# ID: svediakorp-gov2293
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 110,056
# sentences: 3,217
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


273 —
Hvad slutligen angår den i 23 § gjorda anmälan om verkställd afskrifning af f. d. redogöraren
å Carlsborg K. N. Hallströms balans, påkallas deraf ej något yttrande, och i anledning
af Revisorernes tillkännagifvande, att från en per mille-fonden några utgifter icke
blifvit bestridda, får Kollegium blott underdånigst förmäla, att orsaken dertill återfinnes i det
förhållandet att några sådana byggnadsarbeten ej varit i nåder anbefallda, att behållningen
å nämnde fond bordt för desammas utförande anlitas. \
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Storrnäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
C. HJELM. S, C. NISSER.
Stockholm den 28 Februari 1856.
C, dOrchimont.
Kongl. Krigs-kollegii
Infendeiits-afdeliimgs
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af de till denna Afdelning
körande räkenskaper för åren
1852 oeh 1853.
Storrnäktigste Allernådigste Konung!
I anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss å den del af Rikets Ständers Revisorers
berättelse om verkställd granskning af statsverkets och andra af allmänna medel bestående
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1852 och 1853, som angår Eders
Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-kollegium och de under dess disposition ställda medel, får
Kollegium härmedelst afgifva underdånigt utlåtande i afseende på de fonder och statsanslag,
som under nämnde 2:ne år tillhörde Intendents-afdelningens förvaltning och redovisning.
Vid räkenskaperna öfver artilleri-regementernas andelar af fjerde hufvudtitelns anslag
till kavalleri- och artillerihästars remontering och skoning hafva Revisorerne, med tillkännagifvande,
att utgifterna å detta anslag äro fördelade under fyra särskilda titlar: remontering,
skoning, medikamenter och lysning, med för hvarje titel bestämdt belopp, erinrat, att,
då Götila och Wendes artilleri-regementer redovisa kostnaderna för samtliga dessa föremål
LL
— 274 —
/
-endast utj en räkning, hvaruti uppkommen brist å endera af titlarne finnes godtgjord med
behållning å någondera af de öfriga, Svea artilleri-regemente deremot afgifver särskild redo-^
görelse för hvar och en af de fyra utgiftstitlarne; såsom följd hvaraf och då hvarje sådan
redogörelse upptager brist eller behållning, oberoende af de öfriga, inträffat, att regementet,
\ anledning af uppkommen brist å det till medikamenter anvisade belopp och oaktadt samma
brist kunnat af öfverskott å de till remontering alsedda medlen fyllas, fått, enligt Eders
Kongl. Maj:ts nådiga bref den 15 Juni 1852 och den 19 Maj 1853, från besparingarne å
anslaget till artilleri-regementerna uppbära, det förra året, 344 R:dr 29 sk. 11 rst„ och, det
sednare, 406 R:dr 31 sk.; och hafva ltevisorerne, som ej kunnat inse hvarföre redogörelserna
för ett och samma anslag icke blifvit efter samma grunder upprättade, funnit angeläget,
att bokföringssättet för de 3:ne artilleri-regementerna, till förekommande af ofvan
anförda olikhet vid beräkningen af bristernas ersättande, hädanefter må bringas till öfverensstämmelse.
Orsaken till den anmärkta olikheten i redovisningssättet inom Svea artilleri-regemente,
å ena, samt Götha och Wendes artilleri-regementer, å andra sidan, torde härleda sig derifrån,
att då Kongl, brefvet den 11 December 1830, till följd hvaraf de vid artilleri-regementerna
någon tid förut inrättade Direktioner för fourageringen erhållit uppdrag att för
Kronans räkning besörja remonteringen, hästarnes sjukvård och skoning samt lysning i stallen
och stallpersedlarnes underhåll, i afseende på förvaltningen endast innehåller det allmänna
stadgande, dels att de i stat för dessa ändamål bestådda anslag, hvilka af Direktionerna
skulle få lyftas från Stats-kontoret, emot redovisning inför Kammar-rätten, icke finge öfverskridas,
och dels att, örn, genom inträffande omständigheter, någon gång brist skulle uppstå,
anmälan derom borde göras bos Kongl. Maj:t, som genom anbefallande vakanser ville
förordna om bristens fyllande, sedermera, Kollegium veterligen, icke meddelats någon särskildt
föreskrift huruvida dylik anmälan borde ske ej allenast vid de tillfällen, då tillgång till
bristens betäckande med öfverskott å någotdera af anslagen för de öfriga ofvan om förmälda
ändamålen saknades, utan ock vid de tillfällen, då sådan tillgång finnes att påräkna. Uppfattande
ifrågavarande stadgande i 1830 års Kongl, bref på sistnämnde sätt, har Svea artilleri-regemente,
enligt hvad Revisorerne anmält, så väl i särskilda redogörelser för remontering,
skoning, hästmedikamenter samt lysning och stallpersedlar redovisat de för hvarje af
dessa fyra behof i stat uppförda medel, som ock, när utgifterna för någotdera af dem öfverskridit
anslaget, om än öfverskott å annat anslag varit till finnandes, för bristen hos
Elders Kongl. Majit i underdånighet begärt ersättning. Att likväl denna , ersättning, som,
utan äfventyrande af regementernas tjenstbarhet, lämpligen icke lärer kunnat beredas genom
det i 1830 års Kongl, bref antydda medel, eller vakansers hållande, blifvit i första
rummet godtgjord med behållningar, som på andra anslagets titlar varit att påräkna, ådagalägges
af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 15 Juni 1852, den 19 Maj och
ber 1853 samt den 29 December 1855, innefattande anvisningar å Svea artilleri-regementes
skonings- och lysnings-anslag för betäckande af brister å medikaments-anslaget samt å Götha
artilleri-regementes remonterings-, medikaments- och lysnings-anslag för godtgörande af befarad
brist å skonings-anslaget; men beträffande den af Revisorerne uppgifna omständighet,
att Svea artilleri-regementes remonterings-anslag skall hafva lemnat öfverskott till fyllande
af bristerna å medikaments-anslaget, så enär detta öfverskott icke uppkommit genom besparing
å anslaget för de begge revisionsåren, utan bestått af en sedan liera föregående år
reserverad behållning, som likväl årligen förminskats i följd af ökade remonterings-kostnader,
samt nämnde öfverskott för sitt egentliga ändamål otvifvelaktig! tagits i anspråk, om regementet
fått uppbrottsordres, kan Kollegium ej instämma i Revisorernes antydda mening,
att bristerna å medikaments-anslaget bordt med samma öfverskott fyllas.
— 275
Emellertid och för beredande af den utaf Revisorerne åsyftade öfverensstämmelse i
grunderna och sättet för redovisningen af artilleri-regementernas anslag till remontering, skoning,
hästmedikamenter samt lysning och stal/persedlar, äfvensom för åvägabringande af
en behöflig förenkling i räkenskaperna, hemställer Kollegium underdånigst, att samtliga för
dessa behof erforderliga utgifter måtte vid hvartdera regementet få redovisas endast uti en
redogörelse, upptagande regementets anslag i dess helhet samt derå uppkommen behållning
eller brist, med iakttagande, att redogörelsen åtföljes af särskilda verificerade räkningar till
bestyrkande af hvad för hvarje särskildt af nyssnämnde fyra ändamål i stat bestås och under
redogörelseåret åtgått.
Enär förslagsanslaget för beväringsmanskapets vapenöfningar under revisionsåren, likasom
flera föregående år, varit för ändamålet otillräckligt, hafva Revisorerne, som funnit angeläget,
att utgifterna å detta anslag måtte för framtiden i möjligaste måtto inskränkas, ifrågaställa
huruvida icke ett sådant ändamål skulle kunna vinnas genomförändring i ett eller annat
hänseende af de för beväringsmanskapets mönstringar och vapenöfningar nu gällande
stadgande!), bland hvilka exempelvis föreskriften, att vid mönstringarne en Regements-officer
skall inställa sig från hvarje regemente eller korps af olika vapen, hvari beväringsmanskapet
är fördeladt, ansågs föranleda till betydliga utgifter i rese- och traktaments-ersättningar.
Att kostnaderna för beväringsmanskapets mönstringar och möten år efter år ökats, är
en naturlig följd af folkmängdens tillväxt och den häraf föranledda tillökning i den årligen
exercerade beväringsstvrkan, hvilken under de första 3:ne årtionden efter allmänna beväringsmanskapets
inrättande växte blott från 11,000 till omkring 14,000 man, men under årtiondet
från och med 1843 till och med 1852 uppgick i medeltal till 19,500 man samt för de
sista 3:ne åren till 20,000 man årligen; och hafva såväl de i sednare åren stegrade priserna
på mötesförnödenheter, som ock de under samma tid, för lindrande af skjutsningsbesväret,
tillkomna ändringar i resereglementet och skjutsförfattningarne icke varit utan inflytande
på förhöjningen i sagde kostnader; men huruvida nedsättning i samma kostnader är
att påräkna genom förändring i nu gällande stadganden rörande beväringsmanskapets mönstringar
och vapenöfningar, utan åsidosättande af kontrollen deröfver, att dessa på ett emot
ändamålet svarande sätt verkställas, är i Kollegii tanke tvifvelaktigt; åtminstone anser Kollegium
den af Revisorerne exempelvis åberopade föreskrift, såsom bidragande till Arméens
tjenstbarhet, så vidt denna är på beväringsmanskapet beroende, icke böra upphäfvas, emedan,
i motsatt fall, den med nämnde föreskrift åsyftade, på sakkännedom grundade, tillsyn
deröfver, att hvarje af Arméens olika vapen blifver försedt med det för samma vapen mest
tjenliga beväringsmanskap till största delen korame att upphöra.
Revisorerne hafva fästat Rikets Ständers uppmärksamhet å det förhållande, att fjerde
hufvudtitelns iörslags-anslag till rese- och traktamentspenningar öfverskridits år 1852 med
16,721 R:dr 33 sk. och år 1853 med 16,358 R:dr 22 sk. 7 rst.; med anledning hvaraf
Kollegium får i underdånighet anmäla, att detta i den för revisionsåren gällande riks-stat
till ett belopp af 6,666 R;dr 32 sk. upptagne anslag städse varit för ändamålet otillräckligt,
samt att, då skjutsentreprenader alltmer blifvit afslutade, och, genom Eders Kongl. Majrts
förnyade nådiga rese-reglemente den 31 Oktober 1851 samt nådiga kungörelser den 4 Maj
1852 och den 11 Augusti 1854, med flera författningar, ökade förmåner blifvit dels de
skjutskyldige dels resande i embetsärenden tillaggda, någon anledning icke är för hand att
i de dryga rese- och traktamentskostnaderna förvänta någon nedsättning.
I afseende på de utaf Revisorerne uti 19 och 23 § § af revisionsberättelsen omförmälda
äldre fordringar, som i 1853 års räkenskaper utbalanseras, får Kollegium, efter dess
— 276 —
Advokat-fiskals hörande och i enlighet med hvad han inberättat och Kollegium i öfrigt inhemtat,
i underdånighet anmäla följande:
l:o Sedan sysslomannen i aflidne Kapitenen, Regeinmts-qvartermästaren C. A. von Esse,
ns konkurs, Häradskrifvaren J. Sandman och f. d. Kapitenen I). G. Dahlberg, genom Eders
Kongl. Maj:ts nådiga dom den 15 September 1851, förklarats skyldige att utbetala beloppet
af Kronans i nämnde konkurs fastställda fordringar, men Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Norrbottens län, hvarest Advokat-fiskalsembetet, då Dahlberg funnits sakna all
tillgång, yrkat, att hela beloppet måtte hos Sandman uttagas, ansett denna sednare icke kunna
förpligtas utgifva mer än hälften af hvad honom och Dahlberg ådömdt blifvit, och Svea
Hofrätt, vid pröfning af häröfver anförda besvär, samma beslut gillat; har Advokat-fiskalsembetet
i underdånighet fullföljt berörde mot Sandman väckta yrkande hos Eders Kongl.
Maj:t, på hvars nådiga åtgärd ärendet är beroende; varande hälften af fordringsbeloppet,
jemte upplupna räntor, af, Sandman inbetald.
2:o A aflidne Landt-räntmästarcn i Wester-Norrlands län E. G. Hurlins konkursmassas
skuld återstår ännu det, eldigt Revisorernes berättelse, vid 1853 års utgång balanserade
belopp; och som denna skuld innefattar proprie-balans, är bevakningen och indrifningen deraf
beroende på åtgärd af Kammar-rättens Advokat-fiskal;
3:0 Beträffande den i aflidna enkan H. G> Fougts och hennes äfven aflidne sons, Fabriksidkaren
J. A. Fougts konkurser bevakade fordran, så hafva sysslomännen ännu icke
aflemnat så fullständiga verifikationer i afseende å konkursmassornas slutliga utredning, att
den hos Kollegium framställda, i afvaktan på inbekommande af dessa verifikationer hvilande,
frågan om afskrifning af fordringen hittills kunnat till slut befordras; dock lärer, på grund
af redan företedda handlingar, kunna med visshet antagas, att någon ytterligare tillgång till
utdelning i nämnde konkurser icke finnes.
4:o Vid anstäldt utmätningsförsök hos f. d. Expeditionssekreteraren A. S. Loo har
denne fortfarande befunnits oförmögen att gälda det honom till betalning ådömda fordringsbelopp.
5:o Vidkommande Kronans hos Fabriksidkaren A. Ehrling ägande fordran, bestående
af vitesböter och prisskillnad till följd af ofullgjord leverans; så har Ehrling, vid verkställda
utmätningsförsök saknat all tillgång till fordringens gäldande; och är numera upplyst, att han
aflidit i utfattigt tillstånd; kommande beloppet, så snart erforderliga handlingar inbekommits,
att i vanlig ordning tili afskrifning anmälas.
6:o Den, såsom innestående hos Kommendanls-embetet i Ystad, uti berättelsen upptagna
fordran är genom Hofrättens öfver Skåne och Blekinge i f. d. Kommendanten, Ryttrnästaren
E. L. von Schantz’s konkurs meddelade dom fastställd till betalning; och beror indrifningen
deraf på konkursmassans utredning.
7:o Hvad angår de 3:ne till Jönköpings regemente utgifna och till ett återstående belopp
af 495 R:dr 41 sk. 7 rst. balanserade förskott, hvilka, enligt Revisorernes anmälan,
skulle vara på konkursutredning beroende, så enär, på sätt af 54:de bandet af verifikationerna
till Krigs-kollegii hufvudbok för år 1853, fol. 15—80, bestvrkes, dessa förskottsmedel blifvit
behörigen redovisade, hvadan desammas balanserande i nämnde års hufvudbok varit oriktigt,
har, efter vunnen kännedom om förhållandet, Kollegium meddelat föreskrift om ifrågavarande
balanserade medelsposters afförande.
— 2 77
8:0 Uti aflidne handlanden 0. Hellströms och den ene löftesmannens, jemväl aflidne
urmakaren Törners, slutligen utredda konkurser äro redogörelser afgilna och utfallna utdelningar
för Kronans fordran inbetalta; varande balansens afskrifning beroende derpå, huruvida
hos andre löftesmannen, färgaren Lock, som vid utmätningsförsök befunnits i obemedlad
ställning, någon tillgång framdeles kan yppas.
Under granskningen af räkenskapen för trosspassevolans-fonden och dertill hörande
redogörelser för de till trossvagnars förfärdigande utbetalta medel, har Kevisorernes uppmärksamhet
blifvit fästad derå, att, för ett i Upsala verkstäldt uppköp af askstockar för
58 K:dr 16 sk., reseräkningen uppgått till 49 R:dr 32 sk., utom stockarnes transport till
Stockholm, som kostat 14 R:dr 32 sk.
Då anmärkning rörande obehörig afföring eller oriktig beräkning af resekostnaden icke
förekommit, anser Kollegium sig, i anledning af Ilevisorernes framställning i denna del, endast
böra till förklarande af det antydda missförhållandet mellan värdet å de upphandlade
effekterna och kostnaden för upphandlingens verkställande, i underdånighet anmäla, att då de
till salu utbjudna askstockarne icke kunde på ägarens bekostnad föras till Stockholm, för
att undergå besigtning till utrönande af hvad deraf vore brukbart såsom materialier för
trossvagnar, och en dylik besigtning icke heller kunde öfverlåtas åt annan person än den,
sorn ägde nödig insigt i ämnet, samme embetsman, som hade tillsynen öfver och ansvaret för
vagnarnes tillverkning, behöft att på stället taga kännedom om varans beskaffenhet, samt
att, om än denna resa, i förhållande till det deraf erhållna resultat, medfört en hög kostnad,
en än högre kostnad eller förlust sannolikt tillskyndats Kronan, om, i följd af bristande
sakkännedom vid besigtningen, underhaltiga eller för ändamålet otjenliga materialier blifvit
upphandlade.
Beträffande förenade mötes-passevolansfondernas af Revisorerne omförmälda äldre fordringar,
får Kollegium, under åberopande af hvad Kollegium rörande Kronans fordran i aflidne
Regements-qvartermästaren Kapitenen von Essens konkursmassa här ofvan anfört, i
afseende på de öfriga fordringarne, med hemtad ledning af hvad Kollegii Advokat-fiskal inberättat,
i underdånighet tillkännagifva:
att Hof-intendenten Westins konkurs, enligt borgenärernes beslut, skall fortgå så länge
han uppbär sin innehafyande lön, deraf borgenärerne åtnjuta hälften;
att, sedan f. d. gamla mötes-passevolansfondens fordran hos K rit] s-kom m issa rien Invenius
blifvit i de efter honom och hans trunne löftesmän yppade konkurser afslutade, hufvudsakliga
pröfningen af den hos Kollegium anmälda fråga om fordringsbeloppets afskrifning
heror på erhållande af åtskilliga såsom nödiga ansedda upplysningar i afseende å konkursmassornas
slutliga utredning; och
att, efter det Enkefru A. W. Rosenborg och hennes löftesman Majoren A. I. Rosenborg
afträdt sin egendom till borgenärer, urarfva-konkurser jemväl yppats vid gäldenärernes död;
varande de begge första konkurserna, äfvensom urarfva-konkursen efter Enkefru Rosenborg,
enligt granskade redogörelser, slutligen utredda och de förenade mötes-passevolansfonden i
dessa konkurser tillkommande utdelningar till fonden inbetalta; hvaremot urarfva-konkursen
efter Majoren Rosenborg, till följd af rättegång, enligt hvad uppgifvet blifvit, ännu är under
utredning.
Hvad Rikets Ständers Revisorer i öfrigt anfört och framställt i afseende på förvaltnin
-
— 278 —
gen och redovisningen af de under Intendents-afdelningen ställda anslag och fonder, anser
Kollegium till svar å Kollegii sida ej föranleda.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
G. SANDELS. G. F. LAUEÉN.
Stockholm den 22 Februari 1856.
N. A VV arenius.
Kongl. Krigs-kollegii
Aflönings-afdelnings,
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskning af 1852 och 1853 års
räkenskaper för de under denna Afdelning
ställda kassor och fonder.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Aflönings-afdelningen i Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigs-kollegium åligger att, till
underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning genom remiss den 5:te innevarande
månad, i hvad denna Afdelning rörer, afgifva till Eders Kongl. Maj:t stäldt underdånigt
utlåtande, med anledning af den berättelse Rikets Ständers sednast församlade Revisorer
atlemnat, efter verkställd granskning af statsverkets räkenskaper för åren 1852 och
1853.
Vid redovisningen för 4:de hufvudtiteln samt de under Krigs-kollegii vård och förvaltning
ställda kassor och fonder hafva Revisorerne dels omförmält, dels erinrat i:
§ 6.
att de bidrag sistnämnde kassor och fonder, äfvensom anslagen till extra utgifter samt
till skrifmaterialier och expenser, under redogörelseåren lemuat till Krigs-kollegii aflöning,
»icke äro i räkenskapen på ett ställe synliga»; varande derjemte af Revisorerne tillstyrkt,
att dessa särskilda bidrag, som bland annat skall hafva medverkat dertill, »att militie-bostälis
-
279 —
»kassan icke fullkomligt uppf)Iler sitt ursprungliga ändamål», måtte upphora, samt Rikets
Ständer, för sådant ändamål, »få emottaga en nådig framställning om hvad för Ivrigs-kollegii
»aflöning i dess helhet må kunna erfordras.»
Krigs-kollegium får härvid underdånigst upplysa: att Eders Kongl. Maj:ts för hvarje år
utfärdade aflönings-stat för Krigs-kollegium, som finnes hufvudboken bilagd. specifikt och fullständigt
utvisar, så väl aflöningens belopp i sin helhet, som huru mycket stats-verket och
de särskilda kassorna eller fonderna, hvar för sig, för beholvet tillskjuta; att räkenskaperna
bestyrka, hvad icke heller motsagdt blifvit, huru de anvisade anslagen utgått och till atlöningen
blifvit använda; att Krigs-kollegium, för uppfyllande af Revisorernes önskan, nu fogar
anstalt, att samtlige aflönings-bidragen, på lika sätt som i Eders Kongl. Maj:ts nådiga
stat specificerade, från och med för innevarande år, skola i ett särskildt konto: Krigs-kollegii
aflöning, varda i hufvudboken sammanförda; att de under Krigs-kollegii förvaltning
ställda 'kassor och fonder, sedan ålder tillbaka, med stats-verket deltagit i förvaltningskostnaden,
eller Krigs-kollegii personals allönande; att denna anstalt väl, vid en och annan af
förutgående Stats-revisioner, utgjort föremål för anmärkning, men att, då Rikets Ständer,
vid pröfningen af densamma, hvarken uppå skäl, som till förändring i dittills följda grunder
för förvaltningen bordt föranleda, ansett sig kunna rubba eller upphäfva Eders Kongl. Maj:ts
höga rätt att öfver användandet af kassornas disponibla tillgångar förfoga, samt ej heller uppå
4:de Imfvudtiteln anvisat hela den summa, som för Krigs-kollegii allönande oumbärligen erfordrats,
de klandrade fyllnadsbidragen fortsatt måste från kassorna utgå och jemväl vid
flera Stats-revisioner lemnats ovidrörda; ankommande uppå Eders Kongl. Maj:ts nådigste
pröfning och beslut, huruvida, på sätt Revisorerne hemställt, nådig proposition till Rikets näst
sammanträdande Ständer må allåtas om hela aflöningssummans uppförande på rikets stat,
i hvilket läll, och så framt propositionen af Rikets Ständer varder gillad, en behöflig lindring
kornme att ifrågavarande kassor och fonder tillskyndas, likväl icke af den inverkan på militie
boställs-kassan, att hennes »ursprungliga ändamål», eller bekostandet af nya karaktershus
å det stora antal militie bostads-boställen, sorn nu deraf äro i saknad, skulle kunna ernås,
enär, endast härtill skulle erfordras omkring tre gånger den kapitalfond af 200,000
R:dr llanko, som kassan, vid 1855 års utgång, ägde i behåll.
§ 7.
Som den af Rikets Ständer, i sammanhang med sednast fastställda statsreglering för
åren 1855—1857, gjorda anvisning uppå behållningen å reservations-anslaget till »förhöjd
betalning åt inqvartcringsgifvare», i och för betäckande af kostnaderna »lör de nu ur in»delta
Arméen utgående garnisons-komrnenderingar på Carlstens fästning, vid Grisslehamn och
»i Haparanda», icke kunnat förr än år 1855 begagnas, eller tidigare, än i hufvudboken för
samma år, synliggöras, fordrar hvad Revisorerne derom nu omförmält, icke någon förklaring
eller bemötande från Krigs-kollegii sida,
§ 15.
Revisorerne hafva anmärkt, att arfvodet till t. f. Presidenten i Krigs-kollegium icke, på
sätt ske bordt, utgått af härtill anvisade öfverskottsräntor af f. d. öfverste-indelningen vid
det upplösta Adels-fane-regernentet, samt »att detta arfvode under båda revisionsåren, till hela
»sitt belopp, anordnats från anslaget till extra utgifter.»
Då öfverskottsräntorna, derå arfvodet är anvisadt, för året 1853 icke förr, än under
första hälften af påföljande året 1854, kommit Krigs-kollegium tillhanda, följer deraf, att arf
-
— 280 —
vodet,, som under året 1853 skolat qvartaliter utbetalas, icke kunnat på dessa räntor formelt
anordnas. Stats-kontoret har ock, under den tid arfvodet till Presidenten i Krigs-kollegium
derifrån utbetaltes, anordnat detsamma på extra utgifts-anslaget, som är anvisadt att
fylla bristen de år, då öfverskottsräntorna icke uppgå till arfvodets bestämda belopp, eller
2,000 R:dr. Men som behåliningarne, såväl' å öfverskottsräntorna, som å anslaget till extra
utgifter de år, då sådana behållningar uppkommit, skolat ingå till 4:de hufvudtitelns allmänna
besparingar och der sammanläggas, täcktes Eders Kongl. Majit nådigst inhemta, att, derest
ifrågavarande arfvode anordnats å sistnämnde besparingar, i stället för, såsom skedt, uppå anslaget
tiil extra utgifter, besparingarnes slutliga och vid redogörelseårets utgång behållna belopp
blifvit alldeles detsamma, som nu af bufvudboken utvisas. Val hafva icke, genom uppoch
afförings-ordres anslagen emellan, 2,000 R;dj blifvit, före redogörelse-årets utgång, öfverflyttade
från allmänna besparingarne till extra utgifts-anslaget; men då sistnämnde anslag
skolat, enligt Eders Kongl. Majits nådigste föreskrift, betala utgifterna utöfver stat för Lifgardes-regementernas
mathållning, dertill detsamma icke varit tillräckligt, hvadan fyllnaden,
vida öfverstigande sistnämnde summa, måst af allmänna besparingarne utgå; värdes Eders
Kongl. Maj:t nådigst finna, att extra utgifts-anslaget, uppå sådant sätt och i sjelfva verket,
blifvit till fidio godtgjordt för meromförmälda, till arfvode för t. f. Presidenten i Kollegium
förskjutna, 2,000 Ridr. Anmärkningen gäller alltså formen, men icke saken. DL likväl extra
utgifts-anslaget, såsom följd af räntornas ökade penningevärde, under de sednast förflutna
tvännc åren icke behöft till arfvodets fyllande anlitas, har Krigs-kollegium ansett formenligast
och derjemte riktigast blifva, att meranämnde arfvode, från och med innevarande
års början, anordnas uppå 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar, dit öfverskottsräntornas
hela belopp sedermera ingår; om hvilket förändrade anordningssätt föreskrift nu varder vederbörande
tjenstemän meddelad.
§ 16.
Hvad Revisorerne här erinrat mot den af Stats-kontoret gifna befallning till Eders Kongl.
Majits Befallningshafvande i Upsala, Stockholms och Götheborgs län att direkte till Krigs-,
kollegium, i stället för till Stats-kontoret, insända de indragna räntorna vid f. d. Adelsfaneöfverste-indelningen,
äfvensom öfverskottet å indelningsräntorna vid Bohus läns regementes
södra eller rusthålls-bataljon, torde af Stats-kontoret varda till besvarande i underdånighet
upptaget. För Krigs-kollegium, åt hvilket dessa samtliga räntor äro anvisade tiif oafkortadt
belopp, kan det visserligen vara detsamma, antingen medlen få emottagas direkte från Landtränterierna,
eller först skola ingå till Kongl. Räntekammaren, att derifrån till Kollegium utbetalas;
men då Stats-kontoret, genom dess af Revisorerne ogillade åtgärd, anbefallt det
förstnämnde levereringssättet, vill det synas Kollegium, som hade Stats-kontorets dermed
åsyftat besparing i både tid och omväg.
C.
momenlerna 7, 8 och 9.
Revisorernernes, i afseende å militie boställs- och krigsmanshus-kassornas samt invadlidhus
fondens räkenskaper, gjorda tillkännagivande, att dessa räkenskaper icke lemnat
rum för någon anmärkning, samt att, vid anställd inventering, »säkerhetshandlingarne befunnits
i behörig ordning», har för Krigs-kollegium varit tillfredsställande att få erfara.
Jemtlands roterings-kassa.
Uti § § 1 och 2 hafva Revisorerne redogjort för f. d. Jemtlands reservmedels-kassans
år 1852 verkställda afleverering från Krigs-kollegium till den inom provinsen Jemtland,
— 281 —
uppå Eders Kongl. Maj:ts nådigste befallning, organiserade roterings-kassa, äfvensom huru
det, för samma år, roterings-kassan af Rikets Ständer tillerkända vederlag för till statsverket
indragna augments- och reservhemmans-räntor kommit berörde kassa tillgodo; men
som i denna berättelse icke något förekommer, deröfver förklaring blifvit af Revisorerne
äskad, torde densamma här af Kollegium få förbigås.
Krigs-kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormägtigste, Allernådig^te Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
I». LEFRÉN.
S. C. NISSER.
C. L. Forsberg.
Direktionens öfver Allmänna
Garnisons-sjukhuset
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse om
granskningen af 1852 och 1853 års räkenskaper
för nämnde Sjukhus.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss den 5 af innevarande månad, har Eders Kongl. Majit behagat
lemna Direktionen öfver Allmänna Garnisons-sjukhuset del af den berättelse, som af Rikets
Ständers Revisorer, efter granskning af Sjukhusets räkenskaper för åren 1852 och 1853,
blifvit afgifven; hvarjemte Eders Kongl. Majit täckts anbefalla Direktionen att, i anledning
af samma berättelse, med underdånigt utlåtande till Eders Kongl. Majit inkomma. ,
Revisorerne, uti hvilkas berättelse någon anmärkning mot Direktionen, dess förvaltning
och redogörelse icke förekommer, hafva blott omförmälti »att några utgifter för underhåll
»af eller reparationer å Garnisons-sjukhusets byggnader, under revisions-åren, icke äro be»stridda
af anslaget till Sjukhuset,» hvaremot utgifter för detta ändamål anordnats af 7:de
hufvudtitelns anslag till byggnader och reparationer i Stockholm; varande Revisorerne af den
tanke, »att dylika utgifter, såsom afsedda för militära behof, böra bestridas af 4:de hufvud»titelns
medel och genom Eders Kongl. Majits -och Rikets Krigs-kollegium redovisas.»
MM
GARL 1). FORSBERG.
Stockholm den 26 Februari 1856.
— 282 —
Det bär, vid denna anmälan, råkat undfalla Revisorernes uppmärksamhet, att räkenskaperna
för ifrågavarande tvänne år utvisa och bestyrka, att, för sjukhus-byggnadernas vidmakthållande
till inre delar, eller till afhjelpande af tillfälliga mindre bristfälligheter å dörrar,
fönster, lås och eldstäder, under titel: byggnadernas underhållande, af Sjukhusets anslag
blifvit utbetalta:
år 1852
• R:dr 551: 1. —
år 1853  • » 464: 46. 4.
eller tillsammans B:ko R:dr 1,015: 47. 4.
och således 15 R:dr 47 sk. 4 r:st. utöfver det anslag härtill af 500 lhdr årligen, som, på
Eders Kongl. Maj:ts nådiga stat för begge åren, är för behofvet i nåder anvisadt.
Beträffande åter kostnaderna för sjukhus-byggnadernas yttre vidmakthållande och dertill
erforderliga större reparationer, så grundar sig Ofver-intendents-embetets förbindelse att
desamma vidkänna på Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 16 Mars 1842, hvarigenom
bestyret härmed öfverflyttades från Direktionen till bemälte Embete, hvilket deremot befriades
från underhållandet af Lif-gardets till häst stall, af vida större betydenhet i afseende
å dermed förenade utgifter, och om hvilkas framgena bekostande Krigs-kollegium vid samma
tid erhöll nådig befallning. Huruvida, med anledning af Revisorernes nu gjorda hemställan,
Öfver-intendents-embetets under de sednast förflutna tretton åren hafda befattning med förstnämnde
byggnaders underhållande till alla yttre och betydligare delar hädanefter, mera
lämpligt, må till Krigs-kollegium öfverlemnas, kan icke blifva föremål för Direktionens underdåniga
yttrande; meir Direktionen måste härvid underdånigst anmäla, att Direktionen, af
Sjukhusets anslag, hvilket, hufvudsakligen i följd af de under åren 1854 och 1855 betydligt
stegrade priser å Sjukhusets flesta förnödenheter, bevisat sin otillräcklighet, omöjligen kan
till husens inre vidtmakthållande i mindre delar utgifva större belopp, än det i staten härtill
sedan år 1842 anvisade, eller 500 R:dr B:ko årligen; hvilket anslag, såsom ytterst knappt
beräknadt, sedan år 1847, på det hela taget, icke lemnat öfverskott, men väl måst, under
ett och annat år, öfverskridas.
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropiigtigste
tjenare och
S. W. NAUCKHOFF.
F. A. vo\ TROIL.
F. SANDELS.
J. G. EKETRÄ.
MALTE ROOS.
CARL D. FORSBERG.
P. O. LILJEVALCH.
Referent.
Stockholm den 26 Februari 1856.
Aug. Grandinson,
— 283
Kommiltéens för salpeterärendena
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
<3111 grankningen af salpeter-fondens förvaltning
och räkenskaper för åren 1852
oell 1853.
Stormäktigste, A Hern åd i gs te Konungi
Med återställande af det transsumt af Rikets sednast församlade Revisorers underdåniga
berättelse rörande salpeter-fondens förvaltning under åren 1852 och 1853, hvilket Eders
Kongl. Maj:t täckts genom nådig remiss öfverlemna till Kommittéen för salpeter-ärendena,
med befallning att öfver hvad derutinnan af Revisorerne blifvit framstäldt afgifva underdånigt
utlåtande, får Kommittéen, till åtlydnad häraf, nu i underdånighet anföra följande, efter ordningen
i Revisorernes framställning:
l:o Revisorerne hafva fästat uppmärskamhet dervid, att under revisions-åren kostnaden
för den vid krutbruken levererade salpeter af inhemsk tillverkning varit större än för den
vara, sorn blifvit från utländsk ort införd. —• betta förhållande har alltid inträffat, och kommer
efter ail sannolikhet att fortfarande äga rum, så länge sjelfva näringen inom landet behöfver
med anslag så betydligt understödjas; dock torde den uppoffring, Staten härigenom
vidkännes, kunna anses fullt motsvaras af fördelen, att hvad för den Svenska salpeterns inlösen
med flera dermed förenade kostnader utbetalas, alltid måste komma landets inbyggare
till godo, då deremot det kapital, som för den utländska varans inköp disponeras, ur riket
försvinner.
2:o beträffande den af Revisorerne gjorda jemförelse emellan tillverkningens belopp, i
förhållande till utlemnade låneunderstöd för ladors anläggande m. m., i Kronobergs och Blekinge
län, å ena, samt Westerbottens län, å andra sidan, så synes visserligen det sistnämnde
länet i produktion och hågen derför stå vida högre än något annat i riket; men härtill
torde, utom andra orsaker, såsom: ymnigare vedtillgång för afsjudningen, brist på andra mera
lönande binäringar m. m., hufvudsakligen hafva bidragit just de understöd, sonr tillförene
lemnats Westerbottens län genom anskaffande af. sjudningspannor, hvilka, under loppet af
åren 1813 till och med år 1835, på salpeter-föndens bekostnad, till ett antal af 58 stycken,
i värde upptagna till 14,590 R:dr 40 sk. 10 r:st. Banko, genom Kommittéens försorg dit afsändes,
för att i socknarne, emot en tiondedels räntefri årlig afbetalning, utdelas. Hvad inflytande
således de sednast utlemnade låneunderstöden komma att i framtiden utöfva på den
inhemska salpeternäringens förkofran, anser Kommittéen, lika med Revisorerne, ännu ej
kunna bedömas; och lärer, i händelse resultatet ej motsvarat förhoppningarne om ändamålets
vinnande, någon våda för fonden ej vara att frukta, då Salpetersjuderi-direktörerne, hvar
inom sitt distrikt, enligt föreskrift i Eders Kongl. Maj:ts nådigst fastställda reglemente, äro
förpligtade att hålla noggrann tillsyn öfver de genom undfångna lån anlagda ladornas ordentliga
skötsel och afsjudning, samt, om sådan uraktlåtes eller den årliga afbetalningen försummas,
derom hos Läns-styrelsen göra anmälan, då lånets återstående belopp genast kan hos
låntagaren eller dess löftesmän uttagas. Revisorerne hafva visserligen antydt, att tiden för
dylika låns erhållande med år 1847 tilländagått; men den mening, att sannolikt frågan om
ett fortsatt meddelande af låneunderstöd för salpeter-näringen komme att åter upptagas, i^ den
mån de hittills lemnade lånen blifvit inbetalta, för afböjande af hvilken åtgärd, Rikets Stän
-
284 —
ders uppmärksamhet derå borde fästas, måste Kommittéen, för sin del, anse vara för tidigt
yttrad, innan det bestämdt visat sig, att detta, till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift,
vidtagna försök för näringens förkofran varit alldeles förfeladt.
3:o Vid räkenskaperna för Gefleborgs län, — hvilketdera revisions-åset är ej uppgifvet,
— bar enligt revisions-berättelsen förekommit: att 13 R:dr 22 sk. till en länsman
blifvit utbetalta, såsom transportkostnad för salpeter från Gelle till Klosters krutbruk, utan
att något intyg förefunnits, det beloppet kommit de skjutsande till godo. Härvid torde endast
få erinras, att räkenskaperna blifvit, för den noggrannare granskning, hvilken ej tillhör
Kommittéen, öfverlemnade till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt; och lärer dess
revision ej hafva underlåtit att ifrågavarande förhållande anmärka, så vida icke, hvilket för
Kommittéen är okändt, de skjutsande redan hos vederbörande gjort sin rätt gällande för utbekommande
af sina andelar utaf den ifrågavarande 'Summan.
4:o Ehuruväl det torde kunna anses mindre väsendtligt huruvida salpeter-fondens, i
Norrbottens läns general-räkning balanserade, återstående fordran för åren 1834 och 1835
anskaffade salpetersjudnings-pannor, 1,313 R:dr 22 sk. 11 r.st., upptagas under den rubrik,
der densamma hittills varit synlig, eller, såsom Herrar Revisorer ansett lämpligare, bland
proprie-balanserna, sedan numera kändt är, att beloppet blifvit till Kronofogden Björzell, i
lifstiden, af panne-innehafvarne inbetalt, men af honom förskingradt; har dock den föreslagna
förändringen blifvit af Kommittéen till verkställighet anbefalld och iakttagen vid 1855
års nu pågående bokslut för salpeter-fonden.
5:o Orsaken till det i revisions-berättelsen anmälda förhållande: att vid institutet å
egendomen Staby, för danande af skicklige salpetersjudare, under den tid revisionen omfattat,
endast en elev hvartdera året njutit undervisning, — och oaktadt, hvad Kommittéen i
underdånighet får vitsorda, egendomens ägare, Salpetersjuderi-direktören Edman, årligen
derom utfärdar kungörelse i de län, som tillhöra hans distrikt,-— torde böra sökas i den,
åtminstone i de flesta län, bristande hågen för näringen, hvilken öfver hela riket småningom
år efter annat nedgått, sedan' lösningspriset från 7 R:dr 24 sk. nedsattes till 5 R:dr 32 sk.
per LIL Kommittéen hyser dock den förmodan, att, sedan detta pris nu blifvit höjdt till
näringens upphjelpande och bågen för dess bedrifvande blifvit lifvad, inslitutet framdeles
torde mera anlitas. Enligt sednast afgifna berättelse af Direktören Edman, hade under
loppet af nästlidet år tvänne elever derstädes varit intagne.
6:o Hvad slutligen vidkommer det lån från salpeter-fonden, för hvilket säkerhet är
lemnad i assurans å låntagarens lif, får Kommittéen underdånigst förklara, det Eders Kongl.
Maj:ts nådiga bref af den 5 September 1854, om vidtagande af nödiga åtgärder för ifrågavarande
låns indrifning, utan att någon förlust för fonden uppstode, vid detta ärendes behandling
tjenat och framdeles skall tjena Kommittéen till skyldig underdånig efterrättelse.
Kommittéen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
GEORG ULFSPARRE. O. NORDENSVAN.
Stockholm den 28 Februari 1856.
II. Schlytern,
— 285 —
Chefens för Topografiska
korpsen
anderd. utlåtande, i anledning af Riket*
Ständers Revisorers berättelse om granskningen
af 1852 och 1853 års räkenskaper
vid nämnde korps.
Underdånigste Memorial!
Rikets Ständers sednast församlade Revisorer hafva vid Topografiska korpsens raken*
skaper för åren 1852 och 1853 till rättelse anmärkt: att de behållningar å korpsens medel,
som från föregående år finnas i räkenskaperna upptagna och som för år 1852 uppgått
till 5,312, och för år 1853 till 5,475 R:dr, fått hos redogöraren innestå; äfvensom att, då
korpsens års-anslag — 12,000 R:dr — endast i 2:ne poster hvarje år blifvit från Kongl.
Krigs-kollegium reqvireradt, samme redogörare, vid de tider då reqvisitionerna skett, haft
ganska betydliga summor under sin vård. Och då Eders Kongl. Majit öfver dessa anmärkningar
behagat infordra mitt underdåniga utlåtande, får jag härmed ett sådant underdånigst
afgifva.
Det ovanliga förhållande, att en betydlig besparing kunnat i nämnde års räkenskaper
balanseras, har uppkommit dels deraf, att alla topografiska arbeten måste inställas under
sommaren 1848, emedan korpsens officerare då voro tjenstgörande vid den i Skåne sammandragna
arméen; dels deraf att, under påföljande åren, ganska få officerare af arméen
kunnat erhållas till biträde vid korpsens sommar-arbeten, i följd af den alltför knappa dagaflöning,
som dem då bestods.
Numera, och sedan denna aflöning år 1853 af Eders Kongl, Majit i nåder blifvit förhöjd,
har ett större antal officerare sig anmält och kunnat till tjenstgöring anställas; hvadan
ock behållningen nedgått till en mindre betydlig summa och utgjorde vid sistlidet års slut
blott 1,123 R:dr, hvaraf, vid detta års slut, en ringa del lärer komma att återstå.
På sätt Revisorerne uppgifvit, har det årliga anslaget — 12,000 R:dr — utreqvirerats
och blifvit af Kongl. Krigs-kollegium anordnadt i 2:ne poster: den första om våren, vid den
tid, då arbetena på fältet börjats och nödiga förskott bordt lemnäs arbets-cheferna till
liqviderande af rese-ersättningar och dagtraktamenten m, m.; den andra om hösten, då arbetena
upphört och slutliqvider skolat uppgöras. Något större belopp af dessa medel har
således icke kunnat qvarstå i redogörarens vård, än som fordrats för dagliga utgifter, synnerligen
för kartgravyrer, tryckning, expenser, m. m.
Att, såsom Rikets Ständers Revisorer yrkat, insätta medlen på depositions-räkning i
Ranken och derifrån utassignera liqviderna, skulle medföra flera svårigheter och om sommaren
blifva overkställbar!, då hvarken Chefen eller någon af korpsens officerare linnes
närvarande för att underteckna assignationerna.
I betraktande häraf, har också Kongl. Kammar-rätten förordnat, att korpsens medel
skola i brand- och dyrkfri kassakista förvaras i Krigs-arkivet. Och då, under loppet af 25
år, någon Ytterligare säkerhet aldrig behöfts eller blifvit ifrågasatt; våaar hos Eders Kongl.
Majit jag underdånigst anhålla, det måtte Rikets Ständers Revisorers anmärkningar, i hvad
de röra Topografiska korpsens räkenskaper, varda lemnade utan afseende.
Stockholm den 23 Februari 1856.
CARL AKRELL.
— 2<SC
Styrelsens för allmänna vägnell
vattenbyggnader
underdåniga utlåtande, i anledning af 1855
års Revisorers berättelse om granskningen
af statsverkets och dertill hörande fonders
räkenskaper och förvaltning.
Underdånigsto Memorial!
Genom remiss af den 2 dennes, liar Eders Kongl. Majit i nåder anbefallt Styrelsen för
allmänna väg- och vattenbyggnader att inkomma med underdånigt utlåtande öfver hvad i
Ilikets Ständers Revisorers berättelse angående granskningen af statsverkets med dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning åren 1852 och 1853 blifvit, enligt bifogadt
transsumt af denna berättelse, framstäldt och anmärkt, i anledning af granskningen utaf Styrelsens
för allmänna väg- och vattenbyggnader räkenskaper och berättelser för nyssnämnde år.
Till åtlydnad häraf, får Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader afgifva följande
underdåniga utlåtande:
Sedan Revisorerne anmält, att Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader räkenskaper
för båda revisionsåren undergått granskning i Eders Kongl, Maj:ts och Rikets Kammar-rätt
utan anmärkning, samt utvisa det på en åtföljande tabell upptagna sifferförhållande,
anföra de:
§• I
Att
då af den fördelning, som, enligt Revisorernes bifogade tabell, Styrelsen för allmänna
väg- och vattenbyggnader i sina berättelser om allmänna arbeten uppgjort öfver behållningen
å Styrelsens räkning i Rikets Ständers Bank vid 1853 års slut, synes, att deri ingått behållningar
å sådane anslag, som numera antagligen ej komma att användas lör de ändamål,
hvartill de blifvit beviljade, borde alla dylika behållningar till Riksgälds-kontoret öfverlemnas,
och, såsom exempel härpå,' omförmälas anslagen till undersökning om Svea kanal samt till
Kommiterade för norra väganläggningarne.
Hvad först angår behållningen af anslaget till Svea kanal, så medgiTver Styrelsen för
allmänna väg- och vattenbyggnader, att den, som utgör 714 R:dr 40 sk. 0 rst. och härrör
från ett af Rikets Ständer för visst ändamål från Riksgälds-kontoret anvisadl anslag, hvilket
synes derför ej vidare erforderligt, må till Riksgälds-kontoret återlemnas, dertill Styrelsen
följaktligen får härmed anhålla om Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift. Deremot.utgöra
de 23 R:dr 34 sk. 3 rst. återstod af 008 R:dr 4 sk. 11 rst., som Kommiterade för norra väganläggningarne,
på Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, år 1845 aflemnat till Styrelsen för
allmänna väg- och vattenbyggnader, en behållning af sådana medel, som Eders Kongl. Majit
i nåder anvisat efter andra grunder, än dem som nu följas vid fördelning af anslagen till allmänna
arbeten, och böra således lämpligen ej öfverlemnas till Riksgälds-kontoret, utan hellre
bibehållas af Styrelsen, som underdånigst hemställer, att Eders Kongl. Maj:t må meddela
nådig föreskrift, att dessa 23 ltidr 34 sk. 3 rst. må få läggas och användas till förstärkning
af den obetydliga tillgång, som bland ifrågavarande behållningar upptages med 151 R:dr
29 sk. 11 rst. och vid sistlidet års slut utgjorde 190 R:dr 28 sk. 1 rst., till bestridande af
287 —
sädana utgifter, t. ex. för årliga vården af Gråda kanal, hvilka åligga Styrelsen, utan att
andra medel äro dertill ännu anvisade.
Utom dessa tvänne exempel, hvilka, såsom af Revisorerne särskilt uppgifna, torde derföre
få anses såsom de der, hvilka företrädesvis borde komma i fråga till den af dem om
förmälda
åtgärd, bestå de i tabellen i öfrigt upptagna behållningar af följande poster:
l:o å f. d. vatten-kommunikationsfonden 151 R:dr 29 sk. 11 rst.;
2:o å anslaget för aflöningar 3,068 R:dr 2 sk. 8 rst.;
3:o å anslaget lör resor, undersökningar och expenser 3,230 R:dr 40 sk. 11 rst.;
4:0 å anslaget för Albrechtsunds kanal 644 R:dr 13 sk. 5 rst,;
'öio å anslaget för Orsundsåns muddring lil R:dr 45 sk. 2 rst.; samt
6:0 å anslaget för kanalanläggning vid sundet Draget 3,087 R;dr 24 sk.
Af dessa är summan l:o behöflig till redan uppgifvet ändamål, tillsynen och vården af
Gråda kanal, och 2:o, 3:o, 4:o, 5:o och 6:o afsedda för sådana föremål, som erfordrat fortfarande
utgifter enligt Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader förslag och behandling,
samt till större delen redan använda.
Annan åtgärd i följd af denna § synes således ej påkallas, än att behållningen å anslaget
till kostnader för undersökningen om Svea kanal aflevereras till Riksgälds-kontoret,
och att återstoden af dc från Kommiterade för norra väganläggningarne lemnade medel sammanföras
med dem, som Styrelsen, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga dispositioner, har att
använda till sådana föremål, hvartill andra tillgångar ej äro anvisade, och utgöra den obetydliga
behållningen å i Styrelsens årsberättelser så kallade f. d. vatten-kommunikationsfonden,
— när Eders Kongl. Måj:t så i nåder förordnar.
§• 2.
Att Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, i likhet med hvad förut ägt rum,
afgifvit en förteckning, som Revisorerne uti bilagd tabell meddela, på de arbeten, hvartill
Eders Kongl. Maj:t under loppet af åren 1852 och 1853 beviljat statsbidrag dels af de
utaf Rikets Ständer anvisade medel, dels från riks-statens sjette hufvudtitel och dels från
handels- och sjöfarts-fonden.
Härvid har Styrelsen för allmänna väg- oda vattenbyggnader, för sin del, ej något att
tillägga.
§ 3.
Att i räkenskaperna för begge åren upptagas 4,891 R:dr 18 sk. af ett sedan år 1828
balanseradt anslag, utgifvet till f. d. bolaget för slussanläggning vid Deijefors och Forshaga.
Efter en omständlig, på handlingarne grundad, framställning om detta anslag och till dess
redovisning vidtagna åtgärder, derom meddelade domslut samt örn hvad derunder emot den
aflemnade redogörelsen och förklaringarne deröfver förekommit, yttra Revisorerne, såsom
slutsats: att, genom Kammar-rättens af Eders Kongl. Maj:t fastställda, beslut, förevarande fråga
om redovisning för de af bolaget för slussanläggning vid Deijefors och Forshaga uppburna
allmänna medel blifvit så till vida afgjord, att f. d. bolags-direktionen är frikänd från ansva
-
288 —
righet inför Eders Kongl. Maj:t och Kronan för de af densamma, i afseende på berörde arbetsföretag,
vidtagna åtgärder; men att då, till följd deraf, att Kammar-rättens Advokat-fiskalsembete,
som haft att i detta mål utföra Kronans talan, riktat sina påståenden endast emot
bemälte direktion, och Kammar-rättens utslag ej heller afsett annat än direktions-lédamöternes
ersättningsskyldighet, frågan huruvida bolaget sjelft kan lagligen tillförbindas till Kronan
återbära större eller mindre del af de emottagna, ännu icke redovisade, medlen, är att anse
såsom oafgjord, derpå Revisorerne ansett sig desto hellre böra fästa uppmärksamheten, som
af Revisorernes ofvan omförmälda framställning af hvad i frågan förekommit, antydes, att
någon del af den fasta egendom, som uppgifvits vara för slussaniäggningen inköpt, ännu
måste tillhöra bolaget och genom rättegångs anställande torde kunna utrönas huruvida äfven
af den öfriga delen, hvarmed förhållandet synes vara mera tvifvelaktigt, någon tillgång
till ersättande af det allmännas förlust må kunna beredas.
På sätt Revisorerne i sin åberopade framställning sjelfve vitsordat, har Kammar-rättens
Advokat-fiskal under åtalet inför Ivammar-rätten uppgifvit de skäl, hvarföre han ansett detsamma
ej kunna vändas mot f. d. bolaget. Dessa skäl äro ej af Revisorerne vederlagda,
men äfven derförutan synes det Styrelsen påtagligt, att redovisnings- och ersättningsskyldigheten
i första rummet ålegat bolagets direktion, intilldess denna kunnat styrka, att den till
sina åtgärder erhållit bolagets uppdrag och bemyndigande, i hvilket fail först bolaget varit
lika med direktionen ansvarigt. Nu har direktionen ej ens föreburit ett sådant bemyndigande,
eller undandragit sig svaromålet och dess påföljder, hvarföre tillgångar hos densamma
ej heller saknats. När direktionen, som emottagit statsanslaget och för bolaget vidtagit alla
öfriga åtgärder dermed, blifvit från åtalet om fullständigare redovisning i laga väg befriad,
synes det naturligt, att bolaget, som dessutom, enligt hvad kändt är, hufvudsakligen utgjordes
af direktionens ledamöter och egentligen upplöstes, då slussanläggningsarbetet inställdes,
icke skulle, äfven om några delägare numera vore att anträffa, kunna lagligen tillförbindas
till annat eller större ansvar, än som kunnat direktionen åläggas. Detta gäller äfven det
visserligen besynnerliga förhållandet, att direktionen ej gittat redogöra för befintligheten af
det jordområde, den uppgifver sig hafva köpt; men handlingarne antyda, att för den mindre
delen deraf, såsom det vill synas, kappland, blifvit af Skifveds jordägare qvitterade 1,033
R:dr 16 sk. med förbehåll, som uppgifvits vara, att' kanal-anläggningen skulle komma att
verkställas, ehuru den handling, som innefattar denna öfverenskommelse, ej kunnat tillrättaskaffas,
lika litet som den, hvilken skulle bevisa, att 3,125 R:dr blifvit utbetalda till Deijefors
ägare i afräkning på öfverenskommen jordersättning. Det vill således synas som bolaget
omöjligen skulle kunna aftvingas den jordbesittning, hvarom direktionen ej kunnat öfvertygas,
och att således icke något slags gagn vore numera att förvänta af en rättegång emot ifrågavarande
f. d. bolag. I denna öfvertygelse och att vidare åtgärd ej vöre att i öfrigt mot
någon vidtaga till fullständigare redovisning eller indrifning af ifrågavarande balanserade återstod,
4,891 R:dr 18 sk., af år 1827 utbetalta 5,000 R:dr, i afräkning å beviljadt statsanslag
för slussanläggning vid Deijefors och Forshaga, har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
sedan det inför Kammar-rätten om redovisning deraf anställda åtal blifvit af densamma
och Eders Kongl. Maj:t afgjordt, samt målet öfverlemnadt till Styrelsens för allmänna
väg- och vattenbyggnader behandling enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordning den 11
December 1830, angående behandling af extraordinarie afskrifaingsfrågor och anmärkningsmål,
den 22 sistlidne November, och således innan Styrelsen erhållit någon del af Revisorernes
förevarande framställning, genom utslag beslutat att i räkenskaperna afskrifva meranämnde
återstod och underställt detta utslag Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt,
som den 17 derpåföljde December detsamma godkänt och fastställt.
289 —
§• 4.
Att i afseende på Styrelsens räkenskaper Revisorerne funnit anledning till den erinran,
att åtskillige af de deruti upptagna utgifter icke blifvit med tillräcklig fullständighet redovisade,
i thv att sådana uti specialräkningarne förekommande utgiftsbelopp, som innefatta summan
af (lera vid särskilda tillfällen bestridda kostnader, äfven äro uti verifikationerna på
flera ställen endast summariskt upptagna, såsom exempel hvarå, anföras fem verifikationer
å tillsammans 72 R:dr 6 sk. till räkenskapen öfver Tranebergs brobyggnad, i afseende å
hvilka verifikationer jemväl anmärkts, att de äro undertecknade och qvitterade af den person,
som i egenskap af posthafvande officer sjelf balt ledningen af arbetet och inseendet öfver
dess verkställande; äfvensom att, hvad särskilt beträffar utgifterna för verkställda resor,
Revisorerne uti ofvan åberopade, likasom uti några andra derför afgifna verifikationer,
saknat de uppgifter, som i dylika räkningar alltid böra meddelas om resans längd och grunden
för den fordrade ersättningens beräknande; hvarförutan det synts Revisorerne, att räkenskapen
borde, emot hvad förhållandet nu är, innehålla någon antydan om behofvet af
sådana utgifter, som verificeras af en uppgifven räkning på resekostnader af tillsammans 16
R:dr 28 sk.
Då denna sistnämnde räkning, så väl som de förut omförmälda fem särskilda exemplen.
tillhöra redogörelsen och räkenskapen för Tranebergs brobyggnad, synes Revisorernes
anmärkning i denna punkt om bristande fullständighet i några verifikationer egentligen angå
nyssnämnde räkenskap, som är upprältad af arbets-chefen för brobyggnaden, Distrikt-chefen
Majoren F. W. Lejonancker, hvars förklaring i detta afseende Styrelsen för allmänna vägnell
vattenbyggnader således ansett sig böra infordra och får härhos underdånigst bifoga
med tillägg för egen del, att då ifrågavarande verifikationer funnits behörigen qvitterade af
den vid arbetet posthafvande officeraren och attesterade af arbets-chefen, Styrelsens redogörare
saknat fog att jäfva deras vitsord för utgifter, som väl kunnat omständligare specificeras,
men för sin verifikation, i alla fall, egentligen berott af arbets-chefens attestatum.
Visserligen tillägga Revisorerne, att i några andra räkningar för resor, som icke skett
för Tranebergs brobyggnad, saknas uppgift om resans längd och grunden för den fordrade
ersättningens beräknande. Sådant bör utan tvifvel alltid iakttagas och måste åtminstone af
verifikationens beskaffenhet kunna utrönas; men då de af Revisorerne åsyftade fallen ej äro
närmare nppgifna, kan Styrelsen ej förklara huru sig dermed förhåller.
Remisshandlingen äterföljer härjemte underdånigst.
Stockholm den 22 Februari 1856.
A. E. von SYDOW.
M. F. Aberg.
Majoren F. W. Leyonanckers
förklaring öfver Rikets Ständers Revisorers
anmärkning vid räkenskaperna för Tranebergs
brobyggnad.
Med anledning af Rikets Ständers Revisorers anmärkning å några räkningar vid ombyggnaden
af Tranebergsbro, såsom varande dels för summariskt uppgjorda, dels ej inneNN
-
— 290
hållande uppgift om behofvet af utgifterna, och dels deröfver att de blifvit utgifne af posthafvande
officern, får jag anföra följande:
Af de anmärkta räkningarne äro 3:ne rubricerade såsom »diverse körslor och transporter
samt åkningar i och för arbetet» och uppgå tillsammans till 54 K:dr 26 sk. B:ko.
Såsom nogsamt bekant är för hvar och en, som haft dylika arbeten om hand, förekomma
dervid ofta smärre utgifter för transporter af verktyg, materialier o. d. samt vid detta arbete
dessutom småresor med åkare dels från och till arbetet, dels i andra byggnadens ärenden,
för hvilka svårligen några andra räkningar, än befälets egna kunna afgifvas, då sällan
åkaredrängar och bönder kunna skrifva, och befälet derföre skulle nödgas sjelf skrifva räkningarne
i deras namn, och verifikationerna derigenom visserligen ej blefve tillförlitligare, än
om utgiften direkte är undertecknad af den som gjort utbetalningen och attesterad af den
sorn befallt densamma. Att på sådana räkningar utsätta uppgift om åkningens ändamål eller
hvad småsaker som transporterats, torde svårligen anses nödvändigt och har mig veterligen
aldrig varit vanligt, och ej heller blefve utgiften säkrare verificerad om den detaljerades i
en mängd småposter. Huru ringa och obetydliga på så sätt verificerade utgifter äro, synes
bäst om de anmärkta summorna jemföras med hela bvggnadskostnaden.
A räkningarne på de öfriga tvänne anmärkta posterna å 7 R:dr 32 sk. och 16 R:dr
28 sk. är orsaken till den förra utsatt i räkningen och utgjordes af en resa till tinget i Barkarby,
och den sednare både utsatt detaljerad och i vanlig form af den person, som blifvit
anlitad, och utgiften attesterad af arbets-befälhafvaren. Den afviker således i intet hänseende
från alla de icke anmärkta verifikationernas form. Orsakerna till dessa utgifter voro för dem
gemensamma, nemligen: resor i och för expropriation af mark, dels af Sesigtningsmännen
för att bese den mark, som skulle inköpas, dels af desse herrar till och från tingstället Barkarby.
Af de verifikationerna bilagda handlingar öfver expropriationerna, kunde detta förhållande
lätt utrönts, äfvensom att besigtnings- och jurymän ej tagit någon annan ersättning
för deras hafda besvär.
Hvad slutligen angår anmärkningen om det orätta i att posthafvande officern utgifvit
räkningar, måste dessa anmärkningar uppkommit af förbiseende deraf, att räkningarne blifvit af
mig attesterade, hvilket betyder för honom en ordres att göra de resor o. d., som medfört
utgifterna. Någon annan form för verifikation aT sådana utgifter har mig veterligen aldrig
begagnats, och finnes tydligast deraf, att Kongl. Kammar-rätten ej dervid gjort någon anmärkning.
Stockholm den 13 Februari 1856.
F. W. Leijonancker.
Direktionens för Civilstatens
Pensionsinrättning
underdåniga utlåtande, i anledning af den
vid 1855 års statsrevision gjorda framställ*
ning angående granskningen af nämnde inrättnings
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konungl
Sedan Rikets Ständer år 1853 församlade Revisorer gjort framställning derom, att enär,
för pensionering af civile embets- och tjenstemäns enkor och omyndiga barn, ett statsanslag
— 291 —
å 25,000 Ridr vöre anvisadt, samt Civilstatens allmänna enke- och pupillfond uteslutande bestode
af allmänna medel, redogörelsen deröfver borde undergå granskning hos Eders Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar-rätt; och 1855 års Statsrevisorer, efter det Direktionen öfver Civil-statens
pensionsinrättning, under den 14 Januari 1854, i anledning af förrberörde framställning,
afgifvit af Eders Kongl. Majit infordradt underdånigt utlåtande och tillstyrkt nådigt
bifall till det sålunda väckta förslaget, hemställt, att, då ofvannämnde räkenskaper icke för
någotdera af revisionsåren blifvit i Kammar-rätten granskade, Rikets Ständer borde hos
Eders Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att den föreslagna och tillstyrkta åtgärden måtte,
derest icke något hinder för dess verkställighet skulle anses möta, varda till iakttagande anbefalld;
så har Eders Kongl. Majit, under den 19 sistlidne December, täckts anbefalla Direktionen
att, i anledning af Rikets Ständers Revisorers förrberörde hemställan, inkomma med
underdånigt utlåtande.
Till följd häraf, får Direktionen underdånigst åberopa dess ofvanberörde, under den 14
Januari 1854 afgifna, utlåtande, i anledning af hvilket Direktionen ännu ej fått sig meddefadt
något i ämnet af Eders Kongl. Majit fattadt beslut.
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
S. A. MUNTHE.
GEORG ULFSPARRE. CARL HENR. PFEFFER. W. F. DALMAN.
NILS AUG. FREDIN.
Stockholm den 9 Februari 1856.
C. Limnell.
Direktionens öfver Annéens
Pensionskassa
underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers år 1855 församlade Revisorera
berättelse om granskningen af nämnde kassas
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konungl
Genom nådig remiss af den 5:te innevarande månad, har Eders Kongl. Majit behagat
infordra Direktionens öfver Arméens pensionskassa underdåniga utlåtande i anledning af här
-
— 192 —
Jios £t'efföljande' transsumt af Rikets Ständers Revisorers berättelse om verkställd granskningaf
statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för åren 1852 och 1853; uti hvilken berättelse Revisorerne, enligt hvad förenämnde
transsumt innehåller, bland annat, omförmält, hurusom vid 1851 års statsrevision uppmärksamhet
blifvit fästad derå, att militäre embetsman finge åtnjuta pension från Arméens pensionskassa
på samma gång, sorn de uppburo lön eller pension lör civil tjenst; hvadan och
då kassans behållning under de sednare åren småningom minskats, samt, i följd deraf, farhåga
måst uppstå för kassans framtida bestånd, dåvarande Revisorer ansett angeläget, att
den förändring i reglementes föreskrifter vidtoges, att kassan befriades från utbetalning af
pensioner till sådane delägare, som framdeles erhölle tjenster i civil väg eller blefve på allmänna
indragnings-staten uppförde; och hade nuvarande Revisorer förklarat sig i så måtto
biträda denna åsigt, att de ansåge ett billigt stadgande kunna uppgöras, hvarigenom pensionsinnehafvare,
hvilken erhölle annan tjenst med högre löneförmåner, hnge vidkännas ett så
stort afdrag å dessa förmåner, som motsvarade pensionsbeloppet.
Med anledning häraf får Direktionen i underdånighet anföra, att som hvarken vid räkenskaperna
eller vid Direktionens förvaltning någon anmärkning förekommit, och den af
Revisorerne gjorda framställning angående afdrag å lönerna för de civile erribets- och tjenstemän,
hvilka, efter förut innebafd militärtjenst, äro i åtnjutande af pension från Arméens
pensionskassa, icke lärer utgöra föremål för Direktionens yttrande, Direktionen endast har
att i underdånighet tillägga, att, i händelse Revisorerne skulle med ofvanberörde framställning
tillika afsett någon ändring i grunderna för pensioneringen enligt det för kasssan nu
gällande pensions-reglemente af den 18 Februari 1848, sådana ändringar, enligt 10 och 12
§§ af samma reglemente, endast kunna tillvägabringas af Krigsbefälet eller Arméens Fullmäktige
med Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse.
Direktionen framhärdar med undersåtlig vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
CARL AKRELL.
C. H. MÖLLERSVÄRD G. TÖRNEBLADH. T. W. LODE.
H. SCHUTZERCRANTZ. GUST. SCHERER v. WALDHEIM. A. G. GYLDENSTOLPE
-
Stockholm den 20 Februari 1856,
Johan O. Jonson
Carl von Schantz.
— 293 —
Amiralitets-krigsmanskassans
Direktions
underdåniga utlåtande, i anledning af 1855
års Stats-revisorers berättelse angående
granskningen af denna kassas räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers sednast församlade Revisorer afgifvit berättelse angående verkställd
granskning af stats-verkets och åtskilliga andre af allmänna medel bestående fonders
räkenskaper och förvaltning, har Eders Kongl. Majit nådigst behagat ålägga Direktionen öfver
Amiralitets-krigsmanskassan att afgifva underdånigt utlåtande öfver de framställningar, som
nämnde Revisorer gjort vid granskning af de utdrag af kapital-räkningarne öfver nyssnämnde
kassas pensions- och gratial-fonder för åren 1852 och 1853, hvilka, på grund af Eders
Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift i skrifvelse den 31 Juli 1845, blifvit till Rikets Ständers Revisorer
afgilna.
Fullgörande Eders Kongl. Maj:ts sålunda gifna nådiga befallning, får Direktionen underdånigst
anföra, att enär Revisorerne ansett nödigt, det Rikets Ständer, för att tillförlitligt
kunna bedöma till hvilket belopp statsanslag för kassans upprätthällande erfordras,
jemväl borde äga kännedom om delägarnes bidrag, Revisorerne hemställt, att en summarisk
uppgift å alla kassans inkomster och utgifter hädanefter måtte räkenskaperna bifogas; så har
Direktionen, som ingalunda kan vilja undanhålla Rikets Ständer alla de upplysningar, rörande
kassans tillstånd och behof, som kunna anses erforderliga, nu låtit göra utdrag utur räkenskaperna
öfver kassans alla inkomster och utgifter för åren 1852 och 1853; men då Rikets
Ständers Revisorer ansett möjligt att af denna räkenskaps-uppgift kunna utreda eller bedöma
kassans större eller mindre behof af statsanslag, så bör Direktionen upplysa, att
detta ingalunda är möjligt, ty hvad särskilt pensions-fonden vidkommer, så kan denna fond
ej pensionera med större belopp, än dess med säkerhet beräknade ständiga inkomster medgifva,
hvarförutan fonden, enligt reglementet, bör tillväxa med minst 1,000 R:dr R:ko årligen.
När dessa inkomster äro af pensionärer upptagna, så måste de, som derefter söka
afsked och pension, såsom nu är händelsen, vänta tilldess tillgång, genom andre pensionärers
dödsfall, inträffar; och finnas för närvarande pensions-ansökningar inkomna till ett belopp
af 18,7(50 R:dr B:ko, som måste afvakta pensions-tillgång, hvilken för dem alla, under
vanliga förhållanden, ej kan inträffa förr än om 7 ä 8 år. — Detta kan likväl icke af räkenskaperna
synas, således kan kassans behof af statsbidrag icke på detta sätt, med någon
grad af säkerhet, utrönas. Dertill bör läggas, att en af pensions-fondens betydligaste inkomster,
nemligen af- och tillträdes-afgifter, blifvit indragen till statsverket och, jemte andra,
derifrån ersatt med en vida mindre summa årligen, än hvartill denna afgift under de sednare
åren uppgått. Kassan har visserligen erhållit sin ersättning för skHInadsbeloppet, men
denna ersättning inflöt på en gång år 1855 för 3:ne föregående år. Derigenom måste räkenskapen
för detta år (18551 komma att visa ett betydligt öfverskott, helst endast tredjedelen
af summan kan till pensioners utdelande användas, enär de andra två tredjedelarne
måste betäcka utbetalningen af samma pensioner under de följande tvänne åren, då kassan
är i saknad af denna ersättning, som först efter hvarje riksdag på en gång kan för 3:ne år
erhållas. Sålunda torde de 2me år, som följa på 1855, komma att utvisa brist i tillgångarne,
som dock får anses vara betäckt med den redan erhållna ersättningen, men den gifna
följden måste blifva ojemnhet i räkenskapen; hvilket lätt kunde föranleda hos Rikets Stan
-
— 294 —
der eller deras Revisorer slutsatser om kassans mer eller mindre behof, hvilka ingalunda
Mefve tillförlitliga.
Hvad gratial-fonden vidkommer, så är den ställd på tillväxt, för att kunna så mycket
förökas, att densamma med år 1861 skulle kunna utdela gratialer åt enkor och barn till en
tredjedel af männens eller fädrens pensioner, i stället för en fjerdedel, som nu utgår; för
hvilket ändamål delägarne äfven åtagit sig att erlägga dubbla gratial-afgifter under tio
års tid.
Den nådiga remissen får Direktionen underdånigst återställa och framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. NORDENSKJÖLD.
G. J. HUBENDICK. A. F. PALANDER.
G. C. KREUGER. O. W. CIMMERDAHL.
Carlskrona den 15 Februari 1856.
G. Trägärdh. F. Lindbom.
Transsumt af Kongl. Amiralitets-b'igsmanskassans hufvudbok för pensions-fonden år
1852, utvisande alla fondens inkomster och utgifter för nämnde år.
Utgifter:
Pensioner till Flottans gemenskap  58. 13,558: 28. —
» » embets- och tjenstemän samt betjente  60. 47,867: 12. —
Löner till kassans embets- och tjenstemän samt betjente  62. 3,670: 16. —
Arfvoden till kassans embets- och tjenstemän  64. 933: 16. —
Bevillnings-afdrag å räntor  66. 281: 5. 4.
= 66,310: 29. 4. =
t
Inkomster:
Intressemedel
19. 30,862: 7. 8.
Anslag af lotsverket
31. 1,000: — —
Förverkade båtsmanslöner
33. 725: 37. 8.
Böter af båtsmäns rust- och rotehållare  35. 216: — —
Af- och tillträdesafgifter  37. 23,996: 34. —
Inskrifningspenningar
39. 355: 44. —
- 295 -
Arliga
Nådår eller
43.
1,318:
33.
10.
47.
6,000:
.—.
—
49.
12,098:
22.
10.
51.
627:
24.
6.
53.
1,419:
45.
3.
55.
19:
15.
3.
= 78,640: 25. — =
Carlskrona af Am:ts-krigsmans-kontoret den 21 November 1853.
F. Lindbom.
W. Bniun.
Rätt transsumeradt betygas. Carlskrona af Am:ts-krigsmans-kontoret den 15 Februari 1856.
F. Lindbom.
Transsumt af Kongl. Amiralitels-krigsmanskassans hufvudbok för pensionsfonden år
1853, utvisande alla fondens inkomster och utgifter för nämnde år.
Utgifter:
Pensioner till Flottans gemenskap  56. 13,215: 20. —
» till embets- och tjenstemän samt betjente  58. 47,653: 26. —
Löner till kassans embets- och tjenstemän samt betjente  60. 3,687: — •—
Arfvoden till kassans embets- och tjenstemän  62. 933: 16. —-
Rese- och traktamentspenningar  64. 556: 33. 1.
Bevillningsafdrag å räntor  66. 267: 10. 6.
= 66,313: 9. 7. =
Inkomster:
Intressemedel .
. 19. 32,537: 38. 2.
Anslag af lotsverket
31. 1,000: — —
Förverkade båtsmanslöner
33. 801: 45. 6.
Böter af båtsmäns rust- och rothållare  35. 17: 40. 1.
Af- och tillträdesaTgifter
37. 10,936: 45. 6.
Inskrifningspenningar
..  39. 200:
Årliga afgilter  41. 1,323: 8. —
Centonal-medel
45. 6,000: — •—
Pensionsafgift  47. 12,656: 43. 6.
Avancementspenningar eller befordringsafgift  49. 563: 16. —
Nådår eller begrafningshjelp
51. 384: 25. 7.
Lönebesparingar
. 53. 20: 38. 2.
= 66,443: 12. 6. =
Carlskrona af Am:ts-krigsmans-kontoret den 20 November 1854.
F. Lindbom.
W. Brum.
Rätt transsumeradt betygas. Carlskrona af Am:ts-krigsmans-kontoret den 15 Februari 1856-
F. Lindbom.
296 —
Transsumt af Kongl. Amiralilets-krigsmanskassans hufvudbok för gralialfonden år
-18!)2, utvisande alla fondens inkomster och utgifter för nämnde år.
U t gifter:
Gratialer till enkor och barn
. . . 48. 25,910: 8. 7.
Nådegåfvor
50. 432: 8. —
Gratifikationer i  52. 2,000: — —
Inqvarteringspenningar
54. 122: 32. —
Arfvoden .
1  56. 350: — —
Extra utgifter  58. 839: 2. 10.
Bevillningsafdrag å räntor  62. 388: 38. —
= 30,042: 41. 5. =
Inkomster:
Intressemedel
17. 23,420: 1. 11.
Anslag af statsverket för förlorade arm- och lastpenningar i Pomern 29. 3,000: — —
Passagerare-afgift  31. 4,473: 43. —
Saköresmedel
35. 1,833: 45. 11.
Tomtören
37. 40: 16. —
Gratial-afgift  39. 7,209: 7. 6.
Vakans- och liggetids besparing
41. 1,680: — —
En per mille-afgift  43. 7,178: 44. 6.
= 48,836: 14. 10. =
Carlskrona af Am:ts-krigsmans-kontoret den 21 November 1853.
F. Lindbom.
W. Bruun.
Rätt transsumeradt betygas. Carlskrona af Am:ts-krigsmans-kontoret den 15 Februari 1856.
F. Lindbom.
Transsumt af Kongl. Amiralitets-krigsmanskassans hufvudbok för gralialfonden år
1853, utvisande alla fondens inkomster och utgifter för nämnde år.
Utgifter:
Gratialer till enkor och barn
48.
26,888:
25.
8.
Nådegåfvor
.
407:
—
—
Gratifikationer
2,000:
—
—•
Inqvarteringspenningar
122:
32.
—
Arfvoden
350:
—
—
Extra utgifter . . .
1,776:
—
4.
Bevillningsafdrag å räntor
307:
35.
—
= 31,851: 45. — =
— 297 —
Inko ms te r:
Intressemedel  17. 24,432: 33. 1.
Anslag af stats-verket för förlorade arm- och lastpenningar i Pomern 31. 3,000: — —
Passagerare-afgift  33. 1,972: 16. —
Saköresmedel. . .
35. 323: 17. 11.
Tomtören . . .
37. 40: 16. —
Gratial-afgift  39. 7,448: 6. 9.
Vakans- och liggetidsbesparing
41. 1,680: — —
En-per-mille-afgift
43. 7,267: 40. 5.
— 46,164: 34. 2. =
Carlskrona af Am:ts-krigsmans-kontoret den 20 November 1854.
F. Lindbom.
W. Bruun.
Rätt transsumeradt betygas. •Carlskrona af Am:ts-krigsmans-kontoret den 15 Februari 1856.
F. Lindbom.
Styrelsens öfver fängelser och
arbets-inrättningar i riket
underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid granskningen
af 1852 och 1853 års räkenskaper
rörande allmänna fångvården.
Storma k tig ste A Iler nådigs te Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning i remiss den 4 denna månad,
får Styrelsen öfver fängelser och arbets-inrättningar i riket härigenom afgifva underdånigt
utlåtande, i anledning af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers, i deras afgifna berättelse,
gjorda anmärkningar och framställningar rörande fångvården.
Hvad först angår Revisorernes yttrande i anledning deraf, dels att, vid uppgörande al
1842 års Fångvårds-styrelsensu hufvudbok, af fångvårdens dåvarande tillgångar bildats ett
kapital, sorn, efter afräkning af åtskilliga deri ingående fängelsebyggnaders värde, nu mera
utgör 122,626 R:dr 3 sk. 6 rst., dels att Styrelsen vid 1853 års utgång häftade i skuld till
Stats-kontoret för 131,268 R:dr 22 sk. 9 rst., får Styrelsen underdånigst anföra, att förstberörde
kapital, som under sådan benämning upptogs i Styrelsens hufvudbok på den grund,
att detsamma utgjordes af sådana tillgångar, som, enligt det förut följda bokföringssättet, blifvit
såsom kostnad för fångvården afförda, i sjelfva verket jemväl är att anse såsom en
fångvårds-anslagets skuld till den hufvudkassa, hvarifrån utgifterna för stats-förvaltningen i
första rummet bestrides. Om i afseende å ett Rikets Ständers förslagsanslag det är med
ett behörigt redovisningssätt öfverensstämmande, att samma anslag endast påföres den kostnad,
som för anslagets ändamål verkligen erfordrats, men icke det belopp, som blifvit anvisadt
eller af en eller annan anledning utbetaldt, så lärer otvifvelaktigt redovisningen öfver
OO
— 298 —
förslags-anslaget för fångvården alltid böra utvisa, att detta anslag har skulder tili enahanda
belopp, sorn dess tillgångar. Att återigen tillgångar böra förefinnas, ligger i sakens natur,
enär ett motsatt förhållande skulle till exempel förutsätta, att fångvårds-förvaltningen, den
sista dagen af räkenskapsåret, vore i saknad af både penningar och andra medel att påföljande
dag förse fångarne med dess förnödenheter.
Revisorerne, som ej heller bestrida behofvet för Styrelsen af ett förlags-kapital, finna
likväl Styrelsens åtgärd, att på sätt, som skett, bereda sig en dylik fond, vara med statsregleringens
grunder oförenlig, och anse, att bildandet af ett sådant kapital ej bordt eller
bör äga ruin, utan att Eders Kongl. Majit, efter föregången utredning från Styrelsens sida
och på dess framställning, pröfvat behofvet samt af Rikets Ständer äskat och erhållit de
för ändamålet erforderliga medlen. Då nu en dylik fångvårds-anslagets fond eiler rättare
skuld till stats-verket är af fångvårds-förvaltningens beskaffenhet påkallad och, på sätt här
nedan skall i underdånighet visas, alltid förefunnits, ehuru densamma genom det sätt, hvarpå
räkenskaperna upprättats, icke varit synlig! lärer den af Revisorerne anmärkta åtgärd i
sjelfva verket föranledts af det, enligt Styrelsens åsigt, mera ordnade bokföringssätt, som
nu iakttages och hvarigenom ifrågayarande skuld på ett ställe och till dess rätta belopp
visar sig. Före år 1842, med hvilket år Styrelsen fick på sig i nåder öfverlåten förvaltningen
af fångvården i sin helhet, bestriddes kostnaderna för ransaknings-fängelserna från
vederbörande Landtränterier och redovistes direkte inför Eders Kongl. Maj:ts och Rikets
Ivammar-rätt. Utaf de ränteri-behållningar, som för sådant ändamål vid slutet af hvarje år måste
förefinnas, samt de förskott, som från Ränterierna kunna hafva varit för fångvården utlemnade,
motsvarades då en del af fångvårdens ifrågavarande skuld. En annan del återfinnes i
Fångvårds-styrelsens räkenskap, hvarest i redovisningen för straff-och arbets-fängelserna fångvårds-anslaget
i allmänhet påfördes dels hvad under året blifvit utbetaldt, utan afseende
derå, att en del af dylika utbetalningar afsåg behofvet först för ett kommande år, dels de
belopp, Eders Kongl. Majit för dessa fängelser i nåder anvisat till Styrelsens disposition,
utan att de derå uppkomna besparingar godtgjordes anslaget.
Sedan Styrelsen år 1842 öfvertagit redovisningen för hela fångvårds-anslaget, har den
grund vid bokföringen varit följd, att detta anslag, så vidt ske kunnat, endast påförts så
stor del af de under hvarje år bestridda utgifter, som kostnaden för året verkligen utgjorde,
till följd hvaraf ej heller några reservationer af uppkomna besparingar å de af Eders Kongl.
Majit nådigst anvisade anslag ägt rum. Härigenom måste beloppet af fångvårdens vid hvarje
års slut befintliga fordringar och tillgångar jemväl balanseras såsom fångvårdens skuld.
Denna var likväl intill år 1849, till större delen, fördelad på samtliga Landtränterierna, hvarifrån
kostnaderna för ransaknings-fängelserna förskjötos, och först, sedan de deröfver afgifna
redogörelser blifvit i Styrelsen granskade, af fångvårds-anslaget godtgjordes; men då Eders
Kongl. Majit, genom nådigt bref den 12 Juni 1849, i nåder förordnat, att Styrelsen skulle
meddela Ränterierna nödiga förskott för bestridande af fångvårds-omkostnaderna i länen,
blef härpf en följd, dels att större delen af berörde skuld måste påföras ^Stats-kontoret, dels
att beloppet af densamma ökades genom de behållningar af fångvårdsmedel, som i Landtränterierna
vid hvarje års slut lörefunnos.
Då fångvården, likasom förhållandet torde vara med stats-förvaltningens flosta öfriga
grenar, sålunda alltid måst äga ett förlagskapital, eller disposition af medel, före den tid,
som behofven, hvartill medlen afsetts, bordt vara fyllda, och stats-verkets allmänna grundfond
synes varit afsedd och använd för dylikt ändamål, lärer ett sådant förhållande hvarken
vara främmande för eller oförenligt med stats-regleringens grunder.
Enär likväl den utveckling och större utsträckning fångvården under sednast förflutna
decennium i allmänhet erhållit, samt ordnandet af arbetena inom fångvårds-anstalterna
— 299 —
Ioranledt behof af förskotts-medel till något högre belopp, än förut varit af nöden, torde
ett visst maximum i detta hänseende böra bestämmas; och har Styrelsen, i underdånigt
utlåtande den IG Mars 1854, i afseende härå hemställt, att, då någon grundfond eller förlags-kapital
icke lämpligen syntes böra förefinnas å ett Rikets Ständers förslags-anslag,
hvadan ockj det i Styrelsens hufvudbok å kapital-konto balanserade belopp lärer i rikshufvudboken
upptagits bland stats-verkets öfriga fordringar och tillgångar, samt enär berörde
belopp, i allt fall, befunnits lör ändamålet otillräckligt, ifrågavarande kapital-belopp, 122,626
R:dr 36 sk. 6 rst., måtte i Styrelsens hufvudbok lä tillgodoföras Stats-kontoret, samt att
Styrelsen må varda i nåder berättigad att af Stats-kontoret innehafva förskott till ett belopp
af 275,000 R:dr banko, lr.ilket ungefärligen motsvarar -nämnde kapital-summa, sammanlagd
med Stats-kontorets fordran vid 1852 års slut, 143,616 R:dr 32 sk. 3 rst., medskyldighet
för Styrelsen att till Stats-kontoret kontant leverera det belopp, hvarmed, efter afslutad
hufvudbok, Styrelsens skuld till Stats-kontoret öfverstiger förberörde summa, 275,000 R:dr.
Enligt 6 § af berättelsen, hafva Ilevisorerne ansett det önskvärdt, att Styrelsens underdåniga
årsberättelse komme att innehålla uppgift å tiden, som förflutit innan förrymd; fånge
varder ertappad, på det att, i händelse längre tid härtill åtginge, skärpta bestämmelser i
detta afseende kunde tillvägabringas. Rå emellertid Styrelsens underdåniga berättelser innehålla
specifika uppgifter för straff- och arbets-fängelserna samt krono-arbets-korpsen å
antalet dels af verkställda rymningar och rvmningsförsök, dels af ertappade rymmare,' dels
ock af vid årets slut ej ertappade, har Styrelsen trott några ytterligare detalj-uppgifter i
berörde hänseende icke böra öka Styrelsens i öfrigt nog vidlyftiga underdåniga årsberättelser.
Uti samma § hafva Revisorerne anmärkt det ofördelaktiga resultat, som arbetenas bedrifvande
vid straff- och arbets-fängelset på Långholmen år 1853 lemnat, hvartill Revisorerne,
bland andra omständigheter, ansett dels det stora antal förspiida dagsverken vid detta fängelse,
dels den förlust, som uppstått å tillverkningen af buldan för fångvårdens räkning, hafva
föranledt.
Reträffande förstnämnde omständighet får Styrelsen likväl upplysa, att de, såsom hindrade
i brist af arbete, upptagna 2,727 dagsverken, utgörande för hela fångpersonalen endast
omkring 5 arbetsdagar, egentligen uppkommit till följd af det upplopp vid fängelset, som
vid slutet af året ägde rum, och i anledning hvaraf större delen af fångarne måste under
någon tid hållas instängd å logementerna, der lämpligt arbete för dem icke kunde beredas.
Hvad åter förlusten å buldans-tillverkningen angår, så torde härvid ej böra förbises de stora
svårigheter, som i allmänhet äro oskiljaktiga från arbetens bedrifvande med en personal,
sådan som den ifrågavarande, hvilken svårighet i väsendtlig mån blifvit ökad genom Kongl,
brefvet den 22 December 1846, som till betydlig del inskränker antalet af de arbetsslag,
hvartill fångar få användas; en inskränkning som vid utländska fängelser ej i allmänhet
äger rum. Styrelsen föranläts häraf, att vid fängelser, der annan tillräcklig sysselsättning
för fångarne saknades, låta tillverka hela det betydliga qvantum väfnader, som för fångvårdens
eget behof erfordras, hvarvid det blef nödigt, att med spånad och andra till denna
tillverkning hörande delar sysselsätta liera hundra äldre, till en stor del mindre arbetsföre,
manspersoner, som förr ägde vana vid endast gröfre utarbeten, och som, dömde på viss tid,
ofta bortgingo från fängelset kort efter det de hunnit förvärfva sig nödig färdighet i ett för
dem nytt och motbjudande arbetsslag, samt hvilkas ståndpunkt i sedligt hänseende påkallade
en ytterst noggrann tillsyn å vården af dem anförtrodda materialier. Att uppgöra en bestämd
tariff, enligt hvilken fången skulle återlemna en viss vigt af det råämne, han emottagit,
lät sig ej göra, med iakttagande på en gång af Kronans fördel och rättvisa mot fången,
ty erfarenheten bade visat, att den afgång i vigt, som, till exempel, vid ett skeppund harn
-
— 300 —
pas förvandlande till buldan, iigde rum vid hvarje särskild procedur, såsom häckling, spillning
och så vidare, var ganska olika. Styrelsen valde derföre den utväg, att, i öfverensstämmelse
med det sätt, som vid enskiltés fabriker är vanligt, för så vidt de' för ett fän
gelse
egna förhållanden sådant medgåfve, låta tillse, att den produkt, som verkligen kunde
åstadkommas, blefve för Kronans räkning tillvaratagen; och vid betraktande af den behållning
af omkring 70,000 R:dr banko, fångarnes arbeten i allmänhet under de sednare åren
lemnatj torde det sätt, hvarpå Styrelsen sökt ordna dessa arbeten icke befinnas vara ofördelaktigt.
Hvad särskilt buldans-tillverkningen vid Långholmen år 1853 beträffar, i afseende hvarå
Styrelsens lievisions-kontor jemväl afgifvit anmärkningar, som dock ännu icke kunnat af Styrelsen
slutligen pröfvas, så var väl ej beloppet af den förlust, som dervid uppkommit, känd
förr, än räkenskapen blifvit afslutad, men under årets lopp var det för Styrelsen icke obekant,
att förvaltningen i allmänhet vid fängelset icke ldef behörigen handhafd, och rättelse så väl
härutinnan, som i afseende å det ofördelaktiga resultatet af buldans-tillverkningen, sökte
åstadkommas dels genom ofta meddelade erinringar af Styrelsena dåvarande Ordförande,
dels genom ombyte ej mindre 2:ne gånger under året af arbetsföreståndare, än ock, emot
slutet af året* af den tjensteman, som hade bela förvaltningen af fängelset sig anförtrodd.
I anledning af den utaf Revisorerne uttryckta önskan, att enahanda uppgifter i afseende
å arbetena vid strnfi-fängelserna i Warberg och Landskrona matie i Styrelsens underdåniga
årsberättelse meddelas, som samma berättelser innehålla beträffande de öfriga straffoch
arbets-fängelserna, får Styrelsen underdånigst uppfysa, att detta redan blifvit iakttaget
Vid afgifvandet af 1854 års underdåniga berättelse.
Enligt hvad i 7 § af Revisorernes berättelse blifvit anfördt, hafva Revisorerne funnit
hvad af föregående Stats-revisorer blifvit anmärkt, i afseende å bristande öfverensstämmelse
mellan Styrelsens hufvudbok och special-räkenskaperna, samt ofullständiga hänvisningar räkenskaperna
emellan, jemväl äga tillämpning beträffande räkenskaperna för år 1852, hvaremot
något hufvudsakligt skäl till anmärkning i detta hänseende icke förekommit vid 1853
års räkenskaper; men Revisorerne hafva dock till behörig rättelse anmärkt, att ej vid början
af de begge årens hufvudböcker, elier på något annat ställe derstädes, än å de i slutet
intagna balans-relationerna, äfvensom å böckernas band de årtal, hvilka räkenskaperna omfatta,
finnas angifna, hvarförutan i 11 § enahanda anmärkning, äfvensom om felande register,
framställes i afseende u hufvudböckerna öfver extra stats-anslagen för celllängelsebyggnadernn.
I anledning häraf får Styrelsen, dels hvad förstberörde anmärkning i afseende å 1852
års räkenskaper vidkommer, underdånigst åberopa Styrelsens underdåniga förklaringar öfver
dylika anmärkningar vid föregående års räkenskaper, samt derjefnte underdånigst upplysa,
att Styrelsens ifrågavarande hufvudbok redan var till Kongl. Kammar-rätten afgifven, då
Styrelsen erhöll del af nästföregående Stats-revisorers anmärkningar, dels beträffande ofullständig
angifning af årtal och felande register, underdånigst anmäla, att Styrelsen nu meddelat
föreskrifter om rättelse härutinnan för framtiden.
Af den anledning att konto för »byggnader och reparationer» i Styrelsens hufvudböcker
innefattar gemensam redovisning för hvad af förslags-anslaget till fångars vård och underhåll
till berörde föremål utgått och för den andel af reservations-anslaget å 7:de hufvudtiteln
till byggnader och reparationer i landsorten, som för läns- och krono-fängelsernas
Underhåll med 4,000 R:dr årligen till Styrelsen utbetalas, samt att, i följd deraf, det icke
— 301 —
kunnat utrönas, huruvida behållningar å detta sednare anslag uppkommit, eller om, i händelse
åter brist deruti uppstått, densamma blifvit betäckt af derå möjligen befintliga reservationer
från föregående år eller af förslags-anslaget till fångars vård och underhåll, hafva
Ifevisorerne i 8 § anmärkt detta förhållande, samt, enär genom ett sådant bokförings-sätt
anslaget å 7:de hufvudtiteln, emot Rikets åren 1850 och 1851 församlade Ständers beslut,
fått naturen af förslags-anslag, yrkat, att nämnde anslag till läns- och kronohäktenas underhåll
hädanefter må i räkenskaperna särskilt redovisas.
Styrelsen får i afseende härå underdånigst upplysa, att, ehuru byggnads- och reparations-kostnaderna
för sistberörde fängelsebyggnader redovisas å samma konto i Styrelsens
hufvudböcker, som upptaga enahanda kostnader för de öfriga fängelserna i riket, äro dock Särskilda
summor för hvardera af dessa slags fängelser utförda, hvadan kostnaden för länsoch
krono-fängelsernas i landsorten underhåll i det närmaste lika lätt inhemtas, som om
ett särskildt konto härför upptagits. Sedan Styrelsen, från och med 1843, disponerat detta
anslag, har detsamma icke något år befunnits för ändamålet tillräckligt, hvadan ej heller
några reservationer derå kunnat uppkomma. Ehuru Styrelsen, vid afgifvande af underdåniga
förslags-stater för fångvården, sökt inskränka de genom årliga besigtningar utrönta nödiga
reparationskostnader inom anslagets belopp, har likväl, då derförutan mindre oförutsedda
reparations-arbeten under årets lopp, såsom å dörrar, fönster, tak och eldstäder, hvilkas
verkställande icke kunnat uppskjutas, förekommit, och hvilka, oftast utan föregången hemställan
hos Styrelsen, blifvit genom Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande utförda, anslaget
härigenom öfverskridits, och har det öfverskjutande beloppet, på sätt jemväl af Styrelsens
hufvudböcker inhemtas, måst påföras fångvårds-anslaget; ett förhållande, som jemväl /öre
den tid, då Styrelsen erhöll befattning med länsfängelsernas administration, åtminstone till
någon del ägt rum, enär dylika oförutsedda kostnader i åtskilliga län då upptogos bland
andra fångvårds-utgilter i länens särskilda utgifts-räkningar. Från och med 1843 till och
med 1854 hafva kostnaderna för läns- och krono-fängelsernas underhåll i medeltal uppgått
till 6,062 R:dr 27 sk. 4 rst. årligen; i afseende hvarå Styrelsen dock bör i underdånighet anmärka,
att några obetydligare kostnader, såsom för brandredskap, tomtafgifter m. m., till
belopp af ungefärligen 500 å 600 It:dr banko, häruti äro inberäknade, ehuru egentligen
icke tillhörande underhälls-kostnaden.
Vidare hafva Revisorerne i sistnämnde § anmärkt, att ifrågavarande konto i Styrelsens
hufvudböcker, såsom titeln jemväl antyder, omfattar ej mindre underhålls-arbeten, än äfven
nybyggnader vid de äldre länsfängelserna samt stral!- och arbets-fängelserna, till följd hvaraf
utgifterna för de särskilda ändamålen icke af räkenskaperna lätteligen kan skönjas; och hafva
Revisorerne ansett, att dessa olika slags utgifter böra i räkenskaperna från hvarandra skiljas
och uti särskilda kofiti redovisas. Då likväl af special-redogörelserna nödig upplysning
i berörde hänseende kan vinnas, samt utgifterna för fångvården redan nu äro fördelade på
16 särskilda titlar, synes den föreslagna tillökningen i dessa titlar kunna undvikas, såsom
dessutom föranledande antingen ytterligare fördelning af denna titel i ombyggnads-, påbyggnads-
och inrednings-kostnader, eller ock villrådighet vid bokföringen, hvartill dessa sistnämnde
rätteligen böra hänföras.
Af den anledning, att i räkenskaperna för straff- och arbets-fängelserna å Långholmen
och Norrmalm redogörarne tillgodofört sig ersättning för öfverskott utöfver dem tillgodokommande
afskrifnings-procent, hafva Revisorerne uti 9 § af deras berättelse, af anförda
skäl, hemställt, att Rikets Ständer måtte hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
om utfärdande af den nådiga förklaring, att stadgandet uti 1 § 8 mom. af 1812 årsjafskrifuings-reglemente
bör vid uppbörds-förvaltningen å Kronans magasiner och sjukhus tillämpas
— • 302 —
► •'
och förstås på sätt, som genom lil § af 1841 års nådiga reglemente är i afseende å sjöexpeditioner
föreskrifvet; och som Styrelsen härutinnan hyser enahanda åsigt, som Rikets
Ständers Revisorer, har Styrelsen, i underdånig skrifvelse den 21 denna månad, hos Eders
Kongl. Maj:t underdånigst hemställt, att nyssnämnde § måtte i afseende å fångvårdens förråder
få tillämpas.
