# ID: svediakorp-gov2292
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 127,064
# sentences: 5,072
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
PROTOKOLL
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM
ÅREN 1856 OCH 185T.
AIDBA SAHMarcam.
l»tw Afdelningen:
Rittets Ständers Revisorers samt Justitieombudsmans
Berättelser.
FÖRSTA BANDET.
1855 års Revisions-Berättelser.
r
X
axv?
m± alf?
.
«£EGmm ATaaöi
V> ‘ ’> ;. \ - ' v. ’ ■■ ■ -! .'V" ■■' '■ 1 V ? ■ i .■ %
___________________  -
RI KETS HÖGLOFT,. STÄNDERS
REVISORERS
BERÄTTELSE
om den ar 1855 af dem verkställda granskning
af
STATS-VERKETS
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning under aren 1852 och 1853;
jemte
de, i anledning af samma berättelse, infordrade och till
KONGL MAJ: T
afgifna underdåniga Utlåtanden.
STOCKHOLM.
TRYCKT HOS KRIG WESTREM., 1856.
/
Sedan den revision af Stats-verkets, jemte dertill hörande fonders, tillstånd, styrelse och förvaltning
för åren 1852 och 1853, hvilken, i följd af 68 §. riksdagsordningen, Rikets sednast
församlade Ständer utsatt och Kongl. Maj:t, den 30 sistlidne Maj, kungjort, att taga
sin början den 15 September innevarande år, blifvit af undertecknade i behörig ordning
verkställd; få Revisorerne derom nu afgifva den, i 7 §. af instruktionen för Rikets Ständers
Revisorer den 17 April 1841, föreskrifna berättelse.
Från nedannämnde Verk och inrättningar hafva Revisorerne, vid förrättningens början,
fått emottaga så beskaffade berättelser om tillståndet och förvaltningen af de, ifrågavarande
två år, till deras disposition ställda anslag, som omförmälas uti instruktionens 1 §.,
nemligen:
från Kongl. Stats-liontoret, angående sjelfva stats-verket, det stämplade papperet, statens
spanmåls-förvaltning, kreditiv-fonden och f. d. allmänna magasins-fonden,
» » Krigs-kollegium,
» » Förvaltningen af Sjöärendena,
» » Sundhets-kollegium,
» » General-tullstyrelsen,
» _ » General-poststyrelsen,
» Ofver-direktörs-embetet för Mynt- och kontrollverket,
» Styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar i riket,
» Riksmarskalks-embetet,
» Kanslers-embetet vid Kongl. Krig s-akademien, 1
» Direktionen öfver allmänna Garnisonssjukhuset,
» » » Civilstatens pensions-inrättning,
» » » Arméens dito,
» Kongl. Konvoy-kommissariatet,
» Styrelsen för väg- och vattenbyggnader,
» » » ekeplanteringarne,
» Kommit teen för salpeter-ärendena,
» Kongl. Ofverintendents-embetet,
» Stuteri-öfverstyr elsen,
« Kongl. Serafimer-ordens-gillet,
» Direktionen öfver Stockholms allmänna Barnhus,
» » » Danviks hospital,
» Kongl. Landtbruks-akademien,
» Direktionen för Kongl Hofkapellet och spektaklerna,
» Kongl. Teknologiska institutet, samt
» Chefen för Topografiska korpsen och optiska Telegrafverket;
varande derjemte till Revisorerne öfverlemnade sammandrag af räkenskaperna för åren
1853 och 1854 öfver de under Kongl. Kommerse-kollegium ställda fonder och medel.
A
Lika med hvad vid föregående Stats-revision,er ägt rum, upptages det befunna förhållandet
särskilt för hvarje verk.
Stats-kontoret.
Såsom i sednasle revisions-herättelse omförmäles, grunda sig detta embetsverks förvaltningsåtgärder
på Kongl. Maj:ts dit aflåtna nådiga bref och de fastställda riks-staterna
samt redovisas specielt genom verkets protokoller, registratur, special-stater, memorial-böcker,
samt Kongl. Räntekammarens hufvudböcker (hvilka sistnämnde jemväl granskats i Kongl.
Kammar-rätten för ifrågavarande båda år utan anmärkning), äfvensom genom rikshufvudböckerna,
de der utvisa förhållandet emellan statsregleringen och det verkliga resultatet af
inkomster och utgifter.
Vid granskning af rikshufvudboken, hafva väl Revisorerne, i afseende å sjelfva sättet
för bokföringen, funnit skäl till enahanda anmärkningar, som redan vid flera föregående
Stats-revisioner blifvit framställda, men anse sig nu kunna förbigå desamma, sedan Kongl.
Maj:t, jemlikt nådigt bref till Stats-kontoret af den 15 Februari innevarande år, fastställt
nytt formulär för ifrågavarande räkenskap.
Af högstberörde nådiga bref inhemtas, att Kongl. Majit, i öfverensstämmelse med don
af Rikets sednast församlade Ständer i ämnet gjorda underdåniga framställning, i nåder
gillat och fastställt det af Ofver-kommissarien m. m. N. A. Fredin upprättade förslag till
nytt formulär för rikshufvudbok, med följande förändringar och tillägg, nemligen:
Lo att främst uti rikshufvudbokens första del skulle intagas en kapitalräkning för
sammandragande af alla de specialfonder, i hvilka statskapitalet fördelas, samt, jemte specifikation
af ingående balansen, tvänne til! kapital-räkningen hörande hjelp-konti, det ena ett
sammandrags-konto för ali inkomst och det andra ett dylikt konto för ali utgift, från hvilka
hufvudsummorna inginge till kapital-räkningen; hvaremot de uti första delen af formuläret intagna
räkningarne öfver stats-kapitalets särskilda fonder borde derifrån uteslutas och i stället
inrymmas uti rikshufvudbokens andra del, i den ordning efter hvarandra, som komme
att bestämmas af fondernas mer eller mindre allmänna beskaffenhet samt deras samband
med eller förhållande till riksstatens särskilda hufvudtitlar;
2:o att den uti förenämnde kapitalräkning, äfvensom i de flesta af hufvudboks-formuUirets
konti, förekommande sammanföring af posterna under högst fyra hufvuddelar, nemligen
in- och utgående balanser samt inkomster och utgifter, skulle tillämpas å alla fonders konti;
3:o att de i förslaget till hufvudboks-formuläret använda benämningar »Missväxt
undsättnings-fonden»
och »Allmänna magasins-fonden» eller »Fonden för äldre missväxt-undsättningar»,
förändrades, den förra till »Undsättnings-fonden» och den sednare till »Magasinsfonden»;
4:o
att å konti för stats-utgifterna borde anmärkas när anslaget vore förslagsanslag
eller reservationsanslag eller begge delarne; samt
5:o att uti rikshufvudboken jemväl borde intagas redogörelse för den Rikets Ständers
Riksgälds-kontor tillhörande förvaltning af allmänna medel, sålunda, att räkningen med Riksgälds-kontoret,
såsom förvaltande verk, erhölle plats uti rikshufvudbokens första del, näst
efter räkningen med Stats-kontoret, och att räkningarne öfver de fonder, som genom ifrågavarande
förvaltnings intagande uti rikshufvudboken komma att jemväl der ingå, inrymdes uti
Tabell .M 1 till 1855 års Revisionsberättelse, angående Statsverket, sid. 3.
Sammandrag af Kapital-räkningen till 1852 års R i k s li n f v u d b o k.
iiebet.
Balans från den 31 December 1851:
Öfverlevereringar
Skulder
Återstående utgifter och reservationer
13,109: 22. 1.
2,695,350: 35. 8.
3,995,737: 40. 5.
1,959: 17. 9. 11,820: 2. 6. 26,888: 42. 4.
28. — 1,499,030: 22. 7. 4,134,381: 38. 3.
3,995,737: 40. 5.
Tillkommen ingående balans: skulder och reservationer
Ordinarie afkortning
Extra ordinarie dito
Anordning utom stat
» efter 1852 års riks-stat
» å extra statsregleringen
Afskrifningar
Rikets Ständers Riksgälds-kontors andel i öfverskotter och besparingar .
Öfverlåtelse till Riksgälds-kontoret
Ökade reservationer
Aterlyftade depositioner
Levereringar
Balans den 31 December 1852:
Kontant behållning ....
Behållning af bergseffekter . .
» af fastigheter . .
» af inventarier . .
» af spanmål och proviant
m. m. .. .
Fordringar
Utlånta medel
Utestående kronouppbörd
Levererad inom d. 31 Aug. 1853,
Resterande den 1 Sept. 1853, .
Förskott till liqvid och redovisning
Anmärkta poster
Proprie balanser
2,659,013:
7.
5.
165,247:
13.
10.
500,284:
14.
2.
304,991:
9.
9.
67,757:
1.
1.
1,839,711:
43.
3.
2,716,528:
36.
8.
10,851: 23. 8.
1,257,818:
25.
2.
3,927,683:
8.
3.
—
—
165,247:
13.
10.
604,818:
9.
2.
1,105,102:
23.
4.
51,727:
42.
9.
356,719:
4
6. .
16,965:
23.
7.
84,722:
24.
8.
1.537,401:
18.
3.
3,377,113:
13.
6.
1,960,012:
32.
—
4,676,541:
20.
8.
3,285,271:
19.
11.
1,976,607: 32.
10.
674,287: 41.
6.
5,936,166: 46.
3.
223,821:
12.
T
33,504= 23.
5.
34,138: 43.
9.
291,464: 31.
9.
1,347,169:
30.
__
2.538: 40.
2.
50,202: 10.
1,399,910: 32.
2.
16,821:
31.
—
9,818: 35.
2.
26,640: 18.
2.
134,577:
32.
3.
21,138; 47.
1.
35,657: 23.
5.
191,374: 6.
9.
Statsmedel.
6,704,198:
2,393,384:
140,676:
297,490:
186,763:
13,884,651:
810,047:
1,740:
433,728:
413,786:
13,261,195: 11. 11
2.
17.
16.
14.
9.
26.
10.
4.
Kiksgäldsmedel.
1,949:
99,363:
32,927:
2,048,581:
2,044,641: 23. 2
45.
2.
22.
42.
Diverse medel.
1,450,850:
121,937:
730,457:
2,393,384:
495:
730,559:
906,817:
30.
37.
22.
42.
45.
1.
SUMMA 38,527,660: 17. 5. 4,227,473: 39. 11.
Summa.
8,157,008:
25.
2,393,384:
—
7.
140,676:
17.
5.
518,791:
1.
3.
950,148:
26.
1.
13,884,651:
9.
1.
810,047:
26.
—
2,395,124:
—
7.
433,728:
10.
5.
495:
22.
8.
413,786:
4.
9.
730,559:
42.
—
2,955,399:
39.
6.
21,538,686:
3.
10.
j 55,322,486:
37.
2.
Credit.
Balans från den 31 December 1851:
Kontant behållning ....
2,259,707:
37.
10.
Behållning af bergseffekter . .
234,120:
24.
10.
» af fastigheter . .
491,579:
24.
10.
» af inventarier . .
279,943:
36.
9.
» af spanmål och pro-
viant m. m. . .
46,879:
42.
10.
Fordringar
39.
3.
Utlånta medel
528,900:
13.
4.
Utestående kronouppbörd:
Levererad inom d. 31 Aug. 1852,
3,140,496:
11.
—
Resterande den 1 Sept. 1852, .
269,414:
1.
1.
Förskott tili liqvid och redo-
visning
1.554,770:
37.
4.
Anmärkta poster
15,896:
30.
6.
Proprie balanser
137,496=
20.
6.
16,021: 33.
1,961,244: 20.
34,159: 21.
2,368: 9.
21,624: 15.
4.
1,039,266:
7.
7.
3,314,995:
30.
9.
—
—
—
234,120:
24.
10.
—
605,017=
—
2.
1,096,596:
25.
—
—
52,516:
36.
2.
332,460:
24.
11.
31,381:
1.
8.
78,260:
44.
6.
—
622,134:
18.
6.
2,634,850:
9.
9.
.
3,839,271:
28.
5.
4,368,171:
41.
9.
1.
1,273,987:
36.
7.
6,375,728:
19.
8.
4.
109,024:
6.
3.
412,597:
28.
8.
3.
30,440:
46.
4.
1,587,579:
44.
11.
—
9,918:
37.
6.
25,815:
20.
—
10.
25,185=
12.
7.
184,306:
—
11.
Tillkommer ingående balans: behållningar och fordringar
1852 års kronouppbörd
Rikets Ständers Riksgälds-kontors bidrag:
1852 års statsfvllnadssumma
Extra statsreglerings-anslag
1,183,880: — —
1,122,233: 41. 11.
Äterdebitering af å hufvud-titlarne utgifna förskott
Minskade reservationer . . . . .
Depositioner .........
Anvisning å kreditivet för Postverket
Levereringar
Balans den 31 September 1852:
Öfverlevereringar . . . . .
Skulder
Återstående utgifter och reservationer
.......
8,288: 39. 3.
2,396,792: 19. —
6,632,306: 23. 7.
2,543: 12. 4. 4,670: 20. 7. 15,502: 24. 2.
1,102,380: — 10. 3,499,172: 19. 10.
_ _ 6,632,306: 23. 7.
Statsmedel.
10,971,921:
2,393,384:
13,745,273:
2,306,113:
2,631:
70,948:
9,037,387: 33. 10
32.
2.
41.
13.
37.
Kiksgäldsmedel.
2,035,418:
2,189,512:
3.
23.
10.
Diverse medel.
7,638,143:
612:
1,983,633:
748,871
13,000
1,076,041
39.
7.
24.
1.
29.
2,543: 12. 4. 1,107,050: 21. 5. 10,146,981: 19. 7
11,
Summa.
20,645,483:
2,393,996:
17,918,419:
2,306,113:
41.
11.
2,631:
13.
3.
70,948:
37.
4.
748,871:
1.
11.
13,000:
—
—
1,076,041:
29.
—
27.
7.
2.
SUMMA
38,527,660:j 17.j 5.| 4,227,473:| 39.j 11.j 12,567,352: 27.j 10.J 55,322,486: 37. 2
Tabell M 2 till 1855 års Revisionsberättelse, angående Statsverket, sid. 5. \
Sammandrag af Kapital-räkningen till 185 3 års Rikshufvudbok.
Stebel.
Statsmedel.
Riksgiildsmedel.
Diverse medel.
Summa.
Cretin.
Statsmedel.
Riksgäldsmedel.
Diverse medel
Summa.
Balans frän den 31 December 1852:
Balans frän den 31 December 1852:
Öfverlevereringar  8,288:
39.
3. 2,543: 12.
4.
4,670:
20.
7.
15,502:
24.
2.
Kontant behållning ....
2,659,013:
7.
5.
10,851:
23.
8.
1,257,818:
25.
2.
3,927,683:
8.
3.
Skulder  2,396,792:
19.
-
1,102,380:
10.
3,499,172:
19.
10.
Behållning af bergseffekter . .
165,247:
13.
10.
—
—
—
—
165,247:
13.
10.
Återstående utgifter och reser-
« af fastigheter . .
500,284:
14.
2.
—
—
604,818:
9.
2.
1,105,102:
23.
4.
-
vationer
6,632.306: 23.
7.
.
6,632,306:
2.3.
7.
» af inventarier . .
304,991:
9.
9.
—
—
51,727:
42.
9.
356,719:
4.
6.
9,037,387:
33.
10.
2,543:
12.
4.
1,107,050:
21.
5.
10,146,981:
19.
7.
» af spanmål och pro-  viant m. m. . . .
67,757:
1.
1.
16,965:
23.
7.
84,722:
24.
8.
Tillkommer ingående balans: skulder och reservationer ....
328,278:
40.
3.
—
—
—
—
328,278:
40.
3.
Fordringar
1,839,711:
43.
3.
1,537,401:
18.
3.
3,377,113:
13.
6.
Ordinarie afkortning
130,219:
42.
7.
—
—
—
—
130,219:
42.
7.
Utlånta medel
2,716,528:
36.
8.
1,960,012:
32.
4,676,541:
20.
8.
Extra ordinarie afkortning . . .
97,321:
10.
10.
113,413:
5.
6.
545,976:
21.
8.
Anordning utom stat ....
227,068:
4.
10.
34,380:
11.
5.
658,942:
13.
—
920,390:
29.
3.
Utestående kronouppbörd:
» efter 1853 års rikstat . . . .
14,398,835:
8.
7.
.—
.—
—
—
14,398,835:
8.
7.
Levererad inom d. 31 Aug. 1853,
» å extra statsregleringen
939,991:
7.
—
939,991:
7.
.—
3,285,271:
19.
11.
1,976,607: 32.
10.
674,287:
41.
6.
5,936,166:
46.
3.
Afskrifningar
.
62,842:
24.
,—
_
244,604:
—
5.
307,446:
24.
5.
Resterande d. 1 Sept. 1853, .
223,821:
12.
7.
33,504: 23.
5.
34,138:
43.
9.
291,464:
31.
9.
Rikets Ständers Riksgälds-kontors andel
623,195:
30.
7.
—
—
.—
623,195:
30.
7.
Förskott till liqvid och redovis-
1,347,169:
10.
Öfverlåtelse till Eiksgälds-kontoret . . .
—
—
566:
21.
2.
566:
21.
2.
ning
30.
—
2,538: 40.
2.
50,202:
—
1,399,910:
32.
2.
Okade reservationer ....
229,689:
17
2.
229,689:
17.
2.
Anmärkta poster .....
16,821:
31.
—
—
—
9,818:
35.
2.
26,640:
18.
2.
Aterlyftade depositioner . . .
Levereringar
—
2,058,636:
11.
2.
354,247:
849,959:
9.
33.
3.
3.
354.247:
2,908,595:
9.
44.
3.
5.
Proprie-balanser
134,577:
32.
3.
21,138: 47.
1.
35,657:
23.
a.
191,374:
6.
9.
13,261,195:
11.
11.
2,044,641:
23,
2.
6,232,849:
16.
9.
21,538,686:
3.
10.
Balans den 31 December 1853:
Tillkommer ingående balans: behållningar och fordringar . .
328,278:
40.
3.
.
__
328,278:
40.
3
1853 års kronouppbörd . . .
—
2,233,665:
9.
—
1,801,180:
5.
9.
18,697,687:
2.
9.
Kontant behållning .... 2,792,719: 24.
3. 10,931: 36.
2.
1,635,803:
12.
3.
4,439,454:
24.
8.
Rikets Ständers Riksgälds-kontors bidrag
Behållning af bergseflekter . . 131,739:
23.
9.
—
—
—
131,739:
23.
9.
1853 års statsfyllnads-summa
» af fastigheter . . 440,675:
24.
10.
—
—
604,818:
9.
o
1,045,493:
34.
—
1,183,880:
—
—
» af inventarier . . 344,495:
14.
9.
—
51,791:
41.
4.
396,287:
8.
1.
Extra statsreglerings-anslag . .
629,845:
—
—
1,813,725:
» af spanmål och pro-
—
.—
—
—
—
1,813,725:
.—
viant
80,664:
Fordringar  325.112:
Utlånta medel  3,018,299:
16.
9.
9.
1.
—
2.
—
4.
—
20,004-
2,152,188:
1,833,355:
12.
11.
9.
4.
8.
100,668:
2,477,300:
4,851,654:
28.
20.
10.
10.
6.
Anvisning å mindre kreditivet
Aterdebitering af förskott, afförda såsom riksstats-utgifter,
Minskade reservationer
1,592:
402,966:
18.
46.
—
—
625,000:
—
—
625,000:
1,592:
402,966:
18.
46.
—
Utestående kronouppbörd:
Depositioner
—
396,676:
44.
4.
396,676:
44.
4,
Levereringar
—
—
—
42,448:
44.
5.
42,448:
44.
5.
Levererad inom d. 31 Aug. 1854, 3,472,264:
31.
11. 2,024,493: 23.
2.
566,763:
42.
8.
6,063,522:
1.
9.
Balans den 31 December 1853:
Resterande den 1 Sept. 1854, . 227,855:
—
6. 26,979: 46.
9.
39,466:
17.
7.
294,301:
16.
10.
' Förskott till liqvid och redo-
Öfverlevereringar
11,109:
45.
10.
665:
28.
9.
3,216:
35.
—
14,992:
13.
7.
visning
1,799,681:
29.
7. 2,793: 21.
9.
7,207:
1.
9.
1,809,682:
5.
1.
Skulder
1,570,147:
41.
8.
—
—
1,166,979: 10.
6.
2,737,127:
4.
2.
Anmärkta poster ..... 5,072:
29.
—
—
—
4,375:
29.
5.
9,448:
10.
5.
Återstående utgifter och reser-
Proprie balanser  159,786:
14.
— 20,892: 31.
4.
23,794:
17.
10.
204,473:
15.
*>
vationer
7,059,262:
9.
8.
_
,
7,059,262:
9.
8.
12,798,365:
35.
2.
2,086,091:
15.
2.
6,939,568:
4.
9.
21,824,025:
7.
1.
8,640,520:
1.
2.
665:
28.
9.
1,170,195:
45.
6.
9,811,381:
27.
5.
-
SUMMA
39,111,116:
9.
4.
4,278,972:
12.
...
10,268,351:
12.
9.
53,658,439:
35.
SUMMA
39,111,116:
9.
4I
4,278,972:
12.
ii j
10,268,351:
12.
1
53,658,439:
35.
—
Bilaga Litt. A. till 4855 års Revisionsberättelse, angående Slals-verkets, sid. 3,
t
För år 1&52. Ordinarie Inkomster:
Ordinarie ränta
Afrads-spanmål
Tionde-spanmål
Tionde-spanmålslösen efter bestämda priser
.
Arrende-medel
Silfver-tionde, myntare-lön och slagskatt
Koppar-ränta
Tionde- och hammarskatts-jern . . . .
Alun-tionde
Svafvelbruks-tionde . . . . v
Mantalspenningar . . .
Bötes-medel
Kavalleri-regementernas hästvakans-spanmål
Ständiga rotevakans-afgifter vid Skånska infanteri-regementerna . . .
Tillfälliga rotevakans- och mötes-afgifter
Rotefrihets-afgift af oroterad, men ordinarie rotering underkastad, jord
Rotevakans-afgift af utsockne frälsehemman i Halland
Fourage-afgift af indelta kavalleriet
Trosspassevolans-afgift
Båtmans-vakans-afgift
Krut- och salpeter-försäljnings-medel
Kontrollstämpel-medel
Båk- och lots-medel
Danska fyrings-medel
Konvoj-kommissariatets bidrag till Turkiska beskickningens aflöning
Observations-medel •. . . .
Extra medel och uppbörder
Intresse-medel
Riks-staten
påräknar.
öfverskott.
Brist.
Räkenskaperna
upptaga.
2,559,033
46.
3.
20,723:
30.
2.
—
—
2,579,757:
28.
5.
333,134
20.
11.
39,343:
11.
1.
—
—
372,477:
32.
—
912,389
6.
1.
57,210:
17.
10.
—
—
969,599:
23.
11.
4,400
—
—
—
—
116:
8.'
—
4,283:
40.
—
128,000
—
—
85,901:
44.
11.
—
—
213,901:
44.
11.
9,500
—
—
193:
33.
6.
—
—
9,693:
33.
6.
65,000
—
—
21,844:
21.
10.
—
—
86,844:
21.
10.
152,024
—
—
30,191:
15.
1.
—
—
182,215:
15.
1.
500
—
—
291:
44.
5.
—
•—
791:
44.
5.
600
—
—
358:
41.
11.
—
■—
958:
41.
11.
350,000
—
—
14,301:
47.
_
—
—
364,301:
47.
—
35,000
—
—
9,409:
44.
9.
—
—
44,409:
44.
9.
133,500
—
—
54,966:
18.
2.
—
—
188,466:
18.
2.
13,860
—
—
3,949:
34.
4.
—
—
17,809:
34.
4.
4,500
—
—
5,583:
47.
9.
•—
—
10,083:
47.
9.
28,000
—
—
—
—
1,341:
36.
7.
26,658:
11.
5.
10,000
—
—
1,396:
8.
4.
—
—
11,396:
8.
4.
32,300
—
—
—
•—
947:
33.
6.
31,352:
14.
6.
17,680
—
—
1,907:
16.
—
—
—
19,587:
16.
—
32,000
—
—
5,705:
10.
5.
—
—
37,705:
10.
5.
105,000
—
—
40,544:
38.
7.
—
—
145,544:
38.
7.
10,500
—
— •
2,388:
38.
11.
—
—
12,888:
38.
11.
119,472
40.
1.
—
—
—
—
119,472:
40.
1.
26,600
—
—
39:
28.
—
—
—
26,639:
28.
—
14,800
—
—
—
—
36:
42.
—
14,763:
6.
—
14,000
—
—
—
—
9,746:
5.
10.
4,253:
42.
2.
18,000
—
—
—
—
332:
36.
8.
17,667:
11.
4.
3,300
—
•—
74:
30.
5.
—
—
3,374:
30.
5.
S:r 5,133,094: 17. 4. 396,327: 47. 5.
12,521: 18. 7. 5,516,900: 46. 2.
Extraordinarie Inkomster:
Enligt Regeringsformens 60 §, inflytande såsom bevillning:
Riks-staten påräknar. Öfverskott. Brist. Räkenskaperna upptaga.
Siötulls-medel
4,766,474: 34. 10. 414,830: 30. 9.
5,181,303: 17. 7.
Salu-accis  2,000: 400: 32. 2,400: 32.
Post-medel
789,599: 15. 4.
789,599: 15. 4.
Karta-sigillata-medel
684,800: 159,256: 16. 5. ■ 844,0a6: 16. 5.
Bränvins-afgift  650,000:
149,109: 35. 9. 500,890: 12. 3.
S:r 6,892,874: 2. 2. 574,487: 31. 2. 149,109: 35. 9. 7,318,251: 45. 7.
Restantier  180,000:
112,131: 8. 11. 67,868: 39. 1.
Tillkomma:
Hufvud-titlarnes besparings-medel
256,852: 7. 8. 256,852: 7. 8.
Inkomster, i Riks-staten eg 'påräknade:
Kobolt-tionde  2**®: * —~~ 2^®:
Dana-arf  -
5’040: 24- 6-
5>040: 24‘ 6-
S:r
— — 5,276: 24. 6.
5,276: 24. 6.
I -
Summa 12,462,820: 27. 2. 976,092: 7. 1. 273,762: 15. 3. 13,165,150: 19. —
afgå brister
273,762: 15. 3. 273,762: 15. 3.
Summa 12,462,820: 27. 2. 702,329: 39. 10. —  13,165,150: 19. —
Bilaga Litt. B. till 4855 (irs Revisionsberättelse, angående Stals-verket, sid. 5.
För ar SH33. Ordinarie Inkomster.
Riks-staten påräknar.
Öfverskott.
Brist.
Räkenskaperna upptaga.
Ordinarie ränta
. . 2,821,032
83,207:
44.
10.
—.—
—
—
2,904,240: 4.
5.
Afrads-spanmål
. . 388,579
32.
11.
58,093:
39.
9.
—
—
446,673: 24.
8.
Tionde-spanmål
. . 1,071,520
29.
7.
89,195:
24.
6.
—
—
1,160,716: 6.
1.
Tionde-spanmålslösen efter bestämda priser
. . 4,400
—
—
—
—
, 116:
8.
—
4,283: 40.
—
—
—
100,746:
28.
7.
—
—
228,746: 28.
7.
Silfvertionde, myntarelön och slagskatt - . .
. . 9,500
—
—
1,772:
10.
3.
—
—
11,272: 10.
3.
Kopparränta (
. . 65,000
—
—
33,840:
43.
2.
—
—
98,840: 43.
2.
Tionde- och hammarskattsjern
. . 152,024
—
—
36,098:
7.
—
—
—
188,122: 7.
—
Aluntionde
. . 500
—
— .
—
—
173:
—
5.
326: 47.
7.
Svafvelbruks-tionde
—
—
459:
40.
1.
—
—
1,059: 40.
1.
—
—
17,180:
40.
2.
—
—
367,180: 40.
o
Bötesmedel
—
—
14,576:
15.
8.
—
—
49,576: 15.
8.
Kavalleri-regementernas hästvakans-spanmål
. . 133,500
—
—
87,327:
9.
—
—
—
220,827: 9.
—
Ständiga rotevakans-afgifter vid Skånska infanteri-regementerna
. . 13,860
—
—
9,941:
22.
—
—
—
23,801: 22.
—
Tillfälliga rotevakans- och mötes-afgifter
. . ‘ 4,500
. —
—
3,682:
31.
4.
—
—
8,182: 31.
4.
Rotefrihets-afgift af oroterad, men ordinarie rotering underkastad, jord . .
. . 28,000
—
—
3,607:
27.
10.
—
—
31,607: 27.
10.
Dito af utsockne frälsehemman i Halland
. . 10,000
—
—
4,496:
10.
8.
—
—
14,496: 10.
8.
Fourage-afgift af indelta kavalleriet
—
—
3,796:
25.
4.
—
—
36,096: 25.
4.
Trosspassevolans-afgift
—
—
—
—
121:
24.
9.
17,558: 23.
3.
Båtsmansvakans-afgift
. . 32,000
—
—
11,717:
27.
9.
—
—
43,717: 27.
9.
Krut- och salpeter-försäljningsmedel
. .
• , 105,000
—
—
39,336:
46.
11.
—
—
144,336: 46.
11.
Kontrollstämpel-medel
. . 10,500
—
—
1,275:
4.
4.
—
—
11,775: 4.
4.
Bak- och lotsmedel '
. . 116,559
26.
9.
—
—
—
—
116,559: 26.
9.
Danska fvringsmedel
.
. . 26,600
—
—
14:
28.
—
—
—
26,614: 28.
—
Konvoj-kommissariatets bidrag till Turkiska beskickningens aflöning . . .
. . 14,800
—
—
—
—
115:
45.
—
14,684: 3.
—
Observationsmedel
—
—
—
—
7,186: 41.
10.
6,813: 6.
2.
Extra medel och uppbörder
. . .
. . 18,000
—
—
33,723:
40.
5.
—
—
51,723: 40.
5.
Intressemedel .
—
—
59:
11.
6.
—
—
3,359: 11.
6.
•*
S:r 5,606,756: —
10.
634,151:
3.
1.
7,713: 24.
6,233,193: 27.
11.
Ekrtvaovdinarie Inkomster:
Enligt Regeringsformens 60 §, inflytande såsom bevillning.
Sjötullsmedel . . •
Salu-accis . . .
Postmedel
Karta-sigillata-medel
Bränvins-afgift . .
Riks-staten påräknar.
9. 7.
4,749,605
2,000
837,649
684,800
650,000
Öfverskott.
441,047: 13. 4.
Brist.
24. 8.
437: 24.
211,843: 5. 9.
168,645: 18. 4.
Räkenskaperna upptaga.
5,190,652: 22. 11.
1,562: 24. —
837,649: 24. 8.
896,643: 5. 9.
481,354: 29. 8.
Restantier
S:r 6,924,054: 34. 3.
652,890: 19. 1.
169,082: 42. 4. 7,407,862: 11. —
— _
149,547: 6. 9. 30,452: 41. 3.
Tillkomma:
Hufvudtitlarnes besparingsmedel
i anledning af Rikets Ständers beslut, grundfonden orätt till godoförda år 1840
303,454: 7. 5.
56: 25. 9.
303,454: 7. 5.
56: 25. 9.
Summa 13,014,321: 20. 3. 1,287,041: 22. 2.
326,343: 25. 1.
afgå
326,343: 25. 1. 13,975,019: 17. 4.
326,343: 25. I.
Summa 13.014,321: 20. 3. 960,697: 45. 1.
13,975,019: 17. 4.
- 3 —
den andra delen efter den här ofvan i l:a punkten antydda ordningsföljd; hvarjemte Kongl. Majit,
med förklarande, att det nya sättet för rikshufvudbokens uppställning skulle tillämpas vid af
slutriingen
af de allmänna räkenskaperna för nästlidne år 1854 och derefter framgent vid de
årliga riksboksluten iakttagas, i nåder uppdragit åt Kongl. Stats-kontoret dels att förordna om
de mindre jemkningar uti vissa af bufvudbokens konti, som, i följd af kapitalräkningens intagande
derstädes samt räkningarnes öfver special-fonderna öfverdyttning från första till andra
delen af rikshufvudboken, eller eljest vid dess slutliga uppgörande i öfverensstämmelse med de
fastställda grunderna, kunde blifva erforderliga, dels ock att med Fullmäktige i Riksgälds-kontoret
öfverenskomma om aflemnande till Kongl. Stats-kontoret, å lämplig tid hvarje år, af
Riksgälds-kontorets hufvudbok, äfvensom Kongl. Maj:t anbefallt Stats-kontoret att, i den
mån sådant medhinnes, låta för de förvaltande verkens samt alla redovisande embets- och
tjenstemäns räkenskaper uppgöra och till Kongl. Majda nådiga pröfning öfverlemna förslag
till formulärer, så upprättade, att dessa räkenskaper blefve uppgjorde i möjligaste likstämmighet
med den nya planen för riksbokslutet, på det desammas resultater måtte med lätthet
och utan vidlyftigare omslut kunna i rikshufvudboken intagas.
I sammanhang härmed, har Kongl. Majit, angående den af Rikets vid 1847 och 1848
års riksdag församlade Ständer väckta fråga om uteslutande från allmänna verks penningeredovisningar
af värden å fastigheter samt å vissa inventarier och materialier, som icke
kunde till rörliga tillgångar räknas, eller i allmänhet till liqvider för det ailmännas räkning
begagnades, i nåder förklarat, att, sedan ofvanberörde nya formulärer för de förvaltande
verkens räkenskapsföring blifvit genom Kongl. Stats-kontoret uppgjorda samt af Kongl.
Majit i nåder pröfvade och fastställda, förenämnde fastighets- och inventarie-värden icke
vidare borde uti ifrågavarande räkenskaper ingå.
Slutligen och beträffande frågan om det af Ofver-kommissarien Fredin jemväl upprättade
förslag till formulär för en hufvudbok med tillhörande special-redogörelse öfver Kongl.
Stats-kontorets enskilda rörelse, innehåller högstberörda nådiga bref, att Kongl. Majit, i enlighet
med Rikets sednast församlade Ständers underdåniga framställning, uppskjutit den
slutliga pröfningen af nämnde förslag samt förständigat Kongl. Stats-kontoret att låta i sina
memorialböcker införa sammandrag för hvarje år öfver de särskilda hufvudtitlarnes besparingar,
brister och reservationer, till beredande af en lättare öfversigt af samma titlars
ställning, äfvensom att, i öfverensstämmelse med det afgifna förslaget, låta uti nämnde
memorialböcker inrätta särskilda konti för spanmålen uti Kronans magasin å Skeppsholmen
och för de Stats-verkets bergseffekter, som å hufvudstadens jern- och metallvåg funnes
upplagda.,
Sedan Revisorerne sålunda redogjort för hvad Kongl. Majit, angående omförmälda
ämnen, i nåder förordnat, hafva Revisorerne, som, i likhet med hvad vid föregående
revisionsförrättningar ägt rum, öfver Stats-verkets tillstånd på det hela låtit upprätta
de vid denna berättelse såsom bilagor (Tabellerna Niris 1 och 2) fogade Sammandrag öfver
riks-hufvudböckernas kapital-räkningar för åren 1852 och 1853, tillika ansett sig böra för
samma år här nedan meddela en uträkning öfver mera speciella delar af stats-regleringen,
hvarvid iakttages, att den vid 1850 och 1851 års riksdag fastställda riksstat under revisionsåren
varit gällande (Se bilagorna Litt. A. och B.).
Restantier.
år 1852
år 1853.
Ordinarie ränta
7,915:
5.
7.
6,475:
8.
7.
Afrads-spanmål
1,911:
—
9.
1,058:
37.
—
Tionde-dito
318.
20.
6.
1,115:
30.
9.
Arrende-medel
3,023:
31.
11.
20,155:
6.
5.
Koppar-ränta
2,791:
47.
—
1,195:
38.
—
Tionde- och hammarskatts-jern
1,338:
2.
3.
1,161:
23.
11.
Alun-tionde
—
—
85:
27.
10.
Svafvelbruks-tionde
858:
14.
10.
742:
22.
7.
Mantals-penningar
3,587:
8.
2.
2,922:
12.
—
Bötes-medel
58,973:
26.
7.
60,550:
38.
1.
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål . .
133:
44.
10.
128:
21.
—
Tillfälliga rotevakans- och mötes-afgifter....
373:
39.
9.
—
—
—
Rotefrihets-afgift af oroterad, men ordinarie
rotering underkastad, jord
139:
20.
9.
41:
11.
7.
Rotevakans-afgift af utsockne frälsehemman i
Halland
43:
36.
8.
—
—
—
Fourage-afgift af indelta kavalleriet
—
29.
4.
14:
8.
—
Trosspassevolans-afgift
2:
18.
—
5:
6.
9.
Båtsmans-vakans-afgift
34:
21.
11.
29:
21.
4.
Kontroll-stämpel-afgift
—
29.
4.
27:
24.
5.
Observationsmedel
6:
32.
—
■
—
—
Extra medel och uppbörder
1,805:
23.
2.
907:
36.
—
Salu-accis
ID:
16.
—
7:
24.
—
Karta sigillata-medel
77:
24.
8.
—
—
—
Bränvins-afgift
3,392:
40.
6.
1,185:
32
2.
2:a hufvudtitelns besparingsmedel
142:
44.
6.
—
—
.—
6:e dito dito
555:
47.
1.
231:
33.
—
7:e dito dito
246:
12.
8.
460:
2.
—
8:e dito dito
19:
1.
5.
—
—
_
9;e dito dito
—
—
—
9:
24.
—
Summa
87,712:
16.
2.
98,511:
9.
5.
Ordinarie afkortning
140,676:
17.
5.
130,219:
42.
7.
Extra ordinarie dito
297,490:
16.
6.
335,242:
5.
4.
Anordning utom stat
186,763:
14.
7.
227,068.
4.
10.
Utgifter enligt Mihs-staten:
år 1852. år 1853.
lista hufvudtiteln  780,278: 37. 1. 780,840: — —
2:dra dito
1,140,893: 46. 1. 1,192,787: 13. 5.
3:dje dito
227,463: 13. 9. 226,288: 22. 2.
4:de dito
4,568,794: 27. 10. 4,973,427: 27. 1.
5:te dito
1,588,049: 45. 5. 1,469,204: 10. 6.
6:te dito
1,092,640: 3. 4. 1,077,992: 40. 1.
Transport: 9,398,120: 29. 6.
9,720,540: 17. 3.
Transport:
9,398,120: 29.
6.
8,720,540:
17.
3.
å 7:de hufvudtiteln
2,285,817: 10.
8.
2,369,510:
27.
5.
» 8: de dito
1,432,241: 38.
3.
1,556,794:
12.
3.
» 9:de dito
725,976: 39.
4.
697,061:
—
4.
af öfverskottena å stats-verkets inkomster . .
22,951: 3.
2.
43,500:
27.
11.
Begrafningshjelp till sterbhus
19,543: 32.
2,
11,428:
19.
5.
Summa 13,884,651: 9.
1.
14,398,835:
8.
7.
Brister,
uppförda till ersättning af Rikets Ständers Riksgälds-kontor:
år 1852.
år 1853.
å 2:dra hufvudtiteln,
Fångars vård och underhåll
. . .
— —
—
34,821:
5.
5.
Medico legala besigtningar
872: 24.
8.
838:
23.
10.
Skrifmaterialer och expenser
— —
—
1,015:
14.
6.
Rese- och traktamentspenningar
1,212: 5.
1.
—
—
—
Ersättning åt vittnen och parter
664: 14.
10.
2,703: 20.
6.
Summa 2,748: 44.
7.
39,378:
16.
3.
å 3:dje hufvudtiteln,
Skrifmaterialier och expenser för Utrikes-de-
partementets Expedition
2,327: 22.
4.
1,303:
—
—
å 4:de hufvudtiteln,
•
Kavalleri- och infanteri-regementerna, för Jemt-
lands rotering,
534: 37.
9.
603:
36.
11.
Militie-boställskassan, ersättning
1,018: 13.
2.
3,170:
—
2.
Fouragering vid indelta kavalleriet .......
298: 13.
—
16,239:
18.
10.
Fouragering för värfvade kavalleriets och artille-
-
riets hästar
58,530: 32.
2.
71,592:
41.
—
Beväringsmanskapets vapenöfning
19,015: 12.
4.
31,511:
12.
11.
Inqvarteringskostnader i landsorten
2,480: 44.
8.
3,039:
36.
—
Rese- och traktaments-penningar
18,031: 29.
11.
16,092:
—
3.
Dito till magistratspersoner och borgare vid be-
sigtningar
455: 29.
1.
524:
44.
4.
Summa
100,365: 20.
1.
142,773: 46.
5.
å ,5:(e hufvudtiteln,
Rese- och traktamentspenningar
2,742: 40.
1.
7,084: 42.
5.
Skrifmaterialier och expenser för Flottans sta-
tioner
1,104: 29.
5.
1,130:
—
5.
Summa: 3,847: 21.
6.
8,214: 42.
10.
å 6:te hufvudtiteln,
Utflyttningshjelp efter laga skiften
73,105: 17.
1.
—
—
—
Odlingshjelp för krono-nybyggare
668: 46.
4.
679:
22.
4.
Transport: 73:774: 15. 5.
679: 22. 4.
Transport:
73,774:
15.
5.
679:
22.
4.
Skrifmaterialier och expenser
7,111:
4.
1.
11,696:
—
3.
Rese- och traktaments-penningar . . . .
8,150: 43.
10.
4,802:
24.
2.
Summa:
89,036:
15.
4.
17,177:
46.
9:
å 7:de hufvudtiteln,
Karta-sigillata-omkostnader
24,984:
6.
2.
■60,062:
28.
3.
Kontrollverkets dito
1,441: 29.
9.
1,169:
22.
6.
Skogsplanterings-kassan, ersättning . . .
1,195:
14.
7.
1,542:
42.
11.
Lyshållning m. m. för Kronans hus i
Stock-
holm
3,811:
42.
6.
4,794:
15.
■—
Städers friheter '
. . • .
21:
4.
3.
107:
21.
10.
Transportkostnad för Stats-verkets bergseflek-
ter
9:
30.
7.
—
—
—
Remisslage
2,082:
33.
8.
2,374:
1.
6.
Observations- och uppbörds-procent . .
825:
15.
5.
5,383:
10.
11.
Mantalsskrifnings-provision........
717:
6.
9.
290:
—
7.
Restitutioner
1,024:
1.
6.
3,689:
35.
7.
Rese- och traktaments-penningar ....
431:
4.
—
1,690:
23.
2.
Skrifmaterialier och expenser
547:
24.
1.
—
—
—
Summa.-
37,091: 21.
3.
81,104: 10.
3.
å 8:de hufvudtiteln,
Kleresi-staten, Biskopen på Gottland, lön utöf
-
ver beräkning
. #
320:
46.
6.
719:
41.
4.
Farsoters och smittosamma sjukdomars
bo-
tande
26,717:
24.
7.
15,853:
10.
7.
Fattigvården i allmänhet
.
6,122:
43.
6.
1,851:
2.
9.
Skrifmaterialier och expenser
4,855:
28.
— -
774:
8.
5.
Summa:
38,016:
46.
7.
19,198:
15.
1.
d 9:de hufvudtiteln,
Wadstena Krigsmanshus-kassa, ersättning
för
hemmans-räntor och arrenden . . . .
. .
3,519:
31.
3.
9,100:
11.
8.
Invalidhus-fonden, dito dito
5,915:
32.
5.
12,851:
27.
7.
Summa
: 9,435:
15.
8.
21,951:
39.
3.
Summa Summarum:
282,869: 15.
4.
331,102: 24. 10-
Mti Ii si/ii fets-Ii on lovel lillg adof orda besparingar:
å 2:dra hufvudtiteln, år 1852. år 1853.
Fångars vård och underhåll  14,391: 11. 1. — — —
Skrifmaterialier och expenser  131: 35. 2. — — —
Rese- och traktaments-penningar  ■—• — — 371: 42. 2.
Summa: 14,522: 46. 3.
371: 42. 2.
- 7
\
å 4:de hufvudtiteln,
Indelta kavalleri- och infanteriregementerna . .
Inqvarteringskostnader i Stockholm
Skrifmaterialier och expenser för Landtförsvars-  departementets Kansli-expedition
1,189: 44.
2,781: 27.
550: 19.
8.
11.
8.
1,188: 2.
2,735: 31.
284: 14.
8.
5.
2.
Summa:
4,521: 44.
3.
4,208: —
3.
å 5:te hufvudtiteln,
Båtsmännens beklädnad  , v
13,114: 41.
2.
8,209: 33.
4.
Skrifmaterialier och expenser för Sjöförsvars-
departementets Kansli-expedition .....
206: 39.
—
345: 3.
—
Summa:
13,321: 32.
2.
8,554: 36.
.4.
å (i:te hufvudtiteln,
Utflvttningshjelp efter laga skiften
— —
—
1,454: 36.
4.
Jordförluster genom kanal- och väganläggnin-  Sar ■■■••,
2,684: 6.
1. v
1,721: 3.
8.
Summa:
2,684: 6.
1.
3,175: 40.
—
å 7:dc hufvudtiteln,
Transportkostnad för Stats-verkets bergs-
elfekter
— —
—
87: 16.
2.
Skrifmaterialier och expenser
— —
—
2,692: 8.
3.
Summa: — —
—
2,779: 24.
5.
å 8:de hufvudtiteln,
Kleresi-staten
360: —
—
30: —
.—
Fria konsternas Akademi
1: 14.
6. /
12: 40.
10.
Summa
i 361: 14.
6.
42: 40.
10.
ä 0:de hufvudtiteln,
Allmänna indragnings-staten
21,350: 22.
_
29,396: 17.
8.
Summa Summarum: 56,762: 21. 3. 48,529: 9. 8.
lAqvidernu
med Rikets Ständers Riksgälds-kontor öfver öfverskott och besparingar samt brister
hafva utfallit pä följande sätt:
år 1852. år 1853.
Behållet öfverskott å Stats-verkets inkomster .... 702,329: 39. 10. 960,697: 45. 1.
Besparingar å förslags-anslagen
56,762: 21. 3. 48,529: 9. 8.
Summa: 759,092: 13. T 1,009,227: 6. 9.
Då härifrån afräknas:
Anordning af öfverskottena
å Statsverkets
inkomster . . 22,951: 3.2. 43,500:27.11.
Ersättning för utbetald
begrafningshjelp
till sterbhus 19,543:32.2. 11,428:19. 5.
Brister i förslags-an
anslagen
2*82,869: 15.4. 331,102:24.10. 325.304: 2. 8. 386,031: 24. 2.
Återstår netto-öfverskott, Rikets Ständers Riksgäldskontor
till godo,  433,728: 10. 5. 623,195: 30. 7.
Mteserverttde behållningar u hufvudtittarne
utgjorde vid slutet af år 1852. år 1853.
å lista hufvudtiteln  , . 787: 10. — 787: 10. —
» 2:dra »
33,995: 12. — 42,264: 18. —
. ,  514: 8. 7. 1,178: 34. 5.
1,587,562: 14. 2. 1,792,808: 21. 4.
559,752: 24. 11. 746,368: 15. 10.
162,293: 36. 11. 199,946: 40. 10.
828,018: 1. 1. 818,073: 18. 4.
131,816: 5. 6. 125,975: 29. 5.
: . 2,029,148: 21. 5. 2,063,288: 15. 10.
Summa: 5,333,887: 38. 7. 5,790,691: 12. —
» 3:dje
» 4: de
» 5:te
» 6:te
» 7:de
» 8:de
» 9:de
Revisorerne få angående ställningen af Stats-verkets grundfond för åren 1852 och 1853
lemna följande utredning:
Ar 18Z2.
Debet.
Behållning från är 1851.
Grundfonden utgjorde vid 1851 års slut  3,747,269: 19. 9.
Credit.
Balans till år 1853.
Den 31 December 1852 utgjorde samtliga
i rikshufvudboken upptagna verks tillgångar . 21,538,686: 3. 10.
skulder  10,146,981: 19. 7.
Således deras kapital-behållningar  11,391,704: 32. 3'
Då derifrån afräknas
A) Riksgäldsverkets behållningar
....... 2,042,098: 10. 10.
B) Diverse verks dito . 5,125,798: 43. 4.
C) Medel tillhörande
statsregleringen . . . 476,538: 6. 4. 7,644,435: 12. 6,
utgör statsverkets öfverskott .
hvilket benämnes grundfonden.
3,747,269: 19. 9.
9 —
A) Rikgälds-kontorets tillgångar..
2,044,641: 23. 2.
skulder  2,543: 12. 4.
behållning
2,042,098: 10. 10.
B) Diverse verks tillgångar  6,232,849: 16. 9.
skulder  1,107,050: 21. 5.
behållning
5425,798: 43. 4.
C) Stats-regleringen tillhörande restantier för
året och föregående åren  223,821: 12. 7.
Grundfonden orätt tillgodoförda sedan äldre åren 56: 25. 9.
Anmärkta poster enligt
rikshufvudboken . . . 16,821: 31. —
hvarifrån afgå Krigs
kollegii
medel .... 12,199: 40. 8. 4 00j. 3g 4
Proprie-balanser tillsammans
134,577: 32. 3.
afräknas för Krigs-kol
,
eSium
101: 4L *• 134,475: 39. 2.
Förskott och lån å hufvud-titlarne:
lån af f. d. 9:de hufvud
titeln
6,072: 24. —
förskott till liqvid eller
redovisning  107,490: 10. 6. 113,562: 34. 6.
S:r 476,538: 6. 4.
4fi*
Debet.
Balans från år 1852:
Grundfondens belopp vid sistnämnde års slut, enligt ofvanstående utredning,
3,747,269: 19. 9.
Credit.
Afskrifning enligt Fångvårds-styrelsens hufvudbok:
värde i fastigheter  61,000: — —
Balans till är 1854:
Den 31 December 1853 utgjorde samtliga,
i riks-hufvudboken upptagna, verks tillgångar . 21,824,025: 7. 1.
skulder . . 9,811,381: 27. 5.
Således deras netto-behållningar  12,012,643: 27. 8.
Då derifrån afräknas .
A) Riksgälds-verkets behållningar
2,085,425: 34. 5.
B) Diverse verks dito . 5,769,372: 7. 3.
C) Medel tillhörande
stats-regleringen . . . 471,576: 14. 3. 8 396 374- 7 11
visar sig grundfondens belopp vid 1853 års slut,  3,686,269: 19. 9.
B Stömma 3,747,269: 19. 9
— 10
skulder .
behållning
skulder
behållning
(i) Statsregleringen tillhörande restantier för
året och förra åren
Anmärkta poster, upptagna
till
afgå för Fångvårdsstyrelsen
2,086,091:
15.
2.
665:
28.
9.
2,085,425: 34.
5.
6,939,568:
4.
9.
1,170,195: 45.
6.
5,769,372:
7.
3.
5,072: 29. —
2,091: 3. 6.
Propriebalanser, tillsammans . 159,780: 14. —
afgå för Fångvårdsstyrelsen
32,258: 31. 8.
100:22. 7. 32,359; 6. 3.
Krigs-kollegium
Förskott och lån å hufvudtitlarne:
lån å f. d. 9:de hufvudtifeln . 5,272: 24. —
förskott till liqvid och redovisning
108,040: 4. 6.
227,855: — 6.
2,981: 25. 6.
127,427: 7. 9.
113,312: 28. 6.
471,576: 14. 3.
UMehäilningar eif fastigheter (d. v. s. fastighets-värden),
1,045,493: 34.
hvilka i 1853 års rikshufvudbok utbalanseras såsom tillgångar,
utgjorde
Om derifrån afräknas hvad som tillhör mötes
passevolans-fonden
Allmänna hospitals- och barnhus-fonden ....
samt Myntverket, hvarom här nedan vidare
förmäles,
88,684: 20. 8
516,133: 36. 6
113,600: 32. 9
Återstår i grundfonden ingående fastighets-värde
nemligen för Krigs-akademien . •
» Krono-magasinerna
100,000:
227,074: 40. 1
718,318: 41. 11.
327,074: 40. 1.
Ba resi tar iers r ärtte,
utbalanseradt i rikshufvudboken för år 1853 med  396,287: 8. 1.
afgår för följande förvaltande verk hvad bland
deras reservationer upptages och således
tillhör stats-regleringen:
Krigs-kollegium
49,221: 29. 5.
Kommerse-kollegium  184: 16. —
Mynt-verket  53,900: 17. —
Styrelsen för väg- och vattenbyggnader .... 4,599: 17. —
Transport 107,805: 31. 5. 396,287: £ T
\
— 11 —
Transport: 107,805: 31. 5. 396,287: 8. I.
Fångvårds-styrelsen (af extra stats-reglerings
anslag)
12,669: 17. 1.
samt dessutom för
Mötes-passevolans-fonden
24,792: 21. 4.
Handels- och sjöfarts-fonden
384: 21. 4.
Allmänna hospitals- och barnhus-fenden .... 24,677: 2. 8.
Allmänna magasins-fonden  1,937:44. — 17*> 306- 11 10
återstå och ingå i grundfonden  223,920: 14. X
nemligen i länen
181: 16. —
Fångvårds-styrelsen  207,989: 40. 10.
Kronomagasinerna
15,749: 5. 5.
När således från grundfondens, enligt ofvanstående kalkyl, vid 1853 års slut bestämda
belopp, eller
3,868,269: 19. 9.
afräknas de deri ingående värden, för fastigheter 327,074: 40. 1.
och för inventarier . . ,  223,920: 14. 3. --n Qn^. /
hvilka, enligt hvad förut är nämnt, till 1 : J‘ ! _‘
följd af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 15
Februari 1855, framdeles komma att afskrifvas,
visar sig grundfondens summa, vid
slutet af år 1853, utgöra , . . . 3,135,274: 13. 5.
Då kostnaderna Såväl för inköp af Mynt-verkets nya tomt, som för alla derå sedermera
verkställda nybyggnader i verkets hufvudbok aldrig blifvit bland utgifterna definitivt afförda,
utan i stället lagda på utgående balansen, under titeln fastighetsvärde, hvilket sålunda, år
efter annat, ökats, så har, vid föregående Stats-revisioner, detta verks fastighetsvärde antagits
ingå i grundfonden; men då riks-hufvudboken upplyser, att detta värde ingår bland 7:de
hufvudtitelns reservationer å Mynt-verkets tillgångar och således tillhör stats-reglerings-fonden,
hafva Revisorerne, på sätt af ofvanstående kalkyl synes, från grundfondens fastighetsvärde
uteslutit detsamma.
Beträffande de i ofvanstående tabell öfver grundfondens ställning för år 1853 från de balanserade
nettobehållningarne afdragna, stats-regleringgn tillhörande poster, tillsammans 471,576
R:dr 14 sk. 3 r:st, har det fästat Revisorernes uppmärksamhet, att uti denna i tabellen (Litt.
G.) under linien närmare specificerade summa jemväl lån och förskott ingå till ett sarnmanlagdt
belopp af 113,312 Ralr 28 sk. 6r:st.; och sorn Revisorerne ansett det ledande till enkelhet i
räkenskaperna, om nämnde lån och förskott, hvilka uti rikshufvudboken i en särskild general
räkning
finnas intagna, kunde komma att derifrån utgå, utan att något, i händelse af möjligen
blifvande ersättningar, härigenom äfventyras, hafva Revisorerne låtit verkställa nedanstående
utredning af förhållandet med dessa poster, och få, i sammanhang dermed, föreslå de åtgärder,
hvarigenom nyssnämnde, ändamål, enligt Revisorernes tanke, kunde vinnas:
Län från f. d. t):de hufvudtitelns
Till Wermdö Broby g gnads-bolag,
återstod . 3,910: — —
Transport: 3,910: — —
— \2
Transport: 3,910: — —
Intressenterne i nämnde
bolag hafva, jemlikt
Kongl, brefvet den 23
Mars 1825, fått sig
beviljadt ifrågavarande
lån till belopp af 12,000
R:dr emot 4 procents
ränta och 2 procents årlig
kapital-afbetalning,
och är, genom Kongl,
brefvet den 15 Februari
1841, i nåder medgifvet,
att den af lånet då utestående
summan finge
räntefritt innehafvas och
kapitalet återgäldas med
500 ll:dr årligen. Då säkerhetshandlingarne
för
detta lån äro i Kongl.
Ränte-kammaren förvarade
samt de årliga afbetalningarne
dit ingå
och tillgodoföras nuvarande
6:te hufvudtitelns
besparings-fond för jordbruket,
handeln och näringarne,
kan beloppet
uti den nya riks-hufvudboken,
som äger en
särskild genéral-räkning
för Kongl. Stats-kontoret,
till denna öfverföras
och der balanseras;
hvarföre ifrågavarande
låneåterstod torde få i
den så kallade förskottsräkningen
afskrifvas.
Till innehafvaren af Allequia
häradshöfdingeboställe
på Gottland,
återstående  1,362: 24. —
I anledning äf numera
aflidne Häradshöfdingen
i Gottlands Norra härad
P. J. Odmans derom gjorda
underdåniga ansökning,
har Kgl. Majit, —
jemlikt nådigt bref den .
Transport: 5,272: 24. —
Transport: 5,272: 24.
23 Januari' 1836, med
afseende derå, att, i an- ,
seende till sökandens
tvenne närmaste företrädares
i tjensten iråkade
obestånd, deras
sterbhus saknat all tillgång
att godtgöra de betydliga
husröte-brister,
som under deras tjenstetid
tillkommit å ifrågavarande
häradshöfdingeboställe,
samt enär sökanden
fått emottaga
samma boställe i ett
högst förfallet tillstånd
så till åbyggnad som
häfd, utan att sådant
genom något hans förvållande
skett; men han
deremot, enligt författningarne,
varit berättigad
att detsamma i fullt
laga stånd tillträda, — bifallit,
att sökanden utaf
tillgångarne å 9:de hufvudtiteln
erhölle ett räntefritt
lån af 5,000 E:dr,
samt att denna summa,
hvarå under de första
fem åren någon afbetalning
icke komme att
äga rum, finge, efter
nämnde tids förlopp, med
300 E:dr hvarje år af
sökanden, eller, i händelse
lian med döden
afginge eller till annan
tjenst befordrades innan
länet blifvit tillfullo inbetaldt,
af hans efterträdare
i tjensten återgäldas.
Inbetalningarne verkställas
årligen till Gottlands
läns Landtränteri;
och då enahanda åtgärd,
som den med föregå
-
Transport: 5,272: 24.
I
Transport: 5,272: 24
ende lån föreslagna, kan
för bokföringen af detta
lån verkställas i den nya
riks-hufvudbokens general-räkning
med Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande
i nämnde län, anse
Revisorerne,af sådan anledning,
äfven det sednare
lånebeloppet kunna
ur förskottsräkningen af
skrifvas
— —
Förskott till liqvid och
redovisning af f. d.
9:de hufvudtitelns medel:
Till
disposition af Kgl.
Majrts Befallningshafvande
i Jemtlands län,
återstod
153; ig.
Uti nådigt bref af
den 9 Maj 1827, anbefallte
Kongl. Maj:t Statskontoret,
att af nämnde
hufvudtitels tillgångar, till
Kongl. Maj:ts bemälte
Befallningshafvande låta
utbetala 1,000 R:dr, för
att användas till understöd
åt sådane af angränsande
läns invånare,
till ett antal af 15 å
20 hushåll, hvilka ville
till Jemtland inflytta för
att bosätta sig å öfverloppsmarken,
och, på
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
reqvisition,
anordnades summan
den 22 påföljande
November af Stats-kontoret
å länets Ränteri,
med förbehåll af redovisning.
Af detta förskott,
1,000 R:dr, blefvo,
under loppet af följande
tolf år, använde 846
R:dr 32 sk., så att vid
Transport:
153: 16.
15
Transport: 153: 16. — — — — 5,272: 24.
1839 års utgång, enligt
till Kammar-rätten afgifven
räkning, en behållning
återstod af 153
ll:dr 16 sk.
Enär detta belopp,
ännu vid 1853 års slut,
i’den från länet inkomna
redogörelsen, såsom ej
användt, balanserades,
och detsamma nu
mera icke synes för
ändamålet erforderligt,
borde, enligt Revisorernes
tanke, beloppet,
som förut blifvit i länsräkenskapen
affördt, åter
uppdebiteras och
till Kongl. Ränte-kammaren
levereras, för att
6:te hufvudtitelns besparingsfond
för jordbruket,
handeln och näringarne
tillgodoföras,
hvarigenom det från förskottsräkningen
komme
att försvinna.
Till disposition af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i
Norrbottenslän, återstod
735:
Genom nådigt bref
till Stats-kontoret af d.
9 December 1827, behagade
Kongl. Maj:t förordna,
att den till inköp
af hemmanet Krok
i Norrbottens län, för anläggandet
af Haparanda
köping, bestämda köpesumma,
4,000 R:dr,
skulle förskottsvis af
9:de hufvudtitelns medel
utbetalas, för att
framdeles samma titel
behörigen ersättas ge
-
Transport: 888. 16.
5,272: 24:
Transport:
noin de vid tomters
försäljning i den tillämnade
köpingen inflytande
medel. I följd deraf
blef denna summa sedermera
den 27 Mars
1828, efter reqvisition
af Kongl. Maj:ts bemälde
Befallningshafvande, anordnad
af Stats-kontoret
å Kongl. Ränte-kammaren,
hvarifrån medlen
till länet remitterades.
För dessa medel hafva
årliga redovisningar blifvit
lill Kongl. Kammarrätten
afgifne, af hvilka
inhemtas, att, intill 1853
års slut, en summa af
3,265 R:dr genom försäljning
af tomter influtit
och blifvit ersatt,
så att vid samma tid
det ännu utestående beloppet
utgjorde 735 R:dr.
Då för detta, sistnämnde
belopp Staten
äger motsvarande värde
i ännu osålda tomter i
Haparanda köping, torde
ifrågavarande balanspost
kunna i rikshufvudboken
afskrifvas, dock
under förbehåll, att den
vid skeende försäljning
af tomter inflytande
köpeskilling till Norrbottens
läns Ränteri eller
Kongl. Ränte-kammaren
inlevereras och upptages
såsom besparingsmedel
för 6:te hufvudtitelns
underafdelning:
jordbruket handeln och
näringarne ........
Transport:
17 —
Transport:
888: 16.
5,272: 24.
Af öfriga hufvud-titlarne
samt till Bar- *
thelemy-fonden:
Utaf det vid 1844 och
1845 års riksdag beviljade
anslag för uppmuntran
och befrämjande
af boskapsskötseln
i riket  28,845: 8. 7.
Enligt Kongl. Maj:ts
nådiga bref af den 16
Juni 1846, erhöll Kongl.
Stats-kontoret befallning
att från Riksgälds-kontoret
reqvirera det utaf
Rikets Ständer vid nyssnämnde
riksdag, för sagde
ändamål, beviljade anslag,
70.000 ll:dr, för att, i
mån af behof och uppå
skeende reqvisition, Herr
Förste Hofstallmästaren
m. m. Braunerhjelm, å
Kommitterades för organisation
af stamholländerier
vägnar, tillhandahållas;
och blef den 30
i samma månad, uppå
Herr Braunerhjelms reqvisition,
hela beloppet,
efter det medlen från
Riksgälds-kontoret levererats,
af Stats-kontoret
till hans disposition anordnadt.
Hen första redovisningen
för dessa
70.000 R:dr, eller 1848
års till Kongl. Kammarrätten
ingifna redogörelse,
utvisade, att för ändamålet
ej åtgått större
belopp, än 48,873 R:dr
3 sk. 3 rst.; hvadan en
behållning af21,126R:dr
44 sk. 9 rst. i redogörelsen
utbalanserades,
hvilken, såsom det vill
Transport: 28,845: 8. 7.
888: 16. —
5,272: 24.
C
— -18 —
Transport: 28,845: 8. 7. 888: 16. — 5,272: 24.
synas, då icke var för
organisationen behöflig. «
1 1849 års redogörelse
balanserades en behållning
af kapital i räntebärande
obligationer,
21,000 R:dr, samt
kontant 1,565 R;dr 8
sk., eller tillhopa 22,565
R:dr 8 sk.; och följande
årens redogörelser visa
icke heller behofvet af
hela anslagets lyftning
på en gång, enär räntebärande
obligationer
derunder ytterligare blifvit
inköpta, hvilkas värde,
tillsammans med de
förut nämnde obligationernas,
vid 1853 års slut
utgjorde 28,750 R:dr;
hvarförutom, vid samma
tid, en kontant behållning
fanns af 95 R:dr
8 sk. 7 rst.
Sorn ifrågavarande anslag
skolat i mån af behof
utgå, hade hvad för ändamålet
ej erfordrats, enligt
Revisorernes tanke,
bordt återlevereras och
öfverlemnas till iiiksg,-  kontoret, för att derifrån,
så vidt vidare behof deraf
gjordes, uppå förnyad
reqvisition, åter i vanlig
ordning utbetalas; och
jemte det Revisorerne
derföre anse, att det nu
befintliga öfverskottet
bör till Riksgälds-kontoret
återlemnas, hemställa
Revisorerne, att
summan må få i rikshufvudboken
afskrifvas,
helst densamma, om en
dylik återleverering ej
föreskrifves, i allt fall
Transport:
28,845: 8. 7.
888: 16. —
5,272: 24.
19
Transport: 28,845: 8. 7.
888: 16.
5,272: 24.
uti särskild redogörelse
årligen redovisas.
Till f. d. Direktionen
för Riddarholms-kyr
kans
iståndsättande,
återstående  114: 47. 11.
Uti nådigt bref af d. 2
Februari 1847, gaf Kgl.
Maj:t Stats-kontoret tillkänna,
att sedan reparations-arbetena
å Riddarholrns-kyrkan
blifvit
fullbordade, Kgl. Maj:t,
i sammanhang med fattadt
beslut, angående
framtida vårdande af
och tillsyn å kyrkan
genom dels Riks-marskalks-embetet,
dels Ofver
- intendents-embetet,
förordnat, att, efter det,
af den till ett belopp
af 390 R:dr 4 sk. 4 rst.
hos Stats-kontoret innestående
behållningen å
de för försåld tak-koppar
influtna medel, en
summa af 50 R:dr blifvit
utbetald såsom ersättning
till den person,
hvilken bestridt sekreterare-göromålen
hos Direktionen
för nämnde
kyrkas iståndsättande,
återstoden deraf skulle
genom Direktionens försorg
öfverlemnas till
Riksmarskalks-embetet;
och anbefalltes Statskontoret
att beloppet,
på skeende reqvisition,
utbetala. Summan blef
derefter, den 13 April
samma år, anordnad till
disposition af Direktionen,
som sedermera öfverlemnade
till Riks
-
Transport: 28,960: 8. 6.
888: 16.
5,272: 24.
— 20 —
Transport: 28,960: 8. 6.
888: 16.
5,272: 24.
marskalks-embetet hvad
detta embete, enligt det
nådiga beslutet, ägde
deraf erhålla.
Genom högstberörde <
nådiga bref, är alltså
dispositionen af ifrågavarande
medel uppdragen
åt Eiksmarskalks-embetet,
som derför årligen
till Kongl. Kammar-rätten
afgifver redovisning;
hvadan den i rikshufvudboken
ännu balanserade
resten, 114B:dr
47 sk., 11 rst., torde der
få afskrifvas.
Till rese- och trahtaments-kostnads
ersättning
ät häradshöfdingen
H. Linck .... 106: 28. —
Med stöd af Kongl,
brefvet den 13 Mars
1850, anordnade Kongl.
Stats-köntoret, den 10
påföljande April, af riksstatens
andra hufvudtitelns
anslag till rese- och
traktaments - penningar,
ett belopp af 106 E;dr 28
sk., såsom ersättning
till e. o. Notarien i
Kongl. Svea Hofrätt, vice
Häradshöfdingen H.
Linck, hvilken, i egenskap
af särskild ordförande
i Eskilstuna Rådstufvurätt,
förrättat undersökning,
angående
mot Borgmästaren Hallström
gjorda angifvelser
om fel i embetet. Medlen
anordnades förskottsvis
tilldess sig visat,
om ersättning kunde
varda stats-verket tillerkänd
och blefvo således
Transport: 29,066: 36. 6.
888: 16.
5,272: 24.
— 24 —
Transport: 29.066: 36. 6. 888: 16. — 5,272: 24.
såsom förskott i räkenskaperna
balanserade.
Genom Kongl. Maj:ts
nådiga utslag den 23
Juni 1851, dömdes Hallström
att ersätta statsverket
ifrågavarande förskott;
och beror, enligt
inhemtad upplysning, indrifningen
deraf på K.
Kammar-rättens Advokat-fiskals-embetes
åtgärd.
Då, efter hvad jemväl
upplyst blifvit, den
vid Hallströms hos Kgl.
Maj:t i underdånighet
anförda besvär fogade
attest öfver medlens deponerande
i Södermanlands
läns Känteri blifvit,
för verkställighet af
Kongl. Maj:ts nådiga utslag,
till Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande i
nämnde län öfversänd,
kan följaktligen ersättning
för ifrågavarande
förskott icke uteblifva.
Revisorerne hemställa
derföre, att beloppet,
106 R:dr 28 sk., må få
i riks-hufvudboken afskrifvas;
och torde medlen,
efter deras indrifning,
till Kongl. Räntekammaren
levereras och
i dess räkenskaper upptagas
bland extra medel
och uppbörder.
Till Höganäs Stenkolsgrufve-bolag
2,441: 32.
År 1824 den 25 Februari,
aflat Kongl. Maj:t
nådig befallning till Statskontoret
att, i och för
den resa till England,
som den vid Höganäs
Transport: 31,508: 20. 6.
888: 16. —
5,272: 24.
— II —
Transport: 31,508: 20. 6. 888: 16. — 5,272: 24:
stenkolsverk anställde
Direktören Stawford då
komme att företaga, låta,
emot qvitto af En af Rikets
Herrar Grefve De
la Gardie, förskottsvis utbetala
en summa af 200
£ sterb, att återgäldas af
det blifvande nya grufveboiaget.
Genom Kongl.
Stats-kontorets försorg,
anskaffades, den 17 påföljande
Mars, en vexel å
berörde belopp, och kostnaden
derför blef, efter
då gällande kurs, 12
R:dr 10 sk., anordnad
af extra utgiftsmedlen
och utbetald med 2,441
R:dr 32 sk. banko.
Då den i nåder förbehållna
återbetalningen uteblef,
anmodade Statskontoret,
under den 15
Oktober 1828, Direktionen
för Stenkolsverket,
att om förskottets liqviderande
med det snaraste
föranstalta, hvarpå
Direktionen, i svar den
29 i samma månad, undandrog
sig denna ersättningsskyldighet,
hvilken
den ansåg icke åligga
Direktionen. Detta anmälde
Stats-kontoret, den
13 Maj 1829, i underdånighet
hos Kongl. Maj:t,
som, i anledning deraf,
den 27 påföljande Juni,
meddelade Stats-kontoret
till underdånig efterrättelse,
att, i händelse
jemväl det gamla bolaget
för bedrifvande af
Höganäs stenkolsverk
skulle vägra att till statsverket
återbetala ifråga
-
Transport: 31,508: 20. 6.
888: 16. —
5,272: 24.
t
— 23 —
Transport: 31,508: 20. 6. 888: 16. — 5,272: 24.
varande förskott, som
egentligen för nämnde
bolags räkning blifvit i
nåder beviljadt, ehuru
under den på Herr Grefve
De la Gardies framställning
i ämnet grundade
förutsättning, att
ersättnings - skyldigheten
skulle ingå ibland vilkoren
för stenkolsverkets
öfverlemnande till nya
bolaget, Stats-kontoret
borde, genom sitt Advokat-fiskals-embetes
åtgärd,
söka i laglig väg
förpligtiga vederbörande
att lemna stats-verket
ersättning för merberörde
utgift.
Herr Grefve De la
Gardie, som, med anledning
af denna nådiga föreskrift,
af Stats-kontoret
anmodades ombesörja,
att förskottet blefve
af Höganäs gamla
grufve-bolag till Kongl.
Ränte-kammaren inbetaldt,
lemnade derpå det
svar, att gamla bolaget
vore upplöst och redan
år 1827 sökt och vunnit
årsproklama, utan
att någon bevakning af
ifrågavarande fordringsanspråk
dervid skett,
samt att detta bolag dessutom,
på flera skäl, och
förnämligast i stöd af
Kongl. Maj:ts nådiga bref
den 25 Februari 1824,
trott sig äga välgrundad
anledning att undandraga
sig betalningen, hvilken,
enligt hvad Kongl. Maj:t
inåderföreskrifvit, borde
af nya bolaget erläggas.
Transport: 31,508: 20. 6.
888: 16. —
5,272: 24.
Transport: 31,508: 20. 6. 888: 16.
Stats-kontorets Advokatfiskals-embete
yrkade
derefter hos Stockholms
stads norra förstads Vestra
Kämnersrätt det nya
bolagets förpligtande att
förskottet ersätta; hvilket
yrkande dock såväl
bemälte Rätt, som Rådhusrätten
i Stockholm
underkände, hvarpå Svea
Hofrätt, under hvars
pröfning målet kommit,
genom dom den 13 April
1831, återförvisade detsamma
till Kämnersratten,
på det att, för frågans
närmare utredning,
det gamla bolagets f. d.
Direktion måtte höras;
sedan detta skett, blef, genom
Kämnersrättens beslut
den 30 December
1833, Direktionen för
nya bolaget ålagd att förskottet
återgälda med
5 procents ränta från
den 14 December 1829,
då stämning i målet först
begärdes.
Detta beslut, som af
Rådhus-rätten fastställdes,
blef dock af Svea
Hofrätt, genom dom af
den 2 Mars 1835, ogilladt.
Men när derefter
Stats-kontorets Advokatfiskalsembete
hos Stockholms
norra förstads Ostra
Kämnersrätt yrkade
verkställighet af Herr
Grefve De la Gardies inför
Kämnersrättens protokoll
den 17 Maj 1833
gjorda förklarande, det
såväl herr Grefven som
alla de öfriga delägarne
i gamla bolaget voro vil-  .
Transport: 31,508: 20. 6. 888: 16.
Transport: 31,508: 20. 6. 888: 16. — 5,272: 24.
lige all godtgöra förskottet,
ehuru icke i egenskap
af delägare i gamla,
utan såsom ingångne intressenter
i det nya bolaget,
i förhållande till
deras aktier, blef väl
Herr Grefve lie la Gardie,
genom Kämners-rättens
och Rådhus-rättens beslut
den 12 April och i
2(5 Oktober 183G, från
den yrkade ersättningsskyldigheten
befriad, ,
hvaremot Svea Hof-rätt,
genom dom af den 17
November 1837, som
vann laga kraft, förklarade
honom skyldig återgälda
så stor del af den
omtvistade summan, med
5 procents ränta från
stämningsdagen, som på
Herr Grefven kunde belöpa
efter det förhållande,
som, den 17 Maj
1833,då åtagandet sked- '
de, ägde rum emellan
antalet af lians aktier i
Höganäs stenkolsgruva
och, det nya bolagets
hela aktiebelopp, för utredande
hvaraf målet
återförvisades till ICämners-rätten,
som slutligen,
genom dom den 13
Mars 1838, ålade Herr
Grefve De la Gardie, att
den å honom belöpande
summa gälda med 14
ll:dr 39 sk. 9 r:st., jemte
ränta derå från den 12
Januari 1836. Det bemälte
Herr Grefve sålunda
ådömda beloppet,
14 R:dr 39 sk. 9 rist.,
med upplupen ränta, 2
R:dr 6 sk., blef den 2
Transport: 31,508: 20. (5. 888: 1(5. — 5,272: 24
D
Augusti 1838 inlevereradt
med 16 R:dr 45
sk. 9 r:st och finnes i
samma års Räntekammare-hufvudbok,
bland
Stats-verkets inkomster,
upptaget under titeln: ersättningar.
Stats-kontoret afgaf
derefter, i underdånig
skrifvelse till Kgl. Maj:t
den 18 April 1839, utförlig
berättelse om ärendets
gång samt, — enär
dess Advokatfiskal, på
hvars åtgärd bevakningen
af stats-verkets ifrågavarande
fordran de
sednare åren ankommit,
låtit Svea Hof-rätts dom
af den 2 Mars 1835
vinna laga kraft, hvarigenom
ersättnings-anspråket
mot nya bolaget
förlorades, och icke
ställt sig till efterrättelse
Kongl. Majtts nådiga
kungörelse den 16 Maj
1827, rörande dylika
måls fullföljande eller
nedläggande, — hemställde
i underdånighet, huruvida
icke Kongl. Maj:t
skulle anse nödigt infordra
Justitie-kanslersembetets
underdåniga yttrande,
om och hvad
ytterligare åtgärd vore
att i detta mål vidtaga
i afsende på stats-verkets
ersättning för återstoden
al förskottet, eller
om densamma borde afskrifvas,
hvarom, i sådan
händelse, Kongl.
Maj:ts nådiga förordnande
afvaktades.
— 26 —
Transport; 31,508: 20. 6. 888: 16 — 5,272: 24.
Transport: 31,508: 20. 6.
'(
888: 16. —
5,272: 24.
— 27
Transport: 31,508: 20. (i.
888: 16.
5,272: 24.
Så vidt Revisorerne
kunnat inhemta, har någon
vidare åtgärd i denna
fråga sedermera ej
blifvit vidtagen; och då
anledning ej förefinnes,
att numera, ' efter så
lång tids förlopp, någon
ersättning är att förvänta,
hemställa Revisorerne,
att det balanserade
beloppet må få
1 räkenskaperna afskrifvas.
Till ut gifvande af framlidne
Presidenten Friherre
af Tibells sammandrag
rörande förvaltningen
vid krigsväsendet
till lands,
återstående  1,790: — —
Enligt i Kongl. Krigskollegium
upprättade
och till Kongl. Kammarrätten
afgifna redogörelser,
har af det primitiva
förskottet, som
utgjorde 2,300 R:dr, ett
belopp af 510 R:dr intill
1853 års slut blifvit
redovisadt, hvilket influtit
för försålda exemplar
af nämnde sammandrag,
så att vid
samma tid 1,790 R:dr
voro oredovisade, motsvarande
värdet af hos
Krigs-kollegium qvarvarande
716 exemplar å
2 ll:dr 24 sk. stycket.
Som redovisningen för
försäljningen årligen till
Kammar-rätten afgifves
samt försäljningsmedlen
till Kongl. Ränte-kammaren
levereras, anse
Revisorerne, att sum
-
Transport: 33,298: 2(k 6.
888: 16.
5,272: 24.
— 28 —
Transport: 33,298: 20. C». 888: 16. — 5,272: 24.
man, 1,790 R:dr, utan
olägenhet, kan i rikshufvudboken
afskrifvas
och de årligen inflytande
Ibrsäljningsmedlen åter
debiteras bland 4:e hufvudtitelns
besparingar.
Till den s. k. Barthelemy-fonden
73,853: 16. —
I enlighet med Kongl,
brefven den 13 Februari
1821 och den 7
April 1830, balanseras
i rikshufvudboken tvänne
summor, den ena å
73,053 R:dr 16 sk., utbetald
till åtskillige frikadetters
af de tre
ofrälse Stånden under- '
håll vid Krigs-akademien
å Carlberg från
år 1821 till år 1829,
och den andra å 800
R:dr, pension till framlidne
General-löjtnanten
de Suremain. Angående
dessa förskotts-belopp
hafva Revisorerne inhemtat,
att Kongl. Majit,
genom Dess ofvan först
åberopade nådiga bref,
förordnat, att den pensionsafgift
af 7,500 R:dr,
som ditintills å den så
kallade Barthelemy-fonden
varit anvisad för
underhållet af de vid
Krigs-akademien befintlige
frikadetter af de tre
ofrälse Stånden, men
hvartill samma fond då .
saknade all tillgång,
skulle, från 1821 års
början och så länge
fonden icke vore i stånd
att bestrida denna utgift,
förskjutas af de å
Transport: 107,151: 36. 6.
888: 16.
5,275: 24. —
29 —
Transport: 107,151:36. G. 888: 16. — 5,272: 24.
då varande tredje hufvudtiteln
anslagna me-,
del till oförutsedda militära
behof, emot framtida
ersättning af Barthelemy-fonden.
Berörde
pensionsafgift fortfor
derefter under påföljande
år att på enahanda
sätt utgå, hvarföre Rikets
Ständer vid 1828
och 1830 års riksdag
uti underdånig skrifvelse
anhöllo, att, då hvarken
för dessa förskott
eller för de 800 R:dr,
som år 1824 jemväl,
i anseende till yppad
brist i Barthelemy-fondens
tillgångar, till f. d.
General-löjtnanten deSuremain
föl-skjutits, någon
ersättning af samma fond
då ännu blifvit lemnad,
de förskjutna summorna
måtte godtgöras så snart
Barthelemy-fonden det
medgåfve, samt beloppen
emellertid uti förskotts-konto
i rikshufvudboken
upptagas; och
biföll Kongl. Maj:t, jemlikt
ofvan högst berörde
nådiga bref af den 7
April 1830, denna underdåniga
anhållan samt
anbefallte Kongl. Statskontoret
att låta beloppen
i räkenskaperna balanseras.
Då sedermera
vid 1844 och 1855 års
riksdag Kongl. Maj:t
uti aflåten nådig proposition
till Rikets Ständer
föreslog, att, med
upphäfvande af deras
år 1812 fattade beslut 1
om kolonien S:t Bar
Transport:
107,151: 36. 6. 888: 16. 5,272: 24.
30 —
Transport: 107,151: 36. 6. 888: 16. — 5,272: 24.
thelemys och blifvande
ultra-marinska besittningars
öfverlemnande
till Kongl. Maj:ts särskilda
förvaltning, kolonien
måtte återställas
under moderlandets allmänna
drätsel, samt att åt
Kongl. Maj:t måtte uppdragas
att, så snart tillfälle
dertill kunde yppa
sig, till någon främmande
makt afträda kolonien
på de för Svenska
stats-verket fördelaktigaste
vilkor, som
stöde att erhållas, gjordes
jemväl nådig framställning,
bland annat,
derom, att Rikets Ständer
måtte låta afskrifva
statsverkets ofvanberörde
fordran hos Barthelemy-fonden,
helst kolonien
i alla fall då
saknade tillgångar till
dess gäldande; men’ uti
underdånig skrifvelse d.
19 Mars 1845 förklarade
Rikets Ständer,
som i öfrigt biföllo den x
nådiga propositionen, att ,
de ansågo afskrifningsfrågan
lämpligast böra
anstå intilldess sig visat,
om och på hvad
vilkor det föreslagna afträdandet
af kolonien
kunde tillvägabringas, i
följd hvaraf ofvannämnde
förskott skulle tills
vidare uti stats-verkets
räkenskaper balanseras.
Enär inkomsterna af
kolonien, under en längre
följd af år, understigit
det för utgifternas
bestridande erforderliga
Transport: 107,151: 36. ~~6. 888: 16. — 5,272: 24.
Transport: 107,15* 36. 6. 888: 16. — 5,272: 24. —
belopp samt anledning
saknas, att, genom en
förändring härutinnan,
ifrågavarande förskotten
gång kunna komma att
Stats-verket godtgöras,
hafva Revisorerne funnit
sig böra hemställa,
att dessa förskott, tillsammans
73,853 R:dr
16 sk., må få i räkenskaperna
afskrifvas, helst,
om genom koloniens afträdande
några tillgångar
skulle uppstå, dessa
i allt fall komma statsverket
tillgodo  — — — 107,151. 36. 6. 108 040- 4 6
S:ma 113,312: 28. 6.
Revisorerne hafva, vid anställd jemförelse emellan stats-utgifterna och de uti riks-staten,
till betäckande deraf, anslagna belopp, äfvensom under grankningen i öfrigt, funnit följande
omständigheter böra omlörmälas:
§• 1-
Enligt räkenskaperna, hafva under revisionsåren för Minister-staten utgått:
är 1852:
det på 3:dje hufvudtiteln uppförda anslag . . . 200,000: — —
af Norska statsverkets bidrag till de diplomatiska
utgifterna (40,000 Norska Species) . 55,832: 37. 8. 255 832- 37 8
år 1853:
3:dje hufvudtitelns anslag
af Norska bidraget ....
Häraf visar sig, att utgifterna till Minister-statens aflöning under båda revisionsåren öfverstigit
den härtill af Rikets Ständer anslagna summa. Något opåräknadt anspråk på
Svenska stats-verket har väl härigenom i sjelfva verket icke blifvit gjordt, enär, i öfverensstämmelse
med Kongl, brefvet den 6 Februari 1830, skilnaden utgått ur ett annat statsverks
tillgångar, utan frågan gäller endast ett bokföringssätt och således icke någon oriktig
disposition af de Svenska statsmedlen.
Det bidrag, som på sådant sätt fått inflyta i det Svenska stats-verkets räkenskaper, kan,
utan strid mot högstberörda nådiga bref, som icke innehåller någon föreskrift rörande bokföringssättet,
för framtiden derifrån skiljas. Det har icke ansetts vara af sådana medels
egenskap, sorn genom traktat med främmande makt riket tillflutit, i hvilket fall bidraget,
200,000: —
51,034: 4. 10.
ns/,. a ta
i
— 32 —
till sitt hela belopp, bordt i rikshufvudboken ingå och blifva föremål för vederbörlig
granskning, ej heller kan denna tillgång på annan grund antagas vara en Svenska statens
tillhörighet, helst summan kan, den Svenska statsmakten ohörd och möjligen alldeles
emot dennas anspråk eller önskningar, till beloppet förändras, hvadan det högst oegentliga
förhållande tilläfventyrs skulle uppkomma, att en utom riket befintlig myndighet hade
beslutandemakt öfver poster, som finnas upptagna i den Svenska statens räkenskaper.
Revisorerne anse det vara vida lämpligare och med rikets värdighet mera öfverensstämmande,
att en sådan möjlighet för framtiden alldeles afskäres, och att således större
utgifter för Minister-staten icke i Svenska statsverkets .räkenskaper upptagas, än som af
riks-staten motsvaras. Det tillhör för öfrigt icke Revisorerne att yttra sig rörande den utväg,
medelst hvilken detta förslag, utan rubbning af statsmachinens gång och utan att träda
någon rättighet eller grannlagenhet för nära, låter sig verkställas.
I afseende åter å dispositionerna på anslaget för Minister-staten, hafva Revisorerne icke
bordt lemna oanmäjdt, att, jemlikt härofvan åberopade nådiga bref af den C Februari 1830,
General-konsuln i Abo, alltifrån denna tid och således jemväl under revisions-åren, af berörde
anslag njutit aflöning med 2,000 R:dr årligen, ehuru, såsom det synes Revisorerne,
denna aflöning lämpligare bordt bestridas af handels- och sjöfarts-fondens tillgångar, deraf
den öfriga konsuls-staten uppbär sina traktamenten.
§■ 2.
Jemlikt Kongl, brefven den 4 December 1830 och den 29 Maj 1851, är, af det å fide
hufvudtitelns underafdelning: jordbruket, handeln och näringarne uppförda anslag af 10,333
R:dr 16 sk., för befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-näringar, ersättning,
under båda revisions-åren, för förskjutna premier lör införande tili hufvudstaden af ved från
rikets norra provinser anordnad till Kongl. General-tullstyrelsens disposition, år 1852, med
9,478 R:dr 24 sk., och det följande året med 6,162 R:dr 42 sk. 8 rst.
Efter hvad Revisorerne inhemtat, hafva dylika premier, bestämda till 1 R:dr för famnen
björk- och 32 sk. för famnen tall-, gran- eller alved, alltsedan år 1822 utgått, först
af den dåvarande så kallade strömrensnings-fonden, och, efter år 1830, af de för åkerbruket,
handeln och näringarne anslagna medel, vid fördelningen hvaraf en förslagssumma af
3,000 R:dr för ifrågavarande ändamål årligen å stat uppfördes, sorn sedermera år 1845
förhöjdes till 6,000 lhdr, till hvilket belopp den ock vid alla följande årliga regleringar af
anslagen under nämnde titel blifvit bestämd. Uti nådigt bref af den 4 Maj 1852, angående
fördelningen af dessa anslag för samma år, har emellertid Kongl. Maj:t, med afseende derå,
att dylika uppmuntringsmedel, enligt sin natur, icke borde vara af ständig egenskap, i nåder
förordnat, att omförmälda vedpremier skulle med 1854 års slut upphöra samt under åren
1853 och 1854 med endast hälften af förut fastställda belopp utgå; och då således ifrågavarande
premier, hvilka jemväl Revisorerne funnit mindre lämpliga, numera upphört, hafva
Revisorerne ansett sig böra sådant till Rikets Ständers kännedom här omförmäla.
§• 3,
Beträffande i allmänhet anslagen å 6:te hufvudtitelns förenämnde under-afdelning: jordbruket,
handeln och näringarne, har det fästat Revisorernes uppmärksamhet, att skiljaktiga
bestämmelser förefinnas i afseende å dispositionerne af en del anslag.
— 33 -
Jemlikt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 23 December 1840, äger Kongl.
Maj:t att inom berörde afdelning använda de å de särskilda anslagen uppkommande besparingar.
Men af dessa anslag äro 3:ne förslagsanslag, nemligen: anslagen till utflyttningshjelp
efter laga skiften, till odlingshjelp m. m. för krononybyggare, samt för jordförluster genom
kanal- och väg-anläggningar; och, till följd af förslagsanslagens beskaffenhet, skola derå
uppkommande besparingar tillfalla Rikets Ständers Riksgälds-kontor, som åter är skyldigt att
ersätta de å anslagen möjligen inträffande brister.
Vid sådant förhållande, hafva Revisorerne trott sig böra föreslå, att, vid uppgörandet
af nästa riksstat, nyssnämnde 3:ne förslags-anslag de andra anslagen frånskiljas och, med
bibehållande af deras egenskap af förslags-anslag, nedflyttas i hufvudtitelns sista underafdelning:
diverse anslag, der de främst upptagas, samt att de öfriga, titeln: jordbruket, handeln
och näringarne tillhörande anslagen, hvilka der qvarstå, erhålla, i en gemensam rubrik,
benämningen reservations-anslag.
§• 4.
Vidare har, under räkenskapernas granskning, förekommit, att den i 1853 års rikshufvudbok
intagna total-summan af utgifterna å 6:tfe hufvudtitelns allmänna besparingar med 66
R:dr 32 sk. understiger det belopp, som memorial-boken för samma år under enahanda
rubrik upptager. Vid anställd undersökning för utrönande af orsaken härtill är upplyst, att
en post å 66 R:dr 32 sk., utgörande en af Kongl. Stats-kontoret, jemlikt Kongl, brefvet
den 26 Oktober 1853, å Skaraborgs läns Ränteri af nämnde besparingar anordnad gratifikation
till vaktbetjenten hos Länsstyrelsen E. Jolin blifvit i rikshufvudboken, å kontot för utgifterne
af 6:te hufvudtitelns reservationer, intagen i kolumnen för besparingarne å anslagen
till jordbruket, handeln och näringarne, och icke, såsom ske bordt, i kolummen för hufvudtitelns
allmänna besparingar, hvarigenom dessa sednare alltså blifvit med ett motsvarande
belopp för ringa upptagna. Den anmärkta felaktigheten, som således endast består i en
oriktig bokförings-åtgärd, få Revisorerne anmäla, på det att densamma må vid ett kommande
riksboksslut, genom beloppets omföring i räkenskaperna, rättas.
§• 5.
Det har väckt Revisorernes uppmärksamhet, att flera anslagstitlar i riksstaten, hvilka
innefatta dels förslagsanslag, dels vanliga anslag, icke äga för dessa olika klasser särskilda
konti i rikshufvudboken. Sådana anslagstitlar äro: å 7:de hufvudtiteln, karta-sigillataverket
samt Mynt- och kontrollverken, å 8:de hufvudtiteln, hleresistaten och fattigvården, samt
å 9:de hufvudtiteln Wadstena krigsmanshus-kassa. Orsaken till det anmärkta förhållandet
har, efter hvad Revisorerne inhemtat, varit den, att de olika anslagsklassernas belopp i
riksstaten inom linien upptagits och endast totalsumman blifvit i kolumn utförd. Hvad förstnämnde
anslag för karta-siyillata-verkel angår, sorn i den för revisionsåren gällande riksstat
är fördeladt i »aflöning» och »karta-sigillata-omkostnader», de sednare förslagsanslag, är,
enligt Rikets sednast församlade Ständers beslut, aflöningen nu mera uppförd å staten för
Kongl. Stats-kontoret, i följd hvaraf denna anslagstitel i den vid sednaste riksdag fastställda
riksstat endast upptager förslags-anslaget till karta-sigillata-omkostnader.
Med fattigvårds-anslaget, som, enligt den förra riksstaten, omfattade särskilt »fattigvården
i Stockholm och landsorterna» samt förslagsanslaget till »fattigvården i allmänhet», och
upptog dessas belopp inom linien, har den förändring i sista riksstaten skett, att de begge
anslagen blifvit under särskilda hufvudrubriker, hvar för sig, i kolumn utförda.
E
34 —
Beträffande åter de, öfriga titlarne, så qvarstår deras indelning i den sista riks-staten
oförändrad. Anslaget för Mynt- och Kontroll-verken upptager, under särskilda titlar, »löningar,
Myntets drift och underhåll» samt »omkostnader för Kontroll-verket», de sistnämnda
förslags-anslag. Af den för kleresi-staten anslagna summa utgör en mindre del förslagsanslag,
anvisadt till arfvoden åt Notärierne vid stiftens Konsistorier, hvarförutom under samma
titel finnas uppförda åtskilliga andra förslags-anslag, såsom Biskopens på Gottland lön rn. fl.,
och i anslaget till Wadstena Krigsmanshus-kassa ingår »ersättning för hemmansräntor och
kronotionde» såsom förslags-anslag.
Af harofvan anförda orsak föreslår Revisorerne, att de under sistnämnde trenne titlar
förekommande förslags-anslagen uti nästa riks-stat frånskiljas de andra anslagen, och, hvar' lör
sig, i kolumn utföras, så att de i räkenskaperna må erhålla sina särskilda kcnti, och en lättare
öfversigt af förslags-anslagens ställning derigenom vinnes.
§ 6.
Enligt hvad Revisorerne under granskningen af dispositionerna å 8:de hufvudtitelns anslag
erfarit, hafva de arfvoden, som under revisions-åren af reserverade besparingar å anslaget
för elementar-läroverken utgått till extra lärare och dupplikanter vid dessa läroverk,
varit till beloppen högst olika. Såsom exempel må nämnas, att vid Upsala kathedral-skola
extra lärare erhållit arfvoden efter 840 lt:dr för år räknadt, och dupplikanternas arfvoden
utgjort 600 R:dr årligen; men att deremot, vid Stockholms elementar-läroverk, de årliga
arlvodena för extra lärare utgått med 400 B:dr och för dupplikanterna utgjort 300 lt:dr,
hvilket sednare belopp jemväl de vid Götheborgs elementar-läroverk anställde dupplikanter
åtnjutit; och hafva vid de flesta af rikets öfriga elementar-läroverk dupplikants-arfvodena utgått
med endast 240 R:dr årligen. Revisorerne kunna ej inse anledningen till en sådan skiljaktighet
i de anvisade arfvodes-beloppen, då de ej js v nas stå i något lämpligt förhållande till lefnadskostnaden
å de särskilda orterna. Rå emellertid en ny allmän iöne-reglering för rikets elementarläroverk
lärer förestå, hafva Revisorerne trott sig endast böra det befunna förhållandet anmäla.
§ 7.
Uti det å samma hufvudtitel uppförda anslag till Akademien för de fria konsterna,
16,333 R:dr 16 sk., ingår en förslagsvis beräknad summa af 2,000 R:dr Hamb. Banko efter 128
sk. kurs. Denna sednare summa, som är afsedd till pensioner åt konstnärer för företagande af
utrikes resor, samt under revisions-åren varit disponerad åt 4 pensionärer med 500 R:dr Hamb.
Banko till dem hvardera, har, såsom beroende af kursförhållandena, erhållit egenskap af förslagsanslag.
Vid deri stadga, myntvärdet numera vunnit, kan likväl kursdifferensen icke blifva
af någon betydenhet, och, enligt hvad räkenskaperna utvisa, har den under revisions-åren
utgjort endast 1 R:dr 14 sk. 6 rst. det förra och 12 R:dr 40 sk. 10 rst. det sednare året,
hvilka belopp, såsom kursvinst, kommit Riksgälds-kontoret tillgodo. Af sådan anledning och
då förslags-anslag, ,så vidt sådant utan olägenhet kan ske, böra undvikas, hemställa Revisorerne,
att vid nästa riks-stats uppgörande förslags-egenskapen, som tillhör en del af ifrågavarande
anslag, må borttagas och hela anslaget i Svenskt mynt utföras.
§• 8.
Vidare hafva Revisorerne funnit, att de besparingar, som under revisions-åren uppstått ,
å det på 8;de hufvudtiteln uppförda anslag till resestipendier samt läroböckers och lärda
verks utgifvande, blifvit till följande år reserverade. Detta anslag har således betraktats såsom
reservations-anslag, ehuru det, enligt riks-staten, icke äger denna egenskap. Revisorerne
måste derföre anmärka, att icke, såsom förhållandet är med alla de anslag, som sakna för
-
slags- elior reservations-anslags egenskap, de å ifrågavarande anslag uppkomna besparingar
ingått bland nyssnämnde hufvudtitels allmänna besparingar. Då likväl föremålet för nämnde
anslag synes vara af natur, att derå uppkommande besparingar böra få ett följande år för
ändamålet användas, öfverlemna ltevisorerne till Rikets Ständers bepröfvande, om ej detta
anslag må erhålla egenskap af reservations-anslag och såsom sådant i nästa riks-stat upptagas.
§ 9-
Uland andra i riks-staten å 9:de hufvudtiteln uppförda utgiftssummor förekommer ett
anslag till ersättning för minskade löncinnehållningar. Vid 1850 och 1851 års riksdag
medgåfvo nemligen Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse den 13 Augusti det sednare
året, att de vakans^ och försiags-liggetids-besparingnr, hvilka dittills vid inträffande ledigheter
af tjenster tillfallit Civil-statens pensions-kassa, Arméens pensions-kassa och Amiralitetskrigsmans-kassan,
linge upphöra, samt beviljade, såsom bidrag till ersättning för den förmån,
hvaraf dessa kassor genom förändringen skulle gå i mistning, ett årligt anslag af 5,000
R:dr, att, till Kongl. Maj:ts disposition, å 9:de hufvudtiteln uppföras. Häraf synes uppenbart,
att detta anslag, sannolikt genom misskrifning, blifvit i riks-staten oriktigt benämndt ersättning
för minskade löne-innehållningar i stället för ersättning för mistade löneinnehållningar,
hvilken sednare benämning anslaget ock erhållit uti den vid Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse den 23 Augusti 1851, angående regleringen af 9:de hufvudtitelris utgifter, fogade
tabell. ReVisorerne föreslå derföre, att, vid uppgörande af ny riks-stat, den nu begagnade
anslagstiteln förändras till ersättning för mistade löncinnehållningar.
§ 10.
Under revisions-åren hafva å anslaget till extra utgifter anvisningar skett till följande
belopp, nemligen:
År 1852.
Af årsanslaget.
å 2:dra
hufvudtiteln . .
3,000:
» 4:de
» . .
38,253: 27. 7.
» 5:te
» . .
6,516: 6. 4.
» G:te
» . .
6,000:
» 7:de
» . .
29,426: 6. 3.
» 8:de
» . .
År 1853.
7,934: 47. 8.
A 2:dra
hufvudtiteln . .
3,000:
» 4:de
» . .
41,665: 12. 9.
» 5:te
» . .
9,284: 44. 11.
» 6:te
» . .
5,976: 21. 4.
» 7:de
» . .
27,622: 2. 8.
» 8:de
» ' . .
10,000:
Af resor
vationerna.
Summa.
2,446:
1.
2.
5,446:
1.
2.
—
—
—
38,253:
27.
7.
—
—
—
6.516:
6.
4.
768:
46.
5.
6,768:
46.
5.
225:
—
—
29,651:
6.
3,.
—
—
—
7,934:
47.
8.
1,434:
35.
8.
4,434:
35.
8.
—
—
—
41,665:
12.
9.
—
-—
—
9,284:
44.
11.
—
—,
—
5,976:
21.
4.
250:
—
—
27,872:
2.
8.
CO
46.
11.
11,278:
46.
11.
Häruti ingå nedannämnde summor, anordnade till vederbörande Departements-chefers disposition
för af Kongl. Maj:t kända behof, nemligen:
å 2:dra hufvudtiteln
» 7:de »
Ar 1852.
1,000:
500:
Ar 1853.
2,890: —
3,000: —
Summa: 1,500: —
5,890: —
— 3(5 —
§ 11-
Å hufvudtitlarnes besparingar äro under ifrågavarande båda år följande belopp anordnade,
nemligen:
År 1852.
För året.
För förra åren eller af
reservationerna.
Summa.
å 2:dra hufvudtiteln . .
1,208:
24.
—
6,486:
40.
—
7,695:
16.
» 4:de
» . .
62,926:
9.
9.
—
—
—
62,926:
9.
» 5:te
» . .
14,773:
37.
—
76,476:
7.
5.
91,249:
44.
» 6:te
» . .
6,119:
32.
10.
10,622:
27.
7.
16,742:
12.
» 7:de
» . .
1:
35.
—
19.276:
47.
10.
19,278:
34.
» 8:de
» . .
357:
26.
—
12,195:
29.
4.
12,553:
7.
» 9:de
)> . .
7,679:
5.
5.
—
—
—
7,679:
5.
År 1853.
å 2:dra
hufvudtiteln . .
19:
—
4.
10,357:
11.
8.
10,376:
12.
» 4:de
» . .
69,139:
19.
4.
—
—
—
69,139:
19.
» 5:te
» . .
13,801:
17.
4.
80,931:
32.
3.
94,733:
1.
» 6:te
» . .
8,349: 23.
6.
21,020:
26.
10.
29,370:
2.
o 7;de
» ■ :
80:
—
—
25,067:
17.
2.
25,147:
17.
» 8:de
» . .
20:
45.
11.
9,853:
34.
4.
9,874:
32.
» 9:de
» . .
9,619:
6.
8.
—
—
—
9,616:
6.
9.
5.
5.
10.
4.
5
7.
4.
2.
3.
8.
§ 12-
f '
I likhet med hvad vid föregående stats-revisioner ägt ruin, intages här en tabell öfver
de under revisions-åren skedda anordningar pä öfverskotten å Statsverkets inkomster.
Lotsverket tillkommande andel af sjötullsmedel
Bränvins-redskaps-försegling
Ersättning till roterade ecklesiastik-boställen .
Dito för bristande prostetunnor
Dito för indragen s. k. Fahlu kungsgårds
hjelp
Dito till Geschworner Griesbachs arfvingar
Dito för skjutsfärdspenningar till Lifregementets
Husar-korps
Dito af för högt erlagd tionde-spanmål .
Roteringskostnader och understöd
Rotefrihets-ersättning åt Länsmän
Kostnader för omarbetning af krut
Transportkostnader för bergskrut
Tryckningskostnader m. m. för sammandrag af
författningar
Arfvoden åt embets- och tjenstemännen vid
Stats-revisionen åren 1851 och 1853 . . .
Ar
1852
År
1853.
6,081:
24.
8.
5,452:
33.
4.
2,216:
13.
4.
2,323:
17.
9.
1,854:
10.
5.
1,778:
27.
8.
85:
29.
8.
144:
46.
5.
177:
20.
7.
——
46:
41.
2.
51:
13.
4.
55:
—
611:
44.
6.
829:
33.
8.
8,044:
5.
9.
69:
39.
7.
69:
39.
7.
4,695:
—
5,648:
12.
—
1,647:
43.
5.
1,499:
6.
10.
359:
16.
—
—
—
4,887:
18.
8.
4,388:
44.
—
Transport
22,951: 3. 2.
30,068: 3. 2.
— 37
Transport: 22,951: 3. 2. 30,068: 3. 2.
Kronan ådömd rättegånskostnad  — — — 433: 19. 4.
Hägnadskostnader m. m. vid bostället Hofstena — — — 509: 47. 2.
Kostnader för Kommittéen till undersökning
af städernas beskattning  — — — 8,055: 38. 3.
Dito för dito till jemförande af riks-sta
terna
åren 1809—1850
— — — 4,433: 16. —
Summa: 22,951: 3. 2. 43,500: 27. 11.
Vid dessa utgifter, som ägt rum till föremål, för hvilka stats-anslag saknas, har val
någon anmärkning bos Revisorerne ej förekommit, men det synes Revisorerne mindre lämpligt,
att dylika utgifter anordnas å en så beskaffad titel som den ifrågavarande, enär, i den
händelse, att stats-inkomsterna under ett år ej komme att uppgå till deras i riks-staten påräknade
belopp, anvisningar skett å tillgångar, som icke finnas. Revisorerne anse, att, med
undantag af sådana poster, hvilka, såsom ingående i Stats-verkets uppbörd, kunna hänföras
tiil rubriken rcstitutioner och på det derför å riks-statens 7:de hufvudtitel uppförda anslag
anvisas, t. ex. den lotsverket tillkommande andel i sjötulls-medlen, öfriga utgifter af omförmälda
natur böra under försliotts-titel anordnas och vid påföljande riksdag hos Rikets Ständer
anmälas, då, efter föregången pröfning, Rikets Ständer blefve i tillfälle att angående förskottenas
ersättande besluta.
§ 13.
Af det, vid 1850 och 1851 års riksdag, af Rikets Ständer beviljade så kallade mindre
kreditivet, faststäldt till 1,000,000 R:dr, deraf den ena hälften afsetts till kostnader för rikets
försvar och den andra till utgifter för andra högst vigtiga och angelägna ändamål, har under
det sednare revisions-året ett sammanlagdt belopp af 625,000 R:dr blifvit, på grund al
särskilda nådiga bref, lyftadt från Riksgälds-kontoret, nemligen 500,000 R:dr till bestridande
af kostnader för utomordentliga åtgärder till rikets försvar och återstoden, 125,000 R:dr till
utgifter för karantäns-anstalterna; varande af dessa medel under samma år, i afräkning å
härtill nådigst anvisade summor, utbetalta till Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena 80,000
R:dr, för Kungsholms fästnings bestyckning m. m., 90,000 R:dr, till anskaffande af en ångmachin
för linieskeppet Carl Johan, och 20,000 R:dr för vidare anskaffande af nödig artilleri-attiralj
m. m. för nämnde fästnings provisoriska bestyckning, eller tillsammans 190,000
R:dr, samt till Karantäns-kommissionerno i Stockholm, Götheborg och Malmö för karantänsanstalterna
tillhopa 91,000 R:dr; hvilket Revisorerne ansett sig böra omförmäla.
§ 14.
