# ID: svediakorp-gov2286
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 119,768
# sentences: 3,406
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1 t!S6.
95
Lön för 4 Majorer, lika med Andre Majors lön vid samma Regementer, hvar
och en  4,000 Rdr,
af hvilka endast den, som tillhör Topografiska Afdelningen, bestås 1 ration;
Arfvoden för 2 Majorer, nemligen Sous-Chefen vid Kommando-Expeditionen
och Slabs-Chefen vid Lif-Gardes-brigaden, hvilka bägge måste vistas i hufvudstaden,
lika med Sqvadrons- och Kompani-Chefs-lön vid Gardes-regementerne, hvardera
2,400 Rdr Rint;
hvarjemte dem hvardera skulle bestås 1 ration;
Arfvoden för 6 Majorer, som äro Stabs-Chefer hos General-Befälhafvarne och
Kavalleri-Inspektören och hvilkas lefnadskoslnad kan antagas något mindre än de
förres  2,000 Rdr,
men utan ration;
Arfvoden för 10 Kapitener, hvar och en 1,300 Rdr,
af hvilka endast 6, och deribland do vid Kommando-Expeditionen tjenstgörande,
bestås ration; och
Arfvoden för 5 Kapitener, som äro hos General-Befälhafvarne tjenstgörande
600 Rdr,
utan ration.
Med undantag af dessa sistnämnde, skulle alla med arfvode försedde GeneralStabs-officerare,
derest de förut åtnjuta lön eller annat arfvode på stat, icke få
uppbära större del af de nu för dem föreslagna arfvoden, än skillnaden dei1-  emellan, och förut innehafvande lön eller arfvode, sedan afdrag skett af de belopp,
hvilka i särskilda fall skulle af Officerare med löner i Arméen åt de i deras ställen
tjenstförrättande afstås, på sätt jag här ofvan i underdånighet hemställt.
Å den nya General-Stabens stat skulle vidare öfverflyttas den nu å Topografiska
Korpsens stat uppförda Professorn, hvars lön jag i underdånighet föreslår
till  2,500 Rdr,
samt den å Kommando-Expeditionens stat varande Registrator, hvilken, under benämning
af Fult-Sekreterare och Registrator, med utsträkt verksamhet, påräknas till
tjenstgöring vid Kommando-Expeditionen med lön al  1,500 Rdr;
äfvensom arfvodet åt en Stentryckare, hvilket torde förhöjas från 400 Rdr till
500 Rdr.
Dessutom erfordras för den nya organisationen följande arfvoden:
För undervisning i taktik, strategi och krigshistoria .... 750 Rdr;
D:o d:o i topografi och rekognoscering, militärgeografi och militärstatistik
600 Rdr;
D:o d:o i Svenska och Norska Arméens organisation samt Indelningsverket
450 Rdr;
D:o d:o i de särskilda vapnens exercis-reglementen . . 160 Rdr,
Bil. M 5 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. Jt? 1, om Statsverket 1836.
Vid här ofvan föreslagna aflöningsbelopp, hvilka torde finnas billiga med afseende
å nuvarande lefnadskostnader, har måst tagas i betraktande:
dels att de fleste General-Stabs-officerare nödgas uppehålla sig på tjenstgörings-orter,
der lefnadskostnaden är störst, dels alt den för dem förekommande
ombytliga tjenstgöring å olika ställen medförer högre utgifter, än då bosättning för
längre tid på samma ställe oafbrutet kan ega rum, och att ett sådant ombyte
blefve svårt dem ålägga, i samma mån som ekonomiska hinder i följd af aflöningens
otillräcklighet skulle mellankomma;
att kompetens till inträde i General-Staben, som först efter en mödosam
pröfningstid af minst 10 år förvärfvas, medförer icke obetydlig uppoffring af egna
tillgångar;
att General-Slabs-officerarne oafbrutet äro tjenstgörande utan rättighet till semester;
att
de icke erhålla ersättning för den dem åliggande tjenstgöring vid egna
Regementer och deraf föranledda resor; och
att, så vida icke de tillförsäkras om nödig utkomst till vedergällning för sin
trägna och maktpåliggande tjenstgöring, få personer torde söka inträde vid en korps,
der väl anspråken på kunskaper äro stora, men utsigterna till bergning ringa.
Till rese-stipendier anser jag mig böra i underdånighet föreslå . 4,000 Rdr
att användas åt General-Stabs-officerare såsom understöd på utrikes resor i krigsvetenskapliga
ändamål, för anställning vid främmande, helst krigförande makters ar
-
méer och vid Eders Kongl. Maj:ts utrikes-beskickningar;
samt till General-Stabens nödiga fältöfningar  1,000 Rdr.
Slutligen måste afses
till Expens-medel:
för General-Stabs-Expeditionen 1,150: —
» Kommando-Expeditionen, ungefär dess nu dertill anvisade
belopp
1,800: —
till inköp af instrumenter, kartor och böcker m. m. för Krigs
Arkivet
1,500: —
till löner för Irenne Vaktmästare, 2 vid General-Stabs-Expeditionen
och Krigs-Arkivet och den 3:dje vid Kommando-Expeditionen
ä 450 Rdr
1,350: —
samt ersättning för stallhyra för 13 här ofvan uppräknade hästar
ä 100 Rdr
1,300: —
På grund häraf komme det för General-Staben i sin helhet erforderliga
anslag att uppgå till ett belopp af  84,350 Rdr
på sätt bifogade deröfver upprättade förslag (Bilagan Litt. O. o.) i ett sammanhang
närmare utvisar; hvarförutan rationer för de 13 hästarne torde böra ersättas på
samma sätt, som för befälets rationer vid Garnisons-regementerne föreslagits; äfven-.
Bil. JtJ 5 <*7/ Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1JIS6. 95
sorn ingvart,erings-ersättning åt de i Stockholm stationerade General-Stabs-officerare
borde enligt författningarne utgå.
Till förminskande af berörda för Gen.-Staben påräknade anslag 84,350 Rdr
förefinnas följande tillgångar:
Topografiska Korpsens anslag .... 18,639: —
Kommando-Expeditionens d:o .... 7,275: —
A Generalitets-staten anslaget till Adjutanter,
jemte 1 besparadt Fördelnings-Läkare-arfvode . 7,050: — gg 964 Rdr
efter afdrag hvaraf återslå
51,386: —
Och hemställer jag i underdånighet, att Eders Kongl.
Maj:t täcktes i Nåder äska ett nytt anslag, i och för
General-Stabens organisation, af i rund summa
51,500 Rdr Riksmynt.
Kostnaden uppgår således, oaktadt de inskränkningar,
jag gjort i kommitterades förslag, till ett visserligen
ändå betydligt belopp, men om, såsom sig
bör, härvid äfven tagas i beräkning de eljest erforderliga
löntiliökningar, hvilka jag förut föreslagit:
för Topografiska Korpsen med .. .. 15,061 Rdr,
» Kommando-Expeditionen med . . . 6,265: —
och för Adjutanterne hos General-Refälhafvarne
och Kavalleri-Inspektören, äfvensom hos Chefen
Tor Lif-Gardes-brigaden med  5,100: — 26 426 Rdr
Och hvilka stater, i och med verkställigheten af General-Stabens
nu ifrågavarande organisation skulle
försvinna; så utgör skillnaden  24,960 R:dr R:mt
egentligen den större kostnad, som af berörde organisation skulle förorsakas, men hvarigenom
ock en väsendtlig brist inom Svenska Arméen skulle till betydlig del blifva afhjelpt.»
»I afseende å Officerares praktiska utbildning saknas ännu i vissa fall anstalter
för deras undervisning, dels i skjutning och kännedom i geväret m. m., dels i
ridkonst. Jag anhåller i underdånighet, att få yttra mig angående åtgärder, sorn
jag anser böra vidtagas för afhjelpande af dessa brister.»
»Då förbättrade skjutvapen och en större färdighet i skjutkonsten gifvit Infan - skjul-skolor.
leriet en ännu mer ökad vigt, samt under sednaste krig erkänts hafva utöfvat ett
märkbart inflytande på stridens utgång, har man i alia länder börjat att egna stor
Uppmärksamhet på denna vigtiga del af härens bildning. Efter noggranna försök
samt anskaffande af ett temligen betydligt antal af refflade gevär, är Svenska Arméen
till icke ringa del försedd med eldvapen, fullkomligt jemngoda med andra
96 Bil. M 3 till Kongl. May.ls Nåd. Prop. JW i, om Statsverket 1836.
llid-skolor
Arméers. Det återstår blott att i lika mån, som vapnens förbättring egt rum, äfven
befordra kännedomen derom, jemte skjutfärdigheten. 1 Frankrike bar skjutkonsten
på sednare tider gjort stora framsteg, sedan denna del af krigsmanna-bildningen
blifvit med mera omsorg omfattad, samt skjutskolan i Yincennes inrättades.
För att tillegna Svenska Arméen de fördelar, som af en sådan eller likartad
inrättning stå att vinna, har Eders Kongl. Majit redan anbefallt försök i denna del,
som lemnat ganska tillfredsställande resultat; med bemtad ledning hvaraf och tillika
med afseende å de möjligen minsta härför nödiga utgifter, jag får i underdånighet
föreslå, att en skjutskola må hvart annat år, under 2 månader, bildas efter följande
grunder:
l:o. Skolan utgöres af
1 Major j Regements'°ff'cerare>
3 Lärare (Kompani-officerare),
2 Suballern-officerare
från hvarje Infanteri-regemente, samt 1 Subaltern-officer från hvarje Infanterikorps:
2:o. Undervisningen bör omfatta:
Den allmänna kännedomen om eldvapnens småningom skedda utveckling till
deras nuvarande beskaffenhet, så väl i Sverige, som i andra länder;
Skjutkonstens teori:
Gevärsbesigtning och skottställning;
Ammunitions förfärdigande;
Praktiska skjutöfningar med alla i Sverige brukliga gevär och studsare, samt
ett säkert bedömande af afstånd.
Med ledning af uppgjordt kostnadsförslag af Chefen för den förlidet år här i
Stockholm sammandragna skjutskola, General-Majoren Friherre Wrede, hemställer
jag i underdånighet, att den beräknade kostnaden, 18,000 Edr Rmt, måtte hos
Rikets Ständer begäras, att hvart annat år för ändamålet vara att tillgå, eller företrädesvis,
att ett årligt anslag af 9,000 Rdr samma mynt, i och för skjutskolor,
varder å Fjerde Hufvudlitein uppfördt.»
((Beträffande åter frågan om Rid-skolor, så är det icke längesedan jag tog
mig friheten påkalla Eders Kongl. Maj:ts höga uppmärksamhet å den ofta och
länge öfverklagade bristen på sådana skolor, hvarest det vid Kavalleriet och Artil
leriet,
äfvensom vid General-staben, inträdande befäl kunde ega tillfälle att förvärfva
nödig färdighet i ridkonsten, samt passande elever, som visade sig dertill
ega särskild fallenhet och håg, skulle kunna utbildas till Beridare och Stallmästare
vid regementerne. Jag anförde dervid, hurusom sjelfva ridkonsten, hvilken fordom
stod ganska högt i Sverige, numera vore nära att utgå, så framt icke ändamålsenliga
och kraftiga åtgärder i tid vidtagas till densammas upphjelpande, samt att
ehuru
Bil. M 5 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. JV2 1, om Statsverket 1856.
97
ehuru hästafvel!) onekligen hade gjort stora framsteg och Svenska rytteriet vore
mycket bättre beridet nu än förr, förmågan att bilda goda ryttare och att inrida
remonter likväl blefve allt mera sällsynt, hvilket beklagliga förhållande vore en naturlig
följd af den brist eller saknad af ridskolor, som sedan liera år egt rum,
och hvilken jag ansåg böra afhjelpas, innan de få elever, hvilka ännu finnas qvar
efter de bortgångne skicklige Stallmästarne, hunnit till en alltför hög ålder, för
att kunna påräknas vid ridskolornas uppsättning. Om denna för Svenska rytteriets
och Artilleriets tjenstbarhet så vigtiga angelägenhet ytterligare försummades
eller ännu några år Jordröjdes,t"skulle, enligt mitt förmenande, sedan blifva omöjligt
att på annat sätt afhjelpa olägenheten, än att från främmande land införskrifva
instruktörer i ridkonsten, hvilken utväg dock troligen blefve förenad med vida
större svårigheter oell’ kostnader, än som kunde ifrågakomma för dylika instruktörers
bildande inom riket.
I anledning häraf, {Ttäcktes Eders Kongl. Maj:t, uppå min underdåniga hemställan,
i Nåder tillförordna en kommission af sakkunniga män, med uppdrag att
till Eders Kongl. Maj:t inkomma med förslag till organiserande af 2:ne årliga
ridskolor, den ena vid Strömsholm och den andra i Malmö, uppå tillika meddelade
grunder.
Sedan kommissionen numera afgifvit sitt underdåniga betänkande i ämnet,
samt föreslagit sättet, huru berörde 2:ne ridskolor må bringas i verksamhet, får
jag, jemte tillstyrkan af bifall till kommissionens förslag, tillika, med afseende å de
med förslagets verkställighet förenade kostnader, hvilka beräknas
för ridskolan vid Strömsholm till 11,872: —
och för ridskolan i Malmö till 13,128: —■
eller tillhopa årligen R:dr R:mt 25,000: —
samt för en gång:
till nybyggnad af stall vid Strömsholm, omkring ^18,000 R:dr och till inköp af
sadlar, betseltyg m. m för begge ridskolorna, omkring 1000 R:dr, i underdånighet
hemställa, det hos Rikets Ständer mätte begäras ett årligt anslag för 2:ne ridskolor,
den! ena vid Strömsholm och den andra vid Malmö, med 25,000 K:dr
Riksmynt, att å Fjerde Hufvud-Titeln uppföras, samt medgifvande att använda första
årets anslag, så väl till nybyggnad af.det erforderliga stallet vid Strömsholm,
som till anskaffande” af de ridskolorna nödiga sadlar, remtyg och öfriga inventarier.»
»Bland föremål för Krigs-styrelsens omtanka, intager frågan om Arméens ^'^deUa^Ar■penöfningar
ett af de främsta rummen. méensocliBe
Redan
före sista Riksdagen hade jag nåden inför Eders Kongl. Maj:t i u Xapeis vapen -  Bih. lill II. Sl. Prot. 1856 ifc 1857. 1 Sami., 1 A[d., 5 Haft. 13 öfningar.
98 Bil. M 3 lill Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. JYi 1, om Statsverket 1836.
derdånighet antyda mina åsigter rörande otillräckligheten af den vapenöfningstid,
som i allmänhet varit den indelta Arméen bestådd. Den korta tid hvarunder jag
dä ännu hade innehaft Chefs-befattningen vid Landtförsvars-departementet medgaf
mig likväl icke att sä som jag hade önskat, fullständigt redogöra (ör dessa mina
åsigter, långt mindre att framställa förslag till förbättringar, der sådane efter mitt
förmenande kunde vara af nöden. Sedan dess har jag oaflåtligen sökt göra mig
bekant med de brister, som härvid förefinnas, och jag anhåller nu i underdånighet
att åter få upptaga och vidare utveckla denna i hänseende till Arméens tjenst
barhet
sa djupt ingripande fråga.
Det är bekant, hurusom skyldigheten att underhålla den indelta ryttaren eller
soldaten under möten och mönstringar ansetts af ålder tillhöra rust- eller rotehållaren,
samt jemväl blifvit sålunda fullgjord.
Denna underhålls-skyldighet öfverflyttades sedermera på kronan emot viss årlig
afgift af rust- och rotehållaren, samt öfvertogs slutligen vid 1840 "'och 1841
årens riksdag helt och hållet af staten, med rust- och rotehållares befrielse från
all afgift, då ock en bestämd ärlig summa på 4:de Hufvud-tileln uppfördes såsom
anslag i och för Indelta Arméens vapenöfningar.
Sjelfva den grundsats, som härigenom synes blifvit antagen, eller att låta vapenöfningarnes
längd blifva beroende af ett visst anslag, kan jag ur militärisk synpunkt
ingalunda biträda. För den militäriskt bildningens jemna och orubbade
gång erfordras deremot en bestämd tid, som, utan afseende å vexlande pris och
underhålls-kostnader, årligen kan för denna bildning påräknas. Derförutan är icke
möjligt att på ändamålsenligt sätt ordna de härför erforderlige anstalter.
Då nuvarande anslag till möteskostnaderna vid 1840 och 1841 årens riksdag
till beloppet bestämdes, kunde soldat-portionerne erhållas för 9 å 10 sk. bko;
men portionspriset har sedan den tiden småningom höjt sig ända derhän, att innevarande
års portionspris utgjort 14 ä 15 sk. banko och till och med derutöfver.
Huru ofördelaktigt sådant måste inverka på tidslängden för vapenöfningarne är lätt
att inse. Såsom ett oeftergifligt vilkor vågar jag således i underdånighet föreslå,
att tiden blifver den grund, hvarpå ordnandet af Arméens vapenöfningar må komma
att sig stödja. Endast härigenom kan Krigs-styrelsen sättas i tillfälle att inrätta
ifrågavarande vapenöfningar så, att de härpå nedlagde kostnaderne icke förgäfves
förspillas, utan uppfylla sitt ändamål: att göra Arméen för sig sjelf stridbar
och deraf bilda en pålitlig stam för beväringsmanskapet. Äfven Krigs-kollegium
har uti underdånig skrifvelse den l:ste sistlidne Augusti ansett sig böra fästa
Eders Kongl. Maj:ts höga uppmärksamhet på det betänkliga förhållande, som, utaf
brist på medels anslag, inträffat \id indelta så väl Kavalleriet som Infanteriet, att
nemligen dessa vapen under de sednare åren icke kunnat erhålla den öfning, som
för deras tjenstbarhet oundvikligen erfordras.
Följden af nuvarande förhållande, hvaruti jag sålunda påkallar rättelse, hur
Bil. M 5 lill Kongl. Majlis Nåd. Prog. jfa I, om Statsverket I8ä6. 99
också varit, att de år frän fir stegrade underhålls-kostnaderne ej medgilvit Arméen
längre tid för Helais- oell Regements-mölcn än:
Vid Infanteriet.
Befälsmöte 9 % dagar.
Regementsmöte 8 '/3 »
Vid Kavalleriet.
Befälsmöte 8 2/i dagar.
Regementsmöte ii % »
beräknadt efter Medium för de 10 senaste åren. Dock har för bristande nödige
tillgångar, regements-mötet esomoftast vid regementena måst för året inställas.
Den tid, som behöfver användas för att bilda en soldat, är beroende af
många särskilda förhållanden och är olika, allt efter folklynnet uti olika länder;
det. torde vara svårt att uppgifva någon allmänt gällande regel i detta afseende.
Att rådfråga andra länders erfarenhet, synnerligen deras, som genom ofta förekommande
krig utbilda sina vid de vanliga regemenls-öfningarne bemma i landet
danade rekryter, vore visserligen riktigast, men då en plan för Svenska Arméens
vapenöfningar, grundad på den i dessa länder härför antagna ordning, skulle föranleda
allt för stora kostnader, har jag, på grund af det kända förhållandet med
Svenska soldatens goda vilja och sällsynta förmåga alt, inom jemförelsevis kortare
tid, inhemta hvad för krigare-yrket är nödvändigt, trott mig kunna inskränka mitt
förslag lill hvad jag här nedan skall i underdånighet uppgifva såsom don minsta lid
jag anser oundgängligen erforderlig, äfven för vårt manskap, för att binna någorlunda
undervisas och utbildas i soldatyrket.
Såsom stöd för mitt förslag torde i Nåder tillåtas migjfå anföra en kort . öfversigt
af hvad i afseende på dessa Arméens angelägenheter blifvit i förra lider
tillgjordt.
Det förnämsta intyget om den vigt, som fordom lastades vid truppernes nödiga
vapenöfningar, är tillika det äldsta och samtidigt med indelta Arméens organisation.
Förordningen af den 20 Oktober 1680 föreskrifver att s. k. Kompanimöten
skulle hållas »åtminstone en gäng om månaden» och hela regementet sammandragas
en gång om året natt åtminstone 14 dagars lid öfvas». Sålunda hade
hvarje indelt regemente årligen:
1 Regemenls-möte i 14 dagar,
12 Kompani-möten under minst 12 »
eller tillhopa 26 dagar,
hvartill kom marsch-dagar till och ifrån regementsmötet,
i medeltal beräknade till 6 dagar,
likaledes lill och ifrån Kompani-mötena ... 24 »
tillsammans 66 dagar,
under hvilka trupperna årligen voro uppkallade samt i tillfälle alt erhålla öfning
100 Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1886.
och disciplin, oberäknadt de så kallade kvrkovalls-exerciserna ra. fl., som på Chefernes
egna föranstaltande egde rum.
Uti dessa förhållanden skedde sedermera visserligen förändring, så att t. ex.
efter freden 1721, kompani-mötenas antal inskränktes till 2 å 3 och den årliga
exercis-tiden följaktligen till 16ål7 dygn, hvarigenom, då förminskning af marschdagarnes
antal äfven tages i betraktande, soldaten i stället för de förut vanliga
36 dagarne blott var under 26 å 29 dagar om året till tjenstgöring uppkallad.
Men en bedröflig erfarenhet från den tiden kan dock bäst vittna, huruvida denna
förändring ledde till fäderneslandets båtnad.
Till följd af ett år 1761 uppgjordt och antaget förslag, blefvo Kompani-mötena
afskaffade oah Regements-mötenas längd i stället bestämd till . . 32 dagar,
hvartill kommo marschdagar 6 »
Summa 38 dagar.
Vidare kunna här anföras de högst märkliga utlåtanden af år 1766, hvilka
Rikets Ständers Sekreta Utskott afgaf, fullständigt utvecklande nödvändigheten af
ordnade vapen-öfningar för Arméen, och på hvilka jag utbeder mig att få fästa
Eders Kongl. Maj:ts särskilda uppmärksamhet. De innefatta dels att Regementsmöten
årligen skulle hållas i 15 dagar på stället, samt dessutom ett Kompani
möte
under flere dagar; dels att ,/4-‘deI af Arméen skulle hvarje år sammandragas
till större öfning släger. De blott af kortare mellantider afbrutna krigen, som
härefter inträffade under påföljande 50 åren, gjorde visserligen dylika samfällda
vapenöfningar mindre nödvändiga, på samma gång som de utbildade soldaten i en
bättre rekrytskola, än någon fredlig öfning kan förmå. Men med upphörandet af
denna den mest praktiska af alla krigsskolor måste naturligtvis äfven truppens
vapenfärdighet pä ett högst betänkligt sätt aftaga, hvilket ock föranledt Eders
Kongl. Majit att vid alla de särskilda riksdagarne efter år 1830 framlägga för
Rikets Ständer behofvet af en bestämdare reglering af Armeens vapen-öfningar.
Rikets Ständer hafva dock hittills icke lemnat förtjent uppmärksamhet
åt hvad Kongl. Majit i detta afseende yrkat, ehuru likväl hvarken vigten eller behofvet
deraf blifvit förnekade.
Efter att sålunda hafva i största korthet redogjort för förhållandet med Arméens
vapenöfningar sedan den tid indelningsverket inrättades, vågar jag nu i underdånighet
framställa den plan, efter hvilken dessa vapenöfningar synas mig lämpligast
böra ordnas. Inskränkande mina önskningar i afseende å ifrågavarande öfningars
längd, så mycket vården om Arméens tjenstbarhet det möjligen medgifver,
måste jag dock dervid taga i betraktande de större anspråk på manöver- och vapenfärdighet,
som nu allmänneligen göras, jemförda med hvadjförhållandet kräfde
under förra århundradet. Omtänksamma regeringar hafva visserligen hittills, till
fromma för fäderneslandet, under de sednaste 40 åren lyckats afvärja krigens olyckor
och besvär från Sverges land. Huru länge ett sådant för det allmänna för
-
Ilil. Ni a lill Kongl. lUaj.ls Nåd Prop. M 1, om Statsverket 18S6. 101
delaktigt och önskvärdt förhållande kan fortfara ar omöjligt att förutse: för soldaten,
som åtagit sig fosterjordens försvar, återstår likväl alltid behofvet af erforderliga
vapenöfningar för att under fredlig tid förvärfva den bildning i krigsyrket
hans föregångare fordom på sjelfva slagfältet inhemtade.
Riktigheten af den sats, att då en Armée är behöflig och finnes, utvägar
jemväl böra beredas för densammas vidmakthållande i tjenstbart skick, torde näp
peligen
nu mera af någon vilja eller kunna bestridas. Få länder i Europa torde
finnas, som ega en slående Armée så egnad, som Sveriges indelta, att utgöra en
i alla hänseenden lämplig slam för National-beväring. Men denna Armée, —
synnerligen Infanteriet, — saknar ännu beklagligen en stor del af den öfningstid.
som stam-trupper oeftergilligen måste ega, för att kunna uppfylla sin vigtiga dubbla
bestämmelse, att i fredstid utgöra en bildande härna och skola, — i krigstid en
pålitlig vårdare och ledare, — för det unga bevärings-manskap, som med den
skall införlifvas, men som alltid måste anses såsom blott half-bildadt, om ock dess
vapen-öfningar, — såsom oundvikligt nödvändigt är, — slutligen komma att utvidgas.
Jag uppfyller fördenskull en ovilkorlig pligt, då jag nu, i enlighet med min
öfvertygelse, förnyar den af mig vid början af sednaste Riksdag gjorda underdåniga
anmälan om angelägenheten och behofvet af att tilldela Arméen tillräcklig öfnings
tid,
på det att denna för dess tjenstbarhet så vigtiga fråga måtte en gång blifva
på ett, anspråken motsvarande, sätt bättre ordnad än hittills.
En Armées vapenöfningar torde lämpligen kunna åtskiljas i tvänne afdel
niugar,
nemligen:
a) de förberedande öfningarne, eller sådane, som hållas å Regementernes
vanliga mötesplatser och
b) de allmänna samt gemensamma öfningarne, då trupper af olika vapen
sammandragas på dertill särskildt afsedda ställen.
På grund af de skäl, som jag utbeder mig alt här nedanföre få utveckla,
vägar jag i afseende på de förberedande öfningarne underdanigst föreslå, pä sätt
äfven Krigs-kollegium tillstyrkt:
Vid Infanteriet
Rekrylmöte 42 dagar
Befälsmöte 10 dagar
Regementsmöte 20 dagar,
uti hvilka tider in- och utryckningsdagarne äro, likasom öfverallt uti detta mitt
underdåniga förslag, oberäknade.
Vid rekryt-bildningen läster jag synnerlig vigt. Att uti rekryt-skolan halva
hunnit genomgå och ordentligt inlära alla de åligganden, hvilka tillhöra soldaten,
dels såsom tjenande i ledel, dels såsom öfverlemnad ut sig sjelf, utgör hufvudgrunden
för bans duglighet. Den längre rekryt-bildningen vid Kavalleriet har
102 Bil. M 3 lill Kungl, Maj:ls Nåd. Prop, JW I, om Statsverket 1836.
härutinnan visat verkningar oell följder, värde att eftersträfva för alla vapen. Vid
Infanteriet deremot hafva de hittills korta rekryt-mötena nödgat Regements- och
Korps-chefer att låta den antagna soldaten genomgå flera års rekryt-skola, innan
han kunnat i Kompaniets led insättas. Olägenheterna häraf liro lika lätt i
ögonen fallande som de, hvilka uppkomma deraf att man, alltsomoftast, nödgats
dels allt för mycket förkorta, dels helt och hållet inställa Regeinents-mötet, för
att derigenom kunna erhålla en någorlunda tillräcklig öfning för rekryterne.
Detta oaktadt har del icke lyckats att för Rekryt-bildningen tillvägabringa längre
öfningstid än 20 dagar, i medeltal för de sista 10 åren.
Att emedlertid låta svenska Infanteriet fortfarande vara i saknad af möjlighet
att kunna någorlunda fullständigt bilda Regementernes Rekryter, — hufvudvifkoret
för all tjenstbarhet, — är i närvarande tid så mycket vådligare, som öfriga Europeiska
Nationer, begagnande den erfarenhet alla senast förda krig så rikligt lemnat,
omtänksamt bibringa sina Arméer all den bildning för kriget, som under fred
kan åstadkommas. Ofta har den anmärkning blifvit gjord, att indelta Infanteriet,
oaktadt dess i grunden förträffliga beståndsdelar, och hvad nit och skicklighet
Befälet än må använda, dock icke kan i längden undgå att vidkännas högst menliga
följder af det ofullkomliga sätt, på hvilket rekryt-undervisningen för närvarande
måste vara ställd. Då härtill kommer den djupt ingripande olägenheten,
alt Regementerne, vid hvarje regements-möles början, nödgas, så till sägandes,
företaga ett slags Rekryt-exercis med nära nog hela Regementet, under den i alla
läll allt för korta öfningstid, som för Regements -möte bestås, — när detta ens
kan ega rum, — så förete sig sannerligen allt för många och giltiga skäl alt
påyrka afhjelpandet af en dylik brist, som i alla hänseenden förtjenar den största
uppmärksamhet och det allvarligaste behjertande, så framt man önskar förekomma
de olyckliga följder, som förr eller sednare härigenom måste uppstå för Arméen
och Nationen.
Det var också i ändamål att motverka detta menliga inflytande och de vådor
för Arméens tjenstbarhet, som med skäl kunna befaras utaf ett slikt förhållande,
som Eders Kongl. Maj:t uppå min underdåniga tillstyrkan, och i likhet med hvad
förut flera gånger skett, täcktes till Rikets sednast församlade Ständer framställa
behofvet af Instruktions-kompanier vid Infanteriet. Rikets Ständer syntes då,
likasom vid förra tillfällen, när fråga om sådane Kompanier varit å bane, föga
böjde för inrättande deraf, hvadan Eders Kongl. Maj:ts Nådiga proposition i detta
afseende icke biel' antagen. Fogande mig efter hvad sålunda synes vara Rikets
Ständers bestämda åsigt, men utan att kunna medgifva riktigheten af en sådan,
efter min tanka, missförstådd och förr eller sednare olvcksbringande hushållning,
har jag nu sökt att genom en förening af bättre ordnade rekryt- och Regementsmöten,
i möjligaste mån, bereda stamtruppernas nödiga öfning.
Till vinnande af ett sådant mål har jag ansett ett rekryt-möte af 42 dagars
Bil. M 5 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JYi 1, om Statsverket 11(56.
103
längd böra hållas vid hvarje Infanteri-regemente och Korps, och får underdånigst
föreslå, att detsamma måtte fortgå, såsom hittills varit förhållandet vid kavalleriet,
oberoende af Regements mötet, samt ali styrkan, lämpad efter de olika Regementernas
behof, måtte blifva:
Vid 12 Infanteri-regementen:
1 Kapiten,
SI Subaltern-officerare,
1 Bataljons-läkare,
5 Under-officerare (hvaraf en Fanjunkare såsom redogörare),
4 Korporaler och
(»0 å 64 man soldater;
l id 7 Regementen:
1 Kapiten,
2 Subaltern-officerare,
1 Bataljons-läkare,
4 Under-officerare (hvaraf en Fanjunkare såsom redogörare),
5 Korporaler och
48 å 80 man soldater, samt
Vid Korpserne:
2 Subaltern-officerare,
1 Bataljons-läkare,
.3 Under-officerare (hvaraf en Fanjunkare såsom redogörare),
2 Korporaler och
24 man soldater.
Vidare och för att bibehålla såväl Befäl som trupp i tjenst bar t skick, anser
jag Befälet böra kallas, likasom hittills, till ett Befäls mäte under 4 0 dagar och
hela Hegementet till Regement s-möte under 20 dagar, hvilket sednare icke uppgår
till hvad redan år 1766 antogs såsom behofligt, och ej heller torde kunna anses
vara en för långt drifven fordran, då i betraktande tages: att de sex första dagarne
behöfva användas till exercis Kompani-vis, och att mål-skjutningar, — denna
vigtiga del af Arméens öfningar, — numera måste i vidsträcktare skala företagas.
Men för en Aimée, sådan som den svenska, hvilken, ställd på krigsfot, skall
i sina led upptaga en Beväring uppgående ända till 50 å 60 procent af stam
truppens
styrka, är derjemte af nöden att hafva ett dugligt och tillräckligt Underbefäl.
För att erhålla ett sådant äro Korporals-sholor ©tvifvelaktigt de lämpligaste
och på samma gång de minst kostsamma. Kompanierna ega härigenom alltid
dugliga ämnen till ersättande af vakanser ibland Korporalerne samt till förstärkande
af deras antal i händelse af behof. Tjenstetiden för en Korporal (såsom
sådan) kan i medeltal antagas till 12 år. På trenne år, eller tiden emellan hvarje
104 Bil. M 5 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prnp. JYs f, om Statsverket lii .’>(>.
General-mönstring, kan man såhinda beräkna att 12 Korporaler afgå vid hvarje
Regemente samt 6 vid hvarje Korps. Om derföre vid hvarje Regemente eller
Korps bildades en Korporal-skola hvart tredje är för 2 man utur hvarje Kompani
samt 4 man såsom Suppleanter vid Regemente och 2 vid Korps, eller 20
man vid förstnämnde och 10 vid de sednare, så hade Regementet tillfälle att med
de bästa af dessa ersätta under tiden uppkomna vakanser bland korporalerne och
egde derjemte alltid en stam (ör Under-befäl, färdig att använda då Beväringsmanskapet
sammanslogs med Regementet. Krigs-Kollegium har äfven ansett nödigt
att dylika Korporal-skolor ordnas vid hvarje Regemente eller Korps, och anser
desamma lätteligen kunna ega rum, antingen på Regemenlernes mötes-platser.
samtidigt med rekryt-mötet, eller inrättas å de orter, der kommenderingar af
indelta Arméen äro förlagde; uti hvilken åsigt äfven jag för min del instämmer.
Hvad jag nu i underdånighet föreslagit har afseende å de förberedande öfningarne
vid indelta Infanteriet.
Beträffande Kavalleriet, föreslår jag underdånigst, att dessa öfningar måtte
komma att bestå af:
l:o. /ixercis-sqvadron, såsom hittills, i 90 dagar för SO man vid Regementen
på 1 Bataljon, samt för 100 man vid Regementen på 2 Bataljoner, hvarest dessa
öfningar skulle kunna ske, antingen med hela styrkan på en gång eller med
halfva antalet i två omgångar.
2:o. liefäls-möte i 10 dagar såsom hittills.
3:o. Sgvadrons-möten till fot i 6 dagar, hvilka lika nyttiga som ändamålsenliga
öfningar under flera år måst af brist på medel, för somliga Regementen
alldeles inställas och i medeltal af 10 år endast uppgått till 2 dagar årligen.
4:o. Regements-möte i 20 dagar, samt, i likhet med hvad för Infanteriet
blifvit föreslaget, en Korporals-skola hvart tredje år för 2 man utur hvarje Sqvadron,
jemte nödigt antal Suppleanter, i förhållande till hvad för Infanteriet blifvit
föreslaget.
Att äfvensåväi rust- och rotehållare som indelta soldaten finna nödvändigheten
af exercis-tidens utsträckning utöfver hvad medels-tillgångarne nu medgifva,
synes bäst af förhållandet med de indelta Infanteri-regementen inom 5:dje Militärdistriktet,
der särskilda möten årligen under olika benämningar hållas straxt före
Regements-mötets början, utan att några kostnader derför drabba Statsverket.
Det är ej nog för en Krigs-härs utbildning att hvarje densamma tillhörande
truppslag är i och för sig sjelft bildadt och vapenfört. De särskilda vapnen,
hvaraf Krigs-hären består, måste äfven vänjas vid att röra sig tillsammans, att
lära känna sättet, huru de kunna i behofvets stund vara hvarandra till understöd,
med mera sådant, som under tjenstgöring i fält under vapnens gemensamma samverkan
kan förekomma. Befälhafvare af alla grader, Stnbs-officerare, de under ett
krig
Bil. AS 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. AS I, om Statsverket 1836.
krig så maktpåliggande och svåra Intendents-befattningarne måste öfvas, på det ej
arméen under ett fälttåg må blifva lidande till följd af brist på nödig ledning
och omvårdnad. Sådant kan under fredstid icke inläras utan vid större läger,
der tjensten i fält i sin helhet kan öfvas. Nyttan af sådana större trupp-samlingar
är så allmänt erkänd och af sednare årens erfarenhet så fullkomligt besannad,
alt den numera icke torde kunna ifrågasättas.
Utan att i detta fall åberopa de större Europeiska makterna, der dessa sanningar
redan längesedan varit insedde och efterföljde, så att till och med i England
alltsedan år 18S3 ett större läger hvarje år varit sammandraget, torde få
erinras att äfven de (lesia länder af andra ordningen hafva funnit nyttan och beholvet
af deras tillämpning. Så anbefaller Schweitziska lagen angående kauto
nernas
gemensamma försvarsverk, alt öfnings-läger minst hvartannat år bör hållas;
sjelfva det i hög grad närings idkande Belgien anser nödvändigt att årligen förena
en trupp-styrka i stående läger, och jemväl i Norrige hafva de tre sednare åren
läger varit samlade och, såsom Norrska militärer sjelfva intyga, på märkbart sätt
inverkat på arméens tjenstbarhet.
Endast svenska arméen står ännu härutinnan efter andra arméer och detta
af brist på medel, ty sakens nödvändighet erkändes redan, på sätt jag här ofvan
anfört, för nära 100 år sedan, då Rikets Ständers Sekreta Utskott ingick till
Kongl. Maj:t med en skrifvelse, hvaraf jag nu vågar i minnet återkalla några för
alla tider begrundansvärda ord:
Sekreta Utskottet, som fortfarande anser »det fredslugn vi njuta, för en af
»de dyraste välsignelser för land och rike, och önskar med hvar redlig svensk
»medborgare att det måtte blifva beständigt», yttrar derefter: »en beständig fred
»vinnes dock icke igenom önskan allena, det är ett kändt och för god sanning
»erkändt talesätt: att ingen har fred, längre än granne vill; och aldrig är ett folk,
»ett rike, mer och snarare utsatt för andras vilja, intrång och på sistone uppen»bara
våld, än om det under fredslugnet kan förgäta att skicka sig till att möta
»en uppkommande ofredsslorm.»
»Det är således under vårt välsignade fredslugn, som Svea Ständer, ömme
»om sig sjelfve och Riket, dess sjelfständighet och väl, likt förläder, grannar och
»främmande, äfven böra vara omtänkte, huru riket vid åkommande krig må kunna
»hafva den tjenst utaf dess Armée, för hvilken den i fred hålles»
»Att hafva och hålla en hop folk under namn af Armée, utan öfning, det
»är att samla och förvara de bästa af landets barn, för att förr eller sednare, allt
»som freden mer eller mindre räcker, antingen blifva slagen af en öfvad Armée,
»eller, af ovana både vid fatigue och lefnadssätt, dö, under det de i fält skola
»lära att blifva soldater; och att af arbetsdrängar göra dugliga soldater och en
ööfvad Armée, dertill äro väl de värfvade Regementernes exercis-månader, och de
Hill. lill R. st. Prot. 1836 & 1837. t Samf. I Afd. 3 Haft. 14
106 Bil. JM 5 lill Kongl. Maj.ts fräd. Pmp. JM 1, om Statsverket I8S6.
»af Sekreta Utskottet uti ofvanberörde dess betänkande, Tor de indelta Regementer
»tillstyrkte längre Regements-möten oundgänglige, men alldeles otillräcklige.»
Vidare yttras: »angående tiden när och huru länge de (»Cainpemcnts») böra
»påslå, har Sckreta Utskottet redan förklarat dess tanke vara att ett campement
»hålles hvarje år efter en viss tur, som Kongl. Maj:t i Nåder lärer täckas stadga,
»då med de Regemenlors enskilda möten, som bevista campcmenterne, samma år
»deremot innehålles; och som höstetiden håde i anseende till väderleken och då
»infallande mörker samt deraf härrörande hinder i öfningarne, olust och torde
»hända, sjukdom, dertill är otjenlig, så håller Sekreta Utskottet före, det böra dessa
»campemenls sä tidigt om våren anställas, att de hvart dr kunna vara slutade
ninnan bergningstiden infaller, samt att 36 dagar, såsom Militär-konseijen före»slagit
till hvarje campement kunna utsättas, i förmodan, att ehuru denna tid, som
»icke utgör mera än ungefär en månad på stället, är nog knapp, ändamålet likväl
»med trygghet skall vinnas, när densamma väl användes.»
Nästan vid hvarje Riksdag sedan år 1830 har Krigs-styrelsen lortfarande
framställt nödvändigheten af årligen återkommande större öfningsläger för alt derunder
bibringa trupperne, om jag så får uttrycka mig, den slutbildning som af
vapenöfningar under fredstid möjligen kan erhållas, och i synnerhet för att, genom
dessa truppsamlingar af olika vapen, öppna för befälet af alla grader en skola, der
detsamma må kunna inhemta sådane lärdomar om de särskilda vapnens användande
gemensamt, och deras beroende det ena af det andra, hvilka omöjligen slå att
vinna under de enskilda Regements-öfningarne, huru väl organiserade dessa än må
vara. Äfven nyttan af längre marscher, för så väl befäl som trupp, hör icke
förbises.
Instämmande således till alla delar i hvad af mina företrädare i allmänhet
yrkats och särskildt förenande mig med hvad den 9:dc November 1847 af dåvavande
Departements-Chefen härutinnan blifvit hemstäldt, anser jag, lika med KrigsKollegium,
nödigt att öfningsläger hållas, helst hvarje år, antingen å Ladugårdsgärdet,
Axevalla eiler Ljungby hedar, hvarest passande fält dertill finnas, samt så
ordnas, att hvarje afdelning af Svenska Arméen kunde inom 8 högst 6 år deltaga
i en större truppsammandragning.
Derigenom kunde äfven befordras den vigliga fördelen, att till gemensamma
vapenöfningar oftare förena trupper från båda brödrarikena.
Något särskildt anslag för de till öfningslägren kommenderade Regementens
och Korpsers underhåll erfordras icke, om lägret ej varar längre tid än hvad för
Regementsmötet blifver bestämdt. Endast aflöning åt Befäl och Kommissariat samt
marschkostnader och några extra utgifter kunna derutöfver förekomma. Då jemväl
de omnämnda mötesplatserna äro så belägna, att de närmast dem förlagde trupper
icke hafva lång väg att marschera, samt ångfartygs-lägenhet i allmänhet den ena
gången kan begagnas, antingen till eller från lägerplatsen, blefve hvarken kostnadeu
Bil. M 3 lill Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856. 107
betydlig eller besväret för inqvarteringsgifvarne särdeles stort, synnerligast om dessa
få ersättning för portionen efter dess verkliga värde.
Sedan jag nu inför Eders Kongl. Majit i underdånighet framställt mina åsigter
rörande indelta Arméens vapenöfningar och dessas ordnande på ett sätt, som
kan göra denna aimée lill en verklig och öfvad slam, anser jag ock min underdåniga
pligt vara, alt framlägga mina tankar i afseende på
Bevärings-manskapets vapenöfningar.
Bevärings-lagens införande i Sverige har visserligen medfört en gifven trygghet
i fråga om vårt sjelfförsvar, utan att derför kunna anses såsom särdeles tryckande,
i betraktande af dess magtpåliggande ändamål.
Likväl och då Bevärings-manskapets inrättande åsyftar, att tillsammans med
den stående hären bilda landels fullständiga försvar, måste ock vapenöfningarne för
della manskap ordnas så, att de lemna någon borgen för uppfyllandet af detta
ändamål. Enligt nu gällande stadgande skall vapenöfning med Beväririgs-manskapet
ega rum hvarje år, men då endast med årets l:sta klass samt med dem af föregående
årens klasser, hvilka, af en eller annan orsak, tillförene icke undergått
vapenöfning.
De af Rikets Ständer, för detta ändamål, anslagne medel afse likväl endast
14 dagars inölo, hvaraf, då derifrån afräknas in- och utryckningsdagar samt 1 å 2
helgedagar, blott 10 å 11 egentliga öfningsdagar återstå.
Att denna tid, såvida dervid afses att emå någon väsendtlig öfning, är allt
för knapp, det har länge varit insedt och öfverklagadt, ej allenast af alla, som
hafva närmare kännedom om militäriska förhållanden, ulan äfven af dem, sorn, saknande
denna spccielare kunskap, likväl nitälska för ett rätt ordnande af fosterlandets
försvar. Denna korta så kallade vapenöfningstid kan ej vara att betrakta annat
än såsom ett medel att utplåna den farhåga för krigstjensten, hvartill de, egentligen
af otjenliga organisalions-åtgärder föranledde olyckor under 1808 och 1809
årens fälttåg gåfvo grundad och förklarlig anledning; men sedan det numera torde
hafva lyckats att, genom omvårdnad och ändamålsenligt undervisningssätt, återväcka
ungdomens militäriska lynne, samt hos densamma inplanta förtroende och håg för
det ärofulla kall, hvartill den är egnad, synes tidpunkten åtminstone nu vara inne,
då man borde börja bibringa Beväriugs-raanskapet någon mera insigt och erfarenhet
såsom fäderneslandets sjellskrifne försvarare.
Liksom hvarje annat yrke måste äfven krigare-yrket inläras och härtill fordras
tid,
108
Bil. M 3 lill Kongl. 1Maj:ts Nåd. Prop. Ni 1, om Statsverket 1886.
Väl är det ett frän urminnes tider allmänt erkändi och af fordna lysande
bedrifter mångfaldiga gånger vitsordadt, ehuru under sednast förflutna 42-åriga
fredslugn aldrig pröfvadt förhållande, att Svenskarne äro födde lill krigare och att
de hastigare än många andra folk kunna blifva skicklige för krigstjenst; men för
stora förhoppningar må dock icke byggas härpå, de kunna då svika i farans stund,
till fäderneslandets möjligen obotliga skada.
De tider äro längesedan förbi, då styrka, käckhet och mod voro nära nog till
räcklige
för att bilda en fulldanad krigare. Likasom vår tids krigskonst fordrar en
i flere hänseenden ganska hög vetenskaplig bildning hos befälet, fordrar den ock
bos manskapet en viss grad af insigter i vapnens rätta skötande och en erfarenhet
i fälttjensten, som ej på några få dagar kan inhemtas, icke ens af den, som af naturen
blifvit begåfvad med de mest afgjorda anlag för krigare-yrket. Att dä anslå
och anse såsom tillräcklig en öfningstid af endast några få dagar en gång för alla,
åt dem, som man bestämmer att medverka till fäderneslandets försvar, och utan
hvilkas bistånd man erkänner sig icke kunna åstadkomma detta så kraftigt, som
behofvet sannolikt kommer att fordra, är att begå en uppenbar sjelfstridighet i åsigter
och fordringar.
Antingen Sverige nödgas inom egna landamären utkämpa sina strider mot en
inbrytande fiende, eller det måste utsända sina krigare, för att på främmande jord
förfäkta rikets fördelar och frejda dess ära, blifver det, på krigskonstens nuvarande
ståndpunkt; en oundgängelig nödvändighet, att hastigt kunna utveckla den största
möjliga krigsstyrka. Nutidens krigssätt medgifver icke, såsom fordom ofta var fallet,
långa krigsförberedelser och fälttågens utdragande på tiden; allt afgöres gemenligen
under en kort tidrymd, hvarunder väldiga krafter å ömse sidor mäste mäta sig med
hvarandra och kraftiga slag med skyndsamhet gifvas. Under sådane förhållanden
och då den Svenska härens fulltalighet i fält till så hufvudsaklig del beror af beväringsmanskapet,
samt då bataljonerna vid mobiliseringen måste ökas med minst
hälften af deras effektiva styrka, blifver det en oförsvarlig uraktlåtenhet att icke så
tillställa, att vid Regementenas uppbrott åtminstone tvänne klasser af deras Bevärings-manskap
genast må kunna, någorlunda militäriskt bildade, med stammen sammanslås.
Försummas detta, utsätter man lätt fäderneslandet antingen för de.n möjligen
inträffande faran, att se den ena vigtiga delen af landet efter den andra gä
förlorad, innan man vågar möta en infallande öfverlägsen fiende, eller ock för missödena
af kännbara nederlag och nedstämmande återtåg. På de veckor, om ock
blott några få, som skulle erfordras för att till någorlunda skickliga stridsmän bilda
ett för krigstjenst otillräckligt öfvadt Bevärings-ma nskap kan möjligen Rikets hela
öde hinna afgöras.
Den nuvarande anordningen af Bevärings-manskapets vapenöfning, åstadkommande
en mera skenbar än verklig nytta, kan lätteligen medföra de olycksbriogande
följder, som så efta uppstå, då man gör sig allt för säker och tryggar sig vid stöd.
Bil. J\i 5 till Kongl. Majtts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 18H6. 109
Sorn icke blifvit pröfvade. Man påräknar att, om fara botar, genast kunna fördubbla
den stående härens styrka, genom tvänne bevärings-klassers sammanslående
med stamtruppen; men denna förstärkning, som kunde blifva ganska väsendtlig, om
den utgjordes af kraftfulla och någorlunda vapenöfvade unga män, skulle troligen,
under nuvarande förhållanden blifva af alltför opålitligt gagn, synnerligast som man,
i anseende till öfningstidens knapphet, måste utesluta så maktpåliggande öfningar,
som de uti målskjutning och fälttjenst, och då, ehuru Bevärings-manskapet till stor
del är påräknadt att komplettera bataljonerna af den stående hären, det likväl aldrig
får tillfälle att vapenöfvas gemensamt med dessa.
Så länge den stående hären, så till befäl som trupp, utgjordes till största delen
af krigsvande personer, kunde det kanske vara mindre vådligt att uti dess leder
inflicka ofullständigt öfvade Bevärings-ynglingar. Nu deremot, då högst få af
dem, som gjort fälttåg, qvarstå i tjenst, blir Bevärings-manskapets fullständigare
danande och bildning så mycket mera af behofvet påkalladt.
Jag tror mig fördenskull icke behöfva vidare utveckla nödvändigheten af att
gifva Bevärings-manskapet all den daning, som innefattar de förnämsta grunderna
af soldatbildningen; denna nödvändighet är i och för sig sjelf nog klar och talande,
för att behörigen uppfattas af hvarje nation, som har känsla för sitt sjelflorsvar och
der, såsom sig bör, detta försvar ytterst hvilar på allmän krigspligt.
Visserligen skall införandet af förlängda Bevärings-mölen medföra olägenheter,
dels genom en ökad kostnad för Statsverket, dels genom mera besvär och större
tidsförlust för de Bevärings-skyldige sjelfva; men vill man ändamålet, måste man
äfven vilja medlen, och ändamålet är här betryggandet af fäderneslandets försvar
och sjelfständighet. För detta vigtiga och dyrbara mål kunna icke för stora uppoffringar
göras när de äro af nöden, och det Svenska folket har uti förflutna tider
af bekymmer och fara mångfaldiga gånger visat, att det icke skyr att derför uppoffra
både lif och gods. Hvarje sådan uppoffring bör dock vara ändamålsenlig och
väl beräknad. I sådant fall kan ofta genom mindre medel, i tid och klokt använda,
vida mera vinnas än genom ansenligt större uppoffringar och ansträngningar,
gjorda först i farans yttersta stund.
Så skulle ock den kostnad och den tidsuppoffring, som under fredens lugn
egnades åt Bevärings-manskapets tillräckliga och ändamålsenliga vapenöfning, medföra
mera säker, mera verklig nytta, än mångfaldigt större kostnader och omsorger,
uppoffrade för samma ändamål, sedan ofridens faror redan inbrutif.
Jag vågar derföre, på sätt jag här ofvan i underdånighet anfört, hysa den
öfvertygelse, att en vidsträcktare vapenöfningstid för Bevärings-manskapet är af
hvarje fosterlandsvän såsom nödvändig erkänd.
Endast uti sättet för afbjeipandet af den insedda bristen kunna tankarne numera
vara delade, och så vä! inom som utom representationen har fråga i detta
110 Bil. M 5 lill Kongl. Maj Is Nåd. Prog. Jtä 1, om Statsverket 1886.
afseende uppstått; hvarvid man älven sökt alt utaf andra länders erfarenhet hilda
sig en grund för eget bedömande af denna vigtiga fråga.
Det kan ock vara nyttigt att taga denna erfarenhet i betraktande. 1 Preussen
t. ex, hvarest Bevärings-systemet vunnit den fullkomligaste utbildning, tjenstgör
ynglingen 3:ne år i garnison, derefter 2:ne år vid möten och läger, lills han slutligen
inträder i landtvärnet, hvilket sednare närmast är att jemföra med vår Beväring.
1 de mindre Tyska staterna och i Danmark, der visserligen olika principer
räda i afseende på Beväringens organisation, är dock öfverallt ett års ständig tjenst
göring
ansedd såsom minimum och det oaktadt tillkomma sedermera årliga möten
af 18 å 20 dagars längd. Andra stater lemna icke mindre talande exempel.
Men utom det att ett Bevärings-system, grundadt på förhållanden i främmande
länder, skulle för Sverige medföra alltför stora kostnader, anser jag det så mycket
mindre lämpligt att nu föreslå så vidsträckta öfningar för vårt Bevarings-manskap,
som man derigenom skulle fråntaga landtbruket och näringarne i allmänhet en alltför
stor och ännu, i anseende till den ringa befolkningen, alltför behöflig arbetskraft.
Jag vågar dessutom tro en sådan utsträckning af Bevärings-exercisen under
fredstid härstädes vara öfverflödig, så vida nemligen åt gamla stammen beredes
den öfning, jag här ofvan haft Nåden att, såsom högst väsendtlig, föreslå.
Bevärings-manskapets vapenöfningars utsträckning vida utöfver den för närvarande
bestämda tiden erfordras dock oundgängligen, om man ej vill äfventyra
verkliga vådor för fäderneslandet.
Men härvid bör äfven, efter mitt förmenande, först tagas i betraktande en
ofta framställd fråga: Bör Bevärings-rnanskapet till vapenöfning uppbådas, längre
eller kortare tid, under flere på hvarandra följande år, eller kan ändamålet vinnas
genom vapenöfnings undergående blott en gång under den tid bevärings-pligten
varar? •
Örn jag, vid besvarandet af denna fråga, finge åsidosätta allt annat utom det
rent militära i detta hänseende, skulle jag, för min del, aldrig tveka vid afgifvandet
af min röst. Bevärings-manskapets sammandragande under åtminstone 2:ne
på hvarandra följande år har så stor militärisk vigt, så grundade skäl för sig, att
endast medvetandet af den tunga, sådant, i anseende lill den förminskade arbetskraften
och de ökade marschkostnaderne, skulle lör landet medföra, kan förmå mig
afstå från yrkandet af detta, såsom ett oeftergifligt vilkor.
Med stöd af hvad jag nu i underdånighet anfört och i förhoppning att Eders
Kongl. Majit täcktes i Nåder gilla dessa mina åsigler, samt i fullkomlig öfverensstämmelse
med hvad uti brödraiiket Norrige redan genom formlig lag är antaget,
får jag underdänigst föreslå:
SO dagars Bevärings-möte, lill hvilket årligen skulle sammandragas ej allenast
Bil. jn 3 lill Kongl. Maj-.ls Nåd, Prop. .>? I, om Statsverket lfS56, lil
årets l:s!a Bevärings-klass, utan äfven de ynglingar af föregående årens klasser*
hvilka, af en eller annan orsak, tillförene icke undergått vapenöfning.
För att åstadkomma den största möjliga fördel af Bevärings-exercisen, föreslår
jag äfven underdånigst, att dessa 30 dagars vapenöfningar fördelas sålunda,
att omkring 16 å 18 dagar användas för att bibringa manskapet den förberedande
rekryt-bildningen, samt att. delta manskap under den återstående tiden öfvas samfäldt
med gamla stammen under dess Regements-möte.
Ehuru jemväl genom lag är uti Norrige stadgadt, alt de värnpliglige af 2:dra
och 3:dje klasserne skola, pä deras egen bekostnad, sammandragas till 6 dagars
öfning årligen, har jag dock, af skäl, som jag förut haft nåden anföra emot utsträckningen
till liera års Bevärings-exercis, icke velat framställa underdånigt förslag
i sådant syfte; men då jag, dels för bibehållande af militärisk anda och ordning
hos Bevärings-manskapet, dels såsom ett, om än ringa, medel att påminna
detsamma hvad del under föregående år lärt, anser af största vigt, att det någon
gång mer än vid blotta vapenöfuingstilifället sammandrages, vågar jag underdånigst
föreslå: alt Bevärings-manskapets 2:dra och 3:dje klasser årligen samlas till 4 A 5
kyrko-parader, hvilka på ändamålsenligt sätt böra ordnas.
Sålunda öfvadt skall Sveriges Bevärings-manskap, såsom jag på grundade skäl
vågar hoppas, i beliofvels stund, och införlifvadt med en bildad stam, kunna motsvara
de fordringar man, under närvarande förhållanden, torde ega rätt att vänta,
samt dymedelst återgälda de uppoffringar nationen gjort, för att militäriskt öfva och
undervisa försvararne af dess sjelfständighet.
Jag har nu framlagt för Eders Kongl. Maj:t hvad, efter mitt förmenande,
erfordras för alt bibringa och underhålla hos Arméen och Bevärings-manskapet en
öfning motsvarande tidens fordringar. Jag torde ej, vid detta tillfälle, behöfva i underdånighet
erinra alt, ehuru, enligt den allmänna grundsats, sorn jag ansett böra
antagas, en viss tidslängd för vapenöfningarne skulle bestämmas samt följaktligen
dessa i öfverensstämmelse dermed årligen ega rum, omständigheter kunna inträffa,
t. ex. missvext, farsoter eller andra oförutsedda händelser, hvilka för något tillfälle
göra nödvändigt att dem till en del förkorta eller alldeles inställa, i hvilket fall det
borde ankomma på Eders Kongl. Maj:ts särskilda Nådiga pröfning att derom
besluta.
Skulle Eders Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med hvad nu blifvit i underdånighet
hemställdt, finna lämpligt att tiden lägges till grund för bestämmandet af
Arméens och Bevärings-manskapets vapenöfningar, så blir deraf en naturlig följd,
att kostnaderna, såsom beroende af de årliga varuprisen, icke kunna till någon bestämd
summa beräknas, utan mäste årligen omvexla till större eller mindro belopp;
iiS Bil. M 3 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. M 1, om Statsverket
hvadan jag i underdånighet föreslår, på sätl Krigs-Kollegium äfven hemställt att de
anslag Eders Kongl. Maj:t kommer att af Rikets Ständer äska måtte blifva förslagsanslag,
i likhet med hvad Rikets Ständer redan medgifvit för nuvarande anslaget
till Bevärings-manskapels vapenöfningar.
Arméens vapenöfningar kunde dymedelst ordnas på ett för landets försvar
tillfredsställande sätt; och då å ena sidan tiden för hvarje möte, och å andra sidan
truppstyrkan, som deruti skall deltaga, på förhand bestämmes, torde icke betänkligheter
böra hos Rikets Ständer uppstå emot ett sådant anslags anvisande, hvars
sedermera utgående belopp endast blifver beroende af de omvexlande årsprisen.
Om vapenöfningarne blefve på det sätt, jag nu föreslagit, inrättade och bestämda,
skulle de nu vid många regementen och korpser af ålder bruklige så kallade kyrkovalls-
och tilldelnings-möten, m. fl., komma att helt och hållet upphöra, samt
de olägenheter, som dermed äro förenade, äfven undanrödjas. För bestämmande af
den kostnad, som af Arméens utsträckta vapenöfningar uppkommer, har jag från
Krigs-kollegium infordrat och erhållit en kalkyl, utvisande, efter lä års medelpris,
att för Infanteriets och Kavalleriets möten, sådana de nu blifvit föreslagne, skulle
erfordras årligen, inberäknadt kostnaden för öfningsläger, en summa af 391,142
R:dr Banko eller 586,713 R:dr R:mt;
och om härifrån afräknas hvad Riksstaten nu anslår
Till indelta Arméens möteskostnader . B:ko R:dr 186,669:
Till fouragering af indelta Kavalleriets
hästar
. . » » 33,940:
Till exercis-sqvadronernes underhäll . » » 37,300:
Samt dertill lägges anslaget till ersättning
för utöfver markegångs-pris förhöjd
betalning till inqvarterings-gifvare
för dagportioner vid indelta regementenas
marscher till och ifrån
möten » » 6,000:
i anledning hvaraf jag vågar hemställa att Eders Kongl Maj:t måtte af Rikets
Ständer för ändamålet äska en förhöjning i rund förslags-summa af 200,000 R:dr Riksmynt;
hvarjemte och då, enligt den nu ifrågaställa organisation of indelta Arméens
vapenöfningar, alla dermed förenade underhållskostnader, så väl för manskap som
hästar, lämpligen kunna utgå från samma anslag, jag tillika i underdånighet föreslår,
att de här ofvan omnämnde, på 4:de Hufvud-Titeln uppförda särskilda anslag
af tillhopa 264,109 R:dr banko eiler 396,163 '/a R:dr Riksmynt, måtte i stället
tillsammans utgörande B:ko R:dr 264,109
eller i Riksmynt
skulle årliga tillökningen blifva
596,165 ’/2 R:dr.
190,549 */2 R:drR:mt;
utföras
Bil. JVJ 5 t»7/ Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856. 113
Utföras med ett gemensamt förslagsanslag af 396,000 R:dr riksmynt, och alltså
för hela kostnaden för indelta Arméens vapenöfningar upptagas elt sammanlagdt
förslags-anslag af 596,000 R:dr riksmynt.
I afseende slutligen på kostnaden för utsträckning af Beväringsmanskapets vapenöfningar
från 12 till 30 dagar- in- och utryckningsdagarne oberäknade, så,
enär nuvarande förslags-anslag till dessa öfningar utgör 180,000 R.dr riksmynt,
skulle alltså, efter samma beräkningsgrund, för ytterligare
18 dagar erfordras en tillökning af  270,000 » »
eller tillsammans  450,000 R:dr riksmynt.
Meri som Eders Kongl. Majit, uti särskild proposition, lärer föreslå Rikets Ständer
ett års framQyttning för beväringsskyldighetens vidtagande, så kommer, i händelse
detta förslag vinner Rikets Ständers bifall, ett år af Bevärings-manskapets
vapenöfningar att under nästa Statsreglerings period inställas, hvarigenom det här
upptagna beloppet 450,000 R:dr icke behöfver utgå för mera än 2:ne år med
tillsammans 900,000 R:dr Riksmynt, till följd hvaraf, om sistnämnde summa fördelas
på 3:ne år, det årliga behofvet, under nästa Statsreglerings-period, blifver
300.000 R:dr eller 120,000 R:drs tillökning utöfver det gamla förslags-ansiaget
180.000 R:dr riksmynt.
Dessa summor äro visserligen betydliga, men då å ena sidan i betraktande
tages, att Sveriges sjelf-försvar, i militäriskt hänseende, hufvudsakligen grundar sig
på Beväringsmanskapets fullständiga danande till krigstjenst, hvilket åter icke låter
sig verkställa så framt icke detta manskap införlifvas med en väl disciplinerad, i
vapenfÖring ännu mera öfvad stam, samt att å andra sidan indelta arméen skulle
förlora i tjenstbarhet om, när beväringen med densamma införlifvas, detta sednare
manskap till stor del utgöres af oöfvade rekryter, så vågar jag hysa den säkra
förhoppning, att de uppoffringar, som, för vinnande af det åsyftade ändamålet,
kunna erfordras, komma att inses, behjertas och fullgöras af hvarje fäderneslandets
vän, af hvarje vän till dess sjelfständighet och ära».
»Då erfatenheten ådagalagt, att det antal hästar, sotn för närvarande (innes till
Artille iet anslaget, är för vapnets fullständiga exercis otillräckligt i så måtto, att,
ehuruväl man vid ordnandet af de särskilda Regementenas exercis iakttagit att turvis
låta halfva Regementet under hälften af exercis-tiden få disponera alla Regementets
hästar och under samma tid vara hefriadt från garnisons-ljenstgöring, åsyftande
dermed att sätta hvarje Batteri i tillfälle all oafbrutet kunna under halfva
exercis-tiden exercera med alla sina pjeser anspända, harle likväl enligt hvad General-Fält-Tygmästare-embetet
nu hos Eders Kongl. Majit i underdånighet anmält,
jenna väsendtliga fördel hittills icke i sin helhet kunnat beredas åt andra Batterier
än de 6:pundiga, hvaremot de 12:pundiga och 24:pundiga icke kunnat komma i
Bih. lill R. St. Prof. t856 * 1837, 1 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 15
Betslar för
Artilleriets
exercis.
114
Bil. M 3 till Kongl. Majlis Nåd. /'rop. JV? 1, otn Statsverket 1BS6.
åtnjutande deraf, enär de til! sin anspanning erfordra 16 hästar hvardera mer än
de förstnämnda.
Vid de sednare Batterierna hade man derföre varit nödsakad att antingen
verkställa exercisen med blott 6 kanoner, hvarigenom en betydlig del af Batteriets
styrka förhindrats att deri deltaga, eller ock att begagna från de 6:pundiga Batterierne
lånade materiel, hvarigenom åter truppen icke fått göra den nödvändiga bekantskapen
med den materiel, för hvars serverande den är afsedd. För att undanrödja
dessa olägenheter, har General-Fält-Tygmästare-embetet i underdånighet hemställt,
att Artilleriets häst-antal måtte tillökas,
vid Svea Artilleri-regemente rned
48.
» Götha dito med 40.
» Wendes dito med 54.
tillhopa 142.
hästar, hvaraf endast 12 nya pä stat för Svea Artilleri-regemente, men de öfriga
130 alt för exercis-tiden leg as; varande dock af dessa sednare ett antal af 76 afsedda
för bevärings-manskapets exercis under en tid af 10 till 12 dagar.
Jemte det jag i underdånighet tillstyrker Nådigt bifall härtill, dock, hvad beträffar
de för bevärings-manskapets exercis bestämda 76 hästarna, endast för den
händelse att nämnde manskaps vapenöfningar erhålla den utsträckning, hvarom jag
här ofvan hemställt, får jag i underdånighet anhålla, dels alt de häraf uppkommande
remonterings-, legnings- och furagerings-kostnader, utgörande, enligt af
Krigs-Kollegium gjord beräkning, omkring 18,000 Rdr Rint, måtte föreslås Rikets
Ständer lill uppförande å Riks-staten under vederbörliga anslags—titlar, dels att ett
extra anslag af 5,400 Rdr samma mynt måtte äskas till inköp af de 12 nya hästarne
för Svea Artilleri-regemente.
Hvad åter angår det i sammanhang härmed anmälda bebofvet af stall å 20
hästar i Landskrona, med en beräknad kostnad för dess uppförande af 2,250 Rdr
Rmt, anser jag tillgång för en sådan utgift, derest den ifrågakommer, böra kunna
beredas inom anslaget för Krigs-Kollegii-Departementer, utan att särskildt anslag
dertill behöfver af Rikets Ständer begäras.»
Kasern-, »Då Svea Artilleri-regemente ännu saknade, hvad nästan alla garnisonerande
%fdhui>Cl1 truPPer *nom Biket och öfverallt annorstädes ega, eller en Kasern för truppens inbyggnad
för qvartering, har Regements-Chefen, jemte anförande hurusom Regementet fortfarande
leri "liege' u n<J er k astad t alla de olägenheter, som af brist på egen Kasern med tillhörande
wenic. nödiga Stall- och Ridhus-byggnader vore en följd, och hvilka olägenheter under de
sislförflutna åren ökats genom betydligt stegrade hushyror och brist på passande
lokaler, så att vederbörande passevolantörer sannolikt snart blefve föranlålne att
frånsäga sig sitt nuvarande åtagande att besörja manskapets kasernerande, i underdånighet
hemställt, det Eders Kongl. Majit täcktes till Rikets Ständer aflåta Nådig
Bil. M 3 lill Kongl. Maj.ts Nåd. Prop, M 1, om Statsverket 1856. 115
proposition om nödigt anslag till uppförande af en Kasern-, Stall- och Ridhusbyggnad
för Regementet i enlighet med uppgjord ritning; och har Regementschefen
tillika bifogat en uträkning öfver den kostnad, som häraf skulle föranledas,
uppgående till 550,000 Rdr Rko.
Ehuru jag visserligen, lika med Chefen för Svea Artilleri-regemente, inser
de manga olägenheter för tjenstgöringen, som äro förenade med Regementets nuvarande
spridda inqvartering i liera på större afstånd från hvarandra belägna byggnader,
äfvensom de svårigheter, hvilka i anseende till de allt mera stegrade hushyrorna
i hufvudstaden kunna snart nog möta för anskaffning mot hyra af tjenliga
lokaler åt Regementet, samt att således förr eller sednare torde blifva nödvändigt,
att Regementet förses med egen kasern, finnér jag likväl, i betraktande å ena sidan
af den nu uppgifna byggnads-kostnadens höga belopp, samt å den andra af de betydliga
anslag för andra föremål, som nu måste begäras, mig icke böra för närva
rande
tillstyrka Nådigt bifall till Regements-chefens framställning.»
»Af Chefen för lngeniör-Korpsen har blifvit i underdånighet hemstäldt, att, Exercis-hä
sedan
ett Kompani Sappör-trupper af 120 man blifvit, medelst det af Rikets sed- S<pöÄVrn-P
nast förramlade Ständer derför anvisade anslag, uppsatt, nödiga medel måtte anslås panici.
så väl till uppsättning aflöning och underhåll af de tvänne öfriga enligt plan afsedda
kompanier sådana trupper, eller åtminstone det ena af dem, jemte befäl, som
afven till anskaffning af hastar, nemligen 16 egna och 84 legda, för Pontonierernes
öfning, äfvensom af nödiga stallrum för berörde hästar; men då sammanräknade
kostnaden för delta allt skulle enligt Chefens för lngeniör-Korpsen beräkning,
uppgå, dels i uppsättning till omkring 47,000 Rdr och dels i årliga utgifter till
omkring 76,000 Rdr, anser jag, oaktadt detta för Arméen beräknade behof förr
eller sednare måste fyllas, mig likväl för närvarande och äfven här, med afseende å de
flere andra utgifter, som nu för landtförsvarets behof ifrågasättas, icke kunna understödja
hvad Chefen för lngeniör-Korpsen sålunda hemställt, i vidsträcktare mån,
än att, då hvarken Pontonierernes öfning kan ega rum eller ponton-materielen undergå
oundgänglig pröfning och granskning, utan tillgång på nödigt antal hästar,
100 sådana malte, under en exercistid af 30 dagar få anskaffas genom legning,
samt erforderliga skjul få uppföras till hästarnes inrymmande under denna tid.
Till legnings- och furagerings-kostnadernes bestridande för berörde 100 hästar,
utgörande omkring 9,000 Rdr Rml, hemställer jag, det nödiga medel mätte
anvisas å anslagen på Fjerde Hufviid—Titeln: till lega för hästar lill Artilleriets
exercis samt till furagering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar; hvarjemte
för de behötliga sta Ilskjulens uppförande torde i Nåder äskas ett extra anslag
af 9,000 Rdr samma mynt.»
»Uti Nådig Proposition till Rikets år 1854 församlade Ständer lillkännagaf
Eders Kongl. Majit, alt Svenska Arméen, i och för sin krigs-utrustning hade behof förråd för
af 10 s. k. bro-ekipager eller fällbrygge-afdelningar, samt äskade afräkningsvis på
Bil. JW 3 Cili Kongl. IUaj:ts Nåd. Prop. JYi i, om Statsverket 1Ö5Ö.
Beklädnadspassevolans
för år J857.
de 438,000 Rdr, hvartill anskaffnings-koslnaden då var beräknad, ett anslag af
50.000 Rdr, att utgå under 3:ne år, hvilket ock af Rikets Ständer beviljades.
Chefen för Ingeniör-Korpsen har, i fråga om anskaffningen af berörde fältbrygge--  afdelningar, uti afgifvet underdånigt memorial, erinrat hurusom det för dessa medels
användande uppgjorda förslag afsåg en exercis-afdelnings fullständiga utrustning
genast, samt för öfrigt att anskaffa materialier och deraf efter hand tillverka sådana
delar, som erfordrade längre anskaffningstid; men alt, då samtidigt inträffade politiska
förhållanden gjorde det nödvändigt att förse haren, som icke egde någon slags
faltbrygge—tross, med så mycket deraf, som tid och tillgångar rnedgåfvo, den uppgjorda
anskaffnings-planen måste frångås och i stället fullständig utrustning af de
afdelningars materiel, som kunde tillverkas, genast besörjas till de pris, som skyndsarnheten
och andra ofördelaktiga omständigheter mycket stegrade.
Som emellertid ännu mycket återstår, innan Arméen får sitt behof af fält—
brygge-utredning uppfyldt, har Chefen för Ingeniör-Korpsen ansett, att tillverkningen
deraf borde fortgå, men isynnerhet dertill erforderliga materialier i tid anskaffas
och uppläggas, på det att icke allenast trävirket, som bör vara särdeles
godt, må ined omsorg kunna väljas, utan äfven utan obehörig kostnad erhållas,
hvarigenom tillfälle blir att efter hand med eget folk, så vidt sig göra låter, bedrifva
tillverkningen, hvilket bidrager både till minskad anskaffnings-kostnad och till
Ingeniör-truppens öfning och utbildning.
Chefen för Ingeniör-Korpsen har derföre i underdånighet hemställ! att, till bildande
af nödigt material-förråd för Arméens fältbrygpe—till verkning samt till dennas
fortsättning, så att under anslagstiden derjemte minst en brygg—afdelning blir fullt
färdig, med undantag af selar och tågvirke, som ej bör finnas i förråd utöfver den
utredning sorn under fred blir begagnad, årligen måtte anslås 40,000 Rdr Bko
eller 45,000 Rdr Rint, således för åren 4858, 4859 och 4 860 tillsammans
30.000 Rdr Bko eller 45,000 Rdr Rint.
Delande Chefens för Ingeniör-Korpsen åsigt om lämpligheten och nyttan af ett
sådant material-förråds bildande jemte den dermed i sammanhang stående öfningen
och sysselsättningen för truppen, men tillika finnande nödvändigheten att, så mycket
möjligt är, inskränka anslagen, som för landtförsvarets behof i allt fall till stora belopp
måste äskas, tillstyrker jag i underdånighet, det Eders Kongl. Majit nu endast
täcktes bos Rikets Ständer göra framställning om anvisande, för ifrågavarande ändamål,
af ett anslag stort 30,000 Rdr Rmt, att med en tredjedel årligen utgå under
åren 4858, 4859 och 4860.»
»Då, i anseende till stegrade pris å beklädnads-materialier samt ökade arbetslöner,
passovolanser | för underhållet af manskapets beklädnad rn. m. vid de trenne
Gardes-regementena, Kronprinsens Hussar-regemente och Sappör-kompani komme,
efter behörigen verkställda prisregleringar, från och med år 4857 att förhöjas;
Bil. M 3 lill Kongl. Maj:is Nåd. Prop. J¥i l> om Statsverket 1856. 117
vid Svea Lif-Garde med
Rko Rdr 4,890: 40,
» Andra Lif-Gardet med » » 4,844: 40.
» Lif-Gardet till häst med » » 6,350; 32.
» Kronprinsens Hussar-regemente med » » 5,288: —
» Sappör-kompaniet med » » 2,034: 41.
tillhopa Rko Rdr 23,409: 9.
eller vid pass 35,114 Rdr Rmt, men Krigs-Kollegii-Intendents-afdelnings nuvarande
anslag icke lemnar tillgång till bestridande af denna oförutsedda ökade utgift,
får jag i underdånighet hemställa, att till detta ändamål för år 1857 måtte hos
Rikets Ständer begäras ett extra anslag till nyssnämnda belopp, hvarjemte för de
följande åren den erforderliga förhöjningen i Jntendents-afdelningens anslag torde
få iakttagas vid regleringen af ordinarie anslagen till Krigs-Kollegii-Departementer
eller numera afdelningar.»
»I följd af den utsträckta exercis för bevärings-manskapet, jag föreslagit, kom- sfftr^g”d
mer underhålls-kostnaden för manskapets beklädnad att icke obetydligt lörböjas. af uj,rfrdefct
Enligt deröfver gjord beräkning, skulle den årliga kostnaden derför uppgå till
189,000 Rdr Rmt, men då, enligt hvad Eders Kongl. Maj:t har för afsigt att manskapet.
föreslå Hikets Ständer, ett års bevärings-exercis under nästa statsreglerings-period
skulle komma att inställas, tillstyrker jag i underdånighet, att berörde summa endast
för tvänne år mätte begäras, eller sammanlagdt ett extra anslag af 378,000
Rdr. att under tre år med eller 126,000 Rdr årligen, utgå.»
Om bevärings-manskapet, såsom afsedt är, kommer att samtidigt med gamla
stammen exerceras, har Krigs-Kollegium ansett ett antal af 1,700 st. tält utöfver
de i förråden befintliga, ytterligare blifva för ändamålet nödiga; men då å de föreslagna
lägerplatserna torde med fördel kunna under öfningsliden begagnas äfven baracker,
hvilkas uppförande och underhåll icke medföra så stor kostnad, som anskaffning
och underhåll af tält, föreslår jag i underdånighet, att till nya tälts anskaffning
endast ett extra stats-aoslag af 130,000 Rdr Rmt nu måtte hos Rikets
Ständer begäras.»
»Af Krigs-Kollegiurn bar blifvit i underdånighet erinradt, att sedan, till följdFörråds-hus
af det vid sistförflutna Riksdag beviljade anslag till kompletterande af beväringsmanskapets
beklädnad, antalet af beklädnads- m. fl. persedlar för detta manskaps skåpets beräkning
betydligen ökats, nödigt utrymme för denna materiols förvarande mäste be- klarlna<lredas,
dels genom uppförande af nya och dels genom utvidgning af nuvarande förrådshus
på de särskilda mötesplatserna, hvilken anordning antyddes uti det förslag
lill ordnande af bevärings-manskapets bekläduads-bebof, som af Rikets Ständer då
äfven gillades. Kostnaden för dessa byggnader beräknas af Krigs-Kollegium komma
att utgöra omkring 75,000 Rdr Rmt; och jag hemställer i underdånighet, att
extra anslag till delta oundvikliga behof måtte hos Rikets Ständer äskas.»
118 Bil. M 5 ull Kongl. Maj.ls j\’åd. Prop, Jt? I, om Statsverket 1886.
Kasernbyggnad
för
Smålands
IIussar-Re
gemenlcs
Exereis
Sqvadron.
Fått-Artilleriet.
Föstnings
ArliUeriet.
»Då, enligt hvad Krigs-Kollegium i underdånighet anmält, Smålands Hussarregementes
Kasern-byggnad å mötesplatsen Ränneslätt, hvilken byggnad redan år
1812, då Regementets exercis-sqvadron var förlagd vid Qvarnarp, för Kronans räkning
inköptes, men sedermera förflyttades till Ränneslätt, numera vore i det bristfälliga
skick, att all ytterligare kostnad, som å dess iståndsättande blefve använd,
kunde anses såsom förspilld, har Eders Kongl. Maj:t, vid pröfning af detta ärende
väl funnit bebofvet påkalla en ny kasern-byggnads uppförande för Regementets
exercis-sqvadron, men binder deremot möta uti bristande tillgångar för bestridande
af den dermed förenade kostnad, som, enligt uppgjord ritning för den nya byggnaden
jemte kostnadsförslag, uppskattades till 19,464 Rdr 8 sk. 8 r:st. Rko eller
omkring 29,200 Rdr Rint; vid hvilket förhållande jag får i underdånighet hemställa,
att ett extra Stats-anslag till sistnämnda belopp må för ifrågavarande angelägna
behof bos Rikets Ständer begäras.»
»Sedan Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag, till anskaffande af Irenne
12:g':ga Reserv-batterier med lavettage, beviljat ett extra anslag af 48,000 R:dr
R:ko, samt Eders Kongl. Maj:t derjemte genom Nådigt beslut af den 23 Januari
innevarande år anvisat särskilda medel för materiels anskaffande till tvänne 12:@":ga
batterier med full utredning, så att Fält—artilleri-materielen härigenom blifvit ökad
med 3 Reserv-batterier, hvaraf 2:ne med fullständig utredning, hemställer jag, lika
med General-fält-tygmästare-embetel, att med anskaffningen af de, enligt uppgjord
plan, ytterligare såsom beböfliga ansedda trenne Reserv-batterier måtte för närvarande
få anstå, så mycket heldre som Fält-artilleriets förseende med nödigt antal
ammunitions-vagnar för Fördelningarnes samt Arméens rörliga parker nu synes i
lörsta rummet vara af behof påkalladt. Ocb då för Fält-artilleriet, för att kunna
utrycka med endast 14 batterier, hvaraf ett 24:@':digt granat-kanons-, 7 12:@":diga
och 6 öri^diga, erfordras 99 ammunitionsvagnar för parken, samt, med iakttagande
att de icke utryckande batteriernes materiel lemnäs orörd, af i förråd be
fintliga
ammunitionsvagnar endast 60 af äldre konstruktion anses användbara för
Fält-parkernes behof, en brist af 59 sådana vagnar följaktligen uppstår, tillstyrker
jag i underdånighet, lika med General-fält-tygmästare-embetet, att till anskaffande
af 39 st. ammunitionsvagnar för Fält-artilleriet måtte hos Rikets Ständer begäras
ett extra anslag af 45,630 R:dr R:mt.»
»För Waxholms fästnings detacherade verk är bestyckningskostnaden, efter 1839
års plan beräknad till 99,300 R:dr R:ko; men då nämnda verk ännu icke på någon
tid torde blifva så fullbordade, att deras bestyckning så snart, kan ifrågakomma,
anser jag anslag för detta ändamål nu icke blifva behöfligt.
Beträffande Carlstens fästning bar General-fält-tygmästare-embetet, under förutsättning
att Uppförandet af norra strandverket (Fredriksborg) snart vore att emotse,
i underdånighet hemställt, att till detta strandverks bestyckning, som antages komma
gtl utgöra 22 st. svåra bombkanoner, 8 felande sådana kanoner, äfvensom 52 st. för bela
Uil. JM 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1836. 419
fästningsbestyckningens ordnande bchöfliga lavetter till 24:@':diga och lSi^idiga kanoner,
måtte få anskaffas för en sammanräknad summa af 65,250 R:dr R:mt. Då
likväl, med afseende såväl å den inskränkning i de begärda anslagen för fästningsbvggnadernes
fortsättande, som jag längre fram ernar i underdånighet föreslå, som
äfven å öfriga dervid förekommande omständigheter, ofvanberörde anskaffning torde
kunna tillsvidare uppskjutas, hemställer jag i underdånighet, att medel härtill icke
heller nu måtte begäras.»
((Infanteri-gevär. Då gevärs-faktoriernes behöriga verksamhet icke kan upprätthållas
med mindre än att tillverkningen af gevär vid hvartdera beräknas för äret
till lägst 2,000 gevär, samt Husqvarna faktori dessutom af gammalt gör anspråk å
en tillverkning till berörde antal eller åtminstone till hälften af års—tillverkningen
för Kronan, får jag, lika med General-fält-tygmäslare-embelet, och då, enligt hvad
vid sista Riksdag närmare ådagalades, reserv-gevärens påräknade antal i Kronans
förråd ännu icke vore fyldt, i underdånighet tillstyrka, att för åren 1838, 1839
och 1860 ett extra Statsanslag måtte äskas för anskaffning af tillhopa 12,000 inlänterigevär,
hvilka, med afseende å de förbättrade gevärs-konstruktioner, som uti
främmande krigshärar blifvit antagna, föreslås att blifva refflade med sednast anlagen
förminskad kaliber, och hvarför kostnaden, å 37V> R:dr R:mt för hvarje gevär,
uppgår till 450,000 R:dr samina mynt, som under berörde 3:ne år skulle utgå
med 150,000 R:dr årligen.
Pistoler. Till anskaffande af nya pistoler anvisades af Rikets Ständer vid
förra Riksdagen 30,000 Ridr B:ko, för hvilken summa 1,100 par snart kunna
förväntas färdiga till leverering; och har Eders Kongl. Majit sedermera i Nåder
anvisat särskilda medel till anskaffning af ytterligare 1,200- par sådana vapen.
Enär således sedan förra Riksdagen medel erhållits till 2,300 par pistoler, men af
de, till upplag i förråd, då ännu bristande 3,600 par, ett antal af 1,300 par
återstår att anskaffa, har General-fält-tygmästare-embetet i underdånighet föreslagit
att medel dertill måtte beredas ä 41 R:dr R:mt paret, eller det pris, som med
Husqvarna Faktori sednast blifvit Öfverenskommet; till följd hvaraf hela kostnaden
beräknades uppgå till 53,300 R:dr nämnda mynt.
Sablar. Vidare har af General-fält-tygmästare-embetet blifvit i underdånighet
hemstäldt, att, sedan dels för det af Rikets Ständer vid sednaste Riksdag beviljade
anslag, dels för de af Eders Kongl. Majit anvisade särskilda medel, 2,000 st. sablar
för Kavalleriet blifvit anskaffade till upplag i förråden, nödiga medel till det ännu
felande antalet i påräknade 5,000 sablar, eller 3,000 st., å 15 Ridr Rimt st.,
måtte blifva att tillgå med 45,000 Ridr samma mynt.
Med afseende å de såluuda nyligen skedda anskaffningar af såväl pistoler som
sablar i reserv, samt då Statens tillgångar företrädesvis för andra ändamål behöfva
tagas i anspråk, finner jag mig böra i underdånighet tillstyrka, alt vid detta till-*
Gevär sbehof.
120 Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 4, om Statsverket 4836.
fälle icke något anslag, hvarken (ill pistoler eller sablar må af Eders Kongl. Majit
ifrågasättas.
Sidogevär för Infanteriet. Redan vid sistförflutna Riksdag fastades af Eders
Kongl. Maj:t Rikets Ständers uppmärksamhet på vigten och nödvändigheten för
Infanteristen att ega ett sidogevär, på det han, om skjutvapnet förloras eller
kommer i olag, ej må finna sig beröfvad allt medel till försvar; hvarförutan sidogeväret
eller den s. k. Faschinknifoen vid många andra tillfällen uti fält vore för
soldaten af stort gagn. General-fält-tygmästare-embetet bar nu, jemte anmälan alt
3,000 st. Faschinknifvar blifvit för de af Eders Kongl. Maj:t härtill anvisade särskilda
medel anskaffade, äfvensom att en del äldre, i förråden befintliga sidogevär
blifvit iståndsätta, i underdånighet hemställt om ett anslag af 67,300 R:dr R:mt,
till anskaffande af 4 0,000 st. sådana vapen. Ehuru vid förra Riksdagen medel
till detta ändamål icke, på sätt Eders Kongl. Majit föreslog, blefvo af Rikets Ständer
anvisade, vågar jag likväl, i anseende till angelägenheten af förevarande bebofs fyllande
efter hand, i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl. Majit täcktes, till anskaffning
af åtminstone 3,000 faschinknifvar, eller infanteri-sidogevär ä 6 Ridr 75
öre Rimt, afräkningsvis äska ett extra anslag af 33,750 Ridr samma mynt, att
utgå under åren 1858, 1859 och 1860 med Vs årligen.
Tändhattar. Hvad för öfrigt angår det af General-fält-tvgmästare-embelet
ifrågaställa anslag för anskaffning af tändhattar, 13,500 Ridr Rnnt, torde dermed
utan äfventyr kunna tillsvidare anslå.»
byggnaderna afseende å de anslagsbelopp, sorn af Rikets nu sammanträdande Ständer
måste begäras för fortsättande eller utförande af fästningsbyggnader, hvilka för Rikets
försvar äro nödvändiga, har Chefen för lngeniör-korpsen, på sätt jag här ofvan
redan i underdånighet anmält, till Eders Kongl. Majit inkommit med förslag, samt
tillika derom meddelat en på nuvarande prisförhållanden grundad utredning. Innan
dessa behof för de särskilda befäslningarne uppgifvas, anhåller jag i underdånighet
att få framställa några allmänna, af Chefen för lngeniör-korpsen vidrörda omständigheter,
som vid bedömandet af denna anslagsfråga torde böra tagas i betraktande.
Grunderna för ett lands krigs- och lörsvars-anordningar bero helt och hållet
af dess politiska läge och gränsernas beskaffenhet. Tillämpningen af dessa grunder
betingas åter af landets materiela tillgångar och krafter.
Sveriges politiska och geografiska förhållanden blefvo fastställda år 1815,
Tryggadt i vester och söder bade detta rike blifvit en ö-stat, hvars gränser från
Svinesund till Haparanda endast kunde från hafvet öfverträdas. Den enda för en
fiende tillgängliga landväg öfver Torneå, Väckte, i följd af sin längd och öfriga ortförhållanden,
föga oro för försvaret. Med sådana gränser och förhållanden vore
obestridligen en flotta det naturligaste och bäst skyddande försvarsmedlet mot alla
fiendtliga anfall, dock endast under vilkor att flottao alltid vore öfverlägsen eller
åtminstone
Dil. JY2 3 lill Kongl. Maj;ls Nåd, Prop. M 1, om Statsverket 1836.
121
åtminstone till styrka och utrustning fullt vuxen fiendens. Men då landets tillgångar
äro otillräcklige till anskaffning och underhåll af en så stark dolfa, kundo
rikets försvar ej derpå fullständigt grundas. Detta måste alltså hufvudsakligen och
egentligen utföras (ill lands. De fästningar och befästningar, som lill stöd och
underlättande deraf borde finnas, funnos alldeles icke, eller voro i så förfallet skick,
att något gagn af dem icke kunde påräknas. Allt måste i detta afseende nygöras.
Redan fyra år efter det allmänna fredsslutet eller år 1819 hade, efter föregående
undersökningar och öfverläggningar, en plan blifvit uppgjord, så väl med
afseende på de nya fästningar, hvilka, oumbärliga för krigförandet inom egna gränser,
borde byggas, som på de äldre, hvilka borde, i mån af påräknadt gagn för särskilda
ändamål, bibehållas och iståndsättas.
En förrådsfästning till stöd och säkerhet i ryggen af krigshärens rörelser var
naturligtvis den, som behofVet i första rummet påkallade. Den var den angelägnaste
och första att företaga.
Som derjemte en ö-stat med vidsträckta hafsgränser och inga andra förbindelser
med utlandet än sjövägen, icke kan vara i saknad af en flotta, äfven då
den måste inskränkas till den mindre styrka landets medelstillgångar medgifva, och
denna flotta, — visserligen under sådana förhållanden endast ett underordnadt och
biträdande, men dock högst vigtigt och verksamt försvarsmedel, — behöfver skydd,
dels stundom sjelf, dels alltid för sina dyrbara varf och förråd, var det lika nödvändigt
att genom befästningar sätta flottans hufvudstation i säkerhet för fiendtliga
anfall och förstörelse.
Alt genom befästningar skydda hela den långa hafsgränsen, på hvilken fienden
kan, efter behof, välja anfalls- och landgångspunkter, var hvarken tänkbart eller
militäriskt behöfligt; men på den finnas dock orter, hvilka i och för sig sjelfva
eller genom sitt läge hafva så stor vigt att de borde med befästningar förses, på
det fienden må kunna från dem utestängas. Vid flere af dem funnos de omnämnda
äldre skansar, som skulle bibehållas och iståndsättas. Den vigtigaste bland dessa
punkter var obestridligen inloppet till Hufvudstaden och dernäst Marstrands hamn,
i följd af sitt vid Kattegat fördelaktiga läge, hvadan om- och tillbyggnaderna på
båda ställena i mån af tillgång äfven företogos och hafva sedermera fortgått.
Då det i Sverige hittills följda bruket att, till utförande af Statens angelägnaste
och gagneligaste arbeten, endast anvisa redan egande besparingar, hvilkas otillräcklighet
uttänjer verkställighetstiden för större företag i det oändliga, var det så
mycket nödvändigare att, utan afseende på öfriga punkter, hvilka militära skal äfven
till befästande påpeka, inskränka sig till de aldra angelägnaste. På sådant sätt har
den enkla, allmänna befästningsplan uppstått, som alltjemt ifrån år 1819 blifvit
följd och fortsatt, och hvilken jag i mitt anförande till Stats-råds-protokollet den
9:de November 1853, bi foga dt Eders Kongl. Maj:ts vid sista Riksdag till Rikets
Bih. till R. St. Brot. 1836 & 1837. 1 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 16
122 Bil. J/s 5 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JYi 1, om Statsverket 1836.
Ständer aflåtna proposition, angående ståls-regleringen, hade Nåden i underdånighet
omförmäla.
Do härtill hörande byggnadsföretagen börjades på Carlsborg år 1820; — Vid
Carlskrona år 1821; I Stockholms skärgård or 1851, men der afbrutna i brist
på anslag år 1833, blefvo de återtagna år 1839 och hafva sedermera fortgått.
Vid Carlstén börjades de år 1834, ehuru då i inskränkt skala.
Ehuru de under tiden bestådda anslagen icke motsvarade så stora byggnadsföretags
behof, hafva dock genom de jemnt fortsatta arbetena, delar af de för hvarje
ort uppgjorda befästningsplaner redan vunnit fullbordan. Mycket af de ursprungliga
förslagen återstår dock ännu att utföra.
Dessa förslag uppgjordes på en tid då bombkanonen började omtalas och
tveksamt försökas; — innan skrufven var uppfunnen och medan ångan och ång
mascbinen
ansågos föga användbara på sjelfva krigsfartygen. Det var mot seglande
flottor, beroende i sina, rörelser af väder, vind, ström och krokiga farleder, samt
tvungno att beräkna olägenheterna deraf, som försvarsmedlen behöfde ordnas, hvarvid
sjöfästningarnes bestyckning, med afseende på afstånd och träffsäkerhet var, om ej
öfverlägsen, åtminstone jemngod med (lottornes.
På de sednare 20 åren hafva dessa förhållanden högst väsendtligen förändrats.
Genom införande af skrufven och den förenklade ångmaschinen har det blifvit möjligt
alt göra ångan till rörelse- medel för både linieskepp och kanonbålar, hvilka
med jemn och hastig fart gå dit befälhafvaren pröfvar nödigt. Genom bombkanonen
har skjutning och kastning med ihåliga kroppar fått en utveckling, som efter det
sista kriget synes blifva högst betänklig. Så väl styckenas och kastkropparnes massor,
som krutladdningar, skottvidder samt slutligen förstörelsen, hvarmed icke endast fienden,
utan äfven den egna hardt ansträngda materielen alltmer hotas, tilltaga nu i
hittills oerhörd grad.
Denna skjutvapnens förökade kraft, som icke kunnat åstadkommas utan motsvarande
tillökning i massa och tyngd, utöfvar i följd af försvårad landtransport,
ringare inflytande på verkens sammansättning vid en landlfästning, men så mycket
mera på sjöbefästningar, hvilka, så framt de skola, i lika mån som förut antagits,
kunna motstå anfallen, måste utbredas, flerfaldigas samt erhålla ökade vallmassor
och framför allt lika kraftig bestyckning, som fienden kan använda och med ångans
tillhjelp utan svårighet medföra och uppställa.
En naturlig följd häraf är, att befästningsplaner, uppgjorde och grundade på
förhållanden 1820 och 1830, icke i alla delar kunna'motsvara de fordringar, hvilka
såväl de militära anfallsmedlens stora utveckling, som de politiska förhållandena fram
ställa
och göra gällande år 1836. Hvad sorn i ofvannamnde befästningsplaner, så i
strategiskt som taktiskt afseende fattas eller brister, måste fyllas och fullkomnas, så
framt man vill hoppas med någon framgång möta och tillbakavisa de anfall, för
hvilka landets vigtigaste och för försvaret ömtåligaste punkter säkerligen blifva ut
-
Bil. JM 5 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1J386. 123
sälte i fall man, genom uraktlåtenheten alt skydda dem med tillräckliga och starka
försvarsmedel, inbjuder fienden att utan äfventyr gora det lönande försöket.
Dervid måste i första rummet tagas i betraktande att, sedan ångan blifvit
flottornas rörelsemedel, är den på landsidan öppna Hufvudstaden ständigt blottställd
för ett oförmodadt anfall; ty om ock befästningarne i skärgården, när de blifva
fullbordade, hindra fiendiliga fartygen alt gå rakt in i Stockholms hamn, sätter likväl
ångkraften dem i tillfälle att hastigt öfverföra och landsätta en för öfverrump
ling
tillräcklig härafdelning, på någon af de många punkter på kusten, hvarifrån den
med en enda dagsmarsch kan förflytta sig i närheten af Hufvudstaden. Ett sådant
företag, i synnerhet om kriget dermed förklaras och hörjås, är, fruklansvärdt nog,
möjligen utförbart; och då besittningstagandet af hufvudstaden är af största vigt för
fienden, icke allenast i militäriskt och strategiskt afseende, enär Stockholm tillförsäkrar
förbindelsen emellan Mälarens norra och södra omgifningar, utan äfven i
moraliskt, skulle han ganska säkert företaga det för honom, under sådana förhållanden,
föga äfventyrliga försöket. Ehuru det öfriga landets försvar hvarken är
förintndt eller fullt beroende af hufvudstadens förlust, kan det dock icke döljas till
hvad grad verkan deraf kan blifva nedslående och förlamande; ty utom den skada,
försvaret i allmänhet lider genom förlusten af en så strategiskt vigtig punkt, komme
den allmänna sinnesstämningen alt deraf djupt nedtryckas, icke ensamt inom, utan
kanske lika mycket utom landet, hvilket i ett sådant ögonblick kan hafva svåra
följder; ty en Stat, som beklagligtvis för sin politiska trygghet behöfver främmande
makteis stöd, bör icke, vid påfordran af deras biträde, redan hafva rönt en så betänklig
motgång, som förlusten af sin hufvudstad.
Stockholms förseende på landsidan med några fasta stöd för dess försvar torde
således både i politiskt och militäriskt hänseende vara af behofvet påkalladt.
Tillvaron af tillräckliga och starka förskansningar innebär redan en stor säkerhet
mot anfallsförsöken, ty då dessa kunna misslyckas och blifva äfventyrliga, betänker
sig fienden innan de företagas. Den härstyrka och Artilleri-utredning, som
är tillräcklig mot den öppna hufvudstaden, blir otillräcklig mot den befästade, och
i den mån företagets skala stiger, hopa sig utförandets svårigheter, hvilka förbjuda
försöket,
För öfrigt är tanken på behofvet af Stockholms befästande på landsidan långt
ifrån att vara ny. Det är tillräckligt kändt att redan under Konung Gustaf den
Estes lid räknades hufvudstaden bland Rikets starkaste befästningar. Konung Car
X lät genom den lika utmärkte som verksamme Dahlberg, skaparen af Sveriges
Ingeniör-väsende, uppgöra, bland annat, planer till försvaret af Stockholms avenuer,
och dessa utfördes emellan åren 1659 och 1672 dels vid Danviken, dels vid
Skans-tull och Djurgården, oaktadt förhållandena då voro helt annorlunda än nu,
enär Sverige vid den liden sjelf innehade en stor del af Östersjöns stränder och
sålunda i vida mindre mån behöfde befara eller äfventyra en öfvcrruuipling af
1 u
Bil. A? 5 lill Kongl. Moj.ts Nåd. Prop. Jtä 1, om Statsverket 11!Sfi.
hufvudstaden. Äfven för befästningsverks uppförande å norra sidan från Ålkistan
till Bällsta framställdes år 1719 planer, som dock belt ofullkomligt fullföljdes. Efter
det olyckliga året 1809 blef genom Finlands förlust Sveriges ställning i politiskt
hänseende mindre tryggad, och det var just med tanken härpå, och fastän då hvarken
förhållanderne voro så skarpt och tydligt utpreglade eller ångan blifvit ett så
kraftigt biträde i den starkes liand som nu, som Konung Carl Johan redan år
1833 var betänkt, alt på landlsidan småningom omgifva Stockholm med befästade
verk tillräckliga att afhålla fiendens första anlopp; medel härtill nekades likväl af
Rikets Ständer, och förslaget samt alla vidare åtgärder afstadnade, för att ensamt
riktas på den alltid i första rummet vigtiga sjösidan.
Upptagande den hvilande frågan har Eders Kongl. Majit uppdragit åt särskilda
kommitterade att uppgöra och till Eders Kongl. Majit inkomma med underdånigt förslag,
jemte kostnadsberäkningar, huru Stockholm må, på ändamålsenligaste sätt,
förses på landsidan med befästade verk, tillräckliga att i farans stund betrygga
hufvudstaden från en möjligen skeende öfverrumpling. Dessa förslag äro under utarbetning
och jag anhåller derföre i underdånighet att, så snart de hunnit fulländas,
få underställa dem Eders Kongl. Majlis Nådiga pröfning till den åtgärd Eders Kongl.
Majit då kan finna lämpligt anbefalla.
Men likasom ångan framkallat dessa betydliga och vigtiga tillägg inom befäst—
ningsplanernes strategiska område, har den ock inom deras taktiska, i förening med
skjutvapnens uppdrifna krafter, gjort nödvändigt alt om- och utflytta former och
befästningspunkter, som de äldre förslagen antagit. Man ansåg nemligen då, att
de verk och anläggningar, som kunde hålla fiendtliga Artilleriet på 3,000 alnars
afstånd, icke hade mycket att befara af dess eld; för att nu vinna lika mycken
säkerhet, måste detta afstånd fördubblas, och då träffsäkerheten icke kan undgå
att dervid förminskas, måste de erforderliga grofva styckena med allt sitt tillbehör
af materiel och manskap förökas, så framt man skall kunna påräkna alt
mot den aflägsna och rörliga fienden någonting uträtta. Men materiel och besättning
kan icke ökas, utan alt behof af större utrymme och flera byggnader, i förhållande
dertill, uppslår och måste fyllas.
Att de hittills beräknade och uppgifna summorna sålunda icke kunna blifva
tillräcklige till utförande af återstående befästningsplaner med alla dertill numera
behöfliga tillägg är oundvikligt, men dessutom hafva, oberoende af hefästningsplanerne,
under de sednast för fl u t ne Irenne åren, sådane förhållanden inträdt, som i
flere afseenden inverka på byggnadskostnadernas belopp och äfven göra en ny beräkning
deraf i alla fall nödvändig. Ty, utom stegring i alla pris, både på förnödenheter
och aflöning, har, genom ökadt enskildt arbetstillfälle och förtjenst, Kronoarbets-korpsens
rekrytering redan betydligen minskats och kommer säkerligen, dels
derigenom, dels ännu mera, såsom följd af förändrade straffbestämmelser, att till
den grad nedgå, att något betydligare dagsverks-antal från denna korps icke torde
Bil. JM 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 183G. 125
få för framtiden påräknas, ännu mindre dagsveikskoslnadsberäkningen derpå grundas.
