQilKBA, lfflIIK8°BVÅStl]l>Iiaf
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM
åren 1856 och 1857.
A1DRA SAMLIH^EH.
2:<lra Afdelningen:
Hony!. Maj:!» Miefallninyshajvandes
Embets-Herättelser.
3©B®tÅ SÅ®a>iai,
INNEHÅLL
Berättelsen för Stockholms Stad
Upsala
Län
Stockholms
d:o
Nyköpings
d:o
Östergöthlands d:o
Gottlands
d:o
Calmar
d:o
Blekinge
d:o
Jönköpings
d:o
Kronobergs
d:o
Christianstads
d:o
Malmöhus
d:o
'
IwjJc 8m[ojljbo.)8 H-": f!‘ iO. • ■
;t .1 l „
(5:1 SffifodiooiB „
>ga/qöviy / ..
o:I ?f.riiiU46§it)i80 ..
• t:J - f)i. lJ-ÄOt • „
Ö:j " • i i r!
o:I 9£riijloIH
o:! -■gniqöitnö!.
o:l rg'iodofi(>3 /l
•):• h;i >
cl) -rnlömlcif .
ÖFVERSTÅTHÅLLARE-EMBETETS
UTI
STOCKHOLMS
TILL
i underdånighet afgifnu
FEMÅRS-BERÄTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
ITOCKHOIi», 185».
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
r
'
I
Stormiiktigste, Allcrnådigstc Konung!
T
lill underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 22 December
1848, hvarigenom Öfverståthållare-Embetet har sig ålagdt, att hvart femte år till
Eders Kongl. Majit inkomma med underdånig berättelse angående Stockholms studs
tillstånd i ekonomiskt och statistiskt afseende, får Öfverståthållare-Embetet, sedan
uppgifter och utlåtanden ifrån vederbörande blifvit infordrade och inkommit, i underdånighet
afgifva en sådan berättelse för åren 1851, 1852, 1853; 1854 och 1855,
uppställd i den ordning och under de rubriker, Eders Kongl. Maj:t medelst utfärdade
formulärer anbefallt till iakttagande.
l:o. Om Stadens allmänna beskaffenhet.
Den beskrifning om hufvudstadens läge och allmänna beskaffenhet, som i Öfverslåthållare-Embetets
tvänne första femårsberättelser finnes meddelad, får Öfverståthållare-Embetet
i underdånighet åberopa, tillika med hvad de följande berättelserne
innehålla, angående sédermera vidtagne åtgärder för stadens förskönande och
allmänna förbättringars införande.
Under de år, som denna femårsberättelse omfattar, har fortfarande omtanken
för hufvudstadens förskönande och förbättrande i flera riktningar, så väl å det allmännas
sida som hos enskilda, gjort sig gällande. Bland byggnader och arbeten,
som för allmän räkning blifvit verkställde, ma anföras: fullbordandet af nya
cellfängelse-byggnaden, och kaj-byggnaden af huggen sten längs hela skeppsbron;
undanrödjande af det å skeppsbron befintliga missprydande kokhuset; planering och
ordnande verkställd af planen söder om slussen, eller det numera kallade Carl XIV
Johans torg, jemte anläggande derstädes af bodar och bryggor för fiskhandeln; kajanläggning
påbörjad från slussen längs Kornhamnstorg; Riksmuseum påbörjadt och
fortsatt; anläggningen å den igenfyllda delen af Packartorgsviken, »Berzelii park»
kallad, fullbordad och genom planteringar förskönad; trottoirers anbringande på
gator, der sådana kunnat anläggas, och gators omläggning, hvilken dock, till följd
af allt för knappa anslag, icke motsvarat behofvet.
Härförutan har under nämnde tiderymd hufvudstaden blifvit prydd med tvänne
dyrbara monumenter, nemligen högstsalig Hans Majit honung Carl XIV Johans och
stadens grundläggares, Birger Jarls, bildstoder, uppförde, den förstnämnde på Eders
Kongl. Maj:ts egen höga bekostnad, å planen söder om nya slussen och den sednare,
genom enskildes och stadens bidrag, på Riddarholmen å den framför Riddarholmskyrkan
befintliga plan, som elter Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift numera
kallas Birger Jarls torg.
Af Stockholms Handels- och Ekonomikollegium hafva under de sista fem åren
tillstånds-resolutioner blifvit meddelade för uppförande af 172 större och mindre
bonings- och fabrikshus, 218 större och mindre uthus, 280 till- och påbyggnader,
och dessutom för 565 större och mindre reparationer och förändringar. Häraf och
då sådana tillstånds-resolutioner blifvit utfärdade under qvinqvennium 1843—1847
för endast 89 nya bonings- och fabrikshus, 6! uthus och 107 till- och påbyggnader
samt under de tre åren 1848—1830 för 74 bonings- och fabrikshus, 83
uthus och 101 till- och påbyggnader, — visar det sig, att enskildes byggnadsföretag
äro i starkt stigande, och har genom de flerstädes ganska betydliga och
vackra byggnaderne staden vunnit ej ringa försköning.
På detta ställe bör icke lemnäs obemäldt, hurusom, uppå Stadsnämndens hos
Ofverstyrelsen för Stockholms Stads Brandförsäkringskontor gjorde framställning om
anslag af kontorets medel till arbetare-bostäders uppförande, bemälda styrelse redan
den 5 Maj 1849 beslutat, att af Brandförsäkringskontorets medel anvisa, till en
början, ett belopp af 60,000 R:dr B:ko att, under benämning af »Fattigbyggnads-,
fonden», användas såsom låneunderstöd åt dem, som i Brandförsäkringskontoret anmäla
sig vara sinnade att, enligt godkänd ritning och kostnadsförslag samt under
5
i öfrigt stadgade vilkor, inom hufvudstaden uppföra våningshus af sten, inredda till
beboende, emot lindrig hyra, af fattiga hushåll ibland de arbetande klasserne med
ett efter dessa våningshus afpussadt antal uthus af sten. ,
Med låneunderstöd från ofvannämnde fond iiro. under aron 1851 —1855, arbetare-bostader
af enskilde personer uppförda i 12 egendomar, belägne i olika stadsdelar;
och innehålla berörde boningshus tillsammans 141 särskilda lägenheter, bestående
af dels ett rum och kök, dels ett rum med spis och kakelugn, hvarför,
jemte tillhörande uthus, årliga hyran blifvit, med afseende A bostädernas läge och
beskaffenhet, af Stadsnämnden bestämd från 25 R:dr 16 sk. till 60 R:dr.
Derjemte och sedan de. till minne af Eders Kongl. Maj:ts lyckliga återställande
till helson, år 1855 inom hufvudstaden subskriberade medel, utgörande tillsammans
30,650 R:dr, deraf 15,938 R:dr 16 sk. blifvit tecknade att erläggas på en gång
och 14,711 R:dr 32 sk. under fem år med en femtedel årligen, till Stadsnämnden
öfverlemnats för att användas till uppförande af sunda och tjenliga bostäder åt de
arbetande klasserne, har, genom Stadsnämndens försorg, en sådan bostad i egendomen
J\s 1, qvarteret Barnängsbacken större, vid Tjärhofsgatan inom Catharina
församling blifvit uppförd, innehållande, oberäknadt rum för en tillsyningsman, 16
lägenheter, hvardera om ett rum med kök, jemte till hvarje lägenhet hörande källare,
vedbod och afträde, äfvensom tvättstuga med mangelbod och badrum till gemensamt
begagnande af hyresgästerna; varande årliga hyran bestämd till 53 R:dr 16 sk. för
hvar och en af de största och till 50 R:dr för hvardera af de minsta utaf dessa
lägenheter.
2so. Invånare.
Folkmängden i hufvudstaden har enligt mantalslängderna utgjort:
år 1851 Mantalsskrifne Mankön  26,735.
» Qvinkön  56,942. 63,677.
Mantalsfrie Mankön  15,757.
Qvinkön *5’656- 29,395. 93,070.
år 1852. Mantalsskrifne Mankön . . . ... . 26,781.
» Qvinkön  37,606. 64,387.
Mantalsfrie Mankön  15,966.
Qvinkön 45’879- 29,845. 94,232.
6
år
1853.
Mantalsskrifne
Mankön .
. . . 27,175.
»
Qvinkön .
. . . 38,251.
65,426.
Manlalsfrie
Mankön .
. . . 16,072.
»
Qvinkön .
. . . 13,887.
29,959.
95,385.
år
1854.
Mantalsskrifne
Mankön .
. . . 27,169.
»
Qvinkön .
65,139.
Mantalsfrie
Mankön .
. . . 15,857.
»
Qvinkön .
. . . 15,870.
29,727.
94,866.
år
1855.
Mantalsskrifne
Mankön . .
. . . 27,407.
»
Qvinkön .
. . . 38,536.
65,943.
Mantalsfrie
Mankön .
»
Qvinkön .
. . . 13,980.
30,007.
95,950.
År 1850 uppgick folknummer!), enligt hvad föregående femårsberättelse utvisar,
till 91,544 personer och har således under dessa fem år ökats med 4,406
personer.
Antalet af födde och döde har varit:
Födde:
år
1851
»
1852
»
1853
))
1854
)>
1855
summa
Mankön.
873
926
904
892
927
Qvinkön.
896
902
782
881
906
Oäkta
M.
Qv.
726
805
753
731
782
4,522 1 4,367 3,797
Summa.
753
695
681
673
788
3,248
3,328
3,120
3,177
3,403
3,590
16,276
7
\
Döde:
år 1851
»1852
» 1853
» 1854
»1855
Mankön.
Qvinkön.
Summa.
Flera
döde an
födde.
1,913
1,986
3,003
2,066
2,094
1,632
1,680
2,859
1,945
2,033
3,545
3,666
5,862
4,011
4,127
297
338
2,742
834
724
Summa
11.062
10,149|21,211
4,955
Af denna dödlighet utgjorde barna-antalet:
Under 1
Emellan
1 och 3
ar
år
1851
970
257
»
1852
1,098
300
»
1853
915
599
»
1854
1,057
4C6
»
1855
1,065
357
Under åren 1846, 4847, 4848, 4849 och 4850 utgjorde de föddes antal
4 4 666 och de dödes 18,493; vid jemförelse hvaraf med ofvanuppgifne förhållande
befinnes, att under ifrågavarande 5 år de föddes antal varit 1,610 och de dödes
2,718 större än under förstnämnde tiderymd.
Den stora tillökning i antalet döda, som uppgifterna för åren 1853—1855
utvisa, har varit en följd af den under dessa år gängse kolera-farsoten, hvilken
bortryckt
år lå53
.' . 2,875
» 1854
560
» 1855
738 personer.
8
Hvad beträffar folkets lynne, bildning, sedlighet, konst och näringsflit samt välmåga,
får Öfverståthållare-Embetet anföra: att, ehuru under de fem år, denna berättelse
omfattar, någon genomgripande förändring i afseende på folkets sedlighet
icke är att anmärka, tillhör det dock Öfverståthållare-Embetet att såsom en glädjande
företeelse tillkännagifva, hurusom under de sednare åren den osedlighet, som
ger sig tillkänna genom gröfre lagbrott, varit i bestämdt aftagande och säkerhets
tillståndet
förbättrats, så att hufvudstaden i detta afseende tryggt kan uthärda jemförelse
med andra större städer. De befintliga skolorna besökas talrikt och i all
mänhet
förmärkes hos ungdomen af alla folkklasser en stigande håg att förvärfva
kunskaper och bättre insigter i de yrken de omfatta, derom bland annat slöjdföreningens
skolas ständigt sig ökande antal af lärjungar lemnar vitsord. Välmågan
hos arbetsklasserna har, genom ökade arbetstillfällen, i förening med höjda arbetslöner,
varit i stigande, särdeles under de tvänne sislförflutne åren och, fastän varuprisen
på lifsförnödenheter dessa är blifvit ovanligt stegrade, hafva dock arbetslönerna
stigit iida högre, och de förhöjda lefnadskostnaderne hafva således mindre
drabbat de arbetsföra och ordentliga bland arbetsklassen, än andre personer, hvilka
icke sett sina inkomster förökade i samma mån prisen på förnödenhetsvaror uppgått
till förut okända belopp.
Det tillfälle, som personer tillhörande arbetsklassen i hufvudstaden sålunda erhållit,
att förskaffa sig bättre och sundare bostäder samt kraftigare föda och att
genom flit och omtanka kunna bereda sig besparingar för framtiden, kommer otvivelaktigt
att fördelaktigt inverka på sedligheten inom denna klass, ehuru förbättringen endast småningom
kan blifva märkbar. Öfverstålhällare-Embetet bor dock icke lemna oanmärkt,
att blund- arbetsgifvare förspörjas, såsom det vill synas, ganska giltiga klagomål deröfver,
att de höga arbelslönerne jemte lättheten alt erhålla arbetsförtjenst föranledt
många af arbetsklassen, som genom några dagars arbete kunna förskaffa hvad behofvet
kräfver för den återstående delen af veckan, att tillbringa denna i sysslolöshet
och lättja, utan omtanka för kommande tider.
Om tillståndet hos stadens handlande och handtverkeri-idkare åberopar Öfverståthållare-Embetet
i underdånighet hvad i denna berättelse längre Iram finnes
anfördt.
Af Poliskammarens arbetsförteckningar upplyses, att de gröfre brottmålen, som
derifrån bifvit hänskjutne till domstolarne, hafva utgjort:
år 1831
9
Brott,
hvari-
genom
menni-
skolif
blifvit
spildt
Mord-
brand
För-
falsk-
ningar.
Stölder
och
snatte-
rier.
1
Sum-
ma.
år
1831
2
— '
22
442
466
»
1832
—
1
19
329
549
»
1833
.
—
1
22
543
566
»
1834. . .
2
3
16
513
334
»
1833
2
—
20
411
433
Summa
6
5
99
2,438 j 2,548
Till ansvar för fylleri hafva
Poliskammaren
blifvit
fällde:
år
1831
1,415
»
1832
1,558
»
1833
1,838
»
1834
1.773
»
1835 .......
1,701
som i medeltal för hvardera året utgör 1,637.
Då ofvanstående uppgift jemföres med uppgifterne för åren 18-46, 1847,1848,
1849 oel) 1830, under hvilka år antalet af ofvannämnde gröfre brott tillsammans
utgjorde 2,776, visar det sig, att de gröfre brottmålen minskats; hvaremot medeltalet
af de för fylleri bötfallde, som för åren 1848—1830 utgjorde 837, i högst
betydlig mån ökats, hvartill orsaken väl till en stor del får sökas deri, att genom
den förändrade organisationen af polisbevakningen, som numera är spridd öfver hela
staden och ständigt i verksamhet, fylleriförseelserne, så vida de störa lugnet och
ordningen, mindre än tillförene undgå polisens uppmärksamhet; äfvensom härvid bör
anmärkas, att en icke obetydlig del af ifrågavarande antal afser personer, som under
samma år (lere gånger varit för fylleriförseelse tilltalade.
3:o. Näringar.
Vidkommande de s.åsom föremål för femårsberättelserne uppgifne frågor, på
hvilka näringsfång hufvudstadens bestånd synnerligast grundas, om naturen af dess
Berättelse öfver Stockholms Stad för åren 1851—1855. 2
10
handel, tillförsel af landels öfverskottsprodukter, afsättningsorter och kommunikation
med desamme, åberopar Ofverståthållare-Embetet i underdånighet hvad härom i dess
förut ofgifna femårsberättelser är anfördt, med tillägg att under ifrågavarande tid
kommunikationen mellan hufvudstaden och landsorlerne än ytterligare blifvit lättad
och förökad genom tillkomsten af ett stort antal nya ångfartyg, hvilka snart sagdl
dagligen besörja trafiken mellan hufvudstaden och alla betydliuare städer vid kusterna
och vid de större, med hafvet förenade, insjöarna, och får till upplysning i frågan,
huruvida de är, som denna berättelse angår, stadens handel och näringar stigit eller
fallit, samt hvilka gynnande eller ofördelaktiga konjunkturer förorsakat nägotdera af
dessa förhållanden, underdånigst anföra, liksom i de förra feinårsberättelserne, hvad
de af stadens Magistrat, Handels- och Ekonomi-Kollegium. Borgerskapets Äldste
samt andre vederbörande i ämnet meddelade uppgifter och utlåtanden hufvudsakligen
innehålla.
Grosshandlares oell hos dem anställde Handelsbokhållares antal har varit:
år 1851 Grosshandlare 230. Handelsbokhållare 230.
» 268. » 293.
» 263. » 298.
» 276. » 321.
» 292. » 570.
Och är under berörde lid burskap å Grosshandel vunnet af 91 och uppsagdt af 28.
Gröss- och Minuthandel, emot särskild beskattning för hvardera yrket, hafva
idkat:
>. 1852
» 1853
» 1854
» 1855
år
1831
21
med
37
Bokhållare
och
Betjente,
»
1832
20
»
38
»
»
»
1853
14
»
28
»
»
»
1854
5
»
7
»
»
»
1855
7
»
9
»
»
Enligt anteckningarne uti Krono-uppbördsverkets Kontroll-kontor, hafva Minuthandelsklussernas
ledamöters och betjänings antal uigjort:
Ledamöter.
Betjente och
Biträdande.
år
1831
597
650
»
1852
621
643
»
1833
618
613
»
1854
638
645
»
1855
638
683
11
Såsom minuthandlare hafva under nämnde år 226 vunnit burskap och 144
uppsagt sådan rättighet.
Kofferdikaptener med burskåpsrätt, hvilka, enligt Kongl. Brefvet den 21 September
1850, äro med Stockholms Handelsförening förbundne till en afdelning af
Stockholms Borgerskap, utgjorde:
vid 1851 års slut 117, deraf sysselsatte 88, utan sysselsättning 29
1852
»
131
»
102
»
29
1853
»
129
B
104
B
25
1854
a
145
»
99
B
46
1855
)>
154
B
119
B
35
Enligt de uppgifter, som erhållits från Krono-uppbördsverkets Kontroll-kontor,
hafva nedannämnde handtverkeri-yrken blifvit utöfvade af följande antal idkare,
gesäller, lärlingar och andre arbetare:
12
1851.
' i- i
1852.
g
c»
o
CD
C«
Oj:
c
pi:
ET
>
& jir
CD ö
Cs:
C/i
o
CD
. cs:
t"
Ci-.
5*
►
-• >
cr C
^ Q.
CD
CD
"t
0=)
o
?
<-t CD
CD
—t
P
CD
05
05
_-J
05 't
, CD
CD
Bagare -
74
115
64
150
79
126
100
140
Bildhuggare ......
6
6
12
5
8
5
31
2
Bleckslagare .......
23
32
41
9
24
25
50
5
Bokbindare .< .
46
68
80
—
47
67
81
—
Borstbindare
B
2
8
5
9
4
12
6
Snygga re
66
5
25
507
76
9
50
509
Byggmästare
9
14
2
103
6
10
2
101
Filhuggare
2
—
5
—
2
—
1
1
Förgyllare
13
5
14
5
17
6
20
1
Garfvare
18
29
21
32
22
26
24
30
Gelbgjutare . .
12
12
59
1
10
10
55
4
Glasmästare
28
19
28
—
29
15
50
3
Glasslipare
5
—
1
1
2
1
2
—
Gulddragare
1
2
4
5
1
2
4
4
Guldslagare . . . . .
4
9
4
i
4
6
5
—
Guldsmeder och Juvelerare
31
133
80
4
57
117
84
9
Gördelmakare
9
8
14
1
9
5
12
1.
Handsk- och Sämskmakare
7
6
2
5
8
5
2
6
Hofslagare
27
38
103
2
24
34
105
3f
Jern- och Stålarbetare .
4
i
4
7
5
5
10
1
Kakelugnsmakare ....
12
30
18
34
14
42
22
44
Kammakare
10
8
13
5
9
15
14
—
Klockgjutare
2
—
2
—
2
2
5
—
Klensmeder
30
55
101
2
28
25
102
2
Kopparslagare
21
32
25
1
23
33
29
5
Körsnärer
11
10
9
—
11
9
10
—
Knappmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
Messingsslagare
2
2
5
— !
2
o
M
5
2
Murmästare
16
10
4
29;
14
15
4
71
Mälare
88
87
152
8
95
81
148
o
Ju
Nålmakare
3
—■
7
2j
2
1
6
5
13
1833.
1854.
1855.
g
PS:
Cl
ra
n
pj:
>■
5" g-
is*
■ 055''
n
CD
C/-J
055
1 ►
g
055
o
ra
Sa:
ra
>■
3- **
05
Sfi
5’
s. i.
055
5*
ra ~
055
5’
ra
P
o"
cre
05
ra
05
-5 CO
ra
rå
ÖT
ra
CJO
05
T
05 -T
ra ra
ra
ra
ra"
ra
OQ
05
ra
as ra
ra CD
ra
84
139
104
156
89
132
109
147
90
126
101
113
8
6
32
2
8
9
52
o
9
9
35
5
28
50
51
6
27
37
52
4
28
40
46
2
52
66
85
—
54
75
87
2
31
69
79
2
7
6
12
4
6
3
11
5
6
4
14
15
73
—
22
288
70
—
23
295
70
18
21
309
12
13
1
102
12
15
1
105
15
18
i 2
145
3
1
5
—
2
—
4
—
5
1
5
1
15
4
19
—
13
6
17
5
12
6
17
1
21
21
14
20
17
24
5
47
14
18
2
25
11
20
20
1
12
16
25
1
11
15
24
2
27
18
30
2
22
12
29
—
21
14
50
—
1
—
—
1
5
—
1
3
—
1
1
4
1
4
1
4
1
4
2
4
2
6
4
9
5
1
5
9
4
—
3
8
3
—
47
101
81
3
44
100
68
4
46
99
67
5
10
10
9
4
8
9
10
—
8
6
7
2
9
5
7
23
10
4
6
6
9
6
5
11
26
37
92
2
23
50
96
3
21
31
84
2
5
5
9
—
3
1
5
—
5
——
—
5
18
50
29
38
20
31
18
53
18
52
21
77
10
16
14
1
11
12
14
o
9
13
13
—
1
—
—
1
2
1
2
—
2
1
3
—
32
55
95
7
26
29
85
5
24
56
84
2
26
34
30
2
26
36
31
5
27
53
41
2
8
6
9
—
7
17
9
—
6
16
7
5
2
3
4
—
2
3
4
—
o
3
5
1
16
16
4
85
18
20
14
131
18
17
17
100
90
67
145
6
91
85
159
o
82
68
146
5
3
4
11
—
4
6j
13 J
1
3
6 i
9|
2
14
1851.
1852.
,
S
ost
o
CD
pa:
>•
&
o
CD
• Crt
as:
“i
Cs:
3
£ §.
as
3
% q.
s
<0
CD
crc
a»
-t
as -s
-i CD
CD
CD
CD
aq
Q»
yl
CD
Pistolsmeder
1
1
i
1
1
1
_____
Perukmakare
17
8
22
15
10
17
Plåtslagare
3
8
15
1
3
9
14
1
Pumpmakare
3
—
—
O
5
2
4
2
Repslagare
6
17
3
4
6
31
17
2
Sadelmakare
25
28
55
2
27
24
48
—
Segel- och Kompassmakare
7
11
—
21
8
8
2
21
Sejlare
6
11
14
5
8
7
24
2
Skomakare
287
367
382
55
293
575
392
24
Skorstensfejare
8
8
55
—
8
7
57
1
Skräddare
160
206
178
1
162
201
195
1
Skärslipare
1
—
2
—
1
—
2
—
Snickare ........
152
291
358
15
157
318
397
31
Snörmakare
19
12
25
10
17
16
20
16
Sockerbagare och Schweitzare.
32
22
36
—
57
23
37
—
Stenslipare
1
—
—
—
2
<—
—
—
Stenhuggare
4
4
3
16
4
4
3
15
Stolmakare
4
' 1
5
—
6
—
3
—
Svarfvare och Blockmakare
13
19
32
2
13
26
29
5
Tapetserare ......
30
19
59
—
32
20
53
—
Tenngjutare
3
5
4
—
4
2
4
—
Tumstocksmakare ....
3
—
3
1
3
—
4
1
Tunnbindare
26
29
59
13
28
36
55
15
Vagnmakare
18
27
31
1
18
23
35
1
Summa
1,43511,812,2,257
851|1,497) 1,842
2,396
893
Någon upplysning om värdet af de här ofvan uppräknade handtverksidkares
tillverkningar här icke kunnas erhållas.
15
1853.
1854.
1855.
*>
n ■
n
>
is*
O
t"
5»
K:
c/>
ra
tfl
es-
5'
1 |
— D.
Cs:
ra
C/J
ra
5"
3- >
SH. EL
£•
ra
C/J
fis:
Cs:
ra
3-
2. o.
Q»
•1
P
ra"
-i
C1Q
05
0, —
2.
ra
ra*
ra
*
en
05
co ra
ra ra
ra
ra
ra*
en
05
-s ra
ra
1
1
1
1
1
1
i
1
1
16
9
12
15
10
13
14
12
12
5
12
15
4
8
14
5
6
15
1
3
2
4
4
—
5
5
4
1
2
3
6
26
11
3
6
29
20
5
5
16
15
8
26
24
42
2
24
24
59
1
27
26
48
2
7
7
4
20
8
6
O
14
9
9
5
23
7
10
27
2
9
7
17
—
2
2
11
—
299
578
408
40
299
430
389
55
278
404
395
26
8
8
57
—
8
8
57
—
8
7
55
—
157
242
202
5
150
24 1
143
5
149
234
147
9
1
—
2
1
1
2
—
—:
1
—
2
—
158
328
371
17
163
343
547
20
159
365
558
25
17
5
22
2
17
12
17
6
19
2i
18
11
37
18
41
—■
40
20
41
—
42
51
41
5
2
1
s
1
7
5
2
14
8
4
o
33
6
4
2
26
5
—
4
1
o
*
—
4
—
4
—
3
4
14
19
28
1
14
20
23
1
15
21
22
3
56
14
53
2
38
21
56
—
40
24
58
l|
4
2
3
—
4
2
•2
—
3
2
2
1
3
—
5
—
3
—
3
—
4
.—
4
1
27
34
69
6
28
35
67
5
25
28
56
3
16
27
38
1
20
20
41
1
18
25
33
—
1,51411,876
2,355
856] 1,5061
1,965 j 2,213
949]l,455|i,956 2,191
1,088
1
16
Idkare af sädana näringar, som icke kunna bestämdt hänföras till handel eller
handtverk: *
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
cs
a
►
53
>
53
►
53
>
pt
OJ
o
o’
3
ro 3
O-
OJ
CO
co'
S■ ST
co
CL
pr
03
co'
3
ro 2^
Q-
PT
SJ
■-»
co'
co g
CL
pr
SJ
ro'
2.
3->
ro 3
oj' —
ro
3
CJQ
—■ CO
ro
CTQ
o
p
3
CJQ
P
CJq
co
3
Ciq
P
Apothekare .
14
55
14
59
6
i 4
54
8
14
56
12
14
57
18
Badaremästare .
19
56
19
35
—
19
34
—
20
36
—
22
o 4
—
Boktryckare .
24
322
4
22
315
9
21
309
16
25
315
23
30
297
63
Kaffekokare .
25
—
—
33
—
—
57
25
—
—
23
—
—
Fiskköpare
52
—
54
52
—
55
33
—
57
36
—
56
37
—
58
Hyrkuskar
8
—
67
8
—
69
9
—
75
11
—
83
11
—
85
Notfiskare
4
1
4
—
1
4
—
2
4
—
2
4
2
Slagtare .
27
50
32
25
48
32
26
51
34
29
45
59
31
28
68
Traktörer.
69
-i—
108
69
—
105
66
—
102
63
—
105
62
—
102
Trädgårdsmäst. .
31
2
64
31
2
64
33
—
60
35
—
62
59
—
58
Vinskänkar .
115
103
75
115
102
89
115
93
80
112
98
92
lil
106
t.09
Åkare. . .
62
—
147
64
141
70
—
146
78
—
149
89
—
156
Summa
|430
|566
552
436|559|571|447
541
580)452
550 621
473|522|699
Antalet af personer, som under ifrågavarande år idkat särskilda närings-yrken,
icke tillhörande någondera af borgerskapets klasser, har, utgjort:
Personer
17
1851.
1852.
*0
00
■H
1854.
1855.
Personer, innchafvande rättighet att idka:
Bakelsetillverkning
21
25
22
19
24
Chokoladtillverkning
6
8
5
4
5
Grönsakers försäljning
23
19
16
19
47
Grynmalning
13
13
13
20
20
Hembryggeri
4
1
1
1
1
Hembageri
30
40
34
24
21
Tlemslagteri
31
39
39
4,3
47
Klädmäkleri
110
108
93
100
97
Korftill verkning
22
22
15
17
15
Krognäring
379
384
374
367
362
Ljusstöpning
21
16
15
10
11
Lutfiskhandel
10
8
10
12
9
Mångleri
698
751
754
753
771
Nipperhandel  .
72
67
66
71
70
Nålstolskramhandel
9
10
12
22
26
Svithandel
8
6
6
6
12
Spisqvartersrörelse
5
5
—
Spisqvartersrörelse, utan försäljning af spirituosa .
10
10
22
23
21
Tobakshandel utan burskapsrätt
71
99
119
150
153
Summa
1,543) 1,631
1,616
1,64111,722
Angående fabriks- och manufakturrörelsen här i staden under nu ifrågavarande
fem år har följande på fabriksägarnes egne uppgifter, hvilka till Eders Kongl. Maj:ts
och Rikets Kommers-Kollegium årligen aflemnas, grundade sammandrag blifvit till
Öfverstäthällare-Embetet afgifvet; utvisande detta sammandrag ej mindre antalet af
de särskilde fabriks- och manufakturidkare med deras arbetare, utan äfven värdet
af deras tillverkningar:
Berättelse öfver Stockholms Stad för åren 1851—1855.
3
18
Appretörs-fabriker .
Band-fabriker
Bensvärts-fabriker .
Bildhuggerier
Borstbinderier
Bomulls- och Linne-fabriker
Cattunstryckeri
Chemiskt blekeri .
Chirurgiske lnst rum.-fabriker
Chokolad-fabriker .
Chemiska Elddons-fabriker .
Eau de Colognc-fabriker.
Etui- och Portfölj-fabriker .
Fabri ksredskaps-till ver kerier.
Filhuggerier
Färgerier
Färgberederier
Förgyllare-fabriker
Garfverier
Gipsgjuterier
Glassliperier
Handskmakerier .
H vi tgarfnings-fabrik
Jernbleckslackerings-fabriker.
Jern- och Stål-fabriker .
Jerngjuterier
Kard-fabriker
Kautschuks-fabrik ....
Klädes-fabriker
Korg-fabriker
Korkskärerier
1851.
1852.
>:
>-
03
O*
§?£»
nT
Tillverk-
Q3
O*
3 5
£ Q
er
Tillverk-
sr
CD
03
2 °
03
ningsvärde.
pr
CD
03
3 °
03
ningsvärde.
yj
P O
•er
cd
5® o
CD
5
s
6
1,967
4
4
5
2,200
10
10
86
47,835
8
10
62
45,906
4
4
6
3,083
4
4
6
3,000
5
5
23
1,100
4
4
23
900
2
o
3
400
—
—
—
—
1 0
13
129
48,606
5
6
79
42,078
—
—
—
—
1
1
5
55
1
i
2
100
1
1
2
100
4
4
14
1,100
5
5
14
6,500
5
5
—
667
2
2
—
116
1
1
26
7,000
1
1
30
8,000
5
3
1
1,997
5
3
—
1,000
6
6
14
1,350
3
3
8
850
4
4
7
540
5
5
4
500
2
2
7
250
2
2
4
250
23
25
37
22,819
22
22
62
34,571
1
1
3
400
1
1
2
500
9
9
14
1,901
11
11
22
1,801
9
12
103
386,608
7
10
93
344,815
2
2
4
800
2
2
5
800
4
4
5
567
3
3
3
367
5
3
26
4,800
2
2
28
5,500
1
1
1
100
1
1
1
100
5
3
14
713
6
6
20
1,003
13
13
46
2,500
7
7
25
1,400
2
4
116
94,300
2
4
112
102,900
4
4
43
7,609
4
4
38
7,094
1
2
2
5,000
1
1
2
1,333
4
3
99
133,774
1
2
65
76,473
5
5
8
967
5
5
12
850
4
4
1
600
4
4
8
4,118
19
1853.
1854.
1855.
yl
s*
►
>
cr
C/5 ~
c- CD
•-J
cr
CD
Tillverk-
cr
-j
£ CD
*-s
O*
CD
Tillverk-
cr
5 *
6 3
cr
CD
Tillverk-
pr
CD
05
■2 o
05
ningsvärde.
pr
CD
05
^ o
05
ningsvärde.
pr
CD
35
3 o
05
ningsvärde.
r*
P o_
CD
i-i
P o
tr
CD
r*
P o
cr
CD
5
b
6
2,067
5
5
4
2,100
6
6
6
2,200
9
11
74
42.330
9
11
78
47,993
10
10
86
49,122
4
4
6
3,500
4
4
7
4,234
4
4
6
5,406
4
4
21
933
3
3
18
933
5
3
21
933
5
5
82
35,405
6
6
79
40,221
6
6
79
43,485
1
1
—
67
2
2
11
15,797
2
2
2
6,255
1
1
2
50
3
5
13
6,500
2
2
15
6,400
2
2
15
6,400
2
2
1
367
2
2
1
383
4
4
1
950
1
1
39
8,000
1
1
30
4,000
1
1
48
4,000
4
4
1
1,407
3
3
1
1,567
5
5
—
2,317
3
3
6
700
3
3
12
813
3
3
10
2,167
4
4
3
350
3
3
4
335
3
3
4
258
2
2
4
283
2
2
5
500
2
2
5
233
23
23
61
38,771
22
22
64
44,196
23
23
71
49,137
1
1
2
200
1
1
2
200
1
1
2
200
1!
11
20
2,017
8
8
17
1,617
8
8
17
1,634
9
11
116
354,733
10
12
119
442,428
11
13
157
480,146
2
2
5
800
2
2
5
800
2
2
5
800
3
3
3
267
2
2
2
200
2
2
2
200
2
2
29
4,800
2
2
24
4,550
2
2
24
4,520
1
1
1
100
1
1
—
100
1
1
—
100
5
5
15
883
5
5
16
770
5
5
19
953
7
7
24
1,313
7
7
17
1,066
9
9
28
2,317
2
4
188
159,549
2
4
140
155,530
2
4
223
191,467
4
5
39
7,016
4
4
35
7,287
4
5
31
7,384
1
1
1
2,000
1
1
2
1,333
1
1
1
2,000
2
4
63
53,546
2
2
63
56,900
2
3
61
133,640
4
4
9
534
4
4
8
534
3
3
10
467
4
5
10
5,166
4
4
38
9,362
5
5
23
14,875
20
1851.
1852.
>:
>
S»
!►
cr
cn ^
cr
Tillverk-
09
cr
p: “
cr
Tillverk-
pr
CD
"1
P
?
09
>-!
CD
ningsvärde.
CD
"5
09
£ °
P o
cr
09
CD
ningsvärde.
Keraiske fabriker .
5
7
24
59,788
4
4
34
60,288
Kort-fabriker
5
5
41
23,625
4
4
35
23,175
Lack-fabriker
5
5
—
1,110
3
3
—
850
Läderlackerare
4
6
7
10,166
5
5
7
10,100
Läderpreparatör .
1
1
—
100
—
—
—
—
Mathemat. Instruments-fabr..
11
11
24
6,191
10
10
26
5,299
Meteorolog. Instrum.-fabriker
2
2
—
700
2
2
—
700
Metall- och Ilronz-fabriker .
10
10
26
17,275
7
7
23
3,000
Metalldu ks-fabriker
4
4
9
1,183
5
3
5
683
Mekaniske fabriker
10
12
269
119,500
10
12
281
134,366
Nipper-och Galanteri-fabriker
2
2
3
4,000
—
—
—
—
Nålmakerier
1
1
3
100
3
3
12
250
Oljeslagerier
3
5
35
324,030
3
4
27
534,293
Optiske Instrument-fabriker .
3
3
10
1,874
3
3
7
1,274
Paraplymakerier . .
7
7
27
55,290
6
6
12
8,380
Porslinsbruk
1
3
200
162,962
1
2
206
174,627
Repslagerier
—
—
-—
o
4
16
11,000
Safifians-labriker . .
4
5
9
22,127
3
4
2
8,602
Siden-fabriker
17
27
778
909,667
15
25
763
943,174
Silkes-rederier
9
10
27
9,900
7
9
28
8,200
Skärsliperi
1
1
1
100
i
1
1
100
Sockerbruk
14
28
179
1,719,948
12
22
173
1,452,419
Spegel-fabriker
4
4
7
1,000
5
5
9
1,500
Skeppsvarf
3
8
221
79,553
3
8
216
87,867
Stearinljus-fabriker
2
3
54
63,363
2
3
58
67,813
Stoffts-fa bri ker
2
2
16
15,749
2
2
18
16,676
Strump-fabriker .
5
6
157
46,891
4
6
151
60,572
Svafvelsy re—fa br i k .
1
1
7
12,500
1
1
7
12,500
Såpsjuderier
5
5
15
67,250
5
6
11
75,700
Tagelberederi
1
1
—
50
1
1
50
Talgljus-fabriker .
5
5
19
14,992
4
4
17
26,050
21
1855.
1854.
1855.
3£:
►
*3
►
K»
>
o*
*->
cd"
Tillverk-
09
cr
as
c«" '”5
S*
Tillverk-
09
cr
g »
ri
cT
Tillverk-
ST
rs
09
S o
p «
=r
09
-5
CD
ningsvärde.
pr
CD
e-* CD
09
3 §
3-
CD
ningsvärde.
pr
CD
-5
09 °
"* O
P O
3“
09
CD
ningsvärde.
5
5
38
58,388
5
5
55
82,983
5
5
47
86,400
4
5
54
22,384
3
4
40
27,080
2
3
24
20,162
5
5
1
1,017
5
3
—.
900
4
4
—
1,070
3
4
7
10,083
3
4
10
10,133
4
4
12
1,783
8
8
16
2,445
8
8
21
4,167
8
8
22
3,683
2
*2
1
700
2
o
1
700
2
2
1
700
6
6
17
15,055
6
6
31
16,189
6
6
17
11,550
4
4
3
917
4
4
2
1,133
3
3
4
1,100
15
19
577
190,677
13
14
513
312,077
14
18
473
352,937
3
3
13
300
5
3
12
400
5
3
15
400
4
8
28
326,286
3
7
54
458,643
3
7
25
465,347
2
2
4
500
2
2
5
467
3
3
5
600
6
6
13
8,093
7
7
10
7,489
7
7
9
7,989
1
2
222
167,690
1
2
227
184,401
1
2
219
212,874
2
4
23
13,467
1
2
12
6,500
1
2
12
6,300
2
4
3
1,067
2
4
5
2,667
—
—
—
—
15
24
630
881,795
13
21
707
911,770
12
22
757
1,082,468
7
9
26
8,200
7
9
28
8,200
7
9
34
17,700
1
1
3
100
1
1
1
100
1
1
1
100
11
21
158
1,460,838
11
22
182
1,597,976
11
25
252
1,973,533
6
6
12
1,333
7
7
9
1,553
6
6
12
1,783
3
8
213
86,010
2
4
156
66,346
4
6
310
145,725
4
5
66
114,667
5
4
58
174,000
3
4
54
178,500
2
2
17
18,481
2
2
23
19,597
2
2
19
19,954
3
5
141
69,658
3
4
156
78,647
3
5
159
81,264
1
1
6
12,500
1
1
7
12,500
1
2
6
12,500
5
5
14
82,199
5
7
13
120,766
5
6
28
169,533
1
1
—
50
1
1
—
50
1
1
—
50
5
5
17
22,506
6
6
17
29,917
5
5
21
29,150
22
1851
1852.
>
”S
if
P
cr
—t
-J
cr
CD
Tillverk-
CT*
p: ®
C/i
r» CD
cr
CD
Tillverk-
pr
CD
P
9 §
cr
P
»-5
CD
ningsvärde.
pr
CD
*■»
P
»g
cr
P
CD
'
ningsvärde.
Tobaks-fabriker .
16
21
377
680,435
16
22
371
750,473
Tobaks-plantörer .
2
2
2
460
1
1
1
200
Ur-fabriker
10
10
27
2,055
—
—
—
—
Vaxduks-labriker .
4
3
6
12,289
4
5
5
14,051
Vax- och Spermaceti-ljusfabr.
1
1
3
10,042
—
—
—
—
Vadd-fabriker
—
—
—•
—
3
5
4
434
Akdons-fabriker . . . .
5
3
11
933
—
—
—
—
Attike-bryggerier .
3
3
9
6,353
3
3
10
6,353
Diverse Idkare
6
6
12
9,900
4
4
7
2,550
Summaj548
407
3,48315,228,660
283! 33913,284 4,978,209
23
1833.
1854.
1855
•
>
»s
►
*!
gera'
>
cr
£ “
Tillverk-
cr
Os: "
cr
Tillverk-
OS
OS'- “
Tillverk-
»i
£ CD
OS
-1 O
CD O
‘ zr
CD
Os
CD
ningsvärde."
■-*
pr
CD
OS
Sä §
er
S
os
ningsvärde.
'-i
pr
CD
—i
e-* CD
OS
? °
s-
CD
OS
►1
CD
ningsvärde.
18
20
447
825,076
22
27
586
923,743
25
35
562
1,015,770
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
9
23
2,383
9
9
30
2,483
8
8
51
2,783
5
5
11
15,114
5
5
18
15,837
4
4
8
20,460
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
7
2
1,033
9
9
4
855
11
11
10
2,150
—
—
—
—
2
2
7
267
2
2
6
334
3
5
7
7,833
3
3
12
13,83.3
4
4
19
19,500
7
7
11
5,450
14
14
53
38,901
15
16
62
59,787
315137013,448
5,167,867
314 366|3,840
5,985,437
328|390|4,167
7,019,475
24
Till upplysning om de personer, hvilka under ifrågavarande 5 år hos Stockholms
Handels- och Ekonomi-Kollegium sökt och vunnit rättighet att såsom försörjningsmedel
här utöfva handtverk eller fabriksrörelse, äfvensom å dem, hvilka
sådan rättighet uppsagt, har meddelats följande förteckning:
1851.
1852.
1853.
i 854.
1855.
Summa.
>■
3
c
■3
■o
>
3
G
T3
*o
►
3
a
■o
•a
>■
3
c
"3
>
3
a
"3
►
3
G
•3
■3
ca
OQ
3
cd
ca
CJQ
Cl
CD
CJQ
3
CD
03
30
O.
CO
CJQ
3
CD
03
CJQ
CD
ca
CfQ
CD
ca
CJQ
CD
ca
CJQ
3
CD
ca
CJQ
Q.
CD
C*Q
3
CD
03
CJQ
CL
CD
Bagare
17
2
26
7
18
1
17
1
18
8
96
19
Bleck- och Plåtslagare . .
—
—
1
—
1
—
2
—
—
4
—
Bokbindare
2
—
2
—
—
—
2
1
—
7
—
Bryggare
1
—
1
—
—
—
3
3
2
8
2
Fiskblötare
1
1
3
—
4
—
—
2
1
10
2
Förtennare
1
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
Förgyllare
—
—
—
—
—
1
—
Gelbgjutare
1
—
1
—
—
1
—
3
—
Glasmästare
2
—
1
—
1
—
—
—
—-
4
Grynmalare
—
—
1
■—
18
—
6
1
—
26
—
Guldsmeder
.—
—
1
—
i
—
—
—
2
—
Gördelmakare
1
—
i
—
—
—
—
—
2
Handskmakare
1
—
—
—
—
—
—
'■
—
—
1
—
Hofslagare •
1
—
1
—
—
—
—
.—
2
—
Hästslagtare
Kakelugnsmakare ......
—
—
—
—
—
—
2
2
Kammakare
1
—
—
1
1
i
4
Klensmeder
2
—
1
1 —^
2
1
1
—
6
1
Klädesappretörer
—
—
—
—
1
—
—
—
1
Murare
1
—
1
—
2
—
4
Musikalisk Instrumentmakare
1
—
1
—
—
2
—
Målare
3
2
—
7
2
1
15
Paraplymakare
2
—
—
—
—
—
2
—
Plåtslagare
—
1
—
—
—
—
—
1
Perukmakare
1
—
—
1
—
Sadel
-
23
18 S1.
1852.
1833.
1854.
1855.
Summa.
>■
3
a
"3
•o
3
a
■o
"5
►
3
a
•o
■a
>■
3
a
*3
>
3
a
■3
*3
>
3
a
■3
CKJ
3
CD
09
CW
Q.
cd
era
3
CD
09
era
Q.
CD
crq
P
3Q
a.
s
era
3
CD
39
era
a.
CD
era
CD
09
era
CD
era
3
CD
39
era
a.
CD
Sadelmakare
2
2
i
i
6
Sejlare
1
—
—
1
—
l
—
3
Skräddare
2
•
4
1
4
—
2
5
17
1
Skomakare
5
6
—
4
2
8
4
—
27
2
Slagtare
15
18
2
13
8
13
2
69
4
Snickare .
3
19
—
7
3
5
35
—
Snörmakare
1
—
1
2
4
Sockerbagare
—
—
2
2
1
5
Sockerdrickstillverkare .
—
—
—
l
1
2
Svarfvare
1
5
—
1
1
8
Tapetserare
—
2
—
1
—
1
—
4
Tenngjutare
3
Tillverkare af Korf
5
8
3
3
2
2
—
22
3
d:o Jast
i
—
—
1
d:o Vadd
2
1
3
—
2
2
1
—
10
1
d:o Cigarrer .
—
2
1
1
5
1
9
1
d:o Karameller
3
1
12
5
11
1
12
14
3
32
8
d:o Mansmössor .
—
—
—
—
9
1
10
—
d:o Diverse
9
1
8
—
19
2
15
18
2
69
5
Tunnbindare
3
2
—
3
—
3
—
11
—
Urmakare
3
—
—
—
—
1
___
4
—
Vagnmakare
2
2
—
—
—
—
—
4
—
Summa
91
6
142
17
137
00
o
4I
103 18
581
49
Angående förhållandet med hufvudstadens handel och sjöfart under ifrågavarande
tid, hafva från Kongl. General-Tullstyrelsens Revisions-kontor blifvit lemnade
följande uppgifter:
Berättelse öfver Stockholms Stad för åren 1851—1855.
4
Värdet af de till Stockholm från utrikes orter införde och förtullade varor utgjorde
Hvaribland de från Finland uppgått till
Värdet af varor, inkomne på nederlag i ....... .
d:o på kreditupplag
Ifrån utrikes orter till Stockholm anlände fartygs antal .
Deras lästetal
Uppbörden i Stockholm: af tull för inkomne varor
af nederlags-rekognition
af afgift till handels- och sjöfartsfonden
af fyr- och båkmedel
af lastpenningar
Ifrån inrikes orter ankomne fartyg  st.
Tillförsel af bränvin, sjöledes k:r
Värdet af de från Stockholm till utrikes orter utförde varor utgjorde . ... .
Deribland exporterade till Finland för ett värde af
Värdet af varor utförda från Stockholms nederlag ....
Värdet af varor utförde från kreditupplag
Till utrikes orter från Stockholm afgångne fartygs antal
Deras lästetal
Inkomsten i Stockholm för tull af afsända varor
R.dr
af rekognition
af transito-afgift
af fyr- och båkmedel
af lastpenningar
Värdet af de från Stockholm exporterade trävaror
Stångjern, utfördt från Stockholm
Sk®
Tjära, exporterad från »  Tunnor
Till inrikes orter från Stockholm afgångne fartyg ....
27
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
il,917,314
11
11,077,668
42
14,744,902
34
22,289,291
18
19,0.37,293
42
418,290
20
505,684
36
273,584
8
288,473
21
615,889
10
1,687,978
6
1,613,465
38
1,200,295
32
2,546,898
27
3,375,079
7
2,684,270
12
3,221,225
29
2,795,122
33
4,096,690
18
4,960,570
15
872
784
—
843
—
1, i 30
—
1,598
—
48,830
41,429
—
38,013
—
, 56,201
—
66,17.3
—
1,991,133
34
1,867,075
12
1,812,795
12
2,086,465
.38
2,498,443
42
4,376
24
4,249
32
3,073
16
6,829
25
9,160
45
199,280
29
186,843
18
181,596
30
208,707
27
250,196
15
13,449
3
12,191
8
11,260
17
14,237
1
15,464
46
11,735
4 5
10,074
43
9,154
41
13,169
19
15,703
22
7,507
—
7,052
—
7,629
—
8,171
—
10,097
—
2,220,778
—
2,155,143
—
2,573,660
—
2,882,022
—
1,017,193
—
7,717,538
23
7,269,173
10
8,116,414
40
10,252,651
24
8,977,980
47
1,351,420
10
1,418,064
5
1,295,876
37
349,252
44
218,553
7
101,342
20
113,045
3
200,759
2!
257,844
30
569,369
—
52,643
18
38,397
8
728
36
233,620
10
250,462
6
905
—
860
—
954
—
1,207
—
1,646
—
47,617
—
42,965
—
40,958
—
51,243
—
61,901
—
30,296
27
51,819
41
30,302
54
31,804
25
29,284
12
310
43
341
9
534
24
1,535
12
2,980
2
970
16
851
16
64
47
.3,680
33
4,400
44
8,048
50
7,286
10
6,972
7
9,643
42
11,488
.36
8,524
—
7,354
26
5,862
51
9,443
41
12,818
28
107.952
6
115,676
8
145,785
23
175,608
23
94,412
10
278,767
—
249,876
—
275,517
—
290,459
—
252,774
—
22,649
—
29,613
—
21,981
—
48,009
—
42,963
—
7,767
—
7,531
—
7,613
—
8,184
9,835
—
‘28
Det ofvanuppgifnn värdet al' varor, införda ifrån eller utförda lill utrikes orter,
innefattar likväl äfven följande belopp af guld och silfver, nemligen:
1851.
1852.
1853.
1854.
1855
lii föl dl:
Guld, arbetadt R:dr
7,900
—
21,060
—
10,880
33,300
42,280
—
» myntadt
1,928
—
—
—
1,133
—
_
7,403
—
» oarbetadt
—
640
—
160
60
—
_
Silfver, arbetadt
5,435
—
5,146
12
3,050
7,472
24
11,6,36
12
» myntadt
51
—
—
—
—
—
_
—
« oarbetadt
385,344
—
—
—
4,310,222
10
9,968,888
43
3,782,933
16
Summa
408,658
—
24,846
12
4,325,445
40| 10,009,7141
19
3,844,252
28
Ulfördt :
Guld, arbetadt
Silfver, arbetadt
» myntadt
* oarbetadt
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
650
32
661
80,015
12
30
4,400
798
203,162
149,467
56
32
24
375
1,486,640
lini
180
lill!
Summa | 2,995 132
80,676
42
357,828 (44
t*
fe»
CO
M
O
«*»
T
180 | —
När detta guld och silfver afdrages, utgör återstående värdet af importen till
Stockholm från utrikes orter, deruti inbegripna så väl förtullade, som pä nederlag
och kredit-upplag inkomna varor, för
år 1851
15,880,901: 29.
» 1852
15,887,534: 1.
» 1853
14,414,875: 9.
» 1854
18,923,158: 44.
» 1855
23,528,690: 36.
samt återstående värdet af exporten tili utrikes orter, med inberäkning jemväl af
hvad från nederlag och kredit-upplag blifvit utfördt, för
år 1851
7,868,528: 29.
» 1852
7.359,938: 27.
» 1853
7,960,074: 5.
» 1854
9,237,101: 16.
» 1855
9,797,632: 5.
Af denna uppställning synes, att, hvad importen beträffar, har densamma, då afdrag
sker för guld och silfver samt guld-, och silfvermynt, sorn egentligen röra hela landet mera,
29
än Stockholm, under ifrågavarande 5 år varit, vid jemförelse med de två första, i minskning
under det tredje; men deremot betydligt tillökad under de två sista åren;
äfvensom förhållandet visar sig. i dess stigande, ännu mera, vid jemförelse med det,
som ägde rum under åren 1848 1849 och 1850, efter enahanda grund beräknadt.
Hvad åter vidkommer exporten, har den visserligen visat sig äfven, efter afdrag af
utfördt guld och silfver, uti någon tillväxt under den tid, som är föremål för denna
berättelse, ehuru ej i så betydlig mån, som den, uti hvilken varu-införseln ökat sig;
dock så till förstående, att varu-utförseln under åren 1851 och 1852 visat en
mindre siffra, men uppgått år 1853 och än ytterligare åren 1854 och 1855.
Jemväl bör anmärkas, liksom i föregående berättelser; att ibland kreditupplags- och
nederlagsvaror omsättes en stor del förtullade och blifva således i sjelfva verket två
gånger uppförde.
Med afseende på det, såsom sig visar, stora missförhållandet emellan hulvudstadens
införsel och utförsel af varor, hvarvid den förra uppgått till betydligt större
siffror, än den sednare, hafva Borgerskapets Äldste fästat uppmärksamhet derå, att,
till skillnadens betäckning, vexlar från andra håll och fraktförtjenster böra tagas i
betraktande
Enligt från sjömanshuset meddelad förteckning upplyses, att Stockholms skeppsrederier
ägt:
år 1851 116 fartyg med 11,158 läster.
1852
122
» 1853  i . . 117
» 1854
138
» 1855
156
Af Stockholms handelsfartyg blefvo:
12,003
11,858
13,503
15,051
1831.
1852.
1853.
1854.
1833.
>
SS
v
z 2.
as
• ca:
cd
c
3
3
as
tr
r.
O
>
3
as
Med lä-  stetal.
C/)
c
1
r
ar-
ra
7»
>
3
as
Med lä-  1 stetal.
CD
C
3
3
3
r
as:
ra
r'
>
as
Med lä-  stetal.
CD
c
3
3
as
r*
or-
ra
7»
>
3
M
Med lä-  stetal.
CD
C
3
3
r
gr
ra
F)Örolyckade . . .
Sålde
3
is
8
295
763
404
657
} 1,038
-
5
7
10
8
339
611
926
884
} 930
—
4
15
9
308
1,187
343
863
} 1,493
12
7
33
7
979
1,068
2,506
1,018
j 2,047
-
12
14
34
10
911
1,287
2,483
1,269
] 2,198
—
Nybyggda . . . .
hvarigenom läste-  talet minskades
med
hvarigenom läste-  talet ökades med
5
1 1,061
—
j 1,810
5
] 1,408
87
j 3,524
—
] 3.734
—
3
860
_
1,477
__
_
1,556
30
Harvid anmärkes att, enligt hvad upplyst blifvit, fartyg finnas, Stockholms skeppsrederier
tillhörige, hvilka ännu icke besökt Stockholms hamn och, af denna anledning,
icke varit vid härvarande sjömanshus antecknade.
Vid jemförelse emellan antalet af fartyg och lästetalet under nästföregående tre
år, å ena, och dessa antal under sednare åren, å andra sidan, visar sig det gynnsamma
resultat, att ej obetydlig tillväxt inträffat både i det förra och i det sednare
afseendet, liksom obestridligt är, att skeppsrederi-rörelsen i Stockholm inom den
tidrymd, som nu är i fråga, varit i stigande.
I afseende å grosshandeln anföres, angående handeln lill Brasilien: att exporthandeln,
i anseende till betydliga fluktuationer i prisen på svenska produkter derstädes,
varit omvexlande, hvaremot importhandeln under de sednaste två åren varit
ganska ansenlig, men för importörerne i allmänhet ej vinstgifvande, i följd af inflytanden
af politiska förhållanden; angående den Ostindiska handeln: att importen i
någon mån ökat sig, men alt, hvad angår exporten, densamma varit högst obetydlig;
angående handeln pä England: att den under de två sednaste åren varit
ganska liflig; angående handeln på Norra Amerika: att den icke varit i stigande;
Och angående handeln i det hela: att den i allmänhet, i synnerhet under de tre
sista åren, varit fullt tillfredsställande.
För att ådagalägga ej mindre i hvilken utsträckt mån de i förra berättelsen
omförmälde, å Beckholmen anlagde skeppsdockor numera äro anlitade, än äfven
huruledes denna inrättnings utvidgning blifvit af grosshandels-societetens medel bekostad,
hafva Borgerskapets Äldste anfört: att berörde dockor varit begagnade år
1855 af två kronans ångfartyg, 57 enskildes ångfartyg, ett kronans segelfartyg, 66
enskildes segelfartyg och två pråmar; att då, enligt förra berättelsen, den af grosshandels-societetens
medel bekostade summa utgjorde 69,821 R:dr 9 sk. 11 rst.,
uppgick, efter enahanda grund, det bokförda värdet vid 1855 års utgång till 82,152
R:dr 18 sk. 9 rst.; att den behållna inkomsten under samma år utgjort nära 8%
procent å bokföringsvärdet, af hvilken inkomst den del, som öfverskjuta 5 procent
å samma kapital, blifvit godtgjord dock-inrättningens reserv- eller reparations-fond;
varande för dessa skeppsdockors begagnande en provisorisk taxa af Eders Kongl.
Majit i nåder fastställd den 15 Maj 1852, hvilken, efter särskilda underdåniga
hemställanden af grosshandels-societetens och skepps-rederiernes deputerade, förklarats
sedermera år efter annat gällande.
Sjökaptens-societetens deputerade hafva meddelat, att, oansedt det tillväxande
antalet af sjökaptener, som här ofvan blifvit anmärkt, en tillväxt, som står 1 sammanhang
med förökningen af Stockholms skeppsrederier tillhöriga fartyg i antal och
lästetal under meranämnde fem år, de, som numera vinna burskap å sjökaptens
-
3i
yrket, sällan förena sig med härvarande sjökaptens-societet, hvars upplösning, såsom
en inrättning till inbördes hjelp och understöd för de ibland societetens medlemmar
deraf i behof stadde, i saknad af erforderlige inkomster, vid detta förhällande,
emotses.
I afseende pä minuthandeln i Stockholm, hafva Borgerskapets Äldste, angående
frågan, huruvida denna handel, under nu ifrågavarande tidrymd, kan anses hafva
sjunkit eller förkofrats, uppgifvit, att minuthandeln ingalunda sjunkit, utan snarare
förkofrats, likväl med anmärkning, att den utvidgade täflan, som uppstått sedan
handels-separationen upphört och burskap vinnes utan någon föreskrifven läro- och
tjenstetid samt strängare pröfning, haft till följd, att minuthandels-idkare, såsom individer,
numera hafva svårare utväg att genom yrket sig försörja, än tillförene.
Såsom orsaker, hvilka föranledt det tillstånd, som i det föregående antydes,
och grunda omdömet att minuthandeln i hufvudstaden under den uppgifna tiden
på det hela förkofrats, antaga Borgerskapets Äldste hafva varit: eri stor varu-import,
den goda tillgång, som ägt rum af rörelse-kapital, samt den omständighet, att krediten
ej varit vacklande för den, som förstått och velat sköta densamma.
Stockholms Handels- och Ekonomi-kollegium har i afgifvet utlåtande anfört,
att, vid jemförelse emellan uppgifteme, rörande fabrikshandteringen inom hufvudstaden,
många yrken visat sig vara i tilltagande, deremot andra gått tillbaka, så
att de år efter annat lemnat en ringare produktion, och att flera det ena året visat
en förhöjd, men ett påföljande år en förminskad varutillverkning. Orsaken till dessa
fluktuationer är ej alltid lätt att finna, men de förändringar, hvilka inträffat i afseende
å ökad eller minskad produktion, torde, hvad ett yrkes stigande angår, hufvudsakligen
kunna tillskrifvas den omständighet, att svenska fabrikanten lyckats till
qvaliteten så förbättra sin tillverkning, att den blifvit jemngod med hvad från utlanden
erhålles, derigenom importen minskats till förmån för landets egna produkter.
Hvad åter beträffar de yrken, hvilka visat sig här i staden vara i aftagande,
har Kollegium ansett till ett sådant förhållande ingen annan orsak finnas, än att
dessa yrken, i anseende till lokala förhållanden, härstädes icke kunnat bedrifvas
med samma fördel för fabrikanten, som på andra orter, dit sådana yrken efter hand
förflyttas.
Till de olika förhållanderne medverka för öfrigt ej sällan endast tillfälliga omständigheter
och Kollegium har ansett några så vigtiga och inflytelserika förändringar
icke under de fem år, hvarom här är fråga, hafva inträffat, att de med skäl kunna
ungifvas såsom giltig anledning till något enskildt yrkes fall eller förkofran.
S2
Af här ofvan intagne uppgifter, angående fabriksrörelsen i Stockholm, inhemta*;
ött fabrikernas antal under nu ifrågavarande fem år minskats med 20, likasom
ägarne dertill, så att de voro 17 mindre vid slutet än vid början under delta qvinqvennium,
men deremot att arbetarnes antal ökats med 684 och tillverkningsvärdet
med icke mindre än 1,790,813 R:dr Banko. I sammanhang härmed har Kollegium
förmält, att åtskillige af de uppgifter, rörande stämpling icke underkastade tillverkningar,
som ligga till grund för denna beräkning, icke torde vara fullt tillförlitliga
samt till följe deraf missledande, helst många ibland dem upptaga tillverkningsvärden,
hvilka ingalunda motsvara arbetarnes antal; men att, om äfven dessa sednare
industriidkares fabrikationer skulle rätt uppskattas samt blifva betydligt och
måhända dubbelt högre än uppgifterna innehålla, så äro de likväl, då fråga uppstår
att bedöma fabriksrörelsens tillstånd i dess helhet, af ringa inflytande, helst de innefatta
jemförelsevis obetydliga summor. Under dessa förhållanden och då tillökningen
i det för år 1835 upptagna produktionsbeloppet, jemfördt med totala tillverkningsvärdet
år 1851, är sfi betydlig, att den uppgår till nära två millioner
Riksdaler banko, så utgjorde den, efter Kollegii förmenande, ett säkert bevis, att
hufvudstadens fabriks- och manufaktur-näringar gått framåt och att fabriks-industrien
inom hufvudstaden börjat under de sistförflutne tvänne åren höja sig från det
tillstånd af stillastående och tvinande, hvaruti den förut sig befunnit.
Uti de särskilda utlåtanden, Fabriks-föreningen afgifvit, har afdelningen för
stämpling underkastade tillverkningar uppgifvit: att om ock, under den tid denna
berättelse omfattar, en eller annan fabriksrörelse ibland dem, som tillhöra denna
afdelning, i följd af särskilda omständigheter och lokala förhållanden fallit, samt
några andra fabrikationer icke vunnit önsklig förkofran, utan blifvit oförändrade, det
likväl kan anses såsom ostridigt, att fabriks-industrien i hufvudstaden i allmänhet,
under dess hittills åtnjutna skydd, vunnit en utveckling, som lemnar tillfredsställande
bevis på det ökade förtroende, hufvudstadens fabriksidkare genom sina tillverkningar
sig tillvunnit; hvarjemte afdelningen för ostämpelbara tillverkningar anfört: att den
särdeles gynnsamma konjunkturen, hvaraf hela Sveriges jordbrukande invånare
under sednare åren njutit, återverkat på industrien, så att, ehuru en del fabrikanter,
hvilka vid sina fabriker begagna ett större antal arbetare i förhållande till fabrikationens
värde, högst känbart erfarit följderna af lifsmedlens oupphörligt stigande
pris, den tid, som förflutit sedan 1850, likväl kan anses hafva varit gynnande för
industrien och att således densamma uti hufvudstaden är i oupphörligt stigande,
hvartill högst väsendtligt bidragit det fredliga förhållande, Sverige fått emot sina
grannar bibehålla.
Uti till
35
Uti till Borgerskapets Äldste afgifvet utlåtande hafva Handtverks-föreningens
Fullmäktige anfört, att handtverkerierne i allmänhet, under de sistförflutne fem åren,
ingalunda stigit, utan tvärtom fallit, hvilket styrktes deraf, att fattigdomen bland
handtverkeriernas ledamöter och arbetare på ett högst bekymmersamt sätt tilltagit.
De orsaker, som mest dertill bidragit, hafva Fullmäktige ansett vara: att allmänna
arbets-inrättningar förfärdigat handtverksvaror, ofta till en ganska stor myckenhet,
hvarigenom enskilda handtverkare, hvilka icke kunnat inlåta sig i pristäflan med
berörde inrättningar, icke allenast gått i mistning af en högst betydlig arbetsförtjenst,
utan äfven sett sin samhällsställning är från år försämras; att å landet Bosatte
handtverkare här i staden afyttra sina varor till lägre priser, än hvartill dylika
inom staden och med deraf följande mångdubbelt större omkostnader för förfärdigade
varor kunnat försäljas; att en mängd personer, de der, med och utan tillstånd,
utöfvat handtverk såsom försörjningsmedel, dels förenat sig om gemensamma verkstäder,
dels ock, för sina yrkens utöfning, begagnat biträde af ett icke obetydligt
antal handtverksarbetare, sedan desse, under förespeglingar att erhålla en större
frihet, blifvit tubbade att öfvergifva sina mästare; att flere personer, ehuru icke
ägande sådan arbetsskicklighet och öfrige egenskaper, att de kunnat vinna burskap
här i staden, hvarest, i dylika fall, Kongl. Fabriks- och Handtverks-ordningen med
noggranhet tillämpats, likväl, sedan de, under ett kort besök i någon annan stad,
lyckats erhålla borgarerätt, härstädes fått utföra, med här antagne arbetare, ganska
betydliga handtverksarbeten, hvaribland till och med byggande af boningshus; att
det handtverksidkande borgerskapets kommunalskatter, långt ifrån att hafva blifvit
nedsatta i ett rättvist och billigt förhållande till minskningen af dess arbetsförtjenst
och borgerliga rättigheter, tvärtom årligen ökats; samt slutligen att öfverträdelser
af Kongl. Fabriks- och Handtverks-ordningen, hvilkas åtalande icke sällan af ill villige
tidningsskrifvare blifvit gjordt till föremål för begabberi, jemväl derföre opätaldt fått
äga rum.
Borgerskapets Äldste, som ansett sig icke böra ingå i vederläggning af hvad
handtverks-föreningen anfört derom, att handtverkeriernas idkare, i anseende till
höga arbetslöner, brist på arbeten samt en fördyrad lefnadskostnad, ej befinna sig,
som individer, i en önskvärd ställning, hafva dock erinrat, att handtverkerierne inom
hufvudstaden under den tid, hvarom fråga är, såsom handtverkerier, i ganska betydlig
mån förkolrats, enär ej bestridas kan, att konstfärdigheten på ett synnerligen
lofvärdt och hedrande sätt utvecklats, så att inhemska handtverkeriers produkter äro
med utländska fullt jemnförlige.
Berättelse öfver Stochholms Stad för åren 1851—1855.
5
34
Med anledning af handtverks-föreningens härofvan anförda klagan öfver handtverkeriernas
förfall och deras idkares tilltagande fattigdom, har Öfverståthållare—
Embetet från Stockholms Rådstufvu-Rätt infordrat uppgift å antalet af de fasta
egendomar, som, enligt lagfarts— protokollet, handtverkeri-idkare här i staden inköpt
och sig afhändt, jemte sammanräknade summan för hvarje af nu ifrågavarande fem
år för fastigheten^ erlagde köpeskillingar, hvaraf inhemtas att handtverksidkare
härstädes
K ö p t.
Sålt.
Antal
egen-
domar.
Köpeskillingsbelopp
i Banko.
Antal
egen-
domar.
KOpeskillingsbelopp
i Banko.
år
1831
39
600,569
10
8
56
335,226
32
»
1832
72
779,336
—
—
54
555,449
16
»
1833
46
367,912
—
—
46
666,460
—
»'
1834
.
83
1,037,491
52
—
61
1,068,818
16
»
1833
73
917,100
52
—
56
848,368
32
Summa
337
3,722,409126
8| 253
3,470,323
hvaraf vill synas, att handtverkeri-idkare under nämnde tiderymd köpt 84 fasta
egendomar mera, lin hvad de försålt, och att de inköpte egendomarnes värde med
232,086 R:dr 26 sk. 8 rst. banko öfverskjuta de försåldes.
■S:o IPoliti.
Genom del af Ofverståthållare-Embetet, i underdånig skrifvelse den 24 Maj
1849, framställda och af Eders Kongl. Majit, enligt Nådigt Bref af den 9 Mars
1830, gillade förslag, grundlädes deri organisation af hufvudstadens polis- och nattbevakning,
sorn ännu äger bestånd. Dervid gjorde sig gällande den otvifvelaktig!
riktiga och of erfarenheten bekräftade åsigten, att polismakten, i hela sitt omfång,
borde till en för sitt ändamål samverkande myndighet koncentreras och att polispersonalen
borde spridas öfver hela staden, ständigt utöfva bevakningen, vara för
allmänheten lätt tillgänglig och med noggrannhet kontrolleras i sitt uppförande i
och utom tjenslen. För sådant ändamål öfvertog polisen hela si väl dag- som
nattbevakningen och indelades staden i vissa trakter, hvar och en med särskildt
manskap och särskilde befälhafvare, hvilka sednare icke allenast sjelfva skulle utöfva
53
polisuppsikt, föra befälet öfver det under dem indelade manskap samt utgöra mellanlänkar
emellan den högre polismyndigheten och det egentliga polismanskapet, utan
äfven borde utgöra ständigt tillgänglige tjenstemän, lill hvilka den i trakten bosatte
allmänheten kunde vända sig för erhållande af råd och upplysningar i förekommande
fall, som polisen eller dermed gemenskap ägande ämnen rörde, äfvensom af skydd
och handräckning, då deraf gjordes behof.
Jemte det poliskammaren med dess embets- och tjenstemän bibehölls oförändrad
och de dittills i hufvudstaden varande stadsfiskalstjenster qvarstodo, bestämdes den
nya polis- och nattbevaknings-korpsen att utgöras af:
10 Poliskommissarier, hvilka, hvar och en i sin trakt, skulle föra befälet öfver den
der förlagda polisstyrka;
20 Polis-Ofverkonstaplar, 2 i hvarje trakt, som hade till åliggande att biträda
Kommissarierna, särdeles vid kontrollen å den underordnade personalens tjenstgöring;
160
Poliskonstaplar, 16 i hvarje trakt, som skulle verkställa dag- och nattbevakningen;
och
200 Extra Poliskonstaplar, 20 i hvarje trakt, till biträde vid naltbevakningen och
till tjenstgöring på vaktkontoren.
Denna organisation af polis- och nattbevakningen i hufvudstaden fastställdes för
en tid af tre är ifrån den 1 September 1830; dock med nådigt förklarande att,
derest, efter denna termins slut, nattbevakningen skulle komma att på annat sätt
bestridas, polisen likväl finge oberoende deraf, hvad ordningens och säkerhetens
upprätthållande i allmänhet anginge, fortfarande blifva ordnad efter samma grunder,
så vida icke under tiden inträffande omständigheter till annat förordnande föranledde.
Under det tredje af ifrågavarande organisations-år ingick till Eders Kongl.
Maj: t, genom underdånig skrifvelse den 49 November 1832, Öfverslåthållare-Embetet
med förslag dels om polis- och nattbevakningens bestridande fortfarande på samma
sätt sorn dittills, endast med den förändring, alt Poliskommissariernes antal skulle,
i mån af afgång, från 10 till 8 förminskas, dels till en för polispersonalen något
förmånligare aflöningsstat, hvilken dock, då tillgångar icke kunde beredas till sådan
förbättring, som redan då ansågs behöflig, föreslogs att endast tillsvidare' förblifva
gällande.
Genom Kongl. Brefvet den 1 Juli 4833 gillades i nfider berörda förslag,
ikväl till följd af Sockenstämrno-Nämndens och Brandförsäkringsverkets beslut och,
enligt Ofverståthållare-Embetets sednare hemställan i underdånig skrifvelse den 21
36
Juni 1853, i hvad den angick nattbevakningens bestridande af polisen endast för
en tid af fem år från den 1 September 1833; och fastställdes följande
Interims-aflönings- och Utgiftsstat:
Aflöning i enlighet med förut gällande stat för
Kongl, poliskammarens embets- och tjenstemän
Aflöning för:
8 Kommissarier: lön, tjenstgöringspenningar och be
klädnadsersättning
800:
Förhöjning 400 R:dr skulle, intilldess den föreslagna
aflöningen kunde utgå, fördelas på de tjenstgörande
Kommissarierne.
10 Öf verkonstaplar: lön, tjenstgöringspenningar och
beklädnadsersätlning  466: 32.
10 Öfverkonstaplar: lön, tjenstgöringspenningar och
beklädnadsersättning  453: 16.
2 Vaktmästare och
3 Ordonnauser: lön och tjenstgöringspenningar
300: —
120 Konstaplar, lön och tjenstgöringspengar 283: 16.
40 Konstaplar: lön och tjenstgöringspenningar
... i  240: —
200 Extra Konstaplar å 100: —.
Ordinarie Konstaplarnes beklädnad och beväring
Extra Konstaplarnes d:o d:o
Tillfälliga lagningar m. m
Arfvode för läkarevård åt polispersonalen . . . .
Dito för kassörsgöromäl och räkenskapsföring samt
för bestjret med beklädnaden
6,400
4,666
4,333
1,500
34.000
9,600
20.000
52
16
8,047
1,092
26
200
300
36
12
31
Diverse utgifter:
Till belöningar för upptäckter af brott samt till uppsigt å misstänkta
personer
Omkostnader för polisvaktkontoren, skjuts- och transportkostnader
samt åtskillige andra utgifter och omkostnader, såsom för skrif
-
10,700
80,500
9,166
500
5,000
32
Transport|105,866j32
37
Transport
105,866
32
materialier, prenumeration å tidningar, tryckning af kungörelser
och annonser, hyror, lyshållning, inköp och underhåll af inventa-  rier m. m
8,000
Till Pensioner åt Befälet vid det upplösta
Nattbevaknings-kompaniet
1,000
—
Summa B:ko R:dr
114,866
32
Såsom tillgångar till bestridande af
Anslag från statsverket
dessa utgifter anvisades:
15,000
Från Stockholms stads Drätselkomm
af Stadskassan
ission:
10,000
af den till bemälde kassa ingående afgift
hufvudstaden i minut försälja bränvin
distillerade spirituösa drycker.
för rättigheten att inom
samt andra brända eller
16
Från Brandvaktskasse-Administrationen.
. • . ....
33,333
16
En tredjedel af polispersonalens andel i
flytande bötesmedel, förslagsvis .
de till poliskammaren in-
1,200
Summa B:ko R:dr| 114,866|32
—
Härtill kom, alt Öfverståthållare-Embetet, som skall bestrida kostnaderne för
den särskildt inrättade brandsläcknings-korpsen samt utbetala ofvanomförmälde pensioner
till befälet vid f. d. nattbevaknings-korpsen, uppbär den af stadens Brand(orsäkrings-kontor
beviljade förhöjning i brandvakls-afgiflen för alla öfver 12 års tid
brandförsäkrade egendomar. Denna inkomt utgjorde år 1854 — 8,158 R:dr 8
sk. 8 rst. banko, och uppgick under samma år kostnaden för brandsläckningskorpsen
till 7,920 R:dr 20 sk. samma mynt. Utöfver de här ofvan i utgiftsslaten
upptagne och fortfarande utgående pensionerna af 1,000 R:dr banko, kunna pensioner
till befäl vid f. d. nattbevaknings-korpsen ifrågakomma till belopp af 966
R:dr 32 sk. banko, som för närvarande besparas till följd deraf, att en officer och
en underofficer, som bägge äro pensionsberättigade, användas såsom befäl vid brandsläcknings-korpsen.
Af de till poliskassan ingående anslag vörö, såsom redan är antydt, de från
Brandvaktskasse-administrationen och Brandkontoret utgående afsedda för nattbevakningen
och brandsläckningen samt beviljade endast på fem år från den l:ste September
1853, hvaremot öfrige anslag voro afsedda för polisen i allmänhet och af
Eders Kongl. Majit till detta ändamål anvisade, äfven om, efter slutet af berörda
58
Ar, stadens husägare skulle besluta alt naltbevakningen Icke komme att af polisen
bestridas.
I afseende pä redovisningen af förenämnda anslag blef, genom Kongl. Brefvet
den 4 Maj 1850, i nåder stadgadt, alt aflöningen tili poliskammarens embets- och
tjenstemän samt till polis- och nattbevakningspersonalen, äfvensom pensionerna till
befälet vid f. d. nattbevaknings-korpsen skulle redovisas pä samma sätt, som för
aflöningar åt embets- och tjenstemän i allmänhet vore öfiigt, nemligen att vederbörandes
qvittenser dera, i behörig ordning meddelade, för redovisningen aiisågos
lillly llestgörande; att de till belöningar för upptäckter af brott samt för uppsigt å
misstänkte personer bestämde 5,000 R:dr tingo till högst en fjerdedel i sender utqvitteras
af Polismästaren och af honom vid förefallande behof utbetalas, hvarefter
neli sedan Öfverståthållare!! om utbetalningarnes beskaffenhet och ändamål erhållit
upplysning och samma utbetalningar godkänt, dessa medel, utan vidare specifikation,
i räkenskaperna affördes, med anteckning: »till af Öfverståthållare!! kändt behof;»
att de öfriga anslagen, som lill bestämda aflöningar icke voro beräknade, fingo till
sina särskilda ändamål efter vederbörlig föreskrift utbetalas och redovisas af poliskammarens
Registrator; samt att då räkenskaperna för hvarje år inom viss tid, som
af Öfverståthållare!! bestämdes, blifvit af Registratorn afslutade, desamme, med dertill
hörande verifikationer, skulle öfverlämnäs till Stadsrevisor!!, att, till utrönande huruvida
dessa räkenskaper blifvit i behörig ordning förde och afslutade, undergå granskning,
hvilken Stadsrevisor!! borde hafva verkställt inom sex veckor från den dag,
han räkenskaperna emotlagit, hvarefter han desamma, jemte skriftligt utlåtande deröfver,
återställde till Öfverstålhållare-Embetet, Som, i händelse anmärkningar dervid
förekommo, så väl i anledning deraf, som i öfrigt, vidloge de åtgärder, hvilka kunde
erfordras.
Uti Öfverståthållare-Embetets underdåniga skrifvelse den 19 November 1852
finnes framställd en kort underrättelse om sättet för fullgörandet af deri polispersonalen
åliggande dag- och nattbevakningen. På grund af den rättighet, sorn genom
Kongl. Brefvet den 1 Juli 1855 Öfverslåthållare-Einbetet meddelades, att i afseende
pä bevakningspersonalen samt dess tjenstgöring och fördelning få vidtaga sådane
mindre förändringar, som kunde finnas ledande lill organisationens förbättring och
fullkomnande, hafva derutinnan följande förändringar blifvit anordnade:
I ändamål att på samma gång föröka dagbevakningens verksamhet och för
konstaplarne underlätta tjänstgöringen, har antalet af dagbevakningsdistrikter för liela
staden blifvit bestämdt till 50 under den ljusa delen af dagen och 70 under den
mörka, i stället för att antalet förut under hela dagen utgjorde endast 40, och är
dervid stadgadt, att hvarje af dessa distrikter skall bevakas af endast en konstapel.
39
Vid bestridande af nattbevakningen har äfven någon lättnad för polispersonalen blifvit
beredd derigenom, alt af de distrikter, hvaruti staden för denna bevakning är indelad,
10, belägna så, att understöd från vaktkontor eller rniiitärposler lätt,kan erhållas,
numera bevakas af endast en konstapel; hvaremot de öfrige fortfarande bevakas of
patruller, bestående af två ordinarie eller extra konstaplar.
Polisvaktkontoren, som endast utgjorde tre för hela staden, hafva blifvit förökade,
så att numera uti hvarje kommissarietrakt finnes ett sådant kontor, der
ständigt, både dag och natt, finnas på vakt en öfverkonstapel och minst en konstapel.
hvilka det åligger att emottaga de anmärkningar, som af enskilde personer
eller de patrullerande konstaplarne kunna göras, samt lemna den handräckning, som
af enskilde begäres och polisen tillhörer.
På sätt ofvan är i underdånighet omförmäldt, var extra konstaplarncs antal
beräknadt till 200, af hvilka en del voro afsedda till tjenstgöring pä vaktkontoren;
Men dä de till denna tjenstgöring, som fordrade mera omdöme oell skicklighet till
sjelfständig verksamhet, än som af dem kunde väntas, visat sig föga lämplige, och
nämnde antal för den yttre bevakningen icke erfordras, hafva 40 sådana extra konstaplar
blifvit indragne och deras arfvode» använde till aflöning åt fO extra öfverkonstaplar,
hvarigenom öfverkonstaplarnes antal i hvarje kommissarietrakt kunnat
förökas lill minst 3, och sålunda inrättandet och ordnandet på ett ändamålsenligt
sätt af polisvaktkontoren blifvit möjliggjord t samt kontrollen å konstaplarncs tjenstgöring
förbättrad; varande emellan de tre i hvarje trakt nu befintlige öfverkonstaplarne
tjenstgöringeu så fördelad, att en hela dygnet tjenstgör ä vaktkontoret, en
eller två patrullera i trakten och kontrollera konstaplarne och en uppvaktar i poliskammaren.
För säkerhetspolisens besörjande har blifvit inrättad en särskild afdelning, bestående
af 4 konstaplar med uteslutande uppdrag alt bevaka för brott misstänkte
personer, och, utan att vara bundne till någon viss trakt af staden, verkställa efterspaningar
i brottmål. Till underhållande af denna särskilda styrka, som redan gjort
säkerhetstillståndet i staden ganska väsendtliga tjenster, hafva tillgångar blifvit beredda,
dels derigenom, att den till poliskammaren ingående andel i böter på de sednare
åren öfverstigit hvad beräknadt varit och dels genom tillfälliga besparingar.
Hiirförutan må såsom vidtagne åtgärder, ledande till polisinstilulionens förbättrande,
nämnas: att, genom ett af Eders Kongl Majit sanktioneradt reglemente, bestämda
grunder blifvit lagda för polispersonalens pensionering och vården om dertill
afsedda fonder, hvilka sednare af polispersonalens egna delegerade under polisstyrelsens
inseende förvaltas; att, till polispersonalens undervisning om deras tjenstepligter,
ett reglemente blifvit utarbetadt och genom trycket samma personal till
40
efterlefnad meddeladt; äfvensom närmare bestämmelser utfärdats rörande vilkoren
för sökandes antagande till poliskonstaplar; Och har under den tid, som förflutit
efter det Öfverståthållare-Embetet aflat dess underdåniga skrifvelse den 19 November
1852, anledning icke förekommit att ändra deruti uttalade omdömen att under
tiden för den nya poliskorpsens verksamhet våldsamheter å gator och allmänna platser
samt gröfre stölder aftagit; att brottslingar ej sällan genast efter föröfvade brott
eller åtminstone efter kort tid derefter blifvit upptäckte och gripne; att en noggrannare
tillsyn öfver för samhället vådliga personer är vorden utöfvad; äfvensom
att nattetid inträffande eldsvådor, i siri början upptäckte af polisbevakningen, blifvit
flere gånger, utan behof af vanliga brandsignaler, genom densammas föranstaltande
släckte; hvartill må läggas att det med den nyinrättade poliskorpsen under de sednare
åren lyckats polisstyrelsen att, utan användande af militärstyrka, icke allenast
vid större allmänna högtidligheter, då en talrik folkmassa varit samlad, till allmän
belåtenhet upprätthålla ordningen, utan äfven vid några tillfällen afstyra uppkomna
gatutumult.
Då således, efter Öfverståthållare-Embetets åsigt, fråga icke borde uppstå om
förändring i hufvudgrunderna för hufvudstadens polisbevakning, utan bemödandet
hufvudsakligen riktas å institutionens ytterligare utbildning och förbättrande samt
undanrödjande af de hinder, som deremot förekommo, har Öfverståthållare-Embetet.
genom underdånig skrifvelse den 22 Oktober sistlidne år, hos Eders Kongl. Maj:t
gjort framställning om vidtagande af de åtgärder, som, för sådant ändamål, Ofverståthållare-Embetet
ansåg vara af behofvet påkallade; i hvilket afseende Öfverståthållare-Embetet
i underdånighet hemställt, ej mindre att, till beredande af tillgångar
för dels aflönande af en kontrollerande polistjensteman eller polis-adjutant med biträden,
dels förbättrande af den ordinarie polispersonalens lönevilkor, dels ock fyllande
af beklädnadsfondens behof af ökadt anslag, Eders Kongl. Maj:t af stadens
inkomster utaf minuthandel med och utskänkning af bränvin och andre starka
drycker, hvilka inkomster, till följd af den sednast derom utfärdade nådiga författningen,
betydligt förökats, täcktes, utom då redan utgående 55,333 R:dr 16 sk.,
efter vederbörandes hörande, ytterligare anvisa en årlig summa af 19,666 R:dr 32
sk. banko, att på samma vilkor, som förstnämnde belopp, utgå från och med början
af innevarande år 1856, än ock att Eders Kongl. Maj:t täcktes gilla åtskillige af
Öfverståthållare-Embetet föreslagne mindre väsendtliga förändringar i polisens organisation-och
af poliskammarens inkomst- och utgiltsstat; i sammanhang hvarmed
och då de myndigheter, från hvilka anslag till polisen utgå, kunde äga billiga anspråk
på alt, i likhet med hvad för andra offentliga Verk äger rum, redovisning för polisens
-
41
li^ns inkomster och utgifter underkastades offentlig granskning, ÖfverstftthfillareEinhetet
i underdånighet föreslagit förändring i de genom Kongl. Brefvet den 4
Maj 1880 meddeladn bestämmelser i afseende A granskning af redo\isningen lör
berörde inkomster och utgifter. Ofver den gjorda underdåniga framställningen angåendo
ökadt anslag infordrades, lill följd af Eders Kongl Maj ts nädiga befallning,
undenläniga yttranden fran stadens Magistrat och Äldste, pä hvilkas åtgärd ärendet
ännu vid 18SÖ års slut var beroende; Oell kominer således Eders Kongl. Maj:ts
sedermera i ämnet lättade nådiga beslut att omförmäla» i den embetsberättelse, som
lör nästföljande fem år af Öfverståthållare-Embetet varder nfgilven.
Till följd af Stockholms Socknestämmonämnds i förra berättelsen omförmälda
beslut, angående en förbättrad gatu/ysnings införande i Stockholm, har deli särskilda
styrelsen eller administrationen för denna angelägenhet med det i hufvudstnden bildade
Gaslysnings-aktie-bolaget den 5 Juli 1882 afslulat kontrakt om besörjande
af den allmänna gatubelysningen i hela hufvudsladen, med vilkor, bland annat, att
den allmänna gatubelysningen med gas skulle till en början införas inom Nikolai,
Clara, Jakobs och en del af Johannis församlingar; att utsträckning till en eller
liera af öfrige församlingarne med 180 hela lågor hvarje gang skulle äga rum, så
snart sig visat, all bolaget A gaslysnings-iurättningen i dess helhet, i medeltal för
tvä efter hvarandra följande Ar, erhållit en vinst af fem procent utöfver fem för
liundradet i ränta å det insalta aktie-kapitalet, beräknadt från inbetalningstiderna;
att gaslyktornas antal inom förstnämnde församlingar skulle utgöra minst 900, utaf
hvilka dock administrationen iigde att fördela högst en sjettedel uti halfva lågor
för användande å smalare gator och gränder; att afståndet emellan lyktorna skulle
vara 100 fot i medi Itai; att den sammanräknade lysningstiden skulle i medeltal
utgöra ‘2,000 timmar om året; att en brännare, beräknad alt förtära S kubikfot
gas i timman, skulle gifva en laga. som i lyskraft och klarhet motsvarar 1‘2, minst
10 brinnande vaxljus, af hvilka <5 väga ett skålpund; samt att bolaget skulle åtnjuta
betalning sålunda, att för hvarje brännare, som förtär 5 kubikfot gas i timman
och hvars bränningstid är 2,000 timmar, erhälles 30 K:dr banko om året, och för
brännare, som förtär mera eller mindre, en i förhållande dertill lämpad högre eller
lägre betalning. För gas, förbrukad .af enskilde, betalas 8 R:dr banko för !,000
kubikfot med nedsättning; efter bestämd tariff, dä förbrukningen öfverstig.T 18
millioner kubikfot. Bolaget åligger derjemte att öfverallt inom hufvudstadens tullar,
der rörledd gas ej begagnas, ombesörja och underhålla en förbättrad gatubelysning,
hufvudsakligen med Argandska lampor samt för öfrigt genom små lyktor, antingen med
olja, eller så kallad portativ gas, efter sådan plan, att förbättring sker äfven i dessa
stadsdelars belysning.
Berättelse. ii/ver Stockholms Stad för aren ISpf — I85p, B
42
Till följd af detta kontrakt och sedan gaslvsnings-aktie-bolaget fått sig en tomt
i qvarteret Gäddan af Clara församling af staden upplåten till byggnad of gasberedningsanstalt,
börjades gatulysningen med gas inom ofvannämnde församlingar den
J3:de Augusti 1834 samt har sedan dess fortfarit.
Inom nämnde församlingar har, efter en af administrationen fastställd plan,
gatulysningen blifvit ordnad och utföres nu med 1,113 lyktor, deraf 799 med hela
och 304 med halfva lågor. Inom de öfrige församlirigarne äro anbragte tillsammans
383 argandska och 219 små lyktor samt särskildt i Adolf Fredriks församling 12
och i Johannis 7 gaslyktor.
Gaslysnings-aktie-bolaget har under loppet af innevarande år gjort framställning
till administrationen om skyndsammare anläggning af gaslysning äfven i de öfrige
församlingarne, mot förändring af vissa vilkor i ofvannämnde kontrakt; men denna
fråga är ännu icke afgjord och för utgången deraf kommer derföre att i Ofverståthållare-Embetets
nästa underdåniga berättelse redogöras.
I afseende å gatuläggningen, har densamma fortfarande blifvit besörjd under nu
ifrågavarande fem år af förvaltningen för gatuläggnings-arbetena; Och i denna berättelse
finnes, under rubrik »stadens inkomster och utgifter», redogörelse afgifven
för denna styrelses arbeten under samma år.
Uti brandsläcknings-anst alter ne, hvilka fortfarande varit omsorgsfullt underhållne,
har, sedan sista berättelsen, någon annan förändring icke ägt rum, än att,
på Brandförsäkringskontorets bekostnad, till vattens skyndsamma anskaffande vidi
eldstillfällen blifvit anskaffade 400 alnar reservslangar med slangstänger och dertill
hörande vagn.
Beträffande skjut snings-anstaltcrne har, genom Drätselkommissionens försorg,
en ytterligare gästgifvaregård för hufvudstaden, utom den vid f. d. Packaretorget
eller numera Norrmalmstorg befintliga, blifvit inrättad i egendomen N:o 64 vid
Hornsgatan å Södermalm. Denna gästgifvaregård har, sedan den 1 November 1831,
varit tillgänglig, så väl för anskaffande af skjuts, som för resandes herbergerande
och förplägande samt af dem medförde hästars och åkdons behöriga vårdande. I
afseende på skjutsreqvirerande är af Ofverståthållare-Embetct fenor d nåd t, att, om
skjuts tingas lill staden inom broarne, densamma kan påfordras från hvilkendera af
gästgifvaregårdarne, den resande finner för godt; hvaremot skjuts, i händelse den
skall inställas å någondera af malmarne, bör fran gästgifvaregården på samma malm
reqvireras.
Nya cellfängelse-byggnaden fullbordades år 1832, då Tångarne deri inrymdes,
den 1 April. Antalet af celler utgör 167, deraf 16 äro mörka. Fängelset uppvärmes
genom särskild värme-apparat med vatten, som uppkokas i jordvåningen oell
43
medelst tackjernsrör ledes genom alla cellerna. Belysning i gängar och korridorer
sker med gas. Under loppet af nedannämnde är har antalet af fångar, som i fängelse
förvarats, utgjort:
Kansaknings-
fångar.
Häktade af
polisen.
Summa.
656
3,935
4,591
640
5,369
6,009
678
4,551
5.229)
560
5,552
4,092.
år 1852
» 1853
» 1854
» 1855
Under loppet af år 1851 voro i stadens då varande trenne fängelser förvarade
tillsammans 4,788 fångar.