Slutligen hafva Revisorerne, beträffande räkenskaperna öfver extra stats-anslagen till
cellfängelse-byggnader, uti 11 § dels anmärkt, att kostnaden för redan färdiga fangelsebvggnader
i räkenskaperna in- och utbalanseras, ehuru, enligt Revisorernes tanke, dessa kostnader
rätteligen bordt, efter byggnads-arbetenas fullbordan, ur räkenskaperna afföras, dels
fästat uppmärksamheten derå, att icke mindre än 55,949 R:dr 43 sk. 7 rst. vid 1853 års
slut innestodo obegagnade af de medel, som för åren 1852 och 1853 blifvit för ifrågavarande
ändamål anvisade. I afseende härå får Styrelsen underdånigst anföra, att, om fängelsebyggnads-reformen
betraktas såsom ett helt för sig, det lärer vara i sin ordning, att de
derför använda kostnader årligen balanseras, intilldess reformen, blifvit fullbordad, likasom
det torde vara af intresse, att på ett ställe hafva alla kostnaderna sammanförda, samt att
det af Revisorerne såsom innestående uppgifna beloppet, 55,949 R:dr 43 sk. 7 rst., utgör
summan å kassa-konto i hufvudboken, hvaremot den balanserade behållningen endast uppgår
till 18,46fi R:dr 24 sk. 8 rst.
Hvad i öfrigt af Revisorerne blifvit anfördt, har Styrelsen icke ansett föranleda
något yttrande från Styrelsens sida; varande Styrelsens i ämnet förda protokoll härhos
bilogadt.
Remisshandlingarne återställas underdånigst, (Och Styrelsen framhärdar med djupaste
vördnad, trollet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
W. STRÅLE.
R. TH. CEDERSCHIÖLD. VICTOR LJUNGSTEDT.
Stockholm den 29 Februari 1856.
E. .4, F. Lindencrona.
— 303 —
Utdray af Kongl. Styrelsens öfver
fängelser och arbets-inrättningar
i riket protokoll, hållet i Slockholm
den 29 Februari 1856.
S. D. Föredrog t. f. Kameral-ledamoten, Kamreraren Ljungstedt, Kongl. Maj:ts nådiga remiss
den 4 denna månad, tecknad å transsumt af Rikets Ständers Revisorers berättelse af
den 14 December 1855, angående verkställd granskning af stats-verkets och åtskilliga andra
af allmänna medel bestående fonders räkenskaper och förvaltning för åren 1852 och 1853,
och framställde Referenten följande förslag till underdånigt utlåtande: (Se det underdåniga
utlåtandet).
Kansli-ledamoten, Herr Assessoren Cederschiöld, afgaf, med förklaring, att han i öfrigt
icke hade något att vid förslaget till underdånigt utlåtande erinra, följande yttrande:
»Då Rikets Ständers Revisorer tillkännagifvit sig icke vilja bestrida behofvet för Styrelsen
af ett förlagskapital, utan endast af den anledning, att Styrelsens åtgärd, att, på sätt som
skett, bereda sig en dylik fond, skulle vara med statsregleringens grunder oförenlig, ansett,
att bildandet af ett sådant kapital ej bordt eller böra äga rum, utan att Kongl. Majit, efter
föregången utredning från Styrelsens sida och på dess framställning, pröfvat behofvet samt
af Rikets Ständer äskat och erhållit de för ändamålet erforderliga medlen; så anser jag mig,
i afseende å denna del af anmärknihgarne, kunna och böra inskränka mitt yttrande tili
åberopande deraf, att Styrelsen redan uti underdånigt utlåtande af den 16 Mars 1854, jemte
utredning af förhållandet med ifrågavarande förlagskapital, gjort underdånig framställning
derom, att Styrelsen måtte varda i nåder berättigad, att af Stats-kontoret för berörde ändamål
innehafva förskott till belopp af 275,000 ll:dr banko, med skyldighet för Styrelsen, att
till Stats-kontoret kontant leverera det belopp, hvarmed, efter afslutad hufvudbok, Styrelsens
skuld till Stats-kontoret öfverstiger nämnde summa».
Ordföranden, Herr General-direktören och Riddaren Stråle, förmälde, att då, i fråga om
den uti Kansli-ledamotens yttrande afsedda del af anmärkningarne, den af t. f. Kameralledamoten
gjorda utredning lemnade åtskilliga för ärendets bedömande vigtiga upplysningar
och syntes innefatta de skäl, som emot den af Rikets Ständers Revisorer härutinnan framställda
anmärkning kunde anföras, ansåg Herr Ordföranden, att Styrelsens underdåniga utlåtande
borde i öfverensstämmelse härmed uppställas, likasom Herr Ordföranden förenade sig
deruti att det underdåniga utlåtandet i återstående delar expedieras i enlighet med t. f.
Kameral-ledamotens förslag. Som ofvan.
In fidem
Carl Olof Brink.
Stuteri-öfverstyielsens
underdåniga utlåtande, i anledning af
en utaf Rikets Ständers Revisorer gjord
anmärkning vid Ottenby stuteris räkenskaper
för år 1853.
Stormäktigste Ållernådigste Konung!
Enligt Rikets Ständers Revisorers afgifna underdåniga berättelse om verkställd granskning
af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren
1852 och 1853, genom nådig remiss af den 2 innevarande månad, meddelad Stuteri-öfverstyrelsen,
i hvad samma berättelse rörer Ottenby stuteri, bar dervid förekommit den anmärkning,
att uti nämnde stuteris räkenskap för år 1853! kontanta behållningen till 1854
blifvit oriktigt utförd med 38 R:dr 2 rst., i stället för 37 ll;dr 30 sk. 2 rst.
Efter att hafva förvissat sig om denna felaktighet, har Stuteri-öfverstyrelsen förständigat
vederbörande redogörare att uti nästafgifvande räkenskap tillvägabringa rättelse derutinnan.
Den nådiga remisshandlingen återföljer, och Stuteri-öfverstyrelsen framhärdar med
djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Ållernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
F. BRAUNERHJELM.
Stockholm den 8 Februari 1856.
J. A. Lundström,
Öfver-direktörs-embetets
vid Landtmäteriet
underdåniga utlåtande, i anledning af
llikets Ständers år 1855 församlade
llevisorers berättelse, rörande redogörelsen
för kostnaderna vid afvittringarne
oell storskiftes-verket.
, Stormäktigste Ållernådigste Konung!
Uti afgifven berättelse af den 14 December 1855 öfver verkställd granskning af statsverkets
och åtskilliga andra af allmänna medel bestående londers räkenskaper och förvaltning
för åren 1852 och 1853, hafva Rikets Ständers Revisorer, bland annat, anfört; först
- 305
hurusom, till vinnande af likstämmighet i redovisningen för storskiftes- och afvittringsmedlen,
Rikets Ständers sednast församlade Revisorer hemställt, att särskilda redogörelser, i
likhet med hvad för Jemtlands och Kopparbergs län ägde rum, borde för Gefleborgs,
Wester-norrlands, Westerbottens och Norrbottens län afgifvas, i anledning hvaraf Rikets
Ständer, vid sistförflutna riksdag, bos Eders Kongl. Maj:t anmält sin underdåniga önskan
om denna åtgärds vidtagande, utan att dock, enligt hvad Revisorerne inhemtat, någon föreskrift
om dylika redogörelsers afgifvande ännu lärer hafva blifvit vederbörande meddelad;
och vidare, — i, afseende å den utaf 1853 års Revisorer gjorda framställning derom, att särskild
underdånig berättelse, angående skiftes- och afvittringsverkens fortgång, måtte löre
hvarje stats-revision till Kongl. Majit afgifvas, för att Revisorerne tillställas —, att Eders
Kongl. Majit, genom nådigt bref den 27 Januari 1854, anbefallt Ofver-direktörs-embetet
vid Landtmäteriet, att lemna Rikets Ständers Revisorer del af de underdåniga berättelser,
som för hvarje år till Kongl. Majit afgifvas och derefter till General-landtmäteri-kontoret
återställas; men som dessa berättelser, hvilka afgifvas från de olika läns-styrelserna och
för revisions-åren blifvit Revisorerne tillhandahållna, endast innefattade detalj-uppgifter för
hvarje socken eller distrikt inom länet, med underrättelse till exempel om längden af utstakade
rågångar och skifteslinier, antalet af uppmätta tunnland m. m., utan att lemna någon
sådan öfversigt af det hela, att arbetets resultater för hvarje län kunde deraf bedömas,
hafva Revisorerne ansett sig hafva skäl att förnya den utaf sednast församlade Revisorer
framställda önskan, att en särskild berättelse i omförmälda hänseende måtte, i likhet med
hvad för åtskilliga andra allmänna verk och inrättningar iakttages, varda uppgjord och till
Kongl. Majit öfverlemnad, för att Revisorerne delgifvas.
Ofver hvad sålunda blifvit anfördt har Eders Kongl. Majit, under den 2 dennes, i nåder
täckts infordra Ofver-direktörs-embetets vid Landtmäteriet underdåniga utlåtande; till
åtlydnad hvaraf jag får underdånigst yttra följandei
Hvad först angår den ifrågaställa föreskriften om särskilda redogörelser för Gefleborgs,
Wester-norrlands, Westerbottens och Norrbottens län, så och då det icke tillkommer mig
att densamma utfärda, lärer vidare yttrande från mig ej i denna del erfordras. Beträffande
åter den af Revisorerne uttryckta önskan om en allmän berättelse öfver storskiftes- och
afvittrings-verken, så och enär Revisorerne sjelfve uppgifvit, att jag fullgjort föreskriften i
Eders Iiongl. Majits nådiga bref af den 27 Januari 1854, torde jag endast hafva att utlåta
mig öfver den nya föreskrift, som af Revisorerne anses nödig. Härvid förekommer, att
Rikets Ständers Revisorer lika litet nämnt om den ifrågaställa berättelsen borde omfatta
ett eller (lera år, till exempel revisionsåren, som närmare uppgifvit hvad densamma skulle
innehålla. För att berättelsen skulle vara fullständig, synes det vara nödvändigt, att densamma
för hvarje län och för dessa tillsammans innehölle uppgifter, både för hvarje år
och in summa för de år den skulle omfatta, angående icke allenast landtmätare-personalen
och dess arbeten, utan äfven det stadium, i hvilket förrättningarne sig befinna, de granskande
myndigheternas åtgärder, hvad arbetena kostat det allmänna och dettas direkta fördelar
deraf, så vidt de kunna med ziffror visas, eller eljest för så kort tid som ett eller
annat år uppgifvas. Häremot möta visserligen inga oöfvervinnerliga hinder, såvida Eders
Kongl. Majits Befallningshafvande, så bestämdt och tydligt som möjligt, fullgöra allt hvad
Eders Kongl. Majit i nådiga brefvet af den 21 Mars 1851 föreskrifvit; och då för vinnandet
deraf säkerligen vöre fördelaktigt, om de uppgifter beträffande verkställda arbeten och
deras resultater, som läns-styrelserna, jemlikt åberopade nådiga bref, böra årligen meddela,
tabellariskt uppställdes, så skall jag icke underlåta att, efter granskningen af deras, i nästkommande
Mars månad ingående, underdåniga storskiftes- och afvittrings-berättelser, göra
underdånig hemställan i ämnet.
PP
— 306 -
Den nådigst remitterade handlingen varder härjemte underdånigst återställd.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
LUDVIG FALKMAN.
Stockholm i General-landtmäteri-kontoret den 18 Februari 1856.
C. E. Sandström.
Kongl. Landlbriiks-akademiens
underdåniga utlåtande, i anledning af en
utaf .Rikets Ständers Revisorer vid 1855
års revision gjord framställning rörande bemalte
Akademis räkenskaper.
Underdånigste Memorial!
Genom nådig remiss af den 2 i denna månad, har Eders Kongl. Maj:t täckts infordra
Landtbruks-akademiens utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers underdåniga hemställan,
att Akademiens räkenskaper måtte hädanefter varda af Kammar-rätten granskade; och får
Akademien, jemte remisshandlingarnes återställande, härmed i underdånighet öfverlemna sin
Förvattnings-kommittés betänkande i ämnet, hvilket Akademien såsom sin egen tanke antagit;
utbedjande sig att derjemte få fasta Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet på följande
särskilda förhållande:
Utom de i nämnde betänkande anförda, i Akademiens tanke fullt tillräckliga, skäl emot
bifall till den af Rikets Ständers Revisorer gjorda framställning, tillkommer ytterligare den
omständigheten, att i Landtbruks-akademiens räkenskaper ingår, bland annat, redovisningen
för inkomster och utgifter vid skötseln af Akademiens jord, eller det så kallade experimental-fältet,
hvarigenom en del af räkenskapen omfattar landtmanna-industri. Men ehuru det
är kändt af hvar och en, som befattat sig med landtbruk, att dervid dagligen förefalla
smärre utgifter af deri natur, att de icke kunna verificeras, lika litet som detta kan ske
vid alla smärre försäljningar af landtbrukets produkter, vågar icke Akademien göra sig förvissad,
att icke denna oundvikligen uppkommande brist på verifikationer skall anses såsom
fel i räkenskapen och blifva föremål för anmärkningar af Kammar-rättens Revisorer samt
Akademien sålunda invecklas i tvister af lika onyttig som tidsödande beskaffenhet. Det är
så mycket större anledning att befara detta, som Kammar-rättens Revisorer säkerligen hittills
aldrig verkställt granskning af någon räkenskap öfver hvad man kallar borgerlig rö
-
— 307 —
reise och derföre sannolikt äfven för den lära komma att använda deras vanliga granskningssätt,
tvifvelsutan lämpligt för de föremål, som Kammar-rätten hittills handlagt, men hvars
tillämpande i detta fall skulle helt och hållet göra utöfvandet af den ifrågavarande rörelsen
omöjligt. Akademien hemställer derföre i underdånighet, att det sätt för granskningen af
Akademiens räkenskaper, som Eders Kongl. Majit, på grund af Rikets Ständers derom gjorda
underdåniga framställning, täckts uti Dess af xkkademiens Förvaltnings-kommitté åberopade
nådiga skrifvelse af den 1 Augusti 1845 fastställa, måtte äfven framgent få fortfara.
Stockholm den 23 Februari 1856.
På Landtbruks-akademiens vägnar:
F. ÅKERMAN.
J. Th. Nathorst.
Till Kongl. Landtbruks-akademien!
För besvarande af Kongl. Maj:ts nådiga remiss uppå den af Rikets Ständers sednast
församlade Revisorer, i afgifven berättelse angående granskningen af stats-verkets jemte dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1852 och 1853, gjorda hemställan,
det måtte Kongl. Landtbruks-akademiens räkenskaper, hvilka för nämnde år nu
blifvit af Revisorerne utan anmärkning reviderade, hädanefter jemväl varda till granskning
i Kongl. Kammar-rätten aflemnade, har Kongl. Akademien behagat infordra dess Förvaltningskommittées
yttrande i ämnet; och då Kommittén nu går att detta sitt åliggande fullgöra, utbeder
den sig först att i Kongl. Akademiens minne få återföra hvad i likartad fråga förut
passerat, då Rikets Ständer yrkade att genom sina Revisorer få samma räkenskap granska.
Vid 1844 och 1845 års riksdag hade utaf åtskilliga ledamöter inom Bonde-ståndet
motioner blifvit väckta om Landtbruks-akademiens indragning och den Akademien tilldelade
fonds öfverlemnande till Riksgälds-kontoret m. m. Uti deröfver afgifvet utlåtande, lemnade
Stats- och Ekonomi-utskotten en fullständig utredning öfver beskaffenheten af nyssnämnde
fond, som visade, att densamma tillkommit derigenom, att åtskilliga Svenske undersåter, vid
erhållen liqvid för sina hos Franska Regeringen ägande och till betalning godkända fordringar,
afstått en viss andel, som till Kongl. Maj:ts disposition öfverlemnades, för att användas till
föremål af allmän nytta för riket, och blef derefter af Kongl. Majit ställd under Landtbruks-akademiens
förvaltning, såsom fond till de från Akademiens bestämmelse oskiljaktiga
utgifter. Vid detta förhållande syntes Rikets Ständer icke äga rätt att öfver så beskaffad
fond efter godtfinnande disponera, utan tillstyrkte Utskotten, på detta och andra uppgifna
skäl, att det i ofvanberörde motioner väckta yrkande om Landtbruks-akademiens indragning
måtte förfalla. Men då i ofvannämnde utredning tillika blifvit upplyst, att en del af de
medel, som blifvit använda till uppbyggande och underhållande af Akademiens byggnader,
utgjorts af statsmedel, samt Akademien vore att anse såsom en rikets allmänna inrättning,
funno Utskotten Akademiens räkenskaper böra af revisionen för stats-, banko- och riksgälds-verken
granskas; hvadan Utskotten hemställde, att Rikets Ständer hos Kongl. Majit
i underdånighet anhölle, att samma räkenskaper med dertill hörande handlingar mätte varda
för en sådan granskning till Rikets Ständers dädanefter sammanträdande Revisorer öfverlemnade:
— 308 —
Detta utlåtande, emot hvilket, i afseende på den föreslagna granskningen, endast en ledamot,
Herr Friherre von Kramer reserverade sig, under anförande, att Akademien hade intet
årligt stats-anslag och att revisions-åtgärden icke blifvit af någon motionär yrkad, blef i
hela sin vidd af Rikets Ständer bifallet och föranledde deras underdåniga skrifvelse af den
15 Februari 1845, öfver hvilken Akademiens yttrande af Kongl. Maj:t i nåder infordrades.
I detta yttrande, som afgafs den 15 Mars samma år, anfördes: att då Akademien vore
grundad på fonder, sorn, med undantag af 26,000 R:dr B:ko, hvilka utgjorde ett särskildt
anslag för tillbyggnader och reparationer å Akademiens hus, icke uppkommit genom statsbidrag,
och nämnde anslag blifvit till föreskrifvet ändamål arnandt; så hade Akademien icke
förmodat, att Rikets Ständer skulle vilja vara besvärade med en sådan granskning, helst
när den, enligt sakens natur, ej kunde anses böra sträcka sig längre, än att tillse, det de
hus, för hvilkas tillbyggnad och reparationer anslaget beviljades, behörigen underhöllos; och
åberopade härvid Akademien det här ofvan anförda af Stats- och. Ekonomi-utskotten
afgifna utlåtande, hvari beskaffenheten af ifrågavarande fonder fullständigt utreddes och Akademiens
i detta hänseende nu lemnade uppgifter fullkomligt vitsordades. Då emellertid
granskningen af Akademiens räkenskaper blifvit af Rikets Ständer äskad, sätinge Akademien,
som på intet sätt ville undandraga sig och sina åtgärder offentlig granskning, i underdånighet
åt Kongl. Maj:t öfverlemna att häröfver i nåder bestämma; dock ansåge sig Akademien
kunna förutsätta, att en sådan granskning, ifall den komme att äga rum, borde inskränka
sig till ziffran, emedan, om den äfven skulle sträcka sig till dispositionerna, deraf kunde
föranledas ett menligt inflytande på Akademiens verksamhet, hvilken ofta måste riktas på
föremål, der den omedelbara ekonomiska vinsten hvarken utgör ändamålet eller bestämmer
företagets framgång.
Kongl. Maj:t täcktes derefter i nådigt bref af den 1 Augusti 1845 meddela Akademien,
det Kongl. Maj:t funnit godt i nåder medgifva, att berörde räkenskaper och handlingar finge
för granskning, i den ordning rikets grundlagar stadga, till Rikets Ständers dädanefter sammanträdande
Revisorer aflemnas; i följd hvaraf dessa räkenskaper från och med år 1842
till och med år 1853 undergått sådan granskning, för hela tiden, med samma tillfredsställande
vitsord, som det sednast lemnade, eller att icke något funnits att mot desamma
erinra.
Efter denna redogörelse för allt hvad hittills i den förevarande frågan förekommit,
öfvergår nu Kommittéen till det egentliga föremålet för Kongl. Akademiens remiss: Stats
revisorerneS
framställning, att Akademiens räkenskaper måtte af Kongl. Kammar-rätten
revideras.
I denna framställning hafva Herrar Revisorer fullständigt upptagit allt hvad i 1845 års
riksdagshandlingar finnes anfördt om tillkomslen af Kongl. Akademiens fond, men komma
derefter till en helt annan slutföljd, rörande samma fonds natur och beskaffenhet, än den
Rikets Ständer uttalat. Revisoterne finna nemligen det vara uppenbart, att de medel, sorn
blifvit använda till Landtbruks-akademiens grundläggning och underhåll, till väsendtlig del
utgöras af statsmedel, hvarföre och då Akademien är att betrakta såsom en af rikets allmänna
inrättningar, Revisorerne ansett det vara principenligt och med god ordning instämmande,
att årliga redogörelsen för dess inkomster och utgifter, i likhet med andra allmänna
verks och inrättningars räkenskaper, hädanefter varder till granskning i Kongl. Kammarrätten
allemnad.
Det är klart, att detta Revisorernes förslag helt och hållet hvilar på antagandet' af
deras åsigt om medlens egenskap; men det är just denna åsigt, som Förvaltnings-kommittéen
— 309 —
ingalunda kan dela. Hvad som synes Kommittéen »uppenbart», det är, att medel, om hvilkas
ursprung man icke tvistar, utan å ena och andra sidan erkänner hafva tillkommit genom
enskilde personers afstående af någon del af deras — icke hos Svenska staten, utan
hos främmande makt — ägande fordringar, hvilka medel således aldrig tillhört statsverket
eller varit bland dess tillgångar påräknade, icke kunnat förvandlas till statsmedel genom den
tillfälliga omständighet, att hafva ingått i en liqvid, som af ett statens embetsverk, Riksgälds-kontoret,
besörjdes, eller derföre, att en rikets allmänna inrättning dermed doterades.
Uttrycket: till väsendtlig del, kan Kommittéen icke heller godkänna, ty ettdera måste Akademiens
grundfond helt och hållet vara statsmedel, eller också är den det alls icke; och
då icke allenast Rikets Ständer sjelfve, utan ock Kongl. Akademien tillförene, efter Förvaltnings-kommittéens
hörande, uttryckt denna sednare mening, kan Förvaltnings-kommittéen, för
sin del, ej annat än fortfarande anse densamma för den enda rätta, så mycket mer, som
Rikets Ständers Revisorer icke kunnat framlägga någon förut förbisedd omständighet, som
i detta omdöme verkar till ändring.
Kommittéen hemställer alltså vördsammast, att Kongl. Akademien i det svar, som på
den nådiga remissen afgifvas bör, må i underdånighet afstyrka bifall till det gjorda förslaget
om Akademiens räkenskapers granskning i Kongl. Kammar-rätten.
Stockholm den 17 Januari 1856.
F ör vältning s-kommit t éen.
Styrelsens för Teknologiska
Institutet
ttudordåniga utlåtande, i anledning af 1855
års Stats-revisorers berättelse om granskningen
af nämnde Instituts räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss af den 2 i förra månaden, har Eders Kongl. Maj:t nådigst anbefallt
Styrelsen för Teknologiska Institutet att afgifva underdånigt utlåtande öfver Rikets
Ständers sednast församlade Revisorers berättelse, i hvad densamma, enligt bifogadt transsumt,
rörer granskningen af Teknologiska Institutets räkenskaper för åren 1852 och 1853.
Till underdånig åtlydnad af högstberörde nådiga befallning, får nu Styrelsen, med afseende
å Revisorernes anmärkning, att, ehuru Institutets samlingar blifvit under revisionsåren
såsom förut tillökade, de anskaffade effekterna likväl icke, såsom i de föregående
årens räkenskaper varit iakttaget, blifvit i hufvudräkningarne särskilt upptagna under en
gemensam rubrik »samlingar», utan sammanförts med de inköp och öfriga utgifter, som
för undervisningen blifvit bestridda, och således ingått bland de uti hufvudräkningen förekommande
utgiftssummor för hvar och en af de särskilda afdelningarne, deruti undervisningen
är fördelad; hvilket förhållande Revisorerne ansett böra uti de följande årens räkenskaper
förändras till likhet med hvad tillförene ägt rum, så att utgifterna för Institutets
samlingar blifva skilda från de öfriga utgifterna för undervisningen och under en särskild
— 310 —
rubrik upptagna, — I underdånighet upplysa, att under den rubrik »samlingar», som förut begagnats
i Institutets general-räkning, väl upptagits den tillökning, som de fysiska, mekaniska
och mekaniskt-tekniska samlingarne erhållit, men icke de å öfriga afdelningarne tillkomna
effekter, hvarföre, då den nämnde rubriken varit alltför ofullständig för bedömandet
af den tillökning Institutets samlingar årligen erhållit, den förändring med år 1852 vidtagits,
som Revisorerne anmärkt, och hvarigenom general-räkningen numera utvisar total-utgifterna
för hvarje särskild afdelning, en fördel, som densamma förut icke ägde.
Att nu, på sätt Revisorerne föreslagit, återinföra den fordna formen för räkenskaperna,
anser derföre Styrelsen, för sin del, ingalunda lämpligt, men finnér deremot intet hinder
möta att, från och med nästa års början, låta i räkenskaperna särskilt upptaga alla utgifter
för tillkomna inventarier, hvarigenom således äfven den förmån vinnes, som Revisorerne
åsyftat.
Remisshandlingarne återställas, och Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Sedan Eders Kongl. Majit behagat i nåder infordra Riksmarskalks-embetets underdåniga
utlåtande i anledning af hvad rörande Drottningholms och Svartsjö samt Ulriksdals
lustslott förekommer uti bifogade transsumt af Rikets Ständers Revisorers berättelse om den
sistlidet år verkställda revision af stats-verkets räkenskaper och förvaltning, har Riksmarskalks-embetet
infordrat och får härhos underdånigst öfverlemna underdåniga yttranden
i ämnet af vederbörande Ståthållare-embeten; och som deraf inhemtas, att den i Drottningholms
och Svartsjö slotts räkenskaper för år 1853 af Revisorerne såsom oredovisad anmärkta
balanspost å 189 R:dr 29 sk. 10 rst. B:ko blifvit år 1854 till slotts-kassan inbetald
och i samma års räkenskap redovisad, äfvensom att den afskrift af arrendekontraktet om
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och
CARL AKRELL.
A. E. von SYDOW.
L. ÅKERBERG.
KNUT STYFFE.
JOII. MICHAELSON.
Stockholm den 6 Mars 1856.
Fr. Virgin.
Riksmarskalks-embetets
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse,
om granskningen af Kongl, lustslottens
räkenskaper för åren 1852 och 1853.
Underdånigste, Utlåtande!
— 3M
Ulriksdals slotts trädgård och orangerier, som Revisorerne ansett hädanefter böra bifogas
kassa-räkningen för nämnde slott, redan blifvit 1855 års kassa-räkning bilagd; torde något
vidare utlåtande af Riksmarskalks-embetet i anledning af hvad uti Revisorernes berättelse
uti förenämnde hänseende förekommer nu icke erfordras.
Stockholm den 29 Februari 1856.
På Riksmarskalks-embetets vägnar:
M. LEWENHAUPT.
w. von Schoults.
Ståthållare-embetets på Drottningholms
och Svartsjö lustslott
underdåniga utlåtande, i anledning af en
rid 1855 års stats-revision gjord anmärkning
rörande de då granskade räkenskaperna
för nämnde lustslott.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Uti den 14 December sistlidet år afgifven berättelse, angående verkställd granskning af
stats-verkets och åtskillige andra af allmänna medel bestående fonders räkenskaper och förvaltning
för åren 1852 och 1853 hafva Rikets Ständers Revisorer omförmält, att Ständernas
år 1851 församlade Revisorer erinrat om angelägenheten deraf, att åtskilliga uti Drottningholms
och Svartsjö Kongl, lustslotts räkenskaper för åren 1848 och 1849, sedan flera
år tillbaka, balanserade poster, under titel: utestående tionde och dagsverkslösen, blefve till
indrifnirig eller afskrifning i laga ordning befordrade, och att Ståthållare-embetet, uti deröfver
afgifven förklaring, yttrat, att de af Revisorerne äskade åtgärder skyndsamligen skulle
vidtagas, men att emellertid en del af berörde balans-poster, till belopp af 189 R:dr 29 sk.
10 rst., ännu vid 1853 års slut qvarstode såsom oredovisade.
Anbefaldt att häröfver afgifva underdånigt utlåtande, får Ståthållare-embetet nu underdånigst
upplysa, att hela förenämnde återstående summa af förut balanserade utestående
tionde och dagsverkslösen blifvit, efter vidtagna åtgärder, år 1854 till slottskassan inbetald
och i samma års räkenskap behörigen redovisad, så att intet af det balanserade beloppet
behöft till afskrifning befordras.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåte,
CAHL AXEL LÖWENHIELM.
Drottningholm den 20 Februari 1856,
Aug. Dahlerus,
— 312 —
Ståthållare-embetets på Haga
och Ulriksdals lustslott
underdåniga utlåtande, i anledning af 1855
års Revisorers anmärkning vid dessa lustslotts
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Sednast församlade Rikets Ständers Revisorer hafva uti deras afgifna berättelse öfver
granskningen af räkenskaperna för båda revisionsåren, hvad Ulriksdals slott beträffar, anmält:
(tabellen N:ö 94.)
§• 1-
Att enligt hvad Revisorerne inhemtat, vore, på grund af ett år 1847 utaf Ståthållare-embetet
utfärdadt kontrakt, arrende-rätten till slottets trädgård och orangerier upplåten åt trädgårdsmästaren
N. Nilsson, men för att närmare bestämma förhållandet härmed och till lättnad
af granskningen, hafva Revisorerne ansett, att en afskrift af berörde kontrakt hädanefter
bör kassa-räkningen bifogas.
Denna afskrift är bifogad 1855 års kassa-räkning, pag. 296.
§• 2.
I anledning af föregående Revisorers yrkande, att ett särskildt konto, innefattande redogörelse
för liqviderna emellan Ulriksdals och Haga slott, måtte i räkenskaperna upprättas, har
ett dylikt konto numera blifvit i 1853 års räkning upplagdt; hvilket Revisorerne trott sig
böra omförmäla.
Såsom fullgjordt, lärer härvid ingenting vidare vara att åtgöra.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärdar,
Stormäktigste Allernådigste Konungi
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
G. GYLLENHAAL
Stockholm den 9 Februari 1856.
Axel Fröling.
Kongl. Serafimer-ordens-gillets
underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
Allmänna Hospitals- och Barnhus-fondens
räkenskaper för åren 185,2 och 1853.
Storrnäktigste AllernSdigste Konung!
Vid granskning af allmänna hospitals- och barnhus-fondens räkenskaper för åren 1852
och 1853, hafva Rikets Ständers sednast församlade Revisorer anmärkt, dels att uti berörde
räkenskaper för Norrköpings f. d. hospital balanserades ett belopp af 157 R:dr 36 sk. 10
rst. b:ko, utgörande aflidne Hospitals-sysslomannen Callerholms skuld, utan att upplyst vore,
huruvida någon åtgärd blifvit vidtagen för samma medels indrifning, dels ock att, efter det
Hospitals-direktionen i Wadstena, den 13 Mars 1854, hos Serafimer-ordens-gillet hemställt
om afskrifning ur räkenskaperna af 1853 års arrende-afgift för hospitals-lägenheterna Skinnarhagen,
Myrhagen och Siunge-mosse, hvilka lägenheter Kaptenen Christian Rosenblad
innehaft under arrende, derifrån han dock, såsom oförmögen att fullgöra arrendevilkoren,
blifvit skiljd, samt Ordens-gillet, den 12 Juli 1854, förklarat berörde hemställan om afskrifning
. ej kunna bifallas, utan öfverlemnat handlingarne i ämnet till Advokat-fiskals-embetet
härstädes, som hade att tillse, det ifrågavarande fordran, så vidt ske kunde, måtte hos Kaptenen
Rosenblad utbekommas, någon åtgärd, så vidt de Revisorerne tillhandakomna handlingar
utvisade, icke, i följd af berörde uppdrag, blifvit utaf Advokat-fiskals-embetet vidtagen.
Då Eders Kongl. Maj:t, uti nådig remiss af den 5 sistlidne Februari, behagat af berörde
anmärkningar lemna Serafimer-ordens-gillet del. med nådig befallning att underdånigt
utlåtande deröfver afgifva, får, till fullgörande häraf, hvad först angår Callerholmska balansen
å 157 R:dr 36 sk. 10 rst. b:ko, Serafimer-ordens-gillet i underdånighet upplysa,
att, redan år 1790, fråga blifvit väckt om afskrifning af detta skuldbelopp, som ej kunnat
i Callerholms bo återbekommas, men hvilken afskrifning likväl ännu ej är vorden beviljad
af den anledning, att åtskilliga nödiga ansedda upplysningar i ämnet ej kunnat erhållas; men
sedan dessa upplysningar, om hvilkas införskaffande från orten, ytterligare anstalter nu blifvit
vidtagna, vunnits, kommer frågan om samma afskrifning att till vidare handläggning företagas.
Vidkommande åter Kaptenen Rosenblads skuld för obetaldt arrende, så får Serafimerordens-gillet
i underdånighet bifoga och åberopa 2:ne af Magistraten i Wadstena utfärdade
betyg, det ena, dateradt den 13 Mars 1854, af innehåll: att Kaptenen, hvars till konkurs
afträdda bo lemnat hans oprioriterade borgenärer endast fjorton procent af deras fordringar,
saknade all utmätningsbar tillgång och veterligen icke hade några disponibla medel att
påräkna, samt det andra, utgifvet i Juli månad nästlidet år, innehållande: att någon förändring,
ledande till fromma för eller förökande af Kaptenen Rosenblads ställning, allt sedan
förstnämnde betyg af Magistraten uthändigades, icke inträffat, utan att Kaptenens ekonomiska
ställning fortfore att vara enahanda som då; och enär således all anledning saknats,
att, under den tid som förflutit efter det framställningen om afskrifning afslogs, emot Kaptenen
Rosenblad vidtaga exekutiva åtgärder för utbekommande af hospitalets ifrågavarande
fordran, har någon sådan åtgärd under samma tid icke heller ägt rum.
QQ
— 314
Ben nådiga remissen bifogas i underdånighet, och Serafimer-ordens-gillet framhärdar
med djupaste undersåtlig vördnad,
Stormäktigste Allernådigste Konungl
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
STIERNELD.
C. O. PALMSTJERNA. G. A. SPARRE.
Stockholm den 12 Mars 1856.
G. M. Hindbeck.
Att Herr Kapten Christian Rosenblad, hvars till konkurs anslagna bo, enligt sysslomans
redogörelse, lemnat oprioriterade fordringsägare fjorton procent af deras fastställda kraf, för
närvarande saknar all utmätningsbar tillgång och veterligen icke har några disponibla medel
att påräkna; — det varder, på derom gjord begäran, meddeladt äf Wadstena Rådhus
den 13 Mars 1854.
å Magistratens vägnar.
J. W. Hallman.
Att någon ändring, ledande till fromma eller förökande af Herr Kapten Chr. Rosenblads
ekonomiska ställning, alltsedan 1854 års början eller den tid Magistratens härstädes
utlåtande derom sednast afgafs, icke ägt rum eller inträffat, utan att bemälte Herr Kaptens
ekonomiska tillstånd fortfar att vara enahanda, som då, intygar
Wadstena i Juli 1855.
ex officio
J W. Hallman.
Direktionens öfver
Danviks Hospital
underdåniga utlåtande, i anledning
af Rikets Ständers
år 1855 församlade Revisorers
berättelse om gransknin- ■ ,
gen af nämnde Hospitals räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Majit, i anledning af Rikets Ständers Revisorers sednast afgifnä
berättelse angående granskning af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, sty
-
— 315
reise oell förvaltning för åren 1852 och 1853, genom nådig remiss af den 5 sistlidne Fehman',
behagat infordra Direktionens öfver Danviks hospital underdåniga utlåtande, får
Direktionen öfver hvad Revisorerne i berörde berättelse framställt, angående åtskilliga äldre
fordrings- och skuldbelopp, hvilka finnas i hospitalets räkenskaper balanserade, i underdånighet
anföra: att, sedan den betydligaste delen af samma poster redan blifvit från Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Stockholms, Södermanlands och Westmanlands län redovisad
med Ett tusen elfva riksdaler 41 sk. 3 rst. banko, utredandet af det återstående
fordringsbeloppet, utgörande omkring Nio hundra tjuge R:dr, hvaraf det hufvudsakligaste
består af aflidne Hospitals-inspektoren Tranas gjorda missföringar i räkenskapen och underlätet
iakttagande af gifna föreskrifter och beslut, hvarigenom betydligare summor redan
bordt ur räkenskapen hafva utgått, ännu fortfarande är under handläggning, beroende
på verkställande noggrann undersökning af såväl räkenskaperna för tjugetvå år, eller
från och med 1817 till och med år 1838, som af de till grund för deras upprättande
befintliga handlingar och skriftvexlingar med Eders Kongl. Maj:ts ofvanbemälte Befall
ningshafvande;
samt att denna utredning, så fort tiden sådant medgifver för hospitalets
fåtaliga, med de dagliga göromålen ständigt sysselsatte, tjenstemän, skall af Direktionen till
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-rätt ingifvas.
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad trohet och nit
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
S. DE MARÉ
S. J. SCHÖNMEYR. L. AHLSELL.
FR. THOLANDER. C. Z. TITZ. L. BORN.
Stockholm den 10 Mars 1856.
Carl Telander.
Linköpings stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
Konsistoriernas räkenskaper för åren 1852
neli 1853.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Sedan Eders Kongl. Majit, under den 5 i denna månad, behagat i nåder infordra Domkapitlets
underdåniga utlåtande öfver den af Rikets Ständers sednast församlade Revisorer
framställda anmärkning, rörande uti räkenskapen för stiftets gymnasie-byggnads-kassa, sedan
— 316 -
flera år tillbaka, balanserade 9 R:dr 30 sk. 5 rst. banko, resterande kollekt-medel i dompresteriet,
får Dom-kapitlet, till underdånigt svar bärå, upplysa, att, såsom Eders Kongl. Maj:ts
och Rikets Kammar-rätts i afskrift bifogade skrifvelse den 4 Juni sistlidne år utvisar, beslut
blifvit i vederbörlig ordning fattadt om ifrågavarande, till 8 R:dr 34 sk. 6 rst. banko
sedermera nedsatta, balans-medels afskrifning uti nämnde räkenskap.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
1
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
JOH. JA K. HEDRÉN.
L. LAURENIUS. C. PETRELLI.
P. WESTMAN. C. M. FALLENIUS.
Linköpings Domkapitel den 8 Februari 1856.
J. Friedleif.
Till Domkapitlet i Linköping!
Genom meddeladt och Kongl. Kammar-rättens pröfning understäldt beslut af den 2
sistlidne Mars, har Domkapitlet tillåtit, att uti Linköpings stifts gymnasie-byggnads-kassas
räkenskaper finge afskrifvas derstädes, sedan flera år tillbaka, balanserade Åtta Riksdaler
34 sk. 6 rst. banko, utgörande återstoden af nämnde kassas uti aflidne Domprosten Lidmans
konkurs bevakade fordran.
Efter det Advokat-fiskals-embetet härstädes blifvit hördt, har Kongl. Kammar-rätten
detta mål till pröfning förehaft samt dervid funnit skäligt vid underställda beslutet låta
bero; hvarom Kongl. Kammar-rätten velat Domkapitlet härigenom underrätta.
Stockholm den 4 Juni 1855.
O. A. TAUVON. C. E. ÅLANDER.
J. A. BJÖRKMAN. L. KINMANSON.
C. J. Fahnehjelm.
Ang. ett understäldt beslut om afskrifning
Vidimeras
ex officio.
J. Friedleif.
Götheborgs stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkning vid
Konsistoriernas räkenskaper för åren 1852
och 1853.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
1 nådig remiss-resolution af den 5 sistlidne Februari, bar Eders Kongl. Maj:t anbefallt
Konsistorium afgifva underdånigt utlåtande öfver Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
framställda anmärkningar vid Konsistorii räkenskaper, beträffande saknad verifikation
å de utgifter, som under revisions-åren förekommit vid Kongelfs, Kongsbacka och Falkenbergs
skolor, hvilket jemväl är förhållandet med utbetalningar, som ägt rum för materielen
vid Warbergs skola; och får Konsistorium, till underdånig åtlydnad af den nådiga befallningen,
jemte öfverlemnande af vederbörandes förklaringar i ämnet, underdånigst tillkännagifva,
att Konsistorium till hvad nämnde förklaringar innehålla icke har något att för egen del
i saken tillägga.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. CAST. LAMBERG. C. PREHN.
NICLAS BECKMAN. AUG. LEOP. TRANA.
E. S. FAGERBERG.
Götheborgs Domkapitel den 5 Mars 1856.
II. Aug. Lindhult.
Till M. V. Konsistorium i Götheborg!
På grund af Konsistorii till mig, genom skrifvelse af den 13 dennes, ställda anmodan,
och med anledning af det utaf Rikets Ständers Revisorer anmärkta förhållandet, att de utgifter,
som under åren 1852 och 1853 förekommit vid Falkenbergs skola, uti insända årsräkenskaperna
icke vore vepificerade, får jag ödmjukligen förklara, att jag hvarje år förevisat
de qvitterade räkningar, hvarpå de för skolan gjorda utgifterna grunda sig (och hvilka
äro bilagda den duplett-räkning, som ibland skolans öfriga handlingar förvaras) för dennas
Inspector proximus, stadens Pastor, t. f. Kontraktsprosten Ratzki, hvilken ock, genom sin
underskrift å den räkning, som härifrån årligen till Konsistorium ingår, deras riktighet intygat.
Att denna verifikation af Inspector Scholae varit, i min tanke, tillräcklig, har jag så
mycket hellre ansett, som intet annat förfarande hittills mig veterligen ägt rum.
Falkenberg den 25 Februari 1856, ■
P G. Pelersson.
Pedagog.
— 318 —
Till Högvördiga Domkapitlet i' Götheborg!
Med anledning af Högv. Domkapitlets skrifvelse af den 13 dennes, mig tilllhandakomiwen
den 18 i samma månad, åtföljd af »transsumt af Rikets Ständers Revisorers berättelse
af den 14 December 1855 m. m.», med anmodan att inkomma med förklaring, beträdande
bristande verifikationer för utgifterna för Kongelfs skola åren 1852 och 1853, får jag härhos,
öfversändande de saknade och äskade verifikationerna, endast lemna den förklaring, att
jag, i betraktande af utgifternas ringa belopp, ej ansett det vara af särdeles vigt att ifrån
vederbörande räkningar infordra och dem räkenskaperna bifoga.
Kongelf den 28 Februari 1856. N. P• Anderson.
Lärare vid Kongelfs skola.
Till Max. Venerandum Konsistorium i Götheborg!
Med anledning af Rikets Ständers Revisorers anmärkning öfver bristande verifikationer
af Warbergs skolas material-kassas utgifter för åren 1852 och 1853, får jag i största ödmjukhet
afgifva följande förklaring:
Utgifterna för materielen för ofvannämnde år hafva endast omfattat artiklarne: eldning
och skurning af skolrummet, insättning och uttagning af innanfönster samt ved. Orsaken,
hvarföre ej qvittenser öfver dessa utgifter åtföljt räkenskaperna, har varit hufvudsakligen de
personers ringa kunskap eller fullkomliga okunnighet i skrifkonsten, till hvilka utbetalningar
skett, men till en ringa del den tanken, att dylika utgifter af alla skulle anses oundvikliga,
och att deras ringa belopp skulle bevisa, att slöseri med eller försnillning af skolans medel
ej kunnat äga rum. Alla dessa utbetalningar, med undantag af den för ved hafva, skett till
samma madam, som ännu förrättar samma sysslor, och emedan hon åtminstone kan
skrifva sitt namn, medföljer qvitto med hennes egenhändiga namnteckning. Hvad åter artikeln
ved beträffar, så har veden blifvit inköpt af obekanta bönder, hvilka, såsom fallet är
med de fleste äldre skogsbönder, voro okunniga i skrifkonsten och hvilka jag nu omöjligen
kan igenfinna. Att eldning likväl har ägt rum och ved således verkligen åtgått, sesafqvittot
från den, som verkställt densamma; men att en famn (sådan den brukas bär i orten,
■nemligen hållande 1 famn i alla direktioner och således i kubikinnehåll en kubikfamn) ved
årligen åtgår för skolrummets eldning under vanliga vintrar, torde inses af bilagan N:o 1,
som visar, att skolrummet är 32,3 fot långt, 27,3 fot bredt och 8,8 fot högt och således
innehåller, med afdrag af kakelugnen, 7710,384 kubikfot; den ene af ifrågavarande vintrar
har dock endast 4 lass, motsvarande ungefär | famn, blifvit inköpta, såsom af räkenskaperna
kan synas, men detta visar, att öfverskottet af ved från föregående blida vinter blifvit
förvaradt och kommit skolan tillgodo. Att priset varit det billigaste, som i orten kunnat
erhållas, kan synas af bilagan N:o 2. Denna bilaga upptager medelpriset, hvarför
ohuggen ved under de nämnde åren blifvit till fästningen inköpt, då deremot skolans utgift
äfven innefattar huggning, hvilken för en kubikfamn af den hårda bokveden svårligen torde
erhållas för billigare än 2 R:dr banko. Skolans utgift för huggen ved understiger likväl
medelpriset för ohuggen för fästningen. På det att likväl qvitto ej helt och hållet måtte
fattas, kan jag, emedan inköpen skett genom mig personligen, anse mig såsom leverantör
åt skolan (hvarvid är den skillnaden från vanliga leveranser, att entreprenad-auktion ej blifvit
hållen för levereringen af en famn ved); och får jag i sådan egenskap härjemte bifoga
qvitterad räkning.
Ödmjukligen
Warberg den 29 Februari 1856.
H. RODHE.
— 319
Till vördsammast besvarande af omstående respektive anmärkning vid 1852 och 1853
års räkenskaper för Kungsbacka skola, får äran, dels hvad räkningen för året 1852 den 1
Juli till 1853 den 1 Juli beträffar, som lärer gälla för 1852 års räkning, skyldigast närsluta
proprie-qvittens för krediterade premie-beloppen till gossarne Nilsson, Jeanne Lundegren
samt C. F, Sjöbäck ock Ad. IT. Sjöblom; hvad gossen Assarlind deremot angar, som
flyttat med föräldrar från orten, är jag icke i tillfälle att med ens anskaffa dylikt, men skall
oförtöfvadt lia äran insända samma; — dels, hvad räkningen för året 1853—1854 vidkommer,
ödmjukligen erinra, att densamma upptager inga utgifter, utan är hela konto-kredit
en öfvergående balans-behållning till följande räkning och på undertecknads redogörareansvar
beroende. Kongsbacka skola den 3 Mars 1856.
J. Lundgren.
Pedagog.
Direktionens i Sällskapet för
vexel-undervisningens befrämjande
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers år 1855 församlade
Revisorers berättelse om granskningen
af nämnde Sällskaps räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Rikets Ständers sednast församlade Revisorer hafva, i deras, den 14 December 1855,
aflemnade berättelse, angående verkställd granskning af stats-verkets och åtskilliga andra
af allmänna medel bestående fonders räkenskaper och förvaltning för åren 1852 och 1853,
gjort, rörande den redovisning, som Direktionen i Sällskapet för vexel-undervisningens befrämjande
afgifvit för Sällskapets normal-skola, följande anmärkningar, nemligen:
l;o. Då berörde räkenskaper icke blifvit granskade i Kammar-rätten, men en del af
de medel, som för skolan disponeras, utgöres af statsmedel, borde, enligt Revisorernes
tanke, den årliga redogörelsen för skolans inkomster och utgifter hädanefter, likasom öfriga
allmänna verks och inrättningars räkenskaper, undergå revision i bemälte embetsverk.
2:0. Enligt 1851 års räkenskaper, ägde skolan, vid samma års utgång, en fordran i
aflidne Rokhandlaren Ragges konkursmassa å 834 R:dr 33 sk. banko. Då likväl denna post
hvarken funnes balanserad eller blifvit afskrifven i räkenskaperna för de år denna revision
omfattar, hade Revisorerne ansett sig böra detta förhållande anmärka, jemte det de låtit,
i en upprättad tabell, upptaga beloppet såsom en normalskolans tillgång.
Genom nådig befallning af den 5 dennes, har Eders Kongl. Majit låtit förständiga Direktionen
att öfver berörde anmärkningar inkomma med underdånigt utlåtande så tidigt, att
detsamma kan, inom den i 7 § 3 mom. af instruktionen för Rikets Ständers Revisorer den
17 April 1841 bestämda tid, till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret öfverlemnas, för att tillika
med revisions-berättelsen till trycket befordras.
— 320 —
Till denna nådiga befallning» fullgörande, får Direktionen i underdånighet anföra:
De statsmedel, som Direktionen förvaltar, utgöras af
а) ett årligt anslag, stort 2,000 R:dr banko, bestämdt enligt Kongl, brefven till Stats-kontoret
den 31 December 1829 och den 27 Mars 1830, angående regleringen af riksstatens
10:de hufvudtitel, för kleresi- och läroverken, åt den i Stockholm inrättade
normalskola till vexel-undervisningens befrämjande, att utgå till nästa riksdag, och då
uppfördt å samma hufvudtitel samt ytterligare vid påföljande riksdagar stadfästadt,
jemlikt Kongl, Maj:ts nådiga skrifvelse till Direktionen den 25 Januari 1841;
б) ett årligt anslag af 666 R:dr 32 sk. banko till det Seminarium för folkskolelärares bil
dande,
hvilket, enligt öfverenskommelse med Stockholms stads Konsistorium den 18
November 1842, är med ifrågavarande normalskola förenadt; och
c) det belopp, hvilket, jemlikt Kongl, stadgan angående folkundervisningen i riket af den
18 Juni 1842, årligen och i mån af fblkskolelärare-elevernes antal, till stipendier åt
dem i Stats-kontoret reqvireras.
Orsaken hvarföre de under a) omnämnda statsmedel icke blifvit i Kammar-rätten särskilt
redovisade, utan endast upptagna i skolans gemensamma räkenskaper, hvilka granskas
af dertill bland Sällskapets ledamöter utsedde Revisorer, är dels den, att någon sådan
redovisning icke blifvit af Eders Kongl. Maj:t i nåder anbefalld, hvilket äfven de från Statskontoret
utfärdade anordningar utvisa, dels den, att som detta statsanslag är otillräckligt
för sin bestämmelse, och ett större utgiftsbelopp än det, som af staten utgår, erfordras
för skolans upprätthållande, bristen måste af enskilda medel fyllas. Men för den händelse
Eders Kongl. Maj:t i nåder skulle finna redogörelsen för detta anslag böra af Kammar-rätten
granskas, hvaremot Direktionen ej har något att i underdånighet erinra, emedan det öfverensstämmer
med hvad om dylika medel i allmänhet stadgadt är, vill Direktionen, från och
n\ed år 1855, för hvilket räkenskapen icke ännu är afslutad, och framgent till Kammarrätten
öfverlemna redovisningen för dessa statsmedel, åtskiljd från redogörelsen för dem,
hvilka härröra från enskilda bidrag och förvaltas efter derför gifna föreskrifter.
De under b) och c) upptagna statsmedel hafva, enligt bilagda intyg från Kommissarien
i Civil-kontoret af Kammar-rättens Ofver-revisions-departement, blifvit derstädes granskade,
från och med år 1843 till och med 1854, samt utan anmärkning för de ifrågavarande
revisions-åren 1852 och 1853. Skälet hvarföre dessa medel ändock blifvit upptagna i
skolans gemensamma räkenskap är jemväl det, att ifrågavarande statsanslag ej heller förslår
till fyllande af Seminariets behof icke mindre af möbler, skol-materialier, eldning och ljus
uti lärosalen, än äfven af sängkläder, möbler och eldning uti boningsrummen för de
medellösa seminarister, hvilka denna förmån .åtnjuta, vanligen till antalet omkring 20; hvilket
allt af skolans enskilda tilgångar bekostas. Om normal-skolans och det dermed förenade
Seminariets alla inkomster och utgifter icke sammanförts i en gemensam redovisning, skulle
sällskapets Revisorer icke hafva kunnat med vederbörligt sammanhang granska Direktionens
förvaltning i det hela. Derföre anser Direktionen sig böra, om Eders Kongl. Majit
i nåder anbefaller särskild redogörelse i Kammar-rätten för ofvannämnde 2,000 R:dr, jemväl
framgent för Vexel-undervisnings-sällskapet redovisa hela sin förvaltning, utan undantag;
hvilken redovisning, hädanefter såsom hittills, kommer att genom trycket allmänheten
meddelas.
Den fordran af 834 R;dr 33 sk. banko, hvilken Direktionen, enligt 1851 års räkenskap,
äger i aflidne Bokhandlaren Bagges konkurs, härrörde icke från statens medel, utan
— n\
från skolans enskilda tillgångar, medelst hvilka Direktionen förlagt och åt bemälte Bokhandlare
till försäljning öfveriemnat läroböcker och kartor för folkskolorna. Men Direktionen vill
likväl icke undandraga sig att äfven i detta hänseende besvara Revisorernes anmärkningar.
Skälet hvarföre Vexelundervisnings-sällskapets Skattmästare icke har från år 1851 till
1852 års räkenskap öfverfört ifrågavarande fordran, af hvilken litet eller intet förmodas
blifva att utbekomma, var det, att räkenskapen icke måtte visa en större behållning, än
som i verkligheten fanns, hvaremot Skattmästaren ämnade, om och när någon utdelning erhölles,
upptaga den såsom inkomst för året. Men som anmärkningen emellertid är formelt
riktig, så vill Direktionen föranstalta, att denna fordran, för år 1855 och framgent, varder
i skolans enskilda räkenskaper uppdebiterad och öfverförd, intilldess den kan vid konkursens
afslutande omsider afskrifva?.
Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. L. LANDIN.
JOH. AUG. HAZELIUS. JOSEF WALLIN. J. NORDLUND.
JON. LUNDSTEDT. O. BERGIUS. LARS MONTÉN.
Stockholm den 27 Februari 1856.
Joli. Söderlind,
Att räkenskaperna för stats-anslagen till lön och stipendier vid Stockholms Folk-skoleiärare-seminarium
blifvit uti nedanskrifna Kontor granskade från och med år 1843 till och
med år 1854, samt utan anmärkning för revisions-åren 1852 och 1853, varder härmedelst
betygadt.
Stockholm af Ofver-revisions-departementets Givil-räkenskaps-kontor den 27 Febr. 1856.
C. W. Zetterström.
Direktionens flir nya Elementarskolan
underdåniga
utlåtande, i anledning af 1855
års Stats-revisorers berättelse om granskningen
af räkenskaperna för nämnde skola.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Rikets Ständers sist församlade Revisorer hafva i deras den <14 December 1855 aflemnade
berättelse, angående verkställd granskning af stats-verkets och åtskilliga andra af
RR
322
allmänna medel bestående fonders räkenskaper och förvaltning för åren 1852 och 1853
gjort, rörande den redovisning, som Rektor vid nya Elementar-skolan i Stockholm för berörde
år afgifvit, följande anmärkning, nemligen:
»Revisorerne, som endast funnit någon ofullständighet äga rum i afseende å de
»i hufvudböckerna förekommande hänvisningar, konti emellan, hafva i öfrigt vid
»dessa räkenskaper intet att erinra.»
Genom nådig befallning af den 5 dennes, har Eders Maj:t låtit förständiga skolans Direktion
att öfver berörde anmärkning inkomma med underdånigt utlåtande så tidigt, att detsamma
kan, inom den i 7 § 3 mom. af instruktionen för Rikets Ständers Revisorer den
17 April 1841 bestämda tid, till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret öfverlemnas, för att tilllika
med Revisions-berattelsen till trycket befordras.
Till denna nådiga befallnings fullgörande, får Direktionen härjemte i underdånighet öfverlemna
Rektors i ämnet infordrade och afgifna förklaring, samt, för egen del, underdånigst
anföra, det Direktionen skall tillse, att behörig fullständighet varder i det anmärkta hänseendet
hädanefter iakttagen.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stockholm den 26 Februari 1856.
Till Kongl. Direktionen öfver Nya Elementar-skolan i Stockholm!
Vid uppmärksamt genomgående af skolans räkenskaper för åren 1852 och 1853, har
jag icke kunnat upptäcka någon annan anledning till den af Dikets Ständers Herrar Revisorer
gjorda anmärkning, hvilken genom remiss, på nådigste befallning, af den 5:te dennes
blifvit Kongl. Direktionen delgifven, än att, vid renskrilningen af det till Kongl. Kammarrätten
aflemnade exemplaret af hufvudboken för år 1852, den hänvisning mellan de särskilda
konti, hvilken eljest alltid iakttagits i skolans räkenskaper och äfven finnes iakttagen
uti det i skolans arkiv förvarade konsept-exemplaret af nämnde hufvudbok, blifvit på fy ra
ställen uteglömd. Jemte tillkännagifvande, att detta, vid kollationeringen förbisedda, fel redan,
efter dertill lemnadt tillfälle, blifvit i Kongl. Kammar-rättens exemplar rättadt, får jag
tillika upplysa, att de ifrågavarande hänvisningarne finnas fullständigt iakttagna så väl uti
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
.1. P. LEFRÉN.
ARR. 7.. PETTERSSON.
AUG. vox HARTMANSDORFF.
JOH. AUG. HAZELIUS.
— 323 —
1853 års hufvudbok, hvilken äfven redan, samtidigt med den för 1852, blifvit af Rikets
Ständers Revisorer granskad, som uti de sedermera upprättade räkenskaperna för åren 1854
oell 1855.
Stockholm den 25 Februari 1856.
P. E. Svedbom.
Konni. Bergs-kollegii
underdåniga utlåtande, i anledning af 1855
års Revisorers anmärkningar vid Fahlu
Bergs-skolas räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Sedan såväl nuvarande Föreståndaren vid Bergs-skolan i Fahlun, Professoren V. Eggertz,
som ock förre Föreståndaren vid Bergs-skolan, Ofver-direktören och Riddaren af
Eders Kongl. Maj:ts Nordstjerne-orden J. Akerman, till Bergs-kollegium insändt infordrade
underdåniga förklaringar i anledning af Rikets Ständers Revisorers anmärkningar vid Bergsskolans
räkenskaper för åren 1852 och 1853, får Kollegium, jemte remiss-handlingarnes
återställande, samma förklaringar härjemte i underdånighet öfverlemna.
Bergs-kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste,
tjenare och undersåter,
F. ÅKERMAN.
ADOLF HALLGREN. L. ÅKERBERG.
Ref:t.
L. S.
Frans Ant. Croelius.
Stockholm den 28 Februari 1856.
Föreståndaren vid Bergs-skolan i Fahlun
underdåniga yttrande öfver Rikets Ständers
Revisorers anmärkningar vid nämnde skolas
räkenskaper för åren 1852 och 1853.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Rörande de af Rikets Ständers Revisorer gjorda, härhos bifogade, anmärkningar vid
Fahlu Bergs-skolas räkenskaper för åren 1852 och 1853, får jag i underdånighet anföra
följande:
— 324 —
l:o. Uti de vid Bergs-skolan förvarade konsept-räkenskaper är den vid 1851 års slut
resterande behållningen å stats-verkets anslag upptagen till samma belopp med den i påföljande
årets räkenskaper, eller till 1 R:dr 12 sk. 2 rst. Den i Revisorernes berättelse omnämnda
summan 10 ll:dr 32 sk. 10 rst. är i dessa räkenskaper, hvilka tillhöra min företrädares
tid, icke synlig.
2:o. Den af Revisorerne anmärkta ofullständigheten,' att hänvisningar till verifikationerna
saknas, är redan iakttagen och afhjelpt uti 1854 års räkenskaper.
Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärdar.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
Fahlun den 18 Februari 1856. ^ ^-99er^z
-
Underdånigt yttrande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers berättelse om Fahlu
Bergs-skolas räkenskaper för år^n 1852
odi 1853.
Den anmärkta skillnaden emellan den i sednast afgifna revisions-berättelse upptagna
behållning å stats-verkets anslag till Bergs-skolan, vid 1851 års slut, af 10 R:dr 32 sk. 10
rst. banko och den i Bergs-skolans räkenskaper för år 1852 balanserade behållning af 1
R:dr 12 sk. 2 rst. är jag sä mycket mera ur stånd att förklara, som jag här är i saknad af
alla handlingar, som möjligen kunde angifva orsaken härtill; hvarföre jag måste erkänna mig
skyldig att till statsverket vederbörligen ersätta skillnaden med 9 R:dr 20 sk. 8 rst. banko
Stockholm
den 27 Februari 1856.
underdånigst
Joach. Akerman.
— 325 —
Kongl, och Hvitfeldt.ska Stipendie-inrättningens
Kuratorers
underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid Stipendie-inrättningens
räkenskaper för åren
1852 och 1853. ,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Enligt Edors Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 5 dennes, åligger det Kuratorerne öfver
Kongl, och Hvitfeldtska stipendie-inrättningen att till Eders Kongl. Majit inkomma med underdånigt
utlåtande i anledning af den utaf Rikets Ständers Revisorer, enligt deras berättelse
den 14 December sistlidet år, framställda anmärkning derom, att, ehuru Kuratorerne
hos Eders Kongl. Majit, uti underdånig skrifvelse den 20 Januari 1850, anmält, att stipendiefondens
räkenskaper för framtiden skulle uppgöras och till Kongl. Kammar-rätten insändas
före utgången af December månad året näst efter det, som redogörelsen omfattade, det
oaktadt räkenskapen för år 1852 icke förr, än den 30 Mars 1854, blifvit afslutad och den
28 påföljde April till Kammar-Rätten insänd, samt 1853 års räkenskap afslutats först den
28 Februari sistlidet år och den 23 påföljde Mars till Kammar-rätten aflemnats.
Till åtlydnad häraf, få Kuratorerne underdånigst förklara, att sedan Kammar-rätten,
uti skrifvelse till Kuratorerne den 5 Oktober 1849, begärt Kuratorernes yttrande, huruvida,
i afseende på revisions-arbetets ordnande och fördelning, redogörelsen för stipendie-fondens
förvaltning kunde uppgöras och till Ivammar-rätten insändas före utgången af December
månad året efter det, som räkenskapen omfattade, och Kuratorerne uti svar till Kammar-rätten
den 31 påföljde December anmält, det Kuratorerne funno något hinder derför
icke möta, samt Kuratorerne, i anledning af Rikets Ständers Revisorers anmärkning vid
1846 och 1847 års räkenskaper, uti underdånigt utlåtande den 20 Juni 1850, hos Eders Kongl.
Majit tillkännagifvit, det sådant komme att för framtiden iakttagas, utan att någon föreskrift
härutinnan sedermera meddelats hvarken af Kammar-rätten eller af Eders Kongl Majit,
försök att följa denna ordning väl, beträffande de tvänne års räkenskaper, som näst derefter
afgålvos, eller för åren 1849 och 1850, skett i så måtto, att räkningen från Landt-ränteriet
dit alla stipendie-inrättningens medel ingå och derifrån alla utbetalningar ske, utom de hvilka
Gymnasie-logden af omhänderhafvande medel besörjer, afslutats för år 1849 den 31 Oktober
1850 och för år 1850 den 29 November 1851; men då häraf följt, att räkenskapen
för det året redogörelsen omfattat, icke, såsom vederbordt, fått upptaga alia till det året
hänförliga inkomster och utgifter, utan en del deraf, som efter ränteri-räkningens tidigare
afslutande tillkommit, måst i räkenskapen för kommande året ingå, hvilket icke varit förenligt
med föreskriften, att räkenskapen skall upprättas för kalender-år; har, till undvikande
af onödiga balanseringar, ränteri-räkningen under de påföljda åren hållits öppen till ultimo
December och, afslutad de första dagarne i Januari, då aflemnats till Gymnasie-bokhållaren,
som deraf lemnat Gvmnasie-fogden del, för upprättandet af special- och restantie-räkningarne;
hvarefter, sedan samtliga räkninga me kommit Gymnasie-bokhållaren tillhanda, han varit i
tillfälle uppgöra bokslutet; hvilket allt me.dtagit den tid, som förflutit ifrån ränteri-räkningens
erhållande /intilldess räkenskapen hunnit afslutas och till Kammar-rätten insändas.
Dessa förhållanden hafva varit vållande til! det anmärkta, men icke i något afseende för
stipendie-kassan menliga, dröjsmålet, derigenom fasthellre räkenskapen fått all möjlig fullständighet;
och anse sig Kuratorerne böra undérdånigst nämna, att räkenskapen för år 1854
blifvit afslutad den 31 sistlidne Januari och till Kammar-rätten insänd den 13 dennes.
— 326 —
Revisions-berättelsen innefattar vidare, att, sedan det af Kuratorerne upprättade och
den 3 Januari 1849 till Kongl. Maj:t inkomna underdåniga förslag till instruktion för stipendie-inrättningens
styrelse och till reglemente för utlåning af dess medel, i sammanhang
med en af Hedervärda Bonde-ståndet vid 1847 och 1848 års riksdag gjord underdånig
framställning, angående försäljning till skatte af inrättningens hemman, hvaröfver Kammarkollegium
och Justitie-kanslers-embetet blifvit börda och underdåniga utlåtanden afgifvit,
Eders Kongl. Maj:t skall, den 11 April 1853, hafva ånyo öfverlemnat detta ärende till Kammar-kollegium,
för att, efter vederbörandes hörande, utlåtande meddela, men att Kammar
kollegium ännu icke med yttrande i ämnet till vederbörande Departement inkommit.
Enligt en från Landsböfdinge-embetet härstädes Kuratorerne tillsänd, bestyrkt afskrift
af Eders Kongl. Maj:ts till Kammar-kollegium den 11 April 1853 aflåtna nådiga skrifvelse,
laar dock Eders Kongl. Maj:t slutligen afgjort frågan, jemväl af Kuratorerne väckt, om Hvitfeldtska
hemmanens försäljning till skatte, hvilket Eders Kongl. Maj:t funnit Sig icke böra,
i strid mot det af Margaretha Hvitfeldt upprättade testamente, i nåder bifalla; men Eders
Kongl. Maj:t har anbefallt Kammar-kollegium, att, efter vederbörandes hörande, inkomma med
underdånigt förslag till sådan förändring i de för Gymnasie-hemmanens förvaltning och upplåtande
gällande föreskrifter, att derigenom, utan mehn för stipendie-kassan, hemmansåboernes
bästa, så vidt rättvist och billigt vore, måtte kunna befrämjas.
1 anledning häraf och sedan Landshöfdinge-embetet, uti skrifvelse den 19 Maj nyssnämnde
år, anmodat Kuratorerne att till Kammar-kollegium afgifva förslag i ofvanberörde
afseende, har Kuratorernes utlåtande i detta ärende blifvit till Landshöfdinge-embetet insändt
den 13 dennes.
Kuratorerne framhärda med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
OL. IM. FÅHRAUS. P. EKMAN.
Götheborg den 20 Februari 1856.
Joli. Brusewitz.
- 327 —
Kongl. Götha Hof-riitts
underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkning vid
1852 och 1853 års expensmedels-räkningar
för bemälte Hof-rätt. .
Storma k tigs te Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts befallning i nådig remiss af den 4 i denna månad
— i anledning deraf, att Rikets Ständers sednast församlade Revisorer uti berättelse, afgifven
den 14 December 1855, angående verkställd granskning af stats-verkets räkenskaper
för åren 1852 oell 185?), i fråga om denna Hof-rätts expensmedels-räkningar anmärkt, att
Hof-rätten för inköp af silke låtit utbetala, år 1852, Fyra hundra Riksdaler 8 sk., och, år
1853, Ett hundraåttiosju Riksdaler, ehuru i Eders Kongl. Majds och Rikets Svea Hof-rätt
utgiften för nämnde artikel under begge dessa år endast uppgått till sammanräknade Åttiofyra
Riksdaler, äfvensom att antalet af de för denna Hofrätt inköpta statskalendrar, utgörande
tretiofem stycken för hvartdera året, ansetts vara större jin behofvet påkallat, — får
Hof-rätten nu, jemte återsändande af remiss-akten och med bifogande af ett infordrad!
yttrande från de tjenstemän, hvilka under ifrågaställda tiden härstädes bestridt vice Advokatfiskals-tjensten,
i underdånighet afgifva följande utlåtande:
Hvad angår frågan om åtgången af silke åren 1852 och 1853, får Hof-rätten i underdånighet
åberopa de af vice Advokat-fiskalen 'Rahmn och f. d. tjenstförrättande vice Advokat-fiskalen
Sjögren anmärkta förhållanden: att af de fyra hundra tretioett lod silke, Snörmakaren
Ramberg, efter åtagande vid entreprenad-auktioner, levererat nämnde år, mot betalning
för 131 lod efter En Riksdaler 16 sk., och för 300 lod efter En Riksdaler 18 sk.
lodet, en behållning af 83 lod lörefunnits vid ingången af år 1854, enligt Amanuensens bilagda
redovisning för det året, i löljd hvaraf åtgången de två nästföregående åren rätteligen
utgjort 348 lod; — att detta silke, jemlördt med det som lör Hof-rättens behof nu begagnas
och från Stockholm inköpes, endast utgör 60 alnar på lodet, då det sednare deremot
innehåller 100 alnar på hvarje sådant; —att denna omständighet och den, att Hof-rätten 1852
utfärdat nära tredubbelt och 1853 nära dubbelt så många domar, som i medeltal utgilvits
under de fem åren 1847—1851, till en del förklara, att, mera silke än vanligt behöft användas
under den tid Revisorernes anmärkning alser. — att för ett fullständigt utredande
häraf, det hinder livi möter, att den tjensteman, som åren 1852 och 1853 halt silk et under
sin vård, Amanuensen, vice Häradshöfdingen N. Th. Wihlborg, redan mot slutet af sistnämnde
år allidit; •—- och att sedan början af år 1854 den kontroll blifvit införd, att Amanuensen
icke får utlemna något silke, utan mot qvitto i en dertill inrättad bok, hvilken åtgärd, i
förening dermed, att silket nu mera upphandlas i Stockholm, haft till följd, att silkesåtgången
år 1855, enligt Amanuensens redovisning, endast utgjort 66 lod. Att detta lodtal tilläfventyrs
öfverstiger det iodtal, som årligen användes i Eders Kongl. Maj:ts och Rikets
Svea Hof-rätt, iir en omständighet, hvilken denna Hofrätt icke är i tillfälle att förklara.
Beträffande anmärkningen i afseende på årliga inköpet af 35 stycken statskalendrar,
får Hof-rätten i underdånighet tillkännagifva: att af dessa kalendrar utdelats till Hof-rättens
President, då varande vice President och fjtigefvra Ledamöter ett exemplar åt hvardera,
samt likaledes ett sådant, åt hvardera af Sekreteraren, Advokat-fiskalen, vice Advokat-fiskalen,
Aktuarien, Registrator». Amanuensen, Eiskals-expeditionen oell,Postkanslisten, äfvensom
ett lemnats under vaktbetjeningens vård, att öfrige vederbörande tillhandahållas. För öfrigt
— 328 —
torde i underdånighet få erinras, att grunden, som för den klandrade utdelningen af kalendrarne
oanmärkt blifvit tillämpad en lång följd af år, är den, att hvarje Hof-rättens Ledamot
har behof att, under beredning af mål eller justering af expeditioner, på sitt arbetsrum,
som oftast rådfråga stats-kalendern, hvilken äfven för en del af tjenstemännen är
behöflig. Någon inskränkning i den hittills brukliga utdelningen lärer således icke skäligen
kunna vidtagas.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda.
Stofmäktigste Allernådigste Konung!
M. C. RAHMN.
SV. AUG. DARIN.
W. FR. PALMGRÉN.
C. A. LINDQUIST.
H. G. v. GEGERFELT.
GARL v. SEGEBADEN.
Eders Kongl. Maj:ts
J. A. AUSELIUS.
L. von SYDOW.
AUG. WEIDENHIELM.
A. GRANFELDT.
C. FREIDENFELT.
CLAES WESTRING.
E. G. SNELLMAN.
Jönköping den 22 Februari 1856.
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
FR. HEDENSTIERNA.
S. P. KJELLERSTEDT.
A. v. FEILITZEN.
C. V. CARLSON.
K. v. HOFSTEN.
K. N. GODEHMIUS.
G. Stridbeck.
Till Kongl. Götha Hof-rätt.
Kongl. Hof-rätten har behagat infordra mitt utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga remiss å Rikets Ständers sednast församlade Revisorers, vid granskning af Kongl.
Hof-rättens expensmedels-räkningar för åren 1850 och 1851, framställda anmärkning derom,
att till inköp af silke för verkets behof icke mindre än 249 R:dr 16 sk. det förra och 182
R:dr det sednare revisions-året blifvit utgifna, hvilket synts Revisorerne ej vittna om en
god hushållning med expens-medlen inom nämnde ernbets-verk; helst vid jemförelse med
Kongl. Svea Hof-rätt, der behofvet af silke måste vara ungefär enahanda, det befunnes,
att derstädes utgifter härför uppgått, år 1850, till 52 R:dr, och, år 1851, till 36 R:dr.
Till följd deraf, har jag, som aldrig ägt omedelbar befattning med Kongl. Hof-rättens
silke, af samtlige vederbörande sökt inhemta erforderliga upplysningar i ämnet och får på
grund deraf vördsamt afgifva detta yttrande:
Hushållningen med Kongl. Hof-rättens silke har hittills tillgått på det sätt, att sedan
priset vid entreprenad-auktion blifvit bestämdt, entreprenören, i mån af reqvisition, aflemnat
och uppvägt silket till Amanuensen, som derefter till vaktmästaren antingen genast eller,
329 —
om partiet varit större, efter hand utlemnat detsamma, för att, i Kongl. Hof-rättens förmak,
af vaktbetjeningen dels användas till inbindning af Kongl. Hof-rättens bref, domar, utslag
och resolutioner och dels tillhandahållas dem af Kongl. Hof-rättens tjenstemän, som sjelfve
velat besörja inbindningen af utgående expeditioner. Då någon misstanke om underslef med
en vara, så föga användbar till annat, än det afsedda behofvet, skäligen ej kunnat äga rum,
har likväl någon annan kontroll derå ej blifvit utöfvad, än den, som legat i Amanuensens
skyldighet att uppväga och qvittera allt det silke, som aflenmats, innan detsamma blifvit
betalt af vice Advokat-fiskalen, hvilken har Kongl. Hof-rättens ekonomi om hand.
På sätt vice Advokat-fiskalens bilagda utdrag ur expens-räkningarne för åren 1840—
1853 närmare utvisar, har kostnaden för silke under de tio åren näst före 1850, eller åren
1840—1849, uppgått till sammanlagdt 1,04(5 R:dr ,eller öfverhufvud något öfver 100 R:dr
årligen, ehuru det ena året mer och det andra året mindre blifvit inköpt. Att från och med år
1848, sedan Kongl. Hof-rätten börjat arbeta på flera divisioner än förr och, särdeles efter Lagmans-
och Kämners-rätternas indragning, antalet af de i Kongl. Hof-rätten fullföljda mål
samt i följd deraf jemväl af utfärdade expeditioner betydligt ökats, åtgången af silke blifvit
större, synes ej hafva kunnat undvikas. Emellertid har kostnaden uppgått åren 1848—1853
till 1,339 R:dr 44 sk., eller öfver hufvud 223 R:dr årligen. Huruvida något underslef
härvid ägt rum, har jag, oaktadt noggrannaste efterforskningar, icke kunnat upptäcka.
Jag är icke i tillfälle att upplysa anledningen dertill, att inköpet af silke i Kongl. Hofrätten
under de två ifrågavarande åren varit betydligt större, än i Kongl. Svea Hof-rätt.
Måhända har ett äldre förråd på sednare stället, eller någon betydligare prisskilnad, eller
någon för mig okänd olikhet i expeditionssättet inom de begge Kongl. Hof-rätterna, föraniedt
anmärkta skilnaden. Allt hvad jag i den delen kan upplysa, är, att priset å drejadt silke
härstädes merändels är En R:dr 16 sk., och att silke användes till alla från Kongl Hof-rätten
utgående domar, utslag och resolutioner, vare sig försedda med praesidii underskrift eller
utfärdade af vederbörande expeditionshafvande, till berättelser och bref, till alla afskrifter,
som expedieras från Aktuarie-, Registrators-, Arkivarie- och Advokat-fiskals-expeditionerna
samt till alla Advokats-fiskals-embetets memorialer.
Emellertid och för att i framtiden kunna utöfva all den kontroll, som i förevarande
fall är möjlig, har jag uppdragit åt Amanuensen att hädanefter föra särskild bok och räkning
öfver det silke, som för närvarande finnes i behåll eller framdeles för Kongl. Hofrättens
behof inköpes, samt att, endast emot qvitto, till expeditionshafvanderne och vaktbetjeningen,
i mån af åtgången deraf, utlemna mindre portioner.
Jönköping den 19 Januari 1854.
A. Svalander.
Vidimeras
ex officio
M J. Svenander.
Till Kongl. Maj:ts och Rikets Götha Hof-rätt!
I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 4 i denna månad å Kikets Ständer*
sednast församlade Revisorers, vid granskning af Kongl. Hof-rättens expensmedels-räkningar
SS
— 330 —
för åren 1852 och 1853 framställda anmärkning om den betydliga åtgången af silke inom
Kongl. Hof-rätten, enär för inköp af denna vara utgifvits icke mindre än 400 R:dr 8 sk.
det förra och 187 R:dr det sednare revisions-året, ehuru utgiften för nämnde artikel i
Kongl. Svea Hof-rätt under begge dessa år utgjort endast 84 lkdr, — har Kongl. Hof-rätten
infordrat utlåtande öfver berörde anmärkning af de tjenstemän, som under ifrågavarande
tid bestridt vice Advokat-fiskals-tjensten; och som undertecknade i sådan egenskap tjenstgjort,
jag, Sjögren, från början af år 1852 till den 1 September 1853, och jag, Rahmn, från
och med sistnämnde dag till årets slut, så tillkommer det oss att det anbefallda utlåtandet
vördsamt afgifva. _
Beträffande således hushållningen med Kongl. Hof-rättens silke intill 1853 års slut, sättet,
hvarpå det blifvit inköpt, levereradt och betalt, huru och af hvem det utdelats och hvartill
och af hvilka det användts samt huruledes, från början af år 1854, kontroll mot missbruk
och underslef blifvit föreskrifven, få vi vördsamt åberopa innehållet af Herr Advokatfiskal
Svalanders, härhos i afskrift bifogade, utlåtande, meddeladt den 19 Januari sistnämnde
år, i anledning af då gjorda likartartade anmärkningar mot Kongl. Hof-rättens expensmedels-räkningar
lör åren 1850 och 1851.
Dernäst våga vi vördsamt erinra derom, att Kongl. Hof-rättens skrifmaterialier, hvartill
silke hörer, i mer än 40 år handhafts och vårdats af Kongl. Hof-rättens Amanuens, som
derför står i ansvar och redovisnings-skyldighet, hvilken sednare han ock, hvad angår papper,
pennor och lack, årligen fullgör medelst afgifvande af behörig räkning, som åtlöljer den
för expens-medlen och underkastas samma granskning sorn denna räkning. Vice Advokat-fiskalen,
som bör tillse, att Kongl. Hof-rätten blir försedd med dugliga skrifmaterialier, hvilka vanligtvis
upphandlas vid entreprenad-auktion inför deputerade af Kongl. Hof-rättens Herrar Ledamöter,
har i öfrigt ej annat åliggande härmed, än att, sedan med Amanuensens intyg är vordet
styrkt, att leverans af skrifmaterialier blifvit behörigen fullgjord, desamma af expensmedlen
betala, och förmoda vi alltså, att detta utlåtande hufvudsäkligast bör afse ett närmare utredande
af frågan om åtgången af silke de år, Revisorernes anmärkningar omfatta. Vi
öfvergå således till en sådan utredning, ehuru svår och ofullständig den, med afseende å
de särskilda förhållandena, torde blifva.
I afseende således på denna fråga, få vi vördsamt upplysa, att af de 431 lod silke, Snörmakaren
Ramberg, efter åtagande vid entreprenad-auktioner, levererat åren 1852 och 1853
mot betalning för 131 lod efter 1 R:dr 16 sk. och för 300 lod efter 1 R:dr 18 sk. lodet,
en behållning af 83 lod förcfunnits vid ingången af år 1854, enligt Amanuensens bilagda
redovisning för det året, så att åtgången för de två näsl föregående åren rätteligen utgjort 348
lod. Detta silke, jemfördt med det, sorn för Kongl. Hof-rättens behof nu begagnas och af
vice Advokat-fiskalen under hand från Stockholm inköpes — å hvilka begge slag prof härhos
vördsamt öfverlemnas — befmnes endast utgöra 60 alnar på lodet, då det sednare dermot
utgör 100 alnar på hvarje lod. Denna omständighet och den att Kongl. Hof-rätten år
1852 utfärdat nära tredubbelt och år 1853 nära dubbelt så många domar, som i medeltal
utgifvits under de fem åren 1847—1851, förklara väl till en del, att mera silke än vanligt
behöft användas under ifrågavarande tid; men för ett möjligen fullständigare utredande af
förhållandet möter nu, utom andra, äfven det väsendtliga hinder, att den tjensteman, som
år 1852 och större delen af år 1853 haft silket under sin vård, Amanuensen, vice Häradshöfdingen
N. Th. Wihlborg, redan mot slutet sistnämnde år aflidit. Wihlborgs minne,
aktadt och kärt för hans kamrater, är emellertid allt för heligt, att någon på hans stoft
skulle vilja fläcka hans redbara karakter med framsmygande af någon lumpen misstanke om
oredlighet å hans sida. Wihlborgs vänner veta ock att omtala hans bekymmer öfver
— 331 —
upptäckten, att skrifmaterialier tid efter annan blefvo honom på okändt sätt undansnillade,
hvarföre han ock slutligen lät, om sommaren 1852, för dörren till förvaringsrummet sätta
ett nytt och säkrare lås, på nödvändigheten deraf väckt af den tillfälliga omständighet, att
vid rubbning af ett i nedra förstugan af Hof-rätts-huset stående skåp, en dyrk och åtskilliga
dervid fästade falska nycklar funnos stuckna derunder.
Slutligen torde det icke böra lemnäs oanmärkt, att den af Herr Advokat-fiskalen Svalander
i dess ofvan åbropade embets-utlåtande omförmälda kontroll, i förening dermed, att
silket numera, enligt Kongl. Hof-rättens befallning, upphandlas i Stockholm för ett pris, (eller
40 sk. banko per lod) som i en landsortsstad utan konkurens icke kunnat åstadkommas,
haft den goda följd, att silkesåtgången år 1855, enligt Amanuensens härvid fogade redovisning,
endast utgjort 66 lod och att stats-verkets utgifter för silke sålunda betydligen minskats,
och om man med skäl må beklaga de tillfälligheter, som framkallat dessa åtgärder,
hoppas vi dock, att embets-verkets tjenstemän skola inför Konungathronen stå åtminstone
moraliskt renade från misstanken att halva vanvårdat statens medel.
De remitterade handlingarne varda härmed vördsamt återställda.
Jönköping den 21 Februari 1856.
H. Rahmn. P. D. Sjögren.
Kongl. Krigs-hofrätfens
underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar
vid 1852 och 1855 års expensmedelsräkningar.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers sednast församlade Revisorer, vid granskning af Krigs-hof-rättens
expensmedels-räkningar för åren 1852 och 1853, anmärkt, dels att antalet af de för
hvartdera revisions-året inköpta stats-kalendrar, utgörande tio stycken, eller nära samma
antal, som Krigs-hof-rättens hela embets- och tjenstemanna-personal, bestående af tolf
personer, syntes vara större än behofvet påkallat, dels ock att uti Krigs-hofrättens expensmedels-räkning
för det sistnämnde året utgifterna till prenumeration å tidningar och till
inköp af kalendrar icke finnas verificerade; så har Eders Kongl. Majit, genom nådig remis*
den 4 uti innevarande månad, behagat att öfver hvad sålunda är vordet anmärkt infordra
Krigs-hof-rättens underdåniga utlåtande.
Till underdånig åtlydnad häraf, får Krigs-hof-rätten, jemte vitsordande, att för år 1853,
såsom förut vanligt varit, för Krigs-hof-rättens räkning prenumererats på 2:ne exemplar
af hvardera utaf tidningarne »Post och inrikes tidningar» och »Stockholms dagblad», samt att
tio exemplar af stats-kalendern äro vordne inköpta och till vederbörande utdelta, i afseende
på Revisorernes anmärkning, att stats-kalendrarnes antal för åren 1852 och 1853 varit större
än behofvet påkallat, underdånigst anföra, att af ifrågavarande tio kalendrar, för hvartdera
utaf nämnde åren, utdelats till Krigs-hof-rättens tillförordnade Ordförande ett exemplar.
— 332 —
till hvardera af Ledamöterna ett, eller tillhopa sex exemplar, till Krigs-fiskalen ett, till Sekreteraren
ett samt till Kansliet ett, och torde behofvet af ett exemplar för hvardera utaf
ofvan uppräknade embets- och tjenstemän lika litet kunna ifrågasättas, som att, för den
dagliga tjenstgöringen i kansliet, ett exemplar bör vara att derstädes tillgå; hvadan, enligt Krigshof-rättens
underdåniga förmenande, anmärkningen i detta hänseende synes böra förfalla.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
M. LEWENHAUPT.
AI). L. DE MARÉ. , S. L. HASSELBERG.
P. E. AHLGREN. H. SCHLTTZERGRANTZ. J. RHODIN.
Stockholm den 14 Februari 1856.
Erik Posse.
Kongl. Bergs-kollegii
underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkning vid
bemälte Kollegii expensmedels-räkningar för
aren 1852 och 1853.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
I
Genom nådig remiss af den 2 uti innevarande månad, har Eders Kongl Majit täckts
infordra Bergs-kollegii underdåniga utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers gjorda anmärkning
dervid, att, uti Bergs-kollegii expensmedels-räkningar för åren 1852 och 1853 utgifterna
till prenumeration å Post- och inrikes tidningarne hvarken det ena eller andra året
blifvit verificerade.
Sedan Kollegium, under den 7 dennes, häröfver infordrat förklaring från dess Aktuariekontor,
så har nuvarande Aktuarien J. O. Myrberg, hvilken i tjensten efterträdt förre
räkenskapsföraren, numera aflidne Aktuarien Wretforss, uti afgifvet memorial af förlidne
gårdag, upplyst förhållandet härmed samt, under åberopande af Kollegii protokolls-utdrag af
den 29 December 1851 och den 30 December 1852, med ett af vederbörande tidningsredaktion,
den 12 dennes, utfärdadt betyg styrkt, att för hvartdera af de ifrågavarande åren
Post- och inrikes tidningarne, till det af Kollegium bestämda antalet exemplar, blifvit för
Bergs-kollegii räkning reqvirerade och betalta; och då Kollegium, vid återställande af den
nådiga remissen, nu härjemte får berörde från Aktuarie-kontoret inkornna handlingar till
- 333 -
Eders Kongl. Maj:t i underdånighet öfverlemna, föreställer sig Kollegium, att den af Rikets
Ständers Revisorer gjorda anmärkningen om bristande verifikationer vid 1852 och 1853
års expensmedels-räkningar såmedelst befinnes rara nöjaktigt förklarad.
Bergs-kollegium-framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormaktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
F. ÅKERMAN.
ADOLF HALLGREN. L. ÅKERBERG.
Refit.
Stockholm den 21 Februari 185G.
Frans Ant. Craelius.
Ödmjukt Memorial!
De till undertecknads utlåtande remitterade handlingarne, angående af Rikets Ständers
Revisorer' gjorda anmärkningar vid Kongl. Bergs-kollegii expensmedels-räkningar för åren
1852 och 1853, får jag härjemte återställa samt dervid i ödmjukhet anföra följande:
Enligt hvad härhos bifogade protokolls-utdrag af den 29 December 1851 och den 30
December 1852 utvisa, beslöt Kongl. Kollegium då, bland annat, att för de efterföljande
åren 1852 och 1853 skulle prenumereras på och anskaffas fem exemplar af Post- och
inrikes tidningarne; och hvilket äfven vederbörligen blifvit fullgjordt, ehuru i de af min
företrädare i tjensten, A. L. Wretforss, till Kongl. Kammar-rätten aflemnade expensmedelsräkningarne
för berörde år, utgifterna derför icke blifvit verificerade, utan samma räkningar
endast vidfogats protokolls-utdragen angående den anbefallda prenumerationen. Emellertid,
och då denna ofullsländighet i verifikationerna blifvit af Rikets Ständers Revisorer
anmärkt, får jag härjemte ödmjukligen bifoga vederbörandes qvittens, att ofvanberörde 5
exemplar af Post- och inrikes tidningarne blifvit för hvartdera af åren 1852 och 1853
reqvirerade och betalta.
Stockholm af Kongl. Bergs-kollegii Aktuarie-kontor den 20 Februari 1856.
J. O. Myrberg.
Vt drag af Protokollet, hållet i Kongl, Maj:ts och Rikets
Bergs-kollegium den 29 December 1851.
S. D. Kongl. Kollegium beslöt att för nästkommande år 1852 skulle prenumereras på
och anskaffas fem exemplar af Post- och inrikes tidningar, äfvensom att tio exemplar af
— 334 —
1852 års stats-kalender skulle inköpas; hvarom utdrag af protokollet skulle meddelas Aktuarien,
i afseende å de härtill nödiga kostnaders bestridande af expens-medlen. Ar och dag
som ofvan.
På befallning
Frans Ant. Croelius.
Utdrag af Protokollet, hållet i Kongl. Maj:ts och Rikets
Bergs-kollegium, den 30 December 1852.
S. D. Kongl. Kollegium beslöt att för nästkommande år 1853 skulle prenumereras på
och anskaffas fem exemplar af Post- och inrikes-tidningar, äfvensom att tio exempar af
1853 års stats-kalender skulle inköpas; hvarom utdrag af protokollet skulle meddelas Aktuarien,
i afseende å de härtill nödiga kostnaders bestridande af expens-medlen. Ar och dag
som ofvan.
På befallning
Frans Ant. Croelius.
Att för Kongl. Maj:ts och Rikets Bergs-kollegii räkning blifvit för åren 1852 och 1853
reqvirerade och betalta fem exemplar af Post- och inrikes-tidningar, får jag, på förekommen
anledning, härmed intyga. Stockholm den 12 Februari 1856.
J. Carl Hellberg.
Föreståndarens för Kongl.
Bibliotheket
i hufvudstaden underdåniga förklaring, i
anledning af en vid 1855 års Stnts-revision
gjord anmärkning emot Kongl. Bibliothekets
expensmedels-räkningar.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Uti nådig skrifvelse af den 5 dennes, har Eders Majestät behagat infordra mitt underdåniga
utlåtande, rörande af Rikets Ständers Revisorer, i deras berättelse af den 14 December
1855 angående verkställd granskning af stats-verkets och åtskilliga andra af allmänna
medel bestående fonders räkenskaper och förvaltning för åren 1852 och 1853, framställd
anmärkning deröfver
»att Kongl. Bibliothekets expensmedels-räkning för år 1852, under de särskilda rubri»kerna:
skrifmaterialier, diverse utgifter m. m., upptager, utom utgiftsbeloppen, blott de
»personers namn, till hvilka utgifterna skett, men angifver icke de föremål, för hvilka ut»gifterna
ägt rum, utan måste kännedomen derom sökas i verifikationerna.»
— 335 —
Och får jag, med anledning häraf, underdånigst afgifva den förklaring, att jag tillsagt
Kongl. Bibliothekets räkenskapsförare att för framtiden ställa sig Rikets Ständers Revisorers
yttrade mening till noggrann efterrättelse, och då här icke är fråga om någon oriktighet
i räkenskaperna, utan allenast om en felaktighet i formen, och denna af så ringa betydenhet,
att icke ens Kongl. Kammar-rätten derå lastat något slags uppmärksamhet, förmodar
jag underdånigst, att den framställda anmärkningen icke torde föranleda någon vidare
åtgärd.
Återställande den nådiga remisshandlingen, framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad,
trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste och underdånigste
tjenare och undersåte,
A. 1. Arwidsson.
Direktionens för Gymnastisktorthopediska
institutet
underdåniga förklaring öfver en af Rikets
Ständers år 1855 församlade Revisorer gjord
anmärkning vid räkenskaperna för nämnde
Institut.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med anledning af en från Kongl. Sundhets-kollegium, den 19 i denna månad, till Direktionen
vid Gymnastiskt-orthopediska institutet ingången skrifvelse, innehållande en, på Eders
Kongl. Maj:ts remiss af den 5 Februari 1856 grundad, anmodan från nämnde Kongl. Kollegium
att till Eders Maj:t afgifva underdånig förklaring öfver en af Rikets Höglofliga Ständers
sednast församlade Herrar Revisorer framställd anmärkning vid det sätt, hvarpå Gymnastiskt-orthopediska
institutet fått utbekomma det åt detsamma beviljade statsanslag för
åren 1852 och 1853, får Direktionen härmed i underdånighet afgifva följande förklaring:
Herrar Revisorer, som uti sin berättelse säga sig icke hafva haft något att erinra vid
de skedda anordningarne af det för Institutets räkning i Kongl. Stats-kontoret qvartalsvis
lyftade anslaget, anse dock, »att, för ordningens skull, de bevis, som af Institutets styrelse
i berörde afseende afgifvas, böra hvarje gång fullständigt upptaga de af Institutets Föreståndare
fullgjorda förbindelserna.»
Direktionen, som åtagit sig att tillse, det de vilkor, som äro fästade vid statsanslagets
utgående till Institutet, i allo må varda uppfyllda, har, städse beflitande sig om att fullgöra
denna sin förbindelse, såväl genom enskilda besök vid Institutet af dess medlemmar, som
ock i sina gemensamma sammanträden, öfvertvgat sig om, att hvartenda af de sex i Rikets
— 336
Ständers skrifvelse till Eders Kongl. Majit af den 26 Augusti 1851 upptagna vilkoren för
anslagets tillgodonjutande blifvit uppfyllda. Först efter att en sådan granskning skett, har
Direktionen, vid de af dess sammanträden, som äro bestämda att hållas i slutet af Mars,
Juni, September och December månader, funnit sig såväl oförhindrad, som berättigad att
från Kongl. Stats-kontoret reqvirera och på Föreståndaren disponera anslaget för det löpande
qvartalet. Ått i dessa anordningar hvarje gång, punkt tor punkt, upptaga de fastställda vilkoren,
och punkt för punkt intyga, att de blifvit uppfyllda, har Direktionen ansett lika vidlyftigt
som olämpligt, och har hållit före, att, då Direktionen intygar att förbindelserna blifvit
i allo uppfyllda, deruti ovilkorligen ligger, att ingen förbindelse blifvit försummad.
A en annan sida har Direktionen, alltsedan Institutet fått sig ett årligt statsanslag af
Rikets Ständer beviljadt, städse högligen önskat, att samma Höglolliga Ständers Herrar Revisorer
behagade taga närmare kännedom om Institutets verksamhet och ställning. Direktionen
har derföre alltid haft sina protokoller och Institutets matrikel så förda och sina
handlingar och verifikationer så ordnade, att de kunnat när som helst framläggas för Herrar
Revisorers granskning och skärskådande.
