# ID: svediakorp-gov2291
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 56,619
# sentences: 1,290
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Kongl. Majds Nådiga Proposition N'.o i 27.
13
\:o 127.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 20 Okt. 1857, kl. 5 e. m.
KONGL. MAJrTS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående pension för framlidne
f. d. Presidenten m. rn. Friherre Jacob Ceders troms
enka; Gifven Stockholms Slott den 9 September 1857.
Sedan f. d. Presidenten i Kongl. Majtts och Rikets Kammar-kollegium,
Kommendören med Stora Korset af Kongl. Svärds-Orden, Friherre Jacob Cederström
den 9 sistlidne Juli aflidit, har hans enka Anna Margaretha Cederström,
född von Cederwald, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om Nådig framställning
till Rikets Ständer rörande pensions beviljande åt henne.
De till stöd för denna ansökning bilagda handlingar utvisa hufvudsakligen,
dels att Friherre Cederström, född år 1782, varit från sin tidigaste ungdom anställd
såsom krigare i fäderneslandets tjenst, hvarunder han bevistat flera fälttåg
och till följd af skjutsår förlorat sitt ena ben, samt att han blifvit år 1817
utnämnd till Landshöfding och Militär-befälhafvare på Gottland, år 1826 General-major
i Arméen och 1831 President i Kammar-kollegium, från hvilket
embete han år 1847 erhöll Nådigt afsked med pension, dels att vid hans död
behållningen för enka och barn uppgått endast till 9,746 R:dr 39 sk. 5 r:st.
Banko.
Med afseende å Presidenten, Friherre Cederströms under en lång tjenstetid
ådagalagda förtjenster i flera honom uppdragna vigtiga befattningar samt å det
ringa beloppet af den ålderstigna oell sjukliga enkans andel i qvarlåtenskapen,
14
Kongl. Muj:ts Nåd. Proposition N:o 127.
vill Kongl. Majit härmed i Nåder föreslå Rikets Ständer, att en årlig pension
af Ett Tusen Riksdaler Riksmynt måtte henne tilläggas och på Allmänna Indragnings-staten
uppföras.
Handlingarne i detta ärende skola tillhandahållas det Utskott, till hvilket
frågan, för närmare behandling, varder af Rikets Ständer öfverlemnad; och
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
Under Hans Majits
Yår Allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
Dess tillförordnade Regering:
CARL.
C. E. Gunther. N. F. Wallensteen. A. F. N. Gyldenstolpe.
II. W. Bredberg.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför den ander
Hans Maj:t Konungens frånvaro i Nåder tillförordnade
Regering å Stockholms Slott den 9 September
1851.
Närvarande:
Hans Kongl. Höghet KRONPRINSEN,
Hans Excellens, Herr Justitie-Stats-Ministern Gunther, samt
Stats-Råden: Wallensteen och
Grefve Gyldenstolpe.
Expeditions-Chefen Bredberg uppläste till justering ett, i öfverensstämmelse
med Kongl. Regeringens denna dag fattade beslut, uppsatt förslag till Nådig
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition N:o i 38.
15
Proposition, angående pension för framlidne f. d. Presidenten m. m. Friherre
Jacob Cederströms enka.
Detta förslag blef af Kongl. Regeringen gilladt; och skulle, i enlighet
dermed, Nådig Proposition till Rikets Ständer aflåtas, sådan den
finnes detta Protokoll bilagd.
Ex protocollo,
L. L. Fries.
Mi o 128.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 20 Okt. 1857, kl. 5 e. m.
KONGL. MAJ:TS
A'Miga Proposition till Rikets Ständer, angående eftergift till förmän
för Misterhults sockens fattigvård af kronans rätt
till dana-arf efter Lena Hansdotter i Sandsholm; Gifven
Stockholms Slott den 9 Oktober 1857.
Sedan inhysesmantten Petter Persson Fröman i Sundsholm, under Ekerum
i Misterhults socken af Kalmar län, och hans hustru Lena Hansdotter, hvilka
begge i lifstiden åtnjutit tillfälligt understöd af socknens fattigvård, aflidit, samt,
enligt Tuna läns Härads-rätts den 29 Juli 1840 gifna beslut, Lena Hansdotters
till namn och vistelseort okända syster eller andra möjligen lefvande arfvingar
blifvit genom kungörelse, som nämnde år tre gånger infördes i allmänna tidningarne,
anmanade att, inom den i Kongl. Förordningen den 30 Maj 1835
stadgade tid, bevaka sin rätt till Lena Hansdotters qvarlåtenskap, hvilken emellertid,
jemlikt Härad s-rättens tillika gifna förordnande, sattes under enskild mans
16
Kongl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 128.
vård och den 5 April 1841, enligt då aflemnad redogörelse, uppgick till en behållen
summa af 110 R:dr 18 sk. 3 r:st. B:ko; men någon arfvinge, enligt
vederbörande domares intyg, icke inom föreskrifven tid framställt anspråk på
berörde medel; har Misterhults församling, genom sin Kyrkoherde, hos Kongl.
Maj:t i underdånighet anhållit, att Lena Hansdotters qvarlåtenskap, som följaktligen
vore att hänföra till egenskap af dana-arf, måtte, med derå upplupen ränta,
tilldelas församlingens fattigvård, hvilken, hufvudsakligen till följd af en härjande
sjukdom för några år sedan, måste för närvarande lemna vård och underhåll åt
icke mindre än ett hundra värnlösa barn.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i Kalmar län, med afseende derå, att Lena Hansdotter i lifstiden legat
socknens fattigvård i viss mån till last, och att hennes qvarlåtenskap är till
beloppet obetydlig, förordat den underdåniga ansökningen; och vill Kongl. Maj:t
härmed i Nåder föreslå Rikets Ständer, att Kronans rätt till ifrågavarande danaarf
må, till förmån för Misterhults församlings fattigvård, eftergifvas.
Handlingarne i detta ärende skola tillhandahållas det Utskott, till hvars
handläggning frågan varder af Rikets Ständer öfverlemnad; och Kongl. Maj:t
förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
Under Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regentens frånvaro,
Den af Kongl. Maj-.t tillförordnade Regering:
C. E. Gunther.
IV. F. Wallensteen.
A. F. N. Gyldenstolpe.
I. A. Anjou.
11. W. Bredberg.
Kongl. Majlis Nåd. Proposition N:o 128.
17
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet inför den under
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regentens frånvaro tillförordnade
Regering å Stockholms Slott den 9 Oktober ISöl.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Stats-Ministern Gunther, samt
Stats-Råden: Wallensteen,
Grefve Gyldenstolpe och
Anjou.
Expeditions-Chefen Bredberg uppläste till justering ett, i öfverensstämmelse
med Kongl. Regeringens denna dag fattade beslut, uppsatt förslag till Nådig
Proposition angående eftergift, till förmån för fattigvården i Misterhults församling
inom Kalmar län, af Kronans rätt till dana-arf efter Lena Hansdotter i
Sundsholm.
Kongl. Regeringen fann godt att berörde förslag gilla, samt befallde.
att, i enlighet dermed, Nådig Proposition skulle till Rikets Ständer
aflåtas.
Ex protocollo,
Mildhog Lundgren.
Bih. till II- St. Prot. 1856 8; 1857. I Sami. I Md. 2 Hand. 2 2 Hafi.
3
STOCKHOLM, typografiska förenikgens boktryckeri, 1857.
Kongl• Mnj:ts Nådiga Skrifvelse N:o 129.
1
No 199.
Ani», till Exp.-Ulsk. den 59 Okt. t857, kl. 10 f. m.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga
Stats-Rådel Carl Hans Ulners underdåniga ansökning om
afsked med gen sion; Gifven Stockholms Slott den 23
0 klobo- 1851.
Uti en till Kongl. Maj:l ingilven underdånig ansökning har Siats-Rådet och Chelen
för Sjöförsvars-Departementet, Carl Hans Ulner, anhållit ali i Nåder varda från
nämnde embete entledigad, samt dervid i underdånighet anlört, att enär han saknade
enskild förmögenhet och hade talrik familj, hvars yngre medlemmar ännu vore minderåriga
och således fordrade uppfostran, skulle han blifva försatt uti en högst bekymmersam
ställning, derest han icke efter afskedstagande! kunde påräkna bidrag till sin
och de sinas utkomst; i anseende hvartill Stats-Rädet Ulner i underdånighet begärt, att,
i händelse Rikets Ständer bifölle Kongl. Maj:ts, uti Dess Nådiga proposition om Statsverkets
tillstånd och behof, gjorda framställning alt Stats-Råds-ledamot, som uppnått
60 års ålder och varit i tjenst i 35 år, må, så framt han innehaft embetét minst fern
år och företer läkarebetyg om fortfarande svår sjuklighet eller eljest sä försvagad helsa,
att han icke förmår embete t bestrida, kunna vid afskedstagande! erhålla pension å allmänna
indragnings-staten till belopp af 6,000 Riksdaler Riksmynt, Kongl. Maj:t måtte
täckas, sedan Rikets Ständers beslut härom ingått samt Siats-Rådet Ulners afskedsansökning
derefter lill Nådig pröfning förekomme, vid dess beviljande tilldela Stats-Rädet,
för dess återstående lifstid, omförmälda pension, men, om Kongl. Maj:ts berörde Nådiga
framställning ej skulle vinna Rikets Ständers bifall, aflåta Nådig proposition till
Rikets Ständer derom, att nämnde pensions-förmån måtte Siats-Rådet Ulner personli
gen
förunnas med hänseende dertill att han, enligt vid ansökningen bilagde betyg och
° Bill. till li. St. Prut. 1856 & 1851. 1 Send. 1 Afd. 2 Band. 25 Haft.
2
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse N:o 429.
tjensteförteckning, redan hunnit till 61 års ålder, oafbrutet tjenat staten i 45 år, innehaft
Stats-Räds-embetet i nära 6 år och genom fortfarande svår sjuklighet numera blifvit
oförmögen att detsamma längre bestrida.
Då Kongl. Maj:t. enligt Sin till Rikets nu församlade Ständer aflåtna proposition
om Stals-verkets tillstånd och behof, ansett Stats-Räds-ledamot, som från embetet
afgår under sådana förhållanden, som dem, hvilka i nyssberörde måtto blifvit upplyste
och behörigen vitsordade, böra tilläggas pension till ofvannämnda belopp, har Kongl.
Maj:t, med tillika fästad t afseende å Stals-Rådet Ulners långvariga och förtjenstfulla
verksamhet i allmänna befattningar samt ä öfriga i den underdåniga ansökningen åberopade
omständigheter, i Nåder velat, utan afvaktan på det beslut, som af Rikets Ständer
kan komma att i anledning af nämnde proposition fattas, härigenom föreslå Rikets
Ständer att nu medgifva, det Stats-Rådet Ulner må, så snart afsked varder honom beviljadt,
å allmänna indragnings-staten uppföras, att i sin återstående lifstid derifrån i
pension åtnjuta 6,000 R:dr Riksmynt årligen.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers Stals-Utskott med all Kongl. Nåd och
ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
linder Hans Maj:ts,
Min Aller Nådigste Konungs och Herres sjukdom
CARL.
Ludv. Almqvist.
Utdrag af Protokollet ifver Civil-Ärenden, hållet inför Hans Kongl..
Höghet Kr o nprin sen - Regen len i Slals-Rädet ä Stockholms
Slolt den 25 Oktober 1857.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justilie-Stats-Ministern Gunther,
Ha ns Excellens, Herr Stats-Ministern lör Utrikes Ärendena, Friherre Lagerheim,
Stats-Råden Hal le//steen.
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou,
Almqvist och
Friherre af Ugglas.
Kongl. Maj-.ts Nådiga Skrifvelse N:o 129.
3
Sedan Protokollet öfver Civil-Ärenden för den 20 innevarande månad blifvit justeradt,
föredrog Chefen för Civil-Departementet, Stats-Rådet Almqvist, i underdånighet
:
l:o.
En af Stats-Rådet och Chefen för Sjöförsvars-Departementet Carl Hans Liner i
underdånighet ingifven skrift, deruti han dels anhållit att i Nåder varda från nämnde
embete entledigad, dels ock, under åberopande deraf, att han, som saknade enskild
förmögenhet och hade talrik familj, hvars yngre medlemmar ännu vore minderåriga och
således fordrade uppfostran, skulle blifva försatt uti en högst bekymmersam ställning,
derest han icke efter afskedstagande! kunde påräkna bidrag till sin och de sinas utkomst,
i underdånighet begärt att, i händelse Rikets nu församlade Ständer bi folie
Kongl. Maj:ts, uti Dess Nådiga proposition om Slats-verkets tillstånd och behof, gjorda
framställning att Stats-Råds-ledamot, som uppnått 60 års ålder och varit i tjenst i 35
år, må, så framt han innehaft embetet minst fem år och företer läkarebetyg om fortfarande
svår sjuklighet eller eljest så försvagad helsa, alt han icke förmår embetet bestrida,
kunna vid afskedstagande erhålla pension å allmänna indragnings-staten till belopp
al 6,000 R:dr Riksmynt, Kongl. Majit måtte täckas, sedan Rikets Ständers beslut
härom ingått samt då Stats-Rådet Uiners afskedsansökning derefter till Nådig pröfning
förekomme, vid afskedets beviljande tilldela honom, för hans återstående lifstid, pension
till om förmälda belopp, men att, om Kongl. Majlis berörde Nådiga framställning
ej skulle vinna Rikets Ständers bifall, Kongl. Majit då täcktes aflåta Nådig proposition
till Rikets Ständer derom, att nämnde pensions-förmån måtte Stats-Rådet Ulner personligen
förunnas med hänseende dertill all han, — som, enligt ansökningen bdagde
prestbetyg och tjenste-förteckning, vore född den 24 November 1796, blifvit den 22
September 1812 utnämnd till Under-Löjtnant vid Kongl. Örlogs-flottan, den 11 Maj
1818 befordrad till Löjtnant, den 27 April 1833 lill Kapiten, den 30 September 1834
till Equipage-mästare i Carlskrona, under hvilken befattning han, då Fregatten Josephine
den 17 Januari 1839 skulle inbogseras i dervarande skeppsvarfs gamla reparations-docka,
utaf en nedfallande balk erhållit en svår blessur i hufvudet och af en vid
samma tillfälle söndersprungen ketting ett jrårdt slag emellan axlarne, och den 30Mars
1841 till Kommendör-Kapiten, samt den 11 Maj 1849 förordnats alt vara Varfs-chef
vid Kongl. Flottans station i Carlskrona, hvilken befattning han innehaft till den 5
Januari 1852, då han i Nåder utnämndes till Stats-Råd, — nu redan hunnit till 61 års
ålder, oafbrutet tjenat staten i 45 år, innehaft Stats-Råds-embetet i nära 6 år och genom
fortfarande svår sjuklighet numera blifvit oförmögen att detsamma längre bestrida,
i hvilket sednare hänseende Stats-Rådet Ulner företett ett den 9 innevarande Oktober
ulfärdadt läkarebetyg, af innehåll, att Stats-Rådet Ulner under de sednare tvänne åren
ofta varit besvärad af blodkongestion åt hufvudet, hvaraf hans själs- och kroppskrafter
blifvit betydligt förminskade; att, i fall han skulle undgå att se sin redan i hög grad
försvagade helsa ohjelpligt bruten, han icke längre kunde med utöfningen af StatsRåds-embetet
fortfara och att sannolikt ofvanomlörmälda Stats-Rådet Ulner i statens
tjenst tillskyndade svåra skada å hufvud och rygg i sin mån bidragit till utvecklingen
af hans nuvarande sjuklighet.
4
Kongl. Maj:ls Nådiga Skrif veine N:o 129.
Då Kongl. Maj:t, enligt sin till Rikets nu församlade Ständer aflåtna proposition
om Statsverkets tillstånd och behof, ansett Stats-Råds-Iedamot, som (rån embetet algar
under sådana förhållanden, som dem, hvilka i afseende å Stats-Radet Ulner nu blifvit
upplyste och behörigen vitsordade, böra tilläggas pension till belopp al Sextusen Riksdaler
Riksmynt, tillstyrkte Stats-Rådet, att Kongl. Maj:t, i betraktande tillika al StatsRådet
Ulners långvariga och förtjenstfulla verksamhet i allmänna befattningar samt af
öfriga i den underdåniga ansökningen åberopade omständigheter, malte, utan afvaklan
på det beslut, som af Rikets Ständer kunde komma att i anledning af nämnde proposition
fattas, föreslå Rikets Ständer att nu medgifva, det Stats-Rådet Ulner må, sä snart
afsked varder honom beviljadt, å allmänna indragnings-staten uppföras, att under sin
återstående lifstid derifrån i pension åtnjuta Sextusen Riksdaler Riksmynt årligen.
Hvad Stats-Rådet sålunda i underdånighet tillstyrkt, behagade
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen i Nåder gilla, samt befallde att,
i öfverensstämmelse dermed, Nådig skrifvelse, sådan den finnes
detta protokoll bilagd, skulle till Rikets Ständers Stats-Ctskott
a flätas.
Ex protocollo
Rudolf Adelgren.
STOCKHOLM, tryckt hos Isaac Marcus, 1857.
tony], 3J*j:h Kiiigm Preposition A: o 1 3 u.
1
X:» 130.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 9 Nov. 1857, kl. 9 f. m.
KONGL. MAJ:TS
Nådiga Proposition till Rikets Ständer, angående betäckande af de
kostnader, som för skatte förenklingens och det nya jordeboksverkets
fortgång erfordras; Gifven Stockholms Slott
de n 50 Oktober 1857.
Sedan Rikets Ständer, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts
Nådiga förslag, rörande de uti ordinarie räntan ingående persedlars omsättning
och förenkling, under den 14 Oktober 1854 meddelat beslut i detta ämne och
i sammanhang dermed förordnat, att nya jordeböcker, upptagande nya penningeräntan
och nya persedel-räntan, med hvarje persedels vid förenklingen beräknade
värde, skulle upprättas, så skyndsamt ske kunde; att, i den man
hvarje läns jordebok blefve färdig, den, efter hufvudsaklig granskning, skulle
tjena till efterrättelse för länet; samt att Kongl. Maj:ts och Rikets Kammarkollegium
skulle meddela stadfästelse på fördelningen och beloppet af den ränta,
hvilken för hvarje hemman eller lägenhet borde i jordeboken antecknas; har
Kongl. Majit, under den 11 Maj 1855, icke blott i Nådig Kungörelse, rörande
ränte-persedlarnes omsättning och förenkling, upptagit ofvannämnde bestämmelser
angående jordeböckers uppgörande, utan ock anbefallt Kammar-kollegium att,
enär de hinder, som dittills mött för uppgörande af formulär till sådana böcker,
dåinera blifvit, genom författningar om såväl ränte-förenklingen, som ny mått-,
ttih. till II. St. Prot. 1856 rf 1857. I Sami. i Afd. 2 liand. 25 Häfl. 1
Kongl, ilaj.ls Nåd. Proposition JV.-o Vitt.
vigt- och myntberäkning, undanröjda, inkomma med underdåniga förslag till nytt
jordeboks-formulär och till de föreskrifter, som i afseende på de nya jordeböckernas
upprättande och framtida tillämpning ansåges erforderliga.
Med ledning af dessa förslag, som Kammar-kollegium under den 14 Mars
1856 afgifvit. har Kongl. Maj:t den 16 påföljde Maj i ämnet meddelat Nådigt
beslut, i enlighet hvarmed Kollegium den 27 Oktober samma år utfärdat kungörelse
om de nya jordeböckernas upprättande, åtföljdt af formulärer icke blott
dertill, utan ock till förvandlings-uträkningar för omsättning och förenkling af
räntor m. m.
Tillika föreskrefs i sistnämnda Kungörelse, att förvandlings-uträkningarne
utvisande förhållandet vid 1856 års slut, borde före den 1 Juli 1857 aflemnas
utaf Häradsskrifvarne till vederbörande Läns-styrelse, derefter granskas i Landskontoret
och vid slutet af Januari månad 1858, jemte uppgift å de under är
1857 inträffade förändringar, insändas till Kammar-kollegii vidare pröfning, som
bör icke blott med erforderlig noggrannhet, utan ock med största dermed förenliga
skyndsamhet, verkställas; att uträkningarne derefter, i den mån granskningen
medhunnits, skola fögderivis återskickas till Kongl. Majit Befallningshafvande:
att, inom sex månader från det uträkningarne sedermera till Häradsskrifvarne
återkommit, jordeböcker för år 1858, således utvisande det förhållande, som vid
det årets ingång eger rum, skola, med undantag lör vissa delar af Kopparbergs
län, vara af Häradsskrifvarne upprättade uti fyra exemplar, hvilka böra aflemnas
och förvaras, ett exemplar i sockenkyrkan, ett å Häradsskrifvare-kontoret,
ett å Lands-kontoret och ett hos Kammar-kollegium; att Lands-kamereraren
skall inom ett år, efter det jordeboken till Lands-kontoret inkommit, hafva densamma
granskat; samt att, sedan denna granskning i Lands-kontoret blifvit fullbordad
och vidare föreskrifna åtgärder egt rum, jordeboken, åtföljd af Landskontorets
anmärkningar med flera handlingar, bör af Kongl. Majits Befallningshafvande,
jemte eget utlåtande och vederbörandes yttranden, öfverlemnas till
Kammar-kollegium för att slutligen pröfvas och till efterrättelse fastställas.
Då det var att förutse, att alla dessa för både allmän och enskild rätt
vigtiga och grannlaga arbeten, — om hvilkas mödosamma och tidsödande beskaffenhet
ofvannämnda, vid Kammar-kollegii Kungörelse den 27 Oktober 1856 fogade
formulärer, jemförda med det förhållande, att i Riket finnas, med uteslutande
af bråk, 65,878 mantal, ofta styckade i särskilda hemmansdelar, och ett
lika stort, om ej större antal andra lägenheter, lemna ett ungefärligt begrepp, —
icke kunde, med erforderlig både skyndsamhet och noggrannhet, utföras af de
tjenstemän, som ansvaret derför åligger, utan anlitande af skickliga och pålitliga
personers biträde, förklarade Kongl. Majit i Nåder det ankomma på de särskilda
länens styrelser att hos Kongl. Majit i underdånighet anmäla hvad de, hvar
för sitt län, ansåge oundgängligt till aflöning af biträden, så väl åt Iläradsskrif
-
Kongl. Maj-.ls Nåd. Proposition Nio 130.
3
värne vid arbetet med förvandlings-uträkningarnes upprättande, som åt Landskamererarne
vid dessa uträkningars och jordeböckernas granskning; varande, till
följd häraf, dylika framställningar frän Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i åtskilliga
län numera inkomna om anslag till Häradsskrifvares och Lands-kamererares
biträden för omförmälda arbeten.
Af do för sådana utgifter afsedda medel, nemligen det förslags-anslag af
högst 40,000 Riksdaler Banko, som Rikets Ständer, på Kongl. Maj:ts Nådiga
förslag, under den 14 Oktober 1854 anvisat till bestridande af kostnaderna för
skatteförenklingens verkställighet, hafva emellertid redan måst utgå : till Häradsskrifvare
i Rikets samtliga län, med undantag af Malmöhus, Christianstads, Blekinge,
Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens, för de i § 12 af Kongl. Kungörelsen
den 11 Maj 1855 föreskrifna uträkningar på den förändrade ränta, sorn
provisoriskt ålåge hemman och lägenheter, tillsammans
Banko Riksdaler 15,0GG: 32, —
till Häradsskrifvare i åtskilliga län för besörjande af särskilda
förvandlings-uträkningar å Militie-staternas med Heres indelta
räntor  1,470: — —
till Kammarförvandten i Kammar-kollegium C. F. Poller, jemte
biträde, gratifikation för utarbetande af prof-jordebok, med tillhörande
förvandlings-uträkningar och bilagor  500: —■ —•
för inköp af papper, dels tryckt och dels otryckt, till de nya
joreböckerna med tillhörande sammandrag, äfvensom till förvandlings-uträkningar
å räntorna samt till jordeboks-förändringsextrakter
G,000: — —
tillsammans Banko Riksdaler 23,036: 32. —
så att å nämnde anslag för närvarande finnes en behållning af 16,963 Riksdaler
16 sk. Banko.
Vid beräkning åter af de kostnader, som för skatte-förenklingens och jordeboks-verkets
genomförande återstå, visar det sig först, att de förvandlings-uträkningar,
hvilka, såsom förberedelser till jordeböckers uppgörande, blifvit genom
Kammar-kollegii Kungörelse den 27 Oktober 1856 och dertill hörande formulär
föreskrifna, måst upptaga ränte-persedlarnes efter medel-markegång beräknade
värde med en noggrannhet, som sträcker sig ända till bråk af runstycken, och
derefter, vid dessa persedlars förvandling, innefatta, för hvarje post, evalvation
från gamla till nya mynt-, mått- och vigt-systemen; då deremot de uträkningar,
hvilka förut egt rum på grund af § 12 i Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855,
stadnat vid skillingtal och icke innefattat öfvergång till de nya räknesätten.
Sistnämnda uträkningar hafva följaktligen blott undantagsvis och i vissa delar
kunnat läggas till grund för de nya; och, enär dessa, enligt hvad Kongl Maj:ts
4
Kongl. tlaj-.ts Nåd. Proposition N:o i SV.
Befallningshafvande i vissa län uppgifvit och Kammar-kollegium vitsordat, erfordrat
vida större uppoffring af tid och möda, än de förra, synes godtgörelsen,
som för 1855 års uträkningar, på sätt ofvan är nämndt, uppgick till 15.066
R:dr 32 sk. banko, icke kunna för de nu ifrågavarande förvandlingarne, hvilka
omfatta Rikets samtliga län, beräknas till mindre, än en sammanlagd summa af
omkring 30,000 Riksdaler banko eller 45,000 Riksdaler Riksmynt.
Den granskning, som förvandlings-uträkningarne böra i Lands-kontoret undergå
och hvarför ersättning till Lands-kamererarne, med afseende å deras behof
af biträden, beror af vederbörande Läns-styrelsers underdåniga anmälan, torde,
till löijd af de många i Lands-kontoren hopade göromålen och af den till föga
mera än ett halft år begränsade granskningstiden, blifva i allmänhet inskränkt
till en mer eller mindre noggrann tillsyn deröfver, att allmänna eller särskildt
för hvarje län gällande föreskrifter och förhållanden blifvit vid uträkningarne
iakttagna. Det sätt, hvarpå denna tillsyn, enligt de till Kammar-kollegium inkomna
handlingarnes föranledande, blifvit utöfvad och hvaröfver samma Kollegium
i hvarje förekommande fall lemnäs tillfälle att sig utlåta, kommer naturligtvis
att bestämma, om och till hvad belopp ersättning må vederbörande Landskamererare
tilldelas; men, om denna ersättning antages i medeltal utgöra 200
Riksdaler Riksmynt uti hvarje af Rikets 24 län. uppkommer för ändamålet ett
behof af 4,800 R:dr samma mynt.
Om det måste antagas, att hvarken den första uträkningen, verkställd i
spridda orter och möjligen med olika uppfattning af författningarnes mening, eller
den med en mängd andra göromål samtidiga granskningen i Lands-kontoren
kan medföra tillfyllestgörande visshet, att skatteförvandlingen, ämnad att ligga
till grund för framtida beräkning af grundskatterna från alla jordinnehafvare
i Riket, blifvit verkställd med den omtanke och noggrannhet, som bör utmärka
ett sådant arbete; så skärpas till följd häraf anspråken på den pröfning, som
slutligen återstår i det gemensamma styrelseverket för hela Rikets kameralväsende.
Denna pröfning kommer i första rummet att innefatta en kontroll deröfver
att alla hemman och lägenheter äro riktigt upptagna, äfvensom att alla till jordeboks-
och hemmantals-ränfan samt kronotionden hittills hörande persedlar för
hvarje hemman eller lägenhet blifvit till myckenhet och kronovärdi, rätt utsatta
i förvandlings-uträkningen; således en jemförelse icke blott, enligt Kongl. Kungörelsen
den 23 sistlidne Maj, med äldre jordeböcker, vanligen tili ett antal af
fyra, men med utsträckning, om dessa icke sinsemellan öfverensstämma, till ännu
liera, utan äfven med indelningsverk och mönsterrullor. Derpå följer granskningen
af alla de vidlyftiga beräkningar och förvandlingar, som grundlägga bestämmandet
af hvarje hemmans och lägenhets framtida räntor, innan dessa, särskildt
för hvarje hemman och lägenhet, kunna af Kollegium på föreskrifvet sätt fast
-
kongl. Majds Nåd. Proposition N:o i St.
i
ställas. Härtill kommer, att, när vid granskningen upptäckes någon skiljaktighet
mellan de särskilda uppgifterna om hittills varande förhållanden eller någon,
efter den granskandes åsigt, oriktig beräkning, Kammar-kollegii beslut deröfver
skall skriftligen meddelas och åtfölja uträkningarne, när de, jemlikt ofvan åberopade
föreskrift, fögderivis återsändas till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.
Det härpå följande uppgörandet af sjelfva jordeböckerna är i § 4 af Kongl.
Instruktionen för Häradsskrifvarne den 10 November 1855 upptaget såsom en
deras tjenstepligt, för hvars fullgörande särskild godtgörelse icke ifrågakommer;
hvaremot sådan åt Lands-kamererarne för biträden vid jordeböckernas granskning
är, på sätt här ofvan omförmäles, beroende af vederbörande Läns-styrelsers
anmälan och af sjelfva granskningens mer eller mindre omfattande beskaffenhet.
Denna ersättning, sammanräknad för hela Riket, kan skäligen antagas till samma
belopp, som för Lands-kontorens granskning af förvandlings-uträkningarne är
kalkuleradt, eller 4,800 R.dr Riksmynt.
Slutligen, vid jordeböckernas pröfning i Kammar-kollegium, förekommer hufvudsakligast
att tillse öfverensstäinmelsen med förvandlings-uträkningarne och
riktigheten af hvad i dessa icke förekommit, nemligen oförmedlade mantalet, rustnings-
och roterings-skyldigheten samt åtskilliga anteckningar. Dessa frågors
behandling blifver hufvudsakligen enahanda, som beträffande granskningen af förvandlings-uträkningar
redan är beskrifven.
Med anledning af Kammar-kollegii underdåniga framställning i utlåtande
af den 14 Mars 1856 om en för ifrågavarande arbeten nödig ansedd tillökning
i Kollegii personal, förklarade Kongl. Majit, den 16 påföljde Maj, sig vilja taga
denna fråga i öfvervägande på förnyad anmälan af Kollegium, när personaltillökningen
komme att erfordras; och har Kollegium numera, under den 11 nästlidne
September, ånyo anfört, att arbetena i Kollegium med granskning såväl af
förvandlings-uträkningarne, som af jordeboken i alla öfriga delar, blefve vidlyftiga
besvärliga och långvariga, utan att bestämmas kunde, när slutet deraf vore
att motse; att för detta arbete, som af de tre Provins-kontoren omöjligen kunde
medhinnas, ett särskildt Kontor, under benämning af Jordeboks-kontoret, måste
inrättas, med 3 Kamererare, minst 9 Kammarskrifvare och 2 Kammardrän^ar:
' 0 7
att de många ärenden, som för upprättandet, pröfningen och fastställandet af ny
jordebok komme att anhängiggöras, ej heller kunde af Kollegii ordinarie ledamöter
handläggas jemte skötande af deras öfriga mångfaldiga och maktpåliggande
göromål; att följaktligen i Kollegium erfordrades särskilda ledamöter, som endast
med jordeboks-väsendet finge befattning och, enligt Kollegii åsigt, borde till
en början vara minst tre; att, när förvandlings-uträkningarne börja från orterna
till Kollegium inkomma eller den 1 Februari 1858, Jordeboks-kontoret bör inrättas
och derefter anställandet af extra ledamöter vidtaga den 1 Juli samma
år, då Kontoret någon tid varit i verksamhet och således hunnit bereda mål
6
Kongl. Maj:U Nåd. Proposition N:o lie.
till föredragning; att för jordeboksmålen böra vid sistnämnda tid anställas dels
i Kansliet två Notarier och två Kanslister, dels ock ytterligare en Kammardräng
vid Kollegium; samt att aflöningen för denna personal bör blifva alldeles
lika med den, som för Kollegii ordinarie embets- och tjenstemän samt betjente
i samma grader är eller varder bestämd, att såsom arfvoden utgå; — och har
Kollegium hemställt, att de personer, som vid jordeboks-verket blifva anställde,
måtte i Nåder försäkras, icke blott att de, när deras arbete dervid icke mera
tarfvas, skola än vidare få på Indragnings-staten uppbära sina arfvoden, intilldess
de till ordinarie tjenst med motsvarande aflöning varda befordrade, dock med
skyldighet för dem att under tiden, eller intilldess befordran vinnes, inom Kollegium
förrätta det arbete, som uti tjenster, likartade med deras vid jordeboksarbetet
innehafda befattningar, kan dem uppdragas, utan ock att deras enkor
och barn äro berättigade till pension af allmänna Enke- och Pupill-fonden, i enlighet
med de för pensions erhållande å denna fond i allmänhet stadgade grunder;
men att de ordinarie embets- och tjenstemän, som vid jordeboks-verket
kunna blifva anställde, böra, när arbetet är slut, till sina förra embeten
eller tjenster återgå.
Vid pröfning af detta förslag har Kongl. Maj:t väl, lika med Kammarkollegium,
funnit både <le förberedande arbetena till nya jordeböckers upprättande
och sjelfva dessa böckers granskning vara af en sådan omfattning och besvärlighet,
att dessa göromål omöjligen kunna af Kollegii ordinarie embets- och
tjenstemän, i bredd med deras öfriga åligganden, medhinnas; helst när arbetet,
enligt gifna föreskrifter, bör ske med den största skyndsamhet, som låter sig
med erforderlig noggrannhet förena. Kongl. Maj:t anser likväl, att den för jordeboks-verket
nödiga tillökning af Kollegii personal kan. med afseende jemväl
på svårigheten att för detta arbete finna så många skickliga, pålitliga och i alla
hänseenden användbara personer, väsentligen inskränkas, så mycket hellre, som
kostnaden härför, i allt fall, blifver ganska betydlig.
I öfverensstämmelse med Kollegii förslag finnér Kongl Majit nödigt, att, med
afseende å göromålens fördelning i Provins-kontor, vid Jordeboks-kontoret anställas
3 Kamererare, såsom Chefer för hvar sin afdelning af verket; men Kongl.
Majit anser, att antalet af dessas biträden kan inskränkas till 2:ne för hvardera
eller tillhopa sex underordnade tjenstemän, hvilka, med afseende på hufvudsakliga
beskaffenheten af sina göromål, lämpligen må benämnas Revisorer, dock icke
med högre aflöning, än som åtföljer Kammarskrifvare-graden i Kollegium. Och
då Kamererarne, under hvilkas tillsyn och ansvar, hvar för sin afdelning, ärendena
i Kontoret utarbetas, äro bäst i tillfälle att med full sakkännedom i Kollegium
föredraga de till dess pröfning hörande frågor, hvarigenom äfven inbesparas
en vidlyftig och tidsödande skriftvexling mellan Kontoret och Kollegium, anser
Kongl. Maj:t flere extra Ledamöter icke erfordras, än en, hvilken blifver Chef
kongl. MajUs Nåd. Proposition N:o 1 'St.
7
för Jordeboks-kontoret och, jemte skyldighet att öfvervara jordeboks-ärendenas
föredragning och deltaga i besluten derom, får till åliggande att ordna arbetena
inom hela Kontoret och tillse, att de blifva efter lika plan eller tillämpning af
författningarne handlagda; börande, för sådant ändamål och då behofvet af förhåll—
ningsreglor och upplysningar blifver störst vid arbetets början i Kontoret, denne
Chef samtidigt med den öfriga kontors-personalen förordnas. När målen hunnit
så utarbetas, att förekommande frågor böra Kainmar-kollegii pröfning underställas,
kommer för dessa ärenders handläggning att bildas en särskild division, bestående
af Jordeboks-kontorets Chef, den föredragande Kamereraren och,Menligt
' . ö 7 .Jt O
Presidentens förordnande, antingen en af KoIIegii öfrige ledamöter eller en af
de öfriga Jordeboks-kamererarne, hvilken division, på Kollegii vägnar, meddelar
beslut.
Den af Kollegium, för jordeboks-arbetets bedrifvande, ifrågasatta anställning
af tillförordnade Notarier, Kanslister och Vaktbetjening har Kongl. Majit
desto mindre funnit nödigt att på förhand bestämma, som jordeboks-arbetets inverkan
på göromålen i Kollegii kansli icke kan annorlunda, än på grund af
någon tids erfarenhet, bedömas och Jordeboks-kontoret, hvars verksamhet är af
beskaffenhet att blott sällan påkalla budskickningar utom verket eller annat Vaktmästare-biträde,
bör i sådant afseende kunna betjenas af de sex ordinarie Vaktmästare,
hvilka, utom möjligen antagna extra, finnas vid sjelfva Kollegium anställde;
viljande likväl Kongl. Majit hafva sig förbehållet att, i den mån jordeboksarbetet
framdeles befinnes, i ena eller andra hänseendet, framkalla behof af
särskildt aflönade biträden, derom, på underdånig framställning af Kammar-kollegium,
förordna; för hvilket ändamål nödiga medel likväl böra till Kongl Majit»
disposition anvisas.
Kostnaderna för den omförmälda förstärkningen af Kollegii personal kan för
åren 1858, 1859 och 1860 sålunda beräknas:
1 tillförordnad Ledamot och Chef för Jordeboks-kontoret skulle i årligt arfvode
uppbära enahanda belopp, som till lön för yngre Kammar-råd är, i Kongl.
Majits Nådiga Proposition den 30 Oktober 1856, angående Statsverkets tillstånd
och behof, föreslaget, nemligen Riksdaler Riksmynt 4,500: —
3 tillförordnade Kamererare i Jordeboks-kontoret, med arfvoden motsvarande
Kamererare-löner enligt samma förslag, ä 3,500 R:dr 10,500: —•
6 tillförordnade Revisorer med arfvoden, motsvarande föreslagna
' O
Kammarskrifvare-löner å 1,000 Ridr  6,000: —-
så att årsarfvodena blefve tillsammans  21,000: —
och skulle under år 1858, då arbetet organiseras den 1 Februari
och en månads arfvoden följaktligen afdragas, utgå Rimt Ridr 19,250: —
år 1859
2L000: —
Transport 40,250: —
8
Kongl. Hoj: Is Nåd. Proposition N:o 130.
Transport 40.250: —•
samt år 1860
21,000: -t—
tillsammans Riksmynt R:dr 61,250: —
hvartill komme  10,000: —
som torde ställas till Kongl. Maj:ts disposition för att, i mån af behof, användas
till arfvoden för biträden i Kollegii kansli och för ökad vaktbetjening.
Deremot, då anställning i Jordeboks-kontoret eller såsom Chef derför icke
bör utgöra hinder för befordran inom andra, på ordinarie stat uppförda embetsverk
och korpser, utan fastmera, om jordeboks-arbetet med nit och skicklighet
handhafves, innefatta en merit, som berättigar till uppmuntran och fortkomst,
men den af Kammar-kollegium ifrågaställda rätt för hvarje vid detta Kontor förordnad
tjensteman att allt framgent, med eller utan sysselsättning, uppbära enahanda
aflöning, skulle vid det tillfälliga, om än långvariga jordeboks-verket.s slut
belasta Statsverket med pensionering af en myckenhet tjenstemän, som möjligen,
ehuru ännu fullt arbetsföra, kunde finna sin fördel vid att icke vidare söka någon
fast anställning; har Kongl. Maj:t icke pröfvat skäligt att bifalla Kammarkollegii
förslag om expektans-arfvoden efter jordeboks-arbetets slut; likasom pensionsrätt
af allmänna Enke- och Pupill-fonden för enkor och barn efter ifrågavarande,
för ett tillfälligt uppdrag förordnade embets- och tjenstemän icke låter
sig förena med de stadgade grunderna för denna fonds förvaltning.
Efter ofvanstående beräkning af de utgifter, som intill 1860 års slut skulle
för jordeboks-arbetet förestå, komme de att uppgå till följande summor:
vedergällning till Häradsskrifvarne för biträden vid uppgörandet af förvandlingsuträkningarne,
äfvensom till Lands-kainererarne för dessa uträkningars och sjelfva
jordeböckernas granskning, omkring Riksmynt R:dr .... 55,000: —
arfvoden för Kammar-kollegii Jordeboks-kontor och dess Chef . . 61,250: —
afsatta medel att användas till arfvoden för biträden i Kollegii kansli m. m. 10,000: —
tillsammans Riksmynt R:dr 126,250: —
När härifrån afdrages nuvarande behållning på anslaget till skatteförenklingens
verkställighet, ofvanberörde 16,963 Riksdaler 16
sk. Banko eller Riksmynt R:dr  25,445: —-
så återstår behofvet, under åren 1858, 1859 och 1860, af ytterligare 100,805: —
Riksdaler Riksmynt; och, då för utförandet af ifrågavarande vigtiga arbeten, hvilka
blifvit nödiga till följd af Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers sammanstämmande
beslut, icke några medel nu finnas tillgängliga, föranlåtes Kongl. Maj:t att härigenom
för Rikets Ständer framlägga det yppade behofvet och i Nåder föreslå,
att Rikets Ständer måtte, till betäckande af kostnaderna för skatteförenklingens
och det nya jordeboks-verkets fortgång intill 1860 års slut, anvisa till Kongl.
Maj:ts
Kongl. Majus Nåd. Proposition N:o 130.
9
Maj:ts disposition ett extra anslag af Ett Hundra Tusen Riksdaler Riksmynt, att
efter behof utgå under åren 1858, 185!) och 1860.
Kongi. Maj:t förblifver Rikets Ständer med ali Kongl, nåd och ynnest
städse välbevågen. Datum ut supra.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom
C A K Ia.
J. A. Gripenstedt.
Utdrag af Protokollet öfoer Finans-Ärenden, hållet, under Hans
Majit Konungens sjukdom, inför Hans Kongl. Höghet
Kronprinsen i Stats-Rädet ä Stockholms Slolt den 50 Oktober
1857.
När varan de:
Hans Excellens, Herr Justitie-Stats-Ministern Gunther,
samt Stats-Råden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou,
Almqvist,
och Friherre af Ugglas.
Chefen för Finans-Departementet, Stats-Rådet Gripenstedt, uppläste till justering
ett, i enlighet med nyss fattadt beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, angående betäckande af de kostnader, sorn för skatteförenklingens
och det nya jordeboks-verkets fortgång erfordras.
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen behagade, jemlikt StatsRådets
underdåniga tillstyrkande, i Nåder gilla berörda förslag,
sådant det finnes detta Protokoll bilagdt, samt befallte att Nådig
Proposition, i enlighet dermed, skulle till Rikets Ständer afgå.
Ex protocollo
C. F. Smerling.
Ilih. lill R. St. Prol. 1836 8$ 1837. 1 Sami. 1 Afd. 2 Hand. Si Haft.
2
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, 1857,
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse N:o 131.
1
131.
Ani», lill Exp. Uisk. ilen H Nov. laar, kl. n f. ra.
KONGL. MA.LTS
Nådiga Skrifvelse lill Rikets Ständer i fråga om eftergift, af den
f. d. Lands-kamereraren i (Vermlands Län, Kammarrutts-rådct
Svante Lindberg ådömda skyldighet att ersätta
kronans förlust, af arrende-afgifier och krono-ulsky/der
rn. rn. för boställena N:ris 1 och 2. Elfvetorp i Ölme
Socken af nämnde Län; Gifven Stockholms Slutt den 30
Oktober 1857.
De från Nerikes Regemente lill Statsverket indragna l:a och 2:dra Trumslagareboställena
Elfvetorp Niris 1 och 2, belägna i Öhne Socken och härad af Wermlands
Län, blefvo af Kongl. Majlis och Rikets Krigs- och Kammar-kollegier, mot viss årlig
afgäld, utarrenderade på 30 års lid tili Bataljons-adj utan ten A. S. Ekendahl, bostället
Nio i den 7 November 1822, att tillträdas den 14 Mars 1823, och bostället Nio 2 den
7 November 1827 med tililrädesrätt den 14 Mars 1828. Båda kontrakterna, hvilka i
a (skrifter, genast efter afslutandet, öfversändes (rån Kollegierna till Kongl. Majlis Befallningshafvande
i Länet, innehöllo i 10 § att, utom till-och afträdes-syn, särskild syn
hvart lOide år skulle å boställena förrättas, vid laga ansvar för Kongl. Majits Befallningshafvande
om sådant försummades; i 12:te § att arrendatorn, som reilan ställt godkänd
borgen för arrendeskyldigheternas fullgörande under de fem första arrendeåren,
borde innan nämnde tids förlopp anskaffa för derpå följande 10 år en dylik borgen,
hvilken sedermera för lika många är Lomme att på enahanda sätt förnyas; och skulle Landshöfdingen
hålla hand öfver verkställigheten häraf; samt i 15 §, att Landshöfdingen, som
fått del af arrendekontraktet, borde med sorgfällighet vaka deröfver, att de betingade
och aftalade vilkoren blefve efterlefda och fullgjorda.
Bill. till 11. St. Prat. 1856 & 1857. 1 Saint. 1 Åfä. 2 Band. 25 Häfl. 1
9
Kongl. Majds Nådiga Skrifvelse N:o 131.
Men vid Ekendahls död den 27 Oktober 1835 befanns dels att den nya borgen,
som lör bostället N:o 1 boil till den 14 Mars 1828 och för bostället N:o 2 lill samma
dag 1833 anskaffas, icke blifvit al Ekendahl i lifstiden ställd, dels att under hans besinningstid
någon särskild syn å bostället N:o 1 icke egt runi, ehuru sådan, enligt kontraktets
10 §, bort ske år 1833, dels ock alt 1831 års ordinarie ränta af begge hemmanen
samt både räntan och .arrendeafgifterna för de följande åren voro oguldna.
När vederböra ndeSK ro no lögde den 4 Maj 1836 tillkännagaf, att Ekendahl allidet
och boställena derefter blifvit lemnade utan våld och skötsel, ingick Kongl. Majrts
Befallningshafvande med anmälan derom till Kammar-kollegium, enligt hvars föreskrift
nämnda hemman först af Kongl. Majrts Befallningshafvande för Kronans räkning öfvertogos
och derpå, eller auktion, utarrenderades; likväl med mindre inkomst för Kronan
än de al Ekendahl utfästa arrendebelopp; och dennes qvarlåtenskap lanns vara otillräcklig
till gäldens betalning.
Såsom vållande till den förlust, hvilken Kronan lidit genom åsidosättande al behörig
tillsyn öfver ifrågavarande bostadsarrende, blefvo, bland andre, f. d. Landskamereraren
i Länet, Kammar-rätts-rådet Svante Lindberg, och f. d. Landshöfdingen derstädes,
Stats-rådet m. m. Johan al Wingård, hvilken sednare numera är alliden, inför
Kongl. Majrts och Rikets Kammar-rätt tilltalade af dess Advokat-fiskals-embete. 1
delta mål algaf Kammar-rätten den 18 December 1850 det Utslag, hvilket Kongl.
Majit den 24 Nov. 1852 i nåder fastställt, att, som Kongl. Majrts ofvannämnde Befallningshafvande,
hvilken myndighet, enligt de på grund af Kongl. Brefvet den 17
December 181(5, i arrendekonlrakterna införda stadgande!), ålegat vaka öfver de betingade
vilkorens uppfyllande, likväl för ny borgens erhållande af arrendatorn icke
tillgjort något vidare, än att, med föranledande af skedd anmälan, åt Kronofogden
i orten gifvets uppdrag alt sådan borgen infordra, dock ej förr än genom skrifvelse
den 29 Maj 1833 och utan att ens visats kunnat att detta uppdrag haft till påföljd
något föreläggande för arrendatorn, samt Kongl. Majlis Befallningshafvande ej heller
i öfrigt vidtagit åtgärder till bevarandejaf Konans i arrendekonlrakterna bestämda
rätt förrän till följd af Kronofogdens ofvanberörda framställning den 4 Maj 1836; alltså,
och emedan, vid betraktande i hvad mån den sålunda föreiupna försummelsen borde
til {skrifvas de ti I bt L ä n s-s ty reis e 11 i Wermland då hörande Embetsmän, det förekom mot
Kammarrätts-rådet Lindberg i hans förra egenskap af Lands-kamererare, alt, ehuru
Landskontoret, tili följd al Kongl. Kungörelsen den 15 Oktober 1828, hvarigenom förordnals,
att arrenden för de lill Statsverket indragna Militie-boställen skulle dädanefter
uppbäras och redovisas i sammanhang med allmänna uppbörden, egt ovilkorlig
förpligtelse, att, jemte kontrollen å denna uppbörd inom Länet, hafva tillsyn derå, alt
arrenden för derstädes befintliga sådana boställen, hvartill hemmanen Elfvetorp hörde,
blefve behörigen erlagda och i öfrigt Kronans säkerhet för kontraktsvilkorens fullgörande
nöjaktigt betryggad, samt ehuru arrendekonlrakterna om boställena Elfvetorp blifvit för
verkställighet af åberopade stadgande från Chefs-embetet för Nerikes Regemente den
12 Juli 1829 öfversända till Kongl. Majits Befallningshafvande och emottagne afLandskontoret,
som sålunda jemväl kommit i tillfälle, att. med afseende å dessa boställen,
sitt nyssnämnda åliggande uppfylla, Lindberg, det oaktadt, och fastän utfäste afgälder
från hemmanen redan för år 1831 upphört att lemnäs samt borgen för ena kontraktet
då jemväl saknats och för det andra med påföljda arrendeår gått till ända, underlåtit
att föri-, än i anledning af vederbörande Kronofogdes år 1836 afgifna, ofvanberörda
Memorial, bos Kongl. Majlis Befallningshafvande göra hemställan om åtgärd lill bevakande
af Kronans rätt härutinnan, hvilken underlåtenhet destomindre kunde af den
omständigheten, alt, såsom Lindberg erinrat, ärenden rörande Militie-boställen skulle varit
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse N:o 757.
3
vid Läns-styrelsen fördelade lill handläggning uti Lands-kansliet, lagligen ursäktas, som
Lindberg derigenom, att han, efter arrendekontrakternas erhållande, i Lands-kontoret
expedierat en från Landshöfdinge-embelet aflålen Skrifvelse den 16 Juli 1829, hvarmedelst
samma kontrakter, för del i 1828 års Kongl. Kungörelse afsedda ändamål, blifvit
till uppbörds-förvaltningen i orten aflemnade, måste antagas sjelf hafva ansett och gifvit
tillkänna att ärenden angående boställena Elfvetorp dåmera borde, såsom utgörande
föremål för Lands-kamererarens tjenstebefattning uti Lands-kontoret handläggas; ty och
då sålunda Kammarrätts-rådet Lindberg, gemensamt med dåvarande Landshöfdingen,
sedermera Stats-rådel al Wingård, hvilken ansågs, i sin förra egenskap af Landshöfding,
halva likaledes åsidosatt sin skyldighet att söka förhindra Kronans ifrågavarande
förluster, genom försummade embetspligter vållat ej mindre att förfallna arrendeafgifter
och utskylder, som af Ekendahl bort för hemmanen Elfvetorp gäldas, icke blifvit utsökte,
än ock att Ekendahl, ehuru han ej anskaffat förnyad borgen för sina i arrendekontrakten
utfästa förbindelser, likväl fått hemmanen fortfarande under en längre tid innehafva,
utan att erforderlig åtgärd til! betryggande af Kronans rätt blifvit vidtagen, samt
Kammarrätts-rådet Lindberg, jemte Stats-rådel, af Wingård, följaktligen icke kunde
undgå att, hvardera i mån af sin försummelse, ansvara för den förlust å dessa hemman,
sorn för Kronan uppkommit antingen genom vanhäfd under Ekendabls besinningstid.
eller genom uleblifven betalning af afgälder (ill och med det arrendeår, under
hvars lopp Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, på sätt ofvan är nämndt, föranlåtits att
hemmanen ä Kronans vägnar öfvertaga; blefve, jemlikt åberopade lagrum och författningar,
i första rummet Lindberg och, derest tillgång hos honom saknades, Stats-rådet
af Wingård ålagdt att ersätta ej mindre de oguldna arrende-algifler och krono-utskylder,
som, enligt Kontrakterna, hort, intill midfasta» år 1837. utaf hemmanen Elfvetorp
komma Kronan till godo och jemväl blifvit, sedan konkurs efter arrendatorn Ekendahl
yppats, till betalning fastställde, men icke kunde af konkursmassan gäldas, utan ock
det belopp, hvartill blifvande nybyggnad, husröta eller annan vanhäfd å hemmanen,
vid den tid de af Kronan pä förberörde sätt öfvertogos, kunde vid laga syn hafva blifvit
uppskattade, likaledes i den mån fastställd betalning derför af konkursmassan icke
erhölles: hvilka samtliga ersättningar skulle, efter konkursens slutliga utredning, till
siffran bestämmas genom behörig uträkning af Lands-kontoret i Wermlands Län.
Sådan uträkning är den 15 Mars 1853 afslutad och upptager:
Utskylder och arrendemedel för åren 1831, 1832, 1833, 1834 och 1835, tillsammans
utgörande, enligt Svea Hof-rätts dom uti Ekendabls konkurs den
19 Mars 1838
B:ko ILdr 605: 42. 10.
Minskadt arrende för år 1836 eldigt Ölme Härads-rätts
Utslag den 6 Maj 1847
,, 129: 5. 2.
Nybyggnader, husröta och vanhäfd på hegge boställena,
enligt Syne-rätts Utslag den 7 Augusti 1845, nemligen
för samtliga husens nybyggande på begge boställena
‘  2,072: 18. —
För humlegårdars anläggande, ängsladors och
hägriaders uppförande samt brunnars och
jords iståndsältande, tillsammans . . . 115: 40. 6. 2,188: 10. 6.
Summa i}:ko~K:dr 2,923: 10. 6,
hvaraf Kronan, i utdelning ur Ekendahls konkursmassa, erhållit blott . 48: 47. 3.
och således B:ko ILdr 2,874: 11. 3.
ålåge Kammarrätts-rådet Lindberg och Stats-rådct af Wingård att gälda.
4
Kongl. Ma;j:ts Nådiga Skri/velse N:o 431.
För sistnämnde belopp blef, på ansökning af Kammar-rättens Advokat Fiskal
oell efter Öfverståthåilare-embelels beslut den 8 April 1853 utmätningsförsök anställda
den 28 i samma månad, bos Lindberg, sorn dervid befanns ega ingen tillgång; men
sedan Stals-rådet af Wingård i lifstiden erlagt, i afräkning på Kronans ifrågavarande
fordran, ett belopp af 1,000 R:di\ har för återstoden 1,874 R:dr 1! sk, 3 rsl Banko införsel
blifvit, genom Utslag af Öfverståihållare-embetet den 21 November 1856 och af
Svea Hof-rätt den 16 Januari 1857, beviljad i Lindbergs pension på Allmänna Indragnirigs-staten,
1,200 Ilair, hvaraf, i den mån pensionen utföile, halfva beloppet skulle af
bemälde Advokat-fiskal eller hans rätts innehafvare, på Kronans vägnar, uppbäras, intill
dess skulden blifvit, till fullo gulden; och på detta sätt har Kronan af innevarande ars
La, 2:dra och 3:dje pensions-qvarlaler utbekommit tillsammans 450 Kalr B:ko, så att
till ulkräfvande återstå 1,424 R:dr 11 sk. 3 rst.
Redan förr än nyssberörda qvartaler utfallit, har Kammarrätts-rådet Lindberg
hos Kongl, Maj:t i underdånighet anhållit, att, då pensionen vore för honom, den
73-årige famiTjfadren, efter 48 års arbete i Statens tjenst och deraf 37i år såsom
Landskamererare, den enda tillgång för anskaffandet af ett tarfligt lifsuppehälle och af
den omvårdnad, sorn hans ålderdomskrämpor särskildt påkallade, Nådig framställning
måtte till Rikets nu församlade Ständer aflätas om eftergift af bola det ådömda beloppet,
2,874 R:dr 11 sk. 3 rst. Bd io, med undantag af den andel deraf, som åklagaren
i målet tillkommer.
Emellertid har inträffat, att, sedan vice Häradshöfdingen Gustaf Laurell, sorn,
enligt kontrakt med Kammar-kollegium den 8 Februari 1841, arrenderat boställena
Elfvetorp för 30 års tid, fått Kollegii medgifvande att, i stället för en bostad å hvardera
bostället, uppföra en dylik, gemensam för båda, och kostnaden för denna åbyggnad
blifvit vid laga syn den 18 Augusti 1848 uppskattad till 1,466 R:dr 38 sk. B:ko
(eller 605 R:dr 28 sk. mindre än för begge gårdarnes bebyggande upptogs vid 1845
års syn och derefter fördes Lindberg till last), så har Olme Härads-rält i tvist emellan
Laurell och Kronan, genom Utslag deri 3 Januari 1855, förpiigtat Kronan alt till
Laurell, såsom ersättning för nybyggnad, husröta och vanhäfd å ifrågavarande boställen,
utgifva det belopp, hvartill bvggnads-kostnaden enligt >848 års syn uppginge
med ‘ B;ko R:dr 1,466: 38. —
jemte det är 1845 stadgade beloppet för humlegårdar, ängs
lador,
hägnader och brunnar m. m  ,, 115: 40. 6.
tillsammans B:ko R:dr 1,582: 30. 6.
i den mån medel dertill redan influtit eller framdeles kunde inflyta, jemte 5 procent
årlig ränta å de, vare sig af Ekendahls konkursmassa, Stats-Rådet af Wingård eller
Kammarrätts-rådet Lindberg redan guldna medlen, räknadt frän stämningsdagen, 14
dagar före början af 1854 års böste-ting med häradet, intill dess betalning skedde;
hvilket beslut är genom Svea Hof rätts laga kraftvunna dom deri 6 Mars 1856 fäst—
ställdt. De medel, hvarpå ränta sålunda bör beräknas, äro såsom handlingarna utvisa
B.ko R:dr 39: 1. 3.
af utdelningen ur Ekendahls konkursmassa
och de  ,, 1,000: — —
som Stats-Rädet af Wingård i lifstiden erlagt,
eller tillhopa B:ko R:dr 1,039: 1. 3.
Hörd öfver Lindbergs ofvauberörda, efter hvad det vill synas, utan kännedom om
1848 års syn och 1856 års dom författade underdåniga ansökning om eftergift af hans
Kongl. Maj:ls Nådiga Skrifvelse N:o 431.
5
ersättnings-skyldighet, hur åklagaren, som i nyssnämnda dom funnit en anledning att
afstyrka bifall till ansökningen, lik viii icke kunnat vägra Lindberg det vitsord, alt iian,
under sin långa tjenstetid i allmänhet med både nit och skicklighet fullgjort de värf,
som varit honom anförtrodda; och beträffande särskildt den försummelse, hvars för
Lindberg olycksbringande följder nu äro i fråga, har åklagaren redan under sjelfva
åtalets handläggning medgifvit, alt denna försummelse kunde i viss mån ursäktas derigenom,
att Lands-kontoret icke lätt del af den till Läns-styrelsen med Krigs- och
Kammar-kollegiernas skrifvelse den 7 November 1822 öfversända afskrift utål arrendekontraktet
om Elfvetorp N:o I, jemte borgens-förbindelsen, utan ärendet i stället blifvit
i Läns styrelsens Kansli-afdelning behandladt; äfvensom den med nämnda Kollegiers
skrifvelse den 7 November 1827 till Lands-kansliet ankomna afskrift af arrende-kontraktet
angående Elfvetorp N:o 2 med tillhörande borgens-förbindelse i original qvarstanna!
i Lands-sekreterarens vård, ända lill dess han den 24 Maj 1833 aflemna!
dessa handlingar tili Lands-konlorel.
Kammar-rätten har. i underdånigt utlåtande den 18 sistlidne Augusti, anfört,
att. dä Kammarrätts-rädet Lindberg, enligt egen uppgift, vid nu framskriden ålder
befunne sig, med familj, i mycket torftiga omständigheter, hvilken uppgift vunnit stöd
deraf, att han är 1853 saknat lös egendom till gäldande af Kronans fordran, samt
Lindberg uti Statens tjenst tillbragt en lång tid, hvarunder han, enligt ofvan anförda
vitsord, i allmänhet med nit och skicklighet fullgjort siira åligganden, syntes, vid betraktande
äfven deraf, alt, vid innevarande Riksdag, andra tjenstemän vid Läns-stvrelse
beviljats eftergift af ersättning, likaledes ådömd i följd af underlåtenhet att tillse
Kronans rätt. Lindbergs underdåniga ansökning vara förtjent af behjertande; likväl
sålunda, att all fråga om eftergift al de 1,000 Ridr, som Stats-rådet af Wingård betalt
och hemmanen Eifvetorps nuvarande arrendator i busröte-ersättning redan uppburit,
skulle förfalla, och Lindbergs befrielse från belalnings-ansvar följaktligen, om den
medgäfves, afse blott återstoden. 1,874 R:dr 11 sk. 3 rst. På de af Kammar-rätten
anförda skäl, och med afseende på hvad i målet för öfrigt förekommit, bland annat
derom, att husröte-ersättning för hemmanen Elfvetorp blifvit Kammarrätts-rädet Lindberg
till last förd till högre belopp, än hvartill deras fullständiga bebyggande med nya
hus, enligt numera förändrade föreskrifter, är vid sednare syn upptaget, finner Kongl.
Majit väl skäligt ali Lindberg befrias från någon del af del honom ädömda ersättningsansvar,
men denna efteigift af Statens fordran må icke skäligen omfatta mera än hvad
sorn skulle utgöra en behållen inkomst för Stats-kassan, eller sträckas derhän, att nuvarande
boställs-arrendalorns genom laga kraftvunnen dom belastade rätt derigenom
komme att lida intrång eller ådraga Kronan rättegång och möjligen en kontant utgift,
från hvars godtgörande Lindberg da vore pä förhand Inkallad. Kongl. Majit har
följaktligen icke velat i vidsträcktare män bifalla den af Lindberg i förevarande mål
gjorda ansökning, än att Kongl. Majit härmed till Rikets Ständer öfveriemnar, huruvida
icke anledning må förefinnas till sådan eftergift af Kronans fordran hos Lindberg, att,
sedan han till Kronan inbetalt återstoden af de här ofvan omförmälda Ett Tusen Femhundra
åttatio tvä Riksdaler 30 skilhngar 6 runstycken Banko, hvilka vice Häradshöfdingen
Laurell, såsom nuvarande arrendator af hemmanen Elfvetorp, fått sig genom
Svea Hof-rälts dom den 6 Mars 1856 tillerkända, äfvensom den derigenom stadgade
ränta, och sedan det åklagaren i målet tillkommande arfvode jemväl utgått, Lindberg
må från erläggandet af det belopp, som derutöfver borde Kronan tillfalla, befrias; och
skulle, i händelse af sådan eftergift för Lindberg, äfven den ansvarighet, som för samma
belopp borde i andra rummet drabba Stats-rådet af Wingård och blifvit i den efter
honom uppkomna konkurs bevakad, komma all förfalla.
Bih. till R. St. Prat. 4856 & 4857. 1 Sami. 4 yJ/ä. 2 Band. 25 Käft. 2
Kongl. Maj.-tt Kådiga Skrifvelse N:o 131.
Handlingarne i detta mål skola tillhandahållas det Utskott, tili hvilket frågans
behandling varder af Rikets Ständer ölverlemnad; och Kongl. Majit förblifver Rikets
Ständer med ail Kongl. Nåd och önnest städse välbevågen. Datum ut supra.
Under Hans Maj:ts,
Min Aller Nådigste Konungs och Herres sjukdom
CARL
J. A. Gripenstedt.
Viding nj Protokollet lifner b inans-Ärenden, hållet, under Haris
Majit Konungens sjukdom, inför Hans Kongl. Höghet
Kronprinsen i Stats-Rådet å Stockholms Slott deri 30 Oktober
■1857.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Stats-Ministern Gunther, samt
S l a t s- R å d e n /Vallens te en,
Gripen stedt.
Grefve Mörner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou,
Ahnqvist och
Friherre af Ugglas.
Chefen för Finans-departementet, Stats-Rådel Gripenstedt, uppläste till justering
ett, i enlighet med nyss (ättadt beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj ts Nådiga
skrifvelse i fråga om eftergift a! den f. d. Lands-kamereraren i Wermlands Län,
Kammarrätls-rådel Svante Lindberg, ådömda skyldighet att ersätta Kronans förlust
af arrende-afgifter och krono-utskylder för boställena N:ris 1 och 2 Elfvetorp i Olme
Socken af nämnde Län.
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen behagade, jemlikt StalsRådets
underdåniga tillstyrkande, i Nåder gilla berörde förslag,
sådant det finnes detta Protokoll bilagdt, samt befallle alt Nådig
skrifvelse i enlighet dermed skulle till Rikets Ständer afgå.
Ex Protocollo:
L. F. Smerling.
STOCKHOLM, tryckt hos Isaac Marcus, 1857.
Kongl. Maj:ls Kådiga Skrifvelse N:o 132.
i\:o 132.
Ank. till Exp.-Utsk. cl. 24 Nov. 1857, kl. 10 f. m.
Kongl. Mcij:ts Nådiga Skrifvelse lill Rikets Ständers
Stats-Utskott, angående användande af medel
från anslaget till fångars vård och underhåll
för uppförande af en byggnad vid straffängelset
i Landskrona; Gifven Stockholms Slott den 40
November 4857.
Mos Kongl. Majit liar Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-inrättningar i riket,
uti underdånig skrifvelse, anfört, bland annat, att sedan den vid fästnings-fängelset i
Landskrona uppförda, Kongl. Majit och Kronan tillhöriga så kallade Gula Kasernen, uti
hvilken, jemte derinvid genom Styrelsens försorg verkställd tillbyggnad, Grefve Sten
Lewenhaupt, jemlikt med honom afslutadt kontrakt, lemnat 200 lifstidsfångar daglig
sysselsättning med fabriks-arbete, den 19 Februari innevarande år nedbrunnit, och jemväl
nämnde tillbyggnad af elden tagit skada, hade Styrelsen, efter inledd underhandling
om ett större antal fångars sysselsättning vid fängelset, med Grefve Lewenhaupt uppgjort
förändradt kontrakt, dermed Styrelsen afsett ej allenast att fortfarande under en längre
tid förskaffa Fångvården en icke obetydlig inkomst genom användandet af fångarnes
arbetskraft, utan äfven och hufvudsakligast att åt det stora antal lifstidsfångar, som vid
fängelset förvaras, bereda nyttig sysselsättning, såsom säkraste medlet att bland dem
Bih. lill B. St. Prot. 1856 $ 1857. 1 Sami. 1 Afd. 2 Band. 26 Hafi. 1
2
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse N:o 132.
upprätthålla ordning och efterlefnad af den för fängelset stadgade disciplin, i hvilket
afseende Styrelsens omsorger för nämnde fängelse komme att i ökadt mått tagas i anspråk.
då, efter fullbordandet af redan anbefalld tillbyggnad för fängelsets utvidgande,
eu betydlig tillökning i fång-antalet derstädes komme att ega rum. På sätt detta nya
kontrakt med Grefve Lewenhaupt utvisade, innefattade det hufvudsakligen, ad en ny
byggning i den nedbrunnas ställe uppföres och qvarstående delen af så kallade tillbyggnaden
påbygges genom Fångvårds-styrelsens försorg med en kostnad, hvilken, fördelad
på tvänne år, antagits komma att uppgå till högst Femtiofem tusen Riksdaler Banko,
deruti inberäknad kostnaderna för smärre byggnads-arbeten, som afsågo att bereda
en direkt, emot rymnings-företag mera betryggande, förbindelse emellan fängelset och
fabriken; att samma kostnad skulle af Grefve Lewenhaupt godigöras på det säll, att
han, jemte den i det äldre kontraktet betingade räuta till fem procent å deruti oraförmälda
(illbyggnads-kostnad, Åttatusen R:dr Banko, skulle, å kostnaden för den nu ifrägakomne
fabriksbyggnaden, dock högst till belopp af Femtiofemtusen R:dr Banko, erlägga
ränta efter sex procent årligen under den tid af 20 år, under hvilken kontraktet skulle
gälla, och att grefve Lewenhaupt skulle, sedan 4 månader efter byggnadernas emottagande
förflutit, i dagsverkspenuing erlägga Fyra skillingar banko för hvardera af de
arbetsfångar, som honom tillhandahållas, till högst ett antal af trehundra dagligen:
Och har, under förutsättning alt det med Grefve Lewenhaupt sålunda vilkorligen uppgjorda
kontrakt vunne Kongl. Majds nådiga bifall, Styrelsen i underdånighet hemställt,
att ifrågasatta bygguads-föreiag, för hvilket blifvit öfverlemnade af Öfver-Inlendents-erabetet
granskad ritning och kostnads-förslag, måtte få genom Styrelsens försorg verkställas,
med användande, så vidt ske kan, af fångarnes egen arbetskraft; äfvensom
Fångvårds-styrelsen, i afseende på de härtill nödiga medlen hemställt, att de i mån af
behof finge tagas af det årliga fångvårds-anslaget, mot det de af Grefve Lewenhaupt
utfästade årliga räute-belalningar i Styrelsens hufvudbok godtgjordes kontot för byggnader
och reparationer å straff- och arbets-fängelserna, hvarigenom denna utgifts-titel
komme att under kontraktstiden med motsvarande belopp minskas.
Vid öfvervägande af detta ärende har Kongl. Jlaj:t, som anser det vara af väsentlig
vigt. att vid straffängelset i Landskrona, hvilket är beräknadt att inrymma icke
mindre än femhundra fångar, utväg till sysselsättning för fångarna beredes, samt finner
detta ändamål kunna lämpligen och utan särdeles betungande för Statsverket, på det af
Styrelsen öfver Fängelser och Arbets-inrätlningar föreslagna sätt, ernås, velat, uppå de
i vidfogade Siatsråds-protokoll närmare utvecklade grunder, härmedelst föreslå Rikets
Ständer, att, af anslaget till fångars vård och underhåll mätte få, i mån af behof och
med de vilkor för medlens återbetalning, hvarom Fångvårds-styrelsen hemställt, användas
ett belopp af högst Femliofemtusen R:dr Banko för utförande vid Landskrona fästningsfängelse
af det byggnads-företag, som i Fåugvårds-slyrelsens ofvanbcrörda underdåniga
skrifvelse finnes omförmäldt.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse N:o 132.
3
De till detta ärende hörande handlingar bifogas och Kongl. Majit förblifver
Rikets Ständers Stats-Ulskott med all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
Under Hans Maj-ts
Min aliernådigste Konungs och Herres sjukdom.'
CARL.
C. E. Gunther.
Transsumt af Protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet
inför Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten uti Statsrådet
å Stockholms Slott den 3 November 1857
i närvaro af:
Haus Excellens, Justitie-Stats-Ministern, Herr Gunther;
Hans Excellens, Stats-Ministern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Lagerheim;
Stats-råden: fVallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou,
Almqvist,
Friherre af Ugglas.
Hans Excellens, Herr Justilie-Stats-ministern anmälde i underdånighet: Styrelsens
öfver Fängelser och Arbets-inrättningar i riket underdåniga skrifvelse den 3 nästlidne
Juli, deruti anföres, bland annat — — — — — — — — — —
Efter föredragning häraf och Krigs-kollegii i ämnet infordrade utlåtande, deruti
nämnde Kollegium ansett hinder icke möta för den till Landskrona fästnings-område
hörande platsens användande lills vidare på det af Fångvårds-styrelsen föreslagna sätt,
anhöll Herr Justitie-Slats-ministern att få i underdånighet fästa uppmärksamheten å det
ytterst maktpåliggande deri, att för straffängelset i Landskrona, hvilket numera är beräknadt
att inrymma 500 lifstidsfångar, utväg bereddes till fångarnes sysselsättande, i saknad
hvaraf ändamålet med denna straff-anstalt skulle, genom svårigheten af ordningens
4
Kongl. Maj-.ls Nådiga Skrifvelse N:o 132.
och disciplinens upprätthållande väsentligen förfelas. Då härtill kom, att den fabriksarbetsverksamhet,
deråt fångarne, i följd af förra öfverenskomnielsen med Grefve Lewenhaupt,
fått egna sig, funnits vara särdeles gagnelig, samt arbete för fångar på enskild
mans förlag vore i allmänhet att föredraga den, med betydligare kostnad förknippade
och vid Landskrona-fängelset, af bristande utrymme i allt fall icke utförbara sysselsättning
för fångvårdens egen räkning, som för fång-personalen vid åtskilliga andra fängelser
i riket måst tillvägabriugas, ansåg sig Herr Justitie-Stats-ministern böra i underdånighet
biträda det väckta förslaget, att, med en jemuförelsevis icke obetydlig inkomst för
fångvården, kunna hålla ej mindre än 300 lifstidsfångar i daglig verksamhet, med fångvårdens
medel bekosta uppförandet af ifrågakomne byggnad, desto hellre som utgifterne
härför kommo, enligt bestämmelserna i det föreslagna kontraktet, att fångvården successivt
återgäldas. Men då detta byggnads-företag ej kunde anses egentligen afse bere
dande
af utrymme för fångars vård och underhåll, och företagets utförande med medel
från fångvårds-anslaget följaktligen icke torde böra annorlunda, än med Rikets Ständers
kännedom och bifall ega rum, hemställde Herr Justitie-Stats-ministern, att Kongl. Majit
måtte täckas i nådig Skrifvelse till Stats-Utskottel föreslå Rikets Ständer, att den af
Fångvårds-styrelsen föreslagna byggnadens uppförande måtte få af anslaget till fångars
vård och underhåll, med ett belopp af högst Femtiofemtusen R:dr Banko bekostas, uuder
de vilkor i öfrigt, hvarom Fångvårds-styrelsen, på sätt här ofvan förmäles, hemställt:
och tillstyrkte Herr Justitie-Stats-ministern derjemte att, i afbidan på Rikets Ständers
beslut, med slutlig pröfning af frågan ora autagligheten utaf det med Grefve Lewenhaupt
vilkorligen ingångna kontraktet, tillika med de öfriga ämnen, som i Fåugvårds-styrelsens
underdåniga skrifvelse innefattas, måtte få anslå.
Denna Herr Justitie-Stats-ministerns af Statsrådets öfriga ledamöter
biträdda framställning behagade Hans Kongl. Höghet Kronprinsen
i nåder gilla.
Ex protocollo.
E. Helling.
Utdrag af Protokollet 'öfver Justitie-deparlements-ärenden, hållet
inför Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten uti Statsrådet
å Stockholms Slott Tisdagen den 10 November 1857,
i närvaro af:
Hans Excellens, Justitie-Stats-Ministern, Herr Gunther,
Hans Excellens, Stats-Ministern för Utrikes-Ärendena, Herr Friherre Lagerheim,
Kongl. Maj:ts K åd. Skrifvelse N;o 133.
5
Siais-råden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou,
Almqvist,
Friherre af Ugglas.
Hans Excellens, Herr Justilie-Stats-ministern uppläste till justering ett, i öfverensstämmelse
med förut fattadt Nådigt beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts Nådiga
skrifvelse till Rikets Ständers Stats-Utskolt, angående användande af medel från ansla
get
till fångars vård och underhåll för uppförande af en byggnad vid straff-fängelset
i Landskrona;
Och behagade Kongl. Maj:t, uppå Stats-rådets underdåniga tillstyrkande,
i nåder gilla berörde förslag, sådant det finnes detta protokoll
bifogadt, samt befallde att, i enlighet dermed, Nådig skrifvelse
skulle till Rikets Ständers Stats-Utskott expedieras.
Ex protocollo
Oscar David Egge.
N:o 133.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 24 Nov. 1857, kl. 10 f. m.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständers Statsutskott,
i fråga om pension från Rikets Allmänna
Indragning s-stat åt Juslitie-rådet John Roy;
Gifven Stockholms Slott den 10 November i857.
Hos Kongl. Majit har Justitie-rådet och Riddaren af Kongl. Majits Nordstjerneorden
John Roy uti underdånig ansökning anfört, att ehuru, efter det sökanden vårtiden
6
Kongl. Maj:fs Nåd. Skrifvelse N:o 133.
innevarande ar angripits af sjukdom, som satt honom ur stånd att tills vidare bestrida
Justitie-räds-embetet, i hans helsotillstånd numera inträdt sådan förbättring, att hopp om
fullkomligt återställande förefunnes, det likväl, då såsom Läkaren yttrat, ej kunde för
närvarande med visshet bestämmas, huruvida sökanden skulle kunna fullt återvinna helsan,
för honom måste framställa sig såsom möjligt, att han, i anseende tili fortfarande
sjukdom, blefve försatt i nödvändighet att framdeles söka entledigande från sitt embete;
och har sökanden, med anledning häraf, underdånigst anhållit, att Kongl. Maj:t
mätte täckas hos Rikets Ständer göra framställning derom, att, i händelse sökanden
icke inom den tid, som, enligt ansökningen bifogad! läkare-betyg, ansetts erforderlig för
att kunna med större visshet bedöma sjukdomens utgång, blefve så återställd till helsan,
att han kunde inträda i embetets utöfning, ulan dä funne sig nödsakad att derifrån
söka afsked, honom måtte beviljas rätt till erhållande af det årliga pensions-belopp, som
i allmänhet är Justitie-råd vid afskedstagande förunnadt.
Af läkare-betyget inhemtas, att Justitie-rådet Roy genom ansträngdt arbete och
stillasittande lefnadssätt ådragit sig kongestion åt hufvudet, hvilken åkomma, småningom
utbildad, förliden vår stegrats derhän, att hau då nödgades afstå från utöfningen af sitt
embete; att, ehuru tillståndet sedermera betydligt förbättrats, det icke vore möjligt att
ännu med större sannolikhet afgöra, om och när han skulle kunna återtaga sin embetsverksamhet;
men att, enär någon helsobrunn borde ytterligare begagnas och gynnande
årstid dertill måste afvaklas, tiden för möjlig tjenstbarhet ej kunde antagas inträffa förr
än efter medlet af nästkommande års sommar.
Med afseende å de härvid förekomna omständigheter, att Justitie-rådet Roy, hvilken
är född år 1802 och i Statens tjenst inträdde år 1822, samt år 1855 utnämndes
till sitt nu innehafvande embete, befinner sig, efter en ansträngande och för det
allmänna gagnelig verksamhet i flere särskilda domare-befattningar, uti den ekonomiska
ställning, att han, enligt hvad kändt är, saknar enskilda tillgångar för sin och sin hustrus
framtida bergning, anser Kongl. Maj:t, som derjemte finner det vara för ärendenas jemna
gång i Högsta Domstolen af synnerlig vigt, att Justitie-rådet Roy, i händelse hau af
fortfarande sjukdom blifver från embetets vidare utöfning hindrad, sättes i tillfälle att
derifrån kunna afgå, Sig ega anledning i så måtto kunna understödja den nu gjorda
framställningen om rätt för bemälde Justitie-råd att vid afskedstagande! erhålla pension,
ehuru han icke uppnått den derför i allmänhet stadgade åldern, alt Kongl. Majit vill föreslå
Rikets Ständer, att Justitie-rådet Roy, i händelse han skulle fortfarande af sjukdom
hindras från utöfningen af Justitie-råds-embetet, och pä sådan grund ansökning
om hans entledigande derifrån göres inom den i åberopade läkare-betyg antydda tid,
eller början af Augusti månad nästkommande år, må berättigas att, efter afskedet, å
allmänna Iudragnings-staten tillgodonjuta eu årlig pension af Fem Tusen Riksdaler
Riksmynt.
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 133.
7
De lill ärendet hörande handlingar bifogas; och Kongl. Majit förblifver Rikets
Siänders Siats-Utskott ined all Kongl. Nåd och ynnest städse välbevågen. Dalum
»t supra.
Under Hans Majlis,
Min Aller-Nådigste Konungs och Herres sjukdom,
CARL.
C. E. Giinther.
Utdrag af Protokollet öfver J ustitie-depar t ement s-är enden, hållet inför
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-Regenten i Stats-rådet
å Stockholms Slolt den 3:dje November 1857,
i närvaro af:
Hans Excellens, Justitie-Siats-ministern Herr Gunther,
Hans Excellens, Stats-ininistern för Utrikes Ärendena, Herr Friherre Lagerheim,
Siats-råden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou,
Almqvist,
Friherre af Ugglas.
Hans Excelleus Herr Jusliiie-Stats-ministern anmälde i underdånighet:
Den af Justilie-rådet ra. ra. John Roy i underdånighet gjorda ansökning, deruti,
med förmälan, att sökanden, hvilken under våren innevarande år blifvit angripen af
sjukdom, som salt honom ur stånd au bestrida det honom Nådigst anförtrodda embete,
numera visserligen vunnit betydlig förbättring i sitt helsotillstånd samt egde hopp om
fullkomligt återställande, sökanden likväl, enär, på sätt i underdånighet bifogadt läkarebetyg
innefattade, för närvarande icke kunde med visshet bestämmas, huruvida sökanden
kunde återvinna full helsa samt sökanden följaktligen borde föreställa sig möjligheten
deraf att. han kunde blifva försatt i nödvändighet, att, i anseende till fortfarande
sjukdom, framdeles i underdånighet söka entledigande från sitt innehafvande embete, i
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Skrifvelse N:o 133.
underdånighet anhållit, det Kongl. Majit måtte täckas hos Rikets nu församlade Ständer
göra Nådig framställning derom, att, i händelse sökanden icke inom den tid, som, enligt
läkare-betyget, ansåges erforderlig för att kunna med större visshet bedöma sjukdomens
utgång, blefve så återställd till helsan, att han kunde åter inträda i utöfning af embetet,
samt af sådan anledning funne sig nödsakad alt efter samma lids förlopp anhålla om
Nådigt afsked derifrån, sökanden måtte beviljas rätt till erhållande af pension å Allmänna
Indragnings-staten till det belopp, som i allmänhet Justitie-råd vid afskedstagande
förunnades; varande uti ofvanberörde läkare-betyg vitsordadt, att Justitie-rådet Roy varit
besvärad af en genom ansträngdt arbete och stillasittande lefnadssätt ådragen kongestion
åt hufvudet; att under den hittills åtnjutna tjenstledigheten, i förening med lämplig medicinsk
och dietisk behandling, tillståndet väl betydligt förbättrats, men att ännu ej vore
möjligt att ens med någon större sannolikhet afgöra, om och när Justitie-rådet Roy kunde
åter återtaga utöfningen af sitt embete, samt att, då, såsom ytterligare verksamt medel
för återställandet, borde begagnas någon helsobrunn och derför gynnande årstid måste
afvaklas, tiden för Justitie-rådets möjliga tjenstbarhet icke kunde antagas inträffa förr
än efter medlet af nästa sommar.
Med afseende å de härvid förekommande omständigheter, att Justitie-rådet Roy,
hvilken är född 1802 och i Statens tjenst inträdde år 1822 samt år 1855 utnämndes
till sitt nu innehafvande embete, befinner sig, efter en ansträngande och gagnelig verksamhet
i flera särskilda Domare-befattningar, i den ekonomiska ställning, att han, enligt
hvad kändt är, saknar enskilda tillgångar för sin och sin hustrus framtida bergning, ansåg
Herr Justitie-Stats-ministern, som derjemte fann det vara för ärendenas jemna
gång i Högsta Domstolen af största vigt, att Justitie-rådet Roy, i händelse han af fortfarande
sjukdom blefve från embetets vidare utöfning hindrad, sattes i tillfälle att derifrån
kunna afgå, sig ega anledning i så måtto tillstyrka bifall till den gjorda ansökningen,
att Kongl. Majit må täckas i skrifvelse till Rikets Ständers Stats—Utskott göra framställning
hos Rikets Ständer derom, att i händelse Justitie-rådet Roy skulle fortfarande
af sjukdom hindras från utöfningen af sitt Justitie-råds-embele, och på sådan grund ansökning
om hans entledigande derifrån göres inom den i åberopade läkare-betyg antydda
tid, eller början af Augusti månad nästkommande år, han må berättigas att efter
afskedet komma i åtnjutande af en årlig pension å allmänna indragnings-staten af Feni
Tusen Riksdaler Riksmynt.
Uti den af Hans Excellens Herr Justitie-Stats-ministern sålunda gjorda framställning
instämde Stats-rådets öfriga ledamöter; och behagade Hans Kongl, Högin Kronprinsen
densamma i nåder gilla.
Ex protocollo
E. Helling.
Konni. Maj.i.i Vårf. Skrifvelse N:o 133.
9
Utdrag af Protokollet öfver Justitie-departements-ärenden, hållet Inför
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen-R egenten uti Stals-Rådet ä
Stockholms Slott Tisdagen den 10 November 1857,
i närvaro af:
Haus Excellens, Justitie Slals-niinistern Herr Gunther,
Hans Excellens, Stals-ministern för Utrikes Ärendena Herr Friherre Lagerheim,
Slats-råden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou,
Almqvist,
Friherre af Ugglas.
Hans Excellens, Herr Justitie Stats-ministern uppläste till justering ett, i öfverensstämmelse
med förut fattadt Nådigt beslut, uppsatt förslag lill Kongl. Maj:ts Nådiga
skrifvelse till Rikets Ständers Stats-Utskott, i fråga om pension från Rikets Allmänna Indragnings-stat
åt Justilie-rådet John Roy;
Och behagade Kongl. Maj:t, uppå Slats-rådets underdåniga tillstyrkande,
i Nåder gilla berörde förslag, sådant det finnes delta protokoll
bilagdt, samt befallde att, i enlighet härmed, Nådig skrifvelse
skulle till Rikels Ständers Siats-Utskott expedieras.
Ex protocollo
Oscar David Egge.
hill till R St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 2 Band. 26 Haft. 2
STOCKHOLM, tryckt hos J. W: Lundberg, 1S57.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition JW 134.
1
N:o 134.
Ank. till JSxp.-Utsk. d. 10 Dec. 1857, kl. 12 m.
Kongl. Majlis Nådiga Proposition lill Rikets Ständer angående åtgärders
vidtagande för alt underlätta penningeställningen och rörelsen
inom landel; Gifven Stockholms Slott den 14 December 4857.
Den förlägenhet och oro, som redan någon tid uppenbarat sig i aflägsnare länders
financiela förhållanden, har med fruktansvärd styrka utbredt sig äfven till vårt
fädernesland, och indrager med hvarje dag i sin hvirfvel allt flera af dem, som
genom handels- och kreditförhållanden stå i beröring med den utländska marknaden.
De förbindelser, hvarpå gemenskapen mellan de olika folken likasom hvarje särskildt
lands inre rörelse i väsentlig mån hvilar, måste, till följd af närvarande tids fordringar,
till stor del bero på förtroende; och om detta, såsom nu är fallet, i någon
högre grad rubbas, blifver verkningen deraf olycksbringande, ej blott för alla de
affärsmän, hvilka grundat sin rörelse på en öfver höfvan utsträckt kredit, utan äfven för
dem. som i sådant afseende iakttagit en lofvärd försigtighet och i sjelfva verket ega
en stor och obestridlig förmögenhet. Under ett sådant tillstånd af allmän oro och
misstro samt deraf föranledd fara för våldsamma omstörtningar eller afbrott i nästan
alla grenar af näringslifvet, blifver den iråkade förlägenheten ej längre endast en
hämnande vedergällning för vinningslystnadens öfverdrifter, utan den hotar att öfvergå
till en allmän olycka, som drabbar den skyldige med den oskyldige, och som snart
skall sträcka sina verkningar till alla delar af samhället; och då framträder äfven
anspråket, att statsmakterna måtte mellankomma för att afvärja den skada, hvaraf
allmänna välfärden hotas, och till den störda jemnvigtens återställande vidtaga sådana
mått och steg, sorn öfverstiga den enskilda verksamhetens krafter.
Bih. till R. St. Prot. 185G & 1S57. 1 Samt. 4 A/d. 2 Band. 21 Raft. t
I
2
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition JU 134.
Detta anspråk har också blifvit uttaladt, ej blott genom väckta förslag i sådant
afseende inom Representationen, utan äfven i en nyligen, utaf åtskillige handlande
och större näringsidkare inom hufvudstaden, till Kongl. Maj:t ingifven underdånig
hemställan om vidtagande af de åtgärder, som med afseende på nuvarande betryckta
pennmgeställning kunde finnas lämpliga och verkställbara. 1 nämnda skrift är den
inträffade förlägenheten sålunda skildrad: att, då de stora utländska penninge-marknaderna
och isynnerhet den Hamburgska, enligt dagligen ingående underrättelser, befinna
sig i ett tillstånd af nära nog redlösbet, den Svenska industrien, som från
samma marknader hemtat största delen af sitt förlagskapital, icke derifrån har att
för närvarande påräkna något sådant; att det redan gifna, med anlitande af alla lagliga
medel, återkräfves, och detta nästan på en gång, emedan förfallotiden är beroende
deraf, att förlagen hufvudsakligen utgått under form af vexlar på högst nittio
dagar; att de, som hafva att betala sådan utländsk skuld, under nuvarande osäkerhetstillstånd,
ytterligare hotas eller redan träffats af nödvändigheten att betala samma
skuld två eller flera gånger; att den så kallade stora handeln, hvilken sålunda i
främsta rummet lider af ett plötsligt afbrott i den utländska krediten, sjelf nödgas i
nästa rummet indraga de förlag i penningar och varor, som han lemnat det större
bergs- och jordbruket, fabriksnäringarne samt minuthandeln, hvilken sednare åter indrager
sina fordringar; att Riksbankens utelöpande eller hos Privat- och Filialbankerna
deponerade sedlar uppsamlas till betäckande af den utländska skulden; att, i samma
mån rörelsekapitalet inom landet sålunda minskas, äfven låneutvägarne och medlen
att upprätthålla de inhemska stads- och landtmanna-näringarne utsina; att deras produkter
härigenom skola falla i vanvärde, särdeles jordbrukets alster, hvilka, i saknad
af förlag för spanmålshandeln, finna afsättning endast i mån af förbrukningen för
dagen; samt slutligen att den skuldbelastade fasta egendomen i följd häraf måste
komma att lemna en otillräcklig afkastning för att betäcka löpande räntor, och fastigheterna
vid blifvande försäljningar sålunda torde bortgå för ytterligt nedtvingande pris.
De utvägar, som till afvärjande af de hotande olyckorna blifvit i omförmälde
skrift föreslagna, äro dels beviljandet af ett uppskof, t. ex. på en månad, utöfver förfaliotiden
med betalning af vexlar, som för brist på godkännande eller betalning
återkomma från utlandet, dels ock utfärdandet, genom Rikets Ständers Riksgälds-kontor,
af Svenska obligationer, till sammanlagdt belopp af högst 4 0 millioner Riksdaler Riksmynt,
löpande med ränta till högst 6 procent och förfallna till betalning inom loppet
af två år, antingen efter uppsägning eller efter utlottning; hvarjemte en särskild
kommitté skulle ega att, efter pröfning af erbjuden säkerhet, bevilja derefter lämpade
lån på viss förfallotid, emot den i obligationerna utfästa ränta och derutöfver
2 procent provision för 6 månader till betäckande af omkostnader samt möjliga förluster;
och skulle lånen utgifvas i penningar eller nämnde obligationer samt ränta
och provision förskottsvis af låntagaren godtgöras.
Kongl. Maj:t$ Nåd. Proposition M 134.
3
Vid öfvervägande af detta förslag har Kongl. Majit, beträffande först det ifrågasatta
anståndet med inlösen af förfallna vexlar, funnit en sådan afvikelse från gällande
vexellag innebära den väsentliga orättvisa, att det åsyftade rådrummet för den
betalnings-skyldige vunnes på bekostnad af den, som egde laglig rätt att fordra och
påräkna betalning, samt följaktligen kunde försätta den sistnämnde, utan hans vållande
eller begifvande, ur stånd att fullgöra andra förbindelser, förfallna samtidigt med
vexeln. Då olägenheterna af en sådan rubbning i alla på vexel-rätt grundade aftal
ingalunda skulle uppvägas af de fördelar, som kunde vinnas genom en dylik endast
tillfällig och ofullständig hjelp; men den naturliga följden deraf för en längre framtid
otvifvelaktigt blefve, att förtroendet för Svenska vexlar vore stördt både på den
inländska och den utrikes marknaden; har Kongl. Majit ansett omförmälde anståndsförslag
ej kunna vinna afseende.
Hvad åter angår förslagets sednare del, eller den afsedda utlåningen, grundad
på Riksgälds-kontorets obligationer, så lärer det svårligen kunna undvikas, att, om
de sålunda ifrågasatta obligationerna af nytt slag, och ställda på kort tid, utkomma
samtidigt och likasom i täflan med dem, hvilka Fullmäktige i Riksgälds-kontoret ega
att, enligt Rikets Ständers beslut den 16 sistlidne September och Kongl. Kungörelsen
den 29 i samma månad, utgifva för anskaffande af medel till Statens jernvägsbyggnader,
derigenom lätteligen, vid detta tillfälle, då Svenska Staten första gången
efter lång tid uppträder såsom låntagare, förvecklingar emellan låne-operationerna skulle
kunna uppstå, ledande till misskredit för Riksgälds-kotitorets förbindelser i allmänhet,
eller åtminstone för ena slaget deraf.
Vid den frihet, som för bestämmande af räntebeloppet å nu ifrågavarande nya
obligationer skulle ega rum, måste jemväl sannolikt inträffa, att dessa, ifall räntan
sattes hög, komme att, genom sin begärlighet, medföra en ganska betänklig rubbning
i det sätt, hvarpå kapitalerna inom landet nu äro placerade och använde; men
om räntan deremot bestämdes så låg, att obligationerna icke blefve synnerligen eftersökta
af kapitalisterne, utan endast af de lånebehöfvande, så skulle kursen å dessa
stnts-papper snart komma att falla i mån af låntagarnes penningebehof, och Riksgäldskontorets
kredit äfven derigenom äfventyras: hvarförutan i sistnämnde fall hela förhandlingen
komme att förfela ett af sina väsentligaste ändamål, nemligen att framlocka
och till den allmänna rörelsens tjenst återsprida de penninge-tillgångar. hvilka,
i följd af det nu rådande misstroendet, eljest undanhållas densamma.
Men framför allt uppstår hos Kongl. Majit den betänkligheten mot en sådan
utgifning af Riksgälds-kontorets obligationer sorn den ifrågasatta, att derigenom otvif•velaktigt
skulle åstadkommas en ganska menlig inverkan på Riks-bankens ställning,
hvars oförminskade säkerhet och förmåga att uppfylla alla sina förbindelser, under
hvarje tid, men helst i en så upprörd som denna, utgör det första vilkoret och det
4
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition M 134.
förnämsta stödet för enskild egendoms säkerhet och allmänt väl; och denna Bankens
fasthet står, i Kongl. Maj:ts tanke, på säker grund, så länge Banken väl förvaltas
och ej några åtgärder vidtagas, som förminska dess styrka.
När härtill kommer, att en dylik kommitté för medlens användande, som den,
hvarom, förslaget talar, icke eger samma lämplighet i fråga om låne-medlens fördelning,
i mån af behof och billighet, på ett vidsträckt rikes område med mångahanda
arter af olika rörelsegrenar, hvilka alla hafva anspråk på biträde, som på en enda
handelsplats; samt att den skyndsamhet, hvarpå hela företagets nytta väsentligen
beror, icke låter sig förena med alla nödiga förberedelser för anskaffandet af obligationer
och ordnandet af en alldeles ny gren af Riksgälds-kontorets verksamhet: har
Kongl. Majit funnit den ifrågaställa upp- och utlåningen genom Riksgälds-kontoret,
sådan den blifvit till sina hufvudgrunder föreslagen, icke kunna på ett tillfredsställande
sätt uppfylla det dermed afsedda ändamål,
Men, ehuru således denna utväg till upphjelpande af den närvarande penninge
ställningen
icke befunnits antaglig, har Kongl. Majit likväl, med afseende å den utsträckning,
som förlägenheten morn landet redan vunnit och ytterligare hotar att
erhålla, trott, att snar och kraftig hjelp från Statens sida måste mellankomma, för
att vid ett så utomordentligt undantagsfall, som detta, söka, så vidt som möjligt,
afböja de menliga följderna häraf för de flesta af landets vigtigaste näringsgrenar.
Kongl. Majit anser emellertid, att sättet för en sådan Statens medverkan till
näringarnes bistånd bör vara enkelt till sin grund och i utförandet stödja sig på de
medel och inrättningar, hvilka redan förefinnas, men sorn för tillfället behöfva förstärkas
för att kunna utveckla en ökad verksamhet, och för att i en tid, då de
enskildes krafter äro otillräckliga, så vidt ske kan ersätta den brist på förlag, som
eljest, till många näringars och hela folkklassers oberäkneliga skada, måste uppkomma
En dylik bepröfvad och stark inrättning eger också landet redan i Rikets
Ständers Bank, hvars dubbla bestämmelse är, att upprätthålla mynt-värdet och att
»befordra handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran.» Kongl. Majit
tror derföre, att den lämpligaste utvägen för ändamålets vinnande består deruti, att
Riks-bankens kraft till näringarnes understödjande, vid detta tillfälle, såsom ett undantagsfall
för viss tid, förhöjes. hvarigenom icke någon ny, blott en ökad verksamhet
för densamma uppkommer
Den första och angelägnaste omsorgen måste härvid blifva, att tillförsäkra Banken
en ökad tillgång på silfver.
Rättigheten att genom lån eller kreditiv anskaffa silfver, till ett belopp af högst
tre millioner Ridr Specie, är redan, enligt gällande föreskrifter, Banko-fullmäktige
medgifven, vid de fall, då Bankens säkerhet sådant kräfver; och Kongl. Majit anser,
Kongl. Majus Nåd. Proposition M 134.
5
att, i öfverensstämmelse med hvad sålunda för ett annat ändamål är föreskrifvet,
en dylik åtgärd nu bör vidtagas, icke för att, såsom afses i nyssnämnda stadgande,
hvilket med oförminskad giltighet qvarstår, bereda en större fasthet åt Banken,
hvars ställning för närvarande ej synes fordra förstärkning, utan för att, till näringarnes
underhjelpande, bereda tillgång till en ökad utlåning.
. Kongl. Majit vill alltså härmed i nåder föreslå:
l:o Att Rikets Stander, för att bereda en af behofvet påkallad tillfällig
förökning i förlags-kapital för handel och'näringar, måtte
bemyndiga sina Fullmäktige f Banken, att, med Kongl. Maj:ts
nådiga garanti, och under den form, som för ändamålet kan
finnas mest lämplig, å utrikes ort skyndsamt upptaga lån eller
bereda kreditiv till belopp, motsvarande 3 millioner Riksdaler
silfver, hvilket lån eller kreditiv skall till fullo vara slutligen
liqvideradt sednast inom slutet af år 1860; viljande Kongl. Maj:t,
i händelse denna åtgärd varder af Rikets Ständer beslutad,
härvid lemna all den bemedling och medverkan, som på Kongl.
Maj:t kan ankomma.
På det att den tillökning i landets rörelse-medel och förlags-kapital, som sålunda
skall beredas, måtte så skyndsamt som möjligt komma näringarne och den allmänna
rörelsen till godo, föreslår Kongl. Maj:t vidare:
2:0 Att så snart, på fullt säker hand, och med Kongl Maj:ts garanti,
aftal om lånet eller kreditivet blifvit träffadt, Riksbanken
piå efter behof och enligt Fullmäktiges bepröfvande genast utgifva
ett deremot svarande belopp i sedlar; hvarefter, likaledes
i mån af behof, genom försäljning af vexlar eller indragning af
silfver den metalliska kassan skall beredas en mot den ökade
sedelutgifningen svarande förstärkning.
Kongl. Maj:t, som för Sin del anser, att en på vissa vilkor och inom vissa
begränsningar medgifven rättighet, att efter omständigheterna fritt bestämma om räntans
belopp, skulle vara för rikets penmngeställning af synnerlig vigt, men som vid
detta tillfälle finner någon framställning härom, hvilken dessutom skulle ske i en annan
form, icke kunna ega rum, tror likväl, att, då de medel, som nu äro i fråga
att utomlands anskaffas, möjligen måste betingas på drygare vilkor, än som motsvaras
af här gällande laglig ränta, det både kan och bör stadgas, att, vid utlåning af dessa
medel, en lämplig provision afdrages, hvarigenom Banken hålles skadeslös för dess
omkostnader; och Kongl. Maj:t föreslår derföre:
6
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition M 134.
3:0 Att af den sålanda beredda tillgång bildas en särskild diskonterings-
och utlånings-fond; och att, jemte ränta, för de å denna
fond beviljade lån erlägges en provision till det belopp, som
Banko-fullmäktige, efter sig företeende omständigheter och behof,
finna skäligt att bestämma, och som vid lånens meddelande
förskottsvis afdrages.
I afseende å fördelningen af de summor, som från den föreslagna nya fonden,
efter behof och billighet böra, såsom ökad låne-tillgång, tillkomma de olika rörelsegrenarne
och iåne-distrikterna, anser Kongl. Majrt, att, då fördelningen i detta afseende
af den nuvarande Handels- och Närings-diskont-fonden, i sista hand, tillkomme
Banko-fullmäktige, äfven den nu ifrågavarande fondens fördelning lämpligast kunde
uppdragas åt Fullmäktige; och Kongl. Majit hemställer alltså:
4:o att den föreslagna nya fondens tillgångar måtte till utlåning för
delas
mellan Bankens olika låne-distrikter, på det sätt, som
Fullmäktige, under ett samvetsgrant afVägande af de olika orternas
och näringarnes billiga anspråk och behof, kunna finna
för ändamålet tjenligast.
Beträffande slutligen sjelfva formen för utlåningen, så behöfver, enligt Kongl.
Maj:ts tanke, icke någon särskild myndighet för sådant ändamål tillskapas, utan torde
detta bestyr lämpligen kunna, under ledning och kontroll af Fullmäktige, uppdragas
åt de nu varande diskont-direktionerna, helst om dessa förstärkas med personer,
hvilka, jemte redbarhet och insigt i olika yrken, ega en noggrannare kännedom om
orternas affärs-förhållanden; och Kongl. Maj:t anser Sig på grund häraf böra hemställa:
5:o
Att utlåningen af omförmälta medel, hvilka, i den ordning, sorn
af Fullmäktige närmare bestämmes, ovilkorligen skola dragas
ur rörelsen inom den tid då Banken skall återgälda sin för detta
ändamål åtagna skuld, må, under Fullmäktiges tillsyn och kontroll
samt enligt af dem meddelade föreskrifter, utan hinder af
de bestämmelser, som äro gällande för andra delar af Bankens
lånerörelse, besörjas af vederbörande diskont-direktioner, hvilka,
i den mån Fullmäktige finna sådant erforderligt, böra förstärkas
med personer, kända för redbarhet och kunskap om ortens
rörelse och affärsförhållanden.
De närmare bestämmelser, som, i händelse af Rikets Ständers bifall till nu omförmälda
förslag, för öfrigt må kunna för dess genomförande, vare sig i afseende å
upp- eller utlåning, finnas nödiga, torde af Rikets Ständer såsom Bankens högsta
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition M 134.
7
styrelse i kraft af 72 § Regerings-formen meddelas; och Kongl. Majit förblifver Rikets
Stander med all Kongl, nåd och ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
CARL.
J. A. Gripenstedt.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-Ärenden, hållet, under Hans Maj:t
Konungens sjukdom, inför Hans Kongl. Höghet Kronprinsen i
Statsrådet å Stockholms Slolt den 11 December 1857.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Gunther,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Friherre Lagerheim,
samt
Statsråden: Wallensleen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou,
Almqvist
och Friherre af Ugglas.
Chefen för Finans-departementet, Stats-rådet Gripenstedt, uppläste till justering
ett, i enlighet med Kongl. Maj:ts denna dag, på Statsrådets enhälliga tillstyrkande,
fattade beslut, uppsatt förslag till Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående åtgärders
vidtagande för att underlätta penningeställningen och rörelsen inom landet.
8
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition M 134.
Efter uppläsningen häraf anförde Stats-rådet Grefve Mörner i underdånighet:
»Jemte det jag för min del i allo instämt uti det af Departements-chefen framställda
förslag, utbeder jag mig tillika att få i underdånighet tillkännagifva, att, enligt
min tanke, det åsyftade ändamålet endast kommer att mera ofullständigt uppnås,
derest ej, i sammanhang med nu föreslagna åtgärder, större frihet, än som enligt
nu gällande lag är medgifven, beredes långifvare och låntagare att vid försträckningar
sig emellan öfverenskomma om räntans belopp. Då emellertid frågan att an
tingen
i allmänhet upphäfva nu gällande förbud att taga högre ränta, än 6 för
hundrade om året, eller ock så till vida förändra detta lagbud, att det icke framgent
skulle ega tillämpning å vissa slag af fordringar, redan utgjort föremål för
Rikets Ständers pröfning och derstädes förfallit, lärer samma fråga icke, i den
utsträckning eller den form, hvarunder den sålunda hos Rikets Ständer förekommit,
ånyo kunna, emot stadgandet i 75 §. Riksdagsordningen, upptagas eller väckas;
men mig vill det likväl synas, att hvad sålunda hos Rikets Ständer förelupit icke
skulle lägga hinder i vägen att framställa det, af frågan om en allmän lagförändring
oberoende förslag, att det skulle vara låntagare och långifvare obetaget att, utan
hinder af hvad genom 6 § i 9 kap. Handels-balken är vordet i allmänhet stadgadt,
under en viss kortare tidrymd, vid belåning af förbindelser å betydligare belopp,
ställda på bestämd kort förfallotid och icke betryggade genom inteckningssäkerhet.
sig emellan om räntan öfverenskomma. Ett förslag i den syftning, som jag nu
tagit mig friheten antyda, är icke af beskaffenhet att böra förleda dem, som hafva
sina penningar utlånte mot inteckning eller på längre tids uppsägning, att dem från
gäldenärerne infordra, men skulle deremot sannolikt i sin mån bidraga att locka
fram åtskilliga kapitaler, som nu ligga räntelösa. Genom detsamma skulle, således,
enligt min åsigt, en ej obetydlig lättnad beredas dem, hvilka, för afhjelpande af en
iråkad tillfällig förlägenhet, just nu behöfva anlita försträckningar af andras pennmgetillgångar,
på samma gång man i betydlig mån undginge de vådor, som obestridligen
skulle kunna uppstå, derest någon sådan åtgärd vidtoges, som föranledde till
en brådstörtad eller mera allmän omflyttning af de på fasta händer nu utlånta
kapitaler. Skulle hvad jag nu haft nåden anföra finnas förtjent äf någon uppmärksamhet,
lärer detsamma likväl för närvarande endast kunna föranleda dertill, att
mom Justitie-departementet ett förslag i ämnet blefve utarbetadt, hvilket sedan kunde
underställas Eders Kongl. Höghets pröfning och, derest detsamma, efter undergången
granskning i Högsta Domstolen, vunne Eders Kongl. Höghets godkännande,
sedermera till Rikets Ständer genom nådig proposition öfverlemnas»
Uti hvad Stats-rådet Grefve Mörner härvid anfört, instämde Stats-råden Grefve
Gyldenstolpe och Friherre af Ugglas.
Hans
Kongl. Maj.ts Nåd. Proposition M 134. 9
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen behagade, på Statsrådets
underdåniga tillstyrkande, dels i nåder gilla ofvanberörde
af Stats-rådet Gripenstedt upplästa, detta Protokoll bilagda förslag,
i enlighet hvarmed nådig proposition alltså skulle till
Rikets Ständer afgå, dels i nåder förklara, att Kongl. Mäj.t
ville, på föredragning genom Justitie-departementet, taga under
särskildt öfvervägande den af Stats-rådet Grefve Mörner väckta
fråga om ändring, för vissa fall, i nu gällande föreskrifter om
laga ränta.
Ex protocollo:
C. F. Smerling.
Bih. till It. St. Prat. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 2 Iland. 27 Hiift.
2
STOCKHOLM, tryckt hos Eric Westrell, 1857.
Kongl. Majds Nådiga Skrifvelse N:o 135.
1
\:o 135.
Ank. till Exp.-Utsk. dea 1 Febr. 1858, kl. SO f. a».
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständers Statsutskott,
angående pension å Allmänna Indragnings-staten
för Landshöfdingen i Skaraborgs
län, f d. Stats-rådet A. P. Sandströmers efterlemnade
enka; Gifven Stockholms Slott den 15 Januari
1858.
Sedan Landshöfdingen i Skaraborgs län, f. d. Stats-rådet, Kommendören af Kongl.
Maj:ts Nordstjerneorden Anders Peter Sandströmer den 1 December nästlidet år med
döden afgått, har hans efterlemnade enka, Clara Sandströmer, född Lidbeck, uti en till
Kongl. Maj;t ingifven underdånig skrift anhållit, att nådig framställning måtte till Rikets
nu församlade Ständer aflåtas om beviljande för henne af en årlig pension; varande
denna underdåniga ansökning åtföljd af ett utaf Utredningsmännen i framlidne Landshöfdingen
Sandströmers sterbhus den 11 i nämnde månad afgifvet edeligt intyg om boets
ställning vid dödsfallet, enligt hvilket intyg behållningen utgör 2,483 R:dr i6 sk. b:ko,
utom lösören och inventarier, jemte afkastningen af Landshöfdinge-boställena Marieholm
och Cathrineberg, för den tid samma afkastning af sterbhuset åtnjutes; kunnande dessa
sednare tillgångar icke ännu till beloppet uppgifvas.
Bih till R. SI. Prot. 1856—1858. 1 Sami. I Afd. 2 Band. 28 Hafi.
*)
Kongl. Maj:ls Nådiga Skrifvelse -N:o 135.
Med fästadt afseende å de utmärkta förtjenster, framlidne Landshöfdingen, f. d.
Stals-rädet Sandströmer under sin verksamma lefnadsbana ådagalagt uti de åt honom
uppdragna vigtiga befattningar samt å det efterlemnade boets ringa tillgångar för bans
enkas och tre omyndiga barns behof, vill Kongl. Majit härmed i uåder föreslå Rikets
Ständer, att en årlig pension af Ett Tusen Femhundra Riksdaler Riksmynt må bemälde
Landshöfdings efterlefvande enka tilläggas, att från och med innevarande år utgå från
Rikets Allmänna Indragnings-stat.
De detta ärende rörande handlingar skola lill Stats-Utskottet aflemnas.
Kongl. Majit förblifver Utskottet med all Kongl, nåd och ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
Under Hans Majits
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
CAEL.
J. A. Gripenstedt.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i Stats-rådet å Stockholms
Slott den 15 Januari 1858.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Stats-miuistern Gunther,
Hans Excellens, Herr Stats-ministern för Utrikes Ärendena, Friherre Lagerheim, samt
Stats-råden IVallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou,
Almqvist,
Friherre af Ugglas och
Ehnemark
Chefen för Finans departementet, Stats-rådet Gripenstedt, uppläste tili justering
ett, i öfverensstämmelse med förut fattadt nådigt beslut, uppsatt förslag till nådig skrif
-
Kongl. Maj-.ls Nådiga Skrifvelse, N:o 135.
3
velse till Rikets Ständers Siats-Utskott, angående pension å Allmänna Indragnings-staten
för Landshöfdingen i Skaraborgs län, f. d. Stats-rådet A. P. Sandströmer efterlemnade
enka.
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen behagade, enligt Slats-rådets underdåniga
tillstyrkande, i nåder gilla berörde förslag, sådant det
tinnes detta protokoll bilagdt, samt befallte att, i öfverensstämmelse
dermed, nådig skrifvelse skulle till Rikets Ständers Statsutskott
aflåtas.
Ex protocollo
Mildhog Limdgren.
Utdrag af Protokollet, öfver Finans-ärenden, hållet, under 11. Majit
Konungens sjukdom, inför H. K. II. Kronprinsen i StatsRådet
å Stockholms Slott den 30 December 1857.
t\ ärvarande:
Hans Excellens, Herr Justilie-Slals-minisleru Gunther,
Hans Excellens, Herr Slats-ministeru för Utrikes Äreudeua, Friherre Lagerheim,
Stats-råden (Vallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou,
Almqvist och
Friherre af Ugglas.
Departements-chefen, Stats-rådet Gripenstedt, föredrog i underdånighet följande
mål, nemligen:
31:o.
En utaf aflidne Landshöfdingen i Skaraborgs län, f. d. Stats-rådet ni. m. Auders
Peter Sandströmers enka, Clara Sandströmer, född Lidbeck, i underdånighet gjord ansökning,
att nådig framställning måtte till Rikets nu församlade Ständer allåtas om beviljande
för henne af .en årlig pension; varande denna underdåniga ansökning åtföljd af
ett utaf Utredningsmännen i framlidne Landshöfdingen Sandströmers sterbhus den 1 1
/
4 Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse N:o 135.
innevarande månad afgifvet edeligt intyg om boets ställning vid dödsfallet den 1 i samma
månad, enligt hvilket intyg behållningen utgjorde 2,483 K:dr 16 sk. banko, utom lösören
och inventarier, jemte afkastuingen af Landshöfdinge-boställena Marieholm och Cathrineberg
för den tid samma afkastning af sterbhuset åtnjutes; kunnande dessa sednare
icke ännu till beloppet uppgifvas.
Med afseende å de utmärkta förljenster, framlidne f. d. Stats-rådet,
Landshöfdingen Sandströmer under sin verksamma lefoadsbana
ådagalagt i de honom uppdragna vigtiga befattningar, samt å det
efterlemnade boets ringa tillgångar för bans enkas och tre omyndiga
barns behof, tillstyrkte Stats-rådet i underdånighet, det Kongl.
Maj:t täcktes hos Rikets nu församlade Ständer göra nådig framställning
derom, att en årlig pension af Ett Tusen Femhundra
Riksdaler Riksmynt måtte Landshöfdingen Sandströmers enka tilläggas,
att från och med nästkommande år utgå från Allmänna Indragnings-staten.
Hvad Stats-rådet uti ofvanstående trettioett mål uuderdånigst
yttrat och tillstyrkt, fann Hans Kongl. Höghet Kronprinsen godt
till alla delar i Nåder gilla och bifalla.
Ex protocollo
L. L. Fries.
Kongl. Maj:/# Nådiga Skrifvelse N:o 1S€.
\:o 136.
Ank. till Exp.-Utsk. d. J Febr. JS58, kl. JO f. tu.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständers
Ståts-Utskott, om eftergift af Kronans rätt till
dana-arf efter Föraren Pihls frånskiljda hustru
Charlotta Kindberg; Gifven Stockholms Slott
den 15 Januari 1858.
Elt af Inspektoren Johan Kindberg i Köping den 31 December 1822 upprättadt
testamente af hufvudsakligt innehåll, att efter hans död qvarlåtenskapen skulle tillfalla
hans hustru Catharina Åkerman och efter jemväl hennes frånfälle öfvergå till deras
dotter, Föraren Pihls frånskiljda hustru, Charlotta Kindberg, men efter den sistnämndas
död skiftas i tre lika delar, hvaraf en lillkomme mannen Kindbergs närmaste släglingar,
den andra Catharina Åkermans närmaste släglingar och den tredje Köpings stads fattige,
bevakades och tillämpades både efter Kindbergs år 182 4 och etter hans hustrus
år 1834 timade död samt blef efter Charlotta Kindbergs frånfälle den 28 Oktober 1840
ånyo anmäldt bos Rådstufvu-rätten i Köping, som den 16 påföljde November föreskref,
att testamentet borde Johan Kindbergs och Catharina Åkermans närmaste släglingar. såsom
Charlotta Kindbergs arfvingar, delgilvas, med föreläggande af ett års klandertid,
vid talans förlust.
Sedan berörde testamente, med sådant föreläggande, blifvit alla de kände sterbhus-delegarne
meddeladt och tre gånger, sednast den 27 Januari 1841, infördt i S>e
-
ö
hang!. Moj:ls nådiga Skrifvelse A.-o 1S6.
riges Siats-tidning till efterrättelse för de okände slägtingarne, utan att derförinoan eller
sedermera någon anförvandt till Johan Kindberg kunnat uppgifvas eller sig anmält,
förrättades deu 13 Juli 1842 af två Magistrals-ledamöter i Köping arfskifte efter
Charlotta Kindberg, af hvars behållna qvarlåtenskap, upptagen till 5,074 R:dr 24 sk.
Banko, eu tredjedel utskiftades på Catharina Åkermans slägtingar, en tredjedel tillerkändes
de fattiga i Köping och den tredjedel, eller 1,69 1 R:dr 24 sk. Banko, som. enligt
Johan Kindbergs testamente, skulle tillkommit hans slägtingar, ansågs, i brist af sådana,
hemfalla till Kongl. Majit och Kronau, såsom dana-arf, enligt 15 Kap, 1 §
Ärfda-Balken.
Enär denna arfskiftes-bandling skriftligen godkändes, bland anuat af Charlotta
Kindbergs alla kända arfvingar på mödernet, har all vidare rätt till de kronan sålunda
tillerkända dana-arfs-medlen blifvit i derom sedermera uppkommen tvist, genom Svea
Hof-rätls laga kraftvunna dom deu 12 Juni 1855, frånkänd Catharina Åkermans nedanuämnde
fränder, nemligen, aflidne brödren Erik Olssons son, Erik Fagerström i Åltorp
och döttrar Anna och Catharina Fagerström, aflidna systern Maria Olsdotters son Lars
Oiofsson i Arboga, aflidna systern Brita Olsdotters sonsöner Anders Andersson i Tveta
och Lars Andersson Björklund i Ågesta samt de begge sistnämndes syster Carin Andersdotter,
gift med Jan Erik Jansson i Stentorp.
Dessa Catharina Åkermans fränder hafva nu (Anna och Catharina Fagerström
genom sin förmyndare, Färgaren C. W. Öström, samt Carin Andersdotter genom sin
man Jan Erik Jansson) hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om vidtagande af sådane
åtgärder, alt kronans rätt till omförmälda dana-arfs-medel, tillika med derå upplupen
och vidare upplöpande ränta, måtte varda på sökauderne öfverlåten, helst kronan
icke syntes böra vidhålla en henne genom skiftesmäns uppenbara misstag tillagd fördel,
hvaraf sökanderne gått i mistning endast till följd af en, med hänsigt till deras samhälls-ställning,
förlåtlig okunnighet.
Oå vid arfskifte! efter Charlotta Kindberg arfvingar sig anmält och, vid sådant
förhållande, någon del af qvarlåtenskapeu icke lagligen bordt, såsom dana-arf, Kronan
tilläggas, har Kongl. Maj:!, efter Kammar-kollegii hörande, väl funnit anledning icke för
Kronan saknas till eftergift af samma dana-arf; men då, enligt hvad upplyst är, Kronan
icke uppburit någOD ränta å ifrågavarande medel, Banko Riksdaler 1,691: 24.
och Kammar-kollegii Advokat-fiskals-embete deraf åtnjutit i aktorats-arfvode
12 procent med  202: 47.
pröfvar Kongl. Maj:! skäligt endast så tillvida bifalla sökandernes ofvanberörde
anhållan, att Kongl. Majit härigenom i Nåder föreslår Rikets Ständer,
det Kronans behållna andel af ifrågavarande dana-arf, utgörande en
summa af . . Banko R:dr 1,488: 25.
Ett Tusen fyra hundra åtlatioåtta Riksdaler tjugufem skillingar Banko, må, till förmån
för sökanderne, efterskänkas.
Kongl. Maj:ts Kådiga Skri/velse N:o 136.
7
De till detta mål hörande handlingar skola Rikets Ständers Stats-Utskott tillhandahållas
; och Kongl. Maj:t förblifver Utskottet med all Kongl, nåd och ynnest städse välbevågen.
Datum ut supra.
Under Hans Majits,
Min allernådigste Konungs och Herres sjukdons:
CARL.
J. A. Gripenstedt.
Utdrag af Protokollet öfver Finans-ärenden, hållet inför Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i Stats-rådet å Stockholms Slott,
den 15 Januari 1858.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Stats-uiinistern Gunther,
Hans Excellens, Herr Stats-ministern för Utrikes Ärendena, Friherre Lagerheim, samt
Stats-Råden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou,
Almqvist,
Friherre af Ugglas samt
Ehnemark.
Chefen för Finans-departementet, Stats-rådet Gripenstedt, uppläste til! justering
ett, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts denna dag fattade Nådiga beslut, uppsatt förslag
till Nådig Skrifvelse till Rikets Ständers Stats-Utskott, om eftergift af Kronans
rätt till dana-arf efter Föraren Pihls frånskiljda hustru, Charlotta Kindberg.
Hans Kongl. Höghet Kronprinsen behagade, enligt Stats-rådets
underdåniga tillstyrkande, i Nåder gilla berörde förslag, sådaut det
tinnes detta protokoll bilagdt, samt befailte att, i öfverensstämmelse
dermed, Nådig Skrifvelse skulle till Rikets Ständers Stats-Utskott
aflåtas.
Ex protocollo
Mildhog Lundgren
STOCKHOLM, tryekt hos J. W. Lundberg, 1858.
Kongl. Majds Nådiga Skrifvelse N:o 137.
1
ft:o 137.
Ank. till Exp.-Utsk. den 5 Febr. 1858, kl. 1 e. m.
Kongl. Maj:ts Nådiga Skrifvelse till Rikets Ständers
Stats-Utskotl, angående begärd utsträckt räntegaranti
m. m. för Kongl. Svenska Aktiebolaget
för jernväg mellan Köping och Hult; Gifven
Stockholms Slott den 15 November 1857.
Uti eu under den 11 innevarande manad lill Kongl. Majit iugifven skrift tiar
Direktionen för Kongl. Svenska Aktiebolaget för jernväg mellan Köping och Hult, med
åberopande af de svårigheter, som under deu närvarande, öfverallt rådande penuingebristen
mötte Direktionens försök att, medelst fortsatt teckning af s. k. preferens-aktier
i bolaget, erhålla nödiga medel till jernvägs-arbetets fortsättande, i underdånighet anmält,
att Direktionen, äfven om någondera af de förmåner, hvarom Direktionen under
deu 23 September 1856 hos Kongl Majit gjort underdånig framställning, nemligeu antingen
en förändrad räntegaranti eller ett låne-understöd, blefve af Staten beviljad, likväl
ej vågade hoppas att kuuna fullborda jernvägs-arbetena; samt att, enligt Direktioueus
tanke, dertill fordrades, att den summa, på hvilken Svenska Statens garanti för ränta
och amortering beviljats, blefve höjd till likhet med hvad som kunde förutses och beräknas
blifva deu verkliga kostnaden för en jernvägs-anläggning af deu längd och bern
till K. Sl. Prol. 1856—1858. 1 Sami. t Afd. 2 Band. 29 Haft.
2
Kongl. Maj:ls Kådiga Skrifvelse N:o 137.
skaffenhet, som Köping-Hult-banan, eller från omkring 500,000 (ill 750,000 K:dr
Riksmynt per mil, deruti inberäknade kostnaderna för rörelse-materiel och verkstäder,
äfvensom att den garanterade räntan höjdes till ett belopp, lämpadt efter nuvarande
tidsomständigheter, eller från 5 procent under 40 år till 6 procent under samma tid,
hvaruti, likasom förut, skulle innefattas årlig amortering af aktie-kapitalet, så att detsamma
vore till fullo betäckt vid garanti-tidens, eller de 40 årens, förlopp, då jernbanan
med alia dess tillhörigheter borde utan lösen tillfalla Staten; på grund af hvilket
allt, och då Direktionen dssutom funnit stora svårigheter för aktie-teckningens erhållande
uppkomma derigenom, att i statsgarantien den efter minimum af kostnad för jernvägen
beräknade, garanterade summan icke gjorts (ill sitt belopp bestämd, utau endast blifvit
upptagen såsom ett maximum, som, i händelse af byggnadskoslnadernas utgående med
mindre belopp, skulle dertill uedsättas, men icke i något fall kunde öfverskridas, Direktionen
nu hos Kongl. Majit i underdånighet anhållit, att Kongl. Majit täcktes till Rikets
Ständer göra nådig framställning derom, att, jemte det arbetstiden förlängdes intill
1860 års slut, Svenska Statens garanti måtte beviljas Kongl. Svenska Aktiebolaget för
jernväg mellan Köping och Hult för en årlig netto-inkomst af dess jernvägs-anlägguing
under 40 år af 6 procent å anläggnings-kapitalef, beräknadt för 142/s mil till 11
millioner Ridr Riksmynt; i sammanhang hvarmed Direktionen i underdånighet hemställt,
huruvida icke, med anledning af Kongl. Maj:ts (ill Rikets Ständer framställda plan för
nordvestra stats-stambauan, det torde linnas lämpligt, afl staden Christinehamn blefve, i
stället för Hult, utsedd till Bolagets jernbanas slutpunkt vid Wenern, i hvilket fall vid
slats-garantiens beviljande behörigt afseende borde fästas på det högre miltalet och deraf
uppkommande .större anläggningskostnader. För den händelse åter, att hvarken förhöjd
garanti eller audra motsvarande förmåner blefve af Svenska Staten Bolaget beviljade,
har Direktionen i underdånighet tillkännagifvit, att Direktionen icke såge någon
annan möjlighet till Skyndsamt fullbordande af ifrågavarande stora och vigtiga koramunikations-led,
än att Staten af Bolaget inköpte dess egendom och sjelf fullbordade arbetet;
anhållande Direktionen slutligen att, om Svenska Staten hvarken skulle vilja köpa Bolagets
egendom elier gifva detsamma erforderligt understöd till jernvägens fullbordande,
Bolaget åtminstone måtte varda bibehållet vid alla öfriga detsamma tillförsäkrade förmåner
och rättigheter, jemte erkänd besittningsrätt till den egendom, Bolaget med sina
penningar förvärfvat, samt dessutom förklaras berättigadt alt omedelbart återbekomma
återstoden af de, jemlikt Bolagets med Staten afslutade kontrakt, i Kongl. Maj:ts och
Rikets Stats-kontor nedsatta medel.
Enär, med hänsigt till den af Kongl. Majit till Rikets Ständer vid innevarande
riksdag framställda och af Rikets Ständer i vissa delar godkända plan för sträckningen
af Statens jernvägar, den af Kongl. Svenska Aktie-bolaget för jernväg mellan Köping
och Hult numera emellan Arboga och Örebro färdigbyggda jernbanans vidare fortsättning
i vestlig riktning emot Hult eller Christinehamn icke kan antagas komma att för
Staten blifva af det gagn, som motsvarar äfventyret af den i betydlig mån utsträckta
Kongl. Maj-.ts Kådiga Skrifvelse K:o 137.
3
ränte-garanli, hvilken af Bolags-direklionen uu blifvit ifrågasatt, anser Kongt. Majit Sig
sakna anledning att hos Rikets Ständer förorda Bolags-direktionens i berörda afseende
framställda begäran; äfvensom Kongl. Majit tinner hvad Direktionens ansökning för öfrigt
innehåller icke vara af beskaffenhet att påkalla annan åtgärd från Kongl. Majits sida,
än att, då Bolags-direktionens ofvanberörda den 23 September 1856 ingifna underdåniga
ansökning blifvit af Kongl. Majit till Rikets Ständer öfverlemnad, på det pröfvas måtte,
huruvida densamma borde till något deras beslut föranleda, Kongl. Majit härmed vill i
enahanda ändamål till Rikets Ständers Stats-Utskott i nåder öfverlemna förevarande underdåniga
ansökning, med hemställan dervid, om ej, derest Rikets Ständer icke finna
skäl att bifalla hvad af Bolags-direktionen blifvit i öfrigt begärdt, Rikets Ständer må
anse det med billighet öfverensstämmande samt medgifva, att det hos Stats-kontoret
qvarstående belopp, 150,000 R;dr Banko, utaf den, enligt § 4 i Bolagets oktroj, nedsatta
summa får af Bolaget, utan afseende på dess underlåtenhet att inom stadgad tid
fullborda jernvägs-anläggningen, återlyftas. ,
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med all Kongl. Nåd och
Ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
Under Hans Majits,
Min Allernådigste Konungs och Herres sjukdom:
CARL.
Ludv. Almqvist.
Utdrag af Protokollet öfver Civil-är enden, hållet inför Hans Kongl.
Höghet Kronprinsen-H egenten i Stats-rådet å Stockholms Slott,
den 75 November 1857.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justiiie-Stats-ministern Gunther,
Hans Excellens, Herr Stats-ministern för Utrikes Ärendena, Friherre Lagerheim,
Stats-Råden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou,
Almqvist och
Friherre af Ugglas,
4
Kongl. Maj:ls Kådiga Skrifvelse S:o 137.
Derefter föredrog Departements-Chefen, Stats-Rådet Almqvist:
30.
Eu af Direklioueu fur Kongl. Svenska Aktie-bolaget för jernväg mellan Köping
och Hult under den 11 innevarande månad till Kongl. Maj:t iugifven skrift, deruti
Direktionen anfört: att, genom Bolagets beslut att utgifva preferens-aktier, Direktionen
blifvit i stånd att med den drift fortsätta jernvägs-arbetel, att en större del af banan,
eller från Örebro till Arboga, deu 29 sistlidne Augusti öppnats för allmän trafik; att
likväl den under innevarande år allmänt rådande penningebristen förorsakat, att aktiekapitalet
icke kunnat genom ytterligare teckning af preferens-aktier ökas och således
ej heller utväg beredas lill vägbyggnads-arbetets vidare fortsättande; att som denna
penningebrist numera vuxit till verklig kris samt jemväl, efter sin öfvergång, utan tvifvel
komrne att för en längre tid hålla räntan vid en böjd, som förut icke kunnat anas
eller beräknas, Direktionen, äfven om någondera af de förmåner, hvarom Direktionen
under den 23 September 1856 hos Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning, nemligen
antingen en förändrad räntegaranti eller ett låneunderstöd, blefve af Staten beviljad,
likväl ej vågade hoppas att kunna fullborda jernvägs-arbelena; samt att, enligt
Direktionens tanke, dertill fordrades, att deu summa, på hvilken Statens garanti för
ränta och amortering beviljats, blefve höjd till likhet med hvad som kunde förutses
och beräknas blifva deu verkliga kostnaden för en jernvägs-anläggning af den längd
och beskaffenhet, som Köping-Hultbanan, eller från omkring 500,000 till 750,000 R:dr
Ruut per mil, deruti inberäknade kosluaderna för rörelse-materiel och verkstäder, äfvensom
att den garanterade räntan höjdes till ett belopp, lämpadt efter nuvarande tidsomständigheter,
eller från 5 % under 40 år till 6 % under samma tid, hvaruti,
likasom förut, skulle innefattas årlig amortering af aktie-kapitalet, så att detsamma
vore till fullo betäckt vid garanti-tidens, eller de 40 årens, förlopp, då jernbanan med
alla dess tillhörigheter borde utan lösen tillfalla Staten; på grund af hvilket allt, och
då Direktionen dessutom funnit stora svårigheter för aktie-tecknings erhållande uppkomma
derigenom att i stats-garantien deu efter minimum af kostnad för jernvägen
beräknade, garanterade summan icke gjorts till sitt belopp bestämd, utan endast blifvit
upptagen såsom ett maximum, som, i händelse af byggnads-kostnadernes utgående med
mindre belopp, skulle dertill nedsättas, men icke i något fall kunde öfverskridas, Direktionen
nu hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, att Kongl. Majit täcktes till Rikets
Ständer göra nådig framställning derom, att, jemte det arbetstiden förlängdes intill
18HO års slut, Svenska Statens garanti måtte beviljas Kongl. Svenska Aktie-bolaget
för jernväg emellan Köping och Hult för en årlig netto-inkomst af dess jernvägsanläggning
under 40 år af 6 procent å anläggniogs-kapitalet, beräknadt för 14 2/3
mil till
Kongl. Maj:!t Kådiga Skrifvelse N:o 137.
mil lill 1 I millioner 11:dr H:mt; i sammanhang hvarmed Direktionen i underdånighet
hemsliilll, huruvida icke, med anledning af Kongl. Majds lill Rikets Ständer framställda
plan för nord-vestra siats-stambanan,- det torde finnas lämpligt, alt staden Christinehamn
klefve, i .stället för Hult, utsedd (ill Bolagets jernbanas slutpunkt vid Wenern, i hvilket
fall vid stats-garantiens beviljande behörigt afseende borde fästas på det högre miltalet
och deraf uppkommande större anläggnings-koslnader. För den händelse åter alt
hvarken förhöjd garanti eller andra motsvarande förmåner blefve af Svenska Staten
Bolaget beviljade, hade Direktionen i underdånighet tillkännagifvil, att Direktionen icke
såge någon annan möjlighet (ill skyndsamt fullbordande af den Bolaget anförtrodda
stora och vigtiga kommunikations-led än att Staten af Bolaget inköpte dess egendom
och sjelf fullbordade arbetet; anhållande Direktionen slutligen att, om Svenska Staten
hvarken skulle vilja köpa Bolagets egendom eller gifva detsamma erforderligt understöd
till jernvägens fullbordande, Bolaget åtminstone måtte varda bibehållet vid alla öf
riga
detsamma tillförsäkrade förmåner och rättigheter, jemte erkänd besittnings-rält tili
den egendom, Bolaget med sina penningar förvärfvat, samt dessutom förklaras berättigadt
att omedelbart återbekomma återstoden af de, jemlikt Bolagets med Staten afslutade
kontrakt, i Kongl. Maj:ts och Rikets Stats-kontor nedsatte medel.
Departements-Chefeu anförde i underdånighet:
“Enär, med hänsigt till den af Kongl. Majit (ill Rikets Ständer vid innevarande
Riksdag framställda och af Rikets Ständer i vissa delar godkända plau för sträckningen
af Statens jernvägar, den af Köping-Hulls jernvägs-bolag numera mellan Arboga och
Örebro färdigbygda jernbanans vidare fortsättning i vestlig riktning emot Hult eller
Christinehamn icke kan antagas komma att för Staten blifva af det gagn, som motsvarade
äfventyret af den i betydlig män utsträckta räntegaranli, hvilken af Bolags-direktionen
nu blifvit ifrågasatt, anser jag mig för närvarande, lika litet som vid det tillfälle,
då Bolagets i enahanda syftning gjorda ansökning den 2S November 1856 i underdånighet
föredrogs, ega anledning tillstyrka Kongl. Majit att hos Rikets Ständer förorda
Bolags-direktionens i berörde afseende framställda begäran; äfvensom jag finner hvad
Bolags-direktionens ansökning för öfrigt innehåller icke vara af beskaffenhet att föranleda
annan Kongl. Majlis åtgärd, äu att, då Bolags-direktionens förra nyssberörda ansökning
blifvit af Kongl. Majit till Rikets Ständer öfverlemnad, på det pröfvas måtte,
huruvida densamma borde till något deras beslut föranleda, äfven förevarande underdåniga
ansökning bör i enahanda ändamål Rikets Ständers Stats-Utskott tillställas, med hem
Bih.
till R.,St. Prot. 1856—1858. 1 Sami. 1 Afd. 2 Band. 29 Häft. 2
6
Kongl. Majda Kådiga Skrifvelse N:o 137.
ställau dervid, om ej, derest Rikets Ständer icke finna skal att bifalla hvad af Boiagsdirektioneu
blifvit i öfrigt hegardt, Rikets Ständer inå anse det med billighet öfverensstämmande
samt medgifva, att det hos Stats-kontoret qvarstående belopp, 150,000
R:dr B:ko, utaf den, enligt § 4 i Bolagets oktroj, nedsatta summa får af Bolaget, utau
afseende på dess underlåtenhet att inom stadgad tid fullborda jernvägs-auläggniugeu,
återlyftas.*
Uti detta Deparlenienfs-Chefens yttrande instämde Stafs-Rådets öfrige ledamöter.
Hans Kongl. Höghet Kronprinsén-Regenten behagade i nåder gilla
hvad StalsRådet härutinnan yttrat och tillstyrkt samt befallde,
att uådig skrifvelse i ämnet, sådan den Aunes detta Protokoll
bilagd, skulle till Rikets Ständers Stats-Utskott afgå.
Ex protocollo.
Rudolf Adelgren.
STOCHHOLM, tryckt hot J. W. Lundberg, 1868.
4
Innehålls-förteckning
öfver Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner och Skrifvelser
till Rikets Ständer, åren 1856—1858.
JV2
\ Proposition, angående Stats-verkets tillstånd och behof.
% dito angående upphörande af det från rotehållarne eller soldaterne vid
indelta Infanteriet nu utgående bidrag till soldat-beklädnadens anskaffande
och underhåll.
angående vissa ändringar i nu gällande stadganden om utskrifningssättet
och inrättningen af Allmänna Bevurings-manskapet.
om upphörande af fourage-passevolans-afgiften vid beridna rusthålls-regementena.
i fråga om beräkningsgrunden för salpeter-hjelpens utgörande inom
en del af Södermanlands län.
i fråga om disposition af sex stycken holmar i Götheborgs och
Bohus skärgård.
angående utbyte af kronolänsmans-boställena Melby och Näsby
emot kronoskatte-hemmanet Bredinge på Öland.
angående upplåtande af mark å kronoparken Rådaås i Skaraborgs
län för en vattenledning till staden Lidköping.
Prot. 1856—1858. 1 Sami 1 Afd. 2 Band. 30 Häft. 1
3.
dito
4.
dito
5.
dito
6.
dito
7.
dito
8.
dito
Bih.
till B. St.
2
9. Proposition, angående försäljning af f. d. Landshöfdinge-residens-tomterne i staden
Piteå, med å dem befintliga byggnader.
40. Skrifvelse, i anledning af förre Myntraästaren, Assessoren J. A. Grandinsons
underdåniga ansökning om ersättning för förlorade boställsrum
1 4 dito i anledning af åtskilliga utaf Rikets Ständer vid sistförflutna Riks
möte
föreslagna lagförändringar.
i 2. dito om förordnande af en Statsråds-iedamot i afseende på handläggnin
gen
af vissa i Riksdags-ordningens 36 och 42 §§ omförmälda
Riksdags-ärenden.
13. Proposition, angående godtgörelse till indelningshafvare för sådane grundräntor,
sorn till följd af qvarnars nedläggande afskrifvas.
4 4. dito angående åtgärders vidtagande till behöfvandes undsättning i missvextår
15.
dito angående bestämmande af viss tid, hvarutöfver, vid de nya jorde
böckernas
granskning, undersökning uti och jemförelse med äldre
jordeböcker icke må ega rum.
16. dito angående förhöjning i den pension å Rikets Allmänna Indragnings
stat,
som vid erhållet nådigt afsked blifvit Kongl. Räntmästaren
G. D. af Wåhlberg tillerkänd.
17. dito angående berättigande för Öfver»-direktören m. m. A. E. von Sydow
att vid afskedstagandet erhålla pension å Allmänna Indragningsstaten.
18. dito angående beviljandet af en gratifikations-vedergällning åt Kapiten A.
Hahr i och för utgifvandet af hans general-karta öfver Sverige.
19. Skrifvelse, angående hegardt ytterligare statsbidrag till fullbordandet af sluss
och
kanal-anläggningarne vid Dejefors och Forshaga i Wermlands
län.
20. dito angående begärdt ytterligare låneunderstöd för fullbordandet af
jernvägs-anläggningen mellan sjöarne Wessman och Barken i
Stora Kopparbergs län.
21. dito angående resultaten af den nya lagstiftningen i afseende å bränvins
tillverkningen.
22. Proposition, angående anslag för geologiska undersökningar öfver hela Riket,
samt utgifvande af derpå grundade geognostiska kartor.
3
JVS
23. Proposition, i fråga om medgifvande af rättighet för Svensk man att i två eller
flera inrikes städer samtidigt drifva handel.
24. dito med förslag till en författning, angående upphörande af bördsrätt
i stad.
25. dito om inrättandet af ett statistiskt embetsverk.
26. dito angående utförandet af de större jernvägs-anläggningar inom riket,
hvilka böra af allmänna medel bekostas.
27. dito angående upplåtelse af vissa delar af Jönköpings f. d. fästnings
område
till Jönköpings stads disposition för ny tomtreglering
derstädes.
28. dito angående utbyte af indragna militie-boställena M 1 Steglinge och
8 Plöninge vid Skånska Hussar-regementet mot Höganäs
stenkolsverks egande andelar i krono-skattehemmanen M 1
Vestra Klappe och J\s 1 Östra Klappe i Malmöhus län.
29. dito angående pension från Allmänna Indragnings-staten för Majoren M.
L. Lessing.
30. dito angående pension åt förre Regements-kommissarien S. Grundal
från Allmänna Indragnings-staten.
31. dito angående lösen för den åt Korporalerne vid indelta arméen och
Soldaterne vid Södermanlands regemente anslagna aflöningsspanmål.
32. dito angående förhöjning af förre Krono-länsmannens i Leksands socken
af Stora Kopparbergs län, Expeditions-fogden E. Hellebergs pension
å Allmänna Indragnings-staten.
33. dito angående förändring i och tillägg till Riks-akten af den 6 Augusti
1815.
34. Skrifvelse, med öfverlemnande af uppgjorda förslag till ej mindre Lag, angå
ende
ordningen och vilkoren för utländsk mans upptagande till
Svensk medborgare, än ock Stadga för Konungens Regerings-rätt.
35. dito angående gjorda underdåniga framställningar om statsbidrag för jern
vägs-anläggningar
från Mariestad till vestra stambanan, från Borås
till samma stambana, mellan Köping och Uttersbergs brak
samt mellan Hvetlanda och Oscarshamn.
36. dito angående Direktionens för Nora-Ervalla jernvägs-bolag underdåniga
4
JW
ansökning om ytterligare låneunderstöd för nämnda jernvägsföretag.
37. Skrifvelse, i anledning af f. d. Expeditions-chefen m. m. C. F. Meinanders
underdåniga ansökning om pensions-förhöjning.
38. dito i anledning af gjord underdånig framställning om statens medverkan
för fullbordande af jernvägs-anläggningen mellan Köping och Hult.
39. Proposition, i anledning af f. d. Landshöfdingen i Götheborgs och Bohus län,
General-löjtnanten Herr Grefve Carl Gustaf Löwenhjelms, f. d.
tillförordnade Lands-kamereraren, Kronofogden Anders Samuel
Peterssons och Lands-sekreteraren, Lagmannen Carl Engelbloms
underdåniga ansökningar att erhålla eftergift af dem ådömdt ersättnings-ansvar
för Kronans förlust, i följd af Länsbokhållaren
Caspar Langlets bedrägliga förhållande.
40. dito om antagande af en Författning, angående sammanläggning af straff.
41. dito om antagande af en Författning, angående straffarbetes och fän
gelsestraffs
verkställande i enrum.
42. dito angående uppförande å stat af lön för Kronofogden i Westerbot
tens
Lappmarker, hvilkens aflöning för närvarande utgår dels
från det å Riks-statens Åttonde Hufvud-titel uppförda reservationsoch
förslags-anslag till Lappmarks Ecklesiastik-verket, dels i så
kallad Näst.
43. dito angående afsöndring af jord från kronolägenheterna Hushagen,
Köpingsön och Byslätten i Köpings socken af Westmanlands
län, för utvidning och Tätning af Köpings å.
44. dito angående bibehållande af det vid 1853—1854 års riksdag till om
byggnad
af Långebro vid Christianstad anvisade statsbidrag
45. dito angående eftergift af den framlidne Öfversten m. m. Israel af Eken
stam,
i egenskap af Chef för Westra Tull-distriktet, till ersättande
ådömde andel utaf Tull-kassören G. E Bergvalls balans.
46. dito angående försäljning af tomtplatsen efter Kronans nedbrunna span
måls-magasinshus
i staden Carlshamn.
47. dito angående användande af de å stats-anslaget för båtsmans-beklädna
den
åren 1849 —1851 uppkomna behållningar.
48. Skrifvelse, angående väckt fråga om ersättning till Rektor i Lindes stads-skola
för honom frångångna djekne- eller socknegångs-penningar.
5
M
49. Skrifvelse, angående ökadt anslag för Gymnastiska Central-Institutet.
50. dito med förslag till författning, angående Stämplade Pappers-afgiften
samt hvad vid kontrollen och uppbörden deraf bör iakttagas.
51. Proposition, om förändringar i lagstiftningen angående tull och andra dermed
förenade afgifter.
52. Svar uppå Rikets Ständers underdåniga skrifvelse, angående Riksdagens för
längning.
53. Proposition, i fråga om erforderligt statsbidrag till upprätthållande af den Ar
méens
Pensions-kassa åliggande pensionering.
54. dito angående anslag för aflönande af en Extra Provincial-läkare med
station i Trosa stad.
55. dito om årligt anslag af Sexhundra Sextiosex Riksdaler trettiotvå skil
lingar
Banko, eller Ett Tusen Riksdaler Riksmynt till lön åt en
ny Provincial-läkare i Nordmarks härad af Wermlands län.
56. dito om öfverlåtelse af en Eskilstuna kungsladugård tillhörig tomt åt
Fabriksidkaren Theofron Munktell, för utvidgande af hans mekaniska
verkstad i Eskilstuna.
57. Skrifvelse, med förslag till förnyad Förordning, angående Sveriges och Norri
ges
ömsesidiga handel och sjöfart.
58. dito angående sökt förhöjning i anslaget för Svenska Trädgårds-förenin
gens
elev-skola.
59. Proposition, med förslag till Författning, angående ansvar för förfalskning och
bedrägeri.
60. dito angående den så kallade Kurhus-afgiften.
61. Skrifvelse, angående ytterligare anslag för fullbordande af nya lärohus-bygg
naderna"
i Wexiö och Wisby samt anslag till utvidgande af lärooch
gymnastik-husen i Nyköping.
62. Proposition, om indragning till Kronan af den ränte-ved, som är anslagen för
Wisby så kallade krono-kaikugn i Gottlands län, och om ersättning
derför till kalkugnens egare.
63. dito angående pension från Rikets Allmänna Indragnings-stat åt Kansli
sten
i Justitie-Revisions-Expeditionen Eberhard Liljewalch och
Kopisten i samma Expedition Wilhelm Norström.
64. dito angående pension å Allmänna Indragnings-staten för Landsfiskalen i
södra distriktet af Hallands län Isak Ulrik Motander.
6
M
65. Proposition, angående rättighet för Enkan Johanna Magdalena Wallberg att er
hålla
pension å Rikets Allmänna Indragnings-stat.
66. dito angående rättighet för t. f. Kommendanten och Direktören vid Straff
fängelset
i Warberg, Majoren Gustaf Wilhelm Gyllenhammar
att erhålla pension å Rikets Allmänna Indragnings-stat
67. dito angående rättighet för Fanjunkaren vid Krono-arbetskorpsen, Kor
netten
Anders Johan Enström, att erhålla pension å Rikets
Allmänna Indragnings-stat.
68. Skrifvelse, angående gjord underdånig framställning om statsbidrag för anlägg
ning
af kanal med bassin emellan staden Carlstad och dess
hamn vid Kanikenäset.
69. dito angående tillhandahållande, äfven för nästkommande stafsreglerings
period,
af det till bidrag vid inrättandet af pensions-anstalter
för Folkskolelärare beviljade anslag.
70. Proposition, angående anvisande af statsbidrag till en väg-anläggning mellan
Öfver-Torneå och Pajala socknar i Norrbottens län.
71. dito i fråga om inrättande af ett Landtbruksinstitut i Skåne.
72. dito angående en med Danmark afslutad traktat om upphörande af
Öresundska tullen, m. m
73. dito angående grunden för utgörandet af de till båtsmans-indelningen
i Blekinge län anslagna s. k. öfverskotts- och reserv-räntor.
74. Skrifvelse, om anvisande af medel för fortsättning under år 1857 af arbetena
å vestra och södra stam-jernbanorna.
75. dito angående väckt fråga om förhöjning i beklädnads-hjelpen för Under
officerare
med vederlikar vid Lifgardes-regementena till fot
och Artilleri-regementena.
76. Proposition, angående utbetalning af innehållen och till stats-verket indragen
aflöning för de under krigs-åren 1806—1810 fångne ogifte
Officerare och Under-officerare med vederlikar.
77. dito om beviljande af anslag och lån för tomtreglering i den afbrända
delen af staden Ekesjö, äfvensom af ett byggnadslån åt nämnde stad.
78- dito angående uppförandet af en hufvudsakligen för Postverket afsedd
byggnad å Kongl. Maj:ts och Kronans intill Kongl. Operahuset
i Stockholm gränsande tomt.
7
M
79. Proposition, angående inlösen till Kronan af Landshöfdinge-residenshuset i Her
nösand
och uppbyggande af Landtstats-embetshus derstädes.
80. dito angående sinnessjuke Löjtnanten vid Westmanlmds regemente
Laurentz Georg Nicolas Lindbergs uppförande till pension å
Allmänna Indragnings-staten vid erhållande afsked.
8L dito om afsöndring af jord från Ryttmästare-bostället vid Skånska Hus
sar-regementet,
Kungsgården Sandby, för att till ny kyrkogård
för Sandby församling i Vestra Göinge härad af Christianstads
län användas.
82. dito angående afsöndring af jord från f. d. Sergeants-bostället vid Vest
götha-Dahls
regemente, Lerdals Stom, för utvidgande af Lerdals
församlings kyrkogård i Elfsborgs län.
83. dito angående upplåtande till Upsala läns Hushållningssällskap af en
Kronan tillhörig, vid Upsala stad belägen jordrymd.
84. dito i fråga om afstående af f. d. Profoss-bostället vid Westgötha re
gemente,
Backabo JV2 5 Thorbjörnsgården, till boställe åt en
särskild Länsman i vestra distriktet af Gudhems härad och
Skaraborgs län.
85. dito angående erforderligt anslag för tillbyggnad af Vetenskaps-Akade
miens
hus.
86. dito om beviljande af ytterligare anslag för uppförande af nybyggnad
vid Allmänna Institutet för döfstumma och blinda.
87. dito angående uppförande af en ny byggnad för Riks-Arkivet.
88. dito angående förändring af porto-bestämmelserna för inrikes bref
vexlingen.
89. dito angående anvisande af statsbidrag till en förbättrad kommunikations
led
mellan Jemtland och Norrige.
90. Skrifvelse, angående hos Kongl. Majit framstäldt anbud på amorterings-lån till
Svenska statsverket.
9L Proposition, i fråga om otjenstbare Premier-löjtnanterne vid Flottan H. E. A.
Rundqvists, W. Heykenskölds och Friherre E. S. von Vegesachs
berättigande till pension å Allmänna Indragnings-staten vid afskeds
erhållande.
92. dito om anvisande af ett anslag till bestridande af kostnaderna för Sveri
-
8
JV2
ges deltagande i en blifvande allmän exposition i Paris af racedjur
och landtmanna-produkter.
93. Proposition, angående anslag af krono-tionde till fyllnad af 2:ne bristande proste
tunnor
inom Norrköpings kontrakt af Linköpings stift.
94. dito om anslag af vin- och byggnads-säd för Trosa stads-församlings kyrka
95. dito angående användandet af influtna medel för ett parti exporteradt
och i Tripoli försåldt krut.
96. dito angående åtskilliga inom Götheborgs och Bohus län belägna kro
noholmars
afgiftsfria upplåtelse till allmänt begagnande.
97. dito angående understöd af allmänna medel för uppehållande af gäst
gifveri
vid Malmagens by i Hede tingslag af Jemtlands län,
på vägen från Långå by till Norrska gränsen.
98. dito angående anslag till inköp af fysiska apparater och mekaniska mo
deller
för Svenska Slöjd-föreningens i Stockholm inrättade Söndags-
och Afton-skola.
yy. dito angående anvisande af ett kreditiv till betäckande af kostnaderne
för anskaffande af likare och modeller för mått och vigter åt
General-landtmäteri-kontoret och Provins-landtmäteri-kontoren
400. dito angående ersättning åt Landshöfdingen i Örebro län för lönings
jord,
som blifvit afträdd för jernvägs-anläggningen mellan Örebro
och Skebäck.
104. dito angående beviljande, för Myntverkets behof, af ett räntefritt lån
från Rikets Ständers Bank å 50,000 R:dr Riksmynt.
402. dito angående förvandling af en inom Färentuna härad i Stockholms
län utgående skattetitel under namn af Tegelved.
103. dito angående pensionsrätt för Öfver-Jägmästaren Anders Henrik Kastea
104. dito angående utvidgad religionsfrihet och vissa dermed gemenskap
egande ämnen.
105. dito om upphörande af landsflykt såsom påföljd för brott.
106. dito angående ogift qvinnas rätt att vid viss ålder vara myndig.
407. Skrifvelse, med det af särskilde Kommitterade afgifna underdåniga utlåtande
och förslag, angående åtgärder för befrämjade af en förbättrad
skogshushållning.
108.
9
JV2
108. Skrifvelse, angående vackt fråga om förhöjning i anslagen till manskapets be
klädnad
vid Svea och Götha Artilleri-regementen,
109. Proposition, angående antagande af en förordning om verkställighet af domar
och utslag, meddelade af Norrsk Rätt, och om det biträde, som
i andra afseenden bör lemnäs rättskipningen i Norrige.
110. dito om eftergift af Direktören A. L. Hård af Segerstad ålagdt ersätt
ningsbelopp.
111. dito angående Landshöfdingurne Friherre R. F. von Kraemers, Grefve
G. E. Frölichs och Grefve P. A. Lewenhaupts bibehållande vid
deras rätt till framtida pension från Arméens Pensions-kassa.
112 dito i fråga om behof af medel för en fyr-anläggning å Gottska Sandön.
113. dito om pensions beviljande åt f. d. Sekreteraren och Auditören vid
Flottan m. m. J. G. Björkegrens enka, Anna Maria Hedmansson.
1 14. Skrifvelse, i fråga om förändring i sättet för Justitie-Ombudsmannens aflöning.
115. Proposition, angående Provincial-läkaren Doktor N. L. Ählbergs uppförande å
Allmänna Indragnings-staten till åtnjutande af en mot hans innehafvande
Provincial-läkarelön svarande pension af 666 R:dr 32
sk. Banko eller 1,000 R:dr Riksmynt årligen.
116. dito angående anslag för uppförande af ett kapell inom Pajala pastorat
och af ett bönehus uti Turtola by af Öfver-Torneå socken m. m,
117. dito angående fyllnad och tillökning i ersättnings-anslagen till Wadstena
Krigsmanshus-kassa och Amiralitets-Krigsmanskassan för de till
stats-verket indragna rusthålls- samt en-per-mille-afgifterne.
118. dito angående öfverlåtelse på Järlåsa församling af Kronans rätt till
dana-arf efter Seraphia Lindskog.
119. dito angående anslag till reparationer å de Veterinär-inrättningen i
Stockholm tillhörande byggnader och till nya inventarier för
densamma.
120. dito angående afsöndring af jord från f. d. Hautboist-bostället Inges
hult
vid Elfsborgs regemente till plats för en folkskola i Seglora
församling af Elfsborgs län.
121. dito angående pension å Rikets Allmänna Indragnings-stat för Registra
torn
i Svea Hof-rätt Johan Christian Thulin.
122. dito rörande anmäld brist i tillgångarne för Flottans Matrosers och
uppfordrade Båtsmäns mathållning sistlidet och innevarande år.
123. dito med förslag till Förordning om egors fredande mot skada af
annans hemdjur och om stängsel-skyldighet
124. Skrifvelse, angående Rikets styrelse under Hans Majit Konungens sjukdom.
liih. lill R. S. Prot. 1856—1858. 1 Sami. 1 Afd. 2 Band. 30 Haft. 2
10
M
125.
126.
127.
128.
129.
130.
131.
13 2.
133.
134.
135.
136.
137.
Skrifvelse, i fråga om eftergift af det f. d. Landshöfdingen i Götheborgs och
Bohus län, General-majoren Gillis Edenhjelm ådömda ersättningsansvar
för Kronans förlust till följd af Läns-bokhållaren Caspar
Langlets bedrägliga förhållande.
Proposition, angående ändring af 5:te och 6:te §§ Regerings-formen, i afseende
å Stats-rådets sammansättning,
dito angående pension för framlidne f. d. Presidenten m. m. Friherre
Jacob Cederströms enka.
dito angående eftergift till förmån för Misterhults sockens fattigvård
af Kronans rätt till dana-arf efter Lena Hansdotter i Sundsholm.
Skrifvelse, i anledning af Stats-rådet Carl Hans Ulners underdåniga ansökning
om afsked med pension.
Proposition, angående betäckande af de kostnader, som för skatteförenklingens
och det nya jordeboksverkets fortgång erfordras
Skrifvelse, i fråga om eftergift af den f. d. Lands-kamereraren i Wermlands
län, Kammarrätts-rådet Svante Lindberg ådömda skyldighet att
ersätta Kronans förlust af arrende-afgifter och krono-utskylder
m. m. för boställena N:ris 1 och 2 Elfvetorp i Ölme socken
af nämnde län.
dito angående användande af medel från anslaget till fångars vård och
underhåll för uppförande af en byggnad vid straffängelset i
Landskrona.
dito i fråga om pension från Rikets Allmänna Indragnings-stat åt Ju
stitie-rådet
John Roy.
Proposition, angående åtgärders vidtagande för att underlätta penninge-ställningen
och rörelsen inom landet.
Skrifvelse, angående pension å Allmänna Indragnings-staten för Landshöfdingen
i Skaraborgs län, f. d. Stats-rådet A. P. Sandströmers efterlemnade
enka.
dito om eftergift af Kronans rätt till dana-arf efter Föraren Pihls från
skiljda
hustru Charlotta Kindberg.
dito angående begärd utsträckt räntegaranti in. m för Kongl. Svenska
aktiebolaget för jernväg mellan Köping och Hult.
STOCKHOLM, tryckt hos E. Westrell, 1858.
BIHANG
TILI.
8 ii ci'a il ii ® a inas-siåaiöaas
PI5 OTOKOLL
VID
liastlma KikMlngr» i 8locMtoln»
Area 1850, 1857 oell 1858.
FÖRSTA SAMLINGEN.
^dra Afdelningen <
Berättelse om hvad sig i Rikets Styrelse tilldragit, sedan nästföregående
Riksdag, jemte de af Kongl. Maj:t uppå Riks-Salen
hällne tal samt Kongl. Maj:ts Nådiga svar uppå de af Rikets
Ständer gjorda underdåniga framställningar och Jörslag.
■
.
$i - i i i-s i ■ i i &
per ättel fe
om f)toab i 5Jtfei be% &tyvelfe %
tiUfrvmpt feban fifta
©tfmeit ©tocftjolmS ©tott ben 23 SDftofecr 1856.
rv
ben berättelfe^, Äongl. 3)laj:t mib febnafie Oiifébag tttebbefabe 9tifeté supte*
©tanber om Ijmab t SFdfet od) befi ftt)relfe nnber be tre närmaft förut=fftnf@S'
gångna åren ftg tillbragit, omförmälteö bet förf)ållanbe, att antalet af ScratW|ctbe
mib famtliga boutftolar ocl) I)oö be merf|lällanbe m))nbigf)eterna an=
f)ängiga dotia mål od) äreitber, Ijmilfet år 1848 nebgått till 483,669,
nnber be tre påföljaitbe åren marit t ttlltaganbe fantt år issi uppfligit till
525,513. (Sinligt Ijmab be af 3uftitie=@tatSminijtern angåenbe rätte=
gångéärenberna för åren 1852 od) 1853 afgiftta berättelfer utmifa, tjär
ben fålttttba anmärfta tillmerten fortfarit jentmäl nnber beéfa tmänne
år, få att be doila målenö antal utgjort år 1852, 560,317 od) år
1853, 564,986. deremot l)ar år 1854 bet ftfta, för Ijmilfet famman=
förba uppgifter ftnitad, be anl)ängiggjorba målenö antal nebgått tilt
506,949, od) efyurn äfrnett betta antal är något l)ögre, än nnber miéfa
blanb be fornt förflutna åren, ftnneé lifmäl, att öfmerjlottet uppfommit
enbafi genom tiHöfning af be få fallabe anföfnings ocl) anmälnings
83ifj. titt 9t. ©t. ^rot. 1856—1857 l:fta ©arnt. 2:a 2tfb. *
SSerättclfe om I) iw a b t Stifet ocl) bcfö
ärenberna, imber bet be tnflämba rnåtend antal marit fägre, än imber
något af be 24 år, f)milf'a be af 3ufHtie*@tatd*äftinijtern aflenmabe be*
rättelfer t öfrigt affe. @tt fåbait minjfniitg i be iitftämba målend antal,
imber bet Dåfetd folfntängb öfatd fantt näringarne od» inbuftrien
på ett märfbart fatt utmedlatd od) framfaflat npa rättdförf)ållanöen, ft)*
ned föga I)afma marit att förmänta, men finnér jin förvaring i beit om*
jlänbigljeten, att ffttlbforbrittgdmålen år 1854 moro miba färre än be
förutgångna åren, — ett förfjållaitbe, Ijmilfet t förening bernteb, att be f)od
Äongt. ®iaj:td SSefalltiingdijafmanbe aitf)äitgiggjorba utföEniitgdären*
ber fauttna år marit fåtaligare, än imber något af be närmat* förut*
gångna, od) unberjligit antalet af bplifa ärenber för åren 1852 od) 1855
meb omfring 20,000 od) för året 1851 meb 26,000, ntå anförad få*
forn ett från beit juribiffa fiatijtifeu fyemtabt gläbjanbe bemid för en fii*
ganbe od) mera allmänt fpribb mälmåga inom fäbentedlanbet.
2>e af 3itflitie*@tatd*8)tiniftern afgifna berättelfer utmifa äfmen,
att antalet af be mib 2)omjtolarne od) ^olidlamrarite åtalabe brott od»
öfmerträbelfer af politi*, efonomt* od) ferffilbta bijaplinära författnin*
gar uppgått år 1852 till 44,550, år 1855 till 44,525 od) år 1854
till 49,376. 2)edfa finnmor äro mtdferligen betpbligt l)ögre, än för nå*
got af be förutgångna åren, ferbeled året 1849, bå be angifita brotten
ocb öfriga förfeelfetna ide moro flera än 54,600; men om uppmärf*
faml)eteit egitad beråt, att öfmerträbelfer af politi* 111. fl. författningar
år 1854 utgjorbe 50,249, men år 1849 enbajl -19,489, fantt berjentte
i betraftanbe taged, att antalet af fabbatdbrotteu, fjmilfa, el)itrit ferffilbt
beräfitabe, i fjelfma merlet enbaft innefatta en gradation af aitbra brott
od) förfeelfer, år 1854 meb ide minbre än 1851 öfmerjfjutit be år 1849
angiftm fabbatdbrotteu, få ltppflår bet refultat, att, oaftabt brottmåld*
tabellerna upptaga för år 1854, 14,776 brott od) förfeelfer mer än för
ftprelfe fig tilldragit fcbait fifta Olifébag. 3
år 1849, tillöfningen af merfliga brott ifrån år 1849 tilt år 1854 eit=
baft utgjort 2,185. SBib en lifa bejfaffab jemforetfe nteb be öfriga år,
Ijmilfa tillböra bet becenniutn, font meb år 1854 afflutabed, beftnneö
beremot, att be merfliga brotten ftjinämnbe år unberftigit antalet af jabana
unber anbra åren, meb unbantag af år 1850, äfmenfom att be
f. f. gröffta brotten marit år 1854 fåtaligare än imber något år
feban 1847.
3)å, efter föreningen emellan ©merige od) Norrige, befläminelfeÄomi^rSag
ännu ide blifmit mebbelab, i pmab förhållande tiH fjmaranbra b ed fa
Äonungarifen böra bettaga uti uppjläHanbet af ben frigdmaft, forn för bet.
lipprätt^ållanbet af beråd gemenfamtna fjelfftänbigl)et och ära må finnad
erforderlig, l)ar Äongl. 0Jlaj:t, font af ©in bligt fåfont Uniond-&'onung
funnit @ig uppmanad att, i l)mab på Äongl. 9Raj:t fan anfomtna, föfa
få benna för be bägge Olifena lifa migtiga angelägenhet på ett tillfrebd=
ftäHanbe fätt orbtiab, nebfatt en Äommidjion, begående af lifa antal
©menffe o cl) Olorffe ledamöter, att unber öp. Ä. Jq. Äronprinfeit, fåfom
Ordförande, uppgöra förflag till en för be förenade Olifena gemenfam
Sag angående l)martberad bidrag till bet famfälba förfmaret till lanbd
od) matten; od) mill Äongl. 9Jlaj:t, feban fåbant förflag blifmit till Äottgl.
20laj:t aflemnabt od) undergått ben forgfälliga granfluing, font ärenbetö
grantaga beffaffenl)et fräfmer, påfalla få mät Oiifetd ©tänbcrd, font
Olorffa ©tor=£l)ingetd fofterlänbffa mebmerfan för tillmägabringanbc af
en Sag, forn, på famina gång ben betrpggar bröbrafolfend fjelfbejlånb,
ffalt gifma ytterligare helgd åt båda Oiifenad förening.
3 anledning af Oiifetd ©tänberd uitberbåniga anhållan, att $ongl.@mc»imjrft
o .ÄomitcforSag
59iaj:t matte lata mibtaga åtgärder till beredande deraf, att fragorna ej cm ®e»ms
mindre om ffplbigljeten för perfoner, f>ir*itfa uppehålla fig i ettdera af i 6%ic 9titc=
be förenade rifcna, att fjörfamma fallelfe, utfärdad af embetömpnbigfjet
4 SS er ättelf e om pmab t 9Hfet ocp b ef é
i bet anbra 9iifet, än ort om beit erfecittioa fraften nf ömfejtbiga bo=
mar od) utjlag, tittpöranbe beit allmänna etter enffilta rättenö områbe,
måtte marba genom öfroerenöfommelfer Ottena emedan orbttabe, tjär Äongl.
SRaj:t t itåber förorbnat, att ifrågamarattbe ärenbe, för närmare utreb=
ning ocp för uppgöranbe af förflag titt be fiabgattben, pmilfa t ben af
ttiifetö @tänber antpbba fpftning må anfeö böra ntebbelaö, ffutte öfmer=
lentnaé titt bepaitblittg af en komité, befiåettbe af lifa antal lebamöter
från pmartbera af be förenabe Ottena, i fantmanpang meb pmilfet ärenbe
Äomitén jemmäl fått jtg förelagbt att upptaga ocp utreba frågan, pmilfa
änbringar ocp tillägg funbe mara erforberliga i be föreffrifter, forn äro
utebbelabe genom Äongl. 9Jtaj:td imber ben 11 0eptetnber 1818 för
Norrige ocp ben 1 Suni 1819 för 0mertge utfärbabe ^örorbningar, puru
förfaraé ffatt meb fåbane perfonerd anf)åttanbe ocp titttalanbe, pmilfa
begå förbrptelfer i ett af be förenabe ttiifena ocp berefter till bet anbra
afmifa. 2>eit för beöfa änbantål nebfatta Äomite, pmilfen paft jina
famntanträben i 9torrigeé pufmubftab, par numera futtborbat bet ben=
famina anförtrobba uppbrag od) ben 20 ftjilibite Slugufii infommit meb
betänfaitbe ocp förflag, pmilfa febertitera blifmit titt ^ögfta Dontfiolen
för afgifmaitbe af unberbånigt utlåtanbe öfmerlemnabe.
sty stibbatä 0eban titt Äongl. 9)taj:tö itåbiga fajijlättelfe blifmit i unberbånig=
pet öfmerlemnabe åtffittiga af ttiibberffapet ocp ?lbeln beflutabe äitbrin*
gar uti 9iibbarpuö=£5rbitingen ben 22 SJtaj 1835, jentförb meb Äongt.
Äungörelfeit beit 7 9ftaj 1844, par Äoitgl. Sftajtt, forn i ttåber funnit
gobt gitta be af Ovtbberffapet ocp bibeln fåluitba beflutabe änbringar t
nämnbe Orbiiing, ben 4 Sanuari 1855, meb bifall titt beröm tittifa i
unberbåitigpet gjorb anpåttait, utfärbat en förnpab 9tibbarpuö=Orbning.
ftt>relfe fig tillbragit [eban fifta Uliföbag. 5
öfter bet Siifetö ©tanber, t famntanhang liteb anmälan, att be för^^^^ts
beraö bet antagit en författning om wiöfa föreffrifter till fprfotuftenö
upprättljållanbe, unberbånigft anhållit, att, i ()änbelfe nämnbe författning 6rotetrfeb®J"be
»unne näbig faftftältelfe, Äongl. 9ftaj:t måtte föreffrifwa få bejfaffabe
åtgärber, att hvarje fjälaförjare blefrne ffpnbfamt nnberrättab om be
imber fyattö fjätamårb jlällbe perfoner, l)»ilfa bömbeö för fåbana brott,
att be ej finge bomma i åtnjutanbe af ben heliga Slattmarben, förrän
be låtit fig ffriftaö od) aflöfaö i ben orbning författningen upptoge, få
harÄongl. 9Jtaj:t, forn, på fått f)är liebau »ibäre förmätet, ben 4 Sftaj
1855 antagit ben föreflagna författningen om fprfotuften, genom famma
bag utfärbab Äungörelfe mebbelat erforberliga föreffrifter i affeenbe på
ffplbigljet för »eberböranbe att upprätta od) till $reflerffapet aflemna för*
ledningar öfwer perfoner, forn »arba för wiöfa i Äungörelfen upptagna
brott faffädbe eller imber framtiben flädöe.
Uppå anhållan af Diifetö ©tänber, f)ar $ongl. 9Jlaj:t mebbelat bet
ltåbiga ftabganbe, att, bereft innehafware af en på allmän flat uppförb
fpfla warber antagen till ©efreterare i 3uflitie=£>mbnbömannenä
bition, benne tjensteman, få tänge f>an fortfar att beftriba ©efreterare^ fömt imw^afb
befattningen, må, meb bibef>ållanbe af fin förut eganbe beforbringétour,
anfeö berättigab tiU erpåHanbe af lebigf>et från fin förra tjenfl.
©eban Äongl. 9Jtaj:t afflutat konventioner, belö meb 6. Ä. &. ÄonBcnttoncr
ont upphorans
©torbertigen af SSaben od) meb ©enaten i beit fria Jpanfeftaben 8itbecft>c af jws bc=
ttactttS nt. nt.
om uppljöranbe af ben f. f. jitö betractuö, belö od meb $anö 9/caj:t
gtanömännenä kejfare och meb Jpanö 9)taj:t SSelgieriteé honung om öm=
feflbigt utlemnanbe af förrpmbt fjöfolf, h<w kongl. 9Uaj:t genom utfär=
babe nåbiga kungörelfer till attmänljetenö efterrättelfe mebbelat innehållet
af berörbe ^onoentioner.
6
SomfagcrS
reglering.
SSerättelfe om l)toab t Oiifet oclj befé
$rågatt om lanbets ättbantålSenligare inbelntng i jubicielt I)äitfe=
enbo ijar imber be tre febnaft förflutna åren utgjort ett föremål för
fåongl. ©lajtts fortfaranbe appmärffanfyet, o cl; beftämntelfer äro t betta
l)änfeenbe utebbelabe, t beit mått genom pppabe lebigijeter af ,§>ärabs=
Ifyfbingebefiällningar tillfälle bertill ftg pppat. 2Öib titlfättanbet af ©eftra
•jbelftnglanbö bontfaga år toorbet förflarabt att bomfagortta i @efle=
borgs län äfioett f)äbaitefter böra utgöraö af be bertill förut ljöranbe
tingslag. ©ttaijaitba förflarattbe l)at bliftoit mebbelabt t affeenbe på
Öjjbo od) ©ejjbo l)äraberS bontfaga i SönföpittgS län. Somfagorna
i ©ermlanbS lätt äro beftämba till fer, att beflå, ben för fta af Ölme,
©ifutitntS, ©äfe od) fernebo f)äraber, ben an bra af ©arlftabS tingölag
famt ÄiljlS ocb ©rums l)äraber, bentrebjc af GslfroebaljlS öfre
ocb ttebre famt SlpebS tingslag, bett f jer b c af ^rt)fSbaf)lS öfre od)
ttebre tingslag, ben femte af Sofie l)ärab od) ben (jette af 9läö,
©idbergS od) Siorbmarfs l)äraber, bod att belö 9lt)ebS tingslag, font för
ttärmarattbe, jemte be fyra förut upptagna bärabertta, bilbar en bontfaga,
ide ffall berifrått jfiljaS od) förenas meb ©IfmebalS bägge tingslag förr,
ätt untoaraube 2)otnl)aftoanben från tjenfteit afgår, bels od; berefl, i anfeettbe
till 9lorbntarfS bärabS toibfirädta omfång, beflut fratnbeleS fat=
taS ont t)ärabetS förbelntng i tioå tingslag, IDonfyaftoanbeit i Sofie l)ä=
rab ffall, i l)änbelfe få af Äottgl. ©taj:t förorbnaS, mara ffylbig emot*
taga od) blifmattbe domare t 9läS, ©illbergS od) Slorbtttarfs gräber att
afflå bet ena af beSfa tingslag. Uti älfsborgs lätt, ber rebaitåri848
tre bontfagor bliftoit till omfånget på bet fått orbnabe, att en ffuUe beflå
af©atte, ^luttbre od)$jerfe Ijäraber, ett annan af ©äbtle, 5fyle od)
kullings f)äraber od) bett trebje af ©ebbo ofy Söpbo Ijäraber, bafma
be återflåenbe bomfagortta blifmit få reglerabe, att ÄittbS od) OtebemägS
fjäraber, båbanefter forn dittills, fottinta att utgöra en bontfaga, att ©larfs
fttyrelfe fig titlbragit febatt fifta 9tiföbag. 7
od) SSottebpgbd häraber ffola bitba en bomfaga od) att SBebenö f)årab
flad nteb Stö od) ©äfeitebö t)äraber titt en bontfaga förenad, Silfen
regteriitg tifrnäl ej tan tomma tid fitdftäitbig iverfftättigfjet fört*, än be
förut tittfatte ^ärabö^öfbingarne i Ättdingö od) SBebenö t)äraber afgå.
©ötheborgd od) S5of)ttö län t)ar btifmit inbetabt t fem bomfagor, befiå=
enbe ben förfta af Slftimö, fauit 0äfiuebatö Ödra od) SBeftra <£tjtngd
t)ärabev, ben a »bra af 3nlattbö ft)ra gräber, ben trcbjc af Orott jtö
och £jötne> Ijåraber, bett fjcrbc af Sane, Sunge, 0tångenäd, 0örbt)g=
bend od) 0otenäö håraber etter ben få tattabe 0unnerioifen, od) beit
femte af Omnde, SBette, Sämund od) SBuOfarend gräber etter ben få
tattabe Sdormnfett, nteb iafttaganbe liftoät beraf, att betd föreningen af
0äfmeba(d ^ärab titt en bomfaga nteb Slfftntö famt Offra och SBeftra
fjiftngd t)äraber ide flad ega rum, innan nutoarattbe Somhaftpattben i
betta t)ärab från tjcuften afgår, betd od att, i t)änbelfe Äoitgl. 9Jtaj:t
fratnbeted finner lämpligt, att ©art 3ot)aitö förfamlittg i jubiciett f)än=
feenbe ffitjed från 0äfmebatd tjärab od) förtägged imber ©ötljeborgd
ftabd jitridbiction, blifmaitbe Somhafioanbe i 0äfmebat)td härab ftota
mara ptigtige unberfafta ftg en fåbait minjtning i bontfagand ontråbe.
3 anfeettbe tift be förbetar, f)U)itta, enligt h^ab erfarenheten åba= ®«me»famina
gatagt, uppfommit berigeitout, att ranfaftttngar nteb i cedfängetfer förtoa= Brottman
rabe fångar, funna toto famina fättgelfe företagad, tjär Äoitgt. 9Jtaj:t,
meb bifad tid infomita attföfnittgar, tidåtit, att Sfornoiöinge, XXpptvi=
binge, Sidbo, ^iitnetoalbö od) ^ottga I)äraber må toto (ändfängetfet t
SBeriö famt Oxie od) 0ft)ttd t)äraber toib tändfängetfet t SMtnö hafina
gemenfam tingöftab för behanbtittg af brottmål, efter tt)t) i $ong(. ^ör=
orbningett bett 20 Sdooember 1845 närmare fäged.
Så ej mittbre ftongt. 9Jtaj:tö SSefallntttgdhafmanbe i ^attanbd tän^f0^.1'
än toeberböranbe Sotnare anmält, att ben genom Äongt. SSrefmet ben 22m-|/^bcti
SSerättelfe om Ijmab t Otilet ocf) befd
Siarö 1798 leutnabe tidåtelfe, att fommartingen inom gauråd, hunble
o
ocb 5t^r(tabö gräber finge tidé mibare inbragad, mifat ftg merla bin=
ber för ben allmänna orbitingenö mtbntaltbådattbe i bedfa ^araber, ^ar
Äongl. Slaj:t, rneb återladaitbe af benna tillåtelfe, förorbnat, att från
ocb nteb år 1855 tre orbinarie ting [fola i Ijioartbera af beöfa bäraber
årligen förrättad.
0eban nåbig föreffrift blifmit lentnab beröm, att (Sarlfleitö fäfiniitg
ffude fättaö i förfmardtidjiåitb ocb erhålla förvärfning i garnifonen, f)ar
Äongl. Slaj:t, få mät rneb bänfeeitbe till bet berigeitom upplommanbe
bebofmet af ftörre utrymme för garnifonen, font oel mib betraltanbe af
bet ntinbre lämpliga beri, att, bå fäftttingen more fullt armerab, beits
famina ffulle begagnad fåfont fängelfe för grofma förbrytare, funnit
gobt förorbita, att be fångar, forn å iiäntiiöe fä filling förmarabed, borbe
berifrån förflyttad ocb, få långt utrymmet mebgaf, intagaö på bet mib
©ödeborg belägna fäflet bronan, font unbergått ben reparation ocb ers
bådit be föränbriitgar i iitrebniiigeti, font anfettd erforbertiga, för att bes
rörbe fäfie måfte lunna fåfont fängelfe för till lifötiböarbete böntbemanös
perfotter begagnad. 3)e af fångar ne å ©arlfteitd fäfiniitg, för tjmilta
utrymme irte lunnat å bronan berebad, l)afma blifmit intagne å 9lys
©tföborgö fäflning. @å mäl till följb af betina anorbiting, font äfmeit
ocb l)itfmubfatligajl berigeitom, att antalet af lifdtibdfångar uitber febuare
årett marit i en fläitbtg tidme.rt, få att, elmrtt be nyfontite Itfötiböfåits
garned antal åren 1853 ocb 1854 mifat ftg i aftaganbe, totalfuntmait
af bylita fångar, font i (September ntånab år 1844 mar 853, tfamtna
ntåttab år 1854 utgjorbe 1,336, böfron be för lifdtibdfångar af maits
föitet affebba fängelfer blifmit alltmer för änbamålet otidrärfliga; ocb bni'
Äongl. Slaj:t förbenflud förorbnat, att ftraffsfängelfet t Saitbölrona flad
utmibgad nteb en tidbyggnab, font för närmaraitbe är imber arbete.
3
ftt) relfe fig tillbragit feban fifta 9? t fö b a g. 9
3 ben mait bet af diifetd ©tanber be»iljabe anflag temitat tids$% Settran*
cictfcv
gång, ^ar ttteb uppföranbe af nt>a läitdfängelfer efter ceQfpfiemet blif»it
fortfatt. ©j adettafl ländfäitgelfenta i SJialtttö od) fittleå, Ijwilfa år
1853 »oro unber arbete, utan äftoett bet efter benita tib påbörjabe lifa
beffaffabe fängetfet t ^Barberg l)af»a bltftoit fudborbabe, få att befitn=
tutt tid begagnanbe upplåtad, bet förfinämnba unber ttäfilibne år od) be
bägge attbra unber loppet af imtemaranbe år, inom leoard förlopp äftoett
nptt läitdfängelfe t Söefleråd antaged funna tid fångard entottaganbe
»arba öppnabt. $ör öfrigt äro för bet närtoaranbe imber arbete länd=
fättgelfer i ^ålmfiab, ©ödeborg ocb 3öuföping. gäitgelfer efter cedft>=
(temet äro förut utförba för ©teodolind ftab, ©tocff)olmd, Jöermlaitbd,
©faraborgd, Äroitobergd, Ö|tergötf)lattbd, ©Ifdborgd, ©almar, ©giflis
aitjtabd od) SSlefittge län; Och toid Äoitgl. 9Jlaj:t, font rebait tnebbelat
föreffrift beröm, att en bet af bet för näfta år betoiljabe anflaget ffad
antöänbad tid företagaitbe af fängelfebpggnaber för 9terifed od) ©otts
laitbd lätt, enär cedfpftemetd »älgöraitbe inflptanbe på be fångar, tid
l)ioilfad förtoarattbe läudl)äfteita äro affebba, bliftoit af ett adt mera moga
nab erfarenhet fudtpgabt, af Dtifetd ©täitbcr äffa ett efter tidgångarne
lämpabt anflag för fortfättning af cedfängelferd uppföraiibe äftoett inom '
be län, ber fåbaita ännu fattad.
Uppå beröm gjorb fjemftädan, l)ar Motigt. 9Jtaj:t lemnat bifall ber= stya Ärono*
tid, att bet för ftongdbacfa flnb od) ftjäte f)ärab gemenfantma fäitgelfe, ll
font bliftoit uppbpgbt tneb uttberflöb af bet anflag, diifetd ©fäuber år 1841
antoifabe tid uppföranbe af ftabd= od) l)ärabdl)äften efter cedfpftemet,
må, när utrpminet för fiabeitd od) tfårabetd ranfafniitgdfångar fåbant
mebgiftoer, få fåfottt f rottoff te begagnad, ej ntinbre för »erfftädanbe af
fäitgelfe toib »attén od) brob eder enfelt fäitgelfe å fångar, font bliftoit
2316. titt 9t. @t. spröt. 1856-1857 l:fta ©arnt. 2:a Stfb. o
lo SSerättelfe om tytoab t D?ifet ocf) befö
bötitbe af 9iåbflufroii=Rätten i Äongöbaefa od) ^jäuc Jpärabö=3^ätt/ äit
ocf tid fonoarattbe af be ranfafningSfåtigar, fnrulfa, efter att Rafina blif=
mit af migonbera utaf befia bontflolar bötnbe, böra i fronolfäfte afbiba
l)ögre Rättö utflag; od) öro i öfrigt af berörbe anflag bibrag lenuiabe
titt iurättanbe t Slrboga od) ©föfbe af fkbéf)äfteit efter cettfi>fientet.
»aaforänbrin* litt uebaiinämnbe af Oiifetö febttajl förfamlabe ©tanber aflentitabe
flar' forflag titt lagföräitbringar, öfwer l))t>ilfa Äottgl. 9Jlaj:t iefe fumtat, före
RiföbagenS flut, fatta ©itt beflut, l)ar Äongt. 9Jlaj:t febermera, i ben
orbntng 87 §. Regeringsformen bjuber, lernnat nåbigt bifall od) unber
be bagar, forn nebat! ttppgifwaö, låtit utfärba rneb befia forflag öfrcer=
ettöflämntanbe ^örorbitingar, nemligen:
1835 ben 18 januari, om en ftriblpöniitgdftabga för allmänna fana!*,
flufc, jernmägé= od) telegrafanläggningar;
1855 bett 7 SJlarö, attgåettbe ättbrittg i 2 §. af i kapitlet 9ftifiger=
ningébalfeit;
1855 beit 7 Sftaté, angåenbe ättbrittg af 4 §. i 11 kapitlet 33pggnitt=
gabalfen;
1855 ben 7 ättarö, angåenbe ättbrittg i trafta belar af Ätjrfolagettö
ftabganbeit ont ^Sreflntöte;
1855 bett 7 ättarö, angåenbe ttppljöraitbe af förbnbet för Äongl. 9ttaj:td
8utl)erffe unberfåter att bimifia främittanbe troéförwanbterö
gubötjenfl;
1855 ben 4 Sttaj, om attftoar för ftölb öd) fnatteri faint rån;
1835 bett 4 9ttaj, otti afffaffattbe af fpö= od) riöftraff;
1835 bett 4 Sttaj, ont afffaffattbe af fprfoplift;
1855 bett 4 Sttaj, angåenbe trafta föreffrifter titt fprfotuftené upprätts
tyåffanbe;
ftörelfe ftg tillbragit febatt fifta 9lifdbag. 11
1855 ben 4 SJiaj, angåenbe änbrtng af Sagend ftabganben om imber
flottning
af Uuber=9fättd beftut i mifja fall;
18o5 ben 4 SJlaj, angåenbe Ijanbelöböcfer ocb banbeldräfnittgar;
1835 ben 20 3uli, angåenbe löfteömanö rätt att ttppfäga ecb betala
gätb ut. ut.; ocb
1855 ben 20 3uti, angåenbe Äronanö rätt till återbetalning af lån,
font blifmit i Sorbebof atttecfnabe.
£)fmer be från 9iifetd ©tänber uitber ftflförjTntna 9iifdbag titt Äongl.
£Dfiaj:t uttömma unberbånfga ffrifioelfer meb forflag till lagföränbringar,
bmitfa Äottgl. 3Raj:t efter flutet af febnafte 9iifdbag till pröfning före*
baft, mett ej anfett ©ig böra antaga, mill Äongl. SDlajtt ntebbela 9iifetd
©tänber ferffilb berättelfe, bwaruti jemioäl be flät, binbrat för*
flagend antagaitbe, fiola omförmäla^.
®e febnafte åretui bbgt itppbrifna maruprid bafma gjort anflagetstmiwnä t«a*
till inbelta Slrmeettd mapenöfnittgar ännu otiHräcfligare än förut. 3n= *'£ne,m"tiart
ftällanbet år 1854 af alta 9legententé=miöten, meb unbattfag enbafl för
be ©fånfia Äaealleruregementena, berebbe genom ben befparing, font
berigenom uppfom, möjligbeten att bålla bplifa möten år 1855. ©tt
ntittbre läger mar ftflttämnbe år till mapettöfning fammanbraget å Sabus
gårbdgärbet. 35e för inncmarattbe år bidpottibla tillgångar bafma ide
mebgifmit ben öfning för inbelta Slrnieend alla 9legementeit ocb ©orpfer,
font för bibcl)ållanbet af beråd tjenflbarbet marit öttffmärb. 35ocf bofma
be menliga följber, font af bf årliga mapenöfuingarned injlättattbe eller
förfortanbe fuunat befarad, i betpblig mått afbjelptd genom be fonttneit=
. berittgar, bmilfa, meb aitlebttittg af politiffa förbållanbett, från Slrttteend
9iegementeit ocb ©orpfer’ itttber be febnafte åren utgått famt genom förs
lägganbet år 1854 af en bel trupper till ön ©ottlanb. Slfmett funna
12 SSerättelfe om fmab t Qfitfet ocf befd
be ftftltbne od) inttemaranbe år utgångna arbetöfommenberingar tid jia=
tenö jennoägar antagad fafma marit i militärifft affeenbe nyttiga, enär
truppen unber befamma en längre ti b marit fammanbragen imber befä=
tetö tillfpn.
SBemäringömatiffapetö mapenofningar fafma l)marje år egt runi till
ben längb, för fmilfen Diifetb fenaft forfamlabe 0tänber anmifat mebel,
eller 12 bagard öfning på mötebplatferna. $mab forn unber benna
torta öfniitgdtib åjiabfommitd för bibringande af mapenfärbigl)et åt be=
märingdpnglingarne, mittnar få mål om läraftigfet ocf milligpet å beråd
liba, forn ocf om bet beröuimärba nit, fmarnteö 2(rmeend befäl af alla
gräber minnlagt ftg om nppfpllanbe af jina tjenjleptigter.
strméenä ma= Ärtgbmatertelen far genom änbamåldenligt anmäiibanbe af bertill
tcncT f
anflagna ertra jiatömebel ocf be utaf tRifetb 0tänber, beld till upprätt*
fållande af Oiifetb neutralitet unber bet nu flutabe friget mellan flera
©nropab matter od) beld till förfmardmerfetd fulljiänbigare orbnaube,
anmifabe frebitiomiebel mimnit en behöflig tillöfuing. 9iib* od) anfpatmb*
8'ätt- .* Me-'perfeblat för tmänne 24&ga granat=fationd od) Irenne I2&ga batterier,
tillförande ^älbartilleriet, l)afrca btifmit förfärbigabe, äfmenfom 24 ji.
I2äfga fanoner, 27 ji. laoetter od) 27 ji. ammunitiondmagnar för trenne
I2&ga refero=fältbatterier. XiU tmänne I2&ga batterier äro 16 ji. tano*
ner auffaffabe fatnt laoettage od) ammunitiondmagnar, äfmenfom rib=
od) anfpannd=perfeb(ar unber tiflmerfning. 2lf ben älbre ^ält=arti(leri=
materieleti fa fm a iorbningfattd, för att timna anmänbad till fotartilleri
i refero, 1 6&gt od) 1 I2&gt batteri i 0torffolm nteb be nöbmänbi*
gåjie rib= ocf anfpannö=perfeblar, tagna af förråbetd älbre behållning,
öifalebed äro på (£arldborg nu befintliga pjefer ocf laoetter för l. 6&gt
ocf 1 faubitj=referö*fotbatteri, fmarttK amuumitionöfärror famt rib= ocf
anfpannd=perfeblar tomma att tagad från ©ötfeborgd förråbd älbre be=
i
ftt>reife fig titlbragit febatt fifta 9lifébag. 13
fattning. 3 (Sfonjltanfiab äro iorbningfatta tiväune I2%a batterier nteb
rtb= ocl) atifpannö^erfebtar fran förråbet berftäbeé; maraitbe beéfa
tmänne batterier affebba för be tift $ält=artiKeti ombitbabe tmänne be=
pötsfompanierna »ib 5Benbeö 2lrtilleri=regemente. 2)efjntom finned i
©Ijriflianftab materiel till i. 6$gt refert>=fot=batteri tilt eit bet iorb=
ningfiäHb.
3ör 2Sarbolmd fäfiningé beftprfning äro 51 fl. lätta fammarlabbspfi«ing§=ar=
niugö=bomb=fanoner nieb jernlaoettage ort) loo ft. bomber till l)»arje pjed
fontral)erabe. ©u bet af bedfa pjefer od) laoettage fjär rebatt blifmit
leoererab. £>et öfriga är imber tillmerfning eller färbigt till bejtgtning.
$ör beftj)rf ningen af ©arlftend fänning äro 15 jl. fmåra fautmarlabb=
ningd=bomb=fanoner meb jernlaoettage be|lä(lba od) 8 ft. beraf leoererabe,
be Öfriga imber arbete. IDefjiitom äro för famina fäftning aitffaffabe
14 ft. manliga bomb=fanoner meb jernlaoettage ocb 100 ft. bomber till
Ijmarje pjed. ^ör öfrigt f)afma till referoförråbetd förvärfning anffafs
fatö 26 ft. manlig bomb-fanoner nteb jernlaoetter od) 100 bomber till
I)marje pjeé.
SÖib ^uégmarna gernard=faftori befiällbeö bmartbera af åren 18549??* Snfante
, t rfcgeirär.
od) 1855 ett antal af 2,000 ft. manltga 3nfantert=gemär od) tnnemaranbe
år 1,650 ft. f. f. SWiniesgemär. ^Srifet mib betta faftort på be manliga
gemären meb tillbehör är 20 9l:br 4 (7. banfo ocb på 9)tini<^gemäreu 24 fcn'
9l:br 43 ff. 4 rft. banfo ftpcfet. 3Cib ©ari ©itftafd @tabd frotto=ge=
märésfaftori l)afma för 8anbt=armeen förfärbigatö år 1854 794 ft. ocb
år 1855 2,990 |1. 3nfanteri=gemär; od) fan prifet för hvarje berftäbeö
tillmerfabt gemär beräfnad l)afma utgjort förftnämnbe år 19 9l:br 4 ff.
11 rft. od) bet feitare året 19 9l:br 36 ff- 7 rVv faftorietd förmala
ningéfoftnab tnberäfnab. SDocf åtföljad gemären från betta faftort icfe
af bajonett^baljor, fåfom fallet är meb gemären från ^puöqmarna. 3n=
i
14 Serättelfe om pmab i Dtifet o c f) befö
itemaranbe år tillmerfaé mib frono=faftoriet refflabe infanterUgemär jamt
SRtniesgenjär, od) 500 fammarlabbmngé=ftubfare äro beflällba. (Defmtom
pafma 19,300 af be tipafle ptborrabe gemärcn blifvit lipprefftabo.
spiftorct. 1834 tillmerfabe krono^faftoriet jemmäl pijloler, pmaraf 674
par för mebel, tilll)öranbe älbre anflaget, fammanfatteé, äfmenfom gernar
för flottan tidmerfabeö. 9tpa pifloler äro innemaranbe år imber arbete
berftäbeö od) 1,200 par pifloler för kavalleriet äro beflällba.
sänbfjattä^ Sänbpattökappar famt rengörtitgö= od) fönbertagningémerftpg för
i ii p p ii £, rcitflo*
tinös{=t’M(-3nfftnteri=gemär äro mib Sarl ©uflafö ©tabö gemäré=faftori tillmerfabe.
sränM;attä5tiii=Sänb^atté-fabrifationeii l)ar mib $prmerfare=corpfen fortgått, od) utgjorbe
,mtm"!5llu antalet tänbl)attar i förvåb mib flutet af år 1855 emtring 20,000,000 fl.
©astar. 2,000 ft. fablar äro för kavalleriet anffaffabe.
^munitionä*1* bcf)of äro 14 ft. trojjmagnar i ©todpolui od) 6 fl.
magnar, j gprijtfanjlab imber tillmerfning. $öt 2trtilleri=parfen äro 16 fl. animunitionSmagnar
iorbningfatta i ©torholm, meb rib= od) anfpannésper*
feblar af förråbetö behållning, famt 44 fl. ammunitionémagnar å ©arid»
^or9 mei) ^plifa pwfeblar, bele» från ©to dl) o Inis, bets från (Götheborgs
fibcgewÄr. forråb. 3,000 fafdjinfnifmac od) 4,000 pror äro bejlädba, hmarjemte
älbre ftbogemär för Snfanteriet ijlånbfättaS.
sprojcctircr. $ä[t=artillerietö projectil=förråb par blifmit öfabt meb ett betpbligt
antal fnlor, granater och fartefeper af elifa falibrar.
Ärnin8cnCrIs kruttillmerfningen har fortgått enligt meb frntbrufS=innepafmarne
upprättabe fontraft. ©tatSmerfetö infomjl af fnttförfäljningen por årli=
gen marit i tiUtaganbe od) för fijltiöet år uppgått änba till 182,978
nalitffi'a^' ^:t>r 22 5 ^ ^wfo. (Den inpemffa falpetertiUmerfningen pär i
w«-. mebettal för 5 år uppgått till 17,743 men bå utlänbf! falpeter år
1854, till ungefärlig lifpet meb beloppen imber be närmafl föregåenbe
åren, införffrifmitö meb 11,975 S&, pär bet genom ben enffilba inbu
-
ftyrelfe fig tillbragit feban ftfta ffiifdbag. 15
flrieuö utmecfling öfabe Def)ofmet af bergdfntt bc feimre åren föranlebt
iuförjJrifning från utrifed ort, år 1855 af 20,152 Sä ocp år 1856 gf
23,803 Sä, utom 10,000 Sä, font ytterligare Eomina att betta år
nppf)anblad.
©eban Olifetd (Stauber mib ftfla Siifdbageit bemiljat bet af ^ölt9^a8f"^(|nt^g®c”
SWajit ä|Tabe ertra anflag af 50,000 9itbr battfo till anffaffaitbe af^Jj* t*1
fältbryggemtrebning för Armeen, l)ar Äongl. 3Jlaj:t anbefallt (Stefen för
3ngeniör=corpfett att föranftalta om merffläHigljet af fyoab för fåbant
änbantål erforbrabed. Xiii följb l)äraf l)ar tiHioerEningen af ifrågama=
ranbe materiel, i ben mån nöbiga förberebaitbe arbeten ntebljimnitd,
blifmit företagen nteb ali ben ffynbfambet, båtoaranbe tibdontftänbigheter
påfaflabe; od) oaftabt be l)inber, font mott genom bagdmerEdprifend od)
arbetélöiternaö ftegring fant t fmårigljeteit att attffaffa midfa ämnen od?
perfeblar, mar pela bromatericlen till 3:ne afbelningar färbig få tibigt,
att bett fititbe imber öfningarna på Sabngårbdgärbet ftftlibite år nppmi=
fad od) begagnad. Xmänite nya afbelningar, hmarbera nteb 15 pontom
ner, äro utruftabe od) författa i marfcpfärbigt ffirf famt fuDlfiänbiga jlöb,
brotimmer, broflagnittgdrebffap od) magnar förfärbigabe till ben trebje
afdelningen. Xejmtom äro, nteb lebitittg af beit från aitftällba förföf
inom fräntntanbe frigföranbe Slrnteer l)emtabe erfarenhet i fråga ont
bryggtrodfen od) nteb iafttaganbe af be förbättringar beri, font funnitd
bel)öfliga, planer för trofiforbonend pacfning ocp fortffaffning, bryggreb=
fFapend förbclning od) anmänbanbe fanit ritningar öfmer bryggittreb*
ningend ferffilba betar nt. nt. upprättabc, få att ©menffa fältbryggeut*
rebniugen, en gång fullborbab, fontnter att i allo motfmara fin beftänu
melfe, att efter mttibeitd forbringat unberlätta truppernad rörelfer imber
ett fälttåg.
16 SSeröttelfe om pioab t Olifet oclj befd
Scfäjlmttgs
arbeten.
33cfajimttg3= 2Btb Sarldborg, ©arldfrona, (Sarljlen od) 28arpolm Rafina befäjl*
ningdarbetena fortgått, enligt be af kongl. 3Jlaj:t årligen meb beräfning
af för äitbamålet tillgängliga mebel gillabe arbetsplaner* $ör befäjlanbe
af ©lite pantit paftoa fafematterabe batterier på (Snljolmen blifroit upp*
förba, famt beftftom be för miflanbet på bolmen nöbiga boningdpud,
faferner m. nt.
SKeb amoäitbanbc af be utaf 9lifetd ©tanber loib flfla tflifdbagen
m?nj?apct§96e^elw^^a^e rtnffa9 fö t beioäringdntanffapetd befläbnab bär belö reban
t(a«bning.,lt::an^affaté äffeitd ätt unber betta ård lopp anffaffad följanbe antal
perfeblar, nemligen 15,000 fl. mapenrotfar, 15,000 fl. fotletter, 30,000
fl. lägermödfor, 23,000 par tältbufdbpror meb flibletter, 23,000 par
bulbandbpror, 23,000 fl. paldbufar, 23,000 fl. puftoubbonaber, 4,763
omgångar ränfeltttrebning ocp materialter till 23,000 pär fläbedbprot;
pioarjemte åt famma ntanflap ytterligare anffaffatd för amotfabe frebitir»=
mebel 10,000 fapotter, 15,000 par flöflor ocp ett betpbligt antal minbre
befläbitabd* ocp utrebningdperfeblar.
1a«fnhig8 kavalleriet pafioa blanb annat 2,000 fl. referofablar, 18,000
omgångar pöjlffor, 1,500 fl. bricföflaffor blifioit anffaffabe. 50 fl. fält*
fmebjor od) 100 fl. fjufioagnar äro för famina bepof imber arbete,
trg?: 9lefero=förråbetd fjufioårbd=materiet l)ar blifioit fompletterab meb bi*
wårb|=mate= m.j~e erforberlig attiralj.
^ ^ rtf kongl. 5Raj:t till anffaffning aitbefallba 550 fl. trofjforbon
p äro, meb få nnbantag, fullt förbigå od), jemte anffaffabe felbon, på
inbelta 2lrmceitö regementen ocp corpfer förbelabe.
'llitttécjie Sjuftonrb.
3 fammanpang meb föranjlaltanbet af lipa forbon för Slrmeend trofj
i allmänhet, par kongl. 9Jlaj:t äfioen afpjelpt ett länge mib ©toenjfa
Armeen
ftpretfe fig tillbragit febatt fifta Rifdbag. 17
Arméen fänbt beljof af ferffilba förbön för mebictnal=trodfen etter ben skamjwi*
tro§=forbon.
fd fallabe 9Jtebtcinal= ocp 3nftrumental=attiraljen, för Rottfelt fjittittd roib
Slrméend uppbrott mantiga ffjutdforbon måft titt men för benna attiralj
begagnad. 3etnte bet Armeen fåtunba erhållit 60 mebicina(=trofjforbon
etter få fattabe 33ataljond=förbinberi=magnar, Ija fm a, feban en 119 ocp
efter bedfa forbon läntpab mobel! för mebicinal=, inftrnmental= ocp ban=
bage=utrebningen blifmit i imber faftjtättb, 60 ft. bptifa utrebningar b(if=
mit anffaffabe ocp iorbningftällba; od) f)afma befiutom 12 ji i Slrtneend
förrdb befintliga SSataljond=förbinberi=magnar blifmit, efter faftftättb plan,
föränbrabe titt S3rignb=referu=förbinbcri=maguar.
3(rmeend fjufmdrb imber inträffanbe tjenftgöring i fält f>ar utgjort
föremål för Äongl. 9ftaj:td fpnnerliga omtanfa. 3 betta affeenbc ocf>
bå bet enbajå meb midfa minbre mäfenbtliga föränbringar feban år 1789
gättanbe Reglemente för Slrmeend fjuff)ud icfe motfmarabe nntibend for=
bringar, Ijar Äongl. 9)laj:t, efter pröfning af ett från @unbl)etd=(£olle*
gium inforbrabt förflag titt gritnber för bilbanbet af fältfjufljud famt till
organifation af ben för famina fjufljud erforberliga tjenjfemannaperfonal,
imber ben 13 3itni 1835 låtit utfärba nåbig ^örorbning angåenbe l)mab
i fråga om ?ltmeend fjufmårb imber fälttjenjlgöring är att iafttaga,
famt imber ben 12 jiftlibne 3anuari fajiftättt en 3nftruftion för be mib
Armeen i fält tjcnjtgöranbe Sätare.
Den inom främmanbe Slrnicer meb förbel begagnabe utmäg att till <Biutm&tbs=
biträbe mib fjufmårben i fält anmänba fjufmårbdmanjfap, uttaget ur manffa,)'
SCrniéend leber, t)ar äfmenlebed blifmit af Äongl. SJtajit för Defi Strmee
anbefattb. Detta manffapd beftämmelfe är, lima b angår ben bel beraf,
forn ur ben jlåenbe Ijären uttaged, att, till lifa antal meb truppernad
Sätare, biträba bedja mib fjnfed od) fårabed mårb imber atta förf)åttaiis
ben, äfmenfom att i nöbfatt på egen l)anb bifpringa fjufa mib liföfar*
Sif). till 91. ©t. spröt. 1856-1857 l:fla ©ami. 2:a Stfb. «r
18 ©erättetfe ont E>tt»ab t Olif et ocf> b e fö
liga tiUfädigljeter. 2)å en föregåenbe unbermiöning od) öfning för betta
ättbamål erforbraö, t)ar Äongl. SDlaj:t befaflt infatlanbet, efter lämplig
förbening mellan be militära fjttfffufen, af tmänne man ur fjroarje SBa=
taljon od) 5lrti(leri=bi»ifton för att mib ttämnba fjuffjué tjenftgöra od)
nnbermifaö, enligt ben 3nftrnftion ©unbtjetésSottegium tillita fått bes
fällning att för meberböranbe Sätare utfärba, od) f)ar, efter betta manffapö
unbermiöning imber trenne terminer, tjmarbera om tmänne månäs
ber, en nt) uppfattning af lifa ftort antal manffap tilt bilbanbe för
famina änbatnål btifmit anbefallb.
»fflwT förbättrabe milfor i affeenbe på loues nt. fl. förmåner, Strmeenö
^cfSS^nbige Sätare tiHerfäntö genom Diifetö febnaft förfamtabe ©tänberä
f^ätmin3»tts^iffl® * ånmet föreftagit, l)afma blifmit beöfe
Sätare af Äongl. 9Jiaj:t tillagba, ocp l)at Äongl. 20laj:t i fammantfang
t)ärmeb bejlämt ben ertra aflöning, forn l)äöanefter i frebétib bör tills
tomma belö SKilitärsSäfare på ©tat imber be fotnmenberingar utom flas
tioiten eller tjenftgöringöbi(iriftet, forn mara utöfmer en uiåitab, belö Dies
fero=läfare, bå beöfeö tjenftgöringöfifplötgfjet tageö i anfpråf.
g.rtrassfates 2)å, febau flera år, pitgre Sätare funnitö miitbre benägne att fås
nflcrtiit,i0ä ut. , , , .
ft. fijrmäner. font jupenbtater ori) penftonärer inga t ?yält=tärare=corptcn od) ataga (ig
extra Säfarebefattningar, tjmilfet för Slrméenö fjufmårb menliga förbåls
tanbe anfetté härröra betö beraf, att be för ertra Säfareö tjenftgöring
mib Strméen ocp flottan beftämba aflöningar marit attt för litet fmas
ranbe emot be numera t)ögt ftegrabe lefnaböfoftnaberna, betö od beraf,
att extra Sätare ide mebgifmitö tjenfiåröberäfning före beraö legitimas
tion, t)ar $ongt. 9Jlaj:t, utom miöfa jentfningar i föreffrifterna röranbe
fompetenö till orbinarie 33ataljonösSäfaretjen|ler, i imber fafiftällt pögre
aflöningar för extra Sätare efter en tariff, gntnöab på itnbergångna
ftprelfe fig tillbragit [eban fifta Rifébag. 19
fitttffapäprof, famt tillåtit beräfnanbet af tjenjlår äfmett för extra Säfared
tjeitftgöring.
^öljanbe itpbpggnaber för lanbtfö-rfwaretö bel)of Rafina, blanb anbra, w^wwber.
blifmit af Äongl. 3)laj:t anbefatlba, nemligen en ftallbpggitab i 8anbö=
frana för 40 RrtillerHäjiar, forn af be berptäbeé förlagba ttt)orgauife=
rabe fotbatterierna itnber exerciétiben begagnaé; en jtallbpggnab i Malmö,
nteb tilll)öranbe magaftn, för 50 f)äftar mib Äron^rinfené å?uöfar=
regemente, åt I)milfa ftallrnm bittillö måft för£)i>rae>; ett frutl)ité på föbra
flranben af 28arön, till förmaranbe af fritt för 2BaxI)olme> fäftningö be=
f)of; famt en förrå bébpggttab för SDenbeö 3lrtilleri=regementeö i ©f)ri=
ftianftab förlagba tmänne bioijioiter.
3 änbamål att funna tillbela ben tjenftgöranbe mär fm abe folbateu2ö«fiMnb«9Jes
gcmcntcnaä
eti efter bagliga lefnaböbef)ofmet afpaéfab, för alla roärfmabe t garnifoit mat^ttmng.
förlagba trupper lifa, af ferffilba itppfjaublingöptiö oberoenbe matpor=
tion in natura, l)ar Äongl. S)faj:t faftftällt en getnenfam fpiöorbning för
alla märfmabe Regementen o cl) fprpfer, l)ioarigenom maujlapetö b eli of
af tarflig föba blifmit uppfpfbt. 3>e öfabe foftnaber, forn för merfjtäl=
ligl)eten af benna ottnbmifliga attorbning uppfoutmit, utöfmer be bertill
af Rifetes febnafl förfamlabe ©tanber anflagna extrd fiatémebel, l)ar
fåottgl. £Raj:t måft amxnfa att af anbra tillgångliga mebel utgå.
Huber lehning af (Sbcfett för Sopograjtffa (“torpfelt l)afma ©otpfettö Sepegrafiffa
. . Korpfcitä ar=
arbeten blifmit fortfatta blattb annat genom fferijfa trtangelmätningar Beten,
från norra flranben af Sföenerit od) norrut genom Söertnlanb, nteb xiftning
tillita åt Äitngömiitger i Rorrige, ber beöfa matningar fålnnba fontina
att fammaitbinbaö nteb bet Rotrffa triangelnätet; Ifmarjeuite förberebanbe
mätningar i åtffilliga prooinfer blifmit fortfatta od) till en bet fullbor=
babe. Rf brift på fartc=graoörer f)ar utgifitingen af bet djarograftffa
fartemerfet blifmit förbröjb; nten mot åretö flut påräfuaö en farta öf=
20 SSerättelfe om hwab t DTifet och befö
mer IDaldlanb mara färbig famt berefter en öfmer ©ötheborgd och 25o=
ljud San.
ra"flmetcgra°ff affeei,ke ® ^e wäfettbtliga förbetar, font af eteftriff telegrafen
ring funna hemtad för en finnée unber tjenjtgöring t fatt, har $ongl.
9ftaj:t förorbnat ont anffaffanbe och torbitingftädanbe af en eteftriff fält*
telegraf, tymitfen intitl förefaffanbe Dettof fomnter att förmarad fåfom titt=
ftöranbe Slrttteend materiet.
^niSt-cotlm ®öban, uppå Äottgl. 9Jtaj:tö framfffttliting ont angelägenheten beraf,
o$ ©apuötn att Armeen, ont eller när bett fitttbe fontina att till fälttjenftgörtnq
tompamet.
uppfadad, tcfe blefme t fafttab af en för benfamtnaö rörlighet få mä=
fenbtlig beftdnböbel forn 3ngeniör=trupper, Oiifetd ©tanber mib ftjåför=
flutna Diifébag bemiljat årliga anftag för unberhåll och befläbnab af ett
0appöt--fompani meb befäl ut. m. och i fautntanhang bermeb anflagit
mebel till löntillöfningar och npa löner för 3ngettiör=corpfen, har $ongl.
3Raj:t, font berigeitont fommit i tillfälle förorbna ont ©appör=fompanietd
uppfättanbe tid bett beräfttabe ftprfan af 120 matt utom befälet, låtit
för Sngeniöfncorpfeu och bet bermeb förenabe 0appör=fompantet utfärba
ajTöningdjtat, att från 1853 ård början tillämpad, bocf enbaff t affe=
ettbe på ben 3ngetttör=corpfen egentligen tidhöraube perfonal, men att
beremot, i Ijmab angår ©appör=fontpaniet och fålebed äfmen be för bet=
fattima affebba, ehuru blanb 3ngetttör=corpfettd öfriga befäl uppförba l
kapiten, 2 Söjtnanter och 3 Unber=Äonbuftörer, bltfma gädanbe förft
mib början af år 1836.
ffrVmaéri- ^ famtnaithang meb pröfttingett af en ferffilb förorbttab Äommit=
fnmtC1teeö lu,i>elb‘”ul'ört fmtånfanbe t fråga ottt åtffidiga föränbringar t 9lrti(=
^»^.^”Jerietd orgattifaliott och meb anlitaitbe af be utaf Oiifetd ©tänder mib
Worrtanb* ^tf^agett, jomte jiatdprifetd å ti a t tt r a=fp a n ttt å l e 11 beftäinntaube tid
6 Oi:br 32 ff. i jfädet för 6 9i:br battfo, bemiljabe anflag tid aflöningd=
ftt>relfe fig tillbragit feban fifta Olifdbag. 21
förhöjningar för Artilleriet, l)ar itougl. 9Jlaj:t låtit för be 3 Artillerisrege*
mentena famt ^prmerfare-corpfett och bet i Slorrlaub förlagba Artilleri*
batteriet utfärba npa ©tater, att, i hätab angar föränbrtngen af fpan=
ntålöprifet od; be af Olifetd ©tanber bcmiljabe aflöttingdförhöjntngar, i
allmänhet tillämpad från 1855 ård början, men i öfriga betar tjena till
efterrättelfe från od; rneb Suni månab tnttemaranbe år; odh må, i af=
feenbe på SBenbed 3lrtiUeri=regemente l;år omnämnad, att, båÄongt.
SDlaj:t anfåg minbre lämpligt, att betta 9?egemented i öattbdfroita för*
lagba 2:ne !Depot=fompaitier å tiHfantmand iso man ffuHe, fåfont hit*
tilld, fortfaranbe mara bejlämba enbaft till fompletteranbe af Otegemen*
tetd fältbatterier, hvartill bemäringdtttanffap fan anmänbad, nämnba
2:ne ®epotsfompanier blifmit föränbrabe till 2:ne I2%a fotbatterier af
8 pjefer l;wartbera od; för fåbant änbantål perfonalen mi b l;marje af
bedfa batterier öfab rneb 3 ©ergeanter od; isman i nummer,afhmilfa
fenare 3 blifmit $örfte ^onjiaplar, 2 5tnbre Äonjlaplar, i ^panbtmer=
färe od; 9 Artilleripter; maranbed för benna tiltöfabe perfonald aflöning
efter bett utfärbabe ©taten full tillgång att påräftta uti årligen uppfommanbe
bcfparittgar på Artillerield aflöningdanflag.
35e t affeettbe på flntliga orbnaitbet af bett faft|lällba ttt;a roteringen &gärb« fot
i Semtlanb anbefalla åtgärber häfma till Äottgl. 9Jtaj:td höga tillfrebd=te» af ben «e>a
, , , roteringen i
ftäuelfe bltfmit nteb ntt od; omtänfa merfftällba. 2öib utlpjla fantman* Semtianb.
träben inom focfnante, bit båbe rotehållare och tnanffap marit fallabe,
habe icfe blott alla i tjenft maranbe fält* od; häjljägare bltfmit i jina
hemorter eller i närheten beraf nöjaftigt förlagba och meränbeld emot
öfabe eller mot förut innehafba fmarattbe aflöningdmitfor, be ber för
ingen blifmit ntinjfabe, utan ocf famtlige rotehåHante förflarat jtg nteb
ben jfebba regleringen belåtna; äfmenfom 19 rotar, för hmilfa frihetsår
ätitttt åtitjötod, förflarat jtg milliga att, utan affeettbe berå, genajl mot
22 SSerättelfe om ^mab i Ofifet ocl) b c fö
ftabgabe milfor refutera, famt 14 anbra rotar inftåmt i famina förfla=
ranbe, eluira be egt bettaga t lottning om refrpteringöjTfi)lbigf)etetiS fud=
göranbe tår 1832 eller något af åren 1833 eder 1834.
rfiaaiocrftft Seba» ni) extra rotering inom Norrbottens lån blifmit fbrrättab
^orrBottms 0cp afjlntab ocf> bet beröfioer upprättabe roteringéwerf, l)ioaruti 6 npa
ertra rotar frnnaö upptagna, blifmit $ongl. S)Jaj:tS pröfning itnberfMlbt,
fjär $ongl. 9Naj:t å betfamma mebbelat itåbig faftftådelfe.
tingäweieTöt Sifalebeö l)ar Äongl. 5)caj:t fa ft fl afl t ett för folbatl)å(let inom 2Se=
äöc|'«frtttc"0 l^erbottenS lån, jemnlift mebbelabe föreffrifter, nppråttabt nptt ertra rote?
ringémerf, enligt tnoilfet inom lånet bilbåts 3 bela ertra folbatrotar.
sjöa aflöning (Sfter förcl)afb pröfning af be utaf meberööraube uppråttabe ocb
inbelmngSlticrf, _ , r
för Scmttfliibäinfånba unberbantga förftag till utförliga afIöntngS=tnbelntngömerr för
iägarc.-cor^fcr.SemtlaiibS fältjägaren ocb .§»å)ljågare=corpfer, grititbabe på be af $ongl.
9Jtaj:t genom nåbigt bref beit 23 SJfaj 1833 i pufirmbfafliga betar gil*
labé förjTag till fummarijfa ajTöningé-inbelningéioerf för beéfa corpfer,
jemte öfriga uti famina nåbiga bref mebbelabe föreffrifter, l;ar $ongt.
9Raj:t gillat orl) fajfjlädt be mia aflöningS=inbelniugSmerfen, bocf nteb
bet tillägg för fåltjägarencorpfeit, att, ut öfwer bet i förjlaget upptagna
fontanta flatöanffag af tit!l)opa 7,753 3i:br 53 fl. 7 rft. banfo årligen,
benna CforpS från ocb meb år 1833 ytterligare tidfoinmer ben mibjift=
förflutna Nifömöte af OiifetS ©tånber bewiljabe löntidöfning af 100
N:br banfo för NegementS^äfaren.
^bctnmgäiretf pröfning af npprättabe förjTag tid mia afTöiiingö=itibelitingö=
f^uSniåtaubbi^erf för ©målaubs ^mSfar=regemente ocb @renabier=bataljon, bär Äongl.
n!4kt6atfl?icn^a^ Dc^ bcöfa förjTag, meb föreffrift om wtöfa bermib
nöbiga befunna tillägg.
ftprelfe fig tiltbragit feban fifta fÄiföbag. 25
SSejler^ortlanbö tanö SBemäringémanffap fjär blifvit fliljbt
3emtlanbé 3ältjägare*corpö od)- organiferabt till en ferffitb S?ataljon/
bocE tidémibare imber befäl af $ältjägare*corpfenö ©Ijef, intillbef till* cct> ®‘fM*
gåttgarne ntebgifma bilbanbet af ben 119a (5fjefö*lönen; hvarjemte Äongl.
Majit, för att befrämja bet på inbragning ftättba öfmerbefäletö mib
3emtlanbö f. b. fältjägareregemente frivilliga öfmerflpttning till ben
falunba btlbabe npa 33emäringé=bataljonen, imber ben 29 December
1853 mebbelat be i betta affeenbe nöbtga föreffrifter.
Då Armeen i fenare tiber btifmit förfebb meb gemär af föränbrabe Sittningen
, af en ©tjut*
fonftrufttoner od) bet för Atmeenö tjenflbarljet funntté mara angeläget,i ©tetf=
, Jolm.
att beéfa gemärd rtrttga beljanbtmgdfätt blefme fa mät häftigt forn änba*
måldenligt fänbt od) tillämpabt, fjär Äongl. Majit förorbnat om inrättanbe
af en ffjutjfola i ^ufmubftaben imber Snfpeftörenö för Artilleriet
öfmerbefäl od) imber befäl för öfrigt af 1 tjenftgöranbe Major od) 3
3nftruftionö*offtcerare. Dill benna fiola, Ijmarö merffamljet btifmit be*
flämb till en tib af omfring 3 merlo r, l)afma fåfom elever btifmit forn*
menberabe 2:ne ©ubaltern*offtcerare från l)marje 3nfanteri= od) 3ägare=
regemente od) 1 ©ubaltern=ofjtcer från l)marje 3nfanteri* od) 3ägare*
corpd [arnt bejjntom 8 @nbaltern=offtcerare, ti(tl)öranbe f lottand trupper,
i änbatnål att genom tl)eoretiff od) praftiff unbermidning bilbaö titt in=
ftruftörer od) berefter inom Armeen od) flottan fpriba luitffapen om
gemärené rätta bruf.
Det fatnmanbrag af ftabganben röranbe rotelfållaren od) folbaten ©amnianbrag
mib inbelta 3nfanteri=regementena, om bmard utarbetanbe od) trädning Éxanttvitie*
IJlifetd ©tanber uti ffrifmelfe ben 6 februari 1841 anl)ållit, f)ar nu* ©olbaten leib
mera blifmit futlborbabt od) genom t r t) rf et allmängjorbt famt e r for b e r li g t’ "et iimfcmcn""
antal eremplar till meberböranbe 28erl, Grmbetdmän od) Mititärbefätljaf*
mare utbelabt; l)marjemte eremplar bcraf för ftatémerfeté väfning till*
24 Serättelfe om pmab i Ofifet ocJ) befö
^auba^åUaé enffilba förare t bofpanbeln; ocb pafrca foff nahema, meb
inberäfntng af en åt $rigdråbet gorfberg i nåber bemiljab mebergäd=
ning af 2,000 9?:br banfo för betta af portom meb ej ringa befroär ocb
åtffidiga i räfning ide upptagna utgifter förenabe arbete, uppgått tid
iitadeö 6,812 9r:br 22 ff. 2 rfi. baufo.
^rff"iat!n/r forwa^1^n3eu nf tid uuberftöb toib r oter ingö ff t; t b igf) et e r n a ö
Smantatgtabe:! ^S^anbe inrättabe f. f. Ubbemantaldfadforna inom ©ejTeborgd län, par
fgmto* ftougc. ®caj:t, uppå 3} ef) SSefadningdpafmanbed i länet förflag od) feban
s«n. ada tid fotbad ocp båtdmandpåd inbetta focfnar, inom pmilfa fåbana
fadfor finnad, blifmit i frågan pörbe, låtit utfärba en förnpab 3nftruf=
tion i jiädet för ben numera minbre lämpliga ocp tibdenliga, forn adt=
feban år 1783 marit gädanbe.
^ minnanbe af nöbig enpet od) fammanpattg i förmaltningen od)
toäfa?f«trebomiénin9en a^e lltaf ©tanber mib fifia 9lifdbagen anmifabe
frebitiomebel, pmarnteb fofiitaberna för utomorbentliga fommenberingar
utur Armeen öcp flottan, äfmenfom anffaffningar ocp arbeten för lanbt=
ocp fjöförfmaret borbe beftribad, par Äongl. 9Raj:t tidfatt ett ferffilbt
©eneral-förigdfommidfariat ocp åt betfamma uppbragit omförmälba för*
maltningds ocp rebomidningdbeffpr, i öfmerendfiämnielfe meb berför jem=
mäl utfärbab nåbig injiruftion ocp tib efter annan mebbelabe föreffrifter,
tid följb pmaraf betta Äommidfariatd befattning fträcft ftg få mäl tid
be mebel, Dlifetd ©tänber anflagit i ocp för nöbiga åtgärber tid upprätt
pådanbe af 9?ifetd neutralitet unber bet nu flutabe friget medan åt|7il=
liga ©uropeijTa mafter, font tid be mebel, pmilfa, enligt $ongl. SHaj:td
nåbiga förorbnanbe, uttagitd å bet i 63 §. JKegeringdfortnen frätnfi omnämnba
frebiti»; ocp är ©eneral=$rigöfommidfariatetd merffatnpet ännu
erforberlig för afflutanbe af räfenffaperna för befi mebeldförmaltning.
3Ttd
ftt)reife (ig tillbragit (eban fifta 9iifébag. 25
Jill reglerattbe af inqmarteriitgébefmäret i ©tocfljolnté fab fabe
Oiiletd ©tanber mib ffförfutna IKifdbag, uppå $ongl. SRajitö beröm
gjorba ftatnfäUning, anmifat erforberliga mebel unber mtöfa, i affeenbe
på fortfaranbet af ittqmarteringégifmarneö bittilld gällanbe förpligtelfer,
gjorba förbehåll; ort) font Äongl. 9Jtaj:t berigeitotn fomrnit i tillfälle att
på äitbamålöenligt fått orbita ifrågamaranbe inqmartertngdbefmär, får
Äottgl. 9Jtaj:t, efter profning ej minbre af fmab bet af ferffilbe $om=
mitterabe ntarbetabe od) Dfifetö ©tanber jemmäl mebbelabe förflag tilt
3nqmarteringd=Orbning för ©todfolmd ftab innehåller, än äfmen af
meberböranbe inqmarteringdfplbiged bcröfmer afgifna pttranbe, låtit, meb
uppfäfroanbe af fittitlö om inqmarteringen i @tocff)otm gällanbe föreffrifter,
utfärba itp 3nqmqrteringé=©rbning för ©tocffmlmö ftab, att
från 1836 ård början lättba till efterrättelfe.
Unber åren 1854 od) 1835 f)nr, i följb af ben fällning rifet
ber bå i Öferfjön pågåenbe fjötrig ^abe intagit, ett förre antal $lot= Stöttan,
tan tillhöriga jfepp od) fartpg marit utrufabe till tjenfgöring cd) på er=
pebittoner anmänbe. Qnt foroett od) ett minbre fartyg fafma befntom
årligen i några tnånaber utemarit, ben förra för ©jöfabetterö och bet
febttare för ©feppdgofarö öfning, äfraenfont en foroett fflibet od) tmätttte
itutemaranbe år blifmit utfänbe till afägdnare farvatten för att bereba
öfning åt pttgre ©jöoffcerare. ©eitont förenqtnnbe erpebitiotter, i förs
etling meb ben f)ammererciö, font mib ^lottand fationer egt runt, pafma
för befi perfoital unber be uppgifna åren nppaté fera tillfällen till praf*
tiffa öfniitgar, än fmob mib manliga tillfällen funnat bltfma fallet.
ötfafom imber be föregåeitbe, t) af ma äfmen näf förflutna tmänite
ocf innemaranbe år fipeitbier blifmit tillbelabe pngre Officerare för
S3ilt. tilt Dt. ©t. spröt. 1856—1857 l:fta ©ami. Stfb. 4
26 SSerättelfe om fmab i 9tifet ocf befé
tjenftgöring å främmanbc natiouerö frigdfartpg, fmarjemte flere klottång
Officerare bete mib ©pmnaftiffa (£entral4nfiitutet ocf 9Jlota(a SManiffa
28erfftab, bete ocf mib åtffidiga ^aftorier t rifet åtnjutit uttbermidning
eder förmärfmat iitjigt uti åtffidiga meb fjömannaprfet gemenffap eganbe
fitnffapégrenar. $ör åtta ©nbaltern=offtcerare af be flottan tidföranbe
trupper t)ar jemmäl tillfälle marit berebt att uti ben år 18S5 inrättabe
ocf imber Snfpeftörend för Slrtideriet öfmerbefäl ftädba ffjutjfcla bildad
till ffirflige inftruftörer i målffjntnittg. Sefutom äro tmänne ^lottand
Officerare ocf eit 9Jiad)inift=offtcer nyligen utfänbe, be förre tid frants
rife ocf (Ingland od> ben febnare tid förftnämnbe taub, för att inhemta
tillförlitlig nnberrättelfe om berftäbed gjorba uppfinningar, forn fynaö
blifma af ftort inflftanbe på mapttetd utbildning.
Sid befrämjande af nyttig inflruftion för ^lottand perfonal äro mi=
bäre nöbiga injlrumenter för aitfiädanbe af meteorologiffa obferoationer
anffaffabe famt fåfadabe minbmätare uppfatta mib ^lottaite ftationer,
famt 9 ferjfilta fyrar, yör famina änbamål fa fm a från trycfet utgift
mitd: Snjiruftioitebof för få mai fationflnpar forn ft-lottand lanbjiig=
ningdtrupper, ©ignate ocf doolutionöbof för jfärgårbdfartpg, nt)a upp=
lagor af beffrifning öfmer fyrar famt affanblitig om ångmacfiner od)
ångfartyg.
OTanjta"cf/ ®emäringdfft)(bige inom ^lottand områden fa fm a imber öaitbt=
Bfning. bemäringetid befäl gemenfamt meb benfamma årligen unbergått mapen=
öfning, meb undantag lifmäl af SSlefittge länd SSemäringdmaitffap, forn
exerceratd af 9)tarin=regementetd befäl.
stef«r»s(iflten. 9)teb be utaf Diifetd ©tänder för bildande af en refero-ftat för
flottan anmifabe mebel aftönad för närmaranbe bit öfmerflyttabe: 5
Äommenbörer mib flottan, 4 Äommenbör^apitener, 2 Äapitener ocf
s Äapiten-Söjtnanter.
ftprelfe fig tiltbragit feban fifta Oiifdbag. 27
STiKfädtg förhöjning i aföningen tjär, mcb affeenbe på be t feb=Sörtättrab «f«
nare tiber ovanligt Ijögt lippbvifna prifeit å lifdförnöbenfjeter, för en bel
af jtftlibet oty t)da inne»araitbe år öewitjatö baglönarne »ib $lottand
£immermand= od) epanbtioerfd^fater; oty t)af»a af famina antebning
Äandlijier od) $ammarfrif»are jemte Söaftbetjente »ib ^(ottand ftationer
äfiuenfom Unber=offtcerare »ib flottan od) 9Jiarin=regementet famt må=
nabdlönarne »ib förenämnbe fater inne»aranbe år fått gratiffatio=
ner jig tittagbe.
Ér 1854 förftarabed glottand ftation i ©ödeborg fota uppföra,
od) blef i fältet berfäbed inrättab en bepot, tybanbe imber ©todtyotmd wna tm
f atton.
Huber inne»aranbe oty näfförutgångne t»änne år ljaf»a f>tif»it W98
SMfliiab odj
fompletterabe oty meb futlfänbiga moentaner förfebbe: Iimefeppet 3)rt= unbcrbåii.
figfyeten, febermera föränbrabt titt fjuffepp; fregatten 9lorrföping,
ångforoetteu ©räbb af 200 t)äfard fraft, od) tyefdfartyget 33alft)=
rian meb åitgmatyin af 140 häfard fraft. Siniefeppet ©art XIV boljan
har btif»it futtfänbigt reparerabt, föränbrabt titt fruffepp od) förfebt
meb ångmatyin famt liniefeppen £)dcar oty ^orfgtigt)eten, efter unber==
gången futlfänbig reparation, btifmit titt inoentarier fompletterabe. 8inie=
feppet ©tocftjotmd npttyggnab fortgår, jemte bet fartyget föränbrad tilt
fruffepp, för att förfed meb ångmatyin. Siniefeppen ©fanbinaoien
oty ®ufaf ben ©tore fota titt fruffepp föränbrad; oty påräfnad ff=
nämnbe 5 fepp att blif»a meb inventarier fuKt förbigå före flutet af år
1857. fregatten af ©kapman är reparerab oty föränbrab titt forsett,
fregatten 3ofept)ine, nu imber reparation, btifmer fullt färbig »ib iu=
itewaranbe ård flut. ångforoetten Stjcr oty fegetf or »etten Sarramad
hafwa unbergått betybtigarereparation; hvarförutan nöbiga reparationer
å anbra ftlottand fartyg »erffätttd. £»å 33atatjond*tyefdfartyg, t»å
28 Berättelfe om f>mab t OZifet ocb befö
ång-faitonflxtpar, fpra bombfanonflitpar (arnt tmå mattenffutor af jern
Rafina blifmit npbpggba ocb meb fudjiättbiga inventarier förfebba. (Stt
taftfartpg famt ett mtnbre tranéportmngfartpg äro imber ttpbpggnab od)
tre Äanonffonerter imber föränbring tift SJiörfarefartpg. ftetn bataljoner
fanonflttpar, fer bataljoner fanott jodar, elfira dtefbfartpg, fpra nior'
farefartpg famt ©färgdrböflottanö bemärabe ångfartyg Ijafma blifmit föt=
febba meb utrebningé= od) flargöringöeffefter.
$ör Sotémerfeté bel)of äro ett cpefö= odp ett referv=fprfartt>g itpbpggba,
od) f) a fira pojimerfet ti(ll)öranbe fartyg blifmit mib ^lottanö
ivarf reparerabe.
Sbct^unb??' 0<$ bpggnabet mib flottan*? ferffilta etabliéfementer Rafina meb
W- alt omforg blifirit uitberljållna. SGBib (Sarlöfrona flatton £)ar Rammars
fmebjebpggitaben blifirit fullborbab ocb till en bel fbrfebb meb magine'
rier. Sdt^amnéanläggningen mib Äungöbron fortgår, äftrenfom toU
od) ut^ué för npa fafernbpggnaben mib famina ftation uppföra^. Sill
berebanbe af crforberliga förrdbölofaler mib 0tocfl)olmé ftation f)ar ett
pdbpggnab af tpgbufet berfläbeé blifmit aitbefaflb od) är till en bel rebatt
utfbrb. fått nptt d Sonbbett uppförbt frut^nö är imber inrebntng.
Sltjfidiga galcrffjul l;afma blifmit reparerabe ocb plan faftjlädb för attbe=
fallbt förbättranbe af hamnett mib (Bötbeborgé bepdt.
btn%art§' ~eU nl)a fcotfbpggnaben i (farlefrona är fullänbab ocb attbefallb
trona, itp pldtbetäcfning d i:fta od) 2:bra jTeppdbocforitaä taf imber utföranbe.
Sentte bet glottanb frigöfartpg förfettö nteb beftpdning, i ben mått
famtiUr0Jfccs anmifabc mebel lemnat tidgdttg, bafma 24 bomb= ocp 12 lanbfiig=
ningbfattotter nteb tidböraitbe attiralj od) projectiler blifmit anjlaffabe,
bmarfönttan ferffilbt för ©färgdröéflottan uppbanblatö ett betpbligt antal
projectiler. $rdtt öiittid) äro befittom införjlriftta od) tid glottanö för=
rdb lerererabe 4,000 flprfen refflabe gernar; ocb l)ar för öfrigt gdottand
ftt)retfe fig titlbragii feban fifta Ofiföbag. 29
bebof af ^atibroapen, feban från gemäröfaftorierne i rifet aflemnaté
bmab berifrån fumtat erbållaö, blifmit afbjelpt genom öfmertaganbe från
2lrtne'ené förråb af fåbana gernar, brilla befunnits för Arméen nu=
mera mara ntinbre amoänbbara.
Rönningarne Äungöbohiten ocb 25rottningffär äfmettfom föunqsbattö
cd) ^Drottnings
batteri mib (Särlöf rona äro fbrfebba meb fttlljlänbtgate bepcfning, ocb ffärs 6cftt?ct=
förejlrift mebbelab om attppittg af matten=befii(Ieringö=apparater för
begge förenåmnbe fäpingar.
Sitt berebanbe af en förbättrab fjufmårb mib flottan bafma blif* ©iutmårbeu
mib
mit anpfabe för fa fl a fjuf^uö mtb begge jlattonerna tillfammanö
1,230 fjuffangar, beraf 30 för befälet; ocb jemte bet fuHftänbig fjufattiralj
lifalebeö anpffatö för prgårböfartug, äro ferjfilba förepifter
mebbetabe för orbnanbet af fjufmårben mib erpebitioner meb bejja fartng.
SSilforett för (Srtra Säfared anfläUanbe mib flottan bafma äfmen blifmit
förbättrabe till liffjet meb brcob mib Slrméett eger rum.
Sefläbnaben för bett bet af orbttiarie båtémanöprfan, för I>mi(= 23eftäb«abcit.
fen bepret bernieb af Grottan öfmertagitö, bar blifmit i författning^
enlig orbtting unberbållen. Slntatet rotar, forn icfe antagit bet nija be=
fläbnaböfättet, uppgår numera enbajl till 554, eller omfring en fjutton*
bebel af b^a båtdinanöbållet — åt fjöbemäringen l)afma befläbnaber
blifmit attppbe för bertill af 91 ifetö ©tanber anmifabe mebel; men bå
befje, i följb af jlegrabe priö å materialier, mifaté mara för änbauiålet
otillräcfliga, bor bebofmet i bettna bel tnåjl afbjelpaé genom anmänbanbe
af perfeblar ocb effefter från fommifförråben.
©tiar klottång SÄatroécorpö befannö otiHräcflig för ber fförre an-g-ör^rbe mantal
örlogsfartyg, font år 1854 utruflabeö, blefmo till tjenflgöring å befja tu,er‘
fartyg 400 man ifrån ^anbelépttan förbbrbe.
30 SSerattetfe om fntmb i ffiifet ocl) befö
SsBrutne* @ebait, meb antebning af Siifetö febitaft förfamlabe ©tänberö frams
tabbning. ftädning om npttan af be i fräntntauöe länbet reban längre tib wibs
tagna anftaltcr för feppöbrutneö räbbning erforberliga förberebanbe åt=
gärber blifvit attbefadba od) berefter bel)öfliga apparater anffafabe,
fjafioa btjlifa anftalter numera btifioit tidöioibare orbnabe od) fommit i
werffanfyet å 2:ne ferffilbta ftationer på ©fåned fyböftra fuft, f)ioareft
be anfetté funna baft uppfylla bertneb åfyftabt änbamål.
©jämätninaai: ©jömätitiiigarne fjafwa fifitibet od) tnneioaranbe år fortgått få, att,
efter bå werfftädb unberföfning od) mätning utmeb SSofjuölänfa fufteit,
bela fufifträdfan emedan ftäberna Skarberg od) Uöbewada numera blifuut
å farta affattab.
Äontrodsunberfofningd=erpebitioner äro åren 1834 od) 1855 utförba
belö inom ©arlöljamnö od) ©atlbfronaö ffärgårbar för utarbetanbe af en
fpeciatfarta meb beffrifning beröfioer, belö odf å fuften ifrån ©öberarnt
i ©tocfl)olmé ffärgårb tid Sernäéubbe i norra Dioarfen i od) för farns
manfattanbe af en feglingöbeffrifning öfwer norbiffa farwattnen, ämnab
att från trpcfet utgifmaé, fyoarförutan fiftlibet od) innemaranbe år en
unberföfningdserpebitioit egt rum å Slorrbottenö fujler ifrån 5ltfjolma tid
SBjuröflubbö ubbe i träffen af ©fedefteå för rättanbe od) fomplettering
af be åren 1811 ofy 1821—1826 afattabemätningéfartor öfwer famma
fuft. ©iftlibet år afflutabed be årliga obferoationerna tid utröitanbeaf
fompafmålenö mifjtoiéning, l)warigenom numera en fudftänbig ferie af
bplifa obferoationer runbtom fjela ©weitffa fuften erljåditd. Seniwäl
blefwo famina åt obferoationer werfftädbe tid beflämmanbe af ©ottffa
©anbönö od) grunben Äopparftenarned rätta läge; ofy Ijar flutligen, meb
affeenbe på tidämnab pojfångbåtdförbinbelfe, unberföfning innemaranbe
år egt rum för utfeenbe af tjenlig fjantit å Ölatibd norböftra fuft.
ftprelfe fig tittbragit febatt fifta Stifdbag. 51
©eitont ®jöfarte»fontoretd förforg b afwa blifvit utgifna: från fob=®i'6f'^|c="-'cr<
parpreéfen en I)amn=fpecialfarta öfwer SOtalö hamnar tvid Äattegat,
famt från trpcfet 5:tie årgångar af fontoretd journal öfwer werfftädba
npbhgguaber od) förändringar af fyrar od) fänningdbåfar, fjömärfen nt.
m. å fåwäl in» forn utlänöjla orter, äfwenfom förut omnämnbe fpecial»
farta öfwer ©arléfrona od) féarldhamnd ffärgårbar blifwit, för militära
behof, å flen graverad. fått nt) fuftfarta öfwer Storrföpingdbugten är
utlemnab till gravering och antaged blifwa färbig tid utgifwanbe före
inttewaranbe ård flut. Elfwen l)nfwa en fuftfarta öfwer ©ottlanö famt
en nt) generalfarta öfwer fjöit Söenern nteb bera anbragta en bel fpe»
cialer blifwit upprättade och äro förbigå att aflemnaö till gravering,
hwarjemte en nt) fuftfarta öfwer ©eflebugten är unber utarbetning.
2)ett allmänna granffningeit och berigtiganbet af be till ©weriged
©jöatlad höranbe factor fmfwa årligen fortgått.
^jjr» od) båfwäfenbet Ify* äfwett unber febnaft förflutna åren wun^t* c$sarnit
flera förbättringar, cjpolmö ©abbd ftenfoldfyrd föränbring till fpe= ,niatlni"9C"*
gelftsr nteb fiidafiåenbe fydniitgdapparat är nemligen roerfftädb famt å
Sffiittga ffär nptt fyrtorn uppförbt nteb lentid»apparat af 4:be orbningeit
för faft eib nteb blinfar, äfwenfom ©wettffa högarne förfettd nteb ttt)
fänningdbåf. Storrå fyrtornet å ött tofter är till ett bel ombhggbt och
fydnittgen berftäbed föräitbrab från ontgåenbe fpegelfyr till lentidefhr af
ofwannämnbe beffaffenljet. ©åwäl Slibittgend font ©wartflubbend fyr»
torn hnfwa nnbergått betydligare reparationer, hvarjemte nt)a boningd»
l)ttd för fyrbetjeningen berftäbed blifwit uppförda. É ©torjungfrund,
5Djurflcttd od) Öftergarnd fyrplatfer äro beld ttya bojtäddljud uppförda,
beld åtffidig berftäbed förut befintlig åbpggitab reparerad. IDefutom
l)afwa pppabe mindre briftfädigheter å öfriga fyrbpggnaber od) båfar
blifwit efter behof afhulptte, wäg attlagb från $årö fyrbåf tid @åfe»
SSerättelfe ont f)toab i 9tifet ocl) befö
mora bt) på gmrön famt boftällöljuö uppförba d ben af bronan för en
bet af mt totb Sftarflranb tjenjlgöraitbe tolfarö utflyttning inföpta bn
3irt)otmen t SSoljnölänö ffärgårb. ^yrfartyget ©pflopen är ttnber repa=
ration, Ijröilfen antageö bliftra fnttborbab före imteioaranbe årö utgång.
Stna fjömärfen ocb pricfar äftoenfont lotébåtar tjafma anjfaffatö, ber
bet)ofmet få forbrat, jemte bet be ätbre bliftoit behörigen nnberf)ållne.
sotspttfonaä ©it fluttig reglering af lotdperfonaleitö löneförmåner före|tår; odp
lettä afléntiig. , *
förbltfmer benna perfonat ttnber tiben i åtnjntanbe af ben år 1852 bett=
famttta tittéioibare beioitjabe aflöningöförbättring.
9tifetö fjuftmtbnäring, jorbbrntet, Igoaré befräntjanbe utgör en af
$ong(. 5Dtaj:tö färafie omforger, f>ar ttnber be fiftförflutna åren ntmecfs
lat ftg på ett fatt, font giftuit $ongl. 3Jiaj:t anlebning till liflig ti(l=
freböftällelfe, ocb font toittnar, att be imber en längre tibrpntb i benna
riftning toibtagna åtgärber marit toerffamma för bet ättbamål, fomnteb
bent blifvit affebt. Sorbbrnfetö alfter frambringa^ numera inom rifet
till ben ntattgb ocp beffaffenfjet, att be utgöra en gtuttötoal för lanbetö
efonomtffa fjelfbejtånb, fpoilfet torbe funna attfeö fttllfonttigen betryggabt;
ocl) betta jorbbrufetö Ipcfltga titfftånb fjär äfraett i jin mått toerfat gyntt=
famt på alla öfriga näringarö ittroecfling.
ningsmerf^for Åtgärber, font, i enlighet nteb be ftft pålina allmänna 8anbtbru=
Sanbtfrufct. farentötenaö önffatt, mibtagitö för inrättanbe af ett f)ögre Öanbtbrnfsläros
toerf i föbra beldt af rifet, l)aftoa toäl ännu icfe lebt till öitjfabt reful=
tat, men berentot äro, nteb ttnberflöö af be för fåbant änbantål af tHifetö
febttajl förfantlabe @tänber antoifabe mebel, ytterligare tre lägre 8anbt=
bntföffolor inrättabe, nemligen toib ©ngsfjolnt i félföborgö, ©örbp i
©efleborgö famt SSaföbo i ©tora kopparbergl län; i följb fgoaraf
för
ftt>relfe (ig tillbragit (eban (i(ta SRiföbag. 33
för närmaraube tittfammanö (jntton bpltfa fjolor, £)tr>tlfaö npttiga in=
merdan pä lanbtbrufet allmänt erfänneö, t rifet ftnnaé, nemligen, för»
utom npfjnäntnbe trenue, mib degeberg i ©faraborgé, örup iSölalmö=
l)nö, äöäberbrunit i 9ipfÖpingé, $liél)ult i Sönföpingä, fiabbarp
i Öflergötfjtatibé, Snipa i 2öefltnanlanbé, Slpfébplunb i dalmar,
©arb(jö i SBertnlanbö, ©äbpluub i Örebro, £orp i Äronobergé,
SHofettbaljl i ©ottlanbé, ©nttgmala i Vlelinge, dbcbp i ©torf*
l)olmö (arnt Sunne i 2Befler=9lorrlanbö län; pmabatt ocp bd nteb Sanbt=
bruföinjlitutet d Ultuna ä(meu är (örettab en lägre Sanbtbrufoflola,
numera enbaft (eje län (alna bplifa fjolor.
SJleb anlebuing a( bet (ör utarbetanbet a( en för be lägre 8anbt=
bruföffolorna ocp ben minbre jorbbrufaren tjenlig lärobof i ndber ut(atta t*010*-  premium, f)a(ma 3 täflingéffrifter infommit, gnilla nu utgöra (öremdl (ör
pröfning a( bertill (erffilbt utfebbe faffunntge män.
Uitbermiétting i jorbbrufetö förbättring, i förening meb biträbe mib Sfawnbmtr.
utföranbet af oblingar, mattenaflebningar, ängémattningar m. m., f)ar,
mot erfättning belö af ftatömerfet od) belö af meberböranbe jorbbru=
färe, fortfaranbe mebbelatö af ett mifft antal unber 8anbtbriifé=afabe=
eitö ^örmaltningöfommittéeé ittfeenbe fiällbe faffunnige perfoner, afljmilfa
någre marit dtföljbe af elever, forn af allmänna mebel njutit unberftöb.
^Derjemte fjär af ftatömebel ett ferffilbt anflag bemiljaté för am=
ffaffanbe af en agronom från (Snglanb eller ©fottlanb till biträbe mib
mtbermiöningen i lanbtbrufet mib Ultuna lanbtbruföinfJitut, ber lipa
labugdrbö= ocp ntejetibpggnaber blifmit meb be af Ulifetö ©tanber an=
mifabe mebel uppförbe; pmarförutan unberfiöb tillbelatö tmd agronomer,
font företagit utlänbffa refor i afftgt att ittmibga filta funffaper i bet
prfe be malt.
S3tp. tid SR. ©t. s)3tot. 1856-1857 lofia ©ami. 2:a Slfb. 5
34 SBerätte£fe om tywab t Diifet ocl) befé
BraVfemp ^ äitbatnål att bereba tillfälle för lanbetö jorbbrukare att braga
anftsrtanbe. fotbel af be fentijfa fattningar ocb upptäckter, font (tå i famutanbaitg
nteb beraé prke, bär genom Öanbtbrukömkabemien öfmerenökomtnelfe £>tif=
tott träffab meb läraren mib en tefniff od) lanbtbruföffola i fåottungas
rifet ©acbfeit, fimilfeit blifmit t ftatenö tjenft anftäUb, meb jfplbigbet,
blanb annat, att enligt beflämb tara göra ett mijjt antal fentijfa ana=
U)fer; att någon bel af året nnber refor ittotn riket tiCI£)anbagå be
lanbtmäit, font ftanö biträbe äffa, meb (abana tåb od) praktifta uttber=
fökningar, font tid utföranbet öro beroeitbe af fetnifla kunffaper, fantt
att i bplika ämnen afgiftoa pttranben till be entbetömtmbigbeter, forn
l)onont beröm anlita; od) bär fåoitgl. SHajtt amoifat mebel till inrättanbe
af ett agrifultnr^emifft laboratorium, äftoenfont till bbtä för ttätnnba
laboratorium fantt agrifultur=kemi|Ienö aflöning intill (Intet af bett tib,
för boillet! innetoarauöe ftatéreglering förbltfmer gällanbe.
@fo9s|u8^!it< ©erffilbe af Äongl. Sdaj:t i imber utfebbe fommitterabe baftoa t ttn=
mtttée. berbånigbet afgifioit utlåtanbe od) förflag i fråga om be åtgärber, font
från lagjliftanbe eller merkftällanbe ntaftenö ftba må mara att mibtaga
i änbatnål att förebygga beit öfmerklagabe, till fratntiba ffogöbrift ocb
menliga ktimatiffa merkniitgar lebanbe, föröbelfen af (fogarne i lanbet,
fatnt att i allmänhet befrämja en förbättrab f!ogéb«öbållning; ocb bät'
$ongl. 9)iaj:t för af(tgt att genom ferffilb ttåbig framjMnitig äffa tKiketd
@tänberö nteömerfait för miitnattbe af nämnbe fbftemål.
sctäbfFora icib $ör anläggning af en (förre träbffola mtb Upfala bär atiflag blifmit
upfnta. bemiljabt, mot förbtnbelfe för @älljfapet
att efter rnifj tibet förlopp till enffilbe jorbegare för utplantering koft=
nabéfritt ntbela alla träb od) Saffar, bmilfaö förfäljning ej för ttnber=
bålléfojlitaben erforbraé, äfmettfom att mib träbfkolan lemtia folf(follä=
rare^eleoet tillfälle att minna nöbig ittftgt i grunbenta för träbé ocb
bujfaré plantering ocb ffötfel.
ftprelfc [ig tillbragit [eban fifta Oiiföbag. 35
Slfrcetilebeé Ijar Äongl. 2ftaj:t anwifat ftatébibrag tid aflöning af läras©^^"**
ren i ben fiola, pilfelt 9li)föpingé tanö ,£>uöf)åditingéfädjfap anmält (Ig
Ijafwa för afftgt att i näinnbe län inrätta för bilbanbe af fficflige ffcgwaltare.
©eban ©ottlanbö tänö fjuöljådningéfädffap förftarat ftg wilja an=^
ffaffa od) upplåta en ffogötraft för att anwänbaö tid mönfter för ffogö= n^["Jba
f)uöf)ådningen i länet, l)ar atiflag blifwit f3uöl)ådningöfädffapet bewiljabt
fåfont bibrag tid aflöning åt någon fåkunnig perfoit, Ijwilfen åligger
att mebbela länetö bertill Ijttgabe innewånarc unberwiöning i ffogél)ttös
Ijådniitgenä ferjlilba grenar.
©ibäre Ijafwa ferffilba unberjiöb blifwit tib efter annan lemnabe: Sanbtsruws
. , Småtingen:.
för fortfattning af unberföfntngar röranbe focrerpalten poö be t ©wenge
oblabe Ijwitbetor; för itnbermiénittgö mebbelanbe i linrötning; för befränt=
janhe af ben inljemffa ftlfeöoblingett, 0. f. w.
93å fätt imber en längre tib egt ruin, fjär en för fåbant änbantål CfSrfrötfet.
anflädb faftunnig perfoit årligen bejigtigat fåtoitanö ftamfepäferier od)
jemwät tidfjanbagått enffilbe egare af fd)äferier meb råb od> upplpéniits
gar i affeenbe å wåtben ocb föräbliitgen af ber befintliga fårf)jorbar.
£e bjur af äbla utlänbffa racer, font blifwit itppjlädba wib ftatené@tam$cir««i)w
f rieme*
ftainl)odänberier, fortfara att wäl trifwaö od) wtnita admänljetenö förs
troenbe. (Stt uptt ftatnl)odänberi f)ar blifwit inrättabt i Öjlergötljlanbd
län, famt race=tjnrar foftnaböfritt uppftädbe å ©ottlanb od) i 2Berm=
lanbö län.
©om, enligt förut gädanbe flabgaitben, bå ett främittanbe laitb 5ötcrcmntan=
g ( be gf frcotitrö^
blifwit fåfont fmittabt af wif fjufboitt blanb något ferffilbt flag affiutb«n«8»n*
freatur förflarabt, införfel af famnta freaturöflag warit från Ijela bet
främittanbe lanbet förbjitbeit, äfweit imber bet en bel beraf fortfarit att
wara från fjttlbomeit fri, ilten Äongl. 3)taj:t anfett wif a af öanbtbrufés
36 35erättetfe om tymab i 9?ifet ocl) befö
afabemien tittjlprfta jemfningar i betta ftabganbe funna utan fara mibs
tagaö, för att fåmebetjl unberfätta införffrtfningen af bättre freaturdracer,
f)ar Motigt. Majit, genom utfärbab nt) ^örorbning i ämnet, mebbetat
föränbrabe föreffrifter tid förefomtnanbe af fmittfamma freaturéfjufbomarö
införanbe i rifet, titt följb Ijmaraf freatur må funna från ort, belägen
inom ett för fmittabt förffarabt främmanbe lanb etter biftrift, titt mifia
@toenjla fyamnar införaö, unber iafttaganbe af nöbiga förfigtigfyetdmått,
befö innan tanbfättning får ffe, befö feban benfamma egt rum.
g(|iertnättn= Meb en faffumiig perfott f)ar fontraft blifmit afflutabt, enligt tymilfet
benne, mot mifit årligt arftoobe famt refefojlnaböerfättning, åtagit jtg
att nteb råb otty upplpéningat röranbe änbamåldenligalie fättet för öhling
af ftjf genom artificiel befruftning af jtffront tittfyanbagå bent af allmän*
f)eteti, font fåbaitt åflunba. kittilä f)ar uttberjlöb bemiljatd, belö titt
uppfyjelpattbe af ftfferinärtngen i 33of)uölänjTa jfärgårben oc& mtb Malmö*
ljud länö lufter, belö ocf för bilbanbe inom SBlefinge lätt af förfäf*
rittgöbolag titt erfättanbe af forlorabe båtar ocb ftffrebfFap»
sanbtÉtufa«= 3öib bet fjunbe Allmänna Öanbtbrufaremötet, font år 1855 båttitö
ntote. ,
t Upfala od) marit talrift beföft, fjafma premier utbelatd för utmärfta
afmelöbjur. 3 förening meb betta möte ljar en flöjberpojttion blifmit
fållen, ^marmib äfmenlebed utbeltting af premier egt rum.
^UfSap"s8s $udl)åttningöfättffapen i 0tora Äopparbergd ocp 2Befter=Morr=
laitbö län Ijafma reglementen blifmit af $ongl. Majit faftftättba.
@Mafctcn^ ^ an^l”n9 flf SRi^etö fenaft förfamlabe 0tänberö framjlättning
om åtffittiga ättbrittgar i gättanbe föreffrifter röranbe ffängfelfft)l=
bigfyeten, ftafma ^ottgl. Majitö §8efa(lntngdl)afmanbe od) .£>uöl)åttningö=
fättjTapeit i riletö fanttliga lätt afgifmit ittforbrabe pttranben, f)marefter
Äammar*(£ottegium od) .fbögfta IDotnfiolen blifmit t ämnet fjörbe; od) l)ar
Äottgl. Majit för afjtgt att, genom nåbig IJSropojttion, titt riletd nu för=
ftprelfe fig tillbragit [eban fifta 9?ifébag. 37
fanilabe ©tänberö profning framlägga ett futtflänbigt utarbetabt förling
titt nt) ©tängfelsförorbning.
SHeb b i fatt titt Diifetö ©tänberé loib febnafte Diifsbag gjorba t)ein=^^nJ^,s,t^'
Stättan om miöfa anbringar ocb tittägg uti be röraitbe fjemmanäflpfning «ffSnw«8-
od) jorbaffönbring gättanbe föreflrifter, f)ar Äorigl. SDlajit imber beit 20
Sidi 1855 låtit 0111 ifrågaioaranbe anbringar od) tittägg utfärba nåbig
Äungörelfe. 3 affeenbe å åtta ferffitba län, fuuareft Äongl. 3JIaj:té
Sefallningöfjafroanbe, efter fantråb meb faffunnige män, anfett nebfätts
ning funna ffe uti bet genom Äongl. Äungötelfen ben 13 3uti 1853
beftämba minjla hemmantal, Ijroartitt flpfning utan föregåenbe imber*
[öfning eller ferffilb tittåtelfe får ega runt, l)ar, i öfrocrcnöftämmelfe meb
meberböranbeé afgifna förflag, bplif nebfättning i nåber bemiljatö.
SJteb anlcbning belé af IJiifetö ©tänberé mi b febnafte tfliföbag gjorba jänbringar i
uitberbåniga framställning, belö ort af Sanbtmäteiiftprelfend ferffilba
unberbåniga förflag, Ijar Äongl. 3Jtaj:t imber ben 12 3uni 1856 utfärbat
nåbig Äungörelfe angåenbe ttrifia anbringar od) tillägg uti ©tabgan
om ffifteérocrfet i rifet.
©eban, uppå $ongl. ®faj:tö nåbiga framställning, Diifefb febitafl @torfriftcs=
, od) 31f»itt=
förfamlabe ©tänber mebgtfiott, att afffebétaganbe ©torffifted* od) 5lfoitt=tfngManbtma=
tarcö penfto5
ringödanbtmätare, forn uppfpttt be för ftatenb tjenflemän i allmänhet ncranbc.
ftabgabe penjionéroitfor, frage å allmänna inbragningöjlaten uppföraö titt
åtnjutanbe af penfton, l)ar härigenom för Äongl. SRajrt en lättare utiuäg
blifmit berebb att mebbela afffeb åt flera ©torffifteé- od) §lfoittringö=
lanbtmätare, forn irfe wtbare egt be för få anftränganbe befattningar
erforberliga frafter.
Unber beit 12 ftftlibne Suni bär $ongl. 9Kai:t, t Sammanhang nteb ®f#tori«g«s
' feftnabenie.
utfärbanbet af nåbig Äungörelfe om föränbrab Ipbelfe af 1824 årö 2lf=
vittringöftabga för be tre norbligafte länen, i l)tt>ab angår förbelniitgeti
58 öerättetfe om fjmab i 9iilet ocf) befd
Stft>ittringar=
ne3 i)ii=
taute.
mettan bronan od) cnflitbe af loftnaberne mib afoittringen, mebbelat
föreffrifter röraitbe betalning af Ifanbtlangningdbagéroerlen, famt om upp*
Ijöranbe af Slämnbcmänd närmaro od) infTränfning af ®obe SJländ bi=
träde mi b afoittringdförrättningar, äfmenfont angdenbe be ftflnämnbeö
mebergättning.
35d bet anflag af 8,000 3?:br Panlo, forn Äottgl. 9)laj:t mib ftft=
libne Diifdbag äffabe titt fortffpnbanbe af afoittringarne i be norb*
ligafte länen, af Oiiletd ©tanber ide bemiljabed för Ifmartbera af be dr,
ben npa fiatöregleringen lomme att omfatta, utan blott för en gång, od)
falebeö icfe befannd för l)ela bet affebba bclfofmet tittracfligt, f)ar$ongl.
{Wafd funnit bet mara lämpligajl, att befia mebel uteflutanbe blefme
anmänbe för ett enba län, för att ber åflablomma något mera fntt|län=
bigt; i följb Ijmaraf od forn afoittringdärenbenad påffwnbanbe fpnted
mara mefi angeläget i Söefter^orrlanbd län, antalet af ber tjenflgöranbe
3lfoittringé=lanbtmätare blifmit intill flutet af år 1837 ölabt meb tmå,
od en ferffilb förebraganbe för afoittringéärenben anftättb l)od $ongl.
S)iaj:td SBefattningdfmfmanbe i nämnbe län. £å emeblertib nöbmänbigl)eten
att fftjnbfainligen titt flut bringa florffifted= od afoittringdförrätts
ningarne, gör ftg allt mer od) mergättanbe, l)ar $ongl. S)laj:t för afftgt
att begära IRifetd ©tänberd mebmerlan för uppnåendet af nämnbe änba=
mål genom anmifanbet af nöbiga mebel. Enligt Äongl. S>laj:td nåbiga
befattning, föranlebb af Oftletd ©tänberd ^eoiforerd framställning, lomma
be unberbåniga berättelfer, forn Äoitgl. 9Äaj:td iBefattntngdljafmanbe i be
fer norbtigafte länen årligen afgifroa, angående ffifted= od afoittringd=
merfend fortgång, att för f)marje jlatdreoifion mebbetad ttiifetd ©tänberd
0leoiforer. Slfoittringdmerfet fjär fortgått i Semtlanbd län inom 8itl)d,
$attd, ©torfjö, $ebe, £ännäd, hagunda, Sergd, fiinfettd, ^effefjö,
£adåd, SJlörftttd, Unberdålerd, Offerbald, {Wäland, 3)lattmard, 2tttf)err=
ftprelfe ficj titlbragit feban fifta Niföbag. 39
baflS od) ©mifeitS focfttar famt är i bet itärntajfe afflutabt; i (Gefleborgs
tält inom fijttSbalS, g)tter=J£)ogbatö, 23jttråfevö od) Stifta foefnar famt
närmar ftg jttt flitt; i SBejlersNorrtanbS län inom Njitrttnba, 8tbetiS,
SXåfjö, Slnttnbfjö, Nantfele, .fpelgumS od) (IbSele foefnar; i SGefterbottenS
län inom SSjurfjolntS, degerfors, SnrträffS, ©feltefteå, NorbmaltngS,
Npfätra od) SSpgbeå foefnar, famt i Norrbottens län inom Nåneå, Neber:
ocf £)fmer=8uleå, ipiteå, Neber: od) Öfmer^kalir, karl (GitftafS od)
(Geltimare foefnar. efjärunber fafma 316,096 tunnelaitb blifmit afmätte,
2,213,120 belabe od) utbrutne till Ifemman od) npbfggeit, 746,605 af=
röfabe fåfoitt öfmerloppSmatfer famt 5,258,962 alnar rågångar eller
ffifteSlittier utjfafabc. SäggaS färtill refultaterna af ftorffifteSmerfet,
få äro imber ifrågamarattbe tre år 730,733 tttnnlanb affattabe, 2,512,065
belabe od) utbrutna, till befutenfeter i ©tora kopparbergs län, men till
Remman od) npbpggett i be anbra länen 746,605 afröfabe fåfotn öfmer=
loppSmarfer od) 5,345,426 atnar rågångar eller ffifteSlinier utftafabe.
28 i b ffifteSmerfct od) lanbtmäteriet i allmänhet fa farn åren 1853,*“^^'
1854 od) 1855 marit fpfielfatte 589 Sanbtmätare i mebettat årligen,
genom fmilfa 3,926 taga ffiften od) 6,782 anbra 8anbtmäteriförrätt=
ningar blifmit afflutabe. 2)e förre fafma omfattat 4,348 mantal meb
23,175 belegare, beraf 15,677 gmarboenbe od) 7,498 utflpttanbe, font
tillfantmanS fått 46,144 egolotter, eller öfmerfjufmttb 2 fmarbera. ®e
afflutabe mätningarne fjafma utgjort 2,345,176 od) belitiitgarne 2,914,220
tunnlanb, fmarförutait 120,664,581 alnar rågångar, fägnaber ocf
mägar blifmit mätte od) belabe, beriblaitb enfatnt jläitgfelbelitingarne år
1855 utgjort nära 13 millioner alnar. UtflpttningSunberftöbSmeblen, i
NifSflaten ttppförba meb ett förflagSanflag af 46,000 N:br, fafma af
kongl. SNaj:t blifmit i ttåber anorbnabe för år 1853 meb 78,519:1.8,
år 1854. 73,461: 19 od) år 1855 meb 92,822: 20. 4, allt battfo.
\
40 $erättelfc om hwab i Ofifet oc^> bcfö
©torjTiftm. ©torfliftedförrättningarne t ©tora Äopparbergö tän fjafma omfattat
©reärbfjö, SJiora, Serna, 9Mungö, 9iåé, äppelbo, Sima od) SBenjaué
focfnar, inom hwilfa 414,657 tunntanb blifreit afmätte, 299,945 tunu=
taub belabe od) utbrutne titt 409 befutenfjeter [arnt 2,106,464 alnar
rågångar eder ffiftedlinier utjtafabe.
©ctfenfartor. Unber åren 1855 -1855 I)afwa för upprättanbet af fartor tneb
bejlrifntngar öfwer 52 focfnar gratififationer utgått meb tiHfammand
8,175 Dt:br 16 ff. banfo.
®eotof)i{fi) «n« ©eban 3Betenffapö= od) 8anbtbrufd=afabemierne a fg t freit inforbrabe
bcifctitmgar. ^^ra,|jjen jjfroer $8efit)relfené för bet fjitnbe Alllmänna öanbtbrufare*
mötet itnöetbåniga hemjtällan om geologiffa unberföfningarä anftällanbe
öfreer £)ela rifet, bets ocf ferffitbt Upfala lönö ^uö^åltningdfältffapd unber=
båniga anhållan om ftatöbibrag till bplifa unberföfningar inom nätnnbe
län, ^ar Äongl. 5Dlaj:t, i betraftanbe af npttan od) angelägenheten ej
blott i reetenffapligt f;änfeenbe, utan jemreäl från fpnpunften af jorb=
brufetö od) anbra näringard befrämjanbe, att tidreägabringa geologiffa
unberföfningar öfreer rifet [arnt utgifroa berpå grunbabe geognofltffa
fartor, i nåber bereiljat Upfala länd dpuöf)ållntngsfällffap ett reifjt årligt
bibrag för åren 1856 ocf) 1857 för bplifa unberföfningard reerffiällanbe
inom Upfala län unber tillfpn od) lehning af en utmärft geolog; od)
ämnar Äongl. 9Raj:t till Otifetö ©tänber göra nåbig framställning om
anreifanbe af erforberliga mebel för utfiräcfning af befa unberföfningar
öfreer l)ela rifet, på fått i be fielie Gsuropeiffa länber reban eger ruin.
9ti> ©tufme* ©eban ett förflag till nt) ®rufree=ptabga, åfpftanbe en billig in
©tabgu.
ffränfntng i inmutningärätten od) befi omgärbanbe af fåbatta reilfor, font
tiafpUefl funbe betrygga jorbegare mot obehörigt intrång, blifreit för
erfotberlig granffning Dfifetd febnaft förfamlabe ©tänber i nåber meb=
belabt
fttjrelfe f t g tillbragit feban fifta JRifébag. 41
belabt ocf) af bern t atta mäfenbtligare betar gobfänbt, fjär Äongl. 9ftaj:t
låtit utfärba en förnpab ®rttfmes©tabga, Silfen ben l SJicoember 1855
träbt i roerfflättigljet.
Sillifa par ftottgl. 9Äaj:t, font belat ben af f uttntäftige i Sern-Jtn^™'
fontoret pttrabe od) på attförba flat grnnbabe åfigt, att bet för be fås
fallabe jentmräfartte ide more möjligt att Ijob jerneffefter upptäda od)
angifma be fel, lemilla göra bent för ferffilba bepof mer etter nttitbre
tjenliga etter attbeleé oanmänbbara, ocp att ©mettffa jernfjanbteringen
borbo, lifa mål forn atibra inbuftrigrenar, funna umbära bett genom förs
fattningarne ont jernmräferiet åfpftabe fontrott titt förefommattbe af tuts
berijaltiga probufteré öfmerlemitanbe titt förbrttfiting, funnit lämpligt, att
l)toab i affeettbe å jernmräferiet ptttittö marit ftabgabt blefme inffränft
titt ttöbiga föreffrifter i affeettbe å jerneffefterö ftäntpling. Sitt följb
päraf par $ottgl. 9)iaj:t, meb npppäfmanbe af Äottgl. förorbniitgeit
angåettbe jernmräferiet af beit 17 Sftaj 1814 nt. fl. författningar, låtit
ttnber bett 12 Saitttari 1855 utfärba nåbig förorbning om ©mettffa
jenteffefterö fläntpltttg.
3 fanttitaitljaitg ttteb bett af .fottgl. 3Raj:t ttttber bett 14 Oftobert®^|^|a«^
1853 beflutabe ttpa orgaitifatiott af bergéfagéjiatenta, pmilfett ttteb 1855 bcr,li,,såré
ingång träbt i merfftättigl)et, par Äongl. 3D?aj:t bett f> Oftober
1854 mebbelat itåbigt beflitt angåettbe förätibrab inbelttittg af Sergs
ntäjlarebifiriften, äfmenfom ont Sergntäflariteö bofiabéflationer.
©eban, i anlebitittg af ttiifctö febnaft författtlabe ©tättberé beflut att, ^b|]^b
titt förbättranbe af lönemtlforen för be mib lanböflaten anftättbe tjeitftes
mätt od) betjente, titt $ongl. SD*laj:tö biöpofition fläda ett referoatiottés
an fia g af 77,000 0?:br banfo, åtffittiga förberebattbe åtgärber blifmit
mibtagita fantt Äamittars©ottegiutn od) ©tatésfontoret jentmäl fått ftg atts
23il). tifl SR. ©t. spröt. 1856-1857 l:fifl ©ami. 2:a Siffe. 6
42 Serättetfe om Ijtoab i 9iifet ocl) bcfé
befalbt att, meb titlämpiung få mät af grunbertta för Äottgl. Majitd år
1855 i ämnet aflåtna nåbiga ipropojttton, font af Oiifetö ©tänberd beflut,
uppgöra od) Äongl. Majitd nåbiga pröfning unberjlätta förflag titt aflö=
niitgdjiater för lanbdfiatdtjenftemännen i l)toatje tätt, fjär Äongl. Majit
beit 22 Slooember 1855, meb antaganbe af bet utaf ttiifetd @tänber
toib näntnbe aitflag fäftabe förbehåll om be inbetta lönernaö utbptanbe
mot fontanta aflöningar, betö i imber förflarat, att, feban berörbe förs
flag titt aflöniitgdflater blifioit i ttåber pröftoabe od) fafljlättbe, be nt>a
ftaterna, utom t)iuab attgid be i fammanljang meb löneregleringen titts
fommanbe ttpa tjenfter, ffutte från oc^ meb år 1855 tillämpad, belö od,
fåfom följb beraf, förejlrifmit, att be lanbdjiatend tjenfiemän od) betjente,
utom Sanbdljöfbingarne, på lön inbetta f)entmandräntor odf> tionbeanflag
ffutte från famina tib titt bronan inbragad famt för befi räfning upps
bärad od) i befi räfenffaper behörigen rebotoifad, bod att från tittämps
ningen af befia föreffrifter bleftoe perfonett unbantagne be tjenftemän,
font, på grtinb af fullmaft etter fonjiitutoriat berättigabe att toib inbetta
lönerna för filt tjenfletib bibet)åttad, pttrat ftg ide mitja på ben lipa loues
regleringen ingå. (Sfter bet febertitera be i ofmanotnförmälbe affeeitbe
ittforbrabe förflag blifmit af Äottegiente afgifita, f)ar Äongl. Majit
unber ben 31 jtfilibne Satinad för lanbdflatend tjenfiemän ocp betjente
i ttåber fajiftätlt lipa aflöningdjiater, att tilld mibare gälla intill 1857
ård utgång.
Sf?f »ani"*" Unber beit 10 November 1855 bär Äottgl. Majit låtit utfärda
paten, nåbiga injiruftioner ej ntittbre för Sanbdljöfbingarite i rifetd lätt famt
be toib ländfiprelfenta anftättbe tjenfiemän, än od för Äronofogöante,
jfjärabdjfrifioarite od) Äronoländmännett.
Siitfem- dulebitittg af Oiifetd @tänberd uttberbåitiga anhållan, att, på
Éctswctf. Oiifetö offtciela jiatijiif måtte bliftoa på ett futtfiänbigt odp famntaits
ftprelfe ftg tittbragit feban fifta 9iifbbag. 45
pängattbe fatt orbttab, Äottgl. 9Jtaj:t måtte låta utarbeta od) fur 9fifetö
@täitber t itåber framlägga platt od) förftag till inrättanbe af ett ftatf
ftifft embetbmerf, par Äongl. 93taj:t uppbragit åt ferffilba fomiterabe att,
efter erforberltga förbetebanbe uttberfölitiiigar ocp åtgärber, utarbeta ett
bplift förflag, pmillet feberntera bliftuit afgifmet od) lagbt till grunbför
beit frantftälliiiitg t ämnet, font Äottgl. 9Jfaj:t par för afftgt att till 9ii=
feiö ©täuber aflåta.
debatt från längre tib tillhala bär erfarenpcteit åbaqalaqt, att be Stabfia om
, , , , mått od; loigt,
flera oltfa flag af matt odtmtgter, font t rtfet begagitatd, mebfört oreba
od) obeqmämligpet i ttäriitgar, l)attbel ocp rörelfe, l)toabatt 9fifelä @tätt=
ber poé Äottgl. 3Raj:t gjort framftälliting om upttan beraf, att för mått
od) migt blefme iitförbt ett ettflare fpftent, pmillet 9lifetä 0tänber att=
fåge böra, fåfont i flera främntattbe länber egt runt, grunbaé på ett
fonfeqoent od) toetenflaplig tillämpning af becimaWnbelttittgett. ©eban
2öeteiiffapö=afabentiett, efter päraf föranlebt itåbigt ttppbrag, utarbetat
ett fnllftänbigt förflag i ämnet, pmillet af Äongl. äftajit till befi grims
ber gobfäitba förflag blifrcit till 9tifetd febttaft författtlabe ©tättberö prof
itittg öftoerlemttabt od) af bent i alla toäfenbtliga belar gillabt, pär Äottgf.
9Äaj:t, uteb ttpppäfmattbe af be i berörbe pänfeetibe pittiHö gäHattbe fores
ffrifter, ttttber bett 18 Samtari 1855 utfärbat ett förttpab 0tabga ont
mått od) migt, od), i fantntanpaitg bernteb, belö ^örorbnittg attgåettbe
pmab toib merl|lälligpetett af nätttitbe 0tabga ialttagad bör, held ocl
Snftruftion för Sttjlerare af mått od) toigter; pmarjemte ferffilba före*
ffrifter mebbelatö för att bringa taror å mifia allmänna afgifter till
öfioerenöftänintelfe meb be npa ^örfattningarne otti mpnt famt mått od)
migt. Sillifa par ett i Söetenffapdmfabentieit ntarbetab afpattblittg rö=
ratthe anlebitiugartte till bet npa måtts ocp migtfpftentetö införattbe, ont
be pitfmubgritnber, pmarpå betfatttma pmilar, famt ont befi forpållattbe
44
SSerättelfe om pwab t ttlifet ocp befö
titt bet ptttittö gällatibe fpftemet blifroit, på nåbig befattning, t fonn af
ferffitba npptpöningar titt trpcfet beforbrab, pmarefter nöbigt antal erem*
plar beraf genom Äongl. S)taj:tö SBefattntngö^afivanbe ntbetaté titt för*
famtingarneö focfneuätnnöer, för att fålmtba fpribaö titt attmäitpetenö
närmare fänneöont.
®oni &e ™rrtn&e erpebitionölöfen tib efter annan ntfomna Rörfält*
ningar fttnnite minbre futtftänbiga famt t bepof af mijfa anbringar, par,
uppå Oiifetö ©tänberö begäran, Äongt. 2ftaj:t, efter inpemtanbe af un*
berbånigt förflag af en för betta änbamåt tittfatt fomite, imber ben 30
Sttooember ibss utfärbat np görorbntng angåenbe erpebitionötöfen, ocb,
i fammanpang bernteb, jemroät nåbig ^örorbning angåenbe arfmobe för
auftion å utmätt fafiigpet på tanbet, famt gobtgöretfe titt förrättning^*
män, för befigtningö*, roärberingö* ocp utmätningöförrättningar i enffilbe
må t, m. m.
9tätHfl5et för äfteb anlebning af 9lifete ©tänberé t ämnet gjorba framftättning
tjenffcutän att ,
toiftas utrifes.par genom utfärbab nabtg fåiutgöretfe ben ttb blifuut titt en manab ut*
fträcft, imber pmitfen embete ocp tjenstemän t rifetö tjenft, utom be roib
frigéjiaten auftättbe, må, uär be meb bepörtga pafi äro förfebbe, funna,
utan $ongl. SWajite ferffitba nåbiga tittåtelfe, mtftaé utrifeö.
©eban Äongt. 3Jfaj:tö SBefattningöpafmanöe t länen, jemte egna ut*
berna, (åtanben, titt Äongl. 3Jfaj:t öfmertemnat be, på nåbig befattning, af
Slagiftraterne i rifetö ftäber afgifna förflag titt be orbningöftabgar för
ftäberne, font funbe anfeö bepöfliga att, i ftäffet för be af bemätbe mpn*
bigpeter utfärbabe, af Äongl. 9Jlaj:t faftflättaö, äfwenfont titt fåbana
jemfmitgar i be af Äongt. 3Jlaj:t röranbe ftäbernaö efononti* ocp polte*
mål mebbetabe reglementarijfa ftabganben, font i anfeenbe titt föränbrabe
förpåttanben funbe ftnnaö af bepofmet påfattabe, par Äongl. SDlaj:t t
ftt;relfe fig tillbragit febatt fifta Oiifébag. 45
»aber uppbragit åt e» fomité att, efter tage» fännebom af panblingarne
i »tåtet, afgifva fnttftänbigt förflag i ätmtet.
©eban Äongt. SJlajtt åt e» af ©inenffe od) 9iorrffe (ebainöter farns
i»a»fatt fomité t »åbcr »ppbragit att infomma »teb unberbånigt ntlå=
ta»be a»gåe»be be föränbtingar od) tillägg t »u befintliga ftabga»be»,
font må attfed npttiga od) äiibamåtöenliga att loibtaga för berebattbe af
atta loerffläöbara pttertigare (ättnaber t ©merigeé od) 9iorrigeö ömfejts
biga t)a»bet od) fjöfart, t)ar betta uttåtnnbe blifioit till Äongt. SDtajit
afgiftoet od) fommer att, »är $ongl. Siorrjfa regeringen beröfioer ftg ptts
rat, utgöra föremåt för $ougt. 9JJaj:tö nåbiga pröfning.
SJteb pänftgt titt be frigéoroligpeter, font toåreu 4 854 »tbröto »telsgötftatig^
ta» (Suropaé betpbtigafte fjötnafter, fann $ongt. Sftajit »öbigt att reba»'"Wig."
»»ber be» 8 Sfprit näntttbe år »tfärba nåbig Äungöretfe aitgåcnbe be
ffptbigpeter od) förfigtigpetömått, pioitfa be af $ongl. 9)iaj:té »»berfåtcr,
font tbfa J)a»bet od) fjöfart, borbe iakttaga för åtiijutanbe af be ©loenffa
flagga», fåfont neutral, tittfömmaitbe rättigheter, ©eban bett 50 SOJarö
iittteivaraitbe år freb btifioit afflutab emellan be frigföranbe mafterna,
par bett 4 6 berpåfötjbe SÖlaj btifioit fungjorbt, att imber bet fåtuuba
iuträbba frebdtitljlånbet »ågo» titläntpuiug af oftoatmänmbe ^»»göretfe
ide lotbare fomine att cga rum.
©ebatt 9iifetd ©fäuber poö Äongl. 9Jtaj:t gjort mtberbåntg framfUitls ^ <P«tcnt=
■ r • . »v. . förorbntttg.
itutg om lotjja änbrtngar i 1854 aré tjkteutförorbmng, famt, uppå
»åbig befattning, (£ommerce=©otlegiutii, »teb tebiting af ytterligare tomine»
erfarenhet, utarbetat och afgifioit förflag tift nt) författning i ämnet,
pioaröfioer 3»jtitie=^a»Pter» od) ^»ögjta Domfiolen btifioit pörbe, par
Äongl. 3Jiaj:t ntfärbat förnpab itåbig förorbning aitgåenbe fättet od)
loitforen för mebbetanbe öd) åtiijutanbe af patent, etter tittftånbdbref
å rättighet att, meb anbrad uteftiitanbe, unber bejtämb tib utöfioa oé
46
Serättelfc om Ijroab i 9iifet och befö
begagna lipa uppfinningar t flöjb och foitjf, famt förbättringar å rebait
gjorba få beffaffabe uppfinningar. 2)enna npa författning, forn beit l
tnttetoaranbe inåitab träbt t werfflätligpet, tnffränfer föremålen för pa*
tenträtt, od) ftabgar i öfrigt, blanb annat, att rättigheten att erhålla pa=
tent å utrifeö gjorb uppfinning ffall enbaft tillfomma uppfinnaren fjelf,
och att åtal å utfärbabt patent, t ftältet att, fåfont förut, pröfwaö af
ferffilbt för hvarje gång utfebbe @obe Slätt, bör truh allmänna bont=
ftolante aitftällaé od) pröfioaé; hvarjemte författningen åfpftar att bc=
reba fiörre ffpbb åt ben, font hår t rifet utöfioat uppfinning, innan pa*
tent berå bliftoit annan perfott ntebbelabt.
Sebalt föpingeit 2>öberhultétoif fullgjort be för toinnanbe af ftapel=
ftabörätt föreffrifita loilfor, hrtr ^ongl. Staj:t i ttåber tillagt itäntttöe
föping be fri= od) rättigheter, font rifetö ftapelftäber t allmänhet tillf'om=
itta; hvarjemte, enligt inirånarneö önffan, beit itpa flapelfiabeitö nanttt
blifioit föränbrabt till ©écaréhantn. Öifalebeö £m1' ftapelftabérätt bliftoit
förututab flabeit ©ölioitéborg.
6rtånna«fdtt Enligt Dlifets) ©tänberö gjorba anhållan, hör Äoitgl. Slaj:t pröfioat
titt BofÄttnin9.g0j)t fl^ mcb änbriitg af i mont. t Äoitgl. Äungörelfeit beit 21 ©eptem=
ber 1838, i itåber förflara be i ©toerigc föbbe Slofaiffe troébefännare
berättigabe att, utan behof af ferflilb nåbig tillåtelfe, bofätta ftg t h^ilfen
ftab inom rifet font helft.
@atu«acci§. IXti fern fläber har rättighet blifioit få toäl (aitbtntäit, font anbra
perfener, förnitnab att t hwab qvantitet font helft berftäbeö ibfa förfälj=
liing af fött, brob och britta, hvaremot famina ftäber befriatö från ffpl=
bighet att erlägga falu-acciö.
Wc^ajccrt£n ^br 2)rätfelfatnrarne i 5 ftäber od) s ©jöafuiratiöföreitingar hafioa
reglementen blifioit i ttåber utfärbabc, hvarjemte $oitgl. Slajit faft=
f 11; v e t f e fig tillbragit feban fifta Otifbbag. 47
f^ättt åtffittiga fanals, tjarnns od) jernmägbtaxor jamt Ijamnorbntngar, af*
menfont inftruftion för ©tocftjotmb flabb $örmt)nöatefammare.
SOieb affeenbe å inträbba nt)a fbrl)å(lanbeit, forn tofmabe att bereba c
mibfträcftare förbetar åt ©mettffa ffeppbfarten å främmanbc I)af, f) a r ^ ^«t Ig o cT
Äongt. SJlajtt unber ben 2 SKarb 1854 i nåber förorbnat, att bet un=
bantag från ffylbigljeteit att mib naoigationbffota tjafma unbergått fjö=
fapiteubsexanteit, tjmitfet reban mar förnnnabt fåbane farttigbbefälljafs
mare, forn ej tbfa annan utrifeb fjöfart än titt Norrige, tDanmarf, $iu*
lanb farnt öfriga mib ©jterfjön od) mib ©tbeftoben betagna famnar,
må, jemte befvielfc från åtigganbet att i ftab förmärfma bttrjfap, äf=
loen tidgobonjittab af befätt)afioare å ©menffa Ijanbelbfarttig för refor
titt $t)ffa, Slebcrtäitbffa, Setgiffa od) granffa t)amnar mib SKorbfjött
od) kanalen titt od) nteb SBreft, äftoenfotn titt famtliga tjantnar i ©tors
britannien od) 3rlattb.
©enom loibfa mebbetabe förejlrifter tiar lättare tittfätle btifioit besUnbetwisnfng
robt att »ib rifetb naoigationbjfotor få inhemta fännebont i ångmadjin=l
läran od) att berftäbeb taga ångmac^inifle,ramen; od) forn nnmera unber=
loibniitg i ångmad)intäran mebbetab mib flera af bejja ffolor, t)ioarcft
jemioät examen för minnanbe af rättighet titt befät å ångfartyg får af=
läggab, t)ar nämnbe rättighet anfettb ej mtbare böra, utan bi)tif examen,
ert)åttab enbaft i>å grunb af faftunnig perfottb tntpg om ben föfanbeb
iiijtgt i ångmad)intäxan.
t|Så bet unbexmibningeit må mib naoigationbffotoxna, ber etc»ernebS.ntr«be«Wa*
antal årligen öfab, funna bättre begagnab, od) eteoerne tittifa görab
mera tjeutige titt framtiba öfmertaganbe af befäl å fartyg, tjafma for=
brittgarne t affeenbe å bett tib, tjmitfen be före inträbet i ffolattb fers
ffitba afbelnittgar böra tjafma tittbragt i merftig fjötjenft, btifmit något
öfabe.
48 33erä.ttelfe ont f)wab i 9tifet ocf) bcfö
^Äafar* ®cn lieutra^ fiäffning, be fbrenabe rtfena tpdfabeö Mbe^åtta unber
tcn* bet frig, font åren 1854 od) 1855 förbeé metta it 9ii)fjtanö, å etta, od)
flera af ©uropaö ftörre flater, å attbra ffbatt, gaf åt 0werigeö utrifeö
tanber od) fjbfart en fiörre liflighet od) utffräcfniitg, än be någonftn
förut egt.
SBärbet af tit- od) utförfetn, font rebatt år 1853 nteb flera mitlio?
ner öftoerfteg toärbet af be näfiföregåenbe årenö, tvamt år 1854 ett tp
tertigare tittmert af omfring 50 procent, famt utgjorbe, meb inberäfntng
af in= od) utförbt jtlftoer, ungefär 52 millioner 9t:br banfo för få toät
iuförfeln font utförfetn. £Det beräfnabe toärbet af be år 1854 erpor?
terabe toaror öftoerjleg be farnum år intporterabe toarorö nteb lo^mit?
tioner 9i:br, tjioaremot oarbetabt ftlftoer för ett nära motftoaranbe belopp
titt rifet t it för tö utöftoer toärbet af bet unber året erporterabe jttfwer?
utpnt. tDetta otoanltga förtjåtlanbe f)ar fmfwubfafligen uppfontmit iföljb
af bett betpbtiga fpamnåtöerporten, font nteb ontfrtng 724,ooo tunnor öf?
toerjleg föregåettbe åretö utför fet af fautttta artifet. ©fter afbrag för be
år 1854 importerabe qoantiteter, fatt toärbet af rifetö fpanntåtéerport
ttäntnbe år beräfnaö tilt ungefär 8 ntttltoner 9i:br banfo. 5Den öfabe lif?
ltg()et, 0toerigeö utrifeö panhet på be febnare årett tounnit, åbagaläg?
geö toibare belö berigettom, att tutluppbörben, font unber årett 1851,
1852 od) 1853 årligen ttppgtcf titt enbajl något öfwer 5 mittioner 9J:br
banfo, år 1854 fleg titt 6,331,715 9l:br ocp år 1855 titt 7,638,068
-9i:br, belö ocf genom bet förtjöjba beloppet af weretftuten på 0tocft)olmö
od) ©ötlfeborgö börfer, uppgåenbe år 1852 titt eitbaft 37 mittioner, ilten
öfabt år 1853 titt nära 45 mittioner, år 1854 titt outfrtng 55 ntiflio?
ner od) 1855 titt 61,546,759 9i:br 0wenfft Skttfo.
0ebatt
fttjrelf e fig tilt bra git feban ftfta Oiifdbag. 49
©eban införfeldtullen d utlänbffa fartyg meb tillbehör blifwit uti nu
gädaitbe tudtara från ätbre befiämmelfer af 25 procent af föpefumman
nebfatt titt 5 procent för fegtanbe fartyg od) lo procent för ångfartyg,
oty tidifa ftabgatö, att utlänbffa fegtanbe fartyg, bpggba i oty inföpta
från tanber, fjwared införfetdtud å ©wenffa fartyg ej erlögged, ffutte
leib införfet wara från tutt befriabe, fmfwa befja åtgärber framfadat en
lifltgare företagfantyet i affeenbe på inföp af utlänbffa fartyg. Xitl
uitbmilanbe af ben ttbfpidan od) be förtujter, four warit förenabe meb
ftylbigljeten att tåta utomlanbd inföpt fartyg afgå birefte t)it titt rifet
för att naturaliferad, t)ar ©ontmerce=(£odegium btifwit bempnbigabt att,
uti ber wifja willor, utfärba fribref för fartyg, Ifwilfet å ort utom ©werige
öfwergått i fåbait perfond ego, font enligt ^örfattningarne är behörig att
reba i ©wenfft fartyg. ©ettorn naturatifation af utrifed bpggba fartyg
erljöd ©wenffa Ijanbeldflöttan år 1854 en tidwärt af 5,274 täfier oty
år 1855 af 5,087 täfier. Släntnbe flotta, forn år 1831 befiob af en=
baft 73,470 lä|ler oty år 1852 öfatd tid 116,291 läder, egbe wib 1854
ård flut ett drägtighet af 118,148 läder oty wib 1855 ård utgång af
126,143 läder. Sid utrifed fjöfart t)afwa år 1854 begagnatd 898 fars
tyg af 77,129 läder oty år 1855 ett antal af 1,219 fartyg af tidfam=
mand 96,050 läder.
Unber be tto åren 1844—1853 tjär bet ttygda antalet af be från
utrifed orter något år t)it anfotnna fartyg warit 7,303 af 343,693 lä=
der. Ér 1854 öfabed bet tid 1.0,648 fartyg ont 418,615 läder, oty
år 1855 tid 11,989 fartyg om 431,463 läder. Sifalebed f)ar antalet
af be (förifrån tid utrifed orter afgångna fartyg, fjwitfet unber intet af
fordnämttba tio år uppgått tid mer än omfttng 7000 d< of 342,ooo
läder, öfatd år 1854 tid 10,574 d- örn 422,168 läder oty år 1855
S3if>. tia 9t. ©t. spröt. 1856-1857 lifta ©arnt. 2:a 2tfb. 7
so SSerättelfe ont I) w a b t Oiifet otty b e fö
titt 11,974 ft. om 462,603 läftcr. ©å mät t)ioab anfomna font af*
gångna fartyg angar, fjär tittöfntngen egt runt i en betybtigt Ijögre 4>ro=
portion för ©menffa, ätt för fräntntaitbe fartyg.
^"artcn^ inrifeö fjöfart begagttabeö år I8ss ett antal af 1,671 fartyg
af tittfantmanö 32,505 tofter.
Äanatfartcn. Sraftfett å rifetö begge förnämfta fanaler, ©ötya oty Sroltyätte,
t)ar imber febnare tiber årligen tilltagit, i följb tyvaraf fanalafgifterna
å @ötl)a fattal, ftmilfa år 1850 ntgjorbe icfe fullt 83,ooo 9l:br, år
1855 öfatö titt nära 142,ooo 9t:br, oty enafjaitba afgifter mib £roll=
Ijätte fattal, utgörattbe år 1850 omfring 126,ooo 0?:br, år 1855 ttpp=
gingo titt nära 197,ooo 9i:br, allt bänto. É ©trömöfjolntö, hjelmare,
©öbertelje oty Söäbbö fanaler f>ar berentot Ijmarfett ntinffniitg etter
tittmärt i någon antnärfningömärbare ntån egt runt i traftfen imber
famina år.
s(ug'6at§= ©menffa ångbåtöflottan, font år 1852 utgjorbeö af 82 fartyg af
tittfammané 3,561 l Ijäftaré fraft, öfabeö år 1853 titt 93 fartyg af
4,162 i fyäfifrafter, år 1854 titt 99 fartyg af 4,411 \ l)äftfrafter oty
år 1855 titt 129 fartyg af 6,071 l)äftfrafter.
©crg3Eanttc= ©tång= oty ätmteöjerntittmerfningen, font imber fmtbeöåren 1848—
1 «i«8- 1852 i mebeltat årligen ntgjorbe 666,191 SM, l)ar be följaitbe åren,
nteb unbantag enbaft af 1854, öfmerftigit betta belopp oty uppgicf år
1855 titt 794,969 ShM, oty jernmanufafturtittmerfningen, font unber
ofmanberörbe fem fntibeöår i mebeltat ntgjorbe 85,957 SkM, f)arfeber=
mera marit ftörre, mett mittft år 1855, bå bett lifmäl ttppgicf titt 89,484
SA&, allt bergömigt. Qsrporteit af {fångjern oty jernmanufaftur, beräf=
ttab att unber fmibeöårett 1848—1852 Ijafma i ntebeltal utgjort 581,469
S/fSt flapeljlabömigt, fteg 1853 titt 657,185 Oty 1854 till 684,889 Sku,
— Ijmarigenom itmentarii^jernet på rifetö atta jernmågar ftjfnäntitbe år
ftt>relfe fig tittbragit febait fifta ttiiföbag 51
nebgicf titt (agre Mopp äit nagonftn tillförene unber innemaranbe års
hunbrabe, — men ntinffabeé åter fntibcdåret 1853 titt 578,701 SM.
0ilfmertillmerfningen, t)marb ntebelbelopp imber åren 1848—1852 nt=
gjorbe 6,296 löbiga marter, f)ar berefter aftagit intitt år 1855, bå ben
åter titttog od) uppgift titt 5,665 marter. Äoppartittmetfntngeit har bers
emot oafbrutet marit i fliganbe od) från ett mebelbetopp unber åren
1848 — 1852 af 10,215 SM. år 1855 uppgått titt 12,526 SM.
0ebait Diitetö 0tänber bifattit $ongl. 3Äaj:té nåbiga framftättniug såmnocenten
om förhöjning af tånprocenten mib inhemff, ltttö belåning l)oé U^,,ul(fcl'fcntc”-  biftontfonben, t>ar genom nåbig ^ttngörelfe blifmit ftabgabt, att lått må
funna bemiljaé äitba titt ett belopp af 66? procent af bet märbe, font
mib ltttfontoret blifmit beit pantförftrifna ullen åfatt, etter, om (Soms
mercesSottegiitm, mib jeutförelfe nteb ullprifen i allmänhet, finner bets
famina för högt, af kollegium befWntmeé.
Uppå gjorb framftättning har Äongl. 9Jiaj:t funnit ffäligt upphäfma srcanufafti»*
bet från älbre tiber i reglementet för mattufaftursbiffontiurättningeu
bibel)åttna fiabgattbe om rättighet för 2)iffoittsombubömannen att, i fatt
lagföfning blifmit af honom anjlättb, fåfom utföfningéproöiftoit uppbära
tmå procent af fapital=beloppet utaf låntagaren etter ben hppotheféutgifs
mare, font enahanba förbinbelfe meb låntagaren ftg ifläbt; hvaremot
Cmbubémaititen ntt fått lämplig erfättning härför af ntanufaftitrbijions
tenö mebel ftg tittagb. 5lf näntnbe biftont l)ar unber hmartbera af åren
1834 och 1855 blifmit i manlig biffoittmäg fåfom lån utbetalbt ett bes
lopp af ontfring 2,600,000 9i:br banfo, hvarjemte titt fötlagölån unber
famina år ett Capital af en b)alf million begagnatö. Unber åren
1854—1856 har låiterätteit i manufafturbiffonteit ommerlat emellan
12 i od) 16? procent för i:fta flaöfenö tillmerfningar, 9 i od) 12?
procent för 2:bra flajjeitö fanit 6 i och 8 ? procent för ben 5;bjeé.
52 SSerättetfe om fjwab t Olif et ocf) befö
tlwetfningä' (£ommerce=(£otlegiutn uppgifna mar b et å fabriferttaö och ntanu
w«rbe.
fafturerttaö tilltoerfningar uppgift år 1852 titt ontfring 24 ? mitlioner
9l:br Panto, meit Imbe år 1854 öfatö tift nära 30 mitlioner orf) uppgift
år 1855 tift ontfring 35 mitlioner. 3 titlmerfningöroärbet wib ftä=
beö= od) ftbenfabrifertte fmbe någon, et)uru ringa, minffning egt rum
imber åren 1853 od) 1854, fnoaremot år 1855 en anfentig tittöfning
t nämnbe mätbe nppfommit. Xtnber atta tre åren tjabe rnärbet betpbtigt
öfåtö för bomuttöfpinnerier, bomuttö- otp tinnefabrifer, läberfabrifer, foo
ferbruf, tobaföfabrifer, oljeftagerier od) mefaniffa roerffläber.
siiftie6o(ag. 3) ett genom 2lftiebotagd=tagen af bett 6 Oftober 1848 för inbunden
öppttabe utroäg att genom ringare titljlott, temnabe af ett (torre antat
betegare, mett utan folibariff anftimrigf)et för befte, åjtabfomma inbufird
etla foretag af betpbligare omfattning, Smitta bertgenont funna tattare
uthålla täflan tneb främmanbe länberg näringöfltt, tjär iefe lemnatö obe=
gagttab, od) i följb beraf fjär Äongt. SJtaftd nåbiga (tabfäjtetfe imber
be febttare åren blifmit fött od) ntebbetab å reglementen för tatrifa af=
tiebolag, I)ioitfa i fin rörelfe nebtagt tiöfammnné flera mitlioner 9?:br
oef> fåfotn föremål för frit toerffamfjet fyaftoa tidtoerfning af bomuttögarn,
bomulls, ptle= otb (tttnemäfnaber, papper, foder, gaö, m m.
sTefnijiaffofor. ©eban irtttmnartte i jtäberna 9torrföpiitg, Orebro od) ©oråd förflarat
ftg toidiga att, i fjmab på bent antomine, fullgöra be af Otifetd
©tänber twib attflagen titt inrättanbet af tefniffa elementarffotor i nämnbe
jtäber fäjtabe rnitfor, tmftoa fiabgar blifmit i nåber faftftätlbe för befia
ffotor, å I)ioitfa, lifafom å ben i SJiatmö reban förut inrättabe, öfmer=
iufeenbet uppbragt åt ©ommerce^oHegtum; od) fmr $ongt. 9Raj:t tittifa
förorbnat orbförattbe t ftotbireftionerna.
®en a®männa odt) inbultrierpofttion, font år 1855 tjöttö i
flarid od) i f)toitfen utåttga af ©meriged utmärftafte åferbrufare, tttbu=
ftprelfe ftg tillbragit febatt fifta tRifdbag. 53
ftriibfare, toetenffapdmän öd) fonfiitäret beltogo od) benoib titttounno ftg
talrifa belöningar, bär obeftribligen fraftigt Oibragit att bad fräntmattbe
folfjlag fprtba en förut t allmänhet fafitab fämtebom ont ©toeriged fram(teg
i jorbbruf, fabrifdnäring, flöjber, loetenffap od) fonfi, famt att göra
åtffilliga ©roenffa få roal natur* font fonflprobufter på roerlbdmarfnaben
fäitba od) efterfofta. Det frtfofliga auffag, tRifetd febnaft förfamlabe
©tanber beroiljat titl beflribanbe af foftnabertte för ©toeriged beftaganbe
t bemätbe erpofttion, bär marit flällbt imber författning af en för farn*
manbringanbe od) affänbning af ©toeriged bibrag titl näntnbe erpofttion
i nåber förorbnab fontite ocb befuitnitd för änbamåtet fullt tillräd*
tigt. §ör berebattbe af titlfätte att beföfa benna erpofition od) berun*
ber inhemta fäituebom ont upa uppfinningar od) fratnfleg i inbuftriett
bånfeettbe, famt förbättrabe arbetdntetbober, bdfroa refeuitberptöb bernit*
jatd betd åt någre iiteb unbertoidntng i tefniffa ämnen fpdfetfatte toeten*
ffapdtttän, betd od åt ibfare af ferffitba näringar od) beråd arbetare;
hvarförutan få beffaffabe unberftöb äftoett toib anbra tittfättcn, i bett
mått mebel funnitd att tillgå, mebbelatd åt pngre perfoner, font genom
arbete å utlänbffa toerfftäber föft uttoibga filt arbetdffidligbet.
Den af Äejferltga ^rattffa ^Regeringen till ©toeriged lanbtbrufare
gjorba tnbjubning att bedaga i bett innetoaranbe år i ^3artd hållna (lora
erpofttion af utmärfta aftoeldbjur, rebffap, fäbedflag och anbra lanbt*
manuaprobufter, bär i anfeenbe till tibend fnappbet ide funnat begag*
nåd. ©mellertib bär benna erpofttion varit beföft af en i nåber för*
orbnab fomntifinrie, hvilfelt beröftoer afgifioit uttberbåttig berättelfe;
btoarjemte Äottgl. 2Raj:t utfett en fontite till toibtagaitbe af nöbtga
åtgärber i od) för ©toeriged beltaganbe i bett allmänna erpofttion af
enabanba beffaffenfjet, forn äftoen år 1857 fontmer att t ^Sarid ega
ruut.
54
ffiräitsmnäfag:
jliftmngen.
iBerättetfe om tfmab i 9iifet oct) befd
3 öfroerendfiämmelfe meb be af Olifetd ©tanber afgifna förflag,
blefmo unber beit 18 Samtavt 1835 ferffitba ttåbiga ^örorbttingar nt=
färbabe angåeitbe milforett betd för bränmindtittmerfning od) beth för
förfätjntng af bränmin famt aitbra bräitba etter biftitlerabe fpirituöfa
brtjdfer. 3ör utöfmanbe af tittan öfwer förftnämnbe författning^ efter*
tefnab, t) ma b be (torre brättnerierne beträffar, t)afioa öfmerfontrotlörer
btifroit titlfatte inom be af Äongt. 9Raj:t prooiforifft regterabe tjeitfigö*
ringdbiflriften od) fbreffrifter mebbelabe i affeenbe på aflöningen för be*
ntätbe fontrollörer, famt refe* od) traftamentderfättningen åt få mät bent,
font frontrottörerne mib ftfinäntitbe bränneriet, för I)mitfa bränneriet ett
orbniitgéftabga utfärbatd. 3 fammanfjattg ffäritteb oct) font Äongl. 3)taj:t,
lifa meb Oiifetd ©tanber, funnit angeläget, att öfmerfontrotlörerne, nit*
ber ffmitfad uppftgt od) befät be ferjfitbe brännerifontrottbrerne äro ftätlbe,
egbe en ofmerftpretfe uti något allmänt embetdmerf, t)ar mib (£ioit*3)e=
partementet anftätttd en 35prå*d)ef, meb åtigganbe att ide adena ftöfmer
be för fontroden å bränminötittmerfning ferffitbt förotbttabe perfotter ut*
öfma tittfpn od) befät, få att gättanbe fbreffrifter öfmerattt blifma ttteb
entfet, fraft od) fötjbriftigffet tfanbljaföa, utan od att, när mib brätt*
mindlagftiftnittgend tillämpning i ett etter annat affeenbe bentärfad få*
bana brifter etter t)inber, font forbra att genom ferffitba åtgärber aft)jel=
pad, beröm göra anmälan titt 3)epartcineiitd*d)efend mibare t)anbtäggning.
$å förflag af bemätbe 3Bt;rå=d>ef t)afma od mib ferffitba tittfätlen nöbig*
befunna förftaringar etter tillägg titt förut giftta fbreffrifter btifmit ttteb*
betabe.
©eban 9tifetd febnaft förfamtabe ©tänber titt Äongt. SKajttd bid*
pofttion ftättt en fumttta af 3,ooo 9t:br, för att utgå titt betoning åt
ben, font foretebbe ett få änbamåtdentigt od) tittförlittigt instrument för
bränmittd mätning od) profning, att öetfamtna btefme titt begagttattbe i be
ft^relfe ficj tillbragit [eban fifta Dtiföbag.
ftörre brännenerim t imber påbjitbet, od) Äottgl. 9)iaj:t utfatt mifi tib för
täflan, inlentnabeö t fåbant affeenbe tid <5it>il=5Departementet ett ftörre
antal inftrument, af t)iri[fa bod, roib beit af 2Betenffapö=afabemien på
ttåbig befadniitg företagna granffntng, ide något befamtö tid fudo att=
lagligt. 3 fötjb häraf t)ar 119 täflingdtib blifmit utfatt, hvarefter åt=
ffidiga betita inftrument iufommit, meb l)»ilfaö granffning Söetenffapd=
afabemien för närmaranbe är fpfelfatt.
(Skurit ben af begge ftatsmafterna gemenfaint »ibtagna ttt)a btän=
»inélagftiftning enbaft imber en inffräidtare tibrpmb munnit tiflämps
ning, har erfarenheten liftoäl obeftribligen åbagatagt, att benfantma ntebfört
ferbeleö wälgöranbe »erfningar genom beraf föraitlebb utinffning i
tidmerfningö- od) förfäljningöftädeitad antal, äfroenfom i förbrufningen
af ftarfa brt)der. SStäunerierncö antal i hc^a rifet utgjorbe åren
1845—1854 i mebeltal:
Slr 1855 uppgift antalet af ftörre bränneriet tid 391, meb en
tidmerfning af 7,178,602? tanner, od) af be ntiubrc tid4,09i, fpoataf
2,651 egbe rebffap utan od) 1,440 meb mäffmärmare. Sidroerfniugäs
goantiteten »ib be ntiubrc brännerierna torbe hafina uppgått till mtnft
4,500,000 faunor. Äongl. 9Jtaj:t här för afftgt att genom fetffilb
ffriftoelfe utebbela 9itfeté @tänber ett öfroerjtgt af be hufmubfafliga refultat,
hmilfa af beit itpa brämoinélagjHftningen roitnnitö.
Slfmett i ftnancielt häitfeenbe har flaten hittat betpbanbe förbel af
ifrågatoaranbe föräitbrabe lagftiftning. Huber be tio åren 1845—1854
utgjorbe ftateitö behållna infomft af brämoinötidmerfningen i mebeltal
enbaft omfring 506,000 9t:br bänto. §(r 1855 uppgid ben tid mer
än tre millioner 9i:br. ©huru uppgifterne för innemaranbe åré tmännc
bräntuinémåttaber ännu ide fudftänbigt infontmit, har fåfottt refultat af
hwab hittidö blifmit anmälbt, ftg »ifat, att ftatenö infomft af betta ård
56
Sctntoägar.
33erättelfe om Ijwab t 9Ufet och befö
bränmtndbrännittg torbe meb åtmiufione 400,000 9f:br banfo öfmerftiga
ben för år 1855. ©ettorn be infomfter, font af minutförfäljningen och
utffätifniitgen tittflpta länenö cjpudhållningdfällffap od) meberböranbe font*
mutter, funna npttiga åtgärber t fferahattba affeenben befrämjad.
(Sebalt JJtifetd febnaft författtlabe ©tanber, enligt unberbåntg ffrif=
melfe ben 18 SRooetnber 1854, gobfänt bett i Äottgl. SJlajdd ttåbiga
^ropofttion om flatenö ntebtoerfan för attlägganbe af jernmägar fram*
ftällbe grunbfatd, att alla ftambanor f>äbanefter böra attläggad od) ut=
förad genom ftatend omebelbara förforg od? att be fålttnba attlagba
ftambanor fotntna att anfed fåfont allmän tillhörighet cd) ftå imber fta=
tenö tiöfpn och förmaltning, hvarjemte 9iifetd ©tanber till Äottgl. 3ftaj:td
bidpojition anflagit fpra millioner 3f:br battfo för anläggning od) ntförattbe
af en jentmägéftambana från ©ödeborg i rigtnittg mot @tocf=
holm, fantt ett million Oi:br för en bplif (tambana från 9)faltnö i rigt=
liing mot Sönföping, har betta angelägna ärenbe genaft utgjort föremål
för Äottgl. SDtajdö forgfälliga pröfning, ^ärmib förefont miferligett, att,
jemlift ben för ©tprelfett öfmer allmänna mäg= od) mattenbhggnaber ut=
färbabe Snjtruftion, bet åligger betnälbe ©tprelfe att taga omebelbar be*
fattning meb fåbana allmänna arbeten, h»vilfa helt och hållet merfftäl=
laé på ftatend befoftnab; mett bå nu flera (torre jernmågdföretag blefme
föremål för famtibigt utföranbe, fann Äongl. 9)laj:t, att nätttitbe embetémerf
meb jin nnmarattbe jetttförelfemid fåtaliga perfonal fmårligen funbe
i hänfeenbe till bent åftabfonttna något utöfmer ben granffning od) fott=
troll, font betfamnta tillfomttier mib be allmänna arbeten, hrotlfa meb
ftatdbibrag utförad af bolag eller menigheter. 28ib fåbant förhåtlattbe
od) meb affeettbe å ättbamåldenligheten beraf, att för ifrågamaranbe
begge jernmägdanläggnittgar måtte iafttagad lifa orbning, hushållning
od)
ftpretfe fig tilldragit feban fifta DUfdbag.
od) bygguabdfätt, tjroaban orf bet more af innerlig ungt, att atta ljuf*
mubfaftiga, få mät efonomijla forn tefuiffa anordningar titt baba fore=
tagen utginge från famma befälhafmate, få mida för benna befattning
tanbe blifma att tittgå en iitan/ forn meb infigt od) erfarenhet i ämnet
förenabe ett rättffaffend nit och en beptöfmab förmåga att orbna arbeten
af Pörte omfattning, fmv Äongt. 9Jlaj:t, forn fnnnit bepa egenpapet
förenabe b>oé Öfmerften mib ^tottand mefanijfa (Sorpd 91. dtiffott,
uppbragit b>bgfia ledningen od) abmimftrationen af be fåfont ftamtinier
beflutabe jernmägdföretagen åt bemätbe Öfmetpe, hvitten äfmeit etnot=
tagit betta uppdrag och, feban reglementariffa beftämmetfer för organis
fationen af arbetet blifmit i nåber mebbetabe, påbörjat betfamma reban
mårén 183S. Detta mibtomfattanbe företag h«r febermera fortgått meb
ptterfia omforg och ferbeted merffamtna anorbningar. 3 bepa bagar
bitr ii mit af föbra ftambanan, utgående från SMrnö, futtborbab titt
Sund och trapfen på benna jlräcfa öppnab. pM benna bet af banan
förefomma tmänne foPfantnta oiabitfter, hvaraf ben ena är 300 fot
tång, byggd af matfabt jern på jienpetare i tre öppningar af 100 fot
hmarbera. Spångården mib SJlalmö är nära utplanerab od) en bet af
bep permanenta byggnader påbörjabe. 3 Sund är bangårben enbafl
utptanerab, men titt fittta bttnenponer. 9lotr om Sund ät banan forts
fatt och terraperab på en längb af nära 1 mit. Dre lofomotioer och
erforbertigt antal papagerares od) tapmagnar äro anffaffabe för rörets
fen å en bana af lo mild längb. — Den meftra ftambanan, ittgåenbe
från ©öttjeborg, är imber arbete på emtring 9i mild längb, Ijmataf
8i mit är terraperab etter futtborbab titt banftägguing. SSangårbend
planering mib ©ötfjeborg är imber arbete od) gritnb titt Pationdstjud
påbörjab. 2lf 10 Pörte och 7 minbre brobyggnader btifma be pepa
Söiy. tia 91. ©t. Spröt. 1856-1857 l:fla ©ami. 2:a Stfb. 8
SSerättetfe om t) m a b i 9?ifet ocf) befrt
färbiga betta år ort) be öfriga tibigt näfta mår. $e fmåra arbeten,
font på 11 ferffitba (latten förefommit uttneb flera infjöar å bettna lis
ilie, äro nu, ttteb uubantag af 3, fultborbabe, fymarmib öfmer 6,000
fitbiffatnnar berg blifmit bortfprängba. 9färntajl ©ödeborg är banan
uitber futlborbau på 1} milé tängb, ort) 2 tofomotioer anmänbaö bags
ligett för befi fomplettering. 9iaitrt tneb ti((t)örtgt)eter äro aitffaffabe
för t)eta bett påbörjabe tättgbeit bana fallit åtffitliga madunbetar titt
merfjläbertta från ©itgtaitb itiförfftjftta. Sofontotmer ort) magnar äro
lifatebeö t)är aitffaffabe för en baita af 10 mit.
®et torbe funna antagart fåfottt temtigeu fäfert, att me(lra (lants
banan på 9s ntitrt (ättgb, etter från ®ötf)eborg titt grättfett mot 0faras
borgrt tält, ort) fobra (lautbauait från SJfatmö titt 8unb, lA mit, mib
1837 år (tut äro öppnabe för traftfen, ort) fåtebert nära 11 mit fulls
borbabe ttteb be af Olifetrt ©tänber anjlagtte feni uti((iotter 9t:br battfo.
Otti tjärifrån afbragart 230,000 9!:br, ntotfmaraitbe ungefärliga märbet
af bå i begått maranbe inflntutentalier, ffutte fåtebeö f)marje mit mara
bpggb för irte futtt 410,000 9i:br baufo. 9iär tjärmib tagert i betrafs
tanbe foflnaben för bett ferbetert fmåra lofalett mettau ©ödeborg ort)
Sltingrtårt, fantt taitbrtmägenrt omläggning å benna (träffa för nära
100,000 91:br baufo, fatnt ftuttigen att eubajl omant befäl ort) arbeta
fotf titt en början marit att tiftgå, fan tjäraf bragart ben förbetaftiga
flutföljb, att, äfmett ttteb be fojlnaber, font bangårbarneö od) merffläs
bernad fomplettering erforbra, öfmer{)ttfmitb taget jernmägarö anläggs
ttiitg i ©merige bör funna utförart ttteb betpbtigt lägre fojlttab än i
attbra tänber.
©eban, jemlift 9tifetd ©tättberrt begäran, $ongt, 3Jlaj:t mib 1833
årö början i ttåber ttppbragtt åt mtfie fontiterabe att, efter föregåenbe
topograftffa ort) (latirttiffa uttberföfuingar, uppgöra od) utarbeta fåbant
fti;relfe fig tillbragit febatt fifta Stifdbag.
förjlag tift flamjernbattord rigtitittg, antäggningdfätt od) beffaffenf)et
m. ut., att berpå fttiibe grttnbad en nåbig $ropofttioit tift Otifetd nu
förfatnlabe ©tanber angåeitbe merfftälligljet af be flotte jernmägdnits
läggningar, Ijmilfa må attfed böta af allmänna mebel befoftad, Ijat be=
mälbe fomitc innemarattbe månab afgifmit nämnbe betänfatibe, fjmitfet
fommet att, jemte Äottgl. 3)taj:td ffrifmelfe t ämnet, OiiPetö ©tänber
mebbelad.
9)teb gobfämtanbe af Oiifetö ©tällberg beflitt, att loij)a betar af
jernmägdfiambaitor må på enffilb befoflnab utförad, mot rättighet för
Staten att be fåtunba anlagba banbetarne, efter beråd ftillborbanbe,
iutöfa, l)ar Äottgl. 9)taj:t, forn funnit några allmänna loilfor ide funna
i affeeitbe på benna ©tatend intödningdrätt på förtmnb faftftällad, förs
flarat ©ig milja i l)marje förefommanbe fall, bå beröm från meberbös
tanbe göred itnberbånig framflältuing, i itåber pröfma ocb afgöra, Ijmilfa
föreffrifter i ämnet må mara tjenliga att mebbela.
Utom be jernmägdarbeten, Ijmilfa för ©tatend räfiting od) genom
befj förforg merf|lä(tad, l)afma af enfftlba bolag å ferffilba trafter af
rifet flera jernmägdbpggnaber, l)mariblanb några af temlig betpbenljet,
blifmit imber be febnäjle tre åren påbörjabe, fortfatta eller afflittabe
od) för trafifen öppnabe. Sif ben tiöämnabe jernmägen mellan köping
od) dgmlt, för l)mard fullborbanbe förlängb arbetdtib, jemlift Otifetd ©tän=
berd mebgifmanbe, blifmit af Äottgl 3)taj:t beit 19 September 1854 be=
miljab, l)ar l)itti((d enbafl jlräcfan från Örebro till grömi, ontfring
2i mil i längb, blifmit färbig. É benna mägflräcfa anflnter ftg mib
(Semalia en från ftaben Stora fontmanbe, ontfring ls mit lång, bana
af lifa fpårmibb font ben förra. 5Den mägfträcfa från Örebro öfmct
Armada till Stora, font rebatt några måttaber marit färbig od) för tra=
filett begagnatd, utgör en längb af nära 3i mit.
SBerättelfe om Jim a b i Oiifet ocf befö
@cban SSolagésorbnitig blifmit ben 8 SJlaj isss i nåber fafiftällb
för bet bolag, fmilfet uliber benämning af @efle=Dala jernmägé=aftie=
bolag fomnter att, jemlift bet liteb Staten afflutabe fontraft od) meb tills
gobonjutanbe af bet utaf ITlifeté febnaft förfamlabe Stauber anmifabe
låneunberftöb, anlägga en jernbana för lofomottofart mellan ©efie od)
^aflim, far arbetet börjaté imber foutmaren 1855 ocf meb marfelt
merffamfet fortgått, i följb l)ivaraf reban omfring 4h mil banbanf är
utfpllb od) platterab famt ffenor nttaggbe å ih milé lätigb meb ballöf*
nittg ä l mil. $pra ångmagnar ocf) eit betpblig bel af öfriga rörliga
materielen äro inlöpte od) tilt fufmubfationen mib ©efie anläitbe.
3)teb bifall tilt Diifetö febnaft förfamlabe Stättberé beflut, att 9iifé*
gälbé=$outoret [fulle öfioertaga anfmarigfeten för återbetalningen till
epanbelé* od) Sjöfartö=fonben af bet lån, torberget f. b. jernmägé*bolag
berifrån fått jtg bemiljabt, od> meb gobfäiinaube af be milfor, Oiifeté
Stauber i öfrigt fäftat mi b betta beflut, far Äottgl. 3)iaj:t, febait för
fullborbaitbe af jernmägéanläggnittgen mellan 9lorbergé grufmefält i öfre
beleu af 3Beftmanlanb od) fjön Almänningen mib Strömsfoliné fanalé
fegefleb ett nftt bolag ftg bilbat imber benämning af Morbergs jerttmägö
lipa aftiebolag, famt plan för arbetet blifmit i nåber faftjläflb ocf forn
tratt meb famina bolag npprättatö, förflarat bolaget bcrättigabt att i
bea orbiiing od) på be milfor, Oiifeté Stauber beftämt, utbefomma bet
för fullborbaitbet af ifrågamaranbe jernmäg af Oiifetö Stauber bernil*
fabe lått. 9lrbetet, omfattanbe en lätigb af nära ll mil, är fnllbor*
babt od) träffen å banan far reban börjat.
SJleb bet bolag, fmilfet imber namn af 28efmtan*58arfené jernmägé*
aftie*bolag bilbat ftg för anläggning af jernmäg mellan fjöanta SBejj*
man ocf norra Bärfelt i Stora Äopparbergö län, far fontraft om
arbeteté utföranbe, enligt beit af Äoitgl. 3Jlaj:t faffällba platt, blifmit
ftyrclfe fig tiltbragit [eban fifta Siifdbag.
afflutabt, t följb hmaraf bolaget förflaratd berättigad att utbefomma
bet af 9?ifetö ©tanber för benna ii mil långa jernmägdattläggning
bewiljabe lån; och l)ar företaget reban i ej obetpblig mån fortffribit.
Sif Jjpanbeld* od) ©jöfartdfonbeitd mebel hofwa lått bewiljatä till
unberftöb för anläggning af jernvägar mellan fjöarne ©aren od) g)ngett
i Söermlanbd län; mellan Ulorrföping od) ^iffebt) i Oftergötljlanb, fatnt
från ©triberga grufwor till fjön ©idem i Orebro län. 25efjutom äro
uttberjlöb från nämnbe fonb bewiljabe, bela font anflag od) bela font
lått, till fitHbotbanbe af farleben mellan ©fjriftianftab od) Sialia, till
uppmnbbring af hanbelöljamnen i (Sarldfrona, till hamnarbetet i Slätmo,
fatnt till inre hamnanläggningen toib öattbbfrona.
Söäfenbtliga förbättringar å trollhätte fattal od) beit imber nt;a
trollhätte fanalbolagd iitfeenbe ftällba bel af ®ötl)a*clf hofwa egt runt
till unberlättanbe od) betryggattbe af feglationen å benna migtiga får*
leb. 3 änbantål att än ytterligare befrämja traftfen å ©ötl)a*elf, har
'genom tireftionena öfwer ©ötheborgö hamn* och elfarbeten förforg en
trebje ångbåt anffaffata för laftfartygd bogferanbe, hvarefter bogferinga*
flräcfatt mellan ©ödeborg och Éferftrönta fanal blifwit ittbelab i tre
ferffilba linier, fanit förnyabt nåbigt reglemente utfärbabt för bogfer*
farten yå nämnbe eif.
Unberftöb af allmänna mebel, font 9iifetd ©täitber anwifat, hofwa
utgått för renaningar af 9tönue å, timaelfwen, fåöpittgd å, Slrboga å,
©tång-ån, Sioröbäcfett, famt Éngerman*elfwen i OTefele od) öibetta
focfnar; för fänfning af Vengen, Sernlnnben, nt. fl. fjöar i Öftergötf^
lanba län, famt af fjöarne Sånghalfen, ångaren ut. fl. i ©oberman*
lanba lätt; till förbättring af 33orgl)olntä och §)ftabd hamnar, famt för
fanal* od) fluftanläggningar mellan SJiälarett och ©ffildutta, äfwenfotn
toib gorfihaga och teijefor^ utmeb ©lara eif.
62
Cholera.
SBernttetfe om fjmab t Otifet ocf) b c fö
Uppå ferffilbt gjorba auföfttingar bär $ong(. SJlajrt t itåber för*
orbitat, att ben fou attmänna fanal*, flttfi*, jenimägs* ocl> telegraf*ait*
läggningar beit 18 3alinart 1855 ittfärbabe nåbiga ^rtbltjötttttgéfiabga
bor tillämpad pä åtffilliga af cnffilört bolag ntfbrba fanal* od) jent*
mägdarbetett.
OMfitabl från början af år 1834 till iniiemaranbe tib, l)aftoa från
Otiföflateitö 6:te jjtifmuö*titel ttnberjföb utgått till omläggningar od)
förbättringar af åtffilliga mpetet traftferabe focfttemägar, utgöraitbe i
lättgb titljammanö 8 mil 8,890 fot, od) från ben toib febnafte Diiföbag
affatta SBägbpggttabdfoitbett till omläggningar ori) förbättringar af ali*
manna latibömägar å ett famntanräfttab lättgb af något mera ätt
55 mil.
©enom be aftappuitigdarbeten, för l)milfa ttttber itätnnbe tib flatö*
bibrag mebbelatö, antingen i följb af Oiifetd ©tänberd beflut eller ocf
genom ttåbig attmiöning å be till Äottgl. £Ötaj:td bibpofttion för utbif*
itingoföretag ftällba mebel, fontina tidfamntanö ungefär 29,500 tittut*
lattb att från matten befriad. Utombefi minitaé 2,103 tunnlanb jörb
genom bett på ffogdplanteringdfafiaiiö befoftttab företagna fänfiiiitgeit af
fjött (Slbittörjan på froitoparfett Runneberg.
Uti uitöeröånig ffrifmelfe ben 21 3uli 1854 anl)öllo Ofifetd feb*
naft författtlabe ©tänber, att Sötigt. Sftajit måtte låta utfärba förupabe
ftabgattben om pmab iafttagaö borbe, få mål till förefomtnattbe af d)o*
lerafarfotenb införanbe i rifet, font äftoett till motmerfaube af farfotenö
itppfomft od) fpribattbe inom rifet, boet få att, i affecitbe på ben in*
rifeö fjöfarten od) traftfett, några farantäneu eller fpärrnittgar icfe mi*
bäre ftttge cga ruin. SJleb aitlebiting l)äraf odi febait meberböraitbe
embetémerf blifmit i ämnet l)örbe, fjär Äottgl. SHajit belé imber ben
5 September 1854 låtit utfärba förttpab ^örorbnittg om l)mab tillo mi=
ftyrelfe fig tttlbragit febatt fifta Otiföbag. 63
bäre iafttagaö bör titt fötefommanbe af dwlerafjufbomeitö tnfbranbe t
rifet, åfyftanbe, btanb annat, att genom inffräitfiting t farantänétiben
för fartyg od) paftagerare, foinmaube fran fmittab ort, famt borttaganbe
af fatf)egorien "mifttänft," få wibt möjligt itubmifa att på utrifeö fjö=
farten lagga några trydanbe baitb, belö od, genom ferffilb Äitngörelfe
af beit 13 famina måitab, meb uppftäfwanbe af 0todf)olmö Äarantänö*
Äomtniöjtonö beit 22 od) 23 (September 1834 på ttåbig befallning ut=
fårbabe Äuttgörelfer, mebbelat nya föreffrifter attgåenbe f>wab wib itt=
brott af polera inom rifet iafttagaö bör, famt tillita i ttåber förorb=
nät, att föreffrifterna i affeenbe på refanbe, font ttttber d)oleratib från
frätnmattbe ort öfwer lattbgränö etter idrnäg titt rifet antomina, fftttte
ittffrättfaö titt Ijwab tttt blifwit ftabgabt rörattbe lanbwäga refanbe inom
rifet. T>å liftoäl dwlerafjufbotiten, forn båbe åren 1853 od) 1854
warit inom rifet gängfe, i 3lugitfti od) September 1855 å ityo yppaté
å flera ittrifeö orter, od) beriblattb äfwett i Stodfjoltn od) ®ötf)eborg,
från fjwilfa bägge ftäbcr en oafbruten fjöfart uttberljåtteö meb aitbra
ftättett i rifet, l)ar ftottgl. S)taj:t bett 21 i ftjinämitbe måttab funnit
lämpligt förorbita, att ben i ofwanttämnbe Ättttgörelfe af ben 5 Sep=
tentbcr 1854 ftabgabe uttberföfning od) farantäitöffylbigljet för fartyg
od) refanbe tittd widare ide tttå ega runt, famt att fartyg od) refanbe
imber tiben ffola frifattaé från jfylbig^eten att wara ntcb fttitbf)etdbc=
tyg förfebba.
3M Éongl. 2)taj:té nåbiga ^ropojttiott, attgåenbe Statöwerfetö titt= <3t«t8iecrw.
flått b od) b ef) of, innefattar Juttftänbig utrebning af förl)åttaitbet meb få
wäl be ovbittarie od) eatia orbittarie jiatéinfomfterne, font jiatdwer=
fetö utgifter ttttber be ferffilba l)ufwnbtitlarne, attfer Äoitgl. 9)iaj:t ett
utförligare framftällttiitg i betta affeenbe nu ide wara erforbcrlig. 2)od
f)ar Äottgl. 9Jlaj;t wib betta tillfälle ide welat lemna cbetitälbt, ^itnt
-
64
Serättelfe om Ijmab t Oitfet och befö
forn imber be efter febnafte Oiiföbag förflutne år, för tjmitfa räfenffa=
perne blifmit afflutabe, ftatdinfomjterne, utöfmer ^mab uti rifdflaten
beräfnatd, lernnat betybliga öfmerffott, forn fontmit 9iifdgälbd=Äontoret
titt gobo, nemligen:
Od) för år 1854 „ 1,432,276. 36. 3.
maranbe, ehuru JJiiféhufmitbbofen för år 1855 ännu ide funnat afflu=
taö, lifmäl, yå grunb af uyygjorba beräfningar, anlebning antaga, att
för betta år ett ännu ftörre öfmerffott tömmer att ega rum; och har
Äottgl. SD^ajit, meb anlebning af gjorb anmälan, hurufout å be titt
0tatd-$ontoret influtna allmänna mebel funned en betybligare fontant
behållning, i itåber anbefallt bemälbe embetdmerf att, i ben nion befia,
jemte be före flutet af betta år ytterligare inflytaitbe bylifa mebel, an=
fågod mara för be närma)! föreftåenbe jiatdbeljofmeu umbärliga, öfmer=
lemna be famina, t egenffay af förflott på bliftoaitbe ligoiber emellan
0tatd=Äontoret od) Otifeté 0tänberd fRifdgälbd-Äontor, titt guttmäftige
i ftfinämnbe mert', yå bet gmttmäftige må tomma i tillfälle att, i enlighet
meb be för Otifdgälödmerfetd förmälning gifna föreffrifter, göra
ifrågamaranbe mebel fruftbäranbe od) för ben allmänna rörelfen titt=
gängliga, intillöefj be, fåfom maranbe en tillgång, öfmer hmard anmäld
banbe IKifetd 0tänber ega att förfoga, blifma, i öfmerendftämmelfe meb
be beflut, font härom funna tomma att fattad, för 0tatend utgifter er=
forberliga od) förbenffutt måfte ånyo inbragad.
IStléS @eban 3!ifetd ©fäuber mib 1850 och 1851 årend Siifdbag beld
be af Äongl. SJiaj:t uti nåbig ^royofttion framfiättba förflag,
auSufito*ött/ ^emte t)e * örbinarie räntan, få mät h»ab beträffabe ben tn=
geitm. m. ^etba, font beit fronatt behållna anbelen beraf, iitgåenbe hufmttbyerfeb=
för år 1852
för år 1853 .
9t:br 433,728. 10. 5.
,, 623,195. 30. 7.
ftttrelfe fig tillbragit feban fifta Otifdbag. 65
(ar bibe^odoö, be minbre bet^bliga eder få fadabe ftnåperfeblar, forn
moro beroettbe af markegång, ffuCte/ efter ett på grunb af be näftföres
gåenbe tjugu årend ntarfegångar faftflätbt inebelprtd, förroanblad tbeit=
ttingar tid tmjjt belopp, famt att grunbräntor ocb fronotionbe för fram=
tiben ffude utgörad efter mebeltalet af tio ård marfegångdprid, belö odf
afgifroit ett från Motigt. SRajttö nåbiga ?Propofttion i wiff utön ffiljaftigt
förflag, röranbe grunberne ocb fättet för tnarfegångdprifend beftämmanbe;
äfroenfont Oiifetd febnaft förfamtabe ©tanber, nteb antebning af kongl.
9)taj:td tid bern, efter meberböranbe räntegifmared, kongl. SRajrtd 33e=
fadningdbafroanbed i tänen famt kongl. SÄajttd ocb Slifetd kammar*
godegii Röranbe, aflåtna förnpabe nåbiga framjlädning, angåenbe be*
ftämmanbe af be fjufnoubperfebtar, Qwilla borbe fåfom räntor fortfaranbe
bibet)ådad, ^od Sötigt. SJlajtt i unberbåitigbet anmält bet af Oiifetd ©täuber,
för beråd bel, uti betta ämne fattabe beflut, famt SSonbe=©tånbet rnib
ftflnäntnbe Uiifdbag jetnroäl beftämt beu orbning, härefter betta ©tånbd
bcputerabe mib marfegåugdfättningen ffude bomma att ulfed; få ^ar,
efter bet kamtnar*(£odegium bltfwit i fråga om ränteförenllingen ptter=
ligare fyörbt, kongl. 9J£aj:t uti fcrffitba ben li Sftaj 1855 utfärbabe
nåbiga kuttgörelfer, angåenbe be uti orbittarie räntan ingåenbe perfeblard
omfättning ocb förenfling, angåenbe fättet för grunbräntord ocb frono=
tionbed utgöranbe famt angåenbe grunberne od) fättet för ntarfegångd*
prifend beftämmanbe, mebbelat nöbiga ftabganben för werfftädigbet af
kongl. 9Jlaj:td ocb 9lifetd ©tänberd uti omförmälbe ämnen fattabe be*
flut; ocb b^r, efter bet kammarkodegium, på ttåbig befallning, in*
fomrnit nteb uttberbåttigt förflag tid formulär för ttpa Sotbeböcfer, kongl.
9ftaj;t, jemte faftftädanbe af bufroubgruttberne för jorbebödferned form
ocb upphällning, för öfrigt uppbragit åt kammarkollegium att, rö*
»t®, titt 9t. @t. spröt- 1856—1857 l:jta ©arnt. 2:a Stfto. 9
' 66*
Dm 99?ötcS=
afgiftcnä u))^
I;cranbc.
Dm 5(limti=
CltbcitS 11)5)}=
fiöraube.
Slebfcittniltg
uti rotcfafanS=
afgfften för
ittfcifite fuiU
fetjeiititiatt
i -fpaffatib.
S'örfiiibrab
gntiib för ut=
göranbc af
©a()'ctcrfijc(=
)5cn i
©niålanb.
Dm S3aif|*(tt=
gujittateS 6c=
Serättelfe om f)mab i 9tifet ocE) befö
tanbe be fammad upprättanbe, mebbela be ytterligare föreffrifter, forn
ftttnad mara af betjof påfallabe.
SJleb bifall titt 9tifetd febitaft förfamtabe ©fänberd i uitberbånigfjet
anmätba beflut, l)ar Äongl. SDtajit genom utfärbab Äitiigörelfe af ben
18 2lprtl 1854 i nåber förorbuat, att genteitffapen mib be inbetba regementerne
må från ocb meb påföljanbe år 1855 mara befriab från
utgöranbe af beit få faöabe SJlötedafgifteu; fnoarjemte od) bå atuntitt=
merfningen i rifet imber en längre fötjb af år marit i jemnt aftaganbe
famt förfäljniugdprifet å frölland afrabd=atun från år 1847 ftänbigt
förmiiiffatd, t)maban bet för gifmet fiutbe antagad, att benna näring
befunne ftg i en ferbeted bet rödt ftättning, t)milfeit ide more att till=
ffrtfma enbaft tillfälliga fonjuufturdförbållauben, Äongl. 9Jlaj:t, i öfmer=
endftämmelfe meb Dlifetd ©tänberd för beråd bet fattabe beflut, genom
lifalebed ben 18 Slpril 1854 utfärbab nåbig Äitugörelfe, mebbelat föreffrift
om uppföranbe från od) meb år 1855 af beit, imber namn af
Stluntionbe, bittilld utaf tillmerfningeit mib alitnbrideit utgåenbe afgift;
ocb b ar Äongl. 9Jiaj:t för öfrigt, meb gillanbe af 9tifetd febnaft förs
famlabe ©tänberd i uuberbånigbet anntälbe beflut, i nåber förorbnat:
att ben utfodne frälfebentman i ög>allanb mib 1847 od) 1848 årend
;t)tifdbag ålagba roteoafand-afgift ffutle från ocb meb år 1855 nebfättad
till hälften af bet belopp, ^martill roteoafandafgiften för en båtdmait
i länet uppgår, enligt be föreffrifter od) beräfningar, forn tilt följad
eller frambeled i behörig orbniitg funna tilt efterrättelfe mebbelad; att
ben f. f. ©alpeterbjelpen inom ©almar, $ronobergd ocb Sötiföpingd
län, eller prooiitferne ©niålanb od) öian b, hvilfelt imber en lång följb
af år utgjortd meb förmanbting efter marfegångdprid, ffatl för framti*
ben, i lifbet meb b'*mb uti öfriga betar af rifet eger rum, beräfnad
od) erläggad meb penningar efter fronomärbe; att befrielfe från mau=
fttjrelfe ftg ttllbragit febait f t f t a Siifsbag. 67
tatspenitingarö tttgöratiöe må af bacfftugitftttare meb beraS lutftntr
enfor, äfmenfom af infpfeöfjon, tillgoboniutaS; famt att ben för tarf*
jeriiStillmerfniitgen utgåeiibe tionbeafgift ffulle från ort) meb år 18SS
nebfättaS meb en trebjebel af bet belopp, fmaruteb benna afgift, enligt
kongl. SDlajttö nåbiga kttttgörelfe ben 5 November 1848, utgjorts.
SJteb anlebning af OtifetS febnaft förfantlabe ©tänberö, i fttfmttb* S?cbfälhtiit|j
fattig öfmeretiöftämmelfe meb kongl. Staj.-ts nåbiga framftällitiitg, fattabe räntan af @to»
beflut, angåenbe beit från ©tora kopparbergs bergslag till fronait itt= teros sergs*
(flej.
gåenbe fopparräutanS nebfättning från pmart tionbe till Arnart tretionbe
ffeppunb af årliga tillmerfniugen, emot nppl)öranbe af alla bergslaget
tillerfänba privilegier ort) ferffilba förmoner, l)ar kongl. 9)iaj:t låtit Iföra
namnbe bergslag, l)iirinviba bergslaget more beredvilligt att ingå på
ontförtnälbe af OiifetS ©tanber för beit ifrågaftädbe räntenebfättningeii
ftabgabe milfor; hvarefter ort) febait bergslaget förftarat ftg milja å
berörbe milfor ingå famt berjemte gobfånt ett utaf kammar* ort) Sergs*
kollegierne, enligt erijållen ttåbig föreffrift, uppgjorbt förflag till foutraft
t berörbe fjäitfeenbe, kongl. 9)iaj:t, meb gillanbe af famina förflag, i
nåber anbefallt bemälbe kollegier att för fontraftetS utfärbanbe i laga
orbitittg erforberliga åtgärber mibtaga.
Csfter bet OiifetS ©tanber mib febnaft fallna 9JifSbag bifallit kongl.
9)taj:ts till bein aflåtua nåbiga ^ropofttioit, angåenbe uppföranbe, nit*
ber mi fa milfor, af ben åtffilliga tjernman åligganbe ffplbigfet att ut*
göra bagSmerfeit tu natura till fuitgSgårbar ocf aitbra fronolägeit*
feter, l)ar kongl. 5iDZaj:t för merfjiälligfet af 35ef ort) OfifetS ©tåuberS
uti betta ämne fattabe beflut mebbelat nöbiga föreffrifter.
Uppå gjorb unberbåuig anmälan, furu font OiifetS febnaft förfam*@‘‘i^*»a «i
labé ©tanber, belS mib faftftällanbet af bemtllniitgSafgifteit för fpelfort,
beflutat, att, till förmon för allmänna Sartil)itS*iiträttningen i ©tocffolm,
68
SBerättelfe om i 3fJifet ocb befé
meb fpra ffilltngar banfo förböja ben rtflförene för fjrcarje lef af bplifa
fort beftämba ftämpelafgift, belö ocf funnit åtffilliga föränbrabe fores
ffrifter i affeenbe på fortjiämplingend merfjiällanbe mara beböfliga, f)ar
Äongl. 9Jtaj:t, enligt 9itfet6 ©tänberé ^emftälfan, unber ben 13 3)e=
ceinber 1854, meb uppbäfroanbe af t)mab genom Äongl. 9ftaj:td nå=
biga görorbntng ben 23 februari 1842 marit ftabgabt, låtit förnpab
itåbig Äungörelfe i ämnet tid allmän efterrättelfe utfärba.
formulär ©eban, meb anlebning af Oiifeté mib 1847 ocb 1848 årené 9iifé=
för 9ftfS|ui=
»ubÉoten, bag förfamlabe ©tänberé gjorba ^emjlällatt, förflag till formulär för
IKif^ufmubbof efter ni) inet£)ob blifmit genom £)fmer=$ommtöfarien 91.
51. grebtn upprättabt, ocb utlåtanbe beröfmer afgifmitö ej blott af ©tatö=
kontoret, utan orf af Oiifetö ©tällberg åren 1851 ocf) 1853 förfamlabe
Oleoiforet, famt mibare Olifetö ©tänber mib ftftförflutna Dtifébag i un=
bcrbånigl)et anmält be af bent, för beraé bet, bårmib beflutabe änbrin=
gar ocb tillägg, bär Äongl. 9Jtaj:t, meb mijja jemufningar, i nåber gillat
od) faftfläUt ofmanberörbe förflag till nptt formulär för 9iifé£)ufmubbo=
fen; t fammanbang É>marmeb Äongl. 9Jtaj:t anbefallt Statskontoret att,
i ben mon fåbant mebl)inneö, låta för be förmaltanbe merfené famt
alla rebomtfanbe embete ocb tjenftemäné räfenffaper uppgöra förflag
till formutärer, få inrättabe, att befja räfenffaper marba fammanfatta=
be i möjligafle lifftämmigbet nteb ben lipa planen för Ofifébofflutet,
på bet be fammaé refultater må meb lätthet od) utan miblpftigare oms
flut funna i IRifObufmubbofen intagan.
gBttpwfter i Gsfter inbemtanbe af kammar=9Tättend unberbåniga utlåtanbe, bär,
6ortfti;ttabe meb anlebning af SWifeté mib 1850 od) 1851 åreuö Dtifdbag förfam=
perfoncrb fro=
noutffoifccr labé ©tänberö unberbantga anl)a(lan, att, feban lmé bein fråga blifmit
od) beter. J
mäcft om afffaffanbe af bitttllé brufliga efterlpöningar af perfoner, forn
bäfta för obetalbe fronoutjlplber, kongl. 9Kaj:t måtte bäront, på fätt
ftpretfe fig tiltbragit febatt fifta Utifébag. 69
tämpligaft fpnteé, förorbtta, Äottgl. Sftajtt, jemte upptjäfnjanbe af Ijmab
förut rörattbe betita efterlpöningar marit ftabgabt, imber beit 19 2)e=
cetnbet fbrlibet år låtit utfärba ttåbtg Ättngörelfe, angåenbe fbränbrabe
förejfrifter i affeenbc å frottoffplberö od) böters) uttaganbe ^oé perfoner,
font från ffottffrifningéorten afflpttat.
SJleb l)itfmubfaf(igt gidaitbe af Dt itc tö febnaft förfamlabe @täuberö, Kiptt m^nt»
itteb antebning af Äottgl. 3Jlaj:tö nåbiga framkallning om becimalf^ftemetö
tillämpning på Oiifetö mpnt, fattabe beflut, angåenbe allmänna räfnefät*
tet för penningar fatnt grunbente för utmpntning af jtlfmer od) foppat,
l)ar Äongl. 9Jtaj:t imber ben 3 februari förlibet år utfärbat förnpab
ttåbtg görorbtting uti bejja ämnen; fomntattbe från od) meb bet år, bå itp
af dtifeté @tänber fajijMb ftatöreglering tager filt början, ftatéräfen=
ffapertta för famina år od) febermera framgent att föraé i enlighet ttteb
bett ttpa mpntberäfttingen, fantt alt bebiterittg od) nppbörb att ffe i
öfmerenöftämtnelfie berttteb.
Huber bett tib, font förflutit från febttajle Oitföbag, fjär rifet ilanf[att"r»7^§=
allmänhet marit gpnnabt af goba fförbar; i följb Ijmaraf anlitanbe af
be tid Äottgl. SJiajttö biépojttion för nnbfättning mib mifimärt ftätlba
mebel ettbaft unbantagémid od) uti ringa mott ifrågafouimit; ffolanbe,
till närmare upplpéning i affeettbe på anmänbanbet af be för otnför^
tttälbe änbatttål anmifabe tillgångar, äfmenfom angåenbe förfjållaitbet
ttteb be ätbre unbfättningöligoiberne fatnt fortgången af f. b. allmänna
SJiagaftnöfonbenö utrebtting, ben beröm utaf meberböranbe embetdmerf
afgiftta berättelfe, meb tillfjöraitöe l)attblingar, till 9tifeté @tänberö
6tatö4ttffott öfmerletnnaé.
féfter af 9iifetö febnaft förfamlabe @tänber gjorb anmälan om be= spoftmerfet.
ras), meb anlebttittg af Äottgl. 9Kaj:td nåbiga framftällning, fattabe be*
flitt, attgåeitbe föränbrabt portofpjlent för bett ittrileö brefmerltttgen, jemte
SSerättet f e ont l)wab i Diilet o cl; b e fé
åtffidtga beniteb fatnntanbang eganbe frågor, l)ar, t öfmerendftänunelfe
bernteb, Äongt. 9Kaj:t mebel)! Äuitgörelfe bett 9 Maro jtjllibne nr till
iafttaganbe från ocb nteb bett l påfötjbe 3ult i »taber förorbttat, befö
ntt un b inrited brefmeilingett flad för bref, font nteb poflett beforbraö
emellan be orter, ber pojlanftalter ftnnad, ett wifit od) lifa mebelporto
af flira ffidingat battfo, utan affeettbe på af|lånbet, erlägga^ för fnoarje
bref af eniel wigt, belö ocl att, wib inlentnanbet af bref å $oft=$ontor
eller $Pofb=erpebition, få lallabe "^rimärlen" må till portoafgiftené erlåg=
gaube begagnad; t famntanbang bwarnteb Äottgl. 9)iaj:t ntebbelat be
ytterligare föreffrifter, font för behörig werljlädigbet af Dejj od) Uiiletd
©tänberd uti bejja ämnen fattabe beflut funnitd erforberliga.
$ör öfrigt I;aftt?a pofiförbiitbelferite inom rifet blifwit unberlättabe
genom inrättanbe af flere nya pofianftalter fantt öppnattbe af åtffilliga
nya poftgåitgar, i bwilfet affeettbe ferffilt må näntitad, att för berebatt=
be af bagltg pofMommuniEation emellan fmftmtbftabett od) utlanbet äf=
wett uttber bett tib af året, bå ångbåtdfarten är inftädb, fitädpoftförbittbelfett
mellan ©todl)olnt od) cipelftngborg är morben utfträrft till alla
bagar t wedan uttber be fem wintermåitaberne Sanuari, februari, SDfcard,
2lpril ocb December fåluttba, att nya fttädpofter fern gånger i wedan
fränt od) åter, nteb anlöpaitbe af ©lenninge, inrättatd; l)warjemte utt=
ber berörbe tib nya fttädpofter blifwit tidwägabragte twå gånger t wedan
från ^»almftab tid ©ödeborg fantt tre gånger i wedan från ©ödeborg
tid dpalmftab; ocb bar ©eneral=l|}ofM0tyreIfen erl)ådit befallning att gå
t -författning ont anffaffanbe tid l)öftett år 1857 af ett för winterpoftföriitg
emedan ©ottlanb od) Ölaitb byggbt od) änbantåldenligt iitrebt propeder=
ångfartyg af jeru, bwillet, få wtbt ftg göra tåter, bör wara tjenligt
för poftförbiitbelfeitd itnberbådatibe fommartiben 2:tte gåttger i wedan
emellan fafta lätthet od) ©ottlanb; äfwettfont föreffrift blifwit bemälbe
ftyrelfe ftg tilTbragit febatt fifta Olifébag. 71
©greife mebbelab att, få (änge nttwaranbe winterpoffföringéfätt me((ait
itämttbe otter fortfar, wibtaga be anftalter, forn funna wara bef)öfliga
för pojlenteö ffynbfamma fortffaffanbe öfwer Ölaub.
9)teb Ijäuftgt ti(( berebanbe af ytterligare (ättnab t pofifbrbinbe!fer=
ne meb främntaube tanber bär, på fatt ofwait är nämnbt, en $oft=
konvention meb granfrtfe blifwit afflutab.
Sintalet af meb pofterne beforbrabe bref, Ijwilfet år -1852 ntgjorbe
4,275,511, Ijar imber ben febermera framftutna tiben öfatö, få att
bet famina uppgått,
år 1853 titt
4,602,233.
år 1854 "
4,913,210.
Ofb år 1855 " 5,112,919.
^oftnppborbeit bär jemwäl på bet ()e(a warit i ftiganbe, få att,
bå fammantagba portobeloppet
år 1851 nppgid titt 669,564 9i:br 42 ff. - r:ft, bet famina utgjort
år 1852 . . . 666,954 „ 11 „ 3 „
år 1853 . . . 690,914 „ 1 „ 4 „
år 1854 ... 731,930 „ 23 „ 4 „
od) år 1855, enligt ap=
prorimatift uppgjorb
beräfniitg .... 750,266 „ 44 „ „
3emte bet ben reban före febnafte Diifbbag beflutabe electro=mag^
netijla telegrafliuia från ljufwubftaben, öfwer ttpfala, Stöefteråé, Örebro, 'gr^tn!^
Sttlariejiab, Sibföping od) SGBeneréborg, titt rifetö anbra ftab ©ödeborg
od) berifråit wibare titt ^eljtngborg btifwit i jin Ijelfjet fullborbab fallit
ytterligare utfträtft till SMntö, l)afwa bylifa telegraflinier blifwit iu=
rättabe, belö från ©tocfbolm, utnieb öftra luften foberut, genom ftäberne
©öbertelje, tkyföping, 9lorrföptng, Sinföping, Söefterwif, ©almar, ©arlö
-
72 Serättelfe om b^ab t Olif et ocb be fö
Suffroertet.
trona, (Sarlöbamn, ©tjrijiianjiab ocb g)ftab titt Sttalmö, betö norrut
fran Upfala titt ©efie, ^loilfen jiftnämnbe linie unber inttemaranbe år
blifmit fortfatt genom fläberne ©öberbamtt, 4?ubifématt od) ©unbämatt,
titt ^ernöfanb, hvarförutan en utgrening af meffra telegraflinien från
Örebro titt ©arlftab tneb tetegrafftationer i ©arlftab ocb ©briffinebatnn
blifmit ttttmägabragt, äfmenfont en telegraflinie är morben aitlagb mellan
ftaben Söabfiena ocb Sttotala föling famt en btjlif beflutab att anläggaö
mellan ftffnämnbe föling ocb Örebro, nteb ftation i Slfferfitnb. Öd)
bär, i fammanbang nteb ttieglemente för eleftriffa telegrafmerfet, af=
giftöberäfningen för fortffaffanbe af mebbelattben meb fåbatia telegrafer
blifmit af Äongl. Sttaj:t i ttåber faflftättb, äfmenfom be optiffa od) be
eleftriffa telegraferne blifmit fiättbe unber infeenbe af en gemenfatn
ftprelfe.
3 bufmubfaflig öfmerenéjfämmelfe meb bet utaf Olifetö febnaft för=
fatnlabe ©tanber uppgjorba förflag, l)ar föritbab tulltara unber ben 4
^December 1834 blifmit af Äongl. Sttajtt utfärbab. ©ebermera l)ar
$ongl. 9ttaj:t, för att i möjligafie måtto fötminjfa olägenl)eterne af be
i attmänbet l)ögt uppffegrabe prifeit å lefnaböförnöben^eter, unber ben
26 September ftftlibne år i nåber mebgifmit, att åtffittiga till bplifa
förnöbenbeter bänförliga maruartiflar finge intill Sttaj månabö utgång
ittnemaranbe år tullfritt i rifet införaö; bmilfett tullfrihet berefter ge=
nom Äottgl. Sttajttö nåbiga Äungörelfe beit n ftftlibne 2lpril blifmit titt
betta dré flut utfträcft.
Stteb bifall titt Olifetö febnaft förfamlabe ©tanberg uitberbåniga
bemftättan om borttaganbe af be uti nu gättaitbe tutttara flabgabe förbub
belö mot införfel af tact- od) barlaftjern, belö mot utförfel af
åtffittiga artiflar af gjutet jern, bär Äongl. 8ttaj:t, utöfmer bvab i 13
§ af
ftprelfe fig ttllbrngtt feban fifta 9lifdbag. 73
§ af itnberrättelferna wib tulltaran är mebgifroet om införfel af Sarf*
jern för tnefaniffa werfftäberd och gjuterierd bebof, imber ben 19 Ses
cember 1855 t nåber förorbnat, att Sarts pcb Sarlafcjern ina t rifet
titförad emot en tuflafgift af en rifdbaler banfo för bwfltje ffeppunb
ftapeljlabdwigt, famt att utförfel må ega rum af£arf= tfd) 33arlaft=jern,
fanoner, forfén, nirfl)afar od) mörfare, oftämplabe ocb oborrabe, famt
af Rallar öfwer li tumd tjorflel, jemte (ob od) lobjor, öfwer ett ffeps
pitnbd wigt ftprfet, allt emot en tuflafgift af en rifdbaler banfo för
bwarje ffeppunb ftapelftabdmigt; t fantntanbang bwartneb Äoitgl. SCRaj:t
i nåber mebgifwit, att fmibt eller walfabt ©tångs ocb ^lattsjern, f=beld
turn tjortt ocb berutöfwer, imber 12 turné brebb ocb öfwer l=beld tumd
fprfant, må tullfritt till utrifed ort utförad; od) fmr ^ottgl. 9Jlaj:t
imber ben 29 i famina månab i nåber förflarat, att nuwaranbe förs
bub mot införfel af $rut må från od) uteb år 1859 lifalebed upphöra,
famt anbefallt ©eiteral=Sulls©ti)relfett att till Äongl. Sftajd iitfomma
meb itnberbånigt förflag till nöbiga jkbgattben om jijlnämnbe artifeld
tudbebanbling.
3 anlebning af Otifetd ©tänberd wib 1850 ocb 1851 årend tftifds
bag unberbånigjt gjorba framfläUning om inrättanbe af få fallabt Srans
jitsitpplag i öfwerendftämmelfe meb berför af IKifetd ©tanber angifne
grunber, l)rtl' Äongl. 9Raj:t imber beit 21 Sötard 1854 ntfärbat ttåbig
ftörorbning om få beffaffabt upplag famt berwib iafttagad bör.
öfter bet 9lifetd febnaji förfamlabe ©tanber, wib anmälan af be*
rad beflut, angåenbe tullbejtämmelferne för artiflarne SSränwin ocb ©prit
famt Söiit, tiflifa i unberbånigbet wärtt fråga om änbring uti ben bits
tilld forejTrifna grunb för bejja artiflard tudbebanbling; få \)ax, efter
weberböranbed böranbe, Äongl. 3)laj:t, jemte förflaranbe, bet någon för®
©i^. litt K. ©t. spröt. 1856-1857 l:fta ©ami. 2:a Slfb. 10
, ©fogås effy
Sagetiflajen.
STittBisgaitab
leib ©fogås
Snjiitujct.
SSerätteffe om bwab i 9Zifet ocb befö
änbring uti bet för nämnbe varor, när be infomnia på buteljer eder
frite?,, förut brttfliga förtullningöfätt efter famtetal icfe för närvaranbe
fomine att ega rum, genom Äungörelfe ben lo Sanuart iititevaraitbe
år i nåber förorbnnt, att alta till införfel tillåtna flag af ^Bränvin ocb
©brit, ä floen font af 2Biit, ffola, bå be införaö på fat eller i faftager,
ftörre eller mittbre, efter toigt förtutlaö; l)toarjemte Äongl. 9Jiaj:t t nåber
mebbelat ferffilba beflämmelfer i affeenbe å beräfitiitgeit af tntlafgifs
terne loib införfel af ifrågavaranbe loaruartiflar.
gör tillfället! å be ännu oafvittrabe ffogar inom Norrbottens län,
bvarå årlig ftaffångft är mebgifioeit, äftoenfom för toårben af be efter
afvittring gvarblifvanbe kronans öfverlobpöntarfer berftäbcS faint för
införatibe å kronans ffogar af en orbnab hushållning, hvaraf jemväl
enffilba funna fjemta lehning ocb rättelfe vib bebanblingen af bein tills
l)öriga ffogömarfer, bafva imber loppet af förlibet år en Sägmäjfare
ocb 2:ne Öfverjägare blifvit inom berörbe län anftällbe; hvarjemte
Äongl. 9Naj:t imber innevaranbe år mebbelat nåbigt beflut om anftäls
(anbe af Sägeristjenjiemän till cttabanba antal jemväl inom 38ejierbots
tenö län; ocb fm* $ongl. 3Naj:t lifatebeö i nåber förorbnat om tillöfs
ning af förut varaitbe Sägerisperfonal inom ©atmar län; ffolanbe, få
fnart ©fogSplanteringösfajjanö tillgångar bet mebgifva, tiHfättning af
erforberlig ©fogé* ocb Sägerisbetjening ega rum äfven inom Söejlers
Norrlanbö ocb Semtlaitbö län.
gör berebanbe uti beit åt ©fogS=inflitutet upplåtna lofal å Äongl.
3)jttrgårben af lämplig bofiab för gnftitutetö t. f. ©t)ef, jemte rum för
ett Särare ocb en 28aftntäjkre, fantt tid åffabfontmanbe af tillräcfligt
utrymme för ben tbeoretiffa unberviéitingenö beförjanbe farnt förvaring
af be Snfiitutct tillhöriga läroböcfer ocb ^aubtingar m. itt., fm* ^f0**
ftprelfe fig titlbragit feban ftfta tfébacj. 75
berlig tidbpggnab mib nämnbe lofat blifmit af Äongl. 9Jtaj:t anbefadb
od) imber imtemaranbe år påbörjab.
förvaltningen af be för br>ggnaber od) reparationer å fronané buö j!tc',an8
o , , ' od) 6t?ggnabcr.
fa vät t f)ufmubftaben, forn t lanbéorterue anvtfabe ferffilba ftatöanffag
t)ar af veberböraitbe embetönmnbigfyet blifvit beftribb i öfverenöfiäm=
metfe nteb beröm gifna föreffrifter. Semle bet manliga unberlfådet f)af=
ma åtffidiga bpggnabéföretag af jtörre omfattning blifmit utförba, i
hmilfet affeenbe må nämnaö belö titl= od) påbtjggnab å bet f. f. (J3rei&=
ftffa hufet i Ifufmubftaben till berebanbe af rmnligare lofal för Sänä*
flptelfeu i ®torff)olm3 län, belö uppfötanbe af ett ferffilbt lanbtjlatd=
embetöt)uö i Umeå.
0or att i möjligafte måtto på ett (tälle fammanföra be förut uti steatemente
' fcr marten
flere författntngar fpribba föreffrifterne, angåenbe mårben od) nubert
' u .. ar l'cftat(8(a=
f)ållet af boftädörum och lägenheter uti kronans imber Öfmer=3ntenbentö=«8c"r^tct ‘
1 Stenan» tuS.
embetetö infeenbe ftäflbe flott ocb f)tié, Ijar Äongl. 3Jlaj:t härom un*
ber beit lii ®tarö innemaranbe år utfärbat förnpabt Reglemente, fjmar=
uti, nteb liteflutanbe af åtffidiga imber numaranbe förhållaitben minbre
lämpliga älbre ftabganben, flere irna af behofmet påfadabe beftämmel=
fer blifmit tidagba.
£>et utaf Rifetö febitaft förfamlabe @tänber, enligt $ongt. 9)!ai:tö cmBuggnab
1 af
ttåbiga framjtädntitg, bemtljabe anflag tid ombpggnab af Rorfebp bro 6w.
på mågen medan tjufmubjtaben od) 2)rottuingljolmö luftflott fjät; blifmit
för bet affebba änbamålet anmänbt, få att fudborban af nämnbe bro=
bpggitab ät rebait före betta årö flut att cmotfe: ori) har, efter bet nös Stot Sänka*
, , , fyBfbtngercfi*
btga mebel jeutmäl bltfmit af Rifetö Stänber anmifabe för itppföranbe tens t S6n=
af nptt Öanbéfyöfbingerejtbené od) embetöfmä i (£t)riftianftab, Äongl. pum,‘ai"
95taj:t mebbelat erforberliga föreffrifter för merfjtädigljet af betta bngg=
76
gttfTiftfl
Santer.
Sftfafs
Santer.
^Ijpot^efgs
föreningar.
Serättelfe om f)toab i ttiifet oelj befö
naböarbete, f)toarnteb liftoäl, i atifeenbe titt inftäffaöe kinber, början
för (t finmat ffe unber torpet af inuetoaranbe år.
@l)ttru Äottgl. Majit, totb pröfning af bet utaf Dfifetö febnaft för*
fantlabe ©tanber öftoerlentnabe förflag titt Sag för enffilba Santer, ftin*
nit ©ig, på grunb af beremot frantftättbe anmärfnittgar, förljinbrab att
famina förflag i befi fjellet antaga, fjär $ongl. Majit liftoäl, tneb af*
feenbe å Ijtoab ttiifeté ©tanber anfört od) för att i möjtigafte måtto
giftoa åt föreffriftertie om enffilba Sanfert toerffamljet od) fontrotterne
berå en af beljofioet påfattab futtflänbigijet, unber ben 10 9fooetnber
förlibet år ntfärbat nåbig $ungörelfe, innefattanbe toijja anbringar od)
tillägg uti $ongl. Äungörelfen beit 9 januari 1846, angåenbe enffilba
Santer, font utgifma egna frebitfeblar; od) fjär feberntera, unber till*
(äittpning af berorbe ftabganben, Äottgl. Majit, uppå gjorba unbetbå*
niga anföfitingar, i ttåber betoiljat förlättgb oftroj od) faftffättt för=
npabe reglementen för be fornt toaranbe enffilba Sattferne i ©fåne,
28ertitlaitb, Öflergötl)lanb od) ©målattb famt Örebro län; fpoarjemte
Äongl. Majit mebbelat oftroj od) fafiftäfft reglementen för bolag, bil*
babe för enffilba Saitf=inrättningar i ©toeffjolm, 91orrföping cd) 28 a b*
flena.
Uti fläberna ©uttbdtoatt, ^»ttbtféioatt od) Sttnb fjaftoa bolag bif*
bat ftg för att, unber benämning "$itial=Sanfer," bebriftoa banfrörelfe,
utan rättighet titt ntgifmanbe af egna treefta etter graoerabe frebit=feb=
lar etter attbra, fåfottt mynt, löpattbe förbinbelfer; od) f)ar Äottgl. Majit
jetmoäl för befa Sauter mebbelat oftroj, äftoettfom reglementen för
bent blifioit faftflättba.
$ör ^t)potf)efdförettingarne medan jorbegare uti SÖermlanb, Öjier*
göt^lanb od) ©fåne fjaftoa förntmbe reglementen blifioit utfärbabe.
ftprelfe fig tillbragit [eban fifta Otiföbag. 77
Uti Skriö ftab bär en öifränte-anftalt blifteit inrättab, ä fleen forn 8tfrän|e=an=
en allmän 8efparingö= ocb 8ifränte=anftalt bilbatö inom ©almar län;
od) ^ar Äongl. Majit å be för befa inrättningar uppgjorba reg(emen=
ten mebbelat nåbig faftftäHelfe.
©eban, nteb anlebning af Dtifetö leib 1850 ocb 1851 årenö 9iifö=
bag förfamlabe ©tänberö gjorba anhållan, belö ntrebning af fö r l) å 11 a n= “’(e(b
bet nteb fieenffa folfetö alla ffattebörbor ocb öfriga ufffplber, jemte66rbor m@tatö=
ocb 9iifögälböieerfené famtliga utgifter, leib början af 1809 ocb
1810 årenö 9fiföbag, belö ett famuianbrag utaf alla, meb l)änjtgt till
berörbe ffattebibrag ocb utgifter, unber ben febermera förflutna tiben
beflutabe od) roerfftällba föränbringar, belö od fuHftäubig jemförelfe
emellan flatterne ocb ftatöutgifterne leib nämnbe tib famt beraö below
år 1850, utaf bertill ferffilbt utfebbe perfoner äro leorbna uppgjorba,
baftea bejja Jjanblingar blifieit, på Äongl. Maj:tö nåbrga befallning,
till trbdet beforbrabe.
Meb anlebning af l)ieab 9iifetö febnaft förfamlabe ©tänber t »11=
berbånigbet anfört od) f)emflällt i fråga om bilbanbe af ett penftonö=
auftalt för fieenffa Jpanbelöflottanö ©feppare, ©tprmän ocb ©jöfolf,
l)ar Äotigl. Majit åt en ferffilb tillförorbnab Committé t nåber upp=
bragit, belö att närmare utreba be förbåHanben, font äro en följb af
eller ega fammanbang meb nu gällaitbe fiabganbeit om bemfommanbe
ffeppöbefättningarö rättighet att åtnjuta få faöab föriug, belö äfieeit
att uppgöra ocb, få fnart ffe fan, till Äongl. Majit infomma meb fullftänbigt
förflag till inrättanbe af en fåban anftalt för ålberjiigne eller
brädlige fjömänö unberjlöbjanbe, forn blifieit af Diifetö ©tänber affebb.
.Då Äongl. Majit meb leälbepag aitfer broarje bemöbanbe för
leubftabenö förfföning od), i fåbant affeenbe, ide bettet lemnat utan* menuppmärffambet
bet tibtalö förefomna förflaget att borttaga alla be på
78 Serättetfe om Ijmab t 3? t f e t o c befö
jlaböbelett ,§elgeanböhotmen befintliga ljud ort) bpggnaber famt planera
benna joline, ^ar Äoitgl. 9)laj:t, fåfont en förberebanbe åtgärb för betta
företagö merfjlättigfjet, i imber öfmerlemnat åt en ferffibt Committé att
uppgöra ort) titt Äongl. Sftajrt iirtomnta meb förflag, få toäl ttttÄongl.
.fjofjlattetö förflpttanbe titt annan lämplig platö, font ort titt .fjelgeaitbös
holmeitö planeranbe ut. m.; ^milfa förflag böra upptaga ej minbre be
åtgärber, forn funna erforbraö för att fontma i beftttning af np tjenlig
tomt för Äotigl. ^»of|lattet, jemte beräfiting af be foftnaber, pmartitt
betfantmaö författning, ftfioenfom .§»elgeanböhölntenö futtfiänbiga planen
raabe, ffutte fontina att uppgå, än ort projeft=ritningar od) foflitaböför=
flag få mät till bet lipa ^»offtattet, font titt lämpligare anorbitattbe af
beit planerabe ^»etgeanbél)olmen. Ort) är Äoitgl. 9Raj:t, för beforbranbc
af ifrågamaranbe önffmärba änbantål, ftttitab att, när öpofjiattetö förs
flpttning fotnnter titt merffMtttgfiet, låta borttaga famtliga be å -ftelges
anböholuten belägna, ^»aitö 9Jlaj:t konungen enffilbt tillhöriga hwö och
bpggnaber, fantt fojinaböfritt titt meberböranbe upplåta tomtplatferne,
hmarå befa l)uö och bpggnaber äro uppförbe.
©:t S3artpefc= $ Äolonien @:t Sarthelemp häfma ^anbel od) rörelfe ptterligarc
litty*
aftagit; i följb tytvaraf infomflerne fortfaranbe marit otitträdliga för
utgifternaö beflribanbe, få att ferffilba fumntor pmarje år ntåjl, för
unberljåttanbe af önö brätfel, fråu fiatömerfet tittffjutaö.
wSrtmT Huber bet Äongl. 3)taj:t hat att anlebntng att mara tittfreböfläHb
aSmSnfct. nteb bet fått, hwnrpit prejterffapet t attinäntyet fullgör jina åligganben
för mårb och beforbrait af religion ort) feblighet, fortfar på flere orter
inom rifet bett oro, hvaraf fprfau liber, att märta befpntmer od) fors
brar merffamnta och tvarfamma åtgärber för att återföra fånö od) orbning.
3 aitlebning af märtt fråga om mibtaganbe af åtgärber för eit
förbättrab fjälamårb t tynftpubftabeit, hät Äongl. S)taj:t, feban mebers
ftprelfe fig tillbragit feban fifta Dtiföbag. 79
böraube btifroit E)örbe ocb förftag betmib framjlätltö om 0tocfbolmé föt=
famtingarö inbeliting i fcrffilta biflrtEter, föröfanbe af bet orbinatie
prefierjfapetö antal famt föränbrabe gruitber fot* utgöranbe af bets
faiitmaö aflöning, t imber förorbnat om nebfättanbe af en Committé
för ntarbetanbe af förflag till en föränbrab organifation i berörbe af*
feenben.
$öt berebanbe af religionéunbermiöniitg åt $inn=aHntogen inom
norra ocb föbra ginnffoga Äapell=förfamlingar famt i .jpmitfaiibé ocb m. nt.
OjintarEö focfnar, l)afma fortfaranbe anflag af allmänna mebel utgått
ocb meberböcanbeö afgifna berättelfer mitöorba, att be mibtagna åtgär=
berna för fpribanbe af upplpéning inom befa aflägsna orter burit f>el=
fofamma frufter. 5lntalet af be barn, forn begagna itnbermiöitingen,
uppgicf unber näftlibet år till 766. 0pribanbe af religionéfnnjTap
blanb Öappffa allmogen l)ar jeimoäl marit föremål för Äongl. SDlajttö
omforg ocb ett arbete för ben enffilba religiöfa nppbpggelfeit tsar blif=
mit på Öappffa fpråfet trpcft ocb utgifioet.
0eban af Äongl. S)laj:t förorbnabe ferffilta Äommitterabe utarbe*
tat förflag till itp Äprfo&anbbof, boillet marit öfmerlemnabt tid granff*
liing af bet mib ftftlibne Oiiföbag förfamlabe ^refteftånbet, fm* famina
förflag, i enlighet meb ^refleftånbetö beröm gjorba bemftällan, marit till
Äommitterabeö förnpabe ^anbläggning öfmerlemnabt, ocb Äommitterabe
pafma, efter erl)ållen fännebom af be anmärfningar, pmilla inom ^re=
ftejlånbet blifmit framjiällbe, utarbetat ocb till Äongl. 9Jlaj:t ingifmit
nptt förflag till föptfobanbbof. Srpcfta eremplar Ipäraf bafma blifmit
tid famtelige Äonfiftorierne famt Äontraften i rifet utbelabe, fymx?
jemte Äonfifiorierne erhållit befallning förfiänbiga preflerffapet, att an=
märfningar emot förflaget funna af ben, forn bertill finner fig befogab,
före ben l influnbanbe 9fooember till Äongt. SJlajit inlemna^.
80 SSerättelfe om bwab i 9iifet ocb befé
^örflag tid "^örtlaring öfwer doctor Sparten 8utt)eré Sida (£a=
t^ec^eö" bär jemwäl btiftoit af ofroanbemälbe Äommitterabe, i öfwerené=
jiämmelfe meb bet bent (emnabe uppbrag, utarbetabt ocb Äonjtftorierite
bafwa erbådit befattning att inom innemaranbe åré flut meb utlåtan=
ben beröfmer infomma.
Unbcrftiib tia 3 lifbd meb fnoab unber en längre tib egt runt, bär imber befift
troöfortoanbter ° ' ' 1 '
< ft|wwanbe förflutna arén ett artigt unberftöb af 300 francé utgått titt bet i Sor=
beaur inrättabe Äaped för fjöfaranbe af ben ^roteftantifla troébdäituel=
fen, äfmenfom bet belopp af 5,000 9J:br, Diifeté febuaft förfamtabe
0tänber anwifat åt 8utf)eifa förfamlingen i ^ariö tid unberjtöb för
tidmägabringanbe af ffotor tid Sutberffa barné uppfoftran, blifwit tid
förfamlingen utbetatbt.
^Brotejtantiffa förfamlingen i Sftanteé, font anbådit om unberftöb
för afbetatanbe af ben ffitlb, förfamlingen jtg åbragit för uppföranbe af
itp fprfa, broarö wibntattbådanbe är af intrcfie för be många 0menffar,
forn, tid fötjb af ftänbigt tidtaganbe bonbetéförbinbelfer, beföfa nämnbe
jtab odp ber nebfätta jtg, bär för berörbe änbamål erbådit ett anflag af
1,000 francé.
Ritningar b«f^a btiftoit af Äongt. 9Raj:t faftftädbe tid 43 npa
iian,M- fprtor, tid utwibgning, ombpggttab eder reparation af 28, tid tornbpggnab
å 18, tid orgeltoerf i 62 famt tid altarprpbnaber, prebifjblar
od; täflare i 15 fprtor. 59 förfanttingar hofwa erbådit tidjtånb att
genom fodeft od; ftambof infantta bibrag tid fprfobpggnaber.
5tf förefontne antebningar bot tongt. 3Jtaj:t anbefadt Äonji)tori»
erne t rifet förftänbiga toeberböraitbe prefierffap att hafina tidfpn ber=
öfwer, att wtö fprforö npbpgganbe m. nt. förejfrifterne i ^örorbtiingen
ben 31 3uli 1776 iafttagaé.
3 aitleb
-
ftprelfe fig tillbragit feban fifta Dlifébag. 81
3 attlebtting af beröm utaf Uiifetö ©tanber gjorb framfMning&mnhmgat
lttcb pafiorater
od) Äottgl. 2Jtaj:tö mebbelabe nåbtga föreffrifter, tjafioa åtgärber föro$ fctfaw«n=
betning af paflorater, ber fåbant för fjälatoårbenö behöriga fjanbtjafs
toattbe marit af beljofioet påfatlabt, fortfaranbe loibtagité. ©enom Äoitgl.
SWajité beftut i betita frågor Ijafioa följanbe antal nt>a paflorater blif=
mit bilbabe, nemligen: inom ©rfejliftet ett, inom ©fara fiift fpra, inom
SBefleråé flift ett, inom Sunbö ftift tiva, inom ©ötijeborgö ftift ett, inom
©arljlabö ftift tre, fantt inom ^ernöfanbö ftift tioå. 3nom tioenne för=
famtingar f>afiva $apeH=prebifanter blifioit anftällbe od) tioenne ^apell=lag
l)afioa blifioit till anner=förfamlingar föränbrabe. @n ^omiititiifleröbes
ftällning är, fåfom öfioerflöbig, inbragen od) tioå titia briita befattningar
fiafioa blifioit inrättabe inom förfamlitigar, Ijtotlfaö ioibfträcftl)et od) folf=
tttängb gjort fåbant nöbigt. 3nom ferffilte belar af rifet fjaftoa bpar
ocb Remman, ber bet fiir fjälatoårbenö bättre ljanbf)afioanbe anfettö lämp=
ligt, blifioit från ett till annat paflorat förlagbe.
^örflag till foränbrab flafiififation af pafloraten inom Öinföpingö
flift l)ar blifioit af Äongl. 9Kaj:t giöabt.
Sif be till $ongl. 9Jlaj:tö pröfning titfomne förftag till öftoerenö= sprcfierfTapets
aflöning»
fomitielfer om preflrättigljeterö ittgöranbe liaftoa 68 blifioit fajlftädbe.
3orbaffönbrtngat från be prejlerffapet anjlagne boflälleit fjär Äongl.
Sftaj-.t i ferffilte fall beioiljat, ber fåbant, för att bereba lämplig platö
för ffolfjitä, fattiged, ittioibgniitg af fprfogårbar m. m., funnitö nöbigt,
bod mot författningöcnligt beftämb afgälb till boflä(löinnef)aftoaren.
3 enlighet nteb 9iifetö ©tänberé gjorba framfiällning, f)ar Äoitgl.
9ftaj:t, genom ©irfulär beit 22 ©epteinber 1834, jtabgat, att profletun=
tior [fola, uttbet be ertra nåbår, font funna toarba aflibett Äontrafté*
23i§. tilt St. ©t. spröt. 1856-1857 l:fta ©arnt. 2:a Slfb. n
82 Serättelfe om fytoab t 3ftfet ocf> befö
4>ro|lö flecb^uöbetegare betoiljabe, obelabt tillfalla ben, forn Sproftfpfjlan
imber tiben föreftår.
@eban, t attlebning af toädft fråga om rättighet för be förfantltn=
gar i Öuttbö ocb @ötl)eborgö ftift, från fpoilfa l)elgoii|Tplb utgår titt
(Morna berfiäbeö famt aflöuanbe afbefiaö lärare, att ffelftoe, i liffjet nteb
aubre förfainlittgar i ftiften, få för bet nteb ftelgonffplbett urfpritngligeit
affebba änbamåt bifponera benfamma, ttfifetö @tänber amoifat itöbige
mebel för tillioägabringanbe af benna föräubring, Isar Äongl. Staj:t,
febatt meberböranbe bli fant f>örbe, utiber ben 17 jiftlibne September meb=
belat nåbigt beflut i ämnet, i l)itfioubfaflig öfioerenöftämmelfe nteb l)mab
Diifetö Stäuber föreflagit; l)a»arjemte Äongl. S)taj:t, i faututanl)ang fjärnteb
ocp titt följb af gjorb framftättning beröm, att be inom Öuitbö ftift
titt ffolortta ittgåenbe få fallabe £'locfare=pcnttoneriie jetmoäl måtte toarba
titt fttt urfpntitgliga ättbamål etter flocfariteö aflönanbe aitmäitbe, au=
befallt (Miftftorittut i jliftet att, efter toerfftällb tttrebniitg af benna
fråga, uuberbåttigt pttranbe beri afgiftoa.
Sltranb”i"re-r flnlebning af 0iifetö Stäitberö beröm gjorba framftättnittgar,
ftcrffapct cd? gflr ftottgl. SJlaht uttber ben 25 Sattitari 1855 utfärbat Äungörelfe
fyrfomafenbet. '
angåeitbe förättbrab Ipbelfe af 8 § i ^örorbttingen bett 29 Slttgufli 1843
ont fprforåb famt uttber bett 23 Siooember fantma år i fråga om rät*
tig£)et för utlänbjf man, font ersdtter tittjiånb att i rifet befttta fafl
egettbom, nteb fytoilfett juö patronatits är förenabt, att patronatörätten
utöfioa; äftoettfom Äongl. 3)iaj:t, genom ©irfulär af ftftnänutbe bag, an=
befallt 25omfapitlen i rifet att genom prejierffapet unberrätta be inom
fytoarje ftift befintliga patronella förfamlingar, att be af bent, font buffa
patronatérättenö ttppl/branbe, må, efter föregången öftoerläggnittg
nteb patronuö angåeitbe toilforet, Ijoé Äottgl. 5)laj:t beront göra unber=
båitig anmälan famt tillita afgiftoa förflag titt tocrf|lä(lattbe beraf, bå
ftprelfe fig tillbragit fcban fifta 9liföbag. 83
Äongl. 5)?ajj:t, efter meberböranbeé fyöranbe, trid uåbigt beflnt för fymarje
ferffilt fart mebbeta.
^öräitbrabe ftabganbeit i affeenbe på fattet för pajloralseramené af*
lägganbe äro af Äoitgl. S)laj:t imber bett 26 Sanuati imteroaranbe år
utfärbabe.
©eban Äongl. 2Jlaj:té uppmar ffamljet blifmit fäftab på otägen^eterne
beraf, att föreffrift fafnaé om ffplbigfyet för paftor i ben förfatn=
ling, inom l)milfeit en främmanbe perfon afliber, att beröm mebbela un=
berrättelfe till paflor i ben förfamling, bett aflibne roib buböfartet tills
bort, f)ar Äougl SDZaj:t i (Sirfnlät till $onjt|lorierne i rifet mebbelat
nöbige föreffrifter i betta affeenbe.
3ipa formulärer för Äonftftorierneä räfenffaper äro af Äongt. 9)Zaj:t
ben 17 jtftlibne September faftftällbe.
2>å anlebitiitg förefommit, att be åtffidiga preflerlige lägenheter åt=
följanbe inventarier tib efter annan blifmit förffingrabe, pär Äongl. SDZaj:t
t (Sirfulär tid $onftftorierne anbefadt npprättanbe af förtecfningar öf=
mer ada bplifa inventarier famt i öfrigt föreffrifmit, l)rcab tid förefom=
ntanbe af bet anmärfta mifbrufet bör iafttagaé.
fått af prefterffapet i (Sarljlabö ftift antaget förflag tid föränbrabt
reglemente för fammanffottö ntgöranbe tid unberfiöb åt ftiftet tidl)öranbc
preflerd enfor eder efterlemnabe minberåriga barn är af jtongl. S0Zaj:t
faflflädbt.
3lf bet tid aflöning åt folfjMärare atimifabe anflag, 20,000 iJi:br, Scfffototnc.
fjafroa unberfiöb tid ett faminänlagbt belopp af 16,620 9J:br bemiljatö
476 förfantlingar, nemligen 68 i (Srfeftiftet, 50 i öinföpingé, 43 i ©fara,
23 i Strengnäs, 37 i SBejleråö, 38 i 2öerio, 61 i Sunbö, 54 i @0=
tf>eborgö, 15 i (Saimar, 22 i (Sarlflabé, 63 i ^ernöfanbö od) 20 i
28i6bt) ftift.
SBerättelfe om Ijmab i 9lifet ocf) befö
3 öfroerenöjtämmelfe meb 9vifeté ©tanberg gjorba förflag, l)ar $ongl.
S)laj:t genom Äungörelfe af ben 16 SMember 1854 förorbnat om en
föränbrab Ipbelfe af 4 § i mont. i gällaitbe ^oltffolejlabga.
@ebatt Otifeté ©tanber anmifat mebel, för att af Äongl. 9ftaj:t
biöponeraö fåfont unberftöb åt ftiftdmiö inrättabe penftonéanjlalter för
folf[Marare, f)ar Äongl. Sftajtt t ndöer faftftätlt af ferffilte Äommitte=
rabe utarbetabe allmänna grunber för briita inrättningar -od) anbefallt
Äonftflorierne att inhemta folfjlollärarneé ocp förfamlingarneé pttranben,
l)urumiba be more benägna att i penftonöinrättningar, bpggba på befsa
grunber, ingå, farnt om omflänbigfteterne bertill föranlebbe, föranflalta
om upprättanbe af reglementen för penftonéinrättningarne ocp befantma
Äoitgl. 9Jiaj:té pröfning unberjläHa; Ijmarefter Äoitgl. 9Jtaj:t, i anleb=
ning af be från $onjtflorierne infomne uppgifter, funnit gobt faftftäHa
reglementen för penftonéinrättningar för folfjMärarne inom Sinföpingö
ocp ^ernöfanbé ftift, men anfett frågan ominrättanbe df penfionöanftal=
ter inom öfriga (liften för närmaranbe böra förfalla.
5De af Äonjifloriérna i unberbånigfyet infänba uppgifter om folf=
ffolornaö tillflånb ben i 3uli innemaraitbe år, fantmanfläUba meb be
åren 1847, 1850 ocp 1853 afgifna eitafyanba uppgifter, utmifa följan=
be förf)åHanben:
år
år
år
år
1847.
1850.
1853.
1856.
©arn, unbnroifabc i fajk (Mot . . . .
99,343
143,526
152,039
159,745
„ „ t ambitfatortffa fMor .
91/964 191,307
126,1/8 ?fin7(u
132/033 284,072
146,483 3nfi
„ „ i almatina (äromcrf .
4,445
6,228
6,292
6,600
„ „ t enjTilba tåroanftatter.
14,190
17,465
17,856
19,983
„ „ i Remmen .....
128,996 ]32/689
136/786 160,934
145/711 172,294.
„ fafnanbe unbermiömng ....'.
. . . 14,285
. . . 9,669
. . . 7,742.
Stnfaiet barit inom jlolälbern
. . . 436,678
. . . 454,675
. . . 486,264.
ftprelfe ftg tillbragit feban 'fifta 9itfébag. 85
åt år åt åt
1847. 1850. 1853. 1856.
©atti/ forn (n^emtat funjla)) öfwer minimum 10,913 . . . 19,883 . . . 18,058 . . . 19,579 . . .
„ funt Degagitat fonbngSjWor . . . 18,429 . . . 25,718 . . . 22,840 . . . 22,744 . . .
Sintalet lärare i fafta fioler  1,599 . . . 2,107 . . . 2,156 . . . 2,274
,, ,, t amfittlatorlfla ftolor • « 1,186 ^ ygtj 1,351 g 45g 1,454 g 610 4,477 g 751
„ erautinetabc ..... 1,513 2,288 2,507 2,653
„ „ oejaimncrabe  1,272 9.785 4,170 3.458 1.610 . 1'098 3,751-
Sif lårarne, Kafta fjreflmåu  211 .. . 218 .. . 192 .. . 182 . . .
., „ „ flottare eder orgelmfler 521 .. . 690 .. . 781 .. . 865 . . .
Vtitbermiöniitg un b be för folfffoffarareé btlbanbe inrättabe @entt=Sotfffoiiårare=
©enttnarierna.
narier f)ar fortfaranbe ntebbelaté, od) eleoetneé antal utgjorbe jtftltbne
årö mårtermin 540.
@fter bet Rottal. 9Haj:t unber beit 9 $00. 1847 gobfänt rotäa Gflentenlars
Såtotoerfen.
l)ufuutbgrttnber för orbttanbe af rtfetö (§lententar*läromerf ocp genom
nåbigt (Sirfttlär ben 6 3uli 1849 förorbnat ont merfjMigljet Ijäraf t
åtffilliga betar, l)at $ongl. 9Äaj:t ben 14 fiftltbne 3litguftt fajijlällt
©tabga för IJltfetd Alllmänna (gletnentar^äromerf, att tjena titt efter*
rättelfe från od) tneb tjöftterminen ltäjifontntanbe år fantt anbefallt Dom*
fapitleit t rifet ocb Direftionett för ©todlmlmé ©tabö itnbermtéttittgd*
merf att infomtna tneb förftag till be ftabganben, font funna ftnnaé
mara af ttöben, för att bereba tillämpning afbeitnpa ©tabgané föreffrif*
ter tneb minjia ntöjliga rubbning i itnbermiéttingené gång för be i läro*
mctfen reban intagne lärjungar.
Huber ftfhtämnbe bag Ijar fåottgl. 9ftaj:t jentmäl ftabfäfiat ©tabga
för 9ipa ©letnentarffotati i ©todl)olm.
De af 9lifetö ©tänber bemiljabe anflag tid npa läroluté i SBeriö
od) 2öibbp fatnt för 9ipa QflementarfMait i ©tocff)olm od) till ntmibg*
ning od) reparation af ©aroltttffa jfolljufet i Örebro l)afma blifmit för
nätnttbe ättbamål bifponerabe, od) ritningar till befie bpggnabéföretag,
86 SSerättelfe om broab i Ittifet ocb befö
a froen forn titt föränbrab inrebntng ocb tittbpggnab af ffoll)ufet i 8unb,
titt ngtt bibtiotf)cM)iiö t ©fara ocb titt gmnnaftil--b»ggnab t SBefteråö äro
af $ongl. 9)iaj:t faftflättbe.
2öib be läroroerl, ber fdbant för nnberroiöningenö upprätt^åttanbe
fini nitö nöbigt, bafioa ertra lärare ocb buplilanter btifroit anfiättbe meb
arfooben af befpariitgarne a anjlaget för C5;lementar4äroroerfen. Strfooben
titt lärare i terfning ocb gwunaflif roib åtffittige läroroerl ^afroa jemroäl
btifroit af befe mebel anroifabe.
Ifabcmien0 ®eban ffttfetö ©täitber anflagit mebel för utroibganbe af 9Jhifila=
liffa 2llabemiené unberroiöningöroerl, bafroa förberebanbe åtgärber för
utfärbanbe af m;a ©tatutcr för Sllabemien blifroit roibtagne, äfroenfom
Äongl. S0iaj:t faflflättt np flat för 2ltabemien att tillö roibare länba titt
efterrättetfe.
SBetcnfta?) Uppå 333etenffapö=3lfabemienö ^emjlällan. bar Äoitql. 9Jlaj:t, få roibt
oct) fonpt. , „ ,
för banben waranbe tillgångar mebgifroit, anroifat mebel för ntgifroanbe
af ett arbete öfwer be roetenffapliga refultaterne af be imber fregatten
Cfttgenieé jorbomfegling gjorba fpfilaliffa anterlningar ocb naturbijtorijla
famlingar.
2>e af aflibne Slajoren ©djiitjercrantj titt flaten teftamenterabe
f. f. antila famlingar bafroa blifroit aflemnabe, för att frambeteé, enligt
teftatoré uttrpcfta önffan, uppflättaö i ferffilb tolai i 9lational=9)lufeum.
©n flörre enffilb famling af inbentjla antigoiteter bär btifroit för flatenö
SJlnfeum meb bertill af Äongt. SJlaj:t anroifabe mebel inlöpt.
SOleb föranlebanbe af Dlifetö ©tänberö i ämnet gjorba framfläffning,
bär Äongt. 9Jlaj:t ntfärbat ^örorbiting angåenbe förbitb mot offentligt
nppföranbe, utan egarens tittflånb, af froenfft bramatijft eller för flå=
beplatfen författabt mujilalifft arbete.
ftt>reife fig tillbragit febatt fifta Dltföbag. 87
SBwaaimben af 9lattonat=9Jfufeum bär fortgått ocb be bertill af Ofifetö sjatienat*
STiufcum.
@tänber aumifabe mebel l)afma blifmit till l)ela beloppet iitanorbnabe.
Äitngörelfe angåenbe föränbrab hibelfe af i § (ifla punften [fltnt»'attlflm‘irbcu14
§ 2 utom. af $örorbningen ben 15 Suli 1855 om fatttgmårben i
rifet är af Äongl. 3flaj:t nnber beit 25 Sanuari 1855 utfärbab.
2)å erfarenheten tolfat bebofmet af förcffrifter röraitbe befjanbtingen
af frågor om erfättntng för nnberflöb, font af fattigmårbéfambäHen i
ett af be förenabe rifena Swerige ocb Norrige lentttaö nöblibanbe per=
fotter från bet attbra rifet, bär $ongl. 9)taj:t bett 15 februari näfts
libet år i ämnet tttfärbat ttåbig $örorbning.
Sif allmänna anflaget för fatttgmårben baftoa, bå fåbattt fortfaranbe
fnnnitö ttöbigt, mebel ferffilt blifmit anmifabe för linberftöb af fattige
blanb Sabp-allmogeit.
Sebalt 9iifetö Stäitber anflagit mebel till attlägganbe af en fmfbi*
talö=inrättning inwtb bttftmibfkben famt till utmibgning ocb förbättring »årtäinrätt*
af bofbitalertte t Söabftena, ^»ernöfanb ocb ©ödeborg, baf^ ritningar
titt bbggnaber twib förfinämttbe frenne Imfpitaler blifmit af $ongl. 9Jtaj:t
faftflällbe ocb be bertill anflagtte finnmor i mån af behof tttanorbnabe.
SJleb bifall till 9lifetö Stänberé beröm gjorba frantfiällning, bär
Äottgl. 9Jfaj:t i nåber förorbnat en komité för afgifmattbe af förflag
till förbättrab lagftiftning röranbe ftnneéfjtifeö mårb ocb bebattblittg.
Gtt bblift förflag b«r jemmäl blifmit af Äomiteen afgifmet ocb är till
mcberbörattbe remitterabt.
Cffter bet 9iifeté Stauber mib jtjilibne 9iifébag bemiljat arfboben åt
fpra ertra ^romttciaUSäfare, nteb milfor, att be blifmattbe tuta biftriftenö ",Slbc,u
innemånare upplåta od) ttnberbålla bofiab för Säfarett, bafma, febatt weber»
böranbe förflarat ftg millige att berörbe milfor fullgöra, biftrifter för 5
af bebe Säfare blifmit bejläittbe, famt förorbnattbe om tjenjlerncö tillfät»
88
33erättelfe om pmab { 0?tfet ocp befö
Slffmatttta
IBanttmfet.
Slpot^efgroa’:
f enbet.
tanbe mebbelatö. frågan om tiöfättning af ben 4:be utaf nämnbe tjen*
fler, affebb för norböftra beten af Söejlntanlanb, pär, beträffanbe full*
göranbe af omförtnälbe milfor, tcfe ännu munnit ben utrebning, att ben*
fatama titt Äoitgl. Majitö pröfning från meberbörattbe auftoritet in=
fommit.
Små af enffilta fotnntuner antagne Dijlriftö*läfare pafma af Äongl.
Majit fått ftg tidagb rättighet tid , tjenjtårPberäfning lifa meb civile
Sätare i @tatené tjjenft.
Äongl. Majit par, uppå DireftionenP för Alllmänna 23arnpufet
förflag, förorbnat om åtffidige föränbringar uti bet för benna inrätt*
ning ben 28 December 1850 utfärbabe Reglemente famt faftftätlt lipa
aflöningö* ocp penftonPflater för inrättningens tjenstemän.
privilegier för inrättanbe af 4 ttpa apotpef pafma btifmit af
$ongl. Majit mebbelabc, äfmenfom Äongt. Majit tillåtit anläggatibe af
3 fitial=apotpef unber älbre prioilegierabe apotpeféinrättningar.
Uppå 0unbpeté=Kodegii framfiädning om bepofmet odb npttan af
en flrängare fontroll på apotpefPprfetö utöfmanbe, par Äoitgl. Majit
bempnbigat Kollegium att förorbna någon af jina lebamöter eller aitbre
fficftige metenffapétnän att infpeftera apotpefen i rifet ocp till Kölle*
ginni afgifma berättelfe ont förpådanbet, få mäl i allmänhet, forn fer=
flitt nteb affeeitbe på panbeltt nteb arfenif ocp anbra gifter 5 pmarjentte
Äongl. Majit anbefallt Kollegium att upprätta ocp till meberböranbeP
efterrättelfe fungöra np förtecfning å be i tpparmafopeen odp Mebtcinal*
taran upptagne gifter ocp anbra häftigt merfanbe mebel, mib pmilfaP
förmariitg odp förfäljtiiitg ferffilta förjigtigpetPmått böra å apotpefen
iafttagaP, famt att frambeleP i berörbe förtecfning göra be änbtittgar
ocp tillägg, font af emfiänbigpeterna påfadaP.
intalet
ftprelfe fig tillbragit feban fifta Slifdbag. 89
3lntalet af erantinerabe b ani mor [fou i tibet uppgid år 1834 tiCC
4,397, af bmilfa iso moro bofatte i ©tcdljotm od; 1,267 i rifetö
öfriga fiäber od) på lanböbpggben. 3 hufmubftaben blcfroo famina år
57 od) i 8unb 16 barnmor|fe=ete»er uteraininerabe od) gobfättbe, od)
erljöllo af be förftnämtibe 50 jemmäl uttbermiöning i ben infirnntentala
förlofutiitgdfonfieti.
©fter bet nbbiga mebel för inrättanbe i ©ätteborg af en un ben
midningdanftatt för barmnorffor blifvit af Slifetö ©tanber anflagne, t)ar
fontraft om benita unbermidningdanftaltd inrpmmanbe i @ötf)eborgd ftabs
SKImåiina od» ©af)lgrenffa fjuffjud famt flat för inrättningen blifmit
fafiftällbe, hvarefter öenfamnta tneb ben i Slprit iituemaranbe år träbt
i merffamljet.
Slitning od» bpggitabdplait till nptt SBarnbörbdfjud i l)ufmubftaben
Ijafma blifmit af Sötigt. 9)laj:t jtabfäjtabe. (
Ér 1835 blefmo, utom reoaccinerabe, bmtlfad antal ide fumtat
' ' tyiHpnntgen.
befiämbt nppgifmaö, 82,196 älbre od) pngre perfoiter meb framgång »an
cinerabe, od) år 1834 96,324. Utom anbra belöningar, forn blifmit
för i» ifa b t nit od» merffamljet för ffpbbsfopppmpningen ntbelabe, Ijafma
15 »accinatorer blifmit belönabe meb mebaljer.
©erffilta föreffrifter i affeenbe å ffpbbäfcpppmpningen i l)ufmuö=
(tabén bafma blifmit af Äongl. 9Jiaj:t mebbelabe.
Siegleineiiten för Seterinäninrättningarne i ©tocfbolni od) ©fara, sjetednarm*
att tjena till efterrättelfe till 1838 ård flut, Ijafma blifmit af Äongl.wttnmaatncSDlajit
fafiftällbe, ^warjemte ©unbf)etd=@ollegium erhållit befallning att
infomma meb förflag till be anbringar eller tillägg i be$e reglementen,
(»martill beit imber tiben multna erfarenheten fan förattleba.
Sif). tilt 91. ©t. spröt. 1856—1857 l:jla ©ami. 2:a Stfb. 12
©erättetfe om h^ab t Ofifet och befö
2Bib SBetcrinär=tnrättntngen i ©tocffmlm btef år 1854 unbermiöntitg
mebbelab åt 36 eleoer, af t)witfa 9 aflabe fnllflänbig bjurläfareseratnen.
2ötb $eterinärsinrättningen t ©fara btefrno imber famina år 12 elenor
ttnbetmifabe od) erantinerabe/ af ^milfa 3 unber året afgiitgo till ©tocfs
point för att mib 35eterinär=ffolan berfläbeö fortfätta fina ftubier.
Huber ben tibrpmb, forn förflutit, febatt Oiifeté ©tänber febitafl mo=
ro förfamlabe, tjär fpböftra beten af (Europa marit hemföft af ett öbe=
lägganbe frig, font uppflått emellan flera af befi mäfttgafle flater od)
pmarö åjfor jernmäl flräcft ftg till bet l)af, font mgttnar ©merigeö fufter,
nten genom ^örfpnenö nåb l)afma rifeté ittitemånare ituber benna tib
funnat utan afbrott fortfätta fina frebliga prien. ©eban början af betta
år l)ar freben blifmit Sttropa återffänft och be flefta länber föfa genom
en rafilöö merffampet bota be refmor, font frigetö ffafningar mebfört.
9fifa fförbar pafma betonat lattbtmannenö möbor och en förut ofänb lifs
ligpet i inbuflriettö ferjfilba grenar, t panbelit och näringarna pär als
firat och fpribt en mälmåga, pmilfen för fäberneölattbetö framtiba Ipcfa
inger glaba förhoppningar.
SSibepållaitbet af be mänjfapliga förpållanben, pmitfa, grmtbabe på
iitbörbeö förtroenbe od) aftning, egt rttnt emellan be förenabe rtfena
och atla fräntntanbe tnafter, E)ar unber be febnaft förflutna åren och be
politijfa pänbelfer, font bå tintat, fortfaranbe utgjort föremål för Äongl.
9Jlaj:tö forgfälliga otitmårbnab. frogen ©in höga förefatö att hemara
be förenabe rifenaö oberoeitbe od) områben och att märna ont beraö
imtemåttareö Ipcfa icfe blott för bet närmarattbe ögonblicfet, utan äfmen
för framtibeit, par Äongl. SHajit, t änbantål att förfäfra ©ig ont bet bis
ftånb, forn oförutfebba hänbetfer funbe för betrpgganbet af 3)efj folfö fjelfs
ftpvetfe fig tillbragit feban fifta JRtfdbag. 91
jtänbigljet möjligen göra önflmärbt ort) nöbmänbigt, imber ben 2 i fftoo.
1855, på bertill jlebbe inbjubningar, meb (Snglanö ort) ^ranfrife ingått
ferflilba traltater od) ännu närmare fammanfnntit be banb, forn reban
förut förenabe Äongl. SRaj:t tneb 3)efj ^öga allierabe 35.3).
^Drottningen af dnglanb od) grandtnännend Äejfare.
3)e malter, forn genom frebeit i Ij3arid i början af betta år flu= ©ifäntiattbe af
.. - grimbfatftr
tabe ben flora jiriben emellan £)jiern od) SCBefiern. befeglabe betta frebö=titi en arrman
, f joratt.
meri genom att antaga några meb nutibend od) follrättend oafmtdliga
forbrtngar öfmerendjlätnmanbe, men länge omtmiftabe grunbfatfer till en
allmän fjörätt imber Irig. 3)efia grunbfatfer, Emilla Äongl. 9Jlaj:t
inbjubitd att biträba, Ijafma beftoÉjelbre munnit 3)efj obelabe bifall, forn
be, rättmifa till jin grunb, för lång tib tillbala blifmit af @merige båbe
erfänba ocb tiUämpabe.
2Jteb lila tiHfrebdjläHelfe l)ar Äougl. 9Jiaj:t befmarat en af famina
malter, genom beråd fättbebub ferjfilbt tiHfännagifmen, önffan att fefianbtmjfTcr.
utjlräcit till en allmänt erfänb ort) giltig grunbfatd fimab forn i $rebd=
traftatend 8 § röraitbe Dttomanijfa i)3ortend förl)ållanbe till be anbra
malterna, i affeenbe å bemebling mib upplontmanbe jiribigljeter, blifmit
antaget.
ejpanbeln od) fjöfarten, font fällan marit främjabe af få gtmnanbe .ganberg»
omjtänbigbeter, forn imber be febnaft förflutna åren, ^marigenom rifa förs M acr'
b?lar blifmit Äonungend unberfåter berebba, f)afma utgjort oafbutttia fores
mål för $ongt. 9Jtaj:td omtanla od) l)afma pålaUat utmibganbe af be gamla
ocp ingåenbe af ntja förbiubelfer meb fremmanbe malter. 3 fåbant af=
feenbc l)afma meb Äonungarifet @tora SSritannien, genom minijieriell
ffriftmerling ort) till följb beraf utfärbab fåoitgl. Äungörelfe af ben 15
Serättetfe om f)mab t 9tifet ocd befö
^lugitfti 1BS4; meb Äonttngarifct 0arbiitien, imber ben 17 februari
1855; meb 0torderttgbömet 3Kecftenburg=0tymerin, imber beit 15 5lo=
»ernber 1855, jamt meb beit $ria ^anfeffabett Silbert, enligt $ongt.
Äungöretfe af ben 8 Stugufli 1856, btifmit träffabe öfmerenöfommetfer,
font berättiga fartyg, tiOtyöraitbe någon af befia matter, att ibfa fnftfart
emedan fmettffa damnar, få tänge fmettffa fartyg åtnjuta fatnma för=
mott uti be nämnbe (later ttnbertybanbe täitber. SJfeb Äonungarifet
0arbinien t)ar, imber ben 9 ättarö 1855, btifmit utmertab ett £efta=
ration, i fraft tyoaraf fmettffa probufter tomma att i 0arbinffa t)am=
nar betymbtaö fåfom be med gtytnabe ttationerö. Sid bet nteb $onttit=
gen af ^amaitmarite, imber ben 1 3uti 1852, ingångna 3öänffapö=
oty ^anbetöförbtmb, forn tidåter fmenffa unberfåtare att äfmctt tid
befia aflägöna tänber nteb förbet utflräcfa (lita t}aiibetöförbinbelfcr, tjäfs
ma ratififationerne btifmit utmertabe. 3 fötjb af ett meb Äomtngari=
fet Stebertänberna, imber beit 10 (September 1855, affltttab Äonoention
dar en förut mägrab rättighet btifmit tnebgifmen att auliada ^onfnter
1 Stebertänbffa ^otoniernaö damnar. Gfter mångåriga itnöerdanötingar
är ttteb ^onungarifet Segge ©icitierna, imber ben 10 2lprit 1856, af=
flittab en på fiidfonttig reciprocitet drcitanbe ^anbetö' oty 0jöfartö=
traftat, font ben 18 Sttaj ert)ådit Motigt. S)taj:tö ^öga ratiftfation.
©ettorn utmertabe SDeftarationer af bett 15 3mti 1856 d^fwa meb
Äotiungarifet Sanutarf btifmit befäfiabe reban förut, meb ättbrittg af Vite
Sfrtifetn i ,£anbetd= oty 0 jofar té-rtaf ta ten ttteb nämnbe matt af ben
2 Slooentber 1826, träffabe oty fuitgjorba famt på motfmaranbe för=
mötter gruitbabe öfmerenöfommetfer angåenbe Sslänbffa oty 3<rröiffa
fartygö bedanbliitg i fmettffa f)amuar oty angåenbe en på fudfomtig
reciprocitet d*®itanbe bedanbttng af fmettffa fartyg, forn af fjöttöb intö*
pa i be Sanffa 28ejlinbiffa ^otoniernaö damnar, äfmenfont bedanbtiitg
ftprelfe fig tittbragit feban fifta Kifébag. 93
af knuffa fartpg, forn af famma orfaf föfa ffpbb tuib öu 0:t Sar*
tljetemt).
SJieb ^onungarifet Xattmarf äro befutom, t förening meb aila fjattb* unbcrfwib*
tanbe nationel legeringar, unberf)anbliiigar öppttabe i änbamåt att, tmö“r*
emot en hittig erfattning, bereba upptfäftPänbet af ben tutt, forn nu
uppbäreö i ©unbet ort) Slätterna, ocb åftabfomma en af tjanbetn od)
fjöfarten tänge önffab befrietfe från be foftnaber od) olägenheter, forn
åtfölja bettna tultafgift. Xefia unberljanblingar äro ännu tcfe afjlutabe,
men .^ongt. 9ftaj:t fjofet en på giftiga attlebningar grunbab förhoppning
att fttart funna bent titt 9tifetö StänbeVd ftabfäftelfe öfroertemna.
SOieb Äonuitgarifet SJteberfäitberna hav, ben i ättarö 1854, en ertrabitions*
Äonoention röranbe brottötingarö od) för brott anftagabe perfonerö örn* r‘
feftbiga uttemnanbc btifroit afflutab, äfroettfom öfmerenöfommetfer äro
meb Setgien, af bett 3 SJtaj 1833, meb granfrife, af ben 13 fOtaj
1838, fantt meb Segge Sicitierna, uti XI sttrtifeln af ofwan omför*
ntäfbe $anbetö= och ©jöfartö-traftat, ingångna röranbe emfeftbigt
uttcmuanbe af förrpmbt fjöfotf; hvaremot be meb förenta Staterna i
storrå ättnerifa öppnabe unberbantingar om afflutanbe af en ©rtrabi*
tioitö=fonoention ännu irfe tebt titt önffabt mål.
.fonoentioner äro utroerlabe meb 0tort)ertigbömet Saben ben 23tu^afwantc
„ ,, af ju8 betram
2lprit 1853, och meb .jpattfefiabeit Silbert ben 22 3utt 1855, om öm* tua.
feftbigt uppt)öranbe af ftabgabe afbrag å enjfitba perfonerö genom arf
efter annortebed förmärftoabe egenbom.
Titt befrämjanbe af lättare förbinbetfer meb anbra fäuber, t)ar ntebW* ccp 2e=
, tcgraf=Äcnt)cn=
granfrife ben i September 1854 bltfmtt afflutab ett fpofcwonoeitttoit tioner,
od) meb Xatttnarf ben 25 9to»ember 1854 en ^onoentiott, attgåettbe
fättet od) milforen för inrättanbe od) begagttanbe af en eteftriff imber*
58er. ont t)toab i 9iifet o. bcfö ftpr. ftg tillbr. feb. fifta 9tiföb.
inatten*telegraf emellan ©toertge ocb ftjtnämnbe rife; jemtnäl är meb
^ranfrtfe, genom ben 19 9Jlaj 1856 uttoerlabe IDeflarationer, eftner*
endfommelfe träffab röranbe ftatö=bepecf)erö ömfeftbtga beforbrattbe å
be refpefttne länbernaö telegraflinier.
Äongl. 9Jtaj:t förbliftner 9iifetb ©tanber meb all Äongl. näb od)
pniteft jiäbfe roälbetoågen. ©tocfljolmd ©lott bett 23 Oftober 1856.
OSCAR.
C. E. Gunther.
1857. sp. St. Storftebt & (Söner, fåonjjf. S3oftrö(fare.
St o u g l. 59? a j:t s X o t
tilt 5>iiffcué ©tanber vå 91ifé=©alen, twifc 9itfébaöcns öVVnau&c,
ben 33 £>f’tober 185G.
aSdlfcotnc, 2lMc oå) aSdi&ot&tge, 2lrcluöit*tgc,
28öri>tge, SBrtUdr&c, 2l*efrimi<?, ^ärftdtt&igc,
■JÖdlaftafcc, Jgte&crnxhfcc od; 9leMige,
<&obc fettar 4>cf$ 0tuenffe Sttäii!
®et ät mcb fann tillfrcbåftällelfe, fern 3ag fet äftig omgtftven af ©tvenffa %oU
fets Ombub, förtuifjab att t betaå ätta tänfefätt od) upplyfta råbflag finna en
fraftig mebtverfan tift befäftanbet af ett älffabt g-oflerlanb§ tvärgång ed) ära.
gfleb bjup tatffampet bar 3ag erfarit af be lycfönffnmgår, 3 ti a bDttg
framburit, att 3 belén Sfttn gläbje eftner ©Jin färälffelige ©ottå, hertigenå af
Öflergotijlanb, trolofning mcb en fturftinna af bet frejbabe hertigliga $ufet tafatt.
SBtb ©bert fammanträbanbc, ©obe herrar ed) ©tvenffe äflän, finnen 3
9tifet i en treflig ftäUning af yttre anfeenbe od) inre förfofran, font af Ijtvarje
reblig ©tvenff man måfte mcb offrymtab gläbje od) innerlig tadfamljet mot g-or=
fynen erfänttaå.
3ag befinner aflig i tvänffapligt förfjåttanbe till alfa frätntnanbe dafter,
©en 21 November fiftlibct år f)ar 3ag mcb ©nglanb od) ftranfrifc afflutat får*
fftlba förbrag, l)tvilf’a giftva en ny f;clgb åt forbna ärofulla förbunb, faurt ännu
närmare titlfnyta be banb af tvänffap od) förtroenbc, forn förena 9-flig meb ©rott*
itingctt af ©nglattb fatnt fyraitåmäuncnå Äejfare.
23tfj. tid 91. et. qjrot. 1856—1857. l:a ©ami. 2:a Siffe.
2
Södra näringar äro t ett blomftranbc tttfflåub, (>anbetn tjär erhållit en h^
op fjtttittS ofänb utfträcfntng, åferbrufct gör årligen nt;a fratnfteg, tjinitfa, jemte
ett flötare attiuättbanbe af bep alften, framfaflat ett cftuerffott, forn ntcb fcrbel
funnat till främmanbe tanber ntfcraS. Hiäftan t atta rtftntngar Rafina gpnnattbe
tibSför^dttanbcn manat titt cit berötntuärb tuerffamhet, fern på bet allmänna och
enffttba tuälfMnbet utöfruar ett förbetaftfgt tnftijtanbe. SDiattc 28i, ©obe ^errar
och ©tuenffe fDTäit, genom en oaflåtlig tuårb om ©tatenå angelägenheter, en frt=
jtnnab uppfattning af tuåra pligter jamt traf t cd) enbrägt t tuåra öcffnt, åt bet
äbla ©tuenffa fyolfet bibehålla odj förf ofra h>wab förfäberå bragber, tuiöbet od)
fofterlanböfärlef åt betfamma bcrebt.
©en tpcfltga förening i torben, font Sftin fpöge fyaber tilttuägabragt, ffjus
ter mcb hvarje år bjupare rötter i be ©fanbtnatotffa S3röbrafotfen8 hjortan och
öftnertpgelfe. ©craå gemenfamma fjärfemft och ben emellan bent råbanbe fjät ås
fränbffap haf^,a närmare faftfnuttt be battb, forn förena beni, od; htutffa ptterli=
gare befäftaS genom ömfcftbtg aftning för tjtuaraubraå rättigheter, famt ett t'nbör=
beå ltitälffan för gemenfamt fjelfbcftånb. frogen Satina pligter fåfom tlnicnenå
honung, genomträngb af ben ftora tanten, forn ligger till grunb för 28årt 23rebra=
förbunb, föfer 2>ag fullfomna ben fiorartabc bpggnaben, fullborba be bclar bcraf,
tont cntftänbighctcrna ej ännu tillåtit att uppföra, och fåtutiba betrpgga bet tjclaå
ftprfa och tuarattigfjet. ©oenne ålonitniåftoncr, beftåenbe af ett lifa antal ©tuenffe
och Scorffe meblemntar, h^ftua reban fullänbat forffag till orbnanbe af ©iuertgcS
och Hlorgeå ömfeftbtga hanbol octj fjöfart, fauit till Sag augåenbe bomarå gällanbe
frajt octj tuerfftäQighet t båba Hit fetta. Cfn trebje Äommtåfton uttber Äronprtufcnö
orbföraitbeffap är fpfjelfatt att utarbeta och föreflå gruttbertta för begge 9itfcttaå
btbrag till upprätthåtlanbe af gentenfam fjclfftänbtghct octj ära. ©ett loftuärba
enhällighet, font tutb befja oftDcrläggutngar luartt råbanbe, bör gläbja hvarje fann
fofterlaubåtuän, octj 3ag ffall ntcbbefa ©ber befja tuigtiga arbeten.
3 bett mått laitbctå aftagning cfaå, bltftuer bchoftuet af uttutbgabe od)
förbättrabe fommunifattonåsanftalter tuera fänbart. ©c bctpbltga arbeten, font
3
t betta affeenbe vcban bltfmit utförbe, bafma bcrebt fynbara förbelat, cd) fag
yåräfnar ©bert marma beltaganbe för be flora företag, fag ämnar föreflå titt
fullborbanbe af ett jernmägösfyftem, forn mäftigt ffatX främja laubctö ytterligare
utmecfltug. för att bringa ftörre enl)et i benna mtgttga bet af ftatéförmaltniu=
gen, forn Ijmarje år antager ett föröfabt omfång, anfer 2>ag angeläget, att bebattbs
lingen bcraf uyybrageö åt ett nytt ®tatås©epartement, cd) tomma be grttttblagös
föränbrtngar, fymtlfa för betta änbamål crforbraS, att af SJitg föreftåS»
©e mtb ftfta 9tifobagen beflutabc åtgärbcr, röranbe bränminS ttllmerfning
cd) försäljning, l)afma mebfört be lydligafte följber, få Joäl i cfouomtfft font fcb=
ligt affeenbe. SJtcb gläbjc l)ar fag funnit, att ben allmänna meningen fraftigt
unbcrftöbt be allmarltga mått od) ftcg, font bltfmit mtbtagne att fätta en gränö
för inrotabc mifbruf. 5lf beit utförliga rebogörelfe, font tommcr att (Eber tuebs
bclaö, fiolen f iittoäl finna, att någon rättelfe t beffattntugögruubcrna är af bc=
bofmet yåfallab, ont bet toigtiga målet mcb fäferfjet flad erttåö.
Witt) Ijufmubfafltgt bifall till (Ebra mtb föregåenbe SRifömöte fattabc beflut
attgåeube tullbcmillningcn, f)ar fag låtit utfärba nu gäUanbe Sttll=tartff, bmati=
genom ytterligare lättnaber för battbel od) fjöfart blifmit berebbe. 9?fitt affigt är
att inebbcla (Eber ett förflag till ny fåbatt författning, genom tymärä antaganbc
en efter ttbäomftänbigtyctcrna läutpab utfträrfntng af gruttbfatfen ont tyanbelnä fri=
l)et ffall mtnnaä.
(Ett ny <Stabga för 9tifetä (Elementar=läromerl l)ar nyligen blifmit tttfärbab,
enligt be grunber, font rebatt förut marit för (Eber frantftällbe od) bltfmit af (Eber
gtllabe. fag tyyfer gläbjanbc öfmertygelfe, att tyäraf goba frit! t er fiola upps
fomma för bet uppmäjanbe flägtetö btlbntng.
(En på egen, orubblig öfmertygelfe od) aftntng för anbraä anbeliga tro
gruttbab förbragfantl)et tiWjörer ben spreteftanttfla Äyrfattä mäfeube od) t)öftoe8
bet folf, tymärä <&jelte=fonung, ben fiore ©uffof Slbolf, uteb lyfattbe fegrar od)
offret af fitt blob, grttublagt tanlefrttyetcn t bet meblerfta (Europa, ©c lagbttb,
font lägga l)inbcr mot religtonöfrttyeteu od) fri atibaftäöfittng, böra bcrföre förs
fmtttna, od) allmänna Sagen fåluttba brtngaä i närmare öfmerenäftätntnelfe tueb
fyftttingen t ©runblagenö I6:be §. förflag tyäront äfmenfont till lanbäförmiäs
ntngöftraffetä afjlaffanbe od) 23rottmålä(agcu,ä förbättraube t mifa anbra bclar
fiola (Eber föreläggas, ©å ett billigt erfättnaubc af qminttanä rätt är ett ny
Borgen för ett troget uppfattanbc af (jcnncS Batt inom fam^äCfet, är 2>ag ftnitab
föreflå,' att, t ttfljet incb fdnab t bc ffcfta anbra tanber rcbait är mcbgtfmet, ogift
gminna mib 23 årå åtbcr må mara mpnbtg.
Söctjofmet af cit Bättre mårb om mära Bctpbliga ffogat, fete Blott migttga
fåforn en rif tnfomfffälla, ntait nöbmänbtga fäfom mitfor för Itfmct oå) trefnaben
i mårt ttorbltga (uftftrect, t;ar tänge utgjort föremålet för Stint uppmärffamtjet.
©n Äomitte tjär tilt 111) lagfiiftttiitg t betta affeenbe utarBetat ett förftag, font
ftaft Bttfma unberftätbt 9ttfets StänberS pröfning.
2öt'b ©bert ftfia fammanträbc ^abe Befyofmet af ett fiatiftifft ©mBetSmerf
reban af ©ber BTifmit crfänbt, oå) förftag i betta affeenbe fommcr att ©ber lenta
naS. ©n noggrann Bännebom af måra förtjåtlaubcn är ett af be förfta mtfforett
för bcraö förBättranbc.
5'ör att afhjelpa bc olägenheter, forn på mifja [tällén marit en fötjb af ben
utjträåning i pofiffjutfcit, pmitfen febnare tiber mcbfört, ffota förftag Btifma titt
©ber framftättba.
Stcgrabc Icfttaböfoftuabcr träfma en förbättring af tjenftemännenå löner octj
en fufffiäubig frantfiätttttttg beröm fommcr att tilt ©ber öfmerlemnaS. Qag är
förmtfjab, gebe herrar oå) @menff’e SJiän, att [foten Behjerta benita migtiga
angelägenhet, grunbab på rättmifanS forbringar ocf) på cit uppfpft mårb om 8ta=
tettS mätförftåbba intrejten.
Sif ben Statsreglering, font ffaft Bttfma ©ber företagb, oå) tjmarutt 2>ag
föreftår mtfja ffatterS Borttaganbe etter ncbfättuing, ffoten ^ inhemta, att bc
aitffag, font ftatSBehofmcn oå) töntagarneä Billiga förhoppningar taga i anfpråf,
funna, t fötjb af mår förmånliga ftnancietfa ftättning, BeftrtbaS, utan att föröfa
ben Semiåniitg, font 9iifetS Stänber efter en Betpblig nebfättning mtb ftfta 9ttfS=
bagen ftg åtagit.
£)å ^ag ntt förftarar betta lagtima 9ltfSmctc öppnabt, ncbfatlar 3^g öfmer
©bra arbeten bett -jpögftcö Biftåttb oå) förBltfmcr ©ber, gobe .Serrar oå) Smettffe
SHäit, atte famfftgen, famt fnuar oå) eit i fpmtcrtjct, ntcb att ålctigt. nåb oå)
pitneft ftäbfc mätbemågen.
1856. 21. Storftebt & Söner, Äcngt. Softrtjtfare,
JK 2.
Ank. till Exp.-Ctsk. den 4 Febr. 1887.
Kongl. Majits
Nådiga Svar uppå Rikets Ständers underdåniga skrifvelse angående
Riksdagens förlängning; Gifvet Stockholms Slolt
den 30 Januari 1857.
Jemte anmälan alt triano faldiga ärenden, hvaribland flera af hufvudsaklig vigt,
ännu återstå att af Rikets Ständer handläggas under nu pågående Riksdag, hafva
Rikets Ständer, genom underdånig skrifvelse af den 28 innevarande månad, hos
Kongl. Majit äskat att Riksdagen mätte fortfara ytterligare en månad, räknad från
och med den 5 nästkommande Februari.
Kongl. Majit har, i anledning häraf och på grund af stadgandet i § 109
Regerings-Formen samt § 80 Riksdags-Ordningen, velat i Nåder förklara, att
Riksdagen må med den sålunda äskade tiden af En månad förlängas.
Kongl. Majit förblifver Rikets Ständer med all Kongl. Nåd och Ynnest städse
välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
Ludv. Almqvist.
Bill. till ti. St. Prol. 1856—1858. 1 Sami. 2 Afd. 2 Haft.
1
2
Utdrag af Protokollet öfver Civil-Ärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms Slolt den
30 Januari 1857.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie—Stats-Ministern Gunther,
Hans Excellens, Herr Stals-Ministern för Utrikes Ärendena, Friherre Lagerheim,
Stats-Råden: Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Viner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou,
Almqvist och
Friherre af Ugglas.
Departemenls-chefen, Stats-Rådet Almqvist, föredrog derefter i underdånighet
Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 28 innevarande månad, deruti Rikets
Ständer, med anmälan att mångfaldiga ärenden, hvaribland dera af hufvudsaklig
vigt, ännu återstode alt vid nu pågående Riksdag handläggas, äskat att Riksdagen
matte fortfara ytterligare en månad, räknad från och med deri 5 instundande Februari;
och uppläste Departements-chefen derjemte ett af honom uppsatt förslag
till svar å denna Rikets Ständers skrifvelse.
Kongl. Majit tiicktes, enligt Stats-Rådels underdåniga tillstyrkande,
i Nåder gilla berörda förslag och befallde alt, i öfverensstämmelse
dermed, Nådigt svar, sådant det finues protokollet bilagdt,
skulle på vanligt sätt (ill Rikets Ständer expedieras.
Ex prolocollo,
W. Th. Strokirk.
3
JW 3.
Ank. till Eip.-Utsk. den 10 Febr. 1887,
lionel. TIaj:(S
Nådiga Svar, i anledning af åtskilliga utaf Rikets Stander
vid innevarande Riksdag antagna Grundlag s-för ändringar;
Gifvet Stockholms Slolt ä Riks-salen den 5 Februari
lii 57.
Välborne, Ädle och Välbördige, Ärevördige, Vördige och Vällärde, Äreborne,
Förständige och Välaklade, llederviirdc och Iietllige. Gode Herrar och
Svenske Män!
Uti underdånig skrifvelse af den 14 sistlidno Januari håfven J, Gode Herrar
och Svenske Män, till milt bifall anmält åtskilliga af Eder, efter föregången laglig
beredning, vid denna Riksdag antagna förslag till ändringar i Rikets Grundlagar.
Ehuru jag ännu icke till pröfning förehaft och fattat milt beslut otn alla dessa förslag,
af hvilka en del äro af beskaffenhet, att de, i händelse de blifva af båda
Statsmakterna godkända, först vid nästa Riksdag kunna eller böra vinna tillämpning,
har jag nu särskildt tagit under öfvervägande dem bland dessa förslag, som
afse dels förändringar i #6 och 81 §§ Regerings-Formen och 29 § 1 mom.
Riksdags-Ordningen, angående behandlingen af frågor om ändring i Grundlagarne,
och i 69 § Reg erings-Formen, angående behandlingen af Slals-Utskotlels betänkande!)
i vissa fall, samt i 68 § Riksdags-Ordningen, angående liden för revisionerna
af Stats-verkets. Rankens och Riksgälds-kontorets tillstånd, styrelse och förvaltning,
dels ock tillägg vid 46 § Riksdags-Ordningen, angående sammanträde af
Riks-stånden för gemensamma öfverläggningar, äfvensom, i sammanhang dermed,
förändring i 110 § Regerings-Formen samt 48 och 78 §§ Riksdags-Ordningen;
och har jag, efter det mitt Stats-llåds tankar häröfver blifvit inhemtade, funnit för
godt att till dessa Edia förslag mitt bifall gifva, i följd hvaraf här ofvan omförmälda
i Regerings-Formen och Riksdags-Ordningen hädanefter komma att erhålla
den förändrade lydelse, som uti Eder underdåniga skrifvelse finnes upptagen.
Jag förhlifver Eder, Gode Herrar och Svenske Man, med all Kongl. Nåd och
Ynnest städse välbevågen.
OSCAR.
M 4.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 2 Jan. 1888.
Mongi. Majlis
Nådiga Svar, i anledning af åtskilliga utaf Rikets Stander vid
innevarande Riksdag antagna lagförandringar; Gifvet
Stockholms Slott å Ri/cs-salen den 21 December 1857.
Yälborne, Adle och Välbördige, Ärevördige, Vördige och Vällärde, Äreborne,
Förståndige och Yälaktade, Hedervärde och Redlige Gode Herrar och
Svenske Män.
Till vinnande af Mitt Nådiga bifall håfven J, Gode Herrar och Svenske Män,
under loppet af innevarande Riksdag tid efter annan, anmält Edra fattade beslut
uti åtskilliga lagfrågor; och har Jag, efter Stats-Rådets och Högsta Domstolens hö
rande,
i Nåder gillat och antagit de af Eder uti nedannämnde sju skrifvelser öfverlemnade
förslag, nemligen:
l:o Uti skrifvelse den 11 Mars innevarande år, om utfärdande af en författning,
hvarigenom förklaras, alt det i 16 Kapitlet 1 § Ärfda-Ralken, sådant detta
lagrum lyder i Kongl. Förordningen den 27 April 1810, förekommande stadgande,
att testamente bör bevittnas af »två gode män», icke innefattar någon, med afseende
å bevisning om testamente, gjord inskränkning i lagens allmänna bud att
qvinna må ej mindre än man vittne bära;
2:o Uti skrifvelse den 18 i samma månad, om dels förändring af nuvarande
lydrisen i 3 Kapitlet 3 § Handels-Balken, i fråga om der förekommande förbud
att idka både köpenskap oell handtverk i samma stad, och dels uppbäfvande af 4
§ i samma Kapitel och Balk;
3:o Uti skrifvelse den 28 ofvannämnde Mars, om utfärdande af en författning
af det innehåll samma skrifvelse närmare utvisar, angående inteckning af af
tal
om nyttjanderätt till fastighet i stad;
4:o Uti skrifvelse den 8 sistlidne April, om förändrad lydelse af 1 § 1
mom. i 30 Kap. Rätlcgångs-Balken, i fråga om liden, inom hvilken den som söka
vill, att Konungen må pröfva Hof-Rätts dom och utslag, som i hufvudsaken fallit,
bör sådant hos Hof-Rätlen skriftligen tillkännagifva;
S:o Uti skrifvelse likaledes den 8 sistlidne April, om förändring af 20 Kap.
6 § Bvggninga-Balken, i fråga om straffbestämmelsen för underlåtenhet att öppna
dammlucka å tid, som genom lag eller författningar bestämmes;
6:o Uti skrifvelse den 22 sistlidne Juli, om utfärdande af en utaf Eder be
slutad
författning, angående ansvar för misshandling af djur; och
7:o Uti skrifvelse jemväl nyssnämnde dag derom, att 4 § i 1 Kap. Giftermåls-Balken
måtte erhålla den förändrade lydelse, samma Eder skrifvelse^upptager.
Vidare håfven J, Gode Herrar och Svenske män, uti skrifvelse den 22 sistlidne
Juli anmält det J, ehuru hufvudsakligen godkännande det af Mig uti Nådig
proposition den 28 Oktober nästlidet år framställda förslag om uppbäfvande af
bördsrälten i stad samt ändring i stadgandena om viderboendes och nabos lösningsrätt,
likväl vid granskning af förslaget ansett detsamma böra i så måtto för
ändras,
- att det deruti förekommande stadgande om inskränkning i viss mån af viderboendes
och nabos lösningsrätt till försåld fastighet i stad, äfven blefve å pantevis
uppbuden sådan fastighet tillämpligt; samt derföre till Min Nådiga sanktion öfverlemna!
ett i öfverensstämmelse dermed uppgjordt, af Eder antaget förslag till
författning i ämnet; i sammanhang hvarmed J jemväl lill Mitt godkännande öfver—
lemnat särskilda uti nämnde Eder skrifvelse intagna och af Eder beslutade författningar,
dels angående hvad i testamente gifvas må, så ock om gåfva af fast
egendom; ,
dels om skyldighet för den, som fast egendom genom testamente fått häfver,
att med det fång lagfara; och
dels om upphäfvande af Ridderskapel och Adelns särskilda i 12 § af dess
privilegier den 16 Oktober 1723 bekräftade dispositionsrätt öfver allinge fastighet
i stad. ♦
Till samtlige de af Eder sålunda uti ifrågavarande skrifvelse framställda förslag
bar Jag likaledes, efter Stats-Rådets och Högsta Domstolens hörande, funnit
godt lemna Milt Nådiga bifall.
6
<
Beträffande deremot det af Eder, uti skrifvelse den 9 Juni innevarande år,
till Mig öfverlemnade förslag lill en författning af innehåll, att då skillnad i äktenskap
sökes af den anledning, sorn i 13 Kapitlet 4 <§ Giftermåls-Balken sägs, domaren
ej må utfärda stämning å eller lysning efter den förlupna makan förr än
utredt blifvit, att sex månader förflutit från det samma maka begaf sig till utrikes
ort, så har emot berörde förslag, vid dess granskning inom Högsta Domstolen, blifvit
anmärkt, att då sednare delen af 4 § i 13 Kapitlet Giftermåls-Balken, jemförd
med Kongl. Brefvet den 4 Februari 1818, nu medgåfve årsstämning och äktenskaps-skillnad
äfven i det fall, att man ej vet hvar den förlupna makan uppehåller
sig, och denna således kan vistas inom landet, skulle ifrågavarande Edert förslag,
enligt hvilket lysning efter den förlupna makan ej finge utfärdas, förr än utredt
blifvit att samma maka begifvit sig till utrikes ort, följaktligen komma att i
nämnde hänseende medföra en förändring af nu gällande lag, hvartill något skäl
hvarken blifvit uppgifvet eller syntes förekomma.
Med afseende å hvad sålunda blifvit anmärkt, och då det af Eder med förslaget
åsyftade ändamål icke synes kunna på ett tillfyllestgörande sätt ernås, med
mindre föreskrifterna i 13 Kapitlet 4 § Giftermåls-Balken undergå en mera fullständig
förändring lill närmare öfverensstämmelse med hvad Lag-beredningen rörande
samma ämne föreslagit; har Jag, efter att jemväl hafva inhemlat Sta(s-Rådets
yttrande öfver förslaget, funnit Mig förhindrad att detsamma antaga.
Jag förblifvcr Eder, Gode Herrar och Svenske Män, med all Kongl. Nåd och
Ynnest städse välbevågen.
Und er Hans Maj:ts
Mio Allernådigste Konungs och Herres sjukdom
CARL.
f
7
NS 5.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 2 Mars 1888.
84 o ii »i. Majits
Nådiga Svar, i anledning af åtskilliga utaf Rikets Stander vid
innevarande Riksdag antagna Grundlag s-för ändring ar; Gifvet
Stockholms Slott å Riks-salen den 27 Februari 1858.
Välborne, Adle och Välbördige, Ärevördige, Vördige och Vällärde, Äreborne,
Förståndige och Välaktade, Hedervärde och Redlige, Gode Herrar och
Svenske Män!
Uti särskilda underdåniga skrifvelser af den 14 Januari och den 11 Mars
sistlidet år håfven J, Gode Herrar och Svenske Män, hos Kongl. Majit, med begäran
om Dess godkännande, anmält de från sisla Riksdagen hvilande förslag till
förändring af Rikets Grund-lagar, hvilka J vid innevarande Riksdag antagit. Sedan
en del af dessa förslag förut blifvit af Kongl. Majit pröfvade och Dess Svar
derom till Eder å Riks-salen afgifvet, bar Jag nu jemväl, efter Stats-Rådets hörande,
till pröfning förebaft de öfriga af Eder anmälda förslagen och dervid funnit
godt att lemna bifall till följande deribland, nemligen:
om tillägg till 28:de § Regerings-Formen, angående naturalisation af utländsk
man;
om ändring af 35 § Regerings-Formen, angående förtroende-sysslor;
om ändring af 11 och 14 §§ Riksdags-Ordningen, angående städernas represenlations-rätt
i allmänhet; lill följd hvaraf det alternativt framställda förslaget till
ändring i nyssberörda 14 § Riksdags-Ordningen, rörande Riksdagsmanna-val i
Stockholm kommer alt förfalla;
om ändring af 11 och lä §§ Riksdags-Ordningen, angående förrättande af
Riksdagsmanna-val för Bonde-Ståndet; samt
8
om tillägg till 98 § Regerings-Formen och 63 g 4 momentet Riksdagsordningen,
angående Suppleant för Rikets Ständers Justitie-Ombudsman; kommande
alltså nu ornförmälda §§ i Regerings-Formen och Riksdags-Ördningen hädanefter
att erhålla den förändrade lydelse, som uti Eder ofvanberörda underdåniga skrifvelse
finnes upptagen.
Beträffande deremot det af Edor, Gode Herrar och Svenske Män, framställda
förslaget om ändring af 52 § Regerings-Formen och 24 g Riksdags-Ordningen,
angående tillförordnandet af Bonde-Ståndets Sekreterare, har Jag ej funnit skäl att
detsamma antaga. Då enahanda förslag af Rikets Ständer vid 1851 års Riksdag
framställdes, erinrade Kongl. Maj:t uti Dess derom afgifna Svar, hurusom det, för
Grundlagarnes helgd, vore af synnerlig vigt, att de rättigheter, som deruti blifvit
Konung och Rikets Ständer ömsesidigt tilleikända, orubbade bibehållas; och Kongl.
Majit yttrade vidare, att Grundlagens nuvarande stadgande, det Konungen eger till
Bonde-Ståndets Sekreterare vid hvarje Riksdag förordna en skicklig, lagfaren och i
landthusbållningen kunnig man, stod i så väsentligt samband med nämnde RiksStånds
närvande sammansättning, att så länge denna bibebålies oförändrad, någon
rubbning ej heller borde ega rum i berörde stadgande, hvilket i sin tillämpning
icke visat sig hafva för Ståndet medfört inskränkning i öfverläggningarnes frihet
inom lagbestämda gränser, eller någon annan olägenhet. De skäl Kongl. Majit
sålunda tillförene anfört för oförändradt bibehållande af Grundlagens nu gällande
stadganden i denna del, hafva ännu under oförändrade förhållanden samma giltighet;
och Jag finner Mig på sådan grund föranlåten att vägra Mitt bifall lill ifrågavarande
förslag.
Jag förblifver Eder, Gode Herrar och Svenske Män, med all Kongl. Nåd och
Ynnest städse välbevågen.
Under Hans Majits
Min Allernådigsle Konungs och Herres sjukdom
CARL.
9
JfS 6.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 2 Mars 18B8.
Kongl. Majlis
Nådiga Svar, i anledning af vissa utaf Rikets Stander föreslagna
lag förändringar; Gifvet Stockholms Slott å Rikssalen
den 27 Februari 1858.
Välborne, Ädle och Välbördige, Ärevördige, Vördige och Vällärde, Äreborne,
Förståndige oell Välaktade, Hedervärde och Redlige, Gode Herrar och
Svenske män!
Uti underdånig skrifvelse den 14 sistlidne December håfven J, Gode Herrar
och Svenske Män, till Kongl. Majrts bifall anmält Edert fattade beslut om sådan
ändring af 4 Kapitlet 2 § Byggninga-Balken, hvarigenom detta lagrum skulle erhålla
följande lydelse:
»Aflopps-dike bör läggas af oskift mark, fyra och en half aln bredt, två alnat
djupt och en half aln på botten, eller mera, allt som nödigt är och lägenheL dertill
finnes: och den sin åker dervid får, njute en aln till ren utom byamål. Samma
lag vare, der väg eller gärdesgård åker möter. Går väg eller dike vid ängsvall,
der gifves ingen tillökning. Tarfvar dike läggas emellan grannars åkrar, då gånge
halft dike å hvarderas åker. Vid ändan för åker dike hvar af sitt».
Efter Högsta Domstolens och Stats-Rådets hörande har jag funnit för godt,
att till delta Edert förslag lemna bifall.
Vidare håfven J, Gode Herrar och Svenske Män, uti underdånig skrifvelse
den 14 Januari detta år, till Kongl Maj:ts sanktion öfverlemnat en af Eder beslutad
lag, om ordningen och vilkoren för utländsk mans upplagande till Svensk
medborgare, af det innehåll Eder berörde skrifvelse upptager; och har Jag likaledes,
Bih. till R. St. Brot. 1856—1858. 1 Samt. 2 Afd. 2 Hdfl. 2
10
efter Högsta Domstolens och Stats-Rådets hörande, funnit skäligt att samma lagförslag
gilla och antaga.
Jag förblifver Eder, Gode Herrar och Svenske Män, med all Kongl. Nåd och
ynnest städse välbevågen.
Under Hans Maj:ts
Min Allernådigsto Konungs och Herres sjukdom
CARL.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOIL BECKMAN, 1858.