Inom fängelset hafva inga anmärkningsvärda oordningar ägt rum och ensamheten
synes hafva inverkat förmånligt på fångarncs sinnesbeskaffenhet i allmänhet.
År 1853 härjade kolerafarsoten inom fängelset, men i öfrigt har helsotillståndet
varit särdeles godt.
Kostnaden för nya cellfängelse-byggnaden uppgår, inberäknadt kostnaden för
flygelbyggnaden till stadens hus N:ris 4 och 6 vid Myntgatan, till 286,406 R:dr
2 sk. 8 rst., deraf statsanslaget utgjorde 170,000 R:dr banko.
Sedan af Ofverståthållare-Embelet förslag blifvit framstäldt om anläggande af
en vattenledning i hufvudstaden, hafva vissa utsedda komiterade till denna frågas
behandling, den 8 April 1854, uti afgifvet betänkande sig utlåtit rörande förslagets
bringande till verkställighet och beredande af tillgångar dertill medelst upptagande
af lån, för hvilket stadens invånare skulle ikläda sig ansvarighet, hvarefter detta
betänkande å socknestämmor utgjort föremål för stadens invånares öfverläggning
och beslut, och frågan sluteligen blifvit hänskjuten till Socknestämmonämnden, som
den 6 December 1855 hufvudsakligen i ämnet beslutat: att Stockholms kommun
skall för egen räkning företaga och utföra en anläggning af en allmän ledning för
fdtreradt vatten, och att, för sådant ändamål, lån till belopp af högst 766,666
R:dr 32 sk. banko må å Stockholms kommuns vägnar och för dess räkning upptagas
mot obligationer eller på annat lämpligt sätt; att vattenledningen skall utgå från
Åhrsta-viken och hufvudledningen utläggas till och inom hufvudstadens samtelige
territorial-församlingar; att öfverstyrelsen för vattenledningen skall tillkomma 24
deputerade, tre från hvar och en af hufvudstadens åtta territorial-församlingar, med
Öfverståthållare!! till ordförande; samt att öfverstyrelse!! skall tillsätta, för vatten
-
44
ledningens anläggande oell förvaltning, en direktion, hvars ledamöter skola vara fem
till antalet, allönade och för ett eller flera är lörordnade.
Emot delta beslut hafva besvär af /ilsk il lige hufvudstadens invånare blifvit
anförda hos Ofverståthållare-Ernbetet, som samma beslut fastställt, och derefter hos
Eders Kongl. Maj:t, som genom nådig resolution den 12 sistlidne Juni gillat Socknestämmonämndens
och ^fverstålhållare-Embelets beslut i frågan; Och kommer
vidare redogörelse för detta ärende all i nästa berättelse algifvas.
4) UndervisBiings
1
:o) Läroverk och Skolor, lydande under
a) Stockholms Gymnasium
b) Clara högre Lärdomsskola 1)
e) Maria högre Lärdomsskola 2)
d) Jakobs Lärdoms- och Apologistskola
c) Catharina Elementar-Läroverk ,
f) Nikolai lägre Apologistskola
g) Ulrika Eleonora lägre Apologistskola ...... ;
h) Medvig Eleonora lägre Apologistskola j
i) Adolf Fredriks lägre Apologistskola
k) Stadens allmänna Barnskola .... i
I) Norra allmänna Barnskolan
m) Södra allmänna Barnskolan 3)
n) Kongl. Djurgårdens Skola
—
I
Summa;
1) Af de ätta lärarne äro fem ordinarie och tre dupplikanler.
2) Alla Lärarne, utom en, hafva ingått på den genom Kong!. Brefven den Ju|i
3) Utgifterna bestridas af statsmedel.
45
Angående hufudstadens Undervisnings-anstallers sami Fatt i g fö r s <> rjnings-, Viiigöt
enhets-, Sju laar ds- oell Arlvts-inriittningars tillstånd, sådant detsamma, enligt
\ederböi andes u|i|)gifter, befunnits vid 1855^ års slut, får Öfverslåthållore-Embetet
meddela följande underdåniga redogörelse, hvilken, till vinnande af en lättare öfversigt,
blifvit, der sådant kunnat ske, uppställd i tabellarisk form, under särskilda
bestämda titlar, med anteckningar om de förändringar, en eller annan af samma
inrättningar undergått under den tidrymd, denna berättelse omfattar.
austaher:
Direktionen för Stadens Undervisningsverk:
Er =» S.
>
Utgifter.
» 2
* rs
r/i
r±_
_ *—- a;
<— r* ~
• CO =
ta 2,
ta 93
>
3*
JUtnlebärandc
fonder.
Inkomster.
Lii ra roes
lönebelopp.
Af andre
slag
9
8
64
202
4
5
4,140
1,000
9
7
747
506
47
7,590
5,100
—
688
579
44
—
8
167
4
1,437
1
9
520
1
9
5,365
—
—
436
6
10
7
156
4
1,233
16
6
153
3
2,166
32
—
124
32
—
2,900
—
—
100
—
—
3
42
2
2,470
7
—
122
6
8
1,505
2
2
82
59
2
2
6,850
750
—
—
268
1,437
24
24
—
1.400
1.400
—
—
257
37
24
24
___
3
47
2
300
—
—
18
—
—
1,505
—
—
—
—
1
30
5
1,470
—
—
80
—
—
490
—
80
—
—
1
60
8
2
30
5
—
523
16
—
506
35
8
1
70
1
350
—
—
17
24
—
530
—
—
53
1,142|45
22,167118
4
3,842 j 15
5
28,798)16
—
2,685)38
6
och 17 December 1851 fastställda öfvergångsstat.
46
2:o) Skolor, ställda under inseende dels af Stockholms stads Konsistorium eller
a) Nikolai församling: 4)
l:o) Goss-skolans högre afdelning
2:o) Flick-skolan
.
3:o) Goss-.skolans lägre afdelning
4:o) Förberedande afdelningen
Handtverksskolan
b) Clara församling :
Folkskola för gossar
Folkskola för llickor
Handtverksskolan . -
c) Jakobs och Johannis församling:
Fri- och fattigskolan
- Handtverksskolan
Folkskolan 5)
d) Maria Magdalena församling: 6)
Philipsenska skolan, eller Maria Magdalena församlings fria läro- och arbetsinrättning
. *.
Folkskolan
Handtverksskolan
e) Catharina församling :
Folkskola för gossar
Folkskola för flickor. .......
Handtverksskolan
Transport
4) Folkskolans allmänna fond har, utom nämnde räntebärande kapitaler, tvänne
5) Jemte Apologistskola är denna skola inrymd i en ny fastighet, deri skolan
6) Philipsenska skolan har, utom ofvannämnde räntebärande kapital, fastighet i
fastighet i värde till 14,000 R:dr banko. Sedan 1830 är vid Philipsenska skolan
arbeten.
47
Kongl. Uof-konsistorium, dels af särskilde direktioner och styrelser. \
Qs:
§ r-
B»:
050 qj -5
>
3
Utgifter.
& 2
03 -t
r~ s
ro
» J C
22. aida
• CO 3
Afdeln.
Rantebarande
fonder.
Inkomster.
Liirarncs
lönebelopp.
Af andre slag.
2
83
1
30,966
32
2,166
42
4
652
12
555
33
4
170
2
1
2
108
1
36,150
—
—
6,774
35
10
5,488
12
—
2,396
22
4
2
70
1
1
» '
1
90
1
3,530
—
—
262
24
—
124
—
—
142
27
6
1
70
3
2,822
4
3
400
.
815
11
o
ISO
2
11,891
32
1,161
15
—
600
561
9
1
Obe-
stämdt.
1
4,487
32
220
—
—
100
125
33
10
4
180
2
72,666
35
2
3,690
35
10
1,533
16
2,481
10
7
1
100
1
—
—
—
—
—
—
266
32
33
16
—
2
140
1
3,415
46
10
1,712
—
—
700
604
14
4
3
143
51,928
28
11
3,538
40
8
1,133
16
2,430
1
8
4
260
2
3,000
—
—
1,790
6
4
1,500
—
1,901
5
1
1
60
1
—
—
—
—
—
66
32
53
16
—
2
167
,, --
1
4
266
i 50,066
32
—
4,469] 24
5
2,350
—
1,885
34
2
1
50
1
1
37
2,086
—
248,123] 46
11
28,608,34
12,514124
13,965142
6
fastigheter i staden, lill uppgifvet värde af 48,000 R:dr banko,
öppnades är 1881.
Slockholm, värderad till 18,000 H:dr och för folkskolan är af församlingen inköpt
en med'ärnrinna antagen och vid folkskolan en extra lärare och en lärarinna i hand
-
48
Transport
fj Ulrika Uleonora församling:
Flickskola
g) Hedvig (‘./eonora församling:
Folkskola för gossar
Folkskola för flickor  ..... i
f landtvei ksskolan
h) Adolf Fredriks församling:
Folkskola flir gossar. . '
Folkskola för flickor
Barnhusskolan
i) Kateket-skolorne 7) . . .
k) Kongl. Svea Lif-Gardes församlings skola
I) Kongl. Lif-Gardcts till lliist församlings skola 8)
m) Kongl. Andra LiI-Gardets och Kongl. Svea AiTilleri-regemenles gemensamma
skola 9)
ii) Skeppsholms församlings skolinrättningar
o] Kalholska församlingens skola
p) Tyska National-Lycéum
q) Nya Elementar-skolan 10)
. .
Transport
7) Dessa skolor underhällas af sällskapet »Pro fide et Chrislianismo». De 10 Kateklasserne
hvardera 40 R:dr.
8) Beklädnadsfonden vid denna skola utgjorde 1853 2,746 B:dr 29 sk. och inmans
42 R:dr 39 sk. 3 rst. banko. År 1835 erhöll fonden en gäfva af Slotts—
9j Den uppgifne räntebärande fonden tillhör Kongl. Svea Artilleri-regemente siirhelhet.
10) Sedan Rikets Ständer är 1854 beviljat ett anslag af 50,000 R:dr banko lill
1853 i nåder bilällit att denna byggnad får uppföras på den Kongl. Majit och
49
as M
= £
>
a
01 g i f l e r:
=3
as
2P -5
— 2
O
t/v
£3
2.
e “
• t® 2
Ctt "
o; ^
Afdeln.
Känlebarande
fonder.
Inkomster.
Lärarnes
lönebelopp.
Af andre slag.
37
2,036
1
248,125
46
11
28,608
54
8
12,514
24
—
13,965
42
6
O
117
I1
—
—
-
747
1
11
356
32
—
369
17
8
1
BB
i
5.100
t
o
107
107
1
2
J 12,250
2,305
B
9
1,200
—
—
966
44
1
o
MJ
15 (i
2
1,000
.
l ~
600
! 1,604
21
2
2
129
2
—
| 1,979
32
—
416
32
—
1
87
1
—
i 4
4 4 G
14
21,500
455
16
—
1,160
—
—
242
28
—
1
50
1
6,200
214
52
—
500
—
300
—
1
IG
i
1,000
266
47
4
316
32
—
13
10
8
1
44
1
9,000
__
4,00
173
2
8
3
37
2
—
—
580
—
—
159
45
4
3
55
5
—
1,206
36
—
800
—
554
20
—
7
89
4
8 0,000
-r-
2,100
—
1,200
—
—
1,689
15
—
B
100
8
—
11,006
14
8
9,016
52
—
1,988
16
—
86
13,682 —
58 4,175146 1 8
1 48,866
113
1
| 28,841
i 8
—
21,827123
1. 1
1 1
I,cterne hafva hvardera 100 R:dr banko i arfvode samt de 4 Lärarne i stafvare
komsterna
521 R:dr 13 sk. 10 rsl, deraf 5 barn erhållit beklädnader för tillsamfogden
G. Kraepelin af 135 R:dr 16 sk. banko.
skildt och iir icke för skolan allena, utan för regementets barnhus-inrättning i sin
uppförande af en ny byggnad för skolan, har Eders Kongl. Majit den 5 Oktober
Kronan tillhöriga tomt vid Beridarebansgatan.
7
Berättelse öfver Stochholms Stad för åren 185U—1855.
so
r) Vexel-undervis rings-sällskapets skol-inrättningar:
11)
Transport
Seminarium för folkskolelärare
Normalskolan jemte skolan för flickornas bandarbeten
s) Småbarnsskolorne 12)
.
t) Svenska Slöjdföreningens skola
u) Navigationsskolan
v) Teknologiska Institutet
x) Carolinska Medicinska Chirurgiska Institutet 13
.
y) Skogs-Institntet
z) Gymnastiska Cenlral-Institutet 14)
å) Veterinär-inrättningen
ä) Abr. Rydbergs stiftelse för danande af skickligo
sjoman . . .
Summa
11) Folkskolelärare-Seminarium, som är förenadt med vexel-undervisningens NorIVämjande.
Det bland utgifter »af andra slag» för Seminarium upptagna belopp,
elever.
12) Dessa skolor äro fördelade i Maria, Catharina, Jakobs och Johannis, La dugård s
13)
En ny Profession i Pathologisk Anatomi blef 18SS inrättad, hvartill Rikets
veidedes har en Adjunktur för Chirurgiska Professionen blifvit införd. Under
äfvensom utvidgning af södra anatomierummet vunnits.
14) Bland eleverna hafva 94 genomgått gymnastikkurs, 2,882 varit skolungdom,
nastik. Utexaminerade, dels militära dels civila lärare och instruktörer, voro 70.
51
Liirarnes
1 anta!.
Lärjungarnes
antal vid 1853
års slut.
Ant. Afdeln.
Ränlcbärande
fonder.
Inkomster.
Utgifter:
Liirarnes 1 ., , .
lönebelopp. Af nndrc sla^
86
3,682
—
314,175
46
11
48,866
31
4
28,841
8
—
21,827
23
1
3
22
2
___
-
666
32
666
32
1,080
-i
254
o
<25,000
—
—
6,158
—
1,646
—
5,466
16
—
5
500
5
7,351
19
10
2,522
20
4
1,461
13
1,050
46
—
17
514
1
—
—
—
10,196
33
—
4,278
36
6,370
20
7
6
79
3
—
—
—
3,208
16
—
2,608
16
687
25
11
8
86
2
—
—
—
1 5,986
22
—
7,088
42
8
9,343
28
7
15
161
2
1,606
32
—
94,399
—
—
77,450
—
—
16,282
6
11
3
12
i
—
—
—
6,100
—
—
4,200
—
1,900
—
—
7
4.343
3
—
—
—
5,458
16
—
4,658
16
—
800
—
—
5
24
3
—
—
—
72,093
27
3
23,800
—
—
48,254
4
7
6
86
2
150,000
—
—
6,798
16
—
1,876
32
—
4,879
25
11
165j9,7631901 498,192
2
9J 272,434j21 ]11
1 58,576| 3
8
117,942
5
7
malskola, slSr under närmaste tillsyn af direktionen för vexel-undervisningens be1,
080 It:dr, utgör medelbeloppet af ärliga anslaget till stipendier åt folkskolelärare
-
lands och Adolf Fredriks församlingar. Deri sistnämnda skolan öppnades 1855.
sist församlade Ständer anslagit lön af 1,600 H:dr intill nästa statsreglering. Äfsamma
år har, genom anatomiehusels tillbyggnad, en rymlig lärosal blifvit beredd,
675 män oell 486 qvinnor begagnat sjukgymnastik och 206 äldre män friskgvm
-
52
B) Fattigvårds- och Pensions-anst alt er och andra barmhertighet s ■inrättningar:
Vid afgilvande af redogörelse för de under ifrågavarande tidrymd införda vigtiga
förbättringar i hufvudstadens fattigvårdslörvaltning, hvilken förvaltning fortfarande
blifvit af Stockholms stads Nämnd, såsom öfverstyrelse, besörjd, i enlighet med
de i Eders Kongl. Maj:ts nådiga Stadga angående fattigvården i Stockholms stad
den 1 April 1843 bestämda grunder, anser Öfverstfithållare-Embetet sig böra i
underdånighet anmäla följande:
Som, genom Eders Kongl. Maj:ts den 28 December 1850 utfärdade nådiga
reglemente för styrelsen och förvaltningen af allmänna barnhuset i Stockholm, åtskilige
förändrade förhållanden, beträffande vården om värnlösa barn inom hufvudstaden,
uppstått i så måtto, som, enligt nyssberörde nådiga reglemente, barnhuset
icke vidare åligger att emottaga något barn, som är öfver 6 ör gammalt, och af
barn inom denna ålder endast hittebarn och sådana i Stockholm befintlige värnlösa
barn, hvilkas föräldrar eller vårdare aflidit, blifvit häktade eller intagna pä dårhus,
sjukhus eller annan välgörenhetsanstalt, fä afgiftsfritt ä barnhuset emottagas och
vårdas, dock icke under längre tid, än till dess föräldrarne blifvit upptäckta, från
häktet frigifna eller tillfrisknat och pröfvas vara i tillfälle att barnen återtaga; samt
i följd så väl häraf, som af andra i sammanhang med barnhusets förändrade organisation
gifna föreskrifter, såsom, att understöd från barnhuset tills vidare icke får
beviljas för barn, som ej blifvit dera förut intagna; att icke liera barn mä å barnhuset
mottagas, än årets påräknade inkomster kunna medgifva; att inlösningsafgiflen
bör beräknas sä noga ske kan efter verkliga kostnaden m. m., — en väsendtlig
del af de åligganden, -barnhuset tillförene hade att uppfylla, blifvit på fattigvården
öfverflyttad; så har Stadsnämnden, till beredande af en ändamålsenlig reglering, med
afseende ä barnavårdens besörjande inom hufvudstaden, vidtagit nödiga beslut och
åtgärder, deribland här må nämnas, att Stadsnämnden inom sig utsett 12 ledamöter,
af hvilka, enligt dem emellan öfverenskommen ordning, 3:ne i sender, i egenskap af
Stadsnämndens delegerade för barnavård, en gång i hvarje vecka å viss tid och
ställe sammanträda, för att, med Nämndens rätt, beslula i allt hvad som rörer fråga
om och på hvad sätt fattiga och värnlösa barn inom hufvudstaden må, pä fattig -  vårdens bekostnad, beredas tjenlig vård och underhåll.
I detta afseende har älven träffats aftal med direktionen öfver allmänna barnhuset
om intagning å denna inrättning, för fattigvårdens räkning, af ett bestämdt
antal barn årligen, emot erläggande derför af viss afgift, hvilken till 1855 års slut
utgått med 120 R:dr för hvarje barn; hvarjemte, uppå förenämnde delegerades framställning,
barnhuset, tid efter annan, föranstaltat om ulackordering å landsbygden
af värnlösa barn öfver 6 års ålder, emot ersättning af lältigvårdsmedlen
-
53
Enligt öfverenskommelse mellan Öfverstyrelsen för H. K. H. Prins Carls uppfostrings—inrättning
för fattiga och vanvårdade barn, å ena, och Stadsnämnden, å
andra sidan, har berörde inrättnings vid Tjärhofsgatan å Södermalm belägna och till
inrättningens så kallade afdelning för vanartiga barn begagnade fasta egendom, med
alla dertill hörande inventarier, blifvit den 4 Januari 1852, under full äganderätt,
till Stadsnämnden öfverlåten, mot förbindelse för Nämnden, å hufvudstadens fattigvårds
vägnar, ibland annat att, från och med samma dag, allt framgent vidmakthålla
en anstalt för vård och uppfostran af minst 34 vanartige och vanvårdade
barn, tillhörande Stockholms kommun; varande, i sammanhang härmed, Stadsnämnden,
genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 17 Oktober 4851, berättigad att,
från och med 1852 års början, till en förbättringsanstalt för vilseförd ungdom,
uppbära och använda de till Prins Carls uppfostrings-inrättning förut anslagna så
kallade rasp- o'ch spiunhusmedel.
Den af Stadsnämnden sålunda öfvertagna inrättning, hvilken, benämnd: Stockholms
stads uppfostrings-inrättning för vanvårdade barn, blifvit ställd under gemensam
styrelse med allmänna arbetshuset, har sedermera efter hand utvidgats, så att
densamma för närvarande lemnar utrymme åt 68 gossar, eller dubbelt sa stort
antal, som det, hvarför den ursprungligen var afsedd. Vid inrättningen, öfver hvars
ekonomiska förvaltning arbetshusets syssloman har närmaste inseendet, äro anställde
en lärare och föreståndare, en i skrädderi och en i skomakeri kunnig person, jemte
nödig betjening; Och uppgick inrättningens utgiftssumma för år 4855 lill 7,748
B:dr 16 sk. 2 rst., som, fördelad på barnens medeltal 63, visar en kostnad af
122 B:dr 47 sk. 6 rst. för hvarje barn.
Under loppet af nästlidne år hafva Stadsnämndens delegerade för barnavård
beredt understöd och omvårdnad för icke mindre än 469 barn, af hvilka
intagits å barnhuset emot den ofvan bestämda afgiften 120 R:dr . . . . 62.
utackorderade å landsbygden genom barnhusets åtgärd  9.
remitterats till intagning å uppfostrings-inrättningen 13.
erhållit understöd af fattigvården inom de särskilda församlingarne .... 385.
Summa 469.
Sedan erfarenheten nogsamt ådagalagt angelägenheten deraf, att församlingarnes
försörjningshjon blefve, i mån af hvars och ens förmåga, på lämpligt sätt med. arbete
sysselsatte och derigenom från kringstrykande och bettlande förhindrade, men de lili
försörjningshus begagnade lokaler funnits nästan utan undantag vara af den beskaffenhet,
att hjonen hvarken kunde der hållas instängde eller sysselsatte med arbete;
samt det, i följd häraf, ansetts nödigt att, för detta ändamål, bereda tvänne nya
54
inrättningar i förening med arbetshus, den ena å Söder- och den andra å Norrmalm;
sa har dels*vid allmänna arbetshuset blifvit uppförd en byggnad lör emottagande
och vårdande af de båda södra, eller Maria Magdalena och Catharina församlingars
försörjningshjon, till ett antal af 60 från den förra och 90 Irån den
sednare församlingen, hvilken inrättning den 4 November 1833 trädde i verksamhet,
hvaremot de förut varande försörjningsanstalterne i dessa församlingar med samma
tiri upphörde, dels ock, efter det Stockholms stad berättigat Stadsnämnden att, för
t i 11 v ä ga b r i ii ga n d e af en ny arbets- och försörjnings—inrättning å Norrmalm, hvilken
är vorden afsedd alt emottaga 130 arbetshjon och 430 försörjningshjon från de
öfrige församlingarne, upplåna en summa af 100,000 R:dr, tjenlig lokal blifvit å
Kungsholmen anskaffad för denna inrättning, som redan är under byggnad och
lärer år 1858 blifva till begagnande färdig. Fråga har äfven hos Stadsnämnden
uppstått om centralisering af en del utaf de nuvarande fattighusen, hvilken åtgärd
otvifvelaktigt skulle # leda till ökad enhet i förvaltningen, minskad administrationskostnad
och åtskillige andra fördelar; hvadan ock Öfverståthållare-Embetet åt denna
fråga egnat särskild uppmärksamhet.
Förvaltningen af nyssnämnde, för de båda södra församlingarncs försörjningshjon
inrättade, gemensamma anstalt, eller, såsom den benämnes, södra försörjningsinrättningen,
besörjes af direktionen öfver allmänna arbetshuset, i sådant afseende
förstärkt med 2:ne ledamöter, den ena från Maria Magdalena och den andre från
Catharina församlings fattigvårdsstyrelse; dock att hvardera af nämnde styrelser eller
en delegerad af densamma äger att förordna om så väl intagning å inrättningen af
sin församlings hjelpbehöfvande, som utskrifning derifrån af församlingen tillhörande
hjon. Hvad hjonens vård och behandling angår, så är af Stadsnämnden till iakttagande
föreskrifvet, att de skola förses med nödtorftig föda, jemte beklädnad på
fattigvårdens bekostnad; men få deremot icke, utan erhållen tillåtelse, lemna inrättningen,
och böra, i den mån, deras förmåga det medgifver och de återhemtat sina
krafter, inom eller utom inrättningen sysselsättas med tjenligt arbete, samt att det
försörjningshjon åter, som icke efter högst ett års oafbrutet vistande å inrättningen
blifvit till sina krafter så återstäldt, alt det kan från inrättningen utskrifvas eller
till egenskap af arbetshjon hänföras, bör till intagning å vederbörligt fattighus
remitteras. Försörjnings-inrättningens utgifter bestridas af arbetshus-direktionen med
de till dess förvaltning ställda medel samt upptagas och redovisas särskildt i arbetshusets
räkenskaper, deruti försörjnings-inrättningen jemväl godtgöres för den inkomst,
som genom hjonens arbete kan inrättningen beredas. Antalet af de vid 1855 års
slut pä södra försörjnings-inrättningen intagne hjon utgjorde 105 och kostnaden
för inrättningens underhåll dc tvänne sednaste månaderne af året, hvarunder den
55
var i verksamhet, uppgick, efter afdrag af inbringad arbetsförtjenst, till 1,719 R:dr
17 sk. 3 rst.
I sammanhang med hvad nu blifvit omförmiildt angående fattigförsörjningens
lämpliga ordnande medelst sammanförande på tvänne ställen af de många spridda
försörjnings-anstalterne samt hjonens hållande till arbete, hvaraf särdeles fördelaktiga
verkningar på hufvudstadens fattigvård i allmänhet synes vara att förvänta, torde
äfven böra omnämnas en väsendtlig förbättring i försörjningsväsendet, som under
ifrågavarande tidrymd åstadkommits genom tillvägabringande af en särskild anstalt
för f. d. militärers vårdande.
För detta ändamål var visserligen förut inrättad en provisionel försörjningsanstalt;
men som denna befanns vara i högsta måtto ofullständigt ordnad, blef den
samma,
genom Eders Kongl. Maj:ts, uppå Ofverslåthållare-Embetets underdåniga
framställning,j den 14 Oktober 1851 utfärdade nådiga Bref, i sitt dåvarande skick
upplöst; hvarefter, för militär-försörjningshjons herbergerande och vårdande, af Stadsnämnden
bildades en permanent inrättning, hvarå, enligt Eders Kongl. Maj:ls nådiga
Bref den 25 Augusti 1852, få intagas sådana f. d. militärer, som finnas vara i
behof af fattigvård och icke tillhöra annat fattigvårdssamhälle, än hufvudstadens.
Närmaste styrelsen öfver denna inrättning har Stadsnämnden uppdragit åt tvänne
ledamöter, och åtnjuta hjonen, hvilkas antal vid 1855 års slut var 128, nödtorftig
föda och beklädnad, äfvensom de sjuka behöflig vård, hvarigenom, i förening med
den ordning och disciplin, som inom inrättningen handhafvas, omförmälde uuderhållstogares
tillförene så allmänt öfverklagade tiggeri upphört. Militär-försörjningsinrättningens
kostnad, som bestrides med dels dertill i nåder anvisade anslag från
Wadstena krigsinanshus-kassa af 666 R:dr 32 sk. och från Konungens hospital af
600 ll:dr årligen, dels andra under Stadsnämndens förvaltning ställda medel, uppgick
år 1855 till 9,724 R:dr 5 sk. 6 rst., hvaraf likväl 4,416 R:dr 24 sk. 3 rst.
belöpte på sådana hjon, som tillhöra Stockholms kommun, men för hvilkas fattigvård
ersättning bör af allmänna medel utgå.
Under rubrikerne »arbets-inrättningar» och »sjukvårds-anstalter» redogöres vidare
för de af Stadsnämnden vidtagne åtgärder till beredande af nödiga arbetstillfällen
samt sjukvård för hufvudstadens fattige; Och må såsom en glädjande företeelse här
slutligen omnämnas, att fattigbaracken, hvarest husville, mera eller mindre arbetsföra
personer emottagas, under sednaste åren varit i allt ringare mån, än tillförene
anlitad, så att då högsta medeltalet om dagen år 1852 uppgick till 225, utgjorde
detsamma under nästlidne December månad endast 23, hvilket lyckliga förhållande,
om ock till stor del föranledt af de numera yppade ökade tillfällen till arbete och
erhållande af god arbetsförtjenst både i hufvudstaden och på landet, likväl äfven i
56
sin män mäste tillskrifvas deri förbättring, härvarande fattigvårds- och arbelsanstaller
under sednare tider vunnit.
Under äret 1855 utgjorde Stadsnämndens
Inkomster:
Stats-anslag till läkare och medikamenter
1
I
2,094
8
Allmän fattigförsörjnings—afgift *) .
114,752
19
—
Böter för försummad betalning inom behörig tid al kronoutskylder
1,965 42
4
Dito för ej lemnade laxerings-uppgifter
862
—
—
Fattigförsörjnings—afgifter frän sjömanshuset
778
22
—
Af fattigvårdens andel i afgiften för rättighet att inom hufvudstaden
i minut försälja bränvin oclr andra brända eller distillerade spi-
2,0 00
—
—
Gåfva från Bikets Ständers bank
1,000
—
—
Hyresmedel ‘
406
32
—
Bidrag frän Stockholms stads Brandförsäkringskontor till den vid
allmänna arbetshuset inrättade vatten-uppfordrings-anstalt
200
—
—
Anslag till militärförsörjnings-inrättningen: från Wadstena krigs-  manshus-kassa  666: 32. —
från Konungens hospital  600: — —
1,266
32
—
S. k. rasp- och spinnhus-afgift samt tolags-fa 11 igmedel, anslagne till
Stockholms stads uppfostrings—inrättning för vanvårdade barn
5,485
45
i
Ersättning: af allmänna medel:
för fattiges vårdande 1,121: 28. —
af fattigvårdssamhällen utom Stockholm, för åt
deras fattige härstädes lemnadt understöd 1,467: — 8.
2,588
28
8
Räntemedel
519
36
8
Diverse inkomster
172
10
8
Förökadt värde å Provisoriska sjukhusets inventarier ......
1,060
16
—
Summa Banko R:dr
135,151
1 4
5
*) Berörde afgift tiar under den tid, denna berättelse omfattar, fortfarande utgått nied
24 sk. af hvarje mantalsskrifven person, som fyllt 1!! år, samt med 16 sk. å Biksdalern al
de skattskyldiges bevillning till staten, enligt Bevillnings-Förordningens andra artikel.
Utgifter
57
Vt gifter:
Tillskott till de särskilde fattigvårds-styrelserne för fattigvårdens
besörjande inom församlingarne
62,762
43
5
Till allmänna barnhuset:
för inlösen derå af 62 barn å 120 R:dr . 7,440: — —
särskilda bidrag för enahanda ändamål . . 1,463: 16. —
för å barnhuset lemnad tillfällig vård om
åtskilliga barn  203: 2. 8
9,106: 18. 8.
för de genom barnhusets försorg å lands-  bygden utackorderade barn .... 1,100: 39. 3.
10,207
9
11
Till Småbarns-skolorne
600
—
—
» Uppfostrings-inrättningen för vanvårdade barn
8,877
35
2
» Norra frivilliga arbetshuset
1,000
—
—
» Stockholms stads allmänna arbetshus
10,866
14
8
» Maria Magdalena och Catharina församlingars gemensamma för-  sörjnings-inrättning vid allmänna arbetshuset under årets 2:ne
sista månader
1,719
17
3
» Serafimer-ordens-lasarettet
5,500
—
—
» Provisoriska sjukhuset
19,380
10
4
» Hen särskilda bensårs-förbindnings-anstalten å norrmalm
441
15
5
» Fattigbaracken och fattigherberget
826
44
—
» Militär-försörjnings-inrättningen
4,493
37
11
» Fattiges förskaffande till deras hemorter
99
—
—
» Fattige, mer eller mindre arbetsföra, personers sysselsättande
under vintermånaderne vid särskildt beredda arbeten .
260
37
6
» Spis-anstalter, utan spirituosa, för fattiga
708
16
—
» Fattigvårdssamhälleri utom Stockholm, för lemnad vård åt
hufvudstadens kommun tillhörande fattige
409
32
Återburne danaarfsmedel
105
18
8
Räntemedel
2,262
13
1
Aflöning lill Stadsnämndens tjenstemän och betjente
1,975
—
—
Uppbörds-arfvoden
2,970
27
—
Transport
135,466
36
4
Berättelse öfoer Stockholms Stad for åren 1851—1855.
8
58
Transport
135,466
36
4
Omkostnader för socknestämmonämnden .
. .
605
52
—
Diverse utgifter, såsom arfvoden och gratifikationer, fastighetsonera,
trycknings- och annonskostnad, skrifmaterialier m. m
2,619
32
11
Afskrifningar
500
—
4
Summa Banko R:dr
139,192
5
7
Vid årets slut uppgingo Stadsniimndens
tillgångar i kontanta medel, fordringar, fastigheter, inventarier m.
m. till
281,192
22
och skulder lill
93,870
25
1!
hvadan Stadsnämndens
behållning utgjorde Banko R:dr
187,32!
44
1
Af de särskilda församlings-nämndernas räkenskaper inhemtas:
att församlingarnes tillgångar i kapitaler och fastigheter vid nyss-  nämnde tidpunkt utgjorde
585,996
4
9
att fattigvårds-utgifterne inom församlingarne under året uppgingo
till. “
118,919
1
5
hvilka utgifter blifvit betäckte med dels församlingarnes egne till-  gångar och särskildt tillflutne medel . . . 56,156: 5. —
dels bidrag från Stadsnämnden  62,762: 44. 5
118,919
1
5
samt att antalet underhållstagare var
högst 1,039 och minst 757 fattighushjon
» 682 » » 425 försörjningshjon
» 1,479 » » 500 utom hus boende fattiga.
0»
,'v-ri! fblnJfiti.i- bone n 4«o««h/
-Ii.) B' !(lA
st :tt<WK J rsiif', Jglll))! bi f joliij,■(, ... i.i»<?
1-i'U Sill tabniO-li.l .ijjnc>i !; gilia
cuiiiiCirni
-
?1imO (f
‘ !" ■ ■•■•«<•• ■:«•:••! ' i ■ -lij
bi j; • f« ’ *äoI !;•: .J '& .)> ;
. • . ...
n ■ i : ■ i. . -ij(-}- . „
. i-i/S •!
•indi-bVfivgiJid. f.idi.:/{;•» , in . ; 'i
■ • ■ ■ • . i ; r • <i,i
1?1 • 'iiiiS ,
'••. ..•Ti fa v,.!-'i.-i v. dac rjlöT-.Mpo^ ;8i8)fqa«uiJ m m
ib. ieilfiviöl -no ,o< te-w. ,ié)«oui-:.;r,i | •.I.i-nc isony VSJ*
-vi»:•.■}?.«] T>båip
? iVi/i - :.m IMai! V. ;» 'uoiue-, f) t- ijiHtö noiljiaiib a^fiMU inia&tt (C
!>:?! Oi" t JH fr>o -.loide leard edfoö iio rf a Jaeiao/i rf« ii ib:/l
.ofim,L(ic;««6 -asibar. )>i mo abnonbio
■ fif, ndinob like) ,bao1 iibaififtfini ii) aioiw ,TO§i: Jnåvgt ’ -A Majjrdaieeio’! fö
60
Angående nedannämnde Militär-Corpsers och församlingars särskilda understöds
-
a) Drottningens Hospital vid Kongl. Svea Lif-Garde
b) Prins Oscars Hospitals-inrättning vid Kongl. Lif-Gardet till Häst
c) Kongl. Lif-Gardets till Häst pensionskassa 1) ..........
d) H. K. H. Kronprinsessan Josephinas Pensions-inrättning vid Kongl. Andra LifGardet
2)
e) Kongl. Svea Lif-Gardes församling
f) Kongl. Svea Artilleri-regementes Soldat-barnhus-inrättning.
g) Skeppsholms församling
h) Kongl. Hof-statens Gratialkassa
. ........
och Spetsiska fonden
i) Nikolai församlings enskilda fattigvårdsfond
k) Tyska församlingen 3)
Tillsammans
1) Denna kassa, sammanskjuten år 1850, af så väl fordna, som ännu i tjenst valenina
underhåll åt under-officerare, trumpetare, korporaler och gardister af regeslår
under styrelse af regementet, genom en direktion, sorn förvaltar kassan t
nåder fastställda Reglemente.
2) Denna pensions-inrättnings direktion förvaltar dessutom en af Hof-Marskalken F.
R:dr 9 sk. kontant och uti Götha kanal aktier och obligationer 7,740 R:dr
ordnande om räntemedlens användande.
3) Församlingens fattigvård äger, utom ofvannämnda fond, fasta egendomen M 1
61
fonder och fattigvårds-anstalter år 1855 äro följande uppgifter meddelade:
Kapitalbehållning vid
18SS års slut.
Inkomster år 185S,
Utgifter:
Underhålls-  tagares antal
år 1855.
Pensioner eller under-  håll in natura.
Af andra slag.
52,959
46
7
2,202
46
2,285
.
90
____
86
20,038
2
8
1,553
6
1,291
—
—
9
—
*
85
26,566
29
i
1,932
35
8
558
21
4
9
—
19
15,950
1
7
2,707
15
1,476
26
- ■
- -
-
78
8,500
—
450
—
—
400
—
67
—.
40
9,000
—
—
864
—
—
267
23
3
407
42
4
10
7,100
—
1,104
—
4
577
47
2
326
21
4
54
37,089
46
4
2,547
47
6
2,473
16
—
88
—
—
56
4,153
1
8
204
24
—
200
—
—
5
—
—
17
26,576
10
8
2,344
8
3
2,357
8
1
—
—
80
35,110
4
4
2,851
5
2
1,228
7
4
759
2
11
66
222,843
46
11
18,761
43
11
13,115
5
2
1,761
18
7
591
rande Officerare vid Lif-Gardet till Häst, i afsigt att, efter vissa bestämda grunder,
mentet, hvilka, efter en längre tjenstetid och vid en gifven ålder, gått ur tjenst,
enlighet med föreskrifterna uti det af Eders Kongl. Majit den 10 Januari 1851 i
Reutersköld gjord donation, hvars kapitalbelopp vid 1855 års slut utgjorde 29,890
banko. Denna fond ackumuleras fortfarande i afbidan på gifvarens utlofvade för—
qvarteret Ganymedes i Nikolai församling.
62
I afseende pä öfriga uti hufvudstaden varande milda stiftelser samt pensions
-
/. Barnhus, Barnbördshus
Fastighetsvärd
i Stockholm.
c år 18SS.
JUlom Stockholm.
a) Stockholms allmänna barnhus 1)
216,183
16
_
5,500
_
b) Frimurare-ordens barnhus 2)
43,000
c) Allmänna barnbördshuset 3)
33,219
18
—
—
—
—
d) Sällskapets pro patria barn- och barnbördshus .
e) Murbeckska inrättningen för fattiga flickors upp-
13,000
fostran
f) Prins Carls inrättning för fattige och vanvårdade
9,600
—
—
—
—
barn
53,000
—
—
—
—
—
Tillsammans
396,002
34
—
5,500
—
—
1) Af underhållskostnad in natura äro 32,600 R:dr upptagne för barn vårdade inom
år 1833 inom barnhuset vårdade barn utgjorde 707 och de utom barnhuset
2) Af underhållstagande barn vårdades och uppfostrades 100 i barnhuset och de
3) Rikets år 1831 församlade Ständer anslogo till uppbyggande af ett nytt barnR:dr,
hvilka, tillsammans med 3,000 R:dr, gafva af okänd gifvare, blifvit använde
byggnad nu föregår.
65
och understöds-inrättnmgar och deras tillstånd år 1855, meddelas följande:
och Uppfostrings-anstalter.
Utgifter
år 1855.
“C
Kapitalbehållning vid
1855 års slut.
Inkomster år 1855.
Pensioner och under-  håll in natura.
Af andra slag.
-2 3
00 3“
W ts Bo
W 3 =
CD 1
615,791
34
4
126,620
36
2
95,892
-
11,355
28
7
5,070
249,038
33
—
22,232
1
5
16,023
55
—
6,566
18
6
427
105,943
16
—
32,673
39
10
6,292
17
3
25,219
18
—
524
18,286
—
—
2,538
11
9
175
9
2
2,242
12
7
5
96,403
56
6
4,811
9
6
5,855
9
—
1,350
28
138,266
24
2
9,526
19
2
14,102
29
5
—
—
92
1,223,730
—
198,202
21
10
156,341
1
10
46,733
29
4,144
barnhuset och 63,292 R:dr beräknade för barn utom barnhuset. Antalet af de
varande 2,363.
öfriga 327 erhöllo kontant understöd.
bördshus 50,000 R:dr banko, deraf direktionen under år 1855 uppburit 20,000
till inköp af fasta egendomen JVS 3 qvarteret Murmästaren å Kungsholmen, der ny
-
64
II. Barmhertighets-inrättningar, som åt fattiga, egentligen ålderstigna, lemna
a) Ulrika Eleonora eller Drottningens Hospital 4) . • . .
Kniggeska pensionsfonden 5)
b) Borgerskapets gubbhus-inrättning 6)
c) Borgerskapets enkhus-inrättning
d) Fabriks-fattigkassan 7)
e) Soopiska fattighuset
f) Katholska församlingens fattigvård
g) Timmermans-ordens Hospital 8)
Tillsammans
4) Anledningen dertill, att kapitalbehållningen blifvit så högt upptagen, härleder sig
hvilken Kongl. Kammar-Rätten i utslag fastställt till 57,354 R:dr 36 sk. banko,
besvär blifvit af åtskillige Möllers borgenärer emot berörda utslag anfördt, något
5) Den s. k. Kniggeska pensionsfonden är ställd under direktionens förvaltning och
medlade fruntimmer.
6) Utom ofvannämnde fastighet i Stockholm, äger Stockholms gubbhus-inrättning
7) Under rubriken pensioner etc. äro inberäknade alla omkostnader för fabriksarbetares
vård och underhåll och dels understöd till utom fattighuset boende
8) Någon uppgift om timmermans-ordens hospitals utgifter och inkomster har icke
bostad
65
bostad jemte underhållsbidrag uti inrättningens fastigheter.
Utgifter år 1855.
®* r-i
tjq "
05° qj 3
Fastighetsvärde ar
1855 i Stockholm.
Kapitalbehållning
rid 1855 års slut.
Inkomster år 1855.
Pensioner och un-  derhåll in natura.
Af andre slag.
CO tft 3*
W 05*
3 =
5/
25.000
23,629
25.000
17,033
22.000
12
16
11
60,733
17,603
170,394
221,258
104,582
10,849
2,666
16
8
36
31
7
32
32
5
1
25,363
833
10,503
11,945
10,990
7,793
22
16
14
9
8
7
8
9
25,084
853
8,363
9,288
6,806
182
7,651
38
16
45
2
12
37
7
7
4
1,428
2,271
140
2
1
7
8
88
10
52
85
257
7
86
12
112,662
28| 11
588,088)18
6
67,428
29
5
58,210
7
6
[ 3,839
1 4
1 3
597
derifrån, att ehuru, i afräkning å förre kamereraren Joh. Möllers åsamkade balans,
till drottninghuset influtit 16,000 R.dr banko, har likväl, vid det förhållande, att
afdrag å balansbeloppet i och för de inbetalade 16,000 R:dr icke ägt rum.
utdelas den årliga räntan å samma fond till 10 utom drottninghuset boende obe
fastighet
å landet till uppgifvet värde af 15,333 R.dr 16 sk. banko.
fattighus- och sjukhus-inrättningens samt derstädes intagne fattighjons och sjuke
fabriksarbetare.
erhållits.
Berättelse öfver Stockholms Stad för åren 1851—1855.
9
66
lil. Pensions-inrättningar ock andra fromma Stiftelser, till hvilka delägare
-
a) Kongl. Statskontoret 9)
b) Wadstena krigsmanshus-inrättning 10)
c) Under förvaltning i Rikets Ständers Bank ställde fonder 11) .......
samt Diskont-verkens och Tumba bruks enke- och pupillkassa
d) Fonder, som förut varit under Kongl. Öfre Borg-rättens värd, men numera förvaltas
af en direktion med Riksmarskalken till ordförande
e) Konungens Hospital 12)
f) Konungens militär-hospitalsfond 13)
g) Jonas och Paul Filéns pensionsfond 14)
h) Pensionsfonder, ställde under förvaltning af allmänna enke- och pupillkassans
direktion
i) Goduska pensionsfonden
k) Särskilda under stadens Justitie—kollegium och förmyndarekammaren ställde
donationsfonder 13)
Transport
9) Från Kongl. Statskontoret hafva, utom ofvannämnde pensioner, hvilka dels å
nade till välgörenhets-inrättningar inom Stockholm 33,032 R:dr 40 sk., till sjuk-»
R:dr 45 sk. 6 rst. banko.
10) Af gratialister och understödstagare hafva 121 erhållit årliga pensioner med
till det så kallade provisionella militär-försörjningshuset utgått för detta, likasom
11) Utaf Rikets Ständer till julgåfvor åt fattiga anvisade 2,000 R:dr banko hafva
understöd till 18 personer blifvit utdelade med 2,066 R:dr 32 sk. banko och
för en gång af 50 R:dr banko.
12) Af underhållstagarne bodde år 1855 i landsorterne 36.
13) Arliga inkomsten, hvilken utgöres af räntor å fondens utlånte medel, användes
rares och soldaters i fattigdom efterlemnade enkor och barn, så väl inom Stocksioner
och underhållsmedel, hvilka år 1855 utbetalts till personer, som, enligt
14) Uppgiften är lemnad öfver förhållandet vid 1854 års slut.
15) Den uppgifna fastigheten tillhör enkan ThåstrÖms testamentsfond,
67
rätt icke är ler edd genom erlagda af gifter:
Fastighetsvärde år
1855 i Stockholm.
Kapitalbehållning
vid 1855 års slut.
Inkomster
år 1855.
Utgifter
Pensioner och
underhåll in
natura.
ir 1855.
Af andra slag.
Underhålls-  tagares antal
år 1855.
_
_
_____
_____
.
_
298,570
22
8
_____
.
_
—
—
—
—
—
1,732
32
—
—
—
132
—
—
—
—
—
4,116
52
—
—
—
—
778
—
27,608
38
3
2,536
16
794
21
4
—
—
—
5
25,450
_____
22,523
24
1
1,769
23
3
678
24
1,757
14
71
—
163,747
7
3
7,626
8
—
3,090
—
—
400
—
—
146
—
176,838
27
10
—
—
—
4,205
32
—
—
—
—
109
—
—
89,909
26
6
3,454
27
2
5,909
16
—
305
40
—
58
_
60,776
17
10
2,936
46
7
994
8
91
32
20
—
—
5,555
26
8
250
—
—
233
42
8
—
—
—
12
4,800
—
26,333
16
—
1,899
1
4
1,299
21
4
145
29
10
30
30,250
—
-
573,292140
5
20,472126
’ 1
4|321,625|12
—
2,678
19110
1,361
indragningsstaten och dels af allmänna statsmedel utgifvits, är 1855 blifvit anordvårds-inrättningar
derstädes 10,900 R:dr och till undervisnings-anstalter 105,521
1,322 R:dr samt 11 tillfälliga understöd med 410 R:dr 52 sk. Dessutom liar
för föregående åren, en summa af 666 R:dr 32 sk. banko.
smärre belopp utgått till 759 personer. Från Fullmäktiges dispositionsräkning halva
af räkningen »böter i följd af bankens brandreglemente», till en person understöd
hufvudsakligen till pensioner och gratifikationer åt aflidne officerares, underofficeholms
stad, som i landsorten; Och utvisar förestående uppgift beloppet af de pen-i
hvad anmäldt blifvit, varit här i staden boende.
68
Transport
1) Enkan Allida Marii pensionsfond 16)
m) Assessor Ahliöfs testamentsfond
n) Kofferdiskepparen Ahlströms pensions-inrättning
o) Brandvaktskassan
p) Fonder, ställda under Bemedlings-kommissionens förvaltning
q) Pensionsfonder, förvaltade af direktionen öfver borgerskapets enkhus . . . .
r) Sadelmakare-åldermannen Jakob Fagerbergs pensions-inrättning 17)
s) Af Grosshandels-societeten förvaltade kassor 18). . .
t) f. Kryddkramhandlare-societetens pensionskassa
u) f. Vinskänks-societetens pensionskassa
v) KofFerdiskeppare-societetens fattigkassa
t) Stockholms sjömanshus-inrättning 19) ,
y) Strandbergska läkare-inrättningen 20)
zj Nödhjelpskassan
å) Sällskapet »de nödlidandes vänner»
ä) Sällskapet »de fattiges vänner»
ö) Sällskapet för uppmuntran till örn och sedlig modersvård 21)
aa) Kniperska pensions-inrättningen för fattiga ogifta fruntimmer
bb) Paulinska donationsfonden
cc) Groenska fattigförsörjnings—inrättningen
Transport
16) Utgifterna af andra slag utgöras af lifräntor, hvilka framdeles förvandlas till
17) Uti det under titeln »utgifter af andra slag» upptagna belopp innefattas 540 B:dr
18) Sedan sista berättelsens afgifvande har en fond tillkommit, stor 21,577 B:dr
i^f. d.JSjökaptener, dels till gratifikationer åt sådanes enkor och barn.
19) Under Sjömanshus-direktionens förvaltning står äfven den s. k. Nationalkassan
20) Genom Grosshandlaren Silfverbergs testamente har inrättningen år 1854 er
21)
Genom testamente af Grosshandlaren Silfverberg har sällskapet år 1854 erhållit
l
60
Utgifter år 1855.
t» d
OjoCJQ 3
2 cl
fastighetsvärde ar
1855 i Stockholm.
Kapitalbehållning vid
1855 ars slut.
Inkomster
år 1855.
Pensioner och un-  derhåll in natura.
Af andre slag.
2> £*
oo tr*
Öt 50 B20
3 sr
Il 1
30,250
___
.
573,292
40
5
20,472
26
4
521,625
12
2,678
19
10
1,361
—
—
47,266
32
—
2,385
5
2
108
16
—
2,204
12
—
4
3,333
619
16
21
133
16
32
1.33
525
434
12,003
16
44
8
30
12
12
10
235
16,666
32
10
1,380
—
5
1,060
10
8
261,260
12,799
5
4
8
i
64,186
21
11
3,931
5
8
3,870
26
8
58
80,000
76,460
—
—
6,871
12
—
4,062
—
—
2,164
27
9
130
—
107,043
37
2
5,475
—
—
7,554
8
—
—
—
—
125
12,000
66,335
8
2
4,367
—
—
3,403
16
—
887
17
—
68
—
7,100
—
—
721
24
—
383
16
—
100
—
7
—
52,000
—
—
1,322
24
—
1,322
24
—
—
—
48
3,500
177,399
9
1
13,541
47
7
6,140
16
—
5,142
21
2
439
—
88,698
9
6
4,175
39
1
3,219
23
7
926
27
—
267
—
273,981
1
11
13,201
.36
4
13,436
14
—
74
—
—
.360
—
75,394
17
10
3,785
16
—
3,547
16
—
239
16
—
231
—
14,466
32
—
4,635
20
4:
1,494
37
4
—
—
—
448
—
47,758
10
8
3,357
20
2,749
16
—
136
10
7
169
—
60,098
11
1
2,784
8
2733
16
—
—
—
—
82
45,000
68,225
28
9
5,993
36
4,391
32
—
940
26
—
160
—
—
93,866
32
—
4,765
26
8
4,508
16
—
—
—
—
45
187,416(32
— (2,138,785(42
4| 116,100|16
6|397,647|20
8
16,553|44
4,271
pensioner.
donationsräntor.
3 sk. 2 rst. banko, deraf räntan användes dels till pensioner åt i armod varande
med en kapitaltillgång af 75,000 R:dr banko,
hållit i,000 R.dr banko.
2,000 R:dr banko.
70
Transport
dd) Pensionsfonder, ställde under Riddarhus-direktionens vård 22)
under Stockholms stads Konsistorii inseende
under Clara församlings kyrkoråd
förvaltade af Jakobs kyrko-råd
förvaltade af Jakobs- och Johannis fattighusdirektion .
förvaltade af Maria Magdalena fattighus-direktion ....
förvaltade af Catharina kyrkoråd
förvaltade af Ladugårdslands kyrkoråd (Widinska fonden)
ee)
dito
dito
ffj
dito
dito
gg)
dito
dito
hh)
dito
dito
»)
dito
dito
kk)
dito
dito
")
dito
dito
mm)
Riddarholms
Tillsammans
22) Utom ofvannämnda kapital, är under direktionens förvaltning ställde 2:ne fastigbokfördt
värde, som år 1858 inbringade 1,847 U;dr banko. Under loppet af
sammanlagdt belopp af 46,000 R:dr banko.
Ii
Fastighetsvärde år
1855 i Stockholm.
Kapitalbehållning vid
18S5 års slut.
Inkomster
år 18S5.
Utgifter år 18S5.
Underhålls-  tagares antal
år 18S5.
Pensioner
derhän in
och un-  natura.
Af andre slag.
187,416
32
_
2,138,785
42
4
116,100
16
6
397,647
20
8
16,553
44
.
4,271
—
—
—
563,945
45
8
31,602
40
1
25,778
10
8
1,744
38
7
446
—
—
—
12,682
18
8
497
24
—
497
24
—
—
—
—
13
—
—
—
25,511
42
8
1,275
28
6
1,275
28
6
—
—
—
58
—
—
14,805
26
8
747
41
—
735
17
—
—
—
—
34
8,391
2
1
108,336
28
3
22,975
16
9
15,154
28
8
4.591
8
3
620
—
—
12,211
5
4
617
26
8
562
—
8
79
13
10
26
—
—
—
14,211
19
8
502
3
11
377
2
—
107
12
7
13
—
—
3,700
—
185
—
—
100
—
—
85
—
—
5
—
—
—
1,678
2
8
79
27
6
49
3
195,807
34
i
2,895,868|39jll|l 74,583
32|11
442,176j36
2
23,161
21
3
5,489
heter ä landet, den ena uppskattad till 3,666 Il:dr 32 sk. och den andre utan
1851—1855 hafva, genom särskilda testamenten, donationer blifvit gjorda till ett
72
IV. Öfriga pensions-inrättning ar i Hufvudstadens till hvilka i allmänhet dei
-
si] Allmänna enke- och pupillkassan
b) Arméens pensionskassa 23)
Arméens enke- och pupillkassa 24)
c) Civilstatens pensionskassa 23)
4. Tjenstemannafonden .
2. Allmänna enke- och pupillfonden
3. Enskilda enke- och pupillfonden
d) Pensioner af postmedel
e) Kongl. Konvoj-kommissariatet
f) Tullstatens enskilda pensions-inrättning
g) Bankostatens enke- och pupillkassa 23)
h) Enke- och pupillkassan vid Rikets Ständers Riksgälds-kontor
i) Enke- och pupillkassan vid Stockholms stads verk
k) Jernkontorets tjenstemäns enke- och pupillkassa
l) Kongl. Theatcrns pensions-inrättning
Tillsammans
23) Uppgilterne äro för år 4834, emedan 1853 års räkenskaper ännu icke voro
24) Desse uppgifter äro jemväl för år 1854. Af H. M. Konungens anslag, 5,000
statens 7:de hufvudtitel uppförda, under direktionen för Arméens pensionskassa
ys
agar er ätt her edes genom årliga af gifter:
l
tgifter år 1855.
QS
sr
fastighetsvärde ar
1855 i Stockholm.
Kapitalbehållning vid
1855 års slut.
Inkomster
år 1855.
Pensioner
derhåll in
och un-  natura.
Af andre slag.
^ o ^
» “ 3-
w a —
Q> 1
25,000
.
.
1,429,647
14
4
99,690
14
——
25,057
24
6,489
13
11
165
30,000
—
—.
2,404,621
23
8
309,352
11
300,301
32
—
14,113
42
4
1,025
—
—
403,411
1
6
34,419
3
8
50,396
32
—
414
16
4
314
___
_
1,663,191
5
10
122,597
6
32,151
21
10
61,234
27
2
119
—
6,836
39
1
26,591
25
—
27,690
—
—
9
21
4
793
—
—
188,200
15
4
78,626
37
4
78,560
13
4
66
24
—
694
—
—
—
—
—
—
—
—
100
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
1,050
—
—
—
—
—
5
—
—
130,802
29
8
32,958
11
5
25,728
7
7
308
22
—
779
—
—
454,370
42
5
30,474
26
5
27,373
7
8
2,011
12
—
117
—
—
55,265
34
4
4,662
44
8
4,513
41
9
1,304
4
1
45
—
—
176,687
3
11
15,206
14
9
12,194
32
4
408
5
—
72
—
30,000
163,812
18
6
1,670
15,079
19
4
38
9,595
42
8
1,094
54
—
1
28
55,000
—
-
7,106,846
36
5 769,508 16
1|572,531|15
1 2
87,454|50| 2|4,156
afslutade.
R:dr, utdelas derjemte pensioner och gratifikationer åt 81 personer. Det å Riksställda
anslag utgår tillsvidare med 25,000 R:dr b:ko årligen till 783 pensionstagare.
Berättelse öfver Stockholms Stad för åren 1851—185$.
10
7 4
Den i förra berättelsen omförmälda pensions-inrättningen för svenska läkare,
deras enkor och barn, har, till följd af delägares beslut, med år 1855 blifvit
upplöst.
C.) Sjukvärdsanstalter:
Stockholms stad aflönar en förste och en andre stadsläkare, äfvensom i hvarje
territorial-församling finnes en af fattigmedlen aflönad läkare, hvilken det åligger
att utan betalning biträda församlingens fattiga, som vid sjukdomstillfällen honom
påkalla, hvarvid dessa tillika erhålla medikamenter på fattigvårdens bekostnad.
För sjukvården i hufvudstaden finnas för öfrigt följande allmänna inrätt'
n ingar:
a) De vid territorial-församlingarnes fattighus inrättade sjukrum: Sjukvården
ombesörjes af fattigläkarne i församlingarne och omkostnaderne bestridas af fattigvårdsinrättningarnes
medel.
b) Stockholms stads och läns kurhus: Detta har icke till sin omfattning undergått
någon förändring sedan sista berättelsen afgafs. Kurhuset, som vid 1855
års slut ägde en kapital-behållning af 15,746 R:dr 39 sk, 4 rst., hade samma år
inkomster till belopp af 21,766 R:dr 15 sk. 5 rst. och utgifter till 21,289 R:dr
20 sk. 8 rst. banko. Kurhusafgiften har fortfarande utgått med 16 sk. för hvarje
inom hufvudstaden mantalsskrifven person och antalet af de å kurhuset under år
1855 vårdade personer har utgjort 989.
c) Danviks hospital och dårhus samt den dermed förenade stiftelse, kallad
Enkehuset. Vid 1855 års slut ägde hospitalet i jordegendom 99 mantal, uppskattade
till 536,238 R:dr och belägne inom Stockholms, Upsala, Nyköpings och Westmanlands
län, af hvilka hemman dock större delen är under skattemanna- och ständig besittningsrätt
upplåten mot låg ränta. De af inrättningen begagnade byggnader samt
derinvid belägna qvarnar äro brandförsäkrade till 84,831 R:dr 16 sk. Vid 1855
års slut utgjorde kapitalfonden 40,042 R:dr 13 sk. 6 rst. Inkomsterne samma
år utgjorde 59,518 R:dr 5 sk. 11 rst. och utgifterne till underhåll 34,320 R:dr
30 sk. 6 rst. samt af andre slag 13,027 R:dr 13 sk. 8 rst. Antalet af de å
inrättningarne samma år vårdade var 342.
Sedan Rikets sednast församlade Ständer anvisat ett belopp af 225,000 R:dr
till åstadkommande af en ändamålsenlig inrättning för sinnessjukas vård i eller invid
Stockholm, har Öfverståthåliare-Embetet, med Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall,
för denna inrättning inköpt lägenheterne Konradsberg och Hedvigsberg, mot
en köpeskilling, stor 36,000 R:dr; och fortgår derstädes, under Öfver-Intendents
-
Embetets ledning, uppförandet af erforderlige byggnader, efter af Eders Kongl.
Maj: t i näder gillad plan och ritning.
d) Kongl. Ser afimer-lasar ettel: Utom fastighetsvärdet 140,000 R:dr, utgjorde
dess kapital-behållning vid 1855 års slut 597,258 R:dr 2 sk. 5 rst. Inkoinsterne
uppgingo till 58,131 R:dr 2 sk. 4 rst. och utgifterne för sjukvård och underhåll
till 52,124 R:dr 10 sk. samt af andra slag, såsom för lästighelerne, lifränta m. m.,
till 10,227 R:dr 7 sk. 10 rst. Nämnde år vårdades å lasarettet 5.251 sjuke personer
med ett antal af 100,159 underhållsdagar. Under de sistförflutna lem åren
hafva till lasarettet blifvit donerade tillsammans 115,488 R:dr 29 sk. 2 rst., deraf
555,500 R:dr under förbehåll af lifränta samt 36,455 R:dr 13 sk. 2 rst. med vilkor
alt räntan skall tills vidare afsättas till bidrag för lasarettets tillbyggnad och utvidgning.
e) Provisoriska sjukhuset i Catharina f. d. Bränneri: Detta sjukhus, som förvallas,
under Stadsnämndens öfverinseende, af en särskild, utaf Nämnden lör detsamma
tillsatt direktion, omfattar fortfarande 2:ne afdelningar, den ena för botande
af bensår och den andra för invärtes sjukdomar, eller den så kallade medicinska
afdelningen, hvarunder äfven hörer afdelningen för koppsmitlade. Å sjukhuset voro
år 1855:
1 Bensårs-
Å Medicinska
afdelningcn.
afdelningen.
Mun.
Qvinnor.
Man.
Qvinnor.
Qvarliggande vid årets början
64
19
69
39
Intagne under året
186
75
822
582
Utskrifne under året _
197
71
645
289
Döde under året
4
—
154
100
Qvarliggande vid årets slut
49
23
92
32
hvarvid bör anmärkas, att bland de å medicinska afdelningen vårdade voro endast
2 kopp-patienter, hvaremot 195 hade cholera, i hvilken farsot 105) med döden
afgingo.
Under är 1855 uppgick underhållsdagarnes antal å hela sjukhuset till 50,464,
hvadan medeltalet vårdade om dagen var 138. Dagkostnaden lör hvarje sjuk uppgick
lill 18 sk. 11 rst. och sjukhusets samlelige utgifter, efter afdrag af inkomsten
för betalande patienter m. m., beslego sig till 19,380 R;dr 10 sk. 4 rst., hvilken
kostnadssumma är vorden af Stadsnämnden godtgjord.
76
Jemte elen vid provisoriska sjukhuset inrättade afdelning för botande af bensår,
bar daglig vård åt dermed behäftade fattiga kostnadsfritt lemnats vid en för sådant
ändamål tillvägabragt särskild anstalt å Norrmalm.
f) Allmänna Garnisons-Sjulchuset: sjukhusets fasta egendom upptages i värde
till 149,916 R:dr 52 sk. och dess inkomster, bestående af statsanslag, till 40,576
R:dr 14 sk. 6 rst. Utgifterna voro 54,163 R:dr 42 sk. 1 rst. och de sjukes
antal utgjorde år 1855 i medeltal 187.
g) II. K. II. kronprinsessan Lovisas vård-anstalt för sjuka barn: Denna inrättning,
grundad på framlidne Medicine Doktorn Per Elmstedts testamente, hvarigenom
8,264 R:dr 21 sk. 4 rst. banko donerades till förbättrad vård om barnaålderns
sjukdomar, har, genom enskilda frikostiga bidrag och insamlingar, blifvit i
tillfälle att öppnas den 6 Februari 1854 uti en särskild, dertill på Kungsholmen
uppförd byggnad, som i värde upptages till 33,526 R:dr 46 sk. Inrättningens
kapitalfond utgjorde vid 1855 års slut 10,809 R:dr 11 sk. 11 rst. Inkomsterna
uppgingo till 10,951 R:dr 38 sk. 6 rst. samt utgifterna till 7,125 R:dr 5 sk. 9
rst. Inom anstalten vårdades år 1855 183 sjuka barn från hufvudstadens alla
församlingar. Underhäilsdagai nes antal för de sjuke har varit 11,527, således i
medeltal 31 barn för dag. Underhållsdagarne för den af anstalten kosthållna betjeningen
utgjorde 3,005. Medelkostnaden för underhåll, alla utgifter, utom de för
fastighetens underhåll, inberäknade, har för dag varit 16 sk. 7 rst. och medelkostnaden
för hvarje året om upptagen sjuksäng har utgjort 162 R:dr 26 sk. 6
rst. banko.
h) Diakoniss-sällskapets sjukhus jemte dermed förenad läroanstalt, skola och
barnhem. Detta sällskap, som stiftades år 1849, har till syftemål att, jemte ordnande
af en läroanstalt eller Seminarium för qvinnors utbildning till sjuka, nödli
dande,
eller eljest hjelpbehöfvande likars vård och undervisning, tillika inrätta ett
sjukhus, der dessa qvinnor eller »Diakonissor» skulle, under besörjande af sjukvården,
kunna inhemta både theoretisk och praktisk undervisning i de sjukes behandling
och skötsel. Härmed har jemväl en skola för fattiga barn och ett barn
hem
blifvit förenade. Anstalten öppnades den 9 Juli 1851 och sällskapet har år
1854 inköpt fasta egendomen N:ris 5 och 7 vid Jaktvarfsgränd för 26,666 R:dr
52 sk. banko, derå dock endast 5,791 R:dr 5 sk. äro afbetalde. Kapital-behållningen
var vid 1855 års slut 9,305 R:dr 44 sk. 10 rst. Inkomsterne från Maj
1855 till Maj 1856 utgjorde 5,957 R:dr 5 sk. och utgifterna 6,250 R:dr 30
sk. 10 rst. Antalet af vårdade patienter under året var 118. Diakonissornas
antal utgjorde 6 och de som till detta kall förberedas 9. Alla vistas dock icke
inom Diakonisshuset, utan några äro utsände dels som sjuksköterskor och dels som
77
skollärarinnor. I barnhemmet erhöllo 24 fattiga föräldralösa barn vård och uppfostran.
D) Arbets-inrätlningar:
a) Norra frivilliga arbetshuset: Om denna inrättning, som förvaltas af en direktion,
bestående af atla inom Jakobs och Johannis församling valda ledamöter, med
kyrkoherden till ordförande, är uppgifvet alt behållningen af inrättningens tillgångar
år 1855, utom värdet för fastigheten, upptaget till 12,000 R:dr, utgjorde 17,760
R:dr; inkomsterna 6,347 R:dr 9 sk. 4 rst., utgifter till arbetslöner 4,578 R:dr
46 sk. 4 rst. och till förvaltningskostnad m. m. 3,721 R:dr 33 sk. banko. Arbetarnes
antal uppgafs till omkring 400.
b) Allmänna arbetshuset: Enligt Eders Kongl. Mnj:ts för stadens allmänna
arbetshus den 16 Mars 1855 i nåder utfärdade reglemente, har denna, under
Stadsnämndens öfverstyrelse ställda och af en särskild direktion närmast förvaltade
inrättning till ändamål, att deis bereda hufvudstadens i behof varande arbetsföre
och arbetsvillige invånare tillfälle till arbete antingen i deras egna hemvist, eller
å arbetshuset, dels ock emottaga, med arbete sysselsätta och dymedelst till ordentliga
och gagneliga samhällsmedlemmar söka ombilda sådana kringstrykande och bettfande
personer, de der äga förmåga, men sakna håg till arbete; hvarförutan å arbetshuset
få intagas sådane mindre arbetsföra manspersoner, äfvensom sådana qvinnor,
hvilka, jemlikt Kongl. Kungörelsen den 15 Juli 1853, varda af ÖfverståthållareEmbetet
för polis-ärender till arbete vid arbets-anstalt i orten dömde.
Den del af allmänna arbetshuset, hvars föremål är att med spånad, strumpstickning
och annat dylikt handarbete, förse fattiga personer, hvilka, ulan att ä
arbetshuset intagas, af vederbörande ordningsmän derstädes anmälas till erhållande
af arbete, att i egna hemvist förrättas, har under år 1855 varit anlitad i medeltal
af omkring 204 personer i hvarje månad samt för fattigvården medfört en förlust
af 2,035 R-.dr 41 sk. 7 rst.
För hjon, som å arbetshuset intagas att förrätta arbeten, dels inom inrättningen,
dels utom densamma hos enskilda personer, enligt kontrakt och uppå reqvisition.
är, genom verkställda tillbyggnader, utrymmet successive tillökadt, så att
arbetshuset, hvilket, då det vid slutet af år 1844 var afsedt för endast 150 hjon,
sedermera utvidgats, törst för omkring 220, vidare för omkring 500 och sednast
under loppet af år 1853 för omkring 450 hjon. Denna afdelning af arbetshuset
har under år 1855 varit anlitad sålunda:
78
Män.
Qvinnor.
Qvarvarande vid
årets
början
351
80
Inkomna
under
året .
309
104
Afgångna
under
året .
395
100
Qvarvarai
de vid
årets
slut
265
84
Ibland de under äret intagne 104 qvinnor hafva 14 varit af ÖfverståthållareEmbetet
till arbete under viss tid dömde.
Efter den utvidgning, arbetshuset numera erhållit, synes erforderligt utrymme
vara derstädes beredt för emottagande af sådana personer af mankön, för hvilka
sysselsättning å arbetshuset kan, åtminstone under vanliga förhållanden, behöfva inom
hufvudstaden föranstaltas, hvaremot de 80 å 90 platser, som för qvinnor finnas att
tillgå, visat sig icke motsvara behofvet; hvarföre denna brist i arbets-anstalter
kommer alt i främsta rummet afhjelpas vid ordnandet af den nya arbets- och försörjningsinrättning,
som, efter hvad förut i underdånighet blifvit anmäldt, är under
byggnad å Kungsholmen
De arbeten, hvarmed personalen förnämligast blifvit sysselsatt, hafva, likasom
under föregående tiden, utgjorts, för karlar af gaturenhållning, sägning och huggning
af ved samt handräcknings-arbeten utomhus, och för qvinnor af sömnad, spånad
och tvätt.
Administrationskostnaden inberäknad, uppgick fattigvårdens förlust på de under
år 1855 å arbetshuset intagne hjon till 8,141 8:dr 19 sk., hvilken, fördelad på
personalens medeltal 337, utgör vid pass 24 R:dr 7 sk. 6 rst. för hvarje hjon.
Sammanräknade beloppet af arbetshusets utgifter under år 1855, som icke
kunnat af inkomsterna betäckas, bar utgjort 10,866 R:dr 14 sk. 8 rst., hvilket
belopp är vordet från Stadsnämnden, af de under dess förvaltning ställde allmänna
fa t tig vårdsmedel, tillskjutet.
Nedannämnde inrättningar, hvilka icke kunnat hänföras under ofvannämnde
klasser, får Ofverståthållare-Embetet här omförmäla, nemligen r
a) Stochholms Stads Sparbank: Totalbeloppet af sparbankens kapitaler, som
vid början af år 1851 utgjorde 1,901,309 R:dr 33 sk. 3 rst., uppgick vid 1855
års slut till 2,466,687 R:dr 4 sk. 1 rst., hvaraf delägarnes behållning var 2,325,503
R:dr 38 sk. och sparbankens dels genom gåfvor, dels genom räntevinst och till
-
79
fallne medel uppkomne enskilda fond utgjorde 141,193 R:dr 14 sk. 1 rsl. banko.
Antalet af delägare, sorn hade medel hos sparbanken deponerade, var vid 1831 års
början 1(»,212 och vid slutet af år 1835 20,072 personer.
b) Sällskapet för dygdigt och troget tjenstefolks belönande: Vid slutet af nyssnämnde
år voro sällskapets tillgångar 15,735 R:dr 46 sk. 3 rst. Inkomsterne,
bestående af räntor, inträdes- och årsafgilter af ledamöterne samt gåfvor, utgjorde
för samma år 1,280 R:dr 20 sk., deraf 1,155 R:dr utdelades i belöningar och
understöd lill 109 tjenstehjon och 152 R:dr 28 sk. 10 rst. åtgingo till förvaltningskostnader.
c) Stockholms Assistans eller 1’antlåne-inrättning: Denna inrättnings lånerörelse,
afsedd för de fattige folkklassernas betjenande med Ian mot pant, har bedrif v ils
med den fond af 250,000 R:dr banko, som Drätselkommissionen härtill anslagit;
hvarförutan inrättningens föreståndare, enligt deras åtagande, hållit inrättningen tillhanda
nödiga kapitaler för hvad härutöfver erfordrats, emot 6 procent ränta.
Lånerörelsen har varit i jemnt stigande, så att, då år 1851 utgafs 117,104
lån med 528,914 R:dr 32 sk., hade den under år 1855 ökats och uppgått till
136,397 lån med ett utgifvet kapital af 617,577 R.dr banko. Orsaken till denna
ökade belåning hafva inrättningens föreståndare ansett dock icke ensamt få sökas i
en förökad fattigdom, utan liil stor del härledas frän upphörande med låns gifvande
å guld och silfver från Rikets Ständers Rank samt deraf, alt den mindre näringsidkaren
och handtverkaren begagnar pantlåne-inrättningen såsom förlags-anstalt under
tider af mindre gynnsamma konjunkturer. Det ringa antal panter, som förfaller till
auktion och försäljning bevisar äfven, att inrättningen mera begagnas såsom tillflykt
för tillfälliga behof, än armodets sista resurs, att realisera sin tillhörighet.
Vid 1851 års början voro de utestående lånen 64,927 st. med
Och under loppet af de.fem år, som denna
berättelse omfattar, har sammanlagda sum-  man af utgifna lån utgjort ..... 615,367 » med
R:dr
336,547
2,730,776
sk.
16
rst.
Tillsammans 688,834 lån med
3,067,323
16
Häraf har genom lösning inbetalts:
538,044 lån med .... 2,404,288: ■— och försålts:
77'303
313,809: 16. 615<g67 län med
2,718,097
16
V»
ÖÖ
R:dr.
sk.
rst.
Så att vid 1835 års slut var den
nade och i inrättningens lokal
pantmassan
då belå-  förvarade
. . . 73,467 lån
med
349,226
Inrättningens inkomster under
utgjorts af:
Ränta och provision
Straff-afgift
Auktions-afgifter
de sednaste fem åren
lia I va
R-dr
179,935
7,569
18,556
2
38
42
—
samt inrättningens utgifter af:
Aflöningskostnader
Ränta å lånekapitalet
Diverse omkostnader
Summa
R:dr
206,061
73,971
85,387
8,336
34
5
3
39
1
11
Summa
R:dr
167,695 j —
Den sammanslagna räntan och provisionen å utgifna lån, som före den 1 April
1848 erlades med 14 procent, har sedermera varit nedsatt till 10 procent, men
den årliga behållningen har ändock utgjort 7,693 R:dr 16 sk. i medeltal.
Inrättningen är mest anlitad under vinterrnånaderne, då oltast tusen lån på
dagen utgifvas. Under sommar- och höstmånaderne är vanligen samma tillopp för
panternas inlösning.
Stadens
8i
Étadens inkomster och utgifter samt kostnad för stadens styrelse.
Från stadens Drätselkommission meddelad uppgilt på stadskassans inkomster
och utgifter ifrågavarande 5 år upptager följande:
Berättelse öfver Stockholms Stad för åren 1851—1855.
il
82
Inleom•
1851.
ägt rum:
l:o Af handel och sjöfart, efter afdrag af uppbördskostnader,
der sådana
Afgift af fartyg
Drätselkommissionens andel af allmänna tolagen
Stockholms stads allmänna tolag är den betydligaste inkomst,
som ingår till stadskassan. Den utgöres fortfarande med 2'/3
procent af tullvärdet för inkommande och 1 Va procent för utgående
undantag af
dels några artiklar, för hvilka särskild
dels andra, som äro
varor, med
tolag efter gifna föreskrifter erlägges, dels andra, som äro ifrån
tolag frie; Och denna afgift, som, efter afdrag af aflönings- och
uppbördskostnad, fördelas til! stadskassan med 8%5o:delar, hamn- och
brobyggnadsfonden med 30/i50:de!ar, iuqvarteringskommissiouen med
M/i so:delar och Stockholms allmänna barnhus med 7/iä0:deIar, har
odelad utgjort, utan afdrag af kostnaden:
år
1851 .
»
1852 .
. . . . 208,699: 25.
»
1853 .
. . . . 198,079: 6.
»
1854 .
. . . . 217,682: 25.
»
1855 .
. . . . 250,121: 9.
Summa 1,097,882: 9.
19,096
116,755
Afgift af varor, som vägas
» » » som stämplas
» » » som mätas eller räknas .........
Häribland är inbegripen den afgift, som, enligt Kongl. Brefvet
den 23 Februari 1838, för alla till Stockholm, sjövägen, in- eller
utrikes ifrån ankommande målbara våta varor i fat, såsom bro- och
kajafgift, till stadskassan influtit och hvilken utgjort, efter afdrag
af uppbördskostnader:
Transport
7
20
6
7
73,740
12,738
36,869
259,199
3
25
21
7
3
29111
83
sters
1852.
1853.
1854.
Summa.
1855.
47
46
101,639
576,328
47
44
25
25
109,594
23,356
34,593
44
27
53
81,841
17,375
46,660
415,363
75,718
191,171
12
76,791
11,113
34,862
71,395
11,134
38,385
26
23
19
15
19
34
11
29
25
249,4721281101241,1521 2| 51282,2841121 5|526,113j 7| 111,358,221 j32j 8
84
1851.
Transport
259,199
29
11
år 1851
24,167: 14. —
» 1852
23,526: 25. —
» 1853
26,422: 41. —
» 1854 ..... 33,038: 6. —
» 1855
19.000: — —
Summa 126,154: 38. —
Afgift af varor, som packas, eller af lakegods
4,336
26
—
Afgift af barlast, landningsstockor och bockar
3,570
43
—
Sluss-afgift
9,108
39
3
Stailens öfrige inkomster:
Af stadens tomter: tomtören och 30:de penningar samt lösen för
sådana tomter, som blifvit till fria upplåtne
12,210
37
3
Af stadens hus och lägenheter: hyror
31,431
30
10
Af stads- och bokauktions-kamrarne
16,229
13
6
Burskapspenningar, saköresmedel, böter för felaktigt jern, 3:de och
10:de penningar af arf, med liera smärre tillfälliga inkomster
10,220
25
8
Arrende-afgift för branvins-distillerings-rättigheter
16,666
32
—;
Källare-frihetsmedel
8,880
—
—
Bidrag från brandförsäkringskontoret till eldsläcknings-redskapens
materiel
3,000
—
—
Försålde fastigheter, nemligen: år 1851: en strandplats å Kungs-
holmen 266 R:dr 32 sk. och en del af en gränd-dessein i Adolf
Fredriks församling 51 R:dr; är 1852: s. k. Castenhoffshuset
106,000 R:dr, en sjöplats å Kungsholmen 500 R:dr, en tomt
å Ladugårdslandet 100 R:dr och en tomtremsa vid Brunke-
bergstorg 87 R:dr 40 sk. 8 rst ; år 1853: en gränd-dessein i
Catharina församling 300 R:dr och åbyggnaden på tomten IVrris
1 och 2 qvarteret Styrpinn vid Norrmalmstorg; dr 1854: tomten
JVs 6 qvarteretSkrafvelberget vid Norrmalms torg, 15,000 R:dr, tom-
terna N:ris 2 och 27, qvarteret Röda Berget, i Adolf Fredriks för-
samling, 2,260 R:dr 15 sk. 6 rst., en sjöplats å Kungsholmen 3001
R:dr, en tomt vid Johannisplan 120 R:dr och ett jordstycke i qvar-
Transport|374,854
35 J
5
83
1852.
1853.
1851.
1855.
Summa.
249,472
28
10
241,152
2
5
282,284
12
5
326,113
7
1
1,358,291
32
8
3,314
44
3,396
4
6
3,981
44
4
4,201
14
5
19,450
37
3
1,540
21
4
1,273
*
4
2,243
24
—
2,210
21
4
10,838
19
—
10,220
28
4
10,181
5
8
13,157
18
6
15,683
17
10
58,351
15
7
16,262
43
13,796
54
5
14,558
12
1
13,487
6
10
70,315
37
5
29,765
1
6
28,823
15
6
29,692
25
6
32,970
—
2
152,682
23
6
16,526
34
—
16,893
6
3
17,177
30
6
17,416
42
6
84,243
30
9
1
18,723
18
7
7,898
35
3
6,422
31
2
10,293
5
—
53,558
17
8
16,666
52
11,966
52
—
10.400
—
—
7,800
—
—
63,500
—
8,880
—
8,880
—
—
8,880
—
—
8,880
1
44,400
“
3,000
3,000
3,000
3,000
15,000
374,575! 11
7i347,260
43
2| 391,798
6
6|442,055
19
3
1,950,542}19[10
86
Transport
teret Riddaren å Ladugårdslandet 50 R:dr; samt år 1855: en
strandplats vid Clara sjö 500 R:dr
Värdet af dels inköpte, dels nybyggde fastigheter: är 1851: egendomen
M 4 qvarteret Icarus i St. Nikolai församling 4,000
R:dr. Tillökt värde af söder stadshus 25,000 R:dr genom förhöjd
brandförsäkring^ dito af egendomen N:ris 2 & 4 qvarteret
Mars i Nikolai församling 4,666 R:dr 52 sk. och af ett för
renhållningshjon nybygdt boningshus i Stadsgården 3,926 R:dr
32 sk. samt värdet af grönsaks-försäljningsbodar vid Munkbron
1.896 R:dr 13 sk. 8 rst.; år 1852: tillökt värde för närande
boningshus i Stadsgården 3,338 R:dr 32 sk., år 1853: värdet
af nya fängelsebvggningen 100,000 R:dr och tillökt värde för
merberörde boningshus i Stadsgården 500 R:dr; år 1854:
genom förhöjning af värdet å åtskillige af fastigheterna, enligt
särskildt beslut, 50,755 R:dr 3 sk. 10 rst.; samt år 1855
egendomen JVJ 5 qvarteret Icarus 11,500 R:dr och en del af
egendomen JVS 2 qvarteret Caron 2,000 R:dr, båda
Nikolai församling
belägna
Afgift för utskänkning och minutering af bränvin,
1851.
374,854
317
39,489
35
32
29
Summa 1414,6621 1| 1
87
1852.
1855.
1851.
1855.
Summa.
374,573
11
7
347,260
43
2
391,798
6
6
442,055
19
2
1,930,542
19
10
106,687
40
8
1,333
16
17,730
15
6
500
126,569
8
2
3,338
32
100,500
50,733
3
10
13,500
207,561
17
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
58,240
11
2
58,240
11
2
484,599|36
1 3
449,094|11
j 21460,261| 25
10| 514,295|30
| 4|2,322,913
8
i 8
88
Utgift
1851.
Till stadens allmänna inrättningar:
Bidrag till stadens hamn- och brobyggnadsfond
16,666
52
—
d:o d:o läroverk
10,000
—
d:o d:o kur- och sjukhus
5,000
—
—
d:o prins Carls inrättning för fattiga och vanvårdade barns
uppfostran • • • • •
1,000
—
—
d:o stadens polis
10,000
—
—
d:o uppbördsverket
16,156
42
9
d:o stadens brandväsende
4,655
12
8
d:o galuläggnings-arbeten
8,500
—
—
Till fromma stiftelser:
Frimurare-barnhuset
60
—
—
Enke- och pupillkossan vid stadens verk, ränta å begrafningshjelp,
och till Magistratens disposition
4,124
12
1
Till Kier edets aflöning:
En fångpredikant
400
—w
Stadens öfrige utgifter:
Aflöning till Magistraten samt dess och Drätselkommissionens
tjenstemän och beljeute
98,155
20
—
Publike byggnader, muddrings-arbeten, underhåll af stadens hus,
hamnar, broar och bryggor m. m
110,116
45
10
De hufvudsakligaste byggnadsföretag, som blifvit bekostade,
äro: hamn- och lastageplatsers, roddare-och tvättbryggors, passage-
broars och afloppstrummors underhåll och nybyggnad 54,552 R:dr
12 sk. 11 rst.; hamnanläggning vid Eldqvarnsviken, hamnskoning
vid nya Kungsholmsbron m. 11 6,525 R:dr 24 sk. 10 rst.; Duc
d’albes och moringar i hamnarne 1,467 R:dr 51 sk. 9 rst.;
nybyggnader och reparationer å allmänna reservoirer 11,041 R:dr
Transport 1284,815119
4
i
89
ters
1852.
1853.
1854.
1855.
Summa.
16,666
52
16,666
32
16,666
32
16,666
32
83,333
16
10,000
—
—
10,000
—
—
10,000
—
—
10,000
—
—
50,000
—
—
5,000
—
—
5,000
—
—
5,000
—
5,000
—
—
25,000
—
1,000
1,000
1,000
1,000
5,000
——
10,000
—
—
10,000
—
10,000
10,000
—
50,000
—
15,79*2
36
4
15,246
35
4
15,780
1
10
16,221
8
4
79,197
28
7
5,190
30
2
2,535
42
—
5,072
54
4
4,753
36
8
20,208
11
10
8,500
—
—
8,500
—
—
8,500
—
—
8,500
—
42,500
—
—
60
—
—
60
—
—
60
—
—
60
—
300
—
4,140
5
8
4,086
26
4,228
47
5
4,213
46
6
20,793
41
8
400
—
—
900
—
800
—
—
800
—
—
3,300
—
i
97,727
41
4
97,325
4
—
97,525
4
—
97,525
4
—
4§7,856
25
4
85,593
43
8
66,080
40
9
69,558
11
8
82,856
21
4
414,186
17
3
258,071145
2 j 237,401136
t| 243,971
55
3(257,597
4(10(1,281,655
44
8
Berättelse öfver Stockholms Stad för åren 1851—1855.
90
Transport
18S
284,813
t.
19
4
50 sk.; underhåll i jernvågarne af broar, bodar, plank och ställ-  ningar m. m. 1,5! 9 R:dr 19 sk. 7 rst.; allmänna brunnars och
pumpars underhåll 6,897 R:dr 10 sk. 7 rst.; lj k tors underhåll å
allmänna platser 802 R:dr 40 sk. 4 rst.; Rirger Jarls staty
10,068 R:dr 15 sk. 7 rst.; reparation å Stadshuset 25,536 R:dr
17 sk. 3 rst. samt Fathurshuset 5,534 R:dr 40 sk.; fisksump-  ställningen vid räntmästarelrappan 897 R:dr 19 sk. 11 rst.; pro-  visoriskt våghus vid Skeppsbron 882 R:dr 6 sk. samt till nya
fängelsebyggnaden 116,406 R:dr 2 sk. 8 rst.
Extra utgifter, såsom gatuiyshållning, ved, ljus, papper, så väl till
Magistraten, som för uppbörden af intrader, inventariepersedlar,
polili-liks begrafning, arfvode» m. m
54,204
2
7
Fångvården: fångförtäring samt andra omkostnader i och förfång-  vården
12,846
32
2
Allmänna renhållningen af så väl gator och allmänna platser, som
afträde»
18,691
43
5
Räntor å stadskassans skuld •
15,728
17
6
Ersättning för det indragna lahnefisket
200
Brandförsäkrings-afgift för stadens fasta egendomar, afskrifne medel
1,737
46
8
Värdet af dels nedrifna, dels försålda fastigheter till de belopp,
hvartill de bland stadens tillgångar varit bokförde .
30,016
32
Pensions- ocl^ indragningsstat för embets- och tjenstemän vid stadens
verk
9,882
8
Afgift för utskänkning och minutering af bränvin
—
Inköpte fastigheter, nemligen är 1851: egendomen JVs 4 i qvar-  teret Icarus 4,000 R:dr, år 1854: för bytet af tomter i qvar-  teret Styrpinn 500 R:dr; år 1855: egendomen 5 i qvar-  teret Icarus 11,500 R:dr, 144 qvadratalnar af egendomen M
2, qvarteret Caron i Nikolai församling 2,000 R:dr . . . .
4,000
Summa
432,121
9
8
1852.
1853.
1854.
1855.
Summa.
258.071
45
2
237,401
36
1
243,971
35
3
257,397
4
10
1,281,655
44
8
51,251
2
3
48,883
52
8
52,324
32
5
51,228
29
2
257,872
5
1
23,760
25
2
20,845
24
6
21,549
7
3
20,971
16
3
99,975
9
4
21,360
33
8
22,846
39
4
19,943
9
7
11,450
1
4
94.292
31
4
15,451
27
6
15,224
46
7
14,754
34
6
13,033
—
8
74,192
30
9
200
—
—
200
—
33
16
—
—
—
—
633
16
—
2,556
1
3
3
36
—
1,002
14
1
7
—
—
5,307
2
—
20,000
—
—
7,033
16
—
—
—
—
—
57,050
—
—
8,728
27
4
8,607
22
9,365
30
1
7,232
16
10
43,816
8
j
3i
~
14,135
31
6
14,135
51
6
500
13,500
18,000
92
Vid jemförelse emellan stadskassans inkomster och utgifter, visar sig för
år 1851 brist 17,439 8 7
» 1852 öfverskott  83,239 17 11
» 1853 öfverskott  88,046 46 —
» 1854 öfverskott
96,816 38 8
» 1855 öfverskott  125,340 25 9
eller, då medeltal räknas för dessa fem år, ett årligt öfverskott af 75,196j43 2
Stadskassans skuld, efter afdrag af fordringar, hvilken vid 1851 års början
utajärde 272,576 R:dr 2 sk. 2 rst., har under dessa fem år blifvit minskad med
omkring 100,000 R:dr, approximativt beräknade, enär 1855 års hufvudbok vid
uppgiftens aflemnande icke hunnit afslutas, så alt den vid 1855 års slut utgjorde
cirka 172,000 R:dr, häribland inberäknade å ena sidan alla stadens skulder, således
ej blott de reverserade och med ränta löpande, utan äfven sådana utgiftsmedel, som
Drätselverket vid nämnde års slut var skyldigt, men icke då betalt och följaktligen
såsom skuld balanserat, såsom hamn- och brobyggnads-fondens. inqvarterings-kommissionens
och allmänna barnhusets återstående tolagsandelar för året, samt å den
andra stadskassans tillgångar ej allenast reverserade och med ränta löpande, utan
äfven andra fordringar, såsom hos uppbördsmän, hvilkas slutliga uppbörd icke kunnat
vara vid årets slut levererad, behållning å räkning i banken m. m., fastigheterne
dock undantagne.
Till upplysning om förhållandet med stadens räntebärande skuld är följande
beräkning meddelad:
Stadskassans skuld utgjorde vid 1851 års början tillsammans, enligt
förra berättelsen
Vid 1855 års slut var stadskassans så beskaffade skuld, enligt
obligationer, löpande med fem procent ränta och utan rätt till
uppsägning å Iångifvarens sida .... 5,000: — —
Dito dito 4'/> procent dito dito .... 102,8.33: 16. —
Dito dito 5 procent och uppsägningsrätt . . 105,000: — —
Dito dito 4 '/> procent dito  421,433: 16. —
Dito dito 4 procent dito  199,933: 16. —
1
i
917,382 11
3
834,200
Extra jernvågsmedel
13,258
10
10
Transport j 847,458 J10
10
93
Transport
847,458
10
10
Premielån
13,900
—
—
Pantlåne-inrättningens vinstmedelsfond å 4'/2 procent
26,448
26
3
Summa B:ko R:dr
887,806
37
1
Fordrinqarne voro åter:
Af Stadsmäklaren J. Holm, mot 4 procent .
83,333: 16. —
Af Mälareprovinsernas Hypotheks-förening mot
dito
6,066: 32. —
Återstod af lån till fängelse-direktören Sunner-
dahl å 5 procent
3,412: 37. 5.
Dito af G. 0. Bäckström för inrättande af
gästgifveri å 4'/2 procent
8,765: — —
Dito af entreprenören för allmänna afträdes-
renhållningen för uppköp af inventarier, mot
5 procent'
69,893: 34. 9.
Till pantlåne-inrättningens bedrifvande mot 4
procent försträckte
200,000: — —
Af hamn- och brobyggnadsfonden, mot 4V2
procent
286,866: 32. —
658,339
2
—
Hvarefter återstå räntelöpande skulder
229,467
35
1
Hvartill komma tjenstemänriens innestående begrafningshjelps-medel, som vid 1855
års slut utgjorde 45,484 R:dr 32 sk. banko och hvarå ränta erliigges å 5 procent;
Och inhemtas häraf, att den räntelöpande skulden under dessa 5 år blifvit minskad
med 80,685 H:dr 45 sk. banko.