För öfrigt hafva Revisorerne under räkenskapernas granskning funnit, att beloppen af
det, i riks-staten, de indelta räntorna åsätta kronovärde i många fall mer eller mindre skilja
sig från de summor, räkenskaperna upptaga. Såsom exempel härpå, må endast följande nämnas,
nemligen:
kronovärde
enligt riks-staten. enligt räkenskapen.
å 2;dra bufvudtiteln, anslaget för Skåne- och Blekinge-  —
Hof-rätt med derunder lydande Justitie-stat .... 138: 24. — 138: 23. —
å 6:te bufvudtiteln, anslaget för Landt-staten i Stockholms
län  2,775: 29. 7. 2,600: 41. 10,
38
å 6:te hufvudtiteln, anslaget för befrämjande i allmänhet
af slöjderna
å 8:de hufvudtiteln, anslaget för Universiteterna
» » för Elementar-läroverken . ,
79: 30. —
6,012: 27. 11.
1,263: 32. 2.
77: 38. —
6,011: 28: 11.
1,262: 38. 11.
Dessa olikheter lära härröra deraf, att under en längre följd af år, derunder indelningarne
undergått åtskilliga förändringar, beloppen förblifvit i riks-staten oförändrade. Revisorer
ne anse det vara af vigt, att, för vinnande af rättelse härutinnan, en fullständig utredning
af de anmärkta skiljaktigheterna genom vederbörande embetsverks försorg, så fort ske
kan, uppgöres, helst från och med det år, då ny stats-reglering vidtager, stats-räkenskaperna
skola föras i öfvensstämmelse med den nya myntberäkningen, samt all debitering och
uppbörd i öfverensstämmelse dermed ske.
Angående förhållandet med redogörares-proprie-balanser, för hvilket i föregående revisionsberättelser,
uti relationen om Kongl. Stats-kontoret, blifvit redogjordt, få Revisorerne
hänvisa till den framställning, sorn i slutet af denna berättelse, i sammanhang med relationen
om Kongl. Kammar-rättens aktorats-räkningar, förekommer.
Under Kongl. Stats-kontorets förvaltning äro ställda följande fonder och kassor, nemligen:
Norénska testamentsfonden. Denna är, såsom i 1851 års revisionsberättelse redan
omförmäles, den 27 December 1811 donerad af framlidne Kansli-rådet Norén till ett belopp
af 10,000 R:dr, deraf årliga räntan skall användas till kadetters underhåll vid Krigs-akademien;
och har Kongl. Majit den 23 November 1813, jemte nådigt tillstånd, att kapitalet
finge i Kongl. Stats-kontoret deponeras, anbefallt detta verk att medlen förränta.
F. <L Kansli-styrclscns hand-kassa. Bildad dels genom kollekt-bidrag för (lera särskilda
ändamål, såsom utlösen af kristna fångar, hvilka råkat i Turkiskt slafveri, understöd till
Tyska flyktingar, som begifvit sig tiil Sverige, uppbyggande af en Luthersk kyrka i Moskwa
m. m., dels ock genom öfverskott å insamlade prenumerations-medel för en prof-psalmbok,
har denna kassa, efter Kansli-styrelsens indragning, blifvit, jemlikt Kongl, brefvet den 14
December 1840, öfverlemnad till Kongl. Stats-kontoret i ändamål att användas till understöd
vid vetenskapliga arbetens utgifvande.
Uppkomna besparingar å anslaget till pensioner för blesseradc Officerare och Underofficerare.
Vid 1844 och 1845 års riksdag anhöllo Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t i underdånighet,
att de å detta anslag, tid efter annan, inträffade besparingar måtte fortfarande få
förblifva under Kongl. Stats-kontorets förvaltning för att vid möjligen inträffande behof kunna
till sådana utgifter, som med anslaget varit afsedda, af Kongl. Majit disponeras, äfvensom
att, för beredande af fondens ytterligare förkofran, medlen måtte genom utlåning göras fruktbärande;
och har Kongl. Majit, med bifall härtill, genom nådigt bref den 24 September
1845, anbelällt Kongl. Stats-kontoret att om de reserverade medlens förräntande gå i författning.
Anslaget till Lappmarks ecklesiastik-verk. Uppå Kongl. Majits derom gjorda nådiga
proposition, beslöto Rikets Ständer vid 1834 och 1835 års riksdag, att de till ecklesiastikverket
i Lappmarken anslagna, förut under Kansli-styrelsens disposition ställda, inkomster,
bestående af landträntor, arrenden, kollekt-medel m. m., skulle till stats-verket indragas, och
den samlade fonden till Riksgälds-kontoret emot viss årlig ränta öfverlemnas; och blefvo, i
§ 15-
§ 16.
följd häraf,, de förut af ecklesiastik-verkets medel bestridda aflöningar å riksstaten uppförda
med ett motsvarande kontant förslagsanslag, hvilket vid 1850 och 1851 års riksdag, sedan
beslut då blifvit fattadt, att upptagandet af nämnde kollekt-medel skulle upphöra, ökades
från dess dåvarande belopp, 6,200 R:dr, till 7,600 R:dr. Genom nådigt bref den 14 April
1846, har Kongl. Majit förordnat, att reservationerna å anslaget skulle för samma anslags
räkning af Kongl. Stats-kontoret göras fruktbärande.
Sliogsplanterings-kassan. I afseende å denna kassa hänvisa Revisorerne till hvad längre
fram i berättelsen, under rubrik »Skogsplanterings-kassan», förekommer dels om kassans
tillkomst och ändamål, dels ock om redovisningen för densamma.
Hvad nu beträffar först omförmälda fyra kassor och fonder, få Revisorerne meddela,
att öfver dessas utlånta medel särskilda räkningar äro i Kongl. Ränte-kammaren uppgjorde
oell, finnas uti riinte-kammare-hufvudböckerna intagna; men att deremot fullständiga redogörelser
för sjelfva kassorna och fonderna saknas, hvarföre dessas ställning isin helhet icke,
utan särskilda omslut, kunnat inhemtas. Sålunda upptager icke räkningen för Norénska testaments-londen
sjelfva kapitalet utan endast do influtna ränte-medlen och den vid årets slut
befintliga kontanta behållningen; och uti de andra räkningarne redovisas ej, jemte räntemedJen,
öfriga tillgångar i årsanslag m. m. samt de deraf bestridda utgifter. Revisorerne anse
derföre nödigt, att, för vinnande af lätt öfversigt af dessa kassors och fonders ställning, särskilda
hufvudräkningar för dem årligen uppgöras, och hafva emellertid, för revisionsåren,
låtit upprätta sådana omslut enligt följande tabeller:
NorensEia TesSamewls-fotstlen,
Debet.
Balans från föregående år:
Tillgångar
år 1852.
10,990: 27. 2.
år 1853.
11,130: 27.
2.
Räntemedsl
Inkomst:
500:
500: —
.—
Summa
11,490: 27. 2.
11,630: 27.
2.
Credit.
Kadett-underhåll. .
Utgift:
360: — —
720: —
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
1,130: 27. 2.
10,000:
910: 27.
2.
Utlånt kapital . . . .
10,000: —
S:r
11,130: 27. 2.
10,910: 27.
2.
Summa
11,490: 27. 2.
11*630: 27.
2.
fl. Mansli-styrclsens Mfsml-hnssa.
t
Debet.
Balans från föregående dr:
Tillsänear
år 1852.
9,992: 28. —
405:
år 1853.
10,048: 40.
405: —
Räntemedel . . . .
Inkomst:
Summa 10,397: 28. — 10,453: 40. —
— 40 —
Credit.
Utgift:
Inlösen af utgifna arbeten
300:
—
—
—
—
—
Gratifikation
48:
36.
—
48:
36.
—
S:r
348:
36.
—
48:
36.
—
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
925:
4.
—
1,281:
16.
—
Utlånt kapital
9,000:
—
—
9,000:
—
—
Obetald ränta
123:
36.
—
123:
36.
—
S:r
10,048: 40.
—
10,405:
4.
—
Summa
10,397: 28.
—
10,453: 40.
—
Fonden för blesserade Öfver- och Fnder-officertire
DebeL år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar innestående hos Stats-verket ....
16,055:
19.
4.
16,004:
7.
4.
Inkomst:
Ärs-anslaget
5,000:
—
—
5,000:
—
—
Räntemedel
680:
—
—
675:
9.
4.
S:r
5,680:
—
—
5,675:
9.
4.
Summa
21,735:
19.
4.
21,679:
16.
8.
Credit.
Utgift:
Anordning af års-anslaget ,
4,236:
4.
—
4,334:
37.
4.
Anordning af reservationerna
1,495:
8.
—
1,301:
20.
—
S:r
5,731:
12.
—
5,636:
9.
4.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
Utlånta medel, kapital 15,000:  15,000:
- .
685:
46.
8.
724:
19.
4.
obetald ränta 318: 8. 8. 318:
36. —
15,318:
8.
8.
15,318: 36.
—
S:r
16,004:
7.
4.
16,043:
7.
4.
Summa
21,735: 19.
4.
21,679:
16.
8.
Fonden för Foppmarks Ecklesiastihverk.
Bebet. ioko år 1853.
25,148: 47. 6.
år 1852.
Balans från föregående år:
Tillgångar, innestående hos Stats-verket
25,122: 17. 1
- 41
Inkomst:
Ars-anslaget
Räntemedel
Kollektmedel .
7,600:
1,035:
651:
17.
1.
7,600: —
1,035: —
630: 22.
1.
S:r
9,286:
17.
1.
9,265: 22.
1.
Summa
34,408:
34.
2.
34,414: 21.
7.
Credit.
Utgift:
Anordning af års-anslaget
dito af reservationerna
7,600:
1,659:
34.
8.
7,600: —
2,511: 34.
8.
S:r
9,259:
34.
8.
10,111: 34.
8.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
Utlånta medel, kapital 23,000:  23,000:
obetald ränta 350: 36. — 350: 36. —
1,798:
23,350:
11.
36.
6.
951: 46.
23,350: 36.
11.
S:r
25,148: 47.
6.
24,302: 34.
11.
Summa
34,408:
34.
2.
34,414: 21.
7.
f sammanhang härmed få Revisorerne tillkännagifva, att Kongl. Svenska aktie-bolaget
till utförande af en jernvägs-anläggning mellan Köping och Hult, — till fullgörande af föreskriften
i 4 §. af de för bolaget, den 13 November, 1852 i nåder utfärdade privilegier, — i
påföljde December månad, såsom säkerhet för statens understöd till jernvägs-anläggningen,
i Kongl. Ränte-kammaren deponerat en summa af 200,000 ll:dr i räntebärande obligationer.
Dessa obligationer, äfvensom de jemväl i Ränte-kammaren förvarade säkerhets-handlingarne
för här ofvan i denna §. omförmälda lån samt för det, i sammanhang med utredningen af
grundfonden, nämnda lånet till Wermdö brobyggnadsbolag, hafva blifvit af Revisorerne inventerade,
hvarvid allt befunnits i god ordning.
Reträffande karta-sigillata-uppbörden, få Revisorerne, i afseende å sättet fördensammas
redovisande, hänvisa till hvad sednaste revisions-berättelse, angående förändrade bestämmelser
härutinnan, pag. 18, innehåller. De af Karta-sigillata-kassören för ifrågavarande
båda år afgifna räkningar hafva blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning.
Enligt dessa var kassans ställning samma år följande:
Är ÉS'%9.
Debet.
Behållning fråti år 1851 R:dr 5,242,455: 6. —
Leverering från Rikets Ständers Bank  » 292,274: 37. —
Aterleverering från försäljningsmännen  » 1,400: — —
Summa R:dr 5,536,129: 43. —
F
Credit.
Utlemnadt och afsändt
. . ^
R:dr 1,007,847: 30. —
Behållning till år 1853
» 4,528,282: 13. —
Summa R:dr
5,536,129:
43. —
År ims.
Debet.
Behållning från år 1852
11: dr
4,528,282:
13. —
Leverering från Rikets Ständers Bank
466,854:
19. —
Aterleverering från försäljningsmännen
40,886:
15. —
' ,
Summa R:dr
5,036,022:
47. —
Credit.
Utlemnadt och afsändt
R:dr
982,711:
35. —
Afskrifning
14:
42. —
Behållning till år 1854
4,053,296:
18. —
Summa R:dr 5,030,022: 47. —
Eevisorerne hafva härvid icke funnit något att erinra och få, i afseende å den år 1850
hos dåvarande Karta-sigillata-kassören Widegren yppade uppbördsbrist, hvilken i sista revisions-berättelsen
omförmäles och vid 1851 års slut uppgick till 9,551 R:dr 4 sk., upplysa,
att ett belopp af 106 R:dr 35 sk. 1 rst. blifvit under år 1853 härå afbetalt, som ingått
bland levererade karta-sigillata-medel för året och att således bristen vid sistnämnde års
utgång utgjorde 9,444 R:dr 16 sk. 11 rst.; och äro, enligt hvad Revisorerne vidare inhemtat,
under år 1854 ytterligare 1,525 R:dr afbetalte, efter afdrag hvaraf den o ersatta bristen
alltså uppgår till 7,919 R:dr 16 sk. 11 rst.
Allmänna Magasim-ärendena,
hvilka omfatta:
1:0 Redovisningen för Stats-verkets spanmål in natura;
2:o Spanmåls-kreditiv-fonden; och
3:o f. d. Allmänna magasins-fonden.
Stats-verkets spanmål in natura.
Såsom i sednaste Revisions-berättelse omförmäles, redovisas denna spanmål i kronomagasinernas
räkenskaper, sedan den hufvudbok öfver stats-verkets spanmålsrörelse, hvilken
i f. d. Allmänna magasins-kontoret upprättades, från och med år 1850 upphört. Nämnde
räkenskaper äro för båda revisions-åren granskade i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar.
Efter den i rikshufvudboken intagna, på dessa räkenskaper grundade, general-räkning
för krono-magasinerna hafva Revisorerne låtit uppgöra nedanstående tabell, i afseende hvarå
de få, till förklaring öfver skiljaktigheterna mellan ingående balanserna i denna och de ut
-
I ' <
gående balanserna i den tabell, sista revisions-berättelsen innehåller, upplysa, att här jernval
redovisas den Wadstena Krigsmanshus-kassa med flera andra kassor tillhöriga spanmål,
hvilken, sedan den till Kronans magasiner influtit, för stats-verkets räkning användts och
sedermera blifvit kassorna i liqvid godtgjord.
Ar É8&9.
Debet.
Balans från år 1851:
Behållningar och fordringar, statsmedel  313,667: 37. 11.
samt dessutom i sednaste revisionsberättelsens
tabell ej upptagna
Wadstena Krigsmanshus-kassas medel 4,973: 39. 1.
Invalidhus-fonds-medel  5,277: 39. 2.
Skogsplanterings- dito  3,149: — — 13 400- 30 3
S:r 327,068: 20. 2.
Uppbörd:
Arrende-medel och hyror för magasins-lägenheter  4,828: 11. 7.
Observations-medef
. .
, 8: 41. 8.
Extra medel och uppbörder  30: 43. 7.
Intresse-medel
12: 26. 11.
S:r 4,880: 27. 9.
Lever eringar:
Från Kongl. Ränte-kammaren och länen . . . :  181,926: 42. 4.
Balans till år 1853:
Öfverlevereringar '  45: 24. 2.
Återstående riksstats-utgifter
2,749: 27. 6.
S:r 2,795: 3. 8.
Summa 516,670: 45. 11.
Credit.
Balans från år 1851:
Öfverlevereringar och skulder, statsmedel
3.446: 35. —
samt dessutom i sednaste revisions-berättelsens tabell ej upptagna,
militie-boställskassans medel
779: 17. 10.
S:r 4,226: 4. 10.
Extra-ordinarie afkortning  210; 45. 10.
Riksstats-utgifter
148,748: 16. 6.
S:r 148,959: 14. 4.
Lever eringar:
Till Kongl. Ränte-kammaren, länen, Fångvårdsstyrelsen, m. fl. ... 36,350: 11. 8.
Balans till år 1853:
Behållningar och fordringar  327,135: 15. 1-
Summa 516,670: 45. 11.
Jr 1SSS.
Debet.
Balans från år 1852:
Behållningar och fordringar  327,135: 15. 1.
Uppbörd:
Arrendemedel och hyror  2,693: 22. 6.
Extra medel och uppbörder *
2,935: 14. 6.
S:r 5,628: 37. —
Lever eringar: N
Från Kongl. Räntekammaren och länen  204,284: 2. 3.
Balans till år 1854:
Ofverlevereringar och skulder
47: 37. 5.
Återstående riks-stats-utgifter  1,321: 22. 10.
S:r 1,369: 12. HIT
Summa 538,417: 18. 7.
Credit.
Balans från år 1852:
Ofverlevereringar och återstående utgifter
2,795: 3. 8.
Extra-ordinarie afkortningar  832: 29. 9.
Riksstats-utgifter
156,224: 43. 3.
Lever ering ar :
Till Kongl. Ränte-kammaren och länen  39,260: 44. 8.
Balans till år 1854:
Behållningar och fordringar  339,303: 41. 3.
Summa 538,417: 18. 7.
Ofvanstående behållningar och fordringar utgjorde vid slutet af
år 1852. år 1853.
Kontant behållning  4,964: 12. 2. 3,131: 1. 7.
Behållning af fastigheter  227,074: 40. 1. 227,074: 40. 1.
Transport: 232,039: 4. 3. 230,205: 41. 8.
Behållning af inventarier. . .
Dito af spanmål, m. m.
Fordringar
Förskott
Anmärkta poster
Proprie-balanser -
232,039:
4.
3.
23b,205:
41.
8.
15,774:
13.
10.
15,749:
5.
5.
67,757:
1.
1.
80,664:
16.
1.
660:
45.
8.
2,117:
17.
2.
9,184:
7.
7.
8,847:
18.
3.
1,098:
38.
8.
1,098:
38.
8.
621:
—
—
621:
—
—
S:r 327,135: 15. 1.
Revisorerne hafva härvid icke funnit något att erinra.
339,303: 41 3.
Spatitnnts-hredUiv-fonden.
Räkenskaperna, som blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten för båda revisionsåren
utan anmärkning, utvisa:
Debet.
Balans från föregående år:
år 1852.
år 1853.
Behållningar och fordringar
484,556: 40.
1.
1,475,767: 24.
8.
Inkomster:
Ersättningar och anmärknings-medel, m. m.
Aterdebiterade medel
Intresse-medel
Tull-afgift för importerad spanmål
112: 39.
6,000: —
9: 7.
383,679: 39.
2.
7.
200: 19.
103,158: 42.
6: 47.
368,641: 14.
9.
10.
5.
S:r 389,801: 37.
9.
472,007: 28.
—
Leverering:
Från Riksgälds-kontoret
1,000,000: —
—
— —
—
Balans till påföljande år:
Skulder till diverse
39: 30.
1.
39: 30.
1.
Summa 1,874,398: 11. 11. 1,947,814: 34. 9.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder till diverse
Dito till Riksgälds-kontoret ....
152: 21. 1.
359,500:
39: 30. 1.
Afskrifningar
S:r 359,652. 21. 1.
39:
30.
1.
Utgifter:
20,630:
4.
6.
och remisslage
179: 31. 10.
238:
22.
—
S:r 38,978: 14. 2.
20,868: 26.
6.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
Fordringar
96,634: 21. 9.
1,379,133: 2. 11.
123,222: 22.
1,803,684: 4.
S:r 1,475,767: 24. 8. 1,926,906: 26. 2.
Summa 1,874,398: 11. 11. 1,947,814: 34. 9.
Af fonden äro under loppet af revisions-åren följande undsättningar, på grund af Kongl.
Maj:ts derom aflåtna bref, utlemnade till:
år 1852.
Utan återbetalnings
-
år 1853.
Riintefria Utan återbetalnings- Räntefria
Upsala
skyldighet.
lån.
skyldighet.
lån.
län
—
—
—
—
2,000:
—
—
24,000: —
—
Södermanlands
dito
—
—
—
—
—
—
—
1,150: —
—
Östergöthlands
dito
—
900
—
—
—
—
—
— —
—
Kalmar
dito
—
600
—
—
—
—
—
2,000: —
—
Blekinge
dito
— — —
—
—
—
1,845:
7.
4.
5,500: —
—
Jönköpings
dito
—
22,166
32.
—
—
—
—
—
Kronobergs
dito
— — —
6,000
—
—
—
—
_
5,000: —
—
Christianstads
dito
—
1,000
—
—
-
—
—
5,000: —
—
Hallands
dito
4,000:
44,000
—
—
4,000:
—
—
4,300: —
—
Götheborgs
dito
366: 32. —
13,033
16.
—
—
—
—
— —
—
Elfsborgs
dito
— — —
28,000
—
—
—
—
—
— —
—
Wermlands
dito
2,500:
12,000
—
—
—
—
—
— —
—
Westmanlands
dito
—
1,000
—
—
2,000:
—
—
46,018: 36.
—
Kopparbergs
dito
5,400:
33,450
—
—
—
—
—
— —
—
Gefleborgs
dito
600:
10,000
—
—
—
.—
—
— —
—
Wester-Norrlands dito
1,000:
4,000
—
.—
—
.—
.—
— —
—
Jemtlands
dito
— — —
9,000
_
—.
—
—
— _
—
Westerbottens
dito
650:
13,333
16.
—
—
—
—
— —
—
Norrbottens
dito
666:32. —
—
Summa
15,183: 16. —
198,483: 16.
—
9,845:
7.
4.
92,968: 36.
—
213,666: 32. —
102,813: 43. 4.
Vid sednaste stats-revision anmärktes, dels att undsättnings-medel till belopp af 103,158
11:dr 42 sk. 10 rst. blifvit i 1850 års undsättnings-redogörelse för Westerbottens län under
titel: afkortning, afförda, ehuru frågan om afskrifning deraf vore på Kongl. Kammar-rättens
pröfning beroende, dels ock att Kopparbergs läns undsättnings-redogörelse, bestående af
6 särskilda räkningar, som innefattade redovisning för undsättningarne under olika missväxtår,
saknade ett till lättnad för öfversigten af förhållandet med undsättnings-medlen
behöfligt sammandrag. Nu församlade Revisorer få, i afseende härå, upplysa, att, jemlikt
nådigt bref till Kongl. Stats-kontoret af den 29 September nästlidet år, Kongl. Maj:t, i enlighet
med Rikets Ständers vid sednaste riksdag gjorda underdåniga anhållan, anbefallt Statskontoret
att låta ofvannämnda summa, 103,158 R:dr 42 sk. 10 rst., i kreditiv-fondens räkenskaper
åter uppdebitera, äfvensom att förständiga Kongl. Maj:ts Refallningshafvande i Kopparbergs
län att årligen öfver undsättnings-räkningarne för länet upprätta ett sammandrag,
för att, jemte dessa räkningar, till Stats-kontoret insändas.
Någon anmärkning vid de nu granskade räkenskaperna har hos Revisorerne ej förekommit.
JF. d. Allmänna Magasins-fonden.
Dess räkenskaper för 1852 äro i Kongl. Kammar-rätten granskade med anmärkningar,
hvaremot de för år 1853 derstädes ännu icke undergått revision.
De utvisa följande förhållande:
Debet.
Balans från föregående år: år 1852. år 1853.
Behållningar och fordringar
25,347: 42. 11.
25,350:
1.
7.
Uppbörd:
Anmärknings-medel m. 11. extra inkomster . .
3:
42.
8.
323:
5.
5.
Balans till påföljande år:
Skulder till Rikets Ständers Bank
880,000:
—
880,000:
—
—
Dito till diverse
3,334:
—
2.
3,334:
—
2.
S:r
883,334:
—
2.
883,334:
—
2.
Summa 908,685: 37.
9.
909,007:
7.
2.
Credit.
Balans frän föregående år:
Skulder '
883,334:
—
2.
883,334:
—
2.
Utgifter:
Afskrifningar
1:
36.
—
7,014: 27.
8.
Restitutioner
—
—
—
324:
29.
3.
S:r 1:
36.
— '
7,339:
8.
11.
Balans lill påföljande är:
Kontant behållning
2,650:
5.
9.
1,151:
21.
—
Förskott och fordringar
3,823:
5.
7.
3,748:
40.
7.
Inventarier
1,937: 44.
—
1,937:
44.
—
Utestående undsättnings-medel
7,120:
7.
1.
7,120:
7.
1.
Anmärkta poster
9.818:
35.
2.
4,375: 29.
5.
S:r
25,350:
1.
7.
18,333: 46.
1.
Summa 908,685: 37.
9.
909,007:
7.
2.
Såsom ofvanstående tabell visar, balanseras i begge årens räkenskaper en post å
880,000 K:dr, skuld till Rikets Ständers Bank. Efter hvad Revisorerne inhemtat, utgör
berörde summa den oguldna återstoden af medel, som för längre tid tillbaka f. d. Allmänna
, Magasins-direktionen, genom begagnande af n erhållen kreditiv-rätt i Banken, lyftat i och för
undsättningar åt behöfvande i missväxtår. Å dessa medel, som år 1823 utgjorde 2,258,465
R:dr 32 sk. 1 rst., men vid 1843 års slut nedgått till 925,000 R:dr, hafva under följande
år, sednast år 1851, afbetalningar successivt ägt rum med tillhopa 45,000 R:dr, så att den
återstående skulden vid 1853 års utgång uppgick till 880,000 R:dr. Eldigt tabellen, utgjorde
vid samma tid fondens tillgångar och fordringar, efter afräkning af värdet å inven
-
— 48 —
tarier, ett sammanlagt belopp af 16,396 R:dr 2 sk. 1 rst., deraf 1,151 R:dr 21 sk. kontant
behållning. Utom denna behållning, hvilken efter revisions-åren lärer ökats till 1,573 R:dr 30
sk., finnas således icke andra medel för liqviderande af fondens återstående skuld till Ranken,
än de, som af de öfriga tillgångs-beloppen tilläfventyrs kunna inflyta. Vid sådant förhållande
och då ifrågavarande skuld redan, i enlighet med Rikets Ständers beslut, blifvit i Bankens
räkenskaper förd inom linien, hemställa Revisorerne, att beloppet jemväl må i Stats-verkets
räkenskaper inom linien föras.
Beträffande ofvannämnde inventarier, upptagna till ett värde af 1,937 R:dr 44 sk., förekommer,
att, på sätt jemväl i Kongl. Kammar-rätten vid granskning af 1852 års räkenskaper
blifvit anmärkt, någon förteckning derå ej finnes räkenskaperna bilagd. Uti afgifven
förklaring öfver berörde anmärkning, har vederbörande räkenskapsförare anfört, att dylik
förteckning saknas och icke heller blifvit till honom af företrädaren aflemnad, med upplysning
derjemte, att inventarierna skola bestå af de i hans tjensterum i Kongl. Stats-kontoret
befintliga möbler och bokförråd, äfvensom af åtskilliga i andra Kontor inom nämnde embetsverk
varande skåp m. m. Denna anmärkningsfråga lärer, efter hvad Revisorerne inhemtat,
för närvarande bero på Kammar-rättens pröfning.
Skoysplanterinys-lsassan.
Denna kassa har tillkommit på grund af skogs-ordningen den' 1 Augusti 1805 och från
början varit afsedd att användas till utgifter för planterings-hagar m. fl. anstalter till parkernas
vård och underhåll.
Den består af inflytande medel för försåld skog och för bete å krono-parker och allmänningar
samt af Kronans andel i vissa skogs-åverkans-böter, hvarförutom den ägde åtskilliga,
Jägeri-staten förut tillhöriga, hemmans-räntor, indelningar och arrenden m. m., hvilka
vid 1850 och 1851 års riksdag indrogos till Stats-verket, hvarvid, såsom ersättning till kassan,
ett förslags-anslag af 11,000 R:dr å riks-statens 7:de hufvudtitel uppfördes. Af kassan
bestridas Skogs- och Jägeri-statens aflöning, provisioner, utgifter för flygsands hämmande,
skogsplanterings-kostnader m. m.
Kassans inkomster och utgifter redovisas i Landt-ränteriernas special-räkningar, länens
landsböcker och Kongl. Ränte-kammarens hufvudbok, från hvilka räkenskaper de ingå uti
riks-hufvudboken, hvarest de likväl icke blifva på ett ställe synliga, utan finnas fördelade på
flera särskilda konti, samt äro, i anledning af ofvannämnde indragning af de indelta räntorna
i utbyte mot kontant stats-anslag, upptagna såsom stats-medel. Vid sådant förhållande kan
ej, utan besvärliga uträkningar genom omslut från läns-räkenskaperna och Räntekammarebufvud-böckerna,
utrönas, huru kassans inkomster influtit, eller hvaraf dess utgifter bestått.
Revisorerne anse derföre af vigt, att, i likhet med hvad för andra särskild? fonder äger rum,
jemväl för skogsplanterings-kassan en hufvudbok årligen uppgöres, der kassans inkomster
och utgifter under sina behöriga titlar specifikt upptagas och redovisas, hvarigenom alltså en
klar öfversigt af kassans hela ställning kan erhållas. Utom den lättnad, som härigenom
bereddes Rikets Ständers Revisorer vid deras gransknings-förrättningar, skulle en sådan hufvudbok
blifva af väsendtlig nytta vid förvaltningen af kassan och vid derå skeende anvisningar;
och torde den ersättning, som synes böra härför räkenskapsföraren såsom arfvode tilldelas,
lämpligen kunna af kassans tillgångar bestridas. Revisorerne hafva emellertid låtit, med ledning
af ofvannämnda räkenskaper, uppgöra ett omslut af kassans inkomster och utgifter under
de båda revisions-åren, enligt följande tabell:
- 49
Debet:
år 1852. år 1853.
Bodans från föregående år:
Tillgångar  220,183: 7.10: 218,222:40. 7.
Inkomster:
år 1852. år 1853.
Stats-anslag  12,195:14. 7. 12,542:42.11.
Försäljningsmedel för
skogs-efiekter m. m. 24,656: 14. 8. 28,124:29. 7.
Intresse-medel  6,848: 21. 4. 7,058: 20. —
Böter : 1,617:16. — 2,355:14. 6.
Indragna och besparda
löner 179: 13. 7. 2,351: 44. 7.
Afgift för mulbete å
Jcrono-skogar, m. m. 554: 8. — 759:35. 5.
Aterdebiterade och ersatta
medel  285: 20. 2,198: 14. —
Diverse inkomster . . . 422: 16. 11. — 21. 5.
Influtna restantier för år
1852
—  82: 46. 8.
S:r 46,758: 29. 1. 55,474:29. 1.
Då härifrån afräknas:
afkortningar:
567: 19. 4. 707: 16. 8.
restantier,
utestående
246: 12.8. 460: 2.— 813; 32 _ 1167; lg_ g
visar sig kassans nettoinkomst
45,944:45. 1. 54,307:10. 5.
Summa: 266,128: 4.11. 272,530: 3. —
Credit.
Balans från föregående år:
Ofverlevereringar och skulder
2,947: 17. 1. —
Utgifter:
Aflöningar och gratialer 25,988:41. 4. 28,049: 35. 2.
Provisioner och remisslage
495: 4. 1. 535:43. 6.
Rese-, traktaments-samt
arbetskostnader .... 2,309: 3. 7. 2,831:26. 7.
Inköp af boställen och
byggnadskostnaderderå 6,806:22. 8. 1,251: — 8. ,
Transport: 35,599:23. 8. 32,668: 9.11. 2,947: 17. 1.
G
Transport:
35,599: 23.
8.
32,668: 9.
11.
För krono-parkers vård
6,184: 14.
3.
11,060: 40. 10.
För hämmande af flyg-
sand
.
2,936: 28.
8.
5,842: 40.
9.
Restitutioner, husröte-
ersättningar, m. m. . .
60: 18.
—
1,429: 43.
10.
Diverse, utgifter . . , .
177: 6.
8.
122: —
•—
Balans till påföljande år
Behållningar hos stats-
verket
64,757: 28.
7.
48,349: 23.
8.
Utlånta medel, kapital 151,000: —
—
170,333: 16.
—
obetalta räntor
2,465: 12.
—
2,723: 20.
—
2,947:17. i. — — —
44,957:43. 3. 51,123:39. 4.
218,222:40. 7. 221,406:11. 8.
Summa: 266,128: 4.11. 272,530: 3.
Någon anmärkning vid kassans förvaltning har icke hos Revisorerne förekommit, och äro
de i Kongl. Ränte-kammuren förvarade säkerhetshandlingar för kassans utgifna lån af
Revisorerne inventerade, dervid desamma befunnits vara i god ordning.
Jfitgtl&eesse-medlem
Uti Dess nådiga stadga, angående jagt och djurfång, af den 13 April 1808, förordnade
Kongl. Maj:t, bland annat, att, till nödiga utgifters bestridande lör rofdjurs utrotande, en jagtkassa
i hvarje län skulle inrättas; och, för anskaffande af nödiga medel härtill, anbefalltes
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen, att i hvarje härad höra invånarne, om de, emot
befrielse från dem åliggande byggnad och underhåll af varggårdar och varggropar, ville, till
fond för en slik kassa, af hvart helt mantal, utan afseende å jordens natur, erlägga 2
sk. om året och af mindre mantal i samma förhållande efter deras Storlek.
På detta sätt uppkommo nu befintliga jagt-kassor i länen. Enligt hvad uti högstberörde
nådiga stadga derom vidare förordnades, skulle kassornas inkomster, bestående af den frivilliga
afgiften, böter, m. m., uppbäras af Kronans uppbördsman samt användas tili understöd
för Jägeri-betjente, till varg- eller räfsaxars inköp, till belöning för dem, som rofdjur fångade
eller dödade, samt, der häradsboerne åtoge sig den frivilliga afgiften och när kassans
tillgångar det medgåfve, till underhållande af jagt-tygen och till extra utgifter vid skallgångarne.
Sedan medlen blifvit i hvarje läns Ränteri insatta för jagt-kassans räkning, borde af
dess tillgångar de fastställda utgifterna, efter Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes anordnande,
derifrån utgå; och skulle hvarje års öfverskott införas i följande årets räkning såsom jagtkassans
behållning och denna räkning i landsboken intagas, samt Kongl. Maj;ts Befallningshafvande,
genom utfärdad kungörelse, vid hvarje års slut underrätta länets invånare om
beloppet af så väl föregående årets behållning jemte de sista året influtna medel, som ock
kassans .utgifter, summariskt sammandragna, samt kassans till följande år återstående behållning.
Räkningarne öfver jagtkasse-medlen ingå från landsböckerna i riks-hufvudboken, som
för revisionsåren visar följande förhållande med dessa medel:
T
— 51 —
Debet.
år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar ,  30,159: 3. — 31,034: 47. 8.
Uppbörd:
Sammanskotts-medel
6,379: 40.
7.
5,999: 10.
6.
Arrende-mcdel
306: 32.
7.
158: 37.
1.
Inbetalta kapitaler och intressen
713: 27.
10.
711: 26.
5.
Böter
700: 14.
—
795: 6.
4.
Diverse inkomster
307: 13.
•—
119: 34.
8.
S:r 8,407: 32.
—
7,784: 19.
—
Balans till påföljande år:
Skulder och öfverlevereringar
351: 6.
4.
— —
—
/
Summa 38,917: 41.
4.
38,819: 18.
8.
Credit.
-
Balans från föregående år:
'
Skulder och öfverlevereringat
243: 44.
9.
351: 6.
4.
Utgift:
Premier för rofdjurs fällande
6,935: 7.
8.
6,625: 3.
10.
Provisioner och remisslage m. fl. utgifter .
534: 33.
1.
688: 9.
4.
Afskrifningar och afkortningar
169: 4.
2.
175: 21.
1.
S:r 7,638: 44.
11.
7,488: 34.
3.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning  13,139: 37. 6. 13,276: 22. 1.
Utlånta medel . .
12,606: 32. — 12,873: 16.
I landet utestående kronouppbörd
4,554: 20. 3. 4,095: 37. 7.
Förskott  700: — *— 700: — —
Proprie-balanser  34: 5. 14. 33: 46. 5.
S:r 31,034: 47: 8. 30,979: 26. 1.
Summa: 38,917: 41. 4. 38,819: 18. 8.
w
— 52 —
Honyl. Mynt-verket.
Dess räkenskaper äro granskade i Kongl. Kammar-rätten för båda revisionsåren med
anmärkningar, och utvisa:
Debet.
år 1852.
år 1853.
Balans från föregående år:
Behållningar och fordringar
339,428:
20.
4.
277,179: 40.
8.
Uppbörd:
Statsverkets silfver-tionde af Sala silfververk:
år 1852, Specie 3,472: 7. 3.1 , .
» 1853, » 3,988: 8. 10. | å 128 sL
Myntskatt å guld och silfver . . •
Stockprof å dito dito  : . . .
Vinst å kopparskiljemynts utmyntning
Diverse inkomster
Stats-anslag till Myntets drift
9,259:
3,000:
971:
9,613:
2,107:
8,000:
3.
19.
46.
37.
14.
4.
10.
3.
6.
r
10,635: 7.
2,835: 32.
191: 4.
1,349: 18.
1,566: 44.
8,000: —
7.
7.
6.
S:r
32,952: 24.
11.
24,578:
10.
8.
Balans till påföljande är:
Skuld till Rikets Ständers Bank för guld och
silfver till utmyntning
Myntnings-bidrag
98,962:
6,000:
41.
9.
55,825: 45.
4.
S:r
104,962: 41.
9.
55,825: 45.
4.
Summa 477,343: 39.
—
357,584:
—
8.
Credit.
-
Balans från föregående är:
Skulder
.
169,946: 36.
9.
104,962:
41.
9.
Utgift:
Arfvoden, dagsverkspenningar, materialier, m.m.
Deglar, ved och kol, smältförlust, skednings-  afgång, m. m.
13,842: 13.
7,115: 40.
9.
6.
13,994:
5,018:
8.
12.
11.
10.
S:r 20,958:
6.
3.
19,012:
21.
9.
Leverering :
Till Kongl. Räntokammaren: silfver-tionde . .
9,259:
3.
4.
10,635:
7.
7.
Balans till påföljande år:
Kontanta tillgångar:
Guld, dukater
värde  4,3G3: 16.— 952.
Silfver i värde. 15,921:21. 7. 18,659:17. 2.
Banko-sedlar . 17,633: 9.— 5,897:11. 6. 37,917: 46. 7. 25,508: 28. 8.
Behållning i metaller:
Guld i värde . 9,657: 25. 9. 14,759: 12. 8.
Silfver i värde 109,201:28. 3. 63,557:22.—
Koppar i värde 4,180:10.- 1,647: 9.- 123,039:16.- [79,963: 43. 2.
Behållning af inventarier, ved och kol, m. m. 4,013: 4. — 3,900: 17. —
Dito i fastigheter  112,209: 22. 1. 113,600: 32. 9.
~~Sir 277,179: 40. 8. 222,973: 25. 7.
Summa 477,343: 39. — 357,584: — 8.
Jemte det Revisorerne, i likhet med hvad vid sednaste stats-revision anmärktes, få
anmäla, att äfven för nu ifrågavarande begge år Myntverkets hufvudböcker sakna register
Ofver der förekommande särskilda konti, hvarigenom granskningen i ej obetvdlig mån försvårats,
anse sig Revisorerne, i afseende å beskaffenheten och ändamålsenligheten af den
method, hvarefter Mynt-verkets räkenskaper föras, böra instämma i de anmärkningar deremot,
som vid Hera föregående stats-revisioner blifvit framställda. Dessa räkenskaper äro'
icke upprättade i öfverensstämmelse med statens öfriga räkenskaper och afvika i uppställningen
äfven från de tabellariska redogörelserna i Öfver-direktörens för Mynt- och kontrollverken
afgifna underdåniga berättelse, hvarföre summorna ej kunnat utan särskilda omslut
kontrolleras. Det har icke heller kunnat utrönas, huru mycket hvarje större detalj inom
verket kostat, hvarigenom Revisorerne varit urståndsatte att bedöma verkets gång i dess
särskilda delar. I sådant afseende må nämnas, att någon kännedom om de vid Mynt-verket
verkställda nybyggnader ej erhålles af räkenskaperna, hvilka sakna särskilda konti för denna
detalj.
Vid anställda undersökningar för utrönande af förhållandet med dessa nybyggnader,
hafva Revisorerne endast kunnat inhemta, att Mvnt-verkets fastighets-värde först upptagits
i 1847 års räkenskaper, der det utbalanserades med ett belopp af 49,512 R:dr 45 sk. 3
rst., motsvarande köpeskillingen för Mynt-verkets nuvarande fastighet, f. d. Owenska egendomen,
45,000 R:dr, och kostnaden för nybyggnad under samm? år, 4,512 R:dr 45 sk. 3
rst., samt att, under de följande åren, det balanserade fastighetsvärdet finnes i räkenskaperna
successivt ökadt med tillsammans 64,087 R:dr 35 sk. 6 rst., så att detsamma, enligt
hvad ofvanstående tabell visar, vid 1853 års utgång uppgick till R:dr 113,600: 32. 9.
Under samma tid, eller från och med år
1847, har Mynt-verket, jemlikt särskilda
nådiga bref, fått för ändamålet uppbära
köpeskillingen för f. d. så kallade Lilla
Mynt-tomten R:dr 25,000: — —
Extra anslag, beviljadt vid 1847 och 1848 års
riksdag,  » 30,000: — —
Köpesumman för f. d. Hofbageri-egendomen . » 16,666: 32. — n 71 ggg.  .
54 -
men huru bristen i bvggnads-kostnaden, 41,934 R:dr 9 rst., blifvit betäckt, har ej kunnat
utrönas, utan synes densamma vara fylld af andra Mvnt-verkets tillgångar. Ett annat hinderför
bedömande af Mynt-verkets ställning i dess helhet förefinnes derutinnan, att icke, på
sätt i rikshufvudboken äger rum, guld, silfver och koppar äro i Mynt-verkets räkenskaper
med deras värde i bankomynt utförda: ett förhållande, som äfven betydligt försvårat räkenskapernas
granskning. För öfrigt böra Revisorerne icke lemna oanmäldt, att, då Myntverkets
inventarier i riks-hufvudboken vid 1853 års utgång balanserades med ett värde af
53,900 R:dr 17 sk., Mynt-verkets räkenskaper åter vid samma tid utbaianserade värdet
af inventarier med endast 3,900 R:dr 17 sk. Skillnaden, 50,000 R.:dr, utgör värdet af
Mynt-verket tillhöriga machiner, hvilka icke i detta verks räkenskaper redovisas.
Denna skiljaktighet kommer dock framdeles att försvinna, i följd af det här ofvan, i
relationen om Kongl. Stats-kontoret, omförmälda nådiga bref af den 15 Februari innevarande
år.
1 betraktande af hvad sålunda förekommit, anse Revisorerne angeläget, att Kongl.
Stats-kontoret, som, jemlikt högstberörde nådiga bref, erhållit befallning att låta uppgöra
nya formulärer för de förvaltande verkens samt alla redovisande embets- och tjenstemäns
räkenskaper, i främsta rummet ombesörja upprättandet af sådant formulär för Mynt-verkets
räkenskaper.
Slutligen få Revisorerne anmäla, att de vid flera föregående revisions-tillfällen omnämnda,
af Kongl. Stats-kontoret, den 30 Juni 1843, till Kongl. Majit afgifna underdåniga
förslag till nya reglementen för Mynt- och kontroll-verken, samt till förnyad kontroll-stadga
lära fortfarande vara på Kongl. Majits pröfning beroende.
flony!, fion h'oli-verket.
Dess räkenskaper, som blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten för år 1852 utan
och för 1853 med anmärkning, utvisa följande förhållande:
Debet.
år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
I landet utestående krono-uppbörd  5,325: 15. 3. 5,253: 38. —
Uppbörd: ■
Kontroll-stämpel-medel:
enkel afgift
12,661:36. 3. 11,676:39. 2.
dubbel dito  227: 27. 3. 125: 23. 3.
Diverse inkomster
— 4. 9. — 14. 4.
S:r 12,889: 20. 3~ 11,802: 28. 9.
Balans till påföljande är:
Ofrerlevereringar af uppbördsmännen ..... 5: 23. 11. 3: 4. 11.
Summa 18,220: 11. 5.
17,059: 23. 8.
Credit.
Balans från föregående år:
Ofverlevereringar af uppbördsmännen
— —
—
5:
23.
11.
Utgift:
Levereringar till Ränte-kammaren och Rän-  terierna
10,654: 39.
8.
9,541:
4.
7.
Expenser och omkostnader
2,311: 29.
9. ■
2,319:
22.
6.
S:r
12,966: 21.
5.
11,860: 27.
1.
Balans till påföljande år:
I landet utestående krono-uppbörd
5,253: 38.
5,193:
20.
8.
Summa
18,220: 11.
5.
17,059: 23.
8.
Enligt hvad Revisorerne inhemtat, har vid granskning i Kongl. Kammar-rätten af 1853
års räkning öfver kontroll-stämplings-uppbörden i Stockholms stad den anmärkning förekommit,
att någon afgift för gulddragare- och guldslagare-arbeten lika litet under nyssnämnde,
som föregående år, blifvit debiterad och redovisad, ehuru, jemlikt Kongl. Kommerse-kollegii
kungörelse den 0 Augusti 1758, grundad på Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse d. 18 niistförutgångne
Juli, dylika tillverkningar skola kontroll-stämplas och afgift derför betalas; hvilket
Revisorerne ansett sig böra anmäla, med underrättelse derjemte, att denna anmärkningsfråga
för närvarande lärer vara på Kammar-rättens pröfning beroende.
Utom berörde förhållande, hafva Revisorerne icke funnit något vid dessa räkenskaper att
erinra; åberopande Revisorerne i öfrigt hvad i nästföregående relation om Mynt-verket förmäles,
angående det af Kongl. Stats-kontoret afgifna underdåniga förslag till ny kontrollstadga
och förnyadt reglemente för Kontroll-verket m. m.
Avesta Mrono^inspeMion.
Räkenskaperna, som blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten för begge åren utan
anmärkning, hafva icke heller föranledt någon erinran af Rikets Ständers Revisorer.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Koppar. Debet. Värde.
år 1852. år 1853. år 1852. år 1853.
Sfi. JM. 'S. /S®. i®. ft. Balans från föregående året:
206. 10. 6. 92.9. 18. behållning vid Avesta  26,846:45.7. 12,024:16.9.
Uppbörd:
465. 9. 12. 446. 16. 5. koppar-ränta ä 130 R:dr, enligt
riks-statens förslagspris, . . . 60,512:19.2. 58,085:30.—
S:r 671. 19. 18. 539. 6. 3. Summa 87,359: 16. 9. 70,109:46.9.
- 56 —
Credit.
Anordning:
1.10. — 1.10. — till Kyrkoherden vid Stora
Kopparberget
Lever eringar:
578.  456. till Stockholms metall-våg . .
Balans till påföljande året.
92. 9. 18. 81. 16. 3. behållning vid Avesta . . . .
195:
75,140:
12,024: 16. 9.
195:
59,280.
10,634:
S:r 671. 19.18. 539. 6. 3. Summa
87,359: 16. 9.
70,109:46. 9.
Kongl. Skoys-institutct.
Räkenskaperna, som för båda revisions-åren äro i Kongl. Kammar-rätten utan anmärk-  ning granskade och ej heller hos Revisorerne någon erinran föranledt, utvisa följande
förhållande:
Debet.
år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar
3,233: 34. —^ 3,402: 43. 4.
Uppbörd:
Anslag af skogsplanterings-medlen
Försäljningsmedel
3,900:
125: 36. —
3,900:
86: 32.—
S:r
4,025: 36. —
3,986: 32.—
Summa
7,259: 22. —
7,389: 27. 4.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
Hushyra
Röjdning
Revision af skogs-kartor
Reparationer och inventarier
Ved, ljus, expenser och diverse
3,068: 36. —
400:
39: 28. —
119: 44. —
29: 25. 4.
198: 37. 4.
3,068: 36. —
400:
55: 16. —
80: 5. 4.
24: 16. —
244: 45. —
S:r
3,856: 26. 8.
3,873: 22. 4.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
762: 16. 10.
861: 22. 6
Fordran
Inventariers värde
14: 12. —
2,626: 14. 6.
2,654: 30. 6.
S:r
3,402: 43. 4.
3,516: 5. —
Summa
7,259: 22. —
7,389: 27. 4.
_ 57 —
Styrelsen öfver Mke-planteringarne.
Dess räkenskaper äro för bada revisions-åren i Kongl. Kammar-rätten granskade utan
anmärkning och utvisa följande förhållande:
Debet.
år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar
7,746:45. 9. 6,368:21. 2.
Uppbörd:
Bidrag af de såsom lösen för ekeskog influtna
medel. . .
2,000: —
—1
4,000: —
Wisingsborgs kungsgårds afkastning
3,766: 47.
8.
4,971: 23.
6.
Från kungsgården försålda inventarier ....
30: 20.
—
2,360: 29.
8.
Tillkomna inventariers värde
1,871:26.
8.
79: 17.
4.
S:r
7,668: 46.
4.
11,411: 22.
6.
Balans till påföljande är:
Skuld
443: 22.
—
— —
—
Summa
15,859: 18.
1.
17,779:43.
8.
Credit.
Balans från föregående år:
>
443: 22.
Utgifter:
A flön ingar
2,240: 24.
—
2,314: —
—
Planteringarne
2,341: 28.
—
1,064: 39.
6.
Jordbruket
1,156: 36.
—
966: 17.
4.
Reparationer och inventarier
2,981: 32.
2.
2,618: 40.
8.
Diverse utgifter
770: 20.
9.
1,027: 4.
7.
S:r
9,490: 44. 11.
7,991: 6.
1.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
720: 12.
5.
5,226: 44.
2.
Fordringar
— —
—
307: 36.
8.
Inventariers värde
5,648: 8.
9.
3,810: 30.
9.
S:r
6,368: 21.
2.
9,345: 15.
7.
Summa 15,859: 18.
1.
17,779: 43.
8.
llevisorerne, som erhållit del af Styrelsens till Kongl. Maj:t, den 30 April 1853 och'den
7 April 1854, afgifna underdåniga berättelser om ekeplanteringarnes tillstånd och förvaltning
under revisions-åren, hafva ansett sig böra meddela följande ur dessa berättelser hemtade
uppgifter:
II
Sedan år 1851 ett falt blifvit, medelst upptagning af grafvaF, beredt till plantering, utsattes
i dessa grafvar under våren 1852 från planterings-skolorna upptagna 2,074 ekar och
2,166 lärkträd, äfvensom en större jordvidd upparbetades och bereddes, att emottaga den
rika ollonskörd, som träden detta år lofvade att gifva, och hvilken under flera föregående år
uteblifvit. Under sommaren företogos gallrings-arbeten och rensning i ollon-sådderna å alla
ställen, der sådant erfordrades, och under hösten uppköptes 364 tunnor 16 kappar ekollon,
hvaraf dock, i anseende till den regniga och kalla samt i alla afseenden för företaget otjenliga
väderleken, endast 140 tunnor kunde utsås, hvilka upptagit en areal af 49 tunnland 7
kappland, hvaremot den öfriga qvantiteten blifvit på lämpligt sätt förvarad för att påföljande
år utsås. Planterirtgarne hade under året lidit hvarken af frost eller mask, utan visat god
växtlighet, sä att flerestädes års-skott af en alns längd funnits; varande dock på några ställen
mer och mindre skada af råttor och lemlar förorsakad.
Mullbärs-planteringarne på Wisingsö hade likaledes under årets lopp fortgått och väl
lemnat lika rik tillgång på blad som tillförene, men, i brist af dugliga maskägg, ej gifvit några
silkeshylsor. Plantorna voro bibehållna vid samma antal, som föregående åren, eller
1,440 stycken, hvaraf dock en ringa del lidit skada af råttor och lemlar.
Under år 1853 hade ekeplanteringarne, som, öster om kronoparken, dittills utgjorde en
sträcka af 6,000 alnars längd och'1,200 alnars medelbredd, upptagen å de kungsgården af
ålder tillhöriga åkrar, ängar och beteshagar, ytterligare tillökats med en beteshage af 56
tunnlands vidd, vester om parken, hvilken, då den gamla kronoparken fördelades på öns
alla hemman, tillfallit kungsgården. Denna beteshage blef under året till större delen besådd,
hvarjemte, af den från Aspby, Rånäs och Tunnersta egor inköpta jord, all mark med
ek .besåddes, utom 101 tunnland, hvilka blifvit upparbetade och igeniagda till äng och skulle
såsom sådan begagnas till dess ett nytt ollon-år inträffade, då äfven denna vidd kom me
att besås. Dessutom voro 116 tunnland af den inköpta jorden, som, belägen närmast intill
sjön och af styf jordmån, ansågs otjenlig till eksådd, begagnade i cirkulation till säd och
gräs, p| hvilken gröda tillgång måste finnas för aflöning åt presterskapet äfvensom statfolket
vid kungsgården. Till denna åkerjord hade en del af ladugården, för att hafva dragarne
närmare till hands vid jordbruket, blifvit förflyttad, och var derstädes jemväl ett
tröskverk af enkel, men ändamålsenlig, konstruktion, uppsatt.
1 afseende å sättet för verkställandet af ifrågavararde planterings-arbeten, har Styrelsen,
uti sist omförmälda underdåniga berättelse, vidare anfört: att den method, sorn dervid
begagnats, att nemligen så ekollonen och plantera träden i rader, befunnits ganska förmånlig,
enär derigenom besparats såväl utsäde som rensnings-arbete, hvilket, i annat fall, om
jtmn sådd öfverallt blifvit företagen, skolat öfvergå hela fältet. Derjemte blefve den hjelpgallring,
som alltid måste ske när ekarne efter en viss ålder erfordrade mera utrymme,
vida lindrigare, då endast smala remsor behöfde gallras, än om sådant skulle ske öfver hela
fältet; och vunnes dessutom, genom denna såningsmethod, den fördel, att på de 6 alnars
bredd, som voro gräsbeväxta, en god höskörd erhölles så länge ekarne ännu icke qväfde
gräsväxten; hvarföre kungsgården i goda år icke allenast kunnat dermed framföda egna
kreatur, utan äfven haft ett öfverskott af liera tusen lispund, som blifvit försåldt och användt
till utgifters bestridande. Ehuru afståndet emellan raderna vore 6 alnar, stodo likväl
ekarne tätt på de åt dem lemnade 2 alnars breda sängarne och hade redan uppnått den
storlek, att betydliga hjelpgallringar under de sednare åren måst företagas, hvarigenom planteringarne
vunnit ett städadt och för ögat behagligt utseende, hvarförutan dessa hjelpgallringar,
som under år 1853 bedrifvits med större arbetsstyrka, än förut, medgifvit den fördel
för öboerne, att de under detta foderfattiga år fått köpa en betydlig qvantitet löf åt sina
V
59
kreatur, så att dessa kunnat under vintern framfödas. Af den under de sednare åren inköpta
jord, hade den visat sig tjenligast för ekväxt, som erhållits af de 1,000 tunnland,
hvilka, då kronoparkens ofvan omförmälda delning ägde rum, tillföllo öboerna och hvaraf en
del sedermera blifvit till kungsgården försåld.
Det återstånde af berörde 1,000 tunland, som af öboerna fortfarande innehades, begagnades
nu, sedan skogen derå blifvit nedhuggen, till åker, äng och betesmark och skulle, om
det till kungsgården finge inköpas, lemna ett godt och tjenligt utrymme för flera års planteringar.
Då laga skifte nyligen öfvergått flera af öns hemman, hade kronan v,äl fått för
sin mark ett teinligen beqvämt läge invid den gamla jorden; men dock funnes ännu en teg,
inskjutande i kronans område, hvilken, när den blefve till salu, förtjenade att inköpas.
Efter sålunda framställda förhållanden, har Styrelsen slutligen anfört: att eke-planteringen
på Wisingsö, ett företag, som i början möttes af så mycket klander, numera kommit till
den punkt, att den äfven af kännare ansåges fullkomligt lyckad; och vore Styrelsen jemväl
förvissad, att någon mer passande lokal, der ek af sådan fasthet och snabb växtlighet
skulle kunna uppdragas, svårligen kunnat inom riket uppletas.
Beträffande kostnaderna för Wisingsborgs kungsgård, deröfver en särskild redogörelse
ij Styrelsens räkenskaper ingår, hafva Revisorerne inhemtat, att kungsgårdens tillgångar i
kontanta penningar, fordringar och inventarier, som vid 1852 års början utgjorde 4,789
R:dr 23 sk. 7 rst., vid slutet af år 1853 nedgått till ett belopp af 4,017 R:dr 42 sk. 5 rst.
Skillnaden emellan dessa summor utgör 171 Ihdr 29 sk. 2 rst., och då dertill lägges sammanlagda
beloppet af de Eke-planterings-styrelsens medel, som under revisionsåren blifvit till
kungsgården levererade, eller 1,358 R:dr 24 sk,, visar säg, att stats-verkets kostnad för
kungsgården under samma år uppgått till 1,530 R:dr 5 sk. 2 rst.
Räkenskaperna hafva icke till någon anmärkning hos Rovisorerne föranledt.
Redogörelserna för anslaget till socken-kartors upprättande och för Kontorets bötesmedel
m. m. äro i Kongl. Kammar-rätten för begge revisions-åren granskade utan anmärkning.
Ställningen inhemtas af följande tabell:
1:o Anslaget till sockne-kartors upprättande:
EiMiijjL Oeneral^Sjandtmäteri-isonioret,
Debet.
Balans frän föregående år:
Tillgångar
Uppbörd:
297: 7. 4. 891: 30. 8.
år 1852.
år 1853.
Stats-anslag för året och föregående åren
Försäljningsmedel
4,500:
4,400: —
24: 30.
4: 8.
S:r 4,524: 30. — 4,404: 8.
Summa 4,821; 37. 4. 5,295: 38. 8.
V
— 60 —
Credit.
Utgifter: '
För kartor och beskrifningar m. m  3,930: 6. 8. 4,548: 4. —
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
891: 30. 8. 747: 34. 8.
Summa 4,821: 37. 4. 5,295: 38. 8.
2:o. Landtmäteri-kontorets bötes-medel:
Debet.
Balans från föregående år:
Tillgångar
3,464: 1. 11. 3,261: 37. 6.
Inkomster:
Böter . . .
1,301: 45.
4.
1,354: 25.
2.
Summa
4,765: 47.
3.
4,616: 14.
8.
Credit.
Utgift:
Afskrifningar
Till diverse ändamål
848: 16.
655: 41.
9.
822: 24.
396: 8.
4.
Srr
1,504: 9.
9.
1,218: 32.
4.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
Oredövisade böter
2,297: 26.
964: 11.
2^
4.
2,317: 30.
1,080: —
4.
S:r
3,261: 37.
6.
3,397: 30.
4.
'/ Summa
4,765: 47.
3.
4,616: 14.
8.
Mot dessa redogörelser bar någon anmärkning hos Revisoreme icke förekommit,
/
— 61
Mionyl. Postverket,
Dess räkenskaper för år 1852 äro granskade i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning,
hvaremot de för år 1853 derstädes ännu icke undergått revision.
Inkomster oell utgifter redovisas sålunda:
Debet.
Balans frän föregående år:
år 1852. år 1853.
Tillgångar  289,928: 27. 10. 305,188: 46. 10.
Uppbörd:
Kreditivet till förhöjning af postskjuts-legan . 13,000: — —  — —
Porto för inrikes samt Norska, Finska oell Rys
ska
brefvexlingen '. . 470,624: 45. 6. 503,008: 40. 6.
Dito för utrikes dito , . . . . 156,580: 41. 6. 150,234: 11, 9.
Transito-porto för Norska, Finska och Rysska d:o 33,980: 39. 2. 32,774: 12. 6.
Hälften af porto för bref befordrade med fartyg
och diligenser . .
4,660: 29. 1. 3,769: 32. 7.
Porto för brefvexlingen medelst telegraf-inrättningen
. , , . 1,107:  1,127: — —
Assurans-afgift för medel inneslutna i rekomderade
bref 27,912: 10. — 30,859:19. 2.
afgå: utbetalda
ersättningar.
... 3,/84: 39, 9. 5,782: 15: 3. 04 joy, jg 3 ^5 077* 3 11
Rékommendations-afgifter .
76,884: 20. — 82,090: 37. 4.
Ränta å inköpta obligationer
. 11,572: 32. 4. 10,990: — —
Fraktmedel af sjöpost-farten .'  7,464: 14. 3. 24,731: 12. 6.
Bötesmedel . ,
V  227: 29. 1. 972: 34. 7.
Observatiohsmedel
2,161: 13. 4. 2,339: 1. 3.
Extra inkomster
207; 20. 10. 534: 29. ,9.
S:r 802,599; 15. 4, 837,649: 24. 8.
Diverse verks medel ,  2,618: — — 2,739: 24. —
Balans till påföljande år:
Skulder
2,700: 19, 9.- 3,002: 9. ,1.
Summa: 1,097,846: 14. 11. 1,148,580: 8. 7.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder
12,612: 30. 10.
2,700: 19. 9.
— 62 -
Afkortning ar och afskrifningar:
Restituerade medel
Porto för outlösta bref . .
Åklagare-andelar af böter
Observations-procent
Förskjutna skjuts- och traktaments-kostnader
Dito ersättningar för genom poströfverier
förkomna penningbref . .
Aflidna Posttjenstemäns proprie-balanser . . . .
Utgifter:
Aflöning
Pensioner
. . .
Indragningsstat
Kontors-, stall- och bushyror samt posthusens
underhåll och onera
Postiljoners traktamente •
Dito beklädnad och beväring
Brefdragares beklädnad
Postförings-kostnader inom riket
Roterings-ersättningar ; , . .
Gästgifveri-hållningen vid Grisslehamn
Sjöpostfartens omkostnader
Utrikes brefvexlingen
Understöd för telegraf-inrättningen
Ersättningar till utrikes beskickningar och Konsuler
för utbetalt postporto
Förlust på paket-posten
.
Understöd för Diligens-bolaget N:o 1
Post-ångfartygens underhåll och reparationer
Skrifmaterialier och expenser samt ljus och ved
Gratifikationer
Extra utgifter
501:
27.
—
573:
13.
2.
1,621:
8.
6.
1,763:
7.
9.
86:
42.
2.
400:
40.
4.
606:
45.
4.
1,552:
5.
3.
71:
46.
—
—
—
2,829:
42.
2,786:
185:
1.
10.
—
—
i:r 5,993: 23.
10.
7,075:
18.
6.
109,606:
13.
4.
114,359:
18.
' 8.
1,435:
32.
—
1,510:
12.
—
33,146:
43.
9.
31,465:
24.
10.
45,346:
26.
5.
34,215:
26.
6.
47,816:
32.
—
47,941:
32.
—
4,357:
6.
4.
9,976:
20.
—
468:
—
—
492:
—
—
169,933:
47.
10.
178,590:
30.
10.
4,007:
43.
2.
3,409:
24.
9.
200:
—
—
200:
—.
—
59,892:
14.
8.
67,828:
47.
—
94,240:
27.
2.
89,524:
8.
8.
12,470:
—
—
12,720:
—
—
6,654:
17.
4.
6,615:
14.
3.
6,698:
43.
11.
6,332:
4.
10.
8,000:
—
—
8,000:
—
—
25,148:
6.
4.
63,385:
2.
11.
7,095:
47.
—
7,479:
18.
4.
2,903:
16.
—
3,246:
16.
—
17,010:
—
2.
16,824:
29.
10.
S:r 656,432: 33. 5. 704,116: 43. 5.
Lev er ering ar:
Till Stats-verket
» Civilstatens pensions-inrättning . . .
2,618: 24. —
115,000:
2,739: 24. —
S:r 117,618: 24. —
117,739: 24. —
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
8,917: 16. 2.
Materialier (stenkol) ............
71: 2. —
— 63
259,015: 27: — 269,045: 27. —
38,420: 20. — 38,914: 1. 9.
S:r 305,188: 46. 10. 316,947: 46. 11.
Summa: 1,097,846: 14. 11. 1,148,580: 8. 7.
När frän postmedels-uppbörden
802,599: 15. 4. 837,649: 24. 8.
afräknas omkostnader
. 656,432: 33. 5. 704,116:43. 5.
samt Stats-'
verket anslagna
115,000:  115,000:
tillsammans  771,432: 33. 5. 819,116: 43. 5.
visar sig öfverskott för Post-verket, netto . . 31,166: 29. 11. 18,532: 29. 3.
§ i
Af
den öfver Post-verkets räkenskaper och förvaltning under revisions-åren afgifna berättelse
bafva Revisorerne inhemtat, att för post-kommunikationernas underlättande och befrämjande
åtskilliga åtgärder under berörde år blifvit vidtagna, af hvilka följande här må omförrnälas:
l:o.
Reparation och iståndsättande af hamnen vid Grisslehamn, hvarigenom, för den
händelse att ångfartyg framdeles skulle komma att anvjindas för postbefordringen emellan
nämnde ställe och Eckerö, det kunde blifva möjligt för ett mindre dylikt fartyg att vid
Grisslehamn obehindradt inlöpa; i sammanhang hvarmed den förändring vidtagits i afseende å
postföringen, att denna, som förut verkställts af en årligen ombytt båtsmans-kommendering,
numera ombesörjes af förhyrda, i sjömansyrket inöfvade, personer.
2:o. Inrättande af ett Post-kommissariat i Malmö i förening med dervarande postinspektors-befattning,
för ombesörjande af den, under sednare åren uppkomna, direkta brefbefordringen
medelst ångfartyg emellan nämnde stad och utländska orter; äfvensom anläggande
af nya post-expeditioner vid Lysekil i Götheborgs och Bohus län och Mönsterås i
Kalmar län, emellan hvilket sednare ställe och Staby en ny postgång, dubbel i hvarje vecka,
blifvit inrättad, vid Höganäs i Malmöhus län, i sammanhang hvarmed dubbel postgång fram
och åter hvarje vecka öppnats deremellan och Helsingborg, samt vid Slitö på Gottland, emellan
hvilken plats och Wisby jemväl dubbel postgång blifvit ordnad.
3:o. Afslutande af en ny post-konvention emellan Sverige och Danmark, hvarförutom
kontrakt blifvit uppgjordt med enskild person om postens fortskaffande medelst ångfartyg
under 5 års tid, räknad från 1853 års början, emelian Götheborg och England.
4:o. För åstadkommande af skyndsam befordran af bref från Ystad till Malmö och
vestra delarne af riket under den tid af året, då ångbåtsfarten emellan förstnämnde stad och
Pomern samt de i och för densamma underhållna snällposter icke äro i verksamhet, inrättandet
af 'en särskild, med gästgifvarskjuts lörtskaffad, post emellan nämnde båda städer en
gång i veckan; hvarförutan åtskilliga, till beqvämlighet för korrespodenter ledande, förändringar
vidtagits i postgången emellan Christinehamn och Filipstad, likasom väsendtliga förbättringar
ägt rum i afseende å posternas hastigare befordrande emellan norra och södra de
-
Fondr ingar
Förskott .
- 64
larne af riket, hufvudsakligen medelst begagnande af extra post vid tillfällen, dä sådan funnits
behöflig.
5:o, Till beredande af lindring för de postskjutsskyldige, hvilka på sednare tiden betungats
med mycken forsling, som förut varit för dem okänd och hvilken tillökning svårligen
på alla ställen kunde anses motsvaras af den för vissa delar deraf förhöjda skjutslegan,
har Kongl. Majit förordnat, att vid de posthemman, der fram- och återgående större poster,
hvilka erfordrade flera hästar, vanligen möttes på ett och samma dygn, postskjutsningen åt
ena hållet skulle bestridas genom entreprenad, samt anbefallt General-poststyrelsen att tillse,
det allmänna posterna, så vidt sådant kunde undvikas, icke besvärades med forsling af de
periodiska skrifter, som, fastän icke inbegripna under namn af allmänna tidningar, likväl
finge genom Postverkets försorg afsändas, utan skulle dessa alltid, då sådant läte sig göra,
försändas med ångfartyg, paketpost eller diligens; hvarjemte skjutslegan för snäll-och paketposterna
samt i allmänhet för sådan post, till hvars forslande gästgifvare-skjuts begagnades, blifvit
för de fall, då fortskafländet skedde från gästgifvaregård, der entreprenad ej träffats, från och
med Oktober månad 1852, förhöjd till 24 sk. milen för hvarje häst, derest icke genom beting
billigare vilkor kunde erhållas.
Och inhemtas dessutom af berättelsen, att, med afseende å de under sednare åren
ökade poströfverierna och till förekommande af dylika våldsgerningar, Kongl. Majit, uppå
General-poststyrelsens hemställan, tillåtit bemälte Styrelse att, för poströfvares upptäckande,
af postmedlen utgifva belöningar till belopp af högst 200 Ridr, med föreskrift tillika, att,
derest särskilda omständigheter vid ett eller annat tillfälle skulle påkalla förhöjning utöfver
berörde summa, General-poststyrelsen då ägde med anmälan derom till Kongl. Majit inkomma.
Sednast församlade Revisorer yttrade, bland annat, att de ansågo det vara af vigt, att
för framtiden, i afseende å postföringen kraftiga åtgärder i möjligaste måtto vidtoges,
hvilka voro mera betryggande för så väl det allmänna, som den enskilda; och nuvarande
Revisorer anse sig böra meddela, att General-poststyrelsen, dels i anledning häraf, dels ock
med afseende å de ofta under sednare åren förnyade angreppen å allmänna posten, den 23
Mars 1854, till Kongl. Majit ingått med ett underdånigt förslag, angående åtgärder till förekommande
af poströfverier, uti hvilket General-poststyrelsen, på anförda skäl, dem Revisorerne,
tili undvikande af vidlyftighet, förbigå, i underdånighet hemställt:
»Ilo. Att, med ändring af Kongl, förordningen den 16 Februari 1849, i hvad angår
»beloppet af assurans-afgiften, denna afgift måtte bestämmas till 5 sk. för hvarje lulla 100 Ridr.
»2:o. Att Post-styrelsen må tillåtas och vara berättigad, att vid de Post-kontor, der
»sådant utan äfventyr för Post-verket och olägenhet för bref-afsändaren kan ske, i stället
»för afsändandet af de till afsändning inlemnade penningar, i brefvet innesluta Poststyrelsens
»anvisning å det Postkontor, dit brefvet är stäldt.
»3:o. Att Post-styrelsen likaledes måtte bemyndigas att, för de ställen och för så
»vidt sådant kan ske utan äfventyr för Postverket, träffa aftal med enskilda bolag eller
»korporationer, penninge-verk eller enskilda handelshus och personer att emot afgift, ej
»öfverstigande hvad Post-verket erhåller i assurans-afgift, af dem erhålla eller å dem få
»utställa vid uppvisandet betalbara invisningar, att remitteras i stället för penningar.
»4:o. Att, om utan olägenhet så Ske kan, invisningar från eller å Landtränterier och
»Tullkamrar jemväl mätte i enahanda ändamål få begagnas.
r
— 65 —
»5:o. Att, örn afsändare ätnöjas med invisning å Statens verk, utan rättighet att erhålla
»betalning derför å annan tid, än den för embets-göromålen i allmänhet bestämda och i den
»ordning som för lyftning af mede! der är stadgad, för andra utbetalningar, assurans-afgiften
»må nedsättas till § eller 2 sk. per fulla 100 E:dr.
»G:o. Att, för remisser Statens verk emellan, invisningar måtte företrädesvis begag»nas;
och
»7:o. Att Post-styrelsen kunde få för anskaffande af modeller till tjefdiga post-åkdon
»använda ett belopp af 2,000 R:dr, att tagas af assurans-medlen, eller af den ränta, som
»upplupit å den del af samma medel, som varit och är emot Hypotheks-förenings obliga»tioner
utlånta.»
Sedan Kongl. Stats-kontoret, den 7 påföljde Juni, häröfver afgifvit utlåtande,*så vidt förslaget
afsåg invisningar från eller å Landt-ränterier vid enskildes liqvider, äfvensom i afseende
å frågan om invisningar vid remisser, Statens verk emellan, har Kongl. Maj:t ånyo
öfverlemnat handlingarne till General-poststyrelsen, hvarest ärendet för närvarande hvilar i
afvaktan på resultaterne af ltikets Ständers beslut om rättighet för enskilde, att insätta medel
i Bankens kassor och deröfver erhålla bevis, för att med posterna försändas.
§• 2.
Antalet af de med posterna expedierade bref, som år 1851 utgjorde:
betalta bref
. 3,772,346 st.
och fribref
405,872 »
har, under de år, denna revision omfattar, ökats och uppgick:
år 1852: betalta bref till  3,869,023 st.
» » fribref
406,488 »
samt år 1853, betalta bref till  4,183,067 st.
» » fribref  419,266 »
så att tillökningen för dessa 2:ne år utgjort i de betalta brefvens
antal  410,721 st.
och i fribrefvens  13,394 »
4,178,218 st.
4,275,511 st.
4,602,333 st.
424,115 st.
§• 3.
Uti Postverkets räkenskaper redovisas uti särskildt konto influtne assurans-afgifter för de i
rekommenderade bref inneslutna medel. A dessa afgifter, hvaraf ersättningar utbetalts för de
genom förluster af dylika bref mistade penningar, uppgående till belopp, år 1852: af 3,784 E:dr
39 sk. 9 rst. och år 1853 af 5,782 R:dr 15 sk. 3 rst., hafva betydliga behållningar uppstått,
hvilka år från år tillväxt, så att, då dessa behållningar vid 1852 års början utgjorde 45,561
R:dr 7 sk. 10 rst, desamma uppgingo vid 1853 års ingång till 69,688 E:dr 26 sk. 1 rst,
och vid samma års slut till 94,765 R;dr 30 sk. I betraktande af dehär ofvan nämnda, ofta
förekommande, post-röfverierna, hemställa Revisorerne, att de å ifrågavarande afgifter uppkommande
öfverskott, för så vidt de anses icke behöfva för blifvande ersättningar reserveras,
må användas till post-transporternas betryggande.
§ 4.
Vid anställd inventering befunnos Kongl. Post-verkets säkerhetshandlingar, bestående af
räntebärande obligationer till belopp af 281,000 R:dr, i god ordning.
I
Montjjl. Sundhets-kollegium.
Räkenskaperna, uti hvilka redovisning jemväl lemnäs för anslagen till Carolinska Medico
kirurgiska och Pharmaceutiska Instituten samt Veterinär-inrättningen i Stockholm, hafva i
Kongl. Kammar-rätten blifvit för båda revisions-åren granskade utan anmärkning. De
utvisa följande förhållande:
Debet.
Balans från föregående året: ^ jggjj
Tillgångar  192,544: 5. 8. 194,152: 16. 8.
Uppbörd:
Stats-anslag å 2:dra hufvudtiteln  ' 7,500: — — 6,000: — —
Dito å 4:de dito
1,333: 16. — 1,333: 16. —
Dito å 8:de dito
126,490: 42. 8. 108,193: 12. —
Dito å 9:de dito
527: 12. — 527: 12. —
Intressemedel
205: — — 205:
Hyresmedel vid Carolinska Medico kirurgiska Institutet 683: 16. — 683: 16. —
Apothekare-societetens bidrag till Pharmaceutiska
Institutet  1,000: — — 1,000: — —
Af studerande vid sistnämnde Institut erlagda afgifter 241: 32. — 94: — —
Värdet af tillkomna inventarier
. 484: 8. — 285: 5. 8.
Inkomster af Veterinär-inrättningen .......... 5,545: 44. 3. 5,324: 29. —
Observations-medel.
lil: 40. — — — —
Extra uppbörd . .
15: 15. 6. 70: 16. —
S:r 144,138: 34. T 123,716: 10. 8.
Balans till påföljande året:
Skuld
33: 25. 11. 33: 25. 11.
Summa: 336,716: 18. — 317,902: 5. 3.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld
45: 39. 7. 33: 25. 11.
Utgifter:
Kongl. Stats-kontoret anordnat
86,168: 4. — 72,352: 9. 4.
Kongl. Sundhets-kollegium, redovisat:
Medico-legala besigtningar
6,887: 40. 2. 6,838: 23. 10.
Rese-stipendier till militär-läkare  2,666: 32. — 3,250: — —
Pensioner i Fältläkare-korpsen  1,883: 16. — 1,995: 40. —
Stipendier i Dito
1,970: 40. — 1,952: 37. 4.
Arfvode till Provincial-kirurgen i Stockholm . . 150: — — 150: — —
Pharmaceutiska Institutet
2,060: 31. 6. 2,024: 8. 4.
Inrättningar för sjukes behandling med elektricitet
och galvanism
580: — — 580: — —
Transport 102,367: 19. 8.
89,143: 22. 10.
Transport:
102,362:
19.
8.
89,143:
22
10.
Carolinska Medico-kirurgiska Institutet
3,565:
34.
3.
3,353:
28.
11.
Barnbördshusen
1,905:
16.
—
1,905:
16.
Veterinär-inrättningen i Stockholm
.
10,376:
46.
1.
10,098:
45.
6.
Vaccinationens befrämjande
868:
8.
—
1,375:
29.
10.
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande'
21,901:
29.
11.
17,947:
5.
7.
Svenska Läkare-sällskapet
500:
—
—
500:
—
—
S:r
141,485:
9.
11.
124,324:
4.
8.
Leverering till Kongl. Räntekammaren
1,032:
47.
10.
743:
3.
3.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
4,078:
9.
9.
3,080:
7.
4.
Fastigheter och inventarier
175,866:
21.
—
176,151:
26.
8.
Fordringar
7,950:
19.
9.
7,104:
22.
10.
Utlånta medel
4,140:
—
—
4,265:
—
.—
Förskott. .
2,117:
14.
2.
2,200:
10.
7.
S:r
194,152:
16. 8.
192,801: 19. 5.
Summa
336,716:
18. —-
317,902: 5. 3.
§• 1-
Vid flera stats-revisioner har uppmärksamheten fästats å otillräckligheten af de medel,
som å riksstaten blifvit anvisade till farsoters och smittosamma sjukdomars botande samt
till medico legala besigtningar. Samma anmärkning gäller äfven för de år, denna revision
omfattar, hufvudsakligen likväl hvad angår det förstnämnde af dessa anslag, derå utgifterna
betydligt öfverstigit de härför till 9,000 R:dr förslagsvis kalkylerade tillgångarne. De under
året 1852 för ifrågavarande föremål verkställda utbetalningar hafva nemligen uppgått till icke
mindre än 35,717 R:dr 24 sk. 7 rst., deruti likväl, jemlikt Kongl. Sundhets-kollegii afgifna underdåniga
berättelse angående medicinal-fondens förvaltning, äro inbegripna, dels af Kongl. Statskontoret
till åtskilliga läns Ränterier direkte utgifna 13,815 R:dr 42 sk. 8 rst., såsom ersättning
för förskjutet skadestånd i anledning af lungsjuka kreaturs nedslagtånde, dels lill Ofverståthållare-embetet
öfverlemnade 1,383 lt:dr, som derifrån förskottsvis blifvit utbetalta till belöningar
för upptagande af lösa hundar i hufvudstaden, så att egentliga kostnaden för helsovården
under nämnde år väl endast belöpt sig till 20,518 R:dr 29 sk. 11 rst., men i aila
fall en brist af 11,518 R:dr 29 sk. 11 rst. under detta år uppkommit i anslagssumman.
För år 1853, då utgifterna varit mindre, utgör denna brist 8,947 R:dr 5 sk. 7 rst. och
understiger således den för föregående året med 2,571 R:dr 24 sk. 4 rst.
Vidkonlmande åter anslaget till medico legala besigtningar, i stat beräknadt till 6,000
för hvartdera året, inhemtas af räkenskaperne, att år 1852, då utgifterna uppgått tili 9,525
R:dr 14 sk. 10 rst., berörde anslagstitel, utom från länen ingångna ersättningar, 2,141 R:dr
8 sk., erfordrat ett tillskott af 1,384 R:dr 6 sk. 10 rst., hvaremot, under följande året 1853,
samma anslag, tillsammans med från länen influtna ersättningsmedel, icke allenast varit tillräckligt
för utgifternas bestridande, utan jemväl lemnat ett öfverskott af 7 R:dr 21 sk. 1 rst.
§• 2.
Bland Kongl. Sundhets-kollegii tillgångar upptagas i räkenskaperna för år 1852 ett' belopp
af 7,950 R:dr 19 sk. 9 rst. och för påföljande året en summa af 7,104 R:dr 22 sk.
10 rst., utgörande fordringar hos läns-stvrelserne för utlemnadé förskott af anslaget till
medico legala besigtningar. Enär af berörde fordringar, som uppgå til! större belopp, syn
-
nerligast i Kalmar, Blekinge, Hallands, Elfsborgs och Kronobergs län, en del, sedan flera
år tillbaka, finnes innestående, anse Revisorerne, att åtgärder böra vidtagas för dylika äldre
posters utredning och slutliga behandling, så att ett längre balanserande deraf i räkenskaperna
må undvikas.
Enligt verifikationerna till 1853 års räkenskaper, har för samma år ett rese- och traktamentsförskott
å 50 R:dr utgifvits till Djurläkaren i Jönköpings län, L. G. Hejdenberg,
utan att å den vid hufvudboken fogade förteckning på de under året till läkare utbetalta
dylika förskotter nämnde summa finnes upptagen.
Vid 1851 års stats-revision erinrades, bland annat, att, ehuru åtskilliga af Kongl. Sundhets-kollegium
till vederbörande läkare utlemnade förskotter till rese- och traktaments-kostnader
funnits oredovisade, desamma likväl icke blifvit såsom sådana i balanserna intagna,
af hvilken anledning Revisorerne yrkade, att ett särskildt förskotts-kontö i räkenskaperna
måtte uppläggas.
Uti häröfver afgifven förklaring tillkännagaf bemälte Kollegium att, till vinnande af mera
i ögonen fallande kontroll i redovisningen derför, vederbörande erhållit befallning att för
framtiden vid hufvudboken foga en dylik förteckning å dessa förskott, hvarigenom Kollegium
ansåg det åsyftade ändamålet vunnet utan särskildt konto.
En sådan förteckning finnes också, på sätt i föregående §. omförmäles, bifogad de räkenskaper,
som utgjort föremål för nu församlade Revisorers granskning. Genom denna
åtgärd är likväl icke, enligt Revisorernes åsigt, det afsedda ändamålet uppnådt, enär de i
förteckningen upptagna förskotts-summor ej återfinnas i balansen, der nödvändigt alla tillgångar
måste vara synliga, så vidt fullständig kännedom om verkets ställning samt behörig
kontroll skall kunna vinnas.
Af dess räkenskaper, hvilka för båda revisions-åren blifvit granskade i Kongl. Kammarrätten
utan anmärkning, inhemtas följande förhållande:
§• 3.
Säkerhetsbandlingarne äro inventerade och befunna i god ordning.
Veterinär-inrättningen i Skara.
Debet.
Balans från föregående året:
Från den 25 Mars
1852 till samma
dag 1853.
Från den 25 Mars
1853 till samma
dag 1854.
Tillgångar
11,469: 43. 6. 11,322: 43. 2.
Intresse-medel
Arrende-medel
Uppbörd:
635: 2. 11. 630: 42. 11.
112: 1. 9. 132: 26. 5.
S:r 747: 4. 8. 763: 21. 4,
Summa 12,217: — 2. 12,086: 16. 6.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
.... 648:
28.
6.
650:
—
—
Stipendier åt veterinär-elever
.... 57:
—
—
57:
—
—
För reparationer å byggnaderna
. .
.... 36:
6.
8.
—
—
—
Diverse utgifter
.... 152:
17.
10.
149:
39.
4.
S:r 894:
5.
—
856:
39.
4.
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning
.... 456:
11.
2.
62:
41.
2.
Utlånta medel
.... 10,866:
32.
—
11,166: 32.
—
S:r
11,322: 43. 2.
11,229:
25. 2.
Summa
12,217: — 2.
12,086:
16. 6.
§• i
Eevisorerne,
som icke kunnat undgå att fästa sin uppmärksamhet vid det allmänt
kända förhållande, att Föreståndaren för den, genom enskild donation, stiftade Veterinärinrättningen
i Skara, under en följd af år, tillika varit tillförordnad Föreståndare för Veterinär-inrättningen
i Stockholm, der han största delen af året sig uppehåller, hafva ansett sig
böra taga närmare kännedom af de handlingar, som röra en ny föreslagen reglering af
veterinär-undervisningen samt förvaltningen af de för veterinär-läkares bildande i riket befintliga
liiro-anstalter. Af dessa handlingar, som blifvit Eevisorerne delgifna, inhemtas i förevarande
ämne, att såväl Direktionen för Veterinär-inrättningen i Skara, som Kongl. Sundhetskollegium,
uti afgifna utlåtanden öfver de af särskilda i nåder tillförordnade kommitterade,
under den 8 Maj 1851, uppgjorda förslag till en sådan reglering jemte reglementen och
stater m. m., fästat Kongl. Maj-.ts nådiga uppmärksamhet å ofvanberörde förhållande samt
framställt olämpligheten deraf, att föreståndare-befattningen för de båda, ifrån hvarandra så
aflägset belägna, inrättningarne innehades af en och samma person, med underdånig tillstyrkan,
att hvardera laro-anstalten blefve försedd med egen Föreståndare. Uti Dess vid sistlidna
riksdag afgifna och af Rikets Ständer bifallna nådiga proposition, dels om ökadt anslag
för Veterinär-inrättningen i Stockholm, dels ock om nytt anslag för Skara veterinär-inrättning,
behagade jemväl Kongl. Maj:t i nåder förklara, att de båda inrättningarne fortfarande skulle
utgöra hvar för sig bestående läro-anstalter, hvardera försedd med egen Styrelse och egen
Föreståndare; och har Kongl. Maj:t derefter uti de provisoriska reglementen för båda dessa
veterinär-inrättningar, hvilka den 20 Juli innevarande år blifvit i nåder utfärdade att intill
1858 års slut lända till efterrättelse, bland annat, föreskrifvit, att ifrågavarande läroanstalter,
hvar för sig, skola hafva egen Föreståndare, äfvensom Kongl. Maj:t, i anledning af en utaf
Öfver-direktören och Eiddaren S. A. Norling, i sammanhang med denna fråga, gjord underdånig
framställning att framgent varda bibehållen vid föreståndare-befattningen för båda
veterinär-inrättningarne, förklarat Sig vilja härom meddela utlåtande, sedan de på föreskrifvet
sätt bildade, Direktionerna öfver berörde ansökan sig yttrat.
70
I betraktande af hvad sålunda i detta ärende förekommit, synes alltså all anledning
vara för handen att, i enlighet med de af vederbörande myndigheter i ämnet uttalade åsigter,
det anmärkta förhållandet kommer att upphöra och att således för framtiden donationen,
i öfverensstämmelse med stiftarens afsigt, varder för sitt ändamål uteslutande använd.
Med anledning af Karantäns-koinmissionens i Stockholm, den 17 December 1851, hos
Kongl. Maj:t i underdånighet gjorda hemställan, huruvida icke Kongl. Majit, då karantänsanstalterna
under loppet af samma år i högst ringa mån varit i verksamhet och Kommissionens
göromål i följd deraf väsendtligen förminskats samt kolera-farsoten i Europa då i
allmänhet upphört, skulle täckas besluta, att den åt Kommissionen uppdragna befattning finge
upphöra, har Kongl. Majit, under den 7 Februari påföljande år, med bifall till det väckta
förslaget om Kommissionens upphörande, bland annat förordnat: att inseendet öfver de vid
kärantäns-platserna befintliga, Staten tillhöriga, byggnader och inventarier m. m. derefter
skulle öfvertagas af Kongl. Kommerse-kollegium; att Kommissionens redogörelse öfver de
medel, som blifvit till densamtna anvisade, borde till Kongl. Kammar-rätten insändas, men befintliga
öfverskott å samma medel öfverlemnas till Konvov-kommissariatet, som fortfarande
skulle, af den dertill särskilt afsatta fond, till Iiommerse-kollegii disposition anordna erforderliga
medel till framdeles förefallande utgifters bestridande. Sedan derefter Kommissionen,
under den 17 Juni samma år, i underdånighet anmält, att hufvudboken för år 1851 väl
blifvit till Kongl. Kammar-rätten aflemriad, men att räkenskapen för den då förflutna delen
af år 1852, i anseende till felande redogörelser från Flottans stationer i Stockholm och
Carlskrona, icke kunnat afsiutas, fann Kongl. Majit godt, genom nådigt bref den 15 nästpåföljande
Juli, förklara, att, då Kommissionens göromål i öfrigt voro fulländade, dess beslutade
upplösning icke, i afvaktan å berörde redogörelsers insändande, behöfde vidare uppskjutas,
utan borde de felande redogörelserna, äfvensom andra möjligen inkommande ärenden,
tili Kommerse-kollegii handläggning öfverlemnas.
Ofver de medel, hvilka ifrågavarande Kommission, då dess upplösning sålunda verkställdes,
, från samma års början haft under sin förvaltning, hafva Kevisorerne emottagit en
ännu icke till granskning i Kongl. Kammar-rätten aflemnad, först den 27 Oktober innevarande
år afslutad, redogörelse af följande innehåll:
Vid räkenskaperna hafva Kevisorerne icke funnit något att erinra.
Har antiihs-iur ätlningarme»
l:o Stockholms f. d. Karantäns-kommission.
år 1852,
Debet.
till den 12 Juni.
Balans från föregående år:
Tillgångar
11,841: 42. 3.
Uppbörd:
Försäljnings-medel
285: 2. 3.
Transport: 12,126: 44. 6.
— 71 —-
Transport: 12,126: 44. 6.
Balans vid räkenskapens af slut ande:
Skulder
. 1,755: 24. 11.
Summa 13,882: 21. 5.
Credit.
Balans frän föregående år:
Skulder . .
5,293: 43. —
Utgifter:
Karantäns-omkostnader  5,722: 5. 10.
Expektans-arfvoden  142: 40. —
Gratifikationer ,' 833: 16. — 6 698* 13 10
Leverering:
Till Konvoy-kommissariatet, behållna medel,  1,169: 14. 7.
Balans vid räkenskapens af slutande:
Förskott .
500: — —
Fordran  -
220: 46. — 720: 46. —
Summa 13,882: 21.
Då högstberörde nådiga bref, på sätt ofvan är anfördt, innehåller den föreskrift, att de
vid Kommissionens upplösning ännu felande redogörelser, likasom andra möjligen inkommande
ärenden, borde till Kongl. Kommerse-kollegium öfverlemnas, har det förefallit Revisorerne
högst anmärkningsvärdt, att räkenskaperna för år 1852 först vid slutet af år 1855
blifvit afslutade, hvarigenom inträffat, att de deruti utbalanserade belopp, nemligen tillgångar
720 R:dr 46 sk. och skulder 1,755 R:dr 24 sk. 11 rst. ej, såsom af omförmälda nådiga
föreskrift bordt följa, kunnat uti Kommerse-kollegii redogörelse för den påföljande tiden af
Kollegii förvaltning till redovisning upptagas; hvilket förhållande, enligt Revisorernes tanke,
föraidcdcr dertill, att en särskild redogörelse, som eljest kunnat undvikas, framdeles måste
öfver dessa balans-poster upprättas.
2:o Kongl. Kommerse-kollegii karantäns-redogörelse.
På grund af ofvan åberopade Kongl, bref af den 15 Juli 1852, emottog Kongl. Kommerse-kollegium,
efter förra Karantäns-konimissionens vid samma tid skedda upplösning, förvaltningen
och inseendet öfver karantäns-anstalterna; men denna Kollegii befattning upphörde
redan under påföljande år sedan Kongl. Mäj:t, genom nådigt bref den 4 Augusti 1853, i
anseende dertill, att kolera-farsoten åter börjat sprida sig till liera utländska Ostersjö-hamnar,
funnit nödigt förordna, att en särskild Karantäns-kommission i Stockholm borde ånyo inrättas.
För den tid, hvarunder Kollegium sålunda haft bestyret med karantäns-medlens förvaltning,
äro särskilda redogörelser upprättade, af hvilka den för år 1852 blifvit i Kongl.
Kammar-rätten granskad utan anmärkning, hvaremot 1853 års räkenskap, som först i Oktober
månad innevarande år afslutades, ännu icke är till granskning af bemälte embetsverk
aflemnad.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
veoec■ ^ år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar
— — — 1,325: 43. 4.
Uppbörd:
Karantäns-afgifter
675: 2.
3.
1,422: 43.
8.
Från Konvoy-kommissariatet levererade . . .
5,500: —
—
14,067:
17.
5.
Anmärkningsmedel
— —
—
4:
21.
8.
S:r 6,175: 7.
3
15,494: 34.
9.
Balans till påföljande år:
Skulder
8.
—
—
—
Summa 6,461: 22. 11.
16,820: 30.
1.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder
—
286:
15.
8.
Utgifter:
Karantäns-omkostnader för året
4,213: 29.
2.
11,291: 45.
8.
Dito för föregående år . . .
— —
—
775:
21.
—
Utgifter för den upplösta Karantäns-kommissionen i
Stockholm
921: 46.
5.
3,632: 41.
7.
S:r 5,135: 27.
7.
15,700:
12.
3.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
7.
834:
2.
2.
Fordringar
9.
—
—
—
S:r
1,325: 43. 4.
834: 2. 2.
Summa
6,461: 22. 11.
16,820: 30. 1.
3:o Stockholms nuvarande Karantäns-kommission.
De af denna Kommission afgifna räkenskaper, som omfatta sednare delen af år 1853
och upptaga till redovisning jemväl de uti Kongl. Kommerse-kollegii hufvudbok för samma
år utbalanserade poster, äro väl till Kongl. Kammar-rätten afgifna, men hafva ännu icke
derstädes undergått granskning. De utvisa följande förhållande:'
Debet. år 1853.
Balans från Kommerse-kollegii räkenskap:
Tillgångar  834: 2. 2.
Uppbörd:
Transport: 834:
2.
2.
Kreditiv-medel från Kongl. Stats-kontoret . . .
Af Konvoy-kommissariatets medel
Karantäns-afgifter
60,000:
20,000:
. . 6,523:
5. 11.
86,523:
5.
11.
Balans till påföljande år:
Skulder
3,769: 32.
9-
Summa
91,036:
40.
10.
Credit.
Utgifter:
Allmänna karantäns-omkostnader
Omkostnader för kolera-farsoten
Bidrag till allmänna Garnisons-sjukhuset
Diverse kostnader
23,245:
. . . 32,000:
14,000:
175:
34. 3.
69,420: 34.
3.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
-Fordringar
. 4,785: 45. 2.
. . . 16,830: 9. 5.
21,616:
6.
7.
Summa 91,030: 40. 10.
4:0. Karantäns-kommissionen i Götheborg.
Uti sednaste revisions-berättelse omförmäldes, att fullständiga redogörelser för karantäns-bevakningen
på rikets vestra kust då ännu icke blifvit till Kongl. Kammar-rätten aflemnade.
Revisorerne hafva deremot, nu fått emottaga 2:ne redogörelser deröfver, den ena
omfattande åren 1851 oell 1852, hvilken är granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning,
och den sednare för åren 1853 Och 1854, hvilken ännu icke derstädes blifvit granskad.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af följande tabell:
åren 1851 åren 1853
Debet. och 1852. och 1854.
Uppbörd: ,
Anslag från Kongl. Konvoy-kommissariatet  5,500: — •— — — —
Dito från Kongl. Stats-kontoret  — — -— 20,000: — —
Karantäns-afgifter  — ■— ■— 1,290: 38. 6.
Lösen för praktikor
— — — 149: 24. —
Diverse inkomster
,  61: 47. —  1: 43. 7.
S:r 5,561: 47- — 21,442: 10. 1.
Skuld
Balans till påföljande år:
285: 26. 3.
Summa 5,847: 25. 3. 21,442: 10. 1,
K
- 74 —
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld
5,184:32. 7. 285: 26. 3.
Utgifter:
Karantäns-omkostnader
Deponerade medel
603: 12. 8.
59: 28. —
17,006: 37. 5.
149: 24. —
-
S:r 662: 40. 8.
17,156: 13. 5.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
4,000: 18. 5.
Summa 5,847; 25. 3.
21,442: 10. 1.
Vid 1851 och 1852 års redogörelse för karantäns-bevakningen å rikets vestra kust har
jemväl funnits bilagd en dermed i sammanhang stående särskild redovisning för karantäns-  inrättningen på Känsö för år 1852; hvilken räkenskap derjemte utgör verifikation till samma
års hufvudbok för Kongl. Konvoy-kommissariatet, hvarifrån medlen till utgifternas bestri-  dande hufvudsakligen utgått. För år 1853 är deremot någon så beskaffad redogörelse icke
särskilt afgifven, utan endast bifogad Konvoy-kommissariatets hufvudbok; och inhemtas
af dessa redogörelser följande förhållande:
Debet.
år 1852.
år 1853.
Balans från föregående år:
Kontant behållning
Förskott
3,396: 36. 7.
4,272: 24. 10.
S:r 8,581: 21. 2.
4,272: 24. 10.
Uppbörd:
Förskott från Konvoy-kommissariatet
Karantäns-afgifter
Lösen för praktikor . . . . ,
Observations-medel
6,800:
13,800: — —
1,878: 24. 4.
42: 24. —
S:r 7,392: 44. —
15,773: — 4.
Summa 15,974: 17. 2.
20,045: 25. 2.
Credit.
Utgifter:
Karantäns-omkostnader för Känsö  11,120: 26. 3,
Dito för vestra kustens distrikter . . 175: 19. 10.
Karantäns-kustbevakningen
285: 26. 3.
Diverse omkostnader  120: 16, —
12,315: 21, 5.
858: 31. 8.
6: 11. 6.
S:r 11,701: 40. 4. 13,180: 16. 7.
75 -
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
-  4,272: 24. 10. 3,865: 8. 7.
Förskott. .
—  3,000: — —
S:r 4,272: 24. 1
10.
6,865: 8.
7.
Summa 15,974: 17.
2.
20,045: 25.
2,
5:o. Karantäns-inrättningen i Malmö.
Dess räkenskaper äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för år
1853 utan anmärkningar samt utvisa:
1852 med och för år
Debet. ' År 1852.
År 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar
—
817: 4.
6.
Uppbörd:
Af kreditiv-rhedel, från Kongl. Stats-kontoret  — •—
Af handels- och sjöfarts-fondens medel, från Konvoy-
kommissariatet  5,000: —*
Karantäns-afgifter '  337:32.
6.
26,000: —
21,000: —
6,362: 11.
3.
S:r 5,337: 32.
6.
53,362: 11.
3.
Summa 5,337: 32.
6.
54,179: 15.
9.
Credit.
Utgifter:
Kostnader för underhåll och anläggning af karantäns-anstalter 4,520: 28.
—
36,768: 16.
11.
Balans till påföljande år:
Tillgångar, hos Kommissionen innestående,.
817: 4.
6.
17,410: 46.
10.
Summa 5,337: 32.
6.
54,179: 15.
9.
Honyl. Tullverket.
Af räkenskaperna, som för båda revisions-åren granskats i Kongl,
anmärkning, inhemtas:
Kammar-rätten utan
Debet. År 1852.
År 1853-
Balans från föregående år:
Tillgångar
• 215,101: 39. 5.
233,573: 1.
9.
Uppbörd:
Sjötulls-medel,
för inkommande varor
.
5,245,751:
28.
5.
5,097,957:
15.
—
» utgående dito
158,744:
22.
—
160,604:
29.
—
nederlag—rekognition .1
10,574:
38.
—
8,320:
1.
—
transito-afgift
1,693:
28.
—
405:
21.
—
konfiskationer
94,793:
44.
11.
69,536:
3.
10.
böter
32,951:
23.
5.
26,354:
20.
3.
strafftid!
998:
43.
—
411:
27.
—
strandvraks-medel
2,136:
1.
4.
2,508:
12.
1.
abandonerade varor
379:
3.
6.
13:
16.
5.
natt och år ståndna dito
28:
7.
9.
43:
24.
4.
observations-medel
1,189:
17.
10.
1,361:
46.
11.
extra inkomster
13.
5.
238:
1.
1.
S:r
5,549,946: 31.
7.
5,367,754: 25.
11.
Fyr- och båkmedel
119,472:
40.
1.
116,559:
26.
9.
Handels- och sjöfarts-fondens medel
518,900:
38.
9.
504,390:
42.
—
Diverse verks medel
3,095: 44.
3.
2,295:
30.
2.
S:r
6,191,416:
10.
8.
5,991,000:
28.
10.
Balans till påföljande år:
Skulder
1,806: 29.
3.
3,576: 34,
1.
Summa
6,408,324: 31.
4.
6,228,150:
16.
8.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder .......................
1,711:
27.
9.
1,806:
29.
3.
Afkortning ar,
bestående uti restitutioner, besiagare-andelar m. m.
af sjötulls-medlen ..................
122,655: 24.
—
91,640:
5.
6.
fyr- och låkmedlen ..............
328:
19.
10.
195:
13.
10.
handels- och sjöfarts-fondens medel ......
1,901:
18.
10.
1,275:
20.
11.
diverse verks mede!
500:
39.
7.
442:
32.
3.
S:r
125,386:
6.
3.
93,553: 24.
6.
Utgifter:
Af sjötulls-medlen,
ordinarie aflöningsstaten
713,847:
18.
5.
714,765: 36.
4.
indraanings-staten
, 23,338;
42.
—
21,561:
22.
—
pensions-staten .................
68,712:
45.
6.
69,119:
—
8.
begrafningshjelp ................
3,858:
16.
—
2,961:
5.
4.
arfvoden ....................
7,632:
32.
—
7,933:
8.
—
rese- och traktaments-penningar .......
30,839:
21.
7.
29,030:
37.
9.
byggnader, reparationer, tomtören och hushyror
4,483:
15.
5.
15,392:
15.
2.
Transport: 852,712: 46, 11. 860,763: 29. 3.
— 77 —
Transport:
852,712:
46.
U.
860,763:
29.
3.
postporto ....................
15,657:
26.
10.
14,503:
35.
2.
ved och lyshållning ,
6,475:
25.
10.
6,361:
28.
8.
skrifmaterialier samt stämplings-, trycknings-
och bokbindnings-kostnader .........
9,655:
31.
—
17,956:
30.
10.
diverse utgifter .................
5,490:
3.
8.
4,567:
45.
1.
krono- och lots- samt kanal-betjenters gratifi-
kationer
330:
32.
—
320:
—
—
extra medel ..................
17,496:
36.
7.
17,491:
27.
1.
hemliga utgifter ................
6,000:
—
—
6,000:
—
—
S:r
913,819:
10.
10.
927,965:
4.
1.
Af fvr- och båkmedlen: uppbördsprovision .....
3,691:
18.
11.
3,616:
6.
9.
Handels- och sjöfarts-fondens medel
4,046:
34.
6.
3,986:
21.
5.
S:r
921,557: 26.
3.
935,567:
32.
3.
Lever ering ar :
Sjötulls-medel ....................
4,497,673:
32.
9.
4,378,864:
22.
10.
Fyr- och båk-medel .................
115,176: 34.
1.
112,659:
16.
2.
[landels- och sjöfarts-fondens medel
510,881:
21.
4.
501,719:
17.
—
Diverse verks medel ................
2,364:
25.
2.
1,846:
16.
4.
S:r
5,126,096: 17.
4.
4,995,089: 24.
4.
Balans till påföljande år:
Tillgångar:
sjötulls-medel
217,479: 27.
2.
188,640:
35.
9.
fyr- och båkmedel ...............
826:
42.
9.
842:
37.
1.
handels- och sjöfarts-fondens medel
14,634:
23.
2.
12,060:
47.
2.
diverse verks medel ..............
632:
4.
8.
588:
26.
4.
S:r
233,573:
1.
9.
202,133:
2.
4.
Summa
6,408,324: 31.
4.
6,228,150:
16.
8.
Hå från brutto-uppbörden af sjötulls-medlen,
utgörande
5,549,946: 31.
7.
5,367,754:
25.
11.
afräknas:
afkortningar . . 122,655: 24. — 91,640: 5. 6.
utgifter  913,819: 10. 10. 927,965: 4. 1.
äfvensom tullaf-
gifter för impor-
terad spanmål,
-
hvilka reserve-
ras för framtida
behof,  368,641: 14. — 177,102: 3.—
1,405,116:
—
10.
1,196,707:
12.
7.
uppgår netto-inkomsten till .............
4,144,830: 30.
9.
4,171,047:
13.
4.
Uti riksstaten påräknas såsom inkomst ......
3,730,000:
—
—
3,730,000:
—
—
Netto-öfverskott, synligt i rikshufyud-böckerna, . .
414,830: 30.
9.
441,047: 13.
4,
V
— 78 -
§ 1.
Enligt hvad räkenskaperna utvisa, hafva i rese- och traktaments-penningar blifvit utbetalta
år 1852: 30,839 Il:dr 21 sk. 7 rist., och år 1853: 29,030 R:dr 37 sk. 9 r:st. Enär,
uti de af Kongl. Majit i nåder fastställda stater för Tullverket, utgifterna för berörde föremål
blifvit förslagsvis beräknade till 25,000 R:dr för år 1852 och till 23,000 R:dr för år 1853,
har det fästat Revisorernes uppmärksamhet, att utgifterna under revisions-åren, så betydligt
öfverstigit det kalkylerade anslaget.
§ 2.
I afseende å afl. Tullförvaltaren Finérs proprie-balans, bestående vid 1852 års början af:
tullmedel  102,937: 31. 10.
fyr- och båkmedel
118: 47. ' 2.
samt handels- och sjöfarts-fondens medel  9,356: 38. —
eller tillsammans 112,413: 21. —
få Revisorerne upplysa, att berörde balans, som nämnde år, genom afbetalningar minskats
med 591 R:dr 19 sk. och vid årets slut uppgick till 111,822 R:dr 2 sk., under år 1853
icke undergått någon förändring.
Siottf/I. Konvoj-kommissariatet.
Dess räkenskaper äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för
1853 utan anmärkningar. \
år 185^
med och för
år
Deraf inhemtas:
a) Sveriges och Norriges
gemensamma
fond.
Debet:
år 1852.
År 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar
97,616: 32.
4.
138,573: 24.
5.
Uppbörd:
Sveriges bidrag till gemensamma utgifter . . .
Norriges dito, 15,000 Specier, .
106,937: 33.
39,339: 43.
4.
8.
110,857: 23.
39,913: 40.
8.
3.
S:r
146,277: 28.
—
150,771: 15.
11.
Balans till påföljande år:
Skulder
138,573: 24.
5.
309,845: 17.
6.
Summa
382,467: 36.
9.
599,190: 9.
10.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder
97,616: 32.
4.
138,573: 24.
5.
I
— 79 —
Utgifter:
1'redsverkets underhållande med Barbaresk-
staterna
5,706:
9.
5.
5,632:
32.
6.
Aflöning till Konsuler m. 11
115,816:
17.
—
119,544:
44.
9.
Ivonvoy-kommissariatets aflöning
4,110:
—
—
4,410:
—
—
Expektans-löner och pensioner
12,309:
40.