Efter att hafva lemnat denna förklaring, och för öfriet åberopande sin, under den 25
Februari 1852, till Eders Kongl. Majit inlemnade underdåniga skrifvelse af nära enahanda
anledning, tillåter sig Direktionen i underdånighet tillägga, att, i fall, med anledning af Herrar
Revisorers anmärkning, Rikets Ständer behaga bestämma någon särskild form för reqvisition
af statsanslaget och dess redovisning, så skall Direktionen anse det för sin pligt att
ovilkorligen ställa sig denna till efterrättelse.
Med djupaste undersåtliga vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
ABR. Z. PETTERSSON
G. F. SMERLING. FR. THOLANDER. JOHAN SCHÖN.
Stockholm den 1 Mars 1856.
Direktionens öfver Institutet
för döfstumma och blinda
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse om
granskningen af detta Instituts räkenskaper
för åren 1852 och 1853.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
I anledning af hvad Rikets Ständers år 1855 församlade Revisorer, vid granskning af
Allmänna Institutets för döfstumma och blinda räkenskaper för åren 1852 och 1853, uti
— 337 —
dera» lien 14 sistlidne December afgifna berättelse anfört, bar Eders Kongl. Maj:t behagat,
genom nådig remiss al den 5 innevarande månad, infordra Direktionens för nämnde inrättning
underdåniga utlåtande; och får Direktionen, till fullgörande af denna nådiga befallning,
i underdånighet andraga följande:
Efter oinförmälande af de i afseende å Institutet förekomna förhållanden, hafva Revisorerne
tillkännagifva, »att de, vid granskning af räkenskaperna för de båda revisions-åren,
funnit dessa räkenskaper endast föranleda dien erinran, att af desamma ej syntes, huru
de vid statsanslagen fästade vilkor, angående fri-elevers emottagande vid institutet, blifvit
fullgjorda; en omständighet, för hvilken, efter ltevisorernes tanke, någon redogörelse borde
i räkenskaperna meddelas; äfvensom Revisorerne ansett, att, så vidt möjligt vore, för framtiden
borde undvikas, att fri-elevs-platser, såsom nu varit fallet, stå längre iid lediga.»
I afseende å förra delen af denna framställning, får Direktionen i underdånighet upplysa:
att för de, vid åtskilliga riksdagar, Institutet tillagde anslag af allmänna medel andra
vilkor eller föreskrifter icke linnas stadgade, än att tillhopa 65 gratist-rum vid de döfstummas
afdelning böra utaf statsanslagen vid Institutet underhållas, och 26 fri-eiever likaledes
vid blind-afdelningen, allt med fördelning af ett visst antal på hvarje af rikets stift samt
Stockholms stad; och iakttagandet, å Direktionens sida, af berörde föreskrift är att inhemta,
ej mindre af de till räkenskaperna hörande verifikationer, bland hvilka för hvarje
qvartal bilägges en uppgift å de elever, vare sig stats-gratister eller andra, sorn under qvartalet
funnits vid Institutet närvarande, än ock af Direktionens protokoller,' med dervid fogade,
af Föreståndaren vid Institutet månadtiigen afgifna, fullständiga rapporter, utvisande
icke allenast de befintliga elevernes antal vid hvarje afdelning, utan ock deras egenskap af
betalande eller gratister, särskilt å stats-verkets och särskilt å annans bekostnad; så att
det vill synas, sorn skulle Revisorerne vid ifrågavarande granskning icke hafva haft tillgång1
till dessa handlingar. — Men på det någon ofullständighet uti redovisningen icke framdeles
må anses äga rum, finnér Direktionen hinder icke möta derför, att hädanefter vid räkenskaperna
må biläggas en fullständig förteckning på elevernes antal och klassifikation, till
upplysning vid blifvande stats-revision.
Beträffande åter ltevisorernes erinran derom, att fri-elevs-platser vid Institutet en längre
tid stått lediga, så har sådant, särdeles vid blind-afdelningen, visserligen stundom blifvit af
Direktionen med ledsnad bemärkt; men då det, enligt 17 § af Eders Kongl. Maj:ts för Institutet
den 19 Juni 1846 utfärdade förnyade reglemente, är åt vederbörande Konsistorier
uteslutande öfverlemnadt, att, hvar för sitt stift, utse, antaga och låta vid Institutet inställa
de gratister, som på stats-verkets bekostnad skola vid Institutet vårdas och underhållas, sedan
behöriga intyg i afseende å deras ålder, kropps- och själsförmögenheter m. m. blifvit afgifna;
och Direktionen endast åligger, att'om den inträffade ledigheten på förhand meddela
vederbörande Konsistorium underrättelse, hvilken åtgärd icke heller någonsin blifvit af Direktionen
uraktlåten; så har Direktionen vanligen förfarit sålunda, att, om ledigheten en
längre tid fortfarit, Direktionen ansett sig, till befrämjande af ändamålet med de gifna statsanslagen,
och under reservation af vederbörande stifts rättighet att alltid få begagna det
lediga rummet då sådant äskats, vara oförhindrad att interimsvis upplåta plats för ett eller
annat värdigt subjekt bland de flera från orterna särskilt hos Direktionen anmälda, fullt
qvalificerade sökande, dock så, att dessa elever sedermera, när Konsistorium fordrar plats
å Institutet för något af samma myndighet anmäldt barn, kunna öfverflvttas på Institutets
egen fond. Och vågar, på grund häraf, Direktionen i underdånighet förmoda, att densamma,
i hvad uppå Direktionen ankommit, icke uraktlåtit något för befrämjande af just det ändaTT
-
— 338 —
mål, sorn Revisorerne afsett, elior att fri-elevs-platser icke må längre tid vid Institutet
stå lediga.
Hvad Revisorerne slutligen yttrat, angående förändrad plats för den nya byggnad,
som kommer att, för Institutets utvidgande, uppföras och hvartill Rikets Ständer anslagit
medel, innefattar ett gillande af den åsigt, Direktionen uti denna fråga alltid hyst, hvarföre
ock Direktionen deruti till alla delar instämmer; och får Direktionen tillika i underdånighet
anmäla, att de alternativa förslag rörande plats för byggnaden, hvilka uti Rikets Ständers
underdåniga skrifvelse af den 11 Oktober 1854 omförmälas, så mycket mindre blifvit af
Direktionen framställda eller tillstyrkta, som Direktionen icke haft tillfälle att ännu i denna
fråga sig yttra; utan synes förberörde förslag hafva haft sin upprinnelse, måhända af intresse
för frågan, från den arkitekt, som uppgjort förslagsritningen och kostnadsberäkningen,
samt derifrån sedermera influtit uti Rikets Ständers underdåniga skrifvelse; men Direktionen
har för afsigt, att sedan, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 16
November 1854, angående användandet af det utaf Rikets Ständer bevil jade extra statsanslag,
en fullständig ritning blifvit, uppå Direktionens föranstaltande, utaf sakkunnig person upprättad,
med öfverlemnande af denna ritning, göra underdånig framställning om utseende af
tjenlig plats för omförmälda byggnad.
Direktionen får den i nåder remitterade handlingen härjemte återställa samt iramhärdar
med djupaste undersåteliga vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
A. F. N. GYLDENSTOLPE. N. SNOILSKY. ABR. Z. PETTERSSON.
CARL HENR. PFEFFER. H. L. BROMAN. AUG. TIMOL. WISTRAND.
Stockholm den 29 Februari 1856.
Gust. Brandel.
*
339 —
Register
öfver
Rikets Högloft. Ständers år 1855 församlade Revisorers berättelse, angående granskningen
af stats-verkets samt dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning, jemte de, i anledning af samma berättelse till Kongl. Maji
afgifna underdåniga utlåtanden.
Revisions-berättelsen.
Utlåtandena.
Aflöning, Krigs-lcollegii
sid.
87—88, 94—95.
247, 278—2
Afvittring i Jemtlands och Stora Koppar-
bergs län
»
174—176.
304—306.
Akademiens för de fria konsterna räken-
skaper
»
192—193.
— Krigs- dito
»
119—120.
— Landtbruks- dito
))
176—179.
306—309.
— Lunds dito
»
216—217.
— Musikaliska dito
))
193—194.
— Svenska dito
»
189—190.
— Upsala dito
214—216.
— Vetenskaps- > dito
»
187—189.
— Vitterhets-, historie- och
antiqvitets- dito
»
190—191.
Aktor atsr åkning ar, Kammar-rättens . . .
)>
228—231.
247.
Alleqvia liäradshöfdinge-boställe, husröte-
brist derå
)>
12—14
241.
Allmänna barnhuset
»
207—214.
Allmänna garnisonssjukhuset
»
120—121.
281—282.
Allmänna hospitals- och barnhus-fonden
»
196—198.
313.
Allmänna magasins-fonden f. d. . . . .
))
47—48.
246.
— — ärendena .....
))
42—48.
246.
Allmänna väg- och vattenbyggnader . .
»
136—144.
286—290.
Amiralitets-krigsrnans-kassan
»
148—149.
293—297.
Anordningar å extra utgifts-anslagen . .
»
35—36.
— å öfverskottena
))
36—37.
243—245.
Arbetshus-fonds, Norrbottens läns . . .
))
173.
Arbetsinrättningar och fängelser ....
»
151—160.
297—303.
Arfvoden för Revisorernes biträden . . .
))
239.
Arméens pensions-kassa
»
145—148.
291—292.
Artilleri-afdelning, Krigs-kollegii . • . .
»
90, 93—94, 104.
266—270.
Bilagan litt. D. E, och G. vid .
))
87, 102.
— 340 —
Revision s-beriittol sen.
Avesta Krono-inspektion sid. 55—56.
Balanser, proprie
» 229—231.
Barnbördshuset » 206—207.
Barnhus, Stockholms allmänna .... » 207—214.
Barthelemy-fonden » 28—34.
Barihelemys, kolonien S:t, räkenskaper . » 238.
Behållningar, reserverade å hufvudtitlarne, » 8.
Bergs-kollegii expensmedels-räkning . » 232.
Bergskolan i Fahlun » 222—223.
Berättelser, emottagna af Revisorerne, . . » 1.
Besparingar, statsverkets, å förslags-anslagen » 6—7.
Besök, anställda af Revisorerne, .... » 238.
Beväringsmanskapets vapenöfning ar, anslaget
till » 89.
Bibliotheket, Kongl.
» 194.
expensmedels-räkningen för . » 232—233.
Blesserade officerares pensions-fond ... » 38, 40.
Blindas och döfstummas institut .... » 235—238.
Boställs-kassan, Militie- » 113—115*
Brandväsendet och yttre lyshållningen å
Stockholms slott » 181—182.
Brister i stats-anslagen » 5—6.
— i stats-verkets inkomster, bilagorna
litt. A. och B. vid . . . . » 3.
Byggnader och reparationer, anslagen till » 82—85
Byggnadsmedel, Stockholms slotts ... » 181.
Carlskrona station af Flottan .... » 128—133.
Carolinska Mediko-kirurgiska institutet . . » 66—67.
dess lokal ....... » 238.
Cellfängelse-byggnader » 160—163.
Central-institutet, Gymnastiska .... » 223—224.
Civilstatens pensions-inrättmng .... » 145.
Bilagan litt. K. vid >» 145.
Dalby kungsgård och stuteri » 167—169.
Danviks hospital » 201—203.
Dejefors- och Forshaga sluss-anläggning . » 141—143.
Depositions-r åkningar, Ofverståthållare-em
betets
Kanslis » 170—171.
Drottningholms och Svartsjö slotts räkenskaper
» 182—183.
Drottninghuset » 203—206.
Döfstummas och blindas institut .... » 235—238.
Ekeplantering atne ........ » 57—59.
Elektriska telegraf-inrättningen .... » 127.
Elementarskolan i Stockholm » 221—222.
Elementar-läroverken, arfvoden till extra
lärare dervid » 34.
Elev-skola, Svenska Trädgårds-föreningens » 223.
En per mille-fonden ....... » 107.
Utlåtandena.
247.
241.
332—334.
323—324.
275.
334—335.
241, 245—246
336—338.
280.
302.
290—291.
314—315.
287—288.
310—311.
336—338.
321—323.
242.
- 341 —
Expensmedels-räkningarne
sid.
Kevisions-berättelsen.
231—233.
UtlåtandeRa.
253—255, 327—:
Extra stats-anslag till landtförsvaret .
»
102—105.
Bilagan litt. G. vid . . .
»
102.
— — — sjöförsvaret . .
»
130—131.
Extra utgifter, anslaget till
»
35—36.
Fahlu bergslcola
»
222—223.
323—324.
Falkenbergs skolas räkenskaper ....
»
217.
317.
Fastighetsvärden, enligt rikshufvudboken .
»
10.
Fattigvården, allmänna, i Stockholm
n
228.
Flottans räkenskaper
»
128—135.
Flyinge oell Dalby kungsgårdar oell stuteri-  inrättning
»
167—169.
Formulär till hufvudbok för Krig s-kollegium
86.
264.
— — — Förvaltningen af
sjöärendena .
»
132—133.
— — räkenskaper för de förval-  tande verken ....
»
3.
— — rikshufvudbok m. m. .
»
2—3.
Forshaga, slussanläggning vid ... .
»
141—143.
287—288.
Fortifikations-afdelning, Krigs-kollegii, rä-  kenskaper . . .
»
91, 102—103
270—273.
Bilagan litt. G. vid
»
' 102.
Fredius, N. A., förslag till hufvudbok för
Stats-kontoret
»
3.
— dito till nytt formulär för riks-  hufvudboken
»
2—3.
Fria konsterna, Akademien för ...
»
192—193.
— dito förslagsanslag till
»
34.
242.
Fyrings-staten -
»
128—133.
Fängelserna och arbets-inrättningarne i riket
»
149—163.
297—303.
Bilagorna litt. L. och M. vid .
»
154.
Förenade mötes-passevolans-fonderna
»
108—109.
Förslags-anslagen, brister och besparingar å
»
5—7.
Försvarsverket i allmänhet, anslagen till,
Bilagorna litt. C. D. och E. vid .
))
86—87.
Försvarsverket till sjös, extra anslagen för
»
130—132.
ordinarie dito .
»
128—130.
Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper
»
128—135.
Garnisonssjukhuset, allmänna ....
»
120—121.
281—282.
G ener al-landtmäteri-kontor et
)>
59—60.
Gripsholms slotts räkenkaper
»
185.
Grundföndy stats-verkets
»
8—34.
241.
Gymnastiska G enir al-institutet ....
)>
223—224.
Götha Hof-rätts expensmedels-räkning . .
»
232.
327—331.
GötheborgsfKarantäns-kommission
»
73—75.
260.
— Navigationsskola ....
»
144.
—* station af Flottan . . . .
«
128—133.
-— stifts Konsistorii räkenskaper .
»
217.
317—319.
Haga htstparks räkenskaper . . . . .
»
184—185.
310, 312.
342 -
Revisionsberättelsen.
Haga lustslotts räkenskaper ..... sid. 183—184.
Hamn- och kanalanläggningar .... » 140—141.
Handels- och sjöfarts-fond, Sveriges enskilda » 79—82.
— — — Sveriges och Norri
ges
gemensamma » 78—79, 80—81.
Haparanda köpings jord » 15—16.
Hingst-depot, Flyinge- ....... « 167—169.
Holländerier, Stam- » 169—170.
Hospitals- och barnhus-fonden, allmänna . » 196—198.
Hufvudbok för Stats-kontoret . » 3.
Hufvudtitel, riks-statens 4:de, anslagen derå,
Bilagorna litt. D. och E. vid . . » 87.
Ilvitfeldtska stipendie-fonden » 224—226.
Höganäs stenkols-grufvebolag » 21—27.
Jagtkasse-medlen »' 50—51.
Jemtland, gfvittringarne derstädes ... » 174—176.
Jemtlands' län, bosättning å dervarande
öfverlopps-mark » 14—15.
Jemtlands reservmedels- eller roterings-kassä » 117—119.
Inkomster, stats-v erkels, bilagorna litt. A.
och B. vid » 3.
Institutet för döfstumma och blinda . ■ » 235—238.
. 7 „ .. (88—89, 92, 95, 100
Intendents-afdelning, Kngs-tcollegn ... » <  -101 104 195
Invalidhus-fonden » 115—116.
Inventarie-värden enligt rikshufvudboken . » 10—11.
Inventering af de i Räntekammaren förvarade
säkerhetshandlingar .... » 41.
Kammar-rättens aktorats-räkningar . . » 228—231.
Kanslistyrelsens handkassa . . . . » 38, 39—40.
Kapitalräkningar, rikslmfvudbokens, tabellerna
Kds 1 och 2 vid . . . . » 3.
Karantäns-kommissionerna i Stockholm och
Götheborg » 70—75.
Karta-sigillata-uppbörden » 33, 41—42.
Kolonien S:t Barthelemys räkenskaper . . » 238.
Kommando-expedition, Sjöförsvars-departe
mentets
» 135.
Kommerse-kollegii karantäns-redogörelse . » 71—72.
Kongelfs skolas räkenskaper » 217.
Konsistoriernas räkenskaper » 217—218.
Kontrollverket :
» 54—:55.
Konvoj-kommissariatets fonder .... » 78—82.
Kopparbergs läns afvittring sverk ... » 174—176.
Korrektions-inrättningarne » 151—159.
Kreditivet, mindre
» 37.
Kreditiv-fonden, spanmals- » 45—46.
Krig s-akademiens räkenskaper .... » 119—120.
Krigs-hofrättens expensmedels-räkning , . » 232.
UtläuiiKieu.v
310, 312
260—261.
261—262.
313—314.
325—326.
304—305.
280—281.
336—338.
273—278..
247.
245—246.
255—260.
255—259.
317, 318.
315—319.
249—250.
260—262.
304—306.
297—300.
331—332.
Krigs-kollegii räkenskaper ......
— Bilagorna litt. C. D. E. F.
oell G. vid . . . .
— Aflöning s-afdelnings räken
skaper
— Artilleri-afdelnings dito .
' Bilagorna litt. D. E. och
G. vid . . . ,. .
— Fortifikations-afdelnings räken
skaper
... ...
— hufvudbok och bokföring .
— inkomster och utgifter, bila
gorna
litt. C. D. E. E.
och G. vid ... ,
— Intendents-afdelnings räken
skaper
Krigsmanshus-kassa, Wadstena- ....
Krigsmans-kasSan, Amiralitets-, 1 . . .
Kronans lius i Stockholm, Öfverståthållareembetets
Kanslis räkenskaper för .
Kronoarbets-korpsen .......
Bilagan litt. L. vid .... .
Kronohäktena
Bilagan litt. L. vid
Kronovärde å indelta räntorna
Krut- och salpeter-försäljnings-medlen .
Krut-explosionen på Loudden . . . .
Krut-tillverkningen ........
Kungsbacka skolas räkenskaper ....
Kurhus-räkenskaper, Lånens
Landsböcker, Länens
Landtbruks-akademiens räkenskaper
Landtbruksinstitut, Ultuna
Lantbruksmötet, Sjette allmänna ....
Landtmäteri-kontoret
Lappmarks ecklesiastikfond
Lasar etts-direktionens, Serafimer- räkenskaper
..........
Lidköpings landtbruksmöte, anslaget till .
Linck, IL, v. Häradshöfding, resekostnads
ersättning
till
Linköpings stifts Konsistorii räkenskaper .
Liqvider med Riksgälds-kontorét .
Lots- och fyringsverket . . .
Lunds Universitets räkenskaper . . . .
Lustslottens dito ....
Lyshållningen, yttre, å Stockholms slott
Länens landsböcker
.
Länsfängelse-byggnaderna ......
343 —
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
sid.
85—119.
263—281.
»
86, 87, 88. 102.
»
87—88, 94—95.
247, 278—281.
»
90, 93—94, 104.
266—270.
»
87, 102.
»
91, 102—103.
270—273.
»
86—87.
264—266.
86, 87, 88, 102.
»
j 88—89, 92, 95, 100
1 —101, 104—105.
273-
-278.
»
112—113.
»
148—149.
293-
-297.
»
»
170.
»
152, 153—156
154.
»
152.
»
154.
»
37—38.
245.
»
106.
»
93—94.
267-
-269.
»
93.
»
217.
♦ 317,
319.
»
200.
»
172—173.
»
176—179.
306-
-309.
0
234—235.
»
227—228.
»
59—60.
»
38—39, 40—41.
245-
-246.
»
198—200.
»
227—228.
»
20—21.
»
217.
315—
-316.
»
7—8.
»
128—133.
»
216—217.
»
182—187.
310—
-312.
»
181—182.
»
172—173.
»
160—163.
30:
>>
:j 44
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
Lmeinnehållningar, anslaget till ersättning
för
sid.
35.
243.
Magasinsfonclen, f. d. allmänna ....
»
47—48.
Magasinsärendena, allmänna
»
42—48.
Mediko-kirurgiska institutet
»
66—07.
dess lokal ........
»
238.
Militieboställs-kassan .
»
113—115.
280.
Ministerstatens anslag
»
31—32.
241 242.
Museibyggnaden, National- .....
»
226—227.
Museum,, Kongl
»
191—192.
Musikaliska Akademiens räkenskaper . .
»
193—194.
Myntverket
»
33—34, 52—54.
246, 248—252
Mötespassevolans-fonderna, förenade
»
108—110.
Nationalmusei-byggnaden ......
226—227.
Naturhistoriska Riksmuseum .....
»
187—188.
Navigationsskolorna .......
»
144.
Bilagan litt. I. vid
»
144.
Norénska testaments-fonden .....
i)
38, 39.
245—246.
Normalskola, Vexelundervisningens .
»
220—221.
319—321.
Norrbottens hästjägare-sgvadrons fond .
»
110—111.
Norrbottens läns arbetshus-fond ....
»
173.
321—323.
Nya elementarskolan i Stockholm
»
221 222.
Optiska telegraf inrättning en . .
»
126—127.
Ordensgillet, Serafimer- ......
»
196—198.
335—336.
Orthopediska institutet .......
»
234.
Ottenby stuteri
»
166—167.
304.
Passevolans-fonderna, förenade mötes- .
»
108—110.
277.
Passevolans-fonden, Tross-
»
107—108.
277.
Pensionsanslag för blesserade officerare .
»
38—40.
245—246.
Pensions-inrättning, Civilstatens ....
0
145.
290—291.
Bilagan litt. K. vid
»
145.
Pensions-kassa, Arméens
»
145—148.
291—292.
Pharmaceutiska institutet
»
66—67.
Polishäktena
»
153.
Postverket
»'
01—65.
Proprie-balanser
»
229—231.
247.
Publika hus och byggnader i Stockholm
Reservationer emot Revisorernes beslut .
»
82—83.
239.
— å statsanlagen
8.
Reservfonden
»
8—31.
241.
Reservmedels- eller rotering s-kassa, Jemt-
lands .
117—119.
280—281.
Resestipendier, anslaget till
X
34—35.
242—243.
Restantier
. .
»
4.
Revision, tiden för nästa ......
»
239.
Riddarholmskyrkans iståndsättande . . .
»
19—20.
Riksgälds-kontoret, liqvider med . . .
))
7—8.
Rikshufvudbok, nytt formulär till . . .
»
2—3.
— 345 —
Revisionsberättelsen
Rikshufvudbokens kapitalräkningar, tabel- ,
lerna Niis 1 och 2 vid .... sid. 3.
Riksmuseum, Naturhistoriska ..... » 187—188.
Rilcsstatens anslag, brister och besparingar å » 5—7.
— fjerde hufvudtitel, anslagen derå,
bilagorna litt. D, och E.
vid ...... . » 87,
— utgifts-titlar ...... » 4—5.
Räkenskaper, statsverkets, formulär till , » 3.
Salpeterfonden ......... » 122—125.
Bilagan litt. H, vid .... » 123.
Sammandrag af rikshufvudböckernas kapitalräkningar,
tabellerna N:s 1 och 2 vid » 3.
Serafimerordens-gillet ....... » 196—198.
— lasarettet
» 198—200.
dess lokal ...... » 238.
Sjöförsvaret, anslagen till ..... » 128—135.
Sjöförsvars-departementets Kommando-expeditions
räkenskaper » 135.
Sjökarte-kontoret
» 133—134.
Skara veterinär-inrättning ..... » 68—70.
Skiften och afvittringar, anslaget till . . » 174—176.
Skogs-institutet ......... » 56.
Skogsplanterings-kassan ...... » 39, 48—50.
Slottshyggnads-medlen
» 181.
Sockenkartor, anslaget till ..... » 59—60.
Spanmål in natura, statsverkets ... » 42—45.
Spanmåls-kreditiv-fonden ...... » 45—46.
Stamholländerierna, anslaget till .... » 17—19, 169—170.
Stats-kontoret, hufvudbok för ... . » 3.
Stats-kontorets embetsförvaltning och redovisning
.......... » 2—42.
Statsverket, egentliga » 2—40.
Statsverkets grundfond » 8—34.
— inkomster, bilagorna litt. A.
och B. vid » 3.
— reserverade behållningar . . » 8.
— spanmål in natura .... » 42—45.
— utgifter ........ » 4—5.
— öfverskott och brister, bilagorna
litt. A och B. vid . . » - 3.
Stipendie-fonden, Kongl, oell Hvitfeldtska . » 224—226.
Stockholms allmänna Barnhus .... » 207—214.
— — fattigvård ... » 228.
— — Garnisons-sjuklms . » 120—121.
— Elementarskola » 221—222.
— Karantäns-kommission ... » 70—73.
—- Navigationsskola .... » 144.
uu
UtätanJena.
283—284.
313—314
304—306.
246.
241—247
241—245.
241.
325—326
281—282
321—323
255—259
— 346 —
Revisionsberättelsen.
Stockholms Normalskola för vexelunder-
visningen
sid.
220—221.
— slotts brandväsende och yttre
lyshållning .....
»
181 — 182.
— slotts byggnadsmedel . , .
))
181.
— stads kronoräkenskaper . . .
»
171.
— — undervisningsverks räken-
skaper
99
218—219.
— Station af Flottan ....
»
128—133.
— Veterinär-inrättning ....
))
66—67.
Stora Kopparbergs län, afvittringen der-
175—176.
städes .
»
Straff- och arbetsfängelserna
»>
151—159.
Strömsholms slott
99
187.
—- stuteri
99
164—165.
Stuteri, Flyinge
99
167—169.
— Ottenby
99
166—167.
— Strömsholms .
))
164—165.
— Öfverstyrelsens räkenskaper
»
163—169. ,
Styrelsens för allmänna väg- och vatten-
136—144.
byggnader räkenskaper
»
Styrelsens för ekeplantering arne dito . .
»
57—59.
Styrelsens öfver fängelser och arbets-inrätt-
ningar dito
)>
149—163.
Bilagorna litt. L. och' M. vid
>9
154.
Styrelsens öfver stuterierna räkenskaper
))
163—169.
Stämplade pappers-afgiften . . • .
»
41—42.
Sundhets-kollegii räkenskaper
»
66—68.
expensmedels-räkning
232.
Svartsjö- lustslotts dito
»
182—183.
Svea Lifgardes rustkammare-byggnad . .
)2
95—100.
Svenska Akademiens räkenskaper
>9
189—190.
Svenska Trädgårdsföreningens elevskola .
»
223.
Svenska växters afteckning, anslag till .
>9
188—189.
Säkerhetshandlingar, inventerade
))
41.
Teknologiska institutet
99
179—180.
dess lokal .
99
238.
Telegr af-inrättningen, elektriska ....
99
127.
— optiska
99
126—127.
Theaterns, Kongl., räkenskaper ....
99
194—195.
Tibells författningssamling .....
99
27—28.
Topografiska korpsens räkenskaper .
>9
125—126.
Trallebergs bros ombyggnad
99
143—144.
Tross-passevolans-fonden
99
107—108.
Trädgårdsföreningens elevskola ....
9)
223.
Tullverket ....
9)
75—78.
Ulriksdals slott
4»
186.
Ultuna Landtbruks-institut
99
234—235.
Undervisningsverk, Stockholms stads
»
218—219.
Utlåtandena.
319.
304—305.
‘297—300.
304.
304.
28G—290.
297—303.
304
252—255.
253—255.
310—311.
309—310
285.
289—290.
277.
310—312.
— 347 —
Revi sion sberättelsen.
Universitets, Lunds, räkenskaper . . . sid. 216—217.
— Upsala, dito ... » 214—216.
Utgifter, statsverkets » 4—5.
Wadstena .Krigsmanshus-kassa .... » 112—113.
Warbergs skolas räkenskaper .... » 217.
Wattenaftappning ar
» 139—140.
Wedpremier >> 32.
Wermdö brobyggnads-bolags lån ... » 11—12.
Wetenskaps-akademiens räkenskaper . . » 187—189.
Veterinär-inrättningen i Skara .... » 68' / 0.
— i Stockholm ... » 66—67.
Wexelundervisningens Normalskola ... » 220—-221.
Witterhets-, historie- och antiqvitets-akade
miens
räkenskaper ...... » 190—191.
Volontår-vakansmedels-fonden .... » lil—112.
Wiig- och vattenbyggnader, allmänna . . » 136—144.
Wäganläggningar och förbättringar . . » 138—139.
Wäxter, Svenska, afteckning af ... . » 188—189,
Zijferuppgifterna, ansvarigheten för ...» 239.
Öfverintendents-embetets räkenskaper . . » 82—85.
Öfverskott, statsverkets, bilagorna litt. A.
och B. vid ... . » 3.
— anordningar å » 36—37.
— liqvider om dito . . . . » 7—8.
Öfverstyrelsens för stuterierna räkenskaper » 163—169.
Öfverståthållare-embetets Kanslis dito » 170.
— depositionsräkriin -
gar .... » 170—171.
— räkning för Kro
nans
hus i Stockholm
.... » 170.
Utlåtandena.
317, 318.
319—321.
286—290.
263.
243—245.
304.
—
RIKETS HÖGLOFT, STÄNDERS
REVISORERS
It E It Ä T T E L 8 E
angående
den år 1855 förrättade granskning af de under
Kongl. Maj:ls oell Mikels Kommersekollegium
ställda fonder och medel;
jemte
kongl, kommerse-kollegii,
i anledning af denna Berättelse,
afgifna underdåniga Utlåtande.
STOCKHOLM,
TRYCKT IIOS ERIC WESTRELL, 1836.
-
Undertecknade, af Riks-stånden till Stats-, Ranko- och Riksgälds-verkens öfverseende
valde Revisorer, få härmedelst, i enlighet med gällande föreskrift, till Rikets Ständer afgifva
berättelse, angående den af oss, i nämnde egenskap, verkställda granskning af redogörelserna
för och förvaltningen af följande, under Kongl. Maj:ts och Rikets Kommersekoliegii
förvaltning ställda, fonder och medel, nemligen: Manufaktur-diskont-fonden, gamla
och nya Ull-diskont-fonderna, Manufaktur-, Extra licent-, Tull- och Konfiskations- samt
Eskilstuna fristads-medlen, äfvensom de särskilda anslagen till godtgörande af Svenska och
Norska' Konsulers förskott, dels för nödstäldt Svenskt sjöfolks, dels för andra medellöse
Svenskars och Norrmäns underhåll och hemförskaffande.
Den nu verkställda revisionen har, då ifrågavarande medels förvaltning och räkenskaper
för åren 1851 och 1852 utgjort föremål för Rikets Ständers år 1853 församlade Revisorers
granskning, omfattat åren 1853 och 1854; och hafva Revisorerne, som vid förrättningens
början emottagit räkenskaperna öfver samtliga ofvannämnde fonder, jemte tillhörande
verifikationer, under revisionen jemväl tagit kännedom så väl af Kommerse-kollegii, till
Kongl. Maj:t afgifna, underdåniga berättelser om dessa fonder för de tvänne sistförflutna
åren samt de af särskilda, utaf Kongl. Majit i nåder tillförordnade Revisorer i underdånighet
aflemtiade berättelser angående Manufaktur- och Uil-diskont-fondernas förvaltning och
räkenskaper för samma år, som ock af Kongl. Majits, under loppet af begge åren, till
Kommerse-kollegium aflåtna nådiga bref i ämnen, som med ifrågavarande medels förvaltning
hafva gemenskap.
Hvad först angår Manufalitur-diskont-fondens ställning, så inhemtas af de deröfver
upprättade, härhos bifogade, kapital-slut, att fondens inkomster genom influtna räntor å ntlånta
kapital utgjort:
Utgifterna under samma år hafva deremot uppgått
till följande belopp:
Ränta till Rikets Ständers Rank å de af kreditivet
begagnade medel  89,351: 1. 6.
Förvaltnings-kostnader och pensioner ......... 32,264: 46. —
Omkostnader för fondens fasta egendom .
1,414: 28. 4.
år 1853
och år 1854
hvartill kommer hyra för en lägenhet i fondens egendom,
å 133 R:dr 16 sk. för året,
97,349: 16. 6.
90,691: 26. 4.
266: 32. —
Summa R:dr 188,307: 26. 10.
Transport 123,030: 27. 10.
1.
Transport 123,030: 27. 10.
Inbetalningar till Rikets Ständers Riksgälds-kontor i
ersättning för de å riks-staten öfverflyttade, tillförene
af Manufaktur-diskontens vinst-medel
omedelbarligen bestridda, årliga anslag till Teknologiska
institutet
28,000: — —
Verkställda afskrilningar  5,188: 27. 2.
eller tillsammans R:dr 156,219: 7. —
Manufaktur-diskontens tillväxt under åren 1853 och 1854 har sålunda
bestigit sig till  32,088: 19. 10.
och dess behållning, hvilken, på sätt Rikets Ständers sednast församlade
Revisorers berättelse utvisar, vid 1852 års slut utgjorde . . 1,055,769: 7. 6.
alltså vid 1854 års utgång ökats till lt:dr 1,087,857: 27. 4.
deruti likväl inbegripna osäkra fordringar af tillsammans
214,524: 19. 8.
hvilken summa med  19,868: 15. 4.
öfverstiger det belopp, hvartill sådana fordringar finnas upptagna uti 1853 års ingående
balans.
De afskrifningar af Manufaktur-diskontens osäkra fordringar, hvilka till omförmälde
belopp af 5,188 R:dr 27 sk. 2 rst.' under revisionsåren ägt rum, hafva Revisorerne funnit
vara verkställda i enlighet med de, genom Kongl. Maj:ts nådiga bref till Kommerse-kollegium
af den 20 April 1849, i sådant afseende fastställda grunder.
Bland Manufaktur-diskontens tillgångar upptagas och balanseras i räkenskapen dels fondens
fasta egendom till dess brandförsäkringsvärde, 60,000 R:dr, dels inventarier till värde
af 1,524 R:dr 29 sk. 4. I nådigt bref till Kongl. Stats-kontoret af den 15 Februari innevarande
år, angående fastställda nya formulärer för rikshufvud-boken m. m., har Kongl.
Maj:t, vidkommande den af Rikets vid 1847 och 1848 års riksdag församlade Ständer,
uti underdånig skrifvelse den 8 September sistnämnde år, väckta fråga om uteslutande utur
allmänna verks penninge-redovisningar af värden å fastigheter samt a vissa inventarier och
inaterialier, som icke kunna till rörliga tillgångar räknas eller i allmänhet till liqvider för
det allmännas räkning begagnas, funnit godt i nåder förklara, att, sedan nya formulärer för
de förvaltande verkens räkenskaper blifvit genom Kongl. Stats-kontoret uppgjorda samt af
Kongl. Maj:t i nåder pröfvade och fastställda, förenämnde fastighets- och inventarie-värden
icke vidare böra uti ifrågavarande räkenskaper ingå. Något hinder torde i afseende på
Manufaktur-diskontens räkenskaper icke möta för oförtöfvadt vidtagande af en så beskaffad
förändring, och då otvifvelaktig! en riktigare öfversigt af sjelfva Diskont-fondens ställning
derigenom vinnes, få Revisorerne hemställa, att ifrågavarande nva bokföringssätt, hvarigenom
värdet af Diskont-fondens fasta egendom och inventarier kommer att utur dess redovisningar
uteslutas och i särskild räkenskap uppföras, måtte, så snart ske kan, bringas till verkställighet.
Då, vid början af år 1853, den uti reglementet för Manufaktur-diskonten föreskrifna
årliga fördelning af fondens tillgångar ägde rum, antogos dess säkra fordringar, tillika med
behållningen i Rikets Ständers Rank samt inflytande intresse-medel, till ett sammanräknadt
belopp af 2,701,794 R:dr 8-rst., och sedan derifrån afdragits ränta å kreditivet på Banken,
aflöningar och annan förvaltningskostnad, ersättning till Rikets Ständers Riksgälds-kontor
för det från riks-statens sjette hufvudtitel utgående års-anslag till Teknologiska institutet,
samt summan af de lån, med hvilkas inbetalning särskildt anstånd blifvit i nåder medgifvet,
hvilka afdrag tillsammans utgjorde 159,369 R:dr 1 sk. 4 r:st, och derjemte blifvit afsatta
de 500,000 R:dr, som, enligt Kongl, brefven den 9 December 1818 och 5 Maj 1841, årligen
böra till s. k. förlagslån användas, så beräknades återstående tillgången för alla till lån
1 vanlig diskontväg berättigade idkare utgöra 2,042,424 R:dr 47 sk. 4 rst, hvarefter och
sedan för den särskilda lånerätt, som på grund af diskont-reglementet tillkommer Eskilstuna
fristads manufakturister och deras förläggare, blifvit ytterligare afsatta 192,616 R:dr
20 sk. 9 rst., behållna tillgången för den allmänna låne-rätten ansågs uppgå till 1,849,808
R:dr 26 sk. 7 rst. Vid sistnämnde summas fördelning enligt stadgade grunder, bestämdes
låneprocenten för fabriksidkare i första klassen till 16 procent, för andra klassens till 12
och för tredje klassens till 8 procent af 1852 års tillverknings-värde, eller för första klassen
§, för andra och för tredje klassen f:de!s procent mera än låne-procenten utgjort
nästlöregångna året. Reloppet af låne-rätten uppgick, i öfverensstämmelse härmed, år 1853:
för första klassens samtlige idkare till 1,338,093 R:dr, för andra klassens till 182,494 R:dr
och för tredje klassens til! 324,903 R:dr. Ar 1854 uppskattades tillgångarne för diskontrörelsen
till 2,060,491 R:dr 44 sk. 8 rst., eller, efter afdrag af det Eskilstuna manufakturister
och förläggare särkilt tillkommande låne-belopp, 147,058 R:dr 42 sk., till 1,913,433 R:dr
2 sk. 8 rst, af hvilken summa bestämdes till fördelning möllan fabriks-idkare i första klassen
1,336,732 R:dr, efter en allmän lånerätt af 16^ procent utaf nästföregångne årets tillverkningsvärde,
mellan andra klassen 191,163 R:dr, efter 12| procent och mellan fabriksidkare
af tredje klassen 385,214 R:dr, efter 8j- procent; varande alltså, vid jemförelse med förhållandet
föregående år, låneprocenten ökad för första klassen med för andra klassen med f
och för tredje klassen med { procent.
Utom ägarne af sådana manufaktur- och fabriks-inrättningar, hvilka, enligt 2 § i diskont-reglementet
i allmänhet utgöra föremål för låne-understöd från Manufaktur-diskonten,
hafva, på grund af särskilda, tid efter annan meddelta, Kongl, resolutioner och efter gjord
behörig anmälan, följande fabriksidkare under revisions-åren varit till begagnande af den allmänna
lånerätten i diskonten berättigade, nemligen 2 porslins-fabrikanter, 12 ägare af jerngjuterier,
metallfabriker och mekaniska verkstäder och 1 porter-fabrikant i första klassen,
samt 1 messingsduks-fabrikant i andra klassen.
Vidkommande det särskilda anslag af 500,000 R:dr årligen, hvilket å manufakturdiskont-fonden
blifvit anvisadt till såkallade förlagslån för anläggning och drifvande af större
fabriks-inrättningar af antingen ny eller väsendtligen förbättrad beskaffenhet, sä voro, vid
1853 års början, sådana lån utestående till ett sammanlagdt belopp af 486,278 R:dr 2 sk.
9 rst., och förefanns således en obegagnad tillgång af  13,721: 45. 3.
Genom förfallna inbetalningar af ifrågavarande lån hafva under åren
1853 och 1854 influtit  202,498: 16. —
Tillsammans R-.dr 216,220: 13. 3.
Utaf dessa tillgångar hafva under revisions-åren utbetalts följande, af Kongl. Majit i nåder
beviljade, förlagslån, nemligen till
l:o Nuvarande ägaren af Limmareds glasbruk i Kinda härad af Elfsborgs
län Fr. Rrusewitz, de, genom Kongl, brefvet af den 10 Oktober 1851,
numera aflidne Justitie-rådet m. m. Grefve Carl Sparre, för nämnde
glasbruks drifvande, beviljade  13,333: 16. —
2:o Fabriksidkarne J. & C. G. Rolinder, för deras i Stockholm inrättade
gjuteri och mekaniska verkstad, enligt Kongl, brefvet den 27 Januari
1852 •
33,333: 16. —
Transport 46,666: 32. —
Transport: 46,666: 32. —
3:o Gefle manufaktur-aktie-bolag, för det af bolaget å Strömsbro nära
Gefle anlagda bomulls-spinneri, enligt Kongl, brefvet af sistnämnde dag, G(),000: — —
4:o Handlanden B. M. Freese, för anläggning och drifvande vid Kyrkbyn
inom Arbro socken i Gefleborgs län af en inrättning till förbättrad
linberedning, enligt Kongl, brefvet den 18 Januari 1853, ....... 15,000: — —
5:o Intressenterne i Gyllenfors glasbruk i Westbo härad af Jönköpings
län, enligt Kongl, brefvet af den 20 Januari 1854,  16,G66: 32. —
G;o Motala mekaniska verkstads bolag, för utvidgande af den vid verkstaden
redan befintliga valsverks-anläggning, enligt Kongl, brefvet af
den 26 Maj 1854,
. . 60,000: — —
Summa R:dr 198,333: 16. —
Af förlags-lånefonden voro, vid 1854 års slut, lån meddelade till sammanräknadt belopp
af 482,113 R:dr 2 sk. 9 rst., och befanns således en odisponerad behållning af 17,886
R:dr 45 sk. 3 r:st.
Hvad beträffar (jamia Ull-diskont-fonden, så upplyses af de deröfver upprättade, härhos
bifogade, kapital-slut, att denna fond, hvars behållning vid 1852 års slut
beräknades till . .
24,700: 9. 6.
(deruti inbegripna osäkra fordringar till belopp af 3,640 R:dr 1 sk.
2 rst.) under revisions-åren haft följande inkomster:
Ullsorterings-, värderings- och magasinerings-afgifter .... 3,383: 22. 2.
Hyresmedel ....'.  1,094: 40. —
Bidrag af manufaktur-medlen
. 2,400: — —
Ersättning af allmänna medel för åren 1852 och 1853 uppkommen
brist . . . .'  1,378: 5. 6. g ogc- 19 8.
Hvartill kommer afskrifning af en balanserad skuld för lemnade förskott
af tull- och' konfiskations-medlen
4,487: 7. 8.
Summa R:dr 37,443: ÄS. 10.
Utgifterna under samma tid hafva uppgått till följande belopp:
Aflöning till UH-kontorets tjenstemän och betjente samt Direktören L. Hofman
Bang . ,
7,558: 16. —
Rese- och traktaments-penningar till bemälte Direktör . . . 1,553: 20. 6.
Extra utgifter
781: 25. 9.
Ränta till Manufaktur-diskonten för lemnade förskott.... 804: 32. 10.
hvartill kommer en afskrifning å Ull-kontorets inventarier 19: 11. 5.
tillsammans IUdr 10,717: 10. 6.
i följd hvaraf gamla Ull-diskont-fondens behållning vid 1854 års slut utgjorde
26,726: 26. 4.
uti hvilka tillgångar likväl innefattas omförmälda, fortfarande balanserade, osäkra fordringar
till belopp af 3,640 ll:dr 1 sk. 2 rst.
Sedan, på sätt i förut afgifna revisions-berättelser omförmäles, med anledning af Rikets
Ständers år 1849 församlade Revisorers framställning örn angelägenheten af särskilda medels
anvisande till bestridande af den del utaf gamla ulldiskont-fondens utgifter, som af dess
inkomster icke motsvarades, Kongl. Majit, genom nådigt bref af den 13 November 1850,
förordnat, att Kommerse-kollegium för framtiden och tills vidare ägde att årligen hos Kongl.
Majit anmäla om och till hvad belopp fondens utgifter öfverskjuta års-inkomsterna, på det
i hvarje läll måtte kunna pröfvas huru och i hvad mån ersättning kunde varda anvisad, så
och efter Kommerse-kollegii i följd häraf gjorda underdåniga anmälan i ämnet, har Kongl.
Majit, jemlikt särskilda nådiga bref af den 14 Juli 1853 och den 15 Augusti 1854, tillåtit
att, till fyllande af den brist, som för hvartdera af åren 1852 och 1853 uppstått, finge utanordnas
deremot svarande summor att utgå, för förstnämnde år, till belopp af 521 Ridr
15 sk. 11 rst., utaf besparingarne på sjette hufvudtitelns anslag till jordbruk, handel och
näringar, samt för det sednare, till belopp af 856 Ridr 37 sk. 7 rst., utaf behållningen al
de till manufakturernas befrämjande under Kommerse-kollegii förvaltning ställda medel.
Utgifterna för år 1854 hafva, enligt hvad räkenskapen utvisar, öfverskjuta inkomsterna
med 2,962 R:dr 43 sk. 4 rst., hvarvid likväl bör anmärkas, att den betydligare tillökning
i brist mot föregående åren, som sålunda ägt ruin, hufvudsakligen uppkommit deraf,
att den Direktören Hofman Bang tillkommande resekostnads-ersättning för så väl år 1853
som år 1854 blifvit sistnämnde år utbetald och således bland utgifterna för detta år upptagen.
Med anledning af den utaf Rikets Ständers år 1853 församlade Revisorer gjorda framställning,
hurusom, till bestridande af kostnaderna för införskafihing från England af 100
får af Southdqwn-räce, hvilka skulle användas för erhållande af en förbättrad får-afvel på
Gottland och Oland, ett dessa kostnader motsvarande belopp af 4,487 Ridr 7 sk. 8 rst.,
jemlikt nådigt bref den 14 April 1837, blifvit af tull- och beslags-medlen förskjutet samt i
gamla ulldiskont-fondens räkenskaper upptaget såsom en skuld och i räkenskaperna
öfver nyssnämnde medel såsom en fordran; men att, då de medel, hvilka genom försäljning af
Kronan tillhöriga får inflyta, vore till vissa bestämda föremål anvisade, samt alltså icke
kunde begagnas till afbetalning af detta förskott, detsammas godtgörande af gamla ull-diskontfonden
så mycket mindre syntes Revisorerne att påräkna, som denna fonds inkomster under
en längre tid hafva visat sig understiga utgifterna, hvadan densamma årligen måst medelst
särskilda anslag understödjas, hade Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse den 28 Augusti
sistlidet år, anmält, det Rikets Ständer funnit sig böra medgifva, att ifrågavarande af tulloch
beslags-medlen förskjutna belopp-, 4,487 Ridr 7 sk. 8 rst., finge afskrifvas i räkenskaperna
för såväl gamla ull-diskont-fonden som tull- och beslags-medlen; och har, sedan Kongl.
Majit, genom nådigt bref af den 19 påföljde September, om hvad Rikets Ständer sålunda
beslutat meddelat Kommerse-kollegium kännedom, berörde afskrifning blifvit behörigen
verkställd.
1 likhet med hvad i afseende på manufaktur-diskont-fondens fasta egendom jemte
inventarier blifvit här ofvan föreslaget, få Revisorerne hemställa, att värdet af den gamla
ull-diskont-fonden tillhöriga fasta egendom, Ull-magasinshuset i Norrköping, jemte bokförda
inventarier, måtte utur den allmänna redovisningen uteslutas och i särskild räkenskap
uppföras.
Jemlikt nådigt bref till Kommerse-kollegium af den 25 Februari 1854, har Kongl.
Majit, med anledning af Kongl. Landtbruks-akademiens Förvaltnings-kommittés gjorda underdåniga
hemställan, att, för beredande af tillfälle att på en gång och enligt samma grunder
uppgöra nya, efter sig företeende omständigheter och förhållanden lämpade, kontrakt med
samtlige i riket till allmänhetens tillharidagående anställda Agronomer, det med Direktören
L. Hofman Rang, angående dennes verksamhet i afseende på meddelande af biträde, råd och
upplysningar i fårskötseln, upprättade, med 1853 års slut tilländagångna, kontrakt måtte få
förlängas endast till 1854 års slut, funnit godt i hader bifalla, att nytt kontrakt efter enahanda
grunder som förut finge, för år 1854, af Förvaltnings-kommittéen Nifslutas med Hofman
Bang; börande såväl det bestämda arfvodet, som belöpande resekostnads-ersättning under
tiden såsom dittills utanordnas å gamla ull-diskont-fonden.
Sedermera och efter det Rikets Ständer, uti skrifvelse af den 28 Augusti samma år, i
underdånighet hemställt, huruvida icke, derest Hofman Bångs biträde för fårskötselns och ullproduktionens
förkofran af Kongl. Majit ansåges fortfarande vara behöfligt, Kongl. Maj:t, med
afseende på ganda ull-diskont-fondens nuvarande ställning och otillräckliga inkomster samt
härvid i öfrigt förekommande omständigheter, skulle (inna lämpligt förordna, att i det eller
de kontrakt, som hädanefter varda med Hofman Bang afslutade, borde inflyta stadgande
derom, att ersättningen för hans rese- och traktaments-kostnad vid besökandet af enskilde personer
tillhöriga schäferier skulle godtgöras af de schäferi-ägare, som önska att af hans råd
och upplysningar sig begagna, samt Kongl. Landtbruks-akademiens Förvaltnings-kommitté, uti
häröfver afgifvet utlåtande, i underdånighet anfört: att syftemålet med Rikets Ständers
berörde framställning tydligen vore att bereda en besparing i utgifterna för gamla ulldiskont-fonden,
utan att derigenom lägga hinder i vägen för det allmänt nyttiga, som Hofman
Bångs verksamhet afsåge; men att Förvaltnings-kommittéen likväl betviflade, att detta syftemål
skulle genom det af Rikets Ständer föreslagna medel vinnas, enär deremot förekomme,
dels att de staten tillhöriga stam-schäferier, hvilka det ålåge Hofman Bang att årligen besigtiga,
oell samtidigt hvarmed jemväl de enskilda schäferierna hittills blifvit besökta, äro så
kringspridda i flera från hvarandra ganska aflägsna delar af riket, att, äfven om alla besök
hos enskilda schäferi-ägare komme att upphöra, resekostnads- och traktaments-ersättningsbeloppet
dock icke derigenom blefve i någon betydlig mån förminskadt, dels att fördelningen
af resekostnaderna, så väl emellan Kronan och de enskilde som ock emellan dessa sednare
inbördes, skulle blifva ytterst svår att verkställa samt mindre rättvis, enär, under
antagande exempelvis, att inspektions-resa af Hofman Bang företoges från Götheborgs-trakten
till Skåne, den lörsta schäferi-ägaren, som besöktes, skulle komma att betala rese- och traktaments-kostnad
för bela denna väglängd, då deremot ägaren af det schäferi, som derefter först
besöktes, tilläfventyrs endast finge godtgöra sådan kostnad för en vägsträcka af ett par mil;
vid hvilket förhållande Kommittéen, för att i möjligaste måtto söka förena enskild fördel
med åsyftädt allmänt gagn, funnit sii böra i underdånighet föreslå följande förändrade grunder
för beräkningen af Hofman Bångs traktaments- och resekostnads-ersättning, nemligen:
att de enskilde schäleri-ägarne, som sig af hans biträde vilja begagna, hädanefter borde
erlägga 3 R:dr banko i traktamente för hvarje förrättningsdag, men staten, fortfarande såsom
hittills, i allt öfrigt betala Hofman Bångs resekostnader, hvarvid dock ersättningen för skjutsen,
som under den förflutna tiden utgått för tre hästar, hädanefter endast borde beräknas
i likhet med hvad för öfrige i statens tjenst antagna Agronomer är bestämdt, eller efter
två hästar, emot det att dagtraktamentet från 2 R:dr förhöjdes till likhet med de öfriga
Agronomernes eller 3 R:dr för hvarje så väl rese- som förrättningsdag; —har Kongl. Majit,
enligt nådigt bref till Kommerse-kollegium af den 7 December sistlidet år, funnit godt att,
med bifall till hvad Förvaltnings-kommittéen i afseende på grunderna för beräkningen af Hofman
Bångs traktaments- och resekostnads-ersättning i underdånighet föreslagit, i nåder godkänna
med honom i öfverensstämmelse dermed upprättadt kontrakt för en tid af tre år,
räknadt från innevarande års början; skolande den kostnad, som jemlikt detta kontrakt bör
af allmänna medel bestridas, fortfarande utgå af gamla ull-diskont-fonden.
Att denna fonds utgifter jemväl under de sednare åren öfverskjutit inkomsterna och
en brist sålunda uppstått, har hufvudsakligen haft sin grund deruti, att å fonden Varit anvisadt
det Direktören Hofman Bang tillkommande årliga arfvode, jemte rese- och traktaments-penningar.
På sätt uti förut afgifna revisions-berättelser och bär ofvan blifvit omförmäldt,
bar det allt sedan år 1850 ansetts nödigt att, till betäckande af denna brist, årligen
af andra allmänna medel anslå ett deremot svarande belopp. För de båda revisions-åren
har den ifrågavarande bristen uppgått till 3,819 R:dr 32 sk. 11 rst., under det de utbetalningar
till Hofman Bang, som samma tid ägt rum, utgjort 3,553 R:dr 20 sk. 6 rst. Vid
detta förhållande och då sålunda den för Hofman Bångs verksamhet af stats-verket utgående
kostnad numera i sjelfva verket bestrides af andra medel, ehuru densamma är å gamla
ull-diskont-fonden anvisad, har det synts Ilevisorerne mera ändamålsenligt och ledande till
större enkelhet i räkenskaperna, om lör framtiden och derest det uppdrag Hofman Bang
nu innebar att med råd och upplysningar biträda schäferi-ägare skulle, sedan det med
honom i sådant afseende ingångna, ofvanberörde kontrakt på tre år tilländalupit, fortfarande
anses behöfligt, den härför erforderliga kostnad kunde, i stället för å gamla ull-diskontfonden,
hvars inkomster dertill icke lemna tillgång, å andra allmänna medel anvisas, och
då en utgift af ifrågavarande beskaffenhet synes väl förenlig med bestämmelsen af det å
sjette hufvudtiteln uppförda anslag till »jordbruk, handel och näringar», af hvars besparingar
äfven flera utaf de gamla ull-diskont-fonden tillagda årliga ersättningar utgått, hafva Revisorerne
funnit sig böra hemställa, att, lör den händelse nytt kontrakt uti ifrågavarande hänseende
kommer att från början af år 1858 med Hofman Bang eller annan person uppgöras,
så väl det arfvode, som då kan komma att bestämmas, som rese- och traktamentskostnads-ersättningen
må å sjette hufvudtitelns anslag till »jordbruk, bandel och näringar»
anvisas.
Utaf bemälte Hofman Bångs till Kongl. Kommerse-kollegium aflemnade reseberättelser
hafva Revisorerne inhemtat, bland annat, att antalet af de scbäferier, hvilka varit af honom
år 1854 besökta, utgjorde CO, belägna i Upland, Westmanland, .Södermanland, Nerike,
Westergöthland, Östergöthland, Småland, Blekinge, Skåne samt på Öland, och att vid dessa
schäferier då befunnits tillsammans 18,208 får af fiera slag.
Enligt hvad de utaf Kongl. Landtbruks-akademiens Förvaltnings-kommitté, med anledning
af föreskriften i Kongl, brefvet af den 8 Juli 1851, till Kongl. Kommerse-kollegium ingifna
redogörelser öfver tillståndet vid Kronans stam-schäferier åren 1853—1854 utvisa, utgjorde
antalet af de vid dessa schäferier befintliga får vid sistnämnde års slut 979, nemligen af
Southdown-race 297, Elektoral- 497, Nazer- 80, Strelitzer-metiser- 53 och Cheviot- 64.
Några kontanta medel för försålda arrende-lår hade, år 1853, icke influtit, hvaremot behållningen
af, år 1854, genom dylik försäljning influtna medel utgjorde 54 R:dr 39 sk. 4 rst.,
hvilket belopp blifvit till Kommerse-kollegium inlevereradt.
Revisorerne hafva jemväl granskat de af Ullkontoret i Norrköping för revisions-åren
upprättade kassa-räkningar samt redovisningar rörande emottagen och utlemnad ull, utvisande
sistnämnde redogörelse, att vid Kontoret år 1853 blifvit sorterade 91,864 skålpund
och år 1854, 72,387 skålpund ull.
För beredande af en öfversigt af nya Ull-diskont-fondens ställning under revisions-åren,
få Revisorerne härjemte bifoga de för samma år öfver nämnde fond upprättade kapital-slut,
enligt hvilka fonden, som vid 1853 års ingång ägde en behållning af . . . 2,905: 27. 3.
genom influtna ordinarie- och förfallo-räntor haft en inkomst
år 1853 af
1,209: 47. 10.
och år 1854 af  995: 9. 8. 2,205: 9. 6.
Summa R:dr 5,110: 36. 9.
Utgifterna, hufvudsakligen bestående i ränta till Riksgälds-kontoret
för de å kreditivet begagnade medel, uppgingo
deremot:
år 1853 till  999: 13. —
samt år 1854 till : 903: 8. 1.
hvartill kommer en år 1853 verkstäld afskrifning af en
osäker fordran
129: 16. 2. 2,031: 37. 3.
hvadan behållna tillgången vid 1854 års slut utgjorde  R:dr 3,078: 47. 6.
deruti likväl osäkra fordringar ingå till belopp af 599 R:dr 6 sk.
Af fondens hos Riksgälds-kontoret ägande kreditiv hade i och för lånerörelsen be
gagnats:
år
1853
R;dr 37,950:
oell år 1854 ,  » 32,020:
Med anledning af gjord underdånig framställning angående de omgångar och kostnader,
som förmenades vara förenade med begagnandet af den innehafvare utaf inhemsk ujl medgifna
låne-rätt uti ulldiskont-fonden, hade Kongl. Maj:t, genom nådigt bref den 6 April 1852,
tillåtit, att innehafvare af inhemsk ull, hvilka åstundade att vid ullmarknaden i Norrköping
sådan ull i nämnde fond belåna, tillsvidare ägde att till den Ledamot hos Kommersekollegium,
som Kollegium borde utse att för berörde ändamål, å Kollegii vägnar, marknaden
öfvervara, inlemna de, för erhållande af dylika lån, i ulldiskont-reglementet föreskrifna
handlingar, samt, i händelse vid den pröfning af dessa handlingar, som af nämnde Ledamot
då borde verkställas, någon anmärkning mot desamma icke förekomme, å Kollegium i
stadgad ordning utställa invisningar inom beloppet af lånerätten för det pantsatta ull-partiet,
hvilka invisningar bemälte Ledamot vid marknads-tillfället hade att till inlösen af Kollegium
acceptera. Enligt hvad Revisorerne inhemtat, hade likväl under de sistförllutna tre årens
ullmarknader i berörde stad någon lånesökande sig icke anmält till begagnande af den
medgifna assignations-rätten, hvadan ock Kongl, Maj:t, uppå Kommerse-kollegii i ämnet gjorda
underdåniga anmälan, funnit godt i nådigt bref till Kollegium af den 12 Juli innevarande år
förklara, att den innehafvare af Svensk ull i omförmälde afseende medgifna assignationsrätt
skall med detta års utgång upphöra.
Uti afgifven berättelse angående förrättad granskning af de under Kommerse-kollegium
ställda fonder och medel, hade Rikets Ständers år 1847 församlade Revisorer, bland annat,
anfört: att, då gamla och nya ulldiskont-fonderna egentligen afsåge enahanda ändamål, den
inhemska ullproduktionens uppmuntran och befrämjande, samt det så kallade ull-kreditivet
å Riksgälds-kontoret, då detsamma vid 1828—1830 års riksdag för första gången af Rikets
Ständer beviljades, uttryckligen anvisades till förstärkning af den dåvarande eller gamla
ulldiskont-fonden, det synts Revisorerne mindre lämpligt och ledande till onödig vidlyftighet,
— 9 —
afct, pä sätt ägde rum, omförmälda begge ull-diskont-fonder särskilt bokfördes och redovisades.
Den skiljaktighet emellan dessa fonder, att egentligen endast den ena utgjorde'
en verklig fond, men den andra deremot bestode af kreditiv-medel, kunde, efter Revisorernes
tanke, destomindre utgöra hinder mot begge fondernas förening, som manufakturdiskont-fonden
ägde samma räkenskap för sin besparingsfond och för hvad å kreditivet uttoges,
samt jemväl nya ull-diskont-fonden bildat en egen behållning, hvilken i sammanhang
med kreditiv-medlen redovisades; och hade Revisorerne fördenskull hemställt, att de begge
ull-diskont-fonderna måtte, under benämning af ull-diskont-fond, sammanslås och redovisas
i en gemensam hufvudbok, med iakttagande, att uti den första hufvudbok, som öfver den
sammansatta fonden upprättades, borde inflyta en fullständig redogörelse, angående beskaffenheten
och tillkomsten af de särskilda fonder, hvaraf den förstnämnde bildats. Sedan
Kommerse-kollegium häröfver afgifvit yttrande och dervid, jemte framställning om tillkomsten
och beskaffenheten af de båda ull-diskont-fonderna och deras ställning vid slutet af år
1846 samt rörande de skäl, som föranledt, att, då utlåningen från de medel, som bildat den
äldre ull-diskonten, med år 1831 upphörde och låne-rörelsen efter denna tid öfvertogs af
kreditiv-fonden, tvänne särskilda räkenskaper öfver ull-diskontens medel uppgjordes, anfört;
att, ehuru, i Kollegii tanke, detta bokförings- och redovisnings-sätt icke med skäl kunde sägas
vara behäftadt med någon anmärkningsvärd vidlyftighet, och Kollegium ansåge det någon
synnerlig lättnad, hvarken för den redogörande eller den granskande, vore att vinna genom
fondernas sammanförande till en, något egentligt hinder häremot likväl icke mötte, blef
Revisorernes omförmälda hemställan af Rikets Ständers vid 1847—1848 års riksdag
icke bifallen, och kom frågan sålunda att förfalla.
Derest det af nuvarande Revisorer här ofvan framställda förslag, rörande framtida
befrielse för gamla ull-diskont-fonden från utbetalning af den för Direktören Hofman Bångs
anställning nu utgående kostnad, varder bifallet, återstå af de å denna fond anvisade utgifter
endast aflönings- och andra förvaltnings-kostnader för det i Norrköping befintliga Ullkontor
samt Ull-magasinerings-inrättningen; likasom inkomsterna, utom det särskilda, genom
Kongl, brefvet af den 9 November 1836, bestämda årliga bidrag af 1,200 R:dr utaf manufakturmedlen,
endast utgöras af de från sistnämnde egendom inflytande medel. Att fortfarande
för dessa räkenskaper bibehålla en särskild bokföring och redovisning under den
oegentliga benämningen diskont har, särdeles om, på sätt af Revisorerne ofvan blifvit ifrågastäldt,
fondens lästa egendom, ullmagasinet, jemte inventarier, kommer att den allmänna
räkenskapen frånskiljas, icke kunnat undgå att förefalla Revisorerne mindre nödigt och ändamålsenligt,
och anse Revisorerne ifrågavarande räkenskap desto hellre böra med nya ulldiskont-fondens
räkenskaper sammanföras, som den sistnämnde fonden, hvars ändamål, likasom
gamla ull-diskont-fondens är den inhemska ull-kulturens befrämjande, för sin verksamhet
härvid tager i anspråk så väl ullmagasins-inrättningen, som ull-kontors-tjenstemännens
biträde, hvadan äfven, för den händelse de inkomster, hvilka af gamla ull-diskont-fonden
nu innehafvas, skulle till något mindre betydligt belopp af utgifterna öfverskjutas, det för
betäckande af en sådan brist erforderliga belopp lämpligen synes, utan att andra allmänna
medel derför behöfde anvisäs, kunna af nya ull-diskont-fondens vinstmedel ersättas. Med
åberopande i öfrigt af hvad 1847 års Revisorer i ämnet anfört, och då något hinder, enligt
hvad Kommerse-kollegium upplyst, icke mötte för de båda fondernas vid nämnde tid föreslagna
sammanföring, samt sålunda icke heller nu torde förekomma, hafva Revisorerne
alltså funnit sig böra hemställa, att gamla och nya ull-diskont-fonderna måtte, under benämning
ull-diskont-fond, sammanslås och i gemensam räkenskap bokföras och redovisas,
samt, i sammanhang härmed, att det årliga bidrag af 1,200 R:dr, hvilket, enligt Kongl, brefvet
den 9 November 1836, är till gamla ull-diskont-fonden af manufaktur-medlen anvisadt,
mätte till den nya fonden öfverflyttas. äfvensom ull-magasins-huset i Norrköping till samma
2.
fond Öfverlåtas, med besittningsrätt så länge magasinets nuvarande bestämmelse fortfar;
kommande ägande-rätten sedermera att af Rikets Ständer bestämmas.
I gamla idl-diskont-fondens räkenskaper balanseras en skuld till manufaktur-diskonten
för lemnade förskott, uppgående, vid 1854 års slut, i kapital och ränta till 14,683 R:dr 31
sk. 6 rst. För den händelse den nu ifrågaställda sammanföringen af de båda ull-diskonterna
skulle komma att äga rum, hafva Revisorerne ansett sig böra hemställa, att, då någon annan
tillgång än den fasta egendomen icke förefinnes till berörde skulds gäldande, densamma
må till det belopp, hvartill den, då gamla ull-diskont-fondens särskilda räkenskap upphör,
finnes balanserad, i såväl ull- som manufaktur-diskontens räkenskaper afskrifvas.
Revisorerne få vidare bifoga sammandrag af 1853 och 1854 års räkenskaper öfver
de å riks-statens sjette hufyudtitel anvisade manufalitur-medel, äfvensom öfver de i sammanhang
dermed redovisade tull- och beslags-, extra licent- samt Eskilstuna fristadsmedlen.
Dessa räkenskaper för år 1853 äro uti Kongl. Kammar-rätten granskade utan
anmärkning, hvaremot 1854 års ännu icke derstädes undergått revision.
Behållningen af samtliga ifrågavarande medel utgjorde vid 1853 års
början
.  29,155: 18. 4.
och inkomsterna under revisions-åren
26,917: 5. 5.
Summa ll:dr 56,072: 23. 9
Utgifterna, bestående af premier för finare lärfter, stipendier och arfvoden,
rese-bidrag och understöd åt fabriks- och slöjd-idkare, aflöning för
tjenstemän i Eskilstuna fristad, m. m., hafva deremot under samma
tid bestigit sig till  30,403: 1. 7.
hvartill kommer ofvanberörde afskrifning af det år 1837 utaf tull- och
beslags-medlen till gamla ull-diskont-fonden förskjutna belopp ..... 4,487: 7. 8.
tillsammans R:dr 34,890; 9. 3.
utgörande således behållningen vid 1854 års slut 21,182 R:dr 14 sk. 6 rst.
Enligt hvad den bland berörde räkenskaper intagna redogörelse utvisar, har, såsom
premier för inom Wester-Norrlands län tillverkade fina lärfter, blifvit utbetaldt ett belopp
år 1853 af,
R:dr 3,334: 22. —
och år 1854 af
. » 3,492: 47. —
Granskning har jemväl ägt rum dels öfver det, jemlikt Kongl, brefvet den 30 Januari
1830, från stats-verket utgående anslag till belopp af högst 1,800 R:dr årligen, för godtgörande
af Svenska Konsulers förskott för nödstäldt Svenskt sjöfolks underhåll och hemförskaffande,
dels öfver det, genom Kongl, brefvet af den 14 September 1843, å handelsoch
sjöfarts-fonden till Kongl. Kommerse-koilegii disposition anvisade årliga anslag, stort
1,333 R:dr 16 sk., att användas till sådana bevisliga utgifter för Svenskar och Norrmän,
hvartill Konsulerne, antingen i anseende till utgifternas beskaffenhet eller svårigheten att
derå anskaffa fullständiga verifikationer, ej äro enligt förut gällande föreskrifter berättigade
till godtgörelsc af allmänna medel. Dessa räkenskaper, hvaraf ett utdrag härjemte bifogas,
hafva för år 1853 blifvit i Kongl. Kammar-rätten reviderade, utan att någon anmärkning
dervid förekommit, hvaremot de för år 1854 ej ännu blifvit derstädes granskade.
— 11 —
Å förstnämnde anslag förefanns, vid slutet af sistlidet år, en behållning af 4,953 R:dr
R;dr 42 sk. 8 rst., deraf likväl 3,486 R:dr 3 sk. 2 rst. voro förskottsvis till Konsulejr utbetalta
och följaktligen böra från vederbörande rederier i ersättningsväg indrifvas. A det
sednare anslaget åter uppgick behållningen vid samma tid till 9,197 R:dr 25 sk. 4 rst.
Jemlikt nådigt bref till Kongl. Kommerse-kollegium af den 16 November 1853, har
Kongl, Majit, efter gjord underdånig anmälan, hurusom ett större antal medellösa Svenskar,
hvilka till Danmark öfverrest, för att derstädes söka arbete, men icke lyckats att sådant,
erhålla, råkat i en nödställd belägenhet genom de af karantäns-föreskrifterna förorsakade
svårigheter för dem att till Sverige kunna återvända, i anledning hvaraf så väl Kongl. Majits
Minister vid Kongl. Danska hofvet, sorn Svenske General-konsuln i Helsingör och vice Konsuln
i Köpenhamn samt Polisen i samma städer, tid efter annan blifvit om understöd af
bemälte nödlidande anlitade, funnit godt i nåder tillåta, att af det, genom Kongl, brefvet
den 14 September 1843, beviljade anslag en summa af 300 R:dr finge till Kongl. Majits
bemälte Minister, emot hans qvitto, utbetalas, för att genom hans och General-konsulns i
Helsingör försorg användas till underlättande af nämnde arbetares återfärd till fäderneslandet.
Någon föreskrift angående afgifvandet af redovisning öfver ifrågavarande medels
användning hade i högstberörde nådiga bref icke blifvit meddelad; och, enligt hvad Revisorerne
inhemtat, har sådan redovisning icke heller från vederbörande inkommit.
Ofvanberörde, genom Kong), brefvet af den 14 September 1843 anvisade, anslag är visserligen
afsedt till ersättning åt vederbörande för sådana till understöd åt medellöse Svenskar
och Norrmän å utrikes ort bestridda utgifter, för hvilka, i anseende till desammas beskaffenhet,
verifikationer i vanlig ordning i allmänhet icke kunna utan svårighet anskaffas,
och meddelandet af föreskrift om afgifvandet af en fullständigt verificerad redovisning öfver
användningen af ifrågavarande, för dylikt ändamål förskottsvis utanordnade, belopp kan icke
heller, i Revisorernes tanke, anses hafva varit lämpligt eller behöfligt; men då Revisorerne
icke bordt förbise vigten deraf, att, då ett förskott af allmänna medel till större eller mindre
belopp för uppgifvet ändamål meddelas, någon slags redovisnings-skyldighet varder dermed
förenad, och i förevarande fall en summarisk redogörelse öfver medlens användning, deraf
åtminstone' kunnat inhemtas antalet af de personer, som af understödet kommit i åtnjutande,
huruvida anslaget till hela sitt belopp åtgått eller om någon del deraf blifvit för framtida
likartade behof reserverad o. s. v., synes hafva kunnat af vederbörande lätteligen uppgöras
och ingifvas, hafva Revisorerne ansett sig böra å omförmälda förhållande fästa uppmärksamhet.
Räkenskaperna öfver samtliga ofvanberörde fonder och medel hafva befunnits förda
med ordning och redighet, och har, i afseende på ziffran, någon anmärkning dervid icke
förekommit; varande uppgifterna angående de i Rikets Ständers bank, vid hvarje revisionsårs
slut, innestående behållningar genom vederbörliga attester styrkta.
Revisorerne, som jemväl tagit kännedom om Ombudsmannens lagsöknings-diarier, samt
de utaf honom afgifna särskilda berättelser angående fondernas balanserade fordringar, hafva
dervid icke funnit något att erinra beträffande det sätt, hvarpå bevakningen och indrifningen
af de förfallna fordringarne blifvit besörjda.
Vid anställd inventering af fondernas lånehandlingar hafva dessa befunnits omsorgsfullt
ordnade och säkert förvarade.
/
— \2 —
För de uti denna revisions-berättelse förekommande ziffer-uppgifter ansvarar den Sekreterare,
som vid granskningen af de under Kongl. Kommerse-kollegium ställda fonders förvaltning
och räkenskaper varit hos Eevisorerne anställd.
Slutligen få Rovisorerne anmäla, att de, med anledning af sin instruktion, till Kongl.
Maj:t i underdånighet insändt ett exemplar af denna berättelse.
Stockholm den 14 December 1855.
Höglofl. Ridderskapets och Adelns ledamöter:
CARL H. LEUHUSEN. J. W. STJERNSTEDT. GUST. af UGGLAS.
S. M. v. KRUSENSTJERNA. GILLIS RILDT. G. STIERNGRANAT.
Högvördiga Preste-ståndets ledamöter:
ISAAC SAMUEL WIDERECK. J. P. I. TELLROM. A. MELANDER.
L. GRÖNWALL. JOH. HENR. THOMANDER. ANDERS SANDEBRG.
Vällofl. Borgare-ståndets ledamöter:
F. A. RINMAN. A. W. LEVGREN. L. E. SCHIÖTT.
P. F. BROMAN. A. J. FAHLCRANTZ. P. W. NEUMAN.
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
AND. PEHRSSON. NILS LARSON. LARS MG. KNUTSSON.
PEHR BENCTSON. J. P. DANIELSON. C. NILSSON.
Wiet. Melin.
i
" ^ " ■ 1111111 ul
-
i • i' ; * .• , •
— 14
Bilaga Litt. A.
Kapitalslut öfver Manufaktur
-
Dehet,
Balans från är 1852.
Skulder:
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv för Manufaktur-diskonten, emot
3 procents årlig ränta å begagnadt kapital,. . . 1,800,000:
Obetald ränta till 1852 års slut . 23,727:21. 4.
Utelöpande Banko-attest vid 1852 års slut . . ...... 1,544:13. 4.
Afskrifning
af osäkra fordringar
Banko.
1,825,271
4,029
34
Transport
1,829,300 38 8
— 15 —
diskont-fonden för år 1853.
Credit.
Balans från är 1852.
Tillgångar:
l:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Depositions-afdelningen
234,566:38. 7.
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån  1,803,965: 6. —
b) Förlags-lån . . 486,278: 2. 9.
upplupna räntor 10,192:24. 2. 49(5470-26 11
c) Anstånds-lån . 75,511: 37. 6.
upplupna räntor 1,961: 45. 11. 77 /(To. « c
:  77,473. 35. 5- 2.612.476: 10. 11.
3:o Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån  181,850: 38. 6.
b) Upplupen ränta å Rosenborg &
Ekenmarks förlagslån  12,805: 13.10. ggg. ^ ^
4:o Inventarier  1,524:29. 4.
5:o Förskjutna medel:
Förskott till gamla ull-diskont-fonden,
kapital  12,020: — —
upplupna räntor .
363: 45. 7. 12,383: 45. 7.
6:0 Fondens fasta egendom, enligt Kongl. KoIIegu
beslut den 29 December 1843, upptagen till dess
brandförsäkrings-värde,  60,000: — ■—
Vinst- och förlust-konto.
Inkomster:
Ordinarie räntor  93,309: 14. 5.
Förfallo-räntor .
4,040: 2. 1.
Hyra för en lägenhet inom Diskontens
egendom  133:16. . 97,482:32. 6.
”Transport: 97,482:32. 6.
Banko.
2,881,040
2,881,040
42
42
T
— 16 —
Transport
Balans titt år 1854.
1,829,300
38
8
Tillgångar:
i:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Depo-  sitions-afdelningen
303,374: 3» 5.
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån  1,728,583: 6. 6.
b) Förlags-lån . 498,444: 34. 9.
upplupna räntor 8,378: 3. 4. S09. 1
c) Anstånds-lån 69,791: 24. 1.
upplupna räntor 1,410:19. 10. 7, ..
7M01.43. 1 *• 2,306,607:40. 6.
-
3:0 Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån
. 197,576:27. 9.
b) Upplupen ränta å Rosenborg &
Ekenmarks förlags-lån  12,805:13.10. *>10 381-41 7
4:o Inventarier
1,524:29. 4.
Sto Förskjutna medel:
Förskott till gamla ull-diskont-fonden,
kapital 13,010: —
upplupna räntor  381: 1. 4. 13391- 1 4
6:0 Fondens fasta egendom, enligt Kgl. Kollegii beslut
d. 29 December 1843, upptagen till dess brand-  försäkrings-värde,
60,000:
. j
2,895,279
■
20
2
Summa | 4,724,580] 10| 10j
Stockholm af ManufakturF.
A. Palme.
t
— 17 —
Transport 97,482: 32. 6.
2,881,040
42
2
Utgifter:
l:o Aflöning, arfvoden och pensioner 10,939: — —
2:o Taffelpenningar och arfvoden till
Kommerse-kollegii President och
Ledamöter m. 11  4,258: 40. —
3:o Extra utgifter, såsom postpen-
penningar, skrifmaterialer, ljus-
penningar, m. m. ........ 1,932:39, 8.
4:o Omkostnader för egendomen . . 1,085: 36. 4.
5:o Rikets StändersRiksgälds-kontor,
enligt Kongl, brefvet den 9 No-
vember 1841,
14,000:
G:o Ränta till Rikets Ständers Bank
för af kreditivet begagnade medel 45,563: 18. 4. ^ ^ ^
Fondens vinst utgjorde således år 1853
.
19,702
42
2
Balans till år 1854.
Skulder:
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv för Manufaktur-
diskonten, emot 3 proc. årlig ränta å begagnadt
kapital,  1,800,000: — —
Obetald ränta till 1853 års slut  22,612: 22. 6.
Utelöpande banko-attester vid samma tid  1,224: — —
1,823,836
22
6
Summa
| 4,724,580110 j 10
diskont-kontoret den 15 Juni 1854.
aS. Agrell.
3.
Bilaga Litt. B.
Kapital-slut öfver Manufaktur
-
Banko.
MSefoei.
Balans frän år 1853.
Skulder:
Till Rikets Ständers Bank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv för Manufaktur-diskonten, emot
3 proc» årlig ränta å begagnadt kapital, .... 1,800,000: — —
Obetald ränta till 1853 års slut
22,012:22. 6.
Utelöpande banko-attester vid samma tid .... 1,224: —
Afskrifning
af osäkra fordringar, enligt Kongl. Kommerse-kollegii utslag den 0 Juli
1854,
1,823,836
1,159
22
Transport
1824.995 45 8
— 19 —
diskont-fonden för år 1854.
Cretin.
Balans från år 1853.
Tillgångar:
l:o Behållning i llikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Deposi
tions-afdeiningen
303,374: 3. 5.
\
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån
1,728,583: 6. 6.
b) Förlags-lån . . 498,444: 34. 9,
upplupna räntor 8,378: 3. 4. ggg gt>*>. gg j
c) Anstånds-lån. . 09,791:24. 1.
upplupna räntor 1,410:19.10. »• ««,. .» ,,
71,-01. 43. 11. 2.300.007: 40. 0.
3:o Osälira fordringar:
a) Diskont-lån  197,570: 27. 9.
b) Upplupen ränta å Rosenborg &
Ekenmarks förlags-lån  12,805:13.10. *>10 381-41 7
4) Inventarier  1,524:29. 4.
5:o Förskjutna medel:
Förskott till gamla ull-diskont-fonden,
kapital  13,010:
upplupna räntor  381: 1. 4. 13 391- 1 4
6:0 Fondens fasta egendom, enligt Kommerse-kollegii
beslut den 29 December 1843 upptagen till
brandförsäkrings-värdet,  00,000: —■ —
Vinst- och förlust-konto.
Inkomster:
Ordinarie räntor
. 87,G14: 9. 3.
Förfallo-räntor  3,077: 17. 1.
Hyra för en lägenhet inom Diskontens
egendom • • • ■ * 133:16- 90,824:42. 4.
Transport 90,824: 42. 4.
Banko.
2,895,279
20
2,895,279120
Transport
Balans till år 1855.
Tillgångar:
1:o Behållning i Rikets Ständers Bank å räkningen N:o 5 med Depositions-afdelningen
289,233: 19. 11.
2:o Säkra fordringar:
a) Diskont-lån  1,776,306:26. 6.
b) Förlags-lån . 481,166:32. —
upplupna räntor 8,853:32.11. 490020-16 11
c) Anstånds-lån 63,148: 28.T
upplupna räntor 1,388: — 9. «/, koc. oo
—
64,a3G. 29. 4. 2,330,863: 24. 9.
3:0 Osäkra fordringar:
a) Diskont-lån ..........
b) Förlags-lån,
Resterande kapital
å F. Rippes lån . 946: 18. 9.
upplupen ränta
å d:o 281: 28. 8.
D:o d:o å Rosenbergs
& Ekenmarks
län 12,805:13.10. 13 086; 42. 6.
200,491: 6. 5.
14,033: 13. 3.
4:o Inventarier
5:q, Förskjutna medel:
Till gamla ull-diskont-fonden,
kapital
upplupna räntor
14,260:
423:31. 6.
214,524:19. 8.
1,524:29. 4.
14,683:31. 6.
6:0 Fondens fasta Egendom, enligt Kongl. Kollegii
beslut den 29 December 1843 upptagen till,
brandförsäkrings-värdet, . . 60,000:
1,824,995
Summa
45
2,910,829
29
4,735,825126
10
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
S. Agrell.
— 91
Transport 1*0,824:42. 4.
Utgifter:
l:o
2:0
3:o
4: o
5:0
0:0
Aflöning, arfvoden och pensioner 9,949: — —
Taffelpenningar och arfvoden till
Kongl. Kornrnerse-kollegii President
och Ledamöter rn. fl  3,402: 6. —
Extra utgifter, såsom postpenningar,
skrifmaterialier, ljuspenningar
m. rn
1,783: 8. 4.
Omkostnader för fondens egendom 328: 40. —
Rikets Ständers Riksgälds-kontor,
enligt Kongl, brefvet den 9 November
1841,
14,000: -r- —
Ränta till Rikets Ständers Rank
för af kreditivet begagnade medel 43,787:31. 2.
2,895,279 20
73,250:37. 6.
Fondens vinst utgjorde således år 1854
Balam till är 1855.
Skulder:
17,574
10
Till Rikets Ständers Rank,
Kongl. Kommerse-kollegii kreditiv för Manufaktur-diskonten, emot 3
procents årlig ränta å begagnadt kapital, .... 1,800,000:
Obetald ränta till 1854 års slut
; 21,876: 1. 10.
Utelöpande banko-attester vid samma tid  1,096:
1,822,972
10
Manufaktur-diskont-kontor den 20 Juni 1855.
c. f.
E. U. Cervin.
Summa
4,735,825| 26110
— n
Bilaga Litt. C.
Kapital-slut öfver Gamla 1111-
Debet.
Balans från år 1852.
Skulder:
1:o Till Manufaktur-diskonten för lemnade förskott,
kapital  12,020:
ränta
363:45. 7. 12 383-45 7-
2:o Till Kongl. Kommerse-kollegii Statistiska Kontor, för
lemnade förskott af influtna tull- och konfiskationsmedel,
4,487: 7. 8.
Utgifter år 1853:
Aflöning till Ullkontorets tjenstemän och
betjening  2,806: 32.
]):o till Direktör Hofman Bang ...... 1,000: —
Diverse utgifter
Ränta till Manufaktur-diskonten för lemnade förskott
Afskrifning
3,806: 32. —
213:22. 7.
381: 1. 4.
å Ull-kontorets inventarier
Balans till år 1854:
Tillgångar:
l:o Säkra fordringar,
hos Ullkontoret i Norrköping  319: 5,11.
» Rikets Ständers Rank, å räkningen
N:o 7, behållning  44: 25. 5.
diskont-lån  455: 23. 9.
2:o Osäkra fordringar . . .
3:o Förskott till Direktör Hofman Bang för resekostnaders
bestridande
4:o Ullmagasinet i Norrköping
5:o Inventhrier,
vid Ullkontoret i Norrköping  976:40. 8.
» Diskont-kontoret ............ 187:30. 6.
819: 9. 1.
3,640: 1. 2.
600:
36,000:
1,164:23. 2.
Banko.
16,871
4,401
19
42,223
11
33
11
Summa | 63,5151101 -
Stockholm af Manufaktur
F.
A. Palme.
— 23 -
diskont-fonden för år 1853.
Credit.
Balans från år 1852.
Tillgångar:
l:o Säkra fordringar,
hos Ullkontoret i Norrköping  200: 6. 8.
» Rikets Ständers Bank, å räkning
N:o 7, behållning < 4: 22. 5
diskont-lån
542:45.11
2:o Ullmagasins-huset i Norrköping .........
3:o Inventarier,
vid Ullkontoret i Norrköping
99G: 4. 1
» Diskont-kontoret
187: 30. 6
4:o Osäkra fordringar
747: 27. —
36,000:
1,183:34. 7.
3,640: 1. 2.
Inkomster år 1853:
Ullsorterings-, värderings- och magasins
afgifter
1,896:46. 4.
Hyresmedel .
447:20. —
Bidrag af manufaktur-medlen, enligt Kongl.
brefvet den 9 November 1836, . . 1,200:
Éasättning af stats-medlen, enligt Kongl,
brefvet den 14 Juli 1853,
3,544: 18. 4.
521:15. 11
Balans till år 1854.
Skulder:
l:o Till Manufaktur-diskonten för lemnade förskott,
kapital
13,010:
ränta .................. 381: 1. 4.
2:o Till Kongl. Kommerse-kollegii Statistiska kontor för
lemnade förskott af influtna tull- och konfiskations
-
medel
13,391: 1. 4.
4,487: 7. 8.
Summa
Banko.
41,571
14
4,065
34
17,878
63,515
10! —
diskont-kontoret den 23 Juni 1854.
S. Agrell.
24 —
Bilaga Litt. D.
Kapital-slut öfver Gamla Ull
-
Itebet.
Balans från år t853.
Skulder:
I:o Till Manufaktur-diskonten för lemnade förskott,
kapital
13,010:
ränta
381: L 4- 13,391: 1. 4.
2:0 Till Kongl, lvommerse-kollegii Statistiska Kontor för
lefnnade förskott af influtna tull- och konfiskationsmedel
4,487: 7. 8.
Utgifter år 1854:
Aflöning till Ull-kontorets tjenstemän och
betjening.
2,751:32. —
Dito til! Direktör Hofman Bang  1,000: 3 g.,
Diverse utgifter  568: 3. 2.
Resekostnads-ersättning till Direktör Hofman
Bang för åren 1853 och 1854 1,553:20. 6. -> j j - 03 g
Ränta till Manufaktur-diskonten för lemnade förskott . . 423: 31. 6.
Balans till år 1855.
Tillgångar:
l:o Säkra fordringar,
hos Ull-kontoret i Norrköping  121: 4. 3.
» Rikets Ständers Bank, å räkningen
N:o 7, behållning
22: 3. 6.
Diskont-lån  455: 25. 9. -gg. 03 g
2:o Osäkra fordringar  3,640: 1. 2
3:o Ullmagasimhmet i Norrkoping
36,000:
4:o Inventarier,
vid Ullkontoret i Norrköping  983: 40. 8.
» Diskont-kontoret  187:30. 6. 1171-03 9
Banko.
17,878
6,296
41,410
39
9
10
Summa I 65,585 j 10 j -  Stockholm af Kongl. Kommorse-kollegii
S. Agrell.
- 25 —
diskont-fonden för år 1854.
Vredii.
Balans från är 1853.
Tillgångar:
1: o Säkra fordringar,
hos Ullkontoret i Norrköping  311): 5.11.
» Rikets Ständers Rank, å rijkningen
N:o 7, behållning  44: 25. 5.
Diskont-lån  455:25. 9. gjg. g j
2:0 Osäkra fordringar  3,640: 1. 2.
3:0 Förskott till Direktören Hofman Rang, för resekostnaders
bestridande,  600:
4:o UJlmagasins-huset i Norrköping  36,000:
5:o Inventarier,
vid Ullkontoret i Norrköping .... 976: 40. 8.
Diskont-kontoret
187:30. 6.
1,164:23. 2.
Inkomster år 1854:
Ullsorterings-, värderings- och magasins
afgifter
1,486:23. 10.
Hyresmedel
647: 20. —
Bidrag af manufaktur-medlen, enligt Kongl.
brefvet den 9 November 1836,
1,200:
Ersättning af sistnämnde medel för fondens brist år
1853, enligt Kongl, brefvet den 15 Augusti 1854,
3,333: 43.10.
856:37. 7.
Afskrifning
af Statistiska Kontorets inbalanserade fordran, enligt Kongl, brefvet den
19 September 1854,
Balans till år 1855.
Skuld:
Till Manufaktur-diskonten för lemnade förskott,
kapital
14,260: —
ränta  423:31. 6.
Summa
Diskont-kontor den 20 Juni 1855.
e. f.
E. U. Cervin.
4,
Banko.
42,223
33
4,190
33
4,487
14,683 31
65,585] 10
Bilaga Litt. E.
Kapitalslut öfver Nya Ull
-
Banko.
Hebel.
Balans från år 1852.
Skulder:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kreditivet år
1852 begagnade medel, kapital
ränta härå till 1852 års slut .............
45,360: — —-  1,241: 5. 5.
46,601
5
5
U tgifter:
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kre-  ditivet begagnade medel
Rese- och traktaments-kostnader i och för utlåning vid
1853 års ullmarknad i Norrköping
890: 46. —
108: 15. —
999
13
Afskrifning
af Diskontens osäkra fordran hos C. G. Cederwall . . .
129
16
o
Balans till år 1854.
Tillgångar:
l:o Säkra,
Behållning i Rikets Ständers Bank . 2: 20. 8.
Diskont-lån
41,300: 40. 9.
Inventarier  13: 16. —
41,325:29. 5.
2:o Osäkra fordringar
503:28. 6.
41,829
9
11
Summa
89,558,
44
6
Stockholm af Manufaktur-diskont
-
F. A. Palme.
— 21 —
diskont-fonden för år 181)3.
<
Banko.
Credit.
Balans från år 1852.
Tillgångar:
1:0 Säkra,
Behållning i Rikets Ständers Bank . . 7:24. 5.
Diskont-lån  48,852:43. 7.
Inventarier
13:16. — 48873*36
2:o Osäkra fordringar  632:44. 8.
49,506
32
8
Inkomster:
Ordinarie räntor.
1,192: — 9.
Förfallo-räntor
17: 47. 1.
1,209
47
10
Baland till år 1854.
Skulder:
Till Rikets Ständers Riksgäldskontor för af kreditivet
begagnade medel år 1853, kapital . 37,950:
ränta härå till 1853 års slut .... 890: 46. — S4q.
Ofverbetalt å 2:ne infriade lån  1: 14. —
38,842
12
i Summa
89,558
44
6
kontor den 23 Juni 1854.
S. Agrell.
\
I
Bilaga Litt. F.
— 28 —
Kapital-slut öfver Nya Ull
-
Banko.
Stebel.
Balans från år 1853.
Skulder:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kreditivet
år 1853 begagnade medel, kapital . 37,950:
ränta härå till 1853 års slut .... 890:* 46. —
38,840:46. —
Ofverbetalt å 2:ne infriade lån . .
1: 14. —
38,842
12
—
Utgifter:
Ränta till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kredi-
vet begagnade medel
Rese- och traktaments-kostnader i och för utlåning vid
1854 års ullmarknad i Norrköping
767: 14. 1.
135:42. —
903
1
.s
Balans till år 1855:
Tillgångar:
1 :o Säkra,
Behållning i Rikets Ständers Bank ... 7: 9. 2.
Diskont-lån  35,246: 42. 5.
Inventarier  13:16. —
35,267: 19. 7.
2:o Osäkra fordringar
599: 6. —
35,866
25
7
Summa
75,611145
8
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
S. Agrell.
— 29 -
diskont-fonden för år 1854.
-
Banko.
Credit.
Balans från år 1853.
Tillgångar:
l:o Säkra,
Behållning i Rikets Ständers Bank . . 2: 20. 8.
Diskont-lån
41,309: 40. 9.
Inventarier  13: 16. —
41,325:29. 5.
.
2:0 Osäkra fordringar
503:28. 6.
41,829
9
11
Inkomster:
Ordinarie räntor
.
Förfallo-räntor
.
984: 4.10.
11: 4. 10.
995
9
8
Balans till år 1855.
Skulder:
Till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för af kreditivet
år 1854 begagnade medel, kapital . 32,020:
ränta härå till 1854 års slut .... 767: 14. 1.
32,787: 14. 1.
12. —
Ofverbetalt å ett infriadt lån
32,787
26
1
Summa
75,611
45
8
Manufaktur-diskont-kontor den 20 Juni 1854.
e. f.
E. U. Cervin.
— 30 —
Bilaga Litt. g. Utdrag af 1853 oell 1854 års räkenskaper
samt Eskilstuna
/Banko.
Hebel,
'
Behållningar och
fordringar
från år 1852
29,373: 24.
6.
afgår skuld
218: 6.
2.
återstå tillgångar
29,155
18
4
Inkomster:
Ar 1853, manufaktur-medel
. 10,522:44.
8.
tull- och konfiskations- dito.
. 2,721: 1.
8.
extra licent- dito
542: 39.
o
Eskilstuna fristads- dito . . .
71: 5.
4.
13,857: 42. 10.
Ar 1854, manufaktur-medel
. 10,505:43.
—
tull- och konfiskations- dito .
. 1,968: 19.11.
extra licent- dito
584: 43.
8.
Eskilstuna fristads- dito . . .
13,059: 10.
7.
26,917
5
5
Summa | 56,0721231 9
Stockholm af Kongl. Kommerse-koIIegii
I
— 31 —
för Manufakturfristads-medel.
Extra licent-, Tull- och Konfiskations
-
Credit.
Utgifter:
Ar 1853, af manufaktur-medlen ..... 8,867: 38. —
» tull- och konfiskations- dito 3,391:32. —
» extra licent- dito
987: 6. —
» Eskilstuna fristads- dito . . 92: 20. — ,jg
_
År 1854, af manufaktur-medlen  12,924: 17. 9.
» tull- och konfiskations- dito 3,466:32. —
» extra licent- dito ...... 606: 15. 10.
» Eskilstuna fristads- dito . . 66: 32. — ^ gg/(. j j
Afskrifning v
Behållningar o e h fordringar
vid 1854 års slut:
af manufaktur-medel .
9,691:23. 11.
» tull- och konfiskations- dito  9,285:26. 9.
» extra licent- dito
» Eskilstuna fristads- dito  2,328: 30. — «>| g^i. g0 ^
Afgår skuld
123: 18. 2
återstå tillgångar
Summa
Statistiska Kontor den 10 Oktober 1855.
Efter förordnande
C. L. Lindauer.
Banko.
30,403
4,487
21,182
56,072
7
81
14 6
23| 9
i
Bilaga Litt. H.
Utdrag af räkningarne öfver uppburna medel åren 1853
Konsuler å utrikes orter bestridt för
Banko.
liehet.
Enligt 1852 års räkning, utgjorde behållningen vid samma års slut. .
1,668
45
7
Inkomst:
Af Kongl. Stats-kontoret anordnade medel, hvilka blifvit genom Kongl,
brefvet den 30 Januari 1830 anvisade till ersättande af de utgifter.
Svenske Konsuler å utrikes orter betridt för Svenskt sjöfolk,
år 1853
1,800:
» 1854  1,800:
3,600
Summa
5,268
45
7
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
— 33 =
och 1854, till godtgörande af de utgifter, Svenske
hemförskaffande af Svenskt sjöfolk.
-
Banko.
Credit.
Afskrifning
af de till Konsuler förskottsvis gjorda utbetalningar, för hvilka någon
ersättning ej kunnat erhållas, enligt Kongl. Kollegii beslut:
år 1853
23: 5. 4.
» 1854
291:45. 7.
315
2
11
Balans till år 1855:
Till Konsuler förskottsvis utbetalda ersättningar för be-  stridda omkostnader för Svenskt sjöfolk, om hvilkas
godtgörande af rederier Advokat-fiskals-embetet fått
sig uppdraget att besörja,  3,486: 3. 2.
Behållning af kontanta medel uti Rikets Ständers Bank. 1,467: 39. 6.
4,953
42
8
Summa
5,268
45
7
Statistiska Kontor den 14 Juli 1855.
Efter förordnande
C. L. Lindauer.
Bilaga Litt. J.
Utdrag af 1853 och 1854 års räkningar öfver det, genom
sjöf arts-fonden beviljade anslag till godtgörande af
för Svenskar
Banko.
Debet•
Behållning från år 1852
7,608
42
7
Inkomst:
Af Kongl. Konvoy-kommissariatet anordnade medel,
år 1853
1,333: 16. —
» 1854  1,333: 16. —
2,666
.
32
Summa
10,275 j 26
7
Stockholm af Kongl. Kommerse-kollegii
- 35 —
Kongl, brefvet den 14 September 1843, af handels- och
Svenske och Norske Konsulers å utrikes orter utgifter
och Norrmän.
Cretin.
Utgift:
Enligt Kongl, brefvet den 11 Maj 1854, vice Konsuln i New-York, C.
E. Habicht, beviljad ersättning för bidrag till underhållande af en
i nämnde stad inrättad hamn-polis
Afskrifning
af de till Svenske och Norske Konsuler förskottsvis gjorda
utbetalningar, för hvilka någon ersättning ej kunnat
erhållas, enligt Kongl. Kollegii beslut:
år 1853
588:47. 3.
» 1854  222: 18. —
Balans till år 1855:
Ersättning till General-konsuln i Helsingör Everlöf, för
lemnadt understöd åt Handlanden från Wisby, Sandberg,
med 3:ne sjömän, hvilka blifvit väderdrifna
från Fårön; och hvilka medels godtgörande af rederiet
Advokat-fiskals-embetet fått sig uppdraget att
besörja, ,  25: 28. —
Behållning af kontanta medel uti Rikets Ständers Bank . 9,171:45. 4.
Summa
Statistiska Kontor den 14 Juli 1855.
Banko.
266
811
9,197 25
32
17
10,275126
Efter förordnande
C. L. Lindauer.
36 —
Kongl. Koimnerse-kollegii
underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets
Ständefs Revisorers berättelse om
granskningen af de under bemälte Kollegium
ställda fonders förvaltning och räkenskaper
för åreö 1852 och 1853.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss.' har Eders Kongl. Maj:t behagat anbefalla Kommerse-kollegium
att inkomma med underdånigt utlåtande, i anledning af Rikets Ständers Revisorers berättelse,
angående sistlidet år verkställd granskning af de under Kollegium ställda fonders och
medels förvaltning åren 1853 och 1854; och får, till åtlydnad häraf, Kollegium i underdånighet
afgifva det yttrande, som Kollegium ansett nämnde berättelse påkalla.
l:o Revisorerne hafva, med anledning deraf, att, bland Manufaktur-diskontens tillgångar,
i räkenskapen upptagas och balanseras dels fondens fasta egendom, til! dess brandförsäkringsvärde,
60,000 R:dr b:ko, dels inventarier till värde af 1,524 R:dr 29 sk. 4 rst.,
anfort: att, genom nådigt bref till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontor af den 15
februari sistlidet år, angående fastställda nya formulärer för rikshufvudboken m. m., Eders
Kongl. Majit, vidkommande den af Rikets vid 1847 och 1848 års riksdag församlade
Ständer, uti underdånig skrifvelse af den 8 September sistnämnde år, väckta fråga om uteslutande
ur allmänna verks penninge-redovisningar af värden å fastigheter, samt å vissa
inventarier och materialier, som icke kunna till rörliga tillgångar räknas, eller i allmänhet
till liqvider för det allmännas räkning begagnas, i nåder förklarat, att, sedan nya formulärer
för de förvaltande verkens räkenskaper blifvit genom Stats-kontoret uppgjorda samt af
Eders Kongl. Maj:t i nåder pröfvade och fastställda, förenämnde fastighets- och inventarievärden
icke vidare böra uti ifrågavarande räkenskaper ingå; och då något hinder i afseende
på Manufaktur-diskontens räkenskaper icke syntes möta för oförtöfvadt vidtagande af en så
beskaffad förändring, samt otvifvelaktig! en riktigare öfversigt af sjelfva diskont-fondens
ställning derigenom vunnes, hafva Revisorerne hemställt, att ifrågavarande nya boklöringssätt,
hvarigenom värdet af diskont-fondens fasta egendom och inventarier komme att utur
dess redovisningar uteslutas och i särskild räkenskap uppföras, måtte, så snart ske kan,
bringas till verkställighet.
Enahanda hemställan bar af Revisorerne jemväl blifvit gjord, i afseende på värdet af
den gamla ulldiskont-fonden tillhöriga fasta egendom, ullmagasins-huset i Norrköping, jemte
bokförda inventarier.
Kollegium får, i afseende härå, i underdånighet anmäla, att sedan förstnämnde fasta
egendom, hvilken, jemlikt Kongl, brefvet till Kollegium af den 23 Januari 1830. är att
betrakta såsom en manufaktur-diskont-fondens tillhörighet, blifvit på fondens bekostnad
brandförsäkrad för en summa af 60,000 R:dr b:ko, samt Rikets Ständers år 1835 församlade
Revisorer hemställt, att egendomen måtte, till berörde brandförsäkringsvärde, bland
fondens tillgångar upptagas och bokföras, har Kollegium förordnat, att nämnde försäkrings
-
värde borde uti Manufaktur-diskontens hufvudbok uppdebiteras och framgent bland fondens
tillgångar upptagas, hvilket äfven uti gamla ulldiskont-fondens räkenskap iakttagits i afseende
på värdet af dess fasta egendom, ullmagasins-huset i Norrköping, med inventarier.
Det af Revisorerne åberopade Eders Kongl. Maj-.ts nådiga bref den 15 Februari sistlidet
år afser uttryckligen endast sådana förvaltande verk, hvilkas räkenskaper ingå uti
riksbokslutet och i afseende på hvilka det ansetts försvåra öfversigten af förvaltningen i
det bela, om deri upptoges sådana värden, som icke kunde till rörliga tillgångar räknas;
men då detta förhållande icke, i Kollegii tanke, kan anses äga rum i afseende på manufaktur-
och gamla ull-diskont-fondernas räkenskaper, der värdena å fondernas ifrågavarande
tvänne fastigheter och inventarier i hufvudboken hafva sina särskilda konti och jemväl i
kapital-sluten särskilt upptagas, hvadan någon otydlighet eller ovisshet om hvad till de
rörliga tillgångarne rätteligen bör hänföras icke synes kunna uppstå, anser Kollegium, för
sin del, någon grundad anledning icke förekomma till vidtagande af den utaf Revisorerne i
omförmälde afseende föreslagna förändrade bokföring af manufaktur- och ull-diskont-fondernas
fastighetsvärden jemte inventarier.
2:0 Vid granskning af räkenskaperna öfver den s. k. gamla ull-diskont-fonden, hafva
Revisorerne, som inhemtat, att denna fonds utgifter jemväl under de sednare åren öfverskjutit
inkomsterna, och en brist sålunda uppstått, hvilken hufvudsakligen haft sin grund
deruti, att å fonden varit anvisade det Direktören Hofman Rang, för meddelande af biträde,
råd och upplysningar i fårskötsel, tillkommande årliga arfvode, jemte rese- oell traktaments-pénningar,
anmält, att, på sätt uti förut afgifna revisions-berättelser blifvit omförmäldt,
det alltsedan år 1850 ansetts nödigt att, till betäckande af nämnde brist, årligen af
andra allmänna medel anslå ett deremot svarande belopp, och att för de båda revisionsåren
samma brist uppgått till 3,819 R:dr 32 sk. 11 rst., under det att de utbetalningar til!
Hofman Bang, som samma tid ägt rum, utgjort 3,553 R:dr 20 sk. 6 rst.; vid hvilket förhållande
och då sålunda den för Hofman Rangs verksamhet af statsverket utgående kostnad
numera i sjelfva verket bestrides af andra medel, ehuru densamma är å gamla ulldiskont-fonden
anvisad, det synts Revisorerne mera ändamålsenligt och ledande till större
enkelhet i räkenskaperna, om för framtiden och derest det uppdrag, Hofman Bang nu innehar,
att med råd och upplysningar biträda schäferi-ägare, skulle, sedan det med honom i
sådant afseende ingångna kontrakt på tre år, räknadt från sistlidet års början, tilländalupit,
fortfarande anses behöfligt, den härför erforderliga kostnad kunde, i stället för å gamla ulldiskont-fonden,
hvars inkomster dertill icke lemna tillgång, å andra allmänna medel anvisas,
och då en utgift af ifrågavarande beskaffenhet, i Revisorernes tanke, vore val förenlig
med bestämmelsen af det å sjette hufvudtiteln uppförda anslag till »jordbruk, handel och
näringar,» af hvars besparingar äfven flera utaf de gamla ull-diskont-fonden tillagda årliga
ersättningar utgått, hafva Revisorerne funnit sig böra hemställa, att, för den händelse nytt
kontrakt uti ifrågavarande hänseende kommer att, från början af år 1858, med Hofman Bang
eller annan person uppgöras, så väl det arfvode, som då kan komma att bestämmas, som
rese- och traktaments-kostnads-ersättningen, må å sjette hufvudtitelns anslag till »jordbruk,
handel och näringar», anvisas.
Kollegium, som, i anledning af Rikets Ständers år 1849 församlade Revisorers gjorda
framställning om anvisande af särskilda allmänna medel till bestridande af den del af gamla
ull-diskont-fondens utgifter, hvilken af dess inkomster icke motsvarades, uti underdånigt
utlåtande af den 7 Februari 1850 yttrat: att Kollegium, under förutsättning, att de anstalter
till får-afvelns och ull-produktionens befrämjande, som då ägde rum, komme att tills
vidare fortsättas, och således någon minskning af de å ull-diskont-fonden anvisade utgifter
icke kunde förväntas, instämde uti Revisorernes berörde framställning, på det att gamla
38 -
uli-diskont-fofiden måtte komma i tillfälle att, utan fortfarande skuldsättning hos manufakturdiskont-fonden,
bestrida de för ofvannämnde ändamål nödiga utgifter, i följd hvaraf Kollegium
i underdånighet hemställde, att Eders Kongl. Maj:t måtte af allmänna medel, som
kunde dertill disponeras, anvisa, eller hos Rikets Ständer göra framställning om ett årligt
anslag till gamla ull-diskont-fondens förstärkning, anser det af Revisorerne nu framställda
förslag om särskilda statsmedels anvisande till bestridande af de utgifter, sorn i och för den
åt Direktör Hofman Bang uppdragna ofvannämnde befattning kunna, efter det med honom
sednast ingångna kontrakts utgång, erfordras, otvifvelaktigt komma att medföra mindre omgång
och mera enkelhet i räkenskaperna; och får Kollegium derföre till Eders Kongl. Majjt
i underdånighet öfverlemna, huruvida icke Eders Kongl. Maj:t må i nåder finna skäl, att,
rörande detta ämne, till Rikets nästsammanträdande Ständer aflåta nådig proposition i den
syftning Revisorernes hemställan innefattar.
3:0 Jemte förmälan, hurusom Rikets Ständers år 1847 församlade Revisorer, uti angifven
berättelse, angående förrättad granskning af de under Kollegium ställda fonder och
medel, bland annat yttrat: att då gamla och nya ull-diskont-fonderna egentligen afsåge enahanda
ändamål, den inhemska ullproduktionens uppmuntran och befrämjande, samt det s. k.
ulikreditivet å Riksgälds-kontoret, då detsamma vid 1828—4830 års riksdag för första
gången af Rikets Ständer beviljades, uttryckligen anvisades till förstärkning af den dåvarande
eller gamla ull-diskont-fonden, det synts Revisorerne mindre lämpligt och ledande till onödig
vidlyftighet, att, på sätt ägde rum, omförmälda begge ull-diskont-fonder särskilt bokfördes
och redovisades, i följd hvaraf och enär den skiljaktighet mellan dessa fonder, — att egentligen
endast den ena utgjorde en verklig fond, men den andra deremot bestode af kreditivmedel,
•—desto mindre kunde, i Revisorernes tanke, utgöra hinder mot begge fondernas förening,
som manufaktur-diskont-fonden ägde samma räkenskap för sin besparingsfond och för
hvad å kreditivet uttoges, samt jemväl nya ull-diskont-fonden bildat en egen behållning,
hvilken i sammanhang med kreditiv-medlen redovisades, förbemälte Revisorer hemställt,
att de begge ull-diskont-fonderna måtte, under benämning af ull-diskont-fond, sammanslås
och redovisas i en gemensam hufvudbok, med iakttagande, att, uti den första hufvudboken,
som öfver den sammansatta fonden upprättades, borde inflyta en fullständig redogörelse
angående beskaffenheten och tillkomsten af de särskilda fonder, hvaraf den förstnämnde
bildats, men hvilken hemställan icke blef af Rikets Ständer bifallen, — hafva sistlidet års
Revisorer, rörande detta ämne, anfört: att derest det af Revisorerne nu framställda förslag,
angående framtida befrielse för gamla ull-diskont-fonden från utbetalning af den för Direktören
Hofman Bångs anställning utgående kostnad varder bifallet, af de å denna fond anvisade
utgifter endast återstå allönings- och andra förvaltnings-kostnader för det i Norrköping
befintliga Ullkontor samt ullmagasinerings-inrättningen, likasom inkomsterna, utom det särskilda,
genom Kongl, brefvet af den 9 November 1836, bestämda årliga bidrag af 1,200
R:dr utaf manufaktur-medlen, endast utgöras af de från sistnämnde egendom inflytande
medel; och då det förefallit Revisorerne mindre nödigt och ändamålsenligt, att fortfarande
för dessa räkenskaper bibehålla en särskild bokföring och redovisning under den oegentliga
benämningen diskont, särdeles om, såsom af Revisorerne blifvit ifrågastäldt, fondens fasta
egendom, ull-magasinet, jemte inventarier, komme att den allmänna räkenskapen frånskiljas;
ansåge Revisorerne ifrågavarande räkenskap desto hellre böra med nya ull-diskont-fondens
räkenskaper sammanföras, som den sistnämnde fonden, hvars ändamål, likasom gamla ulldiskont-fondens,
är den inhemska ull-kulturens befrämjande, för sin verksamhet härvid täger
i anspråk så väl ull-magasins-inrättningen, som Ull-kontorets tjenstemäns biträde, hvadan
äfven för den händelse de inkomster, hvilka af gamla ull-diskont-fonden nu innebafvas,
skulle tili något mindre betydligt belopp af utgifterna öfverskjutas, det för betäckande af en
sådan brist erforderliga belopp lämpligen syntes, utan att andra allmänna mede! derför be
-
— 39 -
hofde anvisas, kunna af nya ull-diskont-fondens vinstmedel ersäitas. Revisorerne hafva derföre,
med åberopande i öfrigt af hvad 1847 års Revisorer i ämnet anfört, och enär något
hinder, enligt hvad Kommerse-kollegium upplyst, icke mötte för de båda fondernas vid
nämnde tid föreslagna sammanföring samt sålunda icke heller nu torde' förekomma, hemställt,
att gamla och nya ull-diskont-fonderna måtte, under benämning: ull-diskont-fond, sammanslås
och i gemensam räkenskap bokföras och redovisas, samt att det årliga bidrag af
1,200 R:dr, hvilket, enligt Kongl, brefvet af den 9 November 1836, är till gamla ull-diskontfonden
af manufaktur-medlen anvisadt, måtte till den nya fonden öfverflyttas, äfvensom ullmagasins-huset
i Norrköping till samma fond öfverlåtas med besittningsrätt så länge magasinets
nuvarande bestämmelse fortfar,
I sammanhang härmed hafva Revisorerne, för den händelse den ifrågaställda sammanföringen
af de båda ull-diskonterna komme att äga rum, hemställt, att den i gamla ulldiskont-fondens
räkenskaper balanserade skuld till Manufaktur-diskonten för lemnade förskott,
till gäldande hvaraf någon annan tillgång än förenämnde fasta egendom, ullmagasinshuset
i Norrköping, icke förefinnes, må till det belopp, hvartill samma skuld, då gamla ulldiskont-fondens
särskilda räkenskaper upphöra, finnes balanserad, i så väl Ull- som Manufaktur-diskontens
räkenskaper afskrifvas.
Vidkommande Revisorernes ofvannämnde hemställan om gamla och nya ull-diskontfondernas
sammanslagning och redovisning i gemensam räkenskap, under benämning: Ulldiskont,
får Kollegium i underdånighet anmäla, att, på sätt revisions-berättelsen jemväl upplyser,
Kollegium, uti underdånigt utlåtande af den 31 Januari 1848 i anledning af 1847
års Revisorers förslag i detta ämne, redogjort för tillkomsten och beskaffenheten af de
båda ull-diskont-fonderna och deras ställning vid slutet af år 1846 samt rörande de skäl,
som föranledt, att då utlåningen från de medel, som bildar den äldre Ull-diskonten, med år
1831 upphörde och lånerörelsen efter denna tid öfvertogs af kreditiv-fonden, tvänne särskilda
räkenskaper öfver Ull-diskonternas medel uppgjordes, samt derjemte yttrat, att, i
Kollegii tanke, det dittills följda bokförings- och redovisnings-sättet icke med skäl kunde
sägas vara behäftadt med någon anmärkningsvärd vidlyftighet, och att Kollegium ansåge
någon synnerlig lättnad hvarken för redogöraren eller den granskande vara att vinna genom
fondernas sammanförande till en; men att, då Revisorerne trott sig finna en sådan
gemensam redogörelse för begge fonderna vara mera ändamålsenlig och något egentligt
hinder deremot icke mötte, Kollegium öfverlemnade till Eders Kongl. Maj:ts nådiga afgörande,
huruvida den föreslagna förändringen borde för framtiden iakttagas, Revisorernes
omförmälda hemställan vann likväl icke Rikets åren 1847-—1848 församlade Ständers bifall
och frågan kom sålunda att förfalla.
Med åberopande af hvad Kollegium, uti ofvan omförmälda underdåniga utlåtande, i
detta ämne upplyst och anfört, får Kollegium i underdånighet anmäla, att Kollegium icke
heller för närvarande anser någon betänklighet förekomma mot bifall till det nu förnyade
förslaget om de begge ull-diskont-fondernas sammanföring, hvilken åtgärd äfven i någon
mån underlättas genom den förenkling i räkenskapen, som, i händelse af särskilda medels
anvisande tili utgifternas bestridande i och för den Direktören Hofman Rang uppdragna
befattning, deraf bör uppkomma. Kollegium får derföre äfven nu till Eders Kongl. Maj:ts
nådiga afgörande i underdånighet öfverlemna, om och när ifrågavarande förändrade bokföring
för ulldiskontfonderna må vidtaga; och torde, i läll Revisorernes härom gjorda hemställan
i nåder bifalles, den af Revisorerne i sammanhang dermed föreslagna öfverllyttning
till den nya fonden af det genom Kongl, brefvet den 9 November 1836 beviljade årliga
- 40 —
bidraget från manufaktur-medlen af 1,200 R:dr, äfvensom öfverlåtelse till samma fond af
ull-magasins-byggnaden i Norrköping, deraf böra blifva en följd.
Hvad åter angår Revisorernes förslag om afskrifning i räkenskaperne af gamla ulldiskont-fondens
skuld till manufaktur-diskont-fonden för lemnade förskott, utgörande, vid
1854 års slut, i kapital 14,260 R:dr och ränta 423 R:dr 31 sk. 6 r:st., så förekommer visserligen,
att förstnämnde fond till gäldande af berörde skuld icke äger arman tillgång än
ullmagasins-huset i Norrköping; men då för den af Revisorerne jemväl förutsedda händelse,
att denna egendom framdeles komme att upphöra att för dess nuvarande bestämmelse
användas, en tillgång verkligen förefinnes, som vid blifvande realisering kan och bör
användas till ifrågavarande skulds betalning, hemställer Kollegium i underdånighet, huruvida,
under sådana förhållanden, den föreslagne afskrifningen för det närvarande må anses
lämplig.
4:0 Af redogörelsen för det, genom Kongl, brefvet af den 14 September 1843, å
handels- och sjöfarts-fonden till Kollegii disposition anvisade årliga anslag, stort 1,333 R:dr
16 sk., till ersättning för sådana utgifter till Svenskar och Norrmän, hvartill Konsulerne,
antingen i anseende till utgifternas beskaffenhet eller svårigheten att derå anskaffa fullständiga
verifikationer, ej äro, enligt förut gällande föreskrifter, berättigade till godtgörelse
af allmänna medel, hafva Revisorerne funnit, att, jemlikt nådigt bref till Kollegium af den
16 November 1853, Eders Kongl. Maj:t, efter gjord anmälan, hurusom ett större antal
medellöse Svenskar, hvilka till Danmark öfverrest, för att der söka arbete, men icke lyckats
att sådant erhålla, råkat i en nödställd belägenhet genom de af karantäns-föreskrifterna
förorsakade svårigheter för dem att till Sverige kunna återvända, i anledning hvaraf
såväl Eders Kongl. Maj:ts Minister vid Kongl. Danska hofvet, som Svenske General-konsuln
i Helsingör och vice Konsuln i Köpenhamn samt Polisen i samma städer, tid efter annan,
blifvit om understöd af bemälte nödlidande anlitade, i nåder tillåtit, att af förenämnde anslag
en summa af 300 R:dr finge till Eders Kongl. Maj:ts förbemälte Minister emot hans
qvitto utbetalas, för att genom hans och General-konsulns i Helsingör försorg användas
till underlättande af nämnde arbetares återfärd till fäderneslandet; men att någon föreskrift,
angående afgifvande af redovisning för ifrågavarande medels användning, icke i högstberörde
nådiga bref blifvit meddelad, och att, efter hvad Revisorerne inhemtat, sådan redovisning
icke eller från vederbörande inkommit. Ehuruväl ofvanberörde, genom Kongl, brefvet af
den 14 September 1843 anvisade, anslag vore afsedt till ersättning åt vederbörande för
sådana till understöd åt medellöse Svenskar och Norrmän å utrikes ort bestridda utgifter,
för hvilka, i anseende till desammas beskaffenhet, verifikationer i vanlig ordning icke kunna
utan svårighet anskaffas, och meddelandet af föreskrift om afgifvande af en fullständigt verificerad
redovisning öfver användningen af ifrågavarande, för dylikt ändamål förskottsvis
utanordnade, belopp icke heller, i Revisorernes tanke, kunde anses hafva varit lämpligt
eller behöfligt, likväl och då Revisorerne icke förbisett vigten deraf, att då ett förskott af
allmänna medel till större eller mindre belopp för uppgifvet ändamål meddelas, något
slags redovisningsskyldighet varder dermed förenad, och i förevarande fall en summarisk
redogörelse öfver medlens användning, deraf åtminstone kunnat inhemtas antalet af de personer,
som af understödet kommit i åtnjutande, huruvida anslaget till hela sitt belopp åtgått
eller om någon del deraf blifvit för framtida likartade behof reserverad, o. s. v., syntes
hafva kunnat af vederbörande lätteligen uppgöras och ingifvas, hafva Revisorerne ansett
sig böra å det omförmälda förhållandet fästa uppmärksamhet.
Med anledning häraf, får Kollegium i underdånighet upplysa, att, ehuru, på sätt Revisorerne
förmält, någon föreskrift icke blifvit meddelad rörande afgifvande af redovisning
— 41
för ofvan oniförmälda medels användande, har likväl, efter hvad Kollegium inhemtat, Eders
Kongl. Maj:ts Minister i Köpenhamn, redan under den 29 Januari 1854, till Kongl. Kabinettet
för utrikes brefvexlingen insändt en specifik redogörelse för det till ifrågavarande
understöd anvisade anslag, hvilken redogörelse numera blifvit till Kollegium öfverlemnad.
Ben nådiga remissen återställes i underdånighet och Kollegium framhärdar med djupasta
vördnad,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. N. BORELIUS. A. BRÄNDSTRÖM.
Stockholm den 29 Februari 1856.
L, S.
Vict. Melin.
6.
BERÄTTELSE
TILL
RIKETS IIÖGLOFL. STÄNDER,
ANGÅENDE
BANKO-VERKET,
AF
RIKETS STÄNDERS REVISORER.
År 1855.
STOCKHOLM.
TRTCKT HOS ISAAC MARCUS,
1856.
Till Rikets Höglofl. Ständer.
Sedan undertecknade, som, på det sätt och till det antal, Riksdags-Ordningen
uti 68 och 70 §§ stadgar, blifvit utsedde och lorordnade att granska
Stats-Verkets, Bankens och Riksgälds-Kontorets tillstånd, styrelse och förvaltning,
å den i förstberörde § bestämda tid, i Rikets Ständers Bank
sammanträdt och styrkt sin behörighet att i revisions-förrätlningen deltaga
samt lifligen aflagt och undertecknat den i 1 § af Instruktionen för Revisorernc
öfver Banko-Verket intagna tysthetsed; så hafva vi af Fullmäktige
i Rikets Ständers Bank emottagit de berättelser, hvilka, jemlikt 20 § i
Banko-Reglementet under den 4 December 1854, skola till Revisorerne
öfverlemnas, nemligen:
l:o af Banko-Fullmäktige, dels om Bankens tillstånd, rörelse och förvaltning
i sin helhet samt de hos Fullmäktige förekomna hufvudsakliga
ärenden, jemte öfversigter af Bankens ställning vid Revisionens början,
dels ock angående förvaltningen af Tumba Bruk;
2:o af Banko-Diskont-Direktionen, angående Banko-Diskont-Verkets i
Stockholm rörelse och förvaltning;
3:o af Direktionerne öfver Låne-Kontoren i Götheborg, Malmö och
IVisby, om dessa Låne-Kontors rörelse och förvaltning;
4:o af Bankens Under-Styrelse om den samma Styrelse äfvensom Departemental-Styrelserna
åliggande förvaltning, och
5:o af Bankens Fiskals-Embele, om de till samma embetes befattning hörande
ämnen.
Under granskningen af Banko-Verkets förvaltning hafva Revisorerne läst
såväl ofvanberörda, som de berättelser särskildt utsedde Revisorer afgifvit,
angående verkställd granskning af dels Banko-Diskont-Verkets i Stockholm
räkenskaper för år 1854 och dels Låne-Kontorens i Götheborg, Malmö och
Wisby räkenskaper för åren 1853 och 1854, hvarförutan Revisorerne granskat
Bankens och Tumba Bruks räkenskaper för sistberörda två år samt, .vid det
förhållande, att Rikets sednast församlade Höglofl. Ständer meddelat Fullmäktige
decharge för de af dem till och med den 15 November 1853 vidtagna beslut och
4
Öfver-Styrel
senspersonal.
Inspektionen
öfver BankoFerket.
Inventeringar
af BankoFullmäktige.
Besigtning af
Bankens hus
m. m.
åtgärder, genomgått Fullmäktiges allmänna och särskilda samt Under-Styrelsens
och Kommissariernes i Låne-Kansliet protokoll från nämnde dag till den 15
nästlidne September; och få Revisorerne, angående Bankens befunna tillstånd,
afgifva följande berättelse, upptagande ärendena i den ordning, hvartill
Banko-Reglementets uppställning föranleder:
§ «•
I Öfver-Styrelsens ordinarie personal, sådan densamma vid sednaste
Riksdag bestämdes, har någon förändring icke inträffat, men i anseende till förfall
för ordinarie Ledamöter, hafva, af de vid samma Riksdag utsedde Suppleanter,
följande under kortare tider i Öfver-Styrelsen deltagit, nemligen:
af Suppleanterne för Höglofl. Ridderskapet och Adelns Ledamöter:
Kapitenen vid Kongl. Maj:ts Flotta, R. S. 0. m. m. Carl Berthil Lilliehöök;
af Suppleanterne för Högv. Preste-Ståndets Ledamöter: Kyrkoherden
i Ulric® Eleonor® Församling, Fältprosten, L. N. 0., Magister C. O.
Gravallius;
och samtlige Suppleanterne för Hederv. Bonde-Ståndets Ledamöter,
nemligen Pehr Erik Andersson från Westerås Län, Jöns Erik Eriksson
från Örebro Län och Erik Carlsson från Stockholms Län.
§ 2.
För fullgörande af det, enligt 5 § i Banko-Reglementet, Fullmäktige
åliggande bestyr att hafva noga tillsyn öfver ordningens vidmakthållande
inom Verkets Afdelningar, hafva Fullmäktige fördelat sig i särskilda afdelningar,
hvilka inspekterat samtlige Departementer och Kontor, på sätt de
derom till Fullmäktiges Protokoll afgifna berättelser upplysa.
§ 3-
I Bankens alla Kassor och öfriga förvaringsrum äro, jemlikt föreskriften
i 6 § af Banko-Reglementet, inventeringar af Fullmäktige förrättade,
den 21 Augusti 1854 och den 27 Augusti innevarande år, hvarvid behållningarne,
enligt Fullmäktiges Protokoll, befunnits öfverensstämma med
vederbörandes inventarie-förteckningar.
I enlighet med stadgandet i nyssnämnda §, är ock af Fullmäktige besigtning
årligen anställd å Bankens hus och inventarier, såväl i Stockholm, som vid
Tumba Bruk.
På sätt Protokollen utvisa, hafva Revisorerne, enligt dertill af vederbörande
uppgjorda fullständiga och verificerade inventarie-förteckningar, verkställt
inventering af Bankens alla kassor och öfriga förvaringsrum, hvarvid
behållningarne i guld, silfver och kopparmynt visat sig, som följer:
Guld.
Myntadt:
530 fyrdubbla Dukater .
1,166 dubbla d:o
10,954 enkla d:o
Omyntadt
6,728-,-W
Summa Dukater 22,134-^%,
2,120
2,332
10,954
15,406: - -
15,532: -  3,100: -  13,900: -  1,100: -  300: -  300: -
34,232: - -
Sil fver.
Myntadt efter 1664 års myntfot:
hela Riksdaler
två tredjedels d:o
en tredjedels d:o
en sjettedels d:o
en tolftedels d:o
en tjugufjerdedels d:o
Myntadt efter 1830 och 1835 årens
hela Riksdaler
halfva d:o
Qerdedels d:o
åttondedels d:o
sextondedels d:o
tretiotvåendedels d:o
Riksmynt, Tio-öre-stycken
Utländskt mynt, förvandladt i Riksdaler Silfver:
Spanska Piastrar .... 241: 40. l.
Franska Fem-Francsstycken m. m. 441: 20. 9.
Ryska Rubler . . . . . 200: 37. 11.
Omyntadt  . 9,008,680: 45. 4.
Summa R:dr Silfver 9,597,678: 9. 1.
mvnt-ordningar:
90,503: - -  63,373: - -  84,658: 36. -  227,548: 42. -  53,893: 6. -  4: 15. —
519,981: 3. -  33,900: - -
884: 8. 9.
Inventering
af Revisorerne.
6
Besvär af
Tjenstemän
Banken.
Halfärsuppgifter
och
Ofversigter.
Koppar skilj emynl.
Af nya prägeln:
2
1
2
3
1
3
1
lundal .
d:o ...
. . ..3,770:
32. -
d:o . . .
. . . 275:
16. —
d:o ...
. . . 120:
— —
d:o ...
. . . 221:
16. —
d:o ...
. . . 600:
Riksgälds-Kontorets Poletter
1,100:
Summa B:ko R:dr 9,010:
§ 4-
De, inom behörig tid, till Fullmäktige inlemnade, hos Revisorerne an1
förda besvär, nemligen:
l:o af Banko-Fiskalen, Häradshöfdingen E. IV. Montan, öfver Fullmäktiges
beslut, hvarigenom han, som, vid tillämpning af den nya Lönestaten,
blifvit å Indragningsstat uppförd, förklarats skyldig att fortfarande
besörja de honom åliggande göromål i de delar, der för
ändring
icke är vorden föreskrifven, och
2:o af Kontors-Skrifvarne i Banken H. T. Benckert, L. J. Hedberg, och
N. Olsson, samt Kanslisten J. Wikström, i anledning af de utaf Fullmäktige
fattade, bemälte tjenstemän rörande, beslut, dels i fråga om
regleringen af Bankens tjenstemannapersonal, enligt nya Staten, och dels
angående tillsättning af tjenster, hvartill de såsom sökande sig anmält,
hafva Revisorerne, på grund af 3 § i den för dem gällande Instruktion,
pröfva t och afgjort.
§•
Till upplysning angående Bankens ställning, åberopa Revisorerne icke
allenast de uppgifter öfver förhållandet emellan Bankens metalliska kassa
samt utelöpande sedlar och depositionsskuld, jemte obegagnade andelar af
kreditiv- och lånePörlag, som, enligt 5 § i Lagen för Rikets Ständers
Bank af den 1 Mars 1830 och 24 § i Banko-Reglementet, blifvit Por
hvarje halft år upprättade, tryckta och med allmänna tidningarne utdelade,
utan äfven de öfversigter af Bankens hela ställning, som jemlikt omförmälde
§ i Bank-Lagen och Banko-Reglementet, likaledes äro, efter hvarje års
bokslut, uppgjorda, tryckta och utdelade.
Derjemte få Revisorerne meddela följande uppgift öfver forhållandet
emellan metalliska kassan samt utelöpande sedlar och depositions-skuld,
jemte obegagnade andelar af kreditiv- och låneförlag, den 17 näsll. November:
Sedelskuld.
a) Utelöpande Sedlar . . . 38,890,327: 43. 10.
b) Utelöpande invisningar och
insättnings-bevis . . . 23,189; 43. 7. 38,9 1 3,5 1 7: 39. 5.
Depositions-skuld.
Behållning, tillhörande allmänna verk, och inrättningar
samt bolag och enskilde personer 9,184,746: 12. lo.
Behållning i guld, 241 dukater
a 5: 32
1,365:32. - 9,186,111: 44. io.
Obegagnade andelar aj Kreditiv- och LaneJörlag:
tillhörande
Depositions-Afdelningen 3,180,922: 3. 4.
» Låne- d:o 2,893,890: 42. 5. 6,074,812: 45. 9.
S:gr 54,174,442: 34. —
Härifrån afgå, jemlikt stadgandet i 115 § af sed
naste
Banko-Reglemente
1,279,191: 29. 4.
Summa Sedelstock 52,895,251: 4. 8.
Skillnad häremellan och maximi-beloppet af Sedelstock,
beräknad enligt 116 § i Banko-Reglementet
524,048: 3. 9.
Summa B:ko R:dr 53,419,299: 8. 5.
Bankens Guld- och Silf ver tillgång:
Dukater. R:dr Silfver.
Myntadt, gångbart, i kassa liggande 15,406. 578,332: — —
Utländskt mynt, efter evalvation .
884: 8. 9.
Transport 15,406. 579,216: 8. 9.
8
Dokater.
Transport 15,406.
Omyntadt 6,7281^.
Hos Kongl. Myntet 7,197.
På utrikes ort och i oremitterade
vexlar
R:dr Silfver.
579,216: 8. 9.
9,008,680: 45. 4.
62,226: 44. 3.
2,819,784
Summa 29,33'lyW 12,469,908
Dukat-summan motsvarar å 102 sk. silfver . . . 62,329
Silfvertillgång på det hela 12,532,237
motsvarande, enligt royntbestämnings-grunden,B:ko R:dr 33,419,299
Sedelstocken får derutöfver utgöra  20,000,000
Summa B:ko R:dr 53,419,299
8. 7.
- 7.
9. 2.
8.
§ 6.
Banko-Fullmäktige hafva gemensamt med Fullmäktige i RiksgäldsGötha
Kanal- Kontoret utsett Ofversle-Löjtnanten och Riddaren J. Kleen att för åren
1854 och 1855, å Bankens och Riksgälds-Kontorets vägnar, såsom Ledamot,
deltaga i Götha Kanal-Direktion, och till Revisor af Kanal-Verkets räkenskaper
för åren 1853 och 1854 valt Ordföranden i Styrelsen öfver Riks*
gälds-Kontoret, R. N. 0., Grefve GustaJ Lagerbjelke.
Pal af Leda
mot
Direktion.
§ 7.
Fråga om Sedan Chefen för Kongl. Ingeniör-Corpsen hos Fullmäktige anmält,
till Carlsborg den å Carlsborgs fästning för Bankens räkning afsedda byggnad vore
af endel utaf till afsyning färdig, hafva Fullmäktige låtit besigtiga och afsyna densamma,
Var het er.d' hvarvid befunnits, att byggnaden blifvit, enligt den fastställda ritningen,
utförd med iakttagande af nödiga säkerhets-åtgärder, såsom anbringande af
luckor och dörrar af jern, lås med olika nycklar m. m., att i jordvåningen
erforderligt utrymme är vordet beredt för den af Fullmäktige till förvaring
på stället beräknade qvantitet silfver eller 5,400,000 R;dr Specie, samt
att l:sta och 2:dra våningarne blifvit inredda, den förra till tjensterum och
den sednare till boningsrum för vederbörande tjenstemän och betjente i
Banken; hvarefter Fullmäktige hos bemälde Chef anhållit, att FortifikalionsBefälet
å Carlsborgs fästning måtte anbefallas att, tills vidare och intilldess
9
Banken kan behöfva att byggnaden för det dermed afsedda ändamål begagna,
öfver densamma hafva tillsyn och vård.
Under den 9 Oktober 1854 väcktes bos Fullmäktige fråga att, sedan
ofvanberörda byggnad då mera blifvit fullbordad, någon del af Bankens
metalliska kassa måtte till Carlsborg förflyttas, för att på tjenligt sätt der
förvaras; men i betraktande deraf att något sådant förhållande då icke vore
för banden, sorn, enligt 28 § i Banko-Reglementet, borde föranleda förflyttning
från Banken till annan ort af större eller mindre del af metalliska kassan, funno
Fullmäktige sig icke ega skäl att någon åtgärd, i anledning häraf, vidtaga-.
Deremot och som det antal jernbeslagna trädlådor, hvilka äro afsedda
för transport af Bankens redbarheter, endast utgjorde omkring 500 st.,
hvarje låda inrymmande 6 st. silfverplantsar, eller circa 6,000 R:dr i
silfver, och således samtliga dessa lådor omkring tre millioner R:dr i silfver,
men det i Bankens hvalf befintliga förråd af ädla metaller då utgjorde
circa 8,800,000 R:dr i silfver; beslöto Fullmäktige, den 8 sistl. Februari,
alt uppdraga åt Direktören Tb. Munktell att, för Bankens räkning, låta
förfärdiga 500 st. dylika lådor med åtföljande lås, att, mot betingad
betalning af 14 R:dr per låda och 1 R:dr 10 sk. 8 rst., allt B:ko,
per lås, till Banken levereras med minst 10 st. lådor jemte lås i hvarje
vecka, från och med den 15 påföljde Maj räknadt.
Med gillande af denna Fullmäktiges åtgärd, få Revisorerne, beträffande
frågan om förflyttning från Banken af någon del af dess redbarheter,
anföra alt, sedan till förvarande deraf en särskild byggnad nu mera blifvit
å Carlsborgs fästning uppförd, synes densamma ock böra för della ändamål
begagnas, och att Revisorerne, i öfverensstämmelse med hvad Banko-Utskottet
vid 1847—48 årens Riksdag yttrat, anse att åtminstone det belopp af
2,500,000 R:dr S| lecie, hvarunder Bankens metalliska kassa, jemlikt 107 §.
i Banko-Beglementet, icke får nedgå, alltid bör i omyntadt silfver på nämnde
ställe förvaras för att såmedelst vara bragt i största möjliga säkerhet.
■§ 8.
Sedan Höglofl. Banko-Utskottet, under den 5 Maj nasti, år, meddelat Åtgärder un
jov tik, omin un
Fullmäktige
för verkställighet Rikets Ständers vid sednaste Riksdag fattade de af penninoch
i 29 § af Banko-Reglementet intagna beslut, angående åtgärder till se'f“rsSnfd
förekommande af penningeförsändningar med posterna, så bade Fullmäktige posterna.
från såväl Under-Styrelsen som Direktionerne öfver Låne-Konloren i Gölhe
Revisorerncs
Berätt. mg. Bankoverket. 2
borg och Malmö infordrat förslag till de föreskrifter, som i och för verkställigheten
kunde anses erforderliga. Enär Fullmäktige, vid pröfning af
det förslag, Under-Styrelsen den 23 påföljde November aflemnade, ansågo
att, innan sig visat om och i hvad mån ifrågavarande nya rörelse kunde
komma att af allmänheten anlitas, det icke vore nödigt alt de dermed förenade
göromål, på sätt Under-Styrelsen hemställt, uppdrogos åt härför särskildt
afsedda tjenstemän, utan att tills vidare och intill dess erfarenhet i omförmälde
afseende vunnits, den ordning iakttoges, att en hvar, som, till undvikande
af försändningar med posterna till Götheborg, Malmö och Wisby
af penningar, ville sådana i Rikets Ständers Bank aflemna, ägde att å de
tider, då Bankens kassor äro för allmänheten tillgängliga, medlen derstädes
i vanlig ordning insätta, likasom att anvisningar på Banken för medel, in
-
Anvisningar äro utfärdade: af Rikets Ständers Bank på
» Göthehorgs Låne-Kontor på
» Malmö d:o på
» Wisby d:o
Assignationer på Bankens Depositions-Afdelning äro utfärdade:
af Göthehorgs Låne-Kontor . . R:dr 158,000: — —
» Malmö d:o . . » 7,200: — —
» Wisby d:o » 16,600: — —
Summa
Beloppet af infriade Anvisningar och Assignationer utgör
Utelöpande Anvisningar och Assignationer
De utelöpande Anvisningarne äro utfärdade: af Rikets Ständers Bank på .
» Götheborgs Låne-Kontor på
» Malmö d:o på
De utelöpande Assignationerna äro utfärdade: af Götheborgs Låne-Kontor 84,000: — —
» Malmö d:o 7,200: — --
» Wisby d:o 9,500: — —
Summa
som, med tillägg af det från Bankens Låne-Afdelning anordnade förskott för rörelsens
bedrifvande R:dr
tillsammans motsvara de den 17 November uppgifna Kassabehållningarne, nemi. .
salta vid något af Låne-Kontoren, blefve genom Kassa-Afdelningen slutligen
infriade, så återförvisades ä'rendet till Under-Styrelsen, för att uppgöra och
aflemna förslag till denna rörelses ordnande och besörjande i enlighet med
berörda, af Fullmäktige angifna grunder; hvarefter, och sedan ett så beskaffadt
förslag den 7 Juni delta år inkommit, Fullmäktige under den 19
nästlidne Juli fastställt de för verkställighet af heslutet, i hvad detsamma afser
anvisningars utfärdande emellan Banken och Låne-Kontoren, nödiga ansedda
föreskrifter och förordnat, att den nya rörelsen skulle med den 1
derpåfoljde Oktober vidtaga.
Till upplysning i hvad mån denna rörelse blifvit anlitad, få Revisorerne
meddela följande uppgifter, omfattande tiden från och med den 1
Oktober till och med den 17 nästlidne November.
Rikets Ständers Bank.
Götheborgs
Låne-Kontor.
Malmö Låne-Kontor.
Wisby Låne-Kontor.
Summa.
433,171
4,341
18
39
10
345,313
23
32
2
2,698
13,119
4
12
8
16,592
35
—
364,604
446,290
8,228
14
31
23
2
6
3,886
181,800
181,800
619,313
443,393
9
37
10
10
349,200
346,665
7
31
2
o
15,817
15,336
16
36
8
16.592
16.592
35
35
—
1,000,923
821,988
20
44
8
175,919
20
—
2,534
24
—
480
28
8
-
-
178,934
241 8
T
20
1,147
40
32
;
228
252
28
8
—
24
8
75,219
1,386
100,700
178,934
175,919
20
—
2,534
24
—
480j 28
8
1 _
-
24
4
—
4
35
-
13
200,000' -
121,210
257,625
91
7
378,934 24
8
12
Hvad åter angår det Fullmäktige, i ofvanberörde § af Banko-Reglementet,
lemnade uppdrag att söka med Privat- oell Filial-Banker träffa
sådan öfverenskommelse, att penninge-remisser emellan de orter, der sådana
Banker äro eller varda inrättade, samt hufvudstaden och de orter,
hvarest Rikets Ständers Bank har Låne-Kontor, må kunna i möjligaste
måtto undvikas och genom anvisningar de särskilda Bankerna och LaneKontoren
emellan ersättas, hafva Fullmäktige förmält, att innan sig visat,
om och huruvida tillfället att undvika penninge-remisser med posterna af
allmänheten begagnades i den mera inskränkta skala, som de af Fullmäktige
fastställda föreskrifter medgåfve, Fullmäktige ansett sig icke ega skäl
alt åt dessa föreskrifter gifva en utsträckning, hvilken ensamt för sig
komme att föranleda ökad förvaltnings-utgift, sannolikt öfverstigande den
fördel, som derigenom skulle det allmänna beredas; hvadan Fullmäktige, med
fristadt afseende jemväl derg, alt under tillämpningen af den nya rörelsen
hästa tillfälle sig erbjuder att kunna utfinna den enklaste formen för rä
kenskapernas
uppställning och göromåfens orduande, ännu icke vidtagit någon
åtgärd i anledning af det dem lemnade, ofvan omförmälda, uppdrag.
§ 9.
.-ingående Genom Protokolls-Utdrag af den 16 November nasti, år, meddelade
kets" reorga- Högloft. Banko-Utskottet till Fullmäktiges kännedom och efterrättelse Rikets
nisation samt Ständers, i fråga om förändrad organisation af Banko-Verket samt reglering
1 af ^tjenste- af tjenstemannapersonalen och dess lönevilkor vidtagna beslut, innefattande,
mannaperso- bland annat, att den nya Staten, slutande sig å en summa af 121,233
Hlönevilkor*' ^ sk. B:ko skulle, från och med innevarande års början i alla de
enligt den fall, der sådant kunde ske, tillämpas, under följande vilkor, nemligen: att
ni/aaflönfngs- (*e l'll tjenstemännen och betjeningen utgående dels särskilda anslag
staten. och ersättningar för mistad inkomst af sedlars korsning, skrifning och
stämpling samt dels ljuspenningar skulle, vid tillträdandet af de åt dem
nu anvisade löne-inkomster, upphöra, såvida icke dessa anslag och ersättningar
samt ljuspenningar antingen öfverstege de nya Iöne-inkomsterna eller
vore anvisade åt tjenstemän eller betjente, hvilka icke genom den nya
Aflöningsstaten undfått tillökning i redan innehafvande löneinkomst, i hvilka
fall antingen öfverskottet af eller hela anslaget, ersättningen och Ijuspenningarne
fortfarande borde till den eller dem från räkningen »Obestämda
Supplementar-Stateu» utgifvas; att, under öfvergården från gamla till nya
13
Staten, sammanräknade beloppet af de å de särskilda Staterna upptagna
löner, arfvoden och anslag m. m. icke finge af Fullmäktige öfverskridas,
samt att i de Afdelningar, Kontor elier Expeditioner, hvarest göromålen
icke blifvit tillökade, de nya löneinkomsterna ej finge tili hela beloppet
vederbörande tilldelas Torr, än i mån som de tjenstemän genom transport,
befordran eller på annat sätt afgått, hvilkas befattningar, i följd af den nya
organisationen, skulle indragas, såvida icke de nya lönerna kunde inom
nuvarande tillgångar beredas.
Vid föredragning hos Fullmäktige af Utskottets ofvanberörda ProtokollsUtdrag,
förständigades Under-Styrelsen att till dem afgifva yttrande och
förslag till de åtgärder, som erfordrades för att från början af delta år
kunna bringa Rikets Ständers ifrågavarande beslut till verkställighet; i
hvilket afseende till Under-Styrelsen aflemnades såväl de af Kommitlerade
uppgjorda förslag till Instruktioner för Under-Styrelsens Expedition, SedelKontoret,
Låne-Afdelningen, Låne-Kansliet, Revisions- och Ekonomi-Afdelningen
samt Fiskal-Kontoret, som de af Under-Styrelsen för Kassa- och
Depositions-Afdelningarne samt Revisions- och Ekonomi-Afdelningen, i dess
samband med de 2:ne förra, föreslagna Instruktioner, de Kassa- och Depositions-Afdelningarne
rörande, med upptagande af deruti utaf Fullmäktige
tillstyrkta och af Utskottet gillade förändringar; i följd hvaraf UnderStyrelsen
uppgjorde och aflemnade förslag till reglering af Rankens tjenstepersonal,
enligt den af Rikets Ständer fastställda aflöningsstat; och enär
Rikets Ständer förordnat att, under öfvergången från gamla till nya staten,
sammanräknade beloppet af de å de särskilda staterna upptagna löner, arfvoden
och anslag m. m., ej finge öfverskridas, samt, enligt de af Fullmäktige
för Utskottet framlagda beräkningar, berörde löner, arfvoden och
anslag m. m. utgjorde tillsammans 131,816: 2. —
hvarifrån dock borde afräknas den till de, i och för
belåningen af guld och silfver anställde tjenstemän och
betjente, då utgående aflöning
3,836: 32. —
S:gr B:ko R:dr 127,979: 18. —
men det af Under-Styrelsen uppgjorda förslag upptog
å Löne- och Supplementar-Slat tillsammans
121,233: 16. —
Transport 121,233: 16. - 127,979: 18. -
14
127,979: 18. -  126,018: ig. -
Transport 121,233: 16. —
hvartill bordeläggasdet belopp, som komme
alt å Indragnings-stat uppföras . 4,785: — —
eller löneinkomsterna till nuvarande innehafvare af de,
i följd af nya organisationen, indragna tjensterne, nemligen:
Banko-Fiskalssysslan, Kamererare-tjensten i förra
Kontroll- och Revisions-Afdeiningen, Referendarie-sysslan
och Kanslist-befattningen vid Fullmäktiges Expedition 3
så och enär denna sistnämnda summa, med ....
understeg det belopp, Fullmäktige egde alt under öfvergången från
till nya Staten använda, hafva de förordnat, att den nya Staten linge med
den 1 Januari detta år i alla delar tillämpas, under förbehåll, alt densamma,
slutande på det hela, å 121,233: 16, icke öfverskredes med högre
belopp, än ofvanstående 4,785 R:dr Banko.
1,961: 2. -
gamla
§ 10-
FiokaidjVr ^ om en ft,rän(lrad organisation af Bankens Kassa- och Deposi
Kassa-
och tions-rörelse, tillstyrkte Banko-Utskottet vid sednaste Riksdag, att gemensam
Depositions }0ka[ för Kassa- och Deposilions-Afdelningarne måtte, i öfverensstämmelse
fdölmn^av— • '
ne i Banken, med uppgjorda ritningar och kostnadsförslag, få beredas genom ombyggnad
af den lokal, som Depositions-Afdelningen begagnade 2:ne trappor upp i
mindre Bankohuset, samt att, vid expedition och redovisning inom nämnde
Afdelningar, den af särskildt utsedde Kommitterade derför föreslagna ordning
måtte, med vissa uppgifna jemkningar och förändringar, få tjena till
efterrättelse.
Utskottets berörde tillstyrkande blef likväl afslaget af Rikets Ständer,
hvilka i stället förordnade, att det af Fullmäktige framlagda förslag till förändrade
tjenstgörings-ordningar för Kassa- och Depositions-Afdelningarne
samt Revisions- och Ekonomi-Afdelningen, i dess samband med de förra,
skulle, intilldess annorlunda varder förordnadt, iakttagas och tillämpas.
Enligt sistomförmälda förslag borde väl förutvarande bokförings- och
redovisningssätt inom så väl Kassa- som Depositions-Afdelningen oförändradt
bibehållas, men, i fråga om arbetssättet, åtskilliga, till lättnad för allmänheten
ledande ändringar deremot vidtagas, hvilka förutsatte, bland annat,
att Depositions-Afdelningens hela tjenstemannapersonal skulle i en lokal på
lämpligt sätt så placeras, att de ingående expeditionerna der kunde man ifrån
15
man fortskaffas i den ordning, hvars och ens handläggning erfordrade, intill
dess expeditonen i fullt färdigt skick till inlernnaren återställdes.
Då det, i följd häraf, blefve nödigt alt Deposilions-Afdelningens lokal
erhölle annan inredning, hafva Fullmäktige, i sammanhang med frågan härom,
tagit under öfvervägande, huruvida icke expeditions-kassorna och de
allmänna förvaringsrum, hvilka stå i närmaste beröring med kassarörelsen,
nemligen Dagvexlings-Kassan, Mindre General-Kassan och Sedel-Magasinet
borde inrymmas i våningen 2 trappor upp i mindre Bankohuset5 hvarvid
Fullmäktige, ehuru af den åsigt, att Bankens olikartade rörelsegrenar icke
kunde på fullt ändamålsenligt sätt bedrifvas med mindre, än att en så beskaffad
lokal bereddes, uti hvilken på nedra botten kunde förläggas åtminstone
de Verkets Afdelningar, med hvilka allmänheten bade mesta beröring,
likväl, med hufvudsakligt afseende derå, att den lill nu ifrågavarande
gemensamma ändamål föreslagna nya lokal, som blefve tillräckligt rymlig
och ljus, skulle medföra ökad beqvämlighet för både den trafikerande allmänheten
och Kassa-Afdelningens tjenstemän, enär den förre finge tillfälle
att insätta penningar i Kassorna och deröfver undfå bevis, utan att, såsom
nu, behöfva inställa sig i 2:ne från hvarandra långt afskiljda Afdelningar,
och de sednare eller tjenstemännen blefve befriade från vistandet i den
mörka och osunda lokal, som af dem för närvarande begagnas, funnit skäligt
förordna, att Depositions-Afdelningens lokal skulle på det sätt ordnas,
att densamma kunde inrymma jemväl Expeditions-Kassorna och ofvanberörde
förvaringsrum.
För denna förändrade inredning, som anses blifva verkställd före detta
års utgång, skulle kostnaden, enligt upprättadt förslag, komma att uppgå
till högst 11,336 R:dr 8 sk. B:ko.
§ H
Med
stöd af 56 § 2 mom. i Banko-ReglemenLet, hvarigenom Full- Förflyttninmäklige,
med afseende ä verkställigheten af Bankens vid sistförflulna Riks- Skensäpen”'
dag beslutade, förändrade organisation, berättigas att, intill nästa Riksdag, *ions-stat.
utan hinder af de allmänna föreskrifterna om vissa lefnads- och tjensteår,
på Pensions-Stat, med åtnjutande af hela lönen såsom pension, förflytta
den eller deni af Verkets tjenstemän, som befunnos sakna förmåga att nya
eller tillökade göromål inom verket öfvertaga och bestrida, hafva Fullmäktige
pä Bankens Pensions-Stat förflyttat Kamererarne C. Thorell, C. A.
16
Ersättning
till Vikarier
för tjenstemän
i BankoDiskont-V
erket.
Decharge får
Banko-Di-
skont-Verkets
förvaltning.
Decharge åt
Direktionerne
öfver Låne-Kontoren
i
Götheborg
och Malmö.
Decharge ät
Direktionen
öfver Daneli
ont or et i
Wisby.
Tengström och C. A. Huldt, Bokhållarne J. A. F. Reuterskiöld och E. L.
Björklund, Kontors-Skrifvaren J. Björnström samt Kanslisterne C. R. Fant
och C. U. B. Gripenwald^ hvilka dervid tillagts pension, motsvarande det
lönebelopp, hvar och en af dem, enligt gamla Staten, uppburit.
§ 12.
På derom af Banko-Diskont-Direktionen gjord framställning, hafva
Fullmäktige den 19 nästl. Maj bemyndigat Direktionen alt, vid inträffande
sjukdoms och andra laga förfall för tjenstemännen vid Banko-Diskont-Verket,
få, beträffande ersättning till den, som af Direktionen förordnas alt bestrida
ledig tjenst, tillämpa föreskriften i 61 § 1 mom. af Banko-Reglementet,
enligt hvilken för extra-ordinarie, som användes till ordinarie tjenstgöring,
för den tid han sådan bestrider, anvisas ett arfvode af 500 R:dr Banko,
efter år räknadt.
§ 13.
Banko-Diskonl-Verkets räkenskaper och förvaltning för år 1853 äro
af Höglofl. Banko-Utskottet vid sednaste Riksdag granskade; och för nästlidet
års förvaltning hafva de till granskning deraf utsedde Revisorer meddelat
Banko-Diskont-Direktionen decharge.
§ I*-
Låne-Kontorens i Götheborg och Malmö räkenskaper och förvaltning
för åren 1853 och 1854 äro granskade af dertill utsedde Revisorer, som
för förvaltningen meddelat Kontorens Direktioner decharge, hvilken, likmätigt
5:te punkten i Revisorernes Instruktion, blifvit af Fullmäktige godkänd.
§ 15-
Wisby Låne-Kontors räkenskaper och förvaltning för åren 1853 och
1854 äro granskade af Revisorer, som meddelat Direktionen decharge,
hvilken är vorden af Fullmäktige godkänd; dock, hvad 1853 års förvaltning
beträffar, först efter det Direktionen nöjaktigt förklarat en af Revisorerne
framställd anmärkning derom, att Direktionen skall å allmänna Lane
-
17
fonden hafva inskränkt utlåningen på en hand till lägre summa, än det i
Banko-Reglementet stadgade högsta utlånings-belopp från samma fond.
Med anledning af en likaledes utaf Revisorerne för förstnämnde år
gjord anmärkning vid ränteuträkningarne, hafva Fullmäktige den 9 Oktober
1854 funnit skäligt, genom utdrag af Protokollet, anmoda Direktionen förständiga
vederbörande, att vid ränte-uträkningar städse bör iakttagas, att
antalet dagar beräknas till 30 i hvarje månad.
Vid den innevarande år förrättade revision af 1854 års räkenskaper
och förvaltning, hade icke någon Ledamot för Ilederv. Bonde-Ståndet sig
inställt, hvilket likväl ej ansågs innefatta hinder för förrättningens fortgång
och afslutande.
§ 16.
Till fortsättning af den redogörelse, angående Metalliska Kassans förändringar,
29 § i 1853 års Revisions-Berättelse innefattar, meddelas följande
uppgifter:
1853
den
31 December .
Utgifna
Dukater.
.... 2,281.
Inkomna
Dukater.
120.
Minskning.
2,161.
2,281.
120.
2,161.
1854 den 25 Mars .
.... 1,447.
—
1,447.
J>
»
30 Juni .
.... 2,506.
—
2,506.
D
•
30 September
.... 840.
258.
582.
r>
>
30 December .
.... 868.
57.
811.
5,661.
315.
5,346.
1855
den
31 Mars .
.... 93.
93.
»
>
30 Juni .
.... 1,422.
1,422.
»
»
29 September
.... 1,632.
429.
1,203.
I)
»
17 November
.... 279.
—
279.
3,426.
429.
2,997.
11,368. 864. 10,504.
Förminskningen 10,504 Dukaler utgör i Riksdaler silfver förvandlad,
22,321.
Revisorernes Bertill, ang. Bankoverket. 3
Metalliska
Kassans forändringar.
18
Bankens tillgång
i utländsktmynt.
Special-Kassorna hafva utgifvil:
1853 den 31 December
SilfVennynt.
. . 58,860: -
Bankens Metalliska Kassa
i myntadt och omyntadt
har effektivt ökats.
752,243: - 5.
58,860: -
—
752,243
—
5.
1854 den 25 Mars
. . 19,650: -
360,962
37.
6.
» » 30 Juni.
. . 71,100:
—
1,340,205
39.
9.
» » 30 September .
. . 49,500: -
—
1,053,498
40.
1.
» » 30 December .
. . 60,900: -
—
852,731
29.
1.
201,150: -
—
3,607,399
2.
5.
1855 den 31 Mars
. . 34,650: -
—
2,033
35.
9.
» » 30 Juni
. . 48,750: -
—
230,278
2.
5.
» » 29 September .
. . 63,750. -
—
635,798
29.
1.
» »17 November
. . 48,750: -
—
1,380,340
35.
5.
195,900: -
—
2,248,451
6.
8.
455,910: -
—
6,608,093
9.
6.
Efter afdrag af guldtillgångens minskning .
.
22,321
—
—
uppkommer på det hela en
ökning af . . .
6,585,772
9.
6.
Metalliska Kassan uppgick den 24 Sept. 1853 lill .
5,945,952
41.
8.
och utgjorde, efter tillägg
af ökningen . . .
•
6,585,772
9.
6.
den 17 nästl. November
. . . Silfver
R:dr 12,531,725
3.
2.
hvilken redovisades på sätt i 5 § här ofvan är vordet omförmäidt.
I nämnde summa är dukat-skulden, 241 dukater, motsvarande i
R:dr Silfver Specie 512 R:dr 6 sk., icke inräknad.
§ 17 •
Revisorerne fä, till fortsättning af den redogörelse, 17 § af BankoUtskottets
vid sednaste Riksdag under N:o 6 afgifna Berättelse, angående
Bankens styrelse och förvaltning innehåller, meddela, att försäljning
från Banken af Spanska Piastrar under år 1854 egt rum, på sätt af följande
öfversigt inhämtas:
19
Antal
Försäljnings
Bokförings-vardet.
Utöfver det
sednare värdet
.mun ninn i
:ir
Piastrar.
Banko.
R:dr Silfver.
R:dr Banko.
influtet belopp
eller vinst.
Enligt Fullmäktiges Reso-
solutinn den 16 Mars ä
132 sk. pr st
100,427
276,174
12
—
94,041
5
3
250,776
14
—
25,397
46
—
d:o den 27 Mars ä 132 sk.
50,790!
139,674
16
—
47,561
1
—
126,829
18
8
12,844
45
4
d:o den 30 Mars ä 132 sk.
151,217;
415,848
28
—
141,602
6
3
377,605
32' 8
38,242
43
4
d:o den 13 April å 134 sk.
50,790!
141,790
29
4
47,561
1
—
126,829
18
8
14,961
10
8
d:o den 22 April ä 134 sk
30,012;
83,785
17
4
28,104
11
6
74,944
30
8
8,840
34
8
d:o den t Juni ä 132 sk.
100,427
276,174
12
—
94,041
5
3
250,776
14
—
25,397
46
—
101,197
278.291
36
—
94,762
3
11
252.698
42
5
25,592
41
7
152,869;
420,390
37
6
143,148
30
5
381,729
33
1
I 38,661
4
5
71,864;
197,628
19
6
67,295
1
. 5
179.453
27
9
I 18,174
39
9
809,596f|| 2,229,75S|I5| 8| 758,116|2l|—| 2,021,643|39 111 208,114|23| 9
Börande Revisorerne, i sammanhang härmed, anmäla, alt vid dessa försäljningar
efter dels 134 sk, och dels 132 sk. per piaster, priset i London å
denna myntsort, enligt hil ingångna underrättelser, varit noteradt till lika
eller lägre belopp, än som var händelsen vid den tidpunkt då, jemlikt
Banko-Utskottets i ofvanberörda Berättelse uttalade omdöme, Fullmäktige
bordt verkställa försäljning af piastrar till derför erbjudet pris af 132 sk.
per piaster.
Tillgången i utländskt mynt, förvandlad i Riksdaler Silfver, utgjorde
enligt 30 § i 1853 års Revisions-Berättelse, den 29 Oktober sistberörde
år Silfver R:dr 1,067,181: 47. ll.
och är sedermera effectivt förminskad med » » 1,066,297: 39. 2.
samt uppgick den 17 nasti. November lill .... 884: 8. 9.
och utgjordes af Spanska Piastrar lill bokföringsvärde
af  241: 40. i.
Franska Fem-francsstyckcn, d:o. . . 441: 26. 9.
Hyska Ruhler, d:o
200: 37. ii. g>
§ 18.
Försäljning: af Silfver i omyntad form har, under den tid, hvarför Försäljning
» * o. f* t\)?
redovisning nu lemnäs, skett af endast 5 silfverplantsar till ett bokförings- omyntad
värde af tillsammans 5,843 R:dr 43 sk. Silfver och efter pris af 27 R:dr .form.
12 sk. Hamburger-Banko, motsvarande 24 R:dr 32 sk. Svenskt Banko för
hvarje mark fin-silfver, Cölnisk vigt.
20
In- och utvexling
af
Dukater.
Bokföringsvärdet
å
Dukater.
§ 19.
Efter det af Fullmäktige den 24 April 1851 bestämda och sedermera
oförändradt bibehållna in- oell utvexlingspris å dukater, utgörande det förra
5 R:dr 24 sk. och det sednare 5 R:dr 40 sk., allt Banko och per Dukat,
hafva blifvit:
Invexlade:
Sednare halfåret 1853  Duk. 120.
Hela året 1854
315. 435.
hvaremot under första halfåret 1855 icke någon dukat-invexling
egt rum,
och ulvexlade:
Sednare halfåret 1853
4,036.
Hela året 1854
5,661.
Första halfåret 1855
1,515. jj 2J2
S:a 11,647.
Vid jemförelse emellan hokförings-värdet, 5 R:dr 32 sk. B:ko per
dukat, samt det pris, hvartill in- och utvexling skett, visar det sig alt
Banken på denna rörelse haft en vinst af 1,941 R:dr 8 sk. B:ko.
Sedan hos Revisorerne under öfvervägande kommit, huruvida det genom
99 § i sednaste Banko-Reglemente bestämda bokföringspris å Svenska och
Holländska Dukater må kunna anses motsvara det i den större rörelsen
gångbara pris å Guld, hafva Revisorerne, lill utredande af rörhållandet dermed,
velat (asta uppmärksamhet å följande:
Kommitterade för kreditförhållandenas ordnande uppgifva i deras Betänkande
(sid. 7) att, i London, under året 1851, Guld oförändradt note
-
rats per standard uns 3 17 s. 9 d.
och Silfver, per standard uns, högst  5 s. 1| d.
lägst  5 s. { d.
efter medeltal ... 5 s. d.
Då prober-vigten (standard) för guld antages till 22 karat, var värdet
på ett uns bergfint guld 4 <2? 4 s. 9x9r d.
Då samma vigt för silfver räknas efter 11XV uns finhet, var värdet
på ett uns bergfint silfver (12 uns) 5 s. 5f-£- d.
Silfver förhöll sig alltså till guld, som 1 till i det närmaste 15j.
21
Delta förhållande har sedermera bibehållit sig nära oförändradi; ty silfret
gällde den 10 sisi!. Oktober 5 s. 1 d.
Enligt nu gällande myntordning svarar ett skålpund v. v. bergfint
silfver mot R:dr 16: 32 sk. Svenskt Silfver-Specie och ett skålpund guld
efter ofvannämnda förhållande mot R:dr 258: 16 sk. samma mynt, eller
R:dr 688: 42 sk. 8 rst. Banko.
Enär nu dukalen, enligt 118 § i Banko-Reglementet, innehåller
rxnnnr v. v. bergfint guld, bör densamma följaktligen vara värd B:ko
R:dr 5: 24 sk. 6 rst.
Men dukatens värde, om det skall bestämmas efter olika kursförhållanden,
kan äfven beräknas sålunda:
Då ett skålpund v. v. innehåller 8,848 ass, utgör guldet i dukalen
(ttA/W #0 =  70,784 ass.
och enär ett Engelskt uns (1 Pund Troy — 7765,7264
ass) väger  647,144 d:o.
utgör guldet i ett uns om 22 karat =  593,216 d:o.
Som nu ett s. k. standard uns oförändradt gäller ££ 3. 17 s. 9 d.,
blifver dukatens värde = 0. 9 s. 3J d., motsvarande:
å 12 R:drs kurs R:dr 5: 27. 2|.
å lif d:o d:o » 5: 21. 7.
Af förestående utredning visar sig, att det i Banko-Reglementet bestämda
bokförings-värde å dukater är för högt, hvadan Revisorerne funnit
sig böra tillstyrka, alt detsamma må itedsättas till ett mot guldets verkliga
värde närmare svarande belopp.
§ 20.
Bankens förråd i silfvermynt af äldre prägel uppgick den 29 Oktober silf venny nt
1853 till ' Silfv. R:dr 34,132: of äldre Prä
Denna
tillgång har ökats med invexlade .... . . 6,500: — —
S:gr 40,632:
hvaremot till Kongl. Myntet, för ommynlning, ullemnats . 9,100: — —
så att Bankens behållning uti nämnde myntsort den 30
Juni 1855 utgjorde Silfv. R:dr 31,532: — —
hvilket belopp, sedan » » 2,000: — —
blifvit intill den 17 sisth November ytterligare invexlade,
sistnämnde dag ökats till Silfv. R:dr 33,532: — —
22
§ 21.
Uppköp och Bankens behållning: hos handelshusen i Hamburg utgjorde, enligt
försäljning 34 g j 1853 §rs Revisions-berättelse, den 26 Oktober sistnämnde
samt indrag- år
Silfv. R:dr 492,500: 13. -
ning af Silf- 0CR beloppet af oremitterade vexlar
uppgick samma dag till . . . 539,586: 20. - 1,032,086: 33. -
Denna behållning är under återstoden af ifrågavarande år:
ökad:
a) genom uppköpta vexlar till belopp af 860,548: 14. —
b) genom ränta och kapital-afbetalning
å Bankens innehafvande, i utländskt
mynt ställda, af Hypolheks-Förenin
gar
utfärdade obligationer . . . 7,036: 32. —
c) genom Banken tillgodoförd ränta å
behållningarne hos Bankens Hus i
Hamburg
10,368: 21. - §77,953: 19. -
till Silfv. R:dr 1,910,040: 4. -
men minskad:
a) genom indragning af silfver till
belopp af 486,359: 42. —
b) genom stämpel, porto och provision
å utrikes ort ...... . 4,474: 16. — 490,834: 10. —
hvadan behållningen vid 1854 års ingång uppgick
till Silfv. R:dr 1,419,205: 42. -
hvilken behållning under nämnde år är vorden ökad:
a) genom uppköp af vexlar till belopp
af  4,644,040: 41. 3.
b) genom ränta och kapital-afbetalning
å omförmälde obligationer 15,620: — —
c) genom ränta af Bankens hus i
Hamburg och Altona . . . 12,067: 17. — 4,071 728* 10. 3
till Silfv. R:dr 6,090,934: 4~7.
Transport 6,090,934: 4. 3.
Transport 6,090,934: 4. 3.
mea minskad:
a) genom indraget silfver . . . 4,741,877: 34. —
b) genom provision, stämpel och
porto å utrikes ort . . . . 9,455: 26. 6. ^ 333- 12
till Silfv. R:dr 1,339,600: 39. 9.
som behållningen vid detta års ingång utgjorde.
Till och med den 22 nästlidne November är denna
behållning ökad:
a) genom uppköp af vexlar å . 2,657,588: 13. —
b) genom ränta och kapilal-afbetal
ning
å meranämde obligationer 13,330: — — 2 670 918' 15 —
till
. . . Silfv. R:dr 4,010,519:
6.
9.
men
minskad:
a)
genom
försålda vexlar å .
. . 40,202: 9. -
b)
genom
protesterade vexlar
. . 1,331: 15. -
c)
genom
indragning af silfver .
. . 986,293: 6. 6.
1,027,826:
30.
6.
lill
•
Silfv. R:dr
2,982,692:
24.
3.
hvilken behållning sålunda redovisades:
hos Handelshuset Salomon Heine . 315,683: 25. 9.
» » P. Siemsen & C:o 270,855: 37. 6.
J. H. & G. F. Baur 313,309: 10. -
S:gr 899,848: 25. 3.
Oremitterade vexlar  2,082,843; 47. — 0 692- 24 3
Af den hos Bankens hus i Hamburg och Altona, enligt här lemnade
utredning, innestående behållning är en del redan indragen, men har ännu
ej kunnat i Bankens räkenskaper från vederbörandes räkningar afföras, enär
det inkomna silfret vore under probering a Kongl. Myntverket, och har en
annan del åter blifvit från berörde handelshus i silfver reqvirerad.
Som uppköp af vexlar och indragning af silfver ännu fortgå, kan
någon utredning öfver inkomst och utgift i och för vexelhandel under
innevarande år icke meddelas.
24
Ifrågavarande inkomst och utgift har under åren 1853 och 1854
förhållit sig, som följer:
Inkovist:
1853.
1851.
Vinst å uppköpta vexlar
50,059:
43.
5.
94,121:
31.
7.
Ränta af handelshusen i Hamburg .
27,649:
8.
—
32,179:
29.
4.
Diverse
356:
5.
6.
7:
37.
4.
Summa B:ko R:dr
78,065:
8.
11.
126,309:
2.
3.
R: dr
204,374: ii. 2.
Utgift:
Mäklare-Courtage
7,675:
40.
10.
12,294:
5.
7.
Postporto
226:
39.
—
392:
18.
6.
Provision samt stämpel och porto,
m. m. i Hamburg och Altona .
11,931:
26.
8.
25,214:
38.
8.
Omkostnader i och för indragning af
Silfver, deruti inbegripet Specer i
Lubeck, Assurance, Provision,
Frakt och skillnaden i värdet emel-
lan Hamburger Banko och Riks-
daler Silfver Specie, m. m. .
86,272:
42.
—
221,897:
44.
9.
Arfvoden
3,766:
32.
—
7,200:
—
—
Diverse
248:
17.
1.
—
—
Summa B:ko R:dr 110,122: 5. 7. 266,999: ii. 6.
Sammanräknade beloppet af utgifterna
för dessa år. . B:ko R:dr 377,121: 17. i.
hafva öfverstigit inkomsterna . . 204,374: ii. 2.
med B:ko R:dr 172,747: 5. n.
härledande sig från den större indragning af silfver, som under samma år
egt rum.
Då efter all sannolikhet största delen af det indragna silfret kommer
att i omyntad form från Banken utgifvas och dervid försäljas efter Hamburger
prof och vigt, så blifver Banken dervid i tillfälle att återbekomma
en icke obetydlig del af den utgift, silfver-indragningen föranledt, eller
skillnaden emellan Hamburger Banko och Riksdaler Svenskt Silfver Specie.
25
De med vexelköp och försäljning förenade göromål och bestyr hafva
fortfarande, äfven under den tid för hvilken nu redovisas, utöfvats af Grosshandlarne
Schartau och Arfwedson, med undanlag allenast för en tid af
omkring 3 månader, då, i anseende till den sistnämndes förfall, Professoren
Selander innehaft uppdraget alt vara deputerad för vexel-ärendena.
Ehuru från och med år 1845, då Bankens vexelhandel började, till
närvarande tid vexlar, för Bankens räkning, blifvit uppköpte till det be
tydliga
belopp af tillsammans 15,977,038 R:dr 43 sk. 6 rst. Silfver Specie
eller 47,931,116 Mark 11’ skill. Hamburger Banko, har likväl, efter
hvad Revisorerne inhemtat, icke ringaste förlust å dessa köp för Banken
uppstått.
§ 22.
Genom 115 § 1 mom. i det vid 1850—1851 årens Riksdag för
Bankens styrelse och förvaltning utfärdade Reglemente, bemyndigades Fullmäktige
att jemväl å Götheborgs Börs låta, för Bankens räkning, uppköpa
vexlar; och har under nästlidne Januari månad fråga om verkställighet af
detta uti Banko-Reglementet vid sednaste Riksdag bibehållna moment hos
Fullmäktige blifvit af Vexel-Deputerade väckt, medelst det förslag, att
vexelhandeln i Götheborg måtte besörjas af 2:ne utaf Fullmäktige dertill
utsedde Ombud, hvilka skulle ega, bland annat, att, såsom betalning för
derstädes köpta vexlar, på Bankens Låne-Afdelning utställa invisningar,
hvartill tryckta blanketter, utan ifylld valör, borde, från Fullmäktige, Ombuden
tillsändas.
Vid pröfning af detta förslag kom hos Fullmäktige i betraktande,
hurusom Banko-Reglementet, hvilket i 108 § 1 mom. bemyndigar Fullmäktige
att å Stockholms och Götheborgs Börser låta uppköpa vexlar för
Bankens räkning, rörande verkställigheten deraf val innehåller i 5 mom. af
samma §, att Fullmäktige för utöfningen af de med vexelköp och försäljning
förenade göromål och bestyr, inom sig, utse 2 såsom Deputerade, men
att hvarken detta eller något af öfriga i Reglementet gifna stadganden om
sättet för vexelköpens förrättande kunde hafva afseende på andra köp, än
sådana, som verkställdes å Stockholms Börs; alt följaktligen föreskrift
i Reglementet saknades, huruledes den ifrågasatta vexelhandeln i Götheborg
skulle bringas till utförande; samt att om äfven Fullmäktige skulle finna
Revisorernes Berätt. äng. Bankoverket. 4
Frågan om
uppköp af
Vexlar å
Götheborgs
Börs.
26
sig oförhindrade att omedelbart uppdraga åt 2 personer att å Götheborgs'
Börs för Bankens räkning köpa vexlar, åtskilliga betänkligheter likväl mötte
med afseende å den för Ombuden föreslagna assignerings-rätt å Banken,,
hvaribland hufvudsakligast, att, då icke ens de af Fullmäktige, inom sig,,
utsedde Vexel-Deputerade egde att liqvidera de af dem på Stockholms Börs
uppköpta vexlar medelst utfärdade invisningar på Banken, utan Bankens
Låne-Afdelning omedelbart erlade betalning för vexlarne först sedan såväl
sekunda* eller kopia-vexeln, hvilken, enligt Vexel-Lagen, innefattade det
lagliga qvittenset å erlagd betalning, som äfven tertia-vexeln eller afskrift
af kopia-vexeln till Låne-Afdelningen aflemnats; så syntes det vara nog
äfventyrligt att på de ifrågavarande Ombuden i Götheborg, som icke voro
Deputerade för Bankens vexel-ärenden och underkastade samma ansvarighet
som dessa, hvilka tillika sjelfve äro Banko-Fullmäktige, öfverlåta en så vidsträckt
rättighet, som att, med tillgång till blanketter utan ifylld valör,
kunna, innan någon Bankens ansvarig auktoritet förvissat sig att vexelköp
verkligen ens egt rum, utfärda invisningar, som Banken vore skyldig att
infria till obegränsadt belopp.
Till undanrödjande af det äfventyr, som sålunda ansåges blifva med
den ifrågaställda assignerings-rätten för Banken förenad, hafva sedermera
förslag blifvit hos Fullmäktige väckta, dels att betalningen för de af Ombuden
i Götheborg köpta vexlar skulle erläggas af Låne-Kontorets Direktion,
medelst utfärdande till hvarje säljare af i stadgad ordning underskrifven
assignation å beloppet, ställd att infrias af Bankens Depositions-Afdelning,
och dels att, i och för vexelköp ä Götheborgs Börs, skulle från
Banken till Låne-Kontoret öfversändas någon viss summa t. ex. 50,000
R:dr Banko i kontanta medel, deruti förstärkning, i mån af behof, kunde
ega rum. Då likväl, vid de i anledning häraf inom Fullmäktige hållna öfverläggningar,
det förra af dessa förslag, utom andra betänkligheter, som
deremot mött, funnits icke vara med gällande föreskrifter rätt förenligt,
enär, likmätigt 76 § 11 mom. i Banko-Reglementet, Låne-Kontorens Direktioner
ej ega att å Banken utställa invisningar på andra summor än
100, 150, 500 och 1,000 R:drs valör, men invisningarne för vexelköpen
deremot skulle komma att lyda å hvilket belopp, som helst, samt åtgärden
att till Låne-Kontoret med posten öfversända någon viss kontant summa,
att för ändamålet användas, synts icke heller vara lämplig, särdeles som
Rikets sednast församlade Ständer, just lill förekommande af penningesummors
försändande med posterna, ansett särskilda åtgärder böra af Banko
-
V
27
Styrelsen vidtagas; så har Fullmäktiges pluralitet den 10 sistlidne Maj stadnat
i det beslut, att någon åtgärd för det då varande icke borde vidtagas,
i ändamål att på Götheborgs Börs omedelbart uppköpa vexlar för Bankens
räkning, hvaremot Fullmäktige gillat Vexel-Deputerades alternativt gjorda
framställning, alt, då sådana Götheborgs köpmän, som äro till sin soliditet
här kände, till Deputerade direkte öfversända de vexlar å större belopp,
som de önska till Banken försälja, Deputerade vilja per posto tillställa dem
liqviden utan annan kostnad, än för brefporto.
Då häraf sig visar, att Fullmäktige ansett de i Banko-Reglementet,
rörande Bankens vexelhandel, gifna föreskrifter icke ega tillämplighet i fråga
om vexlars uppköp å Götheborgs Börs, och Rikets Ständers beslut derom
sålunda ännu icke blifvit bragt till verkställighet, få Revisorerne förhållandet
hos Rikets Ständer anmäla, för den händelse att Rikets Ständer
skulle finna någon förändring i Banko-Reglementet vara för ändamålets vinnande
af nöden.
§ 23.
I fråga om beloppet af Bankens utelöpande Sedlar, få Revisorerne, till
fortsättning af 35 § i 1853 års tryckta
Revisions-Berättelse, meddela
fol-
jande uppgift:
. . . 25,870,087: 23.
1853 Nov.
12
io.
» Dec.
10
. . . 27,030,197: 13.
9.
1854 Jan.
14
. . . . 28,083,208: 24.
8.
» Febr.
11
. . . 28,684,011: io.
8.
» Mars
11
. . . 29,358,115: 45.
—
» April
8
. . . 29,941,580: 9.
8.
» Maj
13
. . . 29,248,654: 22.
6.
» Juni
10
, . . . 29,648,046: 42.
2.
» Juli
15
. . . . 29,772,621: 46.
—
» Aug.
12
. . . . 29,924,142: 35.
3.
» Sept.
9
. . . . 30,506,070: 15.
6.
» Okt.
14
. . . . 31,714,773: 24.
11.
# Nov.
11
. . . . 32,177,774: o.
1.
» Dec.
9
. . . . 33,368,991: 22.
4.
1855 Jan.
13
. . . . 33,588,922: 6.
3.
» Febr.
10
. . . . 33,673,294: 10.
5.
• Mars
17
. . . . 33,886,243: -
8.
Utelöpande
Sedlar.
J
28
1855 April / 7
34,175,264: 25. 9.
» Maj 12
33,376,394. 43. 6.
» Juni 9
34,314,820: 8. 9.
>» Juli 7 ... .  34,172,821: 19. 7.
» Aug. 11
34,342,284: 46. 4.
» Sept. 8
35,590,999: 13. -
»> Okt. 13
38,487,381: io. 2.
» Nov. 10
38,788,947: 16. n.
17
38,890,327: 43. 10.
§ 24.
Sedan, på sätt 36 § af 1853 års Revisions-Berättelse omförmäler,
Angående un- Kongl. Maj:t, uppå underdåniga framställningar, tid efter annan, förordnat
der la ten ut- m utrayntnjnff af Ats- R:dr Specie till en sammanräknad summa af 100,000
tn un tu lii/r q t j o o z i '
Si/fvermynt R:dr B:ko; så, och enär det belopp i denna myntsort, som till följd häraf
ä 3V milida- frgn Kongl. Mvnt-Verket till Banken aflemnats, blifvit der utvexladt, så att
16VS V Cl LOV» o j /
i Bankens kassor icke funnes att tillgå dylikt mynt utöfver de mindre partier
deraf, som tillfälligtvis genom vexling eller i liqvider kunde dit ingå,
samt då efterfrågan i Banken fortfarande skedde å ifrågavarande myntsort,
hvilken syntes vara i allmänna rörelsen särdeles begärlig, hafva Fullmäktige,
den 1 Juni 1854, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, det
vederbörande måtte anbefallas att låta utmynta och lill Banken aflemna så
stort belopp i silfvermynt å ^ R:dr Specie, som kunde komma att motsvara
vexlingsbehofvet.
Någon utmyntning af R:dr Specie, i följd af Fullmäktiges nyss
berörda
underdåniga anhållan, har likväl icke egt rum, hvadan tillgång å
denna, för allmänna rörelsen behöfliga, myntsort i Banken fortfarande saknats,
ett förhållande, som i viss mån torde hafva föranledt Fullmäktiges
vidtagna åtgärd att låta prägla större qvantiteter af 4-skillingsstycken i
koppar, oaktadt ommyntning deraf, i anseende till skillnaden emellan kopparens
värde och det åsätta präglingsvärdet tvifvelsutan kommer att medföra
förlust.
Bankens förråd i Silfvermynt utgjorde sistberörde dag:
hela Riksdaler  88,050: — —
halfva d:o ......... .... 62,250:
Transport 150,300: — —
29
fjerdedels Riksdaler .
åttondedels d:o .
sextondedels d:o ...
Transport
150,300:
84,150:
225,000:
51,450:
Summa R:dr Silfver
510,900:
§ 25.
I öfverensstämmelse med 126 § af 1851 års Banko-Reglemente, har Slutbetalning
Kongl. Mynt-Verket den 15 December 1853, med 6,000 R:dr B:ko, in- Mynt-Verbetalt
Bankens återstående fordran för de af Banken till ökade myntnings- kets skuld.
kostnader meddelade förskott.
§ 26.
Från Kongl. Mynt-Verket äro, såväl efter hvarje qvartals, som efter
hvarje års utgång, räkningar öfver det från Banken eller för densammas tais- ochÅrsräkning
emoltagna silfver och guld till Banken aflemnade, och i begge
Verken till ömsesidigt godkännande afslutade. Silfver- och
Likaledes hafva öfver kopparmyntningen för Bankens räkning vid sam- Hopparmyntma
tider räkningar blifvit Banken tillställda och, efter verkställd granskning, ntnötnutan
anmärkning lemnade.
§ 27.
1 den inventering å Kongl. Mynt-Verket, som hvarje år i Januari I,lve^n”e
månad är vorden anställd, hafva Fullmäktige till ett antal af fyra, en af Mynt-Verket.
hvartdera Riks-Ståndet, deltagit, och har dervid, i hvad Banken rörer, icke
något förekommit att erinra.
§ 28.
Revisorerne, som infordrat uppgift huru stort antal af hvarje mynt- Angående det
sort kan med Kongl. Mynt-Verkets präglings-machiner dagligen tillverkas,
hafva från Öfver-Direktören vid Kongl. Mynt- och Kontroll-Verken erhållit kan ä Kongl.
följande upplysningar, hvilka Revisorerne ansett sig böra Rikets Ständer Mypnry^rskee
meddela, nemligen:
Ommyntning
af gammalt
kopparmynt.
»l:o. Sorn prägling af guldmynt, eller af enkla, dubbla och fyrdubbla
dukater, aldrig på Svenska Mynt-Verket blifvit i större skala företagen,
utan endast såsom en bisak behandlad, med hvilken 2 till 5 arbetare tidtals
varit under ett par veckor i sender sysselsatte, är det svårt att uppgifva
huru mycket af dessa myntsorter skulle kunna under ständigare sysselsättning
dermed dagligen tillverkas, dock anser jag omkring 5,000 dukater
kunna utan svårighet och med de inrättningar, Mynt-Verket nu eger
åstadkommas.
2:o. Af Silfvermynt kan, då valsverket hålles fortfarande både dag
och natt i gång, och afdrag endast göres för den lid, som erfordras för
oundvikliga smärre reparationer å de gående verken, hvarje arbetsdag
förfärdigas:
af hela Specier eller 4-R:drs-stycken vid pass . 27,000 R:dr Riksmynt.
» 2-R:drs-stycken  26,000 »
» 1- d:o
25,000 »
» 50-Örestycken  23,000 »
»25- d:o
20,000 »
»10- d:o
16,000 »
3:o. Ehuru erfarenhet ännu icke vunnits i tillverkningen af det nya
skiljemyntet, som kommer alt bestå af 95 vigtsdelar koppar, 4 delar tenn
och 1 del zink, har jag dock skäl att, under förutsättning af vals- och
prägelverkens fortfarande gång hela dygnet igenom, anse 8 centner skiljemynt
af blandade sorter och till ett prägelvärde af ungefär 1,600 R:dr
Riksmynt kunna under arbetsdygnet tillverkas.»
§ 29.
Förrådet i Koppar-skiljemynt aj äldre prägel utgjorde den 30 Juni
1853  R:dr 2,600: - -
Från sistnämnde dag till och med den 30 Juni detta år
äro från allmänheten invexlade
. 4,333: 16. —
S:gr 6,933: 16. —
deraf till Kongl. Mynt-Verket blifvit för ommyntning aflemnade
4,500: — —
så att behållningen den 30 Juni 1855 uppgick till R:dr 2,433: 16. —
Bankens Jörlusl på ommyntnitigen af berörde koppar-skiljemynt, bestående
i skillnaden emellan det pris, hvartill koppar-skiljemyntet förut
31
blifvit af Banken från Stats-Verket inlöst, och det hvarefter samma mynt,,
på grund af Kongl. Brefvet den 23 Februari 1842, af Kongl. Mynt-Verket
Banken godtgöres, hvilken förlust, beräknad från och med 1842, då denna
ommyntning tog sin början, den 30 Juni 1853 uppgick till Banko
R:dr  12,533: 3. 6.
har sedermera ökats med  583: 28. 6.
Och utgjorde den 30 Juni 1855 tillsammans . . R:dr 13,116: 32. —
§ 30.
I Kopparmynt af tiva prägeln innehade Banken den sista
1853  R:dr 28,600:
Till samma dag detta år äro:
från Kongl. Mynt-Verket aflemnade 14,050
från allmänheten invexlade 8,200
Efter afdrag af under tiden utvexlade
S:gr R:dr 50,850
. . . . 40,950
utgjorde behållningen sistnämnde da«
R:dr B:ko 9,900
§ 31.
Juni Utvexling af
Kopparskiljemynt.
Från och med den 1 Juli 1853 till och med den 30 Juni in neva- Inkomna furrande
år hafva Jörslitna sedlar till Banken inkommit samt nija sedlar blif- /Jtfärdigade
vit tillverkade till följande belopp: nya Sedlar.
Inkomna förslitna Sedlar.
Förfärdigade nva
Sedlar.
B:ko R:dr.
B:ko It:dr.
Af 500 R: dr-valören
3,927,000
__
8,000,000
__
» 100 » »
1,831,400
—
—
3,800,000
—
—
» 33 » i> .....
957,066
32
—
1,666,666
32
—
» 161» »
472,900
—
—
733,333
10
—
» 10 » »
2,423,000
—
—
3,865,000
—
—
» » »
1,429,333
16
—
1,753,333
16
—
» 2 » af nya slaget . . .
3,721,200
—
4,996,000
—
—
Transport! 14,761,900
—
-
24,814,333
16
—
Inkomna förslitna Sedlar.
Förfardieade nya Sedlar.
B:ko R:dr
B:ko K:dr.
Transport
14,761,900
24,814,333
16
—
Af 3
R:dr
med
enkla blad . . .
900
» 2
med dubbla blad
200
—
» 2
»
med
enkla blad .
400
32
sk. valör
2,013,666
32
—
2,487,000
—
—
»
16
J)
» , , . . .
25,833
16
))
12
»
22,062
24
—
8
r>
» .....
14,083
16
14
»
» . . . , ,
1,822
44
—
»
10
j>
»
1,145
40
Summa B:ko R:dr
16,842,014
28
27,301,333
io!—
Beloppet af
utelöpande Utelöpande Tansport-sedlar utgjorde den 30 Juni 1853 Banko
B* '  81,084:
Från samma dag lill och med den 30 Juni detta år äro
inlöste  2,020: 27. 6.
Och balancerades sistnämnde dag:
å Räkningen öfver de äldre åren till och
med 1802
8,207: 43. i.
» Transport-räkningen N:o 1, 1803-1815 1,507: 33. 4.
d:o N.o 2, 1803-1836 35,341: 4i, 7.
d:o N:o 3, 1803-1836 34,006: - - 79?063. 22<
§ 32-
* Genom 129 § i Banko-Reglementet, är åt Fullmäktige öfverlemnadt
slutet om för- att besluta och till efterrättelse fastställa de förändringar i systemet för
ändring af tillverkning af Bankens sedlar, som blifva erforderliga i följd af Rikets
räknesättet Ständers vid sednaste Riksdag fattade beslut om förändring af allmänna
forpenningar räknesättet för penningar, äfvensom till utmyntning af silfver och koppar,
"utmyntning1 ^erom Kongl. Maj:t under den 3 sistlidne Februari låtit Nådig Förordaf
silfver ning utförda.
och koppar.
3b
Efter hvad Revisorerne inhemtat, hafva Fullmäktige, i anledning häraf,
vidtagit åtskilliga förberedande åtgärder för erhållande af så väl ett
mera ändamålsenligt sedelpapper, än det nu begagnade, som omsorgsfullare
tryck å de sedlar, Banken, vid tillämpningen af det nya räknesättet, skall
utgifva; hvarjemte Fullmäktige till pröfning förebaft frågan om de blifvande
sedlarnes storlek och i detta afseende fastställt 3:ne olika format.
I sammanhang härmed få Revisorerne anmäla, att Fullmäktige, uppå
Öfver-Direklörens vid Kongl. Mynt- och Kontroll-Verken gjorda framställningar
och efter inhemtande af Under-Styrelsens yttrande i ämnet, under
den 5 näsllidne April förordnat, att myntning af 10-öreslycken i silfver
må, när som helst, för Bankens räkning företagas och verkställas till den
myckenhet, som under innevarande år möjligen kan medhinnas; att liktidigt
finge, för Bankens räkning, utmyntas 12,500 R:dr i 4, 2 och 1 R:dr
Riksmynt samt 50- och 25-örestycken, under iakttagande, bland annat, att
de myntslag företrädesvis präglas, som motsvara nuvarande mynten å
hela och TV R:dr Specie, samt att, så länge tillverkning af 10-örestycken
fortfar, silfver för omkring 70,000 R:dr Specie af Bankens förråd må hos
Kongl. Mynt-Verket, på en gång, få innestå; varande af omförmälda nya
silfvermyntsorter till och med den 17 nästlidne November till Banken från
Kongl. Myntet aflemnade 33,900 R:dr Silfver Specie i 10-örestycken.
Ehuru Rikets Ständers, i fråga om det nya räknesättet, fattade och i
ofvanherörde § af Banko-Reglementet intagna beslut, bland annat, innehåller
att nämnde räknesätt skall träda i verkställighet från och med början af år
1850; har likväl, vid det förhållande, att Kongl. Maj:t i åberopade Nådiga
Förordning stadgat, alt Statens räkenskaper skola från och med det år, då
ny af Rikets Ständer fastställd statsreglering tager sin början, föras i enlighet
med den nya myntberäkningen, denna ansetts böra först från och
med sistberörde tid jemväl å Bankens räkenskaper tillämpas.
§ 33.
Sedan, på sätt 44 § af 1853 års Revisions-Berättelse innehåller,
Gravören J. E. Åkerbergs konkursmassa blifvit, genom Öfver-SlåthållareEmbetets
Kanslis Utslag den 28 Juni 1853, ålagd att till Banken betala
de af Garfveri-idkaren Lars Westerberg och Grosshandlaren J. L. Strindberg,
för konkursmassans räkning, lyftade 8,705 R:dr, jemte 5 procent
Revisorernes Berätt. ang. Banko-Verket. 5
Rättegången
not nGravören
Åkerberg
och hans konkursmassa.
34
Invexling i
Landsorterna
af forstuna
Bankosedlar.
årlig ränta derå från den 23 December 1851, då medlen, till fullgörande
af Kongl. Svea Hof-Rätts Dom i målet emot Akerberg och hans konkursmassa,
af Ranken deponerades, samt 5 R:dr 40 sk. i expenser; och berörde
Utslag derefter vunnit laga kraft; så äskades verkställighet å samma
Utslag, dervid det intyg af vederbörande lemnades, att Sysslomannen icke
för Åkerbergs konkursmassas räkning innehade någon tillgång till Utslagets
gäldande.
Sedermera har utur Garfveri-idkaren Westerbergs konkursmassa, den
4 Mars 1854, såsom slutlig utdelning erhållits 2,223 R:dr 7 sk. Banko,
hvilka blifvit till Låne-Afdelningen inbetalda.
I Grosshandlaren Strindbergs konkurs har Stockholms Rådstufvu-Rätt
den 28 December 1854 meddelat Dom, hvarigenom Bankens omförmälda
fordran till betalning fastställdes, men emot denna Dom hafva åtskilliga
borgenärer fullföljt klagan, som ännu är på Kongl. Svea Hof-Rätts pröfning
beroende; vid hvilket rörhållande någon utdelning af Strindbergs konkursmassa
ännu icke bekommits.
§ 34.
Under den tid, hvarföre nu redovisas, hafva nedanuppräknade LänsStyrelser
från Banken reqvirerat Jörskoll till invexling aj för slitna småsedlar*,
nemligen: Skaraborgs, Kronobergs, Jönköpings, Westmanlands,
Östergöthlands, Södermanlands, Elfsborgs, Stora Kopparbergs, Örebro,
Wermlands, Gefleborgs, Malmöhus, Christianstads, Hallands och Norrbottens,
till ett sammanräknadt belopp af . . . B:ko R:dr 286,500: — —
hvaraf den 30 nästlidne Juni utestodo:
i
Skaraborgs
Län . . .
3,000
— —
y>
Kronobergs
» . , .
5,000
— —
n
Jönköpings
» • . .
. .
5,000
_ —
»
Westmanlands
» • • •
2,500
— —
»
Södermanlands
» • •
3,000
— —
»
Elfsborgs
» • . •
3,000
— —
»
Örebro
» • . .
5,000
—
»
Gefleborgs
)) , , ,
2,442
8. —
»
Hallands
» . •
3,000
— —
*
Norrbottens
3,000
— —
Summa B:ko Rulr 34,942
8. —
35
Till invexling af forslitna småsedlar äro under samma tid dessutom
anordnade:
till Låne-Kontoret i Götheborg  170,000: — —
» d:o i Malmö  155,000: — —
» d:o i Wisby  10,000: — —
hvaraf den 30 Juni delta år utestodo:
hos Låne-Kontoret i Götheborg  17,400: — —
» d:o i Malmö  10,000: — —
» d:o i Wisby  1,500: — — <
Sammanräknade beloppet af de i berörde ändamål utgifna förskott uppgår
således lill 621,500 R:dr, och summan af de utestående till 63,842
R:dr 8 sk.
Kassören G. L. Aberg, hvilken, enligt Fullmäktiges resolution den
15 Juli 1852, blifvit antagen till Vexlings-förrättare inom Upsala Län,
utan vexlings-förskott från Ranken, men med de rättigheter och skyldigheter
i öfrigt, som finnas i gällande Ordnings-Stadga bestämda, bar under
ifrågavarande 2:ne år, uti förslitna småsedlar till Ranken insändt tillhopa
B:ko R:dr 01,200, samt i utbyte deremot återbekommit enahanda belopp
uti nya sedlar af 2 R:dr och 32 sk. samt silfvermynt af l och TV
R:dr Specie.
§. 35.
På Räkningar i Dop o si lion s- Ajdeln ingen innestodo den 30 Juni 1853 Depositiomföljande
belopp: rot elsen.
Usta Klassen: Dukater. R:dr B:ko.
Medel, som bero af Bankens egen Styrelses
disposition
7,965: 21. 6.
2:dra Klassen:
Äldre Kreditiv eller Förlag af Banken . 2,719,111: 19. il.
3:dje Klassen:
Staten samt dess Allmänna Verk och
Kassor tillhöriga medel . . . . . 334. 4,023,840: 3. 6.
Transport 334. 6,750,916: 44. ii.
36
, Transport
4:de Klassen:
Medel, tillhörande de under Stockholms
Stads Styrelse lydande Embets-Verk
och Kassor, jemte åtskilliga allmänna
Inrättningar, Välgörenhets-austalter,
Konkursmassor m. fl
5:te Klassen:
Medel, tillhöriga Stiftelser och Bolagsforeningar,
grundade med beräkning på
vinst för den enskilde, äfvensom en
-
Dukater.
334.
R:dr B:ko.
6,750,916: 44. il.
1,361,586: 21. s.
skilde personer
794,408:
32.
8.
S:gr
334.
8,906,912:
3.
—
Under tiden från sistnämnde dag till den 1
nästlidne Juli uppgingo insättningarne till 9,477.
156,647,035:
20.
4.
Summa
9,811.
165,553,947:
23.
4.
Då härifrån afräknas summan af under sam-
ma tid assignerade
8,895.
154,677,173:
35.
—
visar sig, att räkningshafvarne den sista
Juni detta år egde hos Banken innestående:
l:sta Klassen  54,293: 35. 9.
2:dra d:o _ 2,924,625: 37. 6.
3:dje d:o 916. 4,229,680: 35. 6.
4:de d:o  1,441,525: l. 4.
5:te d:o  2,226,648: 22. 3. gjg
Insättningarne och assigneringarne inom de sär
uppgått till följande belopp:
10,876,773: 36. 4.
skilda klasserna hafva
Insättningar.
Assigneringa
p.
l:sta
Klassen .
60,034
35
7
13,706
21
4
2. dra
d:o
39,047,313
31
1
38,841,799
13
6
3:dje
d:o
78,866,694
22
7
78,660,853
38
7
4:de
d:o
24,948,876
6
8
24,868,937
26
9
5: te
d:o
13,724,116
20
5
12,291,876
30
10
Summa B:ko R:dr
156,647,035
20
4
154,677,173
35
—
\
37
Räkningarnes antal inom hvarje klass har utgjort:
lista
klassen.
2:dra
klassen.
3:dje
klassen.
4:de
klassen.
5:te
klassen.
Summa.
Under sednare halfäret 1853
7
26
69
134
27
263
» år 1854 ....
7
26
70
133
25
261
» förra halfåret 1855 .
8
25
72
124
27
256
§ 36.
Under de 2:ne år, som förflutit sedan den 30 Juni 1853, hafva för öfver-assigÖfver-assignering
å sju publika Verks och Korporationers räkningar samt n'
cn enskild persons räkning i Depositions-Afdelningen, efter derom hållna
undersökningar, böter, med tillsammans 205 R:dr 27 sk. 11 rst. B:ko,
blifvit af Under-Styrelsen ådömde och af vederbörande erlagde.
§ 37.
I afgifter
för enskildes assignering å
har influtit:
år 1854  . .
förra halfåret 1855
Depositions-Afdelningen Folie-ajgift
för enskildes
assignerings.
. . . 620:
räkningar.
. . . . 512:
Summa B:ko R:dr 1,132: — —
o “
A de i Ryttmästaren C. W. Hammarskölds samt Brukspatronen C.
G. Johanssons konkurser bevakade folie-afgifter, tillsammans 868 R:dr, har
hitintills icke något till Banken influtit; och den i Öfverste-Kammarjunkaren,
Grefve Claes Lewenhaupts konkurs bevakade, inom linien förda folie-afgift
balanceras fortfarande till återstående belopp af R:dr 129: 27 sk. 7
rst. B:ko.
§ 38.
Såsom afgifter för Depositionshvalfvets begagnande, hafva ingått:
sednare halfåret 1853
371: 16. —
hela året 1854
523: 22. —
förra halfåret 1855
112: 40. —
Afgift för
Depositionshvalfvets
begagnande.
Summa B:ko R:dr 1,007: 30. -
38
Från Banken
utgijna räntebärande
skuldförbindelser.
Afbetalning
å RiksgäldsRontorets
skuld till
Banken.
§ 39.
Antalet af de från Banken utgifna Aldre Låne-Banko-Obligationer
(förr kallade Låne-Banko-Attester och Låne-Banko-Kapitaler) har, under tiden
från den 30 Juni 1853 till och med samma dag detta år, blifvit minskadt
med:
2 st. å procent på tillhopa ........ 8,300: 2. 7.
5 » å 4 d:o . . . .
1,084: 34. 7.
3 » å 3 d:o 16,318: 42. io.
Summa 10 st. på B:ko R:dr 25,703: 32. —
utgörande Bankens återstående skuld i förbindelser af ofvanom förmälda
slag, sistnämnde dag, 480,559 R:dr,35 sk. 4 rst. B:ko.
Någon obligation för inlemnpdt silfver, eller så kallad silfversedel, har
under ifrågavarande tidrymd icke blifvit hos Banken till inlösen företedd,
utan balanceras ännu beloppet af sådana obligationer med 268 R:dr 11
sk. Banko.
Icke heller har någon realisations-obligation blifvit under berörde lid
till Banken inlemnad, utan utgör beloppet af utevarande dylika obligationer
ännu 225 R:dr B:ko.
Af obligationerne för 1830 års upplåning utestå fortfarande 125
R:dr B:ko.
§ 40-
Jemlikt § 146 i 1851 års Banko-Reglemente, hafva, vid slutet af
hvartdera åren 1853 och 1854, 22 stycken af Rikets Ständers RiksgäldsKontor
till Banken utfärdade obligationer för 4808 och 4809 årens
krigskostnader, å 4,000 R:dr hvardera, blifvit infriade, äfvensom vid
hvartdera tillfället ett års ränta å 4 proceut för Bankens vid det nästförutgångna
årets slut hos Riksgälds-Kontoret egde fordran blifvit godtgjord.
Riksgälds-Kontorets berörda skuld till Banken utgjorde vid 1852 års
slut för
704 Obligationer, B:ko R:dr 2,816,000: — —
Efter afdrag af sålunda infriade 44 d:o b 176,000: — —
utgör alltså nu Bankens
fordran för qvarvarande. . 660 Obligationer, B:ko R:dr 2,640,000: — —
39
41.
Af Bankens i 147 och 148 §§ af 1851 års Banko-Reglemente Afskrifning
omförmälda inom linien balancerade fordringav hos Staten och Södertelje /ifn
Kanal-Bolag, har, under ifrågavarande 2:ne år, icke något influtit; men, i eerade forföljd
af Rikets sednast församlade Ständers derom fattade beslut, hafva Bau- drmsar
kens
likaledes inom linien förda fordringar hos Riksgälds-Kontoret för begagnade
förskott lill utredningen, dels af Götha Kanal-Bolags f. d. Diskont
Verk
911,511 R:dr 21 sk. 2 rst., och dels af Malmö f. d. Diskont-Verk
428,800 R:dr 40 sk. 11 rst., allt Banko, blifvit ur Bankens räkenskaper,
vid upprättandet af 1854 års General-Hufvudbok, afskrifna.
§ 42.
Lane- och Kreditiv-rörelsen utvisade den 17 nästl. November följande: Läne- och
Kreditivrörelsens
-
Utlåningen på Guld och Silfver . . . .
» på Jern, Koppar m. m. i Stockholm
» » » » i Götheborg
» » fast egendom på landet . . . .
» » » »i städerna ....
» » » » och återbetalning
Silfver, approxim
» till skiften och odlingar . . .
» » Fahlu Bergslag
» » Sparbankerna
Lån lill Filial-Banken i Gefle ....
» » » i Christianstad
» » » i Blekinge. . .
» » » i Skaraborgs län
» » » i Sundsvall . . .
Vid Ba?iko-Diskont-Vörket:
Utlåningen med omsältningsrått . . . .
d:o för handel och näringar. .
Diskonteringen för d:o
Kassa-Kreditivrörelsen. ........
Utlåningen på aktier och publika papper
Förlag.
2,000,000
6.500.000
80,000
200,000
400.000
524.000
176.000
280.000
158,400
3.800.000
3.490.000
150,000
Transport j 17,558,400
Utestående.
Oanvändt.
167,202
179,087
267,010
5,480,761
844,390
127,623
67,042
57,991
20,000
400.000
324.000
176.000
280.000
158,400
3,537,628
1,0 18,240
1,519,112
668,735
86,890
15,160,115! 39
1,386,700
47,224
j
ej 12,957
J*j 142,008
4
262,371
483,911
■j fe,110
40
24
»| 2,398,
284 8 0
ställning.
40
Förlag;
Utestående.
Oanvändt.
Transport
17,558,400
15,160,115
39
9
2,398,284
8
3
Vid Låne-Kontoret i Götheborg:
Utlåningen med omsältningsrätt . . .
2,000,000
1,966,772
10
8
33,227
37
4
d:o för handel och näringar .
600,121
24
4
Diskonteringen för d:o
• 1,600,000
496,459
41
4
- 83,238
30
4
Kassa-Kreditivrörelsen
420,180
—
—
Utlåningen på aktier och publika papper
250,000
190,520
59,480
—
—
Vid Låne-Kontoret i Malmö:
1
Utlåningen med omsältningsrätt....
1,000,000
986,583
27
—
15,416
21
d:o för bandel och näringar .
552,730
—
Diskonteringen för d:o
• 780,000
26,997
36
8
■ 105,742
11
4
Kassa-Kreditivrörelsen
294,550
—
Utlåningen på aktier och publika papper
50,000
50,000
—
Vid Låne-Kontoret i IVis hy:
Utlåningen med omsättningsrätt . . .
100,000
95,690
—
4,310
—
d:o för bandel och näringar .
14,200
—
Diskonteringen för d:o
• 160,000
21,627
6
—
. 54,152
42
—
Kassa-Kreditivrörelsen
70,020
—
—
Kreditiv till Riksgälds-Kontoret. . . .
1,000,000
750,000
—
250,000
—
—■
d:o » K. Kommerse-Kollegium .
1,800,000
1,416,459
33
S
583,540
12
7
d:o » Jern-Kontoret
600,000
345,510
—
—
254,490
—
—
d:o » Filial-Banken i Gefle . .
100,000
900
—
—
99,100
—
d:o » d:o i Christianstad .
81,000
81,000
—
—
d:o » d:o i Blekinge . . .
44,000
3,900
—
—
40,100
—
—
d:o » d:o i Skaraborgs län
140,000
7,500
—
132,500
—
—
d:o » d:o i Sundsvall. . .
166,600
45,000
—
—
123,600
—
—
d:o » d;o i Hudiksvall . .
25,000
3,000
—
—
22,000
Förlag till Filial-Banker, enligt § 182
mom. 2
1,500,000
1,300,000
—
—
d:o » d:o » »4
5,000
—
5,000
—
—
Summa B:ko R:dr
2 8,7 60,000|2 3,2 6 6,817
29
2
5,493,182
18 10
upplånade Sparbanksmedel:
af Stockholms
Sparbank . . . 70,000.
af Sparbanken i
Wisby  10,000.
80,000.
28,760,000.
41
§ 43.
Med begagnande af den genom 140 § i Reglementet Fullmäktige öfverflyttlemnade
rättighet, hafva de frän en lill annan lånerörelsegren för en tid af ™tål annan
högst 6 månader verkställt de öfverllyttningar, hvarom redogörelse före- LAne-roreisekommer
i § 63 här nedan. sren'
§ 44-
Lån mot fant af Guld och Silfver äro utgifna till följande antal och Beläning
belopp, nemligen:
af Guld [och
Silfver.
sednare hal fåret 1853 .
3,878 lån på B:ko R:dr
169,421:
hela året 1854 ....
7,097 » » »
298,028:
förra hal fåret 1855
1,616 » »
67,540:
Tillsammans 12,591 lån på B:ko R:dr
534,989:
Inbetalningarne å ifrågavarande lån, deruti inberäknade de lån, hvilka
genom omsättningar och panternas försäljning å auktion blifvit liqviderade,
hafva utgjort:
sednare halfåret 1853
182,459:
hela året 1854
341,907: — —
förra halfåret 1855
130,146:
Summa B:ko R:dr 654,512: — —
och öfverstiga således utlåningen med R:dr 119,523 B:ko.
Det uti denna lånerörelse den 30 nästlidne Juni utestående kapital utgjorde
211,552 R:dr B:ko.
I öfverensstämmelse med Rikets sednast församlade Ständers beslut,
har utgifningen af nya lån mot pant af guld och silfver med 1854 års
utgång upphört; hvadan det under förra hallaret 1855 bär ofvan utförda belopp
utgöres af omsättningar, hvilka komma att fortfara till slutet af Mars 1856.
Denna lånerörelse, till hvars skötande förut varit på stat anställde 1 Kommissarie,
1 Bokhållare och 2 Kontorsskrifvare, jemte en Silfvervägare,
har från och med innevarande års början varit besörjd af endast 2 tjenstemän,
mot arfvode på räkningen: »Obestämda Supplementar-Staten» af tillhopa
1,800 R:dr B: ko.
Revisorer!)ex Berätl. ung. Bankoverket. 6
42
Belåning af
Jern, Koppar
och andra
vågförda
effekter.
Förklaring
af stadgandet
i BankoReglementets
150 §.
Belåning af
Tackjern.
Lån pä äldre
Låne-BankoObligalioner.
§
Län på Jern, Koppar och andra vagförda effekter hafva utgå It till
följande antal och belopp:
sednare halfåret 1853 ... 139 lån pa B:ko R:dr 1,270,970: - -
hela året 1854
98 > » » 794,925: - -
förra hallaret 1855 . . . 68 » »  607,794: - -
Tillsammans 305 lån på B:ko R:dr 2,673,689: — —
inbetalningarne hafva deremot uppgått till:
sednare halfåret 1853 .... 1,047,898: il. 5.
hela året 1854
1,596,853: 34. i.
förra halfåret 1855 .... 372,105: 34. io. 3 016,857: 32. 4.
hvadan en låneförminskning egt rum al . ... . . 343,168: 32. 4.
§ 46*
På derom af Under-Styrelsen gifven anledning hafva Fullmäktige, den
29 sistlidne Mars, öfver stadgandet i Banko-Reglementets 150 § meddelat
den förklaring, alt den omständighet, att uti våg-attester, hvilka blifvit utfärdade
öfver jern, koppar och andra vågförda effekter, uppvägda efter kungörandet
af Kongl. Förordningen om Svenska jerneffekters stämpling af den
12 Januari detta år och ämnade att hos Banken belånas, saknas intyg dels
att berörde effekter vid uppvägningen blifvit, enligt Författningarne, till
sin fullgoda beskaffenhet granskade och pröfvade, och dels att de i bunkar
och lådor förvarade elfekterne undergått en med förut gällande föreskrifter
öfverensstämmande besigtning och pröfning, icke må utgöra hinder för låns
beviljande; hvilken förklaring blifvit meddelad så väl Under-Styrelsen, sorn
Direktionen öfver Låne-Iiontoret i Götheborg.
§ 47.
På Tackjern har under ifrågavarande tid något lån icke utgått.
§ 48.
o '
A Lånen på äldre Låne-Banko-Obligationer har influtit:
sednare halfåret 1853
13,608: 14. 4.
Transport 13,608: 14. 4.
43
Transport 13,608: 34. 4.
hela året 1854
91: 42. 7.
förra halfåret 1855
93: 20. 6.
Summa B:ko R:dr 13,793: 29. 5.
hvarigenom Bankens återstående fordringar för så beskaffade lån nedgått
till 16,506 R:dr 2 sk. 3 rst. B:ko.
§ 49.
Af de mot inteckning i fast egendom och återbetalning i Silfver
hos Banken upptagna fastighetslån, hafva, med stöd af den i Kongl.
Kungörelsen den 6 Mars 1830 dertill lemnade rättighet, blifvit med bankosedlar
fullt liqviderade:
A) Landlegendoms-lån:
sednare halfåret 1853, 9 st. på Silfv. R:dr 1,577: 3S. — med B:ko R:dr 4,056: 47. 10.
liela året 1854, 15 » » » 1,921: so. s. » » 4,905: 17. 7.
S:gr 22 lån på Silfv. R:dr 3,499: 17. 3. med B.ko R:dr 8,962: 17. S.
B) Sta ds egendoms-lån:
förra halfåret 1855, 1 » » » 196: 40. — » » 501: 23. —
Tillsammans 23 st. pä Silfv. R:dr 5,696: 9. 3. med B:ko R:dr 9,463:40. S.
Afbetalningarne å dessa slags lån, hvar
ibland
inberäknade slutbetalningar med
återstående belopp i Silfver, hafva utgjort
Silfv. R:dr 24,587: 22. 9.
så att dessa låns utestående belopp minskats
med tillsammans. . . Silfv. R:dr 28,083: 32.—
Den 50 nästlidne Juni återstodo Silfv. R:dr 62,660: 4. 11.
deraf å Landtegendomar  51,844: 21. l.
å Stadsegcndomar ......... 10,815: 31. lö. g2 660- 4 il
§ 50.
I afräkning å lånen till Släder och Korporationer har influtit:
sednare halfåret 1853
2,043: 43. 2.
hela året 1854
3,026: 41. i.
förra halfåret 1855
. .... 1,259: 37. -
Summa B:ko R:dr 6,330: 25. 3.
IItinning mot
inteckning i
fast egendom
och återbetalning
i silfver.
Lån till Städer
och Korporationer.
44
hvarigenom Bankens fordran för dylika lån den 30 nästlidne Juni nedgått
till  B:ko R:dr 17,989: 25. 7.
nemligen:
Lån till Calmar Consistorium . . 7,669: 20. 9.
d:o » Calmar Domkyrka . . . 6,141: 40. l.
d:o » Landskrona Kyrka. . . 2,999: 12. ll.
d:o * S:t Petri Kyrka i Malmö 1,178: 47. io. 17,989: 25> 7.
§ 51.
^inteckning°i 31°t pant af jast egendom, och återbetalning i sedlar, äro följande
fastighet°och lån utgifna, nemligen:
återbetalning
t sedlar. A) på Landtegendomar:
sednare halfåret 1853, 305 lån på B:ko R:dr 243,216: 32. —
hela året 1854, 463 » » » 344,233: 16. —
förra halfåret 1855, 231 » » » 204,483: 16. — 791,933- 16> _
B) på Stads egendomar:
sednare halfåret 1853, 8 lån på B:ko R:dr 21,750:— —
hela året 1854, 18 . . » 48,350:
förra halfåret 1855, 9 » » » 21,516:32. — 91,616' 32 —
Tillsammans 1,034 lån på .... B:ko R:dr 883,550: — —
Inbetalningarne hafva, omsättningarne oberäknade, utgjort:
å Bruksegendoms-lån
19,890: 25. 2.
» Landtegendoms-lån
719,508: 3. 2.
» 5-procents-lån
714: 43. 10.
hvarigenom dessa lån blifvit slutligen liqviderade.
» Stadsegendoms-lån  103,103: 40. 6.
B:ko R:dr 843,217: 16. 8.
Utestående kapital-beloppet den 30 nästlidne Juni utgjorde:
Bruksegendoms-lån  71,928: 20. 1.
Landtegendoms-lån  5,407,942: 16. 4. g 479 370- 36 5
Stadsegendoms-lån  836,310: 15. -
Summa B:ko R:dr 6,316,181: 3. 5.
f
I
45
§ 52. ,
I fråga om fastighetslåns indrifning äro lagsöknings-åtgärder af Fiskals- LagsökninEmbetet
vidtagna, dels för så beskaffade förfallna låns slutbetalning, och
drifning af
dels för inbekommande allenast af uraktlåtna års-inbetalningar. län mot pant
Af lagsökningar utaf förra slaget voro, den 1 November 1853, oaf- a fomf™
gjorda 18.
hvarefter tillkommit
82.
Häraf äro:
inställda
.14.
afslutade genom indrifning eller omsättning 54.
förfallne . 2^ 70.
så att på vederbörande exekutorers handräckning återstå . . . 30.
Antalet åter af oafgjorda lagsöknings-ärenden för indrifning af endast
förfallna årsinbetalningar uppgick ofvannärande dag till . . 188.
ocl] som sedermera tillkommit  283. 47 j
men deremot
förfallit, i följd af dels verkställda insättningar före lagsökningshandlingarnes
afsändande, och dels inträffade konkurser . 58.
afslutats genom indrifning eller efter lagsökningen skedd liqvid 353.
så återstå följaktligen oafgjorda 60.
Fiskals-Embetet har bevakat:
i konkurser. 1 ^Foklama
lån
å landtegendomar . .
13. 11.
D
stadsegendomar 7. 5.
» > bruksegendom — 1.
§ 53-
Skiftes- och 0 äling s-län hafva utgått till följande antal och belopp, Skiftes- och
Odlingt-lån.
nemligen:
sednare halfåret 1853 . . . . 1 lån på B:ko R:dr 600: - -
hela året 1854
10 . . » 10,900: - -
Transport 11,500
Lagsökningar
för
Odlings-ldn.
Inventering
af säkerhetshandlingar.
Riksgälds
Kontorets
Kreditiv.
RommerseKoltegii
Kreditiv.
\
46
Transport 11,500: — —
förrf hallaret 1855
12 lån på B:ko R:dr 9,190: — —
Summa B:ko R:dr 20,690: — —
Inbetalningarne hafva uppgått till  19,158 : 34. 6.
hvadan utlåningen öfverstiger inbetalningarne med . R:dr 1,531: 13. 6.
Af osäkra inom linien förda odlings-lån, hafva, jemlikt Rikets sednast
församlade Ständers beslut, 11 st. å ett sammanräknadt kapitalbelopp af
10,699 R:dr 30 sk. 7 rst. B:ko blifvit, vid upprättandet af 1854 års
General-Hufvudbok, afskrifna..
§ 54.
Som af de i äldre tider från Banken utgifna och den 1 November
1853 på lagsökning beroende odlingslån till ett antal af . . . . 14.
blifvit, på grund af Rikets Ständers vid sednaste Riksdag fattade beslut,
afskrifne 11.
så utgör återstoden af dylika lagsökta lån allenast 3.
Nyssnämnde dag var af tillförene ågångna lagsökningar för indrifning
af s. k. Skiftes- och Odlings-lån icke någon oafslutad; men sedermera äro
lagsökningar anställda för 13 lån, deraf 4 blifvit indrifna, hvadan 9 så
beskaffade lån bero på lagsökning.
§ 55.
Säkerbetsbandlingarne för lån mot pant af fast egendom samt till
Skiften och Odlingar äro af Revisorerne, utan anmärkning, inventerade.
§ 56.
Det åt Riksgälds-Kontoret anvisade kreditiv af 1,000,000 R:dr, som
får räntefritt begagnas från den 1 September det ena året till den sista
Juni det nästföljande, har, under de 2:ne år denna Berättelse omfattar,
blifvit på de sålunda bestämde lider utanordnadt och åter inbetaldt.
§ 57.
Kreditivet till Kongl. Kommerse-Kollegium, i och för fabrikernas och
manufakturernas understöd, är begagnadt till det genom Banko-Reglementet
bestämda belopp af 1,800,000 R:dr B:ko.
L
47
§ 58.
I granskningen af räkenskaperna öfver Jern-Kontorets kreditivfond, Jem-Konto600,
000 R:dr B:ko, hafva Fullmäktige genom Ombud deltagit. rets kreditiv.
§ 59.
Stora Kopparbergs Bergslag har, på grund af den Bergslaget med- Fahlu Bergsgifna
kreditiv- eller lånerättighet å så kallade koppar-sedlar, från och med l^uighetA
den 1 Juli 1853 till samma tid innevarande år, utbekommit 8 lån på till- kopparsedlar.
sam mans B:ko R:dr 198,000: - -
och inbetalt tillsammans  197,501: 17. 2.
så att utlåningen på det hela ökats med  498: 30. 10.
Då Bergslagets skuld till Banken den 30 Juni 1853
utgjorde  56,115: 8. io.
visar sig att densamma, vid sistlidne Juni månads utgång,
uppgick till B:ko R:dr 56,6 1 3 : 39. 8.
§ 60.
Af Sparbankerna i Riket hafva de i Stockholm, Malmö och Christian- Sparbankerstad
begagnat kreditivrätt i Banken ; och funnos den 30 Juni 1855 ännu
utestående:
hos Sparbanken
i Malmö .
. . . B:ko R:dr 10,000:
» d:o
i Christianstad
... » 10,000:
Summa B:ko R:dr 20,000: — —
§ 61.
Jemlikt Rikets Ständers vid sednaste Riksdag fattade och i 167 § af Upp- och ajBanko-Reglementet
intagna beslut, angående medels emottagande på Upp- läkningen.
och Afskrifnings-räkning i Banken och Låne-Kontoren, bemyndigades Fullmäktige
att till efterrättelse fastställa de föreskrifter, som för verkställigheten
erfordrades; och sedan vederbörande infordrade utlåtanden och förslag
i anledning häraf till Fullmäktige afgifvit, dervid befunnits, att räkenskapen
för denna rörelse, sorn enligt naturen af densamma borde blifva ganska
48
enkel och lättfattlig, dock, i följd af stadgandet, att »ränta icke godtgöres
å medel, som kortare tid än 30 dagar å räkning innestått», komme att
erhålla en serdeles invecklad uppställning, hafva Fullmäktige under den 15
sistlidne Mars tills vidare fastställt de nödiga verkställighets-föreskrifterna;
hvarjemte Fullmäktige den 5 påföljde April förordnat, att, till en början
och intilldess erfarenhet vunnits om och i hvad mån ifrågavarande rörelse
kunde komma att af allmänheten anlitas, må för de å upp- och afskrifningsräkning
ingående medel vid samtlige Diskont-Verken vederbörande räkningshafvare
tillgodoföras och godtgöras två procent ränta.
På upp- och afskrifnings-räkning innestod:
vid Banko-Diskont-Verket den 16 nästlidne November . 122,800: — —
» Låne-Konloret i Götheborg den 17 i s. m. . . . 1,800: — —
» Låne-Kontoret i Malmö den 20 i s. m. . . . . 33,800: — —
Revisorerne, som vid granskning af Fullmäktiges i detta ämne vidtagna
beslut och åtgärder icke funnit något att erinra, anse sig likväl, af
den anledning, alt ifrågavarande rörelse allt hittills blifvit i jemförelsevis
ringa mån af allmänheten begagnad, hvilket synes vara föranledi hufvudsakligen
af den angående räntegodtgörelsen meddelade, här ofvan omförmälda
inskränkande föreskrift, böra uttala det omdöme, att anstalten, sådan den,
enligt Rikets Ständers beslut, blifvit ordnad, icke uppfyller det med densamma
åsyftade ändamål.
I fråga om användandet af de å upp- och afskrifnings-räkning innestående
och vidare ingående medel, hafva Fullmäktige dels den 9 nästlidne
Augusti anmodat Banko-Diskont-Direktionen att för ett belopp, motsvarande
ungefär | af behållningen å Stockholms upp- och afskrifnings-räkning, inköpa
Svenska Hypotheks-Föreningars med 4-J eller 4 proc. ränta löpande,
efter uppsägning betalbara obligationer till nominalvärdet, eller, i fall sådana
icke skulle vara att tillgå, dylika Föreningars med 4 procent ränta
löpande, efter utlottning, betalbara obligationer å 91 proc. af nominalvärdet;
och dels den 8 och 22 påföljde November förordnat, att af de å upp- och
afskrifnings-räkning hos såväl Banko-Diskont-Verket, som Låne-Kontoret i
Malmö innestående medel må till diskontering och utlåning för handel och
näringar samt till kassa-kreditiv åt enskilda personer vid hvartdera verket
användas det belopp, som må anses icke vara för skeende uttagningar
erforderligt.
49
§ 62.
Då Höglofl. Banko-Utskottet, efter verkställd granskning af BankoDiskont-Verkets
räkenskaper och förvaltning för år 1853, uti den till Rikets
Ständer afgifvna Berättelse N:o 53, framlagt resultaten af nämnde års rörelse,
få Revisorerne nu endast meddela nedanstående sammanfattningar af BankoDiskont-Verkels
räkenskaper för år 1854 samt Låne-Hontorens i Götheborg,
Malmö och Wisby rörelse under båda revisions-åren:
A. Diskontering och Utlåning Jör Handel och Näringar.
I:o. Viii Banko-Diskont-Verket i Stockholm.
Inkomster:
Af Vexel-diskontering:
Förskottsräntor  25,765: 29. 1.
Ofverräntor  — 9. i.
185*
25,765
38
2
Af Utlåning mot hypothek:
Förskottsräntor 46,214: 28.
Ofverräntor  168: 29. 5.
Inbetalningar å inom linien förda lån:
Kapital  2,070: —
Ofverräntor .... 84: — — a im-
48,537
9
S
Summa
74,502 17
7
Utgifter:
Arfvoden för Vexel-diskonteringen  1,000:
Omkostnader  287: 8. t.
1,287
8
1
Behållen vinst B:ko R:dr| 75,015
59
6
Skuld vid årets slut:
Rikets Ständers Banks förlag B:ko R:dr
1,967,900
—
Tillgång vid årets slut:
Behållning på räkning i Bankens Depositions-Afdelning 216,614: 38. 8.
Diskonterade Vexlar  813,572: 5. 10.
Utestående Lån mot hypothek  907,913: 3. 6.
1,967,900
Balance inom kolumn:
Osäkra Lånefordringar .
18,296
10
!_
På lagsökning beroende, men bland säkra fordringar upptagna:
Utestående Lån mot hypothek 67,715: 3. 6.
» » å Vexel  2,790: 19. 2.
70,505
22
8
Revisorernes Bertin, ang. Bankoverket.
7
Diskont
rörelsen.
50
1853.
1854.
S:o. Wä«t liäise-IioHios-et 5 GsiiSieljorg.
Inkomster:
Af Diskontering:
6,485
14
i®
9,411
6
7
—-
—
7
o
Af Utlåning mot hypotliek:
24,965
26,655
40
Öfverränlor
450
40
2
462
7
4
Summa
55,549
6
8
54,859
33
2
Utgifter:
Arfvoden för Vexel-diskon-
leringen .... 500:  500:
d:o för belåningen . . 666: 32. — 666: 32. —
Omkostnader .... 170: 53. — 155: 26. —
1,557
17
—
1,500
10
—
Vinst
52,211
37
8
55,559
23
Skuld vid årets slut:
Rikets Ständers Banks förlag
800,000
•—
—
800,000
—
—
Utelöpande Assignationer på Banken
67,500
—
500
—
Balanccrad vinst
68
28
11
1,602
8
Till Götheborgs Sparbank för insatte medel:
Kapital 20,000:
Upplupen ränta . . . . 190:
—
20,190
—
—
Summa B:ko R:dr
867,568
28
11
822,292
8
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning
41,582
i
7
28,890
11
4
Hos Depositions-Afdelningen innestående ....
88,075
—
1,075
—
Utestående Lån: å Vexlar och Invisningar . *
225,556
46
8
271,105
20
4
» » mot hypolhek
512,554
23
8
521,221
24
4
Summa B:ko R:dr
867,568
28
11
822,292
8
—
Balance inom kolumn:
Osäkra Lånefordringar
481
56
481
36
På lagsökning beroende, men bland säkra lån upp-  tagna fordringar . .
18,184
25
8
15,121
24
4
51
3:o. I ><I. Iiåne-Iioi»t«ret I Maäm®.
Inkomster:
Af diskontering:
Innehållna räntor
Af utlåning mot hypotliek:
Förskottsräntor
Öfverräntor
•_
Summa
Utgifter ;
Omkostnader
Behållen Vinst 9:ko R:dr
Skuld vid årets slut:
Rikets Ständers Banks förlag
Tillgång vid årets slut:
Kassa—behållning 1,500:  1,500:
Utestående Lån
mot hypotliek 380,800:  380,000:
4:0. 4'ä«£ Blaase-BAoasåorct £ WisllJ.
Inkomster:
Af Diskontering:
Förskotts-ränlor
Öfver-räntor
Af utlåning mot hypotliek :
Förskotts-räntor
Öfverräntor
- •
Behållen Vinst B;ko R:dr
Skuld vid årets slut r
Rikets Ständers Banks förlag
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning . 16,900:-  11,096:41. 4.
Utestående Lån:
mot hypothek . . 22,600:-  16,900:
å Vcxlar och Utvisningar
. • 10,500:—— 22,005: 6. 8.
1853.
16,542
235
16,777
70
16,7 07
582,100
382,100
552
1
1,357
27
1,939
50,000
50,000
56
1854.
114
18,662
69
10,846
21
18,825
24
46 ■
23
382,100
582,100
712! 46
i
1,277;
16 9
2,006 40-
50,000
50,000
52
B. Kassa-Krediliv-rörelsen.
183-4.
Iso. Tid Banko-Diskonten i Stockl&olm.
Beviljade Kassa-Kreditiv.
Från den 1 Januari
» den 1 April
1854 på 3 månader .
»6 »
» 9 »
»12 »
» » 6 »
»12 »
17,000:
14,500:
42,000:
660,500:
3,000:
. 152,200:
754,000
155,200
81,400
119,400
—
—
» den 1 Juli
» den 1 Oktober
» »12 »
» » 12 »
—
—
S:a
1,070,000
—
—
Inträdesafgifter . .
Influtna räntor . .
Inkomster :
S
5,190
23,954
5
7
S:a
29;144
s
7
Arfvoden . .
Omkostnader .
Utgifter ;
1,655
Behållen vinst . .
27,491
5
4
Skuld vid årets slut:
Rikets Ständers Banks förlag . . . . .
Balancerad vinst
. 1,000,000:
4,016: 8. 10.
1,004,016
8
10
.
Tillgång vid årets slut:
Hos Depositions-Afdelningen innestående . .
Utestående Kassa-Kreditiv
. 784,062: 2S. lo.
. 219,955: 50.
1,004,016
8
På lagsökning beroende Kassa-Kreditiv
8,493
30
53
1853
•
1854
3: o. Vid liåne-Kontoret 1
Gttlicliorg.
Beviljade Iiassa-Krediliv:
1853. 1854.
från den 1 Januari, på ett år 98 st. — 91 st. å
» 1 April d:o 17 » — 17 » »
» 1 Juli d:o 33 » — 30 » »
» 1 Oktober d:o 42 » — 40 » »-
193.500
47,500
108.500
152.500
—
—
200.500
45,500
108.500
149,000
—
—
Summa B:ko R:dr
502,000
—
503,500
—
—
Inkomster:
-
Inträdesafgifter
Influtna räntor
' 2,510
14,994
26
6
2,517
14,349
24
40
4
S:a
Utgifter :
17,504
26
6
16,867
16
4
Arfvoden . . . 1,666: 32. — 1,666: 32. —
Omkostnader . . 299: 14. 8. 284: 16. —
1,965
46
8
1,951
Behållen vinst B'ko Pr dr
15,538
27
10
14,916
16
4
Skuld vid årets slut:
Rikets Ständers
Banks förlag 500,000:  500,000:
Balanceradvinst 5,376: i. 8. 5,659:23. 10.
505,376
1
8
505,659
23
10
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning 208,026: l. 8. 195,999: 23. lo.
Hos Dcpositions-  Afdelningen in-
nestående . . 115,000:  115,000:
Utestående Kas-
sa-Kreditiv . . 182,350: —• — 194,660:
505,376
1
8
505,659
23
10
54
1853.
1854
3:o. Vid liånc-Kontoret i Malnili.
Beviljade Kassa-Kreditiv:
Frän ilen 1 Januari pä ett år
» »1 April d:o
» »1 Juli d:o ,
» » 1 Oktober d:o
88,000
86,000
81,000
95,000
—
—
88,000
89.000
80.000
95,000
—
Summa D:ko R:dr
, 550,000
—
552,000
—
—
Inkomster:
Inträdes-afgifter
Influtna räntor
1,750
11,760
c
7
1,7.60
11,078
9
3
S:a
13,510
6
12,838
9
3
Utgifter:
Omkostnader
690
—
—
720
32
—
Behållen vinst
12,820
6
7
12,117
23
3
Skuld vid årets slut:
Rikets Ständers Banks förlag
550,000
—
—
350,000
—
—
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning 59,880: G2,7 80:
Hos Depositions-  Afdelningen in-
nestående . .215,620:  162,720: — —
Utestående Ivassa-  Kreditiv . . . 74,500  124,500:
550,000
550,000
4:o. Vid Ijåne-Kontoret i Wisby.
Summan af beviljade Kassa-Kreditiv
" 50,000
—
50,000
■—
—
Inkomster:
Inlrädesafgifter
Räntor
250
1,602
4 5
9
250
1,321
23
10
Behållen vinst
B:ko R:dr
1,852
43
9
1,571
23
10
i
55
1853.
1854.
Skuld vid årets slut:
Rikets Ständers Banks förlag
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning . 42,550;  43,850: —
llos Dcposilions-A.fdelningen
innc
ståcnde
. . . 5,200:  4,400: —
Utestående Ivassa
Kreditiv
. . . 2,250: — — 1,7 50: —
50,000 •
50,000
50,000
50,000
C) Belåningen aj Aktier och Publika Papper.
Iso. Vid ItaHko-Digkonten i Stockholm.
Inkomster:
Förskotts-räntor
Öfverräntor .
Behållen Vinst B:ko R:dr
Skuld vid årets slut:
Rikets Ständers Banks för belåningen anvisade fond
Tillgång vid årets slut:
Behållning på räkning i Depositions-Afdelningen . 72,450: — •—
Utestående Lån  127,550: — -
Balance inom kolumn:
Osäkra Låncfordringar B:ko R:dr
1854.
6,587
227
6,815
200,000
200,000
3,779
14
11
11
21
56
3:o. Vid Låne-Hnntoret i Götheborg,
Inkomster:
Förskotts-räntor
Öfverräntor
Summa
Utgifter:
Arfvoden  222: 10. 8. 222: 10. 8.
Omkostnader. . . . 58: 6. — 30:
Behållen Vinst B:ko R;dr
Skuld vid årets slut:
Till Låne-Afdelningen för begagnadt Kreditiv .
Balancerad vinst
Summa B:ko R:dr
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning
Hos Depositions-Afdelningen innestående . . .
Utestående Lån
Summa B:ko R:dr
Balance inom kolumn:
Osäkra Lånefordringar
3:o. Vid Iiåne-K.ontoret i IVfalmö.
Inkomster:
Förskotts-räntor
Öfverräntor
Behållen Vinst B:ko R:dr
Skuld vid årets slut:
Till Låne-Afdelningen för begagnadt Kreditiv
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning . . 3,566: 32. — 66: 32. •
Hos Depositions-Afdelningen
innestående
. . , . 41,433:16.— 41,953:16.-
Utestående Lån' . . 5,000:  8,000:
5853
1854.
5,427
126
5,554
280
5,273
250,000
101
250,101
12
16
43
29
29
9,962 36
135,150
104,988
250,101
3,839
357
2
339
50,000
50,000
40
29 2
39 2
24
28
5,092
lil
5,203
252
4,951
250,000,
373
250,373
4,654
150,150
95,588
250,373
3,839
408
408
50,000
50,000
20 •
IS
3-
10
24
23
10
23
3.3
40
25
39
16-
16-
*
57
D) Utlåning med Omsällningsrält.
Iso. Banko-Diskonten i Stockholm.
1854
•
Inkomster:
Förskotts-räntor
180,457
4
Öfverräntor
45,176
5
6
Inbetalningar å inom linien förda lån:
Kapital  4,697: 36. 5.
Öfverräntor ' 1,123: 38. i.
5,821
26
6
Summa B: ko ll:dr
229,454
36
—
Utgifter:
Ordinarie aflöning
17,910
—
-—
Diverse arfvoden och tillfälliga allöningar
Ljuspenningar •
1,005
720
32
—
Lagsöknings- och Bevaknings-utgifter
Ersättning till Ombudsmännen för fortsatta bevakningen och indrif—
1,470
24
9
ningen af Verkets till och med 1848 års slut inom linien förda lån
fcö
Crr
CO
11
10
Rese- och Traktaments-kostnad
, 388
3
S
Omkostnader för skrifmaterialier, böcker och konsumtions-artiklar .
2,784
37
5
I’orto och breflösen
2,369
8
—
Diverse .
312
7
4
Afdrag för inom linien förda lån
8,249
30
9
S:gr
57,756
11
6
Behållen Vinst,
som qvartaliter till Banken levererats
191,698
24
6
Summa B:ko R:dr
229,454
36
—
Skuld vid årets slut t
Rikets Ständers Banks Förlags—kapital
4,700,000
—
Tillgång vid årets slut:
Behållning på räkning i Depositions-Afdelningen 552,764: 3. 6.
Utestående Lån  4,147,235: 42. 6.
4,700,000
Balance inom kolumn:
Osäkra Lånefordringar r B:ko R:dr
Säkra ansedda, men på lagsökning, konkurser och rättegångar be-  roende fordringar, upptagne bland de vid årets slut utestående
118,659
14
9
säkra lån
Revisorernas Beriitt. ang. Bankoverket.
100,095
42
8
6
\
58
185».
1854
3:o. Låne*fton(uret § Götheborg.
1
Inkomster:
Förskottsräntor
Öfverräntor 1
Influtna osäkra fordringar:
Kapital . . . . 218: 31. 3.
Räntor .... 70: 28. —
81,120
24,110
289
30
8
ii
2
5
81,866
21,817
24
30
—
Behållna hyresmedel
—
—
68
4
10
Summa
■105,520
i
5
103,752
10
10
Utgifter:
Ordinarie aflöning . 8,861: S. 4.
Diverse arfvoden och
tillfälliga aflöningar 1,325: 26. 8.
Ljuspenningar. . . 495: 18. 8.
Revisions-kostnad. . 1,117:37. 6.
Lagsöknings-kostnad 1,416: 36. 4.
Omkostnader för skrif-  materialier, böcker,
konsumtions-artik-  lar m. m. . . . 3,099: 10. —
Fastighets-onera och
underhåll . . . 932: 43. 6.
Postporto .... 1,538:43.—
Afrag för inom linien
förda lån . . . 1,582: 22. 9.
8,908: 16. —
1,453: 42. 8.
496: 16. —
1,263: 10. •—
649: 16. 8.
3,347: 39. 4.
1,556: 8.—
495: 23. 11.
20,370
3
9
18,170
30
7
Behållen Vinst
85,149
43
8
85,581
28
3
Skuld vid årets slut:
Till Låne-Afdelningen för begagnadt Kreditiv .
Utelöpande Assignationer på Banken
lnnestående Vinstmedel
Värdet af Låne-Kontorets hus
luventarier
1,997,785
5,058
58,000
1,125
21
3
24
3
4
1,967,252
29.000
8,506
58.000
1,154
31
24
3
7
Summa B:ko R:dr
2,061,969
—
9
2,063,913
13
—
\
59
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning
Utestående Lån .
Förskjul na Lagsöknings-kostnader .
Låne-Konlorets hus ......
Inventarier
Summa B:ko Rsdr
Balance inom kolumn:
Osäkra Lånefordringar
Pä lagsökning beroende, men bland säkra lån upptagna
fordringar
3:o. Siånie-S4oBii««s*et å Malmö.
Inkomster:
Förskotlsräntor
Öfverräntor .
Summa
Utgifter:
Aflöning .... G,950: — — 6,950: — -
Omkostnader . . . 4,405:30.— 5,714:17. 4.
Lagsöknings-kostnad . 50: S. 4. 26: 41. —
Fastighels-onera och
underhåll . . . 458: 16. 10. 5,167: 41. 6.
Inköpta Inventarier . 12:  — -
Behållen Vinst.
B:ko K;dr
Skuld vid årets slut:
Till Låne-Afdelningen för bpgagnadt Kreditiv
Medel, inneståcnde å serskild Depositions-räkning
Värdet af Låne-Kontorets hus
Inventarier
Summa B:ko R:dr
1853.
40,794
1,990,511
4,557
58,000
1,125
1854.
2,061,969
45,615
57,751
41,725
10.650
52,574
11,554
40,820
1,000,000
156
10,520
2,886
1,015,542
27
10
34 5
34 S
17,156
1,986,528
1,275
58,000
1,154
24
2,065,915 13
55,940
35,548
41,050
9,665
50,715
13,859
56,856
1,000,000
112
10,520
2,886
1,015,519
36
li
10
9
S
60
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning
. .
Hos Depositions-Afdelningen innestående . . .
Utestående Lån
Fordran för förskjutna sedelvexlings-omkostnader .
Låne-Kontorets hus
Inventarier
1853.
1854.
186
999,282
666
10,320
2,886
25
39
32
34
54
5
5
' 4,262
15,000
980,370
480
10,520
2,886
17
7
34
5
Summa B:ko R:dr
Balance inom kolumn:
Osäkra Lånefordringar
På lagsökning beroende, men bland säkra Lån upp-  tagna fordringar .
■Ito, liÅme-li.oHloFet i Wäsby.
Inkomster:
Förskotts-räntor
Öfverräntor
Influtna osäkra fordringar:
Kapital
Räntor
1,013,342
1,013,319
10
5
21,444
41
7
20,670
1
4
8,132
4,334
949
154
39
24
7
42
6
6,690
4.251
841
500
7
30
11
7
Summa
Utgifter :
Löner och arfvoden . 2,163: 16. — 2,163: 16. —
Omkostnader . . . 545:41. 8. 319:42.—
Revisionskostnad . .
427: 37. 6.
5,438
2,709
25
9
6
8
5,592
2,910
41
47
7
6
Behållen Vinst B:ko R dr
Skuld vid årets slut:
Till Låne-Afdelningen för begagnadt Kreditiv
Tillgång vid årets slut:
Kassa-behållning . 270:  1,640:
Utestående Lån. . 99,730:  98,360:
2,729
15
10
2,681
42
1
100,000
—-
—
100,000
—
—
100,000
—
—
100,000
—
—
Balance inom kolumn:
Osäkra Lånefordringar
4,291
14
11
3,349
40
11
\
61
Fördelning på Distr ikter, Näringar och Yrken af de från Lane-kontoren
år 1855 utgifna nya Lån med Omsältningsrätt.
Distrikter:
Götheborgs Stad
Götheborgs ocb Bohus Län . .
Skaraborgs Län ......
Elfsborgs d:o . . . • • •
Hallands d:o
Malmö Stad
Malmöhus Län
Christianstads d:o
Blekinge d:o . . . . . . .
Gottlands d:o .... ..
S:a
Näringar och Yrken:
Jordbrukande utom Bondeståndet
„ inom Bondeståndet
Bergsbruksidkande
Fabriksidkare
Handlande
Handtverkare . . . . . .
Embets- och Tjenstemän, Ecklesiastike,
Civile och Militaire .
Diverse
S:a
Eller:
Landtmanna-Näringar . . . .
Stadsmanna-Näringar . . . .
Tjenstemän och diverse personer
S:a
i Götheborg.
Antal. R:dr.
216
1,256
740
495
716
157,490
508,900
315,950
209,590
217,510
i Malmö.
Antal. R:dr.
112
603
60
180
7 7,440
573,220
48,540
100,700
i Wisby.
Antal. R:dr.
107
3,425 1,209,440
214
2,578
8
41
147
112
288
55
210,550
581,410
18,500
33,910
164,420
44,050
147,870
8,750
955
52
599
16
40
103
77
88
599,900,
62,530
509,110
14,7 50
70,100
48,860
67,520
27,030
107
7
27
11
20
42
3,423 1,209,440
2,800
500
323
810,460
242,360
156,620
955
651
159
165
599,900
371,640
■135,710
94,550
3,423|l,209,440| 955| 599,900
107
34
51
42
107
58,040
58,040
5,500
11,940
11,200
7,200
22,400
58,040
17,240
18.400
22.400
58,040
62
Fördelning på Distrikter, Näringar och Yrken aj de år 185i utgijna
nya Lån med Omsättning sr ätt.
'
Banko-Diskonten
Låne-Kontoren
i Stockholm
i Götheborg.
i Malmö.
| i Wisby.
Antal.
R:dr
Antal.
R:dr
|.4ntal.
R:dr
jAntal
R:dr
Distrikter:
Stockholms Stad . . .
Stockholms Län . . .
Södermanlands d:o . .
566
121
51
397
177
185
139
327
23
10
12
31
257
165
214
283
18
479,470
120,600
65.500
215,450
145,940
203,780
117,420
130,680
40,950
23.500
11,700
33,190
273,540
160,810
123,230
221,750
20,410
Westmanlands d:o . .
Örebro d:o ....
Wermlands d:o ...
Kopparbergs d:o .
Gefleborgs d:o ...
Wester-Norrlands d:o .
Westerbottens d:o .
Norrbottens d:o . . .
Östergöthlands d:o .
Jönköpings d:o; . .
Kronobergs d:o . . .
Calmar d:o ....
Jemtlands d:n . . . .
Götheborgs Stad . .
Götheborgs och Bobus Län;
Skaraborgs d:o . .
Elfsborgs d:o ....
Hallands d:o ....
Malmö Stad ....
Malmöhus Län . . .
Christianstads d:o . .
Blekinge d:o ....
Gottlands d:o ....
263,530
301,070
242,050
190,640
218,440
1,093
490
397
697
133
483
61
144
114,490
370,740
47,500
68,350
2
8,000
3
3,300
113
61,72.0
S:a
2,981
2,399,220
2.919j 1,215,730
821
601,080
113
61,720
Näringar och Yrken:
Jordbrukande utom Bon-  deståndet
278
436,140
198
210,410
,
54
110,170
12
8,050
» inom Bondeståndet
1.282
645,410
2,095
459,550
457
234,020
23
9,300
Bergsbruksidkande
Fabriksidkare ....
1,13
75
184,380
86,490
4
37
10,500
50,400
22
27,700
_—
Handlande . ...
234
424,990
165
282,380
48
90,680
15
13,750
Handtverkare
130
120,110
93
38,780
90
45,920
22
10,690
Embets-och Tjenstemän,
Eckiesiastike, Civile
och Militäre
834)
476.800
265
137,010
7 Vt
60,120
41
19,930
Diverse
35
24,960
62
26,700
72
32,470
-r—
—
S:a
2,981
2,399,220
2,919
1,215,730
821
601,080
113
61,720
Eller:
Landtmanna-Näringar .
1,673
1,265,930
2,297
680,460
511
344,190
35
17,350
Stadsmanna-Näringar
439
631,590
295
371,560
160
164,300
37
24,440
Tjenstemän och diverse
personer
869
501,700|
327
163,710
150
92,590
41
19,930
S:a |
2,981|
2.399,220j
2,919
1,215,730
821
601,080
113
61,720
63
§ 63.
Banko-Reglementets 170 § anvisar såsom fond till diskontering och
utlåning för Handel och Näringar, samt till Kassa-kreditiv åt enskilde
personer:
till Banko-Diskont-Verket .
hvaraf till Kassa-Kreditiv .
» Låne-Kontoret i Götheborg .
hvaraf till Kassa-Kreditiv .
» Låne-Kontoret i Malmö .
hvaraf till Kassa-Kreditiv .
» Låne-Kontoret i Wisby .
hvaraf till Kassa-Kreditiv .
2,850,000:
1,300,000:
700,000:
150,000:
1,000,000:
500,000:
400,000:
100,000:
S:gr
5,000,000:
hvaraf till Kassa-Kreditiv S:gr 2,000,000: — -
Til! diskontering och utlåning för-handel och näringar skall BankoDiskont-Verket
således innehafva . . ■ . . . R:dr 1,850,000: — —
men sedan Fullmäktige, med stöd af föreskriften i 140
§ af Banko-Reglementet, från Banko-Diskont-Verket till
Malmö Låne-Kontor öfverflyttat 100,000 R:dr, af hvilka
nämnde Låne-Kontor sedermera återbetalt 20,000
R:dr, så minskas nämnde fond med  80,000: — —
till
. 1,770,000: - -
hvaremot densamma är vorden ökad dels genom öfverflytlning:
från
fonden för utlåning med om
sältningsrätt
af  600,000: — —
» Jonden för belåning af aktier
och publika papper af . 50,000: — —
och dels genom upplånta medel. hos
Stockholms Sparbank .... 70,000: — —
med tillhopa  ... 720,000: — —
till B:ko R:dr 2,490,000:
hvilket belopp denna fond den 17 nästlidne November utvisade.
Fördelning
pä de särskilda
Dis kon tVerken
af
Fonden till
Diskontering
och Utlåning
för Handel
och Näringar
samt till
Kassa-Kreditiv
ät enskilde
personer.
64
Låne-Kontoret i Götheborg äger att, i och för diskontering och utlåning
för handel och näringar, disponera . . . R:dr 800,000: — —
men som denna summa icke varit för ändamålet tillräcklig,
har fonden blifvit förstärkt genom öfverflyttning
från fonden för utlåning med omsättningsrätt vid BankoDiskont-Verket
i Stockholm af  300,000: — —
hvadan nämnde Låne-Kontor på det hela innehade i
och för denna rörelse B:ko R:dr 1,100,000: — —
Såsom ofvan är anfördt, har Malmö Låne-Kontor till fonden för diskontering
och utlåning för handel och näringar, i Reglementet upptagen
till B:ko R:dr 300,000:
fått en anvisning från Banko-Diskont-Verkets i Stockholm
enahanda fond af  80,000: — —
så att densamma utgjorde B:ko R:dr 380,000: — —
Sistnämnde fond vid Låne-Kontoret i Wisby är oförändradt bibehållen
vid det i Reglementet anvisade belopp af . . B:ko R:dr 50,000: — —
Genom mom. 3 af ofvanåberopade 170 § är det vederbörande Direktioner
ålagdt, att utöfver det i Reglementet till Kassa-Kreditiv åt enskilde
anvisade belopp af 2,000,000 R:dr B:ko, för enahanda ändamål, använda
den del af fonden, som icke erfordras till diskontering och utlåning; dock
under förbehåll, att sådan anvisning återlages, derest ansökningar om
diskontering dertill föranleda.
Till följd af detta stadgande, har Direktionen öfver Banko-DiskontVerket,
af ifrågavarande fond, till Kassa-Kreditiv anvisat ett belopp af
10,000 R:dr.
Som, enligt 2:dra punkten af nyssberörde 3:dje moment, Kassa-Kreditiv
jemväl beviljas vid hvartdera Diskont-Verket till högst 20 procent öfver
beloppet af de till dylika Kreditiv anvisade 2,000,000 R:dr B:ko, så äro
Kassa-kreditiv beviljade:
65
vid Banko-Diskont-Verket a ... B:ko R:dr 1,200,000: — —
» Låne-Kontoret i Götheborg §  600,000: — —
» d:o i Malmö å .
480,000: — —
och » d:o i Wisby å .
120,000: — —
häruti icke inberäknade hvarken ofvanberörde vid Banko-Diskont-Verket i
Stockholm till Kreditiv använda 10,000 R:dr B:ko eller de vid Låne-Kontoret
i Wisby af derstädes upplånade Sparbanksmedel, B:ko R:dr 10,000, till
Kassa-kreditiv anvisade 2,000 R:dr B:ko.
Oansedt sålunda Kassa-kreditiv blifvit beviljade till högre belopp, än
den dertill anvisade fond bestämmer, hafva uttagningarne å Kreditiv, efter
hvad af de lill Fullmäktige för hvarje vecka från Diskont-Verken ingångna
rapporter kunnat inhemtas, aldrig öfverstigit sistnämnde fond, utan tvertom,
på sätt den redogörelse, som förefinnes bär ofvan i § 42 gifver vid banden,
vida understigit fondens verkliga belopp.
Fonden till utlåning mot hypothek af Aktier och Publika Papper är
sålunda fördelad, att
Banko-Diskont-Verket deraf innehar  150,000: — —
Låne-Contoret i Götheborg  250,000: — —
och Låne-Kontoret i Malmö  50,000: — -
S:gr 450,000:
varande återstoden
50,000: — —
i den, enligt Reglementet, på det hela för denna rörelse
afsatta fond  500,000: — —
såsom nyss är nämndt, för en tid af Sex månader, öfverflyttad till BankoDiskont-Verket
i Stockholm, i och för diskontering och utlåning för handel
och näringar.
För utlåning med omsultningsrält äro i Banko-Reglementet anvisa
-
de till:
Banko-Diskont-Verket B:ko R:dr 4,900,000: — —
Låne-Kontoret i Götheborg  2,000,000: — —
d:o i Malmö  1,000,000: - -
d:o i Wisby
100,000:
S:gr Biko R:dr 8,000,000:
Revisorernes Berätt. äng. Bankoverket. 9
Fördelning
af Fonden
till utlåning
mot hypothek
df Aktier och
Publika Papper.
Fördelning
af Fonden
för utlåning
med omsättning
sr ätt.
06
Belåningsvärdet
a, åtskilliga
Obligationer,
Enligt 4 mom. af merberörde 170 § i Banko-Reglementet, skola
Fullmäktige årligen, från och med 1855, i tre på hvarandra följande år,
af sistnämnde fond innehålla ett belopp af 200,000 R:dr R:ko, hvilken
innehållning får verkslällas på sätt och i den ordning, Fullmäktige lämpli
gast
anse, dock under förbehåll, att någon minskning icke sker af den andel
utaf fonden, som, med 100,000 R:dr B:ko, är för Wisby LåneKontor
afsatt.
Med anledning häraf, och då obegagnade andelen af den för BankoDiskont-Verket
anvisade del af fonden vid nästlidet års slut utgjorde omkring
700,000 R:dr, under det att samma fond vid Låne-Kontoren i
Götheborg och Malmö var i det närmaste anlitad, hafva Fullmäktige, under
den 7 December samma år, förordnat, att den för innevarande år föreskrif
na
innehållning af 200,000 R:dr borde till hela beloppet utgå af fonden
vid Banko-Diskont-Verket i Stockholm.
Från denna fond, som följaktligen är vorden förminskad
till B:ko R:dr 4,700,000: - —
äro till Fonden för diskontering och utlåning För han
del
och näringar samt till Kassa-kreditiv åt enskilda
personer öfverflyttade:
till Banko-Diskont-Verket . . 600,000: — —
till Låne-Kontoret i Götheborg 300,000: — — (jqq qqq. _
i Följd hvaraf denna fond utgjorde . . . B:ko R:dr 3,800,000: — —
De åt Låne-Kontoren anvisade andelar af ifrågavarande fond äro vid
oförändrade belopp bibehållna, enär desamma hitintills lemnät endast obetydliga
öfverskott.
§ 64.
Med stöd . af den i 180 § af Banko-Reglementet Fullmäktige Jemnade
rättighet att, i händelse omständigheterna skulle dertill föranleda,
nedsätta belåningsvärdet å de i 1 ista och 2:dra punkterna af samma § omförmälda
obligationer, hafva Fullmäktige, under den 15 Juni och 14 September
1854 samt den 19 nästlidne Juli, å nedunuppräknade obligationer
fastställt Följande belåningsvärde, nemligen:
Svenska Hypolheks-Föreningars å Hamburger-Banko ställda Obligationer,
löpande med 4 procent ränta, till 80 procent af kapital-beloppet och
67
med beräkning att 3 Mark Hamburger Banko motsvara En R:dr Svenskt
Silfver Specie;
Elfsborgs Läns med Dahlsland samt Götheborgs och Bohus Läns
Hypotheks-Förenings å ^Sterling utfärdade Obligationer med 4 procent
ränta till 80 procent af kapitalbeloppet, med beräkning att ett J? Sterling
motsvarar 11 R:dr 24 sk. B:ko;
Samtlige nuvarande Hypotheks-Föreningars i Svenskt mynt utställda, med
4 procent ränta löpande och efter utlottning betalbara obligationer till 85
procent af kapital- eller nominalvärdet, och Riksgälds-Kontorets med 3^
procent ränta löpande, s. k. Stats-Obligationer till 75 procent af nämnde
värde.
§ 65.
Till sådana Filal-Banker, som hafva till föremål att ersätta upphörd
Privat-Bank är, genom förminskning af fonden för belåning af jern, koppar
m. fl. vågförda effekter, enligt 2:dra momentet af Banko-Reglementets
182 §, såsom fond, afsatt ett belopp af 1,300,000 R:dr B:ko; men om
erhållande af försträckning från denna fond har ännu icke någon Filial-Bank
sig hos Fullmäktige anmält.
De såsom försträckning åt Filial-Banker, som bildas ulan ändamål att
ersätta upphörd Privat-Bank, vid 1850—1851 årens Riksdag, af Bankens
medel afsatta 1,500,000 R:dr B:ko få, enligt 4:de momentet af berörda
Reglements §, för enahanda ändamål, fortfarande afses.
Dessa medel äro sålunda använda:
Till försträckning
åt Filial-Banken
i Gefle B:ko R:dr
500,000:
» d:o
åt
d:o
i Christianstad . .
405,000:
» d:o
åt
d:o
i Blekinge . .
220,000:
» d:o
åt
d:o
i Skaraborgs Län .
375,000:
S:gr B:ko R:dr
1,500,000:
Till dylika Filial-Banker ega Fullmäktige dessutom, jemlikt sistberörda
§ och moment i Banko-Reglementet, alt af den summa, hvarmed laneoch
kreditiv-rörelsen vid sednaste Riksdag blifvit förminskad, anvisa
800,000 R:dr B:ko.
Fårsträckningar
till
Filial-Banker.
68
Af detta belopp var vid innevarande års början tillgängligt, dels, genom
förminskning af fonden för belåning af jern, koppar, m. fl. vågförda
effekter, B:ko R:dr 200,000: — —
och dels, till följd af indragning från fonden för utlåning
med omsättningsrätt,  200,000: — —
eller tillhopa B:ko R:dr 400,000: — —
För återstående 400,000 R:dr beredes tillgång i mån af de indragningar,
som med 200,000 R:dr årligen skola verkställas från nästomförmälda
fond.
I sista punkten af 182 §:s 4:de moment stadgas, att nuvarande FilialBanker,
som vilja underkasta sig de vilkor och förbehåll, mom. 3 af berörde
§ innefattar, må åtnjuta de fördelar, hvilka i samma moment äro
blifvande Filial-Banker tillförsäkrade.
Sedan, med anledning häraf, Direktionen öfver Skaraborgs Läns
* Filial-Bank bos Fullmäktige begärt icke allenast att af innehafvande försträckning
375,000 R:dr B:ko, få begagna ^ såsom kreditiv, utan äfven
att emot ställande säkerhet erhålla en förhöjning i nämnde försträckning af
75,000 R:dr$ så, och efter det Direktionen fullgjort föreskrifna vilkor, har
Direktionen undfått rättighet, dels att af försträckningen å 375,000 R:dr
B:ko begagna eller 125,000 R:dr såsom kreditiv, och dels att utbekomma
ytterligare försträckning till belopp af 75,000 R:dr B:ko, hvaraf likväl
allenast 45,000 R:dr hitintills utgått, så att nämde Filial-Bank nu innehar:
såsom lån B:ko R:dr 280,000: — —
och såsom kreditiv . •  140,000. — —
B:ko R:dr 420,000:
Och komma återstående, denna Filial-Bank beviljade . . 30,000: — —
S:gr B:ko R:dr 450,000: — —
att utgå med 5,000 R:dr B:ko under detta och 25,000 R:dr under nästa
år, så vida säkerhet derför ställes.
För Filial-Banken i Sundsvall hafva Fullmäktige, såsom försträckning,
anvisat ett belopp af 500,000 R:dr B:ko; dock under förbehåll, att innevarande
år endast disponera 325,000 R:dr B:ko, hvilka utgått sålunda,
nemligen:
såsom lån .
B:ko R:dr
158,400:
och såsom kreditiv .. . ,
• •••••
166,600:
S:gr B:ko R:dr
325,000:
69
Filial-Banken i Hudiksvall har ställt säkerhet för och i följd häraf
fått sig tillförsäkradt ett kreditiv å 125,000 R:dr B:ko; men tillgangarne
hafva ej medgifvit alt anvisa högre belopp än 25,000 R:dr B:ko.
Af föreslående utredning inhemtas, dels att af det under innevarande
år disponibla anslag B:ko R:dr 400,000: — —
äro anvisade:
till Skaraborgs Läns Filial-Bank . 45,000: — —
» Filial-Banken i Sundsvall . . 325,000: — —
» d:o i Hudiksvall . . 25,000: — —
och för Skaraborgs Läns Filial
Bank
reserverade .... 5,000: — —
B:ko R:dr 400,000:
dels att af anslaget för nästa år  200,000: — —
äro beviljade:
lill Filial-Banken i Sundsvall . . 175,000: — —
och till d:o i Skaraborgs Län 25,000: — —
S:gr 200,000:
och dels alt af anslaget för 1856 . . . B:ko R:dr 200,000: — —
äro beviljade:
till Filial-Banken i Hudiksvall. . 100,000: — —
hvadan allenast  100,000: — —
S:gr 200,000:
återstå oanvända af hela det belopp . . . B:ko R:dr 800,000: — —
som Rikets Ständer vid sednasle Riksdag anvisade såsom försträckning åt
Filial-Banker, hvilka kunna hildas oberoende af Privat-Bankers indragning.
§ 66-
Bankens tillgång i obligationer utgjorde:
vid slutet af år 1853;
Riksgälds-Kontorets  2,728,000: — —
Arméens Accords-Amorterings-fonds 1,344,000: — —
Skånska Hypotheks-Föreningens . 580,000: — —
Östgötha Hypotheks-Förenings . . 500,000: — —
Transport 5,152,000: — —
Bankens tillgång
i Obligationer.
70’
Transport 5,152,000: - —
Östgötha Hypotheks-Föreuings i
utländskt mynt, inköpta för . 462,897: 37
Smålands och Hallands d:o d:o . 246,594: 21
4.
och vid början aj innevarande
5,861,892: 10.
ar:
Riksgälds-Kontorets
.... 2,640,000
Arméens Accords-Amorterings-fonds 1,344,000
Skånska Hypotheks-Föreningens . 580,000
Östgötha Hypotheks-Förenings å4^
å R:dr 549,000: inköpta för 499,590:
d:0 d:o i utländskt mynt, inköpta för 455,377:
Smålands och Hallands d:o d:o för 243,278:
37.
42.
5,762,646: 32. -
B:ko R:dr 99,245: 26. 8.
Minskningen
har sålunda uppkommit:
Af Riksgälds-Kontorets obligationer äro infriade B:ko R:dr 88,000:
Östgötha Hypotheks-Förenings å uppsägning ställda obligationer
till belopp af R:dr 500,000, äro utbytta mot
samma Förenings ouppsägbara obligationer å 549,000
R:dr,
91
för
mellangift
499,590
R:dr och kontant
inköpta
af
Af omförmälda Hypotheks-Förenings i utländskt mynt ställda
obligationer hafva genom utlottning blifvit infriade obligationer,
hvilkas inköpsvärde här ulföres med . , .
Af Smålands och Hallands Hypotheks-Förenings d:o d:o .
410:
7,520:
3,315:
26. 8.
S:gr B:ko R:dr 99,245: 26. 8.
Under innevarande år äro inköpta:
Östgötha Hypotheks-Förenings, med 4 X ränta löpande, efter utlottning
betalbara, obligationer å ett kapital- eller nominalvärde af 70,066 R:dr 32
sk. å 91 för B: ko R:dr 63,760: 32. —
och Mälare-Provinsernas d:o d;o å 110,000 R:dr å
91 % för
. . . . . 100,100: - -
Summa B:ko R:dr 163,860: 32. —
71
§ 67.
Af det i och för Statens allmänna behof anvisade belopp af Bankens Leverering
ll df yifistmc
från
och med 1848 års början till och med 1850 års slut influtna, be- del tili
hållna vinst, har likmätigt 214 § i 1851 års Banko-Reglemente, sista
tredjedelen blifvit vid 1853 års slut från Banken till Biksgälds-Kontoret
aflemnad, med 700,000 R:dr B:ko.
På grund af föreskriften i 185 § af 1854 års Banko-Reglemente, att
af Bankens vid 1853 års slut upplupna, disponibla vinst, ett belopp af
900,000 R:dr B:ko årligen skall, vid slutet af hvarldera året 1854, 1855
och 1856, från Banken i och för Statens allmänna behof, till RiksgäldsKontoret
aflemnas, har sammanräknade summan 2,700,000 R:dr blifvit den
27 December nästlidet år afsatt och, mot Kapital-Konto, krediterad räkningen:
»Riksgälds-Konlorets andel af Bankens kapital-öfverskott», hvarå första
tredjedelen, 900,000 R:dr Banko, påföljande dag anordnats till insättning
på Riksgälds-Konlorets räkning i Depositions-Afdelningen.
§ 68.
Vid sednasle Riksdag förevar hos Banko-Utskottet fråga att, sedan Uppköp af
metalliska kassan vunnit någon viss höjd, Banken skulle för sin derutöfver stmd^Tutå
utrikes ort egande behållning uppköpa Svenska Hypotheks-Föreningars i ländsktmynt.
utländskt mynt ställda, der kurserande obligationer, och alt dylika af Banken
kopia obligationer torde kunna utan synnerlig betänklighet, åtminstone
till f- af deras nominella belopp inberäknas i Bankens metalliska kassa.
Uti sitt häröfver afgifna Utlåtande N:o 43 förmälde Utskottet, att
ifrågasatta åtgärd visserligen syntes böra medföra fördel både för Banken och det
allmänna; för den förra, som på detta sätt erhölle ränta å en valuta, hvilken
kunde till silfver förvandlas; och för det allmänna, som befriades från
ränteutgift till utländningen å det uppköpta obligationsbeloppet under den
tid, detsamma funnes inom landet. Men då Utskottet, af anförda skäl,
hyste den öfvertygelse, att de obligationer, till hvilkas inlösande Banken
användt sin genom vexelköp förvärfvade behållning å utrikes ort, måste
till deras inköpsvärde inräknas i metalliska kassan, hvilket Utskottet lik
väl
ansåg vara olämpligt i betraktande af de hastiga och betydliga kursfall,
ifrågavarande slags papper vore underkastade, hvarpå den sednast förflutna
tiden lemnat bevis, så afstyrkte Utskottet bifall å förberörda förslag,
hvilket ock af Rikets Ständer ogillades.
72
Mynt-Kabi
nettet.
Då, under liden från sednaste Riksdag, Bankens metalliska kassa i sådan
mån lillvext, att densamma nu uppgår till omkring 12,000,000 R:dr
Silfver, har detta gifvit Revisorerne anledning att åt förevarande fråga egna
särskild uppmärksamhet. Revisorerne hafva dervid icke kunnat undgå inse
att Banken, genom uppköp å utrikes ort af obligationer utaf ofvanomförmälda
beskaffenhet, skulle bereda icke blott landet en besparing i-utgift
för ränta och amortering § Hypotheks-Föreningarnes utländska skuld, utan
äfven sig sjelf en direkt årlig räntevinst, som icke ifrågakommer vid
indragning af metallisk valuta, hvilken åtgärd tvärtom är med kostnad för
Banken förenad. Emedlertid och då förslaget att i obligationer å utländskt
mynt förvandla någon del af den metalliska kassan så nyligen som vid
sednaste Riksdag utgjort föremål för Rikets Ständers pröfning och då blifvit
af dem ogilladt, men enligt hvad ofvan blifvit yttradt, det obestridligen
skulle leda till fördel både för landet och Banken, om denna småningom
kunde, genom uppköp af förenämnde slags obligationer, i den mån tillgångarne
sådant medgåfve, indraga den utländska skulden, hafva Revisorerne
ansett sig böra till Rikets Ständers bepröfvande hemställa, huruvida icke,
vid framdeles skeende disposition af Bankens behållna årliga vinst, någon
del deraf må till ifrågavarande angelägna ändamål få afses, samt den föreskrift
tillika meddelas, att Banken för de medel, som kunna finnas att disponera
till inköp af räntebärande papper, må inlösa Jörelriidesvis sådana
Hypotheks-Förenings-Obligationer, som äro ställda i utländskt mynt.
§ 69-
Metalliska värdet af Bankens Mynt-Kabinett, som vid 1852 års utgång
uppgick till B:ko R:dr 16,462: u. 6.
har, genom uppköp af mynt och medaljer, ökats:
år 1853 med 131: 27. —
är 1854 med
. 51: 20. 6. 47 g
S:gr 16,645: u. —
hvaremot sistnämnde år afgått, enligt Rikets Ständers beslut,
till Kongl. Mynt-Kabinettet ademnade Mynt och
Medaljer om 820 Dukater, upptagne till  4,64 6 : 32. —
i följd hvaraf omförmäldta väi;de vid 1854 års slut utgjorde
B:ko R:dr 11,999: 12. —
73
Revisorerne hafva besett nämnde Kabinett och funnit dervarande samlingar
väl ordnade.
§ 70.
Uti 188 § af Banko-Reglementet upptages ibland årliga välgörenhets- inslagen tat
bidrag, sorn intill nästa Riksdag under stadgade vilkor från Banken utbetalas,
anslag till Frimurare-Barnhuset i Götheborg med tillsammans 300 R:dr Götheborg
samt lill Barnhusen i Gefle och Carlshamn med 100 R:dr åt hvardera,
hvilka anslag, under den lid, revisionen omfattar, från Banken äfven utgått, och Caris
Enligt
hvad Revisorerne af Banko-Fullmäktiges protokoll för den 14 hamn.
September 1772 inhemlat, grundar sig utbetalningen af berörde anslag på
Ständernas Herrar Deputerades Resolution den 8 i samma månad, hvarigenom
förordnades, bland annat, »att de i provinserna efter hand tillgörande
Barnhus-Inrättningar, i synnerhet de i Norrköping och Carlshamn, må
tills vidare lå en årlig gåfva af 1,800 daler kopparmynt, när behörigen
bevist blifvit, alt sådana inrättningar verkligen äro började och i gång
satta.»
Då emedlertid någon Barnhus-Inrättning nu mera icke lärer finnas
hvarken i Gefle eller i Carlshamn, ulan de dertill från Banken lemnade anslag,
efter hvad vederbörande sjelfve vid medlens reqvirerande förmält, användas
såsom understöd till åtskilliga, dessa samhällen tillhörande fattiga
barns uppehälle och vård, hvilket äfven tyckes vara förhållandet med anslaget
till Frimurare-Barnhuset i Götheborg; så och enär det för ifrågavarande
välgörenhets-hidrags tillgodonjutande ursprungligen stadgade vilkor
följaktligen synes icke vara uppfyldt, få Revisorerne delta förhållande hos
Rikets Ständer anmäla, för den händelse Rikets Ständer skulle anse omförmälda
bidrag böra för framtiden upphöra.
Angående Bankens Pappersbruk Tumba.
§ 71.
*
Enligt 5 § i Banko-Reglementet, förvaltas Bruket, utan Under- bJ-sJ^k^°”ne’b‘a
Styrelsens deltagande, af Fullmäktige samfäldt, under specielt inseende af 'ismt™ “
en deras Ledamot.
Detta inseende har oafbrutet ulöfvats af Rådmannen C. C. Hörnstein.
Revisorernes Berätt. äng. Banko-Ver ket. 10
74
Brukets förråder.
Angående
vatten-tillgången
för
Qvarnen.
Reparation
af Nedra
Verkhuset.
§ 72.
Revisorerne hafva, vid besök ä Tumba, funnit Brukets forråder väl
vårdade, samt Special-böckerna öfver åtgången af rudimaterier i behörigt
skick och ordentligt förda.
Af Rikets Ständers Revisorers Berättelse för år 1853 visar sig,
hurusom redan då befarats, alt qvarnen på dess nya plats i det fordna
kranhuset, med ditledd vattenränna från samma vattenreservoir, som matar
nedra Verkhuset, torde, när detta sednare komme i verksamhet, blott tidtals,
då ymnigare vatten tillströmmar, kunna hållas i gång.
Enligt hvad Revisorerne på stället inhemtat, har erfarenheten numera
ådagalagt, att qvarnen och nedra verkhuset endast undantagsvis kunna samtidigt
begagnas.
§ 74.
Sedan det uti 1853 års Revisions-Berättelse omförmälda byggnadsarbete
vid nedra verkhuset å Tumba fortgått och afslutats i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det derom med Direktören C. Wallman upprättade
kontrakt, utan att härvid någon väsendtligare anmärkning'förekommit; meri,
under sedermera anställda försök, att sätta verket i gång, med dels ett
par och dels tvenne par pådrags-öppningar, befunnits, i förra fallet, att
med tillsats af lump i valskislan, icke ens en enda vals kunde hållas i
gång, oaktadt någon skärning dermed ej kom i fråga, utan valsen tvärtom
var så högt lyftad från underskäret, som det befintliga lättverket medgaf,
samt i sednare fallet, att den med lump matade valsen väl igångbragtes
och gick med vanlig hastighet någon stund, men att hastigheten derefter
allt mer och mer aftog, så att valsen efter ungefärligen en half timmas
arbete alldeles afstadnade; så hade Banko-Fullmäktige, jemte tillkännagifvande,
det de ansågo nedre verkets försättande i ändamålsenligt skick icke,
utan hinder för papperstillverkningens oafbrutna bedrifvande, kunna uppehållas
af den tilläfventyrs långvariga tvist, som med entreprenören kunde
uppstå i fråga om fullgörandet af de förbindelser, honom enligt kontraktet
ålåge, hos Höglofl. Banko-Utskottet vid sednasle Riksdag hemställt, att,
derest vid anställande ny undersökning af sakkunniga personer det skulle
75
utrönas, att den i nedre verket insatta turbinen ej vore användbar eller
kunde på ändamålsenligt sätt skyndsamt förändras, Fullmäktige då måtte
berättigas att, i turbinens ställe, låta anbringa ett öfverfallshjul af tjenligaste
beskaffenhet — under iakttagande, alt, på sätt Banko-Utskottet vid
1850—1851 årens Riksdag föreskrifva, det till verkets drifvande tillgängliga
vattenfallet komme att endast till sin dåvarande höjd begagnas,
så att dertill skulle användas samma vattenqvantitet, som vid öfra Bruket,
samt att få låta bestrida de för denna förändring erforderliga kostnader.
1 anledning häraf, samt med fästadt afseende å de af Rikets Ständers
näst förut församlade Revisorers i ämnet gjorda framställningar, beslöt
Höglofl. Utskottet, den 26 Oktober riästlidet år, åt Fullmäktige uppdraga:
l:o att låta genom verkligt sakkunniga och opartiska personer anställa ny
fullständig undersökning, huruvida entreprenören af ifrågavarande byggnadsarbete
fullgjort de honom, enligt kontraktet och det gillade kostnadsförslaget,
åliggande förbindelser, samt att derefter, i händelse
förhållandena sådant påkallade, gå i författning om nedre verkhusets,
med dertill hörande machineris försättande i ändamålsenligt skick, och
af Brukets medel förskjuta de derför erforderliga kostnader;
2:o att låta vid nedra verkhuset verkställa de arbeten och förändringar i
öfrigt, som kunde anses erforderliga;
3:o att låta uppföra ett för båda verken gemensamt Blekbus;
4:o att låta verkställa de för öfre verkhusets iståndsättande såsom behöflige
ansedde arbeten och förändringar;
5:o att af Brukets medel bestrida oundgängliga kostnaderna i och för de
i nästförestående andra, tredje och fjerde punkter omförmälda arbeten
och förändringar, under tillsyn att desamma varda ändamålsenligt
utförda; samt
6:o att, derest vid den i första punkten föreskrifna nya undersökning det
skulle befinnas, att arbetet i nedra verkhuset icke vore ändamålsenligt
och fullständigt ulfördt, och att verket ej kunde dufvas med
användande allenast af den vattenqvantitet, som derför blifvit beräknad,
af entreprenadsumman innehålla ännu ej lyftade 6,000 R:dr B:ko,
samt derjemte tillse, det Banken må af den eller dem, som vederbör,
beredas godtgörelse för de, i och för nedre verkhusets försättande i
ändamålsenligt skick, utöfver kontraktet och kostnadsförslaget erforderliga
utgifter.
76
Sorn vid den af sakkunnige män, i följd häraf, verkställda afsvning
utaf machineriet i meraberörda verkhus, sig visade, att detsamma icke var
ändamålsenligt, förordnade Fullmäktige icke allenast att återstoden 6,000
R:dr af den utaf Direktören Wallman betingade entreprenadsumma skulle
tillsvidare innehållas, utan äfven att den i nämde verkhus såsom olämplig
befunna turbin skulle borttagas och i dennas ställe ett annat vattenhjul
insättas.
Med anledning af Fullmäktiges berörde beslut, att innehålla återstoden
af entreprenadsumman, har bemälde Wallman hos Kongl. Maj:ts och Rikets
Svea Hof-Rätt uttagit stämning å Fullmäktige, med påstående, bland annat,
om Fullmäktiges förpligtande att till Wallman gälda dels omförmälda 6,000
R:dr med ränta, dels 3,411 R:dr 10 sk. för vissa utöfver kontraktet af
honom vid Tumba besörjda arbeten.
Uti detta mål har inställelsedagen inträffat den 30 näsllidne Maj;
bvarförinnan Bankens Fiskals-Émbete, å Bankens vägnar, hos Kongl. HofRätten
uttagit genstämning å Wallman, med påståenden:
!:o alt Wallman måtte åläggas ersätta den skada och förlust, han vållat
derigenom, att machineriet och inredningen i nedra verkhuset vid
Tumba icke blifvit, enligt hans åtagande, ändamålsenligt färdiga sommaren
1853, så att papperstillverkning der kunde företagas och oafbrutet
fortgå, hvilket ännu vid slämningstiden icke kunnat ske;
2:o alt, dä det af Wallman insalta machineri befunnits icke uppfylla dermed
afsedt ändamål alt hädanefter, såsom tillförene, drifva nedre pappersverket
med Brukets vanliga och jemna vattentillgång, samt inredningen
i öfrigt vore illa ordnad och i ofullständigt skick, så att
Banko-Styrelsen måst gå i författning om anskaffande af nytt vattenhjul
med utvexlingar samt verkets anordnande på ändamålsenligare .
sätt och i fullständigare skick för papperstillverkningen, Wallman,
som utrifvit och från Bruket bortfört gamla vattenhjulet med machineri
och inredning, utan alt anbringa annat ändamålsenligt i stället, måtte
kännas skyldig att ersätta Tumba Bruk och Banken den kostnad, sorn
allt sådant medförde; samt
3:o alt Wallman måtte godtgöra de besigtnings-kostnader, som lian vållat
för utrönande af verkets felaktiga konstruktion och för anbringande
af annat ändamålsenligare pappersverk uti sagde lokal.
I följd häraf och då de ersättningar, Banken sålunda egde anspråk att
af Wallman undfå, vida öfverstego de 6,000 R:dr B:ko, som af Banko
-
77
Fullmäktige blifvit innehållna, samt icke heller någon särskild öfverenskommelse
berättigade Wallman att erhålla något af den materiel, som vid
gamla verket befunnits, eller de af honom i hufvudstämningen fordrade
ytterligare 3,411 R:dr 10 sk. B:ko, Fiskals-Embetet yrkat, alt Wallman
måtte ej allenast förklaras oberättigad att uppbära sagde 6,000 R:dr B:ko,
utan ock åläggas att kontant utgifva hvad de verket tillkommande ersättningar
öfverslege nyssnämnde summa.
Sedan inställelsedagen i sistberörde mål infallit den 16 nästlidne Juli,
till hvilken dag jemväl skriftvexlingen i hufvudmålet, uppå Fiskals-Embetets
hemställan, blifvit af Kongl. Hof-Rätlen uppskjuten; så har sedermera, i
begge målen, skriftvexlingen i ett sammanhang fortgått, och afvaktas för
närvarande Kongl. Hof-Rältens berättelse i dessa mål.
De i och för nedre verkhusets försättande i ändamålsenligt skick
erforderliga arbeten äro numera i det närmaste fullbordade, så att detta
verkbus vid Revisorernes besök å Tumba kunnat för papperstillverkning
användas.
I sammanhang med öfriga byggnadsarbeten, bar, för erhållande af
rymligare och beqvämare torkrum i nedre verkbuset, taket å detta hus
blifvit, utan föregången rifning, höjdt och murarne derunder påbyggda.
Till undanrödjande af de olägenheter, som, enligt hvad T853 års
Revisions-Berältelse omförmäler, äro förenade med Blekanstaltens inrymmande
i sjelfva verkhuset, har ett nytt Byk- och Blekhus blifvit, utanför
nedra verkhuset, af träd uppfördt.,
§ 75. '
» i
Brukets Räkenskaper, hvilka, vid verkställd granskning, befunnits Sammandrag
med omsorg och redighet förda, utvisa följande: räkfZkaptr.
r
78
1853.
185-1.
l:o. Ingående Balance.
Debet.
Kapital-behållning
578,659
47
4
386,786
7
6
Skuld för inköpt Malt
116
—
—
102
—
Summa
378,775
47
4
586,888
7
6
Kredit.
Kassabehållning
2,459
50
8
1,353
55
5
Fordringar hos främmande .
1,420
28
8
1,227
8
—
Fårdiggjordt Papper
759
40
—
1,863
24
Tumba Bruk, med jordegendom, åbyggnader och
fasta inventarier
250,000
—
—
250,000
—
Lösa Inventarier
29,465
27
—
29,844
55
11
Rudimaterier och förråder
75,670
17
—
68,599
—
2
Förskott till Direktören C. Wallman för reparation
af Nedra Verkhuset
Papper under arbete från föregående året .
12,000
9,000
z
27,000
7,000
—
-
Summa B:ko Rulr
578,775
47
4
586,888
7
6
3:o. Kapital-Konto.
Debet.
Låne-Afdelningen erhållit utöfver det till Bruksdrif-
ten lemnade förlag
. . .
38,081
57
—
35,632
46
7
Utgående Balance
386,786
7
6
384,312
47
6
Summa B:ko R:dr
424,867
44
6
419,945
46
1
Kredit.
Ingående Balance
578,659
47
4
386,786
7
6
Vinsten å Bruksrörelsen under året
46,207
45
2
53,159
58
7
Summa B:ko R:dr
424,867
44
6
419,945
46
1
79
1853.
1851
3:o. Bruketfii Räkning med Xiåne-  Ardelniiigen.
Debet.
Värdet af under året till Banken afleninadt Papper .
82,625
5
—
70,076
20
6
D:o af d:o till fränamande, mot till Banken ingåen-
de liqvid
9,956
32
—
5,056
26
1
Hyresmedel för Magasinet i Stockholm . . . .
500
—
—
500
—
Summa B:ko R:dr
95,081
37
-1
75,632
46
7
Kredit.
Förskott under året till Brukets drift och byggnader
55,000
40,000
.—
Låne-Afdelningen erhållit utöfver dess förskott .
58,081
37
—
55,632
46
7
Summa B:ko R:dr
95,081
37
—
75,652
46
7
•im. Räkning öfver Pnppers-ttllverk-  11 ingen.
Debet.
Papper under arbete från förra året
Egentliga kostnader för Pappers-tillverkningen:
9,000
—
—
7,000
—
Adönings-utgifter:
Ordinarie aflöning och arfvoden . . .
15,139
43
7
15,913
2
7
Ofver-arbete
2,592
6
4
1,655
26
8
Skärning af papper
749
38
—
503
9
3
Formarbete, dagsverken m. m
425
17
4
201
17
8
lludimaterier:
Lump
7,029
40
4
5,085
23
4
Lin och blånor
5,556
33
11
2,953
8
8
Chlorkalk, Svafvelsyra, Alun, Färger, m. m. .
5,324
21
1
2,723
26
10
Använda Inventarier:
Mellanläggs-papper och Filtar . -
794
33
1,305
12
11
Lamp-, Lin-, och Bom-olja
822
3
4
661
23
11
Ved och Kol
1,624
42
10
1,214
24
—
Förnötta Inventarier
142
34
8
397
13
4
Iliverse
425
26
4
333
29
7
S:gr
45,206
8
9
59,905
30
9
Transport
45,206
8
.9
39,905
50
9
l
80
1853
.
1854.
Transport
45,206
8
9
39,905
30
9
Hitförda Omkostnader:
Nybyggnad och reparationer
2,796
13
11
2,593
9
8
Utskylder, Skrifmaterialier och diverse allmänna
omkostnader
4,080
30
—
3,235
4
—
Medikamenter och helsovård
738
2
—
572
19
3
Pensioner och Fattigvård
512
19
4
572
32
—
Resor och Traktamenten
984
23
10
1,044
33
9
Utfodring åt dragare
2,378
6
1
2,127
29
3
Vinst af Papperstillverkningen
44,156
12
9
31,565
12
4
Summa B:ko R:dr
100,852
22
8
81,6141 29
—
Kredit.
Värdet af färdiggjordl Papper:
För Bankens räkning, enligt specifikation Litt. a)
84,055
34
4
70,103
20
6
» åtskilliga Verk och personer, enligt d:o Litt. h)
9,594
32
—
7,048
12
9
» Brukets eget behof, enligt d.o Litt. c)
202
4
4
662
43
9
Papper under arbete till påföljande år . . . .
7,000
—
—
3,800
Summa B;ko R:dr
100,852! 2«
8
81,614
29
—
Sto. Räkning öfver mjölqvarnen.
Debet.
Omkostnader:
Aflöning .... 229: 6. 8. 229: 37. 8.
Öfver-arbete . . 77: 3. — 120: 19. 6.
Diverse .... 312: 17. 8. 73: 19. 11.
618
27
4
423
29
1
Vinst af Qvarnen
642
37
11
1,078
33
11
Summa B;ko R:dr
1,261
17
3
1,502
13
—
Kredit.
Influten Qvarntull B:ko R;dr
1,261
17
3
1,502
13
—
81
1853
1854.
6:o. Räkning öfver Jordbruket.
Debet.
Omkostnader:
Utsäde af Spanmål och
Gräsfrö .... 57: 12. — 127: 36. —
Aflöning för en Dräng 208: 22. 8. 211: 2. 10.
Utfodring för ett par
Oxar 425: 40. — 212: 44. —
Dagsverken m. m.. . 94: 20. — 516: 22. 5.
765
46
8
868
9
3
Vinst af Jordbruket
164
1
4
292
12
9
Summa B:ko R:dr
950
—
—
1,160
22
Kredit.
Årets skörd: Spannmål . —  584: 12. —
Ilo och Halm 950:  562: 34.'—
Upphuggen Ved vid rödj-  ning i hagar . . . — 15: 24. —
950
1,160
22
7:o. Vinst- ock Förlust-Konto.
Debet.
Undervigt i åtskilliga lump-  sorter . . . . . ,.128: 43. 10. —
Prisskillnad å en del för-  råder
515: 36. 5. 59: 14. 9.
Värdet af 2 dödade Hästar 550: —
Afskrifning af oduglig färg — 191:43. 7.
Förnötta Inventarier . . ■— 217: 22. 8.
794
34
3
468
35
Kapital-Konto för årets Vinst
.
46,207
45
2
55,159
38
Summa B:ko R:dr
47,002
31
5
55,628
25
Kredit.
En försåld Håslhud . 4: —
Öfvervigt i åtskilliga
Lumpsorter . . . 1,469: 12. — —
Prisskillnad å en del
förråder .... 66: 13. 3. 192: 14. 7.
1,559
27
5
192
14
7
Transport
1,559
27
■
192
14
7
Revisorernes Berätl. ung. Bankoverket.
11
82
Transport
Hyresmedel för Brukets Magasin i Stockholm
Vinst af Pappers-tillverkningen ♦
» af Qvarnen
» af Jordbruket
Summa B:ko R:di
8:0.
Utgående Italniice,
Debet.
Kassa-behållning
Fordringar bos åtskilliga Verk och Inrättningar m. m
Färdiggjordt Papper
Tumba Bruk med jordegendom, åbyggnader och
fasta inventarier1 ,
Rudimaterier, förråder -0011 lösa inventarier .
Förskott till Direktören Wallman å kostnaden för
reparation af Nedre Verkhuset
Papper under arbete till påföljande år. . . .
1853.
1,5 39 J 27
500 —
44,156; 12
642j 37
1641 i
47,002
31 5
185-4.
s
192
14
7
—
500
—
—
9
31,565
12
4
11
1,078
5.3
11
4
292
12
9
55,028! 25
Summa B:ko R:dr
Kredit.
Skuld för inköpt Hö, Malt och Svafvelsyra .
Kapital-behållning
Summa B:ko R:dr
1,553
1,227
1,863
250,000
98,443
27,000
7,000
586,888
102
386,786
36
298
5,225
1,878
250,000
98,561
27,054
5,800
584,818
505
384,512
26
18
586,888}. 7). e| 584,818
Specifikation öfver tillverkailt Papper.
ti) För Bankens räkning,
År 1853.
Sedelpapper:
12.600 blanketter för 500 R:dr 5 21 R:dr per 1,000 264: 28. 9
319,500 a » 10 R:dr å 18 R:dr » 5,751: — —
54.600 » » 6| R:dr » » 982: 38. 4.
1.351.000 » » 2 R:dr  9,590: 24. —
2.062.000 » » 32 sk. . . . , . . 14,3-13:32.—
Transport
30,702 27
3 0,7 0 21 27
83
För Låne-Afdelningen 58,000 blanketter å 12 R;dr
» Kassa-Afdelningen 127,000 » å »
Regalpapper 29 Ris å 50 R:dr 870
Medianpapper 10f\ Ris å 16§- R:dr
Transport
696:
1,524:
173: 29. 4.
91: 32. —
Postpapper 5} Ris
Filial-Banks-Assignationer 52,250 blanketter A 12 R:dr 627: —
För Banko-Diskonten 20,000 st. konvoluter ä 4: 34. 8. 94: 24.
Chartae—Sigillatae—papper:
Skrifnings- 1,556,000 blanketter ä 33: 40.
Biläggnings- 545,464 » å 7: 20.
Vexel- 4,000 » å 7: 19.
45,201: 16. —
4,04 5 : 24. 7
29: 28. —
Summa B:ko R:dr
Ar 1851.
Sedelpapper:
12,200 blanketter för 500 R:dr å 21 R:dr per 1,000
100
53}
16}
10
å »
å 18 R:dr
k »
å »
å »
256: 9.] 7
957: 28. 10
756: — _
1,112: 19. 2,
5,456:
5,180: 19. 2,
7,756:
45,600
42,000
61,800
302,000
287,800
1,116,000
1,800,000
För Depositions-Afdelningen 150,000 blanketterå 12 R:dr 1,800:
» Låne-Afdelningen 18,000 » å » 216:
Medianpapper 20 Ris å 18 R:dr 360
Postpapper 10 Ris å 16} »  500
För Banko-Diskonten 22,000 blanketter å 15 R:dr . 330
16,000 st. Konvolutcr å 4: 34. 8. 75
32 sk  12,467: —
26. 8.
Cbartae-Sigillatae-papper:
Skrifnings- 802,000 blanketter å 35: 40.
Bikiggnings- 738,250
Vexel- 66,750
ä 7: 20. —
å 7: 19. —
. 27,151: 12. —
. 5,47 5: 16. 10.
493: 32. 3.
Summa B:ko R:dr
30,702
2,220
1,135
721
49,276
84,055
33,901
2,016
660
405
33,120
70,103
27
13
21
28
‘-26
13
20
84
6) För åtskilliga Verk oclt Inrättningar.
År 1853.
Wermlands Provincial-Bank 81,000 blanketter å 6| R:dr .
Östgötha Ilypolheks-Förening 6,250 » å 40 » .
Stockholms och Upsala Läns d:o 16 Ris å 36f R:dr ....
Götha Kanal-Bolag 1| Ris ä 20 R:dr
Tulldiiks-stämplar 354,000 blanketter å 3£ R:dr
Tullplakat-stämplar 813,000 » ä 7 »
Fabrikstillverknings-stämplar 176,000 å 6| R:dr
47,000 å 3£ » .
1,169. —
5,691: —
1,173: 16.
156: 32.
Smålands Privat-Bank
Östgötha d:o
Christianstads Filial-Bank
Summa B:ko R:dr
År 1854.
92,000 blanketter å 6| R:dr .
51,500 » å 13£ » . . .'
5,300 » å » 17: 28.
6,500 » å 9b » 60: 32. -
Östgötha Ilypotheks-Förening 28,600 blanketter å 5 R;dr .
Tullduks-stämplar 514,000 » å 3| » .
Fabrikstillverknings-stämplar 239,000 » å 5 R:dr 1,195
108,000 » å 2£ » 270
Korlkonvoluter 200,000 st. ä 4 R:dr 800
Manufakturstämplar 11,000 ark ä 16 R:dr . . . . 176
Summa B:ko R:dr
c) För Brukets beliof.
År 1853.
Skrifpapper 4 Ris ä 10 R:dr ....
Utskotts-pappcr 648 LH. 7 €L å 12 sk.
Summa B;ko R:dr
Ar 1854.
Mellanläggs-papper 72 Ris å 4 R;dr .
Bindblader 30|f Ris å 8 R:dr .
Utskotts-papper 509 L&. 15 <tt. å 12 sk.
540
250
586
28
6,860
1,330
9,594
32
613
686
78
1,430
1,799
1,465
976-
7,04 8
40
162
32
16
32
12
12
202
288
247
127
Summa B;ko R:drl 662
24
19I
85
§ 76.
Efter hos Fullmäktige gjord anmälan, att f. d. Bruks-Förvaltaren vid li'i]rre
Tumba, nuvarande Tryckeri-Föreståndaren i Banken, Professoren J. Bagge ^id Tumba,
skulle hafva låtit, ulan dertill af Fullmäktige erhållna order, vid Tumba Professuren
tillverka och derefter från stället bortföra ett parti dubbelt papp, hafva, d.l%d “rsättefter
föregången undersökning och vederbörandes hörande, Fullmäktige, ning för vid
u o / o ' ^lliQt till
medelst beslut den 22 December 1853 sig utlåtit, alt, enär upplyst blif- velkadtpapp.
vit, att, sedan Professoren Bagge, under ulöfningcn af Förvaltare-tjenslen
vid Tumba Bruk, med anledning af dåvarande inspekterande Fullmäktigens
Professoren i allmänhet gifna tillåtelse att vid, Bruket anställa rön oell försök
med tillverkning af papper, så vidt någon serskild kostnad för Bruket
dymedelst icke föranleddes, eller hinder för de derstädes beställda arbetens
fullgörande vållades, låtit i September månad 1852 vid Bruket verkställa
nedmalning af Professoren tillhöriga qvantiteter pappersspån och halm, i den
af honom uppgifna afsigt alt anställa försök i hvad mån halm med fördel
kunde såsom rudimaterie för gröfre papperssorter begagnas, Professoren,
efter det han den 30 i samma månad blifvit till Bankens Tryckeri-Föreståndare
förordnad och således upphört alt vara i utöfning af Förvaltaretjenslen
å Tumba, låtit af den beredda pappersmalerien för sin enskilda'
räkning vid Bruket tillverka 5,700 enkla ark, hvaraf förfärdigats 1,500
ark dels fyradubbelt, dels tredubbelt papp och detsamma från Bruket afhemta,
samt Professoren, uti de af honom till Fullmäktige inlemnade skrifter,
förklarat, att han, utan någon invändning, godvilligt underkastade sig all den
ersättningsskyldighet, som Fullmäktige för de af honom i denna sak vidtagna
åtgärder kunde honom ålägga; funno Fullmäktige skäligt förpligta
Professoren att för ifrågavarande tillverkning, som antogs hafva utgjort
1,200 ark fyradubbelt och 300 ark tredubbelt papp, i enlighet med FiskalsEmbelets
alternativa framställning, ersätta Tumba Bruk efter i Slockholm gällande
pris å vanliga fyradubbla och tredubbla pappsorter, dock med afdrag
ej mindre af det kontanta belopp, 3 B:dr 16 sk. B:ko, som Professoren
styrkt sig hafva för öfverarbete betalt, än äfven af värdet å de qvantiteter
halm och pappersspån, som Professoren kunde visa sig hafva för berörde
papperstillverkning tillsläppt.
Sedan upplyst blifvit, att det i handeln härstädes gängse pris å sådant
papp, hvarom fråga vöre, kunde antagas till 8 sk. B:ko per ark,
enligt hvilket pris Fullmäktige den 23 Mars 1854 förordnat, alt räkning
Angående berättelsens
tryckning.
Reservatio
ner.
Ansvarighet
för sifferuppgifterna.
86
för ifrågavarande papp borde å Professoren Bagge afgifvas, men denne,
jemlikt anmälan hos Fullmäktige, ännu den 22 Februari innevarande år
icke fullgjort den honom ålagda ersättningsskyldighet; så öfverlemnades
sistnämnde dag ärendet till Fiskals-Embetet, med uppdrag att vidtaga nödig
åtgärd för beloppets indrifvande; och har Fiskals-Embetet hos Revisorerne
anmält, att Professoren Bagge den 15 näsllidne November med 246 R:dr
32 sk. erlagt det honom i räkningen påförda belopp 250 R:dr, efter derå
för godtgjort öfverarbete honom tillerkändf afdrag af 3 R:dr 16 sk., allt
Banko, dock under förbehåll från Professorens sida, alt särskildt få göra anspråk
på ersättning för värdet af de rudimaterier, sorn af honom blifvit för
omförmälda tillverkning använda.
I särskild skrifvelse hafva Revisorerne till Banko-Fullmäktige öfverlemna!
ett renskrifvet och af Revisorerne undertecknadt exemplar af denna
Berättelse, med anmodan att, så fort sig göra låter, till trycket befordra
och med allmänna tidningarne densamma utdela.
De under gransknings-förrättningen afgifna reservationer förvaras i de
vid Revisorernes sammankomster förda Protokoll.
För siffer-uppgifternas öfverensstämmelse med räkenskaperna eller med
de till Revisorerne aflemnade räkenskaps-sammandrag är Banko-Sekreteraren
ansvarig.
Decharge. Efter verkställd granskning af Bankens och Tumba Bruks räkenskaper
och förvaltning för åren 1853 och 1854, få Revisorerne, med för
-
klarande att Fullmäktige, under utöfningen af det dem anförtrodda vigtiga
kall, städse iakttagit allt, som kunnat leda till Banko-Verkets sanna fördel,
hos Rikets Höglofl. Ständer tillstyrka, att Fullmäktige måtte undfå full
decharge för nämnde Verks förvaltning till och med nästlidet års utgång,
äfvensom för de beslut och åtgärder, Fullmäktige lill den 15 September
detta år vidtagit och hvarför redovisning innefattas i Fullmäktiges Protokoll.
Stockholm den 14 December 1855.
På Höglofl. Ridderskapet och Adelns vägnar:
Carl H. Leuhusen. ./. IV. Stjernstedt. Gust. aj Ugglas.
S. M. von Krusenstierna. Gillis Bildt. G. Stjerngranat.
På Högv. Preste-Ståndets vägnar:
Isaac Samuel (Videbeck. J. P. I. Tellbom. A. Melander.
L. Grönwall. Joli. Henr. Thomander. Anders Sandberg.
På Vällofl. Borgare-Ståndets vägnar:
F. A. Rinman. A. IV. Levgren. L. E. Schiött.
P. F. Broman. A. J. Fahlcrantz. P. IV. Neuman.
På Hederv. Bonde-Ståndets vägnar:
And. Pehrsson, Nils Larson. Lars Magn. Knutsson.
Pehr Benctson. J. P. Danielson. C. Nilsson.
C. O. Ossbahr.
— ,—
'
’ , :: .
■ , .
/ i.
RIKETS IIÖGLOFL. STÄNDERS
är 1855 församlade
REVISORERS
BERÄTTELSE
OM GRANSKNINGEN AF
RIKSGrÄLDS-KONTORETS
TILLSTÅND OCH FÖRVALTNING.
STOCKHOM,
TRYCKT HOS ERIC WESTRELL, 1856.
lifter verkställigheten af den innevarande års statsrevision tillhörande granskning af räkenskaperna
och förvaltnings-åtgärderna vid Rikets Ständers Riksgälds-kontor, få undertecknade,
inom Riks-stånden valde Revisorer af Stats-, Ranko- och Riksgälds-verken, afgifva den uti gällande
revisions-instruktion föreskrifna berättelse om Rihsgälds-koniorets ställning samt hvad
vid denna revision förekommit.
Revisorerne, sorn, till följd af 64 § i sednaste riksdagsbeslut samt Kongl. Maj:ts nådiga
kungörelse den 30 sistlidne Maj, sammanträdde den 15 påföljde September, fingo då emottaga
ej mindre Fullmäktiges till Revisorerne afgifna berättelse om Riksgälds-kontorets ställning
och förvaltning under den lid, revisionen omfattat, än äfven de berättelser, som, med
afseende å samma revision, borde af Riksgälds-kontorets Kommissariat och Ombudsman ailemnas.
Efter tagen kännedom om dessa berättelsers innehåll och med ledning af den vid
1840 och 1841 års riksdag för revisionerna af Riksgäldsverket utfärdade särskilda instruktion,
hafva nu församlade Revisorer granskat Riksgälds-kontorets hufvudböcker, jemte dertill
hörande räkenskaper, för uren 1853 och 185-1 samt läst och genomgått de hos Fullmäktige
förda protokoller från och med den 30 November 1853 till och med den 15 September
detta år; varande 1851 och 1852 års hufvudböcker granskade vid 1853 års statsrevision
samt den då verkställda granskning af Fullmäktiges protokoller sedermera fortsatt af Rikets
Ständers Stats-utskott till förstnämnde dag; hvarföre den decharge Fullmäktige, enligt nvssbemälte
Utskotts tillstyrkan i dess utlåtande M 27, under sednaste Riksdag erhöllo, omfattade
alla af Fullmäktige dessförinnan vidtagna och i sagde protokoller antecknade beslut.
Revisorerne hafva derjemte gjort sig underrättade om pr otokollsföringen hos Kommissariatet
samt genomgått det registratur, som innehåller Kommissariatets aflåtna skrifvelser och till
Fullmäktige afgifna utlåtanden, från och med början af September månad 1853 till och med
sistförlidet års slut.
Enligt den i 1853 års Revisorer^ från trycket utgifna berättelse, sid. 2—12, intagna
omständliga uppgift å Riksgälds-kontorets skulder vid 1850 och 1852 års slut, utgjorde skulderna
vid utgången af sistnämnde år, utan beräkning af de inom linien i Riksgälds-kontorets
räkenskaper upptagna skuldposter,
. R:dr 6,770,298: 16. 9. *)
Under loppet af år 1853 hafva detta verks skulder, deruti alla,
utan återbetaluings-skyldighet beviljade och till utbetalning i föreskrifven
ordning förfallna, fastän icke lyftade, anslagssummor
finnas inberäknade, minskats till  » 5,394,517: 4. 10.
men under sednast förflutna år hafva skulderna återigen ökats,
så att de vid 1854 års utgång bestego sig till  » 7,463,121: 27. 6.
Likasom skuldförminskningen under år 1853, utgörande 1,375,781 R:dr 11 sk. 11 r:st,
egentligen förorsakats genom verkställda utbetalningar utaf de vid nästföregående års slut i
räkenskaperna, såsom innestående balanserade, anslagssummor, så har skuldtillökningen under
sistlidet år, hvilken uppgick till ej mindre än 2,068,604 R:dr 22 sk. 8 r:st, till större
Revisionens
omfattning.
Riksgälds
kontorets
skulder.
*) Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspccie eller Riksmynt, förstås i denna berättelse
alltid Riksdaler Banko.
i
delen uppkommit derigenom, att de flesta utaf de under sednaste riksdag å Riksgälds-kontoret
anvisade statsanslag, som antingen till utgående för år 1854 blifvit beviljade eller derunder
måste, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut, tillhandahållas, icke behöft af Riksgälds-kontoret
utbetalas före slutet af samma år, utan då funnos hos detta Verk innestående
och derföre bland dess skulder inberäknades.
Utaf de vid 1854 års utgång utbalanserade
skulderna var ett belopp af  R:dr 3,974,676: 20. 1.
räntebärande, nemligen:
efter 5 prc:ts årlig ränta Il:dr 130,676:
» 41- prc:ts » » » 11,600: — —
» 4 prc:ts » » » 3,582,400: 20. 1.
och » 3 pfc:ts » » » 250,000: — —
R:dr 3,974,676: 20. L
å dessa räntebärande skulder upplupna, men icke
utbekomna räntor uppgingo till  » 62,955: 18. 3.
De öfriga skulderna, sorn icke bära någon ränta,
utgjorde följaktligen  » 3,425,489: 37. 2.
— 7,463,121: 27. 6.
Uti de icke räntebärande skulderna voro följande, vid nedaqnämnde riksdagar beviljade
och före innevarande års början, icke uttagna anslagssummor inbegripna, nemligen:
Återstående utgifter, til! följd af extra statsregleringen vid 1840
och 1841 års riksdag,  ,  R:dr 276,500: — —
Under 1844 och 1845 samt 1847 och 1848 års riksdagar beviljade
extra eller tillfälliga statsutgifter
» 6,973: 16. —
Under 1850 och 1851 års riksdag beviljade dylika utgifter, jemte
återstoden af den till de ordinarie statsbehofvens fyllande för år
1854 anvisade summa,
» 834,373: 15. 6.
Under sednaste riksdag beviljade statsanslag eller andra utan
återbetalningsskyldighet anvisade utgiftssummor, utom dem, som
först efter 1855 års ingång borde från Riksgälds-kontoret utbekommas, » 1,389,522:43. 8.
samt innestående anslag för folkundervisningens befrämjande .... » 101,038: 21. 11.
T)å skuldförminskningen under år 1853 afdrages från skuldtillökningen under nästföljande
år, visar sig, att det belopp, hvarmed skulderna sedan 1852
års slut ökat sig, utgjort R:dr 692,823: 10. 9.
De skuldposter, som till följd af särskilda beslut blifvit förda inom linien i Riksgälds
kontorets
räkenskaper och hvilkas sammanlagda belopp vid 1852 års
slut uppgick till
R:dr 4,491,483: 10. 8.
hafva under åren 1853 och 1854 icke undergått andra förändringar,
än att det fordna lifräntelånets återstående kapitalbelopp, 3,916 R:dr
32 sk., blifvit ur räkenskaperna a (Tordt sedan lifräntetagarne med
döden afgåtf, samt att det balanserada^beloppet af äldre, från Kongl.
Stats-kontorfet till Riksgälds-kontoret levererade, depositions-medel
ökats med de under sistlidet och nästföregångna år till Riksgäldskontoret
ytterligare aflemnade dylika medel, 1,061 R:dr 43 sk. 10
r:st; utgörande alltså de inom linien upptagna skulderna, enligt
siatlidÄ års hufvudbok, R:dr 4,488,628: 22. 6.
För att fullfölja den i flera föregående revisions-berättelser införda utredning af hvarje
särskild, i Riksgälds-kontorets räkenskaper balanserad, skuldposts belopp och beskaffenhet
vid revisionsårens början och slut samt ökning eller minskning under dessa år, hafva nuvarande
Revisorer ansett sig, med bibehållande af samma uppställning, som i förut afgifna
enahanda berättelser, böra härom meddela följande med de granskade räkenskaperna öfverensstämmande
uppgift.
tliksgälds-Mtontorels utbalanserade
Skulder
Räntebärande t
Obligationer med 5 procents ränta, hvilka, i
anseende till deras ordalydelse, icke kunnat
uppsägas
» med 4 procents ränta, utfärdade till Rikets
Ständers Bank, eller dess ordres,
att årligen, till ett antal af 22 stycken, å
4,000 R:dr hvardera, eller å ett sammanräknadt
kapitalbelopp af 88,000 R:dr, infrias,
» med 3 procents ränta, för upplånta medel
till utbetalningar å kreditivet för neutralitetens
upprätthållande, (serien A.) . . .
» med 4 procents ränta för d:o d:o, (serien B.)
Insatt fond till säkerhet för Götha kanals
framtida underhållande, emot 5 procents
årlig ränta,
Innestående medel för ännu icke fuiländade
hamnbyggnads-arbeten vid samma kanal,
emot dito,
(Återstoden af dessa medel utbetaldes till
Götha-kanal-direktion under år 1854.)
Beviljad och afsatt fond för Södertelje kanals
underhållande, emot 5 procents ränta, . .
Innestående lösen för å skatt ejor den växande
ekar; å hvilka medel 4 procents ränta
ekeplanterings-kassan godtgöres,
Uti Riks-arkivets nuvarande hus intecknad skuld
till Stockholms Bor ger skaps Enkhus-direktion;
för hvilken skuld, enligt den derför
afgifna förbindelse af den 6 November
1794, borde till en början erläggas 5 procents
och sedermera allt framgent 44 procents
ränta,
= 3,149,659: 12. 11. 3,974,676: 20. 1. =
vid vid
1852 års slut. 1854 års slut.
6,750:  6,750: — —
2,816,000:  2,640,000:
— — — 250,000:
93,926:  93,926:
1,212: — — —- — —
30,000: — — 30.000:
190,171: 12. 11. 192,400: 20. 1.
11,600:  11,600: — —
Transport: 3,149,659: 12. 11. 3,974,676: 20. 1
— 4
Transport: 3,149,659: 12. 11.
Ränte fria t
Förfallna 5 procents obligationer, med derå
till förlallodagarne upplupen, ränta, .... 3,760: 38. 1.
Dito med dito dito, utfärdade för Svenska medborgares
erkända fordringar hos Franska
Regeringen, . . . ’  559: 20. 4.
Den af en i Hjelmare-kanal-bolags fasta egendomar
intecknad skuldförbindelse, jemte
andra säkerhetshandlingar, bestående fond
för nyssnämnde kanals oell slussverks
framtida underhållande  28,284: 35. 6.
Återstoden.af den, vid Kongl. f. d. Nummerlotteri-inrättningens
upplösning, till Riksgälds-kontoret
öfverlemnade s. k. brudgå
fvo fond
20,702: 18. 7.
Verkställda och sedermera icke återtagna insatser
för den inställda l,144:de dragningen
vid samma Lotteri-inrättning . . 58: 25. 3.
Upplupen, outtagen ränta å de, år 1750, för
tillskott till Trollhätte slussverks byggnad,
utfärdade s. k. lottsedlar  6,195: — —
Dito å Riksgälds-kontorets ännu räntebärande
5 procents obligationer  156: 12. —
(Utbetaldes år 1853.)
Dito å obligationerna för de till utbetalningar
å ncutralitets-kreditivet upplånta medel . — — —
Upplupen, outtagen ränta å ekeskogsmedlen . 41,466: 8. 10.
= 101,183: 14. 7. 123,118: 37. — =
Innestående Anslagssummor.
Beviljade under 1840 och 1841 års riksdag:
Utaf anslaget, 100,000 R:dr, för häradshäkte
nas
ombyggande och förseende med celler 65,500: —
Anslaget för fängelsebyggnader i städerna
utom Stockholm  111,000: —
Utaf den med 600,000 R:dr anvisade och
afsatta fond för Strömsholms kanals och
slussverks ombyggnad
200,000: —
» det, såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
anvisade belopp, 15,000 R:dr, för
hamnanläggningen vid Åhus  5,000: —
(Återstoden af detta anslag utbetaldes i
Augusti 1854.)
3,974,676: 20. 1.
3,760: 38. 1.
559: 20. 4.
31,183: 44. 6.
20,569; 2. 7.
58: 25. 3.
4,031: 32. —
11,785: 40. —
51,169: 26. 3.
65,500:
111,000: — —
100,000:
T ransport:
3,632,342: 27. 6.
4,374,295: 9. 1.
— 5
Transport:
Utaf anslaget, 200,000 R:dr, för allmänna landsvägarnes
omläggning och förbättrande ,
(Sista utbetalningen verkställdes i Mars
1854.)
» anslaget, 120,000 R:dr, för vattenaftappningar
och dammbyggnader till förberedande
af större odlingsfÖretag inom Norrbottens,
Westerbottens, Wester-Norrlands,
Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs
län samt Elfdals, Fryksdals och Jösse
härader i Wermland
(Efter skedd innebållning, utbetaldes det
återstående anslagsbeloppet i Juni 1854.)
= 386,492: 32. — 276,500: =
Beviljade under 1844 och 1845 års riksdag:
Utaf det, såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
disponerade belopp af då anvisade
medel, 150,000 li:dr, för odlingsförctags
beredande medelst utdikningar och aftappningar
af sanka trakter och sjöar ....
(Den återstående anslagssumman är utbetald
i Juni 1855.)
= 1,360:  1,000: =
Beviljade under 1847 och 1848 års riksdag;
Utaf anslaget till Skeppsbyggeri-institutet i
Carlskrona för åren 1849 och 1850 . . .
(Detta belopp är i Riksgälds-kontorets räkenskaper
för år 1854 afskrifvet till följd af
Rikets Ständers härom meddelade beslut.)
» det för åren 1848, 1849 och 1850 beviljade
anslag för anläggning af nya samt
förbättring eller omläggning af backiga
eller eljest mindre goda vägar, 33,333
R:dr 16 sk. årligen
Återstoden af anslaget, 6,000 R:dr, för utskrifning
af Kongl. Kansliets registratur, till
Riksarkivets kompletterande,
(Utanordnades i Oktober 1853.)
Dito af dito, 2,666 R:dr 32 sk., för reparationer
och bokhyllor samt ytterligare inredningskostnader
i några rum af Biks
arkivets
hus
Dito af det, i ytterligare afräkning å anslaget
för nationalmusei-byggnaden, 500,000
R:dr, vid 1847 och 1848 års riksdag anvisade
belopp af 150,000 R:dr
(Utbetaldes under åren 1853 och 1854.)
3,632,342: 27. 6.
2,720: — —
2,272: 32. —
1,300:
2,253: 30. —
15,667: 37. 4.
500:
2,066: 32. —■
70,000:
4,374,295: 9.
1,000: —
3,406: 32
2,066: 32
Transport:
3,729,123: 14. 10. 4,380,768: 25
— 6
Transport:
Anslaget till befrämjande af goda läseböckers
författande och utgifvande för allmogen
= 91,448: 3. 4. 5,973: 16. — =
Beviljade under 1850 och 1851 års riksdag.
1851 och 1852 års anslag för anskaffningen af
redskaps-, rid-, stall- och anspannspersed/«r
åt fältbatterierna
(Detta belopp samt 1853 års anslag för
samma föremål utbetaldes i December nyssnämnde
år.)
Anslaget för nya pistolers anskaffande ....
(Utbetaldes i Februari 1855.)
Dito för slagkruthufvars dito
(Utbetaldes i Februari 1855.)
1852 års anslag för befästningsarbetena vid
Waxholm, Carlsten och Carlskrona . . .
(Utbetaldes, jemte 1853 års anslag, i Oktober
samma år.)
1851 och 1852 års anslag för kompletteringen
af Bevärings-manskapets reservförråd . .
(Dessa medel, jemte 1853 års enahanda
anslag, utbetaldes i December samma år.)
Anslaget för inlösande af dagsverksskyldigheten
till Gustafs och Carlbergs kopparverk i
Jemtland
(Utbetaldes i Mars 1853.)
Hälften af 1852 års anslag för iståndsättahde
af krigsmaterielen vid sjöförsvaret . . .
(Utanordnades 1853 tillika med detta års
anslagssumma.)
1852 års anslag till arfvoden och stipendier
vid Mariebergs läroverk, för bildande af
Civil-ing enior er derstädes,
(Utbetaldes i Februari 1853.)
1852, 1853 och 1854 års anslag, 3,333 K:dr
16 sk. årligen, lill aflöning m. fl. utgifter
vid Carlskrona Skepp sby g g er i-institut . .
Anslaget för Wisby hamnbyggnads fullbordande
Återstoden af anslaget, 14,930 R:dr, för öfverbyggnaden
å den ena hamnarmen vid
Cimbrishamn
(Denna återstående anslagssumma utbetaldes
i December 1854.)
Dito af dito, 22,533 R:dr 16 sk., för hamnanläggning
vid Engelholm och Rönneås
upprensning
Transport:
3,729,123: 14. 10. 4,380,768: 25. 1.
1,000: — — 500: — —
14,666: 32. — —
8.000:  12,000:
6,666: 32. — 10,000: — —
105,000: — — — — —
53,333: 16. — —
4,438: 5. 2. — — —
100,000: — — — — —
2,000: — — —
2,109: 7. — 3,399: 23. —
84,625: — — 28,208: 16. —
2<596: 32. — —
16,900: — — 5,633: 16. —
4,130,458: 43. —~ 4,440,509: 32. T.
— 7
Transport:
Återstoden af anslaget, 34,736 R:dr 32 sk.,
för Landskrona hamns förbättring . . .
(Utbetaldes under åren 1853 och 1854.)
Dito af dito, 35,386 R:dr, för hamnbyggnaden
vid Kalmar
Dito af dito, 50,000 R:dr, för hamnbyggnad
vid Hjo
(Sista tredjedelen af detta anslag utbetaldes
i Augusti 1855.)
Dito af dito, 13,200 R:dr, för förbättrande af
Westerås hamn
(Utanordnades under år 1853.)
Dito af dito, 3,418 R:dr, för hamnbyggnad vid
Oregrund
(Utbetaldes under år 1853.)
Anslaget för kanal- och slussanläggning mellan
Filipstad och Sjöändans lastageplats i
Wermland
Dito för en kanal genom Tjufholmssundet vid
farleden till Luleå
Återstoden af anslaget, 10,700 R:dr, för Ljusne
elfs upprensning mellan sjöarne Or och
Warp en
Återstoden af 1851, 1852 och 1853 års anslag,
166,666 lt:dr 32 sk. årligen, för väganläggningar
och vägförbättringar samt
mindre strömrensnings- och hamnbyggnadsarbeten
Det, såsom anslag utan återbetalningsskyldighet,
anvisade statsbidrag för jernvdgsanläggning
mellan städerna Örebro och Nora
Återstoden af det, såsom dylikt anslag, anvisade
och till utgående under åren 1851,
1852 och 1853 afsedda belopp, 20,000
R:dr, för sanka trakters samt sjöars ut
dikning
och aftappning
Dito af det utan återbetalningsskyldighet beviljade
statsbidrag, 9,333 R:dr 16 sk., för
sänkningen af sjön Möckeln inom Kronobergs
län
Anslaget till premier åt ägare af kreatur utaf
utmärktare slag
(Utbetaldes i Augusti 1853.)
Dito för slöjdexpositioners befrämjande ....
Dito till belöning för en af Georg och Edvard
Scheutz uppfunnen räknemachin
(Utbetaldes i Januari 1854.)
4,130,458: 43. — 4,440,509: 32
17,345: — — — —
25,386: — — 5,386: —
33,333: 16. — 16,666: 32
3,200: — — — —
2,418: — — — —
65,000: — — 10,833: 16
8,000:  2,666: 32
7,133: 16. — 1,783: 16
163,595:  78,283: —
75,000:  25,000: —
10,158: 16. — 5,966: 24
7,777: 37. 4. 4,666: 32
3,000:
— —
3,000:  3,000: —
3,333: 16. — — —
Transport:
4,558,139: — 4. 4,594,^61: 40.
— 8
Transport: 4,558,139: — 4. 4,594,761: 40.
Anslaget till en ny byggnad för Kemiska institutionen
vid Upsala Universitet ...... 66,666: 32. — — —
(Utbetaldes under åren 1853 och 1854.)
Dito för inköpande af Kanslirådet I). Krutmeijer
s gravyrsamling  12,000: — — — —
(Utbetaldes i November 1854.)
Återstoden af anslaget, 12,000 R:dr, för inköp
och utdelning till folkskolorna af tidskriften:
Läsning för folket  5,695: — — —
(Utbetaldes i Augusti 1853.)
1852 års anslag för afritande af sigiller vid de i
Svenskt diplomatarium tryckta handlingar 200: — — — —
(Utbetaldes i Juni 1853.)
Återstoden af anslaget, 127,000 Rdr, för Wexjö
hospitals utvidgning och förbättrande . . 102,000: — — 37,000: —
= 1,014,577: 17. 6. 250,493: 17. 6. =
Beviljade under 1853 och 1854 års riksdag.
Anslagen till byggnadsarbeten å Stockholms
och Gripsholms slott, för dessa slotts skyddande
emot eldfara,  — -— — 16,500: —
(Utbetaldes i Maj 1855.)
Utaf det med 87,000 R:dr beviljade anslag för
rid- och anspanns- m. fl. persedlar åt nya
fältartilleriet  — — — 47,000: —
Anslaget för reserv-faltbatterier jemte lavettage
och anspannspersedlar  — — — 48,000: —
(Utanordnadt i Februari 1855.)
1854 års anslag för Waxholms fästnings be- -
styckning i  — — — 26,666: 32
(Utanordnadt i Februari 1855.)
Dito för bestyckning af strandverket Gustafsborg
vid Carlstens fästning  — — — 20,666: 32
(Utanordnadt i Februari 1855.)
Återstoden af 1854 års anslag, 66,666 R:dr
32 sk., för nya gevärs anskaffning ... — — — 16,666: 32
(Utanordnadt i Februari 1855.)
1854 års anslag för anskaffning af fänghålstappar
jemte verktyg för slagkrutsan
tändning
'.
— — — 5,800: —
Dito dito af slagkrutshufvar ......... — — — 3,333: 16
Dito dito af nya pistoler
— — — 10,000: —
(Detta, jemte 1855 års enahanda anslag,
utanordnades i Augusti sistnämnde år.)
Dito dito af kavallerisablar  — —■ — 3,333: 16
Dito dito af en fältbry g ge-utredning  —, — — 16,666: 32
(Utanordnades, jemte 1855 års anslag för
samma ändamål, i Februari sagde år.)
Transport: 4,744,700: 32. 4. 4,846,395: 8
— 9 —
Transport: 4,744,700: 32. 4. 4,846,393: 8. 7.
1854 ars anslag för återstående iståndsättning
af Kongl. Vlottan tillhöriga fartyg, jemte
etablissementerna,  — — — 113,852: — —
(Detta anslag utbetaldes i Februari 1855.)
Dito till arfvoden och stipendier vid Mariebergs
Artilleri-läroverk, för bildande derstädes
af Civil-ing enior er,  — — — 2,000: •— —
(Utanordnades i Januari 1855.)
De såsom anslag utan återbetalningsskyldighet
beviljade statsbidragen:
för Ystads hamns uppmuddring  — — — 20,000: — •—
» hamnbyggnaden vid Borgholm  — — — 21,600: — •—
» rötning af segelleden mellan Linköping
och Roxen samt Stångåns upprensning — — — 16,666: 32. —
» Arboga äs uppmuddring mellan staden
Arboga och Mälaren  — — — 25,000: — —
» Köpings ås upprensning och fördjupning — — — 26,666: 32. —
1854 års anslag för amortering af ett äldre
lån till Linköpings hamnbyggnad och
Stångåns upprensning  — — — 1,080: — —
Samma års anslag för en kanal-ledning mellan
Eskilstuna och Mälaren  — — — 20,000: — —
Dito dito för väganläggningar och vägförbättringar
samt strömrensningar, äfvensom
mindre hamn- och brobyggnader, . — — —■ 125,000: — —
Det utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag
för ny brobyggnad öfver Helge ä
vid Christianstad  — — — 33,333: 16. —
1854 års dito dito för myrutdikningar och
sjösänkningar m. fl. vattenaftappnings
arbeten
— •— — 5,000: — —
Anslaget utan återbetalningsskyldighet för utdikning
af Stora Mossen samt sänkning
af Käfsjön och Harsjön m. fl. sjöar inom
Westbo härad af Jönköpings län .... — — — 20,000: — —
Anslaget för fortskyndande af afvittringsärendena
inom Wester-Norrlands, Westerbottens
och Norrbottens län  — —• — 8,000: — —
Dito för erhållande af ett bränvins-mätnings
och
profnings-instrument  — 1— — 3,000: — —
Dito för uppförande af ladugårds- och mejeribyggnader
vid Ultuna Landtbruks-Institut — — — 25,000: — —
(Hela detta anslag är utbetaldt under år
1855.)
Dito till premier åt ägare af kreatur utaf ut
märktare
slag  — — — 3,000: — —
Dito till slöjdexpositioners befrämjande .... — — — 3,000: — —
Det, i egenskap af anslag utan återbetalnings
Transport:
4,744,700; 32. 4. 5,318,593: 40. 7.
°2
10
Transport: -i,744,700; 32. 4. 5,3)8,593: 40 7,
skyldighet, beviljade statsbidrag för Jönköpings
stads nya tomtreglering  ■— •— — 10,000: — —
(Utbetaldes i Mars 1855.)
Anslaget för uppförande af nytt läns-residens
hus
i Christianstad  — — — 55,000: — —
Dito för ombyggande af Nockeby bro, på vägen
mellan Stockholm och Drottningholm, — — — 83,000: — —
Vederbörande [Regementskrifvare eller löntagarne
vid Westmanlands och Jönköpings
regementen samt Wermlands fältjägareregemente
tillerkända restitutioner af för
högt beräknade och erlagda bevillnings
samt
krigsrustningsafgifter  — — — 1,190: 43. 8.
(Dessa restitutions-summor äro under år
1855 utbetalda.)
Den Ofver-komtnissarien N. A. Fredin tillerkända
gratifikation för nytt formulär till
rikshufvudboken  — — — 3,000: — —
(Utbetaides i Mars 1855.)
Anslaget för uppförande af en kapellbyggnad
samt inköp af kapellpredikantsboställe i
Korpilombolo by inom Öfver-Torneä socken
af Norrbottens län  — — — 5,000: — —
Dito för reparation och till en del ombyggnad
af Gamla Upsala församlings kyrka ... — •— — 2,000: — —
Dito för uppförande af nytt lärohus i Wexiö •— — — 40,000: — —
Dito för dito dito i Wisby  — 1— — |:_ ! 50,000: — —
Dito för utvidgning och reparation af Carolinska
skolhuset i Örebro  — — — 20,000: — —
(Utbetaldes i Augusti 1855.)
Dito för en tjenlig byggnad åt nya Elementarskolan
i Stockholm  — •— — 50,000: — —
Dito för åstadkommande af skolor vid Lutherska
församlingen i Paris  — — — 5,000: — —
(Utbetaldes i Maj 1855.)
Återstående anslagssumman för National-milsei
byggnadens
uppförande  — — — 200,000: — —
Anslaget för inköp af en Majoren A. Schiitzer
crantz’s
sterbhus tillhörig marmorstaty . — — — 3,000: — —
1854 års anslag för utarbetande af en ordbok
öfver Svenska språket  — — — 2,500:
—
(Utbetaldes i Januari 1855.)
Anslaget till kostnaderna för de under fregatten
Eugentes verldsomscgling samlade naturalster
och deras ordnande
20 000: -
(Utanordnades i Januari 1855.)
Dito till Lunds laxarett samt dertill hörande
medicinska inrättningar
10.000:
(Utanordnades i Februari 1855.)
Transport: 4,744,700: 32. 4 5,878,284: 36. 3.
k
— 11 —
Transport: 4,744,700: 32. 4. 5,878,284: 36
Anslaget tili uppförande af en byggnad åt Institutet
för blinda och döfstumma  — — — 25,000:
Dito till inköp af nya eller ytterligare inventarier
för samma Institut  .— — — 5 qqq.
Dito för uppförande af ett nytt barnbördshus
i Stockholm  — __ 50,000: —
Dito till Stora Räby räddnings-institut för
vilseförda och moraliskt vanvårdade barn — — — 3 qqq.
(Utbetaldes i Januari 1855.)
Dito till undersökningar samt förslags utarbetande
för jernvägars riktning och
anlaggningssätt m. m  — — — gg ggg.
=  1,389,522: 43. 8. =
Ålcrstoden af 1843 års anslag, 6,500 R:dr, för
de till folkskole-lärares bildande inrättade
Seminarier  500: — •— 500:
Dito af 1845 års dito, 9,100 R:dr, för dito dito 666: 32. — 666: 32
Dito af 1849 med 1854 års dito, 9,100 R:dr
årligen, för dito dito  2,166: 32. — 2 666: 32
Dito af 1851 med 1854 års anslag, 12,000
R:dr årligen, till stipendier åt elever vid
nämnde Seminarier  1,050: — •— 3,633: 16
Dito af 1845 med 1848 års anslag, 80,000
R:dr, till understöd för Folkskole-lärares
aflöning  4,131: 31. 11. 4,131: 31
Dito af 1849 med 1854 års anslag, 20,000
R:dr årligen, till samme lärares aflöning 33,268: 27. 6. 9,440: 6.
Afsatt fond för afskedade folkskole-lärares
framtida pensionerande  80,000: —• •— 80,000- —
= 121,783: 27. 5. 101,038: 21. 11. =
Återstoden af det vid riksdagen åren 1850 och
1851 beviljade anslag för riksdags-arkivets
bildande
251: 28. —
.
(Utbetaldes under år 1854.)
= 251: 28. — =
1854 års anslag till Rikets Ständers Justitieombudsmans
disposition för ytterligare
biträde vid inkomna fånglistors granskning •— — •— 200: —
Återstoden af den för åren 1852 och 1854,
enligt då gällande statsreglering, till
1,183,880 R:dr bestämda statsfyllnads
summa
1,083,880: — — 583,880: •—
(Återstoden af 1854 års statsfyllnadsssumma
utbetaldes i Augusti 1855.)
= 1,083,880:  583,880: — — =
Transport: 5,950,615: 39. 9. 6,706,403: 10.
— 12 —
Transport: 5,950,615: 39. 9. 6,706,403: 10. 2.
Zleponerade medel:
Lösningssumman för 5 st., till inlösen icke ,
företedda, aktier i Strömsholms gamla
kanal-bolag, jemte derå innestående utdelning,
367: 34. — 367: 34. —
Såsom säkerhet för utbekommen ränta å 3:ne
Trollhätte-slussverks lottsedlar, hvilka folmer
än 10 år tillbaka blifvit från innehafvaren
bortstulna, deponcradt kontant
belopp  135: — — 135: — —
För behöfvandes undsättning i missväxtår anvisade
och, intilldess de för afsedt ändamål
behöfva användas, till Riksgälds-kon
toret
öfverlemnade medel  819,179: 39. — 756,154: 21. —
= 819,682: 25. — 756,657: 7. — =
Förskottsvis af vederbörande redogörare bestridda
och först efter årets slut utaf
Riksgälds-kontoret ersatta s. k. kontors
expenser
vid detta verk  ■— — — 61: 10. 4.
Wnom linien upptagna skulder:
vid vid
1852 års slut. 1854 års slut.
Till Rikets Ständers
Bank, för derstädes
af Riksgäldskontoret,
emot diskontvilkor
och 2
procents ränta, intill
1823 års slut
begagnade förskott, 4,014,852: 16. 3. 4,014,852: 16. 3,
(Denna skuld har
blifvit förd inom linien,
enligt Rikets
Ständers beslut vid
1828—1830 års
riksdag.)
För tillskott till
Trollhätte - slussverks
byggnad, år
1750, utfärdadeobligationer,
eller de
så kallade Trollhätte
- slussverks
Transport: 4,014,852: 16. 3. 4,014,852: 16. 3. 6,770,298: 16. 9. 7,463,121: 27. 6
Transport: 4,014,852: 16. 3. 4,014,852: 16. 3. 6,770,298: 16. 9. 7,463,121: 27. 6.
lottsedlar; för hvilka
tillskott, linder
de 3:ne första åren,
skulle godtgöras 6
procent årligt intresse
och derefter,
eller från den 1
Mars 1753, under
100 år, 12 procent
årligen. Häraf har
dock J:del, eller 3
procent, innehållits
såsom bevillnings
afgift,
32,833: 16. — 32,833: 16. —
(Dessa obligationers
kapital-belopp
är fördtinom linien,
enligt Dikets Ständers
beslut vid
1840 och 1841 års
riksdag.)
Det, enligt 1779 års
riksdagsbeslut, till
hemgift åt dåvarande
Hertigen af
Södermanland, sedermera
Konung
Carl XIII, anslagna
Kapital med 5 procents
årlig ränta . 100,000:  100,000:
(Fördt inom linien,
enligt dito dito.)
Det i Svenskt mynt,
år 1815, omsatta
belopp af ett på
1790-talet i Haag
upptaget lifräntelån,
för hvilket räntan
utgår efter 8,)
procent årligen, . 3,916: 32.— —
(Sedan de 2:ne lifräntetagarne
under
år 1852 med döden
afgått, har detta
lån blifvit ur
räkenskaperna helt
och hållet aflordt.)
Lappmarks Eckle
Transport:
4,151,602: 16. 3. 4,147,685: 32. 3. 6,770,298: 16. 9. 7,463,121: 27. 6'
— 14 —
Transport: 4,151,602: 16. 3. 4,147,685: 32. 3. 6,770,298: 16. 9. 7,463,121: 27. 6.
siastikverks, vid
Kgl. f. d. Kanslistyrelsens
upplösning,
Sr 1834, till Riksgäldskontoret
öfverlemnade
fond,
för hvilken Kontoret
betalar 5 procents
årlig ränta, 67,184: 37. 2. 67,184: 37 2.
(Fördt inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1840
och 1841 års riksdag.
)
Krån Landt-ränterierna
samt Öfverståthållare
- embetets
Kansli till Kyl.
Stats-kontoret inlevererade
samt,
under åren 1845,
1848, 1851 med
1854, till Riksgäldskontoret
öfverlemnade
depositions
mcdel
75,329: 21. 3. 76,391: 17. 1.
(Upptagna inom linien
i räkenskaperna,
enligt Fullmäktiges
beslut den 8
Maj förstnämnde
år.)
För fullföljden af
rättegången angående
Baimanska
arfvingarnes kronofordran
, utaf
Riksgälds -kontoret
hos Öfver-ståthållare-embetet
deponerade
medel, som
derefter återbekommits,
emot
Riksgälds-kontorets
förbindelse af den
25 Maj 1847, att,
i händelse de uppgifna
arfvingarne
Transport: 4,294,116: 26. 8. 4,291,261: 38. 6. 6,770,298: 16. 9. 7,463,121: 27. T
Transport: 4,294,116:26.8. 4,291,261:38.6. 6,770,298: 16.6. 7,463,121,27.6.
skulle förklaras berättigade
till lyftning
af större eller
mindre belopp,
detsamma, uppå anfordran,
tillbemälte
Kansli inbetala, . . 197,366: 32. — 197,366: 32. —
S:ma: 4,491,483: 10. 8. 4,488,628: 22. 6.
Summa R:dr 6,770,298: 16. 9. 7,463,121:27.6.
På sätt i sednast församlade Revisorers berättelse, sid. 12, tinnes uppgifvet, utgjorde vid
1852 års slut lliksgälds-kontorets samtliga fordringar och öfriga i räkenskaperna upptagna
tillgångar, med undantag af de inom linien bokförda, ett belopp af R:dr 9,176,363: 12. 7.
Dessa fordringar och tillgångar minskades under år 1853 till. . » 8,212,933: 9. 2.
men ökades åter under sednast förlidna år till » 10,329,650: 26. 1.
deraf de räntebärande fordringarne utgjorde R:dr 3,201,690: 20. 2.
nemi. fordringar med
5 procents ränta R:dr 77,000: — —
4^ procents d:o » 1,795.478: 21. 5.
4 procents d:o » 831,948: 44. 9.
3 procents d:o » 390,081: 1. 3.
2 procents d:o » 107,182: ■— 9.
R:dr 3,201,690: 20. 2.
till 1854 års slut å dessa
fordringar beräknade och
upplupna, fastän dessförinnan
ickeliqviderade,
räntor » 68,003: 1. 2.
Fordringar, som framdeles,
efter förloppet af
den för hvarje fordran
särskildt bestämda tid,
blifva räntebärande . . » 542,920: 34. 6.
Öfriga fordringar och tillgångar.
. ...... . . » 6,517,036: 18. 3. 10,329,650: 26. I.
lie inom linien i Riksgälds-kontorets räkenskaper bokförda fordringar
och tillgångar, hvilka vid slutet af år 1852 uppgingo till R:dr 730,356: II. 3.
hafva under revisionsåren undergått en högst betydlig förminskning
genom verkställigheten af Rikets Ständers vid sednaste riksdag lättade
beslut, angående afföring ur räkenskaperna af det dittills bland dessa
fordringar balanserade oersatta beloppet, 532,892 R:dr 34 sk. 5 r:st,
utaf de medel, som blifvit lyftade å det vid 1834 och 1835 års riksdag
anvisade mindre kreditiv, l ill följd häraf, har sagde fordringars
belopp, oaktadt de från Riksgälds-kontoret för ersättande af Kongl. *4
Stats-kontorets förskott till kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader,
under sistlidet år utbetalda medel, 37,731 R:dr 32 sk. 5 r:st,
tillagts de för samma ändamål under föregående år verkställda och
bland ifrågavarande fordringar bokförda utbetalningar, nedgått till » 235,195: 9. 3.
Riksgälds-kontorets
tillgångar.
— 16
Till upplysning om beloppet och beskaffenheten af alla Riksgiilds-kontorets särskilda
tillgångar samt, dermed, under de 2me sednast förflutna åren, inträffade förändringar och till
fortsättning af de, angående dessa tillgångar, vid förut verkställda revisioner meddelade uppgifter,
har nedanstående, till sin uppställning, med dessa uppgifter öfverensstämmande och på
nu granskade räkenskaper grundade förteckning blifvit uppgjord, deruti alla för enahanda
föremål beviljade och utbetalda lånesummor äro sammanförda, och de för vattenaftappningar
eller andra odlingsföretag, sedan 1840 och 1841 års riksdag, emot återbetalningsskyldighet,
från Riksgälds-kontoret utbekomna statsbidrag finnas för livart och ett län särskildt
upptagna; utvisande denna förteckning jemväl betalningsvilkoren för hvarje till sådant arbetsföretag
eller andra föremål erhållet lån.
IJU ttiksgälds-kontorets hufnudböcker utbalanserude
Fordringar och öfriga Tillgångar.
Fastighets
Den af Riksgälds-kontoret begagnade egendom
(Efter skedda nedsättningar i denna egendoms
brandförsäkringsvärde, utgör detsamma
för närvarande icke mer än R:dr
57,666: 32.)
— 60,000: — — 60,000: =
Fordringar för meddelade
lån mader Haegre lid eller
för vissa hestiimda ändamåls
a)
Byggnadslån,
till Upsala Akademi, å ett ursprungligt belopp
af 50,000 R:dr, för bibliotheks-byggnaden
vid nämnde Akademi, emot 2 procents
årlig kapital-afbetalning och 3 procents
ränta. (Reviljadt vid 1823 års riksdag
och utbetaldt under åren 1824 och 1825.)
« Carlstads stifts Domkapitel, å ett ur
sprungligt
belopp af 8,000 R:dr, för utvidgande
af läroverken inom nämnde stad,
emot 3 procents årlig kapital-afbetalning
och 3 procents ränta, sedan lånet, som
utbetaldes i December 1841, under 5 år
innehafts räntefritt. (Beviljadt vid 1840
och 1841 års riksdag.)
« Strengnäs stifts Domkapitel, för utvidg
ning
och reparerande af skolhuset i Ny
-
vid vid
1852 års slut. 1854 års slut.
60,000: — — 60,000:
29,000: — — 27,000: — —
6,723: 22. 2. 6,175: 36. 3.
Transport: 95.723: 22. 2. 93,175: 36. 3.
— \1
Transport: 95,723: 22. 2: 93,175: 36.
emot återbetalning af ^:del årligen
utaf lånets ursprungliga belopp samt
3 procents ränta för kapital-återstoden;
hvilken betalnings-skyldighet dock, enligt
Rikets åren 1850 och 1851 församlade
Ständers beslut, först vidtager 10 år efter
Iånesummans, i Juli månad 1845 skedda,
lyftning. (Reviljadt vid 1844 och 1845
års riksdag.)
3,000: — — 3,000: —
till Hernösands stads- och Hernö landtförsamling,
för fullbordande af den nya
stiftskyrkan i Hernösand, emot årlig återbetalning,
efter 1850 års slut, af 5 procent
utaf det ursprungliga lånebeloppet
40,000 ll:dr. (Beviljadt vid 1844 och
1845 års riksdag och utbetaldt under sist
berörde
år.)
37,000: — — 32,000: —
» Christinehamns stads- och Warnums
landt församlingar, å 25,000 R:dr, för
uppbyggande af ny kyrka i Christinehamn;
emot 3 procents ränta och afbetalning
af 2 procent årligen å det under
åren 1849 och 1854 lyftade lånebeloppet.
(Beviljadt vid sistnämnde riksdag.) .... 14,463: 43.' 5. 23 838:
» staden Lidköping, å 16,000 R:dr, för ny
kyrkas uppbyggande inom denna stad,
hvars förra kyrka nedbrann vid 1849 års
eldsvåda; å hvilket låns ursprungliga belopp
skall före hvarje års slut återbetalas
6 procent, deraf 4 procents ränta beräknas
å det återstående kapitalet. (Beviljadt
vid 1850 och 1851 års riksdag samt
utbetaldt under år 1851.)  15,687: 5. 4. 14,992: 43.
» Knäreds församling i Hallands län, för
uppförande af ny kyrka åt nämnde församling,
i stället för den år 1848 der
förstörda kyrkobyggnad; hvilket lån, Sedan
det räntefritt innehafts under 5 års
tid, bör återbetalas med enahanda årliga
belopp och ränteberäkning, som staden
Lidköpings kyrkobyggnadslån. (Beviljadt
vid sistnämnde riksdag och utbetaldt år
1852.)
. .
16,000:  15,155: 2.
lör uppbyggande af ny kyrka åt Markaryds
församling inom Sunnerbo härad af
Kronobergs län, hvilken församlings förra
kyrka genoui vådeld nedbrann år 1851;
varande för detta lån samma betalnings
-
Transport: 181,874: 22. 11. 182,161: 33.
— 18 —
Transport:
vilkor stadgade, sorn för lånet till Knäreds
församlings nya kyrkobyggnad. (Beviljadt
vid 1853 och 1854 års riksdag
samt utbetaldt under sistnämnde år.). . .
för Linköpings domkyrkas reparerande, emot
enahanda årliga kapital-afbetalning och
ränteberäkning som för ofvanstående kyrkobyggnadslån.
(Beviljadt vid 1847 och 1848
års riksdag samt utbetaldt år 1850.). . .
» fullbordande af utvidgnings- och reparationsarbetena
ä Wexiö domkyrka, emot
d:o d:o. (Be,viljadt vid 1850 och 1851
års riksdag samt utbetaldt år 1852.). . .
till staden Norrköping, å ett ursprungligt belopp
af 200,000 R:dr, för denna stads
återuppbyggande efter den derstädes år
1822 inträffade eldsvåda, emot inbetalning
af 6 procent årligen, hvaraf beräknas
3 procents ränta för återstående kapitalbeloppet.
(Beviljadt vid 1823 års riksdag
och utbetaldt under åren 1824 och
1825.) ,
» staden Borås, å dito af 100,000 R:dr,
för denna stads återuppbyggande efter
1822 och 1827 års eldsvådor, emot inbetalning
af 6 procent årligen, hvaraf beräknas
3 procents ränta för återstående
kapital-beloppet. (Beviljadt vid 1823 och
1828—1830 års riksdagar samt utbetaldt
dels under åren 1823 och 1825, dels under
åren 1830 och 1831.)
» samma stad, å dito af 85,000 R:dr, för
dess återuppbyggande efter 1827 års eldsvåda,
hvilket låns vid slutet af år 1840
återstående belopp, 82,463 R:dr 24 sk.,
enligt Rikets Ständers beslut under samma
års riksdag, får på det sätt liqvideras,
att räntan utgöres med 4 procent,
och 2 procent å kapitalet årligen afbetalas.
(Beviljadt vid 1828—1830 års riksdag
samt utbetaldt under åren 1830 med 1832.)
» staden Oregrund, å dito af 5,000 R:dr,
för återuppförande af stadens år 1829
nedbrunna allmänna byggnader; skolande
detta lån, som är räntefritt, återbetalas
med ^del årligen. (Beviljadt vid samma
riksdag och utbetaldt år 1830.)
» staden Wenersborg, å d:o af 150,000 R:dr,
181,874: 22. 11. 182,161: 33. 9.
—  6,666: 32. —
19,484: 22. 9. 18,150: 1. 7.
20,000:  19,180: 12. 4.
/
26,150: 21. 11. 14,242: 10. 7.
32,392: 44. 1. 19,474: 7. 1.
60,580: 17. 6. 54,142: 13. 11.
1,750: — — 1,500: — —
Transport:
342,232: 33. 2.
315,517: 15. 3.
— 19
Transport:
för stadens återuppbyggande efter 1834
• års eldsvåda; för hvilket lån den lindring
i betalningsvilkoren under riksdagen åren
1840 och 1841 medgafs, att stadens skuld
vid sistberörde års slut får godtgöras med
6 procent årligen af den ursprungliga
lånesumman, hvarvid skall beräknas 4
procents ränta för, det oguldna kapitalbeloppet.
(Beviljadt vid 1834 och 1835
års riksdag samt utbetaldt under åren
1835—1837.)
till staden Söderhamn, å dito af 12,000 R:dr,
för stadens nya reglering och dess allmänna
byggnaders uppförande efter den
år 1835 der inträffade eldsvåda; åhvilket
belopp årligen inbetalas 7 procent, deraf
såsom ränta beräknas 4 procent å kapital-återstoden.
(Beviljadt vid 1840 och 1841
års riksdag samt utbetaldt år 1841.) . . .
» staden Wexiö, å dito af 100,000 R:dr, för
stadens nya reglering och återuppbyggande
efter 1838 års eldsvåda, emot inbetalning
af 6' procent årligen, hvaraf 4
procents ränta för det återstående lånebeloppet
borde beräknas -samt räntan utgå
från den 1 Juli 1843, men kapital-afbetalningen
. först från samma dag 1846. (A
detta lån, hvilket utgick af det vid 1834
och 1835 års riksdag anvisade mindre kreditiv,
afbetaldes 79,400 R:dr genom den,
efter 1843 års eldsvåda, från Städernas
allmänna brandstodsbolag utbekomnabrand
skade-ersättning.
)
» sistnämnde stad, för stadens återuppbyggande
efter den samma stad år 1843 ånyo
öfvergångna eldsvåda; lånemedlen fingo
innehafvas räntefritt till den 1 Januari 1850,
hvarefter 3 procents årlig ränta skulle utgöras
för lån å bus af sten, kalkbruk eller
med tegel beklädda trädhus, samt 4
procents ränta för lån å andra trädhus;
börande sedan den 1 Januari 1853, såsom
kapital-afbetalning och ränta, årligen erläggas
6 procent å ursprungliga lånesummorna.
(Utgifvet af det vid 1840 och 1841
års riksdag anvisade mindre kreditiv.) . .
till staden Amål, för återuppbyggande af den
genom eldsvåda, under år 1846, ödelagda
Transport:
342,232: 33. 2. 315,517: 15. 3
105,806: 11. 6. 96,413: 15. —
7,132: 8. 1. 6,004: 18. 11.
18,117: 40. 6. 17,074: 39. 5.
240,(KM):  233,799: —
1
713,288: 45. 8. 668,808: 40. 7
20
Transport:
del af denna stad. Detta lån, hvilket utgått
af enahanda, vid 1844 och 1845 års
riksdag anvisade, kreditiv, fick innehafvas
räntefritt till den 1 Januari 1852, hvarefter
6 procent å lånets ursprungliga belopp
skola årligen inbetalas, med beräkning
af 4 procents ränta å låne-återstoden, .
till staden Christianstad, för återuppbyggande
af den del af staden, som i Juni månad
1847 nedbrann; hvilket lån från Riksgäldskontoret
utbetalts till nyssnämnde stads
Drätsel-kommission, och, efter 1851 års
slut bör återbetalas med 6 procent årligen
å ursprungliga lånebeloppet, dervid 4 procents
ränta å det oguldna kapitalet beräknas.
(Beviljadt vid 1847 och 1848 års
riksdag, samt utbetaldt under åren 1848,
1849 och 1850.)
» staden Lidköping, för uppbyggande af den,
vårtiden 1849, nedbrunna del af nämnde
stad. Detta lån beviljades vid 1850 och
1851 års riksdag med ett belopp af 66,666
R:dr 32 sk., och skulle utan ränta och
kapital-afbetalnig få innehafvas till slutet
af år 1854, hvarefter årligen bör inbetalas
6 procent å sagde belopp, dervid 4
procents ränta å det återstående kapitalet
skall beräknas. Utaf ifrågavarande lån
reqvirerades och utbetaldes under år 1852
» staden Orebro för dess återuppbyggande
> efter den i Mars 1854 derstädes inträffade
eldsvåda; hvilket lån, från och med år
1860, skall, under iakttagande af enahanda
ränteberäkning, återbetalas genom erläggande'
af 6 procent årligen å det utbeomna
lånekapitalet. (Länet beviljades under
1853 och 1854 års riksdag med 250,000
R:dr, och halfva lånesumman utbetaldes i
slutet af sistnämnde år.)
» staden Malmö, å ett ursprungligt belopp
af 50,000 R:dr, för kasern- och stallbyggnader
åt den der förlagda garnison.
Genom verkställda liqvider, var lånets belopp
vid medlet af Maj månad 1835 minskadt
till 21,333 R:dr 16 sk.; af hvilket
kapital 2 procent, jemte 4 procents ränta
å det återstående lånebeloppet, skola årligen
erläggas, .
Transport:
713,288: 45. 3. 668,808: 40. 7.
30,000: — — 28,775: 47. 11.
100,000: — — 93,756: 38. 5.
42,444: — — 42,444: —- —
125,000:
14,080:  13,213: 27. 3.
899.812: 457 3. 971,999: Kk 2.
n
— °2\
Transport:
till Bruksägaren C. B. Fitinghoff, å dito af
af 30,000 R:dr, för äteruppförande af de
genom vattenflöde, år 1844, förstörda verkstäderne,
jemte tillhörande byggnader, vid
Conradsfors bruk[ i Östmarks socken af
Fryksdals härad och Wermlands län, emot
årlig inbetalning, efter 1849 års slut, af
6 procent utaf det ursprungliga lånebeloppet,
hvarvid beräknas 3 procents ränta
å kapital-återstoden. (Beviljadt vid 1844
och 1845 års riksdag samt utbetaldt under
år 1845.)
» staden Gustavias på S:t Barthelemy af 1852
års eldsvåda hemsökta innevånare, utan
ränta, men med årlig återbetalningsskyldighet
af ^del utaf kapitalet. (Beviljadt
af Kongl. Maj:t och förskottsvis utbetaldt af
Kongl. Stats-kontoret, men ersatt afRiksgälds-kontorets
medel, enligt Rikets Ständers
beslut vid 1853 och 1854 års riksdag.)
= 867,031: 6. 4. 940,240: 15. 5. =
b) Tomtregleringslån:
till staden Christianstad, efter 1847 års eldsvåda;
å hvilket låns ursprungliga belopp,
13,333 R:dr 16 sk., 7 procent, från och
med år 1853 skola vid förloppet af hvarje
år inbetalas med beräkning af 4 procents
ränta för kapital-återstoden. (Beviljadt vid
1850 och 1851 års riksdag samt utbetaldt
under sistnämnde år.)
» staden Lidköping, efter den gamla staden
år 1849 öfvergångna eldsvåda; hvilket lån
får innehafvas räntefritt till 1857 års slut,
hvarefter 6 procent årligen å ursprungliga
lånesumman bör erläggas, dervid räntan
beräknas efter 4 procent. (Lånet beviljades
under 1850 ocb 1851 års riksdag,
men lyftades först i slutet år 1854.)
» staden Örebro, efter 1854 års eldsvåda,
emot samma återbetalningsvilkor. (Beviljadt
och utbetaldt under 1853 och 1854
års riksdag.)
= 13,333: 16. — 50,847: 28. 1. =
c) Förlagslån:
till staden Wexiö, å ett ursprungligt kapital af
30,000 R:dr, för dervarande bandtverkares
och andra näringsidkares förseende med
förlag efter 1843 års eldsvåda. Å detta
899,812: 45. 3. 971,999: 10. 2.
27,218: 9. 1. 25,221: 37. 3.
— — — 3,019: 16. —
13,333: 16. — 12,514: 12. 1.
Transport:
940,364: 22. 4. 1,051,087: 43. 6.
22
Transport:
lån skulle en tiondedel, jemte 3 procents,
från den 1 November 1846 beräknad, årlig
ränta, återbetalas vid slutet af år 1847
och hvart och ett af nästföljande nio år.
(Beviljadt och utgifvet år' 1844 utaf dåvarande
mindre kreditiv.)
till staden Christianstad, dito af 10,000 Ikdr,
för understödjande af de handlande och
näringsidkare i denna stad, hvilka genom
1847 års eldsvåda beröfvats utvägarne att
sin förut idkade rörelse fortsätta. (Utbetaldt
från Kongl. Stats-kontoret år 1847
och sedermera, enligt Rikets Ständers beslut
vid 1847 och 1848 års riksdag, ersatt
utaf Riksgälds-kontorets medel.) . . .
(Återstoden af detta lån, jemte derå upplupen
4 procents ränta, inbetaides till Riksgälds-kontoret
under år 1853.)
» staden Jönköping, till förlag åt dervarande
handlande, fabrikanter och handtverkare
samt öfrige näringsidkare, i anledning af
den en del utaf nämnde stad under vårtiden
1854 öfvergångna eldsvåda; börande
detta, nyssberörde år utbekomna, lån, efter
2:ne års förlopp från lyftningsdagen, återbetalas
med ^:del årligen, jemte 4 procents
derefter upplöpande ränta,
= 15,862: 2. 4. 26,091: 4. 5. =
d) Lån till Carlskrona stads pastorat, å ett
ursprungligt belopp af 12,000 R:dr, emot
årlig inbetalning af 5 procent å detta belopp,
eller 600 R:dr, af hvilken summa
beräknas 3 procents ränta för kapitalåterstoden.
(Beviljadt vid 1840 och 1841
års riksdag samt utbetaldt år 1842.). . .
= 9,543: 4. 8. 8,778: 26. 5. =
e) Lån till Stockholms allmänna Barnhus,
emot återbetalning af 6 procent utaf lånets
ursprungliga belopp, sedan detsamma
under 5 år innehafts räntefritt, af hvilka
6 procent beräknas 4 procents årlig ränta
å det återstående lcapital-beloppet. (Beviljadt
vid 1850 och 1851 års riksdag
slamt utbetaldt under år 1851.)
= 50,000:  50,000: =
f) Lån till Kongl. Förvaltningen af Sjö
ärendena,
å 120,000 R:dr, för fyr- och
båkinrättning arnes förbättrande, emot
940,364: 22. 4. 1,051,087: 43. 6.
12,533: 15. 7. 6,091: 4. 5.
3,328: 34. 9.
20,000: — —
9,543: 4. 8. 8,778: 26. 5.
50,000: — — 50,000: — —
Transport:
1,015,769: 29. 4. 1,135,957: 26. 4.
Transport:
årlig inbetalning af 9,333 R:dr 16 sk.,
hvaraf räntan för återstående lånesumman
godtgöres efter A\ procent. (Beviljadt vid
1834 och 1835 års riksdag samt utanordnadt
under åren 1840 och 1841.). . .
= 49,783: 36. 7. 35,278: 21. 5. =
g) Lån för hamnby g gnader och kommunikation
san st alter:
till staden Ystad, för hamnbyggnaden derstädes,
å ett ursprungligt belopp af 20,000 R:dr,
emot 2 procents årlig kapital-afbetalning
och 3 procents ränta å den återstående
lånesumman. (Beviljadt vid 1823 års riksdag
och utbetaldt år 1824.)
» staden Landskrona, å dito af 8,333 R:dr
16 sk., för iståndsättande af hamnen vid
denna stad, emot årlig återbetalning af
af 500 R:dr, som afgå å kapitalet utan
beräkning af någon ränta. (Beviljadt vid
1840 och 1841 års riksdag och utbetaldt
år 1846.)
» staden Warberg, å dito af 20,000 R.dr,
•för fullbordande af hamnanläggningen
derstädes, emot årlig inbetalning af 5
procent utaf denna summa, hvarvid 3
procents ränta för kapital-återstoden beräknas.
(Beviljadt vid samma riksdag
och utbetaldt år 1844.)
» sistnämnde stad, å dito af 15,000 R:Ör,
för samma ändamål, emot årlig inbetalning
af 6 procent å hela lånesumman och
beräkning af 4 procents ränta å det återstående
kapital-beloppet. (Beviljadt vid
1847 och 1848 års riksdag samt utbetaldt
år 1849.)
» staden Cimbritshamn, för dervarande
hamnbyggnad, emot årlig inbetalning af
5 procent å den utbekomna lånesumman,
dervid 3 procants ränta för kapitalåterstoden
bör beräknas. (Beviljadt vid
1840 och 1841 års riksdag samt utbetaldt
år 1843. Under sednaste riksdag medgafs
ytterligare anstånd till 1856 års slut
med de föreskrifna ränte- och kapital
inbetalningarne.
)
» sistnämde stad, för samma hamnbyggnad,
emot årlig inbetalning, under 14^ års tid,
af 8 procent å det erhållna lånebeloppet,
Transport:
1,015,769: 29. 4. 1,135,957: 26. 4.
49,783: 36. 7. 35,278: 21. 5.
8,827: 17. 5. 8,027: 17. 4.
5,333: 16. — 4,333: 16. —
18,756: 47. 7. 17,870: 39. 3.
14,073: 45. 7. 13,387: 44. tt).
25,000: — — 25,000: — —
1,137,545: — 6. 1,239,855: 21. 2.
— n
Transport:
dervid räntan bör beräknas efter 2 procent
å kapital-återstoden. (Beviljadt vid
1844 och 1845 års riksdag samt utbetaldt
sistnämnde år; varande med detta
låns återbetalning jemväl enahanda anstånd
under sednaste riksdag medgifvet.)
till staden Christianstad, för hamnanläggningen
vid Ahus, emot skyldighet att,
efter 5 års förlopp från lånets utbekommande,
inbetala 5 procent årligen af den
ursprungliga lånesumman; skolande härvid
beräknas 3 procents ränta å det återstående
kapital-beloppet. (Beviljadt vid
1840 och 1841 års riksdag samt utbe
taldt
år 1848.)
» staden Carlshamn, för iståndsättande af
stadens hamn, emot årlig inbetalning af
8 procent af lånesumman, 30,000 R:dr,
under 14^ år efter 1851 års slut. (Beviljadt
vid 1844 och 1845 års riksdag
samt utbetaldt år 1846.)
» staden Sölvesborg, för hamnens upprensning
och fullbordandet af eh kajbyggnad
vid denna stad, emot enahanda årliga inbetalning
efter 1855 års slut. (Beviljadt
vid samma riksdag och utbetaldt år 1847.)
» staden Linköping, å ett ursprungligt belopp
af 20,000 R:dr, för hamnbyggnadsarbeten
derstädes, emot årlig inbetalning
af 5 procent å detta belopp; börande
häraf 3 procents ränta för den återstående
lånesumman godtgöras. (Beviljadt
vid 1840 och 1841 års riksdag samt utbetaldt
sistnämnde år.)
» staden Westerås, å dito af 20,000 R:dr,
för utvidgning och förbättring af stadens
hamn, emot återbetalning af 6 procent
årligen å hela lånebeloppet, hvarvid beräknas
4 procents ränta för det återstående
kapitalet. (Beviljadt vid 1847 och
1848 års riksdag samt utbetaldt år 1849.)
» staden Christinehamn, för uppmuddring
af hamnen och segelrännan vid denna
stad, å dito af 24,000 Ihdr, emot enahanda
återbetalningsskyldighet. (Beviljadt
vid satnma riksdag och utbetaldt år 1850.)
» staden Wadstena, för hamnanläggning
Transport:
1,137,545: — 6. 1,239,855: 21. 2.
5,000:  5,000; — —
20,000.  20,000: — —
28,190:  24,474: 31. 4.
10,000: — — 10,000: — —
14,672: 20. 10- 14,201: 41. 6.
19,205: 17. 9. 17,851: 22. 8.
23,113: 84. 6. 22,008: 10. 7.
1,257,726: 25. 7. 1,353,391: 31. 3.
— 25 —
Transport:
derstädes, å dito af 32,000R:dr, emot dito.
(Dito dito.)
til! Direktionen för Götheborgs hamn- och
elfarbeten, å 140,000 Ii:dr, för hamnbyggnaden
vid nyssnämnde stad; hvilket lån
skulle utgå med 14,000 lt:dr årligen samt
efter 5 års förlopp från slutet af det år,
derunder första hälften af lånesumman
blifvit lyltad, återbetalas genom årlig inbetalning
af 8 procent å lånets hela belopp
under 14^ års tid. (Beviljadt vid
1844 och 1845 års riksdag, och första
tiondedelen af lånesumman utbetald år
1848.)
» staden Söderhamn, å ett ursprungligt belopp
af 10,000 lt:dr, för upprensning af
farleden genom den närmast staden belägna
skärgård, emot enahanda betalningsskyldighet
från och med 1852. (Beviljadt
vid samma riksdag och utbetaldt år 1846.)
för anläggningen af jernvägen mellan Christinehamn
och Sjöändans lastageplats,
å dito af 66,666 R:dr 32 sk., emot inbetalning
af 6 procent årligen å lånets hela
belopp, hvarvid 4 procents årlig ränta för
det återstående lånekapitalet beräknas.
(Beviljadt vid 1847 och 1848 års riksdag
samt utbetaldt år 1849.)
» jernvägsanläggningen från Nora till Ervalla
vid Köping-Hult-jernbanan, emot
samma betalningsvilkor. (Beviljadt under
1850 och 1851 års riksdag och utbetaldt
år 1854.)
till Hanekinds och Gullbergs härader i Östergöthland,
för uppförande af en jernbro
öfver Svartån, på landsvägen mellan Linköping
och gästgifvaregården Berg, emot
dito dito. (Beviljadt vid samma riksdag
och utbetaldt år 1852.)
» Gustafs socknemän inom Stora Kopparbergs
län, för brobyggnad öfver Dalelfven
i närheten af nämnde sockens kyrka,-  emot dito dito, sedan lånet under 2 års
tid innehafts utan ränta. (Beviljadt vid
samma riksdag och utbetaldt år 1853.) .
= 377,450: 2. 6. 494,301: 2. 9. =
h) Lån för inlösande af de med åtskilliga landshöfdinge-beställningar
förenade ackorder;
Transport:
i
1,257,726: 25. 7. 1,353,391: 31. 3.
30,848: — — 30,511: 25. 5.
70,000:  98,000: — —
8,575: 39. 6. 7,308: 28. 1.
62,519: 35. 4. 59,483: 22. 2.
— — — 100,000: — —
13,333: 16. — 12,841: 39. 7.
—  4,000: — —
1,443,003: 20. 5. 1,665,537: 2. 6.
— 26 —
Transport: 1,443,003: 20. 5. 1,665,537: 2. 6.
börande å detta lån, enligt Kongl. Statskontorets,
å landshöfdinge-ackordsfondens
vägnar, derför utfärdade obligationer, årligen
inbetalas 6 procent utaf de infriade
ackordernas belopp, hvarvid 4 procents ränta
för den efter hvarje liqvid återstående
lånesumman beräknas; dock hafva Rikets
åren 1847 och 1848 samt 1853 och 1854
församlade Ständer medgifvit nedsättningar
i de först bestämda årliga ränte- och
kapital-inbetalningarne för ackords-ersättningsbeloppen
vid landshöfdinge-beställningarne
i Kalmar och Wermlands län. (Beviljadt
vid 1840 och 1841 års riksdag å
ett belopp af 154,957 R:dr 26 sk. 4 r:st.,
hvaraf dock endast 151,000 R:dr behöft
från Riksgälds-kontoret utbetalas.) . . . .
= 112,647: 26. — 103,743: 41. 8. =
i) Lån till vattenaftappningar och odlingsför
etag:
inom Upsala län,
till Majoren J. A. Sundmark, för aftappningen
af Bo- och G aller å-sjö ar ne i Elfkarleby
socken af Örbyhus härad, å 3,500
R:dr, emot återbetalning af 5 procent årligen
å denna summa, dervid 3 procents
ränta beräknas å kapital-återstoden; hvilken
betalningsskyldighet vidtog år 1847,.
» deltagarne i upprensningen af vattendraget
genom Mösa-, Bud- och Hesslinge
sjöar till Ekavik i Mälaren, för beredande
af aflopp för vattnet i träsket Blackfjerdén
inom Lillkyrka och Löths socknar
af Trögds härad, å 4,000 R:dr; hvilket
lån skall återbetalas genom erläggande af
200 R:dr årligen jemte kronoutskylderna
för åren 1848 med 1877, och 199 ll:dr
38 sk. för är 1878,
» deltagarne i sänkningen af Granebergs
och Hallarby sjöar uti Litslena socken
af samma härad, å 4,000 R:dr, dito ditoaf
200 R:dr jemte dito för åren 1849 med
1878, och 199 Il:dr 38 sk. för år 1879,
» Kammarjunkaren J. von Engeström och
Possessionaten J. F. Björkman, för ut:
dikningen af Södra Visjö mosse på Norunda
härads allmänning, å 3,500 R:dr,
Transport:
112,647: 26. — 103,743: 41. 8.
3,125: 35. 1. 2,962: 28. 8.
5,195: 16. 8. 4,795: 16. 8.
5,399: 38. — 4,999: 38. —
1,569,371. 40. 2. 1,782,038: 31. 6.
27
Transport:
dito dito af 175 R:dr jemte dito för samma
år, och 174 lt:dr 39 sk. 3 r:st. för år 1879,
till delägarne i Bälinge mossar, inom Bälinge
härad och socken, för utdikningen och
aftappningen af dessa mossar, å 2,058
R:dr 6 sk., dito dito af 102 R:dr 43 sk.
6 r:st. jemte dito för samma år, och 102
R-.dr 38 sk. 4 r:st. för år 1879,
» deltagarne i aftappningen af Sandbysjön
i Wesslands socken af Örbyhus kärad, å
3,000 Itolr, dito dito af 150 R:dr jemte
dito för samma år, och 149 R:dr 40 sk.
6 r:st. för år 1879,
» dito i upprensningen af Slada-ån och
sänkningen af Barknåre- eller Griggebosjön
i Hållnäs socken af Olands härad
å 3,333 ll:dr 16 sk., dito dito af 166 R:dr
32 sk. jemte dito för åren 1851 med '1880,
och 166 R:dr 23 sk. 8 r:st. för år 1881,
» Öfversten, Friherre C. G. Adlercreutz, för
utdikningen af Säfsta-kärret i HusbySjutolfts
socken af Trögds härad, å 400
R:dr, emot årlig inbetalning af 8 procent
å denna summa, under 144 års tid efter
1851 års slut,
(Detta lån är återbetaldt under år 1854.)
o deltagarne i sänkningen af Tösjön i Tierps
socken af Örbyhus härad, å 305 R:dr
23 sk. 5 rist.; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande af 24 R:dr 24 sk.
1 r:st. årligen jemte kronoutskylderna för
åren 1852 med 1865, och 12 R:dr 24 sk.
6 r:st. för år 1866, . ,
» dito i sänkningen af Wcndelsjön i Wendels
socken af samma härad, å 344 R:dr
33 sk. 2 rist., dito dito af 27 R:dr 27 sk.
7 r:st. jemte dito för åren 1852 med
1865, och 13 R:dr 37 sk. 10 r:st. för år
1866
» dito i sänkningen af sjön Wiggan i Tierps
socken, å 2,047 R:dr 24 sk. 2 r:st.,
dito dito af 163 R:dr 38 sk. 5 r:st., jemte
dito, (ör åren 1853 med 1866, och 81
R:dr 43 sk. 2 r:st. för år 1867,
» dito i sänkningen af Hafsjön inom Ekeby
socken och Olands härad, emot årlig inbetalning,
efter 1857 års slut, af 8 procent
å hela lånesumman, dervid beräknas
2 procents ränta för kapital-återstoden, .
Transport:
1,569,371: 40. 2. 1,782,038: 31. 6.
4,724: 39. 3. 4,374: 39. 3.
2,778: 17. 4. 2,572: 26. 4.
4,049: 40. 6. 3,749: 40. 6.
4,833: 7. 8. 4,499: 39. 8.
374: 26. 8.
329: 44. 7. 281: 22. 5.
372: 12. 5. 317: 5. 3.
2,375: 5. — 2,047: 24, 2.
600:  600:
1,589,809: 41. 7. 1,800,481: 37. 1.
— 28
Transport:
till vederbörande jordägare, för utvidgningen
och fördjupningen af Trögdbo dike på
gränsen mellan Lagunda och Trögds härader,
emot årlig inbetalning efter 1858
års slut af dito dito,
inom Stockholms länc:
till Friherre Fritz Åkerhjelm, för utdikningsarbeten
å Wårby egendom i Huddinge
socken af Svartlösa härad, å 1,150 R:dr;
hvilket lån skall återbetalas genom erläggande
af 57 fi:dr 24 sk. årligen, jemte
kronoutskylderna, för åren 1850 med 1879,
och 57 R:dr 21 sk. 2 r:st. för år 1880 .
» sedermera aflidna Friherrinnan S. M. Friesenheim,
född Stjernstedt, för utdikningen
af en mosse å egendomen Fullerstad i
samma socken och härad, å 1,600 R:dr,
dito dito af 128 R:dr, jemte dito, för åren
1852 med 1865, och 64 R:dr för år 1866,
» kapitenen 11. Y. Zacco, för ett utdikningsoch
aftappningsarbete vid Lockstaholm i
Husby socken af Långhundra härad, å
4,300 R:dr dito dito af 344 R:dr, jemte
dito för samma år, och 172 R:dr för år
1866,
» delägarne i Barrsjökärret på Söder Nånöbys
egor i Estuna socken af Lyhundra
härad, å 220 It:dr, dito dito af 17 R:dr
28 sk. 10 r:st., jemte dito, för åren 1854
med 1867, och 8 R:dr 38 sk. 5 r:st för
år 1868,
» deltag arne i sänkningen af sjöar ne Norrviken
och Edsjön inom Sollentuna, Eds och
Fresta socknar af Sollentuna och Wallentuna
härader, emot årlig inbetalning, efter
1858 års slut, af 8 procent å hela lånesumman,
dervid 2 procents ränta för kapitalåterstoden
beräknas,
inom Östergöthlands län:
till strandägarne omkring sjön Täkern i Lysings,
Bähls och Göstrings härader, för
sänkning af nämnde sjö, å 20,000 R:dr,
hvilket lån skall ålerbetalas genom erläggande
jemte krono-utskylderna af 1,598
R:dr 34 sk. 2 r:st årligen för åren 1848
med 1861, och 799 R:dr 17 sk. 1 r:st
för år 1862,
1,589,809: 41. 7. 1,800,481: 37. 1.
2,300:
1,609: 45. 2. 1,494: 45. 2.
1,856:  1,600:
4,988:  3,956:
255: 10. 1. 255: 10. 1.
4,000: -
15,187: 36. 7. 11,990: 16. 3.
Transport:
1,613,706: 37. 5. 1,826,078: 12. 7.
— 29
Transport:
på Gottland:
till Prosten P. Wallgren, för utdikning af
Burge myr i Ekstads socken af Hubblinge
ting, å 3,700 R:dr, emot årlig inbetalning
af 5 procent å denna summa, dervid 3
procents ränta beräknas för kapital-återstoden;
hvilken betalningsskyldighet vidtog
år 1849,
» bemälte Prost, för utdikningen af Mellings
myr inom Ekstads och Sproge socknar,
emot enahanda, år 1855 vidtagande,
betalningsskyldighet,
» Fältkamreraren G. M. de Berg, för utdikningen
af Hallbros myr inom Vesterhejde
socken, emot dito år 1856 dito, . .
» Rådmannen P. H. Lindström, för utdikningen
af en Westöö hemman tillhörig
myr inom Halls socken, emot dito dito,.
» delägarne i utdikningen och aftappningen
af Elingheims myr inom Hangvare,
Tingstäde och Stenkyrka socknar, emot
årlig inbetalning af 8 procent å hela lånesumman,
under 14^ år efter 1852 års
slut,
» dito i dito af Martebo myr inom Martebo,
Lokrume, Weskinde, Stenkyrka, Tingstäde
och Lummelunda socknar, emot dito dito,
inom Kalmar län:
till deltagarne i vattenaftappningar inom
Dörby och Kläckeberga socknar af Norra
Möre härad; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande af 212 Il:dr årligen,
jemte kronoutskylderna för åren 1852
med 1865, och 106 R:dr för år 1866, . .
» Kapitenen P. Hammarsköld, Lör utdikning
af Arvidsmåla mosse i Misterhults socken
af Tunaläns härad, emot årlig inbetalning
af 8 procent å ursprungliga lånebeloppet
under 14^ år, efter 1851 års slut. ....
» deltagarne i utdikningen af kärrtrakten
Fänet inom Thorsås, Wissefjerda och Arby
socknar i Södra Möre härad, emot dito
dito efter 1853 års slut,
» deltagarne i utdikningen af kärrtrakten
Mören inom Ljungby socken af samma
härad, emot dito dito,
1,613,706: 37. 5. 1,826,078: 12
3,503: 7. 8. 3,365: 5
2,870:  2,870: —
525: — — 525: —
2,200:  2,200: —
10,900:  10,282: 16
25,200: — — 23,772: —
2,650:  2,650: —
2,083:  1,982: 5
4,239: 18. — 5,652: 24
4,212: 24. — 4,212: 24
Transport:
1,672,089: 39. 1.
1,883,589: 39
30
Transport:
tili dito i upprensningen af Emmaboån inom
Wissefjerda socken af samma härad, emot
dito dito efter 1854 års slut,
» i utdikningen af Wångerslätts mossar inom
Aby socken af Norra Möre härad, emot
årlig inbetalning, efter 1857 års slut, af
8 procent å hela lånesumman, dervid beräknas
2 procents ränta för kapital-återstoden,
inom Jönköpings län:
till Friherre Axel Hermelin och Majoren H.
Meurling, för sänkningen af Säby-sjön i
Säby socken och Norra Wedbo härad, å
3,664 R:dr, emot inbetalning af 5 procent
årligen å detta belopp, hvarvid 3 procents
ränta å kapital-återstoden beräknas; hvilken
betalnigsskyldighet vidtog år 1848, .
» deltag arne i rensningen af Storån i Svartorps
och Lekaryds socknar af Tveta härad,
å 6,366 R:dr 32 sk., dito dito år 1849,
» strandägarne vid sjön Nätaren i Barkeryds
och Jersnäs socknar af samma härad,
för sänkningen af nämnde sjö samt
Bruks- och Rekebo-åarne, å 2,650 R:dr
42 sk. 8 r:st; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande jemte kronoutskylderne
af 132 R:dr 26 sk. 2 r:st årligen
för åren 1850 med 1879, och med 132
R:dr 19 sk. 5 rist för år 1880,
» deltag arne i aftappningen af Stensjön och
Laggarbosjön i samma härad, å 3,000
Ridr, dito dito af 150 R:dr dito för åren
1851 med 1880, och 149 R:dr 40 sk. 6
r:st för år 1881,
» Sven Johannesson i Krökesbo, för sänkningen
af Höka-sjön i Forserums och
Barkeryds socknar af samma härad, å
537 R:dr, dito dito af 42 R:dr 46 sk. 10
r:st årligen för åren 1852 med 1865, och
21 II:dr 23 sk. 5 rist för år 1866, . . .
» delta g arne i utdikningen af Barkery dssjön,
jemte deromkring belägna kärr och
mossar i sistnämnde socken, å 1,000 R;dr,
dito dito af 80 R:dr årligen för dito, och
40 R:dr för dito,
» dito i sänkningen af sjöarne Ör och
Bunn samt Öfra och Nedra Qvarnsjön
Transport:
1,672,089: 39. 1. 1,883,589: 39. 7.
1,900: — — 1,900: — —
800:  800:
3,388: 29. 8. 3,206: 2. 1.
5,957: 45. 4. 5,672: 10. 7.
2,487: 28. 5. 3,446: 1. 7.
2,883:  4,049: 40. 6.
537: — — 538: — 11.
1,000:  920:
1,691^)437 407 6. 1,904,121: 47. 3.
— 81 —
Transport: 1,691,043: 46. 6. 1,904,121: 47. 3.
inom Wista och Norra Wedbo härader,
ä 5,041 R:dr 16 sk., dito dito af 403
R:dr 14 sk. 9 r:st årligen för dito, och
201 lhdr 31 sk. 4 r:st för dito,  5,041: 16. — 4,638: 1. 7.
till deltagarne i sänkningen af Aneby, Flisby och
Wesselda sjöar samt upprensningen af
några, dermed sammanhängande, mindre
vattendrag inom Bredesta, Lommaryds,
Bälaryds, Flisby och Solberga socknar af
Norra och Södra Wedbo härader, emot
årlig inbetalning af 8 procent å hela lånesumman,
14,000, R:dr under 14^ år efter
1851 års slut,  ‘  14,000: — — 12,364: 36. 11.
» Johannes Pettersson och Johannes Andersson
i Gunnestorp, för sänkningen af
.Klockarps-sjön inom Lekaryds och Forserums
socknar af Tveta härad, å 1,985
R:dr; hvilket lån skall återbetalas genom erläggande
jemte kronoutskylderne af 150
R:dr 38 sk. 5 r:st för åren 1853 med
1866, och 79 R:dr 19 sk. 2 r:st. för år
1867,
1,985: — — 2,143: 38. 7.
» deltagarne i sänkningen af Kalmsjön i
Malmbäcks socken af samma härad, emot
årlig inbetalning, under 141 år efter 1857
års slut, af 8 procent å hela lånesumman,
dervid beräknas 2 procents ränta för kapital-återstoden,
.
1,000: — — 1,000: — —
» dito i dito af sjöarne Stora och Lilla
Nömmen samt Stensjön och upprensningen
af Källstorps-ä inom Östra och Westra
härader, emot dito dito,  7,250: — — 7,250:
—
» dito i dito af Näsby eller Flishults sjö
samt upprensning af Flishults å inom
Näsby socken af Ostra härad, emot dito
efter 1858 års slut af dito,  —- — — 3,500: —
» dito i utdikningen af Säfverstads, Bonarps
och Lunnagårdens madängar inom Eksjö
socken af SödraWedbo härad, emot dito d:o, — — — 1,165: — —
inom Jönköpings och Kronobergs län:
till strandägarne vid sjön Widöstern inom
Ostbo och Sunnerbo härader, för denna
sjös sänkning, å 2,590 R:dr, emot inbetalning
af 5 procent årligen å den ursprungliga
lånesumman, dervid 3 procents
ränta bör beräknas å kapital-återstoden;
hvilken betalningsskyldighet vidtog år 1849, 2,512: 17. 11. 2,393: 39. 5.
Transport: 1,722,832: 32. 5. 1,938,577: 19. 9.
i—
— .32 —
Transport:
till deltagarne i aftappningen af sjöarne
Drafven oeh Bolmen inom Westbo och
Sunnerbo härader, emot återbetalning af
8 procent å hela lånesumman, och med
beräkning af 2 procents ränta under 14^
år efter 1852 års slut,
inom Kronobergs län:
till jordägarne omkring sjön Elen i Wirestads
och Westra. Thorsås socknar af
Albo härad, för nämnde sjös aftappning,
å 2,661 R:dr 20 sk. 8 r:st; hvilket lån
skulle återbetalas genom erläggande jemte
krono-utskylderne af 133 Ihdr 3 sk. 5 r:st
årligen för åren 1850 med 1879, och 132
Ihdr 44 sk. 8 r:st för år 1880,
» deltagarne i utdikningen af Lillasjö samt
åtskilliga, i närheten deraf belägna, kärroch
mosstrakter inom Stenbrohults och
Wirestads socknar af Albo härad, å 6,000
Ihdr, dito dito af 480 Ihdr dito för åren
1851 med 1864, och 240 Ihdr för år 1865,
» dito i utdikningen af kärrmark å hemmanen
Hyttinge och Buhults ägor inom
samma socknar, å 825 Ihdr, dito dito af
66 Ihdr dito för åren 1852 med 1865,
och 33 Ihdr för år 1866,
» Hemmansägarne Olof och Johannes Kilssöner,
för ett utdiknings-arbete vid hemmanen
Tångarne-Faxagård och Westergård
i Stenbrohults socken af sistnämnde härad,
å 975 Ihdr, dito dito af 78 Ihdr årligen
för åren 1852 med 1865, och 39
Ihdr för år 1866,
» Hemmansägaren Anders Germundsson, för
ett dylikt arbete vid hemmanet Rephult
i samma socken, å 1,118 Ihdr, dito dito
af 89 Ihdr 21 sk. 1 r:st årligen för dito,
och 44 Ihdr 34 sk. 7 r:st för dito, . . .
» förre Gästgifvaren Anders Gabrielsson, för
ett utdikningsarbete vid hemmanet Elmhult
i samma socken af sistnämnde härad,
emot årlig inbetalning af 8 procent
å hela lånesumman, 1,592 Ihdr, under 144
år efter 1850 års slut, hvarvid räntan beräknas
efter 2 procent,
» till deltagarne i aftappningen af Stenkulls-,
Mellan- och Mexarps sjöarne inom
Transport:
1,722,832: 32. 5. 1,938,577: 19. 9.
14,850:  13,983: 36. —
2,504: 28. 8. 3,459: 34. 1.
5,675: 32. — 5,520:
825:  825:
975:  975:
1,296: 41. 9. 1,117: 47. 7.
1,592:
1,592: — —
1,750,551: 38. 10. 1,966,050: 41. 5.
— 33 —
Transport: 1,750,551: 38. 10. 1,966,050: 41. 5.
Qvenneberga, Slätthögs och Mistelås
socknar af samma härad, emot dito dito
efter 1857 ars slut,  2,000: — — 2,000: — —
till deltagarne i aftappningen och sänkningen af
sjön Möckeln mellan Albo och Sunnerbo härader,
emot dito dito,  18,666: 3*. -*• 18,666: 32. —
» vederbörande strandägare, för aftappningen
af Rinkaby och Barne-sjöarne inom
Konga och Kinnevalds härader, emot
dito efter 1859 års slut,
— — — 3,200: — —
inom Christianstads län:
till deltagarne i utdikningen af 8 myrer inom
Örkeneds socken af Östra Göinge härad,
emot dito dito,
— — ■— 2,000: •— —
» dito i utdikningen af G myrer inom
Wittsjö socken af Westra Göinge härad,
emot dito dito,  — — — 1,100: — —
» dito i utdikningen af myrer vid Hyngarp
och Snärshult inom samma socken, emot
dito dito,
i  — — — 350: •— —
inom Hallands län:
till vederbörande jordägare invid Himble å,
för samma ås upprensning, å 4,533 It:dr
16 sk., emot inbetalning af 5 procent årligen
å denna summa, dervid^ beräknas
3 procents ränta å kapital-återstoden;
hvilken betalningsskyldighet vidtog år 1848, 4,379:26. 1. 4,192: 7. 8.
» vederbörande jordägare invid Tollereds å,
af 2,133 R:dr 16 sk., för upprensning af
denna å; hvilket lån skall återb#talas genom
erläggande, jemte kronoutskylderne, af
106 R:dr 32 sk. för åren 1849 med 1878,
och 106 R:dr 16 sk. 8 r:st för år 1879, 1,942: 44. 2. 2,666: 26. 8.
» deltagarne i upprensningen af Ysby å
inom Walda, Tölö och Släps socknar af
Fjäre härad, emot årlig inbetalning, efter
1857 års slut, af 8 procent å hela lånesumman,
dervid beräknas 2 procents ränta
för kapital-återstoden,  2,400: — — 2,400: — —
inom Elfsborgs län:
till deltagarne i sänkningen af Hasserås sjö
samt upprensningen af Lerby och Snäppe- 1
ruds elfvar inom Åmåls och Mo socknar
af Tossbo härad, emot inbetalning af 5
procent årligen å ursprungliga lånesumman,
Transport: 1,779,940: 45. 1. 2,002,626: 11. 9.
A
— 34
Transport:
med beräkning af 3 procents ränta å kapitalåterstoden;
hvilken betalningsskyldighet
vidtog efter 1851 års slut,
till delägarne i Hössna mader inom Hössna
och Enättle socknar, för utdikning deraf,
å 8,386 R:dr; hvilket lån skall återbetalas
genom erläggande, jemte kronoutskyiderna
af 670 R:dr 42 sk. 3 r:st årligen
för åren 1854 med 1867, och 335 R:dr
21 sk. 1 r:st för år 1868,
» deltagarns i upprensningen , af Säfve å
inom Kullings härad, emot årlig inbetalning,
efter 1857 års slut, af 8 procent å
hela lånesumman, dervid beräknas 2 procents
ränta för kapital-återstoden, ....
» deltagarne i upprensningen af Stenebyelfven
inom Steneby socken af Wedbo
härad, emot dito dito, efter 1859 års slut,
af dito dito,
inom Skaraborgs län:
till deltagarne i sänkningen af sjön Osten uti
Wadsbo härad, å 5,553 R:dr, hvilket lån
skall återbetalas genom erläggande af 277
Ib dr 31 sk. 2 r:st. årligen, jemte kronoutskylderna,
för åren 1849 med 1878, och
277 R:dr 17 sk. 4 r:st för år 1879, . . .
» deltagarne i en kanal-anläggning genom
Kottholmsnäsei vid Tidaån samt upprensningen
af Sågströmmen inom samma härad,
å 4,126 R:dr 24 sk., dito dito af
222 lhdr 29 sk. 9 r:st, jemte dito, för
åren 1849 med 1875, och 106 R:dr 23
sk. 2 r:st för år 1876,
» deltagarne i sänkningen af sjön Lången
och upprensningen af Kräftan inom
samma härad, å 7,700 R:dr, dito dito af
385 R:dr, jemte dito, för åren 1850 med
1879, och 384 R:dr 28 sk. 9 r;st för
år 1880,
» Löjtnanten C. J. H. Ramsaij, för utdikningen
af Hedeberga egendoms andel i
Mönarps mossar inom Marka socken af
Wilske härad, å 1,000 R:dr, dito dito af
80 R:dr, jemte dito, för åren 1853 med
1866, och'40 R:dr för år 1867
inom Wermlands län:
till deltagarne i sänkningen af sjön Björklången
inom Nyeds härad och socken,
Transport:
1,779,940: 45. 1. 2,002,626: 11. 9
3,600:  3,495: 42, 10.
8,386:  9,727: 36. 7.
3,370: — — 3,370.
— — — 6,500: — —
7,496: 11. 8 6,940: 45. 4.
5,226? 35. 5. 4,781: 23. 11.
10,779: 28. 9. 10,009: 28. 9.
1,160: — — 1,000: — —
1,819,959: 24.Tf. 2,048,4517 45. 2.
— 35
Transport:
å 2,200 R:dr, dito dito af 176 R:dr, jemte
dito, för åren 1852 med 1865, och 88
R:dr för år 1866,
till sedermera aflidne Lagmannen A. P. Sandberg,
för ett vattenaftappningsarbete ä
säteriet Agnhammars ägor inom Grums
härad och socken, å 1,400 R:dr, dito dito
af 112 R:dr, jemte kronoutskylderna, för
samma år, och 56 R:dr för år 1866,. . .
» Majoren F. G. Lilliehöök, för vattnets anhållande
från ett odlingsbart fält å säteriet
Odenstads ägor i Gillbergs härad och socken,
å 870 R:dr, dito dito af 69 R:dr 28
sk. 10 r:st, jemte dito, för samma år, och
34 R:dr 38 sk. 5 r:st för år 1866, . . .
» deltagarne i aftappningen af en vattendränkt
trakt, benämnd Slödjan, i Hugenäs
socken af Näs härad, emot inbetalning
af 5 procent årligen å ursprungliga
lånebeloppet, 3,140 R:dr, dervid bör beräknas
3 procents ränta å kapital-återstoden;
hvilken betalningsskyldighet vidtog
år 1850,
» Inspektoren P. Norbäck, för aftappningen
af 4 myrer vid hemmanet Trangärdstorp
i Grafva socken af Carlstads tingslag,
emot årlig inbetalning af 8 procent å
hela lånesumman, 670 R:dr, under lik år
efter 1851 års slut,
» strandägarne vid Hansjon inom Fryksände
socken af Ofra Fryksdals tingslag,
för denna sjös sänkning, emot dito dito,
efter 1858 års slut,
inom Örebro län:
till deltagarne i sänkningen af Lindesby-sjön
och upprensningen af Rastelfven inom
Jernboås socken af Nora bergslag, emot
dito dito, efter 1857 års slut,
inom Westerås län:
till förre ltyttmästaren C. W. Hammarsköld,
för utdikningen af Hägervalls och Skarstads
mossar, samt aftappningen af Mosjön,
inom Skultuna socken af Norrbo
härad, å 10,257 Ihdr; hvilket lån skall
jemte kronoutskyldepna återbetalas genom
erläggande af 820 R;dr 26 sk. 11 rst årligen
för åren 1851 med 1864 samt 410
R:dr 13 sk. 6 r.st för år 1866, .....
1,819,959: 24. 11. 2,048,451: 45. 2
2,552:  2,200:
1,624:  1,400: — —
1,009: 10. 1. 870: — 5.
3,140: — — 2,922: 1. 4.
670:  596: 16. 6.
8 ,,400: — —
1,450:  1,450: — —
9,642: 28. 9. 10,120: 11. 11.
Transport:
1,840,047: 15. 9. 2,076,410: 27. 4.
- 36 _
Transport: 1,840,047: 15. 9. 2,076,410: 27. 4
till bemälte Ryttmästare, för sänkningen af
Frövisjön inom samma socken, å 866
R:dr 32 sk., dito dito af 69 R:dr 16 sk.
årligen för åren 1852 med 1865, samt 34
R:dr 38 sk. för år 1866
g66: 30, _ 924: 21. 4
» Agronomen F. R. Möller, å Direktionens
öfver Westmanlands Landtbruksskola vägnar,
för utdikningen af myrer vid Julpa
gård i Romfertuna socken af samma härad,
å 3,116 R:dr, d;o d:o af 249 R:dr 13
sk. 5 r:st årligen för dito, samt 129 R:dr
30 sk. 9 r:st för år 1866,  3,116: — — 3,115: 47. 9
» deltagarne i utdikningen af Bredmossen
samt sänkningen af Laggarbo och Harmsjöarne
inom Kolbäcks och Bergs socknar
af Snefringe härad, å 3,340 R;dr, dito
dito af 267 R:dr 4 sk. 7 rst årligen för
dito, och 133 R:dr 28 sk. 10 r:st för år
1866,
3,874: 19. — 3,342: 3. 8
» dito i utdikningen af kärr- och myrängar,
tillhörande byarne Nesselsta, Holm,
Myrkarby, Katthy och Nickbo inom Hvittinge
socken af Thorstuna härad, å 1,043
R:dr 16 sk., dito dito af 83 R:dr 22 sk. 5
rst för dito, och 41 R:dr 35 sk. 2 r:st
för år 1866,  1,210: 13. — 1,055: 16. 11
» dito i af tappningen af Mursjön i WesterWåhla
socken af Norbergs bergslag, å
2,447 R:dr, dito dito af 195 R:dr 36 sk.
6 r:st för dito, och 97 R:dr 42 sk. 3 rst
för år 1866  2,038: 25. 3. 2,447: — 3
f> Sergeanten G. Ekström och Arrendatorn
Jan Jansson i Djupmyra, för utdikningen
och aftappningen af Kolbäckssjön
samt kringliggande mossar å Arboga stads
södra skog, emot årlig inbetalning af 8
procent utaf hela lånesumman, under 14^
år efter 1852 års slut,
1,000: — — 960: 22. 5.
» deltagarne i upprensningen af Altuna å,
tili förekommande af öfversvämningar inom
Simtuna, Frösthults, Thorstuna och Hernevi
socknar, emot årlig inbetalning, efter
1857 års slut, af 8 procent å hela lånesumman,
2,000:— — 2,000: — 1—
inom Westerås och Upsala län:
till deltagarne i utdikningen af sanka ängar,
tillhörande byarne Rönna, Rotbrunna och
Bogården samt Norrby inom Hernevi
Transport: 1,854,953: 9.— 2,090,255: 43. 8-
— 37
Transport:
socken af Asunda härad, å 939 R:dr 24
sk., hvilket lån skall återbetalas genom erläggande
af 74 R:dr 14 sk. årligen, jemte
kronoutskylderna, för är 1852 med 1865,
och 37 R:dr 7 sk. för år 1866,
inom Stora Kopparbergs län:
till deltagarne i aftappningen af Grann- och
Öfver-sjöarne samt utdikningen af Wigander
s- och Haraldsmyrerna inom Särna
socken, emot årlig inbetalning, efter 1857
års slut, af 8 procent å hela Iånesumman,
inom Gefleborgs län:
till deltagarne i utdikningen af Baggbo-, Als-,
Lop- och Stormyr erna inom Ljusdals socken
i Norra Helsingland, emot dito dito,
till deltagarne i utdikningen af Gamsäters
myrer inom Bergsjö socken i samma provins,
emot dito dito,
» numera aflidne Bruksägaren A. U. Björkman,
för sänkningen af Gärsjön inom
Öster-Fernebo socken med dito dito efter
1859 års slut,
inom Westerbottens län:
till Bruksägarne O. Forssell och E. Häggström,
för utdikningen af Svartbergs och
Nybruksmyrerna i Säfvars socken, å 1,500
R:dr; hvilket lån skall, jemte kronoutskylderna
återbetalas genom erläggande årligen
af 75 l\:dr för åren 1850 med 1879, och
74 R:dr 44 sk. 3 r.st för år 1880, . . .
» sedermera aflidne Postmästaren A. Wall,
för sänkningen af Degersjön och Lillsjön
i Nysätra socken, emot inbetalning af 5
procent årligen å lånets ursprungliga belopp,
1,800 It:dr, dervid 3 procents ränta
beräknas för kapital-återstoden,
» Expeditionsfogde^ C. J. Morits, för utdik
ningen
af sjön Ökvattnet i Skellefteå socken,
å 2,000 lt:dr, hvilket lån skall, jemte
3 procents årlig ränta, under 10 års tid
från 1851 års början, återbetalas meden
tiondedel årligen,
= 321,909: 19. 10. 347,662: 40. 8. =
= 1,817,560: 18. 3. 2,056,943: 36. 10. =
Transport:
1,854,953: 9. — 2,090,255: 43. 8.
1,078: 45. 10. 930: 17. 10.
775:  775: — —
13,800:  13,800:
2,000:  2,000:
—  4,200:
1,409: 1. 10. 1,949: 44. 3.
1,744: 9. 7. 1,630: 46. 4.
1,800:  1,401: 28. 9.
1,877,560:” 18. 3.~ 2,116,943: 36. 1(T
r
— 38
Transport:
Fordringar ? grundande sig
på Mikels Stunders sörskift
'meddelade beslut och
stadgandes» s
hos Hjelmare kanal- och slussverks-bolag, motsvarande
beloppet af den för nämnde kanal-
och slussverk afsatta reparations-fond,
bestående ursprungligen af en i bolagets
fasta egendomar Stora Wallby och Oppeby
intecknad skuldförbindelse å 15,000
R:dr; hvilken fond årligen tillväxer med
5 procent å det belopp, densamma vid
årets början utgjorde,
» åtskilliga Kollektörer vid Kongl. f. d.
Nummerlotteri-inrättningen
(Denna fordran afskrefs i 1853 års räräkenskaper,
enligt Rikets Ständers vid
sednaste riksdag fattade beslut.)
Allmän bevillning för år 1852, upptagen till
det i då gällande Bevillnings-förordning
beräknade belopp, . R:dr 1,900,000: — —
efter afdrag af hvad
häraf, under samma
år, influtit, eller . . » 23,958: 17. 11.
Allmän bevillning för
år 1854, dito dito, R:dr 1,900,000: — —
efter afdrag af hvad
häraf, utöfver de af
Riksgälds - kontoret
med 5,787 R:dr 46
sk. 1 r:st ersatta
taxerings- och uppbörds-kostnader
inom
Stockholms stad
samt Kalmar och
Wester - Norrlands
län, under samma
års lopp influtit, eller » 20,519:41. 5.
Köpeskillingen för den vid Regeringsgatan här
i bufvudstaden belägna och af Kronan försålda
s. k. Hofbageri-egendomen
= 1,921,494: 43. 3. 1,927,330: 35. 1. =
1,877,560: 18. 3. 2,116,943: 36. 10.
28,284: 35. 6. 31,18.3: 44. 6.
501: 41. 8. — — —
1,876,041: 30. 1.
—  1,879,480: 6. 7.
16,666: 32. — 16,666: 32. —
Transport:
3,799,055: 13. 6. 4,044,274: 23. 11.
— 39 —
Transport: 3,799,055: 13. 0.
Mreelitir-ft'ortiringwr s
för det begagnade beloppet af kreditivet å
150.000 R:dr till alldis Icont-fondens förstärkning,
emot 3 procents ärlig ränta, 45,360: — -—
» dito dito af det räntefria kreditivet å
100.000 R:dr till underlättande af Arméens
ackordsreglering  18,764: 21. 4.
■ ■» det, till ersättande af förskottsvis bestridda
karantänskostnader samt ytterligare utgifter
för anstalter emot kolera-farsoten,
begagnade belopp utaf det vid 1847 och
1848 ars riksdag anvisade mindre kreditiv
,  450,000:
(Tili följd af Rikets sednast församlade
Ständers beslut, är denna kreditivfordran
afskrifven i 1853 års hufvudbok.)
» reqvirerade och utbetalda medel utaf det
med 2,000,000 R:dr beviljade kreditivet
till bestridande af 1848 års krigsrust
ningskostnader
976,172: 32. 3.
(Riksgälds-kontorets återstående fordran
för de å sistnämnde kreditiv lyftade summor,
utgörande tillsammans 1,830,000R:dr,
är, enligt Rikets Ständers beslut, i 1853
års hufvudbok afskrifven med 975,737 R:dr
19 sk. 4 r:st.)
» den särskilt anvisade Och från Riksgäldskontoret
till hela sitt belopp, 150,000 R:dr,
lyftade kreditivsumma för garnisons-förstärkningen
i Stockholm under vårtiden
år 1848
112,348: 24. 9.
(Afskrifven i 1853 års hufvudbok, enligt
Rikets Ständers härom meddelade beslut.)
» under år 1853 lyftade medel utaf det vid
1850 och 1851 års riksdag å Riksgäldskontoret
anvisade mindre kreditiv, nemligen:
för
utomordentliga åtgärder till rikets
försvar R:dr 500,000
» andra vigtiga och angelägna
ändamål  » 125,000
» det vid sistnämnde riksdag beviljade och
under 1853 till hela sitt belopp lyftade
kreditiv för de, genom postskjutslegans
ytterligare förhöjning, Postverket förorsakade
kostnader -  — — —
4,044,274: 23
32,020: -  21,347: 37
625,000: —
13,000: —
Transport:
5,401,700: 43. 10. 4,735,642: 13
— 40 —
Transport: 5,401,700: 43. 10. 4,735,642: 13. 3.
för de, före 1854 års slut, iyftade summor
utaf det kreditiv å 2,500,000 K:dr, som
under sednaste riksdag anvisades till upprätthållande
af rikets neutralitet, ....
» dito dito utaf det under samma riksdag
beviljade kreditiv för Sveriges deltagande
i 1855 års allmänna konst- och industriexposition
i Paris
= 1,602,645: 30. 4. 2,392,034: 21. 4. =
Fordringar för oredovisade
förskotts
Förskott, till kostnader för 1853 och 1854 års
riksdag
(Efter afgifven redovisning för de till
sagde kostnader förskottsvis anordnade
medel, äro desamma afförda i Eiksgäldskontorets
hufvudbok för år 1854.)
Dito till utgifter vid Rikets Ständers hus . .
Dito till expenser vid Justitie-ombudsmannens
Expedition
Oredovisadt förskott till kostnader för Justitieombudsmannens
embetsresor
Förskott till s. k. kontors-expenser vid RiJes
gälds-kontoret
Dito till omkostnader vid kortstämplingen . .
Dito till dito vid tidningsstämplingen
= 4,091: 42. 9. 1,631: — 2. =
Tilis vidare förräntade medels
a) genom uppköpta obligationer,
Bruksägares Hypothekskassan, med 41 procents
ränta,  104,000: — — —
Skånska Hypotheksf
or eningens, med
5 proc. dito, . . . 50,000:  50,000:
Dito, med 41 proc.
dito,1,295,000:  878,250:
Östgötha Hypotheks-förenings,
med 41 procents
dito  621,500: —
Smålands och Hallands
Hypotheksförenings,
med 5
procents dito, . . 8,000: —
Transport: 2,078,500:  928,250:  5,405,792: 38. 7. 6,437,939: 45. 5.
751: 27. 9.
896: 3. 7.
46: 45. 6.
115: 14. 8.
1,148: 14. 4.
119: 31. —
1,014: I. 11.
1,700,000: — —
666: 32. —
450: 36. 5.
103: 44. 10.
112: 40. 2.
47: 25. —
915: 45. 9.
I
Transport: 2,078,500:  928,250:  5,405,792:38. 7
Smålands och Hallands
llypotheksförenings,
med 4.)
proc. ränta,. . . . 712,550:  681,950: — —
Elfsborgs samt Götheborgs
och Bohus
läns Hypotheltsforenings,
med 41
procents dito,. . . 101:000: —
Nya Trollhätte kanal-bolags,
med 5
procents dito, . . 30,000:  27,000:
Wermlands Hypot
heksförenings,
med 4^ proc. d:o, — — — 200,000:
b) genom lån emot
hypotleek af Skånska
Hypothehsföreningens
obligationer,
med 5 procents
ränta, . . . 1,000: — —
2,923,050:
minte9 hvaraf för tillsvidare förräntade
medel: vid 1852 års slut, 61,161 R:dr 32
sk. 8 rst., och, vid 1854 års slut 37,910 R:dr 25
sk. 7,rst  96,286: 7. -
Milonlanl behållning:
å Riksgälds-kontorets räkning N:o 1 i Rikets Ständers
Bank (för Kontorets inkomster och utgifter) .... 751,234; 15. —
t nom linien npptugnu lillg ängtir s
vid vid
1852 års slut. 1854 års slut.
Rikets Ständers
hus, beräknadt efter
den derför af
Riksgäldskontoret
betalda köpesumma, 33,000:  33,000;
(Det bokförda värdet
häraf är upptaget
inom linien, enligt
Rikets Ständers beslut
vid 1840 och
1841 års riksdag.)
J tet oersatta för lagskapitalet
till bedrif
-
6,437,939; 45. 5.
1,837,200:
68,003: 1. 2.
1,986,507:27. 6.
Transport: 33,000:  33,000:  9,176,363 12.7. 10,329,650 26.1.
6
— 42 —
Transport: 33,000 •— — 33,000 — — 9,170,363: 12./. 10,329,6o0; 26. i.
vande af lånerörelsen
vid f. d. General-assistans
kontorel
38,482: 5. 4. 38,482: 5. 4.
(Fördt inom linien,
enligt dito dito.)
Det ännu oersatta
beloppet af de medel
, som lyftats
utaf det vid 1834
och 1835 års riksdag
anvisade s. k.
mindre kreditiv, . 532,892:34. 5. —
(Fördt inom linien,
enligt Rikets Ständers
beslut vid 1840
och 1841 års riksdag,
samt i räkenskaperna
för år
1853 afskrifvet, enligt
Rikets sednast
församlade Ständers
beslut.)
Dito af det, såsom
kreditiv, beviljade
och under åren
1833 och 1835 utanordnade
anslag
för en vattenledning
till Carlskrona
79,233:44. 5. 79,233:44. 5.
Förskottsvis under
åren 1847—1854
utbetalda medel till
bestridande af kostnaderna
för kolonien
S:t Barthemys
förvaltning,
under förbehåll af
den framtida godtgörelse,
som genom
koloniens ökade afkastning
eller afträdande
till någon
främmande makt,
kan erhållas . . . 46,747:23. 1. 84,479: 7. 6,
S:ma 730,356: 11. 3. 235,195: 9. 3.
Summa R:dr 9,176,363: 12. 7. 10,329,650: 26. 1.
Vid jemförelse mellan de i ofvanstående tabellariska uppgifter omförmälda skulders och
tillgångars sammanlagda belopp, visar sig, att de sednares eller tillgångarnas öfverskott,
hvilket vid 1852 års utgång utgjorde lt:dr 2,400,064:43. 10.
sedermera oafbrutet ökat sig, så att detsamma vid 1853 års slut
uppgick till  » 2,818,416: 4. 4.
och vid 1854 års slut till  » 2,806,528: 46. 7.
Sålunda har Riksgälds-kontorets finansiella ställning, eller förhållandet mellan Kontorets
skulder och tillgångar äfven under nu ifrågavarande 2:ne år fortfarande förbättrats,
oaktadt de, till följd af Rikets Ständers beslut, i 1853 års hufvudbok verkställda afskrifningar
af 3:ne Riksgälds-kontorets då återstående kreditiv-fordringar å tillsammans 1,538,085
R:dr 44 sk. 1 rst., samt de, under sednaste riksdag, Riksgälds-kontoret ålagda och i hufvudboken
för sistlidet år med ej mindre än 2,201,584 IRdr 7 sk. 4 rst. uppdebiterade utbetalningar.
Bland de orsaker, som åstadkommit den i allt fall fortgående ökningen af detta verks
kapital-öfverskott, anse sig Revisorerne i första rummet böra erinra om det i sednaste revisionsberättelse
uppgifna förhållande, att en icke obetydlig del af de, till utgående från
Riksgälds-kontoret utaf dertill anvisade medel, beviljade statsbidrag endast erhållits i egenskap
af lån, genom hvilkas utbetalning Riksgälds-kontorets utestående fordringar naturligtvis blifvit
ökade. Sådana, mot framtida ovilkorlig återbetalningsskyldighet, under de 2;ne sednast
förflutna åren från Riksgälds-kontoret utanordnade lånesummor, som alltså ökat Kontorets
redan eller framdeles räntebärande fordringar, hafva uppgått till ett sammanräknadt belopp
af ej mindre än 373,147 R:dr 22 sk.
Vidare har förhållandet mellan Riksgälds-kontorets skulder och tillgångar jemväl under
dessa år förbättrats genom den oafbrutet fortsatta amorteringen af Kontorets skuld till Rikets
Ständers Bank, å hvilken skulds återstående kapitalbelopp årligen afbetalas 88,000 R:dr;
varande denna afbetalning, äfvensom räntan å samma skuld, inberäknad vid bestämmandet
af den för Riksgälds-kontorets behof afsedda allmänna beviliningens årliga belopp. För öfrigt
torde, i afseende å beskaffenheten af det kapital-öfverskott, som Riksgälds-kontorets
sednast afslutade hufvudbok visar, böra tilläggas den erinran, att utaf derstädes balanserade
fordringar, härledande sig från beviljade och begagnade kreditiver, ett belopp af ej mindre
än 2,325,000 Rär förmodligen kommer att ur räkenskaper ne afföras, sedan redovisningar
för de under år 1853 utbetalda medel utaf dåvarande så kallade mindre kreditiv, äfvensom
för hvad under sisth år utbetalts utaf kreditivet till upprätthållande af rikets neutralite,
hunnit afgifvas och i föreskrifven ordning granskas.
På sätt i den nu meddelade uppgiften öfver Riksgälds-kontorets bokförda tillgångar redan
är omförmäldt, linnes värdet å den af Kontoret begagnade fasta egendom bland dessa
tillgångar i räkenskaperna upptaget med 60,000 R:dr; men då denna egendom icke kan
betraktas såsom en för bestridande af de å Riksgälds-kontoret anvisade utbetalningar disponibel
tillgång, och då statens åt andra förvaltande verk öfverlemnade fastigheter numera
icke finnas i dessa verks hufvudböcker uppförda, så anse sig Revisorerne böra hemställa,
att ifrågavarande egendoms värde, i likhet med hvad vid 1840 och 1841 års riksdag beslöts
och allt sedermera iakttagits i afseende på det till lokaler för Riks-stånden och Utskotten
upplåtna hus, endast måtte upptagas inom linien i Riksgälds-kontorets räkenskaper.
Förhållandet
mellan
Riksgäldskontorets
skulder och
tillgångar.
Riksgäldskontorets
hus.
44 —
Skuldernas
och
tillgångarnes
belopp
den 30 Juni
1855.
Jemte har ofvan intagna, från nu granskade räkenskaper hemtade, uppgifter, angående
Riksgälds-kontorets skulder samt fordringar och öfriga tillgångar, hafva Revisorerne ansett
sig böra meddela några, på Kommissariatets sednast afgifna halfårs-berättelse grundade och
i Fullmäktiges protokoll för den 7 sisth September förekommande, upplysningar, rörande
dessa skulders och fordringars belopp vid slutet af Juni månad innevarande år:
Enligt åberopade berättelse, uppgingo Riksgälds-kontorets skulder
vid nyssberörde tidpunkt till
R:dr 7,958,731: 17. 4.
hvaraf de räntebärande skulderna utgjorde Kalr 3,974,421: 31. 9.
deponerade undsättningsmedel . . .  » 889,487: 37. —
samt, till utgående från Riksgälds-kontoret,
vid nedannämnde riksdagar beviljade
och i detta verks räkenskaper upptagna,
men den 30 sisth Juni ännu
innestående, anslagssummor  » 2,770,317: 36. —
nemligen: återstoden af de vid 1840 och
1841 års riksdag beviljade extra eller tillfälliga
statsanslag R:dr 224,641:46, 7.
vid 1844 och 1845
års dito  » 700:
vid 1847 och 1848
års dito  » 5,973: 16. —
vid 1850 och 1851
års dito  » 150,167: 15. 6.
vid 1853 och 1854
års dito  » 1,668,833: 16. —
innestående anslag
för folkundervisningen,
med inberäkning
af fonden
för folkskolelärares
pensionering, » 136,121: 37. 11.
återstoden af 1854
års statsfyllnads
summa
» 583,880:
R:dr 2,770,317:36. —
Deremot skulle Riksgälds-kontorets fordringar och öfriga tillgångar vid samma tid
utgöra R:dr 10,965,313: 2. 2.
nemligen:
räntebärande fordringar R:dr 3,167,377: 1. —
hvaraf tills vidare, genom uppköpta Hypotheksförenings
obligationer, förräntade
medel utgjorde 1,810,200 R:dr;
å dessa fordringar förslagsvis beräknade
räntor
.
fordringar, som framdeles, efter viss tids
förlopp, blifva räntebärande,  » 690,706:34. 6.
fordringar, för hvilka någon ränta hvarken
68,003: 1. 2.
Transport: 3,926,086:36. 8.
— 45 —
Transport: 3,926,086:36. 8.
nu erlägges eller framdeles behöfver
utgöras,
Ii:dr 5,902,337: 19. 6.
Riksgälds-kontorets i Rikets Ständers Rank
innestående kontanta behållning .... » 1,076,888:42. —
värdet af Riksgälds-kontorets hus  » 60,000: •.
R:dr 10,965,313: 2. 27“
Tillgångarne skulle vid sagde tidpunkt således öfverstiga skulderna
med ' R:dr 3,006,581: 32. 10.
Detta öfverskott understiger likväl sammanräknade beloppet af de uti nu uppgifna
tillgångar inberäknade fordringar för lyftade medel utaf de, vid sednaste och nästföregångne
riksdag, å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver, hvilka fordringar, utgörande tillsammans
R:dr 3.575,000: — —
sedan de utbetalda kreditivsummorna blifvit i stadgad ordning redovisade, efter vanligheten,
lära komma att afskrifvas och att således ur Riksgälds-kontorets räkenskaper afföras.
Riksgälds-kontorets
inkomster
oell utgifter
under åren
1853 och 1854.
Hiksyälds^kontorets inkomster:
under
under
Ar 1853.
år 1854.
Allmän bevillning samt kort- och tidnings-stäm-
pel-afgifter, jemte observationsmedel, . . .
2,046,574: 40.
11.
2,103,512: 6.
3.
Skatteköpeskillingen och ekeskogslösen ....
13,807: 47.
6.
13,542: 25.
8.
Kapitalafbetalningar och räntor å de för vissa
föremål eller under längre tid beviljade
lån
132,497:
31.
3.
109,860: 40.
2.
Återbetalningar af lyftade kreditivmedel samt
räntor derå
46,601:
5.
5.
40,590: 46.
Dito af tills vidare förräntade medel, jemte
derå upplupna och godtgjorda räntor, . .
367,259:
44.
8.
1,524,464: 4.
Emot Riksgälds-kontorets obligationer upplånta
medel
—
—
—
1,006,366: 41.
4.
Ersatta förskott
—
—
•—
5,000: —
—
Till upplysning om Riksgälds-kontorets inkomster och utgifter under de 2:ne år, för
hvilka hufvudböckerna vid denna revision blifvit granskade, hafva Revisorerne låtit deröfver
uppsätta bilagde ur kassaräkningarne i sagde hufvudböcker sammandragna tabell (Litt. A.);
hvarjemte och till underlättande af jemförelsen mellan inkomsterna och utgifterna under
hvart och ett af dessa år samt de influtna medlens och verkställda utbetalningarnes förhållande
till enahanda inkomster och utgifter under föregående år, Revisorerne ansett sig
böra meddela nedanstående summariska uppgift å de medel, som under dessa år till Riksgälds-kontoret
influtit eller derifrån utbetalts; varande i denna uppgift alla så väl inkomster
som utgifter sammanförda under vissa kathegorier, på sätt vid meddelandet af enahanda
uppgifter i flera förut afgifna revisionsberättelser iakttagits.
T ransport:
2,606,741: 25. 9.
4,803,337: 19. 5.
— 46
Transport:
2,606,741:
25.
9.
4,803,337:
19.
5.
Besparingar samt andra återbetalningar å de
från Biksgälds-kontoret utbekomne anslags-  summor
465:
1.
1,266:
22.
6.
Aflemnade behållna öfverskott å Statsverkets
inkomster
1,422,215:
7.
4.
433,728:
10.
5.
Enligt Kikets Ständers beslut, till Biksgälds-  kontoret, för dess utgifter, öfverlemnade
särskilda tillgångar
714,495:
22.
8.
916,282:
4.
10.
Deponerade undsättningsmedel
403,641:
14.
—
233,333:
16.
—
Tillfälliga inkomster
33:
12.
—
40:
—
•—
Summa R:dr
5,147,591:
34.
9.
6,387,987: 25.
2.
Utgifter t
Arliga ränteanslaget till Hans Maj:t Konungen
samt anslagen till statsbehofvens fyllande,
äfvensom andra med ordinarie statsregle-  ringen gemenskap ägande utbetalningar, .
= 11,535,579:
2,467,760: —
11. 11.
800,000:
Extra statsregleringen vid 1840 och 1841 års
riksdag tillhörande anslagssummor ....
56,702:
32.
53,081:
35.
.
Vid 1844 och 1845 års riksdag, utan återbe-  talningsskvldighet, beviljade tillfälliga stats-  utgifter
1,000:
700:
Vid 1847 och 1848 års riksdag beviljade dy-  lika utgifter
39,261:
5.
4.
44,000:
r
Vid 1850 och 1851 års riksdag dito dito . . .
1,295,575:
21.
2.
422,883:
43.
7.
Vid 1853 och 1854 års riksdag dito dito . . .
—
—
—
812,061:
11.
8.
Utaf anslagen till folkundervisningens befräm-  jande .
36,820:
_
36,169:
42.
Lvftade kreditivsummor
680,283:
16.
—
1,732,686:
32.
För vissa bestämda föremål beviljade låne-  understöd
38,778:
6.
334,369:
16.
Kapital-afbetalningar och räntor å Riksgälds-  kontorets skulder
223,125:
10.
9.
225,572:
27.
2.
Tills vidare förräntade medel
527,433:
14.
6.
—
—
Kostnader för riksdagar och statsrevisioner
samt aflöning och expenser för Justitie-  ombudsmannen och hans Expedition . . .
34,771:
42.
2.
288,329:
32.
9.
Förvaltnings- och uppbördskostnader samt pen-  sioner m. m
51,342:
19.
11.
49,014:
20.
6.
Restitutioner jemte fromma stiftelsernas an-  delar utaf kortstämpel-afgiften
6,077:
3.
10,120:
15.
11.
Förskjutna brandförsäkrings-afgifter
—
—
—
5,000:
—
—
Kostnader för reparerande af Riksgälds-konto-  rets hus samt uppförande af ett jernsta-  ket och anläggning af en gata jemte in-  hägnad på östra sidan af samma hus . .
17,950:
9,435:
32.
Summa R;dr 5,476,880: 26.
10.
4,823,425:
20.
7.
= 10,300,305: 47. 5.
r=
__ 47 —
H:dr 329,288: 40. 1,
» 1,564,562: 4. 7.
» 751,234: 15. —
» 421,945: 22. 11.
» 1,986,507: 27. 6.
Då de medel, Riksgälds-kontoret haft å nyssnämnde banko-räkning insatta, jemväl under
de 2:ne sednast förflutna åren varit fullt tillräckliga för bestridande af alla Kontorets utgifter,
har ej heller under dessa år det för Riksgalds-kontorets utbetalningar å Banken anvisade
särskilda kreditiv behöft begagnas.
Inkomsterna, hvilka således under år 1853 understego utgifterna med
lemnade deremot under sistlidet år ett öfverskott utöfver utgifterna
af icke mindre än
Till följd häraf, hade Riksgälds-kontorets kontanta, å dess inkomst-
och utgiftsräkning i Rikets Ständers Bank innestående, behållning,
som vid 1852 års slut utgjorde
och vid slutet af år 1853 nedgått till
vid sistförlidet års utgång ökat sig till
Enligt Fullmäktiges till Revisorerne afgifna berättelse, hafva Riksgäldskontorets inkomster
under innevarande års l:sta hälft, uppgått till R:dr 2,404,828: 40. 2.
hvaraf bevillningsmedel samt kort- och
tidnings-stämpel-afgifter utgjort . . R:dr 2,075,216: 24. 8.
Skatteköpeskillingar och ekeskogs-medel » 9,398: 29. 2.
Deponerade undsättningsmedel  » 133,333: 16. —
Aflemnade äldre depositionsmedel ... » 7,179: 34. 3.
Kapital- och ränte-inbetalningar å utgifna
lån  » 66,132: 29. 6.
Återbetalningar och räntor å de af Riksgäldskontoret
till dess kontanta behållnings
förräntande uppköpta obligationer
» 80,642: 24. —
Återbetalda kreditiv-medel, jemte derå
upplupna räntor  » 32,787: 14. 1.
Återburet förskott m. m  » 138: 12. 6.
Rak 2,404,828: 40. 2.
Riksgäldskontorets utgifter under samma halfår hafva åter bestigit
sig till ett belopp af R:dr 3,314,447: 25. 8,
nemligen:
Utbetalda stats-anslag och lån, beviljade
vid 1840 och 1841, 1844 och 1845
samt 1850 och 1851 års riksdagar, R:dr
Dito dito vid sednaste riksdag
Utbetalda anslag för folkundervisningens
befrämjande
Eyftade medel utaf de på Riksgälds-kontoret
anvisade kreditiver
Räntor och kapital-afbetalningar å Riks
gälskontorets
skulder
Förvaltnings- och uppbördskostnader samt
pensioner m. m
Riksdagskostnader
Aflöning och resekostnader för Justitieombudsmannen
samt hans Expedition
R:dr
167,184:
1.
5.
»
1,795,921:
43.
5.
»
6,816:
32.
—
)>
1,270,333:
16.
—
»
28,219:
28.
—
»
32,548:
33.
11.
»
8,786:
11.
5.
»
4,637:
3.
6.
R:dr 3,314,447: 25. 8.
Riksgälds-kontorets
inkomster
och utgifter
under första
hälften af
år 1855.
Utredning af
allmänna bevillningens
årliga
belopp:
Till fortsättning och komplettering af den i 1853 års revisionsberättelse, sid. 48 och 49,
meddelade utredning af det belopp, som den till Riksgälds-kontoret influtna allmänna bevillning
för hvart och ett af de nästföregående åren utgjort, hafva Revisorerne ansett sig böra
meddela nedan intagna uppgift å de bevillningsmedel, hvaraf Riksgälds-kontoret kommit i
åtnjutande efter den tid, till hvilken sagde utredning sträcker sig, eller efter slutet af 1853
års 3:dje qvartal; utvisande denna uppgift tillika det behållna öfverskott, som ifrågavarande
stats-inkomst för hvarje år lemnat utöfver dess i då gällande bevillnings-förordning beräknade
årliga belopp.
Enligt ofvanomförmälda utredning, hade utaf allmänna bevil/ningen för är 1850 till
Riksgälds-kontoret före slutet af 1853 års 3:dje qvartal, lefvererats eller vid skedda ränte
liqvider
innehållits ett belopp af R:dr 1,930,800: 37. 2.
Läggas härtill de bevillningsmedel, som till Riksgälds-kontoret
Under samma års 4:de qvartal influtit för ej mindre 1850 än föregående
år, utgörande  » 64: 44. 5.
så uppkommer en summa af R:dr 1,930,865: 33. 7.
hvilken öfverstiger den i 1848 års bevillnings-förordning förslagsvis
beräknade allmänna bevillning för år 1850
» 1,850,000: — •—
med R:dr 80,865: 33. 7.
Enligt samma utredning, uppgick det, före slutet af 3:dje qvartalet 1853, till Riksgälds-kontoret
influtna eller der innehållna belopp af allmänna bevillningen för år 1851
till R:dr 1,965,065: 3. 3,
Derefter hafva, såsom bevillning för sistnämnde år, ytterliligare
lefvererats:
under 1853 års 4:de qvartal E:dr 187: 32: 4.
och under år 1854, med tillägg af restan
tierna
för 1850 och föregående år,  » 1,467: 33. 9. j ggg. jg 3
Dessa medel utgöra följaktligen ett sammanlagdt belopp af lt:dr 1,966,720: 21. 6.
och öfverskjuta den uti 1848 års förordning beräknade årliga bevill
ningssumma
för år 1851  » 1,850,000:
med ludr lTÖ>20: 21. 6.
Utöfver det i meranämnde revisions-berättelse uppgifna, före den 30 Sept. 1853 Riksgäldskontorettillgodokomna,
belopp nini allmänna bevillningen för år 1852, eller R:dr 1,938,403: 44. 9.
har detta verk af samma års bevillning uppburit:
under de 3:ne sista månaderna af år 1853 . . R:dr 3,186: 32. 2.
under år 1854 » 18,394: 9. 2.
och under de 3:ne lista qvartalerne af innevarande
år 1855, med tillägg af 1851 och föregående års
restantier, 0 1,688: 32. 9. 23 0(59. 26 1
Då detta sammanräknade belopp  R:dr 1,961,673: 22. 10.
jemföres med den bevillningssumma  » 1,900,000: ■— —
som, enligt sednast åberopade för år 1852 gällande förordning, årligen
påräknades, så visar sig ett öfverskott å ifrågavarande statsinkomst
för samma år af  R:dr 61,673: 22. 10.
Efter afdrag af hvad, till godtgörande kostnaderna för bevillningens
uttaxering inom Stockholms stad, blifvit från Riksgäldskontoret
utbetaldt, men med tillägg af de, under årets lopp, influtnc
arfs- och testamentsbevillnings-afgifter, har Riksgälds-konto
-
— 49 —
ret, såsom allmän bevillning för år 1853, dels uppburit och dels
vid utbetalningar å Trollhätte slussverks lottsedlar innehållit:
under samma år
K:dr 24,511: 2. 11.
» år 1854
» 1,966,007: 42. 6.
och under de 3:ne första qvartalerne af innevarande år  » 14,520: 30. —
eller tillsammans R:dr 2,005,039: 27. 5.
hvilket belopp alltså öfverstiger den i 1851 års bevillningsförordning
beräknade summa  » 1,900,000: ■— —
med
. . R:dr 105,039: 27. 5.
Efter iakttagande af enahanda afdrag och efter afräkning af hvad som till taxerings- och
uppbördskostnader inom Kalmar och Wester-Norrlands län från Riksgälds-kontoret utbetalts,
men med tillägg af den vid sista liqviden för lifräntelånet innehållna bevillningsafgift, bar
Riksgälds-kontorets inkomst genom den för är 1854 uttaxerade allmänna bevillning utgjort:
under samma år •  R:dr 20,519: 41. 5.
och under Januari med September månader innevarande år . » 2,025,593: 1. 11.
hvadan det, före nästlidne September månads utgång, sålunda influtna
belopp  ,. . . . R:dr 2,046,111: 43. 4.
öfverstiger den årliga bevillningssumman, som i 1851 års bevill
nings-förordning
finnes upptagen, eller
» 1,900,000: — —
med  Ruhr 146,111: 43. 4.
Å de tvänne ränteri-balanser utaf Riksgälds-kontorets medel, som sedan längre tid tillbaka
finnas i revisions-berättelserna angående Riksgälds-kontoret omförmälda, har någon
ytterligare afbetalning icke skett under den efter sednaste stats-revision förflutna tid; hvarföre
dessa belanser, hvilka aflidne Landträntmästarne i Östergöthlands och Wester-Norrlands
Län M. Tollin och E. G. Harlin i lifstiden sig åsamkat, fortfarande äro i summariska
räkningarne och månadsförslagen upptagna med samma belopp, som i 1853 års revisions-berättelse
uppgifvits, eller Tollinska balansen med 1,845 lt:dr 7 sk. 10 r:st och Harlinska
balansen med 9,514 R:dr 45 sk. 6 r:st.
Riksgälds-kontorets för de 2:ne sednast förflutna åren upprättade och afslutade samt i
detta verks Revisions-kontor utan anmärkning granskade hufvudböcker hafva, vid desammas
nu verkställda granskning, ej heller å Revisorernes sida föranledt någon anmärkning,
utan funnits förda med ordentlighet och noggrannhet; instämmande Revisorerne i 1853 års
Revisorers afgifna yttrande, angående enkelheten, fullständigheten och ändamålsenligheten af
det inom Riksgälds-kontoret numera föreskrifna och iakttagna bokföringssätt; enligt hvilket
alla, i egenskap af anslag utan återbetalningsskvldighet, af Rikets Ständer beviljade och til
utgående från Riksgälds-kontoret med visst bestämdt belopp anvisade stats-utgifter uppdebiteras
å sina särskilda conti uti hufvudböckerna för de år, derunder Riksgäldskontorets skyldighet
att utbetala eller tillhandahålla de beviljade anslagssummorna vidtager; hvaremot å
samilia conti afföres hvad utaf dessa utgifter under årets lopp blifvit utanordnadt; hvadan
följaktligen det återstående beloppet utbalauseras till nästföljande år såsom en Riksgäldskontorets
förfallna och oliqviderade skuld.
De uti ofvannämnde hufvudböcker upptagna inkomster och utgifter hafva befunnits vederbörligen
verificerade; dock få Revisorerne, hvad beträffar verifikationerna för deafRiks?
-
Landträntnaästarne
M. Tollins
och E. G.
Harlins balanser.
Granskningen
af Riksgäldskontorets
hufvudböcker.
Fullmäktiges
anordningar.
Räuteriförslageu
och summariska
räkningarne.
Utdragen af
Riksgäldskontorets
räkenskaper.
Anteckningsböckerna
öfver
Riksgäldskontorets
utgifter.
galds-kontorets medel verkställda utbetalningar, hvilka i allmänhet grunda sig på Fullmäktiges
särskilda anordningar, yttra den åsigt, att dessa anordningar, som alltså innefatta beslutet
och föreskriften, om hvarje utbetalnings verkställighet, böra, i stället för Kommissariatets,
på grund af desamma, å enahanda belopp utfärdade anordningar, ingå till och förvaras
bland de hufvudböckerna tillhörande verifikationer.
I sammanhang med den nu verkställda granskningen af Riksgälds-kontorets hufvudböcker,
hafva dem bifogade sammandrag öfver den influtna bevillningen, jemte öfriga från Landtränterierna
levererade medel, blifvit jemförda med Ränteriernas månadsförslag samt de i
Lands-kontoren uppgjorda och derifrån inkomna summariska räkningar, hvarvid andra anmärkningar
icke förekommit, än de som redan, vid samma räkenskapers inom Riksgäldskontoret
förrättade granskning, blifvit framställda och föranledt erforderliga rättelser. Derjemte
anse sig Revisorerne böra anmäla, att, till underlättande af jemförelsen mellan Riksgälds-kontorets
räkenskaper och summariska räkningarne, Fullmäktige, med anledning af
sednast församlade Revisorers i sådant afseende gjorda erinran, föreskrifvit, att, derest vid
den, Kommissariatet åliggande granskning, af nyss nämnde räkningar, der upptagna och afförda
levereringar skulle befinnas omfatta 2:ne eller flera i Riksgälds-kontorets räkenskaper
särskilt uppförda poster, eller om de levererade beloppen icke utan svårighet eller tidsutdrägt
kupna i dessa räkenskaper igenfinnas, böra anteckningar å summariska räkningarne
verkställas angående de hos Riksgälds-kontoret bokförda summor, som enligt samma räkningar
blifvit dit remitterade.
Vid anställd jemförelse mellan Riksgälds-kontorets nu granskade hufvudböcker och de,
till följd af reglementets föreskrift, sammanfattade och genom trycket offentliggjorda samt
med post- och inrikes tidningarne utdelade utdrag af sagde räkenskaper, hafva Revisorerne
icke funnit något att anmärka hvarken i afseende på dessa räkenskaps-utdrags öfverensstämmelse
med hufvudböckerna eller formen för desammas uppställning. Revisorerne hafva
likväl, vid genomgåendet af ifrågavarande räkenskapsutdrag, ansett sig äga anledning till den
hemställan, att alla bland Riksgälds-kontorets balanserade tillgångar upptagna fordringar, som
härleda sig från utbetalningar utaf sådana kreditiver, derför någon liqvid icke är att förvänta,
framdeles måtte, under särskild rubrik, i räkenskapsutdragen sammanföras, så att hela
beloppet af dessa fordringar, hvilka, efter afgifna redovisningar för de lyftade kreditivsummorna,
komma att ur räkenskaperna afföras, blifver synligt och vid bedömmande af förhållandet
mellan Riksgälds-kontorets skulder och verkliga tillgångar kan afdragas utan behof af
särskildt omslut.
Revisorerne hafva genomgått samt med gällande reglemente och Fullmäktiges protokoller
jemfört ej mindre den af Fullmäktiges Sekreterare förda och fortsatta anteckningsbok
öfver de, enligt 1851 års reglemente, Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar, än äfven den
af samma tjensteman förda enahanda bok rörande alla de utgifter, som i det vid sednaste
riksdag utfärdade reglemente blifvit å Riksgälds-kontoret anvisade; och hafva Revisorerne
funnit dessa böcker, deruti hvarje, af Fullmäktige emottaget, Kongl, bref äfvensom alla, rörande
Riksgälds-kontorets utbetalningar, meddelade särskilda beslut och underrättelser finnas
til! sitt hufvudsakliga innehåll antecknade, både fullständigt och noggrant förda.
— 51 -
Revisorerne hafva likaledes granskat de, till följd af Rikets Ständers vid 1844 och
1845 samt 1847 och 1848 års riksdagar fattade beslut, i Riksgälds-kontorets Rokslutskontor
förda särskilda räkenskaper eller s. k. liggare pfver de till återuppbyggande af
städerna Norrköping, Borås, Wenersborg, Wexiö och Amål, efter der inträffade eldsvådor,
från Riksgälds-kontoret utbekomma lån samt öfver anslagen till väganläggningar och
vägförbättringar eller sjösänkningar och andra valtcnaftappningsarbeten äfvensom till
folkundervisningens befrämjande; emot hvilka räkenskaper någon anmärkning icke förekommit.
Vid denna granskning hafva de verkställda och i sagde räkenskaper afförda utbetalningarne
funnits öfverensstämmande med Riksgälds-kontorets reglemente jemte öfriga, på
Rikets Ständers beslut grundade, föreskrifter.
Som, efter sednaste förrättade stats-revision, någon afbetalning icke skett å Riksgäldskontorets
hos förre Glasmästaren i Wenersborg S. P. Dafgård ägande fordran för hvad
ett honom tilldeladt byggnadslån öfversteg köpesumman för hans, å Riksgälds-kontorets
vägnar, vid anställd auktion inropade egendom i staden Wenersborg, deruti samma lån var
intecknadt; så linnes denna fordran ännu i Riksgälds-kontorets räkenskaper balanserad med
dess i berättelsen angående nämnde revision uppgifna belopp, 281 R:dr 9 sk. 10 rst.
Enligt hvad Revisorerne af kapitalräkningarne i Riksgälds-kontorets hufvudböcker för
de begge sednaste åren inbemtat, hafva de til! förvallnings-kostnaderna vid detta verk hänförliga
utgifter samt derifrån utgående pensioner utgjort följande belopp, nemligen:
Enligt 1853 års Enligt 1854 års
kapitalräkning. kapitalräkning.
Aflöning  28,200:13. 4. 28,129: 5. 4.
Resekostnadsersättning till de utom Stockholm
bosatte Fullmäktige  18: 2. —- 155: 20. 10.
Arfvoden, gratifikationer och begrafningshjelp 866: 32. — 966: 32. —
Ljuspenningar  1,370: — — 1,390: — —
Pensioner  1,617; 5. — 1,842: 5. —
Anslag till Riksgälds-kontorets Enke- och
pupill-kassa  1,500: — — 1,500: — —
Postporto  1,860: 47. 8. 1,640: 33. —
Expenser  3,304: 27. 9. 2,404: 44. 11.
R:dr 38,737: 31. fh 38,028: 45. L
I öfverensstämmelse med den af 1853 års Revisorer föreslagna och, i början af sednaste
riksdag, utaf Fullmäktige meddelade samt uti Stats-utskottets då afgifna utlåtande N:o 27
omförmälda föreskrift, hafva, vid hvart och ett af de 2:ne sistförllutna årens slut, redovisningar
i stadgad ordning afgifvits för de förskottssummor, som af Fullmäktige blifvit utanordnade
till bestridande af s. k. kontors-expenser samt kostnader för kort- och tidningsstämplingen,
äfvensom till utgifter för Rikets Ständers hus.
Efter inhemtande af Fullmäktiges underdåniga utlåtande, angående verkställigheten af
de, i sammanhang med spelkort-stämpelafgiftens förhöjning från 8 till 12 sk. R:ko för hvarje
kortlek, vid sednaste riksdag föreslagna och godkända förändringar i dittills gällande stadganden
rörande kortstämplingen, och sedan Fullmäktige i underdånighet anmält, att något
hinder från Riksgälds-kontorets sida icke förekomme emot den, med tillämpning af Rikets,
Liggarne Öfver
byggnads-låne b
samt anslagen
till vägförbättringar
och vatten-aftappningar
m. m.
Särskild fordran
i anledning
af forre
Glasmästaren
S. P. Dafgårds
byggnadslån.
Riksgälds-kontorets
förvaltningskostnader.
Författningen
angående spelkort-stämplingen.
Kostnader för
1853 och 1854
års riksdag.
Liqvideu för
Trollhätte
slussverks lottsedlar.
— 52 —
Ständers härom fattade beslut, i underdånighet föreslagna nya kortstämpel-förordningens
trädande i verksamhet vid innevarande års början, har Kongl. Maj:t, under den 15 December
sistlidet år, låtit utfärda nådig kungörelse om sagde förhöjda stämpelafgifts utgörande
från och med nämnde tidpunkt samt om de i afseende på kortstämplingens verkställande
beslutade förändrade föreskrifter; hvarvid ägare af förut i stadgad ordning stämplade spelkort
förklarades berättigade att, emot erläggande af skillnaden mellan den förra och den
nu gällande stämpel-afgiften, intill den 1 sistlidne Augusti, få samma kort omstämplade;
kommande hela denna omstämplingsafgift, att, i-likhet med det ökade belopp eller 4 sk.
Banko, som skall utgöras för hvarje sedan början af innevarande år stämplad kortlek, tillfalla
Stockholms Allmänna Barnhus.
Sedan de, till följd af Rikets Ständers beslut, intill sistlidet års utgång utaf Riksgäidskontorets
mede! utbetalda summor till bestridande af kostnaderna för 1853 och 1854 års
riksdag blifvit redovisade genom en för dessa, i egenskap af förskott, anordnade och bokförda
medel afgifven särskild redogörelse med samma uppställning, som de för riksdags-kostnadsmedlen
-efter (lera föregående riksmöten upprättade redogörelser, så och efter det samma
räkenskap blifvit i Riksgälds-kontorets Revisions-kontor utan anmärkning granskad; har de
sålunda redovisade utbetalningarnes sammanräknade belopp, 282,750 R:dr 4 sk. 2 rst.,
afskrifvits i detta verks hufvudbok för år 1854.
Denna, nyssnämnde hufvudbok bilagda, redogörelse har jemväl utgjort föremål för
Revisorernes granskning, hvarvid Revisorerne icke funnit något att erinra i afseende på
ifrågavarande utbetalningar, hvad verkställigheten deraf och verifikationerna för desamma
beträffar. På sätt vid förut anställda revisioner af enahanda redogörelser iakttagits, hafva
Revisorerne, till upplysning om de af Riksgälds-kontoret bestridda riksdagskostnadernas belopp
för hvarje särskildt Riksstånd eller Utskott, låtit deröfver upprätta härvid bilagda tabell
(Litt. B.), hvilken upptager alla, till och med sistlidne månads utgång, utaf Riksgäldskontorets
medel godtgjörda kostnader för. sednast öfverståndna riksdag. Vid jemförelse
emellan dessa kostnader och den i 1853 års revisionsberättelse uppgifna utgiftssumma för
riksdagen åren 1850 och 1851, befmnes, att kostnaderne för sednaste
riksdag, utgörande .
,
. R:dr 298,259: -43. 3.
redan öfverstigit 1850 och 1851 års, riksdagskostnader » 229,272: 30. 9.
med
. R:dr 08,987: 12. 6~.
Vid granskningen af redogörelsen för riksdagskostnadsmedlen, har för Revisorerne företetts
den uppgjorda särskilda och i Riksgälds-kontorets Revisionskontor äfven granskade redovisningen
för de af Riksgälds-kontoret upphandlade samt till begagnande hos Riksstånden
och Utskotten under loppet af sistförflutna riksdag utlemnade skrifmaterialier m. fl. effekter.
Uti den rättegång, som, på sätt 1853 års revisionsberättelse innehåller, utaf åtskilliga
innehafvare af Trollhätte slussverks lottsedlar blifvit anställd emot Kongl. Maj:t och Kronan,
med yrkande att erhålla liqvid för de, enligt dessa lottsedlar, i början af 1750:talet utgjorda
tillskott till den då vid Trollhättan företagna slussverksbyggnad, har Stockholms Rådstufvurätt,
under den 28'November sistlidet år, meddelat sin dom, hvarigenom, enär det å svarande
sidan uppgifna förhållande, att företaget, såsom i Kongl. Kungörelsen den 17 Februari
1749 jemväl vore förutsatt, befunnits under verkställandet omöjligt eller genom olyckshändelse
ruinerats, icke blifvit styrkt, bemäite domstol förklarat, att då, enligt innehållet
af ej mindre ifrågavarande lottsedlar än deruti åberopade författningar, intressenterne i sagde
företag tillförsäkrats att å de förskjutna kapitalerna njuta Sex procents ränta från den Uste
— 53 —
Mars 1750 till samma tid 1753 och derifrån i 100 års tid Tolf procent årligen, ansåges
Kongl. Maj:t och Kronan icke kunna undgå att inlösa lottsedlarne ined den deruti förskrifna
summa, eller 143,500 Daler Silfvermynt, jemte ränta, hvilken ränta borde till förfallodagen,
den 1 Mars 1853, beräknas efter 9 procent årligen eller efter det belopp, hvarmed räntan
från år 1763 utgått; varande derjemte, efter sagde förfallodag, 6 procents, med bevillningsafdrag
minskad, årlig ränta å hela det fastställda beloppet lottsedels-innehafvarne tillerkänd.
Uti denna dom har, å Kongl. Maj:ts och Kronans vägnar, ändring blifvit sökt hos Kongl.
Svea Hofrätt, på hvars afgörande målet, efter slutad skriftvexling och hållna muntliga
förhör, nu beror.
Enligt Revisorerne meddelad upplysning, har Svenska Beskickningen i Brusse], tid efter
annan, erinrats om vidtagande af ytterligare erforderliga mått och steg för återbekommande
af ännu saknade förbindelser och dertill hörande handlingar för de fordna Svenska statslånen
i Brabant; men, under den efter sednaste revisions-förrättning förflutna tid, hafva dock
inga sådana obligationer eller andra dessa lån rörande handlingar blifvit till Riksgälds-kontoret
återställda.
Den, enligt ofta åberopade revisionsberättelse, genom Kongl. Maj:ts nådiga dom af (fen
25:te Maj 1853, till Kongl. Svea Hof-Rätt, för att derstädes ånyo behandlas, återförvista
rättegång angående den fordran, som åtskiilige personer, i uppgifven egenskap af framlidne
Rådsförvandten i Stralsund Niklas Baumans arfvingar, påstått sig äga hos Kongl. Maj:t
och Kronan, är, sedan Kronans ombud anmält denna sak till bemälte Kongl. Hofrätts förnyade
handläggning, likaledes beroende på samma domstols pröfning.
I fråga om den Riksgälds-kontoret tillkommande betalningsrätt för lån, som till sjösänkningar
eller andra för odlingsföretag verkställda vattenaftappnings-arbeten från detta
verk utbekommits och derå de i Kongl. Kungörelserna den 13 Juni 1845 och den 3 November
1848 meddelade föreskrifter, angående det årliga återbetalningsbeloppets fördelning mellan
alla betalningsskyldiga hemman samt anteckning i jordböckerna blifvit i stadgad ordning
tillämpade, hafva, på sätt för Rikets sednast församlade Ständer anmäldes, skiljaktiga meningar
inom lagskipningen gjort sig gällande; hvarföre Rikets Ständer, — för att undanrödja den
osäkerhet, som denna skiljaktighet i domstolarnes åsigter kunde medföra och för att förekomma
de mångfaldiga kapital- och ränteförluster för det allmänna, hvilka skulle förorsakas genom fortsatt
tillämpning af den mening, som af högsta domaremakten uti en härom anställd och afdömd
tvist blifvit godkänd, — hos Kongl. Majit i underdånighet anhöllo om utfärdande af
en ytterligare författning angående Kronans rätt vid ifrågavarande låns återbetalning. I anledning
häraf, har Kongl. Majit, med gillande af hvad Rikets Ständer i sådant hänseende för
sin del beslutat, genom en under den 20 Juli innevarande år utfärdad nådig förordning stadgat
i att »då lån utaf allmänna medel för beredande af odlingsföretag medelst utdikningar
»eller vattenaftappningar, likmätigt Kongl. Kungörelserna den 13 Juni 1845 och den 3 No»vember
1848, blifvit i jordebok antecknadt, äger Kronan för de årliga afbetalnings- och
»räntebeloppen lika rätt i det hemman, hvilket lånet blifvit påfördt, som för annan afgäld eller
»ränta af fast egendop, efter thy i 17 Kap. 6 § Handelsbaden sägs.»
Förbindelserna
för fordna Svenska
statslånen i
Brabant.
Rättegången
angående Baumanska
kronofordran.
Riksgäldskontorets
betalningsrätt
för
lån till vatten -  aftappningar
oell sjösänkningar.
Köpeskillingen
för f. d. kronobageri-egendomen.
I
Utbetalningar
i anledning af
extra statsregleringcn
vid
1840 och 1841
års riksdag.
Utbekomna lane-
och anslagssummor,
beviljade
vid 1844
och 1845 års
riksdag.
— 54 —
Efter det Rikets sednast församlade Ständer medgifvtt, att den till byggnadskostnader
för Myntverkets nuvarande lokal begagnade, men vid 1850 och 1851 års riksdag Riksgäldskontoret
tillerkända köpeskillingen, 16,666 R:dr 32 sk., för den fordna hofbageri-egendomen
vid Regeringsgatan bär i hufvudstaden icke behöfde af Myntverket återbetalas förr, än sedan
detta verks ställning framdeles så förbättrats, att sagde belopps återbäring kunde af detsamma
verkställas utan olägenhet eller mehn för dess obehindrade verksamhet; har någon
fråga om denna köpeskillings öfverlemnande till Riksgälds-kontoret icke vidare förekommit.
Till fortsättande af den i förut afgifna revisions-berättelser meddelade förteckning å de
anslags- och länesummor, som, i följd af 1840 och 1841 års riksdags extra stats-reglering,
från Riksgälds-kontoret utanordnats, medelås nedanstående uppgift å de af sagde statsreglering
föranledda utbetalningar, hvilka, sedan början af 1853 års revision, blifvit af Riksgälds-kontoret
verkställda:
Utaf anslaget för häradshäktenas ombyggnad och förseende med erforderligt antal celler,
100,000 R:dr, hvaraf förut utbetalts 34,500 R:dr,  R:dr 1,709: 47. 11.
» dito för uppförande af fängelsebyggnader i rikets städer, utom
Stockholm, 130,000 R:dr, hvaraf 19,000 R:dr under den föregående
tiden utgått,
o  » 1,348: 1. 6:
Återstoden af anslaget för hamnanläggningen vid Ahus, utgörande,
utom det för samma företag med 20,000 ll:dr beviljade och
år 1848 utbekomna län, 15,000 R:dr,  » 1,000: — —
Dito för åtskilliga vä g förbättringar vid Berga, Wifsta och Birsta
byar inom Sköns pastorat af Wester-Norrlands län, 990 R:dr, » 290: — —
Dito för aftappning af åtskilliga myrer inom Ovikens socken af
Jemtlands län, 4,000 R:dr, hvaraf dock ett belopp af 208 R:dr
13 sk. såsom besparing innehållits,  » 1,791: 85. —
1854 och 1855 års anslag för ombyggnaden af Strömsholms kanal
och slussverk  » 100,000: — —
Summa R:dr 106,139: 36. 5.
Med tillägg af denna summa utgör numera det utaf föregående Revisorer uppgifna beloppet
af Riksgälds-kontorets utbetalningar i anledning 1840 och 1841 års extra stats-reglering
R:dr 4,438,921: 14. —
Då, i ytterligare afräkning å de vid 1844 och 1845 års riksdag beviljade och till utgående
från Riksgälds-kontoret anvisade tillfälliga stats-utgifter, från den 15 September 1853
till den 15 i samma månad innevarande år utbetalts:
utaf anslaget för sjön Toftans sänkning och Gårdsstjernsmyrens utdikning, 5,090 R:dr, återstoden
» lånet för Götheborgs hamnbyggnad, 140,000 R-.dr, hvaraf tillsammans
84,000 R:dr förut utbetalts,
1853 och 1854 års anslag för inköp af 300 exemplar utaf Svenska
Fornskrift-sällskapets samlingar
Återstoden af det för kyrkobyggnaden i Christinehamn beviljade
lån å 25,000 R:dr . . ,
:dr
1,000:
»
28,000:
»
1,400:
»
10,000:
eller tillsammans R:dr 40,400: — —
så uppgår sammanräknade beloppet af de vid sistnämnde riksdag beviljade och sedermera
från Riksgälds-kontoret utbetalda tillfälliga stats-utgifter till .... R:dr 3,086,962: — 9.
Utaf de till ständiga statsbehofven icke hänförliga utgifter, som å Itiksgälds-kontoret
vid 1847 och 1848 ars riksdag anvisades, hafva, efter medlet af September 1853 och intill
nuvarande revisions början, utbekommits följande summor, nemligen:
utaf anslaget för chaussé-anläggning och dermed sammanhang ägande byggnad af en bro
öfver Rönneå vid Tranarp inom Qvidinge socken af Södra Asbo härad och Christianstads
län, 14,820 K:dr, återstoden R:dr 940: — —
» anslaget för vägomläggning mellan staden Grenna och gästgifvaregården
Ödeshög, 23,333 R:dr 16 sk., dito  » 7,744: 21. 4.
» anslaget för Riks-arkivets komplettering med registratur från
de särskilda afdelningarne af Kongl. Maj:ts Kansli, 6,0,00 R:dr, dito ■» 500: — —
» de för National-musei-byggnaden, vid 1844 och 1845 samt
1847 och 1848 års riksdagar, beviljade och anvisade anslagssummor
å tillsammans 300,000 R:dr, dito  » 44,000: — —
Genom dessa utbetalningar, utgörande tillsammans R:dr 53,184: 21. 4.
har således den i berättelsen om sednaste revision, sid. 64, uppgifna
summa af
» 2,464,798: 29. 11.
som de under riksdagen åren 1847 och 1848 beviljade och före
sagde revision af Itiksgälds-kontoret utbetalde lån och anslag utgjorde,
ökats tili
. R;dr 2,517,983: 3. 3.
Utaf den vid sednaste riksdag till Kongl. Maj:ts nådiga disposition, för anläggning af
nya och förbättrande eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, å Riksgälds-kontoret
anvisade summa 500,000 R:dr, deraf dock 40,000 R:dr finge användas för
strömrensningar, samt smärre hamn- och brobyggnader hafva, enligt Fullmäktige härom
meddelade nådiga bref, anslag för nedan uppräknade 24 särskilda företag blifvit i nåder beviljade,
nemligen:
Inom Upsala län:
för förbättring af vägen mellan Dalkarsbacken och Almare Stäkesundet
inom Bro härad R:dr 2,500: — —
Inom Nyköpings län:
för vägomläggning till undvikande af Wammelsbackarne, på vägen mellan
Ramsta och Flens gästgifvaregårdar,  » 2,575: — —
hvaraf utbetalts 975 ll:dr.
Inom Östergöthlands län:
för vägomläggningar och förbättringar å allmänna landsvägen från Linköping
till gränsen af hialmar län, förbi Fillinge och Örsäters
gästgifvaregårdar samt Åtvidabergs kopparverk,  » 12,500: — —
hvaraf utbetalts 4,200 R-.dr.
» dito dito från Hellestad, förbi Gammelstorps gästgifvaregård, till
Finspongs bruk
» 5,500: — —
Transport 23,075: — —
Utbetalde anslags-
och lånesummor,
beviljade
vid
1847 och 1848
års riksdag.
Beviljade anslag
för väganläggningar
ooh
vägförbättriugar.
%
- 56 —
Transport: 23,075: —
Inom Kalmar län:
för omläggning af vägen mellan Bockara gästgifvaregård och Döderhultsvik,
förbi gästgifvaregården Äshult, .> R:dr 4,650: —
Inom Blekinge län:
för vägförbättringar vid Ryttare-liden inom Nättraby socken och Black
liden
inom Listerby socken af Medelstads härad  » 6,580: —
» förbättring af vägen vid Haga-liden inom Hoby socken af Bräkne
härad  » 3,706: —
hvaraf utbetalts 1,235 R:dr 16 sk. o o
» vägförbättring vid backen vester om Aryd i Åryds socken af
Bräkne härad
» 750: —
» dito vid Ostra Tokaryds-liden inom Hellaryds socken af samma
härad  .  » 1,718: 32
» väganläggning förbi Bödebäcks-liden inom Bäckaryds socken af
sagde härad  » 712: —
Inom Jönköpings län:
för omläggning af vägen mellan Elgaryds och Sandsjöryds gästgifvare
gårdar
» 7,000: —
Inom Kronobergs lån:
för vägomläggning förbi Broakulle backarne mellan Öhrs och Matkulls
gästgifvaregårdar  » 3,800: —
hvaraf utbetalts 1,800 R:dr.
» vägomläggning förbi Höge-lid på vägen mellan Nöbbeleds och
Gottåsa dito  » 2,175: —
hvaraf utbetalts 725 R:dr.
Inom Christianstads län:
o
för förbättringar af vägen vid Belgane backe, rpellan Abyc och Ostra
Ljungby, samt Sönnarlöfs backe, mellan Aby och Ästorps gästgifvaregårdar,
» 4,033: 16.
hvaraf utbetalts 2,000 R:dr.
» makadamisering eller förändring till chaussé af landsvägen söder
om Christianstad, mellan Långebo och Herlöfs smedja, inom Gärds
härad  » 8,000: —
Inom Hallands oeh Kronobergs län:
för vägomläggningar å den s. k. Nissastigen, mellan Nissaryds och
Drahereds gästgifvaregårdar,
» 28,900: —
hvaraf utbetalts 14,450 ll:dr.
Inom Götheborgs och Bohus län:
för omläggning af vägen förbi Klefs backar, på vägsträckningen från
Götheborg till Norrige,
» 1,950: —
Inom Elfsborgs län:
för dito af vägen söder om Knallaliderne, i närheten af Ulricehamn, . » 16,500: —
hvaraf utbetalts 5,500 R:dr.
Inom Örebro län:
för vägomläggningar inom Grythytte socken, på vägsträckningen mellan
Källmo och Loka gästgifvaregårdar,  » 1,166: 32
hvaraf utbetalts 777 R:dr 37 sk. 4 rst.
Transport 114,716: 32
V
1
— 57 —
Transport: 114,716: 32: —
för vägomläggningar inom Carlskoga socken, på vägsträcknängen mellan
samma gästgifvaregårdar, R:dr 5,900: — —
hvaraf utbetalts 1,966 R:dr 32 sk.
» chaussé-anläggning och brobyggnad öfver Hammars stora färje
sund
inom Hammars socken och Sundbo härad  » 45,000: — —
hvaraf utbetalts 10,000 R:dr.
Inom Westerås län:
för vägomläggning till undvikande af backen vid Forstorp, inom Romfartuna
socken af Norrbo härad,
» 294: 16. —
Inom Jemtlands län:
för en ny vägs anläggning öfver Grubbkälens skogstrakt inom Hackås
och Bergs socknar  » 18,700: — —
Inom Norrbottens län:
för anläggning af ny väg mellan Bodens och Bredåkers byar, inom
öfver Luleå socken  » 5,425: — —
hvaraf utbetalts 2,000 R:dr.
Tillsammans R:dr 190,036: — —
Utaf ofvanberörde, för strömrensningar samt smärre hamn- och brobyggnader afsedda
summa, har Kongl. Majit, enligt till Fullmäktige aflåtna nådiga bref, hittills disponerat:
för Rönne-ås upprensning, till beredande af pråm- och båtled från Engelholms hamn till
Sönnarlöfs bro, inom Södra Asbo härad af Christianstads län, R:dr 14,000: — —
hvaraf utbetalts 4,666 R:dr 32 sk.
och för upprensning af segelledep från sjön Alqvittern genom Timselfven
samt båtfartens befrämjande inom Carlskoga och Nora
bergslager i Orebro län
» , 3,000: — —
hvaraf utbetalts 1,500 lt:dr.
Summa R:dr 17,000: — —
Till utgående af den, för befrämjande af sanka trakters och sjöars utdikning eller aftappning,
till Kongl. Maj:ts nådiga disposition af Rikets sednast församlade Ständer anvisade
summa, 100,000 R:dr, hafva, enligt de nådiga bref, Fullmäktige härom hittills fått emottaga,
dels såsom lån och dels såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, följande belopp blifvit
af Kongl. Maj:t i nåder disponerade för 8 särskilda sjösänknings- eller andra vattenaltappnings-arbeten,
nemligen:
Inom Stockholms län:
för sänkning af sjön Erben inom Estuna socken af Lyhundra härad,
lån
1,600: — —
ansla® •
400:  2,000:
hvaraf lånet redan är utbetaldt.
Inom Jönköpings län:
för dito af Bexheda sjö eller Grummeln inom Bexheda, Näsby, Hvetlanda
och Myresjö socknar i Ostra härad,
lån  3,200:
anslag
. . . 800:  4 00();
deraf lånet är utbetaldt.
Anslag för
strömrensningar
samt smärre
hamn- och
brobyggnader.
• För vattenaftappningsarbeten
beviljade
^statsbidrag.
8
Transport: 6,000: — —
58 -
Fördröjilt fullgörande
af vägförbättrings-
och
vattenaftappuingsföretag
m,
fl. arbeten.
1,500:
),000: —
Transport: 6,000:
Inom Kronobergs län:
för aftappning af Tornsjöarne samt utdikning af kringliggande sank mark
inom Dädesjö och Furuby socknar i Uppvidinge och Konga härader,
lån  1,200: — —
anslag
300: — —
Inom Hallands län:
för sänkning af Ramsjön och utdikning af kringliggande vattendränkta
egor inom Ljungby, Winberga, Stafsinge och Morups socknar af
Faurås härad,
län  7,200: — —
anslag
. 1,800: — —
hvaraf lånet utbetalts.
inom Götheborgs och Bohus län:
för utdikning af kärrmark vid hemmanet Åseröd i Krokstads socken af,
Sörbygdens härad,
lån  192:
anslag
48:
inom Skaraborgs län:
för utdikning af Dagsnäs och Höryda samt en del af Stora Bjurums
mossar inom Gudhems härad,
lån  6,800:
anslag '  1,700:
lånet är utbetaldt.
inom Orebro län: 0
för sänkning af Mosjön samt rensning af Kumla, Täby och Aby åar,
lån  20,000:
anslag  5,000:
hvaraf lånet utanordnats.
inom Wermlands län:
för dito af sjöarne Wadjungen och Björklängen samt rensning af
elfven Rinnan inom Jernskogs socken af Nordmarks harad,
lån  11,200:
anslag
. . ■ 2,800:  14,000:
240: —
8,500:
25,000:
Tillsammans E:dr 64,240:
Bland vilkoren för de till kommunikations-anstalternas förbättring eller befrämjandet
af vattenaftappningar och odlingsföretag, under sednare tider, beviljade statsbidrag, har
stadgats, att alla sålunda understödda arbeten borde, i öfverensstämmelse med fastställda
arbetsplaner, vara fullbordade inom derför af Kongl. Maj:t bestämd och i kontrakterna om
desammas utförande utsatt tid. I annat fall, skulle Kongl. Maj:t äga att låta in
ställa
all vidare utbetalning af det anvisade statsbidraget, samt återfordra hvad deraf redan
uppburits, att på en gång eller successift till Riksgälds-kontoret inbetalas. Oaktadt detta,
för bidrag af allmänna medel till sagde föremål uttryckligen stadgade, vilkor och den föV
uraktlåtenheten af dess uppfyllande således bestämda påföljd, har likväl, enligt hvad Revisorerne,
vid läsningen af Fullmäktiges protokoller och genomgåendet af ofvannämnde utgifts
-
— 59 —
bolt inhemta!;, blott en del af de med dylika bidrag understödda arbetsföretagen fullbordats
och, efter anställd afsyning, kunnat godkännas före förloppet af den tid, inom hvilken vederbörande
förbundit sig hafva, på föreskrifvet sätt, utfört samma företag. Genom derom gjorda
underdåniga ansökningars bifallande, har väl, i de liesta fall, begärda anstånd med arbetenas
fulländande erhållits och statsbidragen, oansedt företagens fördröjda utförande, fått med oafkortadt
belopp åtnjutas. Eevisorerne hafva dock ansett sig böra för Eikets Ständer anmäla
nu uppgifna förhållande, hvilket förefallit Eevisorerne destomera anmärkningsvärd!, som,
innan arbetstiden bestämmes, vederbörande menigheter eller arbetsdirektioner varda derom
hörde, och deras egna förslag vanligen utgöra grunden för den härvid skeende tidsbestämmelsen.
Vid liera tillfällen torde också det anmärkta 'dröjsmålet med arbetenas verkställighet
egentligen vara att tillskrifva likgiltigheten för uppfyllandet af de med det allmänna
ingångna förbindelser och den på erfarenheten grundade förmodan, att underlåtenhet härutinnan
sällan medför några olägenheter. Fullmäktige i Riksgäldskontoret hafva visserligen
under innevarande år, i likhet med hvad under de förra åren jemväl skett, hos Kongl.
Majit i underdånighet anmält, att, utom de arbetsföretag, för hvilka innehållningar eller
återbetalningar af beviljade statsbidrag, i anseende till afvikelser från arbetsplanerna eller
uraktlåtet fullgörande af kontrakterna, redan blifvit föreskrilna, ett större antal uppgifna
väganläggnings- eller vägförbättrings- samt vattenaftappnings- och sjösänknings-arbeten icke
blifvit fullbordade och vederbörligen afsynade, samt af Styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader godkända, oansedt den för samma arbetens utförande bestämda eller, efter
i underdånighet gjorda särskilda ansökningar, förlängda tid redan före årets början tilländagått;
men ehuru Kongl. Majit, i anledning af hvad sålunda blifvit af Fullmäktige i underdånighet
anmäldt, kommit i tillfälle meddela de beslut och föreskrifter, som förhållandena
ansetts påkalla, samt förlängda terminer för arbetenas afslutande vanligen blifvit
bestämda, synes dock erfarenheten visa, att fullständigare och verksammare kontroller erfordras
för att framdeles kunna med säkerhet påräkna att genom statsbidrag understödda
eller tillvägabragta, fastän icke för allmän räkning företagna och utförda, arbeten varda inom
de vid statsbidragens beviljande och emottagning utsatta terminer, vederbörligen fullgjorda,
så vida icke oförutsedda händelser eller andra af verkställarne icke beroende tillfälliga förhållanden
dervid förekomma. Blefve hädanefter endast större och för det allmänna mera
vigtiga arbetsföretag med anslag och lån utaf statens medel understödda, korame det naturligtvis
att blifva lättare, än hittills, för Väg- och vatten-byggnadsstyrelsen samt dess underlydande
tjenstebiträden att utöfva en noggrannare och fullständigare tillsyn öfver arbetenas
oafbrutna fortgång samt deras fulländande inom derför bestämda tider.
Såsom bevis på tidsutdrägten med utförandet af sådane arbeten, hvarom nu är fråga,
hafva Eevisorerne trott sig böra meddela nedanstående uppgift å de i Fullmäktiges, af Eevisorerne
genomlästa, protokoller förekommande arbetsföretag, med hvilkas fullbordande eller
afsyning anstånd medgifvits, sedan den i kontrakterna bestämda arbetstiden blifvit öfverskriden:
„
l:o hamnanläggningen viel Ahus i Christianstads län, som, enligt kontraktet, bordt vara
fullbordad före 1851 års utgång; men för hvilket arbetes fulländande tiden, enligt
Kongl. Majits nådiga bref den 2 Juni 1852, blifvit förlängd till den 1 Juli 1853, samt
ytterligare, genom Kongl, brefvet den 11 December 1852, utsträckt till den 1 September
1854.
2:0 iståndsättande af öfverbyggnaden å den ena hamnarmen vid Cimbrishamn. Detta
arbete skulle vara fullbordadt inom den 1 November 1853; men den 13 Januari 1854
medgafs anstånd dermed till början af påföljande Oktober månad.
3:o anläggningen af hamn vid Engelholm samt upprensningen af Rönne å, för hvilket
arbete, som skulle fullbordats inom den 1 Oktober 1855, anstånd den 22 förutgångne
September erhölls till den 1 Juni 1856.
— 60
4:o hamnbyggnaden vid B jo, för hvars utförande tiden var bestämd till den 1 November
1854, men hvilken arbetstid, den 9 November samma år, förlängdes 'tili den 1 Augusti
1855.
5:o uppförande af 'en hamnbrygga vid köpingen Mörbylånga på Öland, hvilket arbete
skulle afslutats före den 1 Oktober 1853, men, under den 6 Oktober 1854, har anstånd
med dess fullbordande beviljats til! den 1 Juni 1855.
6:o anbringande af moringar till fartygs förtöjning vid Höganäs i Malmöhus län, hvilket
skulle vara verkstäldt inom 1853 års slut, men hvarmed anstånd, under den 9
November samma år, beviljats till den 1 September 1854.
7:o anläggningen af hamn och väg vid Fröbygårda färjeplats på Öland, för hvilket arbete,
ehuru det bordt fullbordas inom den 1 Oktober innevarande år, arbetstiden, den
22 sistlidne September, förlängts till den 1 Augusti 1858.
8:0 anläggningen af kanal med slussar mellan Filipstad och Sjöändan i Warnums socken
af Wermlands län, för hvilket arbetstiden, bestämd tili den 1 Oktober innevarande
år, under den 22 sistlidne September förlängts till den 1 Juli 1857.
9:o kanal-anläggningen genom Tjufholmssundet vid farleden till Luleå, derför arbetstiden
blifvit förlängd från den 1 Oktober 1,855 till början af Oktober 1856.
10:o chaussé-anläggningen och den dermed sammanhängande brobyggnaden öfver Rönne å
vid Tranarp, inom Quidinge socken af Södra Asbo härad och Christianstads län, för
hvilket företag arbetstiden var bestämd till 1851 års slut, men, enligt Kongl, brefvet
den 2 Juni 1852, blifvit förlängd till den 1 November sistnämnde år. Sedan de, vid
afsyning af denna chaussé-anläggning och brobyggnad, den 29 December 1854 anmärkta
brister blifvit afbjelpta, har väg- och vattenbyggnads-styrelsen omsidér, den 8 Maj 1855,
kunnat antaga sagde arbetsföretag såsom fuiibordadt.
ll:o Omläggningen af vägen mellan staden Grenna i Vista härad af Jönköpings län och
Ödeshögs gästgifvaregård i Lysings härad af Östergöthlands län, hvilken vägomläggning
skulle varit fullbordad inom slutet af Juli månad 1852, men, enligt Kongl. Majds
nådiga bref den 11 Augusti samma år, blef anstånd dermed beviljadt till slutet af September
1853.
12:o omläggningen och förbättringen af allmänna landsvägen inom Wahlbo och Ofvansjö socknar,
mellan Gefle och gästgifvaregården Åsbacka i Gefleborgs län, hvilket vägförbättringsarbete
bordt fullbordas före 1852 års slut; varande dock, den 4 Januari 1854, arbetstiden förlängd
till den 1 påföljde Oktober.
13:o omläggningen af vägar inom Ahle härad af Elfsborgs län, på vägsträckningarne dels
mellan Stockholm och Götheborg och dels mellan sistnämnde stad och Wenersborg,
hvilka arbeten bordt fullbordas inom den 1 Oktober 1854, men, den 19 September
sistnämnde år, förlängdes arbetstiden till den 1 Oktober 1855.
14:o omläggningar å allmänna landsvägen mellan Wexiö och Carlshamn, förbi de branta
backarne på gränsen emelian Kronobergs och Blekinge län, d:o d:o inom den 1 Oktober
1854, med hvilket företags fullbordande likväl anstånd, under den 22 Januari 1855,
beviljats till den 1 Juli samma år.
15:o anläggningen af ny väg från Neder-Kalix til! Ytter Mordjerf i Norrbottens län,
d:o d:o inom den 1 Oktober 1854, hvarmed likväl anstånd, den 23 Augusti nämnde
år, beviljades till den 1 Oktober 1856.
16:o vägomläggningen öfver Aspebo daher g en, å vägsträckningen från Fahlun till Stora
Tuna socken i Stora Kopparbergs län, som skulle fullbordats inom den 1 Oktober
1854, men för hvilket arbete, genom Kongl, brefvet den 9 Februari 1855, tiden blifvit
förlängd till den 1 derpåföljde Oktober.
17:o vägomläggningen vid den s. k. Grinebacken inom Foss socken i Tunge härad af Götheborgs-
och Bohus, lån, på vägen emellan Uddevalla och Strömstad, d:o d:0 inom
den 1 Oktober 1854; med hvilket arbete, under den 22 Januari 1855, anstånd beviljats
till den 1 Juni sistnämnde år.
18:0 anläggningen af ny landsväg utmed sjön Gesunden, från Stuguns förbi Strömnäs
gästgifvaregård; för hvilken väganläggning arbetstiden, bestämd till utgången af September
1852, förlängts först, den 15 Juli 1852, till den 1 Oktober 1853 och sedermera, den
4 i sistnämnde månad, till den 1 September 1854 samt slutligen, den 16 sistlidne Mars,
till den 1 September detta år. „
19:0 omläggningar å vägen mellan Mörsills, Undersåkers och Åhre socknar i Jemtland,
som bordt fullbordas inom den 1 Oktober 1855, men för hvilka arbeten, den 5 September
samma år, beviljades förlängning till den 1 Oktober 1856.
20:o vägomläggningen mellan Barkarby och Tibble gästgifvaregårdar, till undvikande af
Balkarisbacken inom Näs socken af Upsala län; hvilket arbete, enligt kontraktet, skulle
fullbordas inom den 1 Oktober 1854; men sedan Kongl. Maj:t, genom nådigt bref den
8 September 1852, medgifvit förändring i afseende 1 tiderna för anslagets lyftande,
under vilkor, bland annat, att arbetet skulle fulländas inom 1853 års utgång, har anstånd
med fullbordandet blifvit meddeladt, först, den 26 Oktober 1853, till den 1 November
1854 och sedermera, under sistnämnde månad, till den 1 Augusti innevarande år.
21:o anläggningen af landsväg på sodra' sidan af Ljusne eif, mellan Hede kyrkoby och
Södra 1/ångå by inom Herjeådalen, hvilken väganläggning bordt utföras inom den 1 sistlidne
Oktober, men med hvars fullbordande anstånd beviljats till den 1 Oktober 1856.
22:0 omläggningen af allmänna landsvägen mellan Bala och Hesters gästgifvaregårdar,
inom Göstrings härad af Östergöthlands län, hvilket arbete bordt vara fullbordadt före
den 1 Oktober 1854, men hvarmed, under den 22 sistlidne Augusti, anstånd beviljats
tili den 1 påföljde November.
23:o ett myraftappnings-arbete inom Ovikens socken af Jemtlands län, som bordt vara
fullbordadt vid 1850 års slut, men, enligt Chefens för Kongl. Civil-departementets skrifvelse
den 27 Mars 1851, har arbetstiden förlängts til! den 15 September 1853.
24:0 sänkningen af sjön Toftan och ut dikningen af Gårdstjerns-myren inom Sundborns och
Svärdsjö socknar af Stora Kopparbergs län; med hvilket arbetsföretags fullbordande,
som bordt vara verkstäldt inom 1850 års slut, anstånd blifvit beviljadt till den 1 September
1854, jemlikt bemälte Ilepartements-chefs skrifvelse den 24 Januari 1851.
25:o sänkningen af Hafsjön inom Ekeby socken af Olands härad och Upsala län, för hvilken
sjösänkning arbetstiden, bestämd till den 1 Oktober 1853, den 9 påföljde December
blifvit förlängd till den 1 Oktober 1854.
26:0 af tappningen al" Stenhults-, Mellan- och Mexarps-sjöarne, inom Qvenneberga, Slätthögs
och Mistelås socknar af Albo härad och Kronobergs län, som bordt fullbordas
inom den 1 Oktober 1854, men med hvilket arbetsföretags utförande anstånd, den 5
sistlidne September, beviljats till den 1 Oktober 1858.
27:o sänkningen af Klintsjön inom Nysätra socken af Westerbottens län, som skulle fullbordats
inom dpn 1 Oktober 1853, men hvarmed anstånd, den 20 i samma månad,
beviljats till den 1 Oktober 1855, eller ett vida längre anstånd, än den först bestämda
arbetstiden.
28:o sänkningen af Lindesby-sjön och upprensningen af Rastelfven i Jernboås socken af Örebro
län, som bordt fullbordas inom den 1 Oktober 1854; varande arbetstiden,' undqr
den 23 Februari detta år, förlängd till den 1 sistlidne Oktober.
29:o sänkningen af sjöarne Norrviken och. Edsjön inom Sollentuna, Eds och Fresta socknar
i Sollentuna och Wallentuna härader af Stockholms län, hvilket sjösänkningsföretag
skulle vara fullbordadt inom den 1 Oktober innevarande år, men hvarför arbetstiden,
under den 22 sistlidne September, förlängts till den 1 Oktober 1856.
30:o upprensningen af Woxna eif inom Hogdals, Loos och Ofvanåkers socknar i Vestra
Berättelse om
fortgången af
de med allmänna
bidrag
understödda
arbeten.
Utbetalningar
utaf de för
jern vägs-stambanor
anvisade
medel.
_ 62 —
Helsingland af Gefleborgs ian, hvilket arbete bordt vara fuiibordadt inom den 25 sistlidne
Maj; varande, under den 9 Februari detta år, anstånd beviljadt till den 31 Maj 1857.
31:0 afta.ppningen af Grann- och Ofversjöarne samt utdikning af Wiganders och Haraldsmyrerna
inom Särna socken af Stora. Kopparbergs län, hvilket vattenaftappnings-arbete
bordt fullbordas inom den 1 Oktober 1854, men för hvars utförande, under den 26 sistlidne
September, förlängning beviljats til! den 1 September 1857.
32:0 rensningen af Brattfors å, till sänkning af sjön Hellungen i Inlands Nordre och
Fräkne härader af Götheborgs och Bohus län, som bordt fullbordas inom den 1 Oktober
1854; men med hvilket företags utförande anstånd, under den 5 sistlidne September,
medgifvits till den 1 Oktober 1858.
33:o utdikningen af Hallbros myr inom Westerhejde socken på Gottland, som bordt fullbordas
inom utgången af Augusti månad 1854, men hvilken arbetstid, den 1 sistlidne
Juni, förlängts till den 1 Oktober 1856.
34:o utdikningen af en myr under Westöö hemman inom Halls socken på Gottland, som
bordt fullbordas inom Augusti månads utgång 1856, men för hvilket arbete, den 25
Juli 1855, förlängning beviljats till den 1 September 1858.
För öfrigt och med afseende å hvad, ej allenast vid denna Revision, utan äfven förut
förekommit, angående de arbeten, för hvilka understöd af allmänna medel blifvit beviljade,
anse sig' Revisorerne böra hemställa, att, til! upplysning för ej mindre Rikets Ständer än
deras Revisorer vid behandlingen och pröfningen af ytterligare förekommande frågor om
dylika arbeten, en fullständig berättelse angående verkställigheten af alla sådana, vid Rikets
Ständers näst föregångna sammanträde icke fullbordade, arbeten måtte, genom Väg- och
vattenbyggnads-styrélsens försorg, vid början af hvarje riksdag varda afgifven och genom
trye et offentliggjord.
Enligt hvad Kongl. Majit, i afseende på utbetalningen af de medel, utgörande 5,000,000 R:dr,
som under sednaste riksdag af Rikets Ständer anslogos till anläggning af 2:ne jernvägs-stambanor,
deraf den ena skulle utgå från Götheborg och den andra från Malmö, gifvit Fullmäktige tillkänna,
har Kongl. Majit, med godkännande af Rikets Ständers härom fattade beslut, och på
det att för begge dessa större stambane-anläggningar lika ordning, hushållning och byggnadssätt
måtte antagas, samt ailä hufvudsakliga, så väl ekonomiska som teckniska, anordningar
vid båda företagen utgå från samma befälhafvare, uppdragit högsta ledningen af de, såsom
stamlinier, beslutade jernvägsföretagen åt Öfversten vid Flottans Mekaniska korps Nils Ericsson1;
och har Kongl. Majit i ofvanberörde hänseende, bland annat, förklarat, att, så snart för
hvarje år en arbetsplan blifvit fastställd, Kongl. Majit ville underrätta Fullmäktige om den
deruti beräknade summa, som under året bör af Riksgälds-kontoret hållas Kongl Stats-kontoret
tillhanda, för att på de tider och till de belopp, som genom bemälte Öfverstes till
Kongl. Stats-kontoret ingående reqvisitioner bestämmas, kunna varda till vederbörande l^andtränterier
alsänd i ändamål att sedermera, i mån af behof, utlemnas till Kassörerne vidjernvägsarbetena,
uppå reqvisitioner, som af Öfverste Ericsson blifvit attesterade.
Derest de för ifrågavarande jernvägsanläggningar anslagna och till utgående från Riksgälds-kontoret
anvisade medel blefve från detta verk direkte reqvirerade och till Landtränterierna
öfverremitterade, torde samma medel med mindre omgång och inom kortare tid
kunna vara att tillgå för de utbetalningar, hvartill de måste användas. Sä hinge de hufvudsakligaste
jernvägsarbetena utföras i närheten af städerna Götheborg och Malmö samt de
betydligaste utbetalningarne följaktligen förefalla derstädes, synes för öfrigt den, till undvikande
af penningars försändande med posterna, under sednaste riksdag beslutade utväg att i
härvarande Rank, för Låne-kontorens räkning, insätta de summor, som i nämnde städer skola
utbetalas, jemväl kunna begagnas vid verkställigheten af remitteringar utaf berörde medel,
hvarigenom både besparing i remisskostnaden och säkerhet emot poströfverier komme att.
beredas.
1 öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts derom aflåtna nådiga bref och efter erhållna
reqvisitioner, hafva under detta års lopp följande summor blifvit från Riksgälds-kontorct till
Kongl. Stats-kontoret utanordnade i afräkning å nu ifrågavarande anslag, nemligen:
under sistlidne Mars månad  R:dr 165,000: — —
» » Maj » . . . . :  » 150,000: — —
» » Juni »
» 185,000: 1— —
» » September » .
» 125,000: — —
» » Oktober »
» 125,000: — —
» » November »
» 325,000: — —
eller tillsammans R:dr 1,075,000: — —
Utöfver hvad sålunda redan blifvit utbetaldt, bör Riksgälds-kontoret, enligt högstberörde
nådiga bref, för innevarande års utgifter vid statens jernvägsbyggnader, uppå Kongl. Statskontorets
skeende reqvisitioner, ytterligare tillhandahålla en summa af 275,000 R:dr.
För nästkommande eller 1856 års utgifter vid samma jernvägsbyggnader, bör, jemlikt
Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 10 i sednast förlidne månad, i stadgad ordning från Riksgälds-kontoret
utbetalas ett sammanlagdt belopp af  R:dr 2,600,000:' — —
nemligen under första qvartalet ....... 400,000: — —
» » andra »
800,000: — —
» » tredje »
1,000,000: — —
och » fjerde »
400,000: — —
IvVdr 2,600,000: — —
Efter fullgörande af de i sådant afseende stadgade vilkor samt aflemnande af föreskrifna
förbindelser och öfriga handlingar, har det nya bolag, som bildat sig för fortsättning och
fullbordande af den, före sednaste riksdag, påbörjade jernvägs-anläggningen från Kärrgrufvan
inom Norbergs bergslag till stranden af sjön Amänningen, vid slutet af nästlidne
Augusti månad, utbekommit två tredjedelar utaf det för detta företag af Rikets sednast församlade
Ständer beviljade lån å 100,000 R:dr.
Det bolag, som för utförande af jernvägs-anläggningen mellan städerna Gefle osh Fahlun,
bildat sig under benämning Gefle-Dala jernvägs-aktiebolag, har likaledes fullgjort de vilkor
och föreskrifter, som vid sednaste riksdag stadgades i afseende på utbekommandet af den
för första arbetsåret belöpande andel utaf det lån å 1,600,000 R:dr, som Rikets Ständer
för denna jernvägs-anläggning beviljat; hvarefter oeh sedan de, med hänsigt till sagde lån,
afgifna förbindelser blifvit af Fullmäktige godkända och antagna, i afräkning å samma lån',
under nästlidne September månad, från Riksgälds-kontoret utanordnats 320,000 R:dr, eller en
femtedel af lånesumman; börande nämnde jernvägs-anläggning, enligt det derom afslutade
kontrakt, vara fullbordad före den 1 Oktober 1859, och utgör arbetstiden således icke
fullt 5 år.
Länet förNorbergs-jernvägens
fullbordande.
Länet för jernvägsanläggningen
mellan
Gefle och
Fahlun.
Utbetalningar
af statsfyllnadssiimman.
Bristei* och
besparingar å
förslagsanslagen
samt öfverskott
å statsinkomsterna.
Under den tid, som efter 1853 års revision förflutit, har Kongl. Stats-kontonet från
Kiksgälds-kontoret reqvirerat och utbekommit följande belopp utaf den vid 1850 och 1851
års riksdag, till betäckande af skillnaden mellan Statsverkets inkomster och utgifter, å Riksgälds-kontoret
anvisade årliga summa, hvilken för de sednaste åren utgjort 1,183,880 R:dr,
nemligeh:
utaf 1853 års statsfyllnadssumma,
under Oktober månad samma år  R:dr 400,000: — —
och under December dito
» 183,880: — —
Tillsammans
R:dr
583,880:
utaf 1854 års statsfyllnadssumma,
under September samma
» Oktober dito
och under Augusti 1855
R:dr
»
»
300,000: — —
300,000:
583,880:
Tillsammans
R:dr 1,183,880: — —
Till följd af Riksgälds-kontorets skyldighet att, efter hvarje års $lut, ersätta Kongl. Statskontoret
bristerna i de ä riksstaten uppförda förslagsanslag, har ej heller under de sednast
förlidna åren någon utgift förstnämnde verk förorsakats, emedan dels besparingarne å
enahanda anslag lemnat full tillgång till omförmälde bristers betäckande och dels den Kongl.
Stats-kontoret derutöfver för sådana brister tillkommande ersättning utgått af de behållna öfverskotten
å statsinkomsterna för samma år.
Enligt de i Riksboksluts-kontoret uppgjorda och på 1852 och 1853 års rikshufvudböcker
grundade liqvider mellan Stats- och Riksgälds-verken, angående nu ifrågavarande
brister och besparingar äfvensom öfverskott, hafva de Riksgälds-kontoret påförda bristerna
i förslagsanslagen utgjort:
för år 1852
R:dr 282,869: 15. 4.
och för år 1853
» 331,102: 24. 10.
eller tillsammans för begge åren R:dr 613,971:40. 2.
hvaremot de i samma liqvider Riksgälds-kontoret tillgodoförda besparingar å enahanda anslag
uppgått:
för år 1852 till ' R:dr 56,762: 21. 3.
samt för år 1853 till  » 48,529: 9. 8.
och således för begge åren till R:dr 105,291: 30. 11.
Såsom öfverskott å Stats-verkets inkomster, hafva följande belopp i samma liqvider
Riksgälds-kontoret godtgjorts, nemligen:
för år 1852  R:dr 702,329: 39. 10.
och för år 1853
» 960,697: 45. 1.
Summa R:dr 1,663,027: 36. 11.
De å öfverskotten anvisade och Riksgälds-kontoret deremot påförda utgifter hafva
utsjort:
för år 1852  R:dr 22,951: 3. 2.
och för år 1853 ... :  » 43,500: 27. 11.
, Summa lhdr 66,451: 31. 1.
— G 5 —
Till Statsverkets godtgörande för utbetalningar utaf de, såsom begrafningshjelps- eller
nådårsbesparing, skedda löne-innehållningar, äro uti ofvannämnda liqvider upptagna och
Riksgälds-kontoret påförda:
för år 1852
R:dr 19,543: 32. 2.
och för år 1853
» 11,428: 19. 5.
Summa R:dr 30,972: 3. 7.
Re återstående behällningarne af ifrågavarande besparings- och öfver skottsmedel, hvilka,
jemlikt dessa liqvider, Riksgälds-kontoret tillkommit, hafva för år 1852
uppgått till R:dr 433,728: 10. 5.
och för år 1853 till  » 623,195: 30. 7.
samt följaktligen för begge åren till ett sammanlagdt belopp af . . . R:dr 1,056,923: 41.—
af hvilket belopp Kongl. Stats-kontoret till Riksgäldskontoret
aflemnat:
i Juli 1854  R:dr 300,000:
i September samma år  » 133,728:10. 5. 433728-10 5
i Juli 1855  _» 200,000:
och i Augusti samma år . . . . . » 423,195: 30. 7. 623495: 30, 7. j 05g 92S; u _
Enligt hvad Revisorerne af Fullmäktiges protokoller samt ofvan omförmälda anteckningsbok
öfver Riksgälds-kontorets utgifter inhemtat, hafva, efter erhållen och på Kongl. Maj:ts
nådiga bref den 2 Mars sisth år grundade reqvisitioner, följande summor från Riksgäldskontoret
utbetalts å det vid sednaste riksdag beviljade särskilda kreditiv å 2,500,000 R:dr
för nödiga åtgärders vidtagande till upprätthållandet af rikets neutralitet, nemi.:
under
Mars
månad
1854
R;dr
300,000.
»
April
»
»
»
200,000.
Juni
»
»
»
400,000.
Augusti
»
»
0
100,000.
»
September
»
»
300,000.
»
November
»
»
»
200,000.
»
December
»
»
»
200,000.
»
Februari
e
1855
»
100.000.
»
Mars
»
»
»
200,000.
»
April
»
»
»
200,000.
Juni
»
»
»
200,000.
tillsammans 11
:dr 2
,400,000.
Sedan Rikets Ständer, beträffande sättet för anskaffningen af de medel, som utöfver
Riksgälds-kontorets härtill disponibla kontanta tillgång erfordrades för utbetalningar å detta
kreditiv, förklarat, att Fullmäktige, utan ovilkorligt iakttagande af dåvarande reglementes
stadgande angående uppsägning eller försäljning af Riksgälds-kontoret tillhöriga räntebärande
obligationer, ägde gå i författning om upplåning af dessa'medel; så företogs sagde
upplåning i Juni månad sistlidet år emot Riksgäldskontorets till innehafvarne utfärdade obligationer
med dels 3 och dels 4 procents ränta, af hvilka obligationer de med 3 procents
ränta skulle inlösas 14 dagar och 4 procents obligationerna 6 månader efter skedd uppsäg
ning;
dock fick ingen uppsägning af förstnämnde obligationer ske förr än efter den 1 September
1854; hvarjemte förklarades, att de med 4 procents ränta löpande obligationerna
9
Kreditivet för
neutralitetens
upprätthållande,
1
— 66 —
Lyftning af en
del utaf den för
utomordentliga
försvarsanstalter
afsedda
krediti vsumma.
Tillfälliga kreditivet
för
Stats-kontorets
utgifter.
Kreditivet för
ullproduktionens
befrämjande.
icke komme att, å Riksgälds-kontorets sida, tiil inlösen uppsägas förr än 3 år förflutit från
deras utgifningsdag. Alla obligationerna daterades den 1 Juni sistlidet år saint utfärdades å
antingen 1,000 eller 250 R:dr, och försågs hvarje obligation med 10 räntekuponer, som
halfårsvis förfalla tili betalning. Upplåningssumman bestämdes till 1,000,000 R:dr, hvaraf
emot 3 procents obligationer skulle upplånas 250,000 och emot 4 procents obligationer
750,000 R:dr. Upplåningen fortfor till medlet af Oktober månad, då, sedan hela det bestämda
upplåningsbeloppet erhållits, densamma inställdes. Som utaf de, under ifrågavarande
upplåning, utgifna 3 procents obligationer icke någon uppsägning hittills skett, så äro alla
dessa obligationer ännu utelöpande. Deremot hafva 4 procents obligationer å ett sammanlagdt
kapitalbelopp af 67,000 R:dr blifvit af deras innehafvare uppsagda och utaf Riksgäldskontoret
redan infriade.
Utaf det, jemlikt Regeringsformens 63 §., till rikets försvar eller andra högst vigtiga
och angelägna ändamål å Riksgäids-kontoret anvisade kreditiv, hvars belopp vid sednaste
riksdag bestämdes till 2,500,000 R:dr, deraf 2,000,000 R:dr afsågos för rikets försvar, har
Kongl. Maj:t, enligt Dess till Fullmäktige den 8 Februari innevarande år aflåtna nådiga
bref, efter inhemtande af hela Statsrådets tankar, funnit oundvikligen nödigt att lyfta en
summa af 1,000,000 R:dr, hvilken summa erfordrades till bestridande af kostnaden för ett
fullständigare ordnande af försvarsverket samt borde, i mån af skeende reqvisitioner, till
Kongl. Stats-kontoret utbetalas. Till följd af högstberörde nådiga bref och i öfverensstämmelse
med härom meddelade föreskrifter, har sedermera, under loppet af detta år, utaf
sagde kreditivsumma, ett sammanräknadt belopp af 800,000 R:dr blifvit från Riksgäldskontoret
reqvireradt och till Kongl. Stats-kontoret utbetaldt, nemligen:
under Mars månad ll:dr 250,000:
» April » x 100,000:
» Juni » » 200.000: — —
» , Augusti » » 50,000:
» Oktober » » 100,000: — —
» November » » 100,000:  800 000-
Reträffande det tillfälliga kreditiv å 500,000 R:dr, som af Rikets sednast församlade
Ständer beviljades och å Riksgäids-kontoret anvisades, för att, intilldess innevarande års
bränvinSbrännings-afgift hunne ingå, bereda möjligen erforderlig särskild tillgång för bestridande
af de Kongl. Stats-kontoret dessförinnan åliggande utgifter, anse sig Revisorerne
böra anmäla, att ehuru, enligt Kongl. Stats-kontorets till Fullmäktige aflåtna skrifvelse af
den 21 sisth Augusti, detta kreditiv, från och med nästpåföljde månads ingång, skulle komma
att till hela sitt belopp anlitas och i mån af behof reqvireras, häraf dock endast en summa
af 150,000 R:dr, i slutet af September, blifvit reqvirerad och utanordnad; hvilken summa,
sedan Kongl. Stats-kontoret, uti skrifvelse af den 4 Oktober, tillkännagifva, att något ytterligare
belopp utaf ifrågavarande kreditiv icke komme att Ivftas, också redan den 16:de i
sistnämnde månad till Riksgäids-kontoret återbetaldes.
Utbetalningarne å kreditivet för inhemska fårskötselns och ullproduktionens befrämjande,
hvilket kreditiv för närvarande är bestämdt till 150,000 R:dr, hafva utgjort
under år 1853
R:dr 37,950: — —
under år 1854
» 32,020:
och under innevarande år  » 18,730: — —
— 67 —
Den för de sålunda begagnade kreditivmedlen upplupna och efter 3 procent årligen
beräknade samt lliksgälds-kontoret godtgjorda ränta har uppgått till följande belopp,
nemligen:
år 1853 till  R:dr 890: 46. —
och år 1854 till  » 767: 14, 1.
Utaf det belopp, som, enligt sednaste revisionsberättelse, då var begagnadt utaf kreditivet
för underlättande *af Arméens ackordsreglering,  23,097: 37. 4.
har under år ^854 återbetalts ett belopp af  1,750:
hvadan den af detta kreditiv för närvarande lyftade summa utgör . . . R:dr 21,347: 37. 4.
Utaf den under sednaste riksdag till Kongl. Maj:ts nådiga disposition, för samlande och
afsändande till Frankrike samt vårdande af Sveriges bidrag till innevarande års allmänna
konst- och industri-exposition i Paris, anvisade särskilda kreditivsumma af 50,000 R:dr är,
i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, ett sammanräknadt belopp af
36,000 lt:dr hittills från lliksgälds-kontoret reqvireradt och utbetaldt.
Sedan från rikets alla län till Kongl. Stats-kontorct inkommit föreskrifna uppgifter å
den till inlösen för statens räkning aflemnade enida, hränvinsbrännings-redskap, bestående
af koppar och malm, samt af dessa uppgifter sig visat, att sammanlagda vigten af kopparn
i nämnde redskap utgjorde 22,226 1:4 3T72 <tt och malmen 265 1:11 9|- ft, har den, efter
beräkning af 24 sk för hvarje fb koppar samt 16 sk. för hvarje “5 malm och med tillägg
af den medgifna 10 procents förhöjningen i dessa pris, belöpande inlösningssumrnan, 246,434
ll:dr 31 sk. 4 r:st., blifvit från lliksgälds-kontoret reqvirerad samt under Augusti och Oktober
innevarande år utbetald.
Beloppet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda och
till lliksgälds-kontoret aflemnade samt der innestående medel, hvilket, enligt 1853 års revi
sions-berättelse,
utgjorde  R:dr
har sedermera minskats med den summa  »
som vid sistförflutna riksdag utaf samma medel disponerades för
då beviljade och till utgående från lliksgälds-kontoret anvisade
stats-utgifter.
Den härefter återstående behållningen af dessa medel . . R:dr
har deremot ökats genom de, sedan sistlidne riksdags början, från
Kongl. Stats-kontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnade und
sättnin^smedlen,
utgörande .tillsammans
»
deraf lliksgälds-kontoret under år 1854
emottagit  R:dr 233,333: 16. —
och under innevarande år likaledes
» 233,333: 16. —
Följaktligen uppgår den i Riksgälds-kontoret nu befintliga behållning
af ifrågavarande medel till  » 989,487: 37. —
1,222,821: 5. —
700,000:
522,821: 5. —
466,666: 32. —
Kreditivet för
Arméens ackords-reglering.
Kreditivet för1855
års allmänna
exposition
i Paris.
Utbetald lösen
för bränvinsbränningsredskap.
Pör undsättningar
vid
missväxtår afsedda
medel.
Upplåningen af
de till jernvägsanläggningarne
erforderliga
medel.
— 68 —
Den för anskaffning af de, utöfver härtill disponibla tillgångar, erforderliga medel tili
jernvägsanläggningar, vid sednaste riksdag beslutade och Riksgälds-kontoret ålagda fupplåning
emot fonderade stats-obligationer har, enligt hvad Fullmäktiges protokoller ådagalägga, underinnevarande
års lopp utgjort ett hos Fullmäktige ofta förekommande öfverläggningsämne;
och hafva för verkställigheten af detta nya och vigtiga uppdrag, sedan årets början, tlerfalldiga
beslut och åtgärder blifvit af Fullmäktige vidtagna. Enär Fullmäktiges tillgöranden
härvid onekligen äro af synnerlig vigt ej allenast för det närvarande, utan äfven för kommande
tider, samt allmänna uppmärksamheten mer än vanligt fästats vid omförrnälda upplåning
och dermed gemenskap ägande frågor, hafva Revisorerne ansett sig böra uti denna
berättelse, i ett sammanhang, anföra hvad, med hänsigt till upplåningens företagande, lånesummans
och lånevilkorens bestämmande, obligationernas och räntekuponernas lydelse samt
åtskilliga andra mera väsendtliga omständigheter, blifvit af Fullmäktige beslutadt och vidgjordt.
Sedan Kongl. Majit, genom utfärdad nådig kungörélse af den 3 Februari innevarande
år, i nåder gillat och fastställt de beslut och stadganden, Rikets Ständer meddelat, i fråga
om de för jernvägars anläggande erforderliga medels anskaffning genom upplåning emot ofvannämnde
obligationer; så hafva Fullmäktige, — som, redan före högstberörde nådiga kungörelses
utfärdande, hos Kongl. Majit i underdånighet anhållit, att, så snart de utaf härtill anvisade
medel, vid vissa terminer, under innevarande och nästkommande år för jernvägsanläggningarne
behödiga summor kunde till sitt ungefärliga belopp bestämmas, varda härom
underrättade, — gått i författning om dessa obligationers utfärdande och upplåningens verkställande;
i hvilket afseende Fullmäktige, jemte åtskilliga andra bestämmelser, godkänt och
fastställt samt föreskrifvit följande grunder och iakttaganden:
Upplåningen skulle börjas vid ingången af Juli månad innevarande år.
Enligt de af Kongl. Majit meddelade underrättelser om beloppet af de utbetalningar,
som för arbetena å jernvägs-stambanorna under detta år erfordrades, och med afseende å
de för andra jernvägsanläggningar af Rikets Ständer bestämda lånesummor samt de, under
lista månaderna af nästa år, ifrågakommande utgifter för jernvägsarbetenas fortsättande,
bestämdes beloppet af det lån, som först skulle upptagas till 2,000,000 R:dr banko eller
3,000,000 R:dr riksmynt.
Obligationerna för detta lån, som af Riksgäls-kontoret, på det af Kongl. Majit och Rikets
Ständer stadgade sätt, för ofvanomförmälda ändamål upptages, och hvilket lån i Riksgäldskontorets
handlingar och räkenskaper benämnes »fonderade Svenska statslånet M i», skulle
dateras den 30 Juni innevarande år 1855.
Dessa obligationer bära dels 4 dels 34 procents årlig ränta.
Fyra procents obligationerna äro utfärdade å tvänne valörer, den ena å 1,000 R:dr
riksmynt eller 250 Ridr silfverspecie och den andra å 300 Ridr riksmynt eller 75 Ridr
silfverspecie. Obligationerna å den förra valören utgöra obligationsserien A och obligationerna
å den sednare, serien R.
I öfverensstämmelse med stadgandet i 3:dje mom. af ofvanberörde Kongl, kungörelse
samt reglementets 203 §, kommer Riksgälds-kontoret, under de första 10 åren, icke att begagna
sin uppsägningsrätt för de obligationer, för hvilka Riksgälds-kontoret, vid deras utlemnande,
erhållit hela det förskrifna kapitalbeloppet. Denna sålunda medgifna ouppsägbarhet
finnes uttryckt å de obligationer, som tillhöra förenämnde 2;ne serier. Några andra 4 procents
obligationer utgifvas icke för närvarande.
Tre och en half procents obligationerna utfärdas likaledes å 2:ne valörer, nemligen å 1,200
R:dr riksmynt, eller 300 Ridr silfverspecie, samt å 400 Ridr riksmynt, eller 100 Ridr silfverspecie,
och komma äfven att utgöra tvänne särskilda serier, nemligen serierna C. och D.
Något visst belopp, derå obligationer af hvarje särskild serie utgifvas, är icke på förhand
bestämdt, utan tillhandahållas hvarje långifvare obligationer utaf den serie och å den
summa, han tillkännagifver sig önska, så vida det bestämda upplåningsbeloppet derigenom
icke öfverskrides.
Obligationerna af hvar och en serie äro försedda med särskild fortgående nummerföljd;
varande hvarje obligation, då den utfärdas, åtföljd ej allenast af 20 stycken dermed sammanhängande
halfårs-ränte-kuponer, utan äfven af en s. k. talon eller försäkran, att obligationens
innehafvare, under förutsättning, att obligationen dessförinnan icke blifvit uppsagd,
skall, efter 10 års förlopp från obligationens utgifningsdag, i utbyte mot denna talon, erhålla
20 stycken nya dylika kuponer.
A hvarje obligations baksida är, till upplysning för obligationsinnehafvaren om Kongl.
Majtts och Rikets Ständers beslut angående ifrågavarande upplåning samt de till ränteliqvider
och kapitalets amortering anvisade tillgångar m. m., tryckt ett transsumt af Kongl.
Maj:ts härom utfärdade nådiga kungörelse.
De till en början utfärdade obligationerna hafva nedanstående lydelse:
»Fonderad Svensk stats-obligation å Il:dr 00 riksmynt med ränta å 4 (34) procent eller
»00 R:dr årligen, tillhörande den af Rikets Ständer under riksdagen åren 1853 och 1854
»beslutade samt af Kongl. Majit, enligt Dess nådiga kungörelse af den 3 Februari 1855,
»gillade och fastställda upplåning af medel för jernvägars anläggning inom Sverige.»
»Lånet N:o 1 å 3,000,000 R:dr riksmynt.»
»Innehafvaren af denna stats-obligation äger att af . Rikets Ständers Riksgälds-kontor
»årligen uppbära 00 R:dr riksmynt, eller 00 R:dr silfverspecie enligt 1830 års myntfot, utgö»rande
ränta efter Fyra (Tre och en half) för hundra om året å ett kapitalbelopp af 00
»R:dr riksmynt eller 00 R;dr silfverspecie; hvilken ränta, intilldess kapitalet, i den ordning
»Kongl, kungörelsen den 3 Februari 1855 stadgar, blifvit återbetaldt, efter hvarje halft års
»förlopp och emot återställande af den för samma halfår utfärdade räntekupon, utbekommes
»med 00 R-.dr riksmynt eller 00 R:dr silfverspecie; förbehållande sig Riksgälds-kontoret rät»tighet
att, sedan 10 år från nedanstående dag förflutit, på sätt åberopade kungörelses 3:dje
»moment innehåller, uppsäga denna obligation till inlösen efter sex månaders förlopp *), och
»kommer, efter sålunda verkställd uppsägning, ränta att af Riksgälds-kontore't endast till och
»med förfallodagen godtgöras. Stockholm den 30 Juni 1855.»
»På Rikets Ständers vägnar:»
»Fullmäktige i Riksgälds-Kontoret.»
»Ränta för en månad 00 Ridr, och för en dag 00 öre riksmynt.»
»Antnärkes: Då obligationen till inlösen företes, bör den vara åtföljd af de för den
»samma
utfärdade, men dessförinnan icke förfallna, räntekuponer; kommande, i annat fall,
»ett de saknade kuponerna motsvarande belopp att vid obligationernas inlösning innehållas.»
Räntekuponerna lyda sålunda: »Kupon å ränta 00 R:drriksmynt eller 00 R:dr silfver»specie
under Juli—December (Januari—Juni) 18 . . för fonderade Svenska stats-obligatio»nen
N:o . . serien A (R) (C) (D) af den 30 Juni 1855.»
Obligationerna tillhandahållas sig anmälande långifvare i utbyte emot den. för dem belöpande
valuta. Denna valuta bör bestå i rikets gångbara mynt eller i vederbörlig attest öfver
skedd insättning i Rikets Ständers Bank för Riksgälds-kontorets dervarande räkning. Den
ränta, som, innan obligationerna från Riksgälds-kontoret utlemnas, å dem upplupit från deras
dateringsdag, eller dem frånskiljda kuponers sednaste förfallodag, till och med den dag, då
lånebeloppet blifvit på löreskrifvet sätt till Riksgälds-kontoret inbetaldt, bör af långifvare särskildt
erläggas.
De, för utlemnade obligationer, af Kommissariatet emottagna kontanta medel skola ovilkorligen
nästpåföljde söcknedag vara insatta å nedannämnde Banko-räkning samt attesterna
deröfver hos Riksgälds-kontoret i stadgad ordning bokförda.
*) Uti 3) procents obligationerna äro orden: »sedan 10 år från nedanstående dag förflutit» uteslutna.
För vården och redovisningen af ej mindre de obligationer, Kommissariatet, för att långifvare
tillhandahållas, emottagit, än de medel, hvilka för utgifna obligationer tili Kommissariatet
inbetalts, äro Komrnissarierne underkastade enahanda gemensamma ansvarighet, som
finnes stadgad i afseende på den till Riksgälds-kontoret ingående uppbörd.
Den af Rikets Ständer föreskrifna särskilda redovisning öfver iiqvidations- och amortissements-fonden
samt öfriga räkenskaper rörande ifrågavande upplåning föras i riksmynt;
dock skola, så länge banko-attesterna samt de å Ranken utfärdade assignationerna komma
att fortfarande lyda på bankomynt, de conti eller räkningar, deruti dessa attester och assignationer
hos Riksgälds-kontoret annoteras och redovisas, tillika innefatta kolummer för utsättande
af samma attesters och assignationers belopp i sistnämnde mynt.
Alla de medel, som vid upplåningen emot oftanämnde stats-obligationer inflyta, böra insättas
i Rikets Ständers Bank på en för sådant ändamål derstädes öppnad särskild räkning,
hvilken benämnes Rikets Ständers Riksgälds-kontors räkning AS 2. På samma räkning insättas
derjemte
a) det af Rikets Ständer, med hänsigt till ifrågavarande upplåning, anvisade årliga ränteoch
amorterings-anslag, i enlighet- med hvad derom stadgas uti 206 och 207 §§ af reglementet
för Riksgälds-kontoret;
b) hvad som, vid den föreskrifna förräntningen af amorterings-fondens dertill disponibla tillgångar,
i ränte- och kapital-liqvider inflyter;
och c) räntor och kapital-afbetalningar för de, i egenskap af lån med bestämd återbetalnings-skvidighet,
af Rikets Ständer enskilda Jernvägsbolag enligt reglementet beviljade och
från det fonderade statslånet utgifna statsbidrag till jernvägsanläggningar.
I fråga om kapital-rabatten för de lånesummor, som lemnäs emot obligationer med 3|
procents ränta, hafva Fullmäktige, med afseende derå, att, någon kapital-rabatt för närvarande
icke är medgifven å 4 procents obligationerna, funnit kapital-rabatten å förstnämnde
obligationer böra bestämmas enligt förhållandet mellan den i dessa obligationer förskrifna
ränta samt räntan för 4 procents obligationerna, hvilken ränteskillnad beräknats till 12^ procent;
hvadan Fullmäktige föreskrifvit, altför erhållande af de med 3^ procents ränta löpande
obligationerna skulle erläggas 87i procent utaf det deruti förskrifna kapitals belopp.
För vinnande af det med oftanämnde obligationers utgifning åsyftade ändamål, eller erhållande
i upplåningsväg af det för jernvägars anläggning inom Sverige erforderliga, ouppsägbara,
kapital emot de för statsverket mest fördelaktiga vilkor, har det af Fullmäktige ansetts
särdeles vigtigt och angeläget, att, så vidt lämpligen ske kunde, tillfälle bereddes för
obligations-innehafvare, som äro boende utom hufvudstaden, att, utan särskilda kostnader
och besvär, kunna komma i åtnjutande af den uti obligationerna förskrifna ränta. I sådant
syftemål har ett allmänt stadgande eller förklarande synts böra i vederbörlig ordning meddelas
derom, att dessa obligationer tillhörande, förfallna, räntekuponer finge till det fulla belopp,
derå de lyda, lika med Rikets Ständers Ranks sedlar, emottagas och lelVereras i
ali för Riksgälds-kontorets räkning utom hufvudstaden inflytande uppbörd. Och enär vid
uppbörden och lefvereringen -af de årliga kronoutskylderna, ehvad dessa ingå till Kongl.
Ststs-kontoret eller till Riksgälds-kontoret, enahanda stadganden allt hittills varit gällande,
samt de skattebidrag, som till bestridande af begge dessa verks behof skola vid allmänna
uppbördsstämmorna erläggas, merändels gemensamt både debiteras och utgöras, hafva Fullmäktige,
i sammanhang med den underdåniga framställningen om meddelandet af olvanberörde
förklarande i afseende på den för -Riksgälds-kontorets räkning inflytande uppbörd, hos
Kongl. Majrst i underdånighet anhållit, att ifrågavarande förfallna räntekuponer äfvenledes
måtte, i likhet med Rikets Ständers Banks sedlar, få vid uppbörden och lefvereringen af
de till Kongl. Stats-kontoret ingående kronoutskylder emottagas och i Landtränterierna lefvereras
samt vid skeende penningeremisser till sistnämnde embetsverk insändas. Likaså
och på det att obligations-innehafvare, äfven vid andra tider, än då uppbörden af de årliga
kronoutskylderna försiggår, må äga tillfälle att i städer, der Tullkammare förefinnes, erhålla
full valuta för sina förfallna ränte-kuponer genom deras användning vid tullafgifternas erläggande,
hafva Fullmäktige, vid samma tillfälle, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit,
att oftanämnde förfallna ränte-kuponer också måtte få begagnas vid sådane afgilters inbebetalning
till de i landsorterna befintliga Tullkamrar och, jemte öfriga i tulluppbörden influtna
medel, till Kongl. General Tullstyrelsen öfversändas, samt att erforderlig föreskrift härom
mätte varda utfärdad.
Med anledning af Fullmäktiges sålunda i underdånighet gjorda framställningar, har Kongl.
Majit, enligt hvad Revisorerne inhemtat, af Dess, under den 19 nästlidne Oktober, härom
aflåtna nådiga svar, medgifvit, att de ränte-kuponer, som för nu upptagande statslån af
»Två millioner Riksdaler banko eller Tre millioner Riksdaler riksmynt af lliksgälds-kontoret
»utfärdas, må, uti uppbörden af stats- och riksgäldsmedel i landsorterna med städerna utom
»Stockholm, emottagas i afräkning på skattskyldiges debet till det belopp, hvarå kuponen är
»utgifven, så vidt den, vid skeende uppbörd, är enligt sin lydelse tili inlösen förfallen.» —
Beträffande deremot deri väckta frågan om sagde kuponers användande vid erläggandet af
tullafgiftérna, har Kongl. Majit, i betraktande af hvad Kongl. General Tullstyrelsen i sitt
häröfver afgifna underdåniga yttrande anfört, icke funnit skäl bifalla Fullmäktiges i denna
del gjorda framställning.
Som en del af det, till begagnande för ifrågavarande obligationer, genom Fullmäktiges
skrifvelse till Banko-fullmäktige af den 21 Mars detta år vid Tumba beställda papper, om
hvars aflemnande till Riksgälds-kontoret före påföljande Maj månads slut vid beställningen
anhölls, först den 21 Juni lefvererades till Riksgälds-kontoret, och det då afiemnade obligations-papperet,
i anseende till åtskilliga deremot förekomna anmärkningar, icke kunde godkännas;
så och på det, i allt fall, den beslutade upplåningen måtte vid sistlidne Juli månads
ingång kunna taga sin början, blefvo under samma månad till vederbörande långifvare särskilda
interims-qvittenser utfärdade, hvilka sedermera äro utbytta emot de för lånesummorna
önskade obligationer. Det derefter vid Tumba pappersbruk förfärdigade och
i medlet af Juli till Riksgälds-kontoret lefvererade obligations-papperet, utgörande 3,575 ark
har väl blifvit emottaget och till en början för de utfärdade stats-obligationerna an vändt, fastän
detta papper ej heller ansetts motsvara'Fullmäktiges skäliga anspråk, hvad tydligheten af de
deruti anbringade särskilda vattenmärken beträffade; men på det att dessa, till förekommande
af obligationernas och räntekuponenas förfalskning eller efterapning, föreskrifna vattenmärken
måtte blifva mera synliga och närmare uppfylla dermed afsedt ändamål, hafva Fullmäktige,
uti skrifvelse till Banko-fullmäktige af den 20 Juli, anhållit, att vid tillverkningen af återstoden
utaf det för de nya stats-obligationerna, under sisth Mars månad, beställda papper, de
deruti föreskrifna vattenmärkena mätte göras lika tydliga, som i det tillförene vid Tumba för
Riksgälds-kontorets obligationer förfärdigade papper.
I anledning af denna skrifvelse och den deruti framförde anhållan, lärer likväl, efter hvad
för Revisorerne uppgifvits, ännu icke någon annan åtgärd vara af Banko-fullmäktige vidtagen,
än infordrandet af Bruksförvaltarens vid Tumba utlåtande.
Då det torde åligga Revisorerne att uttala sitt omdöme om alla Fullmäktiges här ofvan
anmälda tillgöranden och för öfrigt vidtagna åtgärder för verkställigheten af Rikets Ständers
beslut i afseende på upplåningen af de medel, som »utöfver härtill disponibla tillgångar» erfordras
för jernvägsanläggningarne, så få Revisorerne yttra, att dessa på gällande reglementariska
föreskrifter grundade och dermed öfverensstämmande tillgöranden och åtgärder ådagalägga
Ifullmäktiges nitiska bemödanden att emot den minsta möjliga uppoffring för det allmänna
erhålla de medel, som för sagde föremål måste i låneväg på föreskrilvet sätt anskaffas.
Bland de många uti ifrågavarande hänseende af Fullmäktige meddelade beslut och stadganden
är det blott ett enda, emot hvilket Revisorerne funnit sig äga anledning till någon
egentlig erinran. Detta beslut rörer omfattningen af den, före upplåningens påbörjande,
— 72 —
öppnade särskilda räkning i Rikets Ständers Bank, å hvilken räkning, enligt sagde beslut,
utom alla upplånta medel samt det årliga ränte- och amorterings-anslaget för statsobligationerna,
äfven ränta och kapital-afbetalningar för de, i egenskap af lån med bestämd återbetalningsskyldighet,
enskilda bolag beviljade lån för jernvägsanläggningar skola insättas.
Vid framtida tillämpning af Fullmäktiges sålunda meddelade föreskrift, hvilken synes
mindre förenlig med stadgandet i reglementets 207 §: att amortissementsfonden skall särskildt
redovisas, för att framgent kunna för dermed afscdt ändamål oförryckt tillhandahållas
och användas, måste, på sätt uti en af de anförda reservationerna emot Fullmäktiges
beslut jemväl är erinradt, inbetalningarne å ett och samma, möjligen till en del af upplåtna
medel utgifna, låneunderstöd fördelas till insättning på 2:ne olika bankoräkningar, hvarigenom
bokföringen inom Riksgälds-kontoret kommer att blifva både mindre redig samt
ofullständig. I de flesta fall torde det, efter förloppet af en längre tid. svårligen kunna med
erforderlig bestämdhet urskiljas, huruvida och till hvad belopp de för Riksgälds-kontorets
samtliga utgifter disponibla medlen eller dan genom upplåning emot statsobligationer beredda
kontanta tillgång behöft anlitas vid hvarje verkställd utbetalning af större eller mindre del
utaf de för jernvägsanläggningar, i egenskap af lån, anvisade statsbidrag.
I fråga om de fonderade statsobligationernas lydelse, anse sig Revisorerne böra jemväl
anmäla den af en bland Fullmäktige yttrade skiljaktiga åsigt: att då det allmänna förmögenhets-begreppet
inom Sverige, i olikhet med det nuvarande förhållandet inom flera andra
länder, i främsta rummet fastade sig vid kapital-beloppet, såsom det företrädesvis vigtiga och
hufvudsakliga, samt den årliga ränteafkastning, detta kapital medförde, vanligen betraktades
såsom en mera tillfällig och underordnad omständighet, ansågos obligationerna för den större
allmänheten blifva både begripligare och begärligare, om de, till följd af sin lydelse representerade
ett visst kapital och icke blott en årlig ränteinkomst. Samme Reservant erinrade
derjemte emot ifrågavarande obligationers, af Fullmäktiges pluralité beslutade, lydelse, att dessa
obligationer, i anseende till den deruti begagnade ordställning, komme att sakna sin förnämsta
egenskap eller sin obligatoriska karakter. Han godkände och antog derföre, för sin del,
ett annat, så lydande obligations-formulär:
»Rikets Ständers Riksgälds-kontor förbinder sig härmed, på Rikets Ständers vägnar,
»att för ett kapitalbelopp af Riksdaler 00 riksmynt eller Riksdaler 00 silfverspecie enligt
»1830 års myntfot, utgörande en del af ofvannämnde statslån, till innehafvaren betala Fyra
»(Tre och en half) procents oafkortad årlig ränta, hvilken ränta, intilldess kapitalet blifvit
»återbetaldt, efter hvarje halft års förlopp, från Riksgälds-kontoret utbekommes med 00) R:dr
»riksmynt eller 00 ll:dr silfverspecie, emot återställande af den för samma halfår utfärdade
»räntekupon. Dock förbehåller sig Riksgälds-kontoret rättighet att denna obligation, på sätt
»ofvan åberopade Kongl. Kungörelses 3:dje moment stadgar, till inlösen efter sex månaders
»förlopp uppsäga; kommande, efter sålunda verkställd uppsägning, ränta endast till förfallo»dagen
att af Riksgälds-kontoret godtgöras.»
Beträffande slutligen den af Fullmäktige till 12i procent bestämda kapital-rabatten för
3å procents obligationerna, har det icke kunnat undgå Revisorernes uppmärksamhet, att, till
följd af denna kapital-rabatt, räntefoten för de emot nämnde obligationer upplånta medel i
sjelfva verket, och derest obligationerna framdeles komma att al pari inlösas, något öfverstiger
4 procent. Sådant oaktadt, hafva dessa obligationer hittills jemförelsevis varit mindre
begärliga än 4 procents obligationerna.
Genom den på ofvanuppgifna sätt, under sistförlidne sommar, påbörjade och ännu fortgående
upplåning, har, efter hvad Revisorerne inhemtat, hittills endast ett kapital-belopp
af 235,850 R:dr riksmynt till Riksgälds-kontoret ingått.
Vid genomläsningen af en hos Revisorerne företedd obligation utaf Serien D., eller 3|
procents obligationerna å 400 R:dr riksmynt, hafva Revisorerne anmärkt det tryckfel i
samma obligations text, att räntan, ehuru utsatt och beräknad till dess belopp efter 3\ procent,
der Uppgifvits utgöra samma belopp efter 4 procent. Efter hvad för Revisorerne
blifvit uppgifvet, har detta tryckfel icke kommit att anmärkas, då de nämnde serie tillhörande,
först tryckta, obligationerna från Rikets Ständers Ranks tryckeri till Riksgälds-kontorets
Kommissariat aflemnades; och lärer anstalt vara fogad derom, att, sedan sagde tryckfel blifvit
rättadt och andra obligationer, i de felaktiges ställe, på vederbörandes enskilda bekostnad
tryckta, de redan till 2:ne personer utgifna obligationerna, derå ifrågavarande tyckfel
förekommer, skola varda utbytta emot andra riktiga obligationer utaf samma serie.
Då den, under 1850 och 1851 års riksdag, väckta fråga om en ny eller förändrad organisation
af Riksgälds-kontoret samt förenkling af dervarande förvaltningsbestyr och tjenstegöromål,
enligt nu gällande reglementes 249 §, af Rikets sednast församlade Ständer icke
blef till afgörande företagen i anseende till deras fattade beslut, angående det fonderade
statsskuld-systemets införande samt den tlifvande statsskuldens förvaltning af samma verk,
och då således, vid den förestående slutliga behandlingen och pröfningen af denna organisationsfråga,
afseende företrädesvis torde komma att fästas å den nya och utvidgade verkningskrets,
Riksgälds-kontoret genom åberopade beslut erhållit, samt å härigenom påkallade förändringar
i nuvarande tjenstgöringsordning derstädes; så hafva Revisorerne, för att, i sammanhang
med frågan om Riksgälds-kontorets reorganisation, tagas i öfvervägande, trott sig
böra underställa Rikets Ständer det förslag, att de närmare bestyren med fondväsendets
och statsskuld-systemets oafbrutna och verksamma handhafvande, äfvensom dermed förenade
åligganden, måtte, på sätt vid Rikets Ständers Banks vexelköp och vexelförsäljningar redan
iakttages, varda uppdragna åt vissa af Fullmäktige utsedda Deputerade.
I anseende till de högst betydliga utbetalningar, som vid sednaste riksdag blefvo Riksgälds-kontoret
ålagda, har någon ytterligare förräntning af Riksgälds-kontorets kontanta
behållning, genom uppköp eller beläning af Svenska Hypotheks-inrättningarnes räntebärande
obligationer, sedermera icke ifrågakommit. Tvertom har under sistlidet år och innevarande
års höst en stor del af de för Riksgälds-kontorets räkning dessförinnan inköpta
dylika obligationer måst föryttras. Dock hafva ej heller under de sednaste åren några
sådana, Riksgälds-kontoret tillhöriga, obligationer blifvit å detta verks sida till inlösen uppsagda,
utan hafva vederbörande Hypotheks-inrättningar, efter derom gjorda framställningar,
under en del af sistförlidet år, fått, utan föregången uppsägningstid, infria större eller mindre
belopp utaf de 4J procents obligationer, som af dem blifvit utfärdade och af Riksgäldskontoret
innehades. Det nyssnämnde inrättningar härigenom lemnade tillfälle att, i den mån
deras kontanta tillgångar medgåfve, inlösa en del af ifrågavarande obligationer har också
bégagnats utaf alla de Hypotheks-inrättningar, af hvilkas obligationer Riksgälds-kontoret då
var innehafvare. Genom sålunda verkställd inlösen, äfvensom genom dylika obligationers
försäljning till åtskilliga allmänna inrättningar eller enskilda personer, har kapitalbeloppet
af Riksgälds-kontoret tillhöriga räntebärande obligationer
under sistlidet år minskats med R:dr 1,381,450: —• —
samt under innevarande höst med  » 616,450: ^ 997 900- -
Utgörande beloppet af de obligationer, som af Riksgälds-kontoret ännu
innehafvas,
1,220,750:
hvilka alla bära 4^ procents ränta.
10
Bestyren med
fondväsendets
och statsskuld-systemets
skötande.
Riksgäldskontoret
tillhöriga
räntebärande
obligationer.
Vården af
Riksgäldskontoret
tillhöriga
räntebärande
obligationer.
Anställda inventeringar.
_ 74 —
Riksgälds-kontorets ränteinkomst genom de till förräntning af en del utaf dess kontanta
behållning uppköpta obligationer, eller emot enahanda obligationer utgifna lån, har utgjort:
under år 1853, efter afdrag af de vid obligationernas uppköpande å dem upplupna och
af Riksgälds-kontoret förskottsvis godtgjorda räntor R:dr 134,149: 3. 6.
under år 1854  » 142,014: 4. —
och under innevarande år
» ,93,084: 27. 7.
I afseende på värden af de Hypotheks-förenings obligationer m. fl. räntebärande papper,
som till förräntande af Riksgälds-kontorets kontanta och för förestående utbetalningar
icke erforderliga behållning, tid efter annan, blifvit uppköpta, har, i början af innevarande år,
den förändring af Fullmäktige vidtagits, att alla dessa obligationer, hvilka förpt förvarats
under Fullmäktiges egen vård på det sätt, att en Fullmäktig utaf hvartdera Riks-ståndet
samt Fullmäktiges Sekreterare innehaft hvar sin nyckel till den kassakista, deruti desamma
varit inlagda, öfverlemnats til! Kommissarierne jemte Riksgälds-kontorets Ombudsman och
Kassabokhållaren, hvilka dervid fått sig ålagd gemensam ansvarighet för ifrågavarande handlingars
behöriga vårdande; hvarjemte föreskrifvits, att hvar och en sf nyssbemälte 5 tjenstemän
skall hafva sin särskilda nyckel till den i brandfritt kassahvalf insatta kista, uti
hvilken ofvannämnde obligationer förvaras och att öfver dem jemte öfriga i samma kista
befintliga handlingar skola föras 2:ne fullständiga, sins emellan till alla delar öfverensstämmande,
förteckningar, hvaraf den ena alltid bör finnas i kassakistan, samt att vid hvarje tillfälle,
då denna kista för handlingars framtagning eller nedläggning öppms, sådant skall i ett
utaf en bland nyckelvårdarne fördt särskildt protokoll antecknas. Dessutom bör Sekreteraren,
på grund af Fullmäktiges protokoller och Kommissariatets kassarapporter sant öfriga till Fullmäktige
inkomna uppgifter, föra en särskild, på Fullmäktiges sessionsbord alltid tillgänglig, anteckningslista
öfver de i meranämnde kassakista nedlagda eller derur framtagaa obligationer och
andra handlingar. Vidare hafva Fullmäktige beslutat, att minst en gång hvarje år anställa
^ fullständig inventering af alla i denna kista förvarade handlingar.
Till stöd för omförmälda, af Kommissariatet förordade och af Fullmäktige på nu upp
gifna
sätt bifallna, förändring i hvad tillförene varit stadgadt rörande sådana obligationers
förvarande, har Kommissariatet åberopat det uppdrag, Fullmäktige, enligt reglementets 249
§•, erhållit, att besluta och till verkställighet befordra sådana förändringar i gällande tjenstgörings-ordnings
föreskrifter, hvarigenom, utan nödiga kontrollers åsidosätta:ide, den största
möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling samt minskning i tjenstemännens
antal åstadkommas. Dessa med ifrågaställda förändringar i förvaltningsbestyren och
tjenstegöromålen inom Riksgälds-kontoret åsyftade ändamål synas dock icke hafva vunnits,
eller det allmännas säkerhet ökats, genom öfverflyttningen från Fullmäktige till några tjenstemän
af bestyret med och ansvarigheten för vårdandet af de Riksgälds-kontoret tillhöriga
räntebärande obligationer; skolande, efter hvad Revisorerne inhemtat, några olägenheter af
det förut iakttagna förvaringssättet icke hafva visat sig.
Vid den, efter vanligheten, af Revisorerne i Riksgälds-kontoret anställda inventering,
håfva Revisorerne funnit förseglingen orubbad å det under Fullmäktiges egen vård förvarade
— 75 —
konvolut, innehållande Rikets Ständers anordning å den under sednaste riksdag, enligt Regeringsformens
63 §., till lyftning vid infallande krig å Riksgälds-kontoret anvisade kreditivsumma.
Under samma inventering, hafva Revisorerne jemväl genomräknat samt med deröfver
förd och företedd förteckning jemfört de Riksgälds-kontoret tillhöriga, af Kommissarierne
samt 2:ne andra Riksgälds-kontorets tjenstemän numera vårdade, räntebärande obligationer
med dertill hörande handlingar; och hafva Revisorerne funnit dessa obligationer och handlingar
till antal och beskaffenhet öfverensstämmande med den upprättade förteckningen.
Derjemte hafva Revisorerne vid samma tillfälle, utan att någon anmärkning härvid förekommit,
inventerat de af Riksgälds-kontoret emottagna och under Kommissariatets vård
befintliga skuld- och borgensförbindelser för beviljade och utbetalta byggnads- och vatténaftappningslån
m. fl. dylika understöd, äfvensom de af Kongl. Majit i nåder godkända samt
bos Riksgälds-kontorets Kommissariat jemväl förvarade säkerhetshandlingar för fullgörande
af arbetsföretag, som blifvit med bidrag af allmänna medel understödda.
Likaledes hafva de hos Kommissariatet jemväl förvarade borgensskrifter, rörande bevillningen
för erhållna testamenten, blifvit af Revisorerne inventerade, i sammanhang hvarmed
Revisorerne granskat det öfver dessa borgensskrifter förda särskilda diarium; vid hvilken
sistnämnde inventering och granskning ej heller något förekommit att erinra.
Så vidt Revisorerne kunnat inhemta af den, angående Riksgälds-kontorets rättegångsoch
utsöknings-är enden, af verkets Ombudsman til! Revisorerne afgifna och af dem genomgångna
berättelse, synes Riksgälds-kontorets rätt och talan i afseende på de i sagda berättelse
omförmälda och redovisade mål, jemte öfriga ärenden, vara vederbörligen iakttagen
under den tid, för hvilken samma berättelse är afgifven.
Slutligen få Revisorerne, — som äga den tillfredsställelsen att, på grund af deras verkställda
granskning af Riksgälds-kontorets förvaltning, kunna inför Rikets Ständer vitsorda
det fullkomliga nit och den osparda möda, hvarmed Fullmäktige, under hela den tid sagde
granskning omfattat, vid denna förvaltning uppfyllt sitt vigtiga och ansvarsfulla uppdrag, •—
tillstyrka, att Fullmäktige måtte erhålla full decharge för de i Fullmäktiges protokoller för
tiden till och med den 15 September innevarande år antecknade beslut och åtgärder-.
Riksgäld s-kon
,torets rättegångs-
och
utsökningsärenden.
Decharge.
Ziffer- ■
uppgifterna.
— 76 —
För alla i denna berättelse förekommande ziffer-uppgifter ansvarar den Sekreterare,
som under granskningen af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper varit hos Revisorerne
anställd.
Stockholm den 14 December 1855.
På Ridderskapets och Adelns vägnar:
CARL H. LEUHUSEN. J. W. STJERNSTEDT.
S. M. v. KRUSENSTJERNA. GILLIS BILDT.
GUST. af UGGLAS.
G. STIERNGRANAT.
På Preste-ståndets vägnar:
ISAAC SAMUEL WIDEBECK. J. P. I. TELLBOM
L. GRÖNWALL. JOH. HENR. THOMANDER
A. MELANDER.
ANDERS SANDBERG.
F. A. RINMAN.
P. F. BROMAN.
På Borgare-ståndets vägnar:
A. W. LEVGREN.
A. J. FAHLCRANTZ.
L. E. SCHIÖTT.
P. W. NEUMAN.
AND. PEHRSSON.
PEHR BENCTSON.
På Bonde-ståndets vägnar:
NILS LARSON.
J. P. DANIELSON.
LARS MG. KNUTSSON.
C. NILSSON.
€7. G. SltsarS.
\
Bilaga, Litt. A., till Rikets Ständers, år 4855 församlade, Revisorers berättelse, angående granskningen af Riksgälds-verket.
Sammandrag ur Riksgälds-kontorets räkenskaper för åren 1853 oell 1854, utvisande detta verks
' Inkomster och Utgifter under nämnde år.
Mnhomster:
Allmän Bevillning
Obser v ations-medel.
Stämpelafgift för spelkort
Dito för tidningar
= 2,046,574: 40. 11. 2,103,512: 6. 3. =
Skatteköpeskillingar
Lösen för å skattejord växande ekar
= 13,807: 47. 6. 13,542: 25. 8. =
Kapital-afbetalningar å för vissa föremål eller under längre tid beviljade lån . • . . .
Räntor å deåsa lån ....
= 132,497: 31. 3* 109,860: 40. 2. =
Återbetalning å kreditivet för befrämjande af ackordsregleringen inom Arméen . . . .
Dito å kreditivet för fårskötselns och ullproduktionens befrämjande
Godtgjord ränta för de å sistnämnde kreditiv Ivftade medel
= '46,601: 5. 5. 40,590: 46. — =
Återbetalningar utaf tills vidare förräntade medel
Räntor å dylika medel
= 367,259; 44. 8. 1,524,464: 4. — =
Emot Riksgälds-kontorets obligationer upplånta medel . .
A dessa obligationer, vid deras utlemnande, upplupen samt af långifvarne då godtgjord ränta
_ —
1,006,366: 41. 4. =
Ersättning för utbetaldt förskott till brandförsäkrings-afgifter af de för byggnadslån intecknade
egendomar
= — — — 5,000:
Återbetalning utaf beviljadt och utbekommet anslag för ett vattenaftappnings-arbete . .
Dito utaf de till understöd för folkskole-lärares aflönande anvisade oell Ivftade medel
Afbetalning å afl. Landt-räntmästaren i Wester-Norrlands län E. G. Harlins balans af
medel, tillhörande dervarande pensions-kassa för blesseradt bevårings-manskap och afskedade
båtsmän,
Besparing å 1845 och 1846 års anslag för allmänna fattigvården
Dito å anslaget till premier åt ägare af kreatur utaf utmärktare slag
Dito å dito för ombyggnad af Tranebergs bro
= 465: 1. — 1,266: 22. 6. =
1
Aflemnade behållna öfverskott å Statsverkets inkomster för åren 1851 och 1852 . . .
= 1,422,215: 7. 4. 433,728: 10. 5. =
» äldre depositions-medel
Utaf Manufaktur-diskontens räntevinst-medel för åren 1852 och 1853
Den för en arbets-inrättnings bildande inom Norrbottens län afsatta fond
Utaf Rikets Ständers Banks vid 1852 och 1853 års slut upplupna vinst
= 714,495: 22. 8. 916,282: 4. 10. =
Deponerade undsättnings-medel
= 403,641: 14. — 233,333: 16. — =
För försålda exemplar af Justitie-ombudsmannens embets-berättelser .......
» » 3:ne äldre gatulyktor
Återlevererade ljuspenningar
.
= 33: 12. — 40:
1853.
1,964,814
7,457
33,504
40,798
12,677:
1,130:
75,259:
57,237:
45,360:
1,241:
230,100:
137,159:
348:
116:
21.
4.
32.
31.
26.
20.
34.
44.
11.
7.
11.
4.
1 85 4.
5. 5.
44.
32.
2,012,308:
8.428:
39,808:
42,966:
12,443:
1,098:
Utgifter utöfver Inkomtter ir 1853
1,422,215:
495:
14,000:
700,000:
403,641:
13:
20.
329,288:
17.
7.
14.
12.
4.
69,940:
39,920:
1,750
37,950
890
1,382,450:
142,014:
1,000,000:
6,366:
5,000:
176:
167:
917:
433,728:
566
14,000
1,715
900,000
233,333:
5.
9.
41.
45.
39.
34.
36.
4.
46.
41.
40:
40.
39.
32.
24.
23.
10.
21.
31.
16.
3.
9.
4.
11.
6.
SUMMA R:dr j 5,476,880:
26,
10.
6,387,987: 25. 2.
Utgifter:
Årligt ränteanslag till Hans Maj:t Konungen
Anslag till statsbehofvens fyllande
= 2,467,760:  800,000: =
Under 1840—1841 ars riksdag beviljade extra eller särskilda stats-anslag:
för Strömsholms kanal- och slussverks ombyggnad
» hamnanläggningen vid Åhus .
» laridsvägarnes omläggning och förbättring
» vatteuaftappningar och odlingslöretag, utom härtill anvisade lån,
= 56,702; 32. — 53,081: 35. — =
Under 1844—1845 ars riksdag beviljade anslag:
för utdikningar och vattenaftappningar
» inköp af fornskrift-sällskapets årliga samlingar
= 1,000:  700: ' =
Under 1847—1848 års riksdag beviljade tillfälliga stats-utgifter:
för anläggning af nya samt förbättrande eller omläggning af backiga eller eljest mindre
goda vägar
» Riks-arkivets kompletterande med registratur från Kongl. Maj:ts Kansli
» fortsättande af National-mbsei-byggnaden
» författandet och utgifvandet af goda läseböcker för allmogen
= 39,261: 5. 4. 44,000: =
Under 1850—1851 års riksdag beviljade tillfälliga stats-anslag:
för uppförande af länsfängelser efter cellsystemet
» åtskilliga landtförsvaret tillhörande föremål
» lindrande af rustnings- och roteringsbesväret inom Jemtland
» sjöförsvarets ordnande
» Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader aflöning samt för rese- och under
sökningskostnader
vid allmänna arbeten
» Civil-ingeniörers bildande vid Mariebergs läroverk
» Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona
» hainnbyggnads-arbeten vid städerna Westerås, Wisby, Kalmar, Landskrona, Cimbrishamn,
Engelholm, Hjo och Öregrund
» amorteringen af ett äldre lån för Linköpings hamnbyggnad och Stångåns upprensning
» kanal-anläggningar mellan Filipstad och sjöändan samt genom Tjufholmssundet vid
Luleå farled
...
» Ljusne eils upprensning mellan Sjöarne Or och Warpen i Helsingland
» väganläggningar samt vägars förbättrande eller omläggning ' . .
» mindre ström- eller årensnings-arbeten : . . .
» jernvägs anläggning mellan Nora och Ervalla
» utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar, utom härtill utbetalda lån, .
till premier åt ägare af kreatur utaf utmärktare slag
.
» Auditören G. Scheutz och hans son E. Scheutz, för en af dem uppfunnen räkne-machin,
för uppförande af ny byggnad för kemiska institutionen vid Upsala universitet ....
» inköp af en gravyrsamling samt af femton årgångar af tidskriften »Läsning för folket»
» fortsättande af Svenskt Diplomatarium
» Serafimer-lasarettets ersättande lor minskad inkomst genom tolag å Finska varor . .
» utvidgning och förbättring af Wexiö hospital
» betäckande af bristen i hospitals-fondens inkomster under åren 1852 och 1853 . .
» upprätthållande af Arméens pensions-kassas pensionerings-skyldighet linder åren 1851
och 1852
= 1,295,575. 21. 2. 422,883: 43. 7. =
Under 1853—1854 års riksdag beviljade och lill utgående från Riksgälds-kontoret anvisade
stats-utgifter:
för landtförsvaret tillhörande föremål
» ordnande af sjöförsvaret
till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader aflöning och arfvoden samt för rese
och
undersöknings-kostnader vid allmänna arbeten
för ny tomtreglering i staden Orebro, utom det härtill erhållna lån,
till ersättande af ön S:t Barthelemys förvaltningskostnader
» understöd åt staden Gustavia efter 1852 års eldsvåda
» Strömsholms stuteri, ersättning för beviljad arrende-eftergift,
gratifikationer till Regementskrifvaren C. Leopold och Kapten mekanikus E. W.
Sasse
» till Auditören G. Scheutz och E. Scheutz, för den af dem uppfunna uträknings- och
tryckningsmachin,  . ,
kostnads-ersättning för Professorn B. O. Nycanders rösträkne-machin
» till lindring af de staden Carlskrona genom kolera-farsotens härjande derstädes förorsakade
kostnader
till inlösen af ltiksgälds-sedlar, som icke blifvit inom preskriptionstiden företedda . . .
= — 812,061: 11. 8. =
Utaf anslagen för aflönande af folkskole-lärare
» dito för de till folkskole-lärares bildande inrättade Seminiarier
» anslagen till stipendier åt elever vid Folkskole-Iärare-seminarierna
= 36,820:  36,169: 42. — =
Å det vid 1850—1851 års riksdag beviljade mindre kreditiv
» kreditivet för upprätthållande af rikets neutralitet
» dito för Ulldiskontens förstärkning i
» dito för ackords-regleringen inom Arméen
» dito till omkostnader för Sveriges deltagande uti industri- och konst-exposition i
Paris . . . .
-
» dito i anledning postskjuts-legans förhöjning
= 680,283: 16. — 1,732,686: 32. — =
Låne-understöd:
för vattenaftappningar och odlingsföretag, utaf dertill anvisade medel under 1840 och 1841
samt 1850 och 1851 års riksdagar,
» Götheborgs hamnbyggnad
’ • •
» anläggning af jernväg mellan Nora och Ervalla
» byggande af en bro öfver Dalelfven .
» nya tomtregleringar i städerna Orebro och Lidköping
» återuppbyggande af den år 1854 nedbrunna del af staden Orebro .......
till förlag åt handlande och näringsidkare i staden Jönköping, efter samma års eldsvåda, .
åt staden Gustavias brandskadade invånare
för nya kyrkors uppbyggande i Christinehamn samt i Markaryds socken af Kronobergs län
= 38,778: 6. —- 334,369: 16. — =
Kapital-afbetalningar å Riksgälds-kontorets skulder, utom innestående anslag, . . . . .
Räntor å dito
Utbetalda ekeskogs-medel
» brudgåfvo-vinster
= 223,125: 10. 9. 225,572: 27. 2. =
Tillsvidare förräntade medel samt dervid förskottsvis godtgjorda räntor
= 527,433: 14. 6. — =
Kostnader för 1834—1835 samt 1850 och 1851 års riksdagar
» » 1853—1854 års dito
» » Rikets Ständers hus
» i anledning af Rikets Ständers Revisorers sammanträde år 1853
» inköpta böcker åt Riksdags-arkivet
Aflöning och expenser för Rikets Ständers Justitie-ombudsman och dess Expedition, jemte
rese- och trvcknings-kostnader,
Lön för Sekreteraren vid Bonde-ståndets Kansli-direktion
= 34,771: 42. 2. 288,329: 32. 9. =
Löner, arfvoden, pensioner och expenser vid Riksgälds-kontoret
Expektanslöner för betjeningen vid f. d. General-assistans-kontoret
Taxeringskostnader inom Stockholms stad
Dito inom Kalmar och Vester-Norrlands län
Kostnader för tidningsstämplingen i Stockholm . .
Dito för kortstämplingen (
Anmärknings- och indrifnings-arfvoden till Kongl. Kammar-rättens betjening
= 51,342: 19. 11. 50,532: 17. 9. =
Restituerad bevillning
Barnhusens m. 11. barmhertighets-inrättningars andelar i kort-stämpel-afgiften för åren 1853
och 1854
= 6,077: 3. — 8,602: 18. 8. =
Förskjutna brandförsäkrings-afgifter af de för byggnadslån intecknade egendomar . . .
= —  5,000: =
Kostnader för reparation af Riksgälds-kontorets hus samt anläggningen af en gata, jemte
inhägnaden på östra sidan af samma hus,
= 17,950:  9,435: 32. — =
Inkomster utöfver utgifter år 1854
1853.
200,000:
2,267,760:
50,000:
4,000:
2,430:
fe i 272:
300:
700:
12,261:
500:
26,000:
500:
100,000:
437,333:
4,438:
300,000;
24,900
2,000:
2,696:
77,689:
1,080:
46,000:
3,566:
157,607:
6,575:
9,960:
3,000:
33,333:
5,695:
200:
4,500:
50,000:
25,000:
16,186:
9,566:
11,066:
625,000:
37,950:
4,333:
13,000:
20,778:
14,000:
4,000:
88,000:
—
131,091:
42.
4,000:
—
33:
16.
527,433:
14.
1,304:
43.
6,082:
44.
14,530:
12.
4,807:
42.
7,945:
44.
100:
—
38,453:
4.
1,943:
6.
4,202:
36.
2,000:
z
2,968:
6.
1,775:
15.
17,950:
32.
16.
5.
32.
32.
32.
5.
26.
16.
32.
32.
32.
16.
8.
6,077: 3.
10.
SUMMA R:dr I 5,476,880: 26.
10.
18 5 4.
200,000:
_
_
600,000:
'
50,000:
1,000:
290:
1,791:
35.
700:
—
—
44,000:
—
—
100,000:
—
1 t 1
2,000:
—
—
2,679:
32.
52,220:
—
—
13,500:
1,783:
16.
1 80,639:
42.
8.
7,125:
—
—
50,000:
—
—
3,632:
10.
8.
3.333:
16.
—
33,333:
16.
—
j 12,000:
—
—
200:
—
—
4,500:
—
15,000:
i—
10,000:
—
—
30,937:
6.
3.
475,666:
32.
216,148:
—
—
' 24,900:
—
25,000:
—
—
'37,731:
32.
5.
11,948:
40.
1.
1,309:
5.
10.
3,000:
—
—
3,333:
16.
687:
13.
*•
12,000:
_
336:
16.
—
18,786:
26.
7,533:
16.
—
9,850:
—
—
1,700.000:
—
—
32,020:
—
—
666:
32.
—
17,350.
14,000:
—
—
100,000:
—
—
38,333:
16.
125.000:
—
—
20,000:
—
—
3,019:
16.
—
16,066:
32.
—
89,212:
-
_
134,705:
6.
1,555:
26.
8.
100:
348:
275,915:
28.
5.
3,000:
—
—
1,358:
5.
2.
251:
28.
—
7,356:
19.
2.
100:
—
—
37,124:
2.
1,812:
12.
—
4,270:
1.
8.
1,517:
45.
3.
3,500:
—
—
439:
3.
2.
1,869:
3.
6.
2,345:
24.
8.
6,256:
42.
—
5,000:
—
—
9,435:
32.
—
1,564,562:
4.
7.
[ 6,387,987:
25.
i ^
Stockholm den 14 December 1855.
C. G. Stuart.
i
.
,
. -
-
* •
■
r
.
'
*
'
, * “ •« ■ * - ■ ■ •’ : I.
■
,
/
Utlaga, Litt. B . till Rikets Ständers, år 1855 församlade, Revisorers berättelse angående granskningen af Riksgälds-verket.
Sammandrag öfver de af Riksgälds-kontoret bestridda kostnader för 1853 och 1854 års Riksdag.
För Höglofl. Ridderskapet och Adein
» Högvördig.-) Preste-ständet
» Vällofl. Borgare-ståndet
» Hedervärda Borjde-ståndet
. .
» Hemliga Utskottet
» Konstitutions-utsköttet.
« Stats-utskottet
» Bevillnings-utskottet
» Banko-utskottet
,
» Lag-utskottet .
» Allmänna Besvärs- och ekonomi-utskottet
» Expeditions-utskottet
» Särskilda, eller det för bränvinsbränningsfrågans behandling tillsatta Utskott
Allmänna omkostnader
hvaraf för skrifmaterialier utbetalts B:dr 12,115: 3. 2.
Representations
kostnader.
5,077:
5,077:
5,077:
5,077:
40
40
40
40
Mänads-arfvoden och
dagtraktamenten. -
9
28,768
16
9.
21,942
9
9
9
23,324
25
8
9
31,488
29
10
—
500
—
„ —
—
5,958
40
2
—
18,410
9
—
—
8,453
18
4
—
7,878
—
3
—
6,033
18
4
—
10,679
26
4
—
19,472
7
3
—
5,286
27
1
Trycknings- och
häftningskostnader.
3,605
4,320
4,526
4,215
31,866:
9
40
10
5
19
Klubbkostnader,
5*956:
3,635:
3,528:
3,713:
32
18
15
32
SUMMA R:dr 20,311: i 19
188,195: | 36
48,533: ! 36 ! 5 j 16,834:
10
Diverse
utgifter.
»Summ a.
3,093
19
1
46,501
21
1
349
12
6
35,325
25
6
353
40
4
36,810
35
11
344
38
—
44,840
2
7
— '
—
500
—
j
214
3
8
6,172
43
to !
640
17
4
19,050
26
4
346
13
8
8,799
32
217
22
4
8,095
22
7
204
27
—
6,237
45
4
292
14
— '
10,971
40
4
253
—
—
51,591
26
7
2,561
43
—
7,848
22
1
15,513
35
1
15,513
35
1
24,384
:
j 46
1
i ~
1298,259
•*
i"
i 3
l
Stockholm den 14 December 1855.
C. G. Stuart.
— 77
Fullmäktiges i Itiksgiilds-kontoret utlåtande,
angående några i 1855 års Revisorers berättelse om
granskningen, af Riksgälds-kontorets förvaltning och
räkenskaper gjorda* anmärkningar och framställningar.
Till Rikets II ö gl o fl. Ständer!
Då, enligt 5:te § i den för Revisorerne af Riksgälds-verket gällande instruktion, Fullmäktige
i Riksgalds-kontoret äga, att vid tryckningen och utdelningen af Revisorernes till
Rikets Höglofl. Ständer afgifna berättelser, bifoga desamma de upplysningar, hvilka af
deruti anmärkta förhållanden kunna påkallas, hafva Fullmäktige, som redan i vanlig ordning
låtit till trycket befordra Rikets Ständers sistlidet år församlade Revisorers berättelse om
den utaf dem verkställda granskning af Riksgälds-kontorets förvaltning och räkenskaper, ansett
sig böra, på stadgadt sätt, meddela några upplysningar och afgifva sina yttranden i anledning
af hvad Revisorerne rörande nedannämnde ämnen erinrat och hemställt.
Som Fullmäktige anse den af Revisorerne, i sammanhang med uppgiften angående
Riksgälds-kontorets skulder och tillgångar samt deras inbördes förhållande, gjorda hemställan,
att värdet af Kontorets hus endast måtte upptagas inom linien i räkenskaperna välgrundad;
så få Fullmäktige tillstyrka Rikets Ständers bifall till denna hemställan. Deremot
kunna Fullmäktige icke förorda den af Revisorerne i afseende på verifikationerna till nyssnämnde
räkenskaper ifrågaställda förändring, att Fullmäktiges anordningar, hvilka innefatta
beslut och föreskrift om utbetalningars verkställighet, skola, i stället för Kommissariatets
på grund deraf å enahanda belopp utfärdade anordningar, ingå till och förvaras bland de
hufvudböckerna tillhörande verifikationer. Enligt Riksgälds-kontorets nuvarande organisation
och uttryckliga stadgandet i det af Rikets Ständer för detta verk utfärdade reglemente, böra
de med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden besörjas, under
Fullmäktiges öfverinseende, af Kommissarierne; hvadan också den vid detta verk gällande
tjenstgörings-ordning, i fråga om utbetalningars verkställande, innehåller en så lydande
föreskrift: »alla utgifter, hvilka äro bestämda och ovilkorliga, såsom: räntebetalningar, inlösen
»af Riksgälds-kontorets förfallna obligationer m. m., besörjas af Kommissarierne; hvaremot
»utgifter till aflöning, gratifikationer, ljuspenningar och dylikt hemställas till Fullmäktige för
»anordnings meddelande, innan utbetalningen verkställes.» Således grundar sig blott en del
af Riksgälds-kontorets verkställda utbetalningar på Fullmäktiges särskilda beslut eller anordningar;
och i fall, såsom Revisorerne yrkat, de af Fullmäktige utfärdade anordningar skulle
framgent komma att bifogas verifikationerna för sagde utbetalningar, blefve de utgiftssummor,
som af Fullmäktige anordnats, verificerade på annat sätt, än de från samma verk
bestridda och i samma räkenskaper afförda utgifter, för hvilkas verkställighet några Fullmäktiges
anordningar icke erfordrats. För öfrigt synas de expeditioner, hvarom nu är fråga,
egentligen böra betraktas såsom bemyndiganden eller uppdrag iör Kommissarierne att utbetala
de af Fullmäktige anordnade beloppen och följaktligen utgöra sådana hamllingar, som Kommissarierne,
till ådagaläggande af sin befogenhet att verkställa de skedda utbetalningarne,
böra äga att i sitt förvar behålla.
11
- 78
Ehuru Fullmäktige dela Revisorernes uttalade åsigt, att Riksgälds-kontorets fordringar
för lyftade kreditivsummor, hvilka, sedan redovisningar derför afgifvits, varda ur räkenskaperna
afförda, icke böra i de till allmänhetens upplysning om detta verks ställning från
trycket utgifna räkenskaps-utdrag sammanblandas med de. verkliga tiilgångärne, anse sig
Fullmäktige likväl icke kunna understödja Revisorernes hemställan, angående alla dylika fordringars
sammanföring under särskild rubrik i räkenskaps-utdragen, enär dessa utdrags
uppställning derigenom skulle, blifva a lvik,•inde från Riksgälds-kontorets hufvudböcker. Det
ändamål, Revisorerne åsyftat, synes åter på ett fullständigare sätt och utan rubbning af öfverensstämmelsen
mellan hufvudböckerna och de derur gjorda utdragen kunna vinnas, derest Rikets
Ständer, vid beviljandet af sådana kreditiver eller andra på Riksgälds-kontoret anvisade'
utbetalningar, hvilkas utanordnade belopp icke få genast afföras, utan böra tills vidare i
räkenskaperna upplagas såsom Riksgälds-kontorets vilkorliga fordringar, behagade för hvarje
särskildt fall föreskrifva, att dessa fordringar böra föras inom linien i Kontorets hufvudböcker,
intilldess, efter afgifna slutredovisningar samt Rikets Ständers derom meddelade’beslut,
desammas afskrifning skall verkställas.
Såsom tillägg till de af Revisorerne meddelade uppgifter och upplysningar, angående Fullmäktiges
vidtagna beslut och åtgärder med hänsigt till de fonderade stats-obJigationernas lydelse
och utseende, hafva Fullmäktige ansett sig böra anmäla, alt Fullmäktige, på det att de föreskrifna
vattenmärkena i obiigations-papperet måtte blifva mera synliga, funnit sig, efter i sådant
afseende erhållna upplysningar, föranlåtne att, vid den erforderliga tillverkningen af nytt
papper, för sagde ändamål så till vida förändra sina först meddelade och af Revisorerne uppgifna
stadganden, angående ifrågavarande obligationers tryckning, att hvarje obligations baksida,
å hvilken, enligt Fullmäktiges första beslut, skulle tryckas ett transund a! Kongl.
Maj:ts nådiga kungörelse den 3 Februari 1855, lemnäs blank och att detta transund i stället
tryckes å obligationens tredje sida, eiler å den sida, sorn, enligt hvad då afsågs, skulle
upptagas af räntekuponerna och talonen; till följd af hvilken förändring räntekuponerna och
talonen numera icke äro sammanhängande med sjelfva obligationen, utan finnas tryckta på ett
särskildt, med föréskrifna vattenmärken forsedt, pappersblad; kommande alla på det först
beslutade sättet redan tryckta och till långifvare utlemnade obligationerna att utbytas emot
andra obligationer af samma nummer oell valörer, vid hvilkas tryckning den i omförmälda
hänseenden medgifna förändring iakttagits.
Då Revisorerne i anledning af Fullmäktiges åtgärder, beträffande upplåningen af de för
jernvägars anläggande erforderliga medel, funnit sig böra beledsaga framställningen af dem
med en anmärkning (sid. 71, 72) mot beslutet, att å den för upplåningen uti Rikets Ständers
Bank öppnade särskilda räkning, N;o 2, skola insättas så väl de mot stats-obiigationer upplånta
medel, jemte det för. ränta och amortering å länet bestämda årliga anslag, som äfven
inflytande ränte- och kapital-afbetalningar å de från dessa medel åt enskifta bolsg, för vissa
jernvägars anläggande, beviljade lån; så anser sig den pluralitet bland Fullmäktige, sorn föranledt
beslutet, så mycket mindre nu böra underlåta att redogöra för motiverna till detta
beslut, sorn några sådana icke finnas intagna uti det protokoll, hvari beslutet är antecknadt,
och Revisorerne alltså icke fått tillfälle att om dem taga kännedom, innan de, med ledning
endast af minoritetens uti protokollet införda skäl för dess mening, uttalade sin s. k, erinran
mot samma beslut.
Då uti denna erinran yttras, att ifrågavarande beslut blifvit fattadt »före upplåningens
påbörjande», så må till en början härvid anmärkas, att, om redan deruti en erinran skall
ligga, det i det hela väl är alldeles likgiltigt, när detta beslut togs, då i alla fall någon
penningesumma ej blifvit eller kunde blifva å räkningen N:o 2 insatt, innan dithörande medel
influtit och anledning till beräkning af ränta och amortering å desamma sålunda kommit
till.
Det väsendtliga af ifrågavarande erinran är emellertid riktadt mot den del af beslutet,
som angår insättande å räkningen N:o 2 älven af räntor och kapital-afbetalningar å de delar
af stats-lånet, hvilka i form af lån beviljats enskilda bolag till hjelp för vissa jernvägars
anläggande.
För ett redigt bedömande af denna erinrans befogenhet, torde uppmärksamheten i första
rummet böra fästas på följande två omständigheter: den ena, att, enligt Ilikets Ständers
beslut och § 200 i Riksgälds-kontorets reglemente, medel genom upplåning mot fonderade
stats-obligationer skola beredas cj allenast för anläggande af de stamjernbanor, dem staten
omedelbart bygger och bekostar, utan ock för dé lånebidrag, med hvilka staten på vissa
vilkor understödjer åtskilliga andra uti §§ 151, 152, 153 af Riksgälds-kontorets reglemente
omförmälda, för öfrigt åt enskilda bolags företagsamhet öfverlemnade, jernvägar; den andra,
att ifrågavarande upplåning, ehuru af Stats-utskottet (Bet. N:o 273) till en början föreslagen,
såsom en utväg för anskaffande af medel, ej blott för jernvägarnes byggande, utan ock för
utförande af »andra rikets framtida gagn företrädesvis afseende större företag», likväl sedermera
af Rikets Ständer uttryckligen inskränktes till förstnämnde bestämda ändamål, eller
anläggandet af vissa'jernvägar.
Häraf följer ovedersägligen, att, till dess Rikets .Ständer annorledes besluta, ingen hvarken
mindre eller större del af de medel, som genom det fonderade stats-lånet till Riksgäldskontoret
nu inflyta, får till andra statsbehof användas, än till betäckande af kostnaderna och
låneunderstöden för de beslutade jernvägarnes byggande.
Såsom redan är nämndt, skall , en del af dessa medel användas för de stambanor, staten
omedelbart anlägger och bekostar; en annan del åter såsom lån, mot ränta och kapitalafbetalnings-skyldighet,
utgifvas till vissa bolag för de jernvägar, de åtagit sig att bygga.
Men om nu de kapital-afbetalningar och de räntebelopp, sorn sålunda, tid efter annan, komma
att på dessa lån åter till Riksgälds-kontoret ingå, skulle få inflyta uti den allmänna fond
eller kassa, från hvilken Kontoret, efter behof och så långt kassan förslår, skall bestrida
utgifterna i anledning af de många, under olika rubriker betecknade, stats-behof, hvilka det
är detsamma ålagdt att motsvara, så är det alldeles klart och uppenbart, att äfven nämnde
kapital-afbetalningar och räntebelopp, såsom i kassan influtna, kunde komma att användas
för andra ändamål" och stats-behof, än jernvägars byggande, ehuru de förra i sjelfva verket
ej annat äro än bestämda delar af stats-lånet, hvilka, sedan de uppfyllt sitt ändamål uti
låntagarens hand, återvända till sin källa, och de sednare äfven allena från stats-lånet fått
sin upprinnelse.
Såsom rätteligen utgörande delar eller produkter af stats-lånet, böra de således ock till
samma kassa åter ingå, hvarifrån de utgått, det vill säga till kassan för bankoräkningen
N:o 2, såsom omfattande allt hvad med det för ett visst gifvet och bestämdt ändamål
upptagna stats-lånet äger sammanhang; ankommande det sedermera på Rikets Ständer att
närmare besluta om deras disposition.
80 —
Också ligger en naturlig disposition af dem nära för handen. Hvad nemligen kapitalafbetalningarne
angår, kunna de användas såsom bidrag till fonden för hela stats-lånets amortering,
och räntebeloppen anslås såsom bidrag till betäckande af räntorna på hela stats-lånet.
Men så naturlig denna disposition än är, tillkommer det likväl allena Rikets Ständer att
derom besluta, Fullmäktige hafva dertill icke erhållit något slags berättigande, eller eljest
uppdrag att efter omständigheterna i någon mån rubba det ändamål och den plan, Rikets
Ständer för stats-lånets upptagande, disposition och förvaltning hittills uppställt till efterrättelse.
Under afvaktan af hvad Rikets Ständer i frågan må komma att besluta, behöfva
emellertid ifrågavarande medel, ehuru ingångna i kassan och räkningen N:o 2, icke ligga
ofruktbara, ty äfven denna kassa kan och bör, jemlikt 207 §, på ändamålsenligt sätt göras
räntebärande.
Hvad nu är sagdt, gäller de jernvägslån, som från det fonderade statslånet utgifvas
till enskilda bolag; och något mer har ej heller Fullmäktiges pluralitet, på sätt ock Revisorernes
framställning sub puncto C (sid. 70) visar, uti denna fråga beslutat. Skulle åter det
ifrågakomma att till dertill berättigade enskilda bolag utgifva jernvägs-lån, hvartill medel från
stats-lånet saknas, och som då från Riksgälds-kontorets allmänna kassa försträckas, så är det
ock häraf en i sakförhållandet grundad följd, att kapital-afbetalningar och räntor å dessa
lån först ingå till kassan för bankoräkningen N:o 2, för att i sinom tid genom återbetalning
enligt liqvid återgå till Kontorets allmänna kassa.
llevisorerne hafva emellertid behagat yttra, att beslutet vore mindre förenligt med
207 §, som vill, att fonden för ränteliqviderna och amorteringen å stats-lånet särskilt skall
redovisas och för sitt ändamål oförryckt bibehållas och användas, samt derjemte, i likhet
med en af reservanterna, uttryckt den fruktan, att der »inbetalning å ett och samma, möjligen
till en del af upplånta medel utgifna, låneunderstöd fördelas till insättning på två
olika bankoräkningar, bokföringen inom Kontoret skulle blifva både mindre redig och
ofullständig».
Vidkommande det första af dessa yttranden, torde det för en hvar, som, utan ensidiga
förutsättningar, betänker saken, vara tydligt och klart, att, då hvad som å bankoräkningen
N:o 2 omedelbart insättes såsom fond för ränteliqvider och amortering å stats-lånet, nödvändigt
måste äfven uti Riksgälds-kontoret erhålla särskildt konto, man aldrig kan stanna i osäkerhet
om den rätta balansen af sagde fond i hvilket ögonblick sein helst, och att således,
då äfven öfriga till stats-lånet hörande medel å samma, hela stats-lånet och dess liqvidering
omfattande, bankoräkning N:o 2 insättas och på samma gång vederbörligen antecknas uti
Kontorets motsvarande räkenskaper, sådant icke i ringaste mån kan bidraga till någon konfusion,
eller till att försvåra redovisningen för ränte- och amorterings-fonden, eller förrycka
densamma från sitt gifna ändamål. Svårare problemer har i sanning räkenskapsk*nsten
löst, och man förrycker ej något från sitt ändamål derigenom, att man under
samma räkning upptager hvad tillsamman hörer.
Hvad sedan angår det andra af Revisorernes ofvanberörde yttranden, torde ej heller
något i sjelfva verket vara enklare, än att återföra hvarje lån, eller afbetalningar och räntor
derå, till den kassa, hvarifrån det gått ut. Innan lånet beviljas, måste det vara afgjordt,
huruvida det kan och skall utgå från de genom det fonderade statslånet influtna medlen,
eller försträcknipgsvis från Kontorets allmänna kassa. I hvilketdera fallet som helst måste
bpslutet derom i protokollet upptagas, och anteckningarne i räkenskaperna skola ju dermed
öfverensstämma. Omöjligt är det derföre att förstå, huruledes detta skall kunna sägas leda
till oredighet och ofullständighet vid bokföringen.
- 81
Bland föreskrifterna rörande statslånet förekommer emellertid något, som i afseende å
lånets upptagande medför stora tvifvel och svårigheter. På samma gång, nemligen, som det
förklaras, att de för jernvägs-anläggningarnes bekostande och understödjande erforderliga
medel skola genom ett fondefadt statslån anskaffais, hafva derjemte orden: »utöfver härtill
■»disponibla tillgångar», »utöfver befintliga disponibla tillgångar» (se §§. 200, 201 i Riksgälds*
Kontorets reglemente), blifvit tillagda, utan att likväl åtföljas af något slags närmare bestämning,
efter hvilken grund detta »disponibla» skall beräknas, och huruvida Rikets Ständer sjelfve
derom ville ytterligare beslut sednare meddela, eller det skulle vara öfverlemnadt åt deras
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att derom besluta; en bestämning, som dock hade här varit
så mycket behöfligare, som obestridligt är, att på ena sidan föreskriften: medlen skola
anskaffas genom statslån, och på den andra tillsatsen: utöfver disponibla tillgångar, försätta
hela frågan om statslånets upptagande uti ett högst sväfvande tillstånd och gifva, vid verkställigheten,
anledning till de största betänkligheter.
Redan de nu af Revisorerne gjorda anmärkningar, som från det obestämda i nyss anförda,
sväfvande, fras till en del fått sitt upphof, kunde derpå anföras såsom bevis. Men
om man nu ock af denna fras kunde sluta, att icke ovilkorligen hvarje riksdaler, som för
oftanämnde ändamål erfordras, bör genom statslån anskaffas, måste man likväl, vid hvarje
väsendtligare åtgärd i afseende å statslånets upptagande, alltid fråga sig: »huru mycket är
»af befintliga tillgängar för ändamålet disponibelt? hvem tillkommer det, att disponera
»det disponibla ? och huru mycket skall dä, antingen i det hela, eller serie-vis efter behof,
■»få upplånas ?•»
Om det nu ock låter sig göra att, efter upprättad kalkyl öfver alla på Riksgälds-kontorets
allmänna kassa anvisade, så väl bestämda, som eventuella, utgifter, för ett visst tidsmotnent
utreda hvad derutöfver i kassan är disponibelt, det är tillgängligt utan gifven vi^ä
bestämmelse, så kan likväl detta uti ett annat, snart följande, tidsmoment vara förändradt,
antingen emedan obestämda inkomster utfölle lägre än man påräknat, eller emedan obestämda
utgifter uppgjnge högre än man förutsatt, eller ock emedan en och annan inkomstkälla
alkastade vida mer, än män hade anledning att beräkna.
Häraf synes, huru omöjligt det i sjelfva verket är, på ena sidan, att på förhand säga,
huru mycket af Kontorets allmänna kassa är för en längre tid så disponibelt, att det kunde
göra anskaffande af medel för jernvägarnes byggande genom statslån öfverflödigt,* och likaledes,
på andra sidan, att omvändt säga, huru mycket som, antingen i det hela, eller serievis,
skall genom statslån för ändamålet anskaffas. Och om, slutligen, inkomsternas ström
blefve så ymnig, att man deraf blefve fullkomligt öfversvämmad för tillfället, skola då Riksgälds-kontorets
Fullmäktige låta all upplåning falla och af egen myndighet använda alla nutidens
disponibla tillgångar för jernvägarne, utan att bekymra sig om, huruvida icke Rikets
Ständer, som dock äro kassans herrar, vid ett sä välsignelserikt förhållande, kunde finna
skäl att för andra, icke mindre vigtiga, samhällsändamål disponera de rika tillgångarne, och
ändå genom statslån låta till verkställighet befordra jernvägs-anläggningarne, af hvilka, ehuru
högst nyttiga, gagnet dock i vida större mån kommer framtiden än nutiden till godo?
Dessa och andra deraf följande äro de frågor, Fullmäktige mer än en gång haft att
göra sig vid bestämmandet af de beslut statslånets upptagande och förvaltning påkallat, och
hvarvid mångfaldig osäkerhet uppstått i följd af oftanämnde sväfvande fras, hvilken derigenom
att den på en gång säger tor mycket och för litet, uti det hela i sjelfva verket säger
intet, sorn kunde tjena tili verklig ledning och rättesnöre, men väl efter omständigheterna
kan begagnas till utgångspunkt för bråk och trassel.
— 82 —
Skall denna fras tillerkännas något praktiskt innehåll, så skulle det kunna blifva endast
det, att en viss bestämd summa, t. ex. summan utaf de af Itikets Ständer för de särskilda
jernvägarne beviljade anslag, skall genom statslån upptagas, och hvad kostnaderna för öfrigt
belöper sig till betäckas af »befintliga disponibla tillgångar», som dertill anvisas. Och högligen
ensidigt vore i alla händelser, att ifrågavarande sväfvande fras måtte få lemna rum
för bestämda föreskrifter, sorn verkligt och tydligt uttryka hvad man vill och åsyftar.
Beträdande det af Revisorerne framställda förslag: »att de närmare bestyren med fond-1
»väsendets eller statsskuld-systemets oafbrutna och verksamma handhafvande, äfvensom der»med
förenade åligganden, måtte, på sätt vid Rikets Ständers Banks vexelköp och vexel»försäljningar
redan iakttages, varda uppdragna åt vissa af Fullmäktige utsedda deputerade»,
anse Fullmäktige sig böra upplysningsvis erinra, att emottagningen, bokföringen och redovisningen
af de mot utgifna eller försålda stats-obligationer influtna medel besörjas af samma
tjenstemän vid Riksgälds-kontoret, som hafva befattning med uppbörden och räkenskapsföringen
i afseende på alla andra till detta verk ingående medel, samt att Kommissarierne,
genom hvilka obligationernas försäljning och utlemnande verkställes, äro för de af dem
emottagna stats-obligationer underkastade enahanda gemensamma ansvarighet, som för de
uppbördsmedel, hvarmed de hafva befattning. Då Fullmäktige förmoda, att Revisorerne med
sitt förslag icke åsyftat tillvägabringa någon förändring i sättet och ordningen för nu uppgifna
göromäls och åliggandens besörjande eller i den vederbörande tjenstemän ålagda uppbördsmanna-ansvarighet
för de medel och obligationer, som af dem innehafva^, torde Fullmäktige
icke behöfva utveckla skälen för sin öfvertygelse, att de uti dessa hänseenden hitintills
meddelade och iakttagna stadganden äfven framgent böra förblifva gällande. I fråga
åter om öfverflyttning till vissa deputerade af den pröfnings- och beslutanderätt samt de
bestyr med upplåningen emot ofvannämnde obligationer, som för närvarande tillhöra Fullmäktige
gemensamt, saknar Revisorernes framställda förslag den bestämdhet och den utredning
af anledningen till och syftemålet med detsamma, som erfordras för att deröfver kunna
afgifva ett fullständigt yttrande, hvilket Fullmäktige dock hoppas komma i tillfälle göra innan
Rikets Ständer, med anledning af den utaf Revisorerne i sådan syftning väckta, fråga, besluta
någon förändring i Fullmäktiges nuvarande kollektiva verkningskrets och åligganden.
Till närmare upplysning om de förhållanden, som föranledt Fullmäktige att, efter sednaste
riksdag, vidtaga den af Revisorerne omförmälda förändring i sättet för vården af de,
till förräntande af en del utaf Riksgälds-kontorets kontanta behållning, för detta verks räkning
uppköpta hypotheksförenings-obligationer m. fl. räntebärande papper, torde det tillåtas
Fullmäktige upprepa hvad Fullmäktige, rörande detta ämne, yttrat i sitt, under den 23 September
1853, till Rikets Högloll. Ständer algifna yttrande i fråga om en ny eller förändrad
organisation af Riksgälds-kontoret samt reglering af dervarande förvaltningsbestyr och tjenstegöromål:
Sedan
Riksgälds-kontoret vid 1840 och 1841 års riksdag fick sig uppdraget, att, genom
uppköp eller belåning af räntebärande obligationer, göra fruktbärande en del Kontorets kontanta
kassa, läto Fullmäktige uti en med 5 särskilda lås'försedd kassakista af jern, till
hvilka lås en Fullmäktig af hvarje Riksstånd, jemte Fullmäktiges Sekreterare, hade hvar sin
nyckel, så att kistan icke utan dessa personers samtidiga närvaro kunde öppnas, förvara,
jemte det s. k. stora kreditivet och andra vigtigare handlingar, som icke tillhörde Kommis
-
83 —
sariatets handläggning, 'afven de obligationer, som, genom verkställigheten-af ofvanberörde
uppdrag, tid efter annan kommit i Itiksgälds-kontorets ägo. På detta sätt stodo samtlige
Fullmäktige omedelbarligen i ansvar för den valuta obligationerna innefattade, och de Fullmäktige,
som innehade de 4 nycklarne till kassakistan, voro föranlätne att, om än aldrig så
angelägna göromål kallade dem annorstädes, infinna sig i Eiksgiilds-kontoret vid hvarje tillfälle,
då, för att utlemnas tiil Kommissariatet, . ränte-ktiponer skulle från obligationerna alklippas,
uppsagda obligationer eller förfallna reverser framtagas, gamla obligationer utbytas
emot nya o. s. v. Enär likväl alia dessa bestyr äro af sådan beskaffenhet, ätt de obestridligen
böra räknas till den dagliga förvaltningen, hvilken det rätteligen tillhör Kommissariernc
att ombesörja, och det upphördsansvar, som med förvarandet af meranämnde obligationer
är förluiippadt, äfven rätteligen bör åligga Kommissariatet, hafva Fullmäktige ansett sig icke
böra lämpligen fortfara med den omedelbara vården af desamma, .utan öfverflyttad denna
vård på Kommissariatets trenne .ledamöter, hvilka dervid, till destp större säkerhet för
Kontoret, biträdas af 2me andra verkets tjenstemän, så att desse och Kommissarierne hafva
hvar sin nyckel till den kista, uti livilken besagde obligationer förvaras; hvarigenom antalet
af lås- och nvckel-vårdare är enahanda som förut.
Fullmäktige hysa den öfvertygelsen, att de i detta yttrande anförda skäl för den vidtagna
åtgärden skola, vid deras närmare skärskådande, icke kunna till giltigheten jäfvas.
Visserligen har derigenom ingen minskning i antalet af tjenstemännen blifvit tillvägabragt.
Någon sådan har icke heller vid detta tillfälle varit åsyftad, så mycket mindre, som Fullmäktige
i det föregående af deras omförmälda yttrande, på anförda grunder, uttalat den
åsigfen, att Kontorets nuvarande tjenstemannapersonal icke kan, utan menligt inflytande på
göromålen, förminskas. Men det har varit Fullmäktiges åliggande, att, till lättnad för ärendenas
gång inom verket, bereda ali den enkelhet vid deras behandling, som, utan nödiga
kontrollers åsidosättande, kunde finnas verkställbar; och det torde svårligen kunna bestridas,
att just ,detta ändamål blifvit uppnådt genom den ifrågasatta förändringen; ty icke blott den
omväg har nu försvunnit, som låg deri, att obligationerna, med tillhörande räntekuponer,
skulle ligga under Fullmäktiges vård, för alt, allt efter som de förföllo till inlösen, af Fullmäktige
öfverlemnas tiil Kommissarierne, hvilka åter i sin ordning skulle uppbära valutan
för desamma, utan den splittring i ansvarigheten, som förut ägde rum, derigenom att Fullmäktige
ansvarade för ifrågavarande handlingar, men Kommissarierne för deras kontanta
värde, så snart realisering af dem försiggått, har äfven upphört; samt det lika naturliga,
sorn i tjenstgöringsordningen stadgade förhållande inträdt, att samme tjenstemän, som under
solidarisk ansvarighet hafva sig ålagt att emottaga och qvittera alla till Riksgäld s-kontoret
inflytande kontanta medel, också under enahanda ansvarsförbindelse hafva under sin vård
alla verket tillhöriga säkerhets-handlingar, af hvad namn och beskaffenhet dessa än må vara.
Besinnar man härtill, att, i händelse något förkom ur kassakistan, samtlige Fullmäktige,
oaktadt blott fyra af dem vore nyckelvårdare, stöde i ansvar för skadan, så framt ej lagligen
kunde ådagaläggas genom hvilken eller hvilka af Fullmäktige den blifvit förorsakad:
besinnar man vidare, att för åstadkommande af en sådan bevisning, skulle erfordrats en
fullständig inventering af kassakistans innehåll hvarje gång ombyte skedde af någon bland
nyckelvårdarrle; besinnar man slutligen, att, om ock en sådan inventering, oaktadt dess vidlyftighet
och den tid, som således iör dess verkställande skulle åtgått, understundom kunnat
ske, det likväl långt oftare inträffat, att det förfall, som hindrat en eller annan af de
Fullmäktige, som varit nyckelvårdare, från inställelse i Kontoret för att deltaga i kistans
öppnande, påkommit så hastigt och oförmodadt, att, så framt detta öppnande skulle å utsatt
tid kunna ske, hans nyckel oundvikligen måst af annan Fullmäktig, utan föregången inventering,
ernottagas, och att, just för denna orsaks skull, Fullmäktige i de flesta fall alldeles
icke kunnat undvika, att alla samtlige underkasta sig ansvaret för kassakistans innehåll; så
81 —
skall det omdömet svårligen uteblifva, att det förut iakttagna förvaringssättet jemväl medfört
olägenheter, och det af så väsendtlig art, att ensamt de innefattat tillräckliga skäl för
den gjorda förändringen, samt att den motsatta åsigt, Herrar Revisorer yttrat, följaktligen
ej instämmer med verkliga förhållandet.
För öfrigt anse sig Fullmäktige böra tillägga det förklarande, att Fullmäktige ingalunda
kunnat afse att genom den vidtagna nu ifrågavarande åtgärden bereda någon ökad säkerhet
för det allmänna; ehuru visserligen en ökning i kontrollerna uppkommit genom dels den
numera beslutade årliga inventeringen och dels den anteckningslista öfver de i kassakistan
förvarade obligationer, hvilken för närvarande föres af en i kassavården och ansvaret derför
icke deltagande tjensteman.
Stockholm den 14 Mars 1856. ,
G. LAGERBJELKE.
J. J. NORDSTRÖM.
G. HOLM.
ANI). ANDERSSON.
C. PRINTZENSKÖLD.
ER. H. ERIKSSON.
AND. BERG.
J. A. ZETTERBERG.
P. R. BRÅKENHJELM.
J. W. BECKMAN.
A. M. BRINCK.
C. G. Sinart.
\