Enligt 1855 års räkenskaper, äger Stockholms stad fastigheter til! ett brand
forsäkradt
värde af 501,855 R:dr 26 sk. 8 rst. samt dessutom åtskilige icke
brandförsäkrade lägenheter och tomter uppskattade till 292,527 R:dr 37 sk. 4 rst.,
eller ett sammanräknadt värde af 794,383 R:dr 16 sk. banko, hvarå, efter afdrag
af den uppgifna skuldsumman, 172,000 R:dr, en behållning af 622,383 R:dr 16
sk. uppkommer till stadskassans fördel. Denna behållning kan dock icke realiseras
genom fastigheternas försäljande, enär större delen af dessa äro oumbärliga för de
staden åliggande mångfaldiga och vigtiga allmänna förbindelser.
94
1851.
Enligt Kongl. Brefvet den 6 Juli 1849 har staden från och med
1850 uppburit och särskildt redovisat afgift för rättigheten att
inom hufvudstaden i minut försälja bränvin m. m., hvilken afgift,
efter afdrag af uppbördskostnader, utgjort
63,366
40
6
Af denna in träd hafva följande utgifter blifvit anvisade att
utgå, nemligen:
Anslag till polisverket, enligt Kongl. Brefven den 9 Mars och den
4 Maj 1850 samt den l:ste Juli 1853
50,000
Dito till fasta posteringar af Stockholms garnison, enligt Kongl.
Brefvet den 12 Okt. 1850
571
22
8
Dito till Stockholms stads Nämnd, enligt Kongl. Brefvet den 17
Januari 1851, för utvidgning af allmänna arbetshuset.
10,000
Summa
60,571
22
8
Öfverskott å dessa medel vid 1851 års början
—
—
—
Influtne under dessa fem år tillhopa
—
—
—
Utgifne under samma lid
—
—
—
Hvarå afgå utbetald lönctillökning åt Underståthållare!), enligt Kongl.
Brefvet den 16 Maj 1851
Och till Stadsrevisor!! för granskning af räkenskaperne, enligt
beslut den 6 September 1849
—
—
—
Och utgjorde således öfverskotta vid 1855 års slut
—
—
-
Med åberopande af Kongl. Förordningen den 18:de Januari 1855, har afgiften
staden från den l:ste Oktober 1855 uti de från Drätselkommissionen meddelade
95
1852.
185.
s.
1854.
1855.
Summa.
63,546
30
6
62,953
41
4
60,746
21
11
43,261
37
1
293,875
27
4
50,000
51,777
37
4
55,333
16
41,500
248,611
5
4
543
43
3
562
7
6
527
39
10
304
6
10
2,509
24
1
10,000
—
10,000
—
—
4,885
14
1
—
—
34,885
14
1
60,543
43
3
62,339
44
10
60,746
21
11
41,804
6
10
286,005
43
6
—
4,093
20
4
—
—
—
—
—
293,875
27
4
—
—
—
—
—
—
—
286,005
43
6
7,869
31
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,000
400
—
—
2,400
—
—
5,469
31
10
—
— 1 —
-
9,563
4
2
för utskänkning och minutering af bränvin och andra spirituösa drycker i hufvuduppgifter
blifvit bland stadens öfrige inkomster upptagen.
96
Angående den
s. k. hamn- och brobyggnadsfonden, som jemväl lyder under
Inkomster:
Fondens andel 30/i5o:deIar af stadens allmänna tolag, efter afdrag
af uppbördskostnaden
.
Bidrag från stadskassan
Hamn- och brobyggnads-afgift för borgerlig rörelse, efter afdrag
af uppbördskostnaden ... .
Hyresmedel
1851.
43,783
16,666
7,534
1,400
13
32
44
Summa B:ko R:dr 69,404 41 5
Utgifter:
Räntor å fondens skuld
Löner, arfvoden och pensioner m. m
För vård och underhåll af planteringarna å Strömpaterren och
Berzelii park
Hamn- och brobyggnadsarbeten
Extra utgifter
14,235
2,508
300
94,118
73
16
22
16
Summa B:ko B:dr| 111,235 6 6
Drätsel
-
brätsel-kommissionens förvaltning, hafva följande uppgifter blifvit lemnade:
4882.
1883.
1884.
18.88.
Summa.
40,864
7
7
38,767
15
11
42,684
8
4
48,750
214,848
45
1
16,666
32
—
16,666
32
—
16,666
32
—
16,666
32
—
83,333
16
7,702
24
. .
8,050
32
7,947
4
7,800
39,055
8
1,400
—
—
1,400
—
—
1,400
—
—
1,400
—
7,000
—
—
66,633
15
7
64,884
31
11
68,697
44
4
74,616
32
344,237
21
1
14,627
10
8
15,622
27
4
18,383
31
2
20,418
22
11
83,286
44
1
2,478
16
—
2,478
16
—
. 2,480
16
—
2,382
16
—
12,327
32
—
300
..
300
■
- - -
8 5
26
8
1,053
2
-
2,808
28
8
13,072
16
9
135,914
15
6
166,799
—
1
94,025
15
2
503,929
22
—
—
—
—
—
—
33
16
—
33
16
140
—
—
30,477
43
5|154,315|10|10
188,551|41|11
117(912J24
1
602,492
30
9
berättelse öfver Stochholms Stad för åren 1851—1855.
De under lilein hamn- och brobyggnadsarbeten uppförde utgifter hafva varit
återstod af koslnaderne för nya slussbyggnaden och kajbyggning vid nybrohamnen,
planering af och planteringar å numera så kallade Berzelii park, kajbyggnaden vid
slussen och ordnandet af slussplan, kajbyggnad vid skeppsbron samt åtskillige reparationer,
så väl å bron öfver norrström, som en del af kajen.
Den år 1851 fullbordade nya slussbyggnaden har kostat, enligt slussbyggnadsstyrelsens
räkenskaper, 335,047 R:dr 4 sk. 9 rst., hvartill komma Drätselkommissionens
utgifter, synnerligast genom värdet af slussen och å planen dervid nedrifne
byggnader 62,463 R:dr 5 sk. 1 rst., eller tillhopa 397,510 R:dr 9 sk. 10 rst.
banko.
Hamn- oell brobyggnadsfondens skuld, som vid 1851 års början utgjorde
363,773 R:dr 19 sk. 3 rst., uppgår, hufvudsakligen genom ett hos handels- och
sjöfartsfonden upptaget amorteringslån af 300,000 R:dr, vid 1855 års slut till ett
kapital-belopp af cirka 747,000 R:dr, hvaremot tillgåugarne, utom de inom linien
i räkenskaperne upptagne värden af nybyggde broar och kajer, 1,727,053 Rdr,
bestå endast af värdet af Öfverståthållare—huset, bokfördt till inköpspriset 16,666
R:dr 32 sk. banko.
Angående borgerskapets förvaltande verk Bemedlings-kommissionen, om hvars
föremål och verksamhet i föregående berättelser blifvit omförmäldt, hafva Borger
skapets
Äldste uppgifvit följande:
Hvad först beträffar kommissionens inkomster, har någon annan förändring af
anmärkningsvärd beskaffenhet icke ägt rum, än att då kommissionens utgifter för
1854 och 1855 icke påkallat den extra ordinarie kontribution, som hufvudsakligast
lill riksdags-arfvodens betäckande sedan år 1845 intaxerats, någon annan inkomst
under dessa två år å denna titel icke förekommit, än som utgjort restantier ifrån
föregående år, samt att det bidrag ifrån stadskassan till navigationsskole-byggnadens
underhåll, hvilket år 1852 uteblifvit, sedermera är vordet inbetaldt.
Vidkommande åter utgifterne, hafva dessa förökats derigenom, alt kommissionen
öfvertagit bekostandet till Kongl. Serafimer-Iasarettet af sjukvård för stadens militärkompani,
samt att Borgerskapets Äldste, med hänsigt till en under sednare åren
inträffad betydlig stegring af pris å lefnadsförnödenheter, beviljat ej blott Chefen
för nämnda kompani en summa af 1,333 R.dr 16 sk. b:ko såsom bidrag och
underhåll af kompaniet, utan äfven löneförbättring för större delen af kom
-
99
missionens tjenstemän; hvarförutan enligt borgerskapets Äldstes beslut år 1855
utgått 500 R:dr årligen lill underhåll af borgerskapets gubbhus-inrältning och,
enligt beslut år 1851, 1852 och 1855, 600 R:dr om året såsom hyresbidrag till
Slöjdföreningens skola här i staden.
100
Kommissionens inleom~
Ordinarie kontribution
Extra ordinarie kontribution
Borgerlig bro- och hamnbyggnads-afgift
d:o inqvarteri ngs-afgift
Räntor på kommissionens kapitaler
Inqvarteringspenningar för Stadsmilitär-kompaniet
För Navigationsskolan
Inkomst af Börshuset
Öfverskott af inqvarteringsmedel
Summa R:dr
Hvaremot utbetalningarne varit följande:
Till Drätselkommissionen bro- och hamnbyggnads-afgift .
» Inqvarteringskommissionen borgerlig inqvarterings-afgift .
Underhåll af stadens militärkompani
Löner, arfvoden och pensioner
Ved och ljus till Corps de Gardes och kontoren
Borgar-ståndets kansli
Skrifmaterialier m. m
Extra utgifter i kommissionen
Ränta å en donation till enkehuset
Donation till gubbhuset
Pensioner af kommissionens fonder
Underhåll af Navigationsskolan
Riksdagsarfvoden
Till Slöjdföreningens skola
Taxeringskostnad
llluminationskostnad den 9 Februari 1853
Förplägning till fattige vid aftäckandet af Birger Jarls staty
Reparation af Börshuset
Summa R:dr
101
sier hafva utgjort:
1851,
1852.
1853.
1854.
1855.
33,996
16
_
34,195
8
35,032
40
____
34,493
36
36,144
24
8,910
—
4,267
6
—
4,194
34
—
89
26
—
3
8
—
7,902
8
7,820
24
—
8,277
44
—
8,257
28
—
8,594
16
—
6,863
8
3,208
22
—
4,098
38
—
4,119
36
—
8,497
24
2,397
16
4,044
37
4
3,133
9
4
4,845
2
—
3288
45
4
1,620
32
6
1,620
32
6
1,528
32
6
1,620
32
6
1,620
32
6
200
—
—
—
—
—
225
—
—
200
—
—
200
—
—
3,343
3
10
1,117
27
—
807
44
11
4,069
19
1
1,883
12
3
4,000
69,392
36
4
56,274
12
10
59,299
2
9
57,696
13
7
60,232
18
1
8,114
36
7,673
44
8,261
36
_____
8,072
20
7,993
16
__
4,814
6
—
3,686
34
—
2,518
36
—
2,599
32
—
5,355
46
—
20,573
—
—
20,170
—
20,120
—
—
20,120
—
21,453
16
—
5,140
4
—
5,190
4
—
5,190
4
—
5,165
4
—
6,390
44
—
593
23
—
552
15
—
620
34
—
677
45
6
672
31
6
100
542
3
539
39
—
495
26
8
487
36
—
532
25
—
100
—
—
100
—
100
—
—
100
—
—
100
—
—
333
16
333
16
—
333
16
—
333
16
—
333
16
—
—
—
—
—
—
—
500
—•
—
500
—
—
500
—
—
2,710
32
—
2,839
40
—
2,755
8
—
2,747
16
—
3,230
21
4
340
21
148
30
—
221
2
4
136
12
—
516
36
8
12,416
32
—
—
—
—
2,350
—
—
17,050
—
—
—
—
—
—
—
1,200
—
—
600
—
—
600
—
—
600
—
—
350
—
—
330
—
—
350
—
—
350
—
—
376
32
—
—
—
—
—
—
1,842
20
—
—
—
—
—
—
—
1,247
23
—
—
—
—
—
8,163
24
5
1,019
38
—
3,o3o
16
-
36,128(29
—
42,804(30
—
54,422(15
5
61,207
2
6
51,339
12
6
102
Af Stockholms stads UdtsmanshåUs-kommission, som har sig uppdraget debi--  gifter blifvit lemnade om kostnaderne för båtsmanshåll^:
Båtsmans-vakans-afgift för 437 man
Förvaltnings-omkostnader
Summa R:dr
eller i medeltal för hvarje af ifrågavarande 5 år 22,928 R:dr 4 sk. % rst. banko.
Enligt hvad af föregående femårsberättelse upplyses, äro de, som i staden äga
stadens båtsmanshållsskyldige invånare, och medel för ofvanuppgifne kostnaders
hålls—afgift, hvilken utgått år 1851 och 1852 med 5 sk., för åren 1853 och 1854
lande bevillningsförordnings 2:dra artikel beräknadt.
För brandvaklskassan och dess förvaltning har Brandvakts-kasse-administra
-
Inkomster :
Brandvakts-afgift
Räntor å lån
Diverse inkomster
Summa R:dr
Utgifter:
Afgift för bestridandet af nattvakts-patrulleringen i hufvudstaden
Pensioner till afskedade officerare och soldater vid f. d. brandvakts-kompaniet .
Inrättningens administrationskostnad
Summa R:dr
Kassans kapitalfond var vid slutet af
år 1851
74,538: 42. 2.
» 1852 ...... 82,128: 33. 9.
» 1853
86,517: 2. 1.
» 1854
88,272: 14. 4.
» 1855
92,616: 43. 3.
tering, uppbörd och redovisning af stadens båtsmanshålls-afgift, hafva följande upp
-
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
17,908^8
8
16,895
16 4
23,874
20
_
19,410
28
8
24,016
12
8
2,122112
—
2,115
20 —
2,095
22
—
2,102
4
—
2,100
—
—
20,030|40
8I
19,010
361 4
25,969|42
—
21,512
32
8
26,116
12
8
fastigheter, samt borgare, och de, som erlägga skatt till staden för borgerlig rörelse,
bestridande hafva anskaffats genom en å de båtsmanshållsskyldige uttaxerad bätsmansmed
6 sk. samt för år 1835 med 12 sk. allt på bevillniugs-riksdalern, efter gäl
-
tionen Iemnat följande uppgifter:
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
40,005
14
5
41,029
45
5
42,113
16
8
42,253
28
11
44,636
38
9
2,633
16
—
2,798
29
4
3,023
3
10
2,991
32
—
3,134
38
8
75
—
3,221
4
10
125
3
42,713
30
5
47,049
31
7
45,263
23
6
45,245
12
11
47,771
29
5
37,496
47
3
37,764
31
39,022
29
__
41,491
24
8
41,738
6
625
—
—
587
32
—
520
40
—
437
24
434
8
—
1,215
21
—
1,107
25
—
1,331
34
2
1,561
—
—
1,254
40
—
39,337120
3
39,459140
—
40,875
7
1 2
43,490
— | 8
43,427
-1 6
io4
Hvad stadens inqvarterings-inrältning angår, har Inqvarterings-kommissioneti
Inkomster:
Andel 33/i50:delar af allmänna tolagen
Dubbla vägpenningar
Hyror af kasernhusen
Intressen af utlånte medel
Husägarnes inqvarterings-afgift
Borgerskapets dito
Diverse inkomster
Summa R:dr
Utgifter:
Inqvarterings-utgifter
Förvaltningskostnader -
Uppbördskostnader
Summa R:dr
Kassans kapitalfond var vid slutet af
år 1851
132,728: 43. 6.
» 1852..... 132,719: 8. 6.
» 1853  127,431: 9. 5.
» 1854
128,121: 42. 5.
» 1855
135,772: 19. 6.
Den högre summan af inqvarterings-utgifter för år 1855 härleder sig från
16 sk., efter afdrag af hvilket belopp den egentliga årsutgiften utgör 52,686 R:dr
meddelat angående verkets inkomster och utgifter:
105
1851.
1852.
1853.
1854.
1855.
49,125
46
45,913
43
43,577
19
47,890
7
56,060
4
602
26
11
782
45
5
459
34
7
469
13
1
535
42
11
970
—
—
986
32
1,145
—
—
1,070
—
—
1,371
18
8
1,731
32
—
2,056
32
—
2,056
32
—
2,209
26
4
2,623
43
4
4,814
6
—
3,686
34
—
2,518
36
2,599
32
—
5,355
46
—
4,814
6
—
5,686
54
—
2,518
36
2,599
32
—
5,355
46
—
83
3
—
461
34
1
—
—
—
1,645
24
16
28
—
62,141
23
11
57,575
12
6
52,276
13
7
58,483
58
5
71,319
36
11
53,457
38
52,581
5
9
53,084
22
2
53,347
37
4
59,193
5
1
3,078
40
6
2,869
36
—
2,841
14
8
2,804
46
—
2,809
15
—
2,047
8
4
2,134
7
9
1,638
23
10
1,640
18
1
1,666
39
9
58,583 38| 10
57,585
1
6
57,564 j 12
8
57,793
5
5
63,669
11
10
inriiknad kostnad för norra kasernens påbyggnad och reparation med 6,506 R:dr
57 sk. 1 rst. banko.
Berättelse öfver Stockholms Stad för årén 1851—1855.
14
406
Förvaltningen för gatuläggnings-arbetena i hufvudstaden, som, till följd af Kongl.
Brefvet den 43 Maj 4845, har sig uppdraget underhållet och omläggningen af
stadens gator och allmänna platser jemte grusning af stadens vägar, har öfver sin
verksamhet afgifvit följande uppgifter:
År 4854 skedde omläggning af Dödgräfvargränd, Malmtorgsgatan, Arsenalsgatan,
Grefgatan, Nybrohamnen, Lilla Badstugatan, Mäster Samuelsgränd och Jakobs
Bergsgränd samt delar af Skeppsbron, Prestgalan, Stora Kungsholmsgatan, Drottninggatan,
Stora Skinnarviksgalan, Besvärsgatan, TimmermanSgatan, Pihlgatan och
Tavastgatan, till en areal af 12,937 qvadratfamnar. Kostnaderne härföre, deruti
jemväl inberäknade grusningsarbeten, afloppstrummors underhåll, aflöningar, upphandlad
trottoir-slen, uppgingo till 57,935 R:dr 14 sk.
År 1852 omlades Norra Tullportsgatan, Stakensgränd, Allmänna gränd och
Trappgränd samt delar af Kornhamnstorg, Nya Kungsholmsbrogatan, Jakohsgränd
och Stadsgården, tillsammans utgörande, tillika med betydliga reparationer fi flera
andra gator, 9,015 qvadratfamnar. Kostnaderne bestego sig detta år till 47,826
R:dr 45 sk.
År 1853 blefvo omlagde Karduansmakaregriind, Jungfrugatan, Norra Smedjegatan,
Gullgränd, Hötorgsgränd, Gustaf Adolfs torg och Myntgränd samt delar af
Stadsgården, Riddarholmen och Hornsgatan, tillsammans 12,191 qvadratfamnar.
Kostnaderne utgjorde 60,534 R:dr 4 sk. 2 rst.
År 1854 omlades Stora Träskgatan, Stora Nygatan, platsen emellan Stora
Trädgårdsgatan och Carl XIII:s torg, Strandgatan, Lilla Wattugränd samt delar af
Skeppsbron, Stora Badstugatan, Malmskillnadsgatan och Hornsgatan, tillsammans
11,576 qvadratfamnar. Kostnaderne uppgingo till 73,506 I{:dr 8 sk. 1 rst.
År 1855 skedde omläggning af Göthgatsbacken, Näckströmsgränd, Myntgatan,
Kocksgränd, Källar- och Urvädersgränd, Schaleniigränd samt delar af Skeppsbron,
Malmskillnadsgatan, Hornsgatan och Adolf Fredriks torg, Spetsens backe, Fredsgatan,
Drottninggatan, Mäster Samuelsgränd, tillsammans 9,604 qvadratfamnar. Kostnaderne,
inberäknade ofvannämnde utgifter, uppgingo till 65,264 Ralr 40 sk. 5 rst.
Härförutan hafva troltoirer af huggen och tuktad sten, då husägarne velat
sådan bekosta, samt, i annat fall, af fältsten blifvit anbragte å alla sådana gator,
hvilkas bredd tillåtit trotloirers anläggande.
Härjemte bifogar Öfverståthållare-Embetet i underdånighet en tabell, hvaruti de
uppgifter, angående hufvudstaden, hvilka, enligt formulärerne för femarsberättelserna,
107
skola i tabell meddelas, blifvit upptagne, sä vidt det lälit sig göra, och hufvudsakligen
efter samma grunder, sorn äro följda vid upprättandet af de till ÖfverståthållareEmbetels
förra berättelser hörande tabeller. Dervid fogas i underdånighet följande
upplysningar:
l:o. De i tabellen förekommande penningebelopp äro uppförde efter sak för—
hållanderne år 1835.
2:o. Olikheten emellan antalet af hus och tomter uti denna tabell, der de, i
enlighet med Stads-Ingeniörens meddelade uppgift, äro upptagne till 4,576, och
deras antal i den vid sednaste berättelsen fogade tabellen, härleder sig deraf, alt
till hvarannan gränsande tomter, då de haft samma ägare, blifvit, ehuru försedda
med olika tomtnummer, räknade för en enda tomt, äfvensom af de tomtestyck
ningar,
som efter år 4850 ägt rum. I fastigheternas uppförda taxeringsvärde äro
åtskillige uti det i tabellen uppgifna antalet af hus och tomter inbegripna fastigheter,
hvilka ägas eller disponeras af Kronan, vissa allmänna bolag och fromma
stiftelser, icke beräknade, emedan de ej blifvit uppskattade för bevillnings erläggande.
A bruk, manufakturverk och qvarnar har taxeringsvärdet ej kunnat särskildt upp
gifvas,
utan är det intaget i värdet af de egendomar, der dessa inrättningar belinuas,
äfvensom den del af slädens jord, som af enskilde disponeras, ingått i fastigheternas
utsatta uppskattningsbelopp
5:o. Såsom bränvinsbrännings-afgift är i tabellen införd den årliga afgift,
som för rättigheten att distillera bränvin erlägges till stadens kassa.
4:o. Hvad under rubriken Klereciets underhäll finnes infördt är det belopp
lerritorial-församlingarnes pastorer, komministrar och kyrkobetjente samt tyska och
finska församlingarnes presterskap och kyrkobetjening åtnjutit i löneförmåner och
inkomster, sådane dessa blifvit uppskattade vid bevillnings-taxeringarne.
5:o. Under benämning fattigförsörjnings-medel äro upptagne: a) allmänna
fattigförsörjnings-afgiften af stadens invånare 162,955 R:dr 4 sk. 10 rst.; b)
böter för underlåtenhet att betala krono-utskylder 2,719 R:dr 15 sk. 5 rst.; c)
kurhus-afgiften 21,785 K:dr; d) de inom hvarje församling åtagne och uppburne,
till fattigvården disponerade fattig- och armbössemedel, samt vanliga afgifter vid
bröllop, barndop och begrafningar, tillsammans approximativt beräknade till
16,000 R:dr.
6:o. Väghållningskoslnaden har blifvit uppförd med det belopp, hvartill utgifterne
af förvaltningen för gatuläggnings-arbetena i hufvudstaden för år 1855
utgått.
7:o. Till diverse onera äro hänförde och beräknade:
108
Bränvinsminuterings-afgift
9,331
12
Folkskole-afgift
11,238
12
—
Afgift till Wadstena Krigsmanshuskassa för fastighetsköp (för år 1831)
2,339
10
5
Böter, ådömde vid stadens domstolar
237
16
—
Afgift till Riddarhuskassan
497
—
—
Brandvakts-afgift af fastigheter
44,630
58
9
Inqvarterings-afgift af hus och borgerlig rörelse
10,711
44
—
De å borjrerskapet uttaxerade medel, som ingått till bemedlings-
—
kommissionen
36,147
32
—
Afgifter till kyrkors och skol-inrättningars underhåll, omkring .
25,000
—
—
Kostnad för gatulyshållning
53,791
—
Dito för gators renhållning, approximativt
50,000
—
—
Summa B:ko R:dr|244,144
21
2
Af de orsaker, som i föregående femårsberättelser äro nämnda, har icke heller
nu i tabellen influtit någon uppgift på kostnaden för stadens styrelse eller för
skjutshållningen; äfvensom Ofverståthållare-Embetet icke är i tillfälle meddela upplysningar
om utsädet och medel-afkaslningen å den till hufvudstaden hörande jord,
eller på antalet af der underhållna kreatur.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärdar
Stormäktigste, Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maj.-ts
Underdånigste och Iropligtigste tjenare och undersåte:
JACOB HAMILTON.
Stockholm den 30 September 1836.
CARL TELANDER.
TABELL, tillhörande ÖfverståthåHare-Embetets berättelse om Stockholms Stads tillstånd i ekonomiskt och statistiskt afseende under åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
= o5
3
St.
I 4,376,
Jord.
T:d.
1,669
T:d.
261
»
ro
ro
I
T:d.
538
32
C
3
3
2,468
30
Utsäde af
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
Medelafkastning, sedan
utsädet är aldraget.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
T.t.
T:r.
Underhållna Kreatur.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
Uppskattningsvärd e.
* t n t
Jt i d r u fj.
Hus oell Tomter.
Jord.
R:dr.
48,686,373
R:dr.
Bruk,
Manufaklurier
och
Fabriker.
R:dr.
Bevillning efter 1855 års förordning.
Summa.
Efter l:sta
Artikeln.
Efter 2:dra
Artikeln.
Efter Salje
Artikeln.
Bränvins
brännings
afgift.
R:dr.
— | 48,686,378
r R:dr.
8 11,590
36
R:dr.
163,037
40
R:dr.
271
R:dr.
9,531
12
Summa.
R.dr.
184,431
19
Ständiga Räntor.
Boskaps
och
Åkerskatt.
Mantals
penningar.
R:dr.
130
R:dr.
16,691
12 -
Tionde och
Räntor af
Bruk, Verk
och
Inrättningar.
Summa.
R:dr.
R:dr.
16,821
Arrende
medel.
R:dr.
Kostnad för
rotering
(Båtsmanshåll).
Kostnad för
Stadens
Styrelse.
R:dr.
19,410
28
R:dr.
Ecclesiasti k-Statens
underhåll.
Pasiorers.
Kapellaners.
Kyrko-  heden in gs.
Summa.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
—
—
—
—
'
-
—
60,011
2
5
Fattig
försörjning.
R:dr.
203,439
20
Skjuts.
Väghållning.
Diverse
utgifter.
Summa
R:dr.
R:dr.
63,264
40
R:dr.
244,144
21
R:dr.
793,523
Anm. Någon uppgift å utsädet, medelafkastning eller underhållna kreatur har Öfverståthållare-Embetet ej kunnat anskaffa, och värdet af stadens jord samt manufaklurier och fabriker finnes inbegripet i uppskattningsvärdet af hus och tomter. Uti Ecclesiastik-Statens underhåll inbegripas så väl Pastorers och Kapellaners som Kyrkobetjeningens inkomster. Af Stockholm utgå ej tionde eller Räntor och ej heller na8ra Arrende medel
Stockholm den 30 September 1856.
Jacob Hamilton.
Carl Telander.
Till Berättelsen öfver Stockholms stad för åren 1851—1855.
KONGL. MAJ:TS liF.FALLNINGSIIAl-VANDES
UTI
UPSALA LÄN
TILL
*' underdånighet afgifva
FEMÅRSBERÄTTELSE
' . ,
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
STOCHHOLM, 185?.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
I
Underdånig Berättelse om tillståndet i Statistiskt och
Ekonomiskt hänseende inom Upsala Län för åren
1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
I.
Länets allmänna beskaffenhet.
Uti förut afgifna berättelser samt, så väl genom en år 1850, i sammanhang med
Topografiska Corpsens karta öfver Länet, af trycket utkommen skrift, kallad »Topografiska
och Statistiska uppgifter om Upsala Län», som genom den af Lektor W.
Tham samma år utgifna beskrifning öfver Länet, är detsammas allmänna beskaffenhet
så fullständigt angifven, att dervid föga eller intet är att tillägga; hvarföre omförmälde
berättelser och skrifter torde i detta afseende få åberopas. Under den tiderymd,
denna berättelse afser, har Länets indelning hvarken i administrativt, judicielt
eller ecklesiastikt hänseende blifvit förändradt, vidare, än att Strömsnäs säteri vid
Sagån, tre mantal frälse, blifvit, med tillämpning af äldre beslut, skildt från Breds
socken i Åsunda härad och åter förlagdt till Simtuna socken i Simtuna härad af
Westmanlands Län, såväl i afseende på kyrka och presterskap, som fattigvård och
alla dermed sammanhängande frågor.
Genom rothuggning, utdikning och plöjning hafva åtskilliga större mossar och
sidvallsängar inom flera socknar uti södra delen af Länet blifvit gjorda fruktbara.
Trögdbo dike, beläget på gränsen mellan Lagunda och Trögds härader, är utvidgadt
och fördjupadt, till hvilket arbetsföretag Staten lemnat 2,300 R:dr Banko, såsom lånebidrag,
och 200 R:dr, äfven Banko, såsom anslag. Härigenom hafva omkring 500
tunnland förut vattendränkt mark blifvit till odling tjenliga. Förberedande åtgärder
äro äfven vidtagna för utdikning af det så kallade Domdalskärret i Hjelsta socken
inom Lagunda härad, likaledes utgörande en ägovidd af omkring 500 tunnland. En
liten sjö, benämnd Ållsjön och belägen uti Järlåsa socken och Hagunda härad, bar
älven, pä bekostnad af enskilde personer, uttappats, och lemnat en odlingsbar mark
till omkring 80 tunnland. Med anledning af de ofta öfverklagade olägenheterna af
0!ands-åns och dermed sammanhängande vattendrags öfversvämningar, hvaraf omkring
8,000 tunnland jord anses svårt lida och hindras Irån odling, hafva, i anledning af
väckt fråga om utvidgning och fördjupning af nämnde å, Dera sammanträden hållits
med strandägare i Upsala och Stockholms Län, och är denna mark, som utgör en
längd af omkring 5 mil, af vice Kommissioris-Landtmätaren, Löjtnanten m. m. C. A.
Rudbeck uppmätt och lagd å karta, hvarjemte förslag öfver kostnaden för arbetets
utförande blifvit uppgjordt, upptagande en summa af nära 100.000 R.dr Banko, deruti
inberäknats lösen för Walde qvarn, belägen i närheten af Gimo bruk, och kostnaden
för ombyggnad af åtskilliga broar. Då likväl grunden för delningen af detta
kostnadsbelopp ännu icke kunnat bestämmas, har framställning om bidrag af statsmedel
till detta betydliga och för orten särdeles vigliga arbetes utförande icke kunnat
göras.
Rensning af åar och mindre vattendrag har försiggått Derstädes inom mellersta
och norra delarne af Länet. Någon egentlig vinst genom sådana arbetens utförande
kan likväl icke sägas uppkomma, enär den med dem åsyftade nytta för ängsmarker
och åkerfält endast är synbar det år arbetet äger rum, hvilket förklaras deraf, att
dessa arbeten utföras både utan fullt tjenliga redskap och sakkunniga ledare. Att
genom frivilliga öfverenskommelser få sådana arbeten mera sorgfälligt, och sålunda till
mera vinst för framtiden, utförda har erfarenheten visat vara omöjligt. Kongl. Kungörelsen
den 28 December 1822, hvarigenom upprensning af strömmar, åar och
bäckar anbefalles, borde visserligen också bringas till en nu saknad Öfverensstämmelse
med lagens stadganden uti 6:te Kap. Byggninga-Balken och Kongl. Förordningen den
30 November 1841, angående vissa vilkor för vattenaDedningar till beredande af
samfällig jords odling. I öfrigt hafva nyodlingar blifvit verkställde till bearbetande af
de landvinningar, sorn erhållits genom utdikning af Bälinge mossar med Dere dylika,
medelst bidrag från Statens sida understödda, uti förutgående statistiska berättelser
omnämnda, arbetsförelag af större och mindre utsträckning.
Ehuru visserligen icke tillhörande tiderymden för denna underdåniga berättelse,
torde dét. vid denna korta teckning af Länets allmänna beskaffenhet och de åtgärder,
som till förbättrande deraf blifvit vidtagne, icke böra med lystnad förbigås, att sedan,
uppå Hushållnings-Sällskapets i Länet underdåniga framställning om de stora fördelar,
sorn en inom riket spridd allmännare kännedom om landets geognos,tiska beskaffenhet
skulle medföra, ej allenast för vetenskapen, utan ock i praktiskt hänseende för så väl
landets egentliga hufvudnäringar, jordbruket, skogshushållningen och bergsbruket, som
äfven industrien i allmänhet, Kongl. Maj:t den 7 Maj 1836 beviljat statsanslag till
belopp af 4,000 R:dr Banko, att med halfva beloppet utgå under detta och nästföljande
år, till verkställande af geologiska undersökningar och upprättande of en
geognostisk karta öfver Länet, till hvilket ändamål Hushållnings-Sällskapet jemväl
anvisat en lika summa, så lia, under Professoren m. m, A. J. Lidmans sakkunniga
ledning, sådana undersökningar börjats och fortsatts under sommaren och höstmånaderna
detta år från Wattholma bruk förbi Upsala till Mälaren vid Flottsund. Karta
med beskrifning öfver de olika bergs- och jordlagren uti den undersökta trakten
lärer komma att under instundande vinter utarbetas och till trycket befordras, och
början har sålunda blifvit gjord äfven i vårt land med arbeten, som i andra länder
omfattats med så mycket deltagande, att för deras utförande der högst betydliga
summor blifvit använda, och som lemnat så många vigtiga och oväntade upplysningar
till tjenst både åt vetenskap och industri.
II.
Invånare.
Enligt mantalslängden^ för år 1855 uppgick folkmängden till 89,275 personer;
deraf voro
Skattskrifne:
Mankön  22,751.
Qvinkön  26,290. 49,041.
Skattfria
Mankön 19,106.
Qvinkön 2!,128. 40,254.
Enligt nativitets- och mortalitets-tabellerna deremot skulle folkmängden nämnde
år uppgå till 90,828.
Sammanställer man uppgifterna om folknummern uti förut afgifna femårsberättelser,
så finner man att folkmängden, som uppgick år 1810 till 78,452 och år
1817 till 80.212, utgjorde
år 1822 .... 79,578.
1827
1832
1837
1842
1847
1850
81,323.
81,343.
84,280.
84,968.
86,238.
86,793.
6
Då, enligt hvad här ofvan blifvit uppgifvet, folknummern kan anses utgöra minst
89,275, hvartill skulle kunna läggas antalet af den studerande ungdomen vid Akademien
och Läroverken i Upsala, uppgående till omkring 1,200 personer; så synes,
att folkmängden alltsedan 1822 varit i ett temligen jemnt, ehuru visserligen icke
särdeles betydligt, tilltagande. Jemnför man förhållandet i detta afseende åren 1850
och 1855, så visar sig, att folkökningen under de sista 5 åren utgjort 2,482
personer.
Folkets bildning är obestridligen år från år i framåtgående. Folkskolorna, äfven
i deras närvarande skick och fastän icke alltid skötta och öfvervakade med det nit
och den omsorg, som vore önskliga, hafva likväl hos allmogen väckt hågen för upplysning
och kunskaper i flera riktningar. Skyldigheten att deltaga i kommunala befattningar,
visserligen ett tvång, som allmogen ofta endast med motvilja underkastar
sig, har äfven börjat att vidga synkretsen och väcka deltagande för det allmänna.
Derigenom hafva äfven både viljan och förmågan att utföra sådane uppdrag undergått
en märkbar förändring hos allmogen. Den känner också bättre, än förr, både sina
rättigheter och skyldigheter; både att göra de förra gällande och att icke underlåta
de sednare. Dessa framsteg äro emedlertid, till följd af folkets skaplynne, föga i
ögonen fallande. Trög, såsom slättlandsboen vanligtvis, saknar Upplänningen i allmänhet
förmågan, att uppfatta fördelarne af konst och näringsflit med de beqvämligheter
och den trefnad de medföra; men deremot äger han tålamod och allvar samt
den arbetsamhet, som väl sällan öfverskrider en af vanan betingad gräns, men deremot
är jemn och uthållande samt förenad med ett undergifvet uthärdande af försakelser
och umbäranden af flera slag. Påtagligt är äfven, att, isynnerhet under sednaste
delen af nu ifrågavarande tidervmd, sedligheten gjort betydliga framsteg i afseende
både å äganderättens helgd och nykterheten. Frestelsen att öfverträda den
förra har naturligtvis äfven minskats för den obemedlade, men arbetsföra, klassen,
genom en under de sednare åren ovanligt god tillgång på arbetsförtjenst, och förändringen
uti lagstiftningen för bränvins tillverkning och försäljning har redan visat de
mest helsosamma verkningar, genom det betydligt minskade bruket af denna dryck,
som dyrheten deraf gjort till en nödvändighet. Att deremot förhållandet emellan
könen icke är sedligare, än förr, måste medgifvas; och en förändring i detta afseende
lärer väl endast kunna emotses i den mån föräldravårdens pligter bättre inses och
förmågan att gifva den uppväxande ungdomen en omsorgsfullåre uppfostran blir allmännare,
än nu är fallet. Af folkets lynne och fallenheter följer äfven, att större
brott och lagöfverträdelser äro mycket sällsynta. Att antalet af mindre sådana under
de sednaste 5 åren betydligt nedgått är äfven en särdeles glädjande omständighet att
anföra, ehuru den icke kan uteslutande tillskrifvas en allmänneligen bättre insigt om
och känsla för det rätta, utan jemväl mäste finna sin förklaringsgrund uti yttre lyckligare,
men tillfälliga, förhållanden. Af det redan anförda synes, att allmänna välmågan
tilltagit, och särdeles gäller detta omdöme hvad de två sista åren beträffar,
som både för den besutna och obesutna delen af jordbrukare varit särdeles goda år.
Orsakerna härtill äro för allmänt kända, för att här behöfva någon närmare utredning
och, såsom bevis för tillvaron af detta lyckligare förhållande, kan det vara tillräckligt
att framhålla de hos Länsstyrelsen anhängiggjorda utsökningsmåleus högst
betydliga aftagande under dessa två år. Antalet af sådana mål utgjorde
år 1851
3,397.
1852
4,018.
1853
3,623.
1854
2,652.
1855
1,629.
Detta aftagande är så mycket mera märkbart, då man besinnar, att ett icke så
ringa antal sådana mål genom den Akademiska Jurisdiktionens upphörande från och med
1853 års början öfverflyttats till handläggning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.
Tjenstehjonslönerna och dagsverksprisen hafva äfven stigit omkring 50 procent och
uppgå numera i allmänhet till omkring 100 R:dr R:gs åt en dräng och hälften deraf,
eller något mindre, åt en piga; och arbetslönen för vanliga karldagsverken till 1 R:dr
24,sk. under sommaren och 1 R:dr vintertiden, samt för qvins- eller så kallade
hjelpedagsverken till 36 och 24 skillingar efter årstidernas beskaffenhet. Förhållandet
dermed är dock olika inom olika delar af Länet, så att års- och dagsverkslöner än
öfverskjuta och än understiga nu nämnda belopp.
III.
Näringar.
Landthushållningen har under sednaste 5 år omisskänneligen äfven gått framåt.
Odlingar dels å kärr och mossar, dels å föga gifvande hagmark, hafva, på sätt redan
blifvit antydt, fortsatts med större ifver, än förut, och mycken jord derigenom uppbragts
till bördighet, så för säd som för gräs. Vid jordbruket har derjemte den väsendtliga
förändring inträffat, att plogen, som förut endast undantagsvis ägdes eller
begagnades af bonden, numera är ganska allmänt spridd, till följd hvaraf äfven jordens
bearbetning verkställes fullständigare och bättre, än förr. Mer uppmärksamhet
användes äfven på jordens ändamålsenliga afdikning. Vid flera större egendomar har
åkerjorden blifvit omlagd medelst täckdiken, till hvilka på sednaste åren företrädesvis
begagnats rörtegel, som tillverkas vid Ultuna landtbruksinstitut och två andra ställen
8
inom Länet. Foderväxtodlingen omfattas äfven med större intresse och bedrifves i
vida större utsträckning, än för några år tillbaka, och en icke ringa del af de under
sednare åren verkställda nyodlingar hafva icke ensamt afsell sädesproduktionen, utan
äfven förökning af foderförrådet. Det är numera icke sällsynt, att, efter lörsta sädesskörden,
den uppbrutna jorden besås med klöfver och timotej, och på detta sätt
vinnes en ersättning för bristen af naturlig äng, som likväl i allmänhet är alltför inskränkt.
Genom de uppodlade fältens insåning med klöfver och gräs förmedlas lätt
öfvergängen till en ordnad omvexling äfven på gamla åkerjorden af säd och foderväxter,
och vexelbruk börjar alt träda i stället för del inom Länet från uråldriga
tider öfliga och bland allmogen ännu vanliga tvåskiftesbruket. Vid de flesta större
egendomar äro vexelbruk redan med god framgång införde, och allmogen är flerstädes
på ölvergången härtill genom sina numera temligen allmänna s. k. »insåningar». Det
fattas endast, att dessa blifva systematiskt ordnade i föihållande till den sädesbärande
jordens vidd och öfriga lokala förhållanden. Rotlruktsodlingen har, med undantag af
potatesen, ännu ej vunnit någon särdeles utsträckning. Rofvor och kålrötter odlas
visserligen öfverallt något, men i större mängd å åkerjorden äro de ännu icke använda
annat än undantagsvis vid några större egendomar. Den styfva och genom en
under sekler fortsatt sädesodling mulllattiga Uplandsleran egnar sig icke väl åt nämnde
rotfrukter, och de vanligen torra och kalla vårarne lägga äfven ett väsendtligt hinder
deremot; men på lösare och lättare jord, såsom på kärr och mossodlingar, här man
med framgång börjat alt så såväl rofvor sorn morötter, de sednare äfven för att användas
såsom foderväxt. Mossodlingen på åker är helt ny och infaller under den
tidpunkt, denna berättelse alhandlar, hvarföre den ännu icke kunnat vinna någon betydligare
utveckling. Men de försök, som blifvit anställda med odling af den stora
hvita Belgiska moroten, eller den så kallade jättemoroten, hafva lyckats så väl, att
de påtagligen komma att mana till efterföljd. Foderbetor hafva äfven under de sednare
åren blifvit med framgång å åker odlade, och med en för orten ny kulturväxt,
fodermajs, hafva lyckade försök gjorts, som berättiga till'den förhoppning, att under
vanliga år, äfven här i Norden, denna utomordentligt gifvande växt skall kunna med
fördel odlas till grönfoder, som så väl behöfves, då betena för det mesta äro otillräckliga,
hvarför ock klöfver och särdeles vickerhafra å många egendomar börjat allmänneligen
sås och skördas till samma ändamål, hvarigenom en väsendtlig förbättring
i ladugårdsskötsel uppkommit och en öfvergång blifvit beredd till sommarstallfodring,
som ofelbart skulle å slättlandstrakterna vara vida fördelaktigare, än kreaturens betning
å inskränkta och magra hagar. De ofvannämnde, till grönfoder använda växterna
gifvas nu åt kreaturen såsom understöd vid betningen, hvarigenom sålunda så kallad
half stallfodring
fi åtskilliga ställen begagnas under sommartiden och djuren blifva både jemnare och
rikligare födda, samt gifva en mycket högre afkastning. Boskapsskötseln har vunnit
mycken förkofran genom de afvelsdjur, som i orten blifvit spridda från de å Ultuna
och Ekolsund befintlige stam-holländerier af fullblods Ayreshire-djur. Denna boskapsrace
har vunnit ett välförtjent förtroende, såsom lättfödd och särdeles mjölkgifvande.
Den har fortfarande visat god trefnad inom Länet och funnit sig belåten äfven med
ortens vanliga beten. Det har sålunda varit en stor vinst," att genom nämnde hol—
länderier gynnande tillfällen förefunnits till boskapsafvel förädling, och båda holländerierna
hafva i detta fall verkat icke blott för Länet, utan äfven för andra orter
inom riket, till hvilka afvelsdjur från dem årligen utgått. Åt ungboskapens uppfödning
samt åt valet af afveis- och påläggsdjur egnas nu en vida större uppmärksamhet,
än tillförene, och man har sålunda all anledning att hoppas, att boskapsskötseln, särdeles
då, såsom nämndt är, foderväxtodlingen är i tilltagande, skall gå en löftesrik
framtid till mötes.
För hästafvelns förbättring är inom Länet sörjdt genom en enskild förening, som
tillhandahåller allmänheten goda och äfven för åkerbrukets behof passande beskällare.
Sålunda finnas 6 hingstar, dels af Norsk och dels af Norrländsk race, på olika ställen,
en Percheron-hingst vid Wattholma bruk, och 3 utmärkt vackra svarta hingstar från
Ottenby välkända stuteri på Höja, Wattholma och Lennartsnäs, hvilka för orten medföra
en icke ringa fördel med hänseende till fyllandet af behofvet af remonter vid
Lifregementets Dragon-corps. Huru mycket hästafveln under de sednare åren förbättrats
både genom denna förenings verksamhet, och derigenom att vid bruken och
åtskilliga andra större egendomar tillhandahållas beskällare, synes ofelbart, vid en
jemnförelse emellan allmogens unghästar nu och de för några år sedan vanligen förekommande.
För att allmännare sprida håg till och insigt uti trädplantering och trädgårdsskötsel,
samt för att lätta tillgången till passande träd och-buskväxter för dem, särdeles
af allmogen, hvilka inom Länet vilja företaga några trädgårds-anläggningar eller
planteringar, har med dertill nådigst lemnadt statsanslag, 3,000 R:dr Banko, en för
Länet allmän trädskola blifvit anlagd vid Upsala, och tillfälle derigenom beredt för
eleverna i stadens skollärare-seminarium att erhålla undervisning i träd- och buskväxters
uppdragning, omplantering, förädling och skötsel i öfrigt. I denna trädskola,
hvars anläggning först för 3 år sedan började, äro redan satta 60 ädla fruktträd,
24,410 vildstammar af äpple, päron och plommon m. m., af hvilka flere tusende redan
blifvit ympade, 1,028 bärbuskar, 2,304 blomsterbuskar och 1,000 smultronplantor;
hvarjemte af kärnor uppdragits många tusende fruktträdsplantor. Inom få
Berättelse öfver Upsala Län för åren 1851—1855. 2
10
år kunna från denria trädskola årligen utdelas träd och buskar lill allmogen, och
sådane i . öfrigt tillhandahållas jordbrukare och andre personer, hvaraf man bör kunna
förvänta, att håg och sinne för trädplantering och trädgårdsskötsel skola allmännare
väckas och spridas, till hvilket ändamål den undervisning, som, på sätt nämndt är,
meddelas blifvande folkskolelärare och de i sin ordning kunna framdeles bibringa,
bör ganska verksamt bidraga.
Husliållnings-Sällskapet i Länet har fortfarande verkat och sökt uppmuntra till
trädplanteringar, odlingsllit och en förbättrad hu<djursafvel m. m. Länets landsbygd
är indelad i 9 distrikter eller sa kallade Hushållsnämnder, sorn, med hvar sin särskilde
ordförande, utgöra lika mångå underafdelnirigar af Hushållnings—Sällskapet. Till
dessa Nämnder hafva plogar och klöfverfrö årligen af Sällskapet lemnats, att kostnadsfritt
utdelas lill mindre jordbrukare, som gjort sig förtjente af en sådan uppmuntran,
och Sällskapets bemödanden hafva, såsom ofvan a.ntydt är, blifvit krönte med
bästa framgång. Utom allmänna tällingsmöten, som årligen hållits och hvarvid premier
utdelats, såväl för ådagalagd skicklighet i plogens förande, som för uppvisande
af utmärktare husdjur, har Hushållnings-Sällskapet äfven på sednare tiden årligen
låtit anställa priställingar lör inom Länet producerade sädesslag, rotfrukter, smör och
ost, samt haft tillfredsställelsen att finna, det dessa bemödanden att uppmuntra till
en omsorgsfullare rengöring af spanmålen och till en bättre smör- och ostberedning
icke varit utan god verkan. Sä vidt Sällskapets inskränkta tillgångar medgifvit har
det sålunda sökt verka lör uppnåendet af sitt vackra och stora mål, landthushållningens
och dermed förenade näringars utveckling och förkofran, och genom de medel,
som till följd af den förändrade lagstiftningen för bränvin» tillverkning och försäljning,
numera kommit till Sällskapets disposition, har detsamma blifvit satt i tiillälle att
mera omedelbart, och med hopp om ännu större framgång, kunna bidraga till jordbrukets
och boskapsskötselns utveckling och förkofran. Af de Sällskapet sålunda tillkommande
medel, uppgående till 5.055 R:dr, hafva, utom till de förut omnämnda
geologiska undersökningarne, anslagits 1,000 R:dr till aflöning af en Agronom för
Länet, 1,500 R:dr lill årliga premier för uppvisande af hornboskap både vid allmänna
för hela Länet och särskilda, distriktvis för hvarje Hushållsnamnd, anställda
täflingsmölen, samt 500 R:dr, allt Riksmynt, till aflöning af en Mejerist, som det
åligger att gå Länets invånare tillhanda med undervisning, råd och upplysningar i
allt, som rörer mjölkhushållningen samt smör- och ostberedningen. Någon Agronom
för Länet har ännu ej kunnat erhållas. Deremot är Mejerist redan anställd och
täflingsmöten för förevisande af hornboskap, både enskilda inom Hushållsnämriderna och
ett allmänt för hela Länet, hafva numera redan försiggått och ådagalagt, att hågen
för boskapsskötseln är i tilltagande. Det sednare» som hölls vid Ekolsund den 22
11
sistlidne September, var ganska talrikt besökt och företedde mänga vackra exemplar,
såväl af utländska racer, som af inhemsk boskap. Blir Sällskapet i tillfälle att framgent
fortgå på den nu beträdda banan, och det äfven i framtiden kommer i åtnjutande
af medel att använda för sina syften; så lider det ej något tvifvel att dessa
skola fortfarande allt mer och mer befrämjas.
I Juli månad 1835 hölls i Upsala det 7:de Allmänna Svenska Landtbrukaremötet
i förening med en utställning af slöjdalster och husdjur. Mötet var talrikt besökt
och de lill öfverläggning framställda frågorna afhandlades med både sakkännedom och
ett varmt nit. För förevisade slöjdalster och husdjur utdelades betydliga premier af
dertill nådigst anslagna medel. Utställningen af husdjur var både talrik och särdeles
vacker, samt ådagalade, att vi inom landet äga lefvande ämnen till vidare för
kofran
af vår husdjursskötsel, under förutsättning att dessa tillgångar rätt begagnas
och husdjursskötsel vinner den uppmuntran densamma så väl lör tjenar. I båda
dessa hanseenden är man likväl berättigad till de bästa förhoppningar, då uppmärksamheten
numera blifvit rigtad åt detta håll och uppmuntran icke saknas för vin
nande
af det vigtiga ändamålet.
Till en väl ordnad landthushållning har slutligen Ultuna landtbruks—institut
nlemat Länets invånare goda föredömen, såväl genom dess väl skötta jordbruk, som
genom den omsorg och framgång, hvarmed boskapsskötseln vid institutet bedrifves.
Under tidrymden från och med 1849 till och med innevarande år hafva tillhopa 8
lerjordsskilten, eller ett skifte årligen, utgörande 35 å 40 tunnland, blifvit omlagda,
dels med stendiken och dels med tegelrörsdiken. Sålunda äro omkring 300 tunnland
åkerjord vid institutet omlagda och underdikade. En del al den på detta sätt
behandlade jorden har blifvit fullständigt underdikad med tätt intill hvarandra lagda
täckdiken, samt derefter alfluckrad, af hvilka åtgärder särdeles gynnsamma resultater
vunnits. Numera användes för underdikningen endast rörtegel, som på stället tillverkas,
såväl för eget behof, som till afsalu.
Å den till Ultuna hörande Kungsängen hafva 75 tunrdand de sednare åren
odlats för insåning med passande gräsfrön, samt å 40 tunnland verkställts ängsvattning,
dels med öfversilning och dels medelst uppdämning, hvarigenom tillfälle numera
förefinnes, att vid institutet praktiskt lära känna båda dessa ängsvattnings-raethoder.
Afkastningen af den sålunda vattnade delen af ängen har varit mycket god och mer
än tillräckligt ådagalagt den stora vinst för landet, som skulle uppkomma genom att
mera allmänt, än nu är fallet, anställa ängsvattningar på de talrika orter, som dertill
lämpa sig i vårt land. Å den under Ultuna lydande utgården Graneberg har skogen
indelats till hundraårigt omlopp. De vid Ultuna anlagde, Eders Kongl. Maj:t
och Kronan tillhörige stam-holiänderi af Ayreshire-race och stam-schäferi af Elek
-
12
toral- och Nazer-race, hafva med fortfarande omsorg skötts och vårdats samt visat
god trefnad. Utom holländeriets stam, som utgöres af 20 kor och 2 tjurar, äger
institutet 16 st, kor, 26 st. tjurkaifvar och 26 st. qvigor af ren och oblandad
Ayreshire-race. På auktion hafva försålts och från institutet afgått 41 st. ungtjurar,
6 st. qvigor, som kommit till olika delar af landet. Med det erhållna statsanslaget,
25,000 R:dr Banko, till ladugårds- och mejeribyggnader vid Ultuna hafva dessa
byggnader blifvit uppförda. Den förra byggnaden af gråsten är redan till sitt ändamål
begagnad. Den är ljus, varm och beqväm, samt rymmer 144 kreatur. Mejeribyggnaden,
uppförd af tegel, blir äfven snart inredd. Ladugårdsskötsel och mjölkhushållningen
kunna således hädanefter vid institutet bedrifvas på ett rationelt sätt,
samt derigenom befordra utbredning af kännedom och insigter uti hit hörande delar
af landthushållningen. Åtta nya jordtorp hafva blifvit anlagda och bebyggda vid institutet.
Dessutom hafva derstädes under sednaste 5 åren uppförts följande byggnader:
nemi. en större korsverksbyggnad till materialbod och magasin för de å institutets
verkstäder tillverkade redskap, en större stenkällare till förvaring af rotfrukter,
en torklada med ugn för bränning af dikestegel, tvänne större lador å Kungsängen,
ett sågverk i förening med gröpesqvarn, grynverk, cirkelsåg, benstamp och slipinrättning,
samt slutligen en eldria efter Finsk modell. Kostnaden för den sistnämnde har
betäckts med det anslag, 2,000 R:dr Banko, som för en sådan byggning i nåder
lemnats till Länets Ilushällnings-Sällskap, och derigenom har den stora fördelen vunnits
för Länets jordbrukare, att årligen få personer inöfvade i sättet att rätt sköta en
sådan torkningsanstalt. Institutets slöjdverkstad är fortfarande öfverhopad med beställningar
från både närmare och fjermare orter. Vid allmänna Verldsexpositionen i Paris
1855 företeddes åtskilliga vid Ultuna tillverkade åkerbruksredskap, äfvensom ullprofver
frän schäferiet, och vederfors institutet den utmärkelsen att vinna silfvermedaljen
af första storleken, såväl för en derstädes förfärdigad jernplog af en egen beskaffenhet
— ett exemplar af den yälkäuda Ultunaplogen — som äfven för ull ifrån institutets
schäferi. Institutet har fortfarande varit besökt af ett så stort antal elever
och lärlingar, som kunnat emottagas. Bristande utrymme har föranledt nödvändigheten
att vägra inträde för ganska många. De elever och lärlingar, som, efter fulländad
lärokurs vid institutet, derifrån utgått och sökt tjenster hos enskilda, hafva lätt
funnit anställning på goda vilkor. Utom de lärlingar, hvilka blifvit, såsom rättare,
antagne vid landtbruks-skolor, hafva af de afgångne eleverne 6 blifvit anställde såsom
lärare vid sådana skolor och en vunnit enahanda anställning i Finland. Fyra
hafva blifvit Agronomer i Statens tjenst och ett stort antal har öfvertagit eget jordbruk
eller återväudt till föräldrar, att biträda vid deras landthushållning. Sedan Eders
Kongl. Maj:t, uppå underdånig framställning af institutets styrelse, anvisat ett belopp
13
af högst 3,600 R:dr Banko för att derigenom kunna erhålla och vid institutet anställa
en praktiskt bildad landtman från England eller Skottland, för att lemna undervisning
i nyare åkerbruksmethoder och deras tillämpning, samt för att befordra införandet
af nya ändamålsenliga åkerbruksredskap, äfvensom användandet af lämpliga
jordblandningar och gödselpreparater, och med skyldighet derjemte, att med sådan
undervisning tillhandagå de jordbrukare inom Länet, som det önskade, hafva' nödiga
åtgärder vidtagits för berörde ändamål och man hoppas, att innan kort tillvinna institutet
en person med den för utförandet af ett sådant uppdrag erforderliga skicklighet
och erfarenhet.
Vid denna framställning af Länets hufvudnärings, jordbrukets, och boskapsskötselns
närvarande tillstånd hafva, till undvikande af vidlyftighet, åtskillige uti föregående
underdåniga berättelser omtalade och i öfrigt numera väl temligen allmänt
kända förhållanden icke blifvit vidrörda; och det torde derföre, vid afslutandet af denna
del af berättelsen, endast böra anmärkas, att, hvad äfven redan blifvit antydt, sädesproduktionen
vida öfverstigit behofvet och isynnerhet under de två sistförtlutna åren
betydligt höjt den allmänna välmågan; att, ladugårdsafka^tningen visserligen är tillräcklig
för behofvet, men ännu befinner sig på en temligen låg ståndpunkt, samt att
odlingen af potates återigen börjat i större utsträckning, sedan denna jordfrukt, åtminstone
under de sednare åren, mera förskonats från den sjukdom, som, för ett
tiotal af år tillbaka, derå anställde så stora härjningar; hvaremot trädgårdsväxter, äfvensom
lin, hampa och humla föga odlas; samt att, i fråga om mekaniska inrättningar
till besparande af handkraft, de uti nästföregående berättelsen omförmälda flyttbara
tröskverk tillvunnit sig ett stort förtroende hos allmogen och numera allmänt
begagnas.
I afseende å skolarne samt deras tillgång och beskaffenhet i allmänhet m. m.
torde ett sammandrag af det utlåtande, som i detta ämne under innevarande år afgifvits
till den särskildt förordnade Skogshushåilnings-Komitén här vara på sin plats.
De inom Länet befintliga 6 kronoparkerne äro till trakthuggning indelade och utgöra
tillsammans en areal af 6,666 tunnland, eller, med afräkning af åtskillige å dem
skattlagde lägenheter, 8,177 tunnland 24 kappland, deraf omkring 4,860 tunnland
äro skogbärande, hvarå årligen afverkas 78,800 kubikfot virke. Af dessa kronoparken
har, på sätt jemväl redan blifvit antydt, en, kallad Lilla Djurgården, blifvit mot vissa
vilkor tills vidare upplåten åt Ultuna landtbruks-institut, för att, utom annat, bereda
tillfälle för de vid institutet anställde elever, att praktiskt inhemta kunskap äfven i
skogshushållningen. På de öfriga kronoparkerne försäljas skogen på rot genom auktion
till förmån för skogsplanteringskassan. Försäljningssumman är numera tre gånger
högre, än för tio år tillbaka, oaktadt det försålda virket hvarken till qvantitet eller
qvalitet undergått någon förändring. Dessa kronoparker äro i allmänhet af god beskaffenhet,
såväl genom den till skogsproduktion tjenliga marken, som ock deraf, att
impedimenter endast obetydligt förekomma. Både å de till Kronans disposition indragna
boställen och å boställen, som innehafvas af civile, militäre och ecklesiastike embetsoch
tjenstemän, finnes högst obetydlig skogstillgång. Endast två boställen göra derifrån
undantag. Flera af de öfriga sakna skog helt och hållet och få skulle hafva
skog till eget behof, såvida afverkningen icke vore större, än som öfveretisstämde med
skogarnes framtida bestånd. Behandlingen af dessa skogar afser ej heller deras ändamålsenliga
skötsel, utan merändels endast fyllandet af det för handen varande behofvet.
Enahanda är förhållandet med skogen å kronohemman samt kyrkors, läroverks
och fromma stiftelsers hemman, om man undantager en mängd sådana tillhörande
Upsala Akademi, af hvilka flera till och med äga skogstillgång utöfver behofvet. Någon
åtgärd har likväl icke blifvit vidtagen för en ändamålsenlig skötsel af sistnämnde
hemmans skogar, och, såvida icke något göres för deras bibehållande, skola äfven de,
till följd af de planlösa och alltför stora afverkningarne, inom en ej aflägsen framtid
försvinna. Inom norra delen af Länet finnas betydliga rekogriitionsskogar, anslagne
till bergverk och grufvor, deraf tre, Dannemora grufbolag tillhöriga, skogstrakter, eller
s. k. gruf-allmänningar, innehålla en jordvidd af tillhopa 6,482 tunnland; i södra
delen af Länet är blott en sådan skog af omkring 50 tunnland. Från de 10 härads-allmänningarne,
tillsammans upptagande en areal, inom yttre gränserna, af 53,092
tunnland, eller, med afräkning af åtskilliga derå befintliga skattlagde lägenheter, 37,529
tunnland 11 kappland, hvaraf 27,908 tunnland äro skogbärande, lemnäs i utsyning
årligen 272,900 kubikfot virke till timmer, gärdsel och ved, hvarförutan häradsboerne
erhålla omkring 1.000 lass af vindfällen, stubbar och ris. Då missväxt å ängsmarken
inträffat, hafva äfven till kreaturens utfodring utdelats asp-, al- och björklöf,
uppgående, t. ex. för år 1853, lill 40,000 kärfvar. Traklhuggning är införd på alla
allmänningarne. Skogen å dem är i allmänhet väl bibehållen, men kan likväl på
långt när icke fylla allmännings-intressenterrias behof af virke. Betydligare delen af
de enskilde tillhöriga skogar lyda under bergsbruken och andra större egendomar,
hvarest äfveq uppsigten och vården om skogen, som isynnerhet å bruksegendomarne
är god, med noggranhet handhafves. I öfrigt äro skogstiilgångarne både å frälseoch
skattehemman högst obetydliga, och, med två eller tre undantag, finnes icke
inom hela Länet någon socken med så mycken skog, att den, betraktad såsom ett
särskildt skogsdistrikt, äger inom sitt område tillräckligt af timmer. Icke ens full tillgång
på de två sistnämnde skogsprodukterna finnes, och der skogen en gång blifvit
afverkad vidtages i allmänhet icke, utom vid de nyssnämnde större egendomarne,
någon åtgärd för densammas återväxt. Skogstiilgångarne äro redan nu i allmänhet
otillräckliga och mäste, under förutsättning af samma misshushållning med skog hädanefter,
såsom hitintills, blifva det ännu mera. Byggnadsvirke, gärdsel och vedbrand
saknas redan helt och hållet å flera orter inom Länet. Stora sträckor af Waksala,
Lagunda, Trögds och Asunda härader äro redan nästan alldeles skoglösa och måste
på liera mils afstånd köpa, såväl byggnadstimmer och gärdselfång, som hufvudsakligaste
delen af nödig vedbrand. Betydliga delar af Bälinge, Hagunda, Ulleråkers, Håbo,
Olands och Norunda härader lida äfven brist på skog. så att endast Bro, Båsbo och
Örbyhus härader, med undantag af många äfven derstädes alldeles skoglösa hemman,
kunna anses hafva någorlunda hjelplig skogstillgång, hvilken likväl ingalunda kan fylla
Länets invånares behof af skogseffekter; och dä dessa redan förut under en följd af
år till betydlig del mäst köpas från angränsande orter i Stockholms och Westerås
Län, men skogsförråden der äfven ansenligen minskats; så har det blifvit år från år
svårare för invånarne i de skoglösa Melanie af detta Län, att förskaffa sig nödiga
skogsprodukter. I samma mån skogsförödelsen inom och utom Länet fortgår, skall
det äfven blifva allt mera svårt, om icke omöjligt, att fylla äfven de oumbärligaste
behofven i detta afseende. Icke nog med, alt vedbrand är dyr och svår att anskaffa
å de skoglösa orterna; byggnadsvirke är ännu sällsyntare och skall inom få år icke
stå att erhålla, utan från långt aflägsna orter. Gärdselfång måste för Upsalaslätten
redan nu hemtas från Huddunge och Hvittinge med flera socknar i Westmanland,
och skall måhända om några få år icke ens kunna erhållas der. Stiingselrna terin lierna
måste sålunda forslas 4, 5 och till och med 6 mil. Obestridligt är äfven, att skogarnes
aftagande varit under de tio sednaste åren större än förut. Hvarje ytterligare
förbrukning af skog måste än vidare inskränka det redan allt för starkt arditade obetydliga
förrådet. Så länge ännu den omkring bruken boende allmoge äger någon
skog alt aflåta lill bergsbrukens bedrifvande erfordras väl icke, att i någon större
mån använda de stora bruksskogarne, men sedan allmogens skogar under en lång
följd af år för nvssberörde ändamål uppoffrats, lärer väl den dag icke vara synnerligen
långt aflägsen, då annan enskildt skog inom den norra och skogrikare delen af
Länet icke finnes, än den, som tillhör bruksegendomarne. Till det nu angifna förhållandet
med skogarne i Länet hafva skiftes- och stängsellagarne högst väsendtligt
bidragit, och, såvidt frågan anaår detta Län, är det af yttersta nödvändighet, att dessa
författningar undergå en förändring, så att de icke måtte ytterligare verka till förminskning
af skogen och misshushållning med densamma. Utom de omedelbara, i
dagen liggande, följderna af den skogsbrist, som redan är för handen och år ifrån år
ytterligare tilltager, utöfvar detta förhållande det mest menliga inflytande på folkets
hushållning i allmänhet och jordbruket isynnerhet. Den årliga förlusten endast i de
dagsverken af arbetare och dragare, som uu lörnötas på vägarne för att på flera
46
mils afstånd hemföra skogseffekter, är oberäknelig. I den sädesproducerande delen af
Länet åtgår icke ringa af den vinst, som inflyter genom spanmålsförsäljningen, till uppköp
af ved, till och med eländigt stök eller ris, från långt aflägsna orter, och jordbruket
går i mistning af den arbetskraft, som tages i anspråk på hemforslingen. De
mest behöfliga förbättringar på hus och tak måste åsidosättas för anskaffandet af det
ännu mer nödvändiga bränslet. Men icke nog härmed, denna brist inverkar högst
menligt på folkets trefnad och moralitet. Den på slättlandet boende allmogen måste
umbära alla de fördelar och beqvämligheter, som åtnjutas af skogsbygden. Möjligheten
att idka något slöjdarbete, som i skogstrakter utgöra folkets sysselsättning under
den mörka årstiden, är slättlandsboen betagen, och med knapp nöd förmår han skaffa
sig så mycket bränsle, som nödtorfteligen erfordras för stugans uppvärmning, brödbakning
och matens kokning, men att dessutom upplysa den under hösten och vintern,
dertill saknar han medel. Under dessa årstider äger han derföre ingen annan
utväg, än att fördrifva tiden med sömn, som vanligen tager sin början så snart skymningen
inträdt och fortfar till dess dagsljuset återvänder. Häraf förklaras lätteligen
den dåsighet och tröghet, som är allmän hos slättlandets invånare, och denna omständighet,
i förening med nödvändigheten för samtlige medlemmarne af en familj,
tjenstfolket deruti inberäknadt, att sammanflytta ofta i ett enda rum, måste naturligtvis
äfven medföra osnygghet, osundhet och vantrefnad, samt äfven i moraliskt afseende
vara högst skadlig. Skogsbristens menliga inverkan på klimatet torde äfven
numera kunna anses vara en af både vetenskap och erfarenhet erkänd sanning; och
allt uppmanar sålunda lagstiftaren, att icke vidare dröja med vidtagandet af de åtgärder,
som erfordras att bota de bedröfliga följderna af skogens vanvård och, om
möjligt, förekomma än farligare vådor för det allmänna af ett förhållande, som visserligen
i flere andra delar af riket icke saknar sin motbild.
Hvad bergsrörelsen beträffar, så vänder sig uppmärksamheten i främsta rummet
till de vidt bekanta Dannemora jernmalmsgrufvor, hvilka under de ifrågavarande fem
åren blifvit med all kraft bearbetade. De många på dem grundade såväl inom detta,
som Stockholms Län, belägne jernbruk hafva från dem erhållit det för jerntillverkningen
erforderliga malmbehof, utan att några oförutsedda händelser eller betydligare
olyckor lagt hinder i vägen för grufarbetets jemna bedrifvande. Anledning att befara
någon hastigt inträffande brist af malmtillgången är väl ännu icke för handen, ehuru
de rikaste tillgångarne äro i det närmaste utbrutna och den återstående, i mägtighet
mer och mer aftagande, fyndigheten med ökad kostnad måste sökas, såväl på djupet
under, som på sidorna om, de gamla, af förfädren skördade, arbetsrummen. >
Ehuru flera i trakten befintliga lemningar efter forntida smälthyttor och bläster
ugnar
antyda
17
ugnar antyda sannolikheten af någon grufverörelse derstädes redan från urminnes tider
tillbaka, synes det likväl, som skulle upptäckten af en silfverhaltig blyglansanledning
hafva gifvit första upphofvet till en mera allvarlig grufvedrift. Ty, enligt den äldsta
bekanta urkund rörande malmfältet, ett af Sten Sture den äldre år 1481 till Erkebiskop
Jakob i Upsala utfärdadt gåfvobref, tilldelos bemälde Erkebiskop »för sig och
efterträdare '/4 uti det då för några år sedan upptäckta silfverberget uti Film socken»,
såsom orden lyda i gåfvobrefvet, »för S:t Erik Konungs bön skull till Gud om bergets
tilltagande gagnelighet och nytta för riket.» Men hoppet att ur den der förekommande
blyglansen kunna utbringa någon särdeles mängd af ädel metall tyckes
emellertid snart nog hafva slagit felt och uppmärksamheten i stället med allvar blifvit
fästad på bergets tillgångar af jernmalm, hvilkas ovanliga omfång, rikedom och godhet
man då likväl ännu lika så litet kunde ana, som deras framtida »gagnelighet och
nytta för riket.» De först upptagne jernmalmsanledningarna drefvos i början såväl
för Kronans räkning till de s. k. Kronobrukens, Löfsta, Österby och Gimo, förseende
med malm, som äfven af enskilde jernverksägare inom orten. Men sedan Louis De
Geer år 1627 af Kronan först arrenderat och slutligen år 1643, »såsom en everlu
delig och fullkomlig frälseegendom», tillhandlat sig ofvannämnde kronobruk, har hela
grufvefältet sedermera för blifvit i enskilde personers ägo. Berget brytes genom sprängning
med krut, utom vid ortdrifningar, der eldsättning och sprängning gemensamt
användes. Arbetsfolkets aflöning är inrättad på beting, så att allt det lösbrutna berget
mätes i dagen uti dertill inrättade s. k. bås och betalas efter kubikfot. Men,
utom denna kontanta förtjenst, har hvarje arbetare sig anslaget ett visst, efter hans
hushål Is storlek afpassadt, spanmålsuttag, emot ett bestämdt pris af 1 % R:dr R:gs
pr tunna. Sålunda får han hvarje månad uttaga '/2 tunna för sin egen person, Vs
tunna lör sin hustru och lika mycket för hvart af sina barn, som är öfver ett och
under femton år gammalt. Åt orkeslösa arbetare och de adidnes enkor och barn
utdelas äfven underhåll, afpassadt efter hvars och ens behof deraf. Utom dessa förmåner
uppbygger och underhåller verket åt hela sin stora arbetspersonal bostäder
med nödige uthus, äfvensom till hvarje sådant boställe är anslaget ett höbol, tillräckligt
för framfödande af en å tvänne kor, samt en kryddgård för utsäde af 2 å 3
tunnor potates. Det lösbrutna berget uppfordras ur alla grufvorne medelst häslvindar,
der, ända från år 1837, jerntrådslinor i stället för de förut bruklige hamplinorne användas.
Vattenuppfordringen tillvägabringas medelst en konstgång, som inrättades
redan år 1679 och drifves af ett vattenhjul. Konstledningen är omkring 2,300
alnar lång och delar sig i närheten af grufvefältet i 3 armar, af hvilka en går till
norra, en till södra och en till mellan fältet. Endast vid de tillfället), då nödigt
Berättelse öfver Upsala Län för åren 1851—1855. °
18
driftvatten saknas åt konsthjulet eller då detsamma icke förmår att ensamt undanhålla
vattnet från alla tre grufvefälten, användes den år 1805 uppbyggde ångmachinen
lill vattenuppfordringen utur grufvorne. Till uppfordringen utur alla grufvorna
från 30 å 35 särskilda arbetsrum hafva under dessa 5 åren blifvit använda 100,588
enkla kördagsverken, af hvilka 60,430 utgjorts med legde och 40,158 med verkets
egne dragare. Malmbrytningen har uppgått till 528,072 Sk® Viktualievigt, eller till
105,6142/ä SS" per medium på året, således 4,950 Sk® mindre årligen, än under
nästförflulr.e qvinqvennium. Hela brott-uppfordringen utur grufvorna har under de
nu ifrågavarande fern åren utgjort 880,993 baljor u 5 kubikfot eller 550,621 kubikalnar.
Då 550,621 kubikalnar löst berg blifvit uppbrutne med en malmvinst af
528,072 Sk®' och en kubikaln i malmhopen gifver 3 Sk® malm, så följer deraf,
att malmen utgjort 33'/3 procent i volym of hela brytningen eller 3,10 procent
mindre än under de sednast föregående åren. Hela grufveförlaget har under de 5
åren 1851—1855 uppgått till en sammanräknad summa af R:gs R:dr 786,849:
20. 11., nemi. i kontanta penningar 534,305: 13. 7., spanmål 239,399: 9 4.,
materialer, lemnade in natura, 13,144: 46., elier per medium för året R:dr 157,369:
42. 7. Malmens brytningspris har således per medium uppgått till R:gs R:dr 1:
23. 6. pr Sk® Viktualievigt, eller 13 sk. 11 r:st. högre, än under de närmast förflutne
åren.
Spanmåls-åtgången bar varit 17,121 t:r 30 kpr, hälften råg och hälften korn,
eller 3,424 t:r 12® kpr per medium för hvarje år. Det s. k. brukspriset har i
medeltal för alla fem åren utgjort R:gs R:dr 14: 6 sk. pr (unna öfverhufvud. Malm
afsändningen
till bruken har uppgått till 590,997 Sk® eller per medium till
118,199^ Sk® på året. Inventarium af malm vid grufvefället har således minskats
med 62,925 Sk®. Arbetsstyrkan, som vid 1851 års början utgjorde 336 personer,
uppgick vid 1855 års slut till 346, och är således under dessa fern åren ökad med
10 personer. Genom olyckshändelser hafva 4 personer under grufarbetet ljutit
döden. Hela folkmängden, som lödes vid grufvan, utgjorde enligt 1851 års mantalslängd
1,368 personer, men 1855 års upptager 1,420. Den är således under
detta qvinqvennium ökad med 52 personer. Trävoruhandeln med skatteallmogen i
Wåhla, Nora, Huddunge och Harbo socknar har fortfarande försett verket med dess
behof af plankor och bräder. Under dessa fem åren hafva 101% tolfter 3-lums
plank, 424% tolfter 2 och 1% dito samt 2,7717/|2 1-lums bräder blifvit från nämnde
socknar inköpta. Grufveallmänningarne hafva härigenom blifvit betydligt sparade och
endast anlitade vid behofvet af gröfre virke för grufvebyggnaderne. Till utsofring af
den utur grufvorne erhållna s. k. svltmalm hafva så väl de egne arbetarnes, som
öfrige, i granskapet af verket boende, personers barn blifvit använde. Antalet för
19
sådant ändamål sysselsatte barn uppgår till 112 st. årligen, till hvilka en summa penningar
af R:gs R:dr 14,185 blifvit under de ifrågavarande 5 åren utbetald, eller i
medeltal R:dr 2,837 årligen. Så väl för skogsbesparing, som för alt gifva arbetarne
tillfälle till nyttig verksamhet under lediga stunder, bestämdes vid 1835 års bolagsstämma
en belöning af 18 sk. R:gs för hvarje famn stengärdning, som på grufdrängstorpen
uppfördes; och hafva under dessa 5 åren 2,307 famnar sådan stängsel blifvit
uppsatt. Den sammanräknade längden af alla, sedan ofvannämnde år på arbelarnes
torplägenheter uppförde stenmurar uppgick vid 1855 års slut till 11,895 famnar,
eller nära 2 mil. Utom det för grufve-arbetarnes hustrur och döttrar varande tillfälle
att med dagsverksarbete, isynnerhet under andetiderna, biträda vid verkets hemman
och odlingar samt att hos ortens ståndspersoner erhålla någon, dock årligen aftagande,
spanadsförtjenst, finnas inga binäringar för grufvans arbetare. Det fiske några
af dem idka i angränsande insjöar är af den ringa betydenhet, att det ej kan få namn
häraf. Hela antalet af grufvor inom Dannemorafältets odal-utmål uppgår till 79, af
hvilka endast 16 för närvarande arbetas uti 30 särskilda arbetsrum. Någon annan
metall, än jern, utbringas icke ur de malmer, som der brytas, ehuru både bly, silfver
och zink förekomma uti desamma, men till så ringa mängd, att deras tillgodogörande
icke lönar sig, hvadan sistnämnde metaller med deras föroreningar af svafvel
endast äro att anse såsom oarter i den eljest förträffliga malmen. Under nu för
flulne
qvinqvennium hafva någre af de gamla ödelagda grufvorna icke blifvit upptagne,
ehuru sådant otvifvelaktig! förr eller sednare kommer att ske, allt efter som malmen
minskas i de nu i gång varande arbetsrummen. Såsom ofvanföre blifvit nämndt har
malmbrytningen väl nedgått med 4,950 Sk® årligen emot hvad förhållandet var i
slutet af 1840-talet, men denna minskning är endast tillfällig; åtminstone bemödar
man sig, hvad möjligt är, att hålla brytningen vid samma belopp, som tillförene,
ehuru en större arbetsstyrka numera dertill är erforderlig, dels för grufvornas tilltagande
djup och maimgångarnes aftagande i Oläglighet, dels för allt större förorening
af svafvelkis, som malmen på djupet synes få vidkännas och hvarigenom en allt
större de! af densamme icke är till smältning användbar. Enligt de för år
1854 till Länsstyrelsen ingångne uppgifter från det numera upphörda särskilda
bergsfögdcriel, uppgingo jernbrukens i länet stångjernssmiden, samt stålbränningen,
ankare- och grofsmidet, äfvensom manufaktur- och tackjernslillverknjngarne nämnde
ar till följande belopp, nemi:
Stångjernssmidet
jid Löfsta och Carlholms bruk
5,408 Sk®,
20
vid Österby bruk  3,036 Sk®'.
» Gimo bruk  1,674 »
» Strömsberg
1,630 »
» Ullforss  1,450 »
» Söderforss
240 »
» Wattholma  1,400 »
Stålbränningen m. m.
» Söderforss bruk (ankar- och grofsmide)  560 »
» Wesslands (spiksmide)
15 »
» Åkerby stålugn (stål)  63 »
» Österby (stål)
551 »
» Elfkarleö (stål)  213 »
» d:o (spik- och klensmedssmiden)  142 »
Tackjernstillver/cningen
» Söderforss masugn  3,865 »
» Ullforss  6,060 »
b Harnås
6,008 »
» Hyttö 4,817 »
» Gimo  2,582 »
» Österby 6,117 »
I afseende å stångjernstillverkningen bör i öfrigt anmärkas, att uti de här ofvan
utförda beloppen icke finnas intagne dels rekognitionsverkens, Löfsta, Österby och
Gimo, rekognitionssmiden, hvilka, tillika med Söderforss bruks ankare- och grofsmide,
äro obegränsade, dels ock Söderforss och Elfkarleö smiden, hvilka bruk från och med
smidesåret 1848 begagnat sig utaf den i Kongl. Förordningen den 27 April 1846
medgifna oinskränkta tillverknings- och vågföringsrätt; men att nämnde bruks lill verk—
ningsbelopp på grund deraf är Länsstyrelsen okändt. ,
Några nya jernbruk eller masugnar äro under sednaste qvinqvennium icke anlagde,
men antalet smideshärdar har blifvit ökadt och tillverkningen derigenom i samma mån
större vid ett eller annat bruk. De nästan årligen ökade priserne på kol, forslingar
m. m. har gjort en sådan åtgärd nödvändig för att kunna hålla nettobehållningen af
jernhandteringen vid samma belopp, som tillförene. Med oafbruten omsorg söker man
tillegna sig och göra fruktbärande de förbättringar i jerntillverkningen, som i andra
länder blifvit vidtagne, såväl hvad kolbesparing, som minskad arbetskraft beträffar.
21
isynnerhet har under de sednare åren uppmärksamheten blifvit fästad på malmrostningens
ändamålsenliga bedrifvande, hvilken med minskad åtgång af bränsle och vida
fullkomligare, än förut, mer och mer börjar verkställas med masugnsgas, för hvilket
ändamål nya s. k. gasrostugnar vid flera bruk blifvit under sednare tider uppförde.
Fördelarne af detta nya rostningssätt äro af erfarenheten till fullo bekräftade, så att
allt flere bruksägare börja tillegna sig desamma. En ändamålsenligare och friare lagstiftning
i förening med de anslag, som Brukssocietelen med vanlig frikostighet lemnar
till jernhandteringens fullkomnande, äro roägtiga häfstänger till upphjelpande af denna
vårt lands, näst jordbruket, vigtigaste modernäring.
Utom ofvan omförmälde, bergsrörelsen tillhörande verk och inrättningar, finnas
endast 1 pappersbruk och 19 tegelbruk. Tillverkningsvärdet vid det förstnämnde
uppgick nästlidne året till 1,300 R:dr Banko. Några tillförlitliga uppgifter om tillverkningsbeloppet
vid tegelbruken saknas.
l)e inom Länet förekommande Binäringar äro icke af någon betydenhet. Jagt
idkas föga och endast inom norra delen af Länet, hufvudsakligast vid bruken. Fisket
vid stränderna af Mälaren, och i allmänhet inom södra och mellersta delarne af Länet,
bedrifves merändels endast till husbehof. Atskillige sammanträden hafva ägt rum
emellan strandägare i delta Län och deputerade från de Län, som gränsa till nämnde
sjö, för att bereda öfverenskommelse om ett ändamålsenligare sätt, än hitintills, att
bedrifva fisket derstädes. Deremot är det fiske, som idkas af kustsocknarnes invånare
i skärgården och Dal-elfven, betydligare. Det utgöres hufvudsakligen af lax och
strömming, deraf betydliga qvantiteter årligen afsättas. Elfkarleby kronolaxfiske gifver
i årligt arrende 920 \M salt lax, som löses efter markegångspris, hvilket för år
1833 uppgick till 3,690 R:dr Banko. Del uti Elfkarleby skattlagde nejonögs-fisket är äfven
temligen indrägtigt. Strömmingsfisket uti Löfsta och Hallnäs socknar anses årligen
lemna 1,200 t:r strömming, som, efter beräkning af 5 års medelmarkegångspris, motsvara
18,300 R:dr B:ko. Tjärubränning förekommer endast uti norra delen af Länet, inom skogstrakterna
och vid bruken, men tillverkningen är obetydlig. Kolning verkställes endast för
jernbrukens behof af den i närheten af bruken boende allmogen. Med salpeterskattens upphörande
har ock tillverkningen af salpeter i allmänhet upphört inom södra och mellersta
delarne af Länet. I den norra bedrifves den af ganska få bland allmogen. Vid
jernbruken är tillverkningen deraf störst. I öfrigt beredes salpeter uti 6 planteringslador,
deraf fem i Björklinge socken och en uti Tierps socken, till hvilkas uppbyggande
räntefria lån erhållits, med skyldighet, att dem återbetala med '/i0 om året.
Numera återstår endast sista tiondedelen till inbetalning. Linne-, bomulls- och ylleväfnader
tillverkas endast till egna behof, och icke en gång motsvarande dessa.
Biskötseln borde kunna idkas med framgång, men är i allmänhet försummad. Forslingen
22
för brukens räkning af malm, tackjern, kol och ved m. m. har inbringat allmogen i
norra delen af Länet en ganska betydlig vinst. I öfrigt förekomma hufvudsakligen
endast körslor för transport af säd till Gefle, Westerås och Stockholm, uti hvilken
sistnämnde stad återforor af specerivaror kunna erhållas för handelns behof i närmaste
städer. Vinterslöjder äro på slättbygden nästan okända, till följd af redan
antydda förhållanden; i skogs- och bruks-orterna deremot förfärdigar allmogen vanligen
sjelf sina behöfliga redskap af trä och jern. Sjöfart idkas endast of bruken
för transport af deras tillverkningar. Af det redan anlorda följer, att de i egentlig
mening endast i norra delen af Länet förekommande binäringar äro enliga med ortens
läge och naturtillgångar, och att de sålunda väsendtligen bidraga till idkarnes välmåga
och bestånd.
Hufvudsakligaste afsättningsprodukten är spanmål. Handeln i öfrigt består al
hö, halm, tegel och ved samt några mindre ladugårdsprodukter. Genom de numera
förändrade grunderna för bränvinstillverkningen, har den så kallade husbehofsbränningen
nästan alldeles upphört, och bränvinshandeln bedrifves sålunda hufvudsal<ligast
från de stora ångbrännerierna, hvilkas antal sistlidne år uppgick till fjorton. Gårdfarihandel!)
fortfar att vara i aftagande. Till följd af Eders Kongl. Maj:ts särskilda
nådiga medgifvande, har den för längre tid tillbaka upphörda frimarknaden i Elfkarleby
kyrkoby inom Elfkarleby socken på försök hållits under nästlidne och innevarande
år, och Länsstyrelsen har haft tillfredsställelsen inhemta, det de oordningar,
som tillförene gåfvo anledning till indragning af denna marknad, vid de nu omförmälda
marknadstillfällena alldeles icke försports, utan att marknaden, som varit
ganska talrikt besökt, fortgått med lugn och ordning.
En, med bidrag af allmänna medel företagen, omläggning af landsvägen emellan
den så kallade Dalkarlsbacken och Almare-staksundet inom Bro härad är fullbordad.
Nådigt anstånd har blifvit lemnadt med utförandet af det betydligare arbetsförelag,
som består uti omläggning af nyssnämnda backe, hvarom uti nästföregående berättelse
talas. De vägarbeten, som under sednare åren blifvit utförda, hafva visat sig vara
för trafiken särdeles gagueliga.
För att befordra en hastig omsättning af landtmannaprodukter och i sammanhang
dermed de angelägenheter, som utgöra föremål för Lagunda och Hagunda häraders
varuanskaffuings-bolags verksamhet, hvarom förmäles uti förra berättelsen, har,
medelst aktieteckning, en ångbåt blifvit anskaffad, hvilken för större pråmar fram och
åter emellan hufvudstaden och Örsundsbro, efter hvilken sednare detta fartyg blifvit
uppkalladt. Fördelen af detta företag för ortens invånare är ganska betydlig.
Vid afslutandet af denna del af den underdåniga berättelsen torde några uppgifter
böra meddelas om det här ofvan omtalade, på Ekolsund stationerade, enskilda
25
slam-holländeriet, som innehafves af 32 aktieägare och blifvit forsed t med nytt reglemente,
hvarigenom dess utveckling och bestånd för framtiden är försäkradt. Kostnaden
för inköp och transport från Skottland af 2 tjurar och 20 kor af fullblods
Ayreshire-race uppgick till 6,120 R:dr Banko, eller för hvart djur till omkring 278
R:dr. Ungboskapen, som i början utdelades till aktieägarr.e, uppfödes numera på
stället till dess den kari, såsom tjenstbar, ingå i holländeriet i utmönstrades ställe.
Återstoden, omkring 10 å 12 djur årligen, säljes på offentlig auktion, hvarigenom
denna med skäl eftersökta mjölkgifvande boskapsrace allt mer och mer blir spridd
såväl i Länet, som i angränsande provinser. Stammen med ungboskap utgöres för
närvarande af 60 djur, och aktieutdelningen kan i medeltal beräknas till 12 procent.
IV.
alllmänna förhållanden och anstalter.
Under ifrågavarande tidrymd har icke något hemman blifvit af öde upptaget
eller i ödesmål förfallit. Endast ett hemman har blifvit skattlagdt och åsatt Vs mantal.
Laga skiften fortgå med framgång. Antalet af dem, som blifvit afslutade, utgjorde
1861—19, 1832—25, 1853—18, 1854—23, 1855—38, eller för de
fem åren tillhopa 123. Antalet af mantal, som undergått laga skifte, uppgick, efter
förmedling beräknadt, till 219"/i2, med 306 qvarboende och 218 utflyttande delägare.
Den skiftade ägovidden upptog 54,436 tunnland, deraf åker 15,821, äng
12,271, odlingsmark 981 och afrösningsjord 25,363. Bruken och bergverken äga,
till följd af öfverenskommelser, rättighet att göra vattenuppdämningar, men den skada,
som derigenom uppkommer, anses vara fullt ersatt.
Enligt tabellen äro Kronan tillhörige: kungs- och kungsladugårdar 18'/3 mantal
och andra utarrenderade hemman 9'/3 mantal samt 4 lägenheter, 1 fiske och 2
qvarnar. Akademien i Upsala tillhörande hemman uppgå till 189’/s mantal, deraf
fralse 22%, skatte 137/8 och krono 153 Vg. Hospitals- och barnhushemman utgöra
46% mantal, deraf frälse 25Vg, skatte 6'/2, krono 14"/24 mantal. På sätt
tabellerna närmare utvisa, skulle värdet af allmänna besvär och onera utgöra här
nedan antecknade belopp, nemligen:
På landet
Allmänna bevillningen R;dr 41,868: 14. 10.
Ständiga räntor » 329,066: 6. 10.
Arrendemedel » 17,022: 40. 10.
Kostnad för rustning och rotering » 141,844: 4. —
24
Klereci-statens underhåll
R-dr
102,632:
8.
8.
Fattigförsörjning
»
18,110:
34.
—
Skjuts
»
17,842:
16.
—
Väghållning
»
37,439:
4.
—
Diverse afgifter ......
»
20.850:
27.
4.
Summa
R:dr
746,696:
12.
6.
I städerna:
Allmän bevillning
R-dr
8,170:
46.
1
Bevillning för bränvins tillverkning
och försäljning
.
»
44,201:
43.
—
Ständiga räntor
»
3,298:
44.
5.
Arrendemedel
»
319:
24.
—
Kostnad för rustning och rotering
»
754:
45.
10.
Kostnad för städernas styrelse .
»
12.586:
14.
—
Klereci-statens underhåll
»
5.695:
46.
—
Fattigförsörjning
»
10,934:
13.
5.
Skjuts
»
455:
26.
—
Väghållning
»
4,620:
—
—
Diverse utgifter
»
13.700:
—
—
Summa
R:dr
104,738:
16.
9.
Bränvinsbränningsafgiften af större brännerier
uppgick under
år 1855
till
R:dr
164,734: 8, deraf frän brännerier i städerna 43,033: 38 och från brännerier å
landet 121,718: 18.
Ofvanoraförmälda skatter och besvär äro obestridligen betungande i allmänhet.
De som ligga på jordbruket äro isynnerhet tryckande och motverka uti icke ringa
grad denna närings utveckling och förkofran. A andra sidan mäste dock medgifvas,
att det höga priset på spanmål och ladugårdsprodukter af alla slag under de sednare
åren icke litet lättat tyngden af skattebidraget. Besväret af kronoskjuts och inqvartering
är väsendtligen olika inom olika delar af Länet, och bördan af detta onus
sålunda högst ojemn. Emellertid utgöras skattebidragen i allmänhet med beredvillighet,
och restaritierna äro föga betydliga. Skjutsningsbesväret har vunnit en icke ringa
lindring genom de för skjutshållningen vid de liesta gästgifvaregårdar inora Länet ingångne
entreprenader. Vid de ställen, der nya sådana under ifrågavarande tidrymd
träffats, hafva vilkoren icke undergått någon väsendtlig förändring, I Bälinge och
Håbo härader hafva häradsboerne sjelfve medelst köp blifvit ägare af de för gästgif
verihållningeu
afsedda
23
verihållningen afsedda lägenheter, och sålanda för framtiden befriat sig ifrån allt beroende
af skjutsentreprenörer,
Fattigvården är i hög grad betungande och synes blifva det år ifrån år allt
mera. Ehuru man skulle kunna hafva anledning förmoda, att fattigvårdsbidraget
minskats under de lyckligare förhållanden, sorn inträffat för landtbruket, så visar
verkligheten motsatsen, hvilket låter förklara sig genom det högre priset på lifsförnödenheter,
som gör den fattige ännu mera beroende af välgörenheten, än tillförene.