2.
9,444:
5.
11.
Hyra för Kommissariatets embets-lokal ....
900:
—
—
900:
Omkostnader för konsulathuset i Tanger . . .
1,167:
—
6.
1,164:
27.
6.
Dito vid vexelköp
737:
14.
8.
613:
19.
1.
Dito för ministerhuset i Konstantinopel
2,276:
2.
—
—
—
—
Kese-understöd
—
—
6,495:
36.
Intressen
54:
34.
11
Bidrag till ett hospital för sjömän i Falmoulh
583:
16.
—
—
—
-X-
Understöd för Svenska och Norska sjömän . .
1,333:
16.
.—
1,333:
16.
Diverse utgifter
1,283:
21.
4-
1,232:
26.
2.
S:r
146,277:
28.
—
150,771:
15.
11.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
3,277:
30.
9.
3,333:
16.
Fordringar och förskott
135,295:
41.
8.
306,512:
1.
6.
S:r
138,573:
24.
5.
309,845:
17.
6.
Summa:
382,467:
36.
9.
599,190:
9.
10.
b) Sveriges enskilda Handels- och Sjöfarts-fond.
Debet. År 1852. År 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar  1,421,145: 43. 6. 1,599,701: 17. 10.
Uppbörd:
Afgift till handels- och sjöfarts-fonden
Intressemedel
. . .
Karantäns-afgift i . .
518,900: 38.
1,126: 3.
9.
4.
504,390: 42.
24,967: 1.
2,266: 47.
10.
4.
S:r 558,809: 42.
1.
531,624: 43.
2.
Balans till påföljande år:
Skulder ,
185,750: 44.
1.
268,500: 2.
2.
Summa: 2,165,706: 33.
8.
2,399,826: 15.
2.
Credit.
' Balans från föregående år:
Skulder
146,252: 9.
4.
185,750: 44.
1.
Bidrag till fonden för Sveriges och Norriges
gemensamma utgifter  106,937: 33.
4.
110,857: 23.
8.
Transport: 196,937: 33.
4.
110,857: 28.
8.
!
Transport
106,937:
33.
4.
110,857:
23.
8.
För sjö-expeditioner reserverade medel ....
45,000:
—
—
45,000:
—
—
Till karantäns-kostnader dito dito ....
25,000:
—
—
25,000:
—
—
» karantäns-inrättningen på Känsö
12,234:
47.
4.
13,498:
15.
7.
Understöd för Svenska kyrkan i London . . .
1,199:
44.
—
1,162:
20.
—
Åfkortningar och uppbörds-kostnader
5,948:
5.
4,
5,261:
42.
4.
För lots- och båk-väsendet
12,093:
16.
—
10,300:
—
—
» sjökarteverkets fortsättande
8,764:
32.
9.
8,979:
—
1.
Sportel-ersättningar till General-konsuler och
Kommendanter samt Kommers-kollegii
tjenstemän
18,952:
27.
1.
19,330:
21.
11.
Till Navigationsskolan i Stockholm .
2,800:
—
—
2,900:
—
__
» Underläraren vid dito i Götheborg ....
200:
—
—
200:
—
—k,
Bidrag till ombyggnadf af Trollhätte kanal och
slussverk
60,000:
—
—
60,000:'
—
—
Dito till mätningar å sjön Wenern
4,386:
47.
9.
—
—
—
Ditq till uppmuddring af inloppet till Norrkö-
ping
• •
13,862:
—
—
13,862:
—
—
Dito till dito af dito till Gede . .
8,000:
—
—
8,000:
—
—
Dito till dito af södra dito till Her-
nösand . ,
20,000:
—
•—
6,666:
32.
—
Dito till ombyggnad af Strömsholms kanal och
slussverk
33,333:
16.
—
16,666:
32.
—•
Dito till reparations-skeppsdockan i Malmö . .
10,000:
—
—
10,000:
—
—
Dito till en ny hamnbyggnad vid Mariestad . .
23,260:
—
—
—
—
—
Dito till en kanals öppnande genom sundet
Draget
5,750:
•—
—-
5,750:
—
—
Bogseringskostnader å Götha Eif
1,359:
18.
4.
1,845:
31.
—
För signalering -med en tidkula
400:
—
—
400:
—
—
Diverse utgifter
270:
6.
7.
30:
10.
—
S:r
419,753:
6.
6.
365,710:
36.
7.
t
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
118,788:
34.
2.
106,297:
36.
6.
Inventarier
384:
21.
4.
384:
21.
,4.
Utlånta medel
1,273,633:
26.
2.
1,346.064:
11.
—
Oliqviderade intressen
20,248:
20.
4.
23,728:
7.
4.
Förskott
55,466:
•—
5.
63,780:
16.
2.
Karantäns-inrättningen på Känsö
4,315:
35.
10.
6,884:
19.
7.
Bidrag till fonden för Sveriges och Norriges
gemensamma utgifter
126,864:
23.
7.
301,225:
14.
7.
S:r
1,599,701:
17.
10.
1,848,364:
30.
6.
Summa
2,165,706: 33.
8.
2,399,826:
15.
2.
§ 1-
Sveriges bidrag till den för Sverige och Norrige gemensamma handels- och sjöfartsfonden
har, på sätt ofvanstående tabell utvisar, under hvartdera af åren 1852 och 1853
utgjort omkring 73 procent och Norriges circa 27 procent. Jemföres detta med de till
Minister-staten ingående bidragen från de båda rikena, hvilka för de nyssnämnde 2me åren
utgjorde från Sverige omkring 65 procent och från Norrige circa 34 procent, så synes deraf,
att någon rationel eller bestämd beräkningsgrund ej finnés uppgjord för utgåendet af de
båda rikenas gemensamma utgifter. Revisorerne få, med anledning häraf, fästa Rikets Ständers
uppmärksamhet på det mindre formenliga i ett sådant förhållande, hvilket, enligt Revisorernes
åsigt, borde undanrödjas genom att bestämma den lämpligaste beräkningsgrunden
för utgörandet af Sveriges och Norriges gemensamma utgifter, vare sig, att detta sker, sedan
åt utsedde Komrnitterade från de båda rikena blifvit i nåder uppdraget att uppgöra ett förslag
i detta hänseende, i likhet med hvad nyligen skett i fråga om beredande af ytterligare
lättnader i Sveriges- och Norriges ömsesidiga handel och sjöfart, eller att sådant på något
an/nat tjenligt sätt verkställes.
j § 2.
Beträffande en af den år 1852 i nåder tillförordnade Sveriges och Norriges Interims-regering
vidtagen åtgärd, innefattande förändring af vilkoren för lyftning af ett Norbergs jernvägs-aktiebolag
från handels- och sjöfarts-fonden beviljadt lån, få Revisorerne anmäla, att Kongl. Maj:t,
dels genom särskilda nådiga bref af den 21 December 1850, den 12 Juni 1851 och den 7
Februari 1852, i nåder förklarat, att det bolag, sorn bildats för anläggning af en jernbana
för hästkraft emellan Norbergs odal-grufvefält och sjön Åmäriningen, för hvilket företag kostnaden,
enligt af Kongl. Maj:t fastställd arbetsplan, beräknats till 156,491 K:dr, skulle äga
att, emot vissa i nåder föreskrifna vilkor, från handels- och sjöfarts-fonden bekomma ett
lån af 100,000 R:dr, dels ock under den 4 Maj sistnämnde år, jemte gillande af ett utaf
arbets-direktionen undertecknadt kontrakt för arbetets utförande äfvepsom af den ställda
säkerhets-förbindelsen, gifvit Kongl. Konvoy-kommissariatet tillkänna, att, sedan direktionen
vederbörligen styrkt, att minst 50 procent af det tecknade aktie-kapitalet blifvit af bolagsmännen
inbetaldt, och tillika aflemnat en af direktionen, enligt bemyndigande af bolaget,
till Kongl. Konvoy-kommissariatets ordres utställd, antaglig skuldförbindelse, försedd med
sådan borgen, som af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Westerås län godkändes, direktionen
ägde att af berörde lån utbekomma den ena hälften genast och den andra hälften den
1 Maj 1853. Till följd häraf och med bifogande af åtskilliga handlingar, som skulle ådagalägga,
att de af Kongl. Majit sålunda meddelade föreskrifter blifvit fullgjorda, ingick en af
arbets-direktionens ledamöter, Bergmästaren O. G. Öngren, den 27 Juli 1852, till Kongl.
Konvoy-kommissariatet med ansökning om utbekommande af förra hälften af låneunderstödet;
men sedan denna embets-myndighet yttrat, att som endast 28,500 Rör blifvit, enligt
det af direktionen företedda betyg, af bolagsmännen tillskjutna, då deremot af Kongl. Majit
förordnats, att aktie-ägarne borde, före lånemedlens utbekommande, hafva inbetalt minst 50
procent af det tecknade aktie-kapitalet, hvilket åter, enligt Kongl. Konvoy-kommissariatets
mening, skulle utgöra 156,491 lt:dr, enär jernvägs-bvggnaden beräknats komma att kosta
nämnde summa, som, då något anslag dertill ej åtnjutits, aktie-ägarne således måste hafva
förbundit och tecknat sig att sammanskjuta och ansvara för, vare sig kontant eller genom
upptagande af lån, Konvoy-kommissariatet, vid sådant förhållande, ansåge Kongl. Maj:ts nådiga
föreskrift om 50 procents inbetalning af det tecknade aktie-kapitalet ej vara af vederbörande
fullgjord, samt i följd deraf funne sig förhindradt att utlemna den begärda låne-andelen förr,
än direktionen styrkt, att aktie-ägarne erlagt hälften af det belopp, 156,491 Rör, som jern;vägsbyggnaden
ansetts komma att kosta, vände sig Öngren till' Kongl. Majit med underdånig
framställning i ämnet och, under åberopande af 2 och 3 §§ i de af delägarne antagna
och hos Kongl. Majit underdånigst anmälda bolags-reglor, anhöll, å direktionens vägnar, att,
då, enligt direktionens åsigt, det föreskrifna vilkoret, angående inbetalning af minst 50 proL
-
cent af det tecknade aktie-kapitalet, redan blifvit vederbörligen fullgjordt derigenom, att styrkt
blifvit, det inbetalning skett af 28,500 R:dr, eller 50 procent af hela den summa, som uti
kostnads-förslaget beräknats att behöfva kontant tillskjutas af bolagsmännen, för att, jemte
lånebeloppet, åstadkomma hela kostnadssumman, Kongl. Maj:t måtte täckas i nåder medgifva
bolaget att, emot hvad sålunda redan blifvit fullgjordt, få lyfta förra hälften af lånet, helst
både kontrakt och skuldförbindelse dåmera blifvit gillade och full garanti följaktligen ställd för
fullgörande af den bolaget åliggande byggnads- samt betalnings-skvldigbet, och dertill komme,
att, om bolagsmännen genast skulle affordras, en inbetalning, så betydligt öfverstigande det
verkliga behofvet, som den af Kongl. Konvoy-kommissariatet ifrågasatta summa, den 'med
låneunderstödet afsedda fördelen i väsendtlig mån komme att förminskas; hvarefter tjen
nådigst tillförordnade Interims-regeringen, den 28 Juli 1852, uppå föredragning af Herr
Statsrådet och Chefen för Civil-departementet, förklarade, att, enär det ifrågaställda vilkoret
om inbetalning af minst 50 procent utaf det tecknade aktie-kapitalet endast borde anses innefatta
åliggande för bolagsmännen att, innan förra hälften af det beviljade länet utanordnadesV
hafva till bolagets kassa inlevererat minst 50 procent af det till inbetalning tecknade aktie-’
kapitalet, Kongl. Interims-regeringen fann detta vilkor vara af bolaget på tillfyllestgörande
sätt iakttaget.
Revisorerne hafva trott sig böra å detta förhållande fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
§ 3.
Säkerhets-handlingarne befunnos, vid anställd inventering, i god ordning.
HongL Öfver-In tendents-emhetel.
Hess räkenskaper, som i särskilda hufvudböcker innefatta redovisning för stats-anslagen
till underhåll af Kronans hus och byggnader i Stockholm och i landsorterna samt för de af
extra stats-anslaget till ombyggnad af Wexiö hospital Ivftade medel, hafva för båda revisionsåren
undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten och dervid lemnats utan anmärkning.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af följande tabeller:
a) Byggnader och reparationer i Stockholm.
Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående är:
Tillgångar  26,751: 43. 6. 19,227: 38. 11.
Uppbörd: -
Stats-anslag
— —
32,000:
—
Ilvres-medel
32. —
600:
—*
Tomt-ören
66;
32. —
66:
32.
—.
Gatuläggnings-afgift
5-48:
28. —
548:
28.
—
Ersättnings-medel
4,146:
4. 1.
5,347:
41.
3.
Försäljnings-medei
3. 11.
15:
—
—
Behållning å anslaget till magasins-byggnader i Stockholm 357:
7. 4.
—
—
—
S:r 38,209:
11. 4.
38,578:
5.
3.
Summa 64,961: 6. 10. 57,805: 44. 2.
83 —
Credit.
Utgifter:
/
/
Till byggnader oell reparationer
37,518:
25.
11.
38,845:
—
9.
Arfvoden och traktamenten
1,511:
32.
—
1,810: 40.
—
Diverse utgifter
2,544: 43.
—
5,017:
18.
—
S:r
41,575:
4.
11.
45,673:
10.
9.
Afskrifning
4,158:
11.
—
5,052: 41.
3.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
14,091: 29.
8.
6,946:
24.
2.
Fordringar
5,136:
9.
3.
133:
16.
—
S:r
19,227:
38.
11.
7,079: 40.,
2.
Summa
64,961:
6.
10.
57,805: 44.
2.
b) Byggnader och reparationer
i landsorterna.
Debet.
år 1852.
år 1853.
Balans från föregående år.
Tillgångar
7,183:
16.
3.
16,909:
11.
11.
Uppbörd:
Stats-anslag
44,233:
16
—
44,233:
16.
—
Dito till ett läns-arkiv i St. Kopparbergs län . .
4,000:
—
—
—
—
—
Dito till ett läns-residens i Luleå. .
20,000:
—
—
—
—
—
Dito till magasins-byggnader i lands-orterna. be-
hållning från år 1851 . . .
6,306: 46.
8.
—
—
—
Hyres-medel
—
—
—
100:
—
—
Försäljnings-medel
. . .
1,192:
41.
10.
125:
—
—
EJrsättnings-medel
.
638:
45.
3.
419:
28.
—
Aterdebiterade medel
86:
3.
4.
—
—
—
Änmärknings-medel
—
—
•—
12:
32.
—
1 . ' .
(
S:r
76,458:
9.
1.
44,890:
28.
—
Balans till påföljande året.
Skuld
—
—
—.
25,000:
—■
—
Summa
83,641:
25.
4.
86,799: 39.
11.
i Credit.
1 Utgifter:
^Byggnader och reparationer
57,820:
1.
3.
45,293:
5.
—
För inköp af lokal till läns-arkiv i St. Kopparbergs län
4,000:
—
—
—
—
—
Transport:
61,820:
1.
3.
45,293:
5.
—
— 84 —
Transport: 61,820: 1. 3. 45,293: 5. —
Till Styrelsen öfver fängelser och arbets-inrättningar i
riket, för underhåll af fängelse-byggnaderna .... 4,000: — — 4,000: — —
Diverse omkostnader  663: 24. 10. 2,314: 9. 11.
S:r 66,483: 26. 1. 5E607: 14. 11.
Afskrifning  248: 35. 4. — — —
Balans till påföljande år:
Kontant behållning  158: 7. — 7,197: 30. 10.
Fordringar — — — 257: 40. —-
Förskott . . .'
. 16,751: 4. 11. 27,737: 2. 2.
S:r 16,909: 11. 11. 35,192: 25. —
Summa 83,641: 25. 4. 86,799: 39. 11.
c) Ombyggnad af Wexiö hospital.
Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående året:
Tillgångar
—
—
—
22,807: 24.
6.
Uppbörd:
Af extra stats-anslaget, 127,000 R:dr,
25,000:
—
—
25,000:
—
—
För försålda instrumentalier
—
—
—
21:
4.
—
S:r
25,000:
—
—
25,021:
4.
—
Summa
25,000:
—
—
47,828:
28.
6.
Credit.
Utgifter:
Aflöningar
. .
1,868:
1.
1.
12,531:
19.
4.
Materialier
51:
5.
4.
23,735:
20.
1.
Instrumentalier och inventarier
266:
45.
1.
362:
33.
4.
Extra utgifter
6:
20.
—
655:
44.
S:r
2,192: 23.
6.
37,285: 20.
Balans till påföljande år:
I
/
Kontant behållning
21,807:
24.
6.
8,763:
7.
9.
1.000:
1,780:
S:r
N
i O
I 00
r
24.
6.
10,543:
7.
9.
Summa
25,000:
—
—
47,828: 28.
6
\
\
V
85
§. l.
Sedan Kongl. Majit, genom nådigt bref af den 10 Oktober 1850. förordnat, att den
Kongl. Stats-kontoret dittills åliggande befattning med Kronans magasins-bvggnader, så i
hufvudstaden som i landsorterna, skulle, från och med början af år 1851, på Öfver-intendents-embetet
öfverflyttas och att nämnde embetsverk ägde att från samma tid hos Kongl.
Stats-kontoret uppbära hvad af de, för ifrågavarande byggnaders underhåll, å 7:de hufvudtiteln
anvisade anslag för ändamålet erfordrades, finnes numera, sedan denna öfverflyttning
ägt rum, särskilda redogörelser för magasins-byggnads-anslagen icke upprättade, utan hafya
de å nyssnämnde båda anslag vid 1851 års slut befintliga behållningar, utgörande, enligt
sednast afgifna revisions-berättelse, å det förra anslaget: 357 Ridr 7 sk. 4 rst., och å det
sednare: 6,306 K:dr 46 sk. 8„rst., jemlikt Kongl, brefvet den 30 September sistberörde år,
blifvit uppdebiterade i Kongl. Ofver-intendents-embetets förenämnde räkenskaper för år 1852.
Till upplysning om de i förstnämnde 2:ne tabeller förekommande afskrifningar, få
Revisorerne meddela, att dessa sålunda tillkommit, att fordrings-poster, debiterade under
ett föregående år, blifvit, såsom under nu ifrågavarande år godtgjorda, återdebiterade jemte
den öfriga uppbörden, hvarigenom, och då samma poster således tvänne gånger förekommo
i räkenskaperna å den ena sidan, det äfven blifvit nödigt att å den andra desamma afföra.
Då Revisorerne icke kunna gilla detta bokföringssätt, hafva Revisorerne ansett sig böra
härå fasta Rikets Ständers uppmärksamhet.
Uti den af sednast församlade Revisorer afgifna berättelse omförmäles, hurusom, till
följd af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 9 November 1849, den förändring ägt rum i afseende
å Krigs-kollegii verksamhet, att detta embetsverk, som dittills endast disponerat en del af
anslagen å fjerde hufvudtiteln, från och med år 1850, fått emottaga förvaltningen af och
redovisningen för hela denna hufvudtitel, med samtliga dertill hörande anslag och fonder.
Med anledning af den sålunda beslutade förändringen, hade, i öfverensstämmelse med föreskriften
uti högstberörda nådiga bref, förslag till en gemensam hufvudbok för 4:de hufvudtiteln,
jemte alla under Kollegii förvaltning ställda kassor, fonder och anslag, blifvit af Kollegium
uppgjordt och till Kongl. Majit öfverlemnadt; men som detta förslag ansetts då ännu
icke böra till pröfning i nåder företagas, hade Kollegium, genom särskilda nådiga meddelanden,
erhållit tillåtelse att afsluta 1850 och 1851 års hufvudböcker i enlighet med det uppgjorda
formuläret. Sedan derefter, i anledning af de utaf 1853 års Stats-revisorer framställda
erinringar med afseende å uppställningen af Krigs-kollegii hufvudbok, Kollegium uti
afgifvet underdånigt utlåtande hemställt, det Kongl. Majit måtte uppskjuta med pröfningen
af det nya hufvudboks-formuläret intilldess ett nytt formulär för rikshufvudboken blifvit af
Kongl. Maj:t med Rikets Ständer gilladt och faststäldt, äfvensom Rikets Ständer vid sistförllutna
riksdag, med godkännande af hvad dåvarande Stats-utskott härom yttrat, ansett
Krigs-kollegii hufvudbok böra uppgöras i öfverenstämmelse med den nyä rikshufvudboken,
och att således den sednares fastställande borde föregå pröfningen af det nya formuläret till
Kollegii hufvudbok, har denna fråga, i följd af hvad sålunda förekommit, ännu icke blifvit
§. 2.
Moityl. ålritjs-kolleyium.
86
af Kongl. Maj:t i nåder afgjord, utan äro Kollegii redogörelser för revisions-åren, i afvaktan
å ärendets slutliga pröfning, tillsvidare afslutade i enlighet med oftanämnde formulär-förslag;
och har hufvudboken för år 1852 blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning,
men 1853 års hufvudbok har ännu icke derstädes undergått fullständig granskning.
Revisorerne hafva låtit upprätta följande sammandrag, utvisande ställningen på det hela
under revisions-åren af samtliga Kollegii förvaltning tillhörande anslag och medel; skolande
mera speciela utredningar öfver förhållandet med de särskilda anslagen längre fram i berättelsen
meddelas. (Se Bilagan Litt. C.)
Vid granskningen af Kollegii räkenskaper, hafva Revisorerne icke kunnat underlåta att
egna sin uppmärksamhet åt den vigtiga frågan om beskaffenheten och ändamålsenligheteh
af det nya bokföringssätt, som innefattas uti förenämnde förslag till hufvudbok. Då emel-*
lertid, såsom här ofvan uti berättelsen om Kongl. Stats-kontoret är omförmäldt, Kongl.
Maj:t, genom nådigt bref den 15 Februari innevarande år, jemte fastställande af det uppgjorda
nya formuläret till rikshufvudbok, bland annat, anbefallt Stats-kontoret att för de förvaltande
verkens räkenskaper låta uppgöra och till Kongl. Maj:ts nådiga pröfning öfverlemna
förslag till formulärer, så inrättade, att dessa räkenskaper blefve uppställda i möjligaste likstämmighet
med den nya planen för riksboks-slutet, på det desammas resultater måtte med
lätthet och utan vidlyftigare omslut kunna i rikshufvudboken intagas; lärer af denna nådiga
föreskrift följa, att sådana, efter rikshufvudboken lämpade, lormulärer jemväl komma att
för Krigs-kollegium uppgöras. Revisorerne, som, lika med Rikets sednast församlade Ständer,
a.nse det vara af synnerlig vigt, att öfverensstämmelse må komma att äga rum emellan de
redogörelsesätt, som för 4:de hufvudtitelns medel och för riks-statens öfriga hufvudtitlar
iakttagas, hafva, vid nu anförda förhållande, funnit sig icke böra afgifva något bestämdt omdöme
öfvbr ifrågavarande bokförings-methods användbarhet i sin helhet, utan att dock förbigå
de erinringar, hvartill granskningen af Kollegii redogörelser, med hänseende till det nya
bokföringssättets tillämpning, i vissa delar gifvit anledning.
Enligt den grundsats, som är följd vid uppställningen af Kollegii hufvudbok, innehåller
densamma särskilda konti för hvart och ett af Rikets Ständer beviljadt anslag, med samma
benämningar, hvarunder anslagen uti riks-staten förekomma. Dessa konti redovisa i allmänhet
endast för de af samma anslag bestridda utgifter, men upptaga icke de kostnader, som
derutöfver för enahanda ändamål blifvit anvisade å andra anslag eller särskilda kassor. Så
är t. ex. förhållandet med det konto, som benämnes Lifgardet till häst, hvilket endast innefattar
redogörelse för det å 4:de hufyudtiteln uppförda anslag till nämnde regemente, ehuru
utgifter till ganska betydliga belopp för regementets behof utanordnats från åtskilliga andra
anslag, nemligen: »försvarsverket till lands i allmänhet», »kavalleri-och artilleri-hästars remontering
och skoning», »fouragering af artilleriets och värfvade kavalleriets hästar», »extra
utgifter» samt »fjerde hufvudtitelns besparingar». Beloppen af de utgifter, som från dessa
anslag utgått för »Lifgardet till häst», synas dock icke uti hufvudbokens konti för samma
anslag, enär utgifterna derå icke äro i någon mån specificerade utan vanligen sammanförda
under en enda gemensam rubrik, såsom: »anordnadt för motstående behof», »anordriadt
enligt sammandrag», o. s. v. Hufvudboken lemnar således icke kännedom om samtliga utgifterna
för meranämnde regemente, utan måste man, för att vinna en sådan, genomgå en
betydlig del af de vidlyftiga verifikations-handlingar, som åtfölja Kollegii räkenskaper. Ena
-
§• 1*
§ 2.
I
iiilaga Litt. C. lili års itevisionstoerältelse angående Slats-verket, sid. H1i.
Slebet.
Balans från föregående år:
Tillgångar  493,841: 8. —• 568,638: 9. 5.
Uppbörd:
Riksstatens 4:de hufvudtitel • . .
Extra stats-anslag till försvarsverket
Krut- och salpeter-försäljnings-medel
En-per-mille-fonden
Malmö ridhusbyggnads-fond . . .
Trosspassevolans-fonden ....
Förenade mötespassevolans-fonderna
Norrbottens Hästjägare-sqvadronsfond
Volontärvakans-medels-fonden • •
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militie-boställs-kassan
Invalidhus-fonden . .
Afföres till redovisning inom linien:
Wadstena krigsmanshus-kassa
Militie-boställs-kassan
Balans till påföljande är:
Skulder:
Riksstatens 4:de hufvudtitel ....
Extra stats-anslag till försvars-verket
Krut- och salpeter-försäljnings-medel
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötespassevolans-fonderna .
Norrbottens Hästjägare-sqvadronsfond
Volontärvakans-medels-fonden . . • •
Wadstena krigsmanshus-kassa . • •
Militie-boställs-kassan
Invalidhus-fonden
02,140: — 3.
12,848: 33. 8.
74:
108: 35. 8.
139: — 10.
39: 3. —
100: 32. —
1,087: 38. 3.
3,568: 45. 1.
8: 16. —
År 1852.
S:r 5,417,828: 5. 6.
1,108:
3,568:
10.
45.
S:r
4,677:! 7.
11
70,261: 26. 6.
9,903: 40. 7.
74: — —
387: 17. 5.
114: 4. 1.
956: 33. 11.
3,707: 12. 3.
8: 16. —
318:
19,708:
1,650:
År 1853.
3,530,968:
44.
4.
3,582,012:
2.
4.
4,577,558:
31.
11.
4,627,845:
6.
3.
288,495:
20.
6.
290,794:
31.
1.
44,830:
30.
7.
38,787:
38.
11.
878:
—
—
900:
24.
—
569:
40.
6.
—
—
27,099:
3.
5.
34,789:
36.
5.
18,768:
19.
5.
18,139:
37.
3.
. 8,887:
27.
7.
11,437:
20.
4.
11,786:
15.
5.
12,252:
44.
11.
347,953:
—
7.
223,273:
18.
6.
23,610:
20.
3.
40,156:
15.
10.
67,390:
35.
4.
38,689:
42.
10.
5,337,067: 28. 4.
13,524:
37,564:
S:r 80,115: 12. 9. 85,413: 6. 9. 21,677: 2. j 10.
1,650:
52,739:! 2.j 9
Summa (8,975,151:) 12.| 7.Js,971,818: 33. 5
Skulder
Credit.
Balans från föregående år:
61,440: 24. 4.
80,115: 12. 9.
Utgifter:
Riksstatens 4:de hufvudtitel . . .
Extra stats-anslag till försvarsverket
Krut- och salpeter-försäljnings-medel
Malmö ridhusbyggnads-fond . . .
En-per-mille-fonden
Trosspassevolans-fonden ....
Förenade mötespassevolans-fonderna
Norrbottens Hästjägare-sqvadronsfond
Volontärvakans-medels-fonden . .
Wadstena krigsmanshus-kassa . ..
Militie-boställs-kassan
Jemtlands reservmedels-kassa . .
Invalidhus-fonden
År 1852.
25,131: 5.
4,581,622:
292,555:
31,070:
74:
50,352:
19,074:
7,704:
4,904:
258,837:
23,212:
38,509:
20,856:
42.
15.
40.
40.
3.
27.
3.
23.
35.
30.
20.
5.
S:r jö,330,775:! —
Afföres till redovisning inom linien:
Wadstena krigsmanshus-kassa . .
Militie-boställs-kassan . . . .
Invalidhus-fonden
26,326:
8.
5,417:
27.
3.
5,489:
24.
9.
S:r j 37,233:
4.
Balans till påföljande år:
Tillgångar:
Riksstatens 4:de hufvudtitel  320,323:
Extra stats-anslag till försvars-verket
Krut- och salpeter-försäljnings-medel
En-per-mille-fonden
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötespassevolans-fonderna .
Norrbottens Hästjägare-sqvadronsfond
Volontärvakans-medels-fonden . . .
118,483:
26,937:
442:
43,997:
7,914:
5,762:
43:
Wadstena krigsmanshus-kassa 24,918:
Militie-boställs-kassan
Invalidhus-fonden .
6,994:
12,820:
31. 2. 367,968: 13. 10.
16. 8. 107,394: 43. 1.
8. — 26,937:
36. — 475: — —
45. — 2,902: 32. 9.
22. 2. 8,598: 40. 7.
25. 9. 4,696: 3. 5.
17. — 294: 39. 6.
15. 10. 26,116: 1. 4.
22. 1. 7,988: 33. 5.
9. 9. 12,743: 11. 2.
S:r 568,638: 9. 5. 566,115: 27. 1. 3,582,012: 2. 4
År 1853.
21,677: 2.
4,675,725:
377,272:
45,635:
47:
48,455:
25,345:
7,582;
2,581:
227,135:
23,343:
22,684: 1. 2
44.
34.
6.
21.
10.
24.
8.
5.
37.
25.
10.
5,455,808: 26. 1
632,579:
40.
5.
597,904:
47.
4.
151,357:
35.
10.
82,735:
35.
7.
38,487:
35.
2.
31,640:
20.
1.
21,928:
24.
7.
22,781:
27.
7.
194,438:
11.
7.
180.772:
38.
—
299,598:
—
11.
292,392:
14.
1.
119,676:
25.
2.
123,531:
37.
2.
44,844:
—
5.
54,515:
39.
10.
1,639,332:
12.
2.
1,635,469:
40.
9.
168,826:
19.
2.
185,639:
9.
6.
270,942:
36.
11.
286,948:
30.
7.
3,494,333: | 4.J 6.
Summa 8,975,151:! 12.! 7. 8,971,818: 33. 5.
— 87
handa förhållande inträffar med flertalet af öfriga anslags-konti. Revisorerne, som följaktligen
icke kunnat af Kollega hufvudböcker vinna upplysning om kostnaden i sin helhet för
något af de föremål, som tillhöra Kollegii redovisning, hafva föreställt sig, att denna olägenhet
kunde afhjelpas derigenom, att hufvudboken, förutom den redovisning, densamma nu innehåller,
jemväl på ett ställe redogjorde för samtliga kostnaderna för de särskilda föremål,
som tillhöra Krigs-kollegii förvaltning, med uppgift derjemte till huru stor del utgifterna för
hvarje föremål från det ena eller andra anslaget utgått.
§ 3.
I räkenskaperna förekomma »behållningar» af 2:ne olika slag, nemligen: »Stats-verkets
tillfälliga besparing», samt under balans-titel: »kontant behållning, reserverad till vidare
anordnande». Behållningarne af det sednare slaget äro afsedda för bestridande af sådana
utgifter, som för räkenskaps-året äro bestämdt påräknade, ehuru de icke behöft utanordnas
förr, än under ett följande år. Någon upplysning om beskaffenheten eller beloppet af de
särskilda utgifter, för hvilka ifrågavarande behållningar blifvit i hvarje fall reserverade, har
icke kunnat af räkenskaperna inhemtas; men då en, om ock endast approximativ, beräkning
af samma utgifter vid hufvudbokens afslutande måste hafva blifvit uppgjord, just för att kunna
bestämma de summor, hvilka, jemlikt Kongl, brefvet den 26 Oktober 1850, böra för nämnde
ändamål innehållas, anse Revisorerne, för redovisningens fullständighet, lämpligt, att bland verifikationerna
till de konti, der dylika behållningar förekomma, äfven bifogas särskilda beräkningar
öfver de utgifter, för hvilka de innehållna medlen äro afsedda att användas.
§ 4.
Genom högstberörde Kongl, bref af den 26 Oktober 1850, har den nådiga föreskrilt
jemväl blifvit Krigs-kollegium meddelad: »att då, under loppet af ett år, utgifter från en före»gående
tid på något anslag anordnas, de böra uti räkenskaperna från årets utgifter afskil»jas»;
men, enligt hvad Revisorerne funnit, har denna föreskrift uti Kollegii räkenskaper för
revisions-åren icke blifvit iakttagen.
§ 5-
Med afseende å de skiljaktigheter, som förekomma vid jemförelse emellan ziffer-uppgifterna
uti de öfver Krigs-kollegii förvaltning uppgjorda tabeller och de enahanda uppgifter,
som, uti berättelsen om Kongl. Stats-kontoret, här ofvan blifvit angående 4:de hufvudtiteln
meddelade, såsom att t. ex. bristerna å förslags-anslagen för år 1853 uti berörde tabeller
upptagas till 126,976 R:dr 10 sk. 5 rst., men, enligt riks-hufvudboken, utgöra 142,773 R:dr
46 sk. 5 rst., hafva Revisorerne ansett sig böra erinra, att dessa skiljaktigheter härleda sig
från de olika bokförings-methoder, som vid nämnde embetsverks redovisningar tillämpas.
Följande samma indelning, som uti Krigs-kollegii hufvudbok är iakttagen, öfvergå Revisorerne
nu tili en närmare redogörelse för de särskilda anslagen:
A. Fj erde hufvudtiteln.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af bifogade tabeller. (Se bilagorna
Litt. D. och E.)
§ 6.
Till bestridande af Krigs-kollegii aflöning har, under revisisions-åren, likasom föregående
år, förutom det å 4:de hufvudtiteln uppförda anslag, anvisats betydliga bidrag från åtskilliga
Bilagan Mntl. O. till MS5S års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. SM.
Bebel.
Fordringar oell förskott,
balanserade från år 1851
inom linien.
138:
207:
518:
1:
14,108:
99,955:
49
4,810
4,910
51,253:
100:
922:
2,377:
177,752:
34.
31.
30.
24.
10.
17.
1:
1,387:
1,895:
2,008:
2f 37.
221: 17.
18.
42.
30.
19.
33.
40.
39.
16.
44.
24.
C.
Kontant behållning från
år 1851.
413:
1,850:
646:
8,226:
12,206:
636:
34,151:
49,502:
354:
3,315:
38,086:
816:
2,077:
2,291:
444,110:
4,152:
508
1,562
976
6,745:
6,951:
16,744:
16.
24.
28.
1.
5.
5.
31.
11.
40.
36.
23.
10
7.
14.
21.
16.
24.
44.
45.
9.
Stats-anslag.
6.
10.
7,000:
15,805:
4,850:
27,176:
54,700:
22,911:
12,426:
2,800:
2,015:
7,594:
38,296:
31,320:
1,333:
1,525,597:
14,900:
37,500:
33,940:
17,680:
186,669:
6,000:
66,522:
63,111:
85,989:
86,099:
25,684:
438,140:
28,000:
17,190:
132,000:
5,000:
21,174:
35,591:
3,560:
120,000:
672,055:
71,000:
12,000:
24,000:
180,000:
19,000:
. 25,000:
20,000:
6,666:
900:
16.
16
40.
16.
42.
33.
27.
22.
22.
16.
46.
16.
37.
44
4.
32.
4,500:
2,627:
45,000:
43.
4.
2.
Extra uppbörd.
26,624:
80:
52,865:
11,872:
533:
57:
7,789:
16.
26.
16
12.
81,637: 27.
53: 16.
309:
1,292:
1,116:
456:
99:
80,569:
39.
10.
16.
13.
39. 5.
19. 8.
Anticipationer till
år 1853.
318:
11
Brister å anslagen
de allmänna.
616:
8,298:
6,546:
1,827:
26.
47.
32.
37.
2,157:
30.
11.
förslags-.
50,098:
21,695:
2,479:
16,721:
455:
145:
15.
9.
44.
33.
29.
20.
11
Summa.
7,000:
15,805:
4,850:
54,213:
56,550:
22,911:
12,426:
2,800:
2,015:
8,240:
38,296:
39,546:
1,333:
1,537,804:
14,900:
38,217:
33,940;
17,680:
273,685:
55,502:
67,493:
66,427:
94,292:
92,646:
25,684:
488,099:
30,644:
19,267:
182,631;
7,609:
21,231:’
35,591:
3,560:
149,484:
1,197,803:
75,152:
12,053:
26,479:
180,000:
19,818:
26,562:
22,268:
24,504:
1,355:
6,745:
7,113:
2,773:
52,051:
97,314:
16.
16.
40.
40.
2.
16.
23.
4.
7.
18.
5.
16.
11.
30.
6.
16.
36.
29.
36.
31.
29.
16.
37.
22.
16.
44.
6.
21.
26.
33.
29.
24.
44.
16.
35.
17.
1.
10.
8.
3.
8.
3.
4.
7.
*4.
1
11.
7.
8.
3.'
11.
1.
1.
11
6
Skulder till år 1853, balanserade
inom linien.
4:
2,286:
377
21
249
1,440:
1,908:
271:
40:
13,308:
30,090:
40:
415:
1,804:
280:
24.
13.
32.
36.
22.
4.
39.
38.
30.
31.
36.
11.
9
10
3.
För år
Departements-chefen
Departementets Kansli-expedition
Dito Kommando-expedition . . .
Krigs-kollegium
Generalitets-staten
Ingeniör-korpsen .
Topografiska korpsen ........
Artilleri-staben
Ofver-kommendants-expeditionen i Stockholm
Kommendants-staten
Krigs-akademien
Allmänna Garnisons-sjukhuset
Rese-stipendier för Militärläkare . . . .
Kavalleri- och Infanteri-regementena
Militie-boställs-kassan . . .
Exercis-sqvadronernas underhåll
Fouragering vid indelta Kavalleriet^
Till trossens underhåll
.
Mötes-kostnader
Ersättning utöfver markegångspris för dagportioner
Lifgardet till häst
Kronprinsens Husar-regemente
Svea Lifgarde
Andra Lifgardet
Wermlands Fältjägare-regemente .
Svea, Götha och Wendes Artilleri-regementen . . .
Kavalleri- och artilleri-hästars remontering och skoning
Lega för hästar till Artilleriets exercis
SUMMA 362,624: 29.
9. 636,325:,
45. 2. 4,261,330:
— 265,360:
45.
11.
318:
11.
19,447: I 30.
1. 91,596: 8.! — 5,274,378: I 39. t. 62,140: j — 3
Fouragering af värfvade Kavalleriets och Artilleriets hästar
Dito af Artilleriets legda hästar
Lifbevärings regementet
Gottlands National-beväring
Hallands Beväring
Bevärings-manskapets vapenöfning
Försvarsverket i allmänhet eller Krigs-kollegii Departementer .
Lifmundering för indelta Infanteriet .........
Inqvarterings-kostnader i Stockholm
Dito i landsorterna
Salpeter-uppköp
Ved och ljus för fästnings- och garnisons-ortpr ......
Spanmåls-upphandlings- och bageri-kostnader
Durchmarsch-kostnader ..............
Rese- och traktaments-kostnader
Dito för Magistrater och Borgare
Ackords-förskott och ersättningar . . .
Skrifmaterialer m. m. för Krigs-kollegium m. 11. verk . . .
Dito för Departementets Kansli-expedition . . . .
Extra utgifter
Besparingar å de allmänna anslagen
C r e d i t.
Skulder från år 1851,
balanserade inom linien.
30:
816:
354:
45:
1,458:
853:
293:
16,961:
32,138:
991:
156:
47.
39.
26.
35.
34.
46,
23.
5.
1.
10.
28.
12.
Utbetalningar.
7,000:
15,805:
4,598:
52,848:
52,950:
22,388:
12,426:
2,800:
1,925:
6,498:
38,296:
33,898:
1,333:
1,515,600:
14,900:
34,114:
33,940:
17,680:
191,265:
6.002:
66,640:
60,525:
92,269:
91,080:
25,075:
450,370:
29,827:
12,050:
182,631:
7,609:
19,941:
35,591:
3,560:
149,484:
831,336:
65,280:
9,277:
26,479:
180,000:
14,956:
19,381:
17,323:
24,504:
16.
16.
32.
16.
40.
31.
16.
15.
34.
47.
35.
13.
5.
21.
19.
36.
1.
37.
34!
31.
29.
40.
37.
22
33.
9.
32.
44.
7.
45.
29.
33.
10.
6
8.
11.
11
1,355: 29.
7,113:
44.
2,773:
16'.
45,429:
23.
62,926:
9.
Kontant behållning
till år 1853.
413:
175:
1,000:
5,647:
20,454:
4.102:
82,419:
49,499:
853:
3,443:
2,023:
1,565:
37,729:
816:
3,217:
40:
366,466:
1,871:
2,582:
4,944:
6,745:
2,182:
34,388:
16.
24.
19.
7.
16.
18.
18.
3.
29.
9.
35.
35.
40.
o
40;
47.
8,
45
24.
24.
7.
10.
3.
4.
10.
10.
Besparingar å
de allmänna.
251:
952:
3,425:
522:
90:
742:
1,750:
2,461:
608:
4,000:
1,249:
8,000:
4,861:
4,598:
4,439:
32.
24.
23.
28.
24.
47.
15
förslags-.
36.
2,775:
31.
6.
Sur
7,000:
15,805:
4,850:
54,213:
56^550:
22,911:
12,426:
2,800:
2,015:
8,240:
38,296:
39,546:
1,333:
1,537,804:
14,900:
38,217:
33,940:
17,680:
273,685:
55,502:
67,493:
66,427:
94,292:
92,646:
25,684:
488,099:
30,644:
19,267:
182,631:
7,609:
21,231:
35,591:
3,560:
149,484:
1,197,803:
75,152:
12,053:
26,479:
180,000:
19,818:
26,562:
22,268:
24,504:
-1,355:
6,745:
7,113:
2,773:
52,051:
97,314:
16.
16.
40.
40.
2.
16.
23.
4.
18.
5.
16.
11.
30.
6.
16.
36.
29.
36.
31.
29.
16.
37.
22.
25.
8.
16.
44.
6.
.21.
26.
33.
29.
24.
44.
16.
35.
17.
1.
10.
8.
3.
7.
4.
1.
11.
7.
8.
Fordringar och förskott,
balanserade till år 1853
inom linien.
165:
50:
536:
89:
11
6
12,256:
53,886:
313:
109:
10,221:
' 4,321:
42,821:
184:
1,302:
1,405:
180,475:
5:
1,207:
1,113:
, 698:
134:
9,026:
28.
20.
17.
13.
10.
6.
4.
3.
6.
14.
12.
4.
3.
17.
6.
4.
22.
44.
16. |
16.
16.
11.
9.
9.
5.
7.
11.
11.
29.
14.
46.
SUMMA
| 54,159: | 21.| 3.J 4,601,070: j 24.j 8.| 032,579: J 40. j 5.| 37,952: j 38.j 6.J 2,775: j 31. 6.J 5,274.378: j 39. l j 320.323:
I
31.i
Bilagan i JM. B. lill 185& års Revisionsberättelse angå emie Statsverket, sid. SS.
SUMMA
Fordringar och förskott,
balanserade från år 1852
inom linien.
—
—
—
—
165:
24.
10.
—
—
—
—
50:
20.
6.
—
—
536:
17.
4.
89:
13.
3.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12,256:
6.
11.
—
—
—
—
53,886:
14.
9.
—
—
—
—
—
—
.
—
—
313:
12.
—
109:
4.
—
10,221:
3.
—
4,321:
17.
9.
—
—
42,821.
2.
5.
—
—
184:
8.
7.
1,302:
6.
8.
—
—
1,405:
4.
11.
180,475:
22.
11.
—
—
5:
44.
5.
—
—
1,207:
16.
6.
—
—
—
—
1,113:
16.
—
—
—
—
698:
29.
8.
134:
14.
6.
9,026:
46.
3.
| 320,323:
31.
2'l
Kontant behållning från
år 1852.
—
—
—
—
—
—
413:
16.
—
175:
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,000:
24.
—
—
5,647:
19.
4.
—
—
20,454:
7.
10.
—
—
4,102:
16.
3.
—
—
—
82,4 iy:
lo.
3.
49,499:
0
18.
4.
853:
3.
—
3,440:
29.
10.
2,023:
9.
—
1,565:
35.
8.
—
—
37,729:
35.
2.
816:
40.
—
3,217:
2.
—
—
—
—
40:
—
—
—
—
—
—
—
366,466:
40.
6.
1,871:
47.
6.
—
—
—
—
—
2,582:
8.
10.
4,944:
•
45.
—
—
—
—
—
6,745:
24.
—
—
—
—
—
2,182:
24.
2.
34,388:
7.
9.
632,579:
40.
i
Stats-anslag.
7,000:
15,805:
4,850:
27,176:
54,700:
22,911:
12,426:
2,800:
2,015:
7,594:
38,296:
31,320:
1,333:
1,525,597:
14,900:
37,500:
33,940:
17,680:
186.669:
6,000:
66,522:
63,111:
85,989:
86,099:
25,684:
438,140:
28,000:
✓
17,190:
132,000:
5,000:
21,174:
35,591:
3,560:
120,000:
672,055:
71,000:
12,000:
24,000:
180,000:
19,000:
25,000:
20,000:
6,666:
900:
4,500:
2,627:
45,000:
16.
16.
40.
16.
42.
33.
27.
22
22
16.
46.
16.
37.
44.
32.
43.
Bebe t.
Extra uppbörd.
27,068:
16:
258:
74,407:
6,056:
816:
4,235:
1,370:
71,970:
5:
953:
10:
737:
873:
220:
81,082:
30.
,37.
11.
13.
40.
9.
8.
1.
36.
11.
44.
36.
43.
37.
*
16.
20.
1.
Anticipationer till
år 1854.
5,516:
14.
8,007:
37
Brister å anslagen
de allmänna.
418:
5,403:
5,729:
1,014:
10.
12.
7.
20.
2,251:
31.
10.
förslags-.
75,022:
32,029:
3,041:
16,358:
524:
8.
26.
22.
44.
7.
11
Summa.
7,000:
•—
—
15,805:
16.
—
4,850:
—
—
54,657:
16.
—
54,875:
—
—
22,911;
8.
—
12,426:
—
—
2,800:
—
—
2,015:
—
—
8,594:
40.
—
38,296:
40.
—
36,976:
19.
4.
1,333:
16.
—
1,546,068:
32.
11.
14,900:
—
—
47,377:
20.
—
33,940:
—
—
17,680;
—
—
343,555:
29.
4.
55,499"
18.
4.
67,375:
36.
6.
66,970:
20.
1.
93,415:
43.
9.
93,394:
17.
6.
25,684:
16.
—
481,926:
47.
2.
30,648:
4.
—
20,407:
2.
—
211,257:
13.
8.
13,007:
37.
—
21,214:
10.
—
35,591:
37.
4.
3,560:
—
—
153,400:
15.
—
1,110,493:
—
—
72,871:
47.
6.
12,005:
44.
5.
27,041:
4.
—
180,000:
—
—
19,953:
36.
4.
£7,582:
8.
10.
24,955:
40.
—
23,762:
44.
3.
1,424:
44.
4.
6,745:
24.
—-
7,624:
47.
10.
2,627:
43.
8.
47,402:
24.
2.
115,470:
28.
1.
Skulder till år 1854, balanserade
inom linien.
370:
1,186:
359:
100:
1,848:
1,029:
916:
364:
39.
19.
31.
12,746:
48,594:
120:
268:
2,239:.
115:
30.
34,
25.
33.
47.
1.
39.
31
25
4.
5.
1.
10.
10.
9.
10.
11.
10.
4,261,330: —
270,143: 47.
3. 13,524: I 3.
14,816: 34. 2. 126,976:
10.
5. 5,319,370: 39.
70,261: ' 26.
C r e d i t.
Skulder från år 1852,
balanserade inom linien.
Departements-chefen
—
—
—
—
7,000:
—
—
Departementets Kansli-expedition
—
—
—
—
15,737:
—
—
—
—
Dito Kommando-expedition v
—
—
—
—
4,850:
—
—
—
—
lvrigs-kollegium
—
—
—
—
53,162:
18.
8.
1.418:
10.
8.
Generalitets-staten
—
—
—
—
47,100:
v—
—
4,000:
—
—
Ingeniör-korpsen
—
•—
—
22,703:
32.
—
—
—
Topografiska korpsen
—
—
—
12,310:
—
—
—
Artilleri-staben
—
—
—
—
2,800:
—
—
—
—
Öfver-kommendants-expeditionen i Stockholm
—
—
—
—
1,895:
—
—
—
—
Kommendants-staten
—
—
—.
—
6,755:
44.
—
1,021:
44,
—
Krigs-akademien
—
—
—
—
38,296:
40.
—
—
—
Allmänna Garnisons-sjukhuset
—.
—
—
—
28,258:
19.
4.
8,709:
—
—
HeSe-stipendium för Militärläkare
—
—
—
—
1,333:
16.
—
—
—
Kavalleri- och Infanteri-regementena
—
—
—
—'
1,527,645:
43.
2.
18,254:
17.
7.
Militie-boställs-kassan
—
—
—
—
14,900:
' —
—
—
—
Exercis-sqvadronernas underhåll . .
4:
24.
—
—
—
47,377:
20.
—
—
—
Fouragering af indelta Kavalleriet
—
—
—
—
33,940:
—
—
—V
—
—
Trossens underhåll
—
—
—
—
17,080:
—
—
—
—
Mötes-kostnader
2,286:
13.
1.
—
' —
197,213:
34.
—
146,341:
43.
4.
Ersättning utöfver markegångspris för dagportioner ......
—
—
4,861:
46.
6.
50,637:
19.
10.
Lifgardet till häst
377:
—
—
—
—
66,401:
46.
5.
636:
43.
9.
Kronprinsens Hussar-regemente
21:
32.
—
—
—
63,175:
33.
4.
3,794:
34.
9.
Svea Lifgarde . .
249:
36.
—
—
—
92,567:
28.
9.
818:
15.
—
Andra Lifgardet .
—
—
—
—
, 92,582:
47.
6.
811:
18.
—i'
Wermlands Fältjägare-regemente
—
—
—
—
25,325:
24.
—
—
—
Svea, Götha och Wendes Artilleri-regementen
1,440:
V
32.
—
—
—
449,566:
36.
10.
32,360:
10.
4.
Kavalleri- och artilleri-hästars remontering och skoning
1,908:
4.
11.
—
—
30,648:
4.
—
—
—
Lega för hästar till Artilleriets exercis
—
—
'
—
—
10,737;
34.
—
5,669;
16.
—
Fouragering af värfvade Kavalleriets och Artilleriets hästar . . .
—
—
—
211,257:
13.
8.
/
—
—
Dito af Artilleriets legda hästar
271:
39.
3.
318:
5.
11.
12,689:
31.
1,
/
—
—
Lifbevärings regementet
40:
—
—
—
—
19,254:
24.
10.
—
—
Gottlands National-beväring
—
—
35,591:
37.
4.
—
—
Hallands Beväring
—
—
3,560:'
—
—
—
—
Bevärings-manskapets vapenöfning
13,308:
38.
9.
—
—
153,400:
15.
—
-
—
—
Försvarsverket i allmänhet eller Krigs-kollegii Departementer . . >
39,690:
22.
10.
—
—
859,557:
19.
10.
250,935:
28.
2.
Lifmundering för indelta Arméen
—
—
-
—
—
63,541:
3.
8.
2,330:
43.
10.
Inqvarterings-kostnader i Stockholm  ....
—
—
—
—
9,264:
16.
7.
—
—
Dito i landsorterna
—
—
'
—
—
27,04 1:
4.
—
—
—
Salpeter-uppköp
—
—
—
—
180,000:
—
—
—
Ved och ljus för fästnings- och garnisons-orter ........
40:
30.
—
—
—
18,809:
34.
2.
345:
23.
o
o.
Spanmåls-upphandlings- och bageri-kostnader
—
—
—
—
20,037:
.19.
1.
446:
13.
1.
Durchmarsch-kostnader . . •
—
—
—
—
16,579:
35.
7.
8,376:
4.
5.
Rese- och traktaments-kostnader
415:
6.
3.
—
—
23,762:
44.
3.
—
Dito för Magistrater och Borgare *.....
—
—
—
—
1,424:
44.
4.
.
—
Ackords-förskott och ersättningar
—
—
—
—
—
—
6,745:
24.
—
Skrifmaterialer m. m. för Krigs-kollegium m. fl. verk
—
—
—
—
7,024:
47.
10.
—
—
Dito för Departementets Kansli-expedition
—
—
—
—
1,660:
—
—
—
,—
Extra utgifter
1,804:
31.
2.
—
—
39,512:
11.
7.
7,890:
12.
7.
Besparingar å de allmänna anslagen
280:
36.
—
—
—
09,139:
19.
4.
46,331:
8.
9.
Anticipationer från
år 1852.
Utbetalningar.
Kontant behållning
till år 1854.
Besparingar å anslagen
de allmänna.
68:
76:
3,775:
. 207:
110:
120:
817:
168:
336:
358:
4,000:
1,9591
7,000:
798:
7,093:
16.
34.
24.
20.
42.
40.
39.
26.
24.
11.
8.
förslags-.
2,741:
27.
967:
43.
10.
S u m m a.
7,000:
15,805:
4,850:
i
54,657:
54,875:
22,911:
12,426:
2,800:
2,015:
8,594:
38,296:
36,967:
1,333:
1,546,068:
14,900:
47,377:
33,940:
17,680:
343,555:
55,499:
67,375:
66,970:
93,415:
93,394:
25,684:
481,926:
30,648:
20,407:
211,257:
13,007:
21,214:
35,591:
3,560:
153,400:
1,1 10,493:
72,871:
12,005:
27,041:
180,000:
19,953:
27,582:
24,955:
23,762:
1,424:
6,745:
7,624:
2,627:
47,402:
115,470:
16.
16.
40.
40.
19.
16.
32.
20.
I
29.
18.
36.
20.
43.
17.
16.
47.
4.
2.
13.
37.
16.
37.
11.
4.
15. —
47.
44.
4.
36.
8.
40.
44.
44.
24.
47.
43.
24.
28.
4
10.
10.
8.
2.
1.
Fordringar oell förskott,
balanserade till år 1854
inom linien.
98:
1:
488:
17,570:
69,362:
629:
44:
11,396:
4,039:
47,166:
57:
■ 249:
1,864:
1,360:
203,685:
1,860:
1,233:
, 15:
88:
6,728:
13.
25.
17. 4
5.
24,
6
12
4,
28,
13,
43.
38.
15.
47.
29.
30.
10.
11.
3.
8.
I.
11.
11.
32. —
45.
16.
32.
11.
2.
9.
8.
26,895: j 27.j 11.| 3,709: j 23.j 6.| 5,319,370: j 39.j 4.] 367,968: 13.; tO
— 88 —
under KoIIegii förvaltning ställda fonder och kassor. Då de för sådant ändamål använda
medlen likväl icke äro i räkenskaperna på ett ställe synliga, hafva Revisorerne, till upplysning
om förhållandet härmed, låtit uppgöra bifogade, på räkenskaperna grundade, sammandrag.
(Se bilagan Litt. F.)
Häraf synes, att bidragen från ofvannämnde kassor och fonder, enligt de af Kongl.
Majit för hvartdera af revisions-åren fastställda stater, uppgått år 1852 till 28,224 R:dr och
år 1853 till 27,250 R:dr 32 sk., samt att, på grund af särskilda nådiga föreskrifter, till
KoIIegii aflöning blifvit från hufvudtitelns anslag till extra utgifter samt till skrifmaterialier
och expenser ytterligare anvisade, det förra året: 4,917 R:dr 18 sk., och det sednare året:
5,034 R:dr 35 sk. Revisorerne hafva icke kunnat underlåta att fästa synnerlig uppmärksamhet
vid det, enligt Revisorernes tanke, högst olämpliga förhållande, att berörde kassor
och fonder, som äro inrättade och afsedda till helt andra föremål, än Ivrigs-kollegii aflöning,
likväl fortfarande för hvarje år tagas i anspråk för ifrågavarande utgifter, hvilka uppgå till
ganska betydliga belopp i förhållande till kassornas inkomster. Sålunda har t, ex. militieboställs-kassan,
som är i åtnjutande af ett stats-anslag, förslagsvis beräknadt till 14,900 R:dr,
till KoIIegii aflöning måst afstå ett årligt belopp af 6,466 Ridr 32 sk., hvilket sannolikt i
betydlig mån bidragit dertill, att denna kassa icke fullkomligt uppfyller sitt ursprungliga
ändamål. Rättelse härutinnan synes Revisorerne önskvärd; och torde en sådan bäst kunna
uppnås, om Rikets näst sammanträdande Ständer få emottaga en nådig framställning om
hvad för Ivrigs-kollegii aflöning i dess helhet må kunna erfordras.
§ 7.
Reträffande användandet af de, sedan flera år tillbaka, reserverade behållningar å anslaget
tili utöfver markegång spriset förhöjd betalning till inqvarteringsgifvare för dagportioner
vid indelta regementernas marscher till och ifrån möten, i afseende hvarå 1853 års
Stats-revisorer, med hänsigt till de besparade medlens betydliga belopp, hemställt, att desamma
borde genom utlåning göras fruktbärande, hafva Rikets sednast församlade Ständer,
i anledning af Kongl. Majits derom gjorda nådiga framställning, medgifvit den förändring,
att reservationerna å ifrågavarande anslag hädanefter må användas till bestridande af de
aflönings- och underhålls-kostnader, som föranledas af de ur indelta Arméen utgående garnisons-kommenderingar
på Carlstens fästning, vid Grisslehamn och i Haparanda, dock med
vilkor, att samma reservationer icke i större mån härför må anlitas, än att möjliga brister
i års-anslaget kunna med dem betäckas,
§ 8.
Sedan, i anledning af derom underdånigt gjorda framställningar, Kongl. Majit, genom
nådigt bref den 20 Maj 1851. funnit godt tillåta, att, för beredande af erforderligt stallrum
åt hästarne vid Kongl. Lif-regementets Dragon-korps, under dess rekryt- och remont- samt
befals-möten vid Drottningholm, i stället för de af nämnde korps förut begagnade, men då
nedbrunna, stall, en ny stallbyggnad af sten finge uppföras under plåttak med spiltruin för
90 hästar, i enlighet med en vid Ingeniör-korpsen uppgjord ritning, samt detta byggnads-företag,
för hvilket kostnaden uppgått till ett belopp af 18,539 R:dr 24 sk., under loppet af år 1852
blifvit fullbordadt och vid hållen besigtning i hufvudsakliga delar godkändt, har, till följd af
föreskriften i Kongl, brefvet den 1 Mars 1853, ofvannämnde, af Ivrigs-koIIegium från allmänna
mötes-fonden förskjutna, kostnadsbelopp blifvit sålunda ersatt, att två tredjedelar deraf, eller
12,359 Ridr 32 sk., anvisats å förenade mötes-passevolans-fonden och den återstående
Bilaga Litt. F. till 4855 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 88.
X
*
År 1852.
-
Anvisadt.
Enligt den af Kongl.
Maj:t fastställda stat
för året.
Enligt särskilda nå-  diga föreskrifter.
Utgifvet.
Fjerde hufvudtitelns anslag till Krigs-kollegii aflöning
24,276:
—
—
—
—
23,336:
24.
—
Af dito dito till skrifmaterialier och expenser
1,636:
—
—
—
—
1,740:
10.
8.
Af förenade mötespassevolans-fonderna
3,100:
—
—
—
—
3,100:
—
—
Af Arméens nva mötes-fond
9,850:
—
—
—
—
9,850:
—
—
Af krigsmanshus-kassan
6,000:
—
—
—
—
6,000:
—
—
Af militie-boställs-kassan
6,466:
32.
—
—
—
6,466:
32.
—
Af Fortifikations-afdelningens anslag till fästnings-byganader .
733:
16.
—
—
—
733:
16.
—
Af arrende- och jordskylds-medel
438:
—
—
—
—
438:
—
—
Besparing å äflönings-anslaget för nästföregående år
—
—
—
—
—
—
Af anslaget för extra utgifter, till åtskilliga arfvoden och lönefyllnader, . . .
—
—
1,231:
16.
—
1,231:
16.
Af dito dito, till arfvode åt Presidenten,
—
—
2,000:
—
—
2,000:
—
Af dito dito, till lönefyllnad åt en Kollegii Ledamot,
—
—
100:
—
—
100:
—
—
Af dito dito, till arfvode åt en Notarie,
—
—
800:
—
—
800:
—
—
Af anslaget till skrifmaterialier och expenser samt ljuspenningar till tjenstemän
—
—
586:
2
—
586:
o.
—
Af dito dito, bidrag till ljuspenningar åt ordinarie tjenstemän
—
—
—
—
—
—
Af 4:de hufvudtitelns besparingar, lönefyllnad åt Ledamöter,
—
—
200:
—
—
200:
—
—
Af dito dito, lönetillökning åt tjenstemän å gammal stat,
—
Ar 1853-
Anvisadt.
Enligt den af Kongl.
Maj:t fastställda stat
för året.
24,276:
—
900:
—
—
3,046:
32.
—
9,656:
32.
—
5,886:
32.
—
6,333:
16.
—
733:
16.
—
438:
—
—
256:
—
—
Enligt särskilda nådiga
föreskrifter.
TJtgifvet.
24,199
3.097
9,830
6,000
6,466
881:
2,000:
2,000
Summa j 52,500:
— 4,917:
18.
56,582:; 4.1 8. 51,526:1 32.
5,034:1 35.
56,752: 21.
57,417: 18.
56,561: 19.
tredjedelen, 6,179 R:dr 40 sk. utgått af 4:de hufvudtitelns anslag till exercis-sqvadronernas
underhåll.
§ 9.
Enligt hvad räkenskaperna utvisa, äro de särskilda redogörelser, som af artilleri-regementena
afgifvas för dessa regementens andelar af 4:de hufvudtitelns anslag till kavallerioch
artilleri-hästars remontering och skoning upprättade efter skiljaktiga grunder. Utgifterna
å ifrågavarande anslag äro nemligen, enligt af Kongl. Maj:t meddelade nådiga föreskrifter,
fördelade under 4 särskilda titlar: remontering, skoning, medikamenter och lysning,
med för hvarje titel bestämdt belopp. Så väl af Götha som af Vendes attilleri-regementen
redovisas kostnaderna för samtliga dessa föremål endast uti en räkning, hvaruti de besparingar,
som kunnat uppstå å endera af nämnde titlar, utföras såsom behållning blott i de fall,
att utgifterna å de öfriga titlarne kunnat bestridas med de dertill anvisade belopp; men, i
motsatt händelse, eller om brist å någon af dessa utgifts-titlar uppstått, användas besparingarne
å de öfriga, så vidt de förslå, till bristens godtgörande. Från Svea Artilleri-regemente afgifvas
deremot särskilda redogörelser för hvar och en af de fyra utgifts-titlarne; och då hvarje
sådan redogörelse upptager brist eller behållning, oberoende af de öfriga, har derigenom inträffat,
att regementet, i anledning af uppkommen brist å det till medikamenter anvisade
belopp, och oaktadt samma brist kunnat af öfverskott å de till remontering afsedda medlen
fyllas, fått, enligt särskilda Kongl, bref den 15 Juni 1852 och den 19 Maj 1853, från
besparingarne af anslaget till artilleri-regementena uppbära, det förra året, 344 R:dr 29 sk.
11 rst., och det sednare året, 406 R:dr 31 sk. Revisorerne kunna ej inse, hvarföre redogörelserna
för ett och samma anslag icke blifvit efter samma grunder upprättade, och finna
angeläget, att bokföringssättet för de 3:ne artilleri-regementena, till förekommande af ofvan
anförda olikhet vid beräkningen af bristernas ersättande, hädanefter må bringas till öfverensstämmelse.
§ 10.
Det å 4:de hufvudtiteln för beväringsmanskapets vapenöfningar uppförda förslags-anslag
å 120,000 R:dr har under revisions-åren, likasom flera föregående år, varit för ändamålet
otillräckligt, i följd hvaraf brist å anslaget uppstått, hvilken år 1852 uppgått till 21,695 R:dr
9 sk. 11 rst. och år 1853 till 32,029 R:dr 26 sk. 11 rst. Det har synts Revisorerne angeläget,
att de ansenliga kostnader, som sålunda blifvit för ifrågavarande ändamål använda,
mätte för framtiden i möjligaste måtto inskränkas; och då, vid öfverläggningen härom hos
Revisorerne, fråga uppstått, huruvida icke detta ändamål kunde vinnas genom förändring i
ett eller annat hänseende af de för bevärings-manskapets mönstringar och vapenöfningar nu
gällande stadganden, bland hvilka, exempelvis, föreskriften, att vid mönstringarne en Regementsofficer
skall inställa sig från hvarje regemente eller korps af olika vapen, hvarå beväringsmanskapet
är fördeladt, föranleder till betydliga utgifter i rese- och traktaments-ersättningar,
hvaraf måhända en del kunde besparas, hafva Revisorerne ansett sig böra för denna fråga
påkalla Rikets Ständers uppmärksamhet.
§ 11.
Det, bland anslagen till materielen å 4:de hufvudtiteln, uppförda reservations-anslag till
försvarsverket till lands i allmänhet eller Krigs-kollegii Departementer, hvilket, enligt riksstaten
för år 1852 och följande år, utgjort 672,055 R:dr 41 sk. 2 rst., är af Kongl. Majit,
efter årligen upprättade special-stater, fördeladt emellan Krigs-kollegii särskilda Afdelningar.
Förhållandet med detta anslag under revisions-åren inhemtas af följande tabeller:
M
a) Ar tilleri-af delning en.
Debet. År 1852. År 1853.
Balans från föregående är:
Kontant behållning  183,093; 2. 9. 154,035: 6. 8.
Förskott, upptagna inom
linien  96,982:11. 2. 119,598:37.11.
Uppbörd:
Kontant anslag enligt Kongl. Maj:ts stat
• • • 190,347: 19. 6. 190,347: 19. 6.
Indelta räntor, efter markegång, på förslag  389: 40. — 389: 40. —
Ersättnings-, försäljnings- och anmärknings- m. fl. medel 13,517: 4. 9. 19,604: 6. —
S:r 204,254: 16. 3. 210,341: 17~6.
Balans till påföljande är:
Skulder, upptagna inom
linien,
17,923: 15. 3. 27,277: 20. 7.
Summa 387,347: 19. — 364,396: 24. 2.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder, upptagna inom
linien  27,250:22.10. 17,923:15. 3.
Utgifter:
Försträckning emot ersättning
. . . 3,720: 35. — 46,935: 25. 10,
Af Krigs-kollegii aflönings-medel  3,900: — — 3,900: — —
Hufvud- och reserv-förråden  33,674: 25. 9. 34,604: 11. 10
Fästnings-artilleriet  1,971: 20. 11. 2,523: 24. —
Artilleri-regementena
35,555: 28. 9. 25,428: 26. 8
Fyrverkare-korpsen  1,302: 32. — 1,168: 40. —
Artilleriet i allmänhet
13,509: 33. 9. 16,007: 2. 9
Infanteri- och kavalleri-regementena samt Beväringsmanskapet
40,413: 20. 8. 68,056: 14. 3
Gottlands försvarsverk  5,854: 10. 8. 4,965: 5. 5
Krut-tillverkningen
63,750: 3. 11. 58.564: 38. 1
Artilleri-läroverket å Marieberg  12,089: 35. 8. 13,483: 36. 2
Carlshamns kastell  169: 40. — 505: — —
Af försäljnings-medel  16,990: 21. 3. 874: 37. 11
A flores indelta räntornas debiterade värde  389: 40. — 389: 40. —
S:r 233,292: 12. 4. 277,407: 14. 11
Balans till påföljande år:
Kontant behållning  154,055: 6. 8. 86,989: 9. 3.
Förskott, upptagna inom
linien  119,598: 37.11. 113,866: 17. 7.
Summa 387,347: 19. — 364,396: 24. 2.
— 91 —
b) For tifikat iöns-afdelning en.
Debet.
År 1852.
År 1853.
Balans från föregående år:
Kontant behållning
16,192: 30.
6.
19,004:
1.
3.
Förskott, upptagna inom
linien,  25,838: 17. 5. 24,180: 18. 11.
Uppbörd:
Stats-anslag enligt Kongl. Maj:ts stat
58,000:
—
—
58,000:
—
Arrende-, jordskylds- och tomtöre-medel
1,640:
42.
9.
1,641:
46.
10.
Ersatta försträckningar
■—
—
—
27,378:
1.
3.
Till artilleri-byggnaden å Carlsborg
16,300:
—
—
—
—
—
Diverse inkomster
218:
7.
—
1,266:
—
2.
S:r
76,159:
1.
9.
88,286:
—
3.
Balans till påföljande år:
Skulder, upptagna inom
linien,  18,122: 17. — 17,884: 9. 6.
Summa
92,351:
32.
3.
107,290:
1.
6.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder, upptagna inom
linien,  1,645:27.— 18,122:17.—
Utgifter:
Fästnings-byggnad
.
27,895:
44.
—
34,825:
30.
—
Af arrende-, jordskylds- och tomtöre-medel
1,010:
8.
—
1,055:
10.
10.
Kommendantskaps-utgifter
8,900:
7.
5.
10,441.
44.
—
liese- och traktaments-kostnader
5,000:
•—
—
5,500:
—
—
Stall och ridhus för Lifgardet till häst
2,000:
—
,—
2,000:
—
—
(xardes-regementenas kaserner
9,380:
—
—
8,587:
24.
1.
Försträckning emot ersättning
395:
34.
—
27,326:
19.
9.
Artilleri-byggnaden å Carlsborg
16,300:
—
—
—
—
—
Ponton-förrådet i Stockholm
1,000:
—
.—
—
—
—
Diverse utgifter
1,465:
33.
7.
161:
—
6.
S:r
73,347: 31.
—
89,897: 33.
2.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning . . ^ 19,004: 1. 3. 17,392: 16. 4.
Förskott, upptagna inom
linien,
24,180: 18. 11.' 52,153:
Summa 92,351: 32. 3. 107,290: 1. 6.
c) Intendents-af delningen.
Debet. år 1852.
år 1853.
Balans från föregående år:
Kontant behållning
244,824: 16. 10. 193,407: 32. 7.
Förskott, upptagna inom »
linien  54,932: 11. 1. 36,696: 14.
1.
Uppbörd:
Stats-anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat,
423,318: 32.
8.
423,318:
32.
8.
Till värfvade arméens beklädnad
4,137: 24.
—
—
—
—
Försäljningsmedel
1,845:
16.
7.
1,409: 28.
10.
Ersättning för kontanta försträckningar
31,709:
10.
11.
368:
19.
5.
Dito för utlemnade persedlar
11,870:
13.
11.
18,800:
10.
2.
Diverse inkomster
399:
3.
9.
1,501:
42.
8.
S:r
473,280:
5.
10.
445,398:
37.
9.
Balans till påföljande år:
'
Skulder, upptagna inom
linien,  3,644: 38. 7. 3,433: 9.
9.
Summa
718,104:
22.
8.
638,806:
22.
4.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder, upptagna inom
linien,  3,243: 3. 6. 3,644:38.
7.
Utgifter:
Värfvade arméens beklädnad
* *
296,137:
27.
—
301,387:
34.
4.
Indelta arméens utredning
122,638:
14.
1.
103,541:
43.
—
Bevärings-manskapets dito
... .
, .
39,127:
2.
10.
37,919:
7.
8.
Musikaliska instrumenter
2,400:
—
—
2,400:
—
—
Beklädnadshjelp för underbefäl m. fl
8,559:
11.
7.
9,230:
11.
8.
Sängkläder och service-medel
• ♦
4,766:
11.
7.
5,103:
40.
11.
Sjukvårds-persedlar och medicinal-attiralj
2,565:
17.
8.
2,157:
27.
—
Förrådens diverse behof
6,1549:
18.
8.
8,759:
26.
8.
Hvror
2,703:
16.
—
2,962:
27.
4.
Transport-kostnader
4,970:
38.
5.
2,958:
25.
9.
Försträckning emot ersättning
10,486:
32.
6.
11,567:
32.
3.
Af försäljningsmedel
567:
12.
7.
2,381:
24.
—
Oförutsedda behof
4,660:
15.
10.
—
—
—
Restitutioner
17,472:
40.
—
265:
21.
—
Diverse utgifter
992:
19.
4.
1,616:
34.
2.
S:r 524,696:
38.
1.
492,252:
19.
9.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
193,407: 32.
7.
146,554:
2.
7.
Förskott, upptagna inom
linien,......... 36,696: 14. 1. 37,666: 13. 3.
Summa 718,104: 22. 8. 638,806: 22. 4.
— 93 —
§• »2.
I anledning af sednast församlade Revisorers erinran, att sammandrag öfver de särskilda
kruträkningarne borde för hvarje år uppgöras och Krigs-kollegii hufvudböcker bifogas, har
Kollegium, uti dess af Kongl. Majit häröfver infordrade, den 26 Januari 1854 afgifna, underdåniga
förklaring, anfört, att föreskrift redan vore af Kollegium meddelad om fullgörande
af hvad i nämnde hänseende blifvit äskadt; men då denna föreskrift ej lärer blifva tillämpad
förr än vid afgifvandet af nämnde års räkenskaper, hafva öfver krutredogörelserna
för revisions-åren särskilda sammandrag blifvit till Revisorerne öfverlemnade, hvaraf följande
förhållanden inhemtas:
Debet.
Behållning från föregående år
år 1852.
Centner, ffi.
43,443. 99.
6,746. —
9,664. 36.
år 1853.
Centner, ffc.
41,113. 14.
7,095. —
11,962. 14.
Tillverkadt
Levereradt till förråden
Summa
59,854. 55.
60,170. 28.
Credit.
Försåldt
Utlemnadt från förråden
3,713. —
15,028. 41.
3,702. 28.
14,279. 81.
Behållning till påföljande år:
Godt handgevärs-' och styckekrut 33,265. 66.
Dito bergskrut  5,858. 38.
Störtadt och reparabelt krut . . . 1,913. 54.
Mjöl-krut  5. 0,6.
Odugligt krut  70. 50.
34,988. 93.
5,764. 58.
847. 26.
4. 92.
582. 50.
41,113. 14.
42,188. 19.
Summa 59,854. 55. 60,170. 28.
Vid jemförelse emellan de uti 1853 års revisions-berättelse omförmälda och de nu
meddelade uppgifterna, visar sig, att krutbehållningen vid 1851 års utgång, som i nämnde berättelse
upptagits till 42,878 centner 86 U, deremot i 1852 års redogörelse inbalanserats
med 43,443 center 99 <5. Anledningen till denna skiljaktighet finnes förklarad genom en å
sammandraget för sistnämnde år gjord anteckning, innehållande, att i de vid 1853 års statsrevision
meddelade uppgifter, »genom misstag eller rättare genom missförstånd med hän»seende
till det approberade krutets på- och afföring, behållningen till år 1853 blifvit
»oriktig.»
I likhet med hvad vid flera föregående stats-revisioner varit erinradt, få Revisorerne
anmäla, att de ständiga upplagen af godt handgevärs- och styckekrut, som, enligt Kongl,
brefvet den 10 December 1842, borde utgöra tillsammans 41,000 centner, jemväl under
revisions-åren understigit den bestämda qvantiteten; och har bristen deri uppgått vid 1852
års utgång till 7,734 centner 34 & och vid slutet af år 1853 till 6,011 centner 7 <S.
§• 13.
På sätt uti sednaste revisions-berättelse omförmäles, hade år 1852 en större qvantitet
krut gått förlorad genom explosion af det, i hufvudstadens granskap, å Loudden belägna
kruthus.
Uti det å förestående sammandrag under rubriken: »utlemnadt krut från förråden»
för år 1852 upptagna krutbelopp, 15,028 centner 44 &, finnes ock, enligt hvad special-räkningarne
utvisa, den genom nämnde tilldragelse förlorade krutqvantitet inbegripen till
belopp af 2,506 centner 25 U. I afseende härå hafva Kevisorerne af tillgängliga handlingar
inhemtat, att vid den inför Svea Artilleri-regementes krigsrätt hållna undersökning, någon
upplysning icke vunnits om orsaken till eldens utbrott och ej heller kunnat utredas huru
mycken Kongl. Maj:t och Kronan tillhörig egendom genom explosionen gått förlorad. Då
emellertid Kapitenen Erlin, hvilken haft vården om kruthuset och den deri befintliga egendom
sig anförtrodd, uppgifvit, att i kruthuset förvarats 2,740| centner krut, i värde uppgående
till 101,495 B:dr 18 sk., äfvensom åtskilliga inventarie-persedlar, nemligen: en dexel
af metall, en brandhake, 8 par filtskor, 10 hårtäcken och 2 skott-kärror, samt denna uppgift
blifvit af honom inför Kongl. Ivrigs-hofrätten edligen styrkt, äfvensom Erlin med sjelf
sins ed intygat, att kruthusets antändning icke förorsakats genom hans vangömmo eller
vållande, har Kongl. Ivrigs-hofrätten, sedan allmänna åklagaren förklarat sig sakna anledning
att emot Erlin eller någon annan under Krigs-hofrättens domvärjo lydande person, såsom i
mer eller mindre mån vållande till den timade olyckan, talan föra, genom utslag den 16
Juni 1853 ansett något ansvar för berörde Kongl. Maj:t och Kronan förorsakade förlust
icke kunna ådömas.
Efter det Kapiten Erlin sedermera hos Kongl. Krigs-kollegium anhållit om afskrifning
ur räkenskaperna af den krut-qvantitet och de inventarier, som vid ofvan omförmälda tillfälle
gått förlorade, samt Kollegii Advokat-fiskal, deröfver hörd, upplyst, dels att Krigs-hofrättens
utslag vuunit laga kraft, dels att den af Erlin afgifna sluträkning blifvit af Kollegii revision
utan anmärkning granskad, dels ock att skillnaden emellan de i Krigs-hofrättens utslag
omförmälda 2,740^ centner och det i slut-redogörelsen upptagna belopp af 2,506j centner
uppkommit deraf, att 234 centner, hvilka jemväl vid explosions-tillfället varit i kruthuset
förvarade, dessförinnan blifvit af Kollegium för Kongl. Flottans behof anordnade, har Kongl.
Krigs-kollegium, den 3 April innevarande år, pröfvat skäligt, att, enligt dess Advokat-fiskals
tillstyrkan, med stöd af 1 §. i Kongl, förordningen den 11 December 1830, niedgilna afskrifning
af ofvanberörde, uti kruthuset förvarade, arkli-förrådet tillhöriga, 2,506^ centner
krut af åtskilliga slag, jemte förenämnde inventarie-persedlar.
Då således frågan om afskrifning af den, genom meranämnda explosion, förlorade krutqvantitet
först under innevarande år blifvit afgjord, har det synts Ilevisorerne anmärkningsvärd!,
att samma krutbelopp likväl, såsom ofvan är omförmäldt, redan uti 1852 års krutredogörelse
blifvit affördt.
§• 14.
I anledning af gjord anmälan om behofvet af reparationer å det vid Carlstens fästning
befintliga kruthus, har Kongl. Majit, genom särskilda nådiga bref den 31 Mars och 8 Juni
1853, meddelat föreskrifter om uppförande på ön Marstand af ett nytt kruthus afträd, med
utrymme för 1,600 centner krut, hvilket skulle tjena till krutförvaringsrum för fästningen
under den tid det ditintills begagnade krut-logementet underginge behöflig reparation, och
äfven framdeles, jemte det sistnämnde, under fredstid för samma ändamål begagnas. Af
räkenskaperna inhemtas, att kostnaden för detta byggnadsföretag, med dertill hörande väganläggning
och lastage-brygga, hvartill medel anvisats från Artilleri-afdelningens anslag till försvarsverket
i allmänhet, uppgått till ett belopp af 6,790 ll-.dr 5 rst.
§. 15.
Genom Kongl. Maj:ts nådiga bref den 2 Maj 1849, meddelades den föreskrift, att af
den till statsverket indragna öfverste-indelningen vid f. d, Adelsfane-regementet skulle ärli
-
gen utbetalas de åt Lif-regementets Grenadier-korps samt Uplands oell Södermanlands
regementen, enligt särskilda stadganden, anvisade belopp, hvarefter öfverskottet å indelningen
skulle användas till bestridande af det, på 4:de hufvudtitelns anslag till »oförutsedda utgifter»
(numera »extra utgifter»), åt Presidenten i Ivrigs-kollegium anvisade årliga arfvode af 2,000
R:dr; hvilket arfvode, för så vidt det ej sålunda kunde betäckas, fortfarande borde af nyssomförmälda
anslag anordnas.
Räkenskaperna upplysa, att berörde öfverste-indelning, sedan deraf utbetalts de till
©fvannämnde korps och regementen anslagna årliga belopp, under båda revisions-åren lemnat
öfverskott, hvilket år 1852 uppgått till 5,967 R:dr 10 sk. 10 rsfe. och år 1853 till 2,242
R:dr 29 sk. 2 rst. Dessa öfverskotts-medel, som af Kollegium redovisats bland 4:de hufvudtitelns
allmänna besparingar, hafva likväl icke, enligt föreskriften i högstberörde Kongl, bref,
bfifvit använda till bestridande af Presidentens omförmälda arfvode, utan har detta under båda
revisions-åren till hela sitt belopp utanordnats från anslaget till extra utgifter.
§ 16.
Enligt hvad räkenskaperna utvisa, hafva de till Kongl. Maj:t och Kronan numera indragna
räntor vid ofvannämnde öfverste-indelning äfvensom öfverskottet å indelnings-räntorna
vid Kongl. Bohusläns regementes södra eller rusthålls-bataljon blifvit, jemlikt Kongl.
Stats-kontorets derom meddelade föreskrifter, från vederbörande Landt-ränterier insända till
Kongl. Krigs-kollegium, utan att, såsom Kongl, kungörelsen den 15 Oktober 1828 innehåller,
först till Kongl. Stats-kontoret ingå. Revisorerne anse, att rättelse i afseende härå bör
ske, så att medlen, sedan de i vanlig ordning inlevererats till Stats-kontoret, af detsamma
till Kongl. Krigs-kollegium anordnas.
§ 17.
Af ofvan meddelade tabellariska uppgifter angående stats-anslagen å 4:de hufvudtiteln
inhemtas, att utgifterna för rese- och traktaments-kostnader under båda revisions-åren i så
betydlig mån öfverskridit det härför anvisade förslags-anslagets belopp, 6,666 R:dr 32 sk.,
att bristerna å samma anslag uppgått till 16,721 R:dr 33 sk. det förra och 16,358 R:dr
22 sk. 7 rst. det sednare året; på hvilket förhållande Revisorerne ansett sig böra fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet.
§ 18.
Enligt hvad Revisorerne under granskningen af Ivollegii räkenskaper vidare funnit, har,
bland andra å 4:de hufvudtitelns besparingar anvisade utgifter, under den 26 Juli 1853 anordnats
ett belopp å 6,000 R:dr, »utgörande, jemlikt Kongl, brefvet den 1 Juni samma år,
»hallva beloppet af den Svea Lifgardesregements-kassa tillkommande ersättning för derifrån
»förskjutna kostnader till uppförande af regementets rustkammare-byggnad». I afseende å de
för detta byggnadsföretags verkställande och dertill erforderliga medels anskaffande vidtagna
åtgärder, hafva Revisorerne af räkenskaperna bilagda och i öfrigt tillgängliga handlingar
inbemtat följande upplysningar:
Uti underdånigt memorial den 20 April 1842, anhöll hos Kongl. Maj:t Sekund-chefsembetet
vid Dess Svea Lifgarde, att, i ansende till otillräckligheten af dåvarande anslag tili
rustkammare-hvra och till undvikande af materielens förvarande i en otjenlig lägenhet, en
rustkammare-byggnad af sten måtte vid Fredrikshof få uppföras och kostnaden derför,
som af Ofver-intendents-embetet, enligt uppgjordt förslag, beräknats till 16,042 R:dr 32
sk., men af Sekund-chefs-embetet ansetts icke komma att öfverstiga 12,000 R:dr, få af
regements-kassan utgå; hvarjemte Sekund-chefs-embetet, på det nämnde kassa, hvars be
-
hållning vid nästföregående års slut uppgått till 13,500 Ridr, ej skulle sakna tillgång för
bestridande af sina ordinarie utgifter, underdånigst hemställde, dels att de regementet till
rustkammare-hyra bestådda 320 Ridr, fortfarande och så länge ifrågavarande byggnad af
regementet till rustkammare begagnades, måtte af regements-kassan få uppbäras, dels att
från regementets kasernbyggnads-kassa finge under loppet af 10 år, såsom bidrag till
byggnads-företaget, årligen utgå en summa af 280 R:dr, dels ock slutligen att, i händelse
regements-kassan ej genast skulle kunna för ändamålet disponeras, Sekund-chefs-embetet
tillätes upptaga ett lån af 12,000 R:dr, hvilket lån till kapital och ränta skulle amorteras
genom ofvannämnde till kassan ingående belopp, tillsammans utgörande 600 R:dr årligen,
äfvensom genom det öfverskott, som regements-kassan, sedan de årliga utgifterna blifvit
bestridda, kunde lemna; och hade Sekund-chefs-embetet, til] ådagaläggande af möjligheten
att verkställa en så beskaffad försträcknings- och låne-operation, utan att under den tid,
då förskottets återbetalande skulle komma att fortgå, sätta regements-kassan ur stånd att fullgöra
sina ordinarie förbindelser, uppgjort en kalkyl, som utvisade, att, sedan såväl de årliga
ränte- och kapital-afbetalningarne å det ifrågaställa lånet, som äfven kassans öfriga utgifter
blifvit bestridda, kassans inkomster skulle lemna ett årligt öfverskott af 550 R:dr, att användas
för tillökande af kassans kapital-fond jemväl under de 10 år, derunder lånet skulle
återgäldas.
Efter det Kongl. Krigs-kollegium uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande förmält sig
icke kunna tillstyrka, hvarken att regements-kassan eller kasernbyggnads-kassan finge, till
större eller mindre del, användas till ifrågavarande rustkammare-byggnad, hvilken Kollegium
ansåg böra af statsmedel allena bekostas, har Kongl. Maj:t, genom nådigt bref den 11 Juni
1842, förklarat, att, ehuruväl byggnadens ändamål vore af den beskaffenhet, att kostnaden
för dess uppförande borde af stats-verket allena bestridas, men några medel dertill vid sednast
uppgjorda stats-reglering icke blifvit af Rikets Ständer anvisade, samt byggnads-företaget
alltså, derest stats-kassan allena skulle derför anlitas, måste uppskjutas intilldess de erforderliga
medlen kunde vid en följande riksdag blifva utaf Rikets Ständer beviljade, utom
det att deraf blefve en följd, att regementet under ytterligare 4 å 5 år skulle nödsakas att
begagna sig af den otjenliga och såsom rustkammare för längesedan utdömda trädboden vid
Fredrikshof, Kongl. Maj:t, enär ett sådant uppskof icke kunde förenas med en skyldig vård
om regementets dyrbara materiel, ansåge det af Sekund-chefen framställda förslag till anskaffande
af medel för byggnadens uppförande förtjent af nådig uppmärksamhet; hvarjemte
och då den till regementskassans förvaltning tillsatta direktion förklarat sig, med kännedom
om kassans ställning, böra, för sin del, tillstyrka Sekund-chefs-embetets förslag, samt regements-kassan,
från sin första grundläggning, varit betraktad såsom regementets enskilda tillhörighet,
»Kongl. Maj:t fann något hinder icke möta för Svea Lifgardes regements-kassas
»anlitande om ett förskott af 12,000 R:dr till oftanämnde rustkammare-byggnads uppförande,
»helst genom en sådan anstalt icke blott lindring uti en stats-verket åliggande utgift bere»des,
utan jemväl ett för berörde regemente, såsom angeläget erkändt, behof varder på
»ett lika skyndsamt som ändamålsenligt sätt afhulpet.»
Vidkommande derefter de tillgångar, hvilka af Sekund-chefs-embetet påräknats såsom
ersättning till regements-kassan, nemligen; hyres-medel Irån Krigs-kollegium, 320 R:dr, och
bidrag från regementets kasernbyggnads-kassa under 10 års tid, 280 Ridr, eller tillsammans
600 Ridr årligen, så, enär kasernbyggnads-kassans enda inkomster, hvilka utgjordes af inqvarterings-medel
från Stockholms stad, framdeles torde komma att upphöra, fann Kongl.
Majit ej skäl medgifva något bidrag från nämnde kassa till ifrågavarande ändamål, hvaremot
Kongl. Majit ansåg med billighet öfverensstämmande, att det för regements-kassan erforderliga
belopp af 600 Ridr oafkortadt finge af stats-medlen utgå, »helst stats-verket genom
— 97 —
»ett jemförelsevis så ringa tillskott icke allenast befriades från skyldigheten att nu utgifva
»byggnads-kostnadssumrnan, utan ock, så snart det af regements-kassan härtill upptagande
»lån blifvit till fullo återbetaldt och kassans hvpothiserade säkerhetshandlingar till benne
»återställda, får rustkammare-byggnaden såsom en statens tillhörighet betraktas.»
I öfrigt fann Kongl. Maj:t godt att genom högstberörde nådiga bref förordna, bland
annat: att kostnaden för meranämnde rustkammare-byggnad icke finge öfverstiga 12,000
R:dr; att, till betäckande af denna kostnad, Direktionen för regements-kassan skulle äga att,
emot hvpothek af kassans säkerhets-handlingar, upptaga ett lån, icke öfverstigande 12,000
R:dr, helst emot 5 procents ränta samt med förbindelse derjemte att af regements-kassans
tillgångar årligen, från och med första året, afbetala 10 procent af kapitalet, så att detsamma
inom förloppet af 10 år blefve till fullo liqvideradt; att den årliga hyressumman för regementets
rustkammare-byggnad, som med 320 R:dr dittills utgått, skulle från och med den
1 Juli samma år förhöjas till 600 R:dr, att af Krigs-kollegium utaf de på Utrednings-afdelningens
stat anslagna medel till regements-kassan anordnas så länge och intilldess det lån,
som af nämnde kassa komme att upptagas, blifvit i ofvan stadgade ordning till kapital och
ränta tillfyllest godtgjordt; samt att, efter sistnämnde tid, af Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
skulle blifva beroende, huruvida och till hvad belopp sistnämnde rustkammarhyra, såsom
ersättning jemväl lör det, medelst uppoffring af kassans årliga ränte-vinst, till byggnadens
uppförande förskjutna kapital, än ytterligare kunde få regements-kassan tillfalla.
Två år derefter, eller år 1844, anmäldes i underdånighet af Sekund-chefs-embetet, dels
att rustkammare-byggnaden, som år 1842 påbörjades, fortgått derhän, att taket redan i
Oktober månad sistnämnde år kunnat uppläggas, men att kostnaden befunnits öfverstiga den
bestämda summan, 12,000 R:dr, i så måtto, att, utom ett för försåld gråsten influtet, och
användt belopp af 70 R:dr 32 sk., materialier blifvit reqvirerade och till en del begagnade
för ett värde af 1,202 R:dr 12 sk. 11 r:st., dels ock att kostnaden för byggnadens fullbordande,
sistnämnde belopp inbegripet, beräknats uppgå till 6,817 R:dr 20 sk. 11 r:st.; vid
hvilket förhållande, och då, efter utbetalning af omförmälda 12,000 R:dr, hvilken summa,
enär något "lån ej upptagits, i kontanta penningar utgått, regements-kassan icke vidare kunde
härtill lemna något bidrag, samt byggnaden, jemlikt nådiga brefvet den 11 Juni 1842,
komme att efter en viss bestämd tid såsom statens tillhörighet betraktas, Sekund-chefs-embetet
i underdånighet hemställt, huruvida icke regements-kassan kunde beredas ersättning
för merberörde förskjutna kapital, 12,000 R;dr, i hvilket fall den från statsverket utgående
rustkammarhyra komme att upphöra.
Sedan, uti häröfver afgifveb underdånigt utlåtande, Krigs-kollegium, bland annat, anfört:
att då någon annan godtgörelse för det lån, som af regements-kassan skolat upptagas, icke
blifvit betingad och fastställd, än att kassan skulle erhålla ett årligt anslag af 600 R:dr, att
till en början utgå i 10 år, eller den tid, som för det ifrågasatta lånets amortering erfordrades,
hvarefter på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning komme att bero, huruvida och till hvilket belopp
anslaget ännu ytterligare skulle regements-kassan tillfalla, Kollegium desto mindre ansåge
sig böra den sökta ersättningens beviljande tillstyrka, som, i följd deraf, att kassan
förmått, utan låns upptagande, utgöra det bestämda bvggnads-anslaget, den äfven undginge
att derå i 10 år, med 1,920 R:dr årligen, erlägga ränta och amortering, och alltså, enär
kassan uppgifvits utöfver sina vanliga års-utgifter äga en årlig behållning af 550 R:dr till
kassafondens förstärkande, borde inom några år kunna vara godtgjord för den minskning,
denna fond sedan 1842 genom de till rustkammare-byggnaden utgifna medel undergått; har
Kongl. Majit, genom nådigt bref den 29 Augusti 1844, dels i enlighet med hvad Krigs-kollegium
jemväl föreslagit, anbefallt Öfver-intendents-embetet att skyndsamligen verkställa beN
-
sigtning å den nya rustkammare-byggnaden och derom afgifva underdånig berättelse, dels
ock förklarat, att Kongl. Majit funne Sekund-chefs-embetets underdåniga framställning om
ersättning för oftanämnde förskjutna 12,000 Ridr för det dåvarande icke till någon åtgärd
föranleda.
Till åtlydnad af nyssberörde nådiga befallning, blef, efter verkställd besigtning, så väl den
underdåniga berättelsen 0111 förloppet deraf, som ock ett af Öfver-intendents-embetet uppgjordt
kostnadsförslag, enligt hvilken kostnaden för den nya rustkammare-byggnadens fulländande
ansågs uppgå till 5,909 Ridr, den 10 December sistnämnde år till Kongl. Majit af bemälte
Embete öfverlemnade; i anledning hvaraf Kongl. Majit, genom nådigt bref den’12 Juli 1845,
med gillande af nämnde förslag, fann godt förordna, att det beräknade kostnadsbeloppet,
5,909 Ridr, skulle förskottsvis och emot framdeles ersättning från Kollegii Utrednings-afdelning
utgå af de å 1845 års stat för Fortifikations-afdelningen till Kongl. Majits nådiga disposition
afsatta 12,000 Ridr; och liar denna nådiga föreskrift, elter det ifrågavarande arbete
vid hållen entreprenad-auktion inropats till verkställande emot en summa af 5,406 Ridr 82
sk., blifvit vid nämnde kostnadsbelopps liqviderande iakttagen.
Med anledning af Sekund-chefs-embetets derefter, under loppet af följande år 1846,
underdånigst gjorda hemställan, att ersättning för 1,202 Ridr 12 sk. 11 rist., från samma
kassa till materialier, i och för rustkammare-byggnaden, förskjutna medel utöfver de 12,000
Ridr, som, jemlikt nådiga brefvet den 11 Juni 1842, skulle för detta ändamål utbetalas, måtte
regementet i nåder tilldelas, täcktes Kongl. Majit, jemlikt nådigt bref den 1 September samma
år, så till vida bifalla denna underdåniga anhållan, att Krigs-kollegium förständigades till bemälte
Embete utbetala 1,026 Ridr 8 sk., utgörande det enligt uppskattning beräknade värdet
af förenämnde till rustkammare-byggnaden upphandlade materialier; och skulle Kollegium
detta belopp uti påföljande årets statsreqvisitions-förslag för Utrednings-afdelningen till ersättande
upptaga.
Några vidare åtgärder i afseende å denna fråga hafva icke sedermera blifvit vidtagna
förr än år 1852, då Sekund-chefs-embetet, uti ett af H. K. H. Kronprinsen, i egenskap af
Chef för Lifgardes-brigaden, insändt och till vinnande af nådigt bifall förordadt memorial,
hos Kongl. Majit i underdånighet anhöll ej allenast om godtgörelse till nämnde Lifgardes
regements-kassa för det belopp, 12,000 Ridr, som, enligt Kongi. brefvet den 11 Juni 1842,
blifvit derifrån utbetaldt för den vid Fredrikshof, för regementets behof, uppförda rustkammare-byggnad,
utan äfven om rättighet för regementet att, intilldess berörde godtgörelse erhållits,
fortfarande från statsverket få uppbära den rustkammarhyra, 600 Ridr årligen,
som från oell med den 1 Juli 1842 till slutet af år 1851 utgått. Öfver denna underdåniga
framställning har Kongl. Majit derefter låtit infordra underdånigt utlåtande af Krigs-kollegium,
som i anledning deraf anfört: att enär statsverket, utöfver hvad af Sekund-chefs-embetet
från början blifvit föreslaget och tillstyrkt, fått till kostnadernas bestridande för ifrågavarande
rustkammare-byggnad, utom det årliga hyresbeloppet, 320 Ridr, från den 1 Juli 1842
till 1851 års slut tillskjuta ej allenast 280 Itidr årligen, hvilket således för hela tiden
utgjorde  2,660: — —
utan ock de, genom afvikelser från den fastställda ritningen, ökade kostnader,
enligt ofvan åberopade Kongl, bref den 12 Juli 1845 och 1 September 1846, 6,492: 40. —
eller tillsammans 9,152: 40. —,
samt antagas kunde, att, för den händelse byggnadsföretaget blifvit från början afpassadt
efter verkliga behofvet samt till verkställighet åt Kollegium anförtrodt, Svea Lifgarde kunnat
erhålla rustkammare-byggnad för mindre kostnad än hvad statsverket sålunda redan måst
vidkännas, funne Kollegium betänkligt att å Sekund-chefs-embetets förevarande hemställan
tillstyrka nådigt bifall; men för den händelsen att Kongl. Maj:t, med afseende å Kollegii tillförene
yttrade, af Kongl. Maj:t i nåder gillade, åsigt, att rustkammare-byggnaden bordt på
stats-verkets bekostnad uppföras, skulle anse ytterligare utgifter för ifrågavarande byggnad
böra af allmänna medel utgå, fann Kollegium, då kostnaden för samma byggnad, enligt den
uttryckliga föreskriften i Kongl. Maj:ts nådiga bref den 11 Juni 1842, icke finge öfverstiga
12,000 Ridr, sig icke i vidsträcktare mån kunna understödja det väckta ersättnings-ansprå
ket,
än att, då från nämnde belopp  12,000: —
afräknades ej mindre nyssberörde, af Krigs-kollegium redan utaf statsmedel
utbetalta  9,152: 40. —,
än äfven belöpande rustkammarhyra, efter 320 R:dr årligen,
för den tid af 5 år, från och med år 1847 till och
med år 1851, hvarunder den nya byggnaden varit såsom
rustkammare använd, men detta hyresbelopp, sådant oaktadt,
af regementet uppburits med
1,600: — — jq 7gi>. ^
det återstående beloppet 1,247: 8, —
finge af medel, som Kongl. Majit behagade i nåder anvisa, till regementet utbetalas.
Efter slutlig pröfning af detta ärende, har Kongl. Maj:t, genom nådigt bref den 1 Juni
1853, funnit godt förklara: att som, jemlikt Kongl, brefvet den 11 Juni 1842, ifrågavarande
rustkammare-byggnad bordt af stats-verket ensamt bekostas och för dess räkning uppföras,
i följd hvaraf ock de kontanta belopp, hvilka utöfver ursprungliga kostnadslörslaget för
byggnadens uppförande funnits erforderliga, blifvit af stats-medlen nådigst beviljade, så
ock då jemväl styrkt blifvit, att till hela kostnadssumman, som uppgått till omkring
18,500 R:dr, från Svea Lifgardes regements-kassa förskjutits ett kapital af 12,000 Ridr,
Kongl. Maj:t, vid det förhållande, att nämnde kassa, allt ifrån dess grundläggning, varit
betraktad såsom regementets enskilda tillhörighet, pröfvade skäligt att, oansedt de från regementets
sida, utan underdånig anmälan, tillkomna afvikelser från ofvanberörde nådiga brefs
föreskrifter om ett sådant förskotts meddelande, i nåder bifalla Sekund-chefs-embetets underdåniga
anhållan om ersättning för hvad regements-kassan till byggnadsföretaget kontant lemnat;
och skulle den häraf uppkommande liqvid till summans halfva belopp, eller 6,000 R:dr,
genast verkställas med användande af dertill nödiga medel från 4:de hufvudtitelns allmänna
besparingar för år 1852, hvarefter Krigs-kollegium, i sammanhang med afgifvande underdånig
berättelse^ angående hufvudtitelns besparingar för år 1853, borde hos Kongl. Majit i underdånighet
föreslå, huru återstoden lämpligen måtte kunna godtgöras; men beträffande åter
frågan, huruvida det kunde regements-kassan medgifvas, att, såsom ränta för det till meranämnde,
staten numera tillhöriga, byggnads uppförande förskjutna kapitalet, fortfarande få
åtnjuta rustkammarhyra med det till och med år 1851 uppburna belopp af 600 Ridr årligen
intilldess den begärda ersättningen kassan tillfölle, ansåge Kongl. Maj:t någon ytterligare
ränta å berörde förskott icke skäligen kunna kassan tillerkännas, än hvad densamma genom
de förhöjda hyresmedlen redan fått sig tillgodoberäknadt; hvadan Kongl. Majit icke fann
skäl att å Sekund-chefs-embetets i denna del gjorda underdåniga framställning fasta nådigt
afseende.
Vid betraktande af hvad sålunda i denna fråga förekommit, hafva Revisorerne icke
kunnat underlåta att fästa uppmärksamhet å de väsendtliga skiljaktigheter, som, enligt Revisorernes
uppfattning, förefinnas emellan de genom Kongl, brefvet den 11 Juni 1842, i afseende
å anskaffandet af medel för uppförande af omförmälda rustkammare-byggnad bestämda
grunder och det af Kongl. Majit sednast meddelta beslut, hvarigenom Svea Lifgardes regements-kassa
tillerkänts ersättning af allmänna medel för hela det af kassan till nämnde ända
-
100 —
mål utgifna kapital. Då nemligen högstberörde Kongl, bref, med förklarande, att, ehuru ifrågavarande
byggnad egentligen bordt af statsmedel bekostas, Kongl. Maj:t likväl, enär några
medel dertill icke blifvit af Kikets Ständer anvisade, funnit det af Sekund-chefs-embetet
framställda förslag till anskaffande af de erforderliga tillgångarne förtjent af nådig uppmärksamhet,
tillika innehöll, att regements-kassan såsom ersättning för det förskott af 12,000
R:dr, hvilket af kassans medel finge till berörde ändamål användas, under en tid af 10 år
skulle äga att af statsmedel uppbära ett belopp af 600 ll:dr årligen, samt att, efter denna
tids förlopp, finge, uppå särskild underdånig framställning samt Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
bero, huruvida ifrågavarande anslag af 600 R:dr, till större eller mindre del, än ytterligare
kunde regements-kassan tillfalla, såsom ersättning för det, medelst uppotfring af kassans årliga
räntevinst, till byggnadens uppförande förskjutna kapital; men någon annan godtgörelse
för nämnde förskott hvarken af Sekund-chefs-embetet blifvit föreslagen eller i det Kongl,
brefvet ifrågaställd, torde häraf obestridligen följa, att någon återbetalning af kapital-beloppet
vid denna tid hvarken från regementets sida varit påräknad eller af Kongl. Maj:t megifven.
Vid sådant förhållande och då Revisorerne anse af synnerlig vigt, att de vilkor och bestämmelser,
som vid beviljandet från statens sida af ej mindre egentliga anslag eller låneunderstöd
än äfven andra bidrag eller förmåner blifvit antagna och fastställda, varda noggrant
iakttagna, så att befrielse från åtagna förbindelser icke utan verkligt gällande skäl må medgifvas,
hafva Revisorerne ej heller kunnat finna de uti Kongl, brefvet den 1 Juni 1853 anförda
omständigheter innebära någon gilltig grund för den genom samma Kongl, bref till
förmån för Svea Lifgardes regements-kassa medgifna förändring i hvad, angående oftanämnde
medels ersättande, förut varit stadgadt. Enär dessutom härvid förekommer, att, äfven om
staten från början åtagit sig att ersätta regements-kassan det belopp af 12,000 R:dr, hvartill
kostnaden för rustkammare-byggnaden blifvit af Sekund-chefs-embetet beräknad, detta åtagande
desto mindre kunnat innefatta någon förbindelse att jemväl godtgöra kassan för det
iifverskjutande kostnadsbeloppet, som förstnämnde Kongl, bref stadgade, att berörde summa
icke finge öfverskridas, och, enligt hvad Krigs-kollegium anfört, den beräknade kostnaden,
om bvggnads-företaget blifvit efter verkliga behofvet afpassadt, bordt vara för ändamålet
fullt tillräcklig, har det förefallit anmärkningsvärdt, att, vid meddelandet af Kongl. Maj.ts
nådiga beslut, icke något afseende fästats å Krigs-kollegii underdånigst gjorda erinran,
att, derest det väckta ersättnings-anspråket skulle i nåder godkännas, de redan förut
till detta byggnadsföretag af allmänna medel gjorda utbetalningar borde vid liqvidons uppgörande
stats-verket tillgodoberäknas.
§ 19-
Reträffande nedannämnde, uti räkenskaperna för år 1853 utbalanserade, äldre fordringar,
hvaraf en del jemväl uti sednaste revisions-berättelse omförmälas, hafva Revisorerne
inhemtat följande upplysningar:
Af anslaget till beväringsmanskapets vapenöfningar:
Utaf de i 1849 års revisions-berättelse omförmälda, aflidne Regements-qvartermästaren
vid Westerbottens regemente, Kaptenen C. A. v. Essens konkursmassa, redan den 7 Maj
1834, ådömda anmärkningsmedel, utgörande vid 1851 års utgång  279: 46. 7.
med tillägg af upplupna räntor  46: 44. 11.
S:r 326: 43. 6.
har under revisions-åren blifvit inbetalt  180: 9. 1.
så att vid 1853 års utgång återstodo, såsom beroende på konkurs-utredning, 146: 34. 5,
och innestod uti konkursmassan efter aflidne Landträntmästaren i Wester-norrlands län
E. G. Harlin ett, likaledes på utredning beroende, belopp af 397 R:dr 43 sk. 6 rst.
Af anslaget till försvars-verket i allmänhet.