Derjemte bär tillgången på ofria dagsverken redan 1854 alldeles upphört på Carlstén,
då dervarande Straff-fängelse blef utrymdt. Alla dessa ofrias dagsverken hafva
måst och måste ersättas med fria arbetare eller med ännu dyrare Arbets-kommonderingar,
der enskilda arbetare icke kunna erhållas.
På grund af hvad nu är vordet anfördt och sedan derigenom de äldre beräkningsförhållanderne
blifvit alldeles rubbade, anser Chefen för Ingeniör-korpsen upprepandet
och sammanställningen af dessa beräkningar numera utan ändamål, hvarföre,
med afseende på de inskränkta arbetsmedel och deraf följande inskränkta arbetstider,
som kunna förutses, samt på de vexlande omständigheter, hvilka under
närvarande tids hastiga skiftningar öro att förvänta, del torde vara rikligast och
minst missledande att för hvarje gäng endast beräkna och uppgifva utgifterna för så
mycket som under förestående anslagstermin hör utföras.
Efter denna allmänna öfversigt af förhållanderna, öfvergår jag till de särskilda
hefästningarne:
1 :o. Carlsborg.
Ingen anledning har här förekommit lill förändring eller utvidgande af den
Nådigst fastställda plan, hvarefter byggnaden utföres.
Enligt densamma hafva årligen, utom öfrige nödige arbeten, 800 lill 1,000
kuhikfamnar mur blifvit uppförd, och omkring 21,500 privata samt 129,000
Krono-arhets-karls-dagsverken använda, hvilka senare utgått ur Krono-arbetskorpsen,
hvars styrka påräknades utgöra 600 man, men år 1855 uppgick till 702
man. Sedermera har den alltjemt nedgått, och under innevarande år så betydligt,
alt det funnits nödvändigt tillkalla en soldatkomrnendering af 100 man, så framt
arbetet skulle kunnat fortgå. För närvarande räknar Krono-arbets-korpsen på Carlsborg
och Borghamn tillsammans endast 550 man, hvilken styrka troligen snart kommer att
ytterligare förminskas. Det blir således nödvändigt att hädanefter årligen använda Soldatkommenderingar,
talrikare i den mån Krono-arbets-korpsen, såsom af förut anförda
orsaker förutses kan, ytterligare minskas eller rent af försvinner. Då, derigenom
att Soldat-dagsverket, ehuruväl kraftigare, numera dock kostar byggnadsfonden om
kring
10 till 12 gånger så mycket som Krono-arbetskarlen, en hittills oberäknad
årlig kostnad, som för de närmaste 5:ne åren torde uppgå till omkring 20,000 Hulr
B:ko, uppkommer, och då så väl private arbetares aflöning som prisen på limmer, kol,
ved, proviant och foder allmänt stegrats minst 15 å 20 procent, så ar det obestridligt
att det belopp af 60,000 R:dr B:ko, som vid sednasle Riksdag erkändes
såsom den minsta årliga anslagssumma, hvarmed fästningsbyggnadsarbetet på Carlsborg
kunde, med någon fördel för Staten bedrifvas, numera är dertill otillräckligt.
Härvid bar af Chefen för Ingeniör-korpsen blifvit anmäldt att, sedan det
förut anvisade otillräckliga årliga anslaget af 50,000 R:dr gjorde det nödvändigt år
126 Bil, M 3 till Kongl. Maj;ls Nåd. Prop. JY$ 1, om Statsverket 1866.
1854, så framt hela byggnaden ej skulle afbrytas och upphöra den 1 Oclober, att
anticipationsvis å den för följande år anvisade samma, använda 14,000 R:dr till
betäckande af utgifterna under de Irenne sista månaderne af året, hade detta förskotts
gäldande blifvit fördeladt på de Irenne följande anslags-åren och enligt Nådigst
fastställda arbetsplaner skuldens liqviderande så verkställd, alt till 1857 års
arbeten 52,000 R:dr skulle ålersta. Men då, i följd af numera erforderliga Arbetskommenderingar,
en opåräknad kostnad tillkommer för i år af omkring 9,000 R:dr
och för nästa år af ännu högre belopp, nedsätles det för år 1857 afsedda anslag
i verkligheten till omkring 32,000 R:dr; i följd hvaraf, så framt ett särskildt tillskott
ej kan erhållas, Chefen för Ingeniör-korpsen befarar del blifva nödvändigt att då,
liksom 1854, på kommande års anslag anticipera hvad som behöfs för att arbetet
må kunna jemnt fortgå till årets slut; en åtgärd, som verkar till de sedermera an
visade
tillgångarnas nedsättande. Som Staten likväl icke kan undgå, har såsom
öfverallt, der ett ändamål skall vinnas, att anslå de medel, som dertill oundgängligen
erfordras, så har Chefen för Ingeniör-korpsen, på grund af hvad här ofvan
blifvit anfördt, ansett att den årliga anslagssumma, som för Carlsborg borde anvisas,
så framt fästningsbvggnaden skall kunna hafva någon framgång, under åren
1858, 1859 och 1800 "vöre B:ko R:dr 100,000 eller 150,000 It:dr Riksmynt,'
2:o Carlskrona.
I mitt ofvan åberopade anförande till Stats-Råds-Protokollet den 9:de November
1853, hade jag Nåden uppgifva, att för då återstående arbeten på Kungsholms
fästning och till sundens stängande öster och vester om stora inloppet, erfordrades
91,600 Riksdaler banko; dertill är ock, enligt hvad Chefen för ingeniörkorpsen
anmält, denna summa tillräcklig, sedan Eders Kongl. Maj:t af särskilda
medel ersatt de utgifter, hvilka af högre dagsverks-kostnader och tillkomne arbeten
år 1854 föranleddes, hvadan inga förändringar eller tillägg med afseende på dessa
beräkningar nu ifrågakomma.
Deremot är det naturligt alt de i flottornas utredning och bestyckning införda
förändringar och förbättringar skola högst betydligt inverka på befästning
planerne för denna svenska Flottans Hufvud-station, hvars belägenhet i sjelfva hafsbandet
utsätter den för fiendtliga Flottors både oförmodade och kraftiga anfall.
Vid uppgörande af 1820 års befästningslörslag förutsattes väl redan möjligheten
för en fiendtlig flotta att. gynnad af god vind, kunna, med uppoffring af
ett eller annat skepp, forcera inloppet och inkomma på redden, samt att det derföre
vore nödvändigt, att förse denna med befästningar, hvilkas säkra skott skulle träffa
de fiendtliga larlvgen hvarheldst de ankrade innanför skansarne, men utom dessas
eld. Likväl ansågs då, att, ehuru i löljd al reddens vidsträckthet, icke mer än
högst tvänne befästuings-kanoner komma att samfäldt upptäcka och nå reddens
Bil. A? 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1836. 127
särskilda ankringsställen, dessa befästningar icke behöfde utgöras af annat än Martello-torn
eller ett verk för 3 ä 4 pjeser.
Sålunda upptog ofvannämnde förslag, utom istandsättandet af Drottningskär
och en till stängande af Arpö inlopp, på Hästholmen föreslagen tillräckligt stark
skans, följande B skär och grund till befästning, dels med Martello-torn, dels med
andra mindre verk; nemligen: Löfgrundet, Degerskär, Ekholmen, Länsman, Jerskullen,
Målaregrundet, Getskär och Törnholmen, af hvilka 3:ne äro undervattensgrund.
Dä numera ångkraften så betydligt ökar möjligheten att forcera inloppet
och med mindre förlust eller skada inkomma på redden, så har i samma mån
nödvändigheten att förse denna med ett inre försvar tydligare framstått. Bien då
härtill kommer att. de stora skeppen troligen åtföljas af Mörsare-ångbåtar, hvilka
icke behöfva ankra under det de på stora afstånd slunga sina förstörande
bomber, så är det lika tydligt, att det icke är med Martello-tornens få enstaka
skott, som en sådan på redden inkommen och spridd fiendtlig flotta drifves derifrån,
under det dessa verk sjelfva äro utsatte för skeppens öfverlägsna eld. De
inre verkens styrka och bestyckning måste derföre betyd igt ökas. Men som dervid
byggnaden på undervattensgrunden, å hvilka utrymmet äfven är otillräckligt,
skulle blifvit särdeles svår och mycket kostsam, har det varit skäl att välja andra
skär fiir dessa befästningar, hvilka icke allenast på ungefär samma afstånd från
varfvet utan ock sins emellan blefve i tillfälle att åt alla håll der fienden behöfver
träffas, möta honom med fullt verksam eld.
Dessa ersättande punkter äro Sötholmen, Kurrholmen, Länsman, Godnatt,
Kottaskär, och Skållholmen, således inskränkta till endast sex ställen.
En annan följd af Artilleriets ökade mått och storlek är behofvet af större
besättningar och större förråd. De militära myndigheterna i Carlskrona, på hvilka
ansvaret af ett kraftigt försvar kommer att hvila, hafva derföre yrkat på flera
bombfria byggnader på Kungsholmen, enär de som finnas äro beräknade för vida
mindre behof. Då detta yrkande icke saknar skäl, hafva förslag till de äskade
byggnaderna blifvit uppgjorda och kostnaden beräknad till 278,000 R:dr banko
eller 417,000 R:dr riksmynt. Som likväl, efter Chefens för Ingeniör-korpsen
förmenande, det är ändå angelägnare att bygga andra för försvaret nödiga verk,
som nu alldeles saknas, vågar jag icke nu till verkställighet föreslå dessa tillbyggnader,
utan får endast i underdånighet omnämna dessa förslag till det afseende,
de i framtida bestämmelser kunna erhålla.
I mitt åberopade betänkande år 18S3 hade jag nåden anföra såsom närmast
till verkställighet förekommande af de år 1820 föreslagna befästningar: Drottningskiir,
Hästholmen och Getskär; dervid utmärkande, i enlighet med Chelens
för Ingeniör-korpsen gjorda underdåniga framställning. Getskärs befästning såsom
angelägnast att företaga, emedan inre redden alldeles saknar ett beherrskande
verk.
128
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prvp. M 1, om Statsverket 1886.
Sedermera har genom de militära myndigheterna på stället framställts den
åsigt att, sedan fartyg hufvudsakligen komma att framdrifvas med ångkraft, kan
Arpö-inloppet i militäriskt afseende undvaras, alltså fyllas och stängas, samt dermed
Hästholmens befästande undvikas. Som stenfyllningen, å hvilken i alla fall
en öppning för fredlig kust- och ångbåtsfart kan lemnäs, kostar vida mindre än
Hästholmens ordentliga befästning, vore dermed en fördelaktig besparing i tid,
arbete och kostnad vunnen.
Då, i alla händelser, den till reddens beherrskande erforderliga befästning
bör, enligt min åsigt, i första rummet tagas i öfvervägande, lemnar jag här åsido,
icke allenast tillbyggnaderne på Kungsholmen, utan äfven, så väl frågan om
lämpligaste sättet att stänga Arpö-Ieden, hvilket under tiden må bestämmas och
kostnaderne derefter beräknas, sora iståndsättandet af Drottningskär, hvars kostnadsberäkning
torde böra uppskjutas tills verkställigheten ilrågakommer. Det är
således endast erforderligt anslag till det första, för reddens försvar nödvändiga,
verk, som jag här har Nåden uppgifva.
Detta är afsedt att uppföras på Godnatt, i stället Tor på Getskär, emedan
icke allenast den del af redden, som af Kungsholmen och Getskär lemnäs svagt
beskjuten, utan äfven fjärden framför varfvet komma under verksam eld från det
mera framskjutna skäret Godnatt, på hvilket utrymme finnes för ett torn med 26
kanoner och ett lågt batteri för 3 mörsare. Genom det femkantiga tornets anordning
kunna alllid, utom mörsarne, minst 7 kanoner, men åt vissa håll ända
till 14 riktas mot hvarje punkt af redden.
Befästningen på Getskär var år 1853 beräknad att, med tillgång på Kronoarbets-karls-dagsverken,
kosta 70,000 R:dr banko. Enär numera en sådan tillgång
icke kan påräknas och soldat-dagsverken, som i stället måste användas, äro
ungefär 10 gånger dyrare, hvarjemte en del materialier, fragter och handlverkares
daglöner sedermera stigit högst betydligt, så utfalla de kostnadsförslag, som nu
uppgöras, helt annorlunda och vida högre.
Belastningen på Godnatt är nu, enligt derför af chefen för Ingeniör-korpsen
uppgjorda kalkyler beräknad att kosta: i dagsverkskostnader, materialier och anskaffningar
121,940
samt i bi-utgilter för besättningar och underhåll af fartyg, lili
kaserner, forsling af materialier, lill aflöning för Befälet m. rn.
ärligen 12,720, utgörande, då byggnaden svårligen kan utföras
på mindre än 3:ne år 38,160
160,100 R.dr.
hvilken kostnads-summa ökas med 12,720 R:dr för hvarje år, som byggnadsarbetet,
af hvilken orsak som heldst, kommer att räcka utöfver de beräknade 3:ne
åren.
Bil. As 5 Ull Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856. 129
åren. Följaktligen anser chefen för Ingeniör-korpsen att härtill borde kunna
under de trenne åren 1858, 1859 och 1860 påräknas ett anslag af banko Riksdaler
53,366: 32 eller 80,050 Riksdaler Riksmynt.
3:o. Marstrands hamn.
Då Carlsten år 1854 befriades frän det der inrymda straff-fängelse, upphörde
tillgången på tvungne arbetare vid fästnings-bvggnaden, i hvilkas ställe alltsedan
legde arbetare och kommenderade soldater blifvit använde. Som dessa dags
verken
äro högst betydligt dyrare för bvggnads-fonden än fästnings-fångarnes, och
derjemte prisen på materialier, frakter m. m. stegrats, för en del ända till 100
procent, hafva naturligtvis dessa årens byggnads-kostnader öfverstigit alla tidigare
beräkningar. Enligt dessa ansågos, 1853, de boda strandverken kunna blifva
fullbordade med då för dem äskade och er haline 150,528 R:dr, hvaraf det norra
eller Fredriksborgs ännu icke påbörjade verk, beräknades till 54,500 R:dr. I
följd af ofvan anförde orsaker har emellertid chefen för Ingeniör-korpsen anmält,
att det Södra, som nästa år blir fullbordadt, hvarförinnan dess slutliga kostnad
icke kan närmare uppgifvas, så medtagit tillgångarne, att till det Norra då endast
omkring 35,000 R:dr torde återstå.
Uti det nya kostnads-förslag som, grundadt på nuvarande förhållanden, måst
uppgöras för ett strandverk med 16 kanoner vid Fredriksborg, beräknadt att
uppföras på 3:ne år, upptager chefen för Ingeniör-korpsen egentlig byggnadskostnad
till R:dr 148,300.
bi-utgilter å 3,500 R:dr årligen  10,500. 168,800.
Då derifrån drages den påräknade tillgången , . ... , , . 35,,000.
återstår Banko Riksdaler 123,800.
som bestämmer ett anslags-bebof för hvarje år 1858, 1859 och 1860, af Banko
R:dr 43,266: 32 eller Riksmynt 61,900;
men om ett mindre anslag anvisas, stiger summan med 3,500 R:dr för hvarje år,
som arbetet derigenom förlänges.
4:o. Stockholms Skärgård.
De byggnadsarbeten å Waxholms Skans, till hvilka Nådigst gillade förslag
finnas och återstå alt utföra, anser chefen för Ingeniör-korpsen böra, oaktadt de
sednare årens utöfver beräkningarne stegrade utgifter, kunna nästa år fullbordas
med redan anvisade tillgångar, då förrådsvärdena deri inberäknas, så framt icke
allt för ofördelaktiga förhållanden med afseende på aflöningen och andra utgifter
Bih. Ull R. St. Prof. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 17
130
Bil. M 5 (ill Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. JM 1. om Statsverket 1856.
inträffa. Emedlertid är för närvarande intet skäl att, till betäckande af en möjlig,
men obestämd mindre brist, begära någon särskild tillökning.
Enligt äldre förslag böra, sedan de för Waxholms skans hittills Nådigst godkända
arbeten blifvit fullbordade, de för Rindö, Kammarholmen och Tallholmen
afsedda verk företagas och i följande ordning utföras, hvartill redan år 1839
kostnaden förslagsvis angafs:
för Rindö till 239,000 R:dr.
» Kammarholmen  259,000
» Tallholmen 210,000
Som stegrade priser på adöningar och allt annat föranleder en högst betydlig
förhöjning i dessa, för 17 år sedan beräknade kostnadssummor, på sätt jag här
nedan får i underdånighet närmare framställa, och det är möjligt att genom några
täilägg i Rindö-verken och förstärkning af det på Waxön redan befintliga batteriet,
ersätta den tillämnade befästningen på Kammarholmen, så får jag, till vinnande af
den betydliga minskning i kostnaderne, som derigenom uppkommer, underdånigst
tillstyrka, att, hvad chefen för Ingeniör-korpsen äfven i underdånighet hemställt,
förslaget till Kammarholmens befästande måtle få förfalla. I fråga hvilkendera af
de återstående, Rindöns eller Tallholmens befästningar böra först förelagas och utföras,
så förekommer att, ehuru Rindö, med afseende på sitt beherrskande läge,
hittills utan tvekan blifvit dertill uppförd i första rummet, Tallholmen, i följd af
Sjö-artilleriets utveckling under sist förflutna 3:ne åren, fått en vida större vigt i
försvaret än denna plats dittills varit tillmätt. Det är nemligen för försvaret af
Waxholms skans af yttersta vigt att fiendens mörsare- och kanonbåtar samt Flotta
i allmänhet hållas på tillbörligt afstånd och ej må få tillfälle att sätta sig i skydd
bakom de öar, hvilka begränsa norra Waxholms-fjärden. Att sådant förhindra är
Tallholms-befästuingens ändamål, hvarföre, då ett provisoriskt försvar af Rindön är
beredt genom det stöd, som det år 1848 uppförda Blockhuset deråt kan lemna,
chefen för Ingeniör-korpsen ifrågasatt, huruvida ej Tallholmen nu, med afseende
på utförandet, bör sättas i första rummet, utan att derföre vigten af Rindöbefästningens
fullbordande i någon mån förringas.
Å hvilkendera platsen, Rindö eller Tallholmen, befästningarne än må först
företagas, kommer likväl den derför år 1839 beräknade kostnads-summa, nemligen
för Rindö 259,000 R:dr och för Tallholmen 210,000 R:dr alt, på grund af
sedermera stegrade värden, betydligt förhöjas; till uppskattande hvaraf chefen för
Ingeniör-korpsen anfört de tillökningar, som det högre dagsverks-priset samt de
större bi-utgifterne åstadkomma, och då det för hvartdera stället erforderliga dagsverks-antalet
är i det närmaste lika, gälla dessa summor för hvilketdera arbetet,
som först företages.
Bil. M 3 lill Kongl Majus Nåd. Prog. M 1, om Statsverket 1856. 131
Sålunda tillkommer:
för omkring 15,500 handtverkare-dagsverken, hvilka år 1839 gällde högst 1 R:dr
B:ko, nu lägst 1 R:dr 16 sk. B:ko B:ko R:dr 3,166 32.
För 193,000 handlangnings- och andra dagsverken,
då af krono-arbets-karlar, å 4 sk., nu af soldater å 40 sk.
b:ko, skillnaden  » » 144,750
För 2,000 dragare-dagsverken, då högst 32 sk., nu
1 R:dr B:ko, stalldrängs-aflöning inberäknad, en skillnad
af » » 666 32.
År 1839 voro bi-utgifterne icke högre än 12,000
R:dr årligen och med 70,000 R:drs anslag och 3:ne arbets
år,
således inalles 36,000 B:dr. Nu uppgå de till 14,400
R:dr för år och alltså, då, med 70,000 R:drs anslag, 6 år
måste användas, inalles till 86,400 R:dr, föranledande en
tillökning af
» » 50,400
Summa B:ko R:dr 198,983 16.
eller i rundt tal 199,000 R:dr, hvarmed kostnaden för befästningen på Rindö måste
beräknas till minst 458,000 R:dr och på Tallholmen till 409,000 Riksdaler.
Härtill kommer materialiernes stegrade värden, men då dessa icke äro lika
betydliga och icke heller så stadgade att de kunna lika bestämdt uppgifvas, samt
deremot förekommer att icke allenast kronoarbetskarls-dagsverken, åtminstone i
början och i synnerhet om Rindö-befästningen först företages, böra kunna ännu
påräknas, utan äfven de dyra soldate- och private-dagsverkena kunna inskränkas
genom dragares och mekaniska hjelpmedels vidsträcktare användande, så är all anledning
att förmoda, att, ehuru Chefen för Ingeniörkorpsen icke vågat derpå
grunda någon beräkning, det tillökta kostnadsbeloppet skall kunna betydligt nedsättas;
hvadan, med förutsättning att sex år åtgå till arbetets utförande, antingen
Rindöns eller Tallholmens befästande först företages, det årliga anslaget uppgifves
kunna inskränkas till banko R:dr 60,000 eller riksmynt R:dr 90,000; och således
för åren 1858, 1859 och 1860, inalles till banko R:dr 180,000 eller riksmynt
R:dr 270,000.
Då behofvet af större årliga anslag till svenska fästningsbyggnader än hittills
varit medgifna nu måste framställas, torde det icke vara ur vägen att hos dem,
som troligen förundra sig öfver de erforderliga summornas belopp, fästa uppmärksamheten
på mängden och storleken af de massor, som måste rörås, lyftas och
ordnas vid byggnaden af en befästning, för att åstadkomma nödigt motstånd, utan
uppoffring af det utrymme som erfordras för egna vapens ändamålsenliga bruk.
Som blotta uppgiften af dessa massors kubikinnehåll för ganska få kan åskådliggöra
deras betydenhet och behofvet af motsvarande penningetillgångar, har Chefen
för Ingeniör-korpsen försökt att, genom jemförelse med andra kända rymder och
132 Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 18S6.
byggnader, lättfattligare framställa huru mycket de uppgifna talen innebära, och
till prof anfört Waxholms skans, hvars flesta linier, lika ined vanliga hus, under
tak innehålla källare, vindar och rum i flera våningar.
För uppförandet af denna skans äro 5,566 kubikfamnar berg sprängda och
undanförda, det vill säga en bergmassa, sorn skulle 17% fot högt fylla hela inre
borggården på Stockholms slott. Den nedbrutna och bortschaktade vall* och jordmassan
utgör 8,692 kubikfamuar, hvarmed samma borggård skulle fyllas 272/3 fot
högt. Den i bruk uppförda mur, 9,060 kubikfamnar, motsvarar 58 sådane hus,
som Andra Lifgardets norra kasern, hvilken är 60 alnar lång, 30 alnar bred,
21 alnar hög från sockeln till takfoten och innehåller omkring 256 kubikfamnar
mur, gruuden inberäknad. Med de murmassor, som äro på Waxholmen uppförde,
skulle således en gata kunna bebyggas på båda sidor med lika stora hus som
ofvannämnde kasern och till samma längd sorn Drottninggatan ifrån Rosenbad till
norra sidan af Hötorget, eller Regeringsgatan från Jacobsgränd till Dödgräfvaregränden.
Skulle en stad bildas af dessa hus med framför liggande 12 alnars bred
gata, rymdes staden ej på fästningsholmen, som innehåller endast 62,000 qvadratalnar,
medan den sålunda af fästningsmurarne tillkomna staden skulle behöfva en
grundyta af 95,760 qvadratalnar. 780,000 Riksdaler banko skulle visserligen
ingen finna dyrt för en så bebyggd stad, och likväl måste dervid medgifvas, att
fästningsmuren, i följd af kostbarare materialier, såsom asphalt, hydrauliskt murbruk,
samt genom de stora tyngder, hvilka skola lyftas och röras, bör vara mycket
dyrare än de lätt uppförda tegelmurar, hvaraf de vanliga boningshusen uppdragas.
5:le Slite.
Då Eders Kongl. Maj:t år 1853, med afseende på de då framträdande politiska
förhållandena, fann nödigt att på Gottland ega en hamn, hvarifrån främmande
krigsfartyg kunde utestängas, och dertill utsåg Slite, hvars inlopp alltså
borde befästas, för att såväl då, som för framtiden under likartade omständigheter
upprätthålla förbudet mot främmande och gifva skydd åt egna fartyg, hvilka
kunde deraf komma i behof, så blefvo underdåniga förslag uppgjorda till så väl
de permanenta befästningarne på Enholmen, som de för ögonblicket nödvändiga
provisionella jordverk och byggnader, hvilka senare erfordrades både för den på
holmen förlagda och använda personals inhysande och till verkstäder m. m. Den
samfällda kostnaden härför var, på sätt jag i mitt anförande till Statsråds-protokollet
vid statsregleringen till sistlidoe Riksdag angifvit, beräknad till 190,000
R:dr b:ko, hvartill likväl medel hvarken hos Rikets Ständer äskades eller af dem
anslogos.
År 1853 voro redan så väl provisionella som fasta boningshus och kaserner
samt ett jordverk uppförda och det senare bestyckadt. År 1854 var de perma
-
Bil. M 5 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1836.
153
nenta batteriernas byggnad så vida påskyndad, att beslyckningen, om så behöfdes,
kunde under sommaren föras till valls.
Under tiden molte likväl stora svårigheter dessa verks snara fullbordan. Enholmens
kalkstensklippa, hvaraf riklig tillgång på god byggnadsstil påräknades, befanns
ega Gneisens alla ofördelaktiga egenskaper och således vara föga användbar,
hvarför all större sten, som behöfde huggas, måste från längre afstånd hemtas och
köpas; och då dertill kommer att den Gottländska kalkstenen är i allmänhet mycket
svär-arbetad, så åtgick både till huggning och forsling mera tid och dagsverken
än påräknadt var. Som, af flera orsaker, arbetskarls-kompaniet icke heller kunnat
utgöra det dagsverksantal, som deraf fordrades, ännu mindre fylla det af
ofvannämnde och andra förhållanden ytterligare uppkomna dagsverksbehofvet, så
har det varit nödvändigt, för att icke allt för mycket försena de anbefallda byggnadernas
afslutande, att, ehuru kostnaden ensamt derigenom stegrats med omkring
51,000 R:dr b:ko, ersätta bristen genom privata personers och kommenderade
soldaters dagsverken. Det oaktadt hinna de af Eders Kongl. Majit nådigst gillade
och anbefallda arbeten, i år ytterligare uppehållna genom den högst ofördelaktiga
regniga väderleken, icke att fullbordas förr än med nästa år.
Utom de under åren 1855 och 1854 af Eders Kongl. Majit till dessa arbeten
anvisade tillgångar Biko IU.dr 86,798: 47. 2.
hafva i samma ändamål blifvit genom Krigs-kollegium förskottsvis
utbetalda
för år 1855  R.dr 26,463: 37. 4.
» » 1856 » 59,800:
och då för de nådigst anbefallda arbetenas
afslutande år 1857 ytterligare
behöfvcr anvisas » 35,736; 10. 8. J02 000-
uppkommer, för det hela, en utgiftssumma af . . . . . 188,798: 47. 2’
och ett anslagsbehof genast af 102,000 R:dr b:ko till betäckande af de utaf för—
bemälde Kollegium bestridde förskott. Som likväl denna summa torde anses alltför
stor, att på ett år utgå, samt Kollegium syntes kunna utan olägenhet afbida
liqvidens fördelande på 3:ne år, har Chefen för Ingeniör-korpsen i underdånighet
föreslagit, att det härtill äskade anslag komme att utgå för hvardera af åren 1858,
1859 och 1860 med en tredjedel, 34,000 R:dr B:ko eller 51,000 R:dr R:mt.
Då de af Chefen för Ingeniör-korpsen uppgifna, här ofvan anförda behöfliga
årliga anslagssummor sammanläggas, så erfordras:
särskildt för Carlsborg B:ko R:dr 100,000: —
Transport B:ko R:dr 100,000: —
154
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 18S6.
Transport B:ko R:dr 100,000: —
ersättning till Slite » » 34,000: —
samfäldt för:
Godnatt vid Carlskrona B:ko R:dr 53,366: 32.
Fredriksborg vid Carlsten » » 41,266: 32.
Stockholms skärgård » » 60,000: — 154,633: 16.
Summa B:ko R:dr 288,633: 16.
hvadan, och hufvudsakligen i följd af de högre dagsverkslöner, som byggnadsanslagen
hädanefter måste betala, behofvet ökats, för Carlsborg med 40,000 R:dr
samt för Carlskrona, Carlsten och Waxholm med 50,000 R:dr utöfver hvad hit—
till sutgått.
För den händelse att sammanförde anslagssumman skulle förekomma allt för
stor, vid jemförelse med de belopp, som hittills varit för fästningsbyggnader årligen
beviljade, har Chefen för Ingeniör-korpsen förmält, huruledes inskränkning, om den
ifrågasättes, visserligen kan ega rum sålunda, att, under förutsättning af Kronoarbetskorpsens
fortvaro på Carlsborg, anslaget till denna fästning nedsättes till
90,000 R:dr samt att tiden, inom hvilken byggnaderna vid Carlskrona, Carlsten
och Waxholm skola utföras, förlänges i den mån årliga anslaget för dessa orter
minskas. Följden häraf blefve dock att de behöfliga fästningsverkens fullbordan
fördröjes, hvarigenom slutliga kostnaden äfven och med de tillkomna arbetsårens
biutgifter förhöjes.
Romme icke desto mindre nedsättning att ske, föreslog merbemälde korpsChef
i underdånighet:
Att årliga anslaget till Carlsborg minskas till B:koR:dr 90,000: eller R:mt R:dr 135,000:
Att årliga ersättningen för Slite, som icke
lämpligen torde kunna inskränkas eller
till liqvid på flera år fördelas, varder
bibehållen oförändrad med » » 34,000: eller » » 51,000:
men att deremot det samfällda årliga anslaget
till Carlskrona, Carlsten och Stockholms
skärgård bestämmes till minst. » » 96,000: eller » » 144,000:
Summa årligen B.ko R:dr 220,000: eller R:mt R:dr330,000:
samt för 3:ne år B:ko R:dr 660,000: eller R:mt R:dr 990,000.
»Af hvad i dessa ämnen sålunda förekommit, hemtar jag anledning i underdånighet
tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t måtte täckas, vid nu förestående riksmöte,
till Rikets Ständer aflåta Nådig framställning derom, att statsanslag för fortsättande
eller fullbordande af förberörde fästningsbyggnader varda med sistnämnda
särskilda belopp, tillhopa 990,000 R:dr R:mt, af Rikets Ständer beviljade.»
Bil. Jt? 5 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prog. M 1, om Statsverket 1856.
155
»Till fortsättande af Topografiska korpsens i flera afseenden för det allmänna xopografi
gagneliga karte-arbeten, hemställer jag i underdånighet, att det årliga anslag af ska Korp
12,
000 R:dr banko eller 18,000 R:dr R:mt, som hittills, under en längre tid sensle^rbe'
varit beviljadt, äfven mätte anvisas för nästa statsreglerings-period, samt att Eders
Kongl. Majit alltså för berörde ändamål täcktes hos Rikets Ständer begära ett
extra statsanslag af 34,000 R:dr R:mt att utgå under åren 1838, 1839 och
1860 med */3-del årligen.»
»Slutligen vågar jag i underdånighet tillstyrka, att, derest den förhöjda af- unförhöjlöning
för löntagare, tillhörande detta Departement, hvarom jag ofvanföre uppå ning för
anförda skäl gjort framställning, varder, såsom jag tillåter mig med förhoppning ^57-  emotse, af Eders Kongl. Majit och Rikets Ständer bifallen, samma aflöning jemväl
mätte af enahanda skäl beviljas att utgå för nästkommande år 1837, hvartill dock
för nämnde år, enligt gjord beräkning, erfordras ett extra anslag af 664,116 Ridr
Rimt, för att alla nuvarande löntagare, för hvilka lönförbättring blifvit föreslagen,
må deraf komma i åtnjutande. Jag anhåller således i underdånighet, att Nådig
framställning om anvisande af ett sådant extra löntillskott, jemte det förut omlörmälda
anslaget för pensioneringen, måtte i sammanhang med statsregleringen aflåtas
till Rikets Ständer, af hvilkas välvilja denna för löritagarne vigtiga angelägenhet
ytterst blifver beroende.»
»Sedan jag sålunda med den utförlighet, ämnenas vigt kräfver, sökt framställa
de allmännaste behofven för Arméen och försvarsverket till lands, återstår
ännu för mig att anmäla åtskilliga andra, med regleringen af 4:de Hufvud-titeln
gemenskap egande anslagsfrågor, hvilka likväl torde få förekomma i
den ordning anslagen för 4:de Hufvud-titeln uti Riks-staten äro upptagne, samt
vid dessas här nedan skeende granskning jemväl på vederbörliga ställen få utföras
de af mig, uti mitt nyss algifna anförande, såsom behöfliga påyrkade tillökta eller
nya anslagsbelopp, endast under åberopande af de uti anförandet nedlagde motiver
samt uppgifna förhållanden; Och då jag för öfrigt förmodar att uti den Nådiga
Proposition om Statsverkets tillstånd och behof, som kommer att till Rikets
Ständer vid nu instundande Riksdag aflåtas, behofven blifva, såsom förut skedt,
förda under tvänne hufvudafdelningar, den ena omfattande sådana som fordra stän
diga
och fortgående anslag, och den andra dem, för hvilka extra anslag på kortare
eller längre tid äro erforderliga, anhåller jag i underdånighet att i den angifna
ordningen nu få öfvergå till framställningen häraf.
För de ärliga eller ständiga utgifterna under fjerde Hufvudtiteln finnes, en
ligt
nu gällande Riks-stat, anvisadt:
Bil. JYs 3 lill Kongl. May.ls Nåd. Prop. Jtä i, om Statsverket 1886.
Penningar B:ko R:dr 2,958,803: 32.
Indelta räntor efter markegång,
på förslag . . » » 1,169,449: 32.
Indelt spanmål, på förslag
19,993 t:r å 6% R:dr
tunnan » » 133,286: 32.
Oindelt spanmål, 17,220
t:r, förslagsvis å 6%
R:dr tunnan . . . . » » 114,800: —
Tillhopa B:ko R:dr 4,376,340: — eller R:mt R:dr 6,564,510:
Härvid förekomma nu följande:
Landt för svar s-Deparlementet.
Departements-Chefen. Jemlikt Eders Kongl. Majtts till Protokollet öfver Fi
nans-ärenden
meddelade Nådiga förklarande, angående lämplig ansedd förhöjning i
Stats-Råds-Ledamöternes löner, utföres här för Chefen för Landtförsvars-Departementet,
utöfver nuvarande aflöning, 7,000 Rdr Bko eller 10,500 Rdr Rmt, en tillökning
af Rdr Rmt 4,500: —
till följd hvaraf Departements-Chefens lön skulle komma att utgöra
15,000 Rdr Rmt, med pensionsrätt för Departements-Chefen, enligt
hvad nämnde Protokoll öfver Finans-ärenden jemväl innehåller.
Departementets Kansli-Expedition. Expeditionens nuvarande
anslag, 16,105 Rdr 16 sk. Bko eller 24,158 Rdr Rmt, skulle,
enligt det uti mitt ofvan afgilna anförande åberopade och här vid
Protokollet bifogade förslag till aflöning för Expeditionens embetsoch
tjenstemän samt vaktbetjente (Litt. C. c.), förhöjas till 39,600
Rdr Rmt, hvadan en tillökning i detta anslag föreslås med . . 15,442: —
jemte pensioner för personalen att i vanlig ordning på Allmänna
Indragnings-staten tillträdas med de belopp, berörda förslag jemväl
utvisar.
Departementets Kommando-Expedition. Under åberopande af
de skäl, som här ofvan blifvit af mig anförde i afseende å regleringen
af denna Expeditions aflönings—vilkor, och i enlighet med
det deröfver uppgjorda förslag (Litt. D d.j), hemställer jag i underdånighet,
att Expeditionens anslag, hvilket nu i Riks-slaten
upptages med 4,850 Rdr Bko eller 7,275 Rdr Rmt, måtte varda
bestämdt till 13,540 Rdr Rmt och således en tillökning beviljas med 6,265: —
hvarförutan ersättning för de i förslaget beräknade 6 häst-rationer
föreslås att efter de grunder, som i mitt anförande blifvit fram
Transport
R:dr R:mt 26,207: —
Bil. M 5 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856. 137
Transport Rdr Rmt
ställde, utgå från anslaget till furagering af Artilleriets och värf—
vade Kavalleriets hästar, på sätt här nedan, då detta anslag till
pröfning förekommer, skall vidare omförmälas.
För öfrigt torde jag få i underdånighet erinra, alt, för den
händelse General-stabens af mig föreslagna reorganisation antages,
Kommando-Expeditionens hela ofvanberörde anslag 13,540 Rdr
komine att ingå i samfällda anslaget för General-Staben.
Krigs-Kollegium, (med utrednings-förråden). Nuvarande Riks—
stats-anslaget 28,076 Rdr Eko är sålunda fördeladt, att 25,176
Rdr tillkommer Krigs-Kollegium och 2,900 Rdr utrednings-förråden.
Men Krigs-Kollegium åtnjuter dessutom aflöning med
27,324 Rdr Bko från åtskilliga kassor och andra medel så att
dess nuvarande Interims-stat uppgår till 52,500 Rdr Bko. Utrednings-förråds-personalen
åtnjuter jemväl af särskilda medel
2,366 Rdr 32 sk., hvarigenom dess nuvarande aflönings-belnpp
utgör 5,266 Rdr 32 sk. Bko. Sammanlagda aflöningen för KrigsKollegium
och Utrednings-förråden, såsom den för närvarande utgår,
är alltså 57,766 Rdr 32 sk. Bko eller 85,600 Rdr Rmt.
Enligt det uppgjorda förslaget till lönereglering för KrigsKollegium
och Utrednings-förråden (Bil. Litt. H. h.), skulle den
nya allöningen sammanlagdt utgöra 126,475 Rdr Rmt, deraf på
Krigs-Kollegium kommer 117,250 Rdr och på Utrednings-förråden
9,225 Rdr. Då nu föreslås öfverflyIlning på Riks-staten af
hela denna aflöning och således äfven den del deraf, som utgår af
kassor eller särskilda medel på sätt Rikets Ständers Revisorer
jemväl nyligen hemställt, erfordras för verkställigheten häraf en
tillökning uti ifrågavarande Riks-stats-anslag med
under förutsättning tillika, alt så väl f. d. Kamereraren i KrigsKollegium,
Krigs-Kommissarien A. Obitz, som f. d. Förvaltaren
P. W. Francke och Vaktmästaren J. Nilsson vid Christianstads
numera upplös ta Utrednings-förråd varda med innehafvande lön
eller arfvode förflyttade på Allmänna Indragnings-staten; hvarförutan
den nya Aflönings-staten icke skulle kunna fullt tillämpas.
1 sammanhang härmed, och uppå de i mitt anförande andragna
skäl, hemställer jag i underdånighet, att nuvarande Revisorn
i Krigs-Kollegium, I). E. Pettersson, och Intendenten vid
Götheborgs Utrednings-förråd, Majoren Barck, vid skeende afgång
Transport Rdr Rint
Bih. lill R. St. Prot. 1836 & 1837. 1 Sami. 1 Afd., 5 Baft.
26,207: —
84,361:
110,568:
18
158
Bil. J\i 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. M 1, om Statsverket 1856.
Transport Rdr Rmt
ur (jonsten, må kunna likaledes å Allmänna Indragnings-staten
med nu egande lön eller arfvode uppföras.
Under den här ofvan utförda tillökningssumman, 84,561 Rdr
Rmt, inbegripas följande belopp, som utgå från
Förenade Mötespassevolans-fonden, med Bko Rdr 3,100
Nya Mötesfonden, med » » 9,850
Krigsmanshus-kassan, med .... » » 6,000
Militie-Boställs-kassan, med .... » » 6,466: 32.
Fästnings-byggnads-medlen, med » » 733: 16.
Arrende- och Jordskvdds-medel, med . » » 438;
Anslaget till skrifmaterialier och expenser,
med » » 453: 16.
Reserverade besparingar på Kollegii af
lönings-anslag,
med » » 189: 40.
Anslaget till extra utgifter, med . . » » 92: 40.
tillhopa Bko Rdr 27,324: —
eller 40,986 Rdr Rmt.
Med afseende å beskaffenheten af dessa särskilda titlar, synes
vid dessas befriande från utgifter lill Krigs—Kollegii aflönande
icke böra ifrågakomma annan förändring i Riks-slaten, än minskning
i de anslag, som deri upptagas till skrifmaterialier och expenser,
m. m. för Krigs-Kollegium, samt Krigsmanshus-kassan
och Militie-Boställs-kassan; men som den sednare kassans tillgångar
på långt när ej äro tillräckliga till bestridande af de kostnader,
för hvilka kassan är beräknad, så föreslås, alt endast den
minskning må ega rum, att 680 Rdr Rmt afräknas å den summa,
som eljest erfordras till skrifmaterialier orh expenser, samt
att det å 9:de Hufvud-titeln uppförda anslag för Krigsmanshuskassan
minskas med 9,000 Rdr samma mynt.
För öfrigt åberopar jag i underdånighet hvad mill ofvan afgifna
anförande angående Krigs-Kollegium och Utrednings-förråden
innehåller, samt anser mig endast böra ytterligare erinra om
behofvet af anslag till lön för Presidenten i bemälda Kollegium,
hvilken lön jemväl under ofvanstående anslag innefattas.
Generalitets-staten. Någon förändring i detta anslag ifrågasätles
icke, så vidt Generals-lönerne beträffar. Deremot, och på
grund af hvad jag angående de till denna stat hörande Stabs
-
Transport Rdr Rmt
110,568
110,568:
Kil M 5 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. Jti 1, om Statsverket 1856,
Transport Rdr Rmt
chefer och Adjutanter här ofvan i underdånighet framställt, erfordras
för 7 Stabs-chefers och 7 Adjutanters aflöning, enligt förslaget
(Bil. Litt. E. e.), en summa af 12,130 Rdr Rmt. Då likväl
nuvarande stat endast består för 7 Förste och 6 Andre Adjutanter
ett sammanlagdt belopp af 6,900 Rdr, hvarförutan dessutom
en tillgång uti ett odisponeradt Fördelnings-Läkare-arfvode
förefinnes å 130 Rdr, eller tillhopa 7,030 Rdr samma mynt, föreslås
en tillökning i detta anslag med
hvilket tillöknings—belopp, jemte förberörda 7,030 Rdr skulle öfvergå
till anslaget för General-staben, vid dess ifrågasatta reorganisation.
Å GeneralitetS-Stafen finnes en indragen Fördelnings-Generalslön
9,000 Rdr, hvilken, med Rikets Ständers medgifvande
får användas till pensioner åt Generaler och Ofvcrstar efter uppnådd
60 års ålder och minst 3 års tjenstgöring i sådan egenskap;
men då, för den händelse en ny och förbättrad pensionering af
Arméens befäl, på sätt jag föreslagit, skulle komma till verkställighet,
berörda medelstillgång blefve framdeles för sitt nämnde ändamål
öfverflödig, kan indragning deraf till Statsverket ega rum, i
den mån derå anvisade pensioner vid nuvarande innehafvares afgång
upphöra, samt öfriga anvisningar derå icke vidare behöfva
utgå.
Topografiska Korpsen. Under åberopande af hvad uti mitt
ofvan afgifna anförande i afseende å denna korps förekommer, äfvensom
af förslaget till dess aflöning (Bil. Litt. F. f.), hemslälles
i underdånighet, att korpsens nuvarande anslag 12,426 Rdr Bko
eller 18,639 Rdr Rmt malle förhöjas med
varande uti förslaget angående General-stabens reorganisation afsedt,
att Topografiska Korpsen skulle i den nya General-staben
med hela sitt blifvande anslag ingå.
Artilleri-staben. Enligt mitt rörande denna personal afgifna
förslag (Bil. Litt G. g.), samt hvad jag för öfrigt derom här ofvan
anfört, skulle nuvarande anslaget 2,800 Rdr Bko eller 4,200
Rdr Rmt tillökas med
Öfoer-Kommendants-Expeditionen i Stockholm. Till följd af
hvad jag härvid uti mitt anförande hemställt, och hvilket jag nu
får i underdånighet åberopa, blifver, enligt det uppgjorda aflönings-förslaget
(Bil. Litt. 1. i.), en tillökning utöfver Riks-Stats
Transport
Rdr Rmt
110,368
3,100
13,061
2,200
132,929
140 Bil. JYi 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket l8ol>.
Transport Rdr Rint
anslaget behöflig, till belopp af
härrörande hufvudsakligen af saknad tillräcklig aflöning för Kommendanten
i Stockholm, samt af bristen på anslag till arfvode åt Öfver-Kommendanten,
hvilket senare väl under närvarande förhållanden
icke erfordras, men för framtiden icke kan umbäras.
Härförutan skulle rations-ersältning för den hithörande personalens
4 Ijenstehästar, i öfverensstämmelse med de härför nu i
allmänhet föreslagna grunder, utgå från anslaget till furagering af
Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar.
Kommendants-staten. Då med Rikets fästningar (lere förändrade
förhållanden egt rum, sedan Kommendants-staten vid
1828 —1830 årens Riksdag bestämdes, påkallas en nära nog ny
reglering af denna stat. Uti mitt härom afgifna anförande har
jag sökt utveckla de grunder, hvarpå en sådan reglering skulle sig
stödja. Med afseende å de ifrågavarande platsernas olika beskaffenhet,
hafva de der befälhafvande blifvit benämnde, antingen
Kommendanter eller Gr anse- Befälhafvare.
Åt Kommendanter, Place-Majorer och Adjutanter i befästade
orter, såsom mera underkastade ombyte eller förflyttning, har aflöningen
ansetts lämpligen böra bestå i traktamenten efter innehaf
vande
grad, hvaremot åt alla öfriga föreslagits arfvoden.
Enligt aflönings-försloget (Bil. Litt. K. k.), uppgår den nya
Kommendants-statens aflöning till 22,738 Rdr Rmt, hvartill nuvarande
anslag endast lemnar tillgång med 10,148 Rdr, då icke i
beräkning tages det belopp af 829 Rdr Bko eller 1,243 Rdr 30
öre Rmt, hvilket vid 1830—1831 årens Riksdag från Fångvårdsanslaget
lill Kommendants-staten öfverflyltades, men nu torde böra
derifrån afskiljas. Till fyllnad i Kommendants-statens behof föreslås
alltså en tillökning af  ,
Beträffande åter förenämnda belopp 829 Rdr Bko eller
1,243 Rdr 30 öre Rmt, hvilka medel äro afsedda för åtskilliga
personers godtgörelse för mera tillfälliga tjenste-biträden vid fästningarna,
hemställer jag i underdånighet, att detta belopp måtte
öfverföras till anslaget för försvarsverket i allmänhet eiler KrigsKollegii-Departementer,
för att tilläggas medlen för Komrnendantsskaps-utgifterne,
dit äfven förberörda utgifter rätteligen kunna hänföras;
men som under samma belopp jemväl inbegripas dels arfvode åt
f. d. Kapellanen vid Dalarö Skans 75 Rdr, dels arfvode åt f. d.
Transport Rdr Rmt
132,929: —
4,238: 75.
12,390:
119,737: 73.
Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. As 4, om Statsverket lttäfl. 141
Transport B<lr Rint 149,757: 75.
Vaktmästaren derstädes 247 Rdr 50 öre ftmt, hvilka befattningar
numera, efter Skansens rasering, blifvit indragna, samt Eders
Kongl. Majit medgifvit dessa befattningars innehafvare. Slotts- och
Garnisons-Predikanten Per Erik Hofberg och Slotts-Vaktmastaren
C. J. Speg el, att tillsvidare, och intill dess de möjligen erhålla
annan tjensle-befattning med lön eller arfvode af allmänna medel,
varda bibehållna vid sina arfvoden, får jag i underdånighet föreslå,
att bcmälde begge personer må med sådant vilkor förflyttas
på Allmänna Indragnings-stalen, samt att, efter afdrag af dessa
arfvodens sammanräknade belopp eller 322 Rdr Rint 50 öre, endast
återstoden 921 Rdr må komma anslaget till försvarsverket i allmänhet
eller Krigs-Kollegii-Departementer till godo.
Krigs-akademien. Under åberopande af hvad jag här ofvan
anfört rörande bebofvet af tillökning i aflöningen för Krigs-akademiens
Befäls-, Lärare-, Tjenstemanna- och Betjenings-personal, hvilken
tillökning enligt Bil. Lit. L. 1. uppgår till 26,505 R:dr 12 '/2
öre r:mt, men hvarifrån böra afgå till indragning föreslagna löner
och arfvoden, tillhopa 1,575 R:dr samma mynt, hemställer jag i
underdånighet, alt skillnaden 24,950 R:dr 12 V. öre måtte varda
anvisad med en rund summa af  24,950: —
hvarigenom KrigS-akademiens anslag i penningar, som för närvarande
utgör 38,250 R:dr b:ko eller 57,375 R:dr r:mt, skulle
blifva 82,305 R:dr sistnämnde mynt.
Allmänna Garnisons-sjukhuset. Eldigt hvad jag redan i underdånighet
yttrat i fråga om behofvet af tillökning i aflnningsvilkoren
för den vid berörda sjukhus anställda Läkare-, Tjenstemanna-
och Betjenings-personal, erfordras härtill en förhöjning, utöfver
de i sjukhusets stat derför beräknade tillgångar, med 7,071
R:dr 6 öre r:mt. Men härförutan påkallas äfven, på sätt jag förut
angifvit, ett ökadt anslag för sjukhusets materiella behof. 1 följd
af stegrade pris på alla förnödenheter utan undantag, hafva anslagen
dertill i allo blifvit otillräckliga och de senare årens utgifter i
dessa afseenden hafva endast kunnat betäckas medelst de besparingar,
som reserverats från föregående år, då fördelaktigare förhållanden
med varu-prisen egt rum. Sedan numera dessa besparingar
i det närmaste medtagits, blifver icke vidare möjligt att
med sjukhusets nu anvisade tillgångar bestrida de nödiga utgifterna.
Såsom exempel på denna förökning af utgifter, oaktadt sjuk
Transport
R:dr R:mt 174 687: 75.
142
Bil. JV2 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1836.
Transport R:dr R:mt 174,687: 73.
nummern för är icke undergått nägon väsendtlig förändring, har
Sjukhus-direktionen, genom sammandrag af utgifterne för särskilda
titlar under åren 1851—1855, ådagalagt: att maten, som år 1851
medförde en kostnad af 9,704 R:dr, deremot år 1855 erfordrade
14,296 R:dr; att medilarnenier år 1851 kostade 3,805 R:dr, men
år 1855 ända till 7,204 R:dr; att till Ved och Lysning hr 1851
åtgick ett belopp af 3,552 R:dr, men år 1855 erfordrades 4,731
R:dr, allt Banko, o. s. v. I anledning häraf och i öfverensstämmelse
med Direktionens uppgjorda beräkning öfver behofven för
Garnisons-sjukhuset, emot hvilken beräkning på det hela icke något
varit att erinra, hemställer jag i underdånighet att anslaget
för sjukhusets materiella behof måtte tillökas med 8,298 R.dr 94
öre R:mt. Jag anser mig lör öfrigt böra härvid i underdånighet
erinra, hurusom Eders Kongl. Majit med föranledande af dessa för
sjukhusets stat betänkliga förhållanden, funnit Sig föranlåten att
höja betalningen för Officerare, som å sjukhuset intagas, från 32
sk. till 40 sk. B:ko, samt för främmande korpsers manskap frän
24 sk. till 28 sk. Banko om dagen, eller till en den verkliga
kostnaden ungefär motsvarande ersättning. Härigenom har också
den inkomst, som för sjukhuset påräknats utaf betalande sjuke,
kunnat nu antagas till 6,414 R:dr 12 sk. B:ko i stället för de
i nu gällande stat beräknade 3,375 R:dr, samt skillnaden 3,039
R:dr 12 sk. B:ko eller omkring 4,559 R:dr R:mt bidragit till förminskande
af det statsanslag, som nu måste begäras.
På grund af detta allt föreslås:
tillökning i aflöning 7,071: 6.
» för materiella behofven  8,298: 94. 37q.
Sjukhusets stat, hvartill för närvarande bestås 31,320 R:dr
B:ko eller 46,980 R:dr R:mt skulle således komma alt upptaga
62,350 R:dr R:mt.
Vid nu föreslagna reglering af sjukhusets slat, hafva 2:ne
förut till indragning afsedda arfvoden, det ena å 450 R:dr och det
andra å 75 R:dr R:mt, blifvit beräknade att framdeles kunna disponeras,
det förra till ersättning åt Civil-ledamoten i sjukhusets Direktion
och det senare till löneförhöjning åt Direktionens Vaktmästare.
G ener al-st aben. Redan länge hafva varit insedda de brister.
Transport R-mt R:dr 190,057: 75.
Bil. JM 3 till Kongl. Slaj.ts Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1856.
Transport R:dr R:mt 190,037: 73.
som vidhäfta Svenska General-staben, liksom ock erkänd nödvändigheten
att åstadkomma en efter tjenstens fordringar bättre lämpad
organisation af denna vigtiga del af vår krigsmakt. Förslag
till General-stabens förändrade organisation har sålunda blifvit utarbetadt
och uti mitt ofvan afgifna anförande i sin helhet framlagdt.
Med hänvisande dertill, får jag nu endast i underdånighet hemställa
att, i öfverensstämmelse dermed, nödiga medel till organisationens
genomförande måtte beredas, samt att, under ofvanstående titel,
ett särskilt anslag härtill måtte i Riks-staten uppföras.
Enligt den föreslagna organisationen (Bil. Lit. N. n.), skulle
kostnaden uppgå till 84,350 R:dr R:mt. Men som deruti ingå
Landtförsvars-departementets kommando-expedition, Topografiska
korpsen samt de å Generalitets-slalen nu uppförde Adjutanter,
hvaraf de begge förstnämnde staterna borde ur Riks-staten försvinna
och sistbemälde Adjutanter från Generalitets-staten uteslutas,
så komme i första rummet att till betäckande af kostnaden användas
anslagen för dessa stater eller personer, utgörande:
för Kommando-expeditionen ,  13,540:
» Topografiska korpsen
33,700:
» Adjutanterne å Generalitets-staten 12,150:
eller tillhopa R:mt R:dr 59,390:
så att endast skillnaden häremellan och de beräknade 84,350 R:dr
eller  24.960: —
behöfver särskildt anvisas.
För General-stabens personal afses derjemte 13 tjenstehästar,
men då härunder inbegripas de 6 för Kommando-expeditionen redan
beräknade hästar eller rationer, ifrågasättas således nu endast
7 nya häst-rationer, att utfalla enligt föreslagne grunder från anslaget
till furagering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar.
Indelta Arméen.
Kavalleri- och Infanteri-regementena. Då den för indelta
Arméens befäl år 1833 vidtagna lönereglering, hvarigenom bland
annat åsyftades likhet i aflöningen emellan alla dithörande regementen
och korpser af samma vapen, icke i någon mån medfört en
sådan öfverensstämmelse, samt vissa befälsplatser dessutom obestridligen
äro alltför svagt allönade i förhållande till lefnadsbehofven
Transpart R:dr R:mt 215,017: 75.
144 Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JYs” 1, om Statsverket 1836.
Transport R:dr R:mt 215,017: 75
och de kostnader, som af tjensten föranledas, har jag, på sätt uti
mitt här ofvan afgifna anförande utvecklats, funnit mig böra föreslå,
det provisoriska stater med förhöjd aflöning, mätte vid indelta
Kavalleri- och Infanteri-regementen och korpser tills vidare få
tillämpas, så att de regementen och korpser, som icke redan förut
inom sig ega tillräckliga tillgångar för de föreslagna nya lönbeloppen,
skulle kunna af särskildt anvisande statsmedel utbekomma
skillnaden. Den kostnad, som häraf kunde för Statsverket uppstå,
bar jag ansett kunna beräknas till omkring 250,000 R:dr
R:mt, Men då det erforderliga fyllnadsbeloppet årligen blifver beroende
af de med indelta Arméens löningssätt förknippade särskilda
förhållanden, måste anslaget blifva ett förslags-anslag, att i
mån af behof och efter stadgade grunder anlitas. Jag får således
i underdånighet hemställa, att jemte det en förnyad uppskattning
af indelta Arméens alla boställen ofördröjligen må företagas,
nu på 4:de linfvud—titeln anvisas för den provisoriska löneregleringen,
enligt uppgjorda förslag (Bil. Lit. S. och T.) ett förslagsanslag
af
250,000: —■
Exercis-sgvadronernes underhäll;
Vur agering vid Indelta Kavalleriet;
Möteskoslnader, och
Ersättning för utöfver markegångspris förhöjd betalning till ingvarteringsgifvare
för dagportioner vid indelta regementenas marcher
lill och ifrån mölen.
De under dessa fyra titlar i Riks-staten uppförda anslag, af
hvilka ett är förslags-anslag och de Irenne öfriga reservations-anslag,
upptaga ett sammanlagdt belopp af 264,109 R:dr B:ko eller
396,163 R:dr 50 öre R:mt samt äro alla afsedde till bestridande af
kostnader, som hafva till föremål: Indelta Arméens vapenöfning ar.
I afseende på ordnandet af dessa vapenöfningar på ett för landets
försvar tillfredsställande sätt, har jag i mitt afgifna anförande härom
framställt de grunder jag ansett till ändamålet ledande och
hvilka således torde böra antagas. Under åberopande häraf och
då i följd af den föreslagna förlängda och i vissa fall nya vapenöfnings-tiden
ökade kostnader måste uppkomma, hvilka i sin helhet
skulle, enligt gjord beräkning efter 15 års medelpris, uppgå
till 586,713 R:dr R:mt, får jag i underdånighet hemställa, att,
jemte det ofvanstående fyra anslagstitlar med de derunder upp
Transport
R:dr R:mt 465,017: 75.
Bil. JW 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JYs f, om Statsverket 188G. 148
Transport R:dr R:mt
förda anslag sammanföras till en enda, under namn: Indelta Arméens
vapenöfningar, den kalkylerade tillökningen 190,349 R:dr
50 öre R:mt måtte i rund summa anvisas med
samt att hela anslaget, i anseende till omvexlande portions- och
rations-pris, må blifva ett för slags-anslag.
Till denna sednare hemställan hämtar jag anledning jemväl
deraf, att nedatinämnde utgifter, som icke heller kunna till viss
summa på förhand bestämmas, föreslås att från detta anslag utgå,
nemligen:
l:o. Den ökade portions—skilling (tobaks—skilling), som skulle,
enligt föreslagna grunder, tillfalla Korporaler och vissa af manskapet
vid indelta Arméen.
2:o. I visst fall Ökad ersättning åt inqvarteringsgifvare för
dagportioner vid indelta Regementenas marcher till och ifrån möten.
Härutinnan förekommer, att klagan af sådana inqvarterings-gifvare
blifvit hos Eders Kongl. Maj:t förd öfver otillräckligheten af den
nu utgående ersättningen 12 sk. B:ko; och då denna klagan funnits
grundad, anser jag mig, lika med hvad i ämnet hörde emhetsmyndigheter
hemställt, nu böra föreslå, att för framtiden porlions-värdet
vid ifrågavarande tillfällen må bestämmas efter markegångs-sättningen,
på sätt Kongl. Kungörelsen den 27 Augusti 1816
föreskrifver, men med 50 procents förhöjning derutöfver; äfvensom
att Officer och Under-Officer med vederlikar må, om de det åstunda,
ega i qvarteren bekomma soldat-portion emot samma ersättning.
3:o. Adönings- och underhålls-kostnader för garnisons-kommenderingar
på Carlstens fästning, vid Grislehamn och i Haparanda,
hvilka kostnader nu utgå af rcservalionerne å anslaget: »Ersättning
för utöfver markegångspris förhöjd betalning till inqvarteringsgifvare
m. m.» Dessa reservationer, utgörande omkring 47,000
R:dr R:ko, sedan innevarande års utgifter blifvit bestridda, kunde
deremot till Statsverket öfveriemnas.
Sluteligen torde, i afseende å nuvarande anslaget lill furagering.
, här böra erinras, att, enär Eders Kongl. Maj:t har för afsigt
att uti särskild proposition till Rikets Ständer göra framställning
om furage-passevolans-afgiftens upphörande från Ruslhåliarne
vid indelta Kavalleriet, deraf blifver en följd, att den bland Stats
Transport
R:dr Runt
Bih. till R. St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. t Afd. 3 Haft.
465,017: 75.
200,000: —
665,017: 75.
19
146
Bit. M 5 till Kongl. Majus Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1886
Transport R:dr R:mt 669,017: 79.
vorkets inkomster nu beräknade Furage-afgift af Indelta Kavalleriet
kommer att försvinna.
Värfvade Arméen.
I afseende å de förhöjda anslag, som här nedan komma att
begäras för de till värfvade Arméen hörande Regementen, jemte
lngeniör-korpsen, åberopar jag i underdånighet de skäl, som i mitt
merberörda anförando redan blifvit framställda; hvarvid jag dock
bär anser mig böra särskildt i underdånighet erinra, att under summan
af hvarje Regementes löneanslag äfven innefattas det nya anslaget
till stallhyra m. m. för vederbörande Officerares Ijenstehästar
å 100 R:dr Runt för hvarje häst, deremot rations-ersättningen,
som hittills varit upptagen på Regementenas löne-stater, föreslås
att, enligt uppgifna grunder, utgå af anslaget till furagering af
Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar.
Lif-gardet till häst. En tillökning i detta Regementes löneanslag
begäres, (Bil. Lit. G.), med  11,242: —
hvarunder äfven innefattas ny lön för en Sqvadrons-predikant.
Kronprinsens Hussar-regemente. För detta Regemente erfordras,
enligt förslaget (Bil. Lit. K.), en löntillökning af 29,712 R:dr
62 Vt öre R:mt; hvaremot en på Regementets stat upptagen odisponerad
tillgång af 268 tunnor spanmål in natura kan till Stats
verket
indragas.
Vidare torde för Regementet i Nåder äskas förhöjning i
rekryterings-penningarna från nu utfallande 3 R:dr 79 öre till det
belopp, som vid öfriga värfvade garnisons-regementen utgår eller 7
R:dr 90 öre R:mt; samt i medikaments-penningarne för manskapet
från 1 till 2 R:dr samma mynt; allt för nummer årligen. Den
häraf uppkommande ökade utgift skulle blifva:
i Rekryterings-anslag  2,290:
i Medikaments-anslag  600:
och då härtill lägges ofvanstående lönetillökning . 29,712: 62 '/■>.
uppgår det nya anslagsbehofvet för detta Regemente till . . . 28,962: 62'/<.
Svea Lif-garde. Den löntillökning, som för Svea Lif-garde
föreslås (Bil. Lit. F.) utgör  23,327: —
under hvilken summa inbegripas nya löner, så väl för 1 Bataljons
Transport
R:dr Runt 728,149: 37’/2>
Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop, Jtä I, om Statsverket 1836. 147
Transport R:dr R:mt 728,149: 37'/^,
predikant med 500 R:dr, sorn för 8 Sergeanter, å 500 R:dr, med
4,000 R:dr R:mt.
Andra Lif-gardet. För andra Lif—gardet, vid hvilket eger
rum samma förhållande som vid Svea Lif-garde, begäres alltså en
lika tillökning, eller  23,327: —
Wermlands Fält-jägare-regemenle. Florn aflöningsförhöjning
för befälet, m. fl. (enligt Bil. Lil. L.)  27,369:
föreslås följande, i och för upprätthållande af Regementets
fulltalighet och tjenstbarhet, lill förbättring uti manskapets
lönevilkor afsedda, högst nödiga anslag:
Tillökning i värfnings-penningarne 1,125:
D:o i manskapets inqvarterings-penningar . . 750:
Till marche-penningar för manskapet  900:
Till manskapets underhåll under möten  4,200:
Åt 96 Skarpskyttar å 4 R:dr  384:
som sammanlagdt utgör en lillökningssumma för Regementet af . 34,728: —
Svea, Götha och Wendes Artilleri-regementen. Gemensamt för
Artilleri-regementena, jemte Fyrverkare-korpsen, föreslås (enligt Bil.
Lil. I.), ett tillökningsbelopp af  128,556: 50.
hvarunder innefattas nya löner åt 5 Balaljons-predikanter ä 500 R:dr
med  1,500:
samt nya arfvoden åt 5 Informations-under-officerare vid
Petachementerna, å 50 R:dr  250:
tillhopa R:dr 1,750:
Beträffande särskildt Artilleri-batteriet i Norrland, hvars aflöning
utgår från Norrbottens Häsljägare-sqvadrons-fond, föreslås för detta
batteri en löneförbättring af 1,483 R:dr 50 öre Runt, att utgå af
berörde fond; under hvilken summa äfven inbegripes nytt arfvode
50 R:dr för en Informations-under-Officer.
Ingeniör-korpsen. Då, på sätt af Chefen för logeniör-korpsen
blifvit ådagalagdt, för den vid Korpsen ständigt förefallande
trägna tjenstgöring, ökadt befäl oundvikligen påkallas, anser jag nö
-
digt i underdånighet föreslå följande nya löner:
För 1 Kapiten af l:sta klassen ....... 3,000
» 2 Kapitener af 2:dra klassen å 2,000 .... 4,000
» 5 Under-löjtnanter, 800 R:dr 4,000
» 1 Under-konduktör af 2:dra klassen  450
tillhopa R:dr 11,450:
Transport R:dr R:dr 11,450: 914^700: 87'/,.
148
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JV? 1, om Statsverket 1856.
Transport R:dr R.mt 11,430: 914,760: 87'/i.
samt i löntillökning åt nuvarande personal (Ril. Lit. M) . 19,974:
hvarjemte uppå anförda skäl, nedannämnde anslag för Korpsen
i öfrigt torde begäras, nemligen:
2:ne arfvoden åt Lärare vid Korpsen å 720 R.dr . . 1,440:
2:ne eko åt Elever vid Mariebergs Högre Artilleriläroverk,
å 300 R:dr  600:
Till reseunderstöd åt Officerare  3,000:
» Korpsens praktiska öfningar  5,000:
eller tillhopa  41,464: —
Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning. Uti
detta anslag föreslås följande tillökningar:
l:o. Enär priset på hästar, sedan nuvarande remonteringsanslag
för Artilleri-regementena bestämdes, i betydlig mån stegrats,
och ännu alltjemt är i stigande samt då för Artilleriet, hvars exercis
för hästarne dessutom medförer sådana ansträngningar, som ofta
föranleda deras obrukbarhet i förtid, större och uthålligare hästar
erfordras än för Kavalleriet, så att remonterings-koslnaden i allmänhet
vid Artilleriet utfaller högre, har Eders Kongl. Maj:t, uppå
General-fält-tygmästare-embelets underdåniga framställning af detta
förhållande, och sedan Krigs-Kollegium i frågan blifvit hördt, väl
funnit vara af bebofvet påkallad t, att remonterings-anslaget för samtliga
Artilleri-regementena framdeles ökades till 30 R:dr B:ko eller
43 R:dr R:mt årligen för hvarje häst, hvarigenom, med beräkning
af hästens tjenstbarhet i 10 år, remont-priset vid Artilleriet skulle
anses utgöra 300 R:dr B:ko eller 450 R:dr R:mt; men då tillgång
för en sådan förhöjning nu saknas å förevarande anslag, får
jag, jemlikt Eders Kongl. Maj:ls jemväl fattade Nådiga beslut, nu
i underdånighet anmäla detta behof, utgörande:
För Svea Artilleri-regemente  1,770:
» Götha d:o  2,124:
» Wendes d:o .
2,088:
eller tillhopa Riksmynt R:dr 5,982:
2:o. Derest Eders Kongl. Maj:t, jemlikt min underdåniga
hemställan, skulle i Nåder bifalla General-fält-tygmästare-embetets
här ofvan i mitt anförande anmälda framställning om tilldelande åt
Svea Artilleri-regemente af 12 nya hästar på stat, uppkomma i
anledning deraf följande årliga utgifter, som från förevarande auslag
böra bestridas, nemligen:
Transport R.dr R:mt 956,224: 8772.
Bil. M 3 lill Kongl. Moj:ts Nåd. Vrop. M 1, om Statsverket 1836.
149
Transport R:dr R.mt 956,224: 87 %.
Remonterings-peoningar, å 45 R:dr  540:
Medikaments-penningar, a 1: 50  18:
Skonings-medel, ä 9 R:dr 108:
Lysning i stallen och stallpersedlars underhåll, m. m., ä 5: 25 63:
Stallhyra, i anseende till bristande utrymme i Regementets
egande stallbyggnader  360:
eller tillhopa Riksmynt R.dr 1,089:
3:o. Enligt hvad jag i mitt anförande, angående Kronprinsens
Hussar-regemente, redan i underdånighet hemställt, upptages
här föreslagen tillökning i inedikaments-penningarne för Regementets
hästar, 537 st. å 25 öre, med 134 R:dr 25 öre R:mt.
Förestående trenne tillökningsbelopp utgöra tillsammans
7,205: 25.
hvarifrån likväl, med anledning af den särskildt före- (
slagna ersättningen för stallhyra, m. m. för Officerares
tjenstehästar, kan afdragas det för Lif-gardet lill häst
nu utgående stallhyres-belopp för 55 befälshästar, ä
6 R:dr 25 öre  343: 75.
då återstoden  6,861: 50.
utgör den summa, hvarmed remonterings-anslaget skulle förhöjas,
och hvilken summa här utföres  6,861: 50.
Lega för hästar till Artilleriets exercis. I anledning af det,
uti mitt anförande, anmälda behofvet af ett ökadt antal legda hästar
för Artilleri-regementenas exercis, hemställer jag i underdånighet, att
den beräknade legningskostnaden på detta anslag mätte anvisas,
nemligen:
För 34 hästar i 42 dagar, ä 123 R:dr 407a öre R:mt för
hästen  4,195: 77.
För 20 hästar i 30 dagar, ä 60 R:dr lör hästen 1,200: —
Skonings- och medikarnents-penningar för dessa
hästar, 255 R:dr för de förra och 25: 62V2.
för de sednare  280: 62 %.
samt, för exercisen med det Artilleri-regementena anslagna
bevärings-rnanskap, så vidt detta manskaps
vapenöfningar, på sätt föreslaget blifvit, utsträckas:
Till lega af 76 hästar i 12 dagar ä 45 R:dr
hästen  3,420: —
Transport R.dr R:mt 9,096: 39'4. 963,086:3714.
ISO Bil. JM 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 18S6.
Transport R:dr R:mt 9,096: 39Vs. 963,086: 37'/,.
Skonings- och medikaments-penningar för dessa
hästar
. 128: 25.
Hyra för stallrum åt samma hästar . . . 235: —
eller tillhopa R:mt R:dr 9,459: 64 'A.
Vidare hemställer jag i underdånighet, att på förevarande
anslag måtte uppföras iegnings-kostnaden, jemte skonings- och
medikaments-penningar, för de 100 hästar, hvilka enligt hvad
ofvanföre i mitt anförande blifvit utredt, äro oumbärliga för
fngeuiör-korpsens Sappör-trupp, derest densamma skall kunna
beredas nödig öfning, samt ponton-materieien vederbörligen
profves; uppgående Iegnings-kostnaden, å 60 R:dr hästen,
efter en öfningstid af 30 dagar, till . . . 6,000: —
samt skonings- oeh medikaments-penningarna
till
. 128: 12'/2.
eller tillhopa R:mt R:dr 6,128 42Vs>.
Ofvanstående begge, dels för Artilleriet, dels för Ingeniörkorpsens
Sappör-trupp afsedda belopp utgöra inalles . . 15,587: 77.
Furagering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar.
För de under näst ofvanstående tvänne anslags-titlar om
nämnda
hästar torde furagerings-kostnaden här få utföras
efter följande af Krigs-kollegium föreslagna beräkning, nem
ligen
vid Artilleriet:
för 12 nya hästar för Svea Artilleri-regemente 4,336: 50.
» 34 legda hästar i 42 dagar .... 1,536: 37'/>.
w 20 d:o d:o i 30 d:o .... 647: 50.
)> 76 d:o d;o i 12 d:o .... 981: 27.
eller tillhopT R^t”'R:dr 7,501: 64'/2.
samt vid Ingeniör-korpsens Sappörtrupp:
för
100 hästar i 30 dagar . . » » 5,237: 50.
~ R:mt R:dr 10,739: 14 '/,.
En ökad utgift för detta anslag uppkommer jemväl i
följd af den föreslagna öfverflyttningeu hit af rations-ersätt
ningen
för befälets vid garnisons-regementena, med Heres,
tjenstehästar, att utgå enligt de, i mitt anförande härom uppgifna
grunder. Antalet af rationer, hvarför sådan ersättning
ifrågaställes, utgör:
Transport R:dr R:mt 978,674: 14Vf,
Bil. J\s 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. Jii 4, om Statsverket 4836;
Transport R:dr R:mt 978,674: 44
vid Svea Lif-gardet
. 9.
» Lif-gardet till häst j 47.
» Andra Lif-gardet
9.
» Kronprinsens Hussar-regemente 65.
» Artilleriet 44.
» Landtförsvars-departementets kommando-expedition 6.
» Ofver-kommendants-expeditionen i Stockholm . . 4.
» General-staben, utom de för Landtförsvars-departementets
kommando-expedition beräknade . . 7.
tillhopa rationer 488.
Dessa rationel torde här i värde kunna utföras efter
det i staterne nu högst beräknade rationspris, 480 R:dr R:mt
för rationen; hvilket för 488 rationer gör R:dr 33,840: —
som tillhopa med ofvanberörde summa » 40,739: 44'/>,
skulle förorsaka en ökad utgift af  44,379: 14
Sedan Sqvadrons-cheferne vid Kronprinsens Hussar-regemente,
genom Regements-chefen, hos Eders Kongl. Maj:t
anmält, att, i anseende till de på senare tiden betydligt
stegrade prisen å hö och halm uti de garnisons-orter, der
nämnde regemente är förlagdt, samt den allt mer och mer
sig yppande svårigheten att för nummerhästarne erhålla Renligt
och tillräckligt gräsbete, den bestådda passevolanssumman
för furageringens besörjande, 89 R:dr 44 sk. B:ko för hvarje
häst, icke på långt när varit tillräcklig för ändamålet; så har
Eders Kongl. Maj:t i Nåder funnit skäligt, äfvensom med
Statsverkets fördel förenligt, att medgifva en förhöjning i detta
belopp till 404 R:dr 28 sk. B:ko för hästen, helst furageringen,
äfven efter denna förhöjning, för kronan utfaller vida
mindre kostsam, än om hästarnes utfodring skulle ske direkte
för kronans räkning, på sätt vid Lif-gardet till häst och Artilleri-regementena
eger rum; och som i anledning häraf för
furagerings-anslaget uppkommer en ökad utgift, hvilken för
regementets 337 kästar belöper sig till 9,397 R:dr 30 öre
R:mt, torde sådant få till Rikets Ständers kännedom meddelas,
lör den händelse Rikets Ständer skulle finna lämpligt att uti
den blifvande riksstaten härmed jemväl förhöja nämnde anslag,
hvilket väl är af förslagsegenskap, men hvars i riksstaten
Transport R.dr R:mt 4,023,233: 29.
1S2 Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. JYs l, om Statsverket 1036.
Transport R:dr R:mt 1,023,233: 29.
synliga summa på långt när icke varit tillräcklig att betacka
de från anslaget utgående utgifter, sora under åren 1831 —
1833 i medeltal öfverstigit riksstats-anslaget med omkring
130,000 R:dr Riksmynt.
Mathållning för manskapet vid Garnisons-regementena.
Under åberopande af hvad jag i mitt ofvan intagna anförande,
i afseende å denna för ifrågavarande manskaps ändamålsenliga
och nödiga underhåll högst vigtiga omständighet, yttrat och
hemställt, samt hufvudsakligen med hemtad anledning af hvad
Rikets Ständer vid förra Riksdagen, då ett extra anslag, ehuru
alldeles otillräckligt för äudamålet, beviljades, i ämnet förklarat,
föreslår jag i underdånighet, att uti riksstaten härtill må uppföras
ett särskildt nytt anslag, hvilket, i anseende till utgiftens
omvexlande belopp, såsom af varuprisen helt och hållet beroende,
torde böra blifva ett förslags-anslag, men kunna enligt
de gjorda beräkningarna upptagas lill  130,000: —•
B eväringen.
Lif-bevärings-regementet. På grund af hvad jag härom
i mitt anförande hemställt och enligt Bil. Litt. V., föreslås löntillökning
för detta regemente, med  20,043: 87V2.
hvarunder innefattas nya löner:
för
8 Fanjunkare, å 300
2,400
»
8 Sergeanter, å 223
1,800
»
8 Furirer, å 187'/2
1,500
»
47 Korporaler, å 73
3,525
»
48 Vice Korporaler, å 37'/2
1,800
»
1 Regements-trumslagare
225
»
16 Trumslagare eller Hornblåsare, å 37l/2
600
tillhopa R:mt R:dr 11,850
Ofvanstående tillökningssumma skulle dock
kunna för-
minskas med 2,192 R:dr 57‘/2 öre, om de ännu qvarvarande,
f. d. Lif-drabants-korpsens löntagare, hvilka af riksstats-anslaget
åtnjuta ett motsvarande belopp, blifva på allmänna
indragningsstaten förflyttade.
Gottlands National-beväring. I anledning af hvad härom
Transport R:dr R:mt 1,193,297: 16l/2.
Bil. JY3 5 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. JY2 i, om Statsverket 18SG. 155
Transport R:dr R:mt 1,193,297: 16 '/2•
i mitt anförande förekommer, hemställer jag i underdånighet
att, på sätt Rilagan Litt. Z. innehåller, en tillökning i anslaget
för Gottlands National-bcväring måtte beviljas med . 9,206: 83.
under hvilken summa innefattas:
nytt arfvode för 1 Adjutant hos Artilleri-befälhafvaren 130:
nya arfvoden åt 10 Fältmusikanter, å 100 R:dr . 1,000:
ökadt anslag till befälsmötes-utgifter, sjukvård, m. m. 787:
ökadt anslag till skott-tafior och skoltvallar . . . 69:
tillhopa R:dr 2,006.
Hallands Beväring. För befälet vid denna Beväringstrupp
föreslås, enligt Bil. Litt. W., en löntillökning af . . 2,160: —
Vester-Norrlands Beväring. Befälet vid denna Beväring
uddnäs för närvarande af tillgångar från f. d. Jemtlands Fältjägare-regemente,
men torde framdeles, i den mån det för
nämnda befäl afsedda löne-anslag kan från de nya Fält- och
Häst-jägare-korpsernas afskiljas, böra erhålla sitt särskilda
anslag. Emellertid skulle den löntillökning, som jag nu enligt
Bil. Lit. X. i underdånighet föreslår för befälet vid
Vester-Norrlands Bevärings-bataljon, kunna här upptagas under
titel: »Vester-Norrlands Beväring. Löne(xjllnad,y> med . . 6,29S: —
Bevärings-manskapets vapenöfning. Då beväringsmanskapets
exercistid, för närvarande bestämd till 12 dagar, in- och
utryckningsdagarne oberäknade, nu uppå skäl, som uti mitt
anförande här ofvan utvecklas, af mig föreslås till 30 dagar,
utom in- och utryckningsdagarne, så torde, i händelse af bifall
härtill, äfven vara nödigt, att det för nuvarande förhållande
i riksstaten uppförda anslag 120,000 R:dr B:ko eller
180,000 R:dr R:mt, ehuru förslags-anslag, likväl mera afpassas
efter den möjligen blifvande förlängda exercistiden.
Jag hemställer alltså i underdånighet: att för Bevärings-manskapets
vapenöfning måtte, i stället för det nu befintliga, i
riksstaten framdeles utföras ett förslags-anslag af 430,000
R:dr R:mt, hvilket dock, enär Eders Kongl. Maj:t har för
afsigt att hos Rikets Ständer göra framställning om ett års
framflyltning af tiden för bevärings-pligtens vidtagande, och
således äfven ett års vapenöfningar med bevärings-manskapet
Transport R:dr Runt 1,210,938: 99Vä.
Hilt. lill H. SI, Prol. 1856 & 1857, 1 Sami., i A(d., 5 Haft., 20
154
Bil. M 3 lill Kongl. MajUs Nåd. Prop. M I, om Statsverket 1836.
Transport R:dr R:mt 1,210,938: 99/2
skulle komma att inställas, under tiden för nästa statsreglerings-period
kunde förminskas till 300,000 R:dr årligen, så
att för närvarande endast föreslås en tillökning i förevarande
förslags-anslag, med  120,000:  -
Mate rtelen.
Försvarsverket lill lands i allmänhet eller Krigs-kol/egii
Departementer. Detta till fyrfaldiga, för landtförsvaret angelägna
ändamål afsedda reservations-anslag, hvilket, efter afdrag
af derunder inbegripne “indelta räntor för Akers krutbruk
och Husqvarna gevärsfaktori, enligt nu gällande riksstat utgör
702,786 R:dr 36 sk. 2 r:st. B:ko, motsvarande 1,054,180
R:dr 13 öre R:mt, har under tiden sedan förra Riksdagen
blifvit mellan Krigs-kollegii afdelningar sålunda fördeladt, att
deraf årligen anvisats:
åt Artilleri-afdelningen, för Artilleri-behof 280,887: 11.
» Fortifikations-afdelningen, i och för underhållande
och förbättrande af landtförsvaret
tillhörande hus och byggnader i fästningsoch
garnisons-orter, jemte till de s. Ic.
Kommendantskaps-utgifterne .... 90,000: —
och åt Intendents-afdelningen, till Arméens
beklädnads- och utrednings- m. (1. behof 683,293: 2.
tillhopa R:mt R:dr 1,054,180: 13.
Enligt nu afgifna underdåniga förslag å afdelningarnes
ordinarie medels-behof för den kommande tiden, har blifvit
hegardt;
för Artilleri-afdelningen  285,520: 50.
» Fortifikations - afdelningen, inberäknadt
Kommendantskaps-utgifterne .... 94,500: —
» Intendents-afdelningen  765,900: —
tillhopa R:mt R:dr 1,145,920: 50.
hvarigenom således i det hela skulle erfordras en tillökning
af 91,740 R:dr 37 öre R:mt.
För Artilleri-af delningen, hvars andel uti förevarande
anslag under tiden näst före åren 1855 och 1856 utgjort
något mera än som nu för denna afdelning blifvit äskadt,
Transport R:dr"~R:mt 1,330,958: 99‘2
Bil. JM 5 lill Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 18S6.
Transport Hulr Hunt 1,330,958: 99'/;.
men hvilken andel vid anslagets fördelning under berörda år
måst förminskas, med hänseende till de tvänne andra aidel —
ningarnes ökade utgifter, ifrågasattes således ingen annan
förändring, än att afdelningen må för sina egna behof kunna
använda ungefär det belopp, som afdelningen förut tillgodokommit;
och ehuruväl i anseende till de i allmänhet under
senaste åren betydligt förhöjda pris på så väl materialier,
som arbetslöner, svårighet kan möta att äfven med den äskade
summan betäcka alla de utgifter, som deraf böra bestridas,
anser jag dock icke lämpligt att i Artilleri-afdelningéns anslag
föreslå annan förhöjning, än som föranledes af min, uti
anförandet om Mariebergs högre Artilleri-läroverk, här ofvan
gjorda framställning om behofvet af tillökning i anslaget för
detsamma, hvilken tillökning således torde här få utföras
med  9,000:
åberopande jag tillika härvid hvad jag i anförandet
hemställt angående lärarnes vid detta läroverk pensionering.
Fortifikations-afdelningens anslag till bestridande
af Kommendantskaps-utgifterna har visat sig vara
i ständigt stigande, så att, då derför år 1854 beräknades
endast 8,000 R:dr B:ko, anslaget för år
1855 måst höjas till 10,000 R:dr och år 1856
till 12,000 R:dr B:ko; vid hvilket förhållande, och
då äfven detta senaste belopp icke anses blifva för
års-utgifterna fullt tillräckligt, jag finnér mig höra,
på sätt hemstäldt blifvit, i underdånighet föreslå en
tillökning för detta ändamål, med  4,500:
För öfrigt skulle, enligt hvad jag under anslags—titeln
Kommmdants-slaten anfört, derifrån till
anslaget för Kommendantskaps-utgifterne öfverflyttas
1,243 R:dr 50 öre R:mt eller i visst uppgifvet
fall endast 921 R:dr R:mt, för alt användas
till de med dessa medel afsedda utgifter.
Hvad härefter beträffar lntendents~afdelningen,
så kommer tillökning i dess utgifter att från och med
1857 uppstå, väsentligen i följd af nyligen skedda
prisregleringar med en del värfvade regementen i _____
Transport R:dr R:mt 13,500: 1,330,958: 99 /i
156
Bil. M 3 till Kongl. fylaj:ts Nåd. Prop. 1, om Statsverket 1856.
Transport R:dr R:rat 13,500: 1,330,958: 99'/,
oell för underhållandet af dessa regementens beklädnads-,
utrednings- m. II. persedlar. På grund af
dessa prisregleringar och de derå grundade uträkningar
hafva i de förut till berörde ändamål utgående
anslag tillkommit följande tillökningar, nemligen
:
Banko.
för Svea Lif-gardet . 4,890: 40.
» Andra dito . . 4,844: 40.
» Lifgardet till häst 6,350: 32.
» Kronprinsens Hus
sar-regemente
. 5,288. — 21,374: 16. —
hvarjemte och då det vid förra Riksdagen
beviljade anslaget för Sappörkompaniets
beklädnad i anseende
till stegrade pris å de dertill erforderliga
förnödenheter icke befunnits
tillräckligt, en tillökning
deruti måst beviljas, för hvilket
behofs fyllande ytterligare erfordras
2,034: 41. —
Vidare och då för indelta Arméens
utredning minst erfordras
ett belopp af 46,666 R:dr 32 sk.
B:ko, men icke mer än 43,357:
21: 4 kunnat enligt innevarande
års stater härtill anvisas, upptages,
såsom oundvikligen behöflig, skillnaden
emellan dessa begge belopp
med  3,309: 10. 8.
För beväringsmanskapets utredning
finnes för närvarande på
ordinarie stat anvisadt 56,666 Rdr
32 sk. Bko samt ett särskildt extra
anslag för åren 1855, 1856 och
1857 af 27,333 Rdr 16 sk. samma
mynt, eller tillhopa 84,000
Transport 26,718: 19: 8. 13,500. 1,330,958: 99>/2
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Proj>. M 1, om Statsverket 1S86.
137
Transport 26,718: 19. 8. 13,500: 1,330,958: 99%.
Rdr, hvilket belopp ock är detsamma
som vid sista Riksdag beräknades
såsom erforderligt för underhållet
af den beklädnad för beväringsmanskapet,
hvartill Rikets
Ständer då beviljade medel. Då
detta anslag äfven för framtiden
blifver nödvändigt, hemställer jag i
underdånighet, det framställning till
Rikets Ständer måtte få ske om
berörde extra anslags-belopps uppförande
på ordinarie stat, hvadan
det här utföres med .... 27,333: 16. —
Som årliga underhållskostnaden
för hus och byggnader, hörande
under Intendents-Afdelningen,
kommer med afseende å jemt
stigande pris å raaterialier och arbetslöner
att mycket öfverstiga den
i staten nu uppförda, föreslås ett
ökadt anslag dertill, med . . 2,000. — —
tillhopa B:ko R:dr 56,051: 35: 8.
hvilket belopp genom någon förminskning å Intendents-Afdelningens
andra titlar väl skulle nedsättas
till  56,033: 33. —
men då härvid måste tagas i betraktande,
att Intendents-Afdelningens
behof i det hela blifvit
beräknade efter en förmodad tillgång
från nuvarande Riks-Statsanslaget
med . . . 454,566: 15.
samt att sedan Artilleri
och Fortifika—
tions-Afdelningarne
af anslaget erhållit
sina andelarmed tillsammans
250,347
Rdr, icke mera å-
Transport 454,566: 15. 56,033: 33.— 13,500: 1,330,958: 99%.
Bil. M 3 till Kongl. Majus Nåd. Prop. M J. om Sint sverket 1836.
Transport 454,566: 13. 36,033: 33. — 13,300:
terstår för Intendents
- Afdelningen,
än  432,439: 36.
mäste skillnaden häremellan . . 2,126: 27. —
såsom ett Intendents-Afdelningens
behof fyllas, då summan B:ko R:dr 59,160: 12. —
motsvarande i Riksmynt ........ 87,240: 37'/,
utgör det anslag, som för Intendents-Afdelningen
blifver af nöden.
Sedan Bonde-Ståndet vid förra Riksdagen hos
Eders Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, det manskapet
vid Gottlands National-beväring mätte tillerkännas
slitningsersättning under möten, till lika belopp
med hvad rikets öfriga beväringsmanskap åtnjuter,
eller 4 sk. B:ko per man för hvarje exercisdag;
samt Krigs-kollegium, häröfver hördt, i underdånighet
upplyst, att, om den begärda slitningsersättningen
beviljades, en ny utgift af 4,300 R:dr
B:ko uppstår, hvartill Kollegium icke hade några
medel sig anvisade; får jag, enär denna ansökning
stöder sig på billighet, i underdånighet hemställa,
det Eders Kongl. Maj:t täcktes föreslå Rikets Ständer
att för ofvanberörde ändamål anvisa ett belopp,
att tilläggas Intendents-Afdelningens anslag med . 6,750:
hvarigenom hela anslaget för Krigs-kollegii afdelnin
gar
skulle förhöjas med
Lif-mundering för indelta Infanteriet. Enär Eders Kongl.
Maj:t i Nåder tillkännagifvit Sin afsigt att uti särskild proposition
föreslå Rikets Ständer att, till lindring för rotehållarne i
roteringsbesväret, deras bidrag till soldatens beklädande skulle
upphöra samt hela kostnaden af Staten öfvertagas, blifver i sådant
fall en tillökning i detta anslag erforderlig med
Ved och Ljus för fästnings- och garnisons- orter. Enligt
hvad af Krigs-kollegium blifvit anmäldt, är nuvarande anslaget
för detta ändamål, 19,000 R:dr B:ko, otillräckligt, dels i
anseende till slegradt pris å ved, dels derigenom att ved och
Ivsningsämnen för tjensterummen vid Lif-gardes-regementena,
Transport R:dr R:mt
,330,958: 99\/%.
107,490: 37
98,000: —
1,536,449: 37.
Dil, JM 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JM i, om Statsverket 1856. ISO
Transport R:dr R:mt 1,536,449: 57.
som tillförene ej utgått, mäste af detta anslag bekostas. I
följd häraf föresläs en tillökning häruti, med  4,500: —
Diverse Anslag.
Under denna afdelning af 4:de Hufvud-titelns anslag torde
fä uppföras nödiga anslag för Skjut- och Ridskolor, om hvilka
skolors organiserande jag uti mitt ofvan intagna anförande hemställt;
med åberopande hvaraf jag således i underdånighet föreslår:
för Skjutskolor  9,000:
för Ridskolor  25,000: —
hvarvid tillika torde i nåder begäras rättighet att använda första
årets för ridskolorna afsedda anslag, dels till uppförande af
en för ridskolan vid Strömsholm behöflig stallbyggnad, dels till
anskaffande af de för dessa skolor erforderliga sadlar, betseltyg
och öfriga inventarier.
Skrifmaterialier och Expenser, samt Ved och Ljus m. m.
för Krig s-kollegium m. fl. Verk. Uti det härför uppförda anslag
3,600 R:dr B:ko, som under senare åren visat sig alldeles
otillräckligt, har Krigs-kollegiurn ansett en förhöjning af
2,700 R:dr R:ko erforderlig; och hemställer jag i underdånighet
om bifall härtill, dock med iakttagande att från sistberörde
summa, utgörande i Riksmynt 4,050 R:dr, afräknas det belopp
af 680 R:dr samma mynt, hvarmed anslaget bidragit till
kollegii aflöning, men hvarifrån det framdeles skulle befrias; då
återstoden derefter torde anvisas med  5,370: —
Skrifmaterialier och Expenser, samt Ved och Ljus m. m.
för Departementets Canzli-Expedition Detta lörslags-anslag
bar i allmänhet varit tillräckligt inom det i Riks-Staten utförda
belopp. Då ljuspenningarne, som till Embets- och Tjenstemännen
m. fl. inom Expeditionen utgå af anslaget, likväl med den
föreslagna löneregleringen äro afsedde att indragas, kan anslaget
minskas med ett motsvarande belopp eller 580 R:dr Riksmynt-
Den kontanta tillökningen i 4:de Hufvud-titelns ordinarie
anslag skulle således uppgå till . . . R:dr Riksmynt 1,578,319: 57.
Såsom tillförene varit iakttaget, torde äfven nu framställning till Rikets Ständer
få göras, att, till betäckande af de, genom Södra Bataljonens af Bohus Läns
Regemente år 1851 än vidare på tio år medgifna förändring till roteradt Infanteri,
160 Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop, M 1, om Statsverket 1836.
för Stats-verket uppkomna kostnader, öfverskottet af de indelningsräntor, hvilka förut
ingått ensamt till nämnde bataljons rusthållare, varder, såsom hittills och så
länge omförmälda förändring kommer alt fortfara, stäldt till Eders Kongl. Maj:ls
Nådiga disposition.
Beträffande slutligen den af Krigs-kollegium gjorda underdåniga framställning
derom, att fyllnaden i vederlaget för de upphörde Vakans- och Liggelidsbesparingarne,
uppgående för arméens Pensions-kassa till 9,387 R:dr och för Civil-stalens till
213 R:dr eller tillhopa 9,802 K:dr B:ko, hvilken utgift nu drabbar 4:de Hufvud-titelns
besparingar, matte särskildt anvisas medelst tillökningar i de för kassorna å 9:de
Hufvud-titeln uppförda ersättnings-anslag, torde Eders Kongl. Maj:t i Nåder tillåta
att denna fråga må till Rikets Ständers bepröfvaride öfverlemnas.»
»Hvad derefter angår de Landlförsvarets behof, för hvilka påkallas tillfälliga
eller extra anslag, så får jag, under åberopande af hvad uti mitt oftanämnde anförande
finnes utveckladt om hvart och ett af nedannämnda föremål, hvartill medel behöfva
dels för en gång och dels för vissa år särskilt anvisas, underdånigst tillstyrka
Eders Kongl. Maj:t alt af Rikets Ständer nu i Nåder äska följande extra anslag:
1:o För Ar tiller i-behof'.
Till anskaffning af 39 ammunitionsvagnar för Fält-Artilleriet 43,630: —»
» anskaffning af 12,000 st. refflade Infanteri-gevär ä 37Vi
R:dr
430,000: —
» anskaffning af 3,000 st. faschinknifvar eller sidogevär för
Infanteriet å 6 R:dr 73 öre  33,730: —
i stället för af General-Fält-Tygmästare-Embetet ifrågasatta
10,000 st. sådane sidogevär, med en kostnad af 67,300
R:dr.
2:o För Fortifikations-behof.
Till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad  403,000: —
» fortsättande af fästningsbyggnads-arbetena vid Carlskrona,
Marstrand och Waxholm  432,000: —
» befästningsarbetena vid Slite å Gottland  133,000: —
3:o För Beklädnads-behof.
Till underhållande af beväringsmanskapets beklädnad i anledning
af föreslagen utsträckt exercis beräknas årligen 189,000
R:dr; men då, till följd af beväringspligtens framflyttande ett
Transport R:dr R:mt 1,319,380: —
Bil. 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1836. 161
Transport R:dr R:mt 1,519,380: —
år senare, ett års exercis med detta manskap jemväl skulle
inställas, hemställer jag i underdånighet, att tillökningen må
begäras endast för två år, med
378,000: —
4:o För Fällbrygge-utredning.
Till materialiers anskaffande
. 30,000: —
i stället för af Chefen för Ingeniör-korpsen ifrågaställa
45,000 R:dr.
5:o För Topografiska Korpsens arbeten.
Till fortsättning af dessa, för beredande af tillförlitlig kännedom
om landets ortförhållanden särdeles angelägna arbeten
begäres enahanda anslag som vid förra Riksdagar, eller . 54,000: —
6:o. För Arméens pensionering.
Till detta för Arméens personal högst vigtiga ändamål
tillstyrker jag i underdånighet måtte begäras ett årligt kreditiv,
som förslagsvis nu kan beräknas lill 150,000 R:dr årligen, 450,000: —
Alla ofvanstående extra anslag, utgörande tillhopa 2,431,380
R:dr Riksmynt, föreslås att utgå under åren 1858, 1859 och
1860, med en tredjedel eller 810,460 R:dr årligen.
Deremot torde till utgående för en gång i Nåder äskas
följande extra anslag:
Till anskaffning af 1,300 st. tält för beväringsmanskapets
vapenöfning samtidigt med gamla stammen, å 100 R:dr 130,000: —
Till uppförande af nödiga förrådshus, för förvarande af
beväringsmanskapets materiel, förslagsvis  75,000: .—
Till nybyggnad af en kasern m. m. för Smålands Hussar
regemente
å Ränneslätt  29,200: —
Till Stallskjuls uppförande för Sappör-kompaniets föreslagna
100 exercishästar  9,000: —
Till uppköp af föreslagno 12 st. nya hästar för Svea
Artilleri-regemente, ä 450 R:dr  5,400: —
Till bestridande af ökad beklädnads-passevolans under år
1857 för Svea Lif-garde, 2:dra Lif-gardet, Lif-gardet till
häst, Kronprinsens Hussar-regemenle och Sappör-kompaniet,
enligt hvad här ofvan vid »anslaget för Krigs—kollegii Departementer»
blifvit utredt,  35,114: —
Transport R:dr R:mt 2,715,094: —
Pth. lill R. St. Prol. 1836 & 1837. 1 Sami, 1 Afd. 3 Häft 21
162 Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prnp. JW 1, om Statsverket 1836.
Transport R:dr R:mt 2,715,094: —
För värfvade Garnisons-regementenas mathållning under
åren 1856 och 1857
300,000: —
För Arméens pensionering under år 1857, enligt föreslagen
pensions-stat, ett kreditiv å  150,000: —
För tillämpning under år 1857 af förhöjda lönestaler,
enligt den nu föreslagna löntillökningen för den Landtför
svars-deparlementet
tillhörande personal  664,116: —
Summan af de sålunda för en gång begärda extra anslag
uppgår till 1,397,830 R:dr;
och hela sammanlagda beloppet af samtliga extra Statsanslagen
till R:dr R:mt 3,829,210: —
»Hufvudsummorna af de till Fjerde Hufvud-titeln eller Landtförsvaret hörande
föremål skulle, i följd af hvad jag har ofvan i underdånighet föreslagit, komma att
blifva:
för utgifter af ständig beskaffenhet R:dr 8,142,829: 37.
deraf förslags-anslag 1,637,204 R:dr;
för mera tillfälliga behof  » 3,829,210: —
eller under åren 1858, 1859 och 1860 årligen 810,460 R:dr samt under 1857,
1,397,830 R:dr.»
»Af General-fälltygmästare-embetet har för öfrigt blifvit i underdånighet hemstäldt
om anskaffning af:
Kanoner och lavetter m. m. för Carlstens fästning, med
en kostnad af  65,250 R.dr R:mt.
Pistoler, 1,300 par . .
53,300 » »
Sablar 3,000 st
45,000 » »
samt för Tändhattars tillverkning ^ 13,500 » »
tillhopa utgörande en summa af 177,050 R:dr Runt.
Men då Eders Kongl. Maj:t, för särskildt anvisade medel, utöfver hvad Rikets
Ständer vid sednaste Riksdag beviljat, anbefallt anskaffandet af dels 1,200 par pistoler,
dels 1,000 st. sablar; samt anskaffning af kanoner och lavetter, med afseende
å hvad om fästningsbyggnaderna blifvit föreslaget, likasom ock tillverkningen
af Tandhatlar torde kunna tillsvidare anstå, så anser jag mig vid detta tillfälle icke
böra ifrågasätta anskaffning af föiberörda materiel.»
Uppå tillstyrkan af Stats-rådets öfrige Ledamöter täcktes
Kongl. Maj:t tili alla delar i Nåder gilla och bifalla hvad nu
i afseende på regleringen af utgiflerne under Fjerde Hufvud-titeln
samt de för Landtförsvarets behof ifrågasatta nya
Bil. A? 5 lill Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. Jfi 1, om Statsverket 1886. 163
så val ständiga som extra anslag, äfvensom förändradt användande
af vissa redan befintliga tillgångar, blifvit af Departemenls-Chefen
i underdånighet yttrad!, föreslaget och hemstäldt;
dock ville Kongl. Majit, i frågan örn hufvudstadens förseende
med några fasta stöd för dess försvar, hvarom särskilde Kommitterade
erhållit Kongl. Maj:ls Nådiga befallning att inkomma
med förslag, men hvilka förslag ännu icke hunnit att afgifvas,
i Nador förklara, det Kongl. Majit, i betraktande af de betydliga
anslag, som eljest dels i så många afseenden för Fjerde
llufvudtitelns behof och dels i flere andra fall måste hos Rikets
Ständer äskas, icke vid delta Riksmöte ville göra fram
ställning
om medels anvisande för ifrågavarande ändamål, utan
att frågan härom må anstå till ett annat tillfälle.
För öfrigt och beträffande Departements-Chefens hemställan
angående befallning till Krigs- och Kammar-kollegierne
att inkomma med betänkande, huru en förnyad uppskattning
af indelta Arméens boställen må på tillförlitligaste sätt kunna
verkställas, äfvensom med förslag till Instruktion derför; täcktes
Kongl. Majit i Nåder förordna, att beslutet härom skulle utan
dröjsmål i vanlig ordning expedieras.
Om hvad Kongl. Majit sålunda nu rörande Fjerde Hufvudtitelns
reglering i Nåder beslutat, skulle Utdrag af Protokollet
till Finans-departementet afgå, för att läggas til! grund vid
författandet af Kongl. Majits Nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof, i hvad den fomine att röra förenämnde
Hufvud-titel och Landlförsvarets behof i allmänhet;
hvarjemte de till della slatsreglerings-ärende hörande handlingar
skulle vederbörligt Utskott tillhandahållas.
Ex Protocollo
A. Ekman.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS jon. BECKMAN, 1856.
Bil. M 5 lill Kongl. Mnj:ts Nåd. Prop. i, om Statsverket II! ii (i. 1
fjitt. •.!.
Nuvarande aflöning vid vdrfvade Arméen (utom rationsp enning ar).
Svea
och Andra
Lif-Gardes-  regme.
Lif-Gardel
till häst.
Artilleriet.
Ingcniör-
korpsen.
Kron Prin-  sens Hussar-  reg: te.
Wermlands
Fältjagare-
reg:le.
Riksmynt
R:dr
öre
Rnlr
öre
R:<lr
öre
R:<lr
öre
Rdr
öre
R:dr
öre
Stab— och Civil-Slat:
Chef
6,600
5,400
—
på Gene-  ral itets-  Stat.
4.230
690
—
2,232
50
Ofverste
—
—
—~
—
—
4,500
—
—
—
Öfversle-Löjtnant och l:e Major.
4,020
—
5,220
—
3,795
—
3,750
3,560
660
—
1,125
—
Andre Major
3,720
—
4,770
—
3,795
—
3.000
—
3,360
660
—
1,050
—
Regements-Qvartermästare
1,140
—
1,140
—
—
660
795
—
Förste Adjutant
BIO
—
810
—
—
—
579
—
592
50
Andre Adjutant
570
—
—
—
——
—
579
—
390
—
Regements-Stallmästare .
—
—
50
CO
50
—
480
—
—
405
—
—
—
Regements-Pastor
945
—
945
945
—
—
—
—
405
—
Bataljons— eller Sqrndrons—Predikant
lönlös
lönlös
lönlös
—
—
—
—
—
—
Regements-Auditör
720
720
645
—-
—
570
—
405
—
Sekreterare (vid Ingcniör-korpsen)
—
—
—
—
—
1,275
—
—
—
—
Regements-Läkare
1,200
—
2,200
1,200
—
1,200
—
900
—
l:ste Bataljons-Läkare
600
—
600
600
600
—
600
—
—
—
2:dre Bataljons-Läkare .
405
—
—
—
390
—
590
590
—•
Regementsskrifvare
885
—
960
—
900
900
—
570
—
150
—
Förrådsförvaltare ......
—
—■
—
—
930
900
630
—
—
—
Kanslist (vid Ingeniör-korpsen) .
Mönsterskrifvare
279
—
309
—
—
—
—
—
—
2! 3
—
Tygskrifvare
375
—
—
—
—
—
1 :ste Bataljons-Adjutant ,
5 J 9
—-
r-
—
—
—
—
—
193
50
2:dre Bataljons-Adjutant . . . .
459
—
—
rsrr
_—
—
—
—
193
50
Regementsväbel
309
—
339
—
—-
—
—
—
162
—
Regements-Hästläkare .
—
—
405
—-
600
—
—
480
—
—
—
Regements-Trumslagare . . , .
309
—
—
,—
—
—
—
—-
129
—
Regements-Trurnpetare . . . .
—
—
—
480
—
—-
214
50
—
—
Divisions-Trumpetare. . . . ,
—
—
518
T
—
—
—
—
—
Hautboist
279
—
—
e
—
—
—
—
—
Pistolsmed och Sadelmakare .
—
—
129
—
—
—
—
—
Gevärssmed och Stockmakare
72
129
—
Öfver-Timmerman
18
—
—
—
—
—
75
—
Bill. lill R. St. Prol. 1!!56 & 1!;5
7. 1 Sami
t Afd.
4
II afl.
1
2
Bil. M 5 lill Kungl. Maj:ls Nåd. Prnp
M 1, om Statsverket 1836.
Svea
och Andra
Lif-Gardes
-
Lif-Gardet
till brist.
vid
Artilleriet
Riksmynt
Verkmästare ...
Besigtnings-Rustmästare
Handtverksmästare
Handtverksgesäller
Rustkammarsmeder
Stockmakare
Tunnbindare .
Vaktmästare vid Ingeniör-korpsen .
Kompani-, Batteri- och St/vadronsStat:
Äldre
Kapitener (utan passevolans) .
Äldre Kapitener med Batteri samt
Sqvadrons- och Kompanichefer ä
Yngre eller 2:dre Kapitener samt Informations-Kapitener
Löjtnanter, i:a klassen
Dito 2:a klassen
Under-Löjtnanter
Fahnjunkare, Styckjunkare, Konduktörer
och Tyg-Under-Officerare
Sergeanter och Under-Konduktörer
J:a klassen
2:a klassen
Furirer
Sqvadrons- och Batteri-Trumpetare
Sqvadrons-Hästläkare ....
Distinktions-Korporal ....
Korporal, 1 :e Konstapel och l:e Sappör
vice Korporal, 2.e Konstapel och 2:e
Sappör
Trumslagare, Trumpetare och Hornblåsare
i Nummer ....
Batterihandtverkare i Nummer .
Jägare
R:dr
2,220
2,175
810
645
570
519
219
165
90
18
R:dr
^1,890
1*1,290
810
645
585
579
339
509
279
279
36
Ari illerict.
R:dr
900
459
270
210
240
240
142
öre
2,700
2,100
1,350
810
570
480
518
222
90
37
37
30
50
50
50
Ingeniör
korpsen.
R:dr
375
2,700
1,350
810
600
570
570
375
330
90
37
50
Kron-Prin- Wermlands
sens Hussar- Fälljägarereg:te.
reg:te.
R:dr
öre
600
579
480
405
214
184
184
184
24
12
24
50
50
50
50
It :d r
600
720
480
, 405
a 590
315
193
163
162
36
22
21
15
50
50
50
Bil. M 5 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M l, om Statsverket 18S6.
t Att. 11.
Uppgift å de rationspenningar, som enligt fasis tallda Aflöning s-stater och särskilda föreskrifter för närvarande
utgå för här nedan upptagna beställningar.
Lif-Gardet
til! häst.
Kronprinsens
Husar-
regemente.
Svea Lif-  Gardet.
Andra Lif-  Gardet.
LiT-
Bevärings-
regementet
Artilleriet.
Sammandrag.
►
3
as
Er-
PS
0
ra 3
éÄ OS
Os: 3
3
i- z
I* ra os
“ 3
CD
i = o
ra
>
os
W
c
ra x
Sto: 3
ra
►
3
DS
o
® s
1- =
"5
ra
>
=
as
O
ra =
ta-
ra
>
S.
as
PS
0
ra =
cn as
»c
ra
>
3
as
O
ra 3
w ®
ra
>
as
0
ra =
c7 05
os
5* “
2* 0
3
C/5
1
3-5 £
* t» 0:
eja 7
a, 1
o
3
Ös:
3 -
O
3-
Qs:
3
o
3
—
os-
cn
O
3-
3
O
3
cr
as:
2. ra
0
3
5
3 —
55
9,900
47
QS
ra
cw
• O
3
l
as
ra
'P S'
3
as
ra
<P 5'
3
T
b
ra
T3 —
• O
as
ra
§•
3
l
as
—■
• 0
cn
1
Kronprinsens Hussar-rcg:te .
75
8,854
65
9
1,620
9
Riksmynt
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
R:dr.
9
1,620
630
9
Öfverste
1
900
1
5
882,50
Q
360
1
Q
360
1
1
180
2,250
Lif-Bevärings-regementet . .
*4
41
44
8,010
Öfverste-Löjtnant
1
4
720
1
4
466
466
349,50
\
0
2
1
560
1
0
560
560
180
1
1
90
90
90
1,080
4,680
Major
1
4
720
540
1
4
360
180
1
1
Q
1
26
Summa värfvade Arméen
195 J
30,634
171
Regements-Qvartermästare .
1
5
1
3
1
1
1
•2
1
1
Tillkommer:
Förste Adjutant
1
Qd
360
1
9,
233
1
1
180
1
1
180
\
1
90
7
1
«
180
180
1
1
90
Landtförsvars-Departementets
2
Regcments-Stallmästare. . .
1
1
180
1
1
233
—
-
~
~
—
-
-
-
Kommando-Expedition. . .
2
360
6
4
1u
2,160
1.440
6
18
IQ
2,097
1.398
1.398
Öfverkommendanten i Stock-
Förste Löjtnant
4
8
6
180
360
1
Andre Löjtnant
4
8
1,440
6
12
—
—
—
—
—
—
—
_
-——
Kommendanten i d:o
2
2
Under-Löjtnant
4
8
1,440
8
12
1,398
180
Summa
J2
55
9,90o|
51
75
8,884
e|
9] l,62o|
6
9) 1,62o|
m\
650
19;
14
8,010
Summa Summarum
£01J
31,714]
188
Bil. M 5 till Kongl. Majus Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket i'”SS.
Ej ett. C.
Öfversigt af den föreslagna Lönlittöknmgen vid vdrfvade Arméen.
gaa»
Riksmynt
Stab- och Civil-Stat:
Chef
Öfverste
Öfvcrste-Löjlnant och l:e Major
Andre Major ......
Regements-Qvartermästare .
Förste Adjutant . , .
Andre Adjutant . ... .
Regements-Stallmästare . .
Regements-Pastor
Bataljons- eller Sqvadrons-Predikan
Regements-Auditör ....
Sekreterare (vid Ingeuiör-korpsenj
Regemenls-Läkare ....
l:ste Bataljons-Läkare .
2:dre Bataljons-Läkare
Regementsskrifvare . . .
Förrådsförvaltare
Kanslist (vid Jngeniör-korpsen)
Mönsterskrifvare ....
Tygskrifvare
l:ste Bataljons-Adjutant .
2:dre Bataljons-Adjutant .
Regements-Väbel
Regements-Hästläkare
Regements Trumslagare
Regements-Trnmpetare .
Divisions-Trumpetare .. ..
Hautboist
Pistolsmed och Sadelmakare .
Gevärssmed och Stockmakare
Öfver-Timmcrman ....
Verkmästare .j .j
Besiatnings-Rustmästare > . .... . .
1T | | .. i I Artilleriet
Handtverksmästare . .J
Svea
t-h Amira
if-Gardes-
regme.
Lif-Ga idet
lill liäst.
Artilleriet.
Ingeniör*
korpsen.
Kron-Prln-  sens Hussar-  reg:ie
Wermlands
Fiilijiigare-
regtte.
Kalr
öre
R:dr
r.-H C
Hulr
öre
Hulr
öre
ILdr
öre
Kalr
öre
210
600
—
1,770
—
2,267
50
—
—
—
—
—
500
—
—
—
480
—
—
705
750
1,140
1,875
—
280
—
—
205
—
1,000
(i 40
—
1,450
—
660
660
405
—
390
—
390
—
—
321
207
50
430
—
—
—.
—
17 3
—
210
—
255
500
—
615
255
500
720
255
500
—
495
195
—
280
280
355
—
180
120
—
—
200
200
200
200
200
—
1 95
—
210
—
210
210
—
li5
40
i 00
100
180
—
125
—
—
—
270
, 300
a 270
—
—
—
—
—
—
—
171
—
141
—
—
—
87
—
-—
—
—
125
7“
—
—
281
-—
—
—
—
106
50
241
—
.—
_
—
•
—
106
50
191
—
1Ö1
—
—
—
78
—
—
295
100
45
—
—
191
—-
—
231
—
—
—
520
—
385
50
—
—
125
—
—
182
! —
—-
—
—
—
21
—
—
—
“
—
—
—
28
—
—
—
■"
—
—
—
18
-—,
—
—
—.
—
—
—
—,
z
.
341
130
_
—
—
.
—
Uil. %M 5 lill Kongl. Majlis Nåd. Vrop. iM i* vin Statsverket 18£6.
Il i k sm y i» i
Handtverksgcsäiler . . \
Rustkammarsmedor. .f vid
Stockmakare . . . i Artilleriet
Tunnbindare ■ ... )
Vaktmästare vid Ingeniör-korpsett
Kompani-, Hallert- och Sqvadrons-*-
Slat:
Äldre Kapitener (ulan passevolans) .
Äldre Kapitener med Batteri samt
Sqvadrons- och Kompanichefer .
Yngre eiler 2.dre Kapitener somt lnformations-Knpitener
. . . .
Löjtnanter, f:a klassen . . . .
Dito 2:a klassen .
Under-Löjtnanter ......
Fahnjunkare, Styckjunkare, Kondifktörer
och Tyg-Under-Officerare .
Sergeanter och Under-Konduktörer
l:a klassen .......
2:a klassen .......
Furirer .........
Sqvadrons- och Batteri-Trumpetare
Sqvadrons-FIästläkare . . . .
Distinktions-Korporal , . . .
Korporal, i:ste Konstapel och lisie
Sappör . .
Vice Korporal, 2:dre Konstapel och
2:dre Sappör ......
Trumslagare, Trumpetare och Hornblåsare
i N:r ......
Batterihandtverkare i N:r . . . .
[Jägare .........
Svea
och Andra
Lif-GanlPs-  Kopftie.
Lir-Gardöl
lill häst:
Ärtillei let.
Ingeniör
Kor pson.
K ron-Pr i ri-  sens i 1 lisse r-  regrte.
Werrn lands
Fältjägare-  reg-.te.
U:dr
öre
Itotf
öre
It id r
öre
Hulr
öre
Kalr
nie
R:dr
öre
—
—
■C’»,..
80
—
—
—
—
—
—
*
110
—
—
—-
—
—
—
—
—
“
—
—
110
—
■—
—
.—
—
—
-—
—
—
-—
——
-—
——■
——
-—
7 5
-—
*—
—
—
—
—
SCO
—
500
•—=
—
—
, 180
« oog
510
Ji,H0
—
500
—
—
1,000
—
600
—
ÖBO
—
390
650
590
—•
650
590
—-
521
—
480
320
185
—
535
230
—
353
215
—
190
250
—
400
250
270
195
a 210
185
—
28 J
—
221
—
520
—
250
385
50
166
50
500
161
-
182
„
125
190
50
76
50
.
...
141
132
—
120
—
140
50
—
—
181
—
—.
—
—
—
18
—
_
—■
121
178
—
—
115
50
—
—
—
121
—-
r
—
115
50
—
—
—
—
48
—
48
40
50
-—
50
—
—
—
54
—
—
—
56
—
54
—
—
—
-—
—
10
50
10
50
18
—
22
50
18
30
—
.—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—
6
Bil. M 5 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JVs 1, om Statsverket 1856.
Hitt. 16.
Öfversigt af de föreslagna Nya lonerne vid vdrfvade Arméen.
Riksmynt
Stab- och Civil-Stat:
Chef
Öfverste
Öfverste-Löjtnant och l:e Major
Andre Major
Regements-Q varter mästa re
Förste Adjutant ....
Andre Adjutant
Regements-Stallmästare .
Regements-Pastor ....
Bataljons- eller Sqvadrons-Pred
Regements-Aud i tor
Sekreterare (vid Ingeniör-korpsen
Regements-Läkare .
l:ste Bataljons-Läkare
2:dre Bataljons-Läkare
Regementsskrifvare .
ikant
Förrådsförvaltare ....
Kanslist (vid Ingeniör-korpsen)
Mönsterskrifvare
Tygskrifvare ....
l:ste Bataljons-Adjutant
2;dre Bataljons-Adjutant
Regementsväbel .
Regements-Hästläkare .
Rcgements-Trumslagare
Regements-Trumpetare
Divisions-Trumpetare .
Hautboist ....
Pistolsmed och Sadelmakare
Gevärssmed och Stockmakare
Öfver-Timmerman . . . .
Svea och
Andra Lif-  Gardes-  reg:ne.
Lif-Gardet
till Häst.
Artilleriet.
Ingeniör-
korpsen.
K ron-Prin-  sens Hussa r-  reg:tc.
Wermlands
Fä lija ga re-  rcg:te.
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
6,000
—
6,500
—
6,000
—
påGene-
ralitets-
Stat.
5,000
—
6,000
—
4,500
4,500
—
5,000
4,500
4,500
—
4,500
3,000
—
4,000
—
4,300
—
4,000
4,000
4,000
—
2,500
1,800
—
1,800
—
—■
—
—
—
1,350
—
1,200
—
1,200
—
1,200
—
—
—
—
—
900
—
800
—
1,000
—
—
—
—
—
—
—
750
600
—
—
—
1,200
—
1,200
—
—
—
900
-—
—
1,200
—
1,200
—
1,200
—
—
—
—
600
—
500
—
500
—
500
—
—
—
—
—
—
—
1,000
—
1,000
—
1,000
—
i,275
—
750
—
525
—
1,200
__
1,200
1,200
__
1,200
900
800
800
—
800
800
—
800
—
—
—
600
—
—
—
600
—
—
—
600
—
600
1,000
1,000
1,000
—
1,000
—
750
275
—
—
—
—
—
1,200
—
1,200
a 900
630
—
—
—
—
—
450
450
500
800
300
700
*—
—
—
—
—
—
—
—
300
—
300
—
500
700
—
700
—
525
—
240
—
500
—
—
—
—
—
—
—
360
—
—
—
—
800
500
—
—
—
600
—
—
—
400
—
150
—
—
—
—
—
—
100
129
36
—
—
—
—
—
—
—
—
75
Vil. Ni 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. JYi 1, om Stal sverkel 1836.
7
Svea och
Andia Lif-  Gardcs-  reg:ne.
Lif-Gardet
til! Hast.
Artilleriet
Ingeniör-
korpsen.
Kron-Prin-  sens Hussar-  regtte.
Wermlands
Fältjägare-
regtle.
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
Verkmästare . ... \
,
,
1,000
_
_
Besigtnings-Ru stmästare
800
Handtverksmästare . . '
vid
Ärtiileriet
—
400
Handtverksgesäller
300
Rustkammarsmcder . . i
350
Stockmakare ....
—
—
—
350
—
Tunnbindare .
142
50
Vaktmästare vid Ingeniör-korpsen
450
Kompani-, Batteri- och Sqvadrons-  Slat:
Äldre Kapitener (utan passevolans) .
3,000
3,000
Äldre Kapitener med Batteri samt
Sqvadrons och Kompani-Chefer .
Yngre eller 2:dre Kapitener samt ln-  formations-Kapitener .
2, 4 00
2,400
2,400
2,000
—
2,000
1,600
1,200
Löjtnanter, l:a klassen.
1,200
1,200
—
1,200
—
1,200
900
800
Dito 2:a klassen.
1,000
1,000
1,000
—
1,000
750
600
Under- Löjtnanter .
800
800
—
800
—
800
600
500
Fahnjunkare, Styckjunkare, Konduk-  törer och Tyg-Under-Officerare .
800
800
800
800
600
360
Sergeanter och Under-Konduktörer
l:a klassen
500
500
500
500
575
240
2:a klassen .
—
450
—
450
—
450
325
—
Furirer
.
400
—
—
—
—
—
180
Sqvadrons- och Batteri-Trumpetare
—
400
—
400
—
—
300
—
Sqvadrons-Hästläkare .
• . • •
—
400
—
—
—
—
300
—
Distinktions-Korpora! .
165
138
—
158
—
138
90
100
Korporal, l:ste Konstapel och l:ste
Sappör
90
90
90
90
___
60
70
Vice Korporal, 2:dre Konstapel och
2:dre Sappör
.
_
48
48
30
-
45
Trumslagare, Trumpetare och Horn-  blåsare i N:r
36
56
_
37
50
24
.
45
Batterihandtverkare i N:r
Jägare
—
—
—
—
—
—
—
—
31
8
Bil. JU 3 lill Kong/. 3Jaj;ls Nåd. Vrop M 1, om Sluhicrkcl S8SG.
Uppgift u de Ackords-Rdnlor, som ur
-
Artilleri.
Svea Artilleri-Regemente
405
—
405
—
405
—
—
Götha Artilleri-Regemente
405
r—
405
—
405
—
—
Wendes Artilleri-Regemente .....
405
—
405
—
405
—
—
Kavalleri.
Lif-Gardet till Hiist
—
—
——
—
—
—
Kronprinsens Hussar-Regemente . .
486
—
303
75
303
75
—
I n fan ter i.
Svea Lif-Gardet
—
—
506
25
438
75
—
Andra Lif-Gardet
—
—
472
50
405
—
Ingeniör-korpsen
270
—
Lif-Bevärings-Regemeniet
—
—
270
—
209
—
Wermlands Fält-Jägare-Regemente .
—
—
573
75
472
50
—
Indelta Arméen.
Kavalleri.
Lif-Regementets Dragon-korps ....
1,012
50
810
—
74 2
50
—
Lif-Regementels Mussar-korps
1,012
50
810
—
675
—
—
Smålands Hussar-Regemente
1,012
50
810
—
675
—
—
Skånska Hussar- och Dragon-Regementerne
675
—
472
50
537
50
—
Jemtlands Häst-Jägare-korps
240
97
—
—
—
—
Infanteri.
2:dra Lif-Grenadier-Regemcntct ....
675
472
50
351
557
Regementerne JVS 4, 6, 8, 9, 10, 11, 12, 13,
14, 15, 16, 17, 18, 20, 21 och 22 . .
675
—
472
50
551
—
557
Lif-Regementets och Smålands Grenadier-
korpser
.
540
—
—
—
551
—
—-
Jemtlands Fält-Jägare-korps
675
—
273
74
—
—
—
Wester-Norrlands Beviirings-Rataljon
—
—
—
.—
-—-
—
Westerbottens och Norrbottens Fält—Jagare—
korpser
556
87
—■
—
551
—
—
Clicf.
Öfvprslp-Lnjtnant
elior
l:e Major.
2:e Major.
3:e Major.
5(
5 C
Bil. JYs 3 lill Kongl. Maj:!» Nåd. Prop. JYl I, om Statsverket 111S6. !)
TAtt. E.
ligen bora erlåggas af Arméens Befäl.
Regemenls-
Qvarlcrmä-
slare.
1:C Adjutant.
2:e Adjutant.
Äldre Kapiten,
Sqvadrons-  )ch Kompani-  chef.
Yngre Kapit.
2:e Ryttmä-  stare, 2:e oeh
Stabs-Knpiten.
Disponent af
Lif-Kotnpa-  niet.
i:e Löjtnant.
2:e Lojtnant.
Under-
Löjtnant.
Riksmynt.
Riksmynt.
Riksmynt.
Riksmynt.
Riksmynt.
Riksmynt.
Riksmynt.
Riksmynt.
Riksmynt.
_
297
___
60
73
___
33
75
.
13
50
337
50
108
—
—
54
—
—
20
23
—
—
—
270
—
67
50
*
—
33
75
—
20
25
445
50
94
30
54
—
54
465
75
—
—
54
40
50
27
—
337
30
67
50
67
50
405
_
____
101
25
67
50
67
50
67
50
236
4
30
67
50
47
25
499
50
—
—
—
—
101
25
67
30
67
50
128
23
67
50
47
25
128
25
67
50
—
47
25
133
33
75
20
25
405
101
25
60
75
47
23
27
403
202
50
101
25
607
50
472
50
270
202
50
101
25
403
202
50
101
25
510
—
438
75
—
236
25
168
75
81
—
337
30
151
87
47
25
337
50
256
50
—
—
151
87
54
—
47
25
173
30
108
20
25
270
—
168
75
—
—
101
23
33
75
20
25
—
—
—
—
270
—
—
—
—
—
101
25
—
20
25
270
—
155
54
337
50
202
50
—
—
135
—
67
50
20
25
168
73
54
33
75
202
50
121
50
—
—
54
—
54
—
20
25
168
73
54
202
50
—
—
54
—
54
—
20
25
168
75
54
202
50
70
12
—
—
54
—
—
—
20
25
—
—
33
75
202
50
65
99
—
—
54
—
—
20
25
84
37
54
—
202
50
121
50
—
—
54
54
—
20
25
Bill. lill R. St. Prol. 1356 A 1857. 1 Sami. 1 A[d. k Haft.
Antal
hästar.
10
Bil. M 3 lill Kongl. Muj.ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856.
Jjitt. W.
Svea Lif-Garde.
Riksmynt
R:dr
öre
U:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
Staben:
2
Sekund-Chef
5,790
—
210
—
6,000
1 ä 210 —
210
—
2
Öfverste-Löjtnant och l:e Major
4,020
—
480
—
4.500
1 ä 480 —
480
—
<2
Andre Major
3,720
—
280
—
4,000
1 ä 280 —
280
—
1
Regements-Qvarterrnästarc . .
1,440
—
6(50
—
1,800
1 ä 660 —
660
—
1
Förste Adjutant
810
590
1,200
—
1 ä 590 —
390
—
1
Andre Adjutant
570
—
430
—
1,000
! ■, 450 —
430
—
Regements-Pasfor
945
—
255
—
1,200
—
1 ä 255 —
255
—
Bataljons-Fredi kan t
—
500
—
500
—
| ä ,600 —
500
—
Regements-Auditör
720
—
280
—
1,000
—
i ä 280 —
280
—
Regements-Läkare .
i gno
1 <>00
Förste Bataljons-Läkare . . . .
600
200
800
1 ä 200 —
200
Andre Bataljons-Läkare .
405
—
195
—
600
—
ä ä195 —
195
Regements-Skrifvare .
885
—
115
—
1,000
—
S ä 115 —
115
Mönster-Skrifvare
279
—
171
—
450
—
2 ä171 —
542
Förste Bataljons-Adjutant
519
—
281
—
800
—
1 å 281 —
281
Andre Bataljons-Adjutant
459
—
241
—
700
—
i ä241 —
241
Regements-Väbel
509
—
191
—
500
—
1 ä191 —
191
Regements-Trumslagare .
509
—
19 ä
—
500
—
i å191 —
191
Hautboist
279
121
—
400
—
8 ä121 —
968
Stockmakare
72
—
28
100
—
1 ä 28 —
28
Gevärssmed
72
—
28
100
—
1 å 28 —
28
1
Ofver-Timmerman
18
18
36
—
2 å 18 —
36
Kompani-Staten :
Kompani-Chef
2,220
—
180
—
2,400
—
6 å180 —
1,080
Dito
2,175
—
225
—
2,400
2 ä 225 —
450
Förste Löjtnant
810
—
390
—
1,200
—
8 ä 590 —
3,120
Andre Löjtnant
645
355
—
1,000
8 ä 355 —
2,840
Under-Löjtnant
570
230
—
800
—
8 ä 230 —
1,840
Fanjunkare .
519
281
—
800
—
8 ä 28! —
2,248
.
Sergeant
—
500
—
500
—
8 h 500 —
4,000
Furir
219
—
181
4 00!
8 ä181 —
1,448
Distinktions-Korporal
165
Korporal
90
90
Trumslagare
18
18
56
16 å 18 —
288
_
Hornblåsare
18
—
18
—
56
—
04 ä 1 8 —
432
—
Transport 24,047j
9
Rationer.
Bil. M 3 lill Kongl. Majlis Råd. Prop. Af I, om Statsverket if!K6.
Summa
Tillök
-
Transport
i
Särskildt Anslag:
Ersättning för stallhyra m in. för 9 tjenstehästar ä 100 ll:dr
mus.
24,047
Summa Tillökning 24,947
Hvilken tillökning dock minskas med nu utgående rations-ersättning för 9 tjenstehästar
u 180 R:dr  i *.620
Återstår Tillökning] 23,327
12 Bil. M 5 lill Kongl. Maj-.ls Nåd. Prop. Jl; 1, om Slalsverkct 1336.
Lif-Gardet lill hast.
£ =
Nuvarande
Föreslå
gen
Nya A tin-
Summa
“ £
Aflöning.
Tillökning.
ningen.
Tillökning.
H5
Riksmynt
K:dr
öre
R:dr
öre
Il:dr
öre
R:dr
öre
Staben:
4
fi fion
fi 300
A
3
Ofverste-Löjtnant och l:e Major
5,220
5,000
—
3
3
A 770
4 500
2
Regements-Qvartermästare .
1,140
660
1,800
lä
660 —
660
2
2
Adjutant
810
390
1,200
—
lä
390 —
390
—
2
1
Regernents-Stallmästare .
583
615
—
1,200
—
lä
615 —
615
—
1
Regements-Pastor
945
255
—
1,200
—
lä
255 —
255
—
Sqvadrons-Predikant
500
—
500
—
lä
500 —
500
—
Regements-Auditör
720
280
—
1,000
—
lä
280 —
280
—
Regements-Läkare
1,200
—
—
1,200
—
I:ste Bataljons-Läkare .
600
200
800
—
lä
200 —
200
—
Regements-Skrifvare
960
40
1,000
—
1 ä
40 —
40
—
Mönster—Skrifvare
309
141
450
—
2ä
141 —
282
—
Regements-Hästläkare .
405
295
—
700
lä
295 —
295
—
Regements-Yäbel
339
161
—
500
—
lä
161 —
161
—
Pistolsmed
129
21
150
—
lä
21 —
21
—
Sadelmakare
129
21
150
—
1 ä
21 —
21
—
Sqvadrons-Staten :
2
Sqvadrons-Chef
1,890
510
—
2,400
—
2 ä
510 —
1,020
—
4
2
Dito
1,290
1,110
—
2,400
—
2 ä 1,110 —
2,220
4
2
Förste Löjtnant
810
390
—
1,200
4 ä
390 —
1,560
—
8
2
Andre Löjtnant
645
355
—
1,000
—
4ä
355 —
1,420
—
8
2
Under-Löjtnant
585
215
—
800
—
4ä
215 —
860
8
Fanjunkare
579
221
—
800
4ä
221 —
884
—
lrste Sergeant
339
161
—
500
—
4 ä
161 —
644
—
2:dre Sergeant
309
141
—
450
—
12ä 141 —
1,692
—
Trumpetare
279
121
—
400
8 ä
121 —
968
Sqvadrons-Hästläkare .
279
121
—
400
—
4 ä
121 —
484
—
Distink tions-Korporal .
36
102
—
138
4ä
102 —
408
Korporal
36
54
—
90
16ä
54 —
864
Extra Trumpetare i N:r ....
—
-1
36
—
36
—
8 ä
36 —
288
Transport 17,032 j — | 47
Bil. J)I 5 till Kongl. Maj;ls Nåd. Prop. J\s 1, om Statsverket ISoG.
13
Transport
Summa
Tillök-
ning.
17,032
ra
03
o’
3
CD
p
47
Särskildt Anslag:
Ersättning för stallhyra m. m. för 47 tjenstehästar ä 100 R:dr
4,700
—
Summa Tillökning
21,752
—
hvilken tillökning dock minskas, dels med nedsättningen i Regements-Officerarncs
nuvarande aflöning tillsammans  300
dels med nu utgående rations-penningar för 33 tjenstehästar ä 180 R:dr 9,900
10,490
—
Återstår Tillökning
11,242
—
Bil. M 5 lill Kongl. Majis Nåd. Prop. M 1, o/n Statsverket IC3G.
Fjått, Fl.
Andra Lif-Gardet.
Nuvarande
Aflöning.
Föreslagen
Tillökning.
Nja
Aflöningcn.
Summa Tillökning.
Riksinjuil
Kalr
öre
Kalr
öre
K:dr
öre
Kalr
Staben:
Sekund-Chef
5,790
—
210
6,000
—
1
ä 210
—
210
Ofverstc-Löjtnant och i:e Major
4,020
480
—
4,500
—
1
å 480
—
480
Andre Major
5,720
280
—
4,000
—
i
ä 280
—
280
Regements-Qvartermästare .
1,440
—
660
—
1,800
—
1
ä 660
—
660
Förste Adjutant
810
—
590
—
1,200
—
1
ä 590
—
590
Andre Adjutant
570
450
—
1,000
1
å 450
—
450
Regements-Pastor
945
255
1,200
500
1
ä 255
255
Bataljons-Predikant
—
500
—
i
a 500
500
Regements-Aud i tor
720
—
280
—
1.000
—
1
å 280
—
280
Regements—Läkare .
1,200
600
1,200
800
Förste Balaljons-Läkare .
—
200
—
—
1
å 200
200
Andre Bataijons-Läkare .
405
195
—
600
—
1
ä 195
—
195
Regements-Skrifvare
885
—
115
—
1,000
—
1
ä 115
—
115
Mönster-Skrifvare
279
—
171
—
450
—
2
ä 171
—
542
Förste Bataljons-Adjutant
519
—
281
—
800
—
1
ä 281
—
281
Andre Bataljons-Adjutant
459
—
241
—
700
i
a 241
—
241
Regements-Yäbel
509
—
191
—
500
—
1
ä 191
—
191
Regements-Trumslagare .
509
—
191
—
500
—
1
ä 191
—
191
Hautboist
279
—
121
—
400
—
8
ä 121
—
968
Stockmakare
72
28
—
4 00
—
1
ä 28
—
28
Gevärssmed
72
—
28
100
—
1
ä 28
—
28
Ofver-Timmerman
48
—
18
—
56
—
2
å 48
—
56
Kompani-St atén:
Kompani-Chef
2,220
—
180
—
2,400
—
6
å 180
—
1,080
D i to
2,175
—
225
2,400
—
2
å 225
—
450
Förste Löjtnant
810
—
590
—
1,200
—
8
ä 590
—
5,120
Andre Löjtnant
645
—
555
—
1,000
8
ä 555
—
2,840
Under-Löjtnant
570
—
250
—
800
8
ä 250
—-
1,840
Fanjunkare
519
—
281
—
800
—
8
ä 281
—
2,248
Sergeant
—
500
—
500
—
8
ä 500
—
4,000
Furir
219
—
181
—
400
—
8
ä 181
—
1,448
Distinktions—Korporal.
165
165
90
56
Korporal ....
90
Trumslagare
18
18
16 ä 48
288
Hornblåsare
18
—
18
56
—
24 å 18
—
452
Transport 24,047
Bil. M 5 lill Kongl. Maj. Is Nåd. Prop. JVi 1, om Statsverket 1856.
- - -
- --  — --
53
Summa
ca
Tillök-
c'
ning.
n
T
Transport
24,047
9
Särskildt Anslag:
Ersättning för Stallhyra m. m. för 9 tjenstehästar ä 100 R:dr
900
—
Summa Tillökning
24,947
—
hvilken tillökning dock minskas med nu utgående rations-ersättning för 9 tjenstehästar
aino R:dr
1,620
—
Återstår Tillökning
23,327
—
16 Bil. Jis 5 lill Kongl. Maj:Is Nåd. Prup. M 1, om Statsverket 1S!56.
Jjitt. I.
Hela Artilleriet.
Antal
hästar.
Nuvarande
Aflöning.
Föreslagen
Tillökning.
Nya
Aflöningen.
Summa Tillökning.
55
a?
o‘
3
CD
•n
Riksmynt
R:dr
öre
U:dr
öre
U:dr
öre
R:dr
öre
3
Öfverste (Reg:ts-Chefer)
5,400
—
600
—
6,000
3 a 600 —
1,800
—
9
2
Öfverste-Löjtnant
3,795
705
4,500
5 a 705 —
2,115
—
6
2
Major
—
205
—
4,000
!3 a 205 —
2,665
—
26
Äldre Kapiten (utan Batteri) .
2,700
—
300
—
5,000
—
32 ä 300 —
3,600
—
Dito (med Batteri)
2,100
—
300
—
2,400
—
20 ä 300 —
6,000
—
Yngre Kapiten
1,350
—
650
—
2,000
27 k 650 —
17,550
—
lnformations-Kapiten .
1,350
—
650
—
2,000
—
3 ä 650 —
1,950
—
Löjtnant (l:a klassen) .
810
390
—
1,200
30 ä 390 —
11,700
—
Dito (2:a klassen) .
810
—
190
—
1,000
29 ä 190 —
5,510
—
Under-Löjtnant
570
230
800
—
59 ä 230 —
15,570
Regements-Stall mästare .
480
—
720
—
1,200
5 ä 720 —
2,160
—
Regements-Pastor
945
—
255
—
1,200
3 ä 255 —
765
—
Bataljons-Predikant
—
—
500
500
3 ä 500 —
1,500
—
Regements-Auditör
645
—
355
—
1,000
—
3 k 555 —
1,065
—
Regements-Läkare
Förste Bataljons-Läkare
1,200
600
1,200
800
200
—
5 ä 200 —
600
—
Andre Bataljons-Lakare . . . .
390
—
210
—
600
5 ä 210 —
1,050
—
Dito .
375
225
—
600
—
1 ä 225 —
225
—
Regements-Skrifvare .
900
100
—
1,000
—
3 ä 100 —
300
—
Regements-Hästläkare .
600
—
100
—
700
—
3 h 100 _
300
Styckjunkare
480
—
520
800
49 ä 520 —
15,680
—
Sergeant (l:a klassen) ....
318
—
182
—
500
—
40 ä182 —
7,280
—
Dito (2:a klassen) . . . .
318
—
132
—
450
38 ä132 —
5,016
—
Regements-Trumpetare .
480
—
520
800
—
3 ä 320 _
960
Divisions-Trumpetare . . . .
518
—
182
—
500
8 ä182 —
1,456
—
Batteri-Trumpetare
222
178
—
400
16 ä 178 —
2,848
—
Distinktions-Konstapel .
90
48
138
—
16 ä 48 —
768
Förste Konstapel
90
90
Andre Konstapel
57
50
10
50
48
164 a 10,50 —
- 1,722
—
Trumpetare i N:r
37
50
57
50
Batterihandtverkare
50
—
18
—
48
—
34 ä 18 —
612
—
Särskildt A nstag:
Ersättning för Stallhyra m. rn. för
41 Tjenstehästar
—
—
—
—
—
å 100 —
4,100
—
41
Transport 114,867
Bil. M 5 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856.
17
Nuvarande
Aflöning.
Föreslagen
Tillökning.
Nya
Aflöningen.
Summa Tillökning.
Riksmynt
R:dr
öre
R.dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
Transport
114,867
—
Arfvoden:
Till Regements-Adjutant
223
—
175
—
400
—
3 ä 175 — 525
—
450
450
» Gymnastiklärare
225
175
—
400
3 ä 175 — 525
» Inforrnatipns-Kapiten
225
—
575
—
800
—
3 ä 575 — 1,725
1
» Informations-Officer
150
—
250
400
—
3 ä 250 — 750
» Dito Under-Officer .
75
75
—
150
—
3 ä 75 — 225
» Dito (vid Detachementerna) .
—
—
50
—
50
5 ä 50 — 250
—
» Extra Läkare
i Wisby
75
25
—
100
—
1 å 25 — 25
—
37
50
37
50
450
450
» Garnisonspredikant
å Elfsborg
93
—
57
—
150
—
1 å 57 — 57
—
150
150
Tygstaten:
Förrådsförvaltare
930
270
—
1,200
—
8 a 270 — 2,160
Förhöjning efter 10 års tjenst 25 %
efter ytterligare 10 år, ytterligare 26 %
Tygskrifvare
375
125
—
500
—
15 ä 125 — 1,875
dessutom för uppbörd 3 arfvoden . . å
4 dito . . ä
Tyg-Under-Officer
285
135
480
320
285
135
800
—
7 å 320 — 2,240
—
Verkmästare
Besigtnings-Rustmästare
900
459
z
100
341
1,000
800
—
1 ä 100 — 100
7 å 341 — 2,387
Handtverksmästare
270
—
130
—
400
—
18 ä 130 — 2,540
Handtverksgesäll
210
—
90
—
300
—
24 ä 90 — 2,160
—
Rustkammarsmed
Stockmakare
240
240
142
50
110
110
—
350
350
142
50
21 ä 110 — 2,310
9 ä 110 — 990
90
90
Andre Konstapel . .
37
50
10
50
48
—
6 ä 10,50 — 63
—
Transport 135,574
1 —
Bih. till It St. Prot. 1836 & 1837. 1 Sami. 1
Afd A Haft.
3
18
Ilil. JVs 3" till Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. JYi 1, om Statsverket 18S6.
Fyrverkare-Korpsen:
Befälhafvare
Subaltern ......
Verkmästare
Anmärkning
Riksmynt'
Transport
arfvode
d:o
..... lon
Då Under-Officer är till
Verkmästare antagen åtnjuter lian. ondast
400 R;dr såsom arfvode, och 600 besparas.
Under-Officer ....
arfvode
100
Handtverkare .....
180
Förste Öfverfyrverkare .
.■ .. d:o
100
Andre Öfverfyrverkare .
► .. .. d:o
50
Prest
37
Läkare
d:o
75
Redogörare . . . . .-
. . d:o
150
Nuvarande j Föreslagen
Aflöning. 'Rillöfcning.
375
öre
R:dr
öre
R:iir
900
—
225
600
250
—*
1,000
]
100
—.•
120
—»
300
—
i
100
—
.
—
50
50
12
50
50
—
25
—
100
—
—
r—
150
Nya
Aflöningen.
Summa Tillökning.
R:dr öre
135,574
ä 225 — 225
å 250 — 250
4 ä 120
ä 12,50
ä 25
480
12
25
Summa Tillökning ä hela Artilleriets Stat 136,506
hvilken tillökning dock minskas med nu utgående Fouragepenningar 8,010
Äierslår Tillökning 128,556
O , , v ■ ,
A Norrbottens Rdstjdgare-Sqvadrons Fond.
Artilleri-Batteriet i Norrland:
R:dr
öre
Befälhafvare . . . . . . . arfvode
450
50
500
1 å 50 —
50
Löjtnant
lön
810
390
—
1,200
1 å 390 —
390
Under-Löjtnant  d:o
570
230
—
800
—
1 å 230 —
230
—
Styckjunkare d:o
480
320
—
800
1 ä 320 —
520
Sergeant . . . . . ... .. . d.‘o
318
182
—
500
-
2 ä 182 —
364
Informations-Under-Officer . . arfvode
—
50
50
•
1 ä 50 —
50
—
Distinktions-Konstapel .......
Förste Konstapel . . . . . .
90
90
48
138
90
lå 48 —
48
—
Andre Konstapel
Trumpetare . . .
37
37
O o
50 50
10
50
48
37
50
3 å 10,S0 —
31
50
Summa Tillökning
1,483|50
Bil. JVJ 3 lill Kongl. Majus Nåd. Prop. M 1, om Sl utmärkt t 10 3 G.
19
Litt. K.
Kron-Prinsens Hussar-Regem ente.
■%. >
(*> 3
Nuvarande
Föreslagen
Nya Aflö-
Summa
53
03
Aflöning.
Tillökning.
ningen.
Tillökning.
O*
3
re
i
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
U:dr
öre
R:dr
öre
Staben :
4
Chef
4,230
1,770
6,000
1 a
1,770 —1,770
,
4
Åtnjuter ärligen, af den vid Re-
gementet odisponerade spanmål
268 T:r, en löntillökning enligt
1830 års Stat, af 690 R:dr!
3
Öfverste-Löjtnant
3,360
—
1,140
—
4,500
lä 1,140 —1,140
5
Åtnjuter årligen, af samma till-
gång, 660 R:dr.
3
Major
Åtnjuter årligen, af samma till-  gång, 660 R:ilr.
3,360
640
4.000
1 ä
640 — 640
3
2
Regements-Qvartermästare , .
660
—
690
—
1,350
—
1 å
690 — 690
—
2
2
Förste Adjutant
579
—
321
—
900
—
1 ä
321 — 321
—
2
2
Andre Adjutant .
579
—
171
—
750
—
1 ä
171 — 171
—
2
1
Regements-Stallmåslare ,
405
—
495
—
900
—
1 ä
495 _ 495
—
1
Regements-Auditör .
570
—
180
750
i ä
180 — 180
—
Regements-Läkare
US oo
600
1,200
800
Förste Rataljons-Läkare . ,
200
1 å
200 — 200
;
Andre Rataljons-Läkare .
590
210
600
—
2 k
210 — 420
—
Regements-Skrifvare .
570
—
180
—
750
—
1 å
180 — 180
—
Regements-Hästläkare
480
—
45
—
525
1 a
45 — 45
Regements-Trumpetare .
214
50
385
50
600
1 ä
385,.>50— 385
50
Sqvadrons-Staten:
2
Sqvadrons-Chcf . ... .
600
—
1,000
—
1,600
6 ä
1,000 —6 000
12
2
Förste Löjtnant .....
579
—
521
—
900
—
6 ä
321 —1,926
12
%
Andre Löjtnant
480
—
270
—
750
—
6 ä
270 —1,620
12
2
Under-Löjtnant , . . . .
405
—
195
—
600
—
6 ä
195 --1,170
12
Fanjunkare
214
50
385
50
600
—
6 k
385,50 — 2,313
Uste Sergeant
184
50
190
50
575
—
6 a
190,50 — 1,143
2:dre Sergeant
184
50
140
50
325
—
18 k
140,50 — 2,529
Sqvadrons-Hastläkare . . . .
184
50
1 1 5
50
300
—
6 a
11 5,50 — 693
Sqvad rons-Trumpetars
184
50
115
50
300
—
6 a
115,50— 693
Extra Trumpetare i N:r .
24
—
—
—
24
—
Distinktions-Korporal .
24
—
66
—
90
—
6 a
66 — 396
Korporal
24
—
56
—-
60
—
18 k
56 — 648
Vice Korporal
12
—
18
—
30
—
2 4 k
18 — 432
Transport 26,200j50|6%
20
Bil. JM 3 lill Kongl. Majits Nåd. Prog. JM 1, om Statsverket 1836.
Summa Tillökning.
Itationer.
Transport
26,200
50
65
Särskildt Anslag:
Ersättning för stallhyra m. m. för 65 tjenstehästar å 100 R:dr
6,500
—
—
Summa Tillökning
I
52,700
50
—
hvilken tillökning dock minskas med nu utgående rationspenningar
6,987
87 '/,
—
Återstår Tillökning
25,712 j
62 Vt
—
Anmärkning: 268 tunnor spanmål, som nu för regementets räkning i dess stat reserveras, kunna till
Statsverket öfverlemnas; så att, om värdet af denna spanmål, förslagsvis beräknad till 12
R:dr tunnan, med 5,216 R:dr afdrages från ofvanstående belopp, blir tillökningen i sjelfva
verket endast 22,496 R:dr 62 V2 öre Riksmynt.
Bil. JYl 3 till Kongl. Maj:ls Nåd, Prop. M 1, om Statsverket 1836.
B Att. Sj.
Wermlands Fälljägare-Hegemente.
21
Nuvarande
Afl iining.
Föreslagen
Tillökning.
Nya
Aflöningen.
Summa Tillökning.
Riksmynt
R.dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
I
R:dr
Staben :
Chef
2,232
50
2,267
50
4,500
—
1 å 2,267,30
2,267
Förste Major
1,123
—
1,875
—
5,000
—
lä 1,875
—
1,875
Andre Major
1,030
—
1,450
—
2,500
—
lä 1,450
—
1,450
Regements-Qvartermästare .
793
—
405
—
1,200
—
1 ä
405
—
405
Förste Adjutant
392
50
207
50
800
—
1 ä
207,30
—
207
Andre Adjutant
390
—
210
—
600
—
1 ä
210
—
210
Regements-Pastor
403
—
195
—
600
1 ä
195
—
195
Regements-Auditör ) J
403
—
120
—
525
—
1 ä
120
120
Regements-Skrifvarej |
150
—
125
—
275
—
1 ä
125
—
125
Regements—Läkare
900
900
2:dre Bataljons-Läkare .
390
—
210
600
1 ä
210
210
Mönsterskrifvare
213
—
87
—
300
—
1 ä
87
—
87
Bataljons-Adjutant
193
50
106
50
300
—
2 ä
106,50
—
213
Regementsväbel
162
—
78
—
240
1 ä
78
—.
78
Regements-Trumslagare
129
231
—
360
—
1 ä
231
—
231
Stockmakare
129
129
Pistolsmed
129
129
75
75
Kompani-Staten:
Kompani-Chef
600
600
—
1,200
—
3 ä
600
—
1,800
Dito (förut Stabs-Kapiten)
720
—
480
—
1,200
—
3 ä
480
—
1,440
Förste Löjtnant
480
—
320
800
6 ä
320
—
1,920
Andre Löjtnant
405
—
195
—
600
—
3 ä
195
—
585
Dito
390
—
210
—
600
3 ä
210
—
630
Under-Löjtnant
315
—
185
—
500
6 ä
185
—
1,110
Fanjunkare
193
50
166
50
360
—
6 å
166,30
—
999
Sergeant
163
50
76
50
240
—
6 ä
76,30
—
459
Furir
162
—
18
—
180
6 ä
18
—
108
Distinktions-Korporal
36
—
64
—
100
—
12 ä
64
768
Korporal
56
—
54
—
70
—
12 ä
34
—
408
vice Korporal
22
50
22
50
45
—
24 ä
22,50
540
Trumslagare, Hornblåsare ....
21
—
24
—
45
12 ä
24
288
Jägare
15
—
16
31
540 ä
16
8,640
SO
so
Summa Tillökning 27,3691
22 Bil. Jn 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Jtä I, om Statsverket 1836.
Litt. m.
Ing enior-korpsen.
Nuvarande
Aflöning.
Riksmynt
R:<Jr
öre
Mil ilä r-Stal en ;
Chefen njuter lön ä Generali.tets-Staten.
Ofverste
4,500
—
Ofverste-Löjtnant , , , .
3,750
—
Major
—
Kapiten af l:a klassen
2,700
—
Dito af dito
—
—
Dito af 2:a klasset)
1,550
—
Dito af dito
—
Löjtnant af l:a klassen
810
Dito af 2:a dito
810
Dito af dito
6.00
Under-Löjtnant
570
Dito .
—
—
Konduktör
570
Dito (att uppflyttas från Under-Kon-
duktör) . .
375
Under-Konduktör af l:a klassen .
375
Dito af 2:a dito
375
Dito af dito
330
Dito af dito
—•
Civil-Staten:
Sekreterare
1,275
Kanslist . .
630
Regements-Skrifvare och Kassör .
900
Kassör och Förrådsförvaltare
900
Dito dito
650
Vaktmästare
575
—
Sappör-Kompaniet:
Förste Bataljons-Läkare
60.0
Distinktions-Korporal
90
Förste Sappör
90
Andre Sappör
57
50
Föreslagen
Tillökning.
Nya
Aflöningen.
Summa Tillökning.
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
500
5,000
t
k
500
500
750
—
4,500
—
i
ä
750
—
750
—
|,000
—
4,000
—
<2
å
1,000
—
2,000
—
300
—
5.000
—
■i
ä
300
—^
1,200
—
—
3,000
—
i
ä .5,000
—
3.000
—
650
—
2,000
—
5
k
650
—
3,250
—
—
—
2,000
—
2
a 2,000
—
4,000
—
5ia 0
—
1.200
—
6
k
390
—
2,340
1,90
—
1,000
—
4
k
190
—
760
—
-100
—
1,000
—
2
k
400
—
800
230
—
800
—
5
k
230
—
1,150
—
—
800
—
5
a
800
—
4,000
—-
230
—
800
—
6
a
230
1,380
—
425
800
4
a
425
1,700
120
—
500
—
5
k
125
625
-*T-
75
—
4 50
—
1
k
75
■—
75
120
—
450
—
3
k
120
360
—r-
—
450
—
1
k
450
450
=-
—
630
—
100
—
5,000
p
i
k
100
100
300
—
1,200
4
k
300
1,200
270
—
900
5
k
270
1,550
75
—
450
1
a
75
75
200
'800
1
k
200
200
48
—
1.38
2
k
48
96
90
10
50
48
6
k
10,30
63
Transport 5i,424
liil. JW 3 till Éongt. Majlis Nåd. Prop JU i, orri Statsverket 1856.
23
Summa
Tillökning.
Transport
31,424
—
Diverse Anslag:
Arfvoden till Lärare vid Ingeniör-korpsen
Dito till Elever vid Marieberg
Till rese-understöd åt Officerare vid korpsen .....
Till korpsens praktisk» öfningar. . .......
2 ä 720
2 ä 300
— 1,440
— 600
3,000
10,040
Summa Tillökning
41,464
—
24
Bil. JVs 3 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop M 1, om Statsverket 1A56.
X/itt. IV.
Nuvarande löner vid indelta Kavalleriet.
Regemen-  tena
N:is S & 6.
Korpsen
N:o 2.
Korpsen
N:o 3.
Korpsen
N:o 4.
Korpsen
N:o 8.
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
It:dr
öre
R:dr
öre
Staben:
Öfverste
6,300
—
6,750
—
6,750
—
6,750
—
3,000
1 :e Major
3,300
—
3,750
—
3,750
—
5,750
—
—
—
2:e Major
2,400
—
3,000
—
2,850
—
2,850
—
—
—
Regements-Qvartermästare
1,200
—
1,650
—
1,650
—
1,500
—
975
l:e Adjutant
—
1,200
1,200
—
1,050
—
—
—
2:e Adjutant
675
—
900
900
—
750
—
—
Regements-Stallmästare
600
—
600
—
600
—
600
—
—
Regemenls-Auditör
750
—
750
—
750
—
750
—
—
—
Regeinents-Pastor
450
—
450
—
450
—
450
—
—
Regeraents-Läkare
1,200
—
1,200
—
1,200
—
1,200
—
—
l:e Bataljons-Läkare
600
—
600
—
600
—
600
—
600
—
2:e Bataljons-Läkare
375
—
—
—
—
—
—
—
—
Regements-Skrifvare
750
—
1,125
—
1,125
—
1,125
—
—
—
Mönster-Skrilvare
300
—
500
300
—
300
—
—
—
Regements-Hästläkare
750
—
500
—
300
—
500
105
—
Regements-Sadelmakare
225
—
225
—
225
225
—
225
Regements-Pistolsmed
225
—
225
225
—
225
—
—
Stabs-Trumpetare (Nummerlön)
300
—
300
—
300
—
500
—
—
—
Beridare
Sgvadrons-Staten:
Sqvadrons-Chefer
1,950
2.550
2,400
2,100
100
1,950
2:e Ryttmästare
1,200
—
1,725
—
1,650
—
1,350
—
—
—
lie Löjtnanter
975
1,275
—
1,200
—
1,050
—
975
—
2:e Löjtnanter
750
—
1,125
—
1,050
—
825
—
—
Under-Löjtnanter
675
—
900
—
840
—
750
—
675
Fanjunkare (Nummerlön)
375
—
375
—
375
—
375
—
375
Sergeanter (Nummerlön)
300
—
300
—
500
300
—
500
—
Sqvad rons-Hästläkare .(Nummerlön) . . . .
285
—
285
—
285
—
285
225
Trumpetare (Nummerlön)
75
—
75
—
75
—
75
—
75
—
Korporaler (3 T:r)
30
—
30
—
50
30
—
30
—
Bil. M 5 till Kongl. Majlis Kåd. Prop. JYt i, om Statsverket lltoö. 23
IAtt. O.
Nuvarande loner vid Indelta Infanteriet.
Regementet
Regemen-  tena N:ris 4,
fi. 8, 9, tO, 14,
Regementena
N:ris 24 & 25.
Korpserna
N:ris 3 & 7.
Korpserna
N:isl9&XIX.
Korpsen
Ni» 23.
N:o S.
12, 13,14,15,
16, 17, 18,20,
21 & 22.
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R*dr
öre
Ridr
öre
Staben :
Chef
5,400
5,400
—
4,500
—
3,750
—
3,750
—
3,750
—
i:e Majorer
2,700
2,700
—
2,250
—
—
—
—
—
—
2:e Majorer
1 ,800
1,800
—
1,650
—
1,800
1,800
—
1,800
—
3:e Majorer
1 ,300
—
1.500
—
1,550
—
—
—
—
—
—
Regements-Qvartermästare .
1,200
—
1,050
—
900
—
1,050
—
825
—
825
—
l:e Adjutanter
750
—
600
—
525
—
600
—
600
—
600
—
2:e Adjutanter
489
—
450
—
450
—
—
—
—
—
—
—
Regements-Audilör
750
—
750
—
600
—
600
—
600
—
750
—
Regements-Paslor ....
450
—
450
—
450
—
450
50
—
450
—
Regements-rLäkare ....
1,200
—
1,200
—
1,200
900
—
900
900
—
l:e Bataljons-Läkare .
600
600
600
—
—
—
—
—
2:e Bataljons-Läkare .
575
—
375
—
375
—
—
—
—
—
—
Regements-Skrifvare .
1,125
—
1,125
—
750
—
1,125
—
750
—
1,125
Mönster-Skrifvarc ....
500
—
300
—
—
300
—
—
—
—
Bataljons-Adjutanter .
500
—
500
—
300
—
500
—
300
300
—
Regements-Yabel ....
300
500
300
—
500
—
—
—
—
—
Regements-Trumslagare eller
l:e Hornblåsare
375
—
375
—
375
—
375
—
325
—
375
Pistolsmed
—
—
—
—
—
—
—
—
—
120
—
Stockmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
120
—
Kompani-Staten :
Kompani-Chefer ....
1,425
—
1,200
—
1,050
1,200
—
1,200
—
1,200
—
2:e Kapitener
870
—
750
675
750
750
—
750
—
l:e Löjtnanter
645
—
525
—
450
—
525
—
525
—
525
—
2:e Löjtnanter
487
50
450
—
575
—
450
—
450
—
450
—
Under-Löjtnanter ....
500
—
300
—
500
—
300
500
—
300
—
Fanjunkare
560
—
360
—
360
—
560
—
560
—
360
—
Sergeanter
940
240
—
240
—
240
—
240
—
240
—
(utan Nio
lön)
(utanN:o
lön)
Furirer (nummerlön) .
120
—
120
—
180
—
120
—
120
—
180
—
Korporaler (5 T:r) ....
50
—
50
—
50
—
50
—
50
—
50
—
Hornblåsare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
50
—
Anmärkning: V i cl Korpsen N:o 5 finnes ej Mönster-Skrifvare och ej Andre Eapite.ier; vid Korpsen
N:o 7 finnes ej särskild Regements-Skrifvare.
Bih. lill B. St. Prut. 11556 A 11157. 1 Sami. 1 Afd. i Haft. 4
2 G
Bil. JY1 5 till Kungl. Maj is Nåd. I’rop. JM 1, om Statsverket lfi;>6.
Litt. P.
7
Öfversigt af den föreslagna Löntillökmngen vid Indelta Kavalleriet.
Lif-Re.
:ts
Lif ftpgits
Smålands
Skånska
Skånska
Jemtlands
Dr apon-
Hussar*
H lissa r-
Rragon-
Hussar-
Hästjägare-
•
korps
korps
M 3
Rrg:l
JSs 4
*.
Rr*g:tet.
JYs 5.
Reg:tet.
m <;
korps.
J)s ö.
Riksmynt
K:<ir
öre
R:<Jr
öre
R:dr
öro
R-.dr
öre
R:dr
öre
ICdr
öi ej
Staben:
Chef
I
l:e Major
100
100
2:e Major
—
—
B0
80
190
190
Regements-Qvartermästare
150
—
150
250
—
570
—
570
—
l:e Adjutant
500
—
500
400
425
425
.
!
2:e Adjutant
500
500
4( 0
445
445
Regemenls-Stailrnästare .
500
—
500
—
500
500
500
Regements-Auditör
150
150
150
150
150
Regernents-Pastor
150
—
150
150
150
150
Regemenls-Läkare
—
—
—
_
- ..
i
l:e Bataljons-Läkare
200
200
—
200
200
200
200
2:e Bataljons-Läkare .
—
—
—
—
225
225
i
Regements-Skrifvare ....
75
75
75
450
450
Mönster-Skrifvare
150
—
150
150
150
1 50
Regements-Hästläkare .
200
200
200
50
5(1
195
Regements-Sadelmakare .
75
75
75
—
75
75
75
Regements-Pistolsmed . . . .
75
—
75
75
7 5
75
Stabs-Trumpetare
—
150
150
150
1 50
Beridare
—
—
—
—
—
—
—
200
Squadrons-Staien :
Sqvad ron s-Chefer
—
—
BO
180
270
270
250
2:e Ryttmästare
75
—
110
250
500
500
l:e Löjtnanter
225
260
550
57 5
575
225
2:e Löjtnanter .
rj
t O
—
I 1 0
225
280
280
Under-Löjtnanter
i 00
160
—
200
255
255
—
225
Fanjunkare
225
—
225
—
225
225
225
225
Sergeanter
150
—
150
■150
—
150
1 5 0
150
Sqvad rons-IIästliikare
90
90
90
90
90
150
—
Trumpetare
25
—
25
25
25
25
25
Distinktions-Korporaler (arfvode)
20
—
20
20
—-
20
20
—
20/
i
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. J\'t 1, om Statsverket 1836.
27
Litt. d.
7
Öfversigt af den föreslagna Lönlillökningen vid Indelta Infanteriet.
Rrgemente!
M S.
Regttena
Ntris i. 6, !t,
9.10. 11, VI.
13,14, IS,
1 G, 17. 1«.
90. 21 & 22.
Regementena
N:r is
24 & 25.
Korpsen
N:o 3.
Korpspn
N:o 7.
Knrpsrrne
N:cj19, XIX.
Korpsen
N:o 23.
Riksmynt
R:dr
ore
Kalr
öre
R:.ir
öre
llalr
ore
R dr
öre
R:dr
öre
Staben:
l:e Major
300
—
300
—
300
—
—
—
—
—
—
—
2:o Major
—
500
300
—
500
500
500
—
3:e Major
—
500
500
—-
—
—
—
—
■—
—
R ogemen ts-Q va rtenniislarc
4 00
—
450
450
—
450
—
450
475
—
1 :e Adjutant
400
—
450
475
450
450
—
450
—
2:e Adjutant
411
—
4 50
4 00
—
—
—
—
—
Regements-Auditör
1 50
—
150
500
—
150
—
150
—
151
—
Regements-Pastor ....
150
—
1 50
150
150
—
150
—
50
—
l:e Bataljons-Läkare
200
—
200
200
—
—
—
—
—
—
2:e Balaljons-Läknre
225
—
225
2 2 5
—
—
—
—
—
Regements-Skrifvare
75
—
75
450
—
75
—
450
—
Mönster—Skrifvare .
150
—
150
—
—
—
150
—
—
Bataljons-Adjutant . . . .
150
—
150
150
—
150
—
150
150
—
Regeinents-Yäbel . . . .
150
—
150
—
150
150
150
I
Regements-T runi slagare eller
—
l:c Hornblåsare .
175
—
175
175
—
175
—
175
175
—
Pistolsmed
Stockmakare
Kompani Stalén:
Kompani-Chef ....
225
300
250
500
—
300
300
—
2:a Kapiten
430
450
425
—
450
450
—■
1 :o Löjtnant . . . .
o 5 5
—
375
-■
400
—
575
—
575
5/5
—
2:e Löjtnant
2 8 °
250
275
250
—
250] —
250
I —
Under-Löjtnant ....
200
—
200
200
—
200
—
200
200
Fanjunkare
190
—
190
—
190
—
190
—
190
—
190
—
Sergeant
160
—
teo
—
160
—
160
—
S 60
160
—
Furir .
180
—
180
180
—
180
180
1 80
—
Distinktions-Korporal .
20
—
20
20
—
20
—
20
20
| Hornblåsare
—
1 —
R:dr
ore
500
475
450
150
150
75
150
175
30
30
300
450
375
250
200
190
160
180
20
50
Bil. JM 5 till Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. JM I, nm Statsverket 1836
Litt. 11.
Grunder för jemkning en af Indelta Kavalleriets löner, med afseende ä utgående Ackordsranta.
Korpsen N:o
2.
Korpsen N:o 3.
Korpsen N:o 4.
Regementena N.ris
5 <S 6.
Nya
Ackords-
Behåll-
Nya
Ackords-
Behåll-
Nya
Ackords-
Behåll-
Nya
Ackords-
Behåll-
lönen.
ränta.
ning
lönen.
ränta.
ning
lönen.
ränta.
ning.
lönen.
ränta.
ning
Riksmynt
R:dr
ö.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
R:dr
Ö.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
R:dr
Ö.
Cher
8,750
-
1,012
50
5,757
50
6,750
-
1,012
50
5,737
50
6,750
—
1,012
50
5,737
50
6,400
—
675
-
5,725
—
Förste Major
5,750
—
810
-
2,940
-
5,750
-
810
—
2,940
—
3,750
-
810
-
2,940
—
5,400
-
472
50
2,927
50
Anilre Major
5,000
—
742
50
2,257
50
2,930
-
675
—
2,255
-
2,950
—
675
—
2,255
~
2,590
—
337
50
2,252
50
Regements-Qvartermästare
1,800
—
405
-
1,595
—
1,800
—
405
—
1,395
-
1,750
—
337
50
1,392
50
1,570
—
175
50
1,394
50
Förste Adjutant ....
1,500
—
202
50
1,297
50
1,500
—
202
50
1,297
50
1,450
-
156
87/.
1,293
12,".
1,400
—
108
-
1,292
—
Andre Adjutant ....
1,200
—
101
25
1,098
75
1,200
-
101
25
1,098
75
1,150
-
47
25
1,102
75
1,120
—
20
25
1,099
75
Sqvadrons-Chef ....
2,550
-
607
50
1,942
50
2,480
-
540
—
1,940
-
2,280
-
337
50
1,942
50
2,220
—
270
-
1,950
—
Andre Ryttmästare . . .
1,800
—
472
50
1,327
50
1,760
-
438
75
1,321
25
1,580
-
256
50
1,323
50
1,500
—
168
75
1,331
25
Förste Löjtnant ....
1,500
—
270
-
1,230
-
1,460
—
236
25
1,223
75
1,400
—
156
87,r,
1,245
12,a
1,350
-
101
25
1,248
75
Andre Löjtnant ....
1,200
—
202
50
997
50
1,160
-
168
75
991
25
1,050
—
54
—
996
—
1,030
—
33
75
996
25
Under-Löjtnant ....
1,000
—
101
25
898
75
1,000
—
81
—
919
—
950
—
47
25
902
75
930
—
20
25
909
75
CO
OI
Bil. JM 5 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M I, om Statsverket 1856. 29
*
Litt. &•
Lif-Regementets Dragon-Korps.
Riksmynt
Staben :
Sekund-Chef
Ofverste-Löjtnant och l:e Major
Andre Major
j Regements-Qvartermästare
\ Förste Adjutant
Andre Adjutant
Regements—Stallmästare
i Regements-Auditör
I °
Rcgemenls-Pastor
Regements-Läkare
l.ste Bataljons-Läkare
! Regetnents-Skrifvare
j Mönster-Skrifvare
Regements-Hästläkare
Sadelmakare
Pistolsmed
Stabs-Trumpetare (jemte nummerlön) .
Sqvadrons-Staten:
j Sqvadrons-Chef
j Andre Ryttmästare
■ Förste Löjtnant
j Andre Löjtnant
Under-Löjtnant
| Fanjunkare (jemte nummerlön)
Sergeant d:o d:o
| Sqvadrons-Hästläkare (jemte nummerlön) .
Trumpetare d:o d:o
Korporal, värdet af 3 T:r spanmål u 12 R:dr
Tunnan, förslagsvis
Distinktions-Korporaler, särskildt arfvode .
Nuvarande
Aflöning.
Provisorisk
Tillökning.
Nya
Aflöningen.
Summa Tillökning.
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
6,750
(i 7 HO
\9, i liv
3,750
—
—
—
3,750
—
7% OOO
! ,650
150
1,800
1ä150 —
150
1,200
—
300
—
1,500
—
1ä300 —
300
900
—
300
—
1,200
—
1 a 300 —
300
600
—
500
—
900
—
1ä300 —
500
750
—
150
—
900
1ä150 —
150
450
—
150
600
—
läl50 —
150
1,200
—
—
—
1,200
—
600
—
200
—
800
—
lä200 —
200
1,125
—
75
—
1,200
—
lä 75 —
75
300
—
150
450
—
2ä150 —
300
500
—
200
—
500
—
1ä200—
200
225
—
75
—
300
—
1 ä 75 —
75
225
—
75
—
300
lä 75 —
75
500
—
150
—
450
—
5 äl50 —
750
2 550
jQ,ö D H
1,725
75
1,800
1 ä 75 —
75
1,275
—
225
—
1,500
5 ä 225 —
1,125
1,125
75
—
1,200
—
2ä 75 —
150
900
—
100
—
1,000
5 ä 100 —
500
—
225
<—
600
—
5ä225—
1,125
300
150
—
450
15äl50—
2,250
285
—
90
—
575
5 ä 90 —
450
75
—
25
100
10 ä 25 —
250
36
Öö
'
—
20
20
—
5 ä 20 —
100
Summa Tillökning 9,050
ze
Bil. Jf? 5 till Kongl. Slnj:ts Alåd. Prof,. 1, om Statsverket 1826.
JAtt. *.
Lif-Regementels Hussar-Korps.
Nuvarande
Provisorisk
N»a
Aflöning.
Tillökning.
Aflnningen.
summa lilloKning.
Riksmynt
R:dr
ont
K:dr
ii re
U:dr
iire
R:dr
Staben:
() 7 50
6,750
Öfverste-Löjtnant och l:ste Major
3,75(1
—
5,750
2 :d re Major
2,850
—
80
—
2,950
—
lit 80-
80
Rcgements-Qvartermastare
1,650
150
—
1.800
—
1 ii 150 —
150
l:ste Adjutant
1,200
300
—
! ,500
—
1 ii 300 —
500
2:dre Adjutant
900
—
500
—
S,200
—
i ii 300 —
500
Regements-Stallmästare
600
—
500
900
—
1 300 —
500
Regements-Auditör
750
—
150
—
900
1 ii 1 50 —
150
Regements-Paslor
450
—
150
600
—
1 a 150—
150
Rejiemenls-Lökarc
1,200
—
—
—
! ,200
Bataljons-Läkare
600
—
200
800
:
1 ii 200 —
200
Regements-Skrifvare
1,125
75
—
1,200
—
la 75 —
75|
Mönster-Skrifvare
300
150
—
450
1 ä 150 —
150
Regeinents-Hästläkare
500
—
21'0
—
500
1 ii 200 —
200
.Regements-Sadelmakare
225
75
—
500
1 ii 75 —
75
Regements-Pistolsmed
225
75
—
500
1 ii 75 —
75
Stabs-Trumpctare (jemte nummerlön) . . . .
500
150
450
5 ii 150 —
750
Sqvadrons-Staten:
Sqvad rons-Clief
2,4 00
—
80
2,480
5 ä 80 —
400
2:dre Ryttmästare
1,650
—
1 10
—
1,760
—
1 ä 1 ! 0 —
110
l:ste Löjtnant
1,200
260
1,460
5 ii 260 —
1,500
2:dre Löjtnant
—
110
—
1.160
2 ä 110 —
220
Under Löjtnanter
840
160
—
1,000
5 ii 160 —
800
Fanjunkare (jemte nummerlön)
375
—
225
—
600
—
5 ii 225 —
1,425
Sergeant d:o d:o
300
150
—
450
—
5 5 a 150 —
2,250
Sqvadrons-FIästiäkare (jemte nummerlön) .
285
90
575
5 ii 90 —
450
Trumpetare d:o d:o
75
25
100
1
c<
O
250
Korporal, värdet af 5 T:r Spanmål ä 12 R:dr
Tunnan, förslagsvis
36
—
—
56
Distinktions-Korporal, särskildt arfvode
—
—
20
20
5 ii 20 —
100
Summa Tillökning 9,960
Bil. 5 till Kongl. ilnj:ts Säd Prnp JH 1, Olli Statsverket lttSG. St
iKlitt. 8.
Smalands IIussar-Hcrjemcnte.
Nuvarande
Provisorisk
Ny»
i
‘■'ninina Tillökning.
Aflöning.
Tillökning.
A finninge».
Riksmynt
ltrdr
öre
Hulr
öre
Kalr
ört*
Rulr i
Staben:
Chef
(i 730
6.730
Ofverste-Löjtnant och l:e Major
3,750
—
—
5,750
2:o Major
2.B50
80
2,930
—
J ä BO — BO
Regements - Qvartermästare
1,500
230
1,730
! ä 230 — 230
1 :c Adjutant
1,050
400
—
1,450
—
lä 400— 400
2:e Adjutant . . . . .
750
—
400
—
1,150
lä 400— 400
Regements-Slalhnästare
600
—
500
900
1 ä 500 — 300
Regements-Auditör
. .
750
150
900
—
lä 150— 150
Regements-Pastor
.
430
—
150
600
—
1 ä 150 — 150
Regeinents-Läkare
1,200
—
1,200
Bataljons-Läkare
600
—
200
BOO
lä 200— 200
Regements-Skrifvare
1,125
—
75
—
1,200
—
1 ä 75— 75
Mönster-Skrifvare
300
—
150
—
450
—
lä 150— 150
Regements-Hästläkare ........
300
200
500
1 ä 200— 200
Regements-Sadelmakare
225
75
—
300
—
1 ä 75 — 75
Regements-Pistolsmed
225
—
75
300
—
lä 75— 75
Slabs-Trumpetare (jemte Nummerlön) . . . .
500
—
150
—■
450
5 ä 3 50 — 750
Sqvudrons-Staten:
Sqvadrons-Chef
2,100
—
180
2,280
—
5 ä 180 — 900
2:e Ryttmästare
3,550
--
230
1,580
—
1 ä 230 — 250
!:e Löjtnant
K) 50
3 50
—
1,400
—
5 ä 350 — 1,750
2.0 Löjtnant
825
—
225
1.050
—
2 ä 225 — 450
—
200
—
930
—
5 ä 200 — 1,000
Fanjunkare (jemte Nummerlön)
375
—
225
—
600
—
5 ä 225 —1,125|
Sergeant dito ......
300
—
150
—
450
—
15 ä 150 — 2,250
Sqvadrons-Hästläkare dito
285
—
90
575
5 ä 90— 450
Trumpetare dito
75
—
25
—
100
—
10 ä 25— 250
Korporal, värdet af 5 tunnor spanmal ä 12 Hulr
tunnan, förslagsvis
56
—
—
—
36
—
Dislinktions-Korporal, särskildt arfvode . . .
—
—
20
—
20
—
Sä 20— 100i
Summa Tillökning 11,740i
52 Bil. M 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. M I, om Slalsvcrkct 1836.
liitt. S.
Skånska Hussar- och Dragon-Regementena.
Nuvarande
Aflöning.
Provisorisk
Tillökning.
Nya
Aflöningon.
Summa Tillöl
ning.
Riksmynt
Staben:
Chef
R:dr
6,500
3,300
öre
R:dr
öre
R:d r
öre
Rulr
Ofverstc-Löjtnant och l:e Major
—
100
—
3,400
_
2 ä100 —
200
Andre Major
‘2,400
—
190
—
2,590
—
2 ä190 —
380
Regements-Ovartermästare
1,200
—
570
—
1,570
—
2 ä 370 —
740
Förste Adjutant
975
425
—
1,400
—
2 u 425 —
850
Andre Adjutant
675
—
44 5
—
1,120
2 ä 445 —
890
Regements-Stallmästare
600
—
300
900
—
2 ä 300 —
600
Regements-Auditör ,
750
—
150
—
900
—
2 ä 150 —
300
Regements-Pastor
Regements-Läkare
1,200
150
600
1,200
—
2 ä 150 —
300
FöTste Balaljons-Läkare
600
200
—
800
—
2 ä 200 —
400
Andre Bataljons-Läkare
375
—
225
600
—
2 ä 225 —
450
Regements-Skrifvare
—
450
1,200
—
2 ti 4 50 —
900
Mönster-Skrifvare
500
150
450
4 ä150 —
600
Regements-Hästläkare
750
50
800
—
2 ä 50 —
100
Regements-Sadelmakare
225
—
75
—
500
2 ä 75 —
150
Regements-Pistolsmed
225
75
—
500
—
2 ä 75 —
150
Stabs-Trumpetare (jemte nummerlön)
500
150
—
450
—
20 ä 150 —
5,000
Sqvadrons-Staten :
Sqvadrons-Chef
270
—
2,220
—
20 ä 270 —
5,400
Andre Ryttmästare
1,200
—
300
—
1,500
—
4 ä 300 —
1,200
Förste Löjtnant
375
—
1,350
—
20 ä 575 —
7,500
Andre Löjtnant
750
—
280
—
1,030
—
8 k 280 —
2,240
Under-Löjtnant
675
255
—
930
—
20 ä 255 —
5,100
Fanjunkare (jemte nummerlön)
375
225
600
—
20 ä 225 —
4,500
Sergeant dito
500
1 50
—
450
—
60 ä 150 —
9,000
Sqvadrons-Hästläkare dito
2B5
—
90
—
575
—
20 ä 90 —
1,800
Trumpetare dito
Korporal, värdet af 3 tunnor spanmål ä 12 R:dr
tunnan, förslagsvis
75
36
25
100
36
40 ä 25 —
1,000
Distinktions-Korporaler, särskildt arfvode .
—
20
—
20
—
20 ä 20 —
400
Summa Tillökning 48,150
Bil. M 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1856.
Litt. S.
Jemtlands Hdstjågare-korps.
Nuvarande
Aflöning.
Provisorisk
Tillökning.
Nya
Aflöningen.
Summa Tillökning.
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
Staben:
Chef
3,000
975
3,000
1,200
Regements-Qvartermästare, tillika Adjutant hos
Chefen
225
1 a 225 — 225
Förste Bataljons-Läkare
600
—
200
—
800
—
1 a 200 — 200
Regements-Hästläkare
105
_____
195
—
300
—
1 å 195 — 195
Regements-Sadelmakare
225
75
—
300
—
1 å 75 — 75
Beridare
100
200
—
300
1 å 200 — 200
Hqvadrons-Staten:
Sqvadrons-Chef
1,950
250
—
2,200
2 å 250 — 500
Löjtnant
975
225
—
1,200
—
2 å 225 — 450
Under-Löjtnant
675
225
—
900
—
2 å 225 — 450
Fanjunkare (jemte Nummerlön)
375
225
—
600
—
2 å 225 — 450
Sergeant dito
300
150
—
450
—
6 å 150 — 900
Sqvadrons-Hästläkare dito
225
150
—
375
2 ä 150 — 300
Trumpetare dito
75
25
—
100
—
4 å 25 — 100
Korporal, värdet af 3 tunnor spanmål a 12 R:dr
tunnan, förslagsvis
36
36
Distinktions-Korporal, särskildt arfvode . . .
—
20
—
20
—
2 å 20 — 40
Summa Tillökning 4,085
Bih. till R. St. Prol. 1836 A 1857. 1 Sami. I Afä. 4 Haft.
54
Bil. 3 till Kongl. Moj:ls Nåd. Prop. JYi 1, om Statsverket 1886.
Litt. S.
Indelta Infanteriet.
JVi 5. Andra Lif-Grenadicr-Regementct.
Nina ra lilie
Provisorisk
Nya
Attoni
'g-
Tillökning.
Aflöningen.
summa iinonning.
Riksmynt
H:dr
öre
R:dr
1 ..
ore
P»:tlr
öre
Hulr
Stalén:
Cbef .
5,400
5,400
l:e Major
2,700
500
—
5,000
—
1 U 500
— 500
2:e Dito
1,800
—
500
—
2.500
1 å 500
— 500
—
500
—
2,000
—
1 å 500
— 500
Regements-Qvartermästare
1,200
—
400
—
1,600
—
1 a 400
— 400
l:e Adjutant
750
—
400
—
1,150
—
1 å 400
— 400
2e Dito
489
—
411
900
1 ä 411
— 411
Regemenls-Auditör ........
750
—
150
—
900
1 ä 150
— 150
Regements-Pastor
450
150
—
600
—
1 ä 150
— 150
Regements-Läkare
1,200
—
—
—
1,200
—
l:e Rataljons-Läkare
600
—
200
—
800
—
1 A 200
— 200
2:e Dito
575
225
600
1 ä 225
— 225
Regements-Skrifvare
1,125
—
75
1,200
—
1 ä 75
— 75
Mönster-Skrifvare
500
—
150
-
450
—
2 ä 150
— 500
Rataljons-Adjutanler
500
150
—
450
2 ä 150
— 500
Regemcnts-Yäbel
500
150
450
1 å 150
— 150
Regements-Trumslagare
575
175
—
550
—
1 u 175
— 175
Kompani-Staten:
Kompani-Cbefer
1,425
—
225
1,650
8 å 225
— 1,800
2:e Kapitener
870
450
—
1,500
4 å 450
— 1,720
l:e Löjtnanter
645
—
555
—
1,000
—
8 ä 555
— 2,840
2:e Dito
487
50
212
50
700
4 ä 212,80
— 850
Under-Löjtnanter
500
—
200
—
500
8 å 200
— 1.600
Fanjunkare
560
—
190
—
550
8 å 190
— 1,520
Sergeanter
240
—
160
—
400
8 å 160
— 1,280
Furirer (jemte nummerlön)
120
—
180
—
500
—
16 å 180
— 2,880
Korporalen värdet af 5 tunnor spanmål å 12
R:dr, förslagsvis ........
60
—
—
—
60
—
Distinktions-Korporaler, särskildt arfvode
—
—
20
—
20
—
16 å 20
— 520
Summa Tillökning 19,046
Bil. JVt 3 lill Kongl. Majlis KJad. Prop. JM 1, om Statsverket 1856. 35
Litt. S.
Indelta Infanteriet,
hvartdera af Regementena Niris 4, 8, O, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 18 & 20.
Nuvarande |
Aflöning, j
Provisorisk
Tillökning.
Nya
Aflöning
en.
Summa Tillökning.
Riksmynt
Staben:
R:dr
öre
R:dr
öre
Kalr
5,400
öre
R:dr
l:e Major ,
2,700
—
500
5,000
1 ä 500 —
500
2:e Major
1,800
—
500
—
2 500
—
1 ä 500 —
500
5:e Major
1,500
—
500
2,000
1 ä 500 —
500
Regements-Qvartermästare
1,050!
—
450
1,500
1 ä 450 —
450
l:e Adjutant
600
450
—
1,050
—
1 ä 450 —
450
2:e Adjutant . ... i
450
—
450
—
900
—
1 ä450 —
450
Regements-Auditör
750
—
150
900
1 ä150 —
150
Regements-Pastor
Regements-Läkare
450
1,200
150
—
600
1,200
1 ä 150 —•
150
l:e Bataljons-Läkare
600
200
800
—
i ä 200 —
200
2:e Bataljons-Läkare
575
225
—
600
—
1 ä 225 —
225
Regements-Skrifvare
1,125
75
1,200
—
1 ä 75 —
75
Mönster-Skrifvare
500
—
150
—
450
2 a 150 —
500
Bataljons-Adjutanter
500
150
—
450
—
2 ä150 —
500
Regements-Väbel
500
150
450
—
1 ä150 —
150
Regements-Trurnslagare
Fält-Musikanter (Nummerlön m. m.) .
Gevärshandtverkare (2 Nummerlöner) .
575
175
—
550
—
1 ä175 —
175
Kompani-St atén:
Kompani-Chefer
1,200
—
500
1,500
8 ä 500 —
2,400
2:e Kapitener ..........
750
—
450
—
1,200
—
4 450 —
1,800
l:e Löjtnanter
525
.—
575
—
900
8 ä 575 —
5,000
2:e Löjtnanter
450
—
250
—
700
—
8 ä 250 —
2,000
Under—Löjtnanter
500
—
200
500
—
8ä 200 —
1,600
Fanjunkare
560
—
1})0
550
—
8 ä190 —
1,520
Sergeanter
240
160
400
—
12 ä160 —
1,920
Furirer (Nummerlön)
120
180
—
500
—
16 ä180 —
2,880
Spel (Nummerlön m. m.)
—
—
—
Trumslagare (Nummerlön m. m )
Korporaler, värdet af 5 T:r Spanmnl ä 12 R:d
förslagsvis
60
60
Distinktions-Korporaler, särskildt arfvode .
—
—
20
20
16 ä 20 —
520
Summa Tillökning 21,815
För 12 Regementen 261,780
56
Bil. JYi 3 till Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1836.
Tditt. S.
Indelta Infanteriet,
hvartdera af Regementena N:ris 6, 17, 21 & 22.
Nuvarande
Provisorisk
Nya
Summa Tillökning.
Aflöning.
Tillökning.
Aflöningen.
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
U:dr
Staben:
Chef
5,400
—
—
—
5,400
—
l:e Major
2,700
—
300
—
3,000
—
lä 300 — 300
2:e Major
1,800
—
500
—
2,500
—
lä 500 — 500
5:e Major
1,500
—
500
—
2,000
—
lä 500 — 500
Regements-Qvartermästare
1,050
—
450
—
1,500
—
lä 450 — 450
l:e Adjutant
600
—
450
1,050
—
lä 450 — 450
2:e Adjutant
450
—
450
—
900
lä 450 — 450
Regements-Auditör
750
—
150
—
900
—
1 å 150 — 150
Regemenls-Paslor
450
—
150
600
—
1 å 150 — 150
Regements-Läkare
1,200
—
—
—
1,200
—
l:e Rataljons-Läkare
600
—
200
—
800
—
1 ä 200 — 200
2:e Bataljons-Läkare
225
—
600
—
1 ä 225 — 225
Regements-Skrifvare
1,125
—
75
—
1,200
—
lä 75— 75
—
150
—
450
2 ä 150 — 300
Bataljons-Adjutanter
300
—
150
450
—
2 ä 150— 300
Regements-Yäbel
300
—
150
—
450
—
1 ä 150 — 150
Regements-Trumslagare
375
—
175
—
550
lä 175— 175
Kompani-Staten:
Kompani-Chefer
1.200
—
300
—
1,500
—
8 ä 300 — 2,400
2.e Kapitener
—
450
—
1,200
—
4 ä 450 —fl,800
l:e Löjtnanter
525
—
375
—
900
8 ä 375 — 3,000
2:e Löjtnanter
—
250
700
4 ä 250 — 1,000
Under-Löjtnanter
300
—
200
—
500
—
8 ä 200 — 1,600
Fanjunkare
560
—
190
—
550
—
8 ä 190 — 1,520
Sergeanter
240
—
160
—
400
8 ä 160 — 1,280
Furirer (jemte Nummerlön)
120
—
480
—
500
—
16 ä 180 — 2,880
Korporalen värdet af 5 T:r Spanmäl ä 12 R:dr
förslagsvis .
60
—
■—
—
60
—
Distinktions-Korporaier, särskildt arfvode . . .
—
—
20
—
20
—
16 ä 20— 320
Summa Tillökning 20,175
För 4 Regementen 80,700
Bil. JYs 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JU 1, om Statsverket 1836.
37
Litt. Si.
Indelta Infanteriet
hvar ider a af de Skånska Infanteri-Regement ena N:is 24 & 25.
Nuvarande
Aflöning.
Provisorisk
Tillökning.
Nya
Aflöningen.
Summa Tillökning.
Riksmynt
Staben:
Chef.
R:dr
4,500
2,250
öre
R:dr
öre
R.dr
4,500
2,550
öre
R:dr
l:ste Major
300
—
1 ä300 —
300
2:dre Major
1,630
—
300
—
1,950
—
1 å300 —
500
5:dje Major
1,350
—
300
—
1,650
—
1 ä 300 —
300
Regernents-Qvartermästare
900
—
450
—
1,350
—
| ä 450 —
450
i:ste Adjutant
525
—
475
—
1,000
—
1 h 475 —
475
2:dre Adjutant
450
—
400
—
850
—
1 ä 400 —
400
Regements-Auditör
600
—
300
—
900
—
1 ä 300 —
300
Regements-Pastor
Regements-Läkare
450
1,200
—
150
—
600
1,200
—
1 ä 150 —
150
l:ste Bataljons-Läkare
600
—
200
—
800
—
1 a 200 —
200
2:dre Bataljons-Läkare
375
—
225
600
—
1 ä 225 —
225
Regements-Skrifvare
750
—
430
—
1,200
—
1 ä 450 —
450
Bataljons-Adjutanter
300
—
150
450
—
2 a 150 —
300
Regements-Yäbel
300
—
150
450
—
1 äläO —
150
Regements-Trumslagare
575
—
175
—
550
—
1 ä 175 —
175
Kompani-Staten:
Kompani-Chefer
1,050
—
250
—
i,500
—
8 a 230 —
2,000
2:dre Kapitener
675
—
425
—
1,100
4 ä 425 —
1,700
l:ste Löjtnanter
450
—
400
—
850
—
8 å 400 —
3,200
2:dre Löjtnanter
575
—
275
—
650
4 ä 275 —
1,100
Under-Löjtnanter
300
—
200
—
500
—
8 ä 200 —
1,600
Fanjunkare
560
190
—
550
—
8 ä 190 —
1,520
Sergeanter
240
—
160
—
400
—
8 å 160 —
1,280
Furirer
Korporalen värdet af 5 T:r Spanmål a 12 R:dr
förslagsvis
180
60
180
360
60
16 ä 180 —
2,880
Distinktions-Korporalen särskildt arfvode .
—
20
—
20
16 å 20 —
320
Summa Tillökning 19,773
För 2 Regementen 39,550
58
Bil. Jtä 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JW 1, om Statsverket 1856.
Litt. S.
J\s 3. Lif-Regementets Grenadier-Korps.
Riksmynt
Staben ;
Chef
Andre Major
Regements-Qvartermästare
Förste Adjutant
Regements-Auditör
Regements-Pastor
Regements-Läkare
Regements-Skrifvare
Bataljons-Adjutant
Regements-Yäbel
Regements-Trumslagare
Kompani-Staten:
Kompani-Chef
Förste Löjtnant
Andre Löjtnant
Under-Löjtnant
Fanjunkare
Sergeant
Furir (jemte nummerlön)
Korporal, värdet af 5 T:r Spanmål ä 12 R:dr,
förslagsvis
Distinktions-Korporal, särskildt arfvode
Nuvarande
Aflöning.
Provisorisk
Tillökning.
Summa.
Summa Tillökning.
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
3,750
3,750
1,800
500
2.300
1 ä 500 —
500
1,050
450
—
1,500
—
1 a 450 —
450
600
450
—
1,050
—
1 å 450 —
450
600
150
750
—
1 ä150—
150
•150
150
—
600
—
1 ä i 50 —
150
900
—
—
900
_
1,125
75
—
1,200
—
lä 75 —
75
500
150
—
450
—
1 ä150 —
150
300
150
—
450
1 ä 150 —
150
575
—
175
—
550
—
1 ä175 —
175
1,200
300
1,500
4ä 300 —
1,200
525
—
375
900
—
4 ä 375 —
1,500
250
—
700
4 ä 250 —
1,000
300
200
—
500
—
4 ä 200 —
800
360
—
190
—
550
—
4 ä190 —
760
240
160
400
4 ä 160 —
640
120
—
180
—
300
—
8 ä 180 —
1,440
60
____
____
60
—
—
20
—
20
—
8 ä 20 —
160
Summa Tillökning 9,750
Bil. M 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. JV? 1, om Statsverket 18S6.
30
Litt. S.
M 7. Smålands
Riksmynt
Staben:
Chef .
Andre Major
Regements-Qvartermästare ,
Förste Adjutant
Regements-Auditör
Regements-Pastor.
Regements-Läkare
Mönster-Skrifvare
Rataljons-Adjutant
Regements-Yäbel
Regements-Trumslagare ........
Kompani-St atén:
Kompani-Chef
Andre Kapiten
Förste Löjtnant
Andre Löjtnant
Under-Löjtnant ..........
Fanjunkare .
Sergeant
Furir (jemte nummerlön)
Korporal, värdet af 5 T:r Spanmäl ä 12 R:dr.
förslagsvis
Distinktions-Korporal, särskildt arfvode
Grenadier-Balaljon.
Kalr
Öre
R:dr
öre
nair
öre
R:dr
% 7
5,750
i,800
—
500
2,500
—
1
il 500 —
500
1,050
—
450
—
1,500
—
1
il 450 —
450
600
—
450
—
1,050
—
1
å 450 —
450
600
150
—
750
1
a 150 —
150
450
—
150
—
600
—
1
a 150 —
150
900
—
—
—
900
—
500
—
150
—
450
—
1
1
O
50
150
500
—
150
—
450
—
1
ä 150 —
150
500
—
150
—
450
—
1
I
O
50
rC3
150
575
175
550
—
1
ä 175 —
175
1,200
500
1,500
4
k 500 —
1,200
750
—
450
—
1,200
2
å 450 —
900
525
575
—•
900
—
4
ä 575 —
1,500
450
—
250
—
700
—
4
a 250 —
1,000
500
—
200
—
500
—
4
ä 200 —
800
560
—
190
—■
550
—
4
ä 190 —
760
240
—
160
—
400
—
4
a 160 —
640
120
180
—
500
—
8
a 180 —
1,440
60
_
_
60
- - .
—
—
20
—
20
—
8
ä 20 —
160
Summa Tillökning 10,725
40
Bil. M 3 till Kongl, Maj: Is Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1836.
J\° 19. Norrbottens ) ,
M XIX. Westerbottens Falljagare-korpser.
Riksmynt
Staben:
Chef
Nuvarande
Aflöning.
Provisorisk
Tillökning.
Summa.
Summa Tillökning.
R:dr
3,730
1,800
öre
R:dr
öre
R:dr
3,750
2,300
öre
R:dr
2:dre Major
500
2 ä 500 —
1,000
Regements-Qvartermästare
825
—
475
—
1,300
—
2 ä 475 —
950
l:ste Adjutant
600
—
450
—
1,050
—
2 ä 450 —
900
Regements-Auditör
600
—
150
—
750
—
2 å 150 —
300
Regements-Pastor (arfvode)
50
—
50
—
100
2 ä 50 —
100
Regements-Läkare
900
—
—
—
900
—
Regements-Skrifvare
450
—
1,200
—
2 å 450 —
900
Bataljons-Adjutant
300
—
150
—
450
—
2 ä 150 —
300
l:ste Hornblåsare
325
—
175
—
500
—
2 ä175 —
350
Kompani-Staten:
Kompani-Chef
1,200
—
300
—
1,500
—
8 ä300 —
2,400
2:dre Kapiten
—
450
—
1,200
—
4 å 450 —
1,800
l:ste Löjtnant
525
—
375
—
900
—
8 ä 375 —
3,000
2:dre Löjtnant
450
—
250
—
700
—
8 å 230 —
2,000
Under-Löjtnant
300
—
200
—
500
—
8 ä 200 —
1,600
Fanjunkare
360
—
190
—
550
—
8 ä 190 —
1,520
Sergeant
240
—
160
—
400
—
8 ä160 —
1,280
Furir (jemte nummerlön)
120
—
180
—
300
—
16 ä180 —
2,880
Korporal, värdet af 5 T:r Spanmål ä 12 R:dr,
förslagsvis
60
—
—
60
—
Distinktions-Korporal, särskildt arfvode . . .
—
—
20
—
20
—
16 ä 20 —
320
Summa Tillökning 21,600
Bil. JVs 5 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. JV1 1, om Statsverket 1856.
11
IAtt. Ni.
Jfs 23 Jemtlands Faltjdgare-korps.
Nuvarande
Provisionel
Summa.
Summa Tiilöknine.
Aflöning.
Tillökning.
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
Staben:
Chef . .
3,750
3,750
Andre Major
1,800
—
500
—
2,300
—
1 ä 500 —
500
Regements-Qvartermästare
825
475
1,300
—
1 ä 475 —
475
Förste Adjutant
600
.—
450
1,050
—
1 ä 450 —
450
Regements-Auditör
750
150
—
900
—
1 a 150 —
150
Regements-Pastor
450
—
150
—
600
—
1 å 150 —
150
900
900
Regements-Skrifvare
1,125
—
75
—
1,200
1 å 75 —
75
Bataljons-Adjutant
300
—
150
—
450
—
1 å 150 —
150
Förste Hornblåsare
575
—
175
550
—
1 å 175 —
175
1 Pistolsmed
120
—
50
—
150
lä 30 —
50
1 Stockmakare
120
—
50
—
150
—
1 h 30 —
30
Kompani-Staten :
Kompani-Chef
1,200
—
300
1,500
—
4 ä 500 —
1,200
Andre Kapiten
750
—
450
—
1,200
2 å 450 —
900
Förste Löjtnant
525
—
575
—
900
4 h 375 —
1,500
Andre Löjtnant
450
250
—
700
—
4 å 250 —
1,000
Under-Löjtnant
300
—
200
—
500
4 å 200 —
800
Fanjunkare
360
—
190
—
550
4 ä190 —
760
Sergeant
240
—
160
—
400
—
4 ä 160 —
640
Furir
180
—
180
—
360
8 å 180 —
1,440
Korporal, värdet af 5 tunnor spanmål a 12 R:dr,
förslagsvis
60
—
—-
—
60
—
Distinktions-Korporal, särskildt arfvode . . .
—
—
20
20
—
1
O
c*
rCS
CO
160
Hornblåsare
50
50
100
—
12 ä 50 —
600
Summa Tillökning 11,IBS
Bih. till R. St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. å Baft.
6
42 Bil. Ns S lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M i, om Statsverket t!l8(L
Litt. T.
Sammandrag af den föreslagna Löntillökningen Vid Indelta Kavalleriet.
Skånska
Dragon-  Regitet.
X &.
Skånska
Hussar-'
Reguel.
X 6.
lii-negus
Dragon-  korps.
X 1.
Lif-Reg:ts
Hussar-  korps.
Jtä 3.
»maianas
Hussar-  Reg:te.
X 4,
jemuauus
Häsljiigare-
korps.
X 8.
Sömma
Tillökning.
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
Rrdr
öre
II 'ér
öre
R:dr
Öre
R.dr
Stalén:
LlUCt . . r
Förste Major . . .
o——
—. .
-
100
—
100
a—
—
2
200
Andre Major .
—
80
80
—
190
—
190
—
—
4
546
Reg:ts-Q varter mästare
150
150
230
—
370
—
570
—
225
—
6
1,495
Förste Adjutant , .
500
300
400
—
425
—
425
—
—
—
5
1,850
Andre Adjutant , .
300
300
400
—
4 45
—
445
—-
—
5
1,890
Reg:ts-Stallmästare .
500
'
300
300
—
300
—
300
—
—
—
5
1,500
Regrts-Auditör
150
150
150
—
150
—
450
—
—
—
5
750
Reg:ts-Pastor .
150
150
150
—
150
—
150
—
—
—
5
750
Reg:ts-Läkare
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
l:e Bataljons-Läkare .
200
200
200
—
200
—
200
—
200
—
6
1,200
2:e Bataljons-Läkare .
—
—
—
—
225
—
225
—
—
—
2
450
Reg:ts-Skrifvare , .
75
75
75
—
450
—
450
—
—-
—
5
1,125
Mönster-Skrifvare.
300
150
150
—
300
—
300
—
—
—
8
1,200
llegrts—Hästläkare . .
200
200
200
50
—
50
—
195
—
6
895
Reg:ts-Sadelmakare .
75
7g
75
—
75
—
75
—
75
—
6
450
Reg:ts-Pistolsmed .
75
75
75
—
75
—
75
—
—
—
5
375
Slabs-Trumpetare
750
750
750
1,500
—
1,500
—
—
—
35
5,250
Beridare . . . .
—
—
—
—
—
—
——
—
200
—
1
200
Sqvadrons-Staten:
Sqvadrons-Chefer
—
400
900
—
2,700
—
2,700
500
—
52
7,200
2:e Ryttmästare .. .
75
110
230
—
600
—
600
—
—
—
7
1,615
l:e Löjtnanter .
1,125
1,300
1,750
—
3,750
—
3,750
--
450
—
57
12,125
2:e Löjtnanter . . .
150
220
450
—
1,120
—
1,120
—
—
—
14
5,060
Under-Löjtnanter.
500
800
1,000
—
2,550
—
2,550
—
450
—
37
7,850
Fanjunkare ....
1,125
1,125
1,125
—
2,250
—
2,250
—
450
—
37
8,325
Sergeanter .
2,250
2,250
2,250
—
4,500
—
4,500
—
900
—
lil
16,650
Sqvad rons-Hästläkare
450
450
450
900
—
900
—
500
—
37
3,450
Trumpetare
250
250
250
—
500
—
506
—
100
—
74
1,850
Distinktionskorporaler
100
100
100
200
—
200
—
40
—
37
740
Summa )9,050
9,960
-
11,740
—
24,075]
-t
24,075
—[4,085
82,985
Bil. JV$ 3 till Kongl. May.ls Nåd. Prop. Ni 1, om Statsverket 1886.
ijitt. r.
Sammandrag af den föreslagna Löntillokningen vid ladelia Infanteriet.
Regementet
M S.
Regementena
N:is 4, 8, 9.
10,11,12,13,
14,13,16, 18
& 20.
Regemen-  tena Niis 6,
17, 21 & 22.
Regemen-  tena Niis
24 & 23.
Korpsen
JK 3.
Korpsen
M 7.
Korpserne
Niis 19 &
XIX.
Korpsen
JY° 23.
Summ
Tilloknii
Riksmynt
R:dr
ö.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
Ridr
ö.
Ridr
(i.
Ridr
ö.
Ridr
ö.
R:dr
ö.
Ridr
Staben :
l:e Majorer
—
5.600
—
1.200
—
600
—
—
—
—
—
—
—
—
8,700
2:e Dito
800
—
6,000
—
2 000
—
600
—
500
500
—•
1,000
—
500
—
11,600
3:e Dito
500
—
6,000
—
2.000
—
600
—
—
—
—
—
—
—
—
9,100
Regements-Qvarter mästa re
400
—
5,400
—
1.800
—
900
—
450
450
—
950
—
473
—
10.825
l:e Adjutanter
400
—
5,400
—
1.800
—
950
—
450
450
—
900
—
430
—
10,800
2:e Dito
411
—
5,400
—
1.800
—
800
—•
—
—
—
—
—
—
__
8,411
Regements-Auditörer . . .
150
—
1.800
—
600
—
600
—
150
150
—
300
—
130
__
5,900
Regements-Pastorer . . .
150
1,800
—
600
—
500
—
150
150
—
100
—
130
—
3.400
l:e Bataljons-Liikare . . .
200
—
2.400
—
800
—
400
—
—
—
—
—
—
—
—
5.800
2:e Dito . . .
225
—
2,700
—
900
—
450
—
—
—
—
—
—
—
—
4.275
Regements-Skrifvare . .
75
—
900
—
500
—
900
—
75
—
—
—
900
—
73
—
5,228
Mönster-Skrifvare ....
500
5,600
—
1,200
—
—
—
—
150
—
—
—
—
—
5.280
Bataljons-Adjntanter . . .
500
—
5 600
—
1,200
—
600
—
150
—
150
—
500
—
130
—
6,450
Regements-Väblar ....
150
1,800
—
600
—
500
—
150
150
—
—
—
—
5,150
Regements-Trumslagare eller
l:e Hornblåsare ....
175
2,! 00
—
700
—
550
—
175
175
—
550
—
1 73
—
4,200
Pistolsmed
—
—
—
—
—
—
—
—
—
50
—
30
Stockmakare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
50
—
50
Kompani-Staten:
Kompani-Chefer
1 800
—
28.800
—
9,600
—
4,000
—
1,200
1,200
—
2,400
—
i,£00
—
50,200
2:e Kapitener
1,720
—
21,600
—
7,200
—
5,400
—
—
900
—
1.800
—
900
—
57,520
l:e Löjtnanter
2.840
—
56 000
—
12,000
—
6.400
—
1,800
1,500
—
5.000
—
1,300
—
61.740
2:e Dito
850
—-
24,000
—
4,000
—
2,200
—
1,000
1.000
—
2,000
—
1,000
—
56.050
Under-Löjtnanter ....
1,600
—-
19,200
—
6,400
—
5.200
—
800
800
—
1,600
—
800
—
54,400
Fanjunkare
—
18 240
—
6.080
—
5 040
—
760
760
—
1,520
—
760
—
52,680
Sergeanter
1 280
^—
25,040
—
5,120
—
2,560
—
640
640
—
1.280
—
640
—
55.200
Fourirer
—
34.860
—
11.520
—
5,760
—.
1,440
1,440
—
2 880
—
1,440
—
61.920
Distinktions-Korporaler . .
520
—
3,840
—
1.280
—
640
—
160
—
160
—
520
—
180
—
6.880
Hornblåsare
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
600
—
600
Summa j 19,046
—
261,780
—
80,700
-1
59,550
— |
9,7501
— |
10.705 j
-1
21,600 J
-1
11,1831
-1
454,556
44 Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JYs 1, om Statsverket 48S6.
Litt. T.
Öfversigt af de föreslagna nija lönerna vid Indelta Kavalleriet.
M !>.
JK 5.
JK 4.
JK S.
JK G.
JK 8.
Lif-Reg:ts
Lif-Reg;ts
Smålands
Skånska
Skånska
Jemtlands
Dragon-
Hussar-
11ussar-
Hussar-
Dragon-
Hästjägare-
korps.
korps.
Regtte.
Regtlet.
Reg:tet.
korps.
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
Staben:
Chef
6,750
6,750
—
6,750
6,500
—
6,300
5,000
—
l:e Major
3,750
—
5,750
—
3,750
3,400
—
5,400
—
—
2:e Major
3,000
—
2,930
—
2,930
2,590
—
2,590
—
•—
—
Reg:ts-Qvartermästare
1,800
—
1,800
—
1,730
—
1,570
1,570
—
1,200
—
l:e Adjutant
1,500
—
1,500
1,450
—
1,400
1,400
—
—
—
2:e Adjutant
1,200
1,200
—
1,150
—
1,120
—
1,120
—
Regements-Stallmästare .
900
—
900
900
900
—
900
—
—
Regements-Auditör
900
—
900
900
—
900
900
—
—
—
Regements-Pastor
600
—
600
—
600
—
600
—
600
—
—
Regements-Läkare
1,200
—
1,200
—
1,200
—
1,200
1,200
—
—
—
Förste Bataljons-Läkare .
800
—
800
—
800
—
800
800
—
800
—
Andre Bataljons-Läkare .
—
—
—
—
—
600
—
600
—
—
Regements-Skrifvare
1,200
—
1,200
—
1,200
—
1,200
1,200
—
—
—
Mönster-Skrifvare
450
—
450
450
—
450
450
—
—
—
Regements-Hästläkare
500
—
500
500
800
—
800
—
500
—
Regeraents-Sadelmakare .
300
—
300
300
—
300
—
500
—
500
—
Regements-Pistolsmed .
500
—
300
—
500
—
300
—
300
—
—
Stabs-Trumpetare (nummerlön) .
450
—
450
—
450
—
450
450
—
—
—
Beridare
—
—
—
—
—
—
—
300
—
Sgvadrons-Staten:
Sqvadrons-Chef
2,550
2,480
—
2,280
—
2,220
—
2,220
2,200
—
2:e Ryttmästare
1,800
—
1,760
—
1,580
—
1,500
—
1,500
—
—
—
l:e Löjtnant
1,500
—
1,460
1,400
1,350
—
1,350
—
5,200
—
2:e Löjtnant
1,200
1,160
1,050
1,030
1,030
—
—
Under-Löjtnant
1,000
—
1,000
—
950
—
930
—
930
900
—
Fanjunkare (nummerlön) .
600
—
600
—
600
—
600
—
600
600
Sergeant (nummerlön) .
450
—
450
—
450
450
—
450
—
450
—
Sqvadrons-Hästläkare (nummerlön) .
575
—
575
—
375
—
375
—
375
375
—
Trumpetare (nummerlön) .
100
—
100
—
100
—
100
—
100
—
100
—
Korporal, värdet af 3 t:r spanmäl ä
12 R:dr tunnan, förslagsvis
36
56
—
56
56
56
—
36
Distinktions-Korporal, särskildt arf-
vode
20
—
20
20
—
20
—
20
—
20
—
Bil. JYt 3 till Kongl. Majus Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1836. 43
Litt, T,
7
Öfversigt af de föreslagna nya lönerna vid Indelta Infanteriet.
Regemen-
Regementet
tena N:ris 4,
6,8,9,10,11.
Regemen-
lona N*ris
Korpsen
Korpsen
Korpserna
N r 1 s 19 &
Korpsen
N:o 5.
12,13,14,15,
16,17,18,20,
iviiu ii.i ta
24 & 25.
Jtä 3.
M 7.
XIX.
M 23.
21 & 22.
1
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
• *
ore
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
Staben:
Chef
—
5,400
—
4,500
—
5,750
—
5,750
—
5,750
5,750
—
l:ste Major
5,000
—
5,000
—
2,550
—
—
—
—
—
—■
—.
—
2:dre Major .
2,500
—
2,500
—
1,950
2,500
—
2,500
—
2,500
—
2,500
—
5:dje Major
2,000
—
2,000
—
1,650
—
—
—
Reg:ts-Q varter mästare
1,600
—
1,500
—
1,550
—
1,500
—
1,500
1,500
—
1,500
—
Förste Adjutant
1,150
—
1,050
—
1,000
—
1,050
—
1,050
—
1,050
1,050
—
Andre Adjutant
900
—
900
—
850
—
—.
—
—
—
—
—
Regements-Auditör
900
—
900
—
900
—
750
—
750
—
750
—
900
—
Regements-Pastor .
600
—
600
600
—
600
600
—
100
——
600
—
Regements-Läkare .
1,200
—
1,200
—
1,200
—
900
900
—
900
—
900
—
Förste Bataljons-Läkare
800
—
800
800
—
—
—
—
—
—
—
—
Andre Bataljons-Läkare .
600
—
600
—
600
—
—
—
—
—
—
—
—
Regements-Skrifvare .
1,200
—
1,200
—
1,200
—
1,200
—
—
—
1,200
—
1,200
Mönster-Skrifvare .
450
—
450
—
—
—
—
450
—
—
—
—
—
Bataljons-Adjutant.
450
—
450
450
—
450
450
—
450
—
450
—
Regements-Väbel .
450
—
450
450
450
—
450
—
—
—
—
—
Reg:ts-Trurnslagare eller
l:ste Hornblåsare .
550
550
550
—
550
—
550
—
500
550
—
Pistolsmed
150
Stockmakare .
150
—
Kompani- Staten:
Kompani-Chef ....
1,650
1,500
—
1,500
—
i ,500
—
1,500
—
1,500
—
1,500
—
Andre Kapiten ....
1,500
—
1,200
—
1,100
—
—
—
1,200
—
1,200
1.200
—
Förste Löjtnant
1,000
—
900
—
850
—
900
—
900
900
—
900
—.
Andre Löjtnant....
700
—
700
—
650
—
700
—
700
—
700
—
700
Under-Löjtnant
500
—
500
—
500
—
500
—
500
—
500
—
500
—
Fanjunkare
550
—
550
—
550
—
550
—
550
—
550
—
550
—
Sergeant
400
—
400
—
400
(utan Nr
lön)
400
—
400
—
400
—
400
(utan Nr
lön)
Furir (nummerlön)
500
—
500
—
560
—
500
—
500
500
360
Korporal, värdet af 5 T:r
Spanmål ä 12 R:dr, för-
slagsvis
60
—
60
—
60
—
60
60
60
—
60
—
Distinktions-ILorporal, sär-
skildt arfvode
20
—
20
20
20
—
20
20
—
20
—
100
46
Bil. M 5 lill Ifohgl. Majlis K åd. Prop. M 1, om Statsverket 185.6,
JLitt. V.
Kalkyl lill utvisande af, sa vidt 1854 års lill Kongl. Kammar-Ratten inkomna räkenskaper
upplysa, de öfverskott nedanndmnde indelta Regementen eller Korpser egt
att för samma år till Refålels aflonande använda utöfver hvad gällande normalslat
bestämmer,
Nermalstaten
Regementena
halva för är 1884
Öfverskott utöfver
Nornialstaten.
Kavalleriet:
ansii
r.
egt att disponera
(i rundt tal)
i Banko.
i procent
circa
Lif-Regementets Dragon-Korps
41,292
55
6
58.590
17.297
12
6
40
Lif-Regementets Hussar-Korps
39,2811
4.3
9
44,460
5,171
4
5
15
Smålands Hussar-Regerriente
56,703
19
43,680
6.97 6
29
19
Skånska Hussar-Regementet
55.495
2,3
2
62,250
6.756
24
10
12
Skånska Dragon-Regementet
55,495
44
1
61.950
6,454
3
1 1
12
Jemtlands Hästjägare-Korps
10,455
50
9
10,455
30
9
—
—
Infanteriet:
Lif-Regementets Grenadier-Korps , , , , .
16,989
19
1
19,570
2.580
28
1 1
15
Första Lif-Grenadier-Regementet
34.747
5
to
53,6.30
18,882
42
2
54'/,
Andra Lil-Grenadier-Regeinentet , , . . .
35,392
46
9
44,740
9,347
1
5
34
Westgötha Regemente
52.887
23
6
48,400
15.512
24
6
49
Smålands Grenadier-Bataljon
16,486
24
5
19.230
—
2.743
25
9
16
Uplands Regemente , ,
54,905
7
2
45,560
10 656
40
10
29
Skaraborgs Regemente,
52
—
50,060
15.255
16
45
Södermanlands Regemente ,
54,783
5
5
55,520
18,756
42
7
55
Kronobergs Regemente
8
—
44.120
9.120
40
83'/,
Jönköpings Regemente
54.892
24
—
42,660
7.767
24
22
Dal-Regementet .
35.500
—
—
42,140
.
6.840
19%
Helsinge Regemente , . .
39
9
42,860
7.953
8
5
25
Elfsborgs Regemente
54.887
37
8
42,880
7.992
10
4
23%
Westgötha-Dahls Regemente
54,899
—
6
40.680
5,780
47
6
16%
Bohus-Läns Regemente
53.447
29
1
40,370
6,922
18
ii
20
Westmanlands Regemente
34,895
29
5
38.650
5,756
18
9
12
Norrbottens Fältjägare-Korps
17,177
4
—
24,660
7,482
44
45%
Westerbottens Fältjägare-Korps
17,177
4
—
19,000
1,822
44
10
Kalmar Regemente > , ,
34,932
8
9
49,050
14,117
39
o
39
Nerikes Regemente
34,475
25
—
40,180
5,706
25
16%,
Wermlands Regemente .
9
40.030
6.922
39
20
Jemtlands Fältjägare-Korps
28,272
57
—.
53,640
5,567
11
23
Norra Skånska Infanteri-Regementet ....
50,840
—
50,840
Södra Skånska Infanteri-Regementet ....
50,840
—
—
50,840
—
—
—
—
—
Tillkommer:
Anslag till löneförbättring för Regements- och
err Bataljons-Läkare
5.452
4
10
3 ro
4
19
—
—
| Summa Banko Kalr
990,242
45
1
1,22 4,146
oö
7
253,802
58
6
Vit. M 5 till Kongl. Maj:in Nåd. Prop. »11 1, om Statsverket lÖeC
45
Litt. B'.
Lif-Be värings- liegemen IcL
Nuvarande
Aflöning.
Föreslagen
TiHötBing.
Nya
Aflöningerr.
ftitemynÉ
Itrdr
6re
R:dr
öre
Rrdf
öre
1 Regementeschef . .
t rf i t! rf rf •' rf rf
töo
4,680
320
' 5,000
i Förste Rataljons-Chef .
)y
2,340
—
560
2,700
—
1 Andre liataIjons—Chef .
s «r •' o' a o- « d rf
»
1,740
460
2,200
—
1 Regements-Qvartermästare
y>
990
210
-—
1,200
-—
1 Förste Adjutant. .
« rf i i t d rf d rf
»
615
—
285
—*
900
—
1 Andre Adjutant .
•' •' rf rf rf rf rf » rf
»
540
—
260
800
—
1 Regernenls-Prest , .
rfrf rf rf rf rf rf rf rf
150
—
150
-—
300
1 Regements-Auditör .-
rfrfrfrfrfrfrf«rf
»
225
—
175
-—
400
—
1 Regements-Lnkare . .
rf ■ rfrf rf rf rf rf
»
575
—
■«—
575
—
1 Regements-^Skrifvare ,
rf rf rf rf rf rf rf rf rf
»
450
—a»
50
—
500
—
1 Kapiten .
rf rf •» rf rf rf rf rf
1,050
550
—
1,400
—
7 Kapitener . . , .
»
7,350
2,450
9,800
—
1 Löjtnant . .■ , . ,
• rf • rf rf rf rf rf rf
»
450
350
—
800
—
7 Löjtnanter , ,
»
5.150
—
2,450
—
5,600
—
1 Unders-Löjtnant « * ,
»
575
225
-—
600
—
7 Under^Löjtnanter
rf rf rf rf rf rf • •' rf
»
2,625
1,575
—
4,200
—
1 Bataljons-Adjuiant. ,
»
255
—
120
—
375
—
1 Rataljons-Adjutant .
rf • rf rf rf rf rf rf rf
))
255
—
120
—
575
—
1 Ordonnans-Knrporal ,
På nii gällande Stat finnes n
rf . rf . . rf - arfvode
pptaget til! ärfvoden åt 16 lönlöse
181
169
——
350
—
Under-Officerare ett belopp af ........ .
hvilket skulle nu försvinna och i dess ställe följande nja arf-  Voden uppföras, nemligen åt:
600
1 Fanjunkare «
—
500
—
500
—
7 Fanjunkare ....
< . 4 4 rf . « »
—*
•uy»
2,100
—.
2,100
—
1 Sergeant . . ,
7 Sergeanter . » , .
• < . * rf . # »
—
225
1,575
225
1,575
—
1 Furir .....
-—.
187
50
187
50
7 Furirer .....
—i
1,312
50
1,312
50
1 Korporal . .
rf « « rf »
75
—
75
—
46 Korporaler .
. rf • . . - * »
—
3,450
—
3,450
—
1 Yice Korporal .
—
37
50
37
50
47 Yice Korporaler , .
rf »
—
1,762
50
1,762
50
Transport| 28,596
-
21,104
— |
48,900[
48
Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1836.
Nuvarande
Föreslagen
Nya
Allönin
T
5*
Tillökning.
Aflöningen.
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
Transport
28,396
—.
21,104
48,900
—
1 Regements-Trumslagare
__
225
—
225
1 Trumslagare eller Hornblåsare ....
—
—
37
50
37
50
15 Trumslagare eller Hornblåsare ....
»
—
—
562
50
562
50
Till Medikamenter åt Regementets Korporaler och Vice Kor-
poraler
37
50
—
—
37
50
Summa
28,453
50
21,929
—
49,762)50
Kalkyl:
28,453: 50.
21,929: —
50,362: 50.
Nuvarande anslag
Tillökning
Härifrån bör afräknas ofvanstående Under
Officers-arfvoden
600: —
Återstår 49,762: 50.
Bil. JM 3 lill Kongl. Maj.ls Nåd. Prnp JM 1, om Statsverket 1836.
£i«. U .
Hallands Bevarings-Balaljon.
Nuvarande
Aflöning.
Föreslagen
Tillökning.
Nya
Aflöningen.
Rilssmj nt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
1 Bataljons-Chef
1,630
—
350
—
2,000
—
1 Kapiten
900
—
100
—
1,000
—
1 Dito
900
—
100
—
1,000
1 Löjtnant
573
—
325
—
700
—
1 Dito
375
—
325
—
700
—
1 Under-Löjtnant
d:o
300
—
200
—
500
—
1 Dito
300
—
200
500
1 (Under-Officer af Öfverbefäl) Sergeant
150
—
130
300
—
1 Dito dito
d:o
150
—
150
—
300
—
1 (Dito af Underbefäl) Furir
120
—
130
—
250
—
1 Dito dito
120
—
130
—
250
—
Summa
5,340
-
2,160
7,500
—
Bilt. lill 11. St. Brot. 1836 & 1837. i Sami 1 Afd. i Baft.
7
SO Bil. Jtä 3 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. JV2 1, om Statsverket 18S6.
Litt. X.
Wester-Norrlands Bevdrings-Bataljon.
Nuvarande
Föreslagen
Nya
Altoni n
a
O*
Tillökning.
Aflöningen.
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
Staben:
Chef och Major
1,300
—
500
2,000
Reg:ts-Ovartermästare, tillika Chefens Adjutant och korp-
sens Redogörare
825
—
175
—
1,000
Kompani-Staten:
1 Kapiten
750
—
250
—
1,000
3 Dito
2,250
—
750
5,000
1 Förste Löjtnant .
450
—
250
700
3 Dito
1,330
—
750
2,100
—
1 Andre Löjtnant
375
—
225
—
600
3 Dito
1,125
—
675
—
1,800
—
1 Under-Löjtnant
300
—
200
—
500
—
3 Dito
900
—
600
1,500
—
1 Fanjunkare
240
—
160
—
400
—
3 Dito ....
720
—
480
—
1,200
—
1 Sergeant
180
—
120
—
300
—
3 Dito
540
360
900
1 Furir
150
—
100
—
250
—
7 Dito
1 Korporal
1,050
57
50
700
—
1,750
37
50
23 Dito
862
50
—
862
50
1 Trumslagare (Hornblåsare)
37
50
—
—
37
50
7 Dito dito
262
50
—
—
262
50
Summa
13,905)
6,295
-1
20,200
—
Bil. M 5 lill Kongl. Maj is Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1836.
Si
Litt. F.
Nuvarande Aflöning vid Bevarings-Trupperna.
Lif-Bevärings-
Regementet.
Hallands
Infanteri-Ba-
taljon.
Wester-Norr-  lands Bevä-  rings-Ba-  taljon.
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
Staben:
Ofverste
4,680
—
—
—
—
Öfverste-Löjtnant
2,340
—
—
—
—
—
Major och Bataljons-Chef
4,740
—
1,650
—
1,500
—
Regements-Qvartermästare
990
—
—
—
825
—
Förste Adjutant
615
Andre Adjutant
540
—
—
—
—
Regements-Pastor
150
—
—
—
—
Regements-Auditör
225
—
—
—
—
—
375
—
—
—
—
—
Regements-Skrifvare
450
—
—
—
—
—
Regements-Trumslagare
—
—
—
—
—
Bataljons-Adjutant
255
—
—
—
—
Kompani-Staten:
1,050
—
900
—
750
—
Förste Löjtnant
450
—
375
—
450
—
Andre Löjtnant
—
—
—
—
375
—
Under-Löjtnanter
375
—
300
—
300
Fanjunkare
—
—
—
240
—
Sergeant
—
—
150
180
—
Furir
—
—
120
—
150
—
Ordonnans-Korporal
181
—
—
—
—
Korporal
—
—
—
—
37
50
—
—
—
—
—
Trumslagare eller Hornblåsare
—
—
—
37
50
Ii 2
Bil. M 3 lill Kony/. Maj:ls Nåd. Prvp. M i, om Statsverket l!!3S.
I. ett. r.
7
Öfversigt af den föreslagna Aflönings-tillokningcn vid Bevärings-Trupperna.
Lif-Bevnrings-
Hallands
Wesler-Norr-  lantis Heva-
Regementet.
taljon.
r*.
rings-lia
taljon.
Uil.ifllMII
R:dr
öre
R:d r
ö re
R:dr
öre
Staben :
Ofverste
520
....
Ofverste—Löjt nant ....
360
.
. -
Major och Bataljons - Chef
460
350
500
Regements-Qvartermästare
210
175
Förste Adjutant
285
- ...
■
Andre Adjutant
260
..
Regements-Pastor
* # • • .
150
___
,
Regements-Auditör
175
.
Regements-Läkare
. . -
.
Regemenls-Skrifvare
50
Regements-Trumslagare
225
Bataljons-Adjulant
120
—
—
—
—
Kompani Slaten:
Kapiten
100
250
Förste Löjtnant
550
325
—
250
Andre Löjtnant
225
Under-Löjtnant
225
—
200
—
200
Fanjunkare
300
—
160
Sergeant
225
—
150
120
Furir
187
50
130
100
—
Ordonnans-Korporal
169
—
Korporal
75
—
Vice Korporal  . .
50
Trumslagare eller Hornblåsare
1 57
50
—
—
11 il .Is 5 lil Kongl. Mijls Råd. Prop. JY? 1 om Statsverket IJJiiG. 33
Helft. r.
?
Öfversigt af de föreslagna nija lönerna får Bevarings-Trupperna.
Lif-Uevä-
rings Rcge-  meinel.
Hallands
Inia nioti-  lia t aljon.
Weiler'-Norr-  lands 11 e \ ii -  i inps-Da-  ta Ijitu.
Riksniv nt
R:dr
fini
öre
Rair
öre
Stuben:
Öfverste
5,000
—
—
—
—
Öfverste-Löjtnanl
<2.700
—
—
—
Major och Balaljons-Cbef
<2,'200
2,000
—
2,000
—
Regem ents-Qvarlermiislare
1,200
—
—
1,000
Förste Adjutant
900
—
—
—
—
Andre Adjutant
800
—
—
Regemonts-Pastor
500
—
—
—
—
Regeinents-Auditör
400
Regements-Läkare
575
—
—
—
—
Regeinents-Sk rifvare
500
—
—
—
Regements-Trurnslagare
225
—
—
—
—
Bataljons-Adjulant
575
Kompani-Staten:
Kapiten
1,400
1,000
1,000
—
'
Förste Löjtnant
800
700
700
Andre Löjtnant
—
—
600
—
Under-Löjtnant
600
500
—
500
—
Fanjunkare
300
—
400
Sergeant
225
300
—
300
—
Furir
187
50
250
250
Ordonnans-Korporal
550
—
—
—
—
Korporal
75
—
—
—
57
50
Yice Korporal
57
50
—
—
50
Trumslagare eller Hornblåsare
57
50
—
37
Bil. «tf 5 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JY§ 1, om Statsverket 1856.
T Att. Z.
Gottlands Nalional-Bevaring.
Nuvarande
Aflöning.
Tillökning.
Summa
Aflöning.
Riksmynt
R:dr
R:dr
R:dr
Staben:
1 Militär—Befälhafvare
1,200
—
1,200
1 Bataljons-Chef .
1,500
—
1,500
2 Dito
3,000
—
3,000
1 Stabs-Adjutant hos Militär-Befälhafvaren
arfvode
300
—
300
1 Bataljons-Chefs-Adjutant
»
130
—
150
2 Dito
300
—
300
Artilleriet:
1 Artilleri-Befälhafvare
730
750
1 Adjutant hos Artilleri-Befälhafvaren ....
»
—
150
150
1 Batteri-Chef
300
—
300
1 Dito
300
—
300
1 Flygel-Chef
130
—
150
3 Dito
450
—
450
1 Styckjunkare
150
75
225
1 Dito
»
150
75
225
1 Sergeant
»
100
50
150
5 Dito
500
250
750
1 Förste Konstapel
50
23
75
11 Dito
550
275
825
1 Andre Konstapel
50
15
45
23 Dito
690
345
1,035
1 Trumpetare
37'/2
12 V2
50
3 Dito
112'/a
37%
150
Till Lega för Exercishästar åt Beräringens Artilleri
. . . .
441
—
441
Informations-Verket:
1 Informations-Officer
150
75
225
1 Informations-Under-Officer
75
37%
112%
Till Skrifmaterialier samt Yed och Ljus ....
120
30
150
Transport
11,556
1,4521/2
13,008 %
Bil. JW 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Jt/i 1, om Statsverket 1836.
SS
Tyg-Staterne:
1 Tyg-Officer
1 Tygförvaltare (af särskilde medel ISO R:dr tillökning)
1 Pistolsmed
1 Stockmakare .
Riksmynt
Transport
lön
arfvode
Wisby Stads Beväring:
Infanteri-Kompaniet.
1 Kapiten  lön
1 Löjtnant  »
1 Under-Löjtnant  »
1 Under-Officer (Sergeant) arfvode
1 Dito
1 Dito
1 Korporal
1 Dito
1 Dito
3 Dito
i Spel
(Furir)
dito
»
»
»
»
»
»
»
Jägare-Kompaniet.
lön
1 Kapiten
1 Löjtnant  »
1 Under-Löjtnant
»
1 Dito
»
1 Under-Officer (Sergeant) arfvode
Dito
Dito
Korporal
Dito
Dito
Dito
Spel.
dito
(Furir)
dito
Landets Beväring.
1 Kapiten
20 Dito
lön
»
Nuvarande
Aflöning.
R:dr
11,356
450
675
135
135
600
375
260
100
66%
66%
32
32
24
72
30
600
375
260
260
100
66%
66%
32
32
24
72
30
30
900
18,000
Transport] 35,457%
Tillökning.
Summa
Aflöning.
R:dr
1,452 %
225
75
75
50
33%
33%
16
16
12
36
50
33%
33%
16
16
12
36
R:dr
13,008%
4 50
900
210
210
600
375
260
150
100
100
48
48
36
108
30
600
375
260
260
150
100
100
48
48
36
108
30
30
900
18,000
2,220% 37,678%
JiG Bil. NI .» lill Kongl. Majlis Nåd. Prnp. NI I, om Statsverket 12i.'6.
Nuvarande
Tillökning.
Summa
Aflöning.
Aflöning.
Riksmynl
R:dr
R:iir
R.dr
Transport
55,457%
2,220 V6
37,678%
1 Löjtnant * lön
450
—
450
20 Dito
»
9,000
—
9,000
I 1 Under-Löjtnant  »
500
—
300
23 Dito
)»
6,900
—
6,900
1 Regemcnts-Tiumslagare lön 130: —
arfvode 150: —
300
—
500
1 Under-Officer (Sergeant) arfvode
100
50
150
20 Dito dito
»
2,000
1,000
3,000
1 Dito (Furir) .... .... »
661.
33 %
100
41 Dito dito
»
2,733'/,
1.5 662 3
4,100
1 Extra Dito  »
30
—
30
45 Dito  . »
1,550
—
1,350
1 Korporal  »
32
16
48
41 Dito
»
1,312
6 5 ti
1,968
1 Dito
»
24
12
56
83 Dito
»
1,992
996
2,988
1 Extra Dito .
»
18
—
18
91 Dito
»
1,638
—
1,638
1 Spel  »
30
—
30
41 Dito  »
1,230
—
1,230
10 arfvoden åt Spel, som äro Fält-musikanter, ä 100 R:dr .
—
1,000
1,000
Civil-, Medicinal- och Klcreci-Staternc:
1 Sekreterare och Auditör  lön
300
150
450
1 Fältkamererare och Kassör  »
500
250
750
1 Magasins-Förvaltare och Sjukhus-Inspektor ... »
300
150
450
1 Sjukhus-Läkare  »
500
100
400
1 Under-Läkare  »
150
50
200
1 Rataljons-Prest  »
200
100
300
1 Kanslist  »
200
100
300
1 Kontors-Skrifvare  »
200
100
300
1 Vaktmästare
»
112'/.
—
112 %
Till Sjukvård, Ved och Ljus m. m
3,713
787
4,500
Till Skott-taflors underhåll
34'/,
69
103%
Summa R:dr Riksm:t
70,973 Vt
9,2067g
80,1807g
Bil. JM 5 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1836.
37
I/itt. A., a.
Underdånigt Förslag till Ny Pensions-Stat för Arméens befäl och tjenstemän.
a
•-<
Ko 73
ö
c 5'
Pension
<T>
—s
* o
a
cn
1
o ^
” o-  5
som
föreslås.
General-Befälhafvare i Militar-Distrikten, Kavalleri-Inspektören, General-
År
År
R:dr R:mt
Fält-Tygmästaren och Generalen för Fortifikationen
med rättighet dock att taga afsked vid 60 år, emot erhållande af endast
%:delar af det bestämda pehsions-beloppet, eller 4,800 R:dr.
Öfverstar vid Regementena, Chefen för Topografiska korpsen, Sekund-Che-  ferne vid de tre Lif-Gardes-Regementena samt Lif-Regementets Dra-
63
6,000
gon- och Hussar-korpser, Öfversten vid Ingeniör-korpsen . .
Öfverste-Löjtnanter och l:ste Majorer vid värfvado Arméen, (utom Werm-  lands Fältjägare-Regemente), Öfverste-Löjtnanter vid Topografiska korp-
60
5
3,000
sen och Ingeniör-korpsen
Öfverste-Löjtnanter och l:ste Majorer vid Indelta Arméen, Öfverste-Löjtnan-  ten och l:ste Majoren vid Wermlands Fältjägare-Regemente, Sekund-  Chefen vid Lif-Regementets Grenadier-korps, Chefen för Smålands Gre-  nadier-Bataljon, Cheferne för Norrbottens, Westerbottens och Jemtlands
Fältjägare-korpser;
2.dre Majorer vid värfvade Arméen, (utom Wermlands Fältjägare-Regemente),
Majorerne vid Topografiska korpsen och Ingeniör-korpsen, Majorerne
55
10
2,250
vid Artilleriet samt Majoren vid Itron-Prinsens Hussar-Regemente . .
2:dre och 3:dje Majorer vid Indelta Arméen, 2:dre Majoren vid Wermlands
Fältjägare-Regemente, Chefen för Jemtlands Häsljägare-korps, Cheferne
för Hallands och Wester-Norrlands Bevärings-Bataljoner, Majorerne vid
Lif-Regementets Grenadier-korps, Smålands Grenadier-Bataljon samt
55
10
2,000
Norrbottens, Westerbottens och Jemtlands Fältjägare-korpser .
lrste eller äldre Kapitener vid Topografiska korpsen, Artilleriet och Ingeniör-  korpsen, Sqvadrons- och Kompani-Chefer vid värfvade Arméen, (utom
55
10
1,500
Wermlands Fältjägare-Regemente), Batteri-Chefer vid Artilleriet
Bih. lill II St. Prol. 1836 A 1837. 1 Sami. 1 Afd. 4 Häft.
50
10
8
S8 Bil. JYi 3 till Kongl. Majus Nåd. Prop. JY2 1, om Statsverket 1836.
Ny pensions-  ålder.
Disponibla
under
Pension
som
föreslås.
År
År
R:dr R:mt
Professorn vid Topografiska korpsen
60
1,200
Sqvadrons- och Kompani-Chefer vid Indelta Arméen och Wermlands Fält-  jägare-Regemente, 2:dre eller yngre Kapitener samt Regements-Qvar-  termästare vid Regementen och korpser, Informalions-Kapitener vid Ar-  tilleriet och Place-Majoren i Götheborg, sä länge han innehar den lön,
tjensten af alder åtföljt
50
10
1,000
Regements-Auditörer och Regements-Skrifvare saint Sekreteraren vid Inge-  niör-korpsen
60
—
700
l:ste Löjtnanter och l:ste Adjutanten vid Regementen och korpser, Löjtnan-  ter vid Topografiska korpsen samt Adjutanten vid de Regementen och
korpser, der endast 1 Regements-Adjutant finnes på stat .
50
10
Regements-Stallmästure med Kongl, fullmakt vid Kavalleriet och Artilleriet,
Förrådsförvaltare vid Artilleriet samt Kassörer och Förrådsförvaltare vid
Ingeniör-korpsen
60
r 600
2:dre Löjtnanter samt 2;dre Adjutanter vid Regementen och korpser .
Bataljons-Läkare
50
60
10
500
Under-Löjtnanter vid Regementen och korpser, Fanjunkare vid Regementen
och korpser, Styckjunkare vid Artilleriet, Konduktörer vid Ingeniör-  korpsen, Tyg-Under-Officer, Bataljons-Adjulanter vid värfvade Rege-  mentena, Musik-Direktörer vid Regementen och korpser, Regements-  Trumpetare vid Artilleriet och Kron-Prinsens Hussar-Regemente .
Regements-Hästlakare och Besigtnings Rustmästare vid Artilleriet .
50
60
10
400
Balaljons-Adjutanter vid Indelta Regementen och korpser, Regements-Väb-  lar, Regements-Trumslagare och l:ste Hornblåsare, Sergeanter vid Ka-  valleriet och Artilleriet, Sergeanter vid öfriga Regementen och korpser,
som äro Öfverbefäls Under-Officerare, Under-Konduktörer vid Inge-  niör-korpsen, Mönster-Skrifvare, Divisions-Trumpetare vid Artille-  riet samt
50
10
500
Tyg- och Laboratorii-Skrifvare vid Artilleriet
60
—
Bil, JYi 3 till Kongl. Maj;ls Nåd, Prog. M 1, om Statsverket 1036.
Ny pensions-  ålder.
Disponibla
under
Pension
som
föreslås.
År
År
R:dr R:mt
Furirer, Under-Officers-Korporaier på stat, Sqvadrons-Trumpctare vid Ka-  valleriet, Batteri-Trumpetare vid Artilleriet, Hautboister och Fält-Musi-  kanter samt Sqvadrons-Hästläkare
50
10
200
Regements-Pistolsmeder och Sadelmakare samt Regements-Gevärssmeder och
Stockmakare
60
_
100
60
Bil. JV$ 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JY§ 1, om Statsverket 1856.
Litt. It. b.
Underdånigt förslag till ny Pensions-Stat får Gottlands Landtbevärings
befäl och tjenstemän.
Ny pensions-  ålder.
Pension
sorn föreslås.
*
År
R:dr R:mt
öre
Bataljons-Chef
SS
900
—
Kapiten
so
S40
Fältkamererare och Kassör
60
4S0
—
Tyg-Officer
50
Löjtnant
SO
i 270
Sekreterare och Auditör
60
Magasinsförvaltare och Sjukhus-Inspektor
60
Sjukhus-Läkare
60
240
—
Under-Löjtnant
SO
Kanslist
60
180
—
Kontors-Skrifvare
60
Under-Läkare
60
120
—
Bil. M 3 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. JW 1, om Statsverket 1856.
61
Eiitt. C. c.
Landt/örsvars-Departernenlels Kansli-Expedition.
♦
Nuvarande
Föreslagen
Nya
Aflönin
cr.
o*
Tillökning.
Aflöningen.
' Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
1 Expeditions-Chef
4,500
1,000
.
5,500
__
1 Expeditions-Sekreterare ....
2,767
50
1,732
50
4,500
A 000
1 Dito ....
2,767
50
1,732
50
4,500
1 Protokolls-Sekreterare ....
1,845
—
1,655
3,500
1 Dito ....
1,845
—
1,655
—
3,500
s nan
1 Dito ....
1,800
—
1,700
—
3,500
v o,uuu
1 Registrator
1,845
—
1,655
—
3,500
1 Kanslist
1,230
770
—
2,000
-
1 Dito
1,230
—
770
—
2,000
2,000
1 Dito
1,200
—
800
—
2,000
1 Kopist
. . .
615
—
385
—
1,000
—
1 000
2 Dito
1,230
—
770
—
2,000
1 Vaktmästare
416
50
183
50
600
—
600
1 Dito
416
50
83
50
500
500
Till gratifikationer åt extraordinarier .
450
550
—
1,000
—
—
Summa
24,158
—
15,442
—
39,600
—
—
Obs. Från Tillöknings-summan . . . 15,442.
afgå nuvarande Ljuspenningarne . 580.
då tillökningen blifver .... 14,862.
Antal
hästar.
62
Bil. J\i 5 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JVs 1, om. Statsverket 18S6.
liitt. Si. rl.
Landtfårsvars-Departementets Kommando-Expedition.
S:a
Riksmynt
Ar fvoden:
Expeditions-Chef
Anm. Uppbäres lön på stat, åtnjutcs endast skillnaden.
1 General-Stabs-Officer (Sous-Chef)
L Dito
3 Dito
1 Yngre Officer (Translator)
I Registrator och Redogörare
1 Stentryckare
1 Vaktmästare
Diverse anslag:
Till skrifmaterialier, ved och ljus, möblers och inventariers
underhållande, m. m
Ersättning för stallhyra, m. m. 6 hästar ä 100 R:dr .
Summa
Nuvarande
Andning.
Föreslagen
Tillökning.
I
Nya
Aflöningen.
R:dr öre R:dr öre
1,260
525
525
1,575
300
600
400
300
1,790
7,275
5,240
675
225
675
200
400
100
150
— 600
R:dr öre
4,500
1,200
750
2,250
500
1,000
500
450
1,790
600
6,265
13,540
Rationer.
Bil. JY§ 3 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. J\s 1, om Statsverket 1836.
63
Ijitt. E. e.
Stabs-Chefer och Adjutanter, tillhörande Generalitels-Stalen.
Nuvarande
Aflöning.
Föreslagen
Tillökning.
Nya
A(ldniugen.
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
Hulr
öre
1
Stabs—Chef hus General-Befälbafvare .
arfvode
900
—
300
—
i,200
—
4
Dito dito
»
3,600
—
1,200
—
4,800
1
Dito hos Chefen för Lif-Gardes-Brigaden
600
600
—
1,200
1
Dito hos Kavalleri-Inspektören .
»
600
—
300
—
900
1
Stabs-Adjutant hos General-Befälhafvare .
»
450
150
600
4
Dito dito
»
1,800
—
600
—
2,400
1
Dito hos Chefen för Lif-Gardes-Brigaden
300
300
600
—
1
Dito hos Kavalleri-Inspektören ....
»
300
—
150
—
450
—
Summa
8,550
—
3,600
—
12,150
Härtill finnes å Generalitets-Staten anvisadl:
Arfvoden till 7 Förste Adjutanter, ä 600
4,200
—
—
—
—
Dito till 6 Andre Adjutanter, u 450 .
. . .
2,700
—
—
—
—
—
1
besparadt Fördelnings-Läkare-arfvode
150
—
—
—
7,050
Brist.
5,100
64
Bil. M 3 till Kongl. Alaj:ts Nåd. Prop. Jtä A, om Statsverket 1856.
hilt. T. f.
Topografiska Korpsen.
Nuvarande
Aflöning.
Föreslagen
Tillökning.
Nya
Aflöningen.
Summa Tillökning.
Riksmynt
Milit är-St atén:
Öfverste och Chef
R:dr
3,750
öre
R:dr
2,250
öre
R:dr
6,000
öre
R:dr
1 ä 2,250 —2,250
Öfverste-Löjtnant
—
1,980
—
4,500
1 ä 1,980 — 1,980
Major
1,890
—
2,110
—
4,000
—
1 ä 2,110 —2,110
Förste Kapiten
1,890
—
1,110
3,000
—
2 ä 1,110 — 2,220
Andre Kapiten
660
—
1,540
2,000
—
3 k 1,340 — 4,020
Löjtnant
660
—
540
—
1,000
—
3 ä 340 — 1,020
Renritare
390
—
410
—
800
—
lä 410 — 410
Civil-Staten:
Professor
1,590
910
2,500
lä 910— 910
Vaktmästare
309
—
141
—
450
—
1 ä 141 — 141
Arfvode till 1 Informations-Officer . . . .
Expensmedel...........
150
300
150
500
—
—
Summa Tillökning 15,061
Bil. JM 3 lill Kongl. Maj.ts Nåd. Prof. JM 1, om Statsverket 1886,
68
Isitt. fm. g.
Artilleri-Staben.
Nuvarande
Aflöning.
Föreslagen
Tillökning.
Nya
Aflöningen.
Riksmynt
R:dr
öre
R-.dr
öre
R:dr
öre
\ Chef för Staben
1 Äldre Officer i General-Fält-Tygmäslare-
arfvode
1,080
420
—
1,500
—
Expeditionen
1 Äldre Officer vid General-Fält-Tygmästare-
dito
600
400
■
1,000
Ernbetet
dito
450
—
300
—
750
1 Yngre Officer
dito
500
—
200
—
500
—
2 Yngre Officerare
dito
600
400
—
1,000
1 Sekreterare
dito
300
—
300
—
600
—
1 Vaktmästare
dito
300
—
150
—
450
Skrifmaterialier, Yed och Ljus m. m. .
570
—
30
—
600
—
Summa
4,200
—
2,200
—
6,400
—
Bih till R. St. Prol. 1886 & 1887. 1 Sorn;. 1 Afd. A Haft.
9
66 Bil. JW 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. J\° I, om Statsverket 18S6.
IAtt. II. h.
Krigs- Kollegium.
Nu var unde
Aflöning.
Föreslagen
Tillökning.
Nya
Aflöningen.
Pension.
Riksmynt
R:dr
oro
R:dr
öre
R.dr
öre
R.dr
öre
Presidenten
9,000
_
9,000
7,000
-
(Åtnjuter nu 3,000 R:dr arfvode af särskilda
medel)
General-Fält-Tygtnästaren
—
—
(Njuter lön å Generalitetets stat.)
Chefen för Ingeniör-Korpsen
_
—
—
(Njuter lön å Generalitetets stat.)
General-Intendenten lön
3.900
1,600
5,500
'
1 Krigs-Råd »
1 Dito
3.900
3.900
1,100
600
—
5,000
4,500
4,000
—
1 Dito
3,900
600
4,500
.
1 Intendent vid fntendenrts-Militär-Kontoret »
750
2,750
3,500
5,000
—
1 Adjutant vid Presidents-Expeditionen, arfvode
300
500
800
—
—
1 Dito vid Artilleri- Militär—Kontoret »
500
500
—
800
—
—
1 Sekreterare  lön
2,400
1,100
3,500
i Advokat-Fiskal .... »
2,400
1,100
—
3,500
I Kamererare  , „
2,400
1,100
—
5,500
3,000
—
4 Dito ... . . »
9.600
4,400
14,000
t Krigs-Kassör  »
3,000
1,000
4,000
1 Registrator och Aktuarie .... »
1,800
700
—
2,500
2,500
1 Notarie .... . . »
1,500
700
2,200
3 Dito
. »
4,500
2,100
—
6,600
1 Kammarförvandt »
1,500
700
—
2,200
2 Dito
»
5,000
1,400
4.400
2,200
i Revisor .... ... »
1,500
700
—
2,200
2 Dito
»
3,000
1,400
—
4.400
I Bokhållare  »
1,500
700
2.200
3 Dito
»
4,500
2,100
—
6,600
1 Kanslist  >,
5 Dito
900
4,500
100
500
—
1,000
5,000
j 1,000
j 1,000
1 Kammarskrifvare  «
9 Dito
»
900
8,100
100
900
—
1,000
9,000
—
i Vaktmästare  »
525
75
—
600
600
—
1 Kammardräng »
375
75
450
j 4 50
4 Dito
. »
1,500
500
1,800
Till gratifikationer åt extra ordinarie tjenstemän
2,400
600
—
3,000
Summa
| 78,750
1
I
| 38,500
j
117,250
l
Bil. JYs 3 till Kongl. Majus Nåd. Prop. 1, om Statsverket 1836.
6?
Nuvarande
Aflönirigen.
Föreslagen
Tillökning.
Nya
Aflöningen.
Pension.
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
iire
Transport
Utrednings-Förråden.
Stockholms Förråd.
78,750
38,500
117,250
"
“
1 Intendent  . . arfvode
(Af särskilda medel årligen 975 R:dr.)
1,275
1,725
—
3,000
—
1 Förvaltare  »
(Af särskilda medel årligen 825 R:dr.)
675
—
1,825
—
2,500
—
1 Förråds-Skrifvaie  »
(Af särskilda medel årligen 375 R:dr.)
575
—
525
—
900
—.
1 Yaktmästare  »
(Af särskilda medel årligen i 00 R:dr.)
Götheborgs Förråd.
1 Intendent. (Af särskilda medel arfvode 975
225
150
375
lt:dr.)
—
1,200
—
1,200
—
1 Förvaltare. (Af särsk, medel 300 R:dr) arfvode
675
—
325
—
1,000
1 Vaktmastare  »
Christianstads f. d. Förråd.
225
25
250
1 Förrådsförvaltare arfvode
675
1 Vaktmästare  »
225
—
—
—
—
—
Summa
4,550
| —
5,775
|
9,225
—
1 ~
Summa Summarum
| 83,100
1-
j 44,275
| —
) 126,475
| —
1 -
Anm. Om sistnämnda 2:ne arfvoden, medelst innehafvarnes öfverflyttande på Allmänna Indragningsstaten,
få för löneregleringen användas, minskas motstående tillökningsbelopp med 900 R:dr.
Anlal
hästar.
68
Bil M 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prog. M 1, om Statsverket 1886.
Jjitt. I. i.
Öfver-Kommendants-Expeditionen i Stockholm.
S:a
Riksmynt
Öfver-Kommendanten arfvode
(Åtnjuter nu af särskilda medel 900 R:dr, så att tillökningen
egentligen utgör endast 600 R:dr.)
Anm. Om Ofver-Kommendanten innehar lön på Generalitets-Staten,
uppbäres af honom endast det nu
utgående arfvodet 900 R:dr.
Kommendanten (Öfverste), traktamente enligt grad .
(Åtnjuter nu Öfverste-traktamente eller 2,333 R:dr
årligen.)
Anm, Om Kommendanten är af Qfverste-Löjtnants eller
Majors grad, rättas traktamentet derefter.
Förste Adjutant (Kapiten), traktamente efter grad
Andre Adjutant (Subaltern-Officer), traktamente efter grad
Vaktmästare vid Expeditionen arfvode
Arrestant-Vaktmästare  »
Skrifmaterialier och Expenser
Ersättning för Stallhyra (för 4 hästar) . . . .
Nuvarande
Aflöning
pä Stat.
Föreslagen Nya
Tillökning. Aflöningen.
900
600
126
236
148
448
94
18
42
46
R:dr
öre
R:dr
1,500
1,500
1,655
2,555
403
75
1,003
603
6
730
215
40
600
1
54
450
400
—
400
73
Summa
Denna tillökning minskas med den å Riksstats-anslaget
jemväl utgående rations-ersättning för 3 tjenstehästar,
ä 180 R.dr
Återstår Tillökning
2,460 — 4,778 75 7,238 73
340
14,238
75
4
Anm. Då redan utgår:
Arfvode till Ofvcr-Kommendanten . . . 900: —
Traktamente till Kommendanten . . . 1,688: —
Tillökade rations penningar för dito . . 180: — 0 7„,..
så blir den egentliga tillökningen endast .... 1803: 78.
Rationel'.
Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856.
69
Litt. K, Te.
Kommendants-Staten.
Nuvarande
Föreslagen
Nya
Aflöning.
Tillökning.
Aflöningen.
Riksmynt
l:o Ofver-Kommendanter.
Stockholm.
Aflöningen för Ofver-Kommendanten, Kommendanten, m. fl.,
utgår enligt särskild stat.
Carlskrona.
Öfver-Kommendanten aflönas på Flottans stat.
2:o Kommendanter.
a) i befästade orter.
R:dr
R:dr
Rdr
Waxholm.
Kommendant (Ofverste-Löjtnant), traktamente efter grad
(Om Kommendanten endast har Majors grad, minskas trak-  tamentet derefter.)
Place-Major och Adjutant (Subaltern-Officer) traktamente
675
1,515
2,190
efter grad
—
730
730
Skrifmaterialier  .
30
20
50
Carlsten.
Kommendant (Ofverste-Löjtnant), traktamente efter grad
(Om Kommendanten endast har Majors grad, minskas trak-  tamentet derefter.)
Place-Major och Adjutant (Subaltern-Officer), traktamente
900
1,290
2,190
efter grad
—
730
730
Skrifmaterialier
30
20
50
Carlsborg.
Kommendant (Ofverste-Löjtnant), traktamente efter grad
(Om Kommendanten endast har Majors grad, minskas trak-  tamentet derefter.)
Place-Major och Adjutant (Subaltern-Officer), traktamente
2,190
2,190
efter grad
—
730
730
Skrifmaterialier
—
50
50
Transport
1,635
7,275 |
8,910
70
Bil. M 3 lill Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. Mi 1, om Statsverket 1836.
Nuvarande
Aflöning.
Föreslagen
Tillökning.
Nya
Aflöningen.
Riksmynt
R:dr
R:dr
R:dr
Transport
1,635
7,275
8,910
Kungsholmen.
Kommendant (Öfverste-Löjtnant) traktamente .
(Om Kommendanten innehar Majors grad, minskas trakta-  mentet derefter.)
Skrifmaterialier
525
12
1,665
8
2,190
20
Drottningskär.
Kommendant (Kapiten)
Skrifmaterialier
traktamente
375
12
628,73
8
1,003,73
20
Ny-Elfsborg.
Kommendant (Kapiten)
Place-Major och Adjutant (Subaltern-Officer) .
Skrifmaterialier
. .
traktamente
dito
750
22,30
253,75
750
7,30
1,003,73
730
50
Landsk rona.
Kommendant (Kapiten)
traktamente
675
22,30
328,73
7,30
1,003,73
30
Carlshamn.
Kommendant (Kapiten) ...*...
Skrifmaterialier
traktamente
575
12
628,73
8
1,005,73
20
bJ i öppna städer.
Götheborg.
Kommendant
Place-Major och Adjutant
Skrifmaterialier
arfvode
dito
900
375
68
—
900
575
63
Christianstad.
Kommendant
.
Skrifmaterialier
675
50
20
675
50
3:o Gränse- Befälhafvare.
Haparanda.
Gränse-Befälhafvare
Skrifmaterialier
525
30
475
20
1,000
50
Transport
7,019
12,064
19,083
Bil. NI 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. 1, om Statsverket 1ES6.
71
Nuvarande
Aflöning.
Föreslagen
Tillökning.
Nya
Aflöningen.
Riksmynt
Rak
R:dr
R:dr
Grislehamn.
Gränse-Befälhafvare
Skrifmaterialier
Transport
arfvode
7,019
525
22,80
12,064
475
7,80
19,083
1,000
30
Helsingborg.
Gränse-Befälhafvaro
Skrifmaterialier
arfvode
525
30
75
20
600
50
Ystad.
Gränse-Befälhafvare
Skrifmaterialier
arfvode
525
30
75
20
600
50
Malm ö.
Gränse-Befälhafvare
Skrifmaterialier
arfvode
dito
375
22,80
450
7,80
450
375
30
Gefle med Fredrikskans.
Gränse-Befälhafvare
Skrifmaterialier
arfvode
300
12
150
8
450
20
Summa
9,386
13,352
22,738
Till indragning föreslås: Kommendants -arfvode! vid f.
fästning, jemte skrifmaterialier
Besparadt på nuvarande stat för Kommendanten
d. Dalarö
557
. 225
762
762
Återstår Tillökning
(10,148)
12,590
72 Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JU 1, om, Statsverket 1836,
Jjitt. Xj•
Krigs-Akademien.
Nuvarande
Aflöning samt
Föreslagen
Ved- och Ljus-
Tillökning.
penningar.
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
1
Kanslers-Sekreterare
900
—
—
—
900
—
Befäl och Stab:
1
Guvernör
arfvode
3,420
62 %
2,579
37 %
6,000
—
Anm.: Om Guvernören, för annan befattning, uppbär lön
på Rikets stat, lullt motsvarande motstående tillök-
ning, åtnjutes endast aflöning på Akademiens stat
till förr vanligt belopp. Uppbär han deremot annan
lön, som icke fullt uppgår till nu föreslag
na tillök-
ning, åtnjutes skillnaden emellan denna lön
och arf-
vodet 6,000 R:dr.
1
Major
arfvode
1,498
43;,/„
751
56%
2,250
—
1
Qvartermästare
»
708
183/i
491
81%
1,200
1
Adjutant
»
326
75
273
25
600
1
Kamererare
»
960
18%
539
81%
1,500
—
1
Kassör, tillika Sekreterare hos Guvernören .
»
743
75
256
25
1,000
1
Slotts-Inspektor, som förvaltar Akademiens förråd
»
693
75
306
25
1,000
—
1
Kammar-Skrifvare
»
383
75
366
25
750
—
1
Ofver-Läkare
»
ISO
—
—
—
150
1
Läkare, som bor på stället, med skyldighet att
undervisa i förbands-lära
»
1,042
50
457
50
1,500
1
Väbel
»
352
37%
247
62%
600
Kompani-Staten:
1
Kompani-Chef
»
708
18%
491
81%
1,200
—
1
Dito
»
708
18%
491
81%
1,200
1
Kompa ni-Officer
»
401
75
348
25
750
—
7
Dito
»
2,782
25
2,467
75
5,250
—
Anm.: 2 Kompani-Officerare uppbära nu blott 586: 50.
Lär are-Staten:
1
Informations-Officer i Nautisk Astronomi, Navigation, Sjö-
taktik, Skepps-manöver, Sjö-artilleri, Tackling och Sjö-
kort-ritning
arfvode
742
50
1,057
50
1,800
Transport jl 6,523118%111,126181 % I27,650
Bil. JU 5 lill Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. JVj 1, om Statsverket 1836.
73
Nuvarande
Aflöning
sa m l
Föreslagen
Summa.
Vid- och
Ljus-
Tillökning.
penningar.
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
Transport
16 523
18 Va
11,126
81%
27,650
—
1
Infortnations-Oflicer i Taktik, Reglementen, Krigs-Artik-
lar oell Fälttjenst— öfningar arfvode
450
—
750
—
1,200
—
1
Dito i Artilleri, Handgevärs-lära och Målskjut-
ningar
»
742
50
457
50
1,200
1
Dito i Fästnings- oell Förskansnings-lära, samt
Broslagnings- och Förskansnings-öfningar . . »
742
50
457
50
1,200
1
Dito i Topografi, Kart-ritning och Itekognosce-
rings-öfningar . •.  »
742
50
457
50
1,200
—
t
Lektor i Theologi och Moral, tillika Slottspastor och Kyr-
koherde i Solna
lön
742
50
457
50
1,200
—
1
Dito i Svntlietisk och Analytisk mathematik . . »
1,747
50
1,252
50
3,000
—
1
Dito i Historia, samt mathematisk, fysisk och politisk
Geografi  »
1,747
50
1,252
50
3,000
1
Dito i Allmän Språklära, Svenska Språket, Stilskrif-
ning, Logik och Ämnesskrifning  »
1,747
50
1,252
50
3,000
—
1
Lärare i Franska Språket arfvode
1,218
75
581
25
1,800
—
1
Dito i Tyska dito  »
1,218
75
581
25
1,800
1
Dito i Engelska dito
»
300
—
450
—
750
—
1
Adjunkt i Theologi och Moral, samt Prediko-cmbetet,
tillika Komminister i Solna lön
517
50
232
50
750
—
1
Lärare i Gymnastik och Fäktning, med skyldighet att be-
kosta nödigt biträde vid undervisningen . . . arfvode
1,338
75
461
25
1,800
—
1
Dito i Teckning
»
528
75
71
25
600
1
Dito i Ridkonst  »
618
75
206
25
825
—
1
Dito i Musik  »
663
75
161
25
825
—
1
Dito, biträdande, i Sjövetenskapen .... »
300
—
450
—
750
—
1
Arfvode för undervisning i Skeppsbyggeri
225
—
75
—
300
—
1
Dito d:o i Angrnachin-lära .
300
—
75
—
375
—
1
Lärare, biträdande, i Förskansnings-lära och Broslagning
med tillhörande praktiska öfningar, Topografi, Kartritning
och Rekognoscering arfvode
—
—
750
—
750
—
Anm.: Detta arfvode utgår f. n. af Ingeniör-
korpsens medel.
1
Lärare, biträdande, i Mathematik .... »
648
75
251
25
900
—
1
Dito, d:o, d:o .... »
450
—
300
750
—
1
Transport] 55,514143 V,122,11 Oj56‘, 4
j 55,625
M A
| —
Bih. till R. St. Prot. 1836 & 1837. 1 Sami. 1 Afd. 4 Haft.
74
Bil. As 5 lill Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. Af 1, om Statsverket 1836.
Nuvarande
Aflöning samt
Föreslagen
Summa.
Ved och
Ljus-
Tillökning.
pennin
gar.
Riksmynt
R:dr
öre
R:cJr
öre
R:dr
öre
Transport
33,514
43 %
22,110
56%
55,625
—
1
Arfvode för undervisning i Mekanik oell Astronomi
300
150
—
450
1
Dito d:o i Naturlära
—
450
—
450
—
1
Lärare, biträdande, i Franska Språket
arfvode
450
300
—
750
—
i
Dito, d:o, i Tyska d;o
»
—
750
—
750
—
1
Dito för undervisning i Dans .
525
—
—
525
—
1
Dito d:o i Simning .
»
150
—
—
150
—
1
Arfvode för bestridandet af Styresmans-befattningen i Öfre
Afdelningen
—
300
—
300
—
1
Dito d:o d:o i Nedre Afdelningen
—
500
—
300
1
Dito för Bibliothekets vård och redovisning ....
198
75
101
25
300
Betjenings-Staten:
1
Sjukhus-Förestånderska
542
75
182
25
525
—
1
Fxtra Dito
243
37%
131
62 %
375
—
1
Vaktmästare
352
37'/2
172
62 %
525
—
i
Dito
352
37 V,
172
62%
525
—
1
Extra Dito
309
—
141
—
450
—
1
Förvaltare, som vårdar lista Kompaniets Bekläd-
nads-, Bevärings- och Remtygs-perscdlar
»
352
37 %
172
62%
525
1
Dito, dito 2:dra Kompaniets d:o
352
37 Vt
172
62%
525
—
1
Kusk
343
37'A
256
62%
600
—
1
Dito
343
37 %
256
62%
600
1
Trumslagaro
176
68%
123
31%
300
i
Klockare och Orgelnist
155
87Va
69
12%
225
—
1
Sprutlagare
52
68:i/i
7
31%
60
—
1
Skogvaktare
58
37 %
41
62%
100
—
1
Renhållare
326
68%
123
31 %
450
—
1
Vaktmästare för eldning och uppassning vid Akade-
miens i Staden varande embetsrum .
70
—
20
—
90
—
Summa 138,96»| 871/2
26,505112‘/2165,4751 —
Anm.: Från motstående Tillökningsbelopp . £6,SOS: 12%
afgår för till indragning föreslagna
löner och arfvode  1,573: —
Återstår erforderlig Tillökning . . 24,9.'0: 12%.
Bil. JU 3 lill Kongl. Majus Nåd. Vrop. JV? 1, om Statsverket l!tS6.
7S
Litt. jfl. tn.
Allmänna Garnisons-Sjukhuset.
Nuvarande
Aflöning.
Föreslag
Tillöknil
en
S-
Summa.
Riksmynt
Hulr
öre
H:dr
öre
R:dr
öre
1 Sekreterare hos Direktionen
Arfvode till 1 Vaktmästare (särskildt anvisadt) ....
375
150
125
—
500
150
=
Läkare-Staten.
1 Öfver-Fält-Läkare
1 Sjukhus-Läkare
1 dito
1 Under-Läkare, ä 32 sk. B:ko eller 1 Rulr R:mt om dagen
(förut 16 sk. B:ko eller 50 öre Runt).
7 dito dito dito
! 1 Apothekare, ä 2 R:dr B:ko eller 3 R:dr R:mt om dagen
(förut 1: 24 B:ko eller 2: 25 Runt).
1,800
750
750
182
1,277
821
50
50
25
450
450
182
1,277
273
50
50
75
1,800
1,200
1,200
365
2,555
1,095
—
Tjenst emanna-St atén.
1 Sjukhus-Kommissarie  1,200: —
särskild tillökning  300: —
1,500
300
1,800
1 Sjukhus-Skrifvare
1 Väbel, ä 16 sk. B:ko eller 50 öre Runt om dagen
1 Jourhafvande Under-Officer, ä 12 sk. B:ko eller 37£ öre
Runt om dagen
1 Arfvode för Räkenskapernas granskning
(enligt särskild anvisning).
547
182
136
150
50
50
87 \
202
50
750
182
136
150
50
87£
It e tje nings-Staten.
1 Förråds-Vaktmästare, ä 28 sk. B:ko eller 87 j öre Runt
om dagen
(förut 24 sk B.ko eller 75 öre Runt).
1 Medicjnal-Vaktmästare, dito dito
1 dito dito dito
1 Sjukhusdräng, ä 24 sk. B:ko eller 75 öre Runt om dagen
(förut 20 sk. B:ko eller 62| öre Runt).
273
273
273
228
75
75
75
12i
45
45
45
45
62 \
62 2
62|
621
319
319
319
273
37£
31\
371
75
Transport) t),672
j 50
3,443 75
13,116)25
76
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. Ni 1, om Statsverket 1856.
Riksmynt
R:dr
öre
R:dr
öre
R:dr
öre
Transport
9,672
50
3,445
75
13,116
25
1 Förestånderska för Sjukvaklerskorna, ä 28 sk. B.ko eller
87l öre R:rnt oin dagen
273
75
45
621
519
371
(förut 24 sk. B:ko eller 71! öre Runt).
1 dito dito dito
273
75
45
621
319
37i
1 Sjukvakterska, å 20 sk. B:ko eller 621 öre Runt om
dagen
182
50
45
621
228
121
(förut 16 sk. B:ko eller 50 öre Runt).
4 dito dito dito
730
—
182
50
912
50
1 Förestånderska för Tvätt och Lagning, ä i R:dr 4 sk. B:ko
eller 1 R:dr 62l öre om dagen
547
50
45
621
593
121
(förut 1 R:dr B:ko eller 1 Rulr 50 öre Runt).
1 Tvättpiga, å 24 sk. B.ko elier 75 öre Runt om dagen
225
—
48
75
273
75
(förut 225 R:dr Runt).
2 dito dito dito
450
—
97
50
• 547
50
1 Kokerska, ä 20 sk. B:ko eller 62l öre Bunt 228:121
,
förut beviljad tillökning a 4 sk. B:ko . . 45: 62.1
273
75
45
621
319
371
(föreslås nu till 28 sk. B:ko om dagen).
1 Kökspiga, ä 12 sk. B:ko eller 571 öre Runt 136: 87 i
förut beviljad tillökning  45: 62l
182
50
45
621
228
121
(föreslås nu till 20 sk. B:ko om dagen).
1 dito (med särskildt anvisad aflöning) .
182
50
45
621
228
121
(föreslås till 4 sk. B:ko förhöjning).
1 Baderska, ä 24 sk. B:ko eller 75 öre R:mt om dagen
205
31
68
44
273
75
(förut 18 sk. B.ko om dagen).
Tillkommer:
. •;
1 Matportion in natura för Väbeln, Jourhafvande Under-
officern och livar och en af de 19 till Betjenings-
Staten hörande personer, eller 21 st., beräknad för-
slagsvis till 64 R:dr 32 sk. B:ko eller 97 R:dr Runt
1,843
—
194
—
2,037
—
(Häraf redan för 19 personer anvisadt genom
Kongl. Brefvet den 12 Januari 1856).
På Indragnings-Staten
525
—
—
—
525
—
Summa
15,567
6
4,354 J 31 ^ |
19,921] 371
Nuvarande
Aflöning.
Föreslagen
Tillökning.
Summa.
Anm. Af ofvanstående 15,567: 6. finnas:
på Stat  12.850: 51.
särskildt anvisadt . 2,716: 75. jgggy. g
Bil. JYi 3 lill Kungl. M<ij:ts Nåd. Prop. JYs 1, om Statsverket 1836.
77
Litt. IV. ».
Förslag öfver det ökade årliga anslag, sorn erfordras för Högre Artilleri-Läroverket
från ock med år 1857.
Banko.
1:o. Arfooden och Aflöningar:
B'.di-
sk.
r.
Befiil och Stab.
1 Befälhafvare
500:
1 Tjenstgörande Alajor
500:
1 Adjutant
200:
100:
1 Läkare
200:
1 Redogörare för Medels- och Persedels-uppbörden
500:
Lärare-Staten.
1 Lärare i Matbemalik och Mekanik
1,000:
1 Dito i dito dito (Andre Lärare]
300:
1 Dito i Beskrifvande Geometri
500:
1 Dito i Fysik
500:
1 Dito i Kemi
500:
1 Dito i Artilleri
1 Dito i Artilleri-ritning
500:
1 Dito i Befästningskonst och Befästningsritning
600:
1 Dito i Krigskonst och Krigshistoria
600:
1 Dito i Topografi, Kartritning oell Rekognoscering ....
500:
1 Dito i Civil- samt i Väg- och Vattenbyggnadskonst . .
500: :
1 Arfvode för undervisning i Arlilleripjesers och Projektilers till-
verkning och besigtning
100:
(Sistnämnde arfvode utbetalas enligt Kongl. Brefvet af d.
26 Januari 1826 till den Officer, som är förordnad att
hafva tillsynen öfver tillverkningen af Artilleriets pjeser.)
2 Repetitörer, med arfvoden ä 300 R:dr hvardera .....
600:
Be tjen ing s - S t a ten.
1
1 Vaktmästare, med åliggande att handhafva Stallet, InVentarier m. m.
450:
1 Stalldräng, med 200 R:dr i årslön, 26 R:dr 32 sk. beklädnads—
hjelp samt 3 R:dr 16 sk. i städsel
230:
1 Dito med samma förmåner
230:
1 Dräng, för Yedsågning med samma förmåner
250;
1 Dito för dito med dito för 1 halft ar (vintern)
115:
Transport
9,755: |
78
Bil. M 5 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. Jtl 1, om Statsverket 18ö6.
Banko.
R:dr
sk.
r.
Transport 9,755:
För städning oell skurning i lektions-salar, logementer m. m. . . 300:
För Linnetvätten  200:
1 Renhållare  120:
10,375
2:o. Bibliotheliet:
Inköp af Böcker, Tidskrifter, Kartverk m. m. jemte Bokbindare-arbete ....
300
—
3:o. Fysiska Kabinettet:
Inköp och underhåll af Instrumenter och effekter, materialier lill experimenter ,
300
—
—
4:o. Kemiska Laboratorium:
Inköp och underhåll af Instrumenter och effekter, materialier till laborationer m. m.
250
—
—
5:o. Praktiska Öfningar:
Inköp och underhåll af Instrumenter, materialier, rese- och transport-kostnader,
traktamenten, handräckningars aflöning m. m. i och för dessa öfningar .
(Som dessa öfningar anställas en gång under loppet af två år och kost-  naden för dem hvarje gång uppgår lill 1,500 R:dr i medeltal, så upp-  föres här kostnaden för året till 750 R:dr.)
750
—
—
6:o. Ved och Lysning:
Inköp af Ved till Lektions-salar, Laboratorium, förvaringsrum för Instrumenter,
boningsrum, matsalar och tvättstuga m. m. med transport- och handräcknings-
kostnader  1,250: — —
1 Inköp af Ljus och Lampolja för de publika rummen och förstugor;
lampors samt öfriga lysnings-effekters inköp och underhåll 520: — —
Ljuspenningar ä 10 R:dr personen till Befälet (för upplysning af
dess embetsrum); till Repetitörer, Elever, Redogörare och
Vaktmästare , .
450:
2,020
1
7 :o. Resekostnad:
Till de Elever, som äro Officerare vid de i landsorten förlagda Artilleri-Regementen
för deras resor till opli från Marieberg
(Rese-ersättningen utbetalas enligt Kongl. Brefvet d. 24 Februari 1818.)
440
—
—
8:o. Inventarier för Undervisningen och Inqvai teringen;
Inköp och underhåll af effekter för lektions-salarne, af möbler, sängkläder, linne-  och öfriga servis-persedlar för inqvarteringen
862
24
-
Transport
15,297 j 24
—
Bil. JV? 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Proj>. Jt/> 1, om Statsverket 1836.
79
Banko.
R:dr
sk.
r.
9:o. Diverse:
Extra utglftsmedel, i enlighet med Kongl. Brefvet den 13 Januari
1824
Skrifmaterialier för undervisningen, Expeditioner och Redogörelsen
samt ritpapper m.
Transport
200:
150:
15,297
24
Öfriga Diverse utgifter
I0:o. Stallet:
4 st. hästars utfodring under året
Remonteringskostnad för 4 hästar å 30 R:dr pr häst ....
Hästarnes skoning, läkarevård och medikamenter
Inköp och underhåll af kör- och åkdon, seldon, kuskrockar och
380:
1,082: 24.—
120:
130:
930
öfriga stallpersedlar
420:
1,772
24
—
Summa B:ko R:dr
18,000
—
—
80 Bil. M 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JYi 1, om Statsverket 10S6.
Litt. O. o.
Arméens General-Stab.
3>
2
1
1
1
1
Si
Tpt | 15
Riksmynt
Militär- Staten :
1 Sekund-Chef lön
1 Ofverste-Löjtnant för Topografiska Afdelningen .... »
1 Dito tjenstgörande såsom Expeditions-Chef vid
Landtförsvars-Departementets Kommando-Expedition . . arfvode
Anmärkning: Uppbiires lön eller annat arfvode på stat, åtnjutes
endast skillnaden.
1 Major för Topografiska Afdelningen lön
5 Dito dito
»
1 Major, Sous-Chef vid Kommando-Expeditionen .... arfvode
Anmärkning: Innehafves lön pä. slat vid Regemente eller Korps, afstår
han deraf:
1 Under L jtnants-arfvode S00: —
samt till Koinpani-Disponent eller den, sorn förrättar
Majors-tjenst i dess ställe  200: — 7q0.
1 Major, Stabs-Chef vid Lif-Gardes-Brigaden arfvode
Anmärkning: Samma förbehåll som för föregående.
6 Majorer, Slabs-Chefer hos General-Befälhafvarne och Ka
valleri-Inspektören,
ä 2,000 R:dr  »
Anmärkning: Samma förbehåll som för föregående.
1 Kapiten, tjenstgörande vid Kommando-Expeditionen ... »
Anmärkning: Innehafves lön på stat vid Regemente eller
Korps, alstås ett Under-Löjtnants-arfvode SOO R:dr
5 Kapitener, tjenstgörande vid Hufvud-Stationen och vid Kommando-Expeditionen
arfvoden
Anmärkning: Samma förbehåll som för föregående.
1 Kapiten, tjenstgörande vid Hufvud-Stationen arfvode
Anmärkning: Samma förbehåll som för föregående.
5 Dito dito dito
»
0 Kapitener, tjenstgörande vid General-Befälhafvarnes staber, å 600
R:dr arfvode, utan afdrag
Civil-Staten:
1 Professor, tjenstgörande vid Topografiska Afdelningen . . lön
1 Fält-Sekreterare och Registrator  »
Transport
Föreslår.
R:dr
6,000
4.300
4.300
4,000
12,000
2,400
öre
2.400
12,000
1.300
7.300
1.500
4.500
5,000
2.500
1.500
69,8001 — 115
Ralioner.
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Jfö 1, om Statsverket 1836.
81
B
Tpt
13
S:a 13
Riksmynt
Transport
3 Vaktmästare, tvänne vid General-Stabs-Expeditionen och
Krigs-Arkivet samt den tredje vid Kommando-Expeditionen,
ä 450 R:dr lön
Diverse Anslag:
För undervisning i Taktik, Strategi och Krigshistoria . . . arfvode
För undervisning i Topografi och rekognoscering, Militär-Geo
grafi
och Militär—Statistik  »
För undervisning i Svenska och Norrska Arméens organisation
samt Indelnings-verket  »
För undervisning i de öfriga vapnens exercis-reglementen . »
Åt en Stentryckare i Kommando-Expeditionen  »
Till General-Stabens Fält-öfningar
Till Rese-Stipendier
Till inköp af Instrumenter, Kartor. Böcker m. m. för Krigs-Arkivet .
Expens-medel
Expens-medel för Kommando-Expeditionen
Ersättning för stallhyra för 13 hästar a 100 R:dr
Summa
Nuvarande tillgångar:
Topografiska Korpsens anslag  18,639: —
Kommando-Expeditionens anslag  7,275: —
Å Generalitets-Staten, anslaget till Adjutanter jemte 1
besparadt Fördelnings-Läkare-arfvode  7,050: —
Föreslår.
R:dr öre
69,800
1,350
750
600
450
150
500
1,000
4,000
1,500
1,150
1,800
1,300
13
84,350
32,964
Summa Tillökning i 51,386
Om löntillökning, på sätt alternativt blifvit föreslaget, sker för Topografiska
Korpsen, Kommando-Expeditionen och Adjutanterne å Generalitets-Staten,
minskas i följd deraf den egentliga kostnaden för
General-Stabens organisation med motsvarande belopp, eller
26,426
13
Egentlig Tillökning j 24,960j — j —
Bih. till R. St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 4 Baft.
11
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1856.
uvCi .Vt' .‘A
Bil. N:o 4 lill Kongl. Mnj.-ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 1
Utdrag af Protokollet öfver Sjöförsvars-Departementet tillhörande
Ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen, i Stats-Rådet
ä Stockholms Slott den 14 October 1856.
Närvarande:
Hans Excellens, Justitise-Slats-Ministern Gunther,
Hans Excellens, Stats-Ministern för Utrikes ärendena, Herr Friherre Lagerheim,
Stats-Råden: Herr Fåhreeus,
/Vallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Liner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou och
Almquist.
Angående förslag till reglering af utgifterna under Riks-Statens 5:te Hufvudtitel
för nästa Stals-reglerings-period.
Departements-Chefen, Stats-Rådet Ulner, föredrog i underdånighet, uti ett sammanhang,
de frågor som, vid uppgörandet af förslaget till reglering af utgifterna under
Riks-Slalens Femte Hufvud-Titel för nästa Statsreglerings-period, borde tagas under
öfvervägande, och deribland följande till Kongl. Maj:t inkomna underdåniga framställningar,
nemligen:
l:o. Förvaltningens af Sjö-Ärendena, efter vederbörandes hörande, afgitna underdåniga
Betänkande, i fråga om löneförbättringar för Flottans korpser och Stater;
2:o. Befälhafvande Amiralens i Carlskrona underdåniga skrifvelse, med särskildt
utsedde kommilterades förslag lill åtskilliga ändringar i de för Flottans Skeppsgossekorps
nu gällande stadganden, m. m.;
3:o. Förvaltningens af Sjö-Ärendena underdåniga skrifvelse, rörande behofvet
af förhöjning i beklädnads-ansiaget för Flottans Matros-korps;
4:o. Samma Embets-verks underdåniga hemställan om betäckande af yppad
brist å anslaget till durchmarsch-kostnader;
5:o. Samma Embets-verks anmälan om behofvet af särskilda medel för nybyggnader
m. m. vid Flottans stationer; och slutligen
6:o. Samma Embets-verks framställning, rörande väckte förslag om uppförande
af en ny bro emellan Kyrk- och Skeppsholmarne här i staden; hvarefter DepartementsChefen
afgaf bär nedan intagna, skriftligen författade yttrande:
Bih. till R. St. Proi. 1856 & 1857. 1 Samt. 1 Afd. 5 Haft. 1
2 Bil. N:o 4 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket i856.
“Uti de Nådiga framställningar rörande Sjöförsvaret, Eders Kongl. Maj:t vid de
sednaste Riksdagarne till Rikets Ständer allåtit, har Dess Nådiga omsorg förnämligast
varit rigtad åt Flottans materiel, hvarvid Eders Kongl. Maj:t, förmedlande de stridiga
åsigterna om det sjstem, som borde ligga till grund för sjöförsvaret, uttalat och vidhållit
den grundsats, att Flottans tvänne hufvudafdelningar vore för Rikets försvar och
sjelfbestånd hegge lika vigtiga och att således den materiel som finnes, borde vara i
fullständigt skick, antingen han tillhörde den ena eller andra afdelningen och lika omsorgsfullt
vårdas. Denna grundsats har äfven hyllats af Rikets Ständer, som med en
frikostighet, hvilken ej nog kan erkännas, understödt Eders Kongl. Maj:ts oaflätliga bemödanden
för det föresätta målets ernående, i följd hvaraf äfven Flottan, om den än
icke hunnit försättas i det fullständiga skick, som varit afsedt, likväl redan befinner
sig i ett tillstånd, som, för icke så lång tid tillbaka föga anadt, bär vittne derom, att
de på densamma gjorda uppoffringar icke varit förspillda, och jemväl tillåter att med
någon tillförlitlighet bedöma vidden af deni, som ännu erfordras. Innan jag går alt
inför Eders Kongl. Majit i underdånighet framlägga den närmare utredningen härom,
vågar jag dock utbedja mig Dess höga uppmärksamhet för tvänne frågor af väsendtligt
inflytande på Flottans framtid, den ena rörande personalens aflönings-förhållanden och
den andra dess öfning.
Medan lösningen af Flottans egentliga lifsfråga, eller den om arten och sammansättningen
af dess fartygs-materiel ännu var mera oviss, och den befintliga materielen
med de otillräckliga anslag, som till dess underhållande bestodos, icke utan svårighet
kunde skyddas emot fullkomligt förfall, var det ej att förvänta, att synnerlig
uppmärksamhet skulle egnas Flottans personal, helst nödvändigheten af denna personals
tillvaro kunde med allt fog ifrågasättas, då sjelfva det vapen, för hvars förande
och skötande den skulle vara afsedd, syntes hemfallet ål förstörelsen. Under sådana
omständigheter kunde ej heller personalen sjelf ega anspråk att blifva ihågkommen;
och när omsider allmänna meningen förenat sig derom, ali Sverige borde ega ett kraftigt
sjöförsvar, så framt dess sjelfständighet och anseende såsom Stat icke skulle sättas
på spel, samt att hvad för denna del af försvarsverket fanns åtgjord!, ej borde utdömas,
utan tvärtom fullföljas och förbättras med ledning af vunnen erfarenhet och under
tillbörligt afseende på landets egendomligheler, visade sig krafven på anslag för
detta vigliga ändamåls vinnande, i följd af den förflutna lidens försummelser, blifva så
betydliga, alt till deras tillfredsställande de tillgångar, som för sjöförsvaret kunde afses,
nära uteslutande måste användas och således personalens länge närda förhoppningar på
förbättrade lefnadsvilkor än vidare lemnäs åsido, särdeles som, i den mån materielen
kom i brukbart stånd, det äfven började allmännare inses, alt för den personal, åt
hvilken ledningen och skötseln deraf var anförtrodd, och borde beredas tillfälle till
förvärfvande af de derför nödiga egenskaper samt att alltså för dess öfning större anslag
borde beviljas. Den förkofran, flottan i löljd häraf under den sednaste tiden i
materielt hänseende alltmer vunnit och hvarigenom den är på väg att åter intaga sitt
tillbörliga rum bland Rikets försvarsmedel, har visserligen för personalen, mån som den
är om sitt vapens anseende, inneburit icke ringa tröst under de försakelser, den med
sina äfven förr i allmänhet otillräckliga löner nödgats vidkännas; men maleriela försakelser
bekämpas icke i längden med moraliska skäl och förnuftsgrunder, minst sedan
de blifvit outhärdliga. Med Flottans löntagare, synnerligast inom de lägre graderna,
har det för öfrigt, genom den under sednare åren rådande och alltjemt fortfarande
dyrheten å de flesta lifsförnödenheter, kommit derhän, alt den i stat bestådda aflöningen,
oaktadt all möjlig inskränkning i lelnadskoslnaden, knappt för någon förslår till
beredande af ens den larfligaste bergning och att de lägst lönade befinna sig i verklig
Bil. No 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1f om Statsverket 1856. 3
nöd samt derföre sistlidne och innevarande år måst af Eders Kongl. Majit, så långt för
handen varande besparings-tillgångar det medgifvit, med tillfälliga gratifikationer understödjas.
Ett sådant tillstånd, som måste betaga löntagarne all båg för tjensten och
föra dem till obestånd, bör icke längre få fortfara, såsom ock Eders Kongl. Majit
täckts förklara genom det mig redan sistlidne år gifna uppdrag att i underdånighet in
komma
med förslag till förbättring, i den mån sådan kunde vara af behofvet påkallad,
af embets- och tjenstemännens vid dé Sjöförsvars-Departementet tillhörande embetsverk
och korpser lönevilkor; och jag anser mig derföre pligtig att nu i underdånighet yrka
en allmän löneförbättring för de till Sjöförsvaret börande stater och korpser, efter de
grunder jag torde för hvarje af dem särskildt få föreslå och hvilka Eders Kongl Majit
säkert skall finna billiga, då de ifrågaställda löneförbätlringarne i allmänhet knappt
motsvara skillnaden emellan letnadskostnaden nu och vid den tid, då nu gällande stater
utfärdades, samt för många ej ens ersätta den vid 1840—1841 årens riksdag bort
tagna
förmånen att efter riksmarkegångspris tillgodonjuta förhöjning för den under lönerna
inbegripna spanmål. Om jag alltså antager, att emot berörda löneförbättringar,
hvad beloppen angår, icke något kan vara att erinra, anser jag ock, hvad Flottan särskildt
angår, för synnerligen angeläget, att deras äskande icke fördröjes, emedan i annat
fall flertalet af det yngre befälet och gemenskapen säkerligen icke längre skall
tveka att utbyta den till de lörsta lefnadsbehofvens fyllande otillräckliga vedergällning,
som nu beslås dem för tjensten vid flottan, emot den rikliga utkomst, de hafva att
påräkna i den enskilda industriens tjenst, vid allmänna arbeten, och eget nog, äfven
vid en och annan af statens nybildade inrättningar. För framgången af en angelägenhet,
' sådan som denna, visa sig dessutom, älven med hänseende till de behöfliga tillgångarne,
omständigheterna synnerligen gynsamma, då, under ingen föregående tidsperiod,
samtidigt Rikets drätsel varit mer blomstrande samt välmågan i landet större
och allmännare spridd, än i den närvarande.
Då jag nu öfvergår till framställningen af de särskilda behof för sjöförsvaret,
som i det föregående blifvit antydda och till hvilkas fyllande medel borde vid nu instundande
riksdag af Rikets Ständer begäras, utber jag mig i underdånighet att få anmäla
frågorna derom i den ordning, hvartill behofvens fördelning i sådana, som fordra
ständiga eller ordinarie anslag, och sådane, som äro att anse såsom tillfälliga eller
inom viss tid begränsade och således blott kräfva extra anslag, samt, hvad de förra
beträffar, Riks-Statens nuvarande uppställning föranleder; och förekommer då först,
under rubriken:
P.o Aflönings-Stalei'.
Departementets Kansli-Expedition. Med undantag af Expeditions-Chefen, hvars
befattning tillkom först år 1840, qvarstår Expeditionens personal, i likhet med dess vederlikar
inom de öfriga fördelningarne inom Eders Kongl. Majlis Kansli, ännu med den
aflöning, som för densamma bestämdes år 1834, eller för 22 år tillbaka, ehuru de förvaltande
verken under tiden kommit i åtnjutande af mer och mindre betydliga lönförhöjningar.
De nu för nämnde personal, med afseende pä den sedermera väsendtligt
stegrade lefnadskostnaden, ifrågasatta löneförbättringar öfverensstämma med hvad
för de öfriga Stats-Departementens Expeditioner i underdånighet föreslås; hvarvid jag
särskildt i underdånighet hemställer, att Expeditionens Kanslist, som nu emot arfvode
utöfver lönen bestrider Registrators-göromålen, må i stället fä uppföras såsom Registrator
med lön och skyldighet att tillika Kanslist-göromålen förrätta. Enligt* det på omförmälde
grunder uppgjorda förslag, deruti, till jemförelse, äfven de nuvarande lönerna
4 Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856.
finnas angifna och hvilket, likasom öfriga längre fram förekommande förslag blifvit
Riksmynt beräknadt samt torde under Litt. A få detta Protokoll biläggas, skulle af
löningssumman för Expeditionen blifva R:mt R:dr 18,900: —
då, om derifrån afdrages hvad Slaten nu består med ... ,, „ 12,057: 50.
den erforderliga tillökningen således utgör  Kunt R:dr 6,842: 50.
hvaremot förslagsanslaget till skrifmaterialier och expenser in. m. för Expeditionen komme
att minskas med beloppet af de nu till dess personal utgående ljuspenningar 310
Riksdaler Riksmynt, som vid tillträdet af de nya lönerna skulle indragas.
Departementets Kommando-Expedition. Uti denna Expediiions stat föreslår jag
i underdånighet den förändring, att arfvodet för Expeditionens Chef, nu i staten upptaget
tili 900 R:dr, må, i likhet med hvad för Chefen för Landtförsvars-Departementets
Kommando-Expedition blifvit föreslaget, ökas till 4,500 R:dr R:mt, med förbehåll att,
om lön eller annai arfvode på stat åtnjutes, endast skillnaden får uppbäras; att de begge
AdjutanteVnes arfvoden må blifva, såsom deras vederlikars vid nyssnämnda Expedition,
ökade lill 750 R:dr för hvardera, samt att vaktmästarens arfvode, 330 R:dr, må höjas
till 600 R:dr, eller det aflöningsbelopp, hvartill Kansli-Expeditionens vaktmästare blifvit
uppförd. Anslagssumman för Expeditionen skulle sålunda förhöjas till R:dr R:mt 6,600: —
och, då derifrån afdrages nuvarande anslaget med ,, ,, 2,280: —
tillökningen alltså blifva ,, ,, 4,320: —-
Det härom uppgjorda förslag är betecknadt med Litt. B och torde, likasom öfriga
aflöningslörslag och andra bilagor, som af mig åberopas, få vidfogas detta protokoll.
Förvaltningen af Sjö-Ärendena. Detta Embets-Verk, för hvilket under den 1
Mars 1853, utfärdades en efter dåvarande aflönings-förhållanden vid öfriga Kollegierne
lämpad aflönings-stat, som dock hittills ej kunnat till fullo tillämpas, i anseende dertill
att en på indragning ställd Revisor med lön efter förra staten ännu qvarstår, har nu
uti afgifvet slatsförslag endast uppfört de i nyssnämnde stat upptagna aflöningsbelopp,
men dock tillika underdånigst anhållit, dels alt dessa mätte varda tillökade i den mån,
som Eders Kongl. Maj:t kunde i Nåder tinna med billighet och förändrade förhållanden
förenligt, dels ock att Nådig framställning måtte göras till Rikets snart sammanträdande
Ständer om lörbemälde Revisors öfverilyttande på Allmänna Indragnings-Stalen. Sistberörde
begäran finner jag ej skäl att i underdånighet tillstyrka, men hemställer deremot,
att, med bibehållande af de i nu gällande stat bestådda arfvoden för Förvaltningens
Chef och Militär-Ledamöter m. fl. till oförändrade belopp, Verkets Civilpersonal
och Vaktbeljening må i Nåder förhjelpas till sådan löneförbättring, som nu för deras
vederlikar inom de öfriga förvaltande Verken ifrågasattes. Det förslag Litt. C, till förbättrade
aflöningar för Förvaltningen, jag efter de i sådant afseende inom Stats-Rådet
öfverenskomna grunder låtit upprätta ocb nu vågar Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
underställa, slutar med en summa af R:dr R:mt 34,750: —
hvadan, efter afdrag af nuvarande stats-summa med . . ,. ,. 28,330: —
för Verkets aflöning skulle erfordras en tillökning af ... R:dr Runt 6,420: —
hvarutöfver jag, enligt ForValtningens likaledes gjorda hemställan, utber mig att här få
utföra ett emot det bidrag lill Förvaltningens aflöning, som nu frän Lots- och Fyringsstats-medlen
utgår, svarande belopp af R:dr R:mt 4,001: 50, hvars uppförande på Stat
jag desto heldre i underdånighet anhåller, att Eders Kongl. Maj:l täcktes af Rikets Ständer
äska, som nämnde medel äro för sitt egentliga ändamål väl behöfliga.
1 afseende på de till Förvaltningens personal nu utgående ljuspenningar, hvilka
vid tillträdet af de nya lönerna, om de beviljas, skulle upphöra, torde jag fä yttra mig,
Bil. N.-o 4 lill Kongl. Mnj:ts Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 4856. 5
när frågan om regleringen af anslaget till skrifmaterialier m. m. för nämnde Embetsverk
förekommer.
Flottans Officers-Korps tjenar ännu, smärre jemkningar inom staten oberäknade,
med samma löner, som vid 1824 års reglering, eller för 32 år sedan, i Nåder < bevil jades.
Om icke den emellan då och nu liggande långa tiderymd, med derunder inträffade
förhållanden, som verkat till väsendtligt fördyrande af lefnadskostnaden, ensamt
skulle göra tillfyllest för att ådagalägga behofvet af en betydligare förbättring i korpsens
löner, bör dock en jemförelse emellan dessa och dem, som åtnjutas af Émbels- och (
Tjenstemän inom Verk och Stater, hvilkas organisationer under tiden blifvit förändrade,
ej derom lemna något tvifvel. Jag har derför ock ansett mig pligtig att inför Eders
Kongl. Majit i underdånighet framlägga en efter förändrade omständigheter lämpad ny
Aflönings-stat för nämnde korps, vid hvars uppgörande jag utgått frän den grundsats,
att en hvar löntagare borde af lönen, i de lägsta graderna åtminstone för sin person,
och i de högre älven för familj, kunna hafva en tarflig utkomst, derifrån jag dock
trott, hvad Premier- och Sekund-Löjtnants-graderna angår, en afvikelse lämpligen kunna
ske, med hänseende dertill, att af desse Officerare de förre oftare äro kommenderade
och de sednare under större delen af sin tjenstetid inom graden höra vara stadde på
öfnings-expedilioner, så framt de skola blifva för sjökrigsljenslen duglige, och under
tiden i uppburna traktamenten njuta en eljest behöflig lönefyllnad. Uti berörde statsprojekt
har jag, för öfrigt, utan att vilja biträda Förvaltningens af Sjö-Ärendena gjorda
hemställan orri en fullständig återgång till 1824 års organisation af Flottans Offieerskorps,
ansett mig böra, till återställande af de vid sednaste regleringar af korpsen
borttagna, men med skäl saknade utsigter till vinnande af befordran och förbättrad
inkomst, hvarigenom nit och håg för tjenstepligters uppfyllande onekligen hos de tjenande
säkrast underhållas, i underdånighet föreslå sådan ändring af nuvarande stat,
att Komniendör-Kaptensgraden fördelades i tvänne lika stora lönekfasser, hvarigenom
antalet löner af l;sta klassen blefve ökadt med frenne; att alla lönegradalioner inom
Kaptensgraden försvunne; att Kapten-Löjtnantsgraden ökades från 60 till 80, med fördelning
i 2:ne lika talrika löneklasser, eller 40 i hvarje, hvilket vore desto mera angeläget,
sorn vid större rustningar brist yppats på lämpliga ämnen till Sekoud-platser
på större och Chefsplatser å mindre fartyg, samt för öfrigt de äldste i denna grad,
der de fleste af Flottans Officerare stadna, äro hehöfliga såsom Båtsmans-KompaniChefcr;
men att deremot Premier- och Sekund-Löjtnantsgraderna, utan fördelning i
löneklasser, minskades med 10 hvardera, hvilket, hvad särskildt angår sistnämnde grad,
synts mig lämpligt, äfven derföre, att densamma icke bör vara talrikare, ärr att den i
allmänhet kan hinna genomgås på 4 till 5 år, under hvilken tid Sekund-Löjtnanten
rätteligen hör genom expeditioner hållas i jemn öfning och förvärfva sjönransskap,
hvars saknad hos Flottans Officers-korps alltid kommer alt menligt inverka pä vapnets
tjenstbarhet. Det på nu angilha grunder fotade stalslörslagel slutar sig
på .' R:dr Bunt 474,000; —
sä alt, då nuvarande aflöningssumrnan är „ ,, 239,100: —
derutöfver skulle erfordras ett belopp af ,, „ 234,900; —
Då jag likväl, med kännedom örn de flera betydliga, dels anslagstillökningar och
dels nya anslag, som icke blott för sjöförsvaret, utan äfven för alla öfriga statsförvaltningsgrenar
ifrågasättas, icke nu vågar i underdånighet påyrka Nådigt bifall till det
förslag, för hvars hufvudgrunder jag nyss redogjort, får jag i underdånighet Eders Kongl.
Maj :ts Nådiga pröfning underställa ett annat, genom min försorg upprättadt, förslag
Litt. D, deri antalet tjenster inom hvarje grad af Flottans Officers-korps bibehållits
såsom nu gällande stat deni upptager samt endast lönerna blifvit efter lefnadsbehofven och
6 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o i, om Statsverket 1856.
förut angifna grunder förhöjda. Detta förslags slutsumma uppgår till R:dr R:mt 402,500: —
och, då derifrån afdrages nuvarande anslaget ....... „ 239,100: —
den erforderliga tillökningen således lill
„ 163,400: —
Flottans Under-Officerare. För dessa gäller äfven, i afseende på behofvet af
löneförbättring, hvad här förut vid frågan om en sådan för Officers-korpsen blifvit anfördt;
men derjemte blir det ock för Flottans framtida tjenstbarhet, i den mån dess
materiel försättes i brukbart skick, högeligen angeläget, att nämnde personal i förhållande
derefter förstärkes. I enlighet med Förvaltningens af Sjö-Ärendena afgifna förslag
hemställer jag derföre i underdånighet att, jemte det de befintliga lönerna skäligen
förbättras, deras antal må tillika ökas med 40, men deremot till någon besparings vinnande,
antalet af l:a Klassens eller Flagg-Under-Officerarnes löner minskas från 22 till
12 och i stället en tillökning ega rum i 2:dra Klassens löner från 95 till 106, samt i
3:dje Klassens löner från 163 till 202, dessa sistnämnda fördelade i 2:ne klasser, så
att löneklasserna blifva 4; och kommer, då summan af det på dessa grunder upprättade
förslag Litt. E. uppgår till R:dr Runt 179,100: —
men nuvarande stat endast består
„ „ 87,609: —
för den nja statens genomförande att erfordras en tillökning af „ „ 91,491: —
jemte det Flottans Under-Officerare, hvilka icke, lika med deras vederlikar vid Ar
méen,
ega förmånen af beklädnadshjelp, skulle fortfarande få tillgodonjuta hvardera 3
tunnor spanmål in natura, hvartill äfven, hvad de nu ifrågaställa nya Under-Officerstjensterna
angår, tillgång å spanmålsanslaget för Flottans aflöningsstater förefinnes;
hvaremot den nu från Matros-korpsens Stat utgående särskilda löneförbättring åt OfverKonstaplar
och Öfver-Skeppare skulle upphöra, samt förhöjningen i gaget för de Matroser,
som förordnas till Under-Officers-Korporaler, utgå för endast 40, såsom ock i
förslaget för sistnämnde korps blifvit iakttaget.
Flottans Marin-Regemente har jag, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad
Förvaltningen af Sjö-Ärendena föreslagit, ansett böra bibehållas vid nuvarande nummerstyrka,
men denna fördelas på 8 i stället för 10 kompanier, så att de begge Rataljons-Cheferne
upphörde att tillika vara Kompani-Chefer, hvilket i disciplinärt hänseende
är af ganska stor vigt; hvaremot antalet Officerare borde lemnäs oförändradt,
med afseende på deras behöflighet för så väl den vanliga tjenstgöringen, som Rlekingé
Läns Reväringsmanskaps vapenöfningar; och instämmer jag likaledes uti Förvaltningens
förslag, att Marin-Regementets, likasom öfriga till Flottans Stationer uppfordrade, eller
der ständigt tjenstgörande, manskap bör förses med för uppehället tillräckligt underhåll
in natura (portion) eller värdet deraf efter fastställd spisordning från särskildt för ändamålet
på Femte Hufvud-Titeln, under rubriken -.Diverse Anslag, uppförd t förslagsanslag, emot
det att af nuvarande gaget på staterna för manskapet bibehålles, under benämning
portionspenningar, ett visst belopp, att kontant utgå och för dag bestämmas till 6 öre
Riksmynt pr man, hvaraf karlen synes mig för bestridandet af smärre utgifter vara i
behof. På dessa grunder har jag, med ledning tillika af jemförliga organisationer inom
Arméen och med iakttagande af såväl nödiga löneförbättringar, som den tillökning i
värfningspenningarne af 1 R:dr 50 öre pr man årligen, Eders Kongl. Majit under den 19
November sistlidne år föraniäts att tills vidare i Nåder bevilja, låtit uppgöra det förslag
Litt. F, som nu Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning underställes och hvilket, med utelemnande
af det efter 25 öre om dagen för hvarje tjenstgörande karl beräknade naturapprtions-värdet,
såsom afsedt att påföras det ifrågasatta särskilda förslagsanslaget
Bil. N:o 4 till kongl. Mapts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 7
slutar på R:dr R:mt 90,570: 80.
hvadan, då dertill lägges nyssberörde portions-värde med . „ „ 56,137: 50.
hela anslaget för Regementet blifver „ „ 146,708: 30.
samt, efter afdrag af nuvarande slats-anslag „ „ 96,188: 49.
tillökningen således  „ „ 50,519: 81.
1 afseende på behofvet och nödvändigheten, att Flottans tjenstgörande gemenskap
får komma i åtnjutande af tillräcklig föda på här ofvan antydt sätt, och att erforderliga
tillgångar dertill anvisas, anser jag mig, till undvikande af omsägelser, böra i underdånighet
åberopa hvad Chefen för Landtförsvars-Departementet i ämnet utförligt anfört,
men tillika hemställa, att den spisordning, som för Arméens värfvade manskap
kan varda fastställd, äfven må för Flottans gemenskap blifva gällande, samt att de af
gemenskapen, som äro gifte, må berättigas alt antingen uttaga portionen in natura eller
erhålla godtgörelse derför efter det för året bestämda portionspris.
Flottans Matros-Korps. Lika med Befälhafvande Amiralen i Carlskrona och
Förvaltningen af Sjö-Ärendena anser jag en tillökning af 200 man i nämnde korps’
nuvarande styrka (400 man) vara alldeles oundgänglig, derest korpsen skall uppfylla
sin bestämmelse att förse Flottan med förhandskarlar och Under-Officersämnen. Enligt
ett efter sålunda tillökad styrka eller 600 man uppgjordt förslag Litt. G., dervid ofvan
uppgifna grunder för allönandel af Marin-Regementels gemenskap blifvit i tillämpliga
delar följda samt, i afseende å befälet, annan ändring ej egt rum, än alt antalet
Korporaler ökats från Still 16, erfordras för korpsens egentliga aflöning R:dr Runt 37,982: —
eller med tillägg af nalura-portionsvärdet „ „ 54,750: —
(som skulle påföras del här förut ifrågaställda förslags-anslag)
en summa af
„ 92,732: —
så att, om derifrån afdrages nuvarande anslaget med
„ 48,037: 50.
den behölliga tillökningen blifver R:dr R:mt 44,694:50.
Flottans Kanonier-Korps. Denna korps anser jag för närvarande kunna lemnäs
oförändrad till nummerstyrkan, men böra erhålla lika underhållsvilkor med Matroskorpsen,
samt, då Kanoniererna visat sig icke laga permission på den hittills afsedda
tiden af 3:ne månader, underhållet beräknas för helt år, samt antalet öfverkanonierer
ökas till 20. Det efter dessa grunder beräknade förslag Litt. H. visar ett anslagsbehof
i kontant af
R:dr R:mt 14,854: 80.
hvartill bör läggas värdet af manskapets natura-portioner med „ „ 18,341: 25.
(äfven afsedt att påföras merberörde förslags-anslag)
då hela kostnaden blifver „ „ 33,196: 5.
och således, om nuvarande anslag afdrages med „ „ 20,716: 22.
uppkommer ett anslagsbehof utöfver hvad nu bestås af . . R:dr R:mt 12,479: 83.
Flottans Skeppsgosse-Korps. Befälhafvande Amiralen i Carlskrona har uti sitt
Betänkande om aflöningsförbättringar m. m. vid der förlagda Korpser och Stater af
Flottan, föreslagit och Förvaltningen af Sjö-Ärendena tillstyrkt, alt Skeppsgosse-korpsen
måtte frän 280, deruti inbegripne de 75, som för närvarande äro uppförde på
Flottans underhålls-stat, ökas till 300 Skeppsgossar, hvilka, så långt utrymmet det medgåfve,
borde förläggas i kasern, och att, till bestridande af kostnaderna för deras inkasernering,
måtte ä anslaget på 5:te Hufvud-Tileln till diverse behof uppföras ett belopp
af 2,000 R:dr Runi. Derjemte har uti det af en särskildt tillsatt kommitté afgifna
samt af förbemälde Amiral och Embetsverk i det hufvudsakligaste förordade förslag
till åtskilliga ändringar uti de för Skeppsgosse-korpsen gällande stadganden, hvarom
8 Bil. N:o 4- till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 4856.
jag redan förut gjort underdånig anmälan, blifvit liemställdt att, till befrämjande af
Skeppsgossarnes så väl fjsiska som moraliska utveckling genom tidig och jemn tillsyn
öfver dem under uppväxten, åldern för gossarnes antagning måtte, i stället för nu
stadgade 13, bestämmas i allmänhet till 10 å 11 år, samt alla gossarne förläggas i kasern,
för hvilket ändamål den nu befintliga, som rymmer blott 140, borde, likasom
kokhuset, tillbyggas; att, då en uppväxande gosse behölde lika stark föda som en fullvuxen
karl, så vida icke bans utbildning skulle hämmas, för Skeppsgossarne malte, i
stället för nu efter blott f af manskaps underhåll beräknade utspisningsslal, få med
några jemkningar tillämpas den för kaserneradt manskap gällande spisordning, samt
således jemväl brödportionen för dem höjas till hvad manskap bestås eller 2 skalp,
dagligen för hvardera; att i Skeppsgossarnes nuvarande, för bevarande af deras helsa
och bibehållande af snygghet, otillräckliga heklädnadsstal måtte tillvägabringas sådan
ändring, att hvarje gosse årligen erhölle en klädesbeklädnad och, utom redan bestådda
2:ne skjortor af blångarnsväf, ytterligare en lärftsskjorta med blå krage, saint att, i
stället för kavajer af grått kläde, anskaffades sådane stortröjor, som brukas af Matroskorpsen
och Bätsmanshållet, på sex års brukningstid; att till beredande af ärlig öfning
i sjö- och artilleri-exercis åt sä många skeppsgossar, som dertill kunde ifrågakomma,
ett nytt fartyg af uppgifna större dimensioner, än det hittills för ändamålet begagnade,
mätte varda anskaflädt, samt att stadgandet i gällande Reglemente för Skeppsgossarne
om deras karlskrifning jemväl till Timmermans- och Handtverks-Staten måtte borttagas,
helst erfarenheten visade, alt duglige varfsarbetare bättre bildades genom lärlingar, antagne
efter håg och fallenhet för de särskilda yrkena.
Då Matros-korpsen pä här förut föreslagna sätt ökas, blir det desto mer angeläget,
alt äfven Skeppsgosse-korpsen, såsom nu ifrågaställdt blifvit, förstärkes, som det
är från denna sednare korps, som den förra hufvudsakligen skall rekryteras, och jag
tillstyrker derföre i underdånighet hvad Befälhafvande Amiralen i Carlskrona och Förvaltningen
af Sjö-Ärendena i detta afseende föreslagit, äfvensom den af förbemälde
kommitterade gjorda hemställan om förbättrade utspisningsvilkor för Skeppsgossarne,
såsom, i min lanke, på ovedersägliga skäl grundad. Under förutsättning af Eders Kongl.
Majtts Nådiga bifall härtill, har jag på ofvan antydda grunder och med iakttagande,
att det afEders Kongl. Majit under den 26 sistlidne Augusti tills vidare Nådigst beviljade
arfvode af 450 R:dr R:mt åt en vid Skeppsgosseskolan, för befrämjande af undervisningen
derstädes, anställd Duplikant blifvit uppfördt och arfvodet för en förut
vid undervisningen biträdande Under-Officer i stället besparats, låtit upprätta det förslag
till aflöning för Skeppsgosse-korpsen, Litt. /., jag nu får Eders Kongl. Maj:ts Nådiga
pröfning underställa och hvilket slutar på R.dr R.mt 5,856: 80.
hvartill bör läggas: dels värdet af natura-underhållet med . . „ „ 27,375: —
(som skulle påföras merberörda nya förslags-anslag för dylika
utgifter)
dels ock den af Förvaltningen beräknade inkaserneringskostnad med „ „ 2,000:
(hvarmed anslaget till diverse behof skulle ökas)
då hela utgiftssumman blir R:dr R:int 35,231: 80.
samt, efter afdrag af hvad nu är i Stat beslådt, eller . . . „ „ 15,371: 14.
behofvet af anslagstillökning för korpsen skulle blifva . . . R:dr R:mt 19,860r66.
Till denna summa måste dock läggas de „ „ 2.600: 62.
som från anslaget till Flottans materiel nu utgå till underhållande
af 75 Skeppsgossar och uti den uppgifna nuvarande af
lönings
-
Bil. N:o 4 till Kongl. Mnj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 9
löningssumman äro inbegripna, helst delta belopp är påräknadt
såsom tillgång på berörde anslag och der kommer att minska
behofvet af anslagstillökning. För Skeppsgosse-Korpsen skulle
således verkliga tillökningen blifva  R:dr R:mt 22,461: 28.
Rland öfriga af merbemälde kommitterade väckta frågor anser jag mig, på de
uppgifna skälen, böra i underdånighet förorda de af dem föreslagna förändringar i
Skeppsgosse-korpsens beklädnads-stat, dock med den jemnkning alt, i stället för en
klädesbeklädnad årligen, endast två sådana beklädnader på tre år må hvarje skeppsgosse
bestås, hvarigenom den erforderliga tillökningen i nuvarande beklädnadsanslag för
korpsen nedsättes lill R:dr 3,291: 97. årligen, hvilket belopp, i händelse hvad nu i ämnet
af mig blifvit bemstäldt, vinner Eders Kongl. Maj:ls nådiga bifall, torde få ihågkommas
vid regleringen af anslaget till beklädnad för mariner, matroser, kanonierer och
skeppsgossar, samt då der utföras. Hvad derefter angår förslaget om hela skeppsgossekorpsens
inkaserneratide, så hemställer jag i underdånighet, att afgörandet deraf må tills
vidare i nåder uppskjutas, men den dermed sammanhängande frågan om anslag för
skeppsgosse-kasernens och kokhusels tillbyggande jemte deraf följande anskaffningar,
hvartill tillgång ej af ordinarie statsmedel kan beredas, Eders Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
underställas, då jag längre fram kommer alt i underdånighet anmäla öfriga behof
för flottans stationer, som äfven måste med extra anslag afhjelpas; och beträffande
slutligen Kommitterades bemställanden om nedsättning af antagnings-åldern för skeppsgossarne,
— om upphäfvande af stadgandet rörande deras karlskrifning jemväl till
Timmermans- och Handtverks-slaten, samt om anskaffande af nytt exercisfärtyg åt
skeppsgossarne, så afstyrker jag desto heldre de tvenne första, som föreskrifterna derom
i 1848 års nådiga Reglemente äro på goda skäl grundade, och anser den sistnämnda
icke för närvarande föranleda lill något Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut,
enär det till skeppsgossarnes exercis hittills använda fartyg af Kommitterade sjelfve
ansetts först efter några år blifva otjenstbart, och annat för ändamålet mera lämpligt
fartyg då torde finnas att tillgå samt nybyggnad således kunna undvikas.
Flottans Konslruklions-Korps. Då vid äldre löneregleringar och äfven den af
år 1824 så väl Kongl. Majit sorn Rikets Ständer ansett denna Korps, enär dess tjensteåligganden
kräfde icke mindre vetenskaplig bildning och trägen sysselsättning än Ingenieur-Korpsens
tjenstebefatlningar, således ock böra njuta lika aflöningsvilkor med
denna sednare, har enahanda grund jemväl blifvit följd vid uppgörandet af det förslag
till löneförbättringar för Konstruktions-Korpsen, Litt. K, som nu Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning underställes. Delta förslag, derifrån, enligt Förvaltningens af SjöÄrendena
hemställan, uteslutits ett af hittills bestådda arfvoden för lönlöse Officerare,
slutar sig på  R:dr R:mt 30,650: —
hvadan, efter afdrag af nuvarande aflöningssumman .... „ „ 19,185: —
den erforderliga tillökningen uppgår till R:dr R:mt 11,465: —
Flottans Machinist-Officer are äro nu lill antalet blott tre; men, som della antal
redan befunnits otillräckligt och, i den mån ångkraften allt mer användes på Flottans
fartyg, behofvet af Machinist-Officerare äfven i samma förhållande ökas, har jag
icke dragit i betänkande att biträda Förvaltningens af Sjö-Ärendena underdåniga hemställan,
att löner för ytterligare tvä sådana Officerare nu må af Rikets Ständer i nåder
äskas, och föreslår alltså underdänigst för Machinist-Officerare, med inbegrepp af de
nya lönerna och förbättring af de redan befintliga, såsom Eders Kongl. Maj:t läcktes
inhemta af det förslag, Litt. L, jag nu får Dess nådiga pröfning underställa, en för
Bih.
till R. St. Prot. 1856 di 1851. 1 Sami. 1 AJd. 5 Haft. 2
10 Bil. N:o 4 till Kongl. Moj:ts Nåd. Prop. N.-o 4, om Statsverket 4856.
höjd aflöningssumma af R:dr Runt 10,500: —
eller, efter afdrag af nuvarande lönebeloppen med .... „ .. 4,725: •—
ett tillskott af
R:dr Runt 5,775: —
Flottans Mekaniska Korps. För Officerarne på stat vid denna korps finner jag
mig böra i underdånighet föreslå löneförbättring efter de för deras vederlikar vid (lottans
Officerskorps följda grunder, äfvensom jag, uppå Förvaltningens af Sjö-Ärendena
förslag, hemställer, dels att, emot indragning af arfvodet för tillfälligt biträde, lön nu
å staten uppföres för en Sekund-löjtnant, som uppgifvits lör Ijenstgöringen i Carlskrona
vara behöflig, dels ock att nuvarande lnslrument-direklörs-lönen må från staten
utgå och- i stället å Handtverks-staten upplagas aflöning för en Instrument- och Kompassmakare.
Enligt häröfver uppgjordt förslag, Litt il/, hvilket jag nu får Eders Kongl.
Maj:t i underdånighet förelägga, skulle för korpsen komma att erfordras ,en aflöningssumina
af
R:dr Runt 7,500: —
och då derifrån afdrages hvad nu bestås med
,, „ 5,130: —
tillökningen blifva , R:dr Runt 2,370: —
Flottans Civil-Stat. Hvad angår denna stat, så har Förvaltningen af Sjö-Ärendena,
bland annat, föreslagit, att vid Carlskrona station måtte uppföras nva löner för
en Inspektor, såsom Redogörare för Beklädnadsförrådet, och lör en Registrator vid Befälhafvande
Amiralens Kansli, men deremot lönerna för en Regemenlsskrifvare, en
Kanslist och två Kammarskrifvare samt arfvodet för Kommissförrådets värd besparas,
samt att vid Stockholms station, med hänseende lill betydlig tillökning i göromålen,
måtte bestås löner för en Kammarförvandt samt ytterligare en Förvaltare i och för
vården af Beklädnadsförrådet och uppbörden i Flottans nya kruthus, äfvensom, då
Auditörs-befattningen ansetts böra skiljas från Sekreterare-tjensten, för en Auditör,
som tillika skulle biträda Varfs-Chefen med civil-göromål, hvaremot en Kanslistlön kunde
indragas. Med undantag af sistberörda tjensteförändring, anser jag mig böra biträda
hvad Förvaltningen i öfrigt föreslagit, men tror mig derjemte, etter inhemlade upplysningar
om Ijenstgöringens gång inom Civil-Staten i Carlskrona, kunna tillstyrka ytterligare
indragning af nio Kammarskrifvare derstädes, emot det att 1 lnvenlarie-Förvaltare,
2 Regementsskrifvare och Proviantmästaren i stället hvardera erhålla ett anslag af 500
R:dr R;mt till aflönande af tillfälliga skrifvare-biträden; och har jag, med iakttagande
af nu ifrågaställa förändringar samt uppförande af lämpliga lönetillökningar, hvarvid
lägsta graden icke kunnat föreslås till högre lön än 800 R:dr eller hvad Sekund-Löjlnanterne
af l:sta klassen skulle komma att åtnjuta, lälil upprätta del förslag lill löneförbättringar
för nämnde Civil-personal, jag nu får inför Eders Kongl. Majit i underdånighet
framlägga; slutande sig delta förslag, Litt. N, på en summa af
R:dr Runt 100,800: -
hvadan, efter afdrag af nuvarande aflönings-anslag . ... „ „ 60,159: 50.
för nämnde personal skulle erfordras en anslagstillökning af . R:dr R:mt 31,640: 50.
Flottans K/eresi-Slal. För denna Stats medlemmar, bland hvilka Bataljonspredikanterna
vid Stockholms station nu frän 5:le Hufvud-Titelns Aflöuings-besparingar
uppbära lönefyllnader, hvardera med 300 R:dr Runt, hvilka skulle indragas, hafva åtskilliga,
emot hvad Förvaltningen af Sjö-Ärendena föreslagit, nedsatta löneförhöjningar
blifvit uppförda, och skulle derigenom, såsom det förslag, Lill. O. jag nu lär Eders
Kongl. Maj:l till Nådig pröfning förelägga, utvisar, aflönings-summan för Kleresi-Sla
ten
komma att uppgå till R:dr Bunt 7,495: —
samt således, efter afdrag af nuvarande anslag
., 5,595: —
för samma stat erfordras en tillökning af
H:dr Runt 1,900: —
Bil. N.-o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd, Prop. N:o •/, om Statsverket 1656. II
Flottans Medicinal-Stal. Utaf Förvaltningen af Sjö-Ärendena tär visserligen en
fullständig omstöpning af denna stat med betjdiigt förhöjda löner och äfven förändrade
benämningar ifrågaställd; men, då nuvarande stat icke längre tillbaka än vid 1850
och 1851 årens Riksdag af Eders Kongl. Majit och Rikets Ständer godkändes samt
sedermera icke ens hunnit komma till full verkställighet, anser jag, för min del, icke
lämpligt att deri nu föreslå annan förändring, än att lönerna, på sätt det Eders Kongl.
Majit härmed underställda förslag, Litt. P, utvisar, något förhöjas, samt att de å staten
med tillhopa 587 R:dr 50 öre Emit uppförda löneförhöjnings-arlvoden för Eataljons-Läkare
derifrån uteslutas, så framt Eders Kongl. Majit i Nåder täcktes, hvarom
jag underdånigst vågar anhålla, af Rikets Ständer begära och desse medgifva, att, i
likhet med hvad vid sistförflutna Riksdag blef Arméens Eataljons-Läkare förunnadt,
jemväl Flottans Eataljons-Läkare, hvilkendera graden de än innehafva, må, i stället för
dem nu efter 8 års tjenstgöring tillkommande 50 procents löneförhöjning, efter 6 års
oalbruten och berömlig tjenst i nämde egenskap kunna, uppå vederbörlig anmälan hos
Eders Kongl. Majit, från Allmänna Indragnings Staten erhålla en årlig förhöjning af
187 Ridr 50 öre Rimt å innehafvande lön och, efter vidare i 4 år fortsatt enahanda
tjenstgöring, ytterligare en lönetillökning af 112 Ridr 50 öre nämnde mynt, hvarvid
dock den jemkning i beloppen lämpligen kunde ega rum, att det förra bestämdes till
200 Ridr och det sednare till 100 Ridr Rimt.
Omförmälde förslag slutar med en summa a f Ridr Rimt 16.600.- —
och då nuvarande anslaget afdrages med
„ „ 13,162: 50.
blir således tillökningen * Ridr Rimt 3,437i 50.
Då, såsom nu underdånigst anmälda förslag till löneförbättringar lör de under
Sj ö lo rs v a rs-D e pa r lem e n t e t lydande Stater och Korpser gifva vid handen, vid bestämmandet
af de nya lönebeloppen jemnförelse egt rum med hvad löntagarne nu under
olika benämningar njuta i inkomst, så vidt tillförlitlig uppgift derom kunnat erhållas,
har dermed varit afsedt, så väl att alla löntagare, söm kunde anses tillhöra samma
grad och hvilkas tjenst beredde Staten ungefärligen enahanda fördelar, borde blifva
lika a (lönade, som ock att all af Staten hittills medgifven ständig inkomst utöfver lönen
hädanefter borde indragas och försvinna. Jag tillstyrker derföre i underdånighet
att, såsom vilkor för nu föreslagna allmänna lönereglering med olvannämnde Stater
och Korpser må, derest den vinner framgång, varda stadgadt, att all beräkning af
spanmål under lönerna äfvensom ljuspenningarne, der sådana nu åtnjutas, skola upphöra,
samt derjemte särskildt för Förvaltningen af Sjö-Ärendena, i afseende på sportler
i tjensten, lända till efterrättelse hvad derom i allmänhet är för de Förvaltande
Verken föreslaget. För öfrigt och med hänseende till nödvändigheten att, i händelse
merberörda löneförbättring genomföres, förändrade grunder för pensioneringen af Flottans
personal äfven bestämmas, hvarom jag uther mig att straxt härefter få i underdånighet
afgifva förslag, föranlåtes jag underdånigst föreslå, att de af Sjöförsvarets
civila embetsverk och stater, som ega delaktighet i Amiraiitets-krigsmanskassan, må,
likasom Flottans mifitär-stater och efter samma grund som vid dessa är iakttagen, få
sina löner, efter förhöjningen, fördelade i lön och tjenstgöringspenningar samt att dessa
sednare må, då beviljad tjenstledighet eller iråkad sjukdom vara utöfver ett år, kunna
indragas och besparas, dock med iakttagande i omlörmäldta fall, hvad nuvarande löntagare
angår, att, om, efter afdrag af tjenstgöringspenningarne, den återstående lönen
skulle för någon befinnas understiga beloppet af ordinarie lönen efter nu gällande stat,
fyllnaden må från de indragna tjenstgöringspenningarne erhållas.
Med nu framställda förslag lill löneförbättringar för Flottans korpser och stater
sammanhänger, såsom jag nyss tillåtit mig antyda, på det närmaste en annan fråga af
12 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket i856.
icke mindre, men måhända större, inflytande på flottans tjenstbarhet än de förra,
nemligen:
Pensioneringen. Denna åligger nu hufvudsakligast Amiralilets-Krigsmanskassan, i
enlighet med de i Nådiga Reglementet för dess förvaltning af den 20 Oktober 1838
stadgade grunder, hvarigenom de till pension från kassan berättigade af befäl och vederlikar
tillförsäkrats att vid afskedstagande! erhålla följande pensionsbelopp:
Innehafvare af 300 R:drs lönefördelar och derunder, fulla beloppet,
deröfver lill och med 600 R:dr — 95 procent,
„ 800 „ - 90 „
?! » n 1,200 „ — 85 „
„ 1,000 „ - 80 „
„ 2,000 „ — 75 „
samt för Amiralsgraderna 2,000 R:dr,
hvarvid med lönefördelar förstås, för militären lön och tjenstgöringspenningar samt för
civilstaterna lön och såsom lönetillökning bestådda arfvoden. Kunde nu en hvar pensionsberättigad
påräkna alt vid föréskrifven lefnads- och tjensteålder få af den utlofvade
pensions-förmånen komma i åtnjutande, skulle i afseende å flottans pensionsväsende
icke något återstå att önska, helst onekligen pensionsbeloppen äro väl afpassade efter
så väl lefnadsbeholven, sedan tjenstgöringen upphört, så framt de tjenandes löner varit
skäligen tillräckliga, som den ålder, vid hvilken pensionen skall reglementsenligt få
tillträdas ; men, enligt 48 § i det åberopade pensions-reglementet, får af kassans medel
till pensionärers underhåll endast anslås hvad fonden dertill kan utgöra, och ty värr,
hafva under en längre tidsföljd tillgångarne visat sig vara otillräckliga, hvartill dels
räntefotens fall och dels indragningen till statsverket al vissa kassans inkomster emot
för lågt beräknade vederlag väsendtligen varit vållande. En följd af denna för kassans
bestånd visserligen betryggande föreskrift har emedlertid blifvit, att då flertalet af flottans
embets- och tjenstemän sakna enskild förmögenhet och således äro, för egen och
sina familjers bergning efter alskedet, beroende af de pensioner, som från amiralitetskrigsmanskassan
skola erhållas, de ock i allmänhet, ehuru stor benägenheten alt lemna
tjensten än må vara, dock finna sig nödsakade att i densamma qvarstadna och endast
genom ingifna afskedsansökningar reservera sin rätt att eller tur, i den mån kassans
tillgångar det medgifva, erhålla afsked och dervid komma i åtnjutande af pensionerna.
Förhållandet härmed är dock, dess värre, nu sådant, alt dylika ansökningar mäste i
åratal ligga oanmälda, i brist af tillgång i kassan för pensionernas utgörande. Det
menliga inflytande på tjenstbarheten bos flottans befäl, som härigenom uppstår, afhjel—
pes väl i någon mån, men dock mindre än önskligt vore, genom flottans reserv-stat,
så länge anslaget är inskränkt till nuvarande jemnförelsevis ringa belopp. Men förhållandet
blir betänkligare, sedan befälets löner blifvit ökade, då det är all förutse, att
åtminstone högst få skola taga afsked och ålnöjas med pensioner från förberörda kassa,
om dessa skulle förklaras fortfarande böra beräknas efter nuvarande lönerna ; och det
blir således nödvändigt all vara betänkt på någon åtgärd, som skulle kunna motverka
omlörmälda menliga följd af löneförbättringen.
I sådant afseende och då de för bestämmande af pensionerna vid arméen föreslagna
grunder visat sig i tillämpningen på flottan leda dertill, att pensionerna för vapnets
både högre och lägre befäl med vederlikar af civil-slaterna skulle antingen blifva
högst obetydligt förbättrade, eller komma alt understiga de, enligt amiralitets-krigsmanskässans
reglemente, nu utgående pensionsbeloppen, samt jag alltså icke vågar obetingadt
tillstyrka berörda grunders antagande för flottan, utber jag mig att i stället få i
underdånighet föreslå, alt alla lill pension från Amiralitels-krigsmanskassan berättigade
Bil. N:o i lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket i856. 13
embets- och tjenstemän samt betjente förklaras skola vid afskedstagande! erhålla pensioner,
beräknade eller 66| procent af de blifvande lönerna, med rättighet likväl för
dem bland nu tjenande löntagare, hvilka efter denna beräkningsgrund skulle erhålla
lägre pensioner än de enligt gällande Pensions-Reglemenle dem nu tillkommande, att
vid pensionsrätlen efter nu innehafvande löner vara hibehållne, så länge de i samma
befattningar qvarstå.
För åtnjutande af de nya pensionerna, borde tillika stadgas såsom vilkor:
l:o Att lönfördelarne, hvarmed förstås lön- och tjenslgöringspenningar samt den
löneförhöjning, som efter vissa års tjenstgöring tillfaller åtskillige civile Tjenstemän
och Läkare, uti tvenne år uppburits af den pensionssökande, och denne deraf till
Amiralitets-krigsmanskassan erlagt stadgade afgifter, hvilka, i stället för nu utgående
4, bestämmas till 6 procent af de nya pensionerna.
2:o Att, för erhållande al full pension, Amiraler af alla grader, Kommendörer
och deras militäre vederlikar böra hafva uppnått 60 års ålder, men för öfrige militäre
embets- och tjenstemän af alla grader och korpser förblifva gällande den lefnads- och
tjensteålder, som i 1838 års reglemente för Amiralitets-krigsmanskassan föreskrifves,
nemligen 55 lefnadsår och 30 tjensleår; dock med förbehåll, att alla de, som full pension
undfå, skola vara skyldige att, efter erhållet afsked, uti sin grad tjenstgöra, när
de, vid inträffande krig eller eljest förekommande större rustningar, till tjenstgöring
vid Flottans stationer inkallas, Amiraler och Regemenls-officerare lill fyllda 65 år,
samt öfrige militäre embets- och tjenstemän till fyllda 60 år, hvaremot Flottans civile
embets- och tjenstemän, som ega delaktighet i nämnda kassa, först efter uppnådda 60
lefnads- och minst 30 tjensleår, få komma i åtnjutande af full pension.
3:o Att, i afseende på rättigheten att undfå tre fjerdedelar af de nya pensionerna,
de derom i förberörda Pensions-Reglemente gifna föreskrifter lemnäs utan annan
ändring, än alt hittills medgiliia förmån att, sedan nämnda tre fjerdedelar af pensionen
erhållits, få vid upphunnen ålder komma i åtnjutande af fyllnad deri, skall upphöra,
äfvensom att militäre embets- och tjenstemän skola, äfven då*de undfått afsked med
dylik lägre pension, vara till den i nästföregående punkt för deras vederlikar stadgade
tjenstgöring skyldige intill den lefnadsålder som, med afseende på dem, i samma punkt
omfönnäles.
4:o Att, endast de af Amiralitets-krigsmanskassans delegare, som underkasta
sig de i förestående punkter intagna sladganden, komma att tillgodonjuta de deri föreslagna
pensionsförmåner och nu ifrågaställa löneförhöjningar; hvaremot de, som vägra
att derpå ingå, få qvarljena med löner efter gammal eller nuvarande stal, samt vid
afskedstagande! ålnöjas med derefter belöpande pensioner, i enlighet med nu gällande
reglementets föreskrifter; och all de, som i följd af den nya löneregleringen för sina personer
ej komma att åtnjuta högre pension än tillförene utur Amiralitets-krigsmanskassan erhållits,
få vid 50 års ålder afgå med J pension och vid 55 år erhålla fyllnaden i pension
efter nuvarande reglementes föreskrifter, hvadan de ej heller komma alt erlägga
högre afgifter till Krigsmanskassan än förut af dem utgjorts.
Om, såsom jag vågar hoppas, nu föreslagna löneförhöjningar komma att utgå
från 1857 års början, måste emedlertid den i första punkten här ofvan intagna föreskrift
om tvänne års tjenstetid uti de nya lönerna för att blifva berättigad lill pension
efter samma löner, hafva till följd, att alla nu redan pensionsberättigade komma att
ett år längre, än efter nu gällande föreskrifter, qvarsladna i tjenst; och föreslår jag
derföre i underdånighet, att stadgandet om tvänne års tjenstetid i ny lön, såsom vilkor
för pensions uppbärande efter samma lön, ej måtte tillämpas förr än med 1859 års
början, ulan ända till denna tid Amiralitets-krigsmanskasse-reglementets nuvarande
14 Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o •/, om Statsverket 4856.
föreskrift, om ett års tjenstgöring i nj lön för att undfå pension efter densamma, få
gälla jemväl för erhållande af pension enligt de nya pensionsgrunderna, samt tillika
medgifvas, att alla de, som inom slutet af innevarande år med afskedsansökningar inkommit
och då äro, enligt nu gällande pensionsgrunder, till pension berättigade, må,
utan afseende derpå, att de icke tillträdt de nya lönerna, nästa år kunna afskeda*
och dervid få sig tillagda pensioner till nu föreslagna belopp, emot skyldighet likväl
att efter de nya pensionsgrunderna erlägga ett års afgifter.
Då likväl på sätt i det föregående är anfördt, Amiralitets-krigsmanskassan nu
ej får och icke heller kan utbetala pensioner i vidsträcktare mån än fondens tillgångar
det medgifva, blir, för genomförande af nu framställda förslag, oundgängligen nödigt,
att ersättning för de deraf föranledda ökade utgifter kassan tillförsäkras.
Detta skulle, efter min åsigt, lämpligast kunna ske sålunda, att Rikets Ständer
på sitt Riksgälds-Kontor för ändamålet anvisade eli Kreditiv, deraf Kassans Styrelse
egde att efter hvarje års slut undfå godtgörelse för hvad den med behörigt räkenskapsutdrag
kunde visa sig hafva utöfver egande och med de förhöjda pensions-afgifterna
ökade inkomster under året utgifvit i och för pensioneringen af de med pension afgångne
delegarne i kassan, hvarom alltså nådig framställning borde till Rikets snart
sammanträdande Ständer aflätas. Det behöQiga Kreditivets storlek har, genom approximatif
beräkning, åtminstone för den närmaste framtiden, kunnat bestämmas och belöper,
enligt hvad inhämtas af det på särskilda uträkningar för Flottans olika korpser grundade
sammandrag, Litt. Q., hvilket jag nu får till Eders Kongl. Majits Nådiga granskning
öfverlemna, till en förslagsvis beräknad summa för år af R:dr R:mt 40,000, hvilken
borde begäras för åren 1857, 1858, 1859 och 1860, med rättighet för kassans styrelse
att hvad deraf det ena eller andra året icke skulle utgå får af densamma, i händelse
af behof, påföljande året utbekommas.
I händelse detta Förslag skulle vinna Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers
bifall, blefve deraf äfven en följd, att särskild Reserv-Stat för Flottans befäl icke vidare
erfordrades, och att således ökadt anslag dertill nu icke behöfde af Rikets Ständer
äskas, utan det redan befintliga tvärtom kunde i den mån derå nu uppförde löntagare
afginge, indragas och för Stals-Verket besparas.
Ingvar terings-penningar. Denna aflöningsförmån utgår ännu till Flottans löntagare
efter den uti Nådiga Inqvarlerings-Ordningen för Flottan af den 31 October
1827 intagna tariff, uti hvilken, i följd af bristande tillgång, någon förbättring hittills
icke kunnat till vägabringas, samt belöper för flertalet till ungefär en tredjedel, för några
till hälften och för de öfriga till mindre än två tredjedelar af hvad arméens värfvade
korpser på samma garnisonsorler författningsenligt åtnjuta. Då likväl Flottan synes
i detta, såsom i andra afseenden, böra vara lika lottad med värfvade arméen, och
för öfrigt hyrorna å bostäder högst betydligt stigit, sedan omförmälda nådiga författning
utfärdades, vågar jag underdänigst anhålla att, till alhjelpande i någon mån af
berörde missförhållande, af Rikets Ständer måtte begäras en förhöjning af 50 procent
i nuvarande anslag 30,000 R:dr, eller en tillökning af . . . R:dr Rimt 15,000: —
hvarigenom anslagssumman blefve 45,000 Riksdaler Riksmynt.
Personalen å Flottans Sjö fästningar. Till åstadkommande af reda och ordning i
denna personals aflöningsförhållanden, behagade Eders Kongl. Majit, under den 30 Mars
1855 för densamma tills vidare i Nåder fastställa en särskild stat. Som likväl annan
tillgång för de deri bestämda utgifter, icke förefinnes än aflöningsbesparingarne på 5:te
Hufvudtiteln, men denna tillgång är oviss, nödgas jag hos Eders Kongl. Majit i underdånighet
anhålla, alt hvad för ändamålet erfordras nu mätte af Rikets Ständer hega
-
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 15
ras med R:dr R:mt 6,378: 28.
deraf elt belopp af  „ 2,007: 50,
motsvarande värdet af natura-underhållet för 20 artilleri-båtsmän
och 2 skeppsgossar, som på nämnde fästningar äro för
lagde,
borde ingå uti det ifrågaställda förslags-anslaget till utgifter
af dylik beskaffenhet, och således endast här utföras . . R:dr R:mt 4,370: 78.
C hej erne för 9 Indelnings-Båtsmans-kompanier hafva hittills af influtna besparade
arrende-medel för båtsrnans-kompani-chefs-bohemman åtnjutit arfvoden å 300 Riksdaler
Riksmynt, eller hvad öfrige båtsmans-kompani-cheferne hafva sig å ordinarie stat
anslaget; men sorn omförmälde arrendemedel ej vidare lemna tillgång till berörde arf
vodens
utgörande, hemställer jag underdånigst, att det dertill erforderliga belopp i Nåder
måtte af Rikets Ständer äskas med
R:dr R:mt 2,700: —
Tillika vågar jag underdånigst föreslå, att befälhafvande amiralen i Carlskronå
och chefen i Förvaltningen af Sjö-ärendena må, i likhet med hvad tillförene, jemlikt
Nådiga brefvet den 24 November 1824, var dem förunnadt, förklaras berättigade att
från 5:te Hufvudlilelns aflöningsbesparingar, så vida de dertill lemna tillgång, uppbära
skillnaden emellan innehafvande löner och vice-amirals-lön, samt stations-befälhafvaren
i Stockholm skillnaden emellan innehafvande lön och konter-amiralslön, af hvilken förmån
bemälde embetsmän, med afseende på dem åliggande representations-skyldighet,
obestridligen äro i behof.
Då, efter införandet af riksmynt-räkningen, svårighet kommer att möta vid fördelningen
af de båtsmans-korporalerne med 25 R:dr R:co eller 37 R:dr 50 öre Riksmynt
tillagda arfvoden, hemställer jag i underdånighet, ali dessa arfvoden matte
jernnäs till 38 R:dr R:rnt, hvartill för 227 båtsmans-korporaler fordras en tillökning
af R:dr R:mt 113: 50,
samt att detta belopp, enär tillgång till dess bestridande icke förefinnes, alltså nu måtte
af Rikets Ständer begäras.
Af de ä 5:te Hufvudtiteln under rubriken ”Aflönings-Staterna” uppförda 6,420 tunnor
oindeld spanmål, hafva hittills 1,158 tunnor icke för nämnde stater behöft begagnas,
ulan varit använda för flottans nybyggnads- och underhålls-slater. 1 följd af nu
föreslagna personal-tillökningar erfordras, utöfver hvad staterna nu upptaga, 960 tunnor
spanmål in natura, hvilka, afdragna från omförmälda 1,158 tunnor, lemna ett öfverskott
af 198 tunnor, som, fortfarande erforderligt för yppade brister på underhållss-talen,
alltså torde å Hufvudtiteln fä cjvarstå.
2:0 Malerielen.
Från det under denna hufvudrubrik först upptagna anslag eller det till ”Flottans
Underhåll”, aflönas den, lill verkställande af alla slags vid Flottans stationer vanligen
förekommande arbeten, sorn fordra särskild yrkes-skicklighet, inrättade och, efter arbetenas
beskaffenhet, under befäl af Flottans olika korpser ställda ständiga arbetare-korps,
eller de så kallade
Timmermans- oc.h f/andtverks-Stalerne, hvartill äfven räknas den i sednare tider
tillkomna machinisl-slaten. Redan år 1852 afgaf Förvaltningen af Sjö-ärendena underdånigt
förslag till sådan reglering af förstnämnda stater, alt ordinarie personalen, med
förbättrad aflöning, inskränktes till det minsta antal, som för arbetenas behöriga
bedrifvande under vanliga förhållanden oundgängligen erfordrades, samt att behofvel
af arbetsbiträden derutöfver blefve fyldt med för tillfället antagna arbetare; men,
i anseende till brist på nödiga medel för de ifrågaställda, visserligen efter då redan
Litt.
16 Bil. N.o 4 lill Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856.
stegrade lefnadskostnad icke obilliga löneförhöjningarnes beviljande, bar frågan hittills
förblifvit hvilande. Bemäldte embels-verk bar emedlertid nu i underdånighet framställt
ett i någon mån förändrädt förslag lill samma staters reglerande, enligt hvilket: vid
Carlskrona station månadslönarnes antal skulla ökas med 2 och invalidernes med 10,
men daglönarnes deremot minskas med 4, samt vid Stockholms station åter månadslönarnes
minskas med 2, men daglönarnes ökas med 12, äfvensom aflöningarne lör
personalen efter uppgifna olika grunder förhöjas, jemte det inqvarterings-penningarne
ökades för månadslönarne med 50 procent eller från 24 lill 36 R:dr R:mt ochfördaglönarne
med 100 procent, eller från 6 till 12 R:dr R:mt; hvaremot bandtverkarepersonalen
vid Göteborgs depot och inachlnist-stalen, såsom reglerade år 1854, lemnats
utan förändring; och är af Förvaltningen, i sammanhang dermed,, bland annat vidare
hemstäldt: att de föreslagna indragningarne måtte, till undvikande af särskild indragningsstat,
verkställas endast i mån af skeende afgång eller medelst förflyttning af de
indragna befaltningarnes innehafvare lill andra beställningar, i hvilket sednare fäll den
från befattning med högre benämning förflyttade borde för sin person få bibehålla den
förra benämningen; att den från mekaniska korpsen till Carlskrona stations handtverksstat
öfverflyttade instrument- och kompassmakare» måtte, i anseende lill den särskilda
beskaffenheten af hans åligganden, bibehållas vid årlig lön; att antalet af ordningsmän
eller kompani-chefs-biträden, med 6 öre daglig aflnningstillökning hvardera, mätte bestämmas
lill 13 vid Carlskrona station och 2 vid Stockholms, samt af tillsyningsman
eller förhandskarlar, med uppmuntringspenningar, till 28 å 12 öre och 40 å 6 öre för
hvarje arbetsdag vid Carlskrona station och 5 å 12 öre samt lika många å 6 öre vid
Stockholms station; att till stations-befälhafvarncs' disposition måtte, för att på varfschefens
förslag såsom arfvoden tilldelas de personer, som för varfvets behof utföra ritningar
eller andra tillfälliga uppdrag, få å stat upptagas, för Carlskrona station 750
och för Stockholms 285 R.dr R:mt; att, i likhet med hvad författningsenligt redan tillkommer
sjuke daglönare vid varfvet, samtlige daglönarne vid ofvannämnde stat måtte
för Sön- och Helgdagar få tillgodonjuta half daglön, samt att den af varfscheferoe vid
så väl Carlskrona som Stockholms stationer gjorda hemställan om särskild ersättning
till arbetarne å varfvet för den i sednare tider borttagna förmånen till spånhemtning
mätte, enär denna förmån icke varit arbetarne ovilkorlig! medgifven, alltså icke vinna
Nådigt bifall.
Det af Förvaltningen nu sednast afgifna förslag till förändrad reglering af Flottans
timmermans- och handlverks-stater finner jag, för min del, slödt på riktiga grunder
och får alltså detsamma, utom hvad angår allönings-beloppen lill Nådigt bifall i
underdånighet förorda, likasom äfven de i sammanhang dermed af Förvaltningen gjorda
hemställanden. Beträffande åter de föreslagna aflöningsbeloppen, hvilka Förvaltningen
sjelf förmäler sig finna understiga lefnadsbehofven, så anser jag samma belopp desto
heldre böra höjas, för daglönarne till hvad, elier de stegrade prisen på alla lifsförnödenheler,
numera ovilkorligen erfordras för en tarflig bergning inom den samhällsklass
de tillhöra, och för månadslönarne derutöfver sä mycket, att de för sin i Kronans tjenst
använda högre arbels-skicklighet kunna påräkna ungefärligen lika vedergällning med
hvad dem från andra håll erbjudes, som det, i vidrigt fäll, är att befara, att åtminstone
de utmärklare bland ifrågavarande personal icke längre skola dröja att lemna
Flottans tjenst och begagna de många tillfällen till vinnande af förbättrade lefnadsvilkor,
hvilka i närvarande lid för den skicklige arbetaren slå öppna; och har jag derföre
låtit, i öfverensstämmelse med nu yttrade åsigler, upprätta det förslag lill förändring
af Flottans Timmermans- samt Handtverksstater samt förbättrad aflöning för
desamma, som jag härmed får Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning underställa och
hvari
Bit. No A till Kongl. Maj: Is Nåd. Prop. N:0 4, om Statsverk cl 1856. 17
hvari äfven flottans machinister, såsom dithörande och för öfrigt af enskilde ångfartjgsegare
mycket eftersökte, blifvit uppförde till den för deras vederlikar föreslagna
aflöning, ehuru förbättring af lönevilkoren dem icke längre tillbaka, än vid sista Riksdagen
förunnades. Det sålunda uppgjorda förslaget Litt. S slutar, inqvarteringspen
ningarne
inbegripna, ined en summa af R:dr R.mt 236,653: 34.
och då derifrån afdrages hvad Staten nu består rped „ 150,702: 87.
uppgår således den erforderliga tillökningen till R:dr R:mt 85,950: 47.
hvaremot af den dessa Stater hittills, med 4 tunnor per man, bestådda spanmål in
natura, dervid de af samma skäl, som i afseende på underbefälet vid Flottans korpser
förut finnes anfördt, eller att de icke åtnjuta beklädnadshjelp, blifvit bibehållna, besparas
29 tunnor, hvilka dock loide å Hufvudtiteln få qvarstå, då detta belopp väl behöfves
till minskande af bristen i spanmålslillgången för uppfordrade båtsmäns förseende
med bröd.
Till Fngvarteringspenninf/ar ät Matroser och Båtsman finnes nu å Flottans s.
k. Underhålls-stat uppfördt ett belopp af 1,326 R:dr 63 öre Runt, derifrån ät dem af
bemälda gemenskap, som icke njuta bostad i Kronans hus, tilldelas inqvarteringsersättning
efter samma grund, som gäller för daglönarne vid Flottans Timmermansoch
Handtverks-slater. Då nu för dessa sednare, med anledning af de betydligt stegrade
hyrorna för äfven det inskränktaste husrum, af mig föreslagits en förhöjning af
100 procent uti inqvarterings-ersätlningen, anser jag ock billigheten kräfva, att enahanda
förmån jemväl förbemälde deras vederlikar beredes, och hemställer derföre underdånigst,
att Eders Kongl. Maj:t täcktes i Nåder af Rikets Ständer äska, att berörde
anslag må fördubblas, eller med R:dr Runt 1„326: 63 tillökas.
Vid Flottans stationer i Carlskrona och Stockholm samt depöt i Götheborg äro under
vanliga förhållanden uppfordrade till årstjenst tillhopa 1,115 och vid Stockholms station
särskildt till sommartjenst 223 båtsmän. Desse åtnjuta nu under uppfordringstiden,
utom brödet, hvardera i daglig aflöning 7 skillingar Ranko eller omkring 21 öre Riksmynt,
med undantag af 118 s. k. timmerbåtsmän i Carlskrona, hvilka derutöfver uppbära
hvardera 2 sk. Ranko eller 6 öre Riksmynt om dagen. Att denna aflöning, (icke
ens de sistnämndes) ej under den sedan några år rådande dyrheten på födoämnen
kunnat, efter afdrag af den båtsmännen förbehållna kontanta tobaks- eller porlionsskilling,
förslå till bestridande af kostnaderna för Råtsmännens natura-underhåll eller
portion, ehuru knappt denna varit bestämd, är påtagligt: och hafva derföre yppats
brister, som, då Kronan är skyldig att underhålla båtsmännen under den tid de äro
till dess tjenst uppfordrade, mäst betunga tillfälliga behållningarne på anslaget till
Flottans underhåll, hvilka dock bättre kunnat användas för detta anslags egentliga föremål.
Under sådana omständigheter och då för öfrigt båtsmännen böra, under den
tid de äro inkallade till tjenstgöring, få icke blott åtnjuta tillräcklig föda, utan äfven
derjemte, till smärre förekommande utgifter, hafva i behåll något mera i kontant aflöning,
än hittills kunnat beslås, hemställer jag underdånigst, att för de till Flottans
stationer uppfordrade båtsman måtte i Nåder beredas enahanda aflöningslörmåner, som
här förut blifvit af mig för Flottans öfriga gemenskap föreslagna, eller, utom 6 öre i
kontant portionsskilling, natura-underhåll eller portion efter i Nåder fastställd, för alla
trupper gemensam, utspisningsslat, hvartill för ofvanuppgifna båtsmansstvrka skulle
fordras: lill kontanta aflöningen R:dr R:mt 26,848: 59.
Transp. R:dr R:mt 26,848: 59.
Bili. lill R. St. Prot. 4856 & 4857. 4 Sami. 4 A/d. 5 Höft.
3
18 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 4856.
Transp. R:dr R:mt 26,848: 59.
samt till bekostande af natura-underhållet, förslagsvis beräk
nadl
efter 25 öre per man om dagen ,, ,, 111,872: 50.
eller tillhopa R:dr R:mt 188,721: iT
Toch således, efter afdrag af hvad Staten nu beslår .... „ „ 99,884: 62.
behöfvas en tillökning af R:dr R:mt 38,836: 47.
att af Rikets Ständer begäras. Af den sålunda tillökade aflöningssumman skulle dock
endast förstberörde belopp R:dr Runt 26,848: 59 lemnäs qvarstående på anslaget till
Flottans underhåll och deremot återstoden, eller de till bestridande af kostnaderna för
båtsmannens nalura-underhåll alsedda ,111,872 R:dr 50 öre, med de å aflöningsförslagen
för Flottans öfriga gemenskap upptagna natura-porlions-värden sammanföras under
det al mig i fråga ställde förslagS-anslag till d vlika utgifter.
Sedan behofven till förbättrande af lönevilkoren för de under Sjöförsvars-Departemenlet
hörande stater och korpser nu blifvit inför Eders Kongl. Maj:t i underdånighet
framlagda, återstår för mig att fästa Dess Höga uppmärksamhet på det förhållande,
att de för samma behofs fyllande ifrågaställa anslags-lillökningar, om de beviljas,
likväl icke kunna, såsom afsedda att blifva ständiga, komma att på ordinarie stat uppföras
förr än med 1858 eller början af näslblifvande statsreglering, samt att följaktligen
vederbörande stater och korpser måste ytterligare ett är blifva i saknad af de för
dem föreslagna aflönings-förbättringar, såvida icke särskild åtgärd vidtages, för att tidigare
förhjelpa dem dertill. Jag anser en sådan åtgärd så mycket angelägnare, som
flertalet af Flottans löntagare under de sednast förllutna tvänne åren måst, för lefnadsbehofvens
fyllande, sätta sig i betydlig skuld och otvifvelaktig! råka i obestånd,
om en skälig löneförbättring dem längre förhålles samt, hvad gemenskapen angår, besparingärne
på 5:te Hufvudliteln icke vidare lemna tillgång till betäckande af de genom
prisstegringen högt uppdrifna kostnaderna för manskapets utspisning; och måste jag
derföre i underdånighet yrka, det täcktes Eders Kongl. Maj:t i Nåder af Rikets Ständer
begära, all hvad af ifrågavarande aflönings-förhöjningar, lillökningarne för gemenskapens
mathållning derunder inbegripna, belöper för den på nuvarande aflöningsstater
uppförda personal, må redan för nästkommande år 1857 särskildt och så tidigt beviljås,
att det dermed åsyftade ändamål, en snar förbättring af de tjenandes ställning, icke
må förfelas.
Den härtill erforderliga summa uppgår, enligt summarisk uppgift å behofven för
de särskilda staterna och korpserna, Litt. T, hvilken jag nu får till Eders Kongl.
Maj :ls Nådiga granskning öfverlemna, lill R:dr R:mt 523,860: 70, och torde, såsom en
utgift för en gång, lämpligast tagas i beräkning i sammanhang med öfriga utomordentliga
anslags-behof för Sjöförsvaret.
Sedan, i öfverensstämmelse med den af Rikets åren 1850 och 1851 församlade
Ständer antydda och uti mitt underdåniga anförande till Stats-Råds-protokollel af den
8 November 1853 närmare utvecklade åsigt: att den materiel af Flottan, som då förefanns
och kunde förtjena att göras användbar, skulle först iståndsättas, Eders Kongl.
Maj: t vid sednaste Riksmöte äskat och då församlade Ständer beviljat de för detta
ändamåls vinnande erforderliga extra anslag, borde ock, i enlighet med de uppgjorda
approximativa kalkylerna och den derpå grundade arbetsplan det sålunda afsedda
inälet, — den befintliga malerielens försättande i fullt tjenstbar! skick, — vid 1857
års slut vara uppuådt.
Bil. N:o 4 till Kongl. Mnj.-ts Nåd. Prog. N;o 1, om Statsverket 1856. 19
Alt för Eders Kongl. Majit redogöra för hvad som redan blifvit tillgjordt för
att hinna detta mål och huruvida detsamma^ med de anslagna medlen kan uppnås,
blir derföre milt loista åliggande, och får jag i sådant afseende underdånigst åberopa
bilagorna Litt IJ och IV, af hvilka Eders Kongl. Majit täckes inhemta huru det af
Rikets sednast församlade Ständer beviljade extra anslag af 1,000,000 Riksdaler Banko
blifvit fördeladt och användt, samt hvilka arbeten, med begagnande af dessa medel
jemte tillgängliga delen äf ordinarie anslaget till materielen, dels redan blifvit och dels
äro beräknade att blifva verkställda under perioden för den med nästa år tilländagående
arbetsplan. Af bilagan (V visar sig, alt den af Eders Kongl. Majit för åren
1855, 1856 och 1857 Nådigst fastställda arbetsplan, hvilken igenflnnes uti den ofvanberörde
Stats-Råds-protokoli af äen 8 November 1853 vidlogade bilaga 7, kommer att
i afseende på fartygs-materielen blifva lill alla delar utförd, med undantag af dels
iståndsättningen utaf några der upptagna kanonskonertar, hvilken dessa befunnits icke
förtjena, och' dels, jemlikt hvad jag under den 12 Augusti innevarande år i underdånighet
anmält, af vissa ännu för linieskeppet Skandinavien återstående kompletteringsarbeten,
som, uti bilagan X, förslagsvis beräknade att kosta 109,958 R:dr Rimt, icke
kunnat med de anslagna medlen bestridas, oaktadt vid dessas fördelande och användande
all möjlig omtanka och ekonomisk beräkning varit iakttagna, men hvartill orsaken
är att söka ej mindre uti den på sednare tiden inträffade, men vid förslagens
uppgörande icke förutsedda, betydliga stegring i prisen å så väl dagsverken, som de
flesta skeppsmalerialier, än äfven åtskilliga nödvändiga nya arbeten, som under tiden
tillkommit och lill en del finnas upptagna i förberörde bilaga IV.
När, efter omförmälda kompletterings-arbetens fullbordande, den befintliga materielen
blifvit försatt i fullt tjenstbart skick, skulle ock på sätt jag redan uti förut
åberopade underdåniga anförande antydt, tiden vara inne att tillse, icke allenast pä
hvad sätt denna materiel sedermera städse må kunna vidmakthållas genom omsättning
af de fartyg, som under tidens lopp blifva otjenstbara och måste ersättas med nybyggda,
saint hvilka kostnader dertill må kunna erfordras, utan äfven huruvida denna
materiel bör till numerären i det hela eller några särskilda beståndsdelar utvidgas. 1
detta sistnämnda afseende hafva flera olika beräkningar och planer blifvit uppgjorda,
hvarvid i betraktande tagits så väl det sätt, hvarpå Flottan vid inträffande behof sannolikt
kommer att tagas i anspråk, samt den personal, som för olika antal af fartyg
är behöflig och möjligen kan anskaffas, som ock kostnaderna i ena eller andra fallet;
och har hos mig, vid noggrannt öfvervägande häraf, den öfvertygelse!) ytterligare
stadgats att, då det obestridligen är vida bättre att ega en mindre, väl bemannad och
väl öfvad Flotta, än en större på bekostnad eller med eftersättande af någon af dessa
hufvudsakliga omständigheter, den nuvarande materielen tills vidare icke bör i någon
väsendtligare mån lill antalet förökas, men ej heller förminskas, begge delarne likväl
med de smärre jemkningar i afseende på några särskilda certer, hvarföre jag längre
fram skall vidare redogöra.
Det har emedlertid redan uti ofta åberopade, Rikets Ständer delgifna anförande
af mig blifvit framhållet, att nuvarande ordinarie Stats-anslag blifver alldeles otillräckligt
äfven för blott den, efter nu pågående arbetsplans fullbordande, befintliga materielens
ständiga underhåll och fortfarande vidmakthållande, enär detta anslag icke härtill
lemnar, såsom jag framdeles får Nåden visa, större tillgång än omkring 400,000
R:dr Runt; men det uppgifna ändamålets vinnande erfordrar, enligt gjorda beräkningar,
denna summa mer än fördubblad, utan att ändock dermed ens skulle ernås möjligheten
att, vid blifvande reparationer och omsättningar af nu befintliga fartyg, kunna
20 Bil. N:o i till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856.
å dem anbringa den numera oundgängliga ångkraften, hvartill således ytterligare bomme
att erfordras en förökning af det årliga anslaget.
På grunder, sorn i berörde underdåniga anförande finnas uppgifna, blef ångkraftens
anbringande till en början af mig föreslagen och af Eders Kongl. Majit Nådigst
anbefalld endast å Linieskeppen Carl XIV Johan och Stockholm; men då dels
de försök, som med förstnämnde skepp blefvo under hösten 1854 anställda, utfallit
särdeles väl, och dels sednaste krigsföreteelser ännu bestämdare än förut ådagalagt
ångkraftens stora fördelar och — snart sagdt — oumbärlighet å de större krigsfartygen,
så vida af desamma skall kunna påräknas den emot deras kostnad svarande
strids-effekl, anser jag det ock för fäderneslandet, hvars tillgångar äro inskränkta och
som just derföre bör så mycket snarare gifva åt sin mindre materiel den högsta hitintills
kända fullkomlighet, vara synnerligen angeläget, att berörde vigtiga, men inom
Svenska Flottan hittills blott föga tillämpade uppfinning, der må, så fort sig möjligen
göra låter, komma till vidsträcktare användande.
Utgående från nu underdånigst uttalade åsigler, eller att den största möjliga
fulländning bör gifvas åt nuvarande sjö-materiel. men jemväl tillbörligt afseende fästas
å svårigheten att på en gång åstadkomma tillskapandet af en ny ångkrigsflotta, tror
jag mig, såsom för Riket mest gagneligt, böra i underdånighet tillstyrka: att, intilldess
ett efter lidens fordringar mera fullkomligt vapen hunnit beredas, under tiden genom
ångkraftens tillämpande uti ett för kriget så brukbart skick som möjligt försättes den
del af nu befintliga sjökrigsmateriel, som nu, i saknad af sådan kraft, för dess anbringande
befinnes mest tjenlig, nemligen: Skeppen Försigtigheten, Skandinavien och
Custaf den Store, samt Fregatterna Desirée, Götheborg och nybyggda Fregatten Norrköping,
förutsatt likväl, att, vid föregående undersökning i docka, skråfvets beskaffenhet
å ett eller annat af dessa fartyg icke skulle finnas lägga hinder i vägen för vidtagandet
af sådan åtgärd, medan skeppen Garl XIII, Dristigheten och Prins Oscar, hvilka
hvart för sig mer och mindre närma sig tiden för sin utrangering, blifva, i mån
som denna åtgärd med dem vidtages, ersatta af nya efter tidens fordringar konstruerade
ångskepp, så att Flottan fortfarande kan ega nuvarande antal af 8 tjenstbara
Linieskepp, alla slutligen försedda med ångkraft; att deremot Fregaltklassen ytterligare
ökas med en efter nutidens fordringar och dimensioner konstruerad ångfregatt, så att,
sedan de ofvan upptagna 3:ne segelfregatterna blifvit till ängfregatter apterade, fregattflottan
kommer att för den närmaste tiden bestå af 4 ångfregatter (tre af större och
en af mindre klass) samt 2 segel fregatter (af mindre klass), hvilka sednare borde såsom
sådana bibehållas till exercis och andra expeditioner, intilldess de såsom otjenstbara
komma att utrangeras; att, vidkommande åter certerna af korvetter, briggar och
skonertar, nybyggnad af sådana fartyg ej för närvarande bör ifrågakomma, enär de
nu befintliga, hvilkas egentliga ändamål är att begagnas tili exercis och andra smärre
expeditioner, synas mig dertill vara fullt tillräckliga och ännu en längre tid kunna användas,
om de tillbörligen underhållas och vårdas^ sä länge de det möjligen förtjena;
samt att någon tillökning i antalet af ångkorvetter, såsom för närvarande ej nödvändig,
alltså icke må ega rum, emedan åtgärden att förse de större ki igsfartygeri med ångkraft
nära nog gjort den seglande Flottan oberoende af deras biträde för bogsering,
och för öfrigt de genom samma åtgärd tillkomna ångfregatterna i flera hänseenden
kunna ersätta äng-korvetternas plats, hvilka dessutom äro, i förhållande till sin artilleristyrka,
mycket kostsammare än ångfregatterna, och derföre, om en gång framdeles
behofvet skulle fordra och medel blifva tillgängliga att öka den ena eller andra af
dessa båda fartygs-certer, fråga möjligen kan uppstå, huruvida icke denna tillökning
företrädesvis må afse ångfregatterna.
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1856. 21
Hvad slutligen beträffar rodd-fartygen, bomb-kanonsluparne och kanonjollarne
samt de öfriga certerna skärgårdsfartyg utan ångkraft, så, ehuru ett blifvande krig
möjligen kan fordra en förökning uti antalet af ena eller andra slaget af dessa fartygscerter
och man således ock måste derpå vara beredd, svnes mig dock, att all nybyggnad
al sådana skärgårdsfartyg tills vidare borde uppskjutas och lör närvarande stå tillbaka
för andra, mera vigtiga och större arbeten, dels emedan det alllid faller sig jemförelsevis
lättare att i hast tillskapa en mindre och enkel, än en större och mera sammansatt
materiel, och dels emedan det icke ligger utom sannolikhetens gräns, att en
sådan förenkling i konstruktion af ångmachin och pannor framdeles skall åstadkommas,
att vanliga bombkanonslupar, ulan någon betydligare tillökning i storlek och djupgående,
kunna förses hvar med sin egen lilla machin, i hvilket fall sådana skärgårdsfartyg
obestridligen blifva af jemförelsevis större användbarhet och värde än ofvanuppräknade.
Deremot håller jag före, att i stället den mindre ångbåtsflollan bör, till en
början, ökas, dels med 22 stycken ångkanonslupar af sådan beskaffenhet, som de nu
vid Motala mekaniska verkstad förfärdigade, så vida nemligen dessa, efter behörig pröfning,
befinnas vara till alla delar fullt ändamålsenliga, men i motsatt fall så förändrade,
som erfarenheten kan gifva vid banden, enär dessa fartyg, passande för så väl den
öppna som den af skärgård omgifna kustens försvar, i liera afseenden blifva af vidsträckt
nytta och nära nog oumbärliga för vapnet ; dels ock med 2 stycken snabbgående
depesch- eller chefs-ångfartyg, ett för hvardera af Flottans båda stationer, hvaraf dessa
så under krig som i fred äro i stort behof.
Sedan jag nu för Eders Kongl. Maj:t i korthet utvecklat mina åsigter om lämpligaste
sättet att förbättra, omsätta och genom nybyggnader något utvidga nuvarande
Sjö-krigs-materiel, sådan den vid 1858 års början skulle befinnas och uti första kolumnen
till bilagan Litt. Y angifves, för att deraf både med minsta kostnad och på
kortaste tid kunna ål Riket, till bevarande af dess sjelfständighet och rang såsom sjömakt,
bereda en, om icke i alla afseenden efter tidens fordringar fullkomlig, dock ganska
kraftig och pålitlig flotta, återstår för mig att uppgifva den tiderymd, hvarinom en
sådan ulvecklings-åtgärd möjligen må kunna fullt genomföras, äfvensom att redogöra
för de kostnader, som af densamma skulle föranledas.
Då å ena sidan det utan tvifvel vore önskvärd!, att riket inom kortaste tid
kunde framvisa en sjömateriel i angifna fullfärdiga och något utvidgade skick, men å
andra sidan afseende måste fästas vid de härtill erforderliga kostnader, som måste lämpas
efter statens tillgångar, hvilka, fastän rikligare än tillförene, i följd af landets ökade
välstånd, likväl tagas i anspråk för så många andra likaledes vigtiga statsbehof, vågar
jag i underdånighet föreslå dessa kostnaders fördelande pä 15 år, efter hvilkas förlopp,
eller vid slutet af är 1872, ifrågavarande kompletterings- och nybyggnads-arbeten böra
kunna vara verkställda, så att, sedan sistnämnde 3:ne segelskepp (hvaraf 2;ne under
berörde tiderymd utrangeras och det tredje. Prins Oscar, anses vid dess slut upphöra att
vara tjenstbar!) blifvit ersatta af motsvarande nya ångskepp, och andra behöriga ulrangeringar
af en del mindre fartyg, sorn under tiden blifvit till krigsbruk odugliga, egt
rum, Eders Kongl. Maj:Is Flotta skulle vid uppgifne tidpunkt komma att utgöras af de
skepp och fartyg, som sista kolumnen af sistäberopade bilaga (F) angifver.
Med antagande af denna tid för utförandet al sagde arbeten och i sammanhang
dermed af de större reparations-arbeten, som under tidens lopp äfven blifva behöfliga,
skulle, enligt Bilagan Litt. Z, i hvilken kostnaderna å samma arbeten, beräknade elter
uppgifna grunder och pris, blifvit sammanförda och hopsummerade, för desammas utförande
årligen i 15 år behöfvas ett anslags-belopp al 781,304 R:dr R:mt och således,
när derifrån drages hvad ordinarie anslagen till Flottans underhåll och nybyggnad, en
-
22 Bil. N;o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856.
ligt strax härefter uppgjord beräkning, kunna för berörda arbeten årligen afse, skillnaden
blifva det belopp, sorn utöfver dessa anslag årligen derför blifver behöfligt.
I enlighet nied Bilagan Litt. A, der nu ifrågasatta anslag för flottans underhåll
och nybyggnad (sorn för innevarande år uppgår till 510,330 R:dr 8 sk. B:ko eller
765,495 R:dr 62 öre R:nil) blifvit, med iakttagande af de förändringar, sorn nya projekterade
staten med afseende på förhöjd aflöning åt timmermans- och handtverksstaterna
m. m. föranleder, beräknad att uppgå till 885,073 R:dr 70 öre R:mt, visar
sig efter så noggrannt som möjligt gjorda beräkningar, att endast 400,000 R:dr R:mt
blifva af detta belopp alt årligen tillgå för egentliga krigsfartygs-materielens underhåll
och nybyggnad, eller för så väl samma materiels dagliga underhåll i så tjenslbart skick,
att den när som helst kan rusta, som ock för nybyggnader och större reparationer å
skråf och inventarier, i den mån sådana arbeten blifva behöfliga.
Jemlikt den för ändamålet, på de i särskild förklaring angifna grunder, utarbetade
plan, hvilken jag nu äfven får Eders Kongl. Majit underställa och deraf, om den
vinner Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bifall och så nödigt anses, vederbörande Rikets
Ständers Utskott torde erhålla del, är åter beräknadt, att, om de i bilagan Z uppförda
arbeten verkställas efter en viss i nämnde plan upplagen ordning, eller på det sätt Bilagan
Lill. A närmare och åskådligare utvisar, sä kommer det till ofvanberörde dagliga
underhåll, eller att i ruslbart skick jemt underhålla nu befintliga, successivt förbättrade
och nyskapade materiel, behöfliga anslag att årligen uppgå :
för Usta Statsreglerings-perioden (1858—1860) lill 225,881: —
2:dra
d:o
d:o
(1861—1863) . . . .
... „ 232.615:
3:dje
d:o
d:o
(1864—1866) . . . .
. . . „ 232,098:
4:de
d:o
d:o
(1867—1869) . . . .
5:te
d:o
d:o
(1870—1872) . . . .
. . . „ 247,423:
eller i medeltal under alla 15 åren till R:dr R:mt 236,993: —
Drages nu detta årliga underbålls-medium ifrån hvad Flottans antagligt
blifvande ordinarie stat för underhåll och nybyggnad (enligt bilagan
Å), beräknats kunna afse för den egentliga krigsfartygs-materielen,
eller
. 400.000: —
kommer således skillnaden, utgörande R:dr R:mt 163,007: —
att blifva det belopp, som af samma stat årligen finnes att tillgå för sjelfva krigsfartygs-materielens
nybyggnads- och större reparations-arbeten, eller med ett ord för sådana
arbeten, som bilagan Z upplager, hvadan åter, när sistnämnde belopp fr ån drages
den enligt nämnda bilaga för samma ändamål årligen behöfliga summa af 781,304
R:dr R:mt, skillnaden uppgående till R:dr R:mt 618,297: —
kommer att blifva det belopp, som utöfver nu föreslagna ordinarie anslag för Flottans
materiel blifver behöfligt tili samma arbetens utförande.
I sammanhang härmed och enär den fördelning af anslaget till materielen uti
särskildt belopp för underhållet och särskildt för nybyggnad, hvilken af Rikets Ständer
vid 1850 och 1851 årens riksdag beslöts och vid sednasle riksdag bibehölls, dels är
högst svår att noggrannt iakttaga, helst dessa arbeten,, vid tillämpningen af en ordnad,
successivt fortgående omsättningsplan, ofta sammanfalla och ingripa i hvarandra, och
dels för det sannolikt afsedda målet torde kunna anses öfverflödig, vågar jag i underdånighet
föreslå, att framställning till Rikets Ständer mätte göras om upphörande af
berörda fördelning och att dessa anslag till materielen mätte åter sammanslås och få
utgå under sin fordna benämning af ”Flottans Underhåll och Nybyggnad.”
Med anledning af hvad jag sålunda haft Nåden andraga, och sedan jag nu för
Eders Kongl. Maj:t ej mindre framlagt en efter min öfvertygelse ändamålsenlig plan
Bil. N:o 4 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o ■/, om Statsverket '1856. 23
för Dess Floltas krigs-materiels fortsalla vidmakthållande m. m., än äfven visat, hvilka
uppoffringar riket för vinnande af detta nya mål ännu skulle vidkännas, så, ehuru
önskvärdt och i flera hänseenden fördelaktigt det skulle vara, alt ofvanuppgifna, för
utförandet af samma plan erforderliga anslags-belopp blefve på ordinarie stat beviljadt,
nödgas jag likväl under närvarande förhållanden, då så många andra vigtiga statsbehof
taga i fullt anspråk alla tillgängliga ständiga stats-inkomster, hos Eders Kongl. Maj:t
i underdånighet hemställa, att samma belopp, 618,297 Riksdaler Riksmynt, måtte af
Rikets snart sammanträdande Ständer begäras att såsom extra stats anslag utgå för de
3:ne åren 1858, 1859 och 1860, för att tillsammans med den summa af 163,007 R.dr
R:mt, som nu föreslagna ordinarie staten årligen liar att lemna till nybyggnads- och
större reparalions-arbelen, och jemlikt hvad bilagan Ä angifvet', användas:
l:o Till linieskeppet Skandinaviens slutliga komplettering lill bristande inventarier, enligt
Bilagan Litt. X, med ärligen R:dr R:mt 36,653: —*
2:o Till linieskeppet Guslaf den Stores förseende med ångmachin om 250
ä 300 hästkrafter samt ny inredning m. m., så att detta skepp kan,
i sammanhang med blifyande reparation, jemväl lill ångskepp beredas,
med årligen R:dr R:mt 100,000: —
3:o Till fregatten Götheborgs reparation och förseende med machin om
200 å 250 hästkrafter m. m., hvarigenom denna fregatt äfven i sammanhang
med nu behöflig reparation kan till ånglVegatt beredas, med
årligen
135,277: —
4:o Till nybyggnaden och fulla kompletterandet af 8 stycken ångkanon
siupar,
med årligen  333,333: —
S:o Till nybyggnaden och fulla kompletterandet af eli snabbgående chefsångfartyg
för machin om circa 60 hästkrafter, med årligen . .. . . 50,000: —
r
samt
6:o Till påbörjandet af ett nytt ångskepp med machin om circa 400 hästkrafter,
med afräkningsvis årligen  126,041: —
Summa ärligen R:dr R:mt 781,304: —
hvarvid jag dock tror mig höra i underdånighet föreslå det förbehåll, att om, emot all
förmodan, något af de i 2:dra och 3:dje punkterna omförmälda fartyg skulle vid deras
reparation föregående undersökning belinnas vara till skråfvet så beskafladt, att fartygets
förseende med ångmachin ej bör ifrågakomma, de dertill afsedda medel må för
sådan ålgärds vidtagande med annat dertill äfven föreslaget och mera tjenlig! flottans
fartyg få användas; — kommande sålunda, efter denna arbetsplans fullbordande, Eders
Kongl. Maj:Is Flotta att, vid slutet af år 1860, bestå af de skepp och fartyg, som
medlersta kolumnen till Bilagan Litt. Y upptager.
Slutligen lår jag, med öfverlemnande af utarbetadt sammandrag, Bilagan Litt. Q
öfver förberörde i detalj utarbetade plan, i underdånighet anmärka, att ehuru den del
af farlvgens hela underhållskostnad (underhålls-procent), som blifvit beräknad och utförd
för under tidens lopp behöfliga nybyggnads- och större reparations-arbeten (i förklaringen
(ill samma plan benämd Fonden för Nybyggnad, m. m.), kommer att i och
för sagde ändamål blifva fullt tillräcklig under vanliga fall, eller då den materiel, hvarefter
nybyggnads-fonden blifvit beräknad, skall omsättas med samma slags fartyg, och
de större reparations-arbeten, som å densamma förekomma, icke omfatta allt för genomgripande
och kostsamma förändringar, ett sådant förhållande här dock ej kan ega
rum, dä ej allenast en del segelskepp blifva ersatta med större och dyrare ångskepp,
och en annan del sådana samt de flesta fregatterna komma att med ångkraft förses,
under det alt de förre till ångskepp och de sednare till ångfregatter apleras, utan äf
-
/
24 Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N.-o 1, om Statsverket '1856.
ven en aldeles ny ång-materiel (ångkanonslupen) tillskapas; hvaraf också blir en följd,
att medium af de 5 första periodernas nybyggnadsfonder, uppgående till 659,901 R:dr
Runt, betydligt understiger det belopp af 781,304 R:dr samma mynt, som enligt bilagan
Z för motsvarande arbeten befinnes behöfligt. Vid närmare granskning af detta sammandrag
visar sig dock att, i den mån materielen blir mera fulländad och således i
förhållande dertill dyrare, berörde fond ock i samma mån stiger och mera närmar sig
sistnämnda summa, samt att för en materiel, sådan den vid 1873 års början skulle
befinnas, denna fond uppgår lill 735,854 R:dr R:mt, medan för dagliga underhållet,
eller att jemt i rustbart skick underhålla samma materiel, skulle erfordras R:dr R.mt
251,231 ; det vill säga, alt hela årliga underhållskostnaden (underhålls-procenlen) för en
flotta af den numerär och beskaffenhet, hvartill den uppgjorda planen slutligen syftar,
uppgår till 987,085 R:dr R:mt; och att således ett belopp af 587,085 R:dr R:mt skulle
för uppgifne ändamål årligen erfordras utöfver de ofvan antydda 400,000 R:dr s. m.,
som enligt beräkning finnas af ordinarie staten att tillgå för den egentliga krigs-materielens
underhåll och nybyggnad.
Denna beräkning förutsätter likväl, att icke ytterligare någon större prisstegring
å skepps-materialier och dagsverken kommer att ega rum, i hvilket fall hvarken de
kostnadssummor, som för planens utförande blifvit såsom behöfliga uppgifna eller de,
som för den iordningställda malerieiens fortfarande vidmakthållande kunna erfordras,
blifva tillräckliga, ulan måste efter de förändrade förhållandena rättas. En mindre prisstegring
deremot medgifva dock de efter underhålls-procenlen beräknade underhåilss
um m or.
Anställes en jemförelse emellan kostnaden för merberörde materiel, hvilken kostnad,
efter de pris, som i planen beräknats och hvilka till följd af närvarande tids
prisstegring blifvit antagna till 25 procent högre än hvad 1850—1852 årens kostnadsförslag
angifva, uppgår (enligt sista kolumnen till nämnde bilaga), till 29,838,751 R:dr
Runt, och den för samma materiel beräknade och ofvan angifna hela årliga underhållskostnad
(987,085 R:dr R:mt), så visar sig, att förhållandet emellan dessa vbåda kostnadssumrnor
är i det närmaste såsom 30: 1; eller att hela årliga underhåils-kostnaden
(underhålls-procenlen) uppgår till 3] procent af materielens värde, ansedd såsom ny.
Äfven synes, att underhålls-procenlen för ifrågavarande vid 1873 års början uppgifne
materiel uppgår till 177,597 R:dr R:mt mera än samma procent för 1858 års materiel,
samt att dagliga underhållet, för alt hålla materielen i jemt rustbart skick, i det närmaste
utgör k hvad som fordras för bekostande af nybyggnader och större reparationer,
eller att omnämnde partiela underhåll utgör | af hela underhållskostnaden eller
underhålls-procenlen.
Under rubriken materielen förekommer äfven anslaget lill beklädnad åt mariner,
kanoniere/', matroser och skeppsgossar, nu bestämdt lill 90,240 R:dr R:mt; och äro
åtskilliga tillökningar jemväl uti detta anslag nu ifrågasatta, derom jag utber mig att
få i underdånighet göra anmälan. Till en början torde jag då få erinra derom, hurusom
Eders Kongl. Maj:t, under den 19 November sisllidne år, vid pröfning af passevolantörernes
vid Flottans marin-regemente underdånigst framställda anhållan om vissa
genom prisstegring å materialier och andra inträffade förhållanden nödigbliIna och till
förhöjning i beklädnadssumman ledande jemkningar i regementets sedan längre tid
oförändrad lemnade beklädnadsstat, täckts finna sökandernes sålunda gjorda begäran
på billighet grundad och derföre i Nåder beviljat dem af tillfällig tillgång för nu löpande
året en förhöjning i regementets beklädnadsanslag med . R:dr R:mt 4,722: 92.
om hvilket belopps uppförande på stat Eders Kongl. Maj:t tillika förklarat
Transport R:dr R:mt 4,722: 92.
sig
1
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 4856. 25
Transp. R:dr R:mt 4,722: 92.
sig vilja vara betänkt att lill Rikets Ständer aflåta Nådig framställning,
hvadan det här utförts. Vidare har, uppå Förvaltningens af Sjöärendena
gjorda underdåniga tillkännagifvande, att beklädnads-direktionen vid Flottans
matroskorps förmält sig, i anseende till de under sednare åren
stegrade prisen å malerialierna till de matrosbeklädnaden tillhörande persedlar,
isynnerhet kläde och skoplagg, vara urslåndsatt att för de hittills,
efter beräkning af 45 R:dr R:mt per man, om året, matroskorpsen bestådda
beklädnadsmedel åt densamma anskaffa kläder jemförliga med
dem, som författningsenligt tilldelas båtsmän, för hvilka beklädnadskostnaden
emellertid öfverstege 60 R:dr Runt per man årligen, Eders Kongl.
Maj:t under den 26 sistlidne Januari i Nåder beslutat att af Rikets Ständer
begära nödig förhöjning i nämnde korps’ beklädnads-anslag, men intill närmare
Riksdagen uppskjuta med beloppets bestämmande; och får jag alltså
nu, enligt lörbemälde Direktions, såsom mig synes, icke obilliga begäran,
underdånigst hemställa, det mätte den tillökning i beklädnadshjelpen för
matroserne. som skall af Rikets Ständer äskas, varda bestämd till 15 R:dr
Runt för hvarje matros årligen, i hvilket fall det behöfliga tillöknings
anslagét
skulle, beräknadt för 400 man, uppgå lill
6,000.
hvarutöfver dock, för den händelse ali mitt förut anmälde förslag
om matros-korpsens tillökande med 200 man vinner Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga bifall, ytterligare bör begäras full beklädnadshjelp
för denna styrka, eller, å 60 R:dr Runt per man för år, hvad för
200 man belöper med  12,000.
hvadan sammanlagda tillökningsbehofvet för denna korps skulle
blifva  18,000: —
Då slutligen, enligt milt ofvanframslällda förslag rörande skeppsgosse-korpsen,
här utlores den för denna korps nödig blifvande förhöjning
i dess nuvarande beklädnadsanslag med i sådant afseende beräknade . . 3,344: •—
kommer hela den nu ifrågasatta tillökningen att blifva . . . R:dr R:mt 26,066
hvilket belopp lämpligen kunde jernnäs till  „ „ 26,070
hvarigenom ofvannämnde anslag blefve förhöjdt lill 116,310 R:dr R:mt.
92.
3:o Diverse anslag.
Exercis af flottans bemanning. Det lärer få antagas såsom ett axiom, bekräftadtaf
alla sjöstaters historia, att, huru förträfflig en örlogsflotta än lill sin materiel må vara, dess
värde såsom stridsmedel dock ytterst beror på sättet huru den ledes och skötes, eller af
befälets och besättningarnes duglighet. Med den bästa naturliga fallenhet för sjömannayrket,
hvilken bos svensken ganska allmänt förefinnes, kan likväl en sådan duglighet icke vinnas
annorlunda än genom yrkets jemna utöfning, synnerligast under ungdomsåren, då uppfattningsförmågan
och vetlgirigheten äro lifliga samt, i följd deraf, kunskaper och färdigheter
lättare förvärfvas, jemte det de, då inhemtade, säkrare bibehållas, än vid mera
Bih. till B. St. Prot. 1856 & 1857. 4 Sami. 4 Afd. 5 Haft. 4
I
26 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856.
framskriden ålder plägar Vara fallet. Riktigheten af denna sats har hittills icke heller
bestridts af någon, som egt närmare kännedom om hvad som fordras, för alt kunna anses
såsom utbildad sjöman; men man bar stundom påstått, att sådan utbildning skulle
lättast och hvad mera vore, ulan särskild kostnad för det allmänna, af örlogssjömannen
kunna förvärfvas genom alt laga tjenst på handelsflottan, och för blott iå årtionden
tillbaka var detta äfven här i landet för örlogsfloltans personal i allmänhet enda utvägen
att komma till sjös. Om det må medgitvas, alt genom tjenstgöring pä handelsfartyg
kan, likaväl som ombord på krigsfartyg, vinnas hvad man kallar sjövana, eller
förmågan alt uthärda sjölifvets besvärligheter och bekantskapen med de för alla segelfartyg
gemensamma förrättningar, har dock tjenslen å krigsfartyg sina särskilda fordringar,
hvilkas beskaffenhet endast ombord å sådana fartyg kari inhemtas under ständig
öfning, så mycket angelägnare, som örlogssjömannens tjensleskyldigheter böra vara så
grundligt inlärda, att de hos honom öfvergå till vana och sålunda icke förbises under
förvirringen äf en sjöstrid samt dennas utgång derigenom äfventyras. Månget sjötåg
har, oaktadt i öfrigt gynnsamma omständigheter, alldeles misslyckats eller till sina
följder blifvit af ringa betydenhet blott genom ovana vid sjökrigstjensten hos fartygsbesältningarne.
Ett färskt bevis derpå lemnar den ståtliga Brittiska Flotta, sorn våren
1854 uppträdde i Östersjön och antogs der skola utföra så stora bragder, men förblef
i nära fullkomlig overksamhet, såsom af dess befäl då redan uppgafs och sedermera
blifvit offentligen ådagalagdt, hufvudsakligen derföre, att dess besättningar, i anseende
till den hastiga utrustningen, blifvit lill största delen sammanrafsade (rån, handelsfartyg
och således om tjensten å en krigsilotla saknade all kunskap, hvilken alltså måste dera
bibringas genom öfningar, hvarmed sommaren förnöttes. Angelägenheten deraf, att
Flottans befäl och manskap få redan under freden lära alt bruka del vapen, hvarmed
de en gång skola bidraga till värnet af ett älskadt fosterlands sjelfständighet och ära,
har ock börjat att mera allmänt erkännas; och Rikets Ständer hafva äfven i sednare
tider, i den märt de blifvit allt mer och mer öfvertygade om sjövapnets'vigt för Rikets
försvar, efter hand ökat anslaget till exercis för Flottans bemanning till dess nuvarande
belopp 209.212 R:dr 50 öre R:mt. Utväg har härigenom blifvit beredd att, jemte
hamn-exercisen vid Flottans stationer och de vanliga öfnings-expeditioiierna med sjökadetler
och skeppsgossar, årligen bekosta några månaders expeditioner ined enstaka
större och fördelningar af mindre fartyg; och då derjemte, medelst bidrag af Handelsoch
Sjöfarts-fonden, en mindre korvett numera, till handelns skyddande, ständigt hålles
ute på expedition å aflägsnare farvatten och dessutom en större korvett eller mindre
fregatt kan tidtals på dylik expedition utsändas, samt för öfrigt, i följd af Rikets
ställning under kriget emellan åtskilliga af Europas stormakter, flera af Flottans både
större och mindre fartyg varit utrustade och till expeditioner använda, har sålunda dess
personal de sednast förflutna åren i rikare mått, än under långliga tider tillförene, egt
tillfälle till praktiska öfningar, deraf verkningarne äfven varit synbara. Kostnaderne
för sislberörda expeditioner bestriddes likväl af särskildt anvisade medel, hvilka icke
vidare finnas att tillgå, och Flottans ölningar hafva således åter måst inskränkas till
hvad, på sätt bär förut är uppgifvet, med de hittills bestådda årliga anslagen, kan
åstadkommas. Alt detta är något, och mera än för icke så lång tid tillbaka kunde
påräknas, har i det föregående blifvit af mig erkändt; men jag skulle handla emot
pligt och öfvertygelse, om jag medgåfve, alt ändamålet dermed vore uppnådt. En hvar,
sorn ät ämnet vill egna blott den flygtigaste uppmärksamhet, skall ock inse, att, då de
befintliga tillgångarne, efter afdrag af kostnaderna för dels den exercis, som i stationernes
hamnar anställes, för att bibringa yngre befäl och nyantaget manskap de första
grunderna af sjötjenstens utöfning samt underhålla kunskapen derom hos den äldre
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 27
personalen, dels ock öfnings-expeditionerne med kadetter och skeppsgossar endast förslå
till att utrusta och för längre eller kortare tid hålla i sjön ett och annat större
samt föga talrika fördelningar af mindre fartyg, hvarå, då sådant yngre befäl och
manskap, som förut föga eller alldeles icke varit öfvadt till sjös, företrädesvis, så
långt utrymmet å fartygen det tillåter, kommenderas, den öfriga personalen, med ett
och annat undantag, icke förr än efter en längre tids förlopp får fortsätta den mer
eller mindre otillräckliga öfning, densamma på lörsta expeditionen erhållit. Detta, af
brist pä nödiga tillgångar framtvingade ölningssyslem leder påtagligen dertill, att flottans
personal i sin helhet aldrig förvärfvar den grad af sjömanskap, som fordras för
att, vid hastigt påkommande behof af rustning, hafva den ens hjelpligt, än mindre;
fullt tjenstbar; men betänkligast visa sig likväl systemets följder i afseende å officerskorpsen,
hvilken, utan grundlig praktisk utbildning i yrket, icke förmår uppfylla sin
sköna bestämmelse att säkert leda flottan i striden och föra den till seger. Jag har i
det föregående uttalat min på ojäfvad erfarenhet grundade öfvertygelse, att en så beskaffad
utbildning i sjökrigstjensten i allmänhet icke vinnes utan en tidigt börjad och
sedermera fortsatt öfning, och minst kan en sådan öfning undvaras af officern, på
hvilken anspråken alt vara fullt vuxen sitt kall äro och mäste vara störst. Bristen på
öfningstilllallen verkar således svårast på officerskorpsen, hvilken derigenom urståndsättes
att förvärfva och bibehålla den duglighet, som af densamma fordras. '
Sedan jag nu framhållit hvad som felas för alt bereda flottans personal nödig
öfning, återstår för mig att visa huru, efter min åsigt, vapnets öfningar borde vara
ordnade, för alt blifva tillfylleslgörande; och då det är hos officern, den ledande och
befallande, man med skäl i första rummet vill finna duglighet, anser jag mig ock först
böra uppgifva sältet, hvarpå den af honom säkrast skall vinnas.
Flottans officerskorps är lill största delen utgången från Krigsakademien på Carlberg.
Till fordringarne för den sjöofficers-examen, som derstädes undergås, hörer äfven
alt hafva deltagit i vissa öfnings-expedilioner; men, då undervisningen vid akademien
naturligtvis, hufvudsakligen alser att bibringa kadetten det föreskrifna måttet af
theoretiska kunskaper, har denne, vid sin afgång från akademien, fält för öfningen till
sjös gemenligen använda blott 12 till 16 månader, hvilken lid är alltför inskränkt, för
att medföra annat gagn, än att kadetten derunder får erfara, om han besitter de för
en blifvande sjöman erforderliga anlag och för yrket har nog fallenhet för att kunna
med framgång deråt egna sig. Den egentliga öfningstiden börjar således för honom
först efter utnämningen til! sekund-löjtnant; och borde följaktligen då, medan hvad dessförinnan
af den nyutnämnde i theoretiskt och praktiskt hänseende inhemtats ännu är i
friskt minne, hans vidare utbildning till sjöofficer få genast begynna och sedermera utan
uppehåll fortgå salunda, alt han blifver beordrad att, såsom vid ett högre praktiskt läroverk,
tjenslgöra å örlogsfartyg af olika certer under en tid af 4 till 5 är, deraf de
tre första borde tillbringas å utevarande exercis-korvetter eller mindre fregatter, det
fjerde dels på ångbåts-expedition och dels på exercis-skeppet å Carlskrona redd samt
det 5:te på skärgårdsfartyg och rekognoscerings-expedition i Stockholms skärgård; hvarjemte
han, under vintrarna efter slutade 4 expeditioner skulle dels vara anställd vid
exercis-skolorna och dels bestrida varfsofficers-tjenst å någondera af Flottans stationer.
Efter de uppgifna 5 årens förlopp, derunder åt sekund-löjtnanten, jemlikt särskild instruktion,
lemnals tillfälle till utöfvande af all slags tjenst, som för hans grad kan ifrågakomma,
har han genomgått en så fullständig praktisk kurs i sjökrigstjensten, att, så
vida han eger god theoretisk underbyggnad och icke saknar naturlig fallenhet för yrket,
han kan antagas vara en erfaren och skicklig sjö-officer samt således mogen till vidare
befordran inom flottan. — För vinnande af detta mål skulle erfordras, att, utom det
28 Bil. N.o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N.-o 1, om Statsverket 1856.
vanliga exercis-skeppet på Carlskrona redd, två korvetter eller mindre fregatter året om,
minst en ångkorvett i 9 månader samt tillräckligt antal skärgårdsfartyg hvarje sommar
hålles i sjön. På hvarje större exercisfartyg borde vara kommenderade 1 kapiten såsom
chef, 1 kapiten-löjtnant såsom sekond, 1 premierlöjtnant och 10 sekund-löjtnanter
samt i afseende på desse sistnämnde iakttagas, att på hvarje fartyg blefve beordrade
en tredjedel bland de under året och ett lika antal bland de under hvartdera af de
2:ne nästföregående åren utnämnde sekund-löjtnanterna. På detta sätt skulle med 2:ne
seglande exercisfartyg hvarje år 20, med en ångkorvett i 9 månader 5, eller inalles under
större delen af året 25 sekund-löjtnanter blifva öfvade till sjös, jemte det 3 kapitener,
3 kapiten-löjtnanter, 3 premier-löjtnanter, 1 till 2 machinist-officerare samt det
till fartygens bemanning erforderliga antalet underbefäl och gemenskap årligen erhölle
öfning på längre expeditioner. De hemma blifvande äldste sekund-löjtnanlerne komme,
såsom redan nämndt är, att användas på exercis-skeppet, expeditioner i Östersjön eller
till skärgårdstjenst, eller att på annat för dem lärorikt sätt sysselsättas. Den kostnad,
som skulle uppstå för att under de angifna tiderna hålla i sjön förberörde exercisfartyg,
med undantag af exercis-skeppet på Carlskrona redd, har jag beräknat ungefärli
-
gen blifva:
1. t„ ° . (1 mindre fregatt i 12 månader  180,000: —
| 1 korvett i 12 månader  82,500: —
2:dra året '2 korvetter i 12 månader  165,000: —
3:dje året 2 dito i 12 månader  165,000: —
alla åren tillhopa 3 ång-korvetter i 9 månader årligen
367,500: —
tillhopa i 3:ne år R:dr Runt 9611000: —
eller i medeltal årligen „ ,, 320,000: —
Genom omförmälda, egentligen för sekund-löjtnanlernes praktiska utbildning afsedda
expeditioner skulle visserligen icke obetydlig öfning beredas jemväl någon del af
Flottans öfrige officerare, äfvensom underbefäl och gemenskap; inen lång tid komme
likväl att förflyta, innan hela personalen efter tur kunde af denna förmån blifva delaktig,
så framt ej andra öfningstillfällen derjemte blefve för densamma öppnade. I sådant
afseende och för att låta Flottans personal i allmänhet äfven förvärfva och derefter
bibehålla vana vid eskader-tjenst såväl i Linie- som Skärgårds-flottan, vore, i min
tanke, högst nödigt, att eskadrar från begge flottorna utsändes och expeditionerne för
3:ne år i sender så ordnades, att första året ur Linieflottan komme att utgå en eskader,
bestående af 1 linieskepp, 2 fregatter, 1 ångkorvett och 1 korvett eller 1 brigg,
samt andra året en ur Skärgårdsflottan om 2:ne ångfartyg, 1 bataljon bombkanonslupar
och 2 bataljoner kanonjollar; men första och tredje åren utrustades från sistnämnda
flotta 1 bataljon kanonjollar och 1 rekognoscerings-expedition, samt från Linieflottan
andra och tredje åren 1 fregatt eller korvett och 1 ångkorvett. Med antagande,
att expeditionstiden bestämdes från 2 till 4 månader för de större och till 1 ‘ månad
för de mindre fartygen, skulle kostnaden för nu ifrågaställa expeditioner ungefärligen
belöpa:
för de större fartygen till .• R:dr R:mt 400,200: —
„ de mindre dito tili
119,700:
och, om dertill lägges omkostnaderna för exercisen i land och i hamnarna
samt exercis-expeditionerna med skeppsgossar, kanonierer och jung
män,
m. m., med 110,100:
således för 3:ne år uppstå en utgiftssumma af R.dr R:mt 630,000: —
samt i medeltal årligen af  „ ,, 210,000:
Bil. N:o i till Kongl. Maj:ls Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1856. 29
Sistnämnde belopp, sammanräknadt med här förut förslagsvis antagna årliga utgift
af 320,000 R:dr ger en summa af jemna R:dr 530,000: —■
och då hvad som till öfningar och expeditioner med flottan nu finnes att
tillgå inskränker sig till det å 5:te Hufvudtiteln uppförda anslag för exercis
med flottans bemanning R:dr Runt 209,212: 50.
samt de på Handels- och Sjöfarts-fonden, egentligen lör expeditioner
för handelns skyddande, ärligen afsalta .... 97,500: —
tillhopa uppgående till 306,712: 50.
skulle således erfordras ett tillskott af R:dr R:mt 223,287: 50.
årligen för genomförande af det öfningssystem, jag tillåtit mig att för Eders Kongl.
Maj: t i underdånighet framlägga, såsom, efter min åsigt, ett säkert medel att allmännare
än hittills kunnat låta sig göra, bringa (lottans personal till behöflig tjenstbarhet.
Då emedlertid flera andra Sjöförsvarets behof nu förekomma att fyllas, och jag således
icke kan förvänta, ali liela det ifrågaställda tillskottet skulle för närvarande varda
beviljadt, ehuru önskligt sådant än vore, föranlåtes jag deraf till den underdåniga hemställan,
det täcktes Eders Kongl. Maj:t, på det att åtminstone de föreslagna anstalterna
för sekund-löjlnants-gradens praktiska utbildning måtte komma till utförande och för
öfrigt flottans allmänna öfningar kunna något utsträckas, nu af Rikets Ständer i Nåder
äska en tillökning al R:dr R:mt 150,787: 50.
uti anslaget lill exercis med flottans bemanning, hvarigenom detta anslag blefve till
jemna 360,000 R:dr R:mt förhöjdt.
Med anledning af yppade brister å det vid sednaste riksdag på 5:te Hufvudtitcln
med 18,000 R:ör Runt uppförde reservalions-anslag till Darchmarsche-kostnader,
hemställde uti skrifvelse af den 18 sistlidne April Förvaltningen af Sjö-Ärendena i underdånighet,
att detta anslag antingen måtte med 9,000 R:dr R:mt, hvartill bristen förmäldes
hafva ungefärligen uppgått, varda förhöjdt, eller ock förvandlas till förslags anslag; och
behagade Eders Kongl. Maj:t, vid anmälan häraf den 7 påföljde Maj, i Nåder förklara
Sig vilja närmare början af den instundande riksdagen taga denna fråga uti Nådigt öfvervägande.
Jag tillåter mig nu att åter bringa densamma å bane, och hemställer dervid
i underdånighet, om icke Eders Kongl. Maj:t vid det förhållande, att berörde anslag
så nyligen blifvit å Hufvudtiteln uppfördt, och således tillförlitlig erfarenhet ännu
icke kan anses vara vunnen, huruvida brister ständigt skola derå yppas, eller dessa må
kunna vara beroende af tillfälliga omständigheter, skulle i Nåder (inna lämpligast alt
för närvarande icke bifalla någondera af Förvaltningens omförmälda hemställanden, utan
endast förklara sig vilja i händelse brister på nämnde anslag vidare skulle yppas, uppå
bemälde embetsverks underdåniga anmälan, för hvarje gäng, efter omständigheterna
i Nåder förordna, af hvilka medel bristerna må betäckas.
Vid anslaget till diverse behof skulle, i händelse hvad af mig här förut rörande
skeppsgosse-korpsen blifvit hemstäldt vinner Eders Kongl. Maj:ls och Rikets Ständers
gillande, komma att iakttagas, att på detta anslag uppfördes det belopp af 2,000 R:dr
R:mt, som beräknats vara erforderligt till bestridande af kostnaderna för nämnde korps’
inkasernering, hvarigenom anslaget, nu bestämdt till 17,025 R:dr, blefve förhöjdt
till Rulr R:mt 19,025. -—
Anslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Förvaltningen
af Sjö-Ärendena m. fl. borde rätteligen minskas med ett ljuspenningarne för bemälda
Embetsverk motsvarande itelopp af 840 R:dr R.ml; men då detta anslag hittills
med ungefärligen 3,000 R:dr understigit behofvet, hemställer jag underdånigst, att detsamma
icke blott må lemnäs oförminskadi, utan jemväl Nådig framställning till Rikets
30 Bil. N:o 4 till Kongl. Majds Nåd. Prop. N.-o •/, om Statsverket 1856.
Ständer göras om dess ökande med R:dr Rant 1,700: —
så att anslaget blefve förhöjdt från nu bestådda  „ „ 3,300: —
till jemna R:dr R;mt 5,000: —
Såsom vid frågan om löneförbättring för Sjöförsvars-Departementets Kansli-Expedition
redan är erinradt, skulle, förutsatt att hvad som föreslagits beviljas, de nu till
Expeditionens ordinarie personal med 310 R-.dr R:mt årligen utgående ljuspenningar besparas
och alltså aldragas från försiags-anslaget lill skrifmaterialier och expenser samt
ved och ljus för Expeditionen, hvilket, nu å Hufvudtiteln uppfördt med 1,614 R:dr 18
öre, derigenom skulle nedsättas till R:dr 1,304: 18, deruti dock ytterligare någon jemkning
torde komma att ske till jemnande af Hufvudtilelns slutsumma.
Från försiags-anslaget till skrifmaterialier och expenser m. m. för flottans stationer
borde likaledes afdragas sammanlagda beloppet af de derifrån till flottans civilstat
nu utgående ljuspenningar med R:dr R:mt 2,230, såsom afsedda att indragas, om
de för denna stat föreslagna löneförhöjningar beviljas; men då, efter hvad upplyst blifvit,
berörde anslag hittills icke varit för derå anvisade utgifter tillräckligt, anser jag
mig dock icke böra föreslå ett sådant afdrag; helst vid det förhållande, att anslaget
har egenskapen af förslags-anslag, de besparingar, som derå kunna uppstå, komma Rikets
Ständers Riksgälds-Kontor till godo och deremot möjligen uppkommande brister
icke inverka på Hufvudtilelns tillgångar.
Under rubriken: Diverse Anslag skulle för öfrigt, enligt hvad här förut blifvit
af mig ifrågasatt, lill ett nytt 'förslags-anslag sammanföras de ä vederbörliga, redan underdånigst
anmälda aflönings-förslag inom kolumn upptagna beloppen till bestridande
af kostnaderna för gemenskapens vid flottans korpser mathållning, eller dess förseende
med natura-portion, nemligen:
för Marin-regementet R:dr R:ml 56,137: 50.
„ Matros-korpsen  „ „ 54,750: —
„ Kanonier-korpsen  „ „ 18,341: 25.
„ Skeppsgosse-korpsen  „ „ 27,375: —
„ 20 artilleri-båtsmän och 2 skeppsgossar på sjöfästningarne „ „ 2,007: 50.
„ 1,115 till års-och 222 till sommarljenst uppfordrade båtsmän „ „ 111,872: 50.
eller tillhopa R:dr R:mt 270,483: 75.
som blefve det nya anslagets summa, hvilken dock, med afseende på dess egenskap af
förslags-anslag, lämpligen kunde bestämmas till jemt 270,000 R:dr Runt. I stället
komme naturligtvis de anslagssummor, från hvilka om förmälda natura-portions-värden
öfverflyttals, att med dessa sednare motsvarande belopp förminskas.
4:o För Handeln.
Försiags-anslaget till Lotseri- och Fyrings-Staterna är det enda under denna
rubrik förekommande. Vid bestämmande af detta anslags summa, hvilken nu finnes
upplagen till 182,860 R:dr Rant, har hittills så tillgått, alt den vid hvarje riksdag beräknade
inkomsten af bålt- och lots- samt danska fyringsmedlen sammanslagits med det
under förenämnde rubrik upptagne belopp af indelta räntor, 460 R:dr R:mt, hvarefter
den sålunda uppkomna summa blifvit för omförmälde behof pä hufvud-lileln uppförd.
Vid sådant förhållande och under förutsättning att inkomsten af lots- och båkmedel
Bil. N:o 4 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o -/, om Statsverket 1856. 31
får, i sin helhet, fortfarande för lots- och fyringsväsendets behof användas, anser jag
mig böra i underdånighet hemställa, att, då årliga inkomsten af dessa medel, som i
ännu gällande Riks-Stal är uppförd lill 142,500 R:dr R:mt, uti nu gjorda beräkning
öfver Statsverkets inkomster antagits till 180,000 R:dr samma mynt, förslags-anslaget till
lots- och fyrings-staterna ock må varda lörhöjdt med skillnaden emellan nyssberörde
tvänne summor, eller R:dr R:mt 37,500, med tillägg hvaraf lill nuvarande anslaget dess
summa skulle blifva R.dr Runt 220,360, samt alt en sådan reglering af anslaget må
Rikets Ständer i Nåder föreslås.
Med antagande, att hvad sålunda af mig i ena och andra hänseendet blifvit
föreslaget vinner Eders Kongl. Maj:ls och Rikets Ständers bifall, skulle anslagen till
ständiga utgifter för sjöförsvaret komma alt ökas med . . R:dr R;mt 822,736: 15.
samt, då detta belopp tillägges 5:te Ilufvudlilelns nuvarande
slutsumma „ „ 2,385,780: —
denna således blifva förhöjd till R:dr Runt 3,208,516: 15.
hvilken dock kunde jernnäs till R:dr Runt 3,208,500, om förslags-anslaget lill skrifmaterialier
och expenser m. m. för Departementets Kansli-Expedition ytterligare minskades
med 16 R:dr 15 öre Riksmynt.
Utom de behof, för hvilkas afhjelpande erfordras ständiga eller ordinarie anslag
till nyss uppgifna sammanräknade belopp, förekomma äfven andra dels tillfälliga och
dels öfvergäende, eller inom viss tid begränsade behof för sjöförsvaret, hvilka, med
hänseende till denna deras beskaffenhet, lämpligast torde böra fyllas med extra anslag.
Bland behofven af denna sednare art har jag redan i det här lörul anförda framhållit
några, i det jag medelst skäl, som synas mig giltiga och dem jag derföre nu endast i
underdånighet åberopar, sökt ådagalägga nödvändigheten af särskilda anslag för att
dels redan nästa år sätta de under Sjölörsvars-Departementet lydande stater och
korpser i åtnjutande af de för dem föreslagna aflöningsförhöiningar, dels kunna fullfölja
de pågående åtgärderna lori ståndsättningen och vidmakthållandet af Flottans krigsfartygs-materiel,
och dels sätta Amiralitels-krigsmanskassan i stånd att fullgöra de åligganden,
den, enligt de af mig ifrågaställa förändrade grunder för pensioneringen af kassans
delegare, skulle för den kommande liden sig åtaga. Ännu återslå dock två likartade
anslagsfrågor, begge af stor angelägenhet, för hvilkas fyllande medelst extra anslag,
enär andra tillgångar saknas. Rikets Ständers frikostighet alltså äfven måste tagas i anspråk.
Den ena af dem alser utförandet (af åtskilliga synnerligt nödiga byggnadsarbeten
jemte diverse anskaffningar vid Flottans stationer och den andra uppförandet
af en ny bro emellan Kyrk- och Skeppsholmarne här i hufvudstaden.
1 afseende på de omförmälda beholven vid stationerna hafva derifrån till Förvaltningen
af Sjö-Ärendena inkommit förslag, upptagande byggnads-arbeten och olika
slags anskaffningar vid Carlskrona station till en summa af 2,014,225 R:dr och vid
Stockholms till ett sammanräknadt belopp af 334,800 R:dr Runt; och har Förvaltningen,
med anmälan af dessa förslag, tillkännagifva, alt ordinarie statsmedel ej linnas
att tillgå för de föreslagna arbetenas och anskaffningarnes åvägabringande, men att
emedlertid följande bland dessa i första rummet borde afses och särskilda medel för
dem beredas, nemligen:
32 Bil. N.-o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket '1856.
vid Carlskrona Station:
till en ny sjukhusbyggnad för 400 man, deraf behofvet redan af den år 1839 särskildt
i Nåder tillsatta Sjukvårds-Kommitté och nu jemväl af stationens fältläkare, uti ett utförligt
betänkande, framhållits och hvars afhjelpande är så mycket angelägnare, som
stationernas nuvarande sjukhus, provisionelt inredt uti en f. d. fästningsbastion med
yttermurar af gråsten, är icke allenast i alla afseenden otjenligt ulan äfven otillräckligt
för vanliga sjukantalet i fredstid
R:dr R:mt 348,300: —
till Kungsbrokajen och hamnens fullbordande „ „ 18,000: —
deri inbegripen kostnaden för inköp af en enskild man tillhörig byggnad,
för att åt anläggningen bereda erforderlig bredd;
„ nya kasernbyggnadens fullbordande samt befälhafvande Amirals-Kansli
husets
påbyggnad och förlängning m. m R:dr R:mt 202,500: —
„ klensmedjans tillbyggande  „ „ 6,750: —
„ östra grofsmedjans ombyggande oell inredning för ankarsmide samt för
-
seende med ångmachin m. m.
R:dr R:mt 44,250:
8,100
28,500
24,450:
30,000:
rörledning af jern för blästern till gjuterierna och smedjorna, med en
längd af 730 alnar och 270 Sk&.-.s vigt R:dr R:mt
anskaffning af bristande machinerier i ånghammar-smedjan „ „
Skeppsgosse-kasernens tillbyggnad, m. m ,, „
anskaffning af 2 vattenskutor af jern, af stort behof, så länge vatten^
ledningen saknas
R:dr R:mt
dito af ett mudderfartyg med ångmachineri samt afföringspråmar, lika- 1
ledes angeläget alt erhålla till förekommande af varfshamnens uppgrundning
(och hvartill i förslaget upptagits ett kostnadsbelopp af
40,950 R:dr, hvilket deremot Förvaltningen ansett, såsom för lågt be
räknadt,
böra höjas lill minst) R:dr R:mt 60,000: —
förrådets förstärkande med furuvirke, enär tillräckligt lager af torrt
sådant virke icke på annat sätt kan erhållas R:dr R:mt 45,000: —
tillhopa R:dr R:ml 815,850: —
vid Stockholms Station:
lill iståndsättande af galérskjulen R:dr R
„ slupskjulets förseende med tak af jernplåtar „
„ kulgårdens tillökning  „
„ ett nytt skjul för upplag af stenkol ... „
,, det s. k. Kanslihusets om- och tillbyggnad „
„ ombyggande af sjukhuset å Kastellholmen . . „
„ de s. k. Fundamenthusens ombyggnad ... „
vid Götheborgs Depot:
mt 44,40(
21,000
8,400
7,500
120,000
75,000
40,500
316,800: —
till uppförande af vågbrytare samt iståndsättande af hamnen vid Nya
Varfvet, deraf behöfligheten redan för 2:ne år tillbaka i underdånighet anmäldes,
utan att, i saknad af nödiga medel, något dervid kunnat tillgöras
R:dr R.mt 51,300:
eller tillsammans R:dr R:mt 1,183,950:
Med
Bil. N:o 4 lill Kongl. Mnj.-ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 33
Med den närmare kännedom, jag eger om förhållandena vid flottans stationer,
anser jag: mig pligtig att vitsorda gagneligheten och behofvet af alla de byggnadsarbeten
och anskaffningar vid samma stationer, hvilkas verkställande förvaltningen af Sjöärendena
sålunda föreslagit, samt att följaktligen ock i underdånighet tillstyrka, det
utväg må i Nåder beredas till afhjelpande af de uppgifna behofven. Då likväl, äfven
om allt hvad i berörda hänseenden blifvit ifrågaställdt skulle på kortare tid kunna med
den vid stationerna tillgängliga arbetsstyrka bringas lill verkställighet, de dertill erforderliga
medel dock icke vore att påräkna, tror jag ock lämpligast vara att, i likhet
med af mig blifvit i afseende på iståndsättningen och vidmakthållandet af flottans
krigsfartygs materiel underdånigst föreslaget, jemväl här ifrågaskäilda arbeten och anskaffningar
efter hand utföras eller verkställas inom en tidrymd af 15 år samt att således
hela den derför beräknade kostnadssumma, hvilken dock, med afseende på de
under tiden sannolikt inträffande prisstegringar, borde ökas med 15,000 IDdr eller till
1,198,950 IDdr, efter sådan grund fördelas. Jag föreslår derföre i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t mätte, i händelse dessa mina åsigter vinna Dess Nådiga gillande, af
Rikets Ständer nu endast i Nåder äska för åren 1858, 1859 och 1860 ett extra anslag
af 239,790 R:dr, motsvarande f-s delar af nästberörda summa, att med en tredjedel,
eller R:dr R:mt 79,930 årligen utgå och användas till dem af ifrågavarande byggnadsarbeten
eller anskaffningar vid flottans stationer, som af. Eders Kongl. Maj:t, elter vederbörandes
underdåniga anmälan, kunna hvarje år prölvas böra framför de öfriga i
verket sättas.
Under den eldsvåda, som år 1822 öfvergick Blasieholmen bär i staden, itändes
och afbrann äfvep dåvarande trädbron emellan Kyrk- och Skeppsholmarne. Fråga
väcktes då redan om den sålunda förstörda brons ersättande med en hängbro af jern
eller hvalfbro af gjutna bågar, hvartill äfven ritningar och förslag från flottans härvarande
station afgåfvos; men som emedlertid nödigt ansågs, att gemenskapen emellan
Skeppsholmen och de öfriga stadsdelarne så snart som möjligt återställdes, blef i Nåder
förordnadt, att i stället för den afbrunna bron en annan skulle med största skyndsamhet
och till möjligast billiga pris för flottans medel tillvägabringas utan. afseende på
längre varaktighet. På sådant sätt, tillkom den nuvarande flottbron, hvars byggnad
medförde en kontant utgift af 18,900 R:dr R:mt, oberäknadt värdet af virke och bräder,
som dertill från flottans förråd utlemnades; och har, enligt officiella uppgifter från
stationen, kostnaden för brons underhåll sedermera i medeltal uppgått till omkring 750
IDdr R:mt årligen, utgifterna för större reparationer likväl icke deri inberäknade.
En följd af brons provisionella beskaffenhet blef, att väsendtligare bristfälligbeter
å densamma icke sällan yppades, och år 1851 uppgafs af vederbörande stationsbefäl
hos Förvaltningen af Sjöärendena, att bron åter tarfvade en större kostsam reparation,
hvarvid tillika framställdes den åsigt att, enär forsling af spanmål och effekter
från och till Stals-Kontorets och Krigs-Kollegii på Skeppsholmen belägna förrådshus
lika mycket, om ej mera än körslor för flottans enskildta behof nötte och förstörde
bron, hvilken för öfrigt äfven vore afsedd och begagnad för den allmänna trafiken,
bidrag tdl brons islåndsättande borde lemnäs jemväl från andra än de til! flottans1
underhåll bestämda medel. Uppå Förvaltningens härom gjorda underdåniga anmälan,
förklarade Eders Kongl. Maj:t under dea 22 Januari 1852, att med den föreslagna
reparationen skulle tills vidare anstå, men deremot, hvad beträffade brons framtida
underhåll, nödiga upplysningar infordras rörande frågan om de uppgifna allmänna
verkens deltagande i kostnaderna derför. 1 följd häraf inkom Förvaltningen med befälhafvarens
och varls-chefens vid flottans härvarande station yttranden, hvari, jemte
Bih till R. St. Prot. 1856 åi 1857. 1 Sami. 1 AJd. 5 Höft. 5
34 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:1,s Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket '1856.
redan anförda uppgifter oin kostnaderna för brons första anläggning och årliga underhåll
sedermera, anfördes, att, ehuru någon på säkra grunder stödd beräkning öfver
fördelningen af sistberörda kostnader icke kunde uppgöras, dessa dock syntes Böra så
fördelas, att flottan komme att deraf utgöra fidelar, Krigs-Kollegium, i och för dess
förråd å Skeppsholmen, -trdel, Stals-Kontoret, i och för slottsmagasinet, Aidel, och
Stockholms stad likaledes Aidel; hvaremot Förvaltningen för egen del ansåg att, intilldess
tillgångar för en ny bros uppförande kunde beredas, med underhållet af gamla
bron borde fortfarande förhållas såsom hittills, hvilken åsigt under den 8 Juni 1852
af Eders Kongl. Majit i Nåder gillades.
Efter erhållen del af detta Nådiga beslut anmälde stalions-befälhafvaren hos
Förvaltningen att, då merberörda bro genom sednast ifrågaställa och högst nödiga
reparation skulle blifva försatt i (ärbart skick för Blott 4 till 5 år och derefter ånyo
komma att erfordra en måhända lika kostsam lagning, samt densamma för öfrigt
hvarken vore eller kunde blifva fullt ändamålsenlig, enär dess bärighet befunnits otillräcklig,
då större tyngder skolat öfverföras, eller någon betydligare menniskomassa
färdas deröfver, det således vöre angeläget att denna bro ersattes med en annan mera
varaktig och ändamålsenlig, hvartill tidpunkten desto heldre syntes vara inne, som
den plats å Kyrkholmen, hvarifrån ny bro borde utgå, torde så till läge som beskaffenhet
vara bestämd genom anläggningen af National-Musei-byggnaden, hvilken byggnads
och den åt Skeppsholmssidan densamma omgifvande planens eller kajens blifvande
beskaffenhet i väsendtlig mån inverkade på den ifrågasatta brobyggnaden, hvarföre ock
ritning och kostnadsförslag dertill borde uppgöras i sammanhang med och med afseende
på fastställda ritningar till musei-byggnaden och kajen deromkring, jemte det
åtgärder vidtogos till beredande af tillgång på medel tdl brobyggnaden, deri, likasom i
kostnaderna för brons framtida underhållande, Stockholms stad borde, enär bron af
stadens innevånare begagnades, med statsverket deltaga; och insändes denna stationsbefälhafvarens
framställning under den 12 Juli 1853 af Förvaltningen, med afseende
pä beredandet af de för den ifrågasatta brobyggnaden erforderliga tillgångar. Till
följd af härå meddelad Nådig remiss upplyste, under den 21 i nyssberörde månad,
styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnaden alt, sedan Eders Kongl. Majit vid slutet
af 1846 anbefallt styrelsen alt i samråd med Ofver-Ståthållaren och den kommitté,
som fått sig i Nåder uppdraget alt vidtaga förberedande åtgärder för uppförandet af
Nalional-Musei-byggnad å Kyrkholmen, föranstalta om undersökningars anställande samt
uppgörande af ritning • och kostnadsförslag till en bro emellan nämnde holme och
Skeppsholmen i stället för dervarande flottbro, samt derefter, vid hållet sammanträde,
Ofver-Ståthållaren och bemälde kommitterade med styrelsen förenat sig om den
åsigt, alt den tillämnade brons ritning borde blifva paraleil med musei-byggnadens emot
Kongl, slottet liggande vestra face och i rak linia med blifvande kajen framför nämnde
byggnad, och styrelsen härom gjort underdånig anmälan, hade Eders Kongl. Majit
genom Nådigt Bref den 6 Maj 1847 anvisat medel tili bekostande af undersökningen,
samt att, sedan denna försiggått, grunderna för brobyggnadsplanens uppgörande blifvit
af förbemälde vederbörande bestämda och derefter arbetsplan utarbetad för broanläggning
med hvalf af gjutet jern på landfästen och pierer af sten, denna plan, jemte
tillhörande ritningar och kostnadsförslag, som slutade med 232,703 Ridr Banko eller
349,054 Ridr 50 öre R:mt, deri inberäknade 10 procent till oförutsedda utgifter, år
1848 öfverlemnats till kommittén för musei-byggnaden till den åtgärd, som ärendet
erfordrade.
Sedan derefter omförmälde arbetsplan blifvit kommittén för musei-byggnaden
affordrad, anbefalldes genom förnyad remiss-styrelsen öfver allmänna väg- och vatten
-
Bil. N:o 4 till Kongl. Muj.-ts Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 4856. 35
byggnader alt i underdånighet yttra sig, huruvida ifrågavarande bro skulle på ett till
alla delar ändamålsenligt salt kunna uppföras med nedsättning uti de i det afgifna
kostnadslörslaget upptagna kostnader, anförde bemälda styrelse uti underdånigt utlåtande
af den 31 Augusti 1853, att vid de i kostnadslörslaget förekommande
prisberäkningar visserligen åtskilliga anmärkningar kunde göras, men att, som
en del summor visade sig vara nog högt och andra deremot lör lågt upptagna, förslagets
slutsumma likväl, enligt styrelsens åsigt, icke borde nedsättas, helst grundläggningen,
i anseende till vattendjupet och sjöbottnens beskaffenhet, omöjligen läte sig
med fullkomlig bestämdhet på förhand beräkna, ulan den uppgifna kostnaden derför
måste anses vara i större eller mindre mån approximativ, ehuru med säkerhet kunde
antagas, att undersökningarna verkställts med tillbörlig omsorg och utförlighet; att de
genom styrelsens försorg utförda och på vunnen erfarenhet vid andra likartade arbeten
grundade kontroll-beräkningar gåfve vid handen, att efter anledningar besparing kunde
göras i utgifterna för åtskilliga materialier och arbeten till ett sammanräknadt belopp
af omkring 24,000 Hulr; alt kajbyggnads-arbetet för strandens vid Skeppsholmen formande
närmast intill brons den a rande landfäste deremot vore för lågt beräknadt och
borde höjas med närmare 15,000 R:dr, i följd hvaraf verkliga minskningen i förslagskostnaden
blott skulle utgöra ungefärligen 9,000 R:dr Runt, eller en alltför obetydlig
summa, för att afseende derpå borde fästas, samt att, då en vacker och fast bro
uppfördes emellan Kyrk- och Skeppsholmarna, anläggningen syntes icke kunna betraktas
såsom fulländad med mindre än att omförmälde kajbyggnad äfven verkställdes,
emedan stranden närmast bron i annat fall komine att framstå i ett alltför oordnadt
och med öfriga byggnaden ingalunda öfverensstämmande skick.
Denna fråga har sedermera, med hänseende til! saknaden af nödiga medel för den
nya brobyggnadens, utförande, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga beslut fått hvila; men,
som den gamla flottbron emellan Kyrk- och Skeppsholmarne med hvarje dag alltmera
förfaller och svårigheterna att hålla den i furbart skick i samma förhållande ökas,
samt dessutom nu af Öfver-Ståthållaren i Stockholm blifvit anmäldt, hurusom stadens
Drätsel-Kommission nyligen beslutat alt redan nästa vår fortsätta granit-kajen vid
Blasieholmen utefter musei-tomtens hela vestra sida samt, derest en bro emellan förenämnde
tvänne holmar komme till utförande, intill vestra sidan af denna bros norra
landfäste, dock under vilkor, att denna kaj-sträcka äfven finge för allmänna trafiken
begagnas, torde Eders Kongl. Maj:t i Nåder finna lämpligt att nu taga ärendet under
slutlig pröfning, helst, om den föreslagna eller någon annan brobyggnad skall komma
till verkställighet, Rikets Ständers instundande sammanträde synes böra begagnas, för
att bereda de dertill nödiga medlen.
Af de upplysningar om kostnaderna för den nu befintliga flottbrons emellan
Kyrk- och Skeppsholmarne underhållande, som af vederbörande lemnals, synes obestridligen
framgå, att denna bro icke särdeles länge skall kunna genom reparationer,
huru grundliga de än må blifva, vidmakthållas, utan mäste ersättas med en ny, till hvars
bekostande dock anslagen för sjöförsvaret icke kunna lemna tillgång, minst örn byggnadssättet
skulle föranleda till högre utgiftsbelopp. Vid sådant förhållande och då den
blifvande brons beskaffenhet numera synes vara i viss mån gifven genom dess läge invid
en staten tillhörande praktbyggnad, samt såsom följd deraf ock för staten uppslår
det allmänna åliggande att bekosta samma bro, särdeles som af Stockholms stad annan
medverkan för ändamålet ej synes kunna förväntas eller billigtvis fordras, än hvad
den genom omförmälde kajbyggnads utsträckande intill bron sig redan åtagit, anser jag
mig böra underdånigst tillstyrka, det Eders Kongl. Maj:t må täckas gilla ofvanberörde,
redan uppgjorda plan för Kyrk- och Skeppsholmarnes här i staden förenande medelst
36 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj;ts Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 4856.
en fast jernbro på pierer af sten i enlighet med derå befintliga ritning samt, i sådant'
fall, af Rikets sammanträdande Ständer i Nåder äska de för samma brobyggnads utförande
erforderliga medel såsom extra anslag, hvars belopp desto mindre synes böra
nedsättas under den i förut åberopade kostnadsförslag beräknade summa af 349,054
R:dr 50 öre R:mt, som, sedan förslaget är 1853 af Styrelsen för Allmänna Väg- och
Vattenbyggnader granskades, prisen å byggnads-materialier och arbetslöner betydligt
stegrats, utan deremot snarare rundas til 350,000 R:dr, hvilken summa borde utgå under
åren 1858—1860 med en tredjedel eiler R:dr R:mt 1l6,666f årligen, och hemställer
jag tillika underdånigst att, i händelse nu ifrågaställda anslag af Rikets Ständer beviljas,
åt nyssbemälde styrelse må varda uppdraget att brobyggnaden för de anvisade
medlen med all skyndsamhet utföra samt alt derefter tillse underhållet deraf i likhet
med hvad som eger rum i afseende på andra statens väg- och vattenbyggnader, i följd
hvaraf äfven underhålls-kostnaderne komme att af de till dylika allmänna byggnaders
vidmakthållande särskildt bestådda medel bestridas.
I stöd af hvad jag sålunda nu och i det föregående underdånigst anfört skulle
alltså, om mina dervid gjorda hemställanden af Eders Kongl. Maj:t i Nåder gilias, nu
af Rikets Ständer för utomordentliga behof, rörande Sjöförsvaret, i Nåder äskas följande
extra anslag, nemligen:
för åren 1858, 1859 och 4860:
till fullföljande af islåndsätlningen och vidmakthållandet af flottans krigsfartygs-materiel,
nybyggnader inbegripna, å 618,297 R:dr årligen
. 1,854,891: —
till angelägna byggnads-arbelen och anskaffningar vid flottans stationer,
å 79,930 R:dr årligen
239,790: —
och till den föreslagna nya bron emellan Skepps- och Kyrkholmarne, å
116,666f R:dr årligen  350,000: —
tillhopa R:dr Runt 2,444,681: —
att under hvartdera af förberörde år med en tredjedel eller R:dr Runt 814,898f årligen
utgå; samt dessutom
särskildt för år 4857 till aflönings-förbättriugar åt personalen vid de under SjöförsvarsDepartementet
hörande stater och korpser, kostnaderna för gemenskapens förseende
med natura-portion efter gemensam utspisnings-stat derunder
inbegripna R:dr R:mt 523,860: 70,
äfvensom slutligen begäres för
åren 4857, 4858, 4859 och 4860:
ett årligt kreditiv af R:dr R:mt 40,000 på Rikets Ständers Riksgäldskontor, för att, på
sätt förut närmare är omförmäldt, af Direktionen öfver Amiralitets-Krigsmanskassan användas
i och för upprätthållandet af pensioneringen derifrån, enligt de i sådant afseende
här förut föreslagna förändrade grunder.
Sedan jag nu med den större och mindre utförlighet, som de ifrågakomna ämnenas
olika vigt synts mig fordra, i underdånighet redogjort för de skäl, som föranledt
mig alt hos Eders Kongl. Maj:l anhålla om de i det föregående oinförinälda dels nya
anslags och dels anslags-lillökningars äskande af Rikets snart sammanträdande Ständer,
Bil. N-o 4 till Konell. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i. om Statsverket '1856. 37
och hvilka skäl jag vågar härmed ytterligare åberopa, anser jag mig, för att underlätta
öfversigten öfver berörde anslag och tillökningar, böra i ett sammanhang åter upprepa
och sammanföra desamma i den ordning, hvari de böra dels under Hufvudtiteln oth
dels särskildt upplagas.
Till de årliga och ständiga utgifterna under Femte Hufvudtiteln'finnes, enligt nu
gällande Riks—stat, anvisadt:
i penningar R:dr R.mt 2,222,655: —
indelta räntor, efter markegång, på förslag ...... „ 68,925: —
oindeld spanmåt: 9,420 tunnor, förslagsvis å 10 R:dr tunnan „ 94,200: —
tillsammans R:dr R:mt 2,385,780
Härtill skulle nu komma att läggas följande belopp, nemligen:
1:o Under A fl än ingssla l ern a :
a) såsom Aflöningsförbättringar:
för Sjöförsvars-Departementets kansli-expedi
-
tion
„ Dito dito kommando-expedition . .
„ Förvaltningen af Sjö-ären
dena
6,420: —
samt derjemte för anslagets till
Lotseri- och Fyrings-staterna
befriande från det deraf nu
utgående bidrag till bemälte
embelsverks aflöning, nytt anslag
af  4,001:50.
för flottans officerskorps
„ flottans underofficerare '
[(deruti inbegripet nytt anslag för 40
nya beställningar).
„ marin-regemenlet
„ matros-korpsen
6,842: 50.
4,320: —
10,421:50.
163,400. —
91,491. —
50,519:81.
44,694: 50.
(hvarunder begripes aflöning m. m.
för 200 man, med hvilka korpsen
skulle ökas).
, kanonier-korpsen  12,479:83.
,, skeppsgosse-korpsen (tillökad med
20) . . ... . . 22,461: 28.
hvarifrån afgå inkasernerings-kostnaden
. . . 2,000: —
jjför att påföras anslaget
g till d iverse behof, hvadan
'återstå
20,461:28.
, konstruktions-korpsen  11,465: —
, machinist-officerare  5,775: —
(derunder inbegripna 2 nya löner).
, mekaniska korpsen  2,370: —
Transport 424,240:42.
2,385,780:
38 Bil. No Atill Kongl. Majts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1856.
Transport 424,240:42. 2,385,780:
„ civilstaten  31,640: 50.
„ kleresistaten . .
1,900: •—
„ medicinalstaten . .
3,437:50.
hvarvid fästes det förbehåll, att flottans
bataljons-läkare komma i åtnjutande
af lika rätt med sina vederlikar
vid arméen till löneförhöjning
från allmänna indragnings-staten, efter
vissa års tjenstetid,
b) såsom nija anslag eller tillökningar:
„ personalen å flottans sjöfästningar,
nytt anslag  6,378:28.
„ behöflig förhöjning af de flottans embets-
och tjenstemän nu bestådda inqvarterings-penningar,
tillökning i nuvarande
anslaget 30,000 R:dr för
detta ändamål med  15,000: —
„ arfvoden, å 300 R:dr, åt cheferne för
9 indelnings-båtsmans-kompanier, njtt
anslag  2,700: —
„ jemnande af arfvodena åt 227 båts
manskorporaler,
nytt anslag . . . 113:50. 485,410:20.
Flottans och marin-regementets underbefäl är, såsom
icke njutande beklädnadshjelp, bibehållet vid hittills innehafda
förmån att hvartdera erhålla 3 tunnor spanmål
in natura årligen, i följd hvaraf, jemte tillika föreslagna
personal-tillökningar, utaf del under rubriken ”Aflöningsstaterna”
upptagne anslag af 6,420 tunnor oindeld spanmål
nu endast 198 tunnor blifva odisponerade, hvilka,
såsom behöfliga till betäckande af brister å span målsanslaget
på flottans underhålls-slat, föreslås att å Hufvudtiteln
lemnäs qvarstående.
Anmärkning: 1 händelse hvad af mig blifvit fö
reslaget
om bekostande af gemenskapens vid flottans
korpser natura-underhäll från särskildt under rubriken
”diverse anslag” för ändamålet uppfördt förslagsanslag
skulle. vinna framgång, bör iakttagas, alt från de tillökade
aflöningsanslagen i sin helhet för marin-regementet
samt nedannäitmde korpser aldragas de å förut åberopade
aflöningsförsläg uppförda Dalura-porlions-värden,
nemligen:
från marin-regementets  56,137:50.
„ matros-korpsens  54.750. —
„ kanonier-korpsens
18,341:25.
„ skeppsgosse-korpsens. . . . . . 27,375: —
„ personalens pä sjöfästningarne . . 2.007:50.
158.611:25.
Transport 485,410:20. 2,385,780:
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N;o i, om Statsverket 1856. 39
Transport 485,410:20. 2,385,780: —
2:o (Jnder-materielen och anslaget för flottans underhåll'.
till adönings förbättring för (lottans timmermans- och
handtverks-stater, förhöjd inqvarterings-ersättning inberäknad
85,950:47.
okände af inqvarterings-penningarne
åt matroser och båtsmän .... 1,326:63.
„ förbättrade adönings- och underhålls
vilkor
åt uppfordrade båtsmän . . . 38,836:47.
126,113: 57.
hvarifrån afgå:
Nuvarande underhållet för 75 skeppsgossar
med  2,600:62.
reserverade medel till timmermäns
m. d. adöning . . . 3,934:50. 6,535:12.
således tillökning i anslaget till dottans
underhåll  119,578:45.
I denna tillökning inbegripes natura-portions-värdet
för uppfordrade båtsmän
111,872: 50. hvilket äfven skulle
påföras förut omnämnde nya förslagsanslag
till dylika kostnader och alltså här
afdragas, hvarefter tillökningen på detta
anslag blifver endast R:dr Runt 7,705: 95.
för tillökning i beklädnads-summorna för
marin-regementet samt matros- och skepps
gosse-korpserna
• 26,070: —
hvarigenom anslaget till beklädnad för
nämnde regemente och korpser samt kanonier-korpsen,
nu bestämdt till 90,240
.R:dr, förnöjes lill 116,310 R:dr R:mt 145,648:45.
3:o Under diverse anslag:
för tillökning i nuvarande anslaget . . 209,212: 50.
till exercis med dottans bemanning . 150,787: 50.
„ tillökning i nuvarande anslaget 3,300 1
R:dr till skrifmaterialier och expenser
för Förvaltningen af Sjöärendena m. 0. 1,700: —
„ dito i anslaget till diverse behof, nu *
17,025 R:dr  2,000: —
motsvarande den här förut omnämnda
kostnaden för skeppsgosse-korpsens
inkassernering, hvarigenom berörde
anslag fiirhöjes lill 19,025 R:dr  154,487: 50.
Under denna hufvudrubrik borde, såsom förut
är nämndt, föreslås att uppföras det ifrågaställa nya
anslaget till bestridande af kostnaderna för gemenska
Transport
785,546:15. 2,385,780: —
40 Bil. N:0 4 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prog. N:o 4, om Statsverket 1856.
Transport 785,546: 15. 2,385,780: —
pens vid flottans korpser natura-underhåll, hvadan de
under rubrikerna ”Aflönings-staterna’' och ”Materieien”
upptagna natura-pbrtions-värden här borde sammanföras,
då det nya anslaget komme att utgöra en summa af
270,483 R:dr 75 öre R:mt.
För Handeln.
Tillökning i förslagsanslaget till Lotseri- och Fyringsstaterna,
nu bestämdt lill 182,860 R:dr, hvarigenom anslaget
förhöjes till 220,360 R:dr  37,500: —
tillhopa 823,046:15.
hvarifrån afgå ljuspenningarne för ordinarie personalen
i Departementets kansli-expedition, såsom afsedda
att upphöra, i händelse aflönings-förbältringen beviljas,
med 310: —
att afdragas från anslaget till skrifmateria
lier
m. m. åt bemälda expedition, hvilket dessutom
skulle, till jemnande' af Hufvudtitelns
blifvande slutsumma, ytterligare minskas med 16: 15.
således tillsammans 326:15.
då verkliga tillökningen blilver 822,720: —
hvarvid jag underdånigst hemställer, att 5:te Hufvudti
teln
uti alla delar, der någon förhöjning elier förändring
nu icke blifvit af mig ifrågaställd, må blifva oförändrad.
Medelst tillägg af här förut utförda tillökningsbelopp
till Hufvudtitelns nuvarande jemväl upptagna slutsumma,
skulle denna komma att uppgå till .... 3,208,500: —-
deraf förslags-anslag 560,131: 78.
Dessutom skulle till utomordentliga behof rörande
Sjöförsvaret begäras
för åren 1858, 4859 och 4860:
till fullföljande af iståndsättningen och vidmakthållandet
af flottans krigsfartygs materiel . . 1,854,891: —
„ angelägna byggnads-arbeten och anskaffningar
vid flottans stationer . . 239,790: —
„ den föreslagna nya bron emellan
Skepps- och Kyrkholmarne här i staden
• 350,000: — 2,444,681: —
att under omförmälda trenne år, med en tredjedel eller
814,893f R:dr årligen utgå, samt särskildt för år 1857:
lill aflönings-förbättringar åt personalen vid de under
Sjöförsvars-Departemenlet lydande stater och korpser,
nalura-porlioneu för gemenskapen inbegripen .... 523,860: 70.
Summa Extra Anslag R:dr 2,968,541: 70.
hvar
-
Bil. N:o 4 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 1856. 41
hvartill kommer det kreditiv på Riksgälds-Kontoret af 40,000 R:dr årligen, som af Rikets
Ständer skulle för hvartdera af åren 1857, 1858, 1859 och 18G0 i Nåder äskas
i och för upprätthållande af pensioneringen från Amiralilets-krigsmans-kassan, enligt
de i sådant afseende förut närmare föreslagna förändrade grunder.
1 afseende pä fortfarandet af de anslag, sorn för Sjöförsvarets pensions- och
välgörenhets-inrättningar finnas å Riks-statens 9:de Ilufvudtitel uppförda, torde Eders
Kongl. Maj:t, uppå vederbörande Departemenls-chefs underdåniga föredragning i Nåder
besluta.
Slutligen anhåller jag i underdånighet, att alla här ofvan af mig åberopade utredningar
och förslag, för så vidt de vinna Eders Kongl. Majrts Nådiga gillande, må,
till närmare upplysning om de begärda anslagen, varda till Rikets Ständers Stats-Utskott
öfverlemnade.
Uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige Ledamöter, täcktes Kongl. Maj:t
till alla delar i Nåder bifalla hvad nu, i afseende på regleringen af utgifterna
under Femte Hufvudtjteln samt de för Sjöförsvarets behof ifrågasatta
nya så väl ständiga som extra anslag, blifvit af Departements-chefen
i underdånighet föreslaget; och skulle om hvad Kongl. Maj:t sålunda nu
härutinnan i Nåder beslutat utdrag af protokollet till Finans-Departementet
afgå, för alt läggas till grund vid författandet af Kongl. Majrts Nådiga pro
position
om statsverkets tillstånd och behof, i hvad den kornme att röra
nämnde Ilufvudtitel och Sjöförsvarets behof; hvarjemte de lill detta statsregleringå-ärende
hörande handlingar skulle till vederbörligt Utskott öfverlemnas.
Ex protocollo
Frits Rythén.
Bih. lill B. St Prat. 1856 & 4851.
4 Sami. 4 A/d. 5 Höft.
G
STOCKHOLM, tryckt hos Isaac Marcus, 1856.
/
i
Bil. N:o i till Kongl. Maj:ts Nåd. Pro/). N;o 4, örn Statsverket 1856. 1
Litt. A.
Sjöjorsvars-Departementets Kansli-Expedition.
Nuvarande
löner på
stat.
Arfvoden
Summa
nu-
limbeten och Tjenster.
Föredragandens förslag.
och l,| usp
ningar
en-
varande
komst.
in-
Lpner och
arfvoden.
Pensions
belopp.
II: dr.
ö.
R:dr.
ti.
R:dr.
S.
I
R:dr.
ö.
R:dr.
ti.
—
—
4,620
—
4,620
—
1 Expeditions-Chef
5,500
—
—
2,767
50
50
—
2,817
50
1 Expeditions-Sekreterare . .
4,500
—
4,000
—
1,845
—
50
—
1,895
—
1 Protokolls-Sekreterare . . .
3,500
—
3,000
1,200
—
680
—
1,880
—
1 Kanslist, som tillika är Regi-
strator
3,500
v
—
3,000
Föreslås att blifva Registrator
1
med skyldighet att tillika be-
strida Kanslist-göromålen.
615
—
20
—
635
—
1 Kopist
1,000
—
1,000
—
400
—
20
—
420
—
1 Vaktmästare
600
—
600
—
—
100
—
100
—
Till gratifikationer åt e. o. Tjen-  stemän och Vaktbetjente
300
Summa
Afgår Ljuspenningar
att afdragas från
vederbörligt anslag.
12,367
310
50
Summa
Afdrages nuvarande aflönings-  summa
18,900
12,057
50
0
Återstår
12,057
50
blir tillökningen
6,842|50
Bih. lill R. St. Prof. 4856 & 4857. 4 Sami. 4 Afd. 6 Hiijt.
I
2 Bil. N:o 4- lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 4856.
Litt. B.
Sjöförsvars-Departementets Kommando-Expedilion.
Arfvoden.
Summa nuva-  rande inkomst
Embeten och Tjenster.
Föredragan-  dens förslag.
Arfvoden.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
900
—
900
—
1 Flottans Officer af högre grad . . . . .
4,500
Anm. Uppbäres lön eller annat arfvode på
Stat, åtnjutes blott skillnaden.
525
—
525
—
1 Adjutant
750
—
525
—
525
—
1 D:o
750
—
330
330
—
1 Vaktmästare
600
—
2,280
—
Summa
6,600
Afdrages hvad staten nu består med. . . .
2,280
blifver tillökningen
4,320
—
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 3
Litt. C.
Förvaltningen af Sjö-Arendena.
Nuvaran-  de löner
på stat.
(Interims)
Arfvoden
och Ljus-  pennin-  gar.
Sportler
i medel-  tal.
Summa
nuvaran-  de in-  komst.
Förval-  ningens al
S. Ä. för-  slag.
Embeten och Tjenster.
Föredragandens
förslag. |
Löner och
Arfvoden.
Pensions-
belopp.
R:dr.
ö.
R: d r.
ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
Chef och Ledamöter.
1,920
1,920
1,800
1 Chef utom lön på Stat . .
1,800
—
—
—
fyllnad i Vice-Amirals lön
från besparingarne.
—
—
1,260
—
—
—
1,260
—
1,200
—
1 Militär-Ledamot d:o . .
1,200
—
—
—
—
1,260
—
—
1,200
1,200
—
1 D:q d:o . . .
1,200
—
—
—
960
—
900
—.
900
—
1 Sekund-Chef för Konstruk-
tions-korpsen
900
—
—
—
1 Lots-Direktör, som eger af-
löning på Lnts-Staleu . .
—
—
—
—
1 Chef för Sjökarte-Kontoret,
med arfvode af särskilda
medel . . . ... . .
—
—
—
—
3,540
—
60
—
—
—
3,600
—
3,900
—
1 Amiralitets-Kaininarråd . .
4,500
—
3,000
—
Kansliet.
2,350
50
100
2,500
2,400
—
1 Sekreterare
3,500
—
2,333
34
1,395
30
—
525
—
1,950
—
1,500
—
1 Registrator och Aktuarie
2,200
—
1,466
66
1,395
30
675
2,100
—
1,500
—
l Notarie
2,200
—
1,466
66
750
_
20
770
900
—
1 Kanslist
1,000
—
666
66
300
—
300
300
—
För Advokat-Fiskals-göromålen
—
—
—
—
Föreslås att tillhöra Sekre-
terarens tjensteåligganden.
—
—
600
—
—
—
600
—
600
—
För renskrifning
600
—
—
—
Kamma?'-linn tor et.
2,350
50
525
2,925
2,400
—
1 Kamererare . . . . . .
3,500
—
2,333
34
1,338
30
—
—
—
1,368
—
1,500
—
1 Kammarförvandt . . . .
2,200
—
1,466
66
1,314
30
—
—
—
1,344
—
—
1 Revisor, att indragas vid in-
nehafvarens afgång . . .
—
—
—
—
1,338
30
_
—
—
1,368
—
1,500
—
1 Bokhållare
2,200
—
1,406
66
750
20
—
—
770
—
900
—
t Kammarskrifvare . . . .
1,000
—
660
66
750
20
—
—
—
770
—
900
—
1 D:o . . . .
1,000
—
666
06
280
_
—
280
150
—
Till en af dem, som tillika är
Material-Förvaltare . . .
150
—
—
—
Kassan.
2,110
50
—
—
—
2.160
—
2.400
—
1 Kasstir
3,000
—
2,000
—
Transport
28,205
—
25,95o|—
Transport
32,150
-
—
—
4 Bil. N.-o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 1856.
Nuvaran-  de löner
Arfvoden
och Ljus-
Sportler
Summa
nuvaran-
Förvalt-  ningens al
Embeten och Tjenster.
Föredragandens
förslag.
pa stat.
(Inlerims)
pennin-
gar.'
tal.
de in-  komst.
S. Ä.
förslag.
Löner och
Arfvoden.
Pensions-
belopp.
R:dr.
K: d r.
ii.
R.dr.
ii
R:dr.
ii.
R:dr.
n.
R:dr.
n.
R:di.
ii.
Tran
sp.
28,205
25,950
Transport
32,150
—
-
470
470
450
Adjutant.
1 Officer utom lön på Stat. .
450
—
—
—
505
355
710
—
20
20
40
—
—
—
525
375
750
—
525
375
750
—
Vaktbetjening.
1 Vaktmästare
1 Kammardräng
2 D:o
Konstruktions-Kontoret.
600
450
900
—
400
300
—
—
—
200
450
—
—
-
200
450
—
300
450
—
1 Officer, som tillika tjenstgör
på Stockholms station .
Till gratifikationer åt e. o.
Tjenstemän
200
—
—
—
Äfdrages sammanlagda belop-
30,975
—
28,800
—
Summa
Afdrages nuvarande statssumma
34,750
28,330
—
pet af ljuspenningar och
sportler med . . . .
2,645
—
blifver tillökningen
6,420
—
återstår nuvar. statssmnma
28,330
—
Bil. N-.o 4 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, örn Statsverket 1856. 5
Litt. D.
Flottans OJJicers-korps.
Nuvarande löner på stat.
Summa
nuvarande
inkomst.
E
Föredragandens
förslag.
Egentlig lön
med span-  m&lsförhöj-  ning.
Tjenstgö-  riogspen-  n ingar.
mbeten och Tjenster.
Antal.
Löner och
Ij enst gÖ rings-  penningar en-  ligt nuvar. fdr-  delningsgrund.
Pensions-
belopp.
R:d r.
Ö.
K: dr.
Ö.
R:dr.
ö.
R :dr.
Ö.
R:dr.
ö.
5,000
2,500
7,500
—
1
Amiral
1
7,500
5,000
—
4,2-25
2,000
6,225
—
1
Vice-Amiral .
1
7,000
4,666
66
3,150
1,500
4,650
—
1
Kontre-Amiral . .
1
6,000
4,000
6,300
3,000
9,300
—
2
D:o . .
2
12,000
2,120
1,000
3,120
—
1
Kommendör . . .
1
4,500
3,000
—
8,480
4.000
1-2,480
—
4
D:o . . .
4
18,000
—
1,920
900
2,820
—
1
Kommendör-Kapiten
1
4,000
2,666
66
9,600
4,500
14,100
—
5
D:o . .
5
20.000
1,690
800
2,490
—
1
D:o . .
1
3,500
2,333
34
18,590
8,800
27.390
—
11
D:o . .
11
38,500
1,275
600
1,875
—
1
Kapiten . . . .
1
3,000
2,000
—
7,650
3,600
A_
11,250
—
6
D:o
6
18.000
1,075
500
1,575
—
1
D:o
1
2,500
1,666
66
8,600
4.000
12,600
—
8
D:o t
1,000
500
1,500
—
t
D:o
12
30,000
3,000
1,500
4,500
—
3
D:0 )
860
400
1,260
—
1
Kapiten-Liijtnant
1
2,200
1,466
66
16,340
7,600
23,940
—
19
D:o . .
19
41.800
660
300
960
—
1
D:0 . .
1
2,000
1,333
34
12,540
5,700
18,240
—
19
D:o \
645
300
945
—
1
D:o 1
5,805
2.700
8,505
—
9
D:o > . . .
39
78,000
—
600
300
900
,—
1
D:o l
5,400
2,700
8,100
—
9
D:o '
445
200
645
—
1
Premier-Löjtnant
1
1.200
800
8,455
3,800
,
12,255
—
19
D:o . .
19
22,800
345
150
495
1
D:o . .
1
1,000
666
66
10,005
4,350
- .
14.355
29
D:o j
300
150
450
—
l
D:o ...
39
39,000
2,700
1,350
4,050
—
9
D:o )
272
50
125
397
50
1
Sekund-Löjtnant.
1
800
—
533
34
5,177
50
2.375
7,552
50
19
D:o . .
19
15,200
222
50
100
322
50
1
D:o . .
1
600
400
6,452
50
2,900
9,352
50
29
D:o \
200
100
300
—
1
D:o . . .
39
23,400
1,800
900
2,700
—
9
D:o )
239,100
—
228
Summa
228
402.500
—
Afdrages nuv. statssumma
—
239,100
—
blir tillökningen . . .
—
163,400
—
6 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856.
Litt. E.
Flottans Under-officer s-korps.
Nuvarande löner på stat.
Summa
va ra n d e
komst
011-
in-
Embeten och Tjenster.
K
iredragandens
oislag.
Egentlig lön
med span-  målsförhöj-  ning.
Tjenstgj-
ringspen-
ningar.
>
=5
P_
Loner och
tjenstgörings-  penningar en-  ligt nuvar. FÖr-  delningsgrund.
Pensions-
belopp.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
309
150
459
1 Kongl. Flaggstyrman
1
800
533
34
1.854
900
—
2,754
—
6
D:o D:o
3
2.400
254
50
125
—
379
50
1
Öfver-S tyrman . . .
1
600
400
5,344
50
2.625
—
7,969
50
21
D:o . . .
25
15,000
184
50
90
—
274
50
1 Under-Styrman. . .
1
550
366
66
i d:o
19
10,450
0,088
50
2,970
—
9,058
50
33
D:o ....
1
500
333
34
( d:o
19
9,500
309
—
150
—
459
—
1 Kongl. Flaggkonstapel
1
800
533
34
2,163
—.
1,050
—
3,213
—
7
D:o D:o
3
2,400
224
50
110
—
334
50
1
Öfver-Konstapel . .
1
600
400
10.551
50
5,170
15,721
50
47
D:o . . .
49
29,400
184
50
90
—
274
50
1 Under-Konstapel .
1
550
366
66
/ d:o
47
25,850
13,099
50
6,390
19,489
50
D:o] . . . .
1
500
333
34
( d:o
47
23,500
309
—
150
—
459
1
Kongl. Flaggskeppare
1
800
533
34
1,854
—
900
—
2,754
6
D;o D:o
3
2,400
224
50
110
—
334
50
1
Öfver-Skeppare . . .
1
600
400
5.388
—
2,640
—
8,028
24
D:o . . .
29
17.400
184
50
90
—
274
50
1
Under-Skeppare . .
1
550
366
6)i
/ d:o
29
15,950
10,332
—
5,040
—
15,372
56
D:o . . . .
1
500
333
34
( d-.o
35
17.500
—
87,609
280
Stimma
320
179,100
Afdrages nuvar. statssumma
—
87,609
—
blir
tillökningen . . . .
—
91,491
Bil. N:o 4 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. A: o 4, om Statsverket 4856.
Litt. F.
Flottans Marin-Regemenle.
Nuvarande Stat.
Löner ined
span målsföl
böjning.
Tjenstgöringspe
nilin
gar.
Arfvode.
Summa.
r e d r
agandens
Förslag1.
Löner oell
tjenstgöringspenningar
111.
m. enligt nuv
fördelningsgrunil.
Pensions
belopp.
3
C
3
18
3
27
60
57
3
27
1845
53
I
19
I
9
790
1,995
873
Öfverste och Sekund-Chef
Major och Bataljons-Chef
i):o d:o
I) :o d:o
Kapiten och Kompani-Chef
ll:o d:o
Löjtnant
D:o
Under-Löjtnant ....
l):o ....
I Adjutant
I l):o
Fanjunkare
R:o
D:o
D:o
Furir
L):o
:dr.
ii.
R:dr.
2.120
t, 000
1,275
—
600
1,275
—
600
860
—
400
860
—
400
5,160
—
2.400
437
30
200
3,937
. 0
1.800
322
30
150
3,547
50
1,650
279
—
135
558
—
270
204
50
100
1,227
—
600
164
50
80
1,480
50
720
R:dr.
1,200
75
75
Underofficers-Korporal i likhet med lista klass matroser: Gage 31 öre och tillökning
25 öre om dagen, eller för året
D:o d:o d:o .
Hautboist, årlig lön
l):o d:o
Gage.
man i 11 månad och 595 man i 10‘- månader, å 22 öre per man om dagen
eller 79: 84 Riksmynt (jemte tre tunnor spanmåt)
Tillökning i Gaget.
för 40 Korporaler å 30 R:dr om året hvardera
» 20 Spel å 15 R:dr d:o d;o
Vur/n ing s-pass ev o lans
Piir 800 man ä 5 R:dr 25 öre per man årligen
Till underhåll af servisen vid Regementets matinrättning. . . . ■ ■ . ■
Summa
205 31
3.90» 94
9i
853
1,200
300
R: d r. ii
4.320
—
1.875
—
1.875
—
1.200
—
1,260
—
7,560
-
6.17
50
5.737
50
472
50
5,197
50
75
—
75
—
414
—
828
—
30 i
50
1.827
—
24 i
50
2,200
>0
36,163
4,106
948
49,120
1,500
4,200
150
Tillhör Bih. till R. St. Prot. 4856 & 4851. 4 Sami. 4 Afd. 6 Haft.
96,188
50
13
31
3
21
3
21
3
21
3
3
21
99
1851
49
1,950
Öfverste och Sekund-Chef (med skyldighet att under exercis vara beri,
N ( lön m. in. 4,50 )
den) | arfvode. . 1,600 {
I :e Major d:o d:o
2:e D:o d:o d:o
Kapiten, Kompani-Chef med passevolans
.
l):o
l:e Löjtnant
I): o
2:e Löjtnant
l):o
Under-Löjtnant
l):o
Adjutant arfvode
[):o
d: o
Fanjunkare
D:o
Furir
D:o
I): o
D:n
Regeinents-Trumslagare
Hautboist, årlig lön ( ...
D:o d:o
68
792
860
Gage.
man i 46 dagar (1J månad) och 592 man i 319 dagar (10‘ månader) å 6 öre
per man om dagen eller 21: 90 årligen . . j gg J 13,516: 80.
jemte 3 tunnor spnnmål in natura samt värdet af en portion
in natura, å 25 öre per man, utgörande för ofvannämnda
tid l.47;005‘>; r0! 56*137: 50-
Tillökning i Gaget.
För 8 Distinktions-Korporaler å 72 R:dr om året hvardera . . 576
» 32 Korporaler, å 36 R:dr d:o d:o . . 1,152
» 16 Hornblåsare, å 18 R:dr d:o d:o . . 288
» 16 Trumslagare, å 18 R:dr d:o d:o . . 288
Värftiings-passevolans
för 800 man ä 6 R:dr 75 öre per man årligen
Till underhåll af servisen vid regementets matinrättning
tillägges kostnaden för natura-portion eller mathållningen med . . .
och atdrages åter nuvarande statssumina
blifvcr summan
blifver tillökningen
R:dr.
5.500
4.000
3.500
2.400
16 800
1.200
8.400
1.000
3.000
800
7,200
100
10
800
5,600
500
3,50ii
400
2,800
40»
150
1.050
69,200
15,820
5,400
150
80
90.570
56,137
146,708
96.18^
50,519
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 4856.
Litt. G.
Målro s-korp sen.
Nuvarande Stat.
Föredragandens F
ö r s 1 a
g-
Spanmål
ia natu-  ra. T:ar.
Gage.
Arfvode.
Summa.
Spanmål
in natu-  ra. T:nr.
Gage.
Arfvode.
Summa.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
R:dr.
5.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
3
597
1 Matros, lön och underhåll å 31 öre om dagen,
eller för året  114: 6.
199 D:o d:o d:o . . . 22,698: 44.
22,812
15,968
50
22,812
15,968
50
3
597
1 Matros, lön å 25 öre om dagen eller för
året  91: 25.
199 D:o d:o d:o . . . . 18,158: 75.
18,250
10,220
18,250
10,220
3
597
1 Jungman, d:o d:o å 22 öre om dagen, eller för
året  79: 84.
199 D:o d:o d:o . . . 15,888: 91.
75
75
3
597
1 D:o lön å 14 öre om dagen eller för året
51: 10.
199 D:o d:o d:o . . . . 10,168: 90.
1,200
400
46 l:a klassens Matroser, å 25 öre hvardera om da-
38,781
25
—
—
38,781
25
3
597
1 Jungman, lön å 8 öre om dagen eller för
året  29: 20.
199 D:o d:0 d:o . . . . 5,810: 80.
5,840
5,840
gen utöfver allöningen, enligt Kongl. Brefvet
den 1 Februari 1853 .... 4,197: 50.
24 l:a klassens Matrosers enahanda af-  löning användes enligt samma Nå-  diga Bref till löneförbättring åt:
Öfver-konstaplar 48.
Öfver-skeppare . 25.
73 å 30 R:dr
hvardera, eller tillsammans. . . 2,190: —
30 i:a klassens Matroser, å 12 öre om
dagen utöfver aflöningen . . . 1,368: 75.
7,756
25
7,756
25
1,800
600
1 Kompani-Chef å 300 R:dr per år
3 D:o d:o d:o
1 Korporal å 45 R:dr per år
15 D:o d:o d:o
40 Matroser, tillökning för tjenstgöring såsom Under-  officers-korporaler, å 12 öre dagligen eller fiir år
Värdet af en portion in natura, förslagsvis beräknadt
till 25 öre om dagen per man, utgörande för
600 man  54,750: —
34,310
1,752
—
300
900
45
675
—
34,310
300
900
45
675
1,752
1 Kompani-Chef
3 D:o
.
8 Korporaler å 37 R:dr 50 öre hvardera i årligt
arfvode
—
—
300
900
—
300
900
—
lägges härtill kostnaden för mathållningen ....
36,062
—
1,920
—
37,982
54,750
—
—
300
—
300
blir summan
—
—
—
—
92,732
1,200
Summa
46,537
50
1,500
48,037
50
och afdrages åter härifrån nuvarande statssumma
—
—
—
—
48,037
50
blir tillökningen
—
—
—
—
44,694
50
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj.Is Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 4856.
Litt. H.
Kanonier-korpsen.
Spanmål
in natura.
T:nr.
Nuvarande Stat.
Gåse.
Arfvode.
Summa.
Föredragandens Förslag.
Spaumål
in natura.
T:nr.
Gage.
Arfvode.
Summa.
297
3
297
600
6031
1 Kanonier, lön och underhåll för 9 månader, å
37 öre dagligen . . . 103: 12.
och under permissionstiden,
3 månader ä 12 öre
dagligen .... 11: 25. lt4:37.
99 D:o d:o d:o . . . . 11,323: 12.
1 Under-kanonier, d:o d:o å 25 öre
dagligen  68: 75.
och under permissionstiden
d:o d:o å 6 öre d:o . . 5: 62. ^
99 D:o d:o d:o
7,363: 12.
200
15 Öfver-kanonierer erhålla hvardera, utom allöningen
vid Kanonier-korpsen, 12 öre om dagen .
1 Kompani-Chef
1 D:o
1 Under-oflicer
1 D:o
1 Korporal
7 D:o
1 Vaktdräng vid Corps de gardet och arrestrummen
å Skeppsholmen, å 37 öre dagligen. . . ..
Summa
It: dr.
11,437
7,437
97
49
49
18,874
684
13687
19,696|22
R:dr.
R:dr.
300
300
60
60
37
262
1,020)-
11,437
7,437
18,874
684
300
300
60
60
37
262
136
20,716
49
3
297
3
297
1 Kanonier, å 25 öre om dagen eller för år 91: 25.
99 D:o d:0 ,d:o • • 9,033: 75,
1 Under-kanonier, lön å 10 öre om dagen, eller
för år
36; 50.
99 D:o d:o d:o ... 3,613: 50.
600
603
200
20 Öfver-kanonierer erhålla hvardera, utom aflöning
i vid korpsen, 12 öre om dagen
1 Kompani-Chef . . .
1 D:o
1 Under-officer
1 D.o
1 Korporal
7 D.o
1 Vaktdräng, lön å 12 öre dagligen
Värdet af en portion in natura, förslagsvis beräknadt
till 25 öre om dagen per man, utgörande för
201 man . —. . 18,341: 25.
lägges härtill portionskostnaden med
och afdrages ater nuvarande statssumma med.
blir summan
i med...
tillökningen således
R:dr.
9,125
3,650
12,775
876
43
13,694
R:dr.
80
80
1,160
U:dr.
9,125
3,650
—
—
12,775
876
300
—
300
300
—
300
100
—
100
100
—
100
45
—
45
315
—
315
—
—
43
80
14,854
18,341
33,196
20,716
80
25
5
22
12,479)83
Tillhör Bih. till R. St. Prof. 4856 & 4857. 4 Sami. 4 Afd. 6 Haft.
Bil. N:o 4 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 4856.
Lilt. I.
Skeppsgosse-korpsen.
Nuvarande S t <
i t.
Föredragandens F i
irsla
g-
Spanmål
in »ata-  ra. T: ur.
1
Gage.
Arfvode.
Summa.
Spanmål
in natu-  ra. T: nr.
Gage.
Arfvode.
Summa.
R:dr.
5.
R;dr.
Ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö
R:dr.
Ö.
3
1 Skeppsgosse å 9 öre dagligen eller om året
3
1 Skeppsgosse, å 2 öre dagligen eller för året
34: 22.
7: 30.
612
204 D:o d:o d:o ... 6.980: 62.
7,014
84
7,014
84
jemte portion in natura.
G1 'S
205
897
299 D:o d:o d:o ... 2,182: 70.
2,190
—
—
—
2,190
jemte portion in natura.
För Skepp sgossarnes inkasernering ......
3,729
43
—
3,729
43
900
300
1 Kompani-Chef
—
—
150
150
Portionskostnad, förslagsvis beräknad, å 25 öre per
1 D:o
—
—
150
150
—
dag för hvardera, till .... 27,375 R:dr.
1 Kompani-officer
—
—
112
50
112
50
1 Kompani-Chef
—
—
300
—
300
1 D:o
—
—
112
50
112
50
1 D:o
.—
—
300
—
300
1 Under-officer, uppbördsman i kasernen ....
—
—
90
—
,] 90
1 Kompani-officer
—
—
150
—
150
—
1 Kompani-Under-officer
—
—
60
—
60
1 D:o
—
—
150
—
150
—
1 D:o
—
—
60
—
60
1 Under-officer, uppbördsman i kasernen ....
—
—
100
—
100
1 Skeppsgosse-korporal, å 3 öre daglig tillökning
1 Kompani-underofficer
—
—
50
—
5(1
—
11: 41.
1 D:o
—
—
50
—
50
7 D:o d:o d:o .... 79: 84.
91
25
_
91
25
1 Korporal, å 4 öre daglig tillökning. . 14: 60.
1 Lärare i skolan, lön 600
•—
—
600
7 D:o d:0 d:0 . . 102: 20.
116
80
—
116
80
1 D:o d:o » 600
—
—
—
—
600
1 Lärare i skolan lön 1,000: —
10,835
52
735
—
12,770
52
1 D:o d:o  » 1,000: —
—
—
—
2,000
900
2,306
80
1,100
5,406
80
Tillkommer för de nu på Flottans underhållsstat underhållna 75 Skepps-
Tillkommer arfvode för en duplikant i Skolan med
—
—
450
—
450
gossar, hvilkas aflöning för närvarande uppgår till . . .
.
.
•
2,600
62
5,856
80
15,371
14
lägges härtill portionskostnader med
27,375
blir summan
33,231
SO
och afdrages åter nuvarande kostnader med .
.
.
.
.
15,371
14
blir tillökningen
17,860
66
hvartill dock lägges kasernerings-kostnaden, ämnad att på anslaget till diverse
behof uppföras
. . . .
•
. . .
2.000
dä sammanräknade tillökningen blir
19,860
66
men som det i uppgifna nuvarande kostnadssumman inbegripna, nu från ansla-
get till flottans materiel för 75 skeppsgossars underhåll utgående belopp
der påräknas såsom tillgång, måste ock här en detsamma motsvarande
summa upptagas såsom anslagsbehof med .
.
.
•
2,600
62
hvarigenom tillökningssumman höjes till
22.461
28
deraf likväl efter öfverföring på vederbörligt anslag af kasernerings-kostnåden med
2.000
—
såsom behöflig anslagstillökning för korpsens aflönande endast återstå . . .
20,461
28
Bil. N.o 4 till Kongl. Muj-.ts IS åd. Prog. N:o 1, om Statsverket 4856. 7
Litt. Ii.
Konslruklions-korpsen.
Nu var.
lör
er på stat.
Arfvo-
den.
Summa
varande
komst.
lu-
in-
Embeten och Tjensler.
föredragandens förslag.
Egentlig
lön med
span måls-  förhöj ning.
Tjcnslgö-  riiigspen-  □ i agar.
Löner och
tjenstgörings-  [tenningar en-  ligt nuvar. för-  delningsgrund
Pensions-
belopp.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
R:dr.
5.
R:dr.
Ö.
R:dr.
ö.
2,120
—
1,000
3,120
1
Öfverste och Sekund-Chef
(har arfvode iB Förvalt-
ningen af Sjö-Arendena)
4,500
—
3,000
1,720
—
800
—
—
2,520
—
1
Kapiten (har särskildt arf-
vode såsom Departe-
ments-Chef) ....
3,500
—
2,333
34
1,290
—
000
—
1,890
—
1
Kapiten-Löjtnant . . .
3,000
—
2,000
1,290
—
000
—
1,890
—
1
D:o ....
3,000
—
890
—
400
—
1,290
—
1
I):o . . . .
2,200
—
1,466
66
890
—
400
—
1,290
—
1
D:o ....
2,200
—
510
—
225
—
735
—
1
Premier-Löjtnant . . .
1,200
—
800
1,550
—
075
—
2,205
—
3
D:o ....
3,000
-—
350
—
150
—
480
—
1
Sekund-Löjtnant . . .
1.000
—
666
66
990
—
450
—
1,440
—
3
D:o . . . .
3,000
—
315
—
—
—
315
—
1
Under-Konstruktör . .
800
—
533
34
630
030
—
2
D;o ....
1,600
—
—
—
—
180
180
—
1
Elev
.
—
—
—
—
—
—
150
150
—
1
—
—
—
—
—
—
150
150
—
1
D:o
—
—
—
29,600
—
—
—
—
450
450
—
1
Informations-Officer . .
450
.—
—
—
450
—
—
450
—
3
Officerare, som icke inne-
hafva officerslön, då de
till tjenstgöring kom-
menderas, å 150 R:dr
(2) å 300 R:dr . . .
600
—
19,185
Summa
30,650
—
Afdrages nuvar. statssumma
19.185
—
blir tillökningen....
11,465
—
8 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o ■/, om Statsverket 4856.
Litt. L.
Machinist- Officerare.
Nuvarande löner på stat
Föredragandens
förslag.
Egentlig
lön.
Tjenstgö-  ri respen-  ningar.
Summa
nuvarande
inkomst.
Antal.
Löner och
tjenstgörings-  penningar en-  ligt nuvar. för-  delningsgrund.
Pensions-
belopp.
R:dr.
Ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö
R:dr.
ö
R:dr.
ö.
1,200
000
1,800
1 Machinist-Officer . .
(som tillika har uppsigt
öfver Carlskrona stations
smedjor, ångmachiner
m. m.)
i
3,000
2,000
1,200
600
—
1,800
—
1 D:o
i
2,500
—
1,666
66
750
—
375
—
1,125
—
1 D:o
i
2,000
—
1,333
34
—
•—
—
—
—
D:0
D:o
i
i
1.500
1.500
—
1,000
1
4,725
3 Summa
Afdrages nuvarande statssum-  ma med
5
10,500
4,725
blir tillökningen .
—
5,775
—
v— ■
Bil. X:o 4 till Kongl Mnj:ls Nåd. P' o/j. X:o i, om Statsverket 1856. 9
Lill. M.
Mekan iska korpsen.
\ uva r.
Inner pil stal.
i-(jrf<liM^aii(h'ns lorsl.i
li-
Bpenllig
Ion.
Tjrnsljfii-
rilljisprn-
niiigur.
4.-1V
dea
>-
3ununa
vara nite
kouisl
i u-  i li-
Embeten »éb Tjenster.
Lou- v ottil
t j «• n sikori ii ‘»s-  1)1*1)111 »{Til r r II
li£l uyvar. föi-  - nuti
Pensions-
lirlnpp.
Ii: dr:
ii.
lbtlr.
ö.
K tili-
ii.
K: dr.
li.
K:dr.
ii.
It till'.
ii
1,600
—
800
—
—
2,400
—
1 Departements-Chef . . .
3,500
—
2,333
34
800
—
400
—
—
—
1,200
—
1 Kapiten (Kapiten-Löjtnant)
2,000
—
1,333
34
600
300
900
1 Löjtnant (Premier-Löjtnant)
(Sekund-Löjtnant)
1,200
800
:
800
533
34
330
330
—
t Instrument-Direktör. . .
—
—
—
—
300
300
1 för tillfälligt biträde . •
Anm. Den s. k. Instrument-  Direktören öfverflyttas med
benämning af Instrument-  nch Kompassmakare, på
Handtverksstaten.
o,130
—
Summa
Afdrages nuvar. statssumma
7,500
5.130
—
blir tilliikni gei
2,370
—
Bih. lili R. St. Prat. 1856 (L 1857. 1 Sami. 1 Afd. 6 Hiijt.
2
10 Bil. N:o 4 lill Kongl. Maj:is Nåd. Prop. N:o 7, om Statsverket 1856
Litt. N.
Flottans Civil-S/al.
i
Nuvaran-  de löner
jiå stat.
Ljuspen-  ni n ga r
neli
Arfvoden.
Sportle p
i medel-  tal.
Summa
nu va ra li-  de in-  komst.
Fo rva li-  ni agens a f
S. Ä. för-  slag.
Embeten och Tjenster.
Föredragandens
fö rslag’.
Loner och
Arfvoden
! D •
Pensions-
j belopp.
Ii: dr.
ti
R:dr
ö.
II: dr.
ö
K: dr.
ö.
R:dr.
Ö
R:dr.
Ö
R:dr.
ii.
2,520
660
„
3,180
3,800
1 Ofver-Kommissarie vid Carls-
krona station .
4,500
—
3.000
—
1,57ö
50
—
300
—
1,025
—
1,800
I Sekreterare hos B ef: de Ami-
ralen vid d:o d:o
2,500
—
1,666
60
1,575
50
—
300
—
1,925
—
1,800
—
1 L):o vid Varfsehefs-Expedi-
lionen vid d:o d:o .
2,500
—
1,666
66
1,800
50
—
200
—
2,050
—
1,800
—
1 D:o och Auditör vid Stock-
h o 1 m s d: o
2,500
—
1,666
60
1,425
—
—
—
—
—
1,425
—
450
—
1 D:o d:o vid Götheborgs depui
(ställd på indragning; i
stället arfvode för Audi-
törs-gö roma lens bestridan-
de)
450
—
—
—
1,410
50
—
—
—
1,460
—
1.500
—
1 Auditör vid Carlskrona station
2,000
—
1,333
34
—
—
—
—
—
—
1,500
—
l i):o vid Stockholms d:o, sorn
tillika biträder Vnrfschefen
med civil-göromål .
—
—
—
—
1,260
50
—
—
—
1,310
1,500
—
I Advokat-Fiskal vid Carls-
krona d:o
2,000
—
1,333
34
472
50
20
—
—
—
402
50
1,00 >
—
1 Registrator vid Bef:de Ami-
ralens kansli, med skyl-
dighet att tillika bestri-
da Kan>lislgöromålen (nu
Kanslist) . .
1,500
—
1,000
—
472
50
20
492
50
700
1 Kanslist hos Kommendanten
vid Carlskrona d:o.
1,000
—
666 66
tillika biträdande vid Au
dilorsgöromålen (nu Kan-
slist.)
322
5
20
—
—
—
342
50
700
—
1 Kanslist vid Carlskrona sta-
tion
800
—
533
34
322
50
20
—
—
—
342
50
600
—
1 D:o vid d:o d:o
800
—
533
34
522
50
20
—
—
—
542
50
—
—
1 D:o vid Stockholms d:o
1,000
—
606
66
(tillika biträdande vid Au-
ditörs-göromål).
522
50
20
—
—
—
542 50
700
—
1 D:o vid d:o d:o .
800
—
533
34
600
—
20
—
—
—
620
—
700
—
1 I): o vid Götheborgs depot
(tillika Kam m a rs k ri fv a re).
800
—
533
34
3011
—
20
—
—
—
320
—
400
—
1 Väbel vid Carlskrona station
500
—
—
—
309
-
20
—
—
—
320
400
—
1 D:o vid Stockholms d:o
500
—
—
—
1,920
—
50
—
—
—
1.970
—
2,300
—
1 Kamererare vid d:o
3,000
—
2,000
—
1.920
-
50
—
—
—
1.970
2.300
—
l I):o vid Carlskrona d:o .
3.000
—
2.000
—
19,258
-
1,190|
-1
800
-|
21,248
23,950|—
Transport
30,150
1
—
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 4856. 11
Nuvaran-  de löner
på stat.
Ljuspen-  ningar
och
Arfvoden.
Sportler
i medel-  tal.
Summa
nuvaran-  de in-  komst.
Förvalt-  ningens al
S Ä.
förslag.
Embeten och Tjcnster.
Föredrngandens
förslag.
Löner och
Arfvoden.
Prnsinns-
l)clii|jp.
It: dr.
i).
IL dr.
ii.
IL dr.
ö
11: dr.
ö.
It: dr.
ii
ILdr.
ö.
11: dr.
6.
19,258
_
1,100
800
21.248
23.950
T ransport
30,150
1,920
50
—
—
—
1,970
—
2,300
1 Sjömilis-Kommissarie vid d:o
d: o
—
2.000
__
1,920
50
—
—
1,970
—
2,300
1 Varfs-Knmmissare vid d:o d:o
3.000
—
2.000
1.425
—
50
—
—
1,475
—
1,800
1 Kassör vid d:o d:o
2.500
—
1.666
66
1,245
—
30
L
—
—
1.275
—
1.800
1 D:o vid Stockholms d:o
2,000
—
1,333
34
1,215
—
30
—
—
1,275
—
1,500
1 Kammarförvandt vid Carls-
krona d:o
? 000
—
1,333
34
2,490
—
60
_
—
—
2,550
—
3.000
2 Dito vid d:o d:o ....
4.000
—
—
—
—
—
—
—
1,500
1 D:o vid Stockholms d:o .
2.000
—
1,333
34
1,920
—
50
—
—
—
1,970
—
2,300
1 Redogörare vid Götheborgs
depot
2,500
—
1,666
66
1,245
—
30
—
—
1,275
-—
1,500
1 Förvaltare vid Carlskrona
—
1,333
34
2.490
—
60
—
—
2,550
—
3.000
2 D:o vid d:o d:o
4,000
—
2,490
—
60
—
—
2.550
—
3.000
2 D:o vid Stockholms d:o .
4.000
—
1,245
—
30
—
—
1,275
—
1,500
—
1 D:o vid d:o d:o ....
2,000
—
(nuvarande lönen förul af-
srdd för Golh**borgs depot)
1,170
—
30
—•
—
1.200
—
1,400
l Revisor vid d:o d:o
1,500
—
1,000
2.5 40
—
60
—
—
2,400
—
2.800
—
2 D:o vid Carlskrona d:o . .
3,000
—
1,170
—
30
—
—
1,200
—
1,400
—
1 Regementsskrifvare vid Stock-
holms d:o
1.500
—
1,000
2,340
—
60
—
—
—
2.400
—
2,800
—
2 D:o vid Carlskrona d:o .
3,000
—
1,170
—
—
—
—
1,170
—
—
—
I R:o (ställd på indragning) .
—
—
—
795
—
30
—
—
825
—
1,000
1 Bokhållare vid Stockholms
d:o .
1 200
—
800
1,590
—
60
—
—
1,650
—
2,000
2 D:o vid Carlskrona d:o .
2,400
—
795
-
—
—
—
—
795
•—
—
—
1 D:o vid f. d. Hofjaktvarfvel
(att indragasV
—
—
—
795
—
30
—
—
825
—
1.000
—
l Inspektor vid Carlskrona d:o
1,200
—
800
795
—
30
—
—
825
—
1,000
l I):o vid d:o d:o ....
1,200
—
—
—
—
—
—
—
—
1,000
—
1 R:o vid d:o d:o (för bekläd-
nadsforrådet)
1.200
—
795
50
—
—
845
—
800
1 Proviantmästare vid d:o d:o
1,000
—
666
66
522
50
20
—
—
542
50
700
1 Kammarskrifvare vid Stock-
holms d:o
800
—
533
34
2,090
80
—
—
2,170
—
2,800
4 D:o vid d:o d:o
3,20
—
472
50
20
—
—
492
50
700
l D:o vid Carlskrona d:o .
800
—
5,197
50
220
—
—
—
5,417
50
7.700
11 D:o vid d:o d:o
8,800
—
322
50
20
—
—
342
50
600
1 D:o vid d:o d:o ....
800
—
322
50
20
—
—
—
3 42
50
600
1 I):o vid d:o d:o ....
800
—
3,547
50
220
—
—
3,707
öll
5,400
11 D:o vid d:o d:o.
Af desse har Förvaltnin-
gen föreslagit 2:ue att in-
dragas. men deremot anser
Dep:s-Chefen, alf alla böra
indragas och i stället åt 4
tjenstemän anslås i skrif-
vare hjelp. å 500
2.0i 0
—
—
05,123
—
2,670
-
800
-
68,593
-1
83,150j
T ra ii sport
97,550|
-1
—
—
12 Bil. N.-o 4 lill Kongl, Maj:Is Nåd. Prop. No i. om Statsverket 1856.
Vu va ra li-  li* lön i*i*
på slut
Lj uspen-  ningar
neli
Arf\ oilf ii.
Sportler1
i medel-  tal.
Suni ma
lin varn n
de in-  komst
Förvalt-  ningens af
S. \.
förslag.
Embeten och Tjenstår
Föredraga odens
fot slag
Löner och
A efvin!»*n
Pensions*
belopp
Kuli-.
ii
Hulr.
ii.
K.dr.
ö.
l\: dr
Ö
Hulr
i)
lt:dr
ö.
K: dr
Ö.
65 1211
2.G70
—
800
—
68,590
83.15(1
—
Transport
97.550
—
—
—
268
20
_
—
28S
—
4 U0
—
1 Vaktmastare vid Stockholms
lito
400
—
266
66
5'.16
40
—
_
576
—
800
-
2 D:o vid Carlskrona d:<» .
800
—
2411
20
—
—
260
—
400
—
I D:o vid (iiitheborgs.depöl .
400
—
218
20
—
—
208
—
300
1 Kammardräng vid Stock-
holms station
300
--
200
6 51
60
2-
—
_
71 i
—
600
—
0 D:<> vid Carlskrona d:« .
900
—
100
—
100
—
200
—
1 D:o hos 015 ••rkoinmissarien
vid (!:•• d:o
300
—
225
—
—
225
—
w
Till den tjensteman, sorn 0111
händer har korn miss förrå -
,i,, i
150
150
.i
150
_
Ofl. . . •
Till den Kammnrskrifvare, som
förestår dag 1 iga ulg:ftsbod> n
vid Carlskrona station .
150
—
—
—
På in.lragning lill
följd
af
G ii lii.
borgs
sta (iöns for-
ändring lill
de po t
1 047150
—
—
Summa
/ 2,189,50.80,400
Summa
100.800
\ fil rågås
beloppet af ljus-
Af}; år nuvarande statsansla-
prnnin
da r och
sport ler in
*d
:i o i o
get . . . . ...
69.159
50
Vli-k.låi*
nuvarande
statsan-
Tillökning
31,640150
sia
,et
lil 159)50
Bil. i\:o 4 till KoikjI. Mnf:ls JXuiJ. Prop. J\':o i, om Statsverket 1856. 13
Litt. 0.
Kiel esi-S/alcn.
Nuvarande
löner på
slut
Embeten och Tjenstår.
Köred r;i pun-  dens larsla};
Löner.
K:dr.
ii.
K: dr.
ii
1,200
—
1 Amiralitets-Pastor
1,500
—
945
—
1 Regements-Pastor
1,200
—
900
—
1 Kompastor
1,000
—
900
-
1 D:o
1.000
—
405
—
1 Bataljons-Predikant, som tillika är Skollärare
900
—
405
—
1 I):o d:o d:o
900
—
450
—
1 D:o d:o d:o
450
—
150
—
1 Klockare
200
—
45
—
1 D:0
200
—
45
—
1 D:o
45
30
—
1 Kyrkovaktare
100
—
5,595
—
Summa
7,495
—
Afdrages nuvarande statssumma
5.595
—
blir tillökningen
1.900
—
14 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 4, om Sin (sverket 4856.
Lilt. P.
Medicin al-Sta ten.
[Vliva rån rle
Embeten och Tjenster.
Eijre draf.
andeus forsla;;.
loner på
Löner.
Pension
belopp
It: dr.
5.
K:dr.
ö.
lt:dr.
ö
1,800
—
1 Fältläkare (Förste Amiralitets-Läkare) i Carlskrona
2,500
—
1,666
6 li
1,200
—
1 Regements-Läkare (Amiralitets-Läkare) i Stockholm
1.500
—
1,000
—
2,400
—
2 D:o (D:o) i Carlskrona
3,000
—
600
—
1 Förste Bataljons-Läkare i Carlskrona
800
—
533
34
3,000
—
5 D:o (hvaraf 2 i Carlskrona, 2 i Stockholm och 1 i
Götheborg)
4,000
375
—
1 Andre Bataljons-Läkare i Carlskrona
600
—
400
—
750
—
2 D:o d:o i d:o
1,200
—
225
—
1 Stipendiat i Flottan
300
—
—
—
2,025
—
9 D:o
Löneförhöjning efter 8 års berömlig tjenstgöring för
2,700
—
—
—
300
—
1 Förste Bataljons-Läkare
—
—
—
—
300
—
1 D:o D'.o ••••••••.
—
—
—
—
187
50
1 Andre D:o
—
—
—
—
13,162
50
Summa
16,600
—
Afdrages nuvarande statssumma
13.162
50
blir tillökningen
3,437
50
Obs. Löneförhöjningarne för Bataljons-Läkarne äro
från den projekterade staten uteslutne under
förutsättning, att dylika förhöjningar hädanefter
få utgå från Allmänna Indragningsstaten.
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, nm Statsverket 1856. 15
Lill. Q.
Sammandrag
aj uppgjorda beräkningar ajner de medell som under arén 1858—1860 blijva
erforderliga i och Jör pensioneringen fran Amiralitets-Krigsmans-Hassan
ejler de i sådant afseende nu föreslagna förändrade grunder.
För att till alla dem, som under förenämnde år blifva till pension berättigade,
kunna utbetala pensioner efter de i nu gällande Reglemente för Amiralitets-KrigsmansKassan
stadgade grunder oell nuvarande löner, erfordras för de 3:ne åren
tillsammans R:dr Runt 224,121: —
hvarutöfver, för pensioners utgörande till två tredjedelar af de föreslagna
nya lönerna åt de under samma tid dertill berättigade, som vid inträdet i
pensionsåldern vilja afgå, behöfves ett fyllnadsbelopp af 59,710: —
tillhopa R:dr R:mt 283,831: —
Från denna summa beräknas att afgå:
c) sammanräknade pensions-beloppen för dem, som, efter upphunnen
pensions-ålder, qvarstadna i tjenst och hvilkas antal förslagsvis upptages
till en tredjedel af de pensionsberättigade, med 33|- procent af sistberiirde
summa eller 94,010: —
b) tillökningen i pensions-afgifterna, uppgående, efter 2
procent å de nya pensionerna, till omkring 15,000 R:dr årligen
och således för 3:ne år till  45,000: —
c) genom pensionärers död uppkommande pensionstillgång,
antagen för 4 år till och med 1860, efter 6,000 R:dr
årligen, till
24.000: — 163 (n0; _
hvarefter återstår, såsom erforderlig men bristande pensions-tillgång för de
omförmälda 3:ne åren, en summa af R:dr R:mt 120,221: —
deraf för hvartdera året belöpa 40,074, eller i rundt tal 40,000 R:dr Runt, som måste
fyllas medelst statsbidrag, hvilket antages till lika belopp vara behöfligt jemväl för år
1857, ifall pensioneringen efter de nya grunderna då kommer att vidtaga.
16 Bil. N-.o i Ull Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. N:o 1. om Sta/svor hel i856.
Lili. R.
Personalen på SJiiJaslningarne Kungsholmen och Drollningskiir.
Summa af
ning.
ii-
R:dr.
ii
l:o. K tili g sli olias Fästning.
a) Befäl.
1
Kommendant för denna och Drottriingsk
ärs fästnin
g åtnjuter,
utom lön, arfvode på Kommendantsstaten R:dr 900.
1
Tyg-officer (Premier-Löjtnant) å 1 R:dr
dagligen
365:
—
1
Adjutant lios Kommendanten, samt Prej-
nings-Officer (Sekund-Löjtnant) ä 75 öre
273:
75.
1
Konstapel (Artilleri-Uppbördsnian) å d:o
273:
75.
1
D:o till biträde å 50 öre . . .
182:
50.
1
O
O
O
182:
50.
1
Skeppare till prejningar och telegrafe-
ring å d:o
182:
50.
l
Officer af Marin-Regementet, Befälhafvare
för garnisonen å nämnde fästningar
å 75 öre
273:
75.
1 Urider-Löjtnant af samma regemente å d:o
273:
7 5.
1
Under-oificer af d:o å 50 öre .
182:
50.
1
i
O
'X
O
*
182:
50.
2,372: 50.
11
‘
b) Gemenskap.
1
Matros (Slupstyrare) tillökning å 12 öre
-
dagligen
43:
80.
8
Båtsmän, för dagliga färder till och ifrån
Carlskrona stad, å 6 öre d:o 175: 20.
12
Artilleri-Båtsmän, för upp-
bördens vård. prejningar m.
m. å 6 öre d:o .... 262: 80.
438:
—
2
Skeppsgossar för telegrafering, å 3 öre d:o
21:
90.
65
Marin-soldater, Korporaler och Spel, till-
ökning å d:o d:o
711:
75.
Tillökning för en Kock ä 6 öre d:o
21:
90.
1.237: 35.
3,609
85
88
S:a 99
Transp. 99
Transport
3,60918 5
Bil. N:o i till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1856. 17
Summa aflö-  ning.
R:di\
ii.
Transp. 99. Transport
2:o. Drottnhigskiirs Fästning.
3.609
85
a) Befäl.
1 Under-Befälhafvare, tillika T}^g-Officer (Premier- eller Se-  kund-Löjtnanl) å 75 öre dagligen . 273: 75.
1 Konstapel, Artilleri- och Proviant-upp-
bGräsman, å 62 öre d:o . 226: 30. ?;
2
b) Gemenskap.
1 Matros, tillökning å 9 öre dagligen . 32: 85.
13 Marin-Soldater, deraf 1 Korporal, till-  ökning, a 3 öre per man d:o . . . 142: 35. 1 -
675
25
14
SaTTfJ * en ai' Carlskrona stations Läkare, traktamente för sjuk-  besök å sagde fästningar, då han påkallas,
S:a S:m 115 förslagsvis 112: 50.
Till en Fästnings-Predikant, arfvode 112: 50.
225
Summa
Tillkommer portionskostnad för 20 Artilleri-Båtsmän och 2
Skeppsgossar med
4,510
2,007
10
50
således
hvartill, efter afdrag af besparad arfvodes-tillgång . .
6,517
139
60
32
erfordras nytt anslag med
6,378
28
Bih. till B. St. Prof. 1856 & 1851. 1 Sorni. 1' Afd. 6 Höft.
O
O
18 Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N.-o 4. otti Statsverket 1856.
Lil
Underdånigt Förslag till Handtverks- och Timmermans- samt Machinisl-Slat
Carlskrona Station.
Konstruktions-Vepartcmentet.
4 ai och 2: a Timmermans- Kompani erne sammanslagne
till Ett under namn af
4:a Kompaniet.
Verkmästare
Dito
Qvartersman
Dito
Timmermän ,
Dito
Dito
Salje och dale Timmermiins-Kompanierne
sammanslaghe till Ett under namn af
2:a Timmermans-Kompaniel.
Verkmästare
Dito
Qvartersman
Dito
Timmermän .
Dito
Dito
Larling e-Kompaniet.
Qvartersman
Dito
Lärlingar
Han d/verks -Ko mp a niet.
Bildhuggaremästare ....
Transport
Nuvarande Stat.
Personal.
Aflöning' i koiilant.
Spanmål
i Råg.
i P
S» SJ
? «
i
Daglö-
nare.
För månad
eller dag
per man.
För år
per man.
Summa.
För år
per man.
Sunnna
Ralr.
ö.
l\:<\ r.
Ö.
R:dr.
Ö.
2
45
540
1,080
4
8
2
—
37
50
450
900
4
8
4
—
31
25
375
1,500
4
16
4
—
25
—
300
1.200
4
16
—
24
—
69
206
25
4,950
4
%
—
112
—
56
168
75
18,900
4
448
10
50
150
2.400
4
64
2
45
540
1,080
4
1
8
2
—
37
50
450
900
4
8
4
—
31
25
375
1,500
4
16
4
—
25
—
300
1,200
4
16
—
24
—
69
206
25
4,950
4
96
—
112
—.
56
168
75
18,900
4
44£
—
16
—
50
150
—
2,400
4
64
31
25
375
375
4
4
1
—
25
—
300
—
300
4
—
15
31
93
75
1,406
25
3
4i
1
—
6250
750
750
4
4
27
319
_
-1
64,69125
-
1,36!
Bil. \:o l till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N.-o 7, om Statsverket 1856. 19
s.
vid Kongl. Flottans Carlskrona och Stockholms Stationer samt Götheborgs Depot.
Den i underdånighet föreslagna Stat.
(föreslås till indragning)
(öfverflyttade lill 3:dje Kompaniet)
3:dje eller Handie er ks- Ko mp a nie t.
Cnrlskrona Station.
hoiis(riiktions-IK‘|nirtemeii(et.
i:a Timmermans-Kumpaniel.
Verkmästare
Dito
Qvartersman .........
- Dito
Timmermän
Dito
Dito
Timmermans-h ömpanict.
Verkmästare
Dito
Qvartersmän
Dito
| Timmermän
Dito
Dito
| Bildhuggaremästare
Transport
'
I 1’crsoual.
Aflöning i kontant
Spanmål
i Råg.
Måna ds-  1 ii na re.
3 t
För månad
eller dag
per man.
För fil-  per nian.
Summa.
1 3
r:
2 e.
—
3
Summa
R:dr.
(i.
Hulr.
•
..
0.
B: dr.
(j.
i
65
780
780
4
4
3
—
55
060
—
1,980
4
12
4
—
50
000
—
2.400
4
10
4
—
40
480
—
1.920
4
10
—
30
1
304
—
9,120
4
120
—
100
—
90
273
00
27,300
4
400
20
75
228
_
4,500
4
80
i
65
780
780
4
4
3
—
55
600
—
1,980
4
12
4
—
50
000
—
2,400
4
16
4
—
40
480
—
1.920
4
16
—
30
1
304
—
9,120
4
120
—
100
—
90
273
00
27,300
4
40(1
20
75
228
4,500
4
80
1
70
840
840
4
4
| 25
300
—
—
—
—
97,080 —
-
1,300
20
Bil. N:o 4 lill Kungl. Majds Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket ISSI).
Nuvarande Stat.
Personal.
Aflöning i kontant.
Spanmål
i Råg.
Månads-
lönare.
Daglö-
nare.
För månad
elid' dag
per man.
För år
! per man.
Summa.
-o
2 *3
• o:
O 850
= ~z
Summa
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
Ö.
Transport
27
319
—
—
—
64,691
25
—
1,369
Tillsyningsman
|
Smedjorne
Smeds- j
1
45
—
540
—
540
—
4
4
mästare J
Dito
1
1
—
45
31
25
540
375
—
540
375
—
4
4
4
4
Målaremästare
Snickaremästare
1
1
—
31
37
25
50
375
450
—
375
450
—
4
4
4
4
Öfver-Machinister med arbetsskyldighet
Dito mod dito
Machinister med dito
Dito med dito
Machinist-Lärlingar
Dito
Smedsgesällcr
Dito
Dito
Målaregesäll
Dito
Snickaregesäller
Dito
Dito
9
9
5
5
5
4
5
10
6
1
1
9
3
4
1 1 1 ! 1 1 1 1 | |
50
75
62
69
56
50
56
50
69
56
50
750
660
340
480
225
187
206
168
150
168
150
206
168
150
50
25
75
75
25
!!
1,500
1,320
2,700
2,400
1.125
750
1,030
1,687
900
168
150
412
843
600
25
50
75
50
75
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
8
8
20
20
20
16
20
4(J
24
\
2(
It
mekaniska Departementet.
|
Transport
46| 362
_
-1
_! 1
i i
82,559
-I
-1
1,617
Hd. N;o 4 lill Iioni/I. Majus Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 4856.
Transport
Bokhållare vid Smedje- samt fil-, plåt- och
Kopparslagarc-Verkstäderne och Gjuterierne,
med åliggande att handhafva Material-
och Instrumental-uppbörderne samt
föra Journal öfver åtgångne materialier
inom dessa verkstäder
Öfver-Smedsmästare för ofvanberörde smedjor
samt fil- och plåtslagare-verkstäder
äfvensom att vara Proberare i Hydrauliska
pressen
Under-Smedsmästare med arbetsskyldighet
Dito med dito
Målaremästare med dito
Snickaremästare
Under-Snickarcmästare med arbetsskyldighet
Öfver-Machinistcr med dito
Dito med dito
Machinister med dito
Dito med dilo
Machinist-Lärlingar
Dito
Smedsgesäller
Dito -
Dito
Målaregesäll
Dito
Snickaregesällcr
Dito
Dito
Lärlingar vid Departementet
Mekaniska Departementet.
lön, men utan inqvarterings-ersättning
Transport
Den i underdånighet föreslagna
Stat.
Personal.
Aflöning i kontant.
Spanmål
i Itåg.
Månads-
lönare.
Daglö-
nare.
För må naii
eller ilag
per man.
.... .
t or ar
per man.
Suni ma.
cé h—
“ c:
_
3
£5
? "
Su mino
15: dr.
ö.
15: dr.
ö.
R:dr.
Ö.
25
300
97,080
~~
1.300
1
-
65
'
780
—
780
—
4
4
1
65
780
780
4
4
2
55
660
1,320
4
8
1
—
50
()00
600
4
4
1
—
50
600
600
4
4
1
—
55
660
660
4
4
1
—
40
480
480
4
4
•>
—
70
840
1.680
4
8
2
—
65
780
1,560
4
8
5
—
55
660
3,300
4
20
5
—
50
(i00
3.000
4
20
—
5
—
90
•273
60
1,368
4
20
—
4
—
75
•228
—
912
4
16
—
5
1
‘25
380
—
1,900
4
20
—
10
1
—
304
3,040
4
40
—
15
90
273
60
4.104
4
60
—
1
1
—
304
—
304
4
4
—
1
—
90
273
60
273
60
4
4
—
2
1
*25
380
—
760
—
4
8
—
4
1
—
304
—
1,216
—
4
16
—
(5
—
90
273
60
1,641
60
4
24
*20
50
152
3,040
3
60
i
450
450
| 48
373
I
130,849120
1 -
11,660
Bil. N:o 4 till Kanyl. Maj.-ts Nåd. Prop. N:o I. om Statsverket 1856.
Transport
Nuvarande Stat.
Bromästare .
Qvartersmän
Muraremästare.
Slipmästare ....
Metallgjutare-mästare
Stenh uggare-Qvartersman
Gjutaremästare . .
Brobyggare....
Dito . . . .
Dito . . . .
Glasmästaregesäll.
Bälgmakaregesäll .
Metallgjutaregesäll .
Smedsgesäll
Muraregesällen
Dito
Stenhuggaregesäller
Dito
Lärlingar vid Departementet .
Artilleri-Departementet.
Rustmästare ........
Svarfvare- och Lådmakare-mäsfaro
Smeds- och Rustmästare . . . .
Bombapteringsmästare ....
Verkgesäll
Transport
Personal.
Aflöning i kontant.
Spanmål
i Kåg.
O. po
i l
Ct “
1
Daglö-
nare.
För månad
oller dag
per man.
För år
per man.
Summa
2
Summa
46
362
Hulr.
ö.
Hulr. j ö.
i
II: dr.
82,559
Ö.
—
1,617
1
37
50
450 —
450
_
4
4
2
—
31
25
375 —
750
—
4
8
1
—
37
50
450 —
450
—
4
4
I
25
300-
300
4
4
1
—
45
540 —
540
—
4
4
1
—
25
300 —
300
—
4
4
1
37
50
450-
450
4
4
4
69
20625
825
—
4
16,
22
56
168!75
3,712
50
4
88
~8
50
150 —
1.200
—
4
32
1
69
20625
206
25
4
4
1
69
206 25
206
25
4
4
1
75
i
225
—
4
4
1
56
16875
168
75
4
4
2
69
206 25
412
50
4
8
2
56
16875
337
50
4
8
2
56
168175
337
50
4
8
2
50
150 —
300
—
4
8
2
31
9375
187
50
3
6
'
1
45
540 —
540
4
4
1
45
540;—
540
_
4
4
1
45
540!—
540
—
4
4
1
31
25
375 —
375
—
4
4
1
22
50
270—
270
—
4
4
59
410
_
-.
—!—i
96,182 75
_|
.
1,859
Bil. A: o 4 //// Kongl. Majus Nåd. Prop. Nio 1, om Statsverket 1856. 23
Don i underdånighet föreslagna Stat.
i Personal.
— 55
o: 5S
3 ^
Fiir månad
fö irrj
ii
“ å
eller da
s
ror ar
n p i* nr n
Suni m a
- "3*
Sinn ina
? Sr
1
* i ■
per man.
lil cl 11 .
£ c:o
3 "3
II: dr.
ö.
II: dr.
Ö.
R:dr.
Ö.
Transport
48
373
130,849
20
1,660
■i:de Kompaniet.
Verkmästare
1
—
55
660
660
4
4
Qvartersman
2
—
50
600
-—
1.200
4
8
Murare- och Stenhuggaremästare med ar-
betsskyldighet
1
—
55
660
660
4
4
Under-Dito med dito
1
—
40
480
480
4
4
Såg- och Slipmästare med dito ....
1
—
40
480
480
4
4
Metallgjutare och Sprutmästare med d:o .
1
—
55
660
660
4
4
(upptagen här ofvan såsom Under-mur-
mästare.)
Jerngjutarömästare med arbets.skyldighet .
1
—
55
660
660
4
4
Timmermän
—
6
1
304
1,824
4
24
t Dito
—
10
—
90
273
00
2,736
4
40
Dito
—
4
—
75
228
—
912
4
16
Glasmästaregesäll
—
i
1
304
—
304
4
4
Jern- och Metallgjutare-gesäller
—
2
1
—
304
—
608
4
8
Dito dito
—
2
—
90
273
00
547
20
4
8
Murare- och Stenhuggare-gesäller .
\
—
4
—
304
—
1,216
—
4
16
Dito dito
—
4
—
90
273
00
1,094
40
4
16
1
Lärlingar vid Departementet
—
2
—
50
152
—
304
—
3
6
Artilleri-Departementet.
5:ie Kompaniet.
Rustmästare, som tillika har tillsyn i stock-
makareverkstaden
1
—
65
—
780
—
780
—
4
4
Lådmakaremästare, som tillika är Snickare-
j och Svarfvaremästare ......
1
—
55
—
660
—
660
—
4
4
Smedsmästare
1
—
55
—
660
—
6(50
—
4
4
Bombapteringsmästare medarbetsskyldighet
1
—
50
—
600
—
600
—
4
4
Verkgesäll (i gevärsverkstaden) ....
1
—
40
—
480
—
480
—
4
4
Transport
61
40 8 -
-
!
1148,374(80 —
1,850
Aflöning i hontant.
Spanmål
i Ras.
2-1 Bil. N:o 4 till Kong/. Maj:ls Nåd. Vrop. N-.o 4, om Statsverket 4850.
Nuvarande Stat.
.
Personal.
Aflöning i kontant.
Spanmål
i Itåg.
Månads-
lönare.
Daglö-
nare.
För månad
eller dag
per man.
För år
per man.
Summa.
För år
per man.
Suni ma
Ii: dr.
Ö.
Ii: d r.
ö.
R:dr.
Ö
Transport
59
410
—
—
—
—
96,182
75
—
1,859
Stockmakaremästare
1
_
25
_
300
300
4
4
Rustsmedsgesäller
—
3
—
69
206
25
618
75
4
12
Dito
—
6
—
56
168
75
1.012
50
4
24
Dito , .
—
3
—
50
150
450
4
12
Svarfvare- och Lådmakare-gesäller . .
—
1
—
69
206
25
206
25
4
4
Dito Dito . . .
—
3
—
56
168
75
506
25
4
12
Dito Dito . . .
—
2
—
50
150
300
4
8
Stockmakare-gesäller
—
2
—
56
168
75
337
50
4
8
Lärling vid Departementet
Ekipage-Departementet.
1
31
93
75
93
75
3
3
•
Banmästare
1
45
540
540
4
4
Under-Banmästare
1
—
31
25
375
375
4
4
Stockmakaremästare
1
—
31
25
375
375
4
4
Tunnbindaremästare
1
—
31
25
375
375
4
4
Segelsömmare-mästare
1
—
45
540
540
4
4
Blockmakaregesäll
—
1
—
69
206
25
206
25
4
4
Dito ........
—
4
—
56
168
75
675
4
16
Dito
—
2
—
50
150
300
4
8
Tunnbindaregesäller
—
1
—
69
206
25
206
25
4
4
Dito
—
1
—
56
168
75
168
75
4
4
Dito
—
1
—
50
150
150
4
4
Smedsgesäll
—
1
—
69
206
25
206
25
4
4
Bansnickare ....
—
1
—
69
206
25
206
25
4
4
Spinnare och Slagare
36
—
9
108
3,888
4
144
Segelsömmaregesäller
8
—
9
108
864
4
32
Lärlingar vid Departementet
Invalid- och Pcmions-staten.
På denna stat få ej uppföras andra än
orkeslösa och odugliga Timmermän och
Handtverkare, hvilka tjent länge, tro-
I
!
5
31
93
75
468
'
75
3
15
Transport
109
448
_
-
-
-
109,55225
-
2,205
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:Is Nåd. Prog. N:o I, om Statsverket 4856. 25
Den ^underdånighet föreslagna Stat.
1
n , 1
Personal.
Aflöning i kontant.
Spanmål
i Råg;.
i .f .
1
äg
o: 2jo
il
_ 3
a c;
För månad
eller dag
per man.
För al-  per man.
Summa.
-a
3 ? s
y
ultuna
B: dr.
ö.'
Hulr.
Ö.
R:dr.
Ö.
Transport
61
408
—
148,374
*0
—
1,850
Verkgesäll (i Smedjan)
1
—
40
480
480-
4
4
Gesäll för jern- och metallarbefena
Dito (lito . . .
Dito dito . . .
Dito för träd-arbeten
Dito dito
—
4
8
8
3
5
i
i
i
25
J0
00
380
304
273
304
273
60
60
1,520
2.432
2.188
912
1,368
80
4
4
4
4
16
32
32
12
20
Lärlingar vid Departementet
—
6
—
50
152
—
912
—
3
18
Ekipage-Departementet.
6 te Kompaniet.
Repslagaremästare
Under- Dito, med arbetsskyldighet . .
Block- och Pumpmakaremästare med dito
Tunnbindaremästare med dito ....
Segelsömmare-mästare
Blockmakaregesäll
Dito
Dito
Tunnbindaregesäll
Dito
Dito
—
4
9
9
!
l
65
40
55
50
65
1
1
1
1
25
90
25
90
780
480
660
600
780
380
304
273
380
304
273
60
60
780
480
660
600
780
380
608
547
380
304
273
20
60
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
8
8
4
4
4
Bansnickaregesäll
Repslagaregesäller ........
Segelsömmaregesäller
Lärlingar vid Departementet ....
24
1
1
10
10
—
25
—
—
5C
380
120
120
152
—
—
—
380
2,88<
960
760
—
—
—
—
4
4
4
4
96
32
15
Invalid- och Pensions-stat.
Pii denna stat få ej öfverflytta.? andra än
orkeslösa och mindre arbetsföra Tim-  mermän och Handtverkare, hvilka tjent
i
1
Transport
\ 99! 456
"l
-j
-| 168,960l,40| -
-| 2,183
Bih. till Ii. St. Pro t. 4856 & 4851. 4 Sami. 4 Afd. 6 Hlift.
20 Bil. -\:0 4 till hongl. Mnj:ts Nåd. Prop. N:o 7. om Statsverket 'IHöij.
Nuvarande Stat.
Personal.
Aflöning: i kontant.
Spanmål
i Råjt.
• ' C/-
a ti
CT3
T —
För månad
elter dag
per man.
För år
per man.
Summa.
5 T
n c:
1
Summa
11: dr.
Ö.
11: dr.
..
0.
thiir.
Ö.
Transport
109
448
—
109,552
25
2.205
get oell val samt genom ålderdom
eller i kronans tjenst erhållna ska-  dor liro oförmögne att sig sjelfva för-  sörja
30
4 50
1
54
_
1,620
2
60
För att biträda Kompani-Chefenie vid af-  lönings utdelande, sjukvisitationer m.m.,
böra bland daglönarno utses följande
antal, hvilka derför komma att erhålla
G öre daglig tillökning uti sina dags-  pänningar, nemligen:
i
vid Konstruktions-Departementet . . 10
» Mekaniska dito . . 2
» Artilleri- dito . . 1
b Ekipage- dito . . 2
Summa lö
_
18
75
281
25
Bland arbetarna böra utses förmän, hvilka
vid arbetena skola vara lorbandskarlar
oell vid tillfällen af brist på tillräckligt
antal Qvartersmän eller Handtverks-  mästare såsom Tillsyningsmän i deras
ställen kunna användas. De erhålla en
tillökning af 9 öre för hvarje arbets-  dag, nemligen:
1
vid Konstruktions-Departementet . . 40
» Mekaniska dito . . 5
» Artilleri- dito . . 2
» Ekipage- dito . • 4
Summa 51
28
12
1,434
37
Transport
I 139
4481 —
_
—
—
112,887187
—
2,265
Bil. N:o 4- lill Kongl. Majlis Mail. Pro//. N:o 1, o/n Statsverket 1856.
Deri i underdånighet föreslagna
Stat.
Personal.
1
Aflöning’ i kontant.
Spanmål
i liåp;.
£'• Xo
X a
\
5 7i
' "
För manad
eller dag
per man.
För år
per man.
Summa.
2 ^
Summa
It: dr.
ö.
Ii: dr.
ö.
ll:d r.
ö.
Transport
99
45 lj
—
108,960
40
—
2,183
länge, 1 roget oell väl. samt genom ål-  derdom eller i kronans tjenst ådragne
skador äro oförmögne alt sig sjelfva
försörja
40
ö
—
72
2,880
2
80
För at t biträda Kompa ni-Chefernc vid af-  lönings utdelande, sjukvisitationer m. na.,
böra af daglönarne utses följande an-  tal, hvilka derför komma att erhålla
6 öre tillökning uti sina dagspenningar,
nemligen:
vid Konstruktions-Departementet . . 10
b Mekaniska dito . . 1
» Artilleri- dito . . 1
» Ekipage- dito . . 1
Summa 13
—
—
ö
18
24
237
12
—
—
De daglönare, som dels i brist på tillräck-  ligt antal Underbefäl kunna i stället
såsom Tillsyningsman användas och
dels visa Ait oell skicklighet i sina
yrken, erhålla uppmuntrings-penningar
för hvarje arbetsdag, nemligen:
•
ii. 12 Öre. a Gore,
vid Konstruktions-Departementet 20 30
.. Mekaniska d:o 2 2
» Artilleri- d:o 4 6
» Ekipage- d:o 2 2
Stimma 28 40
1,751
4
Transport
139
456
—
—
—
—
173,828:56
-| 2,263
28
Bil. N:o 4 lill Hung/. Majds Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1856.
Nuvarande Stat.
i —
Persoual.
Aflöning i kontant.
! Spanmål
■ i Råg.
—
= C
För månad
3
*3 Cn
eller (i a
ff
För åi
Summa.
o:
3 *"*
Suni ma
• C/i
per man.
per ma
1.
V SJo
R:dr.
Ö.
Roll*.
Ö.
K:dr.
Ö.
Transport
139
448
—
112,887
87
2,265
Inqvarleringspenningar.
för G5 Månadslönare
—
—
—
24
1,560
—
—
» 492 Daglönare
—
—
6
2,952
—
—i
Summa
139
448
-
117,399
87
-
2,265
$i(ochli«liits Mation.
KunstrukOons-llejiartciucnlcl.
Verkmästare
J
45
540
540
4
4
Qvartersman
•>
'15
420
840
4
8
Dito
•)
30
360
1.080
4
12
Öfver-machinist med arbetsskyldigliet .
I
62
50
750
750
4
4
Dito med dito
1
55
—
660
660
4
4
Machinister med dito
3
45
—
540
1,620
4
12
Dito med dito
•>
40
—
480
960
4
8
Machinist-Lärlingar
*>
•>
—
75
225
675
4
12
Dito
2
—
(52
187
50
375
4
8
Smedsmästare
1
—
35
—
420
420
4
4
Målare och Glasmästare
1
—
35
—
420
420
4
4
Snickaremästare
I
—
35
—
420
420
4
4
Snickaregesäll
1
1
—
300
300
4
4
Smedsgesäll
2
1
—
300
600
4
4
Transport
16
8
_
_
-
_
9,660
-
92
Bil. N:o 4 lill Kongl. Majda Nåd. Prop. Nto V, om Statsverket 1850. 29
Den i underdånighet föreslagna Stat.
Inqvartering spenn ingur.
för 66 Månadslönare
j Repslagare- och Segel-1 ]
» 488 Daglönareisömmare-gesäller med> j
(månadslön inbcgripne.j I
Till befälhafvande Amiralens disposition,
att på Varfschefens förslag utdelas till i
arfvoden åt de personer, som för varfvets
behof verkställa ritning eller andra j
tillfälliga uppdrag och befattningar
Half dagspenning för Daglönare Sönoch
Ilelgedagarne . . . . • • .
Summa
Stockholms Station.
Konstruktions-Departcmeiitet.
Verkmästare
Ovartersmän
Dito
Öfver-machinist nied arbetsskyldighet . .
Dito med dito . .
Machinister med dito . .
Dito
Machinist-Lärlingar
Dito
Smedsmästare med arbetsskyldighet. . .
Målare och Glasmästare med dito . . .
(Öfverflyttade till Artilleri-Departementet.)
Smedsgesäller
■ . .
Transport
Personal.
Aflöning i kontant.
i
Spanmål
i Råg.
Månads-
lönare.
Daglö-
nare.
För månad
eller dag
per man.
. 1
För ar ■
per man. ;
i
Summa.
1
•n
a *3
~ ®:
£3 Ko
Summa
It: dr.
ii.
It :dr. 1
1
«•!
R:dr. j
Ö. i
139
456
—
—
173,828 56
—
2,263
—
•
36
2,376
—!
:
—
—
—
12
-
5,856
—
—
750
—
—
—
12,355155
—
—
139
456
195,166
11
2,263
1
'
:
65
780
780
I 4
4
2
—
50
600
1.200
—
1 4
8
2
—
40
480
960
t 4
8
1
—
70
840
840
4
4
1
—
65
780
780
—
4
4
3
—
55
660
1.980
4
12
2
—
50
600
1,200
4
8
3
1
304
912
4
12
—
2
—
85
258
40
516
80
4
8
1
—
660
...
660
—
4
4
1
—
50
600
1
600
—
4
4
-
2
1
25 380
760
4
8
!' u
7| _
|_
1
1 -
L_
11,188(80
_
1 84
30
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. Nio 1, om Sta is ve/'tel 1856.
Nuvarande Stat.
.
Personal.
Aflöning) i
iuutant.
Spanmål
i Uåg.
- 2
c: -;0
s g
= -
sa -  -
A f.
För in ålind
eller dag
per man.
1'iir år
per man.
Summa.
(t
ts a: o
— -s
Summa
R:dr.
Ö.
R:dr.
,
K:di\
Ii.
Transport
Timmermän .
Dito
Dito
1(1
8
24
10
>)
87
75
02
262
225
187
50
50
9,000
0.300
2,250
375
4
4
4
92
96
40
8
Mekaniska i>ejrartemeutct:
Verkmästare
Timmer-verkgesäll
Murare-verkgesäll
1
1
1
37
30
30
50
450
360
300
—
450
360
360
—
4
4
4
Artilleri-Departementet.
*
S/ag/eruls-Lab or ator turn.
Tillsyningsman (arfvode)
Förste Öfvermiistare (dito)
Andre dito (dito)
Undermästare (dito)
Dito (dito)
Verkgesäller
Stedt r.akare-mästare
Grofsmedsm.ästare ........
Pistolsmedsmästare.
Svarfvaremästare .
Lådmakaremästare ........
Svarfvaregesäll
Smedsgesäll
1
1
1
i
l
1
|
1
1
i
i
25
32
31
25
12
35
45
35
37
35
35
l
l
50
25
50
50
300
390
375
300
150
420
540
420
450
420
• 420
300
300
1 1 1 1 1 1 I II 1 1 1 I
300
390
375
300
150
1,080
540
420
450
420
420
300
300
—
i .1 1 i I'-'-——-
Transport
33
40
-
—
_
j 25,800
-
-!
292
Ilil. \:o 4 lill kongl. Maj:ts Nod. Prop. N:o i. om Statsverket 4856. 31
Den i underdånighet föreslagna
Stat.
Personal.
•
Aflöning i kontant.
Spanmål
i Itå g.
»
=' tTo
—
T SJ
-i -jq
re —
För månad
eller da};
per nian.
För år
per man.
Summa.
a ^
M Z°
S unn»;»
II: dr.
ö.
It: dr.
Ö.
It: dr.
Ö.
Transport
Tinnnermän
Dito
Dito
Lärlingar
Ii
7
24
8
t;
o
1
1
12
85
50
340
304
258
152
48
40
11,188
8,171
2,432
1.550
304
80
52
40
4
4
4
4
84
96
32
24
8
ticka niska Departementet,
Verkmästare
Tin.mer-vcrkgesäll
Muraro-verkgesäll .
llns-Timmerman
«
1
1
1
—
1
55
40
10
1
25
660
480
480
380
660
480
480
380
—
4
4
4
4
Artilleri-Departementet.
S/a (j In 'uls-Luboraloi in m
Tillsyningsman (arfvode) . .
Förste Öfverinästare (dito)
Andre Dito (dito)
Undermästare (dito)
Dito (dito)
Verkgesäller
1
1
1
1
1
4
—
25
40
35
30
25
50
—
300
480
420
360
300
600
300
480
420
360
300
2,400
‘
—
4
16
Öfvermästare vid Departementets öfriga
verkstäder
Verkgesäller
Gesäller
Dito
Lärlingar vid Departementet
1
4
4
2
3
65
40
1
1
25
12
50
780
480
380
340
152
48
780
1,920
1,520
680
456
96
4
4
4
4
3
4
16
16
8
9
Transport
311 57
_
—
35,26368
-
329
32 Bil. N:o 4 till Kongl. Majda .Vurf. Prop. N:o t, om Siri laver kel 1856.
Nuvarando
Stat.
t
Personal.
Aflöning' i kontant.
Spanmål
i Ilag.
Månads-
lönare.
Daglö-
nare.
För månad
eller dag
per man.
För år
per man.
Summa.
För år
per man.
Summa
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
R:dr.
ö.
Transport
33
46
—
—
—
—
25,800
—
—
292
Ekipage-Departementet.
Segelsömmaremästare
Segelsömmaregesäll
1
1
35
1
—
420
300
—
420
300
—
4
4
4
4
Blockmakaregesäll, tillika Tunnbindare
—
1
1
12
337
50
337
50
4
4
Invalid- och Pensions-Stat.
På denna Stat få ej uppföras andre, än
orkeslöse och oduglige Timmermän och
Handtverkare, hvilka tjent länge, troget
och väl samt genom ålderdom eller i
Kronans tjenst ådragne skador äro oför-  mögne att sig sjelfve försörja .
3
—
4
50
54
—
162
—
2
•
6
De daglönare, som dels i brist af tillräck-  ligt antal Underbefäl kunna i stället
såsom Tillsyningsman användas, och
dels visa flit och skicklighet i sina yr-  ken, erhålla uppmuntringspenningar för
hvarje arbetsdag, nemi. 4 å 9 öre eller
tillsammans
112
—
Transport
37
48| —
i
—
27,13150
310
Bil. N:o 4 till Kont//. Mq/.-ts Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 1856. 33
Den i underdånighet föreslagna Stat.
Personal.
Aflöning i kontant.
Span mål
i lias.
Transport
Ekipage-Departement et.
Segelsömmaremästare med arbetsskyldighet
Segelsömmaregesäll
Block- och Pumpmakare- samt Tunnbindaregesäll
Dito dito dito
Invalid- oek Pcnsions-Slat.
På denna Stat få ej uppföras andro än
orkeslöse och mindre arbetsföre Tim«
merman och Handtverkare, hvilka tjent
länge, troget och väl samt genom ålderdom
eller i Kronans tjenst erhållno
skador äro oförmögne att sig sjelfve
försörja . .
För att biträda Kompani-Cheferne vid aflöningens
utbetalande, sjukvisitationer
m. m., böra af daglönarne utses följande
antal, hvilka derför komma att
erhålla 6 öre tillökning uti sina dagspenningar,
nemi. 2 st
De daglönare, som dels i brist af tillräckligt
antal Underbefäl kunna i stället
såsom Tillsyningsman användas, och
dels visa flit och skicklighet i sina yrken,
erhålla uppmuntringspenningar för
hvarje arbetsdag, nemi. 5 st. å 12 öre
och 5 st. å (i öre
Till Stations-Bofälhafvarons disposition, att
på Varfs-Chefens förslag utdelas till
arfvoden åt de personer, som för Varfvets
behof verkställa ritning och andra
tillfälliga uppdrag och befattningar
31
;>/
För månad j .
eller dag | F<"' ar
per man! i P61' m;,n'
R:dr.
R:dr.
äÖ
1
1
1
25
25
•121
600]
380-
380
340
72
18
Transport ] 35) 60j —]—|
Bih, till II St. Brot. 1856 & 1851. 1 Sami. i Aj<1. 6 Hiijt.
48
Sinn ma.
R:dr.
35.263168
600
380
380
340
48i
216
2-4!
36
48
273
285 —
60
Summa
37,775)241
.329
351
31 Bit. ,\:o 4 till Kony/. Majsls Nåd. Prop. N.-o /, om Statsverket 1860.
Nuvarande Stat.
|
Personal.
Adöuing i kontant.
1
Span mål
i Råg.
g*
r. =
PI
3 T.
För månad
eller dag
per man.
Pil r år
per man.
Summa.
T,
^ c:
r
Suni n a
I!: d r.
ii.
R: t! r.
ö.
I\:dr.
]
ii. :
Transport
37
48
—
—
—
SE
27,131 50
■ —
310
Inqvarlerinqspenmnqar
—
—
—
—
—
210
—
—
Summa
37
48
—
—
_
—
27.341
50
31(1
(■iitlirliorp 119 <■ |i o t.
Handtverks-Förman
Qvartersman
Timmermän
Dito
Snickaremästare
Snickaregesäll
Pistolsmedsmästare
Smedsmästare
Smedsmästare-gesäll
Hus- och Timmermans-Verkgesäll .
Murare
1
2
1
l
1
1
1
10
2
1
1
45
31
31
31
31
‘25
25
25
69
56
25
60
25
25
60
z
540
375
206
168
375
206
375
375
206
300
300
25
75
25
25
540
750
2.062
337
375
206
375
375
206
300
300
50
50
25
25
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4(
4
4
»4
4
4
*
4
Invalid-Staten.
Invalid
1
„
4
50
50
50
_—
2
Ingvar tering s-penningar.
Till 12 Timmermän och 2 Ilandtvevksgc-  säller ;) 6 R.dr per man om året .
i
84
Summa
1)
■14
—
—
5.06150, —
8f
Rekapitulation.
Carlskrona Station
Stockholmsl Dito
Götheborgs Depot
139
37
9
448
48
14
—
—
*
z
|
117,30087
27,341,50
5.061 50
z
2.26:
31(
8(
Summa
185
510
'
—
150,70287
—
2,66
695
]
1
i
1
Bil. .\:o 4 lill Kongl. Maj-.ts Xåd. Pro/). X:o /, om Statsvar ket ISöli.
35
Oon i underdånighet föreslagna Stat.
Personal. Adonilla; i kontant.
Spanmål
i Håff.
i: r;: - c Fiir månad i .... „
S eller da» ! 1ar
: 5 l ■■ f- per man. : **ur «"««•
Summa.
s *9* Summa
Transport 35; 60
Half dagspenning för Daglönare Sön- ocli
Helgeitagarue  —
Hulr.
<> lird?*. ! ii. j K: dr. | ii !
I i ii
37,775,24 — 351
.8841591
Sunmia 35 60>
39,659
(iSlhebiirgit HepiW.
Verkmästare  1 _
Smedsgesäll j — ]
Timmermän
•>
Half dagspenning för Dnglönarne Sön- och
660
660
125 380!— 380
112 34048 680
Ilolgedagarne
106 4/1
831
Stimma
lickajj
Carlskrona Station .
Stockholms Dito .
Götheborgs Depot .
l! 3i
139 456
35 60
1
1.827140.
351
96 4 8
16
195,166 11 — 2,263
- 39,65983 — 351
1,827|40| —j 16
Summa ! 175j 519;
691
Anmärkning: Enär den nu föreslagno Staten uppgAr till
och den nuvarande till
erfordras en fyllnad af
~j 230,653 3lj —
236,65334
150.702 87
. 85,950471
2,630
36 Bil. !S;o i till Hony/. Majlis Mail Prop. \:o I, om Statsverket 1856.
Summarisk uppgijt
ä löneförhöjningar, sorn Jör tle under Sjöjörsvars-deparlemenlel lydande Sluter
och Korpser skulle begäras Jör ar '1857, bcruknadt Jör den uti nu
varande Ajlönings-stater uppförda personal, jemte uppgijl ä hvad sorn
lill löneförhöjning begiires ijrån och med 1858.
Lill. T.
töres lagen till-
ökning i Aflö-
Belloni#
nings-Slaterna
till i>k ii i ri " för
ifrån oell med
ar 1857.
ar 1858.
15 :d r K: in t
ö.
Ilulr Runt
ö.
Sjöförsvars-Departis Kansli-Expedition .
6,842150
6,642 50
Dito Kommando dito . .
4.520
—
720
.—.
Förvaltningen aF Sjö-Ärendena ....
5,920
—
5,920
Flottans Officers-Korps
163,4 00
—
163,4 00
—
Dito Underofficers dito
91,491
7 1,191
—
Dito Marin-Regcmenle
30.5 19:81
50,519
o l
o 1
nulura-portion
Dito Matros-Korps
inbegripen.
44.694(50
21,868
7 5
dito dito
Dito Kanonier dito
12,479
r
o O
12,260
85
dito dito
Dito Skeppsgosse dito
1 y,8G0!öG
17,038
66
dito dito
Dito Konstruktions dito ....
11,4 65
—
1 1,4 65
—
Dito Machiuist-Officerare
5,77 5
—
2,775
Dito Mekaniska Korps
2,570
-—
1,570
Dito Civil—Stal
51,640
50
25,840
50
Dito Kleresi dito
1,000
—
1,900
—
Dito Medicinal dito
O, '1 i) /
50
o, S i
50
Inqvarterings-förhöjning för Flottans Eal-
beta- och Tjenstemän .....
15,000
15,000
—
Dito för Matroser och Båtsmän ....
1,526
65
1,526
65
Arfvode för Båtsmans-Komp.-Chefer .
2,700
—
1,400
—
Häruti inbegripet in-
Flottans Timmermans- och Handtverks-
qvarlis-förhöjning
m. m. 4,755 lV.dr
stater
o , 0 o 0
47
70,752
5
och half dagspen-  ning föi Söndags-  arbete R:di 14,34 6:
58.
För uppfordrade Båtsmän
58,852
4 7
3 8,032
47|
Summa R:dr R:mt
590,025
8v|
5 2 3,8 (5 017 oj
Bil. N.-o 4 till Kongl. A/af:Is Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 1856. 37
Uppgift a fördelningen utaf del af Hikels sednast församlade Ständer beriljade
Extra Stuts-anslag för istiindsättunde af F/ollans materiel.
Litt. U.
Af Rikets sednast församlade Ständer blefvo, för islåmlsätlandet af
Flottans materiel, såsom Extra Statsanslag beviljade:
l:o till komplettering af Linieskeppen Gustaf den Store och Dristigheten
med inventarier, m. m B.ko R:dr
124,148
12,000
2;o lill Extra Arbetsbiträde vid dessa 2:nc Skepps komplet-  tering
„
3:o lill iståndsällande af Flottans öfriga fartyg samt Etablis-  sementerna, äfvensom förrådens komplettering:
för år 1854 „
7?
113,852
,, ,, 1 o 5 5 ,,
77
250,000
—
,, ., 18 o b ,,
77
250,000
—
,, ,, 1857 „
77
250,000
~
Summa R:ko
R:dr
1,000,000
1 enlighet med Kongl. Brefven af den 25 Januari 1854, af den 7
December 1854, af den 8 December 1855 och af deu 12 Augusti
1858, hafva dessa anslagsmedel blifvit fördelade på följande säll, nemi.:
a) till fullbordande af Linieskeppet Stockholms nybyggnad jemte dess
förseende med Inventarier och Ångmachin, samt förändring till skruf-  skepp B:ko R:dr
317,200
b) lill Linieskeppet Skandinaviens färdigbyggande och för-  seende med inventarier ,,
77
188,546
_
c) lill Linieskeppet Gustaf den Stores reparation ... ,,
77
47,526
—
d) lill samma skepps komplettering lill Inventarier ... .,
77
03,645
—
c) lill Linieskeppet Dristigbetens komplettering lill Inven-  tarier samt Inredningens fullbordande „
77
60,505
_
f) till Extra Arbetsbiträde vid sistnämnde skepps kom-  plettering
77
12,000
g) till Fregatten Josephines reparation „
7?
57,580
h) till Fregatten af Chapmans reparation och förändring
lill Korvett med Manöverdäck  „
77
60,000
i) till Flottans Station i Stockholm, i och för komplette-  ring af dervarande farlygsmateriels brister
77
13,000
k) till anskaffning af Gevär och blanka vapen .... ,,.
77
200.000
—
Summa B:ko
R:dr
1,000,000
—
38 Bil. y.o i lill Kongl. M/ij.ls MM. Bro/). IY:o I, om Statsverket 1856.
Lill. W.
1'P/Wf1 P(! byggnads- och korn pietter i ags-arbeten^ som b Jloltans armerade
fartyg dets blifvit verkställde under arén 1855 och 1856, och dets
bl/fra verkställda under nästkommande dr 1857.
Linie-skeppen :
Slockholm ; Nybyggnaden af dotia skepp liar, i sammanhang med »loss förän
dring
till skrufskepp alltjemt fortgått, äfvensom kompletteran:
det af dess inventarier; och kominer detsamma alt, i enlighet
med föreskriften i Kongl. Brefvet of den o! Januari 1855,
blifva såsom ångskepp komplett färdigt under våren 1857.
Skandinavien Eli större del af skeppets inventarier hafva Blifvit kompletterade:
aklerskeppet är lor närvarande under förändring för skruföppning;
och kommer della skepp, i enlighet med Kongl. Brefvet
af den 51 Januari 1855, ali till skräfvel Blifva komplett
färdigt innan slutet af är 1857, men kan, i anseende till Bristande
medel, ieke lill sagde lid äfven Blifva, på säll samma
Kongl. Bref anbefaller, till sina inventarier fullt kompletterad!.
%
Gustaf den Store 1 Bella skepp har Blifvit komplettoradt till mventarierne och skall,
enligt nådigst fastställd arbetsplan, innevarande år intagas i
docka, för att undersökas samt, i sammanhang med akterskepp
pels förändring för skruföppning, repareras med den skyndsamhet,
jilt det kan blifva komplett färdigt under loppet af
nästkommande är.
Dristigheten
Fregallerne:
Josephine
af Chapman
Korvetten
Jarramas
Ana-korv etten
Thor
Balaljons-ch.s-Jurty«■;
2 st. Äng ka n.-slup.
3 st. kanon-skon.
Linieskeppet
Dristigheten
Detta skepp har Blifvit kompletteradl lill inventarierne.
Reparationen å denna fregatt fortgår, och kommer densamma att, i
enlighet med nådigst fastställd arbetsplan, Blifva komplett färdig
vid innevarande års slut.
Denna fregatt har undergått svår reparation och Blifvit förändrad
lill korvett med manöverdäck.
Denna korvett har undergått lätt reparation i docka.
Denna ångkorveii har undergått ansenlig reparation i docka.
Tvänne sådana af jern-, under nästföregående arbetsplan påbörjade,
hafva Blifvit 1'ärdigBygda och lill inventarierne fullt kompletterade.
Dessutom äro, medelst dertill särskildt anvisade medel:
! nyhygda vid Motala mekaniska verkstad, och
1 under förändring till mörsarefarlyg, för att ofördröjligen Blifva färdiga;
samt
förändradt till sjukskepp.
Bil. N:o 4 lill Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. No I. om Statsverket 1856. 39
Lill. X.
Beräkning 'öfoer ytterligare erforderliga medel för att, i hrad angör fartygsmaterielen,
fullt utföra den i Bilagan 7 rid S/atsi lids-protokollet öfoer
örsvars-iirenden af den 8 November 1853, uppgifna arbetsplan för
tiren 1855, 185G ock 1855.
1-2,590: 19.
57,652:
17,150:
och hvad sorn af extra Statsanslaget ännu finnes
att tillgå för della skepp, nemi.
63,411: 29
uppstår en skillnad af B:ko R:dr
I enlighet med Bilagan W komma alla i ofvannämnde Bilaga 7 upptagne fartyg
att blifva komplett färdiga innan slutet af nästkommande år, med undantag af skeppet Skan
dinavien,
hvars fulla komplettering måste, jemlikt Kongl. Majlis nådiga bref af den 12 Augusti
11156, i anseende till bristande medel uppskjutas till dess sådane framdeles kunna
för ändamålet erhållas.
Kör nämnde skepp är nemligen horäknadt alt:
till dess lärdigbyggande och komplettering till inventarier skulle, i enlighet med Carlskrona
Stations kostnadsförslag af den lil Äng. 1354, åtgå
B:ko R:di* *229,461: 44.
samt lill aklerskeppcts förändring för skruföppning,
enligt kostnadsförslag (se Kongl. Brefvet
af den 21 September 1855) «
När ifrån denna summa dragés hvad som för delta
skepp blifvit af tillgängliga anslagsmedel an
visadt
för år 1855, med u
u u 1356, (j
24 1,85-2:
15
168.54 6
7 5.505:
29
34
eller 109,958 B:dr Bunt. som är det pcnningebelopp, hvilket ännu erfordras för skeppet
Skandinaviens slutliga komplettering enligt de åberopade kostnadsförslagen.
40 Bil. A.-o 4 till lione//. Maj:Is Neni. Prop. N:o t, om Statsverket 1856.
Lill. Z.
Uppgift på ej mindre de kompletterings-, större reparations- och m/byggnadsarbeten,
sorn, ii enlighet med utarbetad plan, blifva behiifliga för att aj
den, efter nu pågående arbetsplans f ullbordande, befintliga materiel, åstadkomma
en Flotta, sorn till numerär och beskaffenhet öfverensstämma- med
den i sisla kolumnen till Bilagan Y upptagne, lin äfven de kostnader, som
för dessa arbeten ärligen i 45 år erfordras.
I :o.
2:o.
5:o.
4 :o.
5:o.
6:o.
8:o.
9:o.
10:n.
U:o.
Rom pietter inys- och större licpur olivus-arbeten :
Linieskeppet Skandinaviens slutliga komplettering lill bristande Inventarier
enligt (Bilagan X)
Samma skepps förseende med ångmachin om 250 a 500 hästkrafter, samt
ny inredning
Linieskeppet Guslaf den Stores förseende med ångmachin om 250 å 500
h. kr. samt ny inredning rn. m
Linieskeppet Försigtighetcns aptering lill Ångskepp och förseende med
ångmachin om 500 å 550 h. kr. samt ny inredning . . . ' . . . . i
Fregatten Norrköpings aptering lill Skruf-fregatt och förseende med ångmachin
om cirka 150 h. kr
. j
Fregatten Götheborgs reparation och aptering till Skruf-fregatt samt för- j
seende med ångmachin om 200 ä 250 h. kr
Fregatten Dcsirées reparation och aptering till Skruf-fregatt samt förscen
do med ångmaehin om 200 ä 250 h. kr
Ångkorvetten Thors reparation och förseende med nya pannor .
Ångkorvetten Gefles reparation och förseende med nya pannor .
Fregatten Eugenies reparation
Korvetlen Lagerhjelkes, Briggen Nordenskölds, Skonerten Activs samt en
bataljon Bomb-kanonslupars m. 11. mindre fartygs reparationer, sam- j
manlagdt
Kostande
förslagsvis
Hulr Bunt.
109,058
261,856
500.000
550.000
255.000
405,851
4 16,405
129,627
242,655
155.146
517.871
Nybyyynads-arbeten .*
12:o. Nybyggnaden och fulla kompletterandet af 3 Ång-linieskepp för machin
om cirka 400 h. kr., å 1,501,167 Rall- R:ml
13:o. Nybyggnaden och fulla kompletterandet af en Angfregatt för machin om
500 å 350 h. kr
14:o. Nybyggnaden och fulla kompletterandet af 22 st. Ång-kanonslupar för 60
b. kr. machin, å 125,000 R:dr R:mt
15:o. Nybyggnaden och fulla kompletterandet af 2 st. snabbgående Chefs
ångfartyg
för machin om 60 h. kr., å 150,000 R:dr R:mt
Summa kostnad förslagsvis R:dr R:mt
som, delade på 15 år, utgöra årligen
4,505,501
1,265,7 39
2,750,000
500,000
14,719,567
781,504
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856.
Litt. Y.
Uppgift på numerären och beskaffenheten aj Flottan.
sådan
den, efter fullbordandet af nu pågående Arbetsplan
(1855-1857),
sådan den, i enlighet med nu föreslagne Arbetsplan (1858-1860),
sådan den, i enlighet med, i underdånigt anförande,
uttryckte
anses blifva vid början af år 1858.
skulle blifva vid slutet af år 1860.
v
åsigter, anses höra blifva vid 1872 års slut.
/
2
Ångskepp (af l:sta klass).
tjenstbara.
3
Ångskepp (2 af lista och 1 af 2:dra klass)
tjenstbara.
8
Ångskepp (3 af nyaste och största klass,
5
Segelskepp (2 af lista, 2 af 2:a
och 1 af
1
dito (af nyaste och största klass) under
nybyggnad.
3 af äldre lista klass och 2 af äldre
3:dje klass)
.
dito.
5
Segelskepp (2 af lista, 2 af 2:dra och
2: dra klass)
tjenstbara.
1
Segelskepp (af 2:a klass) tjenstbart till skråf-
1 af 3:dje klass)
tjenstbara.
4
Ång-Fregatter (1 af nyaste och största
vet, men inkomplett till Inventarierne.
1
Ång-Fregatt (af lista klass) . . . .
tjenstbar.
klass, 2 af äldre lista klass och 1 af
dito.
5
Segel-Fregatter (2 af l:a och 3 af 2:a klass)
dito.
4
Segel-Fregatter (1 af lista och 3 af 2iaklass)
tjenstbara.
äldre 2: dra klass)
5
„ Korvetter
dito.
5
„ Korvetter
dito.
2
Segel-Fregatter (af 2idra klass)
dito.
4
„ Briggar
dito.
4
„ Briggar .
dito.
4
„ Korvetter
dito.
5
„ Skonertar
.
dito.
4
„ Skonertar
. .
dito. -
1
* Brigg
dito.
3
Ång-Korvetter (om 300 k 200
h. kr.) .
dito.
3
Ång-Korvetter (om 300 å 200 h. kr.) .
dito.
4
„ Skonertar
dito.
3 större Ångfartyg (om 140 ä 60
h. kr.) .
dito.
4
större Ångfartyg (om 140 å 60 h. kr.) .
dito.
3
Ång-Korvetter (om 300 k 200 h. kr.) .
dito.
5
mindre dito (om 14 ä 6 h.
kr.) . .
dito.
5
mindre dito (om 14 k 6 h. kr.) .
dito.
5
större Ångfartyg (om 140 å. 60 h. kr.) .
dito.
2
Ång-kaiionslupar (om 60 h. kr.)
.
dito.
10
Ång-kanonslupar (om 60 h. kr.)
dito.
5
mindre dito (om 14 k 6 h. kr.)
dito.
52
Bomb-kanonslupar
dito.
52
Bomb-kanonslupar
dito.
24
Ång-kanonslupar (om 60 h. kr.) .
dito.
12
Landstignings-kanonslupar
dito.
12
Landstignings-kanonslupar
dito.
52
Bomb-kanonslupar
dito.
122
Kanon-Jollar
.
dito.
122
Kanon-Jollar
dito.
12
Landstignings-kanonslupar
dito.
12 Bataljons-Chefsfartyg .
dito.
12
Bataljons-Chefsfartyg
dito.
104
Kanon-Jollar
dito.
8 Mörsarefartyg
dito.
8
Mörsarefartyg
dito.
12
Bataljons-Chefsfartyg
dito.
17
Kanon-Skonertar
dito.
17
Kanon-Skonertar
dito.
8
Mörsarefartyg
dito.
12 Kanonslupar
dito.
12
Kanon-Slupar
dito.
11
Kanon-Skonertar
dito.
10
Patrullbåtar
dito.
10
Patrullbåtar
dito.
12
10
Kanonslupar
Patrullbåtar
dito.
dito.
Tillhör Bih. till R. St. Prof. 1856 & 1851. 1 Sami. 1 Afd. 6 Haft.
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1856.
Litt. Ä.
Tablå,
utvisande den ordning, hvari Flottans krigsfartygsmateriel skulle, i enlighet med uppgjord plan, komma att underhållas, förbättras och genom nybyggnader omsättas
och utvidgas, under en tidföljd af 15 är (1858—1872), såvida erforderliga medel dertill beviljas.
lista Stats-Regleringsperioden (1858—1860).
2:dra Stats-Regleringsperioden (1861—1863).
3:dje Stats-Regleringsperioden (1864 —1866).
4:de Stats-Regleringsperioden (^1867—1869).
5:le Stats-Regleringsperioden (1870—1872).
R:dr R:mt.
ll:dr Knnt.
li:dr R:mt.
R:dr R:mt.
R:dr R:mt.
l:o Linieskeppet Skandinavien kom-
l:o Det under l:a perioden påbör-
l:o Ett nytt ånglinieskepp för ma-
l:o Det under tredje perioden på-
l:o Det under fjerde perioden på-
pletteras till bristande inven-
jade ånglinieskeppet fullbor-
chin om cirka 400 h. kr. på-
började ånglinieskeppet afslutas
började ånglinieskeppet full-
tarier, (enligt Bilagan X) med
das  med årl.
374,548
börjas, afräkningsvis, med årl.
100,000
med årl.
400,589
bordas .... med årl.
450,389
årligen
36,652
2:o Linieskeppet Försigtigheten för-
2:o Den under andra perioden på-
2:o Ett nytt ånglinieskepp för ma-
2:o De under fjerde perioden på-
2:o Linieskeppet Gustaf den Store
ses med ångmacliin om 300 å
började ångfregatten fullbor-
chin om cirka 400 b. kr.
började 6 st. ångkanonsluparne
förses med ångmacliin om 250
550 h. kr. samt ny inred-
das  med årl.
578,242
påbörjas, afräkningsvis, med årl.
50,000
fullbordas
211,198
å 500 hästkrafter samt ny in-
ning m. m. . . . med årl.
110,000
3:o Fregatten Desirée repareras och
3:o Fregatten Norrköping apteras
3:o Ångkorvelten Gefle repareras
80,878
redning .... med ari.
100,000
3:o Linieskeppet Skandinavien för-
apteras till skruf-fregatt samt
till skruf-fregatt och förses med
4:o Diverse större reparationer å
o:o Fregatten Götheborg repareras
ses med ångmachin om 250
förses med machin om 200
machin om 150 b. kr. med årl.
85,000
mindre fartyg verkställas .
58,859
och apteras till Skruf-fregatl
å 300 h. kr., samt ny inred-
å 250 b. kr. . . med årl.
158,801
4:o De under tredje perioden på-
samt förses med machin om
ning . . .'
87,285
4:o Angkorvetten Thor samt flere
började 4 st. ångkanonslu-
200 ä 250 h. kr. . med årl.
135,277
4:o 4 st. ångkanonslupar nybyg-
andra mindre fartyg repareras
parne fullbordas . med årl.
120,115
4:o 8 stycken ångkanon-slupar för
gas och kompletteras .
166,667
med årl.
67,707
5:o Fregatten Eugenie repareras .
44,582
machin om 60 h. kr. hvardera
5:o En ny ångfregatt för machin
5:o Ett st. snabbgående Chefsång-
6:o Rriggen Nordensköld repareras
42,618
nybyggas och kompletteras .
533,334
om 300 å 350 h. kr. påbör-
fartyg för machin om 60 h.
7:o 6 st. Ångkanonslupar påbör-
5:o Ett st. snabbgående chefs-
jas, afräkningsvis ....
43,004
kr. nybyggas och komplette-
jas, afräkningsvis ....
38,802
ångfartyg för machin om 60
ras ..... med årl.
50,000
h. kr. nyhyggas och komplet-
6:o 4 st. ångkanonslupar påbör-
teras  med årl.
50,000
jas, afräkningsvis . med årl.
46,554
6:o Ett nytt ånglinieskepp för ma-
'
'
chin om cirka 400 h. kr. på-
börjas, afräkningsvis, med årl.
126,041
»
•
Summa R:dr R:mt
781,504
Summa ll:dr R:mt
781,304
Summa R:dr R:mt
781,304
Summa R.dr R:ml
781,504
Summa R:dr R:mt
781,504
Tillhör Bilt. till R. St. Prof. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 6 Haft.
Bil. N:o 4 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverk!856.
Bil. Litt. Ö.
Samiiiasiclrag af den gila», hvarefer Eders Kongl* Maj sts $jdkrigs-Mat eriel anses bora iniderliallas, flirbattras oell medelst myggnadei* omsattas under en tid filif d af 15 as> samt
de Anslags-summoi> sorn flir detta ändamåls rinnande anses bekiilliga*
1:a Slais-Reglerings-Perioden (1858—4860').
Krigs-Flottans numerär och beskaffenhet
vid 1857 års slut
eller
vid början af år 1858.
2 Ångskepp
6 Segelskepp
5 Segelfregatter ....
5 Segelkorvetter ....
1 Segelbrigg
3 mindre Segelbriggar . .
5 Segelskonertar ....
3 Ängkorvetter ....
3 större Ångfartyg . . .
5 mindre D:o
o
2 Ang-kanonslupar
52 Bomb-kanonslupar . .
12 Landstignings-kanonslupar
122 Kanonjollar ....
12 Bataljons-chefs-fartyg
8 Mörsarefartyg ....
17 Kanonskonertar ,
12 Kanonslupar ....
10 Patrullbåtar ....
Erforderligt årligt anslag.
för Fartygens
dagliga
underhåll
i
rustbart
Iskick.
för nybyggnader,
större
reparationer,
m. in.
Summa.
R:dr R:mt R:dr R:mt R:dr R:mt
22,178 67,381 89,559
58,331 149,662 207,993
49,860 101,446 151,306
21,227 41,226 62,453
3,240 6,067 9,307
Underhållas genom medel
afsatta till lastdrag.-farten.
Summa
4,978
14,338
4,717
1,128
13,105
3,207
14,016
2,543
1,411
8,821
2,370
411
I
13,872
77,823
29,405
8,894
63,485
24,688
Underhållas genom medel
afsatta till lastdrag.-farten.
5,385
31,151
7,491
37,551
6,362
3,637
22,199
6,343
639
225.881
583,607
6,513
44,256
10,698
51,567
8,905
5,048
31,020
8,713
1,050
z Siats-Reglerings-Perioden (4861—/865).
Krigs-Rns numerär och beskaffenhet
vid 1860 års slut
eller
början af år 1861.
3 Angski .
5 Segelsl . . .
1 Ångfrc .
4 Segelftter .
5 Segelk<tter .
1 Segelb .
3 mindrejelbriggar
4 Segelslrtar .
o
3 Angko;er
4 större fartyg .
5 mindre):o
10 Äng-linslupar .
52 Bombionslupar
12 Land^ings-kanonslupar
122 Kanllar ....
12 Batalj-chefs-fartyg
8 Mörsartyg ....
17 Kanojnertar .
12 Kanoipar ....
10 Patruiar ....
Erforderligt årligt anslag.
för Fartygens
dagliga
underhåll
i
rustbart
skick.
för nybyggnader,
större
reparationer,
in. m.
Summa.
R:dr R:mt
32,750
49,364
12,762
37,871
21,227
3,240
R:dr R:mt
102,147
129,124
33,925
77,231
41,226
6,067
R:dr R:mt
134,897
178,488
46,687
115,102
62,453
9,307
Underhållas genom medel )
afsatta till lastdrag.-farten. )
3,778
14,338
5,759
6,910
63,485
30,174
10,688
77,823
35,933
( Underhållas genom medel
t afsatta till lastdrag.-farten. I
5,642
13,105
3,207
14,016
2,543
1,411
8,821
2,370
411
26,925
31,151
7,491
37,551
6,362
3,637
22,199
6,343
639
Summa 1232.615
632,587
Summa Summarum erforderligt årligt anslag | 809,488
Tillhör Bihang till R. St. Prat. 1856 & 4851. 4 Sami. 4 Afd.
Summa Summarum erforderligt årligt anslag
32.567
44,256
10,698
51.567
8,905
5,048
31,020
8,713
1,050
3:e Slats-Reglerings-Perioden (4864—4866).
Krigs-Flottans numerär och beskaffenhet
vid 1863 års slut
eller
vid början af år 1864.
865,202]
6 Ångskepp .....
2 Segelskepp
o
1 Angfregatt
4 Segelfregatter ....
4 Segelkorvetter ....
1 Segelbrigg
2 mindre Segelbriggar . .
4 Segelskonertar ....
o
3 Ängkorvetter ....
o
4 större Ångfartyg .
5 mindre D:o
o
14 Ang-kanonslupar .
52 Bomb-kanonslupar
12 Landstignings-kanonslupar
122 Kanonjollar ....
12 Bataljons-chefs-fartyg
8 Mörsarefartyg ....
17 Kanonskonertar .
12 Kanonslupar ....
10 Patrullbåtar ....
Erforderligt årligt anslag.
för Fartygens
dagliga
underhåll
i
rustbart
skick.
för nybyggnader,
större
reparationer,
m. m.
Summa.
Summa
R:dr Runi
R:dr R:mt
R:dr R:mt
64,363
196,269
260,632
55,503
74,742
12,762
33,925
46,687
37,871
77,231
115,102
16,964
33,465
50,429
3,240
6,067
9,307
Underhållas genom medel
afsatta till lastdrag.-farten.
3,778
6,910
10,688
14,338
63,485
77,823
5,759
30,174
35,933
Underhållas genom medel )
afsatta till lastdrag.-farten. i
7,899
37,695
45,594
13,106
31,150
44,256
3,207
7,491
10,698
14,016
37,551
51,567
2,543
6,362
8,905
1,411
3,637
5,048
8,821
22,199
31,020
2,370
6,343
8,713
411
639
1,050
232,098
656,096
Summa Summarum erforderligt årligt anslag
888,194
4:e Stats-Reglerings-Perioden (i867—4869).
Krigs-Flottans numerär och beskaffenhet
vid 1866 års slut
eller
vid början af år 1867.
6 Ångskepp
2 Segelskepp
3 Ängfregatter ....
3 Segelfregatter ....
4 Segelkorvetter ....
1 Segelbrigg
2 mindre Segelbriggar .
4 Segelskonertar ....
o
3 Ängkorvetter ....
o
5 större Ångfartyg .
5 mindre D:o
o
14 Ang-kanonslupar .
52 Bomb-kanonslupar
12 Landstignings-kanonslupar
122 Kanonjollar ....
12 Bataljons-chefs-fartyg .
8 Mörsarefartyg ....
14 Kanonskonertar .
12 Kanonslupar ....
10 Patrullbåtar . . : .
Erforderligt årligt anslag.
för Fartygens
dagliga
underhåll
i
rustbart
skick.
för nybyggnader,
större
reparationer,
in. m.
Summa.
R:dr R:int
64,363
19,239
41,429
24,578
16,964
3,240
R:dr R:mt
196,269
55,503
110,800
51,417
33,465
6,067
R:dr R:mt
260,632
74,742
152,229
75,995
50,429
9,307
Underhållas genom medel
afsatta till lastdrag.-farten.
3,778
14,338
6,801
6,910
63,485
35,660
10,688
77,823
42,461
Underhållas genom medel )
afsatta till lastdrag.-farten. ;
7,899
13,106
3,207
14,016
2,543
1,411
7,257
2,370
411
37,695
31,150
7,491
37,551
6,362
3,637
18,261
6,344
639
Summa 1246,950 708,706
45,594
44,256
10,698
51,567
8,905
5,048
25,518
8,714
1,050
Summa Summarum erforderligt årligt anslag j 955,656
5:te Stats-Brings-Perioden (4870—4872).
Krigs-Flottans numera i beskaffenhet
vid 1869 åut
elle
vid början af 870.
7 Ångskepp . .
1 Segelskepp . .
o
4 Angfregatter
2 Segelfregatter . '
4 Segelkorvetter .
1 Segelbrigg .
2 mindre Segelbrigg^
4 Segelskonertar .
o
3 Ängkorvetter .
o
5 större Ångfartyg
5 mindre D:o
18 Ang-kanonslupar
52 Bomb-kanonslupai
12 Landstignings-kan< pär
104 Kanonjollar .
12 Bataljons-chefs-far
8 Mörsarefartyg .
11 Kanonskonertar .
12 Kanonslupar .
10 Patrullbåtar . .
Erforderligt årligt anslag.
för Fartygens
dagliga
underhåll
i
rustbart
skick.
R:dr Runt
74,931
10,145
47,318
19,064
16,964
3,240
för nybyggnader,
större
reparationer,
m. m.
Sum ma.
R:dr R:ml
226,245
28,785
129,535
37,932
33,465
6,067
R:dr R:m
301,176
38,930
176,853
56,996
50,429
9,307
Underhållas genom medel
afsatta till lastdrag.-farten.
3,778
14,338
6,801
6,910
63,485
35,660
10,688
77,823
42,461
Underhållas genom medel
afsatta till lastdrag.-farten.
10,156
13,106
3,207
11,947
2,543
1,411
5,693
2,370
411
Summa [247,423
48,465
31,150
7,491
32,011
6,362
3,637
14,325
6,344
639
718.508
58,621
44,256
10,698
43,958
8,905
5,048
20,018
8,714
1,050
Summa imarum erforderligt årligt anslag | 965,931
6:te Stats-Reglerings-Perioden (4875—4875).
Krigs-Flottans numerär och beskaffenhet,
vid 1872 års slut
eller
vid början af år 1873.
Erforderligt årligt anslag.
för Fartygens
dagliga
underhåll
i
rustbart
skick.
för nybyggnader,
större
reparationer,
m. m.
Summa.
8 Ångskepp
4 Ängfregatter ....
2 Segelfregatter ....
4 Segelkorvetter ....
1 Segelbrigg
I mindre Segelbrigg . . .
4 Segelskonertar ....
o
3 Ängkorvetter ....
5 större Ångfartyg .
5 mindre D:o
o
24 Ang-kanonslupar.
52 Bomb-kanonslupar
12 Landstignings-kanonslupar
104 Kanonjollar ....
12 Bataljons-chefs-fartyg
8 Mörsarefartyg ....
II Kanonskonertar .
12 Kanonslupar ....
10 Patrullbåtar ....
R:dr Runt
85,499
47,318
19,064
16,964
3,240
R:dr Runt
256,221
129,535
37,932
33,465
6,067
Rulr Run
341,720
176,853
56,996
50,429
9,307
Underhålles genom medel
afsatta till lastdrag.-farten.
3,778
14,338
6,801
6,910
63,485
35,660
10,688
77,823
42,461
( Underhållas genom medel )
< afsatta till lastdrag.-farten. i
78,161
44,256
10,698
43,958
8,905
5,048
20,018
8,714
1,050
13,541
13,106
3,207
11,947
2,543
1,411
5,693
2,370
411
64,620
31,150
7,491
32,011
6,362
3,637
14,325
6,344
639
Summa 1251,231
735,854
Summa Summarum erforderligt årligt anslag | 987,085
Kostnad, beräknad
efter
25 % högre
priser än
hvad 1850—
2 års kostnadsförslager
upptaga,
för ny materiel
af motsvarande
storlek och
beskaffenhet.
R:dr R:mt
11,359,213
4,418,202
1,343,928
1,166,535
209,341
281,424
1,715,225
934,491
3,000,000
1,694,721
410,511
1,695,633
335,692
194,010
708,850
348,475
22,500
29,838,751
6 Haft.
- *-< - . %■*.'. v. ' ,. — •
Bil. N:o 4 till Rong!. Maj:Is Nåd. Prop. N:o 1. om Statsverket 1856. 4i
Anmärkningar i afseende på b er åknings g lunder ne för ofvan upptagne koslnadsbelopp.
l:o. Kostnaden å ofvan upptagne machinerier (deri inbegripne äfven pannorne) är i förhål
lande
till nuvarande höga pris antagen till 25 procent högre lin hvad 11150—1852 års
å Flottans stationer uppgjorda kostnadsförslag angifva.
2:o. Kostnaden för ofvan upptagne reparationer är förslagsvis beräknad att uppgå:
För skråfvet till 25 procent af dess primitiva kostnad.
„ Timmermans- och Skepparc-inventariernc till 1Gf procent af deras primitiva
kostnad.
„ Artilleri-inv enlaricrne till 5 procent af deras primitiva kostnad.
3:o. Primitiva kostnaden å Skråf och Inventarier af ofvan upptagne äldre fartyg äfvensom
nybyggnadskostnaden af nya ångskeppet och nya ångfregalten är, i anseende till förhöjdt
pris, så på dagsverken som de Hesta skeppsmaterialier, i beräkningarne antagen till pr
medium 25 procent högre, än hvartill denna kostnad, enligt 1850 års kostnadsförslag,
för de förra uppgår och för de sistnämnde nva fartygen, i förhållande lill storleken,
skulle uppgå.
d:o. Nybyggnadskostnaden af Ångkanonslupen och snabbgående Chefsångfartyget öfverens
stämmer
med sednare gjorda kostnadsberäkningar.
%
Bih. till B. St. Prot. 4856 & 4857. 4 Sami. 4 Afd. 6 Haft.
6
42 Bil. N:o i till Kongl. Maj:t.k Nåd. Prop. N:o /, o/n Statsverket 1856.
Lill. Ä.
Beräkning på det belopp, hvartill nu föreslagna nya Ordinarie Stat Jör flottans
Underhåll och Nybyggnad kommer ali uppgå, samt de iriedel, sorn
samma stal förslagsvis kan afse Jör den egentliga Sjökrigs-materielens
Underhåll och Nybyggnad.
k 5:le Ha !'v ud litel lis Ordinarie stat är för närvarande anslaget för Flottans
underhåll och nybyggnad
lt:dr R:nH
765,495
25
Härutöfver liro /ut föreslag/le följande tillökningar, nemi.:
l:o. För högre aflöning m. m. åt Flottans Timmermans- och Handtverks-
. .. :
.
stater, deri inhegripnc deras inqvarteringspenningar, till-
hopa .
R:dr Rcmt 8o,9o0: 47.
2:o. För högre Inqvarteringspenningar åt Matroser
och Båtsmän  „ „ 1,326: 63.
117,277: 10.
hvaremot afgå:
l:o. Nuvarande anslag för 75 Skeppsgossars
underhåll R:dr R:mt 2,600: 62.
2:o. Reserverade medel för Timmer-
mäns m. 11. förhöjning i aflöning „ „ 3,934: 50.
5:o. Skillnaden emellan nuvarande kontanta
aflöning åt uppfordrade Båts-
män, uppgående till R:drR:mt 99,384: 62.
och hvad af samma
allöningsbelopp
kommer att på sta-
ten qvarstå, beräk-
nadt efter 6 öre per
man dagligen, med „ „ 26,848: 59. qgg.
Hvarvid förutsattes, att Båtsmännens natura-
underhåll kommer att bekostas af det ifråga-
ställa särskilda förslags-anslagct för mat-
hållning af Mariner, Matroser, Skeppsgos-
sar och Båtsmän. 79,o71. 15.
7,705
95
Transport R:dr R:mt
773,201
20
Bil. N:o 4 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Slutsverket 1850. 43
Transport Hulr R:mt
775,20)
20
Anmärkning. För alt ådagalägga livad som för Flottans underhåll och ny-
byggnad af ordinarie Statsmedel i sjelfva verket årligen utgår, bör här
äfven lagas i beräkning det här ofvan afdragua oell under nyssberörde
förslagsanslag uppförda natura-underhållet för uppfordrade Båtsmän,
hvilket derföre bär utföres med
111,872
50
Hvarigenom uppståt en Summa af R:dr R:mt
885,075
7 0
Härmed är afsedt att, jemte den egentliga krigsfartygs-materielens årliga
underhåll och nybyggnader eller omsättning bestrida:
l:o. Kostnaden för Elablisscmenternas underhäll till deras mångfaldiga hus
och byggnader, hvartill äfven hörer Dockor, Kruthus, Kaserner, Kyr-
kor, Broar, Kajer, Stängsel och Duc d’Alber, m. m., Varfshamnarnes upp-
muddring och Muddcrverkens underhållande, Kronans gatuandelars un-
derhåll samt nödiga dragare för de mångfaldiga körslorne, s ammanlagdl
beräknadt att ärligen uppgå till cirka. . . R:dr R:mt 171,470: 67.
2:o. Kostnaden för underhåll af Lastdragarefartyg,
mindre äng- och seglande transportfartyg samt
båtar, alla expeditioner med desamma samt för
öfrigt allt hvad som ingår i allmänna under-
hållet, såsom fartygens dockningar, förhalnin-
gar, tillsyn och renhållning, m. m.; approxima-
tivt beräknadt att uppgå till „ „ 172,971: 1-1.
3:o. Kostnaden för: underhåll af manskap i och för
Elablisscmenternas bevakning, af de s. k. Stugu-
vakter, Roddare, m. m., hvilken sammanlagda
kostnad blifvit beräknad alt ungefärligen upp-
gå till , i, „ 107,489: lö.
4:o. Afgift till Skeppsholms Kyrkokassa ... „ „ 300: —
5:o. Aflöning åt Flottans Extra och Expeklans-stat „ „ 4,595: 50.
6:o. Åtskilliga utgifter för andra tillfälliga, här ej
uppräknade behof, såsom t. ex. krigsammuni-
tion, m. m., som förslagsvis upplages till , „ „ 28,449: 26.
485,073
70
I)å denna summa dragés från ofvanstående för Flottans underhåll och
nybyggnad efter nya föreslagna staten beräknade summa, kommer re-
sten, utgörande
Rall’ R:mt
400,000
—
alt blifva del belopp, som af ordinarie statsanslaget finnes för egentliga krigsfartygs-mate-
rielcns underhåll och nybyggnad att tillgå.
STOCKHOLM, tryckt Iros Isaac Marcus, 1856.
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JVe 1, om Statsverket 1856. 1
Utdrag af Protokollet öfver Civil-ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen
i Statsrådet å Stockholms Slolt den 45 Oclober 4856.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitie-Statsministern Gunther,
Hans Excellens, Herr Statsministern för Utrikes Ärendena, Friherre Lagerheim,
Statsråden, Herr Fåhreeus,
Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Ulner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou och
Almqvist.
Sedan protokollet för den 2 innevarande månad blifvit justeradt, föredrog Departementschefen,
Herr Statsrådet Fåhraus, följande ärenden, som vöre att taga i öfvervägande vid
uppgörandet af det förslag till reglering af Sjette hufvudtiteln, hvilket uti Kongl. Maj:ts
Nådiga proposition om Statsverkets tillstånd och behof borde Rikets nu sammanträdande
Ständer föreläggas:
Civil-jDepartemen tets Expedition.
Då en längre tids erfarenhet ådagalagt behofvet af ökadt vaktmästarebiträde vid Departementets
Expedition, hvarest, oaktadt göromålen i mängd öfverstege hvar och en af de
öfriga Stats-departementens Expeditioners, blott en enda Vaktmästare med lön på stat funnes
anställd, i följd hvaraf ett anslag årligen måst från Sjette Hufvudtitelns extra utgiftsmedel
anvisas till arfvode åt en extra vaktmästare, hemställde Statsrådet, det Kongl. Maj:t
täcktes i nåder äska, att ytterligare en vaktmästare må varda å Expeditionens stat uppförd
till åtnjutande af lön i den lägre graden, eller 500 riksdaler riksmynt.
Med iakttagande af denna tillökning i personalen, äfvensom af enahanda förhöjning i de
hittills varande lönerna och i det från skrifmaterialie-anslaget öfverflyttade beloppet, som för
de öfriga Departementens Expeditioner komme att i nåder föreslås, skulle således staten för
Civil-Departementets Expedition blifva följande:
Bih. till R. St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 7 Haft. 1
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. J\i 1, om Statsverket 1856.
Expeditions-Chefen, arfvode  5,500 r:dr riksmynt.
3 Expeditionssekreterare, lön å 4,500
13,500 » »
3 Protokolls-Sekreterare, lön å 3,500
10,500 » »
1 Registrator, d:o . . .  3,500 » »
3 Kanslister, lön å 2,000
6,000 » »
3 Kopister, d:o å 1,000
3,000 » »
1 Vaktmästare, lön  600 » »
1 I):o, d:o  500 » »
1 Statsråds-Vaktmästare, lön  600 » »
Från skrifmaterialie-anslaget öfverflvttadt
1,000 » »
Summa riksmynt r:dr 44,700.
Då härifrån droges nuvarande anslaget 27,667
återstode r:dr 17,033,
utgörande sålunda det belopp, hvarmed Kongl. Maj:t torde täckas föreslå Rikets Ständer att
öka anslaget för Civil-departementets Expedition, under vilkor att spanmålsberäkningen i lönerna,
äfvensom ljuspenninge-anslag, för dessa tjenster komme att försvinna.
Menja- och Hommer se-BioUegierna sami
Berg slags-staterna.
Herr Departemerits-Chefen anförde i underdånighet:
»1847 den 23 September beslöt Eders Kongl. Maj:t nådig proposition till Rikets Ständer,
angående Bergs- och Kommerse-kollegiernas ombildning till en organisation, likformig
med General-Tullstyrelsens eller Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader, sålunda
att förvaltningspersonalen komme att bestå i hvartdera verket af en chef med allena beslutande
rätt, och rådgifvande departemental-föredragande eller byråchefer, med reservationsrätt
(dock att, hvad Kommerse-kollegii förvaltning af Manufaktur-diskonten anginge, det undantag
borde äga rum att, om ledamöterna instämde uti afslag å sökt lån eller ogillande af
erbjuden säkerhet, dervid, äfven mot Chefens mening, borde förblifva). — Bergs-kollegium,
under namn af Öfverstyrelse för Bergverken, skulle bestå af:
1 General-direktör,
1 Föredragande Byrå-chef,
Tillfälligt biträde, då sådant för handläggning af de Styrelsen tillhörande ärenden
funnes påkalladt, i hvilket fall förordnande dertill skulle af Kongl. Maj:t meddelas;
1 Aktuarie, tillika Registrator och Bokförare,
1 Notarie,
i Kanslist,
1 Markscheider,
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M l, om Statsverket 1856.
3
1 Vaktmästare och
1 Kammardräng;
alla tillsammans erfordrande en aflöning, som, jemte arfvoden för extra tjenstbiträden, samt
anslag till tidskrifter, m. m., uppgick till Biko R:dr 14,133: 16.
För Kommerse-kollegium, under benämning af Öfverstyrelse för Handel och Slöjder,
skulle, enligt den föreslagna staten, utom aflöningar af Manufaktur-diskont-fonden, erfordras
årligen ett belopp af banko r:dr 19,933: 16. Eders Kongl. Maj:t äskade Rikets Ständers
bemyndigande att å allmänna indragnings-staten uppföra lönerna för de befattningar, som
genom den nya organisationen komme att indragas.
Till hvad Eders Kongl. Maj:t i sådant afseende äskat och föreslagit blef Rikets Ständers
bifall af Stats-utskottet i utlåtande den 7 Mars 1848 tillstyrkt, med reservation endast af
1 Adelns och 3 Presteståndets ledamöter; men utlåtandet återremitterades i denna punkt
från alla fyra Riksstånden, —på grund hufvudsakligen af följande skäl: att den nya organisationen,
hvarigenom de 2:ne embetsverken förlorade sin egenskap af rikskollegier, komme
att föranleda minskning i antalet af de till ledamotskap i riksrätt enligt 102 § Regeringsformen
berättigade personer; att det för ärendenas behöriga pröfning och opartiska afgörande
samt betryggande af enskildes rätt onekligen voro af särdeles vigt, att ekonomiska
frågor åtminstone i en instans handläggas af ett embetsverk med kollegial sammansättning;
att hos endast rådgifvande ledamöter svårligen kunde förutsättas samma kraft och nit att
göra sin mening gällande, som hos dem, hvilka ega att i besluten deltaga; att den kollegiala
styrelseformen företrädesvis borde bibehållas i de administrativa verk, hvilka befatta sig med
näringsfrågor, i afseende hvarå lagstiftningsrätten vore Konungen ensam förbehållen; att
vissa, till bemälda kollegiers befattning ännu hörande mål vore af beskaffenhet att ej lämpligen
böra af en enda person afgöras; att kollegialformen ingalunda uteslöte möjligheten af
ärendenas skyndsamma behandling; att den besparing, som genom den nya organisationen
skulle åstadkommas, vore af allt för ringa betydenhet, medan å andra sidan indragningsstaten
komme att ansenligt betungas; att, till minskning i allönings-kostnaderna, Bergs- och
Kommerse-kollegierna borde förenas till ett verk med gemensam chef, men fördeladt i tvänne
afdelningar, o. s. v.; — hvarförutan inom Rondeståndet af flere ledamöter yrkats, attRergskollegium,
»såsom hinderligt för bergshandteringens utveckling och icke ens i vetenskapligt
hänseende behöfligt», måtte helt och hållet indragas. — Uti nytt utlåtande den 28 April
1848 af styrkte Stats-utskottet, utan någons reservation, Rikets Ständers bifall tili hvad i
Kongl. Maj:ts proposition blifvit äskadt; •— och detta afstyrkande gillades af alla Riksstånden,
hvarjemte Rondeståndet särskildt beslöt, det skulle Rikets Ständer hos Kongl. Majit framställa
den begäran, att Rergs-kollegium måtte antingen alldeles indragas eller ock förenas med
Kommerse-kollegium till ett verk med gemensam chef, men fördeladt i tvänne afdelningar,
— ett beslut, hvari medstånden inbjödos att sig förena, hvilken inbjudning dock endast af
Ridderskapet och Adeln antogs.
När sedermera Rikets Ständers skrifvelse i ämnet af den 20 Oktober 1848 inför Eders
Kongl. Majit i Statsrådet den 3 November samma år föredrogs, fann Eders Kongl. Majit Sig
i
4
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1856.
föranlåten besluta, att med vidare behandling af frågan om de tvänne Kollegiernas förändrade
organisation skulle anstå. För att bereda möjlighet till dess framtida utförande med
redan anslagna statsmedel, komme emellertid inom berörde verk ledigblifvande tjenster tills
vidare icke att definitivt återbesättas.
I sitt utlåtande den 24 Mars 1851, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjette hufvudtitel, yttrade Stats-utskottet, att, ehuru den under föregående riksdag ifrågakomne
ombildningen af Bergs-kollegium förfallit, Utskottet dock ansåge det ringa antal mål,
som numera tillhörde detta embetsverk, kunna tillåta en förminskning uti dess embets- och
tjenstemanna-personal. Att sådant läte sig göra, slutade Utskottet deraf att flere embeten
och tjenster inom Kollegium stodo vakanta; och Utskottet hemställde (med reservation endast
af två ledamöter bland Ridderskapet och Adeln), att anslaget till Bergs-kollegium mätte
nedsättas med 3,504 R:dr; i sammanhang hvarmed Utskottet tillstyrkte Rikets Ständer att
uti underdånig skrifvelse dels öfverlemna till Kongl. Maj:ts bepröfvande att vidtaga den in
dragning
i Bergs-kollegii tjenstemanna-personal, som i följd af nedsättningen i anslagssumman
kunde blifva nödvändig, dels anhålla, att Kongl. Majit täcktes till Rikets näst sammanträdande
Ständer aflåta proposition om den förändrade reglering af Bergslags-staterna, som af
omständigheterna kunde påkallas. — Hvad Utskottet sålunda föreslagit bifölls af Preste-,
Borgare- och Bondestånden, och framfördes såsom Rikets Ständers beslut uti underdånig
skrifvelse den 20 Augusti 1851.
Denna Rikets Ständers skrifvelse föredrogs i Statsrådet den 10 October samma år,
hvarvid Eders Kongl. Majit förklarade Sig vilja före årets utgång taga i öfvervägande, huruvida
en förändrad reglering af Kollegii embets- och tjenstemäns aflöning kunde, utan äfventyr
för skötseln af Kollegii göromål, med det minskade aflönings-anslaget åstadkommas, att provisoriskt
blifva gällande intilldess frågan om bergslags-staternas organisation i sin helhet kunde
genom Nådig proposition göras till föremål för Rikets Ständers pröfning. — En sådan provisorisk
reglering skedde ock sedermera genom Eders Kongl. Majits beslut den 20 December
samma år, inskränkande sig inom den minskade lönetillgången, i följd hvaraf dock Presidenten
i Kollegium måste tills vidare åtnöjas med ett arfvode af 2,718 Ridr.
Sedan, i sammanhang med Eders Kongl. Majits den 5 Juni 1850 fattade beslut om
Bergs-tingsrätternas upphörande samt deras äfvensom Stora Kopparbergs och Sala Grufverätters
domsrätts öfverflyttning, från och med år 1852, till de allmänna domstolarne, Eders
Kongl. Majit anbefallt Bergs-kollegium att inkomma med förnyadt underdånigt förslag till
ordnande af Bergslags-staterna, och Kollegium fullgjort denna nådiga befallning, hvarjemte
Bruks-societeten afgifvit yttrande och förslag i ämnet, fattade Eders Kongl. Majit den 14
October 1853 nådigt beslut angående förändrad organisation af Bergslags-staterna; och enär
denna reglering »stod i nära sammanhang med frågan om Bergs-öfvcrstyrelsens organisation»,
företogs då jemväl denna till afgörande. Frågan om den kollegiala formens afskaffande
förklarades härvid böra tills vidare förfalla, »helst den med hänsigt till statsutgiften vöre af
föga vigt, då tjenstepersonalen ändock kunde inskränkas till ungefärligen det antal, som äfven
i annat fall vore erforderligt». Icke mindre än sju tjenster inom Bergs-kollegium, neni
-
Bil. JVJ 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Ni 1, om Statsverket 1856. 5
ligen ett Bergsråds-embete, Advokat-fiskals- och begge Markscheider-sysslorna samt tre Kanslistbeställningar,
indrogos, och den nya staten upptog endast:
t President,
2 Bergsråd,
1 Sekreterare,
1 Aktuarie oell Registrator,
1 Kanslist, tillika vårdare af Kollegii bibliothek och samlingar,
1 Kanslist,
1 Vaktmästare och
1 Kammardräng, jemte anslag till arfvoden för estra biträden samt till bibliothek
och samlingar, med ett sammanräknadt belopp af B:ko R:dr 13,433: 16.
För hergslags-staterna i orterna reglerades aflöningen så, att den uppgick
till följande belopp:
Grufvestyrelsen i Fahlun
1,700: —
Bergslags-styrelsen i Sala
1,666: 32.
Bergmästarne
10,800: —
2:ne Stipendiater eller Extra Grufve-ingeniörer
800: —
Summa Summarum 28,400: —
Som likväl de till Kongl. Maj:ts disposition varande medel icke tilläto att i staten upptaga
mer än tvänne stipendiater, hvilket antal ingalunda kunde anses vara för ändamålet
tillräckligt, föreslog Eders Kongl. Maj:t i propositionen om Statsverkets tillstånd och behof
den 16 November 1833, då regleringen till Rikets Ständer anmältes, att för ytterligare
fyra stipendiater erforderliga arfvoden måtte anvisas, att af Sjette hufvudtitelns anslag »till
befrämjande i allmänhet af bergsbruket» årligen utgå med 1,600 R:dr, som ansågos kunna
lill ordinarie staten ölYerflyttas.
Efter härå erhållen remiss yttrade Stats-utskottet i utlåtande den 24 Mars 1854: att
»betänkligheter uppstått i afseende å ändamålsenligheten af den nya organisationen, hufvudsakligen
derutinnan att uti Bergs-kollegium, med dess af blott en president och två ledamöter
bestående styrelse, och med det ringa antal mål, som numera tillhörde verket, den
kollegiala formen blifvit bibehållen. Då emellertid Utskottet icke kunde inlåta sig i pröfning
af organisationen, trodde Utskottet, som ansåge Kongl. Maj:t, derest de ifrågaställde arfvodena
till ytterligare fyra stipendiater funnes behöflige, vara oförhindrad att af anslaget »till
befrämjande i allmänhet af bergsbruket» under den tid nästa statsreglering blefve gällande
disponera de erforderliga medlen, sig endast böra hemställa, att Rikets Ständer måtte låta
det i gällande riksstat för Bergs-kollegium och Bergslags-staterna uppförda anslag af 28,413:
43. 4. B:ko bibehållas vid oförändradt belopp». Detta bifölls af Preste- och Bondestånden,
men Ridderskapet och Adeln samt Borgareståndet återremitterade frågan i anledning af
framställda anmärkningar, innefattande hufvudsakligen: att, sedan vid 1847—48 årens riksmöte
Kongl. Maj:t föreslagit Bergs-kollegii förändring till ett embetsverk med fåtaligare
6 Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket i85C>.
personal, men Rikets Ständer, som då ansågo den kollegiala formen böra bibehållas, icke
dertill lemnat bifall, och statsanslaget till Kollegium vid sednaste riksdag blifvit nedsatt, med
begäran derjemte att Kongl. Maj:t ville till Rikets Ständer aflåta proposition om den förändrade
reglering af bergslags-staterna, som kunde af omständigheterna påkallas, hvarförutan
Rikets Ständer vid flera riksmöten önskat, att personalen måtte minskas och Bergsfogdetjensterna
indragas, så, enär dessa önskningar nu villfarits, syntes den Kongl, propositionen
böra bifallas; — att, ehuru genom den nya organisationen bergshandteringen befriades från
sitt fordna förmynderskap af Kronans embetsmän, den nödiga tillsynen öfver grufvornas
skötsel dock skulle utöfvas af Rergmästarne, hvilka blefve de enda Bergstjenstemän som
bibehöllos; — att, då till deras biträde, vid inträffande förfall och synnerligast vid högre
ålder, erfordrades extra grufve-ingeniörer, voro de för fyra sådane äskade stipendiats-arfvoden
af 400 R:dr till hvardera oundgängligen behöfliga; — att, då i följd af den låga aflöningen
samt af fruktan för den länge påtänkta regleringen ganska få personer på sednare tider
sökt anställning vid bergs-staterna, samt dessas tjenstemän i landsorten haft sin hufvudsakliga
aflöning af sjelfva näringsidkarne, som utaf dem skulle kontrolleras, alla dessa olägenheter
kunde afhjelpas, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, utan betydligare statsanslag; — att sjelfva
organisationsfrågan redan vore af Kongl. Maj:t afgjord, samt nu endast återstode att besluta
om dispositionen af summor, hvilka Kongl. Maj:t ej kunde för nu ifrågakomne behof använda
utan att derigenom förminska tillgångarna för de ändamål, hvartill medlen voro af
Rikets Ständer anvisade; — att, en öfverstyrelse för bergverken säkerligen ej stöde att erhålla
med mindre kostnad, än det nådiga förslaget utvisade, samt att, äfven om förhöjning
af anslaget till dessa stater ifrågakommit, det varit billigt att nu återgifva något af hvad
derå vid förra riksdagen indrogs; — att, då organisationsfrågan alltsedan år 1823 varit å
bane, det nu ej vöre för tidigt att bringa densamma till ett önskvärdt slut; — m. m. —
Vid återremissens besvarande, den 14 Juli 1854, vidhöll Utskottet (endast med reservation
af en Ridderskapets och Adelns ledamot) sitt förra utlåtande, — hvilket ock blef, med de
tvänne återremitterande Ståndens bifall, Rikets Ständers beslut (meddeladt uti underdånig
skrifvelse angående regleringen af utgifterna under Riksstatens sjette hufvudtitel), — hvarefter
likväl Rikets Ständer, uti särskild underdånig skrifvelse den 3 November samma år,
biföllo, att innehafvarne af de indragna Bergsfogde-tjensterna fingo från allmänna indragningsstaten
åtnjuta föreslagen godtgörelse af deras innehafda löner.
För den år 1847 föreslagna förändringen af Bergs-kollegii organisation anfördes såsom
motiv den minskning och förenkling af Kollegii göromål, som blifvit en följd af Kongl. Förordningen
den 17 April 1828 om upphörande af Kollegii domsrätt i vissa tviste-, brott-och
utsökningsmål, samt af Kongl. Förordningen den 27 April 1846 om stångjernssmidet och
den gröfre jernförädlingen, — hvilken sednare författning trädde i kraft den 1 November
1847. — Jemför man Kollegii arbetsberättelse för år 1846 med den för 1854, finner man
följande förhållanden, som synas utvisa, att målens antal under den tiden, i summa taget,
icke minskats, nemligen:
Bil. JV° 5 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856.
7
Kongl. Maj:ts nådiga bref och remisser
Besvärsmål
Ansöknings- m. fl. ärenden . . .
ar 1846. år 1854.
109. 78.
25. 15.
843. 967.
Summa 977. 1,060.
Men om, såsom man med visshet torde få antaga, Hammarsmeds- och Masmästareordningarne,
på sätt Fullmäktige i Jernkontoret yrkat, och Bergs-kollegium nu jemväl tillstyrkt,
komma att, om icke alldeles upphäfvas, åtminstone genom väsentliga inskränkningar
förenklas, och då Eders Kongl. Maj:t yttrat sin nådiga afsigt vara att i allmänhet medgifva
en mera utsträckt frihet vid jernhandteringens bedrifvande, skall detta allt, i förening dermed
att jernvräkeriet redan förlidne år afskaffats, ofelbart bereda en så betydlig minskning
i Bergs-öfverstyrelsens göromål, att det icke vidare synes lämpligt att för de återstående
ärendena bibehålla ett särskildt embetsverk. Jag finnér mig alltså föranlåten underdånigst
föreslå, att nämnde göromål måtte öfverflyttas till Kommerse-kollegium, samt att Bergs-kollegium
sålunda måtte indragas, och å Allmänna Indragnings-staten uppföras lönerna för den eller
dem af dess personal, som icke komme att i Kommerse-kollegium för bergsärendenas skötande
användas. Om denna förändring, hvaraf skulle följa, att Bergslags-staterna i orterna
äfvenledes blefve Kommerse-kollegium underordnade, hemställer jag, med hänsigt jemväl tili
102 § Regeringsformen, att Eders Kongl. Maj:t täckes till Rikets Ständer i sammanhang
med statsregleringen aflåta förslag.
Kommerse-kollegium, hvars aflöningsstat omreglerades genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga
bref den 12 Juli 1855, kan för skötandet af de göromål, som Kollegium redan åligga, icke
tåla vidare personal-förminskning, än den, som då beslöts; men under antagande att, vid
bergsärendens kollegiala föredragning af derför i Kollegium anställd bergskunnig ledamot,
någon af Ivollegii öfriga ledamöter må kunna, i sammanhang med aflöningens förhöjande,
förpligtas att, jemte Presidenten, deltaga i öfverläggningar och beslut, anser jag den personal,
somför berörde ärendens handläggning behöfde å nämnda Kollegium inympas, kunna
inskränkas till 1 föredragande Ledamot, 1 Sekreterare, som tillika vore den förres Suppleant,
1 Aktuarie och Registrator, 1 Kanslist och 1 Vaktmästare, — hvarförutan anslag
skulle fortfarande erfordras för bibliothek och tidskrifter, för vården af vetenskapliga samlingar,
samt till arfvoden för extra tjenstebiträden.
Genom indragning af Bergs-kollegii öfriga befattningar beredes tillgång till lönförhöjning
icke allenast för den återstående i Kommerse-kollegium ingående personalen, utan jemväl åt
de 9 Bergmästarne med 600 R:dr Riksmynt för hvardera, och för 3 af antagne 6 extra
Grufve-ingeniörer med 300 R:dr för hvardera. Med tillämpning för öfrigt af de grunder
för aflöning och pensionsrätt, m. in., hvilka Eders Kongl. Maj:t vid förevarande statsreglering,
på Finans-departementets underdåniga föredragning, redan behagat för andra Statens
embetsverk antaga, hemställer jag, att Eders Kongl. Majit må täckas godkänna och hos
Rikets Ständer föreslå följande stat för
8 Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. PropTM 1, om Statsverket 1856.
Hommer se-Iiollegium:
Riksmynt.
1 President  7,500: —
åtnjuter fortfarande från1 Manufaktur-diskontfonden
i arfvode R:dr 1,500.
1 Kommerse-råd  4,000: —
åtnjuter fortfarande från Manufaktur-diskontfonden
i arfvode R:dr 1,000.
1 Dito
4,000: —
åtnjuter från Manufaktur-diskont-fonden i arfvode
R:dr 500.
1 Dito, föredragande af ärenden rörande bergshand
teringen
4,500: —
Kansliet.
1 Sekreterare  3,500: —
1 Dito, för ärenden rörande Bergsbandteringen, tilllika
Suppleant för sistnämnde Kommerse-råd . 3,500: —
1 Registrator och Arkivarie  2,200: —
1 Aktuarie och Registrator för Bergsärenden . . 2,200: —
1 Notarie  2,200: —
1 Dito  2,200: —
1 Kanslist  1,000: —
3 Kanslister å 1,000
3,000: —
1 Kanslist  1,000: —
AdvolcalfisJcals-Kontoret:
1 Advokat-fiskal  2,400: —
åtnjuter derjemte arfvode af Manufaktur-diskontfonden.
1 Kanslist  700: —
åtnjuter från Manufaktur-diskont-fonden i arfvode
Rtdr 300:
Statistiska Kontoret:
1 Kamererare  3,500
1 Kammarförvandt 2,200
1 Kammarskrifvare  1,000
1 Dito 1,000
Transport: 51,600: —
Väkthetj ening:
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856. 9
Transport: 51,600: —
1 Vaktmästare
1 Dito ....
2 Dito å 450 R:dr
600: —
450: —
900: — 1,950: —
Anslag till bibliothek och tidskrifter i bergsvetenskap 300: —•
» till arfvode åt den, som efter Kollegii uppdrag
vårdar mineralogiska samlingarne 300: —
» till arfvoden för extra tjenstebiträden . . 2,400: — g qqq.
Grufve-siyrelsen i Fahlun:
1 Bergshauptman  1,800: —
åtnjuter derjemte boställes- och särskilda lönefördelar
af Bergslaget.
1 Grufve-Ingeniör, dito  750: — 2,550:
Bergslags-styr elsen i Sala:
1 Bergshauptman  1,000: —
åtnjuter derjemte boställes- och särskilda Iönefördelar
af Bergslaget.
1 Grufve-Ingeniör, dito,  750: —
1 Bergsvärdie, dito,  750: — 2,500:
9 Bergmästare i öfrige delar af Riket å It:dr 2,400: — — 000:
3 Stipendiater, eller extra Grufve-Ingeniörer, att i
bergslags-orterne efter Kommerse-Kollegii förordnanden
anställas, arfvoden å R:dr 900 . 2,700: —
3 Dito dito, å R:dr 600
1,800: — 4,500:
Summa R:dr Riksmynt
56,550: —
31,150: —
87,700: —
Vid tillträdande af de förhöjda löneanslagen skulle, efter hvad för andra embetsverk är
antaget, den inkomst af lösen för Kollegii expeditioner, som nu tillfaller en del tjenstemän,
Bilt. till Jt. St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 2
10 Bil. M 5 till Kongl. Majds Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 18'6.
upphöra; hvarefter inflytande sådan lösen borde redovisas Statsverket. Vid samma tid skulle
jemväl den åt Advokatfiskalen Rydqvist, genom Kongl. Brefvet den 12 Juli 1855, anslagna
personella ersättning af 150 R:dr b:ko årligen upphöra.
Då, efter hvad upplyst blifvit, Kommers-kollegii nuvarande Kanslister, äfven med tillämpning
af den föreslagna nya staten, icke skulle erhålla fullt vederlag för hvad de förut
med tillägg af extra inkomster åtnjutit, hemställer jag, att beinälde Kanslister måtte förklaras
berättigade, att af det genom Kongl. Brefvet den 12 Juli förlidne år å Handels- och
Sjöfarts-fonden anvisade sportel-ersättnings-anslag personelt, så länge de i tjensterna qvarstå,
uppbära hvad som erfordras till fyllnad i berörde äldre års-inkomst.
Sedan Rikets Ständer, i afseende på aflönings-staten för Kommerse-kollegium, fattat sitt
beslut, torde fråga hos Eders Kongl. Maj:t böra förekomma om ny reglering, i öfverensstämmelse
dermed, af staten för de aflöningar och arfvoden, hvilka i bemälda Kollegium skola
af Manufaktur-diskont-fonden utgå.
Rikets Ständer bibehöllo vid nästlidne riksdag anslaget för Bergs-Kollegium och Bergslags
staterna
med B:ko R:dr 28,413: 43. 4.
och tilläde, såsom godtgörelse för ljuspen- Biksmvnt
ningar åt extraordinarier  » » 50: — —
28,463: 43. 4. = 42,695: 84.
Då de anslag, som ofvanstående Stats-förslag upptager för ändamål rörande
bergshandteringen, inskränka sig till aflöning för en föredragande ledamot i
Kommerse-kollegium, en Sekreterare, en Aktuarie, en Kanslist och en Vakt
-
mästare, tillsammans utgörande  11,650: —
för bibliothek och tidskrifter  300: ■—
för mineralogiska sandingarnes vård  300: —
till arfvoden för extra biträden  1,200: —
aflöning för Bergslags-styrelserna i Fahlun och Sala .... 5,050: —
dito för 9 Bergmästare och 6 extra Grufve-ingeniörer . . 26,100: — 44 600-
visar sig alltså regleringen i detta hänseende kunna tillvägabringas med en förhöjning
på ordinarie stat af endast  1,904: 16,
dock med iakttagande, att tills vidare på indragningsstat uppföras dels ordinarie
lönerna för den eller dem af Bergs-Kollegii ordinarie personal, som icke varda
till tjenstgöring i Kommers-kollegium använde, dels, enligt Kongl. Brefvet den
8 sistlidne Augusti, åldrige Bergs-gevaldigern Grönlund, hvars syssla vid förra
regleringen indragits, med lön 59 R:dr 8 sk. b:ko (88: 75. Riksmynt)
jemte tillökning efter riksmarkegångs-medelpris för derunder begripna 5 tunnor
spanmål; varande af Kongl. Majit å förlidne riksdag hemställan till Rikets
Ständer gjord om dylik löne-ersättning, men hvilken hemställan icke blef af
Rikets Ständer besvarad.
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JYi 1, om Statsverket 1856.
I utbyte mot ofvanstående förhöjning å ordinarie stat (1,904: 16.) torde
emellertid i rundt tal 2,000 R:dr Riksmynt kunna indragas å Sjette Hufvudtitelns
anslag »till befrämjande i allmänhet af bergsbruket», helst de 2,400 R:dr
samma mynt, som derifrån nu utgå till 4 extra Grufve-ingeniörer, efter den
nya regleringen icke vidare behöfva å detta särskilda anslag anvisas.
Öfriga i stats-förslaget för Kommerse-kollegium uppförda anslag uppgå
till Eiksm. R:dr 43,100: —
och då dermed jemföres beloppet af nuvarande
aflönings-stat för Kommerse-kollegium .... » » 32,375: —,
hvaruti likväl enligt Kongl. Brefvet den 12 Juli
förlidna år äfven ingår den summa af 840 R:dr
Eiksm., hvilken förut såsom ljuspenningar till Kommerse-kollegium
utgått, — visar Koilegii stat i denna
del en förhöjning af  » » 10,725: —
Hvad Herr Departements-chefen rörande detta ärende i underdånighet
föreslagit och hemställt, biträdde Stats-rådets öfrige ledamöter.
Tabeli-komm issionen.
Sedan Kongl. Maj:t, under den 26 sistlidne Juli, behagat, med gillande
af särskilde kommitterades den 18 förutgångne Juni afgifna underdåniga betänkande
och förslag i afseende å inrättandet af ett statistiskt embetsverk, hvilket,
under benämning af Statistiska Tabell-kommissionen, borde tillika omfatta
nuvarande Tabell-kommissionen, i nåder förklara Sig vilja till Rikets nästsammanträdande
Ständer aflåta Nådig proposition i öfverensstämmelse med samma
förslag, men likväl, beträffande lönevilkoren för det föreslagna statistiska embetsverkets
Chef och frenne Tjenstemän, framdeles taga detta ämne under närmare
pröfning, i sammanhang med den allmänna frågan om nödig förbättring
i vilkoren för Statens embets- och tjenstemän, så hemställde nu Statsrådet,
att Kongl. Maj:t måtte täckas, jemte öfverlemnande till Rikets Ständer
af kommitterades till trycket befordrade betänkande och förslag, me
delst
Nådig proposition föreslå Eikets Ständer att, mot indragning af det
hittills å Sjette Hufvudtiteln med 2,483 R:dr 16 sk. B:ko uppförda anslag till
Tabell-kommissionen, för inrättande, i hufvudsaklig öfverenstämmelse med Kommitterades
förslag, af ett statistiskt embetsverk under benämning af Statistiska
Tabell-kommissionen, till Kongl. Maj.ts disposition å nämnde hufvudtitel anvisa:
a) alt årligen med hela beloppet utgå:
till löner för Statistiska Central-byrån:
Chefen Eiksm. R:dr 5,000: —
Transport: 5,000: —
12 Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856.
Expeditions-sekreteraren
Arkivarien och Registratorn
Ofver-revisorn
Vaktbetjeningen
till bibliotliekets underhållande och litterärt utbyte
till ljus, ved, skrifmaterialier, m. m
till betäckande af en del af kostnaderne för en
statistisk tidskrift
Transport: 5,000
» 4,000
» 2,500
» 2,500
» 500
1,000
1,000
1,000: —
14,500: —
3,000:
b) alt såsom reservalions-anslag årligen utgå:
till arfvoden åt tillfälliga biträden  5,000: —
till det officiela statistiska trycket  5,000: —
10,000: —
Summa årligt anslag, Riksm. B:dr 27,500:
och dessutom:
c) hushyresmedel, att utgå intilldess embetslokal hunnit anskaffas i något
Kronan tillhörigt hus, årligen  1,000: —
d) till anskaffande af nödiga inventarier, blott för en gång 1,500: •—
Landtmäteri-staten.
l:o Öfver-direktörens vid Landtmäteriet underdåniga skrifvelse, af den 21 sistlidne Juli,
med underdånigt utlåtande och förslag, angående åtgärder till förbättring i Landtmäteristatens
belägenhet och ny allmän lönereglering för samma stat; innefattande tillika underdånigt
yttrande öfver nedanomförmälda, dels till Kongl. Maj:t ingifna och till Ofver-direktören remitterade,
dels ock till Ofver-direktören afgifna framställningar:
Med uttalande af den åsigt, att Landtmäteri-statens löner borde på en gång och sålunda
regleras, att vidare framställning om förhöjning uti desamma icke på längre tid härefter behöfde
göras, har, hvad först angick
Gener al-Landlmäteri-konlorets embets- och tjenstemän samt betjente,
Ofver-direktören i underdånighet anmält, hurusom Kontorets tjenstemanna-personal, hvilken
förminskades den 4 Maj 1827, sedermera icke blifvit tillökad och för närvarande endast be
-
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JVJ i, om Statsverket 1856. 13
stöde af 10 personer, under det likväl göromålen derstädes i så betydlig mån tilltagit, att,
då år 1826 antalet af inkomna mål utgjorde endast 384 oell af utgående expeditioner 476,
samt år 1840, när ny allöningsstat beslutades, de förras antal blott var 530 och de sednares
654, de inkomna målens antal år 1855 uppgick till 1,412 och utgående expeditionernas
till 1,969, samt under innevarande år intill den 21 Juli inkommit 1,002 mål och ärenden,
samt utgått 1,272 expeditioner, allt oberäknadt Landtmäteri-Fiskalens och Ingeniörernes
expeditioner, äfvensom Landtmätarnes års-redogörelser och renovationer; med hänsigt
hvartill och till den omständighet derjemte, att alla lefnadskostnader, isynnerhet de sednaste
tre åren, högst betydligt stigit och att någon väsentlig minskning uti priset på lifsförnödenheter
icke vore att emotse, särskildt blifvit af Öfver-direktören i underdånighet anfördt, beträffande
löneviikoren för
a) Öfver-direktören vid Landlmäteriet:
att, ehuru hans lön, den 15 Februari 1841 fastställd till 2,192 r:dr, spanmål och ljuspenningar
derunder inbegripna, genom Nådigt bref den 9 November 1854 blifvit bestämd till
3,333 R:dr 16 sk., deribland 666 r:dr 32 sk. så kalladt extra tjenstgöringsarfvode, samt Of«
ver-direktörens löneförmåner alltså derigenom förökades med det betydliga beloppet af 1,141
R:dr 16 sk., funne sig likväl Öfver-direktören, på ofvan andragna allmänna skäl till löneförbättring,
böra hemställa, att hans inkomster för embetet måtte ökas med minst 20 procent
och sålunda bestämmas till samma belopp, som nu tillkomme General-Postdirektören, hvilken,
likasom Öfver-direktören vid Landtmäteriet, vore försedd med boställsrum, nemligen
4,000 R:dr R:ko eller 6,000 R:dr Riksmynt.
b) Landtmcileri-sekreteraren:
att, då genom Kongl. Brefvet den 9 November 1854 hans lön, år 1841 bestämd till 1,000
R:dr med derunder inberäknade 74 tunnor spanmål, blifvit förhöjd till 1,600 r:dr, samt han
derjemte fick oafkortad behålla lösen för utgående expeditioner, omkring 400 r:dr, från hvilken
lösen ersättning till nödigt skrifvarebiträde förut utgått, äfven bemälde tjensteman derigenom
visserligen erhållit betydlig lönetillökning; men som, detta oaktadt, bans inkomster
af tjensten numera icke kunde anses tillräckliga för hans och hans familjs bergning, och
Landtmäteri-Sekreterarens lön i den äldre staten varit hälften så stor som Öfver-direktörens,
hemställdes i underdånighet, att den förres lön måtte ökas med minst 25 procent till 2,000
R:dr R:ko eller 3,000 R:dr Riksmynt.
c) Öfver-ingeniören:
att dennes, den 15 Februari 1841 till 1,000 R:dr, med derunder inbegripna 55 tunnor spanmål,
bestämda lön sedermera icke blifvit förhöjd, oaktadt derom, den 17 September 1850
14 Bil. jy§ 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856.
och den 21 Februari 1853, gjorda underdåniga framställningar, hvaremot, tillföljd af Kongl.
Maj:ts den 8 Maj sistlidne år meddelade förordnande, att Ofver-ingeniören skall vara föredragande
af åtskilliga mål och ärenden, hans förut obetydliga sportler blifvit något ökade, ehuru
de aldrig kunde uppgå till samma belopp som Landtmäteri-sekreterarens. Då desse begge
tjenstemäns löner/ enligt 1841 års stat varit lika stora och, efter Ofver-direktörens tanke,
alltid borde vara det, emedan Ofver-ingeniören, utom sin föredragande befattning, hade
många andra tjensteåligganden, fullt jemförliga med Sekreterarens, samt vore chef för Aktuarien
och Ingeniörerne, hemställde Ofver-direktören, att Ofver-ingeniörens lön måtte bestämmas
till 2,000 r:dr b:ko eller 3,000 r:dr riksmynt.
d) Landtmäteri-Fiskalen:
att, oaktadt derom den 17 September 1850 och den 21 Februari 1853 gjorda framställningar,
denne tjenstemäns lön icke heller blifvit förhöjd från dess, .enligt 1841 års £tat, till
likhet med Ofver-ingeniörens lön bestämda belopp, eller 1,000 r:dr, med derunder inbegripna
55 tunnor spanmål; men som Landtmäteri-fiskalen icke, i likhet med de publike Aktorerne
i Hofrätter och Kollegier, vore biträdd af någon underlydande tjensteman, utan måste ensam
verkställa alla tjensten tillhörande, i oupphörlig tillväxt varande göromål, samt hans
inkomster genom bötesandeiar, hvilka under de tio sista åren i medeltal utgjort omkring
150 r:dr, således icke vore betydliga och ej heller säkra, utan upphörde i den mån Landtmätarne
noggrant fullgöra sina skyldigheter, ansåge sig Ofver-direktören böra föreslå, att,
om icke Landtinäteri-Fiskalens lön funnes böra vara, såsom tillförene, lika stor som Sekreterarens
och Ofver-ingeniörens, densamma åtminstone måtte höjas till 1,600 r:dr b:ko eller
2,400 r:dr riksmynt.
e) Äktuarien och Registralorn:
att lönen för denne tjensteman, som i 1841 års stat upptogs till 500 r:dr, med derunder
inbegripne 37 tunnor spanmål, väl enligt 1854 års ofvanberörda Nådiga Bref blifvit ökad till
900 r:dr, spanmål och ljuspenningar deruti inberäknade; men enär bemälde tjensteman,
hvars tid på förmiddagarne upptoges af diariets förande och fullgörandet af hans skyldighet
att utan särskild ersättning bereda en mängd sökande tillfälle att granska kartor och handlingar
i Kontorets betydliga arkiv, måste på eftermiddagarne registrera de flere tusende renovationer,
som årligen inkomma, och då han således icke, såsom andre registratorer, vore
ledig sedan han den vanliga arbetstiden på förmiddagarne uppvaktat på embetsrummet, men
likväl hade mindre dels lön och dels lösen för diariibevis än desse, samt denna lösen, genom
Nådiga Brefvet den 27 Maj 1845 bestämd till 1 R:dr, nu, enligt den förnyade Nådiga förordningen
angående expeditionslösen, blifvit nedsatt till 16 sk., föreslog Öfver-direktören i underdånighet,
att Aktuariens och llegistratorns lön måtte, på sätt han begärt, förhöjas till
1,200 r:dr b:ko eller 1,800 r:dr riksmynt.
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JY$ 1, om Statsverket 1856.
15
f) Ingeniör erne:
att, enär desses löner, utgörande, jemlikt 1841 års stat, icke mer än 400 r:dr, med derunder
inberäknade 37 tunnor spanmål, och sedermera icke förändrade, vore, med hänsigt
till de stigande lefnadskostnaderna, alltför otillräckliga, Ofver-direktören, under åberopande i
öfrigt af hvad han uti underdånigt memorial den 21 Februari 1853 i detta ämne anfört,
funne sig böra hemställa, det hvarje Ingeniörs lön måtte bestämmas till minst 800 K:dr B:ko
eller 1,200 E:dr Riksmynt; samt
g) Vaklbetjeningen:
att genom oftanämnde nådiga bref den 9 November 1854 blifvit bestämdt, dels att en andre
Vaktbetjent, med lön af 200 r:dr, finge vid General-landtmäteri-kontoret antagas, och dels att
den redan varande Vaktmästarens lön skulle höjas till 200 rdr; att som den sednare, med
inberäkning af 12 tunnor spanmål och 13 r:dr 16 sk. i ljuspenningar, förut hade en inkomst
af 175 r:dr 16 sk., lönetillökningen för honom, enär spanmålen och ljuspenningarne indrogos,
dock egentligen icke utgjorde mera än 24 r:dr 32 sk., och att han sedermera, jemlikt
4 § 2 punkten i nådiga förordningen angående expeditionslösen, förlorat den rätt till sigillpenningar,
som blifvit honom tillförsäkrad genom Kongl. Brefvet den 27 Maj 1845 och hvarigenom
han haft ärlig inkomst af mer än 50 r:dr, hvilken emellertid tills vidare blifvit honom af
särskilda medel ersatt; med afseende hvarå, och då Vaktrnästarnes aflöning, äfven om den
dyra tiden icke toges i betraktande, vore otillräcklig för deras nödtorftiga bergning, Ofverdirektören
i underdånighet föreslog, att förste Vaktmästarens lön mätte bestämmas till minst
300 E:dr B:ko, eller 450 R:dr Riksmynt, och den andres till 233 R:dr 16 sk. B:ko, eller 350
R:dr Riksmynt; — hemställande slutligen, i sammanhang härmed, Ofver-direktören, — som
förmält sig sakna anledning föreslå någon förändring i det till erforderligt skrifvarebiträde vid
Kontoret anvisade anslag, — att, för den händelse de nu föreslagna löneförbättringarne beviljades,
icke allenast alla ljuspenningar och all spanmål under lönerna måtte indragas, utan
älven förordnas, dels att General-landtmäteri-kontorets tjenstemän- dädanefter ej må emottaga
och samtidigt innehafva andra befattningar, än dem, för hvilka de åtnjuta lön på Kontorets
stat, dels ock att de skola, utan anspråk på ersättning, underkasta sig den sportelförminskning,
som kan blifva en följd af den nya Förordningen angående expeditionslösen.
Beträffande vidare
Landtmäteristaten i länen, har Ofver-direktören, efter framställning om uppkomsten
af denna korps och de förändringar, som tid efter annan egt rum i afseende å densammas
organisation och löneförmåner, i underdånighet yttrat, att Landtmäteri-statens i länen bestånd
äfventyrades, om ej dess ställning snart och verksamt förbättrades, samt bland orsakerna
till detta förhållande uppgifvit: att Landtmätarnes bildning till tjenstemän icke vöre väl ord
-
16 Bil. M 5 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. M i, om Statsverket 185G.
nåd, enär eleverne, fastan skyldige att, för vinnande af anställning vid Landtmäteriet, hafva
tagit student-examen, icke, såsom andre tjenstemanna-ämnen, bereddes till eller aflade sin embets-examen
vid akademien, utan måste sjelfve bekosta den undervisning, som för nämnde
examens undergående vid General-landtrnäteri-kontoret erfordrades; att Kommissions-Iandtmätare-syssla,
ehuru ej med lön försedd, icke kunde erhållas utan att sökanden, helt och hållet
till förmån för det allmänna och utan rättighet till ersättning, i två exemplar upprättat
karta med beskrifning öfver en större eller två mindre socknar, hvilket arbete medtoge mycken
tid och ofta nödgade till uppoffring af penningar, utan att ens värdet af den å arbetet
använda tiden ersattes af den gratifikation, som vanligen för dylikt arbete erhölles; — att,
med ändring af 8 § samt 27 § 1 mom. i Landtmäteri-instruktionen den 4 Maj 1827, under
den 12 Juli samma år blifvit stadgadt, att icke mera än 200 Kommissions-landtmätare
få i riket finnas, till följd hvaraf kompetente sökandes befordran ytterligare hindrades, och
för närvarande uti General-landtrnäteri-kontoret hvilade ansökningar från 13 kompetente vice
Kommissions-landtmätare, deraf två inkomne redan för två år sedan, hvilka, i anledning af
nyssnämnde stadgande, ej kunnat hos Kongl. Majit i underdånighet anmälas; — att Landtmätarnes
skyldighet att, utan ersättning, till General-landtrnäteri-kontoret aflemna renoverade
exemplar af alla kartor och beskrifningar, som de i tjensten upprätta, ålagd i en tid då alla
Landtmätare hade lön, nu drabbade äfven dem, som deraf äro i saknad, och för alla vore
högst betungande; och ehuruväl någon lindring i denna skyldighet blifvit beviljad, qvarstode
den dock till ojemförligt största delen och kunde icke eftergifvas, om man ville vinna de
med renovations-skyldigheten afsedda ändamål, hvilka vore dels att betrygga eganderätten
och dels att gagna rikets geografi och statistik, men följaktligen icke egde större intresse
för Landtmätarne, än för hvarje annan samhällsmedlem, hvadan icke vore billigt, att ensamt
de förre skola vidkännas tungan af ifrågavarande skyldighet; — att anspråken pä Landtmätarne,
utan att deras ställning blifvit förbättrad, städse ökades, dels direkte, såsom
genom det, likmätigt 8 § i Kongl. Förordningen angående verkställigheten af den nya stadgan
om mått och vigt, tillkomna högst betungande åliggandet att, utan ersättning, uti egooch
delnings-beskrifningar införa både gamla och nya ytmåtten, och dels indirekte genom
förhöjda fordringar från domaremaktens sida på noggranhet och forrnenlighet vid förrättningars
verkställande, hvilka fordringar, förbisedda eller missförstådda, ofta ådroge Landtmätaren
icke blott ansvar, utan stundom äfven skyldighet att utan arfvode omgöra sin förrättning;
— att Landtmätarnes inkomster, för alla, som icke hafva lön, och således för de
fleste, bestående endast i arfvoden för verkställde privata förrättningar, i allmänhet vore
otillräckliga, såsom bestämda genom en taxa, hvilken utfärdades för 22 år sedan och icke
blifvit förbättrad, fastän lefnadskostnaderne sedan dess stigit med minst 50 procent; — att
förberörde inkomster äfven vore i hög grad osäkra, emedan de icke kunde förvärfvas, utan
så vida uppdrag för enskilde erhölles och kunde emottagas, hvarifrån likväl sjuklighet och
tilltagande ålder ofta hindrade; — att de obetydliga löner, som bestås, endast kunde ernås
af 48 Landtmätare bland flere hundrade; — att tjenstgöringen vore i hög grad mödosam
och
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856.
17
och helsoförstörande samt tvingade til! umbäranden af nästan alla slag; — samt att utsigten
till bergning vid framskriden ålder, eller om sjuklighet inträffade', vore för somliga alldeles
ingen oell för de Heste otillräcklig, dels emedan vice Kommissions-landtmätarne aldrig
kunde erhålla pension och Kommissions-landtmätarne icke förr än vid 65 års ålder och då
endast till ett Andre Landtmätare-lönen motsvarande belopp af 336 r:dr 45 sk. 4 rst., och
dels derföre, att Landtmätarne nästan saknade den för alla andra ordinarie tjenstemän gemensamma
fördelen, att få tjensten bestridd genom vikarie, som afstår någon del af inkomsten,
alldenstund Landtmätares vikarie endast eger att afsluta påbörjade förrättningar, men
icke att emottaga nya, och det dessutom icke beror på Landtmätaren att till vikarie erhålla
den, med hvilken han kan träffa öfverenskommelse, utan på Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
att transportera den tjenstlediges förrättningar på en eller flere Landtmätare, utan säkerhet
för den förre att, när hans förfall upphört, få förrättningarne åter; — anförande
Ofver-direktören derjemte, att det städse varit svårt och blefve snart omöjligt, att på en så
beskaffad tjenstemannabana erhålla duglige personer, enär ynglingar med goda anlag hellre
valde andra, särdeles de sednaste åren öppnade, utvägar att sig försörja, hvilka erbjöde
skickligheten och fliten större och säkrare fördelar än Landtmäteriet, samt att klagan bland
Landtmätarne förspordes öfver bristande tillgång på medhjelpare och öfver svårigheten att
kunna förmå ynglingar med erforderliga egenskaper att ingå vid landtmäteriet och derstädes
qvarblifva, hvilket jemväl visade sig deraf, att år 1850 funnos 163 arbetande Landtmätareelever,
men vid sistlidne års slut endast 92, och att, medan åren 1844—1849 antogos 333 elever,
under de derefter följande sex åren 1850—1855 endast 73, eller 260 mindre, sökt och
vunnit anställning vid Landtmäteriet. Då likväl denna korps icke kunde undvaras, så länge
jord finge genom köp eller arf delas, då blott ungefär halfva arbetet inom det allmänna
skiftesverkets område kunde antagas hittills vara fullbordadt, helst de svåraste skiftena återstode,
då äfven mycket vöre att göra vid storskiftes-verket i Dalarne och ännu mera vid
afvittrings-verken ide tre nordligaste kustlänen, samt dessutom socknekarte-verket borde befordras
med (lere arbetare än hittills, framför allt med sådane, som komme att dermed oafbrutet
sysselsätta sig, och då de härtill i många år härefter till lika stort antal som nu erforderlige
Landtmätare borde, för att väl motsvara sin bestämmelse, vara skicklige och nitiske
i sitt yrke, har, för vinnandet af detta ändamål, dertill, enligt Ofver-direktörens tanke,
flere omfattande åtgärder snart måste vidtagas, nu blifvit af Ofver-direktören, bland annat,
i underdånighet hemstäldt och föreslaget:
l:o — — — — — — — — — — — — — — — — — —
2:o Att, om icke alla, åtminstone 48 Kommissions-landtmätare, i mån af tjensteålder,
räknad från deri dag de blifvit vice Kommissions-landtmätare, måtte erhålla lön på stat till belopp
af 200 R:dr B:ko eller 300 K:dr Riksmynt, och derigenom åt dessa tjenstemän, åtminstone
vid mera framskriden ålder, beredas någon ersättning för deras, dels redan verkställda,
dels återstående renovations-arbeten för det allmännas räkning, samt någon stadigvarande
inkomst före 65 års ålder;
Bih. till B. St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 7 Häft. 3
18
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856.
3:o. Att alla Andre Landtmätare-löner, äfvensom alla Kommissions-landtmätarepensioner
på allmänna indragnings-staten, måtte ökas till 400 R:dr B:ko eller 600 Ridr
Riksmynt;
4:o. Att, enär Förste Landtmätarne alla hade enahanda och i det närmaste lika betungande
skyldigheter, jemväl deras löner, — hvilka, såväl de indelta, som de oindeita, för
närvarande uppginge till olika belopp, vexlande emellan 384 R:dr 34 sk. 8 rst., med derunder
inbegripne 33 tunnor spanmål, och 987 R:dr 14 sk. 11 rst., de indelta förvandlade
efter markegång för åren 1846—1855, — måtte ökas och göras lika stora; samt att, med
hänsigt dertill, att, utom desse tjenstemäns icke särskildt ersatta, ganska talrika åligganden,
dels deras tid för det obetydliga arfvodet af 1 R:dr 16 sk. B:ko om dagen ofta toges i anspråk
vid häradssyne-rätter, egodelnings-rätter och skattläggningar, dels de vore skyldige verkställa
landtmäteri-förrättningar för Kronans räkning emot j af det arfvode, som andra Landtmätare
enligt taxan bestås, och dels de, jemlikt Kongl. Brefvet den 21 November 1851,
vore förbundne att bo i Landshöfdinge-residens-städerne eller högst en half mil derifrån, och
således å de dyraste orterne inom länen, och då den Förste Landtmätarne tillfallande lösen
för renovationer åt enskilde högst kunde uppskattas till 50 R:dr årligen, lönerna för dem
måtte bestämmas till minst 1,200 R:dr B:ko eller 1,800 R:dr Riksmynt, hvilket belopp dock
föga öfverstege nuvarande högre, indelta löner; dock att nuvarande med indelt lön eller
bohemman försedde Förste Landtmätare ej utan eget begifvande måtte derifrån skiljas; samt
5:o. Att, till följd häraf, Förste Landtmätarnes pension å allmänna indragnings-staten
måtte, med ändring af Kongl. Maj:ts den 3 November 1848 i detta ämne meddelade beslut,
höjas till lika belopp med lönen, helst det nu bestämda pensions-beloppet icke åt alla Förste
Landtmätare lemnade full ersättning för deras ordinarie löneförmåner, hvadan ej heller pensions-rätten
af alla Förste Landtmätare begagnades.
Stats-rådet tillstyrkte det nådiga förslag till Rikets Ständer:
att för Ofver-direktören vid landtmäteriet samt Landtmäteri-sekreteraren, Ofver-ingeniören,
Fiskalen och Ingeniörerne vid General-landtmäteri-kontoret, äfvensom för Förste Landtmätarne
i länen, måtte bestämmas förhöjda löner till de belopp, hvilka Ofver-direktören
såsom minimi-anslag uppgifvit, men att, i närmare öfverensstämmelse med de vid löneregleringen
för andra embetsverk i hufvudstaden antagne grunder, lönen för Aktuarien och
Registratorn vid nämnde Kontor måtte höjas till 2,000 R:dr Riksmynt, samt för Förste
Vaktmästaren till 600 och för den Andre till 450 R:dr Riksmynt, äfvensom för Andre
Landtmätare i länen till 900 R:dr samma mynt, — under vilkor för löneförhöjningarnes tillgodonjutande,
dels att ljuspenningar och spanmål under lönerna komme att försvinna, dels
att General-landtmäteri-kontorets embets- och tjenstemän, i frågan om förbud mot emottagande
och samtidigt innehafvande af andra publika tjenster, skulle ställa sig till efterrättelse
hvad Kongl. Majit i sammanhang med förevarande stats-reglering funnit i detta hänsende
Bil. 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856. 19
böra i allmänhet förordnas, dels att tjenstemännen borde, utan anspråk på ersättning, underkasta
sig den sportelförminskning, sorn kan blifva en följd af den nya Förordningen angående
expeditionslösen, dels ock att de indelta löner, hvilka tillhöra en del Förste Landtmätare-befattningar,
borde indragas och mot penninge-anslag utbytas, med rättighet likväl
för nuvarande, med indelt lön eller bohemman försedde Förste Landtmätare att varda dervid
bibehållne, om de sådant framför den nya aflöningen föredroge; och
att rättigheten till pension på indragningsstat vid afskedstagande efter uppnådd pensionsålder
måtte, hvad beloppet anginge, för Ofver-direktören varda inskränkt till 4,500 R:dr
Riksmynt, men för honom underlydande tjenstemän och betjente bestämmas likå med deras
nu 'föreslagna löner å stat.
Hvad beträffade förslaget, att minst två de äldste Kommissions-landtmätare i hvarje
län måtte förses med löner på stat å 300 R:dr Riksmynt hvardera, ansåg Statsrådet sig
deremot icke böra detsamma biträda, utan trodde det såsom en uppmuntran för denna
klass af tjenstemän blifva lämpligare, att Kommissions-landtmätarne, hvilka redan egde att
vid afskedstagande efter upphunnen pensionsålder tillträda pension å Allmänna Indragningsstaten,
till lika belopp med andre Landtmätares hittills varande lön, förklarades berättigade
att hädanefter få pensionen bestämd efter den föreslagna högre lönen för Andre Landtmätare.
»
2:o. Öfver-direktörens vid Landtmäteriet underdåniga skrifvelse af den 22 sistlidne
September, hvaruti, jemte redogörande för socknekarte-verkets bearbetande från äldre intill
närvarande tid samt de åtgärder, som till befordrande deraf blifvit vidtagne och hvartill
vore att hänföra dels de i Landtmäteri-instruktionen af den 4 Maj 1827 meddelade föreskrifter,
i § 1 att tillsynen öfver rikets geografiska karteverk skulle tillhöra Generallandtmäteri-kontoret,
i §§ 4, 50 och 52 att fullkomnandet af detta verk isynnerhet skulle
tillhöra Ofver-ingeniören, som borde sammandraga sockne- och länskartor, i § 7 och § 51
mom. 1 att Kontorets ingeniörer borde dervid biträda, i § 51 mom. 1 och 3 att Förste
och Andre Landtmätare skulle upprätta socknekartor och förrätta geografiska mätningar i
mån af deras löner, saint i mom. 2 af samma § att ingen finge till Kommissions-landtmätare
föreslås, som icke författat karta med beskrifning öfver en socken, hvilket stadgande sedermera
skärpts derhän, att, om socknarne vore smärre, kartor med beskrifningar öfver två
sådana borde upprättas, dels uppförandet vid 1844 och 1845 årens riksdag å Generallandtmäteri-kontorets
stat af ett årligt reservations-anslag af 3,000 R:dr, för att ej allenast
deraf, då någon af dem, till hvilkas tjenstepligt det hörde att socknekartor med beskrilningar
författa, derå nedlagt synnerlig möda eller vidkänts särskilda kostnader, kunna tilldela denne
någon skälig vedergällning, utan äfven för att kunna till karteverkets fortskyndande använda
20 Bil. JYi 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JYi 1, om Statsverket 1856.
andra skickliga personer, dels ock den sedan år 1848 vidtagna provisoriska anstalt, att vid
General-Iandtmäteri-kontoret anställa några Landtmätare uteslutande för socknekarte-verkets
bearbetande, hvilken anstalt likväl sedermera befunnits hvarken motsvara kostnaderne derför
eller det dermed afsedda ändamål och derföre år 1853 förklarats böra upphöra, Ofverdirektören,
— under uppgifvande tillika huru ofvanberörde reservations-anslag blifvit användt
och att deraf intill sistlidet års slut sammanlagdt utgått 33,367 R:dr 19 sk. 4 rst. samt att då
funnits en behållning af 820 R:dr 11 sk. 3 rst, deruti inberäknadt hvad som erhållits för
sålda, tryckta sockenkarte-arbeten, — i afseende på socknekarte-verkets nuvarande ställning
i underdånighet anmält, att om i beräkning toges icke blott fullständiga, utan äfven i det
närmaste kompletterade dugliga sockenkarte-arbeten, ändock vid 1855 års slut icke funnes
kartor öfver flere än 214 af rikets 2,490 socknar, af hvilka kartor endast 155, som blifvit
sedan år 1845 upprättade, kunde anses fullständiga, samt vidare i underdånighet anfört:
att i General-Iandtmäteri-kontoret, der redan tillförene, i anseende till mängden af andra
göromål, några verksamma åtgärder i geografisk väg icke kunnat vidtagas, hade sedan år
1844 destomindre någon större verksamhet i detta hänseende kunnat åstadkommas, som
dit inkommande mål och ärenden sedan dess tredubblats, utan förändring i arbetspersonal;
— att Andre Landtmätarne, till hvilka befattningar i allmänhet endast äldre män befordrades,
aldrig blifvit besvärade med geografiska arbeten, enär sådane icke vore passande
för deras ålder samt deras löner icke utgjorde mer än högst 336 R:dr; — att Förste
Landtmätarne i förhållande till deras obetydliga lönförmåner, hvilka i medeltal under sednast
förflutna tio åren utgjort högst 987 och minst 384 R:dr, vore mer än tillräckligt upptagna
af andra publika göromål, och att, om utaf dem skulle fordras bidrag till det geografiska
karteverket och de sålunda, mera än hittills skott, skulle hindras att på Landtmäteriförrättningar
för enskilde förtjena hvad för deras nödtorftiga uppehälle erfordrades, de nu i
tjenst varande sannolikt skulle begära att få återgå till Kommissions-landtmätare-graden, i
hvilken händelse de lediga tjensterna sedermera icke skulle kunna med skicklige personer
besättas; — att beträffande föreskriften, det ingen finge till Kommissions-landtmätare föreslås,
som icke upprättat sockenkarta med beskrifning, förekomme, att denna skyldighet
redan tillförene af Kongl. Majit ansetts och jemväl af Lag- samt Allmänna Besvärs- och
Ekonomi-Utskotten vid 1848 års riksdag vitsordats vara för den lönlöse vice Kommissionslandtmätaren
högst betungade; — att, i följd af detta stadgande, som icke hade någon
grund i de äldre författningarne, Landtmätare icke kunde erhålla en tjenst utan lön efter
den för andra, äfven med lön försedda tjenstemän gällande befordringsgrunden, »skicklighet,
nit och rättskaffenhet», utan måste de derjemte, icke till deras, utan blott det allmännas
nytta, författa socknekarte-arbeten; att med befordran till Kommissions-landtmätare endast
följde rättigheten dels att hafva medhjelpare, hvilken rättighet ofta icke kunde begagnas,
derföre att så få sådana funnes och desse dessutom vore i hög grad dvrlegde, samt dels
att efter omkring 40 tjensteår och vid 65 års ålder undfå afsked med en pension af 336
r:dr, hvaraf sällan andre än de, som genom sjuklighet utestängas från möjligheten af vidare
tjenstgöring, kunde sig begagna; — att socknekarte-arbetet måste verkställas påen tid, som
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856.
21
af Landtmätaren borde användas på förrättningar åt enskilda, och att stor svårighet mötte
för honom att snart och utan särskild betalning kunna anskaffa erforderliga statistiska uppgifter,
hvadan denne, till undvikande af att antingen blifva blottställd för påföljden af försumlighet
i afseende på privata förrättningar eller äfventyret att sent eller aldrig blifva befordrad,
icke sällan måste, om bans tillgångar det medgåfve, låta sitt sockenkarte-arbete af
någon annan kunnig person, vanligast en officer, utföras mot betalning, hvilken utgift på
långt när icke betäcktes af den ringa gratifikation, som för arbetet sedermera kunde erhållas;
— att, under sådana omständigheter, det icke vore otänkbart, dels att skicklige vice
Kommissions-landtmätare aldrig kunde blifva befordrade, och dels att sockenkarte-arbetet
icke utfördes företrädesvis så väl, utan så fort som möjligt samt blefve otillförlitligt,
hvilket sednare icke kunde helt och hållet förekommas eller afbjelpas medelst den granskning,
som arbetet vore underkastadt, enär endast detsammas yttre utseende och formulärenlighet
samt åtskilliga uppgifter i beskrifningen kunde med säkerhet granskas, men kartans
inre halt omöjligen säkert bedömas utan besigtning af egorna i de delar, der dessa blifvit
upptagna, icke efter begagnade äldre kartor, utan efter nya mätningar eller rekognosceringar;
— samt slutligen att, då under de tio år, som förflutit sedan socknekarte-verket efter beviljandet
af ofvanomförmälda reservations-anslag med allvar sattes i gång, kartor upprättats
öfver endast 155 spridda socknar af de 2,490, som i landet finnas, eller i medeltal 15,5
hvarje år, kunde, med beräkning häraf, de återstående socknarne icke blifva kartlagda på
ringare tid än 150 år; och om i betraktande toges, att numera högst 9 eller 10 Kommissions-landtmätare
hvarje år utnämnas och att framdeles icke kunde påräknas stort flere
sockenkartor årligen, än antalet Kommissions-landtmätare sorn utnämndes, så skulle mer
än 200 år erfordras för verkets fullbordande; och äfven med antagande att denna sistnämnda
tid skulle kunna förminskas till hälften, hvilket dock förutsatte, att öfver 20 sockenkartearbeten
skulle hvarje år blifva författade, som med nu gällande föreskrifter vore omöjligt,
blefve det allmänna icke en gång dermed belåtet, enär samtiden ej vunne den kännedom
om riket, som med socknekarte-arbetena åsyftades, och gifvet vore, att när de sista arbetena
blifvit färdiga, de först upprättade förlorat sitt hufvudsakliga värde.
Vid dessa förhållanden och då, enligt Öfver-direktörens åsigt, nu gällande föreskrifter
om socknekarte-verkets bearbetande visat sig vara hvarken lämpliga eller tillräckliga att befordra
samma verk till ett snart slut, har Ofver-direktören i underdånighet hemställt, — —1
Beträffande åter sättet för socknekarte-verkets bearbetande hädanefter, så att det motsvarade
sitt ändamål och det allmännas uppoffringar derför, har Ofver-direktören, med fästadt
afseende derå, att statistiska uppgifter förlora sitt egentliga värde då de blifva gamla,
att de böra åtminstone någorlunda samtidigt anskaffas, emedan de eljest icke medgifva de
jemförelser, som med dem åsyftas, att stora företag, utförda af tillräcklig arbetsstyrka på
kortare tid, kosta mindre, än om de af färre arbetare på längre tid utföras, och att det
således vore misshushållning med statens medel, om dessa, när de i alla fall erfordrades, år
-
22 Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M i, om Statsverket 1856.
ligen användes efter en mindre måttstock än det verkliga behofvets, i underdånighet föreslagit:
att en särskild rörlig korps, bestående af 10 Rekognoscörer och i Chef, denne sistnämnde
hufvudsakligen för tillsyn och ledning af de förras arbeten, då de voro i landsorterna
sysselsatte, måtte få inrättas för socknekarte-verkets utförande; — att en och hvar,
tillhörande Landtmäteri-staten eller icke, allenast han egde erforderliga egenskaper, skulle
kunna vid den ifrågavarande Rekognoscör-korpsen anställas, dock endast genom konstitutorial,
så att försumlige eller vårdslöse personer kunde derifrån utan omgång skiljas; — att
likasom General-landtmäteri-kontorets kartor, enligt § 10 i Kongl. Instruktionen för Topografiska
korpsen af den 11 November 1834, skola sammandragas å denna korps’ ritkontor,
Ofver-direktören vid Landtmäteriet skulle ega reqvirera och låta begagna alla Topografiska
korpsen tillhöriga samt för sockenkarte-verket behöfliga kartor och handlingar; — att socknekarte-verket
skulle bearbetas länsvis och först i de län, som redan blifvit rekognoscerade
af Topografiska korpsen; — att kartorna i allmänhet skulle upprättas härads vis, hvarigenom
stor besparing i tid vunnes, och socknevis endast der socknarnes storlek det fordrade; —
att stora och kostsamma matningar å trakter, hvaröfver geometriska eller af Topografiska
korpsen upprättade detaljkartor saknades, borde i möjligaste måtto undvikas, under afvaktan
på mätningar genom enskildes försorg; — att kartor och beskrifningar tills vidare icke
skulle renoveras, hvarigenom tid högst betydligt besparades; —att beskrifningarne, med undantag
af dertill hörande tabellverk, skulle upprättas häradsvis, utom der socknarnes storlek
gjorde sådant mindre tjenligt; — att för öfrigt större delen af de föreskrifter borde
följas, som för sockenkartors och beskrifningars upprättande redan blifvit i nåder meddelade;
— samt att Rekognoscörs-korpsens arbetssätt finge inrättas i närmaste likhet med Topografiska
korpsens för det icke militära karteverkets bearbetande, hvilket erfarenheten visat
medföra fördelaktiga resultat.
Under anförande, i afseende på den årliga utgift, som inrättandet af ifrågavarande
korps komme att medföra, att, enär under den sednaste tiden icke allenast lefnadskostnaderna
blifvit betydligt förhöjda, utan äfven flera nya och fördelaktiga utvägar till försörjning
blifvit öppnade för personer med de egenskaper, som fordrades för sockenkarte-verkets bearbetande,
samt sysselsättningen vid detta verk komme att blifva mycket mödosam, aflöningen
syntes, så vida skicklige arbetare skulle kunna påräknas, böra bestämmas temligen
hög, framför allt hvad Chefen anginge, emedan på denne komme mycket att bero, om arbetena
blefve väl och snart utförda, så och då till vinnande af sistnämnda ändamål otvifvelaktigt
skulle bidraga, om ett visst belopp ställdes till Öfver-direktörens vid Landtmäteriet
disposition, för att användas till belöningar åt de Rekognoscörer, som företrädesvis utmärkte
sig för flit, samt anslag vidare erfordrades dels för handtlangnings utgörande under arbetena
på fältet, hvilket, i anseende till de nuvarande höga prisen på dagsverken, blefve ganska
betydligt, och dels till bestridande af kostnader för hushyra, ved och uppassning under
den tid af året, då Rekognoscörerne skulle verkställa sina transporteringar, m. m., efter
ledning af General-landtmäteri-kontorets och Topografiska korpsens kartor, hvilket, af brist
Bil. JM 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1856. 23
på utrymme, icke läte sig göra i Kontorets hus, har Ofver-direktören beräknat och i un-
derdånighet föreslagit följande stat för den ifrågavarande korpsen, nemligen:
En Rekognoscörs-chef, arfvode
.... 1,666: 32. —
resepenningar . . . .
.... 333: 16. —
2,000:
Fem Rekognoscörer, hvardera, arfvode . .
800:
resepenningar
200: å j 000.
5,000:
Fem Rekognoscörer, hvardera, arfvode . .
600:
resepenningar
200: k 80n.
4,000:
Flitpenningar
1,000:
Ilandtlangning
2,000:
Hushyra, ved och uppassning
500:
Summa B:ko K:dr 14,500:
Anmälande Öfver-direktören slutligen, att det visserligen icke med anspråk på någon
säkerhet kunde beräknas, när socknekarte-verket skulle, på ofvanföreslagna sätt, hinna afslutas,
men att antagas kunde, det hvarje Rekognoscör borde i medeltal medhinna kartläggning
och beskrifning af minst 8 socknar årligen, och således 2,000 socknar blifva bearbetade
under 25 års tid och verket för en statsutgift, efter 14,500 Il:dr årligen, af 362,500
R:dr, blifva säkert, med enhet och länsvis genomfördt, hvaremot, om de nu gällande föreskrifterna
bibehölles och samma belopp hädanefter bestodes såsom gratifikationer för de af
vice Kommissions-landtmätare-kandidaterne upprättade sockenkarte-arbeten, som de tre sednaste
åren, då det i medeltal utgjort 157 R:dr 8 sk., statens utgift väl icke komme att blifva
mer än 314,333 R:dr 16 sk., allt Banko, för 2,000 socknar, men tillförlitlig garanti saknas
för att arbetena blefve säkert utförda och med den hållning, som endast kunde åstadkommas
derigenom, att ledningen deraf vore centraliserad och verkställigheten någorlunda
samtidig.
Med instämmande till det hufvudsakliga i Öfver-direktörens ofvannämnda förslag till
kraftigare åtgärder för det angelägna sockenkarte-verkets fortsättande, tillstyrkte Stats-rådet
i underdånighet, det Kongl. Maj:t täcktes i nåder föreslå Rikets Ständer, att, jemte bibehållande
å General-landtmäteri-kontorets stat af de för sockenkarte-verkets bearbetande derå
nu uppförda årliga anslag af 4,000 R:dr B:ko, Rikets Ständer måtte å extra stat för nästa
statsreglerings-period anvisa ett årligt anslag al 10,500 lt:dr B:ko, eller 15,750 R:dr Riksmynt,
att för enahanda ändamål på sätt vid närmare nådig pröfning af Öfver-direktörens
förslag funnes lämpligt, af Kongl. Maj:t disponeras.
24 Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Ni 1, om Statsverket 1856.
Öfverståthållare-embetet.
Öfverståthållare-embetets underdåniga skrifvelse den 29 sistlidne Januari, hvaruti, —
under åberopande hurusom, sedan Öfverståthållare-embetet den 9 Juli 1850 afgifvit underdånigt
utlåtande och förslag till reglering af tjenster och löner på Öfverståthållare-embetets
Kanslis stat, samt Kongl. Maj:t, vid aflåtande af proposition till Rikets samma år församlade
Ständer angående Statsverkets tillstånd och behof, ansett Sig endast i viss mån böra
äska den efter berörde förslag erforderliga anslags-tillökning, Rikets Ständer, uti skrifvelse
den 20 Augusti 1851, på den grund, att det ålåge städerna i allmänhet att bestrida de
med exekutions-väsendet derstädes förenade kostnader, förklarat, att någon tillökning i det
till polisväsendet i Stockholm redan anslagna statsbidrag icke kunde af Rikets Ständer beviljas, —
Ofverståthållare-embetet, bland annat, i underdånighet anfört: att då Öfverståthållaren i Stockholm
vore Kongl. Maj:ts Befallningshafvande derstädes och denna stad i alla offieiela förhållanden
ansåges utgöra ett län, hvadan grunderna för aflöning till Läns-styrelserna samt
deras tjenstemän och betjening sålunda syntes äfven böra ega tillämpning på Öfverståthållareembetets
epibets- och tjenstemän samt betjente, Rikets Ständers i deras ofvanåberopade
skrifvelse Uttalade åsigt icke kunde såsom giltig erkännas, särdeles om i betraktande toges,
dels, att Stockholm icke, såsom Rikets öfriga städer, vore i besittning af någon donationsjord,
af hvars afkastning de flesta städerna i riket bekostade sina styrelsers aflöning och
andra allmänna utgifter, såsom för fångvård, exekutions-väsende, m. m., dels att Stockholm
vore Hans Maj:ts Konungens residensstad och säte för Rikets Kollegier och andra högre embetsverk
samt den i grundlagen bestämda samlingsort för Rikets Ständer, genom hvilka omständigheter
Stockholm betydligt skiljde sig från Rikets öfriga städer och i flerfaldiga hänseenden icke
kunde med dessa jemföras; —att aflöningen till Öfverståthållare-embetets embets-och tjenstemän,
älvensom till dess kanslis betjente, också hitintills städse blifvit med statsmedel bestridd,
likasom intill sednare tider polisinrättningen i Stockholm hufvudsakligen blifvit med sådana medel
underhållen; samt att, vid öfvervägande häraf, och med afseende å de dryga utgifter Stockholms
stad till jemförelsevis vida högre belopp än Rikets öfriga städer måste för det allmänna
vidkännas, Öfverståthållare-embetet trodde någon förhöjning i dessa utgifter utöfver
hvad de redan utgjorde icke skäligen böra kunna för hufvudstaden ifrågakomma, men då
den vanlottade ställning, hvaruti de fleste tjenstemän och betjente inom Öfverståthållareembetet
i afseende på lönevilkor sig befunne, påkallade en af dem länge emotsedd löneförbättring,
ansåge en förnyad underdånig framställning i detta afseende nu desto hellre
böra göras, som, till följd af stegrade pris på alla lifsförnödenheter, de redan förut knappa
löneinkomsterna blifvit helt och hållet otillräckliga; varande i sådant afseende yttanden och
förslag i underdånighet afgifna, beträffande ej mindre Öfverståthållare-embetets Kansli, än
Öfverståthållare-embetets Polis-afdelning, nemligen:
J:o angående Öfverståthållare-embetets kansli.
Härvid har Öfverståthållare-embetet först, i anledning deraf, att tillförene blifvit ifrågasatt,
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JVf 1, om Statsverket 1856. 25
satt, om icke Underståthållare-tjensten eller Fogat-sysslan skulle kunna indragas, fästat
Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att Underståthållaren, hvars pligt det vore,
att jemte Fogaten handlägga det stora antal skuldfordringsmål och andra exekutiva ärenden,
hvilka i Ofverståthållare-embetets kansli förekomma, föra ordet i stadens Pröfnings-kommitté
och, i Ofverståthållarens frånvaro eller när denne är hindrad, förvalta Ofverståthållarens
embete och hans ställe företräda, fått sig ålagd en ganska betydlig tillökning i göromål,
dels genom det honom i Kongl. Brefvet den 8 Februari 1849 gifna uppdrag, att, i Ofverståthållarens
ställe, vara ständig ordförande i Direktionerna för Stockholms allmänna barnhus',
Danviks hospital samt Stockholms stads och läns kurhus, dels genom det biträde han
måste egna jemväl åt polisstyrelsen, hvars utvidgade omfång och tillökade personal numera
påkallade en vidsträcktare verksamhet, — samt att Fogaten, utom nyssnämnde befattning
med skuldfordringsmål och andra exekutiva ärendens handläggning, skulle hafva tillsyn öfver
fångvården och ådömde bestraffningars verkställande i hufvudstaden, hvilket sednare åliggande
numera, sedan stadens domstolar icke vidare besörja verkställigheten af sina utslag i
brottmål, vore lika besvärligt som ansvarsfullt; hvadan och då det häraf syntes uppenbart, att
de Underståthållaren och Fogaten tillhörande göromål gåfve dem begge full sysselsättning
och ej kunde af en enda person medhinnas, samt det icke heller vore möjligt att någon
del af dessa göromål på annan tjensteman inom Ofverståthållare-embetets kansli öfverflytta,
hema Ide embete ansåge frågan om indragning af Underståthållare-tjensten eller Fogatsysslan
böra förfalla.
I afseende å Kamererare-tjensten vid Ofverståthållare-embetets kansli, hvilken för närvarande,
på grund af Kongl. Brefvet den 16 November 1814, vore förenad med Kamererarcbefattningen
vid Öfverståthållare-embetet för Krono-uppbördsärenden, har Öfverståthållareembetet,
då genom nämnde tjensters förening den olägenhet uppkomme, att innehafvare!!
af desamma, enär Krono-uppbördsverket vore förlagdt i annan lokal än Ofverståthållareembetets
kansli, och han dessutom i egenskap af Kamererare för Krono-uppbördsärenden
vore under en längre tid upptagen af åliggandet att bevista de årliga taxerings-och pröfningskommittéerna,
för att Kronans rätt och talan dervid bevaka, icke kunde medhinna att i Öfverstå
thållare-embetets kansli tillstädesvara så träget, som behöfligt vore, —i underdånighet
hemställt, det Ivamererare-sysslan i Ofverståthållare-embetets kansli måtte, vid nuvarande
innehafvarens afgång, få förenas med Sekreterare-tjensten derstädes, hvarigenom, om 400
R:dr af Kamererarens nu innehafvande lön tillädes Sekreteraren, en, om än obetydlig, besparing
för Kronan skulle uppkomma och den fördel vinnas, att den hos Kamereraren anställde
Kammarskrifvare komme att biträda vid Sekreterare- och Aktuarie-expeditionerna,
vid hvilka ett dylikt biträde vore af behofvet särdeles påkalladt.
Jemte tillkännagifvande att för öfrigt någon indragning eller förening af tjenster inom
Ofverståthållare-embetets kansli icke för närvarande kunde tillvägabringas, bar Öfverståthållare-embetet,
vidkommande behofvet af förhöjning i lönerna på Ofverståthållare-embetets
kanslis stat, i underdånighet anfört, hurusom dessa löner ännu voro desamma, som vid den
Bih. till 11. St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 7 llcift. 4
26
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 185(1.
allmänna löneförbättringen vid 1815 års riksdag fastställdes, endast med den olikhet, att
den under lönerna beräknade spanmål, hvars minimi-värde då bestämdes till A\ R:dr för
hvarje tunna, numera blifvit dessa, likasom i allmänhet andra från statsverket utgående
löner, tillagd efter ett pris af 7 R:dr tunnan; — att under den långa tid af 40 år, som efter
lönernas bestämmande förflutit, ej allenast göromålen i Ofverståthållare-embetets kansli tilltagit
i mängd och omfång, utan äfven lefnadskostnaden blifvit dyrare och i följd deraf lönerna
alltmer otillräckliga, så att de numera på långt när ej försloge till en tarflig utkomst;
— att de flere embetsverk, som jemte Ofverståthållare-embetets kansli år 1815 erhöllo
tillökta löner, sedermera kommit i åtnjutande af ytterligare löneförbättringar, en del till
och med särskilda gånger; samt att Ofverståthållare-embetets kansli torde vara det enda
embetsverk inom hufvudstaden, hvars tjenstemän och betjente icke efter sistnämnde år blifvit
hugnade med förbättrade lönevilkor; och har Ofverståthållare-embetet, som, vid sådana
och öfriga uti Ofverståthållare-embetets år 1850 afgifna underdåniga utlåtande anförda förhållanden,
ansett det icke kunna bestridas, att ifrågavarande tjenstemäns och betjentes anspråk
på löneförhöjning grundade sig på behof, billighet och rättvisa, nu efter dessa grunder
samt med ledning af de för Hofrätterna och Rikets Kollegier samt Stockholms stads
tjenstemän gällande aflönings-stater, i underdånighet framställt följande förslag till löneförbättring
för de på Ofverståthållare-embetets kanslis stat uppförde embets- och tjenstemän
samt betjente, med undantag af Öfver ståthållaren, för hvilken, af uppgifna skäl, någon
tillökning nu icke blifvit föreslagen i hvad bemälde stat för honom upptager, eller
lön  3,120: 46. 5.
samt taffelpenningar  1,334: — — 4 454-46 5
Beträffande Under ståthållaren, som på Öfverståthållare-embetets kanslis
stat för närvarande i lön uppbär 1,548 R:dr 16 sk., med derunder
begripna 134 tunnor spanmål, hästlega 400 R:dr och hushyra 100 R:dr,
tillsammans 2,048 R:dr 16 sk., samt derjemte af staden åtnjuter såsom
taffelpenningar 1,500 R:dr, har Ofverståthållare-embetet, enär bemälde embetsman,
enligt hvad redan omförmälts, under den sednare tiden fått en
betydlig tillökning i göromål, samt då härtill komme att han, så väl på
grund af innehafvande högre värdighet som till följd af åliggandet att vid
vissa tillfällen företräda Ofverståthållarens ställe, vore för lefnadskostnaden
och representations-skyldighetens fullgörande i behof af en betydligare inkomst,
i underdånighet hemställt att, utan särskildt uppförande af hästlega eller
hushyra, lönen för Underståthållaren måtte pä stat fastställas till .... 3,000:
För Konungens Fogat, hvars inkomster utgöras af lön, med derunder
beräknade 82 tunnor spanmål, 951 R:dr 32 sk., hästlega 200 R:dr och
hushyra 66 H;dr 32 sk. tillhopa 1,218 R:dr 16 sk., har, med afseende å
denna tjenstemäns trägna och ansvarsfulla befattning, i underdånighet före
-
Transport: 7,454:46. 5.
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JVf 1, om Statsverket 1856. 27
Transport:
slagits, att lönen, utan särskildt uppförande af hästlega och hushyra, måtte
bestämmas till
I afseende på Sekreterarens inkomster, som för närvarande i lön utgöra
endast 612 R:dr 24 sk., med deri ingående 53 tunnor spanmål, har Öfverståthållare-embetet
i underdånighet anmält, att behållningen af denne tjenstemans
sportler öfverhufvud ej kunde beräknas till mera än 50 R:dr årligen;
— att den andel i lösen för resepass, som genom Kongl. Rrefvet den 15
Januari 1831 blifvit honom tillerkänd vid passexpeditionens flyttning från
Öfverståthållare-embetets kansli till poliskammaren, ifrån att för Sekreteraretjenstens
förre innehafvare hafva uppgått år 1838 till 1,346 R:dr 26 sk.
och år 1839 till 1,387 R:dr 16 sk., blifvit så minskad, att den under de
sednast lörllutna sex åren i medeltal utgjort endast 503 R:dr 8 sk.; att under
det Sekreterarens inkomster sålunda blifvit nedsatta, hade deremot mängden
af hans göromål oupphörligen stigit och hans arbete högst betydligt
ökats, bland annat, genom den förändrade organisationen af stadens Kollegier,
till följd hvaraf besvär öfver Kollegiernas utslag, i stället för att de
förut anfördes hos Magistraten, der Ofverståthållaren vanligen då deltog i
pröfningen, numera fullföljas omedelbart hos Ofverståthållaren; samt att då,
jemte dessa omständigheter, i betraktande borde tagas, att anledningen,
hvarför Sekreterare-lönen år 1815 bestämdes till så ringa belopp, otvifvelaktigt
varit den betydliga inkomst, Sekreteraren då hade i lösen förrespass,
hvilken han ensam uppbar, Öfverståthållare-embetet funne sig föranlåtet i
underdånighet hemställa, att lönen för Sekreteraren måtte bestämmas till .
Som Kamererare-tjensten vid Öfverståthållare-embetets kansli, för hvilken
lönen, med derunder beräknade 37 tunnor spanmål, utgör 432 R:dr
24 sk., nu vore förenad med Kamererare-sysslan vid Öfverståthållare-embetet
för krono-uppbördsärenden, till hvilken särskild lön funnes anslagen, och
förstnämnde Kamererare-befattning, i fall det ofvan omförmälda förslaget
om berörde tvänne Kamererare-befattningars åtskiljande och Sekreteraretjenstens
i Öfverståthållare-embetets kansli förening med Kamererare-sysslan
derstädes komme till verkställighet, skulle upphöra och Sekreteraren, för
öfvertagande af Kamererare-göromålen, åtnjuta en ersättning af 400 R:dr,
har Öfverståthållare-embetet ansett sig endast böra föreslå att för nuvarande
Kamereraren, så länge han vid tjensten qvarstår, måtte få uppföras aflöning
till belopp af
För Aktuarien, som i lön åtnjuter 289 R:dr 8 sk., med derunder inbegripne
25 tunnor spanmål, och tillika kan påräkna någon sportel-inkomst,
har Öfverståthållare-embetet, enär sistnämnde inkomst vore af osäker natur
Transport:
7,454:46. 5.
2,666: 32. —
1,600:
600:
12,321:30. 5.
28 Bil. IM 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856.
Transport: 12,321:30. 5.
och Aktnarien för sina göromål hade behof af enskildt biträde, som han
sjelf måste aflöna, föreslagit lönen till  600:
Jemte förmälan, att blott Förste Notarien hittills haft sig anslagen
lön, till belopp af 238 K:dr 6 sk. 5 rst., 20 tunnor spanmål derunder inberäknade,
men att deremot för Andre Notarien, hvilken dock från äldre
tider varit anställd och såsom ordinarie tjensteman ansedd, lön ej hittills blifvit
pä stat uppförd, har Öfverståthållare-embetet, med afseende derå att de
många notarie-göromålen icke kunde af en enda Notarie medhinnas, och
då andre Notariens bibehållande således vöre nödvändigt, i underdånighet
hemställt, att lön på stat för honom måtte anslås, och att denna lön, likasom
den för förste Notarien, i betraktande deraf att desse tjenstemän uppbära
icke obetydlig lösen för de från Öfverståthållare-embetet utgående expeditioner
i lagsökningsmål, måtte bestämmas till 600 R:dr, eller för båda
tillsammans till
1,200:
För den Kanslist, som tjenstgör hos Sekreteraren och hittills i lön,
med inberäknade 17 tunnor spanmål, åtnjutit 196 R:dr 24 sk., hvarjemte
under sednare åren, uppå Öfverståthållare-embetets tid efter annan gjorda
underdåniga framställningar, Kongl. Maj:t beviljat honom ett arfvode af 133
R:dr 16 sk. årligen, har Öfverståthållare-embetet, med hänsigt dertill att
denne Kanslist vöre i tjensten så träget sysselsatt, att hela hans tid derigenom
upptoges, i underdånighet föreslagit en lön af  600: — —
Enär behofvet af en Kanslist till biträde åt Fogaten blifvit erkändt genom
Kongl. Brefvet den 16 Februari 1842, hvaruti, likasom sedermera årligen,
medelst särskilda nådiga beslut, ett belopp af 300 R:dr blifvit till
arfvode för en sådan befattning anslaget, har Öfverståthållare-embetet hemställt,
att en Kanslist måtte till tjenstgöring hos Fogaten få på stat uppföras,
men att, enär denne tjenstemans hela tid icke kunde anses genom hans
ifrågavarande befattning vara upptagen, lönen måtte bestämmas till endast 400: — —
Kammarskrifvaren i Kamererare-kontoret, hvilken, efter Sekreterareoch
Kamererare-tjensternes förening, jemväl skulle vid kansli-göromålen hos
Sekreteraren och Aktuarien biträda och derigenom finge en ökad och trägen
sysselsättning, har af Öfverståthållare-embetet ansetts böra, i stället för
sin nuvarande lön, 146 R:dr 32 sk., hvaruti ingå 12 tunnor spanmål, undfå 400: — —
I afseende å de Vaktmästare, hvilka skola gå Fogaten tillhanda vid
fångvården samt vid kommunikationer och verkställande af utslag i brottmål,
nemligen en Öfver-Vaktmästare, som nu i lön uppbär 196 R:dr 24 sk.,
och tvänne Under-Vaktmästare, hvilka hvardera i lön åtnjuta 97 R:dr, der
Transport:
15,521:30. 5
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. J)I 1, om Statsverket 1856. 29
Transport: 15,521:30. 5
under inberäknade 17 tunnor spanmål för den förstnämnde samt 8 tunnor
för livar och en af undervaktmästarne, hvarjemte desse sednare genom
Kongl. Brefvet den 16 Februari 1842 och sedermera enligt Kongl. Maj:ts
ärligen meddelade nådiga beslut, fått sig tilldeladt ett arfvode af 50 R:dr
hvardera, har Öfverståthållare-emhetet, enär desse betjentes tjenstgöring
vore mycket trägen och mödosam samt af beskaffenhet att erfordra, jemte
utmärkt pålitlighet, redighet och ordningssinne, en bättre urskiljning samt
mera skicklighet i skrifning och handlingars läsning, än hos vaktbetjent i
allmänhet förefunnes, samt då vid sådant förhållande till desse befattningar
ej kunde erhållas fullt duglige personer, med mindre de blefve någorlunda
väl aflönade, i underdånighet föreslagit, att lönerna måtte höjas för öfver
vaktmästaren
till  300:
samt för hvardera undervaktmästaren till 240 R:dr, eller för begge tillsammans 480:
Som de i nuvarande stat upptagne 12 Exckutions-betjenter med lön
af 118 R:dr 16 sk. för hvardera, 10 tunnor spanmål derunder inbegripne,
af Öfverståthållare-embetet ansetts alltför otillräcklige för de ständigt tilltagande
göromålens bestridande, samt Exekutions-betjeningens sportelinkomster
den sednare tiden blifvit betydligt minskade, i följd hvaraf biträde
af duglige extra ordinarie Exekutions-betjenter icke heller kunde, såsom
förut påräknas, har Öfverståthållare-embetet i underdånighet hemställt, att
Exekutions-betjenternes antal måtte ökas till 16 och lönerne för hvardera
bestämmas till 200 R:dr, eller för alla tillsammans  3,200:
För de två Vaktmästare vid Kansliet, som nu hvardera i lön åtnjuta
59 ll:dr 8 sk., med inberäknade 5 tunnor spanmål, och hvilka uppgifvits
hafva trägen uppvaktning och tjenstgöring, lemnande föga tid öfrig till särskild
förtjenst, har löneförhöjning i underdånighet förslagits till 300 R:dr
för hvardera, eller för båda tillsammans  600:
Vaktmästaren vid gäldstugan, som i lön åtnjuter 97 R:dr, med derunder
inberäknade 8 tunnor spanmål, men, jemlikt Kongl. Brefvet den 25
Juli 1855, på stadens stat erhållit ett arfvode af 150 R:dr, har, med hänsigt
till denna befattnings besvärliga och ansvarsfulla beskaffenhet, ansetts
likaledes böra erhålla en påökning i lönen till  150:
Beträffande slutligen de Fyra Vaktknektar vid gäldstugan, hvilka på
Öfverståthållare-embetets stat hvardera i lön, med derunder begripne fem
tunnor spanmål, åtnjuta endast 59 R:dr 8 sk., men enligt Kongl. Brefvet
den 17 Augusti 1833 tillsvidare och intilldess en allmän reglering af Öfverståthållare-embetets
kanslis stat kunde tillvägahringas, af särskilda medel
Transport: 20,251: 30.
30
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856.
Transport: 20,231: 30. 5.
undfå tillökning i aflöningen, så att densamma uppgår till enahanda belopp
med hvad deras vederlikar vid länshäktena efter sista löne-regleringen åtnjuta,
eller 106 lt:dr 32 sk., med derunder beräknade sex tunnor spanmål,
har Ofverståthållare-embetet, enär dessa lönevilkor, om hvilkas förbättring
bemälde vaktknektar tid efter annan gjort framställning, onekligen vore
otillräckliga för vaktknektarnes utkomst, i underdånighet hemställt, att lönen
för en vaktknekt vid gäldstugan måtte blifva 166 R:dr 32 sk. och följaktligen
för fyra sådana uppföras ett belopp af tillsammans  666: 32. —
Summa Ii:ko R:dr 20,918: 14. 5.
Då den nu gällande staten för Öfverståthållare-embetets kansli för Öf
verståthållaren
och ofvannämnde embets- och tjenstemän samt betjente upptager
ett sammanräknadt penningebelopp af  11,899:28.10.
med derunder beräknade 842 tunnor spanmål, skulle således för den föreslagna
löneförbättringen erfordras ett ökadt stats-anslag af 9,018: 33. 7.
hvilket dock, i händelse den föreslagna föreningen af Sekreterare-och Kamererare-tjensterne
blefve i nåder bifallen, komme vid nuvarande Kamererarens
afgång att minskas med 200 R:dr.
2:o angående Öfverståthållare-embetets Polis-afdelning.
Efter en utredning, till ådagaläggande hurusom aflöningen af hufvudstadens
polis från början och allt intill sednare tider, då Stockholms stad åtagit
sig högst betydliga bidrag dertill, uppgående, enligt Kongl. Brefvet den 9 Mars
1850, angående förändrad organisation af hufvudstadens polis- och nattbevakning,
till icke mindre än 65,333 R:dr 16 sk. Bko, hvilket belopp, efter aflåtandet
af Öfverståthållare-embetets ifrågavarande underdåniga skrifvelse, blifvit genom
Kongl. Brefvet den 28 sistlidne Maj ökadt med 19,666 B:dr 32 sk. eller till
inalles 85,000 R:dr B:ko, hufvudsakligen varit bekostad af statsmedel, har
Öfverståthållare-embetet härvid i underdånighet anfört: att det anslag af 15,000
R:dr, som från statsverket alltsedan år 1813 utgått för polisens i Stockholm
underhåll, visserligen, då det beviljades, utgjorde en betydlig summa,
men numera, i följd af förändrade tidsförhållanden och den utvidgning af
polisen, som deraf påkallats, befunnes vara i stort missförhållande till de
betydliga bidrag hufvudstaden måste vidkännas för upprätthållande af denna
högst behöfliga inrättning; att, ehuru ansenligt stadens årliga bidrag än vore,
detsamma dock åtgått ensamt för polispersonalens aflönande och de med
hufvudstadens bevakning förenade utgifter, men icke lemnat tillgång till förbättrande
af Polismästarens samt Tjenstemännens löner, uppgående lör närvarande
till följande belopp, nemligen för
Bil. JVf 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856. 31
Polismästaren till 3,500
Sekreteraren 1,000
Registratorn 1,000
Tre Notarier, å 800 R:dr 2,400
En Kanslist  000
Två dito, ä 400 R:dr • . 800
Tvänne Kanslister vid Sekreterare-expeditionen och Anmälnings-kontoret,
å 500 R:dr för den ene och 400 R:dr
för den andre  900:
och en Magasins-förvaltare  500:
eller tillsammans B:ko R:dr 10,700:
samt att då obestridligt vore, att berörde löner på långt när icke kunde
gifva tjensternes innehafvare en tarflig bärgning eller i någon mån motsvara
deras mödosamma, maktpåliggande och med obehag förenade tjensteåligganden,
Ofverståthållare-embetet funne sig böra föreslå följande förändringar i
ofvannämnde allöningsstat för Poliskammarens tjenstemän, nemligen:
att Polismästaren, hvars befattning onekligen vore ganska vigtig och i
högsta måtto besvärlig, samt kräfde särdeles skicklighet, nit och verksamhet,
måtte i lön undfå samma belopp, som Polismästaren i Götheborg åtnjuter,
eller  4,000:
att då i afseende på Sekreteraren hos Ofverståthållare-emhetet i polisärenden
gällde detsamma, som om Sekreteraren i Ofverståthållare-embetets
kansli blifvit yttradt, och förstnämnde Sekreterares göromål blifvit i betydlig
mån ökade genom föredragning och expediering af mål rörande allmänna
fattigvården, hans lön måtte bestämmas till  1,600:
att Registratorn, som på sednare tider och till följd af Polis-korpsens
utvidgning och nya organisation erhållit högst betydligt ökade göromål genom
den honom nu tillhörande befattning med räkenskapernes förande, böters
uppbörd, fördelning och redovisning, samt polispersonalens beklädnad,
pensionering och månadtliga aflöning, måtte erhålla lönen förhöjd till . . 1,600:
dock så, att enär denna befattning, i anseende till de hopade göromål,
som dermed vore förenade, syntes behöfva fördelas på två personer, så
att den ene kunde uteslutande egna sig åt den egentliga Registrators-befattningen
samt den andre öfvertaga Kassörs- och Kamererare-göromålen, derom
Ofverståthållare-embetet ämnade göra särskild underdånig framställning,
— det nu begärda ökade anslag för Registrators-tjensten följaktligen finge
tills vidare såsom arfvode anses;
att de Tre Notarierne, hvilka otvifvelaktigt hade besvärligare tjenst
Transport:
7,200:
32
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856.
Transport: 7,200:
göring än Notarierne i Stockholms Rådstufvurätt, som i lön nu åtnjuta
800 R:dr och derjemte företrädesvis egde utsigter till befordran vid stadens
många embetsverk, måtte uppföras till en lön af 1,200 R:dr hvardera,
eller tillsammans  3,600:
hvarjemte i underdånighet föreslagits för
En Kanslist, tjenstgörande hos Sekreteraren  800:
En d:o, med åliggande att emottaga anmälanden och föra diarier öfver
anlända resande och dem som ombyta boningsställen . . . 600: — —
En d:o, tjenstgörande hos Registratorn och biträdande honom vid hans
göromål  800:
En d:o, med åliggande att föra diarium och flere andra anteckningar . 600:
En d:o, för fånglistors upprättande, förande af anteckningar rörande
straffade personer, mantalsförteckningars inregistrerande, m.
m., samt med skyldighet att likasom de öfrige Kanslisterne
verkställa renskrifning
600:
En Förvaltare af magasinet, der anhållna varor och persedlar emotta
gas
och förvaras  600:
samt slutligen för en person , som vid inträffande förfall för Polismästaren
förordnas att hans embete förrätta, ett arfvode af . 1,000:
Summa B:ko R:dr 15,800: — —
hvadan den nu föreslagna lönetillökningen för Poliskammarens tjenstemän skulle erfordra
bidrag af statens medel till belopp af omkring 5.000 R:dr.
Efter att sålunda hafva i underdånighet afgifvit förslag till reglering af tjenstebefattningar
och löner vid Öfverståthållare-embetets Kansli och hos Öfverståthållare-embetet för
Polisärenden, har Öfverståthållare-embetet i underdånighet anhållit, att nådig proposition
måtte till Rikets nästsammanträdande Ständer aflåtas om beviljande af de till berörde lönreglering
erforderliga högre anslag, utgörande för Öfverståthållare-embetets kansli 9,018
R:dr 33 sk. 7 rst och för Poliskammaren 5,000 R:dr, eller tillsammens årligen 14,018 R:dr
33 sk. 7 rst B:ko, dervid Öfverståthållare-embetet tillika hemställt, att ej mindre den för
polisverkets embets- och tjenstemän begärda förhöjning i deras löner, 5000 R:dr, än hvad
som föreslagits såsom aflöning för de 16 Exekutions-betjenterne, 2 Vaktmästare vid
Kansliet samt Vaktmästaren och 4 Vaktknektar vid gäldstugan, tillsammans 4,616 R:dr
32 sk. B:ko, måtte i nåder ställas till Öfverståthållare-embetets disposition.
Statsrådet tillstyrkte, att de upprättade nya lönestaterna måtte till antagande hos Rikets
Ständer föreslås, endast med följande förändringar:
att tillökning i det nu till 12 bestämda antalet af löner för Exekutions-betjenter icke
må ega rum; att
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JYS 1, om Statsverket 1856.
33
att de för tvänne Kanslister i Poliskammaren till 800 R:dr B:ko åt hvardera föreslagna
löner bestämmas till 1,000 R:dr Riksmynt, och
att det med 1,000 R:dr B:ko föresiagna arfvode för Polismästare-vikariat å staten icke
upptages; hemställande Statsrådet i öfrigt att, i händelse löneförhöjningarne varda beviljade,
i afseende pä pensionsrätten må gälla enahanda grunder, som i allmänhet vid nu förevarande
statsreglering blifvit fastställda.
l:o Statskontorets underdåniga skrifvelse af den 28 sistlidne Augusti, deruti, till åtlydnad
af föreskriften i Kongl. Brefvet den 31 förutgångne Januari, angående ny lönereglering
för lands-statens tjenstemän och betjente och sedan Kongl. Maj:t den 28 sistlidne Maj beslutat
i nåder föreslå Rikets Ständer att boställs-räntorna vid sådane landsstats-boställen,
för hvilka dessa räntor nu vore Kronan behållna, från och nied år 1858 (inge till boställsinnehafvarne
på lön anordnas emot afdrag af deremot svarande belopp utaf deras kontanta
aflöning, Statskontoret i underdånighet öfverlemnat nya, med iakttagande af detta nådiga
beslut upprättade förslag till löningsstater för tjenstemän och betjente vid landsstaten, uti
hvilka stater lönerne blifvit utförda i Riksmynt och, så vidt möjligt varit, i jemna tal eller
med uteslutande af ören, hvarjemte iakttagits, att anslagen till löneförhöjning för landsstaterna
och till landsstaternas lönereglering blifvit, efter den i nåder fastställda fördelning
deraf på de särskilda landsstaterna, sammanförda med de äldre anslagen, äfvensom att
den kontanta aflöningen, i stället att upptagas under en mängd olika titlar, nu fördelats i
allenast lön och tjenstgörings-penningar, dock så, att anslagen af rotefrihets-afgiften och
forseilöns-ersättningen, såsom hittills, uti staterna erhållit särskilda kolumner. För öfrigt
hade Statskontoret i underdånighet anfört: att enligt Kongl. Brefvet den 31 sisth Januari,
skulle aflöningen efter de af Kammar-kollegium och Statskontoret föreslagna nya löningsstater
komma att öfverstiga anslagen med ett belopp af 311 R:dr 9 sk. 3 rst. Banko, eller
i Riksmynt
4GG: 79 ören.
att när härtill lades:
1:0 den åt Länsbokhållaren i Skaraborgs län i nåder beviljade löne
-
2.o den Landträntmästaren i Jönköpings län tillkommande lönefyllnad 150: —
3:o den tillökning, hvartill nuvarande vaktbetjents-personal i Upsala
och Stockholms län, en Länsman, i Nerike och Landskanslisten i Gefleborgs
län vore personligen berättigade utöfver blifvande löner på ordinarie
åjandtéstaten.
fyllnad
100:
stat, utgörande omkring
000:
4:o det belopp, hvarmed de kontanta lönorna uti de nu uppgjorda förslags-staterna,
till följd af summornas jeinnande, kommit att öfverstiga de
förra anslagen, eller
• •
24: 32.
tillsammans Riksmynt 1,401: 11.
Bih. till R. St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 7 lläft.
5
34 Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M i, om Statsverket 1856.
Transport: 1,401: 11.
men i stället afräknades de af Kollegierna föreslagna 3 nya Länsmanslöner,
nemligen för Motala distrikt af Östergöthlands län, för Stranda härads norra
distrikt af Kalmar län och för Loos socken i Stora Kopparbergs län, hvilka
löner, enligt nådig föreskrift, blifvit ur staterna uteslutna, uppgående till . 1,350: —
så utgjorde återstoden, eller riksmynt 51: 11.
det belopp, hvarmed aflöningen, efter nu föreslagna stater, skulle komma att öfverstiga
tillgångarne, hvilken obetydliga brist dock lätteligen kunde fyllas af de å anslagen uppkommande
besparingar; anmälande Statskontoret slutligen, att beloppet af de boställsräntor, som
vore Kronan behållna och om hvilkas öfverlåtande till vederbörande boställsinnehafvare nådig
proposition komme att till Rikets Ständer aflåtas, utgjorde tillsammans 2,345 R:dr 33
ören Riksmynt.
2:o. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Östergöthlands län underdåniga memorial
af den 31 sistlidne Maj, angående behofvet af vissa ändringar i den af Kongl. Maj:t den 31
Januari detta år fastställda lönereglering för landsstatens tjenstemän och betjente; i hvilket
afseende Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hufvudsakligen anfört: att det af Rikets sednast
församlade Ständer vid anslaget af 77,000 R:dr R:ko till landsstats-löneregieringens verkställande
fästade och af Kongl. Maj:t antagna vilkor, angående de indelta lönernas utbytande
mot kontanta aflöningar, jemte andra samtidigt inträdda förhållanden försämrat en stor del
af landsstats-tjenstemännens ställning; — att skillnaden mellan det för löneregleringen antagna
medel-markegångspriset för de tio åren 1845 till och med 1854 och framdeles blifvande
medel-markegångspris blefve allt större ju längre ett förbättradt sätt för markegångens
bestämmande varit gällande, enär spantnålens värde på det hela vore i stigande;
— att äfven extra inkomsterna lidit betydlig minskning, hvilken dock känbarast drabbat
Kronofogdar och Häradsskrifvare; — att löneförhöjning för landsstats-tjenstemännen i alla
grader vore behöflig med hänsigt till de stegrade prisen på lefnadsförnödenheter, göromålens
tilltagande mängd och i följd deraf ökade utgifter för en del tjenstemän i och för
tjensternes bestridande; — att, sedan ett allmännare välstånd inträdt, Landssekreteraren
knappt kunde påräkna hälften af den expeditionslösen, som förut utgjorde hans väsendtligaste
inkomst, hvilket äfven visade sig deraf att supplikmålens antal, som utgjorde i medeltal:
åren 1843—47: 5,805 och
» 1848—52: 3,954,
nedgått » 1853—55 till 3,427, under det Lands-sekreteraren
måste afstå en del af sin lön till fyllnad i Länsnotariens, samt hålla sig minst tre extra biträden;
— att Landskamereraren äfven måste hålla tre extra biträden, äfvensom Kronofogdar
och Häradsskrifvare hade behof af ständigt skrifvarebiträde och finge årligen vidkännas
kostsamma resor för mantalsskrifningar, taxeringar, uppbördsmöten, skattläggningar, syner,
m. m., för hvilka resor utgifterna, genom ökad skjutslega, tid efter annan blifvit förhöjde;
— att ingen landsstats-tjensteman kunde såsom behållning af tjensten påräkna en aflöning,
motsvarande den nya aflönings-statens nog knappa minimum, än mindre hvad som vore
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JH 1, om Statsverket 185ti. 35
nödvändigt för att äfven med ganska ringa anspråk fylla eget och familjs lefnadsbehof;
— att, vid lönevilkorens bestämmande för tjensteman, denne måste jemföras med de samhällsklasser,
som stöde honom närmast i umgänge, bildning och lefnadsvanor, så att han
ej nödgades afsäga sig alla beqvämligheter och medel till ädlare njutning, hvarå de ega anspråk;
— att beräkningens verkställande efter annan grund vore icke blott orättvis mot
tjenstemannen, som nedlagt kostnad och mödor samt ofta underkastat sig stora försakelser,
för att förvärfva nödiga insigter, utan skulle leda till skada för staten, då hvar och en
med större duglighet antingen icke beträdde eller snart öfvergåfve en bana, der inga andra
behof än daglönarens erkändes såsom oundgängliga, medan Hypotheks-föreningar, Bank-bolag
m. fl,, till och med enskilde personer, åt sine tjenstemän och biträden erbjöde vilkor, som
medgåfve tillfredsställandet af lifvets högre behof och någon gång öfverstege den högsta
lön, en statens tjensteman kunde vinna; — att detta missförhållande så mycket skarpare
framträdde, som den i enskild tjenst varande, mer än den offentlige tjenstemannen, kunde
lämpa sina utgifter efter tillgångarne, oberoende af andras anspråk, hvilka i viss mån måste
tillfredsställas, så vida ej tjenstemannen skulle förlora i inflytande och aktning, och
möjligen nedsjunka til! en ställning, oförenlig med uppfyllandet af hans kall. På grund
häraf har Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreslagit, att lönerna måtte bestämmas till följande
belopp, extra inkomster deri inberäknade:
För
Landssekreteraren
(1,500 R:dr extra inkomster deri inbegripne) B:ko R:dr 3,666:
32.
—
»
Landskamereraren
3,666:
32.
—
Landträntmästaren
2,666:
32.
—
»
Länsbokhållaren
666:
32.
—
Länsnotarien
666:
32.
—
»
Landskontoristen .
500:
—
—
»
Landskanslisten
500:
—
—
»
1 Vaktmästare
300:
—
—
»
1 d:o
300:
—
—
»
Kronofogdar . .
2,000:
—
—
Häradsskrifvare
1,600:
—
—
»
Länsmännen . .
500:
—
—
hvarjemte Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hemställt att, såsom ett oundgängligt vilkor
för betryggandet af landsstats-tjenstemännens framtida bergning, de löner, som äro eller
varda anslagna, måtte förvandlas till spanmål, hälften råg och hälften korn, och kontant
lösen för hvarje år få lyftas qvartalsvis efter de nästförutgående 10 årens medel-markegång,
och att proposition måtte till Rikets Ständer aflåtas om ersättning till Kronofogdarne och
Häradsskrifvarne för den minskning i bevillningsprovision och debetsedelslösen, som de under
nuvarande statsreglering fått och få vidkännas, hvilken ersättning syntes för hvarje år
kunna bestämmas för provisionen till minst hälften och för debetsedelslösen till en tredjedel
af hvad desse inkomster för åren 1847—1849 i medeltal utgjort, enligt de till Civil-departementet
ingångna uppgifter.
36 Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. M i, om Statsverket 1856.
I anledning häraf hafva Kammar-kollegium och Statskontoret den 30 sistlidne Juli afgifvit
infordradt underdånigt utlåtande, och dervid hufvudsakligen yttrat, att, då Landstatstjenstemännen
måste afstå bina indelningar emot oföränderliga penningeanslag, de icke
komme i åtnjutande af den förhöjning i värde, som de uti indelningarne ingående hufvudräntepersedlar
undergå, utan komme denna endast staten tillgodo, hvaremot tjenstemännen
sjelfve finge betala sina förnödenheter efter dessa förhöjda varuvärden och derigenom komme
i sämre belägenhet än andre med indelta löner försedda tjenstemän, hvilka få uppbära sina
indelningar efter ett hvarje ur bestämdt medel-markegångspris, enligt 1 § i Kongl. Kungörelsen
den 11 Maj 1855, — hvilket ofördelaktiga förhållande icke uppvägdes af någon
motsvarande fördel för dem, hvilkas inkomster antagits uppgå till det för landsstats-löneregleringen
fastställda minimi-beloppet. De minskningar i extra inkomster, som uppkommit:
för Landskamererare, Kronofogdar och Häradsskrifvare derigenom att bevillningen efter
2:a Art. blifvit nedsatt till hälften och för löntagare till en tredjedel af hvad den förut
utgjort, utan att procent-beloppet för taxeringen, uppbörden och kontrollen ökats; för Kronofogdar
och Häradsskrifvare genom heslutet vid 1851 års riksdag om utbyte mot karta
sigillata af af- och tillträdesafgiften till Krigsmanshus-kassorna vid köp och transporter af
rusthåll, hvarigenom provisionen för debitering och uppbörd af denna afgift förlorats; samt
för Häradsskrifvare särskildt derigenom att lösen för debetsedlar nedgått i den mån bevillningen
minskats, hade vid löneregleringen i så måtto blifvit iakttagne, att bland extra
inkomsterne bevillnings-provisionen beräknats blott till hälften och debetsedelslösen till två
tredjedelar af förra beloppet samt provisionen å Krigsmanshus-afgifterna uteslutits; men för
de Heste tjenstemän hade inkomsterne det oaktadt uppgått till det för hvarje tjenstegrad
förutsatta minimum, och ersättning för de förringade inkomsterne alltså ej blifvit dem meddelad,
hvadan Kollegierna, såvida dessa minimi-belopp komme att bibehållas, ansåge rättvist
och billigt att de tjenstemän, som genom berörde, på löneregleringen inverkande omständigheter
förlorat i inkomster, erhölle ersättning, hvartill förslag af Kollegierna tillika afgifvits.
Kollegierna ansågo deremot för sin del betänkligt att nu föreslå ändring i den så nyligen
fastställda löneregleringen för landsstaten, så vida ej skulle antagas, att omständigheterna
efter sista riksdagen i så hög grad förändrats, att grunderna för berörde lönereglering redan
borde ölvergifvas. Den oväntade prisstegringen å aila lefnadsförnödenheter hade dock
redan inträdt då stadfästelse å löneregleringen meddelades, och det vore ännu omöjligt
att förutse, huruvida denna på alla löntagare ofördelaktigt inverkande stegring vore af öfvergående
beskaffenhet eller hotade att blifva varaktig. 1 förra fallet kunde en tillfällig
förhöjning af inkomstbeloppen med vissa procent synas ändamålsenlig, i det sednare måste
sådan förhöjning blifva bestående. De nu väckta förslagen om löneförhöjningar, ehuru till någon
del föranledda af varuvärdenas stigande, afsåge dock egentligen bestämmande af helt
nya grunder för lönebeloppen, som blifvit föreslagna vida högre, än blott detta stigande
gjorde nödvändigt.
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856. 37
Beträffande särskildt de af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande fiir de olika tjenstemännen
föreslagna lönebelopp, hafva Kammar-kollegium och Statskontoret anfört: att, i afseende på
Landssekreterarne, den åsigt blifvit af Kongl. Majit gillad, att de, med färre undantag, och
såvida löne-anslagen till Länsnotarier och lönetillökning för Landskanslister beviljades, icke
vore i behof af lönetillökning, hvarföre endast för Landssekreterare i fyra län tillökning
äskades, under antagande af ett minimi-belopp för dem af 1,666 R:dr 32 sk. B:ko. I de
nya löner och löneförhöjningar, som blifvit anslagne åt Länsnotarier och Landskanslister,
hade Landssekreterarne att finna en verklig löneförhöjning för sig sjelfva, då de nu kunde
bespara så mycket af sina enskilda bidrag till nämnde tjenstebiträde!), som motsvarade
dessa nya eller förhöjda löner, hvarjemte en annan förbättring i inkomst vunnits genom den
nya expeditionstaxan. Landssekreterarens i Östergöthlands län inkomster skulle med den
nu för honom föreslagne lönen, och om hans inkomst af expeditionslösen, i och lör sista
löneregleringen uppgifven till 4,250 R:dr 32 sk., åter komme att uppgå till detta belopp,
stiga till lika höjd med statens högsta cmbetsmäns. Ehuruväl detta ej vore att beräkna såsom
ren behållning, syntes dock, äfven om afdrag för utgifter i tjensten gjordes, missförhållandet
vara för stort emellan det fastställda och det nu föreslagna aflöningsbeloppet; och
då en löneförhöjning ej billigtvis kunde göras för denne Landssekreterare ensam, hvars inkomster
borde anses ganska tillräckliga för hans embetsställning, utan borde utsträckas äfven
till Landssekreterarne i öfriga länen, funne Kollegierne sig böra afstyrka bifall till framställningen
i denna del. För Landskamerer ar en i detta län vore i 1855 års stat upptaget ett
inkomstbelopp af 2,988 R:dr 34 sk. 11 rst., således vida öfverstigandet det för tjensten antagna
minimum, 2,000 R:dr B:ko. Då Landskamererare vore jemförlig med Kamererare i Kammar-kollegium,
och för dessa icke begärts högre lön än 2,100 R:dr B:ko, oaktadt de måste
bo i hufvudstaden, der iefnadskostnaden vore högre, syntes än mindre lämpligt att öka
Landskamererare-lönen till 1,000 R:dr mer än hvad för Ledarnöterne i Kollegium blifvit föreslaget;
och ehuru en brutto-inkomst af 1,666 R:dr 32 sk. och äfven af 2,000 R:dr B:ko
för Landskamererare nu för tiden borde anses för låg, vore dock skillnaden emellan dessa
summor och hvad nu föreslagits för stor och tillökningen för litet påkallad från ett län, der
tjenstemännen hade bland de bästa inkomsterna. Enär, jemlikt Kongl. Maj:ts beslut, Landträntmästares
minimi-inkomst skulle utgöra i allmänhet 1,500 R:dr och i de tre nordligaste
länen 1,333 R:dr 16 sk. B:ko, men inkomsten för Landträntmästaren i Östergöthlands
län vore upptagen till 2,412 lt:dr 19 sk. 9 rst., och han i allmänhet borde kunna utan
biträde fullgöra sina åligganden och, vid behof af tillfälligt biträde, sådant från Landskontoret
erhålla, samt inkomsterna vid tjensten i det närmaste kunde anses såsom behållning,
emedan expenserna dervid icke vore betydliga, funne Kollegierna sig böra tillstyrka, att för
närvarande måtte få bero vid hvad om Landträntmästare-lönen vore stadgadt. Som Länsnotarie-belättningarne
nu först blifvit, från enskilda biträden åt Landssekreterarne, förvandlade
tili ordinarie tjenster, och såväl Notarier, sorn Länsbokhållare, Landskanslister och
Landskontorist er vöre naiurliga, på de liesta ställen oundgängliga ombud för orternes invånare
vid Landshöfdinge-embetena och äfven i högre instanser, samt deraf droge inkomst,
38 Bil. JVs 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Ni 1, om Statsverket 1856.
ansåge Kollegierna ej skäl, att för dessa tjenstemän för närvarande tillstyrka ytterligare löneförhöjning,
likasom tillökning i lönerna för vaktbetjeningen för närvarande ej syntes nödig,
enär densamma alltid borde ega tillfälle till extra förtjenster. 1 afseende åter å Kronofogdarne
och Häradsskrifvarne, nu uppförde till en minimi-inkomst, de förre af 1,200 ll:dr
och de sednare af 1,000 R:dr, erkände Kollegierna giltigheten af de skäl, som anförts för
löneförhöjning åt dem, enär lönerna för dessa tjenster ej kunde anses såsom ren behållning,
utan derifrån måste afgå högst väsendtliga belopp, hvaribland företrädesvis för skrifvarebiträde
och resor i allmänna ärenden, som gjorde återstoden alldeles otillräcklig, i nämnde
tjenstemäns samhällsställning, för äfven den tarfligaste utkomst; hvadan i underdånighet föreslogs,
att proposition till Rikets Ständer måtte aflåtas om löntiliökning för Kronofogdarne
med 400 R:dr och för Häradsskrifvarne med 333 R:dr 16 sk. B:ko. Genom den åt Länsmännen
föreslagna löntillökning ansåge Kollegierna större fordringar göras på staten, än
som rättfärdigades af desse tjenstemäns bildning, samhällsställning och beskaffenheten af
deras tjenstgöring. För staten vore väl af vigt att ifrågavarande polistjenstemän vore pålitlige,
duglige och bergade; men de borde genom enskilda lofliga uppdrag kunna till sin
bergning bidraga; och då, i anseende till talrikheten af denna tjenstemanna-korps, hvarje
tillökning för densamma medförde jemförelsevis betydlig utgift för Statsverket, samt Länsmännen
inom icke så lång tid successivt erhållit löneförhöjningar, hemställde Kollegierna,
om ej till en framtid borde öfverlemnas om någon ytterligare förhöjning kunde vara af behofvet
påkallad. Slutligen hafva Kollegierna förklarat sig icke kunna tillstyrka, att nu särskildt
till förmån för landsstaten må återinföras det af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
föreslagna aflöningssättet, eller lönernas bestämmande i spanmål, hvilket just i sednare tider
öfvergifvits.
3:o. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Upsala län underdåniga skrifvelse den 28
sistlidne Juni, med öfverlemnande och förordande af underdåniga ansökningar:
a) af Landträntmästaren i länet O. E. Wallin, som uppgifvit, att den för löneregleringen
upprättade uträkning å Räntmästare-lönen i detta län efter 10 års medium utvisade
något mer än 1,500 R:dr, hvari dock ingick remisslage å undsättningsmedel och krigsrusningstkostnader,
hvilka förekommit under vissa år, men sedermera upphört. Då ordinarie lönen
rore bestämd till 930 R:dr och återstoden i 1,500 R:dr skulle fyllas af remisslage och provision
å stämpladt papper, men sådant nu till mindre belopp åtginge, kunde inkomsterna
icke till sistnämnde summa uppgå; hvadan och enär en tjensteman med familj icke kunde,
om än på det tarfligaste sätt, i Upsala lefva för mindre än 2,000 R:dr B:ko, anhållits, att
proposition till Rikets Ständer måtte aflåtas om anslag för afhjelpande af de uppkomna
missförhållandena; och
b) af samtlige Kronofogdar, Häradsskrifvare och Länsmän i länet, hvilka i underdånighet
anhållit om förbättring i sina vilkor, helst dessa genom sednaste löneregleringen
blifvit ytterligare försämrade och, efter afdrag af utgifter för tjensten, ej skulle af minimilönebeloppen
kunna påräknas större behållning, än 453 R:dr 16 sk. för en Kronofogde och
323 R:dr 16 sk. för Häradsskrifvare, samt särskilda inkomster af kommissioner för or
-
Bil. Jtt 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1856.
39
ternas invånare nu vore långt mindre än fordom; i hvilket afseende föreslagits, att, utom
provisioner, lönerna måtte bestämmas till följande minimi-belopp, nemligen:
För Kronofogde B:ko R:dr 1,716: 32.
» Häradsskrifvare  » 1,446: 32.
» Länsman  » 966: 32.
4:o. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Malmöhus län underdåniga memorial,
deruti, med öfverlemnande af en utaf länets samtlige Kronofogdar, Häradsskrifvare och
Länsmän ingifven ansökning om löneförbättring, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, jemte
vitsordande af deri gjorda uppgifter och tillstyrkande af hvad sökt blifvit, hvad öfrige landsstatstjenstemännen
i länet angick i underdånighet anfört: att, i anseende till den högre lefnadskostnaden,
ökade göromål, minskade tillfallen till enskilda kommissioner och uppdrag,
minskning i provisioner m. m., desse tjenstemän i allmänhet vore i stort behof af förbättrade
vilkor; att, ehuru Landssekreterarens inkomster nedgått genom förminskning i antalet
af lagsökningsmålen, som 1853 utgjorde 7,633, men sistlidne år endast 3,827, han
likväl genom nya expeditionstaxan i andra hänseenden vunnit förbättring, hvadan lönetillökning
för honom ansåges icke kunna begäras; att deremot Landskamerer aren, som hade i säker
inkomst endast 659 R:dr 24 sk., men måste för de betydligt tilltagande göromålens skötande
sjelf aflöna två extra biträden, ej kunde, efter afdrag af utgifter för tjensten, påräkna
större behållning af sina inkomster än 1,900 R:dr B:ko, hvarföre hemställdes, att
hans kontanta lön, utan inberäkning af sportler, måtte bestämmas till 1,666 R:dr 32 sk.
B:ko; att Länsbokhållare-lönen borde höjas till 800 R:dr B:ko; att Länsnotariens lön af
staten borde så ökas, att han ensamt derpå kunde hafva tarflig bergning; att, då Landskontoristcn
hade mindre tillfälle än Landskanslisten till förtjenst genom enskilda uppdrag,
åtminstone den förres löne-inkomst syntes böra höjas till 500 R:dr B:ko; varande af ofvanberörde
sökande, hvilka uppgifvit att behållningen af minimi-lönebeloppen, efter afdrag af
utgifter för tjensten, kunde beräknas för Kronofogde till endast 368: 16, för Häradsskrifvare
till 168: 16 och för Länsman till 150 R:dr, föreslagna, utom provisioner, följande lönebelopp
såsom oundgängliga:
För Kronofogde B:ko R:dr 1,800: •—
» Häradsskrifvare  » 1,600: —
» Kronolänsman  » 666: 32.
5:o. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Stockholms län underdåniga skrifvelse af
den 19 nästlidne September, hvaruti, med hänsigt till omöjligheten förlandsstats-tjenstemännen
i länet, att af deras löneinkomster, sådana de genom sista löneregleringen bestämdes,
vinna tarflig utkomst, och enär tjenstemännen i de lägre graderna vid Landskansliet och
Kontoret ej kunde påräkna någon ledighet för beredande af biförtjenster, hvilket äfven vore
förhållandet med vaktbetjenterne, Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreslagit, med inberäk
-
40 Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. jn 1, om Statsverket 1850.
ning af extra inkomster tili lika belopp, som legat till grund för sednaste lönereglering, föl
-
jande lönebelopp:
För Landssekreteraren B:ko R:dr 3,333: 16.
» Landska mereraren  » 3,333: 16.
» Landträntmästaren  » 2,333: 16.
» Länsbokhållare:!  » 666: 32.
» Länsnotarien . . .
» 666: 32.
» Landskontoristen  » 500: —
» Landskanslisten  » 500: —
» Landsgevaldigern (såsom nu) .... » 420: —
» 1 ordinarie Vaktmästare  » 300: —
» 1 d:o d:o  » 300: —
» 1 extra d:o  » 133; 18.
» Kronofogdarne  » 2,000: •—
» Expeditionsfogde!! i Färentuna härad . . » 666: 32.
» Häradsskrifvarne
» 1,600: —
» Länsmännen  » 500: —
hvarförutan blifvit bemstäldt: att Iönerne måtte bestämmas i spanmål, men betalas i kontant
efter medelmarkegången för nästföregående 10 år, och att proposition måtte allåtas till
Eikets Ständer om ersättning åt Kronofogdar och Häradsskrifvare för minskningen i bevillnings-
m. fl. provisioner samt debetsedels-lösen.
6:o. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Kalmar län underdåniga skrifvelse af den
21 sistlidne Juli, innefattande framställning om behofvet af lönetillökning för landsstatens
tjenstemän och betjente inom nämnde län samt tillökning i bemälde tjenstemäns antal, i
hvilket afseende hufvudsakligen föreslagits: att, i anseende till göromålens årligen tilltagande
mängd, ytterligare en Landskanslist oell en Landskontorist måtte få antagas med löner pä
stat; att lönerna måtte höjas för Länsnotarien och Länsbokhållare!! till 666 E:dr 32 sk. för
hvardera, för Landskanslist och Landskontorist tili 500 lt:dr för hvardera, för 2:ne Vaktmästare
till 300 R:dr för hvardera, för Kronofogde till minst 1,600 lt:dr, för Häradsskrifvare
till minst 1,400 B:dr samt för Länsman tili 500 lt:dr, allt banko; — att Landssekreterarens,
Landskainererarens, Landträntmästaren* samt Kronofogdars och Häradskrifvares löner
mätte få utgå med årlig beräkning af de indragna löningsräntorna till det belopp, hvarmed
desamma till Kronan utgöras, och tillägg af ersättning för lorsellön å spanmålen
Kammar-kollegium och Statskontoret, häröfver hörde, hafva åberopat sitt öfver dylika
framställningar af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Östergöthlands och Upsala län
redan afgifna underdåniga utlåtande, med tillägg, att som den innevarande år vidtagna löneregleringen
vore definitiv och bestämde landsstats-tjenstemännens antal lika öfver hela riket,
saknade
Bil. M 5 till Kongl. Mafits Ndd, Prop. M I, om Statsverket 1856. 41
saknade Kollegierna anledning att häruti för Kalmar län tillstyrka ett undantag, helst en för detta
län beviljad tillökning sannolikt skulle framkalla enahanda anspråk från flera af de större
länen och egentligen vore att betrakta såsom en indirekt löneförhöjning för Landssekreteraren
och Landskamereraren;— — — — — — — — — — — — — —
7:o. Kongl. Maj:ls Befallningshafvandes i Jönköpings län underdåniga memorial af
den 12 sistlidnc Augusti, med framställning om behofvet af löneförbättring för de vid landsstaten
derstädes anställde tjenstemän och betjente, af hvilka en del vid sednaste lönereglering
fått sina löner förminskade genom indelta räntornas ersättning med penningar efter ett
visst medel-markegångspris och genom nedsättning af åtskilliga uppbörds-provisioner. Till afhjelpande
af detta behof hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreslagit, dels att ett visst
minimum af inkomst måtte bestämmas för hvarje särskild tjenstegrad, och att hvad som
deruti brister årligen finge fyllas af staten, för hvilket ändamål ett förslags-anslag borde af
Rikets Ständer ställas till Kongl. Maj:ts disposition och Kongl, Majit sedermera efter hvarje
års slut tilldela en hvar den inkomst-fyllnad, som honom för det nästförutgående året borde
tillkomma på grund af specifik uppgift å tjenstemännens alla under detsamma hafda inkomster
och utgifter i och lör tjensten, hvilken uppgift skulle af Kongl. Maj-.ts Befallningshafvande
granskas och till rigtigheten bestyrkas, — dels ock att det hvarje tjensteman sålunda
tillkommande minimi-belopp, med hänsigt till befattningarnes vigt och ansvarighet samt de
oundgängliga utgifterna vid ett derefter lämpadt lefnadssätt, måtte bestämmas till åtminstone
följande:
För Landssekreteraren B:ko R:dr 3,000: —
»
Landskamereraren ........
»
3,000: —
Landträntmästaren .......
»
2,400: —
»
Länsbokhållare!! och Länsnotarien . . .
»
1,000: —
))
Landskontoristen och Landskanslisten
»
000: —
»
Kronofogde
»
2,000: —
))
Häradsskrifvare
»
1,000: —
»
Länsman
»
800: —
deruti inbegripen boställs-afkastning, äfvensom inkomst af procenter och provisioner, expeditionslösen,
bötesandelar, m. m.; hvarjemte för hvardera vaktbetjenten föreslagits en lön af
300 R:dr B:ko.
Uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande hafva Kammar-kollegium och Statskontoret
åberopat sina förra yttranden i likartade frågor. Beträffande förslaget att Staten skulle garantera
hvarje landsstats-tjensteman en viss minimi-inkomst, som, efter granskad uppgift af
hvad han det föregående året i lön och extra inkomster åtnjutit, skulle af statsverket under
det påföljande fyllas, så enär beloppet af de extra inkomsterna aldrig kunde till fullo kontrolleras
och en sådan granskning i allt fall skulle medföra mycket besvär samt möjligen
påkalla särskild ersättning åt de tjenstemän, som dermed måste sysselsättas, ansågo KolleBih.
till B. St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Åfd. 7 Höft. 6
Vi Bil. JTI 5 till Kongl. Maj:ts Xåd. Prop. M 1, om Statsverket 1S5(>.
gier na sig böra afstyrka nådigt bifall härtill, så mycket helre, suni vissa extra inkomster
berodde af tjenstemännens egen drift och skicklighet samt allmänhetens förtroende, men genom
berörde garanti den mindre verksamme kunde komma att i tillskott af staten åtnjuta
lika stor inkomst, som en annan mera driftig genom nit i tjernsten förvärfvat.
8:0. En ytterligare underdånig skrifvelse af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Jönköpings
län af den 9 sistlidne September, med öfverlemnande af Kronolänsmännens i nämnda
län till Kongl. Majit ställda underdåniga ansökning att en lön på stat af 800 Hidr Iliko,
boställs-afkastningen deruti inberäknad, måtte varda Länsmännen tillerkänd, enär dessa tjenstemäns
bestyr årligen ökades och större delen af deras inkomster åtginge på de ständiga
resor de, utan ali slags ersättning, måste i tjensteärenden löretaga.
9:o. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Gottlands län underdåniga memorial af
den 23 sistlidne September, med bifogande af en underdånig ansökning utaf samtlige landsstats-tjenstcmännen
i länet, utom Landssekreteraren och Landskanslisten, om förbättring i
deras lönevilkor, i anseende till den så betydligt ökade lefnadskostnaden; hemställande sö
-
kanderne att lönerna måtte bestämmas:
För Landskamereraren, oberäknadt sportlerna, till B:ko R:dr 2,200: —
» Landträntmästaren  » 2,000: —
» Kronofogde, oberäknadt sportlerne  » 1,800: —
» Häradsskrifvare, d:o d:o
» 1,500: —
» Länsbokhållaren  >, 1,000: —
» Länsnotarien, inbegripen den andel i lösen, som Landssekreteraren
skall till honom afstå  „ 1,000: —•
» Landskontoristen  » 666: 32.
» Länsman, som har boställe .  » 616: 32.
» JD:o, utan boställe  » 666: 32.
10:o. Kongl. Maj.-ts Befallningshafvandes i Westmanlands län underdåniga skrifvelse
af den 29 sistlidne September, med öfverlemnande och förordande af Kronofogdarnes, Häradsskrifvarnes
och Länsmännens i nämnda län underdåniga ansökning att såsom minimilön
måtte anslås:
För Kronofogde, lön, boställs-afkastningen inberäknad, B:ko R:dr 1,500:
» resepenningar och expenser ... » 200:
» skrifvarhjelp ........ » 300:  9 000.
» Häradsskrifvare, lön, boställs-afkastningen inberäknad,
» 1,200:
» resepenningar och expenser ... » 200:
» skrifvarhjelp  » 200: } C0{).
» Länsman, lön, boställs-afkastningen inberäknad, » 400:
» resepenningar och expenser ... » 100: rnft.
med bibehållande för Kronofogdar och Häradsskrifvare af nu utgående provisioner och
Kil. JK 5 till Kongl. Maj:!t Nåd. Prup. JK 1, »m Statsverket 19i>tf. 4S
ersättningar; hvarjemte Kongl. Maj:ts Befallningshafvande tillika föreslagit, att lönerna mätte
höjas:
Fiir Landssekreteraren till
» Landskamererare!)
» Landträntmästaren ......
» Länsbokhållare!! och Länsnotarien .
» Landskontoristen och Landskanslisten
3,606: 32.
3,666: 32.
2,660: 32.
666: 32.
500: —
dock att i de lör Landssekreteraren, Landskamererare!! och Landträntmästaren föreslagna
lönebelopp skulle ingå deras extra inkomster, beräknade till lika belopp, som vid sista löneregleringen
antogs; hemställande Kongl. Maj:ts Befallninghafvande slutligen, att anslag
matte beredas lör bestridande till fullo af kostnaderna för de i länet utgående allmänna
kungörelsers och påbuds tryckning, så att skillnaden mellan nu å stat anslagne 100 R:dr
B:ko och den verkliga kostnaden icke måtte behöfva utgå genom bidrag af landsstatens
tjenstemän.
ll:o. Kongl. Maj:ls
af den 25 sistlidne September, med öfverlemnande och förordande af
a) länets landsstats-tjenst emans gemensamma underdåniga ansökning om tillsättning af
ytterligare en Landskanslist och en Landskontorist vid länsstyrelsen, samt om förhöjning i
lönerna till följande belopp:
För Landssekreteraren (utom expeditionslösen) lön B:ko R:dr 2,500:
resepennmgar
Landskamereraren (utom expeditionslösen m. 11.
extra inkomster) lön . . . .
resepenningar
Landträntmästaren
Länsnotarien
Länsbokhållaren
Förste Landskanslisten
Andre d:o
Förste Landskontoristen
.
Andre d:o
Förste Vaktmästaren
Andre d:o
133: 16. —
2,666: 32. —
133: 16. —
2,633: 16.
2,800
2,500
1,000
1,000
500
400
500
400
333
300
16: —
Kronofogde (oberäknad ersättning för borttagen Lappfogdenäst)
lön
resepenningar
Häradsskrifvare, lön
resepenningar . \ .
2,200:
133: 16. —
2,000:
100:
2,333: 16. —
2,100:
44 Bil. jyi 5 till Kongl. Maja i Nåd. Prop. JW /, om Statsverket 18511.
För Länsman i kustlandet, lön , . 600:
« resepenningar  66:32. —
» D:o i Lappmarken, lön . . . . . 400:
» resepenningar ....... 50: ^-q.
Såsom skäl har åberopats: att ingen landsstats-tjensteman i Norrbotten har boställsjord
att bruka, hvadan alla måste till höga pris hyra rum; — att prisen i Norrbotten vore
utomordentligt höga å alla lifsmedel; — att klimatets hårdhet påkallade behof af mycket
ved; — att, i anseende till länets stora vidd, 937 qvadratmil, resorna voro utomordentligt
dyra; — att som i länet funnes ett stort antal odisponerade kronomarker samt nvbyggen och
kronohemman, och kronans samt enskildes egor ännu på de flesta ställen lågo i samfällighet,
häraf påkallades en mängd åtgärder, som i andra orter af riket ej ifrågakomme; — att
resorna, i anseende till de obanade vägarne, voro mycket besvärliga och dyra, hvilket genom
åtskilliga vid ansökningen fogade beräkningar blifvit bestyrkt.
b) Särskilda skrifter af de tre Kronofogdarne, rörande den s. k. Lappfogdenästen,
hvilken inkomst gått förlorad för dem i följd af löneregleringen den 31 sistlidne Januari; —
12:o. En af Kronofogdar, Häradsskrifvare och Länsmän i Westerbottens län ingifven
underdånig ansökning att, med afseende å de höga lefnadskostnaderna inom nämnda
län och de dryga omkostnaderna vid resor inom de vidsträckta tjenstgörings-distrikten, samt
enär sökanderne icke hade några boställen sig anslagna, Kongl. Maj:t måtte täckas på det
sätt reglera deras lönevilkor, att Kronofogdarne och Häradsskrifvarne måtte, sedan deras i
och för tjensten hofda omkostnader blifvit betäckta, hafva i behåll:
Kronofogde
B:ko K:dr 1,200:
Häradsskrifvare  » 1,000:
samt att Liinsmanslönen må utgöra minst » 666: 32. —
13:o. En af landsstats-tjenstemänncn och vaktbetjente vid länsstyrelsen i Westerbottens
län ingifven underdånig ansökning om tillsättning af ytterligare en Landskanslist och
en Landskontorist derstädes, samt vidtagande af så beskaffad ändring i sednaste löneregleringen,
att lönerna måtte uppgå:
För Landssekreteraren till . . .
. . . B:ko R:dr 3,000
»
Landskamereraren ....
3,000
»
Landträntmästaren ....
2,000
»
Länsnotarien
1,000
»
Länsbokhållaren
1,000
»
Förste Landskanslisten . .
* >>
666
»
Andre d:o . .
500
»
Förste I.andskontoristen . .
666
»
Andre d:o . .
500
Bil. Jtf 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Jtt /, om Statsverket 185G. A 5
» Förste Vaktmästaren ...... » 333: 16. —
» Andre d:0
» 266:32. —
samt att, örn möjligt, spanmål mätte till större eller mindre del komma att ingå i landsstatens
löner.
14:o. Landssekreterarens, Landskamerer ar ens, Landträntmästarens samt Kronofogdarnes
och Häradsskrifvarncs i Elfsborgs län underdåniga ansökning att, i stället för nu
bestämda kontanta löner, komma i åtnjutande af löner, som nu oell för framtiden mot
svarade
den indelning, hvilken Konung Carl XI förunnat landsstats-tjenstemännen både i afseende
å löner och boställen, der dessa finnas anslagna, sålunda att de förra anvisades att
utgå i enlighet med 1684 års varuvärden, på sätt § 71 i 1845 års riksdagsbeslut bestämmer,
inom Elfsborgs län och Dahlsland efter markegångspris å länets räntetitlar, spanmål
och smör, hälften af hvardera, samt att de sednare få innehafvas, såsom hittills, endast mot
utgörande af hemmanets ränta och onera; — anhållande sökanderne, att denna fråga, oberoende
af förslaget om nödig löneförhöjning för landsstaten, måtte till afgörande vid nästa
riksdag af Kongl. Maj:t genom nådig proposition till Rikets Ständer framläggas.
15:o. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Wester-Norrlands län underdåniga memorial
af den 16 sistlidne Augusti, deruti, med förord, öfverlemnats en af samtlige landsstatstjenstemännen
i länet, på i allmänhet anförda skäl och omständigheter, samt på grund af
bifogade uppgifter och uträkningar, gjord underdånig ansökning:
l:o att deras löner måtte på följande sätt bestämmas:
För Landssekreteraren (inberäknadt resepenningar,
200 R:dr) . . . .
B:ko R:dr 3,333: 16. —
n Landskamereraren, d:o .
» 3,333: 16. —
» Landträntmästaren  » 2,333: 16. —
» Länsbokhållare!)
» 1,000: —
» Länsnotarien  » 1,000:
» Landskontoristen
» 666:32. —
» Landskanslisten
» 666:32. —
» Förste Vaktmästaren
» 500:
» Andre d:o ........ » 400:
» 3 Kronofogdar, å 2,333: 16, inberäknadt resepenningar,
200 R:dr för hvardera ... » 7,000: — *—
» 3 Häradsskrifvare, å 2,000 R:dr, inberäknadt
resepenningar, 200 R:dr för hvardera . . » 6,000: — —
» 25 Länsmän, å 1,000 R:dr, inberäknadt resepenningar
å 133: 16. för hvardera ... » 25,000:
2:o. Att, i anseende till göromålens betydligen tilltagande mängd vid länsstyrelsens
särskilda departement, en Andre Landskontorist och en Andre Landskanslist, med 500
R:dr B:ko lön för hvardera, måtte varda å staten uppförda;
46
Bil. JM 5 till Kongl. Maj:ts Ndd. Prop. JW l, om Statsverket 185(>.
3:o. Att efter deri nya grund för lönen, som kunde komma att blifva gällande, ersättning
retroaktivt måtte beredas för den förlust, som enligt bifogad och verificerad uträkning
år 1855 tillskyndats indelningshafvarne genom indelningarnes borttagande;
4:o. Att spanmål till större eller mindre del måtte komma att i lönerna inbegripas;
5:o. Att kontanta expensmedlen för Landskontoret 21 R:dr och Landskansliet 16R:dr,
jemte ersättningen för tryckningskostnader, gemensamt 100 R:dr, allt Ranko, måtte indragas,
och godtgörelse fiir dylika umgälder i stället anvisas att utgå efter behöriga räkningar;
och
6:o. Att pensionsbeloppen för Iandsstats-tjenstemännen vid uppnådd 65 års ålder måtte
varda bestämda till likhet med de verkliga lönerna.
Kammar-kolleginm och Statskontoret, hvilkas underdåniga utlåtande häröfver blifvit
infordradt, hafva uti skrifvelse den 17 sistlidne September tili hufvudsaklig del åberopat
sina öfver andra likartade framställningar afgifna, här ofvan omförmälda yttranden, och
ytterligare, i anledning af den nu giorda ansökningen, tillagt: att, då genom den fastställda
nya lönestaten ej allenast samtlige tjenstemän och betjente inom Wester-Norrlands län kommit
i åtnjutande af det för hvarje tjenstegrad bestämda lönebelopp, utan äfven Landssekreteraren,
Landskamereraren och Landträntmästaren erhållit löne-inkomster, öfverstigande de för
dessa tjenstegrader bestämda minima, samt det, i strid med hvad den underdåniga ansökningen
innehåller, visade sig, ej blott att Landssekreteraren och Landskamereraren i löneinkomster
(expeditionslösen inberäknad) redan åtnjöte mer än hvad, jemlikt Statskontorets
åberopade förslag till ny löne-reglering för detta embetsverk, blifvit med högst 2,333: 16
och minst 2,000 R:dr för dess Kamererare och Sekreterare föreslaget, utan ock att deras
löneförmåner uppginge, hvad Landssekreteraren beträffar, utöfver det fiir Ledamöterne i
Statskontoret begärda högsta lönebelopp 3,000, och, hvad Landskamereraren vidkommer, till
den för nämnde Ledamöter begärda lägsta löne-inkomst 2,666 R:dr 32 sk. Banko, funne
Kollegierna sig böra afstyrka bifall till förevarande ansökning i den utsträckning, sorn deråt
gifvits; men enär äfven inom Wester-Norrlands län lönerna för Kronofogdar och Häradsskrifvare
onekligen vore otillräckliga, helst boställen för desse tjenstemän der saknades,
hemställdes, att ifrågavarande löner måtte höjas till 1,600 R:dr för de förre och 1,333 R:dr
16 sk., allt Banko, för de sednare; — att sökandernes begäran om retroaktiv ersättning för
den förlust, som för år 1855 tillskyndats Iandsstats-tjenstemännen genom indelningarnes indragande,
icke syntes böra till nådigt afseende föranleda, helst frågan, huruvida Iandsstatstjenstemännen
inom berörda län må hafva varit berättigade att sina indelta löningsräntor
för år 1855 sjelfve uppbära, redan förut varit Kongl. Majits nådiga pröfning underställd,
och Kongl. Majit, enligt nådigt bref den 20 Februari innevarande år, med afseende å de af
Kammar-kollegium och Statskontoret i ämnet anförde förhållanden, funnit framställningen
icke böra vinna nådigt bifall; — att så väl för tryckningskostnader, som för bestridande af
öfriga förefallande extra utgifter, anslag redan blifvit genom särskilda författningar länsstyrelsens
tjenstemän inom detta län medgifna, utom de under Landssekreterare- och Landskamererare-lönerna
beräknade 16 R:dr och 21 R:dr såsom ersättning för skrifmaterialier
Bil. M 5 lill Kongl. Maj:tu Nåd. Prop. JYi 1, om Statsverket 1856.
47
meri då göromålen vid länsstyrelserna i allmänhet, under sednare tider, obestridligen tilltagit
i betydlig mån mot förr, och behofvet för dem af skrifmaterialier i följd deraf ökats,
ansåge Kollegierna sig ega grundad anledning tillstyrka, att de enligt Kongl. Brefvet den 10
Oktober 1851 för tryckning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes kungörelser bestådda 100
Hulr måtte vid hvarje länsstyrelse ökas till 200 R:dr Banko, till lika fördelning mellan
Landssekreteraren och Landskamererare!!, och nådig proposition till Rikets Ständer aflåtas
om uppförande å stat af de sålunda för hela riket erforderliga 2,400 R:dr; hvaremot Kollegierna
icke funne lämpligt, att ifrågavarande utgifter skulle efter räkning godtgöras, emedan
beloppet af sådant ersättnings-anslag '»lefve alltför obestämdt och svårighet mötte att kontrollera
räkningarnes riktighet och utgifternas rätta belopp; — samt att, hvad pensionsbeloppen
anginge, Kollegierna, enär ej mindre med rättvisa än statens värdighet öfverensstämde,
att tjensteman, som i statens tjenst användt sin bästa ålder och styrka, må sättas
i tillfälle att vid upphunnen högre lefnadsålder och med försvagade krafter lemna sin befattning
utan att blifva i saknad af nödig utkomst för återstående lifstid, men dels de för
Landssekreterare, Landskamererare, Landträntmästare, Kronofogdar, Häradsskrifvare och
Länsmän nu bestämda pensioner, jemförde med de vid tjensterna anslagna löner, icke vore
i ofvanberörda afseende fullt tillräckliga, hvarigenom också sällan inträffade, att landsstatstjensteman
vid den upphunna pensionsåldern toge afsked, dels ock billigheten fordrade, att
öfrige landsstats-tjenstemän. som nu icke hade pensionsrätt sig tillerkänd, blefve med sådan
hugnade, funne sig böra tillstyrka, att Kongl. Maj:t genom nådig proposition måtte
föreslå Rikets Ständer att, under iakttagande af de för pensionsrätt å indragningsstaten i
allmänhet stadgade vilkor, årliga pensioner vid afskedstagande! blefve för nedannämnde
landsstats-tjenstemän bestämda till följande ökade belopp, nemligen Landssekreterare och
Landskamererare 1,666 R:dr 32 sk., Landträntmästare och Kronofogdar 1,200 R:dr, Häradsskrifvare
1,000 R:dr och Länsmän 300 R:dr, samt Länsbokhållare, Länsnotarie^ Landskontorister
och Landskanslister tillförsäkrades årliga pensioner, i belopp motsvarande de dem
på stat anslagna löner.
16:o Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Orebro län underdåniga skrifvelse af den
1 denna månad, hvaruti Kongl. Maj:ts Befallningshafvande föreslagit, att landsstats-tjenstemännens
i länet löner måtte bestämmas, med inberäkning af extra inkomster till uppgifna
belopp, sålunda:
För Landssekreteraren . .
« Landskamereraren . .
« Landträntmästaren . .
« Länsbokhållaren . .
« Länsnotarien ....
« Förste Landskontoristen
« Andre d:o
« Förste Landskanslisten
« Andre d:o
B:ko R:dr 3,6G6: 32.
« 3,066: 32-
« 2,666: 32.
« 800: —
« 800: —
« 500: —
« 333: 16.
« 500: —
« 333: 16.
48 Bil. M 5 till Kongl. Maj.is Ndd. Prop. M 1, om Statsverket ISöti.
För en Vaktmästare B:ko lt:dr 300: —
» en dito
» 300: —
» Kronofogdarne
» 2,000: —
» Häradsskrifvarne  » 1,666: 32.
» Länsmännen  » 500: —;
hvarjemte blifvit i underdånighet anfördt och hemstäldt: att, i anseende till göromålens
ökade mängd, två biträden å Landskansliet och två å Landskontoret vore behöfliga; att vid
förslagets uppgörande tagits i beräkning, dels att de lägre gradernes tjenster lemnade tid
och tillfälle till åtskilliga bi-inkomster, dels att innehafvarne af desamma endast en kortare
tid i yngre åren dervid qvarstadnade innan de till högre och mera indrägtiga befattningar
befordrades, hvadan atlöningarne för deni upptagits till jemförelsevis ringa belopp; att genom
lagsökningsmålens aftagande Lands-sekreterarens förut hufvudsakliga inkomst af lösen numera
knappast uppginge till en tredjedel af förra beloppet, hvarföre billigheten fordrade, att
den Länsnotarien tillerkände rätt till andel i Lands-sekreterarens extra inkomster upphörde;
att lönerna måtte blifva bestämda i spanmål, hälften råg och hälften korn, att utgå i penningar
qvartalsvis efter 10 förutgångna års medel-markegångspris; samt att, då de til! skrifmaterialier,
ved, ljus och tryckningskostnader anvisade belopp blefve mer och mer otillräckliga
samt fordrade betydliga tillskott af Landssekreteraren och Landskamereraren, förenämnde
utgifter hädanefter måtte, efter räkning, af staten godtgöras till det belopp, hvartill
de verkligen uppgå.
17:o. Kongl. Maj.ts Befallningshafvandes i Stora Kopparbergs län underdåniga
skrifvelse af den 6 innevarande månad, med förslag, att landsstats-tjenstemännens löner
måtte bestämmas till följande belopp, nemligen:
För Landssekreteraren B:ko Il:dr 3,000: —
» Landskamereraren  » 3,000: —
» Landträntmästaren
» 2,000: —
» Länsbokhållaren .
» 800: —
» Länsnotarien
. » 800: —
» Landskontoristen .... .... » 500: —
» Landskanslisten  » 500: —
» 1 Vaktmästare
. . . » 300: —
» 1 dito .
» 300: —
» Kronofogdarne ......... » 2,000: —
» Häradsskrifvarne
. » 1,600: —
» Länsmännen
» 500: —
hvartill såsom skäl anförts: att, vid bestämmande af tjenstemännens löner, borde afses ej
blott de oundgängligaste lefnadsbehofven, utan ock öfriga deröfver höjda behof, hvilka landets
seder gjort gällande inom andra samhällsklasser med samma lefnadsvanor och på samma
bildningsgrad som tjenstemannen; att ingen af landsstats-tjenstemännen inom länet vore med
boställe
Bil. JM 5 till Kongl. May.ts Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 185G. 49
bostäHe försedd; att i de föreslagna lönebeloppen extra inkomster ej vore inberäknade, enär,
efter Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes åsigt, hvarje tjensteman borde tillförsäkras viss lön,
oberoende af de tillfälliga, utom all beräkning liggande omständigheter, som bestämde de
extra inkomsternas större eller mindre belopp, och dessa inkomster, beräknade såsom godtgörelse
för vissa, tid efter annan tillkomna, tjensterna ej ursprungligen tillhörande göromål,
i allmänhet utginge i den mån samma göromål ökas eller minskas; att Landssekreterarens
extra inkomster af expeditionslösen, m. m. dessutom vore till beloppet så föränderliga, att,
då de under åren 1847—1849 i medeltal uppgingo till 4,847 R:dr 45 sk. 7 rst., desamma
under är 1855 utgjorde blott 1,959 R:dr 22 sk.; och att de ringare extra inkomster, som
tillfalla en del andra landsstats-tjenstemän, endast kunde anses utgöra en skälig tillökning
utöfver ordinarie lönen; hemställande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i öfrigt att lönerna
mätte bestämmas i spanmål, liksom spanmålsräntan inom länet, till ^ råg och § hafre, och
utbetalas i kontant efter 10 års medel-markegångspris, samt att proposition till Rikets Ständer
måtte allåtas om ersättning åt Häradsskrifvarne för minskningen i debetsedelslösen med
| af hvad berörde lösen enligt ingångna uppgifter för åren 1847—1849 i medeltal utgjort.
18:o. Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Gefleborgs län underdåniga memorial af
den 8 denna månad, med öfverlemnande och förordande af samtlige landsstats-tjenstemännens
i länet underdåniga ansökning, att nådig proposition till Rikets Ständer måtte aflåtas
om ytterligare anslag till en mot göromålen och den höga lefnadskostnaden någorlunda svarande
löneförhöjning för bemälde tjenstemän, äfvensom att, dåden nuvarande, öfverklagade
stegringen å varuprisen började år 1855, den löneförhöjning, som kunde varda medgifven,
måtte beräknas och utgå från och med nämnda år.
Derefter anförde Herr Departements-chefen i underdånighet:
»Då, vid öfverläggningarne i Statsrådet i fråga om uppgörandet af statsreglerings-propositionen
till Rikets år 1853 sammanträdande Ständer, jag fann mig föranlåten att hos Eders
Kongl. Maj:t göra underdånig framställning om behofvet af en allmännare lönereglering för
landsstaten, enär landsstats-tjenstemännens göromål visat sig vara i betydligt tilltagande och
deras redan förut knappa lönevilkor blifvit för de oundgängligaste behofven otillräckliga i
anledning af ökade lefnadskostnader, anhöll jag, uti mitt den 9 November samma år till
Statsrådets protokoll afgifna underdåniga utlåtande, att få fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga
uppmärksamhet på de svårigheter, som dittills mött för genomförandet af en dylik reglering.
Jag anförde i sådant afseende: att, sedan Kongl. Maj:t, med anledning af Rikets Ständers
vid 1823 års riksdag i ämnet gjorda underdåniga hemställan, under den 13 November 1828
aflåtit en på Kammar-kollegii och Statskontorets förslag hufvudsakligen grundad proposition,
angående förnyad lönestat för bemälde tjenstemannakorps, meddelade Rikets Ständer under
den 4 Januari 1830 till svar, att som för verkställigheten af en allmän och vidsträckt förBih.
till B. St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 7 Haft. 7
50 Bil. JYi 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JYs l, om Statsverket 1856.
bättring i landsstats-tjenstemännens löner, på sätt i nåder blifvit föreslaget, skulle erfordras
ett ökadt årligt anslag till ej mindre belopp än 153,123 Ridr 32 sk. 11 rst. B:ko, Rikets
Ständer, i saknad af tillräckliga tillgångar, funnit sig föranlåtne att tills vidare uppskjuta berörde
reglering, hvadan endast några partiela löneförhöjningar beviljades och ett årligt anslag
af 8,000 R:dr anvisades, i ändamål att de Länsmän, hvilkas löner icke uppgingo till
100 R:dr B:ko, inberäknadt boställs-afkomsten, skulle erhålla skillnaden såsom lönefyllnad;
— att den 27 Januari 1840 ett nytt förslag i ämnet blef till Rikets Ständer allåtet, till
svar hvarå Rikets Ständer anmälde, att som angelägenheten fordrade, att största sparsamhet
i statsutgifter iakttoges, hvarmed icke stod tillsammans anvisandet af den summa af omkring
120,000 R:dr, som för regleringen erfordrades, Rikets Ständer ansåge sig icke kunna
vidtaga någon annan åtgärd i anledning af den nådiga framställningen, än att 40,093 Ridr 9
sk. 1 rst. beviljades, för att till 200 R:dr fylla de länsmanslöner, hvilka dertill icke uppgingo;
— att vid 1844 och 1845 års riksdag endast ett årligt anslag af 6,000 R:dr beviljades
till förbättrande af Kronofogdars och Häradsskrifvares lönevilkor; — och slutligen att,
sedan Eders Kongl. Majit vid 1847 och 1848 års riksdag låtit förelägga Rikets Ständer ett
af Iiommitterade för beskattningsväsendets förenkling upprättadt förslag till allmän lönereglering
för landsstaten, nämnde förslag, under åberopande af statsverkets dåvarande disponibla
tillgångars inskränkta belopp, icke heller af Rikets Ständer bifölls. Vid betraktande af de
svårigheter, som sålunda under en längre tidrymd mött för erhållande af nödiga anslag till
löneförhöjningar för landsstaten, ansåg jag mig nödsakad i underdånighet tillstyrka, att det
ytterligare bidrag till landsstatens lönereglering, hvilket oundgängligen måste hos Rikets Ständer
begäras, måtte inskränkas till det allra yttersta. Med gillande af denna, utaf Statsrådets
öfriga ledamöter biträdda åsigt, behagade Eders Kongl. Majit uti Sin nådiga proposition
af den 16 November 1853, angående statsverkets tillstånd och behof, af Rikets Ständer begära,
att för verkställande af landsstatens lönereglering efter de af Eders Kongl. Majit antagna,
för Rikets Ständer då jemväl framlagda grunder, och med Eders Kongl. Majit förbehållen
rätt att dervid iakttaga de smärre jemkningar, hvilka möjligtvis funnes af omständigheterna
påkallade, måtte såsom reservations-anslag uppföras en rund summa af 77,000 Ridr Biko.
Den förbättring i landsstatens ekonomiska belägenhet, som genom Rikets Ständers bifall
till Eders Kongl. Majit.s berörda framställning bordt uppkomma, har beklagligen i väsentlig
mån motverkats genom den dyrhet å de flesta lelnadsförnödenheterna, hvilken, när den
nådiga propositionen beslöts, visserligen börjat, men sedermera betydligen tilltagit och numera
hotar att allt vidare fortfara. För en del af landsstats-tjenstemännen har dessutom,
i följd af nuvarande höga markegångspris, det beslut, Rikets Ständer i sammanhang med anslaget
till landsstats-Iöneregleringen fattade om de indelta lönernas indragning i utbyte mot
kontanta allöningsanslag, redan medfört en minskning i den inkomst de eljest haft att påräkna;
och denna minskning kominer att tilltaga i samma mån som markegångspriscn ökas.
Det var med afseende härå, som, när den 22 November 1855 frågan om antagligheten
af Rikets Ständers nyssnämnde förbehåll vid statsanslagets beviljande blef inför Edårs
Kongl. Majit i underdånighet föredragen, Eders Kongl. Majit behagade förklara det hafva