Genom Kongl. Förordningen, angående fattigvården i riket, den 15 Juli 1853 hafva
väl tvisterna emellan kommunerna, angående skyldigheten att emottaga fattighjon, till
antalet föga eller intet aftagit; men denna författning har medfört den stora vinsten,
att göra deras utredning lättare. Den samma dag utfärdade Kongl. Kungörelsen,
angående vissa ändringar uti och tillägg till Kongl. Stadgan angående försvarslösa
och till allmänt arbete förfallne personer af den 29 Maj 1846, har äfven medfört
god verkan. Tillämpning af denna kungörelse har lyckligtvis icke erfordrats i fråga
om andra personer, än sådana, hvilka tillhört Upsala stad, eller derstädes obehörigen
uppehållit sig, och, oaktadt erhållne varningar, uraktlåtit af fortfarande lättja eller
böjelse för ett kringstrykande eller oordentligt lefnadssätt att förrätta anvisadt arbete;
men, då antalet af sådane personer är ganska betydligt i nämnde stad, har möjligheten
att hålla dem till arbete antingen å kronohäkte eller allmän arbetsinrättning
utöfvat ett ganska verksamt inflytande, både på de personer, hvilka träffats af detta
arbetstvång, och på dem, hvilka af enahanda orsaker kunde blifva föremål för detsamma.
Om det tillika lyckas att bringa till verkställighet ett nu å bane varande
förslag, hvarom här nedan vidare skall talas, att inrätta ett arbetshus särskildt för
staden, bör man kunna hoppas, alt sistberörde författning skall i någon mån kunna
motverka den årliga tillökningen i stadens alltför tryckande fattigvårdstunga derigenom,
att den, till följd af kända, för detta samhälle egna, förhållanden beklagligtvis alltför
allmänna sedeslösheten hos unga qvinnor, tillhörande de arbetande och tjenande klasserna,
stäfjes till båtnad både för dem sjelfva och för fattigvården, som förr eller
sednare måste vidkännas ansvaret att underhålla dessa lättsinnighetens beklagansvärda
offer och de ännu mera beklagansvärda, hvilka af dem bringas till verlden.
Till vidmakthållande af ordning och sedlighet på landet har det nu varande
antalet af kronobetjening visat sig vara tillräckligt. 1 de orter, hvarest fjerdingsmansbestyret
utöfvas turvis, hvilket temligen allmänt är förhållandet, äro fjerdingsmännen
till ringa nytta för polisvården.
Folkskolor finnas öfverallt i Länet i öfverensstämmelse med 1842 års Stadga,
Berättelse öfver Upsala Lin för åren 1851—1855. 4
26
men undervisningsverk för nyttiga slöjder saknas ännu, ehuru behofvet deraf börjar
allt bättre inses. Den undervisning i sådana slöjder, som meddelas vid Ultuna landtbruksinstitut,
är naturligtvis inskränkt till de elever och lärlingar, som fått inträde
till institutet. Helsovården besörjes, utom af städernas läkare, af 2 provincial-läkare,
som deruti biträdas af de läkare, som finnas anställda vid flera af bruken. Dessutom
finnas 2 djurläkare, och barnmorskor äro antagna i de flesta socknar inom Länet.
På sätt redan är nämndt har skjutshållningen blifvit ställd på entreprenad vid
de flesta gästgifvaregårdar i Länet; endast å några få mindre gästgifvaregårdar, hvilka
snarare äro att betrakta såsom skjutsombytesstationer, har sådan icke kunnat till vägabringas.
Under den 18 December 1851 har Länsstyrelsen utfärdat stadga angående
den ordning, som vid gästgifvaregårdarne och skjutsningens bestridande m. m. i Länet
bör följas, grundad på de allmänna författningar, som i dessa afseenden äro gällande.
Under de sednare åren har Länets brandstodsförening, såväl för byggnader, som
för lösegendom på landet, ytterligare tillvunnit sig allmogens förtroende. Försäkringssumman
för byggnader uppgår till B:ko Pi:dr 7,491,340 och för lösören till 4,910,270.
Sparbanken i Upsala, som äfven emottager insättningar af personer, tillhörande
landsbygden, förvaltar numera ett kapital af öfver 303,000 R:dr Banko, som blifvit
der insatte. Insättningarne för år 1855 uppgingo till Banko R:dr 64,093: 16.
Under denna sparbank lyda 3 filial-afdelningar i Wiksta, Wendels och Elfkarleby
socknar. Dessutom hafva Tierps och Söderfors socknar hvar sin sparbank. I sammanhang
härmed torde böra omtalas Lagunda och Hagunda häraders sparbank och
pupillkassa. Denna inrättnings ändamål är, både att emottaga besparingar af mindre
bemedlade personer och att bereda förmyndare en lättnad vid förvaltningen af sina
myndlingars arfsmedel, på sätt inrättningens stadgar närmare utvisa. Inrättningens
ställning, vid slutet af 1855, utvisade en tillgång af Banko R:dr 12,492: 7., deraf
tillhörde sparbanken 7,627: 12., pupillkassan 4,546: 7., och bjelpfonden 318: 36.,
hvilken sednare fond är bildad genom gåfvor af inrättningens s. k. ledamöter.
Å Central-hospitalet, gemensamt för detta och nästgränsande Län, vårdas omkring
200 sinnessjuka personer, hvilka, såvidt sig göra låter, sysselsättas med handarbeten.
Uti länslasarettet, beläget i Upsala, lemnäs vård åt 40 patienter.
Länets rotehållares enöreskassa, numera uppgående till 82,000 R:dr Banko,
har undfått nytt nådigt reglemente, till följd hvaraf den hvarje rote, som insätter
rekryt, tillkommande ersättning i lego- och bosättningshjelp blifvit förhöjd till 36
R:dr 32 sk. Banko, samt beloppet af de gratifikationer, som kunna tilldelas afske
dade
välförtjenta soldater samt deras enkor och barn, bestämdt till högst 800 R:dr
årligen.
27
Rusthållarnes remonteringskassa, tillkommen genom årliga bidrag af 3 R:dr B:ko
från hvart uti kassan delägande rusthåll, uppgår nu till 30,000 R:dr Bauko. För
att hastigare öka fonden och sålunda komma till den tidpunkt, då utdelning, bestämd
till 200 R:dr Banko för hvarje insatt remont, må kunna äga rum, är förslag till
nytt reglemente uppgjordt.
V.
Städerna.
Upsala har under ifrågavarande tiderymd vunnit i förkofran. Eldigt mantalslängd
för år 1835 utgjorde befolkningen 7,234 personer, och då den vid 1850 års
slut, likaledes enligt mantalslängd, uppgick till 6,538, har folkmängden ökats med
896 personer. Uti förstnämnde två summor är antalet af de vid universitetet och
läroverken härstädes vistande, uppgående i medeltal till minst 1,200 årligen, icke
inbegripet, ej heller det icke ringa antalet af familjer och enskilda personer, hvilka
uppehålla sig i staden en stor del af året, men äro mantalsskrifna å andra orter.
Bevillningen efter 2:dra artikeln utgjorde för år 1854 och hvart och ett af
föregående tre år i medeltal 15,306 R:dr Banko, men nedgick, till följd af nu gällande
bevillningsförordning, år 1855 till 7,965 R:dr.
I städernas allmänna brandstodsbolag har staden brandförsäkrad egendom för
2,458,898 R:dr och uti lösöre-försäkringsbolaget i Jönköping för 479,780 R:dr. Uti
försäkringsbolaget Skandia utgör stadens försäkringsbelopp, såväl för fastigheter som
för lösören, 1,011,000 och för lif 378,000 R:dr, allt Banko.
Handelsrörelse bedrifves af 83 personer och handtverksrörelse af 209 mästare.
Under de fem åren har sålunda antalet ökats af de förra med 29 och al de sednare
med 102. Fabriksrörelse idkas af 3 personer; dessutom har staden 2 apothekare
och 3 boktryckare.
Den för detta samhälle vigtigaste tilldragelse under dessa fem år är, att all den
staden, akademien, slotts- och skolstaterne af framfarne konungar donerade betydliga
jordrymd, uppgående till omkring 2,300 tunnland, undergått laga skifte. På grund
af gemensam öfverenskommelse hafva delägarne redan tillträdt sina skiften, och stadens
Drätselkammare har derigenom kunnat, uti större farmer, på 30 å 50 år utarrendera
den Drätselkammaren tillagde jord, 488 tunnland, mot ett årligt arrende af 909
tunnor span mål, hälften råg och hälften korn, hvarigenom drätselverket får en årlig
ökad inkomst af nära 500 tunnor spanmål. Kontrakten om dessa arrenden äro
28
så uppgjorda, att arrendatorerna få farmerna bebygga, och derföre erhålla ersättning,
hvilket torde blifva en af de mest verkande orsaker, att få denna ypperliga jord på
ett rationelt sätt brukad. Akademien har jemväl utarrenderat större delen af sin
jord och dervid vidtagit en åtgärd, som är ganska ändamålsenlig i denna skoglösa
ort, nemligen att arrendatorerne skola, i afseende på stängselskyldigheten, iakttaga
den af Rikets Ständer vid 1855—1854 årens Riksdag stadgade grundsats. Genom
laga skiftet har jemväl tilldelats staden jord, dels till nya tomter, hvilka redan till
en del utanför Waksala tull börjat bebyggas, dels till ny plats för de vid Fyrisån
belägna vanprydliga strandbodar, för att få dem från sistnämnde ställe bortflyttade,
dels ock till utvidgning af promenadplatser, hvilka af trädplanterings-komitén redan
öfvertagits.
Åmurarne emellan Nybron och Dombron hafva blifvit ombyggde samt med jernstaket
försedde, hvilket arbete kostat omkring 16,000 R:dr Ranko. Sedan af de
‘/Adelar af den afgift, som tillfaller staden för minuthandel med och utskänkning af
spirituösa drycker, Adelar, eller omkring 6000 R:dr Banko, årligen anslagits till
fortsättning af åmurarnes ombyggnad, har förslag öfver kostnaden, beräknad till
83,353 R:dr 16 sk. Banko, blifvit uppgjordt; men arbetet är annu icke börjadt i
anseende till väckt fråga om en förändrad rigtning af dessa murar, hvarigenom ågatorna
skulle komma att utvidgas och staden derigenom ytterligare förskönas. En
stenhusegendom är inköpt till ny gästgifvaregård, som, med nu pågående tillbyggnad,
beräknas att kosta omkring 66,666 R:dr 32 sk. Banko. Hamn- och grundpenningekassans
årliga inkomster, uppgående till något öfver 5,000 R:dr Banko, användas
till segelledens förbättrande emellan staden och Flottsund. Ett nytt ångfartyg,
benämndt Prins Gustaf, är anskaffadt, genom hvilket, jemte ångbåtarna Carl v. Linné
och Upland, daglig kommunikation med hufvudstaden underhålles under seglationstiden;
om vintermånaderna gå jemväl dagligen två diligenser till och ifrån Stockholm.
Till undersökning af en jernvägs-anläggning emellan Upsala och Stockholm,
öster om Ekoln och Sigtuna-fjärden, hvilken väg anses blifva betydligt kortare och
dessutom medföra mindre hinder för anläggningen, än den eljest ifrågasatta i rigtning
öfver Almarestäks-sundet och Grsundså, har stadens borgerskap anslagit 4,000
R:dr Banko.
I afseende å det invid staden belägna s. k. invalid-, arbets och korrektionshuset,
som i flera år stått obegagnadt, har öfverenskommelse träffats emellan ombud
från socknarne, å ena sidan, och Upsala stad, å den andra, hvarigenom berörde egendom
skulle med äganderätt öfvergå till Upsala mot 7,666 lt:dr 32 sk. Banko, som
komme att användas till afbetalning af återstående köpeskilling för Länets lasarett;
29
dock beror denna afhandling p8 Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och stadfästelse.
Om denna vinnes, skulle ifrågavarande rymliga lokal kunna, på sätt här ofvan blifvit
antydt, begagnas till arbetshus, till stor fördel för kommunen.
En omorganisation af stadens polis och nattbevakning är af behofvet högeligen
påkallad. Ett förslag dertill har kommit under öfverläggning; och skulle, enligt detsamma,
dessa för närvarande skiljda inrättningar sammanslås och utgöras, utom af
stadsfiskalen, af en poliskommissarie och 24 poliskonstaplar med en lönestat af omkring
6,000 R:dr Banko.
Bränvin» och andra spirituösa dryckers försäljning och utskänkning har, med anledning
af nu gällande författning i ämnet, blifvit öfverlåten åt ett bolag. De derföre
inflytande afgifterna uppgå för året, räknadt från den 1 Oktober 1853, till
12,666 y*) R:dr Banko, deraf Länets Hushållnings-sällskap erhållit Vs med 2,455
R:dr 16 sk. och återstående V5:delar fördelats emellan åmurs-komitén, på sätt nyss
berördt är, och slädens poliskasssa jemte fattiga borgare, borgar-enkor samt stadens
gubb- och enkehus, äfvensom Drätselkammaren; hvarförutan den vinst, som af denna
utskänkning kan uppkomma, skall till ena hälften användas till understöd åt fattiga
borgare samt deras enkor och barn, och den andra hälften disponeras af bolaget till
»välgörande och nyttiga ärdamål». Nettobehållningen af utskänkningen beräknas utgöra
6,6662/3 R:dr Banko, och har bolaget till den föreslagna nya polis- och brandvaktsinrättningen
anslagit 1,000 R:dr nämnde mynt.
Välgörenhetsanstalter i staden äro: l:o Allmänna fattighuset, hvarest 90 personer
vårdas och omkring 100 personer, icke tillhörande fattighuset, dagligen bespisas
på allmän bekostnad; 2:o Borgerskapets gubb- och enkehus, der 27 personer
äro intagne; 5:o Borgerskapets afkomst-magasin, derifrån omkring 100 tunnor spanmål
årligen utdelas bland det fattigare borgerskapet; 4:o Borgerskapets fattigmagasin,
som till fattiga borgare och andra till borgerliga inrättningar hörande personer årligen
utdelar något öfver 20 tunnor spanmål; 5:o Prins Gustafs folkskola, hvarest barnens
antal under de fem sednare åren i medeltal uppgått till 507; 6:o Småbarnsskolan
och barnhuset, uti hvilken förra 55 barn årligen undervisats; förutom åtskilliga fonder
och kassor med till en del ganska betydliga kapitaltillgångar.
Åtskilliga nya byggnader hafva blifvit uppförde, hvaribland må nämnas den kemiska
byggnaden i Carolina-parken, hvarest äfven Konung Carl XIV Johans byst
af Fogelberg blifvit uppställd. En stor del af domkyrkans grundfot med omgifvande
murar och trappor hafva blifvit förnyade eller uppförde af huggen granit.
S:t Eriks källa har fått en prydlig öfverbyggnad af jern och i allmänhet har
30
staden fortfarande förskönats genom anläggning af promenadplatser och planteringar.
Anmärkningsvärd! är att, oaktadt de betydliga utgifter, som förorsakats af åmurarnes
ombyggnad, torg och gators omläggning med sten, samt af byggnader och planteringar
i öfrigt, stadskassan likväl är för närvarande i det närmaste fri från skuld.
Katedralskolan i Upsala, uti hvilkens två nedersta klasser undervisningen är
gemensam för de båda bildningslinierna, latin—linien och real-linien, som de i denna
skola kallas, är i de följande klasserna ordnad enligt grundsatsen af bildningsliniernas
fullständiga särskiljande. Lärokursen är beräknad i latin-linien till 11 år och i
real-linien till 10 år. Antalet af lärjungar har under de fem sednare åren i medeltal
utgjort 320. Till de 19 lärare skolan hade 1851 tillkommo följande året
två nya.
Antalet af de studerande, som under de fem åren vistats vid universitetet, har
i medeltal uppgått årligen till 890. Elevernas i folkskolelärare-seminarium antal
har, likaledes i medeltal, uppgått till 26 årligen.
Enköping har 1,401 invånare. Näringsfånget utgöres till någon del af handel
och handtverkerier, men förnämligast af odling utaf spanmål, jordfrukter och andra
köksväxter å den till staden donerade jord. Handel bedrifves af 8 handlande, handtverksrörelsen
af 54 handtverkare, hvarförutan fabriksrörelse idkas af 3 färgare, som
tillika äro borgare. I staden finnes äfven en apothekare. Utskänkning af spirituösa
drycker utöfvas å en källare, stadens gästgifvaregård, 4 traktörsställen, ett schweizeri
och en krog. På stadens ägor finnes ett tegelbruk och en ångmjölqvarn.
Utom en så kallad pedagogi äger staden en folkskola, uti hvilken sednare undervisas
omkring 70 å 80 barn.
Genom stadens uppmuddrade å underhålles sjökommunikation med hufvudsta
den
och andra orter, dels medelst seglande fartyg och dels med ångfartyg. Hållskjuts
vid stadens gästgifvaregård skall bestridas af staden 4 månader och af Åsunda
häradsboer 8 månader om året, men är ställd på entreprenad mot årligt bidrag af
de skjutsningsskyldige till belopp af 6662/3 R:dr Banko, hvaraf staden godtgör %
och nämnde härad öfrige Adelar.
Stadskassans inkomster uppgå till omkring 3,460 R:dr Banko årligen, hvartill
komma % af afgifterna för minuthandel med och utskänkning af spirituösa varor,
som för sista försäljningsåret utgjorde 1,86*2 R:dr Banko. För fartyg och båtar,
som passera ån, samt varor som de medföra, erlägges afgift enligt nådigst fastställd
taxa, och dessa afgifter, som för 1855 utgjorde 746 R:dr Banko, ingå till en
särskild kassa och användas uteslutande till segelledens, kanalens och hamnbryggans
vidmakthållande.
Åtskilliga arbeten till stadens förskönande hafva blifvit utförde, hvaribland må
nämnas ombyggnad af den vattenrika s. k. Munksundskällan och dennes förseende
med en prydlig öfverbyggnad, samt en ny stenmur utefter ån inom staden med
gjutet jernstaket; hvarjemte trädplantering blifvit verkställd utmed de till staden ledande
nyanlagda vägar.
Landskansliet i Upsala den 25 Oktober 1856.
R. von KRAEMER.
JOH. KJELLIN.
J. SJÖBERG.
fint fadjsijinuvil .abiöMo Ji-/i:ld B-fliid. öbncfloJaiq! foslin}* !U| iwJvJtr
obn&éiiri asnnob doo •Widiåd&imthiisTf i .« nJfoflsj}*? -ii;»b 1a bc.i^imo v-wm
iiuLbi* Hiönf it ii vtiteJÖ iuiic.iais "ni m Jmee ,bu ta«Miiwv:ö «••'!> ■" so no i -m
-si it1?t>r;*-• lii) ol J.sfflto biliiifflm jivlikl" giiii9jne'i|bth) ann- fMi.teiir:;
BbjiBlnriii t> a;
ridp‘^0 c-S .tsb' !>le>q’J. i' HilftinjIéL.,::.!
junot ha ,o, ,n
TABELL för Landet inom
-
Hemmantal
O
5'
CD
Utsäde
a f
Medelafkastning,
sedan utsädet är afdraget.
u
n d e r b å 11 n e Kreatur.
*3
o
O g
p- O
M
3 oj:
-s aq
as: o
Uppska
,tad
O;
•i
3
CD
Q.
SO
cu
O:
—i
3
CD
Q.
3*
££ 3
3 =r
3* %
ers
JV, .-j
-3
B
I
CD
B
teo
CW
0
a
a
a
PS
g
03
3
CU
Vi
OK
O.
>■
CD
r-t
►ö
0
09
c/a
3
■<
CD
CD
»
cp°
3
0
"1
3
a
OS
—t
09
w
QS
3
Q.
c/s
ass
0.
S*s
CO
B
0
SS
Ss
B
§?
09
0
sc
SS
a
0
a
3
CJS
3*
O
—
►>1
OSo
JJ
WS
<
3*
a
CD
CD
värde.
CD
'1
FT
*3
Mantal.
Mantal.
St.
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
S.
Kungs- och Kungs-Ladugårdar .
derunder lydande eller eljest Kronan förbehållne och fö
Dito andre Lägenheter, såsom Stallängar . . .
Fisken  ...
dess räkning utarrenderade eller disponerade hemman
18t
m
uf
6
25
4
109
40
107
28
301
4'
56
4
71
' s
6
118
40
187
24
70S
2 it
749
168
144
24
281
24
59
36
536
240
4£
48
53
8
188
62
7f
16
337
150
54
90
155,72(
25,45ä
41,672
—
Frälse-Säterier
Säteri-Rusthåll
281-V
50017
646
2,084
1,635
522
514
196
1,830
3,684
11,794
9,287
2,019
3,141
1,092
11,373
1,40?
1,416
2,54?
1,470
6,54b
2,605
59
25,806
1,978,033
—
—
122 å
uoå
1
198
815
628
119
152
72
663
1,451
4,62S
3,617
610
943
456
3,815
481
480
753
407
2,015
862
_
683,541
Rå- och Rörshemman
451
531
1
581
292
245
531
49£
241
525
246
1,59;
1,371
188
277
132
2,074
1,071
72
263
156
653
572
——
208,96b
16
Frälsehemman
897i
Mä4\£i
—
768
6,372
5,314
722,t
1,019.,
531?
4,0 3 4
5,381
36,05t
30,287
4,025
7,06C
3,219
27,441
4,084
1,250
5,62'j
2,58
14.507
6,994
74
3,650,477
16
Ju rälse-Skatte-Hemman ..........
. . ....
-7 5-,j
523^S
—
166A
1,732
1,615
208
502
185>
1,373
1,037
9,573
9,292
1,273
1,873
1,178
9,108
1,41?
424
2,044
804
4,837
2,552
1,516,98b
16
Krono-Hemman
29-H
—
18
144
126
15‘
25j
12?
103
130
877
755
103
183
113
569
86
40
121
71
239
115
S
66,871
16
Krono-Nybyggen med frihetsår
Krono-Rusthåll
* *
.
i
u
1
51
1
5
3S1
53
1
t
4
1
*
5
1
s
1
<j
23
43
2
225
3
181
1
27
1
29
5
5
21
10
33
—
23
2
1
52
1
lä
2
51
1
23
166
20,980
32
—
Dito Augments-Hemman
H
4|
—
3
26
26
4
7
3
11
21
167
166
51
56
25
68
13
13
24
li
59
28
80,950
—
Krono-Skatte-Hemman
besittningsrätt
879H
1,090?£?
—
595
5,677
5,215
1,121
1,077
505
5,044
5
3,587
31,699
29,113
6,731
6,829
3,020
29,469
4,593
1,355
7,200
5,154
15,809
6,18,3
197
2,981 895
31
Dito särskildt under Bruk skatteköpte, derå åboerne hafva
5
g-
5
5
—
3
5
2
3
3
Tf
1
5
15
12
5
5
5
24
3
1
4
1
10
6
1,580
—
Krono-Skatte-Rusthåll
258f
256.4
2
221
1,664
1,558
197
277
107
1,007
1,326
10,150
7,344
1,475
1,519
2,824
4,509
870
689
1,351
1,154
2,598
1,245
1,180 065
52
Dito Augments-Hemman . . . . . .' .
24*Å
2724
5
212
1,643
1,493
163
275
87
1,075
1,313
10,143
8,798
1,133
1,928
564
5,920
1,058
559
1,425
744
3,051
1,539
848,670
Militie-Boställen
. . . .. ..
119 }|
4**ii
2
126
835
721
105
159
60
614
833
5.050
4,203
743
1,172
413
5,854
528
202
752
595
1,518
823
506,543
16
Civile Boställen
QO1 1
JTT>
3913
6
27
207
169
28
30
14
179
167
1,185
982
186
196
86
1,017
155
42
210
105
460
175
122,895
Ecklesiastika Boställen
. .
124?,
143^|
57
144
849
732
112
127
71
683
917
5,304
4,358
845
1,250
496
4,282
546
303
879
499
1,929
1,075
135
559,746
32
Akademie-Hemman: Frälse
... . . . .
231
24
1
13
135
122
53
19
7
97
85
827
687
73
121
47
478
78
4
76
55
175
76
,
72,450
Dito Skatte
13?
151
—
10
94
85
9
22
8
62
65
564
501
56
61
51
572
55
21
75
55
157
70
49,569
Dito Krono
153t
168?
10
127
933
829
102
174
74
669
796
5,603
5,028
745
1,293
532
5,874
3,619
160
905
416
1,858
953
539,292
24
Hospitals- och Barnhus-Hemman: Frälse ....
• . • • . .
25?
301
—
19
166
197
18
44
15
75
126
1,065
1,253
152
323
95
344
245
50
129
110
192
179
102.907
Dito dito Skatte ....
61
7
—
6
45
39
4
10
5
18
36
287
241
33
73
24
92
22
16
56
22
91
54
17,816
Dito dito Krono ....
14|i
20§
—
10
82
68
7
11
7
62
67
451
593
48
81
54
422
74
11
95
28
224
124
56,510
52
Rekognitions-Skogs-Hemman
9£
—
—
3
10
—
—
60
—
12
40
.
—.
360
24
120
50
150
40
11,000
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar m. fl. Lägenheter
utan Mantal, ej under
något Hemmans ränta inbe-
gripne: Frälse
—
—
28
7
24
21
7
23
3
40
42
139
153
54
191
20
240
41
5
63
34
105
68
■
25,588
16
Dito Skatte
—
45
5
31
28
11
26
2
64
42
173
169
73
215
16
369
54
5
86
49
152
98
28,758
Dito Krono
—-
—
53
13
62
58
12
23
8
68
87
378
364
78
194
43
598
68
8
155
70
191
97
—
42,795
Dito obebyggde
—
—
511
18
143
128
104
97
10
293
123
822
764
611
661
72
1,510
14
10
14
5
28
27
89,511
16
Oskattlagde bebyggde Dito, deraf Ryttare-, Soldat- och
Båtsmans-torp, st. .
■—
—
2,545
98
958
882
177
564
101
1,871
615
5,227
5,294
945
2,486
755
10,871
886
2,618
1,247
3,745
2,070
20
53,349
Backstugor
—
—
2,516
—
4
2
—
—
—
851
—
16
8
—
—
5,759
2
—
431
150
1,080
260
41
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från hemman under
tändig äganderätt .,
—
—
16
1
12
11
2
5
2
34
4
53
50
11
16
10
154
11
41
24
86
21
—
7,710
:
A
33
äi
en
QA
A
an
07
e«7
9B3
QOO
en
»ne
Al
4
SA
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag,
ej under något hemmans ränta inbegripne
Frälse
2
—
500
Dito dito
dito
Krono
—
2
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
400
.
Tull-Mjölqvarnar
—
121
—
—■
—
—
60
—
—
—-
—
360
—
40
8
115
lOG
—
422,481
32 -
Tull Sågqvarnar, grofbladiga
—
45
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9,237
-
*
99
—
—
—
—
—
26,901
32
—
22
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,500
-
1
—
—
—
525
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
500
—
9
—’
—
—
—
—
—
1,625
—
160
470
216
1,410
172
18
1,558,000
Amnes-Hammare
8
—
—
—
160
—
—
■
—
800
16
80
500
109
1,086
107
—
1,725,455
Masugnar
. . .
11
—
—
72
—
—
.
—
—
560
—
—
81
25
108
28
—
—
7
—•
—
—1
—
30
—
—■
—
—
150
—
—
56
14
92
15
7
146,501
1
’
—
—
15,000
19
—1
—
90,720
—
8
——
—
—
1
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,380
Krono-Parker och Allmänningar, som tillhöra Kronan .
—
6
—
—
—
—
—
—
*—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,741
7
—
•—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
3
78
65
21
590
15
—
Diverse Personer, som ej höra till viss näring . . .
—
*
—1
—
312
260
10S
—•
1,950
—
—
572
1,096
62
14
—
Kapitaler, Vinstmedel samt åtskilliga Societeter, Kassor och Verk m. m. . .
1
—■
—
—
—•
—■
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa
4,27444 1
5,814|
3,526£
25,351£
22,217.f
3,734.1
4,921
2,124 |
22,772|
22,445
145,080
126,072
22,666
32,S73
15,484?
155,Sic]
21,626
7,201
29,649
14,321 j
66,823|
29,434 i
.65(1
9,764,887
7 -
Upsala Slott i Landskontoret den 25 Oktober 1856.
Mi. von Urte mer.
Till Berättelsen öfver Upsala Län för åren 1851—1855.
II ji s o 1 a Mj ii ss fil r åren l§51-!§55.
Stat s
II i d r
Bevillning efter 1851 års
Förordning.
Ständiga Räntor
-
Arrendemedel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Klereci-Statens unde
Efter Esta
Artikeln.
Efter 2:dr
2 och 7 §§.
a Artikeln.
19 och 36 §§.
Efter 3:dje
Artikeln.
Bränvins
brännings
afgift.
Summa.
Jordeboks-  och Hcnmian-  tals-Ränla.
Krono-
Tionde.
Afrad.
Mantals-
penningar.
Gernings-
Ören.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Berg-  verk och an-  dra verk oell
inrättningar.
Summa.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrk
betjeni
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
S.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
25
50
—
52
16
—
11
12
—
28
4
9
—
—
117
14
9
16
6
29
56
—
...
4ö
42
6,511
42
6
508
52
74
18
35
5
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
6
—
8
46
—
—
—
—
48
18
5
—
—
—
5
24
—
—
—
—
—
—
—
55
42
5
1,265
44
—
—
—
—
145
16
52
—
16
1
—
—
—
—
—
1
24
—
—
-
—
—
—
—
2
24
—
—
—
1
—
1
—
—
5,299
2
4
—
—
—
6
16
1
12
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5 690
—
—
—
—
—
205
55
16
—
513
34
—
—
—
-
2,687
7
li
5
—
—
755
24
—
3,939
17
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
698
i 2
—
—
—
—
—
—
698
82
—
—
—
—
—
6,316
15
1,040
23
5
998
194
41
—
—
—
—
847
56
5
—
—
—
—
—
—
1,042
29
3
4,457
22
9
—
—
—
11,275
46
—
264
56
—
—
—
—
—
—
—
15,998
8
9
—
—
11,295
12
—
2,579
22
468
40
412
58
12
—
—
—
—
254
25
1
—
—
—
—
—
—
292
37
1
—
—
—
50
24
—
—
—
—
49
—
—
—
—
—
—
—
—
99
24
—
—
—
582
56
—
968
44
4
185
46
—
166
1,119
24
—
—
—
—
5,255
40
10
—
—
—
550
31
5
0,906
—
3
872
15
2
19,144
1
2
—
—
—
1,586
56
—
—
—
520
—
22,125
4
4
—
—
58,295
44
17,841
_
5,522
6
5
3,125
474
20
—
—
—
—
2,050
3
—
—
—
—
576
—
7
3,080
25
7
269
54
9
4,486
14
—
—
—
—
566
12
—
—
—
245
—
—
5,567
12
9
—
10,879
46
—
5,645
55
1,017
55
5
865
34
42
—
—
—
—
85
45
5
—
—
—
—
—
120
59
5
767
5
3
545
43
2,549
27
5
42
12
—
' —
—
—
—
—
5,704
59
8
761
40
—
455
15
79
15
6
71
24
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
52
—
14
9
4
—
—
66
56
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
81
21
—
—
—
—
—
—
52
_
—
—
7
6
—
—
—
—
21
23
—
—
—
—
—
28
29
—
150
19
9
100
ii
10
481
57
1
9
56
—.
—
—
742
5
—
521
106
17
—
16
5
24
—
—
—
—
17
46
5
—
—
—
—
—
—
25
22
5
141
50
7
98
16
—
279
56
—
6
56
—
—
—
—
526
28
7
—
—
186
42
96
4
4
21
42
5
1!
1,339
40
—
—
—
5,925
41
7
7
—
—
2,060
: 6
—
7, o o 1
7
—
33,5 54
40
iO
19,290
20
3
71.200
6
2
1,958
12
—
—
—
125,985
51
5
,
37,591
0
19,792
24
3,464
42
—
5,015
3
—
—
—
—
—
2
23
5
—
—
—
10
15
—
15
58
3
19
15
—
2
5
—
28
2
—
5
56
—
—
—
—
55
8
,
28
16
10
—
0
40
—
1
328
44
—
—
—
1,425
15
6
—
—
—
95
15
1,847
24
6
7,212
7
1
6,540
59
4
1! ,427
4
—
472
24
—
• —
—
55,452
26
5
—
18,781
24
4,951
52
950
16
—
767
524
4
—
—
994
28
5
—
—
77
? 5
6
1,595
45
11
9,250
17
2
5,955
45
11
22,407
38
5
448
24
—
—
—
—
58,062
27
4
—
10,855
46
5,150
6
902
42
—
856
112
30
—
—
—
5
12
—
—
—
_
25
27
4
159
21
4
5,695
45
—
1,856
40
2
10,548
31
7
155
—
—
—
_
—
—
—
16.256
18
9
258
—
—
—
—
2,381
40
415
24
—
405
55
4
—
542
57
6
94
24
—
22
28
10
—
—
512
46
4
830
40
585
8
10
2,177
45
ii
80
56
—
—
—
—
—
—
5,672
52
8
—
—
640
—
609
126
16
—
101
203
12
—
1,280
5
7
479
29
4
21
35
6
59
.31
—
2,044
S 7
5
1,069
5
659
29
—
4,015
59
7
283
—
—
—
—
—
—
6 025
26
4
—
_
555
52
265
560
24
—
56
24
36
—
—
—
—
82
5
11
—
—
—
—
—
106
il
11
65!
3!
7
508
9
11
1,756
6
6
54
24
—
—
—
—
—
2,910
24
—
—
1,109
—
_
490
81
24
—
85
15
6
—
—
81
8
4
—
—
—
17
18
115
52
4
325
25
8
249
45
3
848
41
5
20
12
—
—
—
—
—
1,444
24
4
—
652
52
308
40
67
46
—
48
160
18
—
—
660
47
3
—
—
167
57
5
989
6
8
4,795
6
5
5,181
1!
1
16,222
51
5
225
12
—
—
—
—
—
24,424
9
11
—
6,858
44
5,001
26
—
522
8
499
33
42
—
—
—
59
24
1
—
—
—
—
—
—
95
18
1
279
16
—
650
21
5
1,241
19
11
44
$2
—
—
—
—
—
—
2,215
21
4
—
—
—
1,150
—
544
—
—
92
—
72
6
42
—
—
12
27
9
—
—
—
—
19
21
9
60
28
170
11
—
305
26
5
10
24
—
—
—
—
544
41
5
—
—
290
—
144
50
24
20
16
6
—
—
80
40
5
—
—
25
54
122
52
5
445
29
ii
248
lii
—
1,528
44
2
25
56
—
—
—
—
—
2,246
5!
10
—
—
567
40
271
16
45
40
—
36
—
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
—
150
—
—
56
—
—
840
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
1,046
—
—
—
—
—
150
—
—
250
—
—
—
—
—
—
16
58
28
42
2
_
__
45
52
g
4
5
87
27
11
165
50
2
22
56
_
_
280
1
1
_
17
5 2
27
18
5
46
5
28
24
—
40
16
5
—
—
—
—
68
40
5
262
o
7
275
45
11
1,554
ii
5
58
—
—
—
—
—
—
1,928
8
11
—
119
i 6
145
10
7
46
—
6
16
12
—
44
27
7
—
—
—
60
59
7
581
46
4
248
17
10
420
23
11
22
—
—
—
—
—
—
—
1,072
40
1
—
—
125
—
72
16
7
—
7
96
14
1
—
—
—
—
96
14
1
1,066
30
5
185
15
5
1,592
5
9
—
—
—
—
.—
—
—
2,841
47
5
—
—
—
114
12
lil
52
46
—
—
58
674
6
—
,
59
56
4
—
—
65
56
797
10
4
—
184
59
6
—
—
952
—
—
1,116
59
6
—
—
—
—
884
40
105
16
—
5
538
34
—
530
16
—
—
—
—
—
869
2
722
—
—
26
748
—
—
—
—
__
418
24
53
—
—
—
8
12
—
—
—
—
8
27
2
—
—
—
—
—
—
17
21
0
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
12
24
—
—
—
—
—
—
—
12
24
—
—
—
—
21
16
—
40
8
—
5
56
_
4
15
12
—
—>
—
—
8
.38
2
—
—
—
—
—
2 4
2
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—
—
—
—
—
—
8
—
—
2
—
—
—
—
—
55
5
—
—
—
—
55
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
___
16
32
—
—
—
—
—
—
40
—
—
—.
—.
40
—
2
56
o
—
68
8
—
519
7
—
—
—
587
15
—
—
—
—
—
4,286
16
8
89
12
—
—
—
—
—
4,575
28
8
__
—
—
—
544
—
50
24
50
12
18
—
257
51
5
—
—
—
—
270
1
5
31
41
44
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
50
47
2
—
—
—
56
47
2
—
6
—
—
—
—
72
50
—
8
12
—
—
—
—
81
—
-
—
—
—
—
—
—
—
5
56
—
—
—
—
5
24
O 7.
—
—
—
—
—
—
—
7
12
o \
—
—
—
—
—
—
—
159
—
—
—
—
-
159
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
-
—
—
112
1,558
i
_
1,670
—
_
141
12
z
2,481
16
11
2 622
28
11
z
890
220
16
193
528
58
—
3,060
34
2
—
—
95
29
3,484
24
2
—
—
364
12
—
—
—
6E
—
—
2.667
42
8
5,095
6
8
—
—
-
—
496
52
—
-i_
—
53
48
—
1
56
—
—
—
—
49
36
—
—
—
—
56
24
—
1,794
11
6
1,850
35
6
—
—
—
—
55
16
15
16
—
4
9
36
—
253
35
7
—
—
—
—
265
25
7
—
15
24
—
—
—
15
2 4
—
—
—
—
—
—
so
8
16
4
5
6
15
—
—
—-
—
18
6
—
—
4
—.
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
19
—
—
—
—
—
90
10
£
—
—
—
—
—
109
10
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
—
—
—
—
—.
—
—
—
17
—
5
_
15
5
18
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
1
5
SO
—
—
—
—•
—
—
1
5
SO
15
li!
—
—
—
—
44
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
-
527
12
—
1
—
—
1,708
22
2
—
—
—
798
20
—
5,055
6
2
—
—
—
—
—
—
—
771
24
—
6
16
—
—
—
—
777
40
—
—
—
—
z
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
3
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
5
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7,488
19
1,708
14
6
27,249
i 9
—
82
21
-I
5,559
37
5
41,808
S. 4 j 11.1
70,758
5
5
65,565
10
__
175,055
56
6
1
9,948(12
—
52
16
—
7,708
25
1
529,066
6
10
1 17,022
40
10
141,844
4
—(76,421
5
i:
14,221
24
10 11,989
Juli. Kjellin.
TABELL ofver Slätterne Inom Upsala Län för åren 1§51-1855.
Medelafkastning, sedan utsädet är
a fd råget.
Underhållne Kreatur.
«
«
Bevillning efter 1851 och 1854 årens Kongl. Förordningar.
Efter 2:dra Artikeln.
a
-
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Verk
och Inrättningar.
Arrende
medel.
Kostnad för
Rotering.
Fattigför
sörjning.
Diverse Onera
etc.
Väghållning.
Efter l:sla
Artikeln.
Skjuts.
Jord, Hus
och Tomter,
Verk och Inrättningar.
Bränvinsbrän
ningsafgift.
Boskaps och
Åkerskatt.
Mantals
penningar.
Salpeter
afgift.
Kommini
strars.
Kyrko
Betjenings,
Personer, ej
hörande till
viss näring.
Pastorers,
Summa,
Borgerlig
Näring.
Efter 33 och
3 O
T:d.
T:r.
T:r.
T:r.
St.
T:d.
T:d.
T:d.
T:r.
R:dr.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
St.
R:dr.
R:dr.
T:r.
T:r.
T:r.
T:r.
St.
T:r.
St.
T:r.
St.
R:dr.
St.
St.
R:dr. I s.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dt
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr,
R:dr.
R:dr.
R:dr.
Hus och Tomter
498
2.280,339
2.280,339
172
104
796
2,280
2,070
10
13
998
.31,862
12
579
33
1,150
450
14
30
30
9,597
42
10
8,700
11
10
Jord .
385
515
260
20
280
2.695
120
203.933
42
430
10
203,933
60
203
44
1,785
319
3,671
Qvarnar
54,300
54,300
54
14
14
Boktryckerier .
32
32
Xtliksfabrik
Summ
506
2,695
260
120
315
54,300
430
10
280
60
172
104
2.520
20
3,010
42
172
796
2,538
2,112
27
20
634
13
998
43
31,862
51
10
40
1,201
12
319
1,785
579
2,562
1,150
14
30
450
4,162
30
9,597
8,700
10
11
233
1,100
Enköpings Stad
189
709
375
668
800
100,399
196
41,100
22
110
300
,,000
113
198
660
248
229
209,556
159
30
351
358
39
182
12,359
27
27
12
175
12
1,333
100
2,000
100
16
5,000
27,478
1,337
14
3,520
Summ
695
812 928
14
3,670 3,1751 495 j 3601 90
304,332
95 70
22
420 j 21 | 2051 33.3
2,889,627
476
956
2,8891 32
2,470
20
673 31
1,181
44,201
79 119 10
319
101 12,586(14
3,895
550
5,695
30
10,934
104,738
13,700
13)
0
Upsala Slott i Landskontoret den 25 Oktober 1856.
Till Berättelsen Ofver Upsala Län för åren 1851—1855.
K. von Kroenter.
Joh. Kjellin.
TABELL för Landet Inom tpsnEu Ilitia
r®§
O 1*
åren 1851 — 1SS5.
g
<'
o
Utsäde
a f
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
Un der hällne Kreatur.
rse Lägenheter, Verk
och Inrättningar.
K
i
CD
93
Bjo
CW
s
o
9
ca
9
03
S
09
3
Cu
C/l
pai
F*
CD
*1
►0
o
03
«
Vi
ca
-s
CD
a
s
Bso
aq
W
0
•1
B
ca
03
-T
03
a
03
a
a.
Vi
Or.
fi>
CD
p
►ö
0
CD
c/a
ca
ST
05
"1
0
i*
05
-5
fri
0
—S
Ungboskap.
-
fiso
p
ai
3*
0
CD
CD
—1
Uppskattadt
värde.
St.
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
S.
r.
23
109
107
304
56
71
s
118
187
709
749
144
282
59
536
42
55
188
78
337
54
155,726
—
—
—
4
40
28
4'
4
6
40
24
240
168
24
24
36
240
48
8
62
16
150
90
—
25,435
—
6
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-s—
—
—
—
—
—
—
41,672
—
1
__
—
—
—
—
—
—
25,800
—
—
646
2,081
1,635
522
514
196
1,850
5,684
11,794
9,287
2.019
3,141
1,092
11,575
1,405
1,416
2,545
1,470
6,545
2,603
52
1,978,035
—
1
198
815
628
119
152
72
66.3
1,4,31
4,629
3,617
610
945
456
3,815
481
480
753
407
2,015
862
683,541
—
1
584
292
245
33>
49£
244
325
246
1,594
1,371
188
277
152
2,074
1,071
72
263
156
65!:
372
208,963
16
—
768"
6,372
5,314
7224
1,019!,
S 31J
4,534
5,581
36,030
30,287
4,025
7,066
3,219
27,441
4,084
1,250
5,628
2,581
14,507
6,994
74
5,650,477
16
—
1664
1,732
1,613
208'
502'
185|
1,373
1,0.37
9,375
9,292
1,275
1,875
1,178
9,10»
1,413
424
2,044
804
4,837
2,552
—
1,516,983
16
18'
144
126
15>
25|
ia|
103
150
877
753
105
185
113
569
86
40
122
71
239
115
5
66,878
16
1
—
i
7
*
i
t
5
i
2
—
2
3
1
1
5
5
40
—
—
1
1
2
1
—
166
32
—
5
58'
33
4
5
i
23
43
225
181
27
29
21
55
23
2
32
15
51
23
—
20,980
—
—
—
3
26
26
4
7
3
11
21
167
166
51
56
25
68
15
13
24
18
59
28
—
80,950
—
—
—
595
5,677
5,213
1,121
1,077
503
5,044
3,587
31,699
29,113
6,731
6,829
5,020
29,469
4,593
1,355
7,200
3,154
15,809
6,185
197
2,981,895
31
—
—
a
3
2
3
T
3
$
i
5
5
15
12
5
5
3
24
3
1
4
1
10
6
—
1,380
—
—
2
221
1,664
1,558
197
277
107'
1,007
1,326
10,150
7,344
1,475
1,319
2,824
4,509
870
689
1,331
1,154
2,598
1,245
—
1,180 065
32
—
5
212
1,643
1,493
163
275
87
1,073
1,313
10,143
8,798
1,133
1,928
564
5,920
1,058
559
1,425
744
3,051
1,539
—
848,670
—
—
2
126
835
721
105
159
60
614
833
5.050
4,205
743
1,172
413
3,854
528
202
752
595
1,518
823
—
506,545
16
—
6
27
207
169
28
.30
14
179
167
1,185
982
186
196
86
1,017
155
42
210
105
460
175
—
122,895
—
—
57
144
849
732
112
127
71
683
917
5,304
4,358
845
1,250
496
4,282
540
303
879
499
1,929
1,075
135
559,746
32
1
13
133
122
53
19
7
97
85
827
687
73
121
47
478
78
4
76
55
175
76
—
72,450
—
10
94
85
9
22
8
62
63
564
501
56
61
51
572
55
21
73
35
157
70
—
49,569
—
—
10
127
933
829
102
174
74
669
796
5,603
5,028
745
1,293
532
3,874
3,619
160
905
416
1,858
955
—
559,292
24
—
—-
19
166
197
18
44
13
75
126
1,065
1,233
152
32,3
95
544
245
50
129
110
192
179
—
102.907
—
6
45
39
4
10
3
18
36
287
241
35
73
24
92
22
16
36
22
91
34
—
17,816
—
—
10
82
68
7
11
7
62
67
451
593
48
81
54
422
74
11
95
28
224
124
—
56,510
52
—
—
—
3
10
—
—
60
—
12
—
40
—
—
560
24
—
120
30
150
40
—
11,000
—
—
28
7
24
21
7
23
3
40
42
139
,133
54
191
20
240
41
5
63
34
105
68
—
25,588
16
45
5
31
28
11
26
2
64
42
173
169
73
215
16
369
54
5
86
49
152
98
—
28,758
—
—
53
13
62
58
12
23
8
68
87
378
364
78
194
43
598
68
8
155
70
191
97
—
42,795
—
—
511
18
143
128
101
97
10
293
123
822
764
611
661
72
1,510
14
10
14
5
28
27
—
89,511
16
—
2,345
98
958
882
177
564
101
1,871
615
5,227
5,294
945
2,486
755
10,871
886
—
2,618
1,247
3,745
2,070
20
53,349
—
—
2,316
—
4
2
—
—
851
—
16
8
—
—
3,759
2
—
431
150
1,080
260
41
—
—
—
16
54
1
X
12
33
11
41
2
29
5
24
2
4
34
OR
4
57
53
Q07
50
n
16
177
10
28
154
002
11
41
4
41
uo
24
S4
86
134
21
80
—
7,710
8,814
32
2
—
—
—.
—
—
500
—
—
2
-
—
—,
.
—
—
—
—
400
—
—
121
-
.
—
—
60
—
■—
360
40
8
115
106
—
422,481
32
—
45
9,257
—
99
26,901
32
—
22
- -
.
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
3,500
—
1
-
..
.
—
—
—
—
—
—
500
—
—
9
1,625
160
470
216
1,410
172
18
1,558,000
—
—*
8
800
16
80
500
109
1,086
107
—
1,725,455
—
—
11
560
—
—•
81
25
108
21!
—
—
—
—
7
30
,
150
—
—
36
14
92
15
7
146.501
—
—
1
__
—
—
—
—
—
—
—
—
15,000
—
—
19
-
,
,
—
—
,
—
—
—
—
—
—■
—
—
90,720
—
—
8
- ,
—
—
—
—
•
—
—
—
—
—
—•
—
—
3,380
—
—
6
_
__
—
—
—
—
—
—
*
—
—
—
—
—■
—
1
■—~
1,741
—
—
7
___
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
__
,
—
—■
—
—
15
—
—
,
—
—
—
1
—
78
65
—
21
—
590
—
312
260
—
105
1,950
7 i
—
572
1,096
62
14
—
—
5,814
3,526’
25,351i
22,2174
3,734.1
4,921
2,124
22,772|
22,445
145,080
126,072
22,666
32,573
15,484g
135,516]
21,626
7,201
29,649
14,321
66,825
29,45.i!
åGs]
19,764,887
7
—
n
B
cl r ci ff.
Bevillning efter ISSI års Förordning.
Efter Esta
Artikeln.
Efter 2:<Jra Artikeln.
2 och 7
19 och 36
7,488110
1,7011
14
Efter 3:dje
Artikeln.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R.dr
s.
r.
25
30
32
16
—
11
12
—
29
4
9
—
—
—
117
14
9
3
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
6
—
9
5 (i
—
1
—
—
—
—
—
1
24
—
—
-
—
—
—
—
2
24
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
—
—
513
54
—
.—
—
—
2 697
7
11
5
—
—
753
24
—
3,939
17
11
194
41
—
—
—
—
947
36
3
—
—
—
—
—
—
1,042
29
5
38
12
—
—
—
—
234
25
1
—
—
—
—
—
—
292
57
1
1,119
24
—
—
—
—
3,235
40
10
—
—
—
350
31
3
6,906
—
5
474
20
—
—
—
—
2,030
5
—
—
—
—
376
—
7
3,090
25
7
34
42
—
—
—
—
95
43
3
—
—
—.
—
—
—
120
5!f
5
24
.—
—
—
9
—
—
—
—
—
—
—
—
32
—
7
6
—
—
—
21
25
—
—
—
—
—
—
—
29
29
—
5
24
—
—
17
46
3
—
—
—
—
—
—
25
22
5
1,339
40
—
.
—
—
5,925
41
7
7
—
—
2,060
! 6
—
7,aa 1
7
—
3
—
—
2
25
3
—
—
—
10
s:;
—
15
38
5
329
44
—
.
—
1,423
15
6
—
—
—
95
15
—
1,817
24
6
524
4
—
994
29
3
—
—
77
! 5
6
1.595
45
1 1
112
50
—
5
12
—
—
—
_
25
27
4
159
21
4
55
4
—
342
57
6
94
24
—
22
29
10
—
—
—
512
46
4
203
12
—
1,280
5
7
479
29
• 4
21
35
6
39
31
—
2,044
■ 7
5
24
.36
—
92
3
11
• —
—
.—
—
—
106
il
19
15
6
—
91
9
4
—
—
17
S 9
—
115
52
4
160
18
—
660
47
5
—
—
—
167
57
3
989
6
8
55
42
.—
«
39
24
1
—
—
—
—
93
18
1
6
42
—
12
27
9
—
—
—
—
.—
19
21
9
16
6
—
90
40
5
—
—
—
23
34
—
122
52
5
—
—
—
1!
—
—
—
-T
—
—
—
—
—
—
—
11
—
—
16
38
—
,
29
42
2
_
45
32
2
29
24
—
40
16
5
—
—
—
—
—
68
40
5
16
12
—
44
27
7
—
—
—
—
—
60
59
7
—
—
96
14
1
96
14
1
674
6
—
59
56
4
—
—
—
65
16
797
10
4
538
34
—
550
16
—
—
—
—
—
—
869
2
—
8
12
—
—
—
9
27
2
—
—
—
—
—
—
17
21
«
15
12
—
—
9
39
2
—
—
—
—
—
—
22
2
2
—
—.
33
5
—
—
—
—
55
5
—
40
—
—
—
—.
40
—
68
9
—
319
7
—
—
—
587
15
—
12
19
—
237
51
5
—
—
—
270
!
5
6
50
47
2
_
—
36
17
2
5
56
—
5
24
—
__
.
.—
—
—
7
12
—
—
.—
24
—
__
—
—
—
24
—
112
—
.
1,339
—
—
_
—
1,670
—
—
528
S 9
—
3,060
34
2
95
29
—
3,484
24
2
48
—
.
1
56
—
—
—
49
56
—
9
36
—
233
33
7
—
265
25
7
3
6
__
.
13
—
—
—
_
18
6
—
19
-
90
10
£
—
109
10
5
5
_
13
3
—
—
18
5
—
—
—
—
—-
—
1
5
10
—
—
—
—,
—
—
1
5
! 0
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
527
12
1
—
—
1,709
22
2
—
—
—
799
20
5,055
6
2
21
3
6
.—
—
—
—
—
—
—-
—
21
a
5
Bränvins
brännings
afgift.
<27,249
19
11"
21
Summa.
Ständiga Itäntor.
Jordeboksoch
Hcmmantals-Känta.
Krono
Tionde.
Afrad.
Mantals
penningar.
R:dr
4,457
872
269
767
14
150
lii
33,5 54
19
7,212
9,250
5,695
1130
1,069
63 ä
325
4,795
279
60
445
150
262
5111
1,066
31
15
18
5,359 37
41,8611
14
lis 70,7511 5
R:dr
16
48
50
19,144
4,4116
545
100
98
19,290
2
6,540
5,955
1,856
5115
659
508
249
3,181
650
170
248
56
87
275
248
183
184
564
65,565
6 —
lil
12
10
R:dr
11,275
2,549
66
481
279
71,200
28
1! .427
22.407
10,541!
2,177
4,013
1,736
848
16,222
1,241
305
1,528
840
165
1,554
420
1,592
46
4,286
72
159
101
175,055
R:dr
29
5
1
698
264
49
1,586
566
42
9
6
1,951!
3
472
,6 6
155
80
283
54
20
225
44
10
23
Gornings
Ören.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
och andra
verk och
inrättningar.
Summa.
R:dr s.
22
311
22
932
722
12
56
89
11
141
12
6 E
56
24
13
24
4
771
21
9.948 82
R:dr
520
245
26
16
16
7,708
2,481
16
11
2,667
42
8
1,794
11
6
R:dr
45
55
1
698
15,998
99
22,125
5,567
5,704
81
742
526
125,985
55
53.452
58,062
16.236
3,672
6 025
2,910
1,444
24,424
2,215
544
2,246
1,046
280
1,928
1,072
2,841
1,116
748
12
25
2
,575
81
159
2 622
3,093
1,850
15
60
777
40
25 I 529,066; 6
il
10
il
11
Arrendemedel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
R:dr
6,511
1,265
5,299
5 690
258
10 17,022
R:dr
11.295
582
38.295
10,879
761
521
186
57,591
28
18,781
10,855
640
535
1,109
652
6,858
1,130
290
567
130
17
119
125
114
21
52
52
40
16
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
40
10
141,844
R:dr
308
145
6
205
6,316
2,579
968
17,841
5,645
455
106
96
19,792
10
4,951
5,130
2,381
609
265
490
508
5,061
544
144
271
250
27
145
72
lil
884
418
40
51
16
16
Kapcllaners.
544
890
496
55
50
52
R:dr
74
16
1
35
1,040
468
185
5,522
1,017
79
17
21
3,464
<j
950
902
415
126
560
81
67
522
92
50
45
5
7
7
46
103
53
3
2
40
16
56
50
220
15
8
— 76,4211 5
Kyrko
betjenings.
24
R:dr
35
16
998
412
166
3,125
865
71
16
11
5,015
1
767
856
405
101
56
85
48
499
72
20
56
5
6
7
58
3
32
16
52
50
193
53
Summa.
24
R:dr
417
178
7
240
8,555
3,460
1,519
24,486
7,527
606
159
129
26,271
14
6,669
6,869
3,202
856
86!
654
425
4,083
708
195
351
250
39
159
86
195
991
451
48
10
16
52
405
1,505
550
70
42
Fattigför
sörjning.
52
R:dr
157
22
1,618
647
265
4,579
1,015
94
14
4,563
1
1,087
1,160
708
155
571
108
63
739
71
20
56
50
2
5
42
6
15
11
Skjuts.
R:dr
189 16
253
16
•14,221 24 10 11,989
28 2! 102,652
5,551
1,079
182
27
27
5,615
1,695
1,640
100
72
1,495
205
45
56
62
24
16
56
56
Väghållning.
Diverse afgifter
onera och allmänna
besvär.
R:dr
292
120
5,544
2,035
864
15,968
4,752
516
61
58
11,288
10
3,970
3,860
2,170
480
2,165
286
221
2,380
597
106
226
62
15
< | 18,110|5i| —
17,842 16
57,459
16
R:dr
11
50
1
8
1,190
411
201
4,706
1,774
130
26
16
5,397
6
1,275
1,245
556
169
413
121
72
763
112
24
99
46
5
35
15
6
554
177
9
577
lil
481
Summa
Stats-Bidrag.
20,850
s.
r.
R:dr
s.
r.
40
7,555
47
3
—
—
1,705
4
5
24
—
5 311
50
4
—
—
3,946
16
_
2
—
21,145
15
2
—
—
34,890
1
8
52
—
5,626
28
5
16
—
122.595
23
10
15
4
35,676
21
1
28
—
5,917
15
7
24
—
83
15
4
—
—
1,369
26
8
40
—
983
46
1
46
—
223,842
10
10
40
—
130
36
5
16
—
68.779
14
11
—
_
65,068
15
5
—
—
23,270
24
1
26
—
6,467
17
—
24
—
12,615
11
9
22
—
5,398
55
11
8
—
5,045
14
8
—
—
41,755
34
7
—
—
4,929
59
5
—
—
1,244
39
2
16
—
3,727
4
1
—
—
1,657
—
—
587
53
3
12
—
2,325
29
2
24
—
1,565
25
8
52
—
5,256
41
6
—
—
3,516
41
10
16
—
2,251
42
—
40
—
122
33
2
68
2
2
—
—
17
1.9
3
—
—
3
28
—
—
—
5,655
11
8
24
—
518
18
3
—
—
117
47
2
56
—
150
—
—
—
—
24
—
—
—
5,973
12
11
32
—
7,661
46
10
16
—
2,082
25
6
16
—
549
59
7
—
—
22
6
—
157
10
5
—
—
21
.9
—
61
5
10
32
—
4.294
50
2
21
5
5
27
4
| 746,696
12
6
Upsala Slott i Landskontoret den 25 Oktober 1856.
JK. von I£rtemer.
Joli. Kjellin.
KONGL. MALTS OLFÄLT .NTNGSH AF VANDES
UTI
STOCKHOLMS LÄN
TILL
ä I) I t Q
i mmdertlåniyhet nfyifnn
FEMÅRS-BERÄTTELSE
för urea 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
*o-3h3>-5
STOCK CIOIi!TI, 1857.
P. A. NORSTEDT <5l SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
..Kl -'A \J
' ■ ;
k:..
Underdånig Berättelse om tillståndet i Statistiskt och
Ekonomiskt hänseende inom Stockholms Län för
åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
§ L
E; ii nets allmänna beskaffenhet.
Stockholms Län, som har en yta af omkring sextiosju qvadratmil, är till
naturen omvexlande. De delar deraf, som ligga närmast Mälaren och intill
med lersta delen af Upsala Län, äro gamla slättbygder, som hafva foga af
skogar och vatten samt sträcka sig östligt Lill det inre af Länet, till dess
de två Lill tre mil från hafskusten mötas af mera kuperadt land, der åkerfälten
i allmänhet äro af inskränkt vidd samt skogar och sjöar mera förekomma.
Af sistnämnde beskaffenhet är i allmänhet äfven Länets nordligaste
del, Frösåkers härad, och en del af Närdinghundra härad, såväl som
Länets del söder om hufvudstaden, det så kallade Södertörn, derinom dock
på några ställen förekomma temligen betydliga och bördiga slätter, såsom i
Öster- och Westerhaninge, Jerna och Thuringe socknar. Särdeles uppfyldt
med berg och o.ländiga xnarker är Wermdö skeppslag. Ehuru skogs- och
utmarker upptaga den betydligare delen af Länets yla, har Länet ändock
icke några särdeles stora sammanhängande skogar. De mest omfattande äro
de skogar, sorn höra till jernverken i Länets nordligare del, samt de inom
Länet befintliga fyra härads-allmäuningar, äfvensom den skogsmark, som till
slör del bildar gräns emellan Sotholms och Svartlösa härader i Södertörn.
Länets indelning i judicielt hänseende uti fem Iläradshöfdingedömen
har under ifrågavarande femårs-period icke undergått någon förändring. I
afseende å den administrativa indelningen åter har den förändring ägt rum,
att år 1853 Färentuna härad, sorn förut utgjorde särskildt fögderi, blifvit
förenadt med Sollentuna och Wallentuna härader samt Danderyds skeppslag
till ett fögderi, hvadan fögderierne i Länet nu äro till antalet sex, dock att
tillika en Expeditions-kronofogde blifvit på stat anställd för Färentuna härad.
Länsmännnens antal är fortfarande tjugotvå.
I den ecklesiastika indelningen har ej skett någon rubbning, men fråga
är på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende om delning af åtskilliga större
pastorater.
§ 2.
Invånare.
Folknummern i Länet utgjorde, enligt 1855 års mantalslängden 117,530,
deraf 56,781 af mankön och 60,749 af qvinkön. Betalande personella utskylder
voro 31,352 män och 33,580 qvinnor, samt derifrån befriade 25,429
af mankön och 27,169 af qvinkön.
Folkökningen har från och med år 1822 fortgått sålunda, att folknummern
besteg sig:
år 1822 till 95,221 personer
» 1832 » 104,986 »
» 1842 » 1 11,793 »
» 1850 » 114,047 »
Den tillväxt i folknummern, som under ifrågavarande fem år sig'visar,
af 3,483 personer, bar sedan år 1822 öfverstigits allenast under två qvinqvennier,
nämligen åren 1822—27, då den utgjorde 8,049 personer, och
åren 1832 — 37, då den belöpte sig till 4,003. Utom åren 1853, 1854 och
1855 genom kolerasjukdomen, hvarom vidare anföres längre ned i sammanhang
med uppgifterne om helsö- och sjukvården, har icke folkmängden lidit
någon anmärkningsvärd förminskning genom af farsoter förökad dödlighet.
Från Länet hafva ieke heller, såsom från flera andra orter i Riket, förefallit
några utflyttningar lill nya verlden af allmoge, ej heller af arbetande klassen
mera än af några få, så att derigenom icke någon folkminskning kan sägas
hafva ägt rum.
Utkomsten för Länets invånare har under dessa år icke varit störd af
någon allmännare missväxt, hvaremot icke heller skördarne något år varit
ymnigare eller öfver medelmåttan. Något allmänt understöd har icke behöft
anlitas, utom vintern år 1854, då, för att bereda arbetsförtjenst för
den fattigare befolkningen inom Färentuna härad, derinom en svag skörd
då förminskade arbetarnes försörjningsutvägar, Kongl. Maj:t täcktes anslå af
allmänna medel Ettusen Riksdaler banko, som, i enlighet med deras bestämmelse,
användes till förbättrande af kommunikationsleder inom häradet,
såsom längre ned vidare anföres. Men eljest bar under ifrågavarande tidrymd
den arbetssökande merändels icke haft brist på tjenster och arbetstillfällen,
utan har det deremot, särdeles på sednaste två åren, för många
landtbrukare varit svårighet att sommartiden erhålla tillräcklig arbetshjelp,
hvilket väl till största delen härrört deraf, att de många allmänna arbeten,
som i Riket förehafvas, dragit till sig en mängd arbetsfolk. Såsom en naturlig
följd häraf, hafva dagsverkspriserne stigit betydligt, så att, då de intill
år -1850 varit under sommartid på egen kost för en duglig karl högst
40 sk. och för qvinna allmännast 16 sk. banko, hafva sommardagsverken nu
sednast stundom betalts för karl med En R:dr 16 sk. och för qvinna med
32 sk. samma mynt i orten närmast omkring hufvudstaden, men annorstädes
något lägre, hvilken förhöjning i arbetslönerna dock föga mer än motsvarar
den stora stegringen i priser å lefnadsförnödenheter. Tjenstehjonens
löner hafva äfven måst förhöjas, om än icke i samma förhållande som dagsverkspriserna.
Förhöjningen i arbetskostnaden har dock af jordbrukaren ulan svårighet
kunnat dragas, enär han fått sina produkter väl betalda. Såsom följd af
sistnämnde omständighet har ock jordbrukaren i allmänhet befunnit sig i
en ganska fördelaktig ställning och många äfven bland allmogen vunnit förkofran.
Bevis härpå är, bland annat, den på de två sistförflutna åren fort
gående
betydliga minskning af lagsökningar och utmätningar, såsom längre
ned vidare anföres.
På sedligheten synas de nya grundsatser, som antagits i lagstiftningen
angående bräll vins tillverkning och försäljning, komma att blifva af godt inflytande.
I följd af de nya författningarne härom har å landet tillgång å
bränvin och å sådane ställen, der bränvin utskänkes, betydligt minskats.
Härigenom och då numera bränvin icke heller får vid auktioner tillhandahållas,
hafva många tillfällen till frestelsen för de på fyllerilasten begifne
blifvit borttagna, såsom följd hvaraf är att hoppas, det nämnde last samt
det onda, som deraf i många hänseenden härflyter, skall fortare aftaga. Det
har ock redan förnummits, att på landsbygden bränvinets bruk minskats,
hvartill detsammas fördyrande visserligen äfven bidragit.
6
§ 3.
linfrutin äring a r.
Jordbruket är den näringsgren, som förnämligast bereder Länets invånare
utkomst och förkofran. Länets Hushållnings-Sällskap söker i hvad på
detsamma ankommer, att kraftigt befordra denna närings fortgående utveckling,
ej mindre genom hållande af flera årliga sammankomster, hvilka flitigt
bevistas och dervid nyttiga underrättelser meddelas samt flera slags nyare
åkerbruksredskap vanligen finnas för allmänheten att beskåda, än äfven genom
utdelande af belöningar och spridande i tryck af godkända och lärorika
uppsatser rörande jordbrukets särskilda delar. Länets landtbruk har derförutali
erhållit ett väsendtligt hjelpmedel för ett, på grundlig sakkännedom
fotad t framåtskridande, sedan, jemlikt Kongl. Maj:is nådiga beslut den 8
Maj 1852, ett anslag af Tvåtusen Riksdaler banko, till en början under två
år, beviljats för anordnande af en lägre landtbruksskola, hvilken ock vid
slutet af nämnde år öppnades vid Edeby i Lofö socken och allt sedermera
fortgått, elter del vidare Rikets Ständer vid sisilia Ilna Riksdag anvisat ett
årligt anslag for denna skola till enahanda belopp, som för andra dylika
läroanstalter i Riket. Denna skola besökes ej allenast af yngre personer,
som vilja förvärfva skicklighet att såsom rättare förestå arbetsstyrkan vid
större jordbruk, utan ock af förmögnare bondesöner, hvilka således i sinom
tid, såsom brukare af egen jord, utan tvifvel komma att mägtigt bidraga
till införande af ett mera rationelt landtbruk ibland smärre jordbrukare,
hvilket eljest sker ganska långsamt. Så har ock under de sednare åren icke
allmännare visat sig någon betydligare förändring uti indelning och brukningssätt
af allmogens jord, utan är det gamla tvåskiftes-bruket af åkern
ännu vanligt, ehuru föredöme till ett bättre gifves mera allmänt af herregäedarne,
vid hvilka ett tidsenligt vexelbruk af jorden allt mera gjort sig
gällande. Utan inflytande bland allmogen bär detta dock icke varit, hvilket
visat sig, bland annat, deruti, dels att foderväxters odling med hvarje år
blir allmännare, dels ock alt, sedan åkerfältens förläggande i tegar och förseende
med täckta diken börjat årligen vinna allt mera förtroende vid bättre
skötta egendomar, några exempel gifvas, att äfven ägare af små hemmansdelar
och torpare tillegna! sig denna, synnerligen för vissa jordarter så vigtiga
förbättring i jord bni ket 5 äfvensom att begagnande af plogar utaf flera
slag alltjemt äfven bos allmogen vinner mera insteg vid åkerns bruk, dervid
till jordens omvändning första gången förut uteslutande nyttjats och
mera allmänt fortfarande begagnas trädesstoek eller årder, hvilken redskap
dock icke vid allt bruk af åkern är fördelaktig. Men eljest är icke någon
anmärkningsvärd förändring i allmänt begagnade åkerbruksredskap att omförmäla.
Vigten att föröka antalet af förut bär kända nyttiga redskap med
en redskap eller sats af redskap, tjenlig att från ett djup af sexton till aderton
tum uppföra lill ytan underliggande, ofta värderika jordlager, bar föranledt
Länets Hushållnings-Sällskap att utfästa ett premium af tjugo dukater
för den, som förevisar en redskap eller redskaps sats, som för berörde ändamål
pröfvas lämplig; men hittills bar denna åtgärd icke baft önskad följd.
För odling af allahanda slags dertill duglig mark är bågen så allmän,
alt den fortgår med mycken flit, äfven bland innehafvare af de minsta lägenheter,
och det torde vara fruktlöst att med någon noggranhet uppgifva
omfånget af den jord, som under de sed naste fem åren blifvit inom Länet
upptagen samt nu bär siides- eller grässkördar; men tvifvelsutan utgör den
liera tusende tunnland, oberäknad den mark, som för odling vunnits genom
de betydligare sjösänkningar och aftappningar, hvilka äro i synnerhet förtjenta
att särskildt omförmälas, nämligen, a) sänkning af den stora sjön Erken
inom Estuna, Söderby Carls och Lohärads socknar af Lyhundra fögderi
i Norra Roslagen, till hvilket företag beviljats af statsmedel ett anslag af
Ettusen sexhundra R:dr banko såsom lån och Fyrahundra R:dr samma mynt
utan återbetalningsskyldighet och hvarigenom betydlig vattendränkt mark
förvandlats till odlingsbar; b) sänkning af sjöarne Norrviken och Edssjön
inom Eds, Sollentuna och Fresta socknar af Sollentuna fögderi, dertill staten
bidragit med lån af Fyratusen R:dr banko; c) en utan statens understöd
företagen sänkning af Angarns sjö i sistnämnde fögderi, hvarigenom betydliga
fördelar påräknas för omkringliggande hemman inom Vallentuna, Vada,
Angarns och Össeby socknar; d) en af Bona säteriägare å Munson i Färentuna
härad påbörjad aftappning af sjön Snorman, beräknad att gifva omkring
Trehundra tunnland odlingsbar jord; samt e) genom årensningar och gräfningar
verkställd reglering af de inom Brännkyrka och Huddinge socknar
af Södertörn befintliga sjöarne Orlångens, Ågeslasjöns, Magelungens och Trehörningen.
? vattenhöjd, hvarigenom betydliga jordvidder blifvit dels fullt
odlingsbara, dels väsendtligt förbättrade.
Huru i allmänhet med skördarne sig förhållit är under föregående § i
korthet aufördt; och bör tilläggas, att den torr-röta, hvaraf potatesfrukten i
sednare lider ofta lidit, årligen i mera ejler mindre grad sig uppenbarat.
8
Uti bifogad tabell meddelas hvad uppgifvet är om utsäde och medelafkastning
deraf inom Länet. Derutaf visar sig, vid sammanställning med
uppgifterna uti förut afgifna enahanda tabeller, det approximativa förhållandet
för landet, utan beräkning af städernas jord, under en längre tidsföljd,
sålunda:
Utsäde, Tunnor.
Medelafkastning,
Tunnor.
1822.
1832.
1842.
1850.
1855.
1822.
1832.
1842.
1850.
1855.
Hvete
3,053
3,771
3,787
3,987
4,220
17,489
26,200
26,815
27,968
28,865
Räg
24,425
29,086
29,390
28,786
30,713
133,375
173,940
167,319
156,587
180,637
Korn
13,772
14,484
15,399
14,148
14,516
79,771
84,592
90,359
81,120
80,458
Hafra
3,458
4,952
5,390
6,961
8,788
18,623
25,883
37,069
36,515
49,545
Blandsäd
2,582
3,053
3,455
3,409
3,432
15,083
17,892
19,736
18,467
18,040
Arter
2,917
3,573
3,459
3,690
12,199
15,285
17,306
19,356
18,540
Potates ......
17,805
28,782
37,522
34,111
41,072
100,599
201,927
208,698
192,482
247,979
Vicker
114
803
Att under vanliga förhållanden spanmåls- och potales-produktionen betydligt
öfversliger Länets invånares eget behof är anfördt i sist afgifna underdåniga
berättelse; och hvad deri är sagdt om höförsäljning från Länet samt
om tobaks- humle- lin- och hampodling jemte trägårdsskötsel gäller fortfarande.
Kreatur ssköt sein. Uti denna vigliga del af landtbruksnäringen äro icke
att omförmälas några inom Länet mera allmänt skedda förbättringar, utan
återstår derutinnan mycket att önska. Den förbättring af ladugårdarne, som
småningom alltmera skett vid större egendomar, särdeles närmast omkring
hufvudstaden, der ladugårdsskötseln är synnerligt gifvande genom den lätta
och fördelaktiga afsättningen af mjölk i staden, har icke sträckt sig till allmogens
fäkreatur, hvilka, af gammal inhemsk race, allmänt äro små och
svagt födda. Men hos större jordägare synes den åsigt alltmera vinna insteg,
att boskapens rikliga utfodring både är förenlig med egen vinst och
rätta grunden för en förståndig jordbruksplan, en åsigt, utan hvars allmännare
antagande och efterföljd deL icke är att hoppas, att ladugårdsskötseln
skall vinna den utveckling, jordbrukets sanna fördel kräfver. På åtskilliga
större egendomar, der ladugårdsskötseln föres med omsorg, hafva prydliga
och
9
och vidsträckta samt väl inredda ladugårdsbyggnader blifviL uppförda, b varvid
det i Skåne ganska vanligt begagnade, men bär förut sällan nyttjade
byggnadsämnet, gråsten, flerestädes blifvit användt, exempel, Som förtjena
och säkert vinna efterföljd, sedan skogsprodukterne årligen stigit i pris.
Till hastafvelns förbättring bidraga icke obetydligt de inom Länet befintliga
scjvadronsbeskälare samt de hingstar från Strömsholms stuteri, hvilka
årligen viss tid varit stationerade på några ställen i Länet.
Angående öfriga slags husdjur inom Länet är intet nytt alt omförmälas,
ulan åberopas derom förut afgifue underdåniga berättelser.
Sommartiden åren 1854 och 1855 anställdes af sjukdomen mjältbrand
temligen betydliga härjningar bland hästar, oxar och kor inom åtskilliga
socknar af det mot Upsala Län gränsande Långhundra fögderi och det sednare
året jemväl i några socknar af Länets nordligaste del, Frösåkers fögderi.
Huru mångå kreatur det förra året störtade har icke blifvit upplyst;
men enligt uppgifter, som till Länsstyrelsen inkommit å de i berörde sjukdom
år 1855 omkomna kreatur, skola de hafva utgjort nära 100 hästar, 22
oxar och 125 kor; dock lärer det verkliga antalet varit större, enär liera
fall af kreaturs störtning icke skola blifvit anmälda.
Antalet af hvarje slags kreatur inom Länets särskilda delar år 1855
upptages uti en vid denna berättelse bilagd tabell, hvilken dock icke torde
kunna lemnäs full tillförlitlighet, då densamma till det mesta grundas på
allmänhetens egna uppgifter. Vid jemförelse af berörde tabells uppgifter
med de år 1822 och sednare meddelade, befinnas de särskilda slagen af
kreatur inom Länet hafva förökats eller minskats, såsom sig visar af följande
sammanställning, deruti städernas kreatur icke äro beräknade.
1822.
1832.
1842.
1850.
1855.
Hästar
21,748
22,278
22.259
20,400
20,435
Oxar
6,970
6,133
6,741
7,290
Kor
36,447
39,220
39.091
38,740
39,594
Ungboskap
11,392
11,963
12,427
11,456
11,778
Får
67,312
69,260
77,077
72,732
59,347
Svin
22,317
25,489
25.891
23,059
23,461
Getter
212
326
126
72
109
Berättelse öfver Stockholms Län för åren 1851—1855.
10
Skogsskötseln, Om denna del af landtmannuhushållningen gäller ännu
hvad Länsstyrelsen i sednast afgifna underdåniga treårsberättelse anfört, så
att föga eller nästan icke någon omtanka för skogens framtida bestånd, än
mindre för förkofran för det kommande är att förmärka, utom vid jernverken
och åtskillige större jordegendomar. De på sista åren ytterligt uppstegrade
priserna i hufvudstaden på skogsprodukter, särdeles på ved, hvaraf
under krigsoroligheterna tillförsel från Finland uteblifvit, hafva varit en stor
lockelse att strängt anlita skogarne för afsalu. Med en planmässigt ordnad
afverkning och på återväxt beräknad skogsvård vore säkerligen de befintliga
skogsmarkerna inom Länet tillräckliga att för en framtid fylla egna behof
och medgifva icke ringa afsalu. Men för en bättre skogsvård fordras ledning
af personer, som derom hafva sakkunskap. Derföre hafva ock åtskillige
jordägare inom Södertörn förenat sig och med en kunnig forstman öfverenskommit
derom, att denne, mot visst arfvode, två gånger om året öfversel’
deras skogar och föreslår de åtgärder, sorn för ändamålsenlig afverkning och
skötsel äro erforderlige. Tvifvelsutan skulle ock mera allmänt för skogsvård
antagas särskildt deruti undervisade personer af arbetande klassen, om sädane
fuunos att tillgå. För att bereda tillgång på sådane för enskildes tjenst,
ej mindre än för anställning såsom underjägare och skogvaktare vid allmänningar,
synes fördenskull vara nödigt och lämpligt, att på åtskilliga ställen
i Riket undervisningsanstalter för detta ämne på allmän bekostnad inrättades,
efter samma method, som de lägre landtbruksskolorna och, der så ske
kunde, i sammanhang med dessa.
Af den uppmuntran, som, enligt nådiga Cirkuläret den 30 Oktober
1850, till skogsplantering och handel med gran- och tallfrö sökt åstadkommas
genom utfästa premier, har någon verkan inom Länet icke vidare försports,
än att allenast en större jordägare anmält sig Lill erhållande af premier
för barrträds uppdragande genom frösådd.
År 185 I anställdes af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skogsransakning
å Länets fyra häradsallmänningar, hvarom berättelse afgifvits till KammarKollegium.
De dervid föranledda mångfaldiga ärender angående reglering af
dessa allmänningars vård, skattläggning af derå befintliga lägenheter m. m.
hafva sedermera varit bland föremålen för Länsstyrelsens handläggning och
äro ännu icke afslutade. I sammanhang med berörde skogsransakning, höllos
med allmännings-intressenterne sammanträden för deras hörande i de allmänningarnes
nyttjande och vård rörande frågor, uti hvilka nådiga Cirkulärbrefvet
den 30 November 18i9 anbefallt Länsstyrelserne vidare åtgärder.
11
En del af dessa frågor hoppas Länsstyrelsen snart få, såsom samma nådiga
bref föreskrifver, hemställa till Kongl. Maj:ts vidare bepröfvande.
Det virke, soto från de fyra häradsallmänningarne utsynats åt häradshoer,
har utgjort årligen emellan 6 och 700 famnar och för alla lern åren
tillhopa 3,191 famnar.
Bergs- och Bruksrörelsen. Uti jerngrufvorna inom Länet, nämligen de
å Utön i Sotholms härad, Jerna grufvor i Jerna socken, Herrängs grufvefält
i Häfverö socken, Vigelsbo grufvefält i Vahlö socken samt åtskilliga smärre
grufvor i Hargs, Forssmarks, Börstils, Vahlö och Väddö socknar, har malmbrytningen
fortgått; och har, enligt tillgängliga uppgifter, malmuppfordringen
ur alla dessa grufvor utgjort:
år 1851 Skeppund tackjernsvigt 114,428.
>, 1852 » » 103,939.
» 1853 » » 85,650.
» 1854 » » 79,446.
För 1855 hafva fullständiga uppgifter hittills icke erhållits.
Grufvor för upphemtning af annan slags malm, än jern, äro icke inom
Länet bearbetade.
För taclcjernsblåsningen finnas inom Länet masugnar vid Bennebol i
Bladåkers socken, Länna i Allmunge socken, Edsbro i socknen af samma
namn, Vällnora i Knutby socken och Berkinge i Vahlö socken. Tackjernstillverkningen
har utgjort:
år 1851 Skeppund tackjernsvigt 10,198.
» 1852 » » 10,756.
» 1853 i> » 8,399.
» 1854 » » 5,214.
1855 års tillverkning kan icke meddelas i saknad af uppgift derom.
Stäng- och Ämnes-jerntillverkningen, som bedrifvits vid Forssmarks bruk
i Forssmarks socken, Hargs bruk i Hargs socken, Skebo i Ununge socken,
Rånäs i Fasterna socken, Ortala i Väddö socken och Nyqvarn i Tyringe
socken, af hvilka de fyra förstnämnde hafva till en del Vallonsmide, är uppgifven
:
för år 1851 till Skeppund bergsvigt 12,010.
» » 1852 » » » 12,728.
» » 1853 » » » 12,610.
» » 1854 » » » 12,234.
För 1855 saknas uppgift älven härom.
12
Vid Skebo bruk linnes jemväl ett valsverk för tillverkning afjernplåtar
samt vid Nyqvarns ocb Forssmarks bruk stålugnar jemte hammare för stålräckning.
Särskildt idkas manufaktursmide!] äfven vid Johannisforss i Forssmarks
socken, hvarest tillverkas, bland annat, vagnsfjedrar ocb axlar samt
såkallade svanhalsar af erkänd godhet; vid Bränninge i Tveta socken för
tillverkning af plogar, hillar, spadar och liera slags redskap; samt vid Vira
i Kulla socken för förfärdigande af liar och andra eggjern.
Jernmanufaktur-tillverkningen har, enligt uppgifter, uppgått inom Länet:
år 1851 till Skeppund bergsvigt 1,414.
» 1852 » » » " 1,956.
» 1853 » » » 2,839.
» 1854 » » » 1,314.
Om 1855 års tillverkning har uppgift hittills icke erhållits.
Vid förenämnde Bränninge är ock under anläggning ett jerngjuteri jemte
mekanisk verkstad. Men eljest har icke något nytt jernverk inom Länet
under ifrågavarande tidrymd tillkommit.
Bland de liera inom Länet befintliga kalkstensbrott fortfar det vid Karta
i Sorunda socken att lemna betydligt till afsalu, såsom uppgifvet är, omkring
1,500 läster årligen.
Qvarnsten brytes på flera ställen i Rådmansö socken.
Andra bruk, fabriker och inrättningar samt landthandlare.
Vid samtliga fabriksinrättningarne å Länets landsbygd, hvilkas särskilda
slag och antal äro i bifogade tabell upptagna, utgjorde tillverkningarnes
värden och dervid sysselsatte arbetare:
år 1851 värde R:dr banko 479,862; arbetare 753.
» 1852 » » » 520,185; » 807.
» 1853 » » » 555,537; » 810.
» 1854 » » » 506,577; » 1,050.
» 1855 » ,, » 607,700; » 834.
De mest betydande al fabriksinrättningarne äro: 'porslinsfabriken vid Gustafsberg
å Vermdön, hvars tillverkningars värde hvarje af ifrågavarande år varit
i stigande samt för år 1855 uppgifvits till icke mindre än 201,622 R:dr
och hvilken fabrik ensam sistnämnde år sysselsatt 506 arbetare; Åhlö eller
Åhleströms klädesfabrik, der tillverkningsvärdet sagde år uppgått till 106,960
R:dr och 39 arbetare begagnats; Nyqvarns pappersbruk, som dock under innevarande
år afbrunnil; Finnboda beckbruk samt skeppsvarfvet å Lilla Essingen,
vid hvilket sistnämnde likväl mindre verksamhet de sistförllutna åren ut
-
13
vecklat sig, än i början af denna anläggnings tillvaro, hvadan ock tillverkningsvärdet,
sorn år 1850 uppgafs till 37,100 R:dr, nedgått år 1855 till
10,000 R:dr och arbetarnes antal från 51, som de utgjorde förstnämnde år,
minskats till 22 det sednaste året.
Tegelsta gerier na, hvilkas tillverkningsvärden och sysselsatte arbetares antal
icke äro inberäknade i de för fabrikerna ofvan uppgifna summor, hafva lindar
ifrågavarande år ökats lill antal genom flera nyanlagda och bedrifvits
med mycken verksamhet samt lära varit ganska vinstgifvande i anseende
till den stora åtgången af tegel för nybyggnader i hufvudstaden, och deraf
orsakad betydligare stegring i priset å denna vara.
Till idkande af handtverksverkstad å landet har ingen sig anmält.
Landthandlande, sorn med behörigt tillstånd i öppna bodar idkat bandel,
utgjorde till antalet år 1851: 29; 1852: 36; 1853: il; 1854: 40; 1855: 42;
hvarförutan några landtman, med den deni i handelsordningen medgifna
rätt, å landet hållit till salu i minut inhemska landtmannavaror.
§ 4.
It i när i ii ifar.
Fisket är för skärgårdens invånare af stor vigt och kan till och med
anses för hufvudnäring, åtminstone i Börstils och Gräsö socknars skärgård.
Strömming utgör förnämligaste föremålet för saltsjöfisket. Någon säker uppgift
på qvantiteten af årligen fångad strömming är Länsstyrelsen icke i tillfälle
att meddela. Men såvidt Länsstyrelsen förnummit, har fångsten af
denna fisksort under nu ifrågavarande fern år icke varit gynsammare, än
under nästföregångna åren, utan snarare i fortsatt aftagamle, hvilket ock
röjt sitt inflytande på Norrtelje och Östhammars städers fiskerskap, som i
antal och välstånd varit i sjunkande. Saltad strömming har varit i ovanligt
högt pris, från Femton R:dr ända till Tjugo R:dr banko tunnan, då denna
vara under nästföregående tider stått i pris till högst Tolf R:dr.
Med ett af statsmedel erhållet anslag har Länets Hushållnings-Sällskaps
Förvaltnings-Utskott föranstaltat om undersökningar i Länets skärgårdar, för
att söka få utredt förhållandet med fiskerinäringen och grunden till den
ofta förda klagan öfver fiskets aftagande. Sådane undersökningar hafva under
flera års somrar blifvit beredvilligt verkställda af Professoren och Riddaren
af Nordstjerne-Orden C. J. Sundevall samt Friherre C. J. Cederström,
u
om hvilka undersökningar berättelser blifvit afgifna. Ehuru något omedelbart
praktiskt resultat häraf icke för det närvarande varit en följd, hafva
likväl derigenom vunnits värderika upplysningar så väl för vetenskapen,
som till ledning för fortsatta undersökningar i det ifrågakomna praktiska
hänseendet; och är med anledning af berörde berättelser, genom Hushållningssällskapets
Förvaltnings-Utskott, framställning hos Kongl. Maj:t gjord om
undersökningarnes fortsättande på vetenskaplig väg.
För idkande af saltsjöfisket inom Länet äro, genom en år 1855 af sådant
fiskes idkare och ägare, vid sammanträde inför Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
beslutad och af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande stadfästad
förening, vissa bestämmelser, hufvudsakligen angående fiskedonens beskaffenhet
och fiskesätt, gifna, i ändamål att freda fiskynglet.
Beträffande insjöfisket äro nyligen äfven slika öfverenskommelse!- emellan
delägarne träffade och sedermera af Kongl. Majrts Befallningshafvande
fastställde rörande fisket i insjöarne inom Öknebo och Svartlösa härader samt
särskildt i Vallentunasjön. Fråga är ock å bane om särskilda bestämmelser
för fiskets bedrifvande i Mälaren.
Om de sålunda redan träffade föreningars inflytande har Kongl. Majrts
Befallningshafvande icke varit i tillfälle alt ännu något erfara, då de allenast
kort tid varit till efterlefnad gällande.
Sjöfart med landtman tillhöriga fartyg och båtar af fem läster och derutöfver
idkas flitigt af allmogen i Roslagens skärgård, förnämligast i Vätö,
Väddö, Rådmansö och Gräsö socknar, men föga af Södertörns skärgårdsboer,
hvilka derför visa mindre fallenhet. Det är väl mestadelen till inrikes
fraktfart, som nämnde fartyg begagnas, men vissa år äfven icke obetydligt
till utrikes sjöfart, såsom här nedan sig visar. De sednaste åren lära landtrnanna-seglationens
idkare inbragt betydliga vinster genom boga frakter.
Det' oaktadt hafva fartygen minskats de sista åren i antal och lästetal, såsom
synes af följande uppgift å de inom Länet för landtmanna-seglationen taxerade
fartyg och bålar:
4 5
Till inrikes sjöfart
begagnade.
Till utrikes sjöfart
begagnade.
Summa.
antal
fartyg.
lästetal.
antal
fartyg.
lästetal.
antal
fartyg.
lästetal.
år 1851
» 1852
» 1853 .
» 1854
». 1855 .
305
316
309
273
268
6,934
7,666
7,197
5,579
5.762
6
2
7
22
16
452
165
554
1,635
4,264
311
318
316
295
284
7,383
7,831
7,751
7,214
7,0261
Skeppsbyggeri bedrifves icke obetydligt i Roslagens skärgård, förnämligast
i Vätö oell Väddö socknar, der för delta yrke visar sig särdeles håg; och
är det nästan uteslutande i denna del af Länets skärgård, som nybyggnad
ägt rum al de fartyg och båtar af fem läster oell derutöfver, hvilka inom
Länet blifvit under dessa åren nybyggda och, med undantag af dem, som
uppstått vid varfvet å Lilla Essingen, utgjort:
år 4851 18 st. fartyg och båtar om 547 läster
» 1852 18 » » b » b 769 »
» 1853  16 b b b b b 495 b
» 1854
16 b » » » b 419 »
b 1855
10 b b » b » 290 »
Skälfångst idkas mindre allmänt af skärgårdsboerne och blott af en och
annan, stundom under resor upp emot Åland och Bottniska viken; men afkastningen
deraf uppgifves icke vara betydlig.
Jagt öfvas inom Länet öfver hufvud icke såsom näringsfång, utan mera
för tidsfördrif. I skärgården erhulles dock flerestädes sträck- och sjöfogel
till afsalu.
Tjärubränning idkas ganska obetydligt och lemnar icke något till handeln.
Salpetertillverkningen har varit årligen i medeltal omkring femhundra
Lispund och bedrifves af allenast fä.
Forsling bereder allmogen förtjenst egentligen endast i de trakter, der
jernverk linnas.
B vän vinsbränning, som redan förut bade årligen blifvit inom Länet mer
och mer öfvergifven att ulöfvas såsom binäring vid landlhushållningen, ägde
under år 1855, enligt nya lagstiftningen i ämnet, rum vid 23 större och 2
16
smärre brännerier, af hvilka tillsammans erlades en afgift af 187,484 Rtclr
14 sk. banko.
§ 5.
Förvaltning och Polilisti författning.
Under ifrågavarande fem år har något hemman hvarken fallit i ödesmål
eller blifvit derifrån upptaget. Skattläggning har skett å 2:ne kronofiskerier
och 17 mjölqvarnar. Frän krono hafva blifvit till skatte lösta 207*
mantal jemte 7 lägenheter, utan åsatt mantal. Ny kronotionde-sättning har
ägt rum å 16 boställshemman, ett frälsehemman samt 4 lägenheter utan
hemmantal. Antalet af särskilda slags hemman, lägenheter, qvarnar m. m.
upplyses af bifogade tabell.