Sedan Krigs-kollegii hos Kongl. Spanska regeringen åren 1813 och 1814 uppkomna
fordran, 9,909 R:dr 26 sk. 8 rst., blifvit genom Hans Excellens Herr Statsministern för utrikes
ärendena, i sammanhang med öfriga statens fordringar hos samma regering, utkräfd, är densamma
under år 1853 till Kollegium inbetald.
Till oförändrade belopp balanseras fortfarande de uti sednaste revisions-berättelse omförmälda
fordringarne hos Fabrikören Fougts enka för en ofullgjord leverans, 3,910 R:dr
26 sk. 4 rst., samt hos Expeditions-sekreteraren S. Loo, sedan år 1821, 336 R:dr 32 sk.
4 rst. — Justitie-kanslers-embetet har, den 5 Mars 1846, erhållit Kongl. Maj:ts nådiga befallning
att vaka öfver dessa posters skyndsamma indrifning.
Derjemte innestodo hos Fabrikören A. Ehrling, till indrifning af Advokat-fiskalen, 314
R:dr 8 sk., samt hos Kommendants-embetet i Ystad 60 R:dr, hvilka, jemte 3:ne år 1849
till Jönköpings regemente utgifna och allt sedan oredovisade förskott af tillhopa 495 R:dr
41 sk. 7 rst. voro på konkurs-utredning beroende.
Å statens, i följd af 1822 års krut-expedition till Medelhafvet, uppkomna fordran hos
Ottomaniska Porten, 12,627 R:dr 45 sk. 7 rst., har någon afbetalning under revisions-åren
icke skett; och, enligt hvad uti sednaste revisionsberättelse omförmäles, lärer före år 1857
föga utsigt till godtgörelse derför vara för handen.
De äldre fordringarne hos Öfverste D. v. Rildts sterbhus, 1,744 R:dr 29 sk. 2 rst.,
Handelsbolaget J. Ron & söners konkursmassa, 38 R:dr 47 sk. 2, rst., Tygvaktaren Tilländers
sterbhus och f. d. Tyg-kaptenen J. Klingspor, 1,466 R:dr 13 sk. 9 rst., aflidne Kaptenen
Renzelstjernas och Tygskrifvaren Hoborgs sterbhus, 1,459 R:dr 1 rst., Snickaren P. M allin,
66 R:dr 4 sk. 1 rst., Handlanden A. Wigelius, 182 R:dr 44 sk. 9 rst., afvikne Skepparen
Heine, 4 R:dr 42 sk. 8 rst., Under-löjtnanten M. L. Rark, 84 R:dr 16 sk., äro till oförändrade
belopp i båda årens räkenskaper balanserade, utan att 1853 års balans-relation meddelar
någon upplysning om förhållandet med dessa poster; hvilket ock är fallet med en hos
aflidne Tygvaktaren Zelling innestående fordran af 178 R:dr 39 sk. 3 rst., som uti 1851
års revisions-berättelse uppgifves vara beroende på anmälan till afskrifning.
Uti båda årens hufvudböcker in- och utbalanseras, jemväl utan någon dervid skedd förändring,
följande hos enskilda personer innestående medel, nemligen; hos Löjtnanten O. Carlsson,
270R:dr, Löjtnanten L. M. Uggla, 808 R:dr, och hos Kaptenen A. Sehman, 175R:dr, om hvilka
fordringar räkenskaperna icke innehålla någon upplysning; hvarjemte förekommer, dels att
ett från år 1851 inbalanseradt förskott af 13 R:dr 24 sk. 8 rst. till Löjtnanten G. v. Cederwald,
för ordnande af Kollegii arkiv å Marieberg, ännu vid 1853 års slut befanns oredovisadt,
ehuru bemälte Löjtnant sistnämnde år fått för detta uppdrag uppbära ett arfvode å
50 R:dr, derå förskottet synes hafva kunnat innehållas, dels att Löjtnanten C. R. Rlomstedt,
som vid 1852 års början innehade 274 R:dr, såsom förskott till arfvode åt besigtningsmästare,
och samma år förskottsvis erhållit ytterligare 200 R:dr, ännu icke vid 1853 års utgång
redovisat dessa förskott, hvilkas sammanräknade belopp, 474 R:dr, alltså till påföljande
år balanseras.
Beträffande slutligen aflidne Fortifikations-redogöraren K. N. Hallströms proprie-balans
af tillhopa 1,813 R:dr 4 sk. 4 rst. å de till 4:de hufvudtiteln hörande medel, komma Revisorerne
att yttra sig i sammanhang med frågan om den å extra statsanslags-medlen uppkomna
balans.
- 102
B.) Extra stats-anslagen.
Förhållandet med inkomster och utgifter i afseende å dessa anslag inhemta» af bifogade
sammandrag. (Se bilagan Litt. G.)
§. 20.
Uti Kongl. Majrts nådiga reglemente den 11 Augusti 1812, angående uppbörd och redovisning
af spanmål, proviant och fourage-persedlar vid Kronans magasiner och sjukhus samt
under sjö-expeditioner om skeppsbord, stadgas, att uppbördsman, såsom ersättning för den
å vissa varor genom mätning, vägning, gräsning eller afdämning m. m. uppkommande minskning,
äga att vid redovisningen tillgodonjuta afskrifning till bestämda belopp för utlevererade
varor och proviant-artiklar; och innehåller 1 §. 8 mom. af högstberörde reglemente,
i afseende å beräknandet af denna ersättning, följande stadganden:
»Då den här bestådda afskrifning blifvit tippbördsmannen till godo beräknad, svare han
»derefter för all å uppbörden uppkommande brist, sedan likväl persedlar, hvilka vid räken»skaps-slutet
utfallit med öfverskott, blifvit qvittade efter värdet emot dem, hvarå brist
»uppstått. Skulle uppbördsmannens redogörelse utfalla med öfverskott, som af vederbörande
»Ekonomi-administration godkännes och fastställes, inlösas de till Kongl. Maj:t och Kronan
»efter medelpriset af upphandlingen; hvaremot det skall vara en uppbördsman ovilkorligen
»förbudet att om Öfverskotten af sin uppbörd in natura disponera.»
Vid granskningen af Carlsborgs fästnings räkenskaper, hafva Eevisorerne funnit, det
förenämnde stadgande så blifvit tillämpadt, att uppbördsmannen, när hans redovisning utfallit
med öfverskott å vissa artiklar och sedan å andra persedlar uppkommen brist blifvit
deremot qvittad, erhållit godtgörélse af Kronan för allt derefter befintligt öfverskott, äfven
om detsamma uppgått till högre belopp, än den medgifna afskrifningsprocenten. Sålunda
har t. ex. under år 1852, utom ersättningen för den del af öfverskotten, som motsvarat
nämnde afskrifnings-procent, Kronan jemväl fått inlösa följande derutöfver befintliga varubehållningar:
1 tunna 20J kappar ärter, 24 LIE 8 & salt kött, 1 kanna 6 jumfrur bränvin
samt 946 LIE 5 fE hö.
Enligt Revisorernes åsigt, har meningen med det anförda stadgandet uti 1812 års reglemente
icke kunnat vara någon annan, än att, med afseende å de förluster, som i de flesta
fall måste uppkomma vid utminutering af varor, hvilka blifvit i större qvantiteter till magasinerna
inlevererade, uppbördsmännen skulle vara försäkrade om en billig ersättning, ungefärligen
svarande emot den minskning, som för de särskilda varu-persedlarne kan antagas
verkligen uppkomma, hvilken ock derföre blifvit fastställd till olika belopp för olika varor;
och att således de bestämda procent-beloppen böra anses såsom maxima, utöfver hvilka
någon vidare ersättning till uppbördsmännen icke bör ifrågakomma. Till stöd för denna
tolkning kan jemväl åberopas följande stadgande, som innehålles uti lil §. af Kongl. Maj:ts
den 11 Juni 1841 utfärdade nådiga reglemente för Dess Flotta, i afseende å hushållningen
och redovisningen under sjö-expeditioner: »Lagliga proviant-öfverskott äro de, som tillkom»mit
genom behållna afgångs-procenter och böra proviant-uppbördsmännen, i liqvid med
»Kronan, tillgodokomma, sedan bristerna, hvarmed räkningen sig slutar, blifvit Kronan
»godtgjorda.»
Enär nemligen sistnämnde författning icke upphäfver eller förändrar, utan endast närmare
utvecklar och förklarar, samt, med hänsigt till hushållningen under sjö-expeditioner,
tillägger mera detaljerade föreskrifter till de uti 1812 års reglemente förekommande allmänna
staganden, hvilka ännu äro gällande för uppbörden såväl vid förråder till lands som
Bilagan Litt. O. till 1855 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 102.
Summa
Tillgångar från
föregående år,
balanserade
inom linien.
26,972:
227:
3,001:
551:
7,133:
26,257:
3,439:
488:
7,101:
260:
690:
2.
1.
44.
26.
9.
33.
18.
22.
26.
16.
11.
5.
10.
3.
6
1.
4.
Kontant behållning
från föregående
år.
5,436:
29,626:
30,423:
32,031:
9,963:
4.
32.
16.
19.
10.
1,096: 22.
7,207:
6,802:
4,297:
29,130:
5.
11
8
9.
24.
4.
39.
4
9
11.
Stats-anslag.
12,000
30.000
105,000
4,000:
66,666:
16,666:
3,336:
7,333:
26,666:
32.
Extra uppbörd.
15:
195:
13,202:
46.
3,373:
41:
11.
17.
32.
Anticipation till
påföljande år.
5,637:
14,071: 38.
Summa.
12,000:
35,452:
134,825:
30,423:
32,031:
I
27,165: 21
:
73,400: 12
34,111: 39.
10,582:
14,135:
4,297:
55,797: 23. 11.
40.
4.
5
7
8
9
6
i
11
| 8
Skulder till påföljande
år, balanserade
inom linien.
6,191:
113:
5,940:
436:
166:
19.
46.
36.
18.
76,123: 19.
156,017:31. 1.
271,666: 32.
16,828: 36. 6.
19,708: 44. 11.
464,222:
6. 12,848: 33. 8
26,972:
2.
—
14,227:
1.
5.
3,111:
44.
10.
2,600:
—
—■
13,038:
—
—
47,146:
22.
10.
2,038:
16.
4.
734:
12.
9.
7,664:
33.
—
690:
11.
6.
260:
2,371:
4.
5.
22,875:
45.
4.
16,990:
1.
10.
29,431:
19.
9.
9,821:
46.
2.
9,082:
—
—
2,695:
—
4.
4,297:
4.
9.
53,523:
9.
3.
30,000
105,000
4,000:
66,666:
16,666:
3,333:
7,333:
26,666:
3,282:
19:
13,038;
2,787:
16.
26,971:
5,688:
4,905:
15.
26.
6.
12,000:
35,653:
127,895:
26,971:
16,990:
29,431:
5,688:
26,859:
66,666:
21,571:
15,202:
10,298:
4,297:
80,189:
39.
41.
15.
1.
19.
26.
46.
32.
38.
32.
16.
4.
41.
6,191:
200:
2,866:
416:
228:
19.
34.
3.
32.
47.
11.
Summa I 118,483; 16.
8. j 151,357: 35. j 10. j 271,666: 32
— 19,127:47. 1. 37,564: 47. 8. 479,717: 18. 7.1 9,903: 40. 7.
Ar m.%2.
Topografiska korpsens arbeten ....
Carlsborgs fästningsbyggnad
Waxholms, Carlstens och Carlskrona dito
Waxholms fästnings bestyckning . . .
Carlstens dito dito . . .
Nya pistolers anskaffning
Nya gevärs dito
Aldre gevärs förändring
Anskaffning af prof-fänghåls-tappar m. m
Slagkrutshufvars och machiners anskaffning
Nya fält-artilleriet
Belägrings-artilleriet .
Garnisons-förstärkning i Stockholm år 1848
Beväringsmanskapets reservförråd . . . .
Skulder från föregående
år, balanserade
inom linien.
Summa
Ar ASi5».
Topografiska korpsens arbeten ....
Carlsborgs fästnings-byggnad ....
Waxholms, Carlstens och Carlskrona dito
Slite hamns dito
Waxholms fästnings bestyckning . . .
Carlstens dito dito ....
Slite hamns dito . . .
Nya pistolers anskaffning
■Nya gevärs dito
Aldre gevärs förändring
Slagkrutshufvars och machiners anskaffning
Nya fält-artilleriet ........
Belägrings-artilleriet
Beväringsmanskapets reserv-förråd . .
Garnisonsförstärkning i Stockholm år 1848
6,191:
19.
452:
108:
32.
1.
Anticipation från
föregående år.
18,308: 45. 4.
Anordnadt.
12,000:
33,080:
111,949:
13,433:
2,600:
17,343:
46.
13.
14.
23.
73,400: 12.
15,802:
1,500:
11,170:
— 2,274: 14. 8
42.
40.
Kontant behållning
till påföljande år.
2,371:
22,875:
16,990:
29,431:
9,821:
9,082:
2,965:
4,297:
53,523:
4.
45.
1.
19.
46.
5.
4.
10.
9.
2.
Summa.
4.
9.
12,000:
35,452:
134,825:
30,423:
32,031:
27,165:
73,400:
34,111:
10,582:
14.135:
4,297:
55,797:
Tillgångar balanserade
till påföljande
år inom linien.
—
—
2-
5.
26,972:
10.
7.
14,227:
16.
8.
3,111:
19.
9.
2,600:
21.
6.
13,038:
.12.
11.
47,146:
39.
8.
2,038:
—
—
734:
40.
4.
7,664:
4.
9.
—
—
260:
23.
11.
690:
2.
1.
44.
22.
16.
12.
33.
16.
11.
5.
10.
10.
4.
6,732: 4. 8.
18,308: 45. 4. 294,555: 15. 4.
151,357:
35. 10.
464,222:
6. 118,483:
16. 8.
6,191:
113:
5,940:
436:
166:
19.
4.
11.
5,637:
14,071:
12,000:
30,873:
21.
7.
121,995:
17.
10.
26,971:
15.
3.
3,598:
22.
10.
12,422:
3.
9.
5,688:
26.
1.
18,000:
—
—
46,838:
14.
6.
7,500:
—
—
5,000:
—
—
6,195:
15.
—
80,189:
41.
3.
—
—
4,780:
17.
6.
5,900:
23.
7.
13,391:
27.
.—
17,009:
16.
—
8,859:
46.
2.
14,191:
10.
11.
10,202:
32.
4.
4,103:
1.
4.
4,297:
4.
9.
—
—
12,000:
35,653:
127,895:
26,971:
16,990:
29,431:
5,688:
26,859:
66,666:
21,571:
15,202:
10,298:
4,297:
80,189:
Summa 12,848: 33. 8. 19,708:
44.
11. 377,272: 34.
1. 82,735:
39.
1.
21,459:
46.
41.
5.
19,449:
20.
15.
3.
—
1.
10.
3,807:
24.
19.
9.
8,664:
20.
26.
1.
—
46.
2.
—
32.
—
36,463:
33.
38.
4.
5,438:
46.
32.
4.
4,542:
21.
16.
4.
6,617:
42.
4.
9.
—
41.
3.
690:
11.
—
—
260:
16.
18.
-
107,394: 43.
10.
11.
10.
-
-
-
'
J
— 403
om skeppsbord, synes häraf följa, att med de uti samma reglemente omförmälda »öfverskott»
ursprungligen afsetts endast de som genom afskrifning tillkommit. Men då det
emellertid visat sig, att en vidsträcktare uttydning af ifrågavarande stadgande varit antagen
i afseende å uppbörden och redovisningen vid Carlsborg, och samma förhållande måhända
ägt rum vid andra Kronans magasiner, hafva Revisorerne funnit sig föranlåtne hemställa,
det Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla om utfärdande af den
nådiga förklaring, att stadgandet uti 1 § 8 mom. af 1812 års afskrifnings-reglemente bör
vid uppbörds-förvaltningen å Kronans magasiner och sjukhus tillämpas och förstås på samma
sätt, som genom lil § af 1841 års reglemente är, i afseende å sjö-expeditioner, föreskrifvet.
§ 21-
Med anledning af den uti 1851 års revisions-berättelse, i afseende å proviant-redogörelsen
vid Carlsborg, gjorda erinran att, ehuru det med bagaren upprättade kontrakt innehölle,
det han skulle direkte från qvarnen emottaga mjölet till förbakning, det likväl inträffat,
att mjölet tillhandahållits bagaren från magasinet, i följd hvaraf Kronan för det utlemnade
mjölet fått vidkännas en betydlig afskrifnings-procent, som, derest, jemlikt kontraktets medgifvande,
bagaren fått, utan sådan omgång, emottaga mjölet, icke behöft ifrågakomma, har
Krigs-kollegii Fortifikations-afdelning, uti afgifvet underdånigt utlåtande förmält, hurusom,
under de sednare åren, i anseende till svårigheten att vid den enda qvarn, som i orten funnes,
få de erforderliga spanmålsqvantiteterna afverkade, den åtgärd vidtagits, att mjöl, i stället
för spanmäl, blifvit för fästningens behof upphandladt. Räkenskaperna utvisa ock, att
detta förhållande under revisions-åren ägt rum; men enär räkenskaperna äfven gifva vid
handen, att det upphandlade mjölet icke levererats i någon stor qvantitet på en gång, utan
månadtligen, i man af behofvet, så synes den af Fortifikations-afdelningen uti ofvan omförmälda
utlåtande åberopade förändring i anskaffnings-sättet icke hafva kunnat utgöra hinder
för iakttagande af den i kontraktet med bagaren föreskrifna bestämmelse, att han bordt
direkte emottaga mjölet; och anledningen qvarstår oförminskad till enahanda anmärkning,
som den af 1851 års Revisorer gjorda, i det att Magasins-förvaltaren fortfarande fått sig
tillgodoräkna afskrifnings-procent å allt det mjöl, som blifvit användt, och Kronan derigenom
måst vidkännas en betydlig kostnad, hvilken, enligt Revisorernes tanke, kunnat helt och hållet
eller till en stor del besparas, om det till förbakning ämnade mjölet antingen direkte från
leverantören eller ock omedelbart efter intägten, och utan att omvägning behöft ifrågakomma,
till bagaren aflemnats uti det rum af Kronans magasin, som, enligt ofvannämnde kontrakt,
varit för sådant ändamål till hans disposition upplåtet.
§ 22.
Rörande tillverkningen af gevär vid Kronans faktori i Carl Gustafs stad, hafva Revisorerne
af General-fälttygmästare-embetets till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelse inhemtat
följande uppgifter:
Infanteri-gevär,
stycken:
It 1852. ^XTl853.
Samtliga gevärs-arbetena för infanteriet, förvandlade i gevär, efter
ett pris af 16 R:dr31 sk. stycket,  2,498. 691.
Pistols-arbeten dito dito
948. 561.
Kammarlqddnings-gevär dito dito
— 472.
Gevär för Flottan dito dito
— 1,516.
Summa 3,446. 3,240.
— 104
Efter tillägg af kostnaderna för faktoriets underhåll och förvaltning, fördelade på all
slags tillverkning under hvartdera året, hade gevärsprisen utgjort: år 1852, 19 R:dr 17 sk.
6 rst., och år 1853, 19 R:dr 14 sk. 4 rst.
I sammanhang härmed få Revisorerne meddela den upplysning, att inköpspriset för de
från Husqvarna gevärs-faktori under revisions-åren för Kronans räkning tillverkade gevär,
jämlikt derom, på grund af särskilda Kongl, bref afslutade kontrakter, utgjort 21 R:dr 17 sk. 1 rst.
§ 23.
Uti 1853 års räkenskaper utbalanseras åtskilliga äldre fordringar, af hvilka en del äfven
i sednaste revisions-berättelse omnämnas.
Sålunda förekommer å anslaget till Waxholms fästnings bestyckning ett hos Brukspatronen
Åmark innestående, under revisions-åren oförändradt, belopp af 3,001 R:dr 44 sk.-10
rst., hvarom af 1845 års revisions-berättelse inhemtas, att, sedan såväl gäldenären som hans
löftesmän till borgenärers förnöjande afträdt sin egendom, bevakningen af samma fordran,
som vid 1843 års slut utgjorde 4,179 R:dr 20 sk. 10 rst., vore åt Advokattiskalen öfverlemnad.
Utaf anslaget till redskaps-, rid- och anspanns-persedlar för nya fält-artilleriet befinnas
följande, till beloppen oförändrade, fordringar fortfarande balanserade, nemligen;
hos Faktorn Treutiger, sedan år 1831 innestående,  719: 22. 7.
» Brukspatronen Th. F. Morsing ett år 1833 å en kontraherad leverans
erhållet förskott  5,000: — —
» Hofslagaren Engvall ett för uraktlåten leverans år 1835 försutet
vite
• 676: 15. 10,
om hvilka fordringar 1852 års hufvudbok innehåller den uppgift, att redovisningen vore på
Advokatfiskalens handläggning beroende.
Den i sednaste revisions-berättelse omförmälda, anslaget till bevärings-manskapets reservförråd
tillhörande, fordran hos O. Hellströms konkursmassa, 690 R:dr 11 sk. 8 rst., utgörande
återstoden af ett år 1839 utgifvet förskott å en leverans, har icke heller under revisions-åren
undergått någon förändring.
I afseende å numera aflidne f. d. Fortifikations-redogöraren å Carlsborgs fästning K. N.
Hallströms år 1839 yppade balans, om hvars tillkomst äfvensom de för densammas utredande
vidtagna åtgärder, föregående revisions-berättelser (allt ifrån år 1843) innehålla fullständiga
upplysningar, hafva Revisorerne af de i räkenskaperna förekommande balans-relationer
och i öfrigt tillgängliga handlingar inhemtat, att, sedan den, genom Kongl. Kammar-rättens
utslag den 11 Juni 1850, blifvit fastställd till följande belopp:
af ordinarie stats-anslaget  1,741: 39. 8.
» extra anslaget .
26,972: 2. —
» kommendantskaps-medlen  71: 12. 8.
Summa 28,785: 6. 4,
äfvensom genom samma utslag förordnats: att de, under åren 1841 och 1843, genom Konungens
Befallningshafvande i Skaraborgs län till Krigs-kollegii Fortifikations-afdelningskassa,
såsom afbetalning å Hallströms balans, i särskilda summor levererade 2,277 R:dr 16
sk. 11 rst., komme att Hallströms konkursmassa tillgodoberäknas, så hafva sistnämnde
medel, hvilka under tiden såsom deposition hos Kollegium innestått, tillika med de utaf
— 105
Hallströms borgesman år 1853 inbetalda 3,234 R:dr 34 sk. 8 rst. uti samma års räkenskaper
blifvit å den till extra stats-anslaget hörande del af balanssumman afförda; och har Kongl.
Krigs-kollegium, på grund af Kongl.* Kammar-rättens den 19 December 1854 meddelta beslut,
förordnat, att återstående beloppet, 23,273 R:dr 2 sk. 9 rst., hvartill någon tillgång ej
funnes eller kunde beredas, borde uti Kollegii räkenskaper för innevarande år afskrifvas.
Med anledning af den utaf sednaste Revisorer framställda erinran, att det i Hallströms
balans ingående belopp af kommendantskaps-medel, 71 R:dr 12 sk. 8 rst., varit upptaget uti
såväl Fortifikations- som Utrednings-afdeiningens räkenskaper, få Revisorerne upplysa, att
rättelse i det anmärkta förhållandet numera är vidtagen och beloppet uti 1853 års balansrelation
för Utrednings-afdelningen affördt.
Såsom här ofvan uti 19 § omförmäles, hade Revisorerne vid genomgåendet af de uti
Kongl. Krigs-kollegii räkenskaper befintliga balans-relationer funnit, att åtskilliga äldre fordringar,
tillhörande Artilleri-afdelningens andel af anslaget till försvarsverket i allmänhet, blifvit
till oförändrade belopp under båda revisions-åren balanserade, utan att 1853 års balansrelation
meddelade någon upplysning om förhållandet med dessa fordringar. Efter det granskningen
af Kollegii redogörelser blifvit fullbordad och den derom uppsatta berättelse af Revisorerne
godkänd och antagen, fastades Revisorernes uppmärksamhet på det anmärkningsvärda
förhållandet, att de i afseende å förenämnde fordringar saknade upplysningar befunnits
vara <uti den för Artileri-afdelningen i verifikations-banden befintliga balans-relation
införda för alla de särskilda poster, hvilka uti nämnde § af berättelsen anmärktes såsom
icke redovisade,
I afseende härå hafva Revisorerne inhemtat, att nyssberörde tillägg föranledts deraf,
att Kongl. Kammar-rätten, vid granskning af Kongl. Krigs-kollegii räkenskaper för år 1853,
i afseende å nyssberörde balanserade fordringar, gjort enahanda iakttagelse, som Revisorerne;
hvarefter, under den 14 November innevarande år, Krigs-kollegii l;sta Kammarkontor
uti afgifven förklaring tillkännagifvit, att de saknade upplvsningarne voro uti redogörelsen
behörigen införda.
Utan att inlåta sig i bedömande af lämpligheten att uti redan afslutade räkenskaper
införa några rättelser eller tillägg, anse sig Revisorerne dock böra uttala den åsigt, att dylika
tillägg och rättelser åtminstone icke böra ske uti de till Revisorerne vid deras sammanträden
öfverlemnade redogörelser, utan att sådant varder till Revisorernes kännedom meddeladt.
Hvad särskilt angår beskaffenheten af de genom ifrågavarande tillägg uti 1853 års
räkenskap meddelade upplysningar i afseende å ofvannämnde balanserade äldre fordringar,
så har deraf inhemtats: att fordringarne hos Ofverste D. von Bildts sterbhus, Tygvaktaren
Tillander och f. d. Tyg-kaptenen Klingspor, Handelsbolaget J. de Ron & Söners konkursmassa,
Tygvaktaren Selling, Handlanden Wigelius och Snickaren Wallin bevakades af Krigskollegii
Advokat-fiskal; men att någon åtgärd i afseende å Skepparen Heines skuld, i anseende
till hans okända vistelseort, icke kunnat vidtagas; att Kollegii fordran uti aflidne
Kaptenen Benzelstjernas och Tygskrifvaren Hoborgs sterbhus är beroende på Kongl. Kammar-rättens
pröfning; att det hos Under-löjtnanten Barck innestående belopp blifvit till afskrifning
anmäldt, men att frågan derom, jemlikt Kongl, brefvet den 3 Juli 1829, är hvilande;
att fordringarne hos Löjtnanterne Carlsson, Uggla och Blomstedt under år 1854 blifvit
redovisade; samt slutligen att den hos Kaptenen Sehman innestående fordran uti samma års
räkenskap till redovisning upptages.
O
— 106 —
C) Särskilda kassor och fonder.
i:o. Krut- och salpeter-försäljnings-medel.
Dessa medel, — hvilka, på sätt uti sednaste revisions-berättelse omförmäles, ingå dels till
Kongl.- Krigs-kollegii Artilleri-afdelning, dels till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen,
från hvilka myndigheter de till Kongl. Ränte-kammaren levereras, — upptagas i Krigs-kollegii
hufvudbok endast med de belopp, hvilka till Kollegium influtit, men redovisas i sin helhet
uti en verifikationerna åtföljande liqvid, hvaraf inhemtas:
Debet: år 1852. År 1853.
Balans från föregående år:
Fordran för på kredit utlemnadt. krut
22 192:
—
—
26,937:
8.
—
Uppbörd:
Uti Krigs-kollegii kassa influtna
Till Landtränterierna levererade
För utlemnadt krut, att påföljande år betalas,
För excercis-ammunition till regementen och korpser .
43,395:
73,771:
26,937:
1,435:
24.
24.
8.
6.
7.
38,003:
78,726:
26,937:
784:
25.
13.
11.
S:r
145,539:
14.
7.
144,450:
38.
11.
Balans till påföljande dr:
Ofverleverering
74:
—
—
74:
—
—
Summa
167,805:
14.
7.
171,461: 46.
11,
C red i t.
Balans från föregående år:
Ofverleverering
74:
—
—
74:
—
Utgifter:
För styckekruts omarbetning till bergskrut
Transport-kostnad för bergskrut
4,698:
1,644:
32.
11.
5.
5,648:
1,499:
12.
6.
10.
S:r 6,342:
43.
5.
7,147:
18.
10.
Statsverkets behållning:
Till Kongl. Ränte-kammaren, från Kongl. Krigs-kolle-
gium, påföljande år levereradt
Uti Landtränterierna under året levereradt
38,487:
95,963:
35.
24.
2.
31,640: 20.
105,663: 8.
1.
S:r
134,451:
11.
2.
137,303:
28.
1.
Balans till påföljande år:
Fordran för på kredit utlemnadt krut
26,937:
8.
—
26,937:
—
—
Summa 167,805: 14. 7. 171,461: 46. 11.
Räkenskaperna, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten, hafva å
Revisorernes sida icke till någon erinran föranledt.
— 107 —
2:0. En-per-mille-fonden.
Räkenskaperna för denna fond, om hvars tillkomst och ändamål 1851 års revisionsberättelse
meddelar upplysning, äro för båda revisions-åren i Kongl. Kammar-rätten granskade
utan anmärkning, samt utvisa:
Debet. år 1852- år 1853-
Balans från föregående år:
Tillgångar . . . .  21,050: 24. 7. 21,928: 24. 7.
Fordringar, antecknade inom
linien, ; . . 465: 12. — 442: 36. —
Uppbörd:
Räntemedel
878: — — 900: 24. —
Summa 21,928: 24. 7. 22,829: — 7.
Credit.
Anordnadt :
Räntor i förskott
—' i— — 47; 21. —
Balans till påföljande år:
Kontant behållning  1,228: 24. 7. 581: 27. 7.
Utlånta medel.
20,700: — —- 22,200: — —
S:r 21,928: 24._7. 22,781: 27. 7.
Fordringar, antecknade inom
linien,  442: 36. — 475:
Summa 21,928: 24. ~. 22,829: — 7.
Enligt hvad häraf inhemtas, har fonden under revisions-åren, likasom föregående år
jemväl varit fallet, icke för några utgifter anlitats.
Någon anmärkning vid räkenskaperna har hos Revisorerne ej förekommit; och befunnos
fondens säkerhetshandlingar vid anställd inventering i behörig ordning.
3:o. Tross-passevolans-fonden.
Till följd af Rikets Ständers vid 1850—1851 års riksdag fattade beslut, har denna fond,
från och med år 1852, i stället för de till densamma förut ingångna afgifter af de rustande
vid åtskilliga regementer, hvilka afgifter från samma tid ingått bland Stats-verkets inkomster,
åtnjutit ett å 4:de hufvudtiteln uppfördt anslag af 17,680 R:dr till trossens underhåll.
Af räkenskaperna, som för båda åren äro i Kongl. Kammar-rätten granskade utan
anmärkning, inhemtas följande förhållanden:
Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar  217,691: 11. 6. 194,438: 11. 7.
Dito, antecknade inom
linien,
3,637:40.— 43,997:45.—
— 108 —
Uppbörd:
Tross-passevolans-afgifter  — — — 10,613: 2. —
Ersättnings-anslag för dito  17,680: — — 17,680: — —
Räntor
9,207: 14. — 5,254:
Diverse inkomster . .
211: 37. 5. 1,242: 34. 5.
S:r 27^099: 3. T. 34,789: 36. 5.
Balans till påföljande år:
Skuld, antecknad inom
linien,
■ 108: 35. 3. 387: 17. 5.
Summa 244,790: 14. 11. 229,228: — —
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld, antecknad inom
linien,  102: — 1. 108: 35. 8.
Utgifter:
Tross-persedlar  44,160: 1. 5. 45,141: 16. 2.
Tross-passevolans  3,479: 28. — 2,537: 16. —
Rese- och transport-kostnader  1,586: 16. 1. 482: 21. 6.
Diverse omkostnader  2,126: 5. 10. 294: 4. 4.
S:r 50,352; 3. 4. 48,455: 7Ö7~—
Balans till påföljande år:
S:r 194,438: 11. 7. 180,772: 3X
Kontant behållning  64,938: 11. 7, 71,272: 38. —
Utlånta medel
129,500:  109,500:
Tillgångar, antecknade inom
linien,
. . . 43,997:45.— 2,902:32.9.
Summa 244,790: 14. 11. 229,228:
Till förfärdigande af nya trossvagnar är under revisions-åren utanordnadt ett sammanlagdt
belopp af 81,291 R:dr 29 sk. 8 rst. Vid granskningen af redogörelserna för dessa medel
har uppmärksamheten i förbigående blifvit fästad derå, att för ett i Upsala verkstäldt uppköp
af ask-stockar lör 58 R:dr 16 sk. rese-räkningen uppgått till 49 R:dr 32 sk., utom
stockarnes transport till Stockholm, som kostat 14 R:dr 32 sk.
4:0. Förenade mötes-passevolam-fonderna.
Räkenskaperna, som för båda åren undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten
utan anmärkning och ej heller å Revisorernes sida till någon erinran föranledt, utvisa följande
förhållande:
Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar  299,904: 9. 1. 299,598: — 11.
— 109 —
Tillgångar, balanserade
inom linien,  18,676:33.4. 121,391:16.2.
Uppbörd:
Arrenden och onera för mötes-platser  1,376: 17.
Inkomst af fastigheter
4,289: 22.
Ränte-medel  12,903: 20.
Diverse inkomster  199: 7.
5.
3.
1.
8.
1,358: 46. 8.
4,313: 47. 7.
12,461: 20. 4.
5: 18. 8.
S:r 18,768: 19. 5. 18,139: 37. 3.
Balans till påföljande år:
Skuld, upptagen inom
linien,  139: — 10.
Summa 318,672: 28. 6. 317,737: 38. 2.
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld, antecknad inom
linien,  144: 35. 11. 139: — 10.
Utgifter:
Löner och arfvoden  7,047: 24.
Byggnader och reparationer  3,775: 29.
Arrenden och onera för mötes-platser  3,199: 44.
Mötes-kostnader  3,532: 29.
Diverse omkostnader.
1,518: 43. 10.
4.
8.
9.
7,260: 27. —
12,525: 8. —
3,965: — —
1,594: 37. 1.
Kontant behållning
S:r 19,074: 27.
7.
25,345: 24.
1.
påföljande år:
5,o56.
1.
11.
17,260:
19.
9.
47.
—
275,131:
42.
4.
S:r 299,598:
—
11.
292,392:
14.
1.
Fordringar
Dessutom upptagas inom linien:
6,115.- 1. 11. 6,262:38. 9.
Förskott  1,799:20. 3. 2,336: 1.10.
Värde å hus och byggnader
88,684:20. 8. 88,684:20. 8.
Dito å persedlar. . . 24,792:21. 4. 24,792:21. 4.
S:r 121,391:16. 2. 113,476:42. —
Summa 318,672: 28. 6. 317,737: 38. 2,
I afseende å fondernas i sednaste revisions-berättelse omförmälda, uti aflidne Regementsqvartermästaren
vid Westerbottens f. d. regemente, Kaptenen G. A. von Essens konkursmassa
innestående fordran, utvisa räkenskaperna, att, sedan det till år 1852 inbalanserade
beloppet, 315 R:dr 39 sk. 11 rst„ ökats med upplupna räntor, 52 R:dr 45 sk. 5 rst., under
samma år af hela skulden, som således utgjorde 368 ll:dr 37 sk, 4 rst., hälften blifvit
inbetald med 184 R:dr 18 sk. 8 rst., samt att återstoden ännu vid 1853 års utgång var
på indrifning beroende.
Vid granskningen af säkerhets-handlingarne hafva Revisorerne funnit, att under revisionsåren
någon inbetalning icke ägt rum å följande af fonderna från längre tid tillbaka, mot
reverser på namn, utgifna lån, hvilka i 1853 års räkenskaper sålunda utbalanseras:
Räntor1 och
Kapital. låne-påkostnader. Summa.
Till Hof-intendenten Westin  1,019: 14. 10. 1,223: 33. 8. 2,243: — 6.
» afl, Krigs-kommissarien Invenius . 2,696: 21. 1. 1,714: 22. 1. 4,410: 43. 2.
» Enkefru A. W. Rosenborg .... 270: 34. 2. 1,106: 12. 4. 1,376: 46. 6.
varande dessa fordringar, sedan såväl låntagarne som löftesmännen afträdt sin egendom till
borgenärer, uti deras konkurser bevakade.
För öfrigt befunnos fondernas säkerhetshandlingar uti behörig ordning.
5:o. Noir bottens Hästjägare-sqvadrons fond.
Fondens räkenskaper äro i Kongl. Kammar-rätten för båda revisions-åren granskade
utan anmärkning och hafva ej heller hos Revisorerne till någon erinran föranledt. Inkomster
och utgifter redovisas sålunda:
Debet. År 1852. Ar 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar ..................
.
118,493: 1.
1.
119,676: 25.
2.
Dito, antecknade inom
linien, ......... 5,729: —2,
5,762: 25. 9.
Uppbörd:
Vakans-afgifter ...............
4,856: 44.
4.
Räntor ....................
5,337: 6.
—
6,564: —
—
Diverse inkomster
4.
16: 24.
—
S:r 8,887: 27.
7.
11.437: 20.
4.
Balans till påföljande år:
Skuld, upptagen inom linien, 39: 3. —
Summa 127,380: 28.
8.
131,113: 45.
6.
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld, upptagen inom linien, — — — 39: 3. —
Utgifter:
Aflöning
854: 21. 7.
Norrländska batteriet  6,840: 41. 11.
Lånepåkostnader  8: 36. —
Rese- och traktaments-kostnader  — — ■—
S:r 7,704: 3. 6. 7,582: 8. 4.
\\\ —
Balans till påföljande år:
Kontant behållning .................... 3,209: 41. 2. 3,063: 5. 2.
Utlånta medel
116,466: 32. — 120,466: 32. —
S:r 119,676: 23. 2. 123,531: 37. —
Inom, linien upptagna:
Fordringar  1,983:20. — 837:11. —
Förskott  3,779: 5. 9. 3,858:40. 5.
S:r 5,762:25. 9. 4,696: 3. 5.
Summa 127,380: 28. 8. 131,113: 45. 6.
Vid granskningen af fondens säkerlietshandlingar befunnos desamma jemväl i behörig
ordning.
6:o. Volontär-vakans-medels-f'onden.
Räkenskaperna för denna fond, om hvars tillkomst och ändamål sednast afgifna revisionsberättelse
lenmar upplysning, äro uti Kongl. Kammar-rätten granskade för år 1852 med
och för år 1853 utan anmärkning samt utvisa följande förhållande:
Debet. År 1852- År 1853-
Balans från föregående år:
Kontant behållning  37,962: 8. 11 44,844: — 5.
Förskott, antecknade inom linien, 399: 15. 11. 43: 17. —
Uppbörd:
Vakans-afgifter. .
11,061: 44. 10. 12,106: 46. 2.
Diverse inkomster  724: 18. 7. 145: 46. 9.
S:r 11,786: 15. 5. 12,252: 44. 11.
Balans till påföljande år:
Skuld, antecknad inom linien, 100: 32. — 114: 4. 1.
Summa 49,748: 24. 4, 57,096: 45. 4.
Credit.
Balans frän föregående år:
Skuld, antecknad inom linien, 110: 8. 7. 100:32. —
Utgifter:
Korporalskolors underhåll  955: 24. 7. 1,000: 12. 7.
Rese- och traktaments-kostnader  1,176: 26. 7. 1,188: 29. 6.
Restitutioner  2,729: — 1. 297: 44. 5.
Anmärkningsprocent  43: 20. 8. 94: 15- —
S:r 4,904: 23. 11. 2,581: 5. 6.
112 —
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
44,844: — 5. 54,515: 39. 10.
Förskott, upptagna inom linien, . 43: 17. — 294: 39. 6.
Summa 49,748: 24. 4. 57,096: 45. 4.
Med anledning af Rikets Ständers vid sistförflutna riksdag hos Kongl. Maj:t i underdånighet
gjorda framställning, att volontär-vakans-fondens sedan (lera år reserverade och i
kassan inneliggande behållning borde genom utlåning göras fruktbärande, har Kongl. Maj:t,
genom nådigt bref den 9 November 1854, anbefallt Krigs-kollegium att om ifrågavarande
kapital-behållnings förräntande föranstalta. Revisorerne, som, vid anställd inventering af
Krigs-kollegii kassor och fonder, funnit denna nådiga föreskrift vara iakttagen, hafva icke
haft något att erinra emot beskaffenheten af de säkerhetshandlingar, emot hvilka fondens
medel blifvit utlånade; och har icke heller någon anmärkning emot räkenskaperna hos Revisorerne
förekommit.
7:o. Wadstena Krigsmanshus-kassa.
Såsom ersättning för denna kassas, jemlikt Rikets Ständers beslut vid år 1850 och
1851 års riksdag, till Stats-verket indragna inkomster af dels hemmans-räntor och kronotionde,
dels rusthålls-afgifter m. m., beviljades vid samma riksdag, förutom det till Krigsmanshus-kassan
dittills å 9:de hufvudtiteln uppförda anslag å 40,800 ll:dr, en tillökning af
tillsammans 104,566 R:dr 32 sk., utaf hvilket belopp 32,800 R:dr, såsom utgörande ersättning
för hemmans-räntor och kronotionde, äro förslagsvis beräknade; och har kassan alltså,
från och med år 1852, af dessa anslag varit i åtnjutande.
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning för år 1852 Mfan och
för år 1853 med anmärkningar, utvisa följande förhållande:
Debet. År 1852. År 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar  1,576,542: 47. 10. 1,639,332: 12. 2.
Dito, upptagna inom
linien, . . — — —
24,918: 15. 10.
Uppbörd:
Stats-anslag '.
—
145,366:
32.
—
Aldre inkomster
—
—
3,757:
1.
11
Nyare dito
—
—
2,830:
32.
3.
Räntemedel
.
72,494:
3.
7.
71,019:
12.
5.
Diverse inkomster
192:
13.
—
299:
35.
11.
S:r 347,953:
—
7.
223,273:
18.
6.
Till redovisning inom linien upptagas:
Inbalanserade öfverlevereringar
. . . 1,108: 10. 10.
j
— 113 —
Balans till påföljande år:
Skuld, upptagen inom
linien,  1,087:38. 3. 950:33.11.
' Summa 1,925,604: 11. I 1,862,605: 30.
Credit.
Balans från föregående år:
Öfverlevereringar  1,108: 10. 10.
— —
Skuld, uppförd inom
linien,  —  1,087:38. 3.
Utgifter:
Gratialist-underhåll
109,642: — — 112,610: — —
Gratifikationer af Kongl. Maj:t  2,089: 16. — 2,024: — —
Civila pensioner  2,171: 42. — 1,851: 8. 6.
Arméens pensions-kassa  129,009: 9. 5. 95,831: 23. 2.
Amiralitets krigsmans-kassan
7,178: 44. 6. 7,267: 40. 5.
Underhåll för afskedade soldater i hufvudstaden 666: 32. — 666: 32. —
Aflöning  6,078: 24. — 6,000: — —
Diverse omkostnader  2,001: 11. 8. 884: 29: 10.
S:r 258,837: 35. 7. 227,135: 37. 11.
Till redovisning inom linien af föras:
Inbalanserade räntor och fordringar  26,326: — 8.
— —
Balans till påföljande år:
Kontant behållning ;  86,332: 12. 2. 34,803: 8. 9.
Utlånta medel  1,553,000: — — 1,600,666: 32. —
S:r 1,639,332: 12. 2. 1,635,469: 40. 9.
Inom linien upptagna :
Fordringar . . 21,585: 8. 6. 24,354:40. —
Förskott . . . 3,333: 7. 4. 1,761: 9. 4.
S:r 24,918: 15. 10. 26,116: 1. 4.
Summa 1,925,604: 11. 3. 1,862,605: 30. 8.
Krigsmanshus-kassans underhållstagare utgjorde vid 1852 års början 10,458 personer,
med en underhållssumma af 114,803 K:dr 16 sk., men hade vid 1853 års slut ökats till
ett antal af 10,481 personer, för hvilka underhållskostnaden uppgick till 122,413 K:dr 16. sk.
Vid räkenskaperna hafva Revisorerne icke funnit något att erinra; och befunnos, vid
anställd inventering, fondens säkerhetshandlingar i behörig ordning.
8:o, Militie-boställs-kassan.
I afseende å denna kassa har jemväl, från och med år 1852, den förändring vidtagit,
att kassans inkomster af hemmans-räntor, tionde- och säteri-frihets-afgifter blifvit till statsP
-
verket indragna och ett motsvarande ersättnings-anslag å 4:de hufvudtiteln anvisadt, förslagsvis
beräknadt till 14,900 R:dr.
Räkenskaperna äro för båda revisions-åren i Kongl. Kammar-rätten granskade utan
anmärkning och utvisa följande förhållanden:
Debet.
år 1852.
år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar
. . 173,846: 8.
9.
168,826:
19.
2.
Dito, balanserade inom
linien  3,993: 1. 9. 6,994:22.
1.
Uppbörd:
Stats-anslag
—
14,900:
—
- —
Reserv-hemmans-räntor
—
17,104:
27.
9.
Ränte-medel
. . 8,429: 22.
11.
7,587:
21.
1.
Diverse inkomster
280: 45.
4.
564:
15.
—
S:r 23,610: 20.
3.
40,156:
15.
10.
Inom linien redovisas:
Af den inbalanserade skulden
. . 3,568: 45.
1.
—
—
Balans till påföljande år:
Skuld
1,650: —
—
1,650:
—
Dito, inom linien,  3,568: 45. 1. 3,707: 12. 3.
Summa 202,675: 26.
1.
210,632: 35.
—
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld
. . 5,218: 45.
1.
1,650:
—
—
Dito, inom linien redovisad, —  3,568:45.
1.
Utgifter:
Inqvarteriugs-penningar
. . 7,545: 32.
—
7,983:
8.
—
Byggnader och reparationer
. . 7,231: 28.
10.
7,039:
30.
5.
Aflöning
. . 6,466: 32.
—
6,466:
32.
—
Diverse omkostnader
1,968: 33.
9.
1,854:
3.
1.
S:r 23,212: 30.
7.
23,343: 25.
6.
Inom linien redovisas:
Af de inbalanserade tillgångarne
. . 5,417: 27.
3.
—
—
—
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
. . 10,597: 29.
8.
8,481: 44.
Utlånta medel
. . 158,228: 37.
6.
177,157:
13.
6.
S:r 168,826: 19. 2. 185,639: 9. 6.
— 115 —
Inom linien upptagnct:
Fordringar  4,904:31. 5. 4.909:41.10.
Förskott  2,089: 38. 8. 3,078: 39. 7.
S:r 6,994:22. 1. 7,988:33. 5.
Summa 202,675: 26. 1. 210,632: 35. —
Någon anmärkning vid dessa räkenskaper har hos Revisororne icke förekommit; och
hefunnos vid anställd inventering kassans säkerhetshandlingar i behörig ordning.
9:0. Invalidhus-f'onden.
Såsom ersättning för de till denna fond förut ingående, men, enligt Rikets Ständers beslut
vid 1850 och 1851 års riksdag, till stats-verket indragna inkomster af hemmans-räntor
och arrende-medel, har fonden, från och med år 1852, varit i åtnjutande af kontant anslag,
å riks-statens 9:de hufvudtitel uppfördt, till ett förslagsvis beräknadt belopp af 25,200 R;dr.
Räkenskaperna för revisions-åren äro i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet. År 1852- År 1853-
Balans från föregående år:
Tillgångar  229,897: 31. 6. 270,942: 36. 11.
Dito, uppförda inom
linien  —  12,820: 9. 9.
Uppbörd:
Stats-anslag  25,200: — — 25,200: — —
Hemmans-räntor och arrenden
31,000: — — — —
Uänte-medel  10,979: 12. 4. 13,362: 37. 4.
Diverse inkomster  211: 23. •— 127: 5. 6.
S:r 67,390: 35. 4. 38,689: 42. 10.
Balans till påföljande år:
Skulder, upptagna inom linien, . . 8: 16. — 8:16.
Summa 297,288: 18. 10. 309,632: 31. 9.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder, upptagna inom linien, — — — 8: 16. —
Utgifter:
Aflöning
Invaliders underhåll m. m
Gratifikationer och tillfälliga understöd ........
Pensioner till Svärdsmän
1,840:  2,240: —
3,732:  3,294: 6.
13,515: 2. 8. 15,367: 16.
285: — — 310: —
Transport: 19,372: 2. 8. 21,211: 22. —-
- 116
Transport: 19,372: 2. 8. 21,211: 22. —
Pensioner till Svärdsmedaljörer
435: 40. — 467: 24. —
Diverse omkostnader  1,048: 10. 6. 1,005: 3. 2.
S:r 20,856: 5. 2. 22,684: 1. ~2~-
Inom linien redovisas vidare:
inbalanserade räntor
5,489: 24. 9. — — —
Balans till påföljande år:
Kontant behållning .................... 4,556: 33. 5. 2,546: 15. 9.
Utlånta medel  266,-386: 3. 6. 284,402: 14. 10.
S:r 270,942: llO.Tl. 286^948: 30. 7.
Inom linien upptagna:
Fordringar  5,869: 1. 9. 5,368:35. 2.
Förskott  6,951: 8.— 7,374:24. —
S:r 12,820: 9. 9. 12,743: 11. 2.
Summa 297,288: 18. 10. 309,632: 31. 9.
Enligt Kongl. Krigs-kollegii till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse, har invalidernas
antal utgjort:
den 31 December
år 1851. år 1853.
6. 5.
2. 2.
21. 17.
S:r 29. 24;
och hade, till Följd af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 29 Augusti 1851, 12 svärdsmän erhållit
pension, å 30 R:dr, äfvensom 53 med svärdsmedalj benådade krigsmän blifvit tillagda pensioner
å 10 R:dr. Derjemte hafva Revisorerne inhemtat, att, i öfverensstämmelse med de,
genom Kongl, brefvet den 18 December 1849, för utdelning af understöd från invalidhuslonden
åt afskedade personer af Arméen och Flottan bestämda grunder, enligt hvilka af
hvarje års utdelning 73 procent skulle tillkomma Arméens och 27 procent Flottans personal,
Kongl. Maj:t, genom särskilda nådiga bref, för sådant ändamål anvisat år 1852: 12,000
R:dr och år 1853: 14,000 R:dr, att efter nämnde beräkningsgrund fördelas, hvadan deraf
skulle tillkomma:
år 1852. ' år 1853.
Arméens personal :
8,760: — — 10,220: — —
Flottans dito ............ 3,240: — — 3,780: — —
Summa 12,000: — — 14,000: — —
Vid räkenskaperna har hos Revisorerne icke förekommit något att erinra; och befunnos
fondens säkerhetshandlingar vid ankställd inventering i behörig ordning.
f. d. officerare . .
f. d. under-officerare
f. d. soldater . .
•Wemflanels f. d. reserv-medelsnumera reder inys-hassa.
Enligt hvad uti sednaste revisions-berättelse omförmäles, har rescrv-medels-kassaris vid
1851 års slut ägande behållning, sorn, med anledning af den för provinsen Jemtland fastställda
nya rotering, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 8 Oktober samma år, anvisades
till grundfond för provinsens roterings-kassa, under loppet af påföljande år blifvit från Krigskollegium
till Direktionen för sistnämnde kassa öfverlemnad. Af de från bemälte Direktion
till Kongl. Kollegium för revisions-åren insända redogörelser, hvilka icke äro intagna uti
Kollegii hufvudbok men åtfölja Kollegii öfriga räkenskaper, inhemtas följanda förhållanden:
Debet. år 1852. år 1853.
Balans frän föregående år:
Tillgångar
37,288: 25.
—
39,703:
6.
5.
Uppbörd:
Vederlag för indragna hemmansräntor i Jemtland....
7,900:
Dito för dito i Medelpad . . .
—
—
—
2,279:
27.
4.
Räntemedel
2,601:
44.
7.
1,431: 42.
11.
Diverse inkomster
113:
—
—
—
—
—
S:r
2,714:
44.
7.
11,611:
22.
3.
Summa
40,003: 21.
7.
51,314: 28.
8.
Credit.
Utgifter:
Bidras till lön, lega och servis ..............
—
—
6,576: 39.
4.
Beklädnads-bidrag
—
—
—
2.433:
15.
11.
Bidrag för nummer-hästars anskaffning
—
—
—
666:
32.
—
Diverse omkostnader
300:
15.
2.
50:
34.
—
S:
r 300:
15.
2.
9,727:
25.
3.
Balans till påföljande är:
Kontant behållning
7,470:
14.
9
4,117:
15.
4.
Utlåota medel
32,202:
19.
8.
37,451:
44.
1.
Förskott
30:
20.
7.
17:
40.
—
S:r
39,703:
6.
5.
41,587:
3.
5,
Summa
40,003: 21.
7.
51,314: 28.
8.
§• i
Räkenskaperna,
som för båda åren undergått revision i Kongl. Kammar-rätten utan
anmärkning, äro derjemte granskade icke allenast af särskilda, i orten utsedde, Revisorer,
utan äfven i Kongl. Krigs-kollegium; och har vid granskningen i sistnämnde embetsverk,
enligt en uti räkenskapen befintlig anteckning, uppmärksamheten blifvit fästad derå, att
reserv-medels-kassans behållning, vid början af år 1852, i Krigs-kollegii hufvudbok inbalanseras
med 38,509 R:dr 20 sk. 1 rst., men uti den af ofvanbemälte Direktion afgifna redogörelse
upptages till endast till 37,577 R:dr 37 sk. 2 rst., hvilken skiljaktighet skulle här
-
röra deraf, att, då Kollegium uti nämnde behållning inberäknat »räntor och låne-påkostnader»
till belopp af 951 R:dr 20 sk. 11 rst., hvilka under samma år influtit, Direktionen
deremot upptagit endast den kontanta behållningen och de utlånta medlen, men uppdebiterat
nyssnämnde 951 R:dr 20 sk. 11 rst. bland årets uppbörd.
Det sålunda anmärkta förhållandet hafva Revisorerne funnit öfverensstämma med räkenskapernas
innehåll. Af Direktionens beräkning utaf ofvannämnde behållning har emellertid
blifvit en följd, att grundfondens uti redogörelsen uträknade nettobelopp vid början af år
1852, som upptages till 37,288 R:dr 25 sk., med 951 R:dr 20 sk. 11 rst. understiger det
belopp, som skulle hafva erhållits, om behållningen upptagits i öfverensstämmelse med Krigskollegii
hufvudbok; och som räkenskaperna upplysa, att dessa 951 Ibdr 20 sk. 11 rst.,
ehuru först under år 1852 influtna, utgöra dels sådana räntemedel, som under det föregående
året å de utlånta medlen upplupit, dels låne-påkostnader, hvilka äfven under samma
år blifvit bestridda, synas dessa medel rätteligen böra räknas till 1851 års behållning,
hvilken, enligt ofvan åberopade Kongl, bref, skall tillhöra grundfonden, hvadan alltså fondens
i redogörelsen upptagna belopp i början af år 1852 ...... 37,288: 25. —
bör ökas med
951: 20. 11.
och således skulle utgöra 38,239: 45. 11.
Härvid förekommer dock, att, på sätt 1853 års redogörelse utvisar, under detta år en
utgift ägt rum å 16 R:dr 42 sk. »till liqviderande af, år 1851, åt dåvarande La eller rusthålls-sqvadronen
förfärdigade 90 stycken lägermössor»; och torde följaktligen från ofvan
-
nämnde summa 38,239: 45. 11.
detta utgifts-belopp böra afdragas med
. 16: 42. —
då grundfonden vid 1852 års början rätteligen upptages till  38,223: 3. 11.
§• 2-
Med bifall till Kongl.,Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, medgåfvo Rikets Ständer
vid 1850 och 1851 års riksdag, att åtskilliga, dels till rusthålls-sqvadronen af Jemtlands
Hästjägare-korps och dels till reserv-kassan, från Medelpad utgående augments- och hemmans-räntor
finge till stats-verket indragas, samt anvisade, såsom ersättning derför, ett särskildt
förslagsvis beräknadt anslag å 1,900 R:dr, ingående uti 4:de hufvudtitelns anslag till
kavalleri- och infanteri-regementena; och skulle räntornas utbyte emot kontanta medel, i
öfverensstämmelse med de af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer derför fastställda och genom
Kongl. Stats-kontorets kungörelse den 25 November 1851 till allmän efterrättelse meddelade
grunder, sålunda verkställas, att de olika slagen af ränte-persedlar, med beräkning efter
medel-markegångs-prisen för de sista 20 åren, förvandlades till en motsvarande qvantitet
spanmål af samma slag som krono-tionden i orten, hvilken spanmåls-qvantitet, en gång för
alla bestämd, sedermera skulle hvarje år godtgöras efter enahanda beräkning, som iakttoges
vid liqviderandet af Kronans behållna tionde-spanmål i distriktet.
Räkenskaperna utvisa, att till Direktionen för Jemtlands roterings-kassa, såsom ersättning
för berörde augments- och hemmans-räntor för år 1852, af Kongl. Krigs-kollegium
utgifvits ett belopp af 2,279 R:dr 27 sk. 4 rst., hvartill dessa räntor, enligt de hos Kongl.
Maj:ts Refallningshafvande i Wester-norrlands län uppgjorda uträkningar, skulle för nämnde år
hafva uppgått. Då Kongl. Krigs-kollegium derefter hos Kongl. Stats-kontoret reqvirerat den
å anslaget, 1,900 R:dr, sålunda uppkomna brist af 379 R:dr 27 sk. 4 rst., hade vid granskning
af berörde uträkningar desamma befunnits i så måtto felaktiga, att beräkningen af
penninge-värdet å den en gång för alla bestämda spanmåls-qvantiteten, hvilken, enligt Kongl.
Stats-kontorets ofvanomförmälda kungörelse, bordt ske efter feamma grund, som följdes vid
utgörandet af krono-tionden i orten, eller efter årets markegång, i stället blifvit verkställd
efter medel-markegång s-prisen för åren 1833—1852; i följd hvaraf räntornas beräknade
värde, 2,279 R:dr 27 sk. 4 rst., med 155 R:dr 10 sk. 5 rst. understigit den summa,
hvartill de rätteligen bordt upptagas. Oaktadt den sålunda gjorda anmärkningen, blef likväl
endast det reqvirerade ersättnings-beloppet, 379 R:dr 27 sk. 4 rst., af Kongl. Stats-kontoret
utbetaldt; men, enligt hvad Revisorerne funnit, har uti den emellan stats-verket och Kongl.
Krigs-kollegium, den 17 Augusti 1854, uppgjorda liqvid för år 1852 äfven det återstående
beloppet sistnämnde embets-verk godtgjorts, hvarefter medlen blifvit, den 19 December
1852, från Kongl. Krigs-kollegium till Direktionen för roterings-kassan öfverlemnade.
Hongl. ti rigs-ak tu! em i en.
Räkenskaperna, som för båda revisions-åren äro i Kongl. Kammar-rätten granskade
med anmärkningar, utvisa följande förhållande:
Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar
4,357: 15. 1. 5,187: 6. 3.
Uppbörd:
Anslag å 4:de hufvudtiteln 38,250: — — 38,250: — —
Dito å 9:de dito, spanmåls-tillökning, ..... 30: — — 30: — —
Pensions-afgifter
—
—
66,613:
36.
- —
Afgift till böcker och ritbehör ........
32.
—
2,266:
32.
—
Ersättningar
38.
8.
2,208:
2.
4.
Auktions- och diverse medel
646:
32.
1.
116:
37.
4.
S:r 111,391:
6.
9.
109,485:
11.
8.
Balans till påföljande år:
Skulder
5,070: 42.
4.
4,808: 32.
4.
Summa 120,819:
16.
2.
119,481:
2.
3.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder
5,628: 47.
2.
5,070:
42.
4.
/ Utgifter:
Löner och arfvoden
24,292:
6.
9.
24,296: 44.
—
Underhåll, beklädnad m. m
81,406:
36.
10.
77,184:
12.
10.
Båtsmans-kommenderingen
2,596:
10.
6.
3,406:
14.
3.
Aterbetalta afgifter
1,566: 30.
2.
1,238:
39.
—
Utom stat utbetalt
.
504
—
—
—
—
—
Afskrifning
... .
91:
22.
6.
—
—
—
S:r 110,003: 10. 9.
106,126: 14. 1.
— 120 —
/
Balans till påföljande år:
Kontant behållning  2,285: 10. 3. 3,323: 18. 2.
Fordringar . .  980: — — 1,176: 32, —
Förskott
1,921: 44. — 3,783: 39. 8.
St 5487: 6. 3. 8,283: 41. 10.
Summa 120,819: 16. 2. 119,481: 2. 3.
Enligt Guvernörs-embetets till Kongl. Maj-.t afgifna underdåniga berättelser, har kadetternes
antal utgjort:
år 1852. år 1853.
vid årets början
. 197. 199.
tillkomne
39. 36.
Summa 236. 235.
Afgångne , • • . • • 37. 39.
Qvarvarande vid årens slut
199. 196.
Vid jemförelse emellan utgifternas belopp och kadetternas antal vid slutet af hvartdera
revisions-året, visar sig, att kostnaden för hvarje kadett i medeltal utgjort ungefärligen:
år 1852  R:dr 552: 37. —
och år 1853  » 541: 22. —
Någon anmärkning vid räkenskaperna har, från Revisorernes sida, ej förekommit.
Allmänna Garnisonssjukhuset.
Dess räkenskaper äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för år 1852 med och för år
1853 utan anmärkningar, samt utvisa:
Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar
...
. 9,408: 39. 6. 7,766: 25. 6.
Uppbörd:
St-ats-anslag -  31,320: — — 31,320: •— —
Sjukvårds-ersättningar
5,302: 40. — 4,159: 32. —
Hyres-medel
400: — •— 400: — •—
Diverse inkomster
34: — 3. 995: 26. 7.
S:r 37,056: 40. 3. ~36,875: 10.~~7^
Summa 46,465: 31. 9. 44,641: 36. 1.
— 121
Credit.
Utgifter:
Aflöning och dagspenningar
12.
—
8,187: 26.
—
Proviantering .
14.
2.
9,050:
15.
9.
Medikamenter
9.
4,226:
33.
5.
Förbruknings-artiklar
7.
5.
1,179:
8.
4.
Ved och lysning
16.
3.
3,151:
45.
9.
Inventarier och reparationer
. . . 7,101:
47,
4.
3,232:
43.
4.
Diverse omkostnader . .
26.
4.
2,736:
1.
—
S:r 38,699:
6.
3.
31.764:
29.
7.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
1,397:
6.
2.
194:
32.
1.
Fordringar
. . . 6,369:
19.
4.
12,682: 22.
5.
S:r 7,766: 25. 6.
12,877: 6. '6.
Summa 46,465: 31. 9.
44,641: 36. 1.
Af Direktionens till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse inhemtas följande förhållanden
i afseende å antalet af vårdade patienter under revisions-åren m. m.:
år 1852. år 1853.
Qvarliggande från förra året ......... 117. 131.
Inkomne
1,968. 1,511.
Summa 2,085.
1,642.
Iltgångne
1,430.
Afskedade, såsom obotlige,
30.
11.
Döde . .
110.
62.
Qvarliggande till följande år
131.
139.
Summa 2,085. 1,642.
Dagliga sjuknummern i medeltal  188. 149.
Underhållsdagarne, derunder de sjuke njutit vård och spisning, hafva
utgjort
68,790. 54,456.
Enligt räkenskaperna, äro icke några utgifter för underhåll af eller reparation å Garnisons-sjukhusets
byggnader under revisions-åren bestridda af anslaget till Garnisons-sjukhuset.
Deremot hafva utgifter för detta ändamål, såsom Revisorerne funnit, för sjukhusets
räkning anordnats af 7:de hufvudtitelns anslag, 32,000 R:dr, till byggnader och reparationer
i Stockholm, nemligen till belopp af 1,122 R:dr 9 sk. det förra, och 3,265 R:dr 46 sk. 2
rst. det sednare året. Enligt Revisorernes tanke, böra dylika utgifter, såsom afsedda för
militära behof, bestridas af 4:de hufvudtitelns medel och genom Kongl. Ivrigs-kollegium redovisas.
Q
— 122
Salpeter-fonden.
Dess räkenskaper äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för år 1852 med oell för år
1853 utan anmärkningar.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
år
1852
*
år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar
464,292:
27.
6.
470,885:
36.
1.
Uppbörd:
Stats-anslag
180,000:
—
—
180,000:
—
—
Känte-medel
10,555:
7.
3.
15,265:
20.
7.
Diverse inkomster
50:
26.
—
37:
19.
4.
S:r
190,605:
33.
3.
195,302:
39.
11.
Balans till påföljande är:
Skulder
11,784:
15.
3.
15,723:'
43.
11.
Summa
666,682:
28.
—
681,912:
23.
11.
Credit.
Balans frän föregående år:
Skulder
22,982:
17.
9.
11,784:
15.
3.
Afskrifning:
Af äldre fordringar för sjudnings-pannor al koppar .
198:
18.
11.
—
—
—
Utgifter:
Ordinarie aflönings-staten
10,559:
27.
—
10,335:
24.
—
Ex pektans-staten
1,304:
42.
—
1,152:
—
—
Pensions- och gratial-staten
970:
—
—
923:
44.
—
Ersättning för personella utskylder
74:
7.
—
64:
46.
—
Provisioner
2,425:
8.
4.
2,418:
.39.
2.
lippbörds-kostnader
5,142:
26.
7.
4,688:
15.
9.
Transport-kostnader
6,081:
11.
11.
5,453:
13.
4.
Inlösen af inhemsk salpeter
105,396:
32.
1.
98,500:
25.
8.
Införskrifning af utländsk dito
40,178:
—
—-
43,502:
21.
6.
Diverse omkostnader
483:
40.
4.
1,125:
9.
—
S:r
172,616:
3.
3.
168,164:
44.
5.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
68,630:
34.
7.
73,530:
38.
9.
Förskott
1,030:
—
—
280:
—
—
Utlånte medel
250,584:
42.
—
310,802:
18.
—
Salpeterlada och pannelån
146,573:
37.
6.
113,362:
15.
2.
Transport: 466,Sitt: 18. 1. 497,975: 23. 11-
Bilagan Litt. H. till 4855 års Revisionsberättelse, angående Statsverket, sid. HZ.
Upsala
län
Stockholms
d:o
Södermanlands
d:o
Östergöthlands
d:0
Kalmar
d:n
blekinge
d;n
Jönköpings
d:o
Kronobergs
d:0
Christianstads
d:o
Elfsborgs
d:o
Nerikes
d:0
Westmanlands
d:o
Kopparbergs
do
Westerbottens
d:o
Norrbottens
d:o
Gefleborgs
d:0
Jemtlands
d:0
Vester-Norrlands d:o
Utestående ladu- oell panne-lån vid slutet af åren
1851.
3,303:
300:
3,434:
1,596
55,697
603
60,288
9,782
34:
24,572:
17,970:
32.
6.
13.
23.
11.
9.
2.
1852.
2,830:
250:
2,104
1,163
48,540
466
49,342
7,212
17
19,781:
14,867:
16.
18.
27.
23.
11.
5.
1853.
2,471:
200:
2,019
860
35,819
329
39,639
4,905
15,348:
11,734:
16.
30.
41.
23.
11.
1.
Inlöst och levererad Salpeter.
Ar 1852.
Ar 1853.
L&
lod.
L?b
«
lod.
1,301.
16.
8.
1,249.
2.
16.
769.
—
—
671.
17.
16.
255.
14.
—
283.
19.
—
434,.
8.
24.
175,.
9.
12.
1.224.
5.
—
871.
10.
—
38.
—
—
238.
11.
8.
295.
5.
10.
340.
15.
30.
1,481.
3.
4.
1,749.
2.
6,
631.
10.
10.
692.
14.
22.
132.
18.
24.
76.
2.
16.
470.
1.
8.
604.
2.
16.
312.
—
—
320.
5.
—
7,227.
6.
—
6,243.
8.
—
2,958.
5.
—
2,833.
15.
16.
796.
17.
16.
826.
17.
16.
271.
7.
—
181.
5.
—
—
—
9.
2.
—
Summa | 177,580:
27.
10. 146,573:
37.
6. 113,362:
15.
18,599. 8.
8. 17,368.
14
m —
Transport: 466,819: 18. 1. 497,975: 23. 11.
Fordringar för sjudningspannor af koppar  1,358: 9. 1. 1,280: 45. 11.
Inventarier  2,606: 15. 10. 2,606: 15. 10.
Proprie-balanser  101: 41. 1. 100: 22. 7.
S:r 470,885: 36. 1.
501,963: 12. 3.
Summa 666,682: 28. —
§ 1.
681,912: 23. 11.
Reträffande salpeter-tillverkningen inom riket, äfvensom upphandlingen af utländsk sal-  peter, inhemtas af räkenskaperna följande uppgifter:
Debet.
år 1852.
1853.
Uppbörd:
L£
« lod.
L«
lod.
Inlöst levererad salpeter
Panne-lega
Upphandlad utländsk salpeter
18,599.
9.
10,044.
8. 8.
6. 28.
10. —
17,368.
9.
11,932.
— 14.
15. 10.
2,
Summa
28,653.
5. 4.
29,309.
17. 24.
Credit:
Afskrifning för afrinning, afdunstning och profver ....
Leverering till krutbruken
228.
28,425.
4. 10.
— 26.
215.
29,094.
8. 8.
9. 16.
Summa
28,653:
5. 4.
29,309.
17. 24.
Kronans inlösningspris för den inhemska salpetern har under revisions-åren fortfarande
varit bestämdt till 5 R:dr 32 sk. per Lispund; men, till följd af Kongl. Maj:ts nådiga bref
den 13 Januari 1854, är lösningspriset, från och med nämnde år, tills vidare förhöjdt till 6
K:dr. Medelpriset för den från utländsk ort införskrifna salpetern har utgjort, år 1852,
4 lt:dr, och år 1853, 3 R:dr 31 sk. per Lispund.
1 afseende å dessa uppgifter bör likväl iakttagas, att den utländska salpetern emot ofvan
nämnde
pris vid krutbruken kostnadsfritt levereras, hvaremot lösningspriset för dep inhemska
salpetern betalas å afverknings-orten. Om derföre, till utrönande af samtliga kostnaderna
för den sednare, sammanlagda beloppet af alla de utgifter, som för varans uppbörd och
transporterande, äfvensom för aflöningar och provisioner m. m., under revisions-åren ägt rum,
för hvartdera året fördelas å den under samma år inlösta qvantitet salpeter, visar sig, att
hela kostnaden för hvarje lispund inhemsk salpeter uppgår till ungefärligen 7 R:dr 6 sk. för
år 1852 och 7 R:dr 9 sk. för år 1853; men, om den för Kommittéens egna tjenstemän
utgående aflöning, 1,500 R:dr, härvid icke tages i beräkning, till 7 R;dr 2 sk. för det förra
och 7 R:dr 5 sk. för det sednare året.
§ 2.
Till upplysning om förhållandet under revisions-åren med de i länen utestående lån för
salpeter-ladors anläggande och inköp af sjudnings-pannor, äfvensom angående beloppet af
den från länen levererade salpeter, hafva Revisorerne låtit uppgöra följande tabell. (Se bilagan
Litt. H.)
Häraf visar sig, att de från länen levererade qvantiteter af denna vara icke, såsom det
bordt förväntas, varit i någon mån beroende af storleken utaf de till samma län utlemnade
— 124
lån, då t. ex. från Kronobergs län, som innehaft lån till större belopp, än något af de öfriga
länen, endast blifvit levereradt, år 1852, 1,481 L?E 3 ® 4 lod salpeter och år 1853, 1,749
L® 2 & 6 lod, och från Blekinge län, hvilket dernäst varit i åtnjutande af det betydligaste
låne-beloppet, inkommit salpeter till så ringa qvantiteter, som 38 LIE år 1852, och 238 LIE
11 ® 8 lod år 1853; men deremot från Westerbottens län, dit icke några lån blifvit lemnade,
levererats de största qvantiteterne af salpeter, nemligen: år 1852, 7,227 L® 6 ‘a ; och år
1853, '6,243 L® 8 H. Detta anmärkningsvärda förhållande har icke kunnat undgå att hos
Kevisorerne uppväcka tvifvel derom, huruvida åtgärden att medelst räntefria lån söka uppmuntra
salpeter-näringen motsvarat det afsedda ändamålet. Härvid bör väl, å ena sidan,
tagas i betraktande, att då, till följd af föreskrifterna i Kongl, brefven den 25 Juni 1842,
den 8 Augusti 1844 och den 15 Maj 1846, tiden för dessa låns beviljande varit utsträckt
från början af år 1843 till slutet af år 1847, samt levereringen af salpeter icke behöft vidtaga
förr, än 5 år efter det lånen utbekommits, det ännu kan synas för tidigt att bedöma
verkningarne af de låne-understöd, som under loppet af sistnämnde år blifvit utlemnade,
hvilka under revisions-åren icke torde hafva fullständigt utvecklat sig; men, å andra sidan,
är dock genom ofvanstående uppgifter tillfyllest ådagalagdt, att salpeternäringen, äfven utan
sådana understöd, kunnat med framgång bedrifvas inom de provinser, hvarest omständigheterna
varit för densammas uppkomst och tillväxt gynnande. De följande åren torde lemna
tillfälle till en mera fullständig erfarenhet härutinnan; men då sannolikt är, att frågan om
ett fortsatt meddelande af dylika understöd för salpeter-näringen kommer att ånyo upptagas
i den mån de hittills utlemnade lånen, hvilka skola med en tiondedel årligen återgäldas,
blifva till staten inbetalta, hafva Revisorerne emellertid ansett sig böra å nu anförda förhållanden
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
§ 3.
Bland de af Gefleborgs läns Ränteri bestridda utgifter för transportkostnader, hafva 2:ne
poster, den ena åo 1,742 R:dr 41 sk. och den andra å 13 R:dr 22 sk., blifvit utanordnade
till Länsmannen i Arsunda, D. Nordström, såsom ersättning för från Gefle stad till Klosters
krutbruk medelst kronoskjuts verkställd transport af 10,354 LEE salpeter, hvilka utbetalningar
grunda sig på uppbördsmannens vid krutbruket intyg, att nämnde salpeters-qvantitet af
honom emottagits, äfvensom på 2:ne af Länsmannen uppgjorda uträkningar å den för transporten
belöpande skjuts-lega. I afseende härå har förekommit, att räkenskaperna innehålla
ett af vederbörande utfärdadt bevis, att de, sorn verkställt ifrågavarande kronoskjuts, å allmän
sockenstämma erkänt sig, såsom betalning derför, hafva bekommit sistnämnde belopp,
1,742 R:dr 41 sk., men att icke något intyg förefinnes, att det sednare beloppet, 13 R;dr
22 sk., jemväl kommit de skjutsande tillgodo. .
§ 4.
Uti räkenskaperna för båda revisions-åren balanseras bland fordringarne för till länen
aflemnade salpeter-sjuderi-pannor ett belopp af lj313 R:dr 22 sk. 10 rst., utgörande en fordran
hos f. d. Kronofogden Björzell, för af honom uppburna, men icke redovisade medel;
hvilken fordran, enligt hvad i räkenskapen uppgifves, är af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Norrbottens län uti Björzells konkursmassa bevakad.
Detta belopp borde, enligt Revisorernes tanke, afskiljas från förenämnde fordringar och
uppföras under rubriken »proprie-balanser».
§ 5.
Enligt de af Föreståndaren för det å Staby egendom i Upsala län befintliga institut för
danande af skickliga salpetersjudare till Kommittéen för salpeter-ärendena afgifna berättelser,
har undervisning vid institutet åtnjutits af endast 1 elev under hvartdera al revisions-åren
- 125 -
§ 6.
I afseende å det uti 1851 års revisions-berättelse omförmälda lån å 11,500 R:dr, som
från salpeter-fonden blifvit utlemnadt mot hypothek af 2:ne lif-assurans-poliser, hafva Revisorerne
inhemtat, att, sedan Kongl. Maj:t, med anledning af Rikets sednast församlade Ständers
i sådant hänseende underdånigst gjorda hemställan, under innevarande år meddelat Kommittéen
nådig befallning om lånets indrifvande, har detsamma numera blifvit till inbetalning
uppsagdt, ehuru ännu icke liqvideradt. Revisorerne, som, i likhet med hvad vid 1851 års
stats-revision blifvit anmärkt, anse, att säkerhetshandlingar af omförmälda beskaffenhet, vid
utlåning af statens medel, i allmänhet icke böra antagas, hafva emellertid, i afseende å ifrågavarande
lån, trott sig böra meddela: att, sedan Kongl. Kommittéen, på sätt uti 1853 års revisions-berättelse
omförmäles, med låntagarens begifvande, erhållit laga införsel uti hans från
stats-verket qvartaliter utgående pension till ett belopp, som fullt motsvarar icke allenast den
årliga räntan å kapitalet, utan ock den årliga premie-inbetalningen å de hos Pelican-Gompagniet
i London tagna försäkringarne: så hafva dessa försäkringar, enligt nu företedt bevis,
sednast den 12 hästlidne Oktober blifvit förnyade att gälla för ett år.
För öfrigt befunnos fondens säkerhetshandlingar, vid anställd inventering, i behörig ordning.
Topografiska fiorpsen.
Räkenskaperna, som ännu icke undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten, utvisa
följande förhållanden:
Debet. År 1852. År 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar
5,312: 5. 10. 5,475: 19. 2.
Uppbörd:
Stats-anslag till topografiska arbeten  12,000: — — 12,000: — —
Dito å indragnings-stat .
18: 36. — 15: 20. —
Innehållen aflöning
400: — — 400: — —
Krigs-arkivets ränte-medel
82: 24. — 82: 24. —
För Hermelinska karteverket
369; 33. 6. 372: 17. —
» Cborografiska dito
1,066: 21. — ,646: 11. —
S:r~T3,937~18. 6. 13,516: 24. —
Summa 19,249: 24. -4. 18,991: 43. 2.
Credit.
Utgifter:
Triangelmätning
704: 41. 10. 705: 16. 2.
Höjdmätning  38: 32. — — •— —
Kommissions-mätning ,
1,819: 18. 8. 1,633: 5. 8.
Transport: 2,562: 34. 6.
2,338: 21. 10.
— 126 —
Transport:
2,562:
34.
6.
2,338:
21..
10.
Rekognoscering
5,847:
8.
4.
3,626:
11.
5.
Resekostnader
954:
28.
8.
1,112:
33.
2.
Kartritning
626:
32.
—
1,337:
16.
—
Gravyr
516:
32.
—
1,033:
40.
i—
Galvanoplastik
—
—
900:
—
—
Hermelinska karte-verket
123:
45.
—
193:
35.
—
Chorografiska dito
1,271:
26.
8.
721:
8.
—
Krigs-arkivet
451:
40.
—
875:
44.
—
Arfvode åt Krigs-arkivarien
300:
—
—
300:
—
—
Tjenstgörings-penningar
—
—
—
400:
—
—
Aflöning å indragnings-stat .....
18:
36.
—
15:
20.
—
S:r
13,774:
5.
2.
12,854:
37.
5.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning  5,475: 19. 2. 6,137: 5. 0.
Summa 19,249: 24. 4. 18,991: 43. 2.
Vid början af hvartdera revisions-året förefunnos, enligt hvad räkenskaperna utvisa, utaf
Topografiska korpsens medel behållningar från föregående år, uppgående, år 1852, till 5,312
It:dr 5 sk. 10 rst. och, år 1853, till 5,475 R:dr 19 sk. 2 rst., hvilka behållningar voro hos
redogöraren innestående. Likaledes har redogöraren, i anseende dertill, att korpsens anslag,
12,000 R:dr, från Kongl. Krigs-kollegium reqvirerats endast i 2:ne poster hvarje år, haft vid
de tider, då dessa reqvisitioner skett, under sin vård ganska betydliga summor. Då emellertid
utgifterna endast blifvit succesivt och i mindre poster bestridda, synes det icke nödvändigt,
att tillgångarne till hela sitt belopp innestå hos redogöraren, utan vore det, enligt
Revisorernes tanke, lämpligare, att de för hvarje år öfverblifna behållningarne äfvensom de
å anslaget lyftade summor, i den mån de icke behöfde användas till omedelbart förestående
utbetalningar, insattes på räkning hos Rikets Ständers Bank, hvarifrån de för utgifternas
bestridande erforderliga medel kunde, i mån af behof, reqvireras.
Opfislm Telegrssf-iuriittninf/en.
Räkenskaperna äro för båda revisions-åren i Kongl. Kammar-rätten granskade utan
anmärkning och utvisa:
Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Kontant behållning  523: 43. 8. 696: 11. 5.
Uppbörd:
Anslag af postmedlen  12,120: — — 12,120: — —
Hyresmedel  176: 32. — 248: 16. —
Portomedel  1,107: — — 1,127: — —
S: r 13,40 3:~32. — 13,495: 16. —
Summa 13,927: 27. 8. 14,191: 27. 5.
I
— 127 —
Credit.
Utgifter:
Aflöningar  . . 9,495
Underhåll
1,16
Resekostnader '.  619
Lifränta  66i
Undersöknings-kostnader  18
Till Postverket levereradt  1,107
S:r~13^23
Balans till påföljande år:
4. —
31. 11.
1. —
32. —
43. 4. —
1,127:
9,349: 32.
1,248: —
585: 10.
666: 32.
16. 3. 12,976: 26. 9.
Kontant behållning
696: 11. 5. 1,215: — 8.
Summa 13,927: 27. 8. 14,191: 27. 5.
ltevisorerne hafva icke heller funnit något att vid dessa räkenskaper erinra.
MMekfrisha Teteg raf-ver het.
Sedan Kongl. Majit, genom nådigt bref den 1 Februari 1853, anbefallt Chefen för Topografiska
korpsen, Generalmajoren m. m. C. Akrell att gå i författning om anläggandet af
en elektrisk telegraf-linie från Stockholm till Upsala, samt för detta ändamål ett belopp af
14,900 R:dr blifvit af allmänna medel anvisadt, har nämnde telegraf-linie under loppet af
samma år blifvit fullbordad och till allmänt begagnande upplåten. Redogörelsen för de anslagna
medlen, hvilken undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning och
icke heller å ltevisorernes sida till någon erinran föranledt, utvisar följande förhållande:
Debet: År 1853.
Uppbörd:
Anslag till anläggnings-kostnad
14,900: — —
Dito till underhållskostnad  1,850: •— —
Dito för utländska resor  1,037: 8. 6.
Portomedel  341: 44. —
Summa 18,129: 4. 6.
Credit.
Utgifter:
Anläggnings-kostnader -  14,796: 45. 11.
Underhålls-, aflönings- och resekostnader  1,873: 32. 4.
Kostnader för utländska resor  1,037: 8. 6.
S:r 17,707: 38.~~T
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
421: 13. 10.
Summa 18,129: 4. 6.
Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena med Lotsoch
fy rings-verket, Sjö-karte-kontoret sami
Kongl. Flottans Stationer i Carlskrona,
Stockholm och Götheborg,
Vid föregående stats-revisioner äro särskilda relationer af Revisorerne afgifna, angående
granskningen af Kongl. Förvaltningens, Lots- och fvringsverkets samt Flottans Stationers
räkenskaper; men sedan Kongl. Förvaltningens hufvudböcker, sorn förut endast redovisade
de utbetalningar detta embetsverk omedelbart bestridt, deremot, från oell med år 1852, i
enlighet med faststäldt nytt formulär, innehålla redovisning för alla 5:te hufvudtiteln tillhörande
medel och således jemväl omfatta Lotsverket och Stationerna, för hvilka sednare likväl
särskilda hufvudböcker, äfven efter nytt formulär, fortfarande blifvit upprättade, dem Revisorerne
ock granskat, hafva Revisorerne ansett sig böra för granskningen af ifrågavarande
räkenskaper uti en för dem gemensam relation redogöra.
Åf Kongl. Förvaltningens räkenskaper äro 1852 års granskade i Kongl. Kammar-rätten
utan anmärkning, hvaremot 1853 års der ännu icke undergått revision; och af Stationernas
räkenskaper hafva 1852 års för Carlskrona och Stockholms Stationer samt 1853 års för Götheborgs
Station granskats i Kammar-rätten med anmärkningar, men 1852 års för sistnämnde
station utan anmärkning;' varande 1853 års räkenskaper för Carlskrona och Stockholms
Stationer derstädes ännu ej reviderade.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet. År 1852. År 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar:
Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena, med
Lotseri- och fyrings-staterna,  623,360: 30: 7. 513,698: 17. —
Carlskrona Station  14,143: 29. 10. 184,753: 17. 1.
Stockholms dito
39,496: 10. 9. 44,488: 43. 5.
Götheborgs dito
13,226: 20. 3. 12.094: 36. 2.
S:r 690,226: 43. 5. 755,035: 17. 8.
Uppbörd:
Stats-anslag för året å 5:te hufvudtiteln .... 1,449,480: — — 1,449,480: — —
Dito dito uti indelningar och natura
spanmål . . .
102,470:  102,470:
Af 1850 och 1851 års natura-spanmåls-anslag 42,357: 15. 4. 50,000: — —
Medel till utomordentliga åtgärder för rikets
försvar (af lilla kreditivet)
— — 190,000: — —
Af det vid 1850 och 1851 års riksdag beviljade
extra stats-anslag för sjöförsvarsverket 150,000: — — 350,000: — —
Öfverskott för år 1850 å i riks-staten påräknad
inkomst af båk- och lots-medlen  20,854: 10. 11. 36,407: 41. —
Transport:
1,765,161: 26. 3.
2,178,357: 41. —
— 129
Transport:
Begrafningshjelp mot ersättning af Rikets Ständers
lliksgälds-kontor
Lotsverkets andel af 1851 års inkomster af
Landsorts fyrbåk
Båtinans-beklädnadsmedel
Ersättnings- och försäljningsmedel
Influtna medel till uppköp af spanmål
Diverse inkomster
Ersättning för brister uti 5:te hufvudtitelns
förslags-anslag för år 1852
Från 4:de hufvudtiteln:
till durchmarsch-kostnader
» Carlshamns kastell
» Blekinge beväringsmanskaps vapen
öfningar
. . .
» Kungsholms befästnings-arbeten och
försänkningen i Djupasund
Från Kongl. Konvoy-kommissariatet:
för årliga öfnings-expeditioner till sjös
» expeditionen med fregatten Eugenie
fyllnad i års-anstaget för lotseri- och
fyrings-staterna
skillnad emellan inkomster och utgifter för
Sjökarte-kontoret
» Kongl. Hof-förvaltningen ......
» Kongl. General-poststyrelsen ....
» Kongl. Karantäns-kommissionerna i StocL
holm, Götheborg och Malmö . .
Arrende-medel för Hof-jaktvarfvet ....
Omförda medel
Liqviderade förskott .
. .
Bestituerade medel
Afgifter till pensions-kassor
Anticipationer till påföljande år ..... .
1,765,161: 26. 3.
6,081:
23,133:
70,067:
24. 8.
28. 9.
22. 11.
3,209: 11.
11,553:
843:
40. 6.
40. —
5,432: 4. 11.
40,000: — —
12,000: — —
12,093: 16. —
8,764:
32.
9.
5,031:
43.
9.
19,330:
47.
2.
652:
8.
• 5.
710:
—
—
6,226:
31.
1.
17,430:
37.
3.
19,317:
33.
4.
4,093:
11.
7.
S:r 2,031,134:
28.
4.
2,178,357: 41. —
1,369: 1. —
5,452: 33. 4.
27,690: 36. 11.
36,203: 41. 3.
151: 1. 7.
4.452: 47. 8.
188: 29. 5.
13,782: 34. 10.
962: 12. —
7,736: 6. 4.
lil: 19. 6.
70,000: — —
10,300: — —
8,979: — 1.
10,529: 12. 9.
22,812. 45. 3.
743: 16. —
4,463: 21. 4.
108,610: 24. 6.
17,883: 24. 8.
2,530,781: 17. 5.
Skuld
Balans till påföljande år:
Credit.
Balans från föregående året:
49,783: 36. 7.
42,690: 33. 6.
Summa 2,771,145: 12. 4. 3,328,507: 20. 7.
Skuld
56,571: 18. 5.
49,783: 36. 7.
Aflöning,
Utgifter:
till Departements-chefen
R
7,000: — —
7,000: —
Transport: 7,000: — —
7,000:
[80 —
Transport:
till Departementets Kansli-expedition . . .
» Dito Kommando-expedition
» Kongl. Förvaltningen af sjöärendena
samt Kongl. Flottans stationer. . .
Indelningar och spanmål in natura
Materielen:
Kongl. Flottan» underhåll
Dito nybyggnad
Båtsmännens förseende med kojer och
täcken
Båtsmäns beklädnad
Beklädnad åt mariner, kanonierer, matroser
och skeppsgossar. ..."
Spanmål in natura
Exercis med Flottans bemanning
Spanmåls-upphandling och bageri-kostnader . .
Sjukvård .
Diverse behof
liese- och traktaments-penningar .......
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus
till Kgl. Förvaltningen af sjöärendena samt
Departementets Kommando-expedition . .
Dito dito till dito Kansli-expedition....
Dito dito för Kongl. Flottans stationer . .
Extra utgifter
Lotseri- ©ch fyrings-staterna samt Sjökarte
kontoret
...
...
indelta räntor
Extra statsanslag för Sjöförsvaret,
1844 och 1845 års:
Till flintlås-gevärs förändring för slagkrutsantändhing
1847 och 1848 års:
Till nybyggnad af en ångkorvett eller tvänne
ångbogserings-fartyg
» nya dockbyggnaden i Carlskroga
» gevärs anskaffning och förändring ....
1850 och 1851 års:
För diverse ändamål
För 4:de hufvudtiteln,
till durchmarsch-kostnader
» Carlshamns kastell
» Re Vär i ngs-manska pets vapenöfning . .
Transport:
7,000:
—
7,000:
—
—
7,971:
32.
—
7,971:
32.
—
1,520:
—
—
1,520:
—
—
447,709:
47.
4.
448,990:
18.
5.
84,103:
16.
—
84,103:
16.
—
336,138:
,30.
11.
333,002:
26.
2.
68,652:
10.
4.
65,005:
47.
6.
9,238:
30.
7.
5,041:
41.
3,
38,882:
10.
6.
13,114:
41.
2.
49,823: 37.
8.
40,089:
46.
8.
18,000:
—
—
18,000:
—
—
51,921:
17.
2.
111,087:
36.
4.
10,137:
41.
11.
6,822:
28.
5.
16,828:
36.
8.
23,915:
23.
5.
9,025:
43.
10.
11,949:
29.
1.
9,852:
38.
2.
6,802:
39.
6.
4,324:
17.
9.
4,624:
20.
11.
1,105:
12.
—
1,144:
22.
—
19,106:
29.
5.
19,081:
32.
5.
0,516:
16.
4.
9,284:
44.
11.
158,772:
16.
1.
166,001:
20.
6.
306:
32.
—
306:
32.
—
44: 9.
63,417: 38.
6.
22,500: 33.
3.
7,865: 45.
5.
2,539: 20.
4.
—
312: 47.
'—
162,728:
31.
5.
249,416:
29.
6.
10,185:
1.
4.
19,519:
2.
5.
—
—
878:
17.
9.
50:
—
—
5,596:
30.
8.
1,601,246:
4.
4.
1,693,716:
26.
7.
13)
Transport:
Extra stats-anslag till Kungsholms belästningsarbeten
och försänkningen i Djupasund .
Behållne aflönings-stats-medel . ,
Dito underhålls- dito
Dito nybyggnads- dito
Af influtna arrende-medel för Hofjaktvarfvet .
Dito dito för båtsmans kompagni-chefs-bohem
man
Dito medel till uppköp af spanmål
Dito båtsmans-beklädnads-medel ........
Proviant-magasinet i Carlskrona . .
Proviant-lagret i Stockholm
.
Kommiss-förrådet i Carlskrona
Lyckeby kronoqvarnar
Mathållning i båtsmans-kasernerna .......
Influtna ersättnings- och försäljnings-medel . .
Arliga öfnings-expeditionen till sjös
Begrafningshjelp emot ersättning af Rikets Ständers
Riksgälds-kontor
Medel till utomordentliga åtgärder för rikets
försvar
Kongl. General-poststyrelsen
Kongl. Styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar
i riket
Kongl. Karantäns-kommissionen i Stockholm .
Dito dito ' i Malmö . . .
Expeditionen med fregatten Eugenie åren 1851
—1853
Invalidhusfondens medel
Af anslaget å 6:te hufvudtiteln till en karta
öfver sjön Mälaren
Expeditionen med ångfartyget Thor
Diverse utgifter
Anticipation
Leverering till pensions-kassor
Afföras oriktigt debiterade . . .
Förskott
Balans till påföljande år;
Tillgångar
hvartill komma förskott, som, vid den, genom
Kongl, brefvet den 5 September 1854, anbefallda
utredning af balanserna i 1852
års hufvudböcker för Kongl. Flottans stationer,
befunnits formelt afförda, men, såsom
oliqviderade, bordt till år 1853 balanseras,
nemligen:
Transport:
601,240:
4.
4.
1,693,716: 26.
7.
j
151:
19.
6.
2,274: 28.
2.
20,807: 28.
7.
—
—
39,142:
32.
5.
74,201:
27.
3.
20,981:
19.
3.
1,420:
—
—
6.-
—
—
1,800:
1,800:
85,675:
40.
5.
87,216:
3.
—
—
52,966:
8.
8.
20,701: 39.
8.
36,540:
37.
10.
—
—
110:
28.
3.
19,846:
8.
—
1.372:
44.
11.
935:
12.
—
594:
29.
9.
14,849:
20.
8,
12,346: 45.
8.
25,861:
29.
6.
38,959:
34.
—
22,090:
28.
8.
3,668: 44.
7.
1,346:
14.
4.
2,145: 27.
8,
-
115:
33.
6.
1,503:
2.
7.
9,615: 22.
5.
44:
8.
12,320:
42.
5.
504:
21.
1.
2,867: 40.
3.
—
—
189:
6.
—
742:
30.
81,969: 30.
11.
—
—
166:
32.
—
567:
9.
-
6,022: 25.
11.
38,816: 33.
7.
4,394:
7.
9.
24,405:
11.
4.
—
—
19,320: 41.
1.
—
—
2,532:
9.
—
—
—
59,433: 43.
7.
—
—
,026,1*42=
8.
2.
2,124,167:
21.
11.
688,431:
33.
9.
1,154,556: 10.
1.
688,431: 33. 9. 1,154,556: 10. 1.
Transport: 688,431: 33. 9. 1,154,536: 1«. 1
för Carlskrona station .... 59,851: 43. ■—
» Stockholms dito .... 6,904 : 27. 10.
» Götheborgs dito .... 344: 7. 7.
= 67,0977 30. 5.
och afgå enskildes medel . . . 493: 46. 6. 66 603 31 11
S:r 75.5,035 17. 8. 1.154,556: 10. T
Summa 2,771,145= 12. 4. 3,328,507= 20. 7.
§ 1.
Vid jemförelse mellan ofvan intagna tabell och de uti 1853 års revisions-berättelse förekommande
tabeller för Flottans stationer, visar sig, att de uti dessa sednare till år 1852
balanserade skulder och fordringar blifvit från den nu uppgjorda tabellen uteslutna och endast
de kontanta behållningarne uti balanserna upptagna; hvilket härrör deraf, att skulder
och fordringar, Kongl. Förvaltningen och -Stationerna emellan, enligt det nya formuläret, icke
ingå i Kongl. Förvaltningens kapitalräkning eller i den egentliga hufvudboken, utan redovisas
uti särskilda, densamma åtföljande, bilagor. Hvad deremot beträffar de i tabellen från
1852 års ingående balans, såsom oriktiga, jemväl uteslutna Stationernas förskott, så finnas
dessa bland tillgångarne vid samma års slut upptagna till deras rätta belopp, enligt den utredning,
som i nästföljande §. omförmäles.
§ 2.
I anledning af 1853 års Revisorers anmärkning: att ehuru Kongl. Maj:t, under den 4
December 1850, i nåder gillat och fastställt nytt formulär såväl till hufvudbok med tillhörande
kassa-räkning för Kongl. Förvaltningen af sjö-ärendena, som ock för räkenskaperna
.vid Kongl. Flottans samtliga stationer, att tillämpas från och med år 1851, räkenskaperna för
samma år likväl icke blifvit i enlighet med de sålunda fastställda formulären upprättade,
hade uti häröfver afgifna, den tryckta revisios-berättelsen bifogade, förklaringar, vederbörande,
bland annat, anfört, att de från Flottans stationer inkomna hufvudböckerna icke lemnat
nödiga upplysningar för uppgörande af Kongl. Förvaltningens hufvudbok för sistnämnde år,
dels emedan inkomster och utgifter af enahanda beskaffenhet icke alltid under samma titelbenänmingar
bokförts vid de särskilda Stationerna, och dels derföre att balanserna vors till
stor del oriktiga, hvarföre en utredning, som visade i hvad mån de uti Stationernaskassor
befintliga behållningar tillhörde den ena eller den andra af de uti hufvudböckerna förekommande
special-titlar, bordt föregå det nya formulärets tillämpning; och Rikets sednast församlade
Ständer läto härvid bero, under yttrad förutsättning, att Kongl. Förvaltningens hufvudbok
framdeles skulle varda i enlighet med det fastställda nya formuläret upprättad.
Efter hvad Revisorerne i detta ämne vidare inhemtat, anhöll Kongl. Förvaltningen, uti
underdånig skrifvelse den 25 Augusti förlidet år, örn Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd att, till
verkställande af ofvan omförmälda utredning samt till beredande af likstämmighet i arbetssättet
och synnerligast i kontroll-föringen vid Flottans särkilda redogörelse-verk, få utse och
till Kongl. Flottans Station afsända en af sine tjenstemän, försedd med instruktion i det syfte,
att ändamålet med de i nåder fastställda nya hufvudboks-formulären måtte vinnas och säkerhet
i kontrollen öfver förvaltningen af Flottans medel utan uppskof erhållas; och då,
jemlikt nådigt bref af den 5 September berörde år, Kongl. Majit behagade härtill lemna
Sitt bifall, uppdrog Kongl. Förvaltningen åt dess Kammarförvandt att utredningen verkställa
samt uppgifva de förändringar i räkenskaps-föringen, hvilka befunnes af nöden, äfvensom att
med berättelse om förloppet inkomma.
Af denna, under den 22 sistfidne Juni, till Kongl. Förvaltningen afgifna berättelse, deraf
Revisorerne erhållit del, inhemtas hufvudsakligen': att sedan de räkenskaper och handlingar,
hvilka på den anbefallda balans-utredningen kunnat äga något inflytande, blifvit genomgångna
samt Stationernas verkliga tillgångar och brister derunder utrönta, 1853 års hufvudböcker
för Stationerna blifvit i öfverensstämmelse härmed upprättade, upptagande i särskilda
konti en fullständig framställning af den skedda utredningen; att de olika methoder för
kontroll-föringen, som å Stationerna begagnats, föranledt uppgörande och öfverlemnande till
Kongl. Förvaltningen af nytt formulär till kassa-kontroll-böcker, lämpadt efter nuvarande förhållanden
och åfföljdt af underrättelser för tillämpningen, hvilket formulär jemväl blifvit
faststäldt till efterrättelse från och med innevarande år; att vid jemförelse emellan Stationernas
verkliga tillgångar, ejler deras fordringar och kontanta medel, samt de behållningar,
som å bestämda titlar rätteligen upptagits, de förra med 37,217 R:dr 31 sk. 9 rst. öfverstiga
de sednare, hvaraf det visat sig, att 5:te hufvudtiteln äger en motsvarande disponibel
tillgång, hufvudsakligen tillkommen genom influtna, men ej å någon viss titel debiterade ersättningar
till materielen; samt att, oberäknadt detta belopp, en, likaledes disponibel, tillgång,
under diverse titlar, af omkring 10,000 R:dr besparade, men likväl ej till Kongl. Förvaltningen
inreverserade, medel förefinnes; innehållande berättelsen derjemte en utredning af
förhållandet med åtskilliga i räkenskaperna förekommande proprie-balanser, fordringar och
missföringar med uppgift å dermed erforderliga åtgärder.
Sedan vederbörande vid Flottans stationer blifvit häröfver hörde, har Kongl. Förvaltningen,
den 12 Oktober detta år, fattat sitt beslut i alla till ärendet hörande frågor och förfogat
om nödiga rättelser i de delar deraf, hvilka icke kunnat omedelbarligen behandlas af vederbörande
Stations-befälhafvare.
Revisorerne, sorn äfven tagit kännedom af öfrige, ärendet rörande handlingar samt
granskat ofvan omförmälda balans-utredning, hvilken, enligt Revisorernes tanke, varit förenad
med många svårigheter och fordrat mycket arbete samt jemväl blifvit på ett förtjenstfull!
sätt utförd, hafva funnit, att räkenskaperna för Kongl. Förvaltningens och Flottans stationer
numera föras efter de af Kongl. Majit i nåder fastställda formulär.
§ 3.
Jemte anmälan, att, under revisions-åren, afbetalningar ägt rum å det af Lots-verket i
Riksgälds-kontoret upptagna lån, 120,000 R:dr, till uppbyggande och förbättrande af fyrbåkar,
få Revisorerne tillkännagifva, att lånets utestående belopp vid 1853 års slut utgjorde
42,690 R:dr 33 sk. 6 rst.
§ 4.
För bedömande af Sjökarte-verkets ställning och behofvet af stats-bidrag för detta föremål,
hafva Revisorerne låtit för revisions-åren upprätta nedanstående tvänne tabeller, den
ena öfver kontanta inkomster och utgifter, samt den andra öfver verkets försäljnings-lager
i kartor och beskrifningar.
l;o) Debet. år 1852. år 1853.
Uppbörd:
Värdet af försålda sjö-kartor och beskrifningar  3,490: 31, 2. 2,848: 22. 2.
Ersättnings- och auktions-medel
— — — - 944: 44. 11.
Skilnaden emellan utgifter och inkomster bar godtgjorts
af handels- och sjöfarts-fonden med  11,986: 34, 9. 17,170: 28. 4.
Summa 15,477: 17. 11. 20,963: 47. 5.
— 134
Credit.
Utgifter:
Aflöning
1,-404: 16. — 1,652. 32. —
Rese- och traktaments-penningar
. 82: 12. 7. — — —
För inköpta sjömätnings-fartyg och båtar  318: — — 6,219: 19. —
Sjömätnings-expeditions-kostnader  10,198: 31. 8. 9,699: 44. i.
För graverings-plåtar, karte-papper, rit- och skrif-mate
rialier,
ljus och ved m. fl. expenser
3,474: 5. 8. 3,392: — 4,
Summa 15,477: 17. 11. 20,963: 47. 5.
Anm. Af det å riks-staten uppförda anslag till lotserioch
fyrings- staterna har dessutom anordnats
aflöning
1,300: — — 1,300:
2:o. Debet.
år 1852.
år
1853.
Balans från föregående år:
Lager hos åtskilige försäljare
Dito i Sjökarte-kontoret
Kartor.
3,658.
1,840.
Beskrif-
ningar.
298.
2,305.
Kartor
5,591.
2,896.
Beskrif-
iiingar.
752.
1,672.
S:r
5,498.
2,603.
8,487.
2,424.
Uppbörd:
Under året tillkomna nya kartor och beskrifningar. .
5,140.
2,475.
2,000.
Summa
10,638.
2,603.
10,962.
4,424.
Credit.
Under året försålda
Till embetsverk, offentliga myndigheter och främmande
makter utan ersättning aflemnade
Kasserade, föråldrade eller skadade
1,800.
344.
7.
161.
18.
1,564.
101.
1,399.
79.
S:r
2,151.
179.
3,064.
79.
Balans till påföljande år:
Lager hos försäljare
. . . .
D:o i Sjökarte-kontoret
5,591.
2,896.
752.
1,672.
5,343.
2,555.
673.
3,672.
S:r
8,487. 2,424.
7,898.
4,345.
Summa
10,638. 2,603.
10,962.
4,424.
År 1852. År 1853.
Anm. Försäljningssumman
utgjorde  4,190: 32. — 3,427: 40. —
hvarifrån afgår försäljnings-provision
m.
m  700: — 10. 579: 17. 10.
så att Sjökarte-verkets
behållning endast
belöper till . 3,490: 31. 2. 2,848: 22, 2.
/
135 —
§ 5.
Vid flera föregående sta ts-re Visioner har uppmärksamheten blifvit fästad derå, att det
å 5:te hufvudtiteln uppförda anslag till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för
Kongl. Förvaltningen af sjö-ärendena och Sjöförgvars-departementets Kommando-expedition,
2,500 H:dr, icke på långt när varit för ändamålet tillräckligt. Äfven för de år, denna revision
omfattar, är detta anslag icke obetydligt öfverskridet. Så hafva år 1852 anordnats;
4,324 lt:dr 17 sk. 9 rst., samt, år 1853: 4,624 R:dr 20 sk. 11 rst., oberäknadt till Kommando-expeditionen
hvartdera året af extra utgifts-medlen för samma ändamål utbetalta 600
R:dr, eller tillsammans, det förra året; 4,924 R:dr 17 sk. 9 rst. och det sednare: 5,224
R:dr 20 sk. 11 rst. Det synes angeläget, att ändring tillvägabringes i detta missförhållande;
och få Revisorerne, i sådant afseende, föreslå, att ifrågavarande anslagssumma må, i likhet
med enahanda anslag för Stationerna, erhålla egenskapen af förslags-anslag.
Hänt/f. Syöp&rsrars-tlepartemeiitets Miommamlo
eacpedition.
Räkenskaperna för båda åren äro granskade i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning
och redovisa förhållandet emellan inkomster och utgifter sålunda:
Debet. År 1852- År 1853-
Balans från föregående år:
Tillgång
' 63: 25.
—
34:
20. —
Uppbörd:
Från Kongl, Förvaltningen af sjö-ärendena .
600: —
—
600:
—
För försålda exemplar af en rulla
19: 35.
—
225:
40. —
S:r
619: 35.
—
825:
40. —
Summa
683: 12.
—
860:
12. —
Credit.
Utgifter:
Aflöning och inqvarterinas-penningar
70: 32.
—
70:
32. —
Tryckningskostnad för en rulla
— —
—
193:
24. —
För af Kongl, Maj:t kända behof
243: 32.
—
242:
15. —
» inventarier, böcker m m
177: 8.
4.
115:
16. —
» expenser
157: 15.
8.
221:
9. —
S:r
648: 40.
—
843:
— —
Balans till påföljande år:
•
Kontant behållning
34: 20.
—
17:
12. —
Summa 683: 12. — 860; 12. — '
Dessa räkenskaper hafva icke heller till någon anmärkning från Rikets Ständers Revisorers
sida föranledt.
— 136
Styrelsen för allmänna räy~ och vatten-byyynailee.
