# ID: svediakorp-gov2285
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 117,859
# sentences: 3,042
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
riu,
aåTOiiM ra&»8v&Dn>na8
PROTOKOLL
VID
Iia^tlina Rik8ilag;eii 3 NI ack holm
Åren 1856' 1851 och 1858.
- -*§31 SS3**"
FÖRSTA SAMLINGEN.
If Afdelningen*
Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner och Skrifvelse)', jemte
Utdragen af de inför Kongl. Maj:t uti Stats-Rådet
i ämnet Jorda Protokoll.
Mm mm.
-
.
... .
. .
KONGL. MAJ:TS
Nådiga
lill
RIKETS STÄNDER,
angående
Statsverkets tillstånd och behof;
Gifven Stockholms Slott den 30 October 1856.
STOCKHOLM,
TYPOGRAFISKA FÖRENINGENS BOKTRYCKERI, 1856.
' • : : i ■ ■•■■■
Kongl. 3Jaj:ls Nåd. Vrop. N:o I, om Statsverket t Soli.
O
]%:© t.
Ank. till Exp. Utsk. d. 5 Nov. 1856.
Iiongl. Maj:ts Nådiga Proposition till Rikets Ständers Stats-Ulskott,
angående Statsverkets tillstånd och behof; Gifven Stockholms
Slott deri 50 Oclobcr 1856.
Kongl. Majit, som det enligt Grundlagarne tillkommer att för Svenska folkets
ånyo samlade Representanter i Nåder framlägga Statsverkets nuvarande tillstånd
och behof, har ansett sig dervid böra på följande sätt beräkna Statens
årliga ordinarie oell extra ordinarie inkomster.
Ordinarie eller Ständiga InkoniHter:
1 :o. Ordinarie Räntan och den Kronan behållne så kallade AfradsSpanmålen,
hvilken sednare hittills upptagits såsom en särskild Statsinkomst, men
i följd af den verkställda skatteförenklingen icke behöfver mera än öfriga i den
ordinarie räntan ingående persedlar, skiljas från nämnde ränta, varda följaktligen
numera sammanräknade under en gemensam rubrik.
Den af Rikets Ständer, vid sednaste Riksdag, till 1,676,490 R:dr R:ko
upptagna andel af ordinarie räntan, som är till vissa tjenstemän, Stater och Inrättningar
indelt och således icke inverkar på beräkningen af tillgångarne för öfrige
Statsbehof, har, från och med 1852, då, genom öfverflyttningar af vissa
verks och kassors inkomster, den indelta anparten minskades och den kronan behållna
ökades, utgjort i medeltal af tre år 2,032,891 R:dr B:ko och kan, efter
afdrag af de, genom Landtstatens lönereglering, från och med år 1855 till Kronan
ingående löningsräntor, omkring 183,000 Ridr B:ko, tills vidare beräknas
till B:ko Ridr 1,800,000 eller Riksmynt Ridr  2,700,000: —
Den till Statsverket inflytande eller Kronan behållna delen
af ordinarie ränta och afrads-spanmål tillsammans beräkna
Transport
2,700,000: —
Hill. lill 11. St. Vrot. 1836 $ 1837. / Sami. 1 Afd, I Haft. 1
4
Kongl. Majus Kihl. Prog. N:o /, om Slulsvcrlcet ISIIIi.
Transport
cles af Rikets sednast församlade Ständer till 9GS,000 R:dr B:ko
och utgjorde är 1850 .... B:ko R:dr 926.7GG: —
185
1852 dä den Kronan behållna delen, såsom nyss
är nämndt, ökades  1,062,199: —
1853  B:ko R:dr 1,198,880: —
och 1854  B:ko R:dr 1,178,267: —
När till medeltalet för de tre sistnämnde åren, 1,146,449: —
R:dr B:ko eller Riksmynt R:dr  1,719,674: —
läjrsas Landtstatens från och med år 1855 till
Oc
Kronan ingående löningsräntor  274,500: —
och ifrån summan  1,994,174:
afdrages det belopp, hvarmed Salpeterhjelpen
i Småland och Södermanland är calculerad att
genom sitt förändrade utgående minskas . . . 25,500:
att Riksmynt R:dr 1,968,674: ——
äro hvad som enligt sednaste årens erfarenhet skulle af denna inkomst-titel
inflyta, och då de höga inarkegångspriserna för åren
.1851 —1855 äfven komma att ingå i inedelmarkegångarne under
nästa Statsregleringsperiod; så anser Kongl. Majit den Kronan
behållna del af ordinarie ränta och afradsspanmål med säkerhet
kunna upptagas till ,
Då för öfrigt erfarenheten visat, att restantiernas hittills
brukliga bokföring såsom särskild inkomst-titel medför åtskilliga
olägenheter vid uppgörandet och granskningen af Kronans räkenskaper,
varda de restantier, som äro att till ordinarie räntan
hänföra, här tillagda med
2:o. Tionde-Spa/imalen, så vidt den är till vissa Tjenstemän,
Stater och Inrättningar anvisad, beräknades af Rikets
Ständer vid sednaste Riksdag till 104,414 tunnor å 6 R:dr 32
sk. B:ko tunnan, men utgjorde efter ofvannämnde öfverflytt!)ing
af vissa indelningar, under åren 1852 —1854 i medeltal 104,536
tunnor, med markegångsvärde af 87 3,873 R:dr B:ko eller efter
de nya Mått- och Mynt-systemen, 658,577 kubikfot och 1,310,810
Jfcdr Riksmynt värde. Efter afdrag af 1,229 tunnor eller 7,743
2,700,000
1,900,000
12,000
Transport 4,612,000
Kongl. Majus 1Varf. /'rop. N:o I, om Statsverket ig§C.
Transport
kubikfot, sorn förr varit till Lands-Staten anvisade, men numera
äro Kronan behållne, kan denna indelta spanmål beräknas i
rundt tal till 650,000 kubikfot, hvilka, med afseende dera, att
värdet för åren 1851—1854 varit i medeltal 8 R:dr 82 sk.
lor tunnan och fortfarande håller sig högt, upptagas, efter ett
pris af 8 R:dr 19 sk. 2§ rst. för tunnan eller 2 R:dr Riksmynt
för kubikfoten, till
Den Kronan behållna delen af tiondespanmålen, hvilken
vid 1854 års Riksdag upptogs till 18,200 tunnor å 6 R:dr 82
sk., har utgjort år 1850 tunnor 17,200,
år 1851 » 17,208,
år 1852,
efter förutnämnde indragningar
till Kronan, » 18,429,
år 1853 » 18,630,
år 1854 n 18,689,
således i medeltal under de tre sistnämnde åren 18,583 tunnor
eller 1 17,072 kubikfot. Efter tillägg af berörde, till LandsStats-Tjenstemän
förut anslagna 7,743 kubikfot kan denna inkomst-titel
beräknas till 125,000 kubikfot, motsvarande, efter of
vannämnde
pris af 2 R:dr Riksmynt,
3:o. Tionde-Spanmåls lösen efter bestämda priser, beräknad
vid förra Statsregleringen till 4,400 R:dr B:ko, har i
medeltal under åren 1850—1854 uppgått till 4,489 R:dr B:ko,
och kan lämpligen antagas till oförändradt belopp, eller
4:o. strrendemedel af Kungsgårdar och andra kronolägenheter,
beräknades vid sednaste Riksdag till 160,000 R:dr
B:ko, men hafva, efter öfverflyttning af de till vissa verk m. 11. tillförene
ingående arrendemedel, under åren 1852, 1853 och 1854
uppgått, efter medeltalsberäkning, i penningar till 42,199 R:dr
B:ko eller Riksmynt  63,299:
och i spanmål till 19,419 tunnor eller 122,340 kubikfot,
motsvarande 177,945 R:dr B:ko eller Riksmynt 266,917:
hvartill komma de under denna titel hänlörliga restantier,
ungefär  8,000:
tillsammans Riksmynt 338,216:
4,612,000
1,300,000
250,000
6,600
Transport 6,168,600
6
Kongl. Majus Nåd. Prop. N;0 I, om Statsverket 1 SÖ C.
Transport
så att här kunna skäligen utföras
5:o. Silfva'tionde, Myntar elon och Slagskatt, upptagne
i nuvarande Riks-Stat. till 10,500 R:dr, hafva i medeltal understigit
detta belopp och beräknas nu till
6:o. Kopparränta?!, sorn beräknades vid 1854 års
Riksmöte till 82,000 R:dr B:ko, har utgått
år 1850 med 655 Skepp:d, försålda till 83,080 R:dr
» 1851 -—- 636 — — 82.591 »
„ 1852 — 632 — — 89,636 »
„ 1853 — 621 — — ,100,037 »
„ 1854 — 663 — — 116,228 »
i medeltal med 642 Skepp:d, försålda till 94,314 Rdr.
Men då häraf icke mindre än 464 Skepp:d belöpa sig på Fahlu
Bergslag, hvars afrad för Stora Kopparberget blifvit, med samtycke
af Rikets sednast församlade Ständer, genom Kongl. Maj:ts
Nådiga Beslut den 19 December 1855 nedsatt från hvart 10:de
till hvart 30:de Skepp:d af årliga tillverkningen, bör Statsinkomsten
häraf för åren 1858—1860 icke skäligen beräknas högre
än till
7 :o. Tionde- och 11 ammar skatts jern beräknadt vid sednaste
Statsreglering till 47,600 R:dr B:ko för det förra och
94,500 för det sednare, har under åren 1850—1854 i medeldeltal
utgjort, tionde-tackjernet, som under denna tid utvisat en
nästan oafbruten minskning, 12,331 Skepp:d, med ett värde,
enligt räkenskaperne, af ..... B:ko R:dr 88.304:
och hammarskattsjernet, hvars myckenhet och värde
under tiden omvexlat, 6476 Skeppul, uppgående i
värde till  102,770:
tillsammans B:ko R:dr 191,074.
Redan i den Nådiga Propositionen, som Kongl. Majit den 16
November 1853 afgaf till Stats-Utskottet. angående Statsverkets
dåvarande tillstånd och behof, fästades Rikets Ständers uppmärksamhet
på jernhandteringens bekymmersamma ställning och
behofvet af eftergift utaf denna handterings under lyckligare omständigheter,
och helt andra förhållanden, uppkomna beskatt
-
Transport
6,168,600: —
308,000: —
15,000: —
70,000: —
6,561,600: —
kongl. Maj:ls Nåd. /'rop. N:o •/, om Statsverket, t Söt!.
Transport 0,501,000
ning. Sådan eftergift bereddes också derigenom, att tiondetackjernsskatten,
enligt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
den 18 Oktober och Kongl. Maj:ts Nådiga kungörelse den 14
November 1854, blef, från och med år 1855, nedsatt med en tredjedel
af förut varande beloppet eller till hälften af det belopp,
hvartill denna skatt ursprungligen varit för hvarje hytta bestämd.
Men redan före denna lindring i tackjernsbeskattningen
hade Fullmägtige i Jern-Kontoret, med åberopande af BruksSocietetens
uppdrag, gjort underdånig framställning, bland annat,
derom att tillverkningen af Stång- och Manufakturjern, äfvensom
den del af tackjernsblåsningen, hvilken bedrifves utom bergslag
och för hvars idkare Bruks-Societeten tilltrodde sig att föra
talan, måtte helt och hållet befrias från hammarskafts- och
tiondejerns-afgiften och icke beskattas till högre belopp eller
efter andra grunder, än öfriga Fabriksnäringar. Till stöd för
denna framställning anfördes, att tillverkningskostnaden för så
väl tackjern, som stång- och manufakturjern, samman/räknad
med skatterna å dessa tillverkningar, på de flesta ställen öfverskötc
jernets försäljningsvärde, så att jernhandteringen numera i
allmänhet icke lemnade sina idkare någon vinst, utan endast
beredde dem förmånen att göra sig till godo dem tillhöriga materialier
för handteringen.
Hörde i anledning af denna framställning, hafva Kongl.
Maj:ts och Rikets Bergs-Kollegium, under den 13 Mars 1854
och den 30 sistlidne Maj, samt Kammar-Kollegium och StatsKontor,
under den 22 November 1855 afgifvit underdåniga utlåtanden
af det innehåll, som uti närlagda, den 11 i denna
månad förda protokoll öfver Finans-Arenden finnes upptaget, och
med hufvudsakligt åberopande af hvad Bergs-Kollegium redan
under den 15 Juli 1853 i underdånighet anfört; och af den
deruti innefattade utredning inhemtas, bland annat, att tiondetackjerns-afgiften
i de egentliga bergslagerna, likväl vid särskilda
masugnar utginge ganska olika, nemligen på vissa ställen
med mindre än f af hvad annorstädes erlades, men likväl ovilkorligen
till lika procent af tillverkningen, ehvad denna lemnade någon
eller ingen behållning, samt att kol- och spanmålsprisens
fortsatta stigande, under det priset både på tackjern och expor
-
Transport 6,561,000
8
Kongl. Majlis Nåd. Vrop. Nio I. om Statsverket 1836.
Transport 6.561,600: —
teradt stångjern vore i allmänhet ganska lågt eller i fallande,
nogsamt bevittnade den Svenska jernhandteringens missgynnande
ställning, hvilken, under en svår täflan med främmande länders
ökade tillverkningar, vore sådan, att afskaffande af all ordinarie
beskattning å denna för Sverige naturliga och nödvändiga, men
numera, i och för sig, loga vinstgifvande näringsgren skäligen
ansågs böra beredas.
Beträffande ta eije ms lion de;/, linner likväl Kongl. Majit,
i hvad angår bergslagerna, der tackjernstillverkningen är med
särskilda privilegier gynnad och omhägnad, ej skäl att föreslå
någon ytterligare nedsättning i beskattningen än den, som blifvit
beviljad genom Kongl. Kungörelsen d. 14 November 1854,
så länge dessa privilegier och friheter bibehållas; men för tackjernstillverkningen
utom bergslag anser Kongl. Majit deremot,
att befrielse från den tryckande ordinarie skatten numera är
både af billigheten och på ofvan anförda skäl af behofvet. påkallad.
Då samma skatt, med beräkning af den nedsättning,
som sednast deruti skott, och af den anmärkta minskningen i
sjelfva tillverkningen, kunnat i sin helhet antagas till 37,500
centner och efter 2 Ridr för hvarje centner, uppskattas till
75,000 R:dr Riksmynt, men, enligt Bruks-Societetens obestridda
uppgift, omkring hälften af befintliga masugnar ligger utom
bergslag och följaktligen skulle frikallas från erläggande af tiondetackjern,
bör återstoden deraf nu icke upptagas till mera än 37,500: —
Hammarskatten har af Bergs-Kollegium blifvit föreslagen
att helt och hållet upphöra. Detta förslag synes Kongl. Majit
tara rättfärdigadt icke blott af jernhandteringens vitsordade betryck
i allmänhet, utan särskildt af den rubbning, som i stångjernstillverkningens
hittills åtnjutna förmåner uppkommit genom
tillåtelsen af den 19 sistlidne December till rå-ämnets, eller tackjernets,
utförande ur landet. Kongl. Majit vill följaktligen för
sin del icke i beräkningen af Statsverkets ordinarie inkomster
upptaga något hammarskattsjern, utan föreslår, att stångjernstillvcrkningen,
i likhet med annan varuförädling, måtte beskattas
endast genom årlig bevillningstaxering; hvarvid Kongl. Majit ej
heller anser, att något minimibelopp af behållen vinst för denna,
mera än för annan, industri hädanefter borde fastställas.
Transport 6,599,100:
Kongl. Maj-.ls Nåd. Prop. N.o 1, om Statsverket 1836.
Transport
8:0. Svafvelbruks-tionde, sednast beräknad till 950 R:dr,
uppgår, efter fem års medeltal, till 985 R:dr B:ko, eller 1,478
R:dr Riksmynt, men synes, med afseende å sin omvexlande storlek,
ej kunna påräknas till högre belopp, än
9:o. M antals penningar, upptagna, i nuvarande Riksstat
till 343,000 R:dr B:ko, hafva stigit år 1850 till 358,613 R:dr
1851 » 360,902 »
1852 » 364,302 »
1853 » 367*181 »
1854 » 369,921 »
Då således denna Statsinkomst, i följd af ökad folkmängd,
årligen tillvexer, och enär de derå inflytande restantier, som årligen
utgöra omkring 3,333 R:dr 16 sk. B.ko, skulle, enligt här
ofvan omförmälda förändrade bokföringssätt, ingå i beräkningen
på detta ställe, kan ifrågavarande intrad, enligt Kongl. Maj:ts
tanke, för den förestående Statsreglerings-perioden, äfven med
afdrag af 10,000 R:dr samma mynt för de vid förra Riksdagen
från mantalspenningar befriade backstugusittare med deras hustrur
r och enkor samt inhyseshjon, antagas till 363,333 R:dr 16 sk.
B:ko, eller Riksmynt
10:o Bötesmedel, vid sednaste Riksdag kalkylerade till 35,000
R:dr B:ko, hafva åren 1850—1854, under beständigt stigande,
utgjort i medeltal 47,002 R:dr B.ko eller 70,503 R:dr Riksmynt,
men med hänsigt till intradens ovissa beskaffenhet utföras
endast  60,000:
hvartill komma de på denna titel inflytande restantier,
uppgående årligen till ett belopp af ungefär . . . 25,000:
ll:o. Kavalleri-Regementenas Hästvakans-Spanmål, bestämd
att utgå med 22,250 tunnor eller 140,175 kubikfot, beräknades
vid 1854 års Statsreglering, efter 6 R:dr 32 sk. B:ko
tunnan, till 148,333 R:dr 16 sk. samma mynt, men upptages
nu, efter det ofvan intagna priset af 2 R:dr Riksmynt för kubikfoten,
till
12:o. Ständiga Rotevakans-afgifter vid de Skånska
Infanteti-Regementena, 2,310 tunnor eller 14,553 kubikfot
Spanmål, utfördes år 1854, efter 6 R:dr 32 sk. B:ko tunnan,
Transport
Bilt. lill It. St. Prof. 1836 § 1837. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
6,599,100
1,300
545,000
85,000
280,350
7,510,750:
.10
Kongl. Majdi Nåd. Prof. N-.o I, om Statsverket IS3C.
Transport
med 15,400 R.dr samma mynt, men skulle, efter ofvannämndc
beräkningsgrund af 2 R:dr Riksmynt kubikfoten, uppgå till 29,100
R:dr Riksmynt, hvilket för jemn räkning utföres med ....
13:o. TillfäUige Ro lev akans-afgifter, beräknade vid
förra Statsreglering^ till 4000 R:dr B:ko, hafva tillsammans
med de numera afskaffade motesafgifterna, uppgått under åren
1850—1854 till ett medeltal af 7,251 R:dr B:ko eller 10,877
R:dr Riksmynt, men kunna, ensamma, lämpligen upptagas i sistnämnde
mynt till oförändradt belopp
14:o. Fakans-afgifter af nyroterail jord, beräknades
år 1854 till 30,000 R:dr B:ko, men hafva åren 1850—1854
i medeltal utgjort blott 29,208 R:dr nämnda mynt eller 43,812
R:dr Riksmynt, och anses derföre af Kongl. Maj:t ej böra upptagas
till högre belopp, än som antogs i 1851 års Statsreglering,
eller
15:o. Rotevakans-afgift af Utsockne Frälsehemman i
Halland, hvilken, enligt Rikets Ständers framställning den 8 och
Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse den 18 April 1854, är från
och med år 1855 nedsatt med en fjerdedel af sitt förra belopp,
blef, med iakttagande af denna minskning, beräknad i nuvarande
Riks-Stat till 8,250 R:dr B:ko, har under de fem år, som närmast
föregingo nedsättningen, utgjort i medeltal 11,986 R:dr
samma mynt, och utföfäs derföre till eli i Riksmynt jemnad
summa af . . i' :'r. . . . . .
l6:o. Fourage-afgifi af indelta Kavalleriet, hittills beril
k nåd till 32,300 R:dr B:ko här* utgått åren 1852—1834
med ett medeltalsbélopp af 34,267. R:dr samma mynt : niell sohr
Kongl! Maj:t är sinnad att till Rikets Ständer aflåta Nådig Proposition
om denna afgift» upphöi^rtliey uteéiut^ Jcnsämma ur beräkningen
af Statsverkets inkomster. ‘
17:o. Tross-passévolans-äfgift, riu upptagen till 17,680'
R:dr, liar under nyssnämnde “tre åt utgjort i medeltal T?,862
R:dr B.ko, men skulle; för stimmåns jénihände, kunna skäligen
beräknas: i''samma. mynt-till 17,6-6G - R:dr 32-sk. eller i Riksmynt
till . . ’V'.-’"v ■’ V’’''. V'V•' '.
18:o. Bälåmdns-Fakansi-tifgift, beräknad vid sednaste
Riksdag till 36,000 R;dr B:ko, har under årén 1850—1854 upp
-
7,510,750
29.000
6,000
42.000
.•i , *
12.000
26,500
t'. 7.0! r.,7
i'l ,iv: !
,\ya\ i v\k
Transport 7,626,250
,\f. W \\v\ A
Kongl. 31aj:ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 4SS6.
1
Transport
gått i medeltal till 39,838 R:dr B:ko eller 59,757 R:dr Riksmynt
och kan antagas till
19:n. Krut- och Salpeter försäljnings,medel, 'sorn vid
förra Riksdagen upptogos till 120,000 R:dr B:ko, hafva utgjort:
är 1850
117,582 R:dr
» 1851
122,356 »
» 1852
145,545 »
» 1853
144,337 »
» 1854
174,363 »
hvaraf medium är 140,837 R:dr B:ko eller 211,255 R:dr Riksmynt;
och då inkomsten synes vara i stigande, anser Kongl.
Maj:t densamma kunna beräknas till
20:o. Kontroll-Stämpelmedel, som nuvarande Riks-Stat
upptager till 12,000 R:dr B:ko, hafva åren 1850 —1854 utgjort
i medeltal 13,432 R:dr B:ko eller 20,148 R:dr Riksmynt.
Här utföras
21:o. Bak- och Lotsmedel, beräknade vid förra Stats
regleringen
till 95,000 R:dr B:ko, hafva utgått:
år 1850 med 99,089 R:dr samma mynt
» 1851 ». 115,157 »
» 1852 » 119,473 ».
5’ 1853 » 116,560 n
» 1854 » 152,076 »
hvaraf medeltalet är 120,471 R:dr B:ko eller 180,706 R:dr
Riksmynt. Denna Statsinkomst, hvilken synes vara i betydligt
stigande, upptages till ett jemnt årsbelopp af ....
22:o. Danska FyringsmedleT), 10,000 R:dr Hamb. B:ko,
hafva i Svenskt mynt under de sednare åren lemnat ett medelbelopp
obetydligt öfverskjutande förslagssumman 26,630 R:dr
B:ko, men skulle upphöra, i händelse de med Konungariket
Danmark nu pågående underhandlingar om Öresundstullens utlösande
komme att leda till det åsyftade ändamålet. Så länge
detta likväl icke är afgjordt, kan inkomsten fortfarande uppskattas
till Riksmynt
23:o. Konvoj-Kommissariatets bidrag till Turkiska
Beskickningens aflöning beräknades vid förra Statsregleringen
till 14,800 R:dr B:ko, men har i medeltal utgjort blott 14,741
7,626,250:
58.000:
210,000:
20,000:
180,000:
40,000:
Transport *8,134,250;
12
Kongl. Majts Nåd. l}rop. N-o i, om Statsverket 1836.
Transport 8,134,250: —
R:dr samina mynt och synes Kongl. Majit böra, under den riktigare
benämningen »Konvoj-Kominissariatets bidrag till aflöning
åt Svenska Beskickningen i Turkiet», upptagas till 14,666
R:dr 32 sk. Banko, eller Riksmynt
24:o. Observationsmedel, beräknade vid 1854 års Statsreglering
till 10,000 R:dr B:ko, hafva åren 1850—1854 i medeltal
uppgått endast till 7,906 R:dr, men under två af dessa
år föga öfverstigit 4,000 R:dr samma mynt; Kongl. Majit finner
ej skäligt att föreslå beräkning af denna obestämda och under
en längre tid i allmänhet minskade inkomst till mer än
Riksmynt
25:o. Extramedel och uppbörder, för hvilka den beräknade
summan år 1854, med afseende å revisionsskillingars
indragning till Statsverket, under denna titel, bestämdes till
19,180 R:dr B:ko, hafva under åren 1850—1854, med inbegrepp
af en större tillfällig inkomst, gifvit i medeltal 25,689
R:dr B:ko eller 38,534 R:dr Riksmynt, men böra ej påräknas
till högre belopp, än Riksmynt  |30,000: —
26;o, Intresse-medel, hufvudsakligast på Lappmarks Ecklesiastikverks
fond, hafva i medeltal uppgått till föga mer än
förslagsbeloppet i nuvarando Riks-Stat, 3,360 R:dr B:ko, och utföras
här roed  5,000: —
Summa Ordinarie eller Ständiga Inkomster Riksmynt R:dr 8,199,250: —
Extra Ordinarie Inkomster,
hvilka, enligt 60 § Regeringsformen, utgå såsom bevillning:
27:o. Tullmedel, beräknade vid sednaste Riksdag till 5,200,000 R:dr
B:ko, hvaraf 800,000 R:dr till stat och omkostnader, hafva utfallit på följande
sätt:
Brutto uppbörd.
Utgifter.
Netto inkomst.
År 1850 . . .
» 1851 . . .
» 1852 . , .
» 1853 . . ,
» 1854 . . .
. . B:ko R:dr
. % » »
4,659,941
5,147,693
5,181,305
5,190,652
6,623,488
1,029,157
1,023,069
1,036,475
1,019,605
1,101,409
3,630,784
4,124,624
4,144,830
4,171,047
5,522,079
22,000: —
8,000: —
Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket ISöG.
13
På 1855 års medel hade General-Tull-Styrelsen i medlet af nästlidne Juli
månad levererat till Stats-Kontoret mer än G,700,000 R:dr, och jemväl under
innevarande år har denna vigtiga Statsintrad visat sig vara i ett anmärkningsvärdt
stigande. Då beräkningen af hvad densamma kan komma att i den när
o
o
mäste framtiden utgöra, ankommer på de tullbestämmelser, som vid den nu öppnade
Riksdagen fastställas och ännu icke med visshet kunna förutses, men till
ledning dervid likväl förekommer, att Svenska Ledamöterne i ilen afJvongl. Maj:t
i Nåder förordnade Komité för ordnandet af Sveriges och Norriges ömsesidiga
handels- och sjöfartsförhållanden under den 2 nästlidne Maj inkommit med underdånigt
förslag till ny Tulltaxa och en för öfrigt i åtskilliga delar förändrad tulllagstiftning,
har Kongl. Maj:t, under förutsättning, att detta förslag, hvaröfver
vederbörande Embetsverks utlåtanden ännu icke fullständigt ingått, kommer att
väsendtligen läggas till grund för Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers beslut i ämnet,
ansett lämpligt att i främsta rummet taga i betraktande bemälde Komitéledamöters
uppgjorda beräkning dels öfver den sannolika ökning eller minskning
i inkomst, som för hvarje särskild artikel skulle följa af den föreslagna nya tarifen,
och dels öfver det resultat, sorn förmodades deraf uppkomma med hänsigt
till tullinkomsterna i deras helhet. I denna kalkyl är den tulluppbörd, hvilken
enligt nu i allmänhet gällande stadganden skulle kunna äfven för kommande år
beräknas, jemte de hittills till Handels- och Sjöfartsfonden samt Städernas tolag
utgående afgifter, som föreslås att ingå i tullafgiften, upptagna, på grund af 1855
års erfarenhet, till ett sammanlagdt belopp af. . . B:ko R:dr 9,250,000:
och den minskning, som antages blifva en följd af den föreslagna förändringen
i tullsatser  850,000:
hvarjemte komma att afgå ersättnings-anslag till Handels
och
Sjöfartsfonden samt Städcrne, tillhopa .... 1,000,000:
1,850,000:
så att Statsverkets återstående tullinkomst blefve, efter Komiterades
förslag, “T ! I I " B:ko R:dr 7,400,000
eller 11,100,000 R:dr Riksmynt. Då denna beräkning ytterligare vinner stöd
deraf, att tulluppbörden under de åtta första månaderne af innevarande år varit
betydligt större, än under motsvarande tid af år 1855, från hvars förhållande Komiterade
utgått, synes den slutsumma Riksmynt R:dr 11,100,000:
hvartill de kommit, under de förutsättningar, som
det underdåniga betänkandet innefattar, i det närmaste
kunna antagas för riktig; men, om derifrån,
för säkerhetens skull, och för att, utan hinder af
minskningen i en påräknad Statsinkomst, kunna, i
Transport 11,100,000:
14 Kovgl. Majlis Råd. Vrop. R:o t, om Statsverket 1836.
Transport 11,100,000:
fall så anses lämpligt, eftergifva äfven tullen för
vissa allmännare förbrukningsartiklar, hvilka synnerligast
betunga den fattigare befolkningen, ytterligare
afdragas ett belopp af  600,000:
så anser Kongl. Maj:t återstoden
ined all erforderlig trygghet kunna upptagas såsom den inkomst,
hvilken Statsverket har att af tullmedlen påräkna.
28:o. Salu-accis' för Städerna antages, likasom af Rikets
sednast församlade Ständer, till
29:o. Postmedel. Då af dessa någon behållning af
Statsverket icke vidare är att påräkna, vill Kongl. Majit här
endast upptaga den emot Postverkets kontanta förslagsanslag å
7:de Hufvudtiteln svarande summan, 485.000 R:dr B:ko eller Riksmynt
30:o. di a r toe-S i gilla toe-m e del, upptagne år 1854 till
710,000 Rdr Bko, hafva under åren 1S52—1854 utgjort i medeltal
något mer än 870,000 R:dr samma mynt, motsvarande 1,305,000
R:dr Riksmynt. Om det än måste antagas, att de under sistnämnde
år beslutade förändringar i författningen om stämpladt
papper förorsakat någon minskning i denna inkomst, så kan dock
minskningen icke skäligen beräknas till högre belopp, än omkring
100,000 R:dr Riksmynt hvarefter skulle återstå ett års
belopp
af i rundt tal
3 l:o. Bränvinsafgift blef af Rikets Ständer vid förra Riksdagen
kalkylerad till 3,000,000 R:dr B:ko och har för år 1855,
sedan kontrollerings- m. 11. kostnader utgått af sjelfva skatten,
influtit med mera än 3,066,666 R:dr 32 sk. samma mynt. Då,
genom jemförelse mellan de hittills skedda anmälningarne till
bränvinsbränning för innevarande år och dem, som till samma
tid nästlidet år egt, rum, det visar sig, att i sådane anmälanden
kan för detta är antagas en förhöjning af mer än 200,000
R:dr B:ko, och det f"rra årets erfarenhet jemväl visat, att de i
sjelfva verket inflyta le tillverkningsafgifterna icke obetydligt öfverstiga
anmälningarnas belopp, anser Kongl. Majit sig kunna
med visshet upptaga denna Statsinkomst för år till B:ko R:dr
0,500,000
750
727,500
1,200,000
Transport 12,428,250
Kongl. Majis Nåd. Prop. l\':o 1, om Statsverket 1S56.
15
Transport 12,428,250: —
3,200,000, eller Riksmynt,  4,800,000: —
Summa Extra ordinarie Inkomster Riksmynt 17,228,250:
När härtill läggas de ofvannämnda Ordinarie Inkomsterna . . 8,199,250:
och sammanlagda beloppet, Riksmynt R:dr 25,427,500: —
emföres med de vid sednaste Riksdag för åren 1855, 1856 och
1857 påräknade Ordinarie Inkomster B:ko R:dr . 4,832,800:
Extra ordinarie Inkomster  9,395 500:
oell Restantier (nära fyradubbelt deras verkliga belopp)
130,000:
eller tillhopa B:ko R:dr 14,358,300:
motsvarande i Riksmynt . ,
R:dr 21,537,450:
så visar sig, jemlikt förestående beräkningar, för nästa Statsregleringstid
en förökning af tillgångarne, stor Riksmynt R:dr 3,890,050:
Bland de Stats-behof, som Kongl. Majit nu, enligt 59 § Regeringsformen, går
att för Rikets Ständer framlägga, med tillförsigt till Svenska Folkets högsinnade uppfattningafdéss
sjelfbeskattnirigsfätt och med Säinvétsgrannt afvägande äf Fäderneslandets
Verkliga kraf, förekommer under de flesta Riksstatens Ilufvudtiflar ett likartad t
anspråk, frartikalladt af tidsförhållanden, sorn småningom utbildat sig, nemligen an*
sp rå kc t på ef fo rd erli gä medel till en förbättrad lönereglering för Statens embéts- och
tjenstemän: Att dl dylik åtgärd är oundgänglig, med afseende lika mycket på de
särskilda Statsfunktionernas behof af skicklige och samvétsgfanne Förvaltare, söm
på desses' behof ai' anständig bergning, — denna sanning lärer nu mera vara af
en hvar^ sorn åt frågan egnat någon uppmärksamhet, så känd och erkänd, att
dess fullständigare utveckling här vöre öfverflödig. De allmänna grunder, hvarpå
Kongl. Majit anser ifrågavarande lönereglering lämpligen böra utföras, och
de allmänna bestämmelser, sorn dermed skulle förenas, äro upptagne i hosföljande
protokoll öfver Finans-ärenden, hållet den 11 innevarande månad, äfvensom
de särskilda föreskrifter, hvilka i sammanhang nied löneregleringen borde
meddelas för vissa'embetsverk, korpser och stater, innefattas i de här nedan vidare
åberopade protokollerne för vederbörande Stats-Departementers ärenden.
Då Kongl. Majit ser sig uppfordrad att, för nyssnämnda och andra vigtiga
ändamål, af Rikets Ständer äska betydliga summor, är det för Kongl. Majit
in
Kongl Majus Nåd. Vrop. K:o i, om Statsverket dSHC.
ni tillfredsställelse att kunna vid detta tillfälle framlägga en sadan tafla af Statsverkets
tillstånd, att deraf visar sig, hurusom, oaktadt ganska väsendtliga nedsättningar
äro beräknade att ega rum både i den direkta ocdi ännu mera i den
indirekta beskattningen, de betydligt växande årliga Statsinkomsterna likväl lemna
full tillgång till de framställda behofvens fyllande; äfvensom genom handelns
och näringarnes glädjande framsteg under fredens lugn, ansenliga öfverskott från
de år, som tillhöra nuvarande Statsregleringsperiod, äro att för den nästföljande
påräkna till de tillfälliga, men angelägna Statsbehof och nyttiga ändamål, hvilka
nu komma att jemväl utgöra föremål för Rikets Ständers bepröfvande.
jfp&rsta Hufvud-Titeln,
innefattande Kongl. Ilof- och Slottsstaten^:
Anslagen under denna Hufvudtitel beräknades vid sednaste riksdag till
780,840 R:dr Banko, motsvarande 1,171,200 Rdr Riksmynt.
På sätt bilagde utdrag af det inför Kongl. Majrt i Stats-Rådet den 14
innevarande månad förda Protokoll öfver Finans-ärenden närmare utvisar, har
Kongl. Majrt, vid pröfning af särskilda till Första Ilufvudtiteln hörande frågor,
funnit följande bestämmelser i afseende å samma Hufvudtitels anslag vara af
behofvet påkallade:
l:o. Anslaget för Deras Kongl. lliigheter Arffurstarne, hvilket nu
utgör 20,000 R:dr Banko eller 30,000 R:dr Riksmynt, kan under förhållanden,
väsendtligen olika dem, som egde rum vid anslagets bestämmande, icke längre
uppfylla sitt ändamål. Då till följd af Hans Kongl. Höghet Hertigens af Östergöthland
snart förestående förmälning, kostnaden för Dess Hofhållning må skäligen
antagas till ett årligt belopp af 150,000 R:dr Riksmynt, deruti inbegripne
18,000 R:dr såsom handpenningar för Hans Kongl. Höghets blifvande Gemål,
men härutaf fy eller i rundt tal 44,000 R:dr, enligt den delningsgrund, som
med afseende å de förenade Konungarikena Sveriges och Norriges olika folk
mängd,
blifvit antagen belöpa sig på sistnämnda Rike, föreslår Kongl. Maj:t, att
Svenska Statsverkets bidrag till nämnde Hofhållning måtte, under benämning:
»Deras Kongl. Höghetcr Hertigen och Hertiginnan af Östergöthland», uppföras
i Riks-Staten med det återstående beloppet, Riksmynt R:dr . 100,000. —
Hvaremot det hittills varande anslaget för Deras Kongl.
Högheter Arffurstarne, stort 20,000 R:dr Banko, eller 30.000
R:dr R:mt, hvaraf någon andel icke längre blcfve för Hans Kongl.
Transport 106,000.
Konyl. Maj .Is Nåd. Prop. No 1. om Statsverket 1836.
Transport
Höghet Prins Oscar erforderlig, kunde för »Deras Kongl. Ilögheter
Hertigen af Dalarne och Prinsessan Eugenie,» bestämmas
till 20,000, och således minskas med 10,000 R:dr sistnämnde
mynt.
2:o. Polis-, lys- och ■renhållningen vid Kongl. Slottet
och Arfprinsens Palats, hvartill 11,230 R:dr Banko, motsvarande
16,845 R:dr Riksmynt, linnas å nuvarande Riks-Stat uppförda,
har genom de i sednare tider betydligt stegrade pris på
olja, arbetslöner och lefnadsförnödenheter i allmänhet, blifvit så
väsendtligt fördyrad, att Kongl. Majit finnér Sig deraf föranlåten
att utaf Rikets Ständer äska detta anslags tillökning med
o o
3:o. Fed och kol för de Kongl. Hofven, hafva jemväl,
till följd af ökade kostnader både för inköp och upptagning af dylika
bränmaterialier, stigit i pris så betydligt, att anslaget dertill,
nu bestämdt till 25,210 R:dr Banko eller 37,815 E:dr
Riksmynt, påkallar förhöjning med
4:o. Reparationer å Stockholms Slott med flera för de
Kongl. Hofven upplåtna byggnader. Af de härtill, alltifrån år
1818, anslagne 32.000 R:dr Banko årligen hafva 25,000 R:dr
varit afsedda till underhåll af Kongl. Slottet med f. d. Oxenstjernska
huset och Vaktstallen derinvid, 2,000 R:dr för Hofstallet
och återstående 5,000 R:dr för Hans Kongl. Höghet Arffurstens
Palats jemte åtskilliga andra, till en del ganska betydliga
byggnader. Då anslaget visat sig vara, synnerligast under de
sednare årens uppdrifna pris på dagsverken och materialier, så
otillräckligt, att de angelägnaste arbeten måst år ifrån år uppskjutas
och ingen utsigt företer sig ens tili amorterande småningom
af den derför erforderliga kostnad, föreslår Kongl. Majit,
att detta anslag, som nu motsvarar 48,000 Ridr Riksmynt, måtte
vid Statsregleringen ökas med
5:o. Till Brandväsendet och yttre Lyshållningen vid
Kongl. Slottet och Arfprinsens Palats äro nu anvisade 5,800
Ridr Banko, eller 8,700 R:dr Riksmynt, men föreslår Kongl.
Majit, med hänsigt till ofvanberörda prisstegringar, ett tillägg i
anslaget af
Om de sålunda äskade tillökningar å Första Hufvudtiteln . Rimt
Transport
Bih. lill 11. St. Brot. 1836 $ 1837. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
106,000
o, 6 o o
12,185
15,000:
1,300:
140,140: —
.140,140
3
18
Kongl. Nåd. Vrop. N:o 7, örn SlälsvérUél ISoC.
Transport 140,140
efter afdrag af den i slutet af första punkten ifrågasätta minskning 10,000
således.
130,140
sammanläggas med Hufvudtltelns nuvarande anslagssumma . . 1,171,260
så uppkommer för samma Hufvudtitels ordinarie reglering en summa
af R:mt R:dr 1,301,400:
Derförutan erfordras oell torde på de för tillfälliga behof afsödda tillgångar
anvisas, dels för inredande af den våning, som Deras Kongl. Högheter Hertigen
och Hertiginnan af Östergöthland komma att i Hans Kongl. Höghets Halats
bebo, jemte anskaffande af nödiga möbler dertill och inventarier för Deras Kohgl.
Högheters bosättning, ett anslag för en gång, stort
och dels för nästkommande år, hvarunder den höga förthälningén är
ämnad att ega rum och Hans Kongl. Höghet Prins Oscar skulle af
Sitt hittills varande anslag uppbära 10,000 R:dr, ett iyllnadsbelopp
i Hofhållningskostnadcn, beräknadt till
Och skulle sammanlagda beloppet häraf
150,000:
96,000:
Riksmynt R:dr 246,000:
sålunda innefatta den Första Hufvudtitelns anslag för tillfälliga behof.
jin fira Mufvndfi tein.
innefattande anslagen till Justitie-Departementet.
För detta Departement upptager nu gällande Riks-Stat:
Penningar B:ko R:dr
Indelta räntor med kronovärdi 724 Rulf 46 sk. 11 r:St. och
efter markegång förslagsvis beräknade till
1,186,424:
3,935
Summa B:ko R:dr 1,190,360
eller Riksmynt » 1,785,540
3. 9.
44. 3.
Kongl. Moj:U iyåd. Prop. N:<> 4. om Statsverket 4$S6.
19
I afseende på regleringen af denna liufvudtitel framställer Kongl. Maj:t., i
enlighet med de beslut, som innefattas uti bilagde utdrag af de inför Kongl.
Maj: t i Stats-Rådet den 1 4 innevarande månad öfver Justitie-Departeinenfs- och
Finans-ärenden förda protokoll, följande förslag:
1 :o) Reparlements-Chefin.
För Justitie-Stats-Ministern, hvilken för närvarande åtnjuter i lön
Runt R:dr 6,750: —
och i taffelpenningar  » » 5,250: —
R:mt R:dr 12,000: —
anser Kongl. Maj:t, i enlighet med hvad i omförmälde Protokoll
öfver Finans-ärenden blifvit upptaget, lönen böra förhöjas till
18,000 R:dr, hvarföre Kongl. Maj:t äskar ett ytterligare anslagät
Justitie-Stats-Ministern af  6,000:
2: o) Jas ii lie-Stats-Expeditioncn.
Med föranledande af det uti åberopade Protokoll öfver
Justitie-Departements-Arenden upptagna förslag till löneregleringinom
denna Expedition, vill Kongl. Maj:t begära att anslaget
för Expeditionen måtte i den blifvande Riks-Staten uppföras till
belopp af Ruut R:dr 27,400: —
nuvarande Staten upptager  16,426: —
så att den af Kongl. Maj:t äskade, tillökningen i anslaget
för Justitie-Stats-fSxpeditionen blifver  10.974:
hvaremot Tjenstemännens och Vaktbetjeningens rätt till ljuspenningar
skulle upphöra och derigenom besparas 430 R:dr.
3: o) Hugsta Domstolen.
På sätt sist omförmälde Protokoll utvisar, anser Kongl.
Majit lönen för Justitie-Råden böra ifrån 7.500 till 8.000 R:dr
förhöjas, och enär äfven de vid Högsta Domstolen anställda
Transport
16,974: —
20 Kongl. Majus Nåd. Prop. A:0 /, otti Statsverket 1836.
Transport 16,974:
Vaktmästare, af hvilka likväl en föreslås till öfverflyttning på
Justitie-Revisions-Expeditionens stat, äro i behof af förbättrade
lone-inkomster, äskar Kongl. Maj:t att anslaget för Högsta Domstolen
må varda bestämdt till R:dr 97,100: —
Då det nuvarande anslaget utgör . . » 90,837: 8.
erfordras således en tillökning af  6.262: 92.
genom beviljandet hvaraf likväl vaktbetjeningens ljuspenningar
60 R:dr skulle försvinna.
4:o) Jus lilie-lia/i sier s-Expeditionen.
I öfverensstämmelse med de för löne-regleringen inom Embetsverken
framställda allmänna grunder, och då Sekreterare-befattningen
i denna Expedition, med hänseende till göromålens
både vigt och mångfald, kan anses fullt jemförlig med Expeditions-Sekreterare-Embetena
och derföre synes böra uppföras i
samma lönegrad som dessa Embeten, föreslår Kongl. Majit att
anslaget för denna Expedition bestämmes till K:dr 17,400: —
hvilket belopp öfverskjuter den nu fastställda staten 11,503: —
med  5,897: —
Af bifall härtill skulle dock följa att ljuspenningarne för Expeditionen,
uppgående till 260 R:dr, komme att indragas.
5:o) J sis lilie- Revision uns Expedition.
Kongl. Majit, som anser dea denna Expeditions stat uppförda
tvänne Registrators-befathiingar böra vid andra Registratorns
afgång förenas, för hvilket ändamål likväl erfordras dels
att till Eegistratorns biträde förordnas en Kanslist, i stället för
den Kopist, som nu är till tjenstgöring i Registrators-Kontoret
indelad, dels ock att ett särskildt arfvode för vården af Högsta
Domstolens Protokoll beviljas, har, med iakttagande häraf och
öfverflyttning till Justitie-Revisionens Expedition af en bland
Transport 29,133:92.
Kongl.
•21
Transport 29,133:92.
Vaktmästanie i Högsta Domstolen, låtit till lönesfat. för denna
Expedition, på sätt Protokollet öfver Justitie-Departementsärenden
utvisar, upprätta nytt förslag, hvilket slutar sig med
R:dr  93,200: —
hvadan och enär den nu gällande staten endast upptager
62,700: —
Kongl. Maj:t finner sig föranlåten äska en förhöjning i anslaget
lör Justitie-Revisions-Expeditionen af  30,500:
hvarutöfver intill dess nuvarande andre Registratorn från tjensten
afgår, å allmänna indragningsstaten skulle uppföras ett belopp
af 605 R:dr 50 öre; men till följd af eri sådan reglering komma
deremot de nu utgående ljuspenningarne, 800 R:dr, att försvinna.
6:o) Svea och Götha Hof-Rätter samt Hof-Rutlen öfver Skäne
och Blekinge.
C>
Äfven för dessa IIof-Rätter har Kongl. Majit låtit upprätta
förslag till nya lönestater, intagna uti förenämnde Protokoll
Öfver Justitie-Departements-ärenden; och då enligt dessa förslagerfordras
för:
Svea IIof-Räft  163,000: —
Götha IIof-Rätt  162,000: —
och IIof-Rätten öfver Skåne och Blekinge 78,100: —
403,100: —
men nu gällande stater, med inberäkning-
af de särskilda anslag, som under
nu löpande Statsreglerings-period äro
beviljade, endast upptaga för:
Svea IIof-Rätt  128,325:
Götha IIof-Rätt
126,825:
och IIof-Rätten öfver Skåne och Blekinge 5 8,6 50:
hvartill kommer ett Hof-Rätterna gemensamt
tillagdt reservations-anslag . . 10,500:
324,300:
så uppstår, utöfver sistnämnde summor för regleringens tillvägabrin
-
Transport 59,633: 92.
•22
Kongl. Majus Nåd. Prop. N:o i, om Slalsperkel 1SSU.
Transport
gande, ett behof af
hvilket belopp Kongl. Majit nu vill af Rikets Ständer äska.
7:o) Ii rig s~ Ilof-Hällen.
Med hänseende till behofvet af förökade löneförmåner för embets-
och tjenstemännen jemte vaktbetjeningen äfven i denna llofRätt,
har ett uti bilagde protokoll öfver Justitie-Departements-ärender
intaget förslag till ny lönestat för Krigs-Hof-Rätten blifvit upprättadt
och med hänvisande till denna lönestat, sorn uppgår till 12,850: —
vill Kongl. Majit i det nuvarande anslaget till KrigsHof-Rätten
. . . 9,555: 50.
äska en förhöjning af
hvarjemte å allmänna Indragningsstaten skulle uppföras ett den nuvarande
Notariens lön och ljuspenningar motsvarande belopp af
1,344 R:dr.
De tjenstemännen och vaktbetjeningen tillkommande ljuspenningar,
270 R:dr, skulle deremot, indragas.
8:o) Anslaget lill flingans vård och underhåll.
Då utgifterna för fångvården under de tre sednast förflutna
åren, enligt ett ungefärligt medeltal uppgått till 1,350,000 R:dr,
och föga anledning är till det antagande, att dessa utgifter skola
åter betydligt förminskas eller nedgå till det belopp af 770,000
R:dr B:ko eller 1,155.000 ll:dr R:mt, hvartill de äro uti nu gällande
Riks-Stat beräknade, vill Kongl. Majit föreslå Rikets Ständer
att ifrågavarande förslags-anslag utföres till 1,350,000 ll:dr eller
utöfver hvad Riks-Staten nu upptager.
Då vården och underhållet af läns- och kronohäktena numera
är öfverlemnad till Fångvårds-Styrelsen, så att något bestyr
dermed icke vidare tillkommer det under Finansdepartementet
lydande embetsverk, åt hvilket vården om Kronans hus och bygg
-
59,633: 92.
78,800: —
3,294: 50.
195,000: —
Transport 336,728: 42.
Kongl. Stäj-.ls Nåd. I‘rop. N:o 1, om Statsverket tSöG.
23
Transport 336,728: 42.
nåd er i allmänhet är uppdragen, vill Kongl. Maj:t föreslå Rikets
Ständer att, med minskning i 7:de Hufvudtitelns anslag till byggnader
och reparationer i landsorterne af de 6,000 R:dr, hvilka .
äro afsedda för underhåll af läns- och kronohäkten, ett särskildt
reservations-anslag måtte för detta ändamål å andra Hufvudtiteln
uppföras till belopp af  13.500: —
för att utan all inblandning med förslags-änSlaget till fångars vård
och underhåll, af Fångvårds-Styrelsen handhafvas och redovisas.
9:o. Anslag till Skrifmaterialier och expens
er.
Ifrån detta förslags-anslag, nu uppfördt tili 15,943 R:dr 46 sk.
1 r:st. Banko elier 23,9 15 R:dr 94 öre Riksmynt, böra afräknas de
till särskilda verk utgående ljuspenningar, 1,820 R:dr, hvilka,
enligt Kongl. Maj:ts förslag, nu skulle upphöra, hvarefter återstoden
blifver 22,095 R:dr 94 öre, hvilket belopp likväl, för vinnande
af jemn slutsumma på Hufvudtiteln, torde få beräknas till
22,147 R:dr 52 öre, hvarigenom en tillökning uppkommer af . 51: 5f
De på Andra Hufvudtiteln äskade förhöjningar i anslag utgöra
således  350,280:
hvarifrån likväl böra afräknas de till indragning föreslagna ljuspenningar
1,820:
då återstående tillökningen blifver  348,460:
Hufvudtitelns slutsumma, som nu utgör  1,785,540:
skulle alltså blifva Riksmynt R:dr 2,134,000.
För ombyggnad af länsfängelser efter cellsystemet i de län, der sådane
ännu icke blifvit fullbordade eller påbegynta, äskar Kongl. Maj:t, under åberopande
af hvad närlagde protokoll öfver Justitie-Departements-ärenden rörande
detta ämne innehåller, att Rikets Ständer måtte anvisa ett belopp af 450,000
R:dr att under åren 1858, 1859 och 1860 utgå med en tredjedel hvartdera året.
t)å Kongl. Majit föreslagit, att den förbättring i lönevilkoren, hvilken Kongl.
Majit ansett böra embets- och tjenstemännen jemte vaktbetjeningen tillgodokomma,
skall utgå och beräknas från och med början af nästinstundande år, vill Kongl.
Majit begära att Rikets Ständer särskildt anvisa de medel, som för detta ända
-
Kongl. Majis Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1S56.
mål inom Justitie-Departementet blifva erforderliga och hvilka, enligt hvad nyssnämnde
Protokoll utvisar, blifvit förslagsvis beräknade till 140,000 E:dr.
Hufvudsummorna för föremål inom denna hufvudtitel skulle
sålunda blifva för ständiga utgifter årligen
2,134,000: —
deraf förslags-anslag R:dr Riksmynt 1,396,147: 52 öre;
för tillfälliga utgifter under 3 år  450,000: —
för en gäng  140,000: —
Ta • e dj e Sist f v u dl i le las.
innefattande anslagen för Utrikes Departementet.
Det vid sednaste Statsreglering för detta Departement bestämda anslag
utgör 225,050 E:dr B:ko eller Runt
338,475: —
och har frän Norrige, på grund af sednaste statsreglering derstädes,
till Utrikes Departementet utgått 40,000 Specier årligen
eller  160,000: —
Summa R:dr R:mt 498,475: —
Af skäl, som uti de vid Stats-Råds-Protokollet angående Utrikes Departements
Ärenden den 14 innevarande månad bilagda Memorial.omförmälas,"finner
Kongl. Maj:t sig föranlåten föreslå, att Departementets stat varder ökad till R:dr
Runt 680.000; och anser Kongl. Maj:t de förenade Rikenas olika folkmängd böra
läggas till grund för bestämmande af det bidrag härtill, som från hvartdera Riket
bör äskas, och att i följd häraf berörde 680,000 R:dr böra utgå från Svenska
Statsverket med och från det Norrska med så att Svenska Statsverkets
bidrag kommer att utgöra 480.000 R:dr eller 141,525 Rulr R:mt utöfver det vid
sednaste Riksdag bestämda anslag tili detta Departement.
Utaf de särskilda Utgifts-titlar, hvaruti detta anslag är fördeladt, skulle,
på sätt af nämnde Protokoll närmare inliemtas, å den Svenska Riks-Staten
uppföras:
för Stats-Ministern för Utrikes Ärendena  24,000: —
» Departementets Expedition  26,300: —
» Minister-Staten  359,700: —
» Skrifmaterialier och Expenser samt Extra Utgifter . . . 70,000: —
Summa E:dr Runt 480,000: —
utgörande
Kongl. Majus Nåd. Vrop. N:o -t, om Statsverket i Säd.
25
utgörande, såsom nämndt är, det belopp, som, enligt nyssberörde fördelningsgrund,
Sverige borde i förhållande till Norrige vidkännas af de för handhafvande af
begge Rikenas Utrikes angelägenheter erforderliga utgifter.
Härförutan äskar Kongl. Maj:t, att omförinälda anslag må, utan hinder af
fördelningen i särskilda Utgifts—Titlar eller inskränkning till något visst år, få
användas till att fylla möjligen uppkommande brist i en eller annan sådan Titel.
I öfrigt och med afseende å angelägenheten deraf, att de Diplomatiska
Embets- och Tjenstemännen redan under instundande år komma i åtnjutande af
den erforderliga förhöjningen i deras lönförmåner, samt att tillgång icke saknas
till bestridande af nödiga Utgifter för Skrifmaterialier och Expenser m. m., finner
Kongl. Maj;t Sig böra föreslå, att Rikets Ständer måtte besluta att, utöfver
det i nu gällande Stat bestämda anslag till detta Departement, under nästkommande
år skall utgå till Stats-Ministern
för Utrikes Ärendena R:dr Runt 7,500: —
till Utrikes Departementets Expedition  6,760: —
till Minister-Staten, å hvilken löneförhöjningarne till de vid Kongl.
Maj:ts Beskickningar å Utrikes Orter anställde Embets- och
Tjenstemän under nästa år upptagas till .... 48,000.
och till Skrifmaterialier och Expenser samt Extra Utgifter,
hvilka för nästa år antagas öfverskjuta det
för gäldande af dessa utgifter nu utgående belopp
med  54.000.
Tö^öööT
eller anpart i denna summa, som enligt meranämnde fördelningsgrund
bör belöpa sig å Svenska Statsverket, eller -jf, med . 72,000: —-
S u m m a~IUck lUnd~86,2 60: —
Wierde SSufmidtitein,
innefattande anslagen för Landtförsvars-Departcmentet:
För de årliga eller ständiga ufgifterna under denna Hufvud-Titel finnes,
enligt nu gällande Riks-Stat, anvisadt:
Penningar B:ko R:dr 2,958,803: 32.
Indelta räntor efter markegång, på förslag  1,169,449: 32.
Transport 4,128,253: 16
Bih. lill R. St. Prot. 185G § 4SS7. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 4
2 G
Kongl. Majt:s Nåd. Prop. j\':o /, mn Statsverket -ISöB.
Transport 4,128,253: IG.
Indeld Spanmål, pä förslag, 1'9,993 T:nor å Gj R:dr
tunnan  » n 133,286: 32.
Oindeld Spanmål, 17,220 Tunnor, förslagsvis a 6}
R:dr tunnan  » » 114,800: —
Tillhopa B:ko R:dr 4,376,340: —
edler 6.564,510 R:dr Riksmynt.
Det af Departemcnts-Chefen afgifna och uti bilagde inför Kongl. Maj:t
uti Stats-Rådet den 14 i denna månad hållna Protokoll intagne Betänkande,
hvilket Kongl. Majit till alla delar gillat, och hvartill härigenom hänvisas, innehåller
fullständig utredning öfver de särskilda behof för Landtförsvaret, hvilka,
på sätt här nedan upptages, funnits dels erfordra nya anslag eller tillökningar
i de ständiga utgifternas belopp, eller jemkningar i dessa, dels utgöra blott tillfälliga
Statsbidrag.
Einnihfurivars-SSegiarteiiientet:
Deparlemcnts-Chefen. Jemlikt Kongl. Maj:ts till Protokollet öfver Finans-ärenden
den 14 innevarande månad meddelade Nådiga förklarande, angående
lämplig ansedd förhöjning i Stats-Råds-Ledamöternas löner, utföres här lör Chefen
för Landtförsvarsdepartementet, utöfver nuvarande aflöning 7,000 R:dr B:ko
eller 10,500 R:dr Riksmynt, en tillökning af R:dr R:mt . . 4,500: —
till följd hvaraf Departements-Chefens Lön skulle komma att utgöra
15,000 R:dr Riksmynt, med pensionsrätt för honom enligt
hvad nämnde Protokoll öfver Finans-ärenden jemväl innehåller.
Departementets Kansli-Expedition. Enligt DepartementsChefens
afgifna nyssnämnda Betänkande, skulle, pä sätt närmare
inhemtas af det dervid åberopade och af Kongl. Majit
gillade förslag till aflöning för Expeditionens Embets- och Tjenstemän
samt Yaktbefjente, Expeditionens nuvarande anslag
16,105 R:dr 16 sk. B:ko eller 24,158 R:dr Riksmynt, förhöjas
till 39,600 R:dr Riksmynt, hvadan Kongl. Majit föreslår en tillökning
i detta anslag med  15,442: —
jemte pensioner för personalen att i vanlig ordning på allmänna
Indragnings-Staten tillträdas med de belopp, berörde förslag jemväl
utvisar.
Departementets Iiommando-Expedition. Under åberopande
af de skäl, som till nyssnämnde Stats-Råds-Protokoll öfver Landt
-
Transport 19.942:
Kongl. Moj:ls Nåd. l'n>p. N-.n /, om Statsverket ISStl.
Transport
försvars-ärenden för den 14 dennes blifvit af Departements-Chefen
anförde i afseende å regleringen af denna Expeditions aflöningsvillkor,
och i enlighet med det deröfver uppgjorda förslag,
äskar Kongl. Majit, att Expeditionens anslag, hvilket nu
i 1»iks-Staten upptages med 4,850 R:dr Banko eller 7,275 llulr
Riksmynt, ina varda bestämdt till 13,540 R:dr Riksmynt, och
således en tillökning beviljas med
hvarförutan ersättning för de i förslaget beräknade 6 Hästrationerne
föreslås att, efter de grunder, som i Departements-Chefens
anförande blifvit framställde, utgå från anslaget till Furagering
af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar, på sätt
här nedan, der detta anslag förekommer, vidare omförmäles.
För öfrigt erinras härvid, att, för den händelse Generalstabens
af Kongl. Majit bifaline reorganisation antages, Kommando-Expeditionens
hela ofvanberörde anslag 13,540 Ridr kommer
att ingå i samfällda anslaget för General-Staben.
Krigs-Kollegium (med Utrednings-förråden). Nuvarande
Riks-Stats-anslaget 28,076 Ridr Biko är sålunda fördeladt, att
25,176 Ridr Biko tillkomma Krigs-Kollegium och 2,900 Ridr
Utrednings-förråden. Men Krigs-Kollegium åtnjuter dessutom aflöning
med 27,324 Ridr Biko från åtskilliga kassor och andra
medel, så att dess nuvarande Interiuis-Stat uppgår till 52,500
Ridr Biko. Utrednings-förråds-personalen åtnjuter jemväl af särskilde
medel 2,366 Ridr 32 sk., hvarigenom dess nuvarande
aflöningsbelopp utgör 5,266 Ridr 32 sk. Biko. Sammanlagda
aflöningen för Krigs-Kollegium och Utrednings-förråden, såsom
den för närvarande utgår, är alltså 57,766 Ridr 32 sk. Biko
eller 85,600 Ridr Riksmynt.
Enligt det uppgjorda och af Kongl. Majit gillade förslaget
till lönereglering för Krigs-Kollegium och Utrednings-förråden
skulle den nya aflöningen sammanlagdt utgöra 126,475
Ridr Riksmynt, deraf pä Krigs-Kollegium komma 117,250
Ridr och på Utrednings-förråden 9,225 Ridr. Då Kongl. Majit
nu föreslår ötverflyttning på Riks-Staten af liela denna aflöning,
och således äfven den del deraf, som utgår af kassor och särskilda
medel, på sätt Rikets Ständers Revisorer jemväl nyligen hemställt,
erfordras för verkställigheten deraf en tillökning uti ifrå
-
Transport
27
19,942: —
6,265: —
26,207: —■
28
Kongl. Majds Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 1SS6.
Transport
gavarande Riks-Stats-anslag med
under förutsättning tillika, att så väl f. d. Kamereraren i KrigsKollegium,
Krigs-Kommissarien A. Obitz, som f. d. Förvaltaren
P. W. Francke och Vaktmästaren ,T. Nilsson vid Christianstads
numera upplösta Utrednings-förråd varda med innehafvande lön
eller arfvoden förflyttade på Allmänna Indragnings-Staten; hvarförutan
den nya Aflönings-Staten icke skulle kunna fullt tillämpas.
I sammanhang härmed, och uppå de i protokollet öfver
Lar.dtförsvars-ärenden för den 14 dennes anförde skäl, föreslår
Kongl. Majit, att nuvarande Revisoren i Krigs-Kollegium D. E.
Pettersson och Intendenten vid Götheborgs Utrednings-förråd,
Majoren Barck, vid skeende afgång ur tjensten, må kunna likaledes
å Allmänna Indragnings-Staten med nu egande lön eller
arfvode uppföras.
Under den här ofvan utförda tillökningssumman, 84,361
R:dr Riksmynt, inbegripas följande belopp, som utgå från:
Förenade Mötes-Passevolans-fonden med .... 3,100: —
Nya Mötesfonden med  9,850: ■—
Krigsmanshus-kassan med  6,000: —
Militie-Boställs-kassan med  6,466: 32.
Fästningsbyggnadsmedlen med  733: 16.
Arrende- och Jordskylds-medel med  438: —
Anslaget till skrifmaterialier och expenser med . 453: 16.
Reserverade besparingar på Kollegii Aflöningsanslag
med  189: 40.
Anslaget till extra utgifter med  92: 40.
Tillhopa B:ko R:dr 27,324: —
eller 40,986 R:dr Riksmynt.
Med afseende å beskaffenheten af dessa särskilda Titlar,
synes vid dessas befriande från utgifter till Krigs-Kollegii afiönande
icke böra ifrågakomma annan förändring i Riks-Staten,
än minskning i de anslag, som deri upptagas till skrifmaterialier
och expenser m. m. för Krigs-Kollegium, samt till Krigsmanshus-kassan
och Militie-Boställs-kassan, men som den sednare
kassans tillgångar på långt när ej äro tillräckliga till be
-
26,207
84,361
Transport 110,568
Kongl, Majus Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket {§56.
Transport
stridande af de kostnader, för hvilka kassan är beräknad, så
föreslår Kongl. Maj:t, att endast den minskning må ega rum, att
680 R:dr Riksmynt afräknas å den summa, som eljest erfordras
till skrifmaterialier och expenser, samt att det å 9:de Hufvudtiteln
uppförda anslag för Krigsmanshus-kassan minskas med
9,000 R:dr samma mynt.
För öfrigt hänvisar Kongl. Maj:t till hvad förut åberopade
Stats-Råds-protokoll öfver Landtlörsvars-ärenden angående
Krigs-Kollegium och Utrednings-förråden innehåller, samt anser
Sig endast böra ytterligare erinra om behofvet af anslag till lön
för Presidenten i nämnde Kollegium, hvilken lön jemväl under
ofvanstående anslag innefattas.
Generalitets-Staten. Någon förändring i detta anslag
ifrågasattes icke, så vidt Generals-lönerna beträffar. Deremot,
och på grund af hvad angående de till denna Stat hörande
Stabs-Chefer och Adjutanter till nyssnämnde Stats-Råds-protokoll
öfver Landtförsvar,s-ärenden finnes framställdt, erfordras för
7 Stabs-Chefers och 7 Adjutanters aflöning en summa af 12,150
R:dr Riksmynt. Då likväl nuvarande Stat endast består för 7
förste och 6 andre Adjutanter ett sammanlagdt belopp af 6,900
R:dr, hvarförutan dessutom en tillgång uti ett odisponeradt Fördelnings-Läkare-arfvode
förefinnes å 150 R:dr, eller tillhopa
7,050 R.dr samma mynt, föreslår Kongl. Maj:t en tillökning i
detta anslag med :
hvilket tillökningsbelopp, jemte förberörde 7,050 R:dr, skulle öfvergå
till anslaget för General-Staten vid dess ifrågasatta reorganisation.
A Generalitets-Staten finnes en indragen Fördelnings-Generals-lön
9,000 R:dr, hvilken, med Rikets Ständers medgifvande,
får användas till pensioner åt Generaler och Ofverstar
efter uppnådda 60 års ålder och minst 5 års tjenstgöring i sådan
egenskap; men då, för den händelse en ny och förbättrad
pensionering af Arméens Befäl, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit,
skulle komma till verkställighet, berörde medels-tillgång blifver
0 7 O O
framdeles för sitt nämnde ändamål öfverflödig, kan indragning
deraf till Statsverket ega rum, i den män derå anvisade pen
-
110,568
5,100
Transport 115,668
30
Kungl. Maj.-ts Aud. Prop. N:o /, om Statsverket t Sofi.
Transport 115,668: —
sinner vid nuvarande innehafvares afgång upphöra samt öfriga
anvisningar derå icke behöfva utgå.
Topografiska Korpsen. Under åberopande af hvad uti
Stats-Råds-protokollet öfver Landtförsvars-ärenden för den 14
dennes i afseende å denna Korps förekommer, äfvensom af förslaget
till dess aflöning, föreslår Kongl. Maj:t, att Korpsens nuvarande
anslag 12,426 R:dr B:ko eller 18,639 R:dr Riksmynt
må förhöjas med  15,061: —
varande uti förslaget angående General-Stabens reorganisation
afsedt, att Topografiska Korpsen skall i den nya General-Staben
med hela sitt blifvande anslag ingå.
sirtilleri-Stabcn. Enligt det rörande denna personal afgifna
och af Kongl. Majit gillade förslag, skulle nuvarande
anslaget 2,800 R:dr B:ko eller 4,200 R:dr Riksmynt tillökas
med
2,200: —
Ofver-Iiommendants-Expeditionen i Stockholm. Enligt
det uppgjorda och af Kongl. Majit gillade aflöningsförslaget för
denna Expedition blifver en tillökning utöfver Riks-Stats-anslaget
behöflig till belopp af  4,238: 75.
härrörande hufvudsakligen af saknad tillräcklig aflöning för Kommendanten
i Stockholm samt af bristen på anslag till arfvode
åt Öf ver-Kommendanten, hvilket sednare väl under nuvarande
förhållande icke erfordras, men för framtiden icke kan umbäras.
Härförutan bör rationsersättning för den hithörande personalens
4 tjenstehästar, i öfverensstämmelse med de härför nu
i allmänhet bestämda grunder, utgå från anslaget till furagering
af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar.
Kommendants-Staten. Då med Rikets fästningar flera
förändrade förhållanden egt rum sedan Kommendants-Staten vid
1829 och 1830 årens Riksdag bestämdes, påkallas en nära nog
ny reglering af denna stat. Under åberopande af de i StatsRåds-protokollet
öfver Landtförsvars-ärenden för den 14 dennes
utvecklade grunder för en sådan reglering, och då, enligt dithörand
e Aflöningsförslag, den nya Kommendants-statens aflöning
uppgår till 22,738 R:dr Riksmynt, men nuvarande anslag endast
lemnar tillgång med 10.148 R:dr, då icke i beräkning ta
-
Transport 137,167: 75.
Kungl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856.
:u
Transport 137,167:75.
ges det belopp af 829 R:dr B:ko eller 1,243 R:dr 50 öre Riksmynt,
hvilket vid 1850 och 1851 årens Riksdag från Fångvårds-anslaget
till Kommendants-staten öfverflyttades, men nu
torde böra derifrån afskiljas, föreslår Kongl. Majit alltså, till
fyllnad i Kommendants-statens behof, en tillökning af ... 12,590: —
Beträffande åter förenämnde belopp 829 R:dr B:ko eller
1,243 R:dr 50 öre Riksmynt, hvilka medel äro afsedda för åtskilliga
personers godtgörelse för mera tillfälliga tjenstebiträden
vid fästningarne, föreslår Kongl. Majit att detta belopp måtte
öfverföras till anslaget för Försvarsverket i allmänhet eller Krijrs
°
O
Kollegii Departementer, för att tilläggas medlen för Kommendantskaps-utgifterna,
dit äfven förberörde utgifter rätteligen kunna
hänföras; men som under samma belopp jemväl inbegripas dels
arfvode åt f. d. Kapellanen vid Dalarö skans, 75 R:dr, dels arfvode
åt f. d. Vaktmästaren derstädes, 247 R:dr 50 öre Riksmynt,
hvilka befattningar numera efter skansens rasering blifvit indragne,
samt Kongl. Majit medgifvit dessa befattningars innehafvare,
Slotts- och Garnisons-Predikanten Per Erik Hofberg
och Slottsvaktmästaren C. J. Spegel, att tills vidare, och intilldess
de möjligen erhålla annan tjenstebefattning med lön eller
arfvode af allmänna medel, varda bibehållne vid sina arfvoden,
föreslår Kongl. Majit, att bemälde begge personer må med sådant
vilkor förflyttas på Allmänna Indragnings-Staten, samt att,
efter afdrag af dessa arfvodens sammanräknade belopp, eller 322
Ridr 50 öre, endast återstoden 921 Ridr Riksmynt må komma
anslaget till Försvarsverket i allmänhet eller Krigs-Kollegii Departementer
till godo.
Krigs-Akademien. Under åberopande af hvad uti merberörde
protokoll öfver Landtförsvars-ärenden finnes anfördt, rörande
behofvet af tillökning i aflöningen för Krigs-Akademiens
Befäls-Lärare, Tjenstemanna- och Betjenings-personal. hvilken
tillökning uppgår till 26,505 Ridr 12å öre Riksmynt, men hvarifrån
böra afgå till indragning föreslagne löner och arfvode, tillhopa
1,574 Ridr samma mynt, föreslår Kongl. Majit, att skillnaden,
24,930 Ridr 12j- öre, må varda anvisad med en rund
summa af
24,930: —
hvarigenom Krigs-Akademiens anslag i penningar, som för när
-
Transport 174,687:75.
32
Kongl. Majda Nåd. Prop N:o /, om Statsverket 18S6.
Transport 174.687: 75.
varande utgör 38,250 R:dr B:ko eller 57,375 R:dr Riksmynt,
skulle blifva 82,305 R:dr sistnämnde mynt.
Allmänna Garnison.s-Sjnkhusct. Enligt hvad Stats-Rådsprotokollet
öfver Landtförsvars-ärenden för den 14 dennes innehåller,
i fråga om bchofvet af tillökning i afloningsvilkoren för
den vid berörde Sjukhus anställda Läkare-, Tjenstemanna- och
Betjenings-personal, erfordras härtill en förhöjning, utöfver de i
Sjukhusets stat derföre beräknade tillgångar, med 7,071 R:dr
6 öre Riksmynt. Men härförutan påkallas äfven, på sätt i
nämnde protokoll finnes angifvet, ett ökadt anslag för Sjukhusets
materiella behof. — I följd af stegrade pris på alla förnödenheter
utan undantag, hafva anslagen dertill i allo blifvit
otillräckliga, och de sednare årens utgifter i dessa afseenden
hafva endast kunnat betäckas medelst de besparingar, som reserverats
från föregående år, då fördelaktigare förhållanden med
varuprisen egt rum. Sedan numera dessa besparingar i det
närmaste medtagits; och det alltså icke vidare blifver möjligt
att med Sjukhusets nu anvisade tillgångar bestrida de nödiga
utgifterna, har Kongl. Majit, i anledning häraf och i öfverensstämmelse
med Direktionens uppgjorda beräkning öfver behofven
för Garnisons-Sjukhuset, emot hvilken beräkning på det
hela icke något varit att erinra, pröfvat nödigt att anslaget för
Sjukhusets materiella behof tillökas med 8,298 R:dr 94 öre
Riksmynt, hvartill tillökningen kan inskränkas derigenom att
Kongl. Majit med föranledande af de för Sjukhusets stat uppkomna
betänkliga förhållanden, funnit Sig föranlåten höja betalningen
för Officerare, som å Sjukhuset intagas, från 32 sk. till
40 sk. Biko, samt för främmande Korpsers manskap från 24 sk.
till 28 sk. Biko om dagen, eller till en den verkliga kostnaden
ungefär motsvarande ersättning, hvarmedelst den inkomst,
som för Sjukhuset påräknas utaf betalande sjuka, kunnat nu antagas
till 6,414 Ridr 12 sk. Biko, i stället för de i nu gällande
Stat beräknade 3,375 Ridt samma mynt.
På grund af detta allt föreslår Kongl. Majit tillökning i
aflöning 7,071: 6.
dito för materiella behofven  8,298: 94.
15,370: —
Transport 190,057:75.
Kongl. UajHs Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 1856.
33
Transport
Sjukhusets Stat, hvartill för närvarande bestås 31,320 R:dr
B:ko eller 46,980 R:dr Riksmynt, skulle således komma att
upptaga 62,350 R:dr Riksmynt.
Vid nu föreslagna reglering af Sjukhusets stat hafva 2:ne
förut till indragning afsedda arfvoden, det ena å 450 R:dr och det
andra å 75 R:dr Runt, blifvit beräknade att framdeles kunna disponeras,
det förra till ersättning åt Civil-Ledamoten i Sjukhusets Direktion
och det sednare till lönförhöjning åt Direktionens Vaktmästare.
General-Staben. Redan länge hafva varit insedda de
brister, som vidhäfta Svenska General-Staben, likasom ock erkänd
nödvändigheten att åstadkomma en efter tjenstens fordringar
bättre lämpad organisation af denna vigtiga del af Wår
Krigsmakt. Förslag till General-Stabens förändrade organisation
har sålunda blifvit utarbetadt och af Kongl. Majit gilladt,
sådant det uti ofta åberopade Stats-Råds-protokoll öfver Landtförsvars-Arenden
finnes i sin helhet framlagdt. Med hänvisande
dertill äskar Kongl. Majit nu endast att, i öfverensstämmelse
dermed, nödiga medel till organisationens genomförande må af
Rikets Ständer beviljas samt att, under ofvanstående Titel, ett
särskildt anslag härtill må i Riks-Staten utföras.
Enligt den beslutade organisationen kommer kostnaden
att uppgå till 84,350 Ridr Riksmynt. Men som deruti ingå
Landtförsvars-Departementets Kommando-Expedition, Topografiska
Korpsen samt de å Generalitets-staten nu uppförde Adjutanter,
hvaraf de begge förstnämnde staterna böra ur Riks-staten
försvinna och sistbemälde Adjutanter från Generalitets-staten uteslutas,
så kommer i första rummet att till betäckande af kostnaden
användas anslagen för dessa stater eller pensioner, utgörande
för Kommando-Expeditionen  13,540:
» Topografiska Korpsen  33,700:
» Adjutanterne å Generalitetets stater 12,150:
eller tillhopa Riksmynt R:dr 59,390:
så att endast skillnaden häremellan och de beräknade 84,350
R:dr, eller
behöfver särskildt anvisas.
190,057: 75.
24,960: —
Transport 215,017: 75,
Bih. till Jl. St. Brot. 1856 $ 1857. 1 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 5
Kongl. Maj.Is Nåd. Vrop. A: o 4, om Stal sverket /lSi>S.
Transport
För General-Stabens personal afses derjemte 13 tjenstehästar,
men då härunder inbegripas de 6 för Kommando-Expeditionen
redan beräknade hästar eller rationer, ifrågasättas således
nu endast 7 nya hästrationer, att utfalla enligt bestämda
grunder från anslaget till furagering af Artilleriets och värfvade
Kavalleriets hästar.
Indelta Arméen.
Kavalleri- och In fan leri-R ege tn en len a.
Då den för indelta Arméens Befäl år 1833 vidtagna lönereglering,
hvarigenom bland annat åsyftades likhet i aflöningen
emellan alla dithörande Regementen och Korpser af samma
vapen, icke i någon man medfört en sådan öfverensstämmelse,
samt vissa befälspiatser dessutom obestridligen äro alltför svagt
aflönade i förhållande till lefnadsbehofven och de kostnader,
som af tjensten föranledas, har Kongl. Maj:t, på sätt uti
förut åberopade Stats-Råds-protokoll öfver Landtförsvars-Arenden
finnes utveckladt, pröfvat skäligt, det provisoriska stater,
med förhöjd aflöning, må vid indelta Kavalleri- och InfanteriRegementen
och Korpser tills vidare få tillämpas, så att de Regementen
och Korpser, som icke redan förut inom sig ega tillräckliga
tillgångar för de föreslagna och af Kongl. Majit gillade
nya lönebeloppen, må kunna af särskildt anvisande Statsmedel
utbekomma skillnaden. Den kostnad, som häraf kan för Statsverket
uppstå, har ansetts kunna beräknas till omkring 250,000
R:dr Riksmynt. Men då det erforderliga fyllnadsbeloppet årligen
blifver beroende af det med indelta Arméens löningssätt förknippade
särskilda förhållanden, måste anslaget blifva ett förslags-anslag,
att i mån af behof och efter stadgade grunder anlitas.
Kongl. Majit, som i Nåder befallt, att en förnyad uppskattning
af indelta Arméens alla boställen ofördröjligen skall
företagas, föreslår således, att nu på 4:de Hufvudtiteln anvisas
för den provisoriska lönregleringen, enligt de uppgjorda förslagen,
ett förslags-anslag af
Exercis-Sqvadronernas underhåll;
215,017:
250,000
Transport 465,017
Kongl. Majds Nåd. Vrop. N:o I, om Statsverket IS36.
35
Transport
Furagering vid indelta Kavalleriet;
Möleskostnadcr, och
Ersättning för utöfver Markegängspris förhöjd betalning till
inqvarteringsgifvare för dagportioner vid indelta Regementenas
marcher till och ifrån mölen.
Ue under dessa fyra titlar i Riks-staten uppförda anslag,
af hvilka ett är förslags-anslag och de trenne öfriga reservationsanslag,
upptaga ett sammanlagdt belopp af 264,109 Ridr Biko
eller 396,163 R:dr 50 öre Riksmynt, samt äro alla afsedda till
bestridande af kostnader, som hafva till föremål: indelta Arméens
vapenöfningar. I afseende pä ordnandet af dessa vapenöfningar
pä ett för landets försvar tillfredsställande sätt, hänvisas
till de i Protokollet öfver Landtfötsvars-ärendeh för den 14 dennes
framställda och af Kongl. Majit gillade grunder. Under åberopande
häraf och då i följd af den föreslagna förlängda och
i vissa fall nya vapenöfningstiden ökade kostnader mäste uppkomma,
hvilka i sin helhet skulle, enligt gjord beräkning, efter
15 ärs medelpris, uppgå till 586,713 R:dr Riksmynt, föreslår
Kongl. Majit, att, jemte det ofvanstående fyra anslagstitlar med
r de derunder uppförda anslag sammanföras till eh enda, under
namn:
Indelta Arméens vapenöfningar, den kalkylerade tillökningen
190,549 Ridr 50 öre Riksmynt måtte i rund summa anvisas
med
samt att hela anslaget, i anseende till omvexlande portlohs- och
rationspris, blifver ett förslags-anslag.
Derjemte och med anledning deraf att nedannämnde Utgifter
icke heller kunna till viss summa på förhand bestämmas,
föreslås att desamma jemväl från detta anslag må utgå, nemligen:
l:o den ökade portions-skilling (Tobaksskilling), sorn
skulle, enligt föreslagna grunder tillfalla Korporaler och vissa af
manskapet vid indelta Arméen;
2:o i visst fall ökad ersättning ät inqvarteringsgifvarc
för dagportioner vid indelta Regementenas marcher till och ifrån
möten. Härutinnan förekommer, att klagan af sådana inqvarteringsgifvare
blifvit hos Kongl. Majit förd öfver otillräckligheten
af den nu utgående ersättningen 12 sk. Biko; och då denna kla
-
465,017: 75.
200,000:
Transport 665,017: 75.
36 Kongl. Majus Nåd. Vrop. N--o I, om Statsverket 1836,
Transport
gan funnits grundad, anser sig Kongl. Maj:t, lika med hvad i
ämnet hörde Embetsmyndigheter hemställt, nu böra föreslå, att
för framtiden portionsvärdet vid ifrågavarande tillfällen må bestämmas
efter markegångssättningen, på sätt Kongl. Kungörelsen
den 27 Augusti 1816 föreskrifver, men med 50 procents förhöjning
derutöfver, äfvensom att Officer och Underofficer med vederlikar
må, om de det åstunda, ega i qvarteren bekomma soldatportion,
emot samma ersättning.
3:o Aflönings- och underhålls-kostnader för Garnisonskoinmenderingar
på Carlstens fästning, vid Grisslehamn och i Haparanda,
hvilka kostnader nu utgå af reservationerna å anslaget:
»Ersättning för utöfver markegångspris förhöjd betalning
till inqvarteringsgifvare m. m.» Dessa reservationer, utgörande
omkring 47.000 R:dr B:ko. sedan innevarande års utgifter blifvit
bestridde, kunna deremot till Statsverket öfverlemnas.
Slutligen och i afseende på nuvarande anslaget till »Furagering»,
vill Kongl. Maj:t erinra, att, enär Kongl. Maj:t har
för afsigt att, uti särskild proposition till Rikets Ständer, göra
framställning om furage-passevolans-afgifternas upphörande från
rusthållarne vid indelta Kavalleriet, deraf blifver en följd, att
den bland Statsverkets inkomster nu beräknade »Furage-afgift
af indelta Kavalleriet» kommer att försvinna.
/
Vårf vade Armeen:]
I afseende”å de förhöjda anslag, som här nedan komma
att begäras för de till värfvade Arméen hörande Regementen, jemte
Ingenieur-Korpsen, åberopar Kongl. Maj:t de skäl som i merberörde
Protokoll öfver Landtförsvars-Arenden för den 14 dennes
blifvit framställda, hvarvid Kongl. Maj:t dock här vill särskildt
erinra, att under summan af hvarje Regementes lön-anslag äfven
innefattas det nya anslaget till stallhyra m. m. flir vederbörande
Officerares tjenstehästar, å 100 R:dr Riksmynt för hvarje häst,
hvaremot rations-ersättningen, som hittills varit upptagen på Regementenas
löne-stater, föreslås att, enligt uppgifna grunder, utgå
af anslaget till furagcring af Artilleriets och värfvade Kavalleriets
hästar.
665,017: 75.
Transport 665,017: 75.
Kongl. Maj-.ls Nåd. Prop. N:o I, om Statsverket 1836.
37
Transport
JJf-Gardet till hust. En tillökning i detta Regementes
lön-anslag- begiires med
hvarunder äfven innefattas ny lön för en Sqvadrons-Predikant.
Kronprinsens Hussar-It c g emen te. För detta Regemente
erfordras enligt förslaget en löntillökning af 25,712 R:dr 62v
öre Riksmynt; hvaremot en pä Regementets stat upptagen odisponerad
tillgång af 268 tunnor spanmål in natura kan till Statsverket
indragas.
Vidare äskas för Regementet förhöjning i Bekryteringspenningarne
från nu utfallande 3 R:dr 75 öre till det belopp,
som vid öfriga värfvade Garnisons-regementen utgår, eller 7 R:dr
50 öre Riksmynt samt i M e dika m en ts-p enninga rrte för manskapet
från 1 till 2 R:dr samma mynt; allt för nummer årligen.
Den häraf uppkommande ökade utgift skulle blifva:
i rekryterings-anslag  2,250: —
i medikaments-anslag  600: —
och då härtill lägges ofvanstående löntillökning. . 25,712: 62p.
uppgår det nya anslagsbehofvet, flir detta Regemente till
Svea Lifgarde. Den löntillökning, som för Svea Lifgarde
föreslås, utgör
under hvilken summa inbegripas nya löner såväl för 1 BataillonsPredikant
med 500 R:dr sorn för 8 Sergeanter, å 500 R:dr, med
4,000 R:dr Riksmynt.
Andra Lifgardet. För Andra Lifgardet, vid hvilket eger
rum samma förhållande, som vid Svea Lifgarde, begäres alltså
en lika tillökning, eller
IVvrmlands Fältjugare-Bege/nente. Utom aflöningsförhöjning
för Befälet, med flere, 27,369, föreslås följande, i och
för upprätthållandet af Regementets fulltalighet och tjenstbarhet,
till förbättring i manskapets lönvilkor afsedda, högst nödiga anslag:
tillökning i värfnings-penningarne 1,125: —
dito i manskapets inqvarteringspenningar . . . 750: —
till marchpenningar för manskapet
900: —
till manskapets underhåll under mötena .... 4,200: —■
åt 96 skarpskyttar, å 4 R:dr  384: —
som sammanlagdt utgör en tillökningssumma för Regementet af
665,017: 75.
11,242: —
28,562: 62f.
23,327: —
34,728: —-
Transport 786,204: 3 7 i.
38
Kongl. Majsls Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket I8ö6.
Transport
Svea, Götha och Wendes Artilleri-Begemen ten. Gemensamt
för Artilleri-Regementena, jemte Fyrverkare-Korpsen, föreslås
ett tillökningsbelopp af
hvarunder innefattas nya löner åt 3 Bataillons-Predikanter å
500 R:dr, med  1,500:
samt nya arfvoden åt 5 Informations-Under-Officerare
vid Dctachementerne, ä 50 Ii:dr  250:
Tillhopa R:dr 1.750:
Beträffande särskildt Artilleri-Batteriet i Norrland, hvars
aflöning utgår från Norrbottens Häst-Jägare-Sqvadronsfond, föreslås
för detta Batteri en lönförbättring af 1,483 R:dr 50 öre
Riksmynt, att utgå af berörda fond, under hvilken summa äfven
inbegripes nytt arfvode 50 R:dr för 1 Informations-Under-Officer.
Ingeniör-Korpsen. Då, på sätt af Chefen för IngeniörKorpsen
blifvit ådagalagdt, för den vid Korpsen ständigt förefallande
trägna tjenstgöring, ökadt Befäl oundvikligen påkallas,
anser Kongl. Maj:t nödigt föreslå följande nya löner:
för 1 Kapiten af l:a klassen 3,000
» 2 Kapitener af 2:a dito a 2,000 R:dr .... 4,000
» 5 Under-Löjtnanter å 800 R:dr 4,000
» 1 Under-Konduktör af 2:a klassen . . . . . 450
tillhopa R:dr 11,450:
samt i löntillökning åt nuvarande personal .... 19,974:
hvarjemte, uppå anförda skäl, nedannämnde anslag för
Korpsen i öfrigt begäras, nemligen:
2:ne arfvoden åt Lärare vid Korpsen å 720 R:dr . . 1,440:
2:ne dito åt Elever vid Mariebergs högre Artilleri-Läroverk
å 300 R:dr  600:
till rese-understöd ät Officerare  3.000:
« Korpsens praktiska öfningar  5,000:
eller tillhopa
Kavalleri- och Artilleri-hästars rernontering och skoning.
Uti detta anslag föreslås följande tillökningar:
l:o. Enär priset på hästar, sedan nuvarande remonte
-
786,204: 371.
128,556: 50.
41,464: —
Transport
956,224: 87L
Kongl. Maj: Is Kåd. Prop. N:0 4, om Statsverket 4886.
30
Transport
rings-anslag för Artilleri-Regementena bestämdes, i betydlig mån
stegrats och ännu alltjemt är i stigande, samt då för Artilleriet,
hvars exercis för hästarne dessutom medförer så-dana ansträngningar,
som ofta föranleda deras obrukbarhet i förtid, större
och uthålligare hästar erfordras, än för Kavalleriet, så att remonterings-kostnaden
i allmänhet vid Artilleriet utfaller högre,
har Kongl. Majit, uppå General-Fält-Tygmästare-Embetets un
derdåniga
framställning af detta förhållande, och sedan KrigsKollegium
i frågan blifvit hördt, funnit det vara af behofvet
påkalladt, att remonterings-anslaget för samtlige Artilleri-Regementena
ökas till 30 R:dr B:ko eller 45 R:dr Riksmynt årligen
för hvarje häst, hvarigenom, med beräkning af hästens tjenstbarhet
i 10 år, remont-priset vid Artilleriet skulle anses utgöra
300 R:dr B:ko eller 450 R:dr Riksmynt, och då tillgång för
en sådan förhöjning nu saknas å förevarande anslag, anmäler
Kongl. Majit nu detta behof, utgörande:
för Svea Artilleri-Regemente Ridr 1,770:
2,124:
2,088:
956,224: 87|.
•n Götha dito dito
j) Wendes dito dito
eller tillhopa Riksmynt R:dr 5,982:
2:o. Som Kongl. Majit, uppå General-Fält-TygmästareEmbetets
underdåniga framställning, funnit nödigt, att åt Svea
Artilleri-Regemente tilldelas 12 nya hästar på stat; så uppkomma
i anledning deraf följande årliga utgifter, som från förevarande
anslag böra bestridas, nemligen:
Remonteringspenningar å 45 R:dr 540
Medikamentspenningar å 1: 50 18
Skoningsmedel å 9 R:dr 108
Lysning i stallen och stallpersedlars underhåll m. m. å
5: 25
63:
Stallhyra, i anseende till bristande utrymme i Regementets
egande stallbyggnader  360:
eller tillhopa Riksmynt R:dr 1,089:
3:o. Med hänvisning till hvad i Stats-Råds-protokollet
öfver Landtförsvars-ärenden för den 14 dennes finnes anfördt
Transport 956,224: 87£.
40
Kongl. Majds Nåd. Prof. N:o t, om Statsverket t8SC.
Transport
rörande Kronprinsens Hussar-Regeinente, upptages här föreslagen
tillökning i medikamentspenningar för Regementets hästar,
537 stycken å 25 öre, med 134 R.dr 25 öre Riksmynt.
Förestående 3:nc tillökningsbelopp utgöra tillsammans
7,205: 25.
hvarifrån likväl, med anledning af den särskildt föreslagna
ersättningen för stallhyra m. tn. för Officerares
tjenstehästar, kan afdragas det för Lifgardet
till häst nu utgående stallhyresbelopp för 55
befälshästar, å 6 R:dr 25 öre  343: 75.
då återstoden  6,861:50.
utgör den summa, hvartill remonterings-anslaget skulle förhöjas,
och hvilken summa här ut föres
Lega för hästar Ull Artilleriets exercis. I anledning
af anmäldt behof af ett ökadt antal legda hästar för Artilleri—
Regementenas exercis, föreslår Kongl. Majit att den beräknade
legningskostnaden på detta anslag måtte anvisas, nemligen:
för 34 hästar i 42 dagar, å 123 R:dr 40] öre R:mt för hästen
4,195: 77.
för 20 hästar i 30 dagar, å 60 R:dr för hästen 1,200: —
Skonings- och Medikamentspenningar för dessa
hästar, 255 R:dr för de förra och 25 R:dr 624
öre för de sednare  280: 624,
samt för exercisen med det Artilleri-Regementena
anslagna Beväringsmanskap, så vidt detta manskaps
öfningar, på sätt föreslaget blifvit, utsträckas;
till lega af 76 hästar i 12 dagar å 45 R:dr
hästen •  3,420: —
Skonings- och Medikamentspenningar för dessa
hästar  128: 25.
hyra för stallrum åt samma hästar . . . . 235:
eller tillhopa Riksmynt R:dr 9,459: 644.
Vidare föreslår Kongl. Majit, att på förevarande anslag måtte uppföras
legningskostnaden jemte skonings- och medikaments-penningar
för de 100 hästar, hvilka enligt hvad i oftanämndc Protokoll
blifvit utredt, äro oumbärliga för Ingeniör-Korpsens Sappörtrupp,
956,224: 87,].
6,861: 50.
Transport 963,086: 37£.
Kongl. Moj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket ISUG.
41
Transport 9G3,086: 37|.
derest densamma skall kunna beredas nödig öfning, samt pontonmaterielen
vederbörligen pröfvas, uppgående legningskostnaden, å
60 R:dr hästen, efter en öfningstid af 30 dagar, till K:dr 6,000: —
samt skonings- och medikamentspenningarne till . . 128: 12^.
eller tillhopa Riksmynt R:dr 6,128: 124.
Ofvanstående begge, dels för Artilleriet dels för Ingeniör
Korpsens
Sappör-trupp afsedda belopp utgöra inalles .... 15,587: 77.
Fur agering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets
hästar. För de under nästofvanstående 2:ne anslags-titlar omnämnde
hästar torde furagerings-kostnaden här utföras efter följande
af Krigs-Kollegium föreslagna beräkning, nemligen vid Ar
-
tilleriet;
för 12 nya hästar vid Svea Artilleri-Regemente . 4,336: 50.
55 34 lögda dito i 42 dagar  1,536: 374
a 20 dito dito i 30 dagar  647: 50.
55 76 dito dito i 12 dagar  981: 27.
eller tillhopa Riksmynt R:dr 7,501: 644.
samt vid Ingeniör-Korpsens Sappörtrupp:
för 100 hästar i 30 dagar  3,237: 60.
utgörande tillsammans .... Riksmynt R:dr 10,739: 144-  En ökad utgift för detta anslag uppkommer jemväl i följd
af den föreslagna öfverflyttningen hit af rations-ersättningen för
Befälets vid Garnisons-Regementena, med fleres, tjenstehästar, att
utgå enligt de i Stats-Råds-Protokollet öfver Landtförsvars-Aren
o
o
den för den 14 dennes uppgifne grunder. Antalet af rationel1,
hvarför sådan ersättning ifrågasättes, utgör:
vid Svea Lifgarde 9.
55 Lifgardet till häst 47.
55 Andra Lifgardet „ 9.
55 Kronprinsens Hussar-Regemente 65.
•5 Artilleriet 41.
55 Landtförsvars-Departementets Kommando-Expedition . 6.
55 Ofvcr-Kommendants-Expeditionen i Stockholm ... 4.
55 General-Staben, utom de för Landtförsvars-Departementets
Kommando-Expedition beräknade 7.
Tillhopa rationer 188.
Transport 978,674: 144.
lith. lill II. Sl. Prof. isne, 8$ 18S7. I Sami. 1 Afd. 1 Haft. 6
42
Kongl. 31 aj ds Nåd. Prop. N:o -/, om Statsverket -1836.
Transport 978, G74: 14f.
Dessa rationer utföras här i värde efter det i staterna nu högst
beräknade rationspris, 180 R:dr Riksmynt, hvilket för 188 rationer
gör R:dr 33,840: —
som tillika med ofvanberörde summa . . . . 10,739: 144.
förorsakar en ökad utgift af  44,579: 144.
Sedan Kongl. Maj:t, uppå vederbörandes underdåniga anmälan,
att den Kronprinsens Hussar-Regemente bestådda passevolans-summa
för furageringens besörjande, 89 R:dr 44 sk. B:ko
för hvarje häst, af uppgifna orsaker, icke på långt när vore tillräcklig
för ändamålet, i Nåder funnit skäligt, äfvensom med Statsverkets
fördel förenligt, att medgifva en förhöjning i detta belopp
till 101 R:dr 28 sk. B:ko för hästen, sä uppkommer i anledning
häraf för furagerings-anslaget en ökad utgift, hvilken för
Regementets 537 hästar belöper sig till 9,397 R:dr 50 öre R:mt;
Och har Kongl. Majit velat sådant till Rikets Ständers kännedom
meddela, för den händelse Rikets Ständer skulle finna lämpligt
att uti den blifvande Riks-staten härmed jemväl förhöja
nämnde anslag, hvilket väl är af förslags-egenskap, men hvars
i Riks-staten synliga summa på långt när icke varit tillräcklig
att betäcka de från anslaget utgående utgifter, som under åren
1851—-1855 i medeltal öfverstigit Riksstats-anslaget med omkring
130,000 R:dr Ruut.
Mathållning för manskapet vid Garnisons-Regementena.
Under åberopande af hvad, i afseende å denna för ifrågavarande
manskaps ändamålsenliga och nödiga underhåll högst vigtiga omständighet,
till Stats-Råds-prctokollet öfver Landtförsvars-ärenden
för den 14 dennes finnes yttradt, samt hufvudsakligen med heinfad
anledning af hvad Rikets Ständer vid förra Riksdagen, då
ett extra anslag, ehuru alldeles otillräckligt, för ändamålet beviljades,
i ämnet förklarat, föreslår Kongl. Majit, att uti Riksstaten
härtill må uppföras ett särskildt nytt anslag, hvilket, i
anseende till utgiftens omvexlande belopp, såsom af varuprisen
helt och hållet beroende, torde böra blifva ett förslags-anslag,
men kunna enligt de gjorda beräkningarne upptagas till . . . 150,000: —-
Transport 1,173,253: 29.
Kongl. MajUs Nåd. Vrop. N:o 4, om Statsverket 4SS6.
43
Transport 1,173,253: 29.
Beväringen.
Li[b ev ä rings-Begemen le t. På grund af hvad härom uti
oftanämnde Protokoll förekommer, föreslår Kongl. Majit löntillökning
för detta Regemente med  20,043: 871.
hvarunder innefattas nya löner för:
8 Fanjunkare å 300 R:dr  2,400:
8 Sergeanter å 225 *
1,800:
8 Furirer å 187| »
1,500-
47 Korporaler a 75 »
3,525:
48 Yiee-korporaler å 37V »
1,800:
1 Regements-Trumslagare  225:
lii Trumslagare eller Hornblåsare å 37^ R:dr . . . 600:
tillhopa R:mt 14:dr 11,850:
Ofvanstående tillökningssumma skulle dock kunna förmin
skas
med 2,192 R:dr 37^ öre, om de ännu qvarvarande f d.
Lifdrabant-korpsens löntagare, hvilka af Riksstats-anslaget åtnjuta
ett motsvarande belopp, blifva på Allmänna Indragningsstato»
förflyttade.
Gottlands Nation a l- Dan äring. I anledning af hvad nyssnämnda
protokoll härom innehåller, föreslår Kongl. Majit att
en tillökning i anslaget för Gottlands National-Beväring måtte
beviljas med  9,206: 83.
under hvilken summa innefattas:
Nytt arfvode för en Adjutant hos Artilleri
Befälhafvaren
150: -—-
Nya arfvoden åt 10 Fältmusikanter ä 100 R:dr 1,000: —
Ökadt anslag till Befälsmötes-utgifter, sjukvård
m. m  787: —
Okadt anslag till skott-taflor och skott-vallar . 69: —
tillhopa R:dr 2,006: — -
Hallands Beväring. För Befälet vid denna Beväringstrupp
äskar Kongl. Majit, enligt uppgjord t förslag, en löntillökning af 2,160: —
JVester-Norrlands Beväring. Befälet vid denna Beväring
aflönas för närvarande af tillgångar från f. d. Jemtlands Fältjägare-Regemente,
men torde framdeles, i den mån det för nämnde
Befäl afsedda lönanslag kan från de nya Fält- och Hästjägare
-
Transport 1,204,663:994.
44
Kongl. Maj:ls Nåd. Prof. N-.o I, om Statsverket 1836.
Transport
korpsernas afskiijas, böra erhålla sitt särskilda anslag. Emellertid
anser Kongl’. Maj:t, att den löntillökning, sorn Kongl.
Maj:t nu, enligt gilladt förslag, äskar för Befälet vid Westernorrlands
Bevärings-Bataljon, kan här upptagas under titel:
»Wester-Norrlands Beväring. Lönfyllnad”, med
Beväringsmanskapets vapenöfning. Då Beväringsmanskapets
exercistid, för närvarande bestämd till 12 dagar, in- och
utryckningsdagarne oberäknade, nu, uppå skäl, som uti StatsRåds-protokollet
öfver Landtförsvars-ärenden för den 14 dennes
finnas utvecklade, af Kongl. Maj:t föreslås till 30 dagar, utom
in- och utryckningsdagarne, så torde, i händelse af bifall härtill,
äfven vara nödigt, att det för nuvarande förhållande i Riksstaten
uppförda anslag 120,000 R:dr B:ko eller 180,000 R:dr
Riksmynt, ehuru förslags-anslag, likväl mera afpassas efter den
möjligen blifvande förlängda exercistiden. Kongl. Maj:t föreslår
alltså, att för Beväringsmanskapets vapenöfning måtte, i stället
för det nu befintliga, i Riks-staten framdeles utföras ett förslagsanslag
af 450,000 R:dr Riksmynt, hvilket dock, enär Kongl.
Maj:t har för afsigt att hos Rikets Ständer göra framställning
om ett års frainflyttning af tiden för beväringspligtens vidtagande,
och således äfven ett års vapenöfningar med beväringsmanskapet
skulle komma att inställas, under tiden för nästa
Statsregleringsperiod kan förminskas till 300,000 R:dr årligen,
så att för närvarande endast föreslås en tillökning i förevarande
förslags-anslag med
fflaterielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Krigs-Iiullcgii
Departementer. I anledning af hvad uti Stats-Råds-protokollet
öfver Landtförsvars-ärenden för den 14 dennes härom finnes utredt,
föreslår Kongl. Majit, att, med afseende å det framställda
behofvet af tillökning i anslaget för Mariebergs högre ArtilleriLäroverk,
Artilleri-Af delningens nuvarande anslagssumma måtte
i följd häraf ökas med  9,000: —
hvarvid tillika åberopas hvad angående Lärarnes
vid detta Läroverk pensionering blifvit hemstäldt;
äfvensom att Förtifikations-Afdelningens anslag till
1,204,663: 994
6,295: —
120,000: —
Transport 9,000: — 1,330,958: 994.
Kongl. Maj:ls Nåd. Vrop. JY.o 7, om Statsverket 7836.
45
Transport 9,000:
bestridande af Kommendantskaps-utgifterne mätte
förhöjas med  4,500:
under iakttagande, att, enligt hvad under anslagstiteln
»Kommendants-staten» är anfördt, derifrån
till anslaget för Kommendantskaps-utgifterna öfverllyttas
1,243 R:dr 50 öre, eller i visst uppgifvet
fall endast 921 R:dr Riksmynt för att användas
till de med dessa medel afsedda utgifter.
Hvad åter beträlfar Intendents-Jl['delningen
så kommer tillökning i dess utgifter att från och
med år 1857 uppstå, väsendtligen till följd af nyligen
skedda prisregleringar med en del värfvade
Regementen, i och för underhållandet af dessa Regementens
beklädnads-, utrednings-, m. 11. persedlar.
På grund af dessa prisregleringar och de
derå grundade uträkningar, hafva i de förut till
berörde ändamål utgående anslag tillkommit följande
tillökningar, nemligen:
för Svea Lif-gardet B:ko
R:dr  4,890: 40.
» Andra d:o . . . 4,844: 40.
» Lifgardet till Häst . 6,350: 32.
» Kronprinsens Hussar
Regemente
. . . 5,288: — 21 374- 16
hvarjemte och då det vid förra Riksdagen
beviljade anslaget för SappörKompagniets
beklädnad, i anseende
till stegrade pris å de dertill erforderliga
förnödenheter, icke befunnits
tillräckligt, en tillökning deruti
måst beviljas, för hvilket behofs
fyllande ytterligare erfordras . . 2,034: 41. —
Vidare och då för indelta ar- >
méens utredning minst erfordras ett
belopp af 46,666 R:dr 32 sk.
Banko, men icke mera än 43,357
R:dr 21 sk. 4 r:st. kunnat enligt
Transport 23,409; 9.— 13,500:
- 1,330,958: 991.
1,330,95 8: 991.
46
Kongl. Maj-.ls Nåd. Prop. A: o I, om Statsverket 1S36.
Transport 23,409: 9. — 13.500: — 1,330,958: 994.
innevarande års stater härtill anvisas,
upptages, såsom oundvikligen
behöflig, skillnaden emellan dessa
begge belopp med  3,309: 10. 8.
För Beväringsmanskapets utredning
finnes för närvarande på
ordinarie stat anvisade 56,666 R:dr
32 sk. B:ko, samt ett särskildt
extra anslag för åren 1855, 185G
och 1857 af 27,333 R:dr 16 sk.
samma mynt, eller tillhopa 84,000
R:dr, hvilket belopp ock är detsamma,
som vid sista Riksdag beräknades
såsom erforderligt för underhållet
af den beklädnad för Beväringsmanskapet,
hvartill Rikets
Ständer då beviljade medel. Då
detta anslag äfven för framtiden
b!ifver nödvändigt, föreslår Kongl.
Maj:t att berörde extra anslagsbelopp
uppföres på ordinarie stat
med  27,333: 16. —
Som årliga underhållskostnaden
för hus och byggnader hörande
under Intendents-Afdelningen, kommer,
med afseende å jemt stegrade
pris å materialier och arbetslöner,
att mycket öfverstiga den i staten
nu uppförda, föreslås ett ökadt anslag
dertill med  2,000:
tillhopa B:ko R:dr 56.051: 35. 8.
hvilket belopp, genom någon förminskning å Intendents-Afdelningens
andra titlar, väl kan nedsättas
till  56,033: 33.
men dä härvid måste tagas i betraktande,
att Intendents-Afdelningens behof
i det hela blifvit beräknade efter
Transport 56,033:33. 13,500: — 1,330,958:991.
Kongl. MajUs Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket ISS6.
47
Transport 56.033: 33. 13,500: — 1,330,958: 99.;.
en förmodad tillgång från nuvarande
Riksstats-anslaget med . 454,566: 15
samt att, sedan Artilleri-
och FortifikationsAfdelningarne
af anslaget
erhållit sina andelar med
tillsammans 250,347 R:dr,
icke mera återstår för
Intendents-Afdelningenän 452,439: 36.
måste skillnaden häremellan . . . 2,126: 27.
såsom ett Intendents-Afdelningens behof
fyllas, då summan B:ko R:dr » . . 58,160:12.
motsvarande i Riksmynt  87,240: 37;.
utgör det anslag, som för Intendents-Afdelningen
Olifver af nöden.
Sedan Bonde-Ståndet vid förra Riksdagen hos
Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, det manskapet
vid Gottlands National-Beväring måtte tillerkännas
slitnings-ersättning under möten, till lika belopp
med hvad Rikets öfriga beväringsmanskap åtnjuter,
eller 4 sk. B:ko per man för hvarje exercisdag;
samt Krigs-Kollegiuin, häröfver hördt, i underdånighet
upplyst, att, om den begärda slitningsersättningen
beviljades, en ny utgift af 4,500 R:dr
B:ko uppstår, hvartill Kollegium icke hade några
medel sig anvisade, vill Kongl. Maj:t, enär denna
ansökning stödjer sig på billighet, föreslå Rikets
Ständer att för ofvanberörde ändamål anvisa ett belopp,
att tilläggas Intendents-Afdelningens anslag
med  6,750: —
hvarigenom hela anslaget för Krigs-Kollegii afdelningar skulle
förhöjas med  107,490: 37i.
Lifmundering för indelta infanteriet. Enär Kongl. Maj: t
har för afsigt att uti särskild proposition föreslå Rikets Ständer
att, till lindring för rotehållarne i roteringsbesväret, deras bidrag
till soldatens beklädande rnå upphöra, samt hela kostnaden
I
Transport 1,438,449: 37.
48
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket kSS6.
Transport
af staten öfvertagas, blifver i sådant fall en tillökning i detta
anslag erforderlig, med
Fed och Ljus för fästnings- och garnisons-orter. Enligt
hvad af Krigs-Kollegium blifvit anmäldt, är nuvarande anslaget
för detta ändamål, 19,000 R:dr B:ko, otillräckligt, dels
i anseende till stegradt pris å ved, dels derigenom att ved och
lysningsämnen för tjensterummen vid Lif-Gardes-Regementena,
som tillförene ej utgått, måste af detta anslag bekostas. I följd
häraf föreslås en tillökning häruti med
Diverse Anslag.
Under denna afdelning af 4:de Hufvudtiteln torde uppföras
nödiga anslag för skjut- och ridskolor, i afseende på hvilka
skolors organiserande åberopas oftanämnde protokoll öfver Landtförsvars-ärenden,
och föreslår Kongl. Maj:t således:
för Skjut-skolor
för Rid-skolor
hvarvid Kongl. Maj:t tillika begär rättighet att använda första
årets för Ridskolorna afsedda anslag dels till uppförande af en
för Ridskolan vid Strömsholm behöflig stallbyggnad, dels till
anskaffande af de för dessa skolor erforderliga sadlar, betseltyg
och öfriga inventarier.
Skrifmaterialier och Expenser samt ved och ljus ?n. m.
för Krigs-Kollegium rn. fl. Fer k. Uti det härför uppförda anslag,
3,600 R:dr B:ko, som under de sednare åren visat sig
alldeles otillräckligt, har Krigs-Kollegium ansett en förhöjning
af 2,700 R:dr B:ko erforderlig; Och vill Kongl. Majit- i anledning
häraf, med afräkning från sistberörda summa, utgörande i
R:mt 4,050 R:dr, af det belopp 680 Il:dr samma mynt, hvarmed
anslaget bidragit tili Kollegii aflöning, men hvarifrån det
framdeles skulle befrias, äska anvisandet af återstoden med . .
Skrifmaterialier och Expenser samt ved och ljus m. rn.
för Departementets Kansli-Expedition. Detta förslags-anslag har
i allmänhet varit tillräckligt inom det i Riks-staten utförda belopp;
och då ljuspenningarne, som till Embets- och Tjenstemän
1,438,449: 37.
08,000: —-
4.500: —
9,000: —
25,000: —
Transport 1,578,319: 37.
I
Ifvngl. Majus Nåd. Prop. N.-o 1, om Statsverket t836.
49
Transport 1,578,319: 37.
m. fl. inom Expeditionen utgå af anslaget, med den föreslagna
löneregleringen äro afsedde att indragas, kan anslaget minskas
med ett motsvarande belopp, eller 580 R:dr Riksmynt.
Den kontanta tillökningen i Fjerde Hufvudtitelns onjinajde anslag
skulle således uppgå till Riksmynt R:dr 1,578,319: 37.
Till betäckande af de genom Södra Bataljonens af Bohus Läns Regemente
år 1851 än vidare på 10 år medgifna förändring till roteradt infanteri, lör Statsverket
uppkomna kostnader, äskar Kongl. Majit,, att öfverskottet af de indelningsräntor,
hvilka förut ingått ensamt till nämnde Bataljons rusthållare, varder, såsom
hittills, och så länge oraförmälde förändring kominer att fortfara, ställdt till
Kongl. Maj:ts disposition.
Slutligen och i anledning af gjord framställning derom, att fyllnaden i vederlaget
för de upphörda vakans- och liggetids-besparingarne, uppgående för Arméens
Pensions-Kassa till 9,587 R:dr och för Civil-Statens till 215 R:dr, eller
tillhopa 9,802 R:dr Banko, hvilken utgift nu drabbar 4:de Hufvudtitelns bespa
ringar,
måtte särskildt anvisas medelst tillökningar i de för Kassorna å 9:de Hufvudtiteln
uppförda ersättnings-anslag, vill Kongl. Majit denna fråga till Rikets
Ständers bepröfvande öfverlemna.
Hvad derefter angår de Landtförsvarets behof, för hvilka påkallas tillfälliga
eller extra anslag, finner Kongl. Majit, under åberopande af hvad uti merberörde
protokoll finnes utveckladt om hvart och ett af nedannämnde föremål,
hvartill medel behöfva dels för en gång och deisi för vissa år särskildt anvisas,
Sig föranlåten att af Rikets Ständer äska bevi Ijande t af följande extra anslag,
nemligen;
1 :o. För Artilleri-b. eliof.
Till anskaffande af 39 Aminunitionsvagnar för F. iilt
Artilleriet
i Rifeimynt Ridr
till anskaffning af 12.000 st. refflade Infanteri-gev är, å 37}
Ridr . . . ,
till anskaffning af 5,000 st. Faschin-knifvar eller Siidogeyär för
Infanteriet, å 6 Ridr 75 öre ....... ....
45,630: —
450,000: —
33,750: —
Transport 529,380: —
Jtih. lill R. St. Prot. 1836 § 1837. 1 Sami. 1 Afd.. 1 Haft. 7
Kongl. Maj.ls Kihl. rrop. N:o l. om Statsverket IftäG.
Transport
2:o. För Fortifikationens behof.
Till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad
(ill fortsättande af fästningsbvggnads-arbetena vid Carlskrona,
Marstrand och Waxholm
till befästnings-arbetena vid Slite på Gottland
3:o. För Behladnads-behof.
Till underhållande af Beväringsmanskapets beklädnad i anledning
af föreslagen utsträckt exercis, beräknas årligen 189,000
R:dr, men då, till följd af beväringspligtens framflyttande ett
år sednare, ett års exercis med detta manskap jemväl skulle
inställas, begäres tillökningen endast för 2 år med
4:o. För Fällbrygge-utredning.
Till materielens anskaffande
5:o. För Topografiska liorpsens arbeten.
Till fortsättning af dessa för beredande af tillförlitlig kännedom
om landets ortförhållanden särdeles angelägna arbeten.
6:o. För Arméens pensionering.
Till detta för Arméens personal högst vigtiga ändamål begäres
ett årligt kreditiv, som förslagsvis nu kan beräknas till
150,000 R:dr årligen
Alla ofvanstående extra an: dag, utgörande tillhopa 2,431,380
R:dr Riksmynt, föreslås att ut;rå under åren 1858, 1859 och
1860 med 1/3 eller 810,460 R:dr årligen.
Deremot äskar Kongl. Ma j:t till utgående för en gång, följande
extra anslag, nemligen :
Till anskaffning af 1,300 st, Tält för Beväringsmanskapets vapenöfning,
samtidigt med ‘ramla Stammen, å 100 R:dr
till uppförande af nödiga För nådshus för förvarande af Beväringsmanskapets
materiel, förslå g;svis
Transport
529,380:
405,000:
432,000:
153,000:
378,000:
30,000:
54,000:
450,000:
130,000:
75,000:
2,636,380:
Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. No I, om Statsverket 1856.
51
Transport 2,636,380: —
till nybyggnad af en Kasern m. m. för Smålands Hussar-Rege
inente
å Rönneslätt
till Stall-skjuls uppförande för Sappör-kompaniets föreslagne
100 exercis-hästar
till uppköp af föreslagne 12 st. nya hästar för Svea Artilleri
Regemente,
å 450 R:dr
till bestridande af ökad beklädnads-passevolans under år 1857
för Svea Lif-Garde, Andra Lifgardet, Lifgardet till häst, Kronprinsens
IIussar-Regemente och Sappör-kompaniet, enligt hvad
här ofvan vid »Anslaget för Krigs-Kollegii Departementer»
blifvit utredt
för värfvade Garnisons-Regementenas mathållning under åren 1856
och 1S57
för arméens pensionering under år 1857, enligt föreslagen Pen
sions-stat,
ett kreditiv å
för tillämpning under år 1857 af förhöjda Löne-Stater, enligt
den nu föreslagna löntillökningen, för den Landtförs vars Departementet
tillhörande personal
Summan af de sålunda för en gång begärde extra anslag uppgår
till 1,397,830 R:dr; och hela sammanlagda beloppet af
samtliga extra Stats-anslagen till  3,829.210: —
Hufvudsuinmorna för de till Fjerde Hufvud-Titeln eller Landtförsvaret hörande
föremål skulle, i följd af hvad Kongl. Maj:t nu föreslagit, komma att
blifva:
För utgifter af ständig beskaffenhet Riksmynt R:dr .... 8,142,829: 37.
deraf förslags-anslag 1,637,204 R:dr.
För mera tillfälliga behof  3,829,210: —
eller under åren 1858, 1859 och 1860 årligen 810,460 R:dr,
samt under år 1857 1,397,830.
1femte Hufvud-Titeln,
innefattande anslagen för Sjöförsvars-Departementet.
Under denna Hufvud-Titel finnes, uti nu gällande Riks-Stat anvisadt:
29,200: —
9,000: —
5,400: —
35,114: —
300,000: —
150,000: —
664,116: —
52
Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket 4836.
i penningar  R:dr R:mt 2.222,655: —•
i indelta räntor, efter markegång-, på förslag
68,925: —
i oindelt spanmål, 9,420 tunnor, förslagsvis å 10 R:dr tunnan . 94,200: *—■
Tillsammans R:dr R:mt 2,385,780: —
Det af Departements-Chefen afgifna och uti bilagda inför Kongl. Maj:t i
Stats-Rådct den 14 i denna månad hållna Protokoll intagne betänkande, hvilket
Kongl. Maj:t till alla delar i Nåder bifallit, och hvartill härigenom hänvisas,
innehåller fullständig utredning öfver de särskilda behof för Sjöförsvaret,
hvilka, på sätt här nedan upptages, funnits dels erfordra nya anslag eller tillökningar
i de ständiga utgifternas belopp eller jemkningar i dessa, dels utgöra
tillfälliga eller inom viss tid begränsade ståts-bidrag.
På dé skäl nyssberörde betänkande innehåller och i öfrigt förekommit, föreslår
Kongl. Majit, ätt på denna Hufvudtitel må uppföras följande belopp,nemligen:
l:o. Under sfflonings-8laterna.
a) såsom aflönings-forbältringar:
för Departements-Chefen .... R:mt R:dr 4,500: —
» Departementets Kansli-Expedition .... 6,842: 50.
» Departementets Kommando-Expedition . . . 4,320: —
Förvaltningen af Sjö-Ärendena * 6,420: —
samt derjemte för anslagets till Lotscrioch
FyringS-staterna befriande från det
deraf nu utgående bidrag till bemälda
Embetsverks aflöning, såsom nytt anslag
4,001: 50.
10,421:50.
för Flottans Officers-Korps  163.400: —
55 Flottans Under-Officcrare, inbegripet nytt anslag
för 40 nya beställningar 91,491: —
55 Marin-Regementet 50,519: 81.
55 Matros-Korpsen  44,694: 50.
uti hvilket belopp ingår aflöning och underhåll
för en styrka af 200 man, hvarmed Kongl. Majit
anser denna Korps böra ökas;
för Kanonier-Korpsen  12,479: 83.
55 Skeppsgosse-Korpsen, tillökad med 20 Skeppsgossar
20,461: 28.
Transport 409,130: 42.
Kongl ftlajäs Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856.
53
Transport 409,130:42.
för Konstruktions-Korpsen 11,465: —
» Machinist-Officerare, derunder inbegripet ett
nytt anslag till 2 nya löner  5,775: —
» Mekaniska Korpsen  2,370: —
» Civil-staten •.  31,640:50.
» Klereci-staten  1,900: -—-
» Medieinal-staten  3,437: 50.
i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t begär, att, i
hufvudsaklig likhet med hvad redan är BataljonsLäkarne
vid Arméen bevilja<11, jemväl åt Flottans
Bataljons-Läkare, hvilkendera graden de än innehafva,
må, i stället för dem nu, efter åtta års
tjenstgöring, tillkommande 50 procents lönförhöjning,
medgifvas förmånen att, efter 6 års oafbruten
och berömlig tjenst i nämnde egenskap, kunna,
uppå vederbörlig anmälan hos Kongl. Maj:t, frän
Allmänna Indragnings-statcn erhålla årlig förhöjning
af 200 R:dr å innehafvande lön och efter
vidare i 4 år fortsatt enahanda tjenstgöring, ytterligare
en löntillökning af 100 R:dr, allt Riksmynt;
b)
såsom nya anslag elter tillökningar;
för personalen å Flottans sjöfästningar, nytt anslag 6,378:28.
» behöflig förhöjning af de Flottans Embets
och
Tjenstemän nu bestådda Inqvarteringspenningar,
tillökning i nuvarande anslaget,
30,000 R:dr till detta ändamål med . . . 15,000: —
» arfvoden, å 300 R:dr, åt Cheferne för nio In
delnings-Båtsmans-Kompanier,
nytt anslag . 2,700: —
» jemnande af arfvodena för 227 Båtsmans-Kor
poraler,
nytt anslag
. 113: 50.
Derjemte föreslår Kongl. Maj:t, att Flottans och Marin-Regementets
Under-Officerare, såsom icke åtnjutande beklädnadshjelp,
bibehållas vid hittills innehafda förmån att hvardera årligen
undfå 3 tunnor span mål in natura, äfvensom att hvad af det
på denna Hufvudtitel under afdelningen »Aflönings-stater” upp
-
489,910: 20.
Transport 489,910: 20.
54
Kongl. 31aj:ts Nåd. Vrop. N:o 1, om Statsverket tSöG.
Transport 489,910: 20.
tagna anslag af 6,420 tunnor oindelt spanmål, oansedt de af
Kongl. Majit nu jemväl föreslagna tillökningar i Flottans Under-
Ofiieers-personal samt Matros- och Skeppsgosse-Korpsernas *
nummerstyrka, blifver öfrigt, eller 198 tunnor, får på Hufvudtiteln
qvarstå, såsom behöfligt till betäckande af bristen i spanmålsanslaget
på Flottans Underhålls-stat.
Vidare och då den i afseende på Arméens trupper redan
yttrade grundsats, att allt tjenstgörande manskap bör, på
.Statens bekostnad, få åtnjuta den för uppehället erforderliga
föda efter gemensam utspisningsstat, men detta ändamål ej kan
vinnas med den på staterne nu bestådda aflöning, enär denna
är till beloppet bestämd, men prisen på födoämnen deremot
ombytlig», vill Kongl. Majit, på dessa och i öfrigt uti ofvanberörde
protokoll anförda skäl, föreslå Rikets Ständer att, till bestridande
af kostnaderna för Gemenskapens vid Flottans Korpser
utspisning eller natura-underhåll efter omvexlande, men för
hvarje år bestämda pris, bevilja ett särskildt förslags-anslag,
hvilket lämpligen kan uppföras under denna Ilufvudtitels afdelning
»Diverse anslag» och till beloppet bestämmas genom sam- n
manföring af de å aflönings-förslagen för vederbörande Korpser
förslagsvis, efter 25 öre Riksmynt per man om dagen, beräknade
natura-portionsvärde, med hvilkas belopp de för samma
Korpser nu förslagsvis tillökade aflöningsanslag då i stället
komma att minskas.
2:o. Under Materielen
och Anslaget till Flottans underhåll:
O
till aflönings-förbättring för Flottans Timmermans- och Ilandtverks-Stater,
förhöjd inqvarterings-ersättning derunder inberäknad,
R:dr  85,950: 47.
» ökande af inqvarterings-penningarne för Matroser
och uppfordrade Båtsmän  1,326: 63.
» förbättrande af uppfordrade Båtsmäns aflöning
och underhåll  38,836: 47.
Tillhopa R:dr 126,113: 57.
Transport 126,113:57. 489,910:20.
Kongl. Maj-.ls Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket IS36.
Transport 126,113:57.
hvarifrån afgår: nuvarande underhållet för 75
skeppsgossar med  2,600: 62.
samt reserverade medel till Timmermäns
m. fl:s aflöning  3,934:50. 6.535:12.
• Summa tillökning R:mt 119,578:45.
men som i denna tillökning ingår det efter förut
omnämnde grund beräknade värdet af uppfordrade
Båtsmäns natura-underhåll med 111,872 R:dr 50
öre R:mt, hvilket Kongl. Maj:t föreslår Rikets
Ständer att likaledes påföra omförmälda nya förslagsanslag
till bestridande af dylika kostnader
och alltså här bör afdragas, qvarstår derefter såsom
tillökning i anslaget till Flottans underhåll ett
belopp af 7,705 R:dr 95 öre; och anser Kongl.
Maj:t för öfrigt, vid de i omförmälda Protokoll
rörande nyssnämnde anslag uppgifna förhållanden,
det vara ändamålsenligt och ledande till förenkling
af redovisningen, att samma anslag, såsom ock
tillförene egt rum, åter med anslaget till Flottans
nybyggnad sammanslås, saint vill derföre härmed
föreslå Rikets Ständer att en sådan åtgärd vidtaga;
till
beredande af nödig förhöjning i beklädnadssummorna
för Marin-Regementet samt Matros- och
Skeppsgosse-Korpserne en tillökning af. . . . 26,070: —
uti anslaget till beklädnad för nämnde Regemente
och Korpser samt Kanonier-Korpsen, hvilket anslag
derigenom från 90,240 R:dr till 116,310
R:dr R:mt förhöjes
3:o. Under Diverse Anslag.
för tillvägabringande af utsträckning i öfningarne med Flottans
Befäl och manskap enligt de i Departements-Chefens omförmälda
betänkande framställda och af Kongl. Maj:t godkända
grunder, tillökning i anslaget till exercis med Flottans bemanning
med  150,787: 50.
489,910: 20.
145,648: 45.
Transport 150,787:50. 635,558:65.
56
Kongl. Majas Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket {Säd,
Transport 150,787: 50. 635,558: 65.
hvarigenom detta nu till 209.212 R:dr 50 öre
bestämda anslag Olifver till 360,000 R:dr förhöjd t;
för bestridande af kostnaderna för SkeppsgosseKorpsens
inkasernering, tillökning i anslaget till
Diverse behof med  2,000: —
hvarmedelst detta anslag från 17,025 till 19,025
R:dr förhöjes;
till förekommande af brister i nuvarande anslaget
3,300 R:dr till skrifmaterialier och expenser för
Förvaltningen af Sjö-Ärendena m. fl., hvilket en
längre tid visat sig vara för dermed afsedda utgifter
otillräckligt, en tillökning af  1,700: —
hvarigenom anslaget kommer att höjas till 5,000 R:dr . . . 154,487: 50.
För öfrigt kommer, i händelse Rikets Ständer bifalla Kongl.
Maj:t,s begäran om uppförande af ett särskildt förslags-anslag,
derifrån kostnaderne för Gemenskapens vid Flottans Korpser
natura-underhåll eller mathållning efter de i Departements-Chefens
merberörde betänkande antydda och jemväl af Kongl. Maj:t
gillade grunder bestridas, detta anslag att här upptagas och
medelst öfverförande från vederbörliga anslag af nedannämnde
förslagsvis beräknade natura-portions-värden eller portions-kostnads-belopp,
nemligen:
För Marin-Regementet R:dr 56,137: 50.
j) Matros-Korpsen  54,750: —
» Kanonier-Korpsen  18,341:25.
r> Skeppsgosse-Korpsen  27,375: —
a de på sjöfästningarne förlagde 20 Artilleri
Båtsmän
och 2 Skeppsgossar  2,007: 50.
r> 1,115 till års- och 222 till sommartjenst uppfordrade
Båtsmän  111,872:50.
anslagets summa att till .... R:dr Runt 270,483: 75.
bestämmas.
4:o. För Handeln.
Med afseende på här förut föreslagna förhöjning uti beräkningen
af inflytande Lots- och Båkmedel samt under förutsättning,
att hela beloppet af denna inkomst fortfarande får för
Transport 790,046: 15.
Lots
-
Kongl. Maj-.ls Nåd. Prbp. N.o 1, om, Statsverket '18 SS.
57
Transport 790,046: 15.
Lots- och Fyrings-staten nu användas, uppföres motsvarande
tillökning uti förslags-anslaget för dessa stater med .... 37,500: —
så att anslaget blifver från 182,860 R:dr till 220,360 R:dr
förhöjdt.
tillhopa R:dr R:mt 827,546: 15.
hvarifrån afgå ljuspenningarne för ordinarie personalen vid Departementets
Kansli-Expedition, såsom afsedda att upphöra, i
händelse den för samma personal föreslagna allöningsförbättring
beviljas med R:dr  310: —
Att afdragas från förslags-anslaget till skrifmaterialier
och expenser m. m. för bemälde Expedition,
hvilket dessutom lämpligen kan, till jemnande af
Hufvudtitelns blifvande slutsumma, ytterligare minskas
med  16: 15. 326: 15.
då de föreslagna tillökningarne uti Femte Hufvudtitelns anslag,
hvilka i öfrigt, der någon förhöjning eller förändring nu icke
blifvit ifrågaställd, böra oförändrade bibehållas, komma att sam
manräknadt
uppgå till Riksdaler Riksmynt  827,220: —
samt medelst tillägg af detta belopp till Hufvudtitelns nuvarande
slutsumma  2,385,780: —
denna att blifva R:dr Riksmynt  3,213,000: —-
deraf förslags-anslag 560,131: 78.
Dessutom föreslår Kongl. Maj:t, på de i omformälde Protokoll öfver Sjöförsvars-Arenden
af den 14 innevarande månad utvecklade skäl och med hänvisning
till deri åberopade upplysningar, att följande, till fyllande af utomordentliga
behof vid Sjöförsvaret erforderliga särskilda eller extra anslag nu må
af Rikets Ständer beviljas, nemligen:
för åren 1858, 1859 och 1860:
till fullföljande af iståndsättningen och vidmakthållandet af Flottans krigsfartygs
materiel Riksdaler Runt  1,854,891: —
till angelägna byggnads-arbeten och anskaffningar vid Flottans
stationer  239,790: —
Transport 2,094,681: —
Bih. till R. St. Brot. 1886$ 1837. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 8
Kongl. Mujds Nåd. Prop. Kio 4, om Staltverktl 4$Så.
Transport 2,094,681:
en föreslagen ny bro emellan Skepps- och Kyrk-holmarne här
i hufvudstaden
350,000;
tillhopa R:dr 2,444,681: —
att under omförmälde 3:ne åren med en tredjedel, eller
814.893J R:dr årligen utgå, samt särskildt för år 1857 till
aflönings-förbättringar åt personalen vid de under SjöförsvarsDepartementet
lydande stater och korpser, natura-portionen för
gemenskapen inbegripen E:dr 523,860: 70.
tillsammans extra anslag R:dr R:mt 2,968,541: 70.
hvartill kommer det kreditiv, som Kongl. Maj:t föreslår Rikets Ständer att för
hvartdera af åren 1857, 1858, 1859 och 1860 på Riksgälds-Kontoret med
40,000 R:dr årligen anvisa, för att, på sätt i nyssberörde Protokoll finnes föreslaget,
anlitas i och för upprätthållande af pensioneringen från Amiralitets-Krigsmans-Kassan,
enligt de i sådant afseende uti samma protokoll uppgifna förändrade
grunder.
Sjette JHufvudtiteln,
innefattande anslagen för Civil-Departementet.
Nu gällande Riks-stat upptager för denna Hufvudtitel:
Penningar Riksmynt R:dr 1,032,710
Indelta räntor, värde  425,385
Indelt Spanmål
25,700
Oindelt Spanmål  6,665
Summa Riksmynt 1,490,460: —
Af det i Sfäts-Rådet den 14 innevarande månad öfver Finans-ärenden
förda Protokoll in hem tas, att Kongl. Maj:t ansett en förhöjning i aflöhingén för
Stats-Rådets samtlige ledamöter vara af behofvet högeligen påkallad. I öfverensstämmelse
med den för nämnde löneförhöjning i nåder gillade grund, vill
Kongl. Maj:t härmed föreslå Rikets Ständer, att lönen för Civil-Departementets
Chef ökas från 10,500 till 15,000 Riksdaler Riksmynt, samt lönerna för de tre
Stats-Råden utan Departement från 9,000 till 12,000 R:dr samma mynt; hvadan
såsom lönetillökning för bemälde 4 Statsråds-ledamöter här utföres
13,500: —
Transport 13,500: —-
Kongl. Mqj:ts Nåd. J'r'p. N:o i, om Statsverket 4836.
59
Transport
På sätt närlagde den 14 innevarande månad öfver Civil—
ärenden förda protokoll utvisar, har Kongl. Majit, vid pröfningen
af de till regleringen af Sjette Hnfvudtitefn hörande frågor,
vidare funnit följande förändrade bestämmelser i afseende
på anslagen å denna titel vara erforderlige, nemligen:
l:o. Departementets Expedition.
Som vid Civil-Departementets Expedition hittills blott en
enda ordinarie Vaktmästare med lön på stat varit anställd, men
behof af ökadt vaktmästare-biträde redan från längre tid tillbaka
egt rum, har i följd häraf å särskilda medel arfvode måst årligen
anvisas för en till daglig tjenstgöring begagnad extra Vaktmästare.
Då emedlertid behofvet af ökad uppassning vid bemälde
Expedition årligen tilltager i jemnbredd med tillökningen
af dervarande göromål, hvilka i mängd betydligt öfverstiga hvar
och en af de öfriga Stats-Departementens Expeditioners, har
Kongl. Majit funnit Sig föranlåten härmed äska, att ytterligare
en Vaktmästare må varda å Civil-Departementets Expeditions
stat uppförd till åtnjutande af lön i den lägre graden eller 500
R:dr Riksmynt.
Med iakttagande af denna tillökning i personalen, äfvensom
af enahanda förhöjning i de, hittills varande lönerne och i
det från skrifmaterialie-ansfaget öfverflyttade beloppet, som för
de öfriga Departementens Expeditoner i nåder föreslås, skulle
således hela anslaget för Civil-Departementets Expedition, nu
utgörande 27,667 R:dr Riksmynt, uppgå till 44,700 R:dr,
hvadan Kongl. Majit föreslår att ifrågavarande anslag måtte
ökas med Rimt Ridr
under vilkor att spanmåls-beräkningen i lönerna, äfvensom ljuspenninge-anslag
komme att försvinna.
2:o. Bergs- och Hommerse-Koltegierna samt
Bergslags-s laterna.
I betraktande af den minskning i Bergs-Kollegii göromål,
som under sednare tid egt runi och ofelbart kommer att
13,500: —
17,033: —
Transport 30,533: —
60
Kungl Maj:ls Nid. Prop. JV:o /, om Slalsvcthcl 1856.
Transport
än vidare tilltaga i samma man, som en af omständigheterna
påkallad mera utsträckt frihet vid jernhandteringens bedrifvande
varder medgifven, har Kongl. Majit funnit det mindre lämpligt
att för ombesörjandet af den återstående delen af dessa göromål
ett särskildt embetsverk bibehålies.
Af sådan anledning, och på de skäl, som i närlagde
protokoll öfver Civil-ärenden för den 14 innevarande månad
finnas närmare utvecklade, vill Kongl. Majit härmed i Nåder
föreslå Rikets Ständer i att Bergs-Kollegium må indragas; att
dess nuvarande göromål må öfverflyttas till Kommerse-Kollegium;
att å allmänna Indragnings-staten måtte varda uppförde lönerna
för den eller dem bland Bergs-Kollegii personal, som icke
komma att i Kommerse-Kollegium för bergs-ärendenas skötande
användas; att i följd af denna förändring Bergslags-staterna i
orterna jemväl må blifva Kommerse-Kollegium underordnade;
samt att den personal, som, för bergs-ärendenas kollegiala handläggning
hos sistnämnde Kollegium, dit öfverflyttas, må inskränkas
till 1 föredragande ledamot, 1 Sekreterare, som tillika vore
den förres suppleant, 1 Aktuarie och Registrator, 1 Kanslist
och 1 Vaktmästare, hvarförutan anslag skulle fortfarande erfordras
för bibliothek och tidskrifter, för vården af vetenskapliga
samlingar, samt till arfvoden för extra tjénstebiträden; kunnande
genom indragning af Bergs-Kollegii öfrige tjenstebefattningar beredas
tillgång till lönförhöjning icke allenast för den återstående
i Kommerse-Kollegium ingående personalen, utan jemväl åt de
9 Bergmästarne med 600 Ridr Riksmynt för hvardera, och för
3 af de antagne 6 extra Grufve-Ingeniörerne med 300 för
hvardera.
För tillvägabringande af en så beskaffad öfverflyttning på
Kommerse-Kollegium af de Bergs-Kollegium tillhörande göromål
och med tillämpning i öfrigt af de grunder för aflöning och pensionsrätt,
m. m., hvilka Kongl. Majit för andra Statens embetsverk
antagit, har Kongl. Majit godkänt och vill till antagande
af Rikets Ständer härmed i Nåder föreslå den i ofvannämnde
protokoll öfver Civil-ärenden intagna stat för Kommerse-Kollegium
jemte Bergslags-staterna i orterna, uppgående till ett samoanlagdt
belopp af 87,700 Ridr Riksmynt.-
30,533
Transport
30,533
Kongl. Maj-.ls Nåd. Vrop. N:o I, om Statsverket 1Sö(>.
Transport
De i detta Statsförslag upptagne anslag för ändamål rörande
bergshandteringen utgöra endast:
Aflöning för 1 Ledamot, 1 Sekreterare, 1'Aktuarie,
1 Kanslist och 1 Vaktmästare, tillsammans Riksmynt
R:dr  11,650:
för bibliothek och tidskrifter  300:
för mineralogiska samlingarnes vård . . 300:
till arfvoden för extra biträden .... 1,200:
aflöning för Bergslags-styrelserna i Fahlun
och Sala  5,050:
aflöning För 9 Bergmästare och 6 extra Gruf
O
O
ve-Ingeniörer  26,100:
44,600: —
då derifrån drages Bergs-Kollegii nuvarande anslag,
med inberäkning af godtgörelsen för ljuspenningar
åt extra ordinarie Tjenstemän, tillsammans
28,463 R:dr 43 sk. 4 rst. B:ko eller Riksmynt . 42,695: 84.
erfordrar sålunda tillvägabringandet af denna reglering
en förhöjning på ordinarie stat af endast Riksmynt
1,904: IG.
dock med iakttagande, att tills vidare på indragnings-stat uppföras
dels ordinarie lönerna för den eller dem af Bergs-Kollegii
ordinarie personal, som icke varda till tjenstgöring i KominerseKollegium
använde, dels ock den åldrige Bergsgevaldigcrn Grönlund,
hvars syssla vid den 1853 vidtagna regkering af Bergslags-staterna
indragits, med lön 59 R:dr 8 sk. B:ko (88 R:dr
75 öre R:mt), jemte tillökning efter riksmarkegångs-medelpris för
derunder begripna 5 tunnor spanmål; varande, redan vid sistlidne
Riksdag Nådig framställning till Rikets Ständer gjord, att från
Sjette Hufvudtitelns anslag »till befrämjamde i allmänhet af bergsbruket»
måtte få utgå lönc-ersättning åt vissa till bibehållande
af sina ordinarie löner berättigade lägre Bergsbetjente, hvilkas
befattningar komme att indragas, hvilken framställning icke blef
af Rikets Ständer besvarad.
Om de Kommerse-Kollegium redan åliggande göromål
skola behörigen skötas, kan någon personal-förminskning utöfver
30,533
Transport
30,533
62
Kongl. Majds Nåd. Vrop. N:o t, om Statsverket t satt.
Transport, 30,-33:
den, hvilken skedde under den 12 Juli 1855, då Kollega stat
omreglerades, icke ega rum. — För denna personal har i det
förslag, som nu underställes Rikets Ständers pröfning, blifvit
uppfördt ett anslag af Riksmynt  43,100: -—
Kommerse-Kollegii nuvarande aflönings-stat utgör . 32,375: —
hvaruti likväl äfven ingår den summa af 840 R:dr
R:mt, hvilken förut såsom ljuspenningar till KommerseKollegium
utgått; och visar följaktligen den nu föreslagna
staten för bemälde Kollegium en förhöjning
af  10,725: —
eller, med tillägg af ofvanupptagne genom bergsärendenas
öfvcrllyttning erforderliga tillökning . . 1,904: 16.
•  12,629: 16.
Dock hemställer Kongl. Maj:f, att i utbyte mot ofvanom
milde 1,904 R:dr 16 öre, ett belopp i rundt tal af 2,000
R:dr Riksmynt må indragas å Sjette Hufvud titelns anslag till
”befrämjande i allmänhet af bergsbruket», helst de 2,400 R:dr
samma mynt, som derifrån nu utgå till 4 extra Grufve-Ingeniörer,
efter den nya regleringen icke vidare behöfva å detta särskilda
anslag beviljas. Följaktligen blefve den verkliga tillökningen
endast 10.629: 16 Riksmynt.
3: o. T abell-Kommissionen.
Uti den Nådiga Proposition, hvilken Kongl. Majit under
denna dag till Rikets Ständer aflåter i fråga om inrättande
af ett statistiskt Embetsverk, sorn under benämning af Statistiska
Tabell-Kommissionen, tillika skulle omfatta den nuvarande
Tabell-Kommissionen, har såsom årligt anslag för det nya Embetsverket
blifvit ask ad t ett belopp af 27,500 R:dr Riksmynt;'
men som deremot det hittills varande anslaget för Tabell-Kommissionen,
2,483 R:dr 16 sk. B:ko eller 3,725 R:dr Riksmynt
skulle indragas, komine den årliga tillökningen i: utgift genom
inrättande af den Statistiska Tabell-Kommissionen att- inskränkas
till Riksmynt R:dr  23,775: —
Transport 66,937: 16.
K myl. Maj-.ls Nåd. Ptnp. N:0 i, om SialsterkU I806.
Transport
Utöfver det årliga anslaget skulle, enligt den Nådiga Propositionen,
för ifrågavarande Embetsverk erfordras:
a) hushyresmedel, att utgå intilldess embetslokal hunnit
anskaffas i något Kronan tillhörigt hus, årligen 1,000 R:dr eller
för nästa Statsreglerings-period 3,000: —-
b) till anskaffande af nödiga inventarier, fölen
gång 1,500: —
tillsammans 4,500:
4:o. Landtmäteristaten.
A. Sedan Öfver-Direktören vid Landtmäteriet hos Kongl.
Majit gjort underdånig framställning om behofvet och angelägenheten
af en snar och verksam förbättring i Landtmäteri-statens
ställning, och dervid hemställt, att en ny allmän lönereglering
måtte vidtagas ej mindre för General-Landtmäteri-Kontorets einbets-
och tjenstemän samt betjente, än ock för de i Länen tjenstgörande
Landtrnätarne, finner Kongl. Majit, med anledning häraf,
och med hänsigt till de niagtpåliggande, mer och mer till
tagande
samt mödosamma göromål, hvilka åligga ifrågavarande
tjenstemanna-klass, äfvensom de numera betydligt tillökade lefnadskostnaderne,
Sig böra, under åberopande för öfrigt af hvad bilagda
protokoll öfver Civil-ärenden för den 14 innevarande månad
i ämnet innehåller, härmed i Nåder föreslå, dels att ä General-Landtmäteri-Kontorets
stat må uppföras:
a) för Öfver-Direktören, hvars lön vid sednaste Riksdag
bestämdes, med extra tjenstgörings-arfvode 66G R:dr 32 sk. deruti
inberäknade till 3,333 R:dr 16 sk. B:ko eller 5,000 R:slr Riksmynt,
lönetillökning Riksmynt 1,000: -—
b) för Sekreteraren tillökning i lönen från
det vid sednaste Riksdag bestämda belopp af 1,600
R:dr B:ko, eller 2,400 R:dr Runt. till 3,000 R:dr 600: trej
för Ofver-Ingeniör en tillökning i lönen från
1,055 R:dr B:ko eller 1,582 R:dr 50 öre Riksmynt
till 3,000 R:dr . .
1,417: 50.
d) för Landtmäteri-Fiskalen tillökning i lönen
66,937: 10.
Transport 3,017: 50.
66.937: 16.
64
Kong!. Majus Nåd. Prop. N:o 1. ont Statsverket 1836.
Transport 3,017: 50. 66,937: 16.
från 1,055 R:dr B:ko oller 1,582 R:dr'
50 Öre R:mt till 2,400 R:dr . . . . 817: 50.
e) för Aktuarien och Regis trätorn
tillökning i lönen från 900 R:dr B:ko
eller 1,350 R:dr R:mt till 2,000 R:dr 650: —
f) för Ingeniör erne tillökning i lönen
från 437 R:dr B:ko eller 655 R:dr
50 öre R:mt till 1,200 R:dr; för hvardera
544 R:dr 50 öre R:mt eller för 5 2,722: 50.
g) för Förste / aklmästaren tillökning
i lönen från 200 R:dr B:ko eller
300 R:dr R:mt till 600 R:dr .... 300: —
h) för Andre Vaktmästaren lönetillökning
från 200 R:dr B:ko eller 300 R:dr
R:mt till 450 R:dr  150: —
-  7,657: 50.
dels ock att för förste Landtmätarne i Länen lönerna
må ökas från deras nuvarande olika belopp
till 1,800 R:dr R:mt för hvardera, för hvilket ändamål
och då härtill erfordras ett sammanlagdt belopp af
43,200 R:dr R:mt eller B:ko R:dr 28,800: — —
men Förste Landtmätare-lönerna för
närvarande utgöra:
oindelt lön . . . 4,466: 45. 4.
385 tunnor spanmål
derunder .... 385: — —
oindelta respenningar 54: 8. —
indelt lön, kronovärdi.
. . 1,250: ——
indelta respenningar,
kronovärdi 144: 8. -
H
S:a kronovärdi
. . . 1,394: 8:
förvandladt efter mar
-
Transport 4,906: 5. 4. 28,800:  7,657: 50. 66,937: 16.
Kongl. MajUi Nåd. Prop. JV-o l, om Statsverket 1856.
65
kegång för åren 1846
— 1855: till . . 11,591: 19. —
Transport 4,906: 5. 4. 28,800:  7,657: 50. 66,937: 16.
Summa B:ko R:dr 16,497: 24. 4.
borde uppföras ett tillökadt, anslag
af
B:ko 12.302: 23. 8.
eller Riksmynt  18,453: 74.
samt Andre Landtmätarnes löner likaledes
höjas från deras med 336: 45. 4.
B:ko, jemte derunder inbegripen spanmålsförhöjning,
nu i allmänhet utgående
belopp, till 900 R.dr Riksmynt för
hvardera; i hvilket afseende, enär för
desse tjenstemäns aflönande sålunda blifver
erforderligt ett belopp af 21,600 Rtdr
R:mt eller . . B:ko 14,400:
och nuvarande Andre
Landtmätare-löner deremot
uppgå till endast :
oindelt . 7,808: 42. 8.
672 tunnor
sp.-mål under
lönerna 672:
bör uppföras ett förhöjdt
anslag af 5,919: 5. 4.
eller Riksmynt 8,878: 66.
alltså för Förste och Andre Landtmätarne tillsammans 27,332: 40.
och anser Kongl. Maj:t, såsom vilkor för ifrågavarande löneförhöjningars
tillgodonjutande böra stadgas, att ljuspenningar och
spanmål under lönerna komma att försvinna; att General-Landtmäteri-Kontorets
embets- och tjenstemän, i fråga om förbud
mot emottagande och samtidigt innehafvande af andra publika
tjenster, skola ställa sig till efterrättelse hvad Kongl. Maj:t i
sammanhang med förevarande Statsreglering funnit i detta hän
-
B:ko R :dr 8,480: 42. 8.
34,989: 90.
Hill. till 7f. Sl. Prat. IS Sfi if i 837. i Sami. i Afd. 1 Haft.
Transport
101,927: 6.
9
60 Kongl. åtåjrfs Nåd. Prop. N:0 -I, om SiaMerhtl 1886.
Transport
seende böra i allmänhet förordnas; att tjer.stemännen, utan anspråk
på ersättning, underkasta sig den sportel-minskning, som
kan blifva en följd af den nya Förordningen angående expeditionslösen;
saint att de indelta löner, hvilka tillhöra en del Förste
Landtmätare-befattningar, böra indragas och mot penningeanslag
utbytas, med rättighet likväl för nuvarande, med indelt lön eller bohemman
försedde Förste Landtmätare, att varda dervid bibehållne,
om de hellre än att tillträda den nya aflöningen, sådant föredraga.
I sammanhang härmed föreslår Kongl. Majit, att rättighet
till pension å allmänna Indragnings-staten vid afskedstagande efter
uppnådd pensionsålder må, hvad beloppet angår, för OfverDirektören
varda inskränkt till 4,500 R:dr R:mt, men för honom
underlydande tjenstemän och betjente bestämmas lika med
deras nu föreslagne löner å stat, samt att, hvad angår Kommissions-Landtmätarne,
hvilka redan ega att vid afskedstagande
efter upphunnen pensions-ålder tillträda pension å Indragningsstaten
till lika belopp med Andre Landtmätares hittills varande
lön, desamma må förklaras berättigade att hädanefter få pensionen
bestämd efter den föreslagna högre lönen förAndre Landtmätare.
Då det hittills under en tid af omkring tio år följda systemet
för socken-karteverkets bearbetande visat mindre tillfredsställande
resultat, och erfarenheten ådagalagt, att verksammare
åtgärder måste för ändamålet vidtagas om detta arbete skall inom
o o
en icke alltför lång tidrymd hinna afslutas, har Kongl. Maj:t,
med gillande af den i sådant afseende uppgjorda, i närlagde
protokoll öfver Civil-ärenden omförmälda plan, velat härmed äska,
att, med bibehållande å General-Landtmäteri-Kontorets stat af
det för socken-karteverkets bearbetande derå nu uppförda årliga
anslag af 4,000 R:dr B:ko, Rikets Ständer mätte å extra stat
för nästa Statsregleringsperiod anvisa ett årligt belopp af 10,500
R:dr B:ko eller 15,750 R:dr Riksmynt, att för enahanda ändamål,
på sätt Kongl. Majit finner lämpligt, disponeras.
5: o. Öfver-Slå th allar e-E m bolet.
Under det på sednare tider göromålen i Ofver-Ståthållare-Embetets
Kansli tilltagit i mängd och omfång, hafva lönerne
101,927: 6.
Transport 101.927: 6.
Kongl. Majus Nåd- Prog. N:o I, om Statsverket ISäfi.
Transport
lör dervarande tjenstemän och betjente i det närmaste qvarstått
vid samina belopp, hvartill de för mer än 40 år sedan bestämdes,
ehuru flere Embetsverk, som samtidigt med nämnde Kansli
år 1815 erhöllo tillökta löner, sedermera tid efter annan kommit
i åtnjutande af löneförbättringar. Med åberopande af detta
förhållande och de öfriga skäl, som i närlagde protokoll öfver
Civil-ärenden för den 14 innevarande månad linnas anförde, har
Ofver-Ståthållare-Embetet till Kongl. Maj:ts pröfning i underdånighet
framlagt det i samma protokoll intagna förslag till ny
lönereglering för de på bemälde Embetes stat uppförde tjenstemän
och betjente, i följd hvaraf en tillökning af 9,018 li:dr 33
sk. 7 r:st. B:ko i det från Statsverket utgående anslaget blefve
erforderlig. Tillika har, på sätt berörde protokoll jemväl visar,
Ofver-Ståthållare-Embetet gjort underdånig framställning om förhöjning
i statens bidrag till härvarande polis, under anförande,
hurusom det betydliga tillskott, 85,000 R:dr B:ko, hvilket staden
Stockholm måste vidkännas för upprätthållande af denna angelägna
inrättning, helt och hållet åtgår för sjelfva polispersonalens
aflönande och de med hufvudstadens bevakning förenade
utgifter, men icke lemnar tillgång till förbättrande af polismästarens
och öfrige polistjenstemännens löner, hvadan Ofver-Ståthållare-Embetet
anhållit, att för sistnämnde ändamål måtte af
statsmedel ytterligare anslås ett årligt belopp af 5,000 Kalr B:ko,
helst det bidrag af 15.000 R:dr nämnde mynt, sorn Statsverket
för underhållet af Stockholms polis årligen lemnar, ehuru detsamma
vid den tidpunkt, år 1813, då det först beviljades, visserligen
utgjorde en betydlig summa, likväl numera står i alltför
stort missförhållande till det från stadens egna medel utgående
bidrag till polisen.
Då Stockholms stad är att betrakta såsom ett särskilt
Län och aflöningen för de till Läns-styrelserne hörande tjenstemän
och betjente under sednare tiden blifvit efterhand förhöjd,
har Kongl. Majit, ansett billigheten fordra, att en lika förmån
beviljas den hos Öfver-Styrelsen för hufvudstaden anställda tjenstemanna-personal,
hvars nuvarande aflöning onekligen står i ett
alltför ofördelaktigt förhållande till lefnadskostnaden derstädes.
På grund häraf och då, hvad Polisen angår, Stockholms egen
-
Transport
101,927: 0.
101,927: G.
68
Kongl. Maj.U Nåd. l‘rop. N:o I, om Statsverket 18oC.
Transport
skap af hufvudstad förorsakar att kostnaderna för ändamålsenligorganisation
och underhåll af polisen blifva jemförelsevis högre
än i rikets öfriga städer, hvilka sjelfva nödgas bekosta sin polisbevakning,
samt Rikets Ständer från längre tid tillbaka, genom
beviljande af ett till underhållet af hela polis-inrättningen vid
nämnde tidpunkt i det närmaste tillräckligt. Statsanslag, erkänt
Statens förpligtelse att i väsendtlig mån deltaga i omkostnaderna
för hufvudstadens polis, har Kongl. Majit funnit Sig böra fästa
Rikets Ständers uppmärksamhet på angelägenheten af ökade bidrag
från det allmännas sida till aflöningen åt Ofvcr-StåthållareEmbetets
Kansli och Polis-styrelsen i Stockholm. Efter granskning
af det ingifna förslaget har Kongl. Majit ansett några
andra inskränkningar deri svårligen kunna ske, än att den ifrågaställda
tillökningen af exekutionsbetjenternas antal från 12 till 16
torde böra förfalla; att lönerna för de begge Kanslisterna i Poliskammaren
bestämmas, liksom i allmänhet för lägsta lönegraden,
till endast 1,000 R:dr Riksmynt i stället för 800 R:dr B:ko,
samt att det med 1,000 R:dr B:ko begärda arfvodet för en vikarie
åt polismästaren uteslutes.
Med iakttagande af dessa jemkningar i Ofver-StåthåilareEmbetets
förslag skulle Statsverkets bidrag ökas endast med
följande belopp:
för Öfver-Ståthållare-Embetets Kansli med B:ko 8,218: 33. 7.
» Polisen med  3,733: 16.—
tillsammans B:ko R:dr 11,952: 1. 7.
eller 17,928 R:dr 5 öre Riksmynt; och föreslår Kongl. Maj:t,
i följd häraf, att nuvarande Statsanslaget för Ofver-Ståthållare
Embetet
måtte ökas med
hemställande Kongl. Maj:t tillika att, om dessa löneförhöjningar
af Rikets Ständer beviljas, enahanda grunder i afseende å
pensionsrätten för de på Ofverståthållare-Embetets stat upptagna
embets- och tjenstemän samt betjente må blifva gällande, som
i allmänhet blifvit vid nu förevarande statsreglering af Kongl.
Maj:t i nåder antagne.
101,927: C.
17,928: 5.
Transport 119,855: 11.
Kongl. Majds Nåd. Vrop. N:0 I, om Statsverket ISiiC.
Transport
6:0. Lands-S talen.
Då Kongl. Majit till Rikets sednast församlade Ständer aflat
nådig Proposition om anvisande af ett årligt reservationsanslag
af 77,000 Ridr Banko till förbättrande, enligt då jemväl framlagd
plan, af lönevilkoren för Lands-statens tjenstemän och betjente,
hyste Kongl. Majit den förhoppning, att fråga om ytterligare
anslag i förenämnde afseende skulle, åtminstone flir den
närmaste framtiden, icke behöfva uppstå. Åtskilliga sedermera
inträffade omständigheter hafva likväl gjort det för Kongl. Majit
oundvikligt, att på detta ämne ånyo fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
När hos Kongl. Majit frågan förekom om antagligheten
af det vilkor, Rikets Ständer fästat vid beviljandet af berörde
anslag, nemligen att de indelta lönerna skulle utbytas mot kontanta
aflöningar i den mån sådant författningsenligt kunde ske,
förbisåg Kongl. Majit visserligen icke, hurusom det varit synnerligen
önskvärd!, att Rikets Ständer icke ifrågasatt afsk a (Tande
för Lands-stats-tjenstemännen af det indelta aflöningssättet, såsom
medförande den fördel att aflöningen i viss man reglerades
efter löntagarnes lefnadsbehof eller prisen på de förnämsta förnödenhetsvaror;
men i betraktande af de olägenheter, som vore
förenade med ett, ytterligare uppskjutande af den lönförbättring,
som i följd af Rikets Ständers anslagsbeslut kunde komma mängden
af Lands-stats-personalen tillgodo och hvilken, om än ytterst
knappt beräknad, måste anses för löntagarnes bergning af
högsta behof påkallad, samt då härtill kom, att de fleste Landsstats-tjenstemän,
hvilkas rätt var derunder beroende, ej haft något
att erinra vid de indelta lönernas utbytande emot kontant
aflöning, fann Kongl. Majit sig likväl böra antaga nämnde vilkor,
hvarvid Kongl. Majit dels i nåder förklarade, att de nya aflönings-stater,
som af Kongl. Majit komme att fastställas, skulle,
utom hvad angick de i sammanhang med lönregleringen tillkommande
nya tjenster, från och med år 1855 tillämpas, dels
ock, såsom följd deraf, i nåder föreskref, att de Lands-statens
tjenstemän och betjente, utom Landshöfdingarne, på lön indelta
hemmansräntor och tionde-anslag skulle från samma tid till
tilt
119,855: 11.
Transport 119.855: 11
70
Kongl. Maj ds Nåd. Vrop. N-o t, om Statsverket 18 Sfi,
Transport
Kronan indragas oell således för dess räkning uppbäras och i
dess räkenskaper behörigen redovisas; dock att från tillämpninningen
af berörde Nådiga förklarande och föreskrift biefve personligen
undantagne de Tjenstemän, som på grund af fullmakt
eller konstitutorial berättigade att vid indelta lönerna för sin
tjenstetid bibehållas, yttrat sig icke vilja på den nya lönregleringen
ingå.
Sedan derefter Kammar-Kollegium och Stats-Kontoret, enligt
Nådig föreskrift, upprättat förslag till aflöningsstater för Landsstatens
tjenstemän och betjente, har Kongl. Majit under den 3 t
sistlidne Januari i Nåder fastställt dessa, stater, med iakttagande
af vissa jemkningar deri, samt förklarande att, som lönbeloppen,
till noggrannt iakttagande af uppgjorda beräkningsgrunder, blifvit
för en del tjenstemän utförde i skillingar och runstycken,
men angeläget vore att de för framtiden blefve jemnade, till erforderlig
lättnad vid qvartalsliqviderna, och det derjemte borde
leda till önskvärd förenkling i uppbörd och redovisning, om boställsräntorna,
som i de aldra liesta fall redan tillgodokomma boställshafvarne
sjelfva, jemväl vid sådana landsstatsboställen, för
hvilka de nu äro kronan behållne, blefve, derest de icke särskildt
annorlunda disponerats, tillerkända boställshafvarne i utbyte
af motsvarande kontant löneanslag, den då meddelade fastställelsen
skulle blifva gällande endast intill 1857 års utgång.
Efter erhållen del af Kongl. Maj:ts sedermera fattade Nådiga beslut
att till Rikets Ständer vilja föreslå en så beskaffad förändring
med nämnde räntor, har på Nådig befallning, Stats-Kontoret
i underdånighet öfvcrlemnat nya, med iakttagande häraf,
upprättade förslag till lönings-stater för tjenstemän och betjente
vid Lands-staten, i hvilka stater lönerna blifvit utförda i riksmynt
och, så vidt möjligt, i jemna tal eller med uteslutande af
ören; kommande dessa stater att till Rikets Ständers Stats-Utskott
öfverlemnas.
Den förbättring i Lands-statens ekonomiska belägenhet,
som varit att förvänta i följd af Rikets Ständers bifall till Kongl.
Maj:ts Nådiga framställning om beviljande af ett reservationsanslag
af 77,000 R:dr B:ko för verkställande af nämnde tjenstemannapersonals
lönereglering, har emellertid i väsendtlig mån
Transport
119,855: 11
119,855: 11
Kungl. Maj:ls A'åd. l'rnp. N:o -I, nm Statsverket 1856.
71
Transport 119,855: 11.
motverkats genom den dyrhet å de flesta lefnadsförnödenheter,
hvilken visserligen redan börjat när Kongl. Maj:ts Nådiga proposition
år 1853 afläts, men sedermera utomordentligt tilltagit
och numera hotar att ständigt fortfara. Dessutom har för vissa
bland Lands-statens tjenstemän en opåräknad minskning i inkomst
uppstått dels derigenom att Rikets Ständer vid sednaste
Riksdag nedsatt eller afskaffat åtskilliga bevillningsafgifter, hvarå
Kronofogdar och Häradsskrifvare egt att uppbära provision, dels
ock hufvudsakligen, genom det beslut Rikets Ständer i sammanhang
med anslaget till Landstats-lönregleringen fattade om de indelta
lönernas indragning i utbyte mot kontanta aflönings-anslag,
hvilken åtgärd, i följd af nuvarande höga markegångspris, redan
medfört en minskning i den inkomst, de eljest haft att påräkna,
och hvilken minskning kommer att tilltaga i samma mån, som
markegångsprisen ökas.
Dessa ofördelaktiga förhållanden, som försatt de flesta af
Lands-stats-tjenstemannapersonalen i en högst bekymmersam ställning,
hafva, på sätt närlagde protokoll öfver Civil-Arenden utvisar,
föranledt särskilda underdåniga framställningar af en del
bland Kongl. Maj:ts Befallningshafvande samt af Lands-stats-tjenstemännen
i åtskilliga län, åsyftande dels förhöjning i kontanta
lönerna, dels vissa löners utgående antingen såsom förut, i räntepersedlar,
eller efter årlig beräkning af de tio nästföregående
årens medel-markegångspris, dels ock vissa andra åtgärder i afseende
å lönregleringen; och komma dessa framställningar jemväl
att till Stats-Utskottet öfverlemnas.
Efter sorgfällig pröfning af härvid förekomne omständigheter,
men med tillika fästadt afseende å angelägenheten att så
vidt möjligt inskränka anspråken på tillökning i Lands-statstjenstemännens
löner, enär, genom nämnde personals talrikhet,
hvarje beviljad allmän förhöjning i aflöningsanslag föranleder en
särdeles betydlig utgift för Statsverket, finner Kongl. Majit Sig
böra till Rikets Ständer föreslå följande förbättrade lönereglering
för Lands-staten.
Hvad först angår Lands-Sekr eter arrie. har redan vid förra
regleringen den åsigt gjort sig gällande, att desse tjenstemän,
med färre undantag, icke vore i behof af annan förbättring i
Transport 119,855: 11.
72
Kongl. Maj.Is Nåd. Prop. A;o 4, om Statsverket 1836.
Transport
deras" vilkor än den indirekta, sorn då i allmänhet beviljades
medelst löneanslag för Läns-Notarien och löntillökning för LandsKanslisterne.
Om än, å ena sidan, i anseende till utmätningsmålens
aftagande antal, Lands-Sekreterarnes inkomst af expeditionslösen
för närvarande minskats, ett förhållande, som emedlertid
snart kan förändras, måste det. ä andra sidan, medgifvas,
att den nya expeditionstaxan boredt Landskanslierna icke obetydliga
fördelar. Vid granskning af de ansökningar om lönförhöjning,
som nu från åtskilliga läns Lands-statspersonal till Kongl.
Maj:t inkommit, visar sig ock, att i tvänne af dessa län LandsSekreterarne
sjelfve icke väckt fråga om förbättring af sina egna
lönförmåner, och att i ett 3:dje ian Kongl. Maj.ts Befallningshafvande
förklarat en sådan icke vara behöflig. I sakens så
beskaffade skick finner Kongl. Majit, som här nedan vill äska
en lönförhöjning i allmänhet för Länsnotarier och Landskanslister,
Sig endast såvida böra föreslå tillökning i aflönings-staten
för Lands-Sekreterarne, att i några Län, der deras lönevilkor veterligen
äro svagare, de i Stats-Kontorets sednast afgifna statsförslag
upptagna löner i någon mån höjas, med iakttagande att
de dymedelst i staten jernnäs till vissa tusen- eller hundra-tal i
Riksdaler Riksmynt der det icke redan skett. Kongl. Maj:t hemställer
således, att berörde af Stats-Kontoret föreslagna stat måtte
ökas:
för Lands-Sekreteraren i Upsala Län med R:mt R:dr 95
för att jernnäs
till
2,000.
i Stockholms
dito
med
419 »
3,000.
i Gottlands
dito
33
41 »
1,000.
i Blekinge
dito
33
157 n
1,000.'
i Jönköpings
dito
33
434 »
2,000.
i Jemtlands
dito
33
500 »
1,600.
i Westerbottens
dito
33
508 »
1,600.
i Norrbottens
dito
33
517 »
2,000.
Summa Riksmynt 2,671.
för Landskamererarne beräknades vid förra regleringen såsom
aflöningsminimum, med inbegripande af extra inkomster, i de
minst folkrika länen 2,250, i de folkrikaste 3,000 och i några
deremellan 2.500 R:dr Riksmynt. — Kongl. Majit föreslår, att mi
-
Transport
119,855 II.
119,855: 11.
nimum
Kongl. Maj:ls Nåd. Pmp. N:n /, om Statsverket, 1836.
73
Transport
nirnum af Landskamererarelön, de redan uppgifna extra inkomsterna
inberäknade, måtte bestämmas till 4,000 R:dr Riksmynt
i alla län utom Gottlands, Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens,
der denna aflöning torde böra inskränkas till 3,500 R:dr.
Med antagande häraf skulle ofvannämnde aflönings-stat behöfva
för Landskamererarne ökas med tillsammans 10,454 Riksdaler
Riksmynt.
Landtränlmåslarnes minimi-aflöning, extra inkomsterna inberäknade,
antogs vid förra regleringen böra, efter länens olika
betydenhet, blifva 2,000, 2,250 och 2.500 R:dr Riksmynt.
Kongl. Majit föreslår att detta minimum måtte bestämmas
till 3,000 Ridr Riksmynt i alla län, utom de 4 ofvannämnde,
der 2,500 torde göra tillfyllest. Härigenom skulle i den af
Stats-Kontoret utarbetade aflönings-staten föranledas en tillökning
af 8,001 R:dr Riksmynt.
För Läns-ISotarierne. hvilka vid förra regleringen i allmänhet
uppfördes till lön af 500 R:dr Riksmynt, har Kongl.
Majit ansett sig böra föreslå tillökning med 50 procent, så att
lönen må blifva 750 R:dr. Härigenom uppkommer för alla länen
tillsammans en förhöjning af 6.000 R:dr Riksmynt.
Läns-Bokhåliarne upptogos vid förra reglerings-tillfället
i 3:ne klasser med löner af 800, 700 och 600 R:dr Riksmynt.
Kongl. Majit hemställer, att i de 7 betydligare länen, der lönen
för närvarande utgör 800 Ridr, förhöjning må ega rum till
1,000, och att lönen i alla öfriga län må höjas till 800 Ridr,
hvilket skulle för alla Läns-Bokhållare tillsammans åstadkomma
en tillökning af 3,600 Ridr Riksmynt.
Vid den sednaste regleringen bestämdes lönen för LandsKanslister
i allmänhet till 300 och för Lands-Kontorister till
450 Ridr Riksmynt. Kongl. Majit föreslår, att för dem alla
förhöjning i lön må ega ruin till 500 Ridr samma mynt. Denna
löneförhöjning skulle tillsammans utgöra:
för Lands-Kanslisterne  4,800:
och för Lands-Kontoristerne  1,200:
Ridr Riksmynt 6,000:
Transport
Rih. till R. Sl. Vrot. IS36 $ IS37. I Sami. 1 Afd. I Haft.
119.855: 1 1.
119,855: 11
10
71
Kongl. Majus Nåd. Prop. iV.-o I. om Statsverket ISSI).
Transport 119,855: 1 1.
I lönen för Landsgevahl/gern i Stockholms län, som vid
D D '
sednastc reglering bestämdes till C30 Ridr R:mt, har någon
förhöjning ej blifvit ifrågasatt. De vid Landshöfdinge-Embetet
i nämnde län anställde 2:ne ordinarie Fäktmästare åtnjuta nu
i lön hvardera 375 R:dr, hvaremot de 2:ne Yaktmästarne vid
öfriga Länsstyrelser innehafva, den ene 300 och den andre 270
Ridr. Kongl. Majit föreslår, att Länsstyrelsernas på stat upptagne
ordinarie Vaktmästare må uppföras till lön, i Stockholms
län af 450 och i de öfriga länen af 400 R:dr Riksmynt hvardera,
äfvensom att en på Stockholms läns stat med 120 R:dr
lön uppförd extra Vaktmästare må, på sätt Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
begärt, erhålla lönen förhöjd till 200 R:dr.
Härigenom skulle en förhöjning i staten för Länsstyrelsernas
Vaktmästare-personal uppstå af tillsammans 5,520 R:dr R:mt.
För lironofogdarne antogs vid förra regleringen såsom
aflönings-minimum, extra inkomster inberäknade, ett belopp af
1,800 R:dr R:mt. Kongl. Majit föreslår förhöjning af detta
minimum till 2,500 Ridr samma mynt, och att dessutom de 29
Kronofogdar i särskilda delar af Riket, åt hvilka boställen ej
äro anvisade, må till vederlag derför erhålla ett särskildt anslag
å stat af 150 Ridr Riksmynt hvardera. Om, enligt detta förslag,
de Kronofogdar, hvilka i den af Stats-Kontoret upprättade
stat icke finnas uppförde till minst 2,500 Ridr, erhålla skillnaden
i detta belopp, erfordras härigenom en tillökning i stat
af  60,882:
Vederlag åt 29 bland dem för bristande boställe
utgör tillsammans  4,350:
65,232:
Tillika föreslår Kongl. Majit, att den till 750 Ridr nu
bestämda lönen för Expeditions-Kronofogden i Färentuna
härad må ökas till 1,000 Ridr, hvarigenom uppkomme
en förhöjning med  250:
Summa Ridr Riksmynt 65,482:
Hvad Häradsskrifv arne angår, för hvilka aflönings-minimum,
extra inkomster inberäknade, vid förra regleringen bestämdes
till 1.500 Ridr Ri">t, hemställer Kongl. Majit, att detta
Transport 119.855: II.
Kongl. Slaj:ls Nåd. ProP- N:o t, om Statsverket ISSS.
75
Transport 119,855:11.
minimum ma ökas till 2,000 R:dr, och att följaktligen lönerna
för de Häradsskrifvare, hvilka i Stats-Kontorets lönestats-förslag
icke finnes upptagne till minst detta belopp, måtte med skillnaden
förhöjas, hvarigenom en förhöjning å stat uppkommer
af  47,059:
och föreslår Kongl. Majit tillika, att de 30 bland
desse Häradsskrifvare, som ej äro med boställen försedde,
matte förunnas särskildt vederlag å 150 R:dr
belöpande till
4,500:
Summa R:dr Runt 51,559:
Aflönings-minimum för Länsmannen antogs vid sednaste lönereglering
böra blifva 450 R:dr Runt. Ehuru Kongl. Majit icke
linner Sig böra tillstyrka förhöjning af detta minimum i vidsträcktare
mån än till 600 R:dr, erfordras dock härigenom för
alla de Länsmän, som icke redan innehafva minst detta belopp,
en tillökning å stat med
69.641: —
Hemställande KongL Majit derjemte, att de 218
bland desse Länsmän, hvilka ej äro innehafvare af
boställen, måtte hugnas med vederlag derför å 100
R:dr, utgörande tillsammans  21,800: —
Summa R:dr Runt 91,441: —
Till beredande af anslag lör bestridande till fullo af kostnaderna
för de i länen utgående allmänna kungörelsers och påbuds
tryckning, så att skillnaden emellan nu å stat anslagne
100 R:dr B:ko och den verkliga kostnaden icke må behöfva
anskaffas genom bidrag af Lands-statens tjenstemän, tillstyrker
Kongl. MapL att förenämnde årliga anslag må vid hvarje Länsstyrelse
förhöjas till 300 R:dr Runt och följaktligen de sålunda
i tillökning erforderliga 3,600 R:dr Riksmynt å stat uppföras.
För åstadkommande af förenkling i uppbörd och redovisning
föreslår Kongl. Majit, i enlighet med hvad uti Stats-Kontorets
ofvanåberopade lönestats-förslag iakttagits, att boställsräntorne,
som i de flesta fall redan tillgodokomma boställshafvarnc
sjelfve, må jemväl vid sådana landsstats-boställen, för hvilka de
nu äro Kronan belnillne, varda, derest (le icke särskildt annor
-
Transport 119,855: 11.
70
Kongl. Majit* Nåd. Prop. Nto 1, om Stålverket iSS6.
Transport
lunda disponerats, tillerkända boställshafvarne i utbyte af motsvarande
kontant löne-anslag; utgörande nämnde räntor ett belopp
af tillsammans 2,345 R:dr 33 öre Riksmynt.
Enär Häradsskrifvare]! i Ljunits oell Herrestads härads
fögderi af Malmöhus läu ännu icke såsom indelningshafvare fått
tillträda det honom på lön anslagna, men under åborätt upplåtna
och till en årlig afkastning af 433 R:dr 16 sk. B:ko
upptagna bohemmanet , 1 mantal N:o 9 Lilla Köpinge, hvadan
detsamma vid löneregleringen ej kunnat räknas honom till godo
förr än lifstids-städjan för siste åborätts-innehafvarens ännu lefvande
enka derå upphört, vill Kongl. Maj:t i nåder föreslå
Rikets Ständer, att till godtgörelse åt bemälde Häradsskrifvare,
Under afvaktan af bohemmanets tillträdande, å Allmänna Indragnings-staten
anslå en mot förenämnde afkastning svarande
summa af 650 R:dr Riksmynt.
Likaledes vill Kongl. Majit härmed af Rikets Ständer äska
löne-anslag för följande, efter pröfning af vederbörandes derom
ingifna förslag, såsom behölliga ansedda nya tjenster, nemligen:
1 Häradsskrifvaretjenst i Stora Kopparbergs län;
1 Länsmanstjenst i Upsala län, för Dannemora tingslag;
1 d:o i Skaraborgs län, för Gudhems härad;
1 d:o i Westmanlands län, för Ramnäs och Sura socknar:
1 d:o i Östergöthlands län, för Motala distrikt;
1 d:o i Stora Kopparbergs län, för Loo socken;
1 d:o i Calmar län, för Stranda härads Norra distrikt;
1 d:o i Christianstads län, för en del af Asbo och Bjäre härads
fögderi;
1 Vaktmästare-syssla vid Läns-styrelsen i Upsala;
1 d:o d:o vid d:o i Jönköping;
och varda de nya löne-anslag, som sålunda erfordras, upptagne
till lika belopp, som för nämnde tjenstegrader här ofvan blifvit
föreslagne, nemligen:
för Häradsskrifvaren .... 2,000: —
Vederlag för boställe . . . 150: — ^ 150-
för de 7 Länsmännen å 600 \ ___ . nnn
. , ,.. , ..... .. 700 . . 4,900: —
Vederlag for boställe a 100 ) ’
för de 2 Vaktmästarne, å 400
800: —■
Summa R:dr Riksmynt 7,850: —
Transport
1 19,855: 11.
119,855: lii
Kongl. Miijds Nåd. Prof. N;o i, om Statsverket 1SS6;
77
Transport
Enligt det, af Kongl. Majit nu framställda förslag skulle
Landsstats-personalens aflöning komma att ökas med följande
belopp:
för 8 Landssekreterare 2,671: —
för de Landskamererare, som icke innehafva föreslagna
minimi-lönebelopp  19,454: —•
för Landträntmästare, d:o ......... 8,601: —
för Länsnotarien^  6,000: —
för Länsbokhållare .......... 3,600: —•
för Landskanslisterne  4,800: —
för Landskontoristerne  1,200: —
för Länsstyrelsernas Vaktmästare
5,520: —
för de Kronofogdar, som icke redan innehafva minst
2,500 R:dr  65,232: —
för en Expeditions-kronofogde  250: —•
för de Häradsskrifvare, som icke redan innehafva
minst 2,000 R:dr  51,559: —
för de Länsmän, som icke åtnjuta minst 600 R:dr 91,441: —
för ofvanupptagne 10 nya tjenster . . . , . 7,850: —
När härtill lägges dels det belopp, som, enligt
Stats-Kontorets förslag, erfordras till fyllnad i tillgångarne
för den af nämnde Embetsverk utarbetade
nya aflönings-staten, hvarpå de föreslagne
tillökningssummorna äro beräknade eller . . . . 51: 11.
dels ock den föreslagna tillökningen i anslaget för
tryckning af Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
kungörelser  3,600: —
utgör den summa, hvarmed Kongl. Maj:t nu äskar
att ordinarie aflönings-staten för Landsstats-tje.nste
männen
måtte ökas, Riksmynt R:dr
Beträffande pensionsbeloppen för afskedstagande pensionsberättigade
Landsstats-tjenstemän, hvarom måste särskildt förordnas,
enär den tjensterna åtföljande aflöning, såsom till större
eller mindre del bestående af extra inkomster, kan vara inom
samma grad och under olika tider jemväl för samma tjenst
skiljaktig, är genom hittills gällande stadganden bestämdt:
1 19,855: 11.
271,829: 11.
Transport 391,684:22.
78
Kongl. Maj-ls Kail. Vrop. JV.o /, om Statsverket 18S6.
Transport
för Landssekreterare och Landskamererare R:dr Riksmynt
- 1,800: —
för Landträntmästare och Kronofogdar .... 1,200: —
för Häradsskrifvare  900: —
för Länsmän  300: —
Kongl. Maj:t föreslår, i sammanhang med nu förevarande lönereglering,
att pensionsbeloppet för Landssekreterare och Landskamererare
måtte varda bestämdt i likhet med hvad för Sekreterare
och Kamererare i Rikets Kollegier är föreslaget, eller till
R:dr Riksmynt  3,000: —
samt för de öfriga ofvannämnde tjenstemännen i
samma förhållande till de förres pensionsbelopp,
som förut, nemligen:
för Landträntmästare och Kronofogdar till R:dr R:mt 2,000: —
för Häradsskrifvare till  1,500: —
för Länsmän till  500: •—
Tillika hemställer Kongl. Maj:t, att pensioner
må blifva för Länsbokhållare lika med den lägre
lönegraden eller R:mt 800: —
samt för öfrige subaltern-tjenstemän vid Läns-styrelserna, äfvensom
för vaktbetjente, lika med ordinarie lönerna på stat: allt
med bibehållande af enahanda vilkor för pensionsrätten, som
förut äro stadgade.
Slutligen och som Kongl. Maj:t vid förevarande statsreglering
beslutat föreslå Rikets Ständer att, i förhållande till de
nya lönestaterna, för embets- och tjenstemän i allmänhet bestämma
fördelaktigare pensionsbelopp än de hittills gällande,
vill Kongl. Maj:t, under hänvisande till närlagde protokoll öfver
Civil-ärenden, härmedelst jemväl föreslå pensionsförhöjning för
hädanefter afskedstagande Landshöfdingar, så att de, efter uppnådd
65 års ålder, då de äfven uppfylla öfriga för pensionsrätten
i författningarne föreskrifna vilkor, må anses berättigade
att från allmänna indragnings-staten åtnjuta 0.000 R:dr Riksmynt
årligen; hvarjemte Kongl. Maj:t, i öfverensstämmelse med
hvad för Stats-Rådets och Högsta Domstolens ledamöter blifvit
föreslaget, hemställer, att Landshöfding, som uppnått 60 roen
icke 65 års ålder och begär sitt entledigande med företeende
391,684: 22.
Transport 391,684:22.
Kongl. Maj ds Nåd. Prop. N:o t, om Statsverket 185ti.
79
Transport 391,084:22.
af läkarebevis om fortfarande svår sjuklighet eller eljest så försvagad
helsa, att han icke förmår embetet bestrida, må så vida
han tjenat staten i 35 år och minst 5 år innehaft Landshöfdinge-embetet,
å allmänna indragnings-staten få tillträda pension,
hvilken då torde böra utgöra 4,500 R:dr Riksmynt, eller lika
med hvad Landshöfdinge-pensionen för närvarande utgör.
•Vovdliruket, Handeln »eli IVarlngnriie
A)
Skiften och s/fvittringar.
ti
Uti närlagde Protokoll öfver Civil-Arenden för den 14 innevarande
månad finnes ådagalagdt, att ehuru icke obetydliga
stats-anslag under en längre tid årligen utgått för storskiftesoch
afvittrings-verken i de norra provinserna, det är oundgängligen
erforderligt, om dessa för nämnde provinsers utveckling
och välstånd särdeles angelägna ekonomiska regleringar skola
med tillbörlig drift kunna fortskyndas, att de ärliga anslagen
dertill blifva för den närmare framtiden betydligt ökade, på det
att ett större antal landtmätare må kunna dermed sysselsättas
och aflöningarne lör dessa tjenstemän förhöjas, så att de för
sina trägna och mödosamma, med försakelser af flerahanda slag
förenade, helsoförstörande befattningar erhålla sådan vedergällning,
att de åtminstone må kunna påräkna en tarflig utkomst,
hvilket ock isynnerhet under nuvarande stegring i lefnadskostnaden,
torde vara enda utvägen att för en längre tid vid dessa
bestyr fästa personer af större duglighet, helst de vid storskiftes-
och afvittrings-verken anställde landtmätare icke äro berättigade
att, såsom öfrige landtmätare, hemta särskild inkomst af
förrättningar utom tjensten.
På grund af dessa förhållanden och då dessutom genom
ifrågavarande förrättningars afslutande inom en kortare tid, om
ock med betydlig tillökning i det årliga anslaget, en ringare
kostnad i det hela torde för Statsverket uppstå, än om desamma
med ett lägre anslag komma att under en längre följd af år
fortgå, finnér Kongl. Maj:t Sig föranlåten härmed äska, att utöfver
det årliga anslaget till Skiften och Afvittringar, utgörande
Transport 391,684:22.
*.
80 Kongl. j\laj:ls Nåd. Vrop. N:o i, om Statsverket 1836.
Transport 391,684:22.
42.000 R:dr B:ko oller 63,000 R:dr Riksmynt, i berörde ändamål
för nästa Statsreglerings-period måtte särskildt anvisas
57.000 R:dr samma mynt årligen, som för 3 år belöpande till
171.000 R:dr Riksmynt, torde af förhändenvarande tillfälliga
medelstillgång kunna utgå.
B) Undervisnings-anstaltcr. för jordbruk och lundlin
ann a-n ii ringar.
Under åberopande af hvad Landtbruks-Akademien, enligt
närlagde den 14 innevarande månad hållna Protokoll öfver Civil-Arenden,
i afgifvet Betänkande om åtgärder till Svenska
Landtbrukets befrämjande i underdånighet yttrat och hemställt,
vill Kongl. Maj: t härmed hos Rikets Ständer äska att under ofvanstående
rubrik måtto uppföras följande ständiga årliga anslag,
nemligen:
l:o till förhöjning i de hittills utgående anslagen för 16
lägre landtbruksskolor, 1,000 R:dr R:mt för hvardera eller tillsammans
16,000: —
2:o för 3 nya dylika skolor inom de Län
Kongl. Maj:t kan finna för godt i Nåder bestämma,
4,000 R:dr R:mt för hvarje eller tillsammans 12,000: —
3:o för 2:ne Mejeri-skolor, en i med lersta och
en i södra delen af riket, å ställen der mjölkhushållning
med utmärkt skicklighet bedrifves, och
mot skyldighet för vederbörande att emottaga ett
visst antal frielever, 3,000 R:dr R:mt för hvardera
skolan, eller tillsammans  6,000: —
dock att detta anslag alternativt må kunna användas
såsom arfvoden och resekostnads-ersättning åt
resande undervisare i mejeri-handteringen.
4:o till arfvode ocii resekostnads-ersättning åt
en resande undervisare i boskapsskötseln, enligt
Landtbruks-Akademiens förslag  3,000: —
5:o till reseunderstöd åt personer, som egna
Transport 37,000: — 391,684: 22.
Kongl. Maj Is JSåd. Vrop. N:0 /, om Statsverket J 836.
Si
Transport 37,000:
sig åt landtbruket^ vetenskapliga eller praktiska
studium  3,000:
6:o till arfvodes-förhöjning åt 2:ne agronomer,
som biträda vid odlingsföretag, vattcnafledningar,
grunddikning och ängsvattningar samt för
närvarande i arfvode endast åtnjuta 900 R:dr, med
600 R:dr för hvardera eller tillsammans . . . 1,200:
7:o till arfvoden och resekostnadsersättning
m. m. för 3 nya agronomer jemte 3 elever, enligt
Landtbruks-Akademiens förslag tillsammans . 9,450:
C) Befrämjande i allmänhet af jordbruk och landtmannanaringar.
1 enlighet med hvad Landtbruks-Akademien i dess ofvanberörde
Betänkande i underdånighet hemställt, föreslår Kongl.
Maj:t, att under denna rubrik må uppföras följande ständiga årliga
anslagsbeiopp, nemligen:
I:o såsom bidrag till inköp af modeller till
landtbruksredskap, machiner och apparater af såväl
in- som utländsk tillverkning, att uppställas
vid Landtbruks-Akademiens experimentalegendom
R:dr R:mt
2:o såsom bidrag till ökad aflöning åt en
Inspektor med högre bildning vid Landtbruks-Akademiens
berörde egendom m. m. i syfte att sätta
Akademien i tillfälle icke blott att föregå den enskilde
landtbrukaren med efterföljansvärda arbetsmethoder,
utan ock att i försöksväg theoretiskt och
praktiskt arbeta för dessa methoders fullkomnande
3:o till utdelning vid Landtbrukaremöten af
premier för djur, redskap och ladugårdsprodukter
af utmärktare slag, utöfver de för premier vid sådana
möten redan anvisade 1,500 R:dr R:mt
Med anledning af Bestyrelsens för fjerde all
Transport
11,000: —
Hilt. lill n. St. Prot. 1856 $ 1857. t Sami. 1 Afd. 1 Höft.
5.000: —
4,500:
1.500:
391.684: 22.
50,650: —
442.334: 22.
11
82
Kongl. Maj:t* Nåd. Prop. N.a 1, nm Statsverket 1836,
Transport 11,000: — 442,334:22.
manna Landtbruksmöte! underdåniga anhållan, att
för beredande af tillfälle för landets jordbrukare att
draga fördel af de kemiska samlingar och upptäckter,
som stå i sammanhang med deras yrke,
en agrikulturkemist måtte få antagas, har med
Kongl. Maj:fs nådiga tillåtelse, genom Landtbruks*
Akademiens Förvaltnings-Kommittés försorg, Läraren
vid tekniska och landtbruks-skolan i Chemnitz,
Doktor Alexander Muller, blifvit, emot vissa förmåner,
i egenskap af agrikulturkemist i Svenska
statens tjenst anställd, med åliggande: att enligt
bestämd taxa göra ett visst antal kemiska analyser;
att någon viss tid af året vara disponibel till
resor inom riket, under hvilka lian mot särskild
rese- och traktaments-ersättning bör tillhandagå de
landtman, hvilka hans biträde äskat, med sådana
råd och praktiska undersökningar, som till utförandet
äro beroende af kemiska kunskaper; att afgifva
yttranden öfver sådana ämnen, hvartill han
af publika auktoriteter uppmanas; att årligen inkomma
med berättelse öfver sin verksamhet, särdeles
i sådana delar deraf, som afsett allmännare
gagn, samt att i denna berättelse redogöra för de
vigtigaste uti kemisk-agronomisk riktning så väl
inom- som utomlands gjorda upptäckter.
Med tillkännagivande häraf, äfvensom att
Kongl. Maj: t intill 1857 års slut anvisat erforderliga
medel till Doktor Möllers aflöning samt
hyran för den lokal, som till hans laboratorium
komme att begagnas, vill Kongl. Maj:t härmed af
Rikets Ständer äska, att å ordinarie stat må varda
uppfördt dels såsom årsarfvode åt agrikulfur-kemisten
2000 R:dr Riksmynt och dels till hyra för
hans agrikultur-kemiska laboratorium 600 R:dr s.
m. eller tillsammans  2,600: —
1.3,600: —
Ehuru Kongl. Maj:t ännu icke fått emottaga det från ve
-
Transport 455,934: 22.
Kongl. Maj:ls K åd. Vrop. K.o I, om Stalsveikcl ISS6.
Transport 455,934: 2;'.
derbörande infordrade underdåniga utlåtande öfver Svenska Trädgårdsföreningens
nyligen ingifna underdåniga ansökning om förhöjning
i det från Sjette Hufvudtiteln till understöd för Föreningens
elevskola hittills utgångna årliga anslag af J,333 R:dr
IG sk. B:ko, vill Kongl. Majit emellertid, med hänsigt till den
nyttiga verksamhet Trädgårdsföreningen under en längre tidrymd
ådagalagt, härmed föreslå, att, för den tid nästa Statsreglering
förblifver gällande, Trädgårdsföreningen må, till understöd för sin
elevskola, få fortfarande uppbära nämnde årliga anslag 2,000
R:dr Runt, mot enahanda vilkor som hittills, nemligen att Föreningen,
så vidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och
plantor till mindre bemedlade jordbrukare, och, jemte behörig
redovisning för nämnde medel, till Landtbruks-Akademien ärligen
afgifver berättelse om antalet af de elever, hvilka vid inrättningen
njuta undervisning, äfvensom rörande verkställd utdelning
af fruktträd, samt om öfriga föremål för Föreningens
verksamhet.
Vidare vill Kongl. Majit, under åberopande af de i meranämnde
protokoll öfver Civil-ärenden upptagna skäl, härmed begära,
att Rikets Ständer måtte anvisa:
l:o till uppgörande af en allmän plan för vattenaflednings-arbeten,
i enlighet med Landtbruks-Akademiens förslag,
69,000 R:dr, eller för 3 år  207,000: —
2:o till inköp af instrument för begagnande
vid ofvannämnde plans uppgörande för en gäng 5,000: —■
3:o till inköp af Cotswoldsfår, likaledes
för en gång  10,000: -—
S:a R:dr Riksmynt 222,000: —
D) Hästafvelns befrämjande.
Under hänvisande till närlagde den 14 innevarande månad
hållna protokoll öfver Civil-Ärenden, vill Kongl. Majit härmed
af Rikets Ständer äska:
1:o att å anslaget till »Hästafvelns befrämjande» måtte
Transport 455,934: 22.
84
Kongl. Maj:ls Nåd. Vrop. N-.o I, om Statsverket 1836.
Transport
uppföras dels ett årligt bidrag af 3,750 R:dr R:mt till åstadkommande
af en erforderligen förbättrad aflöning åt Stuter;-  Öfverstyrelsen och underlydande inrättningars stater, dels ock
ett likaledes årligt belopp af 15,000 R:dr R:mt för inrättande
af s. k. Stohållningar, samt att i följd deraf nämnde anslag
ökas med
2:o att till införskaffande af hingstar af utmärktare racer
från främmande länder måtte för en gång beviljas en summa af
50,000 R:dr Riksmynt.
E) Undervisningsanstalter för Slöjderna.
l:o Hos Kongl. Maj:t har, på sätt närlagde protokoll
öfver Civil-ärenden för den 14 innevarande månad utvisar, Styrelsen
för Teknologiska Institutet gjort underdånig framställning
angående behofvet dels af nämnde einbetsverks förseende med
en tillräcklig och för dess ändamål lämpligare lokal, dels ock af
tillökning i dervarande lärares antal och förbättring i deras lönevilkor;
och har Styrelsen dervid anmärkt, hurusom, under det
främmande Stater, jemväl sådane, hvilkas folkmängd icke uppginge
till hälften af Sveriges, å läroanstalter af ifrågavarande
beskaffenhet använde ett årligt belopp, som mångfaldigt öfvorstege
härvarande Teknologiska Instituts anslagssumma, denna sednare
fortfarande utginge till enahanda inskränkta belopp, som
beviljades då Institutet för omkring 30 år sedan inrättades, en
tidpunkt då man ännu egde blott ringa erfarenhet om dylika
läroverks behof, såvida de skola kunna uppfylla sin bestämmelse.
Med afseende härå och då det för befrämjandet af landets materiella
intressen är af utomordentlig vigt, att Teknologiska Institutet
må kunna vinna den utvidgning och fullständighet, som
af industriens ytterligare utveckling och lärjungarnes växande
antal påkallas, vill Kongl. Maj:t härmed i Nåder föreslå Rikets
Ständer:
att det å Sjette Ilufvudtiteln för Teknologiska Institutet
med 14,100 R:dr B ko, eller 21,150 R:dr Riksmynt uppförda
årliga anslag måtte ökas till 49,500 R:dr sistnämnde mynt,
eller med
455,934: 22.
18,750: —•
28,350: —
Transport 503,03 4:22.
Kungl. Majlis Nåd. Vrop, ISr:o I. om Statsverket 18X6. 85
Transport 503,034: 22
att det Kronans lius, sora af Institutet nu begagnas, matte
få till den högstbjudande försäljas så snart Institutet erhållit fullständigare
ny lokal, och
att till den föreslagna nybyggnadens uppförande å lämpligt
ställe måtte, jemte köpeskillingen för det äldre, huset, anvisas
en summa af 420,000 R:dr R:mt, att i mån af behof användas,
deri jemväl inberäknad kostnaden för erforderlig tomt, i
händelse någon Kronan tillhörig sådan af tjenlig beskaffenhet icke
kan för ändamålet blifva tillgänglig.
D:o Då den tekniska elementarskolan i Borås, för hvilken
Nådigt reglemente blifvit af Kongl. Maj: t fas t stal dt, numera
trädt i verksamhet, hemställer Kongl. Majit att det årliga anslag,
som vid sistlidne Riksdag blef nämnde skola för en tid af 3 är
eller åren 1855—1857 beviljadt, matte, likasom anslagen för
de tekniska elementarskolorna i Malmö, Orebro och Norrköping,
varda å ordinarie stat uppfördt till enahanda årliga anslag som
hittills, eller  7,500: —
3:o Med afseende derå att Eskilstuna är den ort inom
riket, hvarest den finare jern- och stålmanufakturnäringen hufvudsakligen
bedrifves, att år 1855 derstädes funnits 156 idkare
af smidesinanufaktur-handtering och 87 7 arbetare i samma slags
yrke, och att nämnde stads invånare hos Kongl. Maj:t gjort underdånig
ansökning om bidrag från det allmännas sida till inrättande
af en söndags- och aftonskola, för att bibringa nämnde
talrika arbetarepersonal de för utöfningen af deras yrken erforderliga
insigter i åtskilliga vetenskapliga ämnen, vill Kongl.
Maj:t härmed i Nåder föreslå Rikets Ständer, att å ordinarie
stat må varda uppfördt ett årligt, anslag af  5,000: —
till inrättande och underhållande af en teknisk elementarskola
i Eskilstuna med hufvudsakligt syfte att meddela undervisning
i sådana lärdomsämnen, som för de med den finare jernoch
stålmanufakturnäringen sysselsatte arbetare företrädesvis äro
af vigt, dock under förbehåll att reglementet för skolan underställes
Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och fastställelse, att densamma
kommer att stå under Kommers-Kollegii öfverinseende
och att staden skall vara förpligtad att sjelf bekosta lämplig lokal
för skolan, jemte inredning och uppvärmning deraf, samt
bord och bänkar.
Transport 515,53 1; 22
86
Kongl. Majus Nåd. Prop. N;o t, om Statsverket ISS6.
Transport
4:o Med anledning af Direktionens för Svenska Slöjdföreningen
hos Kongl. Maj:t gjorda underdåniga framställning om
behofvet af tillökning i det från Statsverket utgående årliga anslag
till den af bemälde Förening i hufvudstaden inrättade söndags-
och aftonskola, vill Kongl. Majit i betraktande af det allmänna.
förtroende, som nämnde skola sig tillvunnit, ådagalagdt
genom den årliga tillökningen i antalet af dem, som i undervisningen
i skolan sig begagna oell hvaraf en del består af arbetare
från andre inrikes orter, härmed i Nåder föreslå Rikets
Ständer, att det årliga anslaget till denna skola, utgörande 6,000
R:dr B:ko eller 9,000 R:dr Ruut, må för framtiden varda för
höjdt
med
och således utgå med tillsammans 15,000 R:dr Riksmynt årligen.
Om Rikets Ständer bifalla hvad Kongl. Maj:t nu föreslagit,
skulle följaktligen det årliga anslaget till »Undervisnings-anstalter
för Slöjderna» Ökas med 46,850 R:dr Riksmynt.
F) Undcrvisnings-anstalter för handel och .sjöfart.
Då de omständigheter, hvilka ligga till grund för Kongl.
Maj:ts nu till Rikets Ständer skeende nådiga framställning om
lönetillökning åt särskilda Embetsverk, jemväl påkalla enahanda
framställning i afseende på de vid Rikets Nävigations-skolor anställde
lärare, vill Kongl. Majit, under hänvisande till närlagde
protokoll öfver Civil-Arenden, härmed äska, att anslaget till
»Undervisnings-anstalter för Handel och Sjöfart» må varda tillökt
med ett ungefär mot 25 procent af bemälde lärares sammanlagda
aflöningar svarande belopp af 4,500 R:dr Runt, med bemyndigande
för Kongl. Majit, att dermed verkställa den förändrade
löne-reglering vid ifrågavarande skolor, sorn Kongl. Majit
kan finna vara af behofvet påkallad; och hemställer Kongl. Majit
derjemte, att, såsom tillökning i Götheborgs Navigations-skolas
årsanslag till instrumenters, kartors, böckers och möblers underhåll
och förökande, samt till reparationer, ved, ljus, städning
m. m., likaledes å nämnde titel måtte beviljas en förhöjning af
450 R:dr s. m., hvarigenom berörde anslag blefve lika med det
som i enahanda ändamål till Stockholms Navigationsskola utgår;
515,534: 22.
6,000: —
Transport 521,534: 22.
Kongl. Maj.Hs Njut. Prop. Af:n 4, om. Statsverket 4836.
87
Transport 521,534:22.
kommande i händelse af bifall till hvad Kongl. Maj:t sålunda 1
äskat, titeln att ökas med
4.950:
I sammanhang härmed vill Kongl. Maj:t, enär Skeppsbyggeri-Institutet
i Carlskrona befunnits fullkomligen motsvara
det dermed afsedda ändamål, härmed hemställa, att det för
nämnde Institut nu från Riksgäldskontoret utgående årliga anslag
af 3,333 R:dr IG sk. B:co eller 5,000 R:dr Runt må. under
den tid nästa Statsreglering omfattar, än vidare fortfara, med
rättighet för Kongl. Maj:t att använda detta årliga belopp till
lärares aflönande, elevers underhåll och andra för Institutet erforderliga
utgifter.
o O
G) Undervisnings-ans tal ter för samt Befrämjande i allmänhet
af Bergs-Braket.
Som genom Kongl, brefvet den 19 December 1855 blifvit
föreskrifvet, att den förut på grund af Kongl. Brefvet den
29 December 1820 frän Falu Bergslags s. k. Afradskassa årligen
utbetalda aflöningen till Förste Läraren vid Bergsskolan i
Falun, 1,200 R:dr B:ko, framgent skall af Statsmedel bestridas,
hvaremot, enär Bergslaget sålunda från nämnde utgift befrias,
den skatt, som under benämning af vedhugges- eller vedhygster-ränta
förut utgått till Bergslaget och utgjort 1,165 R:dr 15
sk. 2 rst. B:ko årligen, bör till Kronan indragas, vill Kongl.
Majit, som meddelat nådig föreskrift att den för bemälde Lärare
erforderliga aflöning bör för åren 1856 och 1857 utgå af anslaget
” till befrämjande i allmänhet af bergsbruket;’, härmed i
Nåder föreslå Rikets Ständer, att, för bestridande af nämnde
årliga utgift, 1,800 R:dr R:mt, måtte från sistnämnde anslag
öfverflyttas på anslaget ”till undervisnings-anstalter för bergsbruket”,
hvarigenom detta sednare anslag, nu utgörande 5,700
R:dr Runt, komme att höjas till 7,500 R:dr, då deremot det
förra, nu utgörande 7,500 R:dr dels genom berörde öfverflyttning,
dels genom den indragning af 2,000 R:dr Riksmynt, som
i sammanhang med frågan om Bergs- och Kommers-Kollegiernas
förening föreslagits, komme att nedsättas till 3,700 R:dr.
Transport 526,484: 22.
88 Kongl. Majus A&d. Prop. A:o 1, viii Statsverket ISSå.
Transport 526,484: 22.
II) Fiskeri-näringens understöd.
I enlighet med hvad Landtbruks-Akademien tillstyrkt,
föreslår Kongl. Maj:t:
l:o att till förhöjning i arfvodet för den person, som
meddelar undervisning angående fiskodling, från 900 till 1,500
E:dr, berörde anslag mätte ökas med  600:
2:o att såsom anslag till förrättande af vetenskapliga undersökningar
rörande fiskerierna måtte för nästa Stats-regleringsperiod
beviljas 1,000 Kalr Kant årligen, eller tillsammans
3,000 Ralr.
För erhållande af jemn slutsumma å Ilufvudtiteln torde
förslagsanslaget till »skrifmaterialier och expenser samt ved och
1 jusjj böra ökas med  9: 78.
Hvad öfriga delar af Riks-Statens Sjette Hufvudtitel angår,
föreslår Kongl. Maj:t, att de för närvarande derå uppförde
anslag måtte fortfarande tili oförändradt belopp upptagas.
Då de summor, hvilka Kongl. Maj:t sålunda äskat såsom
fortfarande ordinarie anslag till utgående från Sjette Hufvud
titeln,
utgörande tillsammans  527,094: —
efter afdrag af den å anslaget till »Befrämjande i allmänhet af
Bergsbruket» ifrågasatta minskning  2,000: —
525,094: —
sammanläggas med Sjette Ilufvudtitelns nuvarande anslagssumma,
994.140 R:dr B:ko, eller i Riksmynt 1,491,210: —-
så uppkommer för samma Hufvudtitel en årlig slutsumma af . 2,016,304: —
Utöfver de anslag, hvilka här ofvan blifvit för fortgående statsbehof äskade
å Sjette Ilufvudtiteln, vill Kongl. Maj:t, i fråga om anvisande af medel dels för
vissa år eller tills vidare, dels för en gång, till föremål, beroende pä CivilDepartementets
handläggning, härmed, under åberopande af bilagde protokoll
öfver Civil-Arenden för den 14 innevarande månad samt af det förslag, som
Styrelsen för Allmänna Väg- och Vatten-byggnader under den 15 nästlidne September
-
Kongl. Maj-.ls Nåd. Prop. N.o 1, om Statsverket 4 8,16.
89
terribel1 i underdånighet afgifvet, till Rikets Ständer göra framställning rörande
de anslag, hvilka Kongl. Majit allser böra i berörda hänseende beviljas.
l:o. Beträffande Kanal- och Sluss-anläggningar, mindre Jernvägar,
Hamnbyggnader m. m., föreslår Kongl. Majit, som anser öppnandet af lättare
kommunikationsled från det inre af Jemtland till hamn i Norrige vara synnerligen
förtjent att med allmänna medel understödjas, så snart den nu under utarbetning
varande planen blifvit pröfvad oell godkänd, att företrädesvis måtte
beviljas:
a) för anläggning af jernväg emellan Hudiksvall och Dellens
vattendrag, lån R:mt R:dr 240,000: —
b) för bildandet af kommunikationsled mellah Söderhamn och
Bollnäs, lån  500,000: —
c) för anläggning af jernväg från Linde till Köping-Hult-jern
banan
vid Näsby kyrka, lån  450,000: —
d) för kanalanläggning från Asasjo genom Helgasjö och Salen till
Almundsryd i sjön Asrten, Samt jernbana från nämnda lastplats
till Carlshamn, anslag  525,000: —
lån  825,000: —
1,350,000: —
deraf dock under hästa Statsregleringsperiod torde behöfva utgå
högst de såsom lån beräknade
825,000: —■
e) för hamnbyggnad vid Färjestaden på Öland,
anslag  12,850: —
lån  12,850: —
___ 25,700: —
och f) för jernväg mellan Norbergs grufvefält och Dalelfven
samt till upprensning af denna eif, lån . . . 326,000: —
anslag . . 31,000: —
357,000: —
2:o. För anläggning af nya samt förbättring eller
omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar föreslår
Kongl. Maj: t, att Rikets Ständer må anvisa 150,000 R:dr
årligen eller för de tre åren 1858-^-1860
450,000: —
3:o. För understödjande af mindre hamnbyggnader
och årensningar anser Kongl. Majit böra särskildt anvisas
15,000 R:dr årligen, eller för de tre åren 1858—1860. , . 45,000: —
Transport 2,892,700: —
liih. till II. St. Pral. i SS 6 8f 1857. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 12
Kongl. Maj:ln Säd. Prop. \:o I. ani Statsverket 1/iöC.
Transport 2,892,700
4:o. För befrämjande, medelst ansiag eller lån, af
utdikningar och åftappningar af sanka trakter och sjöar till
beredande af odlingsföretag, vill Kongl. Majit härmed föreslå
Rikets Ständer att afsätta 100,000 R:dr årligen, eller för dc tre
åren 1858—1860
300.000
deraf fyra femtedelar hofde utgå såsom lån.
Kongl. Majit anser enahanda föreskrifter, som hittills,
böra bibehållas i afseende på så väl vilkoren för Statsbidrags
beviljande till allmänna arbeten af ofvanomförmälda särskilda
slag, som kontroller å arbetenas utförande enligt fastställda planer.
5:o. Till undersökningar, inspektions-koslnader och expenser
för allmänna arbeten äskar Kongl. Majit, såsom hittills,
18,000 Ridr årligen, eller för de tre åren 1858—1860 54,000
6 :o. Fidkommande anslag till aflöning för Stp reisen
Öfver allmänna Ftig- och Fattenbyggnader samt dess tjenstebiträde//
så väl i Hufvudsladen som i Landsorterne finnér
Kongl. Majit sig föranlåten att af Rikets Ständer begära anvisandet
härtill af ett förhöjdt belopp med 26,950 Ridr årligen,
eller för de tre åren 1858 —1860
80,850
Tio. Till arfvode// för Lärare vid Mariebergs Läroverk
i de kunskapsämnen, sorn tillhöra Civil-Ingeniö/'er, för
e
-
slår Kongl. Majit jemväl beviljandet af ett förhöjdt anslag med
3,000 Ridr årligen, eller för nyssnämnda tre år  9,000
8:o. Till Stipendier för elever, som genomgå den för
Civil-Ingeniörer bestämda kurs, likaledes 3,000 Ridr årligen,
eller för samma tre år  9,000
9:o. För Skeppsbyggeriet i Carlskrona föreslår Kongl.
Majit enahanda årliga anslag för nästa statsregleringsperiod,
sorn hittills, eller 5,000 Ridr Rimt årligen och således för 3 år 15,000
10:o. Till utdelning vid Landtbrukare-möten af premier
för kreatur af utmärktare slag torde, såsom hittills, för nästa
statsregleringsperiod få utgå, oberäknadt hvad här ofvan blifvit
under anslaget till v Befrämjande af jordbruk och landtmanna
näringar»
föreslaget, tillsammans  4,500
llio. Till slöjdexpositioners befrämjande föreslår Kongl.
Majit anvisandet af enahanda anslag för nästa statsregleringsperiod.
som för den innevarande, nemligen tillsammans . . . 4,500
Transport 3,369.550
Kongl. Majus Nåd. Prop. N:0 I, om Statsverket !Sofi.
Transport
12:o. Under åberopande af särskild nådig proposition
af denna dag, vill Kongl. Maj:t härmod äska, att, till geologiska
undersökningar och upprättande af geognosliska kartor
öfver Sverige må för innevarande statsregleringsperiod till
Kongl. Maj:ts nådiga disposition varda stäldt ett årligt reservationsanslag
af 20,000 R:dr eller för 3 år
härtill komma de ofvan i sammanhang med ordinarie statsregleringen
dels såsom anslag för en gång, dels såsom årliga anslag
under de tre år nästa statsregleringsperiod omfattar, af Kongl.
Maj:t till utgående från 6:te Hufvudtiteln äskade nya belopp,
nemligen:
a) till det Statistiska embetsverket 4,500: —
b) till Socknekarte-vcrket  47,250: —
c) till skiften och afvittringar  171,000: —
d) till befrämjande af jordbruk <£c  222,000: —
c) till hästafvelns förbättrande  50,000: —
f) till undervisnings-anstalter för slöjderna. . . 420,000: —
g) till fiskeri-näringens understöd  3,000: —
På de skäl, som i närlagde protokoll öfver Finans-ärenden
för den 11 innevarande månad finnas upptagne, och på det
de lönetillökningar, hvilka Kongl. Maj:t för särskilda embetsverk
eller stater här ofvan begärt till utgående från Sjette Hufvudtiteln
under nästa statsregleringsperiod, måtte redan under år
1857 få af vederbörande löntagare tillgodonjutas, vill Kongl.
Maj:t för nämnda ändamål härmed äska ett reservations-anslag
i rundt tal af R:dr Riksmynt
kommande, i händelse Rikets Ständer härtill lemna bifall, sådan
lönförhöjning för år 1857, med iakttagande af stadgade
vilkor, att ega rum:
för Departements-chefen och Stats-Råden utan Departement;
n Departements-Expedition:
v Kommerse-Kollegium samt de cmbets- och tjenstemän i
Bergs-Kollegium och vid Bergs-staterne, som komma att
framgent bibehållas;
» Tabell-Kommissionens tjenstemän;
» General-Landtmäteri-kontoret, jemte Förste och Andre Landtmätarne
samt Storskiftes- och Afvittrings-Landtmätare;
Transport
!,369,550
60,000
917,750
410,000
,757,300
93
Kongl. Majus Nåd. Prop. N-o I, om Statsverket iSS6.
Transport 4,757,300: —
för Öfvers tå th ål lare-Rmbe tets Kansli och Stockholms PoliskanH
mare;
» Land s-statens tjenstemän och betjente;
» Stuteri-personalen;
» Lärare och tjenstemän vid Teknologisk^ Institutet;
■5 Lärare vid rikets Ravigations-skolor.
Summa R:dr R:mt 4,75 7,300: —
Styrelsens öfver allmänna Väg- och Vattenbyggnader ofvan
åberopade underdåniga berättelse och förslag, rörande verkställda
och ytterligare ifrågasatte allmänna arbeten, kommer att Rikets
Ständers Stats-Utskott meddelas; skolande de dertill hörande
kartor och kostnadsförslag, äfvensom öfriga handlingar rörande
dylika arbeten, för hvilka Kongl. Maj:t nu föreslagit stats-bidrag,
för vidare upplysning blifva att hos bemälde Styrelse tillgå.
Enligt hvad Kongl. Maj.t nu föreslagit, skulle såsom årligt
anslag från Sjette Hufvudtiteln under nästa statsreglerings
period
utgå R:dr Riksmynt . . ,  2,016,304: ~
hvaraf förslagsanslag 114,342 R:dr 16 öre, och dessutom till
föremål, hörande till Civil-Departementets handläggning erfordras
tillsammans R:dr Riksmynt  4,757,300: —
oberäknadt hvad som åtginge till ränta å och amortering af de
lån, hvilka för fortsättandet af statens jernvägs-byggnader komme
att upptagas.
Sjunde Hufvudtiteln,
innefattande anslagen för Finans-Departementet, upptager i nu gällande Riks-stat:
Penningar B:ko R:dr 1.767,075: 44.
Indelta räntor, med kronovärdi 2,631 R:dr 39 sk. 10 r:st. och
förslagsvis beräknadt markegångsvärde af  15,560: 16.
Indelt spanmål, på förslag, 153 tunnor 18 kappar, upptagne,
Transport 1,782,636: 12.
Kongl. i)Jaj:ts Nåd. Vrop. N-.o f, om Statsverket 18S6,
03
Transport 1,782,636: 12.
efter 6 R:dr 32 sk. B:ko tunnan, till
. 1,023: 36.
Oindelt spanrnål, 18 tunnor, efter enahanda pris, till .... 120: —
tillsammans B:ko R:dr 1,783,780: —
motsvarande i Riksmynt 2,675,670 R;dr.
Vid pröfning af särskilda frågor, hörande till denna Hufvudtitels reglering,
har Kongl. Maj:t, på sätt närlagde protokollsutdrag öfver Finans-ärenden
för den 11 och 14 innevarande månad utvisa, funnit skäligt, för tillvägabringande
af ofvannämnda lönereglering inom de särskilda embetsverken, i nåder
föreslå, att följande anslag på denna Hufvudtitel måtte sålunda förhöjas, nemligen
:
l:o för Departements-Chefen, som nu åtnjuter 7,000 R:dr B:ko eller
10,500 R:dr R:mt, till 15,000 R:dr sistnämnde mynt eller
med .
Riksmynt R:dr 4.500; —
2:o för Departementets Expedition från 15,324 R:dr 32
sk. Banko eller 22,987 R:dr R:mt till 37,600 R:dr sistnämnde
mynt, således med  14,613: —
3:o för Kammar-Kollegium från 44,288 R:dr Banko eller
66,432 R:dr Riksmynt till 106,250 R:dr sistnämnda mynt,
således med  39,818: —
4:o för Stats-Kontoret jemte Kronamagasinerna samt
Våg-staterna i Fahlun och Avesta från 56,616 R:dr 32 sk.
B:ko eller 84,925 R:dr R:mt i penninge-anslag till 101,055
R:dr sistnämnde mynt, hvaraf skulle utgå såsom tillökning i
Stats-Kontorets aflöning, enligt protokollet den 11 innevarande
månad  15,080: —-
och i aflöning för gesällerna vid Kronobageriet
samt drängarne vid Slotts- och förråds-magasinet i
Stockholm, enligt protokollet den 14 dennes . . 1,050: —
——  t  16,130: —
då under denna titel jemväl bibehållas 18 tunnor oindelt spanmål;
5:o för Mynt- och Kontroll-verkens löningar från 7,428
lt:dr 16 sk. Banko eller 11.142 R:dr 50 öre R:mt till 18,700
R:dr sistnämnda mynt. eller med
7,557: 50.
6:o för Kammar-Rätten från 54,284 R:dr Banko eller
81,426 R:dr R:mt till 123,650 R:dr sistnämnda mynt eller
med .
42,224: —
Transport 124,842: 50.
94
Kongl. !Uaj:ls Nåd. Prog. N-.o 1, om Statsverket 1836.
Transport 124,842: 50.
7:o för Ofver-1utendeuts-embetet frän 12,347 R:dr B:ko
eller 18,520 R:dr 50 öre R:mt till 30,550 R:dr sistnämnde
mynt, således med  12,029:50.
8:o för Tullverket från 800,000 R:dr B:ko eller 1,200,000
R:dr R:mt, som i nuvarande Riks-stat finnas uppförde i egenskap
af förslags-anslag att af Tull-medlen direkte utgå, till
1,800,000 R:dr Riksmynt, hvilket belopp, med afseende å de
jemte tull-uppbörden, stigande afkortningar, restitutioner och
omkostnader samt aflöningar, bör enligt Kongl. Maj:ts åsigt,
afsättas för verkets årliga behof; blifvande tillökningen å detta
förslagsanslag sålunda  600,000: -
De nu i nåder föreslagna tillökningar utgöra tillhopa Riksmynt
R:dr .
736,872:
hvaraf likväl den sistnämnda och ojemförligt största, nemligen
för tullverket, icke medför någon utgift, utan blott innefattar
ett afdrag å statens här. ofvan beräknade inkomst af tullmedel.
Deremot anser Kongl. Majit, att följande anslag på denna
Hufvudtitel kunna nedsättas, nemligen:
l:o till Byggnader och reparationer i landsorterna med
det belopp, som derifrån hittills utgått, till Styrelsen öfver Fängelser
och Arbetsinrättningar i Riket, men hädanefter skulle
upptagas på Andra Ilufvudtiteln, enligt hvad beträffande dess
reglering blifvit här ofvan föreslaget, 4,000 R:dr B.ko eller
R:mt R:dr
6,000: —
2:o till skrifmaterialier och expenser samt
ved och ljus. Då ljuspenningarne, som utgå af
detta anslag, äro ämnade att upphöra inom de
Embetsverk, för hvilka Kongl. Majit nu i nåder
föreslagit förbättrade löner, kan, i händelse af bifall
härtill, detta förslags-anslag minskas med . . 4.750: —
i
10,750:
Med iakttagande af dessa nedsättningar vöre den slutliga för
O
O o
höjningen i Hufvudtitelns ordinarie anslag . . . Runt R:dr 726,122:
så att med tillagda beloppet af samma Hufvudtitels nuvarande
anslag  2,675,670:
slutsumman blefve .
Riksmynt R:dr 3,401,792: —■
hvaraf 2,896.699 R:dr 19 öre förslags-anslag; dock skulle Statsverket jemväl
Kungl. Maj it jSäd. Prop. N:o I, om Statsverket 1SS6.
95
tillgodokomma dels sportler, som efter löneregleringen vore ämnade att dit inflyta,
och dels minskning i hittills varande utgifter för sportelersättningar och
extra arfvoden.
Dessutom erfordras å denna Hufvudtitel följande anslag, som torde anvisas
å de för tillfälliga behof afsedda tillgångar, nemligen:
l:o ombyggnad af Drottningholms bro på vägen emellan hufvudstaden
och nämnde slott; ett byggnadsarbete, hvars behöflighet redan i Kongl. Maj:ts
nådiga proposition den 10 November 1853 till Rikets då församlade Ständer,
angående ombyggnad af Nockeby bro, blifvit antydt och sedermera vunnit än
vidare bekräftelse Riksmynt R:dr 01,000: —
2:o för fortsättning af Wadstena Slotts yttre is tändssättande,
hvartill åtskilliga arbeten redan blifvit verkställde och
bekostade dels med de af Rikets Ständer vid 1850 och 1851
års riksdag anslagna 8,000 R:dr Banko, dels med stats-anslaget
för byggnader och reparationer i landsorterne samt andra allmänna
medel, men som erfordra ytterligare åtgärder för den i
historiskt och arkitektoniskt hänseende märkvärdiga byggnadens
bibehållande  30,000: —
3:o för vidmakthållande jemväl af ett annat historiskt
minnesmärke, nemligen Calmar Slott, so i icke blott tarfvar
allmän reparation af skorstenar, portaler, fönster och andra yttre
delar, utan äfven för den utmärkt smakfulla och praktfulla inredningen
af s. k. förgylda eller drabantsalen, matsalen, audienssalen
och Erik XIV:s sängkammare, jemte den till dessa rum
ledande trappa förtjenar och påkallar en noggran restauration
med anlitande af konstnärligt biträde
37,500: —
Utom dessa byggnads- och reparations-arbeten, af hvilka
de begge sistnämnde åsyfta bevarandet af dyrbara minnesvårdar
från Sveriges ärorika forntid och det förstnämnda, eller ombyggnaden
af Drottningholmsbron, kommer att afsluta de, enligt
förra Riksdagarnas beslut, redan vidtagna förbättringar i kommunikationsanstalter,
till gagn icke blott för Drottningholms Slott,
utan äfven för flera af Mälarens folkrika och fruktbara öar, hafva
äfven följande behof yppat sig och synts Kongl. Majit vara
af beskaffenhet att böra genom anslag för en gång, fyllas.
4:o inköp för lironans magasiner och bagerier af
Transport 128,500:
96
Kongl. 'Maj-.ts Nåd. Prop. N:n i} ont Stntmrket 18S6.
Transport 128,500:
vya mftlkiiri och vigter, med afseende å dén genom Kongl.
Stadgan den 31 Januari 1855 anbefallda förändring i Rikets
mått och vigt  5,000:
5:o den i Stats-Råds-protokollen öfver Finans-ärenden
för den 11 och 14 innevarande månad örn förm alda lönförhöjning
för år 1857, hvilken enligt samma protokoll skulle Uppgå
till sammanlagdt 135,822 R:dr, men ej kan antagas tinder
året utgå för alla de ifrågavarande lönerna och derföre här förslagsvis
upptages, i rundt tal, till  130,000:
6:0 utgifterna för Colonien S:t Barthelemy, hvars förvaltningskostnader
äfven under nuvarande Statsregleringstid betydligt
öfverstigit inkomsterna och följaktligen antagas för åren
1858, 1859 och 1860 påkalla enahanda förslagsanslag, som hittills,
af 9,000 R:dr Runt årligen eller tillhopa  27,000:
kommande således anslagen för tillfälliga behof å denna Hufvud
titel
att utgöra tillhopa  290,500:
Åttonde Iffufvudtitefn,
innefattande anslagen för Ecclesiastik-Departementet.
För detta Departement upptager nu gällande Riks-Stat:
Penningar B:ko R:dr 582,255: 43.
Indelta räntor, kronovärde 27,868: 36. 8, utfördt efter förslags
markegång  152,644: 15.
Indelt spanmål 81,667 t:r 31 k:pr, förslagsvis å 6 R:dr 32 sk.
tunnan  544,453: 6.
Oindelt spanmål, 3,971 t:r 16 k:pr, förslagsvis å 6 R:dr 32
sk. tunnan  26,476: 32.
Tillsammans B:ko R:dr 1,305,830: -—
eller i Riksmynt R:dr 1,958,745.
I afseende på anslagen å denna Hufvudtitel har Kongl. Majit funnit följande
förändringar och bestämmelser af behofvct påkallade, nemligen:
l:o De
-
Kongl. Majds Sihl. Prop. X:o 1, om Statsverket I83U.
97
1 :o. Depar temen Is- Chef en.
På sätt protokollet öfver Finans-Arenden för den 14 innevarande månad
utvisar, har Kongl. Maj:t funnit Departements-Chefens lön böra förhöjas från nuvarande
beloppet 10,500 li:dr lt:mt till 15,000 och föreslår alltså lönens ökande
med -  4,500: —
2:o. Departementets Expedition.
Enligt hvad bilagde protokoll öfver Ecclesiastik-Årendcn för
den 14 innevarande månad närmare utvisar, äskar Kongl. Maj:t
nya löner för en Expeditions-Sekreterare, en Kanslist och en
Vaktmästare i Departementets Expedition samt förhöjning af lönerna
för samtlige tjentemännen och vaktmästaren derstädes till
ett sammanlagdt belopp af
21,363: —
3:o. Riks-Arkivet.
Med åberopande af nyssnämnde protokoll föreslår Kongl.
Maj:t att lönerne för tjenstcmännen och vaktbetjeningen i RiksArkivet
må ökas med ett sammanräknadt belopp af ...
4:o. Kongl. Bibliotheket.
Jemväl för tjenstemännen och vaktbetjeningen vid Kongl.
Bibliotheket har Kongl. Maj:t funnit löneförbättringar vara af
behofvet påkallade och äskar att för berörde ändamål må å stat
anvisas  4,802: 50.
5:o. Kleresi-staten.
Då till de fleste församlingar i Riket ett visst årligt anslag
af kronotionde utgår under namn af vin- och byggnads-säd, föreslår
Kongl. Maj:t, att Hotagens från Föllinge församling i Jemtland
nyligen afsöndrade Kapellförsamling, hvilken är i saknad af
dylikt anslag, må af Kronans behållna tionde i Föllinge socken
få sig för berörde ändamål anvisade 5 tunnor, att utgå in na
-
Transport 39,540: 50,
Bih. till R. St. Prat. 1S56 8; 18S7. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 13
98
Kongl. J}]uj:ls Nöd. Vrop. N:o l, om Statsverket i k Sfi.
Transport 39,540: 50.
tura eller om tillgång härtill kommer att saknas, i penningar
efter länets medelpris.
Med afseende å det ådagalagda behofvet af en förbättrad
själavård inom Tyngsjö till Malungs i Dalarne pastorat hörande
Kapellag, har Kongl. Maj:t funnit en särskild Kapellpredikant
der böra anställas och föreslår att såsom bidrag till dennes aflöning,
intill dess Kapellboerne blifva i tillfälle att sjelfve densamma
bekosta, må anvisas ett årligt belopp af  000: —
Enär det år 1747 till boställe åt Kyrkoherden i Ulrika
nybildade pastorat i Östergöthland anslagna is mantal Ycke, hvilket
är ordinarie rotering underkastadf, i anseende till sin svaga
beskaffenhet synes böra från roteringstungan befrias, föreslår
Kongl. Maj:t vid det förhållande, att annat hemman, på hvilket
roteringsbesväret kan öfverilyttas, icke i orten finnes, att Rikets
Ständer må anslå en mot roteringskostnaden svarande ersättning,
att till boställsinnehafvare!! årligen utgå.
O o
6:o. Universiteterna.
Kongl. Maj:t föreslår, under åberopande af närlagde protokoll
öfver Ecclesiastik-ärenden af den 14 innevarande månad,
att Rikets Ständer må bevilja till lönförbättringar för lärare och
tjenstemän vid Rikets Universiteter följande anslag, nemligen: vid
Upsala Universitet, på det att de till lärare och tjenstemän anslagne
löner, i hvilka spanmål ingår, må kunna uppehållas vid de
belopp nyssnämnde protokoll upptager, ett förslags-anslag å . . 25.000: —-
och för 4 Professors-löners höjande till 4,000 R:dr R:mt, ett årligt
anslag af  2,800: —
samt vid Lunds Universitet: till förbättring af 3 Professors-löner
till 4,000 R:dr R:mt, och 15 Adjunkts-löners höjande till 2,000
R:dr Runt, ett årligt anslag af  14,700: —
Till upprättande af en ny lärostat inom Medicinska Fakulteten
vid Upsala Universitet föreslår Kongl. Maj:t, att Rikets
Ständer bevilja ett anslag af  4,000: —
Till en ny Profession vid hvartdera Universitetet i Nordiska
språken äskar Kongl. Maj:t ett anslag af 4,000 R:dr R:mt
för hvartdera Universitetet, eller tillsammans  8,000: —
För ordnande vid Universiteterna af undervisningen i Ny
Transport
94,640: 50.
Kongl. Maj.ls Kärl. Prop. N:o -/, om Statsverket lS!i6.
9!)
Transport
Europeisk Linguistik, Modern Litteratur oell Estetik föreslår Kongl.
Maj:t beviljande af anslag till en ny Profession, med lön 4,000
It:dr R:mt till hvartdera Universitetet, eller tillsammans .
Dessutom föreslår Kongl. Maj:t beviljandet af följande för
dels äldre, dels nyligen upprättade läro-anstalters vid Upsala Universitet
verksamhet behöfliga anslag:
Till arfvode åt Ofver-Läkaren vid Upsala Central-Hospital
emot förbindelse att för Studerande vid Universitetet i Upsala
hålla föreläsningar och meddela klinisk undervisning rö
-
rande sinnessjukdomar  1,500: —
Till lön för en Conservator vid Zoologiska Museum
1,500: —
Till lön för en d:o vid Botaniska Museum . . 750: —
Till arfvoden för 6 Amanuenser, af hvilka 4 vid
kemiska laboratorierna, en vid fysiska kabinettet
och en vid Astronomiska Observatorium,
350 R:dr R:mt till hvardera, eller tillsammans 2,100: —•
Till underhållande af instrumental-apparater samt
anskaffande efter hand af nya instrumenter vid
kemiska institutionerna  4,700: —
Till ökande af anslaget för Fysiska kabinettets
behof  1,000: —-
Till Zoologiska samlingarnes ökande och underhåll
.
-  1,200: —
För Akademiska sjukhusets behof  1,000: —
7 :o. Klemen tar-Lär ove rhen.
Dels till löneförbättringar vid Elementar-läroverken, dels
till läroverks utvidgande och förseende med ordinarie lärare, enligt
den plan, som upplyses af närlagde protokoll öfver Ecclesiastik-ärenden
för den 14 innevarande månad, föreslår Kongl.
Maj:t att Rikets Ständer må bevilja ett reservations-anslag af
R:dr Riksmynt
Till arfvoden åt Bibliothekarier vid de Läroverk, som redan
hafva Bibliotheker af den beskaffenhet och det omfång, att
94,640: 50.
8.000: —
13,750: —
297,307: 20.
Transport 413,697: 70.
100
Kongl. Maj-.ls .Xäd. Prop. \:0 /, om Statsverket ISÖG.
Transport 413,697: 70.
deras vård fordrar särskild ersättning, äskar Kongl. Maj:t ett
reservations-anslag af
4.000: —
Till nja Elementar-läroverks inrättande i Oskarshamn och
i Arvika köping äskas ett årligt anslag af 2,800 R:dr för hvardera
eller tillsammans  5.600: —
För beredande af Pedagogiers eller mindre skolors upptagande
å Elementar-läroverkens stat på sätt af nämnde Protokoll
upplyses, föreslår Kongl. Maj:t att Rikets Ständer må bevilja
ett årligt anslag af  63,449: —
att med den summa, som är för hvarje särskildt läroverk behöflig
och beräknad, utgå i den mån Kongl. Maj:t efter Nådig
pröfning af särskilda förhållanden finner lämpligt.
8:o. Sundhets-Kollegium, med Mcdicinal-Staten.
Som Kongl. Maj:t funnit löneförbättring för SundhetsKollegii
Ordförande, Ledamöter, Tjenstemän och Vaktbetjente
vara af behofvet påkallad, äskar Kongl. Maj:t att för nämnde
ändamål och till den fördelning dem emellan, som i oftaåberopade
Protokollet öfver Ecclesiastik-ärenden den 14 innevarande
månad bestämmes, Rikets Ständer må anvisa tillsammans . . 11,097:50.
Till lön åt en ytterligare Provinsial-läkare i Norrbottens
Län med station i närheten af Råneå kyrka och med Råneå
och Gellivare socknar till fjenstgörings-distrikt, äskar Kongl.
Maj:t att å stat må uppföras  1,000: —
Med afseende å det ådagalagda behofvet af förbättrad
Läkarevård jemväl inom nedannämnde Län föreslår Kongl. Maj:t
att arfvoden måtte å stat uppföras:
till en extra Provinsial-Läkare inom Skaraborgs Län
med station i närheten af Naums gästgifvaregård  750: —
till en extra Provinsial-Läkare i Götheborgs och Bohus
Län med station i granskapet af Håby kyrka  750: —
och till en extra Provinsial-Läkare inom Ostra Härad af
Jönköpings Län med station i Hvetlanda  750: —
Då det i Stockholm inrättade Farmaceutiska Institutet
fortfarande visat en gagnande verksamhet och det vilkor, som
o o '
varit föreskrifvet för åtnjutande af det Institutet under nu gäl
-
Transport 501,094: 20.
Kongl. Muj:ls Nåd. Vrop. N:o I, om' Statsverket 4836.
101
Transport
lande Statsreglerings-period tillagda anslag af 1,000 R:dr B:ko
ärligen blifvit behörigen fullgjordt, föreslår Kongl. Majit att
berörda belopp, som redan finnes å Medicinal-staten upptaget,
äfven för den tid, nu förestående statsreglering kommer att blifva
gällande, må få till Institutet på enahanda vilkor som förut utgå
med 1,500 R:dr Riksmynt.
9:o. Carolinska Medico-Kirurgiska Institutet.
På sätt protokollet för Eeclesiastik-Arenden den 14 dennes
närmare innehåller har Kongl. Majit funnit nödigt föreslå förhöjda
löner för Carolinska Institutets Professorer och en del af
dess tjenstemän samt vaktbetjente, hvarjemte Kongl. Majit ansett
de arfvoden, som för nu gällande Statsregleringsperiod äro
på Institutets stat uppförde och anslagne till en Professor i klinik
för barnsjukdomar, en Professor i Pathologisk Anatomi och
till en Chirurgise Adjunkt böra på ordinarie stat upptagas för de
två förstnämnde till enahanda, förhöj dt belopp, som för de öfriga
Professorerne föreslås; och äskar Kongl. Majit att den för berörde
ändamål erforderliga summa må af Rikets Ständer anslås
med tillhopa
Som erfarenheten visat behofvet af en Amanuens till biträde vid
kliniken för barnsjukdomar, föreslår Kongl. Majit att för detta
ändamål må å stat uppföras ett arfvode af
Med afseende å det af Vederbörande vitsordade behofvet af klinisk
undervisning i Veneriska sjukdomars kännedom och behandling
och den stora vigten deraf för unga Läkares praktiska
öfning, föreslår Kongl. Majit att Rikets Ständer må anvisa ett
årligt anslag af
att utgå såsom arfvode för hållande af kliniska föreläsningar angående
nämnde sjukdomar vid Stockholms Stads och Läns kurhus.
10 :o. B a rnbördshusen.
Enär de för underhåll af frilärlingar vid Barnmorske-undervisningsanstalterne
i Stockholm och Götheborg anslagne medel
visat sig för berörde ändamål otillräcklige, föreslår Kongl.
501,094: 20.
G.592: 8.
G 00 —
1,000: —
Transport 509,28G: 28.
102
Kongl. MojUs Nåd. Prop. IS’:o j9 om Statsverket 18S6.
Transport
Majit att härtill må ytterligare anvisas, till frilärlingar vid undervisningsanstalten
i Stockholm 864 R:dr och vid den i Götheborg
216 Ridr eller tillsammans
ll:o. Gymnastisk t-Orthopediska Institutet.
Som vederbörande anmält, att de af Rikets Ständer för uppbärande
af det till Orthopediska Institutet under nuvarande Statsregleringsperiod
beviljade och å stat upptagna anslag af 2,500
R:dr B:ko bestämda vilkor blifvit behörigen fullgjorde och att
denna vigtiga och behöfliga sjukvårdsanstalt fortfarande är i behof
af detta understöd, föreslår Kongl. Majit att berörda belopp
äfven under nu förestående statsregleringsperiod må få på förut
bestämde vilkor utgå med 3,750 Riksdaler Riksmynt.
12:o. Förslagsanslaget för farsoters och smiltosamma
sjukdomars bolande.
Då de utgifter, som böra utaf detta, i staten förslagsvis till
0,000 R:dr B:ko upptagne anslag betalas, betydligt öfverstigit
berörde belopp, föreslår Kongl. Majit att, på det den i staten
uppförde summa må närmare, än som hittills skett, motsvarade,
utgifter, som dermed skola bestridas, ifrågavarande förslagsanslag
må bestämmas till 40,000 Ridr Riksmynt och således ökas
med
13:o. Velen skap s-Aka demten.
Enär de å Vetenskaps-Akademiens stat uppförde anslag till
materielen, till inköp af sällsynta naturhistoriska föremål samt
till biträde vid de naturhistoriska samlingarnes ordnande, visat
sig otillräcklige, föreslår Kongl. Majit att för dessa ändamål och
till den fördelning emellan Akademiens zoologiska, botaniska,
och mineralogiska afdelningar, som uppå vederbörandes förslag
af Kongl. Majit bestämmes, må anvisas, utöfver de å stat redan
uppförde belopp, en summa af - .
Med afseende å den nytta en närmare kännedom om de
509,286: 28.
1,080: —
26,500: —
6,000: —
Transport 542,866: 28.
Kongl. Maj-.ls Naii. Ptop. N:o I, om Statsverket^ i 830.
Transport 542,860: 28.
klimatiska förhålland erne medför såväl i vetenskapligt, som i sanitärt
och ekonomiskt hänseende, har Kongl. Majit, med gillande
af ett utaf Vetenskaps-Akademien framstäldt förslag angående
anställande af meteorologiska observationer på särskilda orter
inom Riket, velat föreslå Rikets Ständer, att för bestridande af
de härtill erforderliga kostnader, pä sätt af oftanäinnde protokoll
närmare inhemtas, anvisa ett årligt belopp af  5,750: —
14:o. Vitterhets-, Historie- och Antiquitets-Akademien.
Som Kongl. Majit funnit den lön, Vitterhets-, Historie- och
Antiquitets-Akademiens Sekreterare, hvilken med denna befattning
förenar dem af Riks-Antiquarie och Garde des Médailles, nu uppbär
med 1,653 R:dr B:ko, motsvarande 2,479 R:dr 50 öre R:mt,
böra till 5,000 R:dr sistnämnde mynt förhöjas, föreslår Kongl.
Maj:t att det härtill erforderliga belopp må å stat uppföras med 2,520: 50.
Då det för ökande af Akademiens samlingar bestämda belopp
af 2,000 R:dr B:ko eller 3,000 R:dr Riksmynt, numera i
följd af det tilltagande antal af ofta dyrbara jordfynd, som åt
Staten till inlösen hembjudas, icke svarar emot behofvet, äskar
Kongl. Majit en tillökning i detta anslag af  2,000: —
Enär, till följd af den stora tillvext Statens i Akademiens
vård anförtrodda samlingar nu vunnit, behofvet af ökad personal
lör deras ordnande och vård visat sig, föreslår Kongl. Majit att
å stat må uppföras  3,050: —
för att, uppå Akademiens förslag, af Kongl. Majit disponeras,
2,500 Ridr till biträden åt Riks-Antiquarien vid samlingarnes
vårdande m. m. och 550 Ridr till vaktbetjening.
15:o. Akademien för de fria konsterna.
Med gillande af hvad Akademien för de fria konsterna i
afseende å behofvet af förhöjda anslag för Akademiens tjenstemän,
samlingarnes ökande m. m. anfört, föreslår Kongl. Majit,
att Akademiens stat må, på sätt ofta åberopade härvid bilagde
Protokoll närmare utvisar, ökas med en summa af ... . 7,500: —
Transport 561,686: 78.
104
Kongl. Majds Nåd. Prop. AT.-o /, om Statsverket IS3B.
Transport 561,686: 78.
16:o. Naturhistoriska Iiiks-Museum.
För beredande af en nödig lönförbättring för de vid RiksMuseurn
anställde 5 Intendenter oell en preparator äfvensom någon
förhöjning i anslaget för elever, i enlighet med hvad bilagde
Protokoll närmare innehåller, äskar Kongl. Majit en förhöjning
i Riks-Musei stat af
5,400: —
17:o. Lasarettet i Stockholm.
Då det anslag af 4,500 R:dr B:ko eller 6,750 R:dr Riksmynt,
Lasarettet i Stockholm, i stället för förloradt bidrag af
Finska tolagsmedlen, under de tre sednast förflutna Riksdagarne
fått sig för tiden af då uppgjorda statsregleringar tillagdt, fortfarande
är för Lasarettet behöfligt och anledning icke förekommer
att omständigheterna i detta afseende för framtiden förändras.
föreslår Kongl. Maj:t att detta anslag må på ordinarie stat
uppföras med  6.750: —
18:o. Skrifmaterialier och Expenser samt Ned och Ljus.
I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts i sammanhang med
frågan om löneförbättringar för Rikets Embets- och Tjenstemän
framställda förslag, att de hittills till dem utgående ljuspenningar
skola försvinna, föreslår Kongl. Maj:t att förslags-anslaget
å denna Hufvudtitel för skrifmaterialier och expenser samt
ved och ljus må minskas med det belopp, som hittills derifrån
till ljuspenningar utgått eller 1,960 R:dr Riksmynt, i följd hvaraf
detta anslag, nu upptaget till 12,554 R:dr 42 sk. 6 rst. B:ko
eller 18,832 R:dr 33 öre R:mt, skulle komma att i stat upp
tagas
till 16,872 R:dr 33 öre sistnämnde mynt.
De för Åttonde Hufvudtiteln föreslagna kontanta anslag utgöra
således  ... 573,836: 78.
hvartill kommer, enligt 5:te punkten här ofvan, värdet af fem
tunnor spanmål, förslagsvis upptaget efter 10 R:dr Riksmynt
tunnan, till  50: —
eller tillhopa 573,886: 78.
Transport 573,886:78.
och
Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1858.
105
Transport 573,886: 78.
och när härifrån afdrages den i ofvanstående 18:de punkt om
-
förmälda minskning af
1
O
ca
O
—
571
926:
78.
skulle med tillägg af de uti nu gällande Riksstat upptagna anslag
1,958
745:
—
Åttonde .Hufvudtitelns slutsumma för ständiga behof blifva
2,530
671:
78.
deraf förslags-anslag 122,272 R:dr 33 öre Riksmynt. Utöfver ofvanupptagne
anslag erfordras för tillfälliga behof' å denna Hufvudtitel dels för en gång, dels
för viss bestämd tid anslag till följande belopp:
Sedan ny byggnad för Kemiska Institutionen vid Upsala Universitet blifvit
för dertill af Rikets Ständer anslagne medel uppförd, äskar Kongl. Majit att
Rikets Ständer måtte till denna institution för en gång anvisa för laborations
-
rummens apterande för deras ändamål m. in. . . R:dr R:mt 13,500: —
samt till första uppsättningen af erforderliga instrumentalier . 15,825: —
Till fyllande af de betydliga luckor, som förefinnas i Upsala
Universitets botaniska Museum föreslår Kongl. Majit anvisande
för en gång af  4,500: —
Som den för Kemiska Institutionen vid Lunds Universitet
upplåtna lokal befinnes till utrymmet alltför inskränkt och
jemväl i öfrigt är för ändamålet olämplig, föreslår Kongl. Majit
att till uppförande af ett nytt kemiskt laboratorium i Lund måtte
anvisas för en gång  30,000 —
Då jemväl de den Botaniska Institutionen vid sistnämnda
Akademi tillhörande byggnader, för att uppfylla sitt ändamål,
tarfva förbättring, äskar Kongl. Majit att Rikets Ständer härtill
anvisa en summa af  30,000: —
att i mån af behof utgå.
Som Kongl. Majit funnit nödigt att, för beredande af en
förbättrad själavård inom Tyngsjö till Malungs Pastorat hörande
Kapellag, en särskild Kapellpredikant inom Kapellaget anställes,
äskar Kongl. Majit för inköp af boställe åt denne Predikant ett
belopp för en gång af  4,500: —
Enär de vid flere föregående Riksdagar för Folkundervisningens
befrämjande anslagne medel äro fortfarande behöflige,
föreslår Kongl. Majit, att desamma må till enahanda belopp för
nu förestående Statsreglerings-period anvisas, nemligen:
till understöd för Folkskolelärares aflöning inom de socknar, der,
Transport 98,325: —
Bih. lill It. St. Prol. 1886 $ 1887. 1 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 14
Kanyl. Majus Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 18S6.
Transport 98.325:
enligt Kongl. Maj:fs pröfning, statsbidrag för sådant ändamål i
följd af särskilda förhållanden kan erfordras . . 30,000: —
till seminarier för bildande af Folkskolelärare, efter
Kongl. Maj:ts pröfning  13,050: —
samt till elever vid nämnde seminarier, att af
Kongl. Maj:t efter behof disponeras  18,000: •—
01,050: —
eller för tre år
184,950
med rättighet för Kongl. Maj:t, att till folkundervisningens befrämjande
använda de besparingar, som å dessa anslag kunna
uppkomma.
För utarbetande af en Ordbok öfver Svenska språket, föreslår
Kongl. Majit, att under den tid, nu förestående statsreglering
blifver gällande, enahanda belopp årligen, sorn vid sistJidne
Riksdag beviljades eller 3,750 R:dr Ruut, må till Svenska
Akademien anvisas; således för 3 år tillsammans . . . 11,250
I sammanhang med Kongl. Maj:ts här ofvan gjorda framställning
om anslag ä ordinarie stat för anställande af meteorologiska
observationer, föreslår Kongl. Majit att för inköp af härvid
nödiga instrumenter må för en gång anvisas  4.500
Till utgifvande af ett plancheverk öfver Svenska Svamparter
enligt de original-afbildningar, som blifvit verkställde för
det af allmänna medel till Vetenskaps-Akademiens disposition
ställda anslag för anskaffande af original-målningar af Svenska
Yexter m. m., äskar Kongl. Majit, ett belopp för en gång af . 4,500
För utgifvande af tvänne plancheverk, det ena öfver de
Fornsaker och andra historiska märkvärdigheter, som i Statens
historiska Museum förvaras, och det andra öfver Medeltids-Sigill,
för hvilka båda verk teckningar genom Vitterhets-, Historie- och
Antiqvitets-Akademiens försorg redan blifvit verkställde, föreslår
Kongl. Majit beviljande för en gång af tillsammans .... C,000
Till fortsatt inredning af Historiska Museum och Myntkabinettet,
hvilken till följd af samlingarnes på sednare tider
vunna betydliga till vext, visat sig af behofvet påkallad, äskar
Kongl. Majit för en gång  3,000
I likhet med hvad under nu gällande statsreglering egt
rum. föreslår Kongl. Majit, att jemväl för instundande statsre
-
Transport 312,525
Kongl. SJaj.ls Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket I8SS.
107
Transport
gleringsperiod ett belopp af 3,000 R:dr R:mt, eller för 3 år .
ina ställas till Kongl. Maj:ts disposition för att användas till inköp
af Svenska i fäderneslandet bosatte konstnärers arbeten.
Uppå de skäl, som i Protokollet öfver Ecclesiastik-Arenden
för den 14 innevarande månad finnas upptagne, äskar Kongl.
Maj:t för nybyggnad vid Götheborgs Hospital, utöfver det belopp
af 75,000 R:dr R:mt, sorn under nu gällande statsreglering är
för ändamålet disponibelt, en summa för en gång af . . . .
samt för uppförande af en ny Hospitals-byggnad å lägenheterna
Hedvigsberg och Conradsberg invid hufvudstaden, utöfver de under
nu löpande statsreglerings-period disponible 337,500 R:dr
R:mt, ett belopp af
att utgå under år 1858 med 213,750 och är 1859 med
101,250 R:dr.
På sätt vid de sednast förflutne Riksdagarnc skett, föreslår
Kongl. Maj:t, att ett belopp af 37,500 R:dr R:mt årligen må
till Seraphimer-Ordens-Gillets disposition anvisas för att, emot
redovisnings-skyldighet, användas till betäckande af den brist i
Hospitals-fondens inkomster, som för bestridande af nödiga utgifter
till Hospitalernas underhåll samt till förbättring af Hospitals-vården
möjligen kan uppkomma, utgörande detta anslag
för
tre år
För fullbordande af National-Musei-byggnaden äskar Kongl.
Majtt ett anslag af 750,000 R:dr Runt, deraf dock, enligt hvad
nyssåberopade Protokoll utvisar, under instundande Riksdag endast
600,000 R:dr behöfva anvisas, eller 150,000 R:dr för hvardera
af åren 1857, 1858, 1859 och 1860, — tillhopa
Med afseende å angelägenheten deraf, att Riks-Registraturet
varder behörigen kompletteradt, föreslår Kongl. Majit att
för utskrifning af ännu felande registratur må för 3 år anvisas
3,000 R:dr Runt årligen, eller tillsammans
Till fortsatt lifgifvande af sådana i Riks-Arkivet samt andra
allmänna och enskilda samlingar befintliga skrifter och handlingar,
hvilka äro af vigt för fäderneslandets historia och offentliga
förhållanden, föreslår Kongl. Majit att Rikets Ständer nu, i
likhet med vid nästföregående Riksdag, anvisa ett årligt belopp
af 3,000 R:dr Runt att under 3 år utgå med tillhopa .
312,525: —
9,000: —
190,000: —
315,000: —
112,500: —
600,000: —
9,000: —
9,000: —
Transport 1,557,025: —
108
Kongl. Maj:ls Nåd. Prog. N:o 1. om Statsverket -IS36.
Transport 1,557,025: —•
I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts Nådiga beslut att
föreslå de för ernbets- och tjenstemän nödiga ansedde löneförbättringar
att utgå från och med 1857 års början, äskar Kongl.
Maj:t att beloppet för nämnde år af de på 8:de Hufvudtitelns
ordinarie stat föreslagna löneförhöjningar må såsom extra anslag
utgå med en sammanräknad summa af  255,864: 89.
Tillsammans för tillfälliga behof R:dr K:mt 1,812,889: 89.
Nionde Itufvudtiteln.
innefattande Pensions- och Indragnings-staterna.
Till de förra eller Pcnsitms-s ta terna äro i nuvarande Riks-stat anslagne,
i penningar, 296,073 R:dr 16 sk. B:ko, motsvarande 444,110 R:dr Riksmynt.
Den del häraf, som är anvisad till pensioner åt Civile Embets- och
Tjenstemuns i fattigdom efterlemnade Enkor och omyndiga barn, utgör för närvarande
25,000 R:dr B:ko eller 37,500 R:dr Riksmynt, men har under längre
tid visat sig vara otillräcklig för en af behofvet påkallad förhöjning och mera
ändamålsenlig fördelning af pensions-understöden; hvadan Kongl. Majit i Nåder
föreslår, att detta anslag måtte ökas med 7,500 R:dr Riksmynt och pensionsstaterna,
för öfrigt bibehållna vid sina nuvarande belopp, följaktligen upptagas
till en summa af 451,610 R:dr samma mynt.
Allmänna Indragnings-S talen beräknades vid sednaste Riksdag, förslagsvis,
till penningar Biko R:dr 327,7 50: 21. 3.
Indelta räntor, upptagna efter kronovärdi till 810R:dr47sk.
6 r:st., men efter markegång, på förslag, till  5,359: 36. 9.
Indelt spanmål, 29 tunnor 15 kappar, å 6 R:dr 32 sk. tunnan 196: 22. —
Oindeit spanmål, 12 tunnor, efter samma pris  80: —• —
Summa Banko R:dr 333,386: 32. —
hvaremot svara 500,080 Ridr Riksmynt.
På de grunder, som i afseende å pensions-beloppen för vissa embets- och
tjenstemän äro i bifogade protokoll öfver Finans-ärenden för den 11 och 14 innevarande
månad samt öfver Justitie- och Civil-Departements-ärenden för sistnämnde
dag upptagna, föreslår Kongl. Maj:t,
att den rättighet, som, enligt gällande författningar, tillkommer Civile embets- och
tjenstemän i allmänhet, att, när de uppnått 70 års ålder och varit i 30 års oaf
-
Kongl. MajUs Nåd. l’rop. N:o 1, om Statsverket iSoO.
109
bruten tjenst, eller när de uppnått 65 års ålder saint varit i tjenst omkring 40 år
och förete läkarebetyg om försvagad helsa, undfå afsked med hela lönens bibehållande
på allmänna Indragnings-Staten, må, hvad pensionsbeloppet angår, för
dem, som komma att uppbära förhöjda löner utöfver 3,000 R:dr Riksmynt, så inskränkas,
att för löner
å 3,500 eller 4,000 R:dr pensionen skall utgöra .... 3,000 R:dr,
„ 4,500 eller 5,000 „  4.000 „
„ 6,000
4,500 ,,
,, 7,000
6,000 „
8,000 eller 9,000
7,000 „
,, 12,000 och derutöfver  8,000 R:dr;
men att Landshöfdingar, hvilkas pension nu är bestämd till 4,500 R:dr med
vilkor, att de innehaft embetet minst 5 års tid, må under enahanda vilkor erhålla
i pension 6,000 R:dr;
att likväl en sådan reglering af pensionsrätten ej må för nuvarande JustitieKansleren
och de två äldste nuvarande Revisions-Sekreterarne verka till minskning
i den högre pensionsrätt, de redan ega.;
att Sekreterarne i Svea och Götha Hof-Rätter samt Advokat-Fiskalernc i förstnämnde
IIof-Rätt och i Kommerse-Kollegium, hvilka, med afseende å sportelinkomster,
upptagits till erhållande af lägre löner, än för deras vederlikar i Rikets
öfrige Kollegier blifvit föreslagne, må, detta oaktadt, undfå i pension 3.000 R:dr,
äfvensom Aktuarien i Götha Hof-Rätt, af enahanda skäl, 2,500 R:dr; samt
att pensionsbeloppen må förhöjas:
för Lands-Sekreterare och Landskamererare från 1,800 till 3,000 R:dr,
för Landt-Räntmästare och Kronofogdar . från 1,200 till 2,000 »
för Härads-Skrifvare från 900 till 1,500 »
för Länsmän
från 300 till 500 »
för Förste Landtmätare från 1,200 till 1,800 »
för Kommissions-Landtmätare . . från ungefär 505 till 900
samt bestämmas för Läns-Bokhållare till  800 »
Derjemte, med åberopande af bilagda protokoll öfver Finans-, Justitie- och
Civil-Departements-ärenden, föreslår Kongl. Maj:t, att Stats-Råds Ledamot, Justitie-Råd
eller Landshöfding, som uppnått 60 års ålder samt varit i tjenst 35
år, må så framt han innehaft embetet minst fem år och företer läkarebetyg om
fortfarande svår sjuklighet eller eljest så försvagad helsa, att han icke förmår
embetet bestrida, kunna vid afskedstagandet erhålla pension å allmänna Indragnings-Staten,
Stats-Råds Ledamot till ett belopp af  6.000 R:dr.
Justitie-Råd
5,000 „
Landshöfding  4,500 „
110
Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket ISS6.
Då, under åren 1849—1855, sammanlagda pensionsbeloppet för de embets-
och tjenstemän samt betjente, som årligen erhållit afsked med rättighet till
lönernas bibehållande på Indragnings-stat, utgjort i medeltal nära 30,000 Ridr
Riksmynt, samt den nu förslagna pensionsförhöjning kan antagas uppgå till omkring
50 procent af förra pensionsbeloppen, men verkar på allmänna Indragningsstatens
utgifter endast i den mån personer, som tillträdt löner efter den
nya regleringen, komma att vid upphunnen pensionsålder afträda, kan det antagas,
att under första året af regleringens tillämpning Indragningsstatens utgifter
till nya pensionstagare skulle ökas med 15,000 R:dr, under andra året. med
30,000 och under det tredje med 45.000 R:dr, således tillhopa för Statsregleringsperioden
med 90,000 R:dr, hvaraf i medeltal på hvartdera året belöper
och af Kongl. Majit till anvisande i Nåder föreslås en
ning af  R:mt R:dr 30,000: —
För öfrigt har Kongl. Maj:t, i fråga om allmänna Indragnings-statens
reglering, velat i Nåder göra följande framställningar:
a)
Enligt bilagda utdrag af Protokollet öfver Justitie-Departements-ärenden
föreslår Kongl. Majit, att Andre Regis trätorn i
Juslitie-Revisions-Expedilionen må på nämnde Stat upptagas
till ett belopp af Riksmynt 605: 50.
att utgå, tilldess tjenstens nuvarande innehafvare, genom befordran
eller annorledes, afgår;
att nuvarande Notarien i Rrigs-Hof-Riitten likaledes, tilldess
han från tjensten afgår, upptages på Indragnings-staten till ett
emot hans löneinkomst med ljuspenningar svarande belopp af . 1,344: —
och att, i likhet med hvad vid de 5 sistförflutna Riksdagarne egt
rum, Professoren C. J. Schlyter, för utgifvande af Sveriges gamla
lagar, måtte, under enahanda vilkor som förut, upptagas på
samma Stat till fortfarande arfvode af 1,800 R:dr Riksmynt.
b) På de skäl, som hosföljande utdrag af Protokollet öfver
Utrikes Departementets ärenden innefattar, anser Kongl. Majit,
att på allmänna Indragnings-staten böra uppföras ej mindre Translator
för Finska språket, med sin nuvarande aflöning ... 675: 50.
än ock tre Rabinetts-Kurirer med lön hvardera af 750 Ridr,
således tillsammans  2,250: —
c) På sätt Landtförsvars-Departementets protokoll för den
14 innevarande månad utvisar, har Kongl. Majit funnit skäligt
att af Rikets Ständer i nåder äska iöljande personers uppförande
Transport 34,875:
Kongl. Majlis Nåd. Prop. N‘.o 1, om Statsverket IS56. lil
Transport 34,875: —
på Indragnings-stut till nedannämnde belopp:
t. d. Kamereraren i Krigs-Kollegium, Krigs-Kommissarien hos
Kongl. Maj:t Axel Obitz  1,971: —
f. d. Förvaltaren vid Utredningsförrådet i Christianstad P. JV.
Francke  G75:
f. d. Vaktmästaren vid samma förråd J. Nilsson  225: —
Revisorn i Krigs-Kollegium I). E. Pettersson, vid skeende afgång
ur tjensten  1,314: —
Intendenten vid Utredningsförrådet i Götheborg, Majoren Carl
Barck, vid afgång ur tjensten  975: —
f. d. Slotts- och Garnisonspredikanten vid Dalarö skans Per Erik
Hofberg  75: —
samt f. d. Vaktmästaren derstädes C. J. Spegel  247: 50.
d) Jemlikt Kongl. Maj:ts på föredragning genom CivilDepartementet
fattade beslut, hvilka finnas upptagne i bifogade
protokoll af den 14 innevarande månad öfver Finans-ärenden,
äskas i årliga pensioner för Kominissions-Landtmätaren i Stockholms
län F. JV. Nordell  450: —
och för Navigations-Läraren P. J. Ilögfeldls enka, Beata Maria
Been  600: —
e) Med åberopande af hvad rörande löne-regleringen inom
Finans-Departementet förekommer i dess protokoll den 11 i
denna månad, föreslår Kongl. Majit i nåder, att följande tjenstemän
måtte, intill dess de från sina befattningar afgå, uppföras
på Indragnings-staten med nuvarande löneinkomsters belopp,
nemligen:
en Ii‘a mm a r skrif v are i Iiammar-EollegH Arkiv-Kontor . . 765: —
en Notarie i Stats-Kontoret  1.344: —
samt i Kammar-Rätten:
en Proto-Notarie  1,849: 84.
en Kanslist  876: 94.
vice Advokat-Fiskalen  1,285: 50.
en Revisor af högre löne-graden  1,471:81.
och en af den lägre  1,156: 81.
äfvensom den redan från tjensten afgångne Ombudsmannen och
Redogöraren vid Direktionen Öfver Lappmarks Ecc/esiastikverk
uppbära, för lifstiden,  650: —
Transport
50.807: 40.
11‘2
Kony!. Majis Nåd. Prop. No 4, om Statsverket 4&S6.
Transport
hvarförutan Rikets Ständer, på de i Finans-Departementets protokoll
den 14 i denna månad andragna skäl, torde bevilja i
årliga pensioner:
åt Stats-Rådet Grefve Härds döttrar, Gustafva, Sophia och
Maria Margareta Hård, så länge de lefva ogifta, 250 K:dr hvardera
eller tillsammans
ät Stats-Rådet Gabriel. Pappa döttrar Fredrika Gustafva och
Augusta Charlotta Poppius, under enahanda förbehåll, 400 R:dr
för hvardera eller tillhopa
åt Landshöfdingen Friherre Hampus Wilhelm Mörners enka,
Lucia Margaretha Liljenstolpe
åt Öfverste-Löjtnanten Jacob Magnus Nordencreutz’s oförsörjda
och o färdiga dotter Christina Mathilda Nordencreutz,
hvilken nu åtnjuter i pension 60 R:dr Riksmynt, en tillökning
af enahanda belopp
samt åt Expeditions-Sekreteraren C. G. Bahrholtz’ enka Charlotta
Bahrholtz
och varda, under denna dag, särskilde framställningar till Rikets
Ständer i nåder ailåtne om tillökning i f. d. Kongl. Räntmästaren
Gustaf Denis af Wåhlbergs pension med ....
samt godtgörelse till fjerdingsmännen i 12 socknar inom Södermanland
för minskad inkomst af Salpeter-hjelpen
f) På föredragning genom Ecclesiastik-Departementet har
Kongl. Maj:t den 14 dennes, enligt samma dags protokoll, beslutat
härmed äska,
att det åt Fetenskaps-Akademien förut beviljade anslag af
1,200 R:dr, till understöd ej mindre för anskaffande af teckningar
utaf inhemska vexter till arbetet »Sveriges Flora” än ock
för utgifvandet af teckningar utaf zoologiska föremål, måtte under
nästa statsregleringstid få af Indragnings-staten fortfarande
utgå;
att likaså måtte förfaras med det anslag af 2,250 R:dr, som
Sekreteraren Anders Magnus Strinnholm nu åtnjuter för utgifvande
af sitt arbete: »Svenska Folkets Historia från äldsta till
närvarande tider» ;
att de på Indragnings-staten nu uppförda emeriti-löner för 2
50,807: 40.
750: —
800: —-  600: —
60: —
225: —
1,920: —
9: 41.
Transport 55,180: 81.
pro
-
Kongl. Maj-.ls Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1836.
113
Transport
professorer vid Upsala och 4 vid Lunds Universitet, hvardera
3,000 R:dr måtte höjas till 4,000 R:dr och för sådant ändamål
här anslås
att, med anledning af vidtagen förändring med Veterinär-Inrättningarne
i Riket, det arfvode, hvilket Öfver-Direktören Sven
Adolf Norling, såsom föreståndare för sådan inrättning i Stockholm
uppburit, måtte på Indragnings-stat uppföras med . . .
att Kapellmästaren vid Lunds Universitet, Assessoren E. (Venster,
måtte å samma stat uppföras att, efter erhållet afsked,
åtnjuta årligen
samt att Professoren Acliarii ogifta döttrar, Charlotta Wilhelmina
och Erika Julia Maria, måtte tilläggas i pension, hvardera
225 R:dr eller tillsammans
Summa Riksmynt R:dr
I afseende å medelpriset å spanmålen under sådana löner,
som innehafvarne tillträdt före Slats-regleringen vid
(840—(84( års Riksdag och för hvilken spanmål, om ock i
den mån medelpriset derå öfverstiger 7 R:dr Banko för tunnan,
särskild ersättning bör från allmänna Indragnings-staten tillkomma
vederbörande lön-innehafvare, har Stats-Kontoret upplyst,
att Riksmarkegångs-priset utgjort:
år 1854 .... B:ko R:dr 10: 4.
» 1855 .... 55 .55 9:26.
55 18 5 6 . . . . 55 55 12: —
således i medeltal 10 R:dr 26 sk. Banko; och då beloppet af
den spanmål, som inbegripes under lönerna för äldre, före vidtagandet
af 1841 års stats-reglering utnämnde embets- och
tjenstemän samt betjente, är af Stats-Kontoret uppgifvet till
10,722 tunnor, för hvilka spanmåls-förhöjningen, efter 3 R:dr
26 sk. för tunnan, således skulle lämpligen beräknas till 38,000
R:dr B:ko eller 13,000 R:dr samma mynt utöfver de på nuvarande
Riks-stat för ändamålet beräknade 25,000 R:dr; men
inemot en fjerdedel af ifrågavarande personer kan antagas qvarstå
i tjenst och komma i åtnjutande af den nu föreslagna lönereglering,
hvarigenom all spanmålsberäkning under deras löner
Transport
Bih. lill R. St. Brot. 1856 $ 1837. 1 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
55,180: 81.
6,000: —
3,000: —
900: —
450: —
65,530: 81.
65,530: 81.
15
f
114
Kongl. Majds Nåd. Prog. N:o i, om Statsverket i8S6.
Transport
skulle upphöra, finner Kongl. Maj:t detta förslags-anslag påkalla
en förhöjning af blott 10,000 R:dr Banko eller Riksmynt
R:dr
Slutligen vill Kongl. Maj:t i nåder föreslå, att den ersättning
till Geschwornern Mathias Griesbachs arfvingar, som för det
honom af Drottning Christina skänkta, men sedermera till Militie-boställe
anvisade hemmanet Munkebo, är bestämd till 5
tunnor J kappe spanmål årligen att utgå i penningar efter
Stora Kopparbergs läns markegångspris, må, i stället att, såsom
hittills, afföras på öfverskotten af Statsverkets inkomster, varda
för framtiden öfverflyttad till allmänna Indragnings-staten; kunnande
likväl denna utgift icke till visst penningebelopp utföras.
När öfrige ofvannämnde tillökningar å nämnde stat sammanläggas
med det belopp, hvartill densamma, enligt sednast
afslutade Riks-hufvudbok, för år 1854, uppgick 307,128 R:dr
26 sk. 4 r:st. Banko eller omkring  465,000: —
skulle Indragnings-statens summa blifva R:mt R:dr .... 545,530: 81.
och anser Kongl. Maj:t denna stat, som är underkastad ständiga
förändringar, kunna för jemnande af Riks-statens slutsumma,
lämpligen beräknas till  545,392: 85.
hvilket, med tillägg af pensions-staterna 451,610: —
lemnar för Nionde Hufvudtiteln en summa af ..... 997,002: 85.
Då Statsverkets inkomster, såsom här ofvan, beräknas
till ' R:mt R:dr 25,427,500: —
och i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t rörande utgiftstitlarne
här ofvan yttrat och föreslagit, den blifvande Ordinarie
Statsregleringen komme att innefatta följande anslags-summor:
Första
Hufvudtiteln
.
. . R:mt R:dr 1,301,400: —
Andra
5?
2,134,000: —
Tred>e
480,000: —
Fjerde
8,142,829:37.
Transport 12,058,229: 37. 25,427,500: —
65,530: 81.
15,000: —
Kongl. Majda Nåd. Prop. N:o 4, om Statsverket 4886.
115
Transport 12,058,229: 37. 25,427,500:
Femte Hufvudtiteln  3,213,000: —
Sjette »
2,016,304: —
Sjunde »
3,401,792: —
Åttonde j>
2,530,671: 78.
Nionde »
997,002: 85.
24,217,000:
så visar sig ett årligt öfverskott af R:mt R:dr 1,210,500: —
att till Rikets Ständers Riksgälds-Kontor öfverlemna; och synes detta årsbelopp
utgöra en fullt tillräcklig tillgång till betäckande af räntor och kapital-afbetalningar
å de lånesummor, som intill slutet af nästa statsreglerings-period kunna
komma att upptagas för jernvägs-arbetenas behöriga fortgång.
Beloppet af de för en gång eller på vissa år erforderliga, ofvan omförmälda
anslag uppgår:
på Första Ilhfvudtiteln till R:mt R:dr 246,000: —
på Andra » »  590,000: —
på Tredje » »  86,260: —
på Fjerde » v>  3,829,210: —
på Femte » »
2,968,541: 70.
på Sjette » » i  4,757,300: —
på Sjunde » »  290,500: —
på Åttonde » »  1,813,889: 89.
Summa Runt R:dr 14,581,701: 59.
I afseende å tillgångarne till dessa anslag har Kongl. Maj:t velat meddela,
att, om ock något samladt öfverskott af allmänna medel i Rikets Ständers Riksgälds-Kontor
icke påräknas såsom befintligt vid begynnelsen af nästkommande
statsreglerings-period, kan likväl med säkerhet antagas, att, derest de till Riksgälds-Kontoret
inflytande summor, i samma mån de inkomma, få användas till
Statens behöfliga extra-ordinarie utgifter, likasom Statens vanliga inkomster för
viss tid betäcka de under densamma belöpande ordinarie stats-behofven, betydliga
tillgångar, till fyllande af de tillfälliga behofven äro att förvänta sålunda,
att, enligt den utredning, som innefattas i protokollet öfver Finans-ärenden för
den 11 innevarande månad, Statsverkets inkomster under åren 1855, 1856
och 1857 kunna med säkerhet antagas lemna ett öfverskott, stort 10,600,000: —
att den till Riksgälds-Kontoret ingående allmänna Bevillningen
upptages för åren 1858, 1859 och 1860, i rundt tal, till sammanlagdt
6,000,000: —
Transport 16,600,000: —
116
Kongl. Majds Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1 Stid.
Transport 16,600,000: —
samt i857 års bidrag för bestridande af de på RiksgäldsKontoret
anvisade utgifter, hvilket vid början af år 1858 bör
från Stats-Kontoret ingå, äfven i rundt tal, till  2,200,000: —
Summa Riksmynt R:dr 18,800,000: —
från hvilken summa likväl, så vida den skall uttrycka hvad för
framtida behof blifver att tillgå, bör afdragas hvad som redan
är anvisadt att efter 1857 års slut utgå, såsom anslags- och
lånesummor för jernvägar m. m., omkring . . . . . . . 1,170,000: —
och kommer således en summa af minst R:dr  17,630,000: —
att, utaf nu omförinälda tillgångar, vara under "nästkommande statsregleringsperiod
disponibel för tillfälliga anslags-behof samt fullgörande af Riksgälds-Kontorets
äldre förbindelser: utan att härvid blifvit beräknadt något tillskott från
Rikets Ständers Bank, hvars behållna vinst år 1854 utgjort Riksmynt
R:dr  1,301,728: —
och år 1855
1,187,410: —
samt innevarande år anses komma att utgöra ungefärligen samma
belopp, som för år 1854, eller i rundt tal  1,300,000: —
tillsammans Riksmynt R:dr 3,789,138: —
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständers Stats-Utskott med all Kongl, nåd
och ynnest städse välbevågen. Datum ut supra.
OSCAR.
J. A. Gripenstedt.
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, 1856.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. AT:o /, om Statsverket 1856. 1
Utdrag ur Protokollet öfver Justitie-Departements Ärender,
hållet å Stockholms Slott Tisdagen den i4 October 1856,
inför Hans Majit Konungen uti Stats-Rådet
i närvaro af
Hans Excellens Herr Justitie Stats-Ministern Gunther,
Hans Excellens Herr Stats-Ministern för Utrikes Ärender Friherre Lagerheim,
Stats-Råden Herr Fåhreeus,
tVallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Ulner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou,
Almqvist.
Hans Excellence Herr Justitie-Stats-Ministern anhöll i underdånighet att nu få inför
Kongl. Maj:t anmäla de frågor och ärenden, som med regleringen af utgifterna under
Riks-Statens andra Hufvud-Titel egde gemenskap, i sammanhang hvarmed Herr Justitie-StatsMinistern
äfven hade att framlägga det förslag honom, till följd af Kongl. Maj:ts den 23 Nov.
nästlidit år meddelade Nådiga befallning, ålåge afgifva till förbättring, i den mån sådant funnes
af behofvet påkailadt, af de med kontanta löner försedda embets- och tjenstemäns vilkor vid
ej mindre Justitie-Departementets Expeditioner, än äfven öfriga till Departementet hörande
och på Riks-Staten upptagne Embetsverk 5 och enär Protokollet öfver Finans-ärender
den 11 innevarande October upptager icke allenast de allmänna grunder, som enligt StatsRådets
åsigt, borde vid en reglering af så väl löner som pensioner för Rikets civile embets-
och tjenstemän följas, tillika med de vilkor hvarunder de nya lönerna må af dem
tillgodonjutas, utan ock en fullständig utveckling af de skäl, hvilka hos Stats-Rådet verkat
öfvertygelsen om de antagna, och af Herr Justiiie-Stats-Minisfern vid nämnde reglering
inom Justitie-Departementet, tillämpade grundernas ändamålsenlighet, utbad sig Hans Excelens
att nu få åberopa hvad omförmälde Protokoll i dessa hänseenden innehölle samt
i öfrigt inskränka sitt yttrande till hvad kunde vara att för Justitie-Departementet särskildt
iakttaga.
Bih. till R. St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 2 Baft. 1
2 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prog. N-.o 1, om Statsverket 1856.
Hans Excellens anförde härefter:
l:o angående Justitie-Stats-Expeditioneu.
Då en af Rikets Ständer, i underdånig skrifvelse den 20 October 1848, gjord framställning
om inskränkning i antalet af tjenstemännen inom denna Expedition icke ännu
blifvit af Eders Kongl. Maj:t till alla delar slutligen pröfvad, torde mig tillhöra att nu å
nyo omförmäla denna framställning och hvad dermed slår i sammanhang, innan yttrande
angående den för Expeditionens embeis- och tjenstemän behöfliga löneförbättring af mig
föreslås. Uti berörde skrifvelse hade Rikets Ständer, med åberopadt stöd af det förhållande
att det Byrå-ChefsEmbete, hvilket genom innehafvarens befordran till högre befattning
redan år 1845 blifvit ledigt, ännu år 1848 stod obesatt, tillkännagifva den underdåniga
förmodan att en bland de tre Byrå-Chefs-befattningar, för hvilka löner funnos på
Expeditionens Stat uppförde, skulle kunna indragas och samtlige Byrå-Chefernes göromål
bestridas af två sådane embetsman, hvadan Rikets Ständer anhöllo, att Kongl. Maj:t täcktes
i nådigt öfvervägande taga huruvida icke sådane förändringar i afseende på Stats-Expeditionen
kunde utan olägenhet för ärendernas gång tillvägabringas, hvarigenom en af ByråChefsbefattningarne
indroges.
Till det Byrå-Chefsembete, hvilket under omförmälde tid hållits vakant, hörde beredning
och föredragning i Högsta Domstolen af der förekommande frågor om stiftande,
upphäfvande, ändring eller förklaring af Lagar och Författningar, och anledningen dertill
att med återbesättningen af detta embete kunnat fördröjas, hade icke, såsom Rikets Ständer
synas hafva förmodadt, varit den att göromålen blifvit mellan de två andre ByråCheferne
fördelade, utan att den Byrå-Chef för lag-ärender, efter hvilken ledigheten uppstod,
vid vunnen befordran till Expeditions-Chef åtagit sig att tills vidare, jemte Expeditions-ChefsEmbetet,
fortfarande bestrida Byrå-Chefsbefattningen. Om ock med hänseende
till då för banden varande förhållanden en förening af dessa begge författningar kunnat
under någon tid ega rum, så befanns likväl redan år 1850 af då fullständigt utvecklade
skäl, dem Kongl. Maj:t samma år vid atlåtandet af Dess Nådiga Proposition om Statsverkets
tillstånd och behof lät komma till Rikets Ständers kännedom, det vara oundgängligen
nödigt, att berörde Byrå-ChefsEmbete åter tillsattes. Detta skedde äfven, hvarjemte
Kongl. Maj:t täcktes vid samriia tillfälle förklara, att indragning af någotdera utaf de tvenne
andra Byrå-Chefs-embetena icke borde ifrågakomma förr än det ena af dem genom innehafvarens
afgång blefve ledigt, och i detta af Kongl. Majit sålunda bestämda skick befinner
sig frågan ännu oförändrad. De embetsman, hvilka vid omförmälde tid innehade sistnämnde
tvenne Byrå-Chefsbefattningar qvarsiå ännu på deras platser, och behofvet af en
särskild Byrå-Chef för lag-ärender har snarare blifvit ökadt i samma mån flera och vidtomfattande
lagförslag förekomma. Väl har detta embete nu å nyo under en längre tid
stått ledigt, men detta förhållande har sin enda grund i otillräckligheten af den anslagna
lönen, hvilken, då den ej är bestämd till högre belopp än 2400 R:dr Riksmynt och alltså
med 600 R:dr understiger hvad redan är de yngste bland Hof-Rättens medlemmar anvi
-
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. No i, om Statsverket 1856. 3
sadt, samt med icke mindre än 1,200 R:dr understiger de yngste Revisions-Sekreterarnes
nuvarande lön, ej inneburit någon lockelse för personer med de egenskaper, som för
tjensten erfordras, att söka och emottaga densamma. För att få denna angelägna befattning
bestridd, har till följd häraf den utväg måst vidtagas, att dertill varit förordnad en
Revisions-Sekreterare, hvars ordinarie embete deremot blifvit af annan förvaltadt. Men en så
beskaffad oregelbundenhet i embetsutöfning kan icke utan märkbar olägenhet för Statens tjenst
under en obestämd framtid fortfara, och jag anser mig således, för att lämpliga personer
till Byrå-Chefsplatsen för lagärender alltid må kunna påräknas, i främsta rummet böra
hemställa att för denna plats, i afseende på hvars rättigheter och skyldigheter för öfrigt
redan gifne föreskrifter skulle fortfarande tjena till efterrättelse, lönen måtte bestämmas till
enahanda belopp, som här nedan för yngre Revisions-Sekreterare kommer att föreslås,
hvarigenom ock det inbördes förhållandet emellan dessa embetsman varder återfördt till
hvad vid inrättande af berörde Ryrå-Chefs-embete varit afsedt. Hvad åter angå de tvenne
andra Byrå-Chefsplatserna, så enär, på sätt Eders Kongl. Maj:t redan i Nåder förklarat,
någonderas indragning ej bör ifrågakomma innan enderas innehafvare afgåtf, samt jag ej
heller nu är i tillfälle att framlägga något genomfördt förslag, huruledes genom en förändrad
fördelning af göromålen en så beskaffad indragning på lämpligaste sätt må kunna
tillvägabringas, men billigheten påkallar att dessa platsers nuvarande innehafvare under
tiden, och så länge de i tjensten qvarstå, få tillgodonjuta samma löneförbättring, som deras
vederlikar inom öfriga afdelningar af Kongl. Majrts Kansli, anser jag mig desto heldre
böra föreslå, att ifrågavarande tvenne Byrå-Chefsplatser må än vidare på Justitie-StatsExpeditionens
Stat upptagas med det för tjenstegraden bestämda förhöjda lönebeloppet,
som i händelse endera platsen, efter hvad antagas kan, framdeles skulle komma att indragas,
löneanslaget för densamma åtminstone till en betydlig del torde behöfva tagas
i anspråk för den förstärkning, som i sådant fall utan allt tvifvel blifver erforderlig inom
Expeditionens lägre tjenstemannapersonal. För att emellertid hinder ej må möta
att sätta en omorganisation i sådan syftning i verket, när som helst omständigheterna
dertill kunna föranleda, hemställer jag, att såväl Byrå-Cheferne som öfrige till
Justitie-Stats-Expepitionen hörande tjenstemän böra, såsom vilkor för de förhöjda
lönernas tillgodonjutande, vara skyldige att underkasta sig den förändrade fördelning
af göromålen inom Expeditionen, hvarom Kongl. Maj:t framdeles kan finna för godt att
förordna, äfvensom att, intilldess frågan härom blifvit slutligen afgjord, den såsom Arkivarie
anställde tjenstemannen, hvilken i öfverensstämmelse med Instruktionen och i likhet
med hvad inom öfrige Kansli-Expeditionerne eger rum, torde böra benämnas Registrator,
skall hafva till åliggande, derest han vill åtnjuta den högre lönen, att jemväl biträda vid
Kanslistgöromålen i den mån hans öfriga befattning sådant medgifver. På grund af hvad
sålunda blifvit anfördt och då erfarenheten visat behofvet af en efter göromålens mängd
samt den ökade lefnadskostnaden lämpad förhöjning i det nu utgående anslaget till extraordinarie
tjenstemän och vaktbetjente, tillstyrker jag i underdånighet att hos Rikets Ständer
måtte för Justitie-Stats-Expeditionen föreslås den lönestat med åtföljande pensions
-
4 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856.
rätt, som upptages i nedanstående tabell, hvilken tillika utvisar de nuvarande anslagens
belopp.
Nuvaran-  de löner
pä stat.
Arfvode
och ljus-  pennin-  gar.
Summa
nuvaran-  de in-  komst.
4,620
4,620
2,400
60
2,460
2,523
50
2,573
2,400
50
2,450
1,311
50
1,361
1,200
20
1.220
625,50
20
645,50
600
20
620
416,50
20
436,50
300
20
320
Embeten och tjenster.
Föredragandens
förslag.
Expeditions Chef arfvode
Byrå-Chef för föredragning i Högsta Domstolen
af der förekommande frågor, angående stiftande,
upphäfvande, ändring eller förklaring af lagar
och författningar
dito för handläggningen af de ifrån f. d. Rofkanslers-expeditionen
förflyttade trvckfrihets
med
flere ärender
dito för handläggning af statistiska med flera
frågor, som ej höra till de två andra Byrå
Chefernes
behandling
Registrator
Canzlist . . .
Copist ■
dito
Vaktmästare
dito
Löner
och arf-  ve den.
Pensions
belopp.
5,500
4,500
4,500
i 4,000
4,500
3,000
3,000
2,000
2,000
1,000
1,000
| 1,000
600
600
500
11,776
150
4,930
16,706
150
Summa Riksdaler Riksmynt
hvartill komma
Till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vakt-  betjente
O o
o o
CQ
11,926
4,930 16,856
27,400
R:mt R:dr 16,856:
430:
När från summan af nuvarande beloppet . -
afdragas de deruti inbegripna, men af särskilt anslag utgående Ijus
penningarne
utgör återstoden  16,426
R:dr R:mt eller 10,950 R:dr 32 sk. banko det belopp, som i gällande Riksstat är för
Expeditionen upptaget med åtskillig under lönerna beräknad spanmål.
1 det nu föreslagna beloppet 27,400 R:dr skulle utöfver nuvarande stat eller nyssnämnde
16,426:
erfordras ett tillägg för Expeditionen af R:mt R:dr 10,974: 10.974:
27,400:
hvaremot anslaget till skrifmaterialier och expenser
skulle minskas med ett emot ljuspenningarne
svarande belopp .
430:
och den verkliga tillökningen således blifva  10,544,
äfvensom all spanmålsberäkning under lönerna skulle försvinna.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1866. 5
2:o i afseende å Högsta Domstolen.
Då Högsta Domstolens ledamöter väl äro hänförlige till samma lönegrad, som Hofrätternes
Presidenter, med hvilka de nu äfven ega lika löneförmåner, men Justitie-Råden
dock äro f itagne från de icke obetydliga representationskostnader, som desse Presidenter,
såsom Chefer för större embetsverk, måste vidkännas, anser jag lönen för Justitie-Råden
böra bestämmas till 1,000 R:dr under det belopp, som för Presidenter blifvit föreslaget,
eller till 8,000 R:dr, och hemställer derföre att den Justitie-Råden vid sednaste Riksdag
beviljade aflöning, 7,500 R:dr, måtte med 500 R:dr för dem hvardera förhöjas. Det skäl
nu blifvit anfördt för lägre lön än Presidenternes, eger dock icke tillämpning på JustitieRådens
pensionsrätt, hvilken jag således antagit till samma belopp, som för Presidenter
blifvit bestämdt.
Tre Vaktmästare finnas för närvarande på stat upptagne för uppassning i Högsta
Domstolen, dock sålunda att de två yngre endast åtnjuta half lön hvardera. Enär tvenne
Vaktmästare torde kunna ombesörja denna uppassning, hvaremot Justite-Revisions-Expeditionen
är i behof af ytterligare en Vaktmästare, på sätt här nedanföre omförmäles, anser
jag i underdånighet ändamålsenligt vara, att en af Vaktmästarne vid Högste Domstolen
varder på Justitie-Revisions-Expeditionen öfverflyttad, och såsom vilkor för löneförbättring
underkastas den tjenstgöring, som af överflyttningen blifver en följd.
De löne- och pensionsbelopp, som enligt mitt förslag skulle tillkomma Högste Domstolens
ledamöter och den vid nämnde Domstol anställde Vaktbetjening, finnas upptagne
i nedanstående tabell:
Nuvarande
Ljus-
Summa hittills
varande in-  komst.
Embeten och Tjenster.
Af föredraganden
föreslagna.
löner på stat.
penningar.
Löner.
Pensions-
belopp.
7.500
S2,500
387,8
225
225
20
20
20
7,500
82,500
407,8
245
245
1 Justitie-Råd
11 Justitie-Råd
1 Vaktmästare
1 Dito
1 Dito öfverflyttas på
Justitie-Revisions-Expedi-  tionens stat.
8,000
88,000
600
500
| 7,000
600
500
90,837,8
60
90,897,8
Summa Riksdaler Riksmynt
97,100
Då från summan af nuvarandn anslag R:mt R:dr 90,897,8.
afdragas de deruti inbegripna, men af anslaget till skrifmaterialier
ocii expenser utgående ljuspenningarne  „ „ 60.
återstå 90,837,8.
eller det belopp af 60,558 R:dr 2 sk. 8 rst. R:ko, som nu gällande Riks-Stat för Högste
Domstolen upptager.
6 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856.
För det nu föreslagna beloppet R:dr 97,100, skulle således härutöfver erfordras
6,262 R:dr 92 öre, men expens-anslaget deremot komma att minskas med 60 R:dr och
beräkningen af spanmål under den ene Vaktmästarens lön upphöra.
I sammanhang med hvad sålunda rörande Högsta Domstolen blifvit anfördt, anhåller
jag att äfven få fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på ett förhållande, som väl
någongång tillförene varit föremål för framställning hos Rikets Ständer, men dervid icke
blifvit så behjertadt, som det efter min tanke i sjelfva verket förtjenar. Ehuru JustitieRåden
innehafva embeten, som aldrig kunna bestridas genom vikarier, äro de i afseende
på pensionsålder ställde i full likhet med andra civila embets- och tjenstemän, hvilka dock
i allmänhet hafva den utväg, att de vid framskridna år och försvagade krafter kunna genom
tid efter annan sökt och erhållen tjenstledighet bibehålla sig vid sina tjenster intilldess
de uppnått den ålder af 65 år, som enligt gällande stadganden är den lägsta hvarvid
afskedstagande med pension till det belopp, som på allmänna Indragningsstaten bestås, är
medgifvet. För Justitie-Råden är alltså en följd häraf, att om någon af dem innan han
uppnått 65 år, iråkar en svårare sjuklighet, som fortfarande hindrar honom från embetets
utöfning, och han tillika är i den ekonomiska ställning, att han icke utan att blottställa
egen och sin familjs välfärd kan afgå utan pension, måste embetet antingen ligga neder
eller bestridas af den sjukes kamrater, och det förra synes lika litet kunna förenas med
Statens eget intresse, som det sednare med billigheten. Den högst ansträngande uppmärksamhet
och noggrannhet vid embetsutöfningen, som af Högsta Domstolens ledamöter
kräfves under de för hvar och en af dem bestämda tjenstgöringsperioderne, påkallar tillgodonjutande
af en tidtals inträffande ledighet, hvilken dock derjemte måste användas för
granskning och pröfning af sådane vidlyftigare eller mera invecklade mål, som icke vid
föredragningen genast kunnat afgöras; och en för längre tid på denna ledighet skedd inkräktning
genom ledamöternes skyldighet att jemväl tjenstgöra för hvarandra, innefattar
således ett betungande, som Staten icke skäligen kan fordra.
Dessa nu i korthet antydda olägenheter, hvartill ytterligare kommer den för hvarje
samvetsgrann embetsman brydsamma ställningen, att nödgas för sin utkomst fortfara med
embetsutöfningen längre än helsa och krafter medgifva att göra det på ett för det allmänna
båtande sätt, skulle i väsentlig mån kunna afhjelpas, om Justitie-Råden under omförmälde
omständigheter, d. V. s. då de iråkat en fortfarande svår sjuklighet eller eljest
blifvit till helsan så fötsvagade att de ej vidare förmå embetet bestrida, blefvo berättigade
att äfven vid något mindre framskriden ålder taga afsked med en pension, hvars belopp
dock borde blifva så mycket mindre än den i allmänhet bestämda, att man deri hade en
garanti mot denna exceptionella pensionsrätts begagnande för andra fall, än då ett verkligt
behof Såväl för den enskilde, som för statens tjenst gör den nödvändig.
Väl har vid ett och annat tillfälle tillförene Kongl. Maj:t sökt ersätta bristen på gällande
föreskrift i ämnet med särskild till Rikets Ständer aflåten proposition för viss person,
men utom det en så beskaffad utväg mellan riksdagarne ej står till buds, förekommer
äfven härvid, dels att, så länge pensionsrätten skall bero af en utaf den enskilde embets
-
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 7
mannen sjelf gjord begäran om en för honom personlig ynnest, ett sådant förhållande
naturligen måste, om icke helt och hållet afhålla honom från en slik begäran, åtminstone
ofta föranleda till ett längre dröjsmål med afskedstagandet, än som med det afsedda ändamålet
står tillsammans, dels ock att vid begagnande af denna utväg någon nedsättning
af pensionsbeloppet svårligen kan ifrågakomma, enär, så länge detta belopp skall ankomma
på pröfning i hvarje särskildt fall, det lika litet lärer kunna anses Konungen värdigt att
föreslå, som Rikets Ständer att bevilja den uti ett bland statens högste och mest maktpåliggande
värf grånade embelsmannen, som till följd af sjukdom eller utslitna krafter är
i behof af afsked, en lägre pension, än den i allmänhet för hans vederlikar bestämda.
På grund häraf, och då jag anser af stor vigt, att inga medel försummas, som utan
att taga statens tillgångar i öfverdrifvet anspråk, kunna bidraga att alltid hålla Högste
Domstolen besatt med ledamöter, som icke af försvagade kropps- eller själskrafter äro
hindrade att uppfylla sitt ansvarsfulla kall, hemställer jag i underdånighet, att Eders Majit
måtte för Rikets Ständer föreslå, att, utom den i allmänhet bestämda pensionsrätten, Ju
slitie-Råd,
som uppnått 60 års ålder och 35 år varit i tjenst, må, så framt han innehaft
embetet minst 5 år och företer läkare-betyg om fortfarande svår sjuklighet eller eljest så
försvagad helsa, att han ej förmår embetet bestrida, vara berättigad att taga afsked med
en pension af 5,000 R:dr R:mt.
Uppå Stats-Rådets öfriga ledamöters tillstyrkan täcktes Kongl. Majit bifalla hvad
Departements-chefen i afseende på så väl Justitie-Stats-Expeditionen, som Högste Domstolen
i underdånighet föreslagit och hemställt.
Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern yttrade vidare I
3:o angående Justitie-Kanslers-Expeditionen.
Justitie-Kansleren, hvars yttrande blifvit i afseende på denna expedition inhemtadt,
har anmält att det antal tjenstemän, som genom Kongl. Brefvet den 4 December 1840 är
vordet för expeditionen bestämdt, ännu ansågs motsvara behofvet, så framt nemligen åtminstone
de två främste bland dessa tjenstemän, Sekreteraren och Registratorn, så aflö
nades
att de uteslutande kunde egna sig åt tjenstgöringen inom Expeditionen, samt dess
utom
till uppmuntran för extra ordinarie tjenstemännen beviljades i stället för de indragna
ljuspenningarne, ett något högre anslag; och har Justitie-Kansleren i sammanhang dermed
hemställt, att Sekreteraren, hvilken innehade en befattning, som med afseende på
göromålens både vigt och mångfald vore fullt jemförlig med Expeditions-Sekreterarnes i
Stats-deparlementen, äfven måtte, under benämning af Expeditions-Sekreterare, uppföras i
samma lönegrad som dessa, samt Registratorn erhålla en lön af 3,000 R:dr, dock under
vilkor att dels begge dessa tjenstemän skulle utan särskildt ersättning, för framtiden
inträda den förra såsom Sakreterare och den sednare i egenskap af Actor vid Kanslirätten,
dels ock Registratorn äfven erhålla till åliggande att jemte bestridande af de egentliga
registrators-göromålen, biträda vid granskning af Hof-rätternas och kollegiernas m. fl.
embetsverks arbetsförteckningar, m. m.
8 Bil. N-.o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1856.
Hvad Justitie-Kansleren i dessa hänseenden föreslagit, finner jag vara väl grundadt
och således böra af mig förordas, hvarjemte jag i underdånighet hemställer att JustitieKansleren,
för hvilken lönen med inberäkning af ljuspenningar nu utgör 6,510 R:drR:mt,
måtte i nåder föreslås till en lön af 7,000 R:dr, samt pensionsbeloppet för honom bestämmas
till 6,000 R:dr; dock att sistnämnde bestämmelse ej må inverka på den rätt nuvarande
Justitie-Kansleren enligt förut gällande stadganden eger att njuta hela sin hittills hafda
lön i pension.
Med beviljande af de lönebelopp, som i efterföljande tabell blifvit af mig föreslagna,
och hvilka för öfrigt öfverensstämma med de antagna allmänna grunderna för löneregleringen,
, skulle jemväl fästas de vilkor, hvarom Justitie-Kansleren gjort framställning, lika
som Expeditionens Vaktmästare mot tillgodonjutande af lönförbättringen skulle utan särskildt
arfvode tjenstgöra i lika egenskap vid Kanslirätten.
Föredragandens förslag till
Nuvarande lö-  ner på stat.
Ljuspennin-
gar.
Summa nuva-  rande inkomst.
Embeten och tjenster.
Löner.
Pensionsbe-
lopp.
6,390
2,350
1,053
580
580
400
120
50
30
20
20
20
6,510
2,400
1,083
600
600
420
Justitie-Kansleren . . .
1 Expeditions-Sekreterare
1 Registrator
1 Kopist
1 dito
1 Vaktmästare , . . .
7.000
4,500
3.000
1.000
1,000
600
6,000
4.000
3.000
1.000
1,000
600
■J 1,353
150
260
11,613
150
Summa Riksdaler Riksmynt
hvartill komma
gratifikationer åt e. o. tjen-  stemän och vaktmästare till
förhöjdt belopp af
17,100
300
11,503
260
11,763
Summa Summarum
17,400
När från summan af nuvarande anslag R:dr 11,763
afdragas de deruti inbegripne, men af särskildt anslag utgående ljuspenningarne „ 260
utgör återstoden H:mt R:dr 11,503
eller Banko R:dr 7,668: 32 sk., det belopp, som i gällande Riks-stat är för denna Expedition
upptaget, och den nya lönestaten, uppgående till 17,400 R:dr, skulle således härutöfver
fordra en tillökning af 5,897 R:dr, hvaremot det särskildta anslag, hvarifrån ljuspenningarne
utgått skulle minskas med 260 R:dr och spanmålsberäkning under lönerna
ej vidare ega rum.
4:« angående dnstitie-Revisions-Evpeditioneu.
På denna Expeditions Stat finnas uppförda två Registratorer, hvilka det tillhörer att,
med biträde af en bland Kopisterne, emottaga och bokföra alla till Expeditionen inkom
-
Bil. N:o 1 till Kongl. Nåd. Vrop. N:o 1, om Stat so erke 11850. 9
mande mål och handlingar, samla och hafva vård öfver Högsta Domstolens och nedre Revisionens
protokoll jemte koncepten till de utslag och domar, som från Justitie-Revisionen
utfärdas samt till pirterne utlemna de utgående exemplaren deraf m. m. Mängden af de
till denna Expedition fullföljda mål och den rättegångsordning, som i afseende på desamma
skall iakttagas, göra det visserligen icke möjligt för en person att medhinna alla de
göromål, som uti Regisirators-kontoret skola verkställas, men då den grund för göromålens
fördelning, som nu är gällande och enligt hvilken inkommande handlingar efter målens
beskaffenhet böra aflemnas till den ena eller andra registratorn, kan hos rättssökande
föranleda en för dem menlig förvillelse och vid ärendernas handläggning inom Expeditionen
i liera hänseenden vållat förvecklingar, har förslag blifvit väckt till en sådan förändring
i organisationen af tjenstemanna-personalen i Registrators-kontoret att ofvan anförda
olägenheter kunde för framtiden undvikas; och enär jag, i öfverensstämmelse med de
åsigter, de i detta ämne hörde vederbörande uttalat, kommit till den öfvertygelse» att
förste Registratorn, utan mehn för ärendernes gång och ordentliga behandling, kan, på
sätt nuvarande tjenste-innehafvaren sig erbjudit, öfvertaga jemväl de göromål, hvarför den
andre registratorn nu har att ansvara, derest han alldeles befrias frän skyldigheten att
vårda Högsta Domstolens Protokoll och lian tillika erhåller ett biträde, så aflönadt, att
skäligen fordras kan, att detta uteslutande egnar sin tid åt tjenstegöromål inom Registrators-kontoret,
så har jag i det förslag tili stat för Justi tie-Revisions-Expeditionen, hvilket
jag nu underställer Eders Kongl. Majlis nådiga pröfning, ej uppfört mer än en Registrator,
meri deremot till biträde för honom afseit en kanslist i stället för den kopist,
som för närvarande är till tjenstgöring i nämnde kontor anställd; hvarjemte jag i underdånighet
får föreslå, att för vården af nedre Revisionens och Högsta Domstolens protokoll
tillika med dem som i Justitie-ärenden inför Kongl. Majit i Slats-rådet föras ett särskildt.
arfvode måtte äskas. Då härvid förekommer, att i anseende till tidt och ofta ingående
reqvisitioner isynnerhet af Högsta Domstolens protokoll, hvilka till upplysning vid
likartade måls afgörande äro behöfliga, icke allenast den ifrågavarande protokolls-vården
är förenad med så mycket besvär, att tillförne en särskild kanslist dertill varit använd,
utan ock att den som emottager detta uppdrag, mäste hvarje helgfri förmiddag nästan oafbrutet
vistas på embetsruminet, anser jag mig böra föreslå nämnde arfvode till ett belopp
af 600 R:dr, äfvensom att det må tilldelas den hos Registratorn tjenstgörande kanslisten
så väl på grund deraf, att han, som ändock dagligen bör på embetsrummet vara tillstädes,
lättast är i tillfälle att protokollsvården besörja, som ock emedan nödigt blifver att någon
särskild inkomst utöfver lönen, beredes denne kanslist, på det han måtte finna sin uträkning
vid att någon längre tid med tjenstgöringen i kontoret fortfara och derigenom förvärfva
sådan skicklighet och vana vid de derstädes förekommande maktpåliggande göromålen,
att han i fall af behof, må kunna dem äfven på egen hand bestrida.
Förr än andra registratorn genom befordran eller annorledes afgår, kan dock detta
förslag, som utom den deraf påräknade nyttan äfven bereder en besparing i utgifter, icke
Bih. till R. St. Prof. 1856 $ 1857. 1 Sami, 1 Afd. '4 Haft, 2
10 Bil. Nio i till Kongl. Majit* Nåd. Prop. Nio 1, om Statsverket 1856.
sättas i verket, och under tiden erfordras följaktligen särskilda föreskrifter. Att härvid
nuvarande förste registratorn, som är ämnad att vid tjensten bibehållas, genast får komma
i åtnjutande af den för honom föreslagna högre lönen, anser jag böra tagas för gifvet.
En Kanslist-lön kommer deremot att tills vidare icke utgå, hvadan den borde användas
till aflöning dels åt den 9:de på indragning ställda Kopisten med 1,000 R:dr och dels åt
nuvarande andre Registratorn, hvars bibehållande vid nu egande inkomster dock derutöfver
erfordrar ett belopp på Allmänna Indragnings-Staten af 605 R:dr 50 öre R:mt; och som
sistnämnde tjensteman sålunda icke skulle erhålla någon löneförhöjning, men han härigenom
kommer i sämre vilkor än Kanslisterne, ehuru han från denna tjenstegrad ej längesedan
blifvit till sin nu innehafvande befattning befordrad, anser jag billigheten fordra, att
han, så länge Interims-Staten gäller, får, utöfver sina hittills hafda löneförmåner, uppbära
det särskilda arfvode af 600 R:dr, som blifvit föreslaget för vården af Högsta Domstolens
Protokoll, helst denna vård af andre Registratorn för närvarande ombesörjes.
För öfrigt hafva, med tillämpning af de allmänna grunderna för den nya löneregleringen,
andra förändringar i afseende på Justiiie-Revisions-Expeditionen icke blifvit föreslagna,
än att högsta tjenstegraden elier Revisions-Sekreterarne, i likhet med hvad för andra
Embetsverk af större omfattning egt rum, blifvit fördelade i tvänne löne-grader. i stället
för de tre, som nu förefinnas; att Protokolls-Sekreterare och Kanslister, innefattande
3:dje och 2:dra lönegraderne, blifvit hvar för sig upptagne i en enda lönegrad i stället för
de tvänne, som hittills egt rum, dervid afseende hufvudsakligen varit fästadt derå, att dessa
tjenstegrader, med inom sig lika göromål, äro att betrakta såsom öfvergångstjenster till
högre befordran, hvadan i fråga om dem ej gälla samma skäl för olika löner, som i den
tjenstegrad, der utsigterna till vidare befordran i allmänhet måste stanna; samt att, på sätt
förut är nämndt, en Vaktmästare blifvit från Högsta Domstolen hit öfverflyttad, för att fylla
ett för denna Expedition desto angelägnare behof, som en af dess vaktmästare alltid måste
under Högste Domstolens sessioner vara der till hands och tillgången på behöflig uppassning
för Nedre Revisionen härigenom minskas.
Slutligen torde här äfven böra nämnas, att vid aflöningens bestämmande för Registratorn
till samma belopp, som för hans vederlikar i de öfriga större Kansli-Expeditionerna
blifvit föreslaget, jag visserligen icke förbisett att med denna tjenst inom JustitieRevisions-Expeditionen
äro förenade icke obetydliga sportler, hvilka efter de båda Registrators-tjensternas
sammanslagning kunna, enligt derom från vederbörande inkomna uppgifter,
beräknas till 1,200 å 1,300 R:dr R:mt, men att jag med afseende å de vida mer än
annorstädes trägna göromål, som tillhöra ifrågavarande tjenst, icke destomindre ansett innehafvaren
böra upptagas till full lön i förhållande tili sin tjenstegrad, dels på det han i de
derutöfver fallande sportlerna må finna en ersättning för det större besväret af tjensten, och
dels för att förekomma allt för täta ombyten i en befattning, der en genom långvarig
tjensteutöfning förvärfvad vana vid göromålen och noggrann kännedom af sättet för ärendernas
behandling utgör ett af de förnämsta vilkoren för platsens bestridande i behörig
ordning.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N-.o 1, om Statsverket 1856. 11
Nedanstående tabel!, deri en mindre betydlig tillökning i det nuvarande anslaget till
gratifikationer åt extra-ordinarie tjenstemän äfven finnes upptaget, utvisar så väl nu gällande
stat, som alla deri föreslagna förändringar:
Föredragandens
Nuva-
Ljus-
pennin-
Summa
förslag.1
rande lö-  ner på
nuva-  rande in-
Embeten och tjänster.
Löner.
Pen-
stat.
gar.
komst.
sions-
belopp.
4,200
1,200
1
Revisions-Sekreterare . ,
5,000
4,200
4,200
1
dito
5,000
j
3,900
3,900
1
dito
5,000
1
3,900
3.900
1
dito
5,000
3,900
3,900
1
dito
4,500
} 4,000
3,900
3,900
1
dito  , . . .
4,500
3,600
3,600
1
dito
4,500
3,600
3.600
1
dito
4,500
f
1.911
50
1,961
1
Protokolls-Sekreterare
3,500
5,733
150
5,883
3
dito
10,500
)
1,500
50
1,550
1
dito
3,500
>3,000
1,500
50
1,550
1
dito .
3,500
1849,50
50
1899,50
1
Registrator
3,500
J
1555,50
50
1605,50
1
Registrator indrages vid nuvarande innehafvarens
afgång
1237,50
20
1257,50
1
Kanslist
2,000
6187,50
100
6287,50
5
Kanslister.............
10,000
)
900
20
920
1
Kanslist .............
2,000
>2,000
900
20
920
1
1
dito
dito tillsättes vid andra registratorns afgång.
2,000
2,000
625,50
20
645,50
1
Kopist
1,000
\
1.251
40
1,291
2
Kopister
2.000
[l,000
600
20
620
1
Kopist
1,000
2,400
80
2,480
4
Kopister
. . .
4,000
)
600
20
620
1
Kopist indrages vid andra registratorns afgång.
416,50
20
436,50
1
Vaktmästare
600
600
416.50
416.50
20
436,50
1
dito
500
20
436,50
1
dito
500 ;
o
o
1
dito öfverflyttas från Högsta Domsto-  lens stat
500
61,200
800
62,000
Summa Riksdaler Riksmynt
90,600
•!?'V
hvartil komma
1,500
1,500
Till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och
vaktbetjente.
Arfvode för vården af Högste Domstolens
protokoll m. m.
2,000
1
600 |
,62,700 | 800 ‘63,500 j
Summa Summarum Riksmynt Riksdaler. ] 93,200 |
12 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Vrop. N:o /, om Statsverket 18-56.
Sammanlagda beloppet af nu varande löneinkomster .... R:mt R:dr 63,500.
med afdrag af ljuspenningar, som af särskildt anslag utgå med „ „ 800.
utgör
. „ „ 62,700.
eller det å nu varande Riks-Stat för Justitie-Revisions-Expeditionen upptagna anslag 41,800
R:dr Banko med visst belopp under iönerna beräknad spanmål.
När ifrån den blifvande lönestaten, som enligt mitt nu i underdånighet anmälda
förslag skulle utan någon spanmålsberäkning tillsammans uppgå till R:dr . . . 93,200
afdrages den nuvarande lönestaten  62,700
och ljuspenningarne .
800 63.500
så blifver den egentliga tillökningen i Statsverkets utgifter till denna Expedition
R:mt R:dr 29,700.
Hvarförutan till dess andre registratorn afgår för hans aflönande erfordras ett särskildt
anslag på Allmänna Indragniogs-Staten af 605,50.
1 öfrigt torde böra förklaras att de nuvarande tvenne äldste Revisions-Sekreterarne,
utan afseende på de pensions-belopp, som för tjenstemän i denna grad föreslagits, äro berättigade
att bibehållas vid den för dem redan bestämda pensionsrätt.
5so <angåendc Svea och Götha Hof-R atter samt Mof-Rättcn öfver
Skåne och Blekinge.
I afseende på Hofrätternes tjenstemän och betjente, har Eders Maj:t i Dess vid sistlidne
riksdag aflåtna nådiga proposition om Statsverkets tillstånd och behof redan för
Rikets Ständer framlagt förslag ej mindre till en i vissa delar förändrad organisation af
tjenstemanna-personalen än oek till en nödig ansedd förbättring i aflöningen för densamma.
Uti Rikets Ständers til! svar å Kongl. Maj:ts nådiga proposition i detta ämne aflåtna underdåniga
skrifvelse den 22 September 1854 yttrades bland annat, att enär de inkomster,
hvilka Hofrätternas tjenstemän och vaktbetjente i och för sina befattningar åtnjuta, till betydlig
del utgjordes af sportler, frågan om sporllernas reglering borde vara afgjord innan
Rikets Ständer kunde blifva i tillfälle, att med full säkerhet bedöma hvilken löne-tillökning
skäligen skulle hvarje tjensteman tilläggas, samt att, innan sportelreglering egt rum och
Rikets Ständer om densamma fått kännedom, lönebeloppen således icke borde definitivt
bestämmas, hvadan Rikets Ständer icke eiler kunde antaga den Kongl Propositionen i
hvad den anginge löneregleringen för Hofrätternes tjenstemän och vaktbetjente; men att
då det likväl blefve nödigt att under tiden de ökade anslag, hvilka ansågos behöfliga til!
förbättring af ifrågavarande personals lönevilkor, kunde af Kongl. Maj:t disponeras, Rikets
Ständer beslutat att till en sådan löneförbättring och befrämjande i öfrigt af göromålens
behöriga gång inom Hofrätterna ställa till Eders Maj:ts disposition, att utgå under den tid,
nu gällande Statsreglering omfattar, jemte förut anvisade 12,000 R:dr, dels de af Eders
Maj:t äskade 9,337 R:dr 40 sk., dels ock enär denna summa möjligen icke vore för ändamålet
tillräcklig, utan högre aflöning torde böra för en del af Hofrätlernas tjenstemän
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:tt Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 13
ifrågakomma, ett särskildt reservations anslag af 7,000 R:dr, allt banko; och anhöllo Rikets
Ständer derjemte att Eders Maj:t täcktes låta verkställa en fullständig och i möjligaste
måtto tillförlitlig utredning af de sportler, hvilka Hofrätternas tjenstemän och vaktbetjente åtnjuta,
samt vid nu instundande Riksdag, i sammanhang med den förnyade framställning i
afseende på löneregleringen, hvilken Eders Maj:t kunde i nåder finna för godt aflåta, jemväl
meddela Ilikets Ständer grunderna för den framtida fördelningen af sådana sportler,
hvilka ansågos fortfarande böra bibehållas, äfvensom uppgift till hvad belopp dessa sport*
ler kunde beräknas i medeltal uppgå för dem, som skulle deraf blifva delaktige.
Sedan Eders Maj:t, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers äfven uttryckta önskan)
förordnat att för utrönande af lämpligheten utaf de föreslagna förändringarne i sammansättningen
af Hofrätternas fjenstemanna-personal, det nya organisationsförsiaget borde, så
vidt ske kunde, vid början af innevarande år sättas i verkställighet och Eders Majtt derjemte,
med hänseende dertill att utfärdande af en ny arbetsordning för Hofrätterna blefve
till följd af den nya organisationen, af behofvet påkallad, i nåder nedsatt en Komité, bestående
af de tre Hofrätternas Presidenter och en ledamot i hvardera Hofrätten, för utarbetande
af en sådan arbetsordning, i sammanhang hvarmed Komiterade jemväl undfått
befallning att uppgöra förslag till definitiv stat för Hofrätternas tjenstemän och betjening,
så hafva Komiterade med skrifvelse den 18 sistlidne April till Eders Maj:ts nådiga granskning
öfveriemnat af dem upprättade förslag så väl till ny arbetsordning, grundad på den
tills vidare anbefallda organisationen, som till ny lönestat för tjenstemännen och betjeningen;
varande i afseende på grunderna för den föreslagna löneregleringen i Komiterades
underdåniga skrifvelse hufvudsakligen anfördt: att Komiterade innan de föreslogo beloppet
af den lön hvarje tjensteman skäligen borde erhålla, ansett sig skyldige taga i beräkning
den sportelinkomst, som honom under tjenstens förrättande skulle tillfalla; hvadan och
enär den nya organisationen af tjenstemannapersonalen syntes påkalla ny fördelning af
sportlerna, Komiterade funnit sig föranlåtne att äfven dertill göra förslag; hvarvid Komiterade
ansett mest lämpligt och billigt att i allmänhet sportlerne, hvilka lill största delen
utgjordes af lösen för expeditioner, icke annorlunda fördelades, än att hvarje expeditionshafvande
erhölle dem, som för hans expeditioner inflöto; att Komiterade i följd deraf
hemställde, att den nu, efter olika grunder i hvarje Hofrätt, skeende fördelning af lösen
för domar och en del andre expeditioner måtte upphöra och expeditionslösen tillfalla den
tjensteman, som expedierat den handling, för hvilken lösen uppbures, dock med skyldighet
för Notarierne att af lösen för Hofrättens domar afstå en tredjedel, hvilken skulle för.
delas sålunda, att i Svea och Götha Hofrätter deraf tillkomme Sekreteraren tre femtedelar
eller af det hela en femtedel, Aktuarien en femtedel eller af det hela en femtondedel och
den tjensteman, som förordnas att uppbära och redovisa expeditionslösen, såsom arfvode
för detta bestyr, en femtedel eller en femtondedel af det hela, samt, i Hofrätten öfver
Skåne och Blekinge, Sekreteraren tre fjerdedelar eller af det hela en fjerdedel och den
tjensteman, sorn skulle uppbära lösen, en fjerdedel eller af hela domslösen en tolftedel;
att Komiterade vid denna fördelning tagit i betraktande att Sekreterarne, hvilkas inkom
-
14 Bil. N:o 1 till Kongl. Majit t Nåd. Prop. Nio 1, om Statsverket 18S6.
ster borde motsvara deras maktpåliggande och ansträngande tjenstegöromål, hitintills åtnjutit
en vida större andel af domslösen och i följd af nyligen förändrade stadganden för*
lorat en del andra sportler, alt Aktuarien i Svea Hofrätt borde undfå ersättning icke blott
för den lott i domslösen han hitintills erhållit, utan äfven för Kansliafgifter, som numera
upphört, och för den inkomst, som tillfallit honom af lösen för offentliga stämningar och
kallelser å borgenärer, men hvilken hädanefter skulle tillkomma annan tjensteman; att
Aktuarien i Götha Hofrätt äfven hitintills haft andel i domslösen och skulle enligt Komiterades
förslag erhålla ganska betydligt ökade göromål, så att hans befattning blefve en
af de mest ansträngande och vigtiga, samt att deremot Aktuarien i Hofrätten öfver Skåne
och Blekinge, för hvilken någon tillökning i göromål icke ifrågakommit, skulle genom den
föreslagna löneförbättringen erhålla lämplig ersättning för hvad han förlorade i sportler;
att i följd häraf och då enligt Komiterades förslag till arbetsordning, inkommande handlingar,
med undantag af dem, som aflemnas vid förhör eller upprop, skola emottagas och
i diarierne antecknas i Svea Hofrätt af vederbörande Fiskal i brottmål, af Aktuarien i instämde
och vädjade saker, och af Sekreteraren i andra civila mål och ärenden, äfvensom
i fiskaiiska aktioner, samt i Götha Hofrätt af Aktuarien och i Skånska Hofrätten af Sekreteraren
i alla mål och ärenden, sportlerna oberäknadt, hvars och ens andel i domslösen
skulle utgöras: för Sekreterarne af lösen för stämningar, kallelser i konkurser, fullmakter,
konstitutorialer och bevis, som af dem expedieras; för Advokat-Fislcalerne af den i Lag
och Författningar bestämda andel i böter och i ersättning, som ålägges Underdomare för
oriktig kartering samt af lösen för gravationsbevis; för Aktuarierne i Svea och Götha
Hofrätter af lösen för diarie-bevis som af dem utfärdas; för Arkivarierne af lösen för
protokoll i Revisionssaker och för afskrifter af protokoll och handlingar, som förvaras i
Arkivet; för Fiskalerne af lösen för expeditioner, som de uppsätta och för Fiskalerne
i Svea Hofrätt dessutom af lösen för af dem utfärdade diariibevis, samt för Notarierne
af lösen för af dem uppsatte utslag och protokolls-utdrag, äfvensom för bevis om bouppteckningars
inregistrerande, hvarjemte de Vaktbetjeningen tillkommande s. k. sigillpenningarne
skulle fördelas så, att vaktmästaren i Svea Hofrätt erhölle dubbel lott emot hofrättsposter,
men i de andra Hofrätterne lika lott med dem; samt slutligen att då sedan förhöjning
i tjenstemännens lönebelopp blifvit vid sistförflutne riksdag beviljad för innevarande
statsreglerings-period, en allmän prisstegring inträffat, och till följd häraf lefnadskostnaden
blifvit i den mån förökad, att inkomsterne vid ifrågavarade tjenster, äfven med
omförmälde förhöjning, måste anses otillräckliga och ingalunda mot behofvet svarande,
Komiterade funnit sig föranlåtne att föreslå en ytterligare löneförbättring, hvarvid afseende
fästats dels på tjenstens vigt samt den större eller mindre skicklighet och arbetsamhet, som erfordrades
för dess behöriga förrättande, dels ock på det förhållande, att en del tjenster, men icke
andra, äro öfvergångsplatser, hvarifrån befordran till högre befattningar vanligen erhålles;
och är beloppet så väl af de kontanta löner och sportel-inkomster, hvilka enligt Komiterades
förslag och uppgjorda aproximativa beräkningar skulle tillkomma Hofrätternes tjenstemän
och vaktbetjening, upptaget uti särskilda här nedan - förekommande tabeller, der äfven
flit. N:o 1 till Kongl. Maj:t> Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 15
de medel, som till arfvoden åt adjungerade ledamöter, åt amanuenser och biträden för åtskilliga
tjenstemän inom Hofrätterne samt till gratifikationer åt e. o. tjenstemän ansett behöfliga,
finnas angifna.
De förändringar i organisationen af Hofrätternes tjenstemannapersonal, hvilka vid
sednast förflutna riksdag föreslogos, hafva, såsom jag redan haft nåden i underdånighet
anmäla, blifvit i de särskilda Hofrätterne införda, och ändamålsenligheten deraf har af den
erfarenhet, som under den derefter förflutna tiden kunnat förvärfvas, vunnit bekräftelse.
Jag hemställer derföre att denna organisation, på hvilken den nya arbetsordningen inom
Hofrätlerna torde böra grundas, då frågan derom framdeles kommer under pröfning, jemväl
måtte tagas tili grund för den lönereglering, som nu bör hos Rikets Ständer föreslås,
dervid dock förekommer, att enär samtliga Fiskalerna torde böra genom uttryckligt stadgande
i arbetsordningen, på sätt Komiterade jemväl föreslagit, åläggas att vid förfall för
Advokat-Fiskalen och när så af vederbörande förordnas, föra sådan talan, som skall af
Ad vokat-Fiskalen bevakas, särskildt anslag för någon af Fiskalerne i Svea och Götha Hofrätter,
såsom ersättning för lemnande af ett sådant biträde, icke synes erforderligt. I
händelse af nådigt bifall tili hvad sålunda blifvit hemstäldt, skulle registratorsbefattningarne
och Kanslisttjensterne, hvilka hufvudsakligen varit afsedde för renskrifning af Hofrätternes
expeditioner, äfvensom Proto-Notarie- och vice Advokat-Fiskals-svsslorna komma att indragas,
tillika med det särskildta på Götha Hofrätts stat uppförda arfvode af75R:drR:mt
åt en läkare för biträde vid förekommande medicolegala frågor. Antalet af ordinarie Notarier
skulle deremot ökas till 15 i Svea och Götha Hofrätter, och till 6 i Hofrätten öfver
Skåne och Rlekinge, samt ytterligare antagas i förstnämnde tvänne Hofrätter 5 och i
Skånska Hofrätten 2 e. o. Notarier, de der skulle med särskilda arfvoden förses; hvarförutan
Arkivarier med bestämd lön skulle i alla Hofrätterne anställas och Svea och
Götha Hofrätter hvardera erhålla ytterligare en Fiskal samt till sin uppassning en Hofrättspost,
jemte det medel skulle anvisas till arfvoden åt adjungerade ledamöter och erforderlige
biträden dels åt Sekreterarne och Fiskalerne i stället för de nuvarande Kanslisterne
och dels åt Advokat-Fiskalerne, Aktuarierne och Arkivarierne.
Rikets Ständer hafva uttryckt den åsigt, att, innan lönebeloppen för tjenstemännen
definitivt bestämmas, en reglering af sportlerne bör föregå och begge dessa frågor stå
ock till hvarandra i det nära sammanhang, att den ena af dem svårligen kan, oberoende
af den andra, afgöras. Då sportlernes reglering innefattar ett ämne, derom det tillkommer
Eders Maj:t att besluta, anhåller jag derföre att Eders Majit nu täcktes taga i betraktande
de af Komiterade för fördelningen deraf framställda grunder och, enär desamma äro väl
öfveres sstämmande med den tanke, hvarifrån den af Eders Majit redan tills vidare antagna
organisationen af tjenstemannapersonalen utgålt, i så måtto nu godkänna dessa allmänna
grunder, att Eders Majit vid upprättandet af förslag till lönestat för Hofrättspersonalen,
låter komma i beräkning, hvad hvarje tjensteman, enligt desamma skulle kunna
påräkna såsom sportelinkomster, och sedermera af Rikets Ständer äska de belopp, som
de särskilda tjenstemännen anses böra derutöfver såsom inkomst vid tjensten åtnjuta; men
16 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1856.
att då, på sätt Komiterade jemväl erinrat, den föreslagna regleringen af sportlerne, hvarigenom
skulle tillvägabringas en väsendtlig förändring i förhållanden, som nu ega rum,
måste vara i viss mån beroende på de lönebelopp, som rjenstemännen tilläggas, den definitiva
regleringen af sportelinkomsterna icke må ega rum annorlunda än i sammanhang
med den lönestat. som kan varda bestämd.
Beträffande beloppen af de löner, som må för tjenstemännen och vaktbetjeningen
föreslås, och hvad till särskilda arfvoden och gratifikationer mä äskas, finner jag icke
skäl, att ifrån Komiterades förslag tillstyrka afvikelse i andra delar, än att, med hänseende
till beloppen af de sportelinkomster, som Sekreterarne i Svea och Götha Hofrätter
samt Advokat-Fiskaien i förstnämnde Hofrätt fortfarande komma att uppbära, jag anser
lönen för dessa tjenstemän Lunna nedsättas, för Sekreteraren i Svea Hofrätt till 2,000 R:dr
och för Advokat-Fiskaien i samma Hofrätt jemte Sekreteraren i Götha Hofrätt till 2,500
R:dr, hvaremot och då Aktuarien i Svea Hofrätt kan för framtiden påräkna blott ungefärligen
hälften så stor sportelinkomst, som Aktuarien i Götha Hofrätt, samt Aktuarien t
Skånska Hofrätten kommer att alldeles sakna sådan inkomst, jag hemställer att lönen för
Aktuarierne i Svea och Skånska Hofrätterne måtte bestämmas till ett förhöjdt belopp af
2,500 R:dr.
Som emellertid Sekreterarne i Svea och Götha Hofrätter samt Advokat-Fiskaien i
den förra, hvilka härigenom skulle undfå lägre löner än deras vederlikar, icke. efter det
de tagit afsked och dermed afträda de särskilda inkomster, hvilka medgifva nedsättning i
deras löner, böra komma i sämre vilkor än andra tjenstemän i samma grad, tillstyrker
jag i underdånighet, att pensionen å Allmänna Indragnings-staten måtte för dem bestämmas
tili 3,000 R;dr, likasom att Aktuarien i Götha Hofrätt, hvilken, såsom innehafvande
sportler, de der anses komma att uppgå till 1,600 R:dr, väl ej, såsom de öfriga Aktuarierne,
funnits vara i behof af högre lön än 2,000 R:dr, dock måtte förklaras berättigad
att, när han eger tillträda pension å Allmänna Indragningsstaten, få tillgodonjuta sådan till
samma belopp, som Aktuarierne i de öfrige Hofrätterne eller 2,500 R:dr.
Följande tabeller utvisa jemte Komiterades förut omförmälde förslag till reglering
af löner och sportler, både de löner Hofrätternes ledamöter, tjenstemän och vaktbetjente
för närvarande ega och de belopp jag för dem i underdånighet nu föreslagit äfvensom de
pensioner, som å Allmänna Indragningstaten skulle dem tillkomma, och har jag dervid,
hvad Hofrätternes Presidenter och ledamöter beträffar, tillämpat de allmänna grunder,
Eders Majit gillat, med bibehållande af de mellan ledamöterne förut bestämda fyra lönegraderne.
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 7, om Statsverket 1856. 17
Svea Hofrätt:
Nuvarande
lö-
Kominitteracles för-
Föredragandens för-
ner på stat, med
inboräkning af
slag till
Summa.
Embeten och tjenster.
slag till
löner utom
Presidentens
löner.
sportler.
sportler en-
Pensions-
taffelpennin-
ligtKomm.
belopp.
gar.
förslag.
7,500
1 President
9.000
7,000
3,900
1 Hofrättsråd
5,000
15,600
4 dito å 5,000
20,000
( 4,000
3,600
1 dito
4.500
14,400
4 dito å 4,500
18,000
f
3,300
1 Assessor ......
4,000
13,200
3,000
4 dito ä 4 000
1. dito
16,000
3,500
1 3,000
27,000
50
9 dito å 3.500
31,500
J
1,147
3,000
3,200
6,200
1 Sekreterare
2,000
956
25
3,000
1,800
4,800
1 Advokat-fiskal ....
2,500
| 3,000
739
50
1 vice Advokat-fiskal, indrages
(
697
50
1,500
200
1,700
1 Fiska! .
1,500
N
2,092
50
4,500
600
5,100
3 dito . . . . . å 1,500
4,500
i 1,500
1,500
200
1,700
1 dito
1,500
748
50
1 Prolo-Nofarie, indrages
748
50
1. dito dito
715
50
1,800
720
2,520
1 Notarie
1,800
{ 1,800
*
2,862
7,200
2,880
10,080
4 dito . . . . å 1,800
7,200
715
50
1,200
720
1,920
1 dito
1,200
i
1,431
2.400
1,440
3,840
2 dito . . . . å 1,200
2,400
1,200
2,400
1,440
3,840
2 dito ....
2,400
\
1,000
720
1,720
1 dito
1,000
| 1,000
4,000
2,880
6,880
4 dito . . . . h 1,000
4,000
500
720
1,220
1 e. o. Notarie, arfvode . .
500
2,000
2,880
4,880
4 e. o. Notarier, arfvode å 500
1 Aktuarie
2,000
619
50
2,000
850
2,850
2,500
2,500
619
50
1 Registrator, indrages . .
472
50
2,000
300
2,300
1 Arkivarie
2,000
2,000
1 Kanslist, indrages . . .
3,307
50
1,800
1,800
7 dito dito . .
Årfvoden för renskr. och annat
2,700
biträde vid Fiskals-expeditionen
1,800
2,700
Arfv. til! Amanuenser för biträde
åt Sekreteraren, Advokat-fiska-  ien, Aktuarien och Arkivarien
2,700
1,350
1,500
1,500
Gratif. åt e.o. tjenstem. o. vaktb.
1,500
900
50
2.400
2,400
Adjunktionsmedel ....
2,400
292
600
200
800
1 Vaktmästare
600
600
1 A A f\
211
50
400
100
500
1 Hofrätts-post ....
400
846
1,600
400
2,000
4 dito ....
1,600
l 4:00
Bilt. lill R. St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 2 Haft. 3
18 Bil. N:o i till?Kongl. Majlis Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856.
211
50
300
100
100
1 Hoträtis-post
300
634
50
900
300
1,200
3 dilo
900
} 300
300
100
400
1 dito
300
J
1,050
Ersältning för de genom upp-  hörande af skyldigheten att hos
Hofrätt betala lösen för hand
lingar i revisions-saker, Hofrät-  tens tjenstemän frångångne spor-  tel-inkomster enligt Kongl. Bref-  vet den 7 Nov. 1848.
970
Ersättning till tjenstemän och
betjente för mistade ljuspen-  ningar.
12,485
75
Till förbättring af tjenstemän-  nens och vaktbetjeningens lö-  nevilkor, redan beviljade.
4,375
Denna Hof-rätts genom Kongl.
Brefvet den 19 Dec. 1855 be-  stämda andel i det vid sedna-  ste Riksdag beviljade reserva-  tions-anslag.
132,700 j
1
52,500
22,750
75,250
Summa:
163,000 |
Gotina Hofrätt:
Nuvarande lö-  ner på stat, med
inberäkning ai
Presidentens
Kommitterades för-  slag till
Föredragandens för-  slag till
Summa.
Embeten och tjenster.
löner utom
sportler en-
Pensions-
taffelpennin-
gar.
löner.
sportler.
ligt Komm.
förslag.
belopp.
7.500
1
President
9,000
7,000
)
3,900
1
Hofrättsråd
5,000
15,600
4
dito . . å 5,000
20,000
> 4,000
3,600
1
dito
4,500
14,100
4
dito . . å 4,500
18,000
)
3,300
1
Assessor
4,000
I
13,200
4
dito . . . å 4,000
16,000
1 3,000
3,000
27,000
1
dito
3,500
9
dito . . . å 3,500
31,500
1,147
50
3,000
2,300
5,300
1
Sekreterare
2,500
co
O
O
O
956
'25
3,000
1,200
4,200
1
Advokatfiskal ....
3,000
739
50
1
vice Advokat-fiskal, indrages
697
50
1,500
150
1,650
1
Fiskal
1,500
7
2,0,2
50
4,500
450
4,950
3
dito
4,500
> 1,500
1,500
150
1,650
1
dito
1,500
74S
50
l
Proto Notarie, indrages
74ö
50
1
dito dito
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog. N:o 1, om Statsverket 1856. 19
715
50
1,800
640
2,440
1 Notarie
1,800
j 1,800
2,862
7,200
2,560
9,760
4 dito
7,200
715
50
1,200
640
1,840
1 dito
1,200
1,431
2,400
1,280
3,680
2 dito
2,400
1,200
2,400
1,280
3,630
2 dito
2,400
1,000
610
1,640
1 dito
1,000
O
O
O
/'—N t N
4,000
2,560
6,560
4 dito
4,000
500
640
1,140
1 e. o. Notarie, arfvode . .
500
2,000
2,560
4,560
4 dito dito . .
2,000
619
50
2,000
1,600
3,600
1 Akturie
2,000
2,500 |
619
50
3C0
1 Registrator, indrages . .
2,000
2,300
1 Arkivarie
2,000
2,000
472
50
1 Kanslist, indrages . . .
3,307
50
7 Kanslister, indragas . .
75
1,500
1,500
Arfvode lill en läkare för biträde
vid undersökningar, indrages
Arfvode för renskr. och annat bi-
träde vid Fiskals-expeditionen.
1,500
3,000
3,000
Arfvoden till Amanuenser för bi-  träde åt Sekreteraren, Advokat-  fiskal, Aktuarien och Arki-
varien
3,000
1,500
1,350
1,500
1,500
Gratifikationer åt e. o. tjenste-  män och vaktbetjente . .
900
2,400
160
2,40C
Adjunktions-medel ....
2,400
292
•'0
600
760
1 Vaktmästare .....
600
600 i
211
50
400
160
560
1 Hofrättspost
400
1 400
634
50
1,200
480
1,680
3 dito
1,200
400
160
560
1 dito
400
1
847
50
Ersättning för mist.ad lösen
för handlingar i revisions-saker
enligt Kongl. Brefvet den 7 Nov.
1848.
870
Ersättning till tjenstemän och
vaktbetjening för mistade ljus-  penningar.
12,270
75
Till förbättring af fjenstemän-  nens och vakthetjeningens löne-  vilkor, redan beviljade.
4,375
Denna Hofrätts genom Kongl.
Brefvet den 19 Dec. 1855 be-  stämda andel i det vid sednaste
riksdag beviljade reservations-  anslag.
131,200 |
51,0001
19,910
70,910
Summa:
162,000
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856.
Hofrätten öfver Skåne oell Blekinge:
'Nuvarande 16-
Kommitterades för-
| Föredragandens för- |
nerpåstat.mec
slag
lill
slag till
inberäkning al
Summa.
Embeten oell tjenster.
löner utom
!
Presidentens
löner.
sportler.
sportler en-
I Pensions-
taffelpennin-
ligtKomm.
belopp.
j gar.
förslag.
1
7,500
|
1 President
9,000
7,000
3,900
1 Hofrättsråd
5,000
)
)
)
)
5
3,900
1 dito
5,000
4,000
3,600
1 dito
4,500
4,000
3,600
1 dito .....
4,500
3,300
1 Assessor
4,000
3,300
1 dito
4,000
3,500
3,000
3,000
1 dito
9,000
50
3 dito
10,500
1,147
3,000
4,700
4,700
1 Sekreterare
3,000
J
)
)
)
)
3,000
956
25
3,000
450
3,450
1 Advokat-fiskal ....
3,000
715
50
1,500
150
1,650
1 Fiskal
1.500
1.500
1,500
715
50
1,500
150
1,650
1 dito
745
50
640
1 förste Notarie, indrages .
697
50
1,800
2,440
1 Notarie
1,800
1,800
)
)
)
)
)
j
1,800
697
50
1,800
640
2,440
1 dito
1,200
640
1,840
1 dito
1,200
1,200
1,200
640
1,840
1 dito
1,200
1,000
640
1,640
1 dito
1,000
1,000
1,000
640
1,640
1 dito
1,000
500
640
1,140
i e. o. Notarie, arfvode . .
500
50
500
640
1,140
t dito dito . .
500
619
2,000
2,000
1 Aktuarie
2,500
2,500
472
50
150
1 Registrator, indrages . .
50
2,000
2,150
1 Arkivarie
2,000
2,000
472
1 Kanslist, indrages .
945
600
1,800
600
1,800
2 dito dito . .
Arfvoden för renskr. och annat
biträde vid Fiskais-expeditionen
Arfvoden till Amanuenser, så-  som biträden åt Sekret., Advo-  kat- fiskalen, Aktuarien och Ar-
600
kivarien
1,800
600
600
600
Gratifikationer åt e. o. tjenste-
1,200
män och vaktbetjente . . .
600
50
1,200
Adjunktions-medel ....
1,200
286
600
160
760
i Vaktmästare
600
600
205
50
400
160
560
1 Hofrätts-Post
400
)
)
205
50
400
160
560
t d:o
400
400
397
50
Ersättning för rnistad lösen för
handlingar i revisionssaker en-  ligt Kongl. Brefvet d. 7 Nov. 1848.
Bil. N-.o I till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1856. 21
420
7,250
1,750
25
Ersättning till tjenstemän och
vaktbetjeniog för mistade ljus-  penningar.
Til! förbättring af tjenstemännens
och vaktbetjeningens lönevilkor,
vid sednaste riksdag beviljade.
Denna Hofrätts genom Kongl.
Brefvet den 19 December 1855
bestämda andel i det vid sed-  naste riksdag lemnade reser-  vationsanslag.
00,400
27,600
8,200
35,800
Summa
78,100
Då de af mig föreslagna lönestater uppgå;
för Svea Hofrätt till R:dr R:mt 163,000.
Götha Hofrätt
„ 162,000.
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge „ „ 78,100.
tillsammans 403,100-
men nu gällande staterna, inberäknade de särskilda anslag, sorn under nu varande statsregleringsperiod,
på sätt tabellerna utvisa, endast utgöra:
för Svea Hofrätt  132,700.
Götha Hofrätt  131,200.
och Hofrätten öfver Skåne och Blekinge  60,400.
324,300.
blefve den föreslagna tillökningen
78,SOO.
deraf för Svea Hofrätt Runt R:dr 30,300.
Götha Hofrätt  „ „ 30,800.
och Hofrätten öfver Skåne och Blekinge
„ „ 17,700.
Summa R:mt R:dr 78,800.
hvaremot genom godkännande af detta förslag, för dem som i den nya staten ingingo,
skulle upphöra all beräkning af spanmål under lönerna samt rätt till redan beviljad ersättning
för ljuspenningar och förlorade sportler.
Då i Hofrätterna för närvarande finnas dels åtskilliga tjenstemän, hvilkas befattningar
skulle komma att upphöra och dels andra tjenstemän, hvilkas göromål och sportelinkomster
skulle i väsendtlig mån förändras, och enär uppförandet af de till indragning
22 Bil. N:o 1 till Kongl.
bestämda tjensterna på indragningsstat, med rättighet för inriehafvarne ait utan vidare
tjenstgöringsskyidighet undfå ersättning för löner och sportler sannolikt skulle medföra en
icke obetydlig utgift för Statsverket, hemställer jag slutligen i underdånighet, att ehuru till följd
häraf löneregleringen icke torde genast kunna bringas till full verkställighet, Eders Majit i
nåder föreslår, att Rikets Ständer ändock nråtte medgifva att intill dess sådant kan ske, de
nu begärda anslagen må få utgå och af Kongl. Majit disponeras på sätt lämpligast finnes,
för befordrande al göromålens obehindrade gång.
I öfrigt skulle, såsom vilkor för blifvande löneförbättring böra stadgas, att tjenstemännen
skola ställa sig till efterrättelse den blifvande arbetsordningen och sportel-regleringen,
samt de serskilda reglementariska föreskrifter i afseende på tjensteåligganden, som
vederbörande Hofrätt kan komma att meddela.
6:o angående Krigs-IIofrätten i
Uti skrifvelse den 3:dje Maj innevarande år, har Ordföranden i Krigs-Hofrätten gjort
underdånig framställning om behofvet af löneförbättring för denna Domstols civile embetsoch
tjenstemän, hvilka ännu icke erhållit någon förhöjning i deras år 1825 bestämda och,
med hänseende till den i sednaste tider betydligt förhöjda lefnadskostnaden, numera alldeles
otillräckliga löneförmåner; och har i fråga huruvida någon inskränkning i embetsoch
tjenstemännens antal kunde ega rum, i sammanhang härmed blifvit af Krigs Hofrättens
Ordförande anmält, att han efter i ämnet hållen öfverläggning med Civile Ledamoten,
kommit till den öfvertygelse, att med tillbörligt skötande af arbetena inom Hofrätten
vore fullt förenligt, att de göromål, hvilka nu åligga Notarien och de tvenne Kanslisterna,
blefve bestridda af endast två personer; i följd hvaraf hemställdes att begge Kanslist-tjensterna
måtte indragas och på Krigs-Hofrättens stat uppföras i stället för en Notarie
tvenne sådana tjenstemän, hvilka det skulle tillhöra icke allenast att bestrida protokoils-föringeo,
utan äfven att besörja eller ansvara för utskrift af alla expeditioner och, på
sätt närmare blefve bestämdt, vid Kansligöromålen biträda Sekreteraren.
I afseende på lönebeloppen har Krigs-Hofrättens Ordförande, hvilken i allmänhet
uppfört desamma till enahanda belopp, som vid i sednare tider verkställda regleringar,
inom andra embetsverk blifvit medgifna, särkildt anhållit att Krigs-Hofrättens civile embets-
och tjenstemän, derest, vid en allmän lönereglering, deras vederlikar i öfriga verken
blefve hugnade med högre löner, än de i förslaget upptagna, måtte med dem få tillgodonjuta
lika förmån.
Hvad nu angår den ifrågaställa förändringen i tjenstemannapersonalen, finner jag
förslaget derom, så vidt det afser, att de göromål, som nu tillhöra Notarien och de två
Kanslisterna, framdeles skola emellan endast två tjenstemän af samma grad fördelas, desto
mera vara förtjent af bifall, som såmedelst den för de öfriga Hofrätterna antagna grund
-
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prof. N:o 1, om Statsverket 1856. 23
sats, att särskilda tjenstemän icke för verkställande af renskrifning böra anställas, blefve
äfven i afseende på Krigs-Hofrätten tillämpad.
Då de löner, som må tjenstemännen tilldelas, enligt min åsigt icke böra bestämmas
uteslutande efter tjenstegraden, utan dervid jemväl i betraktande måste tagas göromålens
mer eller mindre trägna beskaffenhet; men i sistnämnde hänseende en stor olikhet eger
rum emellan Sekreterare-befattningen i Krigs-Hofrätten och Krigsfiskals-tjensten å ena
sidan samt Sekreterare, och Advokat-Fiskals-sysslorna i de öfriga Hofrätterna å den andra,
har jag, fastän sportelinkomsterna inom Krigs-Hofrätten äro så obetydliga att de ej kunna
tagas i någon beräkning, icke ansett mig böra tillstyrka högre löner för Sekreteraren och
Fiskalen i denna Hofrätt än 2,500 R:dr för dem hvardera.
Delta skäl eger dock icke tillämpning på Krigs-Hofrätts-Rådet, enär, om än ärenderna
i Krigs-Hofrätten icke äro i någon måtto til! antalet jemförliga med de mål, som
till någondera af de öfriga Hofrätterna inkomma, Krigs-Hofrätts-Rådet dock icke eger förmånen
alt med någon få dela skyldigheten att föredraga de inkommande målen, och honom
derjemte tillhörer att vaka öfver arbetets gång inom Hofrätten. Jag har derföre
föreslagit denne embetsman till erhållande af en löneinkomst af 4,500 R:dr.
För de tvenne lägsta tjenstemännen har väl blifvit föreslagen benämning af Notarie,
äfvensom lön af 1,800 R:dr för den ene och af 1,500 R:dr för den andre bland dem;
men då mängden af göromålen vid dessa befattningar icke torde fullt rättvisa lönernas
bestämmande till dessa belopp, anser jag mig icke böra tillstyrka, att desse tjenstemän,
hvilka skulle benämnas Kanslister, förses med högre lön än 1,000 R:dr hvardera. I händelse
detta förslag vinner bifall skulle dels nuvarande Notarien uppföras å allmänna indragningsstaten
till åtnjutande af ett, Notarie-aflöningen med ljuspenningar motsvarande,
belopp af 1,344 R:dr R:mt, men mot skyldighet att fortfarande förrätta de till befattningen
nu hörande göromål, dels ock de begge Kanslisterne, erhålla hvardera i lön 1,000 R:dr,
med förbindelse att när Notarien afgår, utan särskild ersättning jemväl öfvertaga tiil fördelning
sig emellan de åligganden, som denna tjensteman nu tillhöra.
Följande tabell, hvaruti af samma skäl, som förut angifvits för höjande af gratifikationsmedien
till e. o. tjenstemän och vaktbetjening, i andra verk, dessa mede! för KrigsHofrätten
ökats från 150 R:dr till 300 R:dr, redovisar både för de nu varande och de föreslagna
lönebeloppen, jemte pensionerna å indragningsstaten för embefs- och fjenstemännen
jemte betjeningen.
24 Bil. N:o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o /, om Statsverket 1856.
Nuvarande
lönebelopp.
Ljuspen-
ningar.
Summa.
Embeten och tjenster.
Föredragandens förslag
till
löner.
pensions-
belopp.
2,628
60
2,688
i. Krigs-Hofrätts-Råd ....
4,500
4,000
1,971
50
2,021
1 Sekreterare
2,500
i°
O*
O
O
1,97 L
50
2,021
1 Krigs-Fiskal
2,500
1,314
30
1,344
1 Notarie, indrages vid nuvaran-
de innehafvarens afgång . .
—
487
50
20
507
50
1 Kanslist
.
1,000
\
487
50
20
507
50
1 dito
1,000
V 1,000
328
50
20
318
50
1 Vaktmästare eller Väbel . .
600
600
218
20
238
1 Hofrätts-Posl
450
450
150
Till gratifikationer åt e. o. tjen-
stemän och betjente . . .
300
9,555
50
270
9,825
50
Summa
12,850
Om från nuvarande anslaget . R:dr 9,825: 50.
afdrag sker för de deruti inbegripna, men af särskilt anslag utgående
ljuspenningarne  „ 270: —
utgör återstoden 9,555: 50.
eller det belopp Banko R:dr 6,370: 16., som i riksstaten ar för denna Hofrätt upptaget,
och genom antagande af den af mig nu framlagda lönestat, uppgående till 12,850 R:dr,
skulle således erfordras ett tillskott af 3,294 R:dr 50 öre, jemte det 1,344 R:dr borde
för nuvarande Notarien å indragningsstat uppföras, men deremot komme det särskilta anslag,
hvarifrån ljuspenningar utgå, alt minskas med 270 R:dr och spannemålsberäkning
under lönerne ej vidare ega rum.
7:o angående anslaget till Fångars vård oell underhåll.
Det för fångars vård och underhåll anvisade anslag är i nu gällande riksstat beräknadt
till 770,000 R:dr Banko, hvarjemte af de på sjunde hufvudtiteln uppförde anslag till
byggnader och reparationer i landsorterna 4,000 R:dr årligen uibetalas till Styrelsen öfver
Fängelser och Arbetsinrättningar i Riket för underhåll af de utom Stockholm varande iänsoch
kronohäkten.
Enligt hvad Styrelsens hufvudböcker utvisa, uppgingo statens utgifter för fångvården,
hvilka ännu år 1852 något understego de för ändamålet beräknade ofvan upptagne belopp,
år 1853 till 808,821 R:dr 5 sk. 5 rst. och år 1854 till 880,317 R:dr 33 sk. 6 rst. För
året 1855 äro räkenskaperna väl icke ännu fullt afslutade, men efter hvad inhemtade upplysningar
gifva anledning antaga, hafva utgifterne under detta år åtminstone icke betydligt
understigit hvad i den på Styrelsens förslag för året fastställda utgiftsstat blifvit beräknadt
eller 1,010,000 R:dr, allt Banko. Hufvudsakliga anledningen till utgifternas så stora till
-
Bil. N:o 1 till Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 25
vext dessa tre år, hvarunder fångantalet dock icke obetydligt minskats, är att söka uti de
under nämnde år gällande höga varupriser, och enär dessa priser svårligen torde åter
nedgå till hvad de utgjorde vid den tid anslaget bestämdes, till det belopp Riksstaten nu
upptager samt framställning dessutom snarligen torde vara att emotse om förbättring i
den vid Fångvårds-Inrättningarne anställda, i allmänhet svagt aflönade tjenstemannapersonalens
vilkor, hvilken framställning ej eller torde kunna lemnäs utan afseende, så vill det
synas, som skulle den summa, hvartill anslaget för fångars vård och underhåll nu är beräknadt,
icke vidare vara för ändamålet tillräcklig.
Då detta anslag har egenskap af förslags-anslag och till följd deraf möjligen uppkommande
brist deri skall af andra statsmedel ersättas, inverkar visserligen anslagets beräknande
under behofvet icke någon egentlig svårighet vid denna gren af administrationen;
men då icke allenast ordningen fordrar, att förslags-anslagen utföras till de belopp, hvartill
de utgifter, som med dem skola bestridas, kunna efter sannolik beräkning antagas
komma att uppgå, utan ock en afvikelse från ett sådant förfaringssätt kan föranleda till
flera olägenheter vid uppgörande af statsregleringen, finnér jag mig böra i underdånighet
iöreslå, att Eders Maj:t täcktes af Rikets Ständer äska att ifrågavarande förslags-anslag
varder från dess nuvarande belopp 770,000 R:dr förhöjdt till 900,000 R:dr banko eller
1,350,000 R:dr R:mt, hvartill fångvårds-ulgifterne, enligt ett ungefärligt medeltal, kunna
anses hafva under de tre sednast förflutna åren uppgått.
Beträffande åter det särskilda anslag 4,000 R:dr banko af 7:de hufvudtitelns anslag
till reparationer å Kronans hus i landsorterne, som Fångvårds-Styrelsen hittills fått använda
till underhåll af läns- och kronohäkten, så förekommer, att sedan Rikets Ständers
sednast församlade Revisorer framställt anmärkning emot sättet för redovisningen af detta
anslag, och Styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar, i anledning deraf hörd, underdånigst
upplyst att nämnde anslag, hvilket från och med år 1843 af Styrelsen disponerats,
icke något år funnits för ändamålet tillräckligt, utan att kostnaden för ifrågavarande
fängelsers underhåll från och med nyssnämnde år till och med år 1854 i medeltal
uppgått till 6,062 R:dr 27 sk. banko årligen, samt det öfverskjutande beloppet hvarje år
måst påföras fångvårds-anslaget, har Eders Maj:t i nådigt bref den 15 sistlidne Mars anbefallt
Styrelsen att i underdånighet inkomma med uppgift på det belopp, som, utöfver
berörde 4,000 R:dr årligen vore, enligt Styrelsens tanke, för ändamålet erforderligt; och
har Styrelsen, till åtlydnad häraf, i underdånig skrifvelse den 2 påföljde Juli, efter att
hafva i ämnet inhemtat yttrande af dess Byggnads-Kontor, anfört, att ofvannämnde medeltal
af kostnaden frän och med år 1843 till och med år 1854, enligt Styrelsens förmenande,
icke för framtiden blefve tillräckligt, af anledning dels att under nämnde tid flere länscelllängelser
blifvit uppförda, för hvilka endast obetydligare underhållskostnader hittills i
allmänhet kunnat ifrågakomma, hvaremot numera några af dessa fängelser, som varit begagnade
omkring tio år, redan voro, och de öfriga, allt efter tiden för deras användande,
blefve i behof af kostsammare reparationer, dels att cellfängelsernas konstruktion och bern
lill II. St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 2 Haft. 4
26 Bil. N.o 1 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856.
skaffenhet i öfrigt föranledde högre underhållskostnader, än de gamla länsfängelserna, i
hvilket afseende särskildt blifvit anmärkt, att de för värmnings-apparaten i hvarje cellfängelse
använda pannor, hvilkas anskaffningskostnad uppginge till minst 1,500 R:dr banko,
icke kunde beräknas såsom brukbara längre tid än 10 å 12 år, dels ock att arbetslönerna
och prisen å byggnads-materialier under sednare åren betydligt stigit; i betraktande af
hvilket allt Styrelsen, med ledning jemväl af den utaf Styrelsens Byggnads-Kontor uppgjorda
kalkyl ansett kostnadenj för underhåll af läns- och krono-fängelserna för det närvarande
och för den närmaste framtiden icke kunna beräknas till lägre belopp än 9,000
R:dr banko årligen, hvilken summa likväl, då alla länen blefve försedda med cellfängelser,
framdeles torde behöfva förökas.
Med afseende derå, att vården och underhållet af alla både äldre och nyare länsoch
kronohäkten blifvit, likasom al! annan befattning med fängelserna i riket, redan år
1842 öfverlemnad till Fångvårds-Styrelsen, så att något bestyr dermed icke vidare tillkommer
det under 7:de hufvudtiteln lydande embetsverk, åt hvilket vården om Kronans hus
och byggnader i allmänhet är uppdragen, föreslog Eders Maj:t vid 1850—-51 årens Riksdag,
att ornförmälde 4,000 R:dr måtte från det bestämda anslaget å 7:de hufvudtiteln öfverflyttas
på den 2:dra och ingå i det för Fångvården anvisade förslags-anslaget. Men
denna framställning blef icke af Rikets Ständer bifallen, hvadan och då anledningen
härtill måste antagas endast hafva varit den, att Rikets Ständer velat bibehålla anslaget
bland de tili visst belopp bestämda, jag nu anser mig böra på det sätt förnya det förr
framställda förslaget, att med minskning af 6,000 R:dr R:mt å 7:de hufvudtäteins anslag
till byggnader och reparationer i landsorterne, ett särskildt reservations-anslag till underhåll
af läns- och krono-häkten måtte å 2:dra hufvudtiteln uppföras till ett belopp, som
jag, med afseende å hvad Fångvårds-Styrelsen anfört, finner icke kunna, så vida det skall
motsvara sitt ändamål, bestämmas lägre än till 13,000 R:dr R:mt; och skulle detta anslag,
utan all inblandning med förslags-anslaget till fångars vård och underhåll, af Fångvårdsstyrelsen
handhafvas och redovisas.
8:o Beträffande anslaget för lifgifvande af Sveriges gamla lagar,
hemställer jag i underdånighet, att Eders Majit täcktes i nåder besluta framställning
till Rikets Ständer att för berörde ändamål ett årligt belopp af 1,800 R:dr
R:mt, deraf hälften såsom arfvode och återstoden till ersättning för biträde och andra
kostnader, måtte, i likhet med hvad vid de fem sednast förflutna Riksdagar blifvit beviljad!,
få för Professoren Doktor G. J. Schlyter å allmänna Indragningsstaten uppföras, att
från och med år 1858 till dess nästföljande statsreglering vidtager, utgå under enahanda
vilkor af arbetets oafbrutna fortsättande och redogörelse för dess fortskridande, som nu
är vid detta anslag fästadt.
Bil. Nio 1 till Kongl. Majits Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 27
9:o angående Cellfängelser.
Med de extra statsanslag, som Rikets Ständer vid föregående Riksmöten till uppförande
af nya länsfängelser efter cellsystemet beviljat, hafva tillgångar blifvit beredda att
inom sjutton af rikets län uppföra dylika fängelser, af hvilka de flesta redan blifvit fullbordade
och de öfriga för närvarande äro under arbete; hvarförutan af samma anslag medel
blifvit anvisade för påbörjande af sådane fängelser i ytterligare två län, nemligen Örebro
och Gottlands. Enligt i Fångvårds-Styrelsens Ryggnads-Kontor uppgjord approximativ beräkning
och Kammar-Kontorets derpå grundade kalkyl, erfordras dock för cellfängelsers
fullständiga uppförande i sistnämnde två län, äfvensom i de återstående fem, nemligen
Upsala, Nyköpings, Wester-Norrlands, Westerbottens och Jemtlands, ett ytterligare anslag
af omkring 653,000 R:dr R:mt, och med anledning häraf har Fångvårds-Styrelsen, som af
anförde skäl ansett det vara af stor vigt, att jemväl de ifrågavarande länen blefve så fort
ske kunde, försedde med cellfängelser, uti underdånig skrifvelse den 8 sistlidne September,
deruti blifvit erinradt, att i anseende til! ej mindre möjligen förestående prisförhöjning å
materialier och dagsverken än äfven det förhållande, att medel för de återstående byggnads-åren
borde vara att tillgå för* den af ifrågavarande anslag utgående aflöning till tjenstemännen
i Styrelsens byggnads-kontor samt till rese- och traktaments-ersättningar m. m.,
någon förhöjning i den af bygguads-kontoret upptagna kostnads-summan vore erforderlig,
hos Eders Maj:t hemställt, att nu måtte af Rikets Ständer äskas ett anslag af 700,000 R:dr
R:mt för älla de ännu återstående cellfängelsernas uppförande.
Enär cellsystemets välgörande inflytande på de fångar, till hvilkas förvarande länshäktena
äro afsedda, blifvit af en allt mera mognad erfarenhet fulltygadt, samt de län, der
nya fängelsebyggnader ännu saknas, tvifvelsutan ega grundade anspråk att, i likhet med
de öfriga, förses med förbättrade fängelse-anstalter, men sådant likväl icke för dem alla lärer
kunna medhinnas under de tre år, som nästa Statsreglering kommer att omfatta, tillstyrker
jag i underdånighet, att Eders Maj:t i nåder täcktes af Rikets Ständer begära, att för
detta ändamål nu måtte beviljas ett särskildt anslag till enahanda belopp, som vid de två
sista Riksdagarne, eller 450,000 R:dr R:mt, att under åren 1858, 1859 och 1860 med en
tredjedel eller 150,000 R:dr hvartdera året utgå.
Slutligen och då Eders Maj:t förklarat Dess afsigt vara att, i sammanhang med nådig
framställning till Rikets Ständer om nödvändigheten af förbättrade lönevilkor för Rikets
embets- och tjenstemän i allmänhet, föreslå, att den förhöjning i lönebeloppen, som
kan varda beviljad, må utgå redan från och med år 1857, men den vid sistlidne Riksdag
fastställde, för nämnde år ännu gällande, Riksstat icke lemnar tillgång till en så beskaffad
utbetalning, hemställer jag i underdånighet att Eders Maj:t täcktes af Rikets Ständer äska
att de särskildt anvisa de härtill för en gång erforderliga medel, hvilka dock, enär den
frågavarande förmånen icke skulle tillkomma de embets- och tjenstemän, som ej blifvit berättigade
till någon löneförhöjning innan de uppfyllt dermed fästade vilkor, nu endast för
-
28 Bil. N:o 1 till kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1866.
slagsvis kunna beräknas och derföre torde böra för 2:dra hufvudtiteln upptagas till det
belopp, hvartill, efter afdrag för ljuspenningar, anslaget högst skulle kunna uppgå eller i
rundt tal 140,000 R:dr R:mt.
Hvad Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern sålunda hemställt och hvaruti
Stats-Rådets öfriga ledamöter instämde, täcktes Kongl. Maj:t i nåder bifalla.
I afseende på öfriga utgifter för nästa Statsreglerings-period, så vidt de äro till Justitie-Departemenlet
hänförliga, ansåg Hans Excellens Herr Justitie-Stats-Ministern det böra
förblifva vid de redan beviljade anslagen; hemställande Hans Excellens det Kongl. Maj:t
täcktes tillåta att utdrag af detta protokoll, i hvad det rörer ordnandet af anslagen på
2:dra hufvudtiteln och indragnings-staten, finge till Finans-Departementet expedieras, för
att i dessa delar läggas till grund för Kongl. Maj:ts nådiga proposition, angående Statsverkets
tillstånd och behof, hvilket, uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öfrige Ledamöter, i
nåder bifölls.
In fidem
N. A. Heurlin.
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 29
Utdrag af Protokollet öfver Utrikes-Departementets Ärenden,
hållet inför H. Maj.t Konungen i Stats-Rådet å Stockholms
Slott den 14-:de October 1856.
Statsministern för Utrikes-Ärendena föredrog i underdånighet:
l:o
Frågorna om regleringen af utgifterna under Riks-Statens 3:dje hufvudtitel för
nästa Slatsreglerings-period, i afseende hvarå han författat de underdåniga memorial,
som linnas detta protokoll bilagde.
Uti dessa memorial hade blifvit föreslaget, bland annat, att de Förenade Rikenas
olika folkmängd skulle läggas till grund för bestämmandet af det bidrag till
förvaltningen af deras Utrikes-Ärenden, som från hvartdera riket borde äskas, och
att, i följd häraf, bidraget till dessa utgifter, beräknade till 680,000 R:dr, måtte
komma att utgå från Svenska Statsverket med jf, och från det Norrska med fV, så
att, i öfverensstämmelse härmed, Svenska Statsverkets bidrag skulle utgöra 480,000
R:dr R:mt; hvadan, efter afdrag af hvad för närvarande på Rikets Stat finnes uppförda
den tillökning, som nu vore i fråga, uppginge till 141,525 R:dr R:mt.
Då likväl något i behörig ordning fattadt beslut angående omförmälde fördelning
emellan de Förenade Rikena af ifrågavarande utgifter med deraf följande reglering
af tjenstbefattningarne icke vore till efterrättelse gällande, fann föredragande
Departements-Chefen sig vid detta tillfälle böra tillstyrka, att den hittills gällande
Staten för Utrikes-Departementets Expedition måtte tillsvidare och äfven för nästa
Statsreglerings-period fortfara, endast med de förhöjningar i tjenstemännens löner,
som närvarande förhållanden måste föranleda. — I sådant afseende hemställde nu
Departements-Chefen, att för tjenstemännen och vaktbetjente inom nämnde Expedition
måtte föreslås följande lönebelopp, nemligen:
För Kabinetts-Sekreteraren R:dr R:mt 5,500.
” 1 Uste Sekreterare ” ” 3,500.
n I n
” 1 2:dre Sekreterare
" ” 3,500.
” ” 2,000.
Transport 14,500.
50 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856.
Transport R:dr R:mt 14,500.
För 5 2:dre Sekreterare  ” ” 6,000.
” 1 Registrator ” ” 2,000.
” 1 Ölver-Ceremoni-Mästare  ” 11 2,000.
” 1 Skönskrifvare • ” ” 600.
” 1 Vaktmästare  ” ” 600.
”1 »  ” ” 600.
Summa R:dr R:mt 26,300.
hvaremot de i förra Staten uppförda löner för 5 Kabinets-Kurirer
och 1 Translator för finska språket borde å allmänna Indragnings-Staten
uppföras, för att vid nuvarande innehafvarnes afgång försvinna.
Hvad åter angick öfriga å 5:dje Hufvud-Titeln förekommande Utgiftsposter,
ansåg Departements-Chefen sig destoheldre böra tillstyrka, att ofvanberörde
fördelningsgrund måtte tillämpas vid bestämmande af Sveriges
anpart i dessa utgifter, som det skäligen kunde antagas, att äfven Norrige
för sin del skulle tinna denna grund öfverensstämmande med rättvisa
och billighet, och att densamma sålunda komme att för framtiden och
i andra fall tjena till efterrättelse i frågor om för begge Rikena gemensamma
utgifter; i följd hvaraf Departements-Chefen föreslog att å förevarande
Hufvudtitel uppföras:
För Minister-Staten 359,700.
” Skrifmaterialier och Expenser samt extra utgifter, i stället för
förra förslags-anslaget  70,000.
hvadan, om till dessa summor lades det belopp, hvartill Kongl. Maj:t till
Finanee-Protokollet denna dag förklarat Stats-Ministerns för Utrikes-Ärendena
lön böra föreslås  24,000.
uppkommer det sammanlagda belopp  480,000.
som enligt nyssnämnde grund Sverige borde i förhållande till Norrige vidkännas
af de för liandhafvandet af begge Rikenas UtrikesAngelägenheter erforderliga utgifter;
hemställande vidare Departements-Chefen, att omförmälde anslag må, utan hinder af
fördelningen i särskilda Utgifts—titlar eller inskränkning till något visst år få användas
till att fylla möjligen uppkommande brist å en eller annan sådan titel.
Slutligen och med afseende å angelägenheten deraf, att de till Utrikes-Departementet
hörande Embets- och Tjenstemän redan under instundande år komma i åtnjutande
af den erforderliga förhöjningen i deras löneförmåner, ansåg föredragande
Departements-Chefen sig, i likhet med hvad beträffande Embets- och Tjenstemännen
i öfrige Stats-Departementer blifvit hemställdt, böra i underdånighet föreslå, att
Kongl. Majit måtte täckas af Rikets Ständer äska att utöfver de i nu gällande stat
bestämda anslag under nästkommande år måtte komma att utgå:
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket i856. 31
till Stats-Ministern för Utrikes-Ärendena R:dr R:mt 7,500.
” Utrikes-Departementets-Expedition  ” ” 6,760.
och som en skyndsam förbättring af de vid Kongl. Maj :ts beskickningar
å utrikes orter anställde Embets- och Tjenstcmäns löneförmåner jemväl
vore af bchofvet oundgängligen påkallad, samt de betydliga utgifter, som
föranledas af den ministeriela brefvexlingen, befordringen, af telegrafdepecher,
rese- och kurir-kostnader, expektans-löner, equiperingspenningar,
uppköp af skrifmaterialier, ved och ljus, med ilere i bilagde underdåniga
memorial under titel skrifmaterialier och expenser samt extra utgifter
upptagne kostnader, icke eller under nästkommande år kunna undvikas,
länn föredragande Departements-Chefen sig likaledes böra i underdånighet
föreslå, att Kongl. Maj:t måtte för nästkommande år, utöfver de
å nu gällande Stat uppförda anslag till Minister-Staten samt skrifmaterialier
och expenser äska dels af de 48,000.
R:dr hvartill löneförliöjningarne till bemälde Embets- oell Tjenstemän
under nästkommande år borde upptagas, dels ock af
det belopp hvarmed ofvannämnde utgifter kunde antagas under
nästa år öfverskjuta den summa, sorn för gäldande af dessa utgifter
nu utgår eller  54,000.
Summa R:dr 102,000:
så stor andel, som enligt meranämnde fördelningsgrund på Sverige sig
belöper, eller med
72,000.
Summa l\:dr Raul 86,260.
Uppå Stats-Rådets underdåniga tillstyrkande behagade Kongl. Majit i Nåder gilla
hvad Stats-Ministern för Utrikes-Ärendena nu i underdånighet föreslagit; och skulle
afskrift af detta Protokoll allemnas till Finans-Departementet, för att tjena till grund
vid författande af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående Statsverkets tillstånd
och hellof.
Ex protocollo
F. T. Lindstrand.
32 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856.
Underdånigt Memorial,
angående
Utrikes Departementets Utgifts-Stat.
De summor, som för närvarande äro uppförda å Sveriges och Norriges Riks-stater,
för bestridande af kostnaderne i och för ombesörjandet af de Förenade Rikenas Utrikes
Angelägenheter utgöras, oberäknadt hvad som utgår ifrån den under Konvoj-Kommissariatet
hörande gemensamma fonden* af:
1) Anslaget å Svenska Riksstatens Salje Hufvudtitel (Utrikes Departementet)
B: ko R:dr 225,650.
2) Norrska Statsverkets bidrag till Minister-kassan 40,000 Spd., motsvarande
efter pari kurs R:ko R:dr 106,666: 52.
Sistnämnde anslag, som ingår till Departementet qvartalsvis, användes på sätt
Eders Kongl. Maj-.t pröfvar lämpligt; hvaremot det å Svenska Statsverket upp
förda
anslag enligt Riksstaten är iördeladt sålunda:
a) Departements-Chefen, Lön  4,500.
Taffelpenningar  6,500. qqq.
b) Departementets Expedition  13,026: 16.
c) Minister-Staten  200,000. —
d) Skrifmaterialier och Expenser samt ved och ljus (förslags
anslag)
. . . . . 1,623: 32.
Ranko R:dr 225,650. —
Det under litt. d. upptagna förslags-anslag har likväl icke på långt när motsvarat
behofvet; och som det ansetts vara i sin ordning att Departementets utgifter
för skrifmaterialier och expenser icke uteslutande drabbade det Svenska utan
jemväl Norrska Statsverket, har detta sédnares bidrag till Kabinetts-kassan tagits
i anspråk för gäldande af en del utaf det belopp, hvarmed dessa utgifter öfverskjutit
nämnde anslag. För hvad som derefter återstått har Departementet af
Stats-Kontoret erhållit godtgörelse, och hafva de under denna rubrik förekommande,
af Svenska Statsverket bestridda, utgifter uppgått:
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o i. om Statsverket 1856. 35
för
år
1851 till
B.ko
Rulr 4,025:
44.
4.
1852
„ 5,102:
47.
11.
11
ii
1853
„ 5,040:
1.
11.
11
ii
1854
„ 4,151:
57.
1.
oell
ii
1855
,, 15,015:
25.
11.
Den betydliga tillökningen i Expens-utgifteme för sistnämnde år har varit
föranledd hufvudsakligen af omkostnaderne för befordring af Telegraf-depecher emellan
Departementet och Beskickningarne, hvilka kostnader, uppgående för samma år
till 8,965 Rulr 10 sk. B:ko, på grund af Kongl. Brefvet den 15 December 1854,
blifvit å Departementets Expens-räkning uppförde. De ifrån Svenska Statsverket å
5:dje Hufvudtiteln utbetalte summor hafva således år 1855 utgjort ett sammanlagdt
belopp af B:ko Rulr 257,039: 59. 11.
Förutom dessa, af Svenska Statsverket bestridda, utgifter, har Departementet
jemväl, på grund af Kongl. Brefvet den 11 September 1857, af General-Poststvrelsen
fått uppbära ersättning för Departementets utgifter i och för den Ministeriella
Brefvexlingen. Denna ersättning har uppgått eli år till B:ko Rulr 4,262: 40,
och ett annat till R:ko Rulr 6,057: 17. 10, men i medeltal för 10 år utgjort omkring
B:ko R:dr 4,900: (4,890 Rulr 28 sk. B:ko). För sistlidne år uppgick likväl
samma ersättning endast till B:ko Rulr 4,860: 54. 4; och Svenska Statsverkets utgifter,
under särskilda titlar och från särskilda verk till Utrikes Departementet hafva
således för sistnämnde år — det enda hvilket kan läggas till grund för någon beräkning,
enär dä först det Svenska Telegrafverket varit sammanbundet med del Europeiska
— utgjort i allt B:ko Rulr 241,900: 26.
5, eller i Riksmynt Riksdaler  562,850: 80 öre.
Då till denna summa lägges det Norska bidraget 40,000 N.
Sp. eller Riksmynt  160,000: — —
uppkommer ett belopp af Rulr Runt  522,850: 80 öre,
utgörande de förenade rikenas samfälta utgifter i och för denna förvaltningsgren.
Med undantag af de årlig förändring underkastade utgifterne för Departementets
Expenser samt för den Ministeriella Brefvexlingen hafva dessa anslag oförändrade
utgått, det Svenska från och med år 1841 och det Norska från och med 1834,
utan att Eders Kongl. Maj:t ansett Sig böra sätta i fråga att af Rikets Ständer eller
Storthinget äska någon annan förhöjning än den obetydliga af 800 R:dr B:ko för en
Arkivarie vid Departementets Expedition, hvilken förhöjning vid 1850 års Riksdag
begärdes, men af financiella skäl icke beviljades. — Under tiden hafva likväl de
förenade rikena ökat sina politiska och kommerciella förbindelser, och den redan
från början insedda otillräckligheten af de anvisade anslagen har allt mer och mer
Bih. till R. St. Prot. 1856 $ 1857. 1 Sami. 1 Afd. 2 Haft. 5
34 Bil, N:o 2 till Kongl. Maj:ls Nåd, Prop. N:o i, om Statsverket i856.
försvårat de i samina mån ökade ärendenas handläggning och gjort de diplomatiska
Emhets- och Tjenstemätinens ekonomiska ställning ännu mera bekymmersam och
oviss än förut.
I mera än ett hänseende synes tidpunkten nu vara kommen, att i denna, likasom
i öfriga grenar af förvaltningen, förskaffa Tjenstemännen den förbättring i deras
vilkor, hvarförutan Staten icke kan begära att de med nit och oförsvagad verksamhet
skola fullgöra sina åligganden.
Embetsmännens hilliga och rättmätiga anspråk på en förbättring af deras löneförmåner
har äfven vunnit allmänt erkännande, och jag hyser derföre den fasta tillförsigt,
att Sveriges och Norriges snart sammanträdande folkombud skola behjerta
de behof, jag går att framställa och hvilkas fyllande jag anser nödvändigt, derest de
förenade rikenas utrikes angelägenheter skola kunna behörigen vårdas och så vida
de män, som hafva det ansvarsfulla förtroendet att i främmande länder ombesörja
desamma, skola kunna uppträda på ett sätt, värdigt de förenade rikena och öfverensstämmande
med de båda folkens vigtigaste interessen.
Efter en nyligen sluten fred egnar Europa sig åt fredens värf, med uppmärksamheten
likväl fästad på förvecklingar, som sjelfva denna fred bär i sitt sköte och
i hvilkas framtida lösning de båda nordiska rikena kunna blifva kallade att deltaga.
Mindre nu än någonsin kunna de förenade rikena isolera sig. — De sednaste årens
händelser hafva låtit dem bland Europas Stater återintaga den plats, som med rätta
tillkommer deni, men pä hvilken de, nästan uteslutande öfverlemnande sig åt vården
af sina inre angelägenheter, icke aktat nödigt att göra anspråk under den långvariga
fred som föregick 1848 års händelser; och de båda Nordiska nationerna måste äfven
sjelfva i utlandet visa, att de icke äro likgiltiga för den uppmärksamhet som
deras läge, deras tillgångar, deras historiska minnen och deras interessen framkallat.
Den aktning vi hafva rätt att fordra, kan så lätt förloras, om den icke äfven der
noggrannt och omsorgsfullt bevakas, och det erfordras en uppmärksam, nitisk och
erfaren Diplomati, för att i furstarnes och i folkens råd förskaffa våra länder denna
aktning.
Förgäfves skall man dock bjuda lill att bilda en sådan Diplomati, så vida icke
den ställning i ekonomiskt hänseende, väre landsmän, då de egna sig åt den diplomatiska
banan, kunna emotse, är sådan, att de ej allenast icke blifva tvungne att å
den främmande ort, till hvilken de sändas, underkasta sig försakelser och inskränkningar,
hvilka der äro vida mera påkostande än i Fäderneslandet, utan ock med
visshet kunna påräkna, att, äfven efter det ålderdomens annalkande betagit dem möjligheten
att vidare tjena sitt Fädernesland, icke sakna en anständig bergning; och
synes detta i närvarande tidpunkt vara så mycket mera maktpåliggande, sorn, derest;
de egnade sig åt andra yrken, de på vida kortare tid och med långt större visshet
skulle kunna i fäderneslandet förvärfva sig en lika aktad och framstående, men i
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 35
ofvannämnde hänseende vida mera förmånlig ställning. Hvarken våra tillgångar eller
den politiska ställning, de förenade rikena intaga, medgifva alt deras representanter
utomlands inlåta sig i någon tällan med representanter ifrån större och rikare stater,
der det dessutom, till följd af hvarjehanda förhållanden, till hvilka hos oss in
gen
motsvarighet gifves, alltid finnas män, beredda att äfven med uppoffring af enskild
förmögenhet, åtaga sig det ärofulla uppdraget att hos andra nationer representera
sin egen. Sådant är förhållandet icke allenast i England, Frankrike och
Österrike, utan äfven i flere af de mindre staterne, såsom Belgien, Holland, Neapel,
Sardinien och Spanien, i dessa länder kunna derföre sökande till de diplomatiska
posterne alltid påräknas, äfven om lönerne icke på långt när förslå att betäcka
kostnaderne för den representation, som åligger dem. Hos oss är det likväl annorlunda.
Få torde de vara, som äro i tillfälle att med egna medel bereda sig och
under en längre följd af år bibehålla den ställning en Minister vid ett främmande
hof alltid måste söka att inlaga, och hvarpå jemväl de landsmän, som med honom
komma i beröring, göra anspråk. Men om också förhållandet med förmögenheten
hos oss vore sådant att personer ständigt funnos, som voro i tillfälle att af egna
medel bestrida den kostnad, en anställning såsom Minister vid de utländska hofven
medför, skulle det lätteligen kunna leda derhän, att de diplomatiska befattningarne,
i stället alt stå öppna för en hvar, som efter aflagda studier vide egna sig åt denna
hana och besutte derföre nödiga egenskaper, blefvo monopoliserade af dem, hvilkas
ekonomiska ställning tilläte dem att underkasta sig att af egna medel fylla, hvad i
Statens anslag kunde brista. Lika oförenligt ett dylikt monopol skulle vara med
våra föreställningar, med våra vanor och grundlagar, lika oförenligt skulle det vara
med rikenas sanna interessen, helst då dessa genom en ringa tillökning i de nu
utgående anslagen kunna på ett lämpligt sätt iakttagas, och jag anser det vara min
pligt att icke lemna oanmärkt det vådliga uti att beträda en bana, som, enligt mitt
förmenande, kan medföra betydliga olägenheter och är att anse såsom stridande emot
häfdvunna åsigter om hvad Statens tjenst kräfver. — Under de år, som förflutit
sedan sednaste Statsreglering har välståndet inom de båda rikena stigit högre än
man ens vågat hoppas, och detta lyckliga tillstånd, för hvilket, näst Försynens nåd,
vi hafva att tacka det politiska system Eders Kongl. Majestät oafbrutet iakttagit, och
för hvars genomförande Eders Kongl. Majestäts representanter icke varit helt och
hållet främmande, gör, att äfven de ökade bidrag, sorn erfordras för vårdandet af
de förenade rikenas yttre angelägenheter, icke uti någon kännbar grad kan komma
att betunga densamma.
Fortgående på den bana af handels- och näringsfrihet, af allmän och enskild
idoghet, hvilken de båda folken beträdt och på hvilken de äfven, så vidt menskligt
förutseende kan bedöma, komma att fortgå, skall också förmågan att bära Statsutgifterna
— jag betviflar det icke —1 alltjemt ökas.
56 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket i856.
Men förutom dessa skäl för ett tidsenligare ordnande af de förenade Rikenas
yttre angelägenheter, linnes ett annat och icke mindre vigtigt, hvilket jag i underdånighet
anser icke böra lemnäs ur sigte, det nemligen att tillvägabringa ett länge
eftersträfvadt ordnande äfven af den del utaf de unionella angelägenheterna, som
afser geniensamheten af de för förvaltningen af dessa angelägenheter erforderliga
utgifter.
Enligt mitt underdåniga förmenande låter detta sig vida lättare göra, än man
i allmänhet tyckes hafva föreställt sig, ehuru kanske tidpunkten derföre icke förrän
nu varit inne. Den Kommitté af Svenske och Norske män, som, till följd af Nådigt
beslut den 50 sistlidne November, sammanträdde för uppgörande af förslag till ordnande
af de förenade Rikenas Konsulatväsende, har också afgifvit ett förslag, hvarigenom
den uppgift, Kommittén fått sig förelagd, synes mig på ett ganska lyckligt sätt
hafva blifvit löst. Jag inser ej, hvarföre icke ett lika önskligt resultat skulle kunna
åstadkommas med afseende å de förenade Rikenas Utrikes angelägenheter i öfrigt.
Enstaka röster hafva väl i de båda rikena tid efter annan höjt sig för att yrka på
hvartdera Rikets särskilda representation hos Utrikes magter, genom af hvarandra
oberoende Svenska och Norska Utrikes-Stats-Ministrar, sändebud och Konsuler. Det
torde icke gerna kunna antagas, att en åsigt så stridande mot Unionens karakter
och den Europeiska Statsrätten, så praktiskt outförbar, skall fortfarande kunna vinna
några anhängare, utan fastheldre, att antalet af dem som nu hylla en sådan åsigt,
kommer att allt mer och mer minskas. Och med ännu större tillförsigt vågar jag
uttala den tanka att ju mera de håda folken lära känna hvarandra, ju mera de lära
att inse, att de båda äro i behof af hvarandras biträde, att det enas framgång och
ära äfven är det andras, att med ett ord Sveriges och Norriges framtid är ovilkorligen
betingad af håda Ländernas förening, destomera skall man äfven komma att
inse, att om än de förenade Rikenas Beherrskare, i hvad som rörer Hans båda rikens
inre angelägenheter, möjligen kan följa olika, af deras egendomliga förhållanden
föranledda, grundsatser, Han dock alltid i afseende å sin yttre politik, och de högre
föremålen för Hans omsorger — häfdandet af Hans Rikens ära och sjelfständighet —
icke kan följa olika vägar eller begagna olika medel. Såsom organ för sin yttre
politik kan Konungen icke heller då hafva mera än en person, Utrikes-Ministern,
genom hvilken Konungens beslut meddelas andra Regeringar samt ett Utrikes-Departement,
med dertill hörande Embets- och Tjenstemän. Om icke tydligt uttalad i
de förenade Rikenas Grundlagar har dock denna grundsats alltsedan föreningen ingicks,
blifvit tillämpad; och är jag förvissad, att de hinder, som ännu ligga i vägen
för densammas inskrifvande i denna förenings urkunder, lätteligen kunna öfvervinna».
Det tillkommer mig likväl icke att nu derom yttra mig. Endast i praktiskt hänseende
har jag bordt vidröra denna fråga, och den åsigt, jag haft nåden yttra, eller
att förvaltningen af de förenade Rikenas yttre angelägenheter hör vara gemensam
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 57
och odelbar, och deras representation hos främmande magter förenad i en och samma
person, delas ganska sannolikt af flertalet hos de håda folken. — Häraf följer likväl
äfven att samtlige utgifter för denna förvaltning d. v. s. för Utrikes-Departementet,
med derunder lydande Embets- och Tjenstemän, måste vara gemensamma, så att de
håda Rikenas Statsverk i ett visst gifvet förhållande bidraga till dem alla. Redan
långt för detta har det blifvit föreslaget, att folkmängden skulle läggas till grund för
bestämmandet af detta bidrag, och någon giltig anmärkning häremot synes mig icke
skäligen kunna göras. Väl har det blifvit yttradt, att då de båda rikena äro ställda
i fullkomlig jemnlikhet och i besittning af lika stora rättigheter, deras bidrag äfven
borde vara lika, eller att Norrige herde till de gemensamma diplomatiska utgifterna
betala lika mycket som Sverige. Denna åsigt kan jag dock icke biträda. Tänka
vi oss nemligen Sverige och Norrige såsom skilda stater under olika Regenter, och
att deras representation utomlands således äfven skulle vara skild, så är det väl
sannt att den summa, som af Norrige för närvarande användes till Diplomatiska
utgifter, icke skulle på långt när förslå för den särskilda representation, som detta
rike skulle nödgas att bekosta, lika litet som de i Sverige för dessa behof nu anvisade
summor skulle för Sveriges särskilda representation befinnas tillräckliga; men
lika visst är det äfven, att, da utgifterne för hvartdera Rikets diplomatiska angelägenheter
skulle bestämmas, man korame att fästa afseende å hvartdera Rikets folkmängd
och dennas förmåga att bära statsutgifterna. Sveriges talrikare och i vissa
hänseenden bättre lottade befolkning skulle i förening med de stora minnen, hvaraf
dess historia är uppfylld, den betydande plats det en gång intagit bland Europas
Magter och dess geografiska läge, säkerligen föranleda dertill, att för förvaltningen
af Sveriges yttre angelägenheter betydligt större summor komnie att anvisas än som
i Norrige för enahanda ändamål kunde anslås.
Att ytterligare utveckla dessa skäl torde dock vara öfverflödigt, ulan tror jag
att genom antagande af folkmängden såsom grund för bestämmandet af håda rikenas
bidrag till ifrågavarande utgifter, inga billiga anspråk trädas för nära och att rätt
vederfares hvartdera Riket. — Enligt sednaste officiella beräkningar uppgick Sveriges
folkmängd till 3,006,087 och Norriges till 1,489,804.
1 öfverensstämmelse med den åsigt, som i en annan fråga af unionell beskaffenhet
gjort sig gällande, bör, pa grund häraf Sveriges bidrag utgöra och Norriges
ti; och hafva i enlighet härmed de förslag till Stater för Utrikes-Departementet
och underlydande Embetsmän, hvilka jag nu i underdånighet torde få föredraga,
blifvit uppgjorda.
38 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856.
Stats-llinistern för Utrikes-Ärendena.
I nu gällande Svenska Riks—Stat, är Chefen för Utrikes-Departementet, Stats
Ministern
för Utrikes-Ärendena uppförd till, Lön .... B:ko R:dr 4,500: —
Taffelpenningar „ „ 6,500: —
B:ko R:dr 11,000: —
eller R:dr R:mt 16,500: —
hvarförutan han i ett af Kronans hus, det s. k. Ministerhuset på Blasieholmen, åtnjuter
fria boningsrum.
Då jag så nyligen tiliträdt det Embete jag nu har den Nåden bekläda, kan jag
naturligtvis icke sjelf ega någon bestämd erfarenhet om den större eller mindre
otillräckligheten af den lön, som är anslagen åt detsammas innehafvare, och jag
skulle måhända äfven kunna anses jäfvig att yttra mig i frågan om en förhöjning
af densamma; men som de skäl, hvilka i allmänhet tala för en förbättring af Embetsmännens
lönevilkor, otvifvelaktigt ega full tillämplighet jemväl på den lön StatsMinistern
för Utrikes-Ärendena nu uppbär, och det derjemte torde vara min grundlagsenliga
pligt att yttra mig angående ej mindre denna än öfriga löner inom det
Departement, till hvars Chef Eders Kongl. Maj:t behagat kalla mig, täcktes Eders
Kongl. Maj:t finna att jag icke bör underlåta att uttala mina åsigter angående nödvändigheten
af en förhöjning utaf denna lön. Eders Kongl. Maj:t har likväl redan
afgjort denna fråga då Eders Kongl. Maj:t anbefallt Chefen för Finans-Departementet
att i den blifvande Statsregleringen uppföra Stats-Rådets samtliga Ledamöter till
ökade löner, hvaribland Utrikes-Stats-Ministern till en Lön af 24,000 R:dr Runt,
som borde på Svenska Riks-Staten uppföras. Frågan huruvida någon tillökning jemväl
borde af Norrska Statsverket äskas, eller en del af den föreslagna lönen utgå
af det Norrska bidraget för diplomatiska utgifter torde hafva ansetts höra för ögonblicket
hvila och framdeles utgöra föremål för Eders Kongl. Maj:ts höga pröfning,
då Utrikes-Stats-Ministerns ställning såsom Chef för de förenade Rikenas gemensamma
Utrikes-Departement kommer att närmare bestämmas. Jag tillåter mig endast
vid detta tillfälle fästa uppmärksamheten derpå att den, som bekläder StatsMinisters-Embetet
för Utrikes-Ärendena, såsom kändt är, städse befinner sig i beröring
med främmande Magters härvarande Sändebud, äfvensom med de utomordentliga
Beskickningar, som understundom hit ankomma. Han bör såväl i sitt förhållande
till dem, som i öfrigt, kunna uppträda på ett sätt, som är värdigt den höga
samhällsställning han innehar och åtminstone icke alltför mycket underordnadt det,
hvilket de åt dessa Sändebud anvisade löner sätta deni i tillfälle att iakttaga. Att
ingå i närmare betraktelser öfver den kostsamma representation, som härigenom
Bil. N:o 2 lill Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket {856. 39
oundvikligen för honom uppkommer, torde icke vara erforderligt, utan vill jag endast
tillåta mig att anmärka att hvad som förut blifvit i underdånighet anfördt rörande
Eders Kongl. Maj:ts Representanter vid de främmande Hofven äfven är tilllämpligt
i afseende på Stats-Ministern för Utrikes-Ärendena och att, i fall enskildta
uppoffringar af den Embetsman, som dertill utses, alltjemt måste tagas i anspråk,
Eders Kongl. Maj:ts val vid förekommande tillfällen till skada för tj ensten blifver
alltför mycken inskränkning underkastadt. Det torde äfven tillåtas mig att bifoga
den anmärkning att, om Stats-Ministern för Utrikes-Ärendena i en framtid blifver
en gemensam Embetsman för de förenade Rikena, dess lön icke torde böra bestämmas
till mindre belopp än hvad den härvarande Norrske Stats-Ministern åtnjuter,
då Norriges bidrag skulle utgöra 8,000 R:dr Runt eller 2,000 Species, som i del
närmaste öfverensstämmer med den fördelning af utgifterna emellan båda Rikena,
som redan blifvit föreslagen.
Departementets Expedition:
Utrikes Departementets Expedition aflönas för närvarande dels från Svenska
Statsverket, och dels af det Norrska bidraget till diplomatiska utgifter, utan att dock
de belopp, som härtill erfordras, utgå i något bestämdt förhållande båda rikena
emellan. Å Riks-Statens Salje Hufvudtitel är nemligen för Departementets Expedition
anslagen en summa af . R:dr R:ko 13,026: 16 sk. eller 19,559: 50.
hvarförutan tjenstemännen och vaktbetjente
från anslaget till Skrifmaterialier
och Expens-medel erhålla i
Ljuspenningar  „ „ 580: — „ „
570;
således i allt lUdr" R:ko 15,406: 16 s. r.rmt 20,109: 50.
Till de i Departementet anställde Norrske Tjenstemän utbetalas lönerne från
Kabinetts-Kassan och bestridas af Norrska Statsverkets bidrag till densamma.
Enahanda förhållande eger rum med de arfvoden, som för extra tjenstgöring
vid Departementet tidtals måst anordnas till Legations-Sekretcrare, utan afseende på
dessa tjenstemäns nationalitet.
Enligt Nådiga beslut uppgå Lönerne å den Norrska Staten till B:ko R:dr 3,766: 52
eller R.dr rint 5,650. = N. Spec. 1,412: 60 sk. Då härtill lägges det arfvode
af 800 R:dr B:ko eller 1,200 R:dr rmt., Arkivarien uppbär å Minister-Staten, belöpa
sig samtlige ulgifterne i och för Departementets Expedition till B:ko R:dr 17,973
eller R:dr rmt 26,959: 50.
40 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket i856.
I öfverensstämmelse med hvad jag förut haft Nåden yttra angående gemensamheten
af samtliga utgifterna för förvaltningen af de förenade Rikenas Utrikes angelägenheter
och då olägenheten af att uti ett Embetsverk och dertill uti ett, der Tjenstemännens
antal är så fåtaligt som i Utrikes Departementet, hafva efter deras nationalitet
skilda Stater, är nog kännbar, får jag i underdånighet hemställa, att åflo—
ningarne för Utrikes Departementets personal måtte, likasom för Minister-Staten, utan
afseende på tjenstemännens egenskap af Svenskar eller Norrmän, från Svenska och
Norrska Statsverken utgå i ett på förhand bestämdt förhållande dem emellan. Den
samfällda summa jag beräknat för Departementets Expeditioner uppgår, enligt det af
mig uppgjorda förslag till Stat för Departementet, till R:dr rint 56,000. Men då
detta förslag förutsätter en reorganisation af Departementet, och äfven innehåller
framställning om indragning af några numera öfverflödiga tjenster, torde jag få Nåden
särskildt föredraga nämnde förslag och öfvergår emellertid nu till de under Departementet
hörande utrikes anställde Embets- och Tjenstemän.
Minister-Staten.
Allt sedan den 21 October 1765, då Kongl. Maj:ts Nådiga Reglemente för Dess
Sändebud utfärdades, i öfverensstämmelse med dåvarande Sekreta Utskottets förslag,
hafva å denna Stat varit anordnade icke allenast Traktamenten till de Diplomatiske
Agenterne, Legationspredikanter, Drogmän och någre få Handels-Agenter, utan äfven
Expectans-Arlvoden och pensioner för diplomatiske och Handels-Agenter samt deras
Enkor, Equiperings- och resepenningar m. m. Det synes dock med god ordning
mera öfverensstämmande, att alla dessa olika utgiftstitlar, af hvilka några afse ordinarie
utgifter, ambra åter tillfälliga och på förhand icke beräkneliga, skiljas från
hvarandra och icke längre blifva sammanförda under en och samma rubrik. I öfverensstämmelse
med denna åsigt har jag också endast uppfört de likartade utgifterne
i samma Stat samt uppgjort särskilda förslag till normal-stater, nemligen:
l:o för den egentliga Minister-Staten, upptagande aflöningarne till de Diplomatiske
Agenterne och tjenstemänuen;
2:o lör Legations-Predikanter;
5:o för Pensions-Staten; och
4:o Equiperings- och resepenningar med öfriga tillfälliga utgifter såsom Expenser
och hemliga utgifter.
Angående behofven för hvardera af dessa Stater skall jag nu i underdånighet
yttra mig.
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.ts Nåd, Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 41
Minister-Staten.
Ehuru 1765 års Minister-Reglemente aldrig blifvit upphäfdt, och fortfarande
uti vissa punkter tillämpas, hafva dock sedan lång tid tillbaka, Traktamenten upphört
att i enlighet med detsamma utgå.
Dessa traktamenten äfvensom öfriga anordningar å denna Stat bestämmas deremot
numera genom särskildta för hvarje gång fattade Nådiga beslut.
Vissa reglor hafva dock härvid blifvit lagde lill grund och då Kongl. Majit genom
Nådigt Bref den 6 Februari 11150 anbefallte Kongl. Stats-Kontoret, att öfvertaga
utbetalningarne å Minister-Staten, hvilka dittills, under en längre tid blifvit
verkställde af Kabinetts-Sekreteraren, öfverlemnades tillika en uppgift å de Nådigst
bestämda Traktamenten och Pensioner, hvilken borde tjena Stats-Kontoret till efterrättelse.
Beloppet af de Traktamenten, som Kongl. Maj-.ts Sändebud och devidBeskickningarne
anställde personer vid denna tid åtnjöto, utgjorde 110,600 Riksdaler
Hamburger Banko. Till bestridande af dessa traktamenten, äfvensom af pensionerna,
uppgående enligt ofvannänmde uppgift, till 2,500 R:dr Hamburger Banko och 15,116
R:dr 52 sk. Sv. B:ko årligen eller efter pari kurs till en sammanlagd summa af
R:dr B:ko 21,785: 16, voro å Svenska Statsverket anvisade Sv. B:ko R:dr 266,666:
52 sk., och fylldes bristen dels från Kabinetts-Kassan med Norrska Statsverkets bidrag
till nämnde Kassa, dels genom anordningar å extra utgiftsmedlen.
Då likväl, såsom bekant är, en brist sedan längre tid tillbaka förefanns uti
Kabinetts-Kassan, och tillgångarne icke räckte till att bestrida ränta och amortissement
å skulden, förordnade Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref till Stats-Kontoret den
25 Juli 1852 att ifrån och med samma års tredje qvartal en minskning af Tio
procent skulle ega runi i de traktamenten, som blifvit anslagne åt beskickningar™
i Wien, Petersburg, Paris, London, Berlin, Köpenhamn, Haag och Hamburg.
Genom Nådigt Bref till Konvoj-Konnnissariatet den 1 Juli 1856 förordnades
sedermera att de Diplomatiske Agenterne i Italien, Lissabon, Grekland, Nord-Amerikan
ske Fristaterne samt Brasilien borde ifrån Handels- och Sjöfartsfonden uppbära
sine aflöningar, hvarigenom de å Minister-Staten qvarstående traktamenten vid 1856
års slut blefvo nedsatte till Hamburger Banko Riksdaler 89,750.
Samma förhållanden, sorn föranledt dessa traktamentens nedsättande med 10
proc. fortforo emedlertid, och man sökte derföre, genom tid efter annan skeende indragningar
och reduktioner, återställa jemnvigten; och sedan Svenska Statsverkets
anslag till Minister-Staten, vid 1840 års Riksdag blifvit minskadt med B:ko R:dr
66,666: 52 sk. eller till Sv. B:ko R;dr 200,000, blef detta så mycket nödvändi
Bih.
till R. St. Brot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 2 Baft. 6
42 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. N:o i, om Statsverket i856.
gare, som genom den af Rikets Ständer vid samma Riksdag vidtagna åtgärd att ifrån
100,000 R:dr nedsätta anslaget till extra utgifter till 50,000 R:dr samt att vid
fördelningen Departementena emellan af detta anslag icke taga i betraktande UtrikesDepartementets
behof, detta Departementets tillgångar ytterligare minskades med
omkring R:ko R:dr 41,000 eller det belopp, hvartill anordningarne för Departementet
å extra utgiftsmedlen i medeltal årligen uppgått.
Rristen i Aflönings-staten samt alla Departementets öfriga utgifter bestriddes
derefter med Norska Statsverkets anslag, hvilket år 1834 blifvit förhöjdt till 40,000
Norska specier eller till dess nuvarande belopp.
Sedan genom Nådigt beslut den 22 September 1855 Minister-posten i Hamburg
blifvit, såsom numera öfverflödig, indragen, uppgå traktamentena å Ministerstaten
för de vid Beskickningarne anställde Embets- och Tjenstemän, i närvarande
stund till ett belopp af Hamburger B:ko R.dr 86,000 eller i R:dr rint 544,000.
Tillåtande mig att i underdånighet åberopa hvad jag redan haft Nåden anföra
såväl angående otillräckligheten i allmänhet af de diplomatiska aflöningarne, sorn ock
i afseende å den synpunkt ifrån hvilken dessa befattningar och de för deras innehafvare
anslagne traktamenten, enligt mitt förmenande, böra bedömas, får jag härmed
underställa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning det underdåniga förslag till stat
för Eders Kongl. Maj:ts Beskickningar jag uppgjort och i enlighet med hvilken den
summa, som i den mån Sveriges och Norriges Beskickningar kunde på ett med båda
Rikenas bästa öfverensstämmande sätt ordnas, årligen för densamma skulle erfordras,
uppgår till Hamburger B:ko R:dr 1 17,500 eller i R:dr rmt 470,000.
För att underlätta jemförelsen emellan denna och de äldre staterna, har jag
äfven å bilagde Tableau sammanställt de särskildta Aflönings-staterna för åren 1765,
1830 och 1856 med det af mig uppgjorda underdåniga förslag.
Eders Kongl. Maj:t täcktes deraf Nådigst finna, att ehuru den personal jag föreslagit
är något större än den som nu förefinnes, den likväl understiger de å såväl
1850 som 1765 årens stater upptagne och detta oaktadt Sveriges och Norriges
Handelsförbindelser då hvarken hade den utsträckning eller den vigt som de sedermera
uppnått till följd af med de mest aflägsna Länder ingångna förbindelser. Nya
poster har jag likväl icke ansett mig berättigad att föreslå annorstädes än i Norra
Amerikas Förenta Stater, hvarest, i stället för den nuvarande med 4,000 R:dr Hamburger
B:ko från Handels- och Sjöfarts-Fonden allönade Minister-residenten jag ansett
mig böra förorda upprättandet af en Minister-post af andra rangen. De skäl,
som till stöd för denna förändring kunna anföras äro dels våra med hvarje år mera
utvidgade förbindelser med detta land, dit 1000-tals af de Förenade Rikenas innebyggare
utflyttat och hvilka ganska ofta äro i behof af beskickningens biträde, dels
den ökade betydelse som den mäktiga Unionen med hvarje dag vinner inom hela det
öfriga Amerika, och som den äfven strälvar att förvärfva inom Europa och öfriga
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856. 45
verldsdelar, dels ändtligen Kongressens beslut att vid de fleste Europeiska Hof och
sannolikt äfven i Stockholm, anställa ett sändebud af denna rang. Ännu har detta
väl icke egt ruin, men kommer förmodligen att ske inom kort eller sedan en ny
administration under loppet af nästa år trädt i spetsen för Unionen; och enligt vedertaget
bruk Stater emellan hafva Nord-Amerikanska Fristaterne då anledning att
förvänta att Eders Kongl. Maj:ts Representant i Washington blifver beklädd med motsvarande
värdighet. — I traktamente för Envoyén i Washington har jag beräknat
samma belopp, som för Envoyéerne i Köpenhamn, Berlin och Haag, eller 8,000 R:dr
Hamb. B:ko, men då, på sätt den af Eders Kongl. Maj:t den 50 sistlidne November förordnade
Kommitté till ordnande af Förenade Rikenas Konsulsväsende föreslagit, KonsulsFongden
med 5,000 R:dr samma mynt skulle bidraga till aflöning af Ministern i
Washington, blifver det endast återstoden eller 5,000 R:dr som kommer att uppföras
på Minister-Staten. Detta traktamente fruktar jag dock skall befinnas ganska
otillräckligt å en ort, der lefnadskostnaderne äro högre än i de fleste andra hufvudstäder,
och jag skulle derföre hafva önskat att i stället kunna uppföra 10,000 R:dr
om icke andra lika trängande behof emedlertid förmått mig att för närvarande inskränka
mig till att föreslå endast 8,000 R:dr. — Detta traktamente uppgår endast
till något mera än hälften af Franska nuvarande Ministerns aflöning 80,000 francs,
och är jemväl betydligt mindre än hvad de fleste i Washington varande Ministrar af
andra rangen åtnjuta. — Att vid denna beskickning blifvit till Ministerns biträde å
staten uppförd en Legations-Sekreterare rättfärdigas tillräckligt af den högst betydliga
skriftvextling Ministern nödgas föra, och nyttan för våra unga diplomater af att
under några år vistas i Nord-Amerika och göra sig förtroliga med detta märkvärdiga
lands förhållanden lärer icke eller böra lemnäs utur sigte.
Hvad derefter angår Beskickningen i Konstantinopel, så har för den samma personal
blifvit föreslagen som förr fanns derstädes anställd, innan de finansiella svårigheterne
och nödvändigheten, till följd af dem, att inskränka alla utgifter, gjorde
det nödigt att. låta posten stå ledig och att anförtro ärendena åt en Chargé d’Afl'aires
ad interim. Då äfven för denna Beskickning blifvit af Kommitterade för Konsulsväsendets
ordnande föreslaget, att Konsuls-fonden skulle bidraga till beskickningens
aflöning, har jag å Minister-staten uppfört för Ministern 5,000 R:dr och för en Drogman
500 Rdr, dock under förutsättning att hvad af Kommitterade blifvit i underdånighet
föreslaget, vinner Eders Kongl. Maj-.ts Nådiga bifall.
Vid Beskickningen i S:t Petersburg har, af skäl som jag icke torde behöfva
närmare utveckla, Attaché-posten blifvit föreslagen att å nyo tillsättas. En nyligen
vunnen erfarenhet har dessutom visat att man icke kan påräkna att vid Beskickningen
i Petersburg, der lefnadskostnaderna äro så höga, få Attaché-posten beklädd af
lönlösa, åt den diplomatiska banan sig egnande unge män. Sådant kan åter i allmänhet
ske vid de öfrige beskickningarne, och ehuru jag visst icke förbiser vigten
44 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856.
af att de blifvande diplomaterne tidigt oell såsom attachéer börja sin tjenstgöring,
har jag dock icke ansett mig berättigad att, vid andra Beskickningar än den i S:t
Petersburg, föreslå anställandet på stat af såväl Legations-Sekreterare som Attaché.
I afseende å traktamenten för personalen vid de öfriga Beskickningarne, har jag
vid uppgörandet af det underdåniga förslaget till ny stat, så vidt möjligt varit, undvikit
att öka dem utöfver hvad de utgjorde före 1852 års nedsättning af 10 proc.
Jag har dock icke kunnat undgå att linna, att om vid några beskickningar denna
tillökning skulle sätta Ministrarne i stånd att utan alltför kännbara enskildta uppoffringar
uppfylla sina åligganden oell föra ett anständigt, ehuru visst icke lysande
lefnadssätt, så gifvas andra, der lelnadskostnaderne under de sista åren stigit i så
oerhörd grad, att det vore orättvist att icke tilldela de vid dem anställde Embetsman
någon större tillökning. Detta gäller företrädesvis Beskickningarne i London, Paris
och Wien, och har jag derföre trott mig höra, för hvardera af Ministrarne å de
tvänne förstnämnde orterne föreslå en tillökning af 2,500 R:dr i stället för 1,500
R:dr. För Ministern i Wien åter utgör den föreslagna tillökningen 5,800 R:dr.
Det nu bestämda traktamentet står icke i ett tillbörligt förhållande till dvrheten å
orten, hvilken, enligt alla sammanstämmande uppgifter, är i ständigt tilltagande, under
det att genom förbättringar i Österrikes eget finans-system, kursen å främmande
myntsorter blifvit så fördelaktig för landets eget mynt, att derigenom de traktamenten
som utbetalas i andra myntsorter än landets, utgå med vida lägre belopp
än förut kunnat påräknas. Med fästad! afseende å dessa förhållanden, har äfven traktamentet
för Legations-Sekreteraren vid denna Beskickning blifvit föreslaget till 1,200
R:dr Hamb. B:ko, eller samma belopp, hvartill Legations-Sekreterarnes i Konstantinopel
och Washington samt Attachéens i S:t Petersburg blifvit beräknade.
Jag har redan haft Nåden fästa Eders Kongl. Maj:ts höga uppmärksamhet å det
underdåniga förslag, som Kommitterade till ordnande af de förenade Rikenas Konsulsväsende
framställt i afseende å aflöningen af Eders Kongl. Maj:ts Beskickningar i
Konstantinopel och Washington. — 1 sitt den 20 sistlidne Maj afgifna underdåniga
betänkande yttra Kommitterade nemligen att de anse det fortfarande med Konsulsärendernas
interesse öfverensstämmande att vissa af Eders Kongl. Maj:ts Beskickningar
tillika äro General-Konsulater och att det derföre äfven är i sin ordning att
den gemensamma Konsuls-fonden bidrager till deras aflöning, men på samma gång
anse dock Kommitterade att billigheten å andra sidan fordrar, att bidrag till samma
Beskickningars aflöning tillika lemnäs ifrån anslaget till Minister-Staten, och de hafva
derföre också i sitt underdåniga förslag tili Aflönings-stat för Eders Kongl Maj:ts
Konsuler nedsatt lönerne för de ifrågavarande med General-Konsulaten förenade beskickningar,
i hopp att fyllnaden skulle från Minister-staten kunna utgå.
Fullkomligt instämmande i Kommitterades åsigt, som för öfrigt redan blifvit år
1705 af Rikets Ständer gillad och tillämpad, har jag i öfverensstämmelse dermed,
Bil. N:o 2 Ull Kongl. Maj.ts Nåd. Prog. N:o i, om Statsverket 1856. 45
och på sätt jag redan haft Nåden anmärka, uppgjort mitt underdåniga förslag till
Allönings-stat för Beskickningarne i Konstantinopel och Washington, likasom så äfven
skett med staterne för öfrige till denna Kategori hörande Beskickningar, eller
de i Lissabon, Italien och Grekland. För de 2 ine första har jag föreslagit lönefyllnaden
till respektive 1,500 och 1,000 Ridr Ilamb. B:ko, men vid den sednare
eller Beskickningen i Grekland, endast till 500 R:dr. Såväl denna Beskickning sorn
den i Bio de Janeiro, anser jag nemligen för närvarande vara af så ringa vigt i
politiskt hänseende, att då, för den sednare Kommitterade föreslagit att för närvarande
samina belopp som hittills fortfarande skall från Konsuls-fonden utgå; jag icke
ansett mig berättigad att för densamma förorda något bidrag af Minister-staten,
hvaremot och då Kommitterade för den förra eller Beskickningen i Grekland endast
föreslagit 2,500 B:dr i traktamente, jag ansett att ifrån Minister-staten borde utgå
skillnaden emellan hvad nuvarande innehafvaren åtnjuter och hvad Kommitterade föreslagit,
hufvudsakligen för att dymedelst, i hvad på Utrikes Departementet kan bero,
underlätta genomförandet i öfrigt af Kommitterades förslag till lönereglering.
Jag bar nu sökt att i underdånighet redogöra för de grunder jag följt vid uppgörandet
af mitt underdåniga förslag till normal-stat för Eders Kongl. Majits diplomatiska
sändebud och de vid Beskickningarne anställde tjenstemän. Den öfverstiger
med 0,900 R:dr staten af år 1050, hvilken siponia i det närmaste motsvarar den
för Beskickningen i Washington erforderliga tillökning. Jag vågar derföre hoppas
att, med Nådigt gillande af hvad jag i underdånighet föreslagit, Eders Kongl. Majit
måtte täckas bestämma staten för Eders Kongl. Majits sändebud och de vid Beskickningarne
anställde tjenstemän till Ramb. B:ko R:dr 117,500.
legations-Prcdikanter.
Enligt 1705 års Minister-Reglemente skulle Legations-Predikanter finnas vid
Beskickningarne i Paris, London, Wien, Madrid och Konstantinopel samt åtnjuta i
lön från Minister-staten de fyra förstnämnde 400 R:dr llamb. Biko hvardera, och
den i Konstantinopel 200 R:dr samma mynt, förutom ett lika belopp, som åt honom
var anvisadt på Konvoj-Kommissariatets stat. Till kyrkhyror i Paris och Wien
voro likaledes å Minister-staten anvisade tillsammans 000 R:dr Hamb. B:ko.
Bristande tillgångar nödgade emellertid Regeringen att efterhand indraga dessa
beställningar, och för närvarande finnes endast en Legations-Predikant anställd, nemligen
i London. Till följd af Kongl. Brefvet den 1 Februari 1856 uppbär han dock numera
ifrån Handels- och Sjöfarts-fonden sin lön 900 R:dr Hamb. B:ko.
Antalet af Svenskar och Norrmän, som besöka främmande länder okas årligen
så betydligt, att det synes vara mer än tillräcklig anledning att nu återupplifva be
-
46 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.ts Nåd. Trop. N:o i, om Statsverket 1856.
fattningar, hvilkas helsosamma verksamhet i framfarna tider ofta blifvit vitsordad och
hvaraf bristen sedermera mången gång blifvit öfverklagad. Likasåväl, som resande
och sjöfarande landsmän ega att påräkna understöd och biträde af de å främmande
orter anställde Beskickningar och Konsuler, synas de kunna göra anspråk på att Staten,
såvida sådant är möjligt, i likhet med hvad andra nationer göra för sina undersåter,
bereder dem tillgång på presterligt biträde. Att vid alla Eders Kongl. Maj:ts
Beskickningar anställa Svenska eller Norrska Legations-predikanter, tyckes dock icke
vara nödigt, och minst uti de länder, såsom Norra Tyskland och Danmark, hvarest
samma religion som i de förenade Rikena är herrskande och der frändskapen emellan
språken gör det lättare för resande, eller der bosatte landsmän, att följa med
gudstjensten och erhålla behöflig själavård. Samma förhållande eger rum i S:t Petersburg,
der en Svensk-Finsk församling redan finnes, till hvilken den Svensk-Norska
kolonien äfven räknas. Hvad England åter angår, så, ehuru den der rådande
religionen har närmare frändskap med vår, torde del dock icke vara skäl att förändra
ett förhållande, som under 2:ne sekler bestått och vid hvilket framförallt de
tusentals sjömän, som årligen besöka Londons hamn, hunnit att vänja sig. Dervarande
Svenske församling bildar äfven en egen kommun med egen kyrka och fattigvård,
och då säkerligen en rubbning i dessa förhållanden skulle medföra ganska
menliga följder och icke heller kunde undgå att, i ett land så ömtåligt om vården
af sina kyrkliga angelägenheter som England, väcka en ofördelaktig uppmärksamhet,
linner jag mig böra i underdånighet hemställa:
att Legations-predikants-beställningen vid Beskickningen i London må fortfarande
bibehållas, samt att densammas innehafvare må å denna stat erhålla
i traktamente 1,000 R:dr Hamb. B:ko, hvarefter det från Handels
och
Sjöfartsfonden för närvarande till honom utgående traktamente af 900
Il:dr samma mynt skulle upphöra.
Af öfrige länder skulle jag tro att det företrädesvis bör komma i fråga att
anställa Legations-predikanter vid Beskickningarne i Paris och Konstantinopel. Till
förstnämnda ort strömma tusentals af Eders Kongl. Majlis undersåler och antalet af
arbetare, som antingen äro bosatte der, eller sorn för kortare eller längre tid uppehålla
sig der för utbildandet af deras konstfärdighet, uppgår sannolikt till flere hundrade.
Mängden af dem kan väl antagas så pass känna landets språk, att de kunna
följa en gudstjenst, förrättad af en Fransysk prest, men äfven om så är, och utan
att fästa någon särskild vigt vid de olikheter, som förelinnas i ritualen, hvilka dock
på det obildade sinnet icke förfela sin inverkan, står det dock fast att den lära, som
framställes på modersmålet talar mera omedelbart till hjertat, och att en dylik kyrklig
församling på samma gång kanske är det verksammaste medel att bibehålla sambandet
med fäderneslandet och emellan utevarande landsmän, äfvensom att bevara
den renhet i seder, för hvilken nordbon varit så rättvist högaktad, men som å fram
-
Bil. N:o 2 lill Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856. 47
mande orter och i samma mån som individen är lemnad ensam så lätt går förlorad.
Vid Svenska Beskickningen i Paris fanns fordom icke allenast prest utan äfven
kapell. Den presterliga beställningen indrogs för längre tid sedan, och ehuru kapellet
icke längre tillhör Beskickningen, finnes det dock ännu qvar, men är nu utvidgadt
till kyrka och öfvergånget till Lutherska Franska församlingen. Vid mer än
ett tillfälle har denna tacksamt erkänt sina förbindelser lill Sverige, och det lider
väl derföre icke något tviflvel, att ju församlingen, som dessutom nyligen emottagit
bevis på Eders Kongl. Majlis och Rikets Ständers intresse och välvilja, med nöje
skall upplåta sin kyrka till begagnande af samma folk, som ursprungligen grundat
densamma, och att, på sådant sätt, alla kostnader för passande lokals anskaffande
skola kunna undvikas.
Ehuru lefnadskostnaden i Paris numera torde kunna antagas vara fullt ut lika
betydlig, som den är i London, anser jag dock, och med fästadt afseende derpå att
de i Paris bosatte Svenskar och Norrmän både äro talrikare och att ibland dem
torde finnas flere förmögne eller hergade personer, af hvilka en blifvande predikant
sannolikt skulle kunna påräkna frivilliga bidrag, alt traktamentet för honom kan bestämmas
något lägre än för hans embetsbroder i London, och får jag derföre i underdånighet
hemställa,
att vid Beskickningen i Paris måtte anställas en Legations-predikant med
traktamente å denna stat af 750 R:dr liand). ILko.
Slutligen får jag underdånigst hemställa, att en Legations-predikant likaledes
måtte anställas vid Beskickningen i Konstantinopel. I afseende å denna befattning
gäller väl hvad jag redan haft Nåden anföra angående dem i allmänhet, men jag
hemtar ett ytterligare skäl för min underdåniga hemställan ifrån den klagan, som
nyligen blifvit förd öfver bristen af en Svensk eller Norsk prestman der på stället.
I ett enskildt bref som den förtjente, numera aflidne Konsulat-sekreteraren Gille till—
skref min företrädare, yttrade han nemligen följande, som hedrar lika mycket den
aflidnes hjerta som hans nit och omdöme: ”Under sistliden höst har här varit särdeles
sjukligt, hvilket gjort att för ett icke obetydligt antal matroser måst förskaffas
tillträde till härvarande hospital, der någre allidit; jag har ansett för min pligt
att åtfölja dessa olyckliga på deras sista färd, på det att åtminstone någon officiell
person måtte vara närvarande vid begrafningen och tillse att allt går anständigt och
kristligt tillväga; — men jag kan vid delta tillfälle icke undertrycka att uttala, det
jag vid dessa tillfällen ganska starkt kännt behofvet af en nationell prestman här, då
det serdeles på den aflidnes kamrater gör ett obehagligt intryck att åse, huru han
jordas utan presterlig välsignelse och hön. Jag har sökt afhjelpa behofvet så godt
sig göra låtit, men en protestantisk prest är högst sällan att tillgå och dessutom
sker ceremonien sålunda ändå på ett främmande språk.”
48 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856.
Jag tror att denna klagan, yttrad i namn af en talrik och aktningsvärd klass
af Eders Kongl. Maj:ts undersåter, bör behjertas och hemställer derföre i underdånighet,
att Legations-Predikants-beställningen i Konstantinopel måtte återupplifvas,
samt att för densamma måtte i traktamente å denna stat uppföras samma
belopp, som för enahanda beställning i Paris, eller 750 R:dr Hamb. Bco.
Sedan Beskickningens hus i Konstantinopel för några och trettio år tillbaka
nedbrann, utan att, till följd af bristande tillgångar, hafva kunnat återuppföras, har
Beskickningen jemte Konsulatet varit inrymdt uti ett par mindre på tomten qvarblifne
byggnader. Uti dessa lärer passande lokal för gudstjenstens förrättande svårligen
kunna beredas, men emot en relativt till det vigtiga ändamålet ringa kostnad
torde en provisorisk byggnad å den vidsträckta tomten kunna uppföras samt medel
dertill desto heldre anvisas å Handels- och Sjöfarts-fonden, som en dylik Kapellbyggnad
nästan uteslutande kommer de sjöfarande tillgodo, och nämnde fond dessutom
är förpligtad alt bekosta reparationen å kronans ifrågavarande egendom. Till
dess en sådan provisorisk byggnad hinner att uppföras; hvilket väl äfven lämpligast
kan ske under tillsyn af den prestman, som i den skall förrätta gudstjensten, torde
denna kunna ega rum ombord å något af de många Svenska och Norrska fartyg,
som oafbrutet uppehålla sig i Konstantinopel hamn, möjligen äfven i Preussiska
Beskickningens Kapell.
Ehuru jag visserligen inser att skäl kunna finnas att å åtskilliga andra af våra
sjöfarande besökta orter, äfven anställa infödde prestmän, bör jag dock för närvarande
inskränka mig till hvad jag nu haft Nåden föreslå. Summan af de löner å
denna stat, jag föreslagit skulle således uppgå lill Hamb. B:ko R:dr 2,500, eller efter
pari kurs till R:dr Bunt 10,000.
Beträffande sättet för desse tjenstemäns anställning, så ehuru rälta tidpunkten
för afgörande! af frågan derom inträffar sedan de för dem begärda lönebelopp blifvit
beviljade; torde jag dock böra hafva Nåden nämna, att dermed synes mig kunna sålunda
tillgå, att sedan befattningarne af Utrikes-Departementet blifvit förklarade lediga,
de till Departementet inkommande underdåniga ansökningar öfverlemnas såväl till
Chefen för Eder Kongl. Maj:ts Ecklesiastik-Departement, sorn till Eders Kongl. Maj:ts
Norrska Regerings Kirke- och Undervisnings-Departement, hvarefter, och sedan de
yttrat sig om den eller de sökandes kompetens eller tjenlighet till platsen, Eders
Kongl. Maj-.ts uppå Stats-Ministerns för Utrikes-Ärenderne underdåniga föredragning,
fattar sitt Nådiga beslut.
Fensions-Statcn.
Såsom jag redan baft Nåden anmärka, hafva pensioner till de diplomatiske tjenstemännen
sedan lång tid tillbaka blifvit anordnade å anslaget till Minister-Staten, äfven
Bil. N:o 2 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856. 49
då de vid afskedstagande!:, eller vid tillfälle af rappel, skulle varit berättigade att, i likhet
nied andre Civile tjenstemän, erhålla pension å Allmänna Indragnings-Staten; och
hafva de Diplomatiske Tjenstemännens Enkor jemväl å Minister-Staten erhållit pensioner.
Ehuru tidtals icke obetydliga belopp lill följd häraf utgått ifrån Minister-Staten
till afskedade tjenstemän, synes det destomindre vara anledning till att härutinnan
göra någon ändring, som det otvifvelaktig! är i sin ordning att, då så ske kan, personer
vid afskedstagande! uppföras till åtnjutande af pension ifrån de fonder, å hvilka
de förut uppburit sina löner, och det dessutom öfverensstämmer med de grundsatser
angående håda Rikenas deltagande i samtliga utgifter för deras Utrikes angelägenheter,
hvilka jag sökt tillämpa, att pensionerne utgå i samma förhållande som öfrige
utgifter. Den enda förändring jag anser mig i underdånighet höra föreslå, är att,
i stället för att, utgifterne lill pensioner för närvarande blifva sammanförde med dem
för den i aktiv tjenst varande personalen, de må särskildt uppföras och en viss summa
till dem anslås, hvilken icke får öfverskridas.
De pensionsbelopp, som i denna stund utgå ifrån Minister-Staten, belöpa sig
till R.dr Hamb. B:ko 7,300; men såvida de dubbla ändamål, som måste afses, skola
kunna ernås, är det lätt insedt att detta belopp, såsom maximum, är för ringa. Eders
Kongl. Majit, som icke kan vilja att Embetsmän, som under en lång tjenstetid med
nit och skicklighet tjenat Riket, vid äldre år skola utsättas för tryckande näringsomsorger,
skulle likväl, derest anslaget till pensioner blefve begränsadt till hvad det
nu händelsevis utgör, fortfarande se sig förhindrad från att, så länge någon möjlighet
finnes att ännu begagna en dylik Embetsman, skänka honom den hvila på gamla
dagar, hvartill han vore berättigad, och hvilken det är i Eders Kongl. Maj:ts och
Dess Rikens intresse att jemväl honom förunna. Dertill kommer, att om icke utsigt
förefinnes till omsättning inom personalen och deraf följande jenmare fortkomst
samt till en lugn och omsorgsfri ålderdom, det skall blifva allt svårare att erhålla
personer, som med allvar och nit vilja egna sig åt en hana, som på nära håll sedd
förlorar icke obetydligt af den glans hon möjligen kan ega på afstånd. Af dessa
skäl anser jag, att det minsta belopp, som kan afses för denna Stat är 10,000 R:dr
Hamb. B:ko.
Om Eders Kongl. Majit gillar denna underdåniga hemställan samt de Förenade
Rikenas Folkombud, erkännande nödvändigheten och billigheten af det begärda anslaget,
dertill anvisa erforderliga medel, kommer jag i tillfälle att framdeles i underdånighet
underställa Eders Kongl. Majits Nådiga pröfning de grunder, hvilka vid
tilldelandet af pensioner synas böra iakttagas, och hvilket väl lämpligen torde kunna
afgöras i sammanhang med frågan om ett nytt Minister-Reglemente, i stället för det
föråldrade af år 1765.
Bih. till R. St. Prot. 1856 & 2857. 2 Sami. 1 Afd. 2 Haft.
7
50 Bil. N:ö 2 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856.
Skrifmaterialier och expenser samt extra utgifter.
Sedan, på sätt jag haft nåden visa, Svenska Stats-verkets anslag till extra utgifter
(å förra 8:de Hufvud-titeln) vid 1840 års Riksdag blifvit nedsatt från 100,000
R:dr Banko till 50,000 R:dr, och vid den då uppgjorda fördelningen af sistnämnde
summa Departementerne emellan, intet lemnades till Kongl. Majis disposition för
Utrikes-Departementets behof, har detta Departement, som dittills ifrån 8:de Hufvudtiteln
för extra och hemliga utgifter årligen uppburit i medeltal 41,000 R:dr R:ko,
ifrån Svenska Stats-verket för dessa ändamål icke erhållit några medel, utan hafva
dessa utgifter under tiden blifvit bestridde med Norska Stats-verkets sedan 1854
oförminskade anslag till Diplomatiska utgifter, 40,000 Species, eller efter pari kurs
B:ko R:dr 106,666: 32. — Deremot hafva utgifterne för Departementets skrifmaterialier
och expenser till någon del blifvit bestridde med det å Salje Hufvud-titeln
härför uppförda förslags-anslag, hvarjemte ifrån och med sednare hälften af år 1854,
utgifterna för befordring af telegraf-depescher i stöd al Kongl. Brefvet den 15 December
1854, blifvit Departementet å sistnämnde anslag godtgjorde af Svenska Statsverket.
Samma förhållande eger rum med utgifterne för den ministeriela brefvexlingen,
dock med den åtskillnad, att ersättningen för den, enligt Kongl. Brefvet den
11 Sept. 1837, utgår från General-Post-Styrelsen.
Detta sätt alt bestrida dessa slag af utgifter synes mig dock mindre lämpligt
och icke öfverensstämmande med den ordning och enhet, som böra råda i afseende
å deras anordning och redovisning, samt med det förhållande i hvilket dessa utgifter
böra bäras af hvartdera Rikets Statsverk. Till följd af sin natur måste de alla
betraktas såsom gemensamma för båda Rikena och dessa derföre i viss proportion
till deni bidraga, så att icke, såsom nu är förhållandet, Sverige ensamt bekostar
den ministeriela brefvexlingen och telegraf-utgifterne och Norrige ensamt lemnar
medel för extra och hemliga utgifter, under det att detta Rikes Statsverk gemensamt
med det Svenska bekostar skrifmaterialier och expenser. I öfverensstämmelse derför
med hvad jag haft nåden föreslå i afseende å bestridande af öfriga utgifter för de
förenade Rikenas Utrikes angelägenheter, får jag således i underdånighet hemställa,
alt utgifterne vid Utrikes-Departementet såväl till skrifmaterialier och expenser, ljus
och ved, samt underhåll af möbler m. m., sorn för den ministeriela brefvexlingen,
telegraf-porto, extra och hemliga utgifter, äfvensom alla öfriga utgifter af beskaffenhet
ått icke på förband kunna beräknas, måtte få uppföras under rubrik: skrifmaterialier
och expenser samt extra utgifter; kommande i följd häraf, såväl det
för närvarande å 3:dje Hufvud-titeln uppförda förslags-anslag till skrifmaterialier
och expenser B:ko R:dr 1,625: 32, sorn General-Post-Styrelsens skyldighet att ersätta
Departementets utgifter för den ministeriela brefvexlingen att upphöra.
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 51
Då samtliga de utgifter, som skulle komma att bestridas ifrån denna titel,
omöjligen kunna på förhand beräknas och flere af dem, såsom rese- och kurirkostnader,
equiperings-penningar och hendiga utgifter dessutom äro till den grad
underkastade föränderlighet, att då de ett år uppgå lill endast några tusen R:dr,
de ett annat kunna belöpa sig till flera gånger detta belopp, blir det nödigt, att för
dem samtlige bestämma en rund summa, inom hvilken de böra bestridas, dock med
rättighet för Eders Kongl. Maj:t, att såväl å denna, som öfriga Stater, derest öfverskott
uppkommer det ena året, reservera detta för att användas till fyllande af den
brist, som under ett följande år kan uppstå å någon af utgifts-titlarne. Det är
samma anordning, som redan eger rum i afseende å anslaget till Minister-staten
och genom hvilken Departementet blifvit satt i stånd att bestrida de ganska betydliga
utgiftsbelopp, som under detta och förlidet år utgått i equiperings-penningar,
rese- och kurir-kostnader samt för de Extra Beskickningar Eders Kongl. Maj:t icke
kunnat undvika att afsända, utgifter, för hvilka uti andra länder vanligen s. k. utomordentliga
kreditiv beviljas Utrikes-ministern.
Efter de noggrannaste beräkningar och genom jemförelse af de hithörande utgiftsposterna
under flera år har jag funnit, att den summa, som erfordras för dem,
icke kan anslår till lägre än till omkring 100,000 R:dr R:mt.
Vid granskning af Departementets räkenskaper har jag nemligen funnit, att de
utgifter, hvilka synas böra uppföras å denna Stat eller ibland expens-, tillfälliga
och hemliga utgifter, fördela sig på följande sätt:
l:o. Departementets skrifmaterialier, ved och ljus, underhåll af möbler, inköp
och inbindning af böcker, fraktomkostnader m. fl. smärre utgifter hafva utgått
från förslags-anslaget härtill å Riks-statens 5:dje hufvudtitel,
i medeltal med R:dr R:mt. . . 5,183: —
samt från Norrska anslaget likaledes i medeltal med 2,407: — 7 590-
Utgifterna under denna titel hafva derföre nu af mig blifvit beräknade till 10,000: —
2:o. Tidnings-prenumeration har blifvit bestridd såväl utaf Svenska
som Norrska anslaget och i medeltal uppgått till . . 2,580: —
I anseende till de nedsättningar i priset å Utländska tidningar,
hvilket egt rum, kunna utgifterne under denna titel numera beräknas
till  2,000: —
3:o. Beskickningarnes expenser och extra utgifter, för hvilka de äro
berättigade att erhålla ersättning, hafva utgjort i medeltal 3,500: —
I betraktande af den allmänna prisstegringen beräknas dessa utgifter
för framtiden till  5,000: —
4:o. Den ministeriela brefvexlingen har i medeltal kostat General-
Transport: 17,000: —
52 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856.
Transport:
Post-Styrelsen  7,350: —
men ett år uppgått till 9,000 R:dr och har derföre, då Beskickningarnes
antal tarfvar en tillökning, ansetts icke kunna anslås
lägre än till
5:o. Befordring af telegraf-depescher. Under sistlidet år, det enda
som kan tagas till utgångspunkt för beräkningar, uppgick kostnaden
för telegraf-depescher till  13,444: —
som påfördes förslags-anslaget å 3:dje Hufvud-Titein.
Då det ligger i förhållandenas natur, att detta konmiunikations-medel
blir allt mera och mera af diplomatiske tjenstemän
begagnadt, har jag icke trott mig kunna anslå utgifterna
å denna titel lägre än till
6:o. Rese- och kurir-kostnader beräknade äfven till
7:o. Expeklans-löner och tillfällige uppdrag d:o d:o
8:o. Equiperings-penningar, som Missions-cheferne erhålla i enlighet
med särskildt Nådigt reglemente, då de utnämnas till belättningarne
och som utgå med större eller mindre belopp i förhållande
till vakansen under året, men derföre också icke kunna
anslås till någon viss summa, utan synas böra utgöra ett reservations-anslag
till framtida behof, har jag beräknat till hvad de
utgöra för en Minister vid någon af de mindre Beskickningarne
och hvartill de äfven i medeltal uppgått under de sednaste 5
åren, eller
9:o. Vexel-omkostnader. De hafva i medeltal visserligen endast utgjort
625: —
men komma att ökas i samma mån som staten ökas och hafva
derföre upptagits till
10:o. Hemliga utgifter
Summa R:dr Runt
Af den framställning jag haft nåden göra, angående behofven för
tementet, äfvensom af i underdånighet biiagde sammandrag af de
terne, täcktes Eders Kongl. Maj-.t finna, att dessa behof uppgå
till sammanlagdt R:dr R:mt
och att af denna summa beräknas böra utgå:
17,000: —
9,000: —
15,000: —
15,000: —
15,000: —
16,000: —
1,000: —
12,000: —
100,000: --
Utrikes-deparsärskilda
sta
680,
000: —
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket i856. 55
af Svenska Stats-verket jf:delar med „ „ 480,000: —
och af Norrska Stats-verket tVdelar med „ „ 200,000: —
eller Norrska Species 50,000: —
Enär det nuvarande anslaget till Salje Hufvud-Titeln belöper sig till B:ko R:dr
225,650 eller R:dr R:mt 338,475, skulle således den tillökning som af Rikets Ständer
äskades, uppgå till R:dr R:mt 141,525.
Härvid är likväl att märka, att till följd ej mindre deraf, att anslaget till skrifmaterialier
å 3:dje Hufvud-Titeln är lorslags-anslag och att utgifterne härför betydligt öfverstigit
det ringa belopp, hvartill det i Riks-staten blifvit upptaget, sedan en förut okänd utgift
för telegraf-depeschers befordrande tillkommit, än äfven deraf, att det för närvarande
åligger General-Post-Styrelsen, att ersätta Departementet dess utgifter för den ministeriela
brefvexlingen, men hvilket åliggande nu skulle upphöra, Svenska Statsverkets
bidrag i sjelfva verket uppgått till R:dr 562,850: 80, hvadan den effektiva
tillökningen i stället endast utgör R:dr 117,149: 20 öre, — en tillökning, som
med R:dr 52,550: 80 understiger de belopp, hvarmed Departementets tillgångar för
16 år sedan blefvo minskade. Dock bör jag jemväl hafva anmärkt, att om, såsom
sannolikt är, de 7,291: 5 öre R:mt, som till post-utgifters godtgörande utgått från
Post-verket, hädanefter icke komma Stats-verket till godo, den summa, hvarmed
Svenska Stats-verkets bidrag nu komme att ökas, uppgår till ett belopp af 124,440
R.dr 25 öre R:mt.
Tillökningen å Norska Stats-verkets bidrag, hvilket för närvarande och alltsedan
är 1834 utgjort 40,000 Norrska Specier, uppgår till 10,000 Speciel'.
Förvaltning och redovisning.
Slutligen får jag i afseende å förvaltningen och redovisningen af samtlige de
till Utrikes-Departementet hörande medel, i underdånighet hemställa att, på sätt till
år 1850 egde rum med det Svenska Stats-verkets anslag till Minister-staten, och
såsom det ännu sker med det Norrska Stats-verkets bidrag, samt i öfverensstämmelse
med hvad Kommitterade för oi'dnande af Rikenas konsulat-väsende, i afseende
å bidragen till omkostnaderne för dithörande angelägenheter föreslagit, båda Rikenas
bidrag hädanefter qvartalsvis af Svenska Stats-kontoret och Norrska Regeringens Finans-
och Tull-Departement levereras till Utrikes-Departementet; att utbetalningarne,
i enlighet med de af Eders Kongl. Maj:t för hvarje år Nådigst gillade stater, eller
pä grund af särskilda anordningar, må bestridas af den Afdelnings-chef uti Departementet,
hvilken, enligt mitt underdåniga förslag till omorganisation af Utrikes-Departementet,
skulle vara ansvarig för förvaltningen af Departementets penninge-till
-
54 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:Is Nåd. Vrop. N:o l, om Statsverket 1856.
gångar, samt att, sedan räkenskaperne för året blifvit afslutade och inför Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet anmälde, desamma, med undantag af dem som röra
rese- oell kurir-kostnader, expektans-löner och tillfälliga uppdrag, telegraf-porto
och hemliga utgifter, aflemnas till vanlig granskning uti Kongl. Kammar-rätten,
äfvensom i afskrilt, dock utan bifogade verifikationer, öfversändas till Kongl. Norrska
Regeringens Revisions-Departement, för att derefter, i likhet med hvad hittills iakttagits,
delgifvas Rikets Ständers Herrar Revisorer samt Norrska Stats-revisionen.
Oberäknadt den ordning och förenkling, som på detta sätt synes mig kunna
vinnas, skulle äfven sålunda uppnås, hvad Rikets Ständers sednast församlade Herrar
Revisorer önskat, eller att i räkenskaperna för Utrikes-Departementet hvartdera Rikets
bidrag lill de särskilda utgifterne blefvo angifna och det i vidsträcktare man till och
med än Herrar Revisorer ifrågasatt. I stället för att under närvarande förhållanden
80 å 100,000 Riksdaler äro undandragne all granskning, vare sig af Kammar-rätten
eller Stats-revisorerne, skulle nemligen en vida mindre del, förslagsvis beräknad till
57,000 R:dr, blifva från sådan granskning undantagen; och då sistnämnde medel,
likasom hittills, skulle i underdånighet redovisas inför Eders Kongl. Majit, synes det
som om ali nödig garanti för ett behörigt användande af samtlige de medel, som
blifva ställde till Departementets förfogande, härigenom vore vunnen.
Stockholm den 1 October 1856.
(lindert.) Lagerheim.
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856. 55
Förslag
lill gemensam Slat för Utrikes-Departementet, samt lill fördelning på hvartdera Riket
af bidragen dertill.
Departementets Chef, Stats-Ministern för Utrikes-Ärendena
Departementets personal
Minister-Staten, 117,500 Species
Legationspredikanter, 2,500 Species
Pensions-Staten, 10,000 Species
Skrifmaterialier och Expenser samt Extra utgifter . .  ^
Summa R:dr R:mt | 680,000
hvaraf Sveriges andel j? — 480,000.
Riksdaler
Riksmynt.
24.000
56.000
470.000
10.000
40,000
100.000
56 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856.
T a b 1 e a u
till jemförelse emellan beloppen vid särskilda tider af de traktamenten, som uppburits
af Kongl. Maj:ts Diplomatiska Embets- och Tjenstemän samt beloppen af de
traktamenten, sorn af H. Exc. Stats-Ministern för Utrikes-Ärendena för dem föreslås.
Enligt
1765 års
Minister-  Reglemente.
Enligt
1830 års
Stat.
Enligt
1832 & 1836
årens
Stat.
Enligt
Stats-Mini-  sterns förslag
(1856).
Ham-
bur-
ger
Banco.
Kejserl. Hofvet i Wien:
En Envoyé
En Legations-Sekreterare
En Attaché
7,000
720
8,000
4,000
800
7,200
900
720
11,000
1,200
Kejserl. Hofvet i S:t Petersburg:
En Envoyé
En Legations-Sekreterare
7,000
720
10,000
2,000
1 000
14,400
1,800
900
16,000
2,200
1,200
Kejserl. Hofvet i Paris:
En Envoyé
En Legations-Sekreterare
En Attaché
7,000
720
15,000
2,000
800
13,500
1,800
900
16,000
2,000
Kongl. Hofvet i London:
En Envoyé
En Legations-Sekreterare
7,000
720
15,000
2,000
13,500
1,800
16,000
2,000
Kongl. Hofvet i Berlin:
En Envoyé
En Legations-Sekreterare
7,000
720
8,000
1,000
7,200
900
8,000
1,000
Kongl. Hofvet i Köpenhamn:
En Envoyé
En Legations-Sekreterare
7,000
720
8,000
1,000
7,200
900
8,000
1,000
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856. 57
Kongl. Hofvet i Haag:
En Envoyé
En Legations-Sekreterare
Kongl. Hofvet i BrUssel:
En Changé cTAflaires (sedan 1857:
5.000 R:dr) . . .
4,900
720
8,000
1,000
7,200
900
8,000
5,500
Kongl. Hofvet i Madrid:
En Envoyé ....
7,000
En Chargé d’A (1'aires eller Minister-  Resident .
5,000
5,000
4,000
En Legations-Sekreterare .
720
200
Kongl. Hofvet i Portugal:
En Konsul (förutom å Konvoj-Kommis-  sariatets stat 200 R:dr) ....
En General-Konsul
En Chargé d’Affaires uppbär sedan 1856
å Konvoj-Kommissariatets stat R:dr
5,500 och skulle nu erhålla, förutom
från Konsuls-fonden 2,500 R:dr,
Hofven i Italien:
En Minister-Resident
En Chargé d’A(faires (å Konvoj-Koni-  ni issariatet 2,500 R-.dr) ....
Kongl. Hofvet i Athen:
En Chargé d’Afi'aires (å Konvoj-Kom-  missariatets stat 2,500 R:dr)
Ottomanniske Porten:
En Envoyé (förutom å Konvoj-Kom-  missariatets stat 5,500 R:dr) . .
En Chargé d’Afläires
En Ministre Plénipotentiaire, förutom å
Konsuls-fonden 2,500 R:dr . . .
400
1,500
5,000
5,000
1,000
500
5,500
5,200
2,550
5,500
Bih. till R. St. Fröt. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 2 Haft. 8
58 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856.
En Legations-Sekreterare, som uppl turit
å Minister-staten . . 560: —
och å Konsuls-fonden . i 560: —
720: —
En Drogman liar, enligt 1765 års reglemente,
uppburit 290 R:(lr å Minister-staten
och 290: å KonvcjKommissariatets
stat, och skulle nu
erhålla, utom å Konvoj-Kommissa
riatets
stat 1,000,
En Andre Drogman uppbär, efter 1765
års stat, förutom å Minister-fonden,
jemväl å Konsuls-fonden 175 R:dr
och erhöll enligt 1852 års stat .
En Kansler
Beskickningen i Washington:
En Chargé d’Affaires (har sedan 1856
åtnjutit lön å Konvoj-Kommissaria
tets
stat)
En Envoyé (förutom från Konsuls-fonden
5,000 IV.dr)
En Legations-Sekreterare
560
1,200
290
900
500
500
200
500
4,000
..
4,000
5,000
1,200
Bil. N:o 2 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856. 59
Förslag
till Aflönings-Stat för Kongl. Maj:ts Sändebud och öfrige vid Beskickningarne
anställde Tjenstemän.
Hamb. Banko.
Beskickningen i Wien:
11,000
12,200
Legation s-Sekreterare
1,200
D:o i S:t Petersburg:
16,000
Legations-Sekreterare
2,200
19,400
1,200
D:o i Paris:
16,000
18,000
Legations-Sekreterare
2,000
D:o i London:
Legations-Sekreterare
16,000
2,000
18,000
f):o i Berlin:
8,000
Legations-Sekreterare
1,000
9,000
D:o i Köpenhamn:
8,000
1,000
Legations-Sekreterare
9,000
D:o i Haag:
8,000
Envoyé
8,000
J) o i Briissel och hos Tyska Förbundet:
3,500
| 3,500
IVfinister-Besident. eller Chargé d’Afläires •
Transport
1
| 97,100
60 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.ts Nåd. Trop. N:o i, om Statsverket i856.
Transport
Beskickningen i Madrid:
Minister-Resident
4,000
97,100
4,000
D:o i Lissabon:
Chargé d'Affaires (från Konsulsfonden 2,500 R:dr) . . .
1,500
1,500
D:o i Italien:
Chargé d’Affaires (från Konsulsfonden 2,500 R:dr) . . .
1,000
1,000
D:o i Athén:
Chargé d’Affaires (från Konsulsfonden 2,500 R:dr) . . .
500
500
D:o i Konstantinopel:
Ministrc Plénipotentiåire (från Konsulsfonden 2,500 R:dr) .
Legations-Sekreterare
Drogman (från Konsulsfonden 1,000 R:dr)
5,500
1,200
500
7,200
D:o i Washington:
Envoyé (från Konsulsfonden 3",000 R:dr)
Legations-Sekreterare
5,000
1,200
6,200
Summa R;dr Hamh. Banko
| 117,500
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 61
Underdånigt Memorial,
angående
Omorganisation af Kongl. Utrikcs-Dcpartemcntet.
1 äldre tider förvaltades Rikets yttre angelägenheter af Kansli-Kollegium med
Riks-Kansleren, och sedermera Kansli-Presidenten til! Chef. Under honom funnos
i Kansliet först 2 och sedan 4 Riks-Kansli-Råd, hvilka förestodo de särskilda afdelningarnc
af Kansliet, biträdde af Stats- och Expeditions-Sekreterare. Enligt 1634
års Regeringsform bestod sålunda Kansliet af 2:ne afdelningar; den ena, uti hvilken
behandlades alla utrikes samt de inrikes ärenden, hvilka, till följd af sin natur, icke
hörde under något af de öfriga Riks-Embetena och Kollegierne, — den andra eller
Arkivet, hvarest Rikets handlingar förvarades. Men sedan Riket under Drottning
Christina och Konung Carl X uppstigit till den makt och betydelse, sorn under denne
Konungs sonson förlorades, blef det i anseende till ärendenas mängd nödigt att dela
den första afdelningen, eller det så kallade dagliga Kansliet, och genom 1661 års
Kansli-ordning förortfnades, att i Kansliet skulle linnas 4, i stället för 2 Riks-KansliRåd,
samt att det skulle bestå af 4 afdelningar, — den första omfattande Svenska
och Danska Ärenden, den 2:dra Tyska och Utrikes Ärenden i allmänhet, den 5:dje
Ärenden som rörde Polska och Ryska länderne samt länderne på andra sidan Östersjön
och den 4:de Riks-Arkivet. Stats-Sekreterare voro 2:ne, emellan hvilka de
till de 3 första afdelningarne höi'ande ärenden voro fördelade. Dessa hade till biträde
4 Expeditions-Sekreterare, Chefer hvar för en af de 4 Expeditionerne. Till
Riks-Kanslerens biträde för de ärenden, han sjelf ville expediera, fanns en Handsekreterare.
Denna Kansli-ordning fortfor att vara gällande till år 1714, då den
upphäfdes genom en ny, som af Konung Carl XII från Timurtasch utfärdades, och
hvarigenom Kansliet helt och hållet förändrades. Den upphäfdes likväl efter denne
Konungs död, och en ny Kansli-ordning utkom 1719, hvarigenom förordna.des att
i stället för de 2 utrikes och 4 inrikes Stats-Expeditioner, af hvilka Kansliet, enligt
1714 års ordning bestod, Stats-Expeditionerne skulle vara 3, en för utrikes och 2
62 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856.
för inrikes ärender. — I spetsen för hvardera ställdes en Stats-Sekreterare, hvilken
det ålåg att bereda, i Kollegium föredraga och expediera ärendena. Under hela denna
tid likasom framgent under frihetstiden, var behandlingen af de utrikes ärendena i
allmänhet kollegial. De remitterades till Kansli-Kollegii utlåtande, hvarefter Kollegium
inkom med underdånigt utlåtande, som af Stats-Sekreteraren för Utrikes StatsExpeditionen
föredrogs i Rådet. Den långsamhet, som af detta behandlingssätt blef
en nödvändig följd, måste emedlertid framkalla önskan att snabbare kunna afgöra
ärenden, som mången gang icke medgåfvo en så omständlig utredning och man ser
derföre under frihetstiden huru Riks-Kanslerens förre Sekreterare, sedan 1714 benämnd
President-Sekreterare, får allt flera och vigtigare ärenden vid sidan af Kollegiet
att behandla. Sannolikt bidrog icke minst härtill, att, på sådant sätt, de hemligare
ärenderne kunde behandlas med så mycket större säkerhet, sorn icke allenast
Kollegiet utan äfven en stor del af Rådet samt Konungen, kunde hållas okunnige om
dem. De Kansli-Junkare, som, alltsedan 1654 års Kansli-ordning utfärdades, funnits
såsom Auskultanter i Kansliet, blefvo nu underordnade Presidents-Sekreteraren
och utgjorde hans Expedition.
I den Kansli-ordning, som Konung Gustaf lil den 1 Juli 1775 utfärdade, förordnades
att Kansli-Kollegiet, sorn skulle bestå af en utaf Rikets Råd, såsom President,
en eller flere Riks-Kansli-Råd, 4 Stats-Sekreterare och Kansli-Råd, skulle
”förnämligast öfverväga, rådslå och utarbeta alla dithörande in- och utrikes ärenden
”i gemen, samt i synnerhet:
”l:o Huru vid alla tillfällen Kongl. Maj:ts och Rikets fördel, höghet, interesse,
”titulaturer oell rättigheter i anseende till främmande makter måge bibehållas och
”befordras, hvaröfver, då sådane ärenden förekomma, Kollegiet åligger att tili Kongl.
”Maj;t med underdånigt betänkande inkomma.”
2:o ”Stridigheter, alhandlingar, vänskaper, förbund och brefvexling med främjande
makter, Förstår, Republiker oell Städer, manifester och publique skrifter, om
”orsaken till krig och örlig, Stillestånds-handlingar och Freds-traktater med Rikenes
”hender, då Kongl. Maj ;t sådant i Nåder godtfinner.”
5:o ”Kommissions-Sekreterares, Agenters, Konsulers föreslående, jemte instruktioners
.uppsättande för dem, hvarvid Kommerse-Kollegium i allt hvad Agenter och
”Konsuler samt Handels-Kommissarier angår tager med Kansli-Kollegium gemensam del.”
Enligt § 4 af denna Ordning hörde under Utrikes Stats-expeditionen det som
”angår utrikes, makter och Herrskaper, svar på främmande Sändebuds och Ministrars
anbringande, kommissarier, Instruktioner, Rref och Ordres, som till vederbörande
Mipjstrar afgå, jemväl all direkt brefvexling med främmande makter, samt alla utrike^,
resepass, sorn i Kongl’ Maj:ts höga namn eller med Dess underskrift utfärdas,”
hvarjemte genom denna expedition skulle besörjas allt det sorn angick de Tyska
provjnserne. Expeditionen förestods af en Stats-sekreterare, som hade till sitt hi
-
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856. 65
träde Expeditions- och Protokolls-sekreterare, Registrator och Kanslister. Kansliråden
skulle (§ 15), efter fördelning deni emellan, utarbeta de in- och utrikes ärenden,
hvilkas handläggning åt dem kollegialiter uppdrogs, och en af dem linde att
tillse, ”det allt, sorn på latin, så från Kongl. Majit sorn från Kansli-kollegio, utfärdas,
må svara mot det gamla loford, som Vårt Svenska Kansli i så måtto sig förvärfvat.
”
Den egentliga ministeriela brefvexlingen besörjdes likväl nu, sorn under sista
delen af frihetstiden af Kansli-presidenten samt genom Presidents-kontoret, hvilket
enligt § 1 skulle bestå af i President-sekreterare, 2 förste och 5 andre Sekreterare.
.— Angående delta kontors verksamhet stadgade § 25, att ”sorn Kongl. Majit
numera låter genom President-kontoret besörja all korrespondensen med alla dess
vid främmande hof varande Ambasadörer, Ministrar och Sändebud, Lill hvilken ända
Kongl. Majit antingen sjelf eller genom Kansli-presidenten låter meddela dess instruktioner,
bud och befallningar, så har ock Kongl. Majit försett detta kontor med tillräcklig
betjening, på sätt 1 § innehåller, och tillkommer President-sekreteraren,
hvilken öfver detta kontor har uppsigten, att besörja chiffrering och dechiffrering af
de ankommande och afgående brefven, de sednare uppsätta och skyndsamt afsända
samt hafva korrespondensen i sin enskilda vård.”
I samma mån som Konung Gustaf lil sjelf lade hand vid de utrikes ärendena,
drogos de äfven under President-kontoret och ifrån Kansli-kollegium samt utrikes
Stats-expeditionen; och under denne Konungs sista regeringsår, då hvarken något
Råd eller någon Utrikes-minister fanns, besörjdes af President-kontoret oell under
Konungens omedelbara tillsyn, alla yttre politiska angelägenheter, så alt detta
kontor då i sjelfva verket öfvergick till hvad i andra Utrikes-ministerier vanligen
benämnes Politiska Afdelningen (direction politique).— Det fick nu, den 26 April
1791, benämningen Konungens Kabinett för utrikes brefvexlingen; Chefen blef
kallad Kabinetts-sekreterare och de 2 förste Sekreterarne ”Chefs de Bureau.”
Handels- och enskilda personers angelägenheter behandlades ännu i Kollegiet och
Stats-expeditionen, ehuru man äfven finner, att sådana började handläggas af President-kontoret.
Finanserne sköttes af Stats-kontoret samt af Kansli-bokhållaren.
Ehuru Riks-kanslers-embetct under Konung Gustaf IV Adolphs minderårighet
återupplifvades, fortforo de utrikes ärendena att behandlas ungefärligen på samma
sätt, och då embetet efter Riks-kansleren Grefve F. Sparres död icke återbesattes,
utan en Kansli-president i stället lörordnades, blef han Utrikes-minister, ehuru Konungen
i sjelfva verket var den, soni, i likhet med hans fader, lade omedelbar hand
vid de vigtigaste af de utrikes ärendena. Genom Kansli-ordningen den 17 Februari
1801 förordnades i afsende å behandlingen af desse ärenden, att Kansli-presidenten
åligger vården af alla utrikes angelägenheter, till hvilken ända han genom
Kabinettet besörjer brefvexlingen med Kongl. Majits Sändebud på utrikes orter, före
-
64 Bil. N:o 2 lill Kongl. Maj.-ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856.
drager alla ifrån dera ankommande depescher och bref, och, i likhet med Kongl.
Maj:ts befallningar, dera svar och föreskrifter meddelar, enligt den ordning sora
Kongl. Majit sjelf behagar härutinnan utstaka, samt gifver promotorial till erhållande
af deras biträde åt de Kongl. Majlis undersåter, sora det i enskilde angelägenheter
tarfva;” samt vidare (§ o), ”att Utrikes-expeditionen vid sig yppande ledighet af
Stats-sekreterare, konmier att under Hof-kanslerens särskilda styrelse och inseende
af Expeditions-Sekreteraren föreslås.” Till denna expedition hörde, enligt § 11,
”brefvexlingen med främmande potentater, utfärdandet af kreditiver och rekreditiver,
af sköldebref och öppna bref för personer, sora utomlands vistas, af utrikes
pass,” med ett ord af allt hvad sub titulo Majestatis utrikes afgår och icke genom
särskildt förordnande blifvit Kabinettet uppdraget; vidare traktater oell afhandlingar
med Barbaresk-staterne, instruktioner för Kongl. Majits Beskickningar till dem, samt
alla mål, som till Konvoy-kommissariatets åtgärd höra; diplomer och instruktioner
för alla Agenter, Konsuler och Kommissarier, som på utrikes orter anställas;
utrikes postväsendet och alla ärenden (med undantag af militaire) som angå de
Tyska provinserna.
Föreskrifterne för Kabinetts-sekreteraren uti § 15 äro hufvudsakligen desamma,
som uti 1773 års Kansli-ordning för President-kontoret. Nya åligganden för honom
voro att ”uppsätta och kontrasignera hvad rörande Beskickningarne från Kongl. Majit
till Dess och Bikets Stats-kontor afgår”, samt att, i Kansli-kollegii och Kansli-rådens
ställe, ”vaka öfver de titulaturer, som emellan Deras Kongl. Majestäter och främmande
Hof brukas, samt notera de förändringar, som deruti förefalla.”
Den splittring af de till ett Utrikes-departement hörande särskilda ärenden,
hvilka ifrån Konung Carl XIIis död, under vexlande regeringssätt, fortgått, upphörde icke
heller efter regements-förändringen 1809, utan fortsattes genom Kansli-ordningen af
den 23 October s. å. I stället för det förra Kansli-kollegium inrättades nu en
Kansli-stvrelse, deruti Statsministern för utrikes ärendena blef Chef, med Ilof-kansleren,
de 4 Stats-sekreterarne, Kansli-råden, Ölver-post-direktören, Kabinetts-sekreteraren
och Sekreteraren vid Biks-arkivet till ledamöter. I afseende å de utrikes
ärendena erhöll denna styrelse väsendtligen samma åligganden, sorn de, hvilka genom
1773 års Kansli-ordning tillhörde Kansli-kollegium. Styrelsen skulle, enligt § 2,
lista moment ”uti åtskilliga utrikes ärenden, såsom frågor rörande Kongl. Majits och
Rikets fördel, höghet, interesse, titulaturer och rättigheter, stridigheter, afhandlingar
och förbund med främmande makter, manifester och publique skrifter rörande orsaken
till krig, stillestånds- och freds-traktater med Rikets fiender, samt frågor om
traktamenten, resepenningar och extra utgifter m. m. för alla vid utrikes Beskickningar
nyttjade personer, när Kongl. Majit det äskade, afgifva underdånigt Betänkande.
” Till att besörja dessa och öfriga ärenden hade Styrelsen en särskild Expedition
med vanlig Kansli-personal.
Den
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj. ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 65
Den ministeriela brefvexlingen och i allmänhet alla politiska ärenden, besörjdes
under Stats-ministerns inseende af kabinettet, för hvilket ur 1801 års Kansli-ordning
intogos de deruti gifne föreskrifter, med tillägg att Kabinetts-sekreteraren eger
under sin vård de medel, hvilka i ministerielt hänseende användas, och för hvilka
han redovisar inför Konungen.
Hof-kansleren bibehöll den befattning han genom 180i års Kansli-ordning
fått med de ärenden, hvilka svb titulo Majestatis utrikes afgår, och egde för bestridande
af dessa och öfriga göromål en egen Bureau med erforderlig betjening.
Sedan Kansli-styrelsen genom Nådigt heslut af den 30 November 1833 blifvit
upphäfd, fanns knappast namnet qvar af det Riksens Kansli, som af den store Axel
Oxenstjerna ordnades 1634, och i hvilket traditionerne af Sveriges politik sedermera
blifvit bevarade.
De utrikes ärendena handlades derefter och till 1840 af Statsministern för
utrikes ärendena och Hof-Kansleren samt af deras Expeditioner, Kabinettet och Holkan
slers-expeditionen. Den sednare indrogs tillika med Hof-kanslers-embetet sistnämnde
år, hvarefter, genom den vid dåvarande Riksdag beslutade Grundlags-förändring,
Stats-ministern för utrikes ärenden hlef Chef för det då upprättade utrikes
Stats-departementet.
Detta Departement, som bestämdes böra bestå af samma personal, som det
förra Kabinettet för utrikes brefvexlingen, samt af en ifrån Hof-kanslers-expeditionen
öfverflyttad Kanslist, skulle enligt Kongl. Stadgan den 16 Maj 1840, ”handlägga alla
diplomatiska ärenden, eller sådane, sorn röra förhållandet till främmande makter;
bevakande af Svenske undersåters angelägenheter på utrikes ort, då ministerielt
biträde dertill kunde erfordras, samt frågor om rättighet för utlänningar, att i Riket inkomma.
” Under Departementet ställdes, förutom dess Expedition, Kongl. Maj:ts Beskickningar
till utländska Regeringar, Handels-Agenter och Konsuler; hvarigenom vården
af samtelige de ärenden, som förut varit fördelade emellan olika myndigheter,
således åter förenades i en och samma hand, Stats-ministerns för utrikes ärenden.
— Detta fullkomligt riktiga förhållande, fick genom Kongl. Beslutet den 25 Maj
4850 en ytterligare utvidgning, i det att Stats-ministern erhöll ett mera omedelbart
öfverinseende i afseende på Konsulerne, ett förmanskap, som Kommitterade för
ordnande af Konsuls-ärendena tillstyrkt måtte än mera utsträckas.
En större enhet i ärendenas behandling hlef väl en naturlig följd deraf, att
numera endast en ansvarig rådgifvare hlef ställd i spetsen för dem alla, men genom
upphäfvandet af den dittills följda kollegiala behandlingen af vissa ärenden, hlef äfven,
då Departementet samtidigt icke omorganiserades, följden den, att ett öfver höfvan
ansträngande arbete och ansvar hlef lagdt på en enda person — Expeditions-chefen.
— Då nemligen Utrikes-departementet är icke allenast en Stats-expedition, der ären
Bih.
till R. St. Fröt. 1856 fy 1857. 1 Sami. 1 Afd. 8 Haft. 9
66 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856.
dena, i saknad af ett underordnadt kollegium, både beredas och expedieras, utan
äfven en plantskola, der de unge män. som böra anställas vid Beskickningarne, erhålla
sin första utbildning för yrket, så följer häraf, att ganska fä af tjenstemännen
— 1 eller högst 2 — qvarstadna der någon längre tid, eller åtminstone så länge,
att de få tillfälle att göra sig så förtroliga med alla detaljer af förrättningarne,
att de kunna vara till något verkligt biträde vid utarbetande af vigtigare eller
mera detaljkunskap fordrande mål. Härvid bör anmärkas, att de i Departementet
förekommande ärenden ofta äro al" den beskaffenhet, att de skyndsamt måste afgöras,
och då, öfverhufvud taget, Kabinetts-sekreteraren varit den ende, som kunnat hafva
den för dylika ärendens snabbare handläggning erforderliga detaljkännedom, har han
mången gång nödgats att undvara det biträde, som han, under andra förhållanden, bordt
kunna af sine underordnade påräkna, likasom desse, å deras sida, härigenom gått
miste om möjligheten, att genom en sjelfständig verksamhet förvärfva desse så nödige
insigter. Dessa af organisationen härflytande brister har jag desto heldre bordt
framhålla, sorn de synas mig lätteligen kunna afbjelpas genom en förändrad arbets
ordning,
i förbindelse med en sådan indelning af tjenstegraderne och en sådan förbättring
af lönerne för deni, att man kunde vänta, att tjenstemännen, längre än
hittills, skulle vilja qvarstadna inom Departementet. Med ringa kostnad kan den
åsyftade omorganisationen äfven tillvägabringas, och får jag med Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga tillstånd nu i underdånighet framställa de grunder, enligt hvilka jag anser,
att densamma ändamålsenligast kan verkställas, samt föreslå den nya stat för Departementet,
hvilken, tillika med den förra, skulle träda i verket.
De ärenden, sorn i ett Departement för utrikes ärenden förekomma, kunna i
allmänhet sammanfattas under följande tre liufvud-afdelningar, nemligen:
i:o. Politiska, eller hvad Grundlagen benämner ministeriela ärenden.
2:o. Handels- och konsuls-ärenden samt öfverhufvud de med den inre administrationen
samband egande ärenden, enskilda personers angelägenheter m. m., samt
5:o. Förvaltningen af de för Departementet anslagne medel, hvartill komma,
såsom gemensamma för dem alla,
Chifler-bureauen:
Arkivet,
och Kansliet.
I dessa afdelningar sönderfalla äfven, med en eller annan modifikation, de flesta
Utrikes-ministerier, i de större länderne åter efter behofvet fördelade uti flera
underafdelningar och bureauer. I motsvarande afdelningar skulle jag också tro, att
Eders Kongl. Maj:ts Utrikes-Departement lämpligen kan och bör fördelas.
I stället för att, såsom nu är förhållandet, Expeditions-Chefen — Kabinettssekreteraren
— förutom de funktioner som äro gemensamma för honom och för
Utrikes-Ministerns i andra länder närmaste man — Under-Stals-Sekreterare, General
-
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket 1856. 67
Direktör, General-Sekreterare — eller att i Stats-Ministems frånvaro emottaga och
besvara de främmande Sändebudens muntliga andragande^ oell att hafva tillsyn öfver
Departementets öfrige tjenstemän, bos oss och lill följd af organisationen, tillika är
ensam Chef och ansvarig för alla detaljerne, hvarigenom hans förut nog upptagna
tid blir ännu mera anlitad, — skulle i spetsen för hvardera af de afdelningar jag
omnämnt, och till hvilka tjenstgöringens detaljer kunna öfverlemnas, finnas en Afdelnings-Chef,
hvilken det skulle åligga att, under Expeditions-Chefens inseende, handlägga
alla till afdelningen hörande ärenden, som icke voro af den beskaffenhet, att
Stats-Ministern eller Expeditions-Chefen sjelfve ville med, dem taga befattning och att
ansvara för dessa ärendens behöriga expedierande. Denna Afdelnings-Chefernes tjenstebefattning
synes mig kunna ordnas närmast i öfverensstämmelse med hvad genom
Nådig Instruktion af den 3:djc Juli 1840 blifvit stadgadt i afseende å de då inrättade
3:ne Bureau-Chefs-Embetena uti Kongl. Justitiae-Stats-Departementet, med hvilka de
också torde böra hafva lika värdighet eller Expeditions-Sekreterares.
För de 3:ne Hufvud-Afdelningarne erfordrades således 5:ne Afdelnings-Chefer,
men då den ene af dem, eller den för Handels- och Konsulat-ärenden, kunde, på
sätt Kommitterade för ordnande af Konsulsförvaltningen föreslagit, blifva allönad ifrån
den gemensamma Konsulsfonden, beliöfves icke att å den stat, som nu bör uppgöras,
någre medel för nämnde afdelning af Ständerne eller Stortinget anslås. Och
då det synes vara naturligast, alt en och samma Embetsman förvaltar och redogör
för samtlige de till Departementet anvisade medel, hvilket ingalunda hindrar, att
hvarje fond särskildt bokföres, anser jag att den 5:dje Afdelnings-Chefen, eller den
för Kassaförvaltningen, äfven bör förvalta Konsulsfonden. Jag har derföre också beräknat,
att denna fond skulle med aidel bidraga till bemälte Embelsmans aflöning,
och i öfverensstämmelse härmed har mitt underdåniga förslag till ny stat för Departementet
äfven blifvit uppgjordt.
För hvardera af dessa 3:ne Afdelnings-Chefer anser jag mig icke kunna föreslå
ringare lön än 4,500 R:dr R:mt (De motsvarande Embetsmännen i Danska Utrikes
Miuistéren, Departements-Cheferne, hafva hvardera Rbd. 2,400 eller 4,800 R:dr Runt);
och såvida alsigten att på dessa platser under längre tid kunna påräkna att bibehålla
samma personer, skall kunna ernås, är denna lön visserligen den lägsta som
kan beräknas, i synnerhet då man ihågkommer, att Tjenslemännen i Utrikes Departementet
hvarken få, eller ens kunna, tillika innehafva andra tjenster eller befattningar,
vare sig för Kronans, Stadens, allmänna eller enskilda Korporationers räkning.
Deremot kunna 2:ne af de 3:ne förste Sekreterare, hvilka för närvarande finnas å
staterne, nemligen 2 å den Svenska och 1 å den Norrska, indragas, så att endast
en sådan tjensteman komme att finnas. Hans åligganden skulle då blifva att biträda
dels Expeditions-Chefen, dels Chefen för den politiska afdelningen, dels föra Protokollet
i Stats-Rådet, så länge sådant skall ske genom särskilde Protokolls-Sekre
-
68 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket i856.
terare för hvarje Departement, dels, och såsom en hufvudsaklig detalj, besörja chiff—
rering och dechiffrering samt utarbeta klaver m. m., hvilka sistnämnda bestyr i andra
länder besörjas af en s. k. Chiffer-Bureau (Bureau du Chiffre), och hvilken detalj,
enligt 1720 års Kansli-ordning tillhörde den ene af Registratorerne vid Utrikes
Stats-Expeditionen. För honom, likasom för Arkivarien, som har samma värdighet,
eller en Protokolls-Sekreterares, och sorn är ansvarig för vården af Departementets
dyrbara Arkiver, och hvilken det åligger att besörja en del af de sub litulo Majestatis
till Utrikes orter afgående expeditioner, föreslår jag en lön af 5.500 R:dr Bunt.
I likhet med hvad hittills egt runi, anser jag att de egentliga Kansligöromålen
böra besörjas af Andre Sekreterare, dock med den förändring att. Andre Sekreteraregraden
fördelas i 2:ne motsvarande Kanslist- och Kopistgraderne i öfriga Stats-Departementen.
och så att i stället för de 4 Svenske och 2 Norrske Andre Sekreterare, slaterne
upptaga 4 Andre Sekreterare med hvardera 2,000 R:dr i lön, samt 5 Andre Sekreterare —
motsvarande Kopistgraden—med 1,000 R:dr för hvardera i lön, komma att å staten uppföras.
De 4 Andre Sekreterarne skulle då efter behofvet fördelas till tjenstgöring på de 5
hufvud-afdelningarne, och genom att biträda Afdelnings-Chefen med uppsättning och
ärendenas utarbetning, hildas tili att en gång kunna efterträda dessa eiler användas
å andra sjelfständigt platser, hvaremot renskrifningen, då expeditionerne icke voro af
den natur att den kunde verkställas af särskilde för månad antagne renskrifvare eller
af extra ordinarie tjenstemän, borde bestridas af de 3 yngre Andre Sekreterare.
Genom att tjenstgöra än på den ena, än på den andra af afdelningarne, och under
Chefer, hvilka med ärendernas alla detaljer voro förtroliga, skola de unge tjenstemännen
förvärfva insigt i och vana vid behandlingen af så väl de politiska som de
kommersiella frågorna, och deras fallenhet för än den ena än den andra förvaltningsgrenen
skall på samma gång lättare och säkrare kunna utrönas. Ifrån Andre Sekreteraregraderne
torde framdeles Attaché och Legations-Sekreterare-belättningarne vid
Beskickningarne böra besättas.
Den nu befintliga Registrators-tjensten torde genom en sådan organisation, som
den jag föreslagit, kunna undvaras, enär hvarje afdelning komme att ega sin särskilda
Registratur, vid hvilken de yngre Andre Sekreterarne lämpligen kunde användas, och hvad
angår Registraturen af de hemligare ärendena, som af Stats-Ministern eller Expeditions-Chefen
sjelfve handläggas, så synes det mest i sin ordning att Expeditionschefen
låter besörja den på sitt ansvar och på sätt han pröfvar lämpligast.
I enlighet med dessa i allmänhet angifna grunder skulle jag komma att i underdånighet
förelägga Eders Kongl. Majit förslag till Instruktion - för Departementet,
men som detta icke kan ske förr än Departementets förändrade organisation blifvit af
Eders Kongl. Majit godkänd, och de dertill nödige medel beviljade, torde det icke ens
vara lämpligt att, vidlyftigare än som skett, ingå uti iletta ämne. — Af det förslag
till ny stat för Departementet, hvilket, utgående från de nu angifne grunder, blifvit
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket i856. 69
uppgjordt oell i underdånighet linnes bilagdt, åskådliggöres planen bättre och vågar
jag derföre, för detaljerne af densamma åberopa nämnde underdåniga förslag. De
belopp sorn der blifvit uppförda för Expeditions-Chefen —Kabinetts-Sekreteraren —
och för Vaktbetjeningen — torde mera än tillräckligt rättfärdigas af deras trägna
och oafbrutna tjenstgöring samt af de ökade lefnads-kostnaderne. För Skönskrifvaren,
hvars tjenstgöring endast tillfälligtvis påkallas, och som tillika kan innehafva och äfven
innehar andra befattningar, har i stället för de 507 R:dr 50 öre, sorn han nu
åtnjuter i lön och ljuspenningar, eller 42 R:dr 29 ' öre månadtligen, allöningen
blifvit beräknad efter 50 R:dr i månaden till jemna 600 R:dr för år.
Den summa sorn sålunda erfordras utgör 56,000 R:dr R:mt, hvilket, enär å
den nuvarande Svenska Riks-staten, på sätt Eders Kongl. Maj:t af i underdånighet
bilagda stal, Litt B, täcktes inhemta, för Departementet utgå i löner och ljuspenningar
sammanlagdt B:ko R:dr 15,406: 16. eller R:dr Runt .... 20,109: 50.
samt då Departementets Norrska stat uppgår till R:dr R:mt . . . 5,650: —
hvartill ytterligare bör räknas arfvodet å Minister-staten för Ar
kivarien
1,200: —
eller i allt 26,959: 50.
förutsätter en tillökning i allt af R:dr R:mt 9,040: 50 öre.
För att kunna inskränka utgifteme för Departementets Expeditioner inom dessa
summor, erfordras dock att någre å Departementets Svenska stat uppförde befattningar
öfverföras på allmänna Indragnings-staten, för att, i mån af nuvarande innehafvares
afgång, indragas.
Detta gäller i första rummet de 5:ne Kabinetts-Kurirema, åtnjutande hvardera,
enligt stat, 500 R:dr B:ko eller sammanlagdt 2,250 R:dr Runt. Dessa befattningar
kunna numera anses såsom öfverflödiga, enär, då behofvet kräfver att en expedition
afsändes med särskild Kurir, dylika beskickningar uppdragas åt Departementets yngre
tjenstemän eller officerare och underofficerare, vid hvilket förhållande det icke synes
lämpligt, att Staten aflönar särskilda personer för sådane ändamål. Såsom försedde
med fullmagt och uppförde å Rikets stat, ega Kabinetts-Kurirer rätt att i sinom tid
erhålla lönen i pension å allmänna indragningsstaten. Den ene af dem, som uppnått
72 års ålder, och tjenat sedan 1806, är redan dertill berättigad, och för den andre
återstå blott några år innan också han kan göra anspråk på denna förmån. Något
hinder för deras öfverflyttande å Allmänna Indragningsstaten synes således icke förefinnas,
och, hvad den tredje eller yngste angår, så, enär han visserligen ännu länge
kan och måste tjena innan han uppnår föreskrifven ålder, kunde ju, äfven om han
tillika med sine kamrater öfverfördes å sistnämnde stat, honom blifva ålagdt att fortfarande
vid behof inställa sig till tjenstgöring.
Vidare är å Departementets stat under benämning ”till Departementet hörande
Embets- och Tjenstemän” uppförd en Translator för Finska Språket med lön af R:dr
70 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o 1, om Statsverket i856.
B:ko 457: hvarförutan han i ljuspenningar erhåller R:dr II:ko 15: 16. Huruvida
någon tjenstgöring är förenad med denna befattning har jag mig icke bekant, men
skulle näppeligen tro det. Inom Departementet liar hans biträde icke blifvit påkal—
ladt, och anser jag, vid sådant förhållande, att den lön, han åtnjuter bör uppföras
å Rikets Allmänna • Indragningsstat, samt tjensten, vid den nuvarande innehalvarens
afgång, indragas, eller att, derest sådant icke anses vara i sin ordning, den må öf
verflyttas
till annan Rikets stat, med hvilken befattningen möjligen kan hafva någon
frändskap.
Hvad angår Öfver-Ceremoni-Mästare-befattningen, så har den alltid blifvit räknad
till Kansliet, och då det ännu i denna stund är åt Öfver-Ceremoni-Mästaren
uppdraget att vaka öfver Ceremonielet vid främmande Ministrars emottagande, torde
det vara skäl att han, likasom under föregående 200 år, fortfarande uppföres å Utrikes-Departementets
stat.
Slutligen ber jag att få i underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga uppmärksamhet
derå, att såvida den af mig föreslagna organisationen af Utrikes-Departementet
vinner Nådigt bifall, och de derföre nödiga medel af Rikets Ständer och
Storthinget beviljas samt de föreslagne indragningarne af öfverflödige befattningar
medgifvas, kommer Departementets personal, hvilken för närvarande, enligt stat, utgöres
af 9 Svenska och 5 Norrska Emhets- och Tjenstemän, 2 Svenska och 2
Norrska Vaktbetjente, 5 Kabinetts-Kurirer och 5:ne ”till Departementet hörande
Emhets- och Tjenstemän”, eller i allt af 22 personer, att uppgå till 15 Svenska
och Norrske Embetsman samt 5 Vaktbetjente, eller sammanlagdt 20 personer, deraf
2:ne, nemligen en Afdelnings-Chef och 1 Vaktmästare likväl skulle komma att från
annan fond aflönas.
Stockholm den 1 October 1856.
(Undert.) Lagerheim.
Bil. N:o 2 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket i856. 71
Underdånigt Förslag
till ny och gemensam stat för Kongl. Utrikes-Departementet.
Riksmynt.
1 Expeditions-Chef, Kabinetts-Sekreterare
5,500
.
1 Expeditions-Sekreterare och Chef för den politiska Afdel-
ningen
4,500
i dito och Chef för Handels- och Kon-
sulat-afdelningen (allönas från Kon-  sulsfonden med 4,500 R:drR:mt)
1 dito och Chef för Kassaförvaltningen,
3,000
(erhåller af Konsulsfonden 1,500
R:dr R:mt)
1 Förste Sekreterare
3,500
i dito och Arkivarie, Chef för Arkivet . .
3,500
1 Andre Sekreterare
2,000
3 dito
6,000
1 Andre Sekreterare
1,000
2 dito
2,000
Ofver-Ceremoni-mästare
2,000
1 Skönskrifvare
600
1 Vaktmästare
600
3 dito
1,800
1 Kammardräng (allönas från Konsulsfonden med 500 R:dr)
Summa Riksdaler Riksmynt
36,000
»
72 Bil. N:o 2 till Kongl. Maj.ts Nåd. fröy. N:o 1, om Statsverket 1856.
Kongl. Maj:ts Stat för Utrikes Departementets Expedition.
Enligt Kongl. Brefvet den 16 October 1045.
1 Kabin etts-Sekreterare
1 Förste Sekreterare
1 "
Andre Sekreterare
)7
))
r>
Kabinetts Kurirer — å 500 R:dr
2 Vaktmästare ä 277: 52
Efter 1840 års Riksdag tillkom 1 Kanslist eller en Registrator
2,100:
1,266
1,266
847
847
847
847
1,500
555
825
Summa B:ko R:dr 10,900: 16
16.
Gratifikationer till e. o. Tjenstemän och Vaktbetjente, som enligt
Kongl. Maj.ts förslag och Rikets Ständers beslut vid sistlidne Riksdag
blifvit öfverförde från anslaget till skrifmaterialier och expensmedel
Till Kongl. Utrikes-Departementet hörande Emhets och Tjenstemän
:
50:
1 Translator för Finska språket
1 Skönskrifvare
2,076: —
Summa B:ko R:dr 13,026: 16.
Bil. N:o 2 lill Kongl. Maj.is Nåd. Prop. N:o i, örn Statsverket 1&56. 73
s Förutom dessa belopp uppbäras af Departementets Embets- och Tjenstemän sami
Vaktbctjentc ifrån anslaget till skrifmaterialier och expenser, såsom
Ljuspenningar:
1 Kabinetts-Sekreterare 80: -t—
2 Förste Sekreterare och 1 Arkivarie å 53: 16
100:
4 Andre Sekreterare å 53: 16
153: 16.
1 Registrator, 1 Translator och 1 Skönskrifvare å 13: 16 40: ——
2 Ordinarie- Vaktbetjente å 13: 16 26: 32.
Summa B:ko R.dr 380: —
Ofvan anförda stat för Departementets expedition är densamma, sorn år 1856
genom Kongl. Brefvet den 20 Februari reglerades; men då vid detta tilliälle Departementets
två vaktmästare icke kunde erhålla så stora löner, alt de vunno ersättning
för hvad de förut, såsom delegare i Kansli-vaktbetjeningens allmänna sportler, åtnjutit,
måste fyllnad beredas dem sålunda, att Kabinettets Embets- och Ijenstemän
i alla grader alstodo cn viss andel i de förbättrade lönerne, hvarigenom således hvardera
af nämnde vaktmästare fortfarande kom alt uppbära samma belopp, suni han
före regleringen åtnjutit B:ko l\:dr 559: 6 årligen.
Till följd häraf åtnjuter således Utrikes-Departementets Embets- och Tjenstemän
samt Vaktbetjening följande lönebelopp och ljuspenningar:
Lön.
Ljuspgr.
Summa.
Kabinetts-Sekreterare . .
.
2,072: 47.
5.
80: —
2,152
47.
3.
t
Förste Sekreterare . . .
1,249: 58.
—
53: 16.
1,285
6.
—
i
11
1,249: 58.
—
35: 16.
1,285
6.
—
1
Arkivarie
55: 16.
53
10.
i
Andre Sekreterare
856: 9.
5.
53: 16.
869
25.
3.
1
ii
.
856: 9.
3.
33: 16.
869
25.
5.
1
TI
856: 9.
5.
55: 16.
869
25.
3.
1
1)
.
856: 9.
r*
0.
55: 16.
869
25.
5.
5
Kabinetts-Kurirerå 495: 1 1.
11.
1,479: 55.
9.
— —
1,479
55.
9.
1
Vaktmästare
.
559: 6.
—
13: 16.
552
22.
■—•
1
n
559: 6.
•—
15: 16.
552
22.
—
1
Kanslist eller Registrator .
•
825: —
—
15: 16.
858
16.
•—-
Summa B:ko
lith. till li. St. Prot. 1856
R:dr 10,900: 16.
& 1857. 1 Sami.
— 555: 16.
l Afd. 2 llajt.
11,255
: 52.
10
—
74 Bil. N:o 2 lill Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. N:o i, om Statsverket 1856.
Transport B:ko R:dr 10,900: 16. — 353: 16. 11,253: 32. —
Gratifikation till e. o. Tjenstemän
och Vaktbetjente
50: — —
50; _ _
Till Departementet hörande
Embets- och Tjenstemän:
1 Ofver-Ceremonimästare .
1,314: — —
s
1,514: — —
1 Translator för Finska språket
437:
13: 16.
450; 16. —
1 Skönskrifvare
325: — —
15: 16.
558: 16. —
Summa B:o lt:dr
13,026: 16. —
580: —
13,406: 16. —
STOCKHOLM, 1856. Tryckt hos N. MARCUS.
Bil. JVf 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop JU 1, om Statsverket 185G.
1
Utdrag af Protokollet ofver Landtforsvars-Ärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i Stals-Rådet på Stockholms Slolt
den 14 Oktober 4856.
Närvarande:
Hans Excellens, Herr Justitiae-Stats-Ministern Gunther,
Hans Excellens, Herr Stats-Ministern för Utrikes ärendena, Friherre Lagerheim,
Stats-Rådeu: Herr Fåhreeus,
Wallensteen,
Gripenstedt,
Grefve Mörner,
Ulner,
Grefve Gyldenstolpe,
Anjou,
Almqvist.
Chefen för Landtförsvars-Departementet, Stats-Rådet Grefve Gyldenstolpe föredrog
i underdånighet de frågor, som vid förslag till reglering af utgifterna under
Riks-Statens 4:de Hufvud-Titel för nästa stats-reglerings-period nu i ett sammanhang
borde tagas i öfvervägande och deribland följande till Kongl. Maj:t inkomna
underdåniga framställningar, nemligen:
4:o. De af Krigs—Kollegii särskilda Afdelningar afgifna förslag och betänkande!)
i afseende å anslag, hvilka ansetts för landtförsvarets behof i allmänhet
varn erforderliga;
2:o. General-Refälhafvarens i -lista Mili tär—Distriktet framställning om ökadt
anslag till Exercis-Sqvadroner vid indelta Kavalleri-Regementen inom Distriktet;
samt Krigs-Kollegii i anledning deraf afgifna betänkande om indelta Arméens vapenöfningar
i allmänhet;
3:o. General-Fält-Tygmästare-Embetets anmälan om behofvet af ökadt
antal hästar för Artilleri-Regementernas exercis;
4:o. Chefens för Ingeniör-Korpsen hemställan om uppsättning af liera Kom
pagnier
Sappör-trupper;
5:o. Samma Chefs förslag om material-förråds bildande för Arméens fält
brygge—tillverkning;
Bih.
lill R. St. Prot. 18G6 & 1837. 1 Sami., 1 Afd., 5 Haft. 1
2
Bil. N? 5 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JY§ om Statsverket 18o6.
6:o. Samme Chefs framställning rörande behofvet af extra Stats-anslag för
fästningsbvggnaderna;
7:o. Chefens för Svea Artilleri-Regemente memorial, med förslag jemte ritning
till Kasern-byggnader för berörde Regemente;
8:o. Särskildt förordnade Komiterades förslag till förändrad organisation af
General-Staben;
9:o. Den af Kongl. Maj:t särskildt förordnade Kommissions betänkande angående
Ridskolors inrättande;
10:o. T. f. Presidentens i Krigs-kollegium infordrade förslag till reglering
af Kollegii löne-stat;
ll:o. Krigs-Kollegii förslag till allöningens bestämmande för Utrednings
förråds
personaler;
12:o. T. f. Kanzlerens för Krigs-Akademien infordrade förslag lill reglering
af Akademiens aflöning
13:o.
Ordförandens i Direktionen öfver Allmänna Garnisons-Sjukhuset in
fordrade
förslag till reglering af aflöningen för de vid Sjukhuset anställde tjenstemän
och betjente;
14:o. Bemälda Direktions framställning, angående behofvet af ökadt anslag
för Garnisons-Sjukhusets utgifter i allmänhet;
15:o. Chefens lör Topografiska Korpsen infordrade förslag till lönreglering
för Korpsen;
16:o. Öfver-Kommendantens i Stockholm infordrade förslag till lönreglering
för Öfver-Kommendants-Expeditionen;
17:o. Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, General-Fält-Tygmästarens infordrade
och den 27 sistlidne Mars afgifna förslag till lönreglering för Artilleri-Staben;
18:o. General-Fält-Tygmästare-Embetets infordrade förslag till lönreglering
för Artilleriet;
19:o. Samma Embetes framställning om behofvet af ökadt anslag för högre
Artilleri-Läroverket å Marieberg;
20:o. Chefens för Ingeniör-Korpsen framställning angående åtskilliga Korpsens
aflöning och tjenstgöring rörande frågor;
21 :o. Hof-Konsistorii utlåtande i anledning af Bataljons-Predikanternes vid
flere Garnisons-Regementen i Stockholm gjorda ansökningar om aflöning på Stat;
22:o. Chefens för Lif-Bevärings-Regementet framställning om behofvet af
särskildt Under-befäl m. m. vid Regementet;
25:o. Chefens för Wermlands Fältjägare-Regemente hemställan om förbättring
i Under-befälets och manskapets vid Regementet lönevilkor;
24:o. Samme Regements-Chefs framställning om Regements-Officerarnes vid
berörda Regemente befrielse från Kompani-Chefskap, emot lämplig lönersättning;
Bil. JY2 5 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JW 1, om Statsverket 18S6.
3
25:o. Militär-befälhafvarens på Gottland infordrade förslag till lönereglering
för personalen å staten för Gottlands National-Beväring.
26:o. Chefens för Kronprinsens Hussar-Regemente framställning om förhöjning
i rekryterings- och medikaments-penningarna, samt i rationsersättning för Befälets
tjenstehästar; samt
27:o. Krigs-Collegii utlåtande, i fråga om den ersättning, som i allmänhet
bör tillkomma beriden officer för dess tjenstehästars utfodring, skötsel, m. m.
Och afgaf Departements-Chefen derefter här nedan intagna, skriftligen författade
anförande.
»Uti det underdåniga yttrande, som af mig till Stats-Råds-Protokollet den 9
November 1853 afgafs till grund för Eders Kongl. Maj:ts Nådiga framställning
till Rikets Ständer vid sistförflutna Riksdag, angående de för försvarsverket till
lands då erforderliga anslag och hvilka anslag hufvudsakligen afsågo materielens
komplettering och förbättring, antyddes äfven det redan då för handen varande
behofvet af förbättring uti aflöningsförhållandena för Arméens Befäls-personal.
Frågan derom måste likväl för tillfället uppskjutas i anseende till nödvändigheten
att anlita Statens dåvarande tillgångar företrädesvis för fyllande af de materiella
bristerna. Sedan dessa, i följd af Rikets Ständers beredvilliga bifall till Eders
Kongl. Majrls i ämnet gjorda framställning, blifvit till väsendtlig del afhulpna,
finner jag mig, vid afgifvandet af det mig nu åliggande betänkande, i afseende å
landtförsvarets behof, i första rummet böra upptaga den hittills hvilande frågan
om lönförbättring för berörde personal, äfvensom i sammanhang dermed för öfriga
Landtförsvars-Departemenlet tillhörande Embetsverk och Stater; hvartill jag hemtar
anledning af Eders Kongl. Majits den 23 November sistlidet år mig gifna Nådiga
uppdrag att i detta hänseende uppgöra och Eders Kongl. Majits pröfning underställa
förslag, så vidt frågan rörde de med kontanta löner försedde embets- och
tjenstemännens vilkor, derom Eders Kongl. Majit förklarat sig hafva för afsigt att
till Rikets nu sammanträdande Ständer aflåta Nådig Proposition.
Till följd häraf anhåller jag i underdånighet att först till behandling få företaga
aflönings-frågan, i hvad den angår befälet och tjenstemännen vid Arméen,
samt att i sådant afseende, jemte framställning af denna personals nuvarande aflöningsförhållanden,
angifva den förbättring deruti, som jag anser omständigheterna
påkalla. Denna lönförbättring är nu desto mer af nöden, som den under senaste
tiden inträffade högre lefnadskostnaden i följd af stegrade varupris gjort lönerna
allt mer och mer otillräckliga för lefnadsbehofven. För upprätthållande af Arméens
tjenstbarhet är denna fråga af utomordentlig vigt, emedan på aflöningens beskaffenhet
beror, om lediga och ledigblifvande befälsplatser skola kunna återbesättas,
i hvilket fall betydlig svårighet redan sig visat och otvifvelaktigt kommer
att ökas, derest icke nödiga åtgärder härutinnan vidtagas.
Med afseende å de olika tjenstgörings-förhållanden, som för befälet ega rum,
i Bil. Jt! 5 till Kongl. ilaj:ts Nåd. Prup. 1, om Statsverket 1836.
torde ämnet lämpligen kunna behandlas under trenne hufvud-afdelningar, nemligen;
Värfvade Arméen; Indelta Arméen; och Befäl, som endast bär beväringsmanskap
sig anvisadt.
Hvad således först belräffar de värfvade och i garnison förfagde Regementen,
eller Gardes- och Artilleri-Regementena samt Kronprinsens Hussar-Regemente, bör
dervid komma i betraktande den hufvudsakliga omständighet, att befälet vid dessa
Regementen under hela året, med undantag af den semester-tid, hvarunder offieerarne
enligt författmngarne äro berättigade till tjenstledighet, befinner sig i oafbruten
tjenstgöring och måste uppehålla sig i garnisons-orter, der lefnadskostnaden
redan länge jemförelsevis varit större än annorstädes, men under de senare aren
och för närvarande uppgår till en förut ovanlig böjd. Då tjenste» sålunda fordrar
dessa personers nästan ständiga närvaro och odelade uppmärksamhet somt icke
lem nar tillfälle till någon biförtjenst, torde icke heller kunna förnekas eller ens
ifrågasättas billigheten att genom lämplig aflöning bereda dem möjlighet att uppehålla
sig på tjenstgöringsorteo. Men hurudant förhållandet härmed i sjelfva verket
är, inhemtas af den allmänna öfversigt af nuvarande aflöning, hvilken jag för sådant
ändamål låtit uppgöra och som här finnes bifogad (Bil. Lit. A); hvarvid jag dock
anser mig böra erinra, att uti de upptagna lönbeloppen icke inbegripes den contanta
ersättningen för hästrationer, der sådana bestås, och hvarom jag utbeder
mig att längre fram få i underdånighet mig yttra. Uti denna öfversigt af lönerna
påträffas belopp så obetydliga och för de måttligaste fordringar otillräckliga att
det måste väcka förundran, att sådana med framgång hittills kunnat erbjudas,
Exempelvis må anföras: Fourirslöner of 219 till 530 R:dr R:mt, Sergeantslöner
af 184'/a lill 375 R:dr s. m., Fanjunkarelöner af 214'/2 till 579 R:dr s. m.,
Under-Löjtnants-löner från 405 till 585 R:dr och Löjtnants-löner från 480
till 810 R:dr. Vid Kronprinsens Hussar-Regemente äro lönerne i allmänhet särdeles
ringa. Af ingen lärer kunna bestridas omöjligheten att med sådana löner å
dyra garnisons-orter betäcka de mest inskränkta lefnadskostnader. Ehuru dessa
exempel, som här blifvit framhållna såsom bevis på den sparsamhet, hvilken hittills
emot löntagarne varit iakttagen, förnämligast röra Under-Officers- och SubalternOfficers-graderne,
eger likväl samma missförhållande i många andra fall rum; och
om än icke kan förnekas, att den dyrare tiden utöfvar mindre menlig inverkan
på löntagare med högre lön, torde dock vara klart, att äfven dessa befinna sig
försatta i en brydsam ställning, då de mäste åtnöja sig med löner, som till sin»
belopp blifvit bestämda för helt andra förhållanden, än de nuvarande. Visserligen
har, sådant oaktadt, det förut i allmänhet för Staten lyckats alt erhålla personer,
som med uppoffring af egna tillgångar inträdt på denna föga lefvande tjenstebana;
men senare tiders erfarenhet har visat, att detta icke är för framtiden att
emotse. De många officers-vakanser, som för närvarande äro till finnandes vid Garnisonsregemeutena,
der för icke lång lid tillbaka alltid antalet af officerare var öf
-
Bil. JVJ 5 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JY3 l, örn Statsverket tfJSfi. 5
vertaligt, ådagalägga det man nu mera icke kan hoppas få dessa plaiser fulltaligt
besalta, med mindre än att anslå derföre mera tillräckliga löner.
En förbättring af löntagarnes vilkor vid Garnisonsregementena påkallas således
icke allenast of billighet, utan äfven af nödvändighet, hvarom ock allmänna
meningen nu mera torde vara fullkomligen öfverens. Men på samma gång lön förbättring
ifrågakommer, anser jag en reglering af lönerna jemväl böra ega rum, så
att de jemkas så vidt förhållandena dertill föranleda, till öfverensstämmelse sinsemellan
vid samtliga dessa regementen. Det kan nemligen vid granskningen af
nu gällande lönestater, icke undgå att väcka uppmärksamhet, huruledes lönerna
för samma eller motsvarande grader iiro högst olika till beloppen, ulan att någon
giltig förklarings-grund till denna olikhet förefinnes. Yäl förekommer härvid en
skiljaktighet, som alltid måste tagas i betraktande, nemligen tjenstehiistarnes underhåll,
der sådana enligt slat skola finnas, men jag anser, uppå skäl som straxt skola
utvecklas, denna underhållskostnad helt och hållet böra alsöndras från lönerne,
hvilka uteslutande böra afses för personella behof. Om detta särskiljande eger
ruin, hvilket jag i underdånighet tillstyrker, torde intet hinder möta för antagandet
vid löneregleringen af den grundsats, det alla löner för samma grader, fastän
vid olika Regementen, må jernnäs till samma belopp, så vidt lefnadskostnaden för
personerne i hvarje grad måste å samma tjenstgöringsort vara lika vid alla vapen.
»Beträffande åter llästrationeme och ersättningen derföre, som skulle från den Häst-Ralio
personella
atlöningen afskiljas, anhåller jag nu i underdånighet få anföra skälen för ner'
denna min hemställan. Eldigt nu gällande grunder beräknas under lönen en eller
liera rationer för de Officerare, som skola vara med tjenstehästar försedde efter
visst pris för hvarje ration, hvilket allmänneligen i staterne finnes bestämdt till
180 R:dr, men vid Kronprinsens Hussar-regemente till endast 116 R:dr 50 öre
Riksmynt. Det torde för hvar och en, med någon kännedom om prisen å fourage-artiklar
under den senare tiden, vara lätt inse omöjligheten att för denna s.
k. rationsersättning underhålla en häst lör året. Men till ådagaläggande till fullo
af riktigheten i detta påstående, behöfver blott erinras, att fourageringskostnaden
för manskapets hästar, som vid Lif-Gardet lill häst och samtliga Artilleri-regementena
underhållas omedelbarligen för Kronans räkning, uppgått i medeltal under
det från den 1 October 1845 till samma dag är 1855 förflutna 10 åren för
hvarje häst årligen: vid Lif-Gardet till häst till ‘270 R:dr, vid Svea Artilleri-regemente
till 279 Rdr, vid Götha Artilleri-regemente till 251 R:dr och vid Wendes
Artilleri-regemente till 276 R:dr, allt Riksmynt. Häraf lärer vara klart, att
den för befälet bestådda rntionen, vare sig 180 R:dr eller 116 R:dr 50 öre, är
långt ifrån tillräcklig för tjenstehästens underhåll; deraf åter följer, att då detta
underhåll ovilkorligen mäste utgå, löntagaren sättes i nödvändighet att använda en
del af sin egentliga lön till hästens underhåll. Sålunda kan inträffa, att under
år, då foderpriSen äro höga, såsom under de sist förflutna fouragerings-åren varit
6
bil. M 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JY$ 1, om Statsverket ltiäö.
fallet, då endast kostnaden för hästens föda öfverstigit 400 R:dr R:mt, oberäknadt
ett nära nog lika belopp för stallhyra, hästens skötsel, skoning m. m., hela
lönen kan åtgå för Subaltern-officerare vid Kavalleriet, till hans begge tjenstehästars
underhåll, så att intet eller högst obetydligt deraf öfverblifver för hans egen
räkning. Detta för löntagaren obilliga förhållande, anser jag böra afhjelpas sålunda,
att rationsersättningen för Officerares tjenstehästar, enligt stat bestämmes,
icke såsom hittills till ett oförändradt penningebelopp, utan till den kostnad, hvartill
tjenstehästens fouragering för året verkligen uppgår; hvadan jag, på sätt KrigsKollegium
uti dess härom afgifna och här ofvan anmälda underdåniga utlåtande äfven
ansett skäligt, i underdånighet tillstyrker, att rationsersättningen åt alla Officerare,
som enligt stat äro berättigade till en dylik förmåns åtnjutande, måtte få
utgå med värdet af den ration, hvartill upphandlingspriset å deruti ingående fourageartiklar
bestämmes vid de inför Artilleri-regementenas Fouragerings-direktioner
skeende upphandlings-auktioner, helst levereringen af fourage-artiklarne dervid till
den minstbjudande upplåtes, och det då bestämda rationspriset för dessa Regementens
mindre antal hästar, i jemförelse med Kavalleri-regementenas, närmare motsvarar
gångbara priset å fourage-artiklarne; att rationen må fastställas till 12 <tb
hö, 3 kannor hafre och 4 halm, eller lika med hvad den för fourageringen
af Lif-Gardels till häst nummerhästar under exercistiden gällande stat bestämmer,
hvilken stat är lägre än den för Artilleriet, samt att kostnaden för fourageringen
af ifrågavarande Officerares tjenstehästar måtte anvisas att utgå från förslagsanslaget
till afouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar». Häremot
borde all kontant rations-ersättning ur Löne-staterne försvinna, och endast
deruti införas det antal rationer, hvartill hvar och en af ifrågavarande personer är
berättigad.
Till upplysning för beräkningen af den häraf uppkommande större kostnad
bifogas (Bil. Lit. B.) uppgift å de rationspenningar, som enligt stat och särskilda
föreskrifter för närvarande utgå, äfvensom å det autal rationer, som med någon
förminskning för framtiden föreslås.
Rations-antalet, som skulle tillkomma hvar och en till ration berättigad löntagare,
anser jag för öfrigt nu böra bestämmas efter följande grunder:
för Secuud-chefen vid Lif-Gardet till häst samt Chefen vid Kronprinsens Hussar
regemente
till
4
för Chcfernc vid de 3 Artilleri-regementena till 3
för Sekund-cheferne vid Svea och Andra Lifgardes Regementena till ... 2
för Majorerne vid Lif-Gardet till häst och Kronprinsens Hussar-regemente till 3
för Majorerne vid Svea och Andra Lifgardes-regementena samt vid Artilleriregementena
till 2;
för Sqvadrons-chefer och Regements-qvartermästare vid nämnde Kavalleri-regemente
till 2;
Bil. J\t 5 lill Kongl. Majus Nåd. Prop. M I, om Statsverket 1856. 7
för Regements-qvartermästare vid Svea och Andra Lifgardes-regementena till i ;
för Subaltern-officerare och Adjutanter vid Kavalleri-regementena till ... 2;
för Adjutanter vid Lifgardes-regementena till fot till 1;
för Rcgements-stallmästarne vid Kavalleriet till 1.
I följd af en sädan reglering af rationernes antal, som, med tillbörlig hänsigt
å det verkliga behofvet, äfven äsyftar att bereda någon likstämmighet i detta
förhållande Regementena emellan, komme antalet rationer att minskas: vid Lif-Gar—
det till häst för Sekund-chefen, de bägge Majorerne, alla Sqvadrons-cheferne och
Regements-qvartermästaren för hvardera en ration; vid Artilleriet för Regementscheferne,
hvilka i stället för nu utgående 750 R:dr R:mt i fouragepenningar,
motsvarande ungefär 4 rationer, skulle hvardera erhålla 3 rationer; och vid Kronprinsens
Ilussar-regemente, der de nu för Regements-chefer, Majorerne, Sqvadronscheferne
och Auditören enligt äldre stat särskilt utgående rationer, en för hvardera,
äfvensom den ena rationen för Regements-stallmästaren, skulle indragas, men
deremot rations-antalet för hvar och en af Under-löjtnanterne ökas med en ration,
såsom i verkligheten redan sker medelst särskild godtgörelse utaf den på
staten besparda spanmålen».
»I sammanhang härmed vågar jag i underdånighet erinra om den öfriga
kostnad, som, på sätt nyss nämndt är, särskilt drabbar de Officerare, hvilka måste ra m. m.
hafva tjenstehästar, nemligen den ingalunda obetydliga utgiften för stallhyra, hästarnes
skötsel och skoning, stall-effekter m. m Denna kostnad, som, enligt Krigskollegii
beräkning, kan uppskattas till omkring 400 R:dr R:mt årligen för hvarje
tjenstehäst, och kvilken kostnad de nu äfven nödsakas af sina löner bestrida, anser
jag, lika med Krigs-kollegium, väl rätteligen böra i sin helhet af Staten dem
särskildt godtgöras, men då en dylik ersättning torde anses alltför betydlig och
äfven medföra större utgifter för Staten, än att ersättningen till hela det af Krigskollegium
beräknade beloppet nu må ifrågasättas, inskränker jag mig, att i underdånighet
föreslå, att åtminstone i sådant afseende måtte beviljas 100 R:dr R:mt
för hvarje utgående häst-ration»
«Sedan underhålls- samt andra hufvudsakliga kostnader i och för Öfverbefälets
tjenstehästar blifvit på detta sätt från allöningen afskilda, och hvilka kostnader
på sätt jag föreslagit, borde särskildt till någon del godtgöras, möter icke vidare
hinder för en gemensam reglering af adöningsbeloppen för hvarje tjenstegrad, till
hvilken fråga jag nu öfvergår.»
»Vid bestämmandet af de nya aflöningsbeloppen för de olika graderne inom
de värfvade Garnisons-regementena borde, efter min åsigt, vederbörligen tillses, att
löntagaren i de lägre graderne må för sin person främst kunna påräkna skalig
bergning, samt i de högre graderne mer eller mindre derutöfver, så att honom
icke må betagas all möjlighet att vid en mera framskriden ålder och när han hunnit,
Officeren till Kompani-chefs- och Under-officern till Fanjunkares grad, hvar
-
8
Bil. JYs 3 lill Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. JY$ i, om Statsverket 1836.
est den ene och den andre merendels blir för tjenstetiden qvarstående, utan att
hoppas eller påräkna vidare befordran, lefva äfven såsom gift. För Majorer och
Regements- eller Sekund-chefer, hvilka uti sin ställning alltid få vidkännas högre
lefnadskostnader, borde aflöningen vidare lämpligen förhöjas.»
»En Officers oundvikliga lefnadskostnad, åtminstone i hufvudstaden, torde kunna
antagas uppgå till minst 1,200 R:dr R:mt; och förhållandet är sannolikt härifrån
föga skiljaktigt i öfriga garnisons-orter. Då jag likväl icke, emot hvad önskligt
vore, hvarken för Under-Löjtnants- eiler Andre Löjtnants-graderne, tilltror mig
böra föreslå aflöningen till detta belopp, hvilket först skulle tillkomma Förste Löjtnants-graden,
förefinnes skälet deruti, dels att officerare i allmänhet snart efter inträdet
i tjenst, och ofta genast, erhålla lön samt således kunna ega grundad förhoppning
att efter en mindre tids förlopp vinna befordran till högre lönegrad, och
sådant vid en ålder, då civile tjenstemännen merändels först hafva utsigt att i sin
väg få tillträda lön i första lönegraden, dels ock att garnisons-befälet uppbär särskild
inqvarterings-ersättning.»
»I öfverensstämmelse med dessa i korthet angifna grunder, samt äfven med
behörigt afseende å den i allt fall betydliga nya utgift, som, derest mitt förslag
bifalles, kommer att för Staten uppstå, får jag, jemte anhållan att längre fram få
Canles c/»^ltra m'” 0m °*en aflönings-lörbättring, jag anser böra Kronprinsens Hussar-RegeArtilieri-Re-
naente tillgodokomma, i underdånighet föreslå för Gardes- och Artilleri-Regementena
gemenlena. följande aflöning:
för Under-Löjtnant
800 R:dr R:mt.
» Andre Löjtnant och Andre Adjutant  1,000 » »
» Förste Löjtnant och Förste Adjutant  1,200 » »
» Regements-Qvartermästare  1,800 » »
» Yngre Kapiten vid Artilleriet  2,000 » »
» Sqvadrons-, Batteri- eller Kompagnie-Chef  2,400 » ».
» Aldre Kapiten vid Artilleriet, sorn ej är Batteri- eller Kom
pani-Chef,
likaledes  2,400 » »
samt derjemte, inom det förut bestämda antal, eller för 12
Kapitener, ett tillöknings-arfvode af 600 R:dr, såsom ersättning
för Kompani-reveny, hvarigenom en sådan Kapi
tens
aflöning blefve  3,000 » »
» Andre Major .. 4.000 » »
» Öfverste-Löjtnant och Förste Major 4,300 » »
» Regements- eller Secund-chef  6,000 » »
Undantag från denna allmänna regel har dock måst göras för Secund-chefen
och Majorerne vid Lifgardet till häst, hvarest den förstnämnde, förutom ersättning
för rationer, redan åtnjuter 6,600 R:dr, samt af de senare den ene 3,220 och den
andre
Bil. j/i 5 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. j/s 1, om Statsverket 1856'.
9
andre 4,770 R:dr R:mt. Man hade valet antingen att uppflytta motsvarande grader
inom de öfriga regementena till enahanda lönebelopp, hvilket Ater medfört allt för
stor kostnad för Statsverket, eller ock att, till undvikande af löneförsämring för
ifrågavarande trenne personer, vidtaga den åtgärd, som jag nu vågar förorda, nemligen
att tilldela hvar och en af dem 500 R:dr Runt mera. än hvad som kommer
att tillfalla motsvarande grader vid öfriga regementena. Det kan visserligen synas,
som om lönen ändock blir ringare än förut, men delta är dock icke verkliga förhållandet.
så vida den föreslagna stallhyre-ersättningen tages i beräkning och af
Rikets Ständer beviljas.
Jag vågar för öfrigt i underdånighet uttrycka den öfvertygelse, att de föreslagna
tillökningsbeloppen skola finnas högst måttliga och billiga; och ehuru, på sätt
nyss för Subaltern-officerarne blifvit erinradt, jemväl alla öfriga här ifrågavarande
personer dessutom tillgodonjuta inqvartering, förekommer dock, att de deremot i mer
eller mindre man få vidkännas ganska betydliga afdrag å aflöningen, dels för
ackords-räntor och pensions-afgifter och dels för kronoutskylder och kommunala
afgifter.
Allmän öfversigt af och jemförelse emellan så väl de föreslagna lönetillökningarne,
som de nya lönerne vid värfvade regementena, innefattas i bifogade tabeller
(Bil. Litt. C och D); äfvensom ackordsräntornas belopp inhemtas af bilagde, från Arméens
Pensionskassa erhållna uppgift deröfver (Bil. Litt. E).
För följande till Regements-staben hörande personer, nemligen
Regements-stallroästare,
Regements-pastor,
Regements-auditör,
Regements-skrifvare och
Regements-hästläkare,
anser jag billigheten äfven fordra en lämplig aflöningsforhöjning, enar de äro nödsakade
att hela året om uppehålla sig på regementets tjenstgöringsort, samt deras nuvarande
aflöning är för detta ändamål alldeles otillräcklig. Jag hemställer, att deras
aflöning måtte blifva:
Regements-stallmästarens  1,200 R:dr
med afseende å svårigheten att erhålla till denna befattning fullt
skicklige personer;
Regements-pastorns 1,200
Regemcnts-aud ilörens
Regements-sk rifva rens
Regemeuts-hästläkarens .
Hvad särskildt beträffar
läkarebeslällningar i allmänhet,
1,000
1,000
700
Bataljons-läkarne, har det sig visat, att Bataljon
anseende till brist på sökande, endast med svårighet
Bih. till R. St. Prot. 1836 & 18S7. 1 Sami. t Afd, 3 Haft. 2
so
Bit. JW 5 («// Kongl. Maj.ts Nid. Prop. JYi 1, om Statsverket 1836.
kunnat återbesättas; al hvilken anledning, och då onekligen deras löneförmåner ännu
iiro nog ringa, jag i underdånighet hemställer, att aflöningen för dessa tjenstemän
vid garnisonsregementena, likasom jag i det följande kommer att föreslå äfven för
dem vid öfriga regementen och korpser måtte förhöjas:
för Irsta Bataljons-läkare till  800 R:dr,
» 2:dra Bataljons-läkare till  600 »
med bibehållande af rättigheten till lönförhöjning efter vissa föreskrifne tjensteår.
Vid Garnisonsregementena, utom vid Kronprinsens Hussar-regemente, förekomma
äfven Bataljons- eller Sqvadrons-predikanter, ehuru icke på stat uppförde, hvilka
tjenstemän sedan längre tid tillbaka fått till visst antal, vanligen 2:ne för hvarje
regemente, antagas till nödigt biträde åt Regements-pastorn och vid regementenas
inrättade skolor för garnisons-församlingarnas barn. De hafva ock med Eders Kongl.
Maj:ts fullmakt varit försedde. Underdånig framställning om desse extra tjenstemiins
uppförande på ordinarie stat, med aflöning, har nu blifvit å regementenas
sida gjord, äfvensom de fleste af bemälde tjenstemän sjelfve härom inkommit med
underdånig ansökniug, hvarvid såsom skäl hufvudsakligen blifvit anfördt, att de förmåner,
som tillförene varit Bataljons-predikanterne förunnade och hvilka bestått i
dubbel tjensteårsberäkning och inqvarterings-ersättning, till följd af utkomna författningar
nu för dem gått förlorade. I betraktande af dels de mångartade göromål,
som vid garnisons-regementenas församlingsvård förekomma, och hvilka stundom så
samtidigt inträffa, att det för Regements-pastorn icke låter sig göra att ensam dem
förrätta, dels dennes möjligen inträffande sjukdomsfall, då angeläget är att en vid
förhållandena bekant ordinarie prestman finnes, som i Regements-pastorns ställe kan
tillförbindas att på eget ansvar tjensten uppehålla, anser jag mig, lika med Hofkonsistorium,
som öfver denna fråga blifvit hördt och utlåtande afgifvit, hafva anledning
i underdånighet hemställa, att aflöning på stat för en Bataljons-predikanl
vid hvarje af Svea och Andra Lifgardes- samt Svea, Götha och Wendes Artilleriregementen
äfvensom för en Sqvadrons-predikant vid Lifgardet till häst, må uppföras,
samt att denna aflöning må bestämmas till SOO R:dr R:mt.
Den betänkliga ställning, hvaruti den penninge-Iöntagande tjenstemannen i allmänhet
blifvit försatt, har utan tvifvel hårdast drabbat Under-befälet vid Garnisonsregementena.
Endast med yttersta svårighet hafva Under-officerarne förut kunnat
lefva af sina knappa löneinkomster, men detta är under nu gällande varupris alldeles
omöjligt. Följderna deraf hafva också börjat visa sig, i det att allt flere af
de skickligaste Under-officerare och sådane, som ännu äro i sin kraftfulla ålder söka
utom militär-tjensten befattningar, der en bättre utkomst står att finna. De Underoflicers-ämnen,
som vid regementena finnas, i stället att der eftersträfva sådan befordran,
förskaffa sig äfven ofta anställning vid indelta arméen, hvarest tjenstgöringen
är lindrigare och utvägar till biförtjenst möjligen förefinnas, utom det att iefnadskostnaden
der ännu i allmänhet är ringare. Mången vägrar ock att emottaga Under
-
Bil. JM 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1836.
II
officers-befordran, enär han väl inser, det han icke kan lefva af Underolficers-lönen,
hvarföre han föredrager att stå qvar i ledet, der han är väl klädd och nödtorftigt
född. De äldre Under-officerarne deremot, hvilka ej sä lätt kunna finna en ny
hana för sin verksamhet och derjemte i allmänhet ega hustrur och barn, hvilkas
förflyttande till annan ort vore förenad ined ganska stor kostnad, nödgas visserligen
qvarblifva i den tjenst, de innehafva, men deras ekonomiska ställning förvärras, under
det närings-omsorgerna förlama deras tjensteverksamhet. Det olycksbringande för
personerne och det menliga för tjensten, om ett sådant förhållande skulle längre
fortfara, täcktes Eders Kongl. Majit i Nåder finna; och jag hemställer på grund
häraf i underdånighet, att aflöningen för Under-befälet vid Gardes- och Artilleriregementena
måtte förhöjas och bestämmas för de tre egentliga Under-officers
graderna
så, att
Furir erhåller 400 R:dr.
Sergeant (utom 2:dre Sergeant) 500 »
Fanjunkare eller Styckjunkare  800 »
hvilken aflöning, då dertill kommer förmånen af inqvartering och beklädnadshjelp,
torde linnas utgöra hvad för dem skäligen nu bör ifrågasättas. Den högsta Under
officerslönen
har blifvit jemförelsevis föreslagen något mer tillräcklig, enär denna
lönegrad i allmänhet är det mål, hvaröfver Under-officeren icke kan sträcka sina
förhoppningar om befordran.
Vid Artilleriet, der Under-officerarne nu, utom den kontanta lönen, hafva sig
anslagna 3 tunnor spanmål in natura, skulle lönen för dem, i likhet med hvad vid
Gardes-regementena redan eger rum, komma att till hela sitt belopp utgå i penningar,
hvarigenom vinnes den fördel, att inkomsten kan på förhand beräknas, samt
de omgångar och förluster, som äro förenade med den nu bestådda natura-spanmålens
försäljning, undvikas.
Hvad beträffar det öfriga Under-befälet och deras vederlikar, hvilka äro i
samma ofördelaktiga ställning, som förenämnde Under-officera re, får jag, efter det
förhållande som för närvarande i afseende å aflöningen dem emellan eger rum, i
underdånighet föreslå:
för Sqvadrons Häst-läkare
400 R:dr.
» Hautboist, Sqvadrons- och Batteri-trumpetare, likaledes . . 400 »
» Mönsterskrifvare och 2:dre Sergeanter
450 »
» Regements-väbel, Regements-trumslagare och Divisions-trumpetare
vid Artilleriet
500 »
»' 2:dre Bataljonsadjutant  700 »
» liste Bataljonsadjutant och Regements-trumpetare vid Artilleriet . H00 »
Då vid begge Gardes-regementena till fot Förste Korporalerne, eller s. k. Distinktions-korporaler
äfvensom vid Artilleriet Förste Konstaplarne åtnjuta hvar och
en, utom manskaps-underbåll, 90 Ridr Runt i årligt arfvode, men Korporalerne vid
12 Bil. M 5 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1886.
Lif-gardet till häst, jemte sådant underhåll, endast bekomma 36 R:dr; hemställer
jag i underdånighet, att den kontanta aflöningen för Uste Korporalerne vid sistnämnda
regemente måtte förhöjas till likhet med de förres och således en tillökning
i arfvodet för hvar och en af dem beviljas med 54 R:dr.
Jemväl föreslår jag i underdånighet, att det kontanta årliga arfvodet för 2:dre
Konstaplarne och Batteri-handtverkarne vid Artilleriet måtte komma att utgå med
48 R:dr, samt för Trumslagare, Trumpetare, Hornblåsare och Öfver-timmermän med
36 R:dr, allt Riksmynt; hvilket skulle medföra en tillökning för 2:dre Konstaplarne
af 10 R:dr 50 öre, för Batteri-handtverkarne och den öfriga omnämnda personalen
af 18 R:dr, utom vid Lif-gardet till häst, der den blefve 36 R:dr.
Vid regleringen af Under-befälets aflöning vid dessa regementen, kan jag icke
undgå att upptaga frågan om det länge insedda behofvet af tillökning i nämnda
befäl vid Svea och Andra Lif-gardes-regementena.
Eders Kongl. Maj:t täcktes, vid underdånig anmälan af Sekund-ch-efernes gjorda
och af Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, såsom Chef för Lif-gardes-brigaden, tillstyrkta
framställning om Sergeanters återanställande vid dessa regementen, under
den 30 November sistlidet år tillsvidare uppskjuta med pröfningen häraf; men då
frågans lösning beror pä erhållande af derför nödigt anslag, anser jag mig nu äfven
böra ärendet åter i underdånighet anmäla. Vid 1841 års lönereglering vid dessa
begge regementen blefvo, till följd af bristande tillgångar att utföra denna lönereglering
på det hela, Sergeantslönerne, 16 till antalet vid hvartdera regemente!,
indragna. Erfarenheten har visat, att denna förminskning i Under-befälets antal,
som i mån af de dåvarande Sergeanternas afgång blifvit satt i verkställighet, så att
numera högst få Sergeanter qvarstå, ganska menligt inverkat på Under-officeiskorpsernes
tjenstbarhet i allmänhet, och i synnerhet på möjligheten af den erforderliga dagliga
tillsynen, hvilken vid en kaserncrad trupp oundgängligen kräfver tillräckligt Underbefäl,
och hvarförutan det icke är möjligt för Öfver-befälet att, som sig bör, vara
ansvarigt för manskapets ordning och krigstukt. Efter Sergeanternes sålunda skedda
indragning finnas, enligt nu gällande stater, vid hvarje kompani endast två Underofficerare,
nemligen en Fanjunkare och en Furir, af hvilka den förstnämndes tjenstgöring
hufvudsakligen är afsedd för handhafvandet af den vigtiga ekonomien vid
kompaniet, som ofta fordrar Fanjunkarens aflägsnande från kasernen samt i öfrigt,
då han der kan vara tillstädes, upptager hans tid med expeditions- och räkenskapsgöromål;
hvaremot den sednare, eller Furiren, merendels är upptagen af vaktgöring,
handräckningar eller andra kommenderingar, hvilka så ofta och till det antal förekomma,
att af de vid hvartdera regementet anställde 8 Furirerna knappt någon är att påräkna
för den erforderliga dagliga tillsynen i kasernen. Den sålunda befintliga bristen på
Under-befäl kan endast till någon del anses afhjelpt genom Distinktions-korporalernes
användande til! Under-officers-tjenstgöring, enär dessa Korporalen såsom stående till
manskapet i närmare förhållande af kamratskap samt delsude med manskapet lika
Bil. JYl 3 till Kongl. Majus Nåd. Prep. Jtf 1, om Statsverket 1836.
15
underhållssätt, gemensamma boningsrum m. m., icke kunna såsom förmän tillvinna
sig den moraliska makt öfver manskapet eller å samma manskap hafva det i nu
ifrågasatta delar af tjensten så högst nödvändiga inflytande, som ett egentligt Underbefäl
tillkommer. I anseende till det nuvarande inskränkta antalet af Under-officerare
uppstår äfven för Sekuud-cheferne stor svårighet att deribland finna tjenlige ämnen,
för att vid inträffande ledigheter i Fanjunkare-beställningarne kunna till kompaniernas
gagn och belåtenhet sådana ledigheter ersätta, alldenstund Distinktions-korporalerne,
ehuru duglige och pålitlige de såsom sädane än må hafva sig visat, likväl
högst sällan förvärfva sig erforderlig användbarhet i ekonomi- och expeditionsgöromälen.
Härvid bör icke heller lemnäs obemiildt det förändrade förhållande, som efter den
år 1841 skedda indragningen af Sergeants-graden inträdt såmedelst, att, enligt Kongl.
Kungörelsen den 13 Februari 1849, det nu mera åligger befälet vid Gardes-regementena
att årligen exercera det dem derigenom tilldelta bevärings-manskap; hvarigenom
saknaden af nödigt Under-befäl ännu mer låtit sig lörmärka.
För beredande således af möjligheten att genom tillräckligt och skickligt Underbefäl
framgent kunna uppehålla den samma befäl åliggande trägna och nu mera
jemväl ökade tjenstgöring, samt med erinran tillika derom, att Svea och Andra
Lif-gardes-regementena iiro de enda i Arméen, som under de sednare åren fått åtnöjas
med tvä Under-officerare pä kompaniet, då deremot vid indelta Infanteriet,
hvars tjenstgöring ingalunda i trägenhet kan jemföras med Garnisons-regementenas,
finnas i allmänhet fem sådana, samt för öfrigt alla så väl Kavalleri- som Artilleriregementen
äro försedde vanligen med fem pä hvarje Sqvadron eller Batteri, finner
jag mig föranlåten i underdånighet hemställa, det Eders Kongl. Maj:t i Nåder täcktes
föreslå Rikets Ständer, att ätta Sergeants-löner, å 300 R:dr Riksmynt, måtte anvisas
för hvartdera af ifrågavarande Gardes-regementen, hvaremot de äldre Sergeantslöner,
som ännu inuehafvas af Sergeanter före år 1841, och hvilka vid Svea Lifgarde
utgöra Irenne och vid Andra Lil—gardet en, torde kunna till Statsverket
indragas.
Vid Artilleri-regementena, i fråga om hvilkas aflöning General-lälttygmästnre
embetet
för öfrigt, på sätt jag redan haft nåden anmäla, inkommit med förslag,
dock överskjutande hvad jag här ofvan ansett, mig böra i underdånighet till
styrka,
förekomma dessutom åtskilliga arfvoden för göromål eller befattningar, derför
lön på stat icke finnes anvisad, nemligen:
för Regements-adjutants-befattningen;
» undervisning i ridning;
» dito i gymnastik;
» informations-befäl.
Hvad först beträffar Regements-adjutants-görornålen, som till följd af tjenslgörmgssättet
inom Artilleriet äro ganska trägna, föreslår jag i underdånighet, att.
14
Bil. M 5 till Kongl. Maj.ts Råd. Prop. M 1, om Statsverket 1856.
arfvodet för dessas bestridande, ett vid hvarje Artilleri-regemente, förhöjes från dess
nuvarande belopp, 225 R:dr, till 400 R:dr Riksmynt.
För undervisning i ridning bestås för närvarande hvarje Artilleri-regemente
ett arfvode af 480 R:dr Riksmynt, och har denna undervisning hittills meddelats
genom någon af Regementets Officerare; men då Artilleri-officern, vid den ålder då
hågen för ridkonst vanligen uppstår och utvecklas, måste egna större delen af sin
tid åt studier, samt således icke kan medhinna att förvärfva den färdighet i nämnda
konst, som för denna befattning erfordras, följer ock att icke alltid en härtill fullt
skicklig person inom regementet kan påräknas; hvadan jag anser nödigt, att särskild
Regementsstallmästare vid dessa regementen bör vara att tillgå, och föreslår derföre,
att, i stället för nuvarande arfvodet, lön för en Regements-stallmästare vid
hvartdera af de tre Artilleri-regementena måtte bestås; och då bristen på Stallmästare
här i landet är särdeles stor, vägar jag icke begära mindre belopp än
1,200 R:dr R:mt, med rättighet tillika för Chefen att, om skicklig person för befattningens
tillsättande icke kan erhållas, få tilldela lönen, såsom arfvode, åt den
Officer eller annan person, som tjensten bestrider.
För Gymnastik-läraren torde arfvodet skäligen böra förhöjas från 225 till
400 R:dr R:mt.
Vidkommande Informations-befälet, har blifvit upplyst, att de nu utgående
arfvoden till detta befäl äro allt för ringa för att vid informations-befattningen
kunna fästa personer med erforderlig skicklighet, helst om undervisningen vid
Regementenas Informationsverk kommer att ytterligare utsträckas, hvarom fråga
äfven blifvit väckt; och får jag alltså för detta befäl i underdånighet föreslå följande
arfvoden:
för Informations-Kapiten  800 R:dr.
i stället för 225,
» Informations-Officer
400 »
i stället för 150,
» Informations Under-Officer  150 »
i stället för 75 R:dr,
allt Riksmynt.
Vidare, och då Artilleri-regementenas detachementer, äfvensom Artilleribatteriet
i Norrland, jemväl hafva behof af Informations-befäl, lämpadt efter deras
styrka, föreslår jag i underdånighet följande nya Informations-arfvoden för Underofficerare
:
vid Detachementet ä Waxholm,
» Dito i Wisby,
» Dito å Carlsten,
» Dito å Carlsborg,
» Dito i Landskrona,
Bil. JM 5 till linny/. Maj:ts Nåd. Prop. JM 1, am Statsverket 1836.
vid Artilleri-batteriet i Norrland,
ett å hvartdera stället, till belopp af 30 R:dr R:mt.
Sluteligen utgå nu arfvoden för läkarevården vid Artilleri-detachementet i
Wisbv tned 75 R:dr och för Slotts-Prcdikanten a Elfsborgs fästning med 93
R:dr R:mt; anseende jag dessa arfvoden böra nägot förhöjas, det förra till 100
och det sednare till 150 R:dr s. m.
För öfrigt, och för den händelse Bataljons-Predikanter, på sätt jag förut i
underdånighet hemställt, varda på stat uppförde, skulle det arfvode af 150 R:dr
R:mt, som för närvarande bestås en »Predikant» vid Artilleri-detachementet i Landskrona,
komma att försvinna.
Vidkommande härefter Artilleriets Tyg-Stat, så föreslår jag i underdånighet Artilleriets
följande aflöning: Tygstat.
för Förrådsförvaltare  1,200 R:dr
med deras bibehållande vid förut medgifven rättighet att efter 10 års berömlig
tjenstgöring komma i åtnjutande af 25 procents lönförhöjning, och, efter 20
års likaledes oförvitligt förhållande i samma befattning, af ytterligare 25 procents
lönförhöjning, såsom arfvoden. med det dervid fästade förbehåll; och
hvilken utgift torde, såsom hittills, kunna utgå af reserverade besparingar å
anslaget för Artilleri-Regementena;
» Tygskrifvare
. 500 R:dr.
utom de nu utgående uppbörds-arfvoden;
» Tvg-Under-Officer  800 »
såsom jemförlig med Styckjunkare;
» Verkmästaren vid Svea Artilleri-Regemente  1,000 »
i stället för de förut anslagna tvänne Öfvermästare-löner. hvardera å 450 R:dr
Runt, enär dessa begge befattningar ansetts kunna af en person emot högre
aflöning bestridas; hvadan ock den ena befattningen för närvarande hålles
vakant och den tjenstgörande Öfvermästaren, som torde för framtiden få benämnas
Verkmästare, uppbär ett arfvode af 300 R:dr R:mt af den lediga
■ *
Ofvermästare-lönen;
» Besigtnings-Rustmästare  800 R:dr.
» Handtverks-mästare  400 »
» Ilandtverks-gesäller
300 »
» Rustkammar-smeder  350 »
» Stockmakare
350 »
» Andre Konstaplar  48 »
Emot åtnjutande af dessa förhöjda löner skulle den hittills bestådda naturaspanmålen
för Tyg-Under-Officerare, Handtverks-mästare, Handtverks-gesiiller, Rustkammar-smeder
och Stockmakare från aflöningen försvinna.
16 Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd■ Prop. JM I, om Statsverket ISiSfi.
Fyrverkare- Vid Fyrverkare-Korpseh erfordras endast följande aflönings-tillökningar:
Korpsen. jör Subaltern-Officern 223 R:dr, hvarigenom hans arfvode skulle blifva 600 R:dr.
» Verkmästaren 230 R:dr, så att hans lön förhöjdes till . . . i,000 »
» Handtverkarne, hvar och eri 120 R:dr, derigenom deras aflöning
blefve
. 300 »
hvaremot icke någon spanmäl in natura finge under denna lön inbegripas,
utan borde den af Handtverkarne nu åtnjutna sådan spanmål upphöra.
» Prest 12 R:dr 30 öre, så att dennes arfvode komme att utgå med 30 R:dr.
» Läkare 23 R:dr och hela arfvodet blifva 100 »
Artilleri- För Artilleri-batteriet i Norrland, hvars aflöning utgår från Norrbottens Häst
Batteriet
i Jägare Suvadrons-fond, anser jag följande förändringar i aflöningen böra ifrågaNorrland.
. D H J o J b o
komma:
för Batteri-Chefen, hvars nuvarande arfvode 430 R:dr borde förhöjas
till
300 R:dr.
oberäknadt den arfvodes-tillökning, som utgår, då Batteri-Chefen är Löjtnant.
a Löjtnanten, i stället för nuvarande lön 810 R:dr  1,200 R:dr.
» Under-löjtnanten, i stället för 370 R:dr  800 »
» Styckjunkaren, i stället för 480 R:dr  800 »
» Sergeanterne, i stället för 318 R:dr  300 »
» 2:dre Konstaplarne, i stället för 37 R:dr 30 öre  48 »
allt i likhet med de föreslagna lönerna för Artilleri-regementena; och komme för
öfrigt natura-spanmålen för Under-befälet vid detta Batteri, såsom vid öfriga
Artilleriet, vid den nya aflöningens inträdande att upphöra.
Härförutan lärer det nya Informations-Under-Officers-arfvodet, 50 R:dr,
hvilket är för Batteriet afsedt och hvarom här ofvan blifvit omförmäldt, böra på
Batteriets stat upptagas.
Af de öfver den nya, af mig nu föreslagna aflöningen upprättade förslag
(Bil Litt. F. G. IL I.) täcktes Eders Kongl. Maj:t i Nåder inhemta, att den ökade
utgiften derför uppgår;
för Svea Lif-Gardet, till  23,327 R:dr — Öre.
» Lif-Gardet till häst, till  11,242 » — »
» Andra Lif-Gardet, till  23,327 » — »
» Artilleriet, till  128,556 » 50 »
» Artilleri-Batteriet i Norrland, till  1,483 » 50 »
Kronprin- Vid Kronprinsens Hussar-regemente, der för närvarande lönerna i allmänhet
sens Hus- äro betydligt ringare än vid öfriga garnisonerande regementen, anser jag ofvan
^menU. antagna grunder icke billigtvis kunna i allo följas vid förslaget till ny aflöning,
helst skäl till nuvarande skiljaktighet torde återfinnas deruti, att tjenstgöringen vid
det förra är, i anseende till särskilda förhållanden och sqvadronernas spridda förläggnings
-
Bil. JV? S till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. 1, om Statsverket 1886.
17
läggningsorter, vida olika, äfvensom att de dermed förenade kostnader säkert äro
jemförelsevis mindre, likväl torde dessa samma grunder böra tillämpas vid allö—
ningens bestämmande för Regements-chefen, Öfverste-löjtnanten och Majoren, dels
emedan desses kostnader i och för tjensten äro ungefär enahanda med deras vederlikar
vid de öfriga Garnisons-regementerne; dels emedan de redan förut utaf odisponerad
spanmål uppbära en icke obetydlig tillökning utöfver staten. Hittills bar
Majoren haft lika lön med Öfverste-löjtnanten, men det torde icke vara skäl att
vid detta regemente göra någon olikhet med hvad som iakttagits vid de öfriga
värfvade regementerne. Följden blir visserligen den, att Majoren, sorn nu åtnjuter
inalles 4,020 It:dr Rm:t i lön, utom fouragepenningar, men hvars lön skulle blifva
endast 4000 R:dr samma mynt, kan synas erhålla mindre, än förut, men detta
blir dock icke händelsen, om i beräkning tages den tillika föreslagna stallhyran.
Jag hemställer alltså i underdånighet, att, i likhet med hvad för Gardes- och
Artilleri-regementerne blifvit föreslaget, lönerne vid Kronprinsens Hussar-regemente
måtte bestämmas
för Regements-Chefen till
6,000 R:dr R:mt.
» Öfverste-löjtnanten till  4,500 » »
» Majoren  4,000 » »
Vid aflöningens förhöjning för Sergeanterne har jag dessutom ansett böra iakttagas,
att, likasom med Lif-Gardet till häst eger rum, en Sergeant för hvarje sqvadron
benämnes Förste Sergeant samt erhåller något högre lön än de öfrige Sergeanterne.
För öfrigt, och med afseende § hvad jag här ofvan omnämnt rörande de särskilda
förhållanden, som vid regementets tjenstgöring förekomma, anser jag lönerne
vid Kronprinsens Hussar-regemente skäligen kunna föreslås till omkring
Vdelar af de lönebelopp, som för de särskilda graderne vid öfriga garnisons-rementerne
ifrågakommit; med tillämpning af hvilken grund nedannämnde löntagare
ändock personligen skulle komma i åtnjutande af ungefär lika stor lönförhöjning
som deras vederlikar vid öfriga garnisons-regementer och i vissa fall till och med mera.
Jag föreslår således följande löner:
för Sqvadrons-chef, som nu åtnjuter blott 600 R:dr . . . 1,600 R:dr R:mt.
» Regemenls-qvartermästaren med 660 R:dr  1,350 » »
» Förste Löjtnanten och förste Adjutanten med 579 R:drlön 900 » »
» Andre Löjtnanten och Andre Adjutanten, af hvilka den
förre nu uppbär 480 R:dr och den sednare 579 R:dr . 750: » »
» Under-löjtnant och Regements-stallmästaren, med 405
R:drs lön  600 » »
» Fanjunkare, med 214 R:dr 50 öre i lön  600 » »
» 6 Sergeanter, hvardera med 184 R:dr 50 öre i lön . . 375 » »
» 18 Sergeanter med samma lön ........ 325 » »
" Bih. lill R. St. Prot. 1856 <fc 1857. 1 Sami., 1 Afd., ö Haft. 3
48 lii!. M 3 lill Kongl. Maj:Is Nåd. Proj>. M 4., om Statsverket 4836.
för Regements-hästläkare med 480 R:dr
» Sqvadrons-hästläkaren med 184 R:dr SO öre ....
o Regements-trumpetaren med 314 R:dr SO öre ....
>» Sqvadrons-trumpetaren med 184 R:dr SO öre ....
Vidare och vid Civil- och Läkare-staten:
» Regements-auditören och Regements-skrifvaren med S70
R:dr i lön
» Förste Bataljons-Läkaren med 600 R:dr ......
» Andre Bataljons-läkaren med 390 R:dr
samt slutligen:
» Korporal med 24 R:dr
jemte 30 R.drs förhöjning deruti för 6 Distinktions-korporaler;
och
för Vice Korporal med 12 R:dr
allt Riksmynt.
Af bilagan Litt. K. inhemtas, att hela den häraf uppkommande
tillökningen för regementet uppgår, inberäknadt
stallhyra för 6S hästar till  32,700: SO.
hvilken tillökning dock minskas med nu utgående, i Statsanslaget
inräknade rationspenningar  6,987: 87
samt således inskränkes till 25,712: 62'/2 r:mt.
Såsom ett med Regementets lönestat sammanhang egande ämne, torde här
äfven få förekomma den af Regementet väckta fråga, dels om förhöjning i rekrytering
spussevolansen och medikament spenning arne för så väl manskap som hästar,
dels ock om tillökning i fouragepenningarne för Officerarnes tjenstehästar. Uti
den härom gjorda framställning har Regements-chefen, jemte erinran derom, att anslagen
för rekryteringen och sjukvården icke undergått någon förändring sedan år
1816, såsom skäl till den af passevolantörerne sökta förhöjning deruti, anfört, att
rekryteringen under sednare åren försvårats i samma mån, som tjenstehjons- och
arbetslöner blifvit uppdrifna, samt hågen för utvandring hos den arbetande klassen
tilltagit, och att prisen på medikamenter med hvad mera till sjukvården hörer,
sedan förenämnde tid i hög grad stegrats, hvadan Regements-chefen, jemväl
med afseende derå, att förmånen af tillökning i rekryteringsanslaget egentligen
kommer manskapet till godo, i underdånighet föreslagit, att Eders Kongl. Majit i
Nåder täcktes bevilja en förhöjning, att utgå från och med nästa statsreglering, å
rekryteringspenningarne från nu utfallande 3 R:dr 73 öre Riksmynt till det belopp,
som öfriga värfvade Garnisons-regementer nu innehafva, eller 7 R:dr 30 öre
s. m., samt å medikamentspenningarne för manskap från 1 R:dr till 2 R;dr och
för håstarne från 50 öre till 75 öre R:mt. Beträffande fourageringspenningarne
för officershästarne, har Regements-chefen, med åberopande af föreskriften uti 5
525 R:dr R:mt.
300 »
»
600 »
)>
,300 »
»
750
»
))
800
))
1)
600
»
)>
60
»
»
30
»
»
Bil. Jfs 3 lill Kongl. Maj:Is Nåd Prop. JYl 1, om Statsverket 1850 4!>
§ af det lör Regementet gällande Passevolans-kontrakt, i underdånighet hemställt,
uti dessa måtte förhöjas till enahanda belopp, som genom Kongl. Brefvet af den
t .luli innevarande år blifvit för nummerhästarne faststäldt.
Lika med General-befälhafvaren och Krigs-kollegium, samt uppå de af Re
gemenls-chefen
anförda skäl, tillstyrker jag i underdånighet, att rekryterings- och
medikamentspenningarne måtte från nästa statsreglerings början höjas till de föreslagna
beloppen; och, hvad åter angår fourageringsersättningen för Officerarnes
tjenstehästar, så torde denna ersättning få af Officerarne vid Kronprinsens Hussar-regemente
beräknas efter de allmänna grunder, som blifvit för Värfvade Arméens
Officerare m. fl. i underdånighet föreslagna.
1 följd af den sålunda ifrågasatta förhöjningen i rekryterings- och medikamentspenningarne,
uppkommer en tillökning uti de förre af 2,250 R:dr och i medikamentspenningarne
för manskapet al 600 R:dr, hvilka belopp torde lä uppföras
och tilläggas de förut härtill utgående anslagen på Regementets lönestat; hvaremot
förhöjningen i medikamentspenningarne för hästarne eller 1,546 R:dr 25 öre,
allt Riksmynt, torde böra öka anslaget till »Kavalleri- och Artillerihästars remontering
och skoning,» deraf medikamentspenningar för hästarne utgå, samt iakttagas
vid detta anslags reglering.
Enligt hvad ofvan nämndt är, uppgår den för Kronprinsens Hussar-regemente
föreslagna lönetillökning till
R:dr R;mt 25,712: 62, l'->.
hvartill nu vidare kommer förhöjningen:
i rekryteringspenningarne , . . » » 2,250. — —
i medikamentspenningarne för manskapet . . . . » » 600.
hvarigenom tillökningen i det hela för Kronprinsens
Hussar-regemente utgör
» » 28,562: 62, */»,
men sorn vid Regementet finnes en särskild tillgång
af 268 tunnor spanmål in natura, hvilka vid den
år 1830 med Regementet verkställda reorganisation
icke blifvit disponerade, och hvarutaf årligen
utgått så väl aflöningstillökning, enligt 1830 års
stat:
åt Regements-chefen med 690 R:dr,
» Öfverste-löjtnanten » 660 »
» Majoren » 660 »
som ock ersättning till åtskillige löntagare för då
jemväl indragna 17 rationer med 1,980 R:dr 50
öre, torde, i händelse nu föreslagna lönreglering
bifalles, berörda enligt nu gällande stat för Regementets
räkning reserverade spanmål, såsom då icke
Transport 28,562: 62, %.
20 Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JYs l, om Statsverket 1886.
Transport 28,562: 62, !/>•
vidare behöflig för regementet, kunna Statsverket
behällas; och hvilken spanmål efter beräkning af
12 R:dr tunnan utgör en tillgång af » » 3,216.
hvarigenom den egentliga nya utgiften för Staten endast
blifver  » » 28,316: 62. '/,.
Wermlands »Wermlands Fältjägare-regemente befinner sig i olika ställning med de öfriga
faltjäg a vc- 1 ~ ®
regemente. Regementerne deruti, att det icke såsom dessa, är förlagdt till tjenstgöring i garnisonsorter.
Regementets tjenstgöring, som merändels inskränker sig till dess egna
årliga vapenöliiingar, samt exercerandet af det pä regementet indelade beväringsmanskap,
kan således hvarken till besvärlighet eller kostnad jemföras med Garnisons-regementernes.
I följd deraf, anser jag Befälets aflöning vid detta regemente
kunna bestämmas betydligen lägre; men här förekomma tillika andra omständigheter,
som göra en förbattrad reglering af aflöningsförhållandena, så väl för Befälet,
som för truppen, af högsta behof påkallad.
I afseende på Befälets aflöning, får jag i underdånighet fästa Eders Kongl
Maj:ts höga uppmärksamhet derpå, att vid Wermlands Fältjägare-regemente ännu
qvarstår den oegentligheten, att så väl Regements-chefen, som de begge Majorerne,
innehafva kompanier, samt således, och enär beklädnaden vid regementet underhålles
på passevolans genom Kompani-cheferne, äfven äro passevolantörer, lika med
de tre äldste Kapitenerne. Ett sådant förhållande torde vara mindre lämpligt,
helst det i främsta rummet åligger Regements-chefen och Majorerne att tillse, det
Kompani-cheferne i detta fall uppfylla sina förbindelser. Vid alla öfriga regementer,
der samma förhållande förut egt rum, har detta genom förändrade organisationer
blifvit afskaffadt, så att Wermlands Fältjägare-regemente numera är det
enda, der detsamma ännu qvarstår. Jag hemställer alltså i underdånighet, att iönerne
för Regements-chefen och Majorerne derstädes, fastän icke till samma belopp,
som vid de i garnison förlagde värfvade regementerne, likväl måtte så bestämmas
att uti den blifvande aflöningen icke allenast ingår ersättningen för den inkomst,
som nu kan genom omsorgsfull hushållning vara att af passevolansen påräkna, utan
äfven en tillbörlig tillökning med afseende å förhållandet i öfrigt, hvarigenom Eders
Kongl. Majit sedermera blefve i tillfälle dels att från Regements-chefen och Majorerne
öfverflytta kompanierna till de tre Stabs-kapitenerne, hvilka såsom sådane
skulle upphöra och i stället blifva Kompani-chefer, dels att, på sätt Regementschefen
föreslagit, fördela de från Majorerne nu utgående ackordsbelopp äfven pä
de nya Kompani-cheferne. I anledning häraf vågar jag i underdånighet föreslå
följande aflöning, nemligen:
för Regements-chefen
. 4,800 R:dr R:mt,
» Este Majoren  3,000 » »
» 2:dra Majoren  2.500 » »
Bil. JVs 5 till Kongl. Muj:ls Nåd. Prop. JYs t, om Statsverket 1856.
21
För öfrigt anser jag lönerne böra blifva:
för Kapitenerne och Regements-qvartermästare 1,200 R:dr R:mt.
» Förste Löjtnanten, Förste Adjutanterne och Regements
auditören
800 » »
» Andre Löjtnanterne, Andre Adjutanten och Regementspastorn
och Bataljonsläkaren  600 » »
» Under-löjtnanterne  300 » »
Beträffande aflöningen för Under-officerarne, har af Regements-chefen, i dess
derom afgifna underdåniga förslag, blifvit anfördt, hurusom i anseende till lönernas
ringhet ingen snart nog mera kan förmås att emottaga en sådan beställning, hvarmed
nu åtföljer lön af endast omkring 150 till 200 R:dr R:mt, och då äfven föga
sannolikt är, att personer med någon duglighet skulle vilja binda sig uti en tjenst,
som medförer en så ringa vedergällning, finner jag mig, för bibehållandet af regementets
tjenstbarhet och med afseende å den vid regementet förekommande
tjenstgöring, som snarare kan förliknas med Indelta Infanteri-regementernes, än vid
Värfvade arméens, böra i underdånighet föreslå för Under-befälet vid Wermlands
Fältjägare-regemente åtminstone i allmänhet samma lönebelopp, som enligt nu gällande
normalstat, vid indelta Infanteriet äro bestämda, nemligen:
för Fanjunkaren och Regements-trumslagaren  360 R:dr.
w Bataljons-adjutanten och Mönsterskrifvaren  500 »
» Regements-väbeln och Sergeanterne  240 »
» Furirerne  180 »
allt Riksmynt;
Vidkommande sedermera aflöningen för truppen, inberäknad Korporalerne, anhåller
jag i underdånighet få påkalla Eders Kongl. Maj:ts höga uppmärksamhet å
det betänkliga förhållande, sorn, enligt hvad Regements-chefen anmält, i afseende
på rekryteringen vid regementet till följd af denna allöningéns ringhet, ännu sig
företer, ehuru Eders Kongl. Maj:t i anledning deraf redan, så vidt möjligt varit,
vidtagit åtgärder till berörde rekryterings underlättande.
Genom Kongl. Brefvet den 5 Juli 1855, har Eders Kongl. Maj:t tills vidare
medgifvit en förhöjning af rekryteringspenningarne vid regementet, från 3 R:dr
75 öre till 5 R:dr 62 '/• öre R:mt pr man om året, samt befriat Fältjägaren från
den honom förut åliggande skyldigheten att sjelf bekosta sitt underhåll under möten,
hvarjemte Eders Kongl. Maj:t ytterligare, genom Kongl. Brefvet den 31 Jarman
innevarande år i Nåder tillåtit, att hvar och en utöfver tre mil från mötesplatsen
bosatt Fältjägare må hädanefter för marchen fram och åter emellan sin
sockenkyrka och mötesplatsen, tillgodonjuta aflöning efter 50 öre riksmynt för
hvarje marchedag, med beräkning af 5 mils marche om dagen, dock med iakttagande,
att ingen må åtnjuta aflöning för mer än 12 marchedagar, sammanlagdt
för fram- och ätermarchen. Dessa af behofvet högeligen påkallade åtgärder, hafva
Bil. Jtä 3 lill Kongl. Ma jun Nåd. Prop. M i. om Statsverket 1836.
äfven befunnits verksamt bidraga till förmån för rekryteringen, så att de till ett
högst betydligt antal uppkomna vakanser, 118 st., kunnat förminskas. Men enligt
hvad hos Eders Kongl. Maj:t blifvit i underdånighet anmäldt, hade likväl vid innevarande
års möte, 32 nummer varit vakante, hvilka, oaktadt alla bemödanden af
Kompani-cheferne, icke kunnat återbesättas, hvarförutan efter mötets slut 46 man
begärde afsked, utan att kunna förmås att rekapitulera, hvaraf synes, att vilkoren,
ehuru förbättrade, ej ännu inbjuda hvarken till antagande af värfning eller till rekapitulation.
Orsakerne häruti ligga dels uti ökade tillfällen till arbetsförtjenst
och dels uti utvidgad näringsfrihet. Regementet hade nemligen förr mycken lätthet
att värfva sitt manskap, så länge jägaren genom inträdet i krigstjenst förvärfvade
denna näringsfrihet, hvilken han numera, utan att tjena, redan förut eger;
och sedan arbetslönerne öfver hela landet stigit lill en förut ovanlig höjd, och hvilket
särdeles inom provinsen Wermland skall vara fallet, egnar den arbetsföre sina
krafter ät sådana, vare sig enskilda eller allmänna arbetsföretag, som till öfverllöd
erbjudas, såväl inom provinsen, som i Norrige och Norrland, dit Wermlänningen
talrikt utiandrar, heldre än att binda sig vid krigstjensten och bevista möten eller
kommenderingar, hvarpå utkomsten för honom är ringa, i jemförelse med den förtjenst,
han under tiden genom eget arbete kan sig förskaffa. — Det bl ifver alltså
ndigt, att lönen för manskapet höjes till så stort belopp, att karlen kan hafva
ungefär samma fördelar af tjenstgöringen vid Regementet, som att under motsvarande
tid arbeta annorstädes.
Manskapets nuvarande vilkor, utom värfningspenningarne och 5 R:dr 73 öre
R:mt i inqvartering, som likväl endast tillkommer dem af manskapet, som genom
prestbevis kunna intyga sig hafva stadig bostad, äro:
för Korporal 36. — R:mt.
» Vice Korporal 22: SO. »
» Hornblåsare .21: — »
» Jägare eller Spel i AlS . . . . IS: — »
Lika med Regements-chefen, hemställer jag i underdånighet, dels att inqvarteringspenningarne
för hvar och en måtte bestämmas till S R:dr riksm:t, och dels att
lönen måtte förhöjas:
för Korporal till 70: — R:mt.
» Vice Korporal till 45: — »
» Hornblåsare till 45: — »
» Jägare eller Spel i AS till ... 31: — u
samt att detta manskap dessutom för framtiden måtte bibehållas vid den redan
förunnade förmånen af fritt underhåll under möten, samt rättigheten till marchepenningar
i föreskrifven ordning.
Till uppmuntran och ersättning åt dem bland Jägarne, som äro Skarpskyttar
och hvilka vanligen i tjenstgöringen sysselsättas några dagar längre, än de öfriga
Bil. M " lill Kongl. Majli» Nåd. Prop. M 4, om Statsverket 4856. 4*
.Jägarne, föreslår jag i underdånighet, att Eders Kongl. Majit, med bifall till Regements-chefens
derom gjorda anhållan, täcktes jemväl framställa behofvet ai' en
årlig vedergällning med 4 R.dr Runt åt hvar och en af dessa skarpskyttar, 96
till antalet.
Den ökade utgiften för Wermlands Fältjägare-regemente, till följd af hvad
jag nu i underdånighet föreslagit, uppgår till följande:
förhöjd aflöning, enligt bilagan Litt. L. . . , . 27,369.
förhöjda värfningspenningar för 600 man, å i
R:dr 87 Vi  4,125.
förhöjda inqvarteringSpenningar för 600 man å 1: 25 750.
till 96 skarpskyttar, å 4:  384.
» marchepenningar åt manskap  900.
» manskapets underhåll under möten .... 4,200. ^ ygg ^>(jr ||.ml n
»Ehuru Ingeniör-korpsens löner vid sednaste Riksdag förhöjdes, hafva likväl ingeniörsedermera
inträffade förhållanden i lefnadskostnaden betydligen förringat denna, såsom korl”endå
syntes, vigtiga fördel. Uti det härom frän Chefen för Ingeniör-korpsen aflåtna
memorial, hvilket jag här ofvan haft nåden i underdånighet anmäla, har bemälde
Chef fullständigt utvecklat de orsaker, som, utom en stegrad lefnadskostnad, göra
oundvikligen nödigt att förbättra Officerares och Under-officerares vid korpsen ställning,
så vida ej korpsen skall hotas med upplösning. Ingeniör-korpsens Chef har
dervid anfört, hurusom anledningar till missbelåtenhet förefinnas: uti tjenstgöringens
trägenhet i allmänhet; det handtverksmässiga i Subaltern-tjenstgöringen på fästningsoch
byggnads-orter, som gör denna, i allt fall trägen, ännu mer tröttande och besvärlig;
bristen på nödvändigt biträde af dugligt Under-befäl, hvilket genom oupphörlig
omsättning utgöres endast af ovana och mindre tjenstbare personer, hvilkas
tilldanande ytterligare ökar tjenstens besvär och mödor; saknaden af semester; bristande
tillfällen till öfningar i det rent militära af ingeniör-yrket, i fältarbeten och
öfrigt, som tillhörer korpsens tjenstgöring i falt, och hvarigenom Officerarne betagas
möjligheten att ernå den duglighet, sora med rälta af dem bör lördras; Officerarne»
fåtalighet med hänseende till tjenstebehofven, hvarigenom hårdare tjenstgöring blir en
följd; och sluteligen, att de inkomster och förmåner, som af tjensten kunna påräknas,
alldeles icke motsvara eller uppväga de olägenheter, mödor och försakelser, som
åtfölja tjenstgöringen. Till afhjelpande af dessa öfverklagade olägenheter har af
Chefen för Ingeniör-korpsen blifvit föreslaget: att Ingeniör-officerarrie tillerkännas
rättighet till trenne månaders årlig semester, likväl med skyldighet att, då tjenstgöringen
så fordrar, efter derom af Chefen gjord underdånig framställning, semestern frånträda,
emot ersättning med 74:del af innehafvande lön; att Officerarnes antal ökas
med tre Kapitener, 1 af första och 2 af andra klassen, samt 5 Under-löjtnanter;
24 Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 4, om Statsverket 1886.
att till materialier och inarche-öfningar m. ra. vid de årliga mötena ett årligt reservations-anslag
på Ingeniör-korpsens och Sappör-kompaniels stat blifver att tillgå med
3000 R:dr H:mt; att till reseunderstöd åt Officerare beviljas ett årligt anslag af
3000 R:dr; att aflöningen måtte bestämmas med afseende såväl på stegrade befordriogsvilkor
och tjenstgöringens tid och beskaffenhet, jemförelsevis med andra vetenskapliga
korpser, som ock på de högre aflöningsförmåner, hvilka bestås de vid Statens
andra byggnadsföretag använde Civil—ingeniörer; alt Under-officerarnes antal,
sora för närvarande utgör 6 Konduktörer och 45 Under-konduktörer på stat. måtte
såsom för tjenstgöringen nödvändigt, ökas med En Under-konduktör, så att Underofficerarne
tillsammans utgjorde 20, hvaraf 4 0 skulle blifva Konduktörer och 10
Under-konduktörer, samt att aflöningen för Under-olficerarne måtte förbättras; att
Civil-statens personal å Ingeniör-korpsens stat äfven måtte erhålla lämplig löneförhöjning;
att Kassörer må hädanefter, som hittills, vara berättigade att efter 10 års
berömlig tjenstgöring undfå 25 procent och efter 20 åis tjenst ytterligare 25 procent
af lönen i förhöjning såsom arfvoden; att, då redan vore medgifvet traktamente
åt Officerare, som kommenderas såsom lärare för dem, hvilka vid korpsen söka inträde,
men med säkerhet kunde förutses, att detta behof af lärare och undervisning
vid korpsen komme att utvidgas, tvenne arfvoden, å 720 R:dr, för de såsom lärare
inom korpsen kommenderade Officerare i staten må uppföras, att utgå månadsvis
för den tid de tjenstgöra, enär så väl afbrott i lärokurserna, som ombyte af lärare
torde dervid kunna inträffa; och att, då uppehållet å Marieberg för den föreskrifna
kursens genomgående medlörde kännbara utgifter för Ingeniör-korpsens elever, tvenne
arfvoden lör sådane elever måtte bestås, helst dylika kostuadsbidrag utgå så väl vid
Flottan som vid Väg- och Vattenbyggnads-korpsen.
I anledning häraf och då för öfrigt de skäl, som af mig blifvit här ofvan anförda,
för lönförbättring vid Garuisons-regementerne, äfven gälla för Ingeniör-korpsens
Befäl och Under-befäl, hemställer jag i underdånighet, att lönerne för detta
Befäl måtte bestämmas i öfverensstämmelse med de grunder, som för Garnisonsregementerne
blifvit föreslagna, hvarvid dock aflöningen för den på Ingeniör-korpsens
Stat förekommande Öfversten, som icke är Chef för korpsen, torde böra blifva lägre
än Chefernes vid Garnisons-regementerne samt kunna föreslås till 5000 R:dr R:mt.
Hvad beträffar korpsens Civil-stat, torde så väl Regements-skrifvaren och Kassören,
sorn de fyra äldre Kassörerne och Förrådslörvaltarne böra erhålla samma aflöningsbelopp,
som vid Artilleriet för dessa tjenstemän blifvit föreslagna, eller 4 000 R:dr
för den förre och 1200 R:dr för den sednare, hvaremot de 5 yngre Kassörerne och
Förrådsförvaltarne, hvilka efter nu gällande stat åtnjuta mindre aflöningsförmåner,
föreslås till 900 R:dr. För Sekreteraren och Kanslisten, hvilka nu åtnjuta, den förre
1275 R:dr och den sednare 630 R:dr, jemte inqvartering, anser jag skäl icke före*-  komma att tillstyrka någon förhöjning i redan innehafvande aflöningsförmåner; men
Vakt
-
Bil. A' 5 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prof. Ai 1, om Statsverket 18S6.
17
läggningsorter, vida olika, äfvensom att de dermed förenade kostnader säkert äro
jemförelsevis mindre, likväl torde dessa samma grunder böra tillämpas vid alloningens
bestämmande för Regements-chefen, Öfverste-löjtnanten och Majoren, dels
emedan desses kostnader i och för tjensten äro ungefär enahanda med deras vederlikar
vid de öfriga Garnisons-regementerne; dels emedan de redan förut utaf odis—
pouerad spanmål uppbära en icke obetydlig tillökning utöfver staten. Hittills har
Majoren haft lika lön med Öfverste-löjtnanten, men det torde icke vara skäl att
vid detta regemente göra någon olikhet med hvad som iakttagits vid de öfriga
värfvade regementerne. Följden blir visserligen den, att Majoren, som nu åtnjuter
inalles 4,020 R:dr Rm:t i lön, utom fouragepenningar, men hvars lön skulle blifva
endast 4000 R:dr samma mynt, kan synas erhålla mindre, än förut, men detta
blir dock icke händelsen, om i beräkning tages den tillika föreslagna stallhyran.
Jag hemställer alltså i underdånighet, alt, i likhet med hvad för Gardes- och
Artilleri-regementerne blifvit föreslaget, lönerne vid Kronprinsens Hussar-regemente
måtte bestämmas
för Regements-Chefen lill
6,000 R:dr R:mt.
» Öfverste-löjtnanten till  4,500 » »
» Majoren  4,000 » »
Vid aflöningens förhöjning för Sergeanterne har jag dessutom ansett böra iakttagas,
alt, likasom med Lif-Gardet till häst eger rum, en Sergeant för hvarje sqvadron
benämnes Förste Sergeant samt erhåller något högre lön än de öfrige Sergeanterne.
För öfrigt, och med afseende å hvad jag här ofvan omnämnt rörande de särskilda
förhållanden, som vid regementets tjenstgöring förekomma, anser jag lönerne
vid Kronprinsens Hussar-regemente skäligen kunna föreslås till omkring
%:delar af de lönebelopp, som för de särskilda graderne vid öfriga garnisons-rementerne
ifrågakommit; med tillämpning af hvilken grund nedannämnde löntagare
ändock personligen skulle komma i åtnjutande af ungefär lika stor lönförhöjning
som deras vederlikar vid öfriga garnisons-regementer och i vissa fall till och med mera.
Jag föreslår således följande löner:
för Sqvadrons-chef, som nu åtnjuter blott 600 R:dr . . . 1,600 R:dr R:mt.
» Regements-qvartermästaren med 660 R:dr  1,350 » »
» Förste Löjtnanten och förste Adjutanten med 579 R:dr lön 900 » »
» Andre Löjtnanten och Andre Adjutanten, af hvilka den
förre nu uppbär 480 R:dr och den sednare 579 R:dr . 750: » »
» Under-löjtnant och Regements- stallmästaren, med 405
R:drs lön  600 » »
» Fanjunkare, med 214 R:dr 50 öre i lön  600 » »
» 6‘ Sergeanter, hvardera med 184 R:dr 50 öre i lön . . 375 » »
» \8 Sergeanter med samma lön ......... 325 . » »
Bih. lill R. St. Prot. 1856 1857. 1 Sami., 1 Afd., 5 Haft. 3
iS llil. M 3 lill Kongl. Majit Nåd. Proy. M i, om Statsverket 1856.
för Regements-hästläkare med 480 R:dr
» Sqvadrons-hästläkaren med 184 R:dr 30 öre ....
« Regements-trumpetaren med 314 R:dr 30 öre ....
m Sqvadrons-trumpetaren med 184 R:dr 30 öre ....
Vidare och vid Civil- och Läkare-staten:
» Regement s-auditör en och Regements-skrifvar en med 370
R:dr i lön
» Förste Balatjons-Läkaren med 600 R:dr
» Andre Bataljons-läkaren med 390 R:dr
samt slutligen:
» Korporal med 24 R:dr
jemte 30 R:drs förhöjning deruti för 6 Distinktions-korporaler;
och
för Vice Korporal med 12 R:dr
allt Riksmynt.
Af bilagan Litt. K. inhemtas, att hela den häraf uppkommande
tillökningen för regementet uppgår, inberäknadt
stallhyra för 63 hästar till  32,700: 30.
hvilken tillökning dock minskas med nu utgående, i Statsanslaget
inräknade rationspenningar
6,987: 87'/,.
samt således inskränkes till  23,712: 62 !/2 r:mt.
Såsom ett med Regementets lönestat sammanhang egande ämne, torde här
äfven få förekomma den af Regementet väckta fråga, dels om förhöjning i rekryteringspassevolansen
och medikament spenning arne för så väl manskap som hästar,
dels ock om tillökning i fouragepenningarne för Officerarnes tjenstehästar. Uti
den härom gjorda framställning har Regements-chefen, jemte erinran derom, att anslagen
för rekryteringen och sjukvården icke undergått någon förändring sedan år
1816, såsom skäl till den af passevolantörerne sökta förhöjning deruti, anfört, att
rekryteringen under sednare åren försvårats i samma mån, som tjenstehjons- och
arbetslöner blifvit uppdrifna, samt hågen för utvandring hos den arbetande klassen
tilltagit, och att prisen på medikamenter med hvad mera till sjukvården hörer,
sedan förenämnde tid i hög grad stegrats, hvadan Regements-chefen, jemväl
med afseende derå, att förmånen af tillökning i rekryteringsanslaget egentligen
kommer manskapet till godo, i underdånighet föreslagit, att Eders Kongl. Maj:t i
Nåder täcktes bevilja en förhöjning, att utgå från och med nästa statsreglering, A
rekryteringspenningarne från nu utfallande 3 R:dr 73 öre Riksmynt till det belopp,
som öfriga värfvade Garnisons-regementer nu innehafva, eller 7 R:dr 30 öre
s. m., samt å medikamentspenningarne för manskap från 1 R:dr till 2 R;dr och
för hästarne från 50 öre till 75 öre R:mt. Beträffande fourageringspenningarne
för officershästarne, har Regements-chefen, med åberopande af föreskriften uti 3
525 R:dr R:mt.
300 »
»
600 »
»
300 »
730
»
»
800
»
n
600
»
))
60
»
)>
30
»
»
Bil. M 5 lill Knnyl. Maj.l» Nåd Prop. M i, om Statsverket 1856. I!»
§ af det för Regementet gällande Passevolans-kontrakt, i underdånighet hemställt,
atl dessa måtte förhöjas lill enahanda belopp, som genom Kongl. Brefvet af den
I Juli innevarande år blifvit för nummerhästarne faslstäldt.
Lika med General-befälhafvaren och Krigs-kollegium, samt uppå de af Regements-chefen
anförda skäl, tillstyrker jag i underdånighet, att rekryterings- och
medikamentspenningarne måtte från nästa statsreglerings början höjas till de föreslagna
beloppen; och, hvad åter angår fourageiingsersättningen för Ofticerarnes
tjenstehästar, så torde denna ersättning få af Officerarne vid Kronprinsens Hussar-regemente
beräknas efter de allmänna grunder, som blifvit för Värfvade Arméens
Officerare m. fl. i underdånighet föreslagna.
1 följd af den sålunda ifrågasatta förhöjningen i rekryterings- och medikamentspenningarne,
uppkommer en tillökning uti de förre af 2,250 R:dr och i medikamentspenningarne
för manskapet af 600 R:dr, hvilka belopp torde få uppröras
och tilläggas de förut härtill utgående anslagen på Regementets lönestat; hvaremot
förhöjningen i medikamentspenningarne för hästarne eller 1,346 R.dr 25 öre,
allt Riksmynt, torde böra öka anslaget till »Kavalleri- och Artillerihästars remontering
och skoning,» deraf medikamentspenningar för hästarne utgå, samt iakttagas
vid detta anslags reglering.
Enligt hvad ofvan nämndt är, uppgår den för Kronprinsens Hussar-regemente
föreslagna lönetillökning till
R:dr R:mt 25,712: 62, %.
hvartill nu vidare kommer förhöjningen:
i rekryteringspenningarne
. . » » 2,250. —- —
i medikamentspenningarne för manskapet » » 600. — —
hvarigenom tillökningen i det hela för Kronprinsens
Hussar-regemente utgör » » 28,562: 62, V2,
men som vid Regementet finnes en särskild tillgång
af 268 tunnor spanmål in natura, hvilka vid den
är 1830 med Regementet verkställda reorganisation
icke blifvit disponerade, och hvarutaf årligen
utgått så väl aflöningstiIlökning, enligt 1830 års
stat:
åt Regements-chefen med 690 R:dr,
» Öfverste löjtnanten » 660 »
» Majoren » 660 »
som ock ersättning till åtskillige löntagare för då
jemväl indragna 17 rationer med 1,980 R:dr 50
öre, torde, i händelse nu föreslagna lönreglering
bifalles, berörda enligt nu gällande stat för Regementets
räkning reserverade spanmål, såsom då icke
Transport 28,562: 62, ‘/j.
20
Bil. Jtä 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JYs 1, om Statsverket 1836.
Transport 28,562: 62, Vy
vidare behöflig för regementet, kunna Statsverket
behållas; och hvilken spanmål efter beräkning af
12 R:dr tunnan utgör en tillgång af .... » » 3,216. — .—
hvarigenom den egentliga nya utgiften för Staten endast
blifver
» 25,346: 62, ‘A.
Wermlands »Wermlands Fältjägare-regemente befinner sig i olika ställning med de öfriga
regemente. Regementerne deruti, att det icke såsom dessa, är förlagdt till tjenstgöring i garnisonsorter.
Regementets tjenstgöring, som merändels inskränker sig till dess egna
årliga vapenöfningar, samt exercerandet af det på regementet indelade beväringsmanskap,
kan således hvarken till besvärlighet eller kostnad jemföras med Garnisons-regementernes.
I följd deraf, anser jag Befälets aflöning vid detta regemente
kunna bestämmas betydligen lägre; men här förekomma tillika andra omständigheter,
som göra en förbättrad reglering af aflörsingsföihållandena, så väl för Befälet,
som för truppen, af högsta behof påkallad.
I afseende på Befälets aflöning, får jag i underdånighet fästa Eders Kongl.
Majrts höga uppmärksamhet derpå, att vid Wermlands Fältjägare-regemente ännu
qvarstår den oegentligheten, att så väl Regements-chefen, som de begge Majorerne,
innehafva kompanier, samt således, och enär beklädnaden vid regementet underhålles
på passevolans genom Kompani-cheferne. äfven äro passevolantörer, lika med
de tre äldste Kapitenerne. Ett sådant förhållande torde vara mindre lämpligt,
helst det i främsta rummet åligger Regements-chefen och Majorerne att tillse, det
Kompani-cheferne i detta fall uppfylla sina förbindelser. Vid alla öfriga regementen
der samma förhållande förut egt rum, har detta genom förändrade organisationer
blifvit afskaffadt, så att Wermlands Fältjägare-regemente numera är det
enda, der detsamma ännu qvarstår. Jag hemställer alltså i underdånighet, att lönerne
för Regements-chefen och Majorerne derstädes, fastän icke till samma belopp,
som vid de i garnison förlagde värfvade regementerne, likväl måtte så bestämmas
alt uti den blifvande aflöningen icke allenast ingår ersättningen för den inkomst,
som nu kan genom omsorgsfull hushållning vara att af passevolarisen påräkna, utan
äfven en tillbörlig tillökning med afseende å förhållandet i öfrigt, hvarigenom Eders
Kongl. Maj:t sedermera blefve i tillfälle dels att från Regements-chefen och Majorerne
öfverflytta kompanierna till de tre Stabs-kapitenerne, hvilka såsom sådane
skulle upphöra och i stället blifva Kompani-chefer, dels att, på sätt Regementschefen
föreslagit, fördela de från Majorerne nu utgående ackordsbelopp äfven på
de nya Kompani-cheferne. I anledning häraf vågar jag i underdånighet föreslå
följande aflöning, nemligen :
för Regements-chefen  4,500 R:dr R:mt,
» bste Majoren  3,000 » »
» 2:dra Majoren
2.500 » »
Bil. M 3 lill Kungl Maj:ls Nåd. Prop, Jt? 1, vm Statsverkrj 1856. SI
För öfrigt anser jag lönerne böra blifva:
för Kapitenerne och Regements-qvartermästare  1,200 R:dr R:mt.
» Förste Löjtnanten, Förste Adjutanterne och Regements
auditören
800 » »
» Andre Löjtnanterne, Andre Adjutanten och Regementspastorn
och Bataljons-läkaren  (500 » »
» Under-löjtnanterne  500 » »
Beträffande allönirigen för Under-officerarne, har af Regements-chefen, i dess
derom afgifna underdåniga förslag, blifvit anfördt, hurusom i anseende till lönernas
ringhet ingen snart nog mera kan förmås att emottaga en sådan beställning, hvarmed
nu åtföljer lön af endast omkring 150 till 200 R:dr R:mt, och då äfven föga
sannolikt är, att personer med någon duglighet skulle vilja binda sig uti en tjenst,
som medförer en så ringa vedergällning, finner jag mig, för bibehållandet af regementets
tjenstbarhet och med afseende å den vid regementet förekommande
tjenstgöring, som snarare kan föriiknas med Indelta Infanteri-regementernes, än vid
Värfvade arméens, böra i underdånighet föreslå för Under-befälet vid Wermlands
Fältjägare-regemente åtminstone i allmänhet samma lönebelopp, som enligt nu gällande
normalstat, vid indelta Infanteriet äro bestämda, nemligen:
för Fanjunkaren och Regements-trumslagaren 360 R:dr,
a Bataljons-adjutanten och Mönsterskrifvaren  300 »
» Regements-väbeln och Sergeanterne  240 »
» Furirerne  180 »
allt Riksmynt;
Vidkommande sedermera aflöningen för truppen, inberäknad Korporalerne, anhåller
jag i underdånighet få påkalla Eders Kongl Maj:ts höga uppmärksamhet å
det betänkliga förhållande, som, enligt hvad Regements-chefen anmält, i afseende
på rekryteringen vid regementet till följd af denna allöningens ringhet, ännu sig
företer, ehuru Eders Kongl. Maj:t i anledning deraf redan, så vidt möjligt varit,
vidtagit åtgärder till berörde rekryterings underlättande.
Genom Kongl. Brefvet den 5 Juli 1855, har Eders Kongl. Maj:t tills vidare
medgifvit en förhöjning af rekryteringspenniogarne vid regementet, från 5 R:dr
75 öre till 5 R:dr 62 '/> öre R:mt pr man om året, samt befriat Fältjägaren från
den honom förut åliggande skyldigheten att sjelf bekosta sitt underhåll under möten,
hvarjemte Eders Kongl. Maj:t ytterligare, genom Kongl. Brefvet den 31 Januari
innevarande år i Nåder tillåtit, att hvar och en utöfver tre mil från mötesplatsen
bosatt Fältjägare må hädanefter för marchen fram och åter emellan sin
sockenkyrka och mötesplatsen, tillgodonjuta aflöning efter 50 öre riksmynt för
hvarje marchedag, med beräkning af 3 mils marche om dagen, dock med iakttagande,
att ingen må åtnjuta aflöning för mer än 12 marchedagar, sammanlagdt
för fram- och ätermarchen. Dessa af behofvet högeligen påkallade åtgärder, hafva
23
Bil. Jfi 3 till Kongl. Muj:ls Nåd. Prop. Jfö 1. om Statsverket 18S6.
äfven befunnits verksamt bidraga till förmån för rekryteringen, så att de till ett
högst betydligt antal uppkomna vakanser. 118 st., kunnat förminskas. Men enligt
hvad hos Eders Kongl. Majit blifvit i underdånighet anmäldt, hade likväl vid innevarande
års möte, 32 nummer varit vakante, hvilka, oaktadt alla bemödanden af
Kompani-cheferne, icke kunnat återbesättas, hvarförutan efter mötets slut 46 man
begärde afsked, utan att kunna förmås att rekapitulera, hvaraf synes, att vilkoren,
ehuru förbättrade, ej ännu inbjuda hvarken til! antagande af värfning eller till rekapitulation.
Orsakerne häruti ligga dels uti ökade tillfällen till arbetsförtjenst
och dels uti utvidgad näringsfrihet. Regementet hade nemligen förr mycken lätthet
att värfva sitt manskap, så länge jägaren genom inträdet i krigstjenst förvärfvadc
denna näringsfrihet, hvilken han numera, utan att tjena, redan förut eger;
och sedan arbetslönerne öfver hela landet stigit till en förut ovanlig höjd, och hvilket
särdeles inom provinsen Wermland skall vara fallet, egnar den arbetsföre sina
krafter åt sådana, vare sig enskilda eller allmänna arbetsföretag, som till öfverflöd
erbjudas, såväl inom provinsen, som i Norrige och Norrland, dit Wermlänningen
talrikt uti andrar, heldre än att binda sig vid krigstjensten och bevista möten eller
kommenderingar, hvarpå utkomsten för honom är ringa, i jemförelse med den förtjenst,
han under tiden genom eget arbete kan sig förskaffa. — Det bl ifver alltså
ndigt, att lönen för manskapet höjes till så stort belopp, att karlen kan hafva
ungefär samma fördelar af tjenstgöringen vid Regementet, som att under motsvarande
tid arbeta annorstädes.
Manskapets nuvarande vilkor, utom värfningspenningarne och 5 Ridr 75 öre
Rimt i inqvartering, som likväl endast tillkommer dem af manskapet, som genom
prestbevis kunna intyga sig hafva stadig bostad, äro:
för Korporal 36. — Rimt.
» Vice Korporal  22: 50. »
» Hornblåsare 21: — »
» Jägare eller Spel i M . . . . 15: — »
Lika med Regements-chefen, hemställer jag i underdånighet, dels att inqvarteringspenningarne
för hvar och en måtte bestämmas till 5 Ridr riksmit, och dels att
lönen måtte förhöjas:
för Korporal till 70: — Rimt.
, » Vice Korporal till 45: — »
» Hornblåsare till 45: — »
» Jägare eller Spel i M till ... 31: ■— i>
samt att detta manskap dessutom för framtiden måtte bibehållas vid den redan
förunnade förmånen af fritt underhåll under möten, samt rättigheten till marchepenningar
i föreskrifven ordning.
Tili uppmuntran och ersättning åt dem bland Jägarne, som äro Skarpskyttar
och hvilka vanligen i tjenstgöringen sysselsättas några dagar längre, än de öfriga
Bil • M ~ HH Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 4856. 4*
.fägarne, föreslär jag i underdånighet, att Eders Kongl. Maj:t, med bifall till Regetnents-chefens
derom gjorda anhållan, täcktes jemväl framställa behofvet af en
ärlig vedergällning med 4 R:dr Runt åt hvar och en af dessa skarpskyttar, 9(5
till antalet.
Den ökade utgiften för Wermlands Fältjägare-regemente, till följd af hvad
jag nu i underdånighet föreslagit, uppgår till följande:
förhöjd aflöning, enligt bilagan Litt. L. . , 27,369.
förhöjda värfningspenningar för 600 man, å 1
R:dr 87 ’/2  1,123.
förhöjda inqvarteringspenningar för 600 man å 1: 23 750.
till 96 skarpskyttar, å 4:  384.
» marchepenningar åt manskap  900.
» manskapets underhåll under möten .... 4,200. 34728 R:dr R:mt»
i(>r
-
»Ehuru Ingeniör-korpsens löner vid sednaste Riksdag förhöjdes, hafva likväl ingen
sedermera inträffade förhållanden i lefnadskostnaden betydligen förringat denna, såsom KorV,en
då syntes, vigtiga fördel. Uti det härom från Chefen för Ingeniör-korpsen aflåtna
memorial, hvilket jag här ofvan haft nåden i underdånighet anmäla, har bemälde
Chef fullständigt utvecklat de orsaker, som, utom en stegrad lefnadskostnad, göra
oundvikligen nödigt att förbättra Officerares och Under-officerares vid korpsen ställning,
så vida ej korpsen skall hotas med upplösning. Ingeniör-korpsens Chef har
dervid anfört, hurusom anledningar till missbelåtenhet förefinnas: uti tjenstgöringens
trägenhet i allmänhet; det handtverksmässiga i Subaltern-tjenstgöringen på fästningsoch
byggnads-orter, som gör denna, i allt fall trägen, ännu mer tröttande och besvärlig;
bristen på nödvändigt biträde af dugligt Under-befäl, hvilket genom oupphörlig
omsättning utgöres endast af ovana och mindre tjenstbare personer, hvdkas
tilldanande ytterligare ökar tjenstens besvär och mödor; saknaden af semester; bristande
tillfällen till öfningar i det rent militära af Ingeniör-yrket, i fältarbeten och
öfrigt, som tillhörer korpsens tjenstgöring 1 fält, och hvarigenom Officerarne betagas
möjligheten att ernå den duglighet, som med rätta af dem bör lördras; Officerarne»
fåtalighet med hänseende till tjenstebehofven, hvarigenom hårdare tjenstgöring blir en
följd; och sluteligen, att de inkomster och förmåner, som af tjenslen kunna påräknas,
alldeles icke motsvara eller uppväga de olägenheter, mödor och försakelser, sorn
åtfölja tjenstgöringen. Till alhjelpande af dessa öfverklagade olägenheter har af
Chefen för Ingeniör-korpsen blifvit föreslaget: att Ingeniör-officerarne tillerkännas
rättighet till trenne månaders årlig semester, likväl med skyldighet att, då tjenstgöringen
så fordrar, efter derom af Chefen gjord underdånig framställning, semestern frånträda,
emot ersättning med Veidel af innehafvande lön; att Officerarne» antal ökas
med tre Kapitener, 1 af första och 2 af andra klassen, samt 5 Under-löjtnanter;
Bil. JUt 3 lill Kongl. Maj:In Nåd. Prof. M 1, om Statsverket 1#86.
att tili materialier och marche-öfningar m. m. vid de årliga möteua ett årligt reservations-anslag
på Ingeniör-korpsens och Sappör-kompaniets stat blifver att tillgå med
5000 R:dr R:mt; att till reseuoderstöd åt Officerare beviljas ett årligt anslag af
3000 R:dr; att aHöningeri mätte bestämmas med afseende såväl på stegrade befor
dringsvilkor
och tjenstgöringens tid och beskaffenhet, jemförelsevis med andra vetenskapliga
korpser, som ock på de högre aflöningsförmåner, hvilka beslås de vid Statens
andra byggnadsföretag använde Civil—ingeniörer; att Under-officerarnes antal,
som för närvarande utgör 6 Konduktörer och 15 Under-konduktörer på stat, måtte
såsom för tjenstgöringen nödvändigt, ökas med En Under-konduktör, så alt Underofficerarne
tillsammans utgjorde 20, hvaraf 10 skulle blifva Konduktörer och 10
Under-konduktörer, samt att aflöningen för Under-officerarne måtte förbättras; att
Civil-statens personal å Ingeniör-korpsens stat äfven måtte erhålla lämplig löneförhöjning;
att Kassörer må hädanefter, som hittills, vara berättigade att efter 10 års
berömlig tjenstgöring undfå 23 procent och efter 20 års tjenst ytterligare 25 proceut
af lönen i förhöjning såsom arfvoden; att, då redan vore medgifvet traktamente
åt Olficerare, som kommenderas såsom lärare för dem, hvilka vid korpsen söka inträde,
men med säkerhet kunde förutses, att detta behof af lärare och undervisning
vid korpsen komme att utvidgas, tvenne arfvoden, å 720 R:dr, för de såsom lärare
inom korpsen kommenderade Officerare i staten må uppföras, att utgå månadsvis
lör den tid de tjenstgöra, enär så väl afbrott i lärokurserna, som ombyte of lärare
torde dervid kunna inträffa; och att, då uppehället å Marieberg för den föreskrifna
kursens genomgående medförde kännbara utgifter för Ingeniör-korpsens elever, tvenne
arfvoden lör sådane elever måtte bestås, helst dylika kostnadsbidrag utgå så väl vid
Flottan som vid Väg- och Valtenbyggnads-korpsen.
I anledning häraf och då för öfrigt de skäl, som af mig blifvit här ofvan anförda,
för lönförbättring vid Garnisons-regementerne, äfven gälla för Ingeniör-korpsens
Befäl och Under-befäl, hemställer jag i underdånighet, att lönerne för detta
Befäl måtte bestämmas i öfverensstämmelse med de grunder, som för Garnisonsregementerne
blifvit föreslagna, hvarvid dock aflöningen för den på Ingeniör-korpsens
Stat förekommande Öfversten, som icke är Chef för korpsen, torde böra blifva lägre
än Chefernes vid Garnisons-regementerne samt kunna föreslås till 5000 R:dr R:mt.
Hvad beträffar korpsens Civil-stat, torde så väl Regements-skrifvaren och Kassören,
som de fyra äldre Kassörerne och Förrådsförvaltarne böra erhålla samma aflöningsbelopp,
som vid Artilleriet för dessa tjenstemän blifvit föreslagna, eller i 000 R:dr
för den lörre och 1200 R:dr för den sednare, hvaremot de 5 yngre Kassörerne och
Förrådsförvaltarne, hvilka efter nu gällande stat åtnjuta mindre aflöningsförmåner,
föreslås till 900 R:dr. För Sekreteraren och Kanslisten, hvilka nu åtnjuta, den förre
1275 R:dr och den sednare 650 R:dr, jemte inqvartering, anser jag skäl icke före
komma
att tillstyrka någon förhöjning i redan innehafvande aflöningsförmåner; men
Vakt
-
i$U. JVi 3 lill Kongl. Mojy/s Nåd. Prop. M l, om Statsverket 1838, 23
Vaktmästarnes lön deremot böra ökas från 373 R:dr till 430 R:dr. — Vid Sappörkompaniet
hemställer jag, det Förste Rataljons-läkaren mä, i likhet med öfrige Förste
Bataljons-läkare vid Arméen, erhålla 800 R:dr samt arfvodet för 2 Förste Sappörer
såsom Distinktions-korporaler höjas med 48 R:dr, samt för 6 Andre Sappörer med
10 R:dr 30 öre.
Då, på sätt Chefen för Ingeniör-korpsen ådagalagt, för tjenstgÖringens bestri
-
dande vid korpsen ökadt Befäl oundvikligen påkallas, tillstyrker jag i underdånighet,
att nya löner på Ingeniör-korpseus stat måtte uppföras för:
1 Kapiten af Irsta klassen  3000:
2 Kapitener af 2:dra klassen, å 2000 R.dr  4000:
3 Under-löjtnanter, å 800 R:dr  4000:
I Under-konduktör af 2:dra klassen  450: 4S0-
samt att de vid korpsen blifvande 10 Under-konduktÖrer mätte delas i 2:ne klasser,
nemligen Första klassen med 500 R:dr och Andra klassen med 450 R:dr lön;
hvarjemte jag, lika med Chefen för Ingeniör-korpsen, finnér nödigt, att medel anvisas:
till 2:ne arfvoden åt Lärare vid korpsen, å 720 R:dr . . . 1440:
» 2:ne dito åt elever vid Marieberg, å 300 R:dr .... 600:
» Reseunderstöd åt Officerare  3000:
» Korpsens praktiska öfningar  5000: 40,040:
Hvad Ing eniör-korpsens Chef för öfrigt hemställt, dels om rättighet till 3 må
-
naders semester för Officerare, och dels om lönförhöjning för Kassörerne efter 10
och 20 års berömlig tjenstgöring, anser jag mig äfven böra i underdånighet förorda,
enär i förra fallet semester för desse Officerare, på sätt för Officerare i allmänhet
eger rum, synes billig, och hvad sednare omständigheten beträffar, lönförhöjningen
redan å Kassörernes nu varande löner finnes medgifven.
Enligt det öfver alla nu ilrågaställda tillökningar uppgjorda förslag, (Bilagan
Litt. M.) uppgå de till följande belopp:
för lönetillökning åt nuvarande personal  19,974:
» nya löner enligt ofvanstående beräkning  11,450: 344£4:
» diverse anslag, enligt dito  10,040:
41,464.»
»De förhållanden, som påkalla en förbättrad aflöning för Värfvade Arméen,
ega i sin mån tillämplighet äfven på den Indelta. Redan vid 1833 års löneregle
ring
för Indelta Arméen förklarade Eders Kongl. Maj:t, att de för Regements-qvartermästare,
Andre Kapitener och Under-löjtnanter vid Infanteriet i allmänhet och, vid
Skånska lufanteri-regementerne, äfven för Förste och Andre Löjtnanter då bestämda
Bih. till R. St. Prof. 18S6 ii 1837. 1 Sami, 1 Afd., 3 Haft. 4
Indella
arméen.
26
Bil. M 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. JY° 1, om Statsverket lt’38.
loner voro alltför knappa och borde tillökas, ehuru tillgångar dertill för tillfället saknades
och icke eller sedermera kunnat beredas. Denna redan för 23 år sedan af
Eders Kongl. Majit uttalade åsigt om dessa löners otillräcklighet, torde under närvarande
tidsomständigheter blifva ännu mer gällande: men jag hemställer i underdånighet,
att Eders Kongl. Majit derjemte täcktes taga i nådigt öfvervägande, huruvida
icke lönerne för nästan alla Befälsgrader, äfvensom för öfriga Stater, vid ifrågavarande
regementer och korpser, genom de under härefter förflutna tid inträffade
förändringar i penninge- och varuvärden, må hafva kommit i större eller mindre
missförhållande till lefnadsbehofven och de kostnader, sora af tjensten föranledas.
Efter sorgfälligt verkställd granskning af Indelta Arméens aflöningsförhållanden,
har jag för min del kommit tili den öfvertygelse, att en allmännare lönereglering
derstädes, och således omfattande nästan alla löntagarne, borde ega rum, icke allenast
för åstadkommande af nödig förbättring i aflöningen, utan ock för beredande
af den möjligaste likstämmighet deruti vid alla Regementer och Korpser, hvilken
likstämmighet väl genom 1835 års lönereglering åsyftades, men ingalunda vunnits.
Den nu rådande ojemnhet i aflöningen, hvilken härleder sig dels från beskaffenheten
af de derför anvisade tillgångar af indelta räntor, kronotionde, boställen eller kontanta
anslag, dels från boställena åsätta uppskattningsvärden, förefinnes så väl regementer
och korpser sinsemellan, som inom samma regemente eller korps emellan
dess egna löntagare. Sålunda inträffar ej allenast, att löntagare i allmänhet, af
samma grad, men vid olika regementer eller korpser anställde, uppbära skiljaktig
aflöning, utan ock att Sqvadrons- och Kompani-chefer, Fanjunkare m. fl. af Underbefälet,
vid samma Regemente, uti enahanda grad åtnjuta sinsemellan ganska olika
löneförmåner, allt efter det innehafvande boställets mer eller mindre förmånliga beskaffenhet,
samt högre eller lägre uppskattning i förhållande till detsammas verkliga
värde. Och ehuru olikheten i aflöningen, så vidt den beror af boställenas uppskattning,
icke kan nu genast afbjelpas, enär dertill fordras en efter samma grunder
öfverallt verkställd förnyad värdering, så väl af de till bostäder, som af de till utarrendering
afsedda boställen, hvarom jag ock hår nedanför kommer att i underdånighet
hemställa, anser jag likväl öfverensstämmelse i aflöningen emellan särskilda
Regementer eller Korpser samt inom hvarje Regemente eller Korps emellan dess
löntagare kunna för närvarande och på samma gång som lönförbättring eger rum,
hufvudsakligen ernås, så vida, för dessa begge för Indelta Arméens tjenstbarhet högst
vigtiga ändamål och af behofvet påkallade fordringar, beviljades et,t fyllnadsanslag,
från hvilket hvarje Regemente eller Korps, sorn deraf vore i behof, kunde, inom bestämda
gränser eller fastställd provisorisk stat, tilldelas större eller mindre belopp,
allt med afseende å de förut inom Regementet eller Korpsen befintliga lönetillgångar.
Billigheten och äfven nödvändigheten af en lönförbättring för Indelta Arméens
Befäl lärer icke af någon kunna bestridas, vid betraktande af större delens af nuvarande
löner ringa belopp enligt gällande stater; (Bil Litt. N. et O.) uti hvilka
Bil. Jtä 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JYs 1, om Statsverket 1836.
27
belopp endast vid några få Regementer förhöjning i någon betydligare mån eger
rum, till följd af anvisade tillgångars särskilda beskaffenhet. Det torde icke förnekas,
det Officerslöner af 200 R:dr, 500 R:dr till 350 R:dr Banko, såsom för
närvarande i Subalterns- och Adjutantsgraderne vid Infanteriet bestås, eller af 450
R:dr till 850 R:dr vid Kavalleriet, med åtföljande skyldighet att derför äfven hålla 2
tjenstehästar, hvilka löner dessutom betydligen afkortas genom ackordsränta, pensionsm.
II. afgifter, ingalunda motsvara de billigaste anspråk på utkomst; likasom de icke
heller lemna säkerhet derför, att skicklige och till andra mer lönande värf duglige
personer framdeles skola inträda på en tjenstebana med så föga lofvande utsigter.
Samma förhållande företer sig med lönerna för Regements-qvartermästare, Kapitener
och Majorer, särdeles vid Infanteriet, hvarest lönerna, 500 till 800 R:dr för de förre
och 1000, 1200 till 1800 R:dr B:ko för de sistnämnde, icke kunna anses tillräckliga
att betrygga deras ställning, på de platser, de innehafva, och hvilka oftast utgöra
målet för deras förhoppningar i statens tjenst. Den betydliga förminskning i
Officerares antal, som under sednare tiden inträffat, äfvensom de flera ledigheter.
som i Under-löjtnantsgraden förefinnas, visa mer än väl, att inom Indelta Arméen
aflöningen icke på långt när motsvarar tidens fordringar. Hvad beträffar Underbefälet,
hvars trenne grader vid Infanteriet åtnjuta aflöning med 120 R:dr,
160 till 240 R:dr och tvenne grader vid Kavalleriet, utom nuromerlön, 200
till 250 R:dr b:ko, torde lätteligen inses och erkännas, att denna aflöning, alldeles
icke jemförlig med hvad i enskild tjenst kati erhållas, är i alla afseenden otillräcklig.
— Visserligen kunna alla dessa löntagare vid en del regementen påräkna större
eller mindre tillskott i nämnda enligt 1833 års lönestater bestämda aflöning, förmedelst
de för aflöningen afsedda natura-persedlars förvandling till penningar; men
då berörda lönetillskott komme att tagas i beräkning vid del ifrågaställa lönefyllnadsanslagets
tilldelande, lärer hvarje invändning emot behofvet af lönförbättring, som
kan derifrån hemtas, äfven förfalla. Härvid kan jag för öfrigt icke undgå att fästa
uppmärksamhet derå, att genom Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855, angående
sättet för grundräntors och kronotiondens utgörande, tillkommen efter Rikets Ständers
önskningar, och hvarigenom väl blifvit jordegaren beredd en lindring i dess utskylder,
tjenstemannens förmån af sin innehafvande indelta lön blifvit i samma förhållande
förminskad. Genom denna åtgärd hafva indelta arméens Officerares och
Underofficerares äfvensom Korporalerues lönevilkor blifvit betydligt nedsatte. Förlusten
af uppsägningsrätten, hvilken äfven de löntagare, som, enligt åberopade kungörelse,
skulle kunna tills vidare sig deraf begagna, till stor del sjelfvilligt frånträdt,
för att gå Eders Kongl. Majlis nådiga afsigter till mötes, samt skyldigheten att i
stället åtnöjas med lösen för räntor och kronotionde, efter ett för 10 år beräknadt
medelpris, hafva under år 1855 flerestädes tillskyndat den indelta löntagaren en förminskning
af 20 lill 25 procent i sina inkomster; och denna förlust torde för nu
löpande år snarare blifva större än mindre.
28 Bil. JYi 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1836.
Då mångå och vigtiga skäl tala för de nuvarande bostads-boställenas bibehållande,
anser jag mig icke böra såsom vilkor för en möjligen blifvande lönreglering,
föreslå någon förändring uti deras disposition, ehuruväl icke kan förnekas, att
inkomsten deraf sannolikt skulle kunna påräknas större, i händelse de på bestämda
år för Regementets eller korpsens räkning utarrenderades, i stället att nu skötas af
löntagarne sjelfve eller deras arrendatorer, på alltid obestämda tider; men den enda
åtgärd, som lämpligen nu skulle kunna med dessa, likasom med öfriga den indelta
Arméen anslagna boställen vidtagas och äfven synes af omständigheterna påkallad,
vore, elter min tanka, en förnyad uppskattning af deras verkliga afkastning, verkställd
efter samma grunder vid samtliga indelta regementer och korpser. Den större
afkomst al dessa boställen, utöfver hvad till grund för 1833 års lönereglering blifvit
på många ställen beräknadt, och hvartill de efter förnyad värdering kunde komma
att uppskattas, borde då, sedan nya aflöningsstater blifvit fastställda, minska en del
Regementers och korpsers behof af kontanta fyllnadsanslag. hvilka sednare derefter
skulle rättas. En sådan undersökning och reglering skulle likväl icke kunna medhinnas
inom kortare tid än måhända 3 till 4 år; och jag anser Indelta Arméen
icke kunna, under afvaktan härå, undvara en nu i hög grad behöflig lönförbättring,
så framt ej en del af befälsplatserna skola blifva obesatta och innehafvarne af de
öfriga vara i saknad af tillgångar för betäckandet af oumbärliga tjenste- och lef
nadsbehof.
På alla dessa grunder föreslår jag nu i underdånighet:
l:o. Att en provisorisk stat må fastställas, hvarefter aflöningen för indelta
Arméens Befäl och tjenstemän tills vidare bör beräknas och utgå.
2:o. Att vid hvarje indelt regemente eller korps må, till aflöningens bestridande,
i första rummet bibehållas och användas de tillgångar, som för närvarande
finnas regementet eller korpsen anvisade.
3:o. Att, till bestridande af hvad som, utöfver dessa tillgångar, kan erfordras
till fyllnad i den provisoriska staten, måtte på Fjerde Hufvudtiteln anvisas ett efter
behofvet lämpadt Förslagsanslag.
4:o. Att, i händelse något år ett regementes eller korps’ äldre lönetillgångar
enligt nu gällande stat och anvisning skulle, efter skedd förvandling till penningar,
öfverstiga den provisoriska statens slutsumma, (hvilket likväl icke. utom med högst
lå undantag, torde inträffa], öfverskottet må, i förhållande till de provisoriska lönebeloppen
samt med alseende å tiden, hvarje löntagare under aflöningsåret skolat dem
åtnjuta, efter procentberäkning (pro rata parte) på regementets eiler korpsens samtlige
löntagare särskildt fördelas och till dem utbetalas.
o:o. Att ingen löntagare, så länge han i nu inriehafvande beställning qvar-,
står. må. genom den provisoriska statens tillämpning, erhålla mindre lönbelopp, an
hvartill han, genom erhållen fullmakt och nu gällande föreskrifter, är berättigad;
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856.
29
hvadan alla sådana löneskilnader, främst och innan allmän delning sker, böra från den
samfälda fonden uttagas och vederbörande tillhandahållas.
6:o. Att, alldenstund boställenas uppskattning, till grund för 1835 års lönereglering,
enligt hvad erfarenheten ådagalagt, blifvit efter högst skiljaktiga beräkningssätt
verkställd, en förnyad uppskattning af så väl bostads- som till utarrendering
afsedda boställens afkastning må, efter en och samma method och på samma grunder,
vid hela Indelta arméen ega rum; till hvilken ända jag får i underdånighet hemställa,
att Krigs- och Kammar-kollegierna måtte anbefallas att ofördröjligen uppgöra
och till Eders Kongl. Majit inkomma så val med underdånigt betänkande, huru en
dylik uppskattning må, på tillförlitligaste sätt. kunna verkställas, sora med Förslag
till Instruktion derför.
7:o. Att, till dess denna uppskattning försiggått och blifvit gillad, boställenas
nu åsatla uppskattningsvärden må i alla lönliqvider bibehållas.
8:o. Att den provisoriska aflöningsstaten endast kommer alt gälla intill den
tid, då den i 6:te punkten omförmälda nya uppskattning af indelta arméens boställen
hunnit fullbordas och derå grundade nya lönestater blifvit fastställda.
Under förutsättning, att dessa allmänna grunder af Eders Kongl. Maj:t i nåder
gillas, samt att provisoriska lönestater för regementerne och korpserne häraf blifva
en följd, åligger mig att i underdånighet föreslå de löner, som för de särskilda Befäls-
och Tjenstemanna-graderna borde bestämmas. Med åberopande af hvad jag
ofvan anfört, angående nuvarande löners otillräcklighet, anser jag löntillökning böra
i mer eller mindre mån tillgodokomma alla löntagarne, med undantag af Regementsoch
Korps-Chefer, hvilkas aflöning med derunder inbegripna bättre boställen i allmänhet
torde kunna finnas tills vidare nöjaktiga, samt några få andre löntagare,
hvilkas löner redan uppgå till hvad provisoriska Lönestaterne komma att för deras
grader högst utsätta, äfvensom af alla Regements-läkare, i fråga om hvilkas lön- och
pensionsförmåner icke längesedan blifvit i Nåder förordnadt. Deremot, och då erfarenheten
visat, att sökande till Förste Bataljons-läkarebeställningar endast sällan,
men till Andre Bataljons-läkareplatser nästan aldrig sig anmäla, har jag ansett
lönerne för dessa begge Läkare-tjenster. såsom varande alldeles för ringa, böra, så
vidt ske kan, efter billigheten och behofvets fordran regleras. Korporalernes löner,
bestående i spannmål, tre tunnor vid Kavalleriet och fem tunnor vid Infanteriet,
skulle blifva oförändrade och utgå, på sätt derom särskildt blifvit stadgadt; men då
utsigt till befordran, utmärkelse och förbättrad aflöning i väsendtlig mån inverka på ett
noggrannt uppfyllande af pligter. på nit för tjensten samt en god esprit, samt dessa
fördelar, så vidt möjligt är. äfven torde böra beredas åt Korporalerne, hemstälier
jag i underdånighet, att för Distinktions-korpor aler, hvaraf 2 bland de mest förtjente
skulle få förordnas på hvarje kompani, och 1 på hvarje sqvadron, måtte anslås
en löntillökning af 20 R:dr R:mt, att af hvar och en sådan Korporal kontant
50
Bil. JYs 3 till Kongl. Moj:ts Nåd. Prop. Jtä 1, om Statsverket 48S6.
åtnjutas; och uppkomme derigenom för 37 Korporaler vid Kavalleriet och 334 vid
Infanteriet en tillökad utgift af 7,620 R:dr R:mt.
I öfverensstämmelse med de af mig nu anmälda grunder, har jag uppgjort
Förslag till löntillökningar vid Indelta Arméen, på sätt Eders Kongl. Maj:t täcktes i
Nåder inhemta af de deröfver upprättade och här bifogade tvänne allmänna Öfversigter,
den ena för kavalleriet (Bil. Litt. P) och den andra för Infanteriet (Bil. Litt. Q).
Jag har dervid sökt afpassa lönerna, med afseende både å personernes skäliga
utkomst för sina lefnadsbehol och å deras utgifter i och för sina befattningar. Lönernas
belopp vid Kavalleriet och vid Infanteriet blifva, såsom förut, olika, i anseende
lill Kavalleri -befälet s allmänna skyldighet att underhålla hästar och en dyrare utredning;
och der inom samma vapen olikhet i lönbeloppen för samma grad före
kommer,
eger sådant sin grund uti olikheten af de ackordsräntor, som af beställningarne
utgå, och hvilka vid lönregleringen måste tagas i beräkning, för att alla
löntagare inom samma grad må i sjelfva verket kunna hafva af sin lön ungefär
enahanda behållen inkomst: varande öfver ackordsräntornas belopp, vid Kavalleriet,
der ackorderna i synnerhet omvexla, särskild uppgift (Bilagan Litt. R) här vid mitt
anförande bifogad
För vinnande af nödig upplysning om skilnaden i aflöningsbehof efter nu gällande
och de föreslagna nya provisoriska staterna vid hvarje Regemente och Korps,
hafva blifvit upprättade 13 särskilda Aflönings-stater. 3 för Kavalleriet och 8 för
Infanteriet, upptagande särskilt: nuvarande aflöning, den provisoriska tillökningen samt
sammanlagda beloppet deraf eller den nya provisoriska lönen, (Bilagorna Litt. S)
hvarefter vidare skett sammandrag deröfver, särskildt för Kavalleriet och särskildt för
Infanteriet, hvilka tvänne sammandrag äfven utvisa, i hvad mån eller till hvad belopp
löntillökning skulle komma hvarje grad eller olika slag af befattningar till godo.
(Bilagorna Litt. T.)
Eders Kongl. Maj:t behagade deraf i Nåder inhemta, att den provisoriska löntillökningen,
jemförd med 1833 års lönestater, uppgår:
vid Kavalleriet till  82,983:
vid Infanteriet till  434,336:
eller tillhopa till R:dr 537,321:
Riksmynt; men då, enligt hvad jag ofvan anfört, till fyllande af detta belopp, i
loista rummet borde användas Regementenas och Korpsernas egna lön-öfverskotts
medel,
liar jag sökt att, så noga sora möjligt varit, derom förskaffa mig kännedom.
Jag har i sådant afseende låtit för ett år (1854) upprätta en kalkyl, (Bil. Litt. U)
grundad på de till Kammar-rätten från hela Indelta Arméen inkomna räkenskaper,
öfver hvarje Regementes eller Korps’ samtliga löntillgångar föråret; af hvilken kalkyl
sig visar, att berörda öfver skottsmedel, sammanlagde, uppgå till något öfver 550,000
R:dr R:mt. Af samma kalkyl visar sig likväl äfven, att dessa öfverskottsmedel tillgodokommit
Regementene och Korpserne till högst olika belopp, samt att några,
Bil. Ns 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prajp. M 1, om Statsverket 1856. 51
nemligen Lifregementets Dragonkorps, Första Lifgrenadier-regementet, Westgöthe-,
Skaraborgs- och Södermanlands Regementer, då redan varit i åtnjutande af större
tillgångar, ån som i provisoriska staterna afses, hvaremot alla öfriga Regementers
och korpsers löntillgångar understigit de i provisoriska staterna föreslagna. Då således
förstnämnde Korps och Regementer redan disponera och fortfarande komme att
bibehålla aflöningsmedel utöfver de provisoriska staternas slutsummor, måste, vid beräkningen
af de redan tillgängliga medlen, derifrån afdragas, hvad dessa Regementen
innehafva mer, än hvad under annat förhållande skulle dem tillkomma.
Dessa, de provisoriska staterna överskjutande aflöningstillgångar utgöra:
vid Lifregementets Dragonkorps 16,893:
» Första Lifgrenadier-regementet  6,308:
» Westgötha Regemente 3.093:
» Skaraborgs dito
1,004:
» Södermanlands dito
6,289:
tillhopa R:dr R:mt 33,849:
och hvarmed ofvauberörda öfverskottsmedel, vid tillgångarnas beräkning, alltså borde
förminskas. Till betäckande af det för nu ifrågaställa lönereglering erforderliga
belopp af omkring 337,000:
återstå likväl lön-öfverskottsmedel med omkring  316,000:
hvadan bristen skulle utgöra vid pass  221,000: R:mt.
Då likväl Indelta Arméens lönetillgångar på det hela utan tvifvel komma att
fortfarande förringas genom tillämpningen af Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1833
angående sättet för grundräntors och kronotiondes utgörande, samt för öfrigt det icke
är möjligt att till siffran noga bestämma det för lönförbättringen behöiliga nya tillskottet,
hemställer jag i underdånighet, att framställning till Rikets Ständer måtte
af Eders Kongl. Maj:t göras om anvisande för detta ändamål af ett Förslagsanslag
af 230,000 R:dr R:mt.
Ett sådant anslag medförer visserligen en stor utgift för staten, men hulvudfrågan
är, om Riket skall ega ett fulltaligt och tjenstbart befäl vid de trupper, som
hufvudsakligen utgöra en stam för Beväringsmanskapet och förnämsta styrkan för
Rikets försvar. Besvaras denna fråga såsom den bör, jakande, så måste deraf följa,
att Arméen icke får förfalla eller upplösas genom otillräckliga anslag för densammas
upprätthållande, eller, med andra ord, att Riket måste vidkännas de utgifter, som
för en stridbar Armé erfordras.»
Bevärings-trupperne.
Jag öfvergår nu till don Tredje Afdelningen eller Bevärings-trupperno oeh
deribland först till Lif-Bevärings-Regementet.
tif-Bev:gs
Regenicntet.
52 Bil. M 3 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. M 1, öm Statsverket 4836.
Delta Regemente, som år 1821 organiserades, och till aflöning för hvars Be~
läl anvisades anslaget för den då till upplösning beslutade Lif-Drabant-Korpsen, i
den mån detsamma för det nya ändamålet blefve disponibelt, befinner sig ännu till
sin organisation uti ofuliändadt skick. Regementets öfver-befäl har väl småningom
kommit till åtnjutande af de nuvarande ringa lönerue, men till aflöning för nödigt
Under-befäl jemte Korporaler samlas nästan alla tillgångar. Endast 2:ne Bataljonsadjutanter
finnas på stat uppförde, hvarjemte det blifvit Regements-cbefen tillåtet att
antaga 16 Under-officerare samt 64 Korporaler och Vice-korporaler, alla utan lön,
dock under sjelfva tjenstgöringstiden med aflöning enligt Rese-reglementet och dessutom
för Under-officerarne en årlig gratilication af 25 Rdr Bko.
Uti det af Regements-chefen afgifna och här ofvan anmälda memorial, har Regcments-chefen,
jemte anmälan om de svårigheter och nära nog omöjlighet, som
vid sådant förhållande och af flera andra orsaker, deribland särskildt anföras den
utvidgade näringsfriheten och ökade arbetslöner, under sednare tiden uppstått, för
erhållande af Under-officerare och Korporaler till det bestämda antalet, samt med
framställning derjemte af vigten för Regementet, att vara försedt med tillräckligt
eget Under-befäl, i underdånighet föreslagit, att Regementets Under-befäl mätte bestämmas
till 2 Bataljons-adjutanler, 8 Fanjunkare, 8 Sergeanter, 8 Furirer, 48
Korporaler, hvaribland 1 Ördonans-korporal, och 48 Vice-korporaler, samt jemväl
fä antagas 1 Regemenfs-trumslagare och 16 Trumslagare oller Hornblåsare: varande
i sådant afseende Regements-chefens memorial bifogadt det förslag till Aflönings-stat
för desse personer, slutande sig å 8,635 Rdr 16 sk. Bko eller 12,950
Rdr R:mt.
Ehuru härmed af General-befälhafvaren i 4:de Militär—distriktet, af anförde
skäl, blifvit ifrågasatt, huruvida icke åtgärder i en helt annan riktning och mera
omfattande, än de af Regernenls-cbefen sålunda föreslagna, erfordrades för Beväringsmanskapets
från hufvudstaden och dess omgifningar militära organisation, för
hvilka åtgärder Bevärings-författningarne, vid den tid Lif-Bevärings-Regementet inrättades,
lade binder i vägen, men hvilka, efter de år 1849 skedda förändringar i
vissa delar af samma författningar, skulle kunna vidtagas; finner jag likväl, vid valet
af de tvenne utvägar, som i detta falla företrädesvis stå till buds, nemligen att
antingen upprätthålla och förbättra Lif-Bevärings-Regementets organisation eller ersätta
detsamma medelst motsvarande tillökadt Befäl vid Lif-Gardes-Regemontena till
fots, mig böra i underdånighet tillstyrka, att, då för verkställande af det sednare
alternativet skulle erfordras större anslag, an att jag anser dem nu kunna ifrågasättas,
helst Chefen för Lif-Bevärings-Regementet funnit ändamålet möjligen kunna
vinnas på det af honom föreslagna och med icke särdeles stor kostnad förenade
sätt, Regements-chefens förslag alltså måtte af Eders Kongl. Maj:t antagas, samt
följaktligen framställning till Rikets Ständer göras om anvisande af nödiga medel för
Under
-
fiit. M 3 (ill Kongl. Mops Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1336.
3.1
Onder Befäls och Spels aflönande vid Lif-Bevärings-Regementet, enligt hvad jag här
nedan kommer att föreslå; hvarjemte jag, med afseende å Ofver-Befälets nu egande
svaga aflöning och dess skyldighet att emellan Beväringsmötena för vaktgöring sig
uppehålla i hufvudstaden, i underdånighet hemställer, det lämplig och derefter afpassad
lönförbättring måtte för detsamma beviljas.
I sådant afseende vågar jag i underdånighet föreslå:
för Regements-Chefen . 5,000 Rdr R:mt,
» Förste Bataljons-Chefen . . . 2,700: —
» Andre dito . . . 2,200: —
» Regements-Qvarlermästaren . . 1,200: —
» Förste Adjutanten ..... 900: —
» Andre dito
800: —
» Kapiten
1,400: —
» Löjtnant  800: —
» Under-Löjtnant,  600: —
» Bataljons-Adjutant  375: —
» Fanjunkare  300: —
» Sergeant  225: —
» Furir  187: 50.
» Ordonans-Korporalen .... 350: —
» Annan Korporal
75: —
» Vice Korporal  37: 50.
» Regements-Trumslagare . . . 225: —
» Trumslagare eller Hornblåsare . . 37: 50.
samt vid Civil-staten:
för Regements-Prest  300: —
» Regements-Auditör  400: —
» Regements-Skrifvare  500: —
genom hvilka tillökade eller nya löner Lif-Bevärings-Regernentels Aflönings-stat, på
sätt det deröfver uppgjorda förslag, (Bilagan Litt. V.) utvisar, skulle komma att
sluta sig å en summa af 49,762 Rdr 50 öre R:mt.
Härtill finnas följande tillgångar:
Regementets nuvarande anslag å stat 28,433: 50. —
odisponerade medel af Lif-Drabants
Korpsens
förra anslag .... 1,285: 12'.
tillhopa 29,718: 62*.
hvadan alltså erfordras ett nytt anslag af 20,043 Rdr 871 öre R:mt, hvilket
kunde förminskas med 2,192 Rdr 371 öre s. m., om de ännu qvarstående f. d<
Bih. lill R St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. IAfä. 3 Haft. 5
3i Bil. JVs 3 lill Kongl. Maj-.ts Nåd. Prop. JW t, om Statsverket i8S6.
Hallands
Bevdrings
Bataljon.
Vester-Norrlands
Bevärings-Balaljon.
Gottlands
National
Beväring.
Lif-Drabanls-Korpsens löntagare, hvilka af Riks-statsanslaget tillgodonjuta ett motsvarande
belopp, blifva på Allmänna Indragningsstaten förflyttade.»
»Vid Hallands Infanteri- eller Bevärings-Bataljon anser jag nuvarande förhållanden
jemväl föranleda till någon förhöjning i befälets löner, ehuru lill något lä
gre
belopp, än hvad för Lif-Bevärings-Regementets befäl här ofvan blifvit föreslaget;
och sådant med afseende derå alt, då ifrågavarande befäl, i olikhet med LifBevärings-Regementets,
kan emellan mölestiderne välja sin vistelseort, lefnadskostnaden
för detsamma jemväl kan utfalla lindrigare. I anledning häraf hemställer jag
i underdånighet, att lönerne vid Hallands Bevärigs-Bataljon måtte blifva följande:
för Bataljons-Chefen  2,000 R:mt.
» Kapten  1,000: —
» Löjtnant  700: —
» Under-Löjtnant  500: —
» Sergeant 300: —
» Furir  250: —;
blifvande en tillökning uti nuvarande anslag för Bataljonen i följd häraf erforderlig
till belopp af 2,160 Rdr Rint, enligt deröfver upprältadt förslag.» (Bil. Litt. W.)
»Då för Vester-Noniands Bevärings-Bataljon samma förhållanden ega rum,
sorn för Hallands, tillstyrker jag i underdånighet, att lönerne här äfven mätte be
stämmas
lika med hvad nyss föreslaget blifvit, men alt, för den här särskilt förekommande
befälspersonal, följande aflöning måtte fastställas, nemligen;
för Regements-Qvarlermästaren . . . 1,000 R:mt.
» Andre Löjtnant  600: —
» Fanjunkare  -100: —
Enligt bilagde förslag (Bilagan Litt. X) uppgår den ifrågaställa tillökningen i Bataljonens
stal till 6,225 Rdr Rmt; och då Bataljonens nuvarande anslag redan ut
går
eller kommer att utgå från f. d. Jemtlands Fältjägare-Regementes gamla lönetillgångar,
hemställer jag i underdånighet att berörda summa, 6,295 Rdr, måtte
särskilt på stat uppföras, att för aflönandet af befälet vid Yester-Norrlands Bevärings-bataljon
användas; kommande framdeles, då Bataljonens utaf f. d. Jemtlands
Fältjägare-Regementes tillgångar afsedda löneanslag varder fullt disponibelt, detsamma
tilläggas det föreslagna nya Riks-statsanslaget för Yester-Norrlands Beväring.
För jemförelse, mellan Lif-Bevärings-Regementet samt Hallands och Vester
Norrlands Beväring, a( nuvarande aflöning, den föreslagna tillökningen och de nya
lönerna, bifogas trenne deröfver upprättade tabeller.» (Bilagorna Litt. Y.)
»Beträffande Gottlands National-Beväring har Militär-Befälhafvaren på Gottland,
uti det af honom i ämnet afgifna memorial, i underdånighet anmält, att NationalBeväringens
högst ringa löner och arfvoden nu mindre än förr finnas svarande
emot sin bestämmelse, i anseende till nära dubbelt stegrade kostnader för lefnadsbehofven
på Gottland; äfvensom att anslagen lill öfriga för National-Beväringen af
-
lill. M ö lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket I ilo (i.
sedda ändamål äro i sin man otillräckliga för vinnande af mera fullständiga och behöfliga
vapenöfningar.
Dä Officers-Korpsens löner vid sisllidne Riksdag blefvo föihöjda, har MilitärBefälhafvoren
icke ifrågasatt någon tillökning i detta afseende, med undantag af 75
Rdr för Informations-officeren vid Artilleriet; men deremot ansett Under-befälets
m. fits löner och arfvoden, med vissa undantag, skäligen höra tillökas med 50 proc.,
eller lika med hvad för Officers-Korpsen vid förra Riksdagen beviljades. Vidare
har Militär-Befälhafvaren föreslagit: att de nu utgående 4 arfvoden lill Trumpetare
vid Artilleri-batterierna måtte höjas från 371 till 50 Rdr Rmt, emot skyldighet
för dem att tjenslgöra vid musiken; att Tygförvaltaren, hvilken, utom arfvode på
stal, 675 Rdr, falt sig tillagdt ett särskilt årligt arfvode af 450 Rdr, endast måtte
erhålla en tillökning af 75 Rdr, men sistnämnde arfvode derjemte uppföras på stat,
hvarigenom Tygförvaltarens arfvode skulle biilva 900 Rdr Rmt; att 40 arfvoden ä
400 Rdr måtte anslås för Fält-musikanter, på det att 40 af Kompaniernas Hornblåsare
kunde blifva instruktörer för spelet, enär det befunnits omöjligt att meddela
Hornblåsarne behöflig färdighet i signaler under deras korta öfningstid af endast 6
dagar årligen, samt ombyte af desse personer till större eller mindre del vid hvarje
möte eger rum, alldenstund de höra till Beväringen och kunna när som helst begära
endtledigande från sin befattning; att, då på slat varande Bataljons-presten
tjenstgör vid alla tre Bataljonerna, af hvilka hvar och en uppgår till lika styrka
med Regementen, han måtte benämnas Regements-Pastor och hans nuvarande lön,
200 Rdr, ökas till 300 Rdr Rmt, enär han under Bataljonsmöten numera måste
tjenstgöra lika med Regements-Pastoren vid arméen; att, emedan Befälsmötes-utgifter,
sjukvärden, resor i tjensten, hyror för militärdetaljens embetsrum, skrifmaterialier,
ved och ljus m. m. under sednare tiden medfört större kostnader än tillförne,
samt utgifterna härför sannolikt komma att än mera ökas, anslaget för dessa
ändamål, nu utgörande 3,743 Rdr, måtte förhöjas med 787 Rdr samt derigenom
blifva inalles 4,500 Rdr Rmt; och slutligen att, sedan bättre gevär erhållits, samt
målskjutning alltså mer ändamålsenligt kau öfvas, anslaget till 23 kompaniers skottlaflor
och skottvallar måtte ökas med 3 Rdr för hvarje kompani eller tillhopa 69
R:dr R:mt.
Då alla dessa af Militär-Befälhafvaren föreslagna tillökningar äro behöfliga och
älven särdeles billiga, finner jag mig böra dertill i underdånighet tillstyrka bifall,
dock att, med anledning af Eders Kongl. Majlis derom den 47 sistlidne September
fattade beslut, arfvodena för 1 Pistolsmed och 1 Stockmakare vid 'lygstaten
mätte, i stället för den af Militär-Befälhafvaren föreslagna tillökning af .671 Rdr,
förhöjas med 75 Rdr för dem hvardera, hvarjemte jag i underdånighet hemställer,
att lönerna för '/ Sjukhus-Läkare och 1 Under-Läkare mätte tillökas från 500
Rdr till 400 Rdr för den förre och från 450 Rdr till 200 Rdr för den sednare,
allt Rmt.
56 Bil. JYs 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Jtf i, om Statsverket 1836.
För öfrigt torde, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Majtts den 22 sistlidne
Augusti fattade beslut, framställning till Rikets Ständer i sammanhang härmed
få göras om uppförande på stat af del arfvode åt 1 Adjutant hos Artilleri—Befäl—
hafvare!], som Edors Kongl. Maj:t funnit hehöfligt att tills vidare af särskilda medel
åt en sällan tjensteman anstå till belopp af ISO Rdr årligen, i likhet med hvad
som beslås Adjulanlerne hos National-Reväringens Bataljons-Chefer.
1 händelse af bifall hättill måsle anslaget å Riks-staten för Gottlands National
Beväring, höjas med ett sammanräknad! belopp af 9,206 Rdr 83 öre Rrut,
enligt hvad bilagde förslag deröfver (Litt. Z.) vidare utvisar.»
Angående »Med Arméens aflöning står äfven i sammanhang den traktamentsberälning,
en* Befäl "och S°m ^ ^rm^ens Befäl och t jenstemän skall tillämpas vid extra kommenderingar.
tjenstemän Traktamentet, som i dylika fall utgår, beräknas för närvarande efter högst skiljt
ra k torr ente ak*'8a grunder, till följd af författningar och föreskrifter, i allmänhet utgifna och
nieddclade före nu gällande rese-reglemente af den 31 Oktober 1831. Sålunda
kommendc- tillämpas för särskilta slag af kommenderingar så väl nämnde rese-reglemente, som
nngc > |g07 och 1827 årens rcse-reglementen, vidare Tåg-ordningen och flera andra beräk
ningsgrunder.
Då, efter min tanka, ingen giltig anledning förefinnes, hvarföre,
under vanliga förhållanden, vid den ena kommenderingen inom landet, skall beräknas
större eller mindre traktamente, än vid den andra, men den olika traktamentsberäkningen,
enligt hvad erfarenheten ådagalagt, deremot medförer den påtagliga
obillighet, att Befäl till och med vid samma regemente, som samtidigt är
på ett ställe till ungefär enahanda tjenstgöring kommenderadt, ofta får uppbära
olika aflöning, hvaraf måste uppkomma missbelåtenhet hos dem, som skola åt nöjas
med den ringare aflöningen, samt dessutom traktamente, som utfaller lägre än
hvad i 1851 års rese-reglemente i allmänhet stadgas, under sednare tiden befunnits
alldeles otillräckligt för lefnadskostnaden, hvadan ock Eders Kongl. Maj:t icke
sällan funnit sig föranlåten att deruti medgifva förhöjning, får jag, på alla dessa
skäl, i underdånighet hemställa, att vid kommenderingar ur Arméen, då särskilt
traktamente, enligt nu gällande författningar bestås, Befäl och Tjenstemän alltid
må ega tillgodonjuta detsamma efter de grunder, som i sednast utfärdade resereglemente
i allmänhet bestämmas, och således att all traktamentsberäkning, så
vidt den hittills varit lägre, än hvad berörda Reglemente allmänneligen stadgar,
må derefter rättas.
Då likväl genom en sådan förändring af traklaments-beräkuingen skulle uppkomma
en något ökad utgift ä de anslag, hvarifrån ifrågavarande traktamentsmedel
utgå, anser jag härvid böra tagas i öfvervägande, huruvida dessa anslag
kunna, utan behof af förhöjning, anlitas för den nya utgiften. I detta afseende
får jag alltså i underdånighet upplysa, att de anslag, hvarifrån den nu utgående
traktamentsersättningen beslrides, äro: l:o anslaget till Indelta Arméens mäteskostnader.
Bil. Jr! 5 till Kongl. Maj ris Nåd. Prof. M i, om Statsverket 1856. 37
Dervid anhåller jag få erinra:
AU, under marcher till och ifrån Regementen och Korpsers vanliga möten.
Officerare och Under-Officerare icke erhålla någon aflöning, så länge marchen pågår
inom Regementets eller Korpsens stånd, hvilket alltid är förhållandet, då truppen
ej sammandrages till större öfningsläger eller andra större kommenderingar. Vid
dessa sednare tillfällen bestridas åter så väl marche-kostnaden, som underhållet å
mötes-platsen eller kommenderings-orten af mötes-anslaget eller andra för kornmenderingen
afsedda medel, samt måste förut vara tagna i beräkning, hvadan icke
heller någon oberäknad utgift i detta fall kan uppstå. Om aflöningen under
marchen då får utgå efter 1851 års rese-reglemente, i stället för den nu tillämpade
Tåg-Ordningen, blifva väl traktaments-kostnaderna ökade, hvilket dock föga
inverkar på hela utgiften för marchen, alldenstund skjuts-kostnaden och provianteringen
hufvudsakiigast föranleda till marche-kostnadernas fördyrande. För öfrigt
kommer jag här nedan, i mitt anförande om Indelta Arméens vapenöfningar, att
i underdånighet föreslå, det framställning till Rikets Ständer måtte beslutas derom,
att Indelta Arméens alla mötes-kostnader finge bestridas af ett gemensamt förslagsanslag.
Af detta nya anslag skulle då, såsom af mig kommer att hemställas, äfven
bestridas kostnaden för gar nisons-kommenderingar och gränse-posteringar, hvilka
sedan 1835 års början bekostas af
2:o anslaget till ersättning för utöfver markegångs-pris förhöjd betalning till
ingvar terings - gifvare för dag portioner vid Indelta Regementernes marcher till och
ifrån mölen. — Hvad åter beträffar närvarande förhållandet med detta anslag,
kunna reservationerna derå anses vara fullt tillräckliga för de utgifter, som dermed
skola bestridas, äfven om Befälets och Under-Befälets aflöning vid ifrågavarande
tillfällen skulle förhöjas;
3:o. Anslaget lill fångars vård och underhåll skulle, i och för bevakningskommenderingar
få vidkännas någon, ehuru högst ringa tillökning i utgifter, enär
Befälets aflöning redan för närvarande utgår nära til! de i 1851 års rese-reglemente
stadgade belopp.
4:o. Anslaget å 4:de Hufvud-titeln till rese- och traktaments-penningar
skulle icke blifva betungadt med någon ökad utgift, enär de traktamenten, som
derifrån utbetalas, redan förut vanligen beräknas enligt 1851 års rese-reglemente.
3:o. Anslaget till Bevärings-manskapets vapenöfning, hvarifrån traktamente
utgår till Befälet vid afhemtning och aflemnande af Bevärings-manskap och hvilket
traktamente nu beräknas efter 1807 års rese-reglemente, torde utan särdeles
känning kunna bära den ifrågaställa utgiften.
6-o. Särskilta Byggnads- och Arbets-anslag, hvilka skäligen torde kunna och
böra påföras den icke särdeles ökade kostnad, som af förevarande traktaments
reglar
ing" föra nledes.
58 Bil. J\J 5 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856.
Yid dessa förhållanden finnér jag hinder icke möta för Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga bifall till min förrberörda underdåniga hemställan, utan att särskilta medels
anslag i anledning deraf böra ifrågakomma, hvadan ock den föreslagna nya traldaments-beräkningen
torde få tillämpas från den tid, hvarmed den nya lön-regleringen
kan komma att taga sin början.
Deremot och i den händelse min här nedan förekommande hemställan om
ordnandet af Indelta Arméens samt Bevärings-manskapets vapenöfningar bifalles och
antages, samt anslag derför, på sätt jag ernar föreslå, varder anvisadt, tillstyrker
jag i underdånighet, att traktamente enligt sednast utfärdade Rese-reglemente måtte
vederbörande Öfver- och Under-befäl tillerkännas och af berörde anslag utgå vid
följande tillfällen:
l:o vid Rekrytmöten;
2:o » Exercis-sqvadroner, der aflöning, ehuru till mindre belopp, redan bestås;
3:o » Korporals-skolor;
4:o » Öfnings-läger; samt
8:o » Bevärings-manskapets vapen-öfningar, då dessa ej ega rum '-'samtidigt
tned Regements-mötet, och i sednare fallet endast för den möjligen överskjutande
tiden.»
Angående afseende å tillgodonjutandet af de förmåner, som genom 1833 års Löne
rifl
'i^ensUe sla*pr '^försäkrades hvarje löntagare vid Arméen, såsom vedergällning för upp
rlit/hel,
kom
fyllandet
af dess åliggande tjenste-skyIdigheter, täcktes Eders Kongl. Maj:t genom
”'"r^e/lrr ^e5S ^^'8® Cirkulär-bref den 2 Februari berörde år stadga, att den tjensteman,
sjukdom. som ' anseende till en annan tjenstemans längre frånvaro från den befattning, för
hvilken den sistnämnde åtnjuter lön, blifver beordrad att bestrida dennes ofta med
större ansvar förenade tjenst, och sorn får vidkännas dermed förknippade drygare
utgifter, äfven må derföre erhålla en skälig ersättning, sålunda att en sådan tjensteman,
som utöfver 6 månader begagnar tjenstledighet, eller som från innehafvunde
ordinarie tjenst är kommenderad utöfver 6 månaders tid, antingen utrikes
i diplomatiska ärenden, eller till sådan annan tjenste-befattning inom riket, med
hvilken ett ständigt arfvode är förenadt, må till den tjensteman, som hans ordinarie
tjenst förrättar, afstå '/6:del af det honom på ordinarie stat anslagna lönebelopp
lör den tid, han utöfver 6 månader från ordinarie tjenste-befattningens
utöfning är frånvarande; hvaröfver Eders Kongl. Maj:t sedermera genom Dess
Nådiga bref den 15 Oktober 1834 meddelat särskild förklaring.
I anledning häraf, och då dessa meddelade Nådiga föreskrifter blifvit, inom
Arméen olika tolkade, och bland annat så, att Officer, som under en tid af flera
år varit frånvarande från utöfningen af sin ordinarie tjenst, ansetts förpligtad att
för hvarje af dessa år afstå en sjettedel af lönen endast för 6 månader årligen;
men ett så obetydligt afdrag icke kan anses innefatta skälig vedergällning för den under
tiden tjenstförrättande, då sådan måste förordnas, får jag i underdånighet hem
-
Hit. M o Uu Kongl. Maj-.ls Nåd Prop.^M 4, om Statsverket 1856.
så
ställa, atl i detta afseende måtte, i sammanhang med den blifvande'nya lön-regleringen,
så vidt den kommer i verkställighet, i Nåder stadgas och förordnas: det
tjensteman, som utöfver en tid af tre månader, semestern oberäknad, njuter tjenstledighet
eller, till följd af kommendering, hvarmed är förenadt arfvode, motsvarande
minst dagtraktamente, efter innehafvande grad enligt Rese-reglementet, utöfver
samma tid hindras att sin tjenst vid Regemente eller Korps bestrida, eller ock
öfver 1 är för sjukdom afhålles från tjenstgöring, skall derefter fortfarande under
frånvaron afstå af sin lön derstädes fjerdedelen, som kommer statsverket tili godo,
derest icke Eders Kongl. Majit, uppå derom skeende behörig anmälan, skulle finna
skäligt tilldela större eller mindre belopp deraf åt person inom regementet eller
korpsen, hvilken fått vidkännas ny och ökad tjenstgöring. I händelse förenämnde
arfvode är mindre än belöpande dagtraktamente enligt Rese-Reglementet, borde
likväl endast afstås hälften af hvad ofvanföre blifvit föreslaget; hvarjemte för deni,
som anställas vid den nya General-staben, på sätt jag här nedanföre skall i underdånighet
framställa, skulle gälla de särskilta föreskrifter, hvilka dervid skola föreslås.
»Uti mitt ofvan framställda förslag till reglering af Arméens löneförmåner,
har äfven Korporalernes aflöning blifvit tagen i behörigt betraktande, likasom jag
ock i underdånighet tillstyrkt behöflig förbättring i manskapets vid Wermlands
Fältjägare regemente tjenstförmåner; men, till vidare fördel för korporaler och för
soldater i allmänhet, anser jag mig böra, i sammanhang med denna lönreglering,
nu i underdånighet föreslå, dels att en något ökad Portions-stat, emot hvad 1808
års Fält-stat bestämmer, mätte, i enlighet med hvad Krigs-kollegium hemställt
eller sådan som, med få undantag, varit använd under de sednaste 50 åren vid
större öfningsläger, få vid alla tjenstgöringstillfällen tillämpas, dels att en något
förbättrad portions- eller tobaks skilling jemväl måtte i allmänhet bestämmas, samt
alt, till uppmuntran för vunnen skicklighet, pålitlighet och nit i tjensten, men,
vid värfvade Arméen, dessutom såsom högst nödvändigt, till befrämjande af rekapitulation
och till undvikande af ändå möjligen förr eller senare uppkommande
ökad rekryteriugskostnad för Slaten, denna portions- eller tobaksskilling måtte i
vissa här nedan nämnda fall förhöjas.
Jag hemställer alltså i underdånighet, i afseende å portions- eller tobaksskilskillingen,
att densamma, hvilken nu vid Indelta arméen endast utgör En skilling
sex runstycken banko, mätte komma att utgå till följande belopp:
med 6 öre riksmynt för hvar och en af soldaterne i all tjenstgöring, dock
med tillökning i de fall, som nedanför nämnas;
med 8 öre för Vice Korporaler, skarpskyttar och soldater, som genomgått en kurs
vid militärsjukhus, äfvensom för soldater vid Värfvade arméen, hvilka derstädes be
römligt
tjenstgjort under en tid af nio år;
med 10 öre för Korporaler och, vid Värfvade arméen, de soldater, som der
berömligt tjenstgjort i tolf år;
Porlionseller
Tobaksskilling.
in
Bil, M 3 lill Kongl. Maj is Nåd. Prop. M l, om Statsverket 1836.
Angående
manskapets
vid Garnisons-Rege^
menterne
underhåll.
med 12 öre för Distinktions-korporaler och, vid Värfvade arméen, de solda-4
ter, 9om der berömligt tjent i femton år och derutöfver.
Denna utgift torde böra bestridas, vid Indelta arméen: från anslaget till dess
vapenöfningar, och vid Garnisons-regementerne såsom vanligt utaf manskapets i
staten beräknade gage.
Vid garnisonsregementerne förekommer särskilt en fråga af särdeles vigt för
manskapet, nemligen den om manskapets dagliga underhåll, hvilken fråga jemte de
af mathållningen föranledda kostnader, nu jemväl torde få blifva föremål för Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga bepröfvande.»
»Redan vid sistförflutna Riksdag anmältes hos Rikets Ständer angelägenheten
att förbättra den ställning, hvaruti truppen vid den i garnison förlagda, värfvade
arméen sig befann. Rikets Ständers uppmärksamhet fästades på svårigheten att,
vid stigande pris å lifsförnödenheter, med det stadgade gaget 6, 7 å 8 sk. banko
om dagen, hvarå dessutom den i kontant utgående portions- eller tobaksskillingen
förut måste afräknas, besörja soldatens mathållning.
Vid pröfning af denna fråga förklarade Rikets Ständer, att, då de för vidmakthållande
af Garnisons-regementernas matinrättningar afsedda tillgångar, bestående
af det från Regementernes stater utgående gage och brödkorn, m. m. jemte
de bidrag, som, enligt särskilda Kongl. Bref, å Fjerde Hufvud-titelns extra Utgiftsanslag
anvisats, äfvensom, i den mån detta anslag härtill ej lemnade tillgång, befintliga
reservationer å samma Hufvud-titels anslag till durchmarche-kostnader, vore
så inskränkta, att matportionen, sådan den enligt fastställda spisordningar för de
särskilda Regementernes matinrättningar soldaten för närvarande tillhandahålles,
ingalunda kunde anses motsvara hans billiga anspråk på nödtorftig bergning; så
och med afseende tillika å de ständigt vexlande prisen å lifsförnödenheter funne
Rikets Ständer »bäst och rättast vara att, såsom för soldaten vid den indelta
»Arméen och för Bevärings-ynglingen redaneger rum, underhållsportionen för Gar»nisons-manskapet,
hvilken nu utgår olika inom de särskilda Regementerne, be»stämmes
att med oförandradt och för alla Regementen lika belopp utgöras, -obe»roende
af lägre och högre varuvärden, helst truppens behof alltid är lika, ehvad
»dyrheten å lifsmedel vore större eller mindre.»
Rikets Ständer förklarade således »nödvändigt, att denna underhålls-portion
»blefve för soldatens behof fullt tillräcklig, så alt han icke måtte lida brist», samt
anvisade för åren 1835, 1856 och 1857 en summa af 10,000 R:dr banko årligen,
att efter behof och i den mån härtill förut afsedda medel icke lemnade tillgång,
användas såsom bidrag för underhållet af sådana i garnison förlagda trupper, som
äro med matinrättningar försedda.
I anledning häraf täcktes Eders Kongl. Majit anbefalla Krigs-kollegium, att
med ledning af meddelade uppgifter och uträkningar i ämnet, upprätta och afgifva
förslag
ttil. JM 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1836.
Under Befäls och Spels aflönande vid Lif-Bevärings-Rogeinentet, enligt hvad jag här
nedan kommer att föreslå; hvarjemte jag, med afseende å Ofver-Befälets nu egande
svaga aflöning och dess skyldighet att emellan Beväringsinötena för vaktgöring sig
uppehålla i hufvudstaden, i underdånighet hemställer, det lämplig och derefter afpassad
lönförbättring måtte för detsamma beviljas.
I sådant afseende vågar jag i underdånighet föreslå:
för Regements-Chefen 5,000 Rdr R:mt,
» Förste Bataljons-Chefen . . . 2,700: —
» Andre dito . . . 2,200: —
» Regements-Qvarlermästaren . . 1,200: —
» Förste Adjutanten  900: —
» Andre dito
800: —
» Kapiten  1,400: —
» Löjtnant  800: —
» Under-Löjtnant  600: —
» Bataljons-Adjutant  375: —
» Fanjunkare  300: —
» Sergeant  225: —
» Furir  187: 50.
» Ordonans-Korporalen .... 350: —
» Annan Korporal  75: —
» Vice Korporal  37: 50.
» Regements-Trumslagare . . . 225: —
» Trumslagare eller Hornblåsare . . 37: 50.
samt vid Civil-staten:
för Regements-Prest  300: —
» Regements-Auditör  400: —
» Regements-Skrifvare  500: —
genom hvilka tillökade eller nya löner Lif-Bevärings-Regementets Afiönings-stat, på
sätt det deröfver uppgjorda förslag, (Bilagan Litt. V.) utvisar, skulle komma att
sluta sig å en summa af 49,762 Rdr 50 öre R:mt.
Härtill finnas följande tillgångar:
Regementets nuvarande anslag å stat 28,433: 50. —
odisponerade medel af Lif-Drabants
Korpsens
förra anslag . . . 1,285: 1^-
tillhopa 29,718: 62*.'
hvadan alltså erfordras ett nytt anslag af 20,043 Rdr 87jj öre R:mt, hvilket
kunde förminskas med 2,192 Rdr 371 öre s. m., om de ännu qvarstående f. d.
Bih. till R St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 3
3 i
Bil. M 3 till Kungl. Maj.ls Nåd, Prop. M i, om Statsverket 1886.
Hallands
Bevdrings
Bataljon.
Vester-Norrlands
Bevärings-Bataljon.
Gottlands
Nalional
Beväring.
Lif-Drabants-Korpsens löntagare, hvilka af Riks-statsanslaget tillgodonjuta eft mot-;
svarande belopp, blifva på Allmänna lndragningsstalen förflyttade.»
»Vid Hallands Infanteri- eller Bevärings-Bataljon anser jag nuvarande förhållanden
jemväl föranleda till någon förhöjning i befälets löner, ehuru till något lägre
belopp, än hvad för Lif-Bevärings-Regemenlets befäl här ofvan blifvit föreslaget;
och sådant med afseende derå att, då ifrågavarande befäl, i olikhet med Lif
Bevärings-Regementets,
kan emellan mötestiderne välja sin vistelseort, lefnadskostnaden
för detsamma jemväl kan utfalla lindrigare. I anledning häraf hemställer jag
i underdånighet, att lönerne vid Hallands Bcvärigs-Bataljon måtte blifva följande:
för Bataljons-Chefen  2,000 R:mt.
» Kapten  1,000: —
» Löjtnant  700; —
» Under-Löjtnant  300: —
» Sergeant 300: —
» Furir  230: —;
blifvande en tillökning uti nuvarande anslag för Bataljonen i följd häraf erforderlig
till belopp af 2,160 Rdr Rmt, enligt deröfver upprältadt förslag.» (Bil. Litt. W.)
»Då för Vester-Norrlands Bevärings-Bataljon samma förhållanden ega rum,
som för Hallands, tillstyrker jag i underdånighet, att lönerne här äfven matte bestämmas
lika med hvad nyss föreslaget blifvit, men att, för den här särskilt förekommande
befälspersonal, följande aflöning måtte fastställas, nemligen:
för Regements-Qvartermästaren . . . 1,000 R:mt.
» Andre Löjtnant  600: —
» Fanjunkare ........ 100: —
Enligt bilagde förslag (Bilagan Litt. X) uppgår den ifrågaställa tillökningen i Bataljonens
stal till 6,223 Rdr Rmt; och då Bataljonens nuvarande anslag redan utgår
eller kommer att utgå från f. d. Jemtlands Fältjägare-Regementes gamla lönetillgångar,
hemställer jag i underdånighet att berörda summa, 6,293 Rdr, måtte
särskilt på stat uppföras, att för aflönandet af befälet vid Vester-Norrlands Bevärings-bataljon
användas; kommande framdeles, då Bataljonens utaf f. d. Jemtlands
Fältjägare-Regementes tillgångar afsedda löneanslag varder fullt disponibelt, detsamma
tilläggas det föreslagna nya Riks-statsanslaget för Vester-Norrlands Beväring.
För jemförelse, mellan Lif-Bevärings-Regementet samt Hallands och Vester
Norrlands Beväring, af nuvarande aflöning, den föreslagna tillökningen och de nya
lönerna, bifogas trenne deröfver upprättade tabeller.» (Bilagorna Litt. Y.)
»Beträffande Gottlands National-Beväring har Militär—Befälhufvaren på Gottland,
uti det af honom i ämnet afgifna memorial, i underdånighet anmält, alt NationalBeväringens
högst ringa löner och arfvoden nu mindre än förr finnas svarande
emot sin bestämmelse, i anseende till nära dubbelt stegrade kostnader för lefnadsbehofven
på Gottland; äfvensom att anslagen till öfriga för National-Beväringen af
-
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket I 836.
sedda ändamål äro i sin mån otillräckliga för vinnande af mera fullständiga och behöfliga
vapenöfningar.
Då Officers-Korpsens löner vid sistlidne Riksdag blefvo föihöjda, har MilitärRefälhafvaren
icke ifrågasatt någon tillökning i detta afseende, med undantag af 75
Rdr för Informations-officeren vid Artilleriet; men deremot ansett Under-befälets
m. (l;s löner och arfvoden, med vissa undantag, skäligen höra tillökas med 30 proc.,
eller lika med hvad för Officers-Korpsen vid förra Riksdagen beviljades. Vidare
har Militär-Befälhafvaren föreslagit: att de nu utgående 4 arfvoden till Trumpetare
vid Artilleri-batterierna måtte höjas från 371 till 30 Rdr Rmt, emot skyldighet
för dem att tjenstgöra vid musiken; att Tygförvaltaren, hvilken, utom arfvode på
stat, 675 Rdr, fått sig tillagdt ett särskilt årligt arfvode af 150 Rdr, endast måtte
erhålla en tillökning af 75 Rdr, men sistnämnde arfvode derjemte uppföras på slat,
hvarigenom Tygförvaltarens arfvode skulle blifva 900 Rdr Rmt; att 10 arfvoden ä
100 Rdr mätte anslås för Fält-musikanter, på det att. 10 af Kompaniernas Hornblåsare
kunde blifva instruktörer för spelet, enär det befunnits omöjligt att meddela
Hornblåsarne behöflig färdighet i signaler under deras korta öfningstid af endast 6
dagar årligen, samt ombyte af desse personer till större eller mindre del vid hvarje
möte eger rum, alldenstund de höra till Beväringen och kunna när som helst begära
endtledigande från sin befattning; att, då på stat varande Balaljons-presten
tjenstgör vid alla tre Bataljonerna, af hvilka hvar och en uppgår till lika styrka
med Regementen, han måtte benämnas Regements-Pastor och hans nuvarande lön,
200 Rdr, ökas lill 300 Rdr Rmt, enär han under Bataljonsmöten numera måste
tjenstgöra lika med Regements-Pastoren vid arméen; att, emedan Befälsmötes-utgifter,
sjukvården, resor i tjensten, hyror för militärdetaljens embetsrum, skrifmaterialier,
ved och ljus m. m. under sednare tiden medfört större kostnader än tillförne,
samt utgifterna härför sannolikt komma att än mera ökas, anslaget för dessa
ändamål, nu utgörande 3,713 Rdr, måtte förhöjas med 787 Rdr samt derigenom
blifva inalles 4,500 Rdr Rint; och slutligen att, sedan bättre gevär erhållits, samt
målskjutning alltså mer ändamålsenligt kan öfvas, anslaget till 23 kompaniers skotttaflor
och skotlvallar måtte ökas med 3 Rdr för hvarje kompani eller tillhopa 69
R;dr R:mt.
Då alla dessa af Militär-Befälhafvaren föreslagna tillökningar äro behöfliga och
äfven särdeles billiga, finner jag rriig böra dertill i underdånighet tillstyrka bifall,
dock att, med anledning al Eders Kongl. Maj:ts derom den 17 sistlidne September
fattade beslut, arfvodena för 1 Pistolsmed och 1 Stockmakare vid Tygstaten
måtte, i stället för den af Militär-Befälhafvaren föreslagna tillökning af 67i Rdr,
förhöjas med 75 Rdr för dem hvardera, hvarjemte jag i underdånighet hemställer,
att lönerna för 7 Sjukhus-Läkare och 1 Under-Läkare måtte tillökas från 500
Rdr till 400 Rdr för den förre och från 150 Rdr till 200 Rdr för den sednare,
allt Rmt.
56 bil. M 5 lill Kongl. Majlis Nåd. Prof. M 1, om Statsverket 1886.
För öfrigt torde, i öfverensstämmelse med Eders Kongl. Maj:ts den 22 sist—
lid ne Augusti fattade beslut, framställning till Rikets Ständer i sammanhang härmed
få göras om uppförande på stat af det arfvode åt 1 Adjutant hos Artilleri-Befälhafvaren,
som Eders Kongl. Maj:t funnit behöfligl att tills vidare af särskilda medel
åt en sådan tjensteman anslå till belopp af 150 Rdr årligen, i likhet med hvad
sorn hestås Adjutanlerne hos National-Beväringens Bataljons-Chefer.
1 händelse af bifall härtill mäste anslaget å Riks-slaten för Gottlands National
Beväring, höjas med ett sammanräknadt belopp af 9,206 Rdr 83 öre Rmt,
enligt hvad hilagde förslag deröfver (Litt. Z.) vidare utvisar.»
Angående »Med Arméens aflöning står äfven i sammanhang den tr akt arnent eber åkning,
cnsBejni'ochS°m ^rm^ens Befäl och tjenstemän skall tillämpas vid extra kommenderingar.
tjenstemän Traktamentet, som i dylika fall utgår, beräknas för närvarande efter högst skiljtraUtanente
Krunder, till följd af författningar och föreskrifter, i allmänhet utgifna och
vid extra meddelade före nu gällande rese-reglcmente af den 31 Oktober 1851. Sålunda
kommende- tillämpas för särskilta slag af kommenderingar så val nämnde rese-reglemente, som
nngai 1807 och 1827 årens rcse-reglementen, vidare Tåg-ordningen och flera andra beräkningsgrunder.
Då, efter min tanka, ingen giltig anledning förefinnes, hvarföre,
under vanliga förhållanden, vid den ena kommenderingen inom landet, skull beräknas
större eller mindre traktamente, än vid den andra, men den olika traktamentsberäkningen,
enligt hvad erfarenheten ådagalagt, deremot medförer den påtagliga
obillighet, att Befäl till och med vid samma regemente, som samtidigt är
på ett ställe till ungefär enahanda tjenstgöring kommenderadt, ofta får uppbära
olika aflöning, hvaraf måste uppkomma missbelåtenhet hos dem, som skola åtnöjas
med den ringare aflöningen, samt dessutom traktamente, som utfaller lägre än
hvad i 1851 års rese-reglemente i allmänhet stadgas, under sednare tiden befun
nits
alldeles otillräckligt för lefnadskostnaden, hvadan ock Eders Kongl. Maj:t icke
sällan funnit sig föranlåten att deruti medgifva förhöjning, får jag, på alla dessa
skäl, i underdånighet hemställa, att vid kommenderingar ur Arméen, då särskilt
traktamente, enligt nu gällande författningar bestås, Befäl och Tjenstemän alltid
må ega tillgodonjuta detsamma efter de grunder, som i sednast utfärdade resereglemente
i allmänhet bestämmas, och således att all traktamentsberäkuing, så
vidt den hittills varit lägre, än hvad berörda Reglemente allmänneligen stadgar,
må derefter rättas.
Då likväl genom en sådan förändring af trakfaments-beräkningen skulle uppkomma
en något ökad utgift å de anslag, hvarifrån ifrågavarande traktamentsmedel
utgå, anser jag härvid böra tagas i öfvervägande, huruvida dessa anslag
kunna, utan behof af förhöjning, anlitas för den nya utgiften. I detta afseende
får jag alltså i underdånighet upplysa, att de anslag, hvarifrån den nu utgående
traktamentsersättningen bestrides, äro: l:o anslaget till Indelta Arméens möteskostnader.
Bil. .lii 5 lill Kongl. Muj:ts Nåd. Prop. Jtä 1, om Statsverket 1856.
37
Dervid anhåller jag få erinra:
Att, under marcher till och ifrån Regementers och Korpsers vanliga möten,
Officerare och Under-Officerare icke erhålla någon aflöning, så länge marchen pågår
inom Regementets eller Korpsens stånd, hvilket alltid är förhållandet, då truppen
ej sammandrages till större öfningsläger eller andra större kommenderingar. Vid
dessa sednare tillfällen bestridas åter så väl marche-kostnaden, som underhållet ft
mötes-platsen eller kommenderings-orlen af mötes-anslaget eller andra för kornmenderingen
afsedda medel, samt måste förut vara tegna i beräkning, hvadan icke
heller någon oberäknad utgift i delta fall kan uppstå. Om aflöningen under
marchen då får utgå efter 1851 års rese-reglemente, i stället för den nu tillämpade
Tåg-Ordningen, blifva val traktaments-kostnaderna ökade, hvilket dock föga
inverkar på hela utgiften för marchen, alldenstund skjuts-kostnaden och provianteringen
hufvudsakligast föranleda till marche-kostnadernas fördyrande. För öfrigt
kommer jag här nedan, i mitt anförande om Indelta Arméens vapenöfningar, att
i underdånighet föreslå, det framställning till Rikets Ständer måtte beslutas derom,
att Indelta Arméens alla mötes-kostnader finge bestridas af ett gemensamt förslagsanslag.
Af detta nya anslag skulle då, såsom af mig kommer att hemställas, äfven
bestridas kostnaden för garnisons-kommenderingar och gränse-postcringar, hvilka
sedan 1855 års början bekostas af
2:o anslaget till ersättning för utöfver markegdngs-pris förhöjd betalning till
inqvarterings- gifvare för dag portioner vid Indelta Hegementernes marcher lill och
ifrån möten. — Hvad åter beträffar närvarande förhållandet med detta anslag,
kunna reservationerna derå anses vara fullt tillräckliga för de utgifter, som dermed
skola bestridas, äfven om Befälets och Under-Befälets aflöning vid ifrågavarande
tillfällen skulle förhöjas;
3:o. Anslaget lill fångars vård och underhåll skulle, i och för bevakningskommenderingar
få vidkännas någon, ehuru högst ringa tillökning i utgifter, enär
Befälets aflöning redan för närvarande utgår nära till de i 1851 ars rese-reglementc
stadgade belopp.
4:o. Anslaget å 4:de Hufvud-titeln till rese- och traktament s-penningar
skulle icke blifva betungadt med någon ökad utgift, enär de traktamenten, som
derifrån utbetalas, redan förut vanligen beräknas enligt 1851 års rese-reglemente.
5:o. Anslaget lill Bevärings-manskapets vapenöfning, hvarifrån traktamente
utgår till Befälet vid afhemtning och aflemnande af Bevärings-manskap och hvilket
traktamente nu beräknas efter 1807 års rese-reglemente, torde utan särdeles
känning kunna bära den ifrågastälida utgiften.
6 o. Särskilta Byggnads- och Arbets-anslag, hvilka skäligen torde kunna och
böra påföras den icke särdeles ökade kostnad, som af förevarande traktamentsregleringTföranledes.
38
Bil. Jts 5 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket !8ä6.
Vid dessa förhållanden finnér jag hinder icke möta för Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga bifall till min förrberörda underdåniga hemställan, utan att särskilta medels
anslag i anledning deraf böra ifrågakomma, hvadan ock den föreslagna nya traktaments-beräkningen
torde få tillämpas från den tid, hvarmed den nya lön-regleringen
kan komma att taga sin början.
Deremot och i den händelse min här nedan förekommande hemställan om
ordnandet af Indelta Arméens samt Bevärings-manskapets vapenöfningar bifalles och
antages, samt anslag derför, på sätt jag ernar föreslå, varder anvisadt, tillstyrker
jag i underdånighet, att traktamente enligt sednast utfärdade Rese-reglemente måtte
vederbörande Öfver- och Under-befäl tillerkännas och af berörde anslag utgå vid
följande tillfällen:
l:o vid Rekrytmöten;
2:o » Exercis-sqvadroner, der aflöning, ehuru till mindre belopp, redan bestås;
3:o » Korporals-skolor;
4:o » Öfnings-läger; samt
5:o » Bevärings-manskapets vapen-öfningar, då dessa ej ega rum''samtidigt
med Regements-mötet, och i sednare fallet endast för den möjligen Överskjutande
tiden.»
Angående >d afseende å tillgodonjutandet af de förmåner, som genom 1833 års Löneuldrog
åton sia ter tillförsäkrades hvarje löntagare vid Arméen, såsom vedergällning för uppHiyhet.
liom- fyllandet af dess åliggande tjenste-skyIdigheler, täcktes Eders Kongl. Maj:t genom
"(iM/lir" ^eSS Cirkulär-bref den 2 Februari berörde år stadga, alt den tjensteman,
'sjukdom. som ■ anseende till en annan tjenstemans längre frånvaro från den befattning, för
hvilken den sistnämnde åtnjuter lön, blifver beordrad att bestrida dennes ofta med
större ansvar förenade tjenst, och som får vidkännas dermed förknippade drygare
utgifter, äfven må derföre erhålla en skalig ersättning, sålunda att en sådan tjensteman,
som utöfver 6 månader begagnar tjenstledighet, eller som från innehafvande
ordinarie tjenst är kommenderad utöfver 6 månaders tid, antingen utrikes
i diplomatiska ärenden, eller till sådan annan tjenste-befattning inom riket, med
hvilken ett ständigt arfvode är förenadt, må till den tjensteman, som hans ordinarie
tjenst förrättar, afstå '/erdel af det honom på ordinarie stat anslagna lönebelopp
för den tid, han utöfver 6 månader från ordinarie tjenste-befattningens
utöfning är frånvarande; hvaröfver Eders Kongl. Maj:t sedermera genom Dess
Nådiga bref den 13 Oktober 1834 meddelat särskild förklaring.
I anledning häraf, och då dessa meddelade Nådiga föreskrifter blifvit inom
Arméen olika tolkade, och bland annat så, att Officer, som under en tid af flera
år varit frånvarande från utöfningen af sin ordinarie tjeust, ansetts förpligtad att
för hvarje al dessa år afstå en sjettedel af lönen endast för 6 månader årligen;
men ett så obetydligt afdrag icke kan anses innefatta skälig vedergällning för den under
tiden tjenstförrättande, då sådan måste förordnas, får jag i underdånighet hem
-
tili. siSi 3 lill Kungl. Majlis Nåd Prop. M 4, om Statsverket HISÖ. 39
Stalla, att i detta afseende måtte, i sammanhang med den blifvande nya lön-regleringen,
så vidt den kommer i verkställighet, i Nåder stadgas och förordnas: det
tjensteman, som utöfver en tid af tre månader, semestern oberäknad, njuter tjenstledighet
eller, till följd af kommendering, hvarmed är förenadt arfvode, motsvarande
minst dagtraktamente, efter innehafvande grad enligt Rese-reglementet, utöfver
samma tid hindras att sin tjenst vid Regemente eller Korps bestrida, eller ock
öfver 1 år för sjukdom afhålles från tjenstgöring, skall derefter fortfarande under
frånvaron afstå af sin lön derstädes fjerdedelen, som kommer statsverket till godo,
derest icke Eders Kongl. Maj:t, uppå derom skeende behörig anmälan, skulle finna
skäligt tilldela större eller mindre belopp deraf åt person inom regementet eller
korpsen, hvilken fått vidkännas ny och ökad tjenstgöring. I händelse förenämnde
arfvode är mindre än belöpande dagtraktamente enligt Rese-Reglementet, borde
likväl endast afstås hälften af hvad ofvanföre blifvit föreslaget; hvarjemte för dem,
som anställas vid den nya General-staben, på sätt jag här-nedanföre skall i underdånighet
framställa, skulle gälla de särskilta föreskrifter, hvilka dervid skola föreslås.
»Uti mitt ofvan framställda förslag till reglering af Arméens löneförmåner, Portionshar
äfven Korporalernes aflöning blifvit tagen i behörigt betraktande, likasom jag
ock i underdånighet tillstyrkt behöflig förbättring i manskapets vid Wermlands
Fältjägare regemente tjenstförmåner; men, till vidare fördel för korporaler och för
soldater i allmänhet, anser jag mig böra, i sammanhang med denna lönreglering,
nu i underdånighet föreslå, dels att en något ökad Portions-stat, emot hvad 1808
års Fält-stat bestämmer, mätte, i enlighet med hvad Krigs-kollegium hemställt
eller sådan som. med få undantag, varit använd under de sednaste 50 åren vid
större öfningsläger, få vid alla tjenstgöringstillfällen tillämpas, dels att en något
förbättrad portions- eller tobaksskilling jemväl mätte i allmänhet bestämmas, samt
alt, till uppmuntran för vunnen skicklighet, pålitlighet och nit i tjensten, men,
vid värfvade Arméen, dessutom såsom högst nödvändigt, till befrämjande al rekapitulation
och till undvikande af ändå möjligen förr eller senare uppkommande
ökad rekrvteringskostnad för Slaten, denna portions- eller tobaksskilling måtte i
vissa här nedan nämnda fall förhöjas.
Jag hemställer alltså i underdånighet, i afseende å portions- eller tobaksskilskillingen,
att densamma, hvilken nu vid Indelta arméen endast utgör En skilling
sex runstycken banko, måtte komma att utgå till följande belopp:
med 6 öre riksmynt för hvar och en af soldaterne i all tjenstgöring, dock
med tillökning i de fall, som nedanför nämnas;
med 8 öre för Vice Korporaler, skarpskyttar och soldater, som genomgått en kurs
vid militärsjukhus, äfvensom för soldater vid Värfvade arméen, hvilka derstädes be
römligt
tjenstgjort under en tid af nio år;
med 10 öre för Korporaler och, vid Värfvade arméen, de soldater, som der
berömligt tjenstgjort i tolf år;
Bil. M 5 till Kongl. Majis Nåd. Prop. M i, om Statsverket 1856.
Angående
manskapets
vid Garnisons-
Regcmenterne
underhåll.
med 12 öre för Distinktions-korporaler och, vid Värfvade arméen, de soldan
ter, som der berömligt tjent i femton år och derutöfver.
Denna utgift torde böra bestridas, vid Indelta arméen: från anslaget till dess
vapenöfningar, och vid Garnisons-regemcnterne såsom vanligt utaf manskapets i
staten beräknade gage.
Vid garnisonsregementerne förekommer särskilt en fråga af särdeles vigt för
manskapet, nemligen den om manskapets dagliga underhåll, hvilken fråga jemte de
af mathållningen föranledda kostnader, nu jemväl torde få blifva föremål för Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga bepröfvande.»
»Redan vid sistförflutna Riksdag anmältes hos Rikets Ständer angelägenheten
att förbättra den ställning, hvaruti truppen vid den i garnison förlagda, värfvade
arméen sig befann. Rikets Ständers uppmärksamhet fästades på svårigheten att,
vid stigande pris å lifsförnödenheler, med det stadgade gaget 6, 7 å 8 sk. banko
om dagen, hvarå dessutom den i kontant utgående portions- eller tobaksskillingen
förut måste afräknas, besörja soldatens mathållning.
Vid pröfning af denna fråga förklarade Rikets Ständer, att, då de för vidmakthållande
af Garnisons-regementernas matinrättniugar afsedda tillgångar, bestående
af det från Regementernes stater utgående gage och brödkorn, m. m. jemte
de bidrag, som, enligt särskilda Kongl. Bref, å Fjerde Hulvud-titelns extra Utgiftsanslag
anvisats, äfvensom, i den mån detta anslag härtill ej lemnade tillgång, befintliga
reservationer å samma Hufvud-titels anslag till durchmarche-kostnader, vöre
så inskränkta, att matportionen, sådan den enligt fastställda spisordningar för de
särskilda Regementernes matinrättningar soldaten för närvarande tillhandahålles,
ingalunda kunde anses motsvara hans billiga anspråk på nödtorftig bergning; så
och med afseende tillika å de ständigt vexlande prisen å lifsförnödenheter funne
Rikets Ständer »bäst och rättast vara att, såsom för soldaten vid den indelta
»Arméen och för Bevärings-ynglingen redan eger rum, underhållsportionen för Gar»nisons-manskapet,
hvilken nu utgår olika inom de särskilda Regementerne, be»stämmes
att med oförändrad! och för alla Regementen lika belopp utgöras, obe»roende
af lägre och högre varuvärden, helst truppens behof alltid är lika, ehvad
»dyrheten å lifsmedel vore större eller mindre.»
Rikets Ständer förklarade således »nödvändigt, att denna underhålls-portion
»blefve för soldatens behof fullt tillräcklig, så att han icke måtte lida brist», samt
anvisade för åren 1855, 1856 och 1857 en summa af 10,000 R:dr banko årligen,
att efter behof och i den mån härtill förut afsedda medel icke lemnade tillgång,
användas såsom bidrag för underhållet af sådana i garnison förlagda trupper, som
äro med matinrättningar försedda.
I anledning häraf täcktes Eders Kongl. Majit anbefalla Krigs-kollegium, att
med ledning af meddelade uppgifter och uträkningar i ämnet, upprätta och afgifva
förslag
Bil. M 5 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JV? 1, om Statsverket 1856. 41
förslag till gemensamma spisordningar för alla värfvade Regementerne, lämpade
efter manskapets behof af tarflig föda för hela dagen och för öfrigt uppgjorda med
hänseende till så väl nödigt ombyte af födo-ämnen under loppet of hvarje vecka
som äfven det stundom inträffande behofvet att, vid stegradt pris å någon proviantartikel,
utbyta densamma emot en annan, än äfven med uträkningar å portionspriset,
enligt hvarje särskilt spisordning, grundade på medelprisen å deri ingående
proviant-artiklar under de sistförflutna tio åren, samt att dessutom, och
då det möjligen komme att visa sig, att nu befintliga tillgångar icke medgåfve en
så önskvärd och fullständig uträkning af ifrågavarande utspisnings—anstalter, som
af Eders Kongl. Maj:t varit åsyftad, afgifva uträkning på den kostnad, som erfordrades,
för att åtminstone bringa de öfriga värfvade Regementernes spisordningar
till likhet med den bästa af nu befintliga sådana, på det att allt manskap måtte
komma i åtnjutande af lika underhålls-förmåner.
Af Krigs-Kollegium öfverlemnades härefter dels ett af Kollegium uppgjordt
förslag till gemensam spisordning för värfvade arméen, jemte uträkning öfver portionsvärdet
i enlighet dermed efter 40 års medelpris, dels äfven, såsom alternativ,
särskild uträkning å portionsvärdet för Lif-Gardet till häst, hvars provianterings-stat
ansågs, bland de då gällande, vara den bästa, jemväl efter 10 års medelpris; hvarvid
Kollegium yttrade den öfvertygelse, alt först omförmälda förslag, ehuru innefattande
en rundligare dagportion än hvarje af de vid värfvade arméen då gällande,
dock icke kunde anses erbjuda mer än ett högst måttligt underhåll för manskapet,
men tillika i afseende å kostnaden för det ena och det andra alternativet, upply
ste.
alt, ehuru såsom tillgång beräknades icke blott ordinarie Statsanslaget lill värfvade
arméens underhåll, utan äfven så väl det högsta belopp, som af extra medel
dittills för berörde ändamål beviljades, som ock de af Rikets Ständer derför anslagna
10,000 Rdr, en brist likväl skulle uppstå af omkring 70,000 Rdr Bko vid
tillämpning af den utaf Kollegium föreslagna spisordning och af omkring 13,000
Rdr samma mynt, om den af Lif-Gardet till häst då begagnade spisordning komme
alt tillämpas.
Sedan, med afseende å dessa kostnader och i ändamål att i möjligaste män
bereda någon nedsättning deruti, fråga af mig blifvit vackt såsom ett tredje aller—
natif, att utspisnings-staterne för Lif-Gardet tili häst och Svea Lif- Gardet skulle
lemnäs oförändrade samt att, med ledning af sistnämnde Regementes utspisningsstater,
såsom näst Lif-Gardets till häst de bästa, endast de öfriga värfvade Rege
menternas
spisordningar skulle förbättras; så befanns likväl, efter skedda uträknin
gar,
att genom nyssberörde alternativs antagande icke kunde förväntas någon väsendtligare
nedsättning uti den tillökade utgift, som enligt Krigs-Koilegii beräkning
skulle uppstå, om Lif-Gardets till häst utspisnings-stater blefve till efterrättelse anbefallda
jemväl vid de öfriga värfvade Regementerne. Vid sådant förhållande och
Bih till R. St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 3 Haft. G
42
Bil. M 5 lill Kongl. Kaj:ts Nåd. Prog. M 1, om Statsverket 1836.
då för öfrigt på detta sätt Rikets Ständers bestämdt uttalade afsigt med det beviljade
anslaget af 10,000 Rdr Bko årligen till förbättrande af manskapets underhållsviikor
närmare uppfylldes, blef af Eders Kongl. Maj:t under den 19 Juni sistlidet
år i Nåder beslutadt, att, jemte det de vid Lif-Gardet till häst förut följda ulspisnings-stater
fortfarande borde inom detta Regemente tillämpas, samma stater skulle
från och med den 1 Oktober 1835 och intill dess annorlunda kunde förordnas,
lända till efterföljd jemväl vid öfriga värfvade Regementerne af Arméen eller LifGardes-Regementerne
till fot, de tre Artilleri-Regementerne och Kronprinsens Hussar-Regemente,
hvarvid tillika åt Direktionerna för manskapets mathållning öfverlemnades
att med så väl födoämnenas fördelning i olika mål som desammas utbytande
emot andra lika lämpliga proviant-artiklar få, efter omständigheterne och eget
bedömande, från den allmänna spisordningen afvika, dock under noggrannt iakttagande
deraf, att, å ena sidah, högre kostnad icke genom ett sådant ombyte föranledes,
samt, å den andra, soldaten kommer i fullt åtnjutande af de för honom afsedda
underhålls-förmåner. För öfrigt förordnades, att, sedan på grund af de nya
utspisnings-staterne de för manskapets mathållning vid de särskilda Regementerne
för året erforderliga proviant-artiklar blifvit genom ofvanbemälda Direktioners försorg
medelst auktion eller på annat sätt, som kan finnas leda till större besparing,
upphandlade, behöriga uträkningar å den för utspisningsåret belöpande kostnaden
skulle af vederbörande Cbefs-Embeten insändas till Krigs-Kollegium, som hade att,
uppå Chefs-Embetenas reqvisition, i mån af behof, de erforderliga medlen tillhandahålla
och sedan vid hvarje års slut hos Eders Kongl. Majit i underdånighet anmäla
beloppet af de tillskott, som utöfver hvad för manskapets underhåll dittills ständigt
varit bestådt, med tillägg af det särskildt beviljade extra anslaget 10,000 Rdr, varit
behöfligt och alltså borde ersättas.
Af Krigs-Kollegium har nu bos Eders Kongl. Majit blifvit anmäldt, att för
bestridandet af kostnaden öfver stat för mathållningen vid Garnisons-Regementerne,
i öfverensstämmelse med föreskrifterna i Kongl. Brefvet den 19 Juli 1855, hade
af Kollegium innevarande år intill början af sistlidne September månad förskottsvis
blifvit utbetaldt Bko Rdr 110,040: 30. 5.
hvarjemte för återstående utgifter i detta hänseende
intill årets slut, enligt förslagsvis gjord beräkning,
erfordrades  » » 38,000: — —-
eller kalkylerad kostnad för år 1856  Bko Rdr 148,040: 30. 3.
Till betäckande häraf kan, enligt hvad jemväl blifvit uppgifvet,
endast påräknas följande tillgångar:
Det af Rikets Ständer vid sednaste Riksdag anvisade
extra anslag  10,000: — —
Transport 10,000: — — 148,040: 30. 3.
Bil. M 3 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1850.
43
Transport 10,000
af anslaget till Durchmarsche-kostnader, omkring 3,000
af extra utgifts-medlen, omkring 13,000
af Artilleriets besparingar omkring .... 10,000
af 4:de Hufvud-titelns allm. besparingar, omkring 8,040
— 148,040: 30. 3.
30. 3.
.48,040: 30. 3.
varande 4 sistnämnda belopp de bogsta, som af dessa anslag eller
besparingar kunna möjligen påräknas; hvadan således för år 1836
uppstår en brist af Rko Rdr 100,000.
Då till godtgörelse häraf tillgång icke kan beredas inom 4:de Hufvudtitelns
anslag, samt, derest den förbättrade eller mera tillräckliga utspisningsstaten för Garnisons-Regementernes
manskap skall kunna fortfarande bibehållas, enahanda brist i
tillgångarne för detta ändamål är att emotse år 1857 och framdeles, intill dess erforderliga
medel för utgiftens bestridande blifva att tillgå, tillstyrker jag i underdånighet,
att, på grund af nu anförda förhållanden samt den vidare utredning i ämnet,
som blifvit från Krigs-Kollegium infordrad, framställning till Rikets Ständer
måtte göras om anvisande af ett extra anslag af 150,000 Rdr Rmt för hvartdera
af åren 1856 och 1857, samt att för följande år eller från och med 1858, då
den nya Statsregleringen tager sin början, å Riks-staten måtte upptagas ett förslags-anslag
till nämnda belopp, allt att användas för manskapets mathållning vid
Garnisons-Regernenterne, enligt redan fastställda utspisnings-stater.»
»Jemte den erforderliga förbättringen i aflöning är för Arméens befäl och tjen- Äng^ende
steman af behofvet högeligen påkallad äfven eu förbättring uti ■pensioneringen. De-irméenspen
nuvarande pensionerna, redan förut otillräckliga för de oundgängligaste lefnadsbehof- swr,erin9-  ven, hafva genom de på sednare tiden inträffade förhållanden med varuvärden blifvit
nedsatte till en ännu ytterligare grad af obetydlighet. De motsvara ingalunda
sitt ändamål, å ena sidan att betrygga löntagarens bergning efter afskedet och å
den andra att bereda den nödiga afgången af öfverårigt befäl. Denna afgång skulle
otvifvelaktigt ännu mer försvåras, om icke pensionerna, samtidigt med lönerna förhöjas;
enär det måste förutses, att löntagare under förbättrade aflöningsförhållanden
ännu mindre än tillförene skola finnas beredde att vid inträffad pensioosmessighet
utbyta den tjensten åtföljande aflöningen emot de ringa, i ett ökadt missförhållande
dertill kommande pensionerna. Frågan är således af högsta vigt, ej allenast för
löntagarne sjelfva, enär på desamma beror, huruvida desse ina, såsom billigt är,
kunna påräkna för sig en skälig utkomst, då de efter längre tjenstetid och upphunnen
högre ålder se sig föranlåtne att lemna tjensten, utan äfven och i ännu högre
grad för Staten, med afseende å det inflytande, pensioneringen måste utöfva på Arméens
tjenstbarhet; ty,— jag upprepar det ånyo, — att nu endast öka lönerne, utan
att i samma mån förbättra pensionerna, vore, efter mitt förmenande, en betänklig
åtgärd, blott föranledande dertill, att arméens vigtigare befälsplalser innan kort korn
-
44 Bil. M 5 lill Kongl. Maj-.ls Nåd. Prop. Ns 4, om Statsverket 1886.
me att öfverfyllas med öfverårige, och derigenom högst menligt inverkande på Svenska
härens användbarhet och rörlighet. Att deremot pensionsbeloppen böra stå i
ett visst billigt förhållande till lönerna, är lika obestridligt, som grundsatsen riktig,
att emellan lönerna söka åstadkomma en rättvis och jemnare fördelning.
Pensioneringen vid arméen besörjes, såsom kändt är, för närvarande ensamt
genom dess Pensions-kassa, hufvudsakligen af tillgångar, som medelst delegarnes
egna bidrag tillkommit. Härvid framstår genast den stora olikhet, sorn förefinnes
emellan pensioneringen af militära och af civile tjenstemän. Desse sednare hafva
likasom Arméen sin särskilda pensions-inrättning, hvartill Staten i bägge fallen uti
viss mån bidrager; men de civile tjenstemännen hafva dessutom den väsendtliga fördelen
att vid upphunnen viss lefnadsålder och tillryggalagda bestämda tjensteår få
roed hela lönens bibehållande såsom pension förflyttas på Allmänna Indragningsstaten.
En motsvarande förmån saknas helt och hållet för de militäre tjenstemännen.
Att den civile tjenstemännen sålunda tillerkända rättighet äfven i allmänhet
och till betydlig del begagnas, synes deraf, att statsutgiften för desse Ijenstemäns
pensionering på nämnda stat för närvarande uppgår till omkring 500,000 Rdr Eko.
Jemföres åter Arméen med flottan i afseende å pensioneringen, visar sig äfven den
ofördelaktiga ställning, hvaruti Arméens löntagare jemförelsevis sig befinna.
Vid flotttan utfalla nemligen pensionerna efter en fastställd procent af sjelfva
lönerna, sålunda, att
innehafvare af 500 Rdrs lön-fördelar och derunder erhålla i pension hela lönebeloppet;
— — deröfver till och med 600 Rdr — 95 procent,
— — deröfver till och med BOO Rdr — 90 dito,
— — deröfver till och med 1,200 Rdr — 85 dito,
— — deröfver till och med 1,600 Rdr — 80 dito,
— — deröfver till och med 2,000 Rdr — 75 dito.
Vid Arméen äro löntagarne deremot indelade i vissa klasser med bestämda
pensionsbelopp för hvarje klass, i enlighet hvarmed
Ofverstar och Regements-Chefer uti pension erhålla Bko Rdr 800: —
Ofverste-Löjtnanter och Förste Majorer . ... y> » 600:
Öfrige Majorer
Ryttmästare och Kapitener
Löjtnanter
Under-Löjtnanter
Fanjunkare och en del Sergeanter
Öfrige Sergeanter samt Furirer _
Dessa pensionsbelopp utgöra i förhållande till sjelfva lönerna,
räntan derifrån afdrages, endast:
vid Indelta Kavalleriet:
för Öfverste och Regements-Chef 20 procent,
» Öfvcrste-Löjtnant och Förste Major ....... 50 dito,
500: —
400: —
250. —
150: —
120: —
80: —
äfven om ackords^
Bil. M 3 lill Kongl. May.ls Nåd. Prop. M i, om Statsverket 4836.
45
för Annan Major  32 procent,
» Ryttmästare 28 dito,
» Andre Ryttmästare 47 dito,
» Förste Löjtnant 32 dito,
» Andre Löjtnant 37 dito,
» Under-Löjtnant 33 dito,
» Fanjunkare 48 dito,
» Sergeant 40 ä 60 dito;
vid Indelta Infanteriet:
för Öfverste och Regements-Chef 25 procent,
» Öfverste-Löjtnant och Förste Major 40 dito,
» Andre Major 52 dito,
» Tredje Major  62 dito,
» Kapiten och Kompani-Chef 60 dito,
» Andre Kapiten 95 dito,
» Förste Löjtnant t 80 dito,
» Andre Löjtnant 94 dito,
» Under-Löjtnant 81 dito,
» Fanjunkare 50 dito,
» Sergeant 50 å 75 dito,
» Furirer , 88 dito.
Af denna approximativa öfversigt af förhållandet emellan löner och pensioner
för indelta Arméens särskilda grader inses huru missgynnande detta i allmänhet
utfaller i jemförelse med förhållandet vid flottan, i synnerhet för de grader,
der pensionering mest ifrågakommer, eller för Öfverste—, Öfverste—Löjtnants-, Majors—,
Sqvadrons- och Kompani-Cbefs samt Fanjunkare— och till en del Segeantsgraderna.
Ett sådant förhållande, hvilket vid värfvade Arméen, der kontant^ lönerna i
allmänhet äro högre, utfaller ännu ogynsammare, måste utöfva ett ganska menligt
inflytande på Arméens tjenstbarhet, ithy att befälet i det aldralängsta, efter upphunnen
pensionsålder, qvarstadnar i tjenst heldre än att underkasta sig en så betydlig
nedsättning i inkomster. Till ledning för mitt omdöme härutinnan har jag begagnat
upprättade ålderstabeller öfver det ännu i tjenst varande befäl, som tillhörer de
mest anlitade pensions-kassorna; hvarvid åldersförhållanderne dels blifvit hämtade or
Svenska Arméens Anciennitets-lour- och Rang-rulla för år 1855, dels äfven erhållits
från arméens Pensioos-kassa.
Deraf visar sig, att. pensions-åldern 50 år blifvit uppnådd:
bland 35 Öfverstar, af 52;
» 38 Öfverste-Löjtnantcr, af 31;
» 65 Majorer, af 46;
Bil. M 3 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. M i, om Statsverket 1856,
bland 443 Ryttmästare, Kapitener och
Regements-Qvartermästare, af 113;
» 689 Fanjunkare och de med dem i
samma klass uppförde Sergeanter, af 116.
Om äfven vid afseende å den mindre ansträngande tjenstgöring, som åligger
Ofverstar, Öfverste-Löjtnanter och Majorer, dessas fulla tjenstbarhet kau påräknas
fortfara längre eller kortare tid utöfver 50 år, så qvarstår likväl det förhållandet,
att omkring I af Arméens Regements-Cfaefer, Ofverste-Löjtnanter, Majorer och
Ryttmästare eller Kapitener samt omkring * af Arméens Fanjunkare och så kallade
Ofver-befäls-Under-ofFicerare redan under närvarande förhållande upphunnit en ålder,
som gör dem för aktif tjenst mindre påräkneliga; hvilken omständighet väl
kan vara af mindre betydenhet under fredstid, men är af ganska betänklig art, i
händelse Arméen uppfordras till fält-tjenstgöring.
Vid ofvananförde förhållanden anser jag mig uppmanad, så väl af omtanka för
Arméens befäl och dess ekonomiska ställning vid inträffande afgång ur Rikets tjenst,
sorn ock i synnerhet med afseende å nödvändigheten att, så vidt möjligt är, alltid
vidmakthålla Arméens tjenstbarhet äfven för krigstid, i underdånighet hemställa, det
Slatens mellankomst måtle anlitas för beredandet af nödiga utvägar att vinna det
med pensioneringen åsyftade, meri för närvarande långt ifrån uppnådda ändamål,
samt att framställning derom lill Rikets Ständer måtte i Nåder beslutas. Jag inser
väl, att detta mål icke kan ernås, utan betydliga uppoffringar å Statens sida,
men jag är tillika öfverlygad, det Rikets Ständer, behjertande åldrige krigsmäns ef
ter
afskedet nu särdeles vanlottade belägenhet, samt erkännande vigten deraf, alt
arméens befälsplatser icke alltför mycket upptagas af öfverårige och för fälttjensten
mindre lämplige personer, icke skola tveka att dertill bevilja det understöd, omständigheterna
fordra. Staten torde äfven i allmänhet böra finna sig förpligtad att
tillse, det de personer, hvilka egriat sig åt dess tjenst, och dermed under hela den
verksamma tiden af sin lefnad fortfarit, icke lemnäs uti en mera framskriden
ålder, då krafterna upphört, uti nödställdhet eller bekymmer för sitt lifs
uppehälle.
Jag har redan lastat uppmärksamheten å de för Arméens befäl nu utgående
alltför ringa pensionsbelopp, och anser, för att ifrågavarande vigtiga angelägenhet
må kunna ordnas på ett rättvist och för Arméens tjenstbarhet betryggande sätt,
mig böra i underdånighet föreslå, att alla sådana till Öfver- eller Under-befälet
hörande personer, jemte deras vederlikar af Civil-staterna, hvilkas löner icke öfverstiga
2,000 Rdr Rint, må pensioneras med omkring 60 till 66? proc. af sjelfva
lönens belopp, men att löntagare, som uppföras till högre löner, än förenämnda
summa, endast må erhålla 50 lill 55 proc. af lönen såsom pension. Då emellertid,
vid lönernas bestämmande, det icke kunnat undvikas, att lönbeloppen, med afseende
å ackordsräntor, tjenstgöringens olika beskaffenhet vid värfvad och indelt
Bil. Jtä 3 lill Kongl. Ma.j:ls Nåd. Prop. 1, om Statsverket 1836. ii
trupp samt andra förekommande omständigheter, till siffran något omvexla inom
samma grad, anser jag ofvanstående grunder vid pensionernas bestämmande icke
kunna eller böra i allo strängt tillämpas; hvadan jag funnit nödigt, för vinnande af
en allmännare öfversigt af alla de personer, som här äro i fråga till pensionsförhöjning,
äfvensom af de pensionsbelopp, som för hvar och en af dem föreslås, uppgöra
förslag till ny Pensions-stat för Arméens befäl och tjenstemän (Bil. Litt. A. a.),
hvilket jag i underdånighet anhåller nu få underställa Eders Kongl. Majrts Nådiga
pröfning.
Vid de värfvade Garnisons-Regementerne, der lönerna i allmänhet, uppå skäl,
som redan blifvit anförda, föreslagits högre än vid den öfriga Arméen, måste äfven,
enligt min lanke, pensionerna rättas derefter i de grader, der pensionering mest
ifrågakommer, så framt billigt afseende skall fästas icke allenast å personernas utkomst
eller afskedstagande^ utan äfven å den olägenhet för Staten och krigstjenstgöringen,
som uppkommer, om Regements-Officers- och Kapitens-platserna vid dessa
Regementen bibehållas af öfveråriga, som mer än troligt icke vilja underkasta sig
den betydliga nedsättning i inkomster, hvilken inträffar, då pensionerna stå i ett
alltför påtagligt missförhållande till förut innehafvande löner.
För öfrigt får jag i sjelfva hufvudfrågan i underdånighet föreslå:
alt pensionerna, enligt den föreslagna nya Pensions-staten, icke må tilldelas andra
än framdeles afgående pensionsberättigade, under vilkor, som dervid föreskrifvas,
att den, som på dessa vilkor icke ingår, ej kommer att åtnjuta annan pension, än
hvartill nu gällande stadganden för pensioneringen i Arméens Pensions-kassa honom
berättiga;
att endast skillnaden emellan de nya pensionsbeloppen och dem, som enligt gällande
grunder skola utgå från arméens Pensions-kassa bör såsom särskild pension,
eller fyllnads-pension, utbetalas af Statsverket;
att den, som innehar beställning på Rikets stat eller åtnjuter aflöning af andra allmänna
medel, icke må vara berättigad till fyllnads-pension, eller utöfver hvad
honom från Arméens Pensionskassa kan tillkomma; samt
att nuvarande stadgande, det ingen kan erhålla pension i graden, som icke minst i
2:ne år innehaft den beställning, hvarför pension ifrågasättes, må fortfarande äfven
förde nya pensionerna tillämpas; dock att för åtnjutande af de nya Generals-pensionerna
erfordras, att i fem år hafva innehaft Generals-beställning
på stat.
Vidkommande åter den ålder,!|'vid hvilken de förhöjda pensionerna skulle få
tillgodonjutas, så hemställer jag i underdånighet, att denna mätte bestämmas:
för General till 65 år
med rättighet likväl att, om afsked erhålles vid 60 år, åtnjuta
en pension till | af det bestämda pensions-beloppet;
för Regements- eller Korps-Chefer ...» 60 »
m
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JY§ 1, om Statsverket 1886.
för Öfverste-J.öjtnanter och Majorer . . . till 55 år
» alla öfrige, till den egentliga Militär-staten
hörande » 50 »
Verklig tjenstbarhet torde, i betraktande af tjenstgöringens olika beskaffenhet
för de särskilda graderna, lämpligen kunna beräknas efter ofvanstående grund; men
då de till förhöjd pension, dels vid 50 dels vid 55 eller 60 års ålder, sålunda
föreslagne personer, ehuru för verklig krigs—tjenstgöring mindre användbare, likväl
'onekligen kunna anses tjenlige till instruktörer för det Bevärings-manskap,
sorn mäste inkallas och öfvas till förstärkning af Arméens led, äfvensom till fyllnad
under krigstid af andra för handen varande behof af militär-befäl hemma i
landet, finner jag mig böra i sammanhang härmed föreslå, att pensions-förhöjningen
ina dessa inedgifvas endast så vidt de vid afskedet åtaga sig förbindelsen att intill
fyllda 60 eller 65 år, hemma i landet, när sådant kan påfordras, antingen
handleda och inöfva det Bevärings-manskap, som i krigstid varder till Rikets försvar
uppbådadt, eller ock fullgöra de särskilda kommenderingar och uppdrag,
som för öfrigt vid sådant tillfälle kunna ifrågakomma. Jag anser mig nemligen
icke nog kunna framhålla vigten deraf att tillgång på befäl, så vidt sig göra låter,
må beredas, för att under sådana omständigheter kunna påräknas.
Det torde tillåtas mig härvid i underdånighet erinra att, för den händelse Arméen beliöfde
ställas på krigsfot, samt bevärings-manskap, till ungefär lika antal med stamtrupperne
dermed förenas, redan för detta ändamål uppstår en gauska betydlig brist på nödigt
befäl, synnerligen officerare. Denna brist har under de sednare 10 åren, dels genom
ökade vakanser och dels genom minskadt öfvertaligt befäl, i en märkbar och
betänklig mån tilltagit, så att, då enligt 1845 års Rang-rulla funnos 13 vakanta
officers-platser, men 104 öfvertalige bland de vid Regementer och Korpser anställde
officerare, deremot enligt 1855 års Rang-rulla vakansernas antal utgjorde
62, men de öfvertalige officerarne endast 36, hvarigenom på det hela en skillnad
eller förminskning uppkommit af 117 Officerare vid regementer och korpser; kunnande
denna brist endast till ringare del fyllas med t Arméen qvarstående placerade
officerare. Men äfven desse sednares antal bar högst betydligen förminskats,
emot hvad förhållandet var t. ex. för 20 år sedan. Då funnos i Arméen qvarstående
icke mindre än 90 Regements-officerare och 209 Kompani-officerare; hvaremot
i 1855 års Rang-rulla finnas endast 77 af de förre och 151 af de sednare,
eller inalles 71 färre. Tager man härtill i betraktande, å ena sidan, alt bland de
90 Regements- och 209 Kompani-officerare, som år 1835 funnos i arméen qvarstående,
blott 60 af de förre och 45 af de sednare voro öfver 50 år, och således
30 af de förre och 164 af de sednare under 50 år, samt å andra sidan, att
bland de 77 Regements- och 151 Kompani-officerare, som funnos år 1855, endast
1 af de förre och 69 af de sednare voro under 50 år, och 76 deremot af
de förre,
Bil. M 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. M I, om Statsverket 1856. ii)
de förre, samt 82 af de sednare öfver SO är, så blifver i sanning missförhållandet
alltför påtagligt och oroande, i afseende på befintlige Officerare och hehofvet deraf
får den aktiva Arméen. Men, såsom här ofvan är i underdånighet anmärkt, gör
det icke tillfyllest, att detta oundgängliga behof i främsta rummet alhjelpes, utan
man måste derutöfver kunna påräkna erforderligt antal Officerare, icke allenast till
Instruktörer för det beväringsmanskap, som i hemorten bör till tjenst inöfvas, för
att tjena till reserv-trupper, utan äfven till andra militära befattningar bemma i
landet, som icke kunna undvaras; och detta antal uppgår åtminstone lill 130 ä
140 Officerare. Dertill skulle, vid Arméens uppbrott till fält-tjenstgöring, tillgång
svårligen kunna beredas utaf det för den aktiva hären då så väl behöfiiga befälet,
utan alt en alltför kännbar brist derigenom skulle uppkomma.
Om det ock vore tänkbart, att en del af alla desse felande befälsplatser skulle
kunna fyllas med i bast danade Officerare, mer eller mindro lämplige för den för
dem nya tjensten, kan likväl lätteligen inses, af hvilken oberäknelig vigt för landets
försvar det måste vara alt vid dylikt tillfälle hafva att påräkna i tjensten bepröf
vade
Officerare till så stort antal, som möjligt. Delta är jemväl ett af de buf
vudsakligasto
ändamål, som genom förevarande förslag åsyftas; och om detta ändamål,
såsom med all sannolikhet bör emotses, kunde medelst förslagets genomförande
uppnås, skulle den kostnad och de uppoffringar, som Staten komme alt af den förhöjda
pensioneringen vidkännas, ganska väsendtligt återgälldas genom den ökade
styrka och nytta, som åt Rikets försvarsverk bereddes.
Hvad åter angår de vid Regemenlerna och Korpserna till Civil- och Läkarestalerna
hörande personer, anser jag deni äfven böra blifva delak lige af den föreslagna
pensions-förhöjningen; — dock att Regements-Läkare bibehållas vid den af
Rikets Ständer redan beviljade förmån att vid 60 års ålder, utöfver åtnjutande
pension från Arméens Pensions-kassa, uppföras till pension å Allmänna Indragningsstaten,
och hvilka sammanlagda pensioner i allmänhet öfverstiga det pensionsbelopp,
som nu blifvit ifrågastäldt för den klass, hvartill Regements-Läkarne höra. — Likasom
för Regements-Läkares pensionsålder är stadgadt, anser jag, att fyllda 60 lefnadsår
och minst 30 års tjenstetid böra bestämmas för ofvannämnde personer, såsom
vilkor för pensionsförhöjningens åtnjutande, enär äfven dessa tjenstemän icke
torde i allmänhet kunna påräknas längre i och för den mödosamma tjenstgöring,
som för detri kommer i fråga vid uppbrott i fält, dit de i allmänhet måste åtfölja,
hvar och en sitt Regemente eller Korps.
Då för Gottlands Landtbeväring tjenar tili efterrättelse särskild Pensions-Stat,
väsendtligen olika med den för Arméen gällande, bar jag ansett detta äfven vid nu
förevarande pensionsreglering böra iakttagas, samt de nya pensionerna bestämmas i
förhållande till de dervarande ringare lönerna; och får således i underdånighet framlägga
förslag till särskild ny Pensions-stat för Gottlands Landtbeväring (Bilagan
Bih. lill R. St. Prot. 1856 A 1837, 1 Sami., 1 Afd , 5 Haft., 7
50
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prog M 1, om Statsverket 1856.
Litt B. b.) med hemställan att för öfrigt de grander eller vilkor för pensionernas
åtnjutande, som här ofvan för Arméen bestämmas, måtte jemväl för Gottlands Landlbeväring
blifva gällande.
De kostnader, som blifva en följd af nu framställda förslag, i fall det kommer
till verkställighet, kunna visserligen endast approximativ beräknas, men om
förflutna och närvarande förhållanden dervid läggas till grund, torde de utgifter,
sorn nu uppstå för Slaten, nära nog kunna bestämmas.
Antages nemligen, alt alla de i tjenst varande efter den föreslagna nya ordningen
pensionsmessige Generaler, Ofverslar, Ofverste-Löjtnanter, Andre och Tredje
Majorer, Ryttmästare och Kapitener samt Fanjunkare jemte så kallade Öfver-BefälsUnder-Officerare,
— hvilka grader till den hufvudsakligasle delen upptaga Pensionsstaterna,
— skulle genast söka och erhålla afsked, erfordrades följande belopp,
nemligen:
för 2 Generaler öfver 65 år, å 5,600 R:dr, pensionstillökning . 7,200: —
» 2 d:o öfver 60 år, å 2,100 R:dr, pensionstillökning . 4,200: —
»> 11 Öfverstar, öfver 60 år, ä 1,800 R:dr, pensionstillökning . 19,800: —
» 4 Ofverste-Löjtnanter vid värfvade Arméen, 55 år, ä 1,600
R:dr, pensionstillökning  6,400: —
» 12 d:o vid indelta Arméen å 1,100 R:dr, pensionstillökning 13,200: ——
» 6 Majorer vid värfvade Arméen, öfver 55 år, å 1,250 R:dr,
pensionstillökning  7,500: —
» 16 Majorer vid indelta Arméen, å 750 R:dr pensionstillökning 12,000: —
» 26 Kompani- och Sqvadrons-Chefer vid värfvade Arméen,
öfver 50 år, å 900 R:dr, pensionstillökning ..... 25,400: —
» 87 d:o vid indelta Arméen, å 400 R:dr, pensionstillökning 34,800: —
» 103 Fanjunkare och Öfver-Befäls-Under-Officerare öfver 50
år, 220 R:dr, pensionstillökning  22,660: —
Öfriga pensionärer, inberäknadt Gottlands National-Beväring,
utöfva väl ett högst ringa inflytande på pensionsutgifterna, men för
fullständighetens skull, kan, med afseende å den för dem nu från
Arméens Pensions-kassa utgående pensionssumma, tillökningen för
dem uppskattas till omkring  12,840: —
eller Summa Riksmynt R:dr 164,000: —
Detta vore således det anslagsbelopp, som skulle erfordras, i händelse alla enligt
den nya ordningen för närvarande pensionsberättigade komme i åtnjutande af
den ifrågaställa pensionsförhöjningen, samt om förutsättas kan, att alla pensions
messige
nu genast ur tjensten afginge; men som, oaktadt pensionsförbättringen, säkerligen
ett större antal af sådana pensionsmessige kan antagas förblifva i tjenst
någon tid qvarstående, oberäknadt dem, som under tiden möjligen med döden afgå,
Bil. M 5 lill Kongl. Maj:ls JSåd. Prop. M i, om, Statsverket 1856.
51
så torde summan kunna minskas med minst 40 procent af den pensionsförhöjning, tillhopa
164,000 R:dr Riksmynt, som för sådane här ofvan blifvit beräknad, så att
derifrån kan afföras det sålunda nppkommande belopp eller 65,600 R:dr, då återstoden
eller 98,400 R:dr blifver det belopp, som under sådana förhållanden nu
skulle erfordras för den förhöjda pensioneringen.
Vidare borde, sä vidt möjligt ar, tagas i beräkning de tillökningar i pensionsutgiften,
som för Statsverket kunde ifrågakomma intill slutet af nästa statsregleringspe^iod
eller åren 1857, 1858, 1859 och 1860.
Enligt de upprättade Ålderstabellerna, skulle antalet af de enligt nya ordningen
pensionsberättigade ökas, samt alltså pensionsutgiften för Statsverket tillväxa,
ungefär som följer:
Ar 1857:
2 Öfverstar, å 1,800 R;dr 3,600
3 Majorer, ä 750 R:dr 2,250
3 Kapitener, å 900 R:dr 2,700
17 d:o å 400 R:dr 6,800
omkring 20 Fanjunkare, ä 220 R:dr .... 4,400
öfrige pensionärer, förslagsvis 2,000
21,750: —
»
»
«
»
»
»
))
«
Ar 1858:
Öfverstar, å 1,800 R:dr 9,000
Öfverste-Löjlnanter, ä 1,600 R:dr .... 3,200
d:o  1,100
Majorer, ä 1,250 R:dr  2,500
d:o å 750 R:dr  1,500
9 Kapitener, å 900 R:dr  8,100
18 d:o ä 400 R:dr 7,200
omkring 20 Fanjunkare, ä 220 R:dr .... 4,40C
öfrige Pensionärer, förslagsvis  2,000
— 39,000: —
År 1859:
3 Öfverstar, ä 1,800 R:dr  5,400
1 Öfverste-Löjtnnnt  1,600
1 d:o
'.100
1 Major  1,250
4 d:o ä 750 R:dr 5,'000
Transport 12,35C
52
Bil. JYI 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prog. M 1, om Statsverket 1836
>J
6 Kapitener, 900 R:dr
Transport 12,350
. . . . 5.400
»
10 d:o ä 400 R:dr. .
»
omkring 20 Fanjunkare, å 220
R:dr
. . . . 4,400
»
öfrige Pensionärer, förslagsvis
»
År 1860:
1 Öfverste
. . . 1,800
))
4 Ofverste-Löjtnanter, å 1,600 R:dr
. . . 6,400
»
5 Majorer, ä 1,250 R:dr
. . . 6,250
»
1 d:o
»
3 Kapitener, å 900 R:dr
. . . 2,700
»
46 d:o ä 400 R:dr
. .
. . . 6,400
——
»
omkring 20 Fanjunkare, å 220
R:dr
, . . 4,400
»
öfrige Pensionärer, förslagsvis
. . . 2,000
28,150:
30,700:
Men som, enligt hvud redan blifvit yttradt, icke ovilkorligen antagas kan, att
alla pensionsmessige i sjelfva verket genast vid upphunnen pensionsålder afgå ur
tjensten, utan att åtminstone Vsrdelar af hela antalet längre eller kortare tid derefter
i tjensten qvarstadna, förminskas dessa belopp med fyratio procent, då förhållandet
blir följande:
Anslaget, som för år 1856 skulle behöfva påräknas med
ofvan uppgifna R:dr 98,400: —
borde i sådant fall ökas
år 1857, med . . 13,050:
» 1858, med
» 1859, med .
[111,450: —
25,400: —154 850. _
.... 16,890: 151.740: —
*860- med 18>420:—170,160:
Jemte framläggande af alla dessa förhållanden, får jag i underdånighet tillstyrka,
att för lillvägahringande och upprätthållande af den nu föreslagna pensioneringen
Statens medverkan måtte hegäras, samt att i sådant ändamål framställning
till Rikets Ständer måtte göras om anvisande af ett årligt kreditiv, approximativt
och förslagsvis beräknadt till 150,000 R:dr Riksmjnt, att, i mån af behof under
hvartdera af åren 1857, 1858, 1859 och 1860 från Riksgälds-Kontoret utbekommas
samt användas till betäckande af den skillnad, som för Arméens PensionsKassa
under berörda år och intilldess den derefter blifvande statsreglering vidtager,
ina kunna uppstå genom den nya pensioneringens tillämpning; hemställande jag för
öfrigt i underdånighet, att de årliga bidrag, sorn sålunda komma att beviljas, må
af Riksgälds-Kontoret lill Arméens Pensions-Kassa utbetalas, så snart den för året
Bil. M 3 lill Kongl. M«j:ts Nåd. Vrop. Jts I, om Statsverket 1886, 85
uppkomna skillnad, efler afslutade räkenskaper, blifvit Ull dess verkliga belopp bestämd,
ined förbehållen rådighet för Kassan, alt hvad det ena eller andra året al
k reel i t i vet, efler skedda utbetalningar, kan öfverblifva, under följande år, om sådant
behöfves, utbekomma.
I sammanhang härmed, och då å Generalitets-slalen finnes en för sitt ursprungliga
ändamål indragen Fördelnings- Generals- (General-Befälhafvare-) lön, stor
9,000 Tt:dr R:mt, hvilken, med Rikets Ständers medgifvande, får användas till pensioner
åt Generaler och Öfverstar, efter uppnådd 60 års ålder och minst 5 års
tjenstgöring i ena eller andra af dessa beställningar; så enär, för den händelse en
ny och förbättrad pensionering af Arméens Befäl, på säll jag föreslagit, skulle sättas
i verket, berörda medelstillgåDg blefve framdeles för sitt nuvarande ändamål öfverflödig,
får jag i underdånighet tillstyrka, alt indragning deraf lill Statsverket ina
ega rum, i den mån befintliga anvisningar å samma medel icke vidare behöfva utgå,
samt nuvarande innehafvare af pensioner derifrån komma att afträda.»
»Sedan jag sålunda behandlat frågan om förbättrade löncvilkor och pensioner
för Arméens samteliga Regementen och Korpser, återstår för mig ännu att i underdånighet
framställa aflönings-förhållandena vid de flera öfriga, lill LandlförsvarsDepartementet
hörande, dels civila, dels militära, Korpser och Stater.
Härvid förekomma försl Departementets Kansli- och Kommando-Expeditioner.»
»Hvad beträffar Kansli-Expeditionen, så tillåter jag mig att, i afseende å dess J.andtför
SVQ
?8- Dc
väl
behöfliga lönreglering, jemte de för beställningarna föreslagne pensioner, endastpartementets
åberopa de för Eders Kongl. Maj:ts Kansli i allmänhet nu antagna grunder, i en- Kanzli-Exlighet
hvarmed förslag (Bil. Litt. C. c.) blifvit uppgjordt, som utvisar, att till följd vet' ,m
häraf skulle uti Expeditionens nuvarande anslag erfordras en tillökning af 15,442
R:dr R:ml, hvaruti, enär de till embets- och tjenstemännen nu utgående ljuspenningar
skulle med den nya aflöningens inträdande upphöra, en nedsättning uppkommer
på det sätt, att Expeditionens anslag till skrifmaterialier och expenser m. m.
befrias från en utgift, motsvarande ljuspenningarnes sammanlagda belopp eller 580
R:dr, hvarigenom den egentliga tillökningen för löntagarne utgör 1 4,862 Rdr R mt.»
»För Kommando-Expeditionen har jag älven ansett mig böra i underdånighet landtffirföreslå
en ny reglering af de der utgående arfvoden, ehuru, för den händelse
det förslag till förnyad organisation af General-Staben, hvilket jag i det följande Knmmandokommer
att i underdånighet framställa, skulle vinna Eders Kongl. Maj:ls bifall samt Expedition,
varda antaget, allt särskildt anslag för Kommando-Expeditionen, såsom afsedd att i
General-Staben ingå, blefve öfverflödigt och borde, försvinna.
Skall åter Kommando-Expeditionen qvarstå, organiserad på närvarande sätt, är
äfven högst behöflig! att för Expeditionens personal, som hela året om befinner sig
i daglig tjenstgöring, en förbättring eger rum i deras nu åtnjutande ringa arfvoden.
84 Bil. M 3 till Kongl. Mnj;ts Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1886.
Då sä väl Expeditions-Chefen sorn de i Expeditionen anställde 5 General-StabsOfficerare
äfven äro Adjutanter hos Chefen för Landtförsvarsdepartementet och deras
tjenstgöring i denna egenskap ofta af omständigheter påkallas, är nödigt att de
finnas försedde med ijenstehästar, hvadan jag i underdånighet hemställer, att hvar
och en af dessa Officerare måtte tilläggas en ration, att utgå på sätt jag för de
med ijenstehästar försedde Officerare vid Garnisons-Regementena föreslagit. För
Expeditions-Chefen, som för närvarande har rations-ersättning för 2 hästar, skulle
således den ena rationen indragas, men en ration tillkomma för hvar och en af de
5 General-Stabs-Officerarne.
Hvad nu angår sjelfva aflöuingen, får jag i underdånighet fästa uppmärksamhet
derå, att Expeditions-Chefens befattning är af synnerligen trägen egenskap
samt erfordrar en person med skicklighet och vana vid militära ärendens handläggning.
Hans ständigt utan afbrott fortgående tjenstgörings-skyldighet påkallar äfven
en deremot svarande, men hittills saknad ersättning. Då han tillika innehar minst
Öfverste-Löjtnanls-grad, anser jag hans arfvode kunna bestämmas i likhet med Öfversle-Löjtnanls-
och Förste Majors-Iönerhé vid Garnisons-Regementena i hufvudstaden,
till 4,500 R:dr R:mt, med stadgande att, derest han innehar särskild lön
på annan stat, endast skillnaden emellan hvad han deraf uppbär och arfvodet må
ef honom åtnjutas.
Den öfriga fpersonalens arfvoden anser jag, i betraktande af deras skyldighet
att i och för tjensten ständigt uppehålla sig i hufvudstaden, skäligen böra blifva följande:
för 1 General-Stabs-Officer, tillika Sous-Chef vid Expeditonen . Rdr 1,200.
» de öfrige General-Stabs-Officerarne » 750,
» 1 yngre Officer eller nuvarande Translatorn  » 500.
» Registratorn och Redogöraren » 1,000.
» Stentryckaren
500.
» Expeditions-Yaklmästare  » 450.
hvarjemte stallhyra, efter antagen grund, skulle tillkomma för de beräknade tjenst—
hästarne.
Enligt bilagde förslag (D. d.) komme härför att fordras en tillökning i anslag
för Expeditionen af 6,265 Rdr R:mt, hvaraf dock på Expeditions-chefens arfvode
icke obetydlig besparing kommer att ega rum.»
S-iabs chefer »Bibehållandet af Stabs-chefer och Adjutanter ä Generalitet) staten beror äfvenceft
Adju- ledes af General-stabens blifvande organisation. Skulle denna, på sätt jag ärnar i
l 'nernlitefs * un'*er<^^n'8*ief föreslå, komma till verkställighet, blefve deraf en följd, att de nu å
StaJien. Generalitets-staten uppförda arfvoden åt 13 Adjutanter icke vidare erfordrades.
Men i annan händelse blifver en förnyad reglering af aflöningen för General-Befälhafvarnes,
Kavalleri-Inspektörens och Chefens för Lif- Gardes-brigadens Stabs-personal
al nöden. Jag anser mig derför böra i underdånighet framställa förhållandet
i detta afseende.
liil. M 3 lill Kongl. Mtij.ls Nåd. Prnp. M 1, om Statsverket 1.1! o (i.
!>!)
Nuvarande Generalitets-slat reglerades vid 1828—1830 årens Riksdag. Dervid
uppfördos å denna stat, Iliand annat, 7 arfvoden åt Förste Adjutanter å 600
Rdr och åt 6 Andre Adjutanter ä 450 Rdr, med tillhopa 6,900 Rdr R:mt. Genom
Kongl. Brefvet den 1 Mais 1834 bestämdes arfvodet för 6 Stabs-chefer hos
General-Befälbafvarne till 900 Rdr och 6 Adjutanter till 450 Rdr, samt för 1
Stabs-clieT hos Kavalleri-Inspektören till 600 Rdr och 1 Inspektions-adjulant till
300 Rdr R:mt, hvarjemte särskilda medel anvisades till arfvoden åt Chefen och
Adjutanlerno vid Staben hos dåvarande Befälhafvaren för Lif- och Hus-trupperne.
Efter sedermera inträffade förändringar, dels genom Militär—distriktens förminskning
från 6 till 5, dels genom Lif-Gardes-brigadens inrättande, i stället för de förut så
kallade Lif- och Hus-trupperna, utgöres nu denna Stabs-chefs- och Adjutants-personal
af följande:
5 Stabs-Chofer hos General-Befälbafvarne, ä 900 — 4,500
2 dito hos Kavalleri-Inspektören och Chefen för
Lif-Gardes-brigaden » 600 — 1,200.
5 Adjutanter hos General-Bafälhafvarne » 450 — 2,250.
2 Adjutanter hos Kavalleri-Inspektören och Chefen för
Lif-Gardes-brigaden » 300 — 600.
tillhopa R:mt Rdr 8,550.
Om dessa lönförmåner, som för mer än 20 år sedan bestämdes, då kunde
anses i någon mån tillfredsställande och afpassade efter för handen varande förhållanden,
torde böra medgifvas, det de numera icke motsvara de besvär och kostnader,
som af tjänstgöringen föranledas. Och då jag tillika anser, att denna personal
till sitt nu egande antal måste bibehållas, linner jag äfven nödigt, ali en
lämplig förhöjning i de nu utgående arfvodena beviljas. Jag får således i underdånighet
föreslå, att ifrågavarande arfvoden bestämmas på följande sätt:
för 5 Stabs-Chefer hos General-Befälbafvarne och 1 Stabs-Chef hos Chefen för
Lif-Gardes-brigaden, hvilken sistnämnde Stabs-Chef har sin station i huf
-
vudstaden Rdr 1,200.
» 1 Stabs-Chef hos Kavalleri-Inspektören  » 900.
» 6 Adjutanter hos de förstnämnde » 600,
» 1 Adjutant hos Kavalieri-Inspektören » 450,
Dessa 14 arfvoden skulle uppgå till en summa af 12,150 Rdr Runt, lill betäckande
hvaraf endast tillgång linnes uti ofvannämnda på Generalitets-stalen uppförda
arfvoden till belopp af Rdr 6,900,
samt uti ett på samma stat befintligt odisponeradt Fördel
nings-Läkare-arfvode
» 150,
tillhopa Rdr 7,050;
hvadan en tillökning af  5,100. 12,150.
blifver enforderligt, på sätt bifogade förslag (Bil. Litt. E. e.) åskådligare framställer.]»
56 'Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prog. JV; i, om Statsverket 1856.
Topografiska »Då Topografiska Korpsen år förlagd i Stockholm och dess personal således får
koipsen. vidkännas samma lefnadskostnader, som befälet vid Garnisons-Regementena, har jag
ansett, att vid aflöningens bestämmande för denna Korps samma grunder borde
följas, som vid sistnämnda Regementen. Jag får alltså i underdånighet föreslå:
för Öfversten och Chefen Rdr 6,000 R:mt.
» Öfverste-Löjtnanten » 4,300 »
» Majoren » 4,000 »
» Förste Kapiten .  » 3,000 »
» Andre Kapiten » 2,000 »
» Renritaren (af Fanjunkare-grad) ... » 800 »
För öfrigt hemställer jag, att den på Korpsens stat uppförde Professor, hvars
aflöning nu utgår med 1,390 Rdr, måtte erhålla 2,300 Rdr; samt Vaktmästaren,
hittills aflönad med 309 Rdr, i stället 450 Rdr, allt Runt.
I händelse detta bifalles torde de nya lönerne, likasom med nuvarande aflöningen
eger rum, få utgå med ~ såsom tjenstgörings-penningar, hvilka innehållas under
permittering och tjenstgöring utom Korpsen, på sätt och under vilkor, som bestämmas
i Eders Kongl. Maj:ls för Korpsen utfärdade instruktion.
Till följd af det förhållande att Korpsens embets- och tjenstemän varit hittills
särdeles lågt allönade, utan att under de sednaste 30 till 40 åren hafva blifvit
hugnade med någon lönförbättring, som till större eller mindre belopp dock tillfallit
många andra Regementen och Korpser, kommer den tillökningssumma, som
för den nya aflöningen skulle erfordras, och hvilken enligt förslaget deröfver (Bil.
Litt. F. f.) uppgår till 15,061 Rdr Rint att blifva temligen betydlig, i synnerhet
med afseende på Korpsens fåtaliga pensonal; men, utom hvad jag redan anfört såsom
skäi för den nya adöningens beviljande, torde äfven i betraktande böra tagas:
Korpsens för det allmänna gagnande verksamhet, dess trägna tjenstgöring hela året
om utan semester, samt den långsamma befordran, som råder vid Korpsen, der en
officer vanligen först efter 25 till 30 års tjenstetid uppnår en lön, som någorlunda
motsvarar lefnadsbehofven.
Jag har ansett denna lönförbättring för Topografiska Korpsen nödvändig endast
för det fall, att det förslag om en förändrad organisation af General-Staben,
som, enligt hvad jag förut anfört, här nedan skall i underdånighet framställas, icke
kommo till fullbordan; enär eljest Topografiska Korpsen skulle försvinna såsom en
särskild Korps och personalen på den nya General-Stabens stat öfverflyttas.»
AiMkri-sla- »Uti det underdåniga memorial, Hans Kongl. Höghet Kronprinsen, i egenskap
af General-Fält-Tygmästare redan den 27 sistlidne Mars aflåtit angående AnilleriStabens
behof, har Hans Kongl Höghet lillkännagilvit, att det nuvarande anslaget,
2,800 R:dr B:ko, som vid 1828—1830 årens Riksdag beviljades och hvilket enligt
Eders Kongl. Maj:ls sistnämnde året meddelade beslut qvartalsvis af General
Fält
-
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JYs 1, om Statsverket 1836. 37
Eält-Tygmästaren utbekommes för att till ändamålet användas, på sätt General-FältTygmästaren
»för tjenstbarheten nyttigast pröfvar», för närvarande är disponeradt på
följande sätt:
till
Chefen för Artilleri-Staben ....
B:ko
R:dr 720.
»
1 äldre Officer i General-Fält-Tygmästare-
Expeditionen
»
» 400.
»
1 d:o vid General-Fält-Tygmästare-Em-
betet
»
» 500.
»
3 yngre Officerare ä 200 ....
»
» 600.
»
1 Sekreterare
»
» 200.
»
1 Vaktmästare
»
» 200.
»
Skrifmaterialier, ved och ljus m. m.
»
» 380.
tillhopa B:ko R:dr 2,800.
hvarjemte Hans Kongl. Höghet anmält, att för göromålen vid Expeditionen ytterligare
en äldre Officer finnes anställd, men utan arfvode, samt att, då den efter plan
afsedda 7:de Stabs-Officers-platsen måst tills vidare indragas, den härigenom i tjensternanna-personalen
uppkomna brist blifvit ersatt medelst 2 till tjenstgöring vid
Staben kommenderade Under-officerare. I anledning häraf och då tillika den ersättning
Artilleri-Stabs-officerarne för sin trägna och maktpåliggande tjenstgöring åtnjuta,
vore alltför obetydlig för att dervid kunna fortfarande fästa personer, som
med nit, skicklighet och kunskaper deråt egna sin tid, bar Hans Kongl. Höghet i
underdånighet hemställt, dels att den tjenstgörande personalen måtte, oberäknadt
Stabs-Chefm, ökas till 7 Officerare, och dels att anslaget för Artilleri-Staben måtte
förhöjas till 3,466 R:dr 32 sk. B:ko eller 8,200 R:dr R:mt.
Ehuru, på sätt Hans Kongl. Höghet äfven anfört, ursprungligen varit bestämdt
det Artilleri-Staben skulle utgöras af en Chef, 7 Officerare och en Sekreterare,
derutaf hittills endast Chefen, 5 Officerare och Sekreteraren kunnat med arfvode
förses, samt obestridligen nyttigt och önskligt vore, alt den af Hans Kongl. Höghet
ifrågaställda tillökning i tjenstgörande personalen erhölles; är jag i betraktande
af det antal Officerare, som äro anställde i Landtförsvars-Departementets KommandoExpedition,
likväl af den tanke, att, om de nu utgående arfvoden förböjas till belopp,
som bättre motsvara tjenstens fordringar, den redan aflönade personalen, för hvilken
dessutom semester icke tilldelats och som följaktligen hela året om kan för
tjenstgöringen påräknas, skall blifva tillfyllestgörande; hvadan jag i underdånighet,
hemställer, att deD till sitt nuvarande antal må bibehållas, men i stället arfvodet
bestämmas:
för Stabs-chefen till R:mt R:dr 1,30 0:
» 1 Aldre Officer i General-fält~tygmästare-expeditionen till , » » 1,000:
Transport R:mt R:dr 2,300
Bilt. Ull R. St. Prol. 1836 <Ji 1837. 1 Sami. 1 A/d. 3 Häfl. 8
Bil. M 3 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. M 1, om Statsverket löHé.
Krigs-kolle
gium.
Transport R:mt R.dr 2,500:
för 1 Dito vid General-fält-tygmästare-embetet till . » » 750:
» 3 Yngre officerare å 500 R:dr till » » 1,500:
» Sekreteraren till  » » 600:
eller till hvad denne sistnämnde frän början åtnjutit;
» Vaktmästaren  » » 450:
samt till skrifmaterialier, ved och ljus m. m
» » 600:
tillhopa R:mt R:dr 6,400;
allt på sätt ett deröfver upprättadt förslag (Bil. Litt. G. g.) utvisar, och hvarigenom
en ökad utgift af 2,200 R:dr R:mt uppkommer».
»Kr ig s-kollegium, hvars aflöningsstat år 1849 reglerades i sammanhang med
Kollegii då skedda förändrade organisation, derigenom tjenstepersonalen äfven inskränktes
till sitt nuvarande antal, jemte det förvaltningen af alla 4:de Hufvudtitelns
medel, som förut till en del tillhört Stats-kontoret, på Krigs-kollegium öfverflyttades,
befinner sig ännu på s. k. öfvergångs-stat, i anseende dertill att de
för den nya allöningsstaten afsedda tillgångar ännu icke fullt blifvit derför disponibla.
Då Kollegii göromål efter emottagande af hela 4:de Ilufvud-titelns förvaltning
blifvit i betydlig mån tillökade, är äfven angeläget, ej allenast att dess embets-
och tjenstemanna-personal erhåller en deremot samt efter nuvarande förhållanden
svarande aflöning, utan ock att den nya aflöning, som för berörde personal
kan varda bestämd, må utan afdrag densamma tillfalla.
I fråga om aflöningens bestämmande för civile Ledamöterne uti Krigs-kollegium
och för de tjenstegradcr, som kollegium eger lika med andra rikets kollegier,
äfvensom i fråga om pensioneringen hemställer jag i underdånighet att dervid måtte
tillämpas de grunder, som i afseende å kollegiernes lön- och pensions-reglering i
allmänhet torde af Eders Kongl. Maj:t antagas. I enlighet dermed skulle lönerna
blifva:
för Äldste Krigs-rådet R:dr 5.000.
» de tvänne öfriga Krigsråden
» 4,500.
» Sekreteraren, Advokat-fiskalen och Kamererare » 4,500.
» Registratorn och Aktuarien » 2,500.
» Notarier, Kammarförvandter, Revisorer och Bokhållare . ... » 2,200.
» Kanslister och Kammarskrifvare  .... » 1,000.
» Vaktmästaren » 600.
» Kammardrängar * » 450.
allt på sätt bilagde förslag öfver Krigs-kollegii aflöning med dervid utsatta pensionsbelopp
(Bil. Litt. H. h.) närmare utvisar.
De särskilda omständigheter åter, som för Krigs-kollegium förekomma, anhål
Bil. JW 5 lill Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. JVs 1, om Statsverket 1836. 39
ler jag i underdånighet få till Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning hår framställa.
I sådant afseende framstår först det förhållande, att Krigs-kollegium för närvarande
är i saknad af någon lön för Presidenten. För detta ändamål har sednast
varit anslagen Öfverste-indelningen vid Helsinge regemente, hvilken innehades af
framlidne Presidenten Friherre af Tibell, men återföll vid dennes död år 1832
till regementet, hvarefter för Presidenten i rikets första kollegium icke funnits annan
löntillgång än ett arfvode af 2,000 R:dr banko årligen, som utgår af öfverskottet
å indelta räntor tillhörande<Öfverste-inde!ningen vid f. d. Adelsfahne-regementet
samt fy lies till den del brist i nämnde öfverskott något år kan uppstå
af anslaget å 4:de Hufvud-titeln till extra utgifter. Så länge nuvarande t. f. Presidenten
fortfar att utöfva Presidents-embetet, skulle väl, på sätt t. f. Presidenten
uti sitt onderdåniga memorial, med förslag till aflöningsstot för Kollegium, äfven
anfört, en sådan lön kunna vara umbärlig; men då det icke för framtiden torde
kunna påräknas, och icke heller af Eders Kongl. Maj:t anses lämpligt att i samma
hand förena tvänne så betydande embeten, deraf Presidents-embetet, med dess
mångfaldiga, trägna och vigtiga åligganden, rätt utöfvadt, fordrar ensamt en person,
med passande egenskaper för ledningen af en stor, omfattande och ansvarsfull
befattning, som icke alltid borde komma att anförtros åt en militärperson, vågar
jag af sådan anledning, lika med t. f. Presidenten, i underdånighet föreslå, att
en särskild lön måtte för Krigs-kollegii President vara att tillgå samt å kollegii
stat uppföras till samma belopp, som för Presidenterne i rikets öfriga kollegier
eller 9,000 Hulr Runt, att efter nu varande t. f. Presidentens afgång kunna användas.
G ener al-intendenten innehar inom kollegium en befattning, hvars mångfaldiga
omfattning och bestyr kunna i vigt och ansvar jemföras med General-fälttygmästarens
och Fortifikations-generalens. Detta embete, som vid Krigs-koliegii sednaste
organisation förklarades vara ständigt, är till sin beskaffenhet mera civilt än militärt,
och har äfven flera gånger varit åt civile embetsmål! i nåder anförtrodt.
Deraf följer dock icke, att, då ett lyckligt val härtill göres inom arméen, samma
embete ju icke med större kännedom af trupper och deras behof kan af en milita
r-embetsma n förvaltas, med ökadt gagn för Eders Kongl. Majrts och statens tjenst,
i samma mån som denne embetsman hinner att sätta sig in i de mångfaldiga bestyren
och tillvinna sig vana och erfarenhet i desammas behandling. Ett oftare
inträffande ombyte af General-intendent kan, ur dessa skäl, icke vara till arméeförvaltningens
nytta; och således om i tjenst varande militär-person förordnas alt
detta embete förvalta, borde, efter min tanke, ett sådant förordnande icke fortfara
längre än lill dess sig visat, huruvida den tillförordnade är för embetet passande
oller han sjelf hugad att med detsammas utöfvande fortfara, i hvilket fall embetet
borde genom fullmakt tillsättas. För General-intendenten borde derföre i stället
60
Bil. JU 3 lill Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. Jtä l, om Statsverket 1856.
för arfvode finnas fastställd lön och lönen så bestämmas, som embetets vigt och
möda kräfva; hvadan jag ock anser mig böra i underdånighet föreslå densamma
till 5,500 R:dr Riksmynt, med rättighet för General-intendenten till pension på
allmänna indragningsstaten, i likhet med Krigs-råden; — en förmån, som jag nu
i underdånighet vågar så mycket hellre förorda, som det synes mig vara en orättvisa
mot det regemente, den tillförordnade General-intendenten tillhörer, att under
längre tid än 2:ne år behöfva med förlusten af en lön i Majors- eller Kapitensgrad
skatta till en embets-utöfning, som, för hela arméen alsedd och gagnande,
bör af Statsverket, men icke af ett regemente aflönas.
För Adjutanlerne i Presidents-expeditionen och Artilleri- militär-kontoret, hvilka
hittills varit ytterst illa aflönade, i jemförelse med deras trägna göromål, anser jag
arfvoden lämpligen kunna bestämmas till hvad t. f. Presidenten äfven föreslagit
eller 800 R:dr Riksmynt; men för den nu s. k. Adjutanten i Intendents-militärkontoret,
hvilken, på sätt här nedanför skall visas, innehar en ytterst trägen och
maktpåliggande Kontors-chefs-befattning samt är General-intendentens suppleant,
hemställer jag i underdånighet, att, i stället för arfvode, lön, lämpad efter hans
många och olikartade göromål, må å stat uppföras till samma belopp, som för
Sekreteraren, Kamererare m. fl. eller 3,500 R:dr R:mt, samt att befattningens innehafvare
i stället för Adjutant må heta Intendent, såsom en med hans göromål
mera förenlig benämning, äfvensom att denne Intendent må tilläggas pensionsrätt
å allmänna Indragnings-staten, i likhet med Kollegii öfriga Kontors-chefer. Till
ådagaläggande af en sådan åtgärds behöflighet, anhåller jag i underdånighet fä
upplysa, huruledes till denne tjenstémans göromål bland annat hörer: att afgifva
yttranden uti alla ärenden, som angå mönstringar och de deröfver anförda besvär,
vare sig i fråga om arméens personal och hästar eller materielen, samt i öfrigt
uti dessa frågor tillhandagå med nödiga upplysningar; — att granska de'från så
väl indelta som värfvade arméen till kollegium inkommande persedel-redogörelser:
— att hafva uppbörd, vård och redovisning för Kollegii Modellkammare; — att
upprätta och förevisa erforderliga åtgångs-stater, äfvensom att tillhandahålla vid de
inför Kollegium skeende upphandlings-auktioner, modeller och prof å de persedlar
och varor, som enligt gjorda anbud skolat till Kronans förråd levereras; — alt
jemte Kammar-kontoret granska de efter årets möten och mönstringar från regementen
och korpser inkommande besigtnings-instrument och kostnadsförslag till
materielens kompletterande för så väl gamla stammen, som beväringsmanskapet och
tillse att denna komplettering verkställes i öfverensstämmelse med fastställda planer
och enligt gällande föreskrifter, samt i sammanhang härmed föra de å kronans
hus och byggnader samt trossbodar och å materielen anbefallda s. k. Lig
gare; och slutligen, att i egenskap af Militär-kontors-chef, tillhandagå General-intendenten
med förslags, rapporters, berättelsers, kalkvlers m. m. upprättande, samt
såsom dess närmaste man följa ärendena inom afdelningen med den uppmärksam-'
Ml. M 5 till Kongl. Maj.ts Nåd. Prop. Jtf 4, om Statsverket 1880.
61
het, att ej något derinom må vara honom främmande, för att vid tillfälligt uppkommande
förhinder för denne embetsman kunna bestrida dess göromål.
Krigs-Kassörens aflöning hemställer jag i underdånighet måtte, i anseende till
det stora ansvar, honom åligger, samt de högst betydliga utbetalningar, som genom
honom ega rum, äfvensom angelägenheten af att på denna plats hafva en fullt
pålitlig person, bestämmas till 4,000 R:dr R:mt eller något mera än öfriga Kontors-Chefers.
I)e lönetillökningar samt nya lönebelopp, som för Krigs-kollegii embets- och
tjenstemannapersonal skulle häraf på det hela blifva en följd, inhemtas af förut
åberopade Aflönings-förslag (Bil. Litt. H. h.), deruti äfven de för tjensterna afsedda
pensions-betupp finnas införda.
Deraf täcktes Eders Kongl. Majit i Nåder inhemta, att den nya aflöningen
skulle uppgå till 117,250 R:dr R:mt, hvadan, då nuvarande tillgångar derför,
78,750 R:dr, förut tagas i beräkning, en fyllnad skulle erfordras af 38,500 R:dr.
Men som af berörde tillgångar endast 25,176 R:dr B:ko eller 37,764 R:dr R:mt
finnas uppförda å Rikets stat, hvaremot återstoden för närvarande utgår från åtskilliga
under Kollegii förvaltning ställda kassor och särskilda medel, blefve. i händelse
dessa kassor och fonder från utgifter i berörde hänseende befriades, hvarom
Rikets Ständers sednast församlade Revisorer gjort framställning och hvilket jag
äfven för min del vågar understödja, ett särskildt anslag dessutom nödigt till
belopp af 40,986 R:dr Runt, hvarom jag, vid genomgåendet af de särskilda anslagen
på Hufvud-titeln, i underdånighet anhåller få vidare mig yttra.
För den nya likasom för den nu gällande löne-statens tillämpning är jemväl
af nöden att Kamereraren vid f. d. Underhålls-afdelningens Kammar-kontor,
Krigs-kommissarien Axel Obitz, som sedan den 6 November 1849 åtnjuter lön
på Kollegii indragnings-slat, och Revisorn i f. d. Artilleri-kammar-kontoret Danild
Edvard Pettersson, hvilken väl tillhörer Kollegii tjenstgörande personal, men sedan
den 4 Maj 1853 för sjukdom åtnjutit tjenstledighet, varda med innehafvande löner,
den förre till belopp af 1,314 R.dr B:ko eller 1,971 R:dr R:mt och den sednare
med 876 R.dr B:ko eller 1,314 R:dr R:mt, på allmänna Indragnings-staten förflyttade
»
»I sammanhang med aflöningens reglering för Krigs-Kollegium förekommer utredningsfråganom
lönereglering för Utrednings- förräds-personalen, hvilken på Krigs—Kollegii stat Ffi,r^den.
är uppförd.
Sedan Eders Kongl. Majit, genom Nådigt beslut den 17 sistlidne September,
förordnat, det Utrednings-förrådet i Christianstad nu kommer att upplösas, återstå
endast tvänne sådana förråd, nemligen i Stockholm och Götheborg, der på hvartdera
stället finnas: en Intendent, en Förrådsförvaliare och en Vaktmästare, samt
vid Stockholms förråd dessutom en Förrådsskrifvare, hvilka, såsom för göromåleti
behöflige, fortfarande måste bibehållas.
62
Bil. M 5 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JYi 1, om Statsverket 1836.
Vid Utrednings-förrådet i Götheborg blifva, enligt hvad Krigs-Kollegium upplyst,
göromålen framdeles ökade, dels i följd af förrådets i Christianstad upplösning,
dä en del derstädes hittills förvarad materiel är afsedd alt till förrådet i Götheborg
förflyttas; dels deraf att leverering af varor och persedlar för Arméens behof
skulle till detta förråd framdeles ega rum i vidsträcktare mån än hittills varit
fallet.
[ afseende åter å Stockholms Utredningsförråd har af kollegium blifvit anfördt:
att derstädes förvaras största och hufvudsakligaste delen af Arméens och
Bevärings-manskapets materiel, Reserv-förrådets tillgångar samt den vida öfvervägande
delen af Arméens sjuk vårds—attiralj; att denna sistnämnda attiralj, genom
de dertill anvisade medlen, under sednare åren vunnit betydlig tilivext; att vid ifrågavarande
förråd, som står under närmaste tillsyn af Kollegium, måste fortfarande
emottagas och besigtigas de väsendtligaste och största leveranser för Arméen,
hvilket fordrar en synnerlig vana vid effekternas bedömande, helst emottagningen
ofta måste ega rum samtidigt med de ifrån detta förråd, i vida större mängd än
från Götheborgs förråd, skeende afsändningar till Regementen och Korpser; att
förlust genom nyssnämnde förhållande lätteligen kan tillskyndas Förrådsförvaltare!),
sorn enligt Kongl. Kungörelsen den 20 December 4825 är Eders Kongl. Majit
och Kronan personligen ansvarig för beskaffenheten af de persedlar, som utan
anmärkning till det vid besigtningen förda protokoll af honom emottagas; att de
sålunda antydda svårigheterna för Förrådsförvaltare!) att utan äfventyr och förlust
handhafva varu- och persedel-besigtningarne torde komma att ej obetydligt förökas,
derest Beklädnads-Direktionerne, såsom det för omsättningen i Kronans förråd
vore önskligt, för framtiden komme att i betydligare mån derifrån fylla sina behof
af kläde; samt slutligen att, så ofta reparation af Allmänna Garnisons-sjukhusets
materiel erfordras, densamma alltid vid ifrågavarande förråd verkställes.
Kollegium har, i betraktande af alla nu omlörmälda förhållanden, och då
hvad angår de vid Stockholms förråd anställde tjenstemän och betjente, särdeles
desse måste, lör att kunna fullgöra sina många och ansvarsfulla åligganden, deråt
egna hela sin verksamhet, ansett nödvändigt, att aflöningen härefter lämpades, så
att närings-omsorger icke måtte behöfva menligt inverka på deras nit för Kronans
bästa; hvadan af Kollegium blifvit föreslagen löljande aflöning:
vid Stockholms förråd:
för Intendenten, som för närvarande åtnjuter arfvode på stat 850 R:dr B:ko och
af särskilda medel 650 R;dr, eller tillhopa 1,500 R:dr B:ko, 2,000 R:dr B:ko
eller 5,000 R:dr Runt;
» Förvaltaren, med arfvode på stat 450 R:dr oell särskildt tillskott af 550
R:dr, eller tillhopa 4,000 R:dr B:ko, 1,666 R:dr 32 sk. R:ko eller 2,500
II:dr R:mt;
Bil. M 3 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. M I, om Statsverket 1856.
för Förrådsskrifvaren, med arfvode på stat 230 R:dr och särskildt tillskott af
230 Ridr, eller tillhopa 300 R:dr R:ko, 600 R:dr B:ko eller 900 R:dr R:ml;
» Vaktmästaren, med arfvode på stat 130 R:dr och särskildt tillskott af 66
R:dr 32 sk., eller tillhopa 216 R:dr 32 sk. B:ko, 230 R:dr B:ko eller 375
R:dr R:mt;
Vid Götheborgs förråd:
» Intendenten, med arfvode af 650 R:dr, 800 R:dr B:ko eller 1,200 R:dr R:mt:
» Förvaltaren, med arfvode på stat 450 R:dr och särskildt tillskott af 200 R:dr
eller tillhopa 650 R:dr B:ko, 666 R:dr 32 sk. B:ko eller 1,000 R:dr R:mt;
» Vaktmästaren, med arfvode på stat 150 R:dr B:ko, 166 R:dr 32 sk. B:ko
eller 250 R:dr R:mt.
Hvad af Krigs-Kollegium sålunda hemstäldt blifvit, i fråga om den nya aflöningens
bestämmande för Utrednings-förråds-personalen, biträder jag till alla delar
med tillägg likväl, att de årliga tillökningsbelopp, sorn redan länge för en del of
dessa tjenstemän utgått från särskilda medel, må vid den nya aflöningens tillträdande
upphöra.
Vid upplösningen af Utrednings-förrådet i Christianstad har Eders Kongl.
Majit medgifvit, att der anställde Förvaltaren P. W. Francke och Vaktmästaren
J. Nilsson finge vid sina innehafvande arfvoden bibehållas, intilldess de möjligen
kunna erhålla motsvarande annan aflöning på Rikets Stat eller på Allmänna Indragnings—staten
förflyttas, hvarom jag äfven hemställer att till Rikets Ständer nu
måtte göras framställning; och då, i händelse denna förflyttning på Allmänna Indragnings-staten
medgifves, deras innehafvande arfvoden kunna påräknas för den
nya aflöningen för Förråds-personalen i Stockholm och Götheborg, blifva tillgångarne
dertill följande:
Nuvarande arfvoden för förrådet i Stockholm R:dr 2,550.
Nuvarande arfvoden för förrådet i Götheborg » 900.
Nuvarande arfvoden för f. d. förrådet i Christianstad » 900.
tillhopa R:mt R:dr 4,350.
Den föreslagna nya aflöningen uppgår deremot till .... Runt R:dr 9,225.
så att efter afdrag af tillgångarne  » » 4,350.
ett ökadt anslag till förevarande ändamål erfordras af . . Ridr R:mt 4,875;
förutsatt att förre Förråds-personalen vid det upplösta förrådet i Christianstad
med innehafvande arfvoden, tillsammans 900 Ridr, förflyttas på Allmänna Indragnings-staten;
hvaremot i annan händelse tillökningen skulle blifva 5,775 Ridr
samma mynt.
Då likväl af särskilda medel hittills för aflöningen utgått 3,550 Ridr, blifver
i sjelfva verket blott skillnaden häremellan och förutnämnde belopp 4,875 Ridr,
eller 1,325 Ridr en ny utgift för Staten.
Bil. M 3 till Kongl, Maj:ls Nåd. Pröp. M 1, om Statsverket 1836.
Öfver-KomrriendanlsExpedilionen
i Stockholm.
Derjemte torde, enligt Eders Kongl. Maj:ts Nådiga ^beslut den 17 sistlidne
September, i sammanhang härmed framställning till Rikets Ständer få ske om
rättighet för nuvarande Intendenten vid Götheborgs förråd,|Majoren"Barck, att,
vid afgång från denna befattning, blifva med innehafvande arfvode 975 R:dr Runt
på Allmänna Indragnings-staten förflyttad.»
»På Ofver-Kommendanis-Expeditionens stat finnas uppförde följande personer:
1 Öfver-Kommendant, med arfvode af 900 R:dr Runt, hvilket dock utgår af
4:de Hufvud-titelns anslag till extra utgifter;
1 Kommendant, med 900 R:dr Runt arfvode å stat, men med fyllnad i Öfver
ste-traktamente,
enligt Rese-reglementet, af 1,655 R:dr;
1 Stabs-Adjutant, med 600 R:dr arfvode på stat;
1 Extra Stabs-Adjutant, med arfvode på stat af 126 R:dr 94 öre; samt
2:ne Vaktmästare, den ene vid Expeditionen och den andre s. k. Arrestant-Vaktmästare,
med arfvoden på stat, den förre till 236 R:dr 18 öre och den sednare
till 148 R:dr 42 öre.
Då alla dessa på stat uppförda arfvoden äro alltför ringa, och i synnerhet det
för Kommendanten anslagna icke står i någon jemförelse till det med denna ansvarsfulla
befattning förenade besvär, hvadan ock icke någon Kommendant kunnat
erhållas utan betydlig tillökning i samma arfvode; får jag, efter pröfning af ÖfverKommendantens
i ämnet gjorda underdåniga hemställan, föreslå:
att Ofver-Kommendantens arfvode måtte bestämmas till 1,500 R:dr Runt,
dock all, i den händelse han innehar lön på Generalitets-staten och förut är stationerad
i Stockholm, hvilket nu inträffar, endast ett belopp af 900 R:dr, motsvarande
nu bestådda arfvode, må af honom uppbäras;
att på de grunder, jag här nedan i fråga om Kommendants-staten skall vidare
utveckla, såväl Kommendanten, som de begge Adjutanterne, må aflönas medelst
traktamente enligt gällande Rese-reglemente, Kommendanten högst efter Öfverste-grad,
Förste Adjutanten efter Kapitens-grad och andre Adjutanten efter Subaltem-officers-grad;
att,
i enlighet med denna beräknings-grund, aflöningen i staten måtte utföras:
för Kommendanten med  2,555 R:dr,
hvarvid dock borde stadgas, att om Kommendanten
endast är af Ofverste-Löjtnants- eller Majors-grad,
traktamentet rättas derefter;
» Förste Adjutanten med  1,003 » 75 öre,
» Andre Adjutanten med .... .... 730 » — —
att för Vaktmästare-göromålens bestridande en billig förhöjning må ega rum
och aflöningen inalles upptagas till 600 R:dr;
att rationer må, såsom hittills, bestås, en åt Öfver-Kominendanten och två åt
Kommendanten, samt en åt Förste Adjutanten; och
att ra
-
Bil. JYs 3 Ulri Kongl. Majlis Nåd. Prop. M 1, om Statsverket I8S6.
atl rations-ersättning, likasom ersättning för stallhyra in. m., må för dessas 4
ijenstehästar utgå i öfverensstämmelse med de derför nu i allmänhet föreslagna
grunder. , , (!
Den tillökning i Öfver-Kommendants-Expeditionens Stats-anslag, som häraf
blefve en följd, uppgår enligt bilagde förslag deröfver (Bil. Litt. I. i.) till 4,238 R:dr
75 öre R:mt; hvarvid dock får anmärkas, att som redan af särskilda medel utgår:
arfvode till Ofver-Kommendanten
900 R:dr,
traktamente till Kommendanten  1,655 »
tillökade rations-penningar för dito  180 2,735 R:dr
blir den egentliga nya stats-utgiften endast  1,503: 75 öre.»
»Utom de Kommendanter, hvilka äro tillsatte vid fängelser och straff-arbetsställen
och således tillhöra Fångvårds-styrelscn, samt de Kommendanter, hvilka äro
anställde inom flottans stationer och varf, om hvilka alla här icke är fråga, finnas
å fästningar och garnisons-orter Officerare af Arméen och Flottan under denna benämning
tjenstgörande på följande ställen:
Stockholm, Waxholm, Carlsten, Carlsborg, Carlskrona, Kungsholmen, Ny Elfsborg,
Landskrona, Carlshamn, Drottningsskär, Götheborg, Christianstad, Haparanda,
Grislehamn, Helsingborg, Ystad, Malmö, Wisby och Gefle med Fredriksskans.
Att alla dessa befattningar icke äro af samma vigt och betydenhet, samt ej
heller för sina innehafvare medföra hvarken samma åligganden eller lika stort ansvar,
är naturligt. Sålunda kan t. ex. kommendants-tjensten i Gefle så litet jemlöras
med den på Carlsten eller vid Waxholm, alt det synes mig alldeles oegentligt,
att för dem alla begagna samma benämning. Utom det att en Kommendant i
en öppen garnisonsort, äfven under krig, aldrig kan komma i utöfning af den maktfullkomlighet,
som måste tillerkännas Kommendant i belägrad fästning, så har
denne sednare, älven under fredstid en verklig befälhalvare-befaltning, då deremot
hittills varande Kommendanter i en del öppna garnisons- och gränsorter icke äro
ålagde annat än militära förvaltningen, jemte de oftast mindre vigtiga bestyr, hvartill
särskilda lokala förhållanden kunna föranleda. Icke destomindre har hittills
gällande tjenstgörings-reglemente icke gjort någon skillnad emelian dessa olika slag
af Kommendanter, i följd hvaraf den gemensamma benämningen bidrager till oklara
begrepp om sjelfva befattningarnes rätta art.
Kommendant borde, enligt mitt förmenande, endast finnas på de verkligen
mer eller mindre belastade orterne Waxholm, Carlsten, Carlsborg, Kungsholmen,
Ny-Elfsborg, Landskrona, Carlshamn och Drottningskär, hvaremot Befälhafvarne
å de öfriga orterne: Haparanda, Grislehamn, Helsingborg, Ystad, Malmö och
Gefle med Fredriks-Skans, synas mig lämpligast böra benämnas Gränse-befälhafvare.
Såsom undantag från ofvan anförde regel, anser jag dock befälhafvarne i de
Bih. till 11. St. Vrot. 1836 & 1837. I Sami. 1 Afd., 5 Haft. 9
Kommen
dants
Staten.
66 Bil. M 3 lill Kongl. Maj:Is Nåd. Prop. M l, om Statsverket 18S6.
öppna städerne Stockholm, Götheborg och Christianstad, böra bibehålla namn af
Kommendant, emedan de i följd af större garnisoner samt särskilda förhållanden,
hvaruti de stå till kollegier, fångvårdsstyrelsen och andra myndigheter, både hafva
och kunna få vidsträcktare befäl och verksamhet.
Af de mer eller mindre omfattande bestyr, hvilka åligga så väl Kommendanter
som Gränse-befälhafvare, är en följd, att nödiga biträden erfordras till göromålens
skötande.
Dessa biträden bestå dels af Place-majorer och Adjutanter, dels af Väblar,
Vaktmästare, Protokolls-förare, Redogörare, Skeppare och Båtkarlar m. fl. Ibland
dessa anser jag på kommendants-staten endast böra uppföras Place-majorer och
Adjutanter. Visserligen kunde skäl icke saknas att på samma stat äfven uppföra
alla öfriga kostnader, men då dessa hittills icke varit å den egentliga kommendants-staten
uppförde och Krigs-kollegium eger särskilda medel till bestridande af
s. k. kommendantskaps-utgifter, har jag icke ansett nödigt att härutinnan föreslå
någon förändring.
I följd af Rikets Ständers vid 1850 och 1851 årens riksdag fattade beslut
blefvo följande personer, som dittills varit aflönade af fångvårdsmedlen, på kommendants-staten
öfverflyttade, nemligen:
1 Predikant på Carlshamns Kastell
B:ko R:dr 36: 32.
1 Läkare derstädes , » » 33; 16.
1 Vaktmästare derstädes » » 172: —
1 Kapellan vid Dalarö Skans » » 50: —
1 Vaktmästare derstädes. ...
« » 165: —
1 Kyrkoherde i Waxholm » » 200: —
1 Vaktmästare derstädes » » 172: —
med tillhopa B:ko R:dr 829: —
men jag hemställer i underdånighet, att äfven dessa personer måtte från kommendants-staten
afföras samt framdeles aflönas från Fortifikations-afdelningens anslag
till kommendantskaps-utgifter, hvilket anslag torde då tillika erhålla en deremot
svarande förhöjning.
Såsom grund för förslag till ny Kommendants-stat, synes det mig vara ändamålsenligt
alt afdela de särskilda orterne efter deras vigt och betydenhet, för att
derefter bestämma den befälsgrad, som på hvarje ställe bör användas. Jag vågar
till följd häraf underdånigst föreslå följande bestämmelser, nemligen :
l:o. Garnisons-orter med Öfver-Kommendanter:
Stockholm och Carlskrona;
2:o. Befästade orter med Kommendanter:
Waxholm, Carlsten, Carlsborg, Kungsholmen, Drottnings skär, Ny- Elfsborg,
Landskrona och Carlshamn;
5:o, Öppna Städer med Kommendanter;
Bil. JVs 5 Kongl. Majlis Nåd. Prop. M l, om Statsverket 1856.
67
Götheborg och Christianstad;
4:o. Gränsorter med Befälhafvare:
Haparanda, Grislehamn, Helsingborg, Ystad, Malmö och Gefle med FredriksSkans.
Till Öfver-kommendanter torde böra afses personer med Generals- eller Amirals
grad; till Kommendanter vid Waxholm, Carlsten, Carlsborg och Kungsholmen
Officerare af Regements-officers-grad, samt vid öfriga befästade orterne Officerare
af Kapitens-grad. Hvad Götheborg och Christianstad äfvensom gränsorterne beträffar,
sä torde hinder icke möta att framdeles, såsom hittills, då det i öfrigt befinnes
lämpligt, uppdraga Kommendants- och Gränsebefälhafvare-befattningarne, emot
arfvode, åt der förlagde högste Trupp-befälhafvare, hvarigenom äfven kunde undvikas
den större kostnad, som måste uppkomma, i fall särskilde personer dertill
förordnades.
Att så väl Kommendanter som Gränse-befälhafvare framdeles såsom hittills
böra vara afsätliige och således äfven vara underkastade förflyttning, faller sig klart;
men fråga torde möjligen uppstå, huruvida dessa befattningar skola vara antingen
tjenster på stat eller endast kommenderingar på obestämd tid. Hvad i detta
afseende vidkommer Kommendanterne i de öppna städerna, äfvensom Gränsebefälhalvarne,
så anser jag denna fråga vara af mindre vigt, men icke så beträffande
Kommendanterne i de befästade orterne. Dessa måste, i följd af befattningens vigt
och de fordringar på skicklighet, som vid tillsättandet måste gälla, vara så väl aflönade,
att duglige och förtjente officerare må kunna finnas hugade att söka desamma.
Men om lön på stal derför anslås, så är fara värdt, att en dylik befattning,
som under fredstid är af mindre besvärlig beskaffenhet, i synnerhet kommer
att eftersträfvas och sökas af äldre och möjligen icke fullt tjenstbare Officerare,
som sålunda hoppas erhålla en mera lugn ställning. Ehuru de till en tid
kunna vara ganska användbara för befattningen, torde sådant icke alltid vara att
i längden påräkna; och om ombyte befinnes nödigt, är det naturligtvis med mera
svårighet förenadt att sådant verkställa med en person, som innehar fullmakt, än
då han endast är lills vidare kommenderad, med mindre ej staten dervid skall inledas
i nya och opåräknade utgifter. Då dertill kommer svårigheten att på för
hand
och utan pröfning bestämma, huruvida någon är passande för en kommendants-befattning
eller ej, så förefaller det mig betänkligt att genom fullmakt fästa
någon vid en sådan tjenst och derigenom försvåra utvägen att rätta ett möjligt
misstag. Jag anser derföre, att Koramendants-tjensterne icke böra utgöra beställningar
på stat, ulan betraktas såsom kommenderingar, hvartill Officerare af bestämda
grader böra utses och till hvilkas aflöning motsvarande traktamenten böra
anvisas, enär det icke kan vara billigt att emot ett ringa arfvode beordra någon
till en tjenstgöring, som är förenad med flyttnings- och bosättnings-kostnad, och
sorn är af den vigt, att lämplig person i de flesta fall torde blifva svår att välja,
68 Bil. JVi 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JYs 1, om Statsverket 18S6.
om ock hugad sökande alltid står att finna. Nödvändigheten af tillräckliga traktamentens
anvisande till detta ändamål vitsordas bäst af det förhållande, att vid
så väl Carlsten som Waxholm m. fl. ställen ingen lämplig person stått att finna
emot de på nu varande Kommendants-stat uppförde högst obetydliga arfvoden,
utan har Eders Kongl. Maj:t sedan lång tid tillbaka nödgats tilldela det. f. Kommendanterna
traktamente efter viss grad, hvilket utgått från anslaget på 4:de hufvudtiteln
till rese- och traktaments-kostnader. Om dessa traktamenten nu såsom
aflöning uppföras på kommendants-staten, så inträffar derigenom blott en öfverflvttnitjg
af redan utgående kostnader, men icke någon ny utgift för staten. För
min del skulle jag för öfrigt tro det vara särdeles ändamålsenligt och nyttigt, om
Kommendanterne på de mest vigtiga orterne understundom ombyttes på det sätt,
att distriktens Regements-officerare dertill kommenderades för någon längre tid i
sender. Fördelarne af en sådan anordning synas mig vara:
l:o att vederbörande komma i tillfälle att erfara större eller mindre fallenhet
hos de personer, hvilka i bchofvets stund kunna ifrågakomma att användas
och genom sin föregående tjenstgöring äro hemmastadde så väl i befattningen som
på stället;
2:o att Officerare, som till vigtigare befattningar äro afsedde, genom de administrativa
bestyr, som åtfölja Kommendants-beställningarne samt genom beröringen
dervid med Krigs-kollegium och andra embetsverk erhålla bekantskap och vana
vid gällande former och ärendens handläggning, som kommer dem sedermera vid
många tillfällen till godo;
3:o att arméens Officerare vinna en i många afseenden nyttig erfarenhet, ej
allenast vid garnisons-tjenstgöringen, utan ock vid behandlingen af artilleri-materielen
samt praktisk kännedom om de större skjutvapnen och deras verkan, hvartill
de annars sakna tillfälle; samt slutligen
4:o att aflöningen icke behöfver bestämmas så hög, som för en tjenst på stat.
I händelse al nådigt bifall till hvad jag nu här ofvan i underdånighet anfört,
får jag i afseende på grunderna för de aflöningsförmåner, hvilka, enligt min
åsigt, böra tillkomma Kommendanter, Gränsbefiilhafvare m. fl., underdånigst föreslå
att följande vilkor måtte fastställas:
Traktamenten efter gällande rese-reglemente och innehafvande grad för alla,
hvilka för längre eller kortare tid till tjenstens bestridande kommenderas, utan att
förut på stället vara anställde och der med aflöning i annan befattning tillika
tjenstgörande;
Arfvoden för alla, som, förut på stället stationerade och aflönade, erhålla uppdrag
att Kommendants- eller Befälhafvare-platsen tillika bekläda:
Inqvartering, antingen in'', natura i kronans hus, i hvilket fall servisens anskaffande
och underhåll skall i bestridas af staden eller kronan, eniigt gällande in
-
/
Bil. M 5 Uti Kongl. Majlis Nåd. Prop M !, om Statsverket 1856.
69
qvarterings-ordning, eller ock ersättning i kontant, såsom för Kommendanter är
stadgadt;
Re se-er sättning till och ifrån kommenderings-orten att utgå enligt gällande
rese-reglemente af anslaget till rese-och traktaments-kostnader;
Hvarjemte på staten torde höra uppföras Expensmedel till anskaffande af skrifmalerialier,
Författnings-samling. tjensterummens städning m. m.
Efter dessa grunder är bilagde förslag till Kommendant-statens aflöning uppg
jord t (Bil. Litt. K. k.)
Härvid bör jag dock underdånigst anföra, att orsaken hvarföre jag vågat föreslå
så jemförelsevis höga arfvoden för Gränsbefälhafvarne i Haparanda och G risle—
hamn är den, att jag ansett nödigt bereda tillfälle alt alltid kunna välja lämplige
personer till dessa platser, hvilka till följd af deras afskiljda läge äro så litet
begärliga och emedan det är af vigt att der icke använda andra personer än sa
dane,
hvilka, utom öfriga för platsen erforderliga egenskaper, ega nödig språk
kunskap.
Enligt ofvannämnde aflöningsförslag uppgå utgifterne för Kommendants-staten
till 22,738 R:dr R:mt, till betäckande hvaraf endast en tillgång å nuvarande
stat förefinnes af 10,148 R:dr, hvadan för kommendants-statens reglering erfordras
ett nytt anslag af 12,390 R:dr Runt. Detta blir dock icke på långt
när en ny statsutgift, alldenstund rese- och traktamente-anslag et hittills måst anlitas
för aflönande af
Kommendanten vid Waxholm med 2,190
Place-majoren och Adjutanten derstädes med  730
Kommendanten å Carlsten med 2,533
Place-majoren och Adjutanten å Ny-Elfsborg med .... 750
R:dr 6,205
hvarjemte af Extra Utgifts-medlen utgått aflöning till Place-majoren och
Adjutanten å Carlsten med • . . . 730:
samt af byggnads- anslaget, åt Kommendanten vid Carlsborg . . 750:
Place-majoren och Adjutanten derstädes 560: | j j q.
Tillhopa R:mt R:dr 8,045.
Deremot skulle från nuvarande Kommendants-stat till försvarsverket i allmänhet
eller Krigs-kollegii Departementer öfverflyttas den här ofvan nämnda aflöning
till Kyrkoherden i Waxholm m. fl. till ett belopp af 1,243 R:dr 50 öre R:mt;
hvarvid dock borde i betraktande tagas, huruvida icke, sedan Eders Kongl. Maj:t
under den 1 sistlidne Juli på Indragnings-stat förflyttat Slotts- och Garmsons-pre
dikanten vid f. d. Dalarö fästning Per Eric Hofberg med 75 R:dr och Slottsvaktmästare!)
derstädes C J. Spegel med 247 R:dr 50 öre, eller tillsammans tued 322
70 Bil. M 3 till Kongl. Maj:Is Nåd Prop. JYI 1, om Statsverket 1836,
Krigs-aka
dcmitn.
R:dr 50 öre R:mt, hvilka medel utgå af förenämnda summa, dessa personer kunde
på Allmänna Indragnings-staten varda förflyttade.»
»Det af Guvernörs-embetet uppgjorda och genom t. f. Kanslern uti dess ofvan
anmälda memorial af den 30 sisllidne Juli, till Eders Kongl. Maj:t med förord
ingifva förslag til! förbättrad och efter nuvarande förhållanden reglerad aflöning för
Krigs-akademiens befäls-, lärare-, tjenstemans- och betjenings-personal gillar jag
till alla delar; och får jag i underdånighet tillstyrka, att samma förslag måtte få
tjena till grund för Eders Kongl. Majrts framställning till Rikets Ständer om ökadt
löneanslag för berörde Akademi. Jag anser mig endast böra härvid tillägga, att
Guvernörens egen aflöning, som i detta förslag blifvit bibehållen vid sitt nuvarande
belopp 2,100 R:dr eller, om äfven de honom tillkommande ved- och ljuspenningar
tilläggas, 2,280 R:dr 20 sk. B:ko, äfven torde i sammanhang härmed påkalla någon
reglering. Detta aflöningsbelopp kan visserligen anses tillfyllestgörande, om
Guvernörs-embetet innehafves af en person, hvilken förut på stat åtnjuter en ej
alltför ringa aflöning, men då detta icke alltid kan påräknas blifva fallet, anser jag
tillräcklig aflöning för Guvernören böra på Akademiens stat upptagas, oberoende af
en sådan tillfällighet. Och enär Guvernörens befattning, såsom innefattande ej allenast
Chefskapet för Akademiens hela lärare- och tjenstemanna-personal, utan cck
tillsynen öfver den vid Akademien varande talrika ungdom, äfvensom öfver förvaltningen
af Akademiens angelägenheter i allmänhet, är af särdeles vigtig och ansvarsfull
beskaffenhet, samt torde närmast vara jemförlig med Chefs- eller Sekund-chefsembeten
vid Garnisons-regementena i Stockholm, föreslår jag i underdånighet, att
Guvernörens aflöning måtte bestämmas i likhet dermed till 4,000 R:dr B:ko eller
6.000 R:dr Riksmynt. Härvid borde dock stadgas, att, i den händelse Guvernören
för annan befattning uppbär lön på Rikets stat, fullt motsvarande den nu föreslagna
tillökningen af 1,719 R:dr 28 sk. B:ko eller 2,579 R:dr 37'/2 öre Runt,
aflöning på Akademiens stat endast åtnjutes till förr vanligt belopp, samt att, om
han uppbär annan lön, som icke fullt uppgår till samma tillökning, han erhåller
skillnaden emellan denna lön och de såsom aflöning för Guvernören föreslagna
6.000 R:dr.
För öfrigt anhåller jag i underdånighet, att härvid få fästa Eders Kongl. Maj:ts
uppmärksamhet å följande, af Guvernörs-embetet jemväl omförmälda särskilda omständigheter.
Då under den långa tid, som förflutit, sedan sednaste lönereglering vid Krigsakademien
företogs, större och mindre förändringar af Läroverkets organisation vid
flera tillfällen egt rum, hvarigenom de Befäl-, Lärare-, Tjenstemanna- och Betjeniogs-stat
åliggande tjensleskyldigheter blifvit dels på annat sätt fördelade, dels i
allmänhet betydligt utvidgade, hafva ock, i mån af dessa lid efter annan af behofvet
påkallade förändringar, förhållandena emellan lönevilkor och tjensteskyldigbeler
blifvit för Akademiens personal på mångå sätt förändrade. Till följd häraf kan en
Éil, M 5 till Kongl. Maj:ts K åd. Prop. JW I, om Statsverket 1856.
löneförbättring vid Krigs-akademien icke blifva ändamålsenlig ulan att tillika åtföljas
af en efter nyssnämnde förändrade förhållanden afpassad lönereglering. Lönevilkoren
böra således afpassas efter de förändrade tjensteskyIdighster, som numera
åtfölja de särskilda befattningarne.
Sedan 1816 års reglering af Krigs-akademiens aflöhings-stat har ingen allmän
löneförbättring vid detta läroverk egt rum, ulan de flesta löner och arfvoden
under den derefter förflutna tiden af 40 år qvarstått oförändrade. Några få hafva
visserligen tid efter annan vunnit förbättringar, men af hvilka, med undantag af
det vid 1834 och 1833 årens Riksdag åt 3:ne Lektorer beviljade anslaget, 1,200
R:dr B:ko, de flesta blifvit anvisade å Krigs-akademiens besparingar, hvarföre de
ock varit ringa och för behofven otillräckliga. Under det Befäl-, Lärare-, Tjenstemanna-
och Retjenings-Stat varit på detta sätt aflönade, hafva, lil! följd af så vä!
kadett-antalets ökande från 130 till 190 å 200, som de förändringar, hvilka tid
efter annan blifvit införda vid undervisningen, ordningen och den ekonomiska förvaltningen
m. m., tjensteskyldigheterna blifvit så utvidgade, att de för vissa befattningar
väl kunna sägas vara minst fördubblade.
Då, enligt Skol-ordningen, vid alla Läroverk ett större tillopp af lärjungar
alltid föranleder ett ökadt antal lärare genom Duplikanters anställande: har sådant
vid Krigs-akademien blott egt rum för 4 läroämnen, hvaremot hela den öfriga undervisningen
för det de sednare 20 åren så betydligt ökade kadett-antalet fortfarande
varit bestridd af samma antal lärare, som tillförene ansågs behöfligt för 100 å 130
lärjungar. Då härtill ytterligare kommer, att lefnadskostnaden för dem, som bo vid
Carlberg, alltid varit dyrare än i hufvudstaden, derifrån alla förnödenheter måste
hemtas, fordrar onekligen billigheten, det de knappa lönevilkoren vid Krigs-akademien
vinna en förbättring, som någorlunda motsvarar så väl den mödosamma tjenstgör!'
ngen som den stegrade lefnadskostnaden.
I afseende på Lektorcrnes vid Krigs-akademien iönevilkor förtjenar dessutom
här tagas i betraktande, att då Eders Kongl. Maj:t, med bifall till Rikets Ständers
derom gjorda framställning, enligt hvilken »den åtskilliga lärare och prestman förunnade
högre tjensteårs-beräkning vore att anse såsom en af Staten beviljad aflöning,
den der borde afskafläs och med ökade Iönevilkor ersättas», under den 26
Oktober 1850 förordnat, att all förhöjd tjensteårs-beräkning skulle upphöra, samt
ersättning derför sedermera blifvit alla Skollärare beredd uti jemförelsevis betydligt
ökade kontanta löneinkomster; så hafva Lektorerne vid Krigs-akademien, hvilka
genom Kongl. Brefvet den 19 September 1827 fått sig en dylik förhöjd tjenste—
årsberäkning tillförsäkrad, ensamme bland Rikets alla Skollärare af denna vigtiga
förmån gått i mistning, utan att komma i åtnjutande af den derför afsedda ersättning,
som anslogs under annan Hufvud-titel än den, som upptager Krigs-akademiens
stat. Å. denna förminskning af löneförmånerne för bemälde tjenstemän, utan
!f2 Bil. M 3 lill Kongl. Majus Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 1886.
någon dem tillerkänd ersättning, anser jag mig vid delta tillfälle böra fästa Eders
Kongl. Maj:ts synnerliga uppmärksamhet.
Lektorernes aflöning, som för närvarande, inberäknadt ved- och ljuspenningar,
endast uppgår till 1,165 R:dr B:ko, anser jag böra bestämmas till 2,000 R:dr
B:ko eller 5,000 R:dr R:mt. Denna aflöning torde icke vara för högt. beräknad,
då i betraktande tages, alt dessa tjenstemän numera, först efter en längre Universitels-kurs
och afläggandet af de genom Kongl. Brefvet den 28 November 1829
föreskrifna lärdomsprof, kunna blifva såsom Lektorer anställde vid Akademien, der
de undervisa i tvännc eller flera ämnen, äro pliglige att dessutom särskildt handleda
de kadetter, som sådant önska, men deremot förbjudne att emot betalning
lemna dessa någon privat undervisning. Lönen vid Krigs-akademien utgör sålunda,
med undantag af Tbeologiae-Lektorns, deras enda inkomst, hvilken vä! bör motsvara
den billiga fordran på möjligheten att kunna underhålla familj. GymnasiiLektorernes
löner lära för närvarande uppgå till 1,500 å 1,800 R:dr och för de
äldste, med praeberiden försedde, till omkring 3,000 R:dr B:ko.
Hvad särskildt beträffar Theologim-Lektorn, som tillika är Kyrkoherde i Solna,
torde den förhöjning i lönen, som jag för honom föreslår, eller till 1,200 R:dr
R:mt, vara desto billigare, som han, utom undervisningen i de ämnen, hvilka honom
såsom Lektor tillhöra, är skyldig att bestrida så väl gudstjensten och religionsundervisningen
i slottsförsamlingen, som kadetternas konfirmations-beredning.
Rektors eller den vid Krigs-akademien s. k. Styresmanna-befattningen bestrides,
inom Akademiens öfre Afdelning af den med äldsta fullmakten försedda informations-Officern
och, inom nedre Afdelningen, turvis af Akademiens vid Carlberg
boende Lektorer, sålunda, att en hvar af dem innehar denna befattning ett or i
sender. Utom den undervisning, som dem i egenskap af lärare åligger, äro Styresmännen
pligtige att äfven följa den öfriga undervisningen, ordna och leda hvarje
särskild kadetts läsning, bestämma de olika läsekretsarne, granska alla lektions—
protokoll, närvara vid alla examina inom Afdelningen, föra examens-protokollen, förrätta
klassifikationerna m. m. Dessa befattningar hafva den sednare tiden, i följd
af kadett-antalets ökande, den lifligare omsättningen af lärjungar, den nya undervisningsmethodens
införande, skärpta koutroller m. m, blifvit lika tidsödande som
maktpåliggande, .lag får derföre i underdånighet föreslå, det Akademiens Styresmän
måtte blifva hugnade med ett särskildt arfvode af 300 R:dr R:mt, såsom en
billig uppmuntran för bestridandet af denna, hittills utan någon ersättning dem
ålagda, extra tjenstgöring. Då likväl en i öfrigt skicklig lärare ej sällan kan vara
mindre passande till Styresman, skulle det, både för lärarne och tjenstgöringen,
vara fördelaktigast, om Akademie-Kanslern egde att lill ifrågavarande befattning
inom nedre Afdelningen förordna den Lektor, som dertill ansågs lämpligast och
som äfven sannolikt vore mest benägen att detta bestyr sig åtaga. Inom Akademiens
öfre Afdelning, der de fleste lärare äro Officerare, anser jag deremot Stvres
manna
-
Bil. M 5 till Kongl. Maj:U Nåd. Prop. M i, om Statsverket 1856.
75
manna-befattningen fortfarande böra utöfvas af den med äldsta fullmakten försedde
Informations-Officern.
I afseende på undervisningen i Fysik och Kemi förekommer, att undervisningen
i fysik, som alltsedan Akademiens stiftelse varit anbefalld att meddelas såväl
sjö- som landt-kadetter, sedan 1822 varit förenad med den i Mekanik och Astronomi.
Lektioner och dubbla examina i dessa tre läroämnen hafva måst bestridas
för ett arfvode af 200 R:dr B:ko. Följaktligen har en jemförelsevis knapp tid
häråt varit egnad, och då denna ytterligare måst fördelas emellan tre olika ämnen,
har för Fysiken endast en alltför obetydlig undervisningstid kunnat disponeras.
Kemi har under mer än 50 år utgjort ett bland de anbefallda undervisnings
ämnena
vid Läroverket och föreläses der ännu, men har ej den senare tiden varit
såsom läroämne i staten synligt. Vid Krigs akademien böra visserligen endast
elementerna af dessa kunskaps-ämnen läras, men dessa äro ock numera af stor
vigt inom så väl den allmänna bildningens som krigsvetenskapernas områden. Svårligen
lärer någon nu för tiden kunna anses vara bildad, som ingenting bar sig
bekant om magnetism, elektricitet, optik, de förnämsta metallerna m. m., hvarom
upplysning numera bibringas i hvarje Slöjdskola. Vid Krigs-akademien utgör t. ex.
Ångmaschin-lära, byggd på fysiska grunder, ett af sjö-kadetternes vigtigaste läroämnen;
äfven Nautisk Astronomi med tillhörande instrument-kännedom, navigation
och artilleri förutsätta vissa delar af ifrågavarande kunskaps-ämnen såsom bekanta.
Då Fysik och Kemi, som utgöra delar af samma vetenskap, stå i ett närar inbördes
sammanhang och derföre ofta intränga på hvarandras områden, är äfven lämpligast,
att dessa ämnen — då deråt ej gifves någon större utsträckning — föredragas
af samme Lärare och vid Krigs-akademien tillsammans betraktas såsom ett
läroämne, Naturlära, med tvänne afdelningar Fysik och Kemi. Om Eders fVongl.
Maj:t godkänner denna åsigt, får jag i underdånighet föreslå att, då intet arfvode
för undervisning i Kemi och intet särskildt sådant för Fysiken i Akademiens nu
varande
stat finnes anvisadt, ett nytt sådant af 450 R:dr Runt mätte fardia arjvisadt
för undervisningen i berörda läroämne.
I afseende på de vid Akademien nu anställde eller ytterligare vid n—t..»vis
ningen
derstädes behöllige biträdande Lärare, anhåller jag i underdånighet ?£ fästa
Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derå, att under loppet af ' c år *ic
akademien en biträdande Lärare i fortifikation och topografi vrrit tje»?*tnör.w.e och
derför åtnjutit ett arfvode af 5*>0 R:dr ^:ko om året, som otgåU ef ?eriörkorpsens
traklamentsanslag. Detta något egoa förhållande, som 'Vre finger varit
föremål för anmärkning, torde, om Akademiens Löne-stat nu biiher på et' ändamålsenligt
sätt reglerad, böra upphöra och berörda arfvode å Akademiens stat vnpföras.
Som denne Lärare, hvilken måste biträda vid undervisningen i ibfastni-jalära
med tillhörande fältarbeten, broslagning, topografi, kartritning och rokonnoce
Bih.
till R. St. Prot. 1856 & 1857. 1 Sami. 1 Afd. 3 Uuft. iO
Bil. Jtä 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. trop. M 1, om Statsverket 1836.
ring, häraf är mycket upptagen, har det ock den senare tiden varit synnerligen
svårt att finna en lämplig person, som velat emot detta obetydliga arfvode åtaga
sig en så trägen och mödosam befattning, och svårighet torde möta att, vid nuvarande
innehafvarens afgång, fä denna för undervisningen vigliga tjenstebefattning
återbesatt, så vida ej dessförinnan lönevilkoren förbättras. Med anledning häraf
föreslås, att ifrågavarande Lärares arfvode måtte upphöra att från Ingeniör-korpsens
anslag utgå och i stället på Krigs-akademiens stat blifva uppfördi, samt att det nuvarande
arfvodesbeloppet måtte ökas med 140 R:dr, hvarigenom det blefve 500
R:dr B:ko eller 750 R:dr R:mt.
Det missförhållande, som redan en längre tid egt rum emellan anslagen för
undervisning i Franska och Tyska språken, påkallar vid detta tillfälle alt jemväl
tagas i betraktande. Under de senare tio åren bar det för undervisningen i Franska
språket varit nödvändigt att använda två Lärare, sedan omöjligheten för en
person att bestrida denna undervisning inom Akademiens alla klasser blef alltför
tydlig. För Tyska språkets lärande, hvartill samma antal timmar som för det Franska
språket är anslaget, är ännu blott en Lärare anställd, hvilken alltså ensam måste
bestrida lektionerna inom alla klasserna och verkställa alla tillhörande examina
och tentamina. Den nuvarande Lärarens nit och skicklighet skola dock ovilkorligen
stranda mot den påtagliga omöjligheten för honom att, under nuvarande stegrade
anspråk på språk-kunskap och lärokursens i följd häraf anbefallda utvidgning,
ensam kunna meddela nöjaktig undervisning i nämnde språk åt 190 å 200 lärjungar.
Jag föreslår alltså i underdånighet, det en biträdande Lärare i Tyska
språket måtte vid Krigs-akademien få antagas, mot åtnjutande af samma arfvode, som
för den biträdande Läraren i Franska språket blifvit föreslaget eller 750 R:dr R:mt.
För äldste biträdande Läraren i mathematik, hvilken hittills i ett för allt åtnjutit
432 R:dr 24 sk. B:ko, föreslår jag ett arfvode af 600 R:dr B:ko eller 900
R:dr R:mt, som är lika med lägsta Skollärare-lönen vid Statens skolor.
Öfrige biträdande Lärares atfvoden torde kunna bestämmas till 500 R:dr
B:ko eller 750 R:dr R:mt. Desse Lärare äro pligtige att, för bestridande af lektioner
och examina, under läse-terminerna 4 å 5 förmiddagar i veckan och, under
praktiska öfningar, dagligen tjenstgöra vid Akademien och då lill fots, eller på
egen bekostnad åkande begifva sig till och från Carlberg, emedan de der icke ega
eller kunna tilldelas boställsrum. Att skicklige Lärare skola finnas villige att, under
sådana vilkor och emot mindre ersättning än den föreslagna, uppoffra så mycken
tid, vore visserligen önskligt, men är föga sannolikt under närvarande förhållanden,
då unge män med skicklighet och kunskaper på enskild väg erbjudas mångfaldigt
större inkomster. Det föreslagna arfvodesbeloppet utgör ungefär hälften af
en ogift Lärares lefnadskostnad.
För Akademiens på stället boende Läkare anser jag mig böra föreslå en lön
af 1,500 R:dr R:mt, som torde något bidraga till afbjelpande af de betydliga
Bil. M 3 lill Kongl. Maj. ls i\ ad. Prop. JV? 1, om Slaltverkel 1J136. 73
olägenhete r, som ett beständigt ombyte af unge läkare vid Akademien föranleder.
Bosatt vid Carlberg kan denne tjensteman icke påräkna någon enskild praktik i
hufvudstaden och numera, sedan ombyte af läkare ständigt är att emotse i följd
af lönens7 otillräcklighet för lefnadskostnaden, nästan ingen förtjenst vid Carlberg
eller trakten deromkring. Beställningen sökes derföre vanligen för att under dess
innehafvande fullborda erforderliga studier, eller derifrån möjligen erhålla fördelaktigare
befattning. Också inträffar ej sällan, att Krigs-Akademiens läkare, ehuru
egande Regements-läkares tur- och befordringsrätt, för bättre utkomst söka Bataljons-läkare-beställningar
och, genom dessas erhållande, anse sig hafva blifvit försatte
i en betydligt förmånligare ekonomisk ställning. Att läkare-vården om frånvarande
föräldrars barn i alla afseenden bör vara tillfredsställande, är naturligt.
Akademiens styrelse, som icke sjelf kan besörja eller alltid bedöma denna vård,
eger likväl ansvaret derför. Vilkoret för denna pligts uppfyllande måste då vara,
att för sjukvården kan påräknas en skicklig och erfaren läkare, som på stället
kan finna sin utkomst och, i följd häraf, åtminstone under en tid af några år der
(j var blifva
Hvad beträffar Akademiens Kamererare, så förekommer, att denne tjensteman
gäll i mistning af den förr åt honom vid Carlberg upplåtna boställs-vån ing, i
anseende lill saknadt utrymme, sedan kadelt-antalet på sednare tider så betydligt
ökats. I betraktande af denna omständighet, som för honom medfört en verklig
löne försämring, samt med afseende tillika å den betydliga utvidgning af göromålen
vid Redogörelse-verket, som blifvit en följd af kadett-antalets ökande, finner
jag ifrågavarande tjensteman, hvilken nu åtnjuter 640 R:dr B:ko, vara förtjent af
en till 1,000 R:dr B:ko eller 1,300 R:dr R:mt förhöjd aflöning.
Otillräckligheten af Betjenings-statens nuvarande aflöning är så påtaglig alt
inga skäl torde behöfva anföras för angelägenheten af en förbättring härutinnan.
Tid eller annan har visserligen Akademiens styrelse varit nödsakad att, för en del
af Betjenings-staten, begära mindre aflönings-förbättringar, men då dessa måst
anvisas å Akademiens besparingar, hafva de ock varit så knappa, att den största
billighet vid detta tillfälle talar för en verklig förbättring i denna personals belägenhet.
Då vid en inrättning, sådan som Krigs-Akademien, betjenings-statens
trägna och ganska ansvarsfulla befattningar, äro af mycken vigt, är det ock för
Akademien angeläget, att till dessa befattningar, hvilka genom den ständiga beröringen
med en mängd ynglingar företrädesvis fordra ordentlighet, allvar och redlighet,
erhålla fullt pålitliga och dugliga personer, hvilka, utan att behöfva på
otillåten väg söka förskaffa sig hvad lör de dagliga behofven brister, kunna någon
längre tid vid inrättningen qvarstå. Då denna personal endast erhåller kontant
aflöning, men icke åtnjuter någon kost, äro, genom de högt stegrade _ prisen å
alla lefnadslörnödenheter, de förut knappa lönerne naturligtvis numera så otillräck'»
Bil. JH 3 till Kongl. Maj:t$ Nåd. Prup. J)f I, om Statsverket 18S6.
liga, att de för flertalet af ifrågavarande tjenare, som nästan alla ega hustrur och
barn att försörja, icke uppgå till hälften af den oundgängliga lefnadskostnaden.
Såvida lektprerne, läkaren och biträdande läraren i sjö-vetenskaperne skulle
erhålla de för dem föreslagna löner och arfvode, får jag i underdånighet hemställa,
att det nuvarande lektorn i mathematik, genom Kongl. Brefvet
den 13 November 1843 för öfverinseende! med den mathematiska
undervisningen vid läroverket beviljade arfvode
af B:ko R:dr -400.
äfvensom de i nu gällande stat uppförde arfvoden för undervisning
i Vetenskapernes allmänna öfversigt
» » 200.
i Logik och ämnesskrifning .... » » 200.
i Natural-Historia och Förbands-lära . » » 130.
i Flottans exercis och tjenstgörings-reg
lementen
» » 100.
tillsammans B:ko R:dr 1,050.
måtte för framtiden från Akademiens aflönings-stat utgå och den dessa arfvoden
åtföljande tjenstgörings- och undervisningsskjldighet i stöllet fördelas emellan lektorerne,
läkaren och biträdande läraren i sjö-vetenskaperne, för att af desse tjenstemän
utan särskild ersättning bestridas.
I följd af den nu med Krigs-Akadernien föreslagna löne-reglering skulle de
förut särskildt utgående Ved- och Ljuspenningar för alla dem, som af Akademiens
mede! sådana åtnjutit, komma att upphöra.
Vidkommande kostnaden, som af detta underdåniga förslag skulle blifva en
följd, uppgår densamma enligt gjord beräkning (Bil. Litt. L. I.) till 24,930 R:dr
12'/j*6re; Riksmynt.
Allmänna »Rörande allmänna Garnisons-sjukhuset i Stockholm, bär Sjukhus-Direktionens
Garnisons- Ordförande uti det här ofvan af mig anmälda memorial gjort framställning om
Stockholm, behofvet af förbättring i de vid sjukhuset anställde Läkares, tjenstemäns och betjenings
aflönings-vilkor, samt Direktionen, uti dess jemväl här ofvan af mig an
mälda
skrifvelse framställt nödvändigheten af ökadt anslag för sjukhusets materiella
behof. Hvad beträffar den sednare omständigheten anhåller jag i underdånighet,
att vid den här nedan förekommande granskningen af 4:de Hufvud-titelns särskilda
anslag få vidare mig i underdånighet yttra, samt för närvarande endast uppehålla
mig med aflönings-behofvet.
Personalen vid Garnisons-sjukhuset, hvars ännu gällande stat fastställdes den
7 Maj 1842 med anslag, som sedan_ Sjukhusets inrättning varit oförändradt, är
nära nog utan undantag så knappt aflönad, att, enligt hvad kändt är och riu
äfven blifvit hos EderS^Kongl. Maj.t anmäldt, största svårighet mött för Direk
-
Bil. M 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1836. 77
tionen, särdeles under de 2 sistförflutna åren, att för Sjukhusets tjenst erhålla
personer med sådana egenskaper, som den angelägna sjukvården erfordrar. En
förbättrad aflöning för större delen af denna personal lärer således icke längre
kunna undvikas.
I sådant afseende har Direktionens Ordförande först ifrågasatt en förhöjning
af 400 R:dr B:ko uti det till Öfver-Fält-Läkaren nu utgående arfvode af 4,200
R:dr samma mynt; men då till utöfvandet af denna befattning torde, såsom hittills,
komma att utses en Regements-Läkare med särskild lön på stat såsom
sådan, hvarigenom den sammanlagda allön ingen för Öfver-Fält Läkaren uppgår till
2000 R:dr B:ko eller 3000 R:dr R:mt, hemställer jag i underdånighet, att frågan
om denna aflönings tillökning finge förfalla. — Sjukhus-Lälarne] och Under-Läharne
torde deremot billigtvis böra erhålla en emot deras trägna göromål bättre afpassad
ersättning än hittills. Sjukhus-Lökarne åtnjuta nu i aflöning 500 R:dr B:ko, samt
Under-Läkarne traktamente med endast 46 sk. B:ko om dagen. Lika med Direktionens
Ordförande hemställer jag i underdånighet, det Sjukhus-Läkarnes aflöning
måtte förhöjas till 4,200 R:dr R.mt, samt Under-Läkarnes traktamente till 4
R:dr R:mt om dagen; äfvensom att Sjukhusets Apothekare måtte tilläggas ett traktamente
af 3 R:dr Runt om dagen, i stället för det nuvarande traktamentet 4
R:dr 24 sk. B:ko. — Sjukhus-Kommissarien, som tillika är Kassör och Redogörare
för Persedelförrådet, samt sålunda innehar en högst trägen och med flerfalldigt
ansvar förenad befattning, föreslår jag i underdånighet till 4,800 R:dr R:mt,
hvarigenom han, inberäknad den honom hittills beviljade ärliga gratifikation af
200 R:dr B:ko, erhåller en aflönings—förhöjning af 300 R:dr Runt; och likaledes
att Sjukhus-Skrif varens aflöning må förhöjas från 365 R:dr B:ko till 750 R:dr
R:mt, i synnerhet som denna tjensteman, enligt hvad anmäldt blifvit, fått sig
betydligen ökade göromål ålagde. — Sekreteraren hos Direktionen, och tillika
Protokollsförande vid Direktionens sammanträden, hvilken nu aflönas med 250
R:dr banko, föreslås väl till ett arfvode af 366 R:dr 32 sk. banko; men med
afseende å befattningens beskaffenhet att kunna innehafvas jemte annan tjenst,
hemställer jag i underdånighet, att Sekreterarens arfvode måtte inskränkas till 500
R:dr R:mt, derigenom han dock bekommer 425 R:dr utöfver hvad han för närvarande
uppbär.
Sjuk- och Ekonomi-letjeningen har genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Bref
den 42 sistlidne Januari redan fått sig tillagd förmånen att, utom sin nuvarande
aflöning, tills vidare få från Sjukhusets kök dagligen kostnadsfritt erhålla en matportion
in natura, lika med den, som åt konvalescent utdelas. Jag hemställer, att
denna förmån för bemälde betjenings personal, till antalet 49, äfven för framtiden
mätte komma att fortfara, samt att den härigenom för sjukhuset uppkommande
ökade kostnad, beräknad för hvarje person till 97 R:dr R:mt, måtte varda å stat
uppförd Derjemte torde vara af nöden att med några skillingar förhöja denna
78 Bil. JU 5 lill kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JK 1, om Statsverket 1856.
personals dagtraktamenten, pä det den må kunna påräkna nödtorftig utkomst. —
Den kontanta tillökningen i dagtraktamentet föreslår jag i allmänhet för denna
betjening till 4 sk. banko elier 12 '/■> öre R:mt utom för en Baderska, hvilken
skulle erhålla 6 sk. b:ko eller omkring 19 öre R:mt i daglig tillökning; allt i
enlighet med hvad af Sjukhus-Direktionens Ordförande hemstäldt blifvit. — Då
vid Sjukhuset till tjenstgöring anställde 7 Väld och 7 juurhafcande Under-Officer
äro ganska svagt aflönade, nemligen den förre med 16 sk. och den sednare med
12 sk. b:ko, anhåller jag, att dem, i likhet med Sjukhus-betjeningen, måtte förunnas
förmånen af en matportion in natura om dagen, samt kostnaden derför i
staten beräknas efter samma grund som för betjeningen. — De af Eders Kongl.
Majrt särskildt beviljade och nu utgående arfvoden af 100 R:dr b.ko hvartdera,
det ena för de månadtliga räkenskapernas granskning och det andra för den hos
Direktionen antagne Vaktmästare, lära nu äfven få på stat uppföras. — På Sjukhusets
Indragnings-stat finnas för närvarande 2:ne arfvoden för indragna befattningar,
hvilka innehafva», det ena ä 500 R:dr b:ko af f. d. Kamereraren vid
Sjukhuset, Assessoren Grandinson, och det andra å 50 R:dr samma mynt af
Fanjunkaren Modée. Jag hemställer i underdånighet, att det för ra måtte, viii
Grandinsons afgång, få såsom ersättning för skjuts-Iega och expenser tilldelas Direktionens
Civil-ledamot, som i Direktionen föredrager de liesta ärenden, hvaribland
anmärknings målen, uppsätter alla vigtiga skrifvelse^ har tillsynen öfver protokollsför
i n" och expedition, granskar de månadtliga kassa- och fordringsförslagen samt
har skyldighet att på obestämda tider infinna sig på sjukhuset i och för kassans
inventering, jemte allmän tillsy n å bokföring och kassavård, men för närvarande
icke härför åtnjuter någon vedergällning. Det andra arfvodet 50 R:dr b:ko tillstyrker
jag i underdånighet måtte, vid Modées afgång, varda anslaget åt Direktionens
Vaktmästare, hvilken nu uppbär blott 100 R:dr b:ko eller omkring en
tredjedel af hvad en Vaktmästare vid andra publika verk bestås.
I följd af hvad jag sålunda föreslagit, skulle utgiften i och för sjukhusets
aflöning komma att uppgå till 13,280 R:dr 44 sk. b:ko eller 19,921 R:dr 37V2
öre Riksmynt; och då på nuvarande stat derför finnes upptaget 8,566 R:dr 42
sk. banko, blifver den erforderliga tillökning 4,714 R:dr 2 sk. b:ko eller 7,071
R:dr 6 öre Riksmynt, enligt hvad bilagde specifika öfversigt af sjukhusets löntagare
närmare utvisar. (Bilagan Litt. M. m.)
Mariebergs *Då hittills tillgängliga anslag för högre Artilleri-läroverket å Marieberg under
htigre Arti!- de sednare åren visat sig allt mer och mer otillräckliga för bestridande af de för
ler'i-ert*0 läroverket nödiga utgifter, hvadan Eders Kongl. Maj:t årligen måst anvisa fyllnadsmedel,
hvilka utgått af besparingar å anslaget för Artilleri-Regementena, täcktes
Eders Kongl. Maj:t under den 19 sistlidne Januari, bland annat, i Nåder anbe->
«
Bil. JW 3 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. Jil i, om Statsverket 1836.
falla General-Fält-Tygmäslaren alt inkomma med underdånigt förslag öfver det
ökade årliga anslag, som för berörde läroverk framdeles erfordrades.
I anledning häraf har General-Fält-Tygmästare-Embetet uti det här ofvan
i underdånighet anmälda memorial, afgifvit en fullständig utredning af de härvid
förekommande förhållanden, jemte förslag (Bilagan Litt. N. n.) öfver läroverkets
årliga utgifter, slutande å en summa af 18,000 R:dr b:ko eller 27,000 R:dr R:mt.
Då, vid granskning af detta förslag, jag icke funnit något att erinra, tiIIstvrker
jag i underdånighet Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bifall dertill, så vidt
nödiga medel till de ökade utgifternas betäckande varda af Rikets Ständer anvisade,
hvarom framställning torde af Eders Kongl. Maj:t i Nåder beslutas.
Beträffande sjelfva förslaget får jag i underdånighet anmäla, att följande allonings-förhöjningar
deruti förekomma, nemligen:
för tjenstgörande Majoren, hvars arfvode blifvit föreslaget till 730 R:dr R:mt
i stället för nu utgående 430 R:dr, vid hvilket låga belopp arfvodet bibehållits
alltsedan den tid, då lärokurserna började endast hvart tredje år. Sedan, efter
läroverkets förändrade organisation, dubbla lärokurser samfäldt förekomma, äro
tjenste-göromålen betydligt förökade, i följd hvaraf denna förhöjning i arfvodet
erfordras;
för tvänne repetitörer från 300 till 430 R:dr R:mt, hvilken förhöjning är
under närvarande förhållanden, i afseende å så väl tjenste-göromålens beskaffenhet,
som ökade lefnadskostnader väl behöflig. Minst tvänne repetitörer böra jemväl
vid läroverket finnas, ej allenast för erforderligt repetitörs-biträde vid undervis
ningen,
utan ock för att derigenom tillfälle må beredas åt utgångne skicklige
elever, att bilda sig till lärare vid läroverket eller till andra befattningar, som
fordra mera grundliga kunskaper;
för Redogöraren från 623 till 730 R:dr;
» Vaktmästaren från 600 till 673 R:dr;
» örängarne från 314 till 343 R:dr;
a Städning m. m. från 300 till 430 R:dr;
» Renhållaren från 120 till 180 R:dr;
allt Riksmynt;
Alla dessa sistnämnda förhöjningar påkallas särdeles af den förökade lefnads^
kostnaden. De vid betjenings-staten anställde personers aflöning mäste bestämmas
till sådana belopp, att nämnde personer deraf kunna ega sin bergning, enär de
icke, i följd af Mariebergs afskiljda läge, der deras närvaro dessutom oaflåtligen erfordras,
kunna såsom deras vederlikar i hufvudstaden fylla bristen i aflöningen genom
andra tillfällen till förtjenst. Hvad särskildt angår den föreslagna aflöningen
för Vaktmästaren, hvilken aflöning ar något högre än hvad för Vaktmästare i allmänhet
förekommer, torde densamma böra medgifvas till förestående belopp, enär
Vaktmästare-befattningen vid Marieberg omfattar vida mer än benämningen anty
-
Bil. M 3 till Kongl. Maj-.ls Nåd. Prop. M i, om, Statsverket 1836.
der, samt sålunda t. ex. dermed är förenad närmaste vården om Läroverkets materiel
och hästar, äfvensom tillsynen öfver alla arbetens utförande vid Krono-egendomen.
k utgifts—lillarne: Bibliotheket, Fysiska Kabinettet, Chemiska Laboratorium, Praktiska
öfningar, Resekostnad samt Inventarier för undervisningen och inqvarteringen
äro beloppen föreslagna till ungefär desamma, de i medeltal utgjort under sednast
lörflutne 10 år; samt utgifts-titlarne. Ved och Lysning, Diverse och Stallet, beräknade
i det närmaste till enahanda belopp, de utgjort i medeltal under de två
sista åren.
Enligt hvad förut blifvit upplyst, uppgår den föreslagna utgifts-staten till en
slutsumma af 27,000 R:dr R:mt. Till betäckande häraf finnas endast å Krigs
Kollegii
Artilleri—Afdelnings-slat beräknade 16,317 Rdr,
samt ett af Rikets Ständer hittills anvisadt extra anslag till arfvoden
för Lärare i de Civil-Ingeniörs-yrket tillhörande kunskapsgrenar
1,S00 »
tillhopa 17,817 Rdr;
hvaremot de hittills överskjutande årliga utgifterna, till ett belopp af omkring 7,000
R:dr R:mt, måst godlgöras af särskilda, hittills tillgängliga medel från besparingarna
å Artilleriets anslag; men som numera reservationerna å detta anslag blifvit nästan
helt och hållet medtagna i följd af den ökade kostnaden för Artilleri-Regementenas
mat-inrättningar, samt årliga besparingar dessutom i mindre mån uppkomma,
sedan den odisponerade delen af anslaget blifvit använd vid organisationen
af folbalterierna i Carlskrona, kan svårligen för framtiden! påräknas från berörde besparingar
fyllnadsmedel lör Artilleri-Läroverkets nödvändiga utgifter, och får jag
alltså i underdånighet hemställa, det skillnaden emellan den föreslagna utgifts-staten
för Läroverket 27,000 Rdr och detsammas nu på Krigs—Kollegii Artilleri-Afdelnings-stal
egande årliga tillgångar, omkring 18,000 R:dr, måtte med 9,000 R:mt
hos Rikets Ständer begäras; samt, att då på sätt General-Fält-Tygmästare-Embetet anfört,
omkostnaderne för Läroverket, i följd af dess organisation och jemväl af andra
omständigheter, kunna betydligt omvexla, det ena årets besparingar må afsätta»
för det andra årets möjligen större utgifter.
I sammanhang med hvad jag nu anfört om Läroverkets ekonomi, anser jag
mig icke bora underlåta att i underdånighet anmäla en af General-Fält-Tygmästare
Embetet
framställd fråga af största vigt för Läroverkets framtid.
Lärarnes arfvoden äro bestämda lill ganska låga belopp och kunna vara detta
endast derigenom, att nämnde personer» boende i hufvudstaden, derstädes ega andra
befattningar. 1 stället alt för dem alla föreslå en förhöjning i deras aflöning,
har jag trott förmånen af pension böra medgifvas för de Lärare, som under viss
längre
Bil. JYt 5 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. J\I 1, om Statsverket 1836.
81
längre tid tjenstgjort vid Läroverket, på sätt vid Krigs-Akademien redan eger rum.
Krigs-Akademiens Lärare äro nemligen tillförsäkrade att på Allmänna Indragningsstaten
erhålla pension, motsvarande hälften af den ordinarie lön, de vid afskedsta
gandel
på Akademiens stat åtnjutit, när de i 20 år eller derutöfver tjent såsom
ordinarie Lärare. Det synes billigt att Lärarne vid Artilleri—Läroverket, som är
det högsta Miiitär-Läroverket i Riket, icko sakna en förmån, som åtnjutes vid det
lägre. Obestridlig är ock den förtjenst, som Artilleri-Läroverkets Lärare ega af
både den vetenskapliga och den mililäriska bildningen, inom icke allenast Artilleriet
och lngeniörs-Korpsen, utan äfven General-Staben och den öfriga Arméen. Härtill
kommer, att Läroverkets inflytande, som aldrig varit uteslutande militäriskt, numera,
sedan undervisning derstädes lemnäs i Civil—lngeniörs-yrket, omedelbart inverkar
till förmån för alla tekniska företag. För att Läroverket skall kunna gagnerikt
verka, är angeläget, att det erhåller skickliga Lärare; och då aflöningen för
dem är mindre betydlig, är med billighet, likasom med Statens fördel, förenligt att
vedergälla dem för en fortsatt längre tids tjenst. Belraktadt ur synpunklen af Läroverkets
nytta, bör en Lärare icke utöfver en viss tid anlitas till befattning, der
fulla krafter äro af nöden. En nyttig omsättning af Lärare bör derföre underlättas.
På alla dessa skäl hemställer jag i underdånighet: att Lärare vid högre Ar
tilleri-Läroverket,
hvilken i denna egenskap tjenstgjort i tjugu år eller derutöfver,
må, på sätt för Lärare vid Krigs-Akademien å Carlberg redan är medgifvet, efter
afskedstagandel från Lärare-befattningen, under sin återstående lifstid åtnjuta från
Allmänna Indragnings-staten en årlig pension, motsvarande hälften af den aflöning,
han vid afgången frän Läroverket i egenskap af Lärare uppbar.»
»Uti mitt ofvan åberopade yttrande till Stats-Råds-protokollet den 9 Noveni- ^ ^ f
ber 1853 antyddes af mig behofvet af förändring uti General-Stabens nuvarande stabens ororganisation,
ehuru den korta lid, som då hade stått mig till buds för beredande Oanisation
af
detta i så många detaljer ingripande ärende, icke tillät mig att vid samma till
fälle
till Eders Kongl. Majtts Nådiga pröfning framställa ett fullständigt förslag
i ämnet.
Sedan dess har Eders Kongl. Majit, som ansett en granskning och omarbetning
af de tid efter annan i afseende å Svenska Arméens General-Stab utfärdade
föreskrifter vara af behofvet påkallad, uppå min underdåniga hemställan, i Nåder
uppdragit åt särskilda kommitterade att utarbeta ett förslag till fullständig organisation
af Svenska General-Staben; och är det till följd häraf, som jag utbeder mig
att nu i underdånighet få redogöra för de åsigter, enligt hvilka jag, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med kommitterade, anser denna organisation, för att motsvara så
väl tidens fordringar, som de för Svenska Arméen särskildt gällande förhållanden,
böra tillvägabringas.
Bi/t. lill R. St. Prot. 1836 & 1837, 1 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 11
82
Bil, M 3 till Kongl. Maj:ls Nåd. Proji. M 1, om Statsverket 8 8S6.
1 den raan krigshärarne vunnit i storhet ock krigskonsten erhållit en större
utbildning, hafva icke allenast bärarnes styrelse, delarnes sammanhållning och krigets
ledning blifvit försvårade, utan omsorgerne äfven ökade för anskaffning, vård och
fördelning af de mångfaldiga förnödenheter, som erfordras för truppernes underhåll
och verksamhet. 1 samma mån har ock för Befälhafvare!) vid ulöfvandet af hans
maktpåliggande kall ökat sig bebofvet af biträden, som förbereda, framföra och någon
gång äfven verkställa hans beslut och derigenom befria honom från omsorger
af underordnad beskaffenhet.
Sålunda har till följd af nödvändighetens kraf den militära och civila personal
småningom uppkommit och utbildats, som nu för tiden åtföljer Arméernas och deras
större Afdelningars högqvarter, och hvilken vanligen sammanfattas under den gemensamma
benämningen Stab eller General-Stab.
Som de flesta förrättningar hvilka åligga Staben, måste anförtros åt den militära
personalens utförande, ledning och samverkan, och då således hos denna personal
erfordras olikartade och omfattande kunskaper, hvilkas egande icke kan göras
till vilkor för inträde i de olika vapenslagen, eller genom tjenstgöring derstädes
omedelbart inhemtas; har det blifvit nödigt att upprätta särskilda Officers-Korpser,
hvilka genom förberedande studier och arten af deras verksamhet, bildas för tjenstgöringen
i General-Staben. Dessa Korpser, som, med något vexlande benämning,
återfinnas i nästan alla Arméer, äro hvad man i mindre vidsträckt och mera egentlig
bemärkelse kallar General-Stab. I denna bemärkelse är det ock som benämningen
General-Stab här upptages.
Yid General-Stabens organisation har man i olika länder utgått från olika
grunder, dels till följd af egenheterne i Arméernas sammansättning och olika upp
fattning
af hvad som egentligen bör tillhöra General-Stabens verksamhet, dels ock
emedan en stor del af de göromål, som måste handläggas eller utföras vid en sammandragen
och i synnerhet vid en i fält stående Armées högqvarter, antingen icke
förekommer under vanliga fredliga förhållanden eller då tillhör vissa Embetsverks
åligganden. Emellertid torde vara riktigast att utgå från förhållandena under krig
samt till öfverensstämmelse dermed, så vidt möjligt bringa General-Stabens verksamhet
i fred, och således äfven under fred åt General-Staben bibehålla så många
af dess göromål i fält, som lämpligen ske kan, lemna den tillfälle att åtminstone
deltaga i de öfrigas behandling samt, genom passande öfningar och förberedande
arbeten, förskaffa den någon vana vid sådan tjenstgöring som endast i fält förekommer;
hvarjemte såsom grundsats här antages, att General-Stabens verksamhet
bör omfatta allt hvad vid ett högqvarter måste af rnilitärpersoner utföras och icke
särskildt tillkommer Oflficerarne af de öfriga s. k. geni-korpserne.
De göromål, som sålunda i fält skulle tillhöra General-Staben, kunna i allmänhet
hänföras under tvänne Hufvud-Afdelningar, som hos oss blifvit kallade de
Inre och de Yttre Ärendena; den förra afdelningen, omfattande de egentliga ex
-
Bil. M 3 lill Kongl, Maj:ls 'Nåd. Prop, M I, om Statsverket 18S6. 83
peditions-göromålen och allt sorn rörer Arméens styrelse och värd, den sednare
åter sådant sorn har afseende å Arméens bevakning, rörelser och strid samt förberedelser
dertill.
Af de Inre ärendena handlagges redan under fred en betydlig del af den nu
befintliga General-Staben, beslående af Officerare från olika korpser, utan något
egentligt samband sins emellan. En särskild afdelning af General-Staben, Topografiska
Korpsen med fristående organisation, hvilken enligt gällande instruktion, större delen
af de Yttre ärendena i fält skulle tillkomma, besörjer nu under fred nästan
uteslutande de militära karlae-arbetena med hvad dertill hörer. Den ringa vexelverkan
emellan dessa General-Stabens begge delar, hvarigenom, till ingenderas båtnad,
de fortgå i skilda riktningar; de mera allmänt vetenskapliga än på den blifvande
verksamheten syftande kunskapsfordringarne för inträde i General-Staben ;
åsidosättandet af öfningar och arbeten, behöfiiga för tjensten i fält; bristen af bestämda
föreskrifter för den egentliga General-Stabens verksamhet och följaktligen
äfven af samband emellan densammas spridda delar, förhindrande uppkomsten
af en för dess utveckling så behöflig gemensam och lifvande anda; äro förnämligast
de orsaker, som hos mig stadgat öfvertygelse!) om behofvet. af en iörändrad organisation
af Svenska General-Staben.
Vana vid Topografiska affattningar är för General-Stabs-officeren af mycken
vigt, sysselsättningen dermed uppöfver orlsinnet och förmågan att militäriskt bedöma
ställens och orters läge; men alt redan från yngre åren uteslutande egna sig
åt dylika arbeten och derunder afskilja sig från Arméen, dess öfningar och förvaltning,
kan icke vara fördelaktigt för General-Slabs-officerns användbarhet i en stor
del af de åligganden, som honom i fält tillkomma. Topografiska Korpsen, utgången
från Fältmälnings-Korpsen, hvilken från de sednare krigen lemnat hedrande minnen
af en gagnande Stabs—tjenstgöring, har, under cn långvarig fred, nästan öfvergått
lill en militär-geografisk inrättning, under det alt öfriga Stabs-göromål skötas
af den egentliga General-Staben.
Sådant skulle sannolikt i ännu högre grad förhållandet blifva, om den sednare,
oberoende af den förra, vunne en ändamålsenligare organisation. Topografiska
Korpsens verksamhet skulle då i allmänhet endast i en viss riktning blifva att
påräkna, hvaremot om den personal, som har sig landels militära affattning anförtrodd,
under omvexlande tjenstgöring inhemtar vana vid öfriga Stabs-göromål, densamma
alltid måste i vidsträcktare mån blifva användbar. Som derjemte deltagandet
i de arbeten, hvilka nu tillböra Topografiska Korpsen, mäste för General-Stabens
så väl bildning som anseende vara fördelaktigt, och dessa arbeten böra, om
General-Staben och dess tjenstgöring på ändamålsenligt sätt organiseras, kunna af
dess Officerare utföras med samma skicklighet och drift som hittills, tvekar jag icke
att, lika med komrnitlerade, i underdånighet föreslå Topografiska Korpens fullstän
-
84
Bil. M 3 lill Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 18S6.
diga förening med General-Staben eller upprättandet af en General-Stab, i hvars
verksamhet de arbeten, sorn nu af Topografiska Korpsen besörjas, afven böra ingå.
Den första fråga, som vid organisationen af denna General-stab måste afgöras,
är, huruvida den bör utgöra en helt och hållet fristående korps eller, såsom
nu är förhållandet, vara sammansatt af Officerare, tillhörande olika korpser inom
Arméen.
En fristående General-stab eger den obestridliga fördel, att den icke beröfvar
trupperne en del af deras under krig redan nog fåtaliga befäl, hvarjemte den
medför ett större samband mellan dess medlemmar, som odeladt kunna egna sig
åt stabstjenstgöringen. Men under en längre fred blifver en så beskaffad Generalstab
lätt afsöndrad från Arméen och främmande för densamma. Om detta låtit
känna sig i länder, der dock en stor del af Arméen ständigt sammanhålles i garnisoner,
skulle det så mycket säkrare inträffa i vårt land, hvarest, med undantag
af några få mindre garnisoner, Arméen största delen af året är förlagd på roten,
större truppsamlingar sällan inträffa och General-staben således endast vid få tillfällen
eger omedelbar beröring med Arméen. Befordran fördröjes alltför mycket
att hos flertalet kunna bibehålla den arbetsförmåga och rörlighet, som generalstabstjensten
kräfver, och utsigterna blifva nog inskränkta, för att locka yngre förmågor
till inträde. Skall detta afhjelpas genom General-stabs-officerarnes utflyttning
i viss ordning med högre grader på regementerne, såsom i några Arméer
brukligt är, kan åtminstone ifrågasättas, om dessa Officerares inom staben utbildade
skicklighet kan godtgöra den bristande vanan vid det slags tjenstgöring, som
genom transporten till Arméen dem åligger.
Utgöres deremot General-staben af Officerare från särskilda korpser, blir föreningen
mellan staben och Arméen fastare, och hos den förra underhålles lättare
en rent militärisk anda. Inom staben uppkommer af sig sjelf en nyttig omsättning
utan att särskilda åtgärder derför erfordras. Genom att tidtals tjenstgöra vid
den trupp de tillhöra, kunna nemligen General-stabs-officerarne icke allenast bibehålla,
utan ock föröka deras skicklighet i denna vigtiga del af krigarevrket, och
sannolikt komme mången att, genom uteslutande på denna väg vunnen befordran
vid Arméen, afgå från staben, hvarvid ock den mera omfattande blick öfver militära
förhållanden, som Generalstabstjensten gifver, bör vara dem till fördel; — och
skulle någon gång förtjensten inom General-staben belönas med sådan befordran,
bör det kunna ske utan skada för Arméen, som icke i sina led då emottager
en främling, obekant med tjentgöringen och förhållandena derstädes, utan endast
till odelad verksamhet återfår en förtjent Officer, som aldrig upphört att tillhöra
densamma. Stabstjenstgöringen blir således en väg till ökad duglighet för linieofficern,
och för Generalstabs-officern är den tid, som användes i tjenstgöring vid
linien icke förlorad, då kännedom om truppens behandling och vård, samt vanan
att föra,befäl vid många tillfällen blifva för Generalstabs-officern af väsendtligt
Bil. Jt? 5 till Kongl. Maj:ls Nåd. Prop. JVs I, om Statsverket 18H6. 8S
gagn. En vexelverkan till bådas fromma uppkommer härigenom emellan Generalstaben
och Arméen, som måste motverka den obenägenhet emot staben, man eljest
olla finner hos Arméerna. Staben och Arméen blifva ett, samma anda lifvar dem
båda. Staben inhemtar i Arméeus skola den rent militära, disciplinära och praktiska
riktning, som tjensten vid trupp gifver, och Officerare af Arméen vinna i
staben vidgade kunskaper och ökad användbarhet. Dessa omständigheter synas,
åtminstone med våra förhållanden och vår Armées organisation, gifva ett så betydligt
företräde åt en med Arméen sammanhängande General-stab, att jag, lika med kommitterade,
anser mig böra i underdånighet tillstyrka vidblifvandet af denna grund
för General-stabens organisation, oaktadt vissa härmed förenade olägenheter, hvilka
dock torde kunna betydligt förminskas genom de öfriga anordningar, som vid organisationen
blifvit afsedda.
Den betydligaste af dessa olägenheter är onekligen minskningen af Arméens
befälskadrer, genom Generalstabs-officerarnes uttagande derifrån, helst ett betydligt
antal Officerare från Arméen dessutom erfordras till Adjutants- och öfrig tjenstgöring
i de särskilda staberna. Ett medel måste derföre utfinnas, hvarigenom
Arméen kan få ersättning för de Officerare, den lemnar till General-staben. I sådant
afseende har någon gång blifvit ifrågasatt, att Generalstabs-officerarne skulle
endast såsom lönlöse qvarstå vid sina regementen, men detta synes, åtminstone såsom
regel i värt land, vara olämpligt, enär Generalstabs-officerarne i sådant fall såväl
sjelfve kunde anse sig, som äfven af andra anses vara endast för syns skull
vid arméen anställde.. Vid deras utnämning till Generalstabs-officerare, skulle dä
vakanser vid regementerne uppstå, k vilka komme att efter dem återbesättas; men
när sedan förflyttningar från staben tillbaka på regementerne ifrågakomme, skulle
sådant endast kunna ske vid inträffande nya vakanser inom dessa sednare, hvarigenom
dylika transporter blefve deraf beroende och dessutom med mera missnöje
skulle emottagas, hvilket allt föga öfverensstämmer med redan yttrade åsigter om
General-stabens införlifvande med Arméen. Att åter vid hvarje regemente, der en
Generalstabs-officer finnes att tillgå, tillskapa en ny lön i dennes grad, skulle medföra
en obestämd kostnad och äfven i sjelfva verket ställa Generalstabs-officern
utom räkningen vid regementet; hvartill kommer att, om denna utväg vid värfvade
Arméen vore verkställbar, den dock är mindre förenlig med löningssättet vid den
indelta. Ändamålsenligare torde deremot vara, att ett belopp, motsvarande lönen i
lägsta Of/icersgraden, beredes, för att såsom expektansarfvode användas åt äldste
lönlöse Officeren, med tjenstgöringsskyldighet för honom, såsom om han vore på
ordinarie stat; och kunde detta arfvode lämpligen bestämmas att utgå af den lön,
Generalstabs-officern åtnjuter vid regementet, hvilken sednare således skulle vara
förpligtad att vidkännas detta afdrag å lönen under den tid han tjenstgör vid General-staben.
Derigenom skulle åtminstone icke officersplatsernes antal vid Arméen
86 Bil. JM 5 lill Kongl. Majlis Nåd. Prop. JM i, om Statsverket 18S6.
genom en del Officerares anställning vid General-staben förminskas, likasom icke
heller på sädant sätt någon utgift för slaten uppkomma.
Om således, genom expektansarfvoden i Underlöjtnants-graden, Officerarne vid
regementerne, oberäknadt Generalslabs-officerarne, blifva fulltalige, hvilket åter beror
på tillgången af officersämnen i allmänhet, bör genom Generalstabs-officers
frånvaro hinder icke uppslå för tjenstens bestridande och, då tjenstgöring i högre
grad än den man på stat innehar, måste, ur militärisk synpunkt betraktadt, alltid
innefatta en fördel och en utmärkelse, bör ersättning i penningar endast komma
i fråga för dem, som förrätta en med större kostnader förenad tjenst än den, för
hvilken de äro lönade. För de tjenster, med hvilka detta egentligen inträffar,
nemligen Kompanichefs- och Majorsljensterna, skulle den ersättning, Kongl. Brefvet
den 11 Oktober 1834 bestämmer eller en sjettedel af den frånvarandes behållna
lön, för den tid hans frånvaro öfverskrider 6 månader af året, oftast blifva alltför
ringa, och att öfverlemna frågan härom till enskild öfverenskommelse, torde
vara olämpligt, äfven derföre, att behållningen af generalstabs-officerslön vid ett
regemente bör ingå i beräkningen af hans aflöning vid staben. Kommitterade
hafva derföre i sitt förslag infört särskilda bestämmanden för de olika fall då Generalstabs-officern
år Major eller Sqvadrons- eller Kompani-chef; men då sådant
skulle vid tillämpningen kunna leda till osäkerhet och tvifvel om det rätta ersättningsbeloppet,
samt jemväl försvåra sjelfva tillämpningen, hemställer jag i underdånighet,
att ifrågavarande ersättning till den, som i Generalstabs-officers ställe
förrättar Majors- eller Sqvadrons- eller Kompani-chefstjenst, måtte bestämmas till
ett och samma belopp eller till '200 R:dr R:mt. Pä det att emellertid de fördelar,
som åsyftas genom den föreslagna sammansättningen af General-staben icke vid
tillämpningen må till stor del gå förlorade och blifva beroende af den enskilda
uppfattningen anderas värde, lorde|Generalslabs-officerarne, med de undantag, som
i det följande finnas omnämnda, icke allenast böra innehafva beställning på stat
vid regemente eller korps inom Arméen, utan deras tjenstgöring derstädes vara en
bestämd, på vissa tider återkommande skyldighet, hvilken, så vidt möjligt är, icke
ensam får inskränkas till vapenöfningarne, utan omfatta Ijenstgöringen i alla dess
delar, hvaruti, utan undantag, Generalstabs-officern bör hafva vana och kännedom.
Ehuru, såsom grund för General-stabens organisation, blifvit antaget, att
denna korps bör utgöras af Officerare, tillhörande Arméens regementen och korpser,
torde dock en alltför uteslutande tillämpning af denna regel kunna föranleda
stora svårigheter. Fallenheter och egenskaper kunna nemligen gifvas, så uteslutande
vända åt stabstjensten, att de påkalla befordran inom General-staben, utan
att berättiga till sådan vidjregementerne, och befattningar finnas inom staben,
hvilka så odeladt taga tid och uppmärksamhet i anspråk, att de icke medgifva
tjenstgöring på Arméen, i förra fallet skulle Generalstabs-officern qvarstå i en
med lägre pensionsrätt förenad grad vid ett regemente, eller ock i strid med
Bil. JW 3 till Kongl. Majlis Nåd. Prop. M i, om Statsverket 1856. 87
böjelse och egenskaper, uppflyttas till högre beställning vid detsamma, såsom ersättning
för sina kraftfullare års gagnande verksamhet i en annan riktning, och för
alt beredas en mot hans ställning i öfrigt svarande pensionsrättJ0I sednare fallet
Oter är det mindre lämpligt, att en Generalstabs-officer upptager någon mera maktpåliggande
plats vid ett regemente, der hans verksamhet icke är att påräkna.
Dessa olägenheter uppstå hufvudsakligen i Regements-officersgraden, och jag anser,
lika med kommitterade, det vara af stor nytta, om inom denna grad i Generalstaben
funnes några få fasta beställningar med lön och pensionsrätt, på det att en
bana inom sjelfva staben äfven må blifva möjlig, och den dubbla anställningen i
staben och i Arméen icke må behöfva längre fortfara än den är nyttig, eller
längre än den dubbla tjenstgöringen är verkställbar. På General-stabens tjenstbarhet
bör ett mindre antal fasta platser i de högre graderna icke hafva något menligt
inllytande. Ingen kan annat än undantagsvis erhålla någon af dem utan efter en
längre tjenstetid, och om derunder tjenstgöring i trupp flitigt egt rum, torde detta
hafva varit tillräckligt för den praktiska duglighet Generalstabs-officern såsom sådan
behöfver på denna väg inhemta. I öfverensstämmelse med redan yttrade åsigter, har
man förut sökt att bestämma hufvuddragen af General-stabens verksamhet i fält,
och det deraf beroende antalet Generalstabs-ofticerare, samt efter denna krigsfot
lämpat fredsfoten i hvad som rörer personalens styrka och tjenstgöring. Den
stora skiljaktigheten emellan Arméens organisation och styrelse i krig och i fred
förhindrar en närmare öfverensstämmelse emellan General-stabens användande under
dessa hegge förhållanden, men, så vidt möjligt varit, har man sökt göra Generalstabens
tjenstgöring under fred till en beredelse för kriget och äfven derefter rättat
fordringarne för inträde i staben.
Generalstabs-officerarnes antal har blifvit så lågt beräknadt, som man trott
omständigheterna medgifva, dels till kostnadens minskande, dels emedan ett större
antal, än som på ändamålsenligt sätt kan sysselsättas, torde vara mera till skada
för General-stabens duglighet och anseende, än till verkligt gagn. Vid Arméens
öfvergång på krigsfot, då flere Generalstabs-officerare komma att erfordras än stabens
nu beräknade organisation kan lemna, torde den väsendtligaste bristen kunna
fyllas af Officerare, som förut tillhört General-staben eller fullgjort vilkoret» för inträde
derstädes.
Enligt nu gällande stadganden är Chefen för Landtförsvars-departementet tillika
Chef för General-staben, hvilken befattning, jemte rådgifvarekallet i kommandomål,
öfvergått till honom från f. d. General-adjutanten för Arméen. Såsom föredragande
af alla Arméens ärenden, står Departements-chefen till Konungen, — Arméens högste
Befälhafvare, — i nära nog samma förhållande, som Chefen för en sammandragen
armé-korps’ stab står till den kommenderande Befälhafvaren. Så väl af denna anledning,
som ock derföre, att General-staben är en af de organer, hvarigenom
Konungens befallningar rörande Arméen utföras, torde Chefen för Landtförsvars
-
88
Bil. M 3 lill Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. JYz 1, om Statsverket 1886
departementet fortfarande böra vara sjelfskrifven Chef för General-staben. Hittills
har dock, på sätt äfven ofvanföre blifvit anmärkt, General-staben icke utgjort någon
egentlig korps med inre sammanhang, gemensamt syfte och ordnad verksamhet,
men detta borde efter den nya organisationen blifva förhållandet. Hvarken kan
Departements-chefens af en ytterst trägen och maktpåliggande befattning redan strängt
upptagna tid medgifva, eller kan det med beskaffenheten af hans embete vara förenligt,
att han besörjer alla de ärenden, som röra General-stabs-korpsens inre tjensteförhållanden,
disciplin och ekonomi, den omedelbara ledningen af dess arbeten,
jemte förvaltningen och redovisningen af dertill anslagne medel, med flera åligganden,
som tillkomma en Korps-chef, men ingalunda Chefen för en Armées stab.
Dessa åligganden, så ytterst vigtiga för General-staben, bilda en tjenstebefattning,
som ensamt torde taga en persons tid och krafter i anspråk; och som, för att
rätt kunna skötas, måste vara förenad med Regements-chefs makt och ansvar.
Innehafvaren af denna befattning, som skulle närmast stå under departements-chefens
öfverbefäl, bör med hänsigt dertill vara och benämnas Sekund-chef för General-staben.
Vid åtskilliga Arméer är Kapitensgraden den lägsta inom General-staben,
eller ock öro Löjtnanterne fåtalige och rätteligen att anse såsom en elevklass.
Många skäl finnas, hvarföre General-stabs-Officerarne icke böra hafva en alltför
underordnad grad. Naturen af deras tjenstgöring, som ställer dem i ständig beröring
med Officerare af högsta grader, de förtroendeuppdrag, dem ofta lemnäs,
deras egenskap af ledare så väl vid göromål i expeditionerne, som på fältet, m. m.
gifva dem en ställning, som är öfver den för en Subaltern-Oflicer vanliga. Löjtnantsgraden
torde så mycket heldre nu kunna uteslutas från Svenska General-staben,
som, med do fordringar, hvilka uppställas såsom vilkor för inträde derstädes, ingen
kan komma i fråga till General-stabs-Officer, utan att hafva genomgått en lång
och mödosam pröfvotid, och ett så beskaffadt stadgande dessutom innebär en ytterligare
fordran på duglighet, då ingen yngre Officer kan till inträde i Generalstaben
anmälas, som icke tillika är förtjent af befordran till Kapiten.
Vid bestämmandet af vilkoren för inträde i General-staben bar man betydligt
afvikit från nu gällande föreskrifter i detta hänseende, emedan dessa synas dels
lagga alltför ringa vigt på de sökandes insigter och öfning i den verkliga Generalstabs-tjensten,
dels fästa nästan intet afseende på deras praktiska utbildning för
tjenstgöringen inom Arméen. Nu gällande stadganden förmå, att de Officerare,
sorn ämna söka inträde vid General-staben, skola vid det högre Artilleri-läroverket
genomgå någon af de kurser, som för vinnande af Löjtnanlsbefordran vid Artilleriet
eller lngeniör-korpsen äro föreskrifna. Men uti dessa kurser ingår, med undantag
af krigshistoria, krigskonst och topografi, ej något egentligt Gencral-stabsämne.
Vidare
Bil. M 3 till Kongl. Maj:ts Nådiga Prop. JW J, om Statsverket 1836.
Vidare är föreskrifvet, att ingen må till General-stabs-Officer anmälas, som
icke, jemte öfriga prestanda, vid vederbörligen undergången Akademisk examen i
lefvande språk erhåller högsta vitsordet, eller åtminstone blifvit godkänd med beröm,
samt dessutom inför Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademien aflagt det
kunskapsprof i Franska språket, som fordras af dem, hvilka söka inträde i Konungens
Kansli. Denna föreskrift uppfylles stundom så, att de, som icke vid studentexamen
eller inträdet till Mariebergs läroverk erhållit ofvannämnda vitsord, sedermera
anmäla sig vid Krigs-akademien, der de underkastas samma pröfning som
utgående Kadetter.
Att Officerare, efter att hafva bevistat ett års vapenöfningar, genomgått en
Artilleri- eller Ingeniör-Löjtnants-kurs och derefter under loppet af några månader
tjenstgjort i Landtförsvars-departementels Kommando-expedition, kunna, på grund
af sådan kompetens, få år, sedan de erhållit sin första Officersfullmakt, vinna inträde
i General-staben, måste för densamma vara menligt; och svårligen kan, under
sådana förhållanden, undvikas, att en def af dess Officerare först efter inträdet
i Staben — om ens någonsin — vinna den praktiska tjensteduglighet, de kunskaper,
det anseende och inflytande, som vid utförandet af en General-stabs-Officers
åligganden äro så nödvändiga.
Till afhjelpande af de nu antydda brister i afseende å så väl kunskapsfordringarue
som praktisk tjenstgöring, finner jag mig, lika med Kommilterade, befogad
underdånigst föreslå:
Att ingen får vid General-stabens läroverk vinna inträde, som icke vid Regemente
eller Korps varit Officer i minst tre år och derunder bevistat vapenöfningarne
samt åtminstone i tvä är förrättat den öfriga tjenstgöring, som åligger på
stat varande Subaltern-Officerare;
Alt undervisningen vid nämnde läroverk bör omfatta alla de kunskapsämnen
och öfningar, som tillhöra en General-stabs-Officers förberedande bildning skurs, och
så ordnas, att under den tid af 2l/2 år, sorn kursen åtminstone kommer att upptaga,
de sökande en gång kunna bevista vapenöfningarnc vid Regemente eller Korps;
Att, efter genomgången kurs vid G ener al-stabens läroverk de sökande skola
vid det Regemente, hvarest de äro anställde, under 2 års vapenöfningar och mellanliggande
tid tjenstgöra;
Att derefter de sökande böra kommenderas till 3 års tjenstgöring i Generalstaben,
hvarunder de användas i Landtförsvars-Departementets Komrnando-Expedition
och Krigs-Kollegium, deltaga i General-stabens fältöfningar m. m.
Under denna tid böra de sökandes förmåga och lämplighet för General-stabstjenslen
kunna tillräckligt pröfvas och bedömas, till närmare upplysning och ledning
vid utväljandet af dem, som sedermera företrädesvis böra till General-stabs-Officerare
föreslås.
Bih. lill R St. Prof. 1836 & S837, 1 Sami., 1 Åfd., o Haft., 12
ÖO
Bil. J\s 5 till Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. JV? 1, om Statsverket 1856.
Då General-stabs-OfEcerare, under utöfningen af sin tjenst ständigt sattes i
beröring med Arméens olika vapen, är det ej tillräckligt, att han theoretiskt inhemtat
kännedom om mekanismen af de särskilda truppslagens manövrer, tjenstgöring
m. rn. Har han ej tillika varit i tillfälle att praktiskt uppöfva och tillämpa denna
kunskap, skall han svårligen vinna den säkerhet i omdöme och det förtroende till sig
sjelf i detta afseende, sorn äro behöfliga för att rätt utföra de honom åliggande
olikartade och ofta ganska maktpåliggande befattningar. Derför borde vidare
stadgas:
Att de sökande skola bevista åtminstone 1 års möte vid hvarldera af de
hufvudvapen, som de genom sin tjenst i Arméen icke tillhöra. Dessa öfningar
torde lämpligast kunna företagas under den tid, de sökande äro till tjenstgöring
vid General-staben kommenderade.
Viglen af språk-kunskapen för en General-stabs-Officer påkallar skärpta fordringar
i detta afseende. Pröfningen, som bör omfatta ej mindre modersmålet än
de främmande språken, torde likväl icke böra bänskjutas till främmande auktoriteter,
utan anställas inom General-staben af dertill utsedde militäre eller civile domare.
Det föreslås derföre bland vilkoren för vinnande af inträde i General-staben:
Att de sökande inför en vid General-staben nedsatt kommission böra ådagalägga
särskildt fastställda kunskapsprof i hvartdera af Svenska, Franska, Tyska och
Engelska språken.
Ännu en pröfning skulle härefter återstå — måhända den för General-stabsOfficern
vigtigaste och till hvars undergående de sökande, under den fleråriga proftjenstgöringen
i Staben, haft tillfälle att så väl på praktisk som theoretisk väg
förbereda sig, — nemligen:
Att ådagalägga en fullständig kännedom ej allenast af Svenska Krigs-styrelsens
och Kngs-förvaltningens sammansättning jemte de olika Afdelningarnes verksamhet
och arbetsordning, utan ock af General-stabs-tjensten i krig och fred.
Examen i dessa ämnen, för hvilkas studerande erforderliga lärokurser böra i
General-staben utarbetas och tryckas, kan lämpligen ega rum, på samma gång som
den nyssnämnda pröfningen af de sökandes språk-kunskap, och bör, i likhet med
denna, ske vid General-staben.
I korthet sammanfattade, skulle de underdånigst föreslagna vilkoren för inträde
i General-staben blifva följande:
Att vid det vapen, der den sökande är anställd hafva såsom Officer tjenst^
gjort inom Regementet eller Korpsen minst 3 år och bevistat minst 6 års vapenöfningar;
Att
hafva genomgått General-stabens läroverk;
Att sedermera, i egenskap af inträdes-sökande i General-staben (General-stabsaspirant)
hafva under en tid af tre år tjenstgjort derstädes och derunder sommar
-
Bil. JM 3 till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. JM 1, om Statsverket 18S6.
91
liden bevistat vapenöfningarne vid hvarje af de för honom främmande hufvudvapen
och deltagit i Stabens fältöfningar;
Att vid General-staben hafva undergått nöjaktig examen och pröfning i lefvande
språk, Svenska Krigs-styrelsens och Krigs-förvaltningens organisation samt i
General-stabs-tjensten,
En Officer skulle således först efter 10 års tjenstetid kunna komma i fråga
att, vid inträffad ledighet, blifva föreslagen till General-stabs-Officer och till Kapiten,
så vida han icke förut innehar denna grad. I de flesta fall torde dock förvärfvande
af denna kompetens erfordra 11 å 12 år.
Inrättandet af ett särskildt läroverk för General-stabs-Officerarnes bildning
torde icke blifva behöflig!, enär General-stabens, Artilleriets och Ingeniör-korpsens
högre militär-undervisning bör kunna meddelas vid ett och samma läroverk, som,
ändamålsenligt organiseradt, ganska väl och fullständigt bör kunna uppfylla hvarje
af dessa Korpsers fordringar i detta hänseende, samt då ändamålet torde fullständigare
och med mindre kostnad kunna vinnas genom de personella och kontanta
tillgångarnes användande på ett ställe, än genom dessas fördelande på flera sär
skilda
läroverk.
Möjligheten af en lämplig organisation af General-staben beror likväl till stor
del derpå, att den tillförsäkras någorlunda tillräckliga inkomster och, i likhet med
andra Korpser, erhåller ew egen aflönings-stat. Hittills hafva på särskilda stater
mindre arfvoden varit uppförda för vissa tjensleförrättningar inom General-staben.
Ett fortgående i denna syftning, äfven sedan de topografiska'och åtskilliga andra
arbeten tillkommit, skulle otvifvelaktigt i ännu högre grad än hittills, göra perso
nernes
användande inom General-staben beroende af tjenstgöringsorten och möjlig
heten
att der finna utkomst, så att en för General-stabs-Officerarnes utbildning i
tjenstens olika delar behöflig omvexling endast undantagsvis skulle blifva möjlig.
Då emellertid flere och andre Officerare icke skulle finnas i General-staben,
än som till tjenstgöringen derstädes erfordras och kunna användas, böra ock dessa
Officerare, i likhet med Officerarne af andra Korpser, hafva en viss aflöning, som
åtföljer personen och graden. Härigenom först kan General-staben blifva, icke såsom
nu, en samling i olika uppdrag använde, eller af enskilda sysselsättningar upptagne
Officerare, som väl bära samma uniform, men eljest hafva föga med hvarandra
gemensamt, ulan en verklig Korps, hvars tjensteförhållanden det blifver möjligt
att på ett ändamålsenligt sätt ordna, så vida nemligen aflöningsbeloppen icke
aro alltför otillräckliga. En lämpligen afpassad aflöning är alltså ett oundgängligt
vilkor, för att General-staben skall blifva eftersökt och dess medlemmar kunna
väljas endast med afseende på verklig skicklighet och passande egenskaper för
Stabs-ljenster.
Jag har nu sökt ali framställa de hulvudsakliga grunder, hvarpå en förändrad
organisation af Svenska Armöens General-stab skulle efter min åsigt sig stödja;
92 Bil. M 5 till Kongl. Maj.ls Nåd. Prop. M 1, om Statsverket 1856.
åberopande för öfrigt det förslag, som i della hänseende blifvit af kommitterade
särskildt utarbetad!.
Det återstår dock för mig alt utreda, hvilken ökad kostnad af mitt förslag
föranledes. Härutinnan har jag i betydlig mån nödgats skilja mig från kommilterades
förslag, ehuru jag ej kan annat än erkänna bade viglen och värdet af de
deruti gjorda beräkningar och anförda skäl. Men då kommitterades förslag i detta
fall skulle medföra större uppoffringar å Statens sida, än jag under närvarande förhållanden
vågar taga i anspråk, har jag måst vara betänkt på en medelväg, som jag
nu i underdånighet anhåller få underställa Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning.
Arméens General-Stab skulle nemligen, enligt hvad jag vågar i underdånighet
föreslå, komma att utgöras af följande Officerare:
1 Sekund-Chef,
2 Öfverste-Löjtnanter,
12 Majorer och
15 Kapitener.
Af dessa beställningar skulle 6, eller Sekund-Chefens, 1 Öfverste-Löjinants
och 4 Majorers, blifva fasta och således åtföljas af lön, men alla de öfriga ambulatoriska
samt derför anslås endast arfvoden. Dessa sednare afses för nedannämnde
personer och ändamål, nemligen:
1 Öfverste-Löjtnant, såsom Expeditions-Chef vid Landtförsvars-Departementets
Kommando-Expedition;
1 Major såsom Sous-Chef vid samma Expedition;
6 Majorer, såsom Stabs-Chefer hos de 5 General-Befälhafvarne och KavalleriInspektören;
1
Major såsom Stabs-Chef vid Lif-Gardes-brigaden;
7 Kapitener, såsom tjenstgörande dels vid hufvudstationen eller General-StabsExpeditionen
dels i särskilda förrättningar;
3 Kapitener, såsom tjenstgörande vid Kommando-Expeditionen; och
5 Kapitener, såsom tjenstgörande vid General-Befälbafvarues staber.
I öfverensstämmelse med de grunder, som blifvit följda uti mitt här ofvan afgifna
förslag till aflöning för Garnisoos-regementernas befäl, hvarmed en del af General-Stabs-officerarne,
i anseende till den med befattningarne förenade ställning
och lefnadskostnad, äro i allmänhet jemförliga, hemställer jag i underdånighet, att
aflöningeo för dem måtte bestämmas sålunda :
Lön för Sekund-Chefen, i likhet med Sekund-Cheferne vid Gardes-regemen
terne
6,000 Rdr Rmt,
jemte 2 rationer;
Lön för 1 och arfvode ‘för 1 Öfverste-Löjtnant, till beloppet lika med Ofverste-Löjtnanters
och Förste Majorers vid nämnde Regementer, hvardera 4,500 Rdr,
jemte 1 ration;