I afseende å hemmansklyfningeu åberopas hvad sagdt är i föregående
underdåniga treårsberättelse. Hittills har icke, ifrågakommit att för hemmansklyfning
inom någon del af Länet bestämma ett lägre minimum, än
ett åttondels mantal, som ovilkorbgt medgifves i nådiga Förordningen den
13 Juli 1853.
Att laga skiftesverket under ifrågavarande tidrymd fortgått raskare, än
tillförene, visar sig deraf, att långt flera laga skiften blifvit årligen verkställda
än förut, så att under alla fem åren tillsammans blifvit skiftade 4-314
mantal; utgörande den ägorymd, som blifvit delad, 14,286 tunnland åker,
18,375 tunnland äng och odlingsmark samt 77,180 tunnland afrösningsmark
och impedimenter. De för utflyttningar i följd af laga skiften af statsmedel
beviljade understöd hafva utgjort år 1851 banko R:dr 1,473: 5 9; 1852 R:dr
2,660: 39. 2; 1853 R:dr 1,256: 46. 4; och 1854 R:dr 1,376: 36. 1; varande
understöds-beloppet för 1855 ännu icke faststäldt.
Till hvilka belopp statsbidragen och de i sammanhang dermed uppgifna
kommunala utskylder beräknats, inhemtas af bilagde tabellerna.
I afseende särskildt å fattigförsörjningskostnaden äro från alla landt- och
stads-församlingars fattigvårds-styrelser infordrade uppgifter, af hvilka upplyses,
att antalet fattige och kostnaden för deras underhåll i hela Länet
hvarje år varit, som följer:
Män
17
Mlin.
Qvinnor.
Barn under 15 år.
Summa
Summa
under-  hållskost-  naden i
banko
riksdaler.
med full
försörj-
ning.
med blott
under-  stöd.
med full
försörj-  ning.
med blott
under-  stöd.
med full
försörj-  ning.
med blott
under-  stöd.
fattige
personer.
år
1851
261
523
615
1,382
444
655
3,880
45,259
»
1852
265
558
650
1,365
477
667
3,982
48,431
»
1853
260
543
674
1,397
500
705
4,079
51,448
»
1854
259
567
667
1,420
519
706
4,138
53,291
»
1855
268
591
695
1,441
543
708
4,246
58,828
Häraf befi unés, att antalet personer, för hvilka fattigvårdshjelp anlitats,
blott under dessa feni år ökats inom Länet med 366 och försörjningskostnaden
tillväxt med 13,569 R:dr. I sin mån bidrager härtill det intresse
Faltigvårds-Styrelserne hafva att, i stället för alt i lämplig tid förekomma
nöd, stundom i förtid göra personer till fattighjon för att hafva anledning
att inom foreskrifven tid yrka deras återgång till annan församling och sålunda
befria egen fattigvård från äfventyret af framtida lunga. Detta kan
svårligen lörekommas sålänge fattigvården är legal och icke frivillig samt
således vikit frän den grundsats, som kristendomen anvisar, att hufvudsakligen
utgöra föremål för kristliga kärleksverk.
Till bestridande af kungs- och krono- samt gästgifveriskjutsen hafva
inom Länet årligen utgått följande antal hästar:
Kungs- och
krono-skjuts-  bästar.
|
Gästgifveri- |
skjutshästar.
år 1851
»1852
»1853
» 1854
» 1855
2,316
1,824
2,914
2,792
4,865
54,854
53,841
54,469
54,736
58,053
Berättelse öfver Stockholms Län för åren 1851—1855.
18
Gästgifveriskjutsen besörjes på entreprenad vid Rotebro, Märsta, Alsike,
Barkarby, Kimsta, Lindberga, Hjelmsta, Marma, Åshusby, Åsby, Ensta, Brottby,
Hall, Åkersberg, Grisslehamn, Östra Ekedahl, Vermdö, Berga, Fittja och
Kumla gästgifvaregårdar samt frän Södertelje och Östhammars städer, vid
hvilka alla gästgifvaregårdar, utom den i Östhammar, entreprenörerne betingat
sig särskildt bidrag af skjutslagen, till belopp från Tre R:dr ända till
Fyratio R:dr banko per mantal, hvilken sistnämnde höga afgift utgöres för
skjutsningen vid Fittja gästgifvaregård, och det oaktadt legan för skjuts från
detta ställe under entreprenad blifvit, enligt nådigt medgifvande, förhöjd
till 28 sk i lii uga r banko milen per häst. Det är således allenast vid två al
de mera trafikerade gästgifvaregårdarne, der entreprenad hittills icke kommit
till stånd, nämligen vid Pilkrog och Länna. Inom Närdinghundra härad,
der skjutsåtgärden vid gästgifvaregårdarne icke är af mera betydenhet, har
år 1852 genom öfverenskommelse den reglering blifvit, till allmän belåtenhet,
tillvägabragt, att delägarne i gästgifveribyarne, utan biträde af hållskjuts,
men vid ett gästgifveri med understöd af reservhemman, utgöra skjutsnin—
gen emot årlig ersättning, bestämd till olika belopp för hvarje gästgifveri
med afseende å vanliga skjutsåtgången, och till hvilka ersättningar alla öfrige
skjutsskyldige i häradet bidraga med lika afgift efter hemmantal. Enahanda
skjutsreglering för Frösåkers härad är äfven å bane och torde snart
kunna komma till stånd.
Kronobrefbäringens reglering till öfverensstämmelse med nådiga Cirkuläret
den 30 November 1849 har inom åtskilliga delar af Länet försiggått;
och i de öfriga delarne äro frågor om sådan reglering under handläggning.
För allmänna vägarnes förbättring och, der så erfordrats, utläggning till
större bredd hafva Länets invånare med beredvillighet gått Länsstyrelsens
uppmaningar till mötes och i detta afseende gjort ganska betydliga uppoffringar.
Större vägförbättrings-arbeten, som dessutom under ifrågavarande
fem år fullbordats, äro: a) sänkning af Trappebergsbacken, nära norra Stäkes
bro, som utförts med bidrag af statsmedel, 1,000 R:dr; b) sänkning af Kronabacke
på vägen emellan Stockholm och Fittja gästgifvaregård, dertill af
statsmedel njutits bidrag med 2,580 R:dr; c) den helt och hållet af statsmedel
bekostade nybyggnaden af Tranebergsbro jemte anläggning af ett stycke
ny väg derinvid; och d) sänkning af en backe å Färentuna häradsväg, till
bekostande hvaraf användts en del af det understöd, som, enligt hvad ofvan
är omförmäldt, beviljades år 1854 för aLt bereda arbetsförtjenst inom nämnde
härad. Påbörjade arbeten äro: anläggning af något öfver en mils ny väg
19
inom Huddinge oell Brännkyrka socknar, i stället för förut befintlig, backig
och oländig väg, ett arbete, som visar sig särdeles vackert oell ut föres af
Huddinge socknemän, med dertill nädigst be v i i jad t understöd af statsmedel;
samt omläggning för ålskil lige backar på vägen emellan Länna oell Valla
gästgifvaregårdar, dertill af statsmedel anslagits 10,470 K:dr; hvarjemte statsanslag
redan äro nådigt beviljade till följande vägförbättringar, som äro afsedda
alt ofördröjligen taga sin början, nämligen: 13,350 R:dr till omläggning
för backar å vägen dels emellan Fittja gästgifvaregård och Södertelje
oell dels emellan nämnde stad och Kumla gästgifvaregård, samt 7,680 R:dr,
allt banko, för vägomläggningar emellan samma stad och Pilkrogs gästgifvaregård.
Den i förra underdåniga treårsberättelsen omförmälde betydliga vägomläggning
inom Börstils socken har ännu icke hunnit fullbordas. Nya vägdelningar
hafva under ifrågavarande tidrymd tillvägabragts inom Öknebo och
Erlinghundra härader samt särskildt inom en och annan socken annorstädes.
För lättande af kustfarten är inom Södertörns skärgård, genom det såkallade
Dragsundet, emellan Drags- och norra Örvadsfjärdarne upptagen en
kanal, genom hvilken skärgårdsfarare kunna undvika att segla utomkring
Landsortsudde. Denna kanal, till hvilkens utförande anslogs af handels- och
sjöfartsfonden 1 1,500 R:dr banko, öppnades år 1854 för sjöfarande att begagnas
utan afgift. Medelst tillhjelp af det ofvanberörde anslaget, för arbetsntvägars
beredande inom Färentuna härad samt med något tillskott af menigheten
upprensades äfven år 1854 det såkallade Kersösund emellan Munsö
och Ekerö socknar, hvarigenom för ålskillige Mälarens strandboer öppnats
en genare båtväg till och frän hufvudstaden. Trafiken på Södertelje och
Väddö kanaler fortfar alt vara liflig, såsom sig visar af följande uppgift å
antal fartyg och båtar, som der passerat samt derför erlagda afgifter:
år 1851
» 1852
)> 1853
>, 1854
.» 1855
Södertelje kanal.
Väddö kanal.
antal fartyg
och båtar.
afgifter.
antal fartyg
och båtar.
afgifter.
li:ko R:dr
sk.
rst.
B:ko R:dr
sk.
rst.
3,143
16,644
30
-
885
1,114
44
G
2,828
15,099
3
—
733
880
45
4
2,922
15,706
24
—
734
882
34
8
3,302
19,255
16
—
850
1,000
10
8
3,068
18,329
44
-
1,025
1,074
13
11 |
20
Helsovården har inom Länet fortfarande blifvit besörjd af två ordinarie
och en extra privincial-läkare, en provincial-kirurg, stadsläkare i Södertelje
och Norrtelje samt särskilda läkare vid det såkallade Löwenströmska lasarettet
i Hammarby socken, för Botkyrka och Salems socknar, vid Drottningholms
kungsgård, vid Vaxholm för der förlagda kommendering af kronoarbets-korpsen,
vid Forssmarks, Hargs och Skebo bruk, Utö grufvor samt
Gustafsbergs porslinsfabrik; och är fråga äfven å bane alt för Öknebo härad
fä anställd distrikt-läkare. Uti nästan alla socknar äro ständiga barnmorskor
antagna.
Af de i sista underdåniga berättelsen omförmälda allmänna sjukvårdsanstalter
har provisoriska sjukhuset blifvit den 1 Oktober 1852 indraget,
sedan det lyckats att å Serafimer-lasareltet bereda ett utvidgadt utrymme
för vårdande af sjuka från Länet, till mindre kostnad än som med underhållandet
af provisoriska sjukhuset varit förenad.
Vid h varje af sjukvårds-anstalterna hafva följande antal personer från
Länet njutit vård.
Serafi-
mer-lasa-
rettet.
Proviso-
riska
sjuk-
huset.
Norrtelje
lasarett.
Kur-
huset.
Löwen-
strömska
lasa-
rettet.
Summa.
år
1851
227
84
63
98
—
472
»
1852
254
65
70
108
102
599
»
1853
445
—
60
69
149
723
»
1854
558
—
75
101
189
923
»
1855
611
—
71
97
207
986
Å antalet sjuke, som år 1851 vårdats å Löwenströmska lasarettet, har
uppgift icke kunnat erhållas. Detta lasarett är tillkommet och underhålles
helt och hållet genom enskild donation. För de öfrige ofvan omförmälde
sjukvårds-anstalterne hafva kostnaderne utgjort: år 1851 banko R:dr 8,875:
42. 10; år 1852 R:dr 10,709: 44. 8; år 1853 R:dr 14,029: 21. 6; år 1854
R:dr 10,710: 11. 11; år 1855 R:dr 11,724: 29. 1. Dessa kostnader hafva
blifvit bestridda af kurhusmedlen jemte ett årligt bidrag af 2,333 R:dr 16
sk., dels utgående från Serafimer-ordens-Gillet såsom hospitalsmedel, dels
sif enskild donation och dels utgörande Länets andel af lasaretts-afgifter.
Kurhus-afgiften utgjordes för år 1851 med fyra skillingar och för de följande
åren med fem skillingar sex runstycken banko af hvarje mantalsskrifven
person.
Af kolera-sjukdomen år 1853 bortrycktes med döden inom Länet 347
personer. Åren 1854 oell 1855 förekommo väl äfven åtskilliga dödsfall af
samma sjukdom, men icke till något betydande antal.
Bland helsovårds-anstalter inom Länet förtjena att nämnas den år 1849
öppnade kallvattenkur-anstalten i Södertelje samt gyttjebad-inrättningarne i
Norrtelje och Vaxholm, hvilka alla badanstalter ganska flitigt anlitas och för
städerne sjelfva äro af icke obetydligt inflytande till förkofran och väckande
af mera omtanka för deras prydlighet.
Länets bolag till försäkring af byggnader obh lösegendom har fortfarande
vunnit ökadt förtroende och verksamhet; och utgjorde bolagets hela försäkringsvärde
vid slutet af det brandstodsår, som tilländagick den 14 Mars
1855, för byggnader 10,357,810 R:dr och för lösegendom 6,676,760 R:dr,
tillsammans 17,034,570, så att försäkringsvärdet under ifrågavarande fem år
tillväxt med något öfver Tre millioner R:dr.
Den 1850 i hufvudstaden öppnade ränte- och kapital-försäkringsanstalten
för Stockholms stad och län samt Upsala, Vesterås och Nyköpings län har
för hvarje år vunnit allt större antal delägare, om än icke tillväxten varit
särdeles hastig, hvilket ej heller kunnat påräknas för en inrättning, så ny
och obekant till sina grunder och verkningar; men förhoppniugarne äro
goda, att denna inrättning i framtiden skall bära välsignelserika frukter och
blifva till stort gagn särdeles för de sparsamme bland arbetande klassen.
Insättningarne i anstalten utgjorde år 1850 Rgs R:dr 6,081; år 1851 R:dr
18,941; år 1852 R:dr 23,492; år 1853 R:dr 25,115; och år 1854 R:dr 31,574.
Anstaltens hela kapital-behållning var den 31 December 1854 Rgs R:dr
115,585: 13. 4.
Ro/djuren inom Länet synas hafva märkligen aftagit i antal. Ehuru rof
djursskali
under dessa fem år icke någon gång ägt rum, har ändock icke
klagan försports öfver skador genom sådane djur. Skallgång har ock gjorts
mindre behöflig genom de af Länets invånare, enligt träflåde och behörigen
fastställda öfverenskommclser, utsatta premier för dödande af rofdjur, till
olika belopp för särskilda slags djur. Emot erhållande af sådane premier
hafva under alla fem åren blifvit fångade och dödade tillhopa 21 vargar,
70 lodjur och 909 räfvar jemte ett stort antal roftoglar.
n
Kr oger [rörelsen har blifvit betydligt inskränkt, sedan densamma blifvit
ordnad i enlighet med nådiga Förordningen angående vilkoren för försäljning
af bränvin m. m., den 18 Januari 1855. År 1854 ägde ännu bränvinsförsäljuing
rum vid Länets alla landt- och sjögästgifvaregårdar, 60 till
antalet, utom vid en enda, samt vid något öfver 50 värdshus och krogar.
Vid 1855 års slut deremot utöfvades bränvinsutskänkning vid allenast 35
gästgifvaregårdar och 28 andra utskänkningsställen, förutom vid några få
ställen, der Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, enligt 22 § i förenämnde nådiga
Förordning, tillåtit utskänkning för kortare tid än år. Af berörde 28
utskänkningsställen höllos likväl de flesta på Djurgården och eljest närmast
utomkring hufvudstadens tullar, så att af desamma funnos på afstånd härifrån
utöfver en half mil endast tre, af hvilka två voro egentliga värdshus.
På fyra ställen å landet idkades minuthandel med bränvin. Då tillika numera
bränvins och andra spirituösa dryckers utskänkning vid auktioner icke
är tillåten, har en ytterligare väsendtlig inskränkning i tillfällen till fylleri
ägt rum.
Lagsöhningarne hos Länsstyrelsen och i följd deraf till betalning fastställda
belopp, äfvensom de hos under-exsekutorerne sökta utmätningar hafva
för landet och städerna tillsammans utgjort:
Lagsöknin-  gars antal.
I följd af lag-  sökningar till
betalningar
Hos under-exsekutorerne
sökta utmätningar i
banko R:dr.
fastställde
belopp.
För Kronans
intrader.
För skuld-  fordringar.
år 1851
1,484
143,734
15,769
112,337
00
1,932
128,927
15,956
112,445
» 1853
2,225
165,914
10,279
115,550
» 1854
1,268
124,029
13,358
105,805
» 1855
963
70,395
10,439
60,831
Att de sökta utmätningarnes belopp äro mindre, än de belopp, som
allenast af Länsstyrelsen blifvit till betalning fastställde, härrör deraf, att
en stor del gäldenärer betala innan utmätning begäres. Af de uppgifne ut’
23
mätnings-beloppen är ändock en stor del icke uttagen genom verklig utmätning,
utan betalning erlagd efter det utmätning begärts.
Under alla fem åren tillhopa hafva allenast sju fastigheter å landet och
fyra i städerna blifvit utmätningsvis försålda.
För skuld bysatte å länshäktet hafva varit år 1851 2 personer, 1852-  4, 1853 3, 1854 (5 och 1855 ingen.
A Länets cellfängelse har ordningen varit god. Antalet personer, som i
detsamma varit intagna dels för att undergå hvarjehanda straff’ för brott,
dels såsom försvarslöse, har utgjort:
år 1851 för undergående af straff 150, försvarslöse 132.
1852 » » 207 » 21 G.
» 1853 », » 160 » 220.
» 1854 » » 156 » 152.
» 1855 » » 142 » 115.
Dessa resultat äro öfverhufvud något ogynsammare än under nästföregående
treårsperiod.
§ 6.
Slätterne.
Af Länets sex städer bar icke någon under ifrågavarande tidrymd visat
några märkbara framsteg i industrielt hänseende, utan gäller om dem fortfarande
hvad anfördt är i de begge sednast förut afgifne underdåniga berättelserna.
Folknummern samt särskilda slags näringsidkare i en hvar af städerna
jemte handtverks- och fabriksidkares arbetsbiträden samt städernas fartyg
nppgingo år 1855 till följande tal:
Folk-
mängd.
Hand-
lande.
Handt-
ver-
kare.
Fa-
briks-
idkare.
Personer,
som idkat
handtverk
såsom för-  sörjnings-  medcl.
Ge-
säller.
Lärlin-
gar.
Andre
indu-
slri-
arbe-
tare.
Skep-
pare.
Fiska-
re.
Städernas
fartyg.
antal.
läste-
tal.
Södertelje .
1,198
8
26
7
41
50
49
5
_
—
—
—
Norrtelje. .
1,017
16
39
10
11
15
10
29
—
9
2
34
Östhammar.
586
10
25
5
16
13
11
12
2
7
2
53
Öregrund. .
645
13
9
1
10
3
2
2
14
—
2
124
Sigtuna. . .
430
3
15
2
7
11
4
—
—
—
—
—
Vaxholm . .
1,294
11
29
—
0
13
—
15
14
26
13
207
n
Uti folknummern för Vaxholm ingär antalet af derinvid förlagda kronoarbetskarlar
och gemenskap af armeen med 421.
År 1853 fullbordades på ändamålsenligt sätt en med statsanslag af 3,418
R:dr banko understödd förbättring af Öregrunds hamn, ett företag af stort
gagn för den norrländska sjöfarten, emedan denna hamn är väl belägen för
och flitigt besökes af så väl in- som utländska fartyg, de der från resans
fortsättning uppehållas vare sig af lidna sjöskador och för derigenom nödige
blifna reparationer, eller för inbrytande vinterköld; ocii tillflyter äfven staden
fördel häraf i liera hänseenden, . bland annat, genom icke obetydliga
hamnafgifter, som erläggas efter taxa, af Kongl. Majit i nåder fastställd.
Kallvattenkur-inrättningen i Södertelje samt gyttjebad-anstalterne i Norrtelje
och Vaxholm, å sistnämnde ställe tillkommen under nu ifrågavarande
tidrymd, äro omförmälde ofvan under helsovårds-anstalterna.
Genom enskild donation har i Sigtuna utväg blifvit beredd till inrättande
af ett allmänt sjukhus för staden.
Jemväl Norrtelje stad har rönt prof af enskild frikostighet, i det alt
genom testamente, som likväl ännu icke vunnit laga kraft, disponerats en
gård i staden och Sjutusen R:dr banko till fond för upprättande och underhåll
af en undervisnings-anstalt för medellösa flickor, särdeles till deras inöfvande
i handaslöjder.
Utsädet å och afkastningen af städernas jord samt antalet af de i städerna
underhållna kreatur utvisar bilagde tabell, som äfven upptager de
särskilda slagen statsbidrag och deras belopp. Stockholm å Landskansliet
den 30 September 1856.
G. F. LILJENCRANTS.
U. Normelli,
G. P. af Sillén.
Statistisk TABELL för Fögdericrne inom Stockholms Län för åren 1851 till och med 1855.
Lust-Slott med dertill hörande hemman
Kungs- och Kungs-Ladugårdar. . .
Derunder lydande eller eljest Kronan särsk
derade eller disponerade hemman
Dito andre lägenheter, såsom Stallänga
Dito Qvarnar
Krono-Säterier
Frälse-Säterier och Ladugårdar . . .
Skatte-Säterier
Säteri-Rusthåll
Rå- och Rörs-Hemman ....
Frälse-Hemman
Frälse-Skatte-Hemman
Krono-Hemman
Krono-Rusthäll
Krono-Augments-Hemman . . .
Krono-Skatle-Hemman
Dito Rusthåll
Dito Augments-Hemman .
>Iilitie—boställen
Civila boställen
Ecklesiastika boställen
Akademie-Hemman, Frälse . . .
Dito Skatte . . .
Dito Krono . . .
Hospitals- och Barnhus-Hemman, Frälse
Dito
Dito
Dito
Dito
dito
dito
dito
dito
dt förbehallne
Skatte
Krono
Säteri
Krono-Lägenhet.
Krigsmanshus-Hemman, Skatte.
Lots-Hemman, Frälse ....
Dito Skatte ....
Dito Krono ....
Post-Hemman, Frälse ....
Dito Skatte ....
Rekognitions-Skogs-Hemman .
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar med flera lägenhete
något hemmans ränta äro inbegripne, Frälse
Dito dito Skatte
Dito dito Krono
Dito obebyggde
Oskattlagde, bebyggde dito, deraf Ryttare-, Soldat- oc
Backstugor
Bebyggde lägenheter, afsöndrade från hemman under
Dito dito på viss
Obebyggde dito dito under
Skattlagde Fisken och Fiskelägenhetcr af särskilda sia
ränta äro inbegripne, Skatte
Dito dito Krono
Dito dito Frälse
Oskattlagde dito Frälse
Tull-mjölqvarnar
Tull-sågqvarnar, grofbladige . .
Dito finbladige . .
Husbehofs-mjölqvarnar....
Dito sågqvarnar ....
Frälseräntor
Brädgårdar
Stampar
Stångjernsverk
Ämneshammare
Masugnar
Jernmanufaktur-Verk ....
Jerngrufvor
Pappersbruk
Tegelbruk
Oljeslageri
Garfverier
Kalkugnar
Färgstofts-Fabrik
Färgerier
Porslins-Fabrik
Beck- och Kimröksbruk . . .
Fartyg och Båtar
Bomulls-Fabrik
Klädes- dito
Vaxduks- dito
Såp- dito
Fyrbåk
Sk a Heström
Theater
Djurgårdar
Kronoparker och Allmänningar, som tillhöra Kon
Lands- och Härads-Allmänningar af 1,1
Diverse personer, som ej höra till viss
Skeppsvarf
Gästgifveriet Värdshus och Krogar .
,900
när
Maj
tunnlands vidd
ng
och för dess räkni
utan manta
Båtsmanstorp
ändig äganderätt
id eller lifstid .
indig äganderätt
som ej under något
t och Kronan
utarren
tern
unde
Hemman.
Mantal
Mantal
8}
8J
42i
46j
2*Äb
Mtc
OO
134
15/r
568/j
595}
7\
9?
88»
94/f
624
82}
1,249»
1,29/»
324/-
286»
8»
2A
4
2r
95
ff
838»
660t}t
210,/}
180»
278}
211*
45r
41}
24
25}
104!
87
*t
5
5
58}
/ 3}
35}
47}
2}
3
5
9
31
n
3|
Summa
1 '
1
9
121
1
4
n
33
4,039/2»
2- °
zr
_ t
—
cj:
—! OQ
sj: o
5' S
‘S
3
St.
Utsäde af
19
65
22
151
4,003
1,602
175
68
32
17
0
2
8
201
105
1
182
45
6,89
T:r
8
81
82
5
18
827
15
110
90
1,097
250
9
3
3
785
201
239
43
29
129
4
31
55}
32j
2
5
1
1
3
7
2
1
4’
3
2
10
561
1
41
4,220»
T:r
33
255
125
36
86
5,087
83
727
523
8,543
2,313
71
20
25
5,835
1,468
1,865
285
178
822
16
30
256J
165"
14
20
48
1
2
27
37
27
16
57»
281
77"
1,308
23
991
43"
15
30,7131
T:r
24
131
115
20
40
1,726
44
289
225
3,685
1,135
451
7
15
3,115
833
1,060
155
72
428
12
19
184
102
6
15
2
17
20
17
21
361
171
61 ä
719
20]
28}
34
>'•
1 1,516;
2
9
1
t
12
16
5
10
16
4
21
403
124
T:r
T:r
12
8
81
90
35
35
25
15
44
10
1,626
437
15
22
200
72
211
32
2,496
814
611
304
18
15
8
1
5
2
1,348
729
411
191
493
231
79
60
53
27
212
100
6
4
7
6
86
62
58
32}
5
1
10
5
3
1
H
8
1
9
5
81
42
14
5
20
8,78811 3,432
T:r
2
25
16
5
12
610
7
66
86
1,031
283
3
3
702
156
213
24
23
103
1
4
181
9'
2
1
1
1
1
5
1
H
3
85
2
H
5f
2
91
2161
9"
9
81
T:r
10
10
40
50
3,6901
114
T:r
33
560
284
150
92
6,083
210
715
672
11,727
3,155
115
17
17
8,404
1,551
2,196
209
200
917
15
45
236
122
15
15
10
5
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
62
15
140
1,072
T:r
48
538
560
35
138
6,249
102
768
724
7,616
1,605
54
24
19
5,168
1,231
1,451
270
204
786
24
21
331
200'
14
30
23
70
2
35
24
38
44
49
12
41
6
113
24}
52
12
99
59
2,044
420
328
178
6
84
25}
29
28,865^
T:r
T:r
165
120
1,625
730
1,060
633
295
187
532
215
33,857
10,820
493
220
3,771
1,574
3,221
1,225
52,040
20,827
12,415
5,816
355
227}
142
38
150
95
32,214
16,333
8,015
4,585
9,925
5,712
1,515
875
1,032
384
4,578
2,319
80
60
150
95
1,282}
920
894
547
86
32
100
75
56
12
18
14
42
10
252
85
3
2
183
46
207
105
135
85
90
130
310
192
142}
86}
397
335
7,683
4,217
121
101
637}
161}
231
174
32
105
30
T:r
60
450
200
125
246
9,900
75
1,105
1,198
14,365
3,231
90
46
25
7,057
2,190
2,589
425
288
1,185
30
35
430
312
28
50
18
10
45
2
69
84
25
71
85
20
114
2,487
740
40
180,637} | 80,4581 49,545
T:r
40
460
315
50
50
2,344
110
374
157
4,330
1,505
75
5
10
3,760
1,034
1,240
32
134
493
20
30
310
170
5
25
6
38
2
5
32
20
5
45
25
43
210
109
25
100
T:r
8
149
112
35
58
3,067
40
313
408
5,064
1,368
24J
14
18
3,630
788
1,059
125
121
515
4
17
767
5
25
1
15
25
8
44
1,161
42
48
39
7.1
T:r
70
280
350
T:r
159
2,850
1,650
850
554
40,47
1,130
4,520
4,340
72,353
19,075
657
116
104
45,244
9,457
12,347
1,099
1,170
5,566
60
258
1,098
597
90
60
70
35
138
455
13
230
216
294
245
671
306
546
12,312
2,181
1,179
439
203
97
1,040
Underhållna Kreatur.
St.
23
166
116
45
31
1,998
42
260
228
5,443
1,676
56
9
10
4,686
1,106
1,473
183
105
476
22
26
291
171
12
25
2
6
18
2
14
37
22
22
49
24
1,358
155
26
17
18,0401 18,540-2 J 803| 247,979) 20,435
St.
16
155
94
•12
47
2,348
42
299
195
1,977
259
4
6
4
67 a
224
187
68
52
298
2
2
22
29
3
230
St.
72
545
330
116
117
5,464
103
818
627
9,716
2,912
112
20
26
7,405
1,786
2,315
349
219
934
30
45
420
249
19
35
8
26
90
2
26
56
35
34
101
41
70
3,578
42
482
77
60
20
58
St.
St.
8
80
83
290
25
120
10
52
29
182
1,538
10,309
21
107
205
998
226
1,003
3,236
15,276
1,012
4,515
37
178
7
34
4
50
2,678
11,106
507
2,696
667
3,398
77
491
76
283
318
1,357
8
48
15
73
129
713
68
383
6
32
10
60
3
14
9
22
4
10
18
12
4
25
12
626
17
16
7,2901 39,5941 11,778
93
20
59,347
St.
32
178
125
85
80
3,350
40
429
464
6,463
1,618
59
16
26
3,912
991
1,228
172
128
533
16
24
245
152
14
20
8
18
36
3
28
34
21
37
69
24
40
2,245
40
210
60
187
St.
23
10
23,4611 109
Uppskattadt
värde.
R:dr
95.000
396,675
217.950
221,750
17.900
81.500
5.004.950
57.500
588.775
362.950
6,639,975
1,281,250
28.950
14.000
10.900
3,237,775
1.082.950
1,045,075
236,575
104,225
554.950
19,300
18.000
187.775
176,800
11,400
18.900
32,000
200
4.000
10.500
27.825
500
19,850
47,700
7,750
61.950
40,550
10.825
62,075
118,450
493,350
32,475
8,975
5,125
3,250
2.000
3,325
685,275
74,050
397,965
11,000
10,800
1,153,091
76,150
60,400
76,625
153.800
4.000
8.000
14,950
4,500
4,000
80,000
15,000
4.000
6.000
1,600
506,575
26,054,206
K
-SS
(l
a ff.
Bevillning.
Efter l:sta
Artikeln.
R:dr
26
69
53
23
5
20
1,027
11
94
61
2,256
654
12
4
5
1,691
440
532
64
52
203
7
7
148
98
4
11
5
1
15
52
1
4
17
10
16
5
28
1,729
248
122
33
78
1
160
57
19
73
45
21
8
3
1
1
45
1
1
1
16
101
586
5
2
I —| 11,119)36
Efter 2:dra Artikeln.
SS- 2, 19, 20,
21, 22, 23,
24, 25 och 26.
§§• 27, 28,
29, 30, 31,
32, 33, 35
och 36.
Efter 3:dje
Artikeln.
Bränvinsbrän
ningsafgift.
Summa.
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
18
—
100
42
—
23
10
8
244
8
—
12
—
170
_
—
—
—
—
63
1 6
—
31)
—
—
—
8
3 2
—
24
—
93
12
4
9
—
—
30
—
3,429
0 *>
l
4.718
34
—
38
—
13
24
—
82
24
—
18
—
408
42
9
356
1 2
5
30
—
375
28
3
109
31
5
36
—
0,757
4 3
3
5,331
4 0
11
—
—
740
4 3
4
1,116
7
1
36
—
19
3 2
7
13
2
18
—
20
19
4
—
—
36
—
8
3 0
10
6
3
—
0
—
1,623
12
0
3,083
44
3
36
—
757
1 9
2
843
1 4
1 1
36
—
690
13
2
840
3 1
2
—
—
—
—
184
4 3
2
12
—
594
3 0
5
42
19
2
42
—
2,707
18
7
208
2 2
10
—
—
34
36
—
—
—
—
—
19
9
3
7
31
2
12
—
315
19
2
7
22
10
36
—
11
9
7
45
1 6
—
12
6
31
2
—
—
6
—
9
7
—
-
—
—
4
—
—
—
—
47
3 6
—
—
—
152
22
—
12
—
—
—
2
21
—
30
—
26
44
6
—
—
18
—
61
1
8
11
40
—
—
7
12
4
32
8
83
7
2
30
—
24
32
1
23
21
7
36
—
11
1 4
—
8
5
—
—
54
0
48
44
5
2 4
—
49
28
10
435
12
_
12
—
.—
—
64
42
—
—
—
386
39
2
288
4 0
5
30
—
19
38
8
49
2 9
3
3
38
5
5
8
5
-
-
1
10
10
6
40
3
—
—
2
l
45
7
—
-
1
38
5
2
33
7
12
—
523
1 2
4
552
9
7
24
—
70
8
1
77
30
—
-
—
5
—
-
—
—
.
—
—
521
41
5
143
20
0
—
—
20
—
30
—
11
14
5
3
—
850
44
5
854
47
8
—
—
__
30
24
—
—
73
31
3
61
20
5
36
—
70
13
7
131
36
—
6
—
75
32
5
70
34
1
6
—
98
38
6
128
24
—
—
—
0
—
—
6
—
6
15
—
—
18
14
45
2
3
—
—
24
—
—
—
8
166
—
—
12
—
65
—
—
—
1,415
33
30
—
7
24
—
24
—
16
6
12
—
—
12
—
—
12
24
—
12
—
—
—
—
—
—
—
”
34
z
6
__
—
—
1,310
21
9
24
—
286
6
3,152
36
8
—
—
.—
8
16
—
6
—
—
—
103
1 2
—
36
—
22,014
21
-
27,166
25
3
R:dr | s.
20 1 1
fl
41
21
42
lt:dr
20
590
20
625
2,308 10 8
231 3I 101J 6 J 8 j 10,246 j 13 110
R:dr | s.
146 18
947124
250
86
14
142
11,680
107
1,534
546
17,666
2,51 I
52
24
20
6,617
2,041
2,067
248
689
3,140
41
33
471
155
10
11
5
5
62
205
3
31
90
7
98
64
17
130
2,234
313
797
103
8
9
2
o
4
1,153
149
5
665
20
14
1,865
87
154
275
191
248
5
29
21
11
4,028
13
2,413
70,648
44
44 1
Ständiga Räntor.
Jordeboksoch
Hemmantals-Räntor.
R:dr
370
307
2,700
1,463
1,360
198
96
142
67,914
13,000
22,784
857
813
842
4
282
1,684
93
96
250
56
1
713
20
2
306
290
76
431
105
922
40
2^
235
39
278
160
103
119,084
Krono-tionde.
Afrad.
Mantals
penningar.
R:dr
60
73
10,112
2,556
110
26
36
10,824
2,910
3,447
392
254
102
60
52
454
342
32
75
18
13
22
40
84 2 4
25 30
125
238
110
1,014
248
107
42
71 31 34,024
R:dr
877
177
4,492
188
120
115
32,926
9,195
10,748
2,747
944
467
269
4,588
146
400
5
25
298
152
16
184
146
1,356
1,284
8
1011
10 4
38 —
R:dr
28
87
58
43
1
37
1,454
15
112
81
3,042
948
14
2
4
2,398
588
721
82
64
343
12
8
205
148
3
15
6
2
18
60
1
6
17
26
17
7
466
1,981
310
143
38
103 36
1 30
214
71
27
96
58
25
7
4
10
164
833
5
4
72,472|44) i| 15,366
24
Gernings
ören.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
samt
andra Verk.
Summa.
R.dr
27
16
R:dr
2,525
4,387
169
— | 361 Kl — 7,0821 4
R:dr
28
87
58
43
1
1,285
1,454
560
7,408
81
14,618
4,865
510
246
297
114,063
25,695
37,702
4,081
2,077
1,756
76
612
6,932
584
280
740
6
10
101
33
1,095
32
49
852
469
243
872
369
3,760
2,239
310
380
147
237
39
1,671
171
2,740
4,458
196
96
58
25
7
4
1
860
5
4
to] 248,0651 4 7 I
KJereci-Statens underhåll.
Arrende-
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrkobetje-
nings.
Summa.
Falligför
sörjning
Skjuts.
Väghållning.
Diverse af-  gifter, onera
och allmänna
besvär.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
1,
—
—
—
—
155
—
43
—
—
33
—
—
231
—
92
242
_
_
82
32
14,942
3
0
—
—
818
3 0
—
163
21
—
231
32
—
1,213
41
—
673
14
—
—
—
—
1,024
—
—
265
28
—
16,810
35
9
—
—
615
—
—
155
140
—
910
374
_
141
32
594
44
225
30
10,597
0
3
—
—
55
—
—
10
—
—
10
—
—
75
—
—
—
—
—
16
32
1,204
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
2
1 2
2,399
29
8
730
—
—
267
24
—
49
36
—
51
—
—
368
12
_
155
46
367
24
115
1 2
—
—
18
28
—
11,580
18
0
2,418
l
1
2,408
4
7
16,406
24
2
7,155
13
3
13,144
16
5,169
24
72
40
—
107
24
3
277
1 7
8
30
29
—
53
21
—
361
19
8
79
9
4
177
16
92
1 2
—
—
13,597
36
—
1,801
16
1
450
20
10
383
34
4
2,635
29
3
1,011
25
8
2,157
2 4
752
26
—
—
225
25
—
1,273
28
10
271
31
5
266
2
5
1,811
14
8
675
1 2
1 1
—
1,305
16
569
40
—
—
29,335
9
7
23,884
9
9
5,407
23
_
5,163
14
8
34,454
47
5
15,424
44
2
24,181
35
5
28,326
38
16,578
4
—
—
7,625
28
3
6,630
42
—
1,795
38
9
1,413
35
1
9,840
19
10
3,277
5
1
3,391
29
7
6,593
36
4,506
22
2,072
35
11
349
19
10
243
8
4
62
4
6
39
—
—
344
12
10
68
37
5
59
25
3
324
1 2
173
28
—
—
125
—
—
47
—
—
10
24
—
10
24
—
68
—
29
8
—
58
32
99
38
—
—
118
3 2
—
35
—
—
8
—
—
7
—
—
50
—
—
29
24
55
32
115
49
1 6
—
—
20,684
3 3
0
18,452
27
4
4,976
38
7
4,037
4 1
9
27,467
1 l
8
9,208
28
1 I
9,970
35
17,038
16
13,974
2
—
—
48,782
—
—
4,856
40
—
1,255
40
10
956
42
6
7,069
27
4
2,479
l 1
9
3,678
27
3
5,650
20
4,313
20
—
—
7,.509
33
9
6,089
—
10
1,677
30
1 1
1,267
4
—
9,033
35
9
3,100
45
7
4,196
4 1
6
6,762
32
5,334
4 4
711
4 2
—
•
—
—
930
47
5
250
20
3
188
1 4
6
1,369
34
2
575
26
1
_
—
1,164
1 4
500
24
430
—
—
458
24
10
479
13
8
133
12
—
116
1
1
728
26
9
363
29
4
—
—
588
30
279
20
—
—
80
17
—
1,771
—
—
474
12
—
—
—
2,245
12
—
1,179
12
l
—
—
2,568
34
626
44
—
—
190
—
87
—
—
24
—
—
18
—
—
129
—
—
46
___
75
135
73
—
—
153
40
1
108
24
9
30
32
6
20
20
6
159
29
9
49
43
8
46
46
9
127
—
85
—
—
2,278
4 3
3
1,159
3 2
—
311
44
8
237
12
—
1,708
40
8
596
—
7
858
18
4
1,686
8
1,032
2 4
—
—
1,293
12
—
670
32
—
175
41
—
147
—
—
993
25
—
355
2 0
2
704
8
1,051
32
657
2
—
—
90
24
—
48
—
—
10
24
—
9
24
—
68
—
—
24
8
—
58
32
66
37
—
—
187
—
—
94
—-
—
25
—
—
18
—
—
137
—
56
—
—
78
146
85
—
—
—
—
20
—
—
0
24
—
4
24
—
27
—
-
13
—
—
—
—
20
—
6
32
—
—
—
12
—
—
8
16
—
1
30
1
36
11
40
_
9
20
20
_
21
24
—
—
49
30
—
21
—
—
10
—
—
20
28
—
51
28
—
24
30
—
—
—
—
23
—
—
186
44
—
80
12
—
33
44
—
60
4
—
174
12
—
93
1 7
—
—
—
—
—
89
36
—
—
8
1 8
—
1
16
—
1
6
—
1
20
—
3
42
—
2
39
—
—
—
—
2
28
—
—
54
—
—
80
—
—
13
24
—
17
24
—
lil
—
42
—
7
—
—
75
43
-
—
—
24
—
—
116
—
—
31
34
—
27
28
—
175
14
—
84
1 1
—
78
10
—
176
32
102
24
—
—
90
33
1 1
103
1 2
—
25
39
0
15
—
—
144
3
6
23
24
5
12
13
8
104
30
—
67
24
—
43
3 0
—
14
8
—
—
—
—
14
8
2
28
15
1 6
G
—
—
222
4 t
1
32
16
—
2
9
—
7
40
—
42
17
—
6
32
—
—
—
—-
—
—
21
24
6
—
—
69
47
0
—
—
—
—
—
—
—
—
1
8
—
—
4
3 2
—
—
125
3 2
—
270
18
—
—
—
—
—
270
18
—
—
—
—
7
30
—
3,295
4
—
324
24
—
1,079
44
—
4,699
24
—
342
44
—
2,109
38
—
—
—
—
62
2 8
—
—
—
67
—
—
129
28
—
15
16
—
233
20
—
—
—
—
264
2 4
—
30
—
—
88
30
—
383
6
—
242
12
—
—
—
129
21
—
—
■
4
9
24
—
13
24
—
5
32
—
—
—
—
—
59
45
6
44
5
15
24
—
1 1 1
-
—
—
—
-—
-
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
371
3 0
—
122
36
—
19
—
—
513
2 4
—
75
8
—
—
126
9
—
—
—
—
18
30
—
9
36
—
—
—
28
1 8
—
1
—
—
—
—
—
35
25
_
—
—
—
4
3 2
—
2
12
—
—
—
6
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
:—
—
—
_
—
—-
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
529
28
10
49
44
9
11
12
—
590
3 7
7
210
40
—
—
—
—
—
38
20
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
55
6
2
3
12
—
4
12
—
62
30
2
31
—
—
7
3 2
—
—
—
—
50
—
—
10
—
—
12
24
—
72
24
—
46
—
—
—
—
—
—
100
32
—
—
—
30
—
101
20
—
50
—
—
—
—
—
12
—
•
—
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
44
—
—
—
—
—
2
8
—
•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
—
7
36
—
__
—
—
—
—
■
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
_
—
—
_
3
1 6
—
—
—
—
—
—
—
—
43
12
—
43
12
—
—
—
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
T-
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
32
—
—
—
—
—
• —
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—r
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—’
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
42
—
—
—
—
—
—
42
—
—
—
—
—
—
—
—
214
42
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
89
36
—
—
—
226
315
36
94
—
—
406
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
49,291
2
134,837
35
10
88,067
6
2
20,897
1
7
18,945
6
5
127,909
14
2
48,498
41
5
47,673
40
9
91,85?
42
59,463
4
-I
Summa
Stats-Bidra
R:dr
822
19,153
19,345
10,818
1,221
5,565
55,028
1,558
29,098
5,215
180,586
42,611
3,956
688
736
219,025
99,710
75,708
8,651
5,015
11,597
766
1,268
15,564
5,794
635
1,440
78
10
200
244
1,844
53
412
1,583
919.
417
1,230
462
4,287
11,633
1,002
1,932
330
290
47
2
4
3,539
385
11
665
13
2 4
—
23
4
5,446
13
4,545
27
451
33
490
13
401
20
277
—
5
—
44
6
25
39
14
12
13
4
339
36
67
36
1,415
3 3
8
42
42
—
16
32
12
24
2
36
103
8
70
—
2,457
33
5,704
18
33
16
2,417
28
2
38
3 T
42
42
4
25
42
3
18
24
20
6
38
5
10
23
24
46
14
3 2
2
20
35
31
19
26
33
20
31
20
26
32
27
34
30
3 0
C 1
1 1
37
4
35
l-l 878,2401421
Stockholms Läns Lands-Kontor den 1 September 1850.
II. Normelli.
Till Berättelsen öfver Stockholms Län för åren 1851—1855.
Statistisk TlB£IiL ofver Städerne Inom
*T<
HH
C
Jord.
Utsäde
af
Afkastning, sedan utsädet är afdraget.
Underhållna Kreatur.
Uppskattadt värde.
=f o
cn
os: 3
Is
3
03 *<4
~1 CD
rj
rr
PT
CD
Äng.
O
aq
o
o
sr
a
CD
CD
C«
3
Summa.
3
3
03
3
03
Hvete.
50
059
CfQ
Korn.
Ilafra.
Blandsäd.
CD
Potates.
Ilvete.
50
050
qq
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Ärter.
Potates.
Hästar
Oxar.
/
Kor.
Ungboskap.
*>1
Svin.
Getter.
Hus och
Tomter.
Jord.
Bruk, Manu-  fakturier,
Fabriker,
Qvarnar
och Sågar.
Efter Irsta
Artikeln.
C3
=r
03
pr
St.
Tnld
Tnld
Tnld
Tnld
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
Södertelje
309f
3274jj(
385,^
1,460153
',17 3
lis
6
58
8
42
8
6
120
36
370
49
240
50
42
1,100
58
52
110
41
29
115
—
237,342
—
—
51,024
16
—
31,882
32
-
128
6
146
23I|
1703
403J
806J
11
20
72
20
10
4
6
25
120
432
100
50
20
30
175
42
8
130
10
80
108
-
223,815
—
—
24,885
—
—
29,975
—
—
113
12
96
1923
641
880|
1,137 3
55
12
43
10
14
25
2
115
72
215
35
84
15
5
690
29
12
59
2
25
24
—
53,118
—
—
16,395
—
—
2,333
16
—
47
6
Östhammar . <
116
-
—
—
—
—
-
-
20
—
—
—
-
—
—
120
25
—
60
12
29
50
—
71,322
16
—
—
—
—
—
63
12
Öregrund
153
20
221
454
695
45
—
5
3
—
—
-
42
—
30
15
—
—
-
252
7
—
85
—
37
18
53,520
—
—
18,663
32
—
—
—
66
18
146
23
24
209
256
1
2
6
2
4
-
1
24
16
30
10
16
5
120
8
—
18
1
8
20
2
85.4S5
—
—
16,100
—
—
3,310
—
S u dj m a
9 66as
794133
865 pjg
3,408jW
5,068333
24|
40
184
70
14J
15
346
244
1,077
209
390
85
82
2,457
169
72
462
66
208
335
2
724,602
16
—
127,068
67,507
—
418
6
Stockholms Läns Lands-Kontor den 1 September 1856.
EJ. Normelli.
Till Berättelsen öfver Stockholms Län för åren 1851—1855.
Stockholms Lan för åren 1851 till och med 1855.
Ständiga Räntor.
Klereci-Statens underhåll.
Efter 2:dra Artikeln.
Summa
Stats
Bidrag.
Diverse
Onera och
Allmänna
Besvär.
Kostnad för
Städernas
underhåll.
Kostnad
för
Rotering.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Verk
och Inrättningar.
Arrende
Medel.
Fattigför
sörjning.
Väghåll
ning.
Skjuts.
Bosknpso
och
Åkerskatt.
Bränvins
afgift.
Mantals
penningar.
Kapeila
ners.
Jord, Hus,
Tomter och
Inrättningar.
Personer,
som ej
höra till
viss näring.
Kyrkobe
tjenings.
Summa.
Pastorers.
Summa.
Borgerlig
Näring.
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R.dr
R:dr
333
361
320
1,800
2,989
177
329
2,717
826
369
400
1,057
1,773
200
to
288
10
24
981
26
1,250
697
1,973
1,909
702
12,262
7,544
38
278
144
1,196
166
750
32
1,023
32
1,328
148
152
32
45
287
20
162
23
35
488
271
2,207
39
169
404
376
331
101
183
36
456
32
1,263
729
3,049
23
20
166
438
40
336
158
1,167
30
170
130
44
2,159
29
105
224
366
716
451
180
1,713
913
1,592
1,929
726
596 130
5,682
329
306
4,698
4,733
1,980
552!30
3,265
1,512
26
1,182
28,936
6,577
KONGL. MAJrTS BEFALLNINGSHAFVANDE»
UTI
NYKÖPINGS LÄN
TILL
i underdånighet afgifna
FEMÅRS-BERÄTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
STOCHHOLM, 1859.
P. A. NOBSTEDT & SÖ NE K,
KONGL. BOKTRYCKARE.
liHlerdånig berättelse örn tillståndet i Statistiskt och
Ekonomiskt hänseende i Nyköpings Län åren
1851-55.
§ *•
Liii nets ull intin tu t beskaffenhet.
{Nyköpings Liin, som till sin omfattning och belägenhet samt indelning i administrativt,
judicielt och ecklesiastikt hänseende är i föregående underdåniga berättelse
vordet fullständigt beskrifvet, företer en lika rik som vacker omvexling af, till
en stor del, skogbeväxta höjder, bördiga dalar samt större och mindre sjöar.
Den från Nerike vid Hjelmarens södra strand inkommande, 2 till 300 fot
höga berg- och skogsås, som med en temligen utplattad rygg i ostlig och nordostlig
rigtning genomlöper Länet till Södertörn, utgör begränsningen emellan Hjelmarens
och Mälarens, å ena, samt Östersjöns vattensystemer, å andra sidan. Mot
norr utskjuter den några breda och skogiga förgreningar, af hvilka den betydligaste,
Kjulaåsen, skiljer de största, til! denna del af Länet hörande vattendrag, Åkers- och
Ärla-åarne, som utfalla, den förre i Mälaren, men den sednare i Hjelmaren. Österoch
Vester-Rekarne härader, belägne på vestra sidan af Kjuiaås, men på hvar sin
sida om Eskilstuna å, Hjelmarens utlopp till Mälaren, äro hufvudsakligen en stenbunden
slätt, som likväl genomskäres af lägre ulgreningar såväl från nämnde ås,
som från den för Länets vattendrag bestämmande jordhöjden. — Åkers och Selebo
härader, belägne öster från Kjuiaås, omvexla med dalar, skogsbackar och åsar inåt
landet, mera branta berg mot Mälaren, samt större och mindre sammanhängande
bergåsar vid södra gränsen, men kunna, då bergen endast på få ställen uppnå 300
fots höjd, i allmänhet räknas till slättland.
Från södra sidan af förstnämnde bergrygg eller vatlendelare utgå flere mera
eller mindre betydliga utgreningar, åtskiljande otaliga dalgångar och sjöar, de sednare
till en del af ganska betydlig utsträckning och synnerligen oregelbundne. Endast
en af dessa förgreningar, den som följer Trosaån genom Daga härad och seder
-
4
mera utgör gränsen emellan Rönö och Hölöbo härader, fortlöper till hafvet, men de
vestligare armarne, som genomstryka Oppunda och Willåttinge härader, stadna mot
Nyköpingsåns vidtutgrenade vattendrag. Söder eller sydvest om dessa framlöper den
mera betydliga och storartade Kolmårdsåsen, som skiljer detta Läns dalgångar från
Linköpings Läns nordliga, mot Bråviken sluttande dalsträckningar.
Till denna del af Länet hörer, jemte Daga härad, hela konungadömets domsaga,
deraf Oppunda härad, som är beläget vid gränsen mot Nerike, har betydliga
slätter och temligen vidsträckta, men föga kuperande skogsmarker. Willåttinge
deremot, liksom Rönö och Hölöbo härader, jemte det till Lifgedingets domsaga
hörande Daga härad, äro, särdeles det förstnämnda, mera kuperade, och Jönåkers
härad äger i de söder belägna Björkviks, Kila och Tunabergs socknar samt en del
af Lunda ocb Stigtomta socknar rik skogstillgång med mera och mindre kuperade
trakter, men den återstående delen af detta härad är öfvervägande slättland.
Af ofvanomförmälde hufvudsakliga utlopp för Länets många sjöar är Nyköpingsån
det betydligaste, hvars Hodområde, ett bland de största i Sverige, upptager
en areal af 24 qvadratmil eller ungefärligen 3/8:delar af hela Länet.
Å slättbygden, äfvensom i de skogsrikare socknarnes äldre slätter, är den rådande
jordmånen stark och bördig lera, dock förekommer den inom Oppunda härad
samt i vissa delar af Mälarebygden mer och mindre uppblandad med sand. I de
egentliga skogstrakterne deremot lärer skogslera, lättjord och mojord vara öfvervägande,
likväl ej utan omvexling med bättre lera.
Endast några få socknar, tillhörande Pvekarne härader, lida fullkomlig skogsbrist,
men större delen af Länet har ännu en emot behofvet fullt svarande skogstillgång,
som, väl vårdad, jemväl skulle utan tvifvel lemna ett icke obetydligt öfverskott till
afsalu. För hushållningen med såväl de enskilde, som de icke obetydlige allmänningsskogarne
skall här nedan på sitt ställe närmare redogöras.
Uppodlingen af jord, som dertill finnes tjenlig, fortgår med förökad ifver, och
landtbrukare, som äga den jord de sköta eller äro försäkrade om någon längre tids
besittningsrätt dertill, lära väl nästan utan undantag hafva genom odlingar och ett
ändamålsenligare brukningssätt beredt sig deraf en högre afkastning. Men brukare
af andre underlydande hemman, som till större delen äro af Irälsenatur, äga vid
det förhållande, att de åt körslor och dagsverken vid herregardarne få offra en
betydlig del af sin arbetsstyrka, föga tillfälle alt egna någon tid till jordbrukets
förkofran.
Ett företag af mera omfattande beskaffenhet i omförmälde hänseende är för
närvarande under verkställighet. Sedan genom anställde undersökningar blifvit utrönt,
att genom fyra fots sänkning af Långhalsens, Hallbosjöns och Yngarns jemte
5
några mindre sjöars vattenytor, omkring 5,859 tunnland 16 kappland jord,
tjenlig till odling, skulle vinnas, samt kostnadsförslag och arbetsplan blifvit uppgjorde
och af Eders Kongl. Maj:t i nåder fastställde, hafva de vattenverk, som enligt
planen skolat rifvas, blifvit utan rättegång inlöste emot 50 procent förhöjning utöfver
det af utsedde gode män i stadgad ordning å dem satte värden, hvarefter
arbetet, dertill Rikets sednast församlade Ständer beviljat ett för fem år räntefritt
lån å 50,000 R:dr Banko, våren 1855 börjats och med oförväntad hastighet framskridit.
Dock lära oförutsedda svårigheter vid arbetets utförande uppstått, hvari
genom,
ej mindre än till följd af betydligt ökade arbetslöner, kostnaden torde komma
att öfverstiga den beräknade. I nästa underdåniga berättelse lärer Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande få tillfälle att redogöra för resultaterne af detta storartade
företag.
I sammanhang härmed torde Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande få i underdånighet
anmäla, att på enskild bekostnad verkställts sänkning åren 1852 och
1853 af den så kallade Prestsjön i Näshulta socken och år 1855 af Borssöknasjön
i Gillberga socken. Enligt de upplysningar, som derom meddelats, har genom förra
sänkningsarbetet, derför kostnaden, oberäknadt de temligen dryga utgifterne för
redan företagne odlingar, uppgått till ungefär 666 R:dr 52 sk. banko, kyrkoherdebostället
vunnit omkring 100 tunnland odlingsbar jord och sannolikt lika mycket
tillfallit säteriet Magda, som med prestgården till hälften delat kostnaden, hvaremot
jordvinningen till följd af sednare sjösänkningen, som skall kostat omkring 1,200
R:dr banko, endast uppgår till 40 tunnland. Om följderne af dessa arbeten, der
kostnaderne på förhand med svårighet låta sig beräknas, ännu icke visat sig fullt
motsvara förhoppningarne, lärer dock kunna antagas, att de äro tillräckligt lönande
för att uppmuntra till efterföljd och tillfredsställa den aktningsvärda företagsamheten.
Förbättringen af allmänna landsvägen emellan Jäders gästgifvaregård och gränsen
mot Linköpings Län, hvartill Eders Kongl Maj:t i nåder beviljat ett anslag af
19,900 R:dr banko, har blifvit efter den uppgjorda planen fullbordad samt arbetet
i Juli månad nästlidne är afsynadt och godkändt.
Yägomläggningen för undvikande af de så kallade Vammelbackarne på vägen
emellan Ramsta och Flens gästgifvaregården för verkställighet hvaraf ett statsanslag,
stort 2,575 R:dr banko, jemväl blifvit i nåder beviljadt, har äfven under förra året
påbörjats, men före dess utgång icke hunnit fullbordas.
För anläggande af en kanal emellan Eskilstuna och Mälaren, dertill Rikets
sednast församlade Ständer beviljat ett anslag utan återbetalningsskyIdighet af 100,000
R:dr banko, att med Veidel årligen under 5 år utgå, har den af bolaget utsedde
arbetsdirektion trädt i verksamhet och arbetena äfven under nästlidne år påbörjats.
6
Någre ytterligare anslag till allmänna arbeten eller större odlingsföretag hafva
under den tid, denna berättelse afser, icke kommit Länet till godo.
Klimatet företer egentligen inga andra egenheter, än att våren och till följd
deraf äfven skördetiden inträffa något sednare i de vid Östersjön belägne orter, än
i de inre delarne af Länet.
§ 2.
Invånare.
Sednast afgifna underdåniga femårsberättelse upptager Länets folkmängd år
1850 sålunda:
å Landet:
Mantalsskrifne Män  26,941.
» Qvinnor  28,955. 53,894.
icke Mantalsskrifne Män  25,456.
Qvinnor  27,172. 52,628. iq8,522.
och i Städerne tillhopa  10,579.
Summa 119,101.
Enligt 1855 års mantalslängder utgör deremot folkmängden
ä Landet:
Mantalsskrifne Män 27,211.
» Qvinnor  28,950. 56,161.
Skattefrie Män  26,623.
Qvinnor  28,255. 54,87(5. 111>037,
och i Städerne tillhopa
11,036.
Summa 122,075.
Folkmängden har således under ifrågavarande 5 år ökats med 2,972 personer,
eller nära 2'4 procent. Linder de föregående qvinqvennierne sedan 1820 har
folkmängdens tillväxt under 4 varit starkare, men endast under 2:ne eller åren
1826—30 och 1846—50 varit ringare, enligt hvad vid jemförelse med sednast
afgifne underdåniga berättelse inhemtas.
Då inga utvandringar till främmande länder från detta Län ägt rum och ej
heller någre sjukdomar härjat, som kunna anses i någon väsendtlig mån hafva verkat
7
hämmande pä folkmängdens tilltagande, torde orsaken dertill, att folktillökningen ej
synes hafva fortgått i jemnbredd med den allmänna välmågan, hufvudsakligen böra
sökas i de stora utflyttningarne till andra orter, och särdeles hufvudstaden, som frän
Länet årligen erhåller ett ganska betydligt antal tjenstefolk. Enligt Tabell-kommissionens
sednast afgifne berättelse öfversköt de utflyttades antal de inflyttade under
åren 1846—50 med 1,693 personer, så att, ehuru nativitetens öfvervigt nämnde
tidskifte upptages till 3,142 personer, folkmängdens tillökning likväl uppgick till
endast 1,449 personer.
Jemföres folkmängden med Länets areal, som efter afdrag af vattenytan beräknats
till 59 qvadratmil, men hvarifrån rätteligen äfven borde, om förhållandet
vore kändt, afräknas den fasta yla, som är till odling oduglig, så visar sig att
Nyköpings Län, med en befolkning af endast 2,034 personer på qvadratmilen, ännu
hr ganska glest befolkadt i jemförelse med förhållandet ej blott i de flesta andra
Europeiska länder, ulan äfven med åtskillige orter inom Riket, of hvilka Malmöhus
Län har en befolkning af mer ari 5,500 och Blekinge öfver 4000 personer på
qvadratmilen.
Folklynnet företer inom Södermanland mindre än å andre orter någon provinciel
egenhet. Man har, måhända icke utan skäl, velat från historisk grund förklara
den förmedlande karaktär, som ännu utmärker Södermanlands allmoge. Mindre
trög än Uplandsbonden är han deremot mera böjlig än den välmående Ostgölhen, men
med båda äger han gemensamt en viss senfärdighet i sitt arbete. Öfverlemnad åt
sig sjelf har han ett fogligt sinne, som afhåller honom både från våldsamma uppträden
och onödiga rättstvister. Från denna allmänna karaktär göra dock invånarne
i Österåkers samt Öster- och synnerligen Vester-Vingåkers socknar undantag.
Genom åtskilliga seder och bruk, mera lillighet och en herrskande böjelse för handel
utmärker sig ännu särdeles befolkningen i sistnämnde socken. Der, liksom i Österåkers
samt Östra Vingåkers socknar, har sedan längre lider tillbaka nyttjats för
hvarje socken utmärkande klädedrägter, som likväl pä sednare tider, af hufvudsakligen
ekonomiska skäl, börjat alltmer komma ur bruk, och i den mån de hinna att
mera allmänt adäggas, torde ock sk ilja ktigheterne i folkets seder och lynnen försvinna.
Om Södermanlänningens ringa åtrå efter rättegångar lemnar Hans Excellens
Herr Justitie-Statsministerns Embetsberättelse det ojäfak tigaste vittnesbörd, då
deraf kan inhemtas, att åren 1851, 1852 och 1853, och sannolikt ännu längre tid,
antalet civila mål, som vid domslolarne gjorts anhängige, varit i detta Län, i förhållande
till folkmängden, lägre än i något annat. För att ådagalägga hvilken be
-
8
tydlig skillnad i detta hänseende förefinnes, torde en jemförelse emellan de Län,
som med hvarandra äga ungefärligen lika stor folkmängd, icke sakna sitt intresse.
Autalet civila mäl och ärenden vid Häradsrätter åren
1851. 1852. 1853.
i Nyköpings Län  664 632 649
» Stockholms »  1,896 2,128 2,545
» Örebro »  3,283 3,572 3,353
» Gefleborgs »  3,244 3,873 3,941
» Kronobergs »  1,595 1,696 1,733
>, Hallands »  2,089 2,414 2.184
» Blekinge »
2,168 2,800 2,912
Uti denna beräkning äro de hos Agodelnings-Rätterne handlagde skiftesärenden
likväl icke upptagne.
Vill man för bedömande af sedligheten rådfråga brottmåls-statistiken, erhålles
visserligen icke ett lika fördelaktigt resultat, dock intager Nyköpings Län äfven i
detta afseende ett bland de främsta rummen. Endast Stora Kopparbergs, Gottlands,
Jemtlands och Norrbottens Län för 1851, Upsala, Westerbottens samt Götheborgs
och Bohus län för 1852 och Westerbottens Län för 1853 visa ett bättre förhållande.
i Nyköpings Län
i Hela Riket
i Nyköpings Län, å Landet
i Hela Riket
Under det sålunda tvistemålen under nyssnämnde år ungefärligen bibehållit sig
vid samma låga antal, samt någon anmärkningsvärd förändring i numerären af för
brott och förseelser sakfällde personer icke ägt rum, hafva dock de egentliga brottmålen
visat ett bestämdt aftngande, enligt hvad följande officiella uppgifter innehålla.
För svårare, i allmänhet urbota, brott sakfällde personer utgjorde nemligen:
på Landet hela Länet.
185
1852
80 » 156 »
1853
69 » 127 »
Härvid företer sig en ganska anmärkningsvärd skillnad emellan brottslingarnes
antal i städerne och på landet, och till detta för städerne ogynnsamma förhållande
lärer väl Eskilstuna, med sin stora befolkning af smeder och manufaktur-arbetare,
och hvarest
1851.
1852.
1853.
en
sakfälld på
149
155
139
personer
»
» »
106
94
89
»
»
» »
265
227
219
»
»
» »
177
184
142
»
9
och hvarest fyilerilasten, ehuru der, såsom annorstädes, nu i allmänhet i aftagande,
varit bemärkt såsom mer än å andre orter allmän, hufvudsakligen hafva bidragit.
Afven fång-antalet har under förevarande qvinqvennium från och med 1832
oafbrutet förminskats; dock förekommer härvid att, i likhet med förhållandet med
skuldfordringsmålen, enligt hvad derom vidare här nedan skall visas, antalet fångar
under denna tidsperiod uti icke så obetydlig mån öfverstiger de nästföregående årens.
Orsaken härtill kan likväl icke tillskrifvas mindre goda skördar, men vid början af
detta tidskifte inträffade, till följe af missgynnande konjukturer i andre näringar, en
stockning i penningerörelsen, som vållade en allmän penningeförlägenhet.
Enligt Styrelsens öfver fängelser och arbets-inrättningar underdåniga berättelser,
utgjorde antalet personer, transportfångar oberäknade, som i Nyköpings länshäkte
och under tiden tillkomna Eskilstuna kronohäkte hållits förvarade:
år 1848
310 personer
» 1849
293 »
» 1830
329 »
»1831 416 »
» 1832
426 »
» 1853
371 »
» 1854
323 »
Och ehuru förminskningen fortgått äfven år 1855, lärer det likväl få antagas,
att sedan straff-arbete blifvit en påföljd för hvarje tjufnadsbrott, fångvårdskostuaden,
om ej fång-antalet kommer att åter ökas.
Den allmänna välmågan har påtagligen under tidskiftet 1851—55 tilltagit.
Sedan längre tid tillbaka har det lyckliga förhållande ägt rum, att skatterna till
kronan ingått restfritt, så att vid redogörelserne för krono-uppbörden något belopp
för landet ej behöft balanceras såsom beroende på panlförsäljning, men användandet
af samlade kapitaler på jordbrukets förbättring har icke förekommit till den utsträckning
och betydenhet, som de sednare åren. Om ock detta hufvudsakligen gäller
den jordägande landtbrukaren och äfven arrendatorer med försäkrad längre besinningstid,
har likväl deras förbättrade ekonomiska ställning i sin mån fördelaktigt återverkat
på andre samhällsklasser och icke minst till förbättring af de egentlige arbetarnes
vilkor. De sednare årens i allmänhet goda skördar i förening med högt uppstegrade
priser på spanmål och andre landtmannavaror hafva, på samma gång de eggat
landtmannen att genom odlingar utvidga och förbättra sitt landtbruk, tillika försatt
honom i tillfälle att derpå nedlägga mera arbete. De ökade tillfällen till förtjenst,
som ej mindre härigenom, än till följd af mera omfattande arbetsföretag dels inom
Berättelse öfver Nyköpings Län, för åren 1851—55. ^
10
Länet, dels i dess grannskap blifvit arbetaren beredde, hafva ock föranledt arbetslönernas
stegring med minst 50 procent. Att dessa med fallande priser på lefnadsförnödenheter
något komma att sjunka är väl att förmoda, men sannolikt nedgå de
icke i samma förhållande.
En del af arbetsklassen tinnes dock, hvilken den stigande välmågans frukter
ännu icke synas hafva kommit till del, nemligen den med stat aflönade tjenare».
En ökad stat, som utgör hans hufvudsakliga aflöning, kan i lyckligaste händelsen
bereda emottagaren tillfälle till bättre och rikligare föda, men i flere fall torde den
endast minska hans behof att använda sin kontanta lön till anskaffande af lefnadsförnödenheter
åt sig, hustru och barn. Aflöningssättets natur gör giftermålet till en
nödvändighet och om tidiga äktenskap, såsom det understundom påstås, i sedligt
hänseende utgöra en fördel, kan det å andra sidan invändas, att den underlättade
möjligheten att, utan omtanka för framtiden, kunna ingå äktenskap, i hög grad
uppmuntrar lättsinnet; och der sparsamhet och försakelse hos makarne ej utgöra
de rådande egenskaperne, lärer det äktenskap, som knytes utan säkrare beräkning
på framtida bergning, än den stat, som för dagen utdelas, oundvikligen få fattig
domen
och eländet till följeslagare. Sällan lärer det väl äfven inträffa, att statkarlen
förmår spara något för den kommande dagen. I hvad mån denna arbetsklass
faller fattigvården till last, kan dock i saknad af tillförlitliga upplysningar icke
uppgifvas, men tvisten om understöd åt hjelpbehöfvande hustru och barn, som den
arbetsföre familjlädren öfvergifvit, äro ingalunda sällsynta. Då sålunda skäliga anledningar
till farhågor för statssystemets följder icke saknas, är det föga tillfredsställande
att erfara, huruledes ägarne till större egendomar fortfarande inrymma allt
större ägovidd under eget bruk och såmedelst utbyta de förre åboerne emot
statfolk.
Om i öfrigt det allmänna välståndets till- eller aftagande kan i någon mån
bedömas efter befintlige statistiska uppgifter, lära de, som meddela upplysning om
skuldfordringsmålens antal på olika tider, i detta afseende företrädesvis förtjena afseende.
Hans Excellens Herr Justitie-Statsministerus Embelsberättelser upptaga
de vid Häradsrätterne anhängige sådane mål
år 1851 till ett antal af 311 stycken.
» 1852 » » 299 »
» 1853 » » 283 »
Hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hafva
år 1851 afgjorts 1,009 skuldfordringsmål, hvarigenom till betalning ådömts 63,440: 18.
» 1852 » 1,119 » » » 58,805: 32,
» 1853 » 988 » » » 68,225: 21.
11
8r 1854 afgjorts 452 skuldfordringsmål, hvarigenom till betalning ädömts 90,420: 38.
» 1855 » 319 « » » 20,376: 25.
Vid jemförelse med nästföregående femårsberättelse visar sig alt antalet skuldfordringsrnål
vid Domstolarne varit i ständigt aflagande, under det antalet sådane
mål hos Eders Kongl. Muj:ts Befallningshafvande åren 1851, 1852 och 1853 varit
betydligt större, än under de 3 föregående åren, men deremot 1854 och särdeles
1855 hastigt nedgått till en ovanligt låg numerär.
§ 3.
Näringar.
Nyköpings Län äger utan tvifvel ganska många hjelpkällor till välstånd och
rörelse, ett med hvarje år alltmer framåtskridande, af en i allmänhet fruktbar jordmån
gynnadt, åkerbruk och i förening dermed boskapsskötsel, åt hvilken förut vanvårdade
näringsgren landtmannen börjat egna en mera förtjent omsorg; en icke
obetydlig tillgång af skog, som, i den mån en mera ordnad skogshushållning hinner
att blifva mera allmän, sannolikt medgifver en icke obetydlig afsättning på andre
orter; bergsbruk, som dock icke kan anses vara af någon betydenhet i jemförelse
med åkerbruket; ett ganska lönande saltsjöfiske och rika tillfällen till fiske i de
mångå inre vattendragen, samt slutligen vidsträckta yttre sjökuster med segelbara
vikar och sund, och synnerligen goda vägar för den inre kommunikationen, jemte
möjliga ulviigar till framtida föreningsmedel af andre slag, hvartill Länets många
insjöar, af hvilka de fleste med hvarandra äga samband, vid noggrannare undersökningar
efter all anledning skola befinnas erbjuda gynnande tillfällen.
Åkerbruket är den af Länets näringar, som frambringar de värderikaste alstren,
lemnar sysselsättning och uppehälle åt det största antalet personer, och således utgör
den egentliga källan lör Länets fortgående förkofran. Den gamla åkerjorden skötes
väl fortfarande af allmogen på det sätt, att ena hälften ligger i träde och den andra
hälften besås, hufvudsakligen med höstsäd, hvaremot å de större egendomarne ett
mer eller mindre genomfördt cirkulations- eller vexelbruk numera torde vara det
rådande brukningssättet. Den i allmänhet ringa fodertillgången, jemte exemplet
från herregårdarne, har dock medfört den verkan, alt äfven allmogen, sorn eljest icke
gerna öfvergilver gamla vanor, börjat å gammal åker odla foderväxter, sä att en
öfvergång till vexelbruk äfven hos dem kan anses hafva börjat. 1 jemnbredd härmed
eller, måhända, såsom en verkande orsak till denna så småningom inträdande
förändring, verkställas årligen uppodlingar å dertill tjenlige kärr- och betesmarker
12
samt mindre gifvande ängar, hvarigenom en ej ringa tillökning i sädesproduktionen
redan vunnits. Ehuru de om utsäde och afkastning inkomne uppgifter ej kunna
i oell för sig anses fullt tillförlitlige, torde de dock tjena till ledning för bedömande
af odlingens relativa ståndpunkt vid olika tider, och i sädant afseende kan följande
jemförelse äga ett värde.
Utsäde i tunnor per medium för åren
1818 — 22.
1828—32.
1838—42.
1848—50.
1851—55.
Hvete . . . .
5,024 7,
4,486%
4,555
4,936%
5,789
Råg . . . .
19,129
23.558 7,
23,390
26,1887,
29,651
Korn .
6,038
5.147
5,137
5,147 V4
5,360%
Hafra . . . .
2,207 7,
2,479%
3,495
4,613%
9,210
Blandsäd .
2,812 '/4
2,640%
3,104
4,0417,
3,888
Ärter .
1,73674
1,852 7,
2,033
2,422'V4
2,498%
Tunnor säd
54,948
40,165 74
41,714
47,550 7»
56,3977,
Potates
12,432
20,693
26,982
29,366
32,285
Medel-alkastning i tunnor
, efter afdrag
a( utsädet.
1818—22.
1828—32.
1838—42.
1848—50.
1851—55.
Hvete ....
22,687 7,
59,843'/,
38,996
43,5187,
49,258
Råg ....
120,024
160,002
157,686
179,208
204,146
Korn ....
52,951
29,624
29,298
31,706
31,564
Hafra ....
9,619 7,
11,984 7,
18,233
23,829
46,165
Blandsäd . . .
15,004 V2
15,9417,
16,767
22,064
20,493
Ärter ....
8,498 7t
10,199%
12.466
14,521%
13.776 7,
Tunnor säd
208,784/4
267,595%
273,446
314,846%
565,402%
Potates
63,398
143,054
158,147
173,984
194,951
Häraf visar sig, att sedan 1822 både utsäde och afkastning af spanmål ökat
sig, det förra med nära 62 procent och det sednare med ungefär 75 procent; att
tillökningen afser alla sädesslagen, med undantag af korn, deraf åren 1851—55 per
medium blifvit utsådt nära 678 tunnor mindre än åren 1818—22; alt af öfrige
sädesslag utsäde af bafra ökats med öfver 562 procent, af hvete 91 procent, af
råg något öfver 54 procent, ärter nära 44 procent och blandsäd ungefär 38
procent; att ehuru, enligt de inkomne berältelserne, odlingen af potates skall, till
följd af potatessjukan, hafva minskats, utsädet deraf åren 1851—55 ej blott med
160 procent öfverstiger utsädet 1818—22, utan äfven är betydligt högre än under
någondera af här ofvan upptagne tidsperioder, samt att uppodlingen af jord oafbrutet
fortgått, men varit betydligast under tidskiftet 1851 — 55.
13
Oaktadt säledes potates- och sädesproduktionen pä en tidrymd af endast
något öfver 30 år nära fördubblats, torde dock ännu mycket återstå, innan jordbruket
hinner den utsträckning, naturförhållandena onekligen medgifva. Det intresse
för landtbruksnäringen, som de sednare årens lyckliga konjukturer gifvit ett ökadt
lif, ingilver den förhoppning, att Länet med allt hastigare framgång skall sträfva till
uppnående af detta mål. Den gagnande verksamhet, som Länets Hushållnings-Sällskap
fortfarande utöfvar, synes ock i detta afseende medföra stor nytta såväl omedelbarligen
sorn äfven, måhända fördelaktigast, genom de i de flesta härader nu
inrättade hushållsgillena. Då Hushållnings—Sällskapet hufvudsakligen måste egna sig
åt mera omfattande och allmänna frågor, äga deremot hushållsgillena tillfälle att
mera fästa uppmärksamheten vid hvarje orts särskilda förhållanden och der sprida
den erfarenhet och de upplysningar, som i hvarje hushållsgren kommit dem till del.
På detta siitt, ej mindre än genom de belöningar, som vid täflingsplöjningar och för
utmärktare kreatur åt allmogen utdelas, verka hushållsgillena gagneligt för jordbruksnäringens
utveckling.
Landtbruksskolan vid Wäderbrunn, som står under Hushållnings—Sällskapets
inseende, och hvilken underhålles dels af dertill anslagne statsmedel, dels ock af
riintor utaf enskilda, under nämnde Sällskaps förvaltning ställde, donationsmedel,
verkar äfven i sin mån för samma ändamål. Tolf lärlingar af allmogens barn erhålla
der fri undervisning, som fortgår i 2:ne år och är så inrättad, att 6 lärlingar
årligen derifrån utgå. Lättheten för dessa lärlingar att genast erhålla förmånliga
anställningar fortlär och antalet sökande lill dessa platser har ej heller minskats.
Uti icke mindre mån gagnar skolan genom den bättre redskap, som der förfärdigas
och ulstiilles vid Hushållnings-Sällskapets sammankomster samt lill någon del äfven
föryttras.
Jemte de egentliga sädesslagen, hvaraf icke obetydligt afsättes på andra orter,
dels i Stockholm, dels i Orebro och derofvan belägne bergslag, dels i Norrköping,
dels ock till Norrmän, odlas äfven lin, hampa, rofvor, morötter och skidfrukter.
Linodlingen motsvarar dock icke ortens behof, ehuru förbrukningen af linneväfnader
betydligen förminskats, sedan modet och, måhända, äfven den ekonomiska beräkningen
gjort begagnandet af bomullstyger till ett allmänt bruk. Hampa odlas i ännu
mindre grad, utom i trakternc utmed Östersjön och Hjelmare!), der den för fiskredskapen
är oundgänglig. Odling af rofvor och morötter, som begagnas till kreaturens
utfodring, är deremot i tilltagande. Humla planteras endast på få stället),
utom i Wingåkers-socknarne, der humlan utgör en icke obetydlig handelsartikel,
men trädplantering och trädgårdsskötseln tillhör uteslutande herregårdarne.
Änyodlingen, fastän betydligen förbättrad, lärer dock ännu stå efter åkerbruket,
14
sä att, ehuru det naturliga gräset på sämre ängar alltmer får lemna rum för artificiella
foderväxter, det sedan längre tider tillbaka anmärkta missförhållandet emellan
sädesproduktion och höafkastning ännu icke kan anses jemnadt. Artificiel ängsvattning
är endast på få ställen inrättad, men deremot är det ganska vanligt att,
der gynnande tillfällen dertill erbjuda sig, ängar genom uppdämning hållas under
vatten så länge nattfroster befaras.
Boskapsskötseln tillvinner sig alltmer landtmannens uppmärksamhet och omtanka.
Afsättningen af ladugårdsprodukter lärer också icke obetydligen hafva ökats. Endast
å de större egendomarne finnes likväl kreatur af ren eller blandad utländsk race,
måhända till icke så obetydligt antal, men hos allmogen är den inhemska racen
rådande. Erfarenheten torde ej heller ännu hafva tillräckligt bekräftat tron på den
utländska racens företräde framför den inhemska, i hvilket afseende ytterligare rön
lära erfordras innan något tillförlitligt omdöme härom kan meddelas. De inskränkta
betena och den ringa fodertillgången hafva intill sednare tider och så länge kreaturen
stodo i ett, i förhållande till kostnaden för deras uppfödande, alltför lågt
värde, vållat, att landtbrukaren inom detta Lön funnit med sin fördel bäst förenligt,
att från andra orter uppköpa sina kreatur, men nu, sedan priserne betydligen stigit
och fortfarande äro i stigande, torde ett annat förhållande snart inträffa. Hvad
fördel, som kan vinnas af den utaf en särskildt bildad förening vidtagna åtgärd att
från Norrige förskaffa hingstar, för att efter dem erhålla dugliga arbetshästar, har
erfarenheten ännu icke hunnit ådagalägga. Sedan längre tid tillbaka har från
Strömsholms stuteri hvarje år utskickats ett visst antal hingstar, som stationeras på
olika trakter af Länet, och efter dem falla årligen flera, i allmänhet vackra föl.
Skogshushållningen liar, så vidt den afser enskilde hemmans skogar, under ifrågavarande
år icke mycket förbättrats. Väl har deråt blifvit egnad en större uppmärksamhet,
men om äfven egendomsägarne i allmänhet kommit till insigt af be
liofvet
utaf en förbättrad, och på beräkning af framtida återväxt grundad, skogsvård,
har dock ännu endast på någre fä, nästan uteslutande större, egendomar en
på sådane grunder fotad hushållningsmethod blifvit införd. Det i förra berättelsen
omförmälda förfarande att inköpa hemman i spekulation på skogens hastiga afverkning
och försäljning har äfven de sednare åren, ehuru här måhända mindre ofta
än på andra orter, förekommit. Att skogarne således på flera trakter äro illa
medfarne kan icke förnekas, men tillgången torde likväl, på sätt förut är vordet
omförmäldt, ännu mer än motsvara Länets behof. Dock får härvid icke lemnäs
obemärkt, att större sparsamhet vid användandet af skogsprodukter och strängare
uppmärksamhet på oloflig åverkan nu öfverallt iakttages, naturliga följder af trädvaror
nes så betydligt stegrade värde. Sättet för åstadkommande af en för framtiden
15
mera betryggande skogshushållning utgör redan föremål för Eders Kongl. Maj:ts
riksvårdande omsorger, och då Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förut haft
tillfälle att i denna fråga afgifva särskildt yttrande, torde det befinnas obehöfligt att
dertill i denna berättelse återkomma.
De inom Länet belägne 2.ne kronoparker och 8 härads-allmänningar, hvilka
sednare, med undantag af Daga härads allmänning, som, på sätt i föregående underdåniga
berättelse blifvit anmäldt, är på häradets socknar indelad, stå under jägeribetjeningens
tillsyn och vård samt äro dels indelade till trakthuggning, dels under
arbete dertill, utom de trakter, som, beväxte endast med ungskog, blifvit från all
annan afverkning, än hjelpgallring, tills vidare eller på bestämd tid fridlyste, Återväxten
såväl å kronoparkerne, som å allmänningarne, befordrad genom qvarställning
af fröträd med få derefter förrättade frösådder, är på de äldre hyggena så tillräcklig
och framskriden, att fröträden nu kunnat borttagas och synas äfven i sednare
fällningarne plantor tillräckligt tält uppkomna. Kronoparkerne lemna en årlig afkastning
af 22,000 kubikfot och allmänningarne, oberäknadt Daga härads, 350,000
kubikfot virke.
Boställshemmanens skogar, fastän icke ställde under jägeribetjeningens omedelbara
tillsyn, vårdas likväl i allmänhet bättre, an de enskildes skogar, och ganska
många af de förre hafva blifvit till trakthuggning indelade.
I afseende åter å hushållningen med de inom Länet befintlige, ganska betydliga
rekognitionsskogarne gäller hufvudsakligen hvad i fråga om de enskilde hem
manens
skogar blifvit anfördt.
I sammanhang härmed torde Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande böra
anmäla, att förslag till bildande af en skogvaktareskola, der äfven fri undervisning i
skogshushållningens allmänna grunder meddelas, blifvit inom Hushålluirigs—Sällskapet
väckt och omfattas med det intresse att, derest erforderlige medel kunna anskaffas,
en dylik af behofvet högt påkallad inrättning utan tvifvel snart kommer till verksamhet.
liergsrörehen, ehuru den icke är utsträckt öfver hela Länet, saknar dock icke
för detsamma sin betydenhet och vigt. I afseende å tillverkningen af gjutgods står
Nyköpings Län främst, men tack- och stångjernstillverkningen är deremot, liksom
malmuppfordringen, jemförelsevis underordnad.
Enligt inkomne uppgifter har malmuppfordringen från de i Länet befintlige
grufvor utgjort:
år 1851 50,913 Skfö t. vigt
» 1852  42,990 » »
» 1853
46,701 » »
16
år 1854
54,238 SkS' t. vigt.
» 1855  • 50,801 043 (54g Sk8\
eller i medeltal för hvarje år  49,128 Sk®" 15 Lfö 4 ‘a.
Förhållandet i afseende å tackjernsblåsningen och gjutgodstillverkningen samt
stångjerns- och manufaktursmidet inom Länet inhemtas af följande tabeller.
Tackjernsblåsningen.
Gjutgods.
Tillverknings
belopp i
Lösningspris för
tO:dejcrn, Banko
Värde i
Banko
Tillverknings
belopp i
-
Värde i Banko
år 1851 ....
t. v.Sktt.
9,527
L<&.
<fcb.
R:dr.
7
sk.
8
r.
Il:dr.
68.276
sk.
40
r.
SkU.
9,055
LU.
a.
181,060
» 1852 ....
25,380
—
—
6
52
—
255,600
—
11,552
—
.—
226,640
—
—
» 1833 ....
20,132
—
—
6
52
—
127,546
52
—
12,109
—
—
242,180
—
—
» 1854 ....
23,764
—
—
7
—
—
166.522
—
—
11,404
—
—
228.080
—
—
» 1835 ....
21,347
—
—
7
16
—
156,544
52
—
14,568
—
—
287.560
—
—
Summa
100,150
—
—
54
40
—
772,290
8
—
58,266
—
—
1,165,320
—
.—
eller i medeltal
för hvarje år. .
20,026
—
6
46
—
154,454
1
8
11,653
*
233,004
_
—
Stångjern still verkningen
Sk®.
LS.
<ä.
Lösningspris å Harn-  marskatt-jernet.
Banko.
Värde Banko.
år 1831 ......
13,647
16
_
218,352
»1852
12,848
—
15
192,720
» 1853 ......
13,199
—
15
24
204,584
24
» 1854
13,427
—
16
12
218,188
36
» 1855 .......
—
18
—
216,252
—
Summa
65,135
—
80
36
1,050,097
12
eiler i medeltal hvarje år. .
13,027
—
16
17
2
210,019
38
4
Jernmanu
-
17
Jernmanufaktur-smidet.
Ungefärligt värde
Sk.U
L«.
Banko.
ar 1851
. .
7,820
—
156,400
_
—
» 1852
7,503
—
—
150,060
—
—
» 1853
6,923
—
—
138,460
—
—
» 1854
5,492
—
109,840
—
—
»1855
3,870
—
—
77,400
—
—
Summa
31,608
—
632,160
—
—
eller i medeltal för hvarje år .
6,321
12
—
126,432
■—
—
Af dessa tabeller visar sig att, med undantag af gjutgods-tillverkningen, som
enligt den sednast afgifna underdåniga berättelsen i medeltal för hvarje år endast
utgjorde 6,405 Sk®, men under den tid, förevarande beriittelse omfattar, uppgått
till 11,653 Sk®, bergshandteringen, såvidt den afser malmuppfordring och tackjernsblåsning,
något utvidgats, men att deremot stångjerns-smidet minskats med 3,4722/3
Sk®. Under denna tid ha också 3 stycken härdar med tillsammans 1,375 Sk®
smide, en härd med oinskränkt smidesrätt vid Högsjö på viss tid samt Norshammars
bruk och slångjernsverket vid Näshulta bruk helt och hållet blifvit nedlagde.
En härd med smide vid Länna bruk har äfven blifvit nedlagd, men smidet derifrån
flyttadt till Åkers bruk, hvarest skulle uppföras 2 stycken puddlingsugnar, 2 stycken
vällugnar och 3 stycken ånghamrar.
Koppartillverkningen vid Tunabergs kopparverk fortfar alt vara obetydlig och
har utgjort:
Sk®. L®. ®. Värde i Banko.
år 1851
24 — — 5,600: — —
» 1852
30 — — 4,500: — —
» 1853
39 — — 6,240: — —
» 1854
25 — — 4,250: — —
» 1855
19 — — 3,230: — —
Summa 157 — — 21,820: — —
eller i medeltal för hvarje år  27 8 — 4,364: — —
Berättelse öfter Nyköpings Län för uren 1851—1855.
3
18
Förhållandet i afseende å kopparsmidet vid Tunabergs och Forssjö kopparhamrar
samt koboltsbrytning och stampning vid Tunabergs koboltsverk inhemtas af
följande tabell.
Kopparsmide.
Värde 1
Banko.
Kobolt.
Värde 1
Banko.
år 1851 ....
57
11,400
2,980
—
—
7,940
_
» 1852 ....
41
—
8,200
—
—
6,175
—
—
18,525
—
» 1853 . . . .
37
—
7,400
—
—
3,563
—
—
10,089
» 1854 . . . .
42
10
—
9,350
—
—
4,070
—
—
12,210
—
» 1855 . . . .
34
—
—
7,480
—
—
1,437
—
—
4,311
—
Summa
211
10
—
43,850
—
—
18,035
—
—
53,075
—
eller i medeltal för
hvarje år .
42
6
—
8,766
-
3,605
—
10,615
—
1
Fabriksrörelsen å landet kan icke sägas vara utaf någon egentlig betydenhet.
Utom de öfverallt förekommande tegelbruken, mjöl- och sågqvarnar samt stampverk,
finnas inom Länet en hjulfabrik, som dock icke drifves i någon större skala, 4
stycken pappersbruk, ett krutbruk, 12 stycken garfverier, kalkugnar för beredning
af kalk lill egne behof, ett marmorbrott, med ett uppskallningsvärde af endast 3,000
R:dr Banko, en nyligen anlagd tobaks- och snusfabrik, samt det en half mil från
Nyköping vid Harg belägna bomullsspinneri med dertill hörande kemiska blekeri.
Denna sistnämnda inrättning, ägande ett uppskatlningsvärde af 473,000 R:dr Banko,
drifves fortfarande med synnerlig framgång och sysselsätter ett stort antal arbetare.
Till verkningsvärdet uppgick 1855 till 301,780 R:dr, oberäkuadt verkställd blekning
af hvarjehanda gods för ett belopp af 3,791 R:dr, allt Banko.
Handlverkerierne hafva, enligt inkomne uppgifter, emot förmodan de sednare
åren blifvit tili antalet inskränktare, men deremot gerningsinännen med deras arbetare
vunnit en icke obetydlig tillökning; dock torde härvid kunna anmärkas, alt
skillnaden emellan handtverkare med verkstäder och gerningsmän icke alltid af dem,
som meddela uppgifterne, så noga iakttages.
Förhållandet i afseende å antalet handtverkare och deras arbetare vid 1850
och 1855 arens slut utvisar följande tabell:
19
Krukmakare .
Svarfvare .
Smeder
Guldsmeder .
Snickare .
Kopparslagare
Glasmästare .
Urmakare
Kakelugnsmakare
Mälare
Slipare
Sadelmakare .
Skomakare .
Skräddare
Murare
1850.
1855.
Handt-
verkare.
Arbetare.
Handt-
verkare.
Arbetare.
2
2
3
2
3
2
48
38
19
30
1
1
2
1
19
13
16
10
5
1
6
3
1
1
1
—
5
3
5
2
z
3
1
3
2
2
3
—
4
7
4
5
2
73
25
61
32
51
21
62
24
7
—
5
225
113 |
190 |
112
Gerningsmän med deras arbetare, som 1850 utgjorde 527, äro deremot 1855
uppgifne lill 6.5 personer, sä att, om handtverkare och gerningsmän med deras
arbetare sammanslås, det sammanräknade antalet är 1855 med 42 personer öfverstiger
antalet 1850. Häraf visar sig således, att någre för släderne synnerligen
mcnlige följder af den friare näringsförfattning, som med 1846 års Fabriks- och
Handtverksordning infördes, åtminstone ännu icke inträdt. I öfrigt torde kunna
anmärkas, alt det lättade tillfälle, som berörde nådiga författning beredt handtverkaren,
att på egen hand kunna utöfva sitt yrke, väl till en början lockat en och
annan obetänksam arbetare att i förtid försöka denna utväg till bergning och oberoende
och att, till följd deraf, mästarne fått erfara en förut icke känd svårighet att
erhålla tillräckligt antal arbetare i sine verkstäder och jemväl nödsakats lioja de derförinnan
måhända något nedtryckta arbetslönerne; men några misslyckade företag i
nämnde hänseende lära snart utgöra en verkande varning för andre att icke följa
exemplet. Arbetslönernes höjande var ock ett tidens kraf, och duglige mästare,
som efter förtjenst betala det arbete, som för deras räkning verkställes, lära ej länge
20
blifva i saknad af arbetare. Den friare tädan, som genom samma nådiga förordning
blifvit möjliggjord, och hvilken i alla näringar utgör den säkraste borgen för deras
hastiga utveckling, skall äfven här medföra sina fördelaktiga verkningar. Man må
nu härom hysa hvilka åsigter som helst, så är dock den fördel, att de så kallade
brödraskapen försvunnit och med dem deras, väl icke genom lag sanktionerade, men
likväl af vanans magt hibehållne, sedvanor och åligganden emot vandrande gesäller,
hvarigenom lättjan befrämjades och sedeslösheten erhöll näring, lika stor som obestridlig.