Dess räkenskaper, som för båda revisions-åren undergått granskning i Kongl. Kammar
rätten
utan anmärkning, utvisa följande förhållande:
Debet. år 1852. år 1853-
Balans från föregående är:
Tillgångar '
32,645: 5. 9. 59,847: 24. —
Uppbörd:
Anslag till arfvoden  12,900: — — 12,900: —* —
Jiito till rese- och traktaments-kostnader ...... 12,000: — — 12,000: — —
Dito till ombyggnad af Tranebergs bro ....... 48,000: — —
— —
Dito till undersökning för jernvägen mellan Köping
och Hult
7,250: — —
— —
Dito för kanal-anläggning genom sundet Draget. . . 5,750: — -t- 5,750:
Dito för muddring i Albrechts-sunds kanal .....
— — 2,576:
Anmärknings- och ränte-medel  22: 35. 5. 51:
41. 11.
S:r 85,922: 35. 5. 33,277: 41. 11.
Balans till påföljande år:
Skulder
1,432: 20. — 1,432: 20. —
Summa 120,000: 13. 2. 94,557: 37. 11.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder
1,432: 20. — 1,432: 20. —
Utgifter:
Arfvoden  12,808: 16. — ‘ 12,866: 32. —
Rese- och undersöknings-kostnader  7,719: 37. 5, 14,404: 41. 5.
Expenser
468: 4. 10. 550: 39. —
Gråda kanal
112: 46. — 115: 8. —
Albrechts-sunds dito ................... 43: 16. — 3,870: 3. 6.
Ombyggnad af Tranebergs bro ............. 30,045: 26. 11, 17,949: 46. 1:
Undersökning för Köping-Hults-jernvägen  7,250: — —
— —
Kanal vid sundet Draget ................
—- — 8,412: 24. —
Broar å nya Kårböle-vägen ................ 272: 14. —
— —
S:r
58,720:
17.
2.
58,170: 2. —
Balans till påföljande år:
Kontant
30,816:
10.
6.
11,778: 19. 1.
Inventarier och materialier
8,790:
5.
4.
4,599: 17. —
Oredovisade anslag
20,241:
8.
2.
18,577: 27. 10.
S:r
59,847: 24.
—
34,955: 15. 11.
Summa
120,000:
13.
2.
94,557: 37. 11.
137 —
§ i
Enligt
de af Styrelsen till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelser om allmänna
arbeten under de år revisionen omfattat, har den på Styrelsens räkning i Rikets Ständers
Bank vid samma års utgång innestående behållning varit sålunda fördelad:
F. d. vatten-kommunikations-fonden
. . . .
år 1852.
165: 15.
7.
år 1853.
151: 29.
11.
F. d. Kommitterades för norra väganläggningarne fond
23:
34.
3.
23: 34.
3.
Anslaget till aflöningar
3,634:
34.
8.
3,668: 2.
8.
Dito till resor, undersökningar och expenser ....
5,072:
45.
5.
3,230: 40.
11.
Dito för Albrechtssunds kanal
2,101:
16.
1.
644: 13.
5.
Dito för undersökning om Svea kanal
714:
46.
7.
714: 46.
7.
Dito för uppmuddring af Orsunds å
lil:
45.
o
lil: 45.
o
Dito för ombyggnad af Tranebergs bro . . .
13,000:
—
Dito för kanal vid Draget
5,750:
—
—
3,087: 24.
—
Summa
30,574: 45.
9.
11,632: 44.
11.
och då härtill läggas följande, hos arbets-chefer inne-  stående, behållningar, nemligen:
för Tranebergs brobyggnad
241:
12.
9.
4: 23.
» Albrechtssunds kanal
—
—
—
140: 47.
•>
uppkommer den i förestående tabell utbalanserade kon-  tanta behållning
30,816:
10.
6.
11,778. 19.
1.
De såsom oredovisade anslag i tabellen utbalan-  serade belopp utgjordes deremot af förskott för all-  männa arbeten till:
Bolaget för slussanläggning vid Dejefors och Forshaga
4,891:
18.
4.891: 18.
Konungens Befallningshafvande i länen
.
12,893:
47.
4.
11,331: 41.
4.
sjön Tåkerns sänkning
723:
18.
10.
621: 44.
6.
karteverk öfver norra stamleden af medlersta kanal-  distriktet
1,432:
20.
1,432: 20.
undersökningar
300:
—
—
300: —
—
Summa
20,241: 8
2.
18,577: 27.
10.
Af ofvanstående tabell synes, att behållningarne å åtskilliga anslag, hvilka för längre tid
sedan blifvit anvisade, äro till oförändradt belopp i båda årens räkenskaper balanserade, såsom
exempel hvarå, må nämnas anslagen till undersökning om Svea kanal samt till Kommittéen
för norra väganläggningarne. Då antagligt är, att sådana tillgångar numera ej
komma att användas för de ändamål, hvartill anslagen från början blefvo beviljade, anse
Revisorerne lämpligt, att alla dylika behållningar, såsom ej vidare till Styrelsens disposition
behöfliga, varda till Riksgälds-kontoret öfverlemnade.
I likhet med hvad uti föregående revisions-berättelser iakttagits, meddelas härjemte den
vid Styrelsens ofvanberörde underdåniga berättelse fogade förteckning på de arbeten, hvartill
Kongl. Majit, under loppet af åren 1852 och 1853, beviljat stats-bidrag dels af de utaf
Rikets Ständer anvisade medel, dels från Riks-statens 6:te hufvudtitel och dels från handelsoch
sjöfarts-fonden:
S
— 138 —
Ungefärlig
• ,. . /* j våglängd
af vagomlaggnmgs-f onaen. j alnar
Jemtlands län:
Vägomläggning vid foten af Åreskutan, i närheten af Åhre kyrka, 96G.
Vägomläggning mellan Hede och Långå i Herjeådalen . . . 22,465.
Gefleborgs län:
Vägförbättring mellan Gysinge och Hedesunda  24,345.
Stora Kopparbergs län:
Vägomläggning förbi Sjurbergs, Dunkhåls och Aldermobackarne
i Rättviks socken
9,132.
Vägomläggning vester om Siljan, mellan Limå bruk och Ryssa å, 39,101.
Stockholms län:
Vägförbättring vid Trappebergs backe, mellan Barkarby och
Tibble gästgifvaregårdar,  600.
Vägomläggning vid Krona backe, mellan Stockholm och Fittja
gästgifvaregård,  704.
Örebro län:
Vägomläggning i Grythytte och Hellefors bergslager å Loka
vägen
samt från Grythyttan till Torrvarpen ..... 23,897.
Nyköpings län:
Vägomläggning mellan Krokek och Jäder  18,703.
Linköpings län:
Vägomläggning mellan Lilla Aby och Ändebohls gästgifvaregårdar,
på sträckningen till Nyköpings län,  11,422.
Vägomläggning mellan Lilla Åby och Krokeks gästgifvaregårdar
27,000.
Vägomläggning mellan Hahla och Hesters gästgifvaregårdar, på
sträckningen tillo Eksjö,
3,966.
Vägomläggning vid Åby och Qvarntorps backar, nära Lilla Äby
gästgifvaregård
1,396.
Jönköpings län:
Vägomläggning förbi Hesters lid, mellan Kolhesters och
Studstorps gästgifvaregårdar,  7,620.
Elfsborgs län:
Vägomläggning mellan Dollebo och Brunns gästgifvaregårdar,
mellan Borås och Ulricehamn,  9,534.
Götheborgs och Bohus län:
Vägomläggning förbi Svinebacken, mellan Uddevalla och Strömstad,
nära Sunna marknadsplats, .
1,680.
Kronobergs län:
Vägomläggning från Wexiö, på sträckningen till Jönköping och
Christianstad,  10,320.
Beviljadt
statsbidrag
i anslag.
K:dr sk. rst.
533: 16. —
4,450: — —
3,850: — —
3,500: — —
6,666: 32. —
1,000. — —
2,580:
8,000: — —
19,900: — —
8,400:
20,700: — —
2,645: 16. —
1,000:
5,000: — —
17,000: — —
4,866: 32. —
12,390: — —
139 —
Blekinge län:
Vägomläggning mellan Wexiö och Carlshamn
Dito vid »Steniga lider», mellan Wexiö och Carlskrona
Förbättring af vägen vid Johannisbergs backe, mellan d:o d:o.
Dito af vägen vid Näfragöls backe, mellan d:o d:o,
'Malmöhus län:
Vägomläggning vid Helsingborgs norra inkörsväg
Af fonden för årensnings- och smärre hamn-arbeten.
5,320.
4,000:
5,000:
1,020.
3,840:
510.
1,890:
1,970.
5,580:
n-arbe
ten.
3,000
Statsbidrag.
anslag.
450:
iån.
4,200: —
Hamnbryggas anläggande vid Mörbylånga på Öland . .
Moringars anbringande för hamnens vid Höganäs förbättring ..... 3,333
Hamnbyggnad, med väganläggning derför, vid Frövigårda på Öland . . 12,100
Rensning i Lalörsen för flottning å Ljusne eif i Gefleborgs län ... 3,800
af vattenaftappning s-f ond en.
Ungefärlig
jordvinst t
i tunland.
Gefleborgs län:
Sänkning af Gärsjön i Öster Fernebo socken . . , 416.
Upsala län:
Fördjupning och utvidgning af Trögdebo dike å Lagunda
och Trögds häraders gräns  406.
Jönköpings län:
Sänkning af Näsby- eller Flishults-sjön och rensning
af Flishults å i Näsby socken och Östra härad 400. — — —
Utdikning af Skifversta, Bonarps och Lunnagårds
inadängar i Eksjö landsförsamling  138. 41:32. —
Kaimar län:
Utdikning af Skarfvesjö och kringliggande sanka
trakter i Ålems socken
359. —
Elfsborgs län:
Upprensning af Steneby eif på Dalsland .... 265. —
Wermlands län:
Sänkning af sjöarne Flaten, Velen och Kläggen i Östmarks
och Fryksände socknar
,
Kronobergs län :
Aftappning af Rinkaby- och Barnsjöarne i Konga och
Kinnevalds härader
1,272. 240:
3,200:
Christianstads län:
Utdikning af 12 särskilda myrer i Örkeneds socken 484. 250: — — 2,000
Dito af 6 särskilda mvrer i Vittsjö socken . . 186. — — — 1,100
Dito af 2 särskilda myrer i dito dito . . 54. —  350
16.
200:  2,300: —
— — — 3,500: —
1,165: —
1,840: —
6,500: —
600. 5,333: 16.
— 140 —
Frän Sjette hufvudtitcln.
Utdikning af Blästers med 8 andra smärre
myrer i Lima socken af Stora Kopparbergs
län  120. 798: — —
Förbättring af Ljugarns hamn på Gottland . — 1,000:
Anläggning af vågbrytare för vägen utmed Ref
sunds-sjön
i Jemtland ....... — 896: 32. —
Kompletterande af arbeten vid Albreehtsunds
kanal
— 2,576: — —
Frän Handels- och sjöfarts-fonden.
Båtleds öppnande och hamn vid Kongsbacka — —
Anläggning af skeppsreparations-docka vid Malmö — 50,000:
Förlängning af hamn-muddringen vid Christinehamn
— —
Komplettering af hambryggan vid Grenna . . — —
•Ternvägsanläggning mellan Yngen, Östersjön
oell Örjevettern i Filipstads bergslag (1
mil lång)  — — —
Jernvägs-anläggning mellan Yngen och Daglösen
i Filipstads bergslag (j mil lång) ... — —
Kanals öppnande vid Draget i Stockholms södra
Skärgård, norr om Landsort, .... — 11.500:
Jernvägs-anlägning öfver Ränkesed, mellan sjö
arne
Bänken och Glafs-fjorden i Wermland, — — — —
Utvidgning och fördjupning af farleden genom
Blockhussundet i skärgården vid Westervik — — —- —
Kajbyggnad vid Kalmar, i samband med under
arbete varande hamnanläggning, ... — —
Bortsprängning under vatten af »Röda berget»
samt stenfyllning vid grundet Gräflingarne
i Götha eif  — —
Af Rikets Ständer särskilt beviljade statsbidrag.
Flottbrons ombyggnad vid Traneberg i Stockholms
län
Ytterligare utvidgning och förbättring af Landskrona
hamn .
Hamnanläggning vid Engelholms stad . . .
Förbättring af hamnen vid Oregrund, till nödhamn
för Norrländska skeppsfarten, . .
Kanals öppnande genom Tjufholms-sundet vid
Luleå
Iståndsättande af hamnen vid Cimbrishamn
(öfverbyggnad å skadade hamnarmen)
Jernbro-byggnad med stenpierer öfver Svartån
i Östergöthland, mellan Linköping och Berg,
Rensning för timmerflottning i Ljusne-elf (Bollnäs
och Arbrå socknar)
48,000:
34,736:
22,533: 16. —
3,418:
8,000:
14,930:
10,700: — —
6,000: —
50,000: —
25,000: —
6,666: 32.
73,333: t6.
48,000: —
25,00(h —
15,000: —
30,000: —
23,000: —
13,333: 16.
Jernväg frän Nora till Ervalla
Sänkning af sjön Möckeln
Hamnbyggnad vid Kalmar
Flottbro öfver Dalelfven vid Gustafs kyrka
Wisby yttre hamns iståndsättande och för
-
— 75,000:  100,000: —
2,800: 9,333: 16. — 18,666:32.
— 35,386: — —
—
4,000: —
stärkning . . .
84,625: —
Jernvägs-anläggning från Köping till Hult, högst 250,000 K:drs räntegaranti i 40 år sedan
anläggningen blifvit färdig. .
1 räkenskaperna för begge åren finnes, under rubriken »oredovisade anslag», upptaget
ett belopp af 4,891 R;dr 18 sk., utgifvet till f. d. bolaget för slussanläggningen vid Dejefors och
Forshaga. I afseende å förhållandet med detta anslag, hvilket alltsedan år 1828 varit i
Styrelsens räkenskaper balanseradt, hafva Revisorerne inhemtat följande upplysningar:
Med anledning af gjord ansökning om understöd af allmänna medel till utförande af
slussanläggningar vid Dejefors och Forshaga, för att derigenom sammanbinda båtlederna vid
(Hara eif, anvisades genom Kongl, brefvet den 16 Mars 1826 en summa af 100,000 R:dr, att
till det bolag, som för berörde ändamål blifvit i orten bildadt, med en femtedel årligen, mot
vissa föreskrifna vilkor, från strömrensnings-fonden utgå; hvarjemte i nåder förordnades, att
utaf den beviljade anslags-summan ett belopp af 8,000 R:dr skulle till förberedande kostnader
för ifrågavarande arbete få användas. Sedan ett aktie-bolag för nämnde företags verkställande
blifvit upprättadt och bland sig valt ledamöter till en Direktion, för hvilken Kongl.
Maji derefter, enligt nådigt bref den 19 Oktober 1826, utsett Ordförande äfvensom en Ledamot
såsom Kronans ombud, samt bolaget för anslaget ställt säkerhet uti såväl det tecknade,
men ännu icke inbetalta aktiebeloppet, 27,300 R:dr, som hela sluss-anläggningen med hvad
dertill hörde, blef, enligt gjord ansökning, en summa af 5,000 Rör utaf de anvisade medlen
till Direktionen utbetald. De sålunda erhållna tillgångarne blefvo likväl endast använda till
åtskilliga förberedande arbeten af mindre betydenhet, äfvensom till uppköp af materialier
samt till afbetalning å öfverenskomna jordersättningar. Emellertid uppstod fråga 0111 lämpligheten
af sluss-anläggningens utförande enligt den af bolaget antagna plan, och sedan Chefen
för dåvarande Stor-amirals-embetets tredje afdelning, Grefve von Platen, hos Kongl. Majd i
underdånighet afstyrkt arbetets fortsättande efter nämnde plan och derjemte föreslagit, att
en hamnanläggning vid Carlstad borde verkställas före öfriga arbeten till båtfartens å Clara
eif förbättrande, har Kongl. Majd, genom nådigt bref den 26 Mars 1828, med gillande af
nyssberörde underdåniga framställning, förordnat, att ytterligare statsbidrag till ifrågavarande
sluss-anläggning icke skulle äga rum, utan bolaget, efter tagen kännedom om upprättade nya förslag
till sluss- och kanal-anläggningarne i Clara eif, höras, huruvida det, i sakens sålunda förändrade
skick, ville till dessa anläggningar bidraga eller önskade att från de åtagna förbindelserna
varda befriadt. Vid i anledning häraf hållen bolags-stämma, den II Oktober 1828,
förklarade sig bolagets intressenter önska befrielse från de af dem ingångna förbindelser och
allt hvad med ifrågavarande företag ägde gemenskap; och anhöll Direktionen hos Kongl.
Maj:t i underdånighet, att bolaget måtte al allmänna medel erhålla godtgörelse för ett belopp
af 9,375 lt:dr, som ännu återstode att utbetala enligt den med ägaren af Dejefors ingångna
öfverenskommelse om jordersättning Genom Kongl, brefvet den 16 Februari 1833, Slef
sistnämnde fråga till framdeles nådig pröfning uppskjuten, hvarjemte Bolags-direktionen anbefalltes
inkomma med redogörelse för de redan uppburna medlens förvaltning. Efter vid
särskilda tillfällen härom meddelade förnyade påminnelser, aflemnades år 1850 till Styrelsen
§ 3.
/
— H2 —
för allmänna väg- och vatt enbyggnader en sådan redogörelse af följande hufvudsakliga innehåll:
att aktie-ägarne af tecknade beloppet tillskjutit 1,410 lhdr, samt bolaget af anslagssumman
uppburit 5,000 ILdr; att effekter och mekaniska instrumenter blifvit inköpta för
ett varde af 1,354 lbdr 21 sk. 1 rst.; att jordersättning till ägarne af Skifed utgifvits med
1,033 Ridr 16 sk.; att till Dejefors ägare, i afräkning å öfverenskommen sådan ersättning,
ett belopp af 3,125 E:dr blifvit utbetalt; samt att försäljningssumman lör de i behåll varande,
å auktion förvttrade, effekterna och instrumentalierna, efter afdrag af auktions-provision
och några andra mindre poster, uppgått till 139 R;dr 12 sk. 4 rst., hvilka på det sättet
blifvit fördelade, att kronan delaf bekommit 108 Ridr 30 sk. och aktie-ägarne 30 R:dr
30 sk. 4 rst.; varande vid redogörelsen fogad en af 3:ne ledamöter, å Direktionens vägnar,
afgifven, till Kongl. Majit ställd, underdånig ansökning om afskrifning af skilnaden emellan
de af statsmedlen uppburna 5,000 R:dr och nyssnämnde, i kronans kassa inlevererade, belopp,
108 R;dr 30 sk.
Sedan Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, med öfverlemnande af omförinälda
redogörelse, hos Kongl. Majit i underdånighet anmält detta ärende, under anförande,
att Styrelsen ansett betänkligheter möta för Kongl. Majit att grunda ett beslut om afskrifning
på de af bolaget företedda handlingar, samt, i anledning deraf, Kongl. Majit, efter det
Justitie-kanslers-embetet blifvit i ämnet hiirdt, till Kongl Kammar-rätten för vidare handläggning
öfverlemnat handlingarne i målet, har Kongl. Kammar-rätten, •— som, då Advokatfiskals-embetet
derstädes, uppå anförda skäl, ansett'sig icke bora väcka någon talan emot
f. d. bolaget för oftanämnde sluss-anläggningar, men deremot yrkat ersättnings-ansvar för
ett belopp af 4,241 Ridr 18 sk. å de 2:ne ledamöter i f. d. Rolags-direktionen, som då ännu
funnos i lifvet, nemligen Kammar-rådet J. Helin och f. d. Förste Landtmätaren L. G. Örn,
ansett, vid det förhållande, att Kammar-rådet Helin under rättegången allidit, utan att hafva
blifvit i målet slutligen hörd, åtalet emot honom böra förfalla,—■ genom utslag den 14 Juni 1858,
sig utlåtit, att emedan hvarken Kongl. Maj:ts ofvanomförmälda bref af den 16 Mars och
den 19 Oktober 1826 innehölle något stadgande om Direktionens för ifrågavarande slussanläggnings-bolag
ansvarighet i afseende å förvaltningen af och redovisningen för oftanämnde
statsbidrag, eller i öfrigt, såvidt kändt vore, särskilda föreskrifter derom blifvit meddelade,
samt följaktligen de af bolaget valde ledamöter i Direktionen, hvilka ej varit att betrakta
annorlunda än såsom aktie-ägarnes fullmäktige eller ombudsmän, ej haft åliggande att för
om händer hafda medel, vare sig af stats-anslaget, som dessutom blifvit beviljadt- utan anspråk
å statens sida på delaktighet uti sluss-anläggningarne, eller bolagets enskilda bidrag,
redogöra för någon annan än bolaget; ty och som den af Advokatfiskals-embetet emot Förste
Landtmätaren Örn förda talan ginge ut allenast derpå, att han, såsom ledamot uti merbemälte
Direktion, måtte inför Kongl. Majit och Kronan ansvara för återbetalning af så stor
de! af det lvftade stats-anslaget, hvarför redovisning ej kunde anses hafva i behörig ordning
skett, men, efter hvad omförmäldt vore, Örn, hvilken blifvit af bolags-intressenterne till
Direktör utsedd, i sin berörde egenskap endast haft att inljpr dessa sistnämnde redovisa,
blefve Fiirste Landtmätaren Örn från det mot honom väckta åtal befriad; och skulle, vid en
sådan utgång af saken, i anledning af den utaf Kapitenen Wallencrona, Kammar-rådet Helin
och Förste Landtmätaren Örn, å f. d. Direktionens för ofvanomförmälda bolag vägnar, väckta
fråga om afskrifning i Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader räkenskaper af oredovisade
delen utaf meranämnde 5,000 Ridr, handlingarne i målet, med stöd af 7:de § uti
förordningen angående behandling af extra ordinarie afskrifnings-frågor och anmärknings-mål
af den 11 December 1830, öfverlemnas till bemälte Styrelse, som hade att, i öfverensstämmelse
med berörde förordning, i denna fråga meddela beslut, hvilket, i den mån afskrifning
derigenom beviljades, borde Kammar-rättens pröfning underställas; och blef detta Kammar
-
rättens utslag, som af dess Advokat-fiskals-embete i underdånighet öfverklagades, af Kongl.
Majit, medelst nådigt utslag den 29 Mars innevarande år, gilladt och faststäldt.
i afseende å beskaffenheten af ofvannämnde utaf f. d. Bolags-direktionen afgifna redogörelse,
hafva Revisorerne af tillgängliga handlingar vidare inhemtat, att de deruti upptagna
utgifter till ersättning för afstädd jord vid Skifed och Dejefors icke funnits genom originalverifikationer
styrkta, ehuru, beträffande förstnämnde utgift, en bland handlingarne befintlig
afskrift af ett emellan Clara elfs sluss-bolag och ägame af Skifed, den 12 Mars 1827, afslutadt
köpe-kontrakt om ifrågavarande jordrymd innehåller, att de sednare erkänt och qvitterat
den öfvenskomna köpeskillingen, 1,033 E:dr 16 sk., såsom af dem bekommen; hvaremot,
till bestyrkande af enahanda utgift till ägarne af Dejefors, Grosshandelsbolaget James Dickson
& Komp., endast förekommer redogörarens skriftliga uppgift, att beloppet, 3,125 R:dr,
skulle den 20 Mars 1827 blifvit af numera aflidne Kommerse-rådet och Riddaren Norström
uppburet och qvitteradt. Uti den förklaring, som i ofvan omförmälda rättegång blifvit af
redogöraren afgifven, anföres: att det köpe-kontrakt, angående jorden vid Dejefors, som
skulle med bemätte Grosshandels-bolag vara afslutadt och deruti köpeskillingen jemväl vore
qvitterad, under kolera-farsotens härjande i Carlstad förkommit, likasom äfven de öfver dessa
förhandlingar förda protokoller, hvilka förvarats af Direktionens Sekreterare Länsnotarien E.
Lundberg, som år 1834 derstädess i kolera aflidit, och hade "dessa handlingar sedermera,
oaktadt noggranna efterforskningar, icke kunnat tillrättafås; hvadan ej heller något bevis för
den uppgifna utbetalningen kunnat företes, ehuruväl ett i målet hördt vittne haft sig bekant
och inför domstol intygat, att ifrågavarande medel uti bemälte Grosshandels-bolags böcker
för år 1827 elier 1828 varit upptagna och krediterade såsom till bolaget influtna.
Genom Kammar-rättens, af Kongl. Majit fastställda, beslut, har förevarande, sedan mer
än 25 år tillbaka, dels på utredning i administrativ väg och dels på domstols åtgärd beroende,
fråga om redovisning för de af ofvannämnde sluss-anläggnings-bolag uppburna allmänna
medel numera blifvit så till vida afgjord, att f. d. Bolags-direktionen är frikänd från ansvarighet
inför Kongl. Majit och Kronan för de af densamma, i afseende å berörde arbetsföretag,
vidtagna åtgärder. Då likväl, till följd deraf, att Kammar-rättens Advokat-fiskalsembete,
som haft att i detta mål utföra Kronans talan, riktat sina påståenden endast emot
bemälte Direktion, Kammar-rättens utslag icke heller afsett annat än Direktions-ledamöternas
ersättnings-skyldighet, är följaktligen frågan, huruvida bolaget sjelft kan lagligen tillförbindas
att till Kronan återbära större eller mindre del af de emottagna, men icke behörigen redovisade,
medlen, hvilken fråga aldrig utgjort föremål för domstols pröfning, ännu att anse
såsom oafgjord; — på hvilket förhållande Revisorerne anse sig desto hellre böra fästa uppmärksamhet,
som ofvanstående framställning af bolagets åtgärder och förvaltning antyder,
att en del af den lästa egendom, som uppgifvits vara för sluss-anläggningen inköpt, ännu
måste tillhöra bolaget, och genom rättegångs anställande torde kunna utrönas, huruvida äfven
af den öfriga delen, hvarmed förhållandet synes mera tvifvelaktigt, någon tillgång till ersättande
af det allmännas förlust må kunna beredas.
§ 4.
1 afseende å Styrelsens räkenskaper hafva Revisorerne funnit anledning till den erinran,
att åtskilliga af de deruti upptagna utgifter icke blifvit med tillräcklig fullständighet redovisade.
Då nemligen uti special-räkningarne sådana utgifts-belopp förekomma, som innefatta
summan af flera vid särskilda tillfällen bestridda kostnader, finnas desamma äfyen uti verifikationerna
derstädes endast summariskt upptagna, såsom exempel hvarå, må anföras verifikationer
af följande innehåll, tillhörande räkenskapen öfver Tranebergs brobyggnad; »Diverse
_ \ 44 —
körslor under sommaren 36 R:dr 42 sk.»; »diverse åkningar i och för arbetet 8 R:dr 16
sk.»; »diverse resor och transportkostnader 9 R:dr 16 sk.»; »körslor och transporter 9 R:dr
44 sk.»; »diverse omkostnader i och för en resa till Barkarby 7 R:dr 32 sk.»; och bör i
afseende å dessa räkningar jemväl anmärkas, att de äro undertecknade och qvitterade af
den person, som, i egenskap af posthafvande officer, sjelf haft ledningen af arbetet och inseendet
öfver dess verkställande. Hvad särskilt beträffar utgifterna för verkställda resor,
hafva Revisorerne uti ofvan anförda äfvensom uti några andra derför afgifna verifikationer
saknat de uppgifter, sorn i dylika räkningar alltid böra meddelas om resans längd och grunden
för den fordrade ersättningens beräknande. Likaledes synes, att räkenskapen borde,
emot hvad förhållandet nu är, innehålla någon antydan om behofvet af sådana utgifter, som
verificeras af följande räkning: »Begagnat ekipage från Riddaregatan till Alviken och åter
med 2 timmars väntning, 6 R:dr; droska till Tranebergsbro och åter, 1 R:dr 28 sk., eki
page
till Barkarby och åter 9 R:dr, summa 16 R:dr 28 sk.»
Xa viyatiom-skolorna.
Deras räkenskaper, som, med undantag af Götheborgs Navigations-skolas redogörelse
för år 1853, undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten för båda revisions-åren, hafva
der icke föranledt till någon anmärkning, och utvisa följande förhållanden: (Se'Bilagan Litt. 1.1
Af Kongl. Kommerse-kollegii till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelser om undervisningen
vid Navigations-skolorna inhemtas följande uppgifter angående antalet af elever,
som under revisisions-åren derstädes åtnjutit undervisning, äfvensom af dem, hvilka blifvit
såsom styrmän och kaptener utexaminerade:
Åren 1852-
-1853.
Aren
1853—
1854.
Utexaminerade.
Utexaminerade.
Vid Navigations-
Inskrifne Elever. |
»—Ä
C:*
P P
•-=3
s»
sa Cl
cn Cö
co >-t
(0
C sa
>-♦»
Sjökaptener af
2:dra eller Styrmän
af lista klassen.
Styrmän af
2: dra klassen.
to
e
a
B
P
[nskrifne Elever.
Sjökaptener af
Usta klassen.
Sjökaptener af
2:dra eller Styrmän
af Usta klassen.
Styrmän af
2:dra klassen.
Summa.
skolorna uti
Stockholm
75.
31.
13.
13.
57.
64.
25.
8.
17.
50.
Götheborg
48.
33.
5.
15.
53.
47.
35.
1.
23.
59.
Gefle
45.
17.
16.
6.
39.
43.
6.
1.
14.
21.
Kalmar
26.
12.
1.
1.
14.
24.
9.
4.
3.
16.
Malmö
30.
15.
17.
5.
37.
58.
16.
8.
6.
30.
Hernösand
30.
13.
5.
5.
23.
26.
7.
15.
0
24.
Wisbv
35.
6.
14.
5.
25.
19.
7.
4.
3.
14.
Carlshamn i
37.
9.
13.
8.
30.
28.
7.
8.
4.
19.
Summa
326.
136.
84.
58.
to
00
00
fr*
112.
49.
72.
233.
ISilttga JLitt. I. till 18S3 års Revisionsberättelse angående Slatseerket, sid. 1-4-1.
Hettet.
Balans från föregående år:
Tillgångar
Uppbörd:
Anslaget till aflöning .
Dito till underhåll
Stockholm.
Ar 1S52.
Ar 1853.
Götheborg.
Ar 1852.
355:
25.! 6.
Ar 1853.
378:
Gefle.
Ar 1852.
232:!13.j —
Ar 1853.
225: 18. 2.
Kalmar.
Ar 1852.
607:
13.1 6.
Ar 1853.
731: 46.
6.
Malmö.
Ar 1852.
i _
259: 29.
Ar 1853.
336: j 23.| 11
Hernösand.
Ar 1852.
421: 34.
Ar 1853.
201: i 47. i 4.
Wisby.
Ar 1852.
Ar 1853.
Carlshamn.
Ar 1852.
895:125. | 1.
Ar 1853.
1,010: 3.1 1
i
2,500: —
300: ,1 —
—
2,600:
300:
40:
—
2,000:
1,300:
—
1,800:
300:
—
1,400:1 —
800: i —
—
1
1,400:: —
300;! —
1,200:
300:
.
—
1,200:
300:
|
1
1,200:
300:
9:
43.
1,200:
300:
12:
40.
1,200:
300:
j
1,200:
300:
j '
530:! — —
uorJ-
12:; —1 —
530:
170:
—
1 !
i -i i
j 700= : |
158: —| —
700
126
1' 1
i 1
i
- ~
S:r| 2,800: | — —
2,940:
—1 —13,300: |
— [2,100:
—
-
2,200: j —
—j 1,700: | —
-
1,500:
—
—| ],500:1 —1 —! 1,509: [43.
-
1,512:
40.
-
1,500:
— 1  j 1,500:
_| _| 712:| —j —i 700:
-
—| 858:| —| — 826
1 —!-
Balans till paj oljande är:
Skuld
117: 33. 7.
211: 46. 11.
.32: 39.
42: 35.
Summa
Credit.
Balans från föregående är:
Skuld
2,917:! 33. j 7.
97: 26.111.
3,151: 46. 11.
I
117: 33. 7.
3,655: 25.; 6.
2,478:
6.
2,432: 13.
1,925:; 18.
2,107: 13. 6.
2,231:
46- 6.
1,769:124. | 3.
1,849:115. 11.
1,921: 34. 8.
1 ^
744: j 39. | —
742: i 35.
i
8.
1,753:| 25.
|
1.
1,836: 3,| l.
1 i
! !
30:; 7. 8.
'I
32: 39.
- j
I 1
| 1
:
Utgifter:
Aflöning
1
2,500: —
|
2.433:; 16.
| 1
1,800: | —
1,800:
1,400:
1,400:
1,200:
1,200:
1,200:
1,200:
1,200:
1,200:
1 1
580: —| —
580=
|
1
56.V
16.
500
Instrumenter, böcker och kartor .
54: 39.
8.
109: 43.
—
1,250: i 18.
—
102:
28.
539:
4.
—
79:
38.
8.
15:
16.
—
41:
28.
—
20:
24.
—
21:
40.
—
377:
18.j —
22:
21.
4-
13:116.! —
2:
16:
24.
—
12
Diverse omkostnader
265:115.
—
324: 18.
4.
227:! 7.
—
285:
5.
4.
267:
38.
10.
255:
10.
—
159:
47.
—
155:
40.
11.
212:
24.
4.
265:
19.
11
142:
17.1 4.
133:
10.
8.
121:115. | 4.
127:144.; 8.
163:
30.
—
217
S:rj 2,820: | 6.
8.| 2,867:
29. | 4.
36277:| 25*
' 12,187;
33. | 4.12,200:! 42.
10. j 1,735:] —
8.11,375: il 5.
—j 1,397: i 20.111.11,433:
—! 4.
1,487:111.111.| 1,719:135.
4-
1,355:132. [ —
714= j31.j 4.| 709:144.| 8.| 743:|22.| —
730:| —
Balans till pä följande år:
Tillgångar
—
166:
32.
1
378:1 —
6.
290:
15.: 2.
I
225= 18
2.
!
190:| 17.
6.
i
731=146.
6.
834:
25.
7.
336:
|
23.' 11.
I
362: 4.
I
I
1
201747.
4.
346:
15. i 4.
j
1
f
j
I !
1,011):! 3.'; 1.
| i
! 1
1,106=1 3.1 1.
Summa
2,917=
33.
7.
3,151:
46.
11.
3,655:
25.
6.
2,478;
1
6.
2,432: 13. _
1,925: j 18.
]
2,
2,107;
13.
6.
Inventariers värden :
1
1
i
|
Behållna vid årets början . . .
10,654=
12.
8.
10,695:
46.
4.
4,795:
44.
2.
5,444:
7.
2.
4,435
9. 2.
4,977: 41.
2.
4,134:
4.
11.
Tillkomna under året
41:
33.
8.
101;
43.
—
648:
11.
—
613:
44.!
—
546
20. | —
67:! 6.
8.
15’
16.
—
Afgångna dito
—
—
40:
—
—
_
—
—
3
■ 36. j —
7:; 45.
4.
—
—
Behållna till påföljande år . . .
10,695;
46.
4.
10,757: 41.
4.
5,444:
2.
5.508:
3.
2.
4,977
41.| 2.
5,037:! 2.
6.
4,149:
20.
11.
2,231:
46.
4,149: 20.
41*28.
6.
11.
4,191; —lil.
1,769: 24.
4,034:
21:
13.
16.
3.
4.
4,055: 29.| 6.
1,849; 15. 11.
4,055: 29.
23:! 40.
6.
4,079: 21.1 6.
1,740: ISO.
627: is.
8.
2,368*',! —| 8.
2,368:, —
22: 21. 5.
4.
8.
2,390:122.) 1.
744:
1,902:
17:
14:
1,905:
39.! —
8.
8.
742: j 35. | 8.
1,905:| 8. 8.
o.;  :
1,907:1 8.! 8.
1,753:| 25. i 1.
2,436:142. jll.
16= 16. —
2,453: 10 11.
2,453: 10 ill.
12:, 42.! 8.
2,466:
5. 7.
Mtilaya tsin. Ä. till JS55 Ars Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. I4<5.
Uebel.
Balans frän föregående är:
Tillgångar
Uppbördl
Kontant stats-anslag . . .
Vakans- och nådårsbesparingar
Räntemedel
Delägarnes bidrag . . .
Tjenstemanna-fondens dito
Besparade pensioner .
Diverse inkomster . . .
Ar 1852.
Tjensteniauna-fonden.
År 1853.
1,547,188: 36. 9.
1,592,973:! 3.; 4.
35,500:
4,707:
82,070:
10,578:
825:
109:
16. 1.
12.110.
24.1 —
35. 10.
35,500:
14:
79,517:
17,602:
1,371:
27:
16.
19.
45.
11.
4.
4.
11.
Allmänna Enke- och pupill-fonden.
Ar 1852.
7,564:
43. 4.
Ar 1853.
7,432:! 6. i —
Enskilda Enke- oell pupill-fonden.
Ar 1852.
188,200: 15. i 4.
Ar 1853.
188,200-.! 15. | 4.
Gåfva af en gammal tjensteman.
Ar 1852.
6,361: 24. 7.
Ar 1853.
I
i
6,724: 5. 8.
Götha Hofrätts pensious-fond.
Ar 1852.
2.207: 4. i —
Ar 1853.
2,272:; 4.
'Wiiumerstedtska Testanients-fonden.
Ir 1852.
1510: 12.
Ar 1853.
610: 12. 9.
25,000:
1,240:
25,000:
-
-
-
—
370:
47.
8.
■ 9,410:
-
9.
9,394:
24.
3.
—
—
—
—
15,249:
24.
—
16,495:
31.
3.
—
—
—
46,873:
—
7.
50,295:
41.
2.
—
1,550:
26.
8.
1,774:
8.
—
1,302:
24.
__
—
—
523:
8.
—
48:
36.
—
42:
40.
—
362: 29.
1.
336:! 9.|10.
105:
113: 29.
S:r| 139,790: j40.| 9.| 134,032:138. | 6.|26,240: —| —J27,445:118.! 4.| 73,355:121.| 4.| 77,530:124.| 8.| 362:|29.| l.j 336:| 9. 10.| 105:| — | —| 113:|29.j—|
—| —|
Langska Testaments-fonden.
År 1852.
År 1853.
i
4,009:142.
_
4.020:
6.
1
- j
200:' —
—
201:
—
4.
—I 200: — — 201: — 4.
Balans till påföljande dr:
Skuld . .
| |
830: 30.1 —
!
830: 30.!
|
I I
Summa
Credit.
Balans frän föregående är:
Skuld . .
Utgifter:
Pensioner och begrafningshjelp . .
Bidrag t. enskilda enke- o. pup.-fonden
Förvaltnings-kostnade- . . .
Afskrifningar oell restitutioner . .
1,686,979: 29.1 6.
1,727,005: 41. 10.
33,804:143. 4.
34,877:
24.
4.
261,555:136.
265,730:
40.
6,724: 5.
7,060:
15.| 6.
2,312:
4.
2,385: 33. j —
1,440: 42. j 9.
— 830: 30.'
1,440: 42.1 9.
830: 30.1 —
4,209: 42.
4,221:
6. 4.
33,540:
25.
10.
31,989:
13.
10.
46.873:
—
7.
50,295:
41.
2.
12,916:
17.
5.
10,578:
46.
6.
676:
30.
4.
161:
30.
—
26,372: 37.
4.
26,932: 37. 4
73,296:45.
58: 24.
4.
77,398:
131:
42. 8.
30.
40;!
131: 32.:
— i
-
189: 36. —■
200:
S:r| 94,006:j26.[ 2.| 93,025:j35.| 6.126,372:j37. 4.126,932:J37.j 4.| 73,355:j21.| 4.| 77,530:124.| 8.|
j —| —|
— i — | 40:!— I— | 13l:|32.| —|
Balans till påföljande år:
Tillgångar > . . v . .
1,592,973:
3.' 4.
1,633.980:
6. 4.
7,432:1 6.'
7,944: 35.
188,200:
15.
4.
188,200:
15.
4.
6,724:
8.
7.060:115.
6.
2,272:I 4.
2,254:1 1.1 —
610: 12.
9.
610: 12.1 9.
| 189: 36. —
200: | —
4.020:
6.
1
i
4,021:- 6.
4.
Sumina| 1,686.979: 29, 6.11,727,005:!4l.j 10.133,804:]43.j 4.134,877:j24.| 4.1261,555-136. 8.1265,730: 40.| —| 6,724:| 5.| 8.| 7,060:j 15.' 6.| 2,312:j 4.j— | 2,385: 33.1 —J 1,440:|42.; 9.| 1,440^42.| 9.| 4,209:142.| —| 4,221:| 6.) 4.
- 145 —
Civilstatens M3'ensions-inrättnmg.
Dess räkenskaper, som undergå granskning af Givil-statens dertill utsedde Revisorer,
utvisa följande förhållanden: (Se bilagan' Litt. K.)
Af bilagda tabell inhemtas, att tjenstemanna-fondens årliga bidrag till enskilda enkeech
pupill-fonden, hvilket, år 1850, utgjorde 41,330 R:dr 8 sk. 7 rst., och, år 1851, 42,217
R:dr 31 sk. 3 rst., under revisions-åren ytterligare ökats, så att det år 1852 uppgått till
46,873 R:dr 7 rst., och år 1853 till 50,295 Rhr 41 sk. 2 rst.
Med anledning af den utaf 1853 års Stats-revisorer gjorda framställning, att, enär för
pensionering af civile embets- och tjenstemäns enkor och omyndiga barn, ett stats-anslag å
25,000 R:dr vare anvisadt, samt Civil-statens allmänna enke- och pupill-fond uteslutande
bestode af allmänna medel, redogörelsen deröfver borde undergå granskning hos Kongl. Kammarrätten,
bar Direktionen öfver Civil-statens pensions-kassa, uti sitt af Kongl. Maj:t häröfver
infordrade utlåtande, i underdånighet tillstyrkt nådigt bifall till det sålunda väckta förslaget;
men då, enligt hvad Revisorerne funnit, nämnde räkenskaper icke för någotdera af
revisions-åren blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade, hafva Revisorerne ansett sig böra
hemställa, det Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att den föreslagna
och tillstyrkta åtgärden måtte, derest icke något hinder för dess verkställighet skulle
anses möta, varda vederbörande till iakttagande anbefalld.
Räkenskaperna, hvilka äro förda med ordning och redighet, hafva icke till någon erinran
från Revisorernes sida föranledt.
A s *m éens Pensions-kassa.
Denna kassas räkenskaper, hvilka undergå granskning af delägarnes egne Revisorer,
utvisa följande förhållande:
Debet: år 1851. år 1852. år 1853-
Balans från föregående
år:
Tillgångar  2,668,154: 21. 4. 2,661,024: — 4. 2,540,999. 12. 9.
Uppbörd:
Tre femtedelar af Wadstena
Krigsmanshus äldre
inkomster .... 74,155: 43. 2. 61,675: 28. — 63,879: 4. 10.
Begrafningshjelps-bespa
ring
25,340: 22. 11. 595: 45. 5. —- — —
Vakans-och liggetids-d:o 16,331: 26. — 1,426: 1. — —— — —
Ersättning för besparingar
— — 31,400: — —■ 31,400: — —•
Transport: 115,827: 44. 1. 95,097: 26. 5. 95,279: 4. 10.
T
Transport: 115,827: 44. 1. 95,097: 26. 5. 95,279: 4. 10.
Eänte- och hyresmedel 119,950: 12. 1. 120,049: 3. 10. 118,104: 35. 10.
Delägares afgifter . . . 46,088: 21. 1. 45,533: 7. — 51,704: 41. 8.
Besparda pensioner . . 9,192: 37. 4. 9,349: 21. 4. 12,859: 34. 8.
Observations- m. fl. medel
3,256:33. 5. 2,819:43. 4. 1,151: 21. 11.
S:r 294,316: 4. — 272,849: 5. 11. 279,099: 42. 11.
Balans till påföljande
år:
Skulder :  171,431: 26. 9. 93,641. 36. 4. 101,255: 23. 5.
Summa 3,133,902: 4. 1. 3,027,514: 42. 7. 2,921,354: 31. 1.
Credit.
Balans från föregående
år:
Skulder  169,624: 41. 6. 171,431: 26. 9. ' 93,641: 36. 4.
Afkortningar :
För föregående år . . . 4,122: 25. 6. 2,847: 22. 6. 3,125: 45. 7.
Utgifter:
Pensioner och begraf
-
...
ningshjelp
281,321: 32.
—
293,825:
—
—
299,430:
Direktörs-arfvoden . . .
2,333:
16.
—
2,333:
16.
—
2,333:
16.
—
Aflönings-staten .....
7,262:
24.
—
7,450:
—
—
6,416:
32.
—
Provisioner, arfvoden och
diskretioner
2,421:
44.
9.
3,810:
44.
5.
2,443: 21.
8.
Eäntor
3,786:
32.
—
2,545:
46.
6.
336:
12.
—
Diverse utgifter ....
2,004: 28.
—
2,271:
17.
8.
2,553:
14.
2,
S;r
299,130:
32.
9.
312,236:
28.
7.
313,512: 47.
10.
Balans till påföl-
jande är:
Kontant behållning . . .
10,312:
41.
1.
19,394:
44.
2.
30,081:
18.
5.
Utlånta medel jemte rän-
tor
2,425,001
21.
4.
2,389,074:
16.
5.
2,377,539:
11.
9.
Leverering påföljande år
167,524:
—
7.
66,918:
13.
2.
40,017:
30.
2.
Fastighets-värde ....
30,000:
—
—
30,000:
—
—
30,000:
—
—
Utestående fordringar .
28,185:
33.
4.
35,611:
35.
—
33,435:
33.
—
S:r
2,661,024:
—
4.
2,540,999:
12.
9.
2,511,073: 45.
4.
Summa
3,133,902:
4.
1.
3,027,514: 42.
7.
2,921,354: 31.
1.
Då de utaf sednast församlade Eevisorer meddelade tabellariska uppgifter om kassans
ställning för år 1851, såsom uti 1853 års revisionsberättelse omförmäles, voro i vissa delar
©fullständiga, hafva Eevisorerne ansett lämpligt att uti förestående tabell jemväl redogöra
för kassans inkomster och utgifter under förstnämnde år.
— U7
Pensionärernes antal vid de under revisions-åren, i Mars månad, verkställda pensionsregleringar
har utgjort:
år 1852. år 1853-
Hel-års
Pensio-
Pensionernas
Pensio-
Pensionernas
pension.
närer.
belopp.
närer.
belopp.
Allmänna Pensions-staten.
l:sta klassen, 2:dra afdelningen 1,600:
3.
4,800:
3.
4,800:
2:dra klassen
800:
22.
17,800:
21.
17,400:
3:dje dito
600:
34.
20,400:
35.
21,000:
4:de dito
500:
81.
40,575:
80.
40,075:
5:te dito
400:
314.
126,050:
320.
128,375:
6:te dito
350:
1.
350:
1.
350:
7:de dito
300: t
25.
7,500:
26.
7,800:
8:de dito
250:
22.
6,000:
21.
5,650: — —
9:de dito
150:
4.
700:
3.
550:
10:de dito
120:
353.
42,526:32. —
366.
44,086:32. —
1 l:te dito
80:
70.
5,700:
65.
5,233: 16. —
12:te dito
50:
37.
1,850:
39.
1,950: — —
Gottlands Landtbeväringsstat.
l:sta klassen
350:
3.
1,050:
3.
1,050:
2:dra dito
200:
12.
2,300:
40.
1,900:
3:dje dito
150:
1.
125:
1.
125:
5:te dito
100:
3.
250: — —
3.
250:
tfcte dito
80:
1.
80:
1.
80:
Summa
986.
278,056: 32. —
998.
280,275:
Redogörelserna för det under Direktionens öfver Arméens pensions-kassa förvaltning ställda
anslaget för pensionering af militäre embets- och tjenstemäns samt under-officerares enkor
och barn äro, för båda revisions-åren, i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning
och utvisa följande förhållande:
Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar . . . .
6,186: 40.
6.
6,762:
8. 6.
Stats-anslag. . .
Restitution . . .
Uppbörd:
25,000:
23:
16.
—
25,000:
— —
S:r
25,023:
16.
25,000:
_ _
Summa
Credit.
31,210:
8.
6.
31,762:
8. 6.
Pensioner ....
Utgifter:
22,999:
1,386:
63:
—
—
22,243:
1,631:
517:
57:
46. 3.
Till Givil-statens
Annons-kostnader
pensions-inrättning, andel i pensioner, .
—
—
24. —
27. —
S:r 24,448:
24,450: 1. 8.
— 448 —
Balans till påföljande år:
Begparings-medel samt outtagna pensioner och gratifikationer
6,762: 8. 6. 7,312: 6. 10.
Summa 31,210: 8. G. 31,702: 8. 6.
Vid 1851 års stats-revision fastades uppmärksamhet derå, att militäre embetsmän åtnjöte
pension från Arméens pensions-kassa på samma gång, som de uppburo lön eller pension för
civil tjenst; och då kassans behållning, under de sednare åren, småningom minskats samt,
i följd deraf, farhåga måste uppstå för kassans framtida bestånd, hade Revisorerne ansett
angeläget, att den förändring i reglementets föreskrifter vidtoges, att kassan befriades från
utbetalning af pensioner till sådana delägare, som framdeles erhölle tjenster i civil väg -eller
blefve på allmänna indragnings-staten uppförda. 4
Nu församlade Revisorer biträda i så måtto dénna åsigt, att de anse ett billigt stadgande
kunna uppgöras, hvarigenom pensions-innehafvare, hvilken erhölle annan tjenst med
högre löne-förmåner, finge vidkännas ett så stort afdrag å dessa förmåner, som motsvarar
pensions-beloppet.
Amiralitets-Krigsmans-kassan.
Utaf de för kassans pensions- och gratial-fonder åren 1852 och 1853 upprättade kapital-räkningar
äro särskilda utdrag Revisorerne tillställda, hvilka utvisa;
Pensions-fonden: år 1852. år 1853.
Statsanslag under åtskilliga titlar  32,G51; 46. 6. 18,360: 5. 4.
Utgifter ".  61,425: 40. — 60,868: 46. —
Gratial-fonden:
Statsanslag  18,166: 37. 5. 14,243; 26. 4.
Utgifter
26,342: 16. 7. 27,295: 25» 8.
Sedan, i anledning af Rikets Ständers åren 1851 och 1853 församlade Revisores anmälan,
att de varit förhindrade att öfver denna kassas förvaltning afgifva något omdöme, enär
räkenskaperna icke i sin helhet varit för Revisorerne tillgängliga, Direktionen öfver Amiralitets-kassan,
uti häröfver afgifvet utlåtande, erinrat om de hinder, som mötte för räkenskapernas
afsändande till Stockholm, för att der granskas, äfvensom visat nödvändigheten
deraf, att hufvudsakliga revisionen af nämnde kassas förvaltning försigginge i Carlskrona
och, till stöd för denna åsigt, åberopat Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 31 Juli 1845,
enligt hvilken, med anledning af en vid 1843 års stats-revision framställd begäran, att åtminstone
den del af kassans räkenskaper, som utgjordes af allmänna medel, borde undergå
offentlig granskning, Kongl. Maj:t, af anförda orsaker, förklarat Sig så mycket mindre finna
skäl bifalla, att Krigsmans-kassans alla räkenskaper med tillhörande verifikationer aflemnades
till granskning, vare sig af Kammar-rätten eller Rikets Ständer, som Rikets då församlade
Ständer frångått anspråk om granskning af Arméens pensions-kassas förvaltning, men tillika,
enär Rikets Ständer borde äga kännedom derom, att de Amiralitets-krigsmans-kassan tillslagna
statsmedel, så väl i behörig ordning, som för sina afsedda ändamål, användes, förständiga!
Direktionen att till Rikets Ständers Revisorer för de år, som en revision omfattar,
vid revisions-förrättningens början insända icke allenast en på kassans hufvudbok grundad oell
\
— \ 49 —
dermed öfverensstämmande uppgift å beloppet af de kassan för året tillfallande statsmedel, med
hvarje inkomstsumma för sig, jemte verifikationer dertill, utan äfven en specifik uppgift på
årets pensions- och gratial-stat; så hafva Rikets sednast församlade Ständer, på grund af
hvad sålunda blifvit anfördt, och, i enlighet med Stats-utskottets tillstyrkan, ansett Revisorernes
ifrågavarande anmälan icke till vidare åtgärd böra föranleda; hvilket nuvarande Revisorer
velat här omförmäla.
I följd af Rikets Ständers ofvanberörde beslut, är Amiralitets-kassans Direktion således
icke skyldig att till offentlig granskning aflemna kassans samtliga räkenskaper; men då Revisorerne
anse nödigt, att Rikets Ständer, för att tillförlitligt kunna bedöma till hvilket
belopp statsanslag för kassans upprätthållande erfordras, jemväl äga kännedom om delägares
bidrag, hemställa Revisorerne, att en summarisk uppgift å alla kassans inkomster och utgifter
hädanefter må räkenskapen bifogas.
Béongl. Styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar
i riket.
Af räkenskaperna äro 1852 års granskade i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar,
hvaremot 1853 års der ännu icke undergått revision. Förhållandet med inkomster och utgifter
inhemtas af följande tabell:
Debet.
år 1852.
år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar (utan afdrag af skulderna)
397,321: 22.
7.
379,936:
33.
3.
Uppbörd:
Statsanslag å 2:dra hufvudtiteln: för fångars vård
770,000: —
—
770,000:
—
—
Dito å 7:de ' dito: till underhåll af
läns- och kronohäktens bvggnader ....
4,000: —
4,000:
—
—
Arbets-inkomst
200,553: 45.
9.
246,252:
—
4.
Intresse-medel
150: —
150:
—
—
Anmärknings-medel
1,749: 25.
3.
1.117:
16.
o
Ersättnings-mede!
313: 16.
313:
16.
—
Diverse inkomster
7,334: 40.
5.
8,068:
26.
3.
S:r
984,101: 31.
5-
1,029,901:
10.
9.
Stats-kontoret påför dt:
Skilnaden, hvarmed utgifterna öfverstigit inkomsterna
— —
—
34,821:
5.
5.
Balans till påföljande år:
Skuld till Stats-kontoret
143,616: 32.
3.
131,268: 22.
9.
Dito till diverse
113,693: 45.
6.
104,732:
2.
1.
S:r
257,310: 2«.
9.
236,000:
24.
10.
Summa 1,638,733: 35.
9.
1,680,659: 26.
3.
Skulder
Credit.
Balans från föregående år
213,695: 19. 1. 257,310: 29. 9.
— 450
Afskrifning:
Fastighets-värde  61,000: — —
Utgifter:
Byggnader och reparationer ........
18,548:
36.
4.
27,880:
17.
5.
Förplägning
308,956:
15.
6.
321,058:
10.
4.
Beklädnad
66,835:
36.
9.
72,437:
15.
1.
Sängkläder
13,843:
3.
10.
17,400:
2.
7.
Inventarier
,
1,585:
14.
10.
1,051:
23.
9.
Eldning och lysning
22,130:
23.
7.
22,465:
21.
9.
Renhållning
8,269:
43.
3.
8,753:
4.
10.
Religions-vård
11,526:
37.
3.
12,836:
15.
6.
Sjukvård
35,752:
42.
10.
37,703:
19.
—
Garnisons-kostnader .............
73,370: 46.
9.
80,545:
46.
7.
Bevakning
53,904:
26.
—
62,503:
36.
1.
Fångtransport
141,552:
13.
2.
130.753:
5.
10.
Fångars afgång
3,594:
21.
11.
3,920:
42.
—
Straff-exekutions-kostnader
527:
3.
7.
665:
33.
7.
Uppfostringshjelp
1,818:
31.
6.
1,693:
2.
—
Generella förvaltnings-kostnader
81,677:
12.
4.
83,954:
9.
10.
Arbetens bedrifvande
125,419:
11.
2.
178,653:
8.
—
Wisby arbetshus-inrättning
270-
—
—
270:
—
—
Diverse afkortningar
126:
31.
9.
176:
38.
—
S:r
969,710: 20.
4.
1.064,722:
16.
2.
Stats-kontorct tillgodofördt:
Skilnaden, hvarmed inkomsterna öfverstigit utgifterna,
14,391:
11.
1.
—
—
—
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
71,305:
31.
—
37,014: 44.
2.
Behållning af inventarier
166,757:
21.
8.
207,989: 40. 10.
Fordringar..................
38,455: 24.
3.
61,704:
38.
2.
Förskott
71,133: 42.
—
19,658:
17.
6.
Proprie-balanser
32,284:
10.
4.
32,258: 31.
8.
S:r
379.936:
33.
3.
358,626: 28.
4.
Summa 1,638,733: 35. 9. 1,680,659: 26. 3.
Beträffande den skuld, hvarför Fångvårds-styrelsen, enligt tabellen, häftar hos Kongl. Statskontoret,
utgörande, vid 1853 års utgång, 131,268 R:dr 22 sk. 9 rst., lemnar Styrelsens till
Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse för det förra revisions-året följande redogörelse
för densammas tillkomst. Då Styrelsen år 1842 öfvertog förvaltningen af fångvården i dess
helhet, bildades, vid hufvudbokens uppgörande för samma år, af en del fångvårdens dåvarande
tillgångar ett kapitalbelopp, som sedermera, efter afräkning af åtskilliga deri ingående
fängelse-byggnaders värde, i hufvudboken bibehållits. Detta kapital-belopp uppgick
till 122,626° lhdr 3° sk. 6 rst.
Dels derigenom att arbetena för fångvårdens behof vid de större straff- och arbetsfängelserna
under sednare åren erhållit en betydligare utsträckning, sorn fordrat större för
-
— 151 —
lags-kapital, dels i den mån en mera ordnad bokföring hunnit vid dessa fängelser införas,
hvarigenom icke, på sätt förut tillgått, värdet af under året upphandlade materialier och
förråds-artiklar i räkenskaperna aflorts såsom en utgift i vidsträcktare mån, än för så vidt
effekterna under samma år för Fångvården användts, dels ock genom den af Kongl. Maj:t,
den 12 Juni .1849, nådigst föreskrifna förändring i afseende på, utgifterna för ransakningsfängelserna,
nemligen: att till bestridande af dessa utgifter, som förut förskjutits från vederbörande
Landtränterier, förskott skulle al Styrelsen Ränterierna meddelas, hvaraf blifvit en
följd, att Styrelsen i hvarje Landtränteri ständigt måste hålla en större eller mindre kassa,
hade ofvannämqde kapital-tillgång blifvit alltför otillräcklig, hvarigenom, då de under sednare
åren uppkomna betydliga besparingar å fångvårds-anslaget till en väsendtlig del i verkligheten
representerats genom fångvårdens förråder och kassor, dessa besparingar, som för hvarje år i
Styrelsens hufvudbok godtgjorts Stats-kontoret, icke kunnat kontant öfverlemnas. Detta utgjorde
anledningen till den betydliga fordran, nämnde embetsverk ägde hos Styrelsen; ett
förhållande, som, i Styrelsens tanke, icke heller kunde i framtiden undvikas, så framt ej
fångvårdens förlags-kapital blefve ökadt till ett behofvet motsvarande belopp.
Utan att vilja bestrida behofvet för Fångvårdsstyrelsen af ett förlags-kapital, finna likväl
Revisorerne Styrelsens åtgärd att, på sätt- som skett, bereda sig en dylik fond vara med
stats-regleringens grunder oförenlig, och anse, att bildandet af ett sådant kapital ej bordt
eller bör äga rum, utan att Kongl. Maj:t, efter föregången utredning från Fångvårdsstyrelsens
sida och på dess framställning, pröfvat behofvet samt af Rikets Ständer äskat
och erhållit de för ändamålet erforderliga medlen.
§ 1-
Inkomster och utgifter för de särskilda fängelse- och arbets-inrättningarne hafva under
revisions-åren uppgått till följande belopp, nemligen:
Straff- och arbets-fängelserna.
Ar 1852.
År 1853.
Inkomster.
Utgifter.
Inkomster.
Utgifter.
å Långholmen . . .
€5,140: 17.
7.
130,049: 17.
8.
59,315: 33. 10.
139,876: 14. 11.
i Malmö......
64,187: 5.
7.
118,345: 2.
6.
70,341: 7. 7.
125,438: 7.
8.
åNorrmalm istock-
holm
16,768: 11.
2.
40,965: 22.
8.
22,382: 17. 9.
44,117: 29.
1.
i Norrköping . . .
13,538: 16.
2.
21,387: 3.
4.
36,176:42. 9.
52,370: 10.
4.
i Götheborg ....
3,079: 47.
8.
8,826: 39.
—
3,836: 36. 10.
9,097: 14.
9.
S:r
162,714: 2.
2.
319,573: 37.
2.
192,052:42. 9.
370,899: 28.
9.
Fäst nin gs-fängelserna
i Carlskrona . . . .
1: —
—
10,732: 33.
9.
—
—
10,631: 30.
5.
å Carlsten
379: 15.
5.
35,602: 15.
3.
— — —
39,397: 30.
—
i Christianstad . .
1: 26.
—
13,122: 20.
1.
1: 10. —
13,050: 14.
5.
i Landskrona . . .
5,837: 1.
3.
21,893: 43.
2.
5,895: 44. 11.
22,985: 29.
—
vid Ny-Elfsborg .
•— —
—
10,144: 11.
10.
—
9,955: 19.
5.
i Warberg . . . .
17,772: 26.
8.
49,322: 24.
6.
33,396:46. 8.
75,619: 29.
7.
S:r
23,991:21.
4.
140,818: 4.
7.
39,294: 5. 7.
171,640: 8. 10.
— 152 —
Krono-arbets-korpsen.
l:sta kompaniet af
soldat-klassen
(vid Ströms
-
holms kanal)
9,977: 13.
4.
20,767:45. 11.
10,730: 38.
2.
24,286: —
2.
2:dra, 3:dje och
4:de kompani-
erna af fäst-
nings-klassen
(vid Carlsborg)
115: 43.
3.
80,318: 26.
5.
57: 6.
8.
83,565: 17.
5.
5de dito af dito (i
Carlskrona) . .
10,986: 46.
7.
23,136: 10.
4.
10,153: 5.
6.
24,697: 39.
3.
6:te dito af dito (å
Slitö)
— —
—
— • —
—
1: 28.
—
13,716< 1:
6.
9:de och 10:ded:oaf
'
/ dito (å Eindön)
156: 34. 10.
49,687: 21.
—
42: 37.
—
57,346: 28.
6:
I ide dito(å Kungs-
holms fästning)
— —
—
— —
—
— —
—
7: 46.
6.
S:r
21,236: 42.
—
173,910: 7.
8.
20,985: 19.
4.
203,619: 37.
4.
Krono-häktena.
Stockholms stads .
— —
—
4,734: 41.
4.
— —
—
4,619: 27.
9i
Blekinge läns
75: 25.
1.
12,697: 46.
8.
182: 26.
6.
11,148: 32.
2.
Kalmar dito
64: 5.
5.
21,861: 8.
9.
55: 35.
8.
20,319: 33.
9.
Christianstads dito
138: 37.
4.
16,228: 13.
8.
184: 47. 10.
18,200: 24.
1.
Elfsborgs dito
129: 25.
10.
21,089: 18.
2.
617: 29.
1.
19,471: 8.
7.
Gefleborgs dito
450: 24. 11.
16,439: 37.
—
410: 17.
4.
13,501:40.
3.
Gottlands dito
8: 46.
—
4,043: 23. 10.
63: 34.
6.
3,655: 9.
4.
Götheborgs dito
41: 36.
2.
10,487: 15.
1.
98: 21.
8.
13,114: 9.
6.
Hallands dito
116: 20.
2.
9,347: 13.
1.
74: 36.
3.
8,742: 13.
2.
Jemtlands dito
3: 19.
4.
2,579: 5.
3.
12: 10. 11.
2,613: 25.
2.
Jönköpings dito
1: —
—
13,470: 6.
5.
172: 8.
9.
11,311:30. 10.
Kopparbergs dito
74: 38.
2.
10,195:46.
6.
100: 46.
—
8,366: —
4.
Kronobergs dito
27: 37. 10.
8,496: 2.
3.
49: 44.
9.
8,943:13. 10.
Malmöhus dito
— —
—
12,135: 43.
9.
513: 41.
5.
10,502: 46. 11.
Norrbottens dito
3: 40.
5.
2,850: 38.
1.'
32: 20.
2.
3,658: 42.
4.
Skaraborgs dito
23: 22. 10.
24,616: 23.
7.
59: 5.
9.
26,291: 38.
6.
Stockholms dito
9: 43.
5.
14,594: 16.
1.
5: 26.
9.
13,507: 12.
5.
Södermanlands dito
70: 18.
8.
9,468: 35.
—
72: 30. 11.
9,462: 38.
7.
Upsala dito
44: 33.
8.
7,433:42.
11.
— 36.
—
7,700: 7.
2.
Wermlands dito
325:21.
4.
15,854: 33.
10.
188: 13.
11.
14,813: 23.
1.
Westerbottens dito
3: 12.
—
3,794: 39.
8.
4: 3.
8.
2,976: 43.
8.
Westernorrlands dito
31: 28.
—
10,443: 13.
8.
— —
—
8,355: 29.
5.
Westmanlands dito
18: 34.
—
12,086: —
—
79: 15.
5.
13,036:43. 11.
Orebro dito
113:45.
3.
14,320: 22.
3.
84: 11.
13,776: 21.
5.
Östergöthlands dito
91: 11.
7.
20,822: 8.
7.
266: 14.
2.
18,178: 2.
8.
S:r
1,869: 3.
5.
300,632:19.
5.
3,330: 2.
5.
286,468: 42.
10.
Ej tillhörande viss
fångvårds-anstalt 774,290: 10.
6.
34,775: 47.
6.
774,238: 36.
8.
32,093: 42.
5.
Summa
984,101: 31.
5.
969,710: 20.
4.
1,029,901: 10.
9.
1,064,722: 16.
2.
— 153 —
§ 2.
Till upplysning om antalet af de särskilda slags fångar äfvensom barn, hvilka på en
gång, nemligen den sista dagen af året, varit uti rikets samtliga läns-, krono- och polishäkten
inneslutne, är, efter Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelser för revisions-åren,
följande tabell uppgjord:
Uti läns-, krono- och polis-häktena förvarade: år 1852- år 1853-
För ransakning samt vatten- och bröd-straff  1,192. 1,125.
» aftjenande af böter .*  60. 92.
» försvarslöshet eller olofligt kringstrykande  152. 136.
Till allmänt arbete dömde  31. 16.
Bysatte  58. 60.
Transport-fångar  45. 145.
Summa fångar 1,538. 1,574.
Barn, som åtföljt föräldrarne i fängelse  11. 11.
Summa personer 1,549. 1,585.
Uti straff- och arbets-fängelser samt vid Pionier- och
Krono-arbets-korpserna:
Lifstidsfångar
1,512. 1,507.
Till straff-fängelse på bestämd tid dömde  1,257. 1,272.
För försvarslöshet till allmänt arbete dömde eller frivilligt anställde . 1,754. 1>?73.
Kapitulanter eller utstrukne soldater  192. 174.
Bekännelse-fångar  3. 6.
Summa 4,718. 4,732.
Totalsumman häraf utgör således  6,267.' 6,317.
Vid jemförelse af sistnämnde summor med rikets folkmängd, visar sig, att, vid slutet
af år 1852, hvar 554:de, och, vid 1853 års utgång, hvar 549:de person i landet varit friheten
beröfvad; hvarvid dock bör iakttagas, dels att antalet af dem, som sista dagen af året
förvarats antingen i de mindre städernas häkten eller uti de mindre transport-fängelserna,
icke blifvit beräknadt, dels ock att de, som vid slutet af nämnde båda år varit friheten
beröfvade, icke kunnat jemföras med samma års utan med 1850 års folkmängd.
§ 3.
Enligt ofvannämnda underdåniga berättelser, har antalet af de särskilda slags fångar,
som under loppet af åren 1852 och 1853 förvarats uti allmänna straff- och arbets-fängelserna
eller varit vid Krono-arbets-korpsen anställde, äfvensom af dem, som under hvartdera af
nämnde år, af en eller annan orsak, derifrån afgått, utgjort:
år 1852.
år 1853.
Män.
Qvinnor.
Summa.
Män.
Qvinnor.
Summa.
Qvarvarande vid årets början . . .
3,805.
598.
4,403.
4,069.
667.
4,736.
Återkomne från ransakning, rym-
ning m. m
21.
4.
25.
20t
1.
21.
Nykomne frivillige
326.
—
326.
290.
1.
291.
Dito dömde
1,261.
—
1,503.
1,233.
198.
1,431.
Summa
5,413.
242.
6,257.
5,612.
867.
6,479.
U
— 154 —
Afgångne:
Män. Qvinnor. Summa. Män. Qvinnor. Summa.
Pä grund af Kongl, nåd  31. 6. 37. 23. 4. 27.
Efter arbetstidens slut
... 911. 118. 1,029. 949. 130. 1,079.
Efter besparad arbetsförtjenst till
bestämdt belopp
45. 1. 46. 70. ' — 70.-
Efter erhållet laga försvar  33. 12. 45. 34. 5. 39.
För sjukdom eller bristande arbetsförmåga
frigifne eller återsände . 32. 2. 34. 43. 2. 45.
Summa 1,052. 139. 1,191. 1,119. 141. 1,260.
Af ofvannämnde nykomne dömde
hafva förut varit till allmänt arbete
hällne  482. 94. 576. 452. 80. 532.
utgörande, i förhållande till de såsom
dömde nykomne, i jemna
procent  38. 39. 38. 36. 40. 37.
och i förhållande till alla ofvan upptagne
under året frigifne, i procent 46. 67. 48. 44. 44. 42.
§ 4.
Af samma berättelser inhemtas, att kostnaden för en fånges och krono-arbetskarls underhåll,
beklädnad och sängkläder uppgått till följande belopp: (Se bilagan Litt. L.)
§ 5.
Eevisorerne få jemväl meddela följande, på de underdåniga berättelserna grundade, tabellariska
sammandrag öfver de vid straff- och arbets-fängelserna utspisade portioner, jemte
utgjorda dagsverken och den derför redovisade inkomst. (Se bilagan Litt. M.)
§ 6.
För öfrigt hafva Eevisorerne, vid de underdåniga berättelsernas genomgående funnit åtskilliga
förhållanden förtjente af närmare uppmärksamhet och derföre böra här vidröras.
I afseende å religionsvården inom fängelserna och Krono-arbetskorpsen äro, jemte beredande
af tätare tillfällen till bevistande af den allmänna Gudstjensten, åtgärder vidtagna för
anskaffande af undervisning åt de okunnige inom fångvårds-anstalterna. Så hafva, under det
förra revisions-året, 137 och, under det sednare, 104 fångar derstädes lärt att läsa, samt 50
det förra och 54 det sednare året, efter föregången beredelse, för första gången blifvit
af den Heliga Nattvarden delaktige, hvarförutom, under revisions-åren, likasom under föregående
år, dels allmänna dels enskilda förhör ofta hållits såväl inom gem.ensamhets-fängelserna
som ock inom Ivrono-arbets-korpsen samt enskilda samtal dagligen ägt rum med tångarne
vid de nya cellfängelserna. De underdåniga berättelserna visa emellertid, att under
ifrågavarande år ett betydligt antal fångar och kronosarbetskarlar saknat all Lhristendoinskunskap.
Dessa utgjorde nemligen:
år 1852. år 1853.
vid läns- och krono-häkten
247. 166.
» straff- och arbetslangelserna för mankön
11. 23.
» dito dito » qvinkön  39. 39.
orh vid Krono-arbets-korpsen  .*  79- 141.
Tillsammans 376. 369.
Bilaga Estil. Is. till ISSA års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. MAE.
Landskrona
Ny-Elfsborgs
Warbergs
För år MSA2.
Vid straff- och arbetsfängelset på Långholmen .......
» dito dito å Norrmalm
» dito dito i Norrköping
» dito dito i Götheborg
» dito dito i Malmö
» Carlskrona fästnings-fängelse
» Carlstens dito
» Christianstads dito
dito  , »
dito .
dito
» Krono-arbets-korpsens l:a kompani
» dito 2:a, 3:dje och 4:de dito
» dito 5:te dito
» dito 9:de och 10;de dito
Summa
Per medium för en person vid ofvannämnde -fångvårds-inrättningar
För år ISAS.
Straff- och arbetsfängelset på Långholmen
dito dito å Norrmalm .
dito dito i Norrköping
dito dito i Götheborg .
dito dito i Malmö
Calskrona fästnings-fängelse
Medeltal
af
588.
334.
223.
63.
619.
156.
253.
160.
278.
117.
330.
182.
608.
198.
348.
Underhåll eller förplägning
för dag.
Carlstens
Christianstads
Landskrona
Ny-Elfsborgs
Warbergs
dito
dito
dito
dito
dito
Krono-arbets-korpsens l:a kompani
dito
dito
dito
dito
2:a, 3:dje och
5:te dito
6?te dito .
9:de och 10:de dito
4:de
dito
4,457.
608.
362.
244.
72.
725.
150.
242.
154.
292.
114.
383.
199.
631.
200.
132.
401.
7.
10
10
6
2,
1.
3.
7,
2.
10.
3.
10.
1.
6.
för Sr.
57:
44:
44:
56:
54:
38:
47:
50:
46:
62:
44:
63:
67:
61:
64:
25.
13.
14.
44.
14.
28.
38.
7.
1.
12.
21.
9.
23.
22.
35.
9,
11
6.
11.
8.
5.
3.
4.
2.
10.
2.
6.
4.
5.
1.
Beklädnad och sängkläder
för dag.
10
6,
9.
9.
9.
1.
11.
11.
9.
9.
4.
9.
10.
för år.
14:
11:
5:
7:
13.
13:
15:
14:
14:
5:
21:
23:
18:
20:
21:
3.
22.
37.
28.
3.
21.
35.
15.
15.
37.
13.
6.
34.
39.
10.
5.
5.
10.
1.
11.
2.
1.
7.
10.
8.
8.
7.
9.
1.
Summa
för dag.
11.
11.
10.
11.
5.
4.
7.
6.
11.
10.
4.
6.
11.
11.
7.
3.
2.
10.
4.
för år.
71:
55:
50:
64:
67:
52:
63:
64:
60:
68:
65:
86:
85:
82:
86:
29.
36.
3.
25.
17.
2.
25.
22.
16.
2.
34.
16.
23.
9.
26.
11.
9.
9.
4.
5.
5.
9.
8.
10.
2.
11.
2.
2.
Summa
Medeltalet af kostnaden för en fånge utgör således
4,909.
2:
9.
6.
803:
25.
3.
7.
2.
54:
13.
1.
7.
6.
57:
14.
5.
6.
—
45:
34.
8.
6.
1.
46:
22.
6.
6.
11.
51:
41.
10.
6.
6.
48:
47.
5.
5.
1.
38:
33.
11.
6.
10.
51:
40.
7.
6.
11.
52:
37.
6.
6.
1.
46:
26.
7.
7.
8.
58:
15.
7.
6.
5.
48:
39.
5.
7.
8.
58:
5.
8.
8.
1.
61:
17.
5.
7.
10.
59:
24.
—
11.
2.
35:
30.
3.
8.
4.
63:
14.
6.
19.
1.
825:
14.
3.
6.
11.
52:
43.
7.
28.
11.
220:
27.
11.
2.
—
15:
10.
—
1.
4.
10:
6.
8.
1.
2.
8:
42.
9.
—
8.
5:
3.
4.
1.
2.
8:
36.
11.
1.
7.
11:
45.
9.
1.
7.
12:
7.
10.
2.
4.
17:
34.
1.
1.
7.
12:
10.
6.
1.
9.
13:
29.
5.
1.
3.
9:
37.
1.
2.
8.
20:
21.
11.
4.
1.
31:
10.
1.
3.
5.
26:
13.
1.
3.
11.
22:
27.
8.
7.
10.
24:
40.
11.
3.
5.
26:
3.
6.
2:
39. | 9.
2.1 2.
i
261:
16:
35.
33.
3:
38.
5.
1,024:
5.
2.
9.
2.
69:
23.
1.
8.
10.
67:
21.
1.
7.
2.
54:
29.
5.
6.
9.
51:
25.
10.
8.
1.
60:
30.
9.
8.
1.
60:
45.
2.
6.
8.
50:
41.
9.
9.
2.
69:
26.
8.
8.
6.
65:
—
—
7.
10.
60:
8.
—
8.
11.
68:
4.
8.
9.
1.
69:
13.
4.
11.
9.
89:
15.
9.
11.
6.
87:
30.
6.
11.
9.
82:
3.
8.
19.
—
60:
23.
2.
11.
9.
89:
18.
—
10.
10.
1,087:
1.
9.
9:
1.
69:
28.
11.
Bilaga Litt. M. till 185*» års llevisionsberättelse angående Statsverketsid. 154.
Utspisade portioner
Brutto-inkomst
Behållning sedan utgifterna för
arbetet blifvit bestridda
Behåll-
åt overk-
åt fångar, som utgjort
dagsverken,
af ett
dagsverke.
af ett
dagsverke.
ning för-  delad på ’
samtliga
samma
fångar.
för fängel-  sets eget
behof.
med påräk-  nad arbets-  , förtjenst.
Summa.
af samtliga dagsverken.
af samtliga dagsverken.
utspisade
portioner.
Straff- och
lr 185%.
arbetsfängelset på Långholmen .....
59,059.
49,910.
106,338.
215,307.
63,428:
13.
10.
sk.
28.
r:st.
8.
8,415:
12.
6.
sk.
3.
lnst.
10.
sk.
1.
,r:st.
11.
Dito
dito i Malmö
52,969.
30,081.
143,397.
226,447.
61,071:
16.
—
20.
6.
15,373:
23.
1.
5.
2.
3.
3.
Dito
dito å Norrmalm
30,242.
17,904.
74,116.
122,262.
16,570:
14.
1.
10.
9.
9,321:
41.
10.
6.
—
3.
8.
Dito
dito i Norrköping
18,150.
8,071.
54,914.
81,675.
12,137:
29.
11.
10.
7.
7,969:
13.
9.
7.
—
4.
8.
Dito
dito i Götheborg
5,535.
2,789.
14,579.
22,903.
3,056:
31.
8.
10.
1.
493:
12.
3.
1.
7.
1.
—
Straff-fängelset i Landskrona
32,547.
11,312.
57,825.
101,684.
5,796:
4.
2.
4.
10.
5,523:
1.
2.
4.
7.
2.
7.
Dito
i Warberg ..........
År 185$.
33,533.
35,967.
51,226.
120,726.
17,445:
42.
10.
16.
4.
7,012:
25.
3.
6.
7.
2.
9.
Straff- och
arbetsfängelset på Långholmen
59,800.
49,010.
113,131.
221,941.
59,002:
17.
10.
25.
—
187:
14.
2.
—
1.
—
—
Dito
dito i Malmö
63,998.
43,777.
156,774.
264,549.
69,910:
33.
9.
21.
5.
18,971:
—
4.
5.
9.
3.
5.
Dito
dito å Norrmalm
35,459.
17,248.
79,268.
131,975.
22,379:
41.
9.
13.
7.
11,743:
26.
6.
7.
1.
4.
3.
Dito
dito i Norrköping
21,830.
9,645.
57,711.
89,186.
36,096:
7.
3.
30.
—
3,260:
—
7.
2.
9.
1.
9.
Dito
dito i Götheborg
7,391.
2,502.
16,220.
18,723.
3,836:
36.
10.
11.
4.
1,377:
40.
2.
4.
1.
2.
6.
Varands, för det sednare året, dylika uppgifter icke i den underdåniga berättelsen meddelade, angående straff-fängelserna i Landskrona och Warberg.
Angående dem, har Styrelsen, jemlikt föreskriften i Kongl, cirkulärbrefvet den 30 December
1835, gjort anmälan hos vederbörande Domkapitel, som dervid, likasom under föregående
år, förklarat den anmärkta okunnigheten hafva varit föranledd icke af försumlighet
å presterskapets sida utan af den okunniges egen lättja och föregående kringstrykande lefnadssätt^
varande för öfrigt, i afseende å fångarnes moraliska förbättring, upplyst att det
inom de gamla fängelserna icke vöre möjligt att åstadkomma någon sådan förbättring;
att deremot inom ett och annat straff-fängelse förhoppning dertill visat sig under en sednare
tid; samt att de nya cellfängelserna fortfarande utöfvade en särdeles fördelaktig verkan
i berörde afseende, fastän en sådan förbättring fortfarande i väsendtlig mån motverkades
genom fångarnes transporterande till häradsfängelserna, der, likasom under transporten,
de sammanträffade med andra, ofta gröfre och mera förhärdade, förbrytare, till följd hvaraf
den föregående ensamhetens helsosamma verkan ej sällan gått helt och hållet förlorad, och
mången fånge, som under synbar ånger för predikanten gjort sin bekännelse och lofvat att
vidhålla den inför domstolen, återkommit i en helt annan sinnesstämning efter att hafva
fräckt lörnekat sitt brott.
Ehuru Eevisorerne erkänna, att Fångvårds-styrelsen åt ifrågavarande detalj synes hafva
egnat ali den omsorg, som varit möjlig med hänsigt till den obestridligen knappa aflöning,
hviken fängelsernas predikanter i allmänhet bestås, hafva dock Eevisorerne trott sig
böra uttala den önskan, att Styrelsen måtte med oförminskadt nit fullfölja denna bana och
fortfarande söka bereda fångarne all den religiösa och sedliga omvårdnad, som omständigheterna
kunna medgifva.
Af den afdelning, i de underdåniga berättelserna, hvilken redogör för disciplinen inom fängelserna
och Krono-arbets-korpsen, hafva Revisorerne, bland annat, inhemtat, att antalet af
rymningar och de vid revisions-årens slut icke ertappade rymmare utgjort:
„ . • Vid årets slut ej
jmnmgar. ertappade rymmare.
Vid fästnings- samt allmänna straff- och arbets-fängelser,
för mankön år 1852: ......_  19. 10.
» » » 1853:
24. 10.
» qvinkön » 1852:
. 6. —
» » » 1853:  3. 1.
» Krono-arbets-korpsen år 1852:  24. 10.
» » » 1853:  21. ■ 6.
eller af rymningar 49 år 1852 och 48 år 1853, samt af de vid årets slut ej ertappade
rymmarne 20 det förra och 17 det sednare året; och hafva af rymningar ej mindre än 13 år
1852 och 11 år 1853 skett från allmänna straff- och arbets-fängelset på Långholmen.
Bland andra förseelsér, för hvilka extra judiciella bestraffningar blifvit ådömda, uppgifves
fylleri- och bränvins-smuggling till följande antal:
år 1852. år 1853.
vid fästnings- samt allmänna straff-och arbets-fängelser för mankön 109. 155.
» qvinkön 1. 5.
» Krono-arbets-korpsen  157. 142.
S:r 267. 302.
- 156
af hvilka förseelser ensamt vid fängelset på Långholmen 49 inträffat det förra och 97 det
sednare året.
Dessutom hafva vid nyssnämnde fängelse under år 1853 myteri bland fångpersonalen
tvänne gånger utbrutit, deruti den ena gången endast ett mindre antal af fångarne, men den
andra åter en större del af dem deltagit. Vid straff- och arbets-fängelset å Norrmalm har
likaledes under samma år en större oordning förefallit, hvaremot så väl inom detta som
Öfriga straff- och arbets-fängelser för qvinnor, under revisions-åren, icke något brott föröfvats,
som behöft till domstols handläggning hänvisas.
Jemte det Revisorerne trott sig böra omförmäla dessa förhållanden, hafva Revisorerne,
då Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelser icke innehålla uppgift å tiden, inom hvilken
rymmare blifvit ertappade, men sådant, enligt Revisorernes tanke, vore af intresse att känna,
på det att, i händelse längre tid härtill i allmänhet åtginge, skärpta bestämmelser i detta
afseende kunde åvägabringas, ansett önskvärdt, att de underdåniga berättelserna jemväl
komme att innehålla, huru lång tid förflutit innan förrymd fånge blifvit ertappad, så att t.
ex. det uppgåfves, huru många rymmare inom den l:sta veckan, den 2:dra veckan o. s. v.
blifvit gripne.
Beträffande beskaffenheten af krono-arbetskarlars och fångars sysselsättning, gifva Fångvårds-styrelsens
berättelser vid handeni; att under revisions-åren, likasom under föregående
år, af Krono-arbets-korpsen lista kompaniet varit, emot stadgad ersättning, sysselsatt med arbete
vid Strömsholms nya kanal, 2:dra, 3:dje och 4:de kompanierna, utan ersättning, med
fästnings-byggnads-arbete vid Carlsborg, 5:te kompaniet dels, utan ersättning, med fortifikations-arbete
å Kungsholms fästning, dels, emot dagsverks-afgift, med arbete å Flottans varf
i Carlskrona, samt 9:de och 10:de kompanierna, utan afgift, med arbete å Waxholms fästnings-byggnad,
hvarförutom, emot slutet af år 1853, ett krono-arbets-kompani blifvit uppsatt
å Enholmen, utanför Slitö på Gottland, för att der sysselsättas med befästnings-arbeten;
att åter för fångarne i läns- och krono-fängelserna någon bestämd och ordnad sysselsättning
ej kunnat införas; men att deremot vid straff-och arbets-fängelserna på Långholmen, i Malmö,
Warberg och Landskrona, å Norrmalm i hufvudstaden samt i Norrköping och Götheborg fångarne
sysselsatts dels, och hufvudsakligen, med tillverkning af de för fångvårdens behof erforderliga
beklädnads- och sängklädes-persedlar samt materialier, dels ock med stenhuggning, sömnadsoch
väfnads-arbeten för offentliga myndigheters och enskilda personers räkning, samt att
fångarne uti straff-fängelset i Carlskrona varit sysselsatte vid Flottans varf derstädes och
fångarne uti straff-fängelserna å Carlsten, i Christianstad och å Nv-Fllfsborg haft arbete, för
så vidt sådant varit att tillgå, för Fortifikationens, Artilleriets och Kommendantskapets räkning
å dessa ställen.
Den verkan, som fångarnes sysselsättning haft till minskning i statens utgifter för deras
underhåll, inhemtas af bär ofvan i 5:te § åberopade bilaga, som för samtliga straff- och
arbets-fängelserna, med undantag, för år 1853, af fängelserna i Warberg och Landskrona,
visar antalet af utspisade dagportioner så väl åt overksamma fångar, som åt de fångar,
hvilka utgjort dagsverken, samt den, efter afdrag af utgifter för materialier m. fl. kostnader
för arbetenas bedrifvande, uppkomna nettobehållningen, jemte den erhållna ersättningen
för hvarje] utspisad portion. Resultaterna hafva, enligt nämnde bilaga, utfallit högst olika
och visat sig fördelaktigast, det förra året, vid straff- och arbets-fängelserna i Norrköping
och Warberg, hvarest inkomsten utgjort, å förra stället, 7 sk., och, å de sednare, 6 sk. 7
rst. för hvarje dagsverke, samt begge åren vid fängelset å Norrmalm i hufvudstaden, der
denna inkomst uppgått, det förra året till 6 sk. och det sednare till 7 sk. 1 rst. Vid Norrköpings
fängelse var inkomsten af ett dagsverke år 1853 betydligt mindre och utgjorde då
blott 2 sk. 9 rst., hvilket skall härrört deraf, att den mera inkomstgifvande sysselsättning
med tillverkning och beredning af klädesväfnader för åtskilliga fabrikanter i nämnde stad,
som fångarne derstädes förut haft, aftagit, sedan Kongl. Maj:t, genom nådigt bref den 12
Juni 1852, dels ändrat och inskränkt ett med enskild person ingånget kontrakt om användande
af 106 fångar dagligen, dels förordnat, att, så länge brist på arbete för den fria befolkningen
i Norrköping af vederbörande myndigheter förklarades fortfara, arbetet inom fängelset
borde så ordnas, att det icke utestängde den frie arbetaren från något inom samhället
tillgängligt arbetstillfälle. Oafsedt berörde förhållande vid Norrköpings fängelse under
det sednare året, har inkomsten varit ringast vid straff- och arbets-fängelserna i Götheborg
och å Långholmen, å hvilka ställen densamma utgjort, det förra året, i Götheborg: 1 sk.
7 rst., och på Långholmen: 3 sk. 10 rst., samt, det sednare året, i Götheborg: 4 sk. 1 rst.,
och, på Långholmen: 1 sk. 11 rst., eller, om hela netto-inkomsten vid dessa fängelser fördelades
på samtliga utspisade portioner, för hvarje portion, hvilken å det förra stället kostat
staten 6 sk. 11 rst. och å det sednare 7 sk. 6 rst., lemnat ersättning, vid Götheborgs fängelse,
med 1 sk. år 1852 och med 2 sk. 6 rst. år 1853, samt, vid fängelset på Långholmen, med
1 sk. 11 rst. det förra och med icke fullt i rst. det sednare året.
Häraf visar sig, att under det sednare året ställningen förbättrats vid Götheborgs fängelse
och försämrats vid fängelset på Långholmen. Om orsaken till det förra årets ringa
behållning vid Götheborgs fängelse lemnar den underdåniga berättelsen för samma år icke
någon upplysning, hvaremot densamma angifver, såsom hufvudsaklig anledning till det klena
resultatet vid fängelset på Långholmen berörde år, att en stor del af fångarne derstädes användts
för stenhuggnings-arbeten, som, i anseende till kostnaden för dervid förbrukade verktyg,
lemnade ringa vinst. Den underdåniga berättelsen för år 1853, som icke heller, i berörde
afseende, bringar någon upplysning om förhållandet vid Götheborgs fängelse, innehåller deremot,
angående fängelset på Långholmen, att de verkande orsakerna till det sednare årets ofördelaktiga
resultat voro vid berättelsens afgifvande icke så kända och utredda, att de kunde
deri framläggas, helst desamma blifvit föremål för en i anmärkningsväg väckt och hos Fångvårds-styrelsen
då ännu pågående undersökniag.
I detta afseende förekomma dock flera omständigheter, hvilka, efter Revisorernes tanke,
mäste hafva härtill bidragit, bland andra, det stora antalet af förspillda dagsverken viddetta
fängelse och förhållandet med den derstädes bedrilna tillverkningen af buldan för fängelsets
behof. Af hindrade dagsverken hafva år 1853 icke mindre än 2,727 tillkommit i saknad af
arbete, ehuru det synes böra vid detta fängelse med dess läge invid hufvudstaden i allmänhet
vara mindre svårt, än vid de andra fängelserna, att bereda arbete åt fångarne. Buldanstillverkningen
åter har under samma år bedrifvits med betydlig förlust för staten.
I afseende å denna tillverkning, hvilken jemväl i Kongl. Kammar-rätten vid räkenskapernas
granskning flerstädes föranledt till anmärkning, visa räkenskaperna, att densamma
uppgått under årets förra hälft till 15,639 alnar och under den sednare hälften till 10,289
alnar, eller för hela året till 25,928 alnar, i värde utgörande, efter det i stat beräknade
pris, å 11 sk. alnen, 5,941 R:dr 40 sk.; att till denna väfnad åtgått, under förra halfåret,
653 Lft 14 ®, och under det sednare 783 L® 18 ®, eller under hela året tillsammans
1,447 L® 12 ® hampa, som kostat 4,434 R:dr 28 sk. 7 rst., och att, när dertill läggas
utgifna arbets-premier, utgörande, under årets förra hälft. 1,650 R:dr och under den sednare
hälften 2,349 R:dr 41 sk. 3 rst., eller tillhopa 4,000 R:dr 13 sk. 10 rst., utom andra
- 158 —
utgifter, totalkostnaden uppgick till 8,583 R:dr 15 sk., som visar för hela årets tillverkning
en utgift af 15 sk. 10 rst. per aln, eller mer än 50 procent öfver statspriset, och för sednare
halfårets tillverkning en kostnad af 22 sk. 2 rst. alnen, eller mer än nyssnämnde pris
fördubbladt, så att denna tillverkning, utom utspisningskostnaden, som, efter 7 sk. 6 rst.
per dag, utgjort 4,610 R:dr 5 sk., medfört en förlust för staten af 2,642 Rrdr 23 sk., eller
skilnaden emellan förenämnde, enligt stat beräknade, pris, 5,941 R:dr 40 sk. och verkliga
omkostnads-beloppet, 8,583 R:dr 15 sk. Härvid synes derjemte anmärkningsvärdt, att, då
för tillverkning under det förra halfåret af 15,639 alnar buldan åtgått 653 L.® 14 ® hampa
och utbetalts 1,650 R:dr 20 sk. 7 rst. i arbets-premier, hvilka sednare utgöra 1 sk. för
fullgörande af ett visst bestämdt pensum i veckan, samt för arbete, som derutöfver under
samma vecka verkställes, det belopp, som, efter beräkning af 16 sk. för fullt pensum belöper,
deremot under det sednare halfåret för tillverkning af 10,289 alnar buldan erfordrats
783 L® 18 ® hampa och utgifvits 2,349 R:dr 41 sk. 3 rst. i premier; och det kan, enligt
Revisorernes tanke, icke lida något tvifvel, att ju missbruk härvid i afseende å så väl åtgången
af hampa, som utbetalningen af arbetspremier ägt rum.
Dessa nu anförda omständigheter rörande straff- och arbets-fängelset på Långholmen
ådagalägga, i förening med de många rymningarne samt fylleri- och bränvins-smugglingsförseelserna
jemte myterierna derstädes, hvarom här ofvan nämnes, så stora fel i förvaltningen
af detta fängelse, att Revisorerne ej kunnat underlåta att å förhållandet fästa Rikets
Ständers uppmärksamhet; börande likväl Revisorerne, på det att, genom hvad nu anmärkt
blifvit, någon skugga icke må kastas å personer, hvilka ej varit härtill vållande, upplysa,
att de embets- Och tjenstemän, som under ifrågavarande år haft tillsynen öfver och förvaltningen
af nämnde fängelse, sedermera från sina beställningar algått.
För öfrigt och vid betraktande af de förhållanden, som föranledt de nu gjorda anmärkningarne,
synes det Revisorerne vara af vigt, att, så vidt görligt är, fångar, hvilka ej äro
orkeslöse eller af sjukdom eller andra giltiga skäl förhindrade, icke blifva i saknad af arbete,
äfvensom att arbetet, dock med behörigt afseende å här ofvan omförmälda Kongl,
bref af den 12 Juni 1852, ordnas med största möjliga fördel för staten, hvarförutan, och
då, såsom förut nämndt är, Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelse för år 1853 saknar
uppgifter om Warbergs och Landskrona fängelser, Revisorerne anse önskvärdt, att hädanefter
de underdåniga berättelserna komma att redogöra för förhållandena vid samtliga straffoch
arbets-fängelserna.
§ 7.
Vid föregående stats-revision är anmärkt, såsom försvårande granskningen af Fångvårdsstyrelsens
räkenskaper: att Styrelsens hufvudböcker stundom ej öfverensstämde med de öfver
special-redogörelserna upprättade omslut, att de sednare ofta afveko från de omslutade räkenskaperna,
utan att af hufvudböckerna eller räkenskaps-omsluten någon förklaring öfver olikheterna
inhemtades, äfvensom att hänvisningar från nämnde omslut till räkenskaperna dels
saknades, dels ock, der de funnos, ofta voro ofullständiga eller felaktiga. Enahanda erinringar
gälla äfven 1852 års räkenskaper, men vid 1853 års hafva Revisorerne ej funnit något
hufvudsakligt skäl till anmärkning i berörde hänseenden. Revisorerne kunna dock ej
underlåta att till behörig rättelse anmäla, att ej vid början af de begge årens hufvudböcker,
eller på något annat ställe derstädes, än å de i slutet intagna balans-relationerna äfvensom
å böckernas band, de årtal, hvilka räkenskaperna omfatta, finnas angifna.
§ 8.
Uti Styrelsens hufvudböcker för begge revisions-åren finnes ett särskildt konto för »byggnader
och reparationer». Efter hvad Revisorerne vid räkenskapernas granskning erfarit,
- 159 -
innefattar detta konto gemensam redovisning för hvad, af förslags-anslaget till fångars vård
och underhåll, till berörde föremål utgått och för den andel af reservations-anslaget å 7:de
hirfvudtiteln till byggnader och reparationer i landsorten, som för läns- och kronohäktenas
underhåll, med 4,000 R:dr årligen, till Fångvårds-styrelsen utbetalas; i följd hvaraf det icke
kunnat utrönas, huruvida behållningar å detta sednare anslag uppkommit, eller om, i händelse
åter brist deruti uppstått, densamma blifvit betäckt af derå möjligen befintliga reservationer
från föregående år eller af förslags-anslaget till fångars vård och underhåll. Söm emellertid
Rikets Ständer vid 1850 och 1851 års riksdag ej funno skäl bifalla Kongl. Majits då
gjorda nådiga framställning om anslagets uteslutande från 7:de hufvudtiteln och inbegripande
under förenämnde, å 2:dra hufvudtiteln uppförda, förslags-anslag, har alltså nu ifrågavarande
anslag, hvilket Rikets Ständer förvägrat naturen af förslags-anslag, likväl, i strid mot deras
beslut, fått. genom bokföringssättet, egenskap af sådant anslag; hvilket Revisorerne måste
anmärka, med yrkande, att omförmälda anslag till läns- och krono-häktens underhåll hädanefter
må i räkenskaperna särskilt redovisas.
för öfrigt omfattar ofvannämnde konto, såsom titeln jemväl antyder, ej mindre underhålls-arbeten
än äfven nybyggnader vid de äldre länsfängelserna samt vid fästnings-, straffarbets-fängelserna;
och, enligt hvad Fångvårds-styrelsens underdåniga berättelse för år 185S
gifver vid handen, har, i det sednare afseende, vid straff- och arbets-fängelset i Warberg
södra längan eller den s. k. Eskilssalen blifvit påbyggd med en våning, för att derigenom
bereda utrymme för ett med 100 man ökadt antal lifstidsfångar, samt vinden öfver denna
påbyggnad inredd till kyrka och den tillförene begagnade kyrkosalen inrättad till arbetssal
för det ökade fångantalet; hvarförutom den till Styrelsen öfverlemnade gamla lasarettsbyggnaden
iståndsatts och inredts till boställen för fängelsets prest och bevaknings-befälhafvare
samt sjukrum för garnisonen och boningsrum för fångknektar. Då likväl, i följd af berörde
sammanföring af utgifterna till underhålls- och nybyggnads-arbeten, det icke af räkenskaperna
kan lätteligen skönjas, hvilka kostnader för det ena eller andra föremålet ägt rum,
anse Revisorerne, att dessa olika slags utgifter böra i räkenskaperna från hvarandra skiljas
och uti särskilda konti redovisas.
§ 9' .
Efter hvad räkenskaperna för begge revisions-åren utvisa, hafva de vid straff- och
arbets-fängelserna å Norrmalm och Långholmen då anställde redogörare, utöfver dem tillkommande
afskrifnings-procent å utlevererade artiklar för fångarnes räkning, tillgodofört sig
ersättning för inträffade öfverskott, hvilken ersättning ofta uppgått till högst betydliga belopp.
Eland de mångfaldiga exempel härå, som förekomma i båda årens räkenskaper och jemväl
vid dessas granskning i Kongl. Kammar-rätten till anmärkningar föranledt, må nu endast
nämnas, att redogöraren vid Norrmalms fängelse, år 1852, å utlemnade 29 tunnor 36 kannor
ärter beräknat sig till godo, utom afskrifnings-procenten, utgörande 46 kannor 2 jumfrur,
ett öfverskott af 5 tunnor 39 kannor 13 jumfrur, eller i penningar, efter 11 R:dr 12 sk.
tunnan, 65 ll:dr 31 sk. 8 rst.; att redogöraren vid fängelset på Långholmen, år 1853, å utlevererade
755 L® 16 ® 12 lod kornmjöl tillgodofört sig, oberäknadt afskrifnings-procenten,
som utgjorde 37 L® 15 ® 26 lod, ett öfverskott af, 52 L® 12 lod, uppgående i värde,
efter 43 sk. 9 rst. L®:det, till 47 R:dr 45 sk. 3 rst. o. s. v. Som en alldeles likartad
fråga förekommer här frammanföre i relationen om Kongl. Krigs-kollegium, § 20, anse sig
Revisorerne nu endast böra, såsom sitt yttrande i förenämnde ämne, åberopa den å nyssnämnde
ställe af Revisorerne gjorda framställning.
§ 10.
Enligt de i hufvudböckerna intagna balans-relationer och i öfrigt inhemtade upplysningar,
är förhållandet med nedannämnde, till en del från längre tid tillbaka, i räkenskaperna
balanserade, fordringar följande:
160 —
hos aflidne redogöraren vid straff- och arbets-fängelset å Norrmalm, Assessoren A. Wallbergs
sterbhus
17,739: 35. 5.
Sedan utredt blifvit, att några tillgångar efter Wallberg ej förefinnas, beror denna
fordran på Fångvårds-styrelsens pröfning af väckt fråga om beloppets afskrifning.
» f. d. redogöraren vid straff- och arbets-fängelset på Långholmen, Kamreraren P. J.
Weidel
12,966: 14. 7.
Fordrings-beloppet är för närvarande beroende på indrlfnings-åtgärd af Kongl.
Kammar-rättens Advokat-fiskal.
» Kaptenen A. Koos
150= — —
hvilken summa beror på, indrifning för den händelse Roos, som för närvarande
saknar medel till skuldens gäldande, skulle framdeles erhålla några tillgångar.
» Kamreraren C. d’Aillys sterbhus
268: 13. 4.
Denna fordran är numera, genom medlens inbetalning till Fångvårds-styrelsens
kassa, godtgjord.
» aflidne Kompani-chefen på Kindön Brannis sterbhus  57: 41. 3.
och hos aflidne redogöraren vid sistnämnde fängelse A. Söderströms
sterbhus
1,494: 36. 5.
hvilka begge poster äro beroende på afskrifning.
§ 11.
Af redogörelserna för extra stats-anslagen till cell-fängelse-bvggnader, omfattande, för det
förra revisions-året, läns-fängelserna, samt, för det sednare, så väl läns- som härads- och
stads-fängelserna, äro 1852 års granskade i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning, hvaremot
1853 års der ännu ej undergått revision. Dessa redogörelser utvisa följande förhållanden
med inkomster och utgifter:
Debet. år 1852. 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar  234,332: 10. 4. 417,862: 24. —
Tillkommer: för å fängelse-byggnader nednedlagda
kostnader, hvilka i hufvdboken
balanseras tills byggnads-företagen hunnit
fullbordas,
1,298,82J5: 31.
7.
1,354,099:
40.
9.
S:r
1,533,158: 41.
11.
1,771,962:
16.
9.
Uppbörd:
Stats-anslag till länsfängelser
300,000: —
Diverse inkomster
253: 30.
—
564.
8.
8.
S:r
300,253: 30.
—
564:
8.
8.
Balans till påföljande
Skulder
år:
31,613: 26.
11.
1,311: 21.
8
Summa 1,865,026: 2:
10.
1,773,837: 47.
1.
Credit.
Balans från föregående är:
Skulder
93,063: 34. 1. 31,613: 26. 11.
— 161 —
Utgifter:
Harads-häktenas
ombyggnad . . . 5,536: 27. 9. 2,463: 20. 3.
Fängelser i städer
utom Stockholm 2,430: — 3. 569:47. 9.
Dito efter cellsystemet
... 93,284:22.11. 50,765:29. 6.
S:r 101,251: 2. 11. 53,799: i. 6.
upptagas inom linien såsom i utgående balansen
inbegripna.
Balans till påföljande är:
Kontant behållning  2,762: 8. 7. 120: 43. —
Behållning af materialier och instrumentalier . . . 11,678: 44. 2. 12,669: 17. 1.
Fordringar och förskott  403,421: 19. 3. 314,703: 4. 2.
Å fängelse-byggnader nedlagda kostnader  1,354,099: 40. 9. 1,414,731: 3. 11.
S:r 1,771,962: 16. 9. 1,742,224: 20. 2.
Summa 1,865,026: 2. 10. 1,773,837: 47. 1.
Såsom af ofvanstående tabell inhemtas, in- och utbalanseras i räkenskaperna äfven kostnaderna
för de redan färdiga fängelse-byggnaderna, ehuru, enligt Revisorernes tanke, dessa
kostnader rätteligen bordt, efter byggnads-arbetenas fullbordan, ur räkenskaperna afföras.
Vid dessa redogörelser hafva Revisorerne för öfrigt ej funnit annat att erinra, än att
register öfver der förekommande särskilda konti saknas, äfvensom att de år, hvilka redogörelserna
omfatta, icke annorstädes än å banden finnas angifna; hvilken ofullständighet i räkenskaperna
torde för framtiden böra rättas.
Efter de af Fångvårds-stvrelsen afgifna underdåniga berättelser, få Revisorerne anmäla,
att under år 1852 trénne nya cellfängelser blifvit fullbordade och för fångars emottagande
öppnade, nemligen: i Kalmar, för Kalmar läns fångar, i Stockholm, för dess ransakningsfångar,
samt i Eskilstuna, hvilket sistnämnde fängelse, uppfördt såsom ransaknings-fängelse för Eskilstuna
stad jemte Vester- och Oster-Rekarne härader, jemlikt Kongl, brefvet den 12 Maj 1852,
blifvit bestämdt att begagnas såsom kronohäkte såväl för Eskilstuna stad och ofvannämnde
härader, som äfven för andra angränsande delar af Södermanlands län, samt att deremot,
under loppet af år 1853, icke något nytt läns-cell-fängelse blifvit fullbordadt, men att, sedan det
uti staden Carlshamn uppförda cellfängelse blifvit färdigt, och, genom Kongl, brefvet den 27
Oktober 1853, i nåder stadgats, att detsamma skulle få begagnas såsom kronohäkte för Listers
och Bräkne härader samt städerna Sölvesborg och Carlshamn, Styrelsen, efter det nödiga
förberedande åtgärder blifvit vidtagna, förordnat, att samma fängelse skulle med början
af innevarande år, i nämnde afseende, till fångars emottagande öppnas.
Slutligen hafva Revisorerne låtit uppgöra och få här meddela följande utredning öfver
de af Rikets Ständer å extra stats-regleringen beviljade anslag för fängelsernas ombyggnad
och förändrade inredning.
Vid 1840 och 1841 års riksdag beviljade:
till länshäktenas ombvgnad och förseende med celler  900,000: — —
» härädshäktenas dito dito ............ 100,000: — -—
» fängelse-byggnader i Stockholm
. 170,000: — —
» dito i Öfriga städerna.
130,000:
S:r 1,300,000
V
— 162
Derå är affördt:
år 1843, för läns-häktenas ombyggnad 136,304:47. —
» 1843 dito dito 336,200:25. 3.
» 1846 dito dito 199,281:36. 6.
» 1847 dito dito 132,827: 13. 2.
» 1848 dito dito 95,383:22. 1.
år 1846, för härads-häktenas ombyggnad 1,500:
» 1851 dito dito 25,000:
» 1852 dito dito 5,536:27. 9.
» 1853 dito dito 2,463:20. 3.
år 1846, för fängelse-byggnader i Stockholm
40,000:
» 1847 dito dito . 40,000
» 1849 dito dito . 90,000
år 1851, för fängelsebyggnader i öfriga
städerna
16,000:
» 1852 dito dito 2,430: — 3.
» 1853 dito dito 569:47. 9.
900,000: —
34,500:
170,000: — —
19,000: —
Återstod vid 1853 års slut, från
Eiksgälds-kontoret outtaget och i
Fångvårds-styrelsens hufvudbokbalanseradt
af anslaget till härads
häktenas
ombyggnad  65,500:
af dito till fängelsebyggnader i städerna
utom Stockholm ...... 111,000:
S:r 1,123,500: — —
176,500:
.1,300,000: — —
Vid 1847 och 1848 års riksdag beviljadt anslag till uppförande af
fängelser efter cell-systemet, att utgå med ^ årligen under åren 1849,
1850 och 1851 ..."  300,000: —
Derå är affördt:
år 1850
197,126:28.10.
» 1851
102,873: 19. 2.
300,000:
Vid 1850 och 1851 års riksdag för samma ändamål beviljadt anslag,
att likaledes med ^ årligen utgå åren 1852, 1853 och 1854,
300,000:
Deraf är affördt:
år 1852
93,284:22.11.
“ 1853
■ . 50,765: 29. 6. ^4050- 4 5
Vid 1853 års slut återstod hos Fång
vårds-styrelsen
reserveradt  55,949: 43. 7.
samt från Riksgäldskontoret outtaget
anslag för år 1854 .
100,000: Kc0,0, -
155,Ju9. 45. 7. 300 n()0:
Sammandrag.
Vid 1840—1841 års riksdag beviljade:
Användt och
affördt.
länshäktenas ombyggnad
för
» häradshäktenas
dito
» fängelse-byggnader i Stockholm
dito
öfriga städerna
900.000
34,500
170.000
19,000
Vid 1853 års slut.
Outtaget och
ej affördt.
65,500: —
111,000: —
Vid 1847—1848 års riksdag beviljadt:
till uppförande af fängelser efter cellsystemet
300,000: — —
Vid 1850—1851 års riksdag beviljadt:
för samma ändamål  144,050: 4. 5.
155,949:43. 7.
Anslag.
900.000
100.000
170.000
130.000
300,000:
300,000:
Summa 1,567,550: 4. 5. 332,449: 43. 7. 1,900,000: — —
I afseende härå, har det fästat Revisorernes uppmärksamhet, att icke mindre än 55,949
R:dr 43 sk. 7 rst. ännu vid 1853 års slut innestodo obegagnade af de medel, som för åren
1852 och 1853 blifvit för ifrågavarande ändamål anvisade.
Stuteri-öfverstyrelsen.
Af räkenskaperna, hvilka för båda revisions-åren undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten
utan anmärkning, inhemtas föjande förhållande:
Debet. år 1852. år 1853-
Balans från föregående år:
Tillgångar  10: 17. 4. 15,607: 40. 7.
Uppbörd:
Ordinarie stats-anslag  30,630: — — 29,430: — ■—
Extra anslag (tillskotts-medel) för uppförande af ett
ridhus vid Strömsholms stuteri  — — 6,000:
S:r 30,630:  35,430: — —
Summa 30,640: 17. 4. 51,037: 40. 7.
Credit.
Utgifter:
Leverering till Strömsholms stuteri  4,000: — 20,666: 32.
Dito till Flyinge - dito
1,584: 8. 3,560:
Dito till Ottenby dito
6,000: — 6,000: -
Aflöning  1.600: — — 1,600:
Rese- och traktaments-penningar ............ 1,568: 31. 9. 8%: 14 7.
Landtbeskällares underhåll och transport .
156: 29. 6.
Diverse utgifter
123: 3. 6.  63: 21. 6.
S:r 15,032: 24. 9. 32,906: 20. 1.
164 —
Balans till påföljande år:
Kontant behållning  15,607: 40. 7. 18,131: 20. 6,
Summa 30,640: 17. 4. 51,037: 40. 7.
Någon erinran har härvid icke heller å Revisorernes sida förekommit.
Strömsholms Stuteri,
Räkenskaperna, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade för år 1852 utan, men
för år 1853 med anmärkningar, upptaga förhållandet med inkomster och utgifter sålunda:
Debet. Ar 1852. År 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar  37,053: 14. 2. 44,124: 9. 10.
Uppbörd:
Leverering från Kongl. Stuteri-öfverstyrelsen  4,700: — — 10,700: — —
Dagsverkslösen
10,666: 32. — 10,666: 32. —
Arrende-medel  113: 40. — 113; 40. —
Försäljningsmedel för kreatur  5,953: 33. — 4,021: — —
Dito för hö, hafra och diverse  6,025: 36. 4. 5,651: 7. 8,
Betäcknings-medel
2,976: — — 3,082: 32. —
Aktie-medel
21: — — 19: 24. —
Brandskade-ersättning
1,558: 42. — — — —
Ronations-medel  44: — —- 44: — —
Öfver-revisions-departementets observations-medel .... — — — 35. — —
Extra inkomst .
— — — 48: 32. —
S:r 32,059:^39. 4. 34,382: 23. 8.
Balans till påföljande år:
Skuld
768: 21. 2. 768: 21. 2'.
Summa 69,881: 26. 8. 79,275: 6. 8.
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld  768: 21. 2. 768: 21. 2.
Utgifter: '
Aflöning  8,553: 4. — 8,658: 37. 4.
Pensioner  344: — — 344: — —
Fattigvårdskostnader  275: 4. 10. 413: 44. 5.
Transport och underhåll af Iandtbeskällare  4,827: 13. 11. 5,098: 7. —
Transport: ~13,999: 22. 9. 14,514: 4ÖT~ä
— 165 —
Transport:
Upphandling af inventarier och förbrukningspersedlar
m. m
13,999: 22.
K. 398? 39
9.
2.
11.
14,513: 40.
1A 748- 94
9.
7.
5-
lledikamenter och sjukvård
332:
11.
691:
36.
Brandförsäkrings-afgift
108:
14.
—
108:
14.
—
För hingstars underhåll på ridstallet i Upsala
742:
26.
4.
650:
8.
1.
Diverse utgifter
3,935: 28.
2.
5,249:
13.
10.
Afskrifning för misslyckade betäckningar .........
472:
4.
4.
553:
16.
—
S:r
24,988: 43.
8.
36,516:
9.
8.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
11,930: 47.
2.
4,707: 31.
10.
Fordringar
32,193:
10.
8.
37,282:
40.
—
S:r
44,124:
9.
10.
41,990: 23.
10.
Summa
69,881: 26.
8.
79,275:
6.
8.
Den Stuteriet tillhörande fasta egendom har, enligt afgifna spanmåls- och fourage-räkningar,
afkastat:
år 1852. år 1853.
llåg ?  T:r 153: 241 153: 24^.
Korn
. » 153: 24\. 153: 24^.
Hafra  » 1,422: 27. 1,515: 19U
Hö L« 77,201. — 89,216. —
Halm  » 19,446. — 20,376. —
Värdet härå är icke i redogörelserna synligt.
Af räkenskaperna inhemtas följande förhållande med vid detta Stuteri befintliga kreatur:
år 1852. år 1853.
Hingstar,
Ston ...
Wallack
Behållning
från förra Tillkomst,
året.
103. 9.
84. 11.
1. —
Afgång.
14.
12.
Behållning
vid
årets slut.
98.
83.
1.
Behållning
från förra
året.
98.
83.
1.
Tillkomst,
15.
16.
Afgång.
15.
10.
Behållning
vid-.
årets slut.
98.
89.
1.
S:a 188. 20.
26.
182.
182.
31.
25.
188.
Osar . .
8. 2.
2.
8.
8.
2.
2.
8.
Tjur . .
1. —
—
1.
1.
—
—
1*
De
räkenskaperna följaktiga
särskilda
räkningar
■ öfver
stuteri-personalens
pensions-
fonder utvisa en behållning vid 1853 årsslut:
å fonden för Stuteriets tjenstemän samt deras enkor och barn, . . . 17,173: — 7.
» dito för dito stallbetjenter samt dito dito . . . 207: 30. —
Revisorerne hafva vid dessa räkenskaper icke funnit anledning till någon anmärkning.
— 166 —
✓ - - '
Ottenby Stuteri.
Räkenskaperna för båda revisions-åren äro granskade i Kongl. Kammar-rätten med
anmärkningar. De utvisa:
Debet. År 1852. År 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar  11,194: 7. 2. 13,839: — 7.
Uppbörd:
Leverering från Stuteri-öfverstyrelsen
Anmärkningsmedel
Arrende-medel, fourage och betespenningar
Försäljningsmedel för kreatur , , ,
Dito för spanmål m. m.
Föl- och betäcknings-afgifter
S:r
Balans till påföljande är:
Skulder
6,000: —
1,108: 13.
9,528: 47.
7,365: 28.
270: 32.
24,273: 25.
7,575: 23.
4.
6.
8.
6.
10.
6,000: —
3: —
1,121: 2.
11,349: 5.
5,975: 45.
237: 16.
24,686: 21.
5,070: 26.
8.
4.
1.
1.
1.
Summa
43,043:
8.
6.
43,595: 47.
9.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder
6,466:
22.
8.
7,575: 23.
10.
Utgifter:
Aflöning och arfvoden
9,631: 27.
6.
9,449: 17.
—
Rese- och traktaments-penningar
96.
3.
6.
— —
—
Hingstars och landtbeskällares underhåll och transport .
241:
42.
8.
148: 32.
—
Inköp af spanmål, proviant, inventarier, förbruknings-
persedlar och medikamenter
8,942:
19.
4.
7,935: 40.
11.
Utskvlder och diverse omkostnader
3,775:
36.
3.
4,347: 2.
4.
Afskrifningar
50:
—
—
80: —
—
S:r
22,737:
33.
3.
21,960: 44.
3.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
200:
21.
2.
37: 30.
2,
Fordringar
11,877:
16.
3.
12,290: 4.
8.
Förskott
1,761:
11.
2.
1,731: 40.
10.
S:r
13,839: —
7.
14,059: 27. 8.
Summa
43,043: 8.
6.
43,595: 47. 9.
Enligt särskilt upprättade räkningar, har den Stuteriet tillhörande fasta egendom lernnät
i afkastning;
— 167 —
år 1852.
år 1853.
Hvete
T:r
57:
142: 15.
Båg
667: 26.
617: 22.
Korn
470: 18.
394: 33.
Hafra
1,250: 1.
272: 5.
Arter
48: 27.
46: 34.
Wicker
17: 24.
12: 12.
Rönor
2: 8.
— —
Potatis
270.
243,
Kålrötter
180.
246.
Rofvor
271.
132.
Morötter
16.
—
Hvitbetor
—
112.
Hö
79,056.
40,098.
Halm
27,080.
18,720.
Skogsprodukter
(T:r
(Lass
117.
174.
137.
172.
Värdet härå är ej i räkningarne upptaget.
Af räkenskaperna inhemtas följande förhållande med de vid detta Stuteri befintliga
kreatur.
år 1852. år 1853.
Behållning
Behållning
Behållning
Behållning
från förra
Tillkomst.
Afgång.-
vid
från förra
Tillkomst.
Afgång.
vid
året.
årets slut.
året.
årets sint.
Hingstar . .
6.
—
6.
6.
1.
1.
6.
Moderston .
. . . 43.
5.
7.
41.
41.
4.
6.
39.
Unghästar .
. . . 88.
121.
113.
96.
96.
131.
129.
98.
Föl under 1
år . 36.
42.
38.
40.
40.
39.
43.
36.
Wallackar .
. .. 6.,
—
1.
5.
5.
1.
1.
5.
S:a 179.
168.
159.
188.
188.
176.
180.
184.
Tjur ....
—
—
1.
1.
—
—
1.
Oxar ....
8.
6.
57.
57.
6.
10.
53.
Kor
4.
4.
41.
41.
5.
8.
38.
Ungboskap .
... 69.
77.
73.
73.
73.
78.
79.
72.
Får
. . . 507.
293.
302.
498.
498.
292.
333.
457.
Hos Revisorerne har endast den anmärkning förekommit, att kontanta behållningen till
1854 blifvit i 1853 års räkenskap oriktigt utförd med 38 R:dr 2 rst., i stället för 37 Ralr
30 sk. 2 rst.
.Flyinge och Hålby Kung sy år tiar samt
Stuteri-inrättning.
Af räkenskaperna, som blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten för år 1852 Utan
och för år 1853 med anmärkning, inhemtas följande förhållanden:
168 —
Debet. år 1852. år 1853-
Balans frän föregående år:
Tillgångar  9,086: 14. 3. 10,103: 36. 10.
Uppbörd:
Leverering från Stuteri-öfverstvrelsen
1,584:
8.
—
3,560:
—
—
Dagsverks-lösen
2,079:
28.
—
—
—
—
Arrendemedel
236:
16.
—
236:
16.
—
Försäljnings-medel
759:
—
—
1,263:
38.
—
Betäcknings-medel
676:
—
—
588:
—
—
Betesmedel m. m
1,140:
45,
—
715:
5.
6.
S.T
6,476:
1.
—
6,363:
11.
6.
Summa
15,562:
15.
3.
16,467:
—
4.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
.
2,324:
2,380:
Beklädnad till stallbetjeningen
173:
—
—
175:
27.
4.
Rese- och traktaments-penningar
29:
3.
6.
26.
31.
—
Skrifmaterialier, expenser, ved och ljus
.
524:
14.
8.
477:
10.
8.
Byggnader och reparationer
1,163:
36.
—
735:
40.
—
Uppköp af inventarier och förbruknings-persedlar .
. * .
79:
37.
4.
74:
16.
—
Dito af spanmål och gräsfrö
77:
26.
8.
74:
—
—
Utskylder
122:
26.
1.
116:
4.
10.
Medikamenter och läkare-arfvoden
125:
15:
3.
95:
22.
10.
Diverse utgifter .
832:
31.
2.
917:
3.
9.
S:r
5,451:
46.
8.
5,072:
12.
5.
Afskrifning
6:
27.
9.
—-
—
—
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
598:
47.
6.
474:
6.
7.
Fordringar
9,504: 37.
4.
10,920: 29.
4.
S:r
10,103:
36.
10.
11,394: 35. 11.
Summa
15,562:
15.
3.
16,467: — 4.
Arrendet af Flyinge och Dalby kungsgårdar har, enligt särskilda redogörelser, för hvardera
året utgjort:
Råg  T:r 114
Korn  » 114.
Hafra
» 614.
Hö  Lft 17,850.
Halm > .' » 8,300.
hvarförutan höskörden å de icke utarrenderade ängarne uppgått, det förra året, till 3,600
lispund, och, det sednare, till 2,940 lispund.
169 —
I afseende å de vid Flyinge hingst-depot befintliga kreatur utvisa räkenskaperna följande:
ÅrJ852.  År 1853.
Behållning Behållning Behållning Behållning
från Tillkomst. Afgång. vid från Tillkomst. Afgång. vid
förra året. årsts slut: förra året. årets slut.
Hingstar  44. — 3. 41. 41. — 3. 38.
Ston  20. — — 20. 20. — — 20.
Föl
6. 23. 7. 22. 22. 36. 22. 36.
Wallackar : . . 2. — 1. 1. 1. — 1.
S:a 72~ 2X lT 84. 84. M. 25. 93.
Kor  9. 1. — 10. 10. 1. 2. 9.
Kalfvar  2. .8. 8. 2. 2. 8. 8. 2.
Vid dessa redogörelser hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
& lam-holltind ericrna.
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade för år 1852 med och
för år 1853 utan anmärkningar, framställa förhållandet med inkomster och utgifter sålunda:
Debet. År 1852. År 1853-
Balans från föregående år:
Tillgångar. ........................
27,252:
38.
7.
28,845: 8.
7.
Uppbörd:
Ränte-medel
Försäljnings-medel
1,245:
463:
28.
—
1,271: 12.
918: 12.
S:r
1,708: 28.
—
2,189: 24.
—
Summa
28,961:
18.
7.
31,034: 32.
7.
Credit.
Utgifter:
För inköp af 4 st. qvigor till Rödeby- och 4 st. dylika
till 4:de distriktets stamholländeri
Transport- m. fl. kostnader
116:
10.
—
1,066: 32.
233: 8.
-
S
:r 116:
10.
—
1,299: 40.
—
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
595:
8.
7.
984; 40.
7
Räntebärande obligationer ................
28,250:
28,750: —
S:r
28,845:
8.
7.
29,734: 40.
7.
Summa
X
28,961:
18.
7.
31,034: 32.
7.
— 170 —
Till någon erinran af Reyisorefne hafva räkenskaperna ej föranledt; och befunnos, vid
anställd inventering, säkerhetshandlingarne i god ordning.
Öfverståthållare-embetets Kanslis räkenskaper
äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för båda revisions-åren utan anmärkning och hafva
icke heller föranledt till någon erinran från Rikets Ständers Revisorers sida»
Följande tabell utvisar förhållandet med inkomster och utgifter:
Debet. År 1852- År 1853-
Balans från föregående år:
Kontant behållning
142: 24. 4. 151: 24. 4.
Uppbörd:
Enligt Kongl. Stats-kontorets anordningar.
16,509: 42. 6. 17,242.- 15. -
Summa 16,652: 18. 10. 17,393: 39. 4.
Credit.
Utgifter:
Hyra för Öfverståthållare-embetets rum
Kontant behållning
8,048:
—
—
8,048:
—
—
hus ..... 7,202;
42.
6.
8,322:
37.
—
. 1,250:
—
—
1,000:
—
—
S:r 16,500:
42.
6.
17,370: 37.
—
24.
4.
23:
2.
4.
Summa 16,652:
18.
10.
17,393: 39.
4.
Öfverståthållare-embetets depositions-r åkning ar
hafva i Kongl. Kammar-rätten för begge åren undergått granskning utan anmärkning samt
utvisa följande förhållande:
Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Rehållningar och fordringar
50,472: 24, 8. 41,289: 18. 3.
liepositioner under årets lopp
48,914: 13. 3. 58,889: 47. 4.
Summa 99,386= 37. 11. 100,179= 17. 7.
I
1-71
Afskrifning
Återlyftade depositioner under årets lopp
Balans till påföljande år:
1,313: 28. 1.
58,097: 19. 8. 60,455: 22. 1.
Innestående depositions-medel i Rikets Ständers Bank 41,289: 18. 3. 38,410: 15. 5.
Någon anmärkning vid dessa räkenskaper har ej heller hos Rikets Ständers Revisorer
förekommit.
Af dessa räkenskaper äro 1852 års granskade i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar,
hvaremot 1853 års der ännu icke undergått revision.
Vid den af nu församlade Revisorer företagna granskning af nämnde räkenskaper hafva
de funnit dessa upprättade efter en annan method, än den, som vid allmänna verks och inrättningars
räkenskapsföring vanligen följes. Dessa räkenskaper, eller så kallade hufvudböcker,
vid hvilka special-räkningar för Stockholms stads särskilda uppbördstrakter finnas
fogade, innehålla en mängd vidlyftigt affattade tabeller öfver krono-uppbörden, utan särskilda,
med debet och credit inrättade, konti för de olika slagen af medel; hvarigenom granskningen
icke utan mycket besvär låtit sig verkställas och någon öfversigt af förhållandena
svårligen kunnat vinnas. Enligt å räkenskaperna af vederbörande meddelade anteckningar,
äro dessa, »likmätigt instruktion och ordres, upprättade samt Kongl, förordningen den 21
»Augusti 1833 dervid noga iakttagen och efterföljd»; och Revisorerne, som haft tillgång så
väl till nämnde Kongl, förordning, hvilken genom skriffel i begge årens hufvudböcker erhållit
årtalet 1833 i stället för 1733, som ock till Kongl. Maj:ts nådiga reglemente för kronouppbördsverket
i Stockholms stad af den 16 November 1814, hvilken sednare författning,
bland annat, föreskrifter, att en sådan anteckning, som här ofvan omförmäles, skall i räkenskaperna
meddelas, hafva ock funnit ifrågavarande räkenskaper vara i enlighet med häruti
lemnade föreskrifter upprättade, hvarföre emot räkenskaps-föraren någon anmärkning i detta
hänseende icke kan~ äga rum. Hvad special-räkenskaperna angår, så äro dessa uppställda i
en annan form, eller efter det år 1821 stadgade formulär för läns-fögderiernas specialräkningar;
och då alltså hufvudböckerna, eller sammandrags-räkningarne, icke äro bragta i någon
öfverensstämmelse hvarken med rikshufvudboken eller med special-räkningarne, har det
icke varit för Revisorerne möjligt att kontrollera summorna, utan att i sådant afseende uppgöra
särskilda omslut. Detta förhållande skulle dock komma att försvinna, i händelse föreskriften
i Kongl, brefvet den 15 Februari innevarande år, om upprättande af nya formulär för
de förvaltande verkens samt alla redovisande embets- och tjenstemäns räkenskaper, blefve
tillämpadt äfven på Stockholms stads krono-räkenskaper.
Summa 99,386: 37. 11. 100,179: 17. 7.
Stockholms stads hrono-rähenshaper.
— 172 —
Mjtinens landsböcker
hafva, så vidt tiden medgifvit, jemväl granskats af Revisorerne, hvarvid hufvudsakligen den
method, efter hvilken dessa räkenskaper äro upprättade, fästat Revisorernes uppmärksamhet.
Uppställda efter ett, den 19 Oktober 1850 i nåder faststäldt, förändradt formulär, utgöra de
endast ett sammandrag öfver krono-uppbörden i länen, grundadt på de från fögderier och
städer till Landskontoren inkomna special-räkningar; och Landtränteriernas special-räkningar,
hvilka genom nyssnämnde formulär uteslötos från landsböckerna, der de förut voro intagna,
innefatta åter redogörelse för sjelfva kassans ställning. Men en sådan räkenskap för länet,
der inkomster och utgifter i sin helhet redovisas, finnes för närvarande icke. Dessutom
hafva Revisorerne erfarit, att landsböckerna icke alltid öfverensstämma med rikshufvudboken;
i hvilket afseende, såsom ett exempel må nämnas, att, då Stockholms läns landsbok
för år 1852 upptager kronotionde-spanmålen inom länet till 3,785 tunnor 9,24 kappar,
hälften råg och hälften korn, denna spanmål, enligt samma års rikshufvudbok, åter utgör
4,156 t:r 3,90 k:pr. Skilnaden, 370 hr 26,66 k;pr, har, vid undersökning om anledningen
härtill, befunnits bestå af influten, i landsboken under särskild titel upptagen, s. k. drängespanmål,
utgörande en af hvarje oförmedladt skatte-, krono- och frälse-hemman, i stället för
rotering, utgående afgäld af 2 t:r spanmål; hvilken inkomst, då en dylik titel icke i riksstaten
förekommer, blifvit vid riksbokslutet sammanförd med krono-tionde-spanmålen.
Landsböckerna böra, efter Revisorernes tanke, uppgöras i enlighet med de i det fastställda
nya formuläret för rikshufvudboken intagna general-räkningar med länen, hvilka innehålla
en fullständig redovisning för länens inkomster och utgifter; och då nu, i följd af
Kongl, brefvet den 15 Februari innevarande år, nya formulär för alla allmänna verks och
inrättningars samt redovisande embets- och tjenstemäns räkenskaper skola genom Kongl.
Stats-kontorets försorg uppgöras, synes det Revisorerne, som detta vigtiga och maktpåliggande
arbete, i afseende såväl å landsböckerna, som å andra statens räkenskaper, lättast och med
största tidsbesparing kunde på det sätt verkställas, att Stats-kontoret, med öfverlemnande till
vederbörande redovisnings-skyldige af utdrag från den nya rikshufvudboken utaf generalräkningarne
med dessa, äskade uppgörande i öfverensstämmelse dermed af förslag till formulär
för deras räkenskaper; hvilka förslag derefter borde insändas til! Stats-kontoret, som,
efter granskning af dem, utarbetade och Kongl, Maj:ts nådiga pröfning underställde de anbefallda
nya räkenskaps-formularen, hvarigenom sålunda full likstämmighet kunde beredas i sättet
för redovisningen vid alla förvaltningar från dess lägsta till dess högsta delar; kunnande
Revisorerne, i sammanhang härmed, ej återhålla den önskan, att alla statens räkenskaper
måtte komma att uppställas efter kalender-år.
Då, såsom ofvan nämndt är, nytt formulär fastställdes för landsboken, förordnade
Kongl. Majd, i sammanhang dermed, att vederbörande skulle åt de i landsböckerna förekommande
äldre balanser egna den utredning och handläggning, hvarigenom desamma måtte
blifva till slut befordrade. Efter hvad Revisorerne inhemtat, qvarstå dock i flera län, enligt
landsböckerna bifogade special-räkningar, äldre poster, en del till högst ringa belopp. Exempelvis
kan nämnas, att inom Götheborgs och Bohus län balanseras från äldre år, under titel
»öfverlevereringar», en mängd dylika poster, deraf de flesta å blott runstycks- och skillingtal.
Revisorerne hemta deraf anledning till den framställning, att sådana äldre balans-poster,
hvilka ej öfverstiga ett visst mindre belopp, borde efter någon bestämd tid, t. ex. 10 år,
få i räkenskaperna afskrifvas.
För öfrigt har vid granskningen af sistnämnde läns landsbok förekommit, att för utbetalningen
af den pension, 600 R:dr årligen, som, genom Kongl, brefvet den 20 Januari
1824, blifvit i nåder tillagd Dykeri-kommissarien O. J, Westbeck, emot vilkor, att han icke
— 173
allenast hvarje år skulle undervisa och tilldana fyra elever i den af honom uppfunna konsten
att verkställa bergningar å djupet, utan ock till trycket befordra en fullständig beskrifning
å berörde konst med alla dertill hörande ritningar, annan verifikation icke finnes räkenskapen
bilagd, än WesJ|)ecks qvittenser å de qvartaliter ,uppburna medlen; hvaremot bevis,
att berörde undervisnings-skyldighet af Westbeck fortfarande fullgöres, saknas, likasom upplysning
om det föreskrifna arbetet blifvit utgifvet.
Norrbottens liins arbetshus-fond.
Räkenskaperna för denna fond, från hvilken under revisions-åren, likasom under föregående
år, någon utbetalning icke ägt rum, äro i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning
granskade och utvisa, att fondens från år 1851 inbalanserade behållning, 1,494 Ridr 43 sk.
1 rst., vid 1853 års slut, genom influtna ränte-medel, ökats till 1,665 Ridr 15 sk. 11 rst.,
deraf i kontant 215 R:dr 3 sk. 3 rst., utlånta medel 1,400 R;dr samt, enligt restlängd, utestående
50 Ridr 12 sk. 8 rst., hvilket sistnämnde belopp utgjordes af dels 33 R:dr 30 sk.
2 rst., ogulden ränta för ett lån, dels en fordran å 16 R:dr 30 sk. 6 rst., sorn, på grund
af Kongl. Kammar-rättens den 10 Maj 1847 meddelta beslut, i afvaktan å tillgång hos gäldenären,
fortfarande i räkenskapen balanseras.
I anledning af den utaf Rikets Ständers år 1851 församlade Revisorers gjorda framställningen
om arbetshus-fondens öfverflyttande till Riksgälds-kontoret, och sedan Rikets Ständer
vid sistförflutna riksdag hos Kongl. Majit i underdånighet anhållit om nådig föreskrift
för en sådan åtgärds verkställande, har Kongl. Majit, genom nådigt bref den 5 September
1854, förordnat, att fondens dåvarande behållning skulle till Kongl. Stats-kontoret insändas,
för att genom dess försorg öfverlemnas till Riksgälds-kontoret. Sistnämnde års räkenskap,
deraf Revisorerne jemväl erhållit del, utvisar, att fondens vid början af nämnde år ägande
behållning, 1,665 Ridr 15 sk. 11 rist, medelst en ränte-inkomst af 69 Ridr 5 sk. 1 rist.,
ytterligare tillväxt till ett belopp af 1,734 Ridr 21 sk., deruti dock inbegripen ofvannämnde
osäkra fordran å 16 Ridr 30 sk. 6 rist.; varande den egentliga behållningen, som, efter afdrag
af 2 Ridr 6 sk. 10 r:st. remisslage, utgjorde 1,715 Ridr 31 sk. 8 rist., under loppet
af samma år till Riksgälds-kontoret inlevererad.
Uti räkenskapen för år 1852 upptagas bland fondens tillgångar 1,400 Ridr, »utlånta medel»,
för hvilka någon annan specifikation ej finnes, än den i räkenskapen ingående »ränte-uträkning»,
som likväl redogör endast för 2:ne lån till ett sammanlagdt belopp af 1,200 Ridr, hvadan
således upplysning saknas om förhållandet med återstoden, 200 Ridr, af berörde utlånta
medel. Häröfver hafva Revisorerne emellertid funnit förklaring i 1853 års räkenskap,
hvarest nämnde belopp, 200 Ridr, särskilt upptages såsom ett redan den 18 Januari 1851
utlemnadt lån, för hvilket räntan jemväl är i samma räkenskap låntagaren påförd »från och
med lånets datum», varande detta ränte-belopp dock icke förr, än i början af år 1854
utbetaldt.
— 174 —
Skiften oeh afvittrinyur.
Det å riks-statens 6:te hufvudtitel, tor detta ändamål, uppförda anslag å 42,000 R:dr
har under revisions-ären varit på samma sätt fördeladt, sorn under föregående år, nemligen:
till retningar och skattläggningar i de norra provinserna  23,000: — —
» afvittringsverket i Gefleborgs län
3,000: — —
» storskiften i Dalarne
10,000: — —
» storskiften och afvittringar inom Malungs och Lima socknar .... 6,000: — ■—
S:a 42,000:
hvarjemte till aflöning åt Landtmätare vid storskiftesverket inom Svärdsjö socken af Stora
Kopparbergs län särskilda medel varit anvisade till belopp af 7,000 R:dr under hvartdera af
revisions-åren.
Såsom uti sednaste revisions-berättelse omförmäles, äro särskilda redogörelser upprättade
för de åt Jemtlands samt Stora Kopparbergs län anslagna skiftes- och afvittrings-mede),
af hvilka den sednare innefattar 3:ne räkningar, en för Oster-Dalarne, en för Malungs och
Lima socknar samt en för Svärdsjö socken. Dessa räkenskaper, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten
granskade utan anmärkning, utvisa följande förhållande:
A) Jemtlands län.
Debet.
år 1852.
år 1853.
Uppbörd:
Stats-anslag för nästföregående år ......
......
3,980:
17.
6.
3,797: 46.
1.
Balans till påföljande år:
Skuld till Landtränteriet ...........
3,797: 46.
1.
3,937: 41.
1.
Summa
7,778:
15.
7.
7,735: 39.
2.
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld till Landtränteriet
3,980:
17.
6.
3,797: 46.
1.
Utgifter:
Arfvoden
3,020: 40.
—
3,-200: —
-j-
Handtlangnings-kostnad
183:
40.
—
328: 32.
Rese- och traktamentspenningar .......
593:
14.
1.
359: 9.
1.
S:r
3,797: 46.
1.
3,887: 41.
1.
Balans till påföljande år:
Förskott
——
—
—
50: —
—
Summa
7,778:
15.
7.
7,735: 39.
2.
— 475 —
B) Kopparbergs län.
Öster- Malungs och Svärdsjö
För år 1852. Dalarne. Lima socknar. socken.
Debet.
Balans från föregående är:
Kontant behållning ......
. , . . 5,611:. 40. 6.
1,913: 41. 6.
130: 36. 4.
Uppbörd:
Statsanslag
Återlevererade medel
10,000:
. . . . 22: 24. —
6,000:
7,000:
S:r 10,022: 24. —
6,000:
7,000:
Summa 15,634: 36. 6.
7,913; 41. 6.
7,130: 36. 4.
Credit.
Utgifter:
Aflöning till Landtmätare..... . .
För öfvermätningar
Diverse omkostnader
6,173: 28.
2,873: 40.
109: 39.
11-
7.
9.
5,462:
2,100:
3:
24»
36:
—
4,650:
2,063:
4/
12.
—
. S:r
9,157: 13:
3.
7,566:
12.
—
6,713:
16.
—
B glans till påföljande år:
Kontant behållning
6,477: 23.
3.
347:
29.
6.
417:
20.
4.
Summa
15,634: 36.
6.
7,913: 41.
6;
7,130: 36.
4.
För år 1853.
Debet.
Balans från föregående år:
Kontant behållning
6,477: 23.
3.
347:
29.
6.
417:
20.
4.
Uppbörd:
Stats-anslag
10,000: —
-
6,000:
___
7,000:
__
Summa
16,477: 23.
3.
6,347:
29.
6.
7,417:
20.
4.
Credit.
Utgifter:
Aflöning till Landtmätare
För öfvermätningar .
Diverse omkostnader
8,445:
4,120:
123:
40.
5.
11.
6.
9.
4,525:
700:
18: 12. —
4j650:
2,100;
— 12. —
, - S:r
12,689:
9.
3.
5,243: 12. —
6,750: 12. —
Balans till påföljande år:
Kontant behållning . .... .
3,788:
14.
—
1,104: 17. 6.
667: 8. 4.
Summa
16,477: 23.
3.
6,347: 29. 6.
7,417: 20. 4.
— 176 —
Enligt riks-hufvudboken, hafva till ersättning åt Landtränterierna för bestridda skiftesoch
afvittrings-kostnader inom de öfriga länen följande belopp från Kongl. Stats-kontoret
utanordnats:
år
1852
år 1853.
för Gefleborgs ....
län
22.
6.
— — —
» Wester-Norrlands
»
3,806:
34.
8.
2,033: 16. —
» Westerbottens
» .........
10,687:
9.
3.
4,764: 37. 3.
» Norrbottens
»
. .
11,148:
3.
6.
7,323: 32. —
Till vinnande af likstämmighet i redovisningen för ifrågavarande medel, hade sednast
församlade Revisorer hemställt, att särskilda redogörelser, i likhet med hvad för Jemtlands
och Kopparbergs län ägde rum, borde för nyssnämnde fyra län afgifvas, och anmälde, i
anledning häraf, Rikets Ständer vid sistförflutna riksdag sin underdåniga önskan om denna
åtgärds vidtagande; men, enligt hvad Revisorerne inhemtat, lärer någon föreskrift om dylika
redogörelsers afgifvande ännu icke hafva blifvit vederbörande meddelad.
Med afseende åter å den utaf 1853 års Revisorer gjorda framställning derom, att särskild
underdånig berättelse angående skiftes- och afvittrings-verkens fortgång mätte, före
hvarje stats-revision, till Kongl, Maj:t afgifvas för att Revisorerne tillställas, har Kongl. Maj:t,
genom nådigt bref den ' 27 Januari 1854, anbefallt Ofyer-direktörs-embetet vid Landtmäteriet
att lemna Rikets Ständers Revisorer del af de underdåniga berättelser, som för hvarje år
till Kongl. Maj:t afgifvas och derefter till Landtmäteri-kontoret återställas. Dylika berättelser
hafva ock för revisions-åren blifvit Revisorerne tillhandahållna; men då dessa berättelser,
hvilka afgifvas från de olika Läns-styrelserna, endast innehålla detalj-uppgifter för hvarje
socken eller distrikt inom länet, med underrättelse t. ex. om längden af utstakade rågångar
och skifteslinier, antalet af uppmätta tunnland m. m., men icke lemna någon sådan öfversigt
af det hela, att arbetets resultater för hvarje län kunna deraf bedömas, anse Revisorerne
sig hafva skäl att förnya den utaf sednast församlade Revisorer framställda önskan, att
en särskild berättelse i omförmälda hänseende måtte, i likhet med hvad för åtskilliga andra
allmänna verk och inrättningar iakttages, varda uppgjord och till Kongl. Majit öfverlemnad
för att Revisorerne delgifvas.
Honffl. Landtbruks-Akademien.
Dess räkenskaper, som icke undergå granskning i Kongl. Kammar-rätten, redovisa iakomster
och utgifter sålunda:
Debet. år 1852- år 1853-
Balans från föregående år:
Tillgångar
. . ■ 264,098: 37. 11. . 266,277: 19. 1.
Uppbörd:
Räntor  7,376: 8. — 7,549: 36. 4.
Hyror
1,566: 32. — 1,566: 32, —
Af experimental-fältet ................. 6,506: 34. 4. 6,308: 24. —
Sir 15,449: 26. 7. 15,424: 44. 4~
— 177 —
Återdebitering
— — 560: — —
Balans till påföljande år:
Skulder . . . . ......  3,678: 30. 1. 2,875: 30. 1.
Summa
283,226:
46.
4.
285,137: 45.
6.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder
3,981:
30.
1.
3,678: 30.
1,
Utgifter:
Aflöning
3,800:
—
—
3.725:
_
Pensioner
266:
32.
—
266:
32.
—
Expenser
515:
5.
—
542:
41.
—
Onera
115:
34.
—
116:
28.
—
Reparationer
169:
6.
—
166:
4.
—
Extra utgifter
874:
23.
4.
1,314:
14.
2.
Experimental-fältet
6,520:
20.
10.
6,729:
31.
5.
Jettoner
492:
—
—
476:
—
—
Afskrifning
214:
20.
—
168:
28.
10.
S:r
12,967: 45.
2.
13,505:
35.
5.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
602:
15.
6.
711:
16.
6.
Utlånta medel och öfriga fordringar . . .
158,466:
6.
9.
159,204: 27.
7.
Fastigheter '
81,809:
5.
4.
81,809:
5.
4.
Inventarier och effekter
25,399: 39.
6.
26,228:
26.
7.
■
S:r
266,277:
19.
1.
267,953: 28.
—
Summa
283,226: 46.
4.
285,137:
45.
6.
Då dessa räkenskaper, såsom ofvan nämndt är, icke revideras i Kongl. Kammar-rätten,
hafva Revisorerne häraf hemtat anledning att förskaffa sig upplysning om Landtbruks-akademiens
uppkomst och beskaffenheten af de medel, hvilka till denna Akademis inrättande
och underhåll blifvit anvisade.
Sedan Kongl. Maj:t, genom nådig kungörelse af den 28 December 1811, funnit godt
stifta Landtbruks-akademien, hvars bestämmelse skulle vara »att tända och sprida upplys»ning
för att befrämja undervisningen, uppmuntra idogheten, stadga erfarenheten, lätta ut»öfningen
och afhjelpa hindren i alla delar af landthushållningen i fäderneslandet, och hvars
»oafbrutna bemödande det borde blifva att meddela kunskaper eller råd, att frambringa
»täflan eller efterdömen», samt tillika förklarat, att Kongl. Majit ville i nåder vara betänkt
uppå en fond för Akademien till befrämjande af ofvannämnde föremål, till nödiga böcker
och modeller, till arfvoden eller belöningar samt till bestridande af Akademiens öfriga utgifter,
hade Kongl. Majit derefter, uti cn till Rikets Ständers Stats-utskott den 3 Juni 1812
aflåten nådig proposition, angående Riksgälds-kontorets skuld, bland annat, framställt följande
förslag: »att af de indragna fonderna medel borde utses, antingen i penningar eller obliga»tioner,
enligt af Stats-utskottet vidtagande närmare utredning, för att dermed godtgöra de
Y
»Svenska undersåter, hvilkas fordringar af Franska Regeringen redan blifvit med formliga
»akter och resolutioner verificerade, uppgående till 2,995,937 Livres 2 sous 4 deniers Tour»nois;
och att enär dåvarande Hans I^ongl. Höghet Kronprinsen, af ömhet för Svenska un»dersåters
väl och af öfvertygelse om fordringarnes rättmätighet, utaf enskilda medel för»skjutit
18 procent, som borde honom ersättas, samt Hans Kongl. Höghet dervid fästat det
»förbehåll, att, sedan detta förskott blifvit guldet, fordringsägarne, då liqvid kunde på ett
»eller annat sätt beredas, skulle ytterligare undfå 48 f procent af fordringsbeloppet, utgörande,
»tillsammans med förenämnde redan erhållna 18 procent, två tredjedelar af hela summan,
»men den derefter återstående tredjedelen öfverlemnas till Kongl. Majit för att användas till
»föremål af allmän nytta för riket, Kongl. Maj:ts nådiga afsigt vore att ställa berörde tredje»del
under Landtbruks-akademiens förvaltning, såsom fond till från Akademiens bestämmelse
»oskiljaktiga utgifter;» hvarefter Rikets Ständer, uti deras härå meddelade svar den 19 påföljde
Juli, yttrade, att tredjedelen af ofvapnämnde fordringar komme att reduceras till Svenskt
banko samt beloppet derefter Jiqvideras med Riksgälds-kontorets obligationer, hvilka obligationer,
jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga proposition, skulle ställas under Landtbruks-akademiens
förvaltning såsom fond till de från Akademiens bestämmelse oskiljaktiga utgifter.
Vidare oell i anledning af särskild nådig proposition vid den år 1815 hållna urtima
riksdag, förklarade Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse af den 11 Maj, samma år, det
vara billigt, att de af framlidne Kommerse-rådet m. m. Johan Sederholms arfvingar, hvilka
voro Svenska undersåter och i riket bosatte, finge, i afseende å utbekommandet af en beinälte
Kommerse-råds fordran hos Franska Regeringen, tillgodonjuta samma förmån, sorn, till
följd af Kongl. Maj:ts högstberörde nådiga proposition den 3 Juni 1812 samt Rikets Ständers
i anledning deraf fattade beslut, förut blifvit beviljad Svenska undersåter för dylika
fordringar under enahanda vilkor och förbehåll, som för deras godtgörande blifvit föreskrifna;
på grund hvaraf Kongl. Majit, under den 19 Februari 1817, efter det nämnde Svenska arfvingars
fordran blifvit bestämd till 9,419 Ilidr 22 sk. 6 rist., hvaraf §:delar skulle arfvingarne
tillkomma, aflat nådig skrifvelse till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret orri utbetalning
till Landtbruks-akademien af den återstående tredjedelen, eller 3,139 Ridr 39 sk. 6 r:st., i
Kontorets obligationer på 10 år med 5 procents årlig ränta.
Derefter och sedan Direktören för Landtbruks-akademien hos Kongl. Majit gjort underdånig
framställning om anslag till uppförande af åtskilliga nödiga tillbyggnader vid och reparationer
å Akademiens hus, förslagsvis upptagna till en summa af 24,200 Ridr, har Kongl.
Majit, genom nådigt bref af den 31 Mars 1819, tillåtit, att de medel, sorn för ändamålet
erfordrades, finge, i mån af behofvet, förskjutas af 'den under Landtbruks-akademien ställda
fond uti Riksgälds-kontorets obligationer, för att sedermera efter hand af dåvarande nionde
hufvudtiteln ersättas; hvarjemte Kongl. Majit förordnade, att de lån från samma hufvudtitel,
som innehades af Ryttmästaren A. Adlersparre med 10,000 Ridr, af Presidenten Friherre
Edelcreutz med 12,000 Ridr, samt af Bruksägarne P. Wickström och P, Wicklund rped
4,000 Ridr, skulle, i den mån ränte- och kapital-afbetalningarne derå fullgjordes, användas
till ersättning åt Landtbruks-akademien, intilldess fondens förskott blifvit till fullo liqviderade,
tillika med ränta derå efter 5 för hundra om året. Slutligen är af Rikets år 1840
och 1841 församlade Ständer medgifvet, att, enär 10,036 R:dr 8 sk. 8 rist. af Akademiens
förskotter då befunnos oguldna, detta belopp finge af Riksgälds-kontoret till Landtbruksakademien
utbetalas.
Och som häraf är uppenbart, att de medel, som blifvit använda till Landtbruks-akademiens
grundläggning och underhåll, till väsendtlig del utgöras af statsmedel, samt denna Akademi
är att betrakta såsom en af rikets allmänna inrättningar, anse Revisorerne det vara
principenligt och med god ordning öfverensstämmande, att årliga redogörelsen för dess inkomster
och utgifter, i likhet med hvad som äger rum med andra allmänna verks och inrättningars
räkenskaper, hädanefter varder till granskning i Kongl. Kammar-rätten aflemnad.
Vid Akademiens räkenskaper för nu ifrågavarande år, hvilka funnits förda med utmärkt
ordning och noggrannhet, hafva Revisorerne icke haft något att erinra; och befunnos vid
anställd inventering säkerhetshandlingarne i behörig ordning.
Teknolmjiskn. Institutet.
Räkenskaperna, soni för båda revisions-åren äro i Kongl. Kammar-rätten granskade
utan anmärkning, utvisa följande förhållande;
Debet: år 1852. 'år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar
2,306: 4. 5. 2,450: 23. 9.
Uppbörd:
Stats-anslag  14,000; — — 14,000: — —
Dito till inköp af lärokurser .
. , .  — — 1,000: — —
Afgifter af åhörare
413: 16. — 278: 16. —
Stipendie-medel
660: — — 721: 16. —
Försäljnings-medel
— — 85: 8. —
S:r 15,073: 16. — 16.084: 40. —
Summa 17,379: 20. 5. 18,535: 15. 9.
Credit-.
Utgifter:
Fysiska afdelningen  435: 33. 8. 287: 42.
Kemiska dito
762: 19. 6. 897: 16. 2.
Mekanisk-tekniska dito  108: 30. — 381: 5. 6.
Mekaniska dito
— — — 190: 43.
Rit- dito  4: 32. — 123: 16. —
Verkstaden  1,387: 21. 4. 1,246: 10.
Ribliotheket
1,333: 1. — 942: 43, —
Löner och arfvoden
9,133. 16. •— 9,133: 16.
Extra utgifter  973: 35. 2. 1,089: 30. 8.
Stipendier  . 790: — — 831: 32.
Inköp af lärokurser
— — 1,067: 40.
S:r ~14,928: 447 8. 16,192: 6. 4.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
2,432: 7. 9. 2,324: 41. 5.
Fordran
18: 16. 18: 16./
S:r 2,450: 23TT 2,343: 9. 5.
Summa 17,379: 20. 5. 18,535: 15. 9.
— \ 80 —
§ 1-
I afseende å Institutets verksamhet under revisions-åren, inhemtas af Styrélsens till
Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelser, att undervisningen, utan annat afbrott, än
de i stadgarne föreskrifna ferier samt 6 veckor af höst-terminen år 1853, då läroverket, i
anseende till kolera-farsotens utbrott i hufvudstaden, varit tillslutet, under terminerna fortgått
alla söcknedagar och omfattat följande läro-ämnen: ren mathematik, mekanik (allmän
och tillämpad), landtmäteri ochi nivellering, machin-ritning, beskrifvande geometri, fysik (allmän
och tillämpad), allmän kemi, kemisk och mekanisk teknologi, kemiska laborationer,
äfvensom afvägning och kartläggning; och hade undervisningen vid Institutet begagnats af
följande antal elever och åhörare:
Elever. Åhörare. Summa.
År 185Ö, vårterminen  30. 33. 63.
» höstterminen  51. 24. 75.
År 1853, vårterminen  50. 30. 80.
» höstterminen  45. 18. 63.
Uti den underdåniga berättelse, som, till upplysning för nuvarande stats-revision, blifvit
till Kongl. Majit afgifven, har Styrelsen derjemte anfört: att det, efter Institutets år 1848
verkställda reorganisation, alltjemt ökade antalet af ynglingar, som derstädes sökte inträde,
syntes vara ett säkert tecken, att Institutet mer och mer tillvunnit sig allmänhetens förtroende,
äfvensom den utmärkta skicklighet, de från läroverket sednast utexaminerade elever i allmänhet
ådagalagt, vore ett icke mindre säkert bevis, att Institutet deraf gjort sig förtjent; och
hade Styrelsen, vid detta förhållande samt med afseende å det inskränkta utrymmet uti
Institutets nuvarande lokal, som icke tilläte att vid näst förestående inskrifning emottaga
ett lika stort antal elever, som vid det nu ingångna läro-årets början, ansett sig jemväl
böra omförmäla sin afsigt att, så snart ske kunde, hos Kongl. Majit i underdånighet föreslå
åtgärder till läroverkets af behofvet påkallade utvidgning.
§ 2.
Vid räkenskapernas granskning hafva Itevisorerne funnit, att, ehuru, på sätt Styrelsen
uti förenämnde underdåniga berättelse jemväl anfört, Institutets samlingar under hvartdera
af revisions-åren blifvit genom inköp förökade, de anskaffade effekterna likväl icke, såsom
uti de föregående årens räkenskaper varit iakttaget, ur special-räkningarne blifvit särskilt
afförda och i hufvudräkningen upptagna under en gemensam rubrik: »samlingar», utan
sammanförts med de inköp och öfriga utgifter, som för undervisningen blifvit bestridda, och
således ingått bland de uti hufvudräkningen förekommande utgiftssummor för hvar och
en af de särskilda afdelningar, deruti undervisningen är fördelad', såsom den fysiska,
kemiska, mekaniska afdelningen o. s. v. Då vid detta förhållande de verkliga kostnaderna
hvarken för undervisningen eller för samlingarne blifvit särskilt synliga och ej heller, med
afseende å svårigheten att urskilja hvad som uteslutande tillhör det förra eller det sednare
föremålet, kunna af Kevisorerne beräknas, men en framställning deraf likväl synes upplysande
och behöflig, anse Kevisorerne, att uti de följande årens räkenskaper ifrågavarande
utgifter för Institutets samlingar höra, på sätt tillförene äg{ rum, från de öfriga utgifterna
skiljas och i hufvudräkningen under särskild rubrik upptagas.
>
- 181 —
Mion (fl. Slottsbyggnads-medlen.
Räkenskaperna äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för år 1852 utan och för år
1853 med anmärkningar.
Nedanstående tabell utvisar förhållandet med inkomster och utgifter.
Debet: år 1852. år 1853-
Balans från föregående år:
Behållning
52: 7. 4. 7: 5. 4.
Uppbörd:
Stats-anslag till reparationer å Stockholms slott
Kongl. Hofvet upplåtna byggnader . . . . .
m. fl. för
32,000.
32,000: —
Auktions-medel
—
845: 4.
8.
S:r
32,000:
—
32,845: 4.
8.
Balans till'påföljande år:
Skuld till Hans Maj:t Konungens enskilda kassa ....
12,372:
5.
13,557: 16.
6.
Summa
44,424:
7.
9.
46,409: 26.
6.
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld
18,806: 40.
—
12,372: —
5.
Utgifter:
Löner och arfvoden '.
2,366:
32.
2,366: 32.
För upphandlade inventarier
52:
—
—
—
—
» reparationer m. m
22,525:
25.
9.
30,676: 23.
5.
Hatuläsgnings-afgift
278:
20.
—
278: 20.
—
Diverse omkostnader
387:
28.
8.
708: 41.
4.
S:r
25,610:
10.
5.
34,030: 20.
9.
Balans till påföljande år:
Behållning
. 7.
5.
4.
7: 5.
4.
Summa
44,424:
7:
9.
46,409: 26.
6.
Vid dessa räkenskaper hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
Anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen
å Kongl, slottet.
Räkenskaperna äro för båda revisions-åren granskade i Kongl. Kammar-rätten utan
anmärkning och hafva icke heller föranledt till någon erinran från Rikets Ständers Revisorers
sida.
— 182 —
De utvisa:
Debet.
år 1852.
1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar
197: 10. 11.
497: 2.
11.
Uppbörd:
Stats-anslag .
5,800:
5,800: —
—
Extra uppbörd
— — —
26: 32.
—
S:r
5,800:
5,826: 32.
—
Balans till påföljande år:
Skuld
3,302: — —
3,302: —
—
Summa
9,299: 10. 11.
9,625: 34.
11.
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld till Hans Maj-J; Konungens enskilda kassa .....
3,302:
3,302: —
—
Utgifter:
Aflöning och ljuspenningar
1,199: 33. —
1,200: —-
—
Beklädnad
145: 15. 8.
145: 15.
8.
Brandväsendet
1,241: 40. —
1,233: 16.
—
Lyshållningen
.
2,913: 15. 4.
3,051: 22.
8.
S:r
5,500: 8. —
5,630: 6.
4.
Balans till påföljande år:
Tillgångar
497: 2. 11.
693: 28.
7.
Summa
9,299: 10. 11.
9,625: 34.
11.
t
Hrottningholms och Svartsjö Jfiongl. lustslott.
Deras räkenskaper äro för båda revisions-åren granskade i Kongl. Kammar-rätten, för
det förra utan och för det sednare med anmärkningar.
Nedanstående tabell utvisar förhållandet med inkomster och utgifter.
Debet.
år 1852.
år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar
231: 1. 8.
617: 32.
6.
Uppbörd:
ätats-anslag  16,859: 21. 4. 16,400: —
— 183 —
Transport:
16,859: 21.
4.
16,400:
—
—
Arrenden och tomt-ören
3,610: 21.
—
3,141:
40.
3.
Kungsgårdens afkastning
4,460: 8.
9.
5,771:
29.
3.
Diverse inkomster
3,868: 13.
3.
813:
31.
3.
S:r
28,798: 16.
4.
26,127:
4.
9.
Balans till påföljande år:
Skuld
28,291: 47.
4.
28,404: 23.
4.
Summa
57,321: 17.
4.
55,149:
12.
7.
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld (redovisad i särskild räkning)
.
27,954: 23.
4.
28,291: 47*
4.
Utgifter:
Aflöning och pensioner för tjenstemän och betjening
samt gratialer
4,834: 39.
4.
4,751:
2.
8.
Dito till arbetsfolk och handtverkare m. fl
13,080: 1.
4.
15,408:
36.
8.
För inköp och underhåll af materialier och inventarier
6,822: 11.
8.
4,040:
45.
4.
Diverse utgifter
1,912: 5.
2.
1,998:
15.
'10.
Afbetalning å skulder
2,100: —
—
—
—
—
S:r
28,749: 9.
6.
26,199:
4.
6.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
428: 2.
8.
468:
26.
11.
Fordringar
189: 29.
10.
189:
29.
10.
, S:r
617:
32.
6.
658:
8.
9.
Summa
57,321:
17.
4.
55,149:
12.
7.
Med anmälan, att uti 1848 och 1849 års räkenskaper åtskilliga summor, sedan flera
år tillbaka, balanserades under titel’: »utestående tionde och dagverkslösen» erinrade Rikets
Ständers år 1851 församlade Revisorer om angelägenheten deraf, att dessa balanser blefve
til! indrifning eller afskrifning i laga ordning befordrade; och uti sin häröfver afgifna förklaring
yttrade Ståthållare-embetet, att de af Revisorerne äskade åtgärder skyndsamligen skulle
vidtagas. Då emellertid en del af berörde balans-poster, till belopp af 189 R:dr 29 sk. 10
rst., ännu vid 1853 års slut qvarstod såsom oredovisad, hafva nu församlade Revisorer
ansett sig böra detta förhållande omförmäla.
Haga Kongl. lustslott.
Räkenskaperna, hvilka i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade för båda revisions-åren
utan anmärkning, hafva icke heller till någon erinran från Revisorernes sida föranledt.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
— 184 —
Debet.
år 1852.
år 1853.
Uppbörd:
Statsanslag ..................
3,000: —
•—
3,000: —
—
Passevolans-medel för underhållande af Norska hästjägar-  nes kasern och stall
150: —
150: —
__
Arrende-medel
550: —
—
550: —
—
Hyresmedel m. m
348: 16.
—
515: 16.
—
S:r
4,048: 16.
—
4,215: 16.
—
Balans till påföljande år:
Skuld till Ulriksdals slotts-kassa
2,494: 24.
1,860: 7.
7.
Summa
6,542: 40.
4.
6,075: 23.
7.
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld
2,734: 26.
4.
2,494: 24.
4.
Utgifter:
Aflöning
2,600: 32.
—
2,596: 32.
—
Byggnaders underhåll
670: 42.
2.
329: 37.
4.
Slottets onera
57: 34.
9.
68: 22.
—
Diverse utgifter
479: l.
1.
586: 3.
11.
S:r
3,808: 14.
—
3,580: 47.
3.
Summa
6,542: 40.
4.
6,075: 23.
7.
Haga lustparU.
Af räkenskaperna, hvilka för båda revisions-åren blifvit granskade i
Kongl. Kammar-
rätten utan anmärkning, inhemtas:
Debet.
år 1852.
år 1853.
Inkomster:
Af Hans Maj:t Konungen anslagne
500: —
—
500: —
—
För uthyrda och försålda växter
—
3,249: 40.
—
S:r
o
o
sf
—
3,749: 40.
—
Balans till påföljande år:
Skuld
303: 18.
3.
215: 23.
—
Summa
4,307: 35.
3.
3,965: 15.
—
Credit.
Balans från föregående är:
Skuld  49: 27. 3. 303: 18. 3.
Dagsverks-kostnader tn. ni  4,258: 8. — 3,661: 44. 9.
Summa 4,307: 35. 3. 3,965: 15. —
Vid räkenskaperna har någon anmärkning icke heller å Revisorernes sida förekommit.
Gripsholms Miongl. lustslott.
Dess räkenskaper hafva för båda revisions-åren blifvit granskade i Kongl. Kammarrätten
utan anmärkning och utvisa:
Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar .......
.......
1,637:
28.
9.
735:
19.
8.
Uppbörd:
Stats-anslag. ......
Arrenden och hyror. .
Diverse inkomster . .
1,700:
680:
300:
5.
10.
1,700:
779:
597:
38.
25.
9.
4.
S:r
2,680:
1.
3.
3,077:
16.
1.
Balans till påföljande är:
Skuld
—
—
—
35:
10.
10.
Summa
4,317: 30.
—
3,847: 46.
7.
-
Credit.
Utgifter:
Aflöning, pensioner och skrifmaterialier . . .
För inköp af materialier och inventarier . .
800:
661:
1,575:
545:
15.
26
8.
8.
733:
761:
1,305:
637:
16.
10.
42.
2.
8.
Diverse omkostnader .
16.
30.
4.
St
3,582:
10.
4.
3,438:
3.
2.
Balans till påföljande år:
375:
19
5.
—
—
Fordringar
360:
3.
409:
43.
5.
S:r
735:
19.
8.
409:
43.
5.
Summa
4,317: 30.
—
3,847: 46.
7.
Revisorerne hafva icke funnit något vid dessa räkenskaper att erinra.
— 186 -
i
Ulriksdals M£onyt. lustslott.
Räkenskaperna, granskade i Kongl. Kammar-rätten för båda revisions-år«n utan anmärkning
upptaga:
Debet. år 1852- år 1853.
Balans från föregående är:
Tillgångar
4,187:
12.
11.
3,160:
17.
3.
Uppbörd:
Stats-anslag
Arrende-medel . . . . .
Tillfälliga inkomster . .
5,500:
1,186:
579:
9.
20.
—
5,500:
1,186:
564:
9.
14.
8.
S:r
7,265:
29.
—
7.250:
23.
8.
Summa
11,452:
41.
11,
10,410:
40.
11.
Credit.
Utgifter:
Aflöning . .
Onera
.
Byggnaders underhåll
Diverse omkostnader .
593: 16.
254: 34.
6,899; 47.
544: 23.
2.
6.
593:
260:
4,882:
573:
16.
33.
41.
13.
6.
4.
7.
S:r
8,292: 24.
8.
6,310:
8.
5.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning . . .
Fordringar
665:
2,494:
40.
24.
11.
4.
2,240: 24.
1,860: 7.
11.
7.
S:r
3,160:
17.
3.
4,100: 32.
6.
Summa 11,452: 41. 11. 10,410: 40. 11.
S- i
Enligt
hvad Revisorerne inhemtat, är, på grund af ett år 1847 utaf Ståthållare-embetet
utfärdadt och sedermera prolongeradt kontrakt, arrenderätten till slottets trädgård och orangerier
upplåten åt Trädgårds-,mästaren N, Nilsson. Enär iikväl detta förhållande icke på
något sätt finnes antydt i räkenskaperna, anse Revisorerne nödigt, att, till lättnad vid granskningen,
en afskrift af berörde kontrakt hädanefter varder kassaräkningen bilagd.
§ 2.
I anledning af föregående Revisorers yrkande, att ett särskildt konto, innefattande redogörelse
för liqviderna emellan detta och Haga Kongl, lustslott, måtte i räkenskaperna upprättas,
har ett dylikt konto numera blifvit i 1853 års räkning upplagdt; hvilket Revisorerne
anse sig böra omförmäla.
Sfrtimstiohns slolt.
Räkenskaperna äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för båda åren utan anmärkning
och utvisa: i
Debet. År 1852. År 1853.
Balam frun föregående år:
Tillgångar .......................... 18: 35. — 18: 35. —
Uppbörd:
Stats-anslag
2,000:
Fattigvårds-medel
5:
—
—
—
■—
—
St
2,005:
—
—
2,000:
—
—
Balans till påföljande år:
Skuld
69:
16.
4.
300:
24.
11.
Summa
2,093:
3.
4.
2,319:
11.
11.
Credit.
Balans från föregående ar:
Skuld
176:
26.
4.
69:
16.
4.
Utgifter:
Aflöning '
972:
21
972:
91
Reparations-kostnader
645:
1.
4.
900:
40.
11.
Diverse omkostnader
280:
15.
8.
357:
42.
..8.
S:r
1,897:
38.
—
2,231:
8.
7.
Balans till påföljande år:
Inventarier
18:
35.
—
18:
35.
—
Summa
2,093:
3.
4.
2,319: 11.
11.
Vid dessa räkenskaper hafva icke heller Revisorerne
funnit något att
erinra.
Siony!. ¥retenskaps-akademien.
Dess räkenskaper, hvilka uti särskilda hufvudböcker lemna redovisning för anslaget till
naturhistoriska Riks-museum samt för de till insamling och afteckning af Svenska växter
m. m. anvisade medel, äro i Kongl. Kammar-rätten för båda åren granskade, dervid endast
1853 års räkenskap öfver det sistnämnde af dessa båda anslag föranledt till anmärkningar.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
l:o Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar  150,083: 27. 6. 151,841: 18. 2.
— 188 —
Uppbörd:
Stats-anslag,
till aflöning
» elevers underhåll
» samlingars vård och förökande
För försålda entré-biljetter . . . :
6,600: —
300: —
2,200: —
388: —
—
6,600:
300:
2,200:
351:
36.
—
S:r
9,488: —
—
9,451:
36.
—
Ateruppföring:
Värdet å inköpta samlingar och inventarier
656: 47.
4.
1,203:
10.
5.
Dito- å emottagna föräringar
1,308: 18.
8.
6,386:
6.
—
S:r
1,965: 18.
—
7,589:
16.
5.
Balans till påföljande år:
Skuld
2,000: —
3,339: 46.
8.
Summa
163,536: 45.
6.
172,222:
21.
3.
Credit. .
Balans från föregående år:
Skuld
1,250: —
—
2,000:
—
—
Utgifter:
Aflöning
6,800: —
—
6,800:
—
—
Elevers underhåll.
300: —
—
300:
—
Till samlingarnes vård och förökande
2,272: 11.
1.
2,712:
19.
8.
S:r
9,372: 11.
1.
9,812:
19.
8.
Afskrifning
å samlingarnes värde
1,073: 16.
3.
1,069:
17.
11.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
1,830: 21.
11.
2,711:
26.
O
O.
Inventariers och samlingars värde
150,010: 44.
3.
156,629:
5.
5.
S:r
151,841: 18.
2.
159,340: 31.
8.
Summa
163,536: 45.
6.
172,222: 21.
3.
2:o. Debet.
■
Balans från föregående är:
Tillgångar
. 7,193: 20. 2
6,709:
22.
3.
Uppbörd:
Stats-anslag,
till befordrande af Akademiens fortfarande verk
-
samhet
» Jönefyllnad för Akademiens Astronom .....
640: — —
200:
640:
200: — —
Transport:
840: — —
840:
Transport:
840: —
—
840:
—
—
till insamling och afritning af Svenska växter. . .
800: —
— .
800:
—
—
» ordnande af Widegrenska växtsamlingen ....
400: —
—
—
—
—
Årlig ersättning för af Akademien till Statsverket al-
trädda fastigheter, å 2,000 R:dr årligen, ....
4,000: —
—
2,000:
—
—
Behållning å de för anställande af astronomiska och
fysiska observationer under resan med fregatten
Eugenie, åren 1851—1853, anslagna 800 R:dr
— —
—
474:
10.
—
S:r
6,040: —
—
4,114:
10.
—
Balam till påföljande år:
Skuld
— —
—
109:
—
—
Summa
13,233: 20.
2.
10,932:
32.
3.
Cr edit.
Utgifter:
Af anslaget till befordrande af Akademiens fortfarande
verksamhet  .....
390: 34.
—
298:
32.
—
» iönefyllnad för Akademiens Astronom........
150: —
—
150:
—
—
» till insamling och afritning af Svenska växter ....
526: —
—
109:
—
—
» för den vetenskapliga utrustningen med fregatten
Eugenie
1,657: 11.
11.
—
—
—
» till en räknemaschin
1,400: —
—
1,933:
16.
—
>/ lör ordnande af Widegrenska växtsamlingen
400: —
—
—
—
—
» till ersättning för af Akademien afträdda fastigheter,
leverering till x\kademiens enskilda räkning . . .
2,000: —
—
2,000:
—
—
S:r
6,523: 45.
11.
4,491:
—
—
Balam till påföljande år:
Kontant behållning
2,809: 22.
3.
4,441:
32.
3.
Fordringar
2,000: —
—
2,000:
—
—
Obligationer
1,900: —
—
—
—
—
S:r
6,709: 22.
3.
6,441:
32.
3.
Summa 13,233: 20. 2.
Vid räkenskaperna hafva ltevisorerne icke funnit något att erinra.
10,932: 32. 3.
Mionyl. Svenska Akademien.
Dess räkenskaper äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för båda revisions-åren utan
anmärkning. Förhållandet emellan inkomster och utgifter inhemtas af följande tabell:
Debet. år 1852. år 1853.
Uppbörd:
Stats-ansläg
1,500: — — 1,500: — —
Af Akademiens enskilda medel,  2: 11. 2. 33: 25. 6.
Summa 1,502: 11. 2. 1,533: 25. 6.
— 190 —
Credit.
200: — — 175: — —
400: — — 400: — —
246: 18. — 158: 44. —
571: 23. 2. ,799: 29. 6.
84: 18. — — — —
Summa
1,502:
11.
2.
1,533: 25.
6
Någon erinran vid dessa räkenskaper har icke från Bevisorernes sida förekommit.
iå ont/i. Vitterhets- historie-
och anti q vi Se t s-a ti att emi en.
Dess räkenskaper äro för båda revisions-åren granskade i
år 1852 med och för år 1853 utan anmärkning.
Ivon
gl. Kammar-rätten för
De utvisa följande förhållande:
[bebet.
år
1852.
år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar af statsanslags-medlen ........
Dito af Akademiens enskilda medel . . .
3,239:
8,590:
5.
32.
11.
2,786: 31.
8,607: 16.
9.
S:r
11,829:
37.
11.
11,393: 47.
9.
Uppbörd:
Af stats-anslaget. . .
Till ljuspenningar
Extra stats-anslag ................
Till ordinarie amanuens-lönen
Försäljningsmedel
3,733:
99:
1,200:
500:
884:
16.
13.
5.
8.
3,733: 16.
100: —
200: —
500: —
464: 10.
—
Af Akademiens enskilda medel
S:r
6,416:
447:
34.
19.
8.
2.
4,997: 26.
1,643: 26.
9.
Balans till påföljande år:
Skuld å statsanslags-medlen
Dito å Akademiens enskilda medel ......
230:
10:
33.
28.
2.
6.
855: 41.
8.
S:r
241:
13.
8.
855: 41.
8.
Summa
18,935:
9.
5.
18,890: 46.
2.
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld å statsanslags-medlen
. . . .
Dito å Akademiens enskilda medel
40:
14:
5.
31.
2.
8.
230: 33.
10: 28.
2.
6.
Utgifter:
Arfvoden
Hyra för bibliotheksrum
Omkostnader för högtidsdagar
Dito för minnespenningar och medaljer . . . .
Ved
S:r 54: 36. 10.
241: 13. 8.
Utgifter:
Till samiingarne
» bibliotheket
» trvcknings-kostnader
» ' rese-kostnader
» musei inredning
» Svenskt diplomatarium
» sigill-ritningar..................
» ljuspenningar
. , ,
Ordinarie amanuens-lönen
3,590:
690:
371:
677:
145:
794:
190:
99:
500:
8.
28.
40.
12.
9.
46.'
24.
13.
5.
1.
4.
3,221:
429:
145:
531:
790:
205:
270:
100:
500:
45.
7.
32.
46.
42.
2.
32.
1.
8.
S:r
7,059:
36.
10.
6,195:
14.
9.
Af Akademiens enskilda medel:
Till aflöning . ,
133:
16.
—
133:
16.
—
» jettoner
293:
16.
—
264:
—
—
Utlånta medel
—
—
—
1,200:
—
—
S:r
426:
32.
—
1,597:
16.
—
Balans till påföljande år:
Behållning af statsanslags-medlen
2,786:
31.
9.
2,214:
3.
6.
Dito af Akademiens enskilda medel ....
♦ ♦ ♦
8,607:
16.
—
8,642:
46.
3.
S:r
11,393: 47, 9.
10,857: 1. 9.
Summa
18,935: 9. 5.
18,890: 46. 2.
Vid räkenskaperna kafva Revisorerne icke funnit något att erinra. Säkerhetshandlingarne
befunnos, vid anställd inventering, i god ordning.
Miotu/l. Museum.
Af räkenskaperna, sorn blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade för båda åren utan
anmärkning, inhemtas:
Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar  5,104: 1.4. 11. 942: 5. 7.
Uppbörd:
Stats-anslag
1,000: — — 375: — —t
Summa 6,104: 14. 11. 1,317: 5. 7.
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld  188: 4((. 8.
— —
— 192 —
Utgifter:
4,500: — — 909: 12. —
83: 10. — 100: — —
390: — 8. 105.
S:r 4,973: fti. ~S~ 17114: 12. —
Balans till påföljande år:
Kontant behållning . . .
942: 5. 7. 202: 41. 7.
Summa 6,104: 14. 11. 1,317: 5. 7.
Med tillkännagifvande, att någon anmärkning vid dessa räkenskaper icke förekommit,
anse sig Revisorerne böra upplysa om orsaken, hvarföre 1853 års stats-apslag för Kongl.
Museum, rätteligen utgörande 1,000 R:dr, uti ofvanstående tabell finnes upptaget till endast
375 R:dr. Anledningen till denna förändring är, att, sedan Kongl. Maj:t, jemlikt bref af
den 26 Maj 1852, i nåder tillåtit, att åtskilliga af de i aflidne Professoren J. N. Byströms
tafvelsamling befintliga, mest utmärkta och värderika, taflor finge, emot en summa al 10,000
R:dr, för Kongl. Musei räkning inköpas, och derjemte, bland annat, förordnat, att, till betäckande
af kostnaderna för omförmälda inköp, hvartill i första rummet en del af Kongl.
Musei egna tillgångar borde användas, ett belopp af 2,500 lt:dr skulle förskjutas af besparingarne
å riks-statens 7:de hufvudtitel, emot efter hand skeende godtgörelse, under fyra års
tid, af det Kongl. Museum årligen tillkommande stats-anslag, Kongl. Stats-kontoret, på grund
af högstberörde nådiga bref, utaf 1853 års anslags-summa innehållit 625 IRdr; hvadan endast
återstoden af berörde anslag, eller 375 Rulr, som Kongl. Museum sagde år fått uppbära,
blifvit i dess räkenskaper uppdebiterad.
Hony!. Akademien för de fria konsterna.
Räkenskaperna äro i Kongk K,ainmar-rätten granskade för båda revisions-åren utan
anmärkning.
Inkomster ech utgifter redovisas sålunda:
Debet.
år
1852.
år 1853.
Balans från föregående året:
Tillgångar
408:
33. 11.
401: 11. 4.
Uppbörd:
Stats-anslag
. . 7,100:
7,100: — —
Till veds anskaffning
För försålda delar af Svensk författnings-samling . . .
521:
33:
42. —
16. —
518: 36. —
S:r
7,655: 10. —
7,618: 36. —
Summa
8,063: 43. 11.
8,019: 47. 4.
För inköpta taflor och böcker
» taflors renovation . . . .
Diverse omkostnader
— 193 —
Credit.
Utgifter:
AHoning
Stipendier
243: 16.
_
5,137: 24.
183: 16.
Belöningsmedaljer . .
103: 17.
3.
124: 29.
9.
Ved och lyshållning ,
985: 34.
4.
917: 7.
Bibliothekets samlingar, rit- och skrifmaterialier . . .
. . 949: 9.
—
750: 6.
6.
Betjeningens beklädnad
—
89: —
4.
S:r
7,662: 32.
7.
7,201:
35.
7.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
401: 11.
4.
818:
11.
9.
Summa
8,063: 43.
11.
8,019: 47.
4.
Vid dessa räkenskaper hafva icke heller Revisorerne
funnit något
att
erinra.
Siony!. Musikaliska Akademien.
Af räkenskaperna, som för båda revisions-åren blifvit granskade i Kongl. Kammar-  rätten utan anmärkning och icke heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida,
inhemtas följande förhållande:
Debet.
år
1852.
år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar
36.
8.
3,892: 43. 11.
Uppbörd:
Stats-anslag
.
. , . . . 3,000:
186:
19.
2.
3,000:
263: 19. 2.
S:r 3,186:
19.
2.
3,263: 19. 2
Summa 7,208:
7.
10.
7,156: 15. 1.
Credit.
Utgifter:
2,900:
2,900:
141: 16. —
184:
5.
1,
Intresse å invexlade obligationer
...... 231:
6.
10.
97: 24. —
247: 16. 10.
S:r 3,315:
11.
11.
3,386: 8. 10.
AA
— 194 —
/
Balans till påföljande år:
Kontant behållning  192: 43. 11.
Utlånta medel
3,700: — —
10: 30.
3,759: 24.
3.
S:r 3,892: 43. 11. 3,770: 6. 3.
Summa 7,208: 7. 10. 7,156: 15. 1.
Säkerhetshandlingarne hafva, vid anställd inventering, befunnits i god ordning.
Sionyl. ltibtiothehet.
Räkenskaperna, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade för båda revisions-åren
utan anmärkning, utvisa:
Debet. Ar 1852. År 1853.
Balans från föregående är:
Kontant behållning
15: 1. — 24. —
Uppbörd:
Af års-anslaget  8,000: — — 8,000: — —
Summa 8,015: 1. — 8,000: 24. —
Credit.
Utgifter:
Arfvode för banko-räkningens förande  5: — — 5: —x —
För uppköp och inbindning af böcker  8,009: 25. — 7,974: 16. —
S:r 8,014 25. — ^979: 16. —
Balans till påföljande är:
Kontant behållning  24. — 21. 8. —
Summa 8,015: 1. — 8,000: 24. —
Till någon erinran från Revisorernes sida hafva dessa räkenskaper icke föranledt.
Monyl. Theatern.
Räkenskaperna för båda spel-åren 1852—1853 samt 1853—1854 hafva blifvit granskade
i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar.
Nedanstående tabell utvisar förhållandet med inkomster och utgifter:
Från och med den Från och med den
Debet. 1 Juli 1852 till 1 Juli 1853 till
samma tid år 1853. samma tid år 1854.
Balans från föregående år:
Tillgångar  609: 1. 5. 11,626: 18. 11.
— 195 —
Uppbörd:
Årligt bidrag af Hans Maj:t Konungen
40,000:
—
—
40,000: —
—
Stats-anslag
6,000:
—
—
6,000: —
—
Recett-medel
113,942:
28.
8.
126,586: 8.
—
Hvres-medel '. ■.
4,887: 24.
—
6,058: 16.
—
Extra inkomster af konserter, extra recetter m. m. .
467:
40.
4.
1,716: 23.
7
Af Hans Maj:t Konungens enskilda medel, till pensioner
1,621:
32.
—
1,330: —
■—
Behållna materialier
1 1,042:
1.
D.
—
S:r
177,961:
30.
5.
181,690: 47.
7.
Balans till påföljande år:
Skulder
57,349:
6.
2.
86,577: 38.
11.
Summa 235,919:
38.
—
279,895: 9.
5-
Credit:
Balans frän föregående är:
28,000:
57,349: 6.
•>
Utgifter:
Aflöning till Direktionen, tjenstemän, informatörer och
aktörs-staten '.
82,102:
7.
—
93,885: —
—
Dito för orkéster-staten
27,708:
8.
—
30,821: 32.
—
Tjenstgörings-penningar
9,295:
16.
—
8,698: 32.
—
Dag-afiöning • . . .
17,454:
30.
—
16,661: 20.
—
Författare- och öfversättare-arfvoden
3,944:
32.
5.
3,583: 36.
8.
Lyshållning
. .
13,030:
43.
10.
16,505: 22.
1.
Böcker, instrumenter, musikalier m. m. .
5,066:
43.
3.
3,178; 43.
7.
Dekorationer, kostvmer in. m
28,315:
37.
1.
18,407: 42.
3.
Expenser -
6,929:
33.
6.
10,638: 24.
8.
Pensioner '. . . . .'
1,621:
32.
—
1,330: —
—
Extra utgifter
823:
24.
—
354: 14.
8.
Värdet af förbrukade materialier
—
—
5,382: 27.
10.
!S:r
196,293:
i9.
1.
209,448: 7.
9.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
584:
17.
6.
1,002: 43.
7.
Värdet af materialier
11,042:
1.
5.
12,094: 47.
11.
S:r 11,626: 18. 11.
13,097: 43. 6.
Summa 235,919: 38. —
279,895: 9. 5.
På sätt tabellen visar, hafva Kongl. Theaterns skulder, hvilka, enligt den i sednaste
revisions-berättelse intagna tabell, vid utgången af spelåret 1850—1851, utgjorde 12,000
lt:dr och sedermera årligen tillväxt, vid slutet af spelåret 1853—1854 stigit till 86,577 It:dr
88 sk. 11 rst.
V id räkenskaperna har någon anmärkning å Rikets Ständers Revisorers sida icke
förekommit.
— 196 — '
Hoåtgl. Serqfimer-ordens-giUet.
(Allmänna Hospitals- och barnhus-fonden.)
Dess räkenskaper äro för båda revisions-åren granskade i Kongl. Kammar-rätten
utan anmärkning.
Nedanstående tabell utvisar förhållandet med inkomster och utgifter:
Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar  648,435: 4. 1. 654,526: 47. 1.
Uppbörd:
Jordeboks-räntor
6,744;
38.
8.
7,654:
12.
7.
Krono- och kvrko-tionde
. .
66,865:
35.
10.
80,494:
21.
6.
Stats-anslag
27,275:
24.
4.
27,842:
41.
8.
Privata donationer
416:
32.
—
481:
32.
—
Arrenden, hyror och tomtören
7.
7.
52,363:
42.
9.
Kollekt-medel
995:
18.
—
1,031:
16.
1.
Inskrifningspenningar
5,587:
38.
6.
5,575:
26.
5.
Ersatt underhåll
6,402:
40.
—
5,925:
30.
—
Arfs- och qvarlåtenskaps-medel
119:
32.
4.
1,087:
40.
8.
Räntemedel
41:
4.
— -
41:
4.
—
Anmärknings-medel
1,011:
16.
—
273:
7.
11.
Köpeskilling för försålda fastigheter
201:
29.
2.
—
—
Ersättninz för genom Götha kanals anläggning förlo-
rad jord
—
—
1,254:
12.
4.
Diverse inkomster
10,411:
7.
5.
8,199:
7.
4.
S:r
165,731; 35.
10.
192,225:
7.
3.
Balans till påföljande år:
Skulder
32,412:
32.
9.
16,091:
27.
4.
Summa
846,579: 24.
8.
862,843:
33.
8.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder ,
49,500:
18.
7.
32,412: 32.
9;
Afskrifning för åtskilliga orsaker
5,719:
20.
11.
6,339:
35.
6.
Utyifter:
Aflöning
22,597:
17.
9.
23,836:
14.
1.
Pensioner .
550:
—■■
—
341:
32.
—
Uppfostringshjelp
11,190:
32.
11.
11,579:
4.
—
Understöd för sjukvårds-anstalterna
4,133:
16.
—
2,866:
32.
—
Underhåll
64,637:
12.
1.
67,732:
23.
6.
Förmalnings-, malt- och brvggningskostnader
374:
44.
10.
484:
11.
11:
Medikamenter
1,184:
16.
1.
1,085: 41.
2.
Transport:-
104,667: 43.
8.
107,926:
14.
8.
— 197 —
Transport: 104,667: 43.
8.
107,926:
14.
8.
Beklädnad
5,109:
30.
6.
8,763:
25.
—
Ved, ljus, olja
18.
4.
8,856:
2.
6.
Skrifmaterialier, expenser och postporto .
20.
3.
863:
6.
4.
Begrafningskostnader
34.
9.
220:
27.
—
Nybyggnader och reparationer
7,451:
8.
8.
5,656:
1.
6.
Räntemedel
872:
10.
8.
842:
10.
8.
Rese- och traktaments-kostnader
8.
5.
483:
29.
11.
Diverse utgifter
6,730: 47.
10.
■ 7,902:
16.
—
Inventariers upphandling
1,316:
3.
—
955:
32.
—
S:r 136,832: 34.
1.
142,469: 21.
7.
Balans till påföljande är:
Kontant behållning
18.
2.
57,768:
34.
8.
Spanmål och proviant
16,965: 23.
7.
20,004:
12.
9.
Utlånta medel
2.
6.
1,216:
9
6.
Fordringar
47,478:
29.
1.
60.829:
18.
8.
Proprie-balanser
. .
10.
4.
476:
39.
3.
Förskott
594:
18.
10.
515:
36.
10.
Fastigheter
36.
6.
516,133: 36.
6.
Inventarier
.
4.
1.
24,677:
2.
8.
S:r 654,526: 47. 1.
681,621: 39.
10.
Summa 846,579: 24. 8.
862,843: 33.
8.
§ 1.
Enligt räkenskaperna, har antalet af dårhushjon och profkurs-patienter vid rikets hospitaler
under revisions-åren utgjort:
Dårhushjon. Profkurs-patienter.
årliH^ år 1833. åTl852T år 185&
vid
Upsala hospital
206.
42.
26.
Nyköpings
dito
51.
47.
—
—
»
Wadstena
dito
328.
68.
48.
»
Wexiö
dito
92.
94.
—
—
»
Wisby
dito
13.
12.
—
—
»
Malmö
dito
218.
221.
44.
42.
»
Götheborgs
dito
90.
79.
25.
17.
Hernösands dito
58.
60.
—
—
§ 2.
Sedan vid granskningen af Wadstena hospitals räkenskaper befunnits, att Hospitalsdirektionen,
den 13 Mars nästlidet år, hos Serafimer-ordens-gillet gjort framställning om afskrifning
ur räkenskaperna af 1853 års arrende-afgift för hospitals-lägenheterna Skinnerhagen
med Myrhagen och Slungemosse, samt Revisorerne, i saknad af kännedom om så
väl de skäl, som föranledt berörde framställning, som Kongl. Serafimer-ordens-gillets i anledning
deraf fattade beslut, i behörig ordning äskat upplysning af vederbörande i hvad skick
— 198 —
denna fråga för närvarande sig befunne, hafva åtskilliga detta ämne rörande handlingar blifvit
Revisorerne meddelade, deraf hufvudsakligen inhemtats: att arrende-rätten till ifrågavarande
lägenheter, hvilken, jemlikt upprättadt kontrakt, blifvit, emot årlig afgift af 14 tunnor
17 kappar råg och samma qvantitet korn, upplåten till Rådmannen i Wadstena O. Regnstrand,
att, från miafastan år 1844, under“l 5 års tid, af honom innehafvas, medelst transport-resolution
den 27 Mars 1846, öfvergått till Kaptenen Christian Rosenblad, som för arrendevilkorens fullgörande
under de fem första åren af arrendetiden ställt en till vederhäftigheten styrkt borgen;
men att, sedan Rosenblad i början af år 1848 gjort konkurs, och många svårigheter mött
för utbekommande af arrende-beloppet samt Rosenblad icke eller förmått anskaffa ny
borgen för uppfyllande af arrende-vilkoren, hvilka, enligt sakkunnige och trovärdige mans
i orten utsago, voro särdeles betungande, Hospitals-direktionen, i Augusti; månad 1853,
uppsagt arrendatorn till afflyttning från nämnde lägenheter vid midfastan 1854, från hvilken
tid arrendet, deruti nedsättning till 9 tunnor råg och 9 tunnor korn då ägt rum, af
annan person öfvertagits, hvarvid likväl Kaptenen Rosenblad af Serafimer-ordens-gillet förklarats
skyldig, att till hospitals-fonden erlägga skillnaden i årliga arrende-beloppet med 5
tunnor 17 kappar råg octi lika mycket korn; att, sedan 1851 och 1852 års arrendeafgilter
omsider blifvit indrifna, och vederbörande embets-mvndighet intygat, att Kaptenen
Rosenblad, hvilkens till konkurs afträdda bo, enligt sysslomannens redogörelse, lemnat oprioriterade
fordrings-ägare 14 procent af deras fastställda kraf, saknade all utmätningsbar tillgång
och veterligen icke hade några disponibla medel att påräkna, Hospitals-direktionen,
uppå dess Sysslomans hemställan, under först omförmälda dag, den 13 Mars sistlidet år,
hos Serafimer-ordens-gillet till afskrifning anmält dels 1853 års arrende, 14 tunnor 17 kappar
råg och 14 tunnor 17 kappar korn, dels ock den fyllnads-spanmål, 5 tunnor 17 kappar
råg samt 5 tunnor 17 kappar korn, hvilken det ålegat förre arrendatorn af förenämnde
lägenheter, bemälte Rosenblad, att årligen under återstående arrendetiden utgifva; och har
Serafimer-ordens-gillet, enligt hvad dess protokoll för den 12 Juli 1854 utvisar, efter föregången
skriftvexling och sedan dess Kammar-kontor i frågan sig yttrat, nyssnämnde dag
öfverlemnat handlingarne tili Advokat-fiskals-embetet för att tillse det hospitalets ifrågavarande
fordran måtte hos Rosenblad, så vidt ske kunde, utbekommas; men de Revisorerne
nu meddelade handlingar utvisa icke, att någon åtgärd, i följd af berörde uppdrag, blifvit utaf
Advokat-fiskals-embetet vidtagen; hvilket Revisorerne velat anmäla.
§ 3.
Uti räkenskaperna för Norrköpings f. d. hospital balanseras under båda revisionsåren
ett belopp af 157 R:dr 36 sk. 10 rst., utgörande aflidne Sysslomannen Callerholm*
skuld; och, då upplysning saknas, huruvida någon åtgärd blifvit vidtagen för dessa medels
indrifning, hafva Revisorerne ansett sig böra förhållandet omförmäla.
I&ongl. Ijuauretts-tUreBitionen.
Räkenskaperna äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för båda revisions-ären med
anmärkningar och utvisa:
Inom linien bokfördt.
Debet. är 1852. är 1853. år 1852. år 1853.
Balans frän
föregående år:
Tillgångar  145,815:44. 1. 145.738:41. 1. 290,089:30. 6. 299,855: 1. 3.
— 199
Upphörd:
Stats-anslag ....
Befordrings- och
burskaps-afgifter
Af kollekter, bröllop
och barndop . .
Biljard-afgift....
Kortstämplings-dito
Inskrifnings-dito. .
Tolags- dito ....
Societets- dito. . .
Bötes-medel ....
Afgift från Kongl.
Theatern ....
Begrafnings-kostnads-ersättning
.
Intresse-medel. . .
Rönnowska donations-medlen
. .
Fattig-medel ....
Gåfvo-medel....
Diverse medel . .
5,500:
—
—
5,500:
—
—
538:
44.
1.
480:
47.
6.
1,890:
41.
9.
1,421;
39.
4.
55:
19.
4.
42:
14.
5.
1,051:
3.
—
1,012:
40.
6.
12,867:
12.
—
13,517:
8.
—
10,000:
9*
—
—
10,000:
O.
—
—
113:
16.
—
148:
16.
—
163:
—
—
157:
—
—
167:
398:
13,502:
23.
—
13,901:
7*
5.
563:
16.
563:
16.
267:
39.
10.
183:
—
10,033:
16.
—
36,698:
30.
10.
77:
3.
—
50:
—
—
S:r
— — 56,792: 42.
4,076: 28. —
Balans till
påföljande år:
Skulder
2,804:47. 9.
4,205: 41. 6.
Summa 145,815: 44.
Credit.
Balans från
föregående år:
Skulder  —
1. 145,738:41. 4. 349,687:24. 3. 388,137:22. 9.
3,150:  2,804:47. 9.
Afskrifning :
Lasaretts-inskrifnings-afgifter
. . .
Fattig-medel....
Begralnings-kostnads-ersättning
.
s^r
167: 32.
66:
20:
55:
167: 32.
141:
Utgifter:
Lasarettets underhåll
, . . . .
Aflöning ......
Transport:
35,463: 34. — 35,806: 37. 10.
6,045:  6,122: 24. —
— 41,508:34.
41,929: 13. 10.
— 200 —
Transport:
41,508:34. — 41,929: 13. 10:
Pensioner  ,  133: 16. — 133: 16. —
Byggnader och reparationer.
. . . —  2,853: 5. 4. 2,166: 7. 2.
Intresse-medel. .• . — —- — —  695:26. — 877: 33. 4.
Understöd åt fattige
168:32. — 289:31. —
Hyror
200: — —
Diverse omkostnader
m. m. .. .
1,155:21. 8. 1,640:39.10.
"sir —  46,514:39. — 47,236:45. 2.
Balans till
påföljande år:
Kontant behållning
5,892: 6. 8. 3,324: 6. —
Fastigheter .... 140,000:
140,000:  —
Utlånta medel.. . 5,738:41. 1. 5,738:41. 1. 275,072:30. 2. 315,323:33. 11.
Fordringar
18,890:12. 5. 19,306:33.11.
S:r 145,738:41. 1. 145,738:41. 1. 299,855: 1. 3. 337,954:25. 10.
Summa 145,738:41. 1. 145,738:41. 1. 349,687:24. 3. 388,137:22. 9.
§ i.
Antalet af de under revisions-åren å Kongl. Serafimer-lasarettet vårdade patienter har,
enligt räkenskaperna, utgjort:
år 1852 år 1853.
Från förra året qvarliggande  282. 274.
Intagne 2,354. 2,324.
Utskrifne  2,072. 2,083.
Döde '  290. 239.
Qvarliggande till följande året  274. 276.
och underhållsdagarne hafva varit
. 95,919. 93,231.
§ 2.
Emot räkenskaperna hafva Revisorerne icke funnit något att erinra; och, vid anställd
inventering, befunnos säkerhetshandlingarne i god ordning.
JLänens JHurhus-riiJiensfiaper.
Revisorerne hafva fått emottaga de af särskilt inom länen utsedde Kommitterade
granskade räkenskaperna öfver kurhus^medlen, med undantag af dem från Wester- och
Norrbottens län.
Vid de inkomna räkenskaperna hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
201 —
Slanvihs Hospital.
Räkenskaperna för år 1852 äro i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning,
hvaremot de för år 1853 ännu icke derstädes undergått revision.
lie utvisa:
Debet. År 1852- År 1853.
Balans frän föregående år:
Spanmål.
T.r kpr.
Tillgångar.  158. 19|.
Uppbär,d:
Hemmans-räntor, arrenden
och krono-tionde .... 2,449. 5J. 14,459:28. 2.
Spanmåls-försäljnings-medel — 6,443: — —
Kost- och underhålls- dito — 6,914:31. 4.
Intresse-medel  — 1,503:30. 7.
Tolags- dito.'  — 4,231: — 9.
Qvarlåtenskaps- dito.... —— — 345: 10. 2.
Rekognitions- dito....
— 929:10. 5.
Återbetalda lån  — 144:34. 6.
Restituerade medel ....
— 23:47. 6.
Frivilliga gåfvor
— 16:32. —
Armbösse-medel  — 213: — —
Medgifts- dito
— 2,437:28. —
Diverse inkomster
— 289:
S:r
2,449.
5Å
37,951: 13. 5.
2,526. 8.
42,321: 34.
2.
Balans till
påföljande år:
Skulder
84.
m-
13,023:37. 1.
9,313: 44.
7.
# Summa
2,692.
6.
179,036: 25. 7.
1,684. 26^.
181,994: 30.
7.
Credit.
Balans från
föregående år:
Skulder
84.
m-
9,740:45. 8.
84. 13J.
13,023: 37.
1.
Afskrifningar:
Spanmål, redovisad i pro-  viant-räkningen, .....
247.
16.
240. —
Dito med penningar inlöst
eller försåld .......
1,539.
13 jj.
1,561. 30|.
Hemmans-räntor och ar-  renden
34.
54-
416: — 3.
188. 31.
404: 35.
5.
Transport :
1,821.
3*.
416: — 3.
1,990. 29J.
404: 85.
5.
RIi
2,526. 8. 14,709:22. 6.
— 7,924: 30. —
— 8,131:35. 4.
— 1,494:46. 6.
— 4,199: 15. 8.
— 30: 8. 4.
— 1,593:46. 9.
— 100:
108:'16. —
260: —
3,476: 22. 10.
292:30. 3.
Penningar. Spanmål. Penningar.
T:r kpr.
128,061:23. 1. 158. 18J. 130,358:47.10.
204
Transport: 1,821. 3$. 416: — 3. 1,990. 29$. 404. 35. 5.
Uti föregående års räkenskaper
redovisade.... — 893: — —
— 803: — —
lntresse-medel  — 4: 9. 7.
— 4: 9. 7.
Återbetalda förskotts-medel —
— 430:39.11.
Afskrifnings-procent .... 32. 5.
31. 27.
SÅ 1,853. Åk 1,313: 9. 10. 2,022. 24$. 1,642:36. 11.
Utgifter:
Löner och arfvoden .... 60. — 5,861:  60. — 5,885: 32. —
Kost och underhåll .... 535. 30. 22,433: 12. 7. 514. 2. 21,254: 16. 1.
Medikamenter  — — 1,218:39. 1. — 1,348:31. 2.
Beklädnad  — 1,772:31.— — 1,421:37.11.
Inventarier .
— 437:24. 8. — 396: — —
Byggnader och reparationer
— 2,827:16.10. — 1,111: 2. 8.
Intressen å donationer. . . — 800:18. 8. — 870: 5. 4.
Utskylder '  — 182:22. 6.
— 45:
llestitutioner
— 21:32. — — ——
Husröte-medel
—- 398: 16. —
—
Hästarnes utfodring .... — 300:  — 300:
Diverse utgifter
— 1,369:44. 11. — 1,399:12. 3.
Uppbördsfordran, enligt res
contrerings-liqvid,
.... —
— 4,225:43. 9.
SÅ 595. 30. 37,623: 18. 3. 574- 2. 38,257: 37. ~2.
Balan $ till
påföljande är:
Kontant behållning  — 5,385:37.10. — 1,473:44. 1.
Behållning af spanmål . . . 158. 18$.
3. 18$.
—
Fastigheter  — 90,528:21. 4.
— 90,528:21. 4.
Utlånta medel
— 30,723:42.11.
— 30,639:41. 5.
Fordringar
— 3,720:41. 9. —— — 6,428: 4. 7.
S:r 158.18$. 13(^358:47.10. 129,07Q: 15. T
Summa 2,692. K 179,036:25. 7. 2,684. 26$. 181,994:30. 7.
Den i ofvanstående tabell, bland 1853 års utgifter, upptagna post å 4,225 R.-dr 43 sk.
9 rst., utgör en fordran, som f. d. Hospitals-inspektoren Trana, enligt uppgjord rescontrerings-liqvid,
hos Hospitals-direktionen ägt uppbära för innestående öfverskott och uppbördsprocent
vid inspektors-tjenstens frånträdande år 1842; varande berörde fordran så väl af
Hospitals-direktionen som af Kongl. Kammar-rätten tili betalning godkänd.
§ 1.
Enligt den af Direktionen till Kongl. Maj:t afgifna linderdåniga berättelse, angående berörde
välgörenhets-inrättnings styrelse och förvaltning under rev-isions-åren, hafva derstädes,
under dessa år, blifvit härbergerade, underhållne och vårdade:
år 1852, 484 personer, deraf
på egentliga hospitalet
234
— 203 —
på dårhuset
201.
och på det s. k. enkhuset . ' . . . . 49.
samt år 1853 , 457 personer, deraf
på hospitalet "...  230.
på dårhuset
178.
och på enkhuset ........ 49.
utgörande, efter fördelning af utgifterna för underhållstagarne, den egentliga underhållskostnaden
för hvarje, är 1552, 10 Sk. 8 rst. per dag eller 81 R:dr 28 sk. 4 rst. för året, samt,
med tillökning af öfriga utgifter, 15 sk. 4 rst. per dag eller 116 R:dr 37 sk. 8 rst. föråret,
och är 1853, 10 sk. 9 rst. per dag eller 81 R:dr 38 sk. 10 rst. för året, samt, med tillägg
af öfrige utgifter, eller 4 sk. per dag, 112 R:dr 33, sk. 10 rst. för året.
J)e tillgångar, Direktionen ägt att för hospitals-inrättningarnes behof och utgifter under
revisions-åren använda, hafva icke allenast varit tillräckliga, utan jemväl iemnat öfverskott,
hvilka uppgått för år 1852 till 212 R:dr 25 sk. 1 rst., samt år 1853 till 3,767 R:dr 38
sk. 8 rst.
§ 2-
Af föregående Revisorer är vid åtskilliga tillfällen anmäldt, att hospitalet, sedan flera
år tillbaka, ägt oafslutade liqvider med dels sina egna tjenstemän och dels Länsstyrelserne i
Upsala, Stockholms, Södermanlands och Westmanlands län för utestående fordringar uti
hemmans-räntor och arrenden, sandkörnings-medel m. m., och lemnades i anledning häraf
vid sista stats-revisionen den upplysning, att, sedan en del af berörde fordringar blifvit
godtgjord, Direktionen beslutat hos Kongl. Kammar-rätten göra anmälan om afskrifning af
återstoden, hvaiför liqvid icke lärer kunnat påräknas.
Då emellertid ännu i 1853 års räkenskaper en betydlig del af berörde balansposter
återfinnes, samt Revisorerne derjemte inhemtat, att, utom hvad rörer åtskilliga belopp i
ofvannämnde rescontrerings-liqvid emellan Danviks hospitalsfond och aflidne redogörarens för
samma fond konkursmassa, äfvensom en år 1853 inkommen afskrifningsfråga, angående 10
tunnor 14 ka‘ppar hvete, icke .något ärende rörande afskrifning blifvit af Hospitals-direktionen
till bemälte embetsverks handläggning öfverlcmnadt, hafva Revisorerne icke bordt underlåta
att detta förhållande omförmäla.
§ 3.
Säkerhetshandlingarne äro af Revisorerne granskade och befunna i behörig ordning.
t2i'Ottni3i«jih usel.
Af räkenskaperna, som för båda revisions-åren blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade
med anmärkningar, inhemtas:
Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar  75,666: 32. 9. 75,621: 38. 9.
Uppbörd:
Stats-anslag
Intresse-medel
16.
6.
2.500:
2.368:
16. —■
Transport: 5,718:
16.
6.
4,868:
16. —
— 204 —
Transport:
5,718:
16.
6.
4,868:
16.
—
Hyres-medel
. . . .
40:
—
—
56:
32.
—
Qvarlåtenskaps-medel
—
—
—
788:
30
—
Donations-medel
—
—
—
100:
—
—
Diverse inkomster
28:
7.
4.
146:
31.
—
S:r
5,786:
23.
10.
5.960:
13.
—
Balans till påföljande år:
Skulder
. . .
1,665:
—
—
2,610:
46.
8.
Summa
83,118:
8.
7.
84,193:
2.
5.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder
1,537:
44.
—
1,665:
—
—
Utgifter:
Underhåll, gåfvor, pensioner och lifräntor .
4,122:
—
3,294:
36.
—
Aflöning
716:
32.
—
427:
4.
—
Medikamenter
390:
1.
2.
248:
40.
1.
Reparationer
284:
44.
8.
427:
39.
8.
Skrifmaterialier, ved och ljus
392:
40.
—
817:
—
4.
Intressen
..........
52:
—
—
52:
—
~—
Diverse omkostnader.
—
—
—
512:
38.
8.
S:r
5,958: 21.
10.
5,780:
14.
9.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
894:
5.
5.
830:
43.
4.
Utlånta medel
49,050:
18.
3.
50,192:
42.
3.
Förskott
. • .
399:
4.
1.
399:
4.
1.
Fastiehets värde
25,000:
—
—
25,000:
—
—
Inventariers dito .
190:
23.
8.
190:
23.
8.
Fordringar
87:
35.
4.
134:
18.
4.
S:r
75,621: 38. 9. 76,747: 35. 8.
Summa
83,118: 8. 7. 84,193: 2. 5.
§ 1.
I afseende å den hos förre redogöraren vid Drottninghuset, Kamreraren Joli. Möller,
år 1853 yppade, i sednaste revisions-berättelse omförmälda balans, hafva Revisorerne fått
emottaga en promemoria, afgifven af en utaf Direktionens ledamöter samt nuvarande Kamreraren
derstädes af följande lydelse:
»l:o. Efter vunnen upplysning derom, att Möller, i April månad 1853. från riket af»vikit
och utur Drottninghusets kassakista tillgripit säkerhetshandlingar för ett samman»lagdt
belopp af 36,700 R:dr, erhöll Direktionen, uppå derom hos Ofver-ståthållare-embetets
»Kansli gjord ansökning, qvarstad å Möllers här i staden befintliga tillgångar, hvilken fort»for
till dess Stockholms Rådhus-rätt, jemväl uppå ansökning af Direktionen, försatte Möl
-
— 205 —
»lers bo i konkurstillstånd, då nämnde tillgångar blefvo till gode männen i konkursen
»öfverlemnade».
»2:o. Till säkerhet för berörde balans, sökte Direktionen vid Wallentuna Häradsrätt,
»den 10 Juni 1853, säskilda inteckningar uti de Möller förut tillhöriga egendomar Kusta och
»Molneby, men Häradsrätten afslog de gjorda artsökningarne. Dessa beslut gillades af
»Kongl. Svea Hofrätt, dit Direktionen fullföljde talan; äfvensom, sedan Direktionen hos Kongl.
»Maj:t öfverklagat Holrättens utslag, angående den i egendomen Molneby sökta inteckning,
»detta utslag blef af Kongl, Majit faststäldt».
»3:o. Genom till Stockholms Rådhus-rätt uttagna särskilda stämningar, yrkade Direk»tionen
åläggande för innehafvarne af ofvan omförmälda .säkerhetshandlingar, att dem till
»Drottninghuset återställa, men såväl Rådhus-rätten som Kongl. Hofrätten hafva, genom med»delade
domar, ogillat berörde yrkanden, uti hvilka domar underdånig ändring blifvit sökt».
»4:o. Sedan aflidne Prosten m. m. och ledamoten i Direktionen öfver Drottninghuset
»P. A. Frösts bo blifvit till borgenärerne afträdt, lät Direktionen i ej mindre Prosten Frösts
»än Möllers konkurser bevaka det belopp, som genom slutligt utslag blefve förklaradt utgöra
»Möllers balans. Genom i berörde konkurser gifna domar, blef den i Prosten Frösts kon»kurs
skedda bevakning ogillad, hvaremot Rådhus-rätten, i afseende å Möllers konkurs, jemte
»förklarande, att hustru Möller, som hos Rådhus-rätten sökt boskillnad, icke vore skyldig
»att med den del i framdeles tillfallande arf, deruti Möller ej ägde giftorätt, eller med sin
»giftorätt, i den öfriga egendomen för Möllers gäld ansvara, fastställt det bevakade beloppet
»till betalning med förmånsrätt enligt 17 kap. 8 § handelsbalken».
»Emot den förra domen fullföljde Direktionen talan i Kongl. Hofrätten, som, genom
»meddelad dom, fastställde det slut, hvaruti Rådhus-rätten stannat; och har underdånig
»talan emot samma dom icke blifvit fullföljd; hvaremot, i afseende å den uti Möllers kon»kurs
Drottninghuset tillagda förmånsrätt, en borgenär sökt ändring uti Rådhus-rättens dom
»i denna del, hvilken dom ock af Kongl. Hofrätten blifvit upphäfd, med förklarande, att
»Drottninghuset, så vidt på nämnde borgenärs betalningsrätt inverkade, icke ägde att för»månsrätt
åtnjuta. Uti denna dom bar Direktionen i underdånighet sökt ändring».
»5:o. Genom den 15 Juni 1853 meddeladt utslag, bestämde Direktionen beloppet och
»beskaffenheten af Möllers balans. Detta utslag underställdes Kongl. Kammar-rättens pröf»ning,
men blef, i utslag den 26 påföljde Oktober, af Kongl. Kammar-rätten undanröjdt
»och målet till Direktionen återförvisadt».
»Sedermera meddelade Direktionen ånyo, den 9 December 1854, utslag i detta mål,
»hvarefter Kongl. Kammar-rätten, gwiom utslag den 10 sistlidne Juli, fastställde Möllers
»balans till 37,354 R:dr 36 sk. Bdco, att med ränta återgäldas. Uti detta utslag hafva
»åtskillige af Möllers borgenärer i underdånighet sökt ändring».
»6:o. Att Direktionens Ordförande, Herr Justite-kansleren och Riddaren von Kock, så»som
säkerhet för den andel i balansen, som kunde blifva honom ålagd att betala, till
»Drottninghuset aflemnat en förbindelse å 10,000 R:dr B4o samt, såsom hypothek derför,
»20 stycken aktier i Östgötha Bank».
»7:o. Att, sedan sysslomannen i Möllers konkurs vid Wallentuna Häradsrätt yrkat
»ogillande af det, natten före Möllers afvikande, upprättade salubref, hvarigenom han till sin
— 206 —
»svärfader, numera aflidne vice Konsuln och Handlanden i Westervik P. I). Jansson, för»sålt
egendomen Molneby, och Häradsrätten ogillat käromålet, har Kongl. Hofrätten, der
»sysslomannen fullföljt talan, bifallit deras ofvanberörde yrkande; dock hafva Janssons sterb»husdelegare
uti denna dom i underdånighet sökt ändring.»
»8:0. Att sysslomännen erhållit qvarstad å så stor del af qvarlåtenskapen efter aflidne
»vice Konsul Jansson, som svarar emot Möllers giftorätt i hans hustrus arf efter fadren;
»äfvensom att sysslomännen anställt talan för utbekommande af denna giftorätt.»
1 sammanhang härmed anse sig Revisorerne böra omförmäla, att, enligt erhållen upplysning,
orsaken hvarföre Kongl, Kammar-rättens Advokat-fiskals-embete icke emot Direktionen
väckt talan om ersättning i ofvannämnde afseende, är stadgandet i 13:de § 2 mom.
af Kongl. Maj:ts nådiga instruktion för Kammar-rätten af den 15 Oktober 1831, så lydande:
»Ej må åtal om underlåten tillsyn och kontroll A uppbördsman handläggas i sammanhang med
»uppkomna balansmål, eller förr hos Kammar-rätten anhängigt göras, än sig visar, att upp»bördsmannens
och hans löftesmäns tillgångar äro otillräckliga för balansens betäckande.»
§ 2.
Mot räkenskaperna har icke någon anmärkning förekommit, och vid af Revisorerne
anställd inventering befunnos säkerhetshandiingarne i god ordning.
Havnhöräshuset.
Dess räkenskaper hafva i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning för år 1852
utan och för år 1853 med anmärkningar.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af följande tabell:
Debet. . år 1852. år 1853-
Balans från föregående år:
Tillgångar
139,987: 41.
5.
141,189: 39.
9.
Uppbörd:
Stats-anslag
1,148:
—
—
1,148:
—
—
Intresse-medel
5,338:
16.
—
5,331:
16.
—
Hyresmedel .
994:
28.
—
979:
8.
—
Af Lieberdtska fonden
26.
2.
8.
6:
2.
4.
|
S:r 7,506: 46.
8.
7,464: 26.
4.
Balans till påföljande år:
Skuld
6,043:
31.
1.
6,887:
20.
11.
Summa
153,538:
23.
2.
155,541:
39.
—
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld
5,753:
19.
3.
6,043: 31.
1.
Afskrifning af förbrukade inventariers värde m. m. .
1,596: 45.
6.
1,772:
44.
10.
207
Utgifter:
Underhåll åt Barnaföderskor
. .
813:
20.
—
1,000:
40.
4.
Medikamehter
152:
24.
8.
102:
38.
11.
Aflöning och gratifikationer
1,456:
—
—
1,567:
5.
4.
Skrifmaterialier, ved och ljus .
817:
27.
4.
750:
—
4.
Reparationer
902:
12.
8.
627:
34.
4.
Onera och städsel
21.
4.
170:
5.
o
Diverse omkostnader
729:
4.
8.
755:
28.
4.
,
S:r 4,998:
14.
8.
4,974:
8.
9.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
889:
26.
5.
437:
25.
4.
Utlånta medel . . . :
13.
1.
109,405:
45.
1.
Fast och lös egendom
32,679:
—
3.
32,785: 43.
11,
Förskott och fordringar
80:
—
—
121:
32.
—
S:r 141,189:
39.
9.
t-
142,751:
2.
4.
Summa 153,538: 23.
2.
155,541:
39.
—
Vid räkenskaperna har någon erinran från Revisorernes sida icke förekommit; och
befunnos, vid anställd inventering, säkerhetshandlingarne för utlånta medel i behörig ordning.
Stockholms Allmänna Barnhus.
Dess räkenskaper äro för båda revisions-åren' granskade i Kongl. Kammar-rätten med
anmärkningar.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet: år 1852. år 1853-
Balans från föregående år:
Tillgångar  663,012: 17. 1. 666,000: 14. 2.
Uppbörd:
Kronotionde
24,897: 9. 11. 31,125: 8. 2.
Kontant stats-anslag  1,166: 32. — 1,166: 32. —
Anslag af Bankens räntevinst  3,000: — — 3,000: —; —
Arrenden och hyror
6,553: 24. — 6,618: 24. —
Bötesmedel *.  5,293: 10. 4. 5,931: 44. 1.
Fattigpenningar af sterbhus
7,057: 6. 1. 6,730: 25. 6.
Dito af fastighetsköp och friköpe-skillin
gar
m. m  1,570: 25. 3. 1,647: 27. 10.
Gåfvor och testamenten . . .
678: 8. 4. 183: 16. —
Intresse-medel
17,187: 37. — 17,354: 8. 7.
Transport: 67,404: 8. 11.
73.757: 42. 2.
208
Kortstämplings-afgift . . .
Frälse- oell landtbo-räntor
Lösen för inköpta barn .
Transport:
Tolags-medel
I)anaarfs-medel
Justitie-kollegii öfverskotts-medel
Kollekt-medel
Af Stockholms stads
Diverse inkomster.
Brandförsäkrings-kontor
67,404:
8.
11.
73,757: 42.
2.
7,019:
42.
—
5,111: 44.
—
207:
7.
10.
601:
30.
4.
2,763:
31.
1.
3,263:
6.
—
3,409:
20.
11.
4,522:
41.
—
1,373:
13.
8.
.—
—
6,616:
32.
9.
17,443:
8.
2.
793:
10.
10.
624:
27.
4.
200:
—
—
200:
—
—
805:
37.
2.
1,244:
3.
10.
S:r
90,593:
13.
2.
106,769:
10.
10.
Balans till påföljande år:
Skulder
85,904:
17.
10.
109,623: 34.
—
Summa 839,510:
—
1.
882,393:
11.
—
Credit.
Balans från föregående år:
-
Skulder •
. 79,505: 16
. 7.
85,904:
17.
10.
Utgifter:
Aflöning till tjenstemän och betjente
10,488:
43.
7.
•9,574:
33.
6.
Pensioner
1,411:
5.
4.
150:
—
—
Utspisnings-kostnad
10,642:
36.
9.
12,724:
1.
6.
Medikamenter och sjukvård
334:
12.
3.
519:
14.
—
Beklädnad .....:
5,002:
45.
6.
7,425:
12.
4.
Begrafnings-kostnader
139:
16.
—
137:
24.
—
Smärre förbruknings-persedlar .
. . .
570:
14.
10.
628:
—
—
Lyshållning och ved
2,285:
18.
—
2,320:
31.
3.
Inventariers underhåll m. m
837:
21.
5.
193:
36.
■—
Körslor och renhållning
750:
14.
—
658:
10.
—
Byggnader och reparationer .
4,039:
10.
11.
2,367:
9.
—
Krono- och andra utskvlder
35:
8.
6.
35:
8.
6.
Kostnader för utom Barnhuset vårdade barn . . . . .
55,581:
2.
1.
53,524:
4.
5.
Kestitutioner .'
—
—
234:
30.
1.
Diverse utgifter . .
1,037:
32.
2.
1,034:
19.
6.
Leverering till andra verk
848:
24.
—
848:
24.
—
Afskrifning af prisskilnad
—
—
12:
10.
8.
S;r
94,004:
17.
4.
92,387:
28.
9.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
1,788: 20.
11.
18,347:
12.
Fastigheter
195,683:
16.
—
195,683:
16.
—
Lösegendom
32,740:
33.
7.
25,780:
4.
4.
Fordringar
55,464:
36.
9.
70,344:
36.
.11.
Utlånta medel
380,323:
2.
11.
393,945: 39.
2.
S:T
666,000:
14.
2.
704,101:
12.
5.
Summa 839,510: — 1. 882,393.- 11. —
— 209 —
k
■„ ?"!igt ,de" af Rarnhus-direktionen afgifna berättelse, liar antalet af de vid inrättningen
till vard och underhåll emottagna barn utgjort:
Barn under 1 års ålder,
vårdade från förra året:
ambarn . . .
inlånta harn
intagna under året:
ambarn
Summa vårdade barn:
utlemnade barn:
döda :
inlånta barn
barnhusbarn
ambarn . . .
inlånta barn
20.
5.
3.
13.
21.
16.
52.
145.
44.
59.
102.
119.
72.
150.
47.
72.
123.
135.
34.
77.
32.
62.
77.
67.
12.
22.
10.
5.
42.
34.
år 1852. år 1853.
Mortalitets-procenten har följaktligen uppgått till
Medeltalet af späda barn per dag å barnhuset
Underhållsdagarne
Hvarje spädt barns medel-vistande å Barnhuset har utgjort i dagar
Barn öfver 1 urs ålder,
vårdade från förra året  91. 102.
intagna
211. 284.
utlemnade .
döda
Mortalitets-procenten
Medeltalet af äldre barn per dag
Underhållsdagarne
Hvarje äldre barns medel-vistande inom Barnhuset har i dagar utgjort
Utomhus
44.
198.
34.
323.
357'.
143.
206.
64.
61.
26,44.
17,1.
35.
51.
12,822.
18,621.
56.
59.
302.
386.
180.
235.
20.
23.
6,6.
5,9.
101.
102.
37,500.
238.
243.
hafva dels i hufvudstaden, dels i landsorten underhållits  3,179. 3,099.
CC
— 210
§ 2.
Angående nedannämnde, ännu vid 1853 års slut i Barnhusets räkenskaper upptagna och
uti 1849 års revisions-berättelse till en del omförmälda, äldre fordringar, uppgående' till ett
sammanlagdt belopp af 2,356 R:dr 5 rst., hafva Revisorerne inhemtat, att, sedan t, f. Kamreraren
vid Allmänna Barnhuset begärt att ur Barnhusets räkenskaper få afföra dels följande,
under benämning af osäkra fordringar derstädes balanserade, poster, nemligen: oliqviderade
landtboräntor, debiterade Under-ståthållaren Skylten och Grefve Löwens arfvingar, de
förre med 1,654 R:dr 8 sk. och de sednare med 214 R:dr 39 sk. 1 rst.; obetalda hyresmedel,
debiterade Finsmeden Scharfs arfvingar med 6 R:dr 32 sk. och Sprutslagare-enkan
Wetterström med 12 R:dr 24 sk.; f. d. Direktionens öfver allmänna fattigvården skuld 13
R:dr 16 sk.; obetald fattigafgift, debiterad Revisions-sekreteraren Winklers sterbhus med
202 Ä:dr 34 sk. 5 rst. och Juden Bauers sterbhus med 11 R:dr 28 sk., dels ock af Stockholms
stads Kämners-rätt oredovisade bötesmedel, 199 R:dr 16 sk. 11 rst., allt banko, samt
Barnhus-direktiven, med bifall till berörde framställning, genom meddelad och Kongl. Kammar-rättens
pröfning underställd resolution, förordnat, att aila ofvan uppräknade poster skulle
ur Barnhusets räkenskaper afskrifva»; Kongl. Kammar-rätten, efter det Advokat-fiskalsembetet
derstädes häröfver sig yttrat, under den 18 September nästlidne år, funnit skäligt
den underställda resolutionen gilla; i följd hvaraf såväl berörde poster, som en i Allmänna
Barnhusets hufvudböcker, alltsedan år 1816, balanserad skuld å 40 R:dr 42 sk. till frami.
Boktryckare-gesällen Hoffs arfvingar, numera blifvit, jemlikt Barnhus-direktionens särskilda
beslut, ur räkenskapen afförda.
§ 3.
Enär uti de 2:ne sednåste revisions-berättelserna blifvit omförmäldt, i hvad skick den
till Justitie-kanslers-embetet, den 28 December 1850, remitterade fråga om åtgärders vidtagande
emot den samma år upplösta Direktionen öfver Barnhuset, på grund af de emot bemälte
Direktion framställda anmärkningar rörande nämnde inrättnings förvaltning, sig då
befann, hafva nu församlade Revisorer deraf hemtat anledning att förskaffa sig upplysning
om de åtgärder, som, efter sednaste stats-revision, af Justitie-kanslers-embetet härutinnan
vidtagits; och få Revisorerne, hvilka i sådant afseende emottagit ett utdrag af Justitiekanslerns,
den 1 Juli nästlidne år, till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga berättelse för år
1853, innefattande slutlig redogörelse för handläggningen af detta ärende, derutur meddela
följande:
Efter en kort framställning af hvad i denna fråga förekommit intill den 15 Februari
sistnämnde år, då, uppå Justitie-kanslers-embetets, af anförda skäl, gjorda underdåniga förfrågan,
huruvida ytterligare åtgärd härutinnan borde äga rum, Kongl. Maj:t förklarade, att
Justitie-kanslers-embetet hade att ställa sig till efterrättelse Kongl. Maj:ts ofvannämnde nådiga
remiss, hvarmedelst ifrågavarande ärende till Justitie-kanslers-embetet öfverlemnades,
samt tillika taga i öfvervägande de utaf Rikets Ständers Revisorer, uti afgifven berättelse
för åren 1848 och 1849, emot Barnhusets förvaltning framställda anmärkningar, förmäler
Justitie-kanslers-embetet, hurusom Embetet, efter tagen kännedom af Rikets Ständers Revisorers
ifrågavarande berättelse, vid ärendets återföretagande funnit nödigt att, för frågans
bedömande i sin helhet, jemväl äga tillgång till den af Kongl. Maj:t fastställda ritning och
plan till den för Barnhusets behof uppförda nya tvätthus-byggnad; hvarföre Justitie-kanslersembetet,
under den 15 påföljde September, anmodat nuvarande Direktionen öfver Barnhuset
att lemna Justitie-kanslers-embetet del af nyssnämnde handlingar jemte den förra Direktionens
protokoll för de dagar, då beslut angående verkställigheten af ifrågavarande byggnadsföretag
blifvit fattade, samt att, sedan förstnämnde Direktion, jemte tillkännagifvande, att
- 211
bland Barnhusets handlingar icke funnes någon, med åteeknad fastställelse försedd, ritning och
plan till omförmälda tvätthushyggnad, insändt 5 st. andra, denna byggnad afseende, ritningar,
jemte särskilda utdrag af ofvan omförmälda protokoll, Justitie-kanslers-embetet, efter granskning
af berörde handlingar, företagit ärendet till slutlig handläggning.
Hvad först angick den af Justitie-kanslers-embetet, i dess, den 15 Juli 1851, til! den
upplöste Direktionen öfver Stopkhoims allmänna Barnhus aflåtna skrifvelse, framställde anmärkning,
rörande Direktionens underlåtenhet att behörigen fullgöra Kongl. Maj:ts nådiga
befallning örn afgifvande af förslag till förändrad organisation utaf Barnhuset, har Justitiekanslers-embetet,
med afseende å hvad härutinnan blifvit i förklaringen anfördt och sedan
samtlige ledamöterne af denna Direktion upphört att deltaga i styrelsen öfver Barnhuset,
ansett det anmärkta förhållandet icke böra till någon Embetets åtgärd föranleda.
Beträffande dernäst den i Justitie-kanslers-embetets ofvanberörde skrifvelse gjorda erinran
emot f. d. Direktionens förfarande, att, i strid mot föreskrifterna i 23 § af Kongl,
instruktionen den 13 Maj 1825, låta Barnhusets räntebärande kapital förminskas, och att,
under 8 af 9 efter hvarandra följande år, tillåta utgifterna betydligt öfverstiga inkomsterna,
jemte det af Rikets Ständers Revisorers äfven anmärkta förhållande, att under åren 1841—
1849 kapital-fonden från 514,575 K:dr nedgått till 331,666 R:dr 32 sk.; så, ehuru Justitiekanslers-embetet
icke kunnat, lika med förklarandernp, antaga den tolkning af nyss anförda
§ i reglementet, att inrättningens fond endast borde oförminskad bibehållas vid det belopp
af 213,587 R:dr, hvartill densamma uppgick år 1825, då reglementet utfärdades, och att
således Direktionen skulle, under nyssnämnde vilkor, hafva ägt befogenhet att, tili årliga
utgifters bestridande, jemväl använda donerade kapitaler, när bestämdt förbud deremot ieke
funnes i gåfvobref eller testamente uttryckt, ansåg dock Justitie-kanslers-embetet f. d. Direktionens
förfarande i denna del egentligen endast hafva påkallat rättelse i administrativ väg,
hvilken ock blifvit åstadkommen, samt fann ordalydelsen af nämnde § icke vara så klar
och bestämd, att. för densammas tolkning eller tillämpning på sätt som skett, laga åtal, med
hopp om bifall till ansvars- eller ersättnings-påstående, kunde anställas, helst icke ringaste
anledning förekommit till misstanke om medlens användande till egennyttiga eller andra ändamål,
än sådana, sorn varit för inrättningen såsom gagneliga ansedda, samt dessutom vid
granskning af handlingarne det visat sig uppenbart, att den anmärkta kapital-minskningen,
på sätt den nuvarande Direktionen, uti dess den 8 Mars 1852 i ämnet afgifna underdåniga
utlåtande, jemväl vitsordat, förnämligast haft sin orsak uti en i förhållande till tillgångarne
alltför stor uttryckning af Barnhusets verksamhet.
Vidkommande sedermera uppförandet af den nya tvätthus-byggnaden, så hade utaf
Justitie-kanslers-embetet blifvit anmärkt: att, fastän Kongl. Maj:t, den 24 Juli 1846, i nåder
förklarat sig förvänta, det Direktionen härvid iakttoge en sorgfällig sparsamhet och jemväl
tillsåge, att den beräknade kostnaden, 16,000 R:dr, så vidt sig göra lät, ej ldefve öfverskriden,
Direktionen ändock, 'vid bvggnads-arbetets verkställande, afvikit från behörigen godkänd
ritning och plan samt å byggnaden användt ett belopp uppgifvet till 37,283 R:dr 47
sk, 6 rst., oberäknadt på rättegång beroende förskott, tillsammans utgörande öfver 1,400
IDdr; hvarförutan hela detta byggnads-företag synes hafva blifvit beräknadt och utfördt på
ett sätt, som föga öfverensstämde med hvad som vid förvaltningen af en from stiftelses
tillgångar ansåges kunna godkännas. I afseende härå, har Direktionen uti sin förklaring,
jemte uppgift derom, att sjelfva byggnaden kostat 24,912 R:dr 40 sk. 9 rst., inredningen
(med ångmaschin) 7,398 R:dr 7 sk. och vattenledningen 6,254 R:dr 27 sk. 8 rst., eller hela
tvättinrättningen 38,565 Ralr 27 sk. 5 rst., i öfrigt bland annat anfört följande: »Det gamla
»vid sjön belägna tvätthuset var i ett ytterligen förfallet skick, så till stomme som inredning.
»och skolehuset hade nedsjunkit i sjön samt tarfvade oupphörliga reparationer. I)å veden
»kördes ned till sjön, kunde åtgången ej kontrolleras i anseende till allägsenheten från Barn»husets
hufvud byggnader; och då förhållandet med tvätten var lika, inträffade dagligen att
»persedlar saknades. Särskild inrättning för torkning funnes i en källare och var icke blott
»nästan oduglig för ändamålet, utan föll sig äfven ganska dyr i underhåll. De ständiga körs»lorna
till sjön med både ved och tvätt kostade.ej obetydligt, då afståndet utgjorde nära 1000
»alnar. Alla dessa olägenheter, jemte den nye Ofver-läkarens enständiga yrkande, att, genom
»tätare och omsorgsfullare tvättning af barnens kläder, måtte sörjas för deras helsa, föran»ledde
Direktionens, sedan ett par försök att på entreprenad utackordera tvätten misslyckats,
»fattade beslut om apterande och inredning till tvätthus af en å barnhusgården befintlig och
»förut till stall och vagnshus uthyrd byggnad. Direktionen hemställde i underdånig skrifvelse
»den 7 Juli 1846, att detta byggnadsföretag måtte få utan entreprenad-auktion verkställas,
»emedan det vore nödvändigt, att så väl maschiueriet sorn vattenledningen och arbetet i öfrigt
»med yttersta grannlagenhet fullbordades, hvilket icke med säkerhet vore att påräkna af en
»entreprenör. Att den uppgifna kostnadssumman, 16,000 R:dr, vid verkställandet öfverskreds,
»kom deraf, att, då förändringen af den gamla byggnaden skulle försiggå, densa byggnad
»befanns, oduglig och måste rifvas och ett nytt hus från grunden uppföras. Detta gjordes
»så mycket större, att en behöflig och af Ofver-läkaren på det högsta förordad badinrätt»ning
skulle kunna deruti inrymmas, i stället för en ofullständig, ja usel, anstalt, hvilken för
»detta ändamål begagnades. Några andra förändringar vidtogos äfven, dock efter allvarliga
»öfverläggningar och. enligt tillstyrkande af i byggnadskonsten erfarne män, som sutto i Direk»tionen
eller särskilt rådfrågades; hvilket var en nödvändig försigtighet, då ledamiiterne
»i allmänhet icke ägde * eller kunde äga kunskaper i dylika ämnen. Emot eller
»utöfver dessa rådfrågade konster larne mäns tillstyrkande företog Direktionen ingenting i
»det afseendet; och att de ändringar och utvidgningar, som gjordes i första förslaget, icke
»biefvo öfverdrifvet dyra emot sin betydlighet, måste hvar och en erkänna, som försökt
»dylika anläggningar och vill bedöma frågan med lugn och billighetskänsla. I den nådiga
»tillåtelsen fanns intet förbud att öfverskrida kostnadsförslaget, utan tvertom ett antagande,
»att ett öfverskridande kunde blifva nödvändigt. Att detta ingalunda blef oskäligen stort,
»torde temligen lätt inses, om man besinnar, att en reparation och aptering förvandlades till
»en nybyggnad, och om de uppgifna siffrorna sammanställas med den nytta byggnaden till»skyndat
Barnhus-inrättningen.»
Af de hos Direktionen förda protokoller har dessutom, enligt hvad Justitie-kanslersembetet
omförmält, inhemtats: att, efter det en af förra Direktionens ledamöter, åt hvilken
Direktionen uppdragit tillsynen öfver ifrågavarande byggnadsarbetes behöriga verkställande,
den 24 Oktober 1845 anmält, att när taket och skiljemurarne å den byggnad, som skulle
till tvätt-, tork- och badhus förändras och inredas, blifvit nedtagna, det vid anställd undersökning
visat sig, att byggnaden icke hvilade på sådan grund, att den till afsedda ändamålet
kunde begagnas; hvilket opåräknade förhållande haft den påföljd, att liela byggnaden måst
rifvas och ny grund läggas, samt att vid närmare beräkning af det för ifrågavarande inrättningar
erforderliga utrymme och i betraktande af den obetydliga tillökning i kostnaden för
vinnande af samma utrymme, det befunnits mest ändamålsenligt uppföra byggnaden till bredd
och längd något större än som i början varit afsedt; så förklarade Direktionens dåvarande
Ordförande,jemte alla öfriga för tillfället närvarande ledamöter, åtta till antalet: »att de an»sågo
omförmälda förändringar hafva varit af behofvet påkallade» och derföre gillade deras
vidtagande.
Vid öfvervägande af hvad sålunda förekommit och handlingarne i öfrigt innehölio, fann
val Justite-kanslers-embetet, å ena sidan, det fortfarande böra föras Direktionen till last,
dels att densamme, på sätt anmärkt blifvit, utan förnyad underdånig anmälan samt Kongl.
24 3 —
Maj;ts lemnade nådiga tillstånd, i så betydlig mån öfverskrida den kostnadssumina Direktionen
förut bos Kongl. Majit uppgifvit såsom för ofvannämhde byggnad erforderlig, dels ock
att samina byggnad, jemlikt hvad utaf Rikets Ständers Revisorers samt de af Kongl. Majit
utsedde Kommitterades särskilda yttranden inhemtats, blifvit uppfördt på ett för det afsedda
ändamålet mindre lämpligt sätt; hvartill komme, att, ehuru Direktionen sökt göra sannolikt,
att ej någon förlust, utan tvertom besparing genom detta byggnadsföretag för Barnhuset
uppkommit, hvad till ådagaläggande häraf blifvit anfördt, icke torde finnas fullt öfvertygande;
men dä, å andra sidan, Direktionen, enligt gällande instruktion, varit berättigad, att sjelf
fatta beslut i fråga om nybyggnad och reparationer vid Barnhusets egendom, utan dertill
af Kongl. Majit meddeladt särskildt tillstånd; da Direktionen, uti dess ofvan omförmälde
skrifvelse af den 7 Juli 1846, i underdånighet anhållit endast om medgifvande af det undantag
från föreskriften uti instruktionens 22 §, att ifrågavarande tvätt-, tork- och badinrättning
finge, utan föregången entreprenad-auktion, enligt kontraktet uppföras genom
de Sakkunnige personer, till hvilka Direktionen i sådant afseende ägde förtroende; da Kongl,
brefvet den 24 i nyssnämnde månad innefattade tillåtelse till verkställande »af omförmälda
byggnads-arbeten», utan föregången dylik auktion, men deremot icke utmärkte, att någon
viss ritning eller plan för byggnads-arbetet blifvit af Kongl. Majit pröfvad och fastställd, samt
i afseende å byggnads-kostnaderna Kongl. Maj:t icke heller ovilkorligen bestämt något visst
belopp, som ej finge öfverskridas, utan endast yttrat, det Kongl. Majit förväntade, att Direktionen
härvid iakttoge en tillbörlig sparsamhet och derjemte tillsåge, att den uppgifna kostnadssumman,
sd vidt sig göra lät, icke blefve öfverskriden; då jemväl den uppgjorda och
til! Kongl. Majit ingifna karta och beskrifning å byggnaderna hvarken ibland Barnhusets
handlingar eller vid efterfrågan i Kongl. Ecklesiastik-departementet kunnat återfinnas, eller bestämd
upplysning annorledes vinnas, i huru vidsträckt mån, vid byggnads-arbetets verkställande,
afvikelse från den hos Kongl. Majit företedda planen ägt rum; då jemväl det, vid erforderlig
rifning af en del utaf den gamla till förändring afsedda byggnaden, först uppdagade förhållande,
att samma byggnad, i anseende till grundens svaghet, ej kunde för ändamålet begagnas,
måst medföra den naturliga följd, att en betydlig ökning i kostnaden skulle uppkomma;
dä icke minsta anledning företett sig dertill, att någon af Direktionens medlemmar
förfarit egennyttigt, och ej ens med säkerhet funnits vara ådagalagdt, hvarken att någon
vårdslöshet i afseende på detta byggnadsföretag och detsammas utförande läge en eller flera
af Direktionen till last, eller att någon bestämd förlust för Barnhus-inrättningen uppstått genom
Direktionens i detta hänseende anmärkta förfarande; samt då, vid berörde förhållande och
sedan för alla de ledamöter, som deltagit i beslutet af den 24 Oktober 1846, befattningen
med Barnhusets förvaltning numera upphört, domaren sannolikt icke skulle ådöma nämnde
ledamöter eller någon bland dem ansvars- eller ersättnings-skyldighet för hvad i omförmäkla
måtto anmärkt blifvit, har Justitie-kanslers-embetet ansett grundade skäl och omständigheter
icka vara för handen till åtals anställandet ofvanberörde hänseende.
Slutligen och hvad angår de emot f. d. Direktionens ledamöter i öfrigt, dels i Justitiekanslers-embetets
förut nämnde skrifvelse, dels ock i Rikets Ständers Revisorers omförmälda
berättelse, anmärkta förhållanden, fann Justitie-kanslers-embetet, med afseende å Direktionens
i dessa delar afgifna förklaring jemte handlingarnes innehåll, någon vidare åtgärd derutinnan
icke erfordras.
Af det ofvanstående inhemtas således, att Justitie-kanslers-embetet icke funnit anledning att
emot den upplösta Direktionen öfver allmänna Barnhuset väcka talan om ansvar eller ersättnings-skyldighet
för den anmärkta misshushållningen med Barnhusets tillgångar. Revisorerne
anse ej sig tillständigt att ingå i pröfning eller något bedömande af de skäl och omständigheter,
hvarpå Justitie-kanslers-embetets beslut är grundadt. Men Revisorerne, som i förbi
-
— 211 —
gående få fästa uppmärksamhet derå, att, i afseende å 1851 års Statsrevisorers anmärkningar
vid de å Barnhusets tomt af sten uppförda nya vedbodarne oell gymnastikhuset,
ofvan intagnia redogörelse ingenting innehåller vidare, än att Direktioijens förklaring derutinnan
funnits tillfyllestgörande, kunna deremot icke underlåta, att, med föranledande af Direktionens
afgifna yttrande, framställa en eftertrycklig anmärkning emot den grundsats, som
för framtiden i likartade fall tilläfventyrs skulle kunna göra sig gällande, nemligen: att Direktionen
för en så beskaffad inrättning, som den ifrågavarande, uppfyllt sitt åliggande dermed,
att densamma icke handlat af egennytta, eller någon dess ledamot enskilt beredt sig
. fördel af den förvaltning, den skall leda och kontrollera. Det måste utan tvifvel äfven vara
Direktionens pligt, att i sina förvaltnings-bestyr söka befrämja inrättningens förkofran och
tillväxt samt undvika sådana felaktiga och illa beräknade åtgärder, hvilka éj kunna annat
än hafva inrättningens försvagande och undergräfvande till följd. Denna åsigt af saken synes
så klar och obestridlig, att den icke tarfvar närmare utveckling, och principens tillämpning
är af den synnerliga vigt, att den icke kunnat af Revisorerne med tystnad bär lorbigås.
§ 4.
Vid af Revisorerne, elen 2 nästlidne November, företagen inventering af Barnhusets
säkerhetshandlingar, befunnos dessa, som utgjordes af inteckningar och räntebärande obligationer
till ett sammanlagt belopp af 481,016 Rör 32 sk., i god ordning.
f Tpsuta Houg/ Universitet.
Räkenskaperna för år 1852 äro i Kongl. Kammar-rätten granskade med anmärkningar,
hvaremot de för år 1853 derstädes ännu icke undergått revision. De utvisa följande förhållande:
Debet.
år 1852. 185-3.
Balans frän föregående år:
Tillgåhgar  588,592: 9. 2. 604,750: 30. 2.
Uppbörd:
Kontant stats-anslag
47,210:
32.
47,210:
32.
Dito till nya kemiska institutions-bvggnaden
—
—
66,666:
32.
—
Indelta räntor, arrenden, krono-tionde
nings- oeh försäljnings-medel. . .
samt ersätt-
f
115,338:
3.
120,581:
26.
2.
Diverse donationers och fonders medel
. . ......
24,216:
38.
9.
23,474:
19.
3.
Magnat-stipendie-medel
22,507:
46.
8.
86,268:
37.
5.
S:r
209,273:
24.
5.
344,202:
2.
10.
Balans lill påföljande
Skulder,
Akademiens egna medel
år:
68,329: 31.
5.
38,738:
34.
4.
Diverse donationer och fonders dito .
1,241:
28.
3.
1,873:
2.
10.
Magnat-stipendie dito
52:
5.
2.
54:
21.
2.
S:r
69,623:
16.
10.
40,666:
10.
4.
Summa 867,489: 2. 5. 989,618: 43. 4.
- 215 —
Credit.
Balans frän föregående år:
Skulder  78,649: 42. 10. 69,623: 16. 10.
Utgifter:
Löner, pensioner, arfvoden, Kongl, stipendier m. m.
103,284;
44.
3.
109,683: 46.
5.
Indragningsstat
5,212:
27.
4.
5,357: 6.
1.
Materielen
16,211:
5.
1.
17,136: 15.
4.
Byggnader och reparationer
4,595:
4.
8.
24,686: 25.
5.
Till kemiska institutions-byggnaden
544:
8.
—
10,550: 4.
—
Egendoms-afgifter
4,743:
7.
3.
5,786: 23.
7.
Expenser
6.119:
39.
6.
5,425: 35
11.
Af besparings- och reserv-fonderna
4,362:
25.
—
5,644: 46.
—
Intresse-medel
3,050:
41.
1.
1,746: 42.
10.
Afskrifningar
235:
27.
7.
3,990; 45.
3.
Pensions-fonden
7,600:
1.
9.
2,780: 46.
8.
Diverse donationer och fonder
13,408:
o
5.
15,26D 25.
8.
Magnat-stipendier .
14,720:
31.
6.
15,050: 29.
5.
S:r
184,088: 25.
5.
223,102: 8.
7.
Balans till påföljande är:
Tillgångar,
Kongl. Akademiens esna ...............
115.722:
34.
8.
127,800: 30.
3.
Diverse donationers och fonders
149,334: 27.
7.
158,178: 43.
9.
Magnat-stipendiernas
339,693:
15.
11.
410.913: 39.
11.
S:r
604,750: 30.
2.
696,893: 17.
11.
Summa
867,489:
2.
5.
989,618: 43.
4.
Granskningen af dessa räkenskaper har gifvit Revisorerne gilltig anledning att förnya
de erinringar, som vid flera föregående tillfällen blifvit framställda, beträffande den mindre
noggranhet och ordning, hvarmed desamma befinnas vara förda. Många bevis härpå
skulle kunna anföras, men de flera i Kongl. Kammar-rätten vid 1852 års räkenskaper gjorda
anmärkningar, hvilka Revisorerne, som deraf tagit kännedom, för sin del, funnit befogade,
vitsorda tillräckligt detta förhållande, och Revisorerne vilja endast, till stöd för sitt nu afgifna
yttrande, exempelvis- omnämna några felaktigheter, som förekomma i det följande årets, uti
bemälte embetsverk ännu icke granskade, räkenskaper:
a) Uti expens-medels-räkningen för nämnde år har utgiften för liqviderande af en räkning
å »20 alnar lagd buldan till vedbärare» blifvit utförd med 6 R:dr 32 sk. B:ko, ehuru
qvittenset derå endast upptager denna summa i Riksgäldsmynt;
b) Nyssnämnde räkning angifver likaledes såsom utbetalda: »ett års afgift för Akademi»ens
gatulykta», 26 R:dr 40 sk., samt 1 R:dr 8 sk. i »lösen för 6 särskilda brandsyne»protokoller»,
men några qvittenser å dessa belopp finnas icke räkenskapen bilagda;
c) Räkningen å bestridda utgifter vid Ombudsmans-expeditionen under år 1852 upptager
dessa till 1,971 R:dr 6 sk., hvilket belopp jemväl blifvit af vederbörande qvitteradt.
I verifikations-boken, pag. 1,1591, åter utföres Ombudsmannens kostnadsräkning för sagde
216 —
är »till det af Konsistorium Minus fastställda belopp» af 1,847 Ralr 4 sk. 3 rst., utan att,
pä sätt Kongl, förordningen den 11 December 1830 i dylika fall före'skrifver, någon handling
finnes räkenskapen vidlogad, som visar, när sådan fastställelse ägt rum, eller upplyser
om orsaken till den beslutade nedsättningen.
Lunds Honyl. Universitet.
Dess räkenskaper äro för båda revisions-åren granskade i Kongl. Kammar-rätten, för
det förra utan och för det sednare med anmärkningar.
Förhållandet emellan inkomster och utgifter inhemtas af följande tabell:
Debet. år 1852. år 1853-
Balans från föregående år:
Tillgångar  357,588: 43. 7. 371,952: 38. 5.
Uppbörd:
Stats-anslag
25,090:
—
—
25,090:
—
—
Akademiens öfriga medel .........
86,856:
33.
4.
76,783:
15.
1.
Reserv-fondens dito
11,138:
39.
7.
11,212:
41.
8.
Bvegnads-fondens dito
14,904:
16.
—
7,963:
33.
3.
Bibliothekets dito
.
6,039:
23.
1.
5,941:
6.
7.
Magnat-stipendie-fondens dito
4,193:
45.
10.
4,221:
1.
—
Diverse donationers och fonders dito . . .
7.
3,668:
—
7.
S:r 152,051:
5.
5.
134,880:
2.
2.
Balans till påföljande är:
Skulder
31,757:
18.
11.
28,521:
3.
11.
Summa 541,397:
19.
11.
535,353: 44.
6.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder
31,076:
25.
9.
31,757:
18.
11.
Utgifter:
Akademiens medel
104,714:
2.
3.
98,150: 28.
9.
Reservfondens dito .
3,167: 22.
5.
7,677:
9.
9.
Bygsnads-fondens dito
15,603:
2.
9.
6,371:
47.
10.
Bibliothekets dito.
7,402:
29.
i.
6,292:
46.
3.
Magnat-stipendie-fondens dito .......
3,693:
10.
8.
3,530: 32.
10.
Diverse donationers och fonders dito . . .
3,787: 32.
7.
3,717:
10.
7.
S:r 138,368: 5. 9. 125,740: 32. —
- 217 -
Balans till påföljande år:
Kontant behållning  16,994: 28. 4. 15,020: 27. 2
Fordringar •  7,742: 46. 8. 8,131: 7. 8.
Utlånta medel
341,063: 36» 4, 346,611: 11. —
Förskott . . .  6,151: 23. 1. 8,092: 43. 9.
S:r 371,952: 38. ~5. 377,855: 41. 7.
Summa 541,397: 19. 11. 535,353: 44. 6.
Räkenskaperna hafva icke föranledt till någon erinran från Revisorernes sida.
lion sistor tema.
Revisorerne hafva fått emottaga räkenskaperna för båda revisions-åren, af hvilka
räkenskaper de för förra revisions-året blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade dels med
dels utan anmärkningar, hvaremot de för sednare året ännu icke undergått fullständig
revision derstädes.
Den vid flera föregående stats-revisioner framställda anmärkning, rörande den mindre
rediga uppställningen af de flesta Konsistoriernas räkenskaper gäller fortfarande för de år, som
närvarande revision omfattar; hvadan Revisorerne ock äro förhindrade, att, i likhet med hvad
i berättelsen angående öfriga verks räkenskaper äger rum, framlägga någon tablå öfver de
under Konsistoriernas vård och förvaltning befintliga medel. Det i 1851 och 1853 års
revisions-berättelser omförmälda, af Kongl. Stats-kontoret i underdånighet afgifna, förslag till nytt
formulär för dessa räkenskaper är fortfarande på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende.
Vid granskningen af räkenskaperna har följande fästat Revisorernes uppmärksamhet
och synts vara af beskaffenhet att böra anmälas:
§ 1-
Uti Linköpings Konsistorii räkenskaper har redogörelse icke blifvit meddelad för de,
under år 1853, vid Eksjö skola influtna termins-afgifter. Enahanda anmärkning gäller äfven
Hernösands Konsistorii räkenskaper, der redovisning saknas för dessa utgifter vid Östersunds
skola under båda revisions-åren.
§ 2.
Uti räkenskapen för Linköpings stifts byggnadskassa balanseras, sedan flera år tillbaka,
9 R:dr 30 sk. 5 rst., resterande kollekt-medel i domprosteriet; och ehuru beloppet är
obetydligt, hafva likväl Revisorerne härå velat fästa uppmärksamhet, på det åtgärder må
vidtagas för detsammas indrifning eller afskrifning.
§ 3.
Vid granskningen af Götheborgs Konsistorii räkenskaper har befunnits, att de utgifter,
som under revisions-åren förekommit vid Kongelfs, Kungsbacka och Falkenbergs skolor,
icke blifvit verificerade; hvilket jemväl är förhållandet med utbetalningar, som ägt runi för
materielen vid Warbergs skola.
DD
— 218
§• 4-
.V , v . '
Beträffande aflidne Prosten Gustafssons konkursmassas, sedan flera år tillbaka, balanserade'
skuld till Wisby skol-kassa, i 1849 års revisions-berättelse uppgifven till 126 R:dr
27 sk., anse sig Revisorerne böra meddela, att, sedan afbetalningar under revisionsåren
derå ägt rum, densamma numera utgör 44 R-.dr.
Honyl. Direktionen öfver Stockholms Stads
Undervisningsverk.
Dess räkenskaper äro för år 1852 i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning,
men hafva för år 1853 ännu icke derstädes undergått revision. De utvisa följande
förhållande:
Debet. år 1852- år 1853.
Balans från föregående år: '
Tillgångar
96,939: 18, 10. 99,246: 34. 4.
Uppbörd:
Stockholms stads undervisningsverks fond:
Stats-anslag. . . . 18,578: 22. 10. 14,888: 24. 2.
Tolags-medel. . . 10,000: — — 10,000: — —
Räntemedel . . . 2,695: — — 2,595: — —
Hyresmcdel . . . 533: 16. — 533: 16. —
Af Filénska fon
-
den  200: — —
—
32,006:
38.
10.
28,016:
40.
2.
Gvmnastiska Central-institutets materiel-anslag . .
633:
16.
—
633:
16.
—
F. d. Kathedralskolans fond
424:
4.
2.
424:
4.
2.
Kniggeska donatior.s-fonden
261:
16.
—
261:
16.
—
Aleniska dito
8.
—
1,039:
44.
—
Stockbonäs Gymnasii fonder
649:
25.
11.
1,884:
41.
11.
Clara högre Lärdoms-skolas dito
1,976:
40.
10.
1,469:
45.
1.
Maria dito dito dito
436:
5.
3.
455:
6.
3.
S:r 37,428:
11.
—
34,185: 21.
7.
Balans till påföljande år:
Skulder,
Stockholms stads undervisningsverks fond ....
67:
40.
*—
240:
36.
2.
Clara högre Lärdoms-skolas dito
24:
23.
6.
25:
35.
2.
S:r 92:
15.
6.
266:
23.
4.
Summa 134,459: 45. 4. 133,698: 31. 3.
— 219 -
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder
68: 39. 6. 92: 15. 6.
Utgifter:
Stockholms stads undervisningsverks fond,
Aflöning  27,512: 25. 8. 26,648: 44. —
H yresmedel . . . 1,890: — — 1,890: — —
Räntor ...... 40: — — 190: — —
Expenser  667: 33. 8. 740: 36: 2.
Af Filénska fon-
den, arfvode . . 200: — — — — —
30,310:
11.
4.
29,469: 32.
2.
Gymnastiska Central-institutets materiel-anslag ....
633:
16.
—
633:
16.
F. d. Kathedral-skolans fond
424:
4.
2.
424:
4.
2.
Kniggeska donations-fonden
.
261:
16.
—
261:
16.
Aleniska dito
621:
33.
—
745:
40.
Stockholms Gymnasii fonder
576:
27.
—
749:
32.
8.
Clara högre Lärdoms-skolas fonder
518:
2.
—
490:
11.
8.
Maria dito dito dito
383:
6.
—
396:
45.
4.
Leverering till Kongl. Stats-kontoret,
termins-afgifter
1,416:
—
—
2,089:
—
—
S:r
Balans till påföljande år:
Vid 1853 års slut.
Utlånta medel. Öfrig behållning.
35,144:
19.
6.
35,260:
6.
Tillgångar:
Stockholms stads un-
dervisninsverks fond 50,800:  3,302: 15.10.
55,382:
11.
8.
54,102:
15.
10.
F. d. Kathedral-skolans
dito  8,535:17. 5. 100:
8,635:
17.
5.
8,635:
17.
5.
Kniggeska donations-
fonden ........ 5,000:
—
5,000:
—
—
5,000:
—
—
Åleniska dito  25,150:  2,600: 3. —
27,455:
47.
—
27,750:
3.
—
Stockholms Gymnasii
fonder  166: 32. — 764: 26. 7.
937:
1.
4.
931:
10.
7.
Clara högre Lärdoms-
skolas dito ...... 1,000: — — 115: 7. 4.
1,082:
10.
3.
1,115:
7.
4.
Maria dito dito .... 500:  312: 3. 7.
753:
42.
8.
812:
3.
7.
S:r
99,246: 34.
4.
98,346:
9.
9.
Summa 134,459: 45. 4. 133,698: 31. 3.
Revisorerne hafva icke funnit något vid räkenskaperna att erinra; och vid anställd
inventering befunnos säkerhets-handlingarne i god ordning.
— 220 —
Veöcelundervisningens Normalskola.
För de till denna skola beviljade årliga anslag, äfvensom för de medel, hvilka blifvit
anvisade för Stockholms Folkskole-lärare-seminarium samt till stipendier åt elever vid samma
Seminarium, afgifver Direktionen i Sällskapet för vexel-undervisningens befrämjande redovisning;
och utvisa räkenskaperna följande förhållande emellan inkomster och utgifter:
Debet. År 1852. År 1853.
Balans från föregående år:
Tillgångar ‘
35,352: 24. 5. 35,609: 30. 7.
.Doneradt kapital, 8,000 R:dr, föres inom linien.
Uppbörd:
Stats-anslag till Normal-skolan
2,000:
—
—
2,000:
—
—
» till Folkskolelärare-seminarium . . . .
666:
32.
—
666:
32.
—
» till stipendier åt folkskolelärare-elever
1,000:
,—
—
1,200:
—
—
Räntemedel
1,489:
44.
—
1,476:
32.
—
Års-afgifter af Ledamöter
14:
—
—
10:
32.
—
För försålda böcker, tabeller, kartor m. m
1,257:
—
—
1,960:
39.
—
Hyresmedel
40:
—
—
40:
—
—
S:r
6,467:
28.
—
7,354:
39.
—
Summa
41,820:
4.
5.
42,964: 21.
7.
Credit.
Utgifter:
Aflöning '
2,341:
32.
—
2,316:
32:
—
För Folkskolelärare-seminarium
1,013:
30.
—
1,230:
8.
—
Reparationer och onera
lil:
20.
6.
2,184:
47.
6.
Ved, ljus och renhållnings-kostnader
812:
17.
4.
840:
37.
—
För inköpta böcker och tabeller m. m
♦ • •
254:
33.
10.
306:
21.
4.
Kommissions-arfvode samt trycknings- och bokbindnings-
kostnader . . •
1,645:
17.
9.
1,786:
—
6.
Diverse utgifter
31:
14.
5.
39:
10.
11.
S:r
6,210:
21.
10.
8,704:
13.
3.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
.
5,274:
45.
7.
925:
23.
4.
Utlåntä medel
29,500:
—
—
32,500:’
1 —
—
Fordran i Bokhandlaren Bagges konkursmassa . .
834:
33.
—
834:
33.
—
Doneradt kapital, 8,000 R:dr, föres inom linien.
S:r
35,699:
30.
7.
34,260:
8.
4.
- Summa 41,820: 4. 5. 42,964: 21. 7.
Då berörde räkenskaper icke blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten, men, enligt
hvad af tabellen synes, en del af de medel, som för skolan disponeras, utgöres af stats
-
medel, bör, enligt Revisorernes tanke, den årliga redogörelsen för skolans inkomster och
utgifter hädanefter, likasom öfriga allmänna verks och inrättningars räkenskaper, undergå
revision i bemälte embetsverk.
§ i
Enligt
1851 års räkenskaper, agde skolan vid samma års utgång en fordran uti aflidne
Bokhandlaren Bagges konkursmassa å 834 R:dr 33 sk. Då likväl denna post hvarken finnes
balanserad eller blifvit afskrifven uti räkenskaperna för de år, denna revision omfattar,
hafva Revisorerne ansett sig böra detta förhållande anmärka, jemte det Revisorerne låtit i
den upprättade tabellen upptaga beloppet såsom en Normalskolans tillgång,
§ 2.
Säkerhetshandlingarne befunnos, vid anställd inventering, i behörig ordning. i
IVya M'AentenSoi'sHui!se»i i HS »e B* Stolt m»
Räkenskaperna hafva i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning för år 1852 med
och för år 1853 utan anmärkning. De redovisa för inkomster och utgifter sålunda:
Debet. år 1852. år 1853-
Balans från föregående år:
Tillgångar  7,942: 17. 1. 8,314: 4. 3-
Uppbörd:
Stats-anslag
Värdet af tillkomna inventarier och böcker
Afgift för lärjungar
Diverse inkomster
8,541: 32. —
504: — —
1,940:
1,370: 23. 4.
8,616: 32. —
108:
1,880: — —
1,042: 20. —
S:r 12,356: 7. 4. 11,647: 4. —
Summa 20,298: 24. 5. 19,961: 8. 3.
530: 45. 2.
Credit.
Afskrifning
Utgifter:
Löner och arfvoden m. m  8,754: 16.
Diverse omkostnader  2,699: 7.
14.
9,696:
1,596: 2. 8.
S:r 11,453: 23. — 11,292: 2. 8.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
Inventariers värde
2,995
5,318
St 8,314
Summa 20,298
14.
37.
7.
3,242: 15. 11.
5,424: 23. 8.
4. 3. 8,666: 39. 7. -
24. 5. 19,961: 8. 3.
— 222 —
Revisorerne, som endast funnit någon ofullständighet äga rum i afseende å de i hufvudböckerna
förekommande hänvisningar, kor.ti emellan, hafva i öfrigt vid dessa räkenskaper
intet att erinra.
Hergs-skolan i Fahlun»
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning för år 1852 utan
och för år 1853 med anmärkningar, utvisa följande förhållande med inkomster och utgifter:
Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående året:
Tillgångar .
10:
32.
10.
—
—
—
Uppbörd:
Stats-anslag från riks-statens Ode hufvudtitel, undervis-  nings-anstalter för bergs-bruket,
Till materiel
Arfvoden till extra lärare
Dito till stipendiater och vaktbetjening
Till resekostnader
Af utländska elever inbetalda '.
500:
1,200:
800:
300:
—
—
500:
1,200:
800:
300:
400:
—
—
St
2,800:
—
—
3,200:
—
—
Balans till påföljande året:
Skuld
198:
30.
11.
—
—
—
Summa
3,009:
15.
9.
3,200:
—
—■
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld
—
—
—
198:
30.
11.
Utgifter:
Aflöning och stipendier
Resekostnader
Materiel, byggnader och reparationer m. m.
1.085:
300:
1,624:
8.
21.
33.
11.
10.
1,031: 16.
444: 12.
1,277: 22.
5.
8.
S:r
3,009:
15.
9.
2,753:
3.
1.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
. . .
—
—
—
248:
14.
—
Summa
3,009:
15.
9.
3,200:
—
—
Enligt hvad sednast afgifna revisions-berättelse innehåller, ägde Bergs-skolan vid 1851
års slut en kontant behållning af 10 Rdr 32 sk. 10 rst. Denna tillgång upptages likväl i
följande årets räkenskap till endast 1 Bdr 12 sk. 2 rst.; hvilket Revisorerne anmärka.
/
— m —
För öfrigt hafva^ Revisorerne velat erinra om en ofullständighet, som förefinnes i dessa räkenskaper,
bestående deruti, att i båda årens räkningar hänvisningar till verifikationerna
laknäs.
Anslaget till Trädyårtls-föt'eningens Elev-skola.
Räkenskaperna äro för begge åren granskade i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning;
och hafva Revisorerne icke heller funnit något att dervid erinra.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående år:
Behållning
387: 1. 4. 689: 5. 6.
Stats-anslag .
Uppbörd:
1,333:
16.
1,333:
16.
Summa
1,720:
17.
4.
2,022: 21.
6.
Credit.
Utgift:
För elevemes underhåll och undervisning m. m
1,031:
11.
10.
1,532:
39.
7.
Behållning . .
Balans till påföljande år:
689:
5.
6.
489:
29.
11.
Summa
1,720:
17,
4.
2,022: 21.
6.
Gymnastiska Central-institutet.
Till Revisorernes granskning har en särskild redogörelse blifvit öfverlemnad för de 500
lt-dr till materielens underhåll och expenser, samt 133 R:dr 16 sk. till utfodring af en voltige-häst,
hvilka, enligt den för Institutet gällande nådiga stat, blifvit härtill anslagna. Denna
redogörelse, hvarvid någon anmärkning ej å Revisorernes sida förekommit, utvisar följande
förhållande:
Debet. år 1852- år 1853-
Uppbörd:
Stats-anslag till materielens underhåll ..... ... . . . 500: — — 500: —- —
Dito till underhåll af en voltige-häst . . .
133: 16.- — 133: 16. —
Srr 633: 16~^ 633: 16. —
Balans till påföljande år:
Skuld
.
395: 24. 2. 611: 22. 6.
Summa 1,028: 40. 2. 1,244: 38. dB.
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld
Utgifter:
För år 1851, men då ej afförde
Fäktpersedlars inköp och underhåll
Lyshållning och ved
• 221:
Gymnastik-äppareljens underhåll
Inköp af böcker
•
För anatomiska undervisningen
Yoltige-hästens utfodring
Diverse
S:r
Summa
416:
1.
2.
395:
24.
2.
4:
43.
129:
32.
—
247:
35
4.
221:
30.
8.
305:
26.
—
5:
36.
—
28:
—
,—
38:
20.
,—*
6:
32.
—
39:
15.
4.
38:
26.
—
133:
16.
—
133:
16.
—
39:
38.
—
89:
23.
—
612:
39.
—
849:
IT
~4.
,028: 40.
2.
1,244: 38.
6.
Derjemte få Revisorerne meddela följande, från Institutets Föreståndare erhållna, summariska
uppgift å antalet af dem, som under revisions-åren begagnat Institutet:
Utexaminerade Gymnastiklärare och Instruktörer
Yngre och äldre personer af mankönet, som mot olika kroniska sjuk
domar begagnat gymnastik,
• •
Yngre och äldre personer af qvinnokönet, som begagnat sjukgym
nastik,
Äldre manspersoner, som begagnat pedagogisk gymnastik, . . . .
Gymnasii- och skol-ungdom, deraf en del begagnat vapenföring jemte
pedagogisk gymnastik,
• •
Elever vid Stockholms Militär-läroartstalt och Teknologiska intitutet
Officerare af Arméen och Flottan, äfvensom elever vid Stockholms
Militär-läroanstalt,
År 1852.
År 1853.
14.
15.
107.
119.
94.
81.
42,
40.
536.
563.
25.
—
.
10.
Biompl. och Bleidlfeldt# Bia Stipendie-fonden,
Räkenskaperna för år 1852 äro i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning,
men de för år 1853 hafva ännu icke derstädes undergått revision.
Af nedanstående tabell inhemtas förhållandet med inkomster och utgifter:
Debet. år 1852. år 1853.
Balans från föregående är:
Tillgångar
34,315: 35. 6. 36,836: 15. 6.
Uppbörd:
Jordeboks- och grundräntor m. m. . . ,  1,582: 35. 2. > 1,620: 45. 5
— 225 —
Transport: 1,582: 33. 3. 1,620: 45. 5.
Arrende-medel
2,943: 19. 5. 8,876: 32. 8.
Arbets-befrielse-afgift.
5,219: 25. 4. 6,874: 24. —
Skjutsfärds-befrielse-dito
782: 32. — 789: 16. —-
Intresse-medel
1,690: 22. 1. 1,768: 1. —
Diverse inkomster
511: 13. 6. 414: 33. 4.
S:r
12,730:
3.
6.
15,344:
8.
5.
Balans till påföljande år:
Skuld
155:
26.
—
166:
46.
—
Summa
47,201:
17.
—
52,347: 21.
11.
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld
144:
6.
—
155:
26.
Afkortningar och afskrifning ar:
För förmedling, fattigdom och diverse orsaker . . , . .
834:
13.
8.
856:
30.
8.
Utgifter:
Aflöning
1,296:
—
—
1,491:
—
—
Uppbörds- och redogörelse-arfvode
212:
29.
8.
259:
23.
6.
Stipendier
6,000:
—
—
6,745:
—
—
Till Hvitfeldtska grafkassan
11:
20.
—
11:
20.
—
Extra utgifter och respenningar
1,818:
28.
2.
1,677:
47.
3.
Diverse dito
\
48:
—
—
48:
—
—
S:r
9,386: 29. 10.
10,232: 42.
9.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
617:
12.
3.
511:
8.
1.
Utlånta medel
36,06th 32.
—
40,538:
—
—
Fordringar
152:
19.
3.
53:
10.
5.
S:T
36,836: 15. 6.
41,102:
18.
6.
Summa
47,201: 17. —
52,347:
21.
11.
§ 1-
I anledning af åtskilliga vid 1847 och 1849 års stats-revisioner skedda anmärkningar
emot Kongl. oGh Hvitfeldtska stipendie-fondens räkenskaper, har väl, i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers vid 1850—1851 års riksdag derom gjorda framställning, förenkling i räkenskapsföringen
åstadkommits, äfvensom en annan method, än den förut följda, vid räkenskapens
upprättande blifvit införd. Åf Rikets Ständer vid nämnde riksdag framhölls dock derjemte
angelägenheten deraf, att redovisningen för stipendie-fondens medel komme att omfatta en
viss tiderymd, helst kalender-år; och, enligt hvad Revisorerne inhemtat, hafva Kuratorerne
öfver ifrågavarande fond hos Kongl. Maj:t, uti underdånig skrifvelse af den 20 Juni 1850,
ahmält, att fondens räkenskaper för framtiden komme att uppgöras och till Kongl. Kammarrätten
insändas före utgången af December månad året näst efter det, sorn redogörelsen omEE
-
226 —
fattade. Det oaktadt, är räkenskapen för år 1852 icke förr än den 30 Mars 1854 afslutad
och den 28 påföljde April till Kongl. Kammar-rätten insänd, samt 1853 års räkenskap först
den 28 Februari innevarande år afslutad och den 23 sistlidne Mars till bemäite embetsverk
aflemnad; å hvilket förhållande Revisorerne ansett sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
§ 2.
I afseende å det till Kongl. Maj:t, den 3 Januari 1849, inlemnade, af Kuratorerne öfver
stipendie-fonden upprättade, underdåniga förslag till instruktion för inrättningens styrelse och
till reglemente för utlåningen af dess medel, hvilket förslag uti de båda sednaste revisionsberättelserna
förmäles vara på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende, hafva Revisorerne
inhemtat och anse sig böra meddela: att, sedan detta förslag, i sammanhang med en af
hedervärda Rondeståndet vid 1847—1848 års riksdag gjord underdånig framställning,
angående försäljning till skatte af åtskilliga HvÄfeldtska stipendie-inrättningens hemman,
blifvit till Kongl. Kammar-kollegium i Augusti månad 1849 remitterad, och bemäite
Kollegium, den 5 November följande år, med underdånigt utlåtande inkommit, samt Justitiekanslers-embetet,
hvars underdåniga yttrande den 27 Januari 1851 jemväl i nåder infordrats,
i frågan sig utlåtit, Kongl. Maj:t den 11 April 1853 ånyo öfverlemnat ärendet till Kongl.
Kammar-kollegium, för att, efter vederbörandes hörande, utlåtande höröfver afgifva, men att
Kongl. Kollegium ännu icke med yttrande i ämnet till vederbörande Departement inkommit.
Ansluyet för ]%fational-musei-byyyntidea&'
Räkenskaperna för detta, vid riksdagen åren 1844—1845 beviljade, anslag äro granskade
i Kongl. ‘Kammar-rätten för båda revisions-åren utan anmärkning och hafva icke föranledt
till någon erinran från Rikets Ständers Revisorers sida.
Förhållandet med dispositionerna å ifrågavarande anslag inhemtas af nedanstående 2:ne
tabeller, innehållande: den ena redovisning för inkomster och utgifter under revisions-åren,
och den andra en summarisk framställning om anslagets användande från byggnads-arbetets
början intill 1853 års slut.
Debet. år 1852- år 1853.
Balans från föregående år:
Kontant behållning
Uppbörd:
L,low «woiuö • • ♦
Extra inkomster
5,392: 47.
4.
7,207:
8.
8.
40,000:
50,000:
1,388:
35.
—
311:
8.
9.
S:r
41,388: 35.
—
50,311:
8.
9.
Summa
46,781:
34.
4.
57,518:
17.
5.
Credit.
Utgifter:
Musei-byggnaden
14,042: 47. 2. 20,615: 7. —
— m -
Transport: 14,042: 47. 2. 20,615: 7. —
Upphandling af inventarier och förråd
22,631: 47. 2. 26,804: 25. 7.
Biarbeten
1,246: 15. 2. 2,524: 15. 5.
Diverse utgifter
1,653: 12. 2. 1,480: 47. 1.
S:r 39,574: 25. 8. 51,424: 47. T.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
7,207: 8. 8. 6,093: 18. 4.
Summa 46,781: 34. 4. 57,518: 17. 5.
Summarisk redovisning öfver anslaget till National-musei-byggnaden, samt inkomster,
utgifter och behållningar vid 1853 års slut:
Debet.
Från och med år 1846 till och med år 1853, äro af
anslaget lyftade  256,000: — —
Diverse inkomster af hyres- och försäljnings-medel
6,938: 45. 2.
Summa 262,938: 45. 2.
Credit.
Utgifter för byggnaden, tili och med år 1853,  — — — 235,633: 4. 3.
Balans vid 1853 års slut:
Behållning i kontant  6,093: 18. 4. — — —
Materialier och instrumentalier i värde  21,212: 22. 10. 27,305: 41. 2.
Summa 262,938: 45. 5.
Anslaget lili det år 1H53 i Lidköping hållna G:te
allmänna Landtbruks mötet.
Redogörelsen, som ännu icke blifvit i Kongl. Kammarrätten granskad, har af Revisorerne
lemnats utan anmärkning.
Af densamma inhemtas:
Debet:
Anslag och inkomster:
Till premier för kreatur (å extra stats-regleringen)  3,000: — —
Till utgifter i allmänhet (å 6:te hufvudtiteln anvisade år 1853: 1,500 R:dr
och år 1854: 1,133 R:dr 7 sk. 10 rst)  2,633: 7. 10.
Inträdes-afgifter m. m
2,078: 44. 4. 4. 2.
Summa 7,712: 4. 2.
— 228 —
Credit.
Utgifter:
Premier för kreatur ......
.
Arfvoden och omkostnader m. m,
4,712: 4. 2.
S:r
6.794: 28. 2.
0
Aterleverering
till Riksgälds-kontoret af extra stats-anlaget till premier
917: 24. —
Summa
7,712: 4. 2.
Anslaget för allmänna Fattigvården i Slockholm.
Af detta anslag, utgörande 3,094 R:dr 8 sk., utgå till löner åt 3 fattigläkare och til!
medikamentspenningar 2,094 R:dr 8 sk. samt till medikamenter vid Stockholms stads och
läns kurhus, återstoden, 1,000 R:dr; och redovisas det förra af dessa belopp i Stadsnämn-  dens och det sednare i kurhusets räkenskaper.
Revisorerne, som granskat nämnde räkenskaper, hafva dervid icke
funnit något att
erinra.
liongl. W£ammar-r ättens Aktor als-räkning.
Dessa räkenskaper, sorn,, innefatta redovisning för de, i följd af nämnde embetsverk*
Advokat-fiskals-kontors och Ofver-revisions-departements väckta åtal, till betalning ådömda
medel, äro i Kammar-rätten granskade för begge revisions-åren utan anmärkning och haf\,a
icke heller föranledt till någon erinran af Rikets Ständers Revisorer.
De utvisa följande förhållande:
Debet. år 1852.
år 1853.
Balans från föregående år:
Utestående anmärknings-medel  285,479: 17. 10.
275,139: 14. 4.
Uppbörd:
Till betalning ådömda medel,
för Advokat-fiskals-kontoret  11,977: 16. 1.
» Provins-räkenskaps- dito .
12,069: 20. 9.
» Militie- dito dito  5,511:26.' 9.
» Civil- dito dito  2,568: 44. 5.
2,589: 11. 7.
14,457: 21. 5.
2,739: 35. 11.
1,290: 33: 2i
S:r 32,127: 12. —
21,077: 6. 1.
Summa 317,(jOC>: 29. 10. 290,216: 20. 5-
— 229 —
Credit.
Afskrifning ar:
För Advokat-fiskals-kontoret
— — 38,477: 9. 9.
»
Provins-räkenskaps- dito .
6.
7.
949:
10.
6.
»
Militie- dito dito
. . .
. . .
1,002:
5.
10.
2,054:
7.
11.
))
Civil- dito dito
120:
46.
6.
279:
24.
1.
S:T 1,556:
10.
11.
41,760:
4.
3.
Levereringar :
För
Advokat-fiskals-kontoret
. . . 19,937:
15.
8.
1,966:
8.
10.
»
Provins-räkenskaps- dito
. . . 12,580:
9.
6.
13,208:
38.
6.
Militie- dito dito
. . . 5,175:
13.
—
3,268:
5.
5.
»
Civil- dito dito
. . . 3,218:
14.
5.
1,270:
16.
1.
•
S:r 40,911:
4.
7.
19,713:
20.
10.
Balans till påföljande år:
Utestående anmärknings-medel,
för Advokat-fiskals-kontoret
. . . 263,075:
25.
8.
225,221:
18.
8.
))
Provins-räkenskaps- dito
. . . 4,476:
2.
o
4,775:
00
7.
)>
Militie- dito dito ,
6.
9.
3,181:
,29.
4.
))
Civil- dito dito ........
. . . 1,823.
27.
9.
1,564:
20.
9.
S:r 275,139: 14. 4.
234,742:
43.
4.
Summa 317,606: 29. 10.
296,216:
20.
5.
I sammanhang med granskningen af dessa räkningar, hafva Revisorerne, jemlik^ föreskriften
i öde § af instruktionen den 17 April 1841, gjort sig underrättade om de åtgärder,
soin blifvit vidtagna i afseende å redogörares
proprie-balanser.
Enligt 1853 års
riks-hufvudbok uppgingo
dessa
balanser vid
samma
års slut
till
föl-
jande belopp, nemligen:
Stats-medel.
Riksgälds- och di
verks medel.
veise
Summa.
Östergöthlands län . .
4,035: 26.
4.
2,797: 15.
6.
6,832:
41.
10.
Kalmar dito
1,999; 8.
11.
139: 46.
—
2,139:
6.
11.
Christianstads dito . .
—
— —
—
1,000:
—
—
Götheborgs- och Bohus
dito .... 887: 42.
2.
4,287: 36.
11.
5,175:
31.
I.
Nerikes dito
6.722: 17.
3.
14: 6.
6.
6,736:
23.
9.
Westmanlands dito . .
2,364: 23.
8.
—- —
—
2,364:
23.
8.
Kopparbergs dito . . .
362: 13.
2,
— —
—
362:
13.
2.
Vester-Norrlands dito
431: 41.
6.
10.402: 12.
10.834:
0.
8.
Vesterbottens dito . . .
340: 31.
9.
— —
—
340:
31.
9.
Norrbottens dito ....
5,295: 44.
9.
5,389: 16.
—
10,685:
12.
9.
Stockholms dito ....
850: 38.
2.
3,488: 24.
9.
4,339:
14.
11.
Fångvårdsstyrelsen . .
32,258: 31.
8.
— —
—
32,258:
31.
8:
Krigs-kollegium . . . .
100: 22.
7.
— —
—
100:
22.
7.
Transport: 56,650: 5. 11. 26,519: 13. 10. 83,170: 13. 2.
— 230 —
Transport: 56,650: 5. 11. 26,519: 13. 10. 83,170: 13. 2.
Krono-magasinerna
621: — — — — — 621: — —
Tullverket  102,515: 8. 1. 9,306: 41. 11. 111,822: 2. —
Spanmåis-kreditiv-fonden  — — — 8,860: 41. 5 8,860: — —
Summa 159,786: 14. — 44,687: 1. 2. 204,473: 15. 2.
Efter hvad Revisorerne inhemtat, äro dock nämnde balansbelopp, hvad en del aflänen
beträffar, icke fullt tillförlitliga, enär uti samma läns landsboks-sammandrag, i följd af nu
sällande formulär, som icke äger särskild kolumn för proprie-balanserna, dessa blifvit uti
kolumnen för restantier upptagna och med dem sammanförda, hvarigenom vid landsböckernas
omslutande det ofta icke varit möjligt, att, utan vidlyftiga undersökningar, hvilka tiden
ej medgifvit, med säkerhet urskilja hvad som tillhört det förra eller sednare slaget. Denna
olägenhet kommer emellertid sannolikt att försvinna när det nya räkenskaps-formuläret
varder uppgjordt och faststäldt.
På sätt aktorats-räkningarne utvisa, hafva, af de vid 1852 års ingång varande större
propriebalanser. Kyrkoherden i Glemminge församling, Kontraktsprosten D. B. Roths balans,
bestående af nämnde församlings kyrkokassa tillhörande mede! och uppgående med ådömd
ränta, till 12,601 Rdr 42 sk. 5 rst., blifvit, efter skedd inleverering af dessa medel, i 1852
års räkenskap afförd, samt afl. Kronofogden E. Björzells och f. d. Fortifikations-redogöraren
å Carlsborgs fästning K. N. Hallströms balanser, den förra å 14,882 R:dr 37 sk. och den
sednare å 23,273 R:dr 2 sk. 9 rst., i 1853 års räkning afskrifvits, på grund af Kongl,
lvammar-rättens derom fattade beslut.
De betydligaste proprie-balanserna vid 1853 års utgång voro, enligt samma års aktorats-räkning,
följande:
F. d. Landträntmästaren A. M. Tollins
7,253: 16. 4.
» Uppbörds-tullförvaltaren M. F. Finérs  111,847: 16. —
m Kronofogden C. Öhboms  7,063: 23. 6.
» Bergsfogden J. F. Furtenbachs
6,165: 28. —
Afl. Landträntmästaren E. G. Harlins
22,112: 24. 5.
F. d. Krono-uppbörds-kommissarien G. H. Hästeskos
3,070: 29. —
Afl. Redogöraren vid Korrektions-inrättningen å Norrmalm, Assessor A.
Wallbergs .
15,494: 14. 4.
F. d. Krono-uppbörds-kommissarien J. A. L. Fristedts .
3,609: 27. 8.
» Redogöraren vid Korrektions-inrättningen på Långholmen, Kamreraren
P. J. Weidels  3,637: 35. 4.
Afl. Karta-sigillata-kassören C. E. Widegrens
..... 7,919: 16. 11.
» Redogöraren för cellfängelse-byggnaden i Fahlun IL J. Indebetous . 4,773: 40. 6.
Kronofogden G. Lindströms
4,864: 24. —
Då af dessa balanser flera å andra ställen i denna berättelse, under vederbörande verk,
omförmälas med belopp, olika dem, som i ofvanstående förteckning förekomma, få Revisorerne
fästa "uppmärksamheten derå, att proprie-balanserna har, efter aktorats-räkningarnes
sammandrag, upptagits sådana, som dessa balanser, sedan de blifvit af Kongl. Kammarrätten
eller Kongl. Maj:t till deras rätta belopp fastställda, efter sedermera, intill 1853 års
utgång, skedda afbetalningar då befunnos.
Revisorerne hafva i sammanhang härmed, angående det i sednaste rev-isions-berättelse,
pag. 16, omförmälda, af aflidne Länsbokhållaren uti Götheborgs oeh Bohus län C. Lansia* i
— 231 —
lifstiden, med afseende å anordnande af medel till utflyttningshjelp efter laga skiften begångna
underslef, hvars oersatta belopp vid 1853 års slut utgjorde 17,280 R:dr 9 sk. 2 rst., ansett
sig bora anmäla, att, enligt hvad samma års aktorats-räkriing innehåller, Kongl. Kammarrätten,
genom utslag den 2 Maj 1853, sorn blifvit den 18 September 1854 af Kongl. Maj:t
i nåder faststäldt, dömt de embets- och tjenstemän, hvilka kontrollen å Langlet ålegat, att,
efter afdrag af de medel, som kunde inflyta af Langlets tillgångar, i viss bestämd ordning
och med uppgifna belopp förlusten ersätta, men att dessa kontrollanter, med undantag afen,
som under rättegången aflidit, hos Kongl. Majit sökt af gunst och nåd varda från ersättnings-skyldigheten
befriade, hvilken fråga för närvarande lärer på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
bero; och är af Kammar-rättens Advokat-fiskals till Justitie-kanslers-embetet sednast
afgifna, den 10 April innevarande år daterade, embets-berättelse, deraf Revisorerrie förskaffat
sig del, tillika upplyst, att efter den aflidne kontrollanten, Landskamreraren Holmgren,
hvilken, jemte förre tillförordnade Landskamreraren, Kronofogden Pettersson, förpligtats, att
i främsta rummet ersätta hvad under hvarderas tjenstetid Langlet af kronans medel bedrägligen
sig tillegnat, konkurs yppats, uti hvilken Advokat-fiskals-embetet bevakat det Holmgren
ådömda beloppet, samt att förr än i detta, af vederbörande domstol ännu ej afgjorda,
mål dom fallit och genom konkursmassans utredning sig visat, om och till hvilket belopp
tillgång från massan erhölles för ersättnings-summans betäckande, någon åtgärd icke kunde
vidtagas för att till verkställighet befordra Kongl. Majds nådiga utslag emot de embets- och
tjenstemän, som näst efter Holmgren fått sig betalnings-skyldigheten,åiagd; emot hvilken verkställighet,
enligt hvad Advokat-fiskals-embetet vidare anmält, hinder jemväl mötte genom
ofvan omförmälda, på Kongl. Majts nådiga pröfning beroende, ansöknings-fråga; varande, i
afseende å verkställigheten af det nådiga utslaget, i hvad det rörer Kronofogden Pettersson,
icke något anfördt i den afgifna embets-berättelsen.
Eacpenå-medels-räkningarne
för nedan upptagna verk äro granskade, dervid utgifterna befunnits hafva uppgålt till följande
belopp:
År 1852- År 1853.
Justitie-revisions-expeditionen
4,856:
5.
8.
5,915:
3.
8.
Justitie-kanslers- dito
693:
25.
4.
704:
45.
—
Utrikes departementets Expedition
3,102:
47.
11.
2,879:
41.
—
Civil- dito dito
2,295:
43.
—
2,822:
45.
—
Finans- dito dito
Ecclesiastik- dito dito, med Riks-arkivet och Kongl.
2,119:
40.
—
2,034:
10.
—
Bibliotheket,
4,096:
37.
6.
4,206:
9.
6.
Svea Hofrätt
6,721:
3.
—
6,412:
21.
6.
Götha dito
4,329:
19.
■-—
5,006:
27.
4.
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge
1,776:
18.
6.
3,809:
45.
6.
Krigs-hofrätten
1,007:
21.
8.
1,180:
22.
—
Ivammar-kollegium
5,265:
33.
8.
3,636:
43.
2.
Stats-kontoret
4,283:
30.
8.
3,995:
33.
4.
Bergs-kollegium
1,230:
10.
2.
1,347:
38.
5.
Kommerse-kollegium
i . .
6,578:
22.
4.
6,702:
47.
4.
Kammar-rätten
3,689:
1.
4.
4,314:
32.
8.
Sundhets-kollegium
2,245:
23.
2.
3,925:
32.
4.
— 232 —
Öfverståthållare-embetet
4,888: 23. 7. 2,479: 28. 4.
Öfverintendents-embetet  1,244: 14. 8. 1,385: 32. —
General-landtmäteri-kontöret  1,673: 26. 10. 1,608: 28. 8.
Fångvårds-styrelsen
2,755: 47. 8. 2,636: 10, 11.
Kontroll-verket  1,660: 16. 6. 1,336: 11. 11.
Tabell-kommissionen .
1,059: 31. — 695: 16. —
Vid granskningen af Kongl. Götha Hofrätts expens-medels-räkningar hafva Revisorerne
icke kunnat underlåta att, i likhet med hvad jemväl vid sednaste stats-revision ägde rum,
anmärka den betydliga åtgången af silke inom bemälte Hofrätt. Utgiften för inköp af denna
artikel har nemligen utgjort icke mindre än 400 R:dr 8 sk. det förra och 187 det sednare
året, eller tillsammans för begge åren 587 R:dr 8 sk. Att genom iakttagande af större
sparsamhet nedsättning i dylika utgifter kan tillvägabringas, synes vid jemförelse med expensmedels-räkningarne
för Kongl. Svea Hofrätt, hvilka visa, att utgiften för silke der uppgått
år 1852 till 48 R:dr och år 1853 till 36 R:dr, eller tillhopa för båda åren till 84 R:dr. Likaledes
synes antalet af de för förstnämnde Hofrätt inköpta stats-kalendrar, utgörande 35 st.
hvartdera året, vara större än behofvet påkallat.
Sistberörde anmärkning gäller äfven Kongl. Krigs-hofrätten, enligt hvars expens-medelsräkningar,
10 st. dylika kalendrar hvartdera revisions-åfret blifvit uppköpta, eller nära samma
antal, som Hofrätteus hela embets- och tjenstemanna-personal, hvilken består af 12 personer.
1 afseende å denna Hofrätt förekommer derjemte, att uti dess expens-medels-räkning för det
sednare året utgifterna tili prenumeration å tidningar och till inköp af stats-kalendrar icke
linnas verificerade.
Uti Kongl. Bergs-koll eg ii expens-medels-räkningar äro icke heller utgifterna till prenumeration
å Post- och inrikes-tidningar, hvarken det ena eller andra året, verificerade,
utan hänvisas i detta afseende endast till tvänne, räkningarne bifogade, protokoller, innefattande
Kollegii beslut om inköp, bland annat, af ett antal exemplar utaf nämnde tidningar.
Åtgången inom Kongl. Sundhets-kollegium af vissa skrifmaterialier under de båda revisions-åren
har, vid jemförelse med andra vidsträcktare embetsverks uttag af enahanda
materialier, synts Eevisorerne så betydligt, att de funnit sig höra detta, om en mindre god
hushållning med expens-medlen vittnande, förhållande anmäla. På grund af särskilt uppgjorda
utdelnings-stater äro nemligen, utom andra skrifmaterialier, uttagna:
Postpapper. Ord, skrifpapper. Karduspapper. Läskpapper. Stålpennor.
år 1852 2 Ris 14jböck. 49 Ris 4 böck. 2 Ris 3 böck. — 12 böck. 4 Låd: 16 gross,
år 1853 2 » 14| » 48 » 4 » 2 » 3 « — 12 » 18 » 4 »
Af dessa materialier hafva, enligt staterna, blifvit utlemnade, hvartdera året, till Kollegii
Ordförande 5 böcker postpapper, 2 ris skrifpapper och 4 lådor stålpennor, samt, det
förra året, till 3 af Kollegii 4 ledamöter samma qvantiteter post- och skrifpapper och till en
ledamot 1 ris skrif- och 2 ris konseptpapper, och det sednare året till 2 ledamöter förstnämnde
qvantiteter post- och skrifpapper och till de öfriga 2:ne ledamöterne 1 ris skrifoch
2 ris konseptpapper. Af Kollegii Kansli och Kammar-kontor äro, under hvartdera året,
uttagna, af det förra 15 böcker post- och 14 ris skrifpapper samt af det sednare 6 böcker
post- och 10 ris skrifpapper.
Slutligen hafva Revisorerne ansett sig icke böra lemna oanmäldt, att Kongl. Bibliothekets
expens-medels-räkning för år 1852, under de särskilda rubrikerna: »skrifmaterialier.»,
233 —
»diverse utgifter» m. m. upptager, utom utgifts-beloppen, blott de personers namn, till hvilka
utgifterna skett, men angifver icke de föremål, för hvilka utgifterna ägt rum, utan mäste
kännedom derom sökas i verifikationerna.
1 1853 års räkning uppgifves väl beskaffenheten af en del poster under rubriken »diverse
utgifter», meu i öfrigt är förhållandet detsamma, som i det föregående årets räkning.
Hakens kape ma för kolonien S:t Harthelemy
äro granskade i Kongl. Kammar-rätten för båda åren utan anmärkning och utvisa föl iande
förhållande:
Debet: år 1852.
år 1853.
Spanska
Balans fran föregående ar: Daler.
Cent
Spanska
Daler.
Cent,
Tillgångar
390:
61.
456:
3.
Inkomster:
Under diverse titlar på ön S:t Barthelemy  5,168:
Remisser från Sverige i Svenskt Banko,
år 1852 .... 11,580: 35. —  4,946:
och år 1853 .... 11,406: 34. 1  —
I VI H-  l c< to
13—
4,188:
5,162:
751.
71.
S:r 10,114:
671.
9,351:
461.
Balani till påföljande år:
Skulder
679:
43
683:
45.
Summa 11,184.
71^.
10,490:
941.
Credit. 1
Balans från föregående år:
Skulder  694:
19.
679:
43.
Utgifter:
Aflöning till koloniens embets- och tjenstemän .... 5,260:
Garnisons-omkostnader  1,920:
Afskrifningar och diverse utgifter  2,853:
91.
581.
5,210:
1,957:
2,303:
161.
25.'
S:r 10,034:
491.
9,470:
411.
Balans till påföljande år:
Tillgångar
456:
3.
341:
10.
Summa 11,184: 711. 10,490: 941.
Kevisorerne hafva vid dessa räkenskaper icke haft något att erinra samt få derjemte,
beträffande de af föregående Revisorer omnämnda, under titel »reklamationer emot Kongl.
»Maj:ts och kronans kassa», i räkenskaperna balanserade poster, till ett sammanlagdt belopp
af 462,65 Spanska Daler, anmäla, att förhållandet dermed jemväl i de nu granskade räkenskaperna
befinnes oförändradt.
FF
— 234
Orthopediska Institutet.
Vid 1847 och 1848 års riksdag beviljade Rikets Ständer, till understöd för detta Institut,
ett anslag af 1,500 R:dr årligen, med förbindelse för Institutets Föreståndare att vid
dess gymnastik hålla 4 friplatser för medellösa patienter, och att, utom inrättningen, kostnadsfritt
lemna orthopedisk behandling åt 3:ne sådana patienter. Detta anslag förhöjde
Rikets Ständer vid följande riksmöte till 2,500 lt:dr, med bestämmande af vissa nya vilkor,
hvaribland det, att friplatsernas antal vid gymnastiken ökades från 4 till 7.
Enligt hvad Kongl. Stats-kontorets räkenskaper gifva vid handen, är anslaget under revisions-åren
till Institutets styrelses disposition qvartaliter anordnadt, sedan bemälte styrelse
afgifvit skriftligt bevis, att Föreståndaren »i allo uppfyllt de förbindelser, som yoro'stadgade
såsom vilkor för anslagets utbekommande».
Vid de skedda anordningarne hafva Revisorerne icke haft något att erinra, men de
anse, att, för ordningens skull, de bevis, som af Institutets styrelse i berörde afseende afgifvas,
böra hvarje gång fullständigt upptaga de af Institutets Föreståndare fullgjorda förbindelserna.
Ultuna Landtbruks-instUut.
Detta Instituts räkenskaper undergå icke revision i Kongl. Kammar-rätten, utan granskas
af särskilt dertill utsedde revisorer. De äro uppställda efter fardags-år, och förhållandet
med inkomster och utgifter, under ifrågavarande båda år, inhemtas af följande tabell,
hvarvid iakttages, att beloppen, efter räkenskaperna, äro utförda i Riksgälds-mynt.
, Från den 14 Mars Från den 14 Mara
Debet. år 185,2 till samma år 1853 tillsamma
tid år 1853. tid år 1854.
Balans från föregående år:
Tillgångar
Riksgälds
68,454= 8..
10.
77,757:
28.
1.
Inkomster:
Stats-anslag för år 1853
Dito för år 1854
12,000: —
—
12,000:
39,979:
—
—
Egendomens afkastning m. m
42,951: 47.
—
5.
6.
S:r
54,951: 47.
—
51,979:
5.
6.
, Balans till påföljande år:
Skulder
28,238: 41.
2.
20,809:
18.
11.
Summa
151,645: 1.
—
150,546:
4.
6.
Credit.
Balans från föregående år:
Skulder
27,577: 42.
1.
28,238:
41.
2.
Utgifter:
För Institutet och egendomen .
46,309: 26.
10.
51,859: 11.
4.
Balans till påföljande år:
Tillgångar
77,757: 28.
1.
70,448:
—
—
Summa 151,645: 1. —
150,546: 4. 6.
— 235 —
På sätt uti sednaste revisions-berättelse, pag. 161, omförmäles, hade ett förskott å
10,985 K:dr 18 sk. 5 rst. banko, eller i riksgäldsmynt 16,478 R:dr 3 sk. 7 rst., den 24
Januari 1850 blifvit Institutet i nåder beviljadt af besparingarne å 6:te hufvudtitelns anslag
för jordbruket, - handeln och näringarne, emot förbindelse för Institutet att denna summa
successivt till berörde fond återgälda sålunda: att, efter tvänne års förlopp, erlades 1,500
R:dr årligen, och, efter ytterligare tvänne år, 2,250 R:dr hvarje år, samt, efter 6 års förlopp
från förskottets utbetalning, 3,000 R:dr, allt riksgälds, årligen intilldess hela förskotts-beloppet
blifvit till fullo återbetaldt. Enligt hvad räkenskaperna utvisa, är den första afbetainingen
verkställd den 29 Januari 1853 och den andra den 10 Mars 1854 med 1,500 R:dr r:gs
hvardera gången.
Dessutom anse sig Revisorerne böra anmäla, att, efter hvad ofvannämnde särskilt
valde Revisorer uti deras afgifna, räkenskaperna bilagda, berättelser upplyst, 4 elever och
24 lärlingar under de båda åren kostnadsfritt njutit undervisning vid Institutet.
Vid räkenskaperna har någon erinran från Rikets Ständers Revisorers sida icke förekommit.
jiUmäima Institutet för döfstumma och blinda.
Vid 1850 och 1851 års riksdag har detta Institut, som förut tid efter ahnan fått sig
anslagna årliga understöd af stats-medel med tillsammans 16,000 R:dr, deraf 5,000 R:dr till
den särskilda undervisnings-anstalten för blinda, erhållit en årlig förhöjning af 3,333 R:dr 16
sk. i anslaget för döfstumma, emot vilkor, att ett tillökadt antal af 13 gratister, eller en
från hvarje stift och en från Stockholms stad, blefve vid Institutet emottagne till vård och
underhåll, samt af 3,000 Rulr, emot enahanda vilkor, i understödet till undervisnings-anstalten
för blinda; varande hela antalet af de fri-elever, som, enligt de vid nyssnämnde anslagstillökningar
och flera föregående anslag fästade vilkor, böra vid Institutet finnas, 65.
Institutets räkenskaper, hvilka förut vid stats-revfsionerna ej granskats, men deremot
blifvit, jemlikt af Kongl. Majit faststäldt reglemente, reviderade af dertill särskilt utsedde
revisorer, hvilka valts ur Riks-stånden, en af hvarje, äro för nu ifrågavarande 2:ne år till
Rikets Ständers Revisorer aflemnade.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af följande tabell:
Debet. år 1852- år 1853-
Balans från föregående år:
Tillgångar  90,891: 18. 5. 98,673: 43. 6.
Inkomster:
Stats-anslag  22,333: 16. — 22,333: 16. —
Intresse-medel
2,801: 45. 4. 3,672: 24. —
Kollekt-medel  1,028: 13. 1. 1,175: 2. 9.
Hyres-medel ...»  333: 16. — 350: — —
Underhålls-afgifter af betalande elever .
3,327: 44. — 3,631: 23. 9.
Gåfvo-medel
4,000: — — — —
— 236
Balans till påföljande år:
Skuld
428: 31. 6. 1,107: 11. 10.
-
Summa 125,144: 40.
4.
130,943:
25.
10.
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld
23.
8.
428:
31.
6.
Utgifter:
Aflöningar, gratifikationer, m. m
5,587:
4.
—
5,872:
32.
—
Kost och beklädnad, medikamenter, etc. . .
19.
—
18,677:
44.
—
Reparationer, onera, inventariers inköp m.
m  1,823:
18.
2.
2,131:
20.
3.
Lifräntor
705:
40.
—
810:
—
.—
Ved och ljus m. fl. omkostnader
36.
—
1,028:
31.
—-
S:r 26,213: 21.
2.
28,520:
31.
3.
Balans till påföljande år:
Kontant behållning
10.
6.
2,336:
33.
6.
Behållning af fastigheter
35.
10.
30,027:
35.
10.
Dito af inventarier
45.
2.
2,830:
38.
—
Utiånta medel.
—
—
64,800:
—
—
Fordrinnar och förskott
. .
—
—
1,998:
47.
9.
S:r
98,673: 43.
6.
101,994: 11. 1.
Summa
125,144: 40.
4.
130,943: 25. 10.
Revisorerne hafva i sammanhang härmed tagit kännedom om innehållet af den underdåniga
berättelse, hvilken sednast blifvit af de särskilt valde revisorerne afgifven och funnits
de erhållna räkenskaperna bifogad. Af denna berättelse, som omfattar 3me år, eller
åren 1851 med 1853, inhemtas, bland annat: att, då inkomsterna linder nämnde tre år uppgått
till 02,173 R:dr 34 sk. 9 rst. och utgifterna under samma tid utgjort 57,517 R:dr 12
sk., en tillökning i tillgångar under dessa år ägt rum till belopp af 4,056 R:dr 33 sk. 7 rst.,
hvarigenom Institutets kapital, som vid 1850 års slut uppgick till 95,035 l\;dr 36 sk. 3
rst. således vid 1853 års utgång stigit till 100,880 R:dr 47 sk. 3 rst.; och hade tillökningen
hufvudsakligen härrört, dels från indrifven, från föregående år balanserad, räntefordran,
dels ock från flera under större eller mindre del af året vakanta fri-elevs-platser. Hvad
särskilt angår afdelningens för de blinda behållning vid 1853 års slut, utgörande 19,195
lRdr 32 sk. 10 rst., upplyses af berättelsen, att, vid jemförelse af denna behållning med
den, som förefanns vid 1851 års ingång, eller 18,001 R:dr 7 sk. 5 rst., det visade sig, att
ett öfverskott uppstått af 1,194 R:dr 2-5 sk. 5 rst-, hvilket visserligen utgjorde en tillökning
under dessa tre åren, men derjemte ådagalade, att kapitalet i sjelfva verket undergått en
icke obetydlig minskning, enär ifrågavarande afdelning icke allenast under åren 1852 och
185-3, fått tillgodonjuta ett ökadt stats-anslag, utan jemväl under det förra året erhållit betydliga
gåfvomedel till belopp af 4,000 R:dr. Detta förhållande vore emellertid föranledt af
de under sednare tider, år efter år, gjorda större omkostnader för reparationer, hvarigenom
visserligen kapital-värdet af inrättningens ägande fastighet blifvit ökadt, men minskning i den
synliga och räntebärande kapital-tillgången uppstått; och då de till inrättningen år 1852
gjorda donationer voro af gifvarne lemnade med förbehåll att å dem uppbära s. k. lifränta,
237 —
hade äfven denna omständighet, ehuru fördel af dessa donationer framdeles vore att emotse,
för närvarande bidragit att öka utgifterna. Beträffande åter antalet af samtliga elever, som
under nu ifrågavarande båda år vistats vid Institutet, innehåller berättelsen, att detta utgjorde,
vid afdelningen för de döfstumma, år 1852, 57 gossar och 25 flickor samt år 1853, 64
gossar och 26 flickor, och vid afdelningen för de blinda, hvartdera af de begge åren, 16
gossar och 12 flickor; hvarförutom en döfstum och en blind ambulant vid Institutet vistats,
den förre år 1852 och den sednare det följande året, och hade för öfrigt icke mindre än 40
elever från FTdkskole-lärare-seminarierna under åren 1851 med 1853 bevistat de af Institutets
Direktör hållna föreläsningar i sättet att undervisa döfstumma.
Jemte det Revisorerne trott sig böra omförmäla dessa förhållanden, få Revisorerne tillkännagifva,
att de, vid deras granskning af räkenskaperna för de båda revisions-åren funnit
desamma endast föranleda till den erinran, att af dem ej synes, huru de vid stats-anslagen
fästade vilkor angående fri-elevers emottagande vid Institutet blifvit fullgjorda; en omständighet,
för hvilken alltså, efter Revisorernes tanke, någon redogörelse hädanefter bör i räkenskaperna
meddelas; äfvensom Revisorerne anse, att, så vidt möjligt är, för framtiden bör
undvikas, att fri-elevs-platser, såsom nu varit fallet, stå längre tid lediga.
För öfrigt hafva Revisorerne, som besökt detta Institut, funnit sig böra å följande förhållande
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet. I afseende å beredandet af tillfälle till en
allmännare undervisning för döfstumma, täcktes Kongl. Maj:t vid sistlidne riksdag, bland
annat, äska ett anslag af 22,000 R:dr till nybyggnad vid ifrågavarande Institut; och uti
denna fråga inhemtades af Kongl. Ofver-intendents-embetets afgifna underdåniga utlåtande
öfver det för nybyggnaden uppgjorda kostnadsförslag: att byggnaden, som komme
att utgöras af 2me, våningar skulle, om den uppfördes invid vägen, midt emot den nuvarande
hufvudbyggnaden, kosta 22,000 Ibdr, men om det nya huset förlädes inne på gården
invid hufvudbyggnaden, erfordra en ytterligare kostnad af 3,000 R:dr för en timmerbädd
till grundens förstärkning, samt att, enligt bemälte embetes åsigt, det föreslagna läget
midt emot hufvudbyggnaden på andra sidan om vägen, vore förenadt med högst betydliga
olägenheter derutinnan, att den nya byggnaden, förlagd tätt invid vägen, icke kunde undgå
att lida af den fuktighet, som derstädes samlades från de bakom belägna höjderna, och på
längre afstånd från vägen åter komme att erhålla vida högre plats, än den gamla hufvudbyggnaden
samt derigenom förlora det afsedda symetriska förhållandet, äfvensom i sednare
fallet den söndring, hvilken uppkomme redan derigenom, att de särskilda byggnaderna åtskiljdes
af en allmänt begagnad väg, blefve än mera' kännbar genom ett ökadt afstånd mellan
byggnaderna; hvarföre Ofver-intentdents-embetet, til! undvikande af dessa svårigheter och
på det alla byggnader, som tillhörde Institutets afdelning för döfstumma, måtte kunna inom
en sluten krets förenas och inhägnas, ansåg det alternativt föreslagna läget inne på gården
invid hufvudbyggnaden hafva så väsendtligt företräde, att någon betänklighet emot dess
antagande icke borde uppstå genom den med 3,000 R:dr ökade kostnaden, helst de utgifter,
som utöfver kostnadsförslaget torde erfordras för afledande af vatten, för nödig snöskottning
m. m. omkring ett hus på den först ifrågasatta platsen, torde komma ätt i det närmaste
motväga skillnaden mellan de beräknade byggnadskostnaderna på de särskilda ställena.
Rikets sednast församlade Ständer, delande den af Ofver-intendents-embetet yttrade åsigt,
beviljade ock, till uppförande af ifrågavarande byggnad å den af bemälte embete förordade
plats, den härtill erforderliga summa af 25,000 R:dr.
Efter hvad Revisorerne vid deras ofvannämnde besök erfarit, hafva icke några åtgärder
blifvit af Institutets Direktion vidtagna för den nya byggnadens uppförande å det bestämda
stället, af den utaf Direktionens närvarande ledamöter uppgifna anledning, att den utsedda
238 —
platsen vöre i flera afseenden härtill otjenlig. I anseende till dess läge nära sjöstranden, var
densamma i högsta måtto osund, hvilket visat sig genom de frossor och andra sjukdomar,
som ofta inträffade bland personalen i der nu befintliga byggnad, innefattande sofrum och
matsal för den qvinliga delen af de döfstumma äfvensom verkstäder, hvarförutom lokalen
vore alltför inskränkt och en byggnad derstädes således lättare utsatt för eldsfara. Direktionen
hade derföre, jemte det den låtit uppgöra ritning till en dylik byggnad, att uppföras
i sammanhang med de, å andra sidan om vägen, vid lägenheten Ofra Manilla befintliga
byggnader, hvarest de blindas afdelning nu är inrymd, varit betänkt på att hos Kongl.
Majit göra underdånig framställning Om en dylik förändring af byggnadsplatsen.
Utan att vilja bedöma hvilken plats för den ifrågakomna nybyggnaden må vara tjenlig,
kunna dock Eevisorerne, sedan de nu tagit den dertill bestämda lokalen i ögnasigte, ej
annat än instämma i Direktionens yttrade åsigter om densammas olämplighet för ändamålet.
Utom nyssnämnde Institut, hafva Revisorerne under deras gransknings-förrättning besökt
Carolinska Mediko kirurgiska Institutet, Kongl. Myntverket, Serafimer-lasarettet, Teknologiska.
Institutet, Stockholms Stora Barnhus, Naturhistoriska Riksmuseum och Elektriska
Telegraf-inrättningen, äfvensom Eevisorerne tagit i ögnasigte Kongl. Flottans förråd å
Skeppsholmen samt det under byggnad varande National-museum.
Det har vid dessa besök ej kunnat undgå Eevisorernes uppmärksamhet, att flere af
nämnde verk och inrättningar sakna tillräckligt utrymme för att kunna bringas i ett deras
ändamål fullt motsvarande skick. Så äro, efter hvad Revisorerne funnit, byggnaderna vid
Carolinska Mediko kirurgiska Institutet för inskränkta för ett ändamålsenligt ordnahde
af detta läroverk, hvars vigt för läkare-vetenskapens utvidgning inom fäderneslandet allt
mer och inses och erkännes. En utvidgning och förbättring af den lokal, som af Institutet
begagnas, synes derföre vara af behofvet påkallad. Det i Vetenskaps-akademiens bus inrymda
Riksmuseum, hvilket i öfrigt befunnits i ett utmärkt godt skick, saknar äfven nödigt
utrymme för dess rika, oupphörligt tillväxande, samlingar. En stor del af dessa, särdeles
de botaniska, måste nu i packlårar och lådor förvaras å vindarne. I Teknologiska Institutet
äro alla lokaler, nästan utan undantag, för inskränkta, ej mindre de rum, hvarest modelloch
machin-samlingarne finnas uppställda, än äfven föreläsnings-salarne och verkstäderna.
Utrymmet är beräknadt för 50 elever, men 70 åtnjuta för närvarande der undervisning,
och många hafva., i sådant afseende sig anmält, hvilka af nyssnämnde anledning icke kunnat
emottagas. Afven Serafimer-lasarettet har visat sig vara i behof af utvidgning, enär,
i följd af det otillräckliga utrymmet, det icke varit möjligt att ,emottaga alla de sjuka, som
till intagning derstädes anmälts. Enligt erhållen upplysning hafva de af nämnde orsak,
isynnerhet under vintermånaderna, tillbakavisade sjuka utgjort öfver hufvud taget 2 å 3
för hvarje dag. Härtill kommer, efter hvad Eevisorerne tillika inhemtat, att Stockholms
Stads Sockenstämmo-nämnd, i anledning af Lasaretts-styrelsens framställda begiiran om fortfarande
af det anslag, 5,500 Ridr, som Lasarettet fått i oell för fattig-sjukvården årligen uppbära
från Stockholms stad, beslutat att endast för innevarande år lemna detta anslag,
hvarföre Lasaretts-styrelsen nu lärer vara betänkt på, att, genom minskning i sjuksängarnes
antal, inskränka Lasarettets verksamhet, så ätt icke dess kapital-fond mätte behöfva
för sjukvården anlitas.
239
De emot liera af förestående punkter anmälda reservationer äro intagna i Revisionens
protokoll.
För de i denna berättelse intagna siffrors och tabellers riktighet är Kamreraren vid
Revisionen ansvarig.
Revisorerne hafva hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om nådig befallning till
Kongl. Stats-kontoret att utbetala såväl de arfvoden, Revisorerne, jemlikt 3 § i instruktionen,
bestämt för de tjenstemän, hvilka under denna förrättning med kansli- och kameral-biträde
tillhandagått, som den vaktbetjeningen tillagda aflöning jemte kostnaderna för ljus och skrifmaterialier
m. m.; hvarjemte underdånig framställning skett angående nådigt bestämmande
af lämplig vedergällning åt den Stats-kommissarie, hvilken, enligt Kongl. Maj:ts nådiga förordnande,
under förrättningen Revisorerne med upplysningar tillhandagått.
Likmätigt stadgandet i 68 § af riksdags-ordningen, bestämmes tiden för nästa revision
af Stats-verket till den 15 September 1857.
Stockolm den 14 December 1855.
Höglofl. Ridderskapets och Adelns ledamöter:
CARL H. LEUHUSEN.
S. M. v. KRUSENSTJERNA
J. W. STJERNSTEDT.
GILLIS RILDT.
GUST. af UGGLAS.
G. STJERNGRANAT.
Högvördiga Preste-ståndets ledamöter:
ISAAC SAMUEL WIDEBECK. J. P. 1. TELLBOM.
L. GRÖNWALL. JOH. HENR. THOMANDER.
A. MELANDER.
ANDERS SANDBERG.
E. A. RINMAN.
P. F. BROMAN.
Välloll. Borgare-ståndets ledamöter:,
A. W. LEVGREN. L. E. SCHIÖTT.
A. J. FAHLCRANTZ. P. W. NEUMAN.
Hedervärda Bonde-ståndets ledamöter:
AND. PEHRSSON. NILS LARSON.
* PEHR BENCTSON. J. P. DANIELSON.
LARS MG, KNUTSSON.
C. NILSSON.
O. JF. af Sillen.
- 241 —
Kongl. Stats-kontorets
underdåniga utlåtande, i anledning af
1855 års revisions-berättelse, angående
statsverkets tillstånd och förvaltning.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Jemlikt erhållen nådig befallning uti remiss den 19 December nästlidet år, får Eders
Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontor härmed afgifva underdånigt utlåtande öfver nedannämnde
punkter af den berättelse, Rikets Ständers år 1855 församlade Revisorer afgifvit om
granskningen af statsverkets räkenskaper och förvaltning åren 1852 och 1853.
Revisorerne, som till en början lemnat en utredning af stats-verkets s. k. grundfond
för berörde två år, hafva dervid fästat uppmärksamhet å en summa af 113,312 R:dr 28
sk. 6 rst., utgörande lån och förskott, hvilka ansetts böra för redighets skull ur rikshufvudboken
utgå. Dessa äro:
Lånet till Wermdö brobyggnads-bolag, återstod  3,910: — —
Dito till innehafvaren af Alleqvia boställe, återstod  1,362: 24, —
Förskott till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jemtlands län, återstod . 153: 16. —
Dito till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Norrbottens län, dito . . 735: — —
Oanvända medel af extra anslaget till befrämjande af boskapsskötseln i
. riket  28,845. 8. 7.
Återstod af de medel, som förvaltas af f. d. Direktionen för Riddarholms
kyrkans
iståndsättande,
114: 47. 11.
Förskjutna rese- och traktaments-kostnader åt t. f. Borgmästaren i Eskilstuna,
år 1850,  106: 28. —
Förskott till Höganäs stenkols-grufve-bolag  2,441: 32. —
Förskott för lifgifvande af Presidenten Friherre af Tibells författnings
sammandrag,
återstod
1,790: — —
Dito tilj den s. k. Barthelemy-fonden
73,853: 16. —
~S-r 113,312: 28, ib
Hvad Revisorerne i afseende härå yttrat och hemställt, är, efter Stats-kontorets åsigt, väl
grundadt; och som bifall å de gjorda förslagen skulle medföra enkelhet och reda, tror Statskontoret
sig nu böra, med undvikande af ett vidlyftigt upprepande af hvad härom anförts,
i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Maj:t, i händelse Rikets Ständer, vid blifvande
granskning af revisions-berättelsen, dela Revisorernes mening, måtte i nåder lemna Statskontoret
och öfrige vederbörande de för ändamålets vinnande erforderliga föreskrifter.
Revisorerne hafva (§. 1), på anförda skäl, funnit, att Svenska statsverkets räkenskaper
icke borde upptaga större utgifter, än som af riks-staten motsvaras, och att således Norska
statsverkets bidrag till Ministrarnes aflöning icke skulle blifva i redovisningen synligt.
Härvid får Stats-kontoret i underdånighet upplysa, att berörde bidrag, som, jemlikt ett
Kongl, bref af den 6 Februari 1830, utgår från Norska statskassan, för att fylla hvad som
brister i aflönings- m. fl. kostnader för Sveriges och Norriges Ministrar samt öfrige embetsoch
tjenstemän vid de utrikes beskickningarne, alltsedan nämnde tid årligen inlevererats till
Stats-kontoret från Kabinettet för utrikes brefvexlingen och således måst intagas uti RänteGG
-
2-ii
kammarens hufvudbok och Stats-kontorets metnorial-böcker. Uti riks-hufvufvudboken ingår
likväl icke berörde bidrag. Om någon förändring uti det hittills följda, efter Stats-kontorets
tanke, riktiga, levererings- oell bokförings-sättet skall, på de af Revisorerne antydda politiska
skäl, äga rum och hvarom Stats-kontoret afvaktar Eders Kongl. Maj:ts nådiga bestämmande»
lärer samma ändring böra bestå deri, att Stats-kontoret, sedan riks-stats-anslaget, 200,000
R:dr, för aflöningarné anordnats och åtgått, uppgifver års-bristen till Herr Stats-ministern
för utrikes ärendena, på det att denna brist må genom Kabinettets försorg fyllas och derifrån
vederbörande Ministrar rn. fl. direkte tillhandahållas. Skulle åter detta förfaringssätt
icke anses lämpligt, understälies Eders Kongl. Maj:ts nådiga bepröfvande, om hela anslaget
må af Stats-kontoret i runda summor anordnas till Utrikes-departementet, såsom under
åren 1817—1830 var förhållandet.
Stats-kontoret får i anledning af Revisorernes yttrande, rörande de till G ener al-hons ul
af Forsselles årligen utgående 2,000 R:dr, i underdånighet anföra, att, enligt ofvan åberopade
nådiga skrifvelse, äfven, andra General-konsuler år 1830 erhöllo löner och pensioner å
anslaget för minister-staten, nemligen General-konsulerna Kantzow och Bruncrona, och att
f. d. Handels-agenten Kock derå likaledes tillädes pension; och lärer för den nu qvarlefvande
af Forselles någon förändring icke böra äga rum.
Beträffande Revisorernes hemställan (uti 3 och 5 §§.), angående flyttning i staten af
några anslag å (i:te hufvudtiteln för jordbruk, handel och näringar samt rörande vissa
förslags-anslags skiljande från andra anslag, m. m., får Stats-kontoret i underdånighet anföra,
att, då berörde hemställan kommer ptt utgöra föremål för Rikets Ständers egen åtgärd
vid stats-regleringen, detta embetsverk icke har något vidare att tillägga, utan tror,
att förslaget bör komma att medföra mera redighet i stater och räkenskaper.
I anledning af Revisorernes anmärkning (§ 4.), att 66 R:dr 32 sk. blifvit i riks-hufvudboken
oriktigt påförda besparingarne å anslaget för jorbruk, handel och näringar, bör Statskontoret
i underdånighet förmäla, att rättelse härutinnan blifvit, den 7 November nästlidet
år, af Stats-kontoret anbefalld och kommer att af Riks-boksluts-kontorets Kamrerare iakttagas
i 1854 års riks-hufvudbok, då summan påföres 6:te hufvudtitelns allmänna besparingar.
Uti frågan om olikheterna å arfvodes-beloppen för eoctra lärare och duplikanter vid
elementar-liiroverken (§ 6) har Stats-kontoret icke någon upplysning att meddela, men förmodar,
att olika lefnads-kostnad å särskilda orter, lärjungars större eller mindre antal o. s. v.,
1'öranledt till aflöningens bestämmande på sätt som skett.
Vid § 7, deruti Revisorerne anse, att hela anslaget åt Akademien för de fria konsterna
borde bestämmas till ett vanligt, i Svenskt mynt utgående, anslag, får Stats-kontoret i underdånighet
yttra, att, då kurs-differensen å den deri förslagsvis beräknade summan till
konstnärs-pensioner nu mera är af ringa betydenhet, Stats-kontoret, för sin del, finner hinder
för bifall å Revisorernes framställning icke kunna möta.
Hvad anslaget till resestipendier m. m. beträffar, har Stats-kontoret ansett, att de
summor deraf, som icke af Eders Kongl. Maj:t i nåder anvisats till utbetalning, borde tillfalla
8:de hufvudtitelns besparingar» men att deremot, när Eders Kongl, Majit fördelat hela
anslaget till åtskilliga personer och föremål, de belopp, hvilka, i anseende till uppskof i en
tillernad resa, hinder för ett vetenskapligt arbetes utgifvande o. s. v., icke uttagits, ändock
borde af Stats-kontoret anordnas när reqvisitioner inkomme, emedan eljest nytt nådigt beslut
om understödets anordnande af besparingarne skulle erfordras, och dymedelst ett skad
-
ligt uppehåll vederbörande måhända tillskyndas. Då nu all möjlig reda för framtiden åstadkommes,
om berörde anslag, såsom hemstäldt är, uppföres i riks-staten under benämning:
»reservations-anslag», har Stats-kontoret icke något vidare att' i fråsan tillägga.
Förslaget i 3 § om rättelse i benämningen af anslaget »till ersättning för minskade
löne-innehållningar»' torde, såsom utgörande föremål för Rikets Ständers egen åtgärd vid
nästa riksdag, icke påkalla annat yttrande från Stats-kontorets sida, än att ordet »minskade»
synes böra utbytas mot ordet »mistade» eller »förlorade».
1 afseende å anordningar pä öfverskotten af stats-verkets inkomster hafva Revisorerne,
jemte meddelande af en tabell derå, yttrat, att det vore mindre lämpligt att anordna utgifter
å en så beskaffad oviss titel samt ansett, att, med undantag af sådana poster, hvilka,
såsom ingående i stats-verkets uppbörd, kunde hänföras till rubriken: »restitutioner» och
på anslaget derför anordnas, t. ex. lots-verkets andel i tull-medlen, öfriga utgifter af
berörde natur borde under förskotts-titel anordnas och anmälas hos Rikets Ständer, hvilka
om ersättning kunde besluta.
Med anledning af denna hemställan, torde några upplysningar böra meddelas rörande
vissa af de å öfverskotten förefallande anordningar. De af Revisorerne omförmälda utgifter
tili lots-verket bestå af de s. k. Landsorts fyrbåks-medel, hvilka tillförene ingingo direkte
från General-tull-styrelsen till Förvaltningen af sjö-ärendena. I följd af en anmärkning vid
1845 års stats-revision, biel' likväl genom nådigt bref den 5 September 1848 föreskrifvet,
att berörde medel borde, likasom öfriga båk- och lots-medel, ingå tili stats-verket och derifrån
Förvaltningen tillhandahållas. Då ifrågavarande belopp således ökat stats-inkomsterna,
har det, såsom 1853 års Revisorer yttrat, måst af öfverskotten anordnas. Att anordna
summan å anslaget till restitutioner, låter visserligen sig verkställa, ehuru detta å 7:de hufvudtiteln
uppförda anslag egentligen har till föremål att lemna vederlag för uppbörder och
medel, som oriktigt kommit att inflyta i Kronans kassor, hvilket i afseende å Landsorts fyrbåks-medel
icke kan sägas hafva inträffat. Stats-kontoret, som inser, att öfverskotten icke
alltid kunna påräknas för de stundom till betydliga belop å dem förekommande anordningar,
hemställer i underdånighet, att medlen måtte i riks-hufvudboken bland stats-ifikomsterna
upptagas såsom båk- och lots-mcdel, å hvilka öfverskottet beräknas såsom en af Rikets
Ständer kalkylerad inkomst af nämnde medel. Genom slik åtgärds vidtagande, komma dessa
för lots-verket afsedda andelar af tull-medlen icke att ingå ibland de Riksgälds-kontoret
tillfallande öfverskott å tullbevillningen, likasom den i och för lots-verkets godtgörelse
verkställda afföring å öfverskotten på stats-inkomsterna ej vidare erfordras.
Kostnaderna för branvins-redskaps försegling anordnas, jemlikt Stats-kontorets cirkulär
den 13 November 1855, under titel: anordning utom riks-staten, och drabba således hädan
fefter
sjelfva bränvins-bevillnings-afgiften, hvars netto-belopp inflyter till Kongl. Ränte-kammaren.
Ersättningen till roterade ecklesiastik-boställen, utgående, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga
bref den 22 December 1841, af öfverskotten å stats-verkets inkomster, har för 5 år bestigit
sig till 9,317 R:dr 1 sk. 9 rst., hvaraf medium utgör 1,863 R:dr 19 sk. 6 rst. Denna
ersättning torde kunna, såsom en ständig utgift för boställen, tillhörande kleresiet, uppföras
å 8:de luifvudtiteln med 2,000 R:dr på förslag; hvarom Stats-kontoret måhända bl ifver i
tillfälle att göra hemställan i detta års berättelse om stats-verkets tillstånd och behof.
Den af Revisorerne omförmälda ersättningen för bristande proste-tunnor har tillkommit
Prostarne i Vestra Fernebo, Wäne och Nyeds kontrakter. För de tvänne sednare äro
— 244 —
nu anslag på 8:de hufvud-titeln, kleresi-staten, uppförda, så att utgifterna för dem icke vidare
afföras på öfverskotten. Hvad godtgörelsen åt Prosten i Vestra Fernebo beträffar, så
utgår densamma, i följd af nådigt bref den 24 November 1832, för bristande proste-tunna
från Westanfors pastorat, Wester-Wåhla och Karbennings församlingar, med i tunna spanmål.
Anordningen skulle äga rum från Landt-ränteriet i Westerås län intill dess någon
ledigblifvande indelt krono-tionde eller vederlags-spanmål kunde från sitt förra ändamål till
detta anslag, efter vederbörandes underdåniga anmälan, förflyttas. Stats-kontoret anser, att
för redighsts skull li tunna oindelt spanmål borde vid nästa riksdag å stat uppföras.
I afseende å ersättningen för den indragna Fahlu kungsyårds-hjelpen, får Stats-kontoret
i underdånighet upplysa, att densamma nu mera är uppförd å allmänna indragnings-staten
och således ej vidare kommer att anordnas å öfverskotten.
Den Geschworner M. Griesbachs arfvingar, genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den
28 Juli 1852, för 5 tunnor k kappe krono-tioride-spanmål tilldelade godtgörelse, som bör,
efter Kopparbergs läns markegångs-pris, i penningar utgå, kan måhända framdeles få af
Stats-kontoret i underdånighet föreslås till öfverflyttning å allmänna indragnings-staten och
närmare då utredas.
Ersättningen till Lifregementets Husar-korps för skjutsfärds-penningar, hvilka, enligt
Stats-kontorets resolution af den 16 Februari 1831, numera ingå till stats-verket, torde,
såsom en ständig utgift till nämnde korps, rätteligen böra uppföras å 4:de hufvudtitelns anslag
till indelta kavalleri- och infanteri-regementerna med en kontant summa af 27
K:dr 24 sk.
Den i tabellen förekommande summan, 611 K:dr 44 sk. 6 rst., för krono-tionde-spanmål,
som åren 1839—1847 blifvit erlagd för vissa rå- och rörs-hemman under Bergqvara
säteri, har, enligt nådig föreskrift den 14 November 1854, allorts på öfverskotten. Utgifter
af denna egenskap förekomma sällan och kunna möjligen då anordnas under titel: restitution.
Den af Eevisorerne omnämnda rotefrihets-ersättningen, som utgår till Länsmän i
Norrbottens län, torde, såsom en fortfarande stats-utgift, böra uppföras å 6:te hufvudtitelns
anslag till lands-staten i berörde län.
Enligt Kongl, brefvet den 2 Mars 1838, skulle alla i Skåne befintliga ordinarie roterade
boställen vid f. d. Adelsfane-regementet omföras från ordinarie till lika stor extra rotering. De
kontanta rote-fyllnadcr, som i följd deraf och enligt Kongl, brefvet den 1 Augusti samma
år tillkomma rote-intressenter, så länge då tjenstgörande soldater finnas, för de genom förändring
i roterings-prestationen uppkommande brutna ordinarie rotar, kunna öfverflvttas å
allmänna indragnings-staten.
Hvad deremot beträffar de till rotehållare i de norra länen, jemlikt Kongl, brefven den
25 Augusti 1846 och 8 Oktober 1851, årligen utgående roterings-understöd, hvilka per
medium de sednare åren uppgått till 2,944 R:dr, så synes det Stats-kontoret, som kunde
ett förslags-anslag af 3,000 R:dr för ändamålet uppföras å 4:de hufvudtiteln: »Kavallerioch
Infanteri-regementerna», hvarest redan upptagas rote-hjelp för öfverroterade hemman i
Kalmar och Kronobergs län samt öfverroterings-ersättning till rotar vid Norra och Södra
Skånska Infanteri-regementerna.
Kostnaderna för transport af bergs-krut, jemlikt Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse devi 3
Oktober 1844, och utgifterna för omarbetning af krut, enligt Kongl, brefvet den 7 Augusti
1851, torde lämpligast böra hädanefter utgå af stats-verkets inkomst af krut- och salpeterförsäljnings-medlen,
i hvilket fall endast netto-hehållningen af nämnde intrad hlefve synlig i
riks-hufvudboken.
Trycknings-kostnaden för sammandrag af författningar, 359 R:dr 16 sk., utbetaltes, i
följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 25 Augusti 1852, till Boktryckarne Norstedt
& Söner och Bokbindaren Andersson, för papper, tryckning och häftning af 3,000 exemplar
utaf ett, på Ilikets Ständers begäran, utarbetadt nytt sammandrag af de författningar, hvilka
årligen böra uppläsas i kyrkorna. Dylik utgift var tillfällig och kan möjligen en annan
gång påföras expens-medlen å 8:de hufvud-titeln.
Ersättning för rättegångs-kostnader i mål, der Kronan tappat, utgår nu mera af anslaget
å 2:dra hufvudtiteln till vittnen och parter.
Utgifter för brukning m. m. af indragna boställen, äfvensom för Stats-revisioner, Kommittéer
och dylika förrättningar, synas böra, såsom Revisorerne önskat, föras under titel:
förskott och sedermera, efter Rikets Ständers pröfning, godtgöras af Riksgälds-kontoret.
De utaf Rikets Ständers Revisorer, i afseende å kronovärdet, anmärkta skiljaktigheter
emellan riks-staten och räkenskaperna hafva väl till en del, på sätt Revisorerne uppgifvit,
tillkommit deraf, att tid efter annan inträffade förändringar uti indelningarne icke blifvit i
riks-staten iakttagna; men hufvudsakligen har sådant ägt rum derigenom, att dessa indelningar
icke alltid varit af den beskaffenhet, att de kunnat verka till förändring af samma
stat.
Genom Kongl, brefvet den 14 December 1833, har, till beredande af ökade tillgångar
för den ifrågasatta regleringen af landtstats-tjenstemännens löner, blifvit i nåder förordnad!,
bland annat, att vissa fögderier i Stockholms län skulle sammanläggas, nemligen Sotholms
härads med Oknebo och Svartlösa häraders, samt Färentuna härads med Sollentuna och
Wallentuna häraders samt Danderyds skeppslags fögderi; hvarvid de kronofogde-och häradsskrifvare-tjenster,
som derigenom blefve öfverflödiga, skulle indragas. De genom förstnämnde
fögderiers sammanläggning indragna indelningar hafva i räkenskaperna blifvit från anordningen
uteslutna samt upptagna såsom Kronan behållna; men som denna indragning skett
blott på obestämd tid elier intill dess nämnde löne-reglering blefve i verket satt, hafva
samma indelningar ansetts icke böra från riks-staten uteslutas. Deremot hafva de uppkomna
förändringarne blifvit uti utgifts-staterna iakttagne, så att mellan dessa stater och
räkenskaperna för de år, revisionen omfattat, några väsentliga skiljaktigheter icke förefinnas.
Utgifts-staterna för åren 1852 och 1853 upptaga indelningarne till 2,600 R:dr 29 sk. 7 rst.
Vidkommande den af Revisorerne föreslagna undersökning om anledningen till och rättelse
af de anmärkta skiljaktigheterna, så synes det Stats-kontoret som kunde dermed tills
vidare anstå, helst ännu är ovisst, huruvida, efter verkställigheten af den genom Kongl,
kungörelsen den 11 Maj 1855 i nåder beslutade ränteförenklingen, något kronovärde vidare
kommer att uti räkenskaperna intagas. Skulle detsamma framdeles komma att bibehållas,
torde ändamålet med den föreslagna utredningen ändå icke vinnas, emedan, genom åtskilliga
räntepersedlars utbytande mot andra persedlar, det blifvande krono-värdet måste till
beloppet blifva helt olika det nuvarande.
Rörande Norénska testaments-fonden, f. d. Kansli-stvrelsens hand-kassa, besparingarne
å anslaget till blesserade officerare m. fl. och Lappmarks ecklesiastik-verks fond, hafva Revisorerne
yttrat och ansett, att, för vinnande af en lätt öfversigt af dessa fonders ställning,
särskilda hufvudräkningar borde för dem uppgöras. Bestyret med utlånandet af berörde
— 246 —
medel har tid efter annan blifvit i nåder uppdraget åt Stats-kontoret, men huruvida detta
kommer att länge, eller för all framtid, fortfara, är icke härstädes kändt. Hvad de förstnämnde
båda fonderna beträffar, så kunna de lätteligen i sin helhet redovisas uti Räntekammarens
hufvudbok å ett enda konto för hvardera fonden. En sådan redovisning finnes
emellertid redan uti rikshufvudboken och kommer att än tydligare framstå uti det nya
formuläret. Fonden för blessefade officerares pensionerande och Lappmarks ecclesiastikverks
fond blifva, i sammanhang med de för berörde ändamål uppförda anslag, uti den nya
riks-hufvudboken fullständigt redovisade; kunnande Ränte-kammarens hufvudbok icke omfatta
berörde fonder i sin helhet, emedan utgifterna å dem till en del förekomma i länen.
Särskild hufvudbok för skogs-planterings-kassan i sin helhet, det vill säga: hvad som
både i Ränte-kammaren och uti länen nu redovisas, skulle, enligt Stats-kontorets tanke, väl
kunna umbäras, då, enligt den nya riks-hufvudboken, kassans hela ställning ändå varder
efter detalj-räkenskaperna synlig å ett gemensamt konto. Planen för samma riks-hufvudbok
förutsätter också, att hvarje myndighet redovisar, utan undantag, för alla under des* förvaltning
ställda medel. Visserligen kan för skogs-planterings-kassan en sådan gemensam
hufvudbok, som åsyftats af Revisorerne, uppgöras, men, utom det att härmed vore förknippad
en utgift, blefve samma hufvudbok icke ensam tillfyllestgörande, enär verifikationer
dervid ej kunde åtfölja. Stats-kontoret hemställer derföre i underdånighet, orri icke det må
tills vidare få anstå med en slik räkenskaps uppgörande och riks-hufvudboken i stället så utförligt,
som Revisorerne önskat, redovisa kassans ställning.
Lika med Revisorerne, hemställer Stats-kontoret, att denna fonds skuld till Rikets Ständers
Bank, 880,000 R:dr, måtte, såsom länge sedan förd inom linien uti Bankens räkenskaper,
äfven på samma sätt behandlas uti den hufvudbok, som öfver magasins-fonden årligen
afgifves.
Som öfver de i samma fonds räkenskaper, med värde af 1,937 R:dr 44 sk., balanserade
inventarier någon förteckning icke finnes upprättad, och således ej med visshet kan
utrönas hvilka dessa persedlar varit och äro, har Stats-kontoret, till hvars begagnande desamma
öfverlätos då bestyret med magasins-fonden uppdrogs åt detta embetsverk, varit
sinnadt att, genom Aktuaricns försorg, låta upprätta en förteckning öfver verkets alla tillhörigheter
i möbler och inventarier, hvilka sedermera borde af sakkunnige män värderas. Denna
åtgärd kommer nästa sommar att vidtagas, hvarefter hinder icke bör möta för berörde
summas afförande i fondens hufvudbok; —— hvilket, i anledning af hvad revisions-berättelsen
i denna del innehåller, Stats-kontoret bordt upplysa.
Från Ofver-direktören för Mynt- och kontroll-verken inkommet utlåtande öfver Revisorernes
berättelse rörande nämnde verk bilägges härjemte, med underdånigt tiiikännagifvande,
att arbetet med nya räkenskaps-lormulärers upprättande redan är, den 2 nästlidne
Januari, af särskilt i nåder tillförordnad person börjadt, men att Stats-kontoret ansett länens
landsböcker först böra erhålla annan uppställning. Skolande nytt formulär för Mvnt-verkets
räkenskaper vid lämplig tid upprättas.
Vid denna punkt torde, i anledning af Revisorernes, rörande landsböckerne, afgifna
yttranden, äfvensom den i sammanhang härmed framställda önskan, att alla statsräkenska
per
måtte uppställas efter kalender-år, Stats-kontoret höra i underdånighet anmäla, iatt
F. d. allmänna Magasins-fonden.
247 —
detta verk framdeles kommer i tillfälle att i frågan afgifva det utlåtande, hvartill ämnet,
efter närmare utredning och sedan formulär-arbetet vidare framskridit, kan föranleda.
Uti revisions-berättelsen förekommer, under rubrik Kongl. Krigs-kollegium, (§ 16) en
anmärkning om att de indragna räntorna vid Adelsfane-regementets öfverste-indelning och
öfverskottet å räntorna vid Bohus-läns regementes rusthålls-bataljon blifvit, enligt Statskontorets
förrskrift, från vederbörande Landtränterier insända direkte till Krigs-kollegium, i
stället för att först ingå till Stats-kontoret; — och då det egentligen tillhör detta sistnämnde
embetsverk att häröfver afgifva utlåtande, torde Stats-kontoret böra i underdånighet anmäla,
att, ehuru genom den omnämnde genare åtgärden, Krigs-kollegium förr kommit och kommer
i tillfälle att öfver medlen förfoga på det sätt och till de ändamål, Eders Kongl. Maj:t
i nåder bestämt, Stats-kontoret likväl ofördröjligen skall, derest det i nåder anbefalies, föranstalta
om att dessa räntor varda insända till Ränte-kammaren, för att sedermera, genom
anordning derå, Krigs-kollegium tillgodokomma.
Vid granskningen af Kongl. Kammar-rättens aktorat s-räkning ar, hafva Revisorerne
erinrat, att proprie-balanser uti krono-räkenskaperna föras ihop med restantier; men denna
olägenhet kommer att upphöra när de nya formulärerna för landsböcker varda afgjorda.
Uti dessa skola nemligen proprie balanserna tydligen åtskiljas från restantierna. Hvilket
Stats-kontoret skolat här i underdånighet anmäla.
Remiss-akten återlöljer, och Stats-kontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
GEORG ULFSPARRE.
TH. NYSTRÖM. A. V. KOCK. C. W. GRÅÅ.
Stockholm den 27 Mars 1856.
O. F. af Sillén.
G. V. af Donner.
— 248 —
Ofv er-direktörens vid Myntoch
kontroll-verken
afgifna yttrande, i anledning af Rikets
Ständers år 1855 församlade Revisorers
anmärkningar vid nämnde verks
räkenskaper.
Jemte det jag härhos får öfverlemna den förklaring å Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Kongl. Mynt- och kontroll-verkens räkenskaper för åren 1852 och 1853,
som Kamreraren vid dessa verk afgifvit, för jag, för egen del, tillägga följande:
Såsom chef för Mynt-verket, har jag förständigat Mynt-kamreraren, att l:o vid de
Mynt-verkets hufvudböcker, sorn hädanefter aflemnas, bifoga register öfver der förekommande
särskilda konti; 2:0 i kapital-räkningen utföra slutsummorna af dukater och silfverspecier,
så väl i debet som i credit, uti bankomynt, i öfverensstämmelse, hvad dukaterna
angår, med det värde, hvartill de i riks-hufvudboken upptagas; 3;o afdela räkningen öfver
omkostnaderna för nybyggnader och ordnandet af den Mynt-verket tillhöriga f. d. Owenska
tomten på sådant sätt, att man kan se hvad hvart och ett utlördt arbete kostat; 4:o att
vid utbalanserandet af värdet å Mynt-verkets fasta egendom upptaga särskilt, huru stor
summa af dertill anslagne statsmedel för samma egendoms inköp och bebyggande blifvit använd,
och serskildt huru stort belopp af Mynt-verkets egna tillgångar, i enlighet med Kongl.
Maj:ts nådiga beslut, för samma ändamål åtgått; 5:o att, i öfverensstämmelse med rikshufvudboken,
upptaga verkets maschinerier och verktyg till ett värde af 50,000 R:dr B:ko;
hvilka tillägg och förändringar i räkenskaperna kunna göras, utan att förändra den hittills
vanliga uppställningen, hvilken Kongl. Majit, enligt hvad Mynt-kamreraren upplyst, befallt
skola tillsvidare bibehållas oförändrad.
Angående användande af Mynt-verkets egna medel för dess flyttning till och iordningssättande
uti dess nya fasta egendom, upplysa de vid verket befintliga handlingar, att, sedan
Owenska egendomen å Kungsholmen blifvit för Mynt-verket inköpt, och de lör afträdandet
till Stockholms stad af den gamla mindre mynt-tomten influtna 25,000 R;dr blifvit till betäckande
af en del af köpesumman använda, åtskilliga utgifter för förberedande af den tillämnade
flyttningen och för uppförande af behöfliga byggnader blifvit, under åren 1847 och
1848, af Mynt-verkets egna tillgångar bestridda, till följd af Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse!-  till Kongl. Stats-kontoret af den 9 Februari och 7 Juni 1847 och. den 12 Maj 1848 samt
2:ne Kongl. Finans-departementets noter till Statskontoret den 28 Juli och 25 Augusti 1847,
dock endast såsom förskott, om hvilkas godtgörande till Mynt-verket Kongl. Majit i nåder
ville, sedan Rikets Ständer dertill anvisat medel, framdeles bestämma; och att Kongl. Majit,
sedan Rikets år 1848 församlade Ständer väl bifallit, att, såsom Kongl. Majit i Sin nådiga
proposition den 12 November 1847 föreslagit, 30,000 Itidr B:ko af stats-medlen och dessutom
försäljnings-summan för s. k. Hofbageriet, hvilken sedermera uppgick till 1G,66G Ridr
32 sk., »skulle för ifrågavarande ändamål användas, men deremot icke medgifvit, att en
Mvnt-verkets skuld å 23,755 R:dr 45 sk. 7 rst. till Rikets Ständers Bank finge alskrifvas
eller emot en af Mynt-verket uppgifven sammanräknad genfordran å 31,015 Ridr 47 sk.
qvittas, för ätt lör merberörde ändamål göras användbar, genom nådig skrifvelse till Statskontoret,
den 10 Augusti 1848, förordnat: att »den del af kostnaden för Mynt-och kontroll»verkens
flyttning, som icke af köpeskillingen för Hofbageri-egendomen jemte det af Rikets
»Ständer beviljade anslag betäckes», af Mynt-verkets tillgångar skulle bestridas. De nybyggnader
och reparationer, som sedermera, intill 1853 års slut, blifvit af Ofver-direktörs
-
— 2£9 —
embetet i underdånighet föreslagna och, såsom nödiga befunne, af Kongl. Maj:t i nåder gillade,
hafva likaledes blifvit bestridda af Mynt-verkets egna tillgångar i enlighet med Kongl.
Maj:ts nådiga bref till Kongl. Stats-kontöret den 2 November 1849 och den 27 Maj 1851.
— Uti de underdåniga berättelser, sorn Ofverdirektörs-embetet till Kongl. Majit, om Myntverkets
förvaltning, för stats-revisionerna åren 1849, 1851 och 1853 afgifvit, hafva äfven de
summor blifvit anförda, som för Mynt-verkets flyttning till sin nya lägenhet samt dennes
bebyggande och ordnande blifvit af verkets egna medel för den tid af 2 år, som hvardera
omfattar, utbetalta, och i 1855 års underdåniga berättelse har jag likaledes in summa
upptagit samma slags utgifter för åren 1852 och 1853, utan att anse det hvarken behödigt
eller ens tillständigt, att återupprepa hvad i föregående berättelserna om liknande utgifter
blifvit sasdt.
C /
Af Mynt-verkets handlingar bar jag icke kunnat få reda på orsaken, hvarföre verkets
maschinerier blifvit i riks-hufvudboken, år 1831, till värde förhöjda från 5,957 It:dr 36 sk.
9 rst. tili 50,000 lt:dr, under det att förstnämnde värde, som ännu år 1830 i verkets
räkenskaper finnes balanseradt, sedermera ur desamma blifvit helt och hållet uteslutet och
intet värde i stället insatt. Värdet af maschinerier, som ständigt tjenstgöra, är i högsta
grad vilkorligt, emedan de, oaktadt ofta återkommande reparationer, ständigt nötas, i det
hela försämras och slutligen blifva alldeles odugliga och nära värdelösa. Emellertid kan
icke nekas, att det i riks-hufvudboken åsätta värdet af 50,000 lt:dr å nu befintliga Myntverkets
maschinerier ju är ganska måttligt tilltaget, hvarföre det också hädanefter, äfven i
Mynt-verkets räkenskaper, skall till detta belopp blifva utfördt.
Hvad formulärerna för Mynt-verkets räkenskaper angår, anser jag mig böra erinra,
att, som det nya tiotaIs-räknesättet otvifvelaktigt kommer att medföra en väsendtlig förenkling
af räkenskaperna, isynnerhet genom upphörandet af den numera onödiga och högst
trassliga sillverspecie-räkningen, men samma räknesätt icke kan vid Mynt-verket, utan stora
olägenheter, införas, förrän Rikets Ständers Bank på samma gång antager detsamma, det
torde vara för tidigt, att, såsom Rikets Ständers Revisorer synas hafva åsyftat, genast upprätta
nya formulärer för Mvnt-yerkets räkenskaper.
Vid kontroll-verkets räkenskaper hafva Reyjsorerne upprepat den anmärkning, som
Kongl. Kammar-rätten år 1854 redan gjort, att nemligen ingen uppbörd' för stämplade gulddragare-arbeten
blifvit redovisad, ehuru dessa arbeten, eller rättare råämnet, den s. k. grosstråden,
hvaraf de förfärdigas, enligt Kongl. Kommerse-kollegii kungörelse den 9 Augusti
1758, böra kontroll-behandling undergå. Förhållandet härmed är, att nämnde 1758 års förordning,
liksom så mångå andra dylika, hvilka icke grundat sig på nödvändiga och behöfliga
sakförhållanden, småningom af sig sjelf råkat rent af i glömska, så att, ända sedan år 1819,
icke en enda bit grosstråd, så vidt af kontroll-verkets, ganska fullständiga, handlingar kunnat
utredas, blifvit til! stämpling inlenmad; hvarföre icke heller någon afgift för samma blifvit
erlagd eller varit att redovisa. Probering och stämpling af grosstråd, d. v. s. sådan grof
silfvertråd, hvaraf den mer än hårfina tråden till galoner o, d. utdrages, är fullkomligt onödig,
ty gulddragaren kan icke, utan stor förlust för sig sjelf, ens försöka att draga så fin
tråd af annat, än i det närmaste alldeles rent silfver, eller ock af ren och mjuk koppar
(rnen oäkta gulddragare-arbeten, af förgylld koppar, hafva lika litet som andra koppararbeten
varit underkastade någon kontroll-behandling); den är onyttig, ty stämpling af råämnet
bevisar icke det minsta om den färdiga varans beskatlenhet, när intet enda spår af stämpeln
HH
— 250 —
finnes eller möjligen kan finnas på denna vara, och om afsigten med stämplingen vöre att
få en ringa stats-inkomst, kunde mycket förnuftigare sätt att beskatta gulddragare påfinnas;
författningen derom kan slutligen icke handhafvas, ty det är omöjligt för livar och en annan,
än gulddragaren sjelf, att veta, huru mycket grosstråd han för sitt behof årligen använder.
1758 års författning har tillkommit genom dåvarande Sekreta-utskottets omtanke för att
skaffa kontroll-verket en liten tillökning i sina då knappa inkomster; men sedan stämpelafgilten
för guld- och silfver-arbeten, hvaribland dock inga girlddragare-arbeten omnämnas,
år 1818 blifvit förhöjd till dess nuvarande belopp, är detta verk icke i behof af en sådan
konstlad nödhjelp. — Om berörde författning, efter nära 40 års slummer, åter skall väckas
till lif, så måste det blifva polismyndighetens åliggande att tillse, så godt den förmår, att
gulddragaren, den ende i hela riket, icke till sina arbeten använder annan grosstråd, än sådan,
som i kontroll-verket blifvit proberad och stämplad; Öfver-direktörs-embetet vid Myntoch
kontroll-verken saknar beklagligen ali makt dertill.
Stockholm den 27 Februari 185C.
JOACH. ÅKERMAN.
Mynt-kamrerarens
förklaring, i anledning af Rikets Standers
Revisorers berättelse om granskningen
af Mynt- och kontroll-verkens
räkenskaper för åren 1852 och 1853.
De vid Mynt-verkets räkenskaper gjorda anmärkningar, kunna sammanfattas i följande
4 punkter, nemligen:
l:o att register öfver hufvud-böckernas konti icke finnes;
■2:o att revisionen instämmer i hvad flere föregående stats-revisioner framställt om beskaffenheten
och ändamålsenligheten af den method, hvarefter Mynt-verkets räkenskaper
förås, så att deraf icke kan bedömas Mynt-verkets gång i dess särskilda delar, icke
eller utrönas hvad de verkställda nybyggnaderna kosta, äfvensom att icke synes huru
skillnaden emellan det balanserade fastighetsvärdet å Mynt-verkets egendom och det af
Kongl. Majit och Rikets Ständer lemnade anslag blifvit betäckt;
3:o att, på sätt i nks-hufvudboken äger rum, guld, silfver och koppar icke äro i Myntverkets
räkenskaper utförda i bankomynt; samt
4;o att då i riks-hufvudboken vid 1853 års utgång Mynt-verkets inventarier balanserades
med ett värde af 53,900 R:dr 17 sk., det i Mynt-verkets räkenskaper vid samma tid
utbalanserade värdet endast utgjorde 3,900 lCdr 17 sk.
Härvid får jag vördsamt anföra:
Hvad l:sta punkten beträffar, angående bristande register öfver alla konti, så ehuru
jag i förklaringen öfver enahanda anmärkning vid nästföregående stats-revision, jemte anförande
af de skäl, som troligen förorsakat, att ett sådant register aldrig blifvit upprättadt,
tillkännagaf, att detsamma skulle komma att vid hnfvudboken biläggas, när sådant blef mig
anbefaldt, torde detta kunna verkställas utan dylik föregående åtgärd.
— 251 —
Angående 2:dra punkten, om förändring i uppställning af Kongl. Mynt-verkets räkenskaper,
har Kongl. Majit redän, under den 28 Augusti 1841, afslagit Rikets Ständers härom
gjorda underdåniga hemställan med fästadt afseende å de af Mynt-verkets tjenstemän afgifna
förklaringar öfver enahanda anmärkningar vid 1838 och 1839-års stats-revisioner.
Hvad Herrar Revisorer yttra: att af räkenskaperna icke kan utrönas hvad de verkställda
nybyggnaderna kosta, enär särskilda konti för denna detalj saknas, måste medgifvas,
att de deruti hafva rätt, då blott ett konto, under titel »räkning för f. d. Owenska tomten»,
finnes, som upptager alla utgifterna, vare sig för byggnad, materialers inköp, dagsverken
eller allt hvad som afsett tomtens ordnande; men på det sätt allt arbete verkställts för
besparande af tid och kostnad, så för nedrifvande af de många gamla sten- och trädhusen,
som för uppförande af de nya, dervid en del arbete gjordes enligt kontrakt, och resten
fullbordades med eget folk och främmande dagsverken, under dåvarande Öfver-direktörs
inseende; hvarunder arbetarrie flyttades och delades efter omständigheterna emellan de olika
ställena, var icke möjligt att deröfver föra särskilda konti, isynnerhet då blott en verkmästare
skulle bestrida tillsynen vid myntningen på gamla stället i staden och vid arbetet
på den inköpta Owenska tomten; förmodligen var ock detta anledningen, hvarföre mig föreskrefs,
att på ett konto upptaga allt hvad som hörde till nybyggnaden och tomtens ordnande.
Till min rättelse härvid hafva ock blifvit, samt äro ännu alla räkningar, som införas å detta
konto, påtecknade af verkmästaren, att de tillhöra »nybyggnaden», innan de af Ofver-direktören
godkännas till betalning, till skillnad från de öfriga, som hafva verkmästarens attestatum,
att deras innehåll är användt för Mynt-verkets behof.
1 afseende å skillnaden mellan det vid 1853 års slut balanserade värdet af 113,600
R:dr 32 sk. 9 rst. för Mynt-verkets fastighet och de belopp af tillsammans 71,666 R:dr
32 sk., som Kongl. Majit .och Rikets Ständer anslagit för Mynt-verket, eller 41,934 Ridr
9 rst., anföra Herrar Revisorer: att det icke kunnat af räkenskaperna utrönas, huru
denna brist blifvit betäckt, utan synes den vara fylld af andra Mynt-verkets tillgångar;
detta sista är ock förhållandet — ty, i stället för att, såsom till år 1847, Mynt-verkets
tillgångar småningom ökats, hafva de sedermera till 1853 års slut minskats, oaktadt den å
koppar-utmyntningen erhållna vinsten.
Så t. ex. utgjorde, den 1 Januari 1847, Mynt-verkets behållningar:
i Dukater 3.063 st., som, å 5 R:dr 24 sk., gör i banko 16,846: 24. —
i Specie lhdr 16,659 R:dr 34 sk. 8 rst., eller i banko 44,425: 44. 5.
samt i disponibelt för öfrigt  » 6,296: 18. 8. 67 568' 39 1
Deremot bestodo, vid 1853 års slut, tillgångarne:
i Dukater 2,534 st., som, å 5 R:dr 24 sk., göra i banko 15,024: — —
i Specie R:dr 10,403 R;dr 26 sk. 3 rst., eller i banko 27,742: 38. —
samt i disponibelt, sedan fastighets-värdet, 113,600 R:dr
32 sk. 9 rst., fråndragits,
11,444: 37. 6. 54391- 07 6
hvarföre minskningen utgör
B:ko R:dr 13,177: 11. 7.
För det 3:dje hafva Herrar Revisorer anmärkt, att, på sätt i riks-hufvudboken äger
rum, guld, silfver och koppar icke äro i Mynt-verkets räkenskaper utförda i bankomynt.
Hvad guld och silfver beträffar, måste deras värde bibehållas i specie, så länge Rikets
Jständers bank begagnar samma räknesätt i alla dess transaktioner med Mynt-verket, för
— 254 —
dessa metaller, pä det att dessa båda verks räkenskaper skola vara i conformite med hvarandra;
kopparen deremot förekommer på alla sina ställen utfövdt i bankomynt.
För framtiden kan dock iakttagas att å kapital-konto, så väl tillgången som skulden i
guld och silfver evalveras i bankomynt och sammanslås med öfriga bankomyntet i en summa.
Hvad, slul/igcn 4:de punkten angar, att Mynt-verkets inventarier, vid 1853 års utgång,
i riks-hufvudboken äro utbalanserade med ett värde af 53,900 R:dr 17 sk., men i .Myntverkets
räkenskaper, vid samma tid, endast med 3,900 K:dr 17 sk., hafva Herrar Revisorer
sjelfve angifvit skillnadens uppkomst, och, då redogöraren 'hvarken haft kännedom »tn
att maschinerna varit värderade till 50,000 R:dr, och icke heller fått befallning att i räken
skaperna
uppföra detta å dem satta värde, så är han härutinnan skuldfri.
Vid forskning uti räkenskaperna för år 1831 i Riksbokssluts-kontoret, har vunnits den
upplysning, att i samma års riks-hulvudbok var i den ingående balansen maschinernas värde
upptaget endast till
. K:dr 5,957: 36. 9.
men att dertill vidare lagts ett förökadt värde af  » 44,042: lt, 3.
så att, vid nämnde års slut, deras utgående värde utgjorde  » 50,000: — —
som sedermera fortfarande beräknats. I Mynt-verkets räkenskaper åter har, år 1830,
maschinernas först beräknade värde af 5,957 R:dr 36 sk. 9 rst. blifvit affördt å kapitalkonto,
utan att i någondera af dessa räkenskaper skäl för den ena och andra åtgärden
blifvit anfördt.
Hädanefter skall det i riks-hirfvudboken för maschinerna upptagna värdet af 50,000
R:dr blifva i Mvnt-verkets räkenskaper inlördt.
I afseende å kontroll-verkets räkenskaper, hafva Herrar Revisorer anmält, att ingen
afgift för i Stockholm verkstäldt gulddrageri-arbete finnes i desamma upptagen, hvartill orsaken
är att gulddragarne aldrig på kontroll-verket inlemna sitt arbete, i följd hvaraf någon
debitering och uppbörd icke kunnat äga rum.
Stockholm den 28 Februari 1856.
A. G. Berndes.
Kongl. Suiitlhfts-kollcgii
underdåniga utlåtande, i anledning af
de under' 1855 års stats-revision gjorda
anmärkningar vid bemälte Kollegii räkenskaper.
Stormäktfgste Allernådigste Konung!
Hilder dera 5 nästlidne Februari, har Eders Kongl. Majit till Dess Sundhets-kollegii lif)'
derdåniga utlåtande behagat remittera transsumter af Rikets Ständers Revisorers, den 14
December 1855, afgiliia berättelse,, angående granskningen af Stats-verkets och åtskilliga
andra, af allmänna medel bestående, fonders räkenskaper och förvaltning, åren 1852 och
1853, innehållande anmärkningar vid Kollegii räkenskaper för samma år; med anledning
hvaraf Kollegium nu, i den ordning anmärkningarn uti transsumterna förekomma, går att
öfver dem underdånigt utlåtande afgifva,
I
§. 1 torde, såsom endast innefattande en summarisk framställning af förhållandet med
de till Kollegii disposition ställda anslag för farsoters hämmande och mediko-legala förrättningar.
icke tarfva någon förklaring.
§. 2. lfevisorerne, sorn af räkenskaperna inhemtat, att. bland Kollegii tillgångar, upptagas
år 1852, 7,900 R:dr 19 sk. 9 rst., och år 1853, 7,104 R:dr 22 sk. 10 rst., utgörande
fordringar hos läns-stvrelserne för af niedicinai-lönden utlemnade förskott af anslaget
till mediko-legala besigtniugar, hafva, enär en del af dessa fordringar, hvilka uppgå' till
större belopp, synnerligast i Kalmar, Blekinge, Hallands, Elfsborgs och Kronobergs län,
redan flera år funnits innestående, ansett, det borde åtgärder vidtagas för dylika äldre posters
utredning och slutliga behandling, till undvikande af ett längre balanserande deraf i
räkenskapen.
Kollegium bör, i anledning häraf, underdånigst upplysa, att, enligt Kollegii räkenskaper
för sistlidet år, ofvanoroförmälda, uti 1852 och 1853 års räkenskaper utbalanserade, förskottsmedel
numera äro så nära redovisade, att endast 702 R:dr 39 sk., deraf 348 R;dr
20 sk. 10 rst. från nämnde 2:ne år och 354 ll:dr 18 sk. 2 rst. från de föregående åren,
såsom oredovisade qvarstå; och torde alltså några särskilda åtgärder för de ifrågavarande
medlens indrifning desto mindre nu kunna anses behöfliga, som Kollegium, vid öfverlem
nande!
till läns-styrelserne af de årliga restantie-förteckningarne öfver dessa förskott, aldrig
underlåter att erinra om den erforderliga redovisningen, hvilken ej heller af Eders Kongl,
Maj:ts Befallningshafvande, så vidt på dem ankommer, plägar fördröjas; beroende tidsutdrägten
med den slutliga redovisningen för dessa förskott hufvudsakligen deraf, att, innan
godtgörelse derför kan vinnas eller afskrifning ske, i de flesta fall vederbörande domstolars
utslag måste vara laga kraftvunna,
§. 3. Beträffande Revisorernes anmärkning, att, under året 1853, ett rese- och traktaments-förskott
å 50 B:dr blifvit utbetaldt till Djurläkaren i Jönköpings län, L. G. Heidenberg,
utan att vara upptaget i den vid hufvudboken fogade förteckningen å, under samma
år, till läkare ofgifna dylika förskott, har Kollegii Kammar-kontor, erkännande anmärkningens
riktighet, förklarat, att beloppet, af misstag uteslutet från berörde förteckning, finnes
vara redovisadt uti den, vid 1854 års medicinaf-fondens hufvudbok, under verifikatiönsfolio
2,228, bilagda, med Heidenberg upprättade slutliqvid,
§. 4: Sedan 1851 års stats-revision erinrat, att, då åtskilliga, af Kollegium till vederbörande
läkare utlemnade, oredovisade förskott till rese- oell traktaments-kostnader icke
blifvit, såsom sådana i balanserna intagna, ett särskildt konto i räkningen borde uppläggas,
samt Kollegium, med anledning häraf, förständigat vederbörande räkenskapsförare, att, för
framtiden, vid hufvudboken foga förteckning å dy fika förskott, hvilket äfven sedermera
iakttagits, hafva Revisorerne nu ansett det afseddä ändamålet härigenom icke uppnåtts, enär
de å förteckningen upptagna förskotts-surnmor ej återfinnas i balansen, der alla tillgångar
måste vara synliga, så vidt fullständig kännedom om verkets ställning samt behörig kontroll
skall kunna vinnas; —• nied anledning af hvilken anmärkning, Kollegium förständigat
sin redogörare, att för framtiden iakttaga äfven hvad i sådant afseende af Rikets- Ständers
Revisorer nu blifvit äskadt.
Slutligen hafva Revisorer»?,' vid granskningen af expens-models-räkninga me, funnit »åt»gången
inom Kollegium af vissa skrifmaterialier under de båda revisioas-åre»,. vid jemförelse
nied andra vidsträcktare omhetsverks uttag af enahanda materialier, så betydlig, att
jule ansett sig böra detta, om mindre, god hushållning med expeus-medien. vittnande, föc~
»hållande anmäla,»
Då vid stats-revisionen för åren 1846 och 1847 den anmärkning gjordes, att »kostnaden»
för skrif-materialier inom Kollegium, uppgående för det förra året till 708 R:dr 20 sk.
6 rst. och för det sednare till 726 Il:dr 35 sk. 4 rst., synts Revisorerne »större, än behof»vet
påkallat», anförde Kollegium, i dess öfver denna anmärkning, den 11 Mars 1850, afgifna
underdåniga förklaring, bland annat, att konsumtionen af skrifmaterialier inom Kollegium
stått i förhållande till dess årligen stigande göromål; till stöd för hvilken uppgift, en
summarisk förteckning å inkomna mål och utgående expeditioner för åren, från och med
1820 till och med 1847, förklaringen bifogades, och hvarigenom upplystes, att, då antalet
af de under förstnämnde år inkomna målen utgjorde 1,500, stego dessa år 1846 till 3,792
och år 1847 till 3,817, och de utgångna expeditionerna, som år 1820 utgjorde 1,050, uppgingo
år 1846 till 2,169 och år 1847 till 2,334, och hade antalet deraf således mer än
fördubblats, till hvilken ökade verksamhet äfven kostnaden för skrifmaterialierna stod i proportion;
i sammanhang hvarmed Kollegium skulle tillse, huruvida minskning i utgifterna
möjligen kunde tillväga bringas genom »begagnandet af mindre dyra skrifmaterialier, än de
»dittills för Kollegii räkning inköpta» — en förklaring, hvilken såväl vid sedermera verkställda
revisioner, som vid Rikets Ständers pröfning af frågan, synes hafva blifvit såsom
nöjaktig betraktad, enär anmärkningen, som hos Rikets Ständer förföll, af efterföljande Revisorer
icke förr än nu blifvit förnyad; börande Kollegium derjemte i underdånighet upplysa,
atl den af Kollegium här ofvan antydda åtgärd, som alltsedermera iakttagits, medfört
en icke obetydlig nedsättning af den årliga utgiften för skrifmaterialier, så att densamma
under här ifrågavarande revisions-år uppgått, år 1852, till 555 R:dr 43 sk. 8 rst. och år
1853, till 536 R:dr 38 sk. 8 rst., samt således med omkring 150 R:dr årligen understigit
föregående årens enahanda utgifter.
Då härjemte i betraktande tages, att Kollegium, som, till följd af Eders Kongl. Maj:ts
nådiga bref den 28 Augusti 1850, fått åt sig uppdraget det Karantäns-kommissionen i
Stockholm förut åliggande bestyret med alla ärenden rörande koleran inom riket, derigenom
vidkänts en ganska betydlig tillökning i sina göromål, så att, år 1852, de inkomna målen
uppgingo till ett antal af 5,031 och de utgående expeditionerna till 2,782, samt, år 1853,
de förra stego till 6,960 och de sednare till 3,120, hvarförutan Kollegium, genom Eders
Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift den 3 Mars 1852, fått sig ålagdt skyldigheten att årligen
utarbeta och till Eders Kongl. Maj:t afgifva fullständig underdånig berättelse om alla grenar
af medicinal-väsendet, äfvensom, genom särskilda nådiga bref, blifvit anbefaldt, att utarbeta
dels fullständiga berättelser om kolera-farsoten i riket, dels andra arbeten, (t. ex. Handbok
för vaccinatörer), hvilka alla blifvit från trycket utgifna och genom sjelfva sin beskaffenhet
kråft, icke allenast ett ganska vidlyftigt, pappersödande redaktions-bestyr, utan ock en kännbar
tillökning i den under alla förhållanden vidsträckta korrespondens, som Kollegii ledamöter
i och för tjensten måste hafva med embets-myndigheter och läkare; så vågar Kollegium
tro, att anledningen till Rikets Ständers Revisorers anmärkning i denna del måtte hafva
hemtåts, snarare från en jemförelse mellan Kollegii personal med den i andra embetsverk,
än mellan de olika embetsverkens göromål, för så vidt dessa föranleda till större eller mindre
konsumtion af skrifmaterialier. Dessa göromål stå dock icke alltid i förhållande till
personalen, och ehuru Kollegium icke är i tillfälle att i detta afseende mellan sig och andra
kollegiala embetsverk uppställa en detaljerad jemförelse, gör Kollegium sig dock förvissadt,
att en sådan icke kunde för Kollegium utfalla synnerligen ofördelaktigt. För öfrigt skulle
det väl föga lända till det allmännas båtnad, om embetsmannen reglerade sin verksamhet
med beräkning af pappers-besparing. — Sundhets-kollegium har visserligen hittills icke efter
denna måttstock lämpat sin, men att Kollegium derigenom skulle ådraga sig anmärkning för
»mindre god hushållning med expens-medlen», förefaller dock oväntadt, helst Kollegium, på
sätt här ofvan blifvit i underdånighet anfördt, genom den af föregående Revisorers anmärk
-
— 255
liing föranledda åtgärden, att begagna mindre dyra skrif-materialier, linder ständigt ökad
verksamhet, lyckats att tillvägabringa en icke obetydlig nedsättning uti den ifrågavarande
utgiften.
Kollegium, lika angeläget, som pligtigt, att, i hvad af Kollegium beror, söka att bidraga
till minskning i statens utgifter, skall emellertid, genom införande, med nästkommande år,
af ett annat sätt, än det hittills följda, för skrifmaterialier» uttagning, hvilken, efter af ålder
gällande bruk, skett på en gång vid hvarje års början och i det närmaste lika för alla
ledamöterne, se till huruvida någon, om än ringa, nedsättning i kostnaden derför må kunna
än ytterligare tillyägabringas.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majit»
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. J. EKSTRÖMER.
DAN. EKELUND. E. G. ENGBERG. F. TH. BEltG. A. T. WISTRAND.
Stockholm den 3 Mars 1856.
/. Ljungberg.
Kongl. Kommerse-kollpgit
Underdåniga utlåtande, i anledning af
en utaf Rikets Ständers år 1855 församlade
Revisorer gjord anmärkning vid
f. d. Karantän s-kommissionens i Stockholm
räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!'
Rikets Ständers sistlidet år församlade Revisorer hafva uti sin, angående verkställd
granskning af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning,
för åren 1852 och 1853, afgifna berättelse, jemte förmälan, det Revisorerne emottagit en,
först den 27 sistlidne Oktober afslntad, till granskning i Eders Kongl. Majits och Rikets Kammar-rätt
ännu icke atlemnad redogörelse öfver de medel, hvilka f. d. Karantäns-kommissionen
i Stockholm, då, till följd af Eders Kongl. Majits, den 15 Juli 1852, aflåtna nådiga bref,
bemälte Kommissions upplösning verkställdes, från samma års början haft under sin förvaltning,
tillika anfört, att då högstberörde nådiga bref inneholle den föreskrift, att de vid
4
— 256 —
Kommissionens, upplösning ännu felande redogörelser, likasom andra möjligen inkommande
ärenden, borde tili Eders Kongl. Majt:s oell Ilikets Kommerse-kollegium öfverlemnas, det bade
förefallit Revisorerne högist anmärkningsvärdt, att räkenskaperna för år 1852 först vid slutet
af år 1855 blifvit afslutade, hvarigenom inträffat, att de deruti utbalanserade belopp,
nemligen: tillgångar 720 R:dr 46 sk. och skulder 1,755 R:dr 24 sk. 11 rst., ej, såsom af
ofvan omförmälda nådiga föreskrift bordt följa, kunnat uti Kommerse-kollegii redogörelse
för den påföljande tiden af Kollegii förvaltning till redovisning upptagas; hvilket förhållande,
enligt Revisorernes tanke, föranledde dertill, att en särskild slut-redogörelse, som eljest kunnat
undvikas, framdeles måste öfver dessa balansposter upprättas.
Efter erhållen del af Revisorernes förberörde anmärkning, bar Kommerse-kollegium, i
anledning deraf, infordrat f. d. Karantäns-kommissionens i Stockholm redogörares, Kammarherren
m. m. E. G. Levonmarcks, till Eders Kongl. Majit ställda, underdåniga förklaring,
och får, med öfverlemnande af densamma, för egen del, i ämnet underdånigst anföra
följande:
Enligt det i revisions-berättclsen åberopade nådiga bref af den 15 Juli 1852, hvilket i
afskrift finnes bilagdt redogörarens förklaring, har Eders Kongl. Maj:t bifallit f. d. Karantäns-kommissionens
i underdånighet gjorda hemställan, att de till Kommissionen ännu icke
inkomna slut-redogörelser och liqvider från Eders Kongl. Maj:ts Flottas stationer i Stockholm
och Carlskrona finge i stället till Kommerse-kollegium ingå, äfvensom andra möjligen
ytterligare inkommande ärenden till dess handläggning öfverlemnas, och att Kollegium, sedan
karantäns-hufvudboken för år 1852 hunnit af Kommissionens redogörare alslutas, finge
föranstalta om densammas aflemnande till Kammar-rätten, samt särskilt reqvirera de medel,
som kunde erfordras för liqviderande af vidare uppkommande fordrings-anspråk. Högstberörde
nådiga beslut kan, i Kollegii tanke, icke tilläggas den af Revisorerne antagna tydning,
elfer att de, vid f. d. Karantäns-kommissionens upplösning, ännu saknade redogörelser
från Eders Kongl. Maj:ts Flottas stationer i Carlskrona och Stockholm bordt öfverföras till
räkenskaperna, rörande de till Kollegii förvaltning hörande karantäns-kostnader, utan har
dermed tvifvelsutan afsetts, att oltanämnde felande redogörelser äfvensom liqviderna af sådana,
till f. d. Karantäns-kommissionens förvaltningstid hänförliga, fordrings-anspråk, hvilka
hos Kollegium kunde varda anmälda, skulle upptagas i en från Kollegii räkenskaper afskild
hufvudbok, som borde af f. d. Kommissionens redogörare upprättas och genom Kollegii
föranstaltande till Kammar-rätten afiemnas.
De af bemälte redogörare, uti dess underdåniga förklaring, anförda skäl fiir det med
afslutandet af f. d. Karantäns-kommissionens hufvudbok för år 1852 inträffade dröjsmål,
synas Kollegium äga full giltighet. Hvad deremot beträffar redogörarens åtgärd, att, oaktadt
saknaden af en från Eders Kongl. Majds Flottas station i Stockholm införväntad redogörelse,
upprätta och till Rikets Ständers Revisorer, i sistlidne Oktober månad, aflemna en
icke fullständigt afslutad hufvudbok öfver de till sista året af f. d. Karantäns-kommissionens
verksamhet hörande kostnader, så har berörde åtgärd blifva vidtagen utan Kollegii bemyndigande
eller vetskap.
Sedan slut-redogörelse öfver de uti sistnämnde hufvudbok utbalanserade tillgångar och
skulder hunnit upprättas och blifvit till Kollegium inlemnad, hvilket, efter hvad redogöraren
uti sin underdåniga förklaring upplyst, torde innan kort kunna äga rum, skall Kollegium
icke underlåta, att, till åtlydnad af föreskriften i högstberörde nådiga bref af den 15 Juli
1852, samma slut-redogörelse till Kammar-rätten öfversända.
- 257 -
Det till Kollegium öfverlemnade utdrag af Rikets Ständers Revisorers berättelse bifogas
i underdånighet, och Kollegium framhärdar med djupaste vördnad,
Stormäktigste, Allernådigste Konungl
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. N. BORELIUS. - A. BRÄNDSTRÖM.
Stockholm den 4 Mars 1856. L. S.
Vict. Melin.
F. d. Karantäns-kommissionens
i Stockholm
Redogörares förklaring, i anledning af en
▼id 1855 års stats-revision, i afseende
på nämnde Kommissions räkenskaper,
gjord anmärkning.
Stormäktigste, Allernådigste Konungl
Uti afgifven berättelse af den 14 December sistlidet år, angående verkställd granskning
af stats-verkets, jemte dertill hörande fonders, tillstånd, styrelse och förvaltning för åren
1852 och 1853, hafva Rikets Ständers Herrar Revisorer, vid granskningen af Stockholms
f. d. Kongl. Karantäns-kommissions räkenskaper, anmärkt, att, då Eders Kongl. Maj:ts nådiga
bref af den 15 Juli 1852 innehöll den föreskrift: att de, vid Kongl. Kommissionens
upplösning, den 17 Juni sistnämnde år, ännu felande redogörelser, likasom andra möjligen
inkommande ärenden, borde till Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-kollegii handläggning
öfverlemnas, hade det förefallit Revisorerne högst anmärkningsvärdt, alt räkenskaperna
för år 1852 först vid slutet af år 1855 blifvit afslutade, hvarigenom inträffat, att de
deruti utbalanserade belopp, nemligen: tillgångar 720 R:dr 46 sk. och skulder 1,755 R:dr
24 sk. 11 rst., ej såsom af ofvanomförmälda nådiga föreskrift bordt följa, könnat uti Kongl.
Kollegii redogörelse för den påföljande tiden af Kongl. Kollegii förvaltning till redovisning
upptagas; hvilket förhållande, enligt Revisorernes tanke, föranledt dertill, att en särskild
slutredogörelse, som eljest kunnat undvikas, framdeles måste Öfver dessa balans-poster
upprättas.
Sedan Eders Kongl. Maj:t, genom nådig remiss af den 2 dennes, häröfver infordrat
Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-kollegii underdåniga utlåtande, samt Kongl.
Kollegium derefter anbefallt mig att yttrande i ämnet afgifva, får jag i underdånighet anföra:
att högstberörde Kongl, bref af den 15 Juli 1852 ingalunda, såsom Herrar Revisorer anfört,
II
258 -
föreskrifver: att de, vid f. d. Kongl, Karantäns-kommissionens upplösning, felande räkenskaperna,
äfvensom andra möjligen inkommande ärenden, skulle till Kongl. Ivollegii handläggning
öfverlemnas, utan, på sätt härhos bifogade afskrift af högstberörde Kongl, bref upplyser,
att de då felande slutredogörelser och liqvider från Eders Kongl. Maj:ts Flottas stationer
i Stockholm och Carlskrona skulle till Kongl. Kollegium ingå, äfvenspm andra möjligen
ytterligare inkommande ärenden till dess handläggning öfverlemnas, och att Kongl. Kollegium,
sedan karantäns-hufvudboken för år 1852 hunnit af Kongl. Kommissionens redogörare
afslutas, skulle föranstalta om densammas aflemnande till Kongl. Kammar-rätten.
Af denna nådiga befallning har synts mig följa, att Kongl. Kommissionens hufvudbok
för år 1852 först borde, afslutas sedan fullständiga slutliqvider inkommit från nämnde stationer,
och innefatta en särskild afslutad redogörelse för de till Kongl. Kommissionens disposition
anordnade medel; så mycket mer som Kongl. Kommissionens, vid dess upplösning,
ägande kassa-behållning återlevererades till Kongl. Konvoy-kommissariatet, men icke öfverlemnades
till' Kongl. Kollegium, som erhöll vården om karantäns-inrättningarne åt sig uppdragen,
med rättighet att särskilt reqvirera de medel, som kunde erfordras för liqviderandet
af vidare uppkommande fordrings-anspråk.
Skulle deremot meningen med högstberörde Kongl, bref, såsom Herrar Revisorer förmena,
hafva varit, att de vid afslutandet af Kongl. Kommissionens hufvudbok befintliga
balanser skolat i Kongl. Kollegii räkenskaper intagas och redovisas, så hade denna icke innefattat
någon slut-redogörelse och likaväl kunnat afslutas vid Kongl. Kommissionens upplösning,
som sedermera, enär det låg föga makt derpå, om balanserna, som till Kongl Kollegii
räkenskaper öfverfördes, uppgingo till större eller mindre belopp.
Sedan emellertid slutliqvid från Befälhafvande Amiralen i Carlskrona, den 7 Februari
1853, inkommit, och från Stations-befälhafvaren i Stockholm, den 22 November samma år,
en redogörelse till slutet af Maj 1852, ansåg jag mig likväl, enligt min här ofvan i underdånighet
anförda uppfattning af Kongl, brefvet den 15 Juli 1852, böra uppskjuta hufvudbokens
afslutande, till dess redovisning jemväl ingått för ett från sistnämnde station till
framlidne Sekund-löjtnanten Grefve O. Hård, i och för kommendering till karantäns-bevakning,
år 1850, utbetalt förskott af 500 R:dr b:ko inkommit; hvilken redovisning, i afvaktan
å Kongl. Maj:ts nådiga resolution uppå anförda besvär af bemälte Grefves sterbhus-delägare,
icke kunnat afgifvas.
Efter erhållna flera påminnelser från Kongl. Kammar-rättens Civil-räkenskaps-kontor och
Rikets Ständers Herrar Revisorer, aflemnade jag, i sistlidne Oktober, till dem hufvudboken
i det skick, hvari den då befanns.
Sedan, under loppet af sistförflutna året, Kongl. Maj:ts nådiga resolution i nyssnämnde
fråga blifvit utfärdad, torde den felande redovisningen snart vara att införvänta; hvarefter
slutredogörelse, så fort sig göra låter, skall af mig upprättas och till Kongl. Kollegium aflemnas.
Med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
E. G. Leyonmarck.
Stockholm den 29 Februari 1856.
— 259 —
Kongl. Maj:ts
nådiga bref af den 15 Juli 1852 till
Karantäns-kommissionen i Stockholm,
angående de återstående karantänsredogörelsernas
ingående till Kommersekollegium.
OSCAR etc.
Vår ynnest etc. Med underdånig anmälan, att, till följd af Wårt, den 7 Februari
innevarande år, meddelade nådiga beslut, samtliga under Eder vård förut befintliga karantäns-bvggnader,
med de inventarier, som der skola förvaras, numera blifvit öfverlemnade
till de af Wårt och Rikets Kommerse-kollegium utsedde tillsyningsman, samt Eder hufvudbok
för sistlidet år tili Wår och Rikets Kammar-rätt aflemnats, äfvensom att öfriga, enligt
samma nådiga beslut, erforderliga åtgärder blifvit af Eder vidtagna, håfven J, uti skrifvelse
den 17 sistlidne månad, jemte tiilkännagifvande, det J till Wårt Konvoy-kommissariat ofverlemnat
den samma dag befintliga behållningen af de till Eder disposition anordnade medel,
i underdånighet hemställt, att, då slut-redogörelser och liqvider numera felades endast för
Vår Flottas stationer i Stockholm, och Carlskrona; men det likväl icke kunde förutses när
dessa kunde inkomma, och Karantäns-kommissionens förstnämnde dag beslutade upplösning
icke syntes, sedan göromålen i öfrigt nu blifvit slutade, böra, i afvaktan af berörde redogörelser,
än vidare uppskjutas, omförmälda slutredogörelser från Flottans stationer finge i stället
till Kommerse-kollegium ingå, äfvensom andra möjligen ytterligare inkommande ärenden till
dess handläggning öfverlemnas, och att bemälte Kollegium, sedan karantäns-hufvudboken
för innevarande år hunnit af Eder redogörare afslutas, finge föranstalta,om densammas
aflemnande till Kammar-rätten samt särskilt reqvirera de medel, som kunna erfordras för
liqviderande af vidare uppkommande fordrings-anspråk.
Vid föredragningen häraf, håfve WI till hvad sålunda blifvit af Eder i underdånighet
hemstäldt godt funnit lemna nådigt bifall. Hvilket WI Eder till svar och underdånig efterrättelse
samt vederbörandes förständigande härmed i nåder tilikännagifve, och läte WI jemväl
nådigt bref i ämnet till Kommerse-kollegium afgå. WI befalle etc.
Stockholms slott den 15 Juli 1852.
Under Hans Maj:ts
Wår allernådigste Konungs och Herres frånvaro.
Sveriges och Norriges lnterims-regering:
Ci. A. SPARRE. FREDR. DUE. C. O. PALMSTJERNA. J. F. FÅHRAEUS
Föredragande.
C. v. HOHENHAUSEN. N. F. WALLENSTEEN. C. H. ULNER. H. REUTERDAHL.
H. VOGT. SIBBERN. PETERSEN. SÖRENSEN. TH. SYLOW. BRETTEVILLE.
— 260
Karantäns-kommissionens i
Götheborg
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om den år 1855 verkställda granskning
af statsverkets räkenskaper.
Underdånigste Memorial!
Med återställande af Eders Kongl. Maj;ts nådiga remiss under den 2 dennes, i anledning
af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers anmärkning derom, att någon redogörelse
för år 1853 rörande karantäns-bevakningen å rikets vestra kust icke blifvit särkilt afgifven,
utan endast bifogad Konvoy-kommissariatets hufvudbok, får Karantäns-kommissionen
i underdånighet medela, att, efter hvad registraturet öfver från Kommissionen afgångna bref
under sistlidet år utvisar, har en så beskådad särskild redogörelse blifvit till Eders Kongl.
Maj:ts och Rikets Kammar-rätt insänd den 3 Maj sistnämnde år. Götheborg den 14 Februari
1856.
På Karantäns-kommissionens vägnar:
OL. IM. FÅHRAEUS.
O. Hafttriim.
Konvoy-kommissariatets
underdåniga utlåtande, i anledning af
den utaf 1855 års Stats-revisorer afgifna
berättelse om granskningen af
Konvoy-kommissariatets räkenskaper.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med öfverlemnande af transsumt af Rikets Ständers Revisorers berättelse, angående
granskning af stats-verkets, jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för åren 1852 och 1853, har Eders Kongl. Maj:t, genom nådig remiss af den 2 innevarande
månad, anbefallt Konvoy-kommissariatet, att, i anledning af hvad vid Kommissariatets räkenskaper
i berörde berättelse blifvit anmärkt, till Eders Kongl. Majit inkomma med underdånigt
utlåtande så tidigt, att detsamma, efter föregången underdånig anmälan inför Eders
Kongl. Majit, må kunna, inom deri i 7 §. 3 mom. af instruktionen lör Rikets Ständers Revisorer
bestämda tid, till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret öfverlämnäs, för att tillika med
revisionsberättelsen till trycket befordras.
KoriYoy-kommissariatet får, till åtlydnad häraf, i den ordning ämnena uti revisionsberättelsen
förekomma, underdånigst anföra:
Efter anmälan, att Konvoy-kommissariatets räkenskaper blifvit uti Eders Kongl. Majit*
Kammar-rätt granskade, för år 1852 med och för år 1853 utan anmärkningar, hafva Revi
-
t
— 261 —
sorne (§. 1) fästat uppmärksamheten derå, attr då Sveriges bidrag till den för Sverige ocF»
Norrige gemensamma handels- och sjölä rts-fonden, under hvartdera af åren 1852 och 1853,
utgjort omkring 73 procent, och Norriges circa 27 procent, samt de till minister-staten ingående
bidragen från de båda rikena, under nyssnämnde år, utgjort från Sverige omkring
65 procent och från Norrige circa 34 procent, någon rationel eller bestämd beräkningsgrund
ej synes vara uppgjord för utgående af de båda rikenas gemensamma utgifter; hvilket, efter
Revisorernes tanke, mindre formenliga förhållande borde undanrödjas genom att bestämma
den lämpligaste beräkningsgrunden för utgörandet af Sveriges och Norriges gemensamma utgifter,
vare sig, att detta sker, sedan åt utsedde Kommitterade från de båda rikena blifvit i
nåder uppdraget att uppgöra ett förslag i detta hänseende, i likhet med hvad nyligen skett
i fråga om beredande af ytterligare lättnader i Sveriges och Norriges ömsesidiga handel och
sjöfart, eller att sådant på något annat tjenligt sätt verkställes.
Till svar härå, anser sig Konvoy-kommissariatet endast behöfva underdånigst åberopa
hvad Konvoy-kommissariatet i detta ämne åtskilliga gånger förut, och sednast år 1850, i
följd af då församlade Rikets Ständers Revisorers enahanda anmärkning underdånigst anfört.
Revisorerne anmäla härefter (§.2), beträffande en af den år 1852 i nåder tillförordnade
Sveriges och Norriges Interims-regering vidtagen åtgärd, innefattande förändring af vilkoren
för lyftning af ett Norbergs jernvägs-aktie-bolag från handels- och sjölärts-fonden beviljadt
lån: att Eders Kongl. Maj:t, dels genom särskilda nådiga bref af den 21 December 1850,
den 12 Juni 1851 och den 7 Februari 1852, i nåder förklarat, att det bolag, som bildats
för anläggning af en jernbana för hästkraft mellan Norbergs odal-grufvefält och sjön Amänningen,
för hvilket företag kostnaden, enligt af Eders Kongl. Majrt fastställd arbetsplan, beräknats
til! 156,491 ll:dr, skulle äga att, emot vissa i nåder löreskrifna vilkor, från handelsoch
sjöfarts-fonden bekomma ett lån af 100,000 R:dr, dels ock, under den 4 Maj sistnämnde
år, jemte gillande af ett utaf Arbets-direktionen undertecknadt kontrakt för arbetets utförande,
äfvensom af den ställda säkerhets-lörbindelsen, gifvit Konvoy-kommissariatet tillkänna,
att, sedan direktionen vederbörligen styrkt, att minst 50 procent af det tecknade aktie-kapitalet
blifvit af bolagsmännen inbetalta och tillika allemnat en af direktionen, enligt bemyndigande
af bolaget, till Kommissariatets ordres utställd antaglig skuldförbindelse, försedd
med sådan borgen, som af Eders Kongl. Maj:ts Refallningshalvande i Westerås län godkändes,
direktionen ägde att af berörde lån utbekomma ena hälften genast , och andra hälf
ten
år 1853; att sedan en af arbets-direktionens ledamöter, Bergmästaren Öngren, till följd
häraf och med bifogande af åtskilliga handlingar, som skulle ådagalägga, att de af Eders
Kongl. Majit sålunda meddelta föreskrifter blifvit fullgjorda, den 27 Juli 1852, ingått till
Konvoy-kommissariatet med ansökning om utbekommande af förra hälften af låne-understödet,
Konvoy-kommissariatet yttrat, att som endast 28,500 R:dr blifvit, enligt det af direktionen
företedda betyg, af bolagsmännen tillskjutna, då deremot af Eders Kongl. Majit
förordnats, att aktie-ägarne borde, före låne-medlens utbekommande, hafva inbetalt minst
50 procent af det tecknade aktie-kapitalet, hvilket åter, enligt Kommissariatets mening,
skulle utgöra 156,491 Ridr, enär jernvägs-byggnaden beräknats komma att kosta
nämnde summa, som, då något anslag dertill ej åtnjutits, aktie-ägarne således måste hafva
förbundit och tecknat sig att sammanskjuta och ansvara före, vare sig kontant eller genom
upptagande af lån, Konvoy-kommissariatet, vid sådant förhållande, ansåge Eders Kongl. Majits
nådiga föreskrift om 50 procents inbetalning af det tecknade aktie-kapitalet ej vara af vederbörande
fullgjord, samt i följd deraf funne sig förhindradt att utlemna de begärda lånemedlen
förr, än direktionen styrkt, att aktie-ägarne erlagt hälften af det belopp, 156,491
Ridr, som jernvägs-byggnaden ansetts komma att kosta; hvarefter Öngren vändt sig till
Eders Kongl. Majit med underdånig framställning i ämnet och på aulörda skäl, samt då
— 262 —
det föreskrifna vilkoret, angående inbetalning af minst 50 procent af det tecknade aktiekapitalet,
skulle vara fullgjordt derigenom, att styrkt blifvit, att inbetalning skett af 28,500
Rd:r, eller 50 procent af hela den summa, som uti kostnads-förslaget beräknats att behöfva
kontant tillskjutas, för att jemte låne-beloppet åstadkomma hela kostnadssumman, anhållit
det Eders Kongl. Maj:t måtte i nåder medgifva bolaget att, emot hvad sålunda blifvit fullgjordt,
få lyfta förra hälften af lånet; samt att den nådigst tillförordnade Interims-regeringen,
den 28 Juli 1852, uppå föredragning af Herr Stats-rådet och Chefen för Civil-departementet,
förklarat, att, enär det ifrågaställda vilkoret om inbetalning af minst 50 procent å det
tecknade aktie-kapitalet endast borde anses innefatta åliggande för bolagsmännen, att, innan
förra hälften af det beviljade lånet utanordnades, hafva till bolagets kassa inlevererat minst
50 procent å det till betalning tecknade aktie-kapitalet, Kongl, Interims-regeringen fann
detta vilkor vara af bolaget på ett tillfyllestgörande sätt iakttaget.
I anledning häraf får Konvoy-kommissariatet upplysa, att den skuldförbindelse af
den 1 Juli 1852, som Norbergs jernvägs-bolag för ifrågavarande låne-bidrag till Konvoykommissariatet
afgifvit, befinnes försedd med tillfyllestgörande borgenssäkerhet; men att
Eders Kongl. Majit, sedan Norbergs jernvägs-aktie-bolag genom iråkadt obestånd nödgats
till Eders Kongl. Majits och Rikets Svea Hof-rätt ingifva sin cessions-ansökning, uppå Rikets
Ständers anmälan, uti nådig skrifvelse af den 21 November 1854, medgifvit, att, såvida
ett nytt bolag för fullbordandet af Norbergs jernvägs anläggning bildade sig, Rikets Ständers
Riksgälds-kontor må öfvertaga de kapital- och ränte-inbetalningar till Konvoy-kommissariatet,
hvartill det förra bolaget sig förbundit. Ett sådant nytt bolag har sedermera uppstått, och
kommer den af förra bolaget utgifna skuldförbindelsen, så snart Hof-rättens dom uti bolagets
konkurs hunnit falla att å Riksgälds-kontoret öfverlåtas och utbytas emot samma verks
å lånets belopp, med den derför stadgade ränta, utgifna förbindelser, hvarigenom Konvoy-kommissariatet
erhåller den fullkomligaste säkerhet för lånets successiva återbetalning med förskrifven
ränta.
Slutligen tillkännagifva Revisorerne (§ 3), att Konvoy-kommissariatets säkerhetshandlingar
vid anställd inventering befunnits uti god ordning; och torde vid sådant förhållande
något utlåtande härvid från Konvoy-kommissariatet ej erfordras.
Remisshandlingen återställes underdånigst, och Konvoy-kommissariatet framhärdar
med djup undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konling!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
I. KREUGER. C. D. ARFVEDSON.
o
M. F. Aberg.
Stockholm den 28 Februari 1856.
— 263 —
Kongl. Öfver-intendents-embetets
underd. utlåtande, i anledning af 1855 års Revisorers
berättelse om granskningen af de hos nämnde Embete förda
räkenskaper.
Underdånigste Memorial!
Genom nådig remiss af den 19:de sistlidne December å härhos i underdånighet bifogade
transsumt af Rikets Ständers sednast församlade Revisorers afgifna berättelse om verkställd
granskning af stats-verkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
under åren 1852 och 1853, har Eders Kongl. Majit, i hvad rörer dessa års räkenskaper
för Ofver-intendents-embetet, behagat infordra bemälte Embetes underdåniga utlåtande; och
får Embetet, till underdånig åtlydnad häraf, efter inhemtad förklaring af dess Kammar-kontor,
öfver den af Revisorerne gjorda anmärkning nu i underdånighet sig yttra.
Då de i berörde räkenskaper förekommande afskrifningar sålunda tillkommit, att fordringsposter,
debiterade under ett föregående år, blifvit, såsom under nu ifrågavarande år
godtgjorda, återdebiterade jemte den öfriga uppbörden, hvarigenom och då samma poster
således tvänne gånger förekomma i räkenskaperna å den ena sidan, det äfven blifvit nödigt
att å den andra desamma afföra, hafva Revisorerne icke kunnat gilla detta bokföringssätt,
utan ansett sig böra derå fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
Med afseende härå, får Ofver-intendents-embetet endast i underdånighet dels upplysa,
att besagde bokföringssätt varit uti Embetets räkenskaper för föregående år följdt, utan att
anmärkning deremot ägt rum, dels anmäla, att detsamma numera blifvit uti 1855 års räkenskaper
ändradt, så att den anmärkta dubbla afföringen der icke förekommer.
Stockholm den 1 April 1856.
M. G. ANCKARSVÄRD.
L. S.
C. F. Smerling.
Kongl. Krigs-kollegii
underd. utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers berättelse om verkställd
granskning af bemälte Kollegii
räkenskaper för åren 1852 och 1853.
Stormagtigste, Allernådigste konung!
Sedan Eders Kongl, Majit, genom remiss den 5 sistlidhe Februari, i nåder anbefallt
Dess och Rikets Krigskollegium att till Eders Kongl. Maj;t inkomma med underdånigt utlåtande,
i anledning af hvad Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse inne
-
— 264 —
häller om verkställd granskning af Kollegii räkenskaper för åren 1852 och 1853, får Kollegium
denna nådiga föreskrift nu fullgöra, dervid iakttagande samma ordning, hvaruti de
särskilda frågorna blifvit i revisions-berättelsen uppställda.
§ I
Hvad
Revisorerne i denna § omförmäla, innebär ett medgifvande, att det hittills af Kollegium
följda sättet för hufvudbokens afslutande, »deröfver Revisorerne funnit sig icke böra
»afgifva något bestämdt omdöme», fortsatt må begagnas, till dess de nya formulären för de
förvaltande verkens räkenskaper, om hvilkas utarbetande Stats-kontoret redan nådig befallning
erhållit, hinna upprättas, och en förändrad form jemväl för Krigs-kollegii räkenskaper, i
sammanhang dermed, kan af Eders Kongl. Majit i nåder varda föreskrifven.
Att hufvudboken, hvilken innefattar redovisning för de af Rikets Ständer anvisade anslag,
är uppställd i öfverensstämmelse med den af Rikets Ständer uppgjorda rik s-stat; att
särskild redovisning deruti igenfinnes för hvarje föremål, till hvilket medel blifvit å riksstaten
bestådda, samt med rättelse af den ordning dessa föremål emellan, som Rikets Ständer
sjelfve antagit, har hittills ansetts vara så mycket riktigare, som det torde få antagas,
att, derest Rikets Ständer åstundat anslagens sammanförande och redovisande på annat sätt,
än Rikets Ständer uti riks-staten bestämt, så att t. ex. alla kostnader för ett regementes
aflöning, rekrytering, remontering, sjukvård, beväpning, beklädnad, tross och utredning m.
m. borde i Krigs-kollegii hufvudbok på ett ställe och under en hufvudsumma sammanföras.
Rikets Ständer tvifvelsutan åt riks-staten gifvit en efter detta anspråk lämpad förändrad
uppställning.
Kollegium bör härvid i underdånighet upplysa att-—utan förändring i riks-statens uppställning,
eller rubbning i anslagens och göromålens hittills följda fördelning Kollegii särskilda
Afdelningar emellan, enligt hvilken sistnämnde: Aflönings-afdelningen besörjer aflöning och
pensionering m. m.; Artilleri-a [delningen: vapens anskaffning och underhållande; Fortifikations-a/delningen:
fästningsbyggnader och kommendantskaps-utgiffer; samt Intendents-afdelningen:
Arméens förseende med beklädnad, utredning, tross och sjukvård m. m., — hvad
Rikets Ständers Revisorer nu äskat, kan, i sammanhang med bokslutet, åstadkommas, så
framt, »förutom den redovisning, hufvudboken såsom räkenskap bör innehålla och nu i sig
»innefattar, uti särskilt upprättade och hufvudboken bilagda tabeller sammanföras alla ut»gifter
för hvarje regemente, eller så kalladt »särskildt föremål», utvisande till huru stor
»del utgifterna för hvarje sådant föremål från det ena eller andra anslaget utgått.»
Som likväl detta, från den egentliga redovisningen afskiljda, statistiska arbete konime
att medföra betydligen ökadt besvär och behof af tid för Kollegii Roksluts-kontor, intetdera
afsedt vid Kontorets nuvarande sammansättning, alldenstund Kontoret, oberäknadt den
ständiga kontrollen å penningevården, med derifrån oskiljaktiga dagliga inventeringar af Kollegii
kassa, samt bokföringen af hvarje till Kollegii samtliga Afdelningar inflytande eller derifrån
utgående medelspost, skall upprätta och afsluta hufvudboken så tidigt, att densamma,
åtföljd af nära etthundra i Kontoret ordnade verifikations-band, kan till Kammar-rätten vara
aflemnad tolf månader från redogörelseårets utgång; torde Rikets Ständer, i sammanhang
med det beslut, som, i fråga om de af Revisorerne fordrade statistiska uppgifter, kan varda
fattadt, finna oundvikligt, att, i och för desammas uppgörande och sammanläggande med
hufvudboken, anvisa till Krigs-kollegii disposition ett arfvode, motsvarande aflöningen för en
tjensteman inom lägsta lönegraden.
— 265 —
§■ 3.
De under riks-statens 4:de hufvudtitel inbegripna anslag äro af trenue slag: re.servatinus-,
förslags-, -och allmänna anslag. Uppkommande besparing å förstnämnde anslag
reserveras, såsom oc'k anslagets benämning antyder, till användande under följande år för
det ändamål, hvartill anslaget blifvit gifvet. Behållningar å förslags-anslagen aflemnas,
emot det att bristerna ersättas, efter hvarje års utgång till Rikets Ständers Riksgälds-kontor,
i öfverensstämmelse med de iiqvider häröfver, som Krigs-kollegium och Stats-kontoret
emellan upprättas. Hvad de sistnämnde, elier de så kallade allmänna anslagen, vidkommer,
så utgå de för Allmänna Garnisons-sjukhuset och Krigs-akademien bestämda till alltid oafkortade
belopp, att af styrelserna Öfver dessa inrättningar, hvar för sig, redovisas. Behållningarne
å de öfriga, sedan erforderliga summor blifvit reserverade till bestridande af för
redogörelse-året återstående utgifter, öfverföras till 4:de hufvudtitelns allmänna besparingar,
att, efter Eders Kongl. Maj:ts nådiga godtfinnande, för oförutsedda behof inom hufvudtiteln
användas.
Krigs-kollegii boksluts-formulär antyder icke, hvad hittills ej heller blifvit ifrågastäldt,
behofvet af att särskilt verificera de belopp, som, för återstående utgifters betäckande, vid
redogöreise-årets utgång afsättas och i hufvudboken under sådan rubrik balanseras, enär i
följande årets räkenskap, der medlen såsom utbetalta afföras, fullständiga verifikationer för
hvarje utgiftspost varda bilagda; men då Revisorerne nu ansett en särskild specification af
sådana utgifts-poster redan i ett föregående års hufvudbok tili upplysning erforderlig, får
Kollegium hos Eders Kongl. Majit i underdånighet anmäla, att hinder för uppfyllande af
denna Revisorernes fordran, så framt densamma af Rikets Ständer gillas, icke möter, med
begagnande af de specificerade beräkningar, som å Kollegii särskilda Åfdelningar kalkvlationsvis
uppgöras och dem Revisorerne rätteligen förmodat vara tagna till grund för de i hufvudboken
balanserade hufvudsummor.
§■ 4.
Möjligheten att, vid Bokslutets uppgörande, skilja emellan utgifter för olika är, är helt
och hållet beroende på naturen af de olika anslagen, samt, inom ett visst anslag, på deraf
bestridda utgifters beskaffenhet. Så t. ex., i fråga om exercis-sqvadronernas mötes-kostnader,
kunna väl de utgifter, som tillhöra sjelfva mötet, afskiljas, det ena årets från det
andras; hvaremot reparationer å nämnde sqvadroners inventarie-persédlar eller byggnader
uppställa större svårigheter, särdeles i hvad angår nybyggnad, för hvilka kostnaderna, successivt
utgående, emellan flera år vanligen fördelas. Enahanda svårigheter att särskilja det
ena årets kostnad från det andras uppstå vid dispositionen och redovisningen för anslag, afsedda
att utgå på terminer, hvilkas gränser icke äro desamma som kalender-årets. Dit
höra t. ex. anslagen för fouragering samt ved och ljus. Härtill kommer, att, i händelse
utgifterna skulle för föregående fich löpande år åtskiljas, hvarje underordnad utgifts-titel för
Arméens materiel måste med ökad vidlyftighet å de militära Afdelningarnes konti i hufvudboken
intagas. Den förändring i hittils följda former, sorn må kunna pröfvas ändamålsenlig,
torde således få blifva beroende af det nya formulär till hufvudbok, som Kollegium isar
att efter Eders Kongl. Majrts nådiga beslut i underdånighet afvakta.
§•3.
Sjelfva anmärkningen här innefattar tillika en fullständig förklaring af dess orsak. Med
en blifvande tillämpning af det vid nästföregående § oinförmäkla nya formulär för Krigs-kollegii
K K
266 —
hufvudbok, hvars upprättande inom Stats-kontoret redan är i nåder anbefaldt, torde det
blifva ådagalagdt, huruvida den erinran Eevisorerne framställt för framtiden kommer att
bortfalla. Under afvaktan härå, får Kollegium hos Eders Kongl Maj:t i underdånighet anhålla,
att, på sätt Eders Kongl. Maj:t, sednast under den 13 Februari 1854, täckts i nåder
tillåta och under de sedan år 1849 förflutna redogörelseår jemväl iakttagits, det af Krigskollegium
hittills följda formulär för bokslutet måtte få bibehållas, intilldess ett nytt sådant,
tilläfventyrs mer eller mindre afvikande från det nu iakttagna, kan varda af Eders Kongl.
Majit i nåder faststäldt, samt bokföringen å Afdelningarne, under redogörelse-årets lopp
till den nya bokslutsformen lämpad, hinner att förberedande ordnas och införas.
Hvad Eikets Ständers Eevisorers berättelse i öfrigt innehåller om den verkställda granskningen
af Krigs-kollegii räkenskaper för ofvannämnde år, är af beskaffenhet att utgöra föremål
för yttranden af Kollegii särskil a Afdelningar; i följd hvaraf Kollegium, med återställande
af den nådiga remissen, får härjemte underdånigst öfverlemna Artilleri-, Fortifikations-,
Intendents- och Aflönings-afdelningarnes i sådant afseende, hvar för sig, afgifna, till Eders
Kongl. Maj:t ställda, underdåniga utlåtanden.
Krigs-kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
O. NORDENSVAN. C. HJELM.
CARL D. FORSBERG.
Stockholm den 4 Mars 1856.
Kongl. Krigs-kollegii Artilleri-afdelnings
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af nämnde Afdelnings
räkenskaper för åren 1852 och 1853.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss af den 5 innevarande månad, har Eders Kongl. Maj:t täckts iii
fordra Dess och Rikets Krigs-kollegii underdåniga utlåtande i anledning af Eikets Ständers
Eevisorers berättelse om hvad som förekommit vid granskningen af Krigs-kollegii hufvud
-
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
G. SANDELS.
S. C. NISSEE.
J R. Öfverström.
böcker och räkenskaper för åren 1852 och 1853; till åtlydnad hvaraf, Ar tiller i-afdelning en
får i underdånighet afgifva det utlåtande, hvartill nämnde berättelse föranleder.
Vidkommande gjorda framställningar och erinringar:
uti 12 §, rörande dels sammandrag öfver de särskilda krutredogörelserna, dels om behållningen
af krut till år 1852;
uti 13 §, om affördt krut efter explosionen år 1852 i kruthuset på Loudden;
uti 19 §, angående balanserade medels-poster, utan upplysning om förhållandet med desamma
i balanssammandraget vid 1853 års utgång, m. m.;
åberopas i underdånighet Kollegii l:a Kammar-kontors afgifna, här bilagda förklaringar.
Beträffande åter det i 12 § omförmälda förhållande, att de ständiga upplagen af godt
handgevärs- och styckekrut jemväl under revisionsåren understigit den bestämda qvantiteten.
och att bristen vid slutet af år 1853 utgjorde 6,011 centner 7 fE, får Kollegium, jemte
hänvisning till dess, den 26 Jahuari 1854, i ämnet afgifna underdåniga yttrande, i anledning
af Rikets Ständers Revisorers berättelse rörande granskningen af 1850 och 1851 års räkenskaper,
underdånigst anföra: att under de sednare åren tillverkningen af krigskrut blifvit
ökad genom särskilt afslutade kontrakter; att behållna tillgången opåräknadl minskats genom
den timade olyckshändelsen af förenämnde explosion år 1852; att bristen likväl ej rätteligen
bör upptagas till nyssberörde belopp, enar bland tillgången val måste inberäknas de befintliga
betydliga upplagen af i förråden förvarade gevärspatroner och styckeskott; samt att Kollegium
icke äger medel anvisade för kruttillverkningens fortdrifvande, så att den i flera år
förefunna bristen i den bestämda qvanéiteten krigskrut kunnat fyllas under samma tidej-ymd.
Vid Revisorernes anmälan i 14 §, angående kostnaderna för ett å Carlstens fästning
uppfördt kruthus af träd, anser Kollegium endast böra fogas den upplysning, att detta kruthus
ej är afsedt till begagnande endast under reparationen af krut-förvaringsrummmen å
fästningen, utan jemväl för uppläggning af krut under fredstid i allmänhet, enär det nya
kruthuset af träd utgör ett vida fördelaktigare förvaringsrum, än det i fästningen varande
kruthuset af sten, som, i anseende till belägenheten vid hafvet, alltid utvecklar en på krutet
mindre fördelaktigt inverkande fuktighet.
Uppgifterna i 22 § om prisen å gevär, dels vid Carl Gustafs stads, dels vid Husqvarna
faktorier, i 23 § rörande balanserade äldre fordringar och särskilt angående krut- och salpeter-försäljningsmedlen,
äro ej af beskaffenhet att från Kollegii sida påkalla något yttrande.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
O. NORDENSVAN. S. C. NISSER.
Stockholm den 28 Februari 1856.
C. d’Orchimont.
— - 268
Koii^l. Kri^s-kollestii lista
Kamniar-konfors
infordrade yttrande, i anledning af 1855
ärs revisionsberättelse angående beniälte
Kollegii räkenskaper.
E m bets-utlåtande!
Genom remiss af den 14 defmes, har Kongl. Kollegium infordrat Kammar-kontorets utlåtande
i anledning af llikets Höglofl. .Ständers .Revisorers berättelse om granskningen af statsmedels
räkenskaperna och de delar deraf, hvilka angå lista Kammar-kontoret, hvilket vördsamt
får anföra:
t
Uti 12 § berätta Revisorerne, att, i anledning af sednast församlade Revisorers erinran,
borde hvarje år sammandrag af de särskilda kruträkningarne Kongl. Kollegii hufvudböcker
bifogas; men att den af Kongl. Kollegium, uti underdånigt utlåtande af den 26 Januari 1854
till Kongl. Majit härom lemnade upplysning, att förskrift blifvit meddelad om fullgörande al
hvad i nämnde hänseende blifvit äskadt, icke lärer blifvit tillämpad förr än vid afgifvandet
af nämnde års räkenskaper; äfvensom Revisorerne anmärka, att en skillnad emellan utbalanserade
behållningen i 1851 års och inbalanserade behållningen i 1852 års kruträknings
sammandrag visat sig, och att anledningen till denna skiljaktighet finnes förklarad genom en
å sammandraget för sistnämnde år gjord anteckning, att i de vid 1853 års Stats-revision
meddelade uppgifter, genom misstag eller rättare genom missförstånd, med afseende på (jet
approberade (oproberade?) krutets på- och afföring, behållningen till år 1852 biel’ oriktig.
Hvad beträffar bifogandet af sammandrag öfver kruträkningarne, skola så väl de särskilt
allemnade sammandragen till 1852 och 1853 års hufvudböcker, som de för följande
åren, blifva genom Kammar-kontorets försorg inbundna i behöriga hufvudböcker.
Hvad angår den anmärkta skiljaktigheten emellan krutbehållningen i 1851 och 1852
års sammandrag, hade vid uppgörandet af utdragen ur de särskilda kruträkningarne, genom
på- och afföringar af oproberadt krut, utgående behållningen för år 1851 blifvit mindre än
vederbordt; hvilket misstag härledde sig hufvudsakligen af den skyndsamhet, hvarmed 1850
och 1851 års sammandrag måste upprättas, då desamma af 1853 års Revisorer infordrades
kort före afslutandet af deras granskningsarbete.
I 13 § anmärka Revisorerne, hurusom i sammandraget af kruträkningarne för år 1852,
under rubriken »utlemnadt krut från förråden», äfven finnas upptagna 2,506 centner 25 fr
krut, hvilka gått förlorade vid explosionen på Loudden samma år, ehuru frågan om afskrifning
deraf icke afgjordes af Kongl. Kollegium förr än den 3 April 1855.
Visserligen är nämnde sammandrag grundadt på de särskilda kruträkningarne, men
enär tiden för en afskrifningsfrågas afgörande icke synes böra hafva gemenskap med uppgiften
å tillgångarne i Kronans förråd, utan dylika uppgifter böra öfverensstämma med verkliga
förhållandet och alltså grundas på verkliga behållningarna, enligt de af vederbörande
redogörare afgifna och granskade räkenskaper, ansågs nödvändigt, att när general-sammandragen
öfver kruträkningarne uppgjordes, det skedde så, att sammandragen utvisade befintliga
tillgångar eller brister; hvarföre ock i credit upptogs »såsom genom explosion förlorade»
269 —
omförmälda 2,506 centner 25 ® krut, hvilka icke kunna komma att i något af de följande
årens sammandrag afföras, då dessa uppgöras för att utvisa verkliga tillgångarne, och kontroll
städse (innes til! hands i de särskilda kruträkenskaper, hvilka åtfölja verifikationerna
till hufvudboken; dock hade, för fullständighetens skull, genom ett omslut å den räkning
för Stockholms Arkliförråd, hvilken afgafs af den t. f. redogöraren, kunnat af Kammar-kontoret
lemnäs upplysning om förhållandet med afskrifningsfrågan.
Uti W och 23 § §, angående utbalanserade fordringar, anmärkes, hvad angår de Artilleri-afdelningen
tillhörande, att de äro till oförändrade belopp i båda årens räkenskaper balanserade,
utan att 1853 års balans-relation (balans-sammandrag?) meddelade någon upplysning
om förhållandet med dessa poäter; och vidare, att af de hos' enskilde personer innestående
medel förekommer, dels att ett från år 1851 balanseradt förskott af 13 Ridr 24 sk.
8 rst. ännu vid 1853 års slut befanns oredovisadt, ehuru sistnämnde år ytterligare förskott
blifvit anordnadt till samme person för enahanda uppdrag, med 50 R:dr, derå förskottet, 13
R:dr 24 sk. 8 rst.,. synes Revisorerne hafva kunnat innehållas; dels att ett vid 1852 års början
balanseradt förskott 274 R:dr, arfvode till besigtnings-rustmästare, äfvensom samma år
ytterligare anordnade 200 R:dr, eller tillsammans 474 R:dr ännu vid 1853 års utgång icke
voro redovisade; och tillägga Revisorerne slutligen, med afseende på de saknade balansrelationerne,
att »efter det granskningen af Kollegii redogörelser blifvit fullbordad och den derom
»uppsatta berättelsen af Revisorerne godkänd och antagen, lastades Revisorernes uppmärk»samhet
på det anmärkningsvärda förhållande, att de i afseende å förenämnde fordringar
»saknade upplysningar befunnits vara uti de för Artilleri-afdelningen i verifikationsbanden
»befintliga balansrelationer (sammandrag?) införda för alla särskilda poster, hvilka uti nämnde §
»(19 §) af berättelsen anmärktes såsom icke redovisade»; men att, »i afseende härpå Revisorerne
inhemtat: att nyssberörde tillägg föranledts deraf, att Kongl. Kammar-rätten, vid
»granskning af Kollegii räkenskaper för år 1853, i afseende å nyssberörde balanserade for»dringar
gjort enahanda iakttagelser som Revisorerne; hvarefter, under den 14 November
»innevarande år, Krigs-koIIegii lista Kammar-kontor i afgifven förklaring tillkännagifvit, att
»de saknade upplysningarne voro i redogörelsen behörigen införda.» Slutligen anföra Revisorerne;
att, »utan att inlåta sig i bedömande af lämpligheten att i redan afslutade rä»kenskaper
införa några rättelser eller tillägg, Revisorerne anse sig böra uttala den åsigt,
»att dylika tillägg och rättelser åtminstone icke böra ske i de till Revisorerne vid deras
»sammanträden öfverlemnade redogörelser, utan att sådant varder till Revisorernes kännedom
meddeladt.»
Hvad angar förstnämnde förskott, 13 Ridr 24 sk. 8 rst, hade detsamma visserligen tidigare
kunnat redovisas; men då dessa, såsom Kronans fordran balanserade, medel tillhörde
samma slags utgift, sorn det nya förskottet, 50 Ridr, ansågs en skyndsam slutliqvid för det
förstnämnde beloppet mindre af behof påkallad; och beträffande det sednare förskottet, 474
R:dr, utbetalt för besigtnings-rustmästare-elevers undervisning, lära svårigheter mött för
slutliqvids uppgörande mellan redogöraren och vederbörande elever, i anseende till desses
kommenderingar å besigtnings-förättningar.
Hvad åter vidkommer de saknade balans-relationerna, hade uppskof med desammas införande
i räkenskaperna inträffat derigenom, att den tjensteman, hvilkens åliggande det var
att verkställa införandet, sådant förglömt till dess erinran skedde genom anmärkningarne
från Kongl. Kammar-rätten, hvilka anmärkningar voro utställda till besvarande af Kammarkontoret
under den tid Stats-revisorerne voro församlade. För att skyndsamt rätta hvad
sålunda blifvit anmärkt af Kongl. Kammar-rättens Revisions-kontor, ansågs lämpligast, att,
så snart sig göra lät, införa relationerna på de ställen, der de rätteligen böra finnas, riem
-
— 370 —
•Sigen å balans-sammandragen, i stället att utskrifva särskilda relationer, att bifogas anmärkningsakten
fran Kongl. Kammar-rätten, och då intet hinder mötte emot räkenskapernas utlemnande
för vid afhemtningstillfället, och jemväl dessförinnan, åt en af de vid Stats-revisionen
biträdande tjenstemännen uppgifvet ändamål, vidtogs den genaste och tjenligast ansedda
utvägen för relationernas införande; men hade Kammar-kontoret kunnat •förmoda, att
Stats-revisorerne, hvilka redan fullbordat granskningen af ifrågavarande räkenskaper och
uppsatt deras berättelse derom, skulle å nyo hafva företagit granskningen af balans-sammandragen,
hade rättelsen skolat blifva uppskjuten några dagar, eller till dess räkenskaperna till
Kongl. Kammar-rätten återlemnäts från Stats-revisionen.
Stockholm af Krigs-kollegii lista Kammar-kontor den 27 Februari 1856.
S. I) Sienberg.
Kongl. Krigs-kollegii Fortilikations-afdelnings
underdåniga
utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers berättelse om granskningen
af denna Afdelnings räkenskaper för
åren 1852 och 1853.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Med anledning af Eders Kongl. Majits nådiga remiss den 5:te innevarande månad å
Rikets Ständers Revisorers berättelse om granskning af stats-verkets m. fl. räkenskaper för
åren 1852 och 1853, så vidt densamma rörer de under Krigs-kollegii förvaltning ställda
medel och fonder, får Kollegium å Fortifikations-afdelningen i underdånighet anföra följande:
*
Vid granskning af Carlsborgs fästnings räkenskaper, hafva Revisorerne funnit, det stadgandet
i 1 § 8 mom. af 1812 års afskrifnings-reglemente blifvit så tillämpadt, att uppbördsmannen,
när hans redovisning utfallit med öfverskott å vissa artiklar och sedan å andra
persedlar uppkommen brist blifvit deremot qvittad, erhållit godtgörelse af Kronan för allt
derefter befintligt öfverskott, äfven om detsamma uppgått till högre belopp än den medgifna
afskrifningsprocenten, hvaremot Revisorerne ansett de bestämda procentbeloppen böra antagas
såsom maxima, utöfver hvilka någon vidare ersättning till uppbördsmannen icke bör
ifrågakomma, och som, till stöd för denna tolkning, jemväl ansetts kuuna åberopas stadgandet
i 11 lite § af Kongl. Majits den 11 Juni 1841 utfärdade reglemente för Dess Flotta i afseende
å hushållningen och redovisningen under sjöexpeditioner, samt enär, detta oaktadt,
samma förhållande, som vid Carlsborg, måhända ägt rum vid andra Kronans magasiner,
hafva Revisorerne funnit sig föranlåtne hemställa, att Rikets Ständer måtte hos Eders Kongl.
Majit i underdånighet anhålla om ntfärdande af den nådiga förklaring: att stadgandet uti 1
§ 8 mom. af "1812 års afskrifnings-reglemente bör vid uppbördsförvaltningeo å Kronans
magasiner och sjukhus tillämpas och förstås på samma sätt, som genom 11 lite § af 1841
års reglemente är i afseende å sjöexpeditioner föreskrifvet.
Ehuru denna framställning icke innefattar någon bestämd anmärkning eller erinran, utan
endast en anmälan örn Revisorernes åsigt angående tolkningen af det åberopade stadgandet
i 1812 års afskrifnings-reglemente, har Kollegium likväl, med föranledande häraf, ansett sig
böra dels antyda, att Revisorerne, som ägt ej blott tillgång till utan äfven sig uppdragen
granskningen af samtlige allmänna förråders och magasiners räkenskaper, uti hvilka godtgörelser
på grund af 1812 års afskrifnings-reglemente förekomma, synas lätteligen bordt
kunna göra sig förvissade, huruvida det på grund af Carlsborgs fästningsbvggnads-räkenskaper
anmälda förhållandet verkligen utgjort ett undantag från allmänt antagen praxis, eller om
detsamma icke tvertom öfverensstämt med hvad hittills måhända gemenligen iakttagits ej
blott vid landt- och sjöförsvarets utan jemväl vid öfriga publika magasiner och förråder,
dels fästa uppmärksamhet derå:
att 1812 års ännu gällande afskrifnings-reglemente uti l:a § 8 mom. bestämdt tillerkänner
magasins-uppbördsmän ersättning för de, vid räkenskapsslutet, å proviant- och
fourage-artiklar befintliga öfverskott, som af vederbörande ekonomi-administration godkännas
och fastställas, utan afseende derå, att samma öfverskott å en eller annan artikel öfverstiger
den uppbördsmannen tillkommande afskrifningsprocent;
att ett slikt förhållande med öfverskott lätteligen kan inträffa derigenom, att leverantörer,
för att undvika risken af undermål eller brist vid leveransens fullgörande, lemnar
större eller mindre öfverskott å den levererade varan, ehuru uppbördsmannen, detta oak'
tadt, endast åligger att redovisa den bestämda, betalta qvantiteten;
att ett dylikt förhållande med öfverskott deremot icke kan äga rum vid proviantering
under sjöexpeditioner, emedan proviantartiklarne då till bestämda qvantiteter aflemnas till
fartyget från Kronans magasin och jemväl till bestämda belopp under de strängaste kontroller
dagligen utminuteras;
att, ehuru 1841 års reglemente rörande sjöexpeditioner uti 11 l:te § innehåller: »lagliga
pr oviant-öfver skott äro de, som tillkommit genom behållen afgångsprocent», vederbörande
proviant-uppbördsmän vid dylika expeditioner likväl, jemlikt stadgandena i 1812 och 1841
års reglementen, komma i åtnjutande af en vida större afskrifningsförmån, än uppbördsmän
vid Kronans magasiner och sjukhus, dels derigenom att de förra äro, på sätt 3:dje § i den
förstnämnde samt 119:de § uti och bilagan JU 17 till den sednare författningen utvisa, berättigade
icke allenast till full afskrifningsprocent å utminuterade proviant-artiklar, utan jemväl
till hälften af belöpande dylik procent å proviant, som aflemnas till annat fartyg eller
vid sjöexpeditionens slut öfverblifvit och återlevereras till Kronans magasin, dels ock derigenom
att 1812 års reglemente tillerkänner uppbördsmannen till sjös en större afskrifningseller
utminuterings-procent å vissa proviantartiklar, än som till lands bestås, såsom å korngryn
och hafregryn: 4 i stället för 3 procent, å potatis, smör, surkål: 5 i stället för 4, å torrt
bröd: 7 i stället för C, å ärter: 3 i stället för 2^ och å bränvin: 5 i stället för 3 procent;
att, beträffande det omförmälda öfverskottet, 946 L® 5 ?t hö, som blifvit fourage-uppbördsmannen
å Carlsborg godtgjordt utöfver den honom tillkommande afskrifningsprocenten
å denna artikel, detta betydliga öfverskott härleder sig dels deraf, att deruti äro inbegripna
af Ronden Petter Pettersson i Spethult, enligt kontrakt, levererade 322 Lft hö, som, ehuru i
tillkomst-journalen behörigen antecknade, efter fourageförvaltarne Insenstjernas och Angelis
före afgifvandet af 1852 års fourage-redogörelse, inträffade frånfällen, icke blifvit af den derefter
tillförordnade uppbördsmannen observerade och i redogörelsen debiterade, men hvarför
belöpande ersättning', efter inköpspriset, 16 sk. per I.ft, blifvit, i följd af Revisionens vid räkenskapen
gjorda anmärkning, af bemäldte 2:ne redogörares sterbhus-delägare till Kollegii
kassa inbetalt med 107 R:dr 16 sk. B:ko, dels ock deraf, att allt hö för Carlsborgs fästnings
behof, efter gammalt i orten allmänt gängse bruk, levereras med beräkning af 25 ft på lispundet,
hvaraf inträffat, att öfverskott å denna fonrageartikel varit betydligt större det ena
året än det andra, allt efter som höet blifvit mera eller mindre torrt till magasinet inlevcreradt;
dock har det äfven inträffat, att höets intorkning under årets lopp varit så stor, att,
på sätt 1849 års räkenskap utvisar, uppbördsmannens afskrifningsprocent uppgått till 319
Ltt 10 fE, hvaremot det befintliga öfverskottet utgjort endast 267 LTE; och skulle nämnde
år det förhållande hafva uppstått, att, derest uppbördsrnannen skolat till redovisning debitera
höet efter dess verkliga vigt, eller med 25 i stället för 20 *5 per levereradt lispund, denne
tjensteman kommit på en brist af ej mindre än 1,511 LIE, motsvarande, efter då gällande
pris af 12 sk. 10 rst. B:ko lispundet, 403 R:dr 47 sk. 2 rst. B:ko, som då måst af honom
godtgöras;
att den, vederbörande uppbördsman och redogörare vid Kronans magasiner och sjukhus,
genom 1 §. 8 morn. i 1812 års afskrifnings-reglemente, utan annat vilkor än ekonomi-administrationens
godkännande, tillförsäkrade rättighet till ersättning för alla i uppbörden enligt
redogörelsen befintliga öfverskott desto mindre synes med skäl kunna elier böra inskränkas,
som desse tjenstemän, jemlikt samma nådiga författning, äro förpligtade att ovilkorligen
ansvara för ali å uppbörden uppkommande brist; samt
att, derest den ifrågaställda förändringen i nu gällande föreskrifter skulle hafva till följd
allmän tillämpning af 1841 års ofta åberopade reglemente för sjö-expeditioner, i afseende å
uppbördsmäns rätt till ersättning för öfverskott å proviant- och fourage-persedlar, detta
sannolikt skulle medföra förlust för staten, om afskrifnings-procenterna vid magasinerna förhöjdes
till likhet med hvad om skeppsbord bestås, meri deremot innebära en, efter Kollegii
åsigt, ej på billighet och rättvisa grundad inskränkning i magasins-uppbördsmannens rättigheter
och fördelar, 'i händelse den lägre procenten bibehålles, ehuru godtgörelsen för alla
befintliga öfverskott komme att inskränkas.
Vidkommande åter Bevisorernes uti 21 § förnyade erinran derom, att det till brödbakning
å Carlsborgs fästning erforderliga mjöl icke blifvit, i enlighet med stadgandet uti det
den 4 Februari 1824 med bagaren Boustedt upprättade kontrakt, levereradt direkte till bagaren,
utan intaget i proviant-magasinet, hvarigenom Kronan fått vidkännas den för samma
mjöls utleverering belöpande afskrifnings-procent, sä och då, enligt hvad räkenskaperna utvisa,
berörde stadgande, redan före år 1843, blifvit, af förekommen anledning, till ali kraft
och verkan upphäfdt, och detsammas återupplifvande skulle, utom andra i Kollegii underdåniga
utlåtande den 19 Februari 1852 i anledning af Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af 1848 och 1849 års räkenskaper, omförmälda olägenheter, äfven hafva
till följd, dels att ett särskildt magasin för detta mjöl behöfde inrättas, emedan ett förråd
af denna vara alltid måste finnas utöfver det till brödbakning för dagen erforderliga, på det att
ej, i följd af möjligen uteblifven eller kasserad mjöl-leverans, det för fästningens behof dagligen
påräknade brödparti må komma att saknas, dels att bagaren blefve uppbördsman och
redogörare för det till förbakning emottagna, och Proviant-förvaltaren deremot för det till
andra behof och till daglig utminutering afsedda mjölet, med hvardera åliggande redovisnings-skyldighet
och dermed förenad rättighet till afskrifning, dels ock att proviant-uppbördsmannen
skulle, vid mistningen af den honom nu tillfallande afskrifnings-procent å det till
förbakning utlemnade mjölet, komma i åtnjutande af dylik procent å det emottagna brödet,
hvilken förmån nu, jemlikt Kongl, brefvet den 27 Juli 1841, icke bestås och hvarigenom
således en ökad utgift för Kronan blefve en gifven följd; på grund af hvilket allt Kollegium
anser Bevisorernes anmärkning i denna del ej kunna föranleda någon Eders Kongl Maj:t
och Kronan till fördel ländande åtgärd.