Såsom en följd häraf har ock inträffat, att gesällvandringar till en stor
del upphört.
Handeln, som å landet bedrifves dels uteslutande med landtmannavaror, och
dels af handlande i öppna salubodar med alla slag af köpmannavaror, har ganska
betydligen tilltagit och hvarje år inrättas å landet nya handelsbodar, sä att sedan
1850 deras antal mer än fördubblats, och uppgingo 1855 till 29 stycken. Af
landtmannavaror, hvilkas afsättning underlättas genom de uti åtskillige från städerne
aflägsne delar af Länet inrättade torgdagar, utgör spanmål den hufvudsakliga handelsartikeln,
men äfven ladugårdsprodukler afsättas å andre orter, dock företrädesvis
i hufvudstaden, och ull hufvudsakligen i Norrköping.
Nyttan af handeln med köpmannavaror på landet bedömes olika. Att landt—
mannen äger tillfälle att få sina verkliga behof fyllda utan att nödgas uppoffra
mycken tid och kostnad på långa resor till städerne, utgör obestridligen en stor
fördel, men derjemte klagas temmeligen allmänt deröfver, att dessa handelsbodar,
öfverflödigt försedda med en mängd lyxartiklar, förleda den obemedlade till skuldsättning
och visa sig i detta afseende äga ett nästan lika förderfligt inflytande, som
det man förut, ej utan skäl, tillskref den nu alltmera aftagande gårdfarihandel.
Sjöfarten är för Länet af ganska väsendtligt inflytande i det afseende, att den
i betydlig mån underlättar afsättningen af Länets rika tillgångar. Ej blott från
städerne, utan äfven från åtskillige landthamnar, af hvilka Lappe vid Hjelmaren i
Vestra Vingåkers socken är den betydligaste och hvarest rörelsen de sednare åren
ganska betydligt tilltagit, utföras landtmannavaror till andre orter. Det oaktadt kan
dock sjöfarten i och för sig icke anses såsom någon egentlig näringsgren, helst,
enligt inkomne uppgifter, endast 40 personer på landet uteslutande deraf erhålla
sin bergning.
Å landet till beskattning uppgifne fartyg och båtar om 5 lästers drägtighet
och derutöfver utgjorde:
år 1850 19 stycken om tillsammans 228 läster.
» 1855 31 » » » 423 Vt »
21
Fisket, ehuru intill sednare tid vanvårdadt och behandladt på ett sätt, att
detsamma, enligt allmän klagan, mycket försämrats, utgör, det oaktadt, ännu en
icke obetydlig binäring, och strömmingsfisket i skärgården är såväl för Trosa stad,
som för skärgårdsfolket ett hufvudsakligt näringsfång. Med anledning af Eders
Kongl. Maj:(s nådiga Fiskerisfadga den 29 Juni 1852 hafva under åren 1854 och
1855 öfverenskommelser blifvit inom hela Länet träffade, hvarigenom tiden och
sättet för fiskets begagnande äro noga bestämde, dock att, hvad denna fråga rörer
inom Länet boende fiskevatlensägare i sjöarne Hjelmare!) och Mälaren, densamma
är beroende på de beslut, som af öfrige fiskevattensägare i nämnde sjöar kunna
fattas
Jagt idkas icke såsom näring, med undantag möjligen af skäl- och sjöfogelsjagten,
hvaraf skärgårdens invånare hemta någon bi för tjenst. — Ehuru villebrådet
mera än fisken tagits i lagligt hägn, har dock detta föga aktats och jagten, liksom
fisket, vanvårdats. Sedan de i några delar af Länet bildade jägaregillen, som redan
lyckats till en betydlig del borttaga det förut vanliga oskicket att äfven under förbuden
tid köpa då fångadt fredlyst vildt, hunnit ännu mera utvidga sin verksamhet,
torde ett allt bättre förhållande vara att förvänta, och de tillfällen, Länet äfven i
detta afseende erbjuder till binäring, komma att på ett mera ändamålsenligt sätt
begagnas.
Salpetertillverkningen inom Länet är fortfarande af obetydlig beskaffenhet och
för Statens räkning har deraf blifvit inköpt:
år 1851 för ett belopp af 1,719: 9. 5.
» 1852 » » 1,448: 46. 5.
» 1853 » » 1,609: 2. 4.
» 1854 » » 1,586: 32.—
» 1855 » » 2,515: 27. 7.
Biskötsel idkas obetydligt och endast för egne behof.
Ilandaslöjden inskränker sig i allmänhet till förfärdigande för eget behof af
åkerbruksredskap samt linne- och andra väfnader. Sedan bomullstyget numera börjat
allmänt begagnas ha likväl hemväfnader aftagit, derifrån dock Vestra Vingåkers och
Österåkers socknar, hvarest väfnader jemväl till afsalu för icke obetydligt belopp
tillverkas, göra undanlag.
22
Pottfisk Författning.
Kammarverk. I förevarande hänseende hafva under ifrågavarande 3 år inga
väsendlliga förändringar inträffat och inskränka sig dertill, att 2:7A2 mantal rekognitionsskogshemman
och 2'n/iTe mantal kronohemman samt 11 stycken lägenheter
blifvit löste till skatte, verkställde skattläggningar å 4 hemman och 18 lägenheter
af Kongl. Kammar-Kollegium fastställts, 2:ne lägenheter, för hvilka frihetsåren tilländalupit,
i skatt ingått, anläggning af 13 mjölqvarnar med 27 par stenar och 4
sågqvarnar blifvit beviljad, samt antalet oskattlagde bebyggde lägenheter ökats med
28 stycken, och bebyggde, från hemman på viss tid afsöndrade, lägenheter med 18
stycken, hvaremot skattlagde bebyggde torp, utjordar m. fl. lägenheter, som 1830
utgjorde 221, nu nedgått till ett antal af endast 211. Den bifogade tabellen utvisar
i öfrigt hemmanens och lägenheternas olika natur och beskaffenhet m. m.
Hemmansklyfningar hafva icke mer än förut förekommit och äro således ännu
temmeligen sällsynte.
Af hvad förut om jordbrukets förkofran blifvit yttradt, är en naturlig följd,
att landtmätares biträde ofta påkallas för verkställande af laga skiften och andre i
och för ett ordnadt åkerbruk nödvändige mätningar. Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
har ock meddelat förordnande för vederbörande landtmätare att verk
-
ställa :
Laga skiften.
Andra diverse
förrättningar.
Antal.
Antal.
år 1831
» 1832
» 1833
» 1834
» 1855
26
24
31
22
32
52
54
46
76
67
Summa 135
295
23
Bidrag för verkställande af utflyttning har af Staten utbetalts med
ilr 1851 efter skifte
» 1852 » »
» 1853 » »
» 1854 » »
» 1855 » »
3-7q6
2
3 UJ/»38
2985
mantal
» 8-4 7,2
836: 28.
644: 46.
1,589: 40.
2,719: 39.
10.
8.
Statsbidrag. Enligt sednast afgifne
underdåniga
Summa
berättelse
bidrag
för landet
» släderne
5,791: 10. 6.
utgjorde dessa
557,630: 18.
53,456: 41.
6.
6.
591,087: 12.
Den i underdånighet bifogade tabellen upptager deremot nämnde bidrag
för landet
» städerne
hvilken sistnämnde summa öfverskjuter den
17 sk. 1 rst.
605,088: 31. 10.
51,873: 45. 3.
656,962: 29. 1.
orra med icke mindre än 65,875 R:dr
Då härvid tillika bemärkes, att bevillningen, som, inberäknadt bränvinsbränningsafgiften,
1850 utgjorde tillsammans 88,087 R:dr 1 sk. 4 rst., men
1855 uppgick till endast 76,367 R:dr 34 sk. 5 rst., således sistnämnde är med
11,717 R:dr 14 sk. 11 rst. understigit bev i lin ingens belopp 1850, samt härtill
ytterligare Rigges 1,582 R:dr 44 sk. 3 rst., som släderne år 1855 mindre än 1850
i statsbidrag utbetalt, visar sig, oaktadt tionde» samt räntemedleu utgått efter det
lägre medelmarkegångs-priset, en tillökning i den ständiga beskattningen samt arrendemedlen
af 79,175 R:dr 29 sk. 2 rst. Banko, som sednast förflutna årens höga
markegångspriser hufvudsakligen vållat.
Af de tili statsverket ingående statsbidrag utgöra arrendemedien en icke obetydlig
andel. Inom detta Län finnas flere kungs- och kungsladugårdar samt andre
hemman och lägenheter, som för kronans räkning utarrenderas. Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande, som särskilde gånger haft tillfälle erfara de fördelar och olägenheter,
som vid tillämpningen af de uti Eders Kongl. Maj:ts nådiga Kungörelse den
17 Juli 1847 meddelade förändrade föreskrifter lill iakttagande vid utarrendering
af kungs- och kungsladugårdar samt andre kronolägenheter, hvaraf arrenden till
statsverket ingå, har derföre ansett såsom en pligt att för dessa iakttagelser redo
att
åstadkomma
täflan för arrende-anbuden och
deras deraf möjligen vållade stegring till öfverdrifven höjd, vunnits, men deremot
synes Statens rätt till den högsta inkomst, som af dessa lägenheter i både god och
Väl har det i berörde nådiga kungörelse afsedda ändamål,
inskränkning uti den dittills medgifna obegränsade
24
ond tid kan erhållas, utan att lägenheternas ändamålsenliga bruk och skötsel äfventvrades,
icke vara fullt betryggad. Det tillkommer visserligen Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande att efter kronobetjeningens hörande, med ledning af tillgänglige
kartor och ägobeskrifningar, för arrendet utsätta ett minsta och ett högsta belopp,
som sedermera skall af Kongl. Kammar-Kollegium pröfvas och fastställas, men derest
misstag icke skall äga rum, erfordras vid dylika arrendebelopps bestämmande en
sakkännedom, som icke skäligen kan förutsättas och endast tillfälligtvis torde förefinnas.
I hvad mån arrendesumman kommer att bestämmas i ett rätt förhållande
till Statens skäliga anspråk på inkomst, å ena, samt ett billigt afseende å förre
innehafvarens fordran att, utan alltför hög afgift, få draga fördel af sine på lägenhetens
förbättring möjligen nedlagde kostnader, 5 andra sidan, måste således ofta
bero på de uppgifter, hvilka i afseende å alla de på arrendets belopp inverkande
omständigheter erhållas från kronobetjeningen, som, om äfven fullkomligt sjelfständig,
likväl ofta torde sakna den erfarenhet, som för uppfyllande af ett dylikt, för deras
egentliga tjenstebefattning främmande, åliggande erfordras. Det förre lägenhetens
innehafvare föreskrifne vilkor att hafva densamma väl brukat synes ej heller motsvara
den fördel, som blifvit honom genom optionsrätten tillagd. Att väl bruka den
arrenderade jorden lär väl vara en skyldighet, för hvars åsidosättande innehafvaren,
utan afbidan på arrendetidens utgång, gör sig arrenderättigheten förlustig, men den
omständighet, att han dertill icke gjort sig skyldig, bör icke, vid uppgörande af
nytt arrende, berättiga honom till företräde framför andre mera lämplige personer.
Endast odlingar af större betydenhet och andre sådane till egendomens verkliga
förbättring nedlagde kostnader, som icke lagligen kunna arrendatoren åläggas, torde,
sedan Hushållnings-sällskapet sig derom yttrat, böra, om optionsrätten skall qvarstå,
dertill berättiga. Dock lära genom dess borttagande öfverdrifne anbud mindre
vara alt befara, då vid anbud öfver maximi-summan överskjutande arrendebeloppet
skall vid tillträdet på en gång kontant erläggas. De tillfällen, hvaraf arrendatorerne
hittills, till föga båtnad för lägenheternas skötsel, ofta begagnat sig, alt medelst
transporter bereda sig en hastig vinning, skulle, till följd af optionsrättens försvinnande,
äfven mindre ofta erbjuda sig.
Fattigvården. Denna angelägenhet kräfver hos dem, som inom församlingarne
hafva sig uppdraget att handhafva dit hörande ärenden, alltmera tid och omtanka
i anseende till det ständigt stigande behofvet af faltigvårdsbidrag, som 1850 utgjorde
för landet och städerne tillsammans 26,640 R:dr 28 sk. 5 rst., men 1855
uppgått till 52,519 R:dr 6 sk. 5 rst Banko, och således ökats med något öfver
22 procent. Dock har genom den större erfarenhet, sockennämnderne nu hunnit
förvärfva
25
och de enklare föreskrifter, som Kongl. Förordningen den 13 Juli 1853 innehåller,
förvaltningen nu vunnit mera enhet och stadga. Klagan af fattighjon öfver sockenniimndens
åtgärder är högst sällsynt och tvister lattigvårdssamhällen emellan förekomma
numera vanligen endast i de fall, då antingen någon person, för hvilken
behof af fattigunderstöd uppstått, lyckats att derförinnan längre tid och ofta under
loppet af flera år uppehålla sig på åtskilliga ställen, utan att låta sig mantalsskrifvas,
eller sådane förhållanden, som i 16 § af berörde nådiga förordning omförmalas, dertill
föranleda. Svårigheten i förra händelsen, att rätt bedöma frågan om försörjningsorten,
förökas ännu mer af den utaf socken-nämnderne vanligen visade obenägenhet
att, vid förklaringars afgifvande, meddela fullständige upplysningar, destomer
behöflige, som sökanden ofta saknar tillfälle att i sådant afseende förskaffa sig erforderlige
uppgifter. Ej sällan måste derför den utväg tillitas, att låta kronobetjeningen
anställa undersökningar och meddela de felande underrättelserne, hvilken
åtgärd äfven blifvit vidtagen med den framgång, att personer, som socken-nämnden
förklarat vara för densamma alldeles okände, likväl befunnits hafva ej blott inom
församlingen sig uppehållit, utan äfven derstädes innehaft lagstadd tjenst utan att
likväl vara mantalsskrifne. Häraf visar sig ytterligare behofvet af såväl strängare
kontroller i afseende å mantalsskrifningarne, som närmare tillsyn öfver de personer,
som, utan att veterligen äga den förmögenhet eller eljest befinna sig i den ställning,
att de icke kunna förmodas fälla fattigvården till last, kortare tider uppehålla sig
inom främmande lattigvårdssamhällen. Äfven i ett annat afseende är denna tillsyn
nödvändig. Det är nämligen icke ovanligt att männer, då de se sig oförmögne att
försörja både sig och sin familj eller tinna beqvämare att lemna den sednare åt
fattigvårdens omsorg, begifva sig utaf till främmande orter och lyckas att der erhålla
arbete, ofta emot ganska hög aflöning, den de sjelfve förslösa. Om de deraf delade
med sig åt sine hjelpbehöfvande makar och barn, vore dylika utvandringar ingenting
mindre än klandervärda, men då deras lagliga skyldighet i detta hänseende sällan
lärer blifva af dem godvilligt uppfylld, äro tvångsåtgärder nödvändige. Dessa lära
dock svårligen annorlunda kunna åstadkommas, än att hvar och en, som åt främmande
utom socknen eller staden boende personer vill lemna tillfällig sysselsättning,
får sig ålagdt att, derest arbetssökaren har hjelpbehöfvande hustru eller oförsörjda
barn, hvarom arbetsgifvaren genom prestbevis borde förskaffa sig upplysning, af
arbetsförtjensten innehålla hvad arbetstagaren för sitt nödiga uppehälle kan undvara,
samt att låta detta öfverskott tillställas socken-nämnden i deri församling, der arbetaren
har sitt hemvist, för att på lämpligt sätt komma hans maka eiler barn till
godo, vid äfventyr att, derest sådant af arbetsgifvaren försummades, ersätta det
Berättelse öfver Nyköpings Län för åren 1851—1855, ^
26
underhåll, arbetarens hemmavarande familj af fattigvården under tiden möjligen uppburit.
Ett stadgande i denna syftning är deslomer behöfligt, som det i Kongl. Stadgan
angående försvarslöse personer den 29 Maj 1846 förekommande förbud för
försvarslöse samhällsmedlemmar, alt, utan tiljsyningsmans tillåtelse, begifva sig utom
socknen, väl knappast någonsin lärer iakttagas, dä den enda påföljden att möjligen
blifva med fångskjuts till hemorten återförd för dylika personer ej kan vara synnerligen
afskräckande.
Hvad 16 § i lattigvårdsstadgan innehåller i afseende å qvinna, som inom 8
månader från inflyttningen i en församling föder oäkta barn samt blifver i behof
af fattigunderstöd, föranleder måhända mindre ofta med, än utan skäl, vederbörande
fattigvårdsstyrelse, att emot den församling, derifrån qvinnan kommit, väcka sådan
talan, som nämnde § medgifver. Det verkliga behofvet af understöd är i hvarje
förekommande fal! svårt, om ej omöjligt, att bedöma, och äfven det ringaste bidrag
utgör en tillräcklig och tilläfventyrs mången gårig sökt anledning till tvist. Att
sålunda tillskapa fattighjon, lärer få antagas icke vara författningens afsigt, men kan
i de flesta fall ej förekommas. Den pröfning af omsländigheterne, som i förevarande
hänseende tillkommer Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, saknar vid tillämpningen
all betydelse, då, till följd af rättegangssältet, sanningen, der deri icke godvilligt
af parterne sjelfve framhålles, är omöjlig att utleta. Det är således möjligt,
att genom ett frivilligt erbjudet understöd, som väl knappast någonsin tillbakavisas,
qvinnan omedvetet förvandlas till fattighjon och såmedelst beröfvas rättigheten att
fritt välja sin vistelseort. Ett i och för sig godt lagstadgande, och sorn således har
giltiga grunder för sin tillvaro, bör visserligen icke förkastas derföre, att det icke
utesluter möjligheten af missbruk, men då det är att befara, att missbruket oftare
än det rätta användandet gör sig gällande, har lagen förlorat sin helgd och äger
icke vidare något värde.
Orsaken dertill, att fattigvårdskostnaderne, på sätt ofvanföre är vordet nämndt,
under förevarande tidskifte så ansenligen ökats, torde väl till en del böra tillskrifvas
de betydligt stegrade prisen pä förnödenhetsvaror och endast i någon mån en tilltagande
fattigpersonal. Med de tillfällen till arbetsförtjenst, som de sednare åren
förefunnils och ännu fortfarande torde vara att påräkna, kunde likväl anledning vara
att hoppas någon lindring i iättigvårdstungan, men om förhållandet närmare undersökes
skall det säkerligen visa sig, att lättjan jemte slöseri, oordentligt lefnadssätt
och obetänksamma äktenskap oftare, än felande arbetstillfällen, utgöra de förnämsta
orsakerne till fattigdom och elände. Mot lättjan och liknöjdheten har lättigyårdssladgan
visserligen sökt ett värn uti det husbondevälde, som blifvit fattigvårdsstyrelsen
tillagd öfver de personer, som sjelfve eller hvilkas hustru och barn åtnjuta
27
understöd, men då inga arbetshus finnas, der denna husbonderätt katt göras gällande,
är den utan egentlig betydelse och kan icke verksamt utöfvas emot verkliga lättingar,
dem ingen i sitt arbete vill emottaga, och som i allt fall, när de behaga,
kunna undandraga sig dess inflytande och begifva sig utaf tid annan ort, derigenom
de ofta med ökad lunga återfalla pä fattigvården. Dylika vanartige personer kunna
val numera, efter undergångne varningsgrader, dömas till allmänt arbete, men efter
den korta arbetstidens slut återkomma de, visserligen icke förbättrade, men ingifvande
mera fruktan, hvarigenom deras sysselsättande med tillräckligt och lämpligt
arbete annu mera försvåras.
Alt emellertid fattigvårdsfrågan blifvit på ett i allmänhet tillfredsställande sätt
löst kan icke bestridas, och de anmärkningar, som deremot ännu kunna framställas,
torde mindre äga sin grund i fattigvårdslagen, än bristen i de institutioner, som
med den äga ett nära sammanhang Tiggeriet har nästan öfverallt upphört och
der det förekommer, härleder det sig icke från något behof, utan af lättja och en
okuflig böjelse alt lora ett kringirrande lif. Val förspörjes den klagan, att fattigförsörjningen
numera icke. såsom fordom, är att anse såsom en gärd af barmhertighet
och christligt sinne, utan blifvit förvandlad till eri tvångspligt, hvarigenom tacksamheten
hos den behöfvande, med få undantag, försvunnit och medlidandet hos den
hjelpgifvande betydligen afsvalnat; men orsaken till denna klagan, der den icke är
obefogad, kan dock icke med skäl tillskrifvas fattigvårdsstadgam Att bördan af
fattigförsörjningen faller ojemnt på olika fattigvårdssamhiillen är visserligen en olägenhet,
men då denna icke lärer kunna undanrödjas, med mindre fattigvurdssamhällena
erhölle större utsträckning, torde de svårigheter, som för en dylik förändring
möta, vara öfvervägande, så att någon rättelse härutinnan för närvarande ej synes
med verklig fördel kunna lill vägabi ingas.
Rotering. Hela Södermanlands regemente, jemte lil nummer af Lif-regernentets
Grenadier-korps och 15 nummer af Lif-regementets Hussar-korps, äfvensom Södermanlands
2:a båtsmans-kompani, bestående af 142 nummer, äro inom Länet
roterade. 547 rotar af Södermanlands regemente rekrytera sedan längre tid tillbaka
efter skof, eller så att, utan afseende derå, hvarest vakansen inom skofvet
uppstår, rotarnc i en bestämd ordning anskaffa och lega rekryt. Då den legande
rotens intresse vid rekryteringen således inskränker sig derhän, att endast anskaffa
en person, som icke lagligen kan kasseras, har detta rekryteringssäIt, som i militäriskt
hänseende anses äga sina fördelar, framkallat allmän och äfven billig klagan
bland rotehållarne. Inom öfriga delen af regementet anskaffar hvarje vakant rote
sjelf sin soldat. Vid båtsmans-kompaniet leger äfven, vid inträffande vakans,
28
denna rote sin båtsman, men erhåller till legan ett bestämdt bidrag af öfrige rotarne.
Mot detta legningssätt har ingen missbelåtenhet försports.
Skjutningsbestyret blir, till följd af den ökade rörelsen, med hvarje år, särdeles
vid gästgifvaregårdarne utmed de större landsvägarne, allt mera betungande. Den
tid af året, då ångbåtarne uppehålla kommunikationen, anlitas väl gästgifvareskjutsen
å en del vägar endast obetydligt, men tilltager under vinter-, vår- och höslmånaderne
till den grad, att det icke ringa hästantal, som är att tillgå, understundom
utgår till dubbelt belopp. Denna ojemnhet verkar ännu mer försvårande, då de
hästar, som för skjutsens uppehållande under nämnde tider erfordras, sommarmånaderne
till en del stå öfverflödige. Det större antalet poster, som under den svåraste
skjutsningstiden med gästgifvareskjuts nu befordras, har äfven ganska mycket
ökat skjutsbesväret särdeles derigenom, att de på en, med afseende å tyngden och
det vid vissa tider inträffande svåra väglaget, allt för kort tid skola fortskaffas.
Huru svår denna skjutsning i allmänhet anses, visar sig bäst deraf, att vid de förnyade
entreprenad-auktioner, som blifvit anställde i ändamål att få fortskaffningen
af de sednast tillkomne snällposterne öfverlåten på enskilde personer, någre lägre
anbud, än till 1 R:dr 18 sk. Banko milen, icke blifvit gjorde.
Endast vid få gästgifvaregårdar inom Länet hafva entreprenad-inrättningar
kommit till stånd och, der de blifvit införde, hafva de vid den för deras bestånd
bestämda tidens utgång vanligen icke förnyats. De bidrag entreprenörerne från de
skjutsskyldige hemmanen fordra äro så dryga, att åtminstone allmogen finner med
sin fördel mera förenligt att, äfven mot en lägre skjutslega, sjelf verkställa skjuts—
ningen. Skola derföre entreprenad-inrättningar allmänt kunna tillvägabringas, lärer
dertill erfordras bidrag ej blott från dem, som till skjutsning vid gästgifvaregården
äro anslagne, utan äfven från alla andre skjutsskyldige hemman.
Politi:
Folkskolan utöfvar fortfarande sin verksamhet i öfverensstämmelse med Eders
Kongl. Maj:ts nådiga Stadga den 18 Juni 1842. Den har dock ännu många svårigheter
att öfvervinna, särdeles med afseende å det oundvikliga förhållande, att skolan
mångenstädes ligger aflägset från barnens hemvist. Denna olägenhet skulle väl till
en del undanrödjas genom' inrättandet af ambulatoriska skolor, men den periodiska
undervisningen, som deraf blir en följd, saknar åter många fördelar, som med den
fasta skolan äro förenade. Den ovilja, som åtminstone i början hos allmogen visat
sig för folkskolan, har, jemte andre omständigheter, emellertid verkat derhän, att
skolundervisningen ännu icke vunnit den utsträckning, som den nådiga författningen
afser. Många barn undanhållas ännu från skolan, och flertalet af dem, som der
inhemta undervisning, utgå derifrån så snart det i författningen bestämda minsta
29
kunskapsmått blifvit inlärdt. Att emedlertid det uppväxande slägtet, som folkskolans
undervisning kommit till godo, i allmänhet besitter ett större mått utaf kunskaper,
i jemförelse med förhållandet under föregående tider, lärer icke kunna bestridas,
men deremot förnimines ej sällan den klagan, att folkskolan gjort föräldrarne mera
likgiltige för barnens uppfostran, den de med skolgången anse vara fullbordad, och
att den moraliska utveckling, som endast i hemmet är möjlig, allt mera åsidosattes.
Om denna fruktan må vara grundad, lärer få öfverlemnas åt framtiden att utvisa,
då bildningens frukter hinna att mogna.
En förbättring, som dock lärer bero på kommunerne sjeifve att åstadkomma,
men hvartill de måhända icke så lätt finnas benägne, är likväl af behofvet påkallad.
Äfven skollärarnes löner hafva blifvit otillräcklige och motsvara knappast de nödvändigaste
lefnadsbehofven. Att under sådana förhållanden, och då inom näringarne
numera erbjuda sig liera tillfällen till lönande sysselsättning, de många folkskolelärare—platserne
skola fyllas med skicklige och duglige lärare, är föga att hoppas,
och likväl beror härpå i väsendtlig mån, huruvida folkskolan skall kunna motsvara
sin bestämmelse.
En annan omständighet, som ej heller torde böra lemnäs oanmärkt, har äfven
framkallat farhågor. Den grad utaf bildning, som i seminarierna bibringas folkskolelärarne,
är i allmänhet för ringa för att alstra den karaktärens ädelhet, som är den
verkliga och sanna bildningens ändamål, men dock tillräckligt stor för att väcka
anspråk. Då dessa icke alltid kunna eller böra tillfredsställas, framkalla de lätteligen
missbelåtenhet, och verkningarne häraf på den ungdom, hvars första undervisning är
skolläraren anförtrodd, kunna på mångfaldigt sätt utveckla sig.
Arbets- och förbältringsanstalten för barn har fortfarande utöfvat sin verk
samhet
medelst utdelande af uppfostringshjelp åt fattiga barn.
De offentliga sjukvårdsanstaltcrne för Länet äro oförändrade desamma, som i
sednast afgifne femårsberättelse upptagits, nemligen:
l:o. Läns-lasarett och kurhus i Nyköping.
2:o. Lasarett och kurhus i Eskilstuna för denna stad samt Öster- och Vester
Rekarne
härader, och
3:o. Nyköpings hospital.
Utgifterne hafva uppgått
vid lasarettet kurhuset kurhuset
i Nyköping. i Eskilstuna.'
1831
10,385: 40. 5. 1,645: 42. 7. 1,206: 28. 1.
1852
7,061: 10. 2. 1,558. 9. 5. 1,385: 36. 3.
Transport: 17,447: 2~7. 5,2047 4. — 27927 1 6^ 7
30
Transport: 17,447: 2. 7. 3,204: 4. — 2,392; 16. 4.
1833
6,266: 27. 3. 1,437: 20. 10. 1,313: 19. 11.
1834
3,419: 42. 6. 1.624: 32. 2. 1,619: 27. 4.
1833
3,423: 37. 2. 1,393: 51. 4. 1,651: 3. 8.
Summa 34,339: 13. 6. 7,681: 40. 4. 7.376: 21 5.
Behållningen, som vid
1830 års utgång utgjorde 7,427:35. 11. 7,714:41. I I. 1,647:30. 3.
liar vid slutet af år 1835
nedgått till . , . . 3,805: 43. 3. 6,889: 17. 5. 1,802: 38. 2
Ar 1851 erhöll lasarettet i Nyköping en tillbyggnad och utvidgning, som sållade
nämnde ars höga utgifter.
Kurhusafgiften har under nämnde år utgått för Rekarne fögderi med 6 sk. och
för öfriga delen af Länet med 5 sk. för hvarje mantalsskrifven person.
Någon förändring i afseende å provincial-läkare-distrikten har under ifrågava
rande
tidrymd icke ägt rum, men särskild läkare blifvit anställd för Eriksbergs
säteri och dithörande egendomar med station vid Forssjö bruk, beläget nära Stensjö
gästgifvaregård, hvarest, till följd deraf, jemväl blifvit inrättadt filial—apothek.
Inom Länet finnes en Läns-djurläkare, med lön af statsmedel och stationerad
i Nyköping, samt 5 af kommunerne atlönade veterinärläkare. I händelse af svårare
smittosamma sjukdomar bland husdjuren, är det Läns-djurläkaren omöjligt alt ensam
medhinna alla till hans befattning hörande åligganden.
Krogar. Är 1850 uppgick antalet af taxerade krogar och andre näringsställen,
oberäknadt gästgifverierne, till 52 stycken, men för det försäljningsår, som
den 1 Oktober 1835 ingick, har, med undantag af Malmköping, der tvänne utskänkningsställen
ansetts behöflige och tillåtits, samt 23 gästgifveriet som icke afsagt sig
utskänkningsrättigheten, någon krogrörelse å landet icke varit tillåten. Deremot har
tillåtelse blifvit sökt och tillstånd beviljats till minuthandel med bränvin å 6 ställen,
men då 25 gästgifvaregårdar afsagt sig utskänkningsrätten, understiga likväl de sålunda
tillåtna försäljningsställena i antal de krogrörelser, som förut endast å gästgifvaregårdar
utöfvats.
Sällan torde någon författning hafva visat så genomgripande och hastiga verkningar,
som Eders Kongl. Maj:ts nådiga Förordning angående tillverkning och försäljning
af bränvin. Auktioner och andre af allmogen hufvudsakligen besökte sammankomster
försiggå nu utan att störas af de bullersamma uppträden, som, af superiet
framkallade, förut voro så vanliga. Det dagliga förtärandet af bränvin torde
kunna antagas vara med få undanlag bland allmogen alldeles bortlagd t och hos
31
llerlalet lärer bränvin numera endast vid särskilde tillfällen vara att tillgå. Väl
liar det anmärkts, att allmogen, vid sine besök i städer ne, der bränvinssupandet i
allmänhet mindre än pä landet aftagit, befunnits mera än förut af starka drycker
berusade, men om orsaken härtill, såsom man förmodat, bör tillskrifvas den omständigheten,
att bränvinssuparen, icke anande den verkan, som bränvinets ökade styrka
medförer, förtärt det mått, han förut varit ian att. inlaga och derigenom försatts
i ett tillstånd, som lian ofta sjelf icke önskat, har man anledning hoppas, att. detta
missbruk af bränvinet skall vara snart öfvergående.
Dä det emellertid med temmelig visshet kan antagas, alt de sednare årens
höga bränvinspriser utgjort den hufvudsakligast tvingande orsaken till det så hastigt
minskade förtärandet af denna dryck, vöre det önskligt, att lagstiftningen i den
började rigtningen fullföljde sitt verk, som, på ett nästan oförväntadt sätt, visat sig
medföra så lyckliga följder.
Anstalter för rofdjur* ulödande. På grund af den ännu gällande öfverenskommelse,
som i föregående underdåniga berättelse är vorden omförmäld, hafva
premier för dödade vargar och lodjur blifvit utbetalde.
år 1851  380: — —
» 1852  180: — —
» 1853  *246: 32. —
» 1854 ‘240: — —
» 1855  53: 16. —
Summa 1,(00: — —
Försäkringsanstalter. Länets brandstods-bolag, för hvilket Eders Kongl. Majit
den 23 Februari 1844 i nåder fastställt reglemente, vinner med hvarje år större
förtroende. Ansvarighetsbeloppet, som vid slutet af räkenskapsåret 1850 utgjorde
13,897,800 R:dr, har, enligt den berättelse, sorn revisorerne af 1855 års räkenskaper
meddelat, vuxit till den betydliga summan af 19,012,540 R:dr. Till följd
af denna utvidgning, ej mindre än det lyckliga förhållande, att någre betydligare
eldsvådor inom Länet icke inträffat, hafva de utskrifne beloppen endast utgjort:
år 1851 1 sk. 6 rst. på 100 R:dr ansvarighetsbelopp.
» 1852 2 sk. 7 rst. » »
» 1853 I sk. 8 rst. » »
» 1854 3 sk. 1 rst. » »
» 1855 1 sk. — rst. » »
Summa 9 sk. 10 rst.
eller i medeltal per år 1 sk 11% »
52
I förening med brandstods-bolaget har numera äfven blifvit bildadt ett annat
bolag, som har för ändamål att försäkra hornboskap emot lungröta, och för hvilket
Eders Kongl. Maj:t den 29 Mars 1849 i nåder fastställt reglemente. Båda bolagen
stå under förvaltning af gemensam direktion, som likväl utses af brandstods-bolaget,
men äro i öfrigt från hvarandra skiljde. Bolaget till försäkring af hornboskap hade
enligt sednaste revisionsberättelsen en försäkringssumma af 708,610 R:dr Banko.
Någre ersättningar hafva likväl ännu icke behöft utbetalas.
Sockenmagasiner finnas i de liesta socknar och äga en ganska betydlig tillgång
på spanmål, som är afsedd att under inträffande missväxtår eller för utomordentliga
behof användas.
Sparbanker finnas 8 stycken inom Länet. Af dem äro Nyköpings den äldsta
och var ifrån början afsedd för hela Länet. Sedermera hafva dylika inrättningar
uppstått inom särskilde delar af Länet, och Oppunda härads sparbark har äfven
såsom hufvudsakligt ändamål sig ålagdt att emottaga och förvalta omyndige personers
kontanta tillgångar inom en viss begränsning. Insättarnes fonder i de särskilda
bankerne utgjorde vid 1855 års slut:
Nyköpings  246,791: 25. —
Trosa
19,856: 50. —
Strengnäs  96,762: 45. 11.
Eskilstuna  77,744: 6. —
Oppunda härads  55,280: 24. —
Willåttinge d:o
10,261: 15. —
Vestra Wingåkers socken  22,629: 56. —
Forssjö bruks  51,574: 7. —
Summa 558,700: 42. 11.
Stiiderne.
Nyköping är en bland medlersta Sveriges äldre städer, Länets residens- och
enda stapelstad, belägen vid Nyköpingsåns utlopp i Byfjärdenj af Östersjön, 28 mil
sjöväg, men endast 11 V\ mil landväg till Stockholm. Ehuru staden, jemte vanliga
stadsmanna-näringar, sedan äldre tider jemväl idkat fabriksrörelse, har dock industrien,
sannolikt till följd af stadens i sådant afseende mindre gynnsamma läge
emellan hufvudstaden och Norrköping, endast långsamt skridit framåt och ännu icke
hunnit till någon högre grad af utveckling. De sista årens lyckliga konjunkturer för
rörelsen i allmänhet ha dock äfven på Nyköping visat öfverraskande verkningar.
Stadens
33
Stadens befolkning, som 1850 utgjorde 3,781 personer, har till 1855 ars slut
vunnit en tillökning af endast 25 personer. Nästlidne år, då koleran der skördade
sina liesta offer, alledo deraf likväl blott 14 personer, och någre andre härjande
sjukdomar hafva icke hämmat folkmängdens tillväxt.
Handel idkades 1855 af 31 personer, deraf 25 män och 6 qvinnor. I anseende
till det grunda inloppet, der endast 10 fot djupgående fartyg kunna inkomma,
är sjöfarten jemförelsevis inskränkt och handeln hedrifves nästan uteslutande på inrikes
orter och Norrige. För uppmuddring af inloppet, som till följd af bottnens
lösa beskaffenhet lätt igengrundar, uppbär staden fortfarande 400 R:dr Banko årligen
af Statens medel, men betalar, jemlikt kontrakt, som 1871 tilländalöper, till
ägaren af det i staden anlagda faktoriet årligen 1000 R:dr samma mynt, mot skyldighet
för honom att till det bestämda djupet hålla segelleden öppen.
Handelsflottan utgjorde
år 1840 8 fartyg af tillhopa 142 läster.
» 1850 10 » » 145 »
» 1855 12 » » 372 »
hvarförutan tvänne ångfartyg, om 26 lästers drägtighet, underhålla reguliera turer
emellan Nyköping och hufvudstaden. Förhållandet i afseende å stadens skeppsfart
utvisar följande tabell:
Ankomne fartyg från
Afgångne fartyg till
Inrikes
orter.
Norrige.
Andre utrikes
orter.
Inrikes
orter.
Norrige.
Andre utrikes
orter.
Antal.
Läster.
Antal.
Läster.
Antal.
Läster.
Antal.
Läster.
Antal.
Läster.
Antal.
Läster.
år
1831
lastade. . .
33
} 1,770
13
384
36
} 1,440
1
25
8
413
n
»
olastade . .
18
—
.—
1
92
28
14
384
—
—
»
1832
lastade . .
62
j 1,999
11
273
—
43
} 1,704
3
68
15
827
„
„
olastade . .
13
—
—
4
289
29
8
187
3
116
»
1833
lastade, . .
43
) 1,086
12
293
—
—
59
} 976
3
96
22
1,547
»
»
olastade . ,
7
—
8
644
4
9
224
1
29
n
1831
lastade. . .
30
] 1,941
20
488
—
—
73
1 1,625
32
792
10
406
»
»
olaslade . .
38
—
—
40
263
18
—
2
85
ö
1833
lastade. .
91
} 2,224
20
310
4
146
78
} 1,996
25
708
23
886
»
»
olastade .
28
—
—
49
664
49
2
32
—
—
Summa
.387
9,020
78
1,950
46
2,098
421
7,741
99
2,416
84
4,309
Berättelse öfoer Nyköpings Län föi' åren 1851^55.
34
Vid meddelandet af förestående uppgifter har tillika lemnats den upplysning,
att emedan oförpassade, lastade och olastade, fartygs antal och lästetal icke finnas
upptagne i härvarande Tullkammares handlingar för år 1853, ankomne och afgångne
fartygs antal nämnde år synes mindre, än som i verkligheten varit förhållandet.
Emedlertid visa berörde uppgifter en, särdeles de tvänne sista åren, tilltagande sjöfart
såväl på inrikes orter som Norrige och äfven andra utrikes orter. Då Nyköping
är den naturliga debouchén för större delen af Länets rika tillgångar och stadens
belägenhet erbjuder tillfällen till en utvidgad fabriksröreise, hvartill jemväl får räknas
det nu åter upptagna betydliga faktoriet, förefinnas grundade anledningar till den
förhoppning att, derest lättade kommunikationer kunna åstadkommas, en ganska
liflig och vidsträckt rörelse i staden hastigt skall utveckla sig.
Afven tulluppbörden under ifrågavarande 5 år ådagalägger en ökad handelsrörelse.
Den utgjorde nemligen:
år 1851 3,015: 18. 10.
» 1852  2,550: 30. 3.
» 1853
2,946: 46. 7.
» 1854
5,096: 23. —
» 1855
4,030: 34. —
Mera anmärkningsvärdt förekommer dock förhållandet i afseende å utförseln af
spanmål, som utgjorde:
år 1851 .... 160 Ms Tunnor.
» 1852 .... 911 »
» 1853 .... 4,269 »
» 1854 .... 18,130 »
» 1855 .... 23,216 »
Denna betydliga tillväxt i spanmålsutförseln kan icke ensamt härleda sig från
en ökad tillgång på spanmål, utan måste företrädesvis tillskrifvas den omständighet,
att ägare till större egendomar, som förut till andre orter afyttrat sine förråder,
de sednare åren funnit en förmånligare afsättning i Nyköping.
Fabriker. I staden funnos nästlidne år 20 st. fabriker, deraf 3 för tillverkning
af kläde och korderoy. Dessa sednare sysselsatte tillsammans 158 personer och
deras tillverkningsvärde utgjorde 182,263 R:dr, derför ägarne i bevillning erlagt
151 R:dr, allt Banko. De till det gamla messingsbruket hörande betydliga inrätt
ningar,
hufvudsakligen afsedda till jernproduktion och machin-byggnad, hvilka af
den anledning, förra berättelsen omförmäler, öfver 10 år stått obegagnade, hafva nu,
sedan de öfvergått till enskild person, mot slutet af 1855 åter blifvit upptagne.
Arbetet inskränker sig väl ännu till valsning af plåtar, men de tillfällen till jern
-
35
förädling och mekaniska arbeten af hvarjehanda slag, som dessa betydliga verk erbjuda,
lära till stort gagn jemväl för staden och orten icke länge lemnäs onyttige.
Handtverkericr. Icke mindre än 66 män och 9 qvinnor sysselsätta sig och
hafva sin näring af handtverksarbeten. De anlitas dock i allmänhet föga utom
staden och den närmaste landsbygden, och en mängd handtverksarbeten heintas från
andre orter, särdeles Stockholm.
Jordbruk. En del af den till staden upplåtna jorden, utgörande tillsammans
694 tunnland och uppskattad till 8Va mantal, är anslagen på lön åt någre af stadens
tjenstemän, af en annan del tillfaller inkomsten stadskassa!!, men den betydli
gaste
delen har öfvergått till enskild egendom; och ehuru derå produceras ganska
mycket spanmål, erfordras dock deraf för stadens behof ganska mycken tillförsel
från landet.
Handel och Fabriker utgöra således stadens värdefullaste näringar, och ehuru
månge omständigheter förena sig att gynna en större och hastigare utveckling af
dessa industrigrenar, saknas dock det verksammaste befordringsmedlet, lätta och
gynnsamma kommunikations-anstalter. Uppmuddring af det långa inloppet till ett
sådant djup, att äfven större fartyg der kunde inlöpa, ar förenadt med så betydliga
kostnader, att ett sådant företag för närvarande anses outförbart. Deremot
förestår en ombyggnad af hamnen och kostnaden härför uppgår, enligt ett af Herr
Majoren Olivecrona nästlid ne år uppgjordt förslag, till 103,342 R:dr Rgs. Utan
anslag af allmänna medel lärer dock detta arbete, ehuru nödvändigt det än är, icke
kunna af staden företagas. En ganska betydlig lättnad för kommunikationen skulle
äfven utan tvifvel beredas, om den föreslagna väganläggningen emellan staden och
lotsplatsen Oxelösund kunde komma till verkställighet. Fördelarne deraf har Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förut framställt i sammanhang med underdånig
anhållan om nådigt beviljande af statsanslag för arbetets utförande.
Undervisningsverk. Deribland intager elementar-skolan främsta rummet. Det
med hvarje år ökade antalet lärjungar ådagalägger det förtroende, skolan åtnjuter,
och gör behofvet af en utvidgad lokal snart oundgängligt. Lankaster-skolan, gemensam
för stadens båda församlingar, har särskilda afdelningar för hvartdera könet,
och härförutan äger staden en genom enskilda bidrag bildad småbarnsskola.
Ilelsovärden ombesörjes fortfarande af trenne läkare, af hvilka endast en är
aflönad utaf staden.
Fattigförsörjningen, hvars kapitalbehållning vid 1855 års slut uppgick till endast
7,094 R:dr 21 sk. 4 rst. Banko, har äfven här tagit högre kostnader i anspråk.
Dessa utgjorde, enligt de vid förra berättelsen fogade tabeller, 1,726 R:dr 38 sk.
8 rst., men hafva nu uppgått till 2,350 R:dr 37 sk. 5 rst. Öfrige i nyssnämnde
56
berättelse omförmälde, för välgörande ändamål donerade och samlade fonders kapitalbehållning
vid 1855 års slut utgjorde tillhopa 21,404 R:dr Banko.
Mälare-provinsernas enskilda bank har fortfarande här en afdelning för bedrifvande
af kreditiv- och diskontrörelse, till stort gagn för orten.
Strengnäs, en af Rikets äldsta städer och belägen vid Mälaren 8VS mil från
Nyköping samt 8% mil landväg, men 7 mil sjöväg från Stockholm, hade, enligt
1855 års mantalslängder, 1,349 invånare. Folkmängden har sedan 1850, då den
utgjorde 1,248 personer, således tillväxt med 2,2 procent årligen. Att staden i
äldre tider varit af större betydenhet, är utan allt tvifvel, men utsatt för de olyckor,
som åtfölja inre fejder och härjningar samt svåra eldsvådor, har den sedermera icke
förmått att i någon väsendtlig män skrida framåt i industri och välmåga. De egentliga
stadsmannanäringarne, handel och handtverk, äro af en jemförelsevis underordnad
beskaffenhet, men jordbruket deremot af större värde. Staden äger nämligen 671
tunnland åker, 374 tunnland äng samt 1,617 tunnland skogs- och betesmark, och
årliga utsädet är, utom potates, uppgifvet till 268 '/•> tunnor spanmåh Sin egentliga
betydenhet hemtar staden derifrån, att den är säte för stiftets Biskop och äger ett
större läroverk, der den fordna elementar-skolan och gymnasium blifvit förenade,
llärförutan finnes en för staden och Strengnäs landtförsamling gemensam folkskola.
Fattigvården bestrides dels med räntor af donerade medel, dels genom försäljning
af fattighjonens arbeten, till hvilka materialier af fattigvården anskaffas, samt
hvad ytterligare erfordras genom bidrag af stadens invånare. Här synes det ovanliga
förhållande hafva inträffat, att kostnaderne för fattigvården minskats, då fattig—
vårdsbidragen, som, enligt den vid förra berättelsen fogade tabell, uppgått lill 1,188
R:dr 25 sk. 2 rst., nu uppgifvits till endast 909 R:dr 12 sk. 5 rst.
Sjukvården ombesörjes af en utaf staden aflönad läkare.
Eskilstuna fristad, belägen på ömse sidor om den efter staden uppkallade ån
% mil från dess utlopp i Mälaren, 814 mil från Nyköping och 11'A mil från Stockholm,
är den folkrikaste staden i Länet och hade, enligt 1855 års mantalslängder,
4,099 invånare, af hvilka 713 mankön och 626 qvinkön såsom underårige äro
befriade från mantalspenningar samt 79 mankön och 280 qvinkön för ålderdom
åtnjuta mantalsfrihet, hvarförutan, enligt stadens privilegier, alla de stadens invånare,
som idka tillverkning af smides-manufakturarbeten eller handel dermed, äro
från erläggande af mantalspenningar samt bevillning efter 1 Art. uti Bevillningsförordningen
befriade, till följd hvaraf 1,802 åtnjuta den förra och 1,800 den sednare
skattelindringen.
Jern- och stålförädling utgör fristadens förnämsta näringsgren och dermed sysselsattes
företrädesvis handeln, som dock äfven i öfrigt idkas med fördel, och till
-
37
forselli af landtmannavaror är, särdeles under höstmånaderne, ganska betydlig. Afsättningen
af smides-manufakturarbeten har de sednaste ären äfven till stegrade priser
varit ytterst liflig, hvilket lyckliga förhållande, oaktadt prisen på lefnadsförnödenheter
varit högre än någonsin tillförene, beredt manufaktur-arbetarne en bättre utkomst
och bergning. Fattigdomen synes äfven hafva varit mindre betungande, dock har
till fattigförsörjningen årligen uttaxerats omkring 3,815 R:dr Banko, och således
813 R:dr mer än hvad sednaste femårsberättelsen i sådant afseende uppgifver.
Af statsmedel åtnjuter staden årligen 583 R:dr 16 sk. Banko till löneförbättring
åt Borgmästaren och 566 R:dr 32 sk. samma mynt till en stadsläkares åflo
O
ö J
nande, men de utgifter staden, på sätt tabellen närmare utvisar, dessutom har att
bestrida, äro dock tillräckligt dryga för att af stadens i allmänhet fattiga befolkning
kännas tryckande.
Skolan förestås af trenne lärare, af hvilka en uti särskild klass undervisar efter
lankasterska methoden och tvänne andra uti tvänne särskilda klasser meddela undervisning
i åtskillige andre läroämnen. Härförutan har, på försök, till en början endast
på tre år, inrättats en teknisk Söndags- och Aftonskola, och de personer, hvilka
såsom lärare der meddela undervisning, aflönas genom ett af Eders Kongl. Majit i
nåder meddeladt anslag af manufakturmedlen.
Sjukvården besörjes af en stadsläkare, som tillika handhafver läkarevården vid
det här inrättade lasarett och kurhus.
Thorshälla, äfven belägen vid Eskilstuna å, \ mil från dess utlopp, 9l/g mil
från Nyköping samt 11'A mil landväg och 12 mil sjöväg från Stockholm, är en
bland öfra Sveriges äldsta orter, först såsom hedniskt offerställe och sedermera såsom
köpstad, hvars äldsta privilegier äro utfärdade af Konung Birger Magnusson år 1317.
I början af 1600:detalet lärer staden i viss mån ägt stapelstadsrätt, men denna
upphörde dock snart. Vid samma tid räknades de näringsidkare, som voro bosatte
i Eskilstuna, såsom lydande under Thorshälla, och till slutet af 1700-talet hade
dessa båda städer gemensam Borgmästare. Genom Eskilstuna stads och Carl Gustafs
stads uppkomst såsom mera sjelfsländiga inrättningar, drogs rörelsen från Thorshälla,
hvars borgerliga rörelse numera torde inskränkas till den, som ställets egenskap af
sjöhamn lör nämnde inrättningar medför. Befolkningen, som 1850 utgjorde 607
personer, uppgick 1855 till 683 invånare af alla åldrar. Afven för denna stad,
som har en ägovidd af 555 tunnland åker och äng, åsatte 9 Va mantal, utgör jordbruket
en väsendtlig näring, hvaremot handeln och handtverkerierna äro fortfarande
obetydliga. Kostnaderne för fattigvården finnas nu, liksom 1850, upptagne till 800
R:dr Banko. Ortens provincialläkare, som här är stationerad, ombesörjer äfven
stadens sjukvård.
38
Mariefred, belägen vid Gripsholmsfjärden af Mälaren, 7% mil från Nyköping,
7 mil landväg och 5 mil sjöväg från Stockholm, hade år 1850 en folkmängd af
643 personer, men 1833 endast 621 invånare. Till staden höra 2,4217/;j2
tunnland jord, uppskattad till 4'/2 mantal. Jordbruk jemte handeln utgöra äfven
stadens hufvudnäringar. Hvad handeln beträffar, kan den anses hafva, under de
sednare åren, något tilltagit, hvilket förhållande dock måste tillskrifvas tillfälliga omständigheter,
synnerligast de personers drift, redbarhet och omtanka, i hvilkas händer
den hufvudsakligast befinner sig. Föremålet för handeln har förnämligast varit
spanmål, som den kringliggande ortens jordbrukande invånare, på sednare tid,
haft tillfälle att här afyttra. Inom de obetydliga handtverkerierna deremot har ej
förmärkts någon större liflighet än förut. Stadens belägenhet utom den stora segelleden
med andre städer och 2:ne landet tillhörande lastplatser i sitt grannskap utgöra
svåra hinder för en större rörelse inom staden,
Fattigförsörjningen, som 1850 erfordrade ett bidrag af 330 R:dr 17 sk. 5
rst Banko, påkallar nu, enligt bilagde tabell, ett tillskott af 392 R:dr 55 sk. 10
rst. samma mynt. Fortfarande aflönar staden egen läkare.
Trosa ligger vid Trosa åns utlopp i hafvet, % mil från stora landsvägen
emellan Stockholm och Nyköping, 7% mil landväg från förra stället och 6 mil från
det sednare. Staden, som i äldre tider skall varit belägen V-i mil längre i norr
i närheten af nuvarande Trosa landsförsamlings kyrka vid ån, der ännu spår lärer
finnas efter hamubrvgga, räknade 492 invånare 1850, men endast 478 år 1855.
Handeln, som nästan uteslutande tinnes i en persons hand, kan således icke sägas
utgöra för staden någon väsendtlig näring, men är likväl icke obetydlig. Handtverken
äro fortfarande af ringa värde. Deremot äro fisket i skärgården samt jordbruk
att anse såsom stadens hufvudnäringar. Den äger 635 tunnland jord, uppskattad
till 5 V'2 mantal och hvaraf 160 tunnland utgöras af åker och 100 tunnland
ängsmark. Trosa, ehuru den minsta af Länets många småstäder, är likväl den enda,
som för sig utgör särskild församling. Den aflönar egen läkare och har fortfarande
en pedagogi.
Malmköping. Denna köping, som privilegierades 1785 såsom en frihandels
plats,
utan band af handelsreglementen och skråordningar, är anlagd pä det till
Södermanlands regemente hörande 1 mantal rusthåll, Malma, i Lilla Malma socken,
och äger endast så stort jordområde, som erfordras till byggnadstomter och någre
mindre kåltäppor. Belägen 5:i/8 mil från Nyköping och 3 A mil från Eskilstuna,
ungefärligen i midten af Länet, drifver köpingen en icke obetydlig handel med den
kringliggande landsbygden, och handtverksrörelse!) är der fullt jemförlig med den i
Länets mindre städer. En icke obetydlig fördel hemtar köpingen äfven deraf, att
39
nämnde regemente har derinvid å Malma hed sin mötesplats. Ehuru utgörande en
del af Lilla Malma socken har likväl köpingen särskild fattigvård. I ekonomi och
polismål lyder köpingen under Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, men i judicielt
hänseende under Willåttinge Häradsrätt. En af köpingen sjelf aflönad Ordningsman
ombesörjer köpingens ekonomi, men öfver ordningens iakttagande i öfrigt
vakar kronobetjeningen.
Nyköping i Landskansliet den 30 September 1856.
G. E. FRÖLICH.
JOHAN. LAGERBJELKE.
C. E. VARENIUS.
■ •; »v ' \ »Jofi iii>. I ,ti i mif.i S h v»b ;.J • • . ctn 'jbd. ,i
’iÖ: t ■.!, .• rit .• :*• i:*uj;i;. .l”<:o4HsIkp! .i! r':w? I..:
' irc; ic i;.'- .i ;i:. -' «•, ;i;; • ■b.'?'
■ i
-
TABELL
^ Ii (i i »i d d g till t g in si s ■ B g r ä 11 g I s g ii föi* IV y k ö p i ii s L ä ii för å i*
e n
1 8 51 — 1 8 5 5.
för dess räkning
skatteköpte,
derå åboerne
hafva
Lustslott med dertill hörande Hemman
Kungs- och Kungs-Ladugårdar . .
Derunder lydande eller eljest Kronan särskildt förbehållne och
utarrenderade eller disponerade Hemman
Dito andra Lägenheter, såsom Stallängar .
Qvarnar med flere
Krono-Säterier
Fräise-Säterier
Skatte-Säterier
Säteri-Rusthåll
Rå- och Rörs-Hemman
Frälse-Hemman
Frälse-Skatte-Hemman
Krono-Hemman
Krono-Hemman, under Krutbruk anslaget
Krono-Rusthåll
Krono-Augments-Hemman
Krono-Skatte-Hemman
Krono-Skatte-Hemmari, särskildt under Bru
besittningsrätt
Till Skogs-planterings-Kassan indraget Hemmar
Krono-Skatte-Rusthåll
Augments-Hemman .......
Militie-boställen
Civila boställen
Ecklesiastika boställen
Domkyrko-Hemman, Frälse
Dito Krono
Gymnasie- och Skole-Hemman, Krono .
Hospitals- och Barnhus-Hemman, Frälse
Dito dito Krono
Rekognitions-Skogs-Hemman ....
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar, m. fl. Lägenheter utan mantal
som ej under något hemmans ränta äro inbegripna: Frälse
Dito dito dito Skatte
Dito dito dito Krono
Obebyggde, Skattlagde Lägenheter
Oskattlagde, bebyggde dito, deribland Ryttare-, Soldat- och Båtsmans-Torp .
Backstugor t '
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig äganderätt
Dito dito på viss tid eller lifstid
Skatti. Fisken och Fiskeläg., som ej äro und. något hemm. ränta inbegr.: Skatte
Dito dito dito Krono
Dito dito dito Frälse
Tull-injftlqvarnar med par stenar
Tull-sågqvarnar, deraf grofbladiga och finbladiga
Husbehofs-mjölqvarnar, deraf med särskild i
Husbehofs-sågqvarnar
Stampar
Kopparhammare
Koppargrufva
Stångjernsverk
Ämneshammare
Masugnar
Jerngrufvor
Jernmanufaktur-verk af särskilde slag
Pappersbruk
Tegelbruk
Koboltsverk
Krutbruk
Garfverier
Kalkugnar
Metallgjuteri
Skedvattens-fabrik
Lack-, Kimrök- och Terpentin-fabriker
Malmköpings Köping
Hjulfabrik
Lands- och Härads-allmänningar af
Färgeri
Marmorbrott
Snus-fabrik
Slipbruk 2 och 3 ädlare Bruk . .
Kronoskogar, ädlare Verk upplåtne mot afgift af
Bomulls-spinneri
Diverse personer, som ej höra till någon viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser
Frälse-räntor
ordeboken uppförd
tunnlands
vidd
äntå
Summa
Hemmantal.
Förmedladt.
Oförmedladt.
Mantal.
Mantal.
st.
Utsäde af
T:r
T:r
34}
52}
10
378*
13i
löt
166*
83*
71*
22 *
90*
1
H
1
52J
12
406}
Ui
16}
205}}
1,500}}
86}}
1,290}t»
s
132'0 v
94}
88}}
30*
98*
2
1
4
1
-8»
39
10
211
159
122
274
5,806
1,977
2
244
5
10
6
127
58
62
60
4
1
1
11
6
7
5
17
4
49
1
1
12
25
1
30
74
10
2
16
756
25
27
243
1,516
86
17}
2
7
4
1,803
17
i
197 '
148
126
37}
168
2}
2
7 1
2
31
17
9
24
363
13
j 9,339
145
442
65
22
84
3,725
118
140
989
8,628
504
110
8
40
22
8,172
74
1
923
564
618
181
843
10
8
30
18
8
61
253
136
79
90
2,370
170
T:r
30
69
12
4
20
739
18
24
218
1,390
75
13
11
5
3
1,5411
135
1
T
167
136
117
30
149
2
11
51,
3
n
7
40
33}
23
10
430
28
T:r
45
163
20
10
33
2,326
38
74
360
2,472
151
22}
2
12
8
2,221
18
1
207^
144
199
65}
234
21
2
71,
4}
2
21
44
33}
12
20
226
10
T:r
25
49
6
2
19
556
14
29
118
1,125
78}
10
1
4
4
1,038
9
124
96
99
25
100]
1
1
1
5
27
14
8
22
261
10
>■
T:r
15
29,
10
390
71
14}
941
568
37
5i
3
2
602}
96
61
56
15}
66
20}
12
71
18
329
18
T:r
98
304
67
70
74
4,200
104
20
1,092
6,899
439
65
6
50
20
7,268
66
4
1,086
611
518
173
682
8
6
22
13
6
.58
427
311
187
5,831
681
244
61
96
60
120
6
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
Under it allna Kreatur.
T:r
' 240
605
89
18
128
6,418
207
231
1,992
12,794
737
147
16
58
32
15,651
139
2
1,750
1,340
1,076
321
1,475
20
16
60
36
16
12
250
144
69
168
2,897
104
T:r
T:r
T:r
T:r
1,015
3,094
455
154
588
26,075
826
1,055
6.523
57,655
3,192
764
56
280
154
58,506
518
7
6,809
4,182
4,326
1,267
6,151
70
56
210
126
56
378
1,639
920
524
540
14,955
1,020
210
437
61
20
136
4,237
108
138
1,236
8 054
413
78
9
33
21
9.414
78
2
1,082
874
715
182
907
12
9
33
18
9
45
218
187
134
G()l
2,25i
14l
225
815
100
50
160
11,630
190
414
1.800
12,360
755
113
10
60
40
11,105
90
3
1,035
720
995
326}
1,245
12'
io!
37-
22,
10'
105
220
166-
60
100
1,130
50
125
264
31
10
95
3,139
84
160
595
5,799
402
53
6
21
20
5,532
52
620
480
529
137
550
6
6
24
12
6
25
135
70
40
110
1,305
50
>■
T:r
T:r
75
159
27
12
50
2,035
45
80
538
3,032
191
32
3
15
10
3,515
27
1
480
344
316
88
374
3
3
12
6
3
21
109}
68
40
90
1,864
108
490
1,814
465
49(1
390
24 840
674
1,170
6,674
40,742
2,549
377
36
275
100
46,062
420
24
6,474
3.537
3,056
1,036
4,077
48
36
132
78
36
339
2,623
1,979
1,105
35,051
3,942
1,464
366
576
288
360
720
36
Anmärkning: Den till Landtränteriet direkte inlevererade afgift för större brännerier lör år IB5S. utgörande Banko ll:dr 86,088: S. 4, är ej inräknad i Summa Stats-bidrag.
5,789 | 29,651) 5,360T| 9,210 | 3,888 | 2,498}i 32,285 49,258|204,146| 31,564 4G,165| 20,493| I3,776j|l94,951 11,008| 19,889| 37,058| 16,059| 63,512| 30,367| 266| 15,710,121|-|-
St.
St.
65
96
26
10
29
851
26
46
463
3,498
209
35
4
12
8
3,596
393
292
186
56
230
4
4
15
8
57
41
544
31
154
200
32
6
76
2,678
60
134
906
5,31
299
49
6
26
12
4,801
34
2
668
446
398
131
577
6
4
15
8
4
38
238
lil
64
2,150
6
217
St.
180
446
80
55
10
3,527
113
164
1.213
8.137
498
148
8
42
28
8,633
74
3
999
689
573
223
918
10
8
30
18
8
70
528
233
157;
8.141
365
365
122
64
27
20
3
34
St.
85
137
27
11
41
1,807
47
90
630
4,282
274
50
3
24
15
3,803
33
1
518
340
297
68
372
4
3
12
7
3
47
239
138
101
2,333
217
St.
205
525
68
61
125
8,927
180
330
2.874
15,040
916
183
15
103
38
13,271
88
4
1,850
1,418
1,006
314
1,527
14
10
36
22
10
122
813
379
226
11,578
278
670
183
100
St.
98
202
35
31
52
2,379
86
109
1,021
G.109
452
53
6
30
17
6,417
54
2
763
603
468
120
704
8
6
22
14
6
77
329
158
106
8,182
705
447
308
128
15
45
O
■St.r
126
40
10
10
2
tt
It
d
tt
ar
-
il e v i 11 n i n g .
Uppskatta dt
värde.
Efter Bcvillnings-Förordningen.
R:dr
87,165
189,141
27,255
35,136
28,178
44,562
2,586,525
89,251
104,740
661,231
3,943,308
231,051
30,095
3.774
17,016
10,4-00
3,318,133
26,395
684
419,008
286,890
281,476
85,508
383,515
5,662
2.775
10,218
7,797
4,625
22,890
98.144
43,938
45 323
31,030
2,921
914
3,000
51.349
29,460
1,039
2,100
407,951
36,591
8,354
6,276
7.502
7,120
571,631
395,261
1,061
293,593
41.815
87,576
7,200
8,160
3,240
15,843
30,030
5.000
20,000
3.000
4,418
475,000
19,907
Ener Usta
Artikeln.
Rdr
70'24
28; 18
91 8
10 40
9
11
977
24
44
251
2.016
121
39
5
11
6
2.108
29
171
118
109
48
184
3
3
4
2
7
93
58
47
-k (125
-170
1
1117
57 30
4 30
1 24
36
36
42
1
12
13
99
124
11
95
24
25
1
7
5
37
1
32
229
42
Efter 2:dra
Artikeln.
R:dr
182
92
/
145
5,638
228
263
1,023
11,023
743
63
7
33
20
6,752
51
1
847
564
202
426
2.381
15
7
192
196
89
81
58
229
469
6
96
58
21
3
1,529
99
21
11
23
56
30
1.239
1,075
62
688
124
205
18
170
46
36
321 34
11
56
7
955
139
81
37
19
11
11
Efter 3:dje
Artikeln.
Bränvins
brännings
afgift.
R:dr
15
R:dr
2
560
33
5,107
18
6
35
17
8
40
34
8
216
44
8
2,221
34
4
135
2
8
25
36
—
3,498
22
9
20
-
-
435
26
9
204
35
9
174
33
6
68
34
8
91
6
7
50
1
24
136
41
33
Summa.
R:dr
256
680
9
15
16
157
11,727
288
348
2,091
15,290
1,000
128
12
44
27
12,358
101
1
1,454
887
485
550
2,657
18
57
10
10
8
200
291
173
128
58
2,257
840
7
213
59
21
3
1,587
104
22
11
24
69
43
1,338
1,200
73
783
148
231
20
177
51
36
495
26
12
36
57
24
7
19
12
20
988
24
369
10
81
19
37
—
31
11
9,963|30|—| 39,897|12| 3| ll[24|ll| 13,073[29| 10| 62,946) 1|—
Ständiga Räntor.
Jordeboksoch
HemmantalsRänta.
R:dr
2,183 10
827 24
10
20)
30
134
573
420
696
62
543
165
100
41,753
260
4,374
3,193
1,165
352
922
1
3
075
1,644
506
334
93
200
1,251
211
12
46
10
Krono
tionde.
Afrad.
Mantals
penningar.
R:dr
236
26
18,891
1,237
663
25
119
80
19,316
120
2
2,486
1,645
1,127
409
173
32
90
76
189
219
68
275
216
11
62,9071 7(111 47,746
42
24
42
40
13 11
R:dr
2,145
1,015
602
1,214
37
51
977
346
210
69,222
320
7,792
5,633
1,612
504
779
472
612
414
419
2,198
41
96,585 6
10
R:dr
7
34
14
15
13
14
1,119
34
48
362
3,127
187
52
8
II
6
3,053
35
282
164
139
60
244
3
5
5
2
13
125
74
64
2,968
613
165
77
5
2
1
13
15
144
142
10
127
11
21
1
9
48
1
20
36
162
24
Gernings
ören.
- = % ° ö
i
s 'S “ »
a < 3 SS o
3 ~z C 3^
crq pr wj pr
os 05 ö
Summa.
R:dr
[ 14,011|43| 2
32
32
R:dr
1,191
1,651
292
R:dr
4,643
1,877
19
25
13
818
1,177
169
1,835
820
22,715
1.538
2,236
33
643
ao?
133,345
314
2,550
1,054
754
3,244
839
177
94
200
3,527
216
2
1
13
15
1,335
1,793
10
419
23
21
1
48
1
20
36
162
10
3,135|18]—I 224,395|25|—
Arrende
medel.
R:dr
16,400
25
675 -  3,968 10
1,769 32
190
1,751
429
4,403
56
57
49
28
10
Kostnad
för Rustning
och
Rotering.
R:dr
435
3
210
81
330
62
738
1,858
33.842
1,832
275
21
345
81
31,015
176
3.529
2,124
12
359
35
21
87
56
21
153
262
193
142
135
167
24
25
10
29,766j i\ 2j78,633|l6| 8
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kapellaners.
R:dr
262
1.074
141
50
190
9,037
284
408
3.684
21.424
1.420
300
16
112
80
23.313
181
2
2.684
1,752
1,603
509
20
16
60
36
16
152
542
267
184
168
2,184
346
5
83
42
2
3
1,438
125
25
805
318
80
35
33
75,529,
16
R:dr
29
104
20
30
22
912
28
45
481
2,910
151
37
2
11
8
2,783
23
241
192
151
53
2
2
8
5
2
13
152
84
48
41
152
23
3
176
15
3
16
32
16
32
Kyrko
beljenings.
R:dr
24
143
25
26
1,083
38
40
541
3,342
173
48
3
14
10
3,267
33
324
225
196
68
188
4
3
12
7
3
13
25
2
2
129
28
2
80
13
3
3
32
24
18
Summa.
R:dr
316
1,323
186
80
239
11,033
351
495
4,708
27,677
1,745
386
21
138
100
29,365
237 -  3 24
3,250
2.170
1.950
632
188
26
21
80
48
21
179
720
354
235
168
2,184
346
5
125
42
2
3
1.720
176
31
1,062
347
88
43
50
10
10
10 7 8,998)46] 8| 10,156] 5 7| 94,6S4|l4|lO
Fattigför
sörjning.
R:dr
74
189
41
5
50
2,232
79
114
1,244
7,617
576
105
2
31
14
5,158
33
1
831
631
460
125
462
2
2
2
76
172
44
38
1,625
96
83
123
1
142
107
455
256
67
52
1
150
28
12
8
606
6
4
11,238
46
—
527
12
4
164
2
6
88
35
6
57
24
—
9,882
26
-
70
-
—
1,766
37
—
1,144
12
23,653(16 7
Skjuts.
R:dr
412
12
10
22
10
20
26,033
40
Väghållning.
R:dr
690
605
36
192
5,335
149
292
2,354
16,948
1,056
182
10
100
60
11,451
86
1
2,062
1,458
1,031
281
1,200
12
10
36
22
10
10
24
45,685(121 —
Diverse afgifter,
onera
och besvär.
R:dr
125
103
3
16
23
1,651
81
65
661
5,353
486
58
12
27
1
6,176
63
628
466
284
104
300
11
5
24
15
7
44
70
62
42
1,301
198
113
10
2
200
44
15
16
—
13
41
—
284
39
11
G8
47
9
8
45
7
7
2
11
5
35
18
32
5
11
12
35
19,304 35
Summa
Statsbidrag.
R:dr
6,952
21,179
977
4,310
1,814
1,562
33,489
1,371
3,889
14,344
140,684
8,763
5,289
lil
1,419
752
239,182
1,501
11
28,459
19,520
12 673
3,436
6,928
153
126
250
276
82
1,923
1,831
3,380
1,699
1,167
10,779
2,320
14
599
196
231
7
7,071
333
27
11
26
416
212
4,476
3,667
92
1,366
282
272
21
198
57
86
4
_
968
17
7
14
24
—
77
36
7
19
2
20
20
-
1.025
12
4
575
45
2
81
19
11
37
—
—
39
1
46
5
15
4
4
8
32
6
5
34
27
35
7
22
J
25
8
4
3
8
7
24
—
45
11
46
1
34
5
45
9
26
3
17
7
34
8
18
S
28
6
42
10
6
—
44
23
1
32
—
44
6
605,101 [31/10
Nyköping i Landskontoret den 30 September 1856.
6r. E. Frölich.
lill Berättelsen öfver Nyköpings Län för åren 1851—1855-
Jokan Lagerbjelke.
S T A T 1S T 1 S lå. T ÅII f] L Ij öfver Städer ne i Nyköpings Län
a r
1851 — 185 5.
Njköping ........ .
Strengnäs
Eskilstuna
Thorshälla
Mariefred
Trosa . , .
'
Summa
n m. Förutom ofvan upptagne Jord, äro lill Thorshälla Stad donerade 2s/j mantal å Landets
grund belägne hemman
a
H
o
a
-
St.
566
188
260
102
77J
142
1,335,!
St.
26
13
7
31
Jord.
T:d.
438
671
51
314
109]
160
1,743?
275
T:d.
74
374
206
201,a2
100
9355
18
T:d.
182
1,617
35
2,110’
373
4,317#
t/>
c
3
3
T:d.
694
2,662
51
555
2,421*
633
7,016*
8'i
14g
11
®i
41
Si
43;
2}
1,77111 973*| 4,317’| 7,061|>| 46’
Utsäde af
T:r.
48
12
3
12
8
8
91
T:r.
105
126
11
80
40
45
407
T:r.
55
46!
10
.30
6
T:r.
12
58
5
8
6
89
Ttr.
50
20
8
20
107
T: r.
10
6
1
2
27
T:r
420
630
100
50
50
1,230
Medelafkastning, sedan utsädet är
afdraget.
T:r.
432
84
27
108
72
64
T:r.
945
631
99
560
240
360
787
2,835
T:r.
.385
2.32]
60
210
42
929
T:r.
72
235
.30
32
T:r.
.350
80
72
120
28
35
411
685
T:r.
60
36
9
12
28
28
T:r
3,
360
1,920
60°
400
400
173
6,680
Underhållne Kreatur.
St.
145
60
74
39
.30
11
359
St.
28
18
20
26
19
1.3
124
St.
187
166
137
120
88
64
762
St.
9
6
7
4
12
3
41
St
30
8
16
100
40
63
257
St.
1.91
104
64
20
49
28
St.
456
U p p s k a 11 a (T t v ä r d e.
H
O
3
Rtdr.
603,530
1.37,7.30
452,27.3
52,312
70,023
37,519
1,353.388 20
cr 5,
—. 0)
pr W
cd
3 j»
3 o
c
3
3
K:dr.
64,560
77,659
.37,775
44,485
24,000
248,480
40
Rtdr.
94,785
600
6,826
2,000
30
104,211
R:dr.
762,875
215,990
452,273
96,913
114,508
63,519
1,706,080
10
s
a
Ii
d
a g.
Bevillning.
Enligt Bevillnings^Förordningen.
Efter lista
Artikeln.
R:dr.
408
143
462
131
71
50
1,266
40
Efter 2:dra Artikeln.
Efter 2:a
Jord, Hus,
Tomter, Verk
och Inrättningar.
R:dr.
675
791
63
39
62
9
7 6
1,641 14 1
R:dr.
1,771
369
450
175
234
63
3,064
45
Borgerlig
Näring.
R:dr.
1,772
558
1,253
268
160
90
4,10.3 22 7
Efter 36 §.
Personer, ej
hörande till
viss näring.
Rdr.
13
13
R:dr.
1,044
29
10.3
56
184
31
1,449 4.3
Bränvins
brännings
afgift.
Rtdr.
605
636
82
57.3
1,8.97
36
Summa.
R:dr.
6,276
2,541
2,333
670
796
817
5 13,436 3.3
Ständige Räntor.
Boskaps
oeh
Åkerskatt.
Rdr.
5
117
66
206
3
I
.399 29
Tomtören.
Rdr.
100
11
Mantals
penningar.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Verk
och Inrättningar.
Summa.
Rtdr.
s.
586
36
212
16
612
.36
95
31
103
16
71
36
100 8 11 1,680
Rdr.
325
36
28 9 325 36
Rtdr.
s.
r.
918
8
-
329
43
11
712
44
11
159
31
3
510
10
9
75
12
—
2,506
6
10
Arrende
medel.
Rdr.
Kostnad för
Rotering.
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
Rtdr.
240
84
200
.36
48
27
6,36
45
Rtdr.
3,948
1,1.36
2,576
750
809
580
9,801
K I e r e c i e t s Underhåll.
Pastorers.
Kommini
strars.
Rtdr.
1,30.3
789
425
250
213
395
3,376
11
Rdr.
230
241
266
33
40
113
Kyrko
Betjenings.
Rdr.
99
71
66
33
45
100
10
924
45 —
415
47
Stimma.
Rtdr.
1,632
1,102
758
316
298
608
4,717
11
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
Rtdr.
2,350
909
3,81.3
800
392
600
8,865
35
10
37 8
Rtdr
500
106
800
100
57
25
1,568
32
12
44
Väghållning.
Rtdr.
2,000
901
450
318
65
3,755
.36
22
10 5
Diverse
Onera och
Allmänna
besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
Rtdr.
.3,333
1,617
1,255
400
34
6,606
Rtdr.
21,200
8,729
11,194
3,283
4,267
3,199
51,874 11
11
3,806
1,349
4,099
683
621
478
11,036
Nyköping i Landskontoret den 30 September 18S0.
lill Berättelsen öfver Nyköpings Län för åren 1851—1855-
Fr. JE. Frölich.
Johan Lagerbjelke.
KONGL. MALTS BEFALLNINGSHAFV ANDES
UTI
ÖSTERGÖTHLANDS LÄN
TILL
å ö a ö l» siåJ) :,a
i underdånighet afgift***
FEMÅRS-BERÄTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 ock 1855,
• e>3^§-G-^H!>«ht
STOCKHOLN, 1837.
P. A. KORSTEDT & SÖNER,
KONGL. BOKTRYCKARE.
Underdånig Berättelse om tillståndet i Statistiskt och
Ekonomiskt hänseende inom Östergöthlands Län
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855. _
$ <•
Ejiinets allmänna beskaffenhet.
Då Östergöthlands allmänna beskaffenhet, så vidt den är af oföränderliga
naturförhållanden bestämd, blifvit i föregående underdåniga berättelser angifven,
torde här endast böra oinförmälas de mindre väsendtliga ytförändringar,
hvilka under den korta tidrymden af fem år kunnat af den menskliga
verksamheten åstadkommas. Dessa äro hufvudsakligen af tvänne slag,
nemligen: urtappning eller sänkning af sjöar, kärr och mossar, samt skogarnes
afrödjande.
Bland större företag till vinnande af odlingsbar mark genom vattnets
aftappande bör i första rummet nämnas sänkningen'af sjöarue Stora och Lilla
Rengen, Jernlunden, Åsunden, Emmern, Striern och JNimmern inom Kinda
och Hanekinds härader, till hvars utförande Rikets sednast församlade Ständer
beviljade ett låneunderstöd af 160,000 R:dr banko. Arbetet, hvarigenom,
enligt gjorda beräkningar, 3,449 tunnland 29 kappland kärrmark skulle blifva
förbättrade och 1,186 tunnland 3 kappland ny jord vinnas, och hvarmed
jemväl anläggandet af en båtled mellan sjöarne Åsunden, Jernlunden och
Rengen är förenadt, har under sed naste året, äfven vintertiden, med rastlös
ifver fortgått, men är ännu icke fullbordadt.
Äfven inom Tjellmo socken af Finsponga Län har bildats ett bolag, för
att, genom sänkning af mindre sjöar samt upprensning och fördjupning af
4
de vattendrag, hvilka förenade utfalla vid Öboqvarn i sjön Stora Tron, till
odling och fruktbarhet bereda kringliggande fält af omkring 5,000 tunnland,
sorn för närvarande utgöras af kärrvall eller mossar, lemnande en föga tillfredsställande
afkastning af svagt foder. Arbetet har äfven bär under sednaste
år nitiskt fortgått, och torde dess fullbordan snart vara att emotse.
I öfrigt hafva enahanda arbeten, om också af mindre omfattning, i
nästan alla delar af Länet blifvit utförde eller började. Bland dessa må,
med förbigående af åtskilliga mindre företag, bär nämnas den redan fullbordade
sänkningen af vattnet i Hallebysjön, hvarigenom 195 tunnland 8
kappland sanka ängar och mossar i Skärkinds härad samt 233 tunnland 31
kappland i Bankekinds härad blifvit uttorkade till förbättrade gräsvallar
eller tjeidige till odling. Ailoppsgrafven för sänkningen af denna sjö är
11,600 fot lång, 18 fot bred och 7 fot djup. Förberedande undersökningar
äro gjorde för sänkning af sjöarne Byngarn och Strolången i Ringarums
socken af Hammarkinds härad, hvarigenom vinnas omkring 1,000 tunnland
mark, och har detta arbete, utfördt af flere delägare, alla tillhörande allmogen,
redan så långt framskridit, att, sedan en afloppsgraf af 14,000 fots
längd, 12 fots bredd och 5 fots djup blifvit upptagen, odlingen af kringliggande
kärr kunnat börjas. Äfven för sänkning 4 fot af sjön Laxfjärden i
Kullerstads socken af Memmings härad har en del af ailoppsgrafven mellan
nämnde sjö och sjön Glan blifvit fullbordad.
Skogarnes afrödjande fortgår inom Länet på ett sätt, som ej kan undgå
att väcka farhågor för framtiden. Orsakerna härtill äro visserligen liera,
dock torde de väsendtligaste vara att linna, dels i ett stegradt pris å alla
skogsprodukter, hvilket gjort möjligt att med fördel köpa egendom endast
för en skyndsam afverkning af derå befintliga skogar; dels ock i åkerjordens
stigande värde, som föranleder mången mindre omtänksam hushållare att
till odling bereda all sin mark, utan afseende på framtida skogsbehof eller
möjligheten af den sålunda utvidgade åkerjordens ändamålsenliga skötsel.
Följden har emellertid blifvit att endast mindre trakter i Länets norra,
sydliga och sydöstra delar ännu äga skog till afsalu, hvaremot öfver dess
medlersta del ett band af två till tre mils bredd sträcker sig från sjön
‘Wetteru till stranden af Blåviken, inom hvilket Hera socknar äro fullkomligt
skoglöse och de flesta sakna skog till eget behof.
Vattnets aftappning och skogarnes afrödjande hafva visserligen båda
föranledt ett utvidgadt åkerbruk, men derjejnle förändringar i ortens kli
-
maliska förhållanden, hvilka sannolikt icke äro eller alltid blifva fördelaktiga.
Om det nemligen å ena sidan kan antagas, att, genom uttolkning al mossar
och kärr, nattfrosterna i vissa orter blifvit minskade och klimatet i det hela
sundare, är det väl å den andra otvifvelaktigt, att afdunstningen, således
äfven nederbörden, till följd af vattenytans ständiga förringande, aftager. I
samma rigtning verkar äfven skogarnes förminskning, emedan nederbörden,
som fordom länge qvarhölls i den för vindens och solens allt för häftiga
åverkan skyddade skogsmarken, numera hastigare afdunstar eller nedrinner
från de blottade höjderna, hvarjemte de förminskade skogarne ej förmå, såsom
i en föregående tid, skydda slättbygden och derå växande grödor för
de kalla eller förtorkande vindarnes framfart. I hvad mån den ena eller
andra af dessa, kanske ock flera orsaker verkat de förändringar i landets
klimat, hvilka redan i den underdåniga berättelsen från detta Län för åren
1842—1847 anmärktes, och hvaröfver man äfven i sednare åren klagat, är
emellertid ingalunda fullständigt utredt. Önskligt vore, att det på veten
skapliga
grunder kunde ske, och derigenom den omtänksamme jordbrukaren
erhålla en sådan ledning för sina åtgöranden, att han åtminstone icke mot
sin vilja bereder sig en ögonblicklig vinst på bekostnad af medlen till egen
eller efterkommandes framtida trefnad och förkofran.
De laga skiftena hafva så fortgått, att inom vissa delar af Länet, företrädesvis
slättbygden i Lysings, Aska och Dahls härader, ganska få byar
återstå oskiftade. På landets odling har detta obestridligen ägt ett fördelaktigt
inflytande, äfvensom på dess utseende, enär de utflyttade vanligen
uppföra prydliga så väl bostäder, som ladugårds-byggnader, de förre omgifne
af trädplanteringar, de sednare numera ej sällan byggde af gråsten, ett byggnadsämne,
hvilket den äfven genom skiftena ökade skogsbristen mer och
iner tvingar att använda.
6
§ 2.
Invånare»
Folkmängden inom Länet, som vid 1850 års slut utgjorde 220,546 personer,
uppgick vid slutet af år 1855 till 226,087, af hvilka i
Betalande
Befriade fran
Mantalspen-
Mantalspen-
Summa.
ningar.
ningar.
Summa
iC
O
g
O
summa-
Qä
■<
OS
o
rum.
pr
sr
pr
sr
pr
sr
3
3
3
3
3
3
linköpings stad
1,417
2,046
955
1,137
2,372
3,183
5,555
Norrköpings »
4,735
5,785
2,997
3,591
7,732
9,376
17,108
Söderköpings»
353
524
242
259
595
783
1,378
Wadstena »
439
682
431
569
870
1,251
2,121
Skeninge »
351
421
241
304
592
725
1,317
Kinda och Ydre fögderi
7,343
8,499
6,376
6,597
13,719
15,096
28,815
Gullbergs, Bobergs och Walkebo fögderi . .
5,495
5,850
5,594
5,918
11,089
11,768
22,857
Åkerbo, Bankekinds och Hanekinds fögderi .
5,901
6,392
6,504
6,781
12,405
13,173
25,578
Hammarkinds och Skärkinds fögderi....
5,890
6,117
5,243
5,498
11,133
11,615
22,748
Finsponga Län, Bråbo och Memmings fögderi
8,441
7,969
6,670
7,405
15,111
15,374
30,485
Lösings, Björkekinds och Östkinds fögderi
4,435
4,997
3,831
3,879
8,266
8,876
17,142
Göstrings och Wifolka fögderi
4,683
4,904
5,343
5,694
10,026
10,598
20,624
Lysings, Dahls och Aska fögderi
7,518
8,009
7,146
7,686
14,664
15,695
30,359
57,001
62,195
51,573
55,318
108,574
117,513
226,087
119,196 106,891
Invånarnes antal har följaktligen under sednast förflutne fem åren ökats
med 5,541 eller 2,5 procent. Ehuru denna folkmängdens tillväxt ägt‘ runi
i Länets flesta delar, hafva dock särskilda förhållanden föranledt, att densamma
på vissa orter varit jemförelsevis obetydlig. Sålunda utgjorde folkmängden
inom Kinda och Ydre häraders fögderi vid 1850 års slut 28,610,
och hade vid slutet af år 1855 stigit till 28,815, således ökats med endast
205 personer eller 0,7 procent. Anledningen härtill torde åtminstone hufvudsakligast
vara alt söka i utllyttningarne till JNorra Amerika, hvilka sär.
7
tleles från denna ort varit talrika. Pass för sådan utflyttning blefvo från
Länets särskilda delar uttagne
år 1851 för 405 personer
» 1852 » 657 »
» 1853 » 219 »
» 1854 » 144 » och
» 1855 » 21 »
tillsammans 1,446 personer, bland hvilka exempelvis
år 1852 ej mindre än 292 voro från Kinda och Ydre härader.
Af förestående uppgifter vill det synas, som skulle utflyttningsbegäret
småningom hafva aftagit, dock är detta ingalunda att påräkna. Snarare
gifver en längre tids erfarenhet vid handen, att detsamma periodiskt framträder,
stundom till och med oberoende af de mer eller mindre lockande
underrättelserna från det land, dit hågen fortfarande är vänd, om också
klokheten för någon tid lyckas uppskjuta dess tillfredsställande. En folkvandring,
en förflyttning af kultur eller fysisk kraft, från öster till vester
har under årtusenden ägt rum, på skiljda tider endast under de olika formerna
af kolonisations-företag, eröfringståg och slutligen enskild utflyttning.
Den tyckes således hafva sin grund i en öfver de menskliga beräkningarne
stående nödvändighet, för hvilken numera i första rummet de gifva vika,
sorn i sitt hemland af ett eller annat skäl sakna önskadt tillfälle till förvärf.
I detta hänseende gäller emellertid ingen bestämd regel, hvajå såsom
bevis må anföras, att utflyttningarne under innevarande år varit talrikast
från den del af Länet, som för ögonblicket erbjuder måhända det rikligaste
tillfället till arbetsförtjenst, och der de arbetandes behandling företrädesvis
kan anses såsom god och faderlig.
Ett annat undantag från det allmänna förhållandet i afseende få folkmängdens
tillväxt bildar staden Norrköping, der invånarnes antal år 1851
utgjorde 16,937 och tillökningen således endast 171, eller omkring 1 procent.
Orsaken låg väl till en början i den svåra konjunktur, hvarmed stadens
vigtigaste näringsgren, klädes- och ylleväfnadstillverkningen, under första
hälften af detta qvinqvennium hade att kämpa, dock var förhållandet mindre
märkbart till slutet af ar 1853, då kolera-farsoten inom en ganska kort
tid bortryckte nära 900 af stadens invånare, hvilkas antal, till följe deraf,
under år 1854 nedgick till 15,858. Ovanligt gynsamma handels- och nä
-
rings-förhållanden hafsa dock sedan bidragit att åter höja detsamma, så att
det redan, om ock obetydligt, öfverstiger hvad det någonsin varit.
Inom ett fögderi, nemligen Göstrings och Wifolka häraders, har folkmängden
sedan år 1850 minskats med 1,105 personer, 479 af man- och 626
af qvinkönet. Man tillskrifver detta, — utom utflyttningarne till Amerika
och frivillig flyttning till inrikes orter, der arbetslönerna varit högre, —
den inom orten tilltagande seden att lägga större jord vidder under eget bruk,
i sammanhang hvarmed jordtorparne nödgats afflytta och mindre stugor å
ägorne blifvit nedrifne.
Folkets bildning har onekligen gjort framsteg, åtminstone for så \idt förmågan
att läsa, skrifva och räkna, — eller i allmänhet de insigter, som i
folkskolan förvärfvas — och en viss sedernas förfining derpå utgöra tillfredsställande
bevis. Otvifvelaktigt är ock, att den råhet i sederna, som varit
en följd af bränvinets ständiga eller omåttliga begagnande, under ett fortsatt
inflytande af sednaste lagstiftning för dess tillverkning och försäljning, skall
gifva vika för ett ordentligare lefnadssätt. En allmän erfarenhet bevittnar
nemligen, att förtäringen af bränvin betydligen aftagit så väl i sfäderne,
som pä landet, och om äfven; i de förra, antalet af öfverlastade vid marknader
eller andra tillfällen för större folksamlingar icke egentligen kan anses
förminskadt, bevisar detta endast svårigheten att, då frestelsen är större än
vanligt, besegra en inrotad ovanas lockelser, men ingalunda att denna ovana
fortfarande i hvardagslifvet gör sig gällande.
Oaktadt dessa glädjande företeelser torde man likväl ej kunna säga, att
sedligheten i alla hänseenden» vunnit förkofran. Äfven bildningen, särdeles
den halfva, medför sina faror, och de flera barnamord, som inom Länet
förekommit, erinra om en art af osedlighet, som ännu i hög grad påkallar
ett nitiskt och upplyst presterskaps allvarliga bemödanden och omsorger.
I öfrigt utgör vördnad för lag och allmän ordning fortfarande ett hufvuddrag
hos Östergöthlands allmoge, hvilken, ömtålig om sina rättigheter,
beredvilligt underkastar sig de samhällspligter, som alltid för åtnjutandet af
de förra måste blifva ett oundgängligt vilkor.
Då Länets allmoge och öfriga arbetande befolkning hufvudsakligen och
med fördel egnar sina krafter åt jordbruket, samt, i vissa delar af Länet,
åt bergsbruksrörelsen, och dessutom under de sednare åren liera allmänna
eller enskilda företag lemnat en riklig arbetsförtjenst, har ej heller annan
konst- och näringsflit gjort särdeles anmärkningsvärda framsteg. Emellertid
visar
9
visar det sig, alt i de delar af Länet, der ej ofvannämnde hufvudnäringar
lemna tillräcklig sysselsättning, omtankan rigtats pä flera utvägar till bergning.
Sålunda har, oberäknadt livad nedan skall blifva på behörigt ställe
anfördt, allmogen i vissa delar af Finsponga Län fortfarande idkat spiksmide,
äfvensom i Länets södra bergsbygd, Kinda och Ydre härader, tillverkningen
af bomulls-väfnader, mattor, hästtäcken, lädertömmar, skoplagg, laggkärl och
metallknappar lemnar en ej obetydlig biförtjenst. Såsom ett mindre vanligt
prof af konstfärdighet torde böra omnämnas den tillverkning af särdeles
prydliga näfverarbeten, såsom dosor, askar, portföljer m. m., hvilken äger
rum vid Tomta i Kuddby socken och förtjenar så mycket större uppmärksamhet,
som råämnet för densamma inom de flesta delar af landet är lätt
tillgängligt och af ringa värde.
Folkets välmåga har, till följe af goda skördar, högt pris å alla jordbrukets
och skogarnes alster, samt i jemnbredd dermed stigande ,arbets- och
forsel-löner, under sednaste fern åren ostridigt tillväxt. Derom vittnar, bland
annat, att lagsökningarnes antal fortfarande aftagit, oaktadt flertalets utgifter
måhända fördubblats såsom en följd dels af stegrade varuvärden, dels af
det ökade begäret efter flera och kostsammare njutningar.
Lagsökningarnes antal utgjorde
år 1851
4,477.
» 1852  4,620.
» 1853
4,287.
» 1854
2,816.
» 1855
2,015.
Minskningen ifrån år 1851 till år 1855 utgjorde således 2,462 eller 55
procent. Huru glädjande detta än mä vara, skulle det likväl vara förhastadt,
om man ansåg delta förhållande äga sin grund endast i en ökad välmåga,
då det sannolikt till ej ringa del härrörer från lättheten att erhålla penningelån
i de många anstalter, som för sådant ändamål bildat sig inom
landet, samt äfven i viss mån från en sig ständigt mera utbildande skicklighet
att, genom anlitandet af flera bland dessa anstalter, uppehålla en
mindre god ekonomisk ställning. Ovisst kan derföre vara, om antalet af de
jordägare, hvilkas inkomster öfverstiga deras utgifter, och hvilkas förmögenhet
således kan på ett af tillfälliga omständigheter oberoende sätt förkofras, i
sjelfva verket tilltagit. Tvekan härom uppstår vid betraktande deraf, att
egendomspriset vid talrika försäljningar stigit i nära samma förhållande, som
Berättelse öfver Östergöthlands Län för åren 1851—1855. 2
*0
produkternas tillfälliga värde, och måste således jordens ökade kultur betacka
ej blott jordägarens högre lefnadskostnad, utan äfven den minst 50
procent dyrare brukningen, så vida ej den nuvarande innehafvare!! skall
befinna sig i sämre ekonomiska vilkor än hans företrädare, förutsatt att bådas
förmögenhet varit lika då köpet skedde.
Hvad åter beträffar den talrika klass, som, saknande egen förmögenhet,
hemtar sin bergning uteslutande af sitt arbete, har dess ställning med visshet
blifvit förbättrad. Ännu för få år sedan ägde ett missförhållande mellan
dagsverkspris och varuvärden rum, som nu blifvit jemnkadt snarare till arbetets
fördel, och om äfven inom denna klass anspråken på beqvämlighet,
dyrbarare beklädnad o. s. v. ökat sig, torde de till en ej obetydlig del kunna
tillfredsställas med den besparing Och den ökade förtjenst, som genom bränvinets
måttligare förtäring uppstått. De kapitaler, hvilka årligen samla sig
i Länets flera sparbanker, bära härom ett glädjande vittnesbörd.
Backstugornas antal, som år 1842 var omkring 5,650, år 1847 utgjorde
8,039, och år 1850 stigit till 8,504, hade vid 1855 års slut uppgått till
10,131, således i medeltal med en årlig tillväxt af 325, härrörande detta
från den arbetande klassens begär att ingå tidiga, — ofta nog obetänkta —
giftermål, samt dess tilltagande obenägenhet att söka stadig tjenst. Under
närvarande förhållanden, då allmänna och enskilda företag inom Länet påkallat
en stor arbetsstyrka, dagspenningen varit hög — ej sällan uppgående
till 11 a 2 R:dr Riksmynt — samt arbetare nästan i alla delar af Länet
eftersökte, hafva olägenheterna af backstugusittarnes växande antal ej varit
väsendtliga, och fattigvårds-styrelsernas bekymmer jemförelsevis minskade.
Skulle dock för jordbruk och näringar mindre gynsamma förhållanden inträda,
hvilket förr eller sednare, åtminstone för någon tid, otvifvelaktigt
sker, är det fruktansvärd!, att denna i viss mån lösa befolkning på ett ganska
betungande sätt kommer samhället till last.
§ 3.
Näringar»
Jordbruket, eller egentligare uttryckt åkerbruket, utgör fortfarande Länets
ojemförligt vigtigaste näringsgren, och de betydliga framsteg detsamma under
sednare åren gjort förtjena derföre så mycket mera att anmärkas. Jordens
bördighet inom flera delar af Länet skänkte länge rika skördar, utan att
synnerlig omtanka eller skicklighet fordrades till deras framkallande. Detta,—
11
måhända ock en viss tröghet i folklynnet — höll åkerbruket tillbaka, och
man har derföre icke utan skäl klagat att Östergöthland i detta hänseende
stått efter liera, af naturen mindre gynnade landskap. Spåren till en förbättring,
till ökadt lif, verksamhet och skicklighet hos den jordbrukande
befolkningen blifva dock lyckligtvis äfven inom denna ort hvarje år mera
märkbara, och gifva anledning till glada förhoppningar.
Ett ordnadt vexelbruk torde väl endast på de större egendomarne vara
mera allmänt i 11 förd t, men äfven pä de mindre börjar ett sådant flerstädes
att utveckla sig, och skall göra det så mycket hastigare, som det icke minst
är hos den förmögnare delen af allmogen, som nitet för ett förbättradt jordbruk
synes vara i tilltagande. Omständigheterna tvinga också härtill. Sä
länge hvarje jordegendom hade ett bränneri, föddes boskapen halfva delen
af året väsendtligen med drank, halm och något vårsäd, och lifnärdes under
sommaren på svaga beten. Sedan deremot bränvinspannorna, — lill fördel
för både menniskor och boskap — blifvit allmäningen afskailade, har det
blifvit för jordbrukaren nödigt att förse sig med ett naturligare och kraftigare
vinterfoder än dranken, och är sålunda odlingen af foderväxter och
rotfrukter i bredd med sädesproduktionen småningom framkallad. Dess ordnande
till ett verkligt vexelbruk kan numera ej länge dröja.
Råg utgör fortfarande Länets hufvudsäde, hvarefter i ordningen följer
blandsäd, korn, bafra, hvete och ärter. .Nedanstående tabell visar förhållandet
mellan dessa sädesslag, samt de förändringar detsamma i sednare
tider undergått.
Sädesslag.
Utsäde år
Procent af hela ut-  sädet år
1847.
1850.
1855.
1847.
1850.
1855.
Hvete
5,4702
5,6731
7,6124
5,7
5,5
6,5
Råg
33,6904
36,500
40,222
34,1
34,9
34,5
Korn
18,4091
19.0421
20,257 4
18,6
18,3
17,4
Ilafra
9,307
9,094
12,8024
9,4
8,7
10,9
Blandsäd ......
27,5001
29,565
30,7591
27,8
28,1
26,3
Ärter
4,390 fl
4,7221
5,1311
4,4
4,5
4,4
Summa
98,768i§ 104,596S2 116,7851
100
o
o
o
o
12
Häraf synes att, oaktadt utsädet af alla sädesslagen blifvit ökadt, hvete
och hafra deruti ingå i ett större förhållande än förut, hvaremot korn och
blandsäd relalift mindre begagnas. I allmänhet torde vårhvete hafva fyllt
den plats, som ett minskad t korn-utsäde lemnat ledig.
Odlingen af rotfrukter har jemväl betydligen tilltagit. Sedan potatessjukan,
om också Meke upphört, likväl framträder mindre förödande, har
landtmannen åter vågat i större mängd, använda denna växt, som icke blott
utgör ett hufvudsakligt födoämne för den mindre bemedlade, utan ock, i
den mån bränvins-tillverkningen upphör, kommer att såsom en väsendtlig
del ingå i ladugårdarnes utfodring. Utsädet deraf, som år 1847 utgjorde
41,7504 tunnor, hade år 1850 nedgått till 35,505i tunnor, men har sedan
dess åter så stigit, att det för år 1855 uppgifves till 50,560 tunnor. Öfrige
rotfrukter odlas visserligen ännu mindre än önskvärdt vore, dock saknar det
föredöme, som äfven i detta hänseende lemnäs af flere nitiske jordbrukare,
icke efterföljd. Särdeles har användandet af turnips och kålrötter på Länets
bördigare slätter märkbart tilltagit. Försök hafva ock, stundom i större
skala, blifvit gjorda med hvitbetor, dock ännu icke i allmänhet med den
framgång, att de kunnat vinna en allmännare efterföljd.
Lin och hampa odlas föga, och, der det sker, nästan endast till husbehof.
Enahanda är förhållandet med humla, hvaraf dock i Länets nordligaste
delar odlingen vunnit större insteg. Skedevi socken producerar deraf
årligen omkring 1,500 JM..
Sädesafkastningens öfverskott utöfver Länets behof har under sednaste
fem åren otvifvelaktig! ökats, då medelafkastningen, som, efter afdrag af utsädet,
år 1850 uppgåfs till 590,381 tunnor, år 1855 blifvit antagen utgöra
634,725? tunnor, således vunnit en tillväxt af nära 8 procent, under det
befolkningen ökats endast med 2.5 procent. Ännu större har tillökningen
varit i potates-afkastningen, som stigit från 185,460 till 291,289 tunnor, eller
med 57 procent. Måhända var spanmålsexporten under sistlidne år större,
än försigtigheten hade bjudit, dock kan med visshet antagas, att under alla
år, då skörden blifvit medelmåttig, en sådan kan äga rum.
Till den ökade sädesafkastningen hafva bidragit så väl betydliga odlingar
i alla Länets delar, som ock den större skicklighet, hvarmed jordbruket
bedrifves. Vidden af de förra kan svårligen med visshet bestämmas,
dock torde böra anmärkas, alt, oberäknad! de större företag till sjöars sänkning
eller aftappning, som i det föregående blifvit omnämnde, blott under
sistlidne år hos Länets Hushålluiugs-Sällskap blifvit anmälde nyodlingar til!
13
belopp af omkring 1,250 tunnland, utgörande likväl dessa långt ifrån alla
de, som under samma år blifvit verkställde eller fullbordade. Inom Tjellmo,
Hellestads och Godegårds socknar hafva, enligt tillförlitliga upplysningar,
2,255 tunnland blifvit under sed naste tio år uppodlade, och i Göstrings
härad, sorn jemväl till större delen utgöres af bruten mark, uppgå de årliga
nyodlingarne i medeltal till mer än 150 tunnland. I en stor del ai
Länet återstår visserligen i detta hänseende mycket att göra, hvilket, då
det med insigt utföres, kommer att väsendtligen höja egendomarnes värde
och öka deras afkastning. På slättbygden deremot, der odlingstillfällena äro
ringare, måste samma mål vinnas på en annan väg, nemligen genom ett
föränd rädt eller förbättradt bruk af den jord, som redan linnés odlad, och
äfven i denna rigtning är verksamheten inom Länet betydligen stegrad.
Jordens fullständigare afdikning på många egendomar medelst täckta diken,
begagnandet af nya eller förbättrade redskaper, samt anskaffandet af artificiella
gödningsämnen, — hufvudsakligen dyjord med eller utan tillsats af
'kalk, benmjöl och på sednare tider guano — äro de medel härtill, som allt
mera användas, och genom hvilka, i förening med en förbättrad boskapsskötsel,
man med skäl kan hoppas, att Östergöthlands jordbruk snart skall
gifva en afkastning bätLre än hiLtills motsvarande jordens naturliga bördighet
och provinsens i tlera hänseenden fördelaktiga läge.
Boskapsskötseln framgår i bredd med åkerbruket, och vinner allt mera
en förtjent uppmärksamhet. Endast inom Ydre härad, hvars vidsträckta
betesmarker härtill lemna tillfälle, kan den ännu anses såsom hufvudnäring,
hvaremot öfriga delar af Länet ej uppföda kreatur till ett för det egna behofvet
tillräckligt antal eller i allmänhet af sina ladugårdar hafva den afkastning,
att de i landthushållningen kunnat betraktas såsom hufvudsak.
Skälet härtill har varit, dels att fodertillgången ej stått i ett väl beräknadt
förhållande till det antal kreatur, sorn varit nödigt för den sädesbärande
jordens tillräckliga gödande; dels ock att det svält-system, sorn under föregående
tider vid kreaturens utfodring varit följd t, hindrat deras utbildning,
följaktligen också minskat deras förmåga att äfven vid en bättre utfodring
återgälda densamma.
Ökandet af fodertillgångar ne är derföre numera de upplyste jordbrukarnes
angelägnaste omsorg, och de göra det årligen så väl, enligt hvad
ofvan är anfördt, genom odlandet af rotfrukter, som genom en allt större
dels af den öppna jorden besående med gräsfrö eller andra foderväxter.
Der ängarne äro mindre bördige, odlas de mer och mer, samt besås åter
14
med gräsfrö. Att genom öfvergödning lioja växtligheten hos icke odlad ängsmark,
torde väl endast såsom försök hafva förekommit, hvaremot öfversilning
med vatten på flera ställen, der sådan af lokala förhållanden varit
gynnad, blifvit med fördel begagnad, såsom vid Ljung, Skönnarbo, Tåby
och Medhamra. „
Äfven på förbättrandet af sjelfva kreatursracen nedlägges en ständigt
ökad omtanka. På flera större egendomar finnas afvelsdjur af förädlade
racer, dels för längre tid sedan införskrifna från främmande länder, dels
köpte från stamholländerierne, hvaraf för närvarande ett är under uppsättning
vid Hushållnings-Sällskapets egendom Haddorp, dit äfven Länets landtbruksskola
blifvit förflyttad. Bland det flertal af jordbrukare, som saknar
tillgång att inköpa dyrbarare afvelsdjur eller saknar förtroende till de utländska
racerna, söker mången med berömvärdt nit att genom starkare utfodring
och noggrannare val af afvelsdjur förbättra den inhemska boskapsracen,
och synas dessa bemödanden jemväl belönas med god framgång. Beredningen
af ost ocb smör vinner jemväl årligen en större utsträckning, så
att Länet deraf icke blott har sitt eget behof fyldt, utan oek kan afsätta
ej obetydliga qvantiteter, hvaremot större delen af de oxar, sorn här gödas
för afsalu, uppköpas i andra orter, särdeles i Småland.
I afseende på öfrige husdjur torde ej annan anmärkningsvärd förändring
vara att omförmäla, än att en Förening till arbetshäst-afvelns förbättrande
inom Länet bildat sig och anskaffat Norske beskällare, om hvilkas ändamålsenlighet
tankarne visserligen äro delade, men hvilka dock här tyckas hafva
blifvit med framgång använde; att svinafveln, till följe af det stegrade priset
å fläsk, börjat något mera ådraga sig jordbrukarens uppmärksamhet, och
getternas antal tyckes vara i aftagande, sannolikt till fördel för skogarne i
de få trakter, der dessa djur ännu bibehållas. Fårskötseln är deremot beklagligen
ännu mycket försummad.
I afseende på skogarnes tillstånd gäller i allmänhet fortfarande hvad i
sednaste underdåniga berättelser blifvit anfördt. Oaktadt de under allmän
tillsyn ställde skogarne väl och ändamålsenligt vårdas, har detta endast vid
större enskilda egendomar vunnit efterföljd, så att en mer eller mindre fullständig
skogshushållning der blifvit införd. Skogarnes sköllande, dels till
afsalu, dels genom svedjande eller för vinnande af odlingstillfälle, är deremot,
ty värr, allmänt och deras aftagande betänkligt. Vid betraktande afv
den höjning, de inom nästan alla Län inrättade landtbruksskolor gifvit åt
jordbruket, af det nit för och den insigt i detsamma, som af dem blifvit
15
Framkallade, samt af den okunnighet i skogshushållningen, som ofta är anledning
till skogarnes förstöring och aftagande, väckes emellertid den förhoppning,
att inrättandet af skogvaktare-skolor i alla Län, jemte nödiga
förändringar i gällande skogslagstiftning, ännu skola förmå att åt fäderneslandet
rädda, samt slutligen äfven förkofra dess skogar, hvilka under ett
kallt luftstreck utgöra ett oundgängligt vilkor icke blott för invånarnes trefnad,
utan till och med för landets beboelighet.
Bergsrörelsen har, ej mindre än öfrige näringsgrenar, gjort väsendtliga
framsteg, så väl i afseende på tillverkningarnes belopp, som methoderne för
rleras fia m bri nga 11 de.
Vid Åtvidabergs kopparverk, der tillverkningen af garkoppar år 1851
utgjorde 3,328 SkM, steg densamma redan sistlidne år till 5,524 Sk&. 4 LU.
13 U. stapelstadsvigt och torde snart uppnå 6,000 SkM.
Jernhandteringen har väl icke tillväxt i samma förhållande, då man
beräknar tillverkningarnes medeltal, emedan, hvad tackjern och gjutgods
angår, en betydlig nedsättning under åren 1851 och 1852 ägde runi, dock
har tillökningen under de sednare åren varit så mycket större, så att framåtskridandet
i det hela är otvetydigt. I spetsen för detta gå med vanlig
kraft och nit Motala mekaniska verkstad och Finspongs styckebruk.
Bland de förbättringar, som under de sednare åren blifvit inom bruksrörelsen
införde, äro de, som haft till ändamål att minska åtgången af brännmaterial,
af synnerlig ocb allmän vigt. Genom den ökade tillverkningen
har nemligen, under skogarnes aftagande, behofvet af ved och kol så tillväxt,
att priset å dessa artiklar nära fördubblats. Flera bruksägare hafva
derföre börjat att såsom brännmaterial använda stenkol och coaks, hvilka
nu nästan allmänt begagnas vid beredningen af manufaktur-smide, till betydlig
mängd vid kopparsmältningarne, och på några ställen jemväl vid
stångjernsberedningen uti så kallade puddlings- och väll-ugnar.
Bland förändringar i jernhandteringen torde i öfrigt böra nämnas, att
så kallade Franche-Comté-smide blifvit infördt vid Lemnå bruk för tvänne
dertill nybyggda härdar, vid Skönnarbo för tvänne, vid Godegård likaledes
för tvänne och vid Grylgjöls bruk för en härd.
I afseende på fabriker, bruk och öfrige näringar, hvilka icke höra till
bergsrörelsen, är föga mer att anföra, än hvad den nådigst anbefallde tabellen
för landet upptager.
16
Motala mekaniska verkstad har så utvidgats, att arbetarnes antal, hvilket
år 1850 utgjorde endast 318, under är 1855 uppgick lill 651, eller mer än
dubbelt.
Tegelbrukens antal har visserligen något ökats, nemligen från 52 till 60,
dock är deras tillverkning alldeles otillräcklig att fylla det ständigt växande
behofvel. Oaktadt det stegrade priset å både taktegel och mursten är derföre
afsättningen så stark, att varan nästan alltid är borttingad långt förr,
än den blifvit färdig, och stundom ej finnes att till något pris erhålla. Orsaken
hvarföre liera tegelbruk likväl ej anläggas, torde mindre vara att söka
i bristande företagsamhet, än i brännmaterialiernes dyrhet i de orter, der
afsättningen är lifligast. Ifrån Länets fä återstående skogstrakter äro transporterna
ännu så obeqväma, att der tillverkadt tegel svårligen skulle kunna
med fördel afsättas till städerna eller Länets slättbygd, der det hufvudsakligen
är begärligt.
Bland jordbrukets binäringar har bränvinstillverkningen länge intagit ett
bedröfligen utmärkt rum, som den fortfarande försvarar, i trots af de förbättringar
lagstiftningen rörande densamma vid sednaste riksdag undergick.
De anmälda bränvinspannornas antal har varil:
år 1851 för eld 2,800 st. for ånga 53 st.
» 1852 » » 2,600 » » » 59 »
» 1853 » » 2,552 » » »56 »
» 1854 » » 3,170 » » » 99 »
» 1855 » » 854 » » » 67 »
Ehuru således bränneriernas antal visserligen förminskats, och det onda,
sorn ligger i tillverkningsställenas spridning, således till någon del blifvit af
den nya författningen inotarbetadt, är det ej afgjordt, att tillverkningsbe
loppet
blifvit i samma mån förringadt. Detta utgjorde nemligen inom Östergöthland
under sistlidile år, enligt anmälan, vid 67 större brännerier 1,160,026
kannor och beräknades vid 854 mindre brännerier till 539,830f kannor,
hvilket sednare belopp likväl bör till det minsta fördubblas, om man vill
komma sanningen på spåren. Mela tillverkningen kan således åtminstone
ej antagas lill mindre än 2,200,000 kannor, med ett värde af i medeltal
i R:dr 36 per kanna, eller tillsammans 3,850,000 R:dr Riksmynt. Sannolikt
är ock, att om äfven de större bränneriernas antal något förminskas,
skall, så vida författningen blir oförändrad, de mindres förr eller sednare
så
17
så mycket mer tillväxa, och det verkliga tillverkningsbeloppet följaktligen
under närmast följande åren förblifva nära oförändradt.
Jagten, som, oaktadt Jägare-föreningens berömvärda bemödande, länge
inom Länet varit vanvårdad, kan numera snarare betraktas såsom ett tidsfördrif,
än en näring. Rofdjur äro anmälde dödade:
år 1851. Vargar 17. Loar 8. Räfvar 304 st.
» 1852. » 15. » 6. * 339 »
» 1853. » 18. » 6. » 400 »
» 1854. » 9. » 1. » 318 »
» 1855. » 11. » 14. » 385 »
Af större vigt är Fisket, särdeles i Länets skärgård, äfvensom i Bråviken,
och den öfverenskommelse, ägarne af sistnämnde fiskvatten ingått till näringens
skydd och ändamålsenliga bedrifvande, skall, såsom man hoppas,
blifva en allmännare väckelse till dess uppbjelpande ur det förfall, hvari
äfven den genom långvarig vanvård råkat.
Pottaske-brukens antal bar sedan år 1851 ökats från 6 till 8, hvaremot
salpeter-tillverknir gen fortfarande är af ringa betydenhet. Tillverkningen
har utgjort:
år 1851
. 442 IM.
» 1852
434 »
» 1853
175 »
» 1854
191 »
» 1855 . .
187 »
tillsammans 1,429 Lff., eller i medeltal
årligen 286 Lisp uud.
Forsling af varor utgör visserligen ännu en biförtjenst, stundom ganska
betydlig, för mindre bemedlade jordägare i vissa delar af Länet, dock har
allmogens benägenhet för denna sysselsättning märkbart aftagit, till fördel
för jordbruket, som genom densamma förlorade ej blott arbetskraft, utan
ock fördelarne af det foder, som på landsvägarne förspilldes. Störst är forslingen
för närvarande för Åtvidabergs kopparverks behof, men kommer äfven
i denna ort snart att förminskas, då ägaren på egen bekostnad börjat anläggningen
af en jernväg för lokomotiv till en mils längd, och å hvilken
äro beräknade att årligen föras omkring 100,000 Skift. malin, utom trädvaror
och öfrige elFekter.
Berättelse öfver Östergöthlands Län för åren 1851—1855. 3
18
Landtmännens handel inskränker sig egentligen till försäljningen af egna
produkter, för hvilka en lätt afsättning under sednare åren varit alt linna i
Länets städer, särdeles Norrköping, äfvensom å de torgdagar, hvilka blifvit
medgifne att hällas vid Motala, Ödeshög, Åtvid m. fl. ställen.
Antalet af öppna salubodar å landet ökas årligen och torde väl hafva
bidragit till ett ökadt användande af öfverflödsvaror, särdeles i de orter,
som från städerna äro mest aflägsna. Rörelsen i dessa bodar är ofta ganska
betydlig, hvarpå såsom exempel må anföras, att i en sådan vid Ödeshög
varor årligen omsättas lill ett värde öfverstigande 100,000 R:dr riksmynt.
Behofvet af lättade kommunikationer såsom ett vilkor för industriel
förkofran hav äfven inom Östergöthland gjort sig allt mera gällande, och föranledt
dels redan fullbordade företag af större omfattning, dels undersökningar
och uppgörandet af kostnadsförslag såsom förberedelse till framtida
förbättringar, dels ock slutligen ångfartygs-förbindelsernas utsträckning i flera
rigtningar.
Med bidrag af allmänna medel hafva landsvägarne blifvit otnlagde eller
genom backarnes afgräfning förbättrade i Kinda härad mellan Målbäck och
Fröåsa gästgifvaregårdar; i Lösings och Bråbo härader mellan Krokeks och
Lilla Åby gästgifvaregårdar \ \ mil till större delen ny väg, äfvensom i sistnämnde
härad en del af vägen mellan Lilla Åby och Ändebohls gästgifvaregårdar,
samt de så kallade Qvarnbackarne nära Lilla Åby; i Göstrings härad
vägen mellan Dala och Hesters gästgifvaregårdar 1J mil; i Ydre härad en
del af vägen mellan Slutstorps gästgifvaregård och Kols hesters gästgifvaregård
i Småland, hvarigenom den för orten vigtiga förbindelsen med Eksjö blifvit
betydligt underlättad; i Lysings härad emellan Kårestorp och Skrädeberg,
i fortsättning med den omlagda landsvägen från Grenna förbi Holkaberg;
samt i Bankekinds härad vägen från Örminge gård förbi Fillinge till Örsätters
gästgifvaregård omkring 2 mil. Under raskt fortgående arbete var
ännu vid 1855 års slut den påbörjade omläggningen i Finsponga Län af
vägen mellan Hellestad och Finspong.
Sedan uppmärksamheten genom dessa större företag blifvit fästad på
vigten af vägarnes förbättring och de fördelar, hvilka derigenom för landtmannen
äro att vinna, hafva vägomläggningar af mindre omfattning i åtskilliga
delar af Länet uteslutande på enskild bekostnad blifvit verkställde,
och vidsträckta undersökningar dels redan skett, dels blifvit påkallade, så
att man med skäl kan hoppas, alt,—så v ida den enskilda företagsamheten
19
fortfarande vinner understöd af allmänna medel, — de svaraste hinderne
för landsvägstransporter ne i Östergöthland inom få år skola vara undanröjde.
Med Fiskebij jernväg för hästkraft emellan sjön Glan och Norrköping,
anlagd af enskildt bolag med låne-understöd af allmänna medel, har Östergöthland
erhållit sin första anläggning af denna art. Banans ändpunkt vid
Glan står medelst ångbåtsfart i förbindelse med frenne lastage-platser vid
samma sjö, Finspong, Wistinge och Ljusfors. Att denna jernväg, som våren
1855 uppläts till allmänt begagnande, skall för orten blifva af väsendtligt
gagn, har redan visat sig, då från medlet af April till början af December
nämnde år på densamma transporterades:
07,768 SkM malm, jern och gjutgods,
2,035 tolfter plank och bräder,
43,910 st. tegel,
1,657 tunnor spanmål, sill och salt,
4,002 tunnor stenkol och coaks,
1,580 st. särskilda fästager, lårar och paketer.
Från Finspong till Lotorps bruk har sedermera äfven jernväg för hästkraft
blifvit anlagd, och har sålunda en stor del af bergslagen erhållit en
fördelaktig förbindelse med dess hufvudsakligaste afsättning*-eller skeppningsort,
Norrköping.
De arbeten, som för sjöfartens underlättande blifvit utförde, skola i berättelsen
för städerna omförmälas. liit torde endast höra frågan om den så
kallade Kinda kanal, såsom hufvudsakligast afseende landtmanna-rörelsen.
Under mer än eli århundrade har behofvet af denna förbindelse, — afsedd
att med sjön Roxen förena de många sjöarne i Kinda härad samt angränsande
del af Småland, — utgjort föremål för-ortens lifliga önskningar, och
en vid Brokind ännu qvarstående sluss vittnar om de försök, sorn till detta
arbetes utförande varit gjorda. Då emellertid kostnaden öfversteg enskildes
förmåga, och Staten fordom mindre än i sednare tider understödde dylika
foretag, blefvo de snart öfvergifna. Behofvet är likväl allt för stort, att det
icke åter skulle göra sig gällande, och hafva derföre ortens invånare nu
sammanskjutit medel, för alt, med något bidrag af Staten, verkställa den
noggranna undersökning med tillhörande kostnadsförslag öfver detta till sina
verkningar storartade företag, hvilken för närvarande är under arbete.
Få enskild bekostnad hafva äfven undersökningar med kostnadsförslag
och tillhörande ritningar blifvit verkställde for anläggandet af en jernväg
for lokomotiv mellan städerna Linköping och Norrköping. Frågan, af största
20
vigt för orten och såsom sådan uppfattad, hvilar i afvaktan på det beslut,
som rörande rigtningen af Statens jern vägsanläggningar inom Länet kan blifva
fattadl, och hvaraf enskildes åtgärder till kommnnikations-anstallernas fullkomnande
synts böra blifva beroende.
Bland inrättningar af mera allmän beskaffenhet, hvilka till industriens,
särdeles jordbrukets, förkofran äro i verksamhet inom provinsen må följande
fortfarande nämnas.
Östgötha Hypotheksförening, — som från början af sin rörelse upptagit
tvänne lån: det Tyska å Mark Hamburger Banko 10,000,000 och det Svenska
med Herrar Johns & C:ni och J. Holm afslutadt å Banko R:dr 4,000,000,
å hvilket sednare till den 15 December 1855 blifvit indragne R:dr Banko
3,331,600 — räknar för närvarande 2,085 delägare för ett fastighetsvärde
efter bevillnings-taxering af 2,715,372 R:dr 5 sk. 4 r:st. och efter Domarevärdering
af 19,102,831 R:dr 38 sk., eller tillsammans 21,818,203 R:dr 43
sk. 4 r:st., hvarföre inträde lem näts i Föreningen lör 9,903,346 R:dr 16 sk.,
och på grund hvaraf amorteringslån utgått med 8,970,200 R:dr, deraf
6,343,653^ R:dr till delägare inom Östergöthland och 2,626,566| R:dr, allt
banko, inom Norra Calmar Län. Reservfonden utgör 150,000 R:dr banko
och uppgick sistlidne års vinst till 21,226 R:dr 22 sk. 3 r:st.
Östgötha Enskilda Bank fortsätter sin rörelse, och, åtminstone under
sednaste åren, med ökad vinst. Den 31 December 1855 bade Banken behållning
i vexelkassan 1,857,166 R:dr 14 sk ; utelöpande kreditsedlar 2,425,480
R:dr; fordringar på diskont-räkning 1,416,587 R:dr 30 sk., och på kreditivräkning
412,796 R:dr 32 sk., samt skuld å depositions- samt upp- och afskrifnings-räkningarne
958,740 R:dr.
Länets Brandstodsbolag har äfven under en ständigt utvidgad rörelse
vunnit ett ökadt förtroende. Delaktigheten i bolaget utgjorde den 31 Mars
1855 för fast egendom 21.062,000 R:dr och för lös egendom 12,845,400 R:dr
banko. Brandskade-ersättningar blefvo under året 1854—1855 beviljade med
tillsammans 47,568 R:dr 13 sk. banko.
§ 4.
JPolitisk-Wtrfattning.
Kammarverk. De förhållanden, som härunder vore att upplaga, hafva i
allmänhet ej under sednaste förflutne fem åren undergått andra förändringar
än de, hvilka synas af den bifogade tabellen för landet. Hemmansklyfning
21
äger visserligen understundom rum, dock ej i väsendtligare måtto än förut.
Allmogens växande förmögenhet och penninge-tillgång föranleda visserligen
dertill att de större egendomarne splittras, emedan derifrån afskiljda hemman
betalas högt i förhållande till den afkastning, de i en brukares hand
kunnat lemna jordägaren. Samma förhållanden minska deremot äfven behofvet
af hemmanens sönderstyckande, och föranleda ej sällan förut skiljda
delars sammanförande i en hand.
Antalet af i författningsenlig ordning verkställde jordafsöndringar har
icke heller varit anmärkninesvärdt.
O
Den vissa bruk och vattenverk tillkommande rättighet att uppdämma
vatten måste naturligen någon gång förhindra odlingen af ofvanliggande fält,
men har ej föranledt några särdeles tvister eller klagomål. Olägenheterna
deraf ökas visserligen med den odlingsbara jordens stigande värde, men i
samma mån blir det ock lätt för jordägarne att förena sig om inlösandet
af sådana vattenverk, som göra större förfång, hvilket ock under sednare
åren ofta nog in trätfat. Ett särskildt förhållande äger i detta hänseende
rum med de hemman, hvilkas ägor gränsa till sjön Roxen, som för Götha
kanal måste hållas vid en viss vattenhöjd, och hvars önskvärda sänkande
således af ett allmännare intresse förhindras.
Statsbidragen, hvilkas belopp upplyses af den underdånigst bifogade tabellen,
hafva under sednaste för landtmannen särdeles fördelaktiga år med
mer än vanlig lätthet utgått, utan i allmänhet andra restantier än för böter
och bristande, af konkurser beroende, arrenden sedan föregående tid. Genom
nedsättningen i den allmänna bevillningen och, ännu vida mer, genom förändringen
i sättet för hemmansräutornas utgörande hafva dessutom en del
skattskyldige erhållit en ej obetydlig lindring.
Bland de besvär, som ojemnast trycka och dertill med en ständigt
växande tyngd, är skjutsnings-skyldigheten. Vid de liesta gästgifvaregårdar,
särdeles å mera befarna landsvägar, bestrides skjutsningen af entreprenörer,
hvilket för de egentligen skjutsskyldige åtminstone medförer den fördel, att
de odeladt kunna egna Lid och arbetskrafter åt hemmanens skötsel, samt att
deras tjenare ej förstöras af lefnaden å gästgifvaregårdar och landsvägar.
Hittills hafva deremot entreprenörerne i allmänhet härå förlorat, i anseende
lill det högt stegrade priset å hästar och foder, dyrheten af tjenares aflöning
och underhåll, samt den i följd af postväsendets utvidgning ökade skjutsningen.
Det är således uppenbart, att de skjutsskyldiges bidrag snart måste
ökas eller ock entreprenaderna åter upphöra. Såsom ett bevis för ojemn
-
22
betea i detta besvär må anföras, att legan för de hemman, sorn äroanslagne
till håll eller reserv vid Kumla, Brinks och Söderköpings gästgifvaregårdar,
men äro derifrån för långt belägne att sjelfve bestrida sin skjutsnings-skyldighet,
blifvit stegrad till 36 ä 40 R:dr för båll- och 66 R:dr 32 sk.
banko för reservskjuts, under det andra hemman inom samma fögderi deraf
alldeles icke betungas, och samma onus inom Kinda och Ydre häraders
fögderi kunnat beräknas för skatte- och kronohemman till 2 R:dr 36 sk.,
samt för frälsehemman till 2 R:dr 24 sk. banko per mantal.
Politi. De allmänna anstalterna till ordningens och sedlighetens vidmakthållande
hafva ej undergått någon förändring. Ehuru ett större nit för
den kommunala verksamheten flerstädes vore önskvärd t, hafva dock Sockennämnderne
i allmänhet emotsvarat sitt ändamål, och skola sannolikt göra
det än mer, i den mån vanan vid deras bestyr hinner utbildas samt vigten
deraf rätt uppskattas. Detta är ock så mycket angelägnare, som Kronbetjeniagens
antal är ringa, och anspråken på dess verksamhet årligen ökas.
Folkskolorna äro nu allmänt ordnade i öfverensstämmelse med derom
gifna nådiga Stadga, och vinna ett ständigt ökadt förtroende. Att de bidragit
till en större bildning hos det uppväxande slägtet, är väl otvifvelaktig!;
— mindre visst är, om sedligheten härvid vunnit. Att skilja uppfostran
från undervisningen medför sina olägenheter, och då den sednare ej
vidare meddelas i hemmet, torde en väsendtlig del af den förra äfven uteblifva.
Redan i en föregående berättelse från detta Län har den önskan
blifvit uttalad, att undervisningen uti trädgårdsskötseln kunde i folkskolorna
praktiskt blifva meddelad. Behofvet deraf framträder ofta. Mången
afhålles från en gagnelig och prydande trädplantering genom den till visshet
gränsande farhågan, att den skall al okynnet förstöras. För den fattigare
delen af landtbefolkningen vore det ock en lycka, om den från barndomen
lärde sig att vårda och dermed äfven älska den natur, i hvars sköte den
skall, ofta i saknad af andra njutningar, framlefva sina dagar.
Någon egentlig slöjdskola är icke ä landet inrättad. Bristande utrymme
torde, jemte andra skäl, hindra alt till flera än de antagne lärlingarne utsträcka
den undervisning i slöjd och smide, som vid Länets landtbruksskola
meddelas.
I afseende på helsovården må anföras, att det på grund af donation af
framlidne Professor Tranér inrättade sjukhus för Torpa socken blifvit fullbordad!
och den dermed förenade läkare-beställningen för första gången
tillsatt. Nödig läkarevård saknas i öfrigt inom några delar af Länet, som
23
äro Från städerna mera aflägse, oell har Provincial-Läkarcn jemväl öfverklagat
bristen å examinerade barnmorskor, hvilkas antal emellertid sistlidne år
blifvit något ökadt.
Fattigvården bandhafves i öfverensstämmelse med gällande författningar
och i allmänhet på ett tillfredsställande sätt. Uti några församlingar beredes
de fattige förtjenst genom anskaffandet af för dem lämpligt arbete,
hvilket oftast betalas med lifsförnödenheter. Såsom särdeles ändamålsenlig
vitsordas arbetsinrättningen inom Gryths socken af Hammarkinds härad.
De orkeslöse och mest behöfvande intagas i församlingarnes fattighus. Åt
de öfrige tilldelas understöd efter fattigvårds-styrelsernas bepröfvande. Utgifterna
för fattigförsörjningen bestridas dels af dertill samlade kassor, dels
genom sammanskott af penningar, spanmål och matvaror, dels ock med
tillfälligtvis inflytande medel och gäfvor. Flerstädes användes ock väntan
af sockenmagasinernas utlånade spanmål för de fattigas behof. Sådane magasiner
finnas i många församlingar med en ej ringa behållning, uppgående
inom Kinda och Ydre häraders fögderi till 1,077 tunnor 31 kappar, i Hammarkinds
och Skärkinds till 1,010 tunnor o. s. v.
Särdeles uppmärksamhet förtjena de anstalter, som afse fattigdomens
förekommande genom i tid skeende, om ock små besparingar, nemligen
Sparbanker samt Lif-ränte- och kapi ta l-forså k ri ngs-a nstal ter.
Sparbankerne inom Länet vinna lyckligtvis mer och mer förtroende,
hvarföre ock sådana inom särskilda socknar nästan årligen uppstå. I sex
sådana mindre sparbanker, af hvilka tvänne blifvit under året inrättade,
utgjorde insättningarne vid 1855 års slut 9,766 R:dr 35 sk. banko. Nedanstående
tabell visar de större sparbankernas ställning vid samma tid
Hankens egen
fond.
Insättarnes fond.
Summa.
Linköpings Läns sparbank
20,237
32
_
289,373
8
, .
309.610
40
Norrköpings Stads sparbank .
14,350
30
1
262,688
35
—
277,039
17
1
Wadstena sparbank ....
1,750
22
9
47,833
38
—
49,583
12
9
Söderköpings sparbank .
729
6
—
52,279
1
11
53,008
7
11
Summa R:dr banko
37,067
42
10
652,174
34
11
689,241
29
9
Äfven en Lif-ränte- och Kapital-försäkrings-anslalt inrättades vid slutet
af år 1852 i Linköping, och har vunnit en, i förhållande till den korta
n
tiden för dess tillvaro, ej obetydlig tillväxt. Anstaltens delägare utgjorde
vid 1855 års slut 419 och dess kapital 17,476 R:dr 30 sk. 11 rist. riksmynt,
hvaraf 288 Ridr 21 sk. 6 rist. dess egen besparingsfond och 17,188 Ridr 9
sk. 5 rist. tillhörande delägarne.
§ 5.
Städe»' och M£öpintjar.
Norrköping. Om ock, enligt hvad ofvan underdånigst blifvit anförd t,
folkmängden härstädes under de sednast förflutne feni åren, såsom en följd
af tillfälliga omständigheter, vunnit endast en obetydlig tillväxt, hafva likväl
de näringsfång, på hvilka staden hufvudsakligen grundar sitt bestånd, väsendtligen
förkofrats. Detta gäller dock hufvudsakligen åren 1854 och 1855, under
hvilka en rik penninge-tillgång i hela landet gifvit rörelsen ett ovanligt
lif och ökat antalet förbrukare af de fabriks-alster, Norrköping har att erbjuda.
Onekligen hafva ock Europas politiska förhållanden dertill bidragit
och deras inflytande här varit så mycket märkbarare, som Norrköping, i
egenskap af fabriksstad, mer än de flesta städer inom landet, är beroende
af handelns och näringarnes allmänna ställning inom vår verldsdel.
Tillverkningen af kläden och ylleväfnader utgör fortfarande stadens vigtigaste
näringsgren, och högst betydande nya anläggningar för densammas bedrifvande
ådagalägga hos dess idkare ej blott skicklighet och erfarenhet i yrket,
utan ock en förtrösta^ i afseende på dess framtid, sorn ej af sednast skedda
förändringar i tull-lagstiftningen blifvit rubbad. Ylle-fabrikationen sysselsatte
vid 1855 års slut 2,727 personer och uppgick tillverkningen af kläden
och ylleväfnader, sorn år^ 1850 utgjorde 1,052,280f alnar till värde af
5.883,187 Ridr 42 sk., år 1855 till 1,155,727 alnar i värde af 5,221,162
Ridr 16 sk. Till verkningen är således ökad, ehuru dess värde förminskats.
För att gifva en säkrare föreställning om den förras tillväxt, måste dock
jemförelsen aViställas mellan närvarande tid och en något längre sedan förfluten,
emedan den svåra konjunktur, sorn först under sednare hälften af är
1853 upphörde, åstadkom ett märkbart uppehåll i framåtskridandet. Väljer
man till exempel för jemförelsen året 1843, då till verkningen utgjorde
636,940 alnar, så visar det sig, att densamma under sed naste 12 åren nära
fördubblats. Anmärkningsvärdt är ock, samt vittnande om machinarbetets
fullkomnande, att då arbetarnes antal år 184-3 var 3,322, och således pä
hvarje
25
hvarje sådan kunde räknas en produkt af endast omkring 192, utgjorde produkten
på livarje anställd arbetare år 1855 nära 425 alnar, således mer än
dubbelt. De största nyare eller utvidgade fabriksanläggningar för ylleväfnader
äro vid Drag och å Smedjeholmen, båda tillhörige bolag och utmärkande
sig så väl genom sin vidsträckthel, som genom fulläudningen i de
machiner, hvilka der användas.
Bomulls-fabrikationen, jemförelsevis ny i Norrköping, synes utveckla sig
med ej mindre kraft, och utgör dess betydliga tillväxt den största förändring
i stadens industriella förhållanden, som under sednaste fem åren
inträffat. /
Tvänne större bomullsspinnerier, det ena vid Thorshag i Qvillinge socken,
det andia i staden tillhörigt ett bolag, under firma Bergs Aktiebolag, öka
oupphörligt sin tillverkning, som år 1855. roed 330 arbetare, utgjorde
1,210,492 U. till värde al 595,544 R:dr 14 sk. 7 r:st.
På bruket Holmen, beläget inom staden, är ett bomullsspinneri för
20,000 spindlar så nära färdigt, att det sannolikt redan innevarande höst
kan börja sin verksamhet.
Bomullsväfvériet i qvadraten Kullen grundades år 1854 af ett aktiebolag
och har nu 255 stolar samt en arbetsstyrka af 192 personer, men
tillbygges redan för att inrymma ett mer än dubbelt antal stolar. Dess
tillverkning uppgick sistlidue år till 1,286,609 alnar i värde al 323,895
R:dr 6 sk.
De tvänne i staden befintlige tricot-fabrikerna hafva under år 1855
sysselsatt 278 personer och åstadkommit en tillverkning i värde af 110,721
R:dr 34 sk.
I öfrigt äro att anmärka följande fabriker, nemligen för:
Socker och Sirap, med 52 arbetare och sistlidue ur en tillverkning i
värde af 388,086 U:dr 22 sk.;
Snus och Cigarrer, med 43 arbetare, ocb tillverkningsvärde af 139,093
R:dr 29 sk. 4 r:st.;
Papper, med 72 arbetare och 112,520 Pcdr tillverkningsvärde; samt
Machinerier och Bedskap med 97 arbetare och ett tillverkningsvärde af
105,830 R:dr 16 sk.
Skeppsbyggeriet har lemnat jemn sysselsättning så väl vid Motala mekaniska
verkstads varf i Norrköping, sorn det så kallade gamla varfvet, så att
en stor verksamhet i synnerhet å del förra varit rådande. Under sistlidue
Berättelse öfver Östergöthlands Län för åren 1851—1855. ^
26
år voro der 6 jernångfartyg af tillsammans 470 hästars kraft under utförande,
förutom ångpannor och diverse mindre arbeten.
Genom ett från handeln och sjöfarten lemnadl anslag af 69,310 R:dr
samt bidrag från staden, har uppmundringen af segelleden från Pampus
uppför Motala ström till staden på en sträcka af omkring en mil blifvit
fulländad, sä alt 16 fots djupgående fartj'g numera kunna lasta och lossa
vid dess broar. Arbetet börjades i Juni månad 1852 och fullbordades i
November 1855. Den härigenom ökade sjötrafiken har gjort till en nödvändighet
att ombygga och utvidga lastkajerna inom staden, hvilket arbete äfven
snart lärer vara fullbordadt. På strömmens norra sida blifver då en skeppsbro
af betydlig längd från Packhuset till gamla varfvet öppnad, och är det
vid denna som Fiskeby jernväg slutar.
Antalet af Norrköpings seglande fartyg minskas årligen, hvaremot antalet
och lästetalet af staden tillhöriga ångfartyg ökas. Ar 1850 hade staden
18 seglande och 5 ångfartyg med tillsammans 737Vid slutet af sistlidne
år hade antalet af segelfartyg nedgått till 13 stycken om 278t(Tö läster,
hvaremot staden nu äger 10 ångfartyg om tillsammans 583 hästkrafter, och
af hvilka tväune göra regelbundna resor på utrikes ort.
I anseende till de med hvarje riksdag nedsatte beloppen af den allmänna
bevillningen och andra afgifter, villna de direkta statsbidragen endast
ofullkomligt om stadens förkofran i handel och rörelse, hvilken deremot
tydligen röjer sig i de uppgifter rörande de indirekta beviilningarue, Tull*
Post- och Stämplade pappers-afgifterne, som här underdänigsl meddelas.
År.
Inrikes
Utrikes
Importens
Exportens
Tull-uppbörd.
ankomne
afgångne
ankomne
afgångne
Fartygs
Antal.
Lästetal.
Anta).
t-
B»:
C/J
G3
2L
1 Antal. 1
Lästetal.
Antal.
Lästetal.
Tullvärde.
1851
911
15,529
955
16,948
1
50
7,061
122
5,480
2,231,283
617,417
—
350,700
1852
918
15,251
910
15,472
1
37
5,796
122
4,966
1,995,640
—
—
675,900
—
—
300,833
—
—
1853
804
14,041
854
14,460
1
18
5,107
90
3,490
1,585,100
—
—
473,225
—
—
280,470
—
—
1854
974
18,815
983
19,493
1
84
7,747
148
6,045
2,003,240
-
—
1,093,930
-
-
337,369
—
—
1855
1,037
20,618
1,008
19,832
206
11,432
176
9,100
3,274,400
-
—
991.320
—
432,472
—
—
4,644184,25414,710
86,205
795 ] 37,1431658129,0811
11,089,663
-
3,851,792
1,701,842
—
-
Inhäftas mellan sidd. 26—27.
—1
lnförtulladc.
Utskeppade.
Caffe.
Fisk.
Olja.
cn
a>
Rätt socker.
Spanmål.
Tobaksblad.
Vin & spirituosa.
g
Bomullsgarn.
Hudar.
_
Talg.
Bräder & Plank.
Färg, röd.
'
Jern.
Koppar.
Papper.
Spanmål.
Tjära.
Si
o
Born-, Lin-  Se Rof-
Hamp-
omalen.
malen.
hvitt.
Turk. rödt.
Kanoner.
j Stäng-
Spik.
omalen.
malen.
®.
t: nr.
Sk®.
®.
®.
t:nr.
S.
t:nr.
Lft.
®.
kannor.
®.
®.
®.
®.
L®.
tolfter.
t: nr.
Sk®.
Sk®.
Sk®.
Sk®.
L®.
t:nr.
L®.
t:nr.
1851
173,656
30,661
2,403
136,280
27,530
14,530
1,389,113
10,969
127,813
98,008
781,412
2,637
8,060
66,190
3,151
3,767
55
671
8,807
1,135
2,809
309
680
1852
310,628
26,301
1,691
137,916
141,328
8,207
997,969
2,306
170,09!
124,931
603,400
891
10,163
83,291
3,823
8,031
134
1,409
7,238
1,003
2,790
1,100
1,834
1,903
1,119
1853
477,542
17,370
1,535
68,778
111,832
5,193
807,238
2,053
053
186,669
134,240
423,890
24,398
11,067
20,279
3,088
4,482
841
9,664
1,065
1,770
447
144
1,047
1851
715,188
23,755
1,941
79,257
33,080
12,157
843,750
99
246,496
121,289
651,459
126,297
11,272
51,550
2,006
3,296
10
4,484
5,410
869
4,190
289
47,963
10,074
62
1855
670,395
31,813
2,772
120,732
103,875
16,006
1,950,136
6
186,414
136,641
2,033,483
182,859
12,528
18,144
828
4,969
3,112
5,258
1,064
2,514
67,192
1,021
1,531
Tillhör Berält. öfv. Östergöthlands Län.
27
Om nimi också ej kan antaga, alt in- och utförselns värden framgent
skola stiga i samma förhållande, som under de sednaste tvänne åren, då
jemväl yttre politiska förhållande i högre grad än vanligt inverkade på rörelsen
inom liela vårt land, visar dock en närmare undersökning rörande
de artiklar, hvilka hufvudsakligast utgjort föremål för Norrköpings handel,
att de stå i ett omedelbart sammanhang nied stadens egen fabriks-verksamhet
och den kringliggande ortens produktion. Dessa sednares förkofran ger följaktligen
anledning att förmoda, det äfven handelsrörelsen härstädes skall
fortfarande utvidga sig. Till upplysning i afseende härå bifogas underdånigst
följande uppgift öfver de varor, som under sednaste fem åren utgjort de
hufvudsakligaste föremålen för Norrköpings utrikes handel.
Uppbörden vid Norrköpings Postkontor har utgjort:
år 1851 B:ko R:dr 19,970: 7. 6.
» 1852
» » 20,967: 10. 8.
» 1853
» » 20,896: 12. -
>, 1854
» » 21,211: 33. -
» 1855
» » 22,002: 32. io.
Hos stadens Chartte Sigillalae försäljningsman har blifvit försåldt stämpladt
papper:
år 1851 för B:ko R:dr 6,000: n. —
» 1852 » » » 8,233: 47. -
» 1853 » » » 9,611: 16. —
» 1854 » » » 13,119: 47. —
» 1855 » » » 11,628: 21. —
Till fortsättning af de underrättelser rörande verksamheten vid Norrköpings
ull-magasin, hvilka i föregående berättelser blifvit lemnade, torde
få anföras, att derstädes blifvit inlemnade följande qvantiteter ull, nemligen:
år 1851 . . . 227,446 U., af hvilka 96,000 m
» 1852 . . . 194,044 » » 95,000 »I... .... .
. 1853 . . . 168,028 „ . 70,000 »j1'11
» 1854 . . . 190,000 » » 65,000 »
» 1855 . . . 216,930 » » 74,500 »
Stadens undervisnings-anstalter, i hvilka för öfrigt ingen anmärkningsvärd
förändring timat, erhålla snart en behöflig utvidgning genom inrättandet
af en teknisk elementar-skola, hvartill Rikets sednast församlade
under
marknaden.
28
Ständer anslogo medel. Enligt första planen skulle denna skola sammanbindas
med den förutvarande Ebersteinska skolan, hvars Direktion till nödige
byggnader anslog en summa af 20,000 R:dr banko, och ökades byggnadssumman
ytterligare med G,666 R:dr 32 sk. banko, som till ordnandet
af den tekniska skolan skänktes af en bland Direktionens ledamöter, Grosshandlande!
W. Ekelund. Ritningar och byggnadsplan uppgjordes lill uppförande
af ett hus på Ebersteinska skolans inre tomt, men då grunden der
befanns mindre pålitlig, inköptes för 11,000 R:dr banko vid Norra Strömsgatan
en stor och välbelägen tomt, på hvilken skol-byggnaden kommer att
uppföras.
Linköping. Stadens folkmängd, som vid 1850 års slut utgjorde 5,250
personer, har ökats lill 5,555 eller med 305 personer. Antalet af dem, som
erlägga mantalspenningar, har stigit från 3,129 till 3,463, således i något
större förhållande. De fattigas antal fortfar att vara stort och fattigvården
särdeles betungande, hvartill de i föregående underdåniga berättelser anförde
orsaker fortfarande bidraga. Emellertid synes staden onekligen vara i framåtskridande.
Nya bus uppföras årligen och gamla påbyggas, utan att den
ständigt ökade efterfrågan å bostäder kan tillfredsställas. Omsättningen af
landtmanna-produkter är lillig, och den kringboende allmogens stigande förmögenhet
kan ej undgå att fördelaktigt inverka äfven på stadens handel och
rörelse. Också visar det sig, att antalet af de personer, sorn sökt och vunnit
burskap, vida öfverstiger dem, som af en eller annan orsak blifvit från
burskap skiljde, äfvensom att stadens fleste handlande blifvit påförde och
erlagt högre bevillning efter 2:dra Artikeln för rörelse, än den af Bevillningsförordningen
för handlande i 3dje klassens'strider fastställde minimi-afgift.
Den i staden varande snus- och tobaks-fabriken har vunnit betydlig
tillväxt och ökad afsättning, så väl på stället, som å andra inrikes orten
Den svåra segelfarten mellan sjön Roxen och stadens hamn vid Nyqvarn
har länge utgjort ett öfverklagadt hinder för utvecklingen af dess
sjöfart. Redan lör omkring tio år sedan uppgjordes derföre förslag till Stångåns
rätning, hvartill Rikets sednast församlade Ständer anslogo 16,666 R:dr
32 sk. banko. Visserligen hafva arbetspriserna sedan den tid, då kostnadsförslaget
uppgjordes, väsendtligen stigit, och ett betydligt tillskott å stadens
sida var således att förutse såsom behöfligt, om arbetet skulle kunna ändamålsenligt
utföras. Emellertid blef det af stadens Borgerskap beslutadt och
har med utmärkt skicklig ledning samt under gynsamma förhållanden så
fortgått, atl dess fullbordan snart är att emotse.
29
Staden äger För närvarande tvänne ångfartyg, hvilka göra regelbundna
resor, det ena på Stockholm, det andra på Götheborg.
I afseende på tillfällen till ungdomens undervisning är Linköping särdeles
gynnadt, icke blott såsom säte för Stiftets läroverk, utan ock genom
tvänne enskilda stiftelser, Ljungstedtska friskolan för gossar och stadens enskilda
flickskola. I den förra meddelas icke blott de för folkskolan föreskrifna
läroämnen, utan ock om Söndagarne undervisning ät mera försigkomne
ynglingar, som egna sig åt näringarne. I den sednare fortsättas folkskolans
läroämnen och undervisas flickorna jemväl i sömnad och öfriga för
den tjenande klassen nödige handarbeten. Endast den egentliga folkskolan
för flickor underhålles således på stadens bekostnad.
Söderköping. Invånarnes antal, söm för närvarande utgör 1,378, minskades
år 1854, då koleran här utbröt, med 100 personer, och har till följe
häraf under sednaste fem åren vunnit en mindre tillväxt, än förhållandet
sannolikt eljest varit, utgörande densamma ändock omkring 9 procent.
Stadens näringsfång utgöres af bandel, handtverk och jordbruk, hvarjemte
flera af dess invånare fortfarande påräkna en ej obetydlig inkomst af
de brunns- och badgäster, som, till årligen stigande antal, besöka S:t Ragnhilds
här belägna vattenkur-anstalt.
Utrikes sjöfart idkas här med tre briggar och en slup om tillsammans
271,02 läster samt inrikes sjöfart med en jakt och en slup af tillsammans
34,19 läster, alla tillhöriga invånare i staden.
Vid stadens Tullkammare Mern har tulluppbörden utgjort:
Inkommande.
Utgående.
Summa.
år 1851
14,204
4
1,230
25
15,434
29
»1852
14,181
4fi
—
1,729
30
—
15,911
28
—
»1853
16,606
42
—
1,399
2
—
18,005
44
—
»1854
22,967
5»
1,702
6
—
24,669
9
—
» 1855
24,316
12
—
1,651
38
—
25,968
2
-
Härvid bör anmärkas, att en del af varu-utskeppningen skett från Waldemarsviks
köping och några landthamnar inom Tullkammarens distrikt,
samt att äfven andra städers handlande hafva här förtullat inkommande
varor.
30
Den hufvudsakligasle utförseln Lar bestått af spanmål och träd varor.
Är 1855 utfördes af den förra 19,726j tunnor, största delen råg och hvete.
Utförseln af bräder och plank har varit i ett temligen jemnt stigande, och
är för närvarande sannolikt större, än en klok hushållning skulle medgifva.
Den utgjorde:
år 1845
15,762 tolfter.
» 1850
14,076 »
» 1855  24,8361 »
Burskap å handel innehafves af 18 personer, bland hvilka 4 utöfva sin
rörelse i Waldemarsviks köping och en vid Gryths kyrka.
Antalet af i staden burskapsägande handtverkare utgör 53, bland hvilka
nio utöfva sina yrken dels i Waldemarsvik, dels på landsbygden.
Någon egentlig fabriksrörelse idkas icke i staden, men ägarne af 2:ne
färgeriet’ och ett repslageri utöfva dessa yrken med fabriksrätt, äfvensom en
person idkat så kallad tekno-kemisk fabrik.
Fattigförsörjningen handhafves af fattigvårdsstyrelsen, och hafva kostnaderna
för densamma i medeltal för sednaste fem åren uppgått till 1,014
R:dr 38 sk. 2 r:sl. bauko, hvarförutan 8 till 10 personer njutit fria husrum
i stadens fattighus, samt 21 personer i det hus, som blifvit inköpt för medel,
hvilka framlidne Doktor Molack genom testamentarisk! förordnande
dertill anslagit.
Undervisningen bestrides vid en högre apologist-skola med en Rektor
och en Kollega, samt en folk-skola, som inrättades år 1820 efter vexelundervisnings-method,
och ursprungligen grundades genom en gåfva af Högtsalig
Hans Majit Konung Carl XIV Johan, men numera underhålles dels
med folkskole-afgiften, dels med af framlidne Doktor Mulack donerade medel.
Lärjungarnes antal är vid apologist-skolan i tilltagande och utgjorde under
1855 höstterminen 39 ynglingar. I folkskolan har det åter snarare varit i
aftagande och utgjorde nämnde termin 39 gossar och 21 flickor, eller tillsammans
60 barn, då deremot antalet år 1853 uppgick till 80 barn.
Wadstena. Folkmängden, som år 1850 utgjorde 1,835, steg vid 1855
års slut till 2,121, och har således ökats med 286 personer, eller mer än 15
procent. Männernes antal, hvilket år 1847 förhöll sig till q vinnornas såsom
100 till 159, har tillväxt i större proportion, så att förhållandet numera
är såsom 100 till 144.
Likasom i Söderköping och i allmänhet i landets mindre städer, utgöres
invånarnes näringsfång här af handel, handtverk och jordbruk.
31
År 1855 full nos i staden 15 handlande, af hvilka likväl endast 9 idkade
egentlig handel. Omsättningen af Svenska fabriksvaror är, i anseende till
den kringliggande ortens välmåga, ej obetydlig, och utgjorde värdet af dem,
som under sistlidne år till Wadstena reqvirerades, 95,000 R:dr banko.
Wadstena hamnbyggnad, hvartill Rikets Ständer lemnat ett låneunderstöd
af 32,000 R:dr banko, börjades hösten 1850 och fullbordades vid samma
tid 1854, med en kostnad af omkring 80,000 R:dr banko. Arbetet bestod
i anläggningen af tvänne hamnarmar i sjön Wettern, uppgräfning af en
kanal mellan dem in till slottsgrafvarne, saint dessas fördjupning på 3 sidor
af slottet, så att de nu utgöra sjelfva hamnen. Då härigenom varors lossning
och lastning blifvit underlättad, har också stadens handel betydligt
tilltagit. Bland utförsels-artiklar voro de väsendtligaste 43,700 tunnor spanmål
och 2,100 tolfter kantskuren plank. Uppbörden af hamnpenningar enligt
den af Kongl. Majit utfärdade taxa utgjorde under sistlidne år 7,162
R:dr 30 sk. bauko.
Tillförseln af viktualievaror från angränsande landsort är betydlig, och
hafva dessa stark afsättning till höga priser, hvartill den i sednare tider
iifliga ångfartygsförbindelsen med Stockholm och Götheborg sannolikt väsendtligen
bidragit.
Handtverkarne voro år 1855 till antalet 57. I det hela egnas mera
omsorg och tid åt brukandet af stadens bördiga jord, än åt handtverkerierna,
hvilka derföre icke här idkas med ilen omtanka och drift, sorn utgöra ett
vilkor för deras blomstring.
Tvänne fabriker för tillverkning af linnedamast-väfnader finnas i staden,
men svnas vara i aftagande. Deremot har knyppling af trådspetsar, af ålder
en näringsgren i Wadstena, äter tilltagit, i följd af dylika varors starkare
efterfrågan och stigande pris. För flertalet utgör knypplingen blott en binäring,
dä endast orkeslösa personer och några få, till stor konstfärdighet
komna, qvinnor dermed uteslutande sysselsätta sig.
Ungdomens undervisning bestrides i tvänne skolor, nemligen en lärdomsskola,
stiftad år 1474, med en Rektor, 2 Kolleger och i medeltal 40 lärjungar,
samt Lancaster-folkskolan, anlagd år 1835 på stadens bekostnad, delen
af staden lönad lärare meddelar undervisning åt omkring 100 barn.
Krouo-Ceutrai-hospitalet har i medeltal årligen hyst 300 patienter, men
är flir närvarande under tillbyggnad för betydlig utvidgning. Årliga underhållskostnaden
har uppgått till omkring 32,000 R:dr banko. De åtgärder,
som under den menniskoälskande och nitiske Öfverläkarens tillsyn och
32
ledning här fortfarande vidtagas, för att mildra de olyckliga patienternas
sorgliga öde och örn möjligt åstadkomma deras förbättring, kunna ej undgå
att bära välsignelserika frukter.
Länets kurhus, som äfven är förlagd t i Wadstena, har en afdelning,
med 50 sängar, för syphililiska sjukdomars botande, och en lasaretts-afdelning
med 12 sängar, den förra i medeltal anlitad af 40 patienter, den sednare
beständigt upptagen af sjuke.
Fattigförsörjningen handhafves, i förening med arbetsinrättning, af en
särskild Direktion och har kostnaden i medeltal uppgått till 3,300 R:dr
banko årligen.
Skeninge. Stadens folkmängd, som år 1850 utgjorde 1,224 personer,
haele vid slutet af år 1855 stigit till 1,317, eller med 7,6 procent.
Stadens näringsfång och rörelse hafva ej under sednare åren undergått
någon förändring, och torde här endast vara att anmärka uppkomsten af en
arbetsinrättning, som utöfvat ett särdeles välgörande inflytande, emedan dyn
fattige inom staden, som kan och förmår, men icke vill, arbeta, tvingas
dertill, så vidt han skall komma i åtnjutande af något understöd.
Motala köping, hvars folkmängd uppgår till 701 personer, synes något
stiga i välstånd, ehuru en stor del af dess spanmålshandel dragit sig till
Wadstena, sedan hamnen derstädes blifvit färdig, och i allmänhet täflan *så
väl med denna stad, som med det nästan lika nära belägna Skeninge, återhåller
köpingens förkofran. Af dess 174 tomter äro under sistförflutne fem
åren 17 eller i det hela 97 bebyggde.
I köpingen finnas för närvarande 12 handlande och 37 handtverkare,
hvilka åtminstone hafva en tarflig utkomst och utgöra sina utskylder, så väl
till kronan, som till kommunen.
Waldemarsviks köping, hvars folkmängd år 1855 uppgick till 226 personer,
förkofras äfven och idkar fortfarande en ej obetydlig sjöfart. Särdeles
bar dess utförsel af trädvaror under sednare åren varit i tilltagande.
Linköpings Slott den 1 Oktober 1856.
HENNING HAMILTON.
Gust. Nordén.
Fr. Holmqvist.
T it HEIL Si för itaderne iliona i^tergotlifland istad Wadstena Län från oell nied år 1851 till oell nied år 1855.
Norrköpings Stad.
Hus och Tomter
Tullmjölqvarnar med 37 par stenar .
Stamp. . . ,
Amnes- samt Spik- och Räckhammare
Klädesvalk
Klädesfabriker
Snus- och Tobaksfabriker
Andre Fabriker
Sockerbruk
Pappersbruk
Garfverier
Färgerier
Bomullsspinneri
Bomullsväfveri
Mekaniska verkstäder
Stärkelsebruk
Såpsjuderi
Bresiljeförädlings-verk
Skeppsvarf
Gasinrättningen
Linköping* Stad.
Hus ocb Tomter
Snus- och Tobaksfabrik
Söderköping* Stad .
*
Wadstena Stad.
Hus och Tomter
Snusfabrik
Skeninge Stad . .
w
0
0
Jord af särskilde naturer.
Utsäde af
Medelafkastning, sedan
är afdraget.
utsädet
Underhållna Kreatur.
Uppskattadt värde.
tr ^
03
23: 0
O
c
CTQ “
Ss
~ -<
n>
-9
tr-
0
3
ys
O
O
»
CD
»
C»
2
SS
3
SS
H
a
a
a^
5T
a
Hemmantal.
CD
s
Sso
CR
*
W
O
-i
3
SS
?
SS
Blandsäd.
>•
CD
*
Potates.
a
<
CD
CD
a
Sso
crq
0
3
a
05
-T5
05
*
Blandsäd.
CD
Potates.
a
gs:
05
O
*
05
T
a
0
Ungboskap.
£
*
<
5'
a
3
CD
Hus och
Tomter.
Jord.
Bruk, Manu-  fakturier,
Qvarnar,
Fabriker
m. m.
Sumir
s.
es
pr
St.
Tid
Tid
Tid
Mt.
T:r
T;r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
801
7
1
3
1
16
3
3
2
1
2
5
1
j
|
) 557§i§
401Ji
n A
970M
27J
40
160
70
115
20
15
280
200
1,280
420
690
120
90
1,400
420
26
97
7
15
143
4,035,580
—
—
115,650
899,180
—
—
5,050,410
—
—
1
2
2
1
2
1
/
-
273
1
} 879
66
330
1,281 "
18j
25
171<
8
—
165
6
909
200
1,026
144
-
1,485
54
8,181
211
82
129
16
48
215
3
925,706
8
10
125,151
2
10
2,333
16
—
1,053,190
27
8
169
259*
1377
346*
743^
13 7
10T<r
30
60
10
20
35
3
30
240
360
60
100
175
15
ISO
37
24
73
4
9
29
—
293,124
10
—
26,387
44
-
—
—
319,512
U
-
188
1
| 906^
32*
21|
28
170
135
-
250
50
150
224
1,360
945
—
1,500
350
750
69
120
200
13
20
85
—
255,671
17
43,018
ti
—
—
—
298,689
28
—
uq
953j
192
544J[
1,689g
21J
10
151
40
10
220
25
854
50
755
200
50
1,100
137
4,270
72
43
116
10
37
81
—*
141,464
15
9
107,397
11
7
650
—
—
249,511
21
4
1,631||
3,556*3S j
873*
1,269J
5,699,*
101}i
133
712
273
145
690
99
2,223
914
4,781
1,769
840
4,380
646
14,781
809
295
615
50
129
553
3
5,651,546
0
7
417,604
21
5
902,163
16
—
6,971,313
47
—
Stat s
-
Be- vallning.
Efter Bevill- nings-Förordningens
lista Art.
Andra Artikel.
Embets
och
Tjenstemän.
Jord, Hus,
Tomter, Verk
och Inrättningar.
R:dr
R:dr
1,045
2,651
18
30
1,875
6 —
1,893
26
R:dr
7,560
3,768
535
419
Borgerlig
Näring.
Efter 35 och
36 SSSS.
R:dr
12,440
28
30
10,654
2,148
452
40
14
16,019
to
R:dr
3,207
3,207
Personer,
ej hörande
till viss
näring.
R:dr
1,834
630
155
3,737
40
12
18
3:djc Art.
R:dr
Folkskole
afgift.
R:dr s. r.
1,655
541
150
132
2,481
42
36
30
Summa.
R:dr s.
27,010
40
Ständiga Räntor.
Boskapso
och
Åkerskatt.
Mantals
penningar.
Salu
Accis.
Summa.
R:dr s. r. R:dr s. r. R:dr s. r
593
715
14
6 — 42,528 33
2 1,323
35
29
2,550
7 800
219
281
191 30
12
4,042
300
25
R:dr
1,393
47
244 12
996
206
325 ! 5,690
10
19 7
Arrende
Medel.
R:dr
31 1
31 1
Kostnad
för
Rotering.
R:dr
1,619
340
73
95
53
2,182
gg i rf r a g.
Ivlereci-Statens underhåll.
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
44 ! —
30
13
R:dr
27,877
2 43,705
32 7
42 8
Pastorers.
R:dr s. r.
7,005
736
10
525 27 4 150 —
I
Kommini
strars.
Kyrkobe
tjenings.
Summa.
R:dr
2,631
617
251
50
12,571 4 4 io 3,700 14
R:dr
1,508
233
126
2,965
32 —
l-o
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
Väghåll
ning.
Diverse Afgifter,
Onera
och Allmänna
Besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
R:dr
11,145
1,020
801 27[ 4
R:dr s.
21,000
4,624
850
R:dr
30
44
19,237 371 9 30,791 '45
4,732
329 12
16
R:dr
5,669 32
900
r. R:dr s r. R:dr s. r,
733
300
3,352
16
IG
36
9,677
31 — 106,813
8,272 44
1,300
352
2,040
21,643
18
46
44
174,807
17
26
17
10
Linköpings Slott den 1 Oktober 1856.
Till Berättelsen öfver Östergöthlands Län för åren 1851—1855.
Henning Hamilton.
Gust. Nordén. Fr. Holmqvist.
T AI*Eli hför Landet inom Östergöthland med Wadstena
Hemmantal.
ne
Kungä- och Kungs-Ladugårdar
Derunder lydande: Lagenheter 15, Trädgårdar 2, Angar 6, Parker 8, Holmar 5 och
Torp 9, skattlagde
Dito dito Fisken
. . .
Dito dito Mjölqvarn med 3 par stenar 1, skattlagd Vädermjölqvarn
par dito 1, Vattensågqvarn med 1 blad 1, Tegelbruk I, Kalkugn 1 . .
Andre Kronan särskildt förbehållne och för dess räkning utarrenderade hemman
ligen iodragne boställen samt Johannisborgs borggård och 4 strömmar .
Krono-Säterier
Frälse-Säterier, hvaribland fi rrtantal i Hammarkinds och Skärkinds Fögderi, so
oskattlagde och icke inbegripne i Länets Jordebokssumma
Säteri-Ruslhåll
Säteri-Ladugård och Augment
Rå- och Rörs-Hemman
Frälse-Hernman
Frälse-Skatte-Hemman
Krono-Hemman
Krono-Rusthåll
Krono-Augments-Hemman
Ki ono-Skatte-Hemman
Dito särskildt under bruk skalteköpt, derå åbon har besittningsrätt
Krono-Skatte-Rusthåll
Dito Augments-Hemman
Militie-boställen
Civila boställen
Ecklesiastika boställen, Krono, hvaribland 8! mantal i Hammarkinds och Skärkind
Fögderi, som äro oskattlagde och icke inbegripne i Länets Jordebokssumma
Dito dito Frälse
Akademie-, Gymnasii- och Skole-Heminan, Frälse .
Gymnasii- och Skole-Hemrnan, Krono
Hospitals-Uernman, Frälse
Dito dito
Dito dito
stenar . .
Kyrko-Hcrnman
Dito
Skatte
Krono, hvartill höra lägenheter, deribland 1 Mjölqvarn met
Frälseskatte
Krono
Krigsmanshus-Hemman, Frälse
Lots-Hemman, Frälse
Dito Skatte
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjällar m. fl. lägenheter utan manta
under något hemmans ränta äro inbegripne, Frälse ....
Dito dito Skatte ....
Dito dito Krono ....
Dito obebyggde dito
Oskattlagde, bebyggde dito, deraf Ryttare-, Soldat- och Råtsmanstorp 1,323
Dito obebyggde
Rackstugor
Bebyggde lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig äganderät
Dito dito på viss tid eller lifstid
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag, som ej under något hemina
ränta äro inbegripne, Frälse
Dito dito Skatte
Dito dito Krono
Tull-mjölqvarnar med 743 par stenar
Tull-sågqvarnar
Husbehofs-mjölqvarnar
Husbehofs-sågqvarnar •
Stampar
Messingsbruk
Kopparverk „
Stang- och Amnesjerns- samt Manufaktur-Verk af särskilda slag .
Bergsmans-harnmare
Masugnar
Koppargrufvor
■lerngrufvor
Marmorbruk
Glasbruk
Pappersbruk
Tegelbruk
Tvål- och Såpsjuderi
Oljeslageriet
Garfverier
Buldans- och Segelduks-Fabrik
Klädesfabrik
Färgericr
Bomullsspinneri
Kalkugnar
Kimröksbruk
Pottaskebruk
Rresiljebruk
Motala Köpings Tomter 174 stycken
Lack- och Lerkärls-fabriker
Kronoparker och Allmänningar, som tillhöra Kronan, af 2,904 tunnlands och
kapplands rymd
Lands- och Härads-Allmänningar af 50,442 tunnlands och 4,6 kapplands rymd
Bergslags-Allmänningar, indragne och försålde i 160 lotter . .
Götha Kanal
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser
Diverse personer, som ej tillhöra viss näring
Karakters-fullmakter
Bränvinsbrännings-afgift af större brännerier för år 1855. . .
pa
7? 03
cj: ^
Mantal
\ 0 5_
151'
1
53j
1,561 %!?%
126tVUV>
42,\
1
831{jJ
522jfj
150%
48i
161,»*
H
2
41,•
Hl
i
Summa
5,4851
Mantal
283
137
420j
179g
1
647
2,012|jJJ
139#„
50jg
mi
21*
1,694|||
1
1,035-%
654|3
184]%
62j
197-Vi
o
■ 27
57
3!
13
1
57
St.
45
14
5
6
10
230
474!
3357
1.453
8,118
76
10,131
64
420
30
9
15
299
202
366
91
10
1
2
65
1
6
2
10
1
1
5
60
1
5
23
1
1
15
1
8
1
3
25
13
Utsäde
a f
Hvete.
5=
£50
CJ9
Korn.
13
03
—
Blandsäd.
11
o
-5
Potates.
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
Tr
54
107
129
61
121
24
185
|‘
26
12
4
52
6
20
I
21
73
41
28
112
19
113
8
20
12
8
40
4
40
616
2,956
1,314
1,214
1,342
343
3,311
292
1,048
550
375
888
152
1,293
2
5
7
1
14
2
20
82
359
104
206
234
54
414
2,130
10,841
4,193
3,768
5,7 44
1,310
12,436
117
876
232
457
300
97
1,013
63
265
102
70
239
30
228
41
164
206
47
249
49
332
22
86
52
26
144
13
136
1,523
8,796
5,164
2,753
6,815
1
1,267
10,404
i
4
10
i
v
4
1.097'
5,104
3,302
1,392
6.014
671
6,716
678
3,417
1,714
903
2,931
390
4,053
207
1,007
516
430
1,117
132
1,282
71
344
183
174
345
44
417
243
1,082
585
358
695
149
1,358
2
6
2
2
10
2
6
4
22
4
13
21
4
45
u
25
36
3
60
5
45
3
8
5
3
16
2
20
3
20
16
2
30
3
26
12!r
60
24
22
62
9
74
i
a
2
i
1.
1
1
i
T
5
4
2
3
7
i
v
2
1
7
T
2
2
2
■
9
3
18
6
2
20
107
339
3
‘i “)
46
303
41
66
151
281
95
221
47
80
63
579
48
249
117
57
190
39
326
52
360
239
35
333
34
1,025
83
2,126
905
181
1,965
164
3,083
5
92
40
59
170
^
-
720
5
7
32
57
9
62
11
121)
02
17
89
16
227
—
■
.
„
-
■
.
-—-
_
-—-
* ZZ
——
..
——
_—
——
-
•
-—
...—
——
-
——
zz
•
■
■
—
•
—-—
-—
,—
-
•
•
.
■
,—
—.
_—-
-—
•
■
_.—
■
17,612!
40,222
20,257!
12,802.7
30,759!
5,1311
50,560
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
T;r
350
25
131
48
3,685
1,778
12
550
13,198
786
358
247
134
9,213
4
6,470
3,943
1,197
445
1,455
12
28
12
28
18
76
_U
18
184
367
272
280
360
30
27
T:r
962
130
409
100
16,321
5,708
30
2,095
60,855
5,1 II
1,365
877
451
48,549
28
19,964
17,912
5,501
1,884
5,838
30
137
150
50
>00
322
12
21
10
II
41
7fiO
1,449
1,245
2,049
11,257
560
131
685
Underhållna Kreatur.
T:r
479
60
258
60
7,640
3,176
49
590
22,898
1,309
556
1,239
302
31,701
10,747
9,568
3,082
978
3,500
10
23
252
15
30
139
3
34
49(i
1,281
607
1,427
6,081
200
43
321
T:r
310
16
162
40
6.197
1,942
6
1,167
20,697
2,434
356
267
148
14,442
36
7,451
4,736
2,050
980
1,84
12
65
18
26
12
132
6
10
3
10
10
-57
485
318
173
927
192
92
T:r
716
310
668
200
7,250
5,021
84 j
1,302!
31,581
1,646
1,218
2,624
814!
38,573
6
33,802
15,972
16,182
1,960
4,373
60
111
360
86
180
244
5
17
3
100
583
1,879
1,056
1,803
10,669
274
335
508
T:r
T:r
116
1,050
3 4
120
109
709
16
200
1,806
19,329
787
7.841
10
120
278
2,414
6,641
72,87]
531
2,87|
143
1,938
269
2,080
84
820
6,158
58,615
1
25
3,608
40,175
1,943
23,948
648
7,764
214
2,430
746
8,134
12
42
24
33*
25
27.)
10
U)
18
18?
51
48
2
4)
4
——
\
-
15
u
121
1 7 5i
341
3,37
217
1,95
164
5,53
760
16,34'
1,03'
4,55'
53
42‘
93
1,31'
—1
-—
\
—-
n>
/
——
X
T
X-
/
^
——
^
/
——
^
——
^
—•"
—^
,—•-
—
—
.—
-—-
—
*
—-
—^
—
■—
—-
—
—""
——
St.
43
39
16
1,337
531
4
165
5,424
437
116
132
46
4,881
1
3,154
2,173
563
172
595
6
14
20
5
9
26
2
1
1
16
86
152
110
983
31
78
47
St.
171
63
40
2,253
784
6
290
8,020
773
202
218
88
6,731
2
4,480
2,560
829
280
854
9
19
22
10
14
46
3
6
165
276
180
1,200
28
57
St.
375
18
121
60
4,562
1,557
12
546
17,369
1,493
405
380
138
13,240
6
8,106
5,019
1,642
548
1,809
16
41
36
15
14
81
5
6
2
6
58
anr
491
372
10,012
85
267
17
St
90
26
43
10
1,551
451
4
170
6,013
521
125
133
47
4,591
3
2,476
1,603
519
186
487
8
IS
15
5
40
2
2
2
36
175
248
200
2,681
66
98
O
Uppskattadt
värde.
St.
350
30
118
60
5,875
2,760
12
533
19,198
1,718
407
372
144
13,352
10
8,314
5,410
1,720
509
1,892
12
45
36
18
22
83
5
8
o
6
34
663
690
525
11,784
30
112
431
30
St.
58
40
2,099
809
5
256
8,858
558
341
230
104
7,031
4
5,348
3,219
1,074
335
1,008
10
31
25
24
20
59
3
5
2
6
22
3SO
460
526
6,862
1,164
77
245
477
St.
10
5
20
315
49
20
10
10
178
183
60
101
139
28
20
R:dr
108,200
29,935
51,015
24,000
I
1,991,025! —
703,280; —:
235,640
6,991,432
654,367
158,188
147,127
59,804
5,139,220
1,260
3,739,624
1,986,071
628,89 I
204,490
732,142! —
3,600 _
62,320! _
16,000 j—
5.8621 —
19,240 —
55,875
1,370
1,600
720
3,000
14,787
1 eo,'»oo
239,280
88,351
455,517
31,285
4,050
26,100
69,509
10,235
5.610
6.610
843,238
165,190
5,166
18,145
2,183,070
1,845,362
822
400
6,020
16,000
104.000
19,630
142,824
2,000
13,000
18,220
4.000
6.000
4.500
120.000
16,860
340
61,620
38,575
Efter l:sta
Artikeln.
Efter 2:drs
2:dra
R:dr
42
35
32
3
963
542
2
75
3,650
640
105
109
38
3,431
1,905
1,391
378
161
463
5
6
9
4
12
32
I
4
28
172 30
114 2 4
1,681
799
21
175
1
161
20
3
4
142
290
2
10
20
10
6
28
1
4
10
12
10
168
R:dr
10
1,774
828
3,199
11
18,121 24 — 5,849 -
13
Linköpings Slott den 1 Oktober 1856.
Henning MMamiUon.
Gust. Nordén.
Fr. Holmquist.
Till Brrnttelten öfver Östergöthlands Län för åren 1851—1855.
Ulli från ©eli med år 1851 till oell med år 1855.
a
s
t£ i tl r a g.
Bevillning efter 185! och 1855 års Förordningar.
Artikeln.
Egendom och
personer
in m.
Efter 3:dje
Artikeln.
Folkskole
afgilt.
Bränvinsbrän
ningsafgift.
Summa.
Ständiga Räntor.
Ny grundränta efter 1855
års mcdelmarkegångspris.
Penningar
och Smör.
Spanmal.
Krono-tionde.
Mantals
penningar.
Tionde och
Räntor af Bruk,
Bergverk och
andra Verk
och Inrättningar.
Summa.
Arrende
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering,
med afdrag af
Augmentsräntorna.
KJereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrkobetje
nings.
Summa.
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgifter,
onera
och allmänna
besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
R:dr
41
14
S.
24
1*.
R:dr
s.
r.
lirell*
42
35
s.
0
4 2
r.
R:dr
664
s.
r.
R:dr
789
86
s.
1 2
1 2
r.
R:dr
135
s.
r.
5
1 2
32
0
135
204
24
554
48
—
—
—-
3
—
—
100
—
—
154
—
160
—
-
5,634
10
11
—
963
12
—
6,097
6
13,667
40
11
1
1 4
1,972
21
1
—
542
0
—
2,583
4 0
4
5,640
25
5
2,355
19
10
12
487
13
■
_
2
75
30
1 2
z
133
65
.
—
150
702
24
37
—
—
—
17,382
30
0
—
—
3,666
3 0
—
22,093
32
—
46,798
20
0
1,536
4 0
7
1,505
10
8
—
642
18
—
932
2 4
—
3,720
28
8
216
8
1 l
246
30
2
—
105
2 4
—
16
—
—
478
30
2
848
47
0
295
40
9
—
109
4 2
—
1,639
4 2
6
2,155
20
3
658
1 7
10
I 16
4 0
4
—
38
42
—
417
2 1
—
614
7
4
356
11
9,97 4
47
0
—
3,455
4 2
—
13,119
t
—
19,981
3 G
0
47,622
30
5
1
4 2
(i
3 0
—
3
2
—
5
38
0
16
2 9
3
7,935
19
1
•
—
1,912
18
—
11,534
2 0
2
23,287
3 3
3
18,938
3 2
1
3.779
3 3
1
—
—
1,395
12
—
4,539
2 2
8
11,105
3 1
9
16,673
1 1
5
56
1 2
—
—
—
378
12
—
1,529
47
1 1
4,117
I 4
5
3,441
3 0
7
16
0
■—
•
—
—
161
4 2
—
76
40
2
1,244
45
1
1,447
2 4
4
30
30
-
—
463
—
—
300
44
1 1
4,457
5
1
1,418
40
l 1
—
—
—
5
1 2
—
—
—
.21
40
5
7
13
—
115
1 4
4
—
—
6
18
—
15
1
—
143
3
4
2
8
—
30
—
—*
—
—
9
18
—
25
—
—
73
30
120
—
9
26
8
—
—
4
24
—
—
—
18
20
8
1
3 1
—
37
6
4
—
—
12
24
—
90
30
—
152
30
4
1
42
—
96
1
0
1 7
0
9
—
—
32
1
18
—
446
44
—
607
4
2
5
0
9
184
40
10
1
3 5
8
—
—
1
30
—
—
—
3
4 7
8
5
—
—
1
1 5
2
—
—*
30
—
—
—
2
39
2
6
3
—
4
—
—
—
4
18
—
—
—
12
30
—
40
—
58
—
28
42
—
—
—
115
30
—
217
—
—
27.7
1 9
3
—
—
104
12
—
120
3 2
8
566
27
1 1
62
3 3
10
'.in
4 0
3
172
30
—
127
1 4
8
850
3 0
1 1
482
1 4
o
191
766
7
3
Ilo
2 4
—
49
3
8
470
766
38
47
3
3
482
1,097
30
5
0
2
84
30
0
_
2,2 94
30
—
■
—
—
4,061
—
0
_
—
4
3 1
2
—
—
—
—
—
4
3 1
2
236
3 4
—
—
—
799
—
—
—
1,834
3 4
—
a a
30
0
—
—
91
3 0
—
—
99
1 2
0
—
129
2
9
—-
—
175
30
—
—
480
2 0
9
—
—
30
4 o
1 1
-—
4 2
.
32
3 3
1 1
7
47
4
—
—
24
—
—
8
47
4
74
2 3
—
8
»0
l
—
1
0
—
—
10
28
1
94
3 7
—
2,190
1 1_
8
-—-
—
—
161
1 8
—
—
2,512
47
8
514
4 5
10
6.13
1 5
5
_
—
90
2 4
—
—
—
674
15
5
417
2 1
5
30
56
2,363
2,904
18
10
44
10
8
—
3
4
142
290
18
42
18
0
—
i
—
37
65
2,647
3,485
0
3 0
4 0
8
40
8
-
—
10
39
6
-
—
2
10
20
18
—
~
4
30
74
30
30
0
z
-
34
—
—
—
_
0
—
1 2
—
40
104
25
30
4
-
-
10
6
42
-
—
z
60
104
39
1 8
4
—
—
281
6
22
5
—
—
28
18
—
'
—
—
338
8
37
73
10
5
—
—
28
51
4
43
33
2
10
—
—
4
10
1 2
30
—
—
-
19
9
2
1 O
—
6
—
_
6
_
15
24
—
—
_
3
2 4
—
—
22
24
—
—
120
8
3
18
1 1
-
—
30
=
-
—
12 0
9
3
33
1
510
30
1 1
—
;—
32
1
400
22
10
4
—
—
55
1 8
1 2
—
10
10
2 4
4
—
—
4
—
—
—
—
i
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
-
-
—
—
-
-
-
48
1,000
485
313
27
16
8
8
3
108
10
5
12
10
168
0
42
12
21
430,662
22
—
72
1,021
485
084
108
430,662
30
30
10
10
22
8
3
5
1
I 7
—
63,244
44
7
108
10
5
18,788
30)
-
497,539
24
3
603,651
43
8
99,856
19
1 1 1
R:dr
25
4
300
2,152
9,336
411
3,458
423
2,70
1,312
755
98,443
7
51,644
32,704
7,464
2,782
2,514
328
618
119
1,1 15
2,175
1,759
2,416
179
309
1,229
S.
r.
R:dr
s.
r.
1
122
32
l
t
1 1
9
8
22
84
30
5
32
8
42
3 7
1 2
4 1
2 l
35
44
3 1
20
5
2
7
3
5
8
7
8
8
4
10
19,852
1,415
382
323
151
20,968
4
12,284
7,570
2,242
727
1 7
39
2 t
4
24
3 8
32
9
t I
1 5
4
7
9
4
9
8
t
1 1
2
0
5
10
0
892
42
9
1 1
23
70
4 1
8
47
2
9
—
—
19
8
80
4
43
J
9
3
31
0
—
—
1
—
10
—
—
5
3a
2 9
10
2
0
260
468
313
763
45
12
15
2
t
7
7
4
18
3
—
—
-
—
—
—
40
—
—
-
—
-
—
—
-
-
-
—
—
47 j
3
69,049
15
-1
R:dr
63
54
45
1,232
701
4
108
4,875
862
157
156
60
4,737
1
3,105
2,224
559 30
211
565
30
7
12
9
—
12
30
5
24
15
24
37
30
2
12
2
,2
24
5
40
140
227
150
2,174
571
30
235
1
1
216)
33
4
7
113
358
3
15
24
14
8
31
1
3
15
93
1
242
| -1 24,622
R:dr
28,051
7,534
4
180
30
35,770
R:dr
s.
r.
63
12
—
215
—
—
725
32
i
464
24
—
3,407
.15
9
12,477
25
1 1
4
—
—
519
—
—
29,723
—
4
2,917
32
8
4,094
3
10
2,450
47
5
1,323
14
1
171,772
14
1 1
29
34
1 1
85,972
4 I
8
59,173
7
3
13,708
8
5
4,868
18
7
5,391
40
2
14
25
—
35
1
8
530
30
—
17
0
2
17
18
—
921
43
0
6
29
3
15
1 2
15
10
5
40
386
—
1,576
30
9
3,353
47
3
2,706
0
7
4,276
36
6
2,174
30
—
571
12
209
18
3
544
24
—
281 i 467,910
1,247 31
R:dr
16,636
1,189
6,124
9,676
358
1,360
16
35,360
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
S.
r.
R:dr
S.
r.
—
—
604
—
—
90
—
—
70
—
764
—
—
—
-
48
—
-
9
24
-
6
—
-
63
24
-
131
12
_
260
4
50
25
34
22
345
3
400
—
—
100
—
—
16
-
—
24
-
—
140
-
—
—
7,694
24
1,350
39
1,164
19
10,209
34
14,470
1
10
3,379
36
—
605
27
—
476
27
—
4,461
42
—
—
18
—
-
3
—
—
1
—
—
22
27
35
5
1,093
30
179
3
—
142
20
1,415
5
_
41,800
25
7
32,138
3.)
—
5,475
18
—
4,872
43
4
42,486
43
4
3,215
47
8
2,698
6
—
440
40
—
343
16
—
3,482
1 4
1,615
8
9
1,031
—
—
162
15
—
166
16
—
1,359
3 l
4,172
32
—
891
12
—
184
10
—
138
10
8
1,213
38
8
643
22
0
366
7
6
69
1 3
10
58
4 1
2
494
1 4
0
33,054
39
7
20,958
30
—
4,336
36
—
3,870
18
2
35,165
42
2
6
—
—
7
24
—
1
16
—
—-—
32
_
9
24
88,152
10
—
19,849
2
—
3,427
1 1
—
3,145
7
4
26,421
20
4
18,390
l 7
2
12,267
4
0
2,139
10
2
1,935
4
9
16,341
1 9
5
—
—
3,588
3 G
—
632
12
—
540
18
—
4.7 61
1 8
1,082
4 1
1
1,061
36
—
184
1 2
—
153
4 2
—
1,399
42
—
38
12
—
.
—
1,100
1 2
255
40
1,356
4
_
—
—
j
—
—
10
30
—
7
8
—
17
44
64
—
—
44
1 2
—
8
1 6
—
6
24
—
59
4
—
—
82
-
—
10
—
—
2
—
—
94
87
24
—
47
24
—
9
30
—
9
30
—
66
42
112
24
—
07
2 4
—
10
42
—
11
12
—
95
3 0
—
228
18
8
237
24
—
45
_
—
27
18
309
42
6
—
—
6
—
—
2
—
—
1
16
—
9
10
—
12
24
—
—
—
—
—
1
12
—
1
1 2
6
—
—
6
12
—
1
—
—
36
—
8
—
—
15
—
—
2
—
—
1
—
—
18
—
—
—
i 49
3 2
—
12
—
—
8
—
—
69
3 2
—
228
29
7
480
3 2
—
69
2 4
—
23
32
573
40
437
47
8
725
3 2
—
106
3 6
—
59
40
—
892
1 2
—
220
25
9
574
8
—
63
1 2
—
42
8
—
679
28
236
—
—
697
—
—
11
—
—
8
—
—
716
—
—
2,814
12
—
2 4
—
——
12
—
2,815
_
—
—
17
2 4
—
—
—
—
—
17
24
—
—
—
85
24
15
24
—
10
16
lil
10
z
—
—
238
—
—
3
24
—
2
—
—
243
24
—
—
—
76
—
—
1
—
32
77
32
—
—
50
—
—
_
—
—__
—
—
50
—
—
40
—
—
—
—
—
—
40
—
—
2,700
—
—
402
—
—
284
40
—
3,386
40
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—-
—
—
—
—
—
’
—
z
—
—
400
—
—
50
—
—
25
—
—
475
—
— -
; 2,865
—
—
433
24
—
318
16
—
3,616
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
-
—
—
z
—
—
40
—
—
10
16
—
9
—
—
59
10
—
—
—
6
—
—
-
—
2
—
—
8
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
9
—
—
—
—
3
—
—
19
—
•
—
—
8
—
—
—
—
2
—
—
10
—
—
—
3
—
—
—
—^
—
—
3
—
—
—
—
20
—
—
—
—
—
5
-
—
25
—
—
—
—
—
-
—
-
—
—
—
—
300
—
—
.150
_
—
50
—
—
500
'
—
—
—
—
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
3
—
—
2
—
—
15
—
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
~
—
—
—
—
>08,841
25,
3
120,771
20
21,895
'4
-
18,324
15
5
166,991
1
5
R:dr
3 43
10
172
40
3,11 4
1,403
20
504
13,068
861
338
442
145
12,745
2
8,001
4,966
1,412
403
1,193
1
1
85
17
22
149
2
3
1
8
28
48
227
82
285
21
20
795
5,241
250
5
50
S.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
263
s.
I 2
112
40
1 2
12
—
—
—
3,172
1,441
- 10
520
13,975
1,327
346
350
134
12,578
3
7,090
4,223
1,264
430
24
24
~4
8
36
2 9
10
36
6
37
4
2
8
6
17,361
1,577
554
234
153
11,483
5
8,487
5,880
1 8
21
46
3
38
20
1 1
39
?
9
1 1
5
6
24
24
29
10
30
3 0
3 7
I 2
24
2 4
10
24
24
24
1,373
14
T~0
—
31
8
8
15
—
—
23
45
17
22
24
24
12
24
24
—
44
4
1
4
32
32
32
!!
—
96
3
3
1
24
z
—
1 6
32
1 0
32
24
1
i
3 2
32
—
—
—
■
—
;
z
z
24
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
31
8
45,855
45
2
48,913
»1
R:dr s.
189
lO
-
lO
10
,498
951
10
266
,610
967
285
337
102
,188
2
501
552 i
,082
402;
1,402
37!
15,
45
11
11
14
au
202
197
- 72
54
749:29
415
7
121
167
I i 45
45,043 2?
r.
R:dr
s.
r.
—
19,047
24
—
—
1,573
36
—
—
7,951
1*
5
—
1,258
-
—
—
36,070
,0
8
41,845
22
2
! —
216
24
—
G
3,956
36
1 1
1 —
215,824
27
9
i —
18,069
26
—
i —
18,749
41
10
3
11,358
1 7
10
1 o
3.610
3 9
—
8
316,970
35
9
63
l
5
i,j
255,914
23
9
1 6
123,634
29
7
l —
26,345
27
10
1 —
1
9,832
I 2
9
15,212
24
3
i
120
3
5
l
385
2 I
—
i —
881
2 4
—
' —
2 44 26
10
449
3 6
4
2,456
18
8
1 —
37
35
—
44
39
B
—
41
9
8
—
58
28
629
3 6
10
3,199
8
I
10
5,959
46
8
4
4,589
37
1 1
!
7,694
35
9
9,821
33
0
|
22
7
2
1
2,821
1 7
—
i
448
25
9
i o
1,394
45
3
1
lil
29
1 1
134
10
4
163
5
1
8
19,489
39
3
—
1,135
1 2
10
41
30
—
—
75
4 2
—
—
31,291
32
5
6
20,357
35
7
—
5
38
1 1
—
188
30
8
—
55
—
—
—
112
30
—
—
83
—
—
167
10
—
—
65
20
4
—
382
Q
8
5
v
42
3
2
G
107
47
4
20
—
12
—
28
3 3
—
157
—
10
42
l 1
—
3
—
—
—
33
45
—
—
1
16
4
—
1,403
24
—
—
14
—
1,340'
23
1
—
1,085
24
—
—
485
16
3
6
960
45
6
—
108
10
5
—
430,662
22
—
10
1,679,1551
32 j
4
KONGL. MALTS BEFALLNINGSHAFYANDES
UTI
GOTTLANDS LÄN
TILL
i Itn flff thut i f/fi V t aftjifms
FEMÅRSBERÄTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 »eli 1855.
STOCKHOLM, 1856.
P. A. NORSTEDT 4 SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig berättelse om tillståndet i statistiskt och
ekonomiskt hänseende inom Gottlands Län åren
1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
tj ii t i ds allmänna beskaffenhet.
o
(Jn Gottland med omgifvande mindre holmar och Fårön, belägne nära midten af
Östersjön, emellan 56° 54'40" och 57° 59' 5" latitud samt emellan 36° 16'30" och
37° 33' 30" longitud, utgöra omkring 24 qvadratmil. Gottska Sandön, belägen 5|
geografiska eller sjömil norr om Fårön, tillhör äfven Gottlands Län.
Afståndet ifrån Gottland till omgifvande fasta land, Jberäknadt i vanliga sjömil,
eller 15 på graden, är sorn följer :
Emellan Klintehamn och Böda på Öland  9^.
» Cronvall och Stora Carlsö f mil och derifrån till Engern på Öland 6^,
inalles
7f.
» Hallshuk vid Kappelshamn och Landsorts fyr . . 14.
» Wisby och Westervik 14.
» Östergarnsholm och Windau i Curland 20.
» Samma holme och närmaste strand af Curland vid Bakhofven . . . 18j.
» Hoburgen och Beserhoeft norr om Danzig 31i
Gottland åtnjuter ett tempereradt klimat; är dock underkastadt det alldeles egna
förhållande, att under stränga vintrar, på en tid af ända till 5 månader, kunna vara
afskiljdt från all kommunikation med fasta landet, en följd af öns aflägsenhet derifrån
och den under sådana vintrar blifvande myckna drifis, som nästan uppfyller Östersjön.
Utom hvad historieskrifvare anföra, såsom inträffadt i en långt aflägsen forntid,
är det utan exempel att isen så sammanfrusit, att någon på den kunnat färdas här
emellan och fasta landet, utan att behöfva stycketals begagna båt.
Under de sednaste 5 åren har kommunikationen med fasta landet varit afbruten
vintern emellan 1852 och 1853 från den 25 Februari till den 9 April, och vintern
emellan 1854 och 1855 från den 7 Februari till den 10 April.
i
Enligt geologernas mening består Gottlands grund af sandstensberg, öfverdragna
med en kalksterismassa af olika höjd; kalkhällen är på de flesta ställen betäckt af
djupare eller grundare jord af omvexlande beskaffenhet; men i allmänhet kalkblandad;
endast på sydligaste delen af ön kommer sandstenen i dagen.
Öns strander, synnerligast på vestra sidan, äro i allmänhet höga; i de bugter,
stränderna bilda med utanför varande grund, äro goda hamnar för mindre fartyg,
största delen af dessa hamnar finnas på östra sidan af ön, der äfven tvänne hamnar
för större fartyg finnas, nemligen Slitö och Fårösund, samt en god redd utanför
Rohnehamn. Landet är i allmänhet slätt; största landthöjden följer i norra delen nära
vestra kusten, men drager sig mera midt i landet i medlersta och södra delen af ön.
Mindre åsar finnas äfven, hvilka i förening med fördjupningar i marken åstadkomma
en mängd träsk och myrer, flera af betydlig vidd. Afskiljda kalkstensberg finnas på
flera ställen, ehuru icke af betydlig höjd; de märkligaste deribland äro: Thorsborgen
och Grogarnsbergen på östra sidan, Hoborgen på öns sydligaste udde, Klinteberget
nära hamnen af samma namn, samt några kullar i Linde socken uti midten af landets
södra del. Jordmånen består, närmast stränderna, mest af kalkstensklapper och sand,
endast på få ställen af lera; i medlersta delen af ön finnes deremot djup lera och
mylla. Vattendragen bestå endast af ofvannämde träsk och myrer, upptagande en
vidd af öfver 50,000 tunnland; de derifrån till hafvet löpande bäckar och åar uttorka
nästan allesammans under sommaren, likasom myrerna, hvilka då blifva så torra, att
fodret å dem, de flesta år, med lätthet kan afbergas. Ler- och mvlljorden är ganska
bördig, äfven kalkstensklappern under år med ymnig nederbörd, men endast för rågsädet,
hvilket ock nästan uteslutande på denna jordmån begagnas; säden Olifver der
fri från ogräs och mjölet af en ovanlig hvithet, hvarföre detsamma med begärlighet
uppköpes.
Sedan flera år tillbaka har man på fasta landet till utsäde uppköpt sådan råg,
som vanligen benämnes strandråg, emedan de stora kalkstens-klapper-åkrarna äro vid
stränderna belägna, och funnit sig dermed ganska belåten; halmen å densamma, likasom
å ali verklig Gottlandsråg, är lägre, än den å fasta landets, men axen deremot
större och rikare. Under torra somrar lider växtligheten på Gottland genom jordens
starka uppblandning med kalk, som insuger och länge bibehåller värmen, mera än i
andra provinser, som icke hafva kalkgrund: man är derföre här på landet nödsakad,
för att skaffa skugga ät gräsväxten, att låta ängarne vara beväxta med skog.
Uti Hoburgs Ting, det sydligaste af ön, eller der sandstenen kommer i dagen
och hvarest rågsädet hufvudsakligast och nära uteslutande begagnas, lider
växten mindre af torka, emedan såndstenen bibehåller fuktighet och kyla; missväxt
inträffar der oftast under mycket regniga somrar, då god skörd erhålles på öfriga de
-
lar af ön: Flera arter- af marmor och mergelskiffer förekomma. Sandsten, tjenlig till
slipstenar m. m., finnes till öfverflöd i Hoburgs Ting. Ingen malmart är hittills upptäckt,
och med afseende å bergens natur, troligen ej heller till finnandes. Det bör
dock anmärkas såsom en besynnerlighet, att här finnas 2:ne källor med stark mineralsmak
och hvaraf den ena, belägen i Hoburgs ting och Hamra socken, begagnas
såsom helsobrunn. Skog är ännu i temlig myckenhet, utom i södra delen af ön.
Stora trakter gifvas, sorn endast för skogsväxt äro tjenliga, emedan jordlagret är
alltför tunnt på kalkhällen, för att gifva växtlighet åt säd och gräs. Landet är i det
hela ett slätt land, som egentligen endast är kuperadt af träsk, myrer och skog.
Flygsand finnes lyckligtvis endast på tvänne ställen inom Länet, nemligen på Fårön,
der fältet är omslutet af skog, men sandbergen likväl på sydvestra sidan lika höga
med trädtopparna, samt på Sandön.
Gottska Sandön utgör omkring i qvadratmil, med 6000 tunnland skog och nära
400 tunnland i åker, äng och beteshagar, allt af högst mager beskaffenhet. På allför få
ställen finnes gräsväxt, men ljung och renmossa växa ymnigt på.ön, hvarföre ock
fordom renar der underhållits. Flygsanden har långs stränderna formerat kullar och
äfven på. en del ställen inträngt i skogen, utan hvilken ön snart skulle förvandlas uti
en sandhed. Mycken skog har de sednare åren blifvit afverkad, dels till skeppsbyggnad
dels tili export. För närvarande lärer dock skogshygget hafva såsom mindre
lönande i anseende till den svåra transporten upphört Och ön begagnas till fårbete.
Myrodlingarna hafva fortgått i stor skala, särdeles af det derför bildade bolag,
som, efter utdikning af Elinghems och Rohne myrer, derå odlat flera hundrade tunnland,
som burit ymniga skördar af säd och gräs. Fullbordandet af utdikningen af
Martebo myr, den största af härvarande vattendränkia trakter, har hindrats af uppkommen
tvist emellan delägarne rörande ersättning till dem, sorn ej velat i utdikningen
deltaga; men dock hafva betydliga odlingar efter deri ofullständiga utdikning, som
skett,. kunnat å de höglundtare trakterna af myren med framgång företagas. Afven
allmogen, särdeles på södra delen af ön, omfattar nu med ifver myrodlingarna, dertill
uppmuntrad af de utmärkta skördar myrfälten i många år gifvit, och några bönder,
delägare i den stora Mästermyr, tilllbörande hemman i sju socknar, hafva begärt förordnande
till plans uppgörande för densammas utdikning
6
§ 2.
Invånare.
Enligt sista berättelsen och 1850 års mantalsskrifning utgjorde antalet af Länets
invånare sistnämnde år:
Mankön 20,596,
Qvinkön 23,767.
Tillsammans 44,363.
Nu uppgår folkmängden, enligt 1855 års mantalsskrifning, till 46,008 personer,
hvaraf finnas
i Wisby  5,174.
Norra Fögderiet ■ 19,655.
Södra Fögderiet 21,179.
Tillsammans 46,008.
Af denna Länets folkmängd äro mankön 21,903 och qvinkön 24,105.
Mantalsskrifne: Mankön  12,432.
» Qvinkön
Mantalsfrie: af Mankön
» » Qvinkön
Minderårige: af Mankön
» » Qvinkön
13,502.
2,033.
3,066.
7,448.
7,527.
25,934.
5,099.
14,975.
Efter Stiftets upprättade Qvinqvennii-tabell för år 1855 utgjorde hela folkmängden
:
Mankön. Qvinkön. Summa.
. . 2,152. 2,700. 4,852,
. . 7,009. 7,556. 14,565.
. . 6,508. 6,937. 13,445.
. . 6,865. 7,258. 1 14,123.
Wisby stad .
Medel Tredingen
Norra dito
Södra dito
Summa 22,534. 24,451. 46,985.
Folkmängdens förökande under de sednaste fem åren af 1,645 personer får mer
7
tillskrifvas jordens utvidgade odling och derigenom uppkomna nya bosättningar samt
öfvervigten af födde mot döde, än uppkomna nya näringsgrenar.
Beträffande folkets bildning och sedlighet får anföras, att allmogen i allmänhet
har större hyfsning i uppförandet och mera belefvenhet i umgänget än i de flesta
andra provinser; slagsmål bland dem äro sällsynta, och ehuruväl här finnas de,
som stundom öfverlasta sig med starka drycker, sker det icke allmänligen uti
samqväm; och har bruket af bränvin det sednaste året betydligt aftagit, hvaremot
Bäijerskt öl af allmogen mycket konsuiheras. Folket är ganska ömtåligt för förolämpningar,
vare sig i gester eller ord; rättegångar derom uppstå ofta. Lagens välde hyllas
af alla; men ock äro många benägna för rättegångar. Gottlänningen älskar väl
lefnad
och en viss beqvämlighet; men när så behöfves, är han färdig till ansträngningar
och inskränker sig till det nödtorftiga utan jemmerlåt.
Bruket bland allmogen, innan åldern deraf gör behof, att till sina barn upplåta
husbondeväldet .öfver fastigheten och oftast äfven äganderätten dertill emot ett visst
betingadt lefnadsunderhåll i natura-persedlar, som här kallas levision, fortfar oförminskadt,
ehuru erfarenheten visar, att täta missämjor och olyckliga tilldragelser derigenom
uppstå.
Oaktadt den anförda böjelsen för vällefnad och beqvämlighet, är folket i allmänhet
oförskräckt i faror, härdigt i köld och oväder på sjön; fårsldnnspelsar, så allmänna
i Rikets öfriga provinser, brukas här icke. Gottlänningen har i allmänhet mycken
lätthet att fatta och dess mekaniska fintlighet visar sig synnerligast vid inrättningar,
som lätta arbetet.
Bland allmogen härstädes råder jemn välmåga, i betydlig grad ökad genom förlidet
års högt uppdrifna spanmålspris, hvarigenom mycket penningar i Länet influtit,
så att, ehuru betydligt utgått för fisk, stora behållningar qvarstadnat hos allmogen,
som ock genom den brist, som 4845 och 4 846 årens missväxter förorsakade, lärt
sig att dermed bättre hushålla.
LagsökningarneS antal under dessa fem år har varit
4 854  • . . 2,247.
4852
2,454.
4 853
3,239.
4854
2,346.
4855
4,546.
Näringar.
Jordbruket är i allmänhet inrättadt i treskifte, dock på en del gårdar oell vid staden
för potatesodlingen i fyrskifte. Cirkulationsbruk medelst en del af åkerns användande
till'foderväxter börjar, efter gifvet exempel af prester och andra ståndspersoner
samt jordbrukare här för staden, att vinna mer och mer insteg hos allmogen, och är
det att hoppas, att missförhållandet emellan öppen åker och äng derigenom skall
jernnäs. Vid Länets Landtbruksskola vid Rosendahl i Follingbo är fullständigt vexelbruk
under införande. Höstsäden utgör den vida betydligare delen och består mest
af råg samt hvete, hvilket säde är i tilltagande; vårsäden, mest af korn och något
blandsäd, litet ärter och lins, men icke allmänneligt bafra. Potates deremot odlas
ganska betydligt. På sämre jordmån nyttjas tvesäde, eller rättare sagdt, åkern är lagd
i tveskifte, hvilket ock alltid är förhållandet med de af kalkstens-klapper bestående
åkrarne, der endast råg trifves. Till gödning på dessa strandåkrar begagnas med
mycken fördel sjötång, här kalladt släke; den förutan skulle dessa åkrar vara af föga
värde, och många socknar, som nu årligen aflåta mycken spanmål, skulle då sakna
brödföda.
I afseende på sädens ansning klaga köpare icke utan skäl, att dervid hafves
för ringa omsorg till dess befriande från svingel, tranärter och åkerlök. Ehuru vindmachiner
de sednare åren börjat af allmogen begagnas, är dock ännu icke deras bruk
så allmänt, att de hunnit visa särdeles inflytande på den utskeppade sädens renhet;
fullständig rättelse häruti torde icke vinnas förr än viss vigt å sädestunnan blifver
bestämd, och hvad den väger derutöfver särskildt blifver betaldt. Väl rengjord Gottlands
råg och korn äro till vigt och öfrig beskaffenhet fullt jemngoda med de bästa
slagen deraf i andra provinser.
Utom vid Wisby stad, som äger betydlig jord och hvarest idkas ett stort och
väl vårdadt jordbruk, samt af en mindre del jordbrukare på landet, är föga ansträng
ning
gjord till gödningsämnenas förökande medelst så kallade komposter.
Bränvinstillverkningen, som här aldrig drifvits till någon höjd, så att bränvin för
Länets behof alltid införskrifvits, har i följd af sednaste författningen alldeles upphört
med större brännerier och förlidet år endast drifvits med 7 mindre.
Odlingen af lin och hampa är ganska inskränkt, och på långt när icke svarande
emot länets behof. De ofta nog inträffade strandningar af fartyg, lastade med dessa
artiklar, hvilka till lindriga pris på auktioner blifva försålde, torde i sin mån hafva
bidragit till att minska hågen för denna odling.
Humlan,
9
Humlan, som hur växer, är af utmärkt god beskaffenhet, och torde afkastningen,
då årsväxten deraf är ymnig, vara tillräcklig för landets behof. Efter erhållne
anslag till humleodlingens utvidgning hafva från Baijern införskrifvits 3:ne humleodlare
och en större mängd humlerötter, hvilka fördelats till jordbrukare i åtskilliga trakter
af Länet, hvarförutan ock några enskilde på egen bekostnad anlagt större planteringar
af Baijersk humla. Afkastmngen har ett och annat år varit god; men förlidet
år inträffade nästan allmän missväxt, föranledd, såsom man tror, af den kalla våren
och för-sommaren, som icke gåfvo nog värme för humlans utbildning och mognad. Framtiden
skall visa, huruvida odlingen, som omfattats med mycken ifver, vill löna sig.
Plantering af fruktträd och odling af trädgårdsväxter har icke under de sednare
åren tilltagit; dock är att anmärka att få hemmansdelar och bebyggda lägenheter linnas,
som icke äga en liten trädgård med grönsaker, bärbuskar och några fruktträd;
med mångfaldiga blommor är hvarje trädgårdstäppa prydd. Senap odlas tillräckligt för
behofvet och torde vara den busta som i Sverige växer. I Wisby, äfvensom på några
ställen på landet, finnas valnötträd, som under varma somrar gifva ymnig'frukt, deraf
en del afsättes på Stockholm.
Mullbärsträd finnas äfven i Wisby och bära ymnigt, men bären mogna i mängd
endast under varma och torra somrar. Af mycket regn mögla de på träden. Sällskapets
för silkesodlingens befrämjande bemödanden att här införa hvita mullbärsträdet
hafva med mycken verksamhet fortgått. Sällskapet har å dess för mullbärs-planteringar
vulbelägna åker inom stadens murar af 1 ^ Tunn.land låtit plantera och väl vårda
flera tusende telningar, som nu äro i full växtlighet. 1854, det gynnsammaste året
för silkesodling, lemnades härifrån till sällskapet 54 { & coconger.
Spanmåls-produktionen lemnar betydligt öfverskott utöfver Länets behof och är
i jemnt stigande. Under de sistförflutna fem åren har exporten intet år understigit
20,000 Tunnor, men förlidet år uppgått till öfver 50,000. Utom myrodlingarna, dervid
flåhackning och bränning alltid begagnas och som börjas med en skörd af säd
eller rotfrukter och derefter gräs, verkställas odlingarna mest af hag- och ängsmark,
som, efter rothuggning af derå befintliga träd, dels torfvändas, dels hackas och brännas,
hvilket sednare odlingssätt, såsom medförande hastigare ersättning för odlingskostnaden,
mer och mer tilltagit, utan att hitintills någon olägenhet deraf försports. Införandet
af förbättrade åkerbruksredskaper, dels genom från andra orter inflyttade åkerbrukare,
dels genom Länets Landtbruksskola, har fortgått, och genom af Hushållningssällskapet
föranstaltade årliga täflingsplöjningar vid Wisby har hågen för jordens ändamålsenliga
plöjning underhållits. Berörde skola har efter beviljadt högre anslag utvid
Berättelse
öfver Gottlands Län för åren 1851—1855. 2
10
gats till tolf elever och förflyttats till en större egendom, Rosendahl i Follingbo, der
den skötes med omtanka och drift.
Åtskilliga här begagnade åkerbruksredskap äro egna för denna provins och särdeles
väl afpassade för härvarande lokal. — Bland dem äro att märka lian, eller, som
den här kallas, sigden, som är nästan rak, omkring 5y qvarter lång och mellan 3 och
4 tum bred; den är fästad i en sådan ställning vid ett långt skaft att den följer tätt
vid marken, hvarigenom vid slåttern intet går förloradt af den på de flesta ställen
korta, men kraftiga gräsväxten. Skördemannen går under arbetet alldeles rak; utom
fördelen af breda slag, vinnes äfven med dessa lior en här högst behöflig lätthet vid
höslåttern, att åtkomma gräset mellan träd och buskar; säden aftages äfven med samma
lior, hvarvid dock, då den är väl mogen, som i allmänhet här är fallet innan skörden
påbörjas, mycken kornspillning uppkommer.
På räfsan har kammen en lutande ställning inåt, hvarigenom noggrant kan uppfångas
hvarje strå.
Bland mekaniska . inrättningar till besparande af arbetskraft äro förnämligast att
anmärka: tröskverken, här så allmänna, att få fjerdedels hemman sakna dem.
Boskapsskötseln är icke högt uppdrifven, härflytande förnämligast deraf, att, ehuru
sädesproduktionen är i tilltagande, så fortgår likväl icke ängsodlingen i motsvarande
förhållande; dock har under de sednare åren allmogen börjat följa det af ståndspersoner
gifna efterdömet af gräsodling på åker och nyodlingar, så att bland import-artiklarna
förekomma betydliga qvantiteter gräsfrön, och i mån af myrodlingarnas fortgång
kommer gräsodlingen att i hög grad utvidgas. På den odlade delen af Rohne myr,
utgörande ungefär två tredjedelar, anses nu kunna skördas omkring 50,000 LS hö,
mest timothej.
Få hemman hafva större antal hornboskap än hvad det deraf oundgängliga beli
ofvet fordrar. För omkring 70 år tillbaka begagnades af allmogen ensamt hästar till
åkerskötsel; Smålänningarna hafva här infört bruket af oxar, hvilka nu öfverallt, jemte
hästarne, i landtbruket användas, utom på Fårön, som nästan ensamt har klapperstensåkrar.
Boskapsracen är icke särdeles stor, ej heller af synnerligt god beskaffenhet, utom
hos några större jordbrukare. Årligen införas lefvande kreatur, dock mest till slagt,
från Öland och Småland; viktualier, icke obetydlig qvantitet, införskrifvas äfven årligen.
Betesmarkerne äro af god beskaffenhet, genom det kraftfulla fast korta gräset,
men under torra somrar allt för magra för de större kreaturen. Stallfodring hela året
om brukas af ingen; tvertom ser man redan i början af Maj mängden af allmogen
utdrifva kreaturen på bete. Någon allmän håg till kreatursracernes förbättrande märkes
icke, ej heller finnas några allmänna anstalter dertill: några få landtbrukare för
-
11
skuffa sig likväl kreatur af bättre slag. Hästarne af öns race äro härdige; men särdeles
i Södra delen af ön små och svaga. — Den ringa fodertillgången derstädes är orsaken
härtill, likasom att bonden, ehuru god tillgång på säd han än kan hafva, aldrig
består korn eller bafra åt sina hästar. Täflan bland allmogen, såsom i andra orter,
uti att hafva vackra hästar förmärkes föga. Hågen för det allmänt idkade, men föga
lönande fisket gör båten lika kär som åkdonet, och föranleder troligen till mindre kärlek
för hästen. De förut på Roma Kungsgård underhållna kronohingstar hafva dock
bidragit att till flera enskilda sprida bättre race, men för närvarande finnes ingen kronohingst
här stationerad. Några större jordbrukare hålla hingstar och Hushållnings-Sällskapet.
har sökt bilda en hingsthållare-förening,-hvilken dock ännu icke kommit till ståndi
Hästar af bättre beskaffenhet införas från andra Svenska orter och någon gång från
Tyskland. I några få socknar på landet finnas ännu så kallade skogshästar, hvilka hela
året igenom gå ute, och vanligen endast vid stark köld infinna sig vid gårdarne. De
fasttagas ej förr än de skola säljas eller tämjas. Dessa hästar äro små, men ganska
härdiga. Emedlertid som inhägnandet af utmarken fortgår, så kommer snart denna
hästafvel att upphöra.
Gottländska fårracen är af ypperlig beskaffenhet till slagt, synnerligast de får.
hvilka hela året igenom söka sin föda ute; man påstår att köttet deraf erhåller
någon smak af vildt, men deras ull är grof och ojemn och således otjenlig till klädesfabrikerna.
Utom på Carlsöarne, äro dessa får ganska små. Endast vid ytterligt sträng
köld och djup snö uppsöka utegångsfåren de foderhus, som på betesmarkerna för dem
äro beredda. Detta sätt att föda fåren brukas dock endast uti öns Södra socknar
samt på Fårön; i den öfriga delen af landet är fårslaget af vanlig storlek med grof
ull af jemn beskaffenhet.
Krono-Schäferiet på Kungsladugården underhålles väl och försäljning af får af ädlare
race sker årligen; dock icke till högre pris. Allmogen är icke rätt benägen för
får af finare race; den anförer såsom skäl härtill, att Southdowns-fåren växa långsammare
än de Gottländska, hvilka de förmena äro lika ullrika med Southdowns-fåren, ehuru ullen
ej är af så god beskaffenhet.
Skogar: Tillgången deraf är ännu, utom på sydligaste delen af ön, icke allenast
tillräcklig för landets behof, utan deras afkastning utgör äfven en landets förnämsta
export. Egentlig ordning vid hygget eller omtänksam vård dermed iakttages icke, och
öfverdrifven skeppning hotar att snart medtaga det som brädsågning och annan utskeppning
lemnat öfrigt. Största delen af skogarne består af furu; dess växtlighet och mognad
äro, genom den starkt drifvande kalkjorden, hastigare än i rikets andra provinser,
samt träden fasta och goda. Som bevis derpå må anföras, att i Holstein, som
förses med trädvaror, så väl från Finland som från flera Svenska provinser, de Gott
-
12
ländska bräderna företrädesvis begagnas till plank- och taktäckning. På ek och flera
andra ädla löfträd är -betydlig tillgång. Dock skall eken till skeppsvirke icke vara så
god som den i Tyskland. Virket af de andra löfträden är än mindre pålitligt af ofta
i det förekommande, röta, troligen härflytande utaf afhuggna qvistar vid den starka
löfning dessa träd undergå. Att tillgången af ek årligen minskas, är emellertid uppenbart.
Försäljning af ek till skeppsvirke och tunn-stäfver har blifvit en inkomstkälla
för allmogen, sedan den fått tillösa sig skogen; .men denna källa begagnas så flitigt, att
den för de flestå inom kort torde vara uttorkad.
Sedan sista berättelsen har ekeskog inlösts på 36jH£dels hemman för en summa
af 873 R:dr 22 sk. 11 rst. Banko.
Att bkogstillgångarne småningom minskas är ögonskenligt; orsakerna härtill äro,
utom hvad redan omnämnts, ufven den tilltagande folkmängdens större behof af bränsle
och verkställde odlingar i skogarna, allmogens behof af kontant i skogstrakterna, kalkbruken
och bränvinsbrännerierne, samt i sm mån det sig förökande behofvet af gärdsle
för den alltjemnt tilltagande inhägnaden af utmarken, likasom i följd af hemmansklyfning
och jordafsöndring af hvarje jordlotts enskilda område.
Gärdesgårdarne på Gottland, redan af Linné berömda uti dess från trycket ut
gifna
beskrifning öfver sin resa till Öland och Gottland, hafva, ehuru skogsödande,
genom deras byggnadssätt stora företräden framför dem, som vanligen brukas på fasta
landet, med afseende på styrka och varaktighet; stenmurar i stället för gärdesgårdar
användas allmänneligast endast i det skoglösa Hoburgs Ting. Afven på Wisby stads
vidlyftiga ägor, der stenbrott äro nära till hands, får man icke se annat än vanliga
gärdesgårdar, ehuru numera nästan all gärdsel måste inköpas. Skogsbesparing befrämjas
på ön egentligen ännu icke af annat än stenhusbyggnader, hvilka uppföras af kalk-r
sten, så val till bonings- sorn uthus, samt derigenom att allmogen börjar begagna kakelugnar
i stället för de förut allestädes brukade spisarne utan spjell, i hvilka en ständig
eld underhålles vintern om, äfvensom anläggning af tegelbruk på ön bidragit att
de skogsödande brädtaken numera börjat utbytas emot tegeltak.
Bränntorf finnes i myrerne och försök med dess begagnande har lyckats; men
ännu har icke bristen på ved gjort dess användande behöfligt.
Bergsrörelse. Den enda rörelse som kan hitföras är kalktillverkningen, hvilken
förut drifvits vid 39 privilegierade kalkugnar, samt af allmogen till husbehof vid så
kallade kalkmilor; men genom Eders Maj:ts nådiga Bref af den I4:de Juli 1845 lem
nats
fri för jordägare, sorn dertill har. materialier, från 1847 års början. Inskränkt afsättning
gör att tillverkningen icke derigenom ökats och sedan sista Berättelsen hafva
13 nya kalkugnar blifvit anmälde, troligen mest beräknade för behofvet inom orten.
Den i Wisby stad privilegierade kalkugnen, hvartill 271^ kastar kronans ränte
-
13
ved äro anslagne, att in natura levereras, bär ännu namn af Kronougnen, ehuru den,
med ofvannämnde rättighet till ränteved, till privata blifvit såld, sedan der för kronans
räkning till kalk blifvit förbränd, all den huggna sten, hvaraf Wisborgs Slott var
bygdt.
Kalkbränningen vid samtlige kalkugnarne sysselsätter 72 derför mantalsskrifne
personer, men vid de flesta finnas ej särskilda kalkugnskarl anställde, utan verkställes
insättningen i ugnen och bränningen dels af tjenstehjon och till stor del af närboende
allmoge pä beting.
Beloppet af utskeppad kalk under loppet af de sednaste fem åren kan icke här
uppgifvas, enär sammandragen öfver utskeppningen icke uppgöres af Tullkammaren i
Wisby och således härstädes icke stått att erhålla.
Fabriker, Bruk och öfrige Näringar. Vattensågarnes antal utgjorde vid sista Berättelsens
afgifvande 223
och Mjölqvarnarnes
615.
Vid 1855 års slut uppgick antalet af Sågar till  232
och Mjölqvarnar till
623.
Flera husbehofs-sågqvarnar hafva tillkommit, men då, enligt 1828 och 1835 årens
författningar, husbehofs-såg- och mjölqvarnar, som numera anläggas, endast behöfva hos
Konungens Befallningshafvande till annotation i Landskontoret anmälas, möter svårighet
att, Om anmälan underlåtes, kontrollera anläggningen.
Ilästqvarnar i förening med tröskverken hafva till betydligt antal blifvit inrättade
och strax utanför Wisby har uppbygts en större väderqvarn, som, om den rätt skötes,
bör blifva af mycken nytta för orten.
Pappersbruket vid Lummelund, hvars vattentillgång betydligt minskats genom utdikningen
af Martebomyr, har i produkternes fullkomnande icke fortskridit. Yid bruket
sysselsättas nu 4 arbetare.
Antalet af valkar till vadmalsberedning har icke blifvit ökadt; arbetet vid dem
verkställcs såsom vid qvarnar och sågar af allmogen sjelf, som vill hafva arbetet
uträttadt.
Det å Ekholmen i Weskinde socken anlagde Tegelbruk fortgår och utgör tillverkningen
dervid något öfver 100,000, hvaraf fyra femtedelar taktegel. Den förslår
på långt när icke för ortens behof, utan införas, så väl till Wisby som landthamnarne,
stora qvantiteter så väl tak- som murtegel.
Vid Klintehamn är ett privilegieradt Skeppsbyggeri, dock utan särskildt skattskrifne
arbetare, och hvarvid år 1852 ett fartyg nybyggts. Vid de öfrige landtham
-
14
aarne repareras stundom fartyg, men endast vid Kapellshamn har nybyggnad skett af
tvänne fartyg.
Binäringar. I första rummet af dessa står fisket, som idkas ständigt vid Wisby
stad och landthamnarne samt å några få andra ställen af kusten, då väderleken det
medgifver; derförutan på särskilda tider i betydlig mån på längre från stranden belägna
grund från fiskelägen, der allmogen har fiskbodar uppbyggda; äfvenledes uti de
i myrerne befintlige träsk. Vid fiskelägena, synnerligen i Södra delen af ön, aflåtes
fisk mindre mot kontant betalning än i utbyte mot andra varor; ofta nog sker tillbytet
af fisk endast mot traktering med öl, bränvin, kalfe, hvetebrödskakor m. m.; några
oordningar dervid äro dock högst sällsynta.
Fiskarterna som hufvudsakligast fångas i hafvet äro: strömming, torsk, flundror
och id. Fångsten deraf är vanligen ganska betydlig. Dock införas till landtmannens
behof, hos hvilken salt fisk är en daglig rätt, flera tusende tunnor årligen, förnämligast
sill, utom hvad för staden särskildt erfordras. De sednare åren har strömmingfisket
varit ovanligt ringa, hvilket vållat införskrifning af stora qvantiteter fisk, uppgående förlidet
år till öfver 10.000 tunnor. De af Eders Majit nådigst anslagne 2000 R:dr till
fiskets upphjelpande hafva af Hushållnings-Sällskapet användts till bestämmande af grund
och bankar omkring ön samt anställande af fiskeriförsök derå.
Införseln af sill sker för det mesta af Norrska fartyg om våren. Allmogen föredrager
i allmänhet strömming framför sill; också är den strömming, som fångas vid öns
kuster, af särdeles god beskaffenhet. Fjällfisk fångas äfven icke obetydligt i hafvet,
synnerligen på Ostra kusten och införes under lindrigare vintrar och om våren, lefvande
i vattenkärl, till afsalu i Wisby.
Wadmal tillverkas icke allenast till provinsens behof, utan äfven till afsalu, till ett
ungefärligt belopp af 13,000 alnar; den uppköpes ovalkad och utföres till största delen
af gårdfarihandlande; äfvensom något ull; deremot dessa handlande ofta i utbyte
återgifva Gottländskt vadmal efter undergången beredning och färgning; men deras af
salu
i- öfrigt består allt fortfarande hufvudsakligen uti det myckna annat kram de medföra,
för hvilkets betalande lagsökningar nu mindre ofta äga rum.
Kunskap i dubbelspinning af så väl lin sorn ull är nu temmeligen allmänt
spridd.
Linne- och hampväfnader tillverkas på långt när icke till provinsens behof.
Jagt af skjälar, egentligen på nordligaste kusten af Fårön och Södra udden af Näs
socken, är icke obetydlig, och lemnar årligen export af skjälspäck och hudar till ett värde
af omkring 3,000 R:dr.
Jagt af sjöfogel idkas uti myrerna och vid de flesta stränder, förmånligast vid
utanför belägna holmar; men det gamla skadliga bruket af äggning eller äggens bort
-
1
15
tagande har icke kunnat utrotas, helst sådant, fast sparsamt, i Jagtstadgan är tillåtet.
Den öfriga jagten idkas mest såsom nöje; men i afseende på fogel kunde jagten blifva
en binäring för allmogen, om espriten att dermed förnuftsenligt förfara står att införa.
Genom mera återhållsamhet med skyttet under förbuden tid af året samt genom räfvens
betydliga förminskning, tillvägabragt genom de premier, som härför utgå så väl
ifrån den allmänna Jagt-kassan, bildad af bidrag från socknarne, som ifrån Gottlands
Skarpskytte- och Jägare-gilles enskilda kassa, har under de sednare åren nyttigt villebråd
blifvit betydligt förökadt på ön.
Tjäru-tillverkningen är, oaktadt den minskade skogstillgången, ännu i det närmaste
tillräcklig för ortens behof.
Salpeter-till verkningen, som här borde med lätthet kunna drifvas och utgöra en
lönande binäring, har de sednare åren mer och mer aftynat och icke ens" kunnat upphjelpas
genom de åren 1845 och 1846 inträffade missväxter, som bort vända hågen
åt binäringar.
Någon salpeter har icke de sednare åren blifvit kronan hembjuden.
Forlön tillflyter allmogen förnämligast genom kalkbruken så väl för sten till ugnarne,
som kalk ifrån en del af dem till lastage-platserne, äfvensom för foror med varor
ifrån de ofta inträffade strandningarne, synnerligast uti länets sydligaste distrikt och
på Fårön, å hvilka ställen härflytande inkomster från dessa inträffande olyckshändelser
utgöra en betydlig binäring.
Allmogens vinterslöjder bestå, för karlarne, förnämligast i skogshygge och trädarbeten;
bland de sednare uteör förfärdigandet af tunnor till den osläckta kalken en
betydlig del i vissa socknar; äfven förfärdigas af några få temligen väl arbetade möbler
och andra snickare-arbeten, forslingen af skogseffekter upptager dock mesta tiden.
Qvinfolken sysselsätta sig med ullspinning och vadmalsväfning som stickning af tröjor
och strumpor, äfven till afsalu.
I Oija socken af Södra- häradet finnas goda Sandstensbrott; men sockneboarne
hafva funnit sin räkning vid att hellre sjelfva sysselsätta sig med jordbruket och öfverlåta,
emot en billig ersättning, bearbetningen af dessa stenbrott åt sina grannar i
den norr om dem belägna Fide socken. Ett stort antal Slipstenar tillverkas här,
hvilka utskeppas från den närbelägna Burgsvikshamn, till största delen på allmogens
egna fartyg.
Utom vid nyssnämnde hamn, hvarifrån allmogen idkar sjöfart, förnämligast till
Blekingska hamnar, för utskeppning af spanmål m. m., samt från de nordligaste landthamnarne
med skeppning af kalk och på Fårön med saltadt fårkött, skjälspäck och
vadmal på Stockholm, idkar allmogen på få andra ställen annan sjöfart än fisket och
ännu har den icke begagnat sig af den nådigst förunnade rättigheten till fri seglation
*
16
Förbyggd:
Inköpta:
på de Danska Staterna, utom att en eller annan gång af de vanliga Blekingsfararne
Slipsten och Sandstensblock blifvit förde till Köpenhamn.
På Gottland äro under loppet af dessa fem åren byggda:
Ångfartyg , . .
Skonert 1 »
Slupar 2 »
Galeas 1 »
Ångfartyg .... 1 »
Brigg
1 »
Skonerter 9 »
Kuff ...... 1 »
Galeas , 1 »
Slupar 6 »
Under samma tid äro:
Förolyckade: Briggar 2 »
Skonerter \2 »
Galeaser 6 »
Kuff 1 »
Slupar 5 »
Försålde: Brigg 1 »
Skonerter: .... 2 »
Slup ...... 1 »
Slopad: Slup 1 »
Sjöfarten har sysselsatt:
år 1851
553 personer
» 1852 ...... 500 »
» 1853
511 »
» 1854
500 »
» 1855
528 »
Sjöfart idkas af allmogen och några andra landtboer, såsom nämndt är, nästan
endast från Burgsvik i Södra fögderiet, samt i Norra från Slitö, Wallevik, Fårösund och
Lutterhorns hamnar, med 8 fartyg om tillsammans 102 läster.
Yid alla större landthamnar hafva barlastplatser blifvit utstakade och vitesförbud
utfärdade emot barlastens fordom allmänt brukliga utkastande i sjön.
Genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Bref af den 2 Februari 1847 har allmogen
befriats från skyldigheten att underhålla strandridare-byggnader vid landthamnarne,
hvaremot
1 om 60 Hästkrafter.
40 Läster.
80 Läster och en omätt.
40 »'
140 Hästkrafter.
64; Läster.
457 »
34 »
45 »
93 »
200 »
623 »
232 »
39 »
83 »
121 »
87 »
9 »
18; »
17
hvaremot skyldigheten för densamma att dervid bygga och underhålla lastbryggor
ännu qvarstår, dertill bidrag dock erhållas af de vid hamnarne inflytande hamnumgälder.
Med undantag af Ljugarn, der byggnad pågår, äro alla landthamnar försedda
med lastbryggor.
Handeln. Landtmannahandeln drifves isynnerhet med öns exportartiklar, nemligen:
spanmål, skogseffekter, kalk, sandstensarbeten, yiletillverkningar, ull och något frukt,
samt, bland viktualier, saltadt fårkött. Fisk, nötkött, fläsk, smör och talg, exporteras
sällan eller aldrig. Det ringa deraf allmogen föryttrar förslår icke till konsumtion
inom landet.
Afsättningsorter för landtmannavaror äro så väl Wisby stad, som 10 stycken
landthamnar.
Torghandeln i Wisby, hvilken först 1831 tog sin början, har sedan dess så tilltagit,
, att de fordna upptingningarne på landet af matvaror, hvartill stadsboarne voro
nödsakade, nästan alldeles upphört.
De införda kreatursmarknaderne synas hafva medfört något mer liflighet i boskapshandel,
och böra, genom det de försäkra säljare om jemnare afsättning och fördelaktiga
pris, äfven för framtiden verka fördelaktigt.
§ 4-
Politisk. författning.
Kammarverk: Länet, som tillika utgör ett Stift, är indeladt i 2 domsagor,
2 fögderier, 10 länsmansdistrikter, 3 prosterier, 43 pastorater, 8 kapellanier, 93
socknar med 91 kyrkor. Med afseende å jägeristaten är Gottland förenadt med
Calmar Län under ett öfverjägmästare-distrikt. Ingen till jägeristaten hörande personal
finnes på Gottland. Gottska Sandön, skattlagd i och för rotering till 1 mantal, tillhör
Norra häradet och Fårö pastorat.
Länet underhåller 2 båtsmans-kompanier, tillsammans 260 man; hvarje rote
utgöres af i det närmaste 4 mantal. Den förut oroterade, ordinarie rotering nu underkastade
jord, som finnes å ön, har blifvit indelad i 6 rotar. Det öfverskott, som
'ej kunnat indelas på någon bestämd rote, utgör fpdels mantal. På ön finnas 12 extra
rotar, indelade af så kallad privilegierad jord. Aflägsenheten från hvarandra och
särskilda förhållanden hafva verkat derhän. att pj:dels mantal af sistnämnde egenskap icke
Berättelse öfver Gottlands Län åren 1851—1855. 3
18
kunnat på viss rote fördelas; hvadan ej mindre detta hemmantal än äfven de här ofvan
anmärkte ff:dels mantal, i enlighet med författningarnes föreskrift, erlägga vakansafgift.
Till öns försvar är en National-beväring upprättad, bestående, med några bestämda
undantag, af alla manspersoner emellan 17 och 50 år; den är indelad i artilleri,
jägare, infanteri och pikförare; hela styrkan, befäl inberäknadt, utgjorde år 1855
8,818 personer. National-beväringen exercerar årligen en kortare tid, men under
sednare åren hafva endast artilleri och jägare till exercis varit sammandragne.
Gästgifvaregårdar finnas uti Norra häradet 28 stycken, innehållande 31 A mantal,
och i Södra häradet 25 stycken om 241 mantal. Endast vid 2 af dessa har
bränvins-utskänknings-rätt förlidet år varit, tillåten och har för öfrigt utskänkning vid
2:ne landthamnar utöfvats.
För postens förskaffande vintertiden emellan Wisby och Klintehamn, hvarifrån
den med en skonert eller båt, efter omständigheterna, afgår till Böda på Öland, äro
1 A mantal anslagne till posthemman.
Under sommarmånaderna fortskaffas posten numera af 2:ne af postverket hyrda
ångfartyg, hvilka göra hvardera en resa i veckan emellan Wisby och Stockholm samt
Wisby och Calmar fram och åter.
Gottland är för tullbevakning försedt med en tullkammare i Wisby och indeladt
i 10 tull-inspektors-distrikter, ett för hvarje landthamn. Kustbevakningen ombesörjes
af en kustchef och 4 kustsergeanter med nödigt antal roddare.
Lotsar, under uppsigt af en Lotsfördelnings-chef, äro stationerade uti Wisby
stad, Westergarn, Klintehamn, Burgsvik, Enevik, Stockvik, Rhone, Ljugarn, Herrevik,
Katthammarsvik, Slitö, S:t Olofsholm, Kylleij (hvilkets lotsar äfven inlotsa till Lörje,
Wallevik och Wärna), Lergraf, Fårösund, med särskilda lotsar vid hvarje inlopp , Lutterhorn,
Ahr, Kapellshamn och Hallshuk.
I följd af år 1827 med jordägarne vid dessa lotsstationer uppgjorde kontrakter
hafva samtlige lotsarne blifvit inrymde i besittning af åt dem upplåtne smärre lägenheter.
Tabellen upptager det antal skattlagde tullmjölqvarnar, som för närvarande finnas
i Länet.
Sedan sista Berättelsen hafva 3 qvarnar blifvit skattlagde, hvilkas ränta utgör i
kronovärde 2 R:dr 46 sk. 6 rst.
I det hela har Länets jordebokssumma härigenom ökats så, att då densamma
enligt sista Berättelsen uppgick till 12,228 R:dr 30 sk. 7 rst., utgjorde densamma vid 1855
års slut 12,231 R:dr 20 sk. 1 rst.
T vänne kungsgårdar finnas i Länet. Den ena, Roma kloster, som af ålder varit
till Landshöfdingen upplåten emot en arrendeafgift af 66 R.dr 32 sk. Banko, är nu,
enligt nådigt förordnande, utarrenderad på 30 år emot 648 tunnor, för närvarande
19
anslagne Landshöfdingen på lön. Den andra kungsgården, eller Wisborgs kungsladugård,
har, sedan framlidne Öfversten af Klints arfvingars disposition deraf 1844 upphörde,
blifvit utarrenderad på 30 års tid, emot ett årligt arrende af 115 tunnor spanmål.
Af uti Länet år 1850 befintliga 6f mantal kronohemman återstå nu endast
2 U mantal, oberäknadt kungsgårdarne. Civila boställen och bohemman utgöra 13 f:dels
mantal; ecklesiastika boställen 48 wdels mantal, deraf äro prestgårdar och'annex-hemman
44, och 4 rvdels mantal kapellans-boställen.
Någon krono-allmänning finnes nu icke veterligen, så vida icke kronan kan tillvinna
sig de under tvist varande så kallade Jägare-backarne i Lau.
Sedan genom anhängiggjorde rättegångar osäkerheten af jordafsöndring på annat
sätt, än Kongl. Förordningen den 19 December 1827 föreskrifver, blifvit mer och mer
känd, har mera försigtighet vid dylika afsöndringar iakttagits; dock inträffar ännu ofta
att afhandlingar derom uppgöras utan afseende på författningens föreskrifter och till
den kraft och verkan Lag förmår i domboken intagas.
Med undantag af kungsgårdarne finnas icke i Länet flera hemman tillhopa under
samma namn eller vanliga större byar, utan endast, såsom här kallas, gårdar, hvaraf
högst få öfverstiga 2 mantal. Byordningar äro här i allmänhet fastställda socknevis.
Af i lotter klufna gårdar hafva de flesta undergått storskifte eller laga skifte,
hvarmed dock föga uträttats till ägornas sammandragning, enär hvarje hemman utgjort
ett skilteslag för sig och de fleste hafva spridda ägor, ett och annat hemman på tjugu
ställen och inom sju socknar. Sedan efter af ortens Riksdagsmän derom gjord underdånig
framställning, komitterade inom Länet, enligt nådig befallning, uppgjort förslag
till denna olägenhets afhjelpande, hafva nu, till följe af Eders Maj:ts nådiga Bref af
den 20 December 1850, Länets alla socknar blifvit i större skifteslag indelte af Länets
Förste Landtmätare, hvars åtgärder i detta afseende numera dels vunnit laga kraft,
dels, på några ställen öfverklagade, fastställts. Till befrämjande af sådana skiften
har Eders Majit nådigst beviljat statsanslag till ett mönsterskifte i hvardera fögderiet;
men då dermed var förenadt det vilkor, att samtliga delägarena i skifteslaget skulle
förena sig om skiftets begärande, har sådant skifte endast i ett skifteslag i Norra
fögderiet, bestående af omkring tio mantal, kunnat åstadkommas och pågår nu.
Ingen hemmansdel har råkat i ödesmål, och mig veterligen finnes icke heller här
på landet något ödeshemman.
Uppdämningarne vid den mängd sågar och qvarnar, som äro anlagde i de från
myrer och träsk löpande, endast höst och vår vattenfyllda bäckarne, förorsaka endast å
myrtrakter någon öfversvämning. Uppdämningen om våren får dock icke räcka längre,
än den i lag bestämda tid, hvaröfver jordägarena noga vaka.
Hemmansklyfningen i några socknar, såsom Mästerby, Näs, Nähr och Eskelhem,
20
är allt för långt drifven; det är att hoppas, att den med noga iakttagande af sednare
författningar skall stäfjas.
Uti sistnämnde tvänne socknar finnes dessutom äfven en öfverdrift i öfverlåtelse
af små jordlotter till arbets- och inhysesfolk. Om å ena sidan det verkar förmånligt, genom
den större tillgång på arbetare derigenom beredes, så äro å andra sidan olägenheterna
deraf så mycket större, genom derifrån härledt armod, sysslolöshet och deras onda
'följeslagare. Inom \ eller £ mils afstånd från mera befolkade städer svnes det vara
fördelaktigt att icke sätta någon gräns för hemmansklyfningen, men derutom torde
betydliga olägenheter deraf mer och mer uppstå.
Några särskilda hemman, anslagne läroverket, finnas icke.
Endast tre små jordlägenheter med tillhörande byggnader äro donerade till folkskolor
efter Lancasterska methoden.
Wisby Hospital ägde fordom ett betydligt antal goda lägenheter på landet, hvilka
till betydligaste delen blefvo försålde år 1763. Dessa upptagas nu under hospitalsskatte;
men fortfara dock att till hospitalet årligen erlägga räntor, dels bestämda i
penningar, dels i persedlar in natura.
För hospitalet göres närmare reda under rubriken »helsovård.»
Statsbidrag: Förhållandet emellan allmänna bevillningen och folkmängdens tillök
ning
har varit
Folkmängdstillökniiig. Bevillningsförhållande.
1851
•
870.
+
681:
1.
2.
1852
910.
+
477:
30
11.
1853
minskning
309.
+
1,858:
13.
1.
1854
ökning
179.
—
439:
23.
—„
1855
501.
—
10,677:
—
9.
Statsbidragen, fördelade på 1855 års hela folkmängd, utgöra på personen
å Landet ... o R:dr 34 sk. 3 rst.
i Staden 5 » 6 »
När missväxt icke inträffar, har Länet mindre svårighet än många andra provin
ser
för skatternas utgörande, genom närbelägenheten till afsättningsorterna för landtmannens
produkter, nemligen utom Wisby stad till 10 stycken tillåtna landthamnar,
hvarifrån export sker, och bör till det stora flertalets bland de skattskyldige heder
nämnas, att de beflita sig om att skatterna i rätter tid utgöra; rester på uppbörden äro
derföre obetydliga. Dessa rester rätta sig mycket efter årsväxtens beskaffenhet och
den mer eller mindre förmånliga konjunkturen för skogseffekter, äfvensom den större
eller mindre fiskfångsten.
21
Åf Länets jordeboks- och hemmantals-ranta, utgörande i kronovärde 12,231
R:dr 29 sk. 1 rst. banko, äro endast 643 R:dr 19 sk. 4 rst. anordnade. Extra
ordinarie onera, såsom inqvarteringar och kronoskjutser, äro här föga betungande.
Väghållningen, i anseende till vägarnes mängd, är deremot mera betydlig, synnerligen
genom den ojemna -och på flera ställen olämpliga indelningen deraf; men underhållet
lättas uti en stor del af landet derigenom, att hällen icke ligger djupt under jordytan,
och som landet i allmänhet är slätt, orsakas af vattnet på få ställen utskärning å
vägarne. I vintervägarnes underhållande äro, efter öfverenskommelse, såväl lägenhetsinnehafvare
som backstuguhjon m. fl. skyldige att deltaga.
Nya vägdelningen i Södra häradet har medfört allmän belåtenhet och den i
Norra häradet är efter undersökning vid härads-rätten afgjord och beror nu på Kongl.
Kammar-Collegii pröfning i följd af anförda besvär.
Kronotionden i Länet är presterskapet af Konung Carl NI förunnad, i anseende till
det ringa hemmantal, hvaraf de flesta pastorater bestå. Sedan Kongl. Kammar-Collegii
uträkning å Kronotionden blifvit af Eders Kongl. Majit fastställd och till efterrättelse,
der icke öfverenskommelser ligga i vägen, anbefalld, är Eders Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande nu sysselsatt med att uppgöra förslag till tertialtiondens reglering.
Enskilda öfverenskommelser i denna väg emellan pastor och församling äro emedlertid
träffade inom de flesta pastorater, dock icke på längre tid än under nuvarande
innehafvare, en omständighet, som förorsakar ett verkligt ondt vid nya val; men hvilken
olägenhet förmodas komma att genom de vidtagna åtgärderne för tiondens reglering
afhjelpas.
Ingenstädes uttaga pastorerne tillfullo den tionde, hvartill de äro berättigade enligt
1648 års Conventions-stadga.
Politi: Till vidmakthållande af ordning och polis inom hvarje socken äro byord
ningar
fastställde och byrutter valde.
Arbetshuset i Wisby, som år 1839 af Eders Kongl. Maj:t erhållit ett förnyadt
reglemente och året förut ett statsanslag af 1,114 R:dr 16 sk. till lokalens reparation,
hvilken nu befinner sig 'i godt stånd, har under de förflutna fem åren varit föga
anlitadt, dels i anseende till förändring af författningarne rörande försvarslöse, dels i
följd af den lättare tillgång på lönande arbete, som uppkommit genom en större penningetillgång
och utvidgade odlingar och byggnadsföretag.
Fattigvården handhafves inom socknarne enligt gällande författningar och yppas
sällan några klagomål deröfver från de fattiges sida; särskild redovisning härför blef,
jemlikt Kongl. Brefvet den 5 Maj 1837, den 30 November berörde år afgifven.
Hvarje socken försörjer sina orkeslösa fattiga och handhafves noggrannt förordnandet.
att socknarne skola ersätta hemtningskostnaden för deras kringdrifvande tiggare, som
icke från socknen blifvit efterlyste.
Ehuru, såsom anfördt är, fattigpersonalen å landsbygden icke är betydlig och i
följd deraf dess underhållskostnad icke är tryckande; så äger dock ett motsatt förhållande
rum i staden, hvilket ock föranledt att man der varit nödsakad till att icke
blott å stadens fattighus inrymma och underhålla ett större antal fattighjon, utan jemväl
att under vintertiden genom inrättad soppkoknings-anstalt understödja en stor personal,
hvarförutan kontanta understöd af räntemedlen af donerade kapitaler utdelas.
De betydliga förtjenster, som genom hamnbyggnaden och de enskilda byggnadsföretag,
hvartill lättad tillgång på penningar och behof af utrymme för en vidgad trafik
gifvit anledning, tillfallit den arbetande klassen, hafva dock något bidragit att minska
behofvet af fattigunderstöd.
Oaktadt, genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga anslag af dertill erforderliga medel,
länshäktet år '1830 blifvit tillökt med tre rum uti det vidliggande trånga tornet af
stadsmuren, samt 1835 med en utvidgad fånggård, hvarigenom häktets osundhet upphört,
är detsamma likväl till sitt utrymme i fångrummen ofta otillräckligt, särdeles
i anseende dertill att tillfälle saknas till ransakningsfångars förvarande i enrum. Utan
trängsel rymma de blott 19 fångar. Alla rummen, utom de 3 i tornet, besväras ock
starkt af rök, orsakad deraf att huset är beläget tätt under den höga stadsmuren.
Under de sednare åren har dock fångantalet icke varit större än att det kunnat i
häktet, ehuru icke utan trängsel, inhysas. — Förslag är nu å bane att uppbygga
Cellfängelse, hvarigenom fångvården kommer att mycket lättas. Stadshäktet är tillräckligt
för behofvet och vid Södra häradets Tingställe finnes häkte till fångarnes förvaring
under ransakning, samt vid Klintehamn till deras hysande när transporter öfver
hafvet hindras af motvind. Vid Norra häradets Tingsställe saknas ännu fängelse och
är också mindre behöfligt i anseende till närbelägenheten till staden.
Uti Fänet äro Socknemagaziner inrättade, hvilkas fond af spanmål, enligt 1855
års bokslut, utgjorde 10,808 tunnor 19 kappar och af hvilka många derjemte äga
betydlig kontant förmögenhet.
Alla dessa magaziner förvaltas efter det år 1814 nådigst fastställda reglemente,
med de af Eders Kongl. Majit den 5:te Juli 1834 gillade förändringar.
Direktionerne inkomma årligen till Landskontoret med summarisk redogörelse,
som der granskas.
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Majits nådiga Stadga om folkundervisningen
hafva nu, så väl i Wisby stad, som i alla pastorater på landet, folkskolor
blifvit inrättade och till det mesta med examinerade lärare försedda. Ett Seminarium
för Skollärares bildande finnes i Wisby.
23
Helsö vården besörjes af 2 Provincial-Läkare, 1 Stads-Läkare och särskildt för
Gottlands National-Beväring af en Sjukhus-Läkare.
I Wisby finnes ett Hospital, för mottagande af dårar och personer behäftade med
vederstyggliga eller obotliga sjukdomar, hvilket har 12 platser för hospitalshjon; ett
Lazarett med 12 sjuksängar, samt ett Kurhus för veneriska patienter, med 30 platser.
Antalet platser på hospitalet har befunnits nog inskränkt emot härvarande behof,
hvaremot sängrummen vid Lazarettet, oaktadt ett stort antal patienter der blifvit vårdade,
likväl, utom någon gång tillfälligtvis, hittills varit tillräckliga. Ett lika förhållande
har ägt rum vid Kurhuset, der patienterne betydligt längre qvarblifva.
fem åren hafva
patienter intagits å
Lazarettet
Kurhuset
1851 . . .
... 84.
31.
1852 . . .
. . . 115.
45,
1853 . . .
... 88.
49.
1854 . . .
... 82.
44.
1855 . . .
. . . 101.
49.
Lazarettets inkomster, bestående i frivilliga gåfvor vid bröllopp och barndop samt
en årlig kollekt i Stiftets Kyrkor, uppgående tillsammans pr medium till 220 R:dr,
hafva icke varit tillräckliga till Lazarettets underhåll, hvarför ock Kongl. Majit genom
nådigt Bref af den 7:de December 1828 täckts dertill anslå af allmänna hospitalsmedlen
ett årligt bidrag af 400 R:dr, hvilka medel, i förening med den afgift patienter
erlägga, nemligen per dag 16 sk. Banko af alla som icke äro uti armod och 8 sk.
Banko al fattigförsörjningarna för fattiga, varit tillräckliga att på ett ändamålsenligt sätt
underhålla de sjuka, då härtill jemväl under några år tillskott erhållits från kurhusmedlen,
intill dess de stegrade prisen på alla förnödenheter betydligt ökat Lazarettets
utgifter, så att de ofvannämnde inkomsterne nu icke förslå. Skall derföre Lazarettet
kunna såsom hittills underhållas, blir nödigt att pä något sätt anskaffa förökade
bidrag.
Wisby hospitals inkomster bestå dels i inflytande arrenden af dess ägande jord,
dels i räntor af förut omförmälda hospitals-skattejordar samt öfrige räntepersedlar,
förvandlade i penningar, och hafva förlidet år uppgått till:
Jordeboks-ränta och)^, „ , , nnn
o o, B:ko R:dr 1,220:
Spanmal |
Arrende-spanmål 5,636 R:dr 10 sk.,
hvarförutan hospitalet äfven tillflyter en obetydlig kontant inkomst genom håfmedel
Wisby Domkyrka, utgörande årligen några Riksdaler.
u
Tomtören och infäste-afgifter för tomter i staden, anslagna tili Ruinernes underhåll.
uppgingo förlidet år till 206 R:dr 40 sk.
Till vedbrand äger hospitalet ännu någon tillgång uti egen skog. De till hospitalet
anslagna 101 ökedagsverken och sex handedagsverken, hvilka förut in natura utgått
och af Sysslomannen disponerats till införande af 50 kastar ved till Hospitalet,
få numera, enligt Kongl. Ordens-Gillets förordnande, lösas med penningar efter markegång
och äro inbegripne i ofvan upptagne räntepersedels-belopp. Det icke obetydliga
öfverskottet af hospitalets inkomster öfver dess utgifter remitteras till allmänna
hospitalsfonden.
Hospitalets fastigheter bestå, utom byggnaderna, i 177 stycken kring hela landet
spridda jordlägenheter.
En Djurläkare är anställd i Länet, hvilken, förutom inkomsten af sin praktik, åtnjuter
i löningsförmåner 200 R:dr statsanslag, 100 R:dr af Wisby stad samt omkring
12 Tunnor spanmål från åtskilliga socknar på landet, som sig dertill förbundit.
Gästgifvareskjutsen har af ålder bestridts af gästgifvarehemman och ett eller annat
dertill anslaget reservhemman utan hållskjuts, hvilket ännu till det mesta fortfar.
Sedan entreprenad om skjutsningen förlidet år upphörde, har sådan icke vid någon
gästgifvaregård å landet kunnat återförnyas, så att den nu endast finnes i Wisby.
Postgången emellan Wisby och betydligare landthamnarna, Fårösund, Slitö,
Ljugarn och Burgsvik, är nu på allmän bekostnad inrättad. För öfrigt fortskaffas till
hvarje pastorat enskildas bref i förening med embetsbrefven genom i hvarje socken
antagne brefbärare. Brandstodsförenmgar äro ingångne för hvardera fögderiet och
hafva, i synnerhet i det Norra, afgifterna varit ganska billiga, uppgående för året högst
till 3 sk. 2 rst. för 100 R:dr.
Summan af brandförsäkringsvärdet utgör:
i Norra fögderiet R:dr 4,016,003: — —
och i Södra fögderiet  » 5,316,110: 37. 8.
eller tillsammans det betydliga beloppet af  R:dr 9,332,113: 37. 8.
för åbyggnader på landet inom en provins, som äger få herregårdar och intet hemman
af säteri- eller frälse-natur. Denna för Länet högst nyttiga inrättning, som icke
är betungad med någon förvaltningskostnad, har de sednare åren fått vidkännas betydliga
kostnader derigenom, att domstolarne förklarat sig jäfvige att handlägga densamma
rörande mål, så att särskild domare och utbärads-nämnd måst förordnas.
Sedan, uppå Hushållnings-sällskapets inom Länet derom gjorda begäran, allmänna
skall blifvit påbudna att årligen hållas i Maj månad och några år fortgått, utan
att
I
\
25
att i dervid skeende räffångst tillvägabringa en motsvarande nytta mot förlusten af de
dagsverken, som på dessa skall, ofta alldeles fruktlöst, föröddes, har något mer än
halfva antalet af öns socknar, genom afgifter till en för dem gemensam jagtkassa, friköpt
sig från skallgången. Häraf har det förmånliga resultat uppstått, att, genom de från
denna kassa utgående premier, ett flerdubbelt antal räfvar blifvit dödade, än hvad
förut skedde genom skallgång, med hvilken öfriga socknar ännu fortfara.
Utom förenämnde premier utdelas utaf ett i Länet stiftadt jägareförbund 2:ne
större premier, som årligen tillfalla de 2:ne personer, som under året fångat eller
dödat det största antal räfvar. Genom dessa åtgärder har antalet af räfvar på ön betydligen
förminskats.
I sydligaste delen af ön och på Fårön, der allmogen har största antalet af får utegående,
anställes genast skallgång, så snart det förmärkes att någon räf inkommit i
socknen.
Wisby, Länets enda stad, har, utom på Sjömanshuset och Fältkontoret antecknade,
Mantalsskrifne invånare
Mankön .
. . 1,064.
Qvinkön
. . 1,666.
2,730.
Mantalsfrie: Mankön
. . 170.
» Qvinkön .
. . 253.
423.
Minderårige: Mankön
. . 638.
» Qvinkön .
. . 687.
1,325
Tillsammans
4,478,
hvilken folkmängd i den generella uppgiften om öns befolkning redan blifvit upptagen.
Stadens förnämsta näring är handel, dernäst jordbruk, sedan handtverksarbeten
och slutligen fiske, hvaraf en del invånare hemta sin bergning. Bränvinsbränning
har efter sednaste författning derom alldeles upphört.
Fisket är dock icke särdeles lönande.
Exporten består förnämligast af kalk, trädvaror samt spanmål.
Importen består förnämligast af salt, specerier, men äfven uti alla slags fabriks
förnödenheter,
emedan, utom för snus och tobak samt ett mindre pappersbruk, inga
fabriker finnas på ön. De sednare åren äro likväl anlagda ett såpsjuderi och 2:ne
Bäijerska ölbryggerier, hvilka sednares afverkningar hafva god afgång inom ön, såsom
surrogat för bränvin.
Handeln drifves af Wisby handlande, så väl här i staden, som vid landtham
Berättelse
öfver Gottlands Län för åren 1851—1855. 4
26
narne genom expediter, och af några vid dessa hamnar bosatta köpmän. Landthandlande
finnas spridda öfver ön.
Några handlande deltaga äfven med sina fartyg uti den allmänna frakthandeln
så väl inom som utom Europa. De på öns kuster ofta inträffade strandningar lemna
äfven tillfälle till förtjenst genom upphandlingar i parti vid auktionerne och åt några
få uti kommissions-arfvoden.
Exporten af trädvaror sker till Lybeck och städerna i Hertigdömena Holstein
och Schlesvig samt till några af de Danska öarna
Packsten eller osläckt kalk utskeppas egentligen till Lybeck, Stralsund, Wismar
och Rostock, hvilken sistnämnde stad är nästan den enda, som med egna fartyg här
afhemtar osläckt kalk. En obetydlig qvantitet packsten afsättes ännu på Holstein, men
denna afsättning minskas årligen. Fordom var exporten af kalk på Danzig och öfriga
Preussiska städer, äfvensom på Danska staterna, ganska betydlig, men har mer och
mer aftagit sedan i nämnde riken kalkbränning i stor skala blifvit införd.
Lös kalk utskeppas mest på Stockholm och Norrköping samt Skåne;, som till betydlig
del afhemtar den med egna fartyg. Mindre qvantiteter afgå jemväl någon gång
till andra Svenska städer.
Spanmåi utskeppas för det mesta på Stockholm, men jemväl på andra Svenska
orter, då stegrade pris derstädes föranleda dertill, äfvensom de sednare åren betydlig
utskeppning ägt rum på Tyska orter.
Vid gynnsamma konjukturer har äfven export af spanmåi på England ägt rum.
De på landet så allmänna tröskverken lemna tillfälle till en tidig export.
Handeln på sydliga Östersjöprovinserna upphör gemenligen med September månads
slut, hvarefter handeln på Stockholm blifver så mycket lifligare med export af
spanmåi, saltadt fårkött samt import af specerier m. m.
Minuthandeln beslår i försäljning till landets behof af salt, specerier och alla slags
kramvaror.
De handlandes antal har i sednare tider och äfven under detta qvinqvennium ökat sig.
Ar 1 850 utgjorde de handlandes antal 81.
och år 1855 utgjorde de ... 95.
Hela antalet af borgare uppgår till . 225.
Då sammandrag öfver export och import numera icke vid Tullkammaren uppgöres,
kan värdet å från staden utförda och dit införda effekter icke uppgifvas.
Handtverkarne till antal och yrken svara något nära emot stadens behof deraf.
De handtverkare, som äro arbetsamma och hushållare, sakna icke god bergning af
handtverket, ehuru allmogen vanligen icke anlitar andra än färgare, urmakare, kopparslagare,
guldsmeder och hattmakare.
27
Det jordbruk, som af stadsboar ne idkas, är ganska betydligt, och åkrarne närmast
staden för det mesta af ypperlig beskaffenhet. Den jordareal, som tillhör stadens
område, utgör icke mindre än 3,168 tunnland, hvaraf hospitalet äger mer än häften.
Det öfriga består af stadsjord, kyrkojordar, så kallade frijordar och något obetydligt
kronojord. Dock utgör mera än hälften af denna rymd skog och beteshagar; för
öfrigt skötas af stadsboar många lägenheter af angränsande hemman.
Lin, Hampa, Tobak eller färgväxter odlas här icke, utan endast vanliga sädesslag
samt jord- och foderväxter. Äfven inom stadens murar finnas sädesåkrar. Rapsatodlingen
har de sednare åren icke fortsatts.
Trädgårdsskötseln drifves med förmån. I Berättelsen äro förut omnämnde de på
denna latitud sällsynta fruktträd, som växa i staden, nemligen mullbärs- och valnötträdet;
under varma somrar gifver vinrankan, växande på kalljord i några trädgårdar,
ganska goda och fullt mogna drufvor.
Garfveri drifves här endast som skrånäring, dervid förnämsta sysselsättningen utgöres
af beredning för ägarnes räkning af dertill inlemnade hudar och skinn.
Läder finnes för öfrigt till salu i nästan alla handelsbodar och en stor del af allmogen
bereder sjelf läder till eget behof.
Två tobaksfabrikör finnas i staden, men äro icke alltid i gång.
Nära staden finnas, utom flera väderqvarnar, fyra vattenqvarnar, trenne på stadens
och en å Södra häradets område, hvilka erhålla öfverfalls-vatten från en stor
kulla, som utspringer i berget nära hafsstranden. På en backe utanför staden är nyligen
anlagd en stor väderqvarn, som, om den väl skötes, bör blifva af betydlig nytta,
när vattenbrist, såsom ofta händer, inträffar på hösten.
Inom staden finnas flera springkällor, som aldrig uttorka, men någon förmånlig
verkan af deras lindrigt kalkblandade vatten, som flerestädes anses fördelaktigt för färgerierne,
förmärkes dock icke på de härvarandes tillverkningar, som äro af vanlig beskaffenhet.
I Wisby finnes ett Gymnasium och en Högre Lärdomsskola med 3 Apologistklasser.
Apologistskolan besökes af ett stort antal lärjungar. Läroverkens sammanslagning
har ännu icke i brist af tjenlig lokal kunnat verkställas. Hus dertill är nu
likväl, efter erhållet statsanslag, under byggnad.
För Gottlands National-bevärings behof finnes i staden en undervisningsanstalt i
de ämnen, som tillhöra linie-officers-examen, äfvensom ett artilleri-informationsverk.
Under år 1842 är, på grund af dertill lemnadt statsanslag, en lägre Navigationsskola
öppnad för 30 elever; dessutom finnes härtill en förberedande Skola för skeppsgossar
och jungman, som sedan några år varit i gång och besökes årligen af omkring 20
elever. Skolan underhålles af Gottlands Sjömanna-Sällskap.
En Folkskola är inrättad med rymlig lokal och förestås af tvänne Lärare och en Lärarinna.
28
Uti Fruntimmer-samfundets skola, numera efter Samfundets höga beskyddarinna
kallad Drottning Desiderias skola, undervisas omkring 60 fattiga flickor, utom i läsa
och skrifva, äfven i sömnad, hvarförutan finnes en af borgerskapet inrättad Söndagsskola,
hvilken genom frivilliga bidrag af stadsboarne underhålles och flitigt besökes af
handtverkslärlingar och några gesäller.
För bemedlade föräldrars barn underhålles och förestås af en prestman en Vexelundervisningsskola,
som nu besökes af 55 barn. Enligt borgerskapets gjorda löfte för
vinnande af nådigt bifall till ansökan om en tredje lärare vid Apologistskolan, skulle
en förberedande läroanstalt till Apologistklasserna alltid underhållas i staden och hvartill
nyssomförmälda Vexelundervisningsskola var afsedd.
Flera mindre privata skolor finnas äfven, de flesta för flickobarn.
Länets helsovård är koncentrerad i staden, hvarest Hospitalet, Kurhuset och Lazarettet
äro belägna, äfvensom Apotheket, det enda i Länet befintliga, hvilket dock för
behofvet befunnits tillräckligt.
Provincial-läkaren i Norra häradet är nu förflyttad till Slitö, der Apothek äfven
kommer att inrättas.
De fattigas antal inom staden är beklagligtvis stort och får staden stundom tillökning
i deras antal genom afsigkomna bönder, hvilka för en ringa penning inköpa någon
gammal koja och efter kort tid med talrik barnskara falla stadens fattigvård till
last. En tillökning i fattigantalet tillkommer äfven understundom utaf afskedade artillerister,
tillhörande garnisonen, samt deras hustrur och barn, men hvilkas underhållskostnad
numera, sedan statsbidrag härtill erhålles, vållar föga tunga för staden.
Arbetsförtjenst under sommaren saknas icke, då det ofta är brist på arbetare
och dagsverksprisen lika höga, om icke högre än i de flesta mindre städer. Till
de fattigas understöd taxeras stadens invånare, hvarförutan något litet utaf tolagsmedlen
tillflyter fattigkassan. Dessutom utdelas årligen till Jul 1,000 R:dr R:gs, utgörande
intresset af ett doneradt kapital.
Stadens fattigvård har nu blifvit ändamålsenligare inrättad, ett större hus ansla
get
till fattighus och ett reglemente för fattigvården faststäldt, hvarigenom allt tiggeriet
betydligt minskats.
Till att befordra omtanka och sparsamhet bland den arbetande klassen har ett
Sällskap för välgörenhet år 1830, under sin garanti, stiftat en Sparbank, hvaruti insatserna
vid 1855 års slut uppgingo till 221,015 R:dr 19 sk. Ranko. Denna inrättning
anlitas mer och mer af tjenande och arbetande klasserna och af allmogen göras
betydliga insättningar.
Inom
29
Inom staden finnas byggnads- och brandordningar, öfver hvilkas efterlefnad hand
halles.
För hamnen är särskild hamnordning. Hamnen är för det mesta kringbyggd med
träd-kaj, men denna hamn, som utgör ett hufvudsakligt vilkor för stadens uppehåll
och förkofran, är numera alltför grund för djupgående fartyg. Den har endast 9 fots
djup, hvilket vållar den stora olägenhet att många fartyg måste, sedan de i hamnen
intagit halfva lasten, ankra ute på den osäkra redden för att intaga återstoden. Genom
erhållet statslån har Hamnbyggnads-Direktionen satts i tillfälle att anskaffa en
muddermaschin för ånga till hamnens uppmuddring, efter förslag till 13 fots djup,
hvilket arbete nu pågår och synes lofva framgång.
På grund af Eders Maj:ts nådiga proposition till Rikets Ständer, med vidfogad
ritning och kostnadsförslag, uppgående till 119,000 R:dr B.ko, har staden till byggnad
af en ny hamn utanför den gamla erhållit ett statsanslag af 79,000 R:dr B:ko,
emot förpligtelse att icke allenast sjelf bekosta de efter kostnadsförslagét felande 40,000
R:dr, utan jemväl ali den kostnad deröfver, som kan erfordras att fullborda den nya
hamnen efter fastställd plan. På hösten 1842 är detta maktpåliggande och svårt utförbara
arbete påbörjadt och har sedermera fortgått medelst anläggande af en vågbry
tare
utanför gamla hamnen. Olyckligtvis blef denna, till mindre del redan försedd med
öfverbyggnad, skadad af en häftig storm natten till den 28:de Oktober 1845, hvarigenom
ock vanns den erfarenheten, att vågbrytarens bas behöfde betydligt förstärkas.
JDä de anslagna medlen dertill icke förslogo, hafva Rikets Ständer beviljat ett ytterligare
anslag af 84,625 R:dr, hvarmed, jemte bidrag af staden, hamnbyggnaden nu fortsättes.
Wisby är den enda stad i Norden, som förvarar många och stora fornlemningar
af 12:te och 13:de seklets byggnadskonst. Några bland de i ruiner stående kyrkorna
utmärka sig synnerligen genom ett ädelt och snillrikt byggnadssätt. Ovedersägligen
vore det en stor förlust om dessa vackra ruiner genom tidens åverkan skulle
gå förlorade, synnerligen då de med användande af icke betydlig kostnad kunna i
sekler bevaras, ty deras fasta byggnadssätt af bruten och huggen kalksten garanterar
härför; de skulle ock nu befinnas i vida bättre skick än de äro, om icke menniskoåverkan
å dem i förra tider hade åstadkommit den mesta förstörelsen. Ett litet anslag
till underhåll och stängsel m. m. vid ruinerna har af hospitalsmedlen härtill blifvit
anvisadt uti inkomsten af hospitalets tomtören i staden.
Stadens inkomster af stadspenningar, hamn- och bropenningar, den tolagen tillBerättelse
öfver Gottlands Län för åren 1851—1855. 5
30
hörande fattigvårds-afgiften, mätare-, vägare-, kokhus-,
tolag, varfvet och Beckborg hafva utgjort:
år 4851 . . . .
» 1852 , . . .
» 4853 ....
» 4854 ....
» 1855 ....
barlast- och brännepenningar,
De sednare åren i
nom tillökning under 5
12,216: 1.
4,113: 22.
5.
4,
Wisby den 26 Augusti 1856.
14,881: 11. —
22,226: 11. 10.
17,795: 10. 6.
så betydlig mån förökade inkomsterne hafva uppkommit geår
i stadsafgifterna för den inre hamnens förbättring.
G. J. at DALSTRÖM.
Lars Hambraus.
L. J. Gardell.
Tabell för Landet till Gottlands Läns Femårsberättelse för åren 1851—1885.
/
Kungs- och Kungsladugårdar och derunder lydande lägenheter
Kronohemman
Kronoskattehemman
Civila Boställen och Bohemman samt Strandridare-boställen
mantal
Under Civila Boställen lydande Lägenheter .
Ecklesiastike Boställen
Hospitalslägenheter: Skatte
Krono
Kyrkojordar: Krono
Lotsplatser från Skattehemman
Skattlagde, bebyggde Lägenheter, utan mantal, som ej under
hemmans ränta äro inbegripne: Skatte . . ,
Skattlagde, obebyggde Dito: Skatte ....
Krono ....
Backstugor
Bebyggda Lägenheter, afsöndrade från hemman ps
Skattlagda Fisken: Skatte
Krono
Tullmjölqvarnar, med 60 par stenar ....
Husbehofs-Mjölq varnar
Husbehofs-Sågqvarnar, deraf 71 st. med särskilt
förd ränta
Stampar
Pappersbruk
Oljeslageri
Kalkugnar
Såpbruk
Skeppsbyggeri
Tegelbruk
Allmänningar, som tillhöra Kronan, af 983 Tuni.
Socken-allmänningar af 8,378 Tunnlands rymd .
Diverse personer, som ej tillhöra viss näring .
viss tid
i Jordboken
8 kapplands
utan
något
upp
-
rymt
Hemmantal.
O:
O
o?
B
a
B
o
&
SS
P*
p"
pj
Mantal.
2!
m
1,030g;
135
Mantal.
2ii
1.146U
5|
3 a:
ag cp
« re
"3 j
C
-
St.
'i?
13
830
704
2
2
35
588
232
0
1
1
45
1
2
2
10
Utsäde af
T:r.
t
t
2,382
77
4
114
T:r.
50
41 j
13,575"
135
"16
500
4
12
201
T:r.
23
26
8,822
124
3
370
51
2
108
T:r.
10
3
1,466
3S
1
73
ts
T:r.
20
2
372
18
36
Medelafkastning, sedan utsädet blifvit
afdraget.
K
<
<5
s
-
w
B,
CT3
T:r.
5
526
15
16
T:r.
80
42
14,787
141
20
555
12
10
598
10
T:r
50
50
13,460
390
20
740
20
60
30
T:r.
300
207i
67,875
675
80
2,330
J7j
12
1,130
30
o
3
T:r.
125
104
35,288
456
12
1,680
28
492
30
s
p”
>1
O
W
Pj
p:
P
C
p
e-t-
rt>
CO
P
J-i
Summa
Till Berättelsen öfver Gottlands Län för åren 1851—1855.
T:r.
60
12
158
4
317
1,098 1,164t'h| 2,593j 2,599 j 14,546-*j 9,49H 1,5981 450j 5621 16,255 j 14,8201 72,867 38,215| 6,429
T:r.
120
10
1,600
87
180
T;r.
30
2,314
75
80
T:r.
400
208
66,903
684
100
2,720
60
2,692
60
Underhällna Kreatur.
c*
D
crq
St.
16
22
4,595
50
4
189
4
4
133
St,
34
16
6,411
106
7
292
6
2
62
St.
40
25
11,222
102
13
398
12
6
30
663
St.
15
10
7,101
52
6
598
St.
100
53
30,570
210
32
1,032
18
600
20
164
1,227
12
St.
10
19
6,954
74
11
303
9
2
215
478
St.
6
1,182
16
208
210
1,997j 2,499 73,875}9,0211 6,9361 12,517| 7,808! 34,038; 8,0791 1,628
►5
tt
3"
3’
R:dr.
10,000
8,116
3,592,194
50,600
9,000
166,355
7,200
13,333
2,000
89,880
2,600
70,503
38,000
2,000
670
800
59,310
3,000
4,125,567 —i
Stat
-EE i (S r a f/.
Bevillning.
Efter Bevillning: förordningen.
>
r*
W
3:
a
<
^ B
Crt c
B," JT
3 3=
K:dr.
7
8
3,057
20
1
63
1
25
680
87
42
R:dr.
8
3,622
67
759
73
38
2
59
3
582
r. R-.r.
12
16 n
41
3,962 j 42 —; 5,340 13 2
Wisby Landskontor den 19 Juli 1856.
Mj. Gardell.
R:dr.
7
16
6,679
1
828
1
.! r.
12
7
14
27
771
76
38
2
1
59
3
669
| , 2 —19,309
46
41
R:dr. s.
200
974
11
19 2
185 20
.10
1,3601
R:dr.
207
16
7,654
1
828
1
12
7
14
27
771
76
38
2
1
59
3
855 19
10
10,6691211 2
Ständiga Räntor.
R-.dr.
ISO
67,941
140
103
152
18
8
800
47
120
69,524 j 33; 8
Ru
-
R:dr.
s.
1!
24
12
12
4,ö48
12
29
24
l
12
94
12
1
12
8
24
25
12
C38
36
in
36
B B
pr: cn
3 '
•? §
3:^
g. 53
Ro
-
is,589 Igel
C
B
Ro
-
R:r
201
I — | — 1201 u
R:dr.
11
201
72,589
170
2
198
1
152
18
25
638
8
803
47
1
321
114
9175,315
12
42
4 6
12
4 T
*5 5
R:dr. s.
1,371
66 I 32
128
20
*=* c.
R:dl*.
70
4 0
19,597 3 7
75
1,5871231 2 (19,7491*61 —
Klerecistatens underhall.
R-.dr.
175
257
75,815
742
100
100
100
400
750
50
500
R:dr.
2,083 16 —
79,0141461 — (2,083
R:dr.
10
10
4,223
56
161— 4,299(40
R.-dr.
185
267
82,122
798
100
100
100
400
750
50
500
85,3981 6 i
R:dr.
24
27
7,910
86
365
8,413 sa
R:dr.
2
517
520
<
d^'
B
-
R:dr.
45
56
17,200
171
798
32
16 —
Rd:r.
27
30
15,203
128 10
1
328
1
1,326
2
18,2711*2 j —
287 —
18
12
CO
s
3
3
w
sö
51
R:dr.
1,872
680
222,79 4
1,585
4
2,518
104
27
7
267
247
452
3,486
29
882
85
2
4
381
50
1,756
16 2
8
35
17,342(291 61237,268] 18
FEMÅRS-TABELL för Wisby Stad,
Hus och Tomter, Verk och
Inrättningar.
Jord.
Utsäde af
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
Underhållna Kreatur.
Uppskattadt värde.
—1
0
Aker.
pj
CR
i
1 Skog och Betesmark.
Summa Tunnland.
Hvete.
tö
fiSO
CR
1
Korn.
Hafre.
1
| Arter. ^
Potates.
Hvete.
w
'T3
Korn.
Hafra.
Arter.
Potates.
Hästar.
Oxar.
i 1
w
o
yi
Ungboskap.
po
CO
p‘
Hus och Tomter.
O
>-l
pu
Bruk, Manufakturer,
Qvarnar, Fabriker m. m.
Summa.
St.
Tia
Tia
Tia
Tia
T:r 1
T-.r
T:r
T:r
T:r
T:r
T-.r
T: r
T:r
T:r
Ta-
T:r
st.
St.
St.
st.
St.
St.
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
Hus och Tomter
960
991
31 lf
2131
l-i»
O
O
241
661
340
1,382
1,039
400
go
3,339
173
140
274
2
231
432
464,200
153,845
6,100
633,145
Jord
850
107
2,211
3,168
Färgerier
8
Ur-Fabriker ... -
6
Garfverier
3
Tullqvarnar
3
Kalkbruk ....
I 1
1
i
Wisby Landskontor den 27 Juni 1856.
Jj. Små!fitell.
Till Berättelsen för Gottlands Län, för åren 1851—1855.
tor åren 1851-1858.
1 a
t å
i 11
r a
ib
Ji
11 e v i 11 n i n g.
Ständiga Räntor.
Kostnad för Stadens Styrelse.
Klereciets
underhåll.
Fattigförsörjning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse onera &c.
Summa Statsbidrag.
Efter Bevillningsförordningen.
Bränvinsbrännings-
afgift.
Summa.
Mantalspenningar.
Summa.
Kyrkobetjeningens.
Summa.
Efter l:a Art.
Efter 2:dra Art.
Pastorns.
Komministerns.
g
åf
p
<5»
Jord, Hus,
Tomter,
Verk och in-  rättningar.
| Borgerlig
rörelse.
_
1 !
Efter 37 §.
Personer ej
hörande till
viss näring.
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
Ridr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
433
1,299
1,267
4,778
6
188
1,210
9,181
645
645
3,556
799
295
60
1,154
5,016
1,200
800
5,100
26,652
’
KONGL. MAJ:TS BEEALLNINGSHAFVANDES
UTI
CALMAR LAN
TILL
i underdånighet afgifna
FEMÅRSBERÄTTELSE
för åren 1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
(Xmyea®
STOCKHOLM, 1836.
P A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och
ekonomiskt hänseende inom Calmar Län, för åren
1851, 1852, 1853, 1854 och 1855.
§ *
Iiänets allmänna beskaffenhet.
Uti den underdåniga femårs-berättelse, som afser åren 1837—1841, finnes intagen
en fullständig beskrifning öfver detta Läns Geografiska läge, form och vidd, de
olika
i Domsagor, Fögderier, Härad, Pastorat och Socknar. I dessa omständigheter hafva
under det qvinqvennium, som är föremål för denna min underdåniga berättelse,
icke inträffat några andra förändringar än sådane, som härflyta af landets fortgående
uppodling, af för sådant ändamål verkställda sjösänkningar och utdikningar af kärrtrakter,
äfvensom af skogarnes medtagande. Landets utseende har väl, i följd af
nu antydda orsaker, mångenstädes blifvit märkbart förändradt, i det man finner åkerfälten
större och mera stenfria än förr, bördiga ängar och åkrar på flera ställen,
som tillförne stått under vatten, samt mången, fordom stor och tät, skog nu antingen
uthuggen eller betydligen glesnad; men dessa företeelser äro dock ännu alltför
partiella för att kunna anses innefatta en fullständig omskapning af Länets fysiska
beskaffenhet, eller för att ens inverka märkbart och afgörande på klimatiska
förhållanden, betraktade i deras allmänhet. Att undersöka hvad verkan dessa omständigheter
må hafva medfört i ekonomiskt hänseede, tillhör en annan afdelning af
den underdåniga berättelsen.
§ 2-
Länets invånare.
Folkmängden i Länet utgjorde år 1835:
På landet
i städerne
193,559 personer,
. 14,390 »
Summa 207,949 personer.
År 1850 uppgick hela Länets folkmängd till endast 193,503 personer, hvaraf
synes, att folktillökningen under dessa 5 år utgjort 14,446 personer, som i det
närmaste motsvarar sju och en half procent af 1850 års folkmängd.
Följande tabell visar huru folkmängden i Länet varit år 1855 emellan olika
ståndsklasser fördelad; vid upprättandet af hvilken tabell iakttagits, att alla medlemmarne
af ett hushåll, med inberäkning äfven af tjenstfolket, ansetts tillhöra husbondens
ståndsklass.
Folkmängdens fördelning i Ståndsklasser år 1855.
Fögderier och Städer.
Ridderskapet
och Adeln.
Preste-Ståndet.
Borgare-Ståndet.
Bonde-Ståndet.
Ofrälse
| Ståndspersoner.
Lägenhets-
innehafvare.
71
2.
ÖQ*
</i
O
s*r
Arbetsklassen.
Summa.
Tjusts
Tunaläns, Sefvedes och
Aspelands härader . .
467
205
68
23,569
833
380
203
12,289
38,014
367
172
61
12,532
873
578
1,243
24,007
39,833
Norra Möre m. fl. ...
944
253
1,353
21,338
754
699
932
16,741
43,014
Södra Möre
90
128
95
15,618
199
3,958
3,501
15,664
39,250
Olands Norra Mot . . .
14
131
—
11,041
467
243
388
5,520
17,804
Dito Södra Mot . . .
9
128
84
6,765
631
226
495
7,306
15.644
Calmar stad
74
59
1,746
- 540
26
16
4,724
7,185
Westervik d:o
20
16
616
141
186
—
4,059
5,038
Wimmerby d:o
41
19
317
222
240
19
683
1,551
Borgholm d:o
—
2
369
—
33
—
—
222
626
Summa
2,026
1,113
4,709190,860
4,693
6,536
6,797
91,2151207,949
Den förra underdåniga berättelsen innehåller en uppgift huru Länets fasta egendom,
bestående af hemman, frälseräntor, lägenheter, bergverk, fabriker och manufakturverk,
qvarnar och sågar samt hus och tomter i städer och köpingar, var, med
hänseende till taxeringsvärdet, år 1850 fördelad emellan olika ståndsklasser. Med
denna uppgift torde förhållandet år 1855 böra jemföras. Dervid framstå följande
resultater:
