# ID: svediakorp-gov2282
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 129,362
# sentences: 3,400
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


3 å sa a* st a q b sama» s a å a a a a a
PROTOKOLL
VID
Ijaigtiiiia Riks«la$en i Stockholm
Åren 18M, 1859 neli 1858.
TIO^DE SAMLINGEN
Åfdcliiiiigci!!:
Expeditions-Utskottets Förslag lill Rikets Ständers underdåniga
Skrivelser till Kongl. Maj:t, m. m.
mm mmm
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrijveise iV.-o t94. t
Mso im.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 23 Jan. 18S8.
Preste-ståndet den 23 — —
Borgare-ståndet den 27 — —
Bonde-ståndet den 27 — —
Rikets Stunders underdåniga Skrifvelse, angående reglering af utgifterna
under Riks-slatens Fjerde Hujvuil-titel.
(Slals-Utskoltets Utlåtanden N:ris 71, 124, 149, 164, 181, sami Förslärkta
Stats—Utskottets Memorial N:o 172 och 216.)
S. A. K.
1 afseende å Riks-slalens Fjerde Hufvud-titel, innefallande anslagen för Landtforsvars-deparlementet,
hafva, i följd af dels Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
om statsverkets tillstånd och behof, dels hos Rikets Ständer gjorda framställningar,
nedannamnda förändringar ifrågakommit; Och skola Rikets Ständer framdeles i underdånighet
sig yttra beträffande liden för de löneförhöjningars och nya löne-anslags utgående,
hvilka af Rikets Ständer blifvit beviljade lör de embets- och tjenstemän m. 11.,
som tillhöra Landtförsvars-departementets Kansli-expedition och Krigs-kollegium: varande
särskilde förbehåll här nedan bestämde för åtnjutandet al de löne-förhöjningar, sorn beviljas
arméen tillhörande militäre och civile embets- och tjenstemän.
l:o. Uti högstberörda Nådiga Proposition har Eders Kongl. Maj:t äskat att
nuvarande aflöning för Landtförsr,nrs-departementets Chef, 10,500 R:dr, mätte med
4,500 R:dr förhöjas till 15,000 R:dr R:mt; Och hafva Rikets Ständer, erkännande billigheten
deraf, att, under nuvarande förhållanden, äfven bemälde Departements-chef,
Bih. till R. St. Fröt. i856—i858. 10 Saini. 1 Afd. 2 Band.. 1
2
Expeditions-Utskottets Fiirs/ag till anderd. Skrifvelse N:o i 94.
lika med andra Stålens embetsman, kommer i åtnjutande af löne-förhöjning, beviljat
den begärda aeslags-tillökningen.
2:o. Enligt det af Deparlements-chefen afgifna ocb i bilagan N:o 3 till Eders
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition intagna, »f Eders Kongl. Maj:t till alla delar gillade,
betänkande samt deruti åberopade förslag lill aflöning för embets- och tjenstemän jemte
vaktbetjente inom Departementets Ko n s H- eap e di tio n, skulle förhöjning af Expeditionens
nuvarande anslags-summa, 24,158 R:dr, erfordras med 15,442 R:dr, hvilket belopp Eders
Kongl. Maj:t derföre af Rikets Ständer äskat.
Vid pröfningen af den löreslagna löne-regleringen hafva Rikets Ständer tagit i
betraktande hvad det Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition jemväl åtföljande protokoll
öfver Finans-ärenden af den 11 Oktober 1856 innehåller, angående ifrågaslälld
förändring af arbels-ordningen inom de olika afdelningarne af Eders Kongl. Maj:ls
kansli. Efter erinran om de brister, som vidlåda den nuvarande arbels-ordningen, bar
föredraganden yttrat, att den Expeditions-sekreterarne, enligt instruktionen, åliggande
skyldighet att ansvara för expeditionernas uppsättning skulle på det lämpligaste sättet
fullgöras derigenom, alt koncepterne, uppsatta af Kanslisterne, blelve för granskning
och kontroll öfverlemnade till Expeditions-sekreterarne, genom hvilken anordning desse
embetsmän finge mera tid öfrig, än nu, lill uppfyllande af den första och vigligaste
pligt, som instruktionen dem ålägger, nemligen alt i mål, som till deni öfverlemnas,
uppsätta för föredragningen erforderliga berättelser och sålunda genom ärendenas beredning
äfven i väsentlig mån grundl*gga de beslut, hvilkas rätta uppfattning samma embetsmän
borde, med den vunna kännedomen om hvarje måls inre art, kunna desto
säkrare öfvervaka. Den målens fördelning, som det tillkommer Deparlements-chefen att
bestämma, blefve sålunda, om den följdriktigt genomfördes, en inrättning af byråer eller
afdelningar, hvilkas chefer Expeditions-sekreterarne skulle vara. Med biträde af hvar
sin Kanslist ocb För öfrigt af e. o. tjenstemän, tillhörde det då Afdelnings-cheferne alt
handlägga de till afdelningen, enligt bestämda grunder, anvisade ärenden; och skulle
genom en dylik permanent arbets-fördelning icke allenast en mera regelmessig förberedande
behandling af de vigligare målen vinnas, utan ock en mera sammanhängande historisk
kännedom, äfvensom en noggrannare och fullständigare detalj-kunskap om de till
hvarje afdelning hörande ärenden derstädes kunna utbildas och vidmakthållas. En annan
vinst af arbets-fördelningen vore för öfrigt den, att Expeditions-cbefen, mindre än
hittills öfverhopad af besvärsmål och löpande ärenden, kunde lemna Deparlements-chefen
ett desto kraftigare biträde vid utarbetandet af större mål, förslag till organisationer
och författningar m. m.
Eli sådan förändrad arbets-ordning inom de särskilda Kansli-expeditionerna anse
Rikets Ständer kunna blifva af väsentlig nytta; och under antagande att densamma,
för hvars snara tillvägabringande hinder icke synes möta, kommer att införas, halia
Rikets Ständer funnit sig böra bevilja de för nu ifrågavarande Expedition föieslagna
aflönings-belopp, endast med den förändring, all på enahanda grunder, som i underdånig Skrifvelse,
angående regleringen af utgiflerne under Riks-statens Andra Eulvud-titel äro aniörde, i
fråga om Kanslist- och Kopisl-helättningarne inom Justilie-departementel, Rikets Ständer
beslutat, att. roed inskränkning af det ifrågasätta aflönmgs-beloppet lör Kanslisterne från
2,000 R:dr til! 1,800 11:dr, summan af tillökningarne för Kanslister och Kopister, utgörande
2.895 R:dr Runt, må ställas till Eders Kongl. Majlis disposition för befrämjande
af ärendenas gång inom dessa tjenstegrader.
Med iakttagande af denna förändring bljfver den erforderliga anslags-förböjningen
för ifrågavarande Expedition 14,84'2 E:dr, hvadan Expeditionens anslags-summa
blifvit tiilökad med sagde belopp, alt utgå på sätt bilagde Tabell N:o 1 närmare utvisar.
Expeditions-Utslrottets Förslag till lindard. Skrifvelse N:o 194. 3
3:o. 1 afseende å Krigs-kollegium, (med utrednings-förrå den) anföres uti den
Kongl. Propositionen, att nuvarande stats-anslag, 28,076 R:dr B:ko, är sålunda fördeladt,
ali 25,176 R:dr tillkomma Krigs-kollegium oell 2,‘JOO R.dr ulrednings-förråden, men att
bemälda Kollegium dessutom åtnjuter aflöning med 27,324 R:dr från åtskilliga kassor
och andra medel, så alt dess nu gällande interiins-stat uppgår till 52,500 R.dr, samt
alt ulrednings-förråds-personalen uppbär äfven af särskilde medel 2,366 R:dr 32 sk.,
hvarigenom dess nuvarande aflönings-belopp utgör 5,266 R:dr 32 sk., allt Banko: bestigande
sig alltså för närvarande sammanlagda allöningen för Krigs-kollegium och utrednings-förråden
till 57,766 R:dr 32 sk. samma mynt, motsvarande 85,600 R:dr
Riksmynt.
Enligt uppgjordt förslag till löne-reglering för Krigs-kollegium och utredningsförrådcn,
skulle den nya allöningen sammanlagd! utgöra 126,'»75 R:dr Riksmynt, deraf
för Krigs-kollegium 117,250 R.dr och för ulrednings-förråden 9,225 R dr. Eders Kongl.
Maj:t har nu föreslagit öfverflyttniog pä Riks-slalen af hela denna aflöning och således
äfven den del deraf, som utgår af kassor och särskilda medel, samt äskat den för verkställigheten
deraf erforderliga tillökning uti ifrågavarande stats-anslag med 84,361 R:dr,
under förutsättning tillika alt såväl f. d. Kamereraren i Krigs-kollegium, Krigs-kommissarien
A. Obitz, som I. d. Förvaltaren P. W. Francke och Vaktmästaren J. Nilsson vid
Christianstads numera upplösta ulrerinings-förråd varda med innehafvande lön eller arfvoden
förflyttade på allmänna indragnings-slaten, hvarförutan den nya aflönings-staten
icke skulle kunna fullt tillämpas; Och är i sammanhang dermed af Eders Kongl. Maj:t
föreslaget, att nuvarande Revisorn i Krigs-kollegium D. E. Pettersson och Intendenten
vid Götheborgs utrednings-förråd Majoren Barck, vid skeende afgång ur tjernsten linge
likaledes å allmänna indragnings-stalen med nu egande lön eller arfvode uppföras.
Under ofvannämnda tillöknings-summa, 84,361 R:dr Runt, äro såsom i den Nådiga
Propositionen vidare tillkännagifves, inbegripna följande belopp, som utgå från
Förenade mötes-passevolans-fonden med B:ko R:dr 3,100: —
Nva mötes-fonden  ,, 9,850: —
Krigsmansbus-kassan  ,, ,, 6,000: —
Militie-boställs- kassan
* „ „ 6,466: 32.
Fästnings-byggnads-medlen  ,, „ 733: 16.
Arrende- och jordskylds-medel  ,, „ 438: —
Anslaget till skrifmaterialier och expenser m. m. . . . . . „ ,, 453: 16.
Reserverade besparingar på Kollegii aflönings-anslag .... ,, „ 189: 40.
Anslaget lill extra utgifter  ,, ,, 92: 40.
Tillhopa B:ko R:dr 27,324: —
eller 40,986 R:dr R:mt.
Med afseende å beskaffenheten af dessa särskilda titlar, ansåge Eders Kongl.
Majit, alt, vid deras befriande från utgifter till Krigs-kollegii aflöning, annan förändring
i Riks-slalen icke borde ifrågakomma, än minskning i de anslag, som deri upptagas till
skrifmaterialier och expenser m. m. för Krigs-kollegium samt lili Krigsmanshus-kassan
och Militie—boställs-kassan; men som den sednare kassans tillgångar på långt när icke
vore lillräcklige lill bestridande af de kostnader, lör hvilka kassan är beräknad, har
Eders Kongl. Maj:t föreslagit endast den minskning, att 680 R:dr Riksmynt afräknas
ä den summa, som eljest erfordras lill skrifmaterialier och expenser, samt alt det å
9:de Hufvud-liteln uppförda anslag för Krigsmanshus-kassan nedsältes med 9,000 R:dr
samma mynt.
Elter lagen kännedom jemväl af Deparlements-chefens betänkande i hvad detsamma
lärer den föreslagna löne-regleringen för Krigs-kollegium med utrednings-förrå
-
4 Expeditions- Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 19i.
den hafva Rikets Ständer, i anledning af hvad sålunda förekommit, fattat följande
beslut:
a) För Kollegii President, hvilken för närvarande åtnjuter ett arfvode af 3,000
R:dr Riksmynt årligen, som utgår af öfverskoltet å indelta räntor, tillhörande Öfversteindelningen
vid f. d. Adelslane-regementet, sämt fylles till den del, brist i samma öfverskott
något år kan uppstå, af anslaget å 4:de Hufvud-liteln till extra utgifter, är uti
den föreslagna slaten lön uppförd till belopp af 9,000 R:dr.
Som, i följd af hvad Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 25 sistlidne
April, i Iråga om förändrad organisation af de förvaltande verken anfört, en ny reglering
jemväl af Krigs-koilegium torde vara att emotse, hafva Rikets Ständer icke ansett
lämpligt, att lön för detta verks President nu å stat uppföres, helst vid en dylik reglering
nämnde embete till äfventyrs finnes icke vidare behöflig!; och då dertill kommer,
att, såsom Deparlements-chefen upplyst, en sådan lön är umbärlig, så länge embetet af
dess nuvarande innehafvare bestrides, anse Rikets Ständer, att med Presidentens aflönande
kan fortfarande på enahanda sätt som hittills skett tillgå, hvadan Rikets Ständer
funnit sig icke böra lemna bifall till hvad Eders Kongl. Maj:t i detta hänseende
föreslagit.
b) Den för General-intendenten nu utgående aflöning af 3.900 R:dr har Eders
Kongl. Maj:t föreslagit att höjas till 5,500 R:dr; hvilket Rikets Ständer bifallit, dock
under förbehåll, alt General-intendenten är pligtig alt, vid emotlagandet af den förhöjda
lönen och så länge han densamma uppbär, frånträda den lön, han möjligen kan å an
nan
stat innehafva.
c) För en Intendent vid Intendents-militär-kontoret, i nu gällande stat benämnd
Adjutant, med arfvode af 750 R:dr, är lön i den föreslagna staten uppförd till belopp
af 3,500 R:dr. Med bifall till det föreslagna aflönirigs-beloppet, hafva Rikets Ständer
funnit sig böra vid dess åtnjutande fästa enahanda vilkor, som i afseende å Generalintendentens
aflöning, nemligen skyldighet för Intendenten att, med emoltagandet af den
förhöjda aflöningen och så länge han densamma uppbär, frånträda den lön, han möjligen
kan å annan stat innehafva.
d) Kollegii Advokat-fiskal, som nu uppbär i lön 2,400 R:dr, skulle, enligt den
föreslagna slaten, erhålla lönen förhöjd till 3,500 R:dr. I betraktande deraf, alt denne
tjensteman åtnjuter fördelen af sportler, beslående i åklagare-andelen i böter för försummade
leveranser för kronans räkning m. m., hafva Rikets Ständer funnit afiöningen
kunna inskränkas lill ett belopp af 3,000 R:dr R:mt, som i t. f. Presidentens underdåniga
förslag till ny afiönings-slat för verket finnes för Advokat-fiskalen uppfördt.
e) Beträffande den ifrågasatta Iöne-förböjningen för Kanslislerne inom detta verk,
hafva Rikets Ständer, med tillämpning af förut yttrad grundsats i afseende å berörde
slags befattning, beslutat, att summan af lillökniugarne för bemälde tjenstemän, utgörande
600 R:dr R:ml, må ställas lill Eders Kongl. Maj:ts disposition för befrämjande af
ärendenas gäng inom Kanslist-graden; varande de i den föreslagna staten för Krigskollegium
i öfrigt uppförda tillökningar af Rikets Ständer bifallna.
f) 1 afseende å de ifrågasatta löneförhöjningarne för personalen vid utredningsförråden,
af hvilka förråd, sedan Eders Kongl. Maj:t beslutat upplösning af det i Christianstad,
endast (vänne återslå, nemligen Stockholms och Götheborgs, anse Rikets Ständer
aflöningen för Förvaltaren vid del i Stockholm, hvilken tjensteman, som nu åtnjuter
dels eli arfvode å stat af 675 R:dr. dels ock af särskilda medel 825 R:dr, eller tillhopa
1,500 R:dr, är föreslagen till erhållande af 2,500 R:dr i aflöning, skäligen kunna till
något lägre belopp bestämmas, hvarföre arlvodet för honom blifvit faststäldt till 2,000
R:dr Riksmynt, deruti inberäknadt det af särskilda medel nu utgående bidrag, hvaremot
Expeditions-Utskottets Förslog till nnderd. Skrifvelse N:o 194.
5
tillökningarne för den öfriga personalen blifvit beviljade till utgående med de i staten
föreslagna belopp, deruti likaledes inbegripna de uppgifna årliga bidragen af särskilda
medel.
g) Hvad sedermera vidkommer Eders Kongl. Maj.ts Nådiga framställning om öfverflyttning
å Allmänna Indragnings-staten af f. d. Kamereraren i Krigs-kollegium, Krigskommissarien
Obitz samt f. d. Förvaltaren Francke och Vaktmästaren Nilsson vid det
upplösta utrednings-förrådel i Christianstad, af hvilka, enligt hvad Rikets Ständer inhemta!,
Francke sedermera roed döden afgålt, sä enär, hvad de båda öfrige beträffar, upplyst
blifvit, alt Krigskommissarien Obitz, som, född år 1797, numera uppnått en ålder
af 60 år och alltsedan år 1849 varit uppförd å Kollegii indragnings-slat med bibehållande
af sin lön, 1,971 R:dr, till följd af långvarig sjuklighet, är urståndsalt att vidare
tjenstgöra, samt att Nilsson måst vid utrédnings-förrådets upplösning frånträda sin beställning,
hvarvid han erhållit Nådigt tillstånd att fortfarande få uppbära sitt arfvode,
utgörande 225 R:dr, intilldess han möjligen kunde erhålla annan motsvarande aflöning
pä Rikets Stat eller på Allmänna Indragnings-staten, hafva Rikets Ständer, med bifall
till den Nådiga framställningen, å Allmänna Indragnings-staten uppfört bemälde båda
personer till åtnjutande af ofvan upptagna belopp.
h) Likaledes och hvad angår liders Kongd. Maj:Is derjemte väckta förslag om
förflyttning å Allmänna Indragnings-staten af Revisorn i Krigs-kollegium Pettersson
och Intendenten vid Götheborgs utrednings-förråd Majoren Barck, hvilka uppbära, den
förre lön lill belopp af 1,314 och den sednare ett arfvode af 975 R.dr, hafva Rikets
Ständer, efter inhemtade upplysningar att den förre är född år 1798 och således 59
år gammal samt allt sedan är 1853 för sjukdom, som anses obotlig, åtnjutit tjenstledighet.
och att den sednare numera uppnatt en ålder af 70 år och är till helsan försvagad,
bifallit att, på sätt Eders Kongl. Maj:t äskat, Revisorn Pettersson och Majoren
Barck må, vid skeende ålgång ur tjenslen, med nu innehafvande lön och arfvode
å Allmänna Indragnings-staten uppföras.
i) Rörande slutligen frågan om öfverflyttning på Riks-staten af den del utaf
aflöningen för Krigs-kollegium och Ulrednings-förråden, hvdken med här ofvan specificerade
belopp för närvarande utgår från åtskilliga under Kollegii förvaltning ställda
kassor och särskilda medel, anse Rikets Ständer det vara mindre lämpligt, alt berörde
kassor och fonder, ehuru inrättade och afsedde för helt andra föremål, än Krigs-kollegii
aflöning, likväl fortfarande för hvarje är tagas i anspråk för denna aflöning medelst
bidrag, uppgående lill ganska betydliga belopp i förhållande lill kassornas inkomster;
och då rättelse härutinnan således synes böra ske, samt kassornas och fondernas befriande
frän omförmälda aflönings-bidrag obestridligen skulle medföra mera enkelhet
och reda i räkenskaperna, halva Rikets Ständer beslutit, det ifrågavarande kassor och
fonder nu och för framliden må frän alla utgifter i berörde hänseende befrias, samt
att någon annan förändring i följd af kassornas och fondernas befrielse från sagde utgifter
icke må i Riks-staten vidtagas, än alt 4:de Hufvud-titelns anslag till skrifmaterialier
och expenser m. m. för Krigs-kollegium minskas med ett belopp, motsvarande det
derifrån nu utgående aflönings-bidrag, eiler med 689 R:dr.
För öfrigt hafva Rikets Ständer härvid under öfvervägande tagit frågan om bestämmande
af godtgörelse för utarbetande i sammanhang med Krigs-kollegii bokslut,
af statistiska uppgifter öfver samtlige kostriaderne till de särskilda föremål, som tillhöra
Krigs-kollegii förvaltning; och sedan Rikets Ständer hos Eders Kongl. Maj:t under
den 22 sistlidne April i underdånighet anhållit om nådig befallning lill vederbörande
alt föranstalta om dylika uppgifters meddelande i sammanhang med de årliga boksluten,
hafva Rikets Ständer, enär Krigs-kollegium förklarat, att för dessa uppgifters ut
-
6 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o i94.
arbetande ett särskildt arfvode oundvikligen erfordras, beviljat för nu ingångna statsreglerings-period
en summa af 2,000 R:dr R:ml att af Eders Kongl. Maj:t lör det uppgifna
ändamålet användas ; kommande beloppet, såsom icke till de ständiga behofven
hänförligt, att bland de till extra stals-regleringen hörande utgifter upplagas.
På grund af hvad Rikets Ständer nu anfört såväl i afseende å löne-regleringen
för Krigs-kollegium och Utrednings-förråden, som angående de under Kollegii förvaltning
ställda kassors och fonders befrielse från bidragen till Kollegii aflöning, och då, med
iakttagande af omförmälda förändringar utaf en del aflönings-belopp, den erforderliga
tillökningen i nuvarande anslags-summa för Krigs-kollegium, jemlikt hosföljande tabell
N:o 2, utgör 74,361 R:dr, hafva Rdrets Ständer å det i nu gällande Riks—stat uppförda
anslag för Krigs-kollegium beviljat en förhöjning med 74,361 R:dr R:mt, att utgå på
sätt tabellen utvisar, och under förbehåll att särskild ersättning för förvaltningen af
ofvannämnde kassor och fonder, så länge de stå under Krigs-kollegii vård, icke må
ega rum.
4:o. Uti det för Artilleri-Staben nu utgående anslag, 4,200 R:dr, är förhöjning
af Eders Kongl. Maj:t begärd med 2,200 R:dr, enligt det i Departements-rhefens betänkande
framställda förslag och den deruti åberopade aflönings-stat; och hafva Rikets Ständer,
som icke funnit något ali erinra vid de i slaten uppförda tillökningar, bifallit att
anslaget för nämnde stab må med det äskade beloppet, 2,200 R:dr R:ml, förhöjas.
5:0. I sammanhang med pröfniugen af den i den Nådiga Propositionen äskade
an slags-tillökning för Ofver-kommendants-expeditionen i Stockholm, hafva Rikets Ständer,
enär staten för denna Expedition upptager rations-ersätlning för tjenste-hästar,
funnit sig böia lill behandling företaga de af Eders Kongl. Maj:l, jemlikt Departementschefens
betänkande, väckta frågor dels om förändring i grunderna för underhållet af
tjenstehästar, der sädane enligt stat skola finnas, dels om ersättning för den, med skyldigheten
att hafva sådana hästar, förknippade öfriga kostnad, såsom för stallhyra, hästarnes
skötsel och skoning, stalleffekter m. m.
Hvad försl angår frågan om tjenstehästarnes underhåll, är upplyst, all, för de
Officerare, som skola vara med tjenstehästar försedde, en eller flere rationer, enligt nu
gällande grunder, beräknas under lönen efter ett visst pris för hvarje ration, hvilket
allmänneligen i slalerne finnes bestämdt till 180 R:dr, men vid Kronprinsens Hussarregemente
lill blott 116 R:dr 50 öre R:mt. Denna rations-ersätlning har dock icke
på långt när varit tillräcklig, enär fouragerings-kostnaden för manskapets hästar, som
vid Lif-gardet till häst och samtliga Artilleri-regementena underhållas omedelbarligen
för kronans räkning, uppgått i medeltal under de från den 1 Oktober 1845 till samma
dag år 1855 förflulne i0 år för hvarje bäst årligen: vid Lif-gardet till häst till 270
R:dr, vid Svea Artilleri regemente till 279 R:dr, vid Götha Artilleri-regemente till 251
R:dr och vid Wendes Artilleri-regemente till 276 R:dr, allt Riksmynt. För afhjelpande
af detta för löntagaren obilliga förhållande, har Eders Kongl Maj:t föreslagit, att ralionsersällningen
för Officerares tjenstehästar må utgå med värdet af den ration, hvartill
upphandlingspriset å deruti ingående Iburage-artiklar bestämmes vid de inför Artilleriregementenas
Fouragerings-direklioner skeende upphandlings-auktioner, helst levem-ingen
af fourage-artiklarne dervid (ill den minstbjudande upplåtes, och det då bestämda
rationspriset lör dessa regementens mindre antal hästar, i jemförelse med kavalleriregementenas,
närmare motsvarar gångbara priset å fourage-artiklarne; att rationen fastslälles
till 12 skålpund hö, 3 kannor bafra och 4 skålpund halm eiler lika med hvad
den för fourageringen af Lif-gardels lill häst nummerhästar under exercistiden gällande
stat bestämmer, hvilken stat är lägre än den för Artilleriet, samt att kostnaden för
fourageringen för bemälde officerares tjenstehästar må anvisas att utgå från förslags
-
Exp edit i o n s- U/s k o t tets Förslag till underd. Skrifvelse IS.-o i 9 4. 7
anslaget till fouragering af Artilleriets och värfvade kavalleriets hästar; hvaremot all
kontant rations-ersätlning skulle ur löne-staterna försvinna och deruti endast inlörasdet
antal rationer, hvartill hvar och en af ifrågavarande personer är berättigad.
Rikets Ständer anse äfven för sin del med billighet och rättvisa öfverensstämmande,
att ralions-ersättningen för de Officerare, hvilka böra vara med tjenstehästar
försedde, bestämmes till ett belopp, sorn motsvarar den kostnad, hvartill häslarnes fouragering
verkligen uppgår; men i afseende ä sättet lör ersältuingens bestämmande synes
det Rikets Ständer lämpligare, alt ratiunspriset fastställes för en längre lid till visst
belopp, än alt detsamma skall årligen vara underkasladt förändring efter prisen vid de
inför Artilleri-regementenas Fouragerings-direklioner skeende uppbandlings-auktioner, hvilket
sednare ock konime att medföra besvär med uppgörande af årliga uträkningar öfver
den för hvarje löntagare belöpande ialions-ersällning. Rikets Ständer hafva derföre
ansett ralionspriset böra för flere år på en gång fastställas och till grund för beräkningen
deraf lagas medeltalet af prisen å ifrågavarande lourage-artiklar under en tidrymd
af 10 år. Och då. efter hvad Rikets Stander inhemtat, de förflutna åren
1845—1855, för hvilka medeltalet af löuragerings kostnaden för manskapets hästar, med
undantag af dem vid Kronprinsens Hussar-regemente, här ofvan är uppgifvet, varit i
afseende å prisen dels dyrare dels billigare i ungefär lika förhållande, samt berörde
kostnad vid Kronprinsens Hussar-regemente kan antagas vara enahanda med den vid
Wendes Artilleri-regemente, har medium af den uppgifna föuragerings-kostnaden för
nämnda år, utgörande 269 R:dr, funnits lämpligen böra med en lill 270 R:dr jemnad
summa för nu ingångna slatsreglerings-period bestämmas såsom värdet af hvarje ration,
beräknad, i enlighet med Eders Kongl. Majits förslag, till 12 skålpund hö, o kannor
bafra och 4 skålpund halm. Såsom en följd häraf anse äfven Rikets Ständer lämpligast,
att, i öfverensstämmelse med hvad hittills egt rum, ralions-ersättningen uppföres
å löne-staterne och derifrån utgår, hvarigenom de hvarje löntagare tillkommande förmåner
blifva på ett ställe synliga.
Rikets Ständer hafva alltså, i enlighet med nämnda beräkningsgrund, för denna
statsreglerings-period fastställt rations-ersältningen för de Officerare, hvilka böra vara
med tjenstehästar försedda, till 270 R:dr R:mt för hvarje häst, att, såsom hittills, å
löne-staterna upptagas och derifrån utgå.
Beträffande derefter frågan om säiskild godlgörelse af allmänna medel för kostnaden
lill stallhyra m. m. för Ijenstebästarne, så är af Eders Kongl. Majit föreslaget, alt
ersättningen för denna kostnad, som Officerarne hittills mäst af sin lön bestrida, måtte
anvisas med 100 Ridr Riksmynt årligen för hvarje utgående bäst-ration; och hafva Rikets
Ständer beviljat ifrågavarande ersättning med det äskade beloppet, att, lika med
ralions-ersättningen, å löne-staterna uppföras.
6:o. Enligt upprältadt aflönings-förslag för Ofver-kommendants-expeditionen i
Stockholm, har Eders Kongl. Majit äskat en tillökning i expeditionens nuvarande anslag,
3,022 Ridr 50 öre, med 4,238 Ridr 75 öre.
Såsom af Deparlenients-ehefens betänkande i denna del inhemtas, är föreslaget,
att på de grunder, som i fråga om Kommendants-staten vidare utvecklades, så väl Kommendanten
i Stockholm, som de begge vid Ofver-kommendants-expeditionen anställde
Adjutanter, hvilka alla nu innehafva arfvoden å stat, mätte aflönas medelst traktamente
enligt gällande re^e-reglemenle.
Den af Deparlements-chefen uttalade åsigt, att kommendants-tjensterna icke böra
utgöra beställningar å stat, utan betraktas sorn kommenderingar, hvartill officerare af
bestämda grader utses och till hvilkas aflöning motsvarande traktamenten anvisas, kunna
Rikets Ständer ej dela, helst täta ombyten af personer å ifrågavarande platser, enligt
8
Expedilions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 494.
Rikets Ständers tanke, mäste mera skada än gagna, åtminstone vid sådana fästningar,
hvarest till kommendanternas åligganden älven höra vården om och ansvaret för der
inneslutna fångar. Rikets Ständer anse derföre lämpligare, alt för delta slags beställningar
bestämda arfvoden fastställas, så att staten tydligen upptager huru mycket tjenstens
innehafvare i sådan egenskap erhåller i aflöning, och denna icke bl i fv er omvexlande
efter innehafvarens egande tjenstegrad vid regemente eller korps. I följd häraf
hafva Rikets Ständer beslutat, alt, jemte det inqvartering och rese-ersällning, såsom hittills,
beräknas och utgå, arlvoden bestämmas för alla, som, vare sig förut på stället
statio nerade och aflönade, eller från annan ort härtill kommenderade, erhålla uppdrag
att kommendantsplats bekläda.
Med antagande af denna grund för aflöningen, få Rikets Ständer rörande den
föreslagna staten för Ofver-kommendants-expeditiouen följande i underdånighet anföra:
a) Ofver-kommendanten, hvilken för närvarande från 4:de Hulvud-lilelns anslag
till extra utgifter uppbär ett årligt arfvode af 900 R:dr, är i den föreslagna staten uppförd
till aflöning med 1,500 R:dr.
I betraktande deraf alt Slockholm icke är en befästad stad, synes något behof
af 2:ne kommendanter derstädes ej lörefinnas, hvarföre ock särskild aflöning lörÖlverkomraendanten
hittills icke varit å stat uppförd ; och då den i hufvudstaden förlagda
garnison, dels i dess egenskap af lif- oell hus-trupper, dels såsom tillhörande en fördelning
af arméen, inom sig ej saknar det samband, som är afsedt genom tillvaron af ett
högre Generals-befäl, torde icke heller i detta hänseende en särskild Öfver-koinmendant
vara behöflig, hvadan Rikets Ständer funnit sig ej böra bevilja det för Öfver-kommendanten
i Stockholm nu äskade arfvode.
b) För Kommendanten, hvilken nu uppbär å stat ett arfvode af 900 R:dr, är
den nya aflöningen föreslagen till 2,555 R:dr, motsvarande beloppet af Öfverste-traktamenle,
som nuvarande kommendanten åtnjuter.
Med afseende å de med denna kommendants-befattning förenade trägna och ansvarsfulla
åligganden, hafva Rikets Ständer ansett den ifrågasatta förhöjningen, ehuru
betydlig, böra beviljas; hvarföre Rikets Ständer ökat arfvedel för Kommendanten i Stockholm
lill 2,555 R:dr R:mt.
c) Arfvoden för förste och andre Adjulanterne, nu utgörande för den förre
600 R:dr och för den sednare 126 R:dr 94 öre, äro, efter traktaments-beräkning, i
staten uppförde med 1,003 R:dr 75 öre för förste och 730 R:dr för andre adjutanten.
Dä de personer, som till dessa platser kommenderas, i allmänhet få bibehålla
sina löner vid de regementen eller korpser, hvilka de tillhöra, svnes någon nedsättning
af de ifrågaställde beloppen kunna ega rum, hvadan Rikets Ständer fastställt arfvodena
för förste och andre Adjulanterne lill 900 R:dr för den förre och400R:dr Runt lorden
sednare.
d) För öfrigt hafva Rikets Ständer beviljat den för expeditionens tvänne vaktmästare
gemensamt med 215 R:dr 40 öre föreslagna arfvodes-förhöjning till 600 R:dr,
att utgå lör vaktmästare-göromålens bestridande, likasom den, för beloppets jemnande.
ifrågasatta tillökning af anslaget lör skrifmaterialier och expenser från 448 R:dr 46 öre
till 450 R:dr R:mt.
e) Beträffande åter de i staten upptagna 4 tjenstehästar, deraf en för Öfverkommendanlen,
2 för Kommendanten och 1 för förste Adjutanten, hafva Rikets
Ständer, vid del förhållande, att någon aflöning för Öfver-kommendanten icke blifvit
å staten uppförd, funnit rations-ersällning för bonom icke kunna ifrågakomma och
derföre beslutit, att sådan ersättning för endast 3 tjenstehästar, tillika med den för
detta
Esvpeditions-Ulskotlets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 194. 9
dolta hästanlal belöpande ersättning för stallhyra m. m. må anvisas i enlighet med hvad
i bifogade tabell N:o 3 är upptaget.
1 följd af berörde förändringar i staten blifvér den erforderliga fyllnaden i Expeditionens
anslag 2,992 R:dr 50 öre, hvilken anslags-tillökning Rikets Ständer beviljat
alt utgå i öfverensstämmelse med hvad i tabellen närmare är utfördt.
7:o. I anseende tili de förändrade förhållanden, som med Rikets fästningar egt
rum sedan Kominendants-state.n vid 1828—1830 årens riksdag bestämdes, har Eders
Kongl. Maj:t ansett en nära nog ny reglering af denna stat vara af behofvet påkallad
samt under åberopande af de i Departemenls-ehefens betänkande utvecklade grunder för
en sådan reglering och då, enligt dithörande aflönings-förslag, den nya Kommendantsstatens
aflöning uppginge till 22,738 R:dr, men nuvarande anslag endast lemnade tillgång
med 10,148 R:dr, när icke i beräkning loges det belopp af 1,243 R:dr 50 öre,
hvilket vid 1850—1851 års riksdag från fångvårds-anslaget till Kommendants-staten öfverflyttade»
och nu ansåges böra derifrån afskilja», föreslagit, till fyllnad i Kommendants-statens
behof, en tillökning af 12,590 R:dr$ i sammanhang hvarmed Eders Kongl.
Maj: t, beträffande förenämnda belopp, 1,243 R:dr 50 öre, hvilka medel vore afsedda
till åtskillige personers godtgörelse för mera tillfälliga Ijenstebiträden vid laslningarne,
gjort framställning derom, att beloppet måtte öfverföra» till anslaget för försvarsverket
i allmänhet eller Krigs-kollegii departementer, för alt tilläggas medlen för kommendanlskaps-u
tgiflerne, dit äfven lörberörde utgifter rätteligen kunde hänföras.
Som emellertid under samma belopp jemväl inbegrepes, dels arfvode åt f. d. Kapellenen
vid Dalarö skans, 75 R:dr, dels arfvode åt f. d. Vaktmästaren derstädes, 247
R:dr 50 öre, hvilka befattningar numera, efter skansens rasering, blifvit indragne, samt
Eders Kongl. Maj:t medgifvit dessa befattningars innehafvare, Slotts- och Garnisonspredikanten
P. E. Hofberg och Slotls-vaktmästaren G. J. Spegel att tills vidare och intill
dess de erhölle annan tjenstebefattning med lön eiler arfvode af allmänna medel,
varda bibehållne vid sina arfvoden, har Eders Kongl. M ij:t begärt, att bemälde personer
finge med sådant vilkor förflyttas på Allmänna lndragnings-staten samt att, efter
afdrag af dessa arfvodens sammanräknade belopp, eller 322 R:dr 50 öre, endast återstoden,
921 R.dr, mätte komma anslaget till försvarsverket i allmänhet eller Krigskollegii
departementer tillgodo.
1 afseende å den nya regleringen af Kommendants-staten hafva Rikets Ständer
af Departements-chefens betänkande inhemtat, bland annat, att Kommendanter
ansåges behöflige blott på de verkligen mer elier mindre befästade orterna och att
befälhafvarne ä de öfrige lämpligen borde benämnas Gränse-befälhafvare, dock med
undantag för befälhafvarne i de öppna städerne Stockholm, Götheborg och Christianstad,
hvilka skulle bibehålla namn af Kommendant, emedan de, i följd al
större garnisoner och särskilda förhållanden, både hade och kunde få vidsträcktare
befäl och verksamhet; att såsom grund för förslaget lill ny Kommendants-stat det
synts ändamålsenligt att fördela de särskilda orterna efter deras vigt och betydenhet,
för att derefter bestämma den befälsgrad, sorn på hvarje ställe borde användas, nemligen
på följande sätt: l:o Garnisonsorler med Ofver-kommendanter, Stockholm och Carlskrona;
2:o Befästade orter med Kommendanter, Waxholm, Carlsten, Carlsborg, Kungsholmen,
Drollningskär, Ny Elfsborg, Landskrona och Carlshamn; 3:o Öppna städer med
Kommendanter, Götheborg och Christianstad samt 4:o Gränsorter med Befälhafvare, Haparanda,
Grisslehamn, Helsingborg; att till Ofver-kommendanter borde alses personer
med Generals- eller Amiralsgrad, till Kommendanter vid Waxholm, Carlsten, Carlsborg
och Kungsholmen, Officerare af Regements-officersgrad, samt vid de öfriga belastade orlerne,
Officerare af Kapitens-grad; alt, hvad Götheborg och Christianstad äfvensom gränsBih.
till R. St. Pro t. 1856—1858. 10 Sami. 1 A/d, 2 Band. 2
10 Eape cl i tio n s- (Jts k o l tets Forsing• till willérd. Skrifvelse N:o i 94.
orterne beträffade, hinder ej mölle att framdeles, såsom hillills, då det i öfrigt befinnes
lämpligt, uppdraga Kommendants- och Gränse-befälhafvare-befätlningarne, emot arfvode,
åt der förlagde högste Irupp-befälhalvare, samt alt kommendanls-tjensterne borde betraktas
såsom kommenderingar och de dertill ulsedde officerare aflönas med traktamenten
efter deras innehafvande grad.
Utan att ingå i bedömande af ändamålsenligheten utaf den nja regleringen, hafva
Rikets Ständer, eller granskning af den föreslagna aflönings-slalen, funnit följande förändringar
i beloppen böra ega rum; åberopande Rikets Ständer hvad i nästföregående
punkt, angående Öfver-kommendants-expedilionen i Stockholm, blifvit såsom grund för
bestämmande af Kommendanternes aflöning i allmänhet af Rikets Ständer beslutadl.
a) För Kommendanten i Waxholm, hvilken nu å stal uppbär 675 R:dr, är, eller
traklamenls-beräkning, den nya aflöningen föreslagen lill 2,190 R:dr, hvarjemte för en
Place-rnajor och Adjutant (Subaltern-olficer), som för närvarande ej finnes ä stat uppförd,
aflöning, likaledes efter Iraklaments-beräknmg, blifvit begärd med 730 R:dr.
Med afseende derå, alt innehafvaren af Kommendants-platsen vanligen bibehåller
sin lön vid det regemente, hvarifrån han är kommenderad, anse Rikets Ständer att,
om nuvarande arfvode ökas lill 1,800 R:dr R:mt, detsamma hör blifva tillräckligt, hvadan
arfvode! för ifrågavarande Kommendant blifvit lill nämnde belopp förhöj dt.
Beträffande arfvode! för Plaee-majoren och Adjutanten, har detta, i likhet med
det för andre Adjutanten vid Öfver-kommendants-expedilionen i Slockholm, blifvit bestämdt
till 400 R:dr Runt.
b) Kommendanten och Place-majoren å Carlsten äro af Eders Kongl. Majit
föreslagne lill samma aflönings-LeOpp, som slaten upplager för Kommendanten och
Place-majoren i Waxholm, men, i hkhel med hvad i föregående moment är omlörmäldt,
har aflöningen för den förre blifvit fastställd lill 1,800 R:dr och för den sednare till
400 R:dr R:mt.
c) Beträffande åter Kommendanten på Carlsborg, i staten uppförd, lika med
förutnämnde hänne Kommendanter, lill ett belopp af 2,190 R:dr, hafva Rikets Ständer,
i betraktande deraf, atl Carlsborg, såsom icke fullt befästad, ej är jemförlig med de
fäslningsorler, hvarom i föregående momenler förmäles, äfvensom alt något arfvode för
Kommendanten å Carlsborg för närvarande icke finnes å stat upplördt, ansett, att aflöningen
för denne kan bestämmas något lägre än för Knmmendanlerne i Waxholm och
ä Carlsten, samt derföre fastställt beloppet tid 1.500 R;dr R:mt.
För Place-majoren och Adjutanten å Carlsborg äro samma belopp beviljade,
som för enahanda befattningar å förutnämnde 2:ne fästningar, eller 400 R:dr Rind,
blifvit bestämda.
d) För Kommendanten å Kungsholmen är i staten äfven uppfördt ett belopp af
2.190 Ridt"; men med afseende deta, att innehafvaren af Kommendants-platsen vanligen
tillika uppbär aflöning å Flottans stat, anse Rikets Ständer att, om nuvarande Kommendanls-arlvudet,
utgörande 525 R:dr, höjes lill 1,000 R:dr R:mt, en sådan förhöjning
bör vara tillräcklig, och har alltså Kommendantens aflöning blifvit till sistnämnde belopp
bestämd.
e) Rikets Ständer, som för öfrigt beviljat de ifrågaslällda tillökningarne i beloppen
till skrifmaterialier vid förutnämnda fvra fästningar, hysa deremot, beträffande
de följande i slaten uppräknade platserne, den mening, att flere af Befälhafvare-beställningarne
derstädes kunna utan olägenhet umbäras; Och dä, genom dessas indragning,
tillräcklig tillgång bör erhållas för alt bereda möjligen behöfliga anslags-tillökningar Ä
de öfriga ställena, hafva Rikets Ständer funnit sig icke böra anvisa några medei till de
föreslagna förhöjningarne vid ifrågavarande platser.
Expeditions-Utskottets Förslag lill underd. Skrifvelse N:o 194.
11
I) Hvad angår framställningen om f. d. Kapellanen vid Dalarö skans, Sloltspredikanten
Hofbergs och f. d. Vaktmästaren derstädes Spegels uppförande på Allmänna
Indragnings-slaten med deras nu innehafvande arfvoden, utgörande för den förre 75
R:dr och lör den sednare 247 R:dr 50 öre, hafva Rikets Ständer ansett bemälde personer
höra med sina arfvoden å Kommendants-staten qvarstå på förut bestämda vilkor,
nemligen intill dess de tilläfventyrs erhålla annan tjensle-befattning med lön eller arfvode
af allmänna medel; hvaremot Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med hvad Eders
Kongl. Majit derjemte föreslagit, hafva beslutal, att, efter afdrag af dessa arfvodens
sammanräknade summa å det vid 1850—1851 års Riksdag från fångvårds-anslaget till
Kommendants-staten öfverflyttade belopp, 1,243 R:dr 50 öre, återstoden, 9'2l Ridr, må
öfverföras (ill anslaget för försvarsverket i allmänhet eller Krigs-kollegii departementer,
Med iakttagande af de utaf Rikets Ständer här ofvan omlörmälda föiändringar i
staten, erfordras, pä sätt tabellen Nio 4 visar, förhöjning af nuvarande anslag lör
Kommendants-staten med 4,536 Ridr Rimt, hvilket belopp alltså blifvit af Rikets Ständer
beviljadt.
8:o. Under åberopande af hvad Departements-chefens betänkande innehåller
angående beholvet af tillökning i aflöningen för Krigs-akndemiens befäls-, lärare-, Ijenstemanna-
och betjenings-personal, är af Eders Kongl Majit föreslaget, att, då denna
tillökning uppginge till 26,505 R:dr 12J öre, men några till indragning afsedde arlvoden,
tillhopa 1,574 R:dr, kunde härifrån afräknas, skillnaden mätte anvisas med en
rund summa af 24.930 R:dr.
Efter tagen kännedom af Departements-chefens yttrande i detta ämne, hafva
Rikets Ständer emot de föreslagna tiliökningarne och nya arfvodes-beloppen ej funnit
något att erinra i annat afseende, än dels att, då, enligt hvad i ofvannämnda yttrande
anlydes, den äskade förhöjningen i aflöningen för Akademiens Guvernör från 3,420
R:dr 62^ öre, som den efter gamla staten utgör, till 6.000 Ridr, icke, så länge embelet
af nuvarande innehafvare!! beslrides, behölver utgå, Rikets Ständer ansett någon tillökning
i arfvodet ej för närvarande böra ega rum, utan detsamma kunna tills vidare förblifva
oförändradt; dels att, vid beviljandet af den för Kamererare!! vid Akademien
föreslagna arfvodes-tillökning från 960 Ridr 18| öre till 1,500 Ridr det förbehåll, enligt
Rikets Ständers tanke, lämpligen bör fästas, att, om befattningens innehafvare eger
annan tjenst å stat med lön, hail endast får åtnjuta nuvarande arfvode med en till
1,000 Ridr jemnad summa; varande, med nämnda förändring och förbehåll, den erforderliga
tillökningen i anslaget för Akademien, uppgående till 22,350 Ridr 75 öre R:mt,
af Rikets Ständer beviljad.
9:o. Enligt den Nådiga Propositionen erfordras dels til! förbättrande af aflönings-vilkoren
för den vid Allmänna Garnisons-sjukhuset anställda läkare-, tjenstemannaoeh
betjenings-personal, utöfver nuvarande stats-anslag, utgörande 12,850 R.dr 31 öre,
en tillökning af 7,071 Ridr 6 sk., dels lill förhöjning af anslaget för sjukhusets materiela
behof, uppgående lill 31,129 Ridr 69 öre, ett belopp af 8,298 Ridr 94 öre.
I afseende å aflönings-behofvet inhemtas af Departements-chefens betänkande,
alt anslags-tillökningen afser förbättrad aflöning för Sjukhus-läkarne, Sjukhus-kommissarien,
Sjukhus-skrifvarne och Sekreteraren samt förböjda traktamenten för Under-läkarne
och sjukhusets Apothekare; att den sjuk- och ekonomi-betjeningen genom Kongl.
Brefvet den 12 Januari 1856 i Nåder lillagde förmån all. utom sin nuvarande aflöning,
tills vidare få från sjukhusets kök dagligen kostnadsfritt erhålla en matportion in natura,
lika med den, som åt konvalescent utdelas, skulle älven för framliden fortfara,
hvarföre den härigenom för sjukhuset uppkommande ökade kostnad, beräknad för ett
antal af 19 personer efter 97 R:dr för hvarje person, borde å stat uppföras; all denna
12 Expedilions-Ulskotlets Förslag till linderö. Skrifvelse N:o 494.
personals dagtraktamenten skulle förhöjas med 124 öre, utom för en baderska, som ansages
böra erhålla 6 sk. Banko eller omkring 19 öre Riksmynt i daglig tillökning; alt
den lill tjenstgöring å sjukhuset anställde Väbel och jourhaivande Under-officer borde
hvardera erhålla en matportion in natura om dagen och kostnaden derför i staten beräknas
elter samma grund, som för betjeningen, samt att de af Eders Kongl. Majit
särskildt beviljade och nu utgående tvänne arlvoden af 150 R:dr hvardera, det ena för
de månadlliga räkenskapernas granskning och det andra tor den hos Direktionen antagne
Vaktmästare, äfven borde å stat uppföras.
Bikels Ständer hafva, vid granskningen af den föreslagna aflönings-staten, icke
funnit något att erinra mot der uppförda tillökningar, hvadan desamma blifvit beviljade.
1 sammanhang härmed halva Rikets Ständer inhemta!, alt vid sjukhuset lör närvarande
är anställd en prestman, som, utan annan vedergällning än hostad jemte två
famnar ved och 2 lispund talgljus årligen, har till åliggande hufvudsakligen ait vid besök
å sjuksalarne lemna de sjuke och lidande en kristlig uppmuntran och tröst, samt
alt en gäng i hvarje vecka å gemensamt rum inom sjukhuset meddela konvaiescenterne
religions-undervisning, hvarigenom dock anspråket på en ordentlig själavård om sjukhusets
talrika personal, beräknad till 200 sjuke i medeltal för dag, icke torde vara oppfeldt:
och då det ej heller lärer med billighet kunna fordras, att någon person, för
den ringa ersättning, som nu beslås, skall deråt mera odeladt egna sin tid, samt det
biträde, sorn i berörde afseende må vara att påräkna frän Garnisons-försatnlingarnes
prester, är tvifvelsutan ringa, enär1 desse, såsom boende på spridda ställen inom staden,
icke finnas att vid behof genast tillgå, hvadan och ehuru nämnde prester måste anses
for tfarande pligiige att, jemte fullgörande af prediko-skyldighelen, särdeles uppå kallelse,
vid sjukhuset sig inställa, likväl en tr ägnar e och daglig tjenstgöring derstädes icke synes
böra af dem påfordras, så hafva Rikets Strinder ansett det vara af vigt, att för den
presterliga befallning, som vid sjukhuset nu finnes, en lämplig aflöning å stat uppföres,
på det att Ijenstens innehafvare må kunna mera uteslutande sysselsätta sig med den
andeliga vården om inrättningens sjuke, hvadan ett årligt arfvode af 300 R:dr Ruut
blifvit beviljadt och å sjukhusets stat uppfördt, för att, jemte nuvarande förmåner af
fri bostad, ved och ljus, åtnjutas af en prestman, hvilken, boende på stället, bestrider
religions-vården derstädes, med undantag af den söndagliga gudstjensten.
Beträffande den af Eders Kongl. Majit äskade förhöjning utaf anslaget för sjukhusets
materiela behof, så och dä Rikets Ständer såväl af den Nådiga Propositionen,
sorn i öfrigt inherntat att, i följd af stegrade pris å alla förnödenheter, anslagen i allo
blifvit otillräckliga, men det mäste anses vara af synnerlig vigt, att ifrågavarande sjukvårds-anslalt
icke må, genom brist på medel, sättas ur stånd att uppfylla sin dubbla
bestämmelse att lenina vård åt Stockholms garnisons-manskap och bereda tillfälle lill
praktisk bildning för unga läkare, sorn sedermera beordras att bestrida vakanta Balaijons-läkare-beslällningar
inom Arméen och Flottan, hafva Rikets Ständer bifallit, att
nuvarande anslag för1 sjukhusets materiela hellof må, såsom Eders Kongl. Majit äskat,
ökas med ett belopp af 8,298 Ridr 94 öre Riksmynt.
Änslags-summan för Garnisons-sjukhuset har således på det hela blifvit förhöjd
med 15.670 Ridr R:mt.
10:0. Under åberopande af upprättadt förslag till förändrad organisation af General-Staven,
har Eders Kongl. Majit äskat, alt Rikets Ständer nu mätte bevilja nödige
medel till organisationens genomförande samt låta, under nämnda rubrik, ett särskildt anslag
härtill i Rrks-siaten uppföras. Då, enligt den beslutade organisationen, kostnaden
komme alt uppgå lill 84,350 Ridr, men Landlforsvars-departementets Kommando-expedition,
TopograGska korpsen samt de å Generalitels-stalen uppförda Adjutanter, af hvilka
Expedilinns-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 194.
13
de begge fors (nämnda slaterne borde ur Riks-stalen försvinna och bemälde Adjutanter
från Generalitets-slaten ulesiulas, voro afsedde alt i den nya organisationen ingå, skulle
i första rummet til! kostnadens betäckande anslagen för dessa stater och personer användas,
utgörande
för Kommando-expeditionen R:dr 13,540:
» Topografiska korpsen . . . .
. » 33,700:
» Adjutanlerne å Genefalitets-slalen  » 12.150:
eller tillhopa R:dr 59.390:
så alt endast skillnaden häremellan och den till 84,350 R:dr beräknade kostnaden, eller
24,960 R:dr Runt behöfde särskildt anvisas; hvarförutan för General-staben afsåges 13
tjensle-häslar eller, efter afdrag af de 6 för Kommando-expeditionen redan beräknade
bäslarne, 7 nya häsl-raliorier.
Enligt den nya organisations-planea, uppgjord i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med ett af särskildt utsedda knmmilterade upprättadt och afgifvet underdånigt förslag,
skulle Topografiska korpsen fullständigt införlilvas med General-staben, samt denna
stab, såsom hittills, bestå af Officerare från särskdda regementen och korpser. Vidare
skulle, till förekommande af minskning i antalet al officerare vid arméen, ersättning,
motsvarande lönen i lägsta olficers-gniden, beredas, för att såsom exspektans-arlvode
användas åt äldste lönlöse officern, hvilken egde uppbära detta arfvode af deri lön General-stabs-offioern
åtnjuter vid regementet. Denne sednares tjenstgöring vid regementet
eller korpsen borde dock blifva en bestämd, på vissa lider återkommande skyldighet.
Derjemte ansåges del vara af stor vigt. alt inom Regements-officers-gradén i General-staben
funnes några få fasta beställningar med lön och pensionsrält. Stabens personal
skulle bestå af Chefen för Landtlörsvars-departementel, såsom sjelfskrifven Chef,
af 1 Sekund-chef, 2 Ofverste-löjtnanler, 12 Majorer och 15 Kapilener, af hvilka beställningar
6. eller Sekund-chefens, I Ofverste-löjtiiants och 4 Majorers ansåges böra
vara fasta och således åtföljas al lön, men alla de öfriga ambulatoriska och förses med
arfvodcn. Dessutom borde å General-stabens stat öfverflyttas den vid Topografiska
korpsen anställde Professor, den å Kommando-expeditionens stat uppförda Registrator
och det å samma stat upptagna arfvode för en stentryckare, hvarförutan särskilda arfvoden
erfordrades för undervisning i taktik, strategi och krigshistoria, i topografi, rekognoscering,
miliiär-geografi och mililär-statistik, i Svenska och Norska arméens organisation
och rörande indelningsverket, samt i de särskilda vapnens exercis-reglementen,
äfvensom vissa belopp ansåges behöflige för alt användas till rese-stipendier och Caltöfningar,
tili expenser, till inköp af inslrumenter in. rn., till löner för vaktmästare samt
till ersättning för stallhyra o. s. v. Vilkoren för inträde i General-staben vore: all
vid det vapen, der sökanden är anställd, hafva såsom officer tjenslgjort inom regementet
eller korpsen minst 3 år och bevistat minst 6 års vapenöfningar; att hafva genomgått
General-stabens läroverk samt sedermera i egenskap af inlrädes-sökande i Generalstaben
under 3 är tjenslgjort derstädes och under dessa år sommartiden bevistat vapenölningarne
vid hvarje af de för honom främmande hufvudvapen och deltagit i stabens
fällöliiingar, samt alt vid General-staben hafva undergått nöjaktig examen och pröfning
i lefvande språk, Svenska krigs-stvrelsens och krigs-förvaltnirsgens organisation samt i
General-stabstjonsten; hvadan en officer först efter 10 års tjenstetid kunde komma i
fråga att vid inträffad ledighet blifva föreslagen till General-stabs-officer och Kapiten,
såvida han icke förut innehade denna grad; dock ansåges förvärfvande! af denna kompetens
i de liesta fäll erfordra 11 å 12 år; och skulle, med undantag af de till tjenstgöring
hos General-befälhafvarne afsedde 5 Kapilenerne, alla med arfvode försedde
14
Expeditions-Ulskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 194.
General stabs-officerare, derest de förut åtnjuta lön eller annat arfvode på stat, icke få
uppbära större del af förut innehafvande lön eller arfvode, än hvad som återstode, sedan
afdrag skett af de belopp, hvilka i särskilda läll skulle af officerare med löner i
arméen åt de i deras ställe tjenstförrättande afslås.
Rikets Ständer hafva tagit denna fråga i öfvervägande, men hysa betänkligheter
i afseende ä ändamålsenligheten af den ifrågaslällda organisationen. Det synes nemligen
Rikets Ständer, som de stora fordringarne på olikartade och omfattande kunskaper,
hvilka efter den nya organisations-planen göras till vilkor för inträde i General-staben,
icke skulle komma att medföra den grad af skicklighet, som af General-stabs-officerns
utbildning i en speciel riktning är att påräkna, samt alltid måste blifva följden af en
efter personens håg och fallenhet lämpad arbets-fördelning. En annan olägenhet är
långvarigheten af den lärokurs, som officern mäste genomgå för alt vinna inträde i
staben. Uppmuntran alt välja denna bana synes icke kunna blifva särdeles stor, då
officern icke blott saknar utsigt alt förr än efter 10 å 12 års mödosam pröfvotid få
hemta några frukter af sina ansträngningar, ulan äfven är i ovisshet om ens dä tillfälle
för honom yppas alt vinna anställning vid staben. Dessutom torde han efter
denna långa tiderymd i allmänhet kunna anlagas redan hafva uppnått den ålder, då
rörligheten snart börjar aftaga och han således blifver mindre användbar för de göromål,
som egentligen skulle tillhöra General-stabs-officerns verksamhet. Utom del att
för öfrigt den ifrågasatta organisationen först efter 10 å 12 års förlopp kan bringas till
full verkställighet, synas åtskilliga anmärkningar med skäl kunna framställas emot den
föreslagna staten, såsom att den upptager ett, i förhållande till Kapitenernes antal, nog
stort antal Majorer, att särskilda arfvoden äro der uppförda för undervisning vid stabens
läroverk, ehuru tillräckliga tillfällen till erhållande af dylik undervisning torde redan
förefinnas, o. s. v.
1 betraktande af hvad sålunda förekommit, hafva Rikets Ständer ansett några
medel för ifrågavarande ändamål nu ej böra anvisas.
1 l:o. Till förbättring i aflöningen för Kommando-expeditionens personal, har
Eders Kongl. Maj:l begärt en tillökning i nuvarande anslags-summa, 7,275 R.dr, med
6,265 R:dr, utom ersättning för beräknade 6 häst-ratione'-.
Vid granskning af den föreslagna slaten, hafva Rikets Ständer ansett jemkning
deraf i följande delar böra ega rum:
a) För Expedilions-chefen, hvilken nu innehar ett arfvode af 1,260 R:dr, är
den nya aflöningen föreslagen till 4,500 R:dr, med vilkor, ali, derest denne embetsman
eger lön på annan stat, endast skillnaden emelian hvad han deraf uppbär och arfvodet
må af honom åtnjutas. Då emellertid Rikets Ständer ansett lämpligare att, ulan
dylikt vilkor, aflöningen bestämmes till en fix summa, bar denna blifvit fastställd till
3,000 R.dr R:mt.
b) I afseende å den äskade ersättningen för 6 häst-rationer, hafva Rikets
Ständer under närvarande förhållanden ansett det ifrågasatta antalet skäligen kunna
inskränkas til! 3, eller 1 för Expeditions-chefen och 2 för General-slabs-olficerarne,
hvadan detta antal blifvit faststäldt tillika med belöpande ersättning för stall-hyra m. m.
Öfrige tillökningar, som den föreslagna staten upplager, hafva af Rikets Ständer
ansetts böra med deri uppförde belopp utgå.
Med ofvanberörde förändringar i slaten blifver den erforderliga anslags-tillökningen
för Kommando-expeditionen 5,275 R:dr, hvilken förhöjning af nuvarande anslag
Rikets Ständer alltså beviljat alt utgå, pä sätt uti bifogade tabell N:o 5 är upplaget.
12:o Då, enligt Departemenls-chefens betänkande, till aflönande al' 7 Stabschefer
och 7 Adjutanter vid Generalitets-slalen en summa af 12,150 R:dr erfordrades,
Expeditions-Utskottets Föi'slay till underd. Skrifvelse N:o i94.
15
men nuvarande stal endast beslår för 7 förste och 6 andre Adjutanter elt sammanlagdt
belopp af 6,900 R:dr, hvarförutan en tillgång förefinnes i elt odisponeradt fördelningsläkare-arfvode
å 150 R:dr, eller tillhopa 7,050 Ridr, har Eders Kongl. Majit äskat
tillökning i Generalitets-stalens anslag med 5,100.
Den föreslagna slaten har synts Rikets Ständer påkalla följande förändringar:
a) Nuvarande arlvoden för de 5 hos General-befälhafvarne anställde Slabscheferne,
utgörande 900 R:dr hvartdera, äro föreslagna att utgå med 1,200 Ridr, men
i betraktande deraf alt dessa platser icke fordra ständig tjenstgöring; att deras innehafvare
vanligen bibehålla sina löner vid de regementen eller korpser, der de äro anställde,
och att de åtnjuta skjuts-ersättning för resor, som de i sin ifrågavarande egenskap
företaga, hafva Rikets Ständer ansett beloppet skäligen kunna nedsättas till 1,000
R:dr Runt för hvardera.
b) För Slabs-chefen hos Chefen för Lif-gnrdes-brigaden är arfvode!, nu utgörande
600 R:dr, i staten uppför dl med enahanda belopp, som för General-belälhafvarnes
Stabs-chefer blifvit af Eders Kongl. Majit föreslaget, eller 1,200 R;dr; men med
afseende å de ringa göromålen vid ifrågavarande befallning, samt då innehafvaren deraf,
såsom tillika tjenstgörande vid ett af Lif-gardes-regemenlena, i ålit fall måste uppehålla
sig i hufvudsladen, hafva Rikets Ständer ej funnit skäl bevilja någon förhöjning
af nuvarande arlvodes-belopp; och hafva, af anförde anledningar, Rikets Ständer
ej heller funnit sig böra bevilja den för en Stabs-adjutant hos förenämnde Brigad-chef
äskade tillökning i arfvode från 500 lill 600 Ridr Runt.
c) Slabs-chefen hos Kavalleri-inspektören är i staten uppförd till arfvode af
900 Ridr, i stället för 600 R:dr, som han nu innehar; men af enahanda skäl, som i
fråga om arlvodena åt Slabs-cheferne hos General-befälhafvarne blifvit anförda, har
arfvode! för denne Slabs-chef beslämls lill 750 Ridr Runt.
I öfrigt hafva Rikets Ständer icke funnit något att erinra emot de föreslagna
tillökningarna, hvadan den erforderliga förhöjningen af anslaget för Generalitels-slaten,
utgörande, enligt bilagde tabell Nio 6, 3,050 R:dr, blifvit beviljad att utgå i öfverensstämmelse
dermed.
13:o. Uti nuvarande an.dags-summa för Topografiska korpsen. 18,639 R:dr,
är förhöjning af Eders Kongl. Majit begärd med ett belopp af 15,061 R:dr.
Bebolvet af denna betydliga tillökning härrör, enligt Departemenls-chefens betänkande,
af det förhållande, att korpsens embets- och tjensteman hittills varit särdeles
lågt aflönade och icke under de sednaste 30 till 40 åren blifvit hugnade med någon
löne-för'höjning; hvarjemte Departrmenls-chefen åberopat korpsens för det allmänna
gagnande verksamhet, dess trägna tjenstgöring hela äret om, utan semester, samt
den långsamma befordran, som eger rum vid en korps med så fåtalig personal, som
den ifrågavarande.
Rikets Ständer, som insult att denna korps, såsom geni-korps betraktad, i allmänhet
är lågt af onåd, hafva bifallit de af Eders Kongl. Majit äskade tillökningar,
blott med den förändring, att den föreslagna nya aflöningen för en ren-ritare ej ställes
å person, ulan ullöres under rubrik: för ren-riininy, nuvarande innebafvarens rätt till
denna aflöning dock härigenom oförkränkt.
Anslaget för korpsen har alltså blifvit ökadt med den erforderliga förhöjningen
af 15,061 R:dr, att utgå pä sätt bifogade tabell Nio 7 närmare utvisar.
16
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:n 194.
hidelta Arméen.
14:o. Jemte det Eders Kongl. Majit pröfva! skäligt, alt provisoriska stater
med förhöjd aflöning, finge vid indelta Kavalleri- och Infanteri-regementen och körpser
tilis vidare tillämpas, så att de regementen och korpser, som icke redan förut inom
sig egde tillräckliga tillgångar för de af Eders Kongl. Majit gillade nya löne-beloppen,
skulle af särskilde slats-medel utbekomma skillnaden, har Eders Kongl. Majit, som ansell,
att det erforderliga fyllnads-beloppet, beräknad! til! omkring 250,000 R:dr, borde,
såsom årligen beroende af de med indelta arméens lönings-sätl förknippade särskilda
förhållanden, blifva ett förslags-anslag, äskat, att ett så beskaffad! anslag till belopp af
250,000 R:dr Riksmynt mätte anvisas för den provisoriska löne-regleringen, i enlighet
med de upprättade aflönings-förslagen.
Vid pröfning af denna fråga hafva Rikets Ständer visserligen funnit den år
1833 vidtagna löne reglering för indelta arméens befäl icke hafva ledi lill dermed åsyftadt
ändamål — att nemligen, jemte förbättring i aflöningen, bereda den möjligaste
likstämmighet deruti vid alla regementen och korpser, — ett förhållande, som olviivelaktigt
bör hufvudsakligen liilskrifvas den på mindre tillförlitliga beräkningar verkställda,
i allmänhet låga uppskattning af arméens boställen, hvilken för nämnda reglering lades
till grund; och då denna ojemnhet i aflöningen numera mäste vara större än förr, sedan
värdet af boställena genom högre afkastning och stigande pris å jordens produkter
i betydlig mån ökats, är uppenbart, att en ny allmän reglering af befälets aflönings
förhållanden
utaf behofvet påkallas: men med de stora tillgångar af indelta räntor,
krono-tionden, boställen och kontanta anslag, som redan finnas anvisade, torde en dylik
reglering kunna tillvägabringas, utan ytterligare bidrag från Statens sida, och då
del således synes kunna antagas, att genom en liklig uppskattning af boställena och
en lämplig fördelning al nu varande tillgångar, tillräckliga medel för befälets aflöning
redan förefinnas, måste, i följd deraf, Rikets Ständer finna betänkligt alt för ifrågavarande
ändamål bevilja vidare anslag. Som det emellertid ej kan (örnekas, att de af
befälet, hvilka icke hafva boställen, ulan endast kontanta penninge-Iöner, under nuvarande
förhållanden äro, lika med andra Statens tjenstemän, i behof af en snar förbättring
i sina löne-vilkor, synes det vara Statens pligt alt i detta afseende genom anvisande
af medel söka afhjelpa de yttersta behofven. För dem af belälet, hvilka innehafva
boställen, torde åter någon löne-förbättring icke vara af nöden, enär afkaslningen
af deras boställen onekligen stigit i jemnbredd med den stegrade lefnads-kostnaden.
Den anmärkning kan visserligen härvid göras, att boställs-hafvare finnas, hvilka, i anseende
till deras boställens ringhet, af nuvarande anslag för indelta arméen fåll sig anvisadt
tillskott till fyllnad i deras aflöning, men, af nyss nämnda skäl, att boställs-afkastningen
nu är högre än förr, anse sig Rikets Ständer icke heller för dessa löntagare
böra medgifva någon löne-förhöjning. Hvad de öfrige åter angår, hafva Rikets
Ständer, i anseende till svårigheten att bedöma hvilka af dem må vara i större eller
mindre behof af löne-förbättring, icke kunnat ingå i granskning af delta behof specielt
för hvarje löntagare, utan trott den lämpligaste utvägen vara, att en rund summa ställes
till Eders Kongl. Majits disposition, för att användas på sätt här nedan otnförmäles.
Rikets
Expeditions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 194. 17
Rikets Ständer hafva således, utöfver det i sednaste rik s-stat uppförda kontanta
anslag för indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena, för denna slats-reglerings-period
beviljat och till Eders Kongl. Maj:ts nådiga disposition ställt en stimma af 100,000
R:dr Riksmynt årligen, alt vid de regementen eller korpser, som deraf företrädesvis
äro i behof, användas till löne-förbättring i första rummet åt under-befäl och subaltern-officerare,
jemte deras vederlikar, samt vidare, såvidt tiilgångarne medgifva, jemväl
ät Andre Kapitener och Regemenls-qvartermästare, dock med förbehåll, alt en dylik
förmån icke må lillgodokomma dem af berörde lön-tagare, hvilka äro med boställen
(örsedda.
Hvad åter beträffar ifrågasatt löne-förhöjning för de vid Indelta arméen anställde
Läkare, hafva Rikets Ständer, på de skäl och under de vilkor, sorn Rikets Ständer
skola i särskild skrifvelse i fråga om aflöningen för sä väl arméens och flottans Läkare,
som Provincial-läkarne, i underdånighet anmäla, funnit sig böra för nu ingångna statsreglerings-period
fastställa Regements-läkarnes aflöning lill 2,000 R:dr, Förste Balaljonsläkarnes
till 1,200 R:dr och Andre Balaljons-läkarnes till 800 R:dr, samt alltså för de vid
Indelta arméen anställde 29 Rogemeuts-läkare, 25 Förste och 21 Andre Bataljonsläkare
beviljat nflönings-tillökningar tili ett sammanlagdi belopp af 48.625 R:dr.
15:o Sedan Rikets Ständer, enligt hvad i underdånig skrifvelse den 18 sisllidne
Mars blifvit anmäldt, beslutat, alt, till godtgörande af deri genom förändring i sättet
för Salpeterhjelpens beräkning inom en del af Södermanlands län uppkommande minskning
uti de lör Södermanlands regemente påräknade iöne-anslag, eli belopp af 35 R:dr
53 öre Riksmynt skall ä 4:de Hufvud-titeln uppföras och der tilläggas förut varande
anslag i penningar, har sådant blifvit viri regleringen af denna Hufvud-tilels anslag
iakttaget.
16:o Vid 1855 års Slats-revision har blifvit anmärkt, att bland de på öfverskotten
ä Statsverkets inkomster anvisade utgifter förekommer "ersättning för skjulsfärds-penningar
till Lif-regemenlets Husar-korps" med 27 R:dr 24 sk. Banko. I afseende
ä förhållandet med denna utgift hafva Rikets Ständer inhemta!, all, enligt indelnings-verket,
ruslhållarne vid Wadsbo och Walla sqvadroner ega uppbära i härtill anvisade
hemmansräntor en årlig ’ relusion" eller ersättning för skjutsfärds-penningar af
deras inom Lyrestads, Hofva och Amnehärads gäll i Skaraborgs län belägne rustningsoch
augments-hemman med ofvannämnde belopp, samt att de till och med år 1828 vid
regementet uppburit denna ersättning, men att, till följd af Kongl. Kungörelsen den
15 Oktober samma år, angående åtskilliga förändringar vid uppbörds- och redogörelseverket,
ersättningen sedermera ingått till Statsverket och beloppet till vederbörande utanordnals
af öfverskolten å Statsverkets inkomster.
Dä omförmälde rusthållare således ostridigt äro berättigade lill ifrågavarande
ersättning, hafva Rikets Ständer, i likhet med Stats-kontorets i dess underdåniga utlåtande
öfver Revisorernes berättelse gjorda hemställan, beslutat, att berörde ersättning,
såsom en ständig utgift till ofvannämnde korps, må uppföras å 4:de Hufvud-titelns anslag
tili Indelta Kavalleri- och Infanteri-regementena, och detta anslag alltså ytterligare
ökas med ett belopp af 27 R:dr 24 sk. Banko eller i Riksmynt 41 R:dr 25 öre.
17:o 1 afseende å ordnandet af indelta arméens vapenöfning;!!- på ett för lan
dets
försvar tillfredsställande sätt, har Eders Kongl. Majit, under åberopande af de i
Deparlements-chefens betänkande utvecklade grunder, och då, i följd af den deruti
föreslagna förlängda och i vissa fall nya vapenöfningstiden, ökade kostnader måste uppkomma,
hvilka i sin helhet skulle, enligt gjord beräkning, eljer 15 års medelpris uppgå
lil! 586,713 R:<lr Rurit, i Nåder föreslagit, att följande i Riks-slalen under särskilda
titlar uppförda anslag: Exercis-sqvadronernas underhäll, Fouragering vid indelta kavalIIUt.
titt II. St. Prut. 1856—1858, 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3
18 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skri/velse N:o 194.
lerid, Möteskostnader samt Ersättning för utöfver markegångs-pris förhöjd betalning tili
inqvarterings-gifvare, för dagpnrtioncr vid indelta regementenas marscher till och ifrån
mölen, af hvilka det andra i ordningen är ett förslags-anslng, oell de tre öfriga reserva
lions-anslag, mätte med sina belopp, tillsammans utgörande 396,163 R:dr 50 öre,
sammanföras lill ett enda anslag under namn af lnde/ta Arméens vapenöfning;ar samt
den kalkylerade tillökningen, 190,549 R:dr 50 öre, i rund summa anvisas med 200,000
R:dr och hela anslaget, i anseende till omvexlande portions- och rations-pris, blifva ett
förslags-anslag.
Derjemte, och med anledning deraf, alt nednnnämnde utgifter icke heller kunde
lill viss summa pä förhand bestämmas, är föreslaget, att desamma jemväl från berörde
anslag må utgå, nemligen:
a) Den ökade portions-skilling (lobaks-skilling), sorn skulle, enligt föreslagna grunder,
tillfalla korporalen och vissa af manskapet vid indelta arméen;
b) 1 visst fall ökad ersättning ät inqvarterings-gifvare för dagportioner vid indelta
regementenas marscher till och ifrån mölen. 1 detta afseende har Eders Kongl. Majit,
som funnit den klagan grundad, hvilken af inqvarterings-gifvare blifvit hos Eders Kongl.
Majit förd öfver otillräckligheten af den nu utgående ersättningen 12 sk. Bko, ansett
Sig, lika med hvad i ämnet hörde embetsmyndigheter hemställt, böra föreslå, att för
framtiden portionsvärdet vid ifrågavarande tillfällen må bestämmas efter markegångssällningen,
pä sätt Kongl, kungörelsen den 27 Augusti 1816 föreskriiver, men med 50
procents förhöjning derutöfver, äfvensom att Officer och Under-officer måtte, om de
sådant åslunda, få i qvarteren bekomma soldat-portion emot samma ersättning.
c) Aflönings- och underhålls-koslnader för garnisons-kommenderingar på Carlstens
fästning, vid Grisslehamn och i Haparanda, hvilka kostnader för närvarande utgå
af reservationerna å anslaget: ”Ersättning för utöfver markegångspris förhöjd betalning
till inqvarteringsgifvare m. m.”; kunnande åter dessa reservationer, utgörande, sedan
1856 års utgifter blifvit bestridde, omkring 47,000 R:dr Banko, till Statsverket
öfverlemnas.
Uti nämnde underdåniga betänkande har Departetnenls-chefen framställt sina
åsigter om otillräckligheten af tiden för indelta arméens vapenöfningar samt sättet huru
dessa borde ordnas för alt uppfylla dermed afsedda ändamål, och, jemte upplysning» alt
de år från år stegrade lefnadskoslnaderna ej medgilvit längre tid för befäls- och regementsmötena
än, vid Infanteriet, för befälsmöte 9f- dagar och för regements-möte 8}
dagar, samt, vid Kavalleriet för befäls-möte 8| och för regements-möte lif dagar, beräknad!
efter medium för de sednaste tio åren och att efter samma medii-beräknlng
blott tjugu dagars öfningstid kunnat tillvägabringas för rekrytens bildning, oaktadt för
detta ändamål regemenls-mölena allt som oftast blifvit dels förkortade, dels helt och
ballet inställde, bar Deparlements-cbefen, som ansett arméens vapenöfningar böra skiljas
i förberedande samt allmänna och gemensamma öfningar, föreslagit, i afseende å
de förra
Vid Infanteriet:
rekryt-möte
befäls-möte
regements-möte
42 dagar.
Vid Kavalleriet:
exercis-sqvadron såsom hittills . 90
befäls-möte, såsom hittills . . 10
sqvadrons-möten til! fot 6
regements-möte' 20
6
20
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 194.
19
in- och utrycknings-dagarne oberäknade, samt dessutom inrättande hvart tredje år af
korporal-skolor vid såväl Infanteriet som Kavalleriet, till bildande af ett dugligt och
tillräckligt under-befäl; samt beträffande det sednare slaget af vapenöfningar eller de
gemensamma, att ölnings-läger måtte hållas helst hvarje är och så ordnas, alt hvarje
afdelning af svenska arméen kunde inom fem, högst sex är deltaga i en större truppsammandragning;
varande derjemte uppgifvet, huru stor truppstyrka, som, efter de
olika regementenas behof, skulle komma att i rekrvt-mölena deltaga, äfvensom antalet
af det manskap, hvilket de föreslagna korporal-skolorna borde omfatta, hvarförutan
Departements chefen dels antydt behofvét deraf, att målskjutningar numera måste i en
vidsträcktare skala, än hittills, företagas, dels erinrat, att omständigheter kunde inträffa,
t. ex. missväxt, farsoter eller andra oförutsedda händelser, hvilka gjorde det
nödvändigt att vapenölningarne till en del förkorta eller alldeles inställa.
Rikets Ständer, som tagit i noggrant öfvervägande hvad Departemenls-chefens
betänkande i detta vigtiga och maktpåliggande ämne innehåller, dela de åsigter, som
deruti äro uttalade. Det måste nemligen erkännas, såsom en riklig grundsats, alt, då
en anné är behöflig och (Innes, utvägar jemväl böra beredas för densammas vidmakthållande
i tjenstbart skick, i hvilket afseende det ar oundgängeligen nödigt, alt arméen
erhåller en tillräcklig öfning, lämpad efter tidens fordringar och krigskonstens ulveck:
ling. Den öfningslid, som i sednare tider kunnat den indelta arméen bestås, har onekligen
varit allt för kort för alt uppfylla det alsedda ändamålet alt göra arméen stridbar
och deraf bilda en pålitlig stam för beväringsmanskapet, och det är naturligt att
öfningen blifvit allt mer bristfällig i samma män, som ölningsliden, till följd af
stegrade underhålls-kostnader, måst inskränkas. Rikets Ständer hafva derföre ansett
det vara af högsta vigt ali, genom ökadt anslag, tillfälle beredes alt ordna arméens
vapenöfningar på ett sätt, sorn kan göra denna armé till en verklig och öfvad stam.
1 detta afseende hafva Rikets Ständer dessutom tagit i betraktande att, när den rust- j
eller rotehållare») af ålder åliggande skyldigheten att under mötena underhålla den indelta
ryttaren eller soldalen, vid 1840—1841 årens riksdag helt och hållet öfverlogs af
kronan, samt ett bestämdt anslag för indelta arméens vapenöfningar å Fjerde Hufvudlileln
uppfördes, staten derigenom jemväl iklädde sig förbindelsen att gifva arméen den
öfning, sorn erfordras.
För att ändamålsenligt ordna vapen-öfningarne, anse Rikets Ständer, lika med
Departements-chefen, rättast vara att lägga tiden till grund för bestämmandet af dessa
ölningar, i stället att, såsom hittills skett, låta dem vara beroende af ett visst anslag;
och de nu föreslagna ölningsliderna synas Rikets Ständer, icke vara längre, än behofvet
oundgängeligen kräfver. Men om tiden lägges till grund för vapenöfningarnes ordnande,
blifver deraf en nödvändig följd, att kostnaderna icke kunna lill någon bestämd
summa beräknas, ulan måste, såsom beroende af varuprisen, ärligen omvexla, hvadan
ock det anslag, som beviljats, bör erhålla egenskap af förslags-anslag.
För indelta Infanteriets och Kavalleriets möten, sådana de nu blifvit föreslagna,
fordras, enligt den hos Krigs-kollegium upprättade beräkning, en summa af 586,713 R:dr,
kostnaden för ölnings-läger deruti inberäknad. Om från detta belopp . 586,713 K:dr
afräknas hvad Riks-slaten nu anslår, nemligen;
till indelta arméens möleskostnader fi;ko R:dr 186,060; —
till fouragering af indelta kavalleriets hästar . ,, ,, 33,940; —
till exercis-sqvadronernas underhåll .... ,, ,, 37,500: —
Transport B:ko R:dr 258,109: —
20 Expeditions- UIs kotte Is Förslag till underd. Skrifvelse N:o 194.
Transport B;ko R:dr 258,109: —
till ersättning för utöfver markegångspris förhöjd
betalning till inqvarteringsgifvare för
dagportioner vid indelta regementenas marscher
till och från möten  ,, ,, 6.000: —
tillsammans I5:ko K:dr 264,109: —
eller i Riksmynt
396,163: 50.
bli Iver den erforderliga tillökningen  190,549: 50.
eller i rund summa 200,000 R:dr, så alt det nya lörslags-anslaget för indelta arméens
vapenöfningar skulle komma att uppgå till 596,163 R.dr 50 öre, eller, med beloppets
jemnande, lill 596,000 R:dr.
Rå grund af hvad ofvan är anfördt, och då Rikets Ständer äfven funnit lämpligt,
att öfriga i den Nådiga Propositionen samt det dervid lögade, af Eders Kongl.
Majit i Nåder gillade Slalsråds-prolokoll uppräknade kostnader, såsom ökad porlionsskilling
lill korporalen och vissa af manskapet vid indelta arméen med flera utgifter,
hvilka icke heller kunna på förhand bestämmas, må af det nya anslaget utgå, hafva
Rikets Ständer alltså bilällit Eders Kongl. Maj:ts ifrågavarande Nådiga framställning
och således, med uteslutande från Riks-staten af ofvanomförmälte fyra anslags-tillar,
beviljat ett förslags-anslag af 596,000 R:dr R:mt under rubrik: Indelta Arméens va
penti'//ringar,
att lör ändamålet användas pä det sätt och lör de öfningstider, Eders
Kongl. Majit föreslagit och gillat.
Kommande, i enlighet med Eders Kongl. Majlis äfven gjorda Nådiga framställning,
de å anslaget till ersättning för utöfver markegångspris lörhöjd betalning till inqvarleringsgifvare
in. m. nu befintlige reservationer, utgörande, såsom ofvan är nämdt,
omkring 47,000 R:dr Ranko, att lill Stals-verket öfverlemnas.
VärJr «c/e A r m ée n.
Eders Kongl. Majit, som ansett, alt en förbättring af löntagarnes vilkor vid de
till den värfvade arméen hörande regementen vore al' både billighet och nödvändighet
påkallad, och att en ny reglering af lönerna jemväl barde ega rum, så att de jemkades,
så vidt förhållandena medgåfve, till öfverensstämmelse sins emellan vid samtliga
regementena, har, under åberopande af de skäl, som finnas framställde i Departementschefens
betänkande, äskat förhöjning af regementenas anslag, på sätt här nedan omförmäles.
18:o. Uti löne-anslaget för Lifgardet till häst är tillökning begärd med 11,242
R:dr, hvarunder äfven innefatta^ ny lön för en sqvadron s-predikan t.
Vid granskning af den föreslagna staten har förekommit:
a) För Sekund-chefen, Öfverste-löj titan ten och Andre Majoren är någon lönetillökning
icke begärd, utan deremot deras nya aflöning upplagen till lägre belopp, än
den gamla, hvilken öfverstiger de för motsvarande grader vid de andra värfvade regementena
ifrågasatta nya lönerna-af 6,000, 4,500 och 4,000 R:dr. Till undvikande af
iöne-försämring har dock den nya aflöningen för ifrågavarande officerare ansetts böra
bestämmas till ett nyssnämnda löner öfverskjutande-belopp af 500 R:dr för hvardera,
hvarigenom deras löner väl blefve något mindre, än de för närvarande äro, men löneförmånerna
på det hela icke minskades, när den föreslagna stallhyres-ersältningen toges
Exp e ilitia 71 s-Etsk otte Is Förslag lill underd. Skrifvelse N:o 494.
21
i beräkning. Sålunda är för Sekund-chefen, hvilkens aflöning för närvarande ulgör
6,(500 R:dr, den nja aflöningen utförd med 6,500 R:dr. 1 Rikets Sländers lanke bör
lönen lör denne Sekund-chef bestämmas lika med den lön, som blifvit föreslagen för
Sekund-cheferne vid de öfriga värlvade regementena, eller lill 6,000 R:dr, dock med
nuvarande innehafvare!! af Sekund-chefs-embetet förbehållen räll alt, enär hail. äfven
med beräkning af den för honom belöpande rations- och slallhyros-ersäUriing, härigenom
korinne i sämre vilkor än förut, bibehålla nu egande löne-förmåner. Rikets Ständer
hafva derföre under sådant förbehåll bestämt den nja aflöningen för Sekund-chefen
till 6,000 R:dr Runt.
b) Likaledes halva, under nyssnämnde förbehåll, aflöningarne för OlVerste-löjtnanlen
och Andie Majoren, nu utgörande lör den förre 5.220 R:dr och för den sednare
4,770 R-.dr, men af Eders Kongl. Majit löreslagne lili 5,000 R:dr för den förre
och 4,500 R:dr för den sednare, blifvit, i likhet med de för motsvarande grader vid de
öhiga värlvade regementena ifrågasätta belopp, ä slaten uppförde med 4,500 li:dr för
Ölverste-löjlnanten och 4,000 R:dr, allt Runt, för Andre Majoren.
c) Den liir Regements-paslorn föreslagna förhöjning af nuvarande lön, 945 R:dr,
till 1,200 R:dr, hafva Rikets Ständer väl funnit sig böra bevilja, men tillika ansett, att
tned tillträdandet al denna löne-tillökning må förenas det vilkor, alt Ijenstens innehafvare
är pligtig underkasta sig den förändrade tjenstgörings-skjldighet, som vid en
blifvande reglering af själavården vid garnisons-regementena kan varda honom ålagd.
d) För en sqvadrons-predikant är ny lön föreslagen lill belopp af 500 R:dr ;
men då för en församling med den jemförelsevis ringa personal, sorn ett Kavalleri-regemente
eger, och hvilken dessutom finnes på ett ställe förenad, tvänne presterliga beställningar
synas Rikets Ständer icke vara af behof påkallade, bar ifrågavarande lön
icke blifvit af Rikets Ständer beviljad.
e) Regements-auditören, hvilken nu uppbär 720 R:dr, har i slaten blifvit uppförd
lill 1,000 R:dr. Som likväl göroinålen vid detta slags befattningar äro mindre
trägna, hvarföre deras innehafvare ock i allmänhet dermed förena andra tjenstår, hafva
Rikets Ständer ansett den nya aflöningen skäligen kunna inskränkas till 900 Ridr
Riksmynt.
I) För Regpments-läkaren hafva Rikets Ständer ansett aflöningen böra från 1,200
Rulr föihöjas till 2,000 RuJr och för Förste Balaljons-läkaren frän 600 lill 1,200 Ralr.
Hvad öfrige tillökningar i staten angår, hafva Rikets Ständer bifallit, att de må
med föreslagna belopp utgå.
Enligt, den al Eders Kongl. Majit föreslagna reglering af häst-rationerna, skulle
antalet deraf vid Lifgardet tili bäst, nu uppgående, efter den Departemenls-chefens betänkande
bilögade tabell, till 55, minskas för Sekund-chefen, de begge Majorerne, alla
Sqvadrons-cheferne och Regemenls-qvartermästaren med 1 ration för hvardera, så att
antalet hädanefter komme.alt utgöra 47; Och hafva Rikets Ständer bifallit, att ersättning
för detta ralions-aiital och belöpande stall-hyra m. m. må fastställas och å staten
uppföras.
Den erforderliga tillökningen i Regementets kontanta anslag blifver alltså 23,032
Rulr Runt, hvilken anslags-tillökning Rikets Ständer beviljat att utgå pä säll bilagde
tabell N o S närmare utvisar.
19:o För kronprinsens Husar-regemenie. är tillökning i löne-anslaget äskad med
ett belopp af 25,712 R:dr 62| öre, hvaremot en på Regementets stat upptagen odisponerad
tillgång al 268 tunnor spanmål in natura ansetts kunna lill Statsverket indragas.
I afseende å della Regemente, der för närvarande lönerna i allmänhet äro betydligt
lingare, än vid öfrige garnisonerande Regementen, har Eders Kongl. Majit, på an
-
22
Expeditions- Ulsk o tinis Förslåg till underd. Skrifvelse IS: o 194.
förda skäl, utvecklade i Deparlements-cbefens betänkande, funnit de för löne-regleringen
vid de värfvade Regementena antagna grunder icke kunna i allo följas samt, med
undanlag för Regements-chefen, Ofversle-löjtnanten och Majoren, hvilka redan förut af
omförmälda odisponerade spanmåi uppbära en betydlig tillökning utöfver slaten och å
hvilka förenämnde aflönings-grunder ansägos böra tillämpas, föreslagit de öfriga lönerna
vid ifrågavarande Regemente lill omkring f af de löne-belopp, som vid de andra Garnisons-regementena
ifråga k om mi t.
Efter granskning af den utaf Eders Kongl. Maj:t föreslagna Aflönings-staten
hafva, enär lefnadskostnaden i Skäne och isynnerhet i Malmö, der största delen af Regementet
finnes förlagd, torde vara i det närmaste .jemförlig med den i hufvudsladen,
samt officerarnes förflyttning mellan de olika garnisons-orterna otvifvelaktig! mäste ådraga
dem ökade utgifter, Rikets Ständer ansett billigheten fordra, alt Subaltern-officerarne
och deras vederlikar vid ifrågavarande Regemente få tillgodonjuta enahanda löne-lörmåner,
som för motsvarande grader vid öfrige garnisons-regementen blifvit beviljade; hvadan
för följande löntagare den nya aflöningen blifvit sålunda fastställd: för Förste Adjutant,
1,200 R:dr, Andre Adjutant, 1,000 R:dr, Regements-stallmäslare, 1,200 R:dr, Regements-audilör,
900 R:dr, Regeinen(s-skrifvare, 1,000 R:dr, Förste Löjtnant, 1,200 R:dr,
Andre Löjtnant, 1,000 R:dr och Under-löjtnant 800 R:dr R:mt; äfvensom Rikets Ständer
förhöjt Regemenls-läkarens aflöning från 1.200 R:dr till 2,000 R:dr, Förste Bataljons-Iäkarens
frän 600 R.dr till 1,200 R:dr och Andre Bataljons-läkarnes frän 390 R:dr
till 800 R:dr samt, tillika, med afseende å den större svårighet, som yppats, alt besätta
Bataljons-läkare-plalserne vid de utom Slockholm garnisonerande Regementen, tillagt
olVanbemälde 3:ne Balaljons-läkare, utöfver berörde aflönings-belopp, arfvoden af 300
R:dr hvardera. Och hafva Rikets Ständer jemväl beviljat det ifrågasatta från 75 till
65 minskade antalet häsl-rationer, jemte belöpande ersättning för stallhyra m. in.
Dä i öfrigt de af Eders Kongl. Maj:l äskade löne-tillokningar blifvit af Rikets
Ständer bifallna, utgör, enligt uppgjord beräkning, den för ofyannämnde löne-förhöjningar
nödiga tillökning i Regementets kontånia anslag 51,512 R:dr 63 öre Rant, hvilken
anslags-förhöjning Rikets Ständer beviljat att utgå i enlighet med bifogade Tabell N.o
9, dock med förbehåll, alt deri å Regementets stat nu befintliga odispouerade tillgång
af 268 tunnor spantnål in natura lill Statsverket indrages.
Derjemte har Eders Kongl. Maj:t för detta Regemente äskat förhöjning af Rekrylerings-penningarne,
från nu utgående belopp 3 R:dr 75 öre till det. som vid öfrige
värfvade Garnisons-regementen bestås, eller 7 R:dr 50 öre, samt af Medikaments-penitingarne
för manskapet fråp 1 till 2 R:dr, allt för nummer årligen, hvarigenom en tillökning
erfordrades i Rekryterings-anslaget m -d 2,250 R:dr och i Medikaments-anslaget
med 600 R:dr; Och dä, efter hvad upplyst blifvit, rekryteringen under de sednare åren
försvårats, samt prisen på medikamenter med hvad mera till sjukvården hörer i hög
grad stegrats, hafva de äskade tillökningarne blifvit beviljade samt beloppen tillagda
de förut till ifrågavarande ändamål utgående anslagen pä Regementets stat.
20:o Uti löne-anslagel för Svea Lifgarde liar Eders Kongl. Maj:t äskat tillökning
med 23,327 R:dr, deruti inbegripne nya löner för 1 Balaljons-predikant med 500
R:dr samt för 8 Sergeanter, efter 500 R:dr för hvardera, med 4,000 R:dr.
Den föreslagna slaten har synts Rikets Ständer blott i följande delar påkalla
förändring.
a) Aflöningen för Regements-auditören. nu utgörande 720 R:dr, är äskad lill
belopp af 1.000 R:dr; men Rikets Ständer hafva ansett densamma, i likhet med hvad
som egt rum för Auditören vid de i föregående tvänne punkter omförmälda Garnisonsregementen,
böra bestämmas lill 900 R:dr.
Exp edilin ns- Utsh otte ts Förslag till un flerd. Skrifvelse N:o 194. 23
b) Beträffande de för 8 Sergeanter i staten upptagne nya löner, å 500 R:dr
hvardera, hafva Rikets Ständer, med afseende ä de omständigheter, som tili stöd för
beholvet deraf finnas anförde i Departements-chefens betänkande, bilällit det väckta
förslaget i så måtto, att berörde 8 Sergeants-löner å stat uppföras, men i stället indrages
ett lika antal Distinktions-korporalers arlvoden, utgörande, enär endast skillnaden
mellan dessa och vanliga Korporalers löner, eller 75 R:dr lör hvardera, blefve härvid
disponibel, ett sammanlagdt belopp af 600 R:dr, hvadan, tili fyllnad i tillgången för de
nya Sergeants-lönerne, hvilka tillsamman uppgå till 4,000 R:dr, ett belopp af 3,400
R:dr Bänt nu blifvit anvisadl.
c) För Regements-läkaren har aflöningen blifvit förhöjd från 1,200 R:dr till
2,000 R:dr, för Förste Bataljons-läkaren från 600 R:dr till 1,200 R-.dr och för Andre
Bataljons-läkaren från 405 R:dr lill 800 R:dr.
Dä Rikets Ständer icke funnit något att erinra emot öfrige i staten uppförda
tillökningar, hafva desamma blifvit beviljade; hvarförutan rations-ersältning för 9 tjensle-hästar,
eller samma antal, som för närvarande finnes, blifvit, jemte belöpande ersättning
för stall-hyra m. m., å staten uppförd.
Den i Regementets kontanta anslag härigenom erforderliga fyllnads-summa utgör
26.457 R:dr, hvarföre anslaget blifvit med detta belopp förhöjdt, att utgå på sätt af
bilagde Tabellen N:o 10 närmare svnes.
2!;o För Andra Lifgardet eger i allo samma förhållande rum, som för Svea
Lifgarde, i afseende ej mindre ä den nuvarande aflöningen. än äfven å de ans!ags-belopp
Eders Kongl. Majit äskat, såsom af den Departements-chefens betänkande åtföljande
tabell närmare inhemtas; Och hafva derföre Rikets Ständer, med åberopande af
hvad i föregående punkt är erinradt, beslutat att anslags-stimman för ifrågavarande
Gardes-regemenle likaledes må lörhöjas med ett belopp af 26,457 R;dr, att utgå i enlighet
med närlagde tabell N:o II.
22:o För Wermlands Fiiltjugnre-regcmente har Eders Kongl. Majit äskat dels
till förhöjning i aflöningen för befälet m. fl. en summa af 27,360 R:dr, dels i och för
upprätthållandet af Regementets fulltalighet och tjenstbarhet, följande till förbättring af
manskapets lönevilkor afsedda anslag:
tillökning i värlnings-penningar 1.125:
dito i manskapets inqvarlerings-penningar  750: — —
till marsch-penningar för manskapet  900:
till manskapets underhåll under mötena
4,200:
och åt 96 skarpskyttar, å 4 R:dr  384: — —
utgörande sammanlagdt med aflönings-förhöjningen för befälet 34,728 R:dr; Och hafva,
vid granskning af den föreslagna slaten, Risets Ständer, sorn förhöjt aflöningen för Regemenls-läkaren
från 900 till 2,000 R:dr och för Andre Bataljons-läkaren från 390 till
800 R.dr, funnit aila öfriga i staten uppförda löne-förhöjningar böra beviljas, äfvensom
Rikets Ständer ansett här ofvan otnförmälda tillökningar lill förbättring af manskapets
löne-vilkor vara af behofvet påkallade, hvadan den belöpande anslags-förhöjningen,
sorn utgör 36,028 R:dr, blifvit af Rikets Ständer anvisad.
, 23:o. Gemensamt för Svea, Götha och Fendcs Artilleri regementen jemte
Fyrverkare-korpsen är ett tiilöknings-belopp föreslaget af 128,556 R:dr 50 öre, hvarunder
innelatlas nya löner ål 3 Bataljons-predikanler, å 500 R-.dr, med 1,500 R:dr
samt nya arlvoden ål 5 Informations-under-olficerare vid detachementerne, å 50 R:dr,
med 250 R.dr.
Vid granskning af den föreslagna staten hafva följande erinringar dervid förekommit:
-
24
Expeditions- Utskol/els Forslatj till underd. Skrifvelse N:o 194-
a) Suballern-officerare vid Artilleriet öro, som hittills, indelade i 2:ne grader,
nemligen Löjtnants- och Under-löjtnants-, med hka antal officerare i hvardera, bestående
den förra graden af 2:ne löne-klasser, med 1,200 R:dr i den ena och 1,000 Ridr i
den andra, samt den sednare graden af en löne-klass med 800 Ridr, så att en fjerdedel
af detta officerare-antal skulle erhålla första klassens lön, en fjerdedel andra klassens,
samt hälften Under-löjtnanls-lön. Vid jemförelse med de aflönings-belopp, som
Eders Kongl. Majit föreslagit och Rikets Ständer beviljat för Subaltern-officerare vid
Gardes-regementena, nemligen 1,200 R:dr för Förste Löjtnants, 1,000 R:dr för Andre
Löjtnants och 800 R:dr för Under-löjtnants grad, med lika antal officerare i hvarje
grad, visar sig, att, derest Eders Kongl. Majlis förevarande förslag antages, löne-vilkoren
blifva mindre fördelaktiga för Subaltern-officerarne vid Artilleriet, än för dem vid
Gardes-regementena i sä målto, att af de förre ett, i förhållande till hela personalen,
mindre antal erhåller löner i de (vänne högre löne-klasserne. Dä emellertid lör befordran
till Löjtnant vid Artilleriet lördras en långvarig och mödosam studii-kurs vid
Högre Artilleri-läroverket, hvilken åter officerare vid Gardes-regementena ej behöfva
genomgå, hafva Rikets Ständer ansett samtlige Löjtnanterne vid Artilleriet skäligen
böra ställas i jemngoda aflönings-vilkor med Förste Löjtnanter vid Gardes-regementena,
hvarföre Rikets Ständer beslutat, alt. med bibehållande af de tvänne tjensle-graderne,
Löjtnants- och Under-löjtnants-, olficerarne i den förra graden, hvilka äfven för närvarande
alla innehafva lika lön. eller 810 Ridr, må samtlige erhålla det löne-belopp af
1,2U0 R:dr Riksmynt, hvilket Eders Kongl. Maj:! nu blott för en del af dem äskat.
b) Afiöningen för Artilleri-regementenas Audilörer, nu utgörande (345 R:dr,
är föreslagen lill 1,000 R:dr, men har af Rikets Ständer blifvit bestämd lill 900 R:dr,
i likhet med hvad som skett för Audilörerne vid Gardes-regementena.
c) De vid Artilleri-regementena anställde Läkares aflöning hafva Rikets Ständer
förhöjt, för Regements iäkarne från 1,200 lill 2,000 R;dr, lör Förste Bataljous-läkarne
frän 000 till 1,200 ILdr och för Andre Bataljous-läkarne frän 390 lill 800 R:dr, samt
dessutom tillagt samtlige Bataljons-lakarne vid Götha och Wendes Artilleri-regementen
arfvoden af 300 R:dr hvardera, äfvensom det arfvode af 50 R:dr B:ko, hvilket den
Balaljons-läkare vid Svea Artilleri-regemente, som är stationerad ä Waxholms fästning,
för tjenstgöring derstädes fått sig, genom Kongl. Brefvet den 14 Augusti 1822, tillerkändi,
blifvit förhöjd! med 225 R.dr Runt.
d) Sergeanterne vid Artilleriet, hvilka, lill ett antal af 78, för närvarande hafva
lika lön eller 318 R:dr hvardera, äro i den föreslagne staten delade i tvänne
löne-klasser sålunda, alt 40 skulle erhålla 500 R:dr och 38 fä 450 R:dr. Med alseende
ä dessa beställningars vigt för Artilleriets tjenstbarhet, anse Rikets Ständer billigt,
alt ifrågavarande, löntagare, hvilka hafva samma tjenslgörings-skvldighet, alla uppföras
till den högre lön, som Eders Kongl. Majit nu endast för de äldre af dem äskat, hvarföre
den nya afiöningen blifvit för samtlige Sergeanterne bestämd till 500 R:dr
Riksmynt.
e) Hvad vidare angår Konstaplarne, hvilka nu beslå af två grader, Förste och
Andre Konstapels-, med lön af 90 ILdr i den förra och 37 ILdr 50 öre i den sednare
graden, har Eders Kongl. Majit uti den föreslagna slaten indelat dem i 3 grader, nemligen
Distinklions-konstapels-, Förste Konstapels- och Andre Konstapels-, saint lör dem
i förstnämnda grad, (III eli antal af 16, uppfört den nya afiöningen med 138 Ridr,
för 78 Förste Konstaplar låtit nuvarande lön, 90 R.dr, förblifva oförändrad, och lör
Andre Konstaplar. 164 lill antalet, äskat ökad aflöning till 48 R:dr. Då således blott
en mindre del af personalen i Förste Konslapels-graden blifvit, under benämning af
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N-.o 494.
25
Dislinklions-konstaplar, uppförd (ill högre aflöning, men äfven de öfrige synas böra
komina i åtnjutande af förbättrade löne-vilkor, hafva Rikets Ständer, sorn icke haft
något att erinra vid den föreslagna tillökningen för Andre Konslaplarne, beslutat att,
utan särskiljande af Förste Konslaplarne i olika löne-klasser, samtlige nuvarande löntagare
i denna grad, tillsammans 94, må erhålla sin aflöning förhöjd lill 120 R:dr
Riksmynt,
f) Beträffande den för 1 Informations-underofficer vid hvartdera regementet
föreslagna förhöjning af nuvarande arfvode, 75 R:dr, till 150 R:dr, hafva Rikets Ständer,
som inhemtal att dermed egentligen alsetts, att 2:ne dylika arfvoden vid hvardera
regementet skulle anslås, till belopp af 75 R:dr hvartdera, eller tillsammans 150
R:dr Rmt, anvisat detta belopp till arfvoden åt det vid undervisningen biträdande
under-befäl.
I öfrigt hafva Rikets Ständer icke funnit skäl att vidtaga någon förändrin» i
staten, vare sig i afseende å Artilleriet och dess Tvg-slat, eller å Fyrverkare-korpsen,
i annan måtto, än att Förste Konslaplarne vid Tyg-staten, 3 tili antalet, erhållit sin
nuvarande aflöning, 90 R:dr, förhöjd lill 120 R:dr Riksmynt; äfvensom den belöpande
rations-ersättningen för det af Eders Kongl. Majit föreslagna, från 44 till 41 nedsatta
antal tjensle-häslar, samt ersättning för stall-hyra m. m. för dessa hästar, blifvit å
staten uppförda.
Då, enligt uppgjord beräkning, den erforderliga tillökningen i Artilleriets ansin»
uppgår tdl 163,103 R:dr 50 öre Riksmynt, deri inberäknad ersättningen, å 10 R:dr
R:mt tunnan, för indragne 711 tunnor lönings-spanmål lill under-befälet, har berörde
anslag ökats med nämnda summa, ali utgå på sätt tabellen N:o 12 utvisar, dock med
det förbehåll i afseende å den förhöjda aflöningen för dem, hvilka nu åtnjuta spanmål
in natura under lönen, alt denna spanmål kommer att från aflöningen försvinna.
Vidkommande särskildt Artilleri-batteriet i Norrland, hvars aflöning utgår från
Norrbottens Häst jägare-sqvadrons-fond, har Eders Kongl. Majit för detta batteri föreslagit
löne-förbällring lill belopp af 1,483 R:dr 50 öre, att jemväl utgå af berörde fond,
häruti inbegripet ett nytt arfvode af 50 R:dr för 1 Informations-underofficer. Efter
tagen kännedom af Departemeuts-chefens yttrande i denna del, och dä någon erinran
emot den föreslagna staten icke förekommit vidare än att, i afseende å den ifrågasatta
förändrade klass-indelningen inom Konslapels-graden, Rikets Ständer ansett, alt, med
bibehållande af nuvarande fördelning i Förste och Andre Konstaplar, aflöningen för de
förre, 3 lill antalet, bör förhöjas till 120 R:dr, hvarigenom den erforderliga tillökningen
blifver 1,615 R:dr 50 öre, deri inberäknad ersättningen för indragne 9 tunnor löningsspanmål
till Under-befälet, beräknad efter K) R:dr R:mt tunnan, har, med iakttagande
häraf, Eders Kongl. Majlis nådiga framställning blifvit i öfrigt bifallen, dock under
förbehåll, att den lill Under-befälet nu utgående natura-spanmål skall upphöra, såsom
för del öfriga Artilleriet.
24:o. Af skäl, som närmare utvecklas i Departemenls-chefens betänkande, har
Eders Kongl. Majit för Ingeniör-korpsen äskat dels följande nya löner:
för 1 Kapiten af lista klassen  3,000:
” 2 Kapilener af 2:dra d:o å 2,000 R:dr ...... 4,Ot.O:
” 5 Under-löjtnanter, å 800 R:dr  4,000:
” 1 Under-konduktör af 2:dra klassen  450:
tdibopa R:dr 11,450:
Bih. till B. St. Brot. 4856—4S58, 40 Samt. 4 Afd. 2 Band. 4
26
Expeditions-Utskoltets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 194.
Transport 11,450:
dels i löne-tillökning åt nuvarande personal , 19,974:
dels i öfrigt nedannämnde anslags-belopp:
2 arfvoden åt lärare vid korpsen, å 7*20 R:dr  1,440:
2 d:o åt elever v id Mariebergs högre Artilleri-läroverk
å 300
600:
till rese-underslöd ät officerare  3,000:
till korpsens praktiska öfningar  5,000:
eller tillsammans R:dr 41,464.
Vid granskning af den föreslagna slaten hafva Rikets Ständer funnit densamma
gifva anledning till erinringar i följande hänseenden:
a) Beträffande först de ifrågasatte nya lönerna vid denna korps, hafva Riket
Ständer, i betraktande deraf, ali vid sistfnrflutne Riksdag anslag beviljades för lill v ägabringande
af korpsens reglering så lill personal som löne-viikor, och då Rikets Ständer
ansett, att i allmänhet någon definitiv reglering af korpser och stater icke vid denna
riksdag hör ega rum, utan nu blott tillses, att vederbörande löntagare, med afseende å
närvarande förhållanden, erhålla en billig förhöjning i sin aflöning, icke funnit skäl att
de nja lönerna bevilja.
b) Bland andra i staten uppförda diverse anslag förekomma arfvoden åt 2:nc
lärare vid korpsen, ä 720 R:dr hvardera. Då emellertid vid de särskilda Artilleri-regementenas
informations-verk, ehuru omfattande en betydligt större personal, ej flere än
2 lärare äro anställde, torde vid ingeniör-korpsen en lärare vara tillräcklig, hvarföre
Rikets Ständer funnit sig höra bevilja blott det ena af de äskade arfvodena med 720
R:dr Riksmynt.
c) Aflöningen för den vid Ingeniör-korpsens Sappör-lrupp anställde Läkare,
hvilken i den af Eders Kongl. Majit föreslagna stat är uppförd såsom Förste Bataljons-läkare,
hafva Rikets Ständer, med afseende å truppens inskränkta personal, funnit
böra bestämmas till enahanda belopp, som för Andre Bataijons-läkare i allmänhet blifvit
af Rikets Ständer faststäldt, eller 800 R:dr.
Dä Rikets Ständer i öfrigt beviljat de begärda aflönings-tillökningarne och diverse-anslagen,
af hvilka det, som äskats (ill korpsens praktiska öfningar, funnits böra
blifva ett reservalions-anslag, har, enär, med iakttagande af ofvanberörde förändringar,
den tillökning, som i korpsens anslag nu erfordras, bli Iver 29,294 R:dr Riksmynt, denna
anslags-tillökning blifvit af Rikets Ständer beviljad, att utgå på sätt bifogade tabell
N;o 13 upptager, men med dervid fästad! förbehåll, alt derest, i enlighet med Departements-chefens
framställning, rättighet till semester förunnas korpsens officerare, Statsverket
icke må vidkännas någon utgift derigenom att, såsom jemväl blifvit ifrågasatt,
en viss ersättning tilldelas officeren, då semestern måste af honom frånträdas.
25:o. Enligt hvad Eders Kongl. Majit vidare tillkännagifvit, erfordras i nedannämnde
hänseenden tillökningar i anslaget till Kavalleri- och Artilleri-husturs remonlering
och skoning.
a) l anseende dertill, att priset pä hästar, sedan nuvarande remonterings-anslag
för Artilleri-regementena bestämdes, i betydlig mån stegrats och ännu alltjemt vore i
stigande, samt då för Artilleriet, hvars exercis för hästarne dessutom medförde sådana
ansträngningar, som föranledä deras obrukbarhet i förtid, större och uthålligare hästar
erfordrades, än för kavalleriet, så att remonterings-kostnaden i allmänhet vid Artilleriet
ulbölle högre, har Eders Kongl. Majit funnit det vara af behofvet påkallad!, alt remonterings-anslaget
för samtlige Artilleri-regementena ökas till 45 R:dr R:mt årligen för
Exp edil i o /is-U/sk o I tets Förslag till anderd. Skri/velse N:o 194.
21
hvarje häst, hvarigenom, med beräkning af häslens tjenstbarhet i 10 är, remont-priset
vid Artilleriet skulle anses utgöra 450 R:dr samma mynt, samt derföre, enär tillgång
för en sådan förhöjning saknades å förevarande anslag, nu tillkännagifvit detta behof,
utgörande
För Svea Artilleri-regemente Rdr R:mt 1,770:
,, Götha dito  „ ,, 2,124:
„ Wendes dito
,, 2,088:
eller tillhopa 11:dr R:mt 5,982;
Och hafva, med afseende å de af Eders Kongl. Maj:t anförda omständigheter, Rikets Ständer
beviljat den äskade anslags-förhöjningen.
b) Dä Eders Kongl. Majt tillika funnit nödigt, att Svea Artilleri-regemente erhåller
12 st. nya hästar å stat, föranleddes deraf följande årliga utgifter, hvilka från förevarande
anslag borde bestridas, nemligen:
Remonterings-penningar å 45 R:dr
R:dr R:mt 540:
Medikaments-penningar å 1: 50 . ........... ,, „ 18:
Skonings-medel å 9 R:dr
,, ,, 108:
Lysning i stallar och slallpersedlars underhåll m. m. å 5: 25 . . „ ,, 63:
Stallhyra i anseende till bristande utrymme i de lill regementet hörande
stallbyggnader
,, 360:
eller tillsammans R:dr R:mt 1,089.
Som behofvet af denna förhöjning är beroende af frågan om beviljande af det
anslag för uppköp af förenämnde antal nya hästar, hvilket jemväl blifvit af Eders Kongl.
Maj:t äskadt och förekommer bland de för landl-lörsvaret begärda tillfälliga eller extra
anslag, uppgående, efter ett pris af 450 R:dr för hvarje häst, till 5,400 R:dr, hafva Rikets
Ständer i sammanhang härmed företagit denna fråga till pröfning, hvarvid då genom
den utredning, Deparlemenls-chefens betänkande innehåller, angående angelägenheten af
en tillökning i antalet utaf hästar för artilleriet, Rikets Ständer funnit vara ådagalagdt,
ali ifrågavarande 12 st. nya hästar för Svea Artilleri-regemente erfordras, Rikets Ständer
funnit skäligt bevilja det för deras inköpande begärda anslag, 5,400 R:dr R:mt;
kommande beloppet alL bland de öfriga tillfälliga anslagen å denna Hufvud-titel upplagas;
Och hafva, såsom en följd häraf, Rikets Ständer jemväl medgifvit, att ofvanuppräknade
årliga utgifter för nämnde hästar, lill eli sarnmanlagdl belopp af 1,089 R:dr, må af anslaget
för Kavalleri- och Artilleri-hästars cementering och skoning bestridas.
c) Att af samma anslag äfven utgå, är slutligen en tillökning föreslagen i medikaments-penningarne
för Kronprinsens Hussar-regemenles hästar, 537 st. å 25 öre, med 134
R:dr 25 öre, hvilket, med afseende å de i sednare lider betydligt stegrade priser å medikamenter,
Rikets Ständer funnit sig jemväl böra bifalla.
De af Rikets Ständer sålunda beviljade Irenne tillöknings-belopp uppgå sammanlagdt
till 7,205 R:dr 25 öre, men då, enligt hvad uti Eders Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
äfven förmäles, frän denna summa kan, med anledning af den särskildt föreslagna
ersättningen för stallhyra m. m. för officerares Ijensle-hästar, aldragas det för
Lifgardet till häst nu utgående slallhvres-belopp för 55 belals-hästar å 6 R:dr 25 öre,
eller 343 R:dr 75 öre, blilver det belopp, hvarmed remonlerings-anslaget skulle, behöfva
ökas 6.861 R:dr 50 öre ; Och har alltså anslaget till Kavalleri- och Artilleri-hästars remonlering
och skoning blifvit med nyssnämnda belopp, 6,861 R:dr 50 öre R:mt förhöjdt.
26:o. J anledning af anmäldt behof utaf ett ökadt antal legda hästar för Artilleriregementenas
exercis, har Eders Kongl. Majit föreslagit, att den beräknade legnings
-
28 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 194.
kostnaden matie å anslaget till lega för hästar till Artilleriets exercis anvisas,
nemligen:
för 34 hästar i 42 dagar, å 123 R:dr 40£ öre för hästen . . R:dr R:ni 4,195: 77,
för 20 hästar i 30 dagar å 60 R:dr för hästen ,, ,, 1,200: —
skonings- och medikamenls-penningar för dessa hästar, 255 R:dr
för de förre och 25 R:dr 62j öre för de sednare . . . „ 280: 62j>.
samt för exercisen med del lill Artilleri-regementena anslagna
bevärings-manskap, sä vidi delta manskaps öfningar, pä salt
föreslaget blifvit, komme alt utsträckas:
till lega för 76 hästar i 12 dagar å 45 R:dr bilsten ,, ,, 3,420: —
skonings- och medikaments-peoningar för desse hästar ,, ,, 128: 25.
byra för stallrum ät samma hästar  ,, ,, 235: —
eller tillhopa R:dr II:ml 9,459: 64;.
hvarförutan Eders Kongl. Majit föreslagit, att legnings-koslnad jemte skonings- och medikaments-penningar
för 100 st. hästar, hvilka för Ingeniör-korpsens Sappör-lrupp erfordrades,
älven malte å ifrågavarande anslag uppföras; uppgående legnings kostnaden, å
60 R:dr hästen och elier en öfningstid af 30 dagar, till 6,000 R:dr samt skonings- och
medikamenls-penningarne tili 128 R:dr 12; öre, eller tillhopa 6,128 R:dr 12 j öre.
Hvad först angår de ifrågasläilde legnings- samt skonings- och medikments-kostnaderne
för eli ökadt antal hästar lör Artilleri-regementenas exercis, hafva Rikets Ständer,
som i fråga om den i förhållande lill exercis-tidernas längd olika beräkningen af
legnings-koslnaden för de hästar, som skulle erfordras under 42 dagar, och dem, hvilka
afsåges för en tid at 30 dagar, inhemta!, att med den förra klassens häsiar förslås rusfhållare-hästar,
hvilka, enligt kontraklerne. ej allenast skola begagnas under den årliga
exercis-tiden, ulan äfven vid infallande krig komma ali såsom Artilleri-hästar utgå, men
att åter de öfrige legda bästarne i intet fäll begagnas längre än under exercis-tiden och
kunna årligen ombvlas, funnit sig böra medgifva, all omförmälda legnings-koslnad samt
skonings- och medikamenls-penningar må med de föreslagna beloppen ä ifrågavarande
anslag uppföras.
Beträffande derefter de kostnader af enahanda slag, jemte byra för stallrum, hvilka
vilkorligen blifvit ifrågasatte att al anslaget utgå för ett antal af 76 hästar, afsedde lill
exercis med det Artilleri-regementena tilldelade Bevärings-manskap, skola Rikets Ständer
härom rltra sig i sammanhang med frågan om ökadt anslag lör utsträckning af Bevärings-manskapets
vapenöfning.
I afseende å äfven ifrågakomna legnings-koslnad för de 100 hästar, som skulle
erfordras för Ingeniör-korpsens Sappör-lrupp, under en öfningstid af 30 dagar, hafva Rikets
Ständer trott det begärda anslaget kunna till hälften nedsättas och alltså för berörde
ändamål beviljat 3,000 R:dr, samt till skonings- och medikamenls-penningar för dessa
hästar 64 R:dr 6 öre.
De tillökningar i detta anslag, som Rikets Ständer sålunda beviljat, utgöra, med
inberäkning af det, enligt hvad här nedan omförrnäles, för lega af 76 st. hästar till exercis
med det Artilleri-regementena tilldelade bevärings-manskap anvisade belopp, 2,522
R:dr 17 öre, tillsammans 11,262 R:dr 62 öre; Och har således anslaget till lega för
hästar lill Artilleriets exercis, hvilket nu beslår ensamt af oindelt spanmål, ökats med
nyssberörda kontanta belopp.
27:o. Fouragerings-koslnaden för de i nästföregående (vänne punkter omnämnda
hästar har Eders Kongl. Majit ansett brira upptagas å anslaget till foitragering af Artilleriets
och värf na de Kavalleriets hästar efter följande, af Krigs-kollegium föreslagna
beräkning, nemligen vid Artilleriet:
Expedilions-Utskollets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 494.
29
för 12 nya hästar vid Svea Artilleri-regemente 4.330: 50.
eller tillhopa R:dr 7,501: 04.
samt vid Ingeniör-korpsens Sappör-trupp för 100 hästar i 30 dagar . . . 3,237: 60.
utgörande tillsammans R:dr 10,739: 24.
Då Rikets Ständer bifallit anvisande af de ilrågakomne ulgiflerne för anskaffning af
12 och lega m. m, af 54 hästar lill Artilleri-regementenas exercis, hafva Rikets Ständer
jemväl lunnil sig böra medgifva, alt den belöpande fouragerings-koslnaden för dessa hästar,
utgörande tillsammans 0,520 R:dr 37 öre R:mt, må frän nu ifrågavarande anslag utgå.
Beträffande enahanda kostnad lör de hästar, hvilka ifrågakommit för Sappör-lruppens
öfning»r, hafva Rikets Ständer, som beviljat endast hälften af det till lega m. m. för dessa
hästar äskade belopp, ansett sig icke heller böra lill nu ifrågavarande kostnad anvisa
mera än halfva den begärda summan med 1,618 R:dr 80 öre.
Hvad åter angår samma slags utgift för de till exercisen med Artilleri-regementenas
bevärings-manskap afsedda hästar, har, enligt hvad här nedan vidare omförmäles, härtill
blifvit anvisadt ett belopp af 654 R:dr 18 öre.
Vidare är af Eders Kongl. Maj:t ifrågasatt, att utgifterna A fouragerings-anslaget skulle
ökas med beloppet af ralions-ersättniiigen för befälets vid Garnisons-regementena, med
fleres, Ijenste-häslar, utgörande lör 188 hästar, efter det i staterne nu högst beräknade
ralionspris, 180 R:dr för hvarje, 33,840 R:dr; men som Rikets Ständer, enligt hvad här
ofvan är anmäldt, beslutat att rations-ersältningen, efter der angifvet värde, må hädanefter,
såsom hittills, å löneslalerne upplagas och derifrån utgå, har ock frågan om ratinnsersättningeus
uppförande ä fourägerings-anslaget funnits böra förfalla.
I afseende å detta anslag innehåller den Nådiga Propositionen för öfrigt, att Eders
Kongl. Maj:t. uppå vederbörandes underdåniga anmälan, att den Kronprinsens Hussar-regemente
tillerkända passevolans-summa för fourageringens besörjande, 89 R:dr 44 skillingar
Banko för hvarje häst, icke på långt när vore tillräcklig, i Nåder lunnil skäligt, äfvensom
med Statsverkets fördel förenligt, all medgifva en förhöjning af detta belopp till 101 R:dr
28 skillingar samma mynt tor hästen, i anledning hvaraf en ökad utgift för fourageringsanslaget
uppkomme, hvilken för regementets 537 hästar belöpte sig till 9.397 R:dr 50 öre
R:ml, samt all Eders Kongl. Maj:t velat sådant till Rikets Ständers kännedom meddela,
för den händelse Rikets Ständer skulle finna lämpligt att uti den blifvande Riks-staten härmed
jemväl förhöja nämnda anslag, hvilket väl är af förslags-egenskap, men hvars i Riksstaten
synliga summa på långt när ej varit tillräcklig att beläcka de från anslaget utgående
utgifter, som under åren 1851—1855 i medeltal öfverstigit Riks-sl.als-anslaget med
omkring 130,000 R:dr R:ml.
Med hänseende dertill, alt den föränderlighet, prisen å utlödrings-artiklar ständigt
äro underkastade, medför svårighet alt på förhand bestämma ifrågavarande anslag till ett
belopp, som någorlunda motsvarar det verkliga behofvel, så och då upplyst är, alt utgifterna
under de sednare åren betydligt öfverstigit anslngs-summan, men desamma under
den följande liden tilläfventyrs komma alt genom inträdande lägre pris i någon mån åter
minskas, hafva Rikets Ständer trott sig böra besluta, att förslags anslaget till fouragering
af artilleriets och värfvade kavalleriets hästar, nu utgörande 205,500 R:dr, må förhöjas
till 300,000 R:dr R:ml, häruti likväl inbegripne ofvan omförmälda anvisningar å detta
anslag.
,, 34 legda dito i 42 dagar . .
,, 20 dito dito i 30 dagar .
,, 76 dito dito i 12 dagar .
1,536: 37.
647: 50.
981: 27.
30
Expeditions-IJtskotlets Förslag till underd. Skrifvelse N.o 194.
28:o. Vid sisllidne Riksdag beviljade Rikets Ständer för åren 1855, 1856 och 1857
elt exlra anslag af 10,000 R:dr Banko årligen att af Eders Kongl. Maj:t efter behof och
i den mån härtill förut alsedde medel icke lemnade tillgång, användas såsom bidrag för
underhållet af sådana i garnison förlagda trupper, som äro med malinrältniugar försedde.
Under åberopande af hvad Deparlements-chcfens betänkande i delta ämne innehåller samt
hufvudsakligen med anledning af hvad Rikets Ständer vid nämnde anslags beviljande förklarat,
har Eders Kongl. Maj:t vid innevarande riksdag föreslagit, ali för sagde ändamål
ett nytt anslag mätte i Riks-slalen uppföras till belopp af 150,000 R:dr R:mt och detsamma,
såsom af varuprisen helt och hållet beroende, erhålla egenskap af förslags-anslag.
Då Rikets sednast församlade Ständer beviljade ofvannämnda extra stals-anslag, uttalade
de tillika den åsigt, att underhålls-portionen för garnisons-regementenas manskap,
hvilken utgick olika inom de särskilda regementena, borde bestämmas att med oförändradt
och för alla regementen lika belopp utgöras, samt att nödvändigt vore, att denna under
hålls-portion
varder för soldatens behof fullt tillräcklig, så alt hail icke må lida brist.
Efter hvad nu är ulredl, har likväl berörde anslag visat sig vara allt för ringa för alt,
jemte öfriga härtill förut afsedda medel, fylla behofvet, hvarföre Rikets Ständer icke velat
undandraga sig att anvisa de ytterligare medel, som för ändamålets vinnande må erfordras.
I detta afseende är upplyst, att derest den af Eders Kongl. Maj:t fastställda förbättrade
utspisnings-stat för garnisons-regementenas manskap skall kunna fortfarande tillämpas,
de bidrag, som, utöfver det från regementenas stater utgående gage och brödkorn
m. ni., påräknas fran särskilda uppgifna tillgångar å 4:de llufvud-titeln, icke äro större
eller tillräckligare, än att en årlig brist, beräknad lill 150,000 R:dr, måste uppstå. För
frågavarande föremål erfordras således ett motsvarande anslag, hvilket Eders Kongl. Maj:i,
med afseende å de omvexlande prisen å lefnadsförnödenheler, ansett böra erhålla egenskap
af förslags-anslag. Med bifall härtill halva Rikets Ständer trott sig böra i Riksslalen
upptaga auslags-beloppet lill 175,000 R:dr, och hafva således anvisat nvssnämnda
summa ärligen såsom förslags-anslag, alt under nu ingångna statsreglerings-period användas
till betäckande af de utgifter, som utöfver härför afsedda medel kunna erfordras
till mathållningen för Garnisons-regementenas manskap.
Betril ring en.
29:o. För Lifberör ings-regcm en let har Eders Kongl. Maj: t äskat en tillökning i
staten af 20,043 R:dr 87] öre, hvarunder innefattas nya löner lill belopp af 11,850
R:dr R:mt; dock skulle, enligt hvad Eders Kongl. Maj:!, derjemte tillkännagifvit, ofvanstående
tillöknings-summa kunna förminskas med 2,192 R:dr 37] öre, om de ännu qvarvarande
f. d. Lifdrabanl-korpsens löntagare, hvilka af stals-anslaget åtnjuta elt motsvarande
belopp, blifva på Allmänna Indragnings-staten förflyttade.
Af Deparlemenls-chefens betänkande inhemlas, i afseende å de föreslagna nva löiierne,
alt nästan inga tillgångar för närvarande finnas till aflöning för nödigt underbefäl
jemte korporaler, och alt det blifvit. Regemenls-chefen tillåtet alt antaga 16 underofficerare
samt 64 korporaler och vice-korporaler, alla utan lön, dock under sjelfva tjenslgöringstiden
med aflöning enligt rese-reglemeutet och dessutom för under-ofticeraine en årlig
gratifikation af 25 R:dr Banko.
Expe(lili ons-Utskotteis Forsing till underd. Skrifvelse N:o 494.
31
Rikets Ständer, som anse alt ifrågavarande oflicers-korps bör, i mån af inträffande
afgång, indragas eller åtminstone på eli lör Slats-verkel mindre kostsamt sätt organiseras,
finna sig derföre ieke böra bifalla någon förhöjning af regementets nuvarande anslag. Det
synes nemligen Rikets Ständer mindre lämpligt, alt, för den ringa tjenslgöringen under
tvänne veckors exercis årligen med Stockholms stads och läns bevärings-manskap, staten
skall vidkännas kostnader för allönande af en särskild olficers-korps. Enligt Rikets Ständers
tanke bör denna exercis kunna verkställas af dertill kommenderad! befäl antingen
från Uplands och Södermanlands regementen eller från garnisons-regementena i hufvudsladén.
Skulle ifrågavarande officers-korps ändock anses böra bibehållas, torde med anskaffandet
af det under bevärings-exercisen behöfliga underbefäl jemte tillhörande spel fortfarande
kunna tillgå såsom hittills; hvarföre Rikets Ständer icke beviljat någon förhöjning
af nuvarande anslag för Lifbevärings-regementet, ulan låtit detta anslag i Riks-staten olörändradt
uppföras, men deremot medgifvit, att nödige medel för aflönande af behöflig! underbefäl
med tillhörande spel under bevärings-mauskapets exercis få, i den mån regementets
anslag härtill ej lemnar tillgång, utgå af förslags-anslaget lill bevärings-manskapets
vapenöfningar.
30: o. Uti anslaget för Gottlands Nation al-bevaring är tillökning af Eders Kongl.
Majit föreslagen med ett belopp af 9,206 R:dr 83 öre, hvaruti inbegripes nytt arfvode för
en Adjutant hos Arlilleri-befälhafvaren
. 150:
Nya arfvoden åt 10 Fält-musikanter å 100 R:dr  1.000:
Ökadt anslag till befäls-mötes-ulgifter, sjukvård m. m  787:
Ökadl anslag till skoll-taflor och skotlvallar  69:
Tillhopa R:dr 2,006.
Efter pröfning af hvad så väl i Deparlements-chefens betänkande, sorn i öfrigt rörande
behofvet af tillökning i afliinings-anslaget för denna Beväring förekommit, hafva Rikets
Ständer funnit sig böra bevilja icke allenast den af Eders Kongl. Majit äskade tillökningen
9,206 R:dr 83 öre, utan ock derutöfver ett belopp af 14,914 R:dr R:mt, alt utgå
och fördelas enligt följande stat:
Staben:
R:dr R:mt.
1 Bataljons-chef  1.800:
2 d:o
. 3^600: —
Ar tiller ie t:
1 Batteri-chef
409:
l <J:o
400: __
1 Flvgel-chef  300: —
3 d:o
1  900: —
Till lega för exercis-hästar
750:
In / o r ma tion s-ver ket
i Informalions-officer  450: —
Transport 8,600: —
32
Exped/tio n s- Ut sko Hels Förslag lill t/nderd. Skrifvelse N:e 194.
Ty g-s talan:
Transport 8,600: —
i Tyg-officers lön (alt fördelas mellan 2 Förråds-officerare, med 400 R:dr
åt den ene och 300 R:dr åt den andre)  700: —
1 Tvg-förvallare  1,000: —
1 Pislol-smed, utom 3 tunnor spanmål in natura  300: —
l Stockmakare d:o d:o
300: —
Landel s B e v ä r in g:
t Kapiten  1,000: —
20 d:o
20,000: —
1 Löjtnant
700: —
20 d:o
14,000: —
l (Jiider-lpilnant  500: —
23 d:o
11,500: —
Summa, 6 tunnor spanmal, R:inl R:dr 58,600: —
31:o. Tillökning i aflönitigen för befälet vid Hallands lier ii ring är al Eders
Kongl. Maj:t äskad med 2,160 R:dr, på sätt Departements-chefens betänkande närmare
visar; oell Ilar denna tillökning blifvit af Rikets Ständer bifallen.
32:0. I enlighet med afgifvet förslag har Eders Kongl. Maj:t för befälet vid
Wester-A'örelunds Beröring begärt löne-lörhöjning med ett belopp af 6,295 R:dr samt. med
tillkännagifvande, all delta befäl för närvarande aljönäs af tillgångar Irån f. d. Jemtlands
Fältjägareregemente, men framdeles torde, i den mån det för nämnda befäl atsedda löneanslag
kan frän de nva Fäll- och lläsijägare-korpsernas afskilja», böra erhålla sitt särskilda
anslag, föreslagit, att nu äskade tillökning emellertid mätte, under titel: ”We
sler-Norrlands
Beväring: löne-fyllnad” å stal uppföras.
Då någon indragning al nämnde befäl icke synes kunna ega rum, enär hvarken
inom eller i närheten af den landsort, hvarest nu ifrågavarande bevärings-manskap sam
mandrages,
något regemente finnes förlagdt, hvarifrån befäl till exercis med manskapet
kan kommenderas, samt Rikets Ständer, vid granskning af lönings-slaten, funnit de äskade
löne-lillöknmgarne billige, hafva Rikets Ständer beviljat det begärda anslags beloppet,
6,295 R:dr R:mt, att under den föreslagna rubriken i Riks-slalen uppföras och framdeles,
i den män befälets aflönings-lillgångar från f. d. Jemtlands Fältjägare-regemente kunna
frånskiljas ofvannämnde båda korpsers löne-anslag, dermed ökas.
33:o. Jemte det Eders Kongl. Maj:l behagat föreslå att Allmänna Beväringsmanskapets
exercis-lid, för närvarande bestämd lill 12 dagar, må ökas lill 30 dagar,
bar Eders Kongl. Maj:! äskat, att del för bevärings-manskapels vapenöfning i nu gällande
Riks-stat uppförda förslags-anslag. 180.000 R:dr, måtte, i förhållande derefter, för
framtiden höjas till 450.000 R:dr årligen, hvilket belopp Eders Kongl. Maj:t likväl, i
anledning af Sin lins Rikets Ständer särskildt gjorda nådiga framställning om ett års
framflytlning af tiden flir bevärings-pliglens vidtagande, hvarigenom äfven eli års vapenöfningar
komma alt inställas, ansett kunna för innevarande stalsreglerings-period minskas
till 300,000 R:dr årligen, så att den tillökning i omförmälda anslag, sorn för närvarande
ifrågasattes, utgör endast 120,000 R:dr.
Efter
Expedilions-Utskotlels Förslag lill underd. Skrifvelse N:o 194.
33
Efter tagen kännedom af den utredning angående sältet och grunderna för den
föreslagna utsträckningen af Bevärings-manskapels vapen-öfningar, hvilken innefattas i
Departemenls-ehcfens betänkande, hafva Rikets Ständer, i anseende till otillräckligheten
af den tidrymd af 12 dagar som öfningarne hittills omfattat, funnit skäligt ali, ulan hinder
af hvad i afseende på Bevärings-manskapels uppbådande till tjenstgöring är stadgadt
i 11 § af Kongl. Kungörelsen den 27 Oktober 181 2, angående allmänna Bevärings-manskapets
inrättande, sådan denna § lyder i Kongl. Kungörelsen den 13 Februari 1849,
för utsträckning af Bevärings-manskapels exercis lill 30 dagar, förhöja det i nu gällande
Riks-stat uppförda Förslags-anslag lör nämnde manskaps vapen-öfning med 278,333 R:dr
årligen under nu inträdande stats-reglerings-period, dock med förbehåll att berörde exercistid
fördelas på 2:ne år i lika terminer, samt all de två Bevärings-klasser, som sålunda
komma alt årligen sammandragas, icke samtidigt exerceras.
1 sammanhang härmed hafva Rikets Ständer tagit i öfvervägande frågan om de
af Eders Kongl. Maj.t. äskade anslag af 3,783 R:dr 25 öre lill lega m. m. för 70 stycken
hästar, afsedde för exercis med det åt Artilleri-regementena anslagna Beväringsmanskap,
såvidl della manskaps öfningar komme att utsträckas, samt af 981 R:dr 27
öre lill fouragering för samma hästar; och då Rikets Ständer förmoda, alt dessa anslag
icke torde, för den af Rikets Ständer medgifna utsträckning af bevärings-manskapels
exercis, blifva till hela det äskade beloppet erforderliga, hafva Rikets Ständer för ifrågavarande
ändamål anvisat följande årliga tillökningar, nemligen: i anslaget lill lega lör
hästar lill Artilleriets exercis R:mt R:dr 2,522: 17, och i anslaget lill fouragering af
Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar R:mt R:dr 054: 18.
34:o. I fråga om de vilkor, som för militäre och civile embets- och tjenstemän
n e n vid arméen lämpligen må stadgas för rättigheten att komma i åtnjutande af 16-  ne-lörhöjning under nu ingångna stats-reglerings-period, hafva Rikets Ständer fattat följande
beslut:
a) De arméen tillhörande militäre och civile embets- och tjenstemän, hvilka
komma i åtnjutande af ifrågavarande provisoriska löue-tillökning, skola, efter hvad i allmänhet
eller lör särskilda fall kan vara af Eders Kongl. Maj:t bestämdt, vidkännas skäligt
afdrag å löne-beloppet, dock icke öfversligande fjerdedelen, derest, vid erhållen tjenstledighet,
sjukdoms-förfall, hvilket räcker öfver Iva månader, eller eljest förekommande
hinder för tjenstens utöfning, annan person till tjenslens bestridande behölver förordnas.
Dylikt afdrag kommer likväl ej att ega rum för Under-officerare och deras vederlikar.
b) Ledig tjenst t ilisa 11 es med rättighet till åtnjutande allenast af de aflönings-för
måner,
som derför i hittills gällande stater finnas bestämde. Såsom förut är nämndt,
utgår den provisoriska iöne-förhöjningen under den tid, nu ingångne stats-reglering kommer
att omfatta.
Målerielev.
35:o. Efter pröfning af hvad Depnrlemenls-chefens betänkande innehåller angående
den nu varande fördelningen emellan Krigs-kollegii särskilda afdelningar af det i Rifcsslalen
uppförda reservalions-anslag för fdmvars-verkel till lands i allmänhet eller Krigxkollegii.
Deparle/nenler, utgörande, efter afdrag af derunder inbegripne indelta räntor
från Akers krutbruk och Husqvarna gevärs-faktori, kontant 1,054,180 R:dr 13 öre, få
Rikets Ständer nu öfver de af Eders Kongl. Maj:t för de särskilda afdelningarne äskade
tillökningar i nämnde anslag här nedan sig yttra, i den ordning de i Eders Kongl. Majjts
Nådiga Proposition förekomma.
Bik. tilt R. St. Pro t. 1856—1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5
34
Expo diliaris- tits koHels Förslag till underd. Skrifvelse N:o 19A.
Ar lil ler i-af(leinin gen.
a) Med afseende ä behofvel af tillökning i anslaget för Mariebergs högre Artilleri-läroverk,
har Eders Kongl. Maj.l äskat, ali nämnda afdelnings anslags-summa må
ökas med 9,000 R:dr; och då Rikets Ständer vid den föreslagna ulgifls-slalen icke funnit
något att erinra, har den äskade tillökningen 9,000 R:dr blifvit beviljad.
b) l sammanhang härmed hafva Rikets Ständer tagit i öfvervägande vackt fråga
om anvisande af stipendier för Lnrier-löjlnanler vid Artilleriet, hvilka genomgå den för
dem bestämda lärokurs vid ofvannämnde läroverk; och då vistelsen å Marieberg måste
anses, åtminstone för flertalet af desse officerare, medföra känbara utgifter, anse Rikets
Ständer billigheten fordra, alt ett visst antal arlvoden eller stipendier för dem bestämmas,
helst dylika kostnads-bidrag redan blifvit beviljade för elever från Ingeniörkorpsen
och nu äfven finnas anvisade för elever, sorn vid Mariebergs läroverk genomgå
den lör Civil-ingeniörer bestämda kurs, samt sådana understöd jemväl utgå vid Flottan.
I fråga åter om antalet, hafva Rikets Ständer trott det 10 stipendier i allmänhet skola
blifva lillräcklige, hvadan Rikets Ständer, som ansell beloppet böra fastställas lika med
det för Ingeniör-korpsens elever beviljade, eller 3C0 R:dr, alltså till 10 stipendier, å
300 R:dr hvardera, för Artilleri-officerare, hvilka genomgå lärokursen vid Marieberg, anvisat
en summa af 3,000 R:dr R:mt.
Fo r tiJ i. k ali ons - a file In ingen.
c) Uti denna afdelnings anslag till bestridande af Kommendanlskaps-ulgifter, är
tillökning begärd med 4,500 R:dr under iakttagande alt, enligt hvad under anslags-lileln
”Kommendants-staten’’ är anförd!, derifrån lill anslaget lör Koiiiinendantskaps-ulgilterne
öfverflvltas 1,243 R:dr 50 öre eller i visst uppgifvet fall endast 921 R:dr för ali användas
till de med dessa medel alsedda utgifter; men då Rikets Ständer föreställa sig, att
den ökade utgiften kan åtminstone lill någon del bestridas af de inom titeln redan befintliga
tillgångar, hafva Rikets Ständer ansett sig böra endast i så måtto bifalla förevarande
framställning, alt ett belopp af 2.500 R:dr R:mt för ändamålet beviljats.
d) Derjemte har ofvan oinförmälta belopp af 921 R:dr från Kommendants-staten
bil öfverflvttats.
lii te uden Is-af il eln in gen.
e) Enligt hvad Eders Kongl. Majit lillkännagifvit, hafva, lill följd af nyligen
skedda pris-regleringar med en del värlvade regementen, i och lör underhållande al dessa
regementens beklädnads-, utrednings- m. fl. persedlar, följande tillökningar i de förut lill
berörde ändamål utgående anslag uppkommit, nemligen :
för Svea Lifgardet
B:ko R:dr 4.890: 40.
,, Andra dito
i, 4,844: 40.
,, Lifgardet lill bäst
,, 6,350: 32.
,, Kronprinsens Husar-regemente .
9 1 9 9
5,288: —
eller tillhopa B:ko K:dr 21,374: 16.
Då dessa ökade utgifter grunda sig på konlrakter, hvilkas innehåll måste fullgöras,
har beloppet 21,374 R:dr 16 sk. Banko årligen eller i Riksmynt 32.061 R:dr 50
öre blifvit anvjsadt för nu ingångna stalsreglerings-period, samt, såsom hänförligt till de
tillfälliga behofven, bland extra anslagen å denna Hufvud-lilel upplaget.
I) På enahanda grund hafva Rikets Ständer äfven bifallit, alt den af Eders Kongl.
Majit äskade årliga förhöjning af anslaget för Sappör-lruppens beklädnad för nyssnämnda
stalsreglerings-period med 2,034 R:dr 41 sk. Banko, eller 3,052 R:dr 28 öre Riksmynt,
bland extra anslagen uppförts.
Expedilions-Ulskotlels Förslag till underd. Skrifvelse N:o 494.
35
g) Vidare och då för indelta arméens utredning erfordrades en summa af minst
46,666 R:dr 32 sk. Banko, men endast 43,357 R:dr 21 sk. 4 rsl. kunnat, enligt 1856
års stater, härtill anvisas, har Eders Kongl. Maj-.l, såsom oundvikligen nödvändig, äskat
skillnaden mellan dessa hegge beloppen med 3,309 R:dr 10 sk. 8 rsl., eller i Riksmynt
4,963 R:dr 83 öre årligen; och som, till följd af stegrade pris å ulrednings-perserilarne,
äfven denna tillökning måste anses vara af behofvet påkallad, har beloppet anvisats för
bvartdera af åren 1858, 1859 och 1860, och bland de. tillfälliga anslagen upptagits.
h) Det vid näst lid ne Riksdag beviljade extra anslag, 27,333 R:dr 16 sk. Banko,
för bevärings manskapets beklädnad och utredning är nu af Eders Kongl. Majit föreslaget
all på ordinarie stal uppföras.
Såsom den Nådiga Propositionen jemväl innehåller, finnes ett anslag af 56,666
R:dr 32 sk. nämnda mynt för detta ändamål förut uppfördi å den ordinarie staten; och
då, jemlikt den vid sednasle riksdag framlagda, af Rikets Ständer i allo gillade plan för
ordnandet af beväringsmanskapets beklädnad och utredning, en summa af 84,000 R.dr
B:ko årligen eller sammanlagda beloppet af nyssnämnda anslag, erfordras för persedlarnes
underhäll, och vid sådant förhållande nu ifrågavarande extra anslag 27,333 R:dr 16 sk.,
Olifver älven för framliden nödvändigt, så framt rubbning i den en gång fastställda planen
icke skall ske, hafva, med bifall lill Eders Kongl. Majlis förslag, Rikets Stander låtit
omlörmälda extra anslags-belopp, 27,333 R:dr 16 sk. B:ko, eller i Riksmynt 41,000
R:dr, på ordinarie stat uppföras.
i) Enär den årliga underhälls-knstnaden för hus och byggnader, hörande under
lutendeuts-afdelningen, komme, med afseende å stegrade pris å malerialier och arbetslöner,
alt mycket öfverstiga den i staten nu. uppförda, har Eders Kongl. Majit äskat ett
ökadt anslag dertill med 2,000 R:dr; och, da Rikets Ständer inhemta!, att behofvet af
större utrymme för uppläggande af det ökade antalet af beklädnads- in. fl. persedlar för
bevärings manskapet påkallar denna anslags-lothöjning, har beloppet 2,000 R.dr Biko eller
3,000 Ridr Ruut blifvit bcviljadl.
k) Eders Kongl. Majit har vidare tilikännagifvit, att de för ofvanberörde föremål
föreslagne tillökningar i Intendenls-afdelningens anslags-summa, uppgående lill sammanlagd!
56,051 Ridr 35 sk. 8 rist., väl kunde genom någon förminskning å aldelningens
andra titlar nedsättas till 50,033 liidr 33 sk., men ali hilivid mäste lagas i betraktande,
alt nämnda afdelning* behof i del hela blifvit beräknade efter en förmodad tillgång från
hittillsvarande Riks-slals-anslagel med 454,566 R.dr 15 sk., samt alt, sedan Artilleri-och
Fortifikations-aldelniugarne af anslaget erhållit sina andelar med tillsammans 250,347
R:dr, endast 452,439 R:<1 r 36 sk. återslå för intendenls-afdelningen, så att i aldelningens
anslags-summa en brist komme att uppslå lill belopp af 2,126 R:dr 27 sk., allt
Banko ; Oell hafva Rikets Ständer, sorn beviljat, ofvan omförmälde tillökningar af tillsammans
56.051 R:dr 35 sk. 8 r:sl. Banko, nu anvisat det för bristens fyllande, vid sådant
förhållande erforderliga belopp, utgörande i Riksmynt 3,162 R:dr 76 öre.
I) Med föranledande af Bonde-ståndets vid förra riksdagen gjorda underdåniga anhållan,
all manskapet vid Gottlands National-bev,äring måtte tillerkännas slilniogs-ersällliing
under mölen lill lika belopp med hvad rikets öfrige bevärings-manskap åtnjuter eller
4 sk. banko per man lör hvarje exercis-dag, har Eders Kongl. Majit, sorn ansett denna
ansökning stödja sig pä billighet, föreslagit, att del för ändamålet erforderliga belopp,
utgörande 6,750 Ridr Ruut, må beviljas och Intendenls-afdelningens anslag tilläggas;
hvilket Rikets Ständer bifallit.
m) I sammanhang med dessa frågor hafva Rikets Ständer förehaft en af Eders
Kongl. Maj:t den 27 nästlidne Mars afbiten Nådig skrifvelse, hvaruti, med anledning af
Under-nffieerarnes och llaulboislernes viii >vea och Andra Lifgardes-regrmenlena. äfvensom
Lnder-officerarnes med vederlikar vid Artilleri-regementena, underdåniga ansökningar
36
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 194.
om förhöjning af del lili dem utgående anslag lill beklädnad, Eders Kongl. Al a j: t, som
funnit billigt, alt denna beklädnadsbjelp, nu utgörande 70 R:dr B:ko, förhöjes lill 100
R:dr samma mynt, öfverlemnat handlingarne i ämnet lill Rikets Ständers Slals-Utskott i
ändamål alt denna fråga måtte komma under Rikets Sländers bepröfvande.
Efter tagen kännedom af dessa handlingar hafva Rikets Ständer, som funnit att,
i följd af numera stegrade pris å de liil beklädnaden hörande artiklar, den beklädnadsbjelp
af 70 R:dr B:ko eller 105 R:dr Riksmynt, som för närvarande bestås, icke kan
vara tillräcklig, samt att således billigheten fördrar, att någon tillökning deri beviljas,
ansett denna, såsom förestaget är, skäligen kunna bestämmas till 45 R:dr sistnämnde
mynt, så att den nu utgående beklädnads-hjelpen ökas till 150 R:dr; hvaremot Rikets
Ständer funnit sig icke, böra medgifva, att denna förhöjning må äfven för sistförlidne år
beräknas. För öfrigt och då Rikets Ständer förut beslutat uppförande å de tvänne gardes-regementenas
stater af nya löner för 8 Sergeanter vid hvartdera regementet, och
förmånen af beklädnadsbjelp torde böra förunnas äfven desse Under-officerare, lika med
det öfriga underbefälet, har nytt beklädnads-anslag lör nämnde Sergeanter anvisats till
belopp af 150 R:dr för hvardera. De ökade ansiags-medel, som sålunda erfordras, ulgöra
för 217 personer å 45 R:dr R:dr 9,765: —
och för 16 dito å 150 R:dr ,, 2,400: —
eller tillsammans R:dr 12,165: —
hvilken tillökning Rikets Ständer bevilja!.
De anslags-förhöjningar å den ordinarie slaten, som bär ofvan under de särskilda
afdelnings-rubrikerne blifvit beviljade, deruti inbegripet det från Kommendants-staten hit
öfverflyttade belopp af 921 Ridr, uppgå lill en sammanlagd summa af 81,498 R:dr 76 öre
R:mt, med hvilken summa anslaget för försvars-verket till lands i allmänhet eller Krigskollegii
Departementen således blifvit fö rök a d t.
36:o Som Rikets Ständer, enligt hvad i underdånig skrifvelse den 18 Mars
sistlidet år är anmäldt, bifallit upphörandet af det från rotehållarne eller soidaterne å
indelta Infanteriet utgående bidrag lill soldat-beklädnadens anskaffande och underhåll, så
hafva Rikets Ständer, i öfverensstämmelse dermed, å Fjerde Hufvud-titeln, med uteslutande
af det i Riks-stalen nu uppförda anslag, 71,000 R:dr Banko, till Lif-mundering vid
indelta Infanteriet, i stället upptagit ett nyi t anslag af 208,200 R:dr R:mt under rubrik : ”till
lif- och släp-munderingar vid rothålls-regementena.”
37:o. Uti anslaget till ved och ljus för fästnings- och garnisons-orter, har Eders
Kongl. Majit äskat en tillökning med 4,500 R:dr; och då Rikets Ständer inhemtat, att
berörda anslag under de sednare åren varit otillräckligt, i följd af de såväl härstädes som
i Rikets södra och vestra delar betydligt stegrade vedpris, samt att utgifterna till ved
och Ivsnings-ämnen för Ijensle-rummen vid Lifgardes-rcgementena, hvilka utgifter tillförene
ej utgått af allmänna medel, numera mäste af ifrågavarande anslag bestridas, har den
begärda förhöjningen af detta anslag med 4,500 R:dr R:mt beviljats.
Dive rs c a n s l a g.
38:o. För organiserande af skjul-skolor är af Eders Kongl. Majit äskadt ett årligt
anslag af 9,000 R;dr; och enär inrättandet af dylika anstalter lör bibringande af
praktisk undervisning i skjulkonsten måste anses numera ulgöra en vigtig del af krigsmanna-biidningen,
hafva Rikets Ständer för ifrågavarande ändamål anvisat det äskade
anslaget af 9,000 R:dr R:mt årligen.
39:o. Vidare har Eders Kongl. Majit för organiserande af ridskolor begärt ett
årligt anslag af 25,000 R:dr, med rättighet all få använda lörsta årets belopp dels till
uppförande af en för den tillämnade ridskolan vid Strömsholm behöflig stallbyggnad, dels
Expeditions-Utskottets Förslag lill under di Skrifvelse N:o i 94. 37
till anskaffande af de för nämnde skolor erforderliga sadlar, belseltvg och öfriga inventarier;
men då Rikets Ständer anse behofvet af dylika undervisnings-anslalter icke så
tvingande, alt ju dermed kan tills vidare anslå, helst stålens tillgångar lagas i anspråk
för mångfaldiga andra mera vigliga föremål och för öfrigt tillfälle för närvarande ej saknas
lill erhållande af undervisning i ridkonsten dels genom privale lärare, dels genom de
vid Kavalleri-regementena anställde Stallmästare, hafva Rikets Ständer funnit sig icke
böra bifalla hvad Eders Kongl. Maj:t i denna del föreslagit,
40:o. Anslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus m. m. för
Krigs-kollegium m. 11. verk, har, enligt hvad Eders Kongl. Majit lillkämiagifvil, under de sednare
åren visat sig otillräckligt; Och då en förhöjning deraf med 2,700 R:dr Banko ansetts
erforderlig, men från denna summa, utgörande i Riksmynt 4,050 R:dr, det belopp
af 080 R:dr borde aldragas, hvarmed anslaget bidragit lill Krigs-kollegii aflöning, och
hvarifrån detsamma skulle för framtiden befrias, är af Eders Kongl. Maj:t äskadt, att
återstoden, 3,370 R:dr, måtte anvisas.
Då, enligt hvad Rikets Ständer inhemta), otillräckligheten af nuvarande anslag
hufvudsakligen härrört deraf, att lillvexten af Kollegii göromål genom öfvertagandet af
förvaltningen och redovisningen utaf 4:do Hulvud-fitclns medel medfört ökadt behof af
skrif-malerialier, hafva Rikets Ständer bifallit, alt ifrågavarande anslag varder, såsom
Eders Kongl. Maj:t äskat, med 3,3/0 R:dr Runt förhöjdt.
41:o. Dä de ljuspenningar, hvilka af förslags-anslaget till skrifmaterialier och
expenser samt ved och ljus m. m. för Departementets Kansli-expedition nu utgå till embets-
och tjenstemän m. fl. inom denna expedition, utgörande 580 R:rir, skola upphöra
noder den tid den provisoriska löneförhöjningen af dem åInjutes, hafva Rikets Ständer
bifallit, alt, på sätt Eders Kongl. Maj:t jemväl föreslagit, berörda förslagsanslag må med
sagde belopp, 580 R:dr, förminskas, hvarigenom detsamma skulle komma all utgöra 2,906
R:dr 30 öre, hvilket belopp dock blifvit jemkadt för jemnande af Hulvud-litelns slutsumma.
42:o. Likaledes hafva Rikets Ständer bi (alli t, att, på sätt Eders Kongl. Majit
äskat, öfverskotta af de indelnings-ränlor, sorn förut ingått ensamt till rusthållare vid
södra bataljonen af Bohusläns regemente, må, lill betäckande af de, genom bataljonens
år 1851 än vidare på 10 år medgifna förändring till roteradt infanteri, för stats-verket
uppkomna kostnader, varda, såsom hittills och så länge om förmälde förändring kommer
all fortfara, släldt lill Eders Kongl. Majlis Nådiga disposition.
43:o. Hvad slutligen angar den af Eders Kongl. Maj:t lill Rikets Ständers beprnfvande
öfverleinnade fråga, att fyllnaden i vederlaget lör de upphörda vakans- och liggelidspenningarne,
uppgående för arméens pensions-kassa lill 9,587 R:dr och lör civil-slaten till
215 R:dr, eller tillhopa 9,802 R:dr Banko, hvilken utgift nu drabbar 4:de Hufvud-tilelns
besparingar, mätte särskildt anvisas medelst tillökningar i de för kassorna å 9:de HulvudtiIeln
uppförda ersällnings-anslag, komma Rikets Ständer att härutinnan framdeles meddela
yttrande.
44:o. Cl i öfrige lill 4:de Hufvud-lileln hörande anslag har någon förändring hvarken
af Eders Kongl. Majit blifvit äskad eller eljest ifrågakommit, hvadan desamma upptagits
lill enahanda belopp, som vid sisllidne Riksdag bestämdes; och har värdet å den indelta
och oindelta spanmål, sorn i en del anslag ingår, blifvit, i enlighet med den af Rikets
Ständer fastställda beräknings-grund, ut förd t efter ett pris af 2 R:dr R:mt per kubikfot,
likasom lörslags-värdet å indelta räntorna under vissa anslag är vordet ökadt i
den mån sådant måst blifva en följd af den utaf Rikets Ständer godkända beräkningen af
indelta andelen utaf ordinarie räntan.
Till följd af hvad sålunda blifvit besluladt, hafva Riks-slalens Fjerde Hutvud-tilels
ulgifts-summor blifvit fastställde att, för 1858 och följande år till dess ny stats-reglering
vidtager, utgå sorn följer:
38
Expeditions-Utskottets Förslag till utiderd. Skrifvelse N:o 104.
Landtförsvars-Departemmtet.
t
Deparlemenls-Chrfrn :
Nuvarande allöningen  10.500:
Tillökning  4,500:
Departementets Kansli-Expedition :
Nuvarande anslaget  24,158: —
Tillökning  14,842: —
Departementets Kommando-Expedition:
Nuvarande anslaget  7,275:
Tillökning 5,V75:
Krigs-Kollegium :
Nuvarande anslaget 42,114:
Tillökning  74,361:
Gcneralilels-Stalen :
Nuvarande anslaget  82,050: —•
Tillökning  3,050: —
Topografiska Korpsen:
Nuvarande anslaget  18.639: —
Tillökning 15,061: —
Artilleri-Staben:
Nuvarande anslaget
4.200:
Tillökning  2,200:
Öfver-Knmmendanls-Exprdilionen i Stockholm :
Nuvarande anslaget  3,022: 50.
Tillökning
2.902: 50,
Kommendants-Staten:
0.1
Fran nuvarande anslaget  11,391: 50.
ölverfijtlas till 'Försvarsverket i allmänhet eller Ki igs-Kollegii
Departeineuter’’  921:
återslå J0,410: 50.
Tillkommer förhöjning  4.536: —
Transport
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 194.
39
Penningar.
Riksmynt.
'
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
S p
a r
m å 1.
Summa.
Riksmynt.
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde å
2 R:dr
kub. foten.
Mått.
Värde för-  slagsvis å
2 R dr
kub. foten.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
Kub. f.
k.
R:dr
ö.
Kub. f.
k.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
15,000
—
—
15,000
—-
39,000
—
—
—
—
—
39,000
—
12,550
—
—
—
—
—
—
12,550
116,475
—
—
—
—
— —
—
—
116.475
-
85,100
—
—
—
—
—
—
85,100
—
33,700
—
—
—
—
—
—
—
—
33,700
—
6,400
—
—
6,400
—
) 6,015
—
—
—
—
—
—
6,015
—
15.006
50
15,006
50
329,246|50
1
__
1-
|
—
-
! 329,246
50
40
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 494.
1
Transport
Krigs-Akademien:
Penningar: Nuvarande anslaget
Tillökning
[udelia IlanIor enligt markegång på förslag:
Varde, enligt 1855 års stat .
Förhöjning deruti
Allmänna Garnisons-Sjukhuset :
Nuvarande anslaget .
Tillökning
för allöningen .
för lnaleriela behofven
Resestipendium för Milita r-Lä k a re:
Nuvarande anslaget
57.375:
—
22.350.
75
79,725: 75.
70:
25.
79:
75.
150: —
46,980: —
7.371:
6.
8,298:
94.
15.670: —"
S:gr
Indelta Arméen.
Kavalleri- oell Infanteri-Regementena:
(Derunder lörslags-anslag för Jemtlands rotering 2,850 R:dr.)
Penningar: Nuvarande anslaget  353,302:80.
Tillkommer:
a) Ersättning åt Södermanlands Regemente
för förlust i följd af förändring uti
sältet för salpeler-hjelpens utgörande inom
en del al Södermanlands län ....
b) Ersättning ål Lif-Regemenlets Hussar
Korps för skjulsfärds-penningar
c) Tillökad aflöning ål Läkarne
Indelta Räntor enligt markegång på forsla
Värde, enligt 1855 års stal .
Förhöjning deruti
35: 53.
41: 25.
76: 78.
48,625: —
402,064: 58.
1,753,519: 50.
368,377: 50. 2,121.897:
Transport 2,523,961: 58
Expedit/inis- (j Iskol tets Färsing till lindard. Skrif valsa N:o 194.
Penningar.
Riksmynt.
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
S p a n m å 1.
Indelt, på förslag.
Mått.
Värde å
2 R:dr
kub. foten.
Oindelt.
Mått.
Värde förslagsvis
å
2 R:dr
kub. foten.
S umma.
Riksmynt.
R:dr
329,240
6.j R dr
50
79,725
62,050
2.000
75
ö. j Kub. f.
150
k. ‘ R:dr
ö. | Kub. f.
R:dr ö
R:dr
329,246
50
79,875
62,650
2,000
75
473,622 25
150
473,77225
Bih. till R. St. Brot. 185U—1858. 10 Sami. i Afd. 2 Band.
42
__
Expeditions- Utslto Hets Förslog till anderd. Siri frelse l\:o 194.
Transport 2,523,961: 58.
Indelt Spanmäl:
1855 års stat anslår (19,993 T:r) 125,955,9 k. f. med ett
förslagsvärde af 199.930: —
Förhöjning lill 2 R:dr per kub. fot .... 51,981: 80. 251,911: 80.
Oimlelt Spanmäl:
1855 ars stal anslår (653^ T:r) 4,117 k. f. med eli forslagsvärd
e af . 6.535: —
Förhöjning lill 2 R:dr per kub. fot .... 1.699: — 8 ^34’
Till löneförbättringar vid Indelta Arméen
Mililie-Bosläils-kassan: Ersättning för rescrv-hemmans-räntor och kronotionde in. m.
anslag
Indelta Arméens vapenöfningar, Forslags-anslag ~
Till Trossens underhäll
Värfvade Arméen.
Lif-Gardet till Häst:
Penningar:
Nuvarande anslaget  91.624: 5.
Tillökning  23,032: — 114,656: I
Oiudelt Spanmäl:
1855 ars stal anslår (950 T:r) 5.985 kub. f. med eli förslagsvis
rde af  9,500: —
Förhöjning till 2 R:dr per kub. f 2,470: — 11,970'  ^
Kronprinsens Hussar-Regemenlc:
Penningar:
Nuvaiande anslaget  77,699: 36.
Tillökning i aflöning 51.512:63.
i Rrkrvlerings-penningame 2,250: —
i Medikamenls- d:o 600: — 54,362: 63. 132,061: 99.
Transport 132.061: 99.
Earpedilinns- IJtskottets Förning till underd. Skrifvelse !S:n 494.
43
Penningar.
Riksmynt.
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag
S p
a
m å 1.
Summa.
Riksmynt.
Indelt
på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde å
2 R:dr
kub. foten.
Mått.
Värde för-  slagsvis ä
2 R:dr
kub. foten.
K:dr
ö.
R:dr
ö
Kub. f.
k.
R:dr
ö.
Kub. f.
k.
R:dr
Ö.
R:dr
Ö
402,064
58
2,121,897
125,955
9
251,911
80
4,117
8,234
2,784,107
3cS
100,000
—
—
—
—
—
100,000
—
22.125
, .
22,125
596,000
—
—
—
—
—
596.000
26.520
—
—
—
—
—
26.520
—
1.146,70958
2,121,897
—
125.955
9
1 251,911!80| 4,117
—
8,234 —
3,528,752|38
114,656
5
—
—
—
5,985
—
11,970
—
126,626
5
ll M656[ 5
1
—
I
h
i
-
'le
oc
1
| 11,970
—| 12G,626| 5
44
Expeditions-Utskottets Forsing till anderd.. Skrifvelse N:o 194.
Transport 132,061: 99.
Oindell Span nial:
1855 års Riks-stnt anslår . . 1,947 T:r.
Afgå och indragas  268 „
»lersta 1,679 T:r eller 10,577,7 k. f.
Förslagsvärdet å Spnnmålen i 1855 års slat ulgör 19,470: —
Förhöjning lill 2 li:dr per kub. löt å nya Span
måls-onslaget
. . 1,685: 40. 21,155; 40-
Svea Lif-Garde:
Penningar:
Nuvarande anslaget  114,165: 70.
Tillökning  26.457; — 140,622: 70-
Oindell Spannnål:
1855 års slat anslår (1,694 T:r) 10,672,2 kub. f. med ett
lorslagsvärde af  16,940: —
Förhöjning lill 2 R:dr per kub. fot .... 4.404: 40. 21,344: 40.
Andra Lif-Gardet:
Penningai :
Nuvarande anslaget  114,330: 70.
Tillökning  26,457= — 140,787: 70
Oindell Spanmål:
1855 års stat anslår (1,694 lör) 10,672,2 kub. fot med ett
förslagsviirde af  16.940: —
tjuing lill 2 R:dr per kub. fot  4,404: 40. 21,344: 40.
Wermlands Fålljägare-Regemente:
Nuvarande anslaget  38,946: 50.
Tillökning 3l~,028:
Svea, Götha och Wendes Artilleri-Regementen; Reservations-anslag.
Penningar :
Nuvarande anslaget
59 ,720: 45.
Tillökning .
163,103: 50. 761,823: 95.
Transport 761,823: 95.
Expeditions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N:n 194.
45
Penningar.
Riksmynt.
B
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag
S p
a n m å 1.
Summa.
Riksmynt.
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde ä
2 R:dr
kub foten.
Mått
Värde för-  slagsvis ä
2 R:dr
kub foten.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
Kub. f.
k.
R:dr
ö.
Kub. f.
k.
R:dr
Ö
R:dr
ö
114,656
5
5,985
11,970
126,626
5
132,061
99
—
—
10,577
7
21,155
40
153,217
39
T
O
o
70
—
10,672
2
21,344
40
161,967
10
140,787
L
70
—
—
—
10,672
2
21,344
40
162,132
10
74,974
50
—
—
74,974
50
603,102
941 1
-1
1
I
—1
-|
37,907 i
ij
75,8141*20
678,917[l4
46
Expeditinns-Ulskntte/s Forsin" till. unden]. Skri frelse N:o 194.
Transport 761,823: 95.
Oindelt Span mål:
1855 års Kiks-slat anslår . . . 7,416^ T:r.
Algar och indrages den lill Underofficerare
m. 11. nu utgående Lönings-spanmål,
tillhopa ... 711 T:r.
återstå 6,705^ T:r eller
42,244.6 kub. fot.
Förslagsvärdet å Spanmålen i 1855 års stat utgör 74,165: —
Förhöjning lill 2 R:dr per kub. tot å nya Span
uiåls-anslaget
10,324: 20. 84,489: 20
Ingeniör-Korpsen:
Nuvarande anslaget  80,350: 73T
Tillökning  29,294: -
(Derunder Reservations-auslag lill Korpsens praktiska öfningar
5,000 R.-dr.)
Kavalleri- oell Arlilleri-hästars Remonlcring och Skoning.
Nuvarande anslaget  48,900: —
Tillkommer:
0) Tillökning i Remnnlerings-penningar för:
Svea Arlilleri-Regemenle .... 1.770: —
Götha d:o .... 2,12'i: —
Wendes d:o .... 2,088: — 5,982: —
1) Remonlerings- och Medikaments-penningar,
Skoningsmedel m. m. för 12
st. nya hästar på slat, alt tilldelas
Svea Arlilleri-Regemenle  1,089: —
c) Tillökning i Medikainenls-penniiigarne lör Kronprinsens
IIussar-Regenienles hästar . . . . . 134: 25.
S gr 7,205: 25.
hvarifrån afdrages det för Lif-Gardel lill Häst nu
utgående Sfnllhyres-belopp för 55 sl. Belalshästar
ä 6 R:dr 25 öre  343: 75.
återstår netto-tillökning på det hela  6.861: 50.
4
Transport
Expeditinns-UIskottets Färsing till underd. Skrif re/se N:o 494. 47
Penningar.
Riksmynt.
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
S p
a n
m å 1.
Summa.
Riksmynt
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde å
2 R:dr
kub. foten.
Mått.
Värde för-  slagsvis å
2 R:dr
kub. foten.
R:dr
Ö.
R:dr
ö
Kub. f.
ö.
R:dr
ö.
Kub. f.
ö.
R:dr
Ö
R:dr
ö.
(103,102
94
37,907
1
75,814
20
678,917
14
761,823
95
—
—
—
42,244
6
84,489
20
846,313
15
109,644
75
109,644
75
►
55,761
50
55,761
50
1,530,333
14
—
—
— 1-
80,151 i
7|
160,303|40l 1,690,636|54
48
Expeditions-Utskottets Färsing till underd.' Skrifvelse N:o i ,94.
i
Lega för hästar till Artilleriets exercis.
Penningar: (Ny anvisning).
För Artilleriets exercis:
Lega för 34 hästar i 42 dagar å 123 R:dr 40i öre för
hästen 4,195: 77.
d:o för 20 hästar i 30 dagar å 00 R:dr d:o . 1,200: —
Sköttings* och Medikaments-penningar för desse
hästar, tillsammans  280: 62.
För exercis med Artilleri-Beväringen:
Lega m. m. för 76 st. hästar
För Sappör-truppens exercis:
till lega m. m. för 100 hästar
S:gr 11,262: 62.
Oindell Spaninål:
1855 ärs stal anslär (2,865 T:r) 18,049,5 kub. fot
med eli förslagsvärde af 2^,650: —
Förhöjning till 2 R:dr per kub. lot  7,449: — 36 099-
Fouragering af Artilleriets och Värfvade Kavalleriets hästar; Förslags-anslag.
Nuvarande anslaget .
205,500:
Tillkommer :
För 12 nya hästar på stat, alt tilldelas Svea Artilleri-Regemente
4,336: 50.
För 34 legda hästar i 42 dagar  1,536: 37.
För 20 rim d:o i 30 dagar  647: 50.
För 76 d:o d:o i 12 dagar  654: 18.
För Fouragering af Sappör-truppens hästar . . 1,618: 80. 1
samt till fyllnad i lillgångarne för fourageringen . 85.706: 65. 94 500-
ullöres tillhopa förslags-anslag
Mathållning för manskapet vid Garnisons-Regementena, Förslags-anslag .
S:gr
Transport
5,676: 39.
2,522: 17.
3,064: 6.
Expeditions-Utskottets Fulslag till underd. Skrifvelse N:o 194. 49
| Penningar
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
S p
a n
m å 1.
Summa.
Riksmynt.
Indelt
på förslag.
Oindelt.
| Riksmynt
Mått.
Värde å
2 R:dr
kub. foten.
Mått.
Värde för-  slagsvis ä
2 R:dr
kub. foten.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
Kub. f.
k.
R:dr
ö.
Kub. f.
k.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
1,530,333
14
80,15!
7
160,303
40
1,690,636
54
11,262
I'
62
—
—
——
—
18,049
5
36,099
—
47,361
62
300,000
_
300.000
175.000
—
—
175.000
—
2,016,595
76
—
— i—
98,201
2
196,402
40
2,212,998:16
1
1 1! 1 ! 1
Bik. till It. St. Prat. i856—1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7
50
Expeditions-Utskottets Förslug till underd. Skrifvelse N:o 19 A.
Beväringen.
Lif-Bevärings-Regemenlet:
Nuvarande anslaget uppföres oförändradt
Gottlands National-Beväring:
Nuvarande auslaget  70,973: 67.
Tillökning  24,120; 83.
Hallands Beväring:
Nuvarande anslaget  5,340; —
Tillökning  2,160: —
Wester-Norrlands Beväring (Nytt anslag) :
Lönfyllnad
Bevärings-Manskapets vapenöfning (Förslags-anslag):
Nuvarande anslaget  180,000; —
Förhöjning  278,333: —
S:gr
Materielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Krigs-Kollegii Departementer, hvarunder
äfven inbegripas indelta räntor för Akers Krutbruk och Husqvarna Gevärs-faktori;
Reservations-anslag.
Penningar:
Nuvarande anslaget  1,054,180: 13.
Tillkommer;
För Arlilleri-Afdelningen :
Förhöjning i anslaget till Mariebergs Läroverk
9,000: —
Till 10 Stipendier å 300 R:dr ärligen, åt m
Artilleri-Officerare, som genomgå lärokursen
derstädes  3,000: — 000-
För Fortifikations-Afdelningen:
Förhöjning i anslaget till s. k. Kommen
danlsknps-ulgiller
2,500: —
OfverflyIlas hit från anslaget "Kommendants-Staten”
921:
uanls-blaleu"  y-dl: — 3,421:
Expeditions-IJtskotiets Forsing- till underd. Skrifvelse N:o 194. 51
Penningar.
Riksmynt.
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag
S p a n m å 1.
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde k
2 R:dr
kul), foten.
Mått.
Värde förslagsvis
ä
2 R:dr
kub. foten.
Summa.
Riksmynt.
R:dr ö
31,911
95,094
7,500
6,295
458,333
599,1341
R:dr
Kub. f. k. R:dr ö. Kub. f. k. R:dr
R:dr ö.
31,911 50
95,094 50
7,500
6,295
458,333
599,134:—
52
Eccpeditions-Ulskotlets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 19-1.
„.. . i , apj i • Transport 15,421: — 1,054,180: 13
ror Inlendents-Atdelningen:
Tillökning i anslaget för underhållande
af Bevärings-Manskapels beklädnad och
utredning  41,000: —
Tillökning i anslaget för underhållandet
af hus och byggnader  3,000: —
Fyllnad uti afdelningens anslag i allmänhet 3,162: 76.
Till slitnings-ersältning åt Gottlands Na
linnal-Bevärings-manskap
under mölen 6,750: —
Samt tillökning i beklädnadshjelpen åt
Under-Officerare m. fl. vid Svea och
Andra Lif-Gardet samt de Irenne Ar
tilleri-Regeinentena
12,105: — 66,077:76. 81,498:76-
S:gr 1,135,678: 8;>.
Indelta räntor, enligt markegång på förslag:
Värde enligt 1855 stal  584: 75.
Förhöjning deruti  315: 25. 900:
Till Lif- och Släp-munderingar vid Rolliåljs-Regementena -
Inqvarlerings-koslnader i Stockholm; Förslags-anslag
Till Inqvarteringens ordnande i Slockholm; Reservations-anslag
Inqvarlerings-kostnader i Landsorterne; Förslags-anslag .
Salpeter-uppköp
Ved och ljus för Fästnings- och Garnisons-orter:
Nuvarande anslaget  28,500: —
Tillökning deri  4,500: —
S:gr
Diverse Anslag.
Till Skjulskolor
Spanmåls-upphandliugs- och Bageri-kostnader.
Durchmarche-kostnader; Reservations-anslag.
Rese- och traktaments-penningar; Förslags-anslag .
Transport
Expeditions-UIskottets Förstår) till underd. Skrifvelse N:o 196. 53
Penningar.
Riksmynt.
Indelta
Kantor,
enligt
markegång
på förslag.
S p
a n
m å 1.
Summa.
Riksmynt.
Indelt
på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde ii
2 R:dr
kub. foten.
Mått.
Värde för-  slagsvis ä
2 R:dr
kub. foten.
R:dr
Ö.
R:dr
ö.
Kub. f.
k.
R:dr .
ö.
Kub. f.
k.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
t, 135,678
89
900
1,136,578
89
208,200
—
—
208,200
—
18.000
—
—
—
—•
—
—
18,000
—
21,450
—
—
21,450
—
36,001)
—
—
—
-—
—
—
36,000
—
270,000
—
—
270,000
—
33,000
33,000
_
1,722,328 89
900
I ! 1
—
1,723,228 89
9,000
9,000
37,500
—
—
—
—
■—
—
37,500
12,000
—
—
—
—
—
12,000
11,350
—
—
—
—
—_
—
11,350
69,850
—
—
|
—
_|
—
69.850
54
Expeditions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N:o i94.
\
Transport
Skrifmaterialier och expenser, ved ni. in. för Krigs-Kollegium m. fl. Verk:
Nuvarande anslaget
5,400:
Tillökning deri  3,370:
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Departementets Kansli-Expedition; För
slags-anslag
3,486: 39.
Frän nuvarande anslaget afgå :
a) ett belopp, svarande mot till indragning föreslagne ljuspenningar
vid Expeditionen, eller  580: —
b) äfvensom för jemnande af Hufvud-Titelns slutsumma 12: 7. 592; 7.
Extra utgifter
S:gr
S u m m a
Expeditions-Utskottets Förslut) till underd. Skrifvelse N:o i94.
55
Penningar.
Riksmynt.
Indelta
Räntor,
enligt
markegång
på förslag.
S p
a n m å 1.
Summa.
Riksmynt.
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde a
2 R:dr
kub. foten.
Mått
Värde för-  slagsvis å
2 R:dr
kub. foten.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
Kub. f.
k.
R:dr
ö.
Kub. f.
k.
R:dr
ö.
R:dr
ö.
09,850
—
—
—
—
—
09,850
—
8,770
—
—
—
—
—
—
—
8,770
—
2,894
32
2,894
32
07,500
—
—
—
—
—
—
07,500
—
149,0 L4j32|
—
_
—
—
149,014i32
1 1 1
i,1’
6,107,404lS0|2,l22,947|—| 125,955| 9| 251,91l|80| 102,318| 2| 204,630|40| 8,G8G,900|
56
Expeditions-UIskottets Förslag till underd. Skrifvelse N.-o '194.
Beträffande (le Landlförsvarels behof, för hvilka tillfälliga eiler extra anslag påkallas,
har Eders Kongl. Maj:t, under åberopande af hvad Departeinents-chefens betänkande derom
innehåller, äskat nedaunämnda extra anslag, alt dels för vissa år, dels för en gång
anvisas:
l:o. För Ar tiller i-behof.
a) till anskaffande af 39 ammunilions-vagnar för fält-artilleriet, 45,630 R:dr, hvilket
anslag Rikets Ständer beviljat att med J årligen under hvarldera af åren 1858, 1859 och
1860 från Riksgälds-konloret utgå.
b) till anskaffande af 12,000 stvcken rafflade infanteri-gevär, å 37 R:dr 50 öre stycket,
450.000 R:dr.
I anseende lill angelägenheten att upprätthålla gevärs-fabrikationen, hvilket, efter hvad
upplyst är, icke kan ske med mindre än alt tillverkningen vid hvarldera af de båda gevärs-faktorierna
beräknas för året till minst 2,000 gevär, och då Rikets Ständer ansett
det vara ett af försvars-verkets angelägnaste behof att arméen, så fort sorn möjligt, blifver
försedd med ett tillräckligt förråd af vapen lill krigsbruk, men detta behof, enligt hvad
vid sistlidne riksdag fullständigt utreddes, ännu icke är så afbjelpt, att ju betydliga uppoffringar
ytterligare erfordras för att bringa gevärs-förråden i fullständigt skick, hafva Rikets
Ständer, lill anskaffande af ifrågavarande antal räfflade gevär anvisat en summa af
450.000 R:dr R:ml, ali under åren 1858, 1859 och 1860 utgå med ^ årligen.
c) till anskaffande af 5,000 st. faschin-knifvar å 6 R:dr 75 öre stycket, 33,750 R:clr.
Då så mångå andra vigtigare militära behof laga statens tillgångar i anspråk, hafva
Rikets Ständer, som föreställa sig att, utom de vapen af berörde slag, hvilka redan blifvit
för tillgänglige särskilda medel anskaffade, en del af de i förråden befintliga huggare
kan vid inträffande behof islåndsättas och användas, funnit sig icke böra lemna bifall till
Eders Kongl. Maj:ls i denna del gjorda nådiga framställning.
2:o. För For t i fik a li otis -be hof.
a) till fortsättande af Carlsborgs fästnings-byggnad 405,000 R:dr.
I anseende till de mångfaldiga, särdeles å 4:de hufvud-titeln, förekommande behof, hvartill
anslag vid innevarande riksdag blifvit begärde, hafva Rikets Ständer ansett sig icke
böra bevilja ifrågakomne anslag till det belopp, som nu äskats, helst det synes Rikets
Ständer vara af jemförelsevis mindre vigt om, genom inskränkning af beloppet, liden för
fullbordan af fästningsbyggnads-arbetel, hvilket i allt fäll först efter en längre följd af år
kan hinna afslutas, i någon mån förlänges. Då emellertid, med afseende ä de stegrade
prisen å dagsverken och materialier m. m., någon förhöjning af anslaget utöfver det belopp,
som vid sednaste riksdag beviljades, torde vara behöflig, hafva Rikets Ständer, för
fort
-
Expedit io n s- Lits kott c ts Förslag till anderd. Siiri frelse N:o 494.
57
fortsättande af Carlsborgs fäslnings-hvggnad anvisat rn summa af 300,000 R:dr Rimt, att
Utgå under bren 1858, 1859 och 1800 med j årligen.
b) Till fortsättande af fästningsbvggnads-arbelena vid Carlskrona, Marstrand och Waxholm,
432,000 II:dr.
1 afseende ä dessa arbeten, för hvilkas fortsättande under nu tilländagångne stalsregle*-  rings-period Rikets Ständer vid sednasle riksdag anslagit en summa af 472,500 R:dr eller
157.500 R:dr årligen, alt af Eders Kongl. Majit efter omständigheterna fördelas, hafva
Rikets Ständer af Departemenls-chefens betänkande inhemta!, alt med nu äskade anslag afses
uppförande vid Carlskrona å skäret Godnatt af ett lill reddens beherrskande nödvändigt
fästningsverk, vid Marstrand af eli strandverk å Fredriksborg och vid Waxholm af
fästningsverk antingen å Qjndön eller Tallholmen; att den årliga kostnaden, enligt de af
Chefen för Ingeniör-korpsen uppgjorda kalkyler, iir beräknad för förstnämnda befästning,
alt utföras på tre Ar, till 80,050 R:dr; lör del nya eller norra strandverket vid Carlsten,
alt likaledes uppföras på Ire år, lill 61,900 R:dr, med tillägg af en påräknad tillgång utaf
52.500 R.dr, sorn förmodades af förut anvisade medel öfverblifva efter det södra strandverkets
snara fullbordande, samt för ofvannämnda fästningsverk vid Waxholm, ämnadt alt
utföras på sex år, till 90,000 R:dr, eller tillsammans 231,950 R.dr årligen ; men att, ehuru
liden för dessa befästnings-arbetens utförande härigenom förlängdes, större anslags-summa
ansetts icke böra nu äskas äu 144,000 R:dr för dem samfäldt, eller för tre år 432,000
R:dr.
Hvad först angår frågan om anslag för uppförande af ett slrandverk vid Carlstens
fästning, torde vid det förhållande, alt sjelfva hulVud-värnet är färdigt, delta byggnadsarbete
icke vara så angeläget, ali medel dertill behöfva för denna slatsreglerings-period
anvisas, utan bör, enligt Rikets Ständers lanke, i första rummet tillses, att de anslag, som
för de vigligarc fäslningarue erfordras, må kunna lill fullo beviljas. Rikets Ständer hafva
derföre ansett sig nu icke höra anvisa några medel för ifrågakomna befästnings-arbele vid
Carlsten samt tillika beslutat, ali hvad al förut anslagne tillgångar kail återstå, sedan det
södra strandverket blifvit fullbordad!, skall till stals-verket indragas.
Beträffande åter anslagen för befäslningarne vid Carlskrona och Waxholm, anse Rikets
Ständer af synnerlig vigt, att ne ilrågasliillde arbetena utföras och med oförminskad
drift fortgå, så ali de må kunna, inom beräknad lid, lill undgående af ytterligare förhöjda
kostnader, medhinnas; hvadan Rikets Ständer, ehuru de härtill, enligt arbels-planerne, för
åren 1858, 1839 och 1800 erforderliga anslags-summor öfverstiga del belopp Eders Kongl.
Majit äskat, fuunil desamma böra oafkortadl beviljas; och hafva Rikets Ständer fördenskull,
lill utförande af ifrågavarande fäslnings-byggnads-arbeten vid Carlskrona och Waxholm,
för hvarlriera af nvssberörde tre år anvisat för deL förra arbetet 80,050 Ridr och
för det sednare 90,000 R.dr, eller för de tre åren sammanlagdi 240,150 Ridr för det förra
och 270,(iOO Ridr R:mt för det sednare bvggnads-arbetel.
c) lill brläsliiings-arbetena vid Slitii på Gottland 153,000 R:dr.
Då, enligt hvad Departemenls-chefens betänkande innehåller, delta belopp är afsedt
alt beläcka de förskott för nämnde arbeten, hvilka, utöfver de al Eders Kongl, Majit under
åren 1853 och 1854 härtill anvisade tillgångar, under de följande tre åren af Krigskollegium
dels äro med tillsammans 66,263 R:dr 37 sk. 4 rist. bestridde, dels med 35,736
Ridr 10 sk. 8 rsl., allt Banko, ytterligare behöfva ulgiivas, men upplyst blifvit, att, jemlikt
Kongl. Brefvet den 19 Oktober 1855. förskottet för samina år, utgörande 26,463 Ridr 37
sk. 4 rist. Banko eller i Riksmynt. 39.695 Ridr 78 öre. blifvit ersatt af det till Rikets försvar
och andra högst vigliga och angelägna ändamål vid sistlidne riksdag anvisade kre
Bih.
till 11. St. Prat. 1856—1858. 10 Sami. 1 A/d. 2 Band. 8
58
Expeditions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 194.
diliv, har allenast återstoden af (leii äskade anstags-summau blifvit med 113,304 R:dr 22
öre R:mt al Rikets Ständer beviljad, att under åren 1858, 1859 oeh 1860 med % årligen
utgå.
3:o. För Be k lådna ds be hoj.
Till underhållande af bevärings-manskapets beklädnad, i följd af den för detta manskap
föreslagna utsträckta exercis, en summa af 378,000 R:dr, beräknad, under antagande
ali ett års exercis inslälles, för Ivaline år med 189,000 R:dr hvartdera året.
Sorn R kris Ständer bifallit utsträckning af liden för bevärings-manskapets vapenöfning,
hafva Rikets Ständer jemväl funnit sig böra bevilja nyssberörde anslags-summa, att
utgå på sätt Eders Kongl. Maj:t föreslagit.
4:o. För Fältbrygge-utredning.
Till materieKns anskaffande, 30,000 R:dr.
Med bifall till denna Nådiga framställning hafva Rikets Ständer anvisat den begärda
summan, att under åren 1858, 1859 och 1860 med | årligen utgå.
5:o. För Topograjiska korpsens arbeten.
Till fortsättande af dessa arbeten 54,000 R:dr.
Med afseende dera, a:t ifrågavarande karte-arbeten, till följd af de anslagne medlens
otillräcklighet, så långsamt framskridit, att, derest ej anslaget ökas, desamma först i en
sen framlid kunna komma att afslutas, äfvensom å det stora gagn, sorn dessa, för inhemtande
af en tillförlitlig kännedom om landels ortförhållanden, angelägna arbeten medföra
såväl för det allmänna, som för den enskilde, och då upplyst blifvit, att en stor del af
hittills beviljade anslag måst användas för utgifter, som icke tillhöra det egentliga kartearbetet,
uppgående för år 1856 till omkring 9,000 R:dr R:nit, samt att, om anslaget med
detta belopp förlinjes, arbetena skola kunna betydligt skyndsammare fortskrida, hafva Rikets
Ständer, utöfver den af Eders Kongl. M«j:t äskade anslags-summa, beviljat ytterligare
eli belopp af 9,000 R:dr, eller för tre år 27,000 R:dr, till ifrågavarande föremål, och alltså
för Topografiska korpsens arbeten anslagit en summa af 81,000 R:dr R:ml, all under nästkommande
tre år med £ årligen utgå.
Expeditions- Utshotlels Förslag till lindard. Skrifvelse N:o 194.
59
ö:o. Flir Armé ens pensionering.
Till della ändamål har Eilers Kongl. Maj:t begärt eli årligt kreditiv, förslagsvis be
räknad!.
lill 159,000 R:dr årligen, med 450,000 R:dr.
Uti sitt underdåniga betänkande bar Departemenls-ehefen, under åberopande af den
ofördelaktiga stallning, hvaruti arméens beläl oell tjenstemän, vid jemförelse med andra
stater, befunne sig i afseende å pensioneringen, framställt beliofvel af en förändring härutinnan
och, jemte utredning af hithörande omständigheter angående dels de nuvarande,
från Arméens pensions-kassa utgående, pensions-beloppen och deras förhållande till lö
nerne,
dels antalet af del efter upphunnen pensionsålder ännu i tjenst qvarstående befäl,
dels grunderne för den nya pensioneringen och vilkoren för pensionernes åtnjutande m. m.,
afgifvit förslag lill nv pensions-stat. för arméens befäl och tjenstemän, äfvensom en särskild
sådan stal för befälet och tjenstemännen vid Gottlands Landlbeväring. Varande derjemte
i betänkandet intagen en approximativ beräkning öfver det kreditiv-belopp, som för
den nya pensioneringens tillämpning under åren 1857—1860 vore erforderligt.
Rikets Ständer hafva, vid öfvervägande af delta ärende, äfven ansell en förbättring
af pensioneringen för arméens befäl och tjenstemän vara högeligen af behofvet påkallad.
De nuvarande pensions-beloppen äro obestridligen allt för knappa för all, efter afskedet,
betrvgga löntagarens bergning, men både billighet och rättvisa fordra, alt Ijensteinannen
vid mera framskriden ålder, när kropps- och själs-krafler allaga, må kunna, efter afgång
från tjenste», påräkna en tarflig utkomst under sin återstående lefnad. Följden af nuvarande
förhållande har varit och måste blifva den, alt tjenstemännen efter upphunnen
pensionsålder qvarstadnar i sin tjenst, hellre än att se sina inkomster minskade till eli belopp,
sorn ingalunda kan anses vara tillräckligt för hans bergning. Denna omständighet
måste ock hafva ett menligt inflytande på arméens tjenstbarhet, derigenom ali en del betäls-platser
upptagas af öfverå riga och för aktiv tjenst mindre lämpliga personer, ett förhållande,
som utan tvifvel i ökad grad skall komma att ega rum, om ej pensionerne, samtidigt
med lönerna, förhöjas. Det är således icke allenast i löntagarens, utan äfven i statens
intresse, alt pensionerne bestämmas sä till räck lige, alt löntagaren ej nödgas i tjenste»
qvarstå sedan han icke mera besitter den rörlighet och användbarhet, som för Ijenslgöringen
erfordras. Och som Rikets Ständer, vid granskning af de upprättade pensions-slaterne,
funnit de föreslagne bestämmelserna om pensions-beloppen, pensionsåldern och pensionärernes
efter afskedet åliggande förbindelser med de liei e föreskrifter, rörande den nya
pensioneringen, som förslaget innehåller, böra såsom lämplige och ändamålsenlige godkännas,
dock med undantag i alseende å frågan om pensioneringen af arméens läkare,
hvarom Rikets Ständer af förut uppgifven orsak skola särskildt sig yttra, hafva Rikets Ständer,
med godkännande af de föreslagne pensions-slaterne, utom i hvad de afse läkarnes
pensionering, för åren 1858, 1859 och 1860 å Riksgälds-konloret anvisat eli. årligt kreditiv
af 159,000 R:dr R:mt att, i mån af behof, utbetalas och användas lill betäckande af
den skillnad, som för Arméens Pensions-kassa under berörde år kan uppslå genom den
nya pensioneringens tillämpning; äfvensom Rikets Ständer beslutat, all medlen få från
Riksgälds-konloret till Arméens Pensions-kassa u(gifvas, så snart den för äret uppkomna
skillnad, efter afslutade räkenskaper, blifvit lill dess verkliga belopp bestämd, med förbehållen
rättighet för kassan att hvad del ena eller andra året af kredilivel, elier skedda
utbetalningar, kan öfverblifva, under följande år, om sådant behöfves, utbekomma, samt
60 Expeditions-Utskottets Förslag lill underd. Skrifvelse N:o 194.
Alt i afseende å den nja pensioneringen följande dels af Eders Kongl. Maj:t (öreslagne,
dels af Rikets Sländer nödige ansedda ytterligare bestämmelser må stadgas, nemligen: alt
pensionerne, enligt de föreslagne nya pensions-slalerne, icke må tilldelas andra än framdeles
afgående pensions-berältigade, under vilkor, som bär nedan föreskrifvas; att
den, som på dessa vilkor ej ingår, icke kommer att åtnjuta annan pension, än hvartill
nu gällande stadganden för pensioneringen i Arméens Pensions-kassa honom berättiga;
att endast skillnaden mellan de nya pensions-beloppen och dem, som, enligt gällande
grunder, skola utgå från Armécns Pensions-kassa, bör såsom särskild pension, eller fvllnads-pension,
utbetalas af Slals-verkel; att den, som åtnjuter aflöning eller pension af
andra allmänna medel, eller innehar beställning på Rikets stat, icke må vara berättigad
till fvllnads-pension eller utöfver hvad honom från Arméens pensions-kassa kan tillkomma;
att nuvarande stadgande, det ingen kan erhålla pension i graden, som icke minst i
2 år innehaft den beställning, hvarför pension ifrågasattes, må fortfarande äfven för de
nya pensionerne tillämpas; dock alt för åtnjutande af de nya generals-pensionerne erfordras
att i 5 år hafva innehall generals-beställning på stal; att för deni, som dels vid
50, dels vid 55 och 60 års ålder äro till förhöjd pension berättigade, sådan förhöjning
medgifves endast såvidt de vid afskedet åtaga sig förbindelsen all intill fyllda 60 eller
65 år hemma i landet, när sådant kan påfordras, antingen handleda och inöfva del bevärings-manskap,
som i krigstid varder till rikets försvar uppbådadt, eller ock fullgöra
de särskilda kommendering;:!' och uppdrag, som för öfrigt vid sådant tillfälle kunna ifrågakomma
; att den, som afgår från tjensten innan han uppfyllt de ålders- och Ijenstevilkor,
som för pensions erhållande i bans innehafvande grad äro föreskrifne, må vara
berättigad till sådan förmån i den närmast derunder varande Ijenslegrad, der de stadgade
pensions-vilkoren äro af honom uppfyllda; samt alt de föreskrifna afgiflerne lill Arméens
Pensions-kassa skola, enligt gällande grunder, fortfarande utgå ; kommande den å
Generalitets-stalen uppförda, men för sitt ursprungliga ändamål indragna Fördelningsgenerals-lön
å 9,000 R:dr R:ml, hvilken med Rikets Ständers medgifvande fått till pensioner
åt Generaler och Ofverslar efter vissa bestämda grunder användas, alt indragas
lill Stals-verket i den mån befintliga anvisningar å samma medel icke vidare behöfva
utgå samt nuvarande innehafvare af pensioner derifrån afträda.
Slutligen och då det förhållande, dels att vid hvarje Riksdag slals-bidrag måste
beviljas för upprätthållande af den Arméens Pensions-kassa, efter gällande stal, åliggande
pensionering, dels alt, såsom nu är ifrågasatt, medel behöfva särskildt anvisas för pensionernes
ökande, nogsamt ådagalägger behofvet af en ny och omfattande-reglering af
pensions-väsendet för Arméen, få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, det Eders Kongl.
Majit täcktes låta upprätta och till Rikets härnäst sammanträdande Ständer öfverlemna
nådigt förslag till fullständigt ordnande af pensioneringen för Arméens befäl och tjenstemän
samt lill beredande derjemte af nödig förenkling i förvaltningen.
De af Eders Kongl. Majit, tili utgående för en gång, äskade extra anslag äro
följande, nemligen:
a) till anskaffning af 1,500 st. tält för bevärings-manskapets vapenöfning samtidigt
med den gamla stammen, å 100 Ridr st., 130,000 Ridr.
Expeditinns-Utskotlcts Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 194.
61
Då Rikels Ständer beviljat utsträckning af nämnde manskaps öfningstid, hafva
Rikets Ständer jemväl funnit sig böra bifalla Eders Kongl. Majlis ifrågavarande framställning.
b) lill uppförande af nödige förråds-hus för bevarande al bevärings-manskapels
materiel, förslagsvis 75,000 R:dr; hvilket belopp Rikets Ständer beviljat.
c) till nybyggnad af en kasern m. m. för Smålands Hussar-regemente å Ränneslätt,
29,200 R:dr.
Som upplyst är, att regementets nuvarande kasern-byggnad befinnes i det bristfälliga
skick, att någon reparation derå icke vidare bör ifrågakomma, hafva Rikets Stän
der
funnit sig böra för sagde ändamål bevilja denna summa.
d) till stall-skjuls uppförande för Sappör-kompaniets hästar, 9,000 R:dr.
Rikets Ständer hafva icke funnit sig böra detta anslag bevilja.
e) till uppköp af 12 stycken nva hästar för Svea Artilleri-regemente å 450
R:dr, 5,400 R:dr.
Att denna anslags-summa blifvit beviljad, är redan här ofvan i underdånighet
anmäldt.
f) lill bestridande af ökad beklädnads-passevolans under år 1857 för Svea Lifgarde,
Andra Lif-gardet, Lif-gardet till häst, Kronprinsens Hussar-regemente och Sappörkompaniet,
35,114 R:dr, hvilket Rikets Ständer bifallit.
g) lill värfvade Garnisons-regementenas mathållning under åren 1850 och 1857.
300,000 R:dr.
Rikets Ständer, som, enligt hvad ofvan är anmäldt, för åren 1858, 1859 och
1860 anvisat ett fvllnads-anslag till ifrågavarande föremål, hafva äfven beviljat det för
sistlidet år till enahanda ändamål äskade anslags-belopp al 150,000 R:dr R:ml; hvaremot,
beträffande frågan om dylikt anslag för år 1856, Rikels Ständer, vid del förhållande
ali, innan Krigs-kollegii räkenskaper för samma år hunnit afslutas, det icke med någon
visshet kunnat bedömas om och i hvilken mån årets -besparingar komma alt lemna
ytterligare tillgångar för den uppgifna bristens betäckande, funnit, i frågans sålunda outredda
skick, det äskade anslags-beloppet för år 1856 icke för närvarande böra beviljas.
h) för arméens pensionering under år 1857, enligt föreslagen pensions-stat, ett
kreditiv ä 150,000 R:dr.
Rikets Ständer, som beviljat dylikt kreditiv för åren 1858, 1859 och 1860, hafva
ansett skäl icke vara för handen att ett sådant kreditiv äfven för sistlidet år anvisas.
i) för tillämpning under år 1857 af de föreslagna förhöjda löne-stalerna för den
Landtförsvars-deparlementet tillhörande personal, 664,116 R:dr.
1 detta ämne, för så vidt det rörer Under-officerarne och deras vederlikar vid
Garnisons-regementena, Artilleriets Tvg och Handlverks-slaler, Artilleri-batteriet i Norrland
samt Ingeniör-korpsen, hafva Rikels Ständer under den 22 Augusti sistlidet, år sig
i underdånighet yttrat och skola, hvad beträffar de öfriga stalernc, framdeles afgifva underdånigt
yttrande.
De af Rikets Ständer beviljade Extra Stats-anslag för Försvars-verket till lands
äro således följande:
62!
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 194.
A). Anslag Jör åren 1858, 1859 och 1860, ali u/gä
nied. * årligen.
Till .inskaffande af 39 st. Ammunilions-vagnar för Fält-artilleriet .
Till d:o af 12,000 st. tefflade Infanteri-gevär, å 37 R:dr
50 öre sl
Till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad
Till Fästnings-bvggnads-arbeten vid Carlskrona . . . 240,150: —
Waxholm
270,000: —
Slilö  113,304: 22.
Till underhållande af Bevärings-manskapets beklädnad
Till bestridande af ökad beklädnads-passevolans för Svea Lif-garde,
Andra Lif-gardet, Lif-gardet till Häst, Kronprinsens Hussar-regemente
och Sappör-kompaniel, 35,113 R:dr 78 öre årligen, eller
för 3 år
Till indelta Arméens utredning, ett fvlinads-belopp af 4,963 R:dr
83 öre, årligen, eller för 3 år ...
För Fällbryggc-utredning
Till Topografiska korpsens arbeten
Till Arméens pensionering, ett kreditiv af R:dr 150,000 årligen, eller
för 3 år
S:gr
B). Anslag för en gång.
Till anskaffning af tält för Bevärings-manskapets vapen-öfningar
130,000: —
Till förråds-hus för bevarande af Bevärings-manskapets
materiel . ■  75,000: —
Till nybyggnad al en kasern m. m. för Smålands Husarregemente
å Ränneslätt  29,200: —
Till uppköp af 12 st. nya hästar för Svea Artilleri-regemente
ä 450 R:dr st  5,400: —
Till bestridande af ökad beklädnads-passevolans under
år 1857 för Svea Lif-garde, Andra Lif-gardet, Lifgardet
lill Häst, Kronprinsens Hussar-regemenle och
Sappör-kompaniel 35,1 14: —
Transport 274,714: —
Riksmynt
R:dr
45,630
450.000
300.000
623,454
378,000
105,341
14,891
30.000
81.000
450,000
2,478,317
22
34
49
2,478,317
Expeditions-Utskottets Förslag lill anderd. Skrifvelse N-.o i94. 63
-
Riksmynt
Transport 274,714: —
Till värfvade Garnisons-regementenas mal-hällning un-  der år 1857
150,000: —
K: dr
2.478,317
Ö.
5
Till Kongl. Maj:ls nådiga disposition, alt användas så-  som ersättning för utarbetande, i sammanhang med
Krigs-kollegii Bokslut, af uppgifter öfver samtliga
koslnaderne till de särskilda föremål, som tillhöra
Kollegii förvaltning, en summa af  2,000: —
426,714
Summa
12^905,031
;)
Rikets Ständer framhärda etc.
Slockholm den 27 Januari 1858.
5 i Expeditions-U/skottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 494.
Tab. N:q 1
Landtförsvars-Departemenlels Iiansli-Expedilion.
Aflöning.
R:dr R:mt.
1 Expeditions-chef arfvode
5,500
L
1 Expedilions-sekreterare
4,500
1 d:o d:o ...
4,500
1 Prolokolls-sekreterare
3,500
l_
1 d:o d:o
3,500
—
1 d:o d:o
3,500
—
1 Registrator
3,500
—
1 Kanslist
1,230
—
1 d:o
1,230
—
1 d:o
1,200
1 Kopist
015
2 d:o
1,230
—
Till befrämjande af göromålens gång inom Kanslist- och Kopist-graderne
2,S95
—
1 Vaktmästare
600
—
1 d:o
500
—
Till gratifikationer åt extra-ordinarier
1.000
—
Summa R:dr R:ml
39,000|
—
Expeditions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 194. 65
Tab. N:o 2.
Krigs-Iiollegium.
Aflöning.
R:dr Runt.
Presidenten
(åtnjuter arfvode af särskilda medel.)
Geoeral-fäll-lvgmästaren
fnjuter Ion å Grneraliletels Slät)
Chefen för Ingeniör-korpsen
.
(njuter lön å Generalitelets Stat)
General-Intendenten
5,500
1 Krigs-råd
5,000
1 d:o
4,500 —
1 d:o
4.500
1 Intendent vid Inlendenls-inililiir-kontoret (för närvarande Adjutant)
3,500
1 Adjutant vid Presidents-expeditionen, arfvode
800
1 d:n vid Arlilleri-mililär-kontoret, d:o
800
3.500
1 Advokat-fiskal
3.000
1 Kamererare
3.500
4 d:n
14,000
1 Krigs-kassör
4.000
1 Registrator och Aktuarie
2,500
1 Notarie
2,200
3 d:o
6 600
1 Kammarförvandt
2 200
2 d:o
4,400
1 Revisor
2,200
2 d:o
4,400
1 Bokhallare
2,200
3 d: o
6,000
1 Kanslist
900
5 <l:o
4,500
Till befrämjande af göromålens gång inom Kanslist-graden ....
600
1 Kammarskrifvare
1.000
9 d:o
9,000
1 Vaktmästare
600
—*
Transport | 102.5()0|—
Bih. till R. St. Brot. 1856—1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 9
66
Earpeditinns-Utskottets Färsing lill underd. Skrifvelse N:o 194.
Aflöning.
R:dr R;mt.
Transport
1 Kammardräng
4 d.o
Till gratifikationer åt extra-ordinarie tjenstemän
S:r
[|Utrcdnings-förråden.
Stockholms Förråd.
1 Intendent arfvode
1 Förvaltare . . . d:o
1 Förråds-skrilvare d:o
1 Vaktmästare d:o
Götheborgs Förråd.
1 Intendent
1 Förvaltare  arfvode
1 Vaktmästare
d:o
Christianstads f. d. Förråd.
1 Förräds-förvaltare’) ... „ ... .. . .
1 Vaktmastare §.Jg j “PPforas a A,,manna Indrägt.,ngs-staten
102,500'-
450-
1,800:-
3,000!-
107,750
2,000
1.200
S:r|
8.725|-
Surnma R:dr Knut ) 116,475|-
Expeditions-Utsi; ottets Förslag lill underd. Skrifvelse N.o 194. 67
Tab. N:o 3
Öfver-kommendants-expedilionen i Slockholm.
Öfverkommendanten
Häst-antal.|
Aflöning.
R:dr R:mt
Kommendanten
2
2,555
—
Förste Adjutant
1
900
—
Andre Adjutant . .
—
400
—
Vaktmästare vid Expeditionen
—
23<i
18
Arrestant-vak t mästa re
—
148
42
För Vaklmäslare-göromålens bestridande
—
215
40
Skrifmaterialier oell expenser
—
450
—
Ralions-ersällning för 3 Ijenste-häslar å 270 R:dr
—
810
—
Ersättning för stallhyra m. ni. för 3 dito å 100 R:dr
—
300
—
Summa R:dr R:ml
3| 6,015|—
68 Expeditions-Viskottets Förslag lill under d. Skrifvelse N:o 494.
Tab. N:o 4.
Kommendants-Staten.
R:dr R:mt.
Kommendanter,
a) i befäslade orler.
'
Waxholm.
Kommendant (Öfverste-löjtnant) ....
Place-tnajor och Adjutant (Subaitern-officer)
1,800
400
50
—
Carlsten.
Kommendant (Öfverste-löjtnant.) ....
Place-major och Adjutant (Subaltern-oflicer) .
■ .
•
1,800
400
50
—
Carlsborg.
Kommendant (Öfverste-löjtnant
Place-major och Adjutant (Subaltern-officer) .
1,500
400
50
—
Kungsholmen.
Kommendant (Öfverste-löjtnant) ....
1.000
20
—
Droltningskär.
375
12
—
Ny-Elfsborg.
750
22
50
Landskrona.
675
22
50
Transport
9,327
Expedilions-Utsholtets Förslag till anderd. Skrifvelse N:0 i 94.
69
Transport
Carlshamti.
Kommendant (Kapiten)
Skrifmaterialier
6) i öppna städer.
Götheborg.
Kommendant
arfvode
Place-major oell Adjutant . d:o
Skrifmaterialier
Christianstad.
Kommendant
arfvode
Skrifmaterialier
Gränse- Befälhafvare.
Haparanda.
Gränse-befälhafvare.  arfvode
Skrifmaterialier
Gris s le havin.
Gränse-befälhafvare  arfvode
Skrifmaterialier
Helsingborg.
Gränse-befälhafvare  arfvode
Skrifmaterialier
Ystad.
Gränse-befälhafvare
arfvode
Skrifmaterialier
Transport
R:dr R:mt.
9,327'-
375
12
900
375
68
675
30
525
30
525
22
525
30
525
30
13,974
50
50
70
Expeditions- Utskottets Förslag ti/l underd. Skrifvelse N:o 194.
R:dr R:mt.
13,974
1
50
Malmö.
Grnnse-befälhafvare
arfvode
Adjutant
d-o
Skrifmaterialier
,
.
375
22
50
Gefle med Fredri/cs/eans.
Gränse-brfnlhafvare arfvode
Skrifmaterialier
300
12
—
S:r
Af Ko m menda n t s-sl a lens anslag ulgä lills vidare arfvoden ät: f. d. Ka-
pellanen vid Dalarö skans
f. d. Vaktmästaren vid d:o
14,684
75
247
50
Summa 11:dr ll:mt
15,006|50
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:0 t94. 71
Tab. N:o 5.
Landtför svar s-departementets Kommando-expedition.
«
CO
1
Aflöning.
Arfvodcn.
CJ
P
R:dr R:mt.
1 Expeditions-chef . .
1
3,000
—
1 General-slabs-officer (Sous-cbef) ......
1,200
—
1 d:o ,
750
—
1 d:o
2
750
—
2 d:o
1,500
—
1 Yngre Officer (Translator)
—
500
—
1 Registrator och Redogörare ........
—
1,000
—
1 Stentryckare
—
500
—
1 Vaktmästare
, . . .
—
450
—
Diverse Anslag.
Till skrifmaterialier, ved och ljus, möblers och inven-
tariers underhållande, m. m
—
1.790
—
Raiions-ersättning för 3 hästar å 270 R:dr ....
—
810
—
Ersättning lör stallhyra m.. m. för 3 hästar å 100 R:dr
—
300
—
Summa R:dr R:mt
3
12,550
-
72 Expeditions-UIsko (tels Förslag till underd. Skrifvelse N:o 194.
Tab. N:o 6.
Stabs-chejer och Adjutanter, tillhörande G enera lite ts-slaten.
Aflöning.
Il:(lr R:mt.
1 Stabs-chef hos Generalbefälhafvare, arfvode
1.000
4
d:o d:o d:o ......
4,000
—
i
d:o hos Chefen för Lif-gardes-brigaden, d:o ....
600
—
1
d:o hos Kavalleri-inspeklören, d:o
750
—-
1 Slabs-adjutant hos General-bcfälhafvare, d:o
600
—
4
d:o d:o d:o ......
2,400
—
1
d:o hos Chefen för Lif-gardes-brigaden, d:o ....
300
—
1
d:o hos Kavalleri-inspeklören, d:o ....
450
—
Summa R:dr R:mt
10,100
—
Expedit ions-Utskoltels Förslag till underd. Skrifvelse N:o 194. 73
Tab. N:o 7.
Topografiska Korpsen.
Aflöning.
R:dr R:mt.
Militär-Stalen.
- " “ i
1 Öfverste och Chef
6,000
—
1 Öfverste-löjtnant . .
4,300
—
1 Major
4,000
—
1 Körste Kapiten
3,000
—
1 d:o
3,000
—
1 Andre Kapiten
2,000
—
2 d:o
4,000
—
1 Löjtnant . . , .
1,000
—
2 d:o
2,000
—
1 Renrifare
390
—
Till arfvode för reiiritning
410
—
Civil-Statcn.
1 Professor
2,500
—
1 Vaktmästare
450
—
Arfvode lill 1 Införmations-officer
150
—
Expens-medel
300
—
| Summa R:dr R:ml| 33,700
-
Bilt. till B. St. Prat. 1856 & 1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
10
74 Expeditions- Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 194.
Tab. N:o 8.
Lif-Gardet till Ilust.
1—'
H-
05
C*
Aflöning.
p
D
?
R:dr R:mt.
Staben.
1 Sekund-Chef
. ..
4
G,000
1 Öfversle-löjlnant oell lisie Major .......
3
4,300
1 Andre Major
3
4,000
1 Regements-qvartermästare
2
1.800
1 Adjutant .
2
1,200
1 Regemcnts-slallmäslare
1
1,200
1 Regements pastor
•
1,200
1 Regeinents-läkare .... *
2.000
1 Regements-auditör
900
1 Fiirste Batuljons-lnknre |
1,200
1 Regem en Is-sk döfvare
1,000
l.Mönster-skrifvare
450
1 d:o
. . .
450
1 Regcmenlshäsl-läkare
700
1 Regcmenls-viibel
500
1 Pistolsmed
150
1 Sadelmakare
150
Sqvadrons-Slaten.
1 Sqvadrnns-chef
2
2.400
1 d:o
9
2,400
1 d:o
2
2.400
1 d:o
2
2,400
1 Förste Löjtnant
2
1,200
3 d:o
(i
3,000
1 Andre Löjtnant
2
1,000
3 d: o
(i
3,000
1 Under-löjtnant
2
800
3 d:o
(i
2,400
1 Fanjunkare
800
3 d:o
2,400
Transpoi i|47
52,200
Earpedi/ions-Ulskottels Förslug till underd. Skrifvelse"N.-o 194.
75
1
3
1
11
1
7
1
3
1
3
1
15
1
7
Förste Sergeant
Transport
Andre Sergeant
d:o
Trumpetare
d:o ......
Sqvadrons-häsl-läkare
d:o . . , ,
Distinklinns-korporal . .
d:o ....
Korporal ......
d:o
Extra Trumpetare i N:r
d:o . . , . .
Särskilda jfnslag.
Ralions-ersällning för 47 Ijensteliiistar å 270 R:dr
Ersättning för stallhyra m. m. för 47 tjeiistehhslar a 100 R:dr .
Summa K.dr K:mi|47|
p*
03
1
p
p
E.
Aflöning.
R:dr R:mt.
47
52.200
500
1,500
450
4,950
400
2,800
400
1,200
138
414
90
1,350
30
252
12,090
—
4.700
|47|
84,070
76 Expeditions-Ulskoltcts Förslag till underd. Skrifvelse N;o 194.
Tab. N:o 9.
Kronprinsens 11ussar-Regem en le.
Staben.
1 Chef
1 Ofverste-IÖjlnant
1 Major
1 Regemenls-gvartermästare
1 Förste Adjutant . . . .'
1 Andre Adjutant
1 Regements-stallmäslare
1 Regemenls-aiidilör
1 Regements-läkare
1 Förste Bataljonsläkare 1,200
samt arfvode 300
1 Andre Balaljons-läkare • $00
samt arfvode 300
1 d:o  likaledes
1 Regenarnts-sk rifvare
1 Regements- häsl-liikare
1 Regemeiits-lrumpetare
Sqvadro/is-Sla ten.
I Sqvadrons-chef
5 d:o
1 Förste Löjtnant
5 d:o
1 Andre Löjtnant
5 d:o
1 Under-löjtnant
. \ ........ .
5 d:o -
1 Fanjunkare
* * . .
5 d:o
1 Förste Sergeant
5 d:o .......
Transport
Häst-antal.
Aflöning.
R:mt.
4
6,000
3
4.500
3
4.000
2
1,350
2
1,200
2
1,000
1
1.200
900
—
2,000
—
1,500
1,100
1,100
1,000
525
—
600
2
1,600
10
8,000
2
1.200
10
6,000
2
1.000
10
o
5,000
800
10
4,000
600
3,000
375
—
1,875
65]
~6l/i25
Expeditions-Uti kolti: ts Förslag till underd. Skrifvelse N:o 494.
77
H
1
fot
w
Aflöning.
V>
R:mt.
r+
Transport
65
61,425
—
325
17 d:o
—
5.525
1 Sqvadrons-iiäsl-liikare
5 d:o
—
300
1,500
1 Sqvadrons-trumpetare
5 d:o
301*
1,500
1 Distinklions-korpora! .
5 d:o
—
90
450
1 Korporal
17 d:o
—
60
1,020
1 vice Korporal
23 d:o
—
30
690
Särskilda Anslag.
Rntions-ersiitlning tor 65 Ijenstehäslar å 270 R:dr . .....
—
17,550
Ersättning för stallhyra m. tn, för 65 d:o å 100 R:dr
—
6,500
Sinn tua K:dr K:inl |65| 97,265
78 Eap editions- Uts lotte Is Förslag lill anderd. Skrifvelse N:o 194.
Tab. N:o 10.
Svea Lif-gartle.
W
CB
C*-
Aflöning.
3
R:mt.
Staben.
r-
1 Sekund-Chef
2
0,000
1 Ölversle-lnjtiiant oell lisie Major ....
2
4,700
1 Andre Major
2
4.000
1 Regemenls-qvarlerinästare
1
1,800
1 Förste Adjutant
1
1.-200
1 Andre Adjutant
1
1,000
1 Regemenls-paslor
—
1,200
1 Bataljons-predikant
—
500
1 Regements-audilor
—
900
1 Regemenls-lakare
—
2,000
1 Förste Balaljons-läkare
—
1.200
1 Andre d:o
—
800
1 Regemenls-sk rifvare
—
1,(100
1 Mönster-sk rifvare
—
450
1 d: o
—
450
1 Förste Bataljons-adjulaut
—
SOO
1 Andre , d:o
—
700
1 Regenienls-viibel
—
500
1 Rcgcnients-truuislagare
—
500
1 Hautboist .
—
400
7 d:o
—
2,800
1 Stockmakare
—
100
1 Gcviirs-suied
—
100
1 ÖTver-liinmerinan
—
3(5
1 d:o
—
30
Kompani-Staten.
1 Kompani-chef
.—
2,400
5 d:o
—
12,000
1 Konipani-clief
—
2,400
1 d:o
—
2.400
1 Förste Löjlnaul
—
1,200
7 d:o
—
8.400
1 ,
Transport
y
01,772
Exprdilions-Utskoltets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 194.
79
K
CO
ct-
i
Aflöning.
1
SL
R:mt.
Transport
9
61.772
1 Andre Löjtnant * ,
—
1,000
7 d:o
—
7.000
1 Under-löjtnant .........
—
800
7 d:o . .
—
5,600
1 Fanjunkare
—
800
7 d:o
—-
5,600
1 Sergeant .
—
500
7 d:0
—
3,500
1 Furir
—
400
7 d:o
—
2.800
1 Trumslagare
.—
36
15 d:o
—
540
1 Ho rubi fisa re
—
36
23 d:o
—
828
Särskilda /Inslag.
Ratinns-ersätlning för 9 tjenslehäslar å 270 R:dr
—
2,430
Ersättning för stallhyra ui. m. för 9 Ijenslehiislar å 100 R:dr
! -
900
Summa R:dr R:mt
1 9
94,542
80 Expeditions- Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse Di:o 194.
Tab. N:o 11.
Andra Lifgardet.
«
•
Aflöning.
B
R:mt.
Staben.
1
Sekund-chef
2
6,000
l
ÖlVersle-löjlnant oell lisie Major
2
4,500
l
Andre Major
2
4,000
1
b ogemen Is-q var! ermas la re
1
1,800
1
Försle Adjulant
1
1,200
1
Andre d:o
1 •
1,000
l
Regeinenls-paslor ,
—
1,200
I
Balaijons-predikant
—
500
l
Regenienls-audilör
—
900
l
Regeinenls-liikare
“7-
2,000
l
Försle Bataljons-läkare
1,200
l
Andre d:o .
800
t
Regeincnls-sk rifvare
.
1,000
l
Mönsler-skrifvare
450
1
d:o
450
1
Försle Bataljons-adjulant
800
1
Andre d:o
700
1
Regpinenls-viibel
500
l
Regemenls-lrumslagare
500
l
Hautboist
400
7
d:o
.
2,800
1
Stockmakare
100
1
100
t
OfVer-limmerman ........
36
1
d:o
Kompani-Staten.
36
l
Kompani-clief
........
2,400
0
d:o
12,000
1
Kompani-chef
2,400
l
d:o
2.4110
1
Försle Löjtnant
1,200
7
d:o
8,400
Transport
9
61,772
Expeditions-Utskottets Förslag lill underd. Skrifvelse N:o i94. 81
W
■*
CO
«rt-
i
Aflöning.
O
sL
R:mt.
Trausport
9
61,772
1 Andre Löjtnant
—
1,000
7 d:o
—
7,000
1 Under-löjtnant . .
•—
800
7 d:o
—
5,600
1 Fanjunkare
—
800
7 d:o
—
5,600
1 Sergeant
—
500
7 d:o
—
3,500
1 Furir
—
400
—
2,800
1 Trumslagare
—
36
15 d: o
—
540
1 Hornblåsare
—
36
23 d:o
—
828
Särskilda Anslag.
Rntions-ersältning för 9 tjenstehäslar å 270 R:dr
—
2,430
Ersättning för stallhyra m. m. för 9 tjenstehäslar å 100 R:dr .
—
900
Summa R:dr R-.mt
9
94,542
Bih. till R. St. Prot. 1856—1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
11
82 Expeditions-Utskottets Förslag lill underd. Skrifvelse N:o 194.
Tab. N:o 12.
Hela Artilleriet
1 Öfverste (Regements-chef) » , .. ... ... . . .
K
P:
09
»
P
<r*-
£-
~3
Aflöning.
R:mt.
6,000
2 d:o d:o
6
12.000
1 Ofversle-löjtnant
2
4,500 —
2 d:o , ,
.
4
9.000
—
1 Major
2
4,000
—
12 d:o
24
48,000
.—
1 Aldre Kapiten (utan batteri)
—
3.000
—
11 d:o d-o
—
33,000
1 d:o (med batteri)
—
2.400
—
19 d:o d:o
—
45,600
1 Yngre Kapiten
—
2.000
—
26 d:o
—
52,000
1 Iuformations-kapiteu
—
2,000
—
2 d:o
—
4.000
1 Löjtnant (l:a Klassen)
—
1,200
—
29 d:o d:o
—
34,800
—
1 Löjtnant (2:a Klassen)
—
1.200
—
28 d:o d:o
—
33,600
—
1 Under-iöjtnant
—
800
—
58 d:o
—
46.400
1 Regementsstallmästare
—
1,200
—
2 d:o
—
2,400
—
1 Regements-paslor
—
1,200
—
2 d:o
—
2,400
1 Bataljons-predikant
—
500
—
2 d:o
—
1.000
1 Regements-auditör
—
900
.
2 d:0
—
1.800
1 Regements-läkare
—
2,000
—
2 d:o
—
4,000
1 Förste Bataljons-läkare vid Svea Artilleri-regemente ....
—
1,200
1 d:o d:o vid Göt ha  1,200
samt arfvode 300
—
1.500
—
Transport
|41j 305,600|—
Expeditions-Utskottets Förslag lilI underd. Skrifvelse N:o f94. 83
1 Försle Bataljons-läkare vid Wendes
Arlil
Transport
eri-regemente . .
K
s»
05
e-t-
P
P
c+-
P^
41
Aflöning.
R:mt.
365,600
1,500
1 Andre Bataljons-läkare vid Svea Artilleri
-regemente ....
—
800
1 d:o d:o d:o ....
—
800
Arfvode till en Bataljons-läkare vid d:o för
holms fästning
tjenstgöring å Wax-
225
(oberäknadi del genom Kongl. Brefvet den 14 Augusti 1822 lör
dylik tjenstgöring beviljade arfvode af 50 Il:dr Banko).
1 d:o vid Götha d:o 800
samt arfvode 300
1 d:o d:o d:o
1,100
1,100
2 d:o vid Wendes Artilleri-regemente,
d:o d:o . .
—
2,200
l Regements-skrifvare
—
1,000
2 d:o
—
2.000
1 Regemenls-bäsl-läkare ....
—
700
—
2 d: o
—
1,400
1 Styckjunkare
—
800
—
48 d:o
—
38,400
1 Sergeant
i—
500
30 d:o
—
19.500
1 Sergeant
—
500
37 d:o
—
18,500
1 Begemenls-lrumpetare ....
—
800
2 d:o
—
1,600
1 Divisions-trumpetare
—
500
7 d:o
—
3,500
1 Batteri-trumpetare
—
400
15 d:o
, .
—
6,000
1 Förste Konstapel
—
120
15 d:o . .
—
1,800
1 Förste Konstapel
—
120
—
77 d:o
—
9,240
1 Andre Konstapel ......
—
48
103 d:o
• »
—
7,824
1 Batteri-handlverkare ....
—
48
33 d:o
—
1,584
—
Särskilda Anslag.
Ralions-ersättning för 41 lienstehäslar å 270 R:dr .....
11,070
Ersättning för stallhyra m. m. för 41
d:o
å 100 R:dr . . .
—
4.100
Transport |41
505,379
84 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 104.
Transport
K
{D:
03
c+-
1
p
3
P
41
Aflöning.
R:mt.
505,379
Arfvoden till
1 Regements-adjutant
400
2 d:o
800
1 Gymnastik-lärare
400
—
2 d:o
800
1 Informations-kapilen
800
2 d:o
1,600
1 Informationsofficer
,
400
2 d:o
800
Vid Informationen biträdande underbefäl . . .
700
1 Extra Läkare i Wisby
100
1 Garnisons-predikant ä Elfsborg
150
Tyg-Staten.
1 Förråds-förvallare
1,200
7 d:o
8,400
1 Tygskrifvare
500
14 d:o
7,000
1 Tyg-under-officer
800
6 d:o
4,800
1 Verkmästare
1,000
1 Besigtnings-rustmästare
800
6 d:o
4,800
1 Handtverksmästare
400
17 d:o
6,800
1 Handt verksgesäll
300
23 d:o
6,900
1 Rustkammarsmed
350
20 d:o
7,000
1 Stockmakare
350
8 d:o . .
2,800
1 Förste Konstapel
120
2 d:o
—_
240
1 Andre Konstapel
48
5 d:o
—
240
Transport
41!
567,177
Exp e dit io n s- lils kott e ts Förslag till underd. Skrifvelse N:o i 94.
85
Aflöning.
R:mt.
Transport
41
567,177
—
Fyrverkare-Korpsen.
1 Subaltern
600
_
1 Verkmästare
1.000
1 Handtverkare *
300
3 d:o
900
1 Prest
50
1 Läkare
—
100
—
Summa R:dr R:mt |4t| 570,127|—
86 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 194.
Tab. N:o 13.
Ingeniör-Iiorpsen.
Mitilär-Slalen.
Chefen njuter lön å Generalitetets Stat.
Öfverste
Öfversle-löjtnant
Major
d:o
Kapiten af l:sta klassen
d:o d:o ,
Kapiten af 2:dra klassen
d:o d:o
Löjtnant af l:a klassen
d:o d:o
Löjtnant af 2:dra klassen
d:o d:o ....
d:o d:o
d:o d:o
Under-löjtnant
d:o
Konduktör
d:o
Konduktör
d:o ali uppflyttas från Under-konduktör . .
Under-konduktör af Usta klassen
d:o d:o i
d:o af 2:dra klassen
d:o d:o
d:o d:o
Civil-Staten.
Regements-skrifvare och Kassör
Kassör och Förråds-lörvallare .......
d:o d:o
d:o d:o *
d:o d:o
.
Vaktmästare
Aflöning.
R:mt.
5.000
4,500
4.000
4.000
3000
9.000
2.000
8 000
1,200
6,000
1000
3000
1,000
1.000
800
3.200
800
4.000
800
2,400
500
2.000
450
450
900
1,000
1,200
3.600
900
3.600
450
Transport [
79,750
Exp editions-Els ko Ur Is förslag lill underd. Skrifvelse N:o 194. 87
Aflöning.
R:mt.
Transport
Sappör-Kompaniet.
79,750
1 Balaljons-läkare
1 Disi ink lions—korporal
i d:o
1 Andre Sappör . .
5 d:o
Diverse Anslag.
800
138
138
48
240
Arfvode ät en lärare %
d:o lill Elever vid
Till Rese-understöd ät
Till Korpseus praktiska
id Ingeniör-korpsen
Marieberg, 2:ne å 300 R:dr
Officerare vid Korpsen
öfningar, Reservations-anslag
720
600
3.000
5.000
Summa R:dr R:int
| 90,434
88 Exp edilin ns- lits kotte ts Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 195.
Iso 1&5.
Uppläst och godkändt hos Kidd. och Adeln den 23 Jan. 1858.
Presle-ståndet deri 23 — —
Borgare ståndet den 27 — —
Bonde-ståndet den 27 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af ulgiflerne
under Riks-Statens Femte Hufvud-litel.
(Stals-Utskis Utkden N:is 72, 124, 149 samt Först. Stats-Utskis Mein. N:o 172).
S. A. K.
Vid granskningen af Riks-Statens Femte Hufvud-litel, som innefattar anslagen till
Sjöförsvars-Deparlementel, hafva, dels ined anledning af E. K. Mits Nådiga Proposition
om Statsverkets tillstånd och behof, dels i öfrigt ifrågakomma de förändringar, hvilka
här nedan omförmälas; och komma Rikets Ständer, angående liden och vilkoren för de
löneförhöjningars och nya lönc-anslags utgående, hvilka blifvit af Rikets Ständer beviljade
för de embels- och tjenstemän in. fl., som tillhöra Sjöförsvars-departementets Kansliexpedition
och Förvaltningen af Sjö-ärendena, att framdeles i underdånighet sig yttra
samt få för öfrigt hänvisa till hvad här nedan förekommer, angående de förbehåll, som af
Rikets Ständer ansetts böra stadgas för flottans militäre och civile embets- och tjenstemäns
rättighet till åtnjutande af de löne-förhöjningar, hvilka dem beviljats.
Sjö försvar s-departementet.
l:o För Departements-chefen, hvilken för närvarande åtnjuter i lön 10,500
R:dr, har E. K. Mit ansett lönen böra höjas till 15,000 Ridr och i sådant afseende
äskat ett ytterligare anslag af 4,500 R:dr; hvilket Rikets Ständer bifallit.
2:o lili den för Departementets liansli-expedit.imi nu utgående anslags-summa,
12,057 Ridr 50 öre, är af E. K. Mit tillökning äskad med 6,842 Ridr 50 öre, hvaremot
tjen
-
Expeditions-Utskottets Förslog lill underd. Skrifvelse N:o 495. 89
tjenstcmännens och vaktbeljeningens rätt lill ljuspenningar skulle upphöra och derigenom
eli belopp af 310 R:dr, sorn nu utbetalas fran förslags-ansiagel till skrifmaterialier och
expenser m. in. för Expeditionen, besparas Statsverket; varande i afseende 3 tjenslgöringen
inom Expeditionen endast den förändring föreslagen, att Expeditionens Kanslist, sorn
nu emot särskildt arfvode bestrider Registralors-göromålen, mä i stället få uppföras såsom
Registrator, med lön och skyldighet att tillika Kanslisl-göromålen förrätta.
Vid granskning af den nya allönings-staleu hatva Rikets Ständer icke funnit något
att erinra mot de deruti uppförda belopp vidare än att Rikets Ständer ansett den föreslagna
löneförhöjningen löi' Expeditionens Kopist icke böra såsom sådan i stater! upptagas,
utan beloppet, 385 R:dr, ställas till E. K. M:ts disposition för befrämjande af göromälens
gång inom nämnda tjenstcgrad.
Med iakttagande häraf har anslags summan för Sjöförsvars-departementels Kansliexpedition
blifvit förhöjd med 6,842 R:dr 50 öre Riksmynt, att utgå på sätt bilagde tabell
N:o l närmare utvisar.
3:o Beträffande Departementets Kommando-expedition är af E K. M:t föreslaget,
all arfvodel för Expeditionens Chef, nu i staten upplaget tili 900 R:dr, skulle ökas
till 4,500 R:dr, med förbehåll att, om lön eller annat arfvode å stat ålnjutes, endast
skillnaden finge uppbäras; alt de begge adjutanternas arfvoden måtte bestämmas lill enahanda
belopp, som blifvit föreslaget för deras vederlikar vid Landl-försvars-departementels
Expedition, samt att Vaktmästarens arfvode måtte höjas till 600 R:dr, hvarigenom
en tillökning i Expeditionens anslags summa erfordrades til! belopp af 4,320 R:dr.
I likhet med hvad Rikets Ständer yttrat i afseende å Chefen för Landtförsvarsdeparlementets
Kommando-expedition, anse Rikets Ständer lämpligare, att aflöningen för
nu ifrågavarande Expedilions-chef, utan ofvanomförmälda vilkor, bestämmes till en fix
summa; och dä Rikets Ständer för den förre Expeditions-chefen fastställt ett aflöningsbelopp
af 3,000 R:dr, hafva Rikets Ständer icke funnit skäl alt för den sednare, hvilken
otvifvelaktig! har mindre trägna göromål, bestämma högre arfvode ärr 2,000 R:dr.
Öfriga tillökningar i staten hafva Rikets Ständer ansett böra med de föreslagna
beloppen utgå.
Den anslags-förhöjning, som kolunda erfordras, utgör 1,820 R:dr R:mt, hvilken
Rikets Ständer beviljat att utgå på sätt tabellen N:o 2 upptager.
4:o Förvaltningen af Sjö-ärendena. Jemte tillkännagifvande alt E. K. M:t ansåge
de i nu gällande stat för' Förvaltningens Chef oell militäre ledamöter m. fl. upptagne
arfvoden oförändrade böra bibehållas, men ver kets civilpersonal och vaklbeljening deremot
lörhjelpas till sådan löne-lörhöjning, som för deras vederlikar inom öfrige förvaltande
verken blifvit ifrågaställd, har E. K. M:l i enlighet med upprätladt och Departementschefens
betänkande bilagdt förslag, äskat förhöjning i Förvaltningens anslagssumma med
6,420 R.-rlr; hvarförutan, enär det bidrag af 4,000 R:dr 50 öre, som af lots- och fvringsmedlen
för närvarande ulbetalles till verkets aflöning, vöre för lots-verket väl behöfiige,
E. K. M:t begärt, alt ett motsvarande belopp särskildt måtte af Rikets Ständer
anvisas och anslaget för nämnde embetsverk tilläggas.
Rikets Ständer, sorn funnit de föreslagna löne-liliökningarne i aflönings- och gratifikatioirs-medel
böra beviljas, hafva alltså anvisat det härtill erforderliga belopp 6,420
R:dr Rrrnl, med iakttagande blott af den förändring i slaten, attden föreslagna lönetillökningen
för kanslisten, 250 R:dr, samt de för renskrilning äskade 600 R:dr sammanslås och
ställas till E. K. M:ts disposition "för kanslist-göromälens bestridande samt renskrifning"
inom bemälda embets-verk; hvarjemte Rikets Ständer, på sätt förvaltningen af sjö-ärendena
föreslagit, lill fortfarande utgående ansell sig böra uppföra det lill ersättning för ljuspenningar
till e. o. tjenstemän i nuvarande stat upptagna belopp 450 Rrdr.
Bill. till B. St. Prot. 1856—1858. 10 Sujnl. 1 Afd. 2 Band. 12
90 Ex]> editions- Uts k otte ts Förs/tig till lindert!. Skrifvelse N:o 195.
Likaledes hafva Rikets Ständer, nied bifall lill Ii. K. M:ts förslag om Lots- och
Fyrings-verkels befrielse från utgörande af del tiil Förvaltningens aflöning derifrån hittills
utgående bidrag, beviljat och å Förvaltningens stat låtit uppföra ett mot nämnda bidrag
svarande belopp af 4.001 R:dr 50 öre.
Hela tillökningen i Förvaltningens anslags-summa blifver sålunda 10,87! R;dr 50
öre Runi, hvilken anslags-lillökning Rikets Ständer anvisat all utgå i enlighet med bilagde
tabell t\:o 3.
5;o Ftir Fiolinus Officers-/, or/is är anslags-lillökning begärd med 1(53,400 R:dr.
Efter granskning af den utaf E. K. Mit föreslagna slaten hafva Rikets Ständer beviljat
deruti uppförda löne-tillökningar, blott med nedannämnde, nödige befunna, förändringar:
Enligt staten består Amirals-graden af 1 Amiral. I vice Amiral och 3 Kontreamiraler.
hvilka äro föreslagna, den förstniimnda alt bibehållas vid nu innehafvande löneförmåner.
7,500 R:dr, och de öfrige att undfå förhöjd aflöning; vice-Amiralen från (5,‘225
R:dr lill 7,000 R:dr och Kontre-amiralrrne från 4,(550 R:dr till (5,000 R:dr hvardera.
Rikets Ständer föreställa sig, alt för den flotta, Sverige eger, ett sä stort antal Amiraler
icke torde vara behöfligl och att detsamma utan olägenhet kan inskränkas lill 3 med de
löne-belopp, som aflönings-förslagel upplager lör de 3 förstnämnde Amiralerna. hvaremot
2 amirals-plalser synas kunna vid innehafvarnes afgång indragas. 1 stället loide en
motsvarande tillökning af personalen i Kommenriör-kaptens-graden blifva erforderlig; och
Rikets Ständer hafva i sådant afseende funnit lämpligast, att. i den mån de tiil indragning
alsedde Amirals-lönerna, utgörande tillsammans 9.300 R:dr, blifva disponible, desamma
användas till bildande af 2 nya Kommendör-kaptens-loner, en i första och en i
andra löne-klassen; kommande deremot återstoden all besparas Statsverket.
Rikets Ständer hafva således beviljat en emot beloppet af de äskade löne-tillökningarne
för 1 vice Amiral och l Konlre-amiral svarande summa af 2,125 R:dr att, ställd
til! E. K. Mils disposition, användas till löne-förbättring inom Amirals-graderue, samt beslutat,
att, i män af inträffande afgång, 2 Amirais-lönor mä indragas; alt. af derför nu
anslagna aflönings-belopp 2 nya Kommendör-kaplens-löner, pä säll förut är nämnd!, en i
l:sta löne-klassen med 1,000 R:dr och en i 2:dra liinc-klassen med 3,500 R:dr, mä bildas,
samt att ölVerskotlel 1,800 R:dr Statsverket besparas.
Med iakttagande af olvannämnde förändringar erfordras förhöjning af anslags summan
fiir ifrågavarande Officers-korps med 1(50,700 R:dr, hvilken anslags-lillökning Rikets
Ständer beviljat, att ulga i öfverensstämmelse med tabellen N:o 4.
(5:o linder åberopande af upprälladl förslag till förändrad organisation af Flottans
IJndcr-OJficrrs-knrps, enligt hvilket Under-officerarnes antal skulle Ökas med 40,
men deremot antalet al lista klassens eller Flagg-under-nfficerarnes löner minskas fran
22 lill 12 och i stället en tillökning >• ga rum i 2:dra klassens löner från 95 till 106,
samt i 3:dje klassens löner fran 1(53 lill 202, desse sistnämnde fördelade i 2:nc klasser,
sä all löne-klasserue blclve 4, har E. Ii. Mit, enär kostnaden för berörde organisation
jemte den af E. K Mit föreslagna förbättring i de redan befintliga lönerna, uppginge
lill 179,100 Ridr, men lill betäckande häraf endast 87,609 Ridr vore ali tillgå, begärt,
ali den för ändamålet erforderliga tillökning 91.49! Ridr mätte beviljas; varande derjemte
af E. K. Mit löreslagel, all flottans Under-officerare, hvilka icke, i likhet med deras
vederlikar vid Arméen, ega förmånen af beklädnads-hjelp, mätte fortfarande lå tillgodonjuta
hvardera 3 tunnor span mål in natura, hvartill, äfven hvad de nu ifrågaslällde
nya Linder-olficers-ljenslerna anginge, tillgång pä spanmåls-anslagel för flottans allöningsstaler
förefunnes, hvaremot den nu fran Malrns-korpsens stal utgående särskilda löneförbättring
åt Ofver-konslaplar och Ofver-skeppare skulle upphöra.
Exj) edil in n s- II (sk otti' Is Förslag lill willard. Skrifvelse, N:o 195.
91
Rikets Ständer, som trott någon tillökning i det antal Under-officerare, slaten
upptager, för närvarande ej vara af beliofvel oundgängligen påkallad, hafva derföre funnit
sig nu icke böra bevilja löner för ökadl antal under-belal, vid hvilket förhållande
Rikets Ständer icke heller ansell sig böra bifalla någon förändring i nuvarande grader
och lönc-klasser i annan målto, jin att Under-stvrmännens, llnder-konslaplarnes och Under-skepparnes
löner fördelas i 2:ne klasser, så all af desse lön-tagare 17 Under-stvrmän,
3(5 Under-konslaplar och 28 Under-skeppare erhålla lön i den högre, samt 17 Under-styrmän,
30 Under-konslaplar och 29 Under-skeppare i den lägre klassen.
Vid granskning af slaten för flottans Under-officerare, så vidt densamma rörer i
nuvarande stal uppförde löntagare, hafva Rikets Ständer lunnit de af E. Ii. M:l för deni
äskade löne-lillökningar både behöllige och billige, saint derföre bifallit, all, med bibehållande
af rättigheten för Under-officerare all fortfarande tillgodonjuta tre tunnor spanmål
in natura hvardera, och med upphörande af den särskilda löne-lörbältring. som Ofver-konstaplar
och Ofver-skeppare nu uppbära från MalroS-korpsens stal, den summa,
hvilken för ofvannämnde löne-lillökningar erfordras, utgörande 72.541 R:dr Riksmynt,
må utgå på säll i bifogade tabell N;o 5 finnes upplaget.
7:o I sammanhang med frågan om adöiiiiigs-förbällringar för flottans öfriga
korpser, hafva Rikets Ständer lagil i öfvervägande E. K. Mits gjorda Nådiga framställning
angående gemenskapens vid dessa korpser utspisning. I della afseende är, med
hänvisande lill det af chefen för Landl-försvars-dcpartementct algi Ina yttrande rörande
ulspisningen af Arméens viirlvade manskap, föreslaget, all, lill bestridande af kostnaden
lör gemenskapens vid flottans korpser nalura-underhåll efter omvexlande, men för hvarje
år bestämda pris, Rikets Ständer malle bevilja ett särskildt förs/ags-anslag, hvilket E.
K. M:l ansett lämpligen kunna upplöras under 5:1e Hufvud-lilelns Afdelning "Diverse anslag”
och lill beloppet bestämmas genom sammaiiföring af de å aflöniugs-anslagen för vederbörande
korpser förslagsvis, efter 25 öre Riksmynt per man om dagen, beräknade
nalura-porlions-värden, med hvilkas belopp de för samma korpser nu förslagsvis tillökade
aflönings-anslag då i stället kornnie alt minskas.
Alt Kronans i tjenst varande manskap, på statens bekostnad, förses med matportion
in natura öfverenssiäinmer med den åsigt, Rikets Sländer i della ämne förut ullalal,
och, efter hvad Rikets Ständer inhemta!, är numera bestämd ulspisuings-stat ej
mindre för de å stationerna uppfordrade båtsmän, än ock för flottans öfriga trupper af
E. K. M:l under den 22 December 1851 NAdigst fastställd. Vid sådant förhållande hafva
Rikeis Ständer lunnit sig böra bifalla, alt del ej mindre för de särskilda korpserne, än
äfven för de till års- och sommar-ljensl uppfordrade båtsmän belöpande natura-portionsvärdcl,
lämpadt efter dessa korpsers numnier-slvrka, må sammanföras i en anslags-summa,
hvilken, såsom förs lags-1 t it s In g, under benämning "Gemenskapens vid Flottans korpser
nalura-underhåll,” upptages under 5:1e Hufvud-lilelns Afdelning för "Diverse anslag”.
8:o Flottans Marin-n gamania har E. K. M:l, såväl i afseende å antalet Officerare
som numnier-slvrka, ansett böra oförändradt bibehållas. Då emellertid regementet
blifvit föreslaget alt fördelas pä 8, i stället för 10 kompanier, hafva åtskilliga förändringar
inom de olika befäls-graderua ifrägakommil, på sätt i Departemenls-ehefens betänkande
omförmäles. Beträffande manskapets aflöning är af E. K. M:l föreslaget, alt, jemte
del hvarje tjenstgörande karl förses med underhåll in natura, beräknadl efter 25 öre om
dagen, all al’ särskild! anslag utgå, lian tillika i gage, under benämning portions-penningar,
må erhålla ett visst belopp, alt kontant utbetalas och för dag bestämmas lill (i öre
per man; och skulle tillökningen i anslaget för delta regemente, enligt E. K. Mils ofvannämnda
förslag, uppgå till 50,519 R:dr 80 öre, hvilket belopp Ii. K. M:t således
äskat.
92
Expeditions- Ulskottets Förslag lill underd. Skrifvelse N-.n 195.
Rikets Ständer, sorn ansett, att den för de 8 Kapilenerne äskade aflöning, 2,400
R:dr för hvardera, bör, nied afseende å den vinst desse hafva af sina med Kronan ingångna
passevolans-kontrakler, nedsättas till 2,200 R:dr, eller till likhet med del belopp,
sorn blifvit tillstyrkt för Kapilen-löjlnanter i högsta löne-klassen; hafva beviljat alla öfriga
i slaten uppförda tillökningar i afseende såväl å befälets aflöning, som ii manskapets
gage och värfnings-passevolansen, jemte kostnaden för underhållet af servisen vid regementets
matinrättning, samt anvisat den härtill erforderliga anslags-förhöjning, 49,102
R:dr 31 öre, alt utgå såsom Tabellen N:o 6 utvisar.
9:o Mairos-korpsen, hvars styrka för närvarande utgör 400 man, har ansetts
behöfva en tillökning af 200 man, såvida korpsen skulle motsvara sin bestämmelse alt
förse flottan med förhands-karlar och Under-Offieers-ämrien. Af denna anledning och i
öfverensstämmelse med uppgjordt förslag, upptagande jemväl förhöjda aflönings-belopp
för nuvarande befäl och manskap, Ilar E, K. M:t äskat, att anslags-summan för Mairoskorpsen
måtte ökas med 44,694 R:dr 50 öre Riksmynt.
Rikets Ständer, som anse skäl ej förekomma, att denna korps för närvarande ökas
oell derföre i bifogade tabell N:o 7 ej uppfört den i Deparlemenls-chefens betänkande
upptagna klass med lägsta aflöning, hafva deremot bifallit de förhöjningar i aflöningen,
hvilka E. K. M:t för nuvarande befäl och manskap äskat, jemte del Rikets Ständer funnit
den, till följd af Rikets Ständers vid 1850—1851 årens Riksdag fattade beslut, anvisade och
i nu gällande stal upptagna summa af 7,756 R:dr 25 öre lill löne-förhöjning ål 100 lista
klassens matroser, med 25 öre för dag åt 70 man och 12 öre åt 30 man, böra fortfarande
utgå, på sätt nyssnämnde tabell visar.
Den erforderliga tillökningen blifver alltså 26,248 R:dr 75 öre; hvilket belopp an
visats
att utgå i enlighet med hvad i tabellen är upptaget.
10:o I afseende å Rnnonier-korpsen har annan förändring icke ifrågakomma, än
att Öfver-kanonierernes antal ansetts böra ökas från 15 till 20; utgörande den af E. K.
M:t äskade förhöjning i anslags-summan 12,479 R:dr 83 öre.
Rikets Ständer hafva ansett billigheten fordra, att aflöningen lör Kanoniere!' och
Under-kanonierer bestämmes lill enahanda belopp, son; lör Flottans Matroser, hvarjemte
Rikets Stiinder, med afseende derå, alt Irsla klassens Matroser med högre aflöning, genom
förut åberopade Kongl. Bref af den 1 Februari 1853, erhållit hvardera en förhöjning af
25 öre per dag utom aflöningen, nu beviljat enahanda förmån för ett lill 20 ökadi antal
Ofver-kanonierer, hvilka bestrida IJnder-olficers-tjensl och således med skäl kunna anses
förljente af en dylik förmån.
Härigenom blifver den erforderliga tillökningen 14,888 R:dr 83 öre; hvilket belopp
Rikets Ständer beviljat att utgå pä sätt tabellen N:o 8 utvisar.
ll:o Sedan ej mindre Befälhafvande Amiralen i Carlskrona, än äfven Förvaltningen
af Sjöärendena, på anförda skäl, tillstyrkt, ali Skeppsgosse-korpsen, sorn för närvarande
består af 280 gossar, deri inbegripne 75, hvilka äro uppförda på flottans underhålls-stat,
men ansetts böra derifrån ä korpsens stat öfverdvtias, mätte ökas till 300
skeppsgossar, samt derjemte uti eli af en särskildt tillsatt Kommitté algifvet utlåtande,
bland annat, blifvit hemställdl, alt i stället för den nu efter blott f af manskapets underhäll
beräknade utspisningsstat, den för kaserneradi manskap bestämda spisordning mätte
lå, med några jemkningar, tillämpas å ifrågavarande korps, och följaktligen brödporlionen
lör hvarje skeppsgosse höjas till hvad manskapet bestås, eller 2 skålpund om dagen, har
E. K. M:l, i öfverensstämmelse med upprättad, vid Departemenls-chefens betänkande lögad
ny aflöningsslal, i hvilken lör öfrigt endast den förändring vidtagits, att det arfvode
af 450 R:dr, som hittills utgått till en vid undervisning i skeppsgosse-skolan biträdande
Under-oflicer, i stället blifvit uppfördt för en vid samma skola anställd Duplikant, föreslå
-
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 195.
93
gil, alt don för korpsen, med iakttagande af ofvanberörda förändringar, erforderliga anslags-tillökning,
20,461 R:dr 28 öre, mätte af Rikets Ständer beviljas.
Dä tillökning i skeppsgossarnes antal blifvit föreslagen under förutsättning att matroskorpsen
konime att ökas, men Rikets Ständer lunnit sig ej ega anledning alt biträda
E. K. M:ls derom väckta förslag, hafva Rikets Ständer ej heller bifallit E. K. M:ts Nådiga
framställning, sä vidt densamma afser tillökning i skeppsgossarnes nuvarande antal.
Vidkommande dernäst frågan om uppförande ä stat af de 75 gossar, som från underhålls-anslagct
för närvarande aflönas, hafva Rikets Ständer deremot funnit skäl vara
för handen ali medgifva sådan förändring i afseende å sättet för deras underhåll och
aflöning, som nu blifvit ifrågasatt, och har derföre E. K. M:ts derom framställda Nådiga
förslag blifvit af Rikets Ständer bifallet, dock med iakttagande dervid, att anslaget till
flottans underhåll minskas med det för underhållande af nämnde 75 skeppsgossar hittills
derifrån utgående belopp, 2,600 R:dr 62 öre.
Beträffande de ifrågaställa förhöjningarne i aflöningen för denna korps, äfvensom
det riva arfvode! för en vid skeppsgosse-skolan anställd duplikant, hafva Rikets Ständer
dervid icke haft något att erinra; hvadan den erforderliga förhöjningen i anslags-summan,
utgörande 18,490 R:dr 28 öre, blifvit beviljad ali utgå på sätt i tabellen N:o 9 är upplaget.
12:o Enär Konstruktions-korp sens tjensleåligganden kräfde icke mindre vetenskaplig
bildning och trägen sysselsättning än Ingeniörkorpsens, har E. K. M:t, som an
sett
tjenslemännen vid dessa båda korpser böra komma i åtnjutande af lika allönings-vilkor,
i öfverensstämmelse härmed för Konslruklions-korpse» äskat en löntillökning af
11,465 R;dr.
Då Rikets Ständer hafva anledning förmoda, alt den sistbemälde korps åliggande
tjenstgöring skulle kunna besörjas af ett farre antal officerare än staten nu upptager, få
Rikets Ständer i underdånighet anhålla, det E. K. M:t täcktes låta uppgöra och till Rikets
näst sammanträdande Ständer öfverlemna förslag lill ny löncstat, grundad på den
förändrade organisation af flottans konstruktions-korps, hvilken E. K. M:t kan finna mest
lämplig och ändamålsenlig; men sorn Rikets Ständer emellertid anse rättvisa och billighet
fordra, att äfven de vid denna korps anställde personer under nu ingångna Slatsregleringsperiod
erhålla en aflöning, någorlunda motsvarande den Rikets Ständer beviljat för Flottans
öfriga korpser, hafva Rikets Ständer, som vid ofvananmälda förhållande funnit sig
icke böra ingå i någon närmare granskning af de utaf E. K. M:t för korpsens särskilda
löntagare föreslagna lönebelopp, beslutat att det äskade beloppet, 11,465 R:dr, må under
hvarldera af åren 1858, 1859 och 1860 ställas till E. K. M:ts disposition, alt användas
till löneförbättring för korpsens personal.
13:o Jemte det E. K. M:t ansett löneförhöjning böra tilldelas nu i Flottans tjenst
anställde Machinist-o/ficerare till de belopp, som blifvit af Departements-chefen (öreslagne,
har E. K. M:t äskat, att nya löner, hvardera å 1,500 R:dr, måtte å staten uppföras
för ytterligare två sådane officerare.
1 den mån ångkraften alltmer användes på Flottans fartyg torde visserligen ett
ökadt antal Machinist-officerare erfordras; dock anse Rikets Ständer att, om ytterligare
en sådan officer nu anställes, antalet bör blifva tillräckligt för det närvarande beholvet,
hvadan ny lön för en Machinist-officer blifvit å denna stat uppförd med 1,500 R:dr.
Tillökningen blifver alltså 4,275 R:dr, hvilken anslags-förhöjning Rikets Ständer
beviljat att utgå på säll bifogade tabell N:o 10 närmare utvisar.
14:o Utom tillökning i aflöningen för Mekaniska korpsens officerare lill likhet
med de belopp, som för deras vederlikar blifvit ifrågaslällda, har E. K. M:t föreslagit,
dels ali, mot indragning af det hittills bestämda arfvodet, 300 R:dr, för tillfälligt biträde,
04
Expeditions-Ut.slottets Förslug till anderd. Skrifvelse jS:o 195.
lön ä slat med 800 R:iJr målto uppföras för en lill tjenstgöring vid Carlskrona station
behöflig sekund-löjtnant; dels ock all nuvarande jnslrurnent-direklörs-lönen mätte få öfverflytta*
till liandtverks-slaten och der upptagas under benämning: aflöning för en Instrument-
'och Kompass-makarc.
Vid granskning al aflönings-slaten hafva Rikets Ständer lika litel hafi all erinra
vid de deri äskade lönelillökningar, som Rikets Sländer funnit hinder möta för den af
E. K. Ahl föreslagna öfverflyllning till handtverks-staten af Instrument-direktörens aflöning.
Deremot och dä det icke synts Rikels Ständer lämpligt, att någon ny tjensteman,
åtminstone för närvarande, med fast lön å mekaniska slaten uppföres, hafva Rikets Ständer
icke lemnal bifall till E. K. Ahls Nådiga framställning om anvisande af lön åt en
Sekund-löjtnant. Men enär, vid sådant förhållande, det torde blifva nödigt för bestridande
af de denna korps tillhörande tjensle-åligganden, att det för tillfälligt biträde nu
utgående arfvode icke allenast bibehålies, ulan jemväl i någon mån ökas, har della arfvode
i staten utförts med 800 R:dr.
Den erforderliga anslags-lillökningen blifver således ändock samma belopp, 2,370
R:dr, som E. K. Ahl äskat; och har denna summa blifvit af Rikets Ständer beviljad att
utgå, på säll i tabellen N:o 11 är upptaget.
15:o På skäl, som i Departements-chefens betänkande finnas anförde, har E. K.
M:t föreslagit, att följande nya löner och arfvoden å Flottans Civilstat mätte uppföras,
nemligen, a) vid Carlskrona station, för l Inspektor, såsom redogörare vid beklädnads
förrådet,
lön 1,200 R:dr; för I Registrator vid Befälhafvande Amiralens kansli, lön 1,500
R:dr; samt 4 arfvoden, hvardera ä 500 R:dr, lill aflönande af tillfälliga skrifvare-bilräden
åt 4 af stationens tjenstemän; b) vid Stockholms station, lön för en Kammarförvandt,
2,000 R :dr, äfvensom för ytterligare 1 Förvaltare i och för vården af beklädnads-lörrådet
och uppbörden i Flottans nya kruthus, likaledes 2,000 R:dr; samt c) vid Götheborgs
depot, för Audilörs-göromålens bestridande el t arfvode af 450 R:dr; hvaremot 1 Regemenls-skrifvare
och en kanslist-aflöning samt 11 Kammarskrifvare-löner, äfvensom arfvodet
för Kommiss-förrådets förvaltning borde indragas; och skulle, i händelse dessa förändringar
bifölles, samt Rikets Ständer derjemte biviljade de af E. K. M:l i sammanhang
dermed äskade löne-förhöjningar för Fiollans nuvarande civ.il-personal, såsom tillökning
i nämnde personals anslags-summa ett belopp af 31,640 lhdr 50 öre erfordras.
Hvarken i afseende å de af E. K. Aht äskade förhöjningar i nuvarande personals
löner eller de föreslagna beloppen för nya tjenster, som, enligt E. K. Ahls förslag, borde
A denna stat upptagas, hafva Rikets Ständer haft något ali erinra, men deremot funnit
E. K. M:ts Nådiga förslag i följande delar påkalla förändring.
a) För Auditörs-göromålens bestridande vid Götheborgs- depol är, såsom ofvan
omförmäles, ett särskildt arfvode begärdt af 450 R:dr. Enär likväl dessa göromål, enligt
Rikets Ständers åsigt, fortfarande både böra och kunna, ulan särskild vedergällning,
besörjas af Sekreteraren, hvilken, i följd af stationens förändring lill depol, är slälld på
indragning och uppbär den Sekreterare-befallningen åtföljande lön, 1,425 R:dr, hafva Rikels
Ständer icke funnit skäl att berörde framställning bifalla
b) Af den vid Departements-chefens betänkande fogade tabell inhemlas, att 11 af
de vid Carlskrona station anställde Kammarskrifvare, som hvardera i lön och ljuspenningar
åtnjuta 342 R:dr 50 öre, kunde indragas, men all i stället en summa af 2,000 R:dr
ansetts böra anvisas alt utgå såsom skrifvarehjelp till 4 af stationens tjenstemän, med
J:del åt hvardera. Då Rikels Ständer funnit att, om den nya slaten på föreslaget sätt
tillämpas, bemälde kammarskrifvare endast komme ali uppbära den dem hittills beviljade
aflöning, men rättvisa och billighet synes fordra, att dessa till indragning löreslagne
tjenstemän, så länge de vid sina nuvarande befattningar qvarstå, erhålla någon förbättring
Expeditions-Utskottets Förslug till underd. Skrifvelse N;o 195.
95
i sina nog knappa vilkor, halva Rikets Stander beslutal, att nvssberörde lill skrifvarehjelp
afscdda 2,000 R:dr, i stallet lor alt på Inre,slaget sätt utgå till vissa af Carlskrona stations
tjenstemän, må ställas till E. Ii. Mils disposition, lör alt såsom aflönings-IÖrhältring
efter omständigheterna fördelas bland omlormälda 11 Kammarskrifvare.
c) Slutligen och då lönerne vid de (lere befattningar, sorn föreslagits ali indragas,
mäste få uppbäras af vederbörande så länge de vid samma befattningar qvarstå, hvadan
oek dessa löner icke blifvit i förslaget till ny stat upptagne; men häraf följer, att samtlige
å nämnda stal uppförde personer endast suceessive och i mån af de på indragning
ställdes afgång skulle komma i åtnjutande al de förbättrade lönevilkor, sorn ansetts böra
dem beredas, hafva Rikets Ständer, under hemställan alt de af E. K. M:l till uppförande
å stal föreslagna nya tjenster må tillsättas endast i den mån anslaget sådant medgilver,
anvisat erforderliga medel lill fyllande af den brist, sorn till en början miste uppslå i
lillgångarne för afiönande af (lottans civil-personal.
OmlÖrmäld;. brist, som uppkommer deraf, att nedannämnde på indragning ställde
tjenstemän fortfarande ä staten skulle uppbära dem tillkommande löneförmåner, nemligen:
1 Sekreterare och Auditör vid Götheborgs depot  1,425: —
1 Regcments-skrifvare 1,170: —
I Bokhållare vid I. d. llofjaktVarlYel  795: —
I 1 Kammarskrifvare vid Carlskrona station 5,767: 50
samt de, i följd af Götheborgs stations förändring till depot, på indragning ställde 1,042: 50,
utgör  R:dr Runt 8,200: —
men om, till betäckande af berörde brist, i främsta rummet användes:
u) lönerna vid nedannämnde nya beställningar, för hvilka någon lön ej tillsvidare
borde al anslaget utgå:
1 Kammarförvandt vid Stockholms station
2,000: —
1 Inspektor vid Carlskrona d:n 1,200: —
b) nuvarande arfvedel ät den tjensteman, som handhafver kommiss
förrådet
225: —
R:dr Hunt 3,425: —
blifver det bristande beloppet  4,775: —
Och bär', lill betäckande deraf, en motsvarande summa blifvit af Rikets Ständer
beviljad.
Dä Rikets Ständer i öfrigt bifallit anvisandet af de begärda aflöniugs-lillökningarne,
har, enär, med iakttagande af de föreslagna förändringarne, den tillökning, sorn i anslaget
för flottans civilstat erfordras, uppgår, med inberäkning af nvssnämnda fvllnadsbelopp,
till 35,965 R:dr 50 öre, denna anslags-tillökning blifvit beviljad att utgå i enlighet
med vidfogade (abell N:o 12.
l6:o Uti den för hlereci-stnten nu utgående aflönings-summa har E. K. M:t äskat
tillökning af 1,900 R:dr. Rikets Ständer, som inhemta! alt Ralaljons-Predikantens i Götheborg
tjensle-åligganden äro af trägen beskaffenhet, hafva trott sig böra medgifva, ali
någon tillökning utöfver den lör honom af E. K. M:t äskade aflöning beviljas och derföre
bestämt lönen för bemäldc Balaljons-predikanl lill 750 R:dr, hvarigenom, dä Rikets
Ständer i öfrigt icke funnit något alt erinra r id de af E. K. M:( äskade ■ löneförhöjningar,
den erforderliga anslags-tillökningen uppgår lill 2,200 R:dr R:mt, hvilken blifvit beviljad
ali. utgå i öfverensstämmelse med bifogade tabell N:o 13.
!7:o För M c dicie al- s tole n har E. K. M:t äskat en tillökning af 3,437 R:dr 50
öre; hvarjemte E. K. M:t begärt, all, i hufvudsaklig likhet med hvad redan vore Bataljons
läkarne vid arméen beviljad!, jemväl ål Flottans Balaljons-läkare, hvilkendera graden
96 Expeditions-Utskottets Förslag till andord. Skrifvelse N.o 195.
de lin innehafva, i stället för dem nu, efter 8 års tjenstgöring, tillkommande 50 procent
löneförhöjning, mätte medgifvas förmånen all, efter 6 års oafbruten och berömlig tjenst
i nämnde egenskap, kunna, uppå vederbörlig anmälan bos Kongl. Maj:!, fran Allmänna
Indragnings-staten erhålla årlig förhöjning af 200 R:dr å innehafvande lön ocii, efter vidare
i 4 är fortsatt enahanda tjenstgöring, ytterligare en lönetillökning af 100 R:dr allt
Riksmynt.
i anledning häraf hafva Rikets Ständer, på de skäl och under de vilkor, som i
särskild underdånig skrifvelse skola hos K. K. Mit anmälas i sammanhang med frågan om
förhöjd aflöning åt Arméens Läkare samt Provincial-iäkarne, beviljat ett. belopp af 13,225
R:dr alt för nu ingångna Stalsreglcrings-period lill aflönings-förhöjning ål Flottans Medicinal-stat
utgå och lördelas så, sorn bifogade tabell N:o 14 närmare utvisar.
18:o Enär för bestridande af de utgifter, sorn erfordras för aflöning åt den vid
Flottans sjöläslningar å Kungsholmen och Drotlningskär anställda personal, för hvilken,
enligt hvad i Departrments-chefens betänkande omlörmäles, särskild stat blifvit fastställd,
annan tillgång icke funnes än aflönings-besparingarne ,ä 5:1e llufvud-titeln, men denna
tillgång vore oviss, har E. K. Mit begärt, att ett nytt anslag å 6,3/8 Ridr 28 öre nu
måtte lör sagde ändamål af Rikets Ständer beviljas.
Dä emellertid Rikets Ständer ansett någcu definitiv reglering af Stater och Korpser
i allmänhet vid denna Riksdag icke böra ega rum och derjemte föreställa sig alt,
med afseende å de icke obetydliga anslag, som ä denna Hulvud-lilel redan blifvit beviljade,
besparingar skola uppkomma, hvilka fortfarande, såsom biltills, kunna lemna tillgång
till bestridande af erforderlig aflöning för bemälde personal, hafva Rikets Ständer
funnit sig icke böra bifalla E. K. Mits ofvanberörda nådiga förslag.
19io Vid det förhållande, att, i anseende till bristande tillgång, någon förbättring
hittills icke kunnat tillvägabringas uti denjaflönings-förmåu, som under benämning laqnarterinys-penning
ar bestås flottans löntagare, efter den uti Inqvarlerings-ordningen för
flottan den 31 Oktober 1827 intagna tarif, i följd hvaraf denna aflöning belöpte för flertalet
tilt ungefär en tredjedel, för några till hälften och för de öfriga tili mindre än två
tredjedelar af hvad arméens värfvade korpser på samma garnisons-orter författningsenligt
åtnjuta, har E. K. Mit, då likväl flottan syntes i detta såsom i andra afseende» böra
vara lika lottad med värfvade arméen och lör öfrigt hyrorna å bostäder högst betydligt
stigit, föreslagit, alt nuvarande anslags-summa, 30,000 Ridr, mätte ökas med 15,000
Ridr eller till 45,000 Ridr, hvarigenom detta missförhållande i någon mån ansetts kunna
afhjelpas; och har, i betraktande af de i den Nådiga Propositionen uppgifna omständigheter,
den äskade anslags-tillökningen blifvit af Rikets Ständer beviljad.
20:o Jemte förmälan, hurusom Che,ferne för nio Båtsmans-kompanier hittills af influtna
besparade arrende-medel för bätsmans-kompanichefs-bohemman åtnjutit arfvoden af
300 Ridr hvardera, eller det belopp, som öfrige Båtsmans-kompanichefer hafva sig å ordinarie
stal anslaget, har E. K Mit, då omförmälda arrendemedel icke vidare lemnade
tillgång till berörde arlvodens utgörande, begärt, att det dertill erforderliga belopp måtte
med 2,700 Ridr af Rikets Ständer anvisas; hvilket Rikets Ständer bifallit.
21 io Sorn, efter införandet af Riksmynt-räkningen, svårighet ansetts möta vid fördelningen
af de bätsmans-korporalerne med 25 Ridr bauko eller 37 Ridr 50 öre R:mt
tillagda arfvoden, har E. K. Mit, som föreslagit att berörde arfvoden jemnades till 38
Ridr R:mt, begärt att den härtill erforderliga tillökning, 113 Ridr 50 öre för 227 båtsmans-korporaler,
måtte af Rikets Ständer beviljas; och Itai' denna nådiga framställning
blifvit af Rikets Ständer bifallen.
22io
Expeditions- Utskottets Forslat/ till underd. Skrifvelse N:o k95. 97
22:o Vidare har E. K. M:t, i sammanhang med Sill förslag, ali Flottans och Marinregemcnlets
under-officerare fortfarande årligen mätte fa åtnjuta 3 tunnor spanmål in natura,
föreslagit, all sedan från det å denna hufvud-lite! under afdelningen "aflönings-stalenB
upptagna anslag af <5,420 tunnor oindelt spanmål, afgålt hvad sorn erfordras lill
aflöningar, öfverskoltet måtte lä qvarstå på hufvud-tilcln till beliickande af bristen i
spanmåls-anslagel på fiolIans underhalls-slal; hvilken Nådiga framställning Rikets Sländer
bifallit.
23:o I enlighet med hvad Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 9 Maj sistlidne
år anmält, i fråga om grunden för utgörandet af de lill båtsmans-iudeluingen i Blekinge
län anslagne s. k. öfvcrskolts- och reserv-räntor, hafva Rikets ständer lätit ä Riksstatens
Femte hufvud-tilel uppföra elt förslags-anslag af 4(5,000 R:dr R:ml, såsom tillskott
i de lill nämnda indelning anslagna räntor.
24:o Vid prölningen af de å denna Hufvud-lilel uppförde Aflönings-anslag, hafva
Rikets Ständer ansell sig böra taga i öfvervägande frågan om de vilkor, som för militäre
och civile embets- och tjenstemän vid flottan lämpligen må stadgas för rättigheten alt
komma i åtnjutande af löneförhöjning under nu ingångna stalsreglerings-period; och
hafva Rikets Ständer i sådant afseende beslutat följande bestämmelser, att under nämnda
tid blifva gällande, nemligen:
a) Ljuspenningar och spanmåls-förhojning under lönerna upphöra för alla dem,
som tillträda löneförbättring.
b) Aflöningen för officerare och under-officerare fördelas, på sätt som hittills egt
rum, i lön och tjenslgörings-penningar, den förra till § och den sednare till j af beloppet.
c) De flottan tillhörande civile embets- och tjenstemän, hvilka komma i åtnjutande
af ifrågavarande provisoriska lönc-tillökning, skola, efter hvad i allmänhet eller
för särskilda fall kan varda af E K. M:t bestämdt, vidkännas skäligt afdrag å löne-beloppet,
dock icke öfversligande fjerdedelen, derest, vid erhållen tjenstledighet, sjukdomsförfall,
hvilket räcker öfver två månader, eller eljest förekommande hinder lör tjensteus
utöfning, annan person till dess bestridande behöfver förordnas.
d) Ledig tjenst tills;»!tes med rättighet till åtnjutande allenast af de aflönings-förmåner,
som derför i nu gällande stater finnas bestämde. Och såsom förut är nämndt,
utgår den provisoriska löue-förhöjuingen under den tid nu skeende statsreglering kommer
att omfatta.
e) Ny tjenst tillsättes endast i den mån genom de till indragning afsedda Ijeusteruas
försvinnande tillgång till aflöningen erhälles.
25:o I sammanhang med här ofvan anmälda beslut om löneförbättringar för flottans
stater och korpser samt de vilkor, hvarunder beviljad iöne-tillökning må åtnjutas,
hafva Rikets Ständer till behandling företagit en fråga, som dermed eger gemenskap, eller
Irågan om Flottans pensionering, i hvilket afseende E. K. M:t, med hänseende till
det på Ijenslbnrheten hos flottans befäl menliga inflytandet deraf, alt Amiralitets-krigsmans-kassans
tillgångar, hvarmed pensioneringen hufvudsakligen besörjdes, i öfverensstämmelse
med det lör kassan den 2(5 Oktober 1838 utfärdade Nådiga Reglemente, under en
längre lid visat sig otillräckliga för pensioneringens upprätthållande, och då detta missförhållande
endast lill en del afhjelptes genom den för flottan bildade reserv-slat, framlagt
förslag lill förundrad pensionering af flottans militäre och civile embets- och tjenstemän,
samt, under åberopande af de grunder för förslaget, hvilka innefattas i Departements-chefens
ofta omförmälda betänkande, begärt, att för delta ändamål ett kreditiv, förslagsvis
beräknadt till 40,000 R:dr, måtte för hvarldera af åren 1857, 1858, 1859 och
Bih. lill R. St. Prot. 4856—4858. 40 Sami. 4 Afd. 2 Band. 13
98
Expeditions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse J\:o I9ö.
1860 å Riksf»jiIds—kontoret anvisas; hvaremot, i händelse berörde framställning af Rikets
Ständer Ii i fd lies, det för Haltans reserv-stal beviljade anslag icke vidare erfordrades, ulan
kunde, i ilen män dera uppförde löntagare alginge, indragas och Statsverket besparas.
Ehuru Rikets Ständer anse del vara af vigt, alt personer icke qvarstå i sina befattningar,
då ålder eller allagande helsa och krafter neka deni uppfylla sina åligganden,
och således äfven dela den åsigt, alt åtgärder böra vidtagas, hvarigenom del må blifva
möjligt lör sådana Statens tjenare, svnnerligast dem, hvilka tillhöra militär-slåndet, alt
ur tjernsten afgå, kunna Rikets Ständer likväl icke biträda E. K. Mils i berörda hänseende
gjorda Nådiga framställning. Rikets Ständer anse nemligen denna fråga ännu icke
vara fullt utredd, och hafva fästat uppmärksamhet vid förslagets ofullständighet, bland annat,
derutinnan att detsamma icke lemnar upplysning om och under hvilka vilkor pension
far åtnjutas af den, som, efter erhållet afsked frän flottans tjenst, möjligen varder ä annan»
stal med lön eller arfvode förflyttad. Härtill kommer ock den särdeles vigtiga omständigheten
all Amiralilets-krigsmans-kassaus delegare, hvilkas rätt oslridigt deraf är beroende,
icke blifvit öfver förslaget hörde; och har på grund af dessa förhållanden samt
jemväl med fästad! afseende derå, att den uppgjorda pensions-slalen, grundad på de af
E. K. M:t föreslagna löncrne, förutsätter att dessa skulle vara definitivt reglerade, men
Rikets Ständer endast beviljat en provisorisk löneförhöjning, E. K. M:ls högstberörda
Nådiga framställning icke blifvit af Rikets Ständer bifallen.
Rikets Stander förmoda dock, tilt det åsyftade ändamålet må kunna i väsentlig
män vinnas genom ökadt anslag till Flottans reserv-s/at, i afseende hvarå förekommit att
sedan E. K. M:f, viii 1850—185L årens Riksdag, äskat eli ärligt anslag af 33,533 R:dr
16 sk. banko till bildande af en reserv-stat för flottans Officerare och Under-officerare,
Rikets då församlade Ständer likväl endast beviljat hälften af den begärda summan,, eller
16.6'<) R:dr 52 sk. banko, motsvarande 25,000 R:dr R:ml, som ställdes lill E. K. M:Is
Nådiga disposition alt för ändamålet användas. Då emellertid denna institution visat sig
vara ändamålsenlig och hall eli välgörande inflytande på tjenstbarhelen hos fioltåns befäl,
samt hufvudsakiiga anledningen, hvarför det dermed alsedda syftemål icke kunnat
tillfyllest ernås, mäste lillskrilvas otillräckligheten af det härtill beviljade anslag, halva
Rikets Ständer ansett beloppet deraf böra förhöjas lill den summa, E. K. M:l vid reservstatens
bildande dertill äskat och alltså, såsom ärlig tillökning i anslags-summan för flottans
reserv-stat, beviljat eli belopp af 25,000 R:dr R:ml.
Enär, enligt, hvad Rikets Ständer erfarit, jemlikt det för flottans reserv-stal den
25 Februari 1852 fastställda Nådiga reglemente, lönerna på reserv-staten regleras lill
likhet med de pensioner, som frän Amiralitels-krigsmans-kassan utgå, men det synes billigt
att, när öfvei'flyttning å reserv-stat medför skyldigheten att vid behof Ijenstgöra, de
å nämnde stat uppförda personer må kunna komma i åtnjutande af någon större fördel i
afseende ä aflönings-viikor, än den pensions-tagare fran krigsmans-kassati är förunnad,
hafva Rikets Ständer, för sin del, medgifvil, alt för den, som icke Ivllt 65 år och hädanefter
förflyttas pä flottans reserv-stat, lönen må kunna, på sätt Kongl. Maj:! linner
lämpligt, höjas, dock icke lill högre belopp än sorn motsvarar denne persons förut å stat
innehafvande aflönings-förmåner, samt att sålunda utöfver pensions-beloppet. förhöjd lön
endast utgår lill och med del år, då löntagaren jyller 65 år, hvarefter lönen nedsättes
lill lika belopp med pensionen.
20:o Under åberopande af ett utaf Förvaltningen af sjö-ärendena upprälladl, af
E. K. M:l, utom hvad auginge sjelfva aflönings-beloppen, godkändt förslag till förändrad
reglering af Flottans Timmermans- och Handtverksstater, deruti äfven flottans machinisten
såsom dithörande blifvit upptagne, har E. K. M:l, då hvarken den hittills beviljade
eller af Förvaltningen föreslagna förhöjda aflöning för dessa stater, i anseende till steg
-
Expedilions-Ulsliottets Förslug till an (lord. Skrifvelse N:o 195.
rade pris å alla lifsförnödenheler och i öfrigt ökade lefnads-knslnader, kunde anses tillriicklig
för en tarflig bergning inom denna samhällsklass, men nödigt vore att dessa
personer, i afseende å löue-fnrmåner, försattes i sadan ställning alt de icke, i saknad af
utkomst, nödgades öfvergifva Kronans tjenst oell begagna de mänga tillfällen lill vinnande
af förbättrade lelnadsvilkor, som den skicklige arbetaren i närvarande lid erbjödes, begärt
alt. lill förbättring i nämnde staters aflöning, lör hvilken nu gällande stal upplager
ett belopp af 150,702 R:dr 87 öre, Rikets Ständer mätte anvisa en summa af 85,950 R:dr
47 öre, deruti förhöjd inqvarterings-ersiillning inräknad, alt ulga pä sätt en Deparlemenls-cbefens
betänkande bilagd tabell utvisade; hvaremot af den ä dessa stater hittills
med 4 tunnor per man beviljade spanmäl, hvilken förmän jemväl blifvit i den föreslagna
slaten bibehållen, skulle besparas '29 tunnor, hvilka dock E. K. M:t ansett böra ä itufvud-t
itel ti qvarstå, enär della belopp väl bchöfdes lil! minskande af bristen i spanmålstillgången
för uppfordrade båtsmäns förseende med bröd.
Efter inhemtad kännedom af Deparlemenls-chefens betänkande, rörande den föreslagna
löne-regleringen af Ilottans timmermans- och bandlverks-staler, deri omlörmäles
all, i afseende ä personalen endast följande förändringar skulle ifrågakomma, nemligen
vid Carlskrona station, der månadslönarnes antal iikats med 2 och invalidernas med 10,
under det deremot daglönarnes antal blifvit miuskadt med 4, och vid Stockholms station,
hvarest mänadslönarne minskats med 2 personer, men daglönarnes antal ökats med 12,
hvaremot handlverkare-persnnalen vid Götheborgs depöt och macbinist-stalen, såsom reglerade
är 1854, lemnats oförändrade, hafva Rikets Ständer tagit delta ärende i öfvervägande;
och dä angeläget synes vara, alt i Kronans tjenst duglige, arbetare, såvidt möjligt
är, bibehållas, men della ändamål svårligen vinnes med mindre dessa personer erhålla en
skälig aflöning, hafva Rikets Ständer, som funnit den af E. K. M:t för flottans timmermans-
och handtverks-stater nu äskade, tillökning, utgörande omkring 50 procent af nuvarande
anslags-beloppel, billig och af behofvet högligen påkallad, beviljat den för ifrågavarande
ändamål begärda summa, 85,950 R:dr 47 öre.
27:o E. K. M:t, som funnit billigheten kräfva, alt de flottans matroser och båts
män,
hvilka icke hafva fri bostad i Kronans hus, men af det å flottans s. k. underhållsslat
"lill inqvarleriitgs-penningar åt matroser och båtsmän” uppförda anslag, 1,326 R:dr
63 öre, hittills erhållit, inqvarlerings-ersiiltning efter samma grund, som gäller för dagiönarne
vid flottans timmermans- och handtverks-stater, komma i åtnjutande af enahanda
förmåner, som blifvit beredda dessa sednare, för hvilka, i anseende tiil de betydligt stegrade
hvrorna, en förhöjning af 100 procent uti inqvarlerings-ersällningen blifvit föreslagen,
har af sådan anledning begärt, alt ifrågavarande anslag mätte höjas med förenämuda belopp,
eller 1,326 R:dr 63 öre; hvilket. Rikets Ständer bifallit.
28:o Jemte tillkännagifvande, att vid flottans stationer i Carlskrona och Stockholm
samt depot i Götheborg, under vanliga förhållanden, 1.115 båtsmän vore uppfordrade
lill års-ljensl, oberäknadi de lill sommar-!jensi vid Stockholms station särskildt inkallade
223 man, samt alt. dessa båtsmän under uppfordrings-tiden, utom brödet, hvardera i daglig
aflöning ålnjölo 7 sk, banko eller omkring 21 öre, med undantag af 118 s. k. Timmer-båtsmän
i Carlskrona, hvilka derutöfver hvardera finge uppbära 2 sk. banko eller 6
öre Riksmvnt om dagen, har E K. M:t, enär denna aflöning, i anseende till den under
några år rådande dyrbelen på födoämnen, sedan derifrån afdragils den båtsmännen förbehållna
kontanta tobaks- eller portions-skilling, icke allenast varit otillräcklig lil! bestridande
af kostnaderna för båtsmannens nalura-undcrhall, ulan derjemte brist uppkommit,
sorn, då kronan vore pligtig ali under båtsmannens uppfordring lill dess tjenst förse honom
med föda, hittills måst af tillfälliga besparingar å anslaget till flottans underhåll
beläckas, men hvilka besparingar ansetts böra användas lör detta anslags egentliga före
-
100 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o '195.
mål, föreslagit, att kronans lill tjenstgöring ä stationerne uppfordrade båtsmän måtte erhålla
enahanda aflönings-förmåner som för flottans öfrige gemenskap blifvit ifrågaställde,
eller utom 6 öre kontant i portions- eller lobaks-skilling, natura-underhåll, beräknadt
efter 25 öre per man för dagen; och då den summa, sorn lör ofvauuppgifna bålsmans
slvrka
erfordrades, utgjorde: lill kontanta aflöningen
26,848: 59.
samt lill bekostande af natura-underhålle!
111,872: 50.
eller tillhopa 138,721: 9.
men härifrån afdroges hvad staten för närvarande består  99.884: 62,
skulle alltså den tillökning, som erfordrades, uppgå till 38 836 R:dr 47 öre, hvil
ket
sistnämnda belopp E. K. M:t nu af Rikets Ständer äskat, med begäran derjemte, att
den del af berörda summa, sorn vore afsedd för natura-underhållet, mätte, med de å aflönings-förslagen
för flottans öfriga gemenskap upptagne nalura-porlions-värdcn sammanföras
under det till dylika utgifter ifrågaställa förslags-anslag.
I afseende å sislomförmälda framställning få Rikets Ständer åberopa hvad här ofvan
i 7:de punkten är yttrad t.
Hvad åter angår E. K. M:ls förslag om tillökning i den för dppfordrade båtsmän
hittills beviljade aflöning, hafva Rikets Ständer funnit denna förhöjning vara af billighet
påkallad, samt alltså anvisat den till förbättring af uppfordrade båtsmäns aflöning och
underhåll af E. K. M:t äskade summa, 38,836 R:dr 47 öre.
29:o Beträffande E. K. M:ts i sammanhang härmed gjorda framställning, att anslaget
lill Flottans underhäll mätte sammanföras med anslaget till "Flottans nybyggnad,"
så, enär Rikets Ständer vid 1850—1851 årens Riksdag, uppå E. K. M:ls derom då
väckta förslag, beslutat, alt bestämd fördelning- af anslaget för flottans underhåll och
nybyggnad skulle ega rum och beloppen uppföras i de 2:ne särskilda rubriker, hvarunder
de nu å Riks-stalen förekomma oell, så vidt Rikets Ständer erfarit, någon olägenhet
af berörda föreskrift hittills icke uppstått, hafva, vid sådant förhållande, Rikets
Ständer funnit sig icke böra vidtaga den af E. K. M:t i berörda hänseende föreslagna
åtgärd; och hafva å anslaget till flottans underhåll blifvit uppförde de i 26:te, 27:de
och 28:de punkterna här ofvan omförmälda förhöjningar efter afdrag, i enlighet med
E. K. M:ts förslag, dels af de till ett belopp af 3,934 R:dr 50 öre reserverade medel
till timmermäns m. fl. aflöning, dels ock af de för nuvarande underhållet af 75 skeppsgossar
belöpande 2,600 R:dr 62 öre.
30:o Vidare har E. Ii. M:t begärt, ali anslaget till beklädnad ål Mariner, Kanoniere!',
Matroser och Skeppsgossar, nu bestämdt lill 90,240 R:dr, mätte höjas till
116,310 R :dr samt att af det sålunda äskade anslags-beloppet, utgörande 26,070 R:dr i
rundt tal räknadt, 4,722 R:dr 92 öre finge tillgodokomma Marin-regcmenlet, 18,000 R:dr
Matros- och 3,344 R:dr Skeppsgosse-kcrpserne.
Rörande ifrågavarande ämne är af Chefen för Sjöförsvnrs-departementet upplyst,
att redan den 19 November 1855, uppå passevolantörernes vid flottans Marin-rrgcmente,
af anförda skäl, derom gjorda underdåniga anhållan, E. K. M:t af tillfällig tillgång funnit
Sig föranlåten bevilja nämnda regemente för år 1856 en förhöjning i regementets beklädnads-anslag
till ofvan uppgifna belopp, 4,722 R:dr 92 öre; att sedan Beklädnads-direklionen
vid flottans Matros-korps, förmält sig, i anseende lill de under sednare åren
stegrade prisen å malerialierna lill de Matros-beklädnaden tillhörande persedlar, isynnerhet
kläde- och skoplagg, vara urslåndsatt att för de hittills, eller beräkning af 45
R:dr per man om året, Malros-korpsen beviljade beklädnads-mcdel, ål densamma anskaffa
kläder, jemförliga med dem, sorn författningsenligt tilldelades båtsmän, för hvilka beklädnads-kostnaden
emellertid öfverslege 60 R:dr per man årligen, E. K. M:t, som funnit
denua begäran billig, ansett tillökningen i beklädnads-hjelpen för Malroserne böra be
-
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 495.
101
stämmas lill 15 R:dr tor hvarje Matros ärligen, och ali dä, i följd häraf, säsom tillökning
i beklädnaden för nuvarande 400 Matroser, erfordrades 6,000 R.dr, saint, i händelse
förslaget om korpsens tillökande med 200 man godkändes, tili full beklädnads-hjelp
fiir denna styrka, efter ofvannämnda beräkning af 60 R:dr pr man, ytterligare behöldes
12,000 R:dr, sammanlagda erforderliga beloppet för korpsen utgjorde 18,000 R:dr; samt
att, hvad slutligen angingc Skeppsgosse-korpsen, den förändring i skeppsgnssarnes
nuvarande otillräckliga beklädnads-slat visserligen blifvit af vederbörande föseslagen, alt
hvarje gosse årligen erhölle en klädes-beklädnad och, utom redan beviljade 2:ne skjortor
af blångarns-väf, ytterligare en lärfts-skjorta med blå krage, samt att, i stället för
kavajer af grått kläde, anskaffades sådanc slortröjor, som brukas af matros-korpsen och
båtsmans-hållet, på 6 års bruknings-tid, men att, för besparings skull, sådan jemnkning
deruti ansetts böra åvägabringas, alt i stället för en klädes-beklädnad årligen, endast 2 sådane
beklädnader på 3 år skulle beslås hvarje skeppsgosse, hvarigenom endast nu ifrågaställa
tillökning af 3,344 R:dr i anslaget för skeppsgosse-korpsen blefve behöflig.
På grund af hvad sålunda är vordet upplyst oell anlördt, hafva Rikets Ständer
beviljat de begärda förhöjningarne i beklädnads-anslagel för Marin-regementet med 4,722
R:dr 92 öre, för de 400 i flottans tjenst nu anställde matroser, med 6,000 R:dr samt
för det antal skeppsgossar, för hvilket beklädnads-auslag i nu gällande siat är afsedt,
eller 280 gossar, med 2,377 Ilrdr 2 öre, eller tillsammans ett belopp af 13,099 R:dr
94 öre; hvaremot och då E. fi. Mils förslag, såväl rörande matros-korpsens tillökning
med 200 man som antagande af ytterligare 20 skeppsgossar, icke blifvit af Rikets Ständer
bifallet, Rikets Ständer funnit sig icke heller böra anvisa de för nämnde manskaps
beklädnad äskade summor, nemligen för matroserne 12,000 R:dr och för skeppsgossarne
966 R:dr 98 öre
31 :o Linder åberopande af de grunder Chefen för Sjöförsvars-deparlemeutet, uti
sitt betänkande, framställt för tillvägabringande af utsträckning i öfuingarne med flottans
befäl och manskap, har E. K. M:t äskat en tillökning af 150,787 R:dr 50 öre i anslaget
till exercis med flottans bemanning.
Att flottans personal hålles väl öfvad, anse Rikets Ständer vara af [synnerlig vigt;
och enär kändt är, all endast ett ringa antal af denna personal med hittills varande anslag
kunnat erhålla behöflig öfning till sjös, hafva Rikets Ständer, utan att bedöma huruvida
den af E. K. M:t nu framlagda plan må vara den mest lämpliga eller ändamålsenenliga,
förhöjt nuvarande anslag lill exercis lör flottans bemanning med 150,787 R:dr
50 öre, dock med vilkor att af denna summa högst 110.787 R:dr 50 öre J må användas
för öfning å större farlvg.
32:o Under anslaget Diverse behof har E. K. M:t äfven ansett böra upptagas
del belopp af 2,000 R:dr som ytterligare erfordras till bestridande af kostnaderna för
skeppsgosse-korpsens inkasernering, hvarigenom anslaget, nu bestämdt till 17,025 R:dr,
blefve lörhöjdt lill 19.025 R:dr; hvilket Rikets Ständer bifallit.
33:o Anslaget till skrifmaterialier och expenser för Förvaltningen af Sjöärendena
vi. fl., 3,300 R:dr, har, enligt hvad E. K. M:t tillkännagifva och älven Rikets
Ständers revisorer anmält, under en längre tid visat sig otillräckligt; och då en förhöjning
deraf med 1,700 R:dr ansetts erforderlig, hafva Rikets Ständer, som icke funnit sig
böra bifalla revisorernes hemställan, att berörda anslag skulle erhålla egenskapen af förslaKS-anslag,
medgifvit. alt detsamma varder, på sätt E. K. M:t nu äskat, lörhöjdt till
5,000 R:dr.
34:o Under förutsättning alt inkomsten af lots- och balt-medlen fortfarande finge
för lots- och fvrings-väsendets hellof användas, har E. K. M:t, enär årliga inkomsten af
berörda medel, som i gällande Riks-stal är uppförd lill 142,500 R:dr, uti nu gjorda be
-
102
Expeditions- Utskottets Förslag lill under d. Skri/veise IS: o 195.
räkning ofver Slals-vcrkels inkomster antagils lill 180,000 R:dr, begärt, alt del å hulvud-tileln
för lotscri- och fvrings-staterna upptagna anslag måtte höjas med 37,500 R:dr,
eller skillnaden emellan nyssberörde summor, hvarigenom anslaget skulle blifva 220,360
R:dr; och hafva Rikets Ständer såsom tillgång för lots-verkel under nu inträdande Slats-reglcrings-period
uppfört:
o) inflytande buk- oeh lots-medel, beräknade till 37,500 Riksdaler högre än
hvartill de i nu gällande Riks-slat upplagas, eller lill . . . 180,000: —
b) ett ersältnings-belopp närmast motsvarande de numera upphörda
s. k. Danska fyrings-medlen
39,900: —
samt e) indelta räntor  460: —
tillsammans 220,360: —
eller den al E. K. M:l för sagde ändamål äskade summa; så ali etI kontant belopp af
219,900 R:dr, jemte indelta räntor elier markegång pä förslag, 460 R:dr, eller tillsammans
220,360 R:dr, blifvit af Rikets Ständer anslaget för bestridande af de med lotsoch
fvrings-väsendet förenade utgifter, oeh, på sätt hittills skett, såsom reservations anslag
å Riks-staten upplaget.
35:o Enär de ljuspenningar, hvilka lill belopp af 310 R:dr från /örslags-ans/aget
till skrij-matrrinlier oeh expenser m. vi. för Sjö förs t' a rs - d ep a r t emmie ts Hansl i- expedition
årligen utgå till embels- och Ijonstemiinnen m. fl. inom denna expedition, skola,
jemlikt E. K. M:ls förslag, upphöra under den lid den provisoriska löne-förhöjningen af
dem ålnjutes, har berörda förslags-anslag, utgörande 1,614 R:dr 19 öre, blifvit med ofvanberörda
belopp förminskarlt, samt i Riks-staten upptaget lill 1.304 R:dr 19 öre, dock
med iakttagande af den jemkning deri, som lör jemnandc af hulVud-tilelns slutsumma
torde erfordras.
36:o Eli öfriga under denna hufvud-titel uppförda summor har någon förändring
icke ifrägakommit, hvadan desamma upptagits lill enahanda belopp, som vid sistlidne riksdag
bestämdes; och har värdet å den oindelta spanmål, söm i vissa anslag ingår, blifvit,
i enlighet med den af Rikets Ständer fastställda beräknings-grund, ut förd t efter ett pris
af 2 R:dr R:ml per kubikfot, likasom förslags-värdet å indelta räntorna under ett anslag
är vordet ökadt i den män sådant måst blifva en följd af den utaf Rikets Ständer godkända
beräkningen af indelta andelen utaf ordinarie räntan. Med iakttagande häraf hafva
Femte iiulVud-tilelns ulgilis-summor blifvit fastställda alt för åren 1858—1860 utgå
som följer: [Se närlagde tabell].
Eli högslberörda Nådiga proposition om Slals-verkels tillstånd och behof har E.
K. M:l, under åberopande af de i Deparlements-chefens betänkande utvecklade skäl, äskat
följande, lill fyllande af utomordentliga behof vid sjö-försvaret erforderliga, särskilda
eller extra anslag att under åren 1858, 1859 och 1860 med en tredjedel årligen utgå.
A) Till full fidi unde af is/undsättningen oeh vidmakthållandet utaf flottans
krigs- forty gs-muteriel 1.854,891 R:dr.
Efter all hafva leinnat en fullständig redogörelse för fördelningen och användandet
al del vid sednaste riksdag för iståndsätlande af flottans materiel beviljade extra stals-anslag
af 1 million Riksdaler Banko, samt tillika upplvsl, alt den af E. Ii. M:l för åren 1855,
1856 och 1857 fastställda arbetsplan komme att i afseende å fartvgs-malerielen blifva
till alla delar utförd, med undantag dels af isiåndsiitlningen utaf några der upptagna kanon-skonertar,
hvilken dessa icke helunyits förtjena, och dels af vissa ännu för linjeskeppet
Skandinavien återstående komplellerings-arbelen, som, förslagsvis beräknade all kosta
109,958 R:dr, icke kunna med de anslagna medlen bestridas, har Deparlements-chefen
på anförde skäl i underdånighet tillstyrkt, alt, intilldess ett efter lidens fordringar mera
fullkomligt vapen hunnit beredas, den del af nu befintliga sjö-maleriel, sorn, i saknad af
Sjöförsvars-Departementet,
yl flåning s-Stater.
Departemenls-cbefen.
Nu var
Tillöknin
Nuvarande anslaget
10,500:
4,500:
Departementets Kansli-expedition.
Nuvarande anslaget
Tillökning
Departementets Kommando-expedition.
Nuvarande anslaget
Tillökning
50.
6,842:
—
Förvaltningen af Sjö-ärendena samt Aflönings-staterne vid Flottans stationer i Carlskrona och Stockholm samt
depöt i Götheborg.
Penningar:
Nuvarande anslaget
747,880: 50.
Tillkommer:
för Förvaltningen af Sjö-ärendena  10,871: 50.
» Flottans OITicers-korps  160,700: —
» Flottans Under-officers-korps  72,541: —
» Marin-regementet
49,102: 31.
» Malros-korpsen  26,248: 75.
» Kanonier-korpsen
14,888: 83.
» Skeppsgosse-korpsen
18,490: 28.
» Konstruktions-korpsen; till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition ett belopp af . . . . , 11,465: —
» Machinist-olficerare 1. 4,275: —
» Mekaniska korpsen
2,370: —
» Flottans Civil-slat  35,965: 50.
» Dito Kleresi-stal  2,200: —
» Dito Medicinal stat
13,225: —
Förhöjning i nuvarande anslaget lill Inqvarterings-penningar åt Flottans embets- och tjenstemän 15,000: —
Till arfvoden, ä 300 R:dr, åt Cheferne för nio Indelnings-båtsmans-kompanier; nytt anslag . 2,700: —
Till jernnande af arfvodena för 227 Bålsmans-korporaler; nytt anslag  113: 50.
Tillökning i anslaget för Flottans Reserv-stat
25,000: —
S:gr 465,156: 67.
hvarifrån afgår och upptages under ”Diverse Anslag” värdet af Natura-porlion för gemenskapen vid :
Marin-regementet  56,320: —
Matros-korpsen  36,500: —
Kanonier-korpsen
. 18,250: —
,)it0
. 91: 25.18 34!. 25.
isgosse-korpsen
. 25,550: — 136,711: 25. 328.445: 42.
Oi ridel t span mål:
1855 års Riks-stat anslår (6,420 T:r) 40,446 kubikfot med ett lörslags-värde af ....
Tillkommer: förhöjning i detta värde till 2 R:dr per kubikfot
Båtsmans-indelningen.
Indelta Räntor efter Markegång:
Värde enligt 1855 års stat, på förslag
Förhöjning i detta förslags-värde
Tillskott i de till Båtsmans-indelningen uti Blekinge Län anslagna räntor, Pär slags-ans lag (nytt)
Måleri elen.
S:gr
64,200: —
16,692: —
1,076,325: 98.
80,892: —
68,465: -  12.585: -
Flottans underhåll.
Penningar.
Nuvarande anslaget  573,495: 25.
Tillkommer:
till Aflönings-förbältring för Flottans Timmermans- och Handtverks-stater, förhöjd inqvarte
rings-ersätlning
derunder inberäknad
85,950: 47.
» ökade inqvarterings-penningar för Matroser och uppfordrade Båtsmän  1,326: 63.
» förbättrande af uppfordrade Båtsmäns aflöning och underhåll
38,836: 47.
S:gr 126,113: 57.
derifrån af räknas nuvarande underhållet för 75 Skeppsgossar
2,600: 62.
samt reserverade medel till Timmermäns m. fl. aflöning  3,934: 50. 6 535' 12 119 578- 45
Jtfgår och upplages under Diverse anslag” värdet af Natura-portion för uppfordrade Båtsmän
S:gr 693,073: 70.
. . 111.872: 50.
37,800:
, Återstå 581.201: 20.
Omdelt spanmål:
1855 års Riks-stat anslår (3,000 l’:r) 18,900 kubikfot med ett förslags-värde af  30,000:
tillkommer: förhöjning i detta värde till 2 R:dr per kubiklot
7,800: -
Flottans nybyggnad
Båtsmäns förseende ined kojer och täcken
■ • .
Balsmännens beklädnad, Dörstags-unslttg, högst
Beklädnad ål Mariner, Kanoniere:-, Matroser och Skeppsgossar.
Nuvarande anslaget
Transport 90,240; —
Penningar.
Riksmynt.
R:dr
15,000
18,900
4,100
1,076,325
16,000
S:gr | 1,130,325
581,201
162,000
13,500
63,000
819,701
Indelta
Räntor efter
markegång
på förslag.
O i n d e 11 Spanmål.
Mått.
V ärde
förslagsvis
å 2 R:dr
kubikfoten.
R:dr
98
98
20
öre. Kubikfot, k:r.
81,050
40.446
R:dr
öre.
Summa.
Riksmynt.
R:dr
80.892
81,0501
20
40,446j —
80,892
18,900
I8,900|
37,800
37,800
15,000
18,900
4,100
1.157,217 98
81,050
16,000
1,292,267! 98
619,001
162.000
13,500
63,000
857,501
20
20
Hör till Exped.-Utsk. Lindert/. Skrifvelse, /Si,6—1838; N:0 195, sid. 102.
Tillkommer:
Förhöjning i beklädnads-medlen för:
Marin-regementet
Matros-korpsen
Skeppsgosse-korpsen
Transport 90,240:
4,722
(i,000
2,377
92.
2- 13,099: 94.
S:gr
Diverse Anslag.
Exercis af Flottans bemanning.
Nuvarande anslaget
209,212: 50.
Tillkommer: förhöjning
150,787: 50.
Gemenskapens vid Flottans korpser natura-underhåll, förslags-anslag.
Of van afdragne portions-värden, nemligen:
för Marin-regementet
56,320: —
» Matros-korpsen . *
36,500: —
» Itanonier-korpsen  ’. 18,341: 25.
» Skeppsgosse-korpsen  25,550: —
» uppfordrade Båtsmän II 1,872: 50.
Spaninåls-upphandlings- och Bageri-kostnader
Durchmarche-kostnader, Reserva lions-ans/ag
För sjukvård
. \
För diverse behof.
Nuvarande anslaget  17,025: —
Tillkommer: för Skeppsgosse-korpsens inkasernering  2,000: —
Bese- och traktaments-penningar, Förs lags-anslag
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Förvaltningen af Sjö-ärendena och Departementets Kommando-expedition.
Nuvarande anslaget
3,300: —
Tillkommer: förhöjning  1,700: —
Skrifmaterialier och expenser, ved m. rn. för Departementets Kansli-expedition, Förslags-anslag.
Nuvarande anslaget
.
P ..  *
Afgå: Ljuspenningar lör ordinarie personalen vid Expeditionen  310: —
samt för jemnande af Hufvud-tilelns slutsumma  2: 6. 312.- (j.
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. för Flottans stationer och depöt, Förslags-anslag
Extra utgifter  ...
1,614: 19.
S:er
För Ilan de hl.
Lotseri- och Fyrings-stalerne, Reservations-anslag.
Penningar: följande belopp, nemligen:
Anslag, motsvarande Stats-verkets i 1855 års Biks-stat beräknade inkomst af Båk- och Lotsmedel
142,500: -—
Tillkommer: förhöjning till den vid innevarande Riksdag beräknade inkomsten af njssberörde
,nedel  • • •
37,500: — 180,000: —
Anslag (i nu gällande Rd<s-stat) i del närmaste svarande mot Stats-verkets beräknade inkomst af de numera
upphörda Danska Fy rings-medlen
39,900:
Indelta Räntor; samma belopp, som upptages uti 1855 års Biks-stat eller
8: gr 219,900
. . 460
Summa
Penningar.
Riksmynt.
R:dr
819,701
103,339
923,041 14
20
94
360,000; —
248,583
30.000
18.000
39,150
19,025
5,000
5,000
1,302
27.000
15.000
768,060
75
13
88
Indelta
Räntor efter
markegång
på förslag.
R:dr
219,900
O i n d e 1 t S p a n m å 1.
Mått.
Värde
förslagsvis
ä 2 R:dr
kubikfoten.
Kubikfot.
18,900
18,900
k:r
R:dr
37,800
37,800
460 — j —
3,041,328!
81,510| — ( 59,346| —
118,692
Summa.
Riksmynt.
R:dr
857,501
103.339
960,841
360,000
248,583
30.000
18.000
39,150
19,025
5,000
5,000
1,302
27.000
15.000
768,060
öre.
20
94
220,360
14
75
13
88
3,241,530 _
Expeditions-fjts/cottnts Förslog lill underd. Skrifvelse IS:o i95. 103
ångkraft, funnes mest tjenlig för dess anbringande, nemligen skeppen Försigtigheten,
Skandinavien och Gustaf den slorr, samt fregatlerne Desirée, Götheborg och nybyggda
fregatten Norrköping, malte, genom ångkraftens tillämpande, försättas i ett för kriget så
brukbart skick som möjligt, såvida ej, vid föregående undersökning i docka, skråfveis
beskaffenhet å eli eller annat af dessa fartyg befunnes lägga hinder i vägen för vidta
gandet
af en sådan åtgärd; hvaremot skeppen Carl XIII, Dristigheten och Prins Oscar,
hvilka hvar för sig mer eller mindre närmade sig tiden för sin ulrangering, skulle i män
som denna åtgärd med dem vidloges, ersättas med nya efter lidens fordringar konstruerade
ångskepp, så all flottan fortfarande kunde ega nuvarande antal af 8 Ijenstbara linieskepp,
alla slutligen försedda med ångkraft; alt deremot fregatt-klassen ytterligare må ökas
med en efter nutidens fordringar och dimensioner konstruerad ångfregalt, så alt, sedan
de ofvanuämnde 3:ne segel-fregatlerne blifvit lili ångfregalter apterade, fregatt-flottan för
den närmaste framtiden tomine att beslå al 4 ångfregalter (3 af större oell 1 af mindre
klass) samt 2 segel-fregatter (af mindre klass), hvilka sednare borde såsom sådana bibehållas
lill exercis och andra expeditioner, intilldess de såsom ofjenslbara utrangerades;
samt slutligen att nybyggnad af korveller, briggor och skonertar för närvarande icke
matte ifrågakomma.
Vidkommande rodd-fartygen, bomb-kanon-slupar och kanonjollar samt de öfriga
cerlerna skärgårds-färlyg utan ångkraft, så har Departements-chefen ansett, all all nybyggnad
af sådana skårgårds-farlyg tillsvidare kunde uppskjutas; hvaremot, enligt Departcmeuls-chefens
åsigt, den mindre ångbåts-floltan till en början borde ökas, dels med 22
stycken ångkanonslupar, af sådan beskaffenhet, som de nyligen vid Motala mekaniska verkstad
förfärdigade, såvida nemligen dessa, elter behörig pröfning, befunnes vara till alla delar
fullt ändamålsenliga, men i motsatt fall så förändrade, som erfarenheten kunde gifva vid
handen, dels ock med 2:ne slvcken snabbgående depesch- eller chefs-ångfartyg, ett för
hvardera af flottans båda stationer.
Den tidrymd, inom hvilken flottans materiel skulle försättas i ofvanuppgifna skick
samt ifrågavarande kompletterings- och nybygghads-arbeteo hinna verkställas, är af Departemenls-chefen
föreslagen till 15 år, eiler hvilkas förlopp, eller är 1872, flottan komm
e alt bestå af 8 ångskepp, 4 ångfregalter, 2 segel fregatt er, 4 segelkorvelter, t brigg,
4 skonertar, 3 ångkorveller, 5 större ångfartyg, 5 mindre dito, 24 år.gkanon-slupar 52 bombkanon-slupar,
12 landslignings-kanonslupar, 104 kanonjollar, balaljons-chels-lartyg, 8 mörsare-fartvg.
11 kanon-skonertar, 12 kanon-slupar och 10 patrull-båtar, alla tjenstbara och af den
beskaffenhet en vid betänkandet fogad bilaga angifvet’; hvarförutan i afseende å kostnaderna
är uppgifvet, att för utförande af sagde arbeten och i sammanhang dermed af de större
reparalions-arbelen, sorn under tidens lopp äfven måste verkställas, ett anslags-belopp af
781,304 Hulr årligen i 15 år erfordrades, och att således, när derifrån drages hvad för
dvlika arbeten blifver att tillgå från den föreslagna ordinarie staten lör flottans underhåll
och nvbvggnad, beräknadl. till 103.007 R:dr, skillnaden emellan berörde två summor,
uppgående till 018,297 K:dr, utgör det belopp, sorn för hvardera af nästkommande 3 år
beliöfver anvisas; varande della belopp afsedt att, med tillägg af nämnda tillgång från
ordinarie-anslaget, användas pä följande säll, nemligen:
l:o lill linie—skeppeL Skandinaviens slutliga komplettering till bristande inventarier
30,653: —
2:o till linie-skeppet Guslaf den stores förseende med ångmachin om 250 å
300 hästkrafter samt ny inredning m. m , så ali detta skepp kunde, i
sammanhang med blifvande reparation, jemväl till ångskepp beredas . . 100,000: —
Transport 136,653: —
104 Expeditions-Ftskoltets Forslag till underd. Skrifvelse N:o 195.
Transport 136,053: —
3:o till fregatten Götheborgs reparation oell förseende med machin om 200
å 250 hästkrafter m. m., hvarigenom denna fregatt äfven i sammanhang
med behöflig reparation kunde lill ångfregatt beredas 135,277: —
4:o till nvbvggtiad och lulla kompletterandet af 8 stycken ång-kanon-slupar 333,333: —
5:o till nybyggnad och lulla kompletterandet af eli snabbgående chefs-ångfartyg
för machin, om cirka 60 hästkrafter  50,000: —
samt 6:o, till påbörjandet af ett nytt ångskepp med machin om cirka 400
hästkrafter afräkningsvis  126,041: —
Summa årligen 781,304: —
dock med förbehåll, att om något af de i 2:dra och 3:dje punkterne omförmiitda fartyg
skulle vid deras reparation föregående undersökning befinnas vara till skräfvel så beskaffad!,
att fartygets förseende med ångmachin icke borde ifrågakomma, de dertill afsedda medel
måtte för sådan åtgärds vidtagande med annat, dertill mera tjenlig!, flottans fartyg få användas.
Vid öfvervägande af denna fråga hafva Rikets Ständer, som ansett sig icke höra
ingå i någon detaljerad granskning af den uppgjorda planen, funnit i flere hänseenden
betänkligt att antaga ifrågavarande system, till hvars genomförande betydliga summor erfordras,
utan att någon synnerlig tillökning i materielen derigenom vinnes på annat sätt,
än alt en del äldre fartyg utbytas emot nya af en mera tidsenlig konstruktion. Del väsentligaste
hindret lör godkännande af planen synes Ilikets Ständer ligga i den del af förslaget,
som afser ångkraftens användande på flottans äldre segelfartyg 0m det kunde
antagas, alt dessa fartyg, efter en sådan förändring, blifva för ändamålet fullt lämpliga
och motsvarande nutidens fordringar, torde mindre afseende böra fästas å de betydliga
kostnader, som dermed äro förenade; men, enligt Rikets Ständers tanke, har erfarenheten
icke på ett tillfredsställande sätt ådagalagt ändamålsenligheten af ett dylikt system.
Försigtigheten bjuder derföre alt icke, med beträdande af denna bana, vidtaga åtgärder,
sorn framdeles måhända befinnas hafva varit mindre tjenliga. En annan omständighet,
hvilken icke heller bör förbises, är den långa tidrymd al 15 år, sorn ansetts åtgå innan
flottan kail bringas i det skick, som med förslaget åsyftas. Ty utom det att, innan denna
tid tilländalupit, nya åsigler i förevarande fråga måhända skola göra sig gällande, synes
det Rikets Ständer icke vara lämpligt att, med uppgörandet af en slats-reglering, som
endast blifver gällande för 3 år, anvisa medel för arbeten, hvilka först i en aflägsen framtid
komma alt fullbordas.
Rikets Ständer hafva således funnit sig icke kunna biträda E. K. Maj:Is nådiga
framställning rörande segelskeppens aptering lill ångfartyg, utan anse lämpligare, att medel
anvisas för nyhyggnads-arbelen, hufvudsakligen sådana som hinna fullbordas löre slutet
af nit ingångna stalsreglerings-period; och hafva, i öfverensstämmelse med dessa
åsigler, Rikets Ständer, som ansett att linieskeppet Skandinavien bör göras fullt färdigt
till segelskepp, men deremot funnit sig icke kunna bevilja det äskade anslaget för nybyggnad
och komplettering al eli snabbgående chefs-ångfartyg, för denna stalsregleringsperiod
anvisat medel för följande nvbyggnads-arbeten, nemligen:
a) lill nybyggnad och fullständig komplettering af en ångfregatt af
bästa modell för machin om 300 ä 350 hästars krall .... 1,263,739: —-
b) till nybyggnad och fullständig komplettering af 6 stycken äng kanonslupar
750,000: —
c) till linieskeppet Skandinaviens komplettering till segelskepp, . . . 109,958: —
äfvensom för auskafluiug af en eller flere roddkanon-båtar af ändamålsenlig
modell  42,000: —
eller tillsammans R:dr 2,165,697: —
Då
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 195.
105
DS emellertid å Hufvud-lileln finnes uppfordi ett anslag för flottans nybyggnad
af 162,000 II:dr år ligen, utgörande för tre år 186,000 R:dr, erfordras således till betäckande
af berörde kostnad en fyllnadssumma af 1,679,697 R:dr, hvilken summa Rikets
Ständer för nu ingångna stalsreglcrings-period beviljat ali med J årligen från Riksgäldskontoret
utgå.
B) för åtskilliga angelägna by gg ri ads-arbeten och anskaffningar vid flottans
stationer 239,790 R:dr.
Enligt hvad Förvaltningen af Sjö-ärendena i underdånighet anmält, erfordrades vid
flottans stationer åtskilliga synnerligen nödiga byggnads-arbeten, jemte diverse anskaffningar,
för hvilkas åvägabringande tillgång icke kunde af ordinarie statsmedlen beredas.
De mest, angelägna af dem finnas omförmälda i Deparlemenls-chefens betänkande, der äfven
de behöfliga anslags-beloppen äro upptagne. Dessa uppgå vid Carlskrona station till
815,850 R:dr, vid stationen i Stockholm lill 316,800 R:dr och vid Götheborgs depot till
51,300 R:dr, eller tillsammans 1,183,950 R:dr. Då emellertid E. K. M:l funnit lämpligast, alt
ifrågavarande arbeten och anskaffningar efter hand utföras och verkställas inom en lid
O
n ,
rymd af 15 år, samt att således liela den derför beräknade kostnadssumma, hvilken dock,
med afseende pä de under liden sannolikt inträffande prisstegringar, ansetts böra ökas
med 15,000 R:dr eller lill 1,198,950 R:dr, efter sådan grund fördelas, bar E. It. M:t
begärt, all, för åren 1858, 1859 och 1860, eli belopp al 239,790 R:dr, motsvarande
af nyssberörda summa, måtte anvisas, att med en tredjedel, eller 79,930 R:dr, årligen
utgå och användas till dem af ifrågavarande arbeten och anskaffningar, som, efter vederbörandes
anmälan, pröfvades framför de öfriga böra sältas i verket.
Ehuru Rikets Ständer funnit en del af nämnde arbeten vara särdeles angelägna,
hvilket gäller företrädesvis den redan år 1839 till uppförande föreslagna nva Sjukhus
byggnaden
i Carlskrona, samt iståndsällandet af galér-skjulen vid Stockholms station,
hvilka arbeten icke längre torde kunna uppskjutas, men statens tillgångar vid denna riksdag
tagas i anspråk för mångfaldiga andra vigtiga behof och Rikets Ständer föreställa
sig, alt för nu ifrågaställa arbeten anslaget till flottans underhåll i någon mån kan anlitas,
hafva Rikets Ständer funnit någon nedsättning i den äskade summan kunna ega
rum, och derföre beslutat, att för de af E. K. M:t nu föreslagna arbeten och anskaffningar
en summa af 200,000 R:dr må för nu inträdande Statsreglerings-period anvisas,
att med en tredjedel årligen från Riksgälds-kontoret utgå.
C) för uppförande af en ny jernbro emellan Skepps- och Kyrkoholmarna här
i hufvudsluden 350,000 R:dr.
Sorn, efter hvad upplyst blifvit, nuvarande bro är i det förfallna skick, alt densamma
ej kan genom reparationer vidare vidmakthållas, ulan en annan i stället mäste
uppföras, samt staten, sorn hittills underhållit förbindelsen mellan ifrågavarande båda bolmar,
icke torde kunna undandraga sig att bekosta anläggningen af en ny bro, helst de å
ömse sidor befintliga platserne äro kronan tillhöriga, nemligen å don ena musci-tomten
och å den andra lokalen för flottans härvarande station, hafva, vid sådant förhållande,
och då, enligt den uppgjorda ritningen, den föreslagna bron synes blifva ändamålsenlig
samt till utseendet prydlig och passande lill den närbelägna musei-bvggnaden, Rikets Ständer
ansett sig böra bevilja den för ifrågavarande brobyggnad af E. K. M:t äskade summan
350,000 R:dr, att med en tredjedel årligen under hvartdera af åren 1858, 1859 och 1860
från Riksgälds-kontoret utgå.
Bih. till B. St. Prot. 1856—i858. 10 Sami. 1 Afd. % Band.
14
100 Ex p edil i o n s -U/skotte ts Forsh/" till under tl. Skrifvelse. N:o 195.
Do ;if Rikeis Ständer beviljade Extra Statsanslag för Försvarsverket till sjös, att
för åren 1858, 185'.) och 1860 utgå med j årligen, åro således följande:
1
Riksmynt.
! Till
nvbvggnad och komplettering af åtskilliga
krigsfartyg ....
ftiilr
1,679,697
ti re.
Till
åtskilliga angelägna byggnads-arbetcn oell
lans stationer
anskaffningar vid Flot-
200,000
_
Till
uppförande af en jernbro emellan Skepps-  Sloekholm
och Kyrkoholmarne i
350,000
Summa R:dr R:mt
2,229,697
—
Beträffande E. K. M:ls Nådiga framställning all, för upprätthållande af pensioneringen
frän Amiralilets-krigsmans-kassan. eli kreditiv at 40,000 B:dr mätte anvisas
under hvartdera af åren 1857—1860, lä Rikets Ständer underdånigst. hänvisa lill sitt
Uti 25 punkten här ofvan afgifna villande.
Ilvad slutligen angår det af E. K. M:t för sist förflutna år äskade anslag till nflönings-förbätlringar
ål personalen vid de under Sjöförsvars-departementet Ivdaude stater
och korpser, komma Rikets Ständer alt i detta ämne särskildt sig yttra.
Rikets Sländer framhärda ele.
Stockholm den 15 Januari 1858.
Expedilions-Utsliotlets Förslug till underd. Shrifeetsn A.o 105. 107
T AB. N:o 1.
Sjöjörsvars-dcparlcmcntels Kansli-expedition.
B: in t
linlr.
öre.
Expedilions-chefen.
1 Protokolls-sekreterare
1 Registrator, sorn tillika bestrider kanslisl-görotnålen
j Kopist
För knpisl-görnmåicns bestridande
1 Vaktmastare
Till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vaktbetjent
5.500
3.500
3.500
(»15
385
000
300
—
Summa Rulr it:ml
18,900
—
T AB. N:o 2.
Sjöförsvars-departementets Kommando-expedition.
Rutil
|
linlr,
ort*
|
j 1
Flottans officer af högre grad
27(100
~
! i
Adjutant
750
—
i i
d: o
750
—
i
Vaktmästare
000
—
Summa R:dr K:mt |J},j4,10()
»MIM»
108 Expedilions-Uiskoltets Förslag lill anderd. Skrifvelse N:o 195.
TAB. N:o 3.
Förva lin ingen af Sjö-ärendena.
Chef och Ledamöter.
1 Chef, utom lön pä sint
Fyllnad i vice Amirals lön frän besparingarne.
1 Mililiir-ledamol
1 d:o
1 Sekund-chef för Konslruklions-korpsen
1 Lnls-direklör, sorn eger aflöning på Lots-staten . . . .
1 Chef lör sjökarte-kontorel, med arfvode af särskilda medel
1 Amiralitets-kammar-råd
Kansliet.
1 Sekrelerare, som tillika bestrider Advokat-fiskals-göromålen
1 Registrator och Aktuarie
1 Notarie
1 Kanslist
För kanslist-göromålens bestridande samt för renskrifning
Kammar-kontoret.
åtgång
1 Kamererare
1 Kammarförvandt
.
1 Revisor, att indragas vid intrehafvarens
1 Bokhållare ~
1 Kammarskrifvare
1 d:o
lill en af dem, som tillika är Material-förvaltare
hassan.
1 Kassör
R: lil t
R:dr.
1,800
1.200
1,200
000
4,500
3,500
2.200
2,200
750
850
3,500
2,200
2,200
1,000
1,000
150
3,000
'I ransporl
32,150 | —
Expeditions-Utskottets Förslag lill anderd. Skri/velse N:o i95. 109
R:mt
R:dr.
Öre.
Transport
Adjutant.
02,150
1 Officer, utom lein på stat
450
—
Vaktbetjening.
1 Vaktmästare
1 Kammardräng
2 d:o
600
450
900
z
finns trakt iöns-kontor et.
1 Officer, sorn tillika tjenstgör på Stockholms station
Till gratifikationer ål e. o. tjenstemän
200
450
—
Summa R:dr Hant
! 35.200
| —
110 Expedit i otis - Ut $ kolte Is Förstag till anderd. Skrifvelse IS: o 195.
TAB. N:o 4.
Fiolinus Officers-korps.
Löner och
tjenslgö-  rings-pen-
öre
1 Amiral
ni tiga r.
R:mt K:dr.
7T5ÖÖ”
1 Viee-nmiral
0,225
—
1 Konlre-amiral
4,650
—
1 d:o
4.650
—
1 d:o
4,650
—
Till löneförbättring inom Amirals-graden
2,125
—
1 Kommendör  ....
4,500
—
2 d:o
9 000
—
1 d:o
4.500
— *
1 d: o
4,500
—
1 Kominendör-kapilen
4,000
—
5 d:o
20,000
—
1 d: o
3.500
—
11 d:o
38.500
—
1 Kapiten
3,000
—
6 d:o
18,000
—
1 d:o
2,560
—
12 (1:0
30.000
—
1 Kapitcn-löjtnant
2.200
—
19 d:o
41,800
—
1 d:o
2,000
—
39 d:o
78,000
—
1 Premier-löjtnant
1,200
—
19 d:o
22,800
—
1 d: o '
1.000
—
39 d:o
39,000
—
1 Sekund-löjtnant
800
—
19 d:o
15,200
—
1 d:o
600
—
39 d:o
23,400
—
Summa lkdr R:mt | 399,800
—
Expeditions - Utskottets Förslöf/ till anderd. Skrifvelse. N:o 195. lil
TAB. N:o 5.
Flottans Under-officers-korps.
>
Lunér oell tjenst-
§■
gör! ngs-pen-
ningur
Knut. K: V
öre.
Knn;;l. Flagg-slvrman
1
800
—
d:o
t)
4,800
—
Öfvcr-sl veman
1
600
—
(J:<>
21
12,600
—
Under-sl vrman
1
550
—
d:(i
l(»
8,800
—
d:o . . . . .
1
500
—
d:<>
16
8,000
—
Kongl. Flagg-konslapel
1
800
—
d: o
7
5,600
—
OlVer-konslapel
1
600
—
d:o
47
28,200
—
Under-konstapel
1
550
—
d:o
35
19,250
—
d: o
1
500
—
d: o
35
17,500
—
Kongl. Flagg-skeppare
1
800
—
d:o
6
4,800
—
Öfverskeppare
1
600
—
d:o
24
14,400
—
Under-skeppare
1
550
—
d:0
27
14,850
—
d;o
1
500
—
d:0
28
14.000
—
Euninia
280
160,150 | —
112 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 195.
TAB. N:o 6.
Flottans Marin-resemenie.
>
1
1
1
l
7
1
7
1
3
1
9
1
1
1
7
1
7
1
7
1
1
7
6j
Öfverste och Sekund-chef (meri skyldighet att under exercis vara
. ., N | lön nt. in. 4,500: — i
bende,0 I arfvode 1,000: - I >
:sle Major (d:o d:o)
2:dre d:o (d:o d:o)
Kapiten, Kompani-chet med passevolans
d: o
I:sle Löjtnant
d:o
2:dre Löjtnant
d:o
Under-löjtnant
d:o
Adjutant arfvode
d: o .1 d: o
Fanjunkare
d:0 .
Furir
d:o • .
d:o
/natura (3 tunnor)
Regements-trumslagare
Hauboist, årlig lön
d:0 d:o
sorn hitintills.
Löner nell
Ijenslgöringspe
i) n ingar.
Jemte kontanta aflö,
ningen, spanmål in
It: dr.
5.500
4.000
3.500
2,200
15,400
1.200
8,400
1.000
3.000
800
7,200
100
100
800
5.000
500
3.500
400
2,800
400
150
1,050
S.gr
Gage samt värdet af en portion in natura:
07,000
ål 792 man i 46 dagar (1.1 månad) å 31 öre per man om dagen
........ . .... 11,293: 92.
och ål 592 man i 319 dagar (lOj månad) å d:o d:o 58,542; 88.
jemte spanmål in natura såsom hitintills
Transport
69,836
137,436 180
Expeditions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N:o i95. 113
Löner och
tjenstgör ings-  penninga i\
R:dr.
öre
Transport.
137,436
80
deraf portionsvärdel, å 25 dre per man om dagen, utgör 50,320
R:dr, sorn böra utgå af elt särskildt förslags-anslag.
Tillökning i Gage.
för 8 Dislinktions-korporaler å 72 R:dr om året hvardera 576: —
för 32 Korporaler, å 36 R:dr d:o
1,152: —
för 16 Hornblåsare, å 18 R:dr d:o  288: —
lör 16 Trumslagare, å 18 R:dr d:o  288: —
2,304
Varjn ings-p asser o!ans
för 800 man å 6 R:dr 75 öre per man årligen
Till underhåll af serviser vid Regementets matinrättning
5,400
150
—
Summa R:dr R:mt
| 145,290
80
Dih. till R. St. Prot. i856—1858. 10 Sami. 1 A fd. 2 Dand.
15
114 Expeditions- Utskottets Förslag till anderd. Skri/velse N:o 195.
TAB. N:o 7.
Matros-korpsen.
Guge och
A rf vo (leo.
K : ti i*
Gage samt värdet af en portion in natura.
=- 2 — t l Matros, å 50 öre om dagen, eiler för året 182: 50.
" “t I 199 d:o
d:o
36,317: 50. 36,500
l Jungman, å 39 öre om dagen, eller för året 142: 35.
199 d:o
d:o
28,327: 65.
28,470
S:gr 400 S:gr
deraf porlionsviirdef, å 25 öre per man om dagen, utgör 36,500 R:dr,
sorn böra utgå af ett särskildt förslag-anslag.
1 Kompani-chef.
|3 d:o
il Korporal
17 d:o
jTill aflönings-förbättring åt 100 Matroser; nuvar
arfvode
d:o
d: o
d:o
64,970
300
9(10
45
315
ande anslaget.
W.gsr.”'ff r-'jsiiXk
7,756 ; 25
Summa
74,286 125
Expcdilions-Utskollets Förslag (Ul underd. Skrifvelse N:o 195.
115
TAB. N:o 8.
lia/ion ier-ko rpsen.
Gage sami värdet, af en portion in natura ål
= i = , 1 Kanonier, å 50 öre om (lagen, eller för ar 182: 50.
\ 99 c!:o (1.0 ........ . 18,007: 50.
I Under-kanonier, å 39 öre om dagen, eller
lör Sr-  142: 35.
99 d:o d:o  14,092: (55.
8: gr 200 S:gr
deraf portionsvärdet, å 25 öre per man om dagen, utgör 18,250 R:dr,
som böra utgå af ett särskildt förslags-anslag.
20 öfver-kanonierer erhålla hvardera, utom aflöning vid korpsen, 25
öre om dagen
1 Kompani-chef arfvode
i d:o
d:o
1 Under-officer .- . . . d:o
1 d:o
d:o
1 Korporal
d.o
7 d:o d:o
1 Vakldräng, lön och värdet af en portion in natura tillsammans å
37 öre om dagen, samt spanmSI in natura som hittills
deraf porlionsvärdet, å 25 öre Om dagen, ulgör91 R:dr 25 öre, som
böra utgå af ett särskildt förslags-anslag.
Summa li:dr R:mt
Gage och
arfvoden.
It idi
lS,
250
14,235
32,485
1,825
300
300
100
100
45
315
135
35,605
116 Exp editions- UIs io Hets Förslug lill urul erci. Skrifvelse N:o 195.
T AB. N:o 9.
Skeppsgosse-korpsen.
Gåjie och
arfvoden.
M: U r
öre.
Gugo samt. vurdet. af en portion in natura
åt
= = « 1 Skeppsgosse, å 27 öre dn^lii^en, eiler
or
= = = *-e| niel
98: 55.
[279 d:o d:o
27,495: 45.
27,594
S:gr 280
deraf porlionsvärdel, å 25 öre dagligen för hvarje
gosse, utgör
25,550 K:dr, sorn böra ulgå af elt särskildt försl.
gs-anslag.
1 Kompatii-elief
arfvode
300
—
1 d:o
300
—
1 Kompani-officer
150
—
1 d:o
150
—
1 1'rider-offieer, uppbördsman i kasernen
d:o
100
—
1 Kompani-Under-officer
50
—
1 d:o
50
—
1 Korporal, å 4 öre daglig tillökning
14: 60.
7 d:o d:o d:o
. 102: 20.
116
80
1 Lärare i skolan, lön ,
1,000
I d:o d:o
1
1,000
1 Duplikant i d:o arfvode
•
450 |
Summa
31,260
80
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o i 95. 1 IT
TAB. N:o 10.
Machinisl-officerare.
•
Loner och
tjenstgöri Res-
penningar.
R: ii r.
öre.
1
Mnchinisl-officer
3,000
(sorn tillika har uppsigt öfver Carlskrona stations smedjor, ång-
maehiner m. ni.
1
d:o
2,500
—
1
d:o
2.000
—
1
d:o
1,500
—
Summa R:dr Runt
9,000
—
TAB. N:o 11.
Mekaniska korpsen.
1 Deparlemenls-chef
I Kapiten (Kapiten-Iöjtnant)
1 Löjtnant (Prejnier-löjlnant)
.
1 Instrument-direktor
Arfvode för tillfälligt biträde .
(Den på Korpsens stat hittills upptagne Instrument-direktören öfverflytlns,
med benämning af Instrument- och Kompass-makare,
på llandlverks-slaten.)
Summa K:dr R:mt
Ij enstgörings
penningar.
2.000
1.200
118 Expedit)oris-Ul.skottels Förslag lili unden!. Skri/velse N:o 195.
TAB. N:o 12.
Ho/tans Civilstat.
Löner oell
aifrodén.
tt:dr. löre.
L
öfvcr-kontniissarie vid Carlskrona station
4,500
—
l
Sekreterare lios Befälhafvande Amiralen vid d:o d:o ....
2,500
—
1
d:o vid Varfs-chefs-expedilinnen vid d:o d:o
2,500
—
1
d:o och Auditör vid Stockholms station
2,500
•—
1
d:o d:o vid Götheborgs depöt (ställd på indragning) ....
—
1
Auditör vid Carlskrona station
2,000
—
1
1
Advokat-fiskal vid Carlskrona station
Registrator vid Befälhafvande Amiralens kansli, med skyldighet
2,000
—
1
att tillika bestrida kanslist-göromålen (nu Kanslist) ....
Kanslist hos Kommendanten vid Carlskrona station, tillika biträdan-
1,500
—
de vid Auditörs-göromålen (nu Kanslist)
1,000
—
1
Kanslist vid Carlskrona station
800
—
1
d:o vid d:o d:o
800
—
1
d:o vid Stockholms d:o (tillika biträdande vid Auditör.s-göromål)
1,000
—
1
d:o vid Stockholms station
800
—■
1
d:o vid Götheborgs depöt (tillika Kammarskrifvare) ....
800
—
1
Väbel vid Carlskrona station
500
—
l
d:o vid Stockholms d:o
500
—
1
Kamererare vid Stockholms station
3,000
—
1
d:o vid Carlskrona d:o
3.000
—
1
Sjömilis-koinmissarie vid d:o d:o
3.000
—
1
Varfs-kommissarie vid d:o d:o
3,000
—
1
Kassör vid d:o d:o
2,500
—
1
d:o vid Stockholms d:o d:o
2,(100
—
1
Kammarförvandt vid Carlskrona d;o
2,000
—
2
d:o vid d:o d:o
4,000
—
1
d:o vid Stockholms d.o
2,000
—
1
Redogörare vid Götheborgs depöt
2,500
—
1
Förvaltare vid Carlskrona station
2,000
—
2
d:o vid d:o d:o
4,000
—
2
d;o vid Slockilnbns d:o
4,000
—
1
d:o vid d:o d:o .
(nuvarande lönen förut alsedd för Götheborgs depöt)
2,000
T ra nsport
62,700
—
Expeditions-Utskotlets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 195.
119
Revisor vid
d:o vid Carlskrona
Regements-skrifvare vid
Stockholms station
d:o .
Transport
Stockholms d:o
d:o
vid
Carlskrona d:o
d:o (ställd på indragning) . . . . .
Bokhallare vid Stockholms station
Carlskrona ri:o
f. d. llofjakt-varfvet (att indragas)
Inspektor vid Carlskrona station
vid
d:o
Bokhallare
vid
vid
d:o vid
d
o d:o (1
ör beklädnads-förrådet): .
Proviantmästare
vid d
:o d:o
Kammarskrifvare
vid
Stockholms
d:o
vid
d:o
Kammarskrifvare
vid
Carlskrona
station
Kammarskrifvare
vid
Carlskrona
station
d:o
vid
d:o
d:o
vid
d:o
d:o
vid
d:o
d;o, att indragas; till arfvoden
ät dem så länge de i tjenst qvarstå
Vaktmästare vid Stockholms station
d.o vid Carlskrona d:o
d:o vid Götheborgs depöt
Kammardräng vid Stockholms station
d:o vid Carlskrona d:o
d:o hos Ofver-kommissarien vid d:o d:o . .
ill den Kammarskrifvare, som förestår dagliga ulgifls-boden vid
Stockholms station
ill fyllande af den brist, som uppkommer derigenom, att åtskillige
på indragning ställda tjenstemän tillsvidare uppbära sina nuvarande
löneförmåner
Lii ner oell
arfvoden.
tt : (i r
dre.
62 700
1,500
—
3,000
—
1,500
—
3,000
1,200
2,400
1,200
1,200
1,200
1.000
800
3,200
800
8,800
800
800
—
2.000
400
800
400
300
900
300
150
—
4,775
Summa R:dr K:mt | 105,125
120 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 195.
TAB. N:o 13.
lilcresi-s talen.
1 Amiralitets-paslor
1 Regements-pastor
1 Kompaslor ",
1 (1:0
I Ba I aljö ii s-pred i ka ii t, sorn tillika iir Skollarare
1
d:o
d:o
1 Klockare .
1 d:o
1 d: o .
1 Kyrkovaktare
d:o
d:o
d:o
d-o
Löner.
H:tlr.
1,500
1.200
1,0110
1,000
900
900
750
200
200
45
100
I ö ro
7,795
Expeditions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 195. 121
TAB. N:o 14.
Fiolinus Mcdiciual-slat.
A fl ii ilin
lOmt.
It nlr.
titr.
1
Fiilt-liiknrc i Carlskrona ....
3,000
samt arfvode
500
3,500
1
Regementsläkare i Stockholm
2,000
samt arfvode
300
2.300
2
d:o i Carlskrona
d:o d:o . .
4,000
1
Förste Bataljons-liikare i Carlskrona
1,200
samt arfvode
3ti0
1,500
2
d:o i d:o å
d.o d:o
3,000
1
d.o i Slockholm
1,200
1
d:o i d:o
1.200
—
1
d:o i Götheborg
samt arfvode
300
1,500
1
Andre Bataljons-liikare i Carlskrona
BOO
samt arfvode
300
1,100
2
d:o i d:o a d:o
2,200
j 10 Stipendiater i Finl lan, deraf 5 å 400
B:dr
2,000
j
5 u 300
B:dr
1.500
...
3 500
i
Summa B:dr
Bint
25,(500 |
—
Bih. till B. St. Prat. 1856—1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
16
122 Expeditions-Utskottets Förstat) titt anderd. Skrifvelse l\':o i 96,
%m 190.
UpplSst och godkändt hos Ridd. och Adeln den K Febr. tiiss,
Présle-slåndcl den 5 — —
Borgare-slåndet den 6 — —
Bonde-ståndet den f> — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående regleringen af ut
gif
terne under Riks-sla/ens Sjette Hufvud-litel.
(Stals-Ulsk:s Utkden Niis 122, 171, 173, 200 samt Först. Slats-Utskis Meni. N:o 216.)
S. A. K.
De förändringar, sorn i afseende å Riks-slatens Sjette Hufvud-litei, innefattande
anslagen för Cinil-deparlementet, ifrågakommit dels i följd af E. K. Mits Nådiga förslag,
dels med anledning af framställningar inom Riks-slånden eller andra förhållanden,
få Rikets Ständer nn i underdånighet anmäla i den ordning, anslagen i Riks-slalen förekomma;
skolande Rikets Ständer i underdånighet sig yttra, beträffande vilkoren för
de löneförhöjningar och nya löne-anslag, h\ilka blifvit af Rikets Ständer å denna hufvud-titel
beviljade.
l:o Af E. K. Mit är uti dess Nådiga Proposition om Siats-verkets tillstånd och behof
föreslaget, att nuvarande aflöning för Departementets Chef 10,500 R:dr och för
Stnts-råden utan departement, 9,000 R:dr hvardera, matte ökas för den förre till 15,000
R:dr och för de sednare till 12,000 R:dr: och hafva Rikets Ständer bifallit den för
bemälde Departements-chef äskade anslags-tiliökning, utgörande 4,500 R:dr Runt, äfvensom
att, i enlighet med E. K. Mits Nådiga framställning, aflöningrn för de tre
slats-råden utan departement lörhöjes med 3,000 R:dr Runt lör dem hvardera.
2:o Jemte lillkännagifvande af behofvet utaf lön å Departementets Expeditions
stat för ytterligare en Vaktmästare lill belopp af 500 Ridr, har E. K. Mit begärt, att
anslaget för expeditionen, nu utgörande 27,667 Ridr, mätte förhöjas med 17,033 R:dr,
motvilkor, alt spanmåls-beräkningen under lönerne, äfvensom ljuspenningarne, Lomme alt
försvinna.
Expedilions-tJtskollets Förslag till anderd. Skrifvelse .V-o 496.
123
Såsom af det E. K. M:ts Nådiga proposition bilagde protokoll öfver Civil-ärendcn
af den 14 Oktober 1856 inbemtas, är den föreslagna aflönings-staten uppgjord efter
enahanda grunder, som staterne för Landt- och Sjölörsvars-departementens Kansli-expeditioner;
och som vid densammas granskning andra erinringar ej förekommit, än
hvad emot nyssnämnde stater blifvit af Rikets Ständer framstäldt, har, i öfverensstämmelse
dermed, tillökningen för Expeditionens kanslister och kopister, med nedsättning
af den för de förre ifrågasatta aflöning al 2.000 R:dr lill 1,800 R:dr, med den belöpande
summan, 3,000 R:dr, allt Riksmynt, blifvit ställd till E. K. M:ts nådiga disposition,
för befrämjande af göromåiens gång inom dessa tjenstegrader.
Öfriga tillökningar, äfvensom den nya vaktmästare-lönen, hafva Rikets Ständer
beviljat, att med de föreslagna beloppen utgå.
Med iakttagande af ofvannämnda jemkning i beloppen för Kanslisterna, Olifver
den erforderliga anslags-löi höjningen 17,063 R;dr, hvarföre Rikets Ständer, under åberopande
i öfrigt af hvad uti underdånig skrifvelse deri 27 nästhdne Januari är anfördt,
angående ifrågasatt förändrad arbets-ordning inom de särskilda afdelningaroe af E. K.
M:ls kansli, beslutat, att anslags summan för Departementets expedition må ökas med
sagde belopp, att utgå i enlighet med bifogade tabell N:o 1.
3:o För lillvägabringande af den utaf E. K. M:l i Nåder ifrågaställa och af
Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse den 4 November sistlidet år bifallna öfverflytt
ning till Kommerse-kollegium af de Bergs-kollegium tillhörande göromål och med
tillämpning i öfrigt af de för andra statens embetsverk antagne grunder, är ny stat för
Kommerse-kollegium och Bergslags-staterne i orterne af E. K. M:t föresiagen, hvilken
slutar sig å en summa af 87,700 R:dr.
Enligt nämnda stal, utgöra de för föremål, rörande bergsbandteringen, erforderliga
anslag:
aflöning för en Ledamot, I Sekreterare, 1 Aktuarie, 1 Kanslist och I Vaktmästare
tillsammans
11,650: —
lör hibliolhek och tidskrifter  300: —
för mineralogiska samlingarnas vård 300: —
till arfvode!) åt extra biträden 1,200: —-
aflöning för Bergsiags-styrelserne < Fahlun och Sala . . . 5,050: —
aflöning för 9 Bergmästare och 6 extra Grufve-ingeniörer 26,100: — 44,600;
och dä derifrån drages Bergs-kollegii nuvarande anslag, som, med inberäkning af godtgörelsen
för ljuspenningar ät extra ordinarie tjenstemän, utgör tillsammans 42,695: 85.
erfordrade sålunda lillvägabringandet af denna reglering en förhöjning på ordinarie
stal af endast  1,904: 16.
dock med iakttagande, att tills vidare på indragnings-stat uppföras, dels ordinarie lönerna
för den eller dem, som icke varda till tjenstgöring i Kommerse-kollegium använde,
dels förre Bergs-gevaldigern Grönlund, hvilkens syssla vid den år 1853 vidtagna
reglering af Bergslags-slaterna bidragits, med lön, 59 R:dr 8 sk. Banko eller 88 R:dr
75 öre Raul, jemte tillökning efter riks-markegångs medelpris för derunder begriptie 5
tunnor spanmål.
Vidare har E. K. M:t tillkännagifvit, att om de Kommerse-kollegium redan åliggande
göromål skola behörigen skötas, någon personal-förminskning utöfver den, hvilken
skedde den 12 Juli 1855, dä Koilegii stat omreglerades, icke kan ega rum.
För denna personal är i aflönings-förslaget upp förd t ett anslag af 43,100: ~
och sorn Kommerse-kollegii nuvarande allönings-stat utgör ...... 32,375: —
124 Expcditions-Ulskollels Förslag till tillden/. Skrifvelse l\:o /DC.
deruti likväl inbegripen den summa af 840 R:dr, hvilken förut såsom ljuspenningar
till Kollegii personal utgått, visade alltså den nu föreslagna slaten för
bemälda Kollegium en förhöjning af  10,725: —
eller, med tillägg af ulvan upptagna genom bergs-ärendenas öfverllvltning liil
ett belopp af  * . . 1.904: 16.
erforderliga tillökning  • It:mt Hulr 12,629: IG.
hemställande E. K. M:t slutligen, all, i utbyte emot nämnda 1.904 ll:dr IG öre, en
summa i rundt tal af 2,000 R:dr må indiagas å 6:le Hiifvud-lilelns anslag 'lil! befräm
jande
i allmänhet al bergsbruket’’, helst de 2,400 R:dr, som derifrån nu tilginge till 4
extra Grufie-ingeniörer, efter den nva regleringen icke vidare beböfde å delta särskilda
anslag beviljas, så alt den verkliga tillökningen blefve endast 10,629 R:dr 16 öre.
Elter granskning af den föreslagna nya aflönings-stalen för Kommerse-kollegium,
jemte Bergslags-statérne i orlerne, hafva Rikets Ständer funnit desamma blott i följande
delar påkalla förändring.
o) bör 5 Kanslister inom Kollegii kansli, deraf 1 för bergs-ärendena, äro lönebeloppen
utförda med 1,000 R:dr, i stället för 900 R:dr, som de enligt nu gällande
stater uppbära, oell lör en Kanslist i Advokat-Gskals-kontoref, hvilken för närvarande
åtnjuter 600 Rdr i lön, jemte ett arfvode från Manufaklur-diskonl-fonden af 300 Rulr,
är löiten föreslagen till 700 R:dr, hvarigenom lian, med bibehållande af nämnda arfvode,
finge, fika med de öfrige Kanslisterne, 1,000 R:dr i aflöning.
Med tillämpning af den bär ofvan uttalade grundsats i afseende å denna slags
befallning, halva Rikets Ständer beslutat, att summan af tillökningarne för nämnde
tjenstemän, utgörande tillhopa 600 R:dr R:mt, må ställas lili E. K. M:ts disposition, för
belrämjande ;\l ärendenas gäng inom kanslist-graden.
b) Af de å staten uppförde 6 stipendiater eller extra Grnfve-ingeniörer, skulle,
efter förslaget, 3 erhålla 900 Hulr och de öfriga 3 undfå 600 R dr, såsom arfvoden.
Rikets Ständer anse dock, i betraktande af den långvariga oell kostsamma sludii-kurs,
som erfordras lör kompetens lill tjensier vid Bergslags-staten, billigt, ali älven -för de
tre yngre stipeudiaterne arlvodena bestämmas till 900 Hulr, helst för närvarande alla 6
stipendiater ne uppbära lika arlvodes-belopp eller 600 Rdr, hvarföre arlvodena jemväl
för de tre yngre stipeudiaterne blifvit ökade till 900 R:dr R.mt.
För öfrigt hafva Rikets Ständer icke funnit något att erinra vid den föreslagna
slaten, vare sig i afseende ä nflöningen för Kommerse-kollegium och Bergslags-slaterne
eller de uppförde anslags- och arfvndes-beloppen för bibliothek och tidskrifter i bergsvetenskapen,
för vården af de mineralogiska samlingarne och lör extra tjensle-biträden;
dock anse Rikets Ständer, ali, med alseende å de lä göromål, smn åligga den ene al
de å slaten uppförde tvänne Registratorer. nemligen den för bergs-ärenden, dessa båda
platser lämpligen böra vid endera innehafvarens afgång förenas och göromälen derefter
af en person bestridas.
Med de al Rikets Ständer sålunda nödige ansedda förändringar i staten, erfordras
én ansl.igs-fyllnad al 14,369 R:dr 15 öre; och hafva således Rikets Ständer, med
ofvannämnda förbehåll i afseende ä Regislrators-tjensleriia, för Kommerse-kollegium
med Bergslags-stalerna beviljat sagde anslags-lillökning, 14,369 R:dr 15 öre R:ml, alt
utgå i enlighet med bibigde tabell N:o 2.
Dessutom hafva Rikets Ständer bifallit den äskade öfverflvtlningen ä allmänna
indragmngs-slaten dels af lönerna för den eller dem utaf Bergs-koilegii ordinarie personal.
suni icke varda lill tjenstgöring i Kommerse-kollegium använda, dels af Bergs-gevaldigeru
Grönlunds lön, 88 R:dr 75 öre R:nil, jemte tillökning efter riks-markegångsedelpris
lör derunder begripne 5 tunnor spanmäl, äfvensom att, i enlighet med hvad
Expeditt ons-(J/skottets Forslat) lill anderd. Skrifvelse N:o 196. I25
E. K. M:l jemväl förrsi»"il, eli belopp af 2.000 R:dr nämnda mynt må, lill följd af
den riva regleringen, indragas ii Sjette Hufvud-tilelns anslag ”till befrämjande i allmänhet
al bergs-bruket.”
4:o Under åberopande af en lill Rikets Ständer särskildt adalen Nådig proposition
i fråga om inrättande af ett Statistiskt. Eaibets-vcrle, som, med benämning al
Statistiska Tttliell-koinmissioinn, tillika skulle omfatta den nuvarande Tabell-kommissionen,
bar E. K. M:t förmält, att, då lili denna Nådiga Proposition ett årligt anslag för
det nya embelsverkel blifvit äskad! lill belopp af 27,500 R:dr, men deremot del hittills
varande anslaget för Tabell-kommissionen, 3.725 R:dr, skulle indragas, den årliga tillökningen
i utgift genom inrättande af den Statistiska Tabell-kommissionen följaktligen komme
all utgöra 23,775 R dr, äfvensom alt, utöfver det årliga anslaget för ifrågavarande
embets-verk, erfordrades dels såsom husbyTes-medel, att utgå intilldess embets-lokal
hunnit anskaffas i något kronans bus, årligen 1,000 R:dr eller för nu ingångna sintsreglerings-period.
3,000 R:dr, dels till -anskaffande af nödige inventarier, för en gång,
1,500 R.dr.
Af högst berörda Nådiga proposition hafva Rikets Ständer inhemta!, att, sedan Rikets
sednast församlade Ständer uti underdånig skrifvelse den 18 Oktober 1854, med
uttalande af sin åsigt om viglen deraf, alt en, såvidt möjligt är, fullständig, fortgående
statistik, åskådliggörande förhållandena i alla förvaltnings-grenar, varder, så snart omständigheterna
del medgifva, ordnad, i underdånighet anhållit, det E. K. M:l täcktes
låta utarbeta och lör Rikets Ständer vid denna Riksdag framlägga plan och förslag lill
inrättande af eli statistiskt embetsverk, tillika omfattande nuvarande Tabell-kommissionen,
en Kommitté blifvit af E. K. M:l i sådant afseende förordnad, hvilken sedermera
uti äfgifvel underdånigt betänkande, på andragne grunder, föreslagit, dels i afseende å
omfånget och föremålen för verksamheten af ett statistiskt embetsverk, att de centrala
förvaltande verk och myndigheter, sorn för närvarande hafva sig uppdraget att afgifva
underdåniga berättelser af statistiskt innehåll, måtte fortfarande bibehållas vid åliggandet
att insamla och bearbeta de statistiska uppgifter, som, i följd af embetsverkels föremål
och instruktion, deni hvart för sig tillkomma, men att deremot Tabell-kommissionen
skulle såsom sådan upphöra och ombildas till ett nytt statistiskt embetsverk, hvilket,
jemte hela befolknings-statistikeu, linge till föremål de grenar af statistiken, som profves
böra blifva, men hittills icke utgjort ämne för officiel bearbetning af något centralt
förvaltande verk; dels beträdande den allmänna organisationen af det statistiska embetsverket,
alt detsamma, stöld! under Chefen för Civil departementet, skulle, under benämning
af Statistiska Tabell-kommissionen, utgöras af l:o en hufvudsaklig! rådplägande
afdelning, benämnd Statistiska Beredningen och 2:o en förnämligast verkställande afdelning,
benämnd Statistiska Tabell-kommissionens central byrå: all den statistiska Beredningen,
i hvilkens arbeten Chefen för Civil-deparlemenlet egde, såvidt hans öfriga embels-göromål
det medgåfve, att såsom ordförande deltaga, skulle utgöras af Chefen för
statistiska cenlral-byrån, såsom föredragande, af en emhets-elier tjensteman Irån livart
och eli af de förvaltande verk och myndigheter, hvilkas verknings-krels omfattar ämnen
al hufvudsaklig vigt för den officiel;! statistiken, samt af ett visst antal förbestämd
tid förordnade ledamöter, utsedde biand vetenskaps-idkare med flere, och hufvudsakligen
hafva till å iggande: all uppgöra plan för insamlande och bearbetning af alla de uppgifter,
som anses böra ingå i Sveriges officiel» statistik; ali pröfva formulären för inhemlande af
dessa uppgifter: att uppgöra planen för de officiel» statistiska redogörelsernas offentliggörande
genom tryck; alt förbereda och med statistiska central-byråns biträde ombesörja
utarbetandet och digifvande! tidtals af fullständiga topograliskl-slalisliska öfversigler
af rikets hela tillstånd, samt i öfrigt oaflåtligen öfvervalla införande! i den officiel»
126
Expeditions-Utskottets Förslog till underd. Skrifvelse N:o 196
stal istik 11 af alla de förbäl (ringar, sorn af odlingens framsteg och samfnnds-lifvels utveckling
erfordras;— att den statistiska central byrån skulle utgöras af l Chef, 1 Expeditions-sekreterare
till biträde ål chefen vid uppsättande och expedierande af berättelser,
redogörelser, utlåtanden och andra oflicieia skrifvelse!-, jemte förandet af dertill hörande
diarier, ombesörjandet af korrektur-läsning in. rn., 1 Arkivarie och Registrator samt
1 Ofver-revisor för granskning till siffran och sammanräkning af de inkomna statistiska
uppgifterne, granskning af de upprättade sammandragen m. m. och borde, efter Kommitterades
förslag, denna byrås hufvudsakliga åligganden vara: alt insamla och bearbeta
alla till den oflicieia statistiken hörande uppgifter, som ej genom annat centralt embetsveiks
eller myndighets försorg insamlas och bearbetas; att, med ledning af dessa uppgifter,
såväl som af dem, hvilka (rån förvaltande veik och myndigheter erhållas, ombesörja
fortgående öfversigter öfver hvarje särskild gren af statistiken; att i ett statistiskt arkiv
samla och bevara alla slags tillförlitliga statistiska uppgifter; att i ett statistiskt bibliothek
hålla tillgängliga de lör statistiska forskningar och för arbetet inom den statistiska
kommissionen nödige verk, tidskrifter och kartor; att ombesörja det interuatior.ela utbytet
af officieia statistiska publikationer; att, utom det officiel» statistiska trycket och
bidrag med statistiska uppgifter till stats-kalendern, äfven söka på annat lämpligt sätt,
genom skrifter af mindre omfång, sprida statistiska kunskaper, o. s. v.; varande af E.
K. M:l, sorn gillat den af Kommitlerade Iramlagda plan, i Nåder föreslaget, att, mot
indragning afnuvarande anslag för Tabell-kommissionen, Rikets Ständer måtte, förinrättande,
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med Kommitterades förslag, af ett statistiskt embetsverk,
under benämning af Statistiska Tabell-kommissionen, lill E. K. M:ts disposition
anvisa:
n) alt årligen med hela beloppet utgå:
lill löner för statistiska cenlral-byrån.
ål Chefen ‘ . 5,0(10: —
Expeditions-sekreteraren  4,000: —
„ Arkivarien oell Registrator!!
2,500: —
„ Ofver-revisorn  2.500: —
,, Vaklbetjeningen  500: — 14.500:
lill bibhotheks underhållande och litterärt utbyte  1,000: —
„ ljus, ved, skrifmaterialier m. m  1,000: —
,, betäckande af en del af kostnaderna för en statistisk tidskrift 1,000: — 3,000;
b) att såsom reservalions-anslag årligen utgå:
till arfvoden åt tillfallige biträden  5 000: —
„ det officieia statistiska trycket ..... . ; 5000: — 10,000:
Summa ärligt anslag R:dr 27,500: —
och dessutom:
c) hyresmedel, att utgå intilldess embels-lokai hunnit anskaffas i något
kronan tillhörigt hus, årligen  1,000: —
d) till anskaffande af nödige inventarier, alt blott för en gång utgå 1,500; —
Rikets Ständer, som funnit de vid sist lid ne Riksdag af Rikets då församlade
Ständer uttalade åsigler, angående bildandet af ifrågavarande embetsverk vara af Kornmitlerade
vid utarbetande af deras förslag tillämpade, hafva, hvad angår den föreslagna
staten för det nya embetsverkel, inhemta!, att, enligt planen, den erforderliga personalen
vid Statistiska Centra i-byrån skulle utgöras dels af de för det ständiga arbetet nödige
tjenstemän. dels af de lilllällige biträden, som, för arbetets skyndsamma bedrifvande,
till vexlande antal antagas, hvaraf de förre, eiler byråns ständige tjenstemän,
ExpediHons-Utskott*ts Forsing Ii/l undmi. Skri/re/se N:o 496.
127
skulle, utom den embetsman, som borde förestå byrån och ansvara för de erforderliga
arbetena i bela deras omfott"iiy;\ bes'i1 af ett biträde vid expeditionen, en tjensteman
för den första granskningen af inkomna siffer-uppgifter och dessas sammanställning,
samt en vårdare af det statistiska arkivet och biblioteket. Ehuru det i allmänhet
måste vara med svårighet förenadt att bestämma ijenstemanna-staten för ett verk, innan
detta någon längre tid varit i arbete, bör likväl, i förevarande fall, då man genom
Tabell-kommissionens mångåriga verksamhet eger en samlad erfarenhet i hänseende till
en hufvudsaklig del af de inom den statistiska byrån ifrågakommande göromål, och dä
grunddragen för den föreslagna organisationen öro sä enkla, sorn de ofvan angifna,
med lull säkerhet kunna antagas, att de i slaten upptagne beställningar icke äro flere
eller andre, än behofvel oundgängligen fordrar; och hafva Rikets Ständer alltså funnit
någon betänklighet icke mola dervid, att tjenstemännen nu pä ordinarie stat uppföras.
Enligt Rikets Ständers tanke, kan dock lämpligen härmed förenas del vilkor, att tjenstemännen
skola underkasta sig den förändrade tjeostgörings-skrldighel, som af framdeles
tilläfventyrs skeende jetnkniugar i organisationen må blifva en följd. Äfven hafva
Rikets Ständer ansett lämpligt, att den aflöning, som för tjenstemännen anslås, icke bestämmes
hel och hållen såsom läst lön, utan att, i likhet med hvad vid innevarande
riksdag för statens tjenstemän i allmänhet ifrågakommit, något; del deraf uppföres såsom
löneförhöjning under nu ingångna statsreglerings-period. Rikets Ständer, sorn således
funnit Ijenslerne kunna på ordinarie stat uppföras, hafva deremot ansett benämningarna
å flere af dem böra förändras och mera lämpas efter göromälens beskaffenhet.
Sålunda synes Rikets Ständer den föreslagna Chefen böra erhålla benämning af
Föreståndare för Statistiska Cenlral-byrån. Den i staten upptagne Expcditions-sekreterare,
hvilkens åligganden, enligt förslaget, äro af enahanda natur, som de, hvilka åtfölja
sekreterare beställningar i allmänhet, torde, i enlighet härmed, lämpligen kunna benämnas
Sekreterare, likasom benämningen Ofver-revisor är, i Rikets Ständers tanke,
mindre riktig, der inga andre Revisorer finnas, och derföre synes böra förän(Iras lil!
Revisor. Beträffande de föreslagna afiönings-beloppen har någon annan erinran dervid
hos Rikets Ständer ej förekommit, än att den med 5,000 R:dr uppförda aflöning för
Föreståndaren synts skäligen kunna nedsättas till 4,500 R:dr; äfvensom Rikets Ständer,
såsom redan är nämnd), funnit lämpligt, att någon del af tjenstemännens aflöning i
slaten uppföres såsom löne-tillökniug under den tid, nu pågående stats reglering omfattar,
på det sätt bifogade tabell N:o 3 närmare visar, hvarförutan Rikets Ständer ansett,
alt utom ofvannämnda förbehåll,, angående personalens skyldighet att underkasta sig
möjligen behöflig jemkning i dess åligganden, det vilkor bör stadgas, all tjenstemännen
icke få tillika innehafva annan allmän befattning.
De öfriga anslags-belopp, hvilkas uppförande å staten E. K. M:t äskat, nemligen
dels till bibliolheks underhållande och litterärt utbyte, till ljus, ved, skrifmaterialier
m. m. och lil! betäckande af en del af kostnaderne för en statistisk tidskrift, med
1.000 R:dr för hvarje af dessa tre föremål, dels till arfvoden för tillfällige biträden,
5.000 H:dr, och till del officiela statistiska trycket, likaledes 5,000 R:dr, hafva alla blifvit
af Rikets Ständer beviljade, med iakttagande deraf, att summan af de tre förstnämnda
anslagen,utgörande 3,000 R:dr, ställes till E. K. M:ts disposition, alt för de uppgifna
ändamålen användas, samt att, enligt hvad E. K. M.t jemväl föreslagit, de återstående
två anslagen, i anseende lill den större föränderlighet under olika år, sorn dessa utgifter,
tillföljd al sin natur, äro underkastade, erhålla form af reservationsanslag, så att
hvad deraf ett år ej åtgår, får ett följande år för ändamålet användas.
1 öfverensstämmelse med hvad Rikets Ständer här ofvan anfört och dä, med
den jemkning i aflönings-beloppet för Föreståndaren, hvilken Rikets Ständer ansett
128
Expeditions- Utskottats Förslag till under d. Skri/velse J\:o 196.
böra ega rum, det erforderliga års-anslaget för il råga va rande embetsverk uppgår tili
27,000 R:dr, hafva Rikets Ständer, med godkännande af grunderne för det af E. K.
M:t framlagda förslag, jemte indragning af det i nu gällande Riks stat med 3,725 R:dr
uppförda anslag till Tabell-kommissionen, för inrättande, i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med Kommillerades hemställan, af ett Statistiskt embetsverk under namn af Statistiska
Tabell-kommissionen, beviljat ett anslag af 27,000 R-.dr Runt årligen, att utgå på
det sätt ofvanberörde tabell N:o 3 utvisar, med dervid fästade vilkor, att tjenstemännen
vid kommissionens Central-byrå skola underkasta sig den förändring i tjenslgörings-skyldighel,
som af framdeles tilläfventyrs skeende jemkningar i organisationen kan blifva
en följd, samt att de icke lä med sina beställningar förena annan allmän befattning, äfvensom,
i enlighet med E. K. M.ts Nådiga framställning, Rikets Ständer å Riksgälds-kontoret
anvisat dels såsom hushvres-medel, att utgå intill dess embets-lokal binner anskaffas
i något kronans hus, 1,000 R:dr årligen under nu ingångne slatsreglerings-period,
dels till anskaffande af nödige inventarier för en gång 1,500 R:dr R:mt, med underdånig
anhållan alt, til! besparing i kostnaden, lokal för det nya embets-verket mätte, sä
lort ske kan, i någon af kronans byggnader beredas.
5:o E. K, M:l har vidare äskat, dels att uti anslags-summan för General
landtmäteri-Ion
leret, nu utgörande 16,467 R:dr 50 öre, tillökning må beviljas med
7,657 R:dr 50 öre, till förbättring af personalens löner, i enlighet med al'giIvel förslag,
dels ock att för Förste Landlmälarne i länen lönerna, hvilka, såväl de indelta, som de
oindella. för närvarande uppgå till olika belopp, vexlande melian 384 ll:dr 34 sk. 8
r;st banko, med derunder inbegripne 33 tunnor spaninål, och 987 R:dr 14 sk. 11 r:st
samma mynt, de indelta iönerne förvandlade efter markegång för åren 1846—1855,
mätte ökas till 1,800 R:dr Runt för hvardera, samt Andre Landtmiitarnes löner likaledes
höjas (rån deras med 336 R:dr 45 sk. 4 r:st banko, jemte derunder inbegripne
spanmåls-lörhöjning. nu i allmänhet utgående belopp, lill 900 R:dr Runt hvardera, hvartill
erfordrades tillökade anslag, för Förste Landtmätarne af 18.453 R:dr 74 öre, och
för Andre Landtmätarne af 8,878 R:dr 66 öre, eller tillhopa 27,332 Hulr 40 öre, så
att, med tillagg af ofvannämnda lillöknings-summa lör Genernl-iandtmäteri kontoret, den
behöfliga anslags-förhöjningen för Landtmäleri-stalen uppginge lill 34,989 R:dr 90 öre;
hvarjemte E. K. M:t ansett följande vilkor för löne-lörhöjuingarnes åtnjutande böra
stadgas, nemligen att ljuspenningar och spanmål under lönerna lörsvinna; att Generallandtmäleri-konlorels
embets- och tjenstemän, i fråga om förbud mot emottagande och
samtidigt inuehafvande af andra publika tjensler, skola ställa sig lill efterrättelse hvad
E. K. M:t i sammanhang med förevarande stats-reglering funnit i delta hänseende böra
i allmänhet förordnas; att tjenstemännen, ulan anspråk på ersättning, underkasta sig
den sporlel-minskning, som kan blifva en följd af den nya förordningen, angående expedilions-lösen;
samt alt de indelta löner, hvilka tillhöra en del Förste Laudtmätarebefattningar,
böra indragas och emot penninge-anslag utbytas, med rättighet likväl för
nuvarande, med indelt lön eller bohemmun lörsedde Förste Landtmätare, att varda dervid
bibehällne, om de, hellre än att tillträda den nya allöningen, sådant föredraga.
Hvad först beträffar den ifrågasatta löneförhätliingen för personalen i Gcnerallandtmäteri-kontoret,
så och dä en förhöjning af de adönings-helopp, som den nuvaiande
staten upplager, är, med hänsigt lill den ökade lelnadskostnaden samt de maktpåliggande
och trägna göromälen, både af behof och billighet påkallad, och Rikets Stander,
vid granskning af de föreslagna tillökningsbeloppen, icke funnit skäl till någon erinran,
har den för General-landtmäteri-kontoret äskade anslags-IÖrhöjning af 7,657 R:dr
50 öre R:mt blifvit beviljad, all på föreslaget sätt utgå,
Vid
-
Exp edit iöns-U Iskol tels Förslag lill under d. Skrifvelse N:o 196.
129
Vidkommande Landtmäteri-staten i länen är upplyst, att antalet af dem, sorn
söka anställning vid landlinäteriet, under de sednare åren varit i betydligt aftagande,
hvilket utan tvifvel måste tillskrilvas den omständighet, att de, lill följd af den ökade
lefnudskostnadeu, i allt kännbarare mån otillräckliga inkomsterna icke stå i ett billigt
förhållande till de med tjensterna förenade maktpåliggande och ansträngande göromål.
Del är således af vigt, alt åtgärder vidtagas till förbättring al' Landtmälerislatens ställning,
såvida staten skall kunna af denna korps fortfarande hafva det gagn, som med
densammas organisation varit alsedd. Och ehuru, efter hvad Ifikets Ständer inhemta!,
en ny Landtmäteri-taxa under den 12 Maj sistlidet år blifvit utfärdad, hvarigenom
Landtmätarnes ersättning för deras förrättningar ökats, synes likväl bade billighet oell
det allmännas fördel fordra, att den förbättring i deras ställning, som E. K. Mits Nådiga
förslag afser, dem herodes, så att Förste och Andre Landtmätarne erhålla sina
löner förhöjda, de förre till 1,800 R:dr och de sednare till 900 R:dr, samt Kommissions-landtmätarne
uppmuntras genom ökade pensions-förmåner, hvarom Rikets Ständer
framdeles vid regleringen af utgifterna under Riks-statens 9 Hufvud-litel skola vidare
sig yttra.
Bland andra tillgångar för reglering af lönerna åt Landtmäteri-statcn i länen
uppgifvas uti E. Iv. M:ts Nådiga proposition följande belopp;
för Förste Landtmätarne 385 tunnor spanmål under lön å 1 R:dr Banko . 385: —
för Andre d:o 672 tunnor
å d:o . . . 672: —
Summa Banko R:dr 1,057: —
Härvid måste dock erinras, att som redan vid 1840 och 1841 års riksdag alla
löner, under hvilka spanmål var beräknad, blefvo ökade med ett belopp, motsvarande
1 R:dr Banko för hvarje tunna spanmål under lönen, med rättighet likväl för lönlagarne
all, så länge de qvarstodo vid sina före 1841 års ingång innehafvande befattningar,
uppbära från allmänna indragnings-stalen årlig tillökning för spanmålen i den mån
del. vid hvarje riksdag af ständerna fastställda pris öfversteg 7 R:dr, så är ofvanberörde
för Landtmäteri-staten beräknade tillgång redan inbegripen i pennige-lönerna och
kan följaktligen icke, såsom nu skett, särskildt upptagas. Deremot har, såsom af den
uti Statskontoret befintliga så kallade stats-liggare inhemtats, summan af lönerna för
Förste Landtmätarne blifvit med 178 R:dr 16 sk. 8 rist Banko för lågt upptagen. Om
nu della belopp drages från ofvannämnda summa 1,057 R:dr, återstå 878 R:dr 31 sk.
4 rist Banko, eller i Riksmynt 1,317 R:dr 99 öre, för högt uppgifven tillgång, så att,
till fyllande af eljest oundviklig brist, ett motsvarande belopp måste tilläggas det af E.
K. M:t. för löne-regleringen äskade anslag af 27,332 R:dr 40 öre, som sålunda komme
att ökas lill 28,650 R:dr 39 öre.
På grund af hvad här ofvan är anförd t, hafva Rikets Ständer beslutat, att, till
förbättring af lönerna för Landtmäteri-staten i länen en summa af 28,650 R.dr 39 öre
Riksmynt årligen anvisas, och att deremot de indelta löner, hvilka åtfölja en del Förste
Landtmätare-befaltningar, indragas och emot penninge-anslag utbytas, med rättighet
likväl för nuvarande, med indelt lön eller bohemman försedde Förste Landtmätare att
varda dervid bibehållne, om de, heldre än att tillträda den nya aflöningen, sådant föredraga.
Hvad angår de af E. K. M:t i öfrigt omlörmälda vilkor för de föreslagna löneförhöjningarnes
åtnjutande, hafva Rikets Ständer ansett i detta afseende samma bestämmelser
böra blifva gällande, som för lönetillökningar i allmänhet vid denna riksdag äro
eller blifva af Rikets Ständer beslutade.
Bih. lill B. St. Pral. 1856—1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
17
130 Expeditions-Ulskollels Förslug till unden!. Skrifvelse N:o 196.
I följd af ofvannämnda anslags-förhöjningar för General-landlmäleri-kontoret
samt Förste och Andre Landtmätarne i länen, kommer det i nu gällande riks-slat uppförda
kontånia' anslag för Landtmäleri-stalen alt ökas med 36,30“ R:dr 89 öre
Riksmynt.
6:o) I sammanhang med förenämnda aflöuingssfråga, har E. K. M;t, under
åberopande af en utaf Öfver-direktören vid Landlmäleriet uppgjord, i Slalsråds-protokollet
omförmäld plan begärt, ali Rikets Ständer, med bibehållande å General-landtmäteri-kontorets
stat af det för Socken-karle-vcrkcts bearbetande derå nu uppförda
årliga anslag af 4,000 R:dr banko, måtte å extra stat för nu ingångna stnts-regleringsperiod
anvisa ett årligt belopp af 10,500 R:dr samina mynt eller 15,750 R:dr R:mt,
att, för enahanda ändamål, på sätt E. K. M:t kan finna lämpligt, användas.
Genom beviljande af anslag lör sqcken-karte-verkets bearbetande, hafva Rikets Ständer
vid föregående riksdagar erkänt nyttan och behofvet af detta karte-verk för vinnande
af tillförlitliga upplysningar om riket i ekonomiskt och statistiskt hänseende; och då
det hittills följda systemet för arbetets bedrifvande visat mindre tillfredsställande resultat,
samt erfarenheten ådagalagt, att verksammare åtgärder måste vidtagas, om detta arbete
skall inom en icke allt för lång tidrymd hinna afslutas, hafva Rikets Ständer, som inhemta!,
det en ny plan för arbetet blifvit framlagd, hvilken synes kunna bättre, än
som hittills skett, fortskynda arbetets utförande, ansett de härför erforderliga medel
böra beviljas, hvadan, i öfverensstämmelse nied hvad E. K. M:t föreslagit, Rikets Ständer
bifallit, ali, med bibehållande å Riks-slaten af det för socken-karle-verkets bearbetande
derå nu uppförda årliga anslag af 6,000 R:dr, för nu ingångna stats-regleringsperiod
å Riksgälds-kontoret anvisas ett extra anslag af 15,750 R:dr Runt årligen att
för nämnda ändamål, på sätt E. K. M.t finner lämpligt, disponeras.
7) Med framställning om angelägenheten af ökade bidrag från det allmännas
sida till aflöningen för Ofverstållitillare-embete/s Kansli, och Polisstyrelsen i Slockholm,
har E. K. M:t, i sådant afseende, äskat, att hittills varande stals-anslag för Öfverståthållare-embelet
måtte förhöjas med 17,928 R:dr 5 öre, deraf 12,328 R:dr 5 öre för
Embetets kansli och 5,600 R:dr för stadens polis.
Enligt den Nådiga propositionen är af OlVerståthållare-embetet, till stöd för dess
i ämnet gjorda underdåniga framställning, bland annat, anlördt, ali, under del på sednare
lider göromålen i Embetets Kansli tilltagit i mängd och omfång, lönerne för dervarande
tjenstemän och betjente i det närmaste qvarstått vid samma belopp, hvartill de folmer
än 40 år sedan bestämdes, ehuru flere embetsverk, sorn samtidigt med nämnda kansli år
1815 erhöllo tillökade löner, sedermera tid efter annan kommit i åtnjutande af löne-förbältringar,
samt att det betydliga tillskott 85,000 R:dr banko, hvilket Stockholms stad måste vidkännas
för upprätthållande af polis-inrättningen, helt och hållet ätginge för sjelfva polis-personalens
aflönande och de med hufvudstadens bevakande förenade utgifter, men icke lemnade tillgång
lill förbättrande af Polismästarens och öfrige Polis-tjenstemännens löner, för hvilket ändamål
ett ytterligare anslag af stats-medel ansåges desto mera billigt, som det bidrag af
15,000 R:dr nämnda mynt, hvilket Statsverket för underhåll af Stockholms Polis årligen
lemnar, numera stöde i allt för stort missförhållande lili det från stadens egna medel
utgående bidrag till polisen.
I afsende ä den nuvarande och den föreslagna aflöningen för personalen i Öfverslåthällare-embelets
Kansli har för öfrigt förekommit, att för Under-ståthållaren och
Konungens Fogat, af hvilka den förre, lika med Ofverståthållaren, utom aflöningen från
Stats-verket uppbär taffel-penningar af Stockholms stad, den uti nuvarande lönerna inbegripna
häst-lega jemte hushyra, utgörande tillsammans 750 R.dr för Underståthållaren
och 400 R:dr för Fogaten, skulle, om löneförhöjningarne beviljades, icke vidare komma
Expeditions-Ulskottets Förs/ag till underd. Skrifvelse N:o 496.
131
alt å staten uppföras; alt Kainererare-sysslan vid Öfverståthållare-embelets Kansli, hvilken
för närvarande är förenad med Kamererare-befallningen vid Öfverslåthållare-embelel
för Krono-uppbörds-ärenden, ansetts böra vid nuvarande innehafvarens afgång
upphöra och Kamererare-göromålen af Sekreteraren v id Öfverstälhållare-embetets Kansli
öiVerlagas, emot en tillökning i lönen af C00 B:dr, hvarigenom af den föreslagne Kamererare-lönen
ett belopp af 300 R:dr dä skulle komma alt Stals-verket besparas, samt
att för 1 Notarie jemte 1 Kanslist hos Fogalen, af hvilka icke någondera lör närvarande
innehar lön på stat, men dea sednare, enligt särskilta nådiga beslut, fått uppbära
ett årligt arfvode, löner å stat nu blifvit af E. K. M.t begärde.
Det åligger visserligen släderne i allmänhet att bestrida de kostnader, som med
exekutions-väsendet derstädes äro förenade; men då Stockholms stad är att betrakta
såsom ett särskildt län, och aflöningen för den hos dess Öfverstyrelse anställde personal
hittills städse blifvit af stats-medel bekostad, hafva Rikets Ständer funnit något tvifvel
icke böra uppslå om statens åliggande tilt, derest allöningen beli lines otillräcklig,
ytterligare anslå de medel, som till densammas förbättrande erfordras; och då under
nuvarande förhållanden en sådan löne-IÖrbättring för de fleste tjenstemän och betjente
inom Öfverståthållare-embelets Kansli synes af rättvisa och billighet påkallad, samt Rikets
Ständer, vid granskning af de föreslagne aflönings-beloppen, funnit dem icke vara
högre än bebofvel synes oundgängligen fordra, har, med förbehåll om iakttagande af
ofvan omförtnälda förening af Sekreterare- och Kamererarc-ljensterne, när den sednares
nuvarande innehafvare afgår, den äskade anslags-lörhöjningen för Öfverståthållare-embetets
Kansli, 12,328 R:dr 5 öre Riksmynt, blifvit beviljad att, på sätt föreslaget är,
användas till löne-lörbättring lör dess personal.
Hvad vidare angår del för hufvudstadens polis begärda ökade stals-bidrag, så
hafva Rikets Ständer äfven i della hänseende, genom anvisande af hittillsvarande statsanslag,
15,000 R:dr, för underhållande af polis-väsendet i Slockholm, erkänt statens
förpligtelse all deltaga i de för sådant ändamål erforderliga kostnader; och då berörde
anslag, äfven med den tillökning, som blifvit äskad, är jemförelsevis ringa emot de betydliga
bidrag, som Stockholms stad numera måste lör polisens underhåll vidkännas,
har jemväl den för polisen i hufvudstaden begärda anslags—tillök ni ng 5,600 R:dr R:mt
blifvit af Rikets Ständer anvisad.
Med ofvannämnda båda fyllnads-anslag, utgörande tillsammans 17,928 R:dr 5
öre R:mt, har alltså det i nu gällande Riks—stat uppförda stats-anslag blifvit förhöjdt.
8:o I afseende å Lands-stnicn har E. K. M:t tillkännagifva, all, vid pröfning
af frågan om antagligheten af det vilkor, Rikets Ständer vid sednaste riksdag fästade
vid pn visandet af då till förbättrande af löne-v ilkoren för Lands-statens tjenstemän och
betjente beviljade årliga reservations-anslag af 77,000 R:dr banko, nemligen alt de indelta
lönerna skulle utbytas emot kontanta aflöningar i den mån sådant författningsenligt
kunde ske, E. K. M:t, ehuru önskvärdi varit, att Rikets Ständer icke ifrågasatt
afskaflande för Lands-stats-tjenstemännen af det indelta aflönings-sätlet, likväl af förekomne
anledningar funnit sig böra antaga nämnda vilkor samt dervid dels i nåder förklarat,
att de nya aflönings-slaler, som af E. K. M:t korinne all fastställas, skulle, utom
hvad anginge de i sammanhang med löne-regleringen tillkommande nya tjenster, frän
och med år 1855 tillämpas, dels ock, såsom följd deraf, i Nåder föreskrifvit, alt de
ät Lands-statens tjenstemän och betjente, utom Landshöfdingarne, på lön indelta heminans-räntor
och tionde-anslag skulle från samma lid till kronan indragas och således
för dess räkning uppbäras samt i dess räkenskaper behörigen redovisas, dock alt från
tillämpningen af berörde Nådiga förklarande och föreskrift de tjenstemän personligen
undantoges, hvilka, pä gruud af fullmakt eller konstitutorial, vore berättigade att vid
132 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 196.
indella lönerna för sin tjensle-tid bibehållas och yttrat sig icke vilja på den nva löneregleringen
ingå.
Sedan Kammar-kollegium och Slats-kontoret, enligt Nådig föreskrift, derefter
upprättat förslag till aflönings-stater för Lands-slatens tjenstemän och betjente, hade
dessa stater, med vissa jemkningär, blifvit under den 31 Januari 1856 af É. K. M:t
i Nåder fastställda med förklarande, att, som löne-beloppen, till noggrannt iakttagande
af uppgjorda beräknings-grunder, för en del tjenstemän utförts i skillingar och runstycken,
men angeläget vore, alt de för framtiden jemnades till erforderlig lättnad" vid
qvartals-liqviderne, och det derjemte borde leda till önskvärd förenkling i uppbörd och
redovisning, om boställs-räntorne, som i de flesta fall redan tillgndokoinme boställs-hafvarne
sjelfve, jemväl vid sådane lands-stats-boställen, lör hvilka de nu äro kronan behållne,
blefve, derest de icke särskildt annorlunda disponerats, tillerkända boställs-hafvarne
i utbyte af motsvarande kontant löne-anslag, den meddelade fastställelsen skulle
blifva gäHande endast intill 1857 års utgång.
I följd af sedermera fattadt Nådigt beslut att hos Rikets Ständer föreslå en dylik
förändring med nämnde räntor, anbefallde E. K. M.t Slats-kontoret ali, med iakttagande
deraf, upprätta förslag till nya lönings-stater för tjenstemän och betjente vid
Lands-staten; och äro sådane förslags stater derefter af Stats kontoret till E. K. M:t
öfverlemnade, upptagande lönerna i Riksmynt och såvidt möjligt varit i jemna tal samt
med uteslutande af ören.
Enligt hvad uti den Nådiga Propositionen vidare anföres, hade likväl den förbättring
i Lands-slatens ekonomiska belägenhet, som med ofvannämnde vid sednaste
riksdag beviljade reservalions-anslag alsetts, i väsentlig mån motverkats genom dyrhelen
å de flesta lefnads-förnödenheter, hvarförutan för vissa af Lands-slatens tjenstemän en
opåräknad minskning i inkomst uppstått dels derigenom alt Rikets Ständer vid sednaste
Riksdag nedsatt eller afskaffal åtskillige bevillnings-afgifler, derå Kronofogdar och Härads-skrifvare
egt uppbära provision, dels ock hufvudsakligen genom det beslut Rikets
Ständer i sammanhang med anslaget till lands-stals-löncregleringen fattat om do indelta
lönernes indragning i utbyte emot kontanta aflönings-anslag; och sedan dessa ofördelaktiga
förhållanden, som försatt de flesta af Lands-slatens tjenstemän i en högst bekymmersam
ställning, föranledt särskilda i Departements-chefens underdåniga betänkande
lill innehållet omförrnälda underdåniga framställningar af en del bland E. K. M:ts Befallningshafvande,
samt af Lands-stats-tjenstemännen i åtskillige län, åsyftande dels
förhöjning af de kontanta lönerna dels vissa löners utgående antingen såsom förut i
ränte-persedlar, eller efter årlig beräkning af de tio nästföregående årens medel-markegångs-pris,
dels ock vissa andra åtgärder i afseende å löne-rogleringen, bar E. K.
Al:t nu funnit sig böra till Rikets Ständer aflåta nytt förslag lill förbättrad löne-rcglering
för Lands-staten.
Enligt detta förslag skulle Lands-stats-personalens aflöning komma att ökas med
följande belopp, nemligen:
för 8 Lands-sekreterare  2.671: —
,, de Lands-kamererare, hvilka icke innehafva föreslagna minimi-belopp 19,454: —
,, Landl-ränlmästare d:o  8,601: —
„ Läns-notarierne  6,000: —
„ Länsbokhållarne , 3,600: —
,, Lands-kanslisterne  4.800: —*
„ Lands-kontorislerne  1.200: —
„ Läns-styrelsernes Vaktmästare  5,520: —
Transport 51,846: —
Expeditions-Utskottets Färsing tilt anderd. Skri/velse N:o 496. 133
Transport 51,846 —
för de kronofogdar, som icke redan innehafva minst 2,500 R:dr . . . 65,232: —
„ en Expeditions-kronofogde  250: —
de Häradsskrifvare, sorn icke redan innehafva minst 2,000 R:dr . . 51,559: —
,, de Länsmän, som icke åtnjuta minst 600 R:dr  91,441: —
„ 10 nya tjenster
7,850: —
och då härtill lades dels det belopp, som, enligt Stals-konlorets förslag,
erfordrades till fyllnad i tillgångarne för den af nämnda embetsverk utarbetade
nya aflönings-stat, hvarpå de föreslagna tillöknings-suinmorna
äro beräknade eller
51: 11.
dels ock föreslagen tillökning i anslaget för tryckning af E. K. M:ts
Belällningshafvandes kungörelse
3,600: —
uppkomme en summa af
R:dr Runt 271,829: II.
hvilken E. K. M:t nu äskat lill förbättring af Lands-slats-personalens aflöning.
Vid pröfning af denna fråga hafva Rikets Ständer funnit att, ehuru vid sednaste
riksdag blifvit anvisadt ett årligt reservations-anslag af 77,000 R:dr banko tili förbättrande,
enligt då framlagd plan, af löne-vilkoren lör Lands-stalens tjenstemän och
betjente, har Lands-stats-personalen i allmänhet derigenom icke kommit i den ställning
i afseende å sina löneförmåner, hvarpå den, såväl med afseende å dess genom landels
tilltagande odling, folkmängd och framsteg i industriell hänseende ökade göromål, som
i anseende lill den stegrade lefnadskostnaden, billigtvis kan ega anspråk, och att det
således bli Iver nödigt att, utöfver förenämnda summa, ytterligare anslag till reglering af
denna personals löner nu beviljas.
Enligt Rikets Ständers tanke möta likväl åtskilliga'svårigheter att för närvarande
så uppgöra en difiniliv aflönings-stat för Lands-statens tjenstemän och betjente, att denna
icke kan vara i behof af flere ytterligare jemkningar, hvadan, på del att möjligen
nödige rättelser i staten må kunna ske innan densamma för framtiden fästställes, Rikets
Ständer ansett den lönereglering för Lands-staten, som vid innevarande Riksdag
verkställes, böra i likhet med den för andra stater, blifva blott provisorisk och gällande
för den lid nu skeende siats-reglering omfattar, och hafva Rikets Ständer i öfrigt
rörande detta ärende fattat följande beslut:
a) Beträffande de äskade tillökningarne är, hvad försl angår Lands-sekreterarne,
förhöjning af deras aflöning utaf E. K. M:l endast så t i 11 v i d a föreslagen, att i några
län, der desse ijensteinäns löner veterligen befinnas svagare, de i Slats-kontorets sednast
afgifna slatsförsiag upptagne löner i någon mån mätte höjas, med iakttagande alt de
dymedelst i staten jernnäs till vissa tusen- eller hundra-tai i riksdaler riksmynt, der det
icke redan skett; och har E. K. M t i sådant afseende hemställt, alt berörde af Statskontoret
föreslagna stat må ökas:
för Lands-sekreteraren i Upsala län nied 95 R:dr för att jernnäs till 2,000: —
i Stockholms d:o med 419 ,, ,,  3,000: —
i Gottlands d:o med '41 ,, ,,  1,000: —
i Blekinge d:o med 157 ,,
1,000: —
i Jönköping d:o med 434 ,, „  2,000: —
i Jemtlands d:o med 500 ,, ,, 1,600: —
i Westerbottens d:o mod 508 ,, ,, 1,600: —
i Norbottens d:o med 517 ,, ,,  2,000: —
Summa R:dr Runi 2,671.
Varande i den Nådiga proposition den åsigt uttalad, att ifrågavarande tjenstemän,
med härofvan nämnda undantag, icke äro i behof af annan förbättring i deras
134 Expedition-Utskottets Förslog till underd. Skrifvelse N:o 196.
vilkor an den indirekta, som vid sistlidne riksdag i allmänhet beviljades medelst löne-anslag
för Läns-nolarien och löne-tillökning för Lands-kanslisterne, och har E. K. M:t
jemväl lästal uppmärksamheten derå, att om än, å ena sidan, i anseende till ulsökningsmålens
aftagande antal, Lands-sekreterarnes inkomst af expeditions-lösen för närvarande
minskats, hvilket emellertid snart kunde förändras, det å andra sidan måste
medgifva», att den nya expedilions-laxan bered t Lands-kanslierne icke pbetvdliga fördelar.
Under sådant förhållande och då för öfrigt, med afseende å beskaffenheten af
Lands-sekreterarnes inkomster, bestämd ledning för Rikets Ständer saknats att kunna
bedöma, om oell i hvilka län en ytterligare löneförbättring för Lands-sekreterarne möjligen
må vara behöflig, hvadan någon tillökning i dessa tjenstemäns löner utöfver hvad
E. K. M:t behagat föreslå icke funnits lämplig, hafva Rikets Ständer beviljat de af E.
K. M:t äskade löne-tillökningarne för Lands-sekreterarne i ofvan nämnda 8 län med tillsammans
2,(571 R:dr R:ml.
b) Vidare har E. K. M:t föreslagit, att minimum af Lands-kammererarnes och
Landt-ränlmästarnes löner, hvilket vid förra regleringen, med inbegripande af extra inkomster,
beräknades, efter länens olika betydenhet, för Lands-kamererarne lill 2,250,
2,500 och 3,000 R:dr samt för Landl-räntmästarne till 2,000, 2,250 och 2,500 R:dr,
mätte, likaledes med inberäkning af extra inkomster, ökas för Landskamererarne till
4.000 R:dr i alla län, utom Gottlands, Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens, der
aflöningen för desse tjenstemän ansågs kunna inskränkas till 3,500 R:dr, saint för
Landt-ränlmästarne till 3,000 R:dr i alla län utom lie fyra nyssnämnda, der en allöning
al 2,500 R:dr ansågs tillfyllestgörande; att lönerne för Läns-nolarier, Läns-bokhållare,
Lands-kanslisler och Lands-kontorister må förhöjas från deras vid förra reglerings-lillfället
bestämda belopp, för Läns-notarierne från 500 till 750 R:dr, för Länsbokhållarne
från de i 3:no klasser fördelade beloppen 000, 700 och 800 R:dr till
1.000 R:dr i de 7 betydligare länen neli till 800 i de öfriga länen, för Lands-kanslisterne
frän 300 lill 500 R:dr och för Lands-kontorislerne från 450 likaledes till 500
R:dr, samt att Läns-styrelsernas på stat upptagne ordinarie vaktmästare, af hvilka de
vid Landshöfdinge-embetet i Stockholms län anställde två vaktmästare nu åtnjuta i lön
hvardera 375 R:dr, och de begge vaktmästarne vid öfriga Läns-slyrelser innehafva, den
ene 300 R:dr och den andre 270 R:dr, mätte uppföras lill lön, i Stockholms län af
450 R:dr och i de öfriga länen af 400 R:dr hvardera, äfvensom en på Stockholms
läns stat med lön af 5 20 R:dr uppförd extra vaktmästare erhålla lönen förhöjd lil! 200
R.dr; och då samtlige dessa föreslagna aflonings-belopp synas icke vara för högt beräknade
eller större än som med hänsigt till beslällningarnes olika vigt och beskaffenhet.
oundgängligen erfordras, samt Rikets Ständer ansett aflöningen för Länsbokhållarne
böra i alla län bestämmas till 1,000 R:dr, hvadan allönings-slaten behöfver förhöjas
med följande belopp, nemligen:
för Lands-kamererare
19,454: —
„ Landt-räntmäslare  8,601: —
„ Läns-notarier
6,000: —
„ Läns-bokhållare  7,000: —
„ Lands-kanslisler
4,800: —
,, Lands-kontorister  1,200: —
och för Läns-styrelsernas vaktmästare-personal  5,520: —
hafva dessa tillökningsbelopp blifvit af Rikets Ständer anvisade.
c) För Kronofogdarne antogs vid förra regleringen såsom aflönings-minimum,
extra inkomster inberäknade, ett belopp af 1,800 R:dr. E. K. M:t har nu föreslagit
förhöjning häraf till 2,500 R:dr och dessutom ät de 29 kronofogdar i särskilda delar
Expeditions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N:o i90.
135
af riket, hvilka ej äro med boställen försedda, vederlag derför med 150 R:dr för hvardera;
och sktdle härtill erfordras, såsom aflönings fyllnad 60,882 R:dr, och till vederlag
för bristande boställen 4,350 R:dr. Derjemte är af E. K. M:t föreslaget, att den
för närvarande till 750 R:dr bestämda lönen för Expeditions-kronofogden i Färentuna
härad al Stockolms län måtte ökas till 1,000 R:dr. Hela tillöknings-beloppet för kronofogdarne
kimme således alt utgöra 65,482 R:dr.
I afseende å sättet för bestämmande af kronofogdarnes löner synes det visserligen
lämpligare, att de extra inkornsterne, hvilka, bestående af provisioner m. m., uppgå,
enligt deröfver lemnade uppgifter, till i allmänhet ringa belopp, icke intagas i beräkningen
af löneförmånerna, enär desse sportler äro beroende af ökade göromål och
såsom uppmuntran och vedergällning för dem tillkommit, men ehuru Rikets Ständer således
ense rikligare, att lönerna bestämmas oberoende af sportlerne, hafva dock Rikets
Ständer, i betraktande af svårigheten ali, med tillämpning af denna princip, nu bestämma
de nya löne-beloppen, funnit sig för närvarande böra följa den grund E. K. M.t
antagit. Rikets Ständer hysa dessutom den öfvertygelse, att en förnyad, efter samma
method och samma grunder verkställd, noggrann värdering af kronofogdarnes boställen
böra ega rum, innan desse tjenstemäns löne-förmåner, uti hvilka de boställena åsatte
uppskaltningsvärden äro inberäknade, kunna definitivt regleras. Beträffande åter behofvet
af löne-förbätlring för kronofogdarna, är ostridigt, att de närvarande lönerne, hvarifrån
betydliga belopp måste afgå, i synnerhet för skrifvarebiträde och resor i allmänna
ärenden, icke kunna anses tillräckliga för innehafvarnes bergning, ulan synes en förhöjning
deraf billigtvis böra ega rum och den nya minimi-aflöningen skäligen kunna
bestämmas lill det belopp af 2,500 R:dr, som E. K. M:t föreslagit. Hvad derefter angår
det äskade vederlaget åt de 29 kronofogdar, hvilka ej äro med boställen försedda,
hafva Rikets Ständer äfven funnit billigheten af en dylik ersättning, men anse den
ifrågasatta summan af 150 R:dr vara alltför knapp och lämpligen böra ökas till dubbla
beloppet eller 300 R.dr. Då äfven den för Expeditions-kronofogden i Färentuna härad
med 250 R:dr begärda löne-lorhöjning funnits böra beviljas, komme de erforderliga
tillökningarne att utgöra: aflönings-fyllnad för kronofogdarne 60,882 R:dr och hyresersä
11 ii i ng åt 29 af desse tjenstemän, 8,700 R:dr, jemte löne-förhöjning för Expeditionskronofogden
i Färentuna härad, 250 R:dr, eller tillsammans 69,832 R:dr; och hafva
alltså Rikets Ständer beviljat nämnde anslags-förhöjning för kronofogdarne, att utgå på
ofvannämnde sätt, samt få tillika hos E. K. M:t i underdånighet anhålla, dels att, vid
den slutliga regleringen af Lands-slatens löner, kronofogdarnes extra inkomster icke i
lönerne inberäknas, utan desse sednare bestämmas oberoende af de extra inkomsterna,
dels att, innan lönerna definitivt regleras, en förnyad noggrann uppskattning af nämnde
tjenstemäns boställen må ega rum.
d) I sammanhang härmed hafva Rikets Ständer till pröfning förehaft en af
E. K. M:t aflälen Nådig Proposition, angående uppförande å stat af lön för Kronofogden i
Westerbottens Lappmarker, i afseende hvarå förekommit, alt sedan uråldriga tider af
Lapp-allmogen inom Wester- och Norrbottens län lill Domare och Fogdar, såsom ersättning
för hållande af ting och verkställande af uppbörd inom Lappmarkerne, en afgäld
under namn af Näst blifvit erlagd, hvilken af hvarje Lapp-skatteland och hvarje
hushåll utgått med olika, lid efter annan förändrade, belopp, inom de särskilda Lappmarkerna,
dels i persedlar, dels i penningar, men alt E. K. M:t i sammanhang med
pröfningen af Kammar-kollegii och Stats-kontorets förslag till ny löne-reglering för
Lands-statens tjenstemän och betjente, förklarat att ifrågavarande s. k. Näst skulle upphöra,
för Kronofogden i Norrbottens län så snart den nya då fastställda aflönings-staten,
som för denne upptoge en betydligare löne-förhöjning, blefve Läns-styrelsen till efter
-
13(5 Expeditions-Utskottets Förslog till underd. Skrifvelse N:o 196.
rättelse meddelad, och för den i Westerbo!tens län tjenstgörande, men i Läns-stalen
ej uppförde, ulan särskildt af Lappmarks Ecklesiastik-verks-fond med blott 316 R:dr
32 sk. banko aflönade s. k. Lapp-fogden, så snart han kunde undfå löne-anslag af
allmänna medel, motsvarande den inkomst han af Näst åtnjutit, hvilken, enligt hvad
Kammar-kollegium och Slats-kontoret, uti algil vet infordradt underdånigt utlåtande i
ämnet upplyst, ärligen uppgått till 618 II:dr 28 sk. banko; och har E. K. M:t behagat,
i öfverensstämmelse med hvad Kollegierna hemställt, föreslå, att Rikets Ständer måtte
å 6:to Ilufvud-titelns anslag till Lands-stalen i Westerbottens län uppföra lön å stat
för Kronofogden i samma läns Lappmarker till det lör Kronofogdar i allmänhet föreslagna
belopp af 2,500 R:dr Runt, men all i stället såväl det från 8:de Hufvud-titelns
reservations- och förslags-aaslag till Lappinarks-Ecklesiaslik-verk utgående aflöningsbelopp,
316 R:dr 32 sk. banko, sorn ofvannämnda afgäld skulle samtidigt med den nya
lönens tillträdande upphöra; hvarjemte E. K. M:t till Rikets Ständers pröfning öfverlemnat
om icke i sådant läll berörde anslag till Lappmarks-Ecklesiastik-verk kunde
nedsättas från dess nuvarande belopp, 11,400 R:dr till jemt 11,000 R:dr.
Rikets Ständer, som fastställt aflönings-beloppet för Kronofogdar till 2,500 R:dr
och anse, att af den nva aflöningen för nu ifrågavarande Kronofogde endast så stor
del bör blifva ordinarie lön, sorn svarar emot det vid förra löne-regleringen för Kronofogdar
bestämda aflöningsmiuimum af 1,800 R:dr, hafva, med iakttagande häraf, i så måtto
bifallit förevarande nådiga framställning, att för Kronofogden i Westerbottens läns
Lappmarker aflöning å 6:le Hufvud-titelns anslag lör Lands-staterne må uppföras med
2,500 R:dr, deraf 1,800 R:dr såsom ordinarie lön och 700 R:dr såsom löne—tillökning
under nu ingångna stats-reglerings-period, äfvensom att, på säll vid regleringen af 8:de
Hufvud-titelns utgifter skall iakttagas, å samma Hufvud-titels anslag till Lappmarks
Ecklesiastik-verk ett emot den derifrån lill ifrågavarande Kronofogde hittills utgående
aflöning svarande belopp af 316 ll:dr 32 sk. banko, eller 475 R:dr Runi, indrages.
e) Beträffande vidare Härads-skrifvarne, för hvilka aflönings-minimum, extra
inkomster inberäknade, vid förra regleringen bestämdes lill 1,500 R:dr, är af E. K.
M:t föreslaget, att detta minimum mätte ökas till 2,000 R:dr hvarigenom en förhöjning
i stat uppkomme af 47,059 R:dr, samt alt de 30 bland desse tjenstemän, hvilka ej
äro med boställen försedde, ina förunnas särskildt vederlag derför å 150 R:dr för hvardera,
eller tillhopa 4,500 R:dr, så att hela tillöknings-summan för Härads-skrifvarne
utgjorde 51,559 R:dr.
Den princip Rikets Ständer här ofvan uttalat i fråga om sättet för bestämmande
af Kronofogdarnes löne-förmåner, nemligen att lönerne fastställas, oberoende af de
extra inkomsterna, anse Rikets Ständer böra vid den slutliga regleringen jemväl tillämpas
i afseende å Härads-skrifvarnes aflöning, likasom, enligt Rikets Ständers tanke, en
lornyad uppskattning äfven af Härads-skrifvarnes boställen bör regleringen föregå. Hvad
bebofvet af löne-förbättring för Härads-skrifvarne beträffar, finna Rikets Ständer af enahanda
skäl, som äro anförde för löne-tillökningen åt Kronofogdarne, billigt att äfven
Härads-skrifvarnes löner förhöjas; och då Rikets Ständer icke hall något att erinra emot
det af E. K. M:t föreslagna belopp, men deremot ansett, att hyres-ersättningen för de
Härads-skrifvare, som ej ega boställen, bör, lika med hvad för de utan boställen varande
Kronofogdarne är iakttaget, ökas till 300 R:dr, hafva de erforderliga til lök n i nga r ne i
aflönings-staten för Häradsskrifvarne, utgörande tillhopa 56,059 R:dr R:mt, deraf 47,059
R:dr såsom aflönings-fyllriad och 9,000 R:dr till hyres-ersättning, blifvit af Rikets Ständer
anvisade; och fä Rikets Ständer i afseende å grunden för bestämmande af Härads-skrifvarues
löne-förmåner och förnyad uppskattning af desse tjenstemäns boställen, göra
enahanda underdåniga anhållan, som, i frågan om Kronofogdarnes aflöning.
/) vid
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 196.
137
f) Vidkommande Länsmännen, anlogs vid sednaste löne-reglering aflönings-minimuni
för dem böra blifva 450 Ridr, men har af E. K. M:t nu föreslagits till 600
R:dr. hvilket erfordrade en tillökning ä staten ined 69,641 R:dr; hvarjemte E. K. M:t
begärt, att de 218 bland desse Länsmän, hvilka ej äro innehafvare al boställen, inätte
hugnas med vederlag derför å 100 R:dr, utgörande tillsammans 21,800 R:dr, så att
hela förhöjningen i allönings-staten för Länsmännen komme ali uppgå till 91,441 R:dr.
Som det obestridligen är af mycken vigt för det allmänna, alt till ifrågavarande
mödosamma och maktpåliggande befallningar erhålla duglige, nitiske och pålitlige personer,
kan ej heller beholvet af tillökning i desse Ijenstemäns nuvarande knappa löner förnekas:
och ehuru, i anseende till talrikheten af denna ijenstemanna-korps, hvarje tillökning i
densammas aflöning mäste medföra en betydlig utgift för Slals-verket, anse likväl Rikets
Ständer både billighet och det allmännas fördel fordra, att förhöjningen af Länsmännens
löner bestämmes något högre, än E. K. M:t i Nåder föreslagit, hvadan aflönings-minimum
för ifrågavarande tjenstemän blifvit fastsläldt till 700 R:dr R:ml; äfvensom
Rikets Ständer funnit någon förhöjning jemväl höra medgifvas i det af E. K. M:t
äskade vederlag af 100 R:dr årligen åt de Länsmän, hvilka ej äro med boställen försedde,
hvarföre denna ersättning blifvit till 150 R:dr R:mt för hvardera bestämd,
I sammanhang härmed hafva Rikets Ständer tagit i öfvervägande väckt förslag
om anvisande af dylikt vederlag äfven åt en del Länsmän inom Malmöhus län, hvilkas
boställs-lägenheter skola vara af sämre beskaffenhet; och hafva Rikets Ständer af officiel
a uppgifter inhemtat följande om här nedan uppräknade boställs-lägenheters arealinnehåll
och uppskattnings-värde:
Areal-i n ne håll Uppskattnings-värde
Tid. Kpld. R:dr sk. rst.
Kerrstorp Niis 9, 14
22,083. 20 : 43. 4.
Stäfvie Niis 6, 22 ,....„ 5,373. 6: — —
Stora Rödde Niis 5, 6 „ 12,s 9: 28. 10.
Stora Uppåkra Nio 14 „ 1,75 10: — —
Filborna Niis 19, 21, 22 „ 11,9 10: 22. —
Getebro  1: 20 8: — —
hvaraf visar sig alt ifrågavarande boställs-lägenheter äro af särdeles svag beskaffenhet,
hvarföre Rikets Ständer medgifvit alt, derest innehafvarne af ofvannämode 6 boställslägenheter
vilja desamma till kronan afträda, de må komma i åtnjutande af enahanda
årliga hyres-ersättning. 150 Ridr, som för de Länsmän, hvilka ej äro med boställen
försedde, blifvit fastställd, samt att den härtill erforderliga summan 900 Ridr Rimt,
jemte boslälls-lägenhelernes, uti lönerne nu inberäknade, uppskattnings-värde, uppgående
enligt de uppgifter, hvarpå regleringen sig grundar, till jemnt 100 Ridr, eller tillsammans
1,000 Ridr Rimt anvisas.
Den behöfliga tillökningen i Länsmännens aflöning, utgörande 117,826 Ridr,
samt hyres-ersättning åt 224 af desse tjenstemän, med inberäkning af ofvannämnda
uppskattningsvärde, uppgående till 33,700 R:dr eller tillhopa 151,526 R:dr, har blifvit
å staten uppförd, dock under förbehåll att, i öfverensstämmelse med hvad jemväl redan
linnes i författningarna föreskrifva!, de å en eller annan ort från kommunerne efter
gammal häfd möjligen ännu utgående ersättningar lill Länsmännen komma att för framtiden
försvinna; och få Rikets Ständer dessutom, i likhet med hvad förut skett, i fråga
om Kronolögdarnes och Härads-skrifvarnes boställen, i underdånighet anhålla, att för
den definitiva regleringen af Länsmännens löner en förnyad uppskattning af dessa tjenslemäns
boställen må ega rum.
bill. till 11 St Erot. 1856—1868. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 18
138
Expeditions-1] Iskol tets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 196.
g') Till beredande af anslag för bestridande tillfullo af kostnaderna för de i
Länen utgående allmänna kungörelsers och påbuds tryckning, bar E. K. M:t äskat, alt
härtill nu å slat anvisade medel, 100 R:dr banko, målle vid hvarje läns-styrelse ökas
till 300 R:dr Runi.
Enär göroinålen vid läns-styrelserne i allmänhet under sednare tider tilllagil i
betydlig män mot förr, bar ock behof af ökadt anslag för ifrågavarande ändamål deraf
blifvit en följd; och hafva derföre Rikets Ständer lemnat bifall till E. K. Mits nådiga
framställning om uppförande å stat af den ifrågasatta anslags-tillökningen, utgörande för
Rikets samtlige län 3,600 R:dr Rant, med hvilken summa det å denna hufvud-titei uppförda
anslag lill skrifmaterialier och expenser m. m., hvarifrån de förut anvisade medlen
utgå, således blifvit förhöjdt.
h) likaledes hafva Rikets Ständer, i enlighet med hvad E. K. M:t föreslagit och
uti Stals-kontorels lönestats-förslag iakttagits, bifallit att, för åstadkommande af förenkling
i upphörd oell redovisning, boslälls-räntorne, hvilka i de liesta fall redan tillgodokomma
boställs-hafvarne sjelfva, må jemväl vid sådane landsstats-boslällen, för hvilka
de nu äro kronan behållne, varda, derest de icke särskildt annorlunda disponerats, boställs-hafvarne,
i stället för motsvarande kontant löne-anslag, tillerkände, utgörande ett
sammanräknad! belopp af 2,345 R:dr 33 öre Runt.
i) I anseende dertill att Härads-skrifvaren i Ljunits och Herrestads härads fögderi
af Malmöhus län ännu icke såsom indelnings-hafvare fått tillträda det honom på
lön anslagne, men under åborätt upplåtna och till en ärlig afkastning [af 433 R:dr 16
sk. banko upptagne bohemmanet 1 mantal N:o 9 Lilia Köpinge, hvarföre detsamma vid
löne-regleringen ej kunnat räknas honom tillgodo förr, än iilstids-städjan för sista åhorätts-innehafvarens
ännu lefvande enka derå upphört, är af E. K. M:t föreslaget, att
tili godtgörelse åt bemälde Häradsskrifvare, under afvaktan af bohemmanets tillträdande,
en emot lörenämnda afkastning svarande summa af 650 R:dr Runt måtte till utgående
från Allmänna Indragnings-staten anvisas; och hafva, på grund af hvad i delta
ämne blifvit upplyst och ulredt, Rikets Ständer, med bifall till E. K. Mils nådiga framställning,
medgifvil, att Häradsskrifvare!! i Ljunits och Herrestads fögderi, sä länge of
vannämnda
enka lefver, må, i afvaktan ä det honom pä lön anslagna bohemmans tillträdande,
få från allmänna indragningsslaten uppbära ett emot hemmanets afkastning
svarande ersältnings-belopp af (550 R:dr Runt årligen; kommande della alt iakttagas
vid regleringen af ulgifterne under Riks-slatens 9 hufvud-litel.
/r) För öfrigt har E. K. M:t äskat löne-anslag för följande nya tjenster, nemligen:
1 Häradsskrifvare-tjenst i Stora Kopparbergs län.
1 Länsmans-ljenst i Upsala län, för Dannemora tingslag
1 d:o i Skaraborgs län, lör Gudhems härad
1 d:o i Westmanlands län, för Ramnäs och Sura socknar
1 d:o i Östergöthlands län, för Motala distrikt
1 d:o i Stora Kopparbergs län, för Loos socken,
1 d:o i Kalmar län, lör Stranda härads norra distrikt,
1 d:o i Christianstads län, för en del af Åsbo och Rjäre härads fögderi.
1 Vaktmästare-syssla vid Läns-styrelsen i Upsala;
1 d:o vid Läns-styrelsen i Jönköping;
varande de nya anslagen upptagne till samma belopp, som för dessa tjenslegrader blifvit
af E. K. M:l föreslagna, hvadan den sålunda erforderliga summan uppgår lill 7,850 R:dr.
Enär, enligt hvad Rikets Ständer inhemta), med inrättandet af ofvannämnda nya
Härads-skrifvare-ljensi i Stora Kopparbergs län alses en nödig befunnen delning af det
Härads-skrifvare-distrikt, som nu omfattar både Westerbergslag och Westerdah fogde
-
Expeditions-fjts/collets Förslog lill underd. Skrifvelse IS':o 196. 139
rier derstädes, samt såväl berörde tjenst, som öfrige här ofvan uppräknade beställningar,
efter pröfning af-vederbörandes derom afgilna lörslag, och sedan Kammar-kollegium
och Stals-kontoret, öfver förslagen hörde, desamma i underdånighet förordat, af
E. K. M:t befunnits oundgängligen behöflige, halva Rikets Ständer bifallit, att löne-anslag
för ifrågakomne nya tjenster å slat uppföras.
I fråga åter om löne-beloppens bestämmande hafva, i likhet med hvad för
nämnde tjenstegrader här ofvan är omlÖrmäldt och under åberopande af hvad i underdånig
skrifvelse den 4 November sisllidne år är anfördt, i fråga om anvisande af boställe
ål den nya länsmannen i Gudhems härad, samt med iakttagande för öfrigt deraf
att så stor del af aflöningen, som motsvarar de nuvarande minimi-aflönings-beioppen
för dessa grader, utföres såsom lön och det öfriga såsom löne-tillökning under nu ingångna
Stals-reglerings-period, Rikets Ständer sålunda bestämt de nya löne-anslagen:
för Härads-skrifvaren, lön  1,500: —
löne-tillökning  500: —
hyres-ersätlning  300: — 2,300: —
för 6 Länsmän, åt hvardera, lön  450: —
löne-tillökning  250: —
hyres-ersättning - 150: — g50; —
för en Länsman i Gudhems härad, lön  450: —
med afdrag af den utaf bostället Backabo N:o 5 Thorbjörnsgården
J mantal beräknade afkastning .......... 240: —
hvarefter återstå
210: —
löne-tillökning
250: — 460: •—
för hvardera af de 2 Vaklmästarne, lön .
270: —
löne-lillköning  130: — 400: —
och har den härtill erforderliga summan, uppgående, enligt bifogade tabell N:o 6, till
8,660 R:dr Runt af Rikets Ständer anvisats.
/) För öfrigt och enär, enligt Stals-kontorets förslag, till fyllnad i tillgångarne
för den af detta embetsverk utarbetade nya aflönings-slal, hvarefter de af E. K. M:t
föreslagna tillöknings-summofna äro beräknade, erfordras ett belopp af 51 R:dr 1 i öre,
har, till betäckande af berörde brist, en motsvarande summa blifvit af Rikets Ständer anvisad.
ni) Utom ofvannämnda Irågor, rörande löne-regleringen för Lands-statens tjenstemän
och betjente, hafva Rikets Ständer äfven lill behandling förehalt en af E. K.
M:t särskildt aflåten nådig proposition, angående ersättning till Landshöfdingen i Orebro
län för lönings-jord, som blifvit afträdd för jernvägs-anläggningen emellan Orebro och
Skebäck. Af denna nådiga proposition inhemtas, att sedan för berörde jernvägs-anläggning
en jordrymd blifvit i laga ordning exproprierad fränden åt förenämnde Landshöfding
på lön anslagna lägenheten Alnängarne och ersattnings-beloppet i Landtränteriet
levereradt med 2,739 Hulr 24 sk. 9 nst banko, Landshöfdinge-embetet i länet hos
E. K. M:t begärt nådig föreskrift, huru ersättning för den jord, hvaraf Landshöfdingen
sålunda gäll i mistning, borde honom tilldelas, och att, i anledning häraf E. K.
M:t, i öfverensstämmelse med hvad Kammar-kollegium och Slats-kontoret uti infordrad!
underdånigt utlåtande äfven hemställt, funnit sig böra hos Rikets Ständer föreslå, att
nämnda ersättning må å Riks-statens 6:le hufvud-titel uppföras att till Landshöfdingen
i Örebro län årligen utgå med ett emot 5 procent af den för jorden erlagda aflrädessumma
svarande jemnadt belopp af 136 R:dr Banko eller 204 R:dr R:mt och att i sådan
händelse kapital-beloppet skulle till Rikets Ständers Riksgälds-kontor öfverlemnas
för att blifva för Rikets Ständer disponibelt.
140 Exprditions-Utskn(tets Förslåg till underd. Skrifvelse N:o i00.
DS Landshöfdingen i Örebro län, såsom ofvan är nämndi, fält om förmälda lägenhet,
Alnängarne, ål sig på lön anslagen, och han således ostridig! är berättigad till
ersättning för den honom frångångna andel af samma lägenhet, hafva Rikets Ständer
medgifvit, att, på sätt E. K. M:t föreslagit, till ersättning åt bemälde Landshöfding för
den honom frångångna lönings-jord, eli belopp af 204 R:dr R:mt å stat uppföres, samt
ofvanomförmälda kapitalsumma, 2,730 R:dr 24 sk. 9 rst. banko, eller 4,109 R.dr 27
öre R:mt, till Riksgälds-kontoret ölverlemnas.
n) Slutligen och enär Rikets Ständer vid sednaste Riksdag, i öfverensstämmelse
med E. K. M:ls nådiga förslag, beslutat, att den hemmanen i Ofvanbro fjerding a (‘Stora
Tuna socken och Stora Kopparbergs län då åliggande skyldighet, alt till den Landshöfdingen
i Länet på lön anslagna krono-ängen Hushagen utgöra 668j§ dagsverken in
natura, skulle med den sednast från embetet afgfingne Landshöldingens 1'ardagslid upphöra
och derefter ifrågavarande dagsverken till kronan utgöras, på sätt om öfriga kronans
behållna dagsverken inom länet vore eller kunde blifva stadgadt, emot det all, till
fyllnad i Landsböfdinge-lönen, anvisades ett emot förlusten af dagsverkena svarande
stats-anslag i rundt tal, som på länets stat borde uppföras, med iakttagande alt berörde
anslag bestämdes i kontant elter medeltalet af markegångsprisen ä dagsverken under
de 20 åren 1834— 1853, dock med afdrag af det belopp, 74 R:dr 12 sk. 10 r:st, hvarmed
boställshafvaren dittills godtgjort Statsverket för rättigheten att begagna dagsverken,
men detta ersätlnings-anslag ej blifvit vid nämnda riksdag å stat uppfördt, enär
detsamma då icke var till beloppet kändt, hafva Rikets Ständer, sedan numera, efter
verkställd och behörigen granskad uträkning, är upplyst, att ersällnings-summan utgör
410 R:dr 79 öre, hvilket belopp af nyssnämnda anledning blifvit för de sist förd ti Ina
åren ulanordnadt af ölverskotten å statsverkets inkomster, förordnat alt, i öfverensstämmelse
med Rikets sednast församlade Ständers beslut, berörde ersättnings-summa, 410
ILdr 79 öre R:int, nu må å stat uppföras.
o) Då samtlige af Rikets Ständer för Lands-staterna nu beviljade anslags-belopp
uppgå, enligt bifogade tabell n:o 0, till ett belopp af 344,488 R:dr 90 öre Runt, har
nuvarande kontanta anslags-summa för Lands-staterna med nämnda belopp blifvit förhöjd;
och har, för rättigheten till åtnjutande af de löne-lörhöjningar, som nu beviljas,
enahanda förbehåll om indelningarnes frånträdande blifvit bestämdt, som vid sisllidne
riksdag lastades vid då anvisade anslag till förbättring af Lands-stats-personalens löner.
9:o 1 eldighet med livad Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 24 Oktober
sisllidne år anmält, har ett årligt anslag af 300 R:dr R:mt blifvit beviljadt för uppehållande
af ett gästgifveri i Malmagens hy inom Jemtlands Län.
Jordbruket, Handeln och Näringarna.
A) Skiften och Ajvi t trin gar.
10:o Utöfver nuvarande årliga anslag till skiften och alvittringar, utgörande
42,000 R:dr Ranko eller 63,000 R:dr R.ml, är af E. K. M:t i delta ändamål äskadt
ett särskildt anslag för nu ingångna slals-reglerings-period af 171,000 R:dr sistnämnda
mynt att utgå med årligen, eller 57,000 R;dr för hvarldera af åren 1858, 1859
och 1860.
Rikets Ständer anse jemväl, för sin del, angeläget, alt mera verksamma åtgärder,
än hittills varande anslags-belopp medgifvit, vidtagas för storskiftes- och afvilliiugsförrättningarnes
fortskyndande. Det är obestridligen af synnerlig vigt såväl för det
allmänna som för de enskilda jordbrukarne, all dessa arbeten bedrifvas så skyndsamt
Expeditions-Utskottats Förslag till un dard. Skrifvelse N:o 196. 141
som möjligt, hvarigenom de vidsträckta landsorter, som äro föremål för nämnda ekonomiska
regleringar, tidigare än eljest komma i åtnjutande af dermed förenade fördelar,
samt landels utveckling och välstånd sålunda genom införande af en bättre hushållning
hastigare befordras.
Äfven måste dessa förrättningars afslutande inom en kortare tid medföra mindre
kostnad för Staten, än om med ett lägre års-anslag förräUningarne komrae alt under
en längre följd af år fortgå Då nu lör vinnande af nämnda mål nödigt är, ej
mindre att antalet al de vid storskiftes- och afvitlrings-verken anställda tjenstemän ökas,
än älven all deras aflönings-vilkor, hvilka under närvarande förhållanden utan tvifvel
äro otillräcklige att bereda desse tjenstemän en tarflig bergning och icke heller kunna
anses motsvara deras trägna och ansträngande göromål, varda förbättrade, så alt personer
med skicklighet och erfarenhet kunna fästas vid ifrågavarande slags arbeten, hafva
Rikets Ständer funnit sig böra, med bifall lill E. K M:ts nådiga framställning, utöfver
det i nu gällande riksstat för skiften och afviltringar uppförde anslag af (»3,000
Hulr, för enahanda ändamål anvisa och till E. K. M:ts nådiga disposition ställa en
summa af 171,000 R.dr R-.mt, alt med j årligen under hvartdera af åren 1858, 1859
och 1860 från Riksgälds-kontorel utgå.
B) Undernisnings-ansloller för jordbruk och landt manna-nuring ar.
ll:o Sedan Landtbruks-akademien i afgifvet Betänkande om åtgärder till Svenska
Landtbruket» befrämjande, i underdånighet förmält, alt det anslag af 3,000 R:dr R:mt
om året, som de lägre landtbruks-skolorna för närvarande åtnjuta, svårligen kunde anses
tillräckligt, då dermed skulle bestridas aflöning åt Föreståndare, Underlärare, Slöjdare m.
fl., äfvensom till någon del kostnaden för dessa skolors materiel; att någon ersättning derjemte
syntes böra beredas Föreståndaren, som vanligen finge underhålla lärlingarne,
hvilka då en ej obetydlig del af deras tid egnades åt undervisningen, icke kunde genom
arbete lemna full ersättning för sitt underhåll; alt, i de fall, der, detta oaktadt, skolorna
uppfyllt sin bestämmelse, sådant kommit deraf, att dessa då alltid haft andra
tillfälliga inkomstkällor till stöd; men att emellertid säkert vöre, att de flesta af ifrågavarande.
skolor haft och ännu hade att kämpa med en svår financiel ställning, som icke
alltid medgåfve skolstyrelsen alt gifva företräde ål förtjenst och skicklighet vid tillsättandet
af Lärare-belättningarne, hvilka derföre någon gång måst gifvas åt dem, som
åtagit sig befattningen för bästa priset, samt Akademien, på dessa med flera anförda
skäl, underdänigsl anhållit, ali framställning måtte hos Rikets Ständer göras om förhöjning
i nuvarande slats-bidrag till besagde skolor; så har E. K. M:t begärt all en
tillökning af 1,000 R:dr i årliga anslaget för hvardera af de i Riket varande 16 lägre
landlbruks-skolor måtte af Rikets Ständer beviljas med tillsammans 16,000 R:dr.
Dä, enligt hvad sålunda är vordet upplyst, det anslag, som till de lägre landt
bruks-skolorna
hittills utgått, icke varit tillräckligt för desammas ordnande på ett fullt
nöjaktigt säll, men det lör landets förnämsta modernäring är af synnerlig vigt, alt
dessa läro-anslalter icke af bristande tillgångar för oundgängliga behof hämmas i sin
utveckling, hafva Rikets Ständer beviljat den af E. K. M:l med 16,000 R:dr Runt
äskade årliga förhöjning i anslags-summan för de i riket nu befintliga 16 lägre landlbruks-skolor,
samt medgifvit alt denna tillökning må utgå med 1,000 Rdr lill dem
hvardera.
12:o vidare och då det vore alt förmoda, att de län som ännu saknade lägre
landlbruks-skolor, snart skola söka ali inom sig tillvägabringa sådana nyttiga inrättningar,
samt kändt vore, att vissa län med serdeles vidsträckt areal önskade erhålla dessa
142 Expeditions-Utskottets Förslog lill underd. Skrifvelse N:0 '196.
undervisnings-anslalter, har E. K. M:t, för inrättande af Irenne dvlika skolor inom de
län, E. K. M:t kunde linna för godt bestämma, äskat, att ett årligt anslag af 4,000
R:dr för hvarje eller tillsammans 12,000 Ridr, mätte af Rikets Ständer anvisas; och
då erfarenheten visat, att nuvarande lägre landtbruks-skolor icke allenast ganska invcket
bidragit till jorbrukels utveckling och förkofran inom de provinser, der de finnas
förlagde, ulan ock i väsentlig mån medverkat att hos allmänheten sprida större kunskap
i och lifligare håg för en mera ordnad landthushållning, hafva Rikets Ständer funnit
det önskvärd!, om ännu flera sådana undervisnings-anslalter kunde inrättas, helst å de
orter, sorn deraf äro i saknad, samt alltså anvisat den af E. K. M:l äskade summa
af 12,000 R:dr R:mt, alt, ställd till E. K. M:ts disposition, användas såsom understöd
till inrättande af tre nya landtbruks-skolor i de län, der E. Iv. M.t finner deni vara
bäst behöflig;», samt utgå med 4,000 R:dr årligen til! hvardera, under de för dylika
understöds åtnjutande förut föreskrifne vilkor.
13:o För inrättande af tvänne Mejeri-skolor, en i medlersta och en i södra
delen af riket, å ställen, der mjölkhushållning med utmärkt skicklighet bedrifves, och
med skyldighet för vederbörande att emottaga ett visst antal fri-elever, är af E. K. M:t
äskadt elt ärligt anslag af 3,000 R:dr för hvardera af dessa skolor, eller tillsammans 0,000
R:dr, dock alt della anslag alternativt måtte kunna användas såsom arfvoden och
rese-koslnads-crsättning åt resande undervisare i inejeri-handleringen; och dä Rikets
Ständer jemväl för sin del anse det böra blifva af stor nytta och kraftigt medverka
lill en bättre ladugårds-skölsel, om den kunskap i detta ämne, som redan finnes
på åtskilliga ställen i landet, blifver mera allmänt spridd, har, med bifall till Ii. K.
Mits Nådiga proposition, för inrättandet af 2:ne Mejeri-skolor, i särskilda delar af riket,
en summa af 0,000 R:dr årligen blifvit af Rikets Sländer anvisad.
14:o Då får-skötseln genom det biträde, som lemnats schäferi-egarne af en
för ändamålet anställd kunnig person, gjort framsteg, oaktadt en för denna närings-gren
länge fortfarande missgynnande konjunktur, samt den önskan att äfven en sakkunnig man
måtte anställas för all tillhandagå med biträde, råd och upplysningar i boskaps-skötseln,
såsom vid val af afvels-djur och racers förädling, ladugårds-bvggnaders ändamålsenliga
konstruktion, mejeriers anläggning och förbättringar i mjölkhushållningen m. in. å flere
allmänna landtbruksmölen blifvit offentligen uttalad, har E. K. M.t, sedan jemväl Landbruks-akademien,
som funnit anställandet af en sådan person, på samma vilkor, som
för den i afseende å får-skötseln antagne varit bestämda, höra blifva af stor nytta,
hemställt, att nödiga medel härtill måtte af Rikets Ständer äskås, föreslagit, att till arfvode
och rese-koslnads-ersältning åt en resande undervisare i boskaps-skötseln en summa
af 3,000 Ridr ärligen måtte anvisas; och hafva i betraktande deraf att boskapsskötseln
är en af landels vigtigaste närings-grenar, hvars utveckling och förkofran på
allt sätt bör befrämjas, Rikets Ständer (ill E. K. Mils förevarande Nådiga framställning
lemnat bifall.
15:o Likaledes, och då Rikets Ständer till fullo uppskatta värdet af sådana åtgärder,
som bidraga (ill jordbrukets och dermed sammanhängande näringars förbättring
och framåtskridande, hafva Rikets Ständer beviljat den summa af 3,000 Ridr årligen,
som E. K. M:t äskat till rese-understöd åt sädane personer, hvilka egna sig åt landtbrukets
vetenskapliga eller praktiska studium och önska besöka främmande lauder, i
ändamål att utvidga sina kunskaper i det yrke, de valt.
16:0 Reträffande de uti den Nådiga Propositionen derefter förekommande 2:ne
frågor om anslag dels af 1,200 Ridr lill arfvodes-IÖrhöjning åt 2:ne Agronomer, som biträda
vid odlings-förelag, vatten-afledningar. grund-dikning och ängs-vatlningar, dels af
,450 Ridr lill arfvoden och rese-koslnads-ersältning m. m. för 3 nya Agronomer jemte
Expeditions-(Jtskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 196. 143
3 elfver, få Rikets Ständer åberopa sitt uti underdånig skrifvelse den 18 Mars 1857
anmälda beslut; varande de äskade anslagens belopp i öfverensstämmelse dermed upptagne
å denria Hulvud-titel.
17:o Sedan Rikets Ständer, på säll i underdånig skrifvelse den 12 September
sisllidne år är anmäldt, för inrättande al' ett Landtbruks-inslitut vid Alnarp i Skåne, dels
för en gäng å Riksgälds-kontoret anvisat en summa af 175,000 R:dr för Institutets
organisation, dels ock beviljat eli årligt anslag af 18,000 R:dr till aflöning åt Institutets
föreståndare och lärare, lill underhåll af elever och lärlingar samt för bibliolbek
och samlingar, har sistnämnda anslags-summa, 18,000 R:dr, nu blifvit å Riks-statens
C:te Hufvud-lilel uppförd.
0) Befrämjande i allmänhet af jordbruk och Ian dlmann a-n äring ar.
]8:o På det alt en större samling af såväl in- sorn utländska åkerbruks-redskap,
machiner och apparater må kunna såsom modeller tillhandahållas landels jordbrukare
och redskaps-liilverkare, bar E. K. M:t, i enlighet med Landlbruks-akademiens
underdåniga hemställan, begärt att eli årligt anslag af 5,000 R:dr mätte af Rikets Ständer
beviljas såsom bidrag lill inköp af dylika modeller, att uppställas vid Landlbruksakademiens
experimental-egendom.
Erkännande nyttan deraf att åtgärder vidtagas, hvarigenom del kan blifva möjligt,
synnerligast för den enskilda, mindre bemedlade, jordbrukaren, alt på ett ställe
kunna förskaffa sig kännedom af de för jordens skötsel mest ändamålsenliga och användbara
redskap, anse Rikets Ständer likväl att någon nedsättning kan ega rum i den
härtill äskade summa, hvadan ett belopp af 3,000 R:dr Runt årligen blifvit för sagde
ändamål beviljadt.
19:o För att sälla Landbruks-akademien i tillfälle att å den åt akademien
upplålne jordegendom dels föregå den enskilde landtbrukaren med efterlöljansvärda
arbets-methoder, dels ock alt i försöksväg theorefiskt och praktiskt arbeta på dessa
melboders fullkomnande, bar E. K. M:l föreslagit att, till ökad aflöning åt en inspektor
med den högre bildning och skicklighet, sorn, med hänsigt till nu antydda förhållanden,
erfordrades, ett belopp af 1,500 R.dr oell till försöks verkställande 3,000 R:dr,
eller tillsammans 4,500 R:dr R:mt årligen måtte å Riks-staten uppföras.
Då ändamålet med berörda egendoms upplåtande åt Akademien svårligen lärer
kunna ernås med mindre de försök, som derstädes böra verkställas, utföras under ledning
af en theoreliskl bildad och i jordbruk väl kunnig person, samt Akademien upplyst,
all erforderliga tillgångar såväl för en sådan persons aflöning, som ock för verk
ställande
af nödige experimenter, hvilka oftast tillskynda Akademien förluster, saknas,,
hafva Rikets Ständer funnit sig böra bifalla E. K. M.ls i berörda hänseende gjorda
Nådiga framställning; äfvensom, i anledning af gjord framställning om beredande af
lämplig bostad ål ifrågavarande inspektor, genom alt iståndsätta och till hans begagnande
öfverlemna den å Landlbruks-akademiens experimenlal-fält befintliga inspektorsbvggnad
samt uppföra en ny byggnad för inrymmande af de i inspektors-byggningen
nu inhvsta, vid egendomen anställda personer, Rikets Ständer, som af ett lör ifrågavarande
reparations- och byggnads-arbeten uppgjordt kostnads-lörslag inhemtat, alt utgifterna
för reparationer å inspektors-byggningen och uthusen, jemte diverse omkostnader,
beräknats till 9,000 R:dr och att, för uppförande och inredning af det föreslagna
nya bonings-huset för gårds-folket, 6,000 R:dr Runt erfordrades, men anse nödige reparations-kostnader
böra bestridas af Akademiens egna tillgångar, anvisat såsom bidrag
144 Expeditions- U/skottets Förslag till anderd. Skrifvelse. N:o 196.
lill uppförande och inredning af omförmälde nya byggnad å Landlbruks-akademiens
experimental-fält, en summa för en gång af 6,000 R:dr R.mt ali från Riksgälds-kontoret
utbetalas.
20:o I anledning af Landtbruks-akademiens anmälan, dels ali de premier, som
vid de allmänna landtbruks-mötena utdelats, varit så små, att de knappast betäckt kostnaden
för transporten af de belönade föremålen, dels äfven att dessa premier blifvit
utsträckta till artiklar, som vore för jordbruket fremmande, och sedan Akademien i
underdånighet hemställt, all premierne måtte göras större, alt vissa förändringar, rörande
deras tilldömande m. m. malte vidtagas och slutligen att desamma mätte inskränkas
till djur, redskap och ladugårds-produkier, bar E. K. M:t föreslagit ej mindre, alt,
lill utdelning vid landlbruks-mölen af premier för djur, redskap och ladugårds-produkier
af ulmärktare slag, utöfver de för premier vid sådana mölen redan anvisade 1,500
R:dr R:ml, enahanda anslags-belopp årligen mätte å ordinarie stal uppföras, än äfven
att för de tre åren 1858—1860 en summa af 4,500 R:dr mätte beviljas för alt användas
till utdelning vid dessa möten af premier för kreatur af ulmärktare slag.
Då de medel, som lör ifrågavarande föremål hittills blifvit använda, otvifvelaktig!
i betydlig mån bidragit att bland landtmännen sprida kännedom och upplysning om
fördelarne al en förbättrad ladugårdsskötsel och nyttan af en god och ändamålsenlig
kreaturs race, hafva Rikets Ständer, enär tillika är upplyst, all det anslag, staten hittills
lemnat, varit för ändamålet otillräckligt, ansett detsamma böra ökas lill del belopp.
E. K. M:l begärt. Enär emedlertid berörde anslag för närvarande finnes uppföral
bland extra anslagen å öde Hufvud-titeln och, enligt Rikets Ständers tanke, de medel,
som vid innevarande riksdag härtill beviljats, jemväl böra på enahanda sätt hädanefter
upplagas, hafva Rikets Ständer för nu ingångna statsreglerings-period å Riksgälds-konturet
anvisat och bland extra anslagen ä 6de Hufvud-titeln under rubrik: ”till utdelning
vid Landlbruks-mölen af premier för djur, redskap och ladugårds-produkier af ulmärktare
slag” låtit uppföra en summa af 9,000 R:dr Runt.
21:o Med underrättelse, att E. K. Md. i anledning af Bestyrelsens vid fjerde allmänna
landhruks-mötet underdåniga anhållan alt, för beredande af tillfälle för landets jordbrukare
att draga fördel af de kemiska samlingar och upptäckter, som stå i sammanhang
med deras yrke, en agrikultur-kemist mätte få antagas, låtit genom försorg af Landlbruks-akademiens
Förvallnings-kommitlé, anställa läraren vid tekniska och landtbruksskolan
i Chemnitz, Doktor Alexander Muller, såsom agrikultur-kemist i Svenska statens
tjenst emot vissa förmåner och med åligganden att, enligt bestämd taxa, göra ett visst
antal kemiska analyser; att någon viss tid af året vara disponibel lill resor inom riket,
under hvilka han, emot särskild rese- och traktaments-ersällning, bör tillhandagå de
Landlmän, hvilka bans biträde äskat, med sådana råd och praktiska undersökningar,
som till utförandet äro beroende af kemiska kunskaper; att öfver sådana ämnen afgifva
yttranden, när han dertill af publika auktoriteter uppmanas; att ärligen inkomma med
berättelse öfver sin verksamhet, särdeles i sådana delar deraf, som afsett allmännare
gagn, samt att i denna berättelse redogöra för de vigligasle uti kemisk-agronomisk
riktning såväl inom- som utomlands gjorda upptäckter, har E. K. M:t, som tillika förmält
Sig hafva intill 1857 års slut anvisat medel lill Doktor Möllers aflöning samt hyran
för den lokal, som (ill hans laboratorium komme alt begagnas, begärt, att å ordinarie
stat måtte varda uppfördt dels såsom års-arfvode åt agrikultur-kemitsen 2,000
R:dr Runt och dels till byra för bans agrikultur-kemiska laboratorium 600 R:dr s. m.
eller tillhopa 2,600 R.dr; och då Rikets Ständer äro ölverlygade derom, alt en sådan
persons anställning i statens tjenst skall blifva af väsentlig nylla för jordbruket, hafva
Rikets
Expeditions-Utskottets Förslug till underd. Skrifvelse N:o i95. 145
Rikets Ständer beviljat den af E. K. M:l äskade summa, 2,600 R:dr Runt, att årligen
utgå, på sätt E. K. M:t föreslagit.
22:o Uti den aflåtna Nådiga propositionen, angående Slats-verkels tillstånd och
behof, hade E. K. M:t, under tillkännagifvande, att Svenska Trädgårds-föreningen inkommit
med underdånig ansökning om förhöjning i det lill understöd för föreningens
elev-skola beviljade ärliga anslag 2,000 R:dr Runi, men alt del från Landlbruks-akademieu
i anledning deraf infordrade underdåniga utlåtande dä ännu icke afgifvits, föreslagit.
att, för den tid nu skeende stats reglering förblefve gällande, föreningen fortfarande
måtte få uppbära berörda anslag mot enahanda vilkor som hittills, nemligen att
föreningen, såvidt ske kan, verkställer utdelning af fruktträd och plantor lill mindre
bemedlade jordbrukare, och, jemte behörig redovisning för nämnda medel, till Laudtbruksakademien
årligen afgifver berättelse om antalet af de elever, hvilka vid inrättningen
njuta undervisning, äfvensom rörande verkställd utdelning af fruktträd, samt om öfriga
föremål för föreningens verksamhet.
Efter det Landtbruks-akademien sedermera till E. K. M:t afgifvit underdånigt
utlåtande öfver ofvannämnda underdåniga ansökning, hafva Rikets Ständer från E. K.
M:t fått emottaga en Nådig skrifvelse af den 30 Januari 1857, hvaruti E. K. M:t förmält,
att Trädgärds-föreningen i underdånighet begärt, alt ifrågavarande anslag mätte
ökas till dubbla beloppet, eller 4,000 R:dr årligen, och lill stöd för denna anhållan
hufvudsakligen anfört, hurusom föreningens elev-skola i betydlig mån bidragit att höja
kunskaps-måltel hos ett större antal trädgårdsarbetare och derigenom älven befordrat
sjelfva väst-odlingens framgång, utom det att skolan lättat utvägarne för en mängd
ynglingar ur de torftigare samhällsklasserne att finna bergning och trefnad i ett yrke,
som, rätt behandladt, vore ganska vinstgifvande; att än rikare frukter borde af denna
läro-anstalt vara att förvänta, om deråt bereddes en ytterligare utbildning, hvartill tiden
nu syntes vara inne, sedan åtminstone vigten af mat-växters samt isynnerhet frukt- och
park-träds odling på senare tider hos landiinännen tillvunnit sig ett allmännare erkännande
och föranledi lill träd-skolors anläggning för särskilda län eller distrikt; att föreningen,
uppmärksam på denna omständighet, sökt alt, såvidt dess ringa tillgångar
medgifvit, lämpa sin verksamhet derefter och så ordna sina egna träd-skolor, att åt
eleverne kunnat meddelas en vidsträcktare kännedom om trädskötseln, än hittills varit
fallet, till beredande af behöflig tillgång pä skicklige arbetare och föreståndare vid dessa
anläggningar; att emellertid de medel, som stöde till föreningens förfogande, vore otillräckliga
för en ökad och vidsträcktare verksamhet; alt de svårigheter, som i detta afseende
mötte, hufvudsakligen beslode i elevernas i allmänhet medellösa belägenhet, som
gjorde deras underhåll på läro-verkets bekostnad nödvändigt, och i saknaden hos dem
af förberedande kunskaper, hvilken förorsakade flerdubbelt större arbete från lärarens
sida för deras undervisning, än vid läro-anstaltens första inrättande varit beräknadt,
äfvensom deruti alt kunna lä skicklige lärare anställde och fästade vid elev-skolan; och
har E. K. M:t, jemte öfverlemnande af omförmälda, utaf Landtbruks-akademien förordade
underdåniga ansökning, täckts, med hänsigt till del väsentliga gagn, som genom
ifrågavarande läro-anstalt blifvit växt-odlingen och trädgårds-skölseln i allmänhet beredt,
hemställa, att Rikets Ständer måtte för nu ingångna slats-reglerings-period bevilja Svenska
Trädgärds-föreningen för dess elev-skola ett till 4,000 R:dr R:ml förhöjd t årligt
anslag, emot förut föreskrifne vilkor.
Då Svenska Trädgärds-föreningen, som under sin tillvaro sökt i flerfaldiga riktningar
verka för spridandet af en lilligare håg för trädgårds-odlingen, hittills iullgjort
de för åtnjutande af slals-anslag åt dess elev-skola föreskrilne vilkor, och föreningen,
Bi/i. till R. St. Prot. 1856—1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 19
146 Expeditions-Ulskotluts Förslag lill anderd. Sltri/velse IS:o i96.
efter hvad upplyst är, icke blott saknar medel att vid dess nuvarande ståndpunkt upprätthålla
förenämnda läro-anstalt, hvilken onekligen varit af mycken nylla för landet,
isynnerhet för dess landtbrukare, utan äfven alt åt densamma bereda en af behofvet
påkallad utveckling till vidsträcktare verksamhet, hafva Rikets Ständer, som anse denna
skola förtjent af ytterligare uppmuntran från statens sida, och den äskade tillökningen
under nuvarande tidsförhållanden, af billighet påkallad, på sålt och under de förbehåll
E. K. M:t föreslagit, anvisat eli lill 4,000 R:dr R:ml ökadi årligt anslag lill understöd
för Trädgårds-föreningens i Slockholm elev-skola.
23:o Under åberopande af de skäl, som finnas Upptagna i staisråds-protokollet,
har E. K. Al:l dels begärt, all, för uppgörande af en allmän plan för vattenledningsarbeten,
i enlighet med etl af Laudlbruks-akademien uppgjonit förslag, en summa af
207.000 ll:dr alt utgå under nu ingångna stats-reglerings-period med j- årligen, eller
69.000 R:dr, måtte af Rikets Ständer beviljas, dels föreslagit, all lill inköp af instrumentet'
för begagnande vid ofvannämnda plans uppgörande, ett belopp af 5.000 R:dr,
allt Riksmynt, för en gång målte anvisas.
Rikets Ständer äro visserligen öfvertygade derom, att stora fördelar skulle kunna
tillskyndas både det allmänna och den enskilda industrien, om den sålunda föreslagna
åtgärden brägles lill verkställighet: men med afseende å de betydliga kostnader, som
härtill skulle erfordras, och då statens tillgångar redan blifvit i ganska betydlig män
anlitade, hafva Rikets Ständer funnit sig ej kunna lemna bifall lill E. K. M:ts i förevarande
hänseende gjorda Nådiga framställning.
24:o Sedan Laudlbruks-akademien fäslat uppmärksamheten på en Engelsk fårrace,
nemligen Cotswolds, som, tillhörande de slammar, hvilka på samma gäng gifva
mycket kött och mycken ull, hittills endast blifvit i ringa män här i landet försökt,
men befunnits, jemte ofvanberörda egenskaper, ega den alt vara särdeles afvelsam,
mera härdig ari andra lår-racer och väl tåla Svenska klimatet, samt akademien, enär
den ifrågavarande racen tillika vore konstant och synles kunna genom korsning verka
fördelaktigt på den inhemska lär-afveln, hemställt, att eli visst antal alvels-djur af berörda
race för statens räkning måtte anskaffas, har E. K M:t föreslagil, att lill inköp
af en stam af denna race, ungefär 50 tackor och 2 baggar, en summa af 10,000 R:dr
R:mt måtte af Rikets Ständer anvisas.
Efter hvad Rikets Ständer inhemtat, hafva, efter del Högst berörda Nådiga framställning
aflemnades, åtskilliga åtgärder blifvit vidtagne i ändamål alt ordna och förbättra
flera af Kronans schäferier. Sedan nemligen Landbruks-akademiens förvaltnings-kommillé
i underdånighet föreslagit, dels att då stålens 3:ne schäferier af Nazer-race, innehållande
sammanräknadt 87 st. djur, samteiige blifvit af vederbörande schäferi-innehafvare
uppsagde och nämnda djur, ehuru till ullkarakleren utgörande ett slags elektoralfår,
likväl vore dessa sednare mycket underlägsna och icke kunde anses lämpliga till
förädling af någon annan race, E. K. M:l i Nåder måtto tillåta, att dessa djur finge å
auktion försäljas och de dervid inflytande medlen användas till öfrige schäferiers förädling:
dels alt det på Orup i Malmöhus län befintliga elektoral-schäferi, som likaledes
blifvit uppsagdt oc!) hvilket, beslående blott af 35 modertackor och 8 baggar, vöre allt
för litet att i dess närvarande skick kunna medföia äsyftadt gagn, måtte under enahanda
vilkor, som i afseende å Nazer-fären föreslagits, få försäljas; samt dels att, då
beträffande Southdown-scjiäferierna, af hvilket slag schäferier, oberäknadi det å Wiborgs
kungsgård förlagde, i en särskild kategori stående stam-schäferi, staten eger 8 på spridda
lokaler uppställda, men bland dem icke något, sorn uppgår till 50 modertackor, för
öfrigt förekomme, dels att kontrakten, angående 3:ne af dessa schäferier, blifvit å vederbörande
disponenters sida uppsagde, dels ock att erfarenheten nogsamt visat svålig
-
Exp editions-Utskottets Förslag till under d. Skrifvelse N:o 196.
147
heten att inom srrtåhjordar kunna åstadkomma någon synnerlig förädling, vare sig af
hornboskap eller får, Kommittéen under sådana omständigheter måtte i Nåder bemyndigas
att med bibehållande och om möjligt förstärkande lill omkring 80 djur på hvarje
af de 2:ne största vid Degeberg och Ottenby förlagda Southdown-schäferierna, göra ett
urval af de djur, som finnas vid alla de öfriga smärre hjordarna lör att deraf hilda ett
nytt större schäferi af 50 till 100 modertackor, alt med behöfligt antal från England
inköpta baggar uppställas i något af Rikets medlersla län, såvida det kunde lyckas
Kommittéen ali der linna någon e ge n d o ms - i n n e h a fv a r e, som med besittning af passande
lokal, förenade erforderligt nit för sakens framgång, men alt, i annat läll, del måtte
tillåtas Kommittén att å auktion försälja alla djuren från ifrågavarande smärre schälérier,
samt använda de derigenom inflytande medlen till förökande och förädling af
de 2me, som komme all bibehållas; — Så har E. K. M;t under den 10 Juli 1857
funnit godt att till hvad sålunda blifvit hemställdt och föreslaget lemna Nådigt
bifall.
Alt många för fårskölselns utveckling och förkofran gynsamma resultater häraf
skola uppkomma, bör man kunna förvänta, och några ytterligare åtgärder i berörda
hänseende torde alltså för närvarande icke vara af nöden. Allra minst synes staten
böra underkasta sig vidare uppoffringar för della ändamål, då i Rikets Ständers tanke
saken i allt läll bäst Irämjes derigenom, att denna industri öfverlemnas åt den enskilda
omtankan. De många under sednare tiden förekommande kontrakts-uppsägningar å
deras sida, sorn hittills haft vården om statens scltäferier åt sig anförtrodd, gifva stöd
åt denna åsigt och ådagalägga nogsamt, huru svårt det är att finna personer, lämpliga
och villige ali för statens räkning åtaga sig ett sådant bestyr. Under sådana förhållanden
och då dessutom, för den händelse inköp af s. k. Colswolds-får befinnes vara
af synnerlig vigt, medel härtill lätteligen böra och kunna beredas genom försäljning,
på sätt Landtbruks-akademiens förvaltnings-kommitté föreslagit, af sådana staten tillhörige
får-kreatur, hvilka icke äro till förädling tjenlige, anse Rikets Ständer sigförhin
drade
att bevilja den nu äskade auslags-surnman.
Häst-afvehis befrämjande.
25:o Sedan Stuteri-öfverstyrelsen fästat E. K. Mits Nådiga uppmärksamhet på
angelägenheten deraf, dels att för befrämjande al' inhemska häst-alveln, hingstar af
utmarktare racer från fremmande länder införskaffades, för att såsom beskällare användas
vid Stuterierna, dels ock att allmänheten genom exempel sattes i tillfälle att inse
nödvändigheten af större noggranhel vid urvalet af afvelsdjur samt en omsorgslullare
vård om fölen under deras uppväxt, i hvilket afseende styrelsen hemställt, att sä kallade
sto-hållningar, hvilka för omkring 30 år tillbaka funnits inrättade i Skåne, ånyo
måtte till vägabringas, bar E. K. Mit föreslagit, att Rikets Ständer, för inköp af utländska
hingstar af ulmärktare racer, måtte bevilja (‘It anslag för en gång af 50,000 Ridr,
samt ali, för inrättande af så kallade sto-hållningar, det åt Stuteri-öfverstyrelsen anvisade
årliga anslag måtte ökas med ett belopp af 15,000 Ridr Riksmynt.
Dä sä många andra föremål af jemförelsevis större vigt funnits påkalla anslags
anvisande, hafva Rikets Stander ansett sig ej böra lemna bifall lill E. K. M:ls Nådiga
framställning i denna del, äfvensom, enär, hvad belräflar det framställda förslaget om
lillvägabringande af sä kallade sto-hållningar, det å hufvud titeln uppförda anslag för
häst-afvelns befrämjande torde lemna tillgäng äfven för ett dylikt ändamål, i fall det
-
148 Expeditions-Utskottets Förstäf] till under d. Skri frelse N:n 496.
samma befinnes vara af behofvet verkligen påkalladt, något särskildt anslag härtill icke
blifvit beviljadt.
2(5:o Vidare har E. K. M:t, under åberopande af ett utaf Sluteri-öfverstyrelsen
afgifvet underdånigt memorial, deruti förslag blifvit framstäldt till förnyad stat för de
under styrelsen lydande tjenstemän och betjente, åsyftande alt. bereda dem en af den
ökade lefnads kostnaden påkallad förbättring i deras löne-vilkor, föreslagit, alt Rikets Ständer,
såsom tillökning i nuvarande aflönings-slat, mätte anvisa ett årligt belopp af 3,750 R:dr
Riksmynt; och hafva Rikets Ständer, som funnit de föreslagna löne- oell arfvodes-tillökningarne
billiga och ingalunda för högt beräknade, beviljat den för sagde ändamål
af E. K. M:l äskade årliga anslags-förhöjning af 3,750 R:dr.
( nd rrv is n inys -a usta 11 er för slöjderna.
27:o Sedan Styrelsen för Teknologiska Institutet hos E. K. M:t gjort underdånig
framställning, angående behofvet dels af nämnde läroverks förseende med en tillräcklig
och för dess ändamål lämpligare lokal, dels ock af tillökning i dervarande lärares
antal och förbättring i deras löne-vilkor, dervid styrelsen anmärkt, hurusom, under
det främmande stater, jemväl sådane, hvilkas folkmängd icke uppginge till hälften af
Sveriges, å läro-anslalter af ifrågavarande beskaffenhet använde ett årligt belopp, som
mångfaldigt öfverstege härvarande Teknologiska Instituts anslags-summa, denna sednare
fortfarande utginge till enahanda inskränkta belopp, som beviljades, då Institutet för
omkring 30 är sedan inrättades, en tidpunkt, då man ännu egde blott ringa erfarenhet
om dylika läro-verks behof, såvida de skola kunna uppfylla sin bestämmelse, har E.
K. M:t, med afseende härå och då det för befrämjandet af landets materiela intressen vore
af utomordentlig vigt, att Teknologiska Institutet vunne den utvidgning och fullständighet,
som af industriens ytterligare utvekling och lärjungarnes växande antal påkallades,
föreslagit:
o) Att del å 6:le Hufvud-lileln för Teknologiska Institutet med 14,100 R:dr
Banko eller 21,150 R:dr R:mt uppförda årliga anslag måtte ökas till 49,500 R:dr sistnämnda
mynt, eller med 28,350 R:dr:
b) Att det kronans hus, som af Institutet nu begagnas, måtte få till den högstbjudande
försäljas, så snart Institutet erhållit fullständigare ny lokal; och
c) att til! den föreslagna nybyggnadens uppförande å lämpligt ställe måtte, jemte
köpe-sk il lingen för det äldre huset, anvisas en summa af 420,000 R:dr R:mt att i mån
af behof användas, deri jemväl inberäknas kostnaden för erforderlig tomt, i händelse
någon kronan tillhörig sådan af tjenlig beskaffenhet icke blefre för ändamålet tillgängliga.
Att Teknologiska Institutet, såvida detsamma skall kunna uppfylla sin bestämmelse
och motsvara de anspråk, man på en dylik för landet särdeles vigtig läro-anstalt
med skäl bör kunna ega. icke allenast i betydlig mån behöfver utvidgas, utan jemväl
förses med en för dess ändamål lämplig och tillräcklig lokal, hafva Rikets Ständer
funnit vara obestridligt, och de af Institutets Styrelse anförda, af E. K. M:t lill stöd
för Dess Nådiga förslag åberopade, förhållanden ådagalägga tillfyllest angelägenheten
af detta läroverks snara utvidgning. Vid sådant förhållande, och då den lokal, Insti
tutet
för närvarande disponerar, hvarken genom på- eller tillbyggnad kan undergå sådan
förändring, att densamma blifver för det afsedda behofvet fullt användbar, och en
ny byggnad alltså måste uppföras, samt Rikets Ständer anse den summa, E. K. M:l för
den nya läroverks-byggnaden äskat, ingalunda vara för högt beräknad för en byggnad,
Expedilions-Utskottets Förslag till lindard. Skrifvelse N:o 196. 149
hvilken, utförd i öfverensstämmelse med den företedda ritningen, synes blifva fullt ändamålsenlig,
hafva Rikets Ständer för uppförande å lämpligt ställe af en nybyggnad för
Teknologiska Institutet, anslagit en summa af 390,000 R:dr, och för Institutets aptering
i den nva lokalen anvisat ett belopp af 30,000 R.dr eller tillsammans 420,000 R:dr,
att, i män af behof med årligen under hvartdera af åren 1858, 1859 och 1860 frän
Riksgälds-kontoret utgå, äfvensom särskildt 60,000 R:dr allt Riksmynt, till inköp af
erforderlig tomt, i händelse någon kronan tillhörig sådan af tjenlig beskaffenhet icke
kan för ändamålet blifva tillgänglig: börande köpe-skillingen för det äldre huset till Statsverket
ingå.
I afseende å blifvande plats för det nya Institutet har det förekommit Rikets
Ständer som. derest icke någon annan mera lämplig lokal finnes att tillgå, den öster
om Kongl. Operahuset belägna, kronan tillhöriga tomt, såsom egande ett centralt och
fritt läge, möjligen kunde vara för ändamålet användbar och passande; och fä af sådan
anledning Rikets Ständer förklara, att om E. K. M:t skulle finna deu ifrågavarande
tomten fullt lämplig och tillräcklig för uppförande derstädes af den till Teknologiskt
Institut nu föreslagna nya byggnad, Rikets Ständer, för sin del icke hafva något att
erinra dervid, om nämnda tomt dertill användes.
Vidkommande derefter den af E. K. M:t äskade tillökning i Institutets nuvarande
anslags-sumnia, har, vid granskningen af den föreslagna aflönings- oell ulgifts-staten.
icke funnits något att anmärka emot de derutinnan upptagna belopp; dock hafva Rikets
Ständer ansett, alt af den åt Föreståndaren till 6,000 R:dr och ål kemie-professorn lili
4,500 R:dr föreslagna aflöning, 5,000 R:dr för den förre och 4,000 R:dr lör den sednare
må utgöra lön och återstoden, eller 1,000 R:dr för Föreståndaren och 500 R:dr
för kemie-professorn, utgå såsom hyres-ersättning intill dess den nya byggnaden blifver
färdig och bemälde tjenstemän då derstädes erhålla boställsrum.
Anslags-tillökningen för Institutet blifver alltså 28,350 R:dr, med hvilket belopp
nuvarande anslaget för Teknologiska Institutet följaktligen blifvit förhöjdt.
'28:o Vid öfvervägande af en bos Rikets Ständer gjord framställning derom,
alt nuvarande anslags summor för de tekniska elementar-skolorna i Malmö, Orebro,
Norrköping och Borås måtte ökas till 12,000 R:dr R:mt för hvardera, samt de för uppsättning
af skolornas undervisnings-materiel alsedde medel, äfven bestämmas lill samma
belopp, hafva Rikets Ständer, som funnit del vara ådagalagdt, att ifrågavarande läroanstalter,
ämnade att i förste hand lenina vetenskapligt biträde ät slöjd-skickligheten
och industrien inom landet, icke förmå alt i sitt nuvarande skick och med dertill anvisade
alltför inskränkta tillgångar uppfylla de rättvisa och billiga fordringar, det allmänna
på dem kail hafva, jemväl ansett angeläget alt såväl höja skolornas nuvarande anslag,
som ock att utöfver de för skol-materielens uppsättning förut anvisade medel, hvartill
nfsells första årets anslag för dessa skolor, undantagande likväl Örebro skola, hvars
anslag för det andra året skolat härtill användas, bevilja ett detta behof motsvarande
ytterligare bidrag. Rikets Ständer hafva derföre beslutat, att de å Riks-staten nu uppförda
anslag för tekniska skolorna i Malmö, Örebro och Norrköping må till 12,000 Enir
årligen förhöjas med 4,500 R:dr för hvardera; att, i stället för det tdl tekniska skolan
i Borås för närvarande utgående extra anslag af 7,500 R:dr, en årlig anslags-sumnia
af 12,000 R:dr äfven för denna skola å stat uppföres, samt att, utöfver det för nämnda
skolor förut afsedda anslags-belopp af 7,500 R:dr till anskaffande af erforderliga läroapparater,
ett ytterligare bidrag af 4,500 R:dr, eller lör samtliga skolorna 18,000 R:dr
allt Riskmynt, ä Riksgälds-kontoret anvisas att, för en gång lill berörde föremål utgå.
29:o Med afseende derå, att Eskilstuna vore den ort inom Riket, hvarest den
finare jern- och stål-manufaktur-näringen hufvudsakligen bedrifves, enär 1855 derstädes
150
Expeditions-Utskottets Förslag- lill underd. Skrifvelse N:o 196.
funnits 156 idkare af smides-manufaktur-handtering och 877 arbetare i samma slags
yrke, oberäknadt de vid handlverkerier och fabriker anställde gesäller och andre arbetare,
och denna stad således företrädesvis vore i behof af en söndags- och afton-skola,
för bibringande åt denna talrika arbetare-personal af de för ulöfningen af deras yrken
erforderliga insigter i tekniska och dermed gemenskap egande ämnen, har E. K. M:t,
då stadens innevånare förmält sig sakna tillgång till bestridande af de med en sådan
läro-anslalts inrättande och underhåll förenade kostnader, begärt, att, för inrättande och
uppehållande af en teknisk elementar-skola i Eskilstuna, med hufvudsakligt syfte alt
meddela undervisning i sådana kunskaper, som för de med den finare jern- och stålmanufaktur-näringen
sysselsatte arbetare företrädesvis äro af' vigt, ett årligt anslag af
5,000 R:dr Ruut å ordinarie stat mätte uppföras, dock med förbehåll, att reglementet
för skolan underställes E. K. M:ts Nådiga pröfning och fastställelse, att skolan ställes
under Kommerse-kollegii öfverinseende, samt att staden sjelf bekostar lämplig lokal för
densamma, jemte inredning och uppvärmning, samt bord och bänkar; och då Rikets
Ständer anse staten böra på allt sätt understödja och upphjelpa den inhemska jern-förädlingen,
så alt densamma må kunna göra större framsteg och täfla med den utländska,
och således i främsta rummet bidraga dertill att å hufvud-orten för denna handteringen,
för bibringande ät arbetaren af en nödvändig bildning, länge saknad teknisk undervisnings-anstalt
inrättas, hafva Rikets Ständer, för inrättande och framtida underhållande
af en teknisk läro-anstalt i Eskilstuna anvisat ett årligt anslag af 5,000 R:dr,
under förbehåll likväl, att de af E. K. M:t härför i öfrigt föreslagna vilkor varda
iakttagna.
30:o Jemte det E. K. M:t, med anledning af Direktionens för Svenska Slöjdföreningen
gjorda underdåniga framställning om tillökning i del från stats verket utgående
årliga bidrag till den af föreningen i hufvudstaden inrättade söndags- och aftonskola,
uti Dess Nådiga proposition om stats-verkets tillstånd och behof, af anförda skäl,
föreslagit, att det under innevarande stats-reglerings-period med 6,000 R:dr banko utgående
årliga anslag tdl nämnda läro-anstalt mätte lör framtiden ökas med 6,000 R:dr
R:mt, och således utgå med 15,000 R:dr sistnämnda mynt, har E. K. M:t, som äfven
funnit angeläget, att ifrågavarande skola, med afseende å dess inflytande på den inhemska
slöjd-skicklighetens utveckling och förkofran, egde tillgång å de fysiska apparater
och modeller, som erfordrades, för att undervisningen må blifva fullt ändamålsenlig,
uti särskild till Rikets Ständer den 23 Maj nästliden år aflåten Nådig proposition äskat,
ali Rikets Ständer äfven mätte bevilja det af skolans direktion för dylika apparaters
och modellers anskaffning begärda belopp 9,000 R:dr samma mynt.
Hvad sålunda och i öfrigt rörande delta ärende förekommit, hafva Rikets Ständer
tagit i öfvervägande; oell då Svenska slöjdföreningens bär i staden inrättade skola,
hvilken ingalunda är att jemföra med de i åtskilliga andra släder befintliga s. k. söndags-
och afton-skolor, enär i densamma en mycket vidsträcktare undervisning meddelas,
icke allenast hittills utöfval ett verksamt, jemväl af Rikets Ständer vid flere tillfällen
erkändt och vitsordadt inflytande på den inhemska slöjd-skicklighetens utveckling och
förkofran, utan äfven fortfarande pä ett gagnande sätt inverkar på hela landels konstflit,
anse Rikets Ständer denna läro-anstalt, hvars utveckling och bestånd synes utgöra
en angelägenhet af vigt mindre lör hufvudstaden enskildt, än för hela landet, böra, dä
dess nuvarande tillgångar, efter hvad upplyst blifvit, äro otillräcklige lill bestridande
kostnaden för en af behofvet högeligen påkallad, ytterligare utsträckt undervisning, fortfarande
af staten understödjas samt erhålla den förhöjning i dess nuvarande anslag,
som E. K. M:t föreslagit: hvadan Rikets Ständer, lill understöd för ifrågavarande slöjdskola,
anvisat ett till 15,000 R:dr R:mt ökadt årligt anslag att utgå under den tid, för
Expeditions- Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 496.
151
hvilken nu pågående slats-reglering blifver gällande, sami med enahanda förbehåll, som
hi lills, nemligen alt Stockholms stad tillhandahåller tjenlig lokal för skolan, och att
densamma fortfarande står under Kommerse-kollegii tillsyn.
Beträffande frågan om anslag lill anskaffande af de för skolan behölliga fysiska
apparater och mekaniska modeller; så enär skolstyrelsen anmält, att ifrågavarande läroanstalt
af brist på medel icke kunnat förses med dylika apparater, och vederbörande
Embetsmvndigheter upplyst, att dessa apparater äro för undervisningens oafbrutna gäng
oumbärliga, hafva Rikets Ständer funnit sig desto hellre ega anledning bifalla, att det
för inköp deraf erforderliga understöd från statens sida skolan tilldelas, som för de
öfriga häi- i riket inrättade och med stats-anslag försedda tekniska elemenlar-skolor
första årets anslag blifvit till anskaffande af läro-^apparater anvisadt, och har således
det belopp af 9,000 R:dr R:mt, som E. K. M:t för sagde ändamål äskat, blifvit af
Rikets Ständer för en gång bevdjadt att från Riksgälds-konloret utbetalas, med vilkor
likväl att, om nämnda skola af en eller annan orsak kommer alt upphöra, de för
statens medel inköpta modeller och apparater till Teknologiska institutet öfverlämnäs.
F) Undervisninganstalter för handel och sjöfart.
31:0 I anledning af vederbörande Skol-direklioners, af Kommerse-kollegium understödda
ansökningar, att, vid skeende Nådig framställning om löne-lillökning åt särskilda
embetsverk, enahanda förslag i afseende på de vid Rikets Navigalions-skolor anställda
lärare jemväl måtte framställas, har E. K. M:t äskat, att anslaget lill ”undervisnings-anslaller
för Handel och Sjöfart” mätte varda tillökt med eli mot 25 procent
af bennilde lärares sammanlagda aflöningar ungefärligen svarande belopp af 4,500 R-.dr
R:mt, med rättighet för E. K. M:t att dermed verkställa den förändrade löne-reglering
vid ifrågavarande skolor, sorn E. K. M:t kunde finna vara af behofvet påkallad ; hvarjemte
E. K. M:t hemställt, att, såsom tillökning i Götheborgs skolas års-anslag till instrumenters,
kartors, böckers och möblers underhåll och förökande, samt till reparationer,
ved, ljus, städning m. m. likaledes å nämnde titel mätte beviljas en förhöjning af
450 R:dr samma mynt, hvarigenom berörde anslag blefve lika med det, som i enahanda
ändamål utginge till Navigations-skolan i Stockholm, eller 900 R:dr; och skulle, i händelse
af bifall lill hvad E. K. M:l sålunda föreslagit, titeln komma att ökas med
4,950 R:dr.
Rikets Ständer, som, hufvudsakligen med anledning al ett i sednare tider inträffad
t förändradt förhållande i afseende på lefnadskostnaderna i allmänhet, redan funnit
skäligt bevilja en del Statens embets- och tjenstemän behöflig förhöjning i deras löne
vilkor,
anse det vara med billighet öfverensstämmande, att lärarne vid Statens Naviga.
. *
lions-skolor likaledes komma i åtnjutande af en dylik förmån; och då äfven det allmänna
genom en sådan uppoffring utan tvifvel skulle kunna påräkna både att bibehålla
och för framtiden erhålla skicklige och duglige personer vid dessa ganska vigtiga befattningar,
samt, hvad särskildt angår den begärda tillökningen i anslaget till Götheborgs
skolas materiola behof, upplyst blifvit, att detta anslag numera är för dermed
afsedda ändamål otillräckligt, hafva Rikets Ständer, med bifall till E. K. M:ls i ofvanberörde
hänseende gjorda Nådiga framställning, beviljat den äskade summan 4,950
R:dr R:mt.
32.0 f sammanhang med nyssberörde ämne hafva Rikets Ständer till pröfning
förehåll gjorda framställningar om anslag för inrättande af en Navigations-skola i Westervik,
till stöd för hvilka framställningar hufvudsakligen blifvit anfördi: att denna stad,
i anseende till storleken af dess handels-flotla, med hvilken skeppsfart bedrifves ä de
152
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 496.
aflägnasle farvatten, hade större behof af en Navigalions-skola än flera andra städer,
der sädana skolor finnas inrättade: all antalet större seglande fartyg för närvarande utgjorde
31 om tillsammans 3,074 läster, och att det således vöre nödvändigt att ega
tillgäng såväl på skicklige befälhafvare med vidsträckta kunskaper, som duglige styrmän
och kunnigt sjöfolk, och då Westerviks sjöfart är vidsträcktare än flere af de städers,
der Navigations-skolor finnas inrättade, samt sjörnans-yrket med särdeles intresse omfattas
i nämnda stad, der äfven under vintermånaderna ett icke obetydligt antal sjöfarande
vistas, hafva Rikets Ständer ansett en läro-anstalt böra, på statens bekostnad,
derstädes inrättas, hvarest tillfälle kan beredas de ynglingar, som egna sig ål nämnda
yrke, men sakna tillgångar att besöka andra sådana skolor, att inhemta de för sjöma nna-bildning
erforderliga kunskaper, hvadan, för inrättande och vidmakthållande af en
navigalions-skola i Westervik, ett årligt anslag af 2,950 R:dr, motsvarande den navigations-skolan
i Kalmar från och med är 1858 tillkommande anslags-summa, blifvit af
Rikets Ständer heviIjadt med vilkor likväl, att kostnaden för ändamålsenlig lokal af
staden beslrides samt att vederbörande ställa sig till efterrättelse öfriga för rikets navigations-skolor
gällande föreskrifter.
Derjemte, och då ifrågavarande navigations-skola icke lärer kunna uppfylla sitt
ändamål, så framt icke sådana instrumenter oell böcker m. m. derstädes finnas att tillgå,
som för undervisnings meddelande äro af nöden, hafva Rikets Ständer medgilvit,
alt första årets anslag för navigalions-skolan i Westervik må, i likhet med hvad för
åtskilliga andra dylika skolor egt runi, få användas till anskaffande af den för skolan
erforderliga undervisnings-materiel m. m.
G) Underris/iings-anstatlrr för samt befrämjande i allmänhet af Bergsbruket.
33:o Enär genom Kongl. Brefvet den 19 December 1855 blifvit löreskrifvet,
att den förut från Fahlu bergslags s. k. afrads-kassa, jemlikt Kongl. Brefvet den 29
December 1820, årligen utbetalda aflöning till lörsta Läraren vid Bergs-skolan i Fahlun
af 1,200 R:dr banko, framgent skall af statsmedel bestridas, hvaremot, då bergslaget
sålunda från nämnda utgift befriats, den skatt, som under benämning af vedhuggeseller
vedhyggsler-ränla förut utgått lill bergslaget och utgjort 1.165 R:dr 15 sk. 2 rst.
banko, årligen, kommer alt till kronan indragas, har E. K. JVl:t, jemte tillkännagifvande,
det Nådig föreskrift blifvit meddelad derom, att den för beinälde lärare erforderliga aflöning
för åren 1856 och 1857 utbetalas af anslaget ”till befrämjande i allmänhet af
bergsbruket’’ föreslagit, att, för bestridande af nämnda årliga utgift, 1,800 R:dr R:ml
inålte från sistnämnda anslag lä öfverflyllas på anslaget "lill undervisnings-anstalter för
bergsbruket” hvarigenom della sednare anslag, nu utgörande 5,700 R:dr R:ml komme
att höjas lill 7,500 då deremot det förra, nu utgörande 7,500 R:dr, dels genom berörde
öfverflyltning, dels genom den indragning af 2,000 R:dr Runt, som i sammanhang med
frågan om Bergs- och Kommerse-kollegiernas förening föreslagits, komme att nedsättas
till 3,700 R:dr; hvilken Nådiga framställning Rikets Ständer bifallit.
H) Fisken-näringens understöd.
34:o I öfverenstämmelse med hvad E. K. M:t föreslagit i afseende å aflöningen
för 2:ne af de i slalens tjenst anställde s. k. Agronomer, hvilka biträda vid odlings-företag
m. m., har E. K. M:t begärt, alt nuvarande arfvodet, 900 R:dr, för den
person,
Exjieditions-Utskollets Forslat) lill timion!. Skrifvelse N:o 106. 153
person, sorn meddelar undervisning angående fiskes-odling, malle höjas med C00 R:dr,
eiler lill 1,500 Ralr linn!; oell enär Rikets Ständer ansell <1 el vara hillig!. all alven
liemälde jierson kommer i åtnjutande al’ lika nllöniugN-föruiåncr med lörslbemalde tjenstemän,
fiir hvilka Rikels Ständer redan Inlallil. all dvlik ai Ivodes-lillökiiiiig må ega
mm, Ilar den af E. K. M.t lin föreslagna arfvodes tillökningen, ,(>00 R:dr, blifvit af
Rikels Sländer beviljad.
35 o Derjemte bär E. K. M:t heinslälll, all, såsom anslag lill förlänande af
vet enst it)) liija unders b kain g ar rörande fskerierna. under nu ingångna slnls-regleringsperioil
måne beviljas 1.000 Kalr Raul årligen, eller lillsammans 3.000 R:dr, hvilket
Rikels Sländer jemväl bilällil; och är beloppet upplaget bland exlra anslagen å denna
Halv ud-lilel.
30:o Dea af Rikels Sländers år 18i)5 församlade Revisorer gjorda hemställan,
all de å 6 le Hiifvud-lilelns under-aldelning Jordbr akel. handeln och narin); arne upplärda
3:ne förslags anslag, nemligen: anslagen lili ul/li/ttnin^s-h/ri/i ejler lat/a skiften,
lill odlinjis-lrjel// w. ///. fur kronn-nybyxgnre, sami för jord förluster yr noin kanaloch
rälj-a nl lii) yninyår, borde, vid nu skeende slals-reglering, frånskiljas de andra anslagen
och. med bibehållande af dems egenskap af förslags-nnslag, nedflvtlas i Hiifvudlilelns
sista under-afdeliiing Diverse ansinii och der främst upplagas, sami alt de öfriga
tilela jordbruket, handeln och värinyarne tillhörande anslagen, som iler qvarstå, erhålla
i en gemensam rubrik, benämningen reservations-oir loij, hafva Rikels Ständer
bilällil, dä della förslag böi komma alt medföra mera redighet i stater och räkenskaper;
varande förändringen iakttagen i den här nedan förekommande uppställning af
6:le HulVud-tilelns anslag.
Enär tili öfiiga lill 0:le Hufv ud-lileln hörande anslag någon förändring ej ifrågakomma,
hvadan desamma upptagits lill enahanda belopp, sorn vid sisllidne riksdag
bestämdes, likväl med iakttagande deraf, dels alt iörslags-anslagel lill skrif-maleiialier
och expenser ni. m., sorn, enligt hvad bär ofvan i Hale punkten blifvit anmäldt, ökals
med 3.600 R:dr, bliIv il, för jemnande af Hufvud-lilelns slutsumma, vllerligare ökadt
med 28 R:dr J3 öie; dels att värdet ä den indelta och oiudella spanmäl, sorn i en
(lid anslag ingå, blifvit, i enlighet med den af Rikels Sländer redan fastställda beräknings-grund,
i tabellen utförd t eller eli pris af 2 Ralr Raul per kubik-fot; (hds ock
all lörsiags-vaniel å indella räntorna under vissa anslag är vordel ökadt i den mån sådant
mäst blifva en följd af den utaf Rikets Ständer godkända beräkningen af indella
andelen utaf ordinarie räntan, — hafva Sjette Hulvud-lilelns uigifts-summor blifvit,
frän och med 1858 års ingång lill dess nästa slals-reglering vidtager, fastställde till
följande belopp:
Bih. till li. St. Fröt. 1S56—I85S. 10 Soini. 1 Afd. °2 Bond.
20
154
Expeditions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 196.
Civil-Departementet.
Stats-Råden ulan Departementet':
Nuvarande anslaget :
för 3:nt; å 9,000 R:dr .
Tillökning för 3:ne å R:dr 3,000
Departementets-Chefen :
27,000:
9,000:
Nuvarande aflöningen
1 dlök ning , .
10,500:
4,500:
Departementets Expedition:
Nuvarande anslaget
Tillökning
27,037:
17,0(53:
Kommerse-Kollegitim :
Nuvarande anslaget för:
Bergs-Kollegium med Bergslagstaterna
Kommerse-Kollegium
Tillökning
Statistiska Tabell-Kommissionen:
Nytt anslag
Landtmateri-Slalen :
Penningar:
Nuvarande anslaget för:
General-Landlmäteri-kontorel .
S:sta Landlinalarne i Länen
2: dra d:o d:o ....
Tillkommer förhöjning för:
General-Liiudlmäleri-kontorcl .
42,695: 85
31,535: — 74.230: 85.
14,369: 15.
16,467: 50.
7.049: 19.
11.713: 33.
7,657: 50.
35,230: 2.
Reglering af lönerna ål:
l:sla Landtmätarne i Länet
2: dra d:J d:o
18.763: 72.
9,886: 67.
28.650: 39. 36,307: 89. 71,537. 91.
Expeditions-Ulskot'tets Förslog till underd. Skrifvelse. N:o 196.
vuft- TiieSn*
155
Penningar.
* Riksmynt.
Indelta
Räntor enligt
markegång
på förslag.
R:dr
36,000
15,000
44,100
88,600
27,000
R:dr
S p a ii iii å I
Indelt, på förslag.
Mått.
Värde å
2 R:dr
kubikfoten.
Oindelt.
Mått.
Värde förslagsvis
ä 2
R:dr kub.-fot.
Summa.
Riksmynt.
Kubikfot, k
R:dr
ö. Kubikfot, k.
R:dr
R:dr
36.000
15,000
44,100
88,600 ■
27,000
15G
EjrpptlUinits- Utskottets Förslag lill mi flerd. Skrifvelse /V.-o 196.
ladelia räntor enligt markegång (anslagna ät l:e Landtmätaren) komma att i utbyte inot
kontant anslag, indragas til! kronan, i den män löneregleringen blif\it verkställd.
O' O • C C1
Förslagsvärdel ä dessa räntor, utgörande enligt 1855 ars Riks-stal 14,509; 48.
ökas med  2,877: 61.
oell ulföres nu verkliga värdet, jemlikt Kongl. Proposil.
lill (11,591 Ibdr 19 sk. b:kn)
17,387: 9.
För Socken-kartors upprättande; Reservat i o n s-ansin g
Öfverst Al hållare-Einbelet:
Nuvarande anslaget  52,121: 40.
Tillkommer förhöjning  17,028: 5.
Lands-slalerna i Länen:
Penningar:
Sedan, med tillämpning af hvarje läns särskilda, utaf Kammar-Kollegium fastställda
markegång under åren 1845—1854, största delen a! lie ål. Landt-slaten anslagna
Indelta Räntor oell Indelt Spatimål numera blifvit, i utbyte mot kontanta löner, indragen
till kronan, sä utgör, jemlikt det utål Siats-kontoret pä Nåd. befallning upprättade
förslag till nya lönings-staler, samt enligt den s. k. Stats-liggaren, nuvarande
kontanta anslaget för Lands-stalerna, med tillägg af Lnndshöldingnrnes penninge
löner,
en summa af  617,687: 24.
Tillkommer ny anvisning till förbättring af Lands-staternes
lönevilkor 344,488: 00. 962,176: 14.
Indella räntor, enligt markegång på förslag:
för Landsböfdmgarue  89.163: 86.
» Lands-stat. i ölr. (endast Bost.-räntor) .... 28,995: 33. 118,159: 19.
Indelt Spanmål:
för Landsböfdingarue (1.358 T:r 10 kpr) 8,559 kub. f. 2 k:r, derå
förslagsvärdel i 1855 års Riks stat utgör .... 13,585: 94.
förhöjning i detta värde till 2 R:dr per kub. f. . . . 3,532: 46. 17,118: 40. '
Oindelt Spanmål (såsom i 1855 års Riks-stal 614 T:r eller 3,868 kub. f.
2 kannor.)
för Landshöfdingen i Christianstads Län 3,150 kub. fot och för Landsstalerna
i öfrigt 718 kub. f. 2 k:r tillsammtins 3,868 kub. f. 2 k:r
nied förslagsväide i 1855 års Riks-slat af .... 6,140: —-
förhöjning i della värde till 2 R:dr per kub. f. . . 1,596: 40. 7,736: 40.
E-rprclitions-Utskottets För tiny lill unden!. Skri/velse IS': o 106.
157
Span in ä 1
Penningar.
Indelta
Räntor enligt
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Summa.
Riksmynt.
markegång
på förslag.
Mått.
Värde ä
2 R:dr
kubikfoten.
1 Värde för-  Mått. ' slagsvis å 2
!R:dr kub.-fot.
Riksmynt.
lt:dr
71,537
6.000
70,049
91
lo
962,176) 14
R:dr ö. Kubikfot, k.
17,387
118,159
19
8,559
R:dr ö. Kubikfot, k. R:dr ö.
21 17,118
401 3,868
7,736
R:dr
88,925
6,000
70,049
40) 1,105,190
40
13
158
Expedit ion s - Uts k o Hets Förslug lili underd. Skrifvelse N:o 496.
Gästgifvarnes friheler:
Penningar: Nuvarande anslagel
Tillkommer: för eli gästgifveri uti Malmageus by i J
Indelta räntor efter markegång på förslag:
Värde enligt 1855 års Riks-stat
Förhöjning deruti
Indelt Spauinål:
1S55 års Stat anslår (21 kpr) 4 kub. f. 1 k:a n«
Förhöjning i detta värde lill 2 R:dr per kub. f. .
Färjor och Färjekarlar:
Indelta räntor:
Samma belopp som 1855 års Riks-stat upptager .
Indelt Spanmål:
1855 års Riks-stat anslår (2 T:r 26 kpr) 17 kub.
slagsvärde af
Förhöjning i detta värde till 2 R:dr per kub. löt
. 739:
4.
Län 300:
—
1,039: 4.
15.698:
12.
1.801:
88.
17,500: —
al 6:
57.
1:
63.
8: 20.
184: 69.
med eli för-
. 28:
13.
7:
27.
35: 40.
Jordbruket, Handeln och Näring arne.
Reserud tions-ans lag.
S:gr
Skiften och afvitlringar (oförändradi)
Vägar och kommunikationer (d:o)
Undervisningsanstalter för Jordbruk och Landtmannanäringar:
Nuvarande anslaget
Afgå och upptagas nedan under särskildt nytt anslag, för agronomer
76 500
9,000
återslå 67,500
Tillkommer: ny anvisning  58,000
Agronomer och deras Elever (nytt anslag):
Ofvan afdragne, nu utgående alTvoden för 3:ne Agronomer och deras Elever jemte
slag till rese- och Iraklainents-kostnads-ersättning  9,000:
Tillkommer: ny anvisning  10,650:
Befrämjandet i allmänhet af Jordbruk och Landtmanna-näringarne:
Nuvarande anslaget  15.500:
Tillkommer förhöjning  12,100:
Expeditions- Utskottets Förslag lill anderd. Skrifvelse N:o 106.
159
Penningar.
Riksmynt.
I
Indelta
Räntor enligt
markegång
på förslag.
Span in ii 1
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde å |
2 R:dr j
kubikfoten.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2
R:dr kub.-fot.
Summa.
Riksmynt.
R:dr ö
1,039
R:dr
17,500
184 09
Kubikfot, k
171 7
R:dr ö. Kubikfot, k. R:dr
35 40  —
R:dr ö
18,547
220 9
-24
1.321.502
54
153,230)97
8,5811
17,162|—| 3.808| 2
7,730|40| 1.499.631191
03.000
12.000
125,500
19,050
27,000
63.000
12.000
125,500
19,650
27,600
160
Expeditions-Utskottets Förslag till undmi. Skri frelse .\:o 196.
Häslafvelns förbättrande:
Penningar:
Nuvarande anslaget
45.795: —
Tillkommer förhöjning 3.750: — 49,545:
Oindelt Spamnål:
1855 års Hiks-stat anslår (52 T:r 16 k pr) 330 luib. f. 7 ler nied eli
förslagsvärde af
525: —
Föiböjning i detta värde lill 2 R:dr per Itub. fot . . . 136: 40. 66!; 40.
Undervisnings-anslalter för Slöjderne:
Nuvarande anslaget
63,300: —
Tillkommer lörhöjning  64,850: —
Befrämjandet i allmänhet af Slöjderna :
Penningar:
Nuvarande anslaget uppföres olörändradt med  18,000: —
Indelta räntor enligt markegång på förslag:
Värde enligt 1855 års lliks-stat  842: 25.
jning i detta värde
607: 75. 1,450:
Undervisnings-anslalter för Handel och Sjöfart:
Nuvarande anslaget  22,200: —
Tillkommer förhöjning  7.900: —
Befrämjandet i allmänhet af Handel och sjöfart:
Nuvarande anslaget uppföres olörändradt med
Undervisnings-anslalter för Bergsbruket:
Nuvarande anslaget .
5,700: —
Hit ii frei-fly tias från nästföljande anslag, Lön för Uste Läraren vid Bergsskolan
i Fahlun  1,800: —
Befrämjandet i allmänhet af Bergsbruket:
Penningar:
från nuvarande Stals-anslagel  7,500: —
Afgå: nyssberörde lön för l.-sle Läraren vid Bergsskolan i
Fahlun  1,800: —
indrages i följd af Bergs- och Kommerse-kolle
i
giernas förening lill ett Embetsverk . . . 2,000: — 3,800:
återstå 3,700: —
Expeditions- Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 196.
161
Indelta
Räntor enligt
markegång
på förslag.
Penningar.
Riksmynt.
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Summa.
Riksmynt.
Värde ii
2 R:dr
kubikfoten.
Värde förslagsvis
å 2
R:dr kub.-fot.
Mått.
Mått.
R:dr
R:dr
ö. I Kubikfot.
R:dr
Kubikfot.
R:dr
R:dr
ö.
49,545
330
50,206
GG1
128,150
128,150
18,000
1,450
19,450
30,100
30,100
22,500
22,500
7,500
7,500
Bih. till R. St. Prat. 1856—1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
162
E.i'peditinns-Utskn'trts Förslag lill unden!. Skrifvelse !S:o 496-
Indelt<i räntor öfter markegång på förslag:
Värde enligt 1S55 års Riks-slat (bibehålles oförändrad! för de efter indragning
af åt Fahlu Bergslag anvisade räntor ä delta anslag qvar
-
stående indelningar
23.929: 80.
Fiskerinäringens understöd :
Nuvarande anslaget  9,000: —
Tillkommer förhöjning  600: —
5T£r
Diverse Anslag.
Utflvttningshjelp efter laga skiften, Försl a g s - a n .v ht":
Nuvarande beloppet utlores olörändradt med
Odlingshjelp m. m. för Krono-nybyggare, Förslags-anslng :
Nuvarande beloppet bibehålles
Jordförlusler genom Kanal- oell Väg-anläggningar, Förslugs-ajislug:
Penningar oförändradi
Indelta räntor efter markegång på förslag:
Värde, enligt 1855 års Riks-slat  ... 2,611: 22.
Förhöjning i detta värde
1,048: 1.
Indelt Spanmål:
1855 års Biks-stat anslår (40 T:r) 252 kub. fot med ett för
slagsvärde
af  400. —
Förhöjning i della värde till 2 R:dr per kub. fot . . . 104: —
Skrifmaterialier och Expenser, Ved m. m., Förslags-ans/ag:
Nuvarande anslaget  22,960: 53.
Tillkommer: Förhöjning i nu anslagna summan för tryckning af Kongl.
Maj:ts Beläliningshafvandes i samtliga Länen Embels
Ku
ngörelser  3,600: —
hvarjemte tillägges, för jeinnanue af Hufvud-Tilelns slutsumma, '
eli belopp af  28: 13. 3,628: 13.
Rese- och Traklamenls-penningar, Förs lags-anslag:
Uppföres med samma belopp, som i 1855 års Riks-stal
Extra utgifter, Res ereni in ns-tut .v tap:
Nuvarande summa bibehålles
2,700: —
3,689: 23.
504: —
Summa
Eapeditiovs-Utshollets Förslag lill anderd. Skrifvelse N:o 496.
163
Penningar.
Riksmynt.
Indelta
Räntor enligt
markegång
på förslag.
S p a ii m å 1
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde å
2 R:dr
kubikfoten.
Mått.
Värde förslagsvis
ä 2
R:dr kub.-fot,
Summa.
Riksmynt.
► R:dr
3,700
O.OOOj
-
516.845;-
R:dr
ö. Kubikfot k.
23,929 80
R:dr
Kubikfot, k
R:dr ö.
R:dr ö
27,629180
9.600
2>.379!80
3391 7 66l,40| 542.886,20
69,000
4,500
2,700
26,588
9.000
9.000
66
3,689
23
252
504
69,000
4,500
6,893
26,588
9.000
9.000
23
66
120.788
06|
3.689
23:
2521-
504!—; —
|—! 124,981 89
1,939,131)1201 182,301)1-1 8,833!—| 17,66ö|-i 4,198| 9j 8,397|so| 2,167,500|-
1G4 Expeditions-UIsko Hets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 496.
Uli högslberörda Nådiga proposilion om statsverkets tillstånd och behof har E.
Iv. M.t gjort åtskilliga framställningar om anvisande af medel dels lor vissa år eller
tills vidare, dels för en gång, till föremål, tillhörande Civil-deparlernentet, dervid i ordningen
först förekomma frågor om anslag eller lån för kanal- och sluss-anläggningar,
mindre jernvägar, hamnbyggnader rn. m.; lör anläggning af riva samt förbättring eller
omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar; för understödjande af mindre
hamn-byggnader och årensningar, samt för befrämjande medelst anslag eller- län af utdikningar
och aftappningar af sanka trakter och sjöar lill beredande af odlings-företag;
och få Rikets Ständer, sorn angående dessa frågor skola särskildt i underdånighet sig
-yttra, nu anmäla de beslut, som blifvit fattade i anledning af nedannämmlo jemväl af
E. K. M:t i Nåder gjorda framställningar.
l:o Till undersökningar, inspeklions-kostnader samt expenser för allmänna arbeten
liar E. K. M.t äskat enahanda årliga anslag, som vid sistlidne riksdag bestämdes,
eller 18,000 R:dr Runt, alt utgå för de tre åren 1858, 1859 och 1860 med tillsammans
54.000 R:dr; och sorn upplyst blifvit, alt delta belopp fortfarande är behölligt,
hafva Rikets Ständer, i enlighet med E. K. M:ls Nådiga framställning, beviljat lill
ifrågavarande föremål 18,000 R:dr Runt årligen eller för nämnda 3 år tillhopa 54,000
R:dr samma mynt.
2:o Vidkommande aflöningen åt Styrelsen öfver rillman na ray- och vattenbyggnader
samt dess Ijensle-hiträden, såväl i hufvudsladen som i landsorterna, bar E. K.
M:(, sorn lunnil tillökning i denna personals arlvoden vara i anseende lill den ökade
lefnads-kostnaden af behofvet påkallad, begärt, att Rikets Ständer måtte förhöja det
leir denna personals aflöning vid sistlidne riksdag bestämda anslag (ill 26,950 R:dr årligen,
utgörande för de lie åren 1858—1860 en summa af 80,850 R:dr R:ml, jemlikt
upprättad aflönings-stal, och då Rikets Ständer emot den föreslagna slaten icke haft
något att erinra, liar å Riksgälds-kontoret blifvit anvisad den äskade summan 80,850
R:dr lill E. K. M:ts disposition, för alt med en tredjedel årligen under hvartdera af
åren 1858, 1859 och 1860 användas till aflöning lör bemälda styrelse samt dess tjensle-bilräden,
såväl i hufvudsladen som i landsorterna.
3:o Till nrfvndrn för lärare vid Mariebergs läroverk i de kunskaps-ämnen,
som tillhöra Civil-inpeniiirer, hvilka arfvoden för närvarande utgå med 1,500 R:dr om
året, har E. K. M:t föreslagit beviljandet af ett föihöjdl anslag med 3,000 R:dr årligen,
eller för de tre åren 1858—1860 tillsammans 9.000 R:dr, äfvensom E. K. M:t
till stipendier åt elever, sorn genomgå dea för Civil-iageniörer bestämda kurs, som
jemväl hittills utgått med 1,500 R:dr om året, äskat likaledes 3,000 R:dr ärligen, eller
för nyssnämnda 3:ne år 9,000 R:dr.
Med afseende på de stegrade lelnads-koslnaderna sami det under de sednaste
åren betydligt tilltagande och efter hvad upplyst är, numera mot förr fördubblade antalet
af omförmälda elever, halva Rikets Ständer för åren 1858, 1859 oell 1860 till
arfvoden för lärare vid Mariebergs läro-verk i de kunskaps-ämnen, sorn tillhöra Civilingeniörer,
samt till stipendier för mindre bemedlade elever, sorn genomgå den för Civil-ingeniörer
bestämda kurs, beviljat de af E. K. M:l äskade belopp med 3,000 R:dr
R-.mt årligen för hvartdera af dessa föremål.
4:o 1 öfverensstämmelse med hvad i den Nådiga propositionen blifvit vidare
äskadt har för Skeppsbyggeri-inslitutet i Carlskrona enahanda anslag, som hittills utgått,
eller 5,000 R:dr Runt årligen, äfven lör innevarande siats-reglerings period blifvit anvisad!.
5:o Till Slöjd-expositioners befrämjande har E. K. M:t, i likhet med hvad
vid föregående riksdagar egt rum, föreslagit anvisandet för innevarande slals-regleringsperiod
af eli anslag af tillsammans 4,500 R:dr; och med afseende å det nyttiga ända
-
Expeditions- Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse JS:o 196.
165
mål, sorn med anslaget åsyftas, hafva Rikets Ständer lemnat bifall lill hvad E. K. M:l
sålunda föreslagit.
6:0 Under åberopande af särskild Nådig proposition, har E. K. M:t äskat, alt
till (zoologiska undersökningar och upprättande aj geognostiska kartor måtte lör nu
pågående statsreglerings-period till E. K. M:ts'Nådiga disposition varda stäldt ett årligt
reservaltons-anslag af 20,000 R:dr eller för tre är 60,000 R:dr, rörande hvilken fråga
Rikets Ständer afgift it särskildt yttrande.
7:o Likaledes skola Rikets Ständer framdeles sig yttra rörande den af E. K.
M:t vackla fråga om beviljande af ett reservations-anslag af 410,000 R:dr för tillämpning
under år 1857 af de föreslagna för höjda löne-slalerna för embets-vcrk och stater,
tillhörande sjette Hufvud-titeln.
Med iakttagande af hvad sålunda blifvit i underdånighet anmäldt, äro, inberäknadl
de extra anslags-belopp, hvilka här ofvanföre i sammanhang med den ordinarie
stals-regleringen omlörmälas, således följa tide extra stats-anslag lör när varande beviljade
(ill föremål, beroende på Civil-deparleinentets handläggning;
hushyres-medel ål. Statistiska Tabell-kommissionen att
ernbels-lokal hunnit anskaffas i något
kronans tillhörigt hus, 1,000 R:dr årligen eller
anskaffande af nödiga inventarier för samma Kommission
Socken-karleverkets
bearbetande, 15,750 R:dr årligen
eller
Storskiftes-och Afvillrings-verkens skyndsammare bedrifvande
inom Rikets norra provinser, 57,000 R:dr
årligen eller
inlösen af arrendet utaf Alnarps Kungsgård, äfvensom
af byggnader, inventarier, husgeråd m. m. derstädes
uppförande och inredning af en ny byggnad å Landtbruks-akademiens
experimentalfält, ett bidrag af .
utdelning vid Landtbr-ukare-mölen af premier för djur,
redskap och ladugårds-produkter af ulmärklare slag;
att utgå under innevarande Stals-reglerings-period
uppförande af en ny byggnad för Teknologiska Institutet
och detta instituts aptering i den nva lokalen
140,000 R:dr årligen eller
. . .
F ör åren 185 8
185 9 och
18 6 0 att utgå
med J årligen
Riksmynt.
R:dr.
3,000
47,250
171,000
420,000
För en gång
Riksmynt.
R:dr.
1,500
175,000
6.000
9,000
166
Expedilioas-Ulskoltets Förslug till anderd. Skrifvelse JS-.o 196.
\
För åren 185 8
185 9 och
1860 att u
teå
För rn gång
med j årligen
Riksmynt.
Rik sm ynt
R:mt.
ö.
R:mt.
ö.
Till inköp af tomt för nämnde byggnad
60,000
—
,, anskaffande af erforderliga läro-apparaler åt de tek-
niska Elemenlar-skolorna i Malmö, Orebro, Norrkö-
ping och Borås, å 4,506 R:dr för hvarje skola
—
18,000
—
„ inköp af fysiska apparater och mekaniska modeller
för Svenska Slöjdföreningens i Stockholm inrättade
Söndags- och Aftonskola
9,000
—
„ förrättande af vetenskapliga undersökningar rörande
fiskerierna, 1,006 R:dr årligen eller
3,000
—
,, undersökningar, inspektions-koslnader och expenser
för allmänna at beten 18,666 R:dr årligen eller
54,000
—_
—
„ aflöning för Styrelsen öfver allmänna väg- och vatten-
byggnader samt dess Ijenslebilräden såväl i Hufvud-
staden som i Landsorlerne, 26.956 R:dr årligen eller
80,850
—
„ arlvoden för Lärare vid Mariebergs Läroverk i de
kunskapsämnen, sorn tillböra Civil-ingeniörer 3,000
R:dr årligen eller
9,000
—
„ stipendier åt elever, som genomgå den för Civil-inge-
niörer bestämda kurs, 3,666 R:dr årligen eller
9,000
——
—
„ Lärares aflönande och elevers underhåll m. m. vid
praktiska Skeppsbyggeri-inslilulet i Carlskrona, 5,606
R:dr årligen, elier
15,000
—
,, Slöjd-expositioners befrämjande, att utgå under nu
inträdande slats-reglerings-peiiod
4.500
—
Summa R:dr Runi
812,106
-
283,000 |
—
1,095,100
—
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 6 Februari 1858.
i
Expeditions-Utskottets Förs/tig tilt underd. Skrifvelse N:o 196. 167
TAB. N:o 1.
Civil- depar temén tels Expedition.
R:mt
öre
Expeditinns-cbefens arfvode
5,500
1 Éxpedilions-sekrelerare
4,500
1 d: o
4,500
1 d:o
4,500
1 Prolokolls-sekreleraro
3,500
1 d:o
3,500
1 d:o
3,500
1 Regislralor
3.500
1,200
2 d:o
2,400
1 Kopist
600
2 d:o
Till befrämjande af göromålens gång inom Kanslist- och Kopist-
1,200
gradenie
3,000
1 Vaktmästare
600
1 <l:o
500
1 Slatsråds-vaktmäslare
600
Till gratifikationer ät e. o. tjenstemän och vaktbetjent!? ....
1,000
—
Summa R:mt
44,100
—
168 Expeditions- Utskottets Förstat) lill anderd. Skrifvelse M:o 196.
TAB. N:o 2.
liom niet •se- kollegium.
Aflöning
R:dr Runt.
öre
I President åtnjuter fortfarande från Manufaklur-diskont-fonden i
1 Kommerseråd
åtnjuter fortfarande från Manufaklur-diskont-fonden i arfvode
11: dr 1,000
1 d:o
åtnjuter från Manufaktur-diskonten i arfvode R:dr 500
1 d:o, föredragande af ärenden rörande bergshandteririgen
7.500
4.000
4.000
4.500
—
Kansliet.
1 Sekreterare
1 d:o lör ärenden rörande bergshandteringen, tillika suppleant
för sistnämnde Kommerseråd
1 Registrator och 1 Archivarie
1 Aktuarie och Registrator för Bergsärenden
1 Notarie
1 d:o
1 Kanslist
3 d:o . .
1 Kanslist
3.500
3.500
2.200
2,200
2,200
2,200
900
2,706
900
—
Advokat-fisk als-kontor et.
1 Advokat-fiskal
åtnjuter derjemte arfvode (rån Manufaklur-diskonlfonden.
1 Kanslist .
åtnjuter från Manufaklur-diskont-fonden i arfvode R:dr 300
Ti: 1 befrämjande af göromålens gäng inom Kanslist-graden
lör Kansliet 500
,, Advokal-tiskals-konloret 100
2,400
COO
600
—
Statistiska Kontoret.
1 Kamrerare
1 Kammarförvandt
3,500
2,200
—
Expeditions-Utsi,'ali e/s Fira la g till anderd. Skrifvelse lY:o IOC. 169
1 Kammarskrifvare
1 d:o
Fal tbetjening.
1 Vaktmästare
.
1 (1:0 •
2 d:o, å 450 R:dr
Siirs/i ihla anslay.
T* 11 bibliolhek och lidskriller i Bergsvetenskap
Till arfvode åt den, sorn elter Koilegii uppdrag vårdar mineralogiska
satrdiugarne
(att utgå så lange dessa samlingar förblifva under Koilegii
vård)
Till arfvoden för extra biträden
Grufur-stijreisen i Fahlun.
1 Bergshauptman
1,800 —
ålujuler derjemte boställes- och särskilda löne-fördelar
af Bergs-laget.
1 Grufve-iugeniör, d:o 750
B er galny s-styrelsen i Sala.
1 Bergshauptman  1,000
åtnjuter derjemte boställes- och särskilda löne-fördelar
af Bergs-laget.
I Grufvr-ingeuiör, dito 750 —
1 Bergs-värdin, d:o  750 —
1 Bergmästare 2,400 —
8 d:o 19.200 —
1 Stipendiat eller extra Grufve-ingeniör,
arfvode ' . «>()()
2 do d:o 1,800 —
1 d:o d;o  7 900
2 d:o d:o  1.800 —
Anm. Dessa 6 Stipendiati»r komma alt i Bergslags-orterna anställas
elter Kominerse-kollegii förordnanden.
Summa Ii: ti i
Bih.
lill B. St. Prat. 1856—1858. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.
Aflöning
R:dr R:mt.
1,000
1,000
600
450
900
300
309
2,400
2,500
2,500
21,600
2.700
2.700
88,600
22
170 Expeditions-V/slottets Förslag lill underd. Si,riJveise N:o 106.
T AB. N:o 3.
Statistiska Jubell-kommis aiona/.
R.mt.
öre
1'öréslåndaren Ion 4,000
1011111101(11111"  500
4.500
SeK re lera ren: lön 3,500
löntiilökning  500
4,000
Vrkivarien och Registraiorii: lön 2 000
löntiilökning  500
2,500
»evisorn: lön 2,000
löntiilökning  500
2,500
Vaklbel jeningen
Till hibiiothekels underhållande och lillerärt olinie
Till ljus, Ved, skrifmaterialier in. m !•
Piil betäckande al' en del af kostnaderna för en statistisk tidskrift |
Till arlvodeii åt tillfälliga biträden: lieserenlidus-aasl/i"
Till det officiela statistiska trycket; lieservaliims-unstnir
500
3.000
5.000
5.000
—
Euninia R:dr
27,000
—
Expeditions-Utskottets Förslog tilt under<1. Skrifvelse N:o 196.
171
TAB. N:o 4.
Gen cral- lundlin iiier i- kon lo re/.
I Öfver-direktör
I Sekreterare
1 Olver-ingeniör
1 Fiskal
I Aktuarie och Registrator
I Ingeniör
4 do
I Vaktmästare
1 d:o
Till skrilvare-biträde vid Kontoret
Till gratifikationer ät e. o. tjenstemän och vaktbeljente vid d:o . .
Summa Hant
Runt.
24,1'25
172 Expeditions-Utskottris Förslag ti/l un dard. Skrifvelse j\:o 196.
TAB. N:o 5
Öfrcr-sld I hål/arc-cm held.
R:mt.
öre.
1 Öfver-ståthådare
6,(582
45
I Under-ståthållare
4,500
—
! Konungens Fogal
4T00
—
1 Soli rel(>rare
2,400
—
1 Kamrerare
000
—
900
—
1 Notarie
900
—.
1 (1:0
91 iO
■—
1 Kanslist
900
—
1 d:o
(»00
—
1 Kammarskrifvare
600
—
1 OIVer-\nklmäslare
450
1 Liiuler-vaktmäslare
300
1 fl: o
3(50
1 Excctilions-bet jeni
300
1 1 d:o
3,300
! Vaktmastare vid Kansliet
450
1 ri:o d:o
450
I d:o vid Gäldslugan
225
I Vaktknekt vid d:o
250
3 d:o d:o
750
Ti I gratifikationer Al e o. tjenstemän oell vaklbeljente vid öfver-
ståthållare Embelets Kansli nedi vid Poliskammaren i Slockholm
300
Statsverkets bidrag lill aflonande af tjänstemännen och betjeningen
vid Kronn-upphörds-verkel i Slorkbolm
11.472
Till Pobsens \idmaklbållande inom Hufwidstaden
28,100
—
Summa It.ml
70,049 |
45
/
Expeditions- Utskottets Förslog till underd. Skrifvelse JS:n 496.
173
TAB. N:o 6.
Lamls/alcrna i Lillien.
lili nuvarande Kontånia anslagen äro följande tillökningar beviljade,
nemligen:
l:o dl Lands-sekreterarne
Upsala
län
. 95
Stockholms
d:o .
. 419
Götlands
d:o
. 41
Blek inge
<l:o
. 157
Jönköpings
d:o .
. 434
Jemllands
d:o
. 500
Weslerbollens
<1:0
. 508
Norrbollens
d:o
. 517
och i
2:o ål Lands-kamrer orne
För beredande af en liil mins! 4,000 R-.dr Runi ökad årlig aflöning
ål Lands-kamrerarne i alla Län ninni Golllands, Jemtlands,
Weslerbollens oell Norrbollens, der denna aflöning bör inskränkas
lill 3,500 R:dr Runt årligen, anslås lillsaminans ....
3:o dl Landl-runtiniistarne.
Till en minimi-aflöuing af 3,000 R:dr Runi om arel ål Landl-ränlmäslarue
i alla län ninni Golllands, Jemt ands, Weslerbollens och
Norrbottens, der detta minimun bör blifva 2,500 R:dr Runi ärligen,
anslås
4:o åt Lrins-notarlenip.
För en lill 750 R:dr R:mt ökad årlig aflöning ät samtlige Läns-nolarier
anvisas
Runt.
R:mt.
öre
2,671
19,454
8,601
6,000
174 Expeditions-Utskottets Förslag till lindard. Skrifvelse N:o 496.
K.mt.
Ernt.
öre.
5:o dt Liins-bokhållarne.
För en lill 1,000 R:mt Runt ökad årlig aflöning åt samtlige Läns-  bokliällarne anvisas
7,000
0:o åt Lands-k ans lis tar och Lands-kori toris tar.
Till ökad aflöning af 500 R:dr R:ml årligen åt samtlige desse Ijen-  stemän erfordras nemligen:
för Lands-kanslisterne 4,SCO
,, Lands-konlorislerne  1,200
hvilka medel anvisas med tillsammans
6,000
7:o åt Va l' ika /jan ingari hos Läns-stgrelsar/ie.
Enär aflöningen för Läns-stjrelsernes på slat upptagne ordinarie
Vaktmästare ansetts böra höjas, nemligen för Vaktmästare i
Stockholms Län lill 450 R dr och i de öfriga länen till 400
R:dr R:mt hvardera årligen, samt den pä Stockholms Läns stat
uppförde extra Vaktmästarens ärliga aflöning ökas lill 200 R:dr
R:uit, ,så anslås medel härtill med
5,520
8:o ät Kronofogdar ne.
För en lill 2,500 R:dr R:ml ökad minimi-aflöning om året åt de
Kronofogdar i riket, hvilka nu icke åtnjuta berörde belopp, er-  fordras tillhopa 00,882
samt till hvres-ersättning ål 29 st. kronofogdar, hvilka
icke äro försedda med boställe, ä 300 R:dr R:m( åt hvar-  dera årligen
8,700
äfvensom lill ökad aflöning af 1,000 R:dr R:ml om året
åt Expedilious-kronofogden i Färentuna härad af Stock-  holms Län '. 250
S:gr 69,832
och åt Kronofogden i Westerbottens läns Lappmarker:
lön åi ligen  1,800
löntillökning d:o  /00 2.500
Amu. Denna tjensteman har hittills njutit lön af
8:de Hufvud-titelns anslag för Lappmarks Ec-  clesiaslik-verket, hvilket anslag kan, i följd af
denna ölverflyltning, något nedsättas; hvarjemte
den inkomst, s. k. näst, han af Lapp-allmogen
uppbär, kommer all upphöra
ullöres tillhopa med
72,332
—
Exycdi tio n s-Lil s holle Is Förslag tilI anderd. Skri frelse N:o 496. 175
R:mt.
R:mt.
9:o åt Hiirads-skrijvarne.
För beredande al en (ill 2,000 R:dr R:inl förhöjd årlig aflöning åt
de Härads-sluifvare, hvilka nu icke äro upptagne lill minst della
belopp, anvisas  47,059
och lill Inres-ersällning ål 50 bland dem för bristande
boställe, å 300 R:dr 11 :nit hvardera om äret .... 9.000
50,059
10 o Länsmännen.
som böra undfå i årlig aflöning minst 700 R:dr Runi, må anvisas
lill fyllnad i löne-fönnånerne för de Länsmän, hvilka nu
icke åtnjuta berörde iniuimi-belopp, en summa af . 117.820
sami hvres-ersällning, å 150 R:dr R:mt ål hvardera årligen,
må tilldelas:
a) dem bland desse tjenstemän som ej innehafva
boställe, eller 218 sl  32,700
öj 0 sl. Länsmän i Malmöhus 1 än, sorn nu äro
lörseddy med ytterst svaga boställen (s. k. Gatehus)
om de vilja från desamma alslå . 900
med tillägg af i lönerne för sislbemälde Länsmän
med inbegripen ränta och afkastning utaf
ifrågavarande 0 st. boställen tillsammans 100 1,000 33 700
U.o F "öv följande nya fenster.
1 Härads-skrilvare-ljenst i Stora Kopparbergs Län
Lön ärligen 1,500
Löntillökning d:o .
500
Hvres-ersällning d:o  300 2,300
1 Länsmans!jensi i Upsala län för Dannemora tingslag
1 d:o i Skaraborgs l.än för Gudhems härad
1 d:o i Westmanlands Län för Ramnäs och
Sura Socknar
1 d:o i Östergöthlands Län för Motala distrikt
1 d:o i Stora Koppai bergs Län för Loos Socken
1 d:o i Kalmar Län, lör Stranda härads Norra
distrikt; och
151,526
176 Expeditinns-Ulskoltets Förslag till undmi. Skrifvelse \:o 106.
R:mt.
1 Läustnansljenst i Christianstads län, för en
del af Åsbo och Bjäre Häraders fögderi,
eller tillhopa 6 sl. Länsinaits-Ijonsten
Löner, k 450 R:dr Hant årligen .... 2,700
Löntillökning ä 250 H:dr do 1,500
Llyres-ersätlning, å 150 R:dr dro- .... 000 5,100
oell 1 Länsmans-!jensi i Gudhems härad af .Skaraborgs
län: Lön i 450
Afgår: afkastning af bostället Barkebo N:o 5
Thorbjörns-gården .] mantal (se Statsutskottets
Utlåtande N:o 12!.) . . . 240
återstå 210
Löntillökning  250 460
1 Vaktmästare-syssla \id Läns-styrelsen i Upsala, oell
1 d:o vid do i Jönköping eller
2 Va k I m ä s t a re-sy ssl o r:
Löner ä 270 R:dr H:mt årligen 540
Löntillökning å 130 ILdr d:o
260
5,560
800
12:o Till hjlin tid.
i samtelige tillgångarna för den af Slals-konloret på nådig befallning
utarbetade nya adönings-staten, hvarpå de nu föreslagna lillökiiings-summorna
äro beräknade, erfordras ett belopp af . . .
13:o ut följande tvenne Lutt dsh ufding ar årligen.
Ersättning ät Landshöfdingen i Nerikes län för löningsjord, som
blifvit aftiädd i ock lör jernvägs-anläggningen mellan Örebro
och Skebäck 204
Dito åt Landshöfdingen i Stora Kopparbergs län för lill kronan
indragna dagsverken, hvilka förr utgjorts vid den ät
Landshöfdingen pä lön anslagna Krono-angen Hushagen. 410: 79
R:mt.
8,660
51
II
614
Summa Bunt ILdr j 344,488
TAB. N:o 7.
79
90
Expeditiuns-Utskottets Förslag lill anderd. Siri/veise N:o 196. 177
TAB. N:o 7.
Jordbruket^ Ilan daln och Näringarna.
Uii nedannämnde anslag, upptagne å Riks-stalens Sjette Hufvud-litel
under ofvanberörde gemensamma rubrik, äro följande förhöjningar
beviljade, nemligen:
l:o Undervisninijs-anstalle.r för Jordbruk och Land hmmn a-när ing ar.
Tillökning i nuvarande anslagen för 16 st. lägre Landlbruks-skolor, å
1,000 K:dr .
16.000
Anslag för 3:ne nya dylika skolor, å 4,000 R:dr .... 12.000
Dito för 2:ne Mejeri-skolor, ä 3 000 R (lr 6 OöO
Dito lill arfvode och rese koslnads-ersättning ål en resande undervisare
i Boskaps-skölseln 3,000
Dito till rese-underslöd ål personer, som egna sig åt Landlbru
kets
vetenskapliga eller praktiska studium .... 3,000
Dito för del blifvande Landthruks-inslitulet ä Alnarp . . . 18,000
2:o Atjronomer och deras Elever.
Till arfvodes-förhöjning åt 2:ne (nuvarande) Agronomer, å 600
R:dr 1,200
Till Arfvoden åt 3:ne nya Agronomer, å 1,500 R:dr. . . . 4,500
Till stipendier åt ytterligare 3:ne Elever, å 450 R:dr - . . 1,350
Till rese-penningar och traktamenten 3,600
3:0 Be.frän))unde i allmänhet af jordbruk och Landlmanna-nuringar.
Bidrag till inköp af modeller till Landlbruks-redskap, iriachiner
m. m. att uppställas vid Landtbruks-akademiens experi
rnental-egendom
Dito till ökad aflöning ät en Inspektor med högre bildning vid
berörde egendom, äfvensom till försöks verkställande .
Tdl arfvode åt en Agrikultur-kemist samt till hyra för hans agri
kultur-kemiska
laboratorium
Förhöjning i anslaget till Svenska Trädgårds-föreningens elevskola
3.000
4,500
2,600
2.000
Bih. till R. St. Brot. 1856—1858. 10 Sami. 1 A/d. 2 Band.
R:mt.
R:dr
58,000
10,650
12,100
öre
23
178
Expeditions-Utskottets Förslug till anderd. Skrt/véUe IV:o 196.
R:mt.
lt:dr.
öre
4:o Hiist-afve/ns förbättrande.
Bidrag lill ökad aflöning åt Stuteri-öfverslyrelsen och under-  lydande inrättningars stater
3,750
5:o Undervisningsanstalter får Slöjderna.
Tillökning i anslaget för Teknologiska Institutet  28,350
Tillökning i anslaget för Tekniska Elernentar-Skolorna i
Malmö (frän 7,500 R:dr till 12.000 R:dr) . . 4,500.
Örebro ( dito dito ) . . 4,500.
Norrköping (dito dito ) . . 4,500. 13,500
För Tekniska Elementarskolan i Borås 12,000
För inrättande af en dylik skola i Eskilstuna 5,000
Tillökning i anslaget för Svenska Slöjdföreningens i Stockholm
inrättade Söndags- och Aftonskola 6,000
_
64,850
6:o Undervisningsanstalter för Handel och Sjöfart.
Tillökning i anslagen för redan befintliga Navigations-Skolor i
Riket .
4,950
Till inrättande af en Navigalions-skola i Westervik 2,950
7,900
7:o Fiskeri-näringens understöd.
Förhöjning i arfvode! åt den person, sorn lemnar undervisning i
fiskodling
600
Summa R:ml R:dr
157,850 |—
Expedilions-Utskoltets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 197. 179
H:0 197.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adelö deri 23 Jan. 1838.
Preste-slåndet den 23 — —
Borgarc-slåndet den 23 — —
Bonde-ståndet deri 27 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ytterligare anskaffande
af lijbergnings-bålar, med tillhörande apparater.
(Stals-Utsk:s Ull. N:o 209.)
S. A. K.
Sednn vid innevarande riksdag framställning förekommit derom, att, efter det
så kallade Lifbergnings-båtar med dertill hörande apparater, (ill skeppsbrutne sjöfarandes
räddning, under de sistförfluten åren blifvit å vissa strandplalser här i Riket anbringade
ännu flera ställen vid Svenska kusten måtte med sådana anstalter förses, hafva
Rikets Ständer, af tillgängliga upplysningar, i afseende härå hufvudsakligen inhemtat,
hurusom, med föranledande af Rikets sednast församlade Ständers i ämnet gjorda underdåniga
anhållan, E. K. M:t låtit, med användande af dertill utaf Rikets Ständer
alternativt å Handels- och Sjöfarts-fonden anvisade medel, till ett belopp af högst
10.000 R:dr banko, inrätta fyra dylika räddnings-anstalter, ordnade efter Dansk förebild
samt ställda under Förvaltningens al Sjö-ärendena öfverinseende, och hvilka inrättningar,
som alla erhållit platser å Skånska kusten, nemligen vid Sandhammaren, Brantevik,
Viken och Arildsläge, ehuru anläggningen å sistnämnda ställe ännu ej hunnit
blifva fullt färdig, befunnits vara för ändamålet tjenlig», hvarom officiela rapporter afgifvits
af den officer vid Flottan, sorn hade sig i Nåder uppdraget, att tillsvidare vara Inspektör
öfver räddnings-väsendet, hålla uppsigt å stationerne och anställa nödiga öfningar
med det dervid antagna räddnings-manskap.
Med anledning af en härstädes sålunda redan vunnen erfarenhet om ändamålsenligheten
och fördelarne af ifrågavarande inrättningar, och dä det är af vigt, äfvensom
af behofvet påkalladt, att lifbergnings-anstalter, lill beredande af hjelp och räddning
180
Expeditions-Utskottets Förslag lill anderd. Skr i frelse A:n i 98.
åt sjöfarande, soin å andin delar af likets kaster lida skeppsbrott och råka i nöd, afven
varda ordnade, fä Ilikets Ständer ånvo i underdånighet anmäla della ärende hos
E. K. M:l, med underdånig hemställan, det E. K. M:t ytterligare läcktes låta anskaffa
ändamålsenligt konstruerade iifbergniugs-båtar, jemte andra tillhörande lifrädduings-apparaler,
å sådana ställen, der E. K. M:t finner dem vara mest af beholvet påkallade,
samt att de utgifter, som härtill blifva erlbrderlige, må, derest tillgängarne sådant medgifva,
af Handels- och Sjöfarts-lönden bestridas.
Rikets Ständer framhäida etc.
Slockholm den 27 Januari 1858.
Uppläst och godkändi hos Ridd. och Adeln den 23 Jan. tftSft.
Presle-slåndel don 23 — —
Borgare-ståndet den 23 — —
Bunde-ståndel den 27 — —
Rike/s Stunders underdåniga Skrijveise, i Jrapa om medel för uppförande
af en byggnad, vid straff'-/unpriset i Landskrona.
(Slats-LTtsk:s Uthde N:o 210.)
S. A. K.
Enligt hvad E. K. M:t, uti en den 10 November näsllidet år lil! Rikets Ständers
Stats-utskott allålen nådig Skrifvelse, behagat meddela, hade Styrelsen öfver fängelser
och arbets-inrällningar i riket hos E. K. M:t i underdånighet anmält, bland annat, att,
sedan den vid fästnings-fängelset i Landskrona E. K. M:t och Kronan tillhöriga så
kallade Gula kasernen, lili hvilken, jemte derinvid genom bemälde Stvrelses försorg verkställd
tillbyggnad, Grefve Sten Lewenhaupt, jemlikt med honom afsluladt kontrakt, lemnat
200 lifstidsfängar daglig sysselsättning med (äbriks-arbete, den 19 Februari nämnda år
nedbrunnit, Styrelsen tillvägabragt den förändring i kontraktet, hvarmed vore afsedt,
ej allenast att fortfarande under en längre lid förskaffa fångvården en icke obetydlig
inkomst genom användandet af fångarnes arbetskraft, ulan äfven och hufvudsakligast
Expcdilions-Utskotlets Forsing lill anderd. Skrifvelse N:o 198. 18!
alt åt det slöra ania! lifstidslångar, som vid fängelset förvaras, bereda nyttig sysselsättning,
såsom säkraste medlet att bland dem upprätthålla ordning och efterlefnad af
den för fängelset stadgade disciplin, i hvilket afseende Stvrelsens omsorger komme all i
ökadl mått lagas i anspråk, då, efter fullbordandet af redan anbefalld tillbyggnad för
fängelsets utvidgande, en betydlig tillökning i fång-antalet derstädes komme att ega rum;
och innefattade det förändrade kontraktet hufvudsakligen, alt en ny byggning i den
nedbrunnas ställe skulle uppföras samt qvarstående delen af så kallade tillbyggnaden
päbvggas genom Fängvårds-styrelseris försorg, med en kostnad, hvilken, fördelad pä
2:ne är, antagits komma alt uppgå till högst 55,000 R:dr banko, deruti inberäknade
kostnaderne för smärre byggnads-arbelen, som afsågo att bereda en direkt, emot rymriings-löretag
mera betryggande förbindelse emellan fängelset och fabriken; att samma
kostnad skulle af Grefve Lewenhaupt godtgöras på det sätt, att lian, jemte den i det
äldre kontraktet betingade ränta lill fern procent å deruti omförmälda tillbvggnads-kostnad
8.000 R.dr banko, skulle å kostnaden för den nu ifrågakomma läbriks-byggnaden,
dock högst till belopp af 55,000 R:dr banko, erlägga ränta efter sex procent årligen
under den tid af 20 år, under hvilken kontraktet borde gälla, och alt kontrahenten
skulle, sedan 4 månader efter byggnadens emottagande förflutit, i dagsverks-penning
erlägga 4 skillingar banko för hvardera af de arbets-längar, som honom tillhandahållas,
tili högst ett antal af 300 dagligen. — Under förutsättning af nådigt bifall till det sålunda
vilkorligen uppgjorda kontrakt, hade Styrelsen i underdånighet begärt, alt ifrågasatta
byggnadsföretag, i enlighet med granskad ritning och kostnads-förslag, mätte få
genom Styrelsens försorg verkställas med användande, så vid t ske kunde, af fångarnes
arbetskraft, äfvensom, i afseende på de erforderliga bvggnads-medlen, hemställt, att de
i mån af behof finge lagas af det årliga fångvårds-anslaget, mot det att de af Grefve
Lewenhaupt utlastade årliga ränle-belalningar i Styrelsens hufvud-bok godtgjordes kontot
för byggnader och reparationer å straff- och arbels-fängelserna, hvarigenom denna
utgifts-titei komme att under konlrakts-liden med motsvarande belopp minskas.
Af det den nådiga Skrilvelsen vidfogade Statsråds-protokoll samt öfriga denna
fråga tillhörande, Slats-ulskotlet delgifna handlingar inhemtas vidare, att Krigs-kollegium,
hvars yttrande i ämnet genom nådig remiss infordrats, uti afgifvet underdånigt utlåtande
förmält, del hinder icke mölle för den (ill Landskrona fästnings-område hörande platsens
användande tillsvidare pä del af Fångvårds-sfyrelsen nu föreslagna sätt, äfvensom
att, vid ärendets underdåniga föredragning inför E. K. M:t den 3 Juli förlidel år, E. K. M:ts
nådiga uppmärksamhet blifvit fästad dels å del ytterst maktpåliggande deri, ali för ofvannämnda
straff-fängelse, numera beräknadt alt inrymma ett stort antal Iifstids—fångar,
utväg bereddes lill deras sysselsättande, i saknad hvaraf ändamålet med denna straffanstalt
väsendtligen skulle förfelas, dels ock derå, att den fabriks verksamhet, deråt
fångarne, i följd af förra öfverenskommelsen fått egna sig, befunnits vara särdeles gagnelig,
äfvensom slutligen derå, alt arbete för fångar på enskild maus förlag i allmänhet
vore att föredraga framför den, med betydligare kostnad förknippade och vid Landskrona-fängelset,
af bristande utrymme, i allt fall icke verkslällbara sysselsättning för
fångvårdens egen räkning, som för fångpersonalen vid åtskilliga andra fängelser i riket
måst tillvägabringas; hvarföre, då tillfälle nu erbjöds att, med en jemförelsevis icke obetydlig
inkomst lör Fångvårds-styrelsen, kunna hälla ej mindre än 300 lifstids-fångar i
daglig verksamhet, det väckta förslaget att med fångvårdens medel bekosta uppförandet
al ilrågaställda byggnad, desto heldre syntes förtjent af antagande, som utgifterna härför,
enligt bestämmelserna i det föreslagna kontraktet, komme att fångvården successivt
återgäldas.
182 Expeditions-Utskottets Förslag till lindard. Skrifvelse N:o 199.
I anledning af förbemälda styrelses härutinnan gjorda underdåniga framställning
och med åberopande af de i Statsråds-protokollet närmare utvecklade skäl, bar
E. K M:t, som ansett det vara af väsendtlig vigt, all vid straff-fängelset i Landskrona,
hvilket är beräknadt att inrymma icke mindre än .700 fångar, utväg lill sysselsättning
för Tångarne beredes, samt funnit detta ändamål lämpligen och ulan särdeles tunga för
Statsverket kunna på förberörda sätt ernås, uti den nådiga Skrifvelsen föreslagit, alt,
för utförande vid Landskrona fästnings-fängelse af del omförmälda byggnads-förelaget,
ett belopp af högst femtiofem tusen R:dr banko må få användas utaf anslaget till fångars
vård och underhåll, samt utgå i mån af behof och med de vilkor för medlens
återbetalning, hvarom Fångvårds-styrelsen hemställt.
Rikets Ständer, som, vid pröfning af delta ärende, instämt i de af E. K. M:t
gillade åsigter om angelägenheten deraf, att åtgärder vidtagas, hvarigenom det må blifva
möjligt att bereda lämplig sysselsättning åt de mångå fångar som å Landskrona
fästning förvaras, hafva fördenskull, och med afseende jemväl å öfriga till stöd för den
nu gjorda nådiga framställningen anförda skäl, bilällil hvad E. K. M:t tili bögslberörda
nådiga Skrifvelse behagat äska och föreslå.
Hvilket, lill svar pä högstberörde nådiga framställning. Rikets Ständer få härigenom
hos E. K. M:l i underdånighet anmäla; framhärdande Rikets Ständer etc.
Stockholm den 27 Januari 1858.
V.o
Uppläst och godkändi hos Ridd. och Adeln den 23 Jan. 1838.
Presle-ståudel den 23 — —
Borgare ståndet den 2.3 — —
Bonde-ståndet den 27 — —
Rikets Ständers un der danida Skrif reise, i anledning af Rong/. Maj:ts
nådiga proposition, angående användandet uj de a Siats-anslaget Jör
båtsm ans be klädnaden åren 1849—1851 uppkomna behållningar.
(Slats-Utsk:s Uti:de N:o 212.)
S. A. K.
Uti aflåten proposition har E. K. M:l täckts i Nåder meddela Rikets Ständer,
hurusom, sedan vid 1847—1848 årens riksdag E. K. M;t för Rikets då församlade
Expedition .c - UIs ko ti ela Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 199.
183
Ständer framlagt ett, i öfverensstämmelse med dertill af särskilda Kommilterade uppgjorda
grunder, utarbetndt förslag för till \ ägabringan de af sådan förändring i sältet
för båtsmans-beklädnädens anskaffande, att bestyret dermed af staten öfvertoges emot
viss kontant ersättning af vederbörande rust- och rotehållare, samt eli på stal upplörtll
förslags anslag af 28,000 R:dr banko årligen, Rikets Ständer hufvudsakligen bilÖNo
denna framställning, dock med det. i afseende på det äskade förslags-anslaget stadgade
förbehåll, att detsamma finge utgå till högst nämnda belopp och i mån af behof användas,
allt eller som rust- och rolehällarne på det förändrade beklädnads sältet ingingo.
Eller det E. K. JV1 :l sedermera, genom nådig Förordning af den 22 December
1848, lemnat de till förändringens genomförande nödiga föreskrifter, samt tillika i Nåder
anbefallt Förvaltningen af Sjö-ärendena att gå i författning om anskaffande af jemväl
bestämdt antal nya båtsmans-beklädnader, och alt af under händer egande medel
förskjuta dertill erforderliga kostnader, hade det emellertid sig 'isai, att lörbemälde
Komrnitterades kostnads-beräkningar betydligt understego utgifterna för ifrågavarande
beklädnads anskaffning och underhäll, hvarföre E. K. M:t, sedan Förvaltningen härom
lemnat utredning, vid 1850—1851 årens riksdag framställde nödvändigheten af förberörde
beklädnads-anslags ökande med 14,000 R:dr banko årligen, hvilken tillökning
Rikets Ständer äfven, under förut stadgade vilkor, beviljade och hvarigenom anslaget
förhöjdes till del belopp af 42,000 R:dr samma mynt, som derefter vant pä Riksstatens
5:l.e Hulvud-titel för ändamålet upplördt och, i förhållande till den från början
lör årlig uppfordring afsedda båtsmans-styrka, jemväl befunnits tillräckligt. Deremot
hade hittills förblifvil oersatt en del af de förskott, sorn Förvaltningen af Sjöärendena
åren 1840—1851 mäst i och för bålsmans-beklädnadens lörsta uppsättning af under
händer varande andra medel utgifva, men icke kunnat af tillgångarne för beklädnadsanskaffningen
beläckas, i anseende lill dels det dåvarande anslagets älven af Rikets
Ständer erkända otillräcklighet och dels den omständigheten, att under de nämnda 3:ne
åren ett stort antal rust- och rotehållare icke pä det nya beklädnads-sätlet ingått och
således anslaget, i följd af det vid dess begagnande lastade förbehåll, endast i ringa
män fått lill bekläduads-anskaffning användas.
Eldigt hvad af den nådiga propositionen vidare inhemtas, hade Förvaltningen af
Sjö-ärendena år 1853 hos E. K. M:t i underdånighet uppgifvit beloppet af berörda
förskott till 119,139 R:dr 21 sk. 7 rst banko, men sedan, i anledning häraf, E. K.
M.t, under den 11 Juli 1854, i Nåder anbefallt Förvaltningen att. efter det under de
kommande åren sig visat, huruvida de lill kostnaderne för bätsinans-beklädnadens bestridande
afsedda medel lemnade tillgång till betäckande af omförmälda förskott, lill E.
K. M:l yIteiligare inkomma med den framställning i ämnet, hvartill omständigheterna kunde
föranleda, hade beinälda embetsverk underdånigst lillkännagifvil, alt, genom de under
sednare åren på beklädnads-tillgångarne uppkomna öfverskott, ifrågavarande förskott,
efter afdrag af kostnaden för de lill båtsmans-lieklädnaden hörande ylle-skjortors första
anskaffning, hvilken kostnad i Nåder förklarats skola på annat sätt godlgöras, nedgått
till 39,078 R:dr 2 sk. 2 rst banko, till ersättande hvaraf annan tillgäng icke kunde
uppgifvas, än de, till följd af merberörde vilkor för beklädnads-anslagets begagnande,
derå under de 3:ne åren 1849—1851 uppkomna behållningar, hvilka uppgingo till ett
sammanräknad! belopp af 40,160 R:dr 41 sk. 9 rst och, enär anslaget för samma år
till hela beloppet uttagits, funnos hos Förvaltningen innestående, men icke utan serskildt
tillstånd kunde disponeras.
E. K. M:t, som funnit ifrågavarande oguldna förskott böra på ett eller annat
sätt godlgöras och jemväl för sin del ansett lämpligt, att dertill användes den i sådant
afseende af Förvaltningen af Sjö-ärendena uppgifna tillgång å 40,160 R:dr 41 sk. 9 rst,
f 1184
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 199.
har emedlertid, enär dessa medel, hvilka, enligt, ofvanberörda vid beklädnads-anslagets
beviljande fästade vilkor, rätteligen bordt lill Riksgälds-kontorel återlevereras, icke ulan
Rikets Ständers medgifvande kunna disponeras, uti högstberörda nådiga proposition
föreslagit, det Rikets Ständer mätte tillåta, att den här ofvan uppgifna bristen för båtsmans
beklädnadens upphandling, 39,078 R:dr 2 sk. 2 rsl. banko, må fä betackas al
ifrågavarande å beklädnads-ansiaget för åren 1849—1851 befintliga odisponerade behållningar.
Rikets Ständer, som tillika fått del af de ärendet tillhörande handlingar, hafva
tagit denna fråga i öfvervägande; och aldetistund Rikeisåren 1850 och 1851 församlade
Ständer, genom beviljande af årlig tillökning i det vid föregående riksdag ä stal uppförda
anslag för bålsmans-beklädtiadens anskaffning och underhåll, erkänt nämnda anslag
vara för dermed afsedda ändamål otillräckligt, hafva också Rikets Ständer nu funnit
del vara billigt, att den för åren 1849 — 1851 å berörda anslag uppkomna brist, utgörande,
enligt hvad vederbörande vitsordat, 39,078 R:dr 2 sk. 2 rsl banko, eller
58,617 R:dr 7 öre R:int, jemväl varder ersatt, hvadan Rikets Ständer, älven för sin
del inseende del lampliga deruti, att ersättningen bestrides af den utål E. K. M:l i
sådant afseende nådigst uppgifna tillgång, bifallit hvad E. K. M:t i högstberörda nådiga
proposition behagat äska och föreslå: börande återstoden af behållningen, utgörande
1.082 R:dr 39 sk. 7 rst banko, eller 1,624 R dr 23 öre R:tnl. till Riksgälds-kontoret
öfverlemnas.
Och få Rikets Ständer, lill svar i ämnet, härom hos E. K. M:l i underdånighet
göra anmälan; framhärdande Rikets Ständer etc.
Stockholm den 27 Januari 1858.
N:o 200.
Expeditions-Utskottets Förslag lill underd. Skrifvelse N:o 200. 185
.V© goo.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 23 Jon. 1858.
Preste-slåndel den 23 — —
Borgare-ståndet den 27 — —
Bonde-ståndet den 27 — —
Rike/s Stunders underdåniga Skrifvelse, i Jräga om lindring af
Kongl. Stadgan Jör Rikets all/nunna Elementar-läroverk den 14 Augusti
1856.
(Allm. fksv.- och Ekon.-Ulskts Bet:den N:is 116 och 128.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har blifvit framsläldl, hurusom vid den uti E. K. M:ts den
14 Augusti 1856 utfärdade Nådiga Stadga för Rikets Allmänna Elemenlar-lärov erk bestämda
och sedermera lill vidtagande närmare föreskrifua organisationen af dessa anstalter
förekomma de väsendtl ga brister, dels al! genom läro-ämnenas anordning och
läro-kursernas vidd ungdomen hade lill kropp och själ mäste förslappas, dels ock att
genom den ölverdrifna valfrihet i afseende pä språkstudier, hvilken ål ungdomen med
dess målsmäns bifall blifvit beviljad, läroverket kan sönderfalla i så många så kallade
bildnings-linier alt det kommer alt öfverstiga Rektors och Lärares förmåga alt sorgfälligt
öfvervälta, hvilkendera linien hvarje lärjunge tillhör, eller, om delta genom noggrannare
anteckningar skulle låta sig göra, åtminstone att besörja allas ändamålsenliga undervisning;
— i hvilket förstnämnda hänseende exempelvis förhållandena i 3:dje klassen
gjorts till föremål för uppmärksamhet och hvilka utvisat, att för dervarande lärjungar,
vid en ålder af omkring II år. erfordrades för hem-läsning i veckan mer än hälften
sä lång lid, som de på leklions-tabellen uppförda 32 läro-timmarne, samt alt föga
tillfälle blefve öfrigt för nödiga kmpps-öfningar, med hvila från själs-arbelen;
Och är vidare anlördt, all, om än, till förekommannde af den under en sådan
läse-ordning oundvikliga öfveransträngning, Eforerne medgifvits att något modifiera
sjelfva läse-ordningen, äfvensom dispenser från läro-ämnen tillåtits, syntes det dock
Bilt. till It. St. Brot. i856—1858. 10 Sunil. 1 Afd. 2 Band. 24
186 Earpedilions-Utskoltets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 200.
vara hällre, alt sjelfva lagen mildrades, än alt den qvarslode sådan, alt den samvetsgrannaste
Eforus måsle, i tvekan emellan stadgans fordringar, å ena, och lärjungarnas
gagn, å andra sidan, finna sig föranlåten att förbida erfarenhetens afgörande vittnesbörd,
hvilket torde utfalla på ett ingalunda tillfredsställande sätt och det ju mindre, i samma
mån sorn lärarne mera nitiskt och kraftfullt drifva undervisningen, hvar i sitt ämne.
Denna erfarenhet vunnes ej heller på en eller annan dag eller vecka, enär ungdomens
flit och fatlnings-gåfva vore så olika, att hela terminer, om ej år, erfordrades för att
urskilja, huruvida det för en viss klass förlagda arbetet i allmänhet, och således för
mängden, är alltför ansträngande, i hvilket fäll åter skada» först efter flera år, om
ens någonsin, kunde fullkomligen bolås.
Hvad åter dispenserne anginge, hvarigenom ända till 14 s. k. bildnings-linier
kunna, uppkomma, skulle i samma mån, som rättigheten all vinna dispens blir bekant
och begagnad, en splittring uppstå, läroverket derigenom sönderryckas och lärarne allt
mer och mer sällas ur stånd alt bestrida undervisningen; — och blefve dessutom lindringen
i de dispenserades arbete blott obetydlig, sä länge, såsom stadgadt är, desse
verkligen sysselsättas med andra läroämnen i de efterskänktas ställe.
Likaledes äro emot läso-ordningen åtskillig» special-anmärkningar framställda,
såsom att språkstudierne i allmänhet upploge allt lör stor andel af läro—t iden; att föreskriften,
det undervisningen i fremmande språk skulle börja med det Fransyska, vore
stridande mot nästan hela Svenska läroverkets åsigter och praxis, att såväl de histoririska,
som de mathematiska och naturvetenskapliga studierna borde lämpligare ordnas,
samt alt öfning i skönskrifning alltför tidigt upphörde.
Rikets Ständer, sorn tagit i betraktande hvad i delta ärenrje sålunda förekommit,
få med anledning deraf bos E K. M:t underdånigst anhålla, alt innan den läse-ordniug,
sorn mileliålles i Kongl. Stadgan för Elemenlar-läroverken i riket, lill fulin tillämpas,
denna stadga mätte, sedan den undergått behöflig granskning af en Kommitté, sammansatt
af érfarné vetenskaps- och skol män, sä förändras, att dels de, så kallade liniernas
antal behörigen inskränkes, dels Inro-ämnena immi hvarje klass icke blifva flere
eller läro-kurserna större, än sorn af lärjungarne utan skada för deras fysiska och intellektuel»
utveckling kunna medhinnas.
Vid delta tillfälle få Rikets Ständer äfven, med åberopande af den begäran om
ett ändamålsenliga re ordnande af styrelsen öfver Elemenlar-läroverken, som Rikets Ständer
i underdånig Skrifvelse den 20 Oktober I S48, framslälrll. och afdon v 11 örliga re
anledning till förnyande af denna begäran, som uppkommit genom den riva Läroverkssladgnn
och det derigenom skedda upphäfvamfet af revisionen öfver Rikets Elementarläroverk,
hos E. K. M:l i underdånighet anhålla det E. K. M:l täcktes i Nåder uppfylla
den önskan, hvilken Rikets Ständer i (fetta hänseende vid beviljandet al de ökade
anslagen för Elementar läroverken förut framsläldl, saint till Rikets Ständer göra nådig
framställning i ämnet.
Rikets Ständer framhärda etc.
Slockholm den 27 Januari 1858.
UU Fjr.ilij till mimi. Wr i jesbo Na 2 Oi. 187
\:o 901.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27 Jan. 1858.
Preste-ståndet den 27 — —
Borgare-ståndet den 29 — —
Bonde-ståndet den 30 — —
Rikets Ställdals underdåniga, Skrif wäse, i frrida om postfiringens
framtida skiljande Jriin jordbruket och gäslgij ver i-skjutsen, samt om
lindring dessförinnan uti nämnda besvär.
(Bevilln.- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Ulsktls Bet:de N:o 9 och Uti. N:o 11.)
S. A. K.
Då vid innevarande riksdag blifvit ifrågasatt och, såsom en af nödvändigheten
påkallad åtgärd, vrkadt, att posthemmanen, äfvensom de gästgifveri-skjuls-skyldige,
mätte från postföring befrias och entreprenad å densammas öfverlagande föranstaltas,
elter åtminstone, att någon lindring i detta besvär, särdeles genom förhöjning i derför
utgående skjuts-Iega, bereddes, fä Rikets Ständer efter pröfning af hvad härvid förekommit.
följande i underdånighet antora:
Hvad först beträffar frågan om post-hemmanens befrielse ifrån poslförings-besväret
och detsammas ställande, på entreprenad, så, ehuru de i och. för post i öringen
dessa hemman beviljade förmåner icke äro ringa, halva Rikets Ständer ansett postskjutsen
likväl vara ett för jordbruket tryckande onus, hvadan och dä, lill följd af en
ökad industri, en tilltagande folkmängd, lättade kommunikationer samt hvarjehanda andra
förhållanden, antalet af de bref, paketer och tryckta skrillet', som med posten (ortskaffas,
med hvarje år tilltager, sä alt snart nog, om icke redan, transporten al sådana
bref, pakeler och skrifter måste medföra ett onus, vida öfverstigande det, som vid
hemmanens anslående lill att utgöra post-skjuls togs i beräkning, och hvilket onus icke
skulle blifva ersatt genom en med postverkets tillgångar öfverensstämmande förhöjning
i skjuls logan. Rikets Ständer, med anledning häraf, lunnit sådana åtgärder böra vidtagas,
all post-skjutsen framdeles skiljes från jordbruket. Alt åter genast föreskrifva,
188 Expedilions-Utskottels Förslag lill un derå. Skri frelse N-.o 201.
det post-skjutsen skall ställas på entreprenad eller betin" neh af post-verket bekostas,
vore deremot mindre välbetänkt, sedan det redan visat si" på åtskilliga otter balva varit nära
nog omöjligt att lill antagligt pris åstadkomma beting lör de i sednare lider inrättade
poster, hvarförutan eli samtidigt ordnande af person- och post-skjutsen torde vara lämpligast
för åstadkommande af det gynnsammaste resultat.
På dessa skäl, oell dä Rikets Ständer under den 28 Oktober sistlidet år hos
E. K. M l i underdånighet begärt förordnande af en Kommitté att utreda och föreslå,
huruvida och på hvad sätt gäslgifven-skjulsnings-besvärel må kunna från jordbruket
skiljas, samt denna angelägenhet för öfrigt i framliden på lämpligaste sätt ordnas, lå
Rikets Ständer hos E. K. M:t i underdånighet anhålla, att E. K. M:l täcktes åt nämnda
Kommitté jemväl uppdraga att föreslå ett sä beskaffadi sätt för posl-belördringen, att postlörings-sk)
Idighelen må kunna skiljas från jordbruket, emot åliggande lör posthemmanen
alt fullgöra de »nera, hvarifrån de nu äro befriade.
I afseende ä postföring medelst gästgifveri skjuts, måste, då rättighet dertill icke
blifvit postverket af Rikets Ständer tillerkänd, postens befordrande med sä beskaffad
skjuts betraktas icke såsom ett de gästgifveri-, bäll- och reserv-skjuts-skvldiges åliggande,
ulan endast såsom en af omständigheternas tvång framkallad nödfälls-utväg.
Rikets Ständer hafva väl. vid 1828—1830 årens riksdag, jemte en bos K. M:t
i underdånighet framställd begäran om inrättandet af paket- och lörvagns-poster emellan
städerna Stockholm och Ystad samt förstnämnde stad och Götheborg, antvdl att
dessa poster kunde med gäslgilveri-skjuts helördras, men della för en särskild inrättning,
alsedd att pä en gäng åstadkomma lindring i post-förings- och skjutsnings-besvären,
gjorda medgifvande kan icke lydas derhän, som skulle postverket genom detsamma
hafva erhållit obegränsad rättighet till för posters fortskaffande begagna sådan skjuls.
Det torde också vara otvifvelaktig!, ali posllöislingen, i anseende lill det stora antal
hästar, sorn densamma på mänga ställen lager i anspråk, belvdligl medverkar att göra
skjutsnings-besvärel särdeles kännbart för de skjutsnmgs-skyldige; och fä Rikets Ständer
derföre i underdånighet anhålla, all E. K. Al;l i Nåder ville förständiga Generalpost-slyreisen
all, i alvaktan på en fullständigare reglering af post-väsendet, skvndsamt
vidtaga åtgärder lill beredande, der sådant lämpligen kan ske, af el! annat sätt för de
posters fortskaffande, hvilka nu befordras med gästgifvare-, häll- eller reserv-skjuls, så
att de skjulsnings-skyldige må, så snart sorn möjligt, befiias från postföring.
1 betraktande af de olika belopp, hvarmed posl-lörslingen af postverket godtgöres
dem. hvilka densamma ombesörja, och dä postförings-besväret i sednare tider betydligt
ökats samt blifvit för post-hemmanens innehafvare ett ganska kännbart onus,
hysa Rikets Ständer den öfvertygelse, ali förhöjd betalning, i män derefter och sä långt
postverkets tillgångar del medgifva, äfven hör post lomme tillkomma: dock att tegan
ior den postföring, som på helt hemman icke öfversliger 312 mil om året, ej må ökas
ens till samma i belopp som gäslgilveri-skjiils-legan, enär flera, väsentliga förmåner lör
denna postföring tillgodonjutas, utom den kontanta legan. Deremot, och med afseende
derå ali, af flera orsakei, postlörslingen, synneiligast snäll- och pakel-posl-föringeii, är
förenad med vida större olägenheter, än resandes skjutsning, hafva Rikets Ständer ansett
billigheten fordra, alt legan såväl för den postföring, som verkslälles med gästgifvare-skjuts,
som den. hvilken för närvarande al poslhemmaus-åboer emot gästgifvarskjuts'
lega utgöres, bestämmes (ill eli eller postiöringens mer eller mindre Irvckande
beskaffenhet lämpadt högre belopp, än gäslgifvare-skjuls-legan, hvilken, vid bestämmandet
af ersättningen för nyssberörda frän post-hemmanen utgående skjuls, likväl skulle
beräknas till ett under alla förhållanden lika belopp af I Rafr Runt.
Expeditions-Utskottets Förslag till underå. Skrifvelse N:o 201. 189
Med anledning häraf, och då Rikets Ständer, som, enligt derom gjord särskild
underdånig anmälan, ansett gästgifveri-skjulstugan böra ökas, inliemlat tillförlitliga upplysningar
derom, alt postverkets inkomster medgifva nedannämnda förhöjda betalning
för postforslingen, lä Rikets Ständer hos E. K. M:t, i underdånighet tillstyrka, att ersättningen
per mil för postföring hädanefter mätte, utom der denna sker medelst beting,
utgå, vagns-lega inberäknad, för hvarje häst, då postföringen ombesörjes af posthemmans
innehafvare, med 50 öre för enkel och 55 öre för dubbel postföring inom 312
mil om året pä helt hemman, med 60 öre för postföring emellan Östersund och Härjeådalen,
och med 1 R:dr 10 öre för postföring utöfver 312 mil på året äfvensom för
forsling af ny, sedan år 1830 tillkommen post, samt, då post fortskaffas genom gästgifveri-sk
juts, med l R:dr 10 öre för ordinarie post och med 1 R:dr ‘20 öre för snälloch
paket-post, såvida allmänna skjutslega!) vid gästgifvare-gården, hvarifrån skjutsen
utgår, icke öfversliger 1 R:dr, inen i annan händelse för ordinarie post med 10 öre
och lör snäll- och paket-post med 20 öre utöfver den vid gästgifvaregården gällande
skjutslega; kommande, under förutsättning att tegan för gästgifvarskjuts å landel i
medeltal icke ölverstiger 1 R:dr milen, poslförings-koslnaden, genom denna förhöjning,
all, enligt derå, med ledning af 1856 års poströrelse, verkställd uträkning, ökas med
131,421 R:dr 71 öre, allt Runt.
Då icke allenast stor lindring i postlörings-besväret, utan äfven besparing i utgifter
för postverket möjligen skulle beredas derigenom all posterna emellan orter, som
hafva regelbundna förbindelser medelst ångfartyg eller å jernvägar, sålunda fortskaffades,
få Rikets Ständer, sorn inhemlal, huruledes posten emellan Slockholm och Wisby kunnat,
ultin olägenhet eller hinder, den blida årstiden försändas med ångfartyg, tillhörigt
enskild person eller bolag, hos E. K. M:t i underdånighet anhålla om vidtagande
af erforderliga åtgärder, i ändamål, dels alt, emellan de orter och under de tider af
året sådant ultin väsendtliga olägenheter eller ökade kostnader för postverket låter sig
göra, posl-befordringen må verkställas med enskilda personer eiler bolags ångfartyg,
som göra regn liera turer, dels ock att, i den mån jernvägs-förbindelser, vare sig genom
statens eller enskildes försorg, redan kommit eller framdeles komma lill ständ, detta
transport-medel må för posterna begagnas, under iakttagande ali innehafvare af posthemman,
hvilka i följd häraf icke vidare blifva med någon postföring betungade, skola
vara förbundne alt afstå från de i vedergällning för postföringen dem förunnade friheter
och förmåner.
Rikets Ständer framhärda etc.
Slockholm den ‘27 Januari 1858.
190 Expeditions- Utskottets Förslag till anderd. Skrif reise, N:o 202.
M:0 9® 9.
Uppläst och gödkändt hos Ridd. och Adeln don 27 Jan. 18S8.
Preste-slåndel den 27 — —
„ Borgare-ståndet den 29 — —
Bonde-ståndet den 30 — —
Piket.y Ständers lindard. Skrifvelse, i anledning aj Kongl. Maj:ts uddiga
Proposition, angående Posl-bevillningen.
(Bevilln.-Utsk:s Bet. N:o 31.)
S. A. K.
Med anledning af hvad Gen'eräl-Posl-Slyrelsen hos Eilers Kongl. Majit underdånigsl
anfört och föreslagit, i fråga om förändrad! postporto för inrikes brefvexHngén m. m.
har Eders Kongl. Maj:! täckts uti en den 3 April nästlidne år allåten nådig Proposition
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet å detta ämne. i de delar, hvarom här nedan
förmäles.
Hvad fiirst beträffade väckt fråga, all, samtidigt med decimal-räkningens införande,
portot för den inrikes brefvexlingen mätte för enkelt bref nedsättas fran det brutna tal
af I2{ öre, som, enligt, tiva mvnlberäkningen, motsvarande nuvarande afgift 4 skillingar
banko, lill 10 öre, som utgör det beslutade myntsystemets grundtal, och i förening dermed
viglen å enkelt b ref bringas till öfverensstämmelse med tiva viglsvslemet, samt fastställas,
icke, såsom hittills, lill l£ lod, utan till ett lod eller närmast motsvarande i tiva
viglsorlcn 3 ort, hade Eders Kongl. Majit väl funnit detta förslag utgöra en följdriktig
tillämpning af förlåtIningarue om vigt af den 3l Januari och om mvut af den 3 Februari
1855, äfvensom alt en sådan förändring ulan tvifvel skylle leda lill större reda och enkelhet
i Postverkets upphörd och räkenskaper, samt för de brefvexlande medföra både
lindring i afgiller och lättnad i dessas beräkning, i den mån de nya mynt- och viglsorlerna
bliiva allmänt gängse; och hyste jemväl Eders Kongl. Majit del. hopp, alt fördelarne
af en sådan förenkling ulan svårighet skulle kunna vinnas inom en löga aflägsen
Expedilio n s- Etsk o t te ts Forsing till undmi. Skrifvelse., N.o SOS. 191
tidrymd; men, i afseende deremot å lämpligheten äfen sa betydlig porto-nedsällning redan
från början af nästa slals-i egfeiiugsperiod, bade Eders Kongl. Maj:t ieke kunnat
lemna ur sigle, alt Genernl-Post-Slyrelsens härvid uppgjorda beräkning blifvit grundad pä
den förutsättning, ali någon allmän förhöjning i Icgan lör post- och gästgilveriskjuts
icke komme alt beslutas och alt Styrelsen, hufvudsakligen med antagande häraf, trott
Postverket kunna af det inrikes postportots nuvarande belopp eftergifva en femtedel, utgörande
för är 1858, efter uppgjord beräkning, ie.ke mindre än 102,000 R:dr b:ko.
Eders Kongl. Majit, hade likväl ansell nyssnämnda förutsättning destouiiudre kunna eller
böra läggas lill grund för behandlingen af denna fråga, som till undanrödja lide af den
allmänna obelåtenhelen, hvilken, svnnerligast på sednare tider, yppat sig icke blott angående
postskjutsen, ulan älven angående skjulsniog.s-bestyret i sin helhet, det ansågs
blifva nödvändigt, att innan kort en omfattande reglering i dessa hänseenden vidtoges;
men vare sig ali denna förestående reglering, så vidt den rörde postskjutsen, till en början
mäste hufvudsakligen komma att bestå i en skälig, eller lidens fordringar lämpad
förhöjning at skjutslega i», hvilken förhöjning, enligt General-Posl-Slyrelsens uppgift, skulle
för hvarje skilling per mil öka deri ärliga utgiften för Postverket med omkring 10,000
llidr, eller tilt regleringen redan för närvarande kunde utföras medelst en mer eller
mindre genomgripande förändring i hela systemet för posl-befordringen, så vore det tydligt
a11 med afseende å Sveriges stora utsträckning och beskaffenheten af landels koinniunikations-ansialler,
dessa förändringar icke kunde aflöpa utan ganska betydliga utgifter
lör Postverket.
Under sådana förhållanden, och då del vore af största vigt, alt post-anstalternas
fortgående utveckling för öfrigt icke förhindrades af bristande tillgångar, ansåg Eders
Kongl. Majit icke rådlig!, alt Postverket för den närmaste framtiden beröfvades en femtedel
af verkets väsendtligasle inkomst, äfven om, såsom otvifvelaktig! vore fallet, grundad
förhoppning förefu unés att genom brefvexlingens tillvext, åtminstone i viss mån, ersättning
kunde påräknas för förlusten.
Då härtill komme, alt den vinst, som på andra sidan kunde för Postverket uppkomma
genom den föresiagna nedsältningen af enkel brefvigt från 1-j lod, närmast motsvarande
3 ort 91 korn, lill 3 ort, mäste i det hela blifva afen jemförelsevis iinga betydenhet,
helst bref af mera lin 3 orts vigt komma ali utgöra blott undantag från det vanliga
förhållandet ; då för öfrigt den nya viglberäkningen, enligt Kongl. Förordningen ilen
31 Januari 1855, vore anbefalld lill allmänt begagnande törst år 1863, hvarlörinnan justerade
vigter af nya slaget icke kunde antagas vara öfverallt i riket all tillgå; samt
da mindre lämpligt vore al! föreskrifva eli. tidigare användande af della vigtsystem ensamt
vid Postverket, fann Eders Kongl. Majit, med afseende å allt della, och enär ännu
icke kunde med någon säkerhet beräknas till hvad belopp Postverkets tillgångar voro för
den nva postskjuts-regleringen behöfliga. sig icke kunna lör närvarande till Rikets Ständers
bifall i Nader föreslå förändring af portot för inrikes så kallade portnhref i vidsträcktare
män, än att detsamma, från och med den tid. då tiva mynlberäkningen vidtager.
mätte bestämmas tili tolf öre för bref al enkel vigt, med hittills gällande fördubbling
neli Herdubbling af portot för tyngre bref, genom hvilken nedsättning lill öretalet
närmast under nuvarande ponobelopp, della skulle, efter ofvannämnda beräkning, komma
all minskas med en Ijugufeintedel och Postverkets pä berörda porto grundade årliga inkomst
nedsättas med ungefärligen 29,000 R:dr bien, eller 30,000 R:dr Rimt.
Vidkommande derefter algilien för så kallade lösbref, eller sådana bref, hvilka
emellan postanstalt och något ställe utom dennas läge, eller tvertom, försändas, utan beröring
med annan postanstalt, ansåg Eders Kongl. Majit, lika med General-Post-Slvrelsen,
skäligt vara att forslandet af dylika bref, för hvilkas tyngd den, enligt Kongl. Kungö
-
192
Exp ed ilion s - UIs kölle ts förslag till underd. Skrifvelse. iV.-o SOS.
reisen den 9 Mars 1855, gällande inskränkning lill högst älla lod borde tillsvidare bibehållas,
måtte tillskynda Postverket någon inkomst; och iöreslng Eders Kongl. Maj:t derföre
i Nåder, det Pikets Ständer mätte besluta, all, för nämnde ändamål oell till vinnande
af nödig kontroll, hvarje lösbref skulle förses med frimärke å fem öre; i sammanhang
hvarmed E. K. M:t. funnit billigheten fordra alf, då hvarje lösbref hittills åt vederbörande
Postförvaltare inbringat en skilling banko, de före förändringens införande tillsatta Postförvaltare
tillförsäkras, i stället för denna lösbrefs-skilling, en personlig godlgörelse al
poslmedlen, alt för hvart år uigå med ett belopp, motsvarande medeltalet af tre nästföregående
Ars lösbrefs-afgifter, enligt hittills gällande beräkning.
Hvad slutligen anginge lokal-href, eller sådana bref, som å Post-anstalt inlemnas,
ställda lill person inom samma stad, köping eller dylikt samhälle, öfverlemnade E. K.
M:l till Rikets Ständers bepröfvande, huruvida icke för dessa bref, till den i General
post-Styrelsens
Kungörelse den 24 Maj 1855 stadgade tyngd al högst fyra lod, mätte
fastställas och lill Postverket ingå en afgift af tre öre, ungefärligen motsvarande en skilling
banko, som för dylika bref nu erlägges; börande äfven dessa bref, för kontrollens
skull, alllid vara med frimärken försedda.
I öfverensstämmelse med nu föreslagna porto-satser skulle frimärken tiilverkas endast
A fyra valörer, nemligen 3, 5, 12 och 24 öie.
Rikets Ständer, sorn ansett sig böra, innan detta ärende behandlades, ingå i pröfning
af den härpå väsendtligt inverkande frågan om föreslagna genomgripande förändringar
i föreskrifterna, angående postskjutsens ordnande och om poslskjuts-legans förhöjning,
hafva dervid beslutat sådana förhöjningar i nämnde lega, hvilka föranleda en tillökning
i Postverkets utgifter af omkring 130,000 R:dr R:ml och jemväl mäste ega deri påföljd,
att porto-afgiflen icke kan tran beloppet 4 skillingar banka lill 10 öre för det närvarande
nedsättas. Så önskvärd denna nedsättning ur flera skäl än vore, är det nemligen
otvifvelaktig!, att den icke kunde lillvägabringas med mindre, än alt Statsverket skulle,
redan för postväsendets uppehållande i dess nuvarande skick än meia för en ytterligare
tidsenlig utveckling af denna anstalt, få lemna betydliga direkta bidrag; men lil! eli dvlikt
sleg äro öfvervägande skäl nu icke för handen; likasom, och pa de grunder, E. K.
M:ts nådiga Proposition innehåller, del först med är 1863 päbudna nya viglsvslemet ej
eller synes lämpligen kunna eller böra ensamt vid Postverket gifvas en tidigare til
lämpning.
Sorn deremot, jemlikt ytterligare från General-Post-stvrelsen lemnade upplysnin
gar,
med visshet kan antagas, ali, oaktadt nvssberörda förhöjningar i poslskjuts-legan,
Postverket skall, med nedsättning af porlosalsen för enkelt bref från !2j lill 12 öre och
bibehållande i öfrigt af gällande stadgandeu angående brefviglen oell porlo-moderalionen,
kunna bestrida sina utgifter, hafva Rikets Ständer funnit sig desloheldre böra biträda E.
K. Mits förslag om denna nedsättning, som derigenom undvikes olägenheter håde för allmänheten
och för Postverket af denna algifts utgörande, uppbörd och redovisning i brutet
tal; hvarförutan, eller hvad Rikets Ständer inhemta!, algiften af 12 öre hällre, än
den af \%\ öre, lämpar sig til! de porto-satser, som i ii re I a I komma ali gälla för utrikes
brefvexlingen, samt skulle göra särskilda frimärken för denna brefvexling obehöflig».
Då tiden för den nya mvntberäkningens tillämpning emedlertid nu är inne och
Postverket icke förr lin lill den 1 nästkommande Juli lärer hinna anskaffa och tillhandahålla
allmänheten frimärken å 12 öre, blifver det nödigt alt nu gällande frimärken, lydande
å 4 skillingar b:ko eller 12j öre, intill samma tid få begagnas oell ali, likasom
vid sistlidne Riksdag, i afseende å införandet uf elt medelporto, beslöts, tillämpningen af
den förändrade afgifls-bestämmelsen inträder först ett halft år efter den nya stalsreglcrings-periodens
ingång.
Med
Expeditions-Utskottets förslag till underd. Skrifvelse, N:o 202. 193
Med iakttagande häraf hafva Rikets Ständer, i Öfrigt instämmande i E. K. M:ts
Nådiga förslag, funnit annan förändring af portot för inrikes så kallade porto-bref ieke
böra vidtagas, än alt detsamma, fr,ån och med den 1 nästkommande Juli, må nedsättas
från Tolf oell elt halft öre till Tolf öre för bref af enkel vigt, med fortfarande fördubbling
och fördubbling af portot för tyngre bref.
Hvad derefter angår E. K. M:ls Nådiga förslag, alt forslandet af så kallade lösbref,
för hvilka hittills endast blifvit erlagd en skilling banko till vederbörande Postförvaltare,
borde tillskynda Postveiket någon inkomst oell att, för sådant ändamål, dessa
bref skulle förses med frimärke å 5 öre, samt en mot förra afgiflen svarande sporlelersältning
tilldelas de Postförvaltare, som före förändringens införande voro tillsatte, har
bos Rikets Ständer härvid blifvit erinradt, att ifrågavarande bref vanligen på ganska
korta afstånd lortskaffas med posten och derföre ej skäligen böra betungas med högre afgift,
än den nu gällande, närmast motsvarande tre öre; alt, derest afgiflen vid detta belopp
bibehålies, det icke skulle lända Postverket lill någon båtnad alt förvandla denna
afgift från Postmästarens lill Postverkets inkomst, emot sportel-ersätlning till den (örre;
oell att, då i alla händelser afgiflen för sådana bref, som ej fortskaffas från en poststation
lill en annan, svårligen torde kunna med säkerhet kontrolleras, det äfven ur denna
synpunkt måhända kunde snarare skada än gagna, alt vidtaga förändring i ett förhållande,
som hittills veterligen icke föranledi någon olägenhet; — oell hafva, af dessa
skäl, Rikets Ständer, med afvikande från E. K. M:ts förslag, ansett hvad angående lösbref
och porto-afgiften derför nu stadgadt är, böra bibehållas utan annan förändring, än
att afgiflen, nu utgörande en skilling banko* bestämmes lill tre öre; — och hör, i enlighet
härmed, vid nu gällande föreskrifter angående lokalbref, endast med algiflens förändring
från en skilling banko lill tre öre, iå förblifva; varande något särskildt Rikets
Ständers beslut icke erforderligt, angående de valörer, hvarå frimärken må tillverkas.
Deremot, och då den af Rikets Ständer vid 1847—1848 årens Riksdag beslutade
samt genom Kongl. Förordningen den 16 Januari 1849 påbudna assurans-afgift afen skilling
banko för hvarje fulla 100 R:dr samma mynt, som uti bref under öppen rekommendation
med posterna afsändas, äfvensom de särskilda numera till Postverket ingående
rekommendalions-afgiflerna af tolf skillingar banko för så kallad sluten och sexton skillingar
banko för så kallad öppen rekommendation, äro all hänföra till sådana allmänna
afgifler, om hvilkas utgörande efter nya myntberäkningen Rikets Ständer ega alt förordna,
hafva Rikets Ständer, under antagande att dessa afgifler böra utgå med motsvarande
eller understigande jenina öretal, i sådant hänseende funnit skäligt bestämma assuransafgiften
lill två öre för hvarje Elt hundra R:dr R:mt, som under öppen rekommendation
med posten alsändes, samt fastställa afgifterna för rekommendalions-bevisen till tretiofem
öre för så kallad sluten och femtio Öre för så kallad öppen rekommendation.
Till besvarande af E. K. M:ts högstberörde nådiga framställningar, iå Rikets
Ständer härom i underdånighet göra anmälan; och framhärda Rikets Ständer &e.
Slockholm den 30 Januari 1858.
Bih. till R. St. Prot. 4856—4858. 40 Sami. 4 Afd. 2 Band. 25
V
194
Expedit io 11 s- U/sk o t tets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 205.
Ro 20».
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 27 Jan. 1858.
Preste-slåndet den 27 — —
Borgare-slåndet den 29 — —
Bonde-ståndet den 30 — —
Rikets Sländers underdåniga Skrifvelse, i fråga om sättet flir användande
aj de medel, som, enligt kongl. Muj-.ls och Rikets Ständers
beslut, skola, till allmänna rörelsens underlättande, å utrikes ort upplånas.
(Banko-Utsk:s. Utl:de N:o 70.)
S. A. K.
I anledning af E. K. M:ts den 14 December niistlidel år till Rikets Ständer aflåtna
nådiga proposition om åtgärders vidtagande för att underlätta penninge-slällningen
och rörelsen inom landet, hafva, såsom i underdånighet blifvit serskildt anmäldt,
Rikets Ständer, med bifall till E. K. M:ts derom afgifna nådiga förslag, för sin del
beslutat, att ett lån eller kreditiv, till belopp, motsvarande tre millioner Riksdaler silfver,
skall å utrikes ort skyndsamt upptagas, i ändamål att, genom utlåning från Rikets Stän
ders
Bank, bereda en af behofvet påkallad tillfällig förökning i förlags-kapilalet för
handel och näringar, samt ali berörda lån eller kreditiv skall vara till fullo liqvideradt
sednast inom slutet af år 1860; i hvilket afseende Rikets Ständer jemväl i underdånighet
anhållit, alt E. K. M:t täcktes under den form, som för ändamålet kan finnas
mest lämplig, och på de vilkor, som kunna betingas, för svenska statens räkning upptaga
ifrågavarande lån eller kreditiv samt ställa detsamma till Fullmäktiges i Rikets
Ständers Bank disposition, alt af dem användas och inom ofvanuppgifna tid liqvideras i
enlighet med de föreskrifter, som af Rikets Ständer innevarande riksdag varda meddelade;
hvarförutan Rikets Ständer förordna!, att, så snart på fullt säker band aftal om
lånet eller kreditivet blifvit träffad!, Rikets Ständers Bank må, efter behof och enligt
Fullmäktiges bepröfvande, genast utgifva ett deremot svarande belopp i sedlar, hvaref
-
Expeditions-U/skoHets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 203.
195
ter genom lånets eller kreditivets indragning, på sätt Fullmäktige finna lämpligast, den
metalliska kassan skall beredas en mot den ökade sedelutgifningen svarande förstärkning,
allt under vilkor, att itanken för de härvid tilläfventyrs uppkommande förluster
varder af Slaten lill fullo godtgjord.
I afseende å den del utaf E K. M:ts högstberörda nådiga proposition, som angår
sältet för de upplånade medlens användande, och som nu jemväl blifvit af Rikets
Ständer pröfvad, har, då de medel, hvilka äro i fråga att utomlands anskaffas, möjligen
måste betingas på drygare vilkor, än som motsvaras af här gällande laglig ränta,
E. K. M:t trott det håde kunna och böra stadgas att, vid utlåning af samma medel,
en lämplig provision afdrages, hvarigenom Banken hålles skadeslös för dess omkostnader,
samt på grund deraf föreslagit, att af den beredda tillgången måtte bildas en serskild
diskonterings- och utlånings-fond, och alt, jemte ränta för de å denna fond beviljade
lån, må erläggas en provision lill det belopp, som Banko-fullmäktige, efter sig företeende
omständigheter och behof, finna skäligt alt bestämma, och som vid lånens
meddelande förskottsvis afdrages.
Lika med E. K. M:t hafva Rikets Ständer ansett, att af den genom det utländska
lånet eller kreditivet beredda tillgång bör bildas en särskild diskonterings- och utlånings-fond,
hvilken synts Rikets Ständer lämpligast kunna benämnas Statslåne-fonden
och till förekommande af sammanblandning med Bankens egna fonder, böra i dess räkenskaper
serskildt upptagas och redovisas, enligt de ytterligare föreskrifter, som Fullmäktige,
efter inhemtande af vederbörandes yttrande, kunna finna skäligt att till efterrättelse
meddela.
Hvad angår vilkoren för försträckningars erhållande från nyssnämnda fond, hafva
Rikets Ständer funnit det vara angeläget, att någon begränsning sker, hvarutöfver den
serskilda provisionen ej får uppgå, emedan eljest vilkoren möjligen kunde blifva så betungande,
ali det med lånets eller kreditivets upptagande åsyftade ändamål, att bereda
näringarne behöfligt understöd, skulle komma att till väsendtlig del motverkas. Att på
förhand med någon säkerhet till siffran beräkna de, hufvudsakligen för lånets eller kreditivets
kontraherande samt medlens indragning och förvaltning uppkommande omkostnader,
som med provisionen borde betäckas, låter sig ej göra, men om räntan och provisionen
för försträckningar från slats-lånefonden ej finge sammanräknadt uppgå till
mera än högst två procent, efter år räknadt, utöfver hvad som för det utländska lånet
eller kreditivet kommer att erläggas i såväl årlig ränta som provision, denna sednare
fördelad på alla åren intilldess skulden, enligt Rikets Ständers beslut, skall varda återbetald,
så borde, å ena sidan, den enskildes fördel i förevarande fall, sä vidt den låter
sig förena med Statens skyddande mot förlust, vara skäligen tillgodosedd, samt enär
berörda två procent synas blifva tillräckliga att betäcka de ifrågakommande kostnaderrte,
äfven å andra sidan det allmännas rätt att för dessa omkostnader undfå ersättning
blifva fullt betryggad. Dä likväl nyssnämnda två procent utgjorde ett maximum, och
utlåningsvilkoren böra betingas af den tillfälliga penningeställningen sarnt deraf beroende
ökadt eller minskadt anlitande af fondens tillgångar, skulle räntans och provisionens
belopp, med afseende å dessa omständigheter, inom det stadgade maximum jemnkas.
Deremot synas de förluster, som på sjelfva utlåningen tilläfventyrs kunna uppslå, icke
böra tagas i beräkning vid bestämmande af den ränta jemte provision, som skall till
Ranken erläggas, enär staten skall hålla banken skadeslös för hvad denna på låne-operationen
kan komma att förlora, samt det icke vore med rättvisa och billighet öfverensstämmande,
att räntan och provisionen fastställdes så högt, att derigenom den fullt
säkre och vederhäftige låntagaren skulle komma att godtgöra hvad den osäkre ej mägtade
alt betala.
196 Expeditions-Utskottels Förslag till underd. Skrifvelse N:o 203.
E. K. M.t har vidare, i afseende å fördelningen af de summor, som från den
nya fonden efter behof och billighet böra såsom ökad lånetillgång meddelas de olika
rörelse grenarne och låne-distrikten, ansett att, dä enahanda fördelning af den nuvarande
Handels- och Närings-diskont-fonden i sista hand tillkommer Banko-fullmäktige,
äfvten den nu ifrågavarande fondens fördelning lämpligast kunde uppdragas åt Fullmäktige,
hvadan E. K. M:t i nåder föreslagit, att den nya fondens tillgångar måtte till
utlåning fördelas mellan Bankens olika lånedistrikler på det sätt, som Fullmäktige, under
ett samvetsgrann! afvägande af de olika orternas och näringarnes billiga anspråk
och behof, kunna finna för ändamålet tjenligast.
Den frihet, hvarmed Fullmäktige, enligt detta nådiga förslag, skulle ega att vid
fördelningen af statslåne-fondens tillgångar gå tillväga, hafva Rikets Ständer funnit vara
både nyttig och nödvändig. Det må nemligen betviflas, alt en fördelning af fondens
tillgångar, hvarigenom vissa summor anvisades uteslutande för vissa näringar, låter sig
uppgöras på fullt rättvisa och billiga grunder, och äfven om en sådan fördelning nu
kunde åstadkommas, afpassad efter stundens fordringar och behof, skulle sannolikt densamma
visa sig icke vara förenlig med de förändrade förhållanden, hvilka inom en
icke aflägsen tidpunkt tilläfventyrs inträffa, men nu icke kunna förutses, hvadan det
alltid bör vara Fullmäktige förbehållet att annorlunda disponera de särskildt afsatta
sutninorne. Då ändamålet med det utländska lånets eller kredilivels upptagande är att,
på samma gång det bör kraftigt bidraga till återställande af det rubbade förtroendet,
äfven underlätta penninge-ställningen och rörelsen i laedel, bereda nödigt förlag åt dess
hulvudnäringar, såsom jordbruket, bergshandteringen och fabriks-iuduslrien, samt i allmänhet
befordra sådana produktiva företag, hvarigenom exporten uppmuntras och vinner
tillväxt, så bör ock det hufvudsakhgaste syftet, vid fördelningen af fondens tillgångar,
blifva att befrämja hvad som med låue-operalionen sålunda afses. Ett bland de
förnämsta vilkoren härför är, att medlen må blifva spridda till alla delar af landet;
och då delta bör kunna befordras derigenom att de på olika punkter inom riket befintliga
större pennihge-associationer, som erbjuda fullkomlig säkerhet, beredas tillfälle
att, så vidt möjligt är, uppehålla penninge-rörelsen och i sådant afseende må kunna,
vid inträdande behof, omedelbart undfå försträckning från Stalslåne fonden, för att sedermera
i sin ordning inom orterna sprida de erhållna medlen, hafva Rikets Ständer
ansett Fullmäktige desto hellre böra berättigas att, då de pröfva sådant vara för ändamålet
nyttigt eller nödigt, meddela dylika försträckningar åt penninge-förvaltande verk
och inrättningar samt större bolag och föreningar af förenämnda beskaffenhet, som
derigenom bör kunna på ett verksamt sätt förebyggas de rubbningar och omslörtningar
i landets penninge- och kredit-förhållanden, hvilka eljest af den närvarande förlägenheten
lätteligen kunna framkallas, till oberäknelig skada för rörelsen i alla dess delar.
Denna mening öfverensslämmer med det förslag, beträffande formen för utlåningen,
som i E. K. Mås nådiga proposition förekommer, eller att utlåningen af ifrågavarande
medel, hvilka i den ordning, som af Fullmäktige närmare bestämmes, ovilkorligen
skola dragas ur rörelsen inom den tid, då den utländska skulden skall återgäldas,
må, under Fullmäktiges tillsyn och kontroll samt enligt af dem meddelade föreskrifter,
ulan hinder af de bestämmelser, som äro gällande för andra delar af Bankens
låne-rörelse, besörjas af vederbörande Diskont-direktioner, hvilka i den mån Fullmäktige
finna sådant erforderligt, böra förstärkas med personer, kända för redbarhet och kunskap
om ortens rörelse och affärsförhållanden.
I förevarande förslag om utlåningens besörjande genom vederbörande Diskontdirektioner
blefve lill en början någon jemkning af nöden, med afseende derå, alt, en
-
Expeditions-Utskoltels Förslå" till underd. Skrifvelse N:o 203. 197
ligt ofvan yttrade åsigt, försträckningar till vissa penninge-associationer skulle kunna af
Fullmäktige från Statslåne-fonden omedelbart lemnäs.
Beträffande derefter sättet för utlåningen, hafva Rikets Ständer ansett, i öfverensstämmelse
med E. K. M:ls nådiga förslag, att Diskont-direktionerne vid förvaltningen
och utlåningen af Stalslåne-fondens tillgångar böra lemnäs full frihet att, efter
eget bepröfvande och med rättvist afseende å de olika lånebehofven, förfara, utan att
dervid vara bundna al andra än de allmänna föreskrifter, som Fullmäktige, i förut angifna
syftning rörande medlens fördelande, må finna skäligt att besluta. Likväl och då
det är af största vigt, att försträckningar från Stats-låne-fonden icke lemnäs utan mot
fullkomlig säkerhet hafva Rikets Ständer funnit sig, i fråga om beskaffenheten af de
säkerheter, hvarå lån från ifrågavarande fond må företrädesvis utgå, böra meddela
särskilda föreskrifter, dock med hufvudsaklig grund i lånets eller kreditivets syftemål
att understödja de inhemska näringarne, på sätt bär nedan omförmäles.
Då angeläget är, att Diskont-direktionerne i och för utlåningen af Stalslånefondens
till Diskontverken öfverlemnade tillgångar må efter Fullmäktiges bepröfvande,
kunna förstärkas med personer, som, jemte redbarhet och insigt i olika yrken, ega noggrann
kännedom om orternes affärsförhållanden, böra Fullmäktige ega att åt dessa personer
anvisa lämpliga arfvoden, hvilken rättighet äfven må Fullmäktige tillkomma med
afseende å Diskont-direktionernes ordinarie ledamöter, helst utlåningen af de medel,
hvarom nu är fråga, ytterligare ökar dessa Ledamöters göromål och ansvar.
Derjemte, och då de bestyr, som Slatslåne-fondens förvaltning kommer att för
Fullmäktige medföra, blifva af synnerlig vigt och omfattning, samt det icke bör kunna
annat än leda till sakens bästa, om dessa bestyr till större eller mindre del förberedas
och besörjas af dertill inom Fullmäktige utsedde Deputerade, dock under Fullmäktiges
gemensamma ansvarighet, hafva Fullmäktige blifvit bemyndigade att i berörda ändamål
utse särskilda deputerade, emot åtnjutande af det arfvode, som Fullmäktige önna skäligt
bestämma.
På grund af hvad nu i underdånighet blifvit anfördt och E. K. M:ts nådiga
proposition i öfrigt innehåller, hafva Rikets Ständer beslutat:
l:o att af den genom det utländska lånet eller krediti vet beredda tillgång bildas
en särskild diskonterings- och utlånings-fond, hvilken i Bankens räkenskaper särskildt
upptages och redovisas under benämning af "Statslåne-fonden”;
2:o ali för de från denna fond beviljade först räck n ingar erlägges ränta och provision,
som med tillsammans högst två procent för året må öfverstiga hvad som i ränta
och provision för det utländska lånet eller krediti vet skall, efter år räknadt, betalas;
börande räntan och provisionen, som vid försträckningarnes meddelande förskottsvis afdragas,
af Fullmäktige lämpas och bestämmas med hänsigt till penninge-eflerfrågan, statens
skyddande mot förlust i och för upplånings-, indragnings- och förvallninps-omkoslnader
samt i öfrigt sig företeende omständigheter.
3:o ali åt Fullmäktige öfverlemnas att, under ett samvelsgrannt afvägande af de
olika orternes och näringarnes billiga anspråk och behof, mellan Bankens olika lånedistrikler
fördela fondens tillgångar.
4:o att Fullmäktige härvid böra hufvudsakligen afse icke allenast att medlen må,
så vidt ske kan, varda spridda till alla delar af landet, för att underlätta och befordra
den inre rörelsen och komma landets samtliga hufvudnäringar till godo, utan äfven att,
genom den allmänna kreditens upprätthållande, lör hela riket eller vissa landsorter vådliga
rubbningar i penninge-cirkulationens jemna gång må lörekotnmas; egande Fullmäktige,
då de finna sådant vara för det angifna syftemålets vinnande nyttigt eller behöfligt,
att anvisa någon del af fondens tillgångar såsom omedelbar försträckning till så
-
198 Expeditions-Ulskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 203.
dana inom riket befintliga penninge-förvaltande verk och inrättningar samt större bolag
och föreningar, som af Fullmäktige anses erbjuda fullkomlig säkerhet.
5:o att utlåningen af samtliga de medel, hvilka icke, i stöd af nästföregående
punkt, kunna varda på annat sätt af Fullmäktige omedelbart disponerade, må, under
fullmäktiges tillsyn och kontroll samt enligt af deni meddelade föreskrifter, hesörjas af
vederbörande Diskont-direktioner;
6:o att vid denna utlåning må, ulan hinder af de bestämmelser, som äro gällande
för andra delar af Bankens låne-rörelse, ofvanberörda i 4:de punkten upptagna allmänna
grunder med afseende å medlens fördelning tjena till efterrättelse, under iakttagande,
att lån företrädesvis lemnäs mot säkerheter, som antingen grunda sig på inteckning
i fast egendom eller utgöras af förskrifningar, utfärdade af föreningar med solidarisk
eller på annat tillförlitligt sätt garanterad gemensam ansvarighet, eller ock bestå
af sådana i säkert förvar nedsatta varor, som antingen äro inom landet producerade,
(dock med undantag af spirituösa drycker), eller utgöra råämnen för den inhemska
varuförädlingen, äfvensom salt-upplag;
7:o att Diskont-direktionerne i och för denna utlånings besörjande må, i den
mån Fullmäktige finna sådant erforderligt, förstärkas med personer, kända för redbarhet
och kunskap om ortens rörelse och affärs-förhållanden;
8:o att Fullmäktige må berättigas ali anvisa lämpliga arfvoden till dels de personer,
med hvilka Diskont-direktionerne sålunda kunna varda förstärkte, dels de i dessa
Direktioner deltagande ordinarie ledamöter, för de ökade göromål, som genom utlåningen
uppkomma, och dels äfven de deputerade, hvilka Fullmäktige må kunna inom sig
utse för att, under Fullmäktiges gemensamma ansvarighet, besörja de, i afseende ä
Statslåne-fondens förvaltning, åt dem uppdragna göromål och bestyr i de delar och på
det sätt, som Fullmäktige finna lämpligt föreskrifva; egande Fullmäktige att jemväl anvisa
de förvaltnings-utgifter i öfrigt, som i följd af ifrågavarande utlåningsrörelse blifva af
nöden; och
9:o att alla ifrån Statslånefonden utlånade medel i den ordning, som af Fullmäktige
närmare bestämmes, ovilkorligen skola dragas ur rörelsen inom den för det utländska
lånets eller kredilivels återbetalande stadgade tid, eller 1860 års slut.
I sammanhang härmed, och då Rikets Ständers i ämnet tidigare fattade beslut
innehåller, bland annat, och såsom redan blifvit i underdånighet anmäldt, att så snart
på fullt säker hand aftal om länet eller k redi ti vet blifvit träffad t, Rikets Ständers Bank
må, efter behof och enligt Fullmäktiges bepröfvande, genast utgifva ett deremot svarande
belopp i sedlar, hvilket förutsätter att, innan Fullmäktige ännu kommit i tillfälle att indraga
någon del af omförmälda län eller kreditiv, sedlar kunna vara utgifna, som, saknande
motsvarighet i metallisk kassa, beräknad på sätt 106 § i nu gällande Banko-reglemente
bestämmer, således föranleda öfverskridandet af det för Bankens sedelstock
stadgade maximum, derest ej åtgärd till förekommande deraf vidtages, hafva Rikets
Ständer i sådant afseende meddelat följande föreskrift: att af det lån eller kreditiv,
hvarom aftal på säker hand blifvit träffad t, må såsom metallisk kassa genast få beräknas
så stor del, som motsvarar de, före lånets eller kreditivets indragning, från Slatslåne-fonden
efter hand utgifna försträckningar.
Hvilket allt Rikets Ständer fä hos E. K. M:t i underdånighet anmäla; framhärdande
Rikets Ständer etc.
Slockholm den 30 Januari 1858.
Ewpedilions-l] ti kottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 204. 199
HiO 204.
Uppläst oell godkändi hos Ridd. och Adeln den 30 Jan. isss.
Preste-slåndet den so — —
Borgare-ståndet den 30 — —
Bonde-ståndet den s Febr. —•
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, i anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga proposition, angående anslag för geologiska undersökningar
samt utgifvunile aj derpå grundade kartor,
(Slats-Utsk:s Uthde N:o 203.)
S. A. K.
Bland de ämnen, å hvilka E. K. M:t funnit sig böra fästa Rikets nu församlade
Ständers uppmärksamhet, för att, genom deras medverkan, uppnå vigtiga ändamål,
förekommer jemväl frågan angående sättet att kunna erhålla en fullständig geologisk
kännedom om fäderneslandet, i hvilket afseende E. K. M.t behagat under den 30 Oktober
1856 till Rikets Ständer aflåta nådig proposition, med anförande, hurusom geologien,
utom det rent vetenskapliga intresse, densamma alltid hos sina idkare uppväcker
genom upplysningar öfver de mångfaldiga förändringar, hvilka jordens yttre redan undergått
oell fortfarande undergår, äfven på det kraftigaste, likasom de öfriga nalurvelenskaperne,
ingriper uti det praktiska Ii tvet, enär bergshandteringen, byggnadskonsten,
fyrfaldiga andra näringsgrenar, men framför allt landtbruket, på detta fält hade
många vigtiga lärdomar, många nyttiga råd och upplysningar att hemta.
Tillämpningen pä det praktiska lifvets mångfaldigt olika ulgreningar af de lärdomar
och upplysningar, hvilka geologien, stödd pä rent vetenskapliga iakttagelser, meddelade,
vore således icke af ringa vigt. En större utbredning af det geologiska studiet,
en mera allmän kännedom om ett lands geologiska förhållanden och egenheter måste
derföre ega det största inflytande på landets ekonomiska och maleriela förkofran. Också
200 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 204.
bade, enligt hvad i den nådiga propositionen omförmäles, detta från längre tid tillbaka
varit insedt uti de flesta civiliserade länder, så att, på Statens bekostnad, icke blott tagits
en närmare kännedom om de olika fasta berglagren och deras allmännyttiga användbarhet
för ett eller annat ändamål, utan äfven egnats forskningar åt de i ytan liggande
löst sammansvämmade vngsla jordbildningarne och dessas mer eller mindre fördelaktiga
egenskaper i agrikullur-kemiskt och tekniskt hänseende. På detta sätt hade inom
dessa länder lid efter annan utkommit och vore ännu under utgifning mer och mindre
fullständiga geologiska beskrifningar, åtföljda af en mängd general- och special-kartor
samt profiler, hvaraf en, så vidt möjligt, trogen bild af hela landets skaplynne i denna
rigtning blifvit uppdragen. Genom de samlingar af berg- och jordarter, som blifvit under
fortgången af undersökningarne tillvägabragta, samt sedermera uti en för allmänheten
öppen lokal på ett lämpligt sätt ordnade och upplagda, hade resultaten af dessa
forskningar fått ett ännu mera ökadt praktiskt värde, i anseende till de för hvar och en
lätt tillgängliga upplysningar, som i nyssnämnda afseenden kunde sökas och erhållas
rörande landets mest skiljda trakter.
Af de länder, som med afseende på andlig kultur och materiel utveckling intogo
en mera framstående plats, vore Sverige ett bland de få, som ännu icke föranstaltat
dylika mera omfattande special undersökningar af dess jord- och berglager. Genom ett
enskildt samfund, Bruks-socieleten, bade visserligen med berömvärd frikostighet åtskilligt
i detta hänseende inom landet åstadkommits, men de af Bruks-socieleten föranstaltade
undersökningar hade, till följd af sakens natur, i anseende till landets vidsträckta areal,
de fä medhjelpare, som dervid varit att påräkna, och den jemförelsevis korta tid, som
pä det helas utförande varit använd, icke kunnat vinna den utsträckning eller den special-rigtning,
som vore nödvändig, utan hufvudsakligen inskränkt sig till framställandet
afen mera allmän bild af landets skaplynne. Del vore derföre också af omständigheterna
högeligen påkalladt, alt Sverige, som genom Linné, Bergman, Schéele och Berzelius
mer än en gång stått i spetsen för naturvetenskaplig utveckling i flera med geologien
beslägtade rigtningar, och hvars med de flesta andra Europeiska länders olika naturliga
beskaffenhet och egenheter otvifvelaktig! skulle föranleda många vigtiga företeelser,
hvilka på geologiens framsteg komme alt utöfva ett ej oväsendtligt inflytande,
snart vidtoge kraftiga åtgärder, för att, hvad geologiska forskningar beträffar, sätta Sverige
i jemnbredd med öfriga i vetenskapligt hänseende framskridna länder.
Att öfvertygelsen härom inom landet vore temligen allmänt utbredd hade E. K.
M:t med tillfredsställelse inhemtat derigenom, att dels Upsala Läns Hushållnings-sällskap
i underdånighet anhållit om statsbidrag till de geologiska undersökningar, som Hushåll—
nings-sällskapet, för upprättande af en geognoslisk karta öfver länet, hade för afsigt att
derstädes föranstalta , dels ock Bestyrelse!) för sjunde allmänna Landtbruksmöte!, enligt
den vid mötet uttalade önskan, hos E. K. M.t i underdånighet hemställt, att genom anslag
af allmänna medel, i detalj gående geologiska undersökningar måtte, så fort sig
göra låter, öfver hela riket tillvägabringas, samt geognostiska kartor i följd deraf uppgöras
och utgifvas. Landtbruks- och Vetenskaps-akademierna, hvilkas utlåtanden öfver
dessa framställningar blifvit infordrade, hade äfvenledes sammanstämmande yttrat den
åsigt, att en noggrann geologisk undersökning öfver hela riket vore högligen att önska,
så väl i rent vetenskapligt, som i ekonomiskt afseende, men att statens mellankomst
dervid nödvändigt erfordrades, dels i anseende till de stora kostnaderne, dels ock på
det arbetet måtte efter en allmän plan och af dertill skicklige personer kunna med enhet
och kraft verkställas, och på detta sätt en allmän geologisk karta öfver riket inom en
jemförelsevis kort tid erhållas, till ledning och begagnande vid de undersökningar, hvilka
blefve
Expeditions-Utskottets Förslug tilt vndertl. Skrifvelse N:o 204. 201
blefve nödiga för serskilda landskap eller län, som sjelfva borde på sin bekostnad desamma
förelagt» och ej heller torde, i den män de vunne insigt om den nylla, de deraf
kunna hemta, undandraga sig de utgifter, sorn härtill blefve erforderliga.
Såsom plan för arbetets utförande var af Wetenskaps-Akadeinien föreslaget: att
undersökningen af Sveriges allmänna geognosliska beskaffenhet och utgifvandet, till
följd deraf, af en geologisk general-karta med beskrifning mätte uppdragas åt en dertill
skicklig person, hviiken, såsom chef lör undersökningen, ensam skulle leda densamma
på sitt ansvar; ali denne geolog, under de första åren, sjelf borde lägga hand
vid undersökningen samt undervisa och bilda de elever, hvilka anloges, lör all derefter
kunna såsom biträdande geologer användas; att derefter, i mån af tillgång till skicklige
personer, fyra biträdande geologer mätte antagas samt att elevernes antal alltid
skulle vara fyra; att, när biträdande geologer hunnit anställas, Chefen borde öfvervälta
och leda deras arbeten; att dessutom till biträde måtte antagas en palajnntolog och att
botaniska forskningar, emot serskildt arfvode, skulle uppdragas åt dertill skicklig person,
äfvensom att de kemiska undersökningar, hvilka erfordras, medelst efter arbetets
beskaffenhet lämpade arfvoden borde godlgörns; och ändlligen att, då de vid den sålunda
bildade geologiska kommission anställde personer förutsättas vara sysselsatte med
sina geologiska arbeten året om, en serskild lokal borde anskaffas, der de alla, under Chefens
öfverinseende, förrättade sina arbeten å de tider, då rekognosceringar ej egde rum,
och hvarest utrymme jemväl borde finnas för samlingar, instrumentm' och laboralioner;
samt all Chefen mätte berättigas att erhålla erforderliga upplysningar från Topografiska
Korpsen och Landtmäleri-kontoret. Och hade, för verkställande af en så beskaffad
allmän geologisk undersökning af Sverige, Vetenskaps-Akademien derjemte (ramlagt ett
kostnadsförslag, upptagande:
årliga arfvoden, tillhopa, R:dr R:mt 18,000: —
resekostnadsersättningar och dagtraktamenten „ ,, 5,550; —
arfvoden, för kemiska undersökningar ,, ,, 2,000: —
,, „ botaniska d:o „ ,, 250: —
hyra m. m
,, 1,200: —
Summa ärliga utgifter R:dr R:mt 27,000: —
samt diverse utgifter för hela liden
15,000: —
Varande af Akademien yttrad den förmodan, att hela landels geologiska undersökning,
enligt den sålunda uppgjorda planen, skulle kunna medhinnas under loppet af
10 år, om ej förr, och att, dä derefter troligen 3 år erfordrades för berättelsens redigerande,
jemte den sisla handläggningen och arbetenas tryckning, följaktligen efter 22
års förlopp den allmänna geologiska kartan öfver bela riket, jemte tillhörande Inskrifning,
kunde vara •jtgifven; äfvensom Akademien slutligen tillagt, att, i anseende till
brist på tillräckligt antal lämplige personer för undersökningarnes anställande, ett anslag
af 15,000 R:dr för första året, 20,000 R:dr för andra och 25,000 R:dr för tredje året
syntes tillräckligt, men att lör den följande tiden de årliga utgifterna torde uppgå till
den i kostnadsförslaget beräknade summan af 27,000 R;dr, allt riksmynt; och vore
dessutom sannolikt, alt af första årens anslag tillgång skulle kunna beredas för inköp
af större delen af de behöfliga instrumenterne, i värde upptagna till omkring 5,000 R:dr
nämnda mynt.
Med afseende å hvad sålunda förekommit, har E. K. M:t, uti högstberörda nådiga
proposition, föreslagit, all Rikets Ständer till et början, lör nu ingångna Stals
Bih.
till R. St. Erot. 1856—1858. 10 Sorni. 1 A[d. 2 Band. 26
202 Expedition s- ii tal o Hets Förslag till underd. Skrifvelse IS:o 204.
reglcrings-period måtte bevilja ett anslag af 60,000 R:dr, att, släldt till E. K. Mits
disposition, användas till otvanomförmälda ändamål, i enlighet med den af WetenskapsAkadernien
uppgjorda, af E. K. Mil jemväl godkända plan.
Det förslag till en omfattande special-undersökning af landels jord- och berglager,
E. K. Al:t sålunda nu täckts framlägga, har befunnits förtjent af största uppmärksamhet,
helst med temlig visshet kan förutses, att landels maleriela utveckling härigenom
i hög grad skall främjas och kostnaden snart nog måhända blifva betäckt af de
nyttiga och välgörande frukter, landet deraf bör kunna påräkna. Rikets Ständer hal
va
dock föreställt sig, att öfvertygelse!! om den verkligen stura nytta de flesta näringsgrenar
kunna hemta af nu ilrågaslällda geologiska undersökningar säkrast och mera
allmänt, än hittills varit fallet, skulle kunna bibringas och utbredas, om ifrågavarande
undersökningar till en början icke’ föreloges i alltför stort omfång, utan inskränktes till
någon eller några delar af landet, så all dessa arbeten hunne afslulas inom åren 1858,
1859 och 1860, och komma alt utgöra ett helt för sig, hvars resultat E. K. M:t då
jemväl loide låta meddela Rikets näslsammanträdande Ständer, hvilka således bäst blifva
i tillfälle att pröfva och bedöma ändamålsenligheten och nyttan af dylika företag
samt i anledning deraf lätta beslut för framliden.
I öfverensstämmelse med dessa grunder, och med stöd af de i den nådiga propositionen
i öfrigt anförda skäl, hafva Rikets Ständer med bifall lill E. K. M:ts nådiga
framställning, för nu ingångna statsregleringsperiod å Riksgälds-kontoret anvisat
till E. K. Mits disposition eli belopp af tillsammans Sextio tusen riksdaler riksmynt,
att användas för det i E. K. Mils Nådiga Proposition omförmälda ändamål.
Hvilket Rikets Ständer fä, lill svar å den nådiga framställningen, härigenom hos
E. K. M:t i underdånighet anmäla, med uttryckande tillika af den underdåniga önskan,
att de geologiska undersökniugarne tdl en början icke anställas i större skala, än Rikets
Ständer här ofvan antvdl, och alt resultaten deraf må för Rikets näst sammauträdande
Ständer framläggas.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 3 Februari 1858.
Expeditions-Utskottets Förslåg till underd. Skrifvelse I\T:o 205.
203
l$:o 305.
Uppläst och godkändt hos Riddt och Adeln den 30 Jan. 1838.
Preste-ståndet den 30 — —
Borgareståndet den 30 — —
Bonde-ståndet den 3 Fehr. —
Bikels S/änders underdåniga S/irijreise, i anledning a] Kongl. M:ts
nådiga proposition, angående kostnaderne för anskaffning aj' måll- ock
vigt-likare sami modeller ål General- och Procins-lan dim äler i-kon loren.
(Slals-Ulsk:s Ull. N:o 222.)
S. A. K.
Genom nådig Proposilion of den 23 Maj näsllidet år har E. K. M;t behagat
för Rikets Ständer tillkännagifva, hurusom Olver-direktören vid Landtmätenet, med anledning
af föreskrifterna såväl i E. K. M:ts nådiga Stadga af den 31 Januari 1835 om
mätt och vigt, som i E. K. M:ts under samina dag utfärdade nådiga Instruktion för
Justerare, hos E. K. M:t gjort underdånig framställning om nödvändigheten, atl skynd
samt
anskaffades, för General-landlmäteri-kontoret, ytterligare en vid justeringarne derstädes
behöflig sats Likare och modeller för de nya måtten och vigterna, äfvensom, för
de 24 Provins-landlmäteri-kontoren, fullständiga satser sådana likare och modeller, jemte
erforderliga justerings-instrumenler; och hade bemälde Ofver-direktör dervid i underdånighet
anmält, att, enligt det af honom antagna lägsta anbudet å anskaffningen af
nämnda artiklar, kostnaden för hvarje sats likare och modeller m. m. skulle komma att
uppgå lill 440 ILdr banko och således för alla 25 satserna (III 11.000 R:dr, så att, då
för anskaffning af ändamålsenliga lådor, deruti omförmälda dyrbara och ömtåliga instrumenter
hurde hos Provins-landlmäteri-kontoren förvaras, samt till kostnader för
samma effekters försändning lill dessa kontor erfordrades ett belopp af omkring 2,300
R:dr, hela koslnadssumman kunde ungefärligen beräknas uppgå till 13,300 R:dr banko; —
med anledning af hvilken framställning E. K. M:t i nåder föreslagit, alt Rikets Ständer
204 Expeditions-Ijtskoltets Forsing till anderd. Skrifvelse J\:o 205.
målte lill E. K. M:ls nådiga disposition anvisa elt kreditiv af Tjugo Tusen Riksdaler
Riksmynt, att för ifrågavarande ändamål, i mån af behof, mot behörig redovisning användas.
Sorn de i ofvanstående nådiga proposition uppgifna kostnader äro föranledda af
de författningar, E. K. M:t, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers derom framställda
underdåniga anhållan, läckts i nåder utfärda, angående ett, pä decimal-indelningens
tillämpning grundad!, enklare system förmält och vigter här i riket, så och enär någon
anledning till erinran emot den af E. K M:t för sådant ändamål äskade summa icke
förekommit, hafva Rikets Ständer, som dock ansett lämpligare och i afseende på bokföringen
ändamålsenligare, att denna summa beviljas i egenskap af särskildt anslag än
såsom kreditiv, helst någon framlida liqvid derför icke lärer vara alt motse, anvisat å
Riksgäldskontoret ett anslag utan återbelaliiwigs-skyldighet af Tjugo Tusen Riksdaler
Riksmynt, för all, enligt E. K. M:ls nådiga disposition, i mån af behof och emot behörig
redovisning, användas til! bestridande af kostnaderna för anskaffningen och förvarandet
af de vid General-landlinäteri-kontoret äfvensom Provins-landlmäleri-kontoren
erforderliga likare och modeller m. m.
Hvilket för besvarande af E. K, M:ls nådiga framställning i ämnet, Rikets
Ständer få hos E. K. M:t underdånigst anmäla; framhärdande Rikets Ständer etc.
Slockholm den 3 Februari 1858.
E&peditions-Utskotlets Förslag till lindard. Skrifvelse I\':o 206. 205
\:o 900.
Uppläst oell godliandl hos Ridd. och Adeln den 50 Jan. 1858.
Preste-ständet den 50 — —
Bongarc-slandel den 50 — —
Bonde-slåndel den 5 Fehr. —
Rikets S/änders underdåniga Skrifvelse, angående upplåtelse ål
Calmar domkyrka och stad aj vissa Calmar d. fästning tillhörande
lägenheter.
O
(Stals-Utsk:s L’tl:de N:o 224.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har blifvit anfördt, hurusom, fastän Calmar domkyrka, uppförd
emot slutet af I7:de århundradet, med skäl gjorde anspråk på att räknas bland
fäderneslandets skönaste kyrko-byggnader, detta värderika arf från en tid af utmärkt
konstskicklighet och storartade förelag likväl mast vidkännas menliga följder deraf, alt
erforderliga medel för kyrkans framtida underhäll icke vore anvisade; och då eli sådant
redan frän begynnelsen grundlagdt missförhållande mellan behof och tillgångar för
byggnadens vidmakthållande med liden orsakat, ali denna kyrka, hvilken äfven af eldsvådor
tagit skada, för några tiotal år tillbaka kommit i det skick, alt den syntes vara nära
sin undergång, om icke snar och betydlig hjelp kunde beredas, hade Domkyrko-rådets
Ordförande bos E. K. M:t i underdånighet anhållit, att de jordar och lägenheter, sorn
tillhörde Calmar f. d. fästning, måtte domkyrkan, såsom fond för hennes underhållande,
lill everldelig ego upplåtas, i hvilken syltning jemväl Chefen för Ingeniör-korpsen, vid
afgifvande af ritning och kostnadsförslag till demolering af Calmar f. d. fästning, den
7 Mars 1825, hos Krigs-kollegium hemställt, alt alla (ill fästningen hörande jordlägenheter,
med undantag af sjölinierne lilla Grimskär och Kronön, måtte till domkyrkan,
emot vissa^Vilkor, lör alltid öfverlålas. Och sedan E. K. M:t derefter läckts, genom
206 Expeditions- Utskottets Förslag till underd. Skri frelse N:n 206.
Nådigt Bref af den 21 Februari 1826. förordna, att några af förre Kommendanten i
Calmar disponerade jordlägenheter, äfvensom intägten af höskörden å vallarne kring
staden, skulle på föreskrifna tider utarrenderas, samt arrendet tillsvidare användas lill
domkyrkans underhåll, kunde med detta understöd, som under de följande åren uppgick
till ungefär 63 tunnor spaninäl och 200 R:dr Banko ärligen, väl icke bestridas kostnaden
för då oundvikliga reparationer, men åtminstone amorteras och förräntas ett för
ändamålet af Rikets Ständer år 1830 beviljadt län, 16,666 R.dr 32 sk. banko. Uti
detta förhållande inträdde år 1841 den förändring att, jemte det de till domkyrkan
sålunda anslagna arrende-inkomsterne förklarades böra till Landlförsvaret återgå, Kongl.
Maj: t dock, pä förekomna anledningar, af gunst och nåd tillät, att af sammanlagda inkomsten
af f. d. fästningens lägenheter, hvilken lill Krigs-kollegium borde ingå, 500
R:dr banko årligen, motsvarande hälften af hvad till ränta och amortering af länet
skulle erläggas, finge från och med 1842 års början och intill påföljande riksdag eller
till och med året 1845 Calmar domkyrka såsom understöd lillgodokomma, hvilket understöd,
jemlikt nådigt medgifvande den 27 Augusti 1844, sedermera och intill slutet
af år 1855 fått åtnjutas.
Under uttalande af den åsigt, att Calmar domkyrka, såsom en af byggnadskonstens
skönare företeelser, vore förtjent af statens omvårdnad, då sådan icke annorlunda
kunde i erforderlig mån et hållas, bade Rikets Ständer på grund af samma åsigt och
med afseende derpå att denna kyrka, som var ämnad till begagnande äfven af den i
Calmar förlagda Amiralitels-lörsamlingen, blifvit uppförd lill en storlek och prydlighet,
vida öfverstigande stadens innevånares behof och underhållsförmåga, uti underdånig
skrifvelse den 1 April 1848, anhållit, alt E. K. M:t täcktes taga i nådigt öfvervägande,
huruvida icke för någon längre tid eller intilldess kyrkans i Rikets Ständers Bauk
erhållna lån blifvit till fullo guldet, fästningslägenheterna vid Calmar, hvaraf hela inkomsten
vore för domkyrkan behöflig, kunde lill dess disposition öfverlälas, och att
E. K. M t i sådant täll behagade nådig proposition i ämnet till Rikets Ständer afgifva;
rörande hvilken angelägenhet Krigskollegium, i underdånigt utlåtande, upplyste, alt
al ifrågavarande jordskyld.*- och lomtöres-medel, som med inberäkning af Kyrkans anslag.
utgjorde ungefär 1,260 R:dr årligen, arfvoden och aflönings-ersältningar tid eller
annan blifvit beviljade åt de vid Ingeniör-korpsen anställde civile tjenstemän och betjente;
— men då, vid påföljda riksdag, Rikets Ständer icke funno skäl bevilja de nådigst
äskade serskilda medlen för nyssberöida utgifters bestridande, hade följaktligen
den af E. K. M:t, under förbehåll af sådant anslag, hos Rikets Ständer gjorda nådiga
framställning om lästningslägenheternes upplåtelse förfallit.
Förutsättningen att kyrkan framdeles skulle blifva i tillfälle att med egna tillgångar
betrygga sitt underhåll kunde likväl icke med någon säkerhet antagas, enär, äfven
elter ågångua mera omfattande reparationer, kyrkan för närvarande vore i det skick,
att hon föi' sitt framtida bestånd lördrade betydliga förbättringar, samt, i betraktande
af kyrkans konstruktion och byggnadsämne, anledning förekomma att helara, det underhållskostnaden
framdeles skulle ökas hastigare och i högre grad, än tiden i vanliga
fall gjorde del erforderligt Afsigten att ål domkyrkan bereda ett någorlunda betryggande
understöd syntes således icke kunna vinnas, utan att understödet lemnäs för all
framtid. Eldigt 1854 års räkenskaper utgjorde arrende-afgifterna för fästningslägenheterna,
inberäknadl hvad domkyrkan, till följd al äldre medgifvande!!, deraf åtnjöt,
1,081 R:dr Banko, hvilken summa, om den komme domkyrkan allt framgent lill godo,
icke motsvarade fördelen af de räntefria lån, andia behöfvande kyrkor, hvar för sig
erhållit. Statens uppoffring syntes således jemförelsevis härigenom icke blifva särdeles
stor och den blelve ännu mindre för framliden, vid det förhållande att i ofvannämnda
Expeditions-Utskotlets Forsing lill underd. Skrifvelse N:o 20G. 207
summa inginge el t belopp af ungefär 300 R:dr banko årligen för höskörden på vallarne
samt hyresmedel för åtskilliga uti desamma befintliga hvalf, smedjor, kållrar och
andra lägenheter, hvaraf inkomsten icke kunde påräknas lör längre tiel, än vallen och
murarne komme alt ega bestånd. För domkyrkan äter inträffade härvid det förhållande,
alt inkomsten äfven af dessa lägenheter kunde lör framtiden bibehållas oförminskad,
om de till kyrkan ölverlemnades, med tillåtelse att på annor band få öfverflytta
egande-rätten emot årlig afgäld af den summa, som för närvarande utgör dessa lägenheters
afkastning. En sådan öfverlåtelse kunde med största lämplighet ske till Calmar
stad, för hvilken, med afseende å en genom hastigt ökad handels- och sjöfarts rörelse
samt betydligt tilltagande folkmängd högst behöflig tillökning i utrymme, fördelen af
vallarnas och dertill hörande lägenheters rasering vore större än al deras bibehållande,
och sorn derföre vore benägen att, med afseende jemväl å kyrkans behof, på förenämnda
vilkor öfvertaga ifrågavarande lägenheter. En icke mindre fördel skulle tillskyndas
staden, om den, efter sin önskan, på enahanda vilkor kunde förvärfva äganderätt
till sådana vid inkörsvägeu eller i dess närmaste granskap belägna, fästningen tillhöriga
jordstycken, hvilka, till följd af den ökade trafiken, mindre väl egnade sig lill
fortfarande utarrendering såsom aker och äng, men deremot såsom öppna platser skulle
lemna eli lika behöflig! sorn passande utrymme för den med hvarje är stigande trävaruhandeln
och annan kommerciel hemling med ortens allmoge. För sådant ändamål
vore de stycken, som å stadens kaita linnas betecknade med 114 hälften, 114 a,
115 a, 116. 251—250 särdeles lämpliga. Öfriga delar af fäslningsjordarne, sorn å kartan
upploros under N:ris liff) a— x 2(57, lofvade deremot alt bereda kyrkan den största
vinsten, genom att adt framgent, såsom hittills, på vissa år till den mestbjudande
utarrenderas. Frän denna utarrendering vore likväl för Calmar stad, med dertill hörande
slotts- och landsförsamlingar, ett undantag af några tunnland al högsta behof
påkalladt. Med bifall lill E K. M:ts derom gjorda nådiga proposition hade nemligen
Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse den 2!i Juli 1851, för sin del medgifvit, att
3:ne Kronan tillhöliga åkerlyckor, N:ris 110, lil och 112, finge användas till utvidgning
af den för Calmar stad och berörda församlingar gemensamma begrafningsplats,
som befunnits för ändamålet otillräcklig, men hvilka ä vissa delar bebyggda jordlotter
sedermera visat sigvara lör sådant begagnande olämpliga, i anseende dertill att husegarne,
obenägne att aflåta sina boningar, ej heller kunnat tvingas till afflyttning, enär vid undersökning
inför domstol en sädan vägran hemtat stöd från innehalvande fastebref på
tomtplalserne, vid hvilket förhållande, och för att undvika de deraf uppkommande olägenheter,
lörsamhngarne frångått planen att utvidga gamla kyrkogården och i stället
beslutat anlägga en ny. I stadens granskap funnes likväl icke något till nv begrafningsplats
passande område, utom den sä kallade Skansjorden, tillhörande den fordna
fästningen; och det vore derföre högst önskvärd!, att några tunnland deraf eller den
del, som å serskildt karta förslagsvis blifvit till kyrkogård alritad, måtte till detta ändamål
blifva upplåten, samt alt upplåtelsen, i likhet med hvad förut i enahanda läll
egt rum, må kostnadsfritt kunna tnedgifvas.
På grund af detta allt är hos Rikets Ständer föreslagit:
l:o att, med undantag af Calmar slott, med dertill hörande vall och graf, Grimskär,
samt den till begrafningsplats föreslagna del af Skansjorden, alla öfriga Calmar
f. d. fästning tillhörande vallar, jordar och lägenheter, må till Calmar domkyrka
med full eganderält för everdeliga lider anslås och upplåtas, dock med tillåtelse att till
Calmar stad öfverlåta eganderällen sä väl (ill de staden omgifvande vallar, med deri
befintliga eller dertill hörande lägenheter, som ock de mindre jordstycken, hvilka å
upprättad karta betecknas med Nais 114 hälften, 114 a, 115 a, 116, 251 till och med
208 Expeditions- Utskottets Förslag till lindard. Skri/valsa N:o 206.
256, allt arnot årlig algald lill domkyrkan af så stort bolopp i spanmål eller penningar,
som för närvarande utgör dessa lägenheters afkastning. Och
2:o att af den sä kallade Skansjorden mä till Calmar stads- samt slotts- och
landsförsamlingar, för anläggning af nv begrafningsplats, kostnadsfritt upplåtas 6 tunnland
25.6 kappland, enligt å förenämnda karta utstakad plan.
Al de barud åberopade handlingar hafva Rikets Ständer inhemtat, bland annat,
att Domkyrkorådel i Calmar i Maj månad är 1855 hos E. K. M:t i underdånighet
anhållit, att E. K. M:t måtte till Rikets nästsammauträdande Ständer aflåta nådig framställning
af enahanda innehåll med nyssbemäida förslag, samt tillika underdånigst hemställt,
dels alt, till undvikande af de hinder, som ny utarrendering af Skansjorden och
öfriga lägenheter på vissa bestämda år kunde lägga i vägen för deras användande till
omförmälda ändamål, E. K. M:t mätte i nåder medgifva, att med utarrenderingen finge
anstå, intilldess hufvudfrågan blifvit i nåder prölvad och afgjord, dock med förbindelse
för Domkyrkorådel att under tiden ansvara lör de arrende-afgifler, som af lägenheterne
ulginge, samt dels all den genom nådiga Bielvet den 27 Augusti 1844 Calmar
domkyrka medgifna rättighet att af lästningslägenhelernas afkastning årligen uppbära
500 R:dr banko måtte ytterligare förlängas lör vissa år eller intilldess den i underdånighet
väckta frågan om samtliga dessa lägenheters öfverlålande lill domkyrkan kommit
under nådig pröfning. Denna ansökning förordades till alla delar af E. K. Mits Belallningshalvande
i länet; äfvensom Krigskollegium och Chefen lör Ingeniör-korpsen, i
ämnet hörda, hufvudsakligen tillstyrkte bifall till det väckta förslaget, dock med det
förbehåll, alt 4:de Hufvud titeln, sorn genom utarrenderingen af berörda fästnings vallar
och lägenheter hade en ärlig inkomst af omkring 1,050 Ridr banko, derför erböile
fullt motsvarande ersättning. — Vid ärendets föredragning den 23 Oktober 1855 behagade
E. K. M:t i nåder bifalla sä v äl hvad sökanderne hemställt i afseende å inställandet
tillsvidare af lägenheternes utarrendering lör längre tid, som ock att ofvannämnda
belopp af 500 R:dr utaf fästningslägenketernas årliga afkastning finge fortfarande
intill 1857 års utgång af domkyrkan uppbäras; hvaremot E. K. M:t, i afseende ä hufvudfrågan
eller den för domkyrkan samt Calmar stad sökta upplåtelsen af ifrågavarande
lägenheter, anbefallde E. K. M:ts Befallnmgshalvande äfvensom Domkyrkorådet att
inkomma med åtskilliga nödiga ansedda upplysningar angående förhållandet med domkyrkans
inkomster och utgifter samt anledning till det yppade behofvet af ny begrafningsplats
för staden; och har E. K. M:t sedan de sålunda infordrade uppgifterna inkommit,
låtit i nåder öfverlemna alla handlingarne i målet till Rikets Ständers Statsutskott,
för att, vid behandling af den hos Rikets Ständer i della ämne gjorda framställning,
komma under öfvervägande.
Nyssnämnda af E. K. M.ts Befallningshafvande och Domkyrkorådet sednast afgifna
yttranden i denna fråga utvisa, bland annat, att kyrkan för närvarande, med en
skuld af 6,141 R:dr 40 sk. 1 rst. och en kapitalbehållning af endast 3,563 R:dr 27
sk. 7 rst., belunne sig i del tillstånd, alt den dels nu genast och dels inom få år larfvade
lill sitt islåndsällande utgifter lill sammanräknadt belopp al 13,200 R:dr; att när
dertill lades den del af kyrkans skuld, hvartill kassan icke leinnade tillgång, så uppkomine
den betydliga summan af omkring 16,000 R:dr banko, som utgjorde domkyrkans
behof för närmaste åren, men genom In ars fy llande, om medel dertill funnes,
kyrkans ekonomiska ställning likväl icke blelve på ett tillfredsställande sätt betryggad,
enär kyrkans byggnadssätt och beskaffenheten af de malerialier, hvaraf den är uppförd,
gjorde för all framtid hehölligl alt använda icke obetydliga belopp till denna uyrbara
byggnads vidmakthållande. Nyligen verkställd besigtning å domkyrkan hade ock ådagalagt
-
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skri frelse N:o 206. 209
galagt beliofvet af större understöd, än den årliga inkomst af omkring 1,200 li:dr
banko, som kunde påräknas af oflanämnda fäslningslägenheter, men med detta bidrag
borde kassan kunna utgöra ränta och amortering af de lån, hvilka för större reparationer
framdeles torde blifva erforderliga. Äfvenledes hade Domkyrkorådet med intyg
af vederbörande landtmätare styrkt, att de till begrafningsplats förut upplåtna åkerlyckorna
vore alldeles öijen liga för detta ändamål, samt alltså förnyat sin af E. K. Mits
Befallningshafvande jemväl förordade underdåniga ansökning, alt ofvan uppgifna del af
den sä kallade Skansjorden finge till anläggning af nv kyrkogård upplåtas.
Då dessa omständigheter, jemte hvad för öfrigt blifvit i ämnet anfördl, fullständigt
ådagalägga såväl behofvet för Calmar domkyrka af någon tillökning i dess otillräckliga
inkomster, som ock angelägenheten deraf, att Calmar stad, med dess växande
bandel och industri samt betydligt tilltagande folkmängd, mätte erhålla behötligt utrymme
för stadens utvidgning, äfvensom en tjenlig begrafningsplats; och som alla dessa
behof synas lämpligast kunna afhjelpas på det sätt. sorn nu är föreslaget samt af vederbörande
Embetsmyndigheter tillstyrkt, och hvilket icke heller föranleder till någon
betydlig uppoffring för Statsverket, hafva Rikets Ständer ansett grundade skäl förekomma
för bifall till ifrågavarande framställning; hvarvid dock borde tillses, att, på sätt
Krigskollegium och Chefen för Ingeniör-korpsen erinrat, 4:de Hufvud—titeln tillförsäkras
om ersättning för den bemälda Collegium tillkommande inkomst af arrendemedlen utaf
berörda fästningsvallar och lägenheter, hvilka, enligt hvad handlingarne utvisa, år 1854
uppgått till ett belopp af 1,081 Ridr 34 sk. 8 rist banko; — men då regleringen af
utgifterna under riksslalens 4ide Hufvud-titel för den nu ingångna Stals-regleringsperioden
redan är af Rikets Ständer uppgjord och fastställd, har det synts Rikets Ständer
lämpligast alt berörda inkomster, motsvarande ett belopp af, i rundt tal, 1,100 Ridr banko
eller 1,(550 Ridr Rirnt, för innevarande och 2me nästföljande år anvisades lill utgående
frän Rikets Ständers Riksgäldskontor.
1 följd häraf hafva Rikets Ständer, för sin del, beslutat!
lio alt, med undantag af Calmar slott med dertill hörande vall och graf, Grimskär,
samt den till begrafningsplats föreslagna del af Skansjorden, alla öfriga Calmar f.
d. fästning tillhörande vallar, jordar och lägenheter må till Calmar domkyrka med full
egariderält för everldliga tider anslås och upplåtas, dock med tillåtelse att till Calmar
stad öfverlåta eganderätten, såväl lill de staden omgifvande vallar med deri befintliga
eller dertill hörande lägenheter, som ock lill de mindre jordstycken, hvilka ä upprättad
karta betecknas med Niris 114 hälften, 114 a, 115 a, 11(5,251 lill och med 256, allt
emot årlig afgäld till domkyrkan af så stort belopp i spanmäi eller penningar, som för
närvarande utgör dessa lägenheters afkastning; och
2io att af den så kallade Skansjorden må till Calmar stads-samt slotts-och landsförsamlingar,
för anläggning af ny begrafningsplats, kostnadsfritt upplåtas sex tunnland
tjugofem och sex tiondedels kappland, enligt å förenämnda karta utstakad plan; samt
3:o alt såsom ersättning för de af ofvanberörda fästningsvallar och lägenheter
bärfiytande arrende- och hyresmedel, som hitintills ingått till Krigskollegii forlifikationsafdelning,
ett årligt anslag af Eli Tusen Sex Hundra Femtio riksdaler riksmynt lör innevarande
och nästkommande 2me år anvisas att från Riksgäldskontoret, enligt E. K.
Mits nådiga disposition, utbetalas.
Jemte anmälan om dessa beslut, fä Rikets Ständer hos E. K. Mit i underdånighet
anhålla, dels att. örn någon del af de uti förestående morn 1 och 2 uppgifna jordar
och lägenheter skulle anses erforderlig för Krigs-kollegii förvaltning eller för andra
allmänna behof. E. K. M:t mätte, pä sall i dylika fall tillförene iakttagits, vid upplåBih.
till li. St. Pral. 1856—1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 27
210 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 201.
telse» fästa sådana vilkor, hvarigenom Kronans rätt till de för densamma hehöfliga
plaiser förbehålles, och dels att E. K. M:l, såväl i afseende å de till domkyrkan nu
anslagna inkomsters framtida bibehållande vid det alsedda ändamålet, som ock beträffande
ordnandet och ainändandet af de tomter och lägenheter, som torde varda af
domkyrkan till Calmar stad öfverlåtna, tähktes meddela sådana föreskrifter, som E. K.
M:t kan finna lämpliga och ändamålsenliga.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 3 Februari 1858.
j¥:o fO¥.
Uppläst och godkändi hos Ridd. och Adeln den 3 o. 6 Febr. 1888.
Presle-slåndet den 10 — —
Borgare-ståndet den lo — —
Bonde-ståndet den lä — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ett län till GefleDala
jernvägs aktie-bolag.
(Stats-Llsk:s Uthde N:o 174.)
S. A. K.
Vid sednaste riksdag beviljade Rikets Ständer för anläggandet af jernväg mellan
städerna Gefle och Fahlun ett Ian å 1,600,000 R:dr Banko, motsvarande delar
utaf den beräknade kostnadssumman, hvilket län skulle lå uppbäras af det bolag, sorn
lör utförande af denna jernvägsanläggning bildades och genom skeende aktieteckning ä samma
belopp, som den beviljade fånesumman, förband sig att utaf egna mede! tillskjuta
hvad utöfver det af staten erhållna länet erfodrades för jernvägens och dertill hörande
anläggningars fullbordande samt all erforderlig transporl-materiels anskaffning; dock att,
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skri/velse N:o 207. 211
derest jernvägen genom aktie-egarnes försorg blefve på föreskrifvet sätt och inom bestämd
iid fullbordad, ena hälften af teckningssumman icke komme att erläggas, ulan
ansvarigheten derför försvinna, sedan jernvägen blifvit fullbordad, hvarefter denna, med
hvad dertill hörde, borde utgöra säkerhet för omförmälda lån; —• och skulle utbetalningen
af lånet ske ä terminer, lämpade efter arbetsårens antal, samt med återbetalandet
förfaras sålunda, att lånemedlen finge utan ränta och kapital-afbelalning innehafvas
under den för jernvägsanläggningens verkställighet afsedda tid samt derefter liqvideras
på det sätt, att, inom hvarje års slut, å hela den utbekomna lånesumman inbetaides
3 procent, hvaraf för hvad utaf lånet dessförinnan icke blifvit godtgjordt skulle
beräknas 2 procent årlig ränta, och öfverskotlet utgöra afbetalning å kapitalet. Jemlikt
afslutadl kontrakt emellan Kronan samt Gefle-Dala jernvägs aktie-bolag, skall arbetet
å denna jernväg, hvilket börjades under år 1855, inom den 1 Oktober 1859
vara lullbordadt i öfverensstämmelse med den derför af E. K. M:t fastställda plan och
kostnadsförslag; och har, med iakttagande af föreskrifna vilkor och bestämmelser, bemälda
bolags Direktion från Riksgäldskontoret utbekommit, ä serskilda terminer, ett
samrnanräknadt belopp af Banko R:dr 960,000: —
hvadan del i Riksgälds-kontoret ännu inneslående lånebeloppet, hvilket efter
1858 och 1859 års ingång förfaller till utbetalning med 320,000 R:dr
hvartdera året, utgör  640.000: —
Summa R:dr Banko 1,600,000: —
I afseende på ofvannämnda kostsamma företag, är vid innevarande riksdag erinradt,
att det kostnads-förslag, som legat lill grund för både stats-bidragets bestämmande
och bolagets aktie-teckning, upprättats med ledning af de år 1850 gällande priser,
hvarföre deruti gjorda beräkningar varit vilseledande, till följd af den sedermera
och isynnerhet efter sednaste riksdag inträffade hastiga pris-stegring, hvilken genast vid
arbetets begynnelse visade sig vara af sådan betydenhet, att kostnads-förslaget mäste
omarbetas, såvida beloppet, af de utgifter, hvartill bolaget måste bereda sig, skulle på
förhand kunna med någon tillförlitlighet beräknas. Under 1856 års vinter vore derföre,
på grund af dessförinnan vunnen närmare kännedom och med ledning af då gällande
priser, ett nytt kostnads-förslag uppgjordt, hvarvid befunnits, alt den år 1850 lill
3.600.000 R:dr R:mt beräknade kostnads-summan komme alt uppgå till ej mindre än
5.200.000 R:dr samma mynt. Då nu priserna och synnerligen arbets-lönerna, sedan
denna sednare kostnads-beräkning uppgjordes, ytterligare stigit, kunde alltså antagas,
alt anläggnings-koslnaden för den 8J mil långa jernvägen komme att uppgå till minst
millioner R:dr Runt, hvilken kostnad dock, i förhållande till miltalet, ej skulle utgöra
mer än 650,000 R:dr för hvarje mil, oaktadt ifrågavarande jernväg erhölle samma
spårvidd, som stats-banorna. Men fastän aktie-ägarne vore beredde att, i stället för
halfva, inbetala hela det tecknade aktie-kapitalet, eller 2,400,000 R:dr, och ehuru således,
med tillägg af det till samma summa uppgående stats-bidraget, de tillgångar, sorn för
delta företag voro disponibla, utgjorde -4,800,000 R:dr, hade likväl en brist af 700,000
R;dr R:mt uppstått, till hvars betäckande bolaget varit betänkt att genom upplåning å
enskild väg anskaffa den erforderliga summan, och hvilken upplåning äfven hade på
någorlunda antagliga vilkor kunnat verkställas, såvida icke den inträffade förändringen
i allmänna penninge-slällningen både inom och utom riket mellankommit. Under den
sålunda uppkomna penninge-bristen vore det nemligen för ett bolag, hvars hela egendom
i lörsta rummet utgjorde säkerhet för det af staten erhållna bidrag, och hvilken egendom
således hvarken linge eller kunde åt enskilda pantförskrifvas, knappast möjligt alt, med
mindre bolaget underkastade sig alltför hårda och sin framtida verksamhet förlamande
vilkor, förskaffa hvad som i kostnads-summan lättades. Vid dylikt förevetande, och då
212 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skri frelse N:o 208.
staten egde mångfaldiga utvägar att äfven under en sådan penninge-tid, som den nuvarande,
bereda sig erforderliga tillgångar med vida mindre uppoffring än enskilde, samt
bolaget ingalunda afsåge att härigenom bereda sig någon annan loide! än möjligheten
att, utan alltför betungande betalnings-vilkor, erhålla de för ifrågavarande förelags utförande
eiforderliga medel, har framställning blifvit gjord derom, att Rikets Ständer
måtte, utöfver det för jernvägs-anläggningen mellan Fahlun och Gefle förut anvisade
låne-understöd, bevilja Gefle-Dala jernvägs aktie-bolag ett ytterligare lån å minst 600,000
R:dr R:mt, på de vilkor, Rikets Ständer, i betraktande af nu anförda omständigheter
samt detta förelags beskaffenhet, kunde pröfva skäligt bestämma, och hvilket lån bolaget
egde förhoppning, att under loppet af 10 år, räknade från och med år 1860, kunna
amortera, ulan åsidosättande af sin då samtidigt inträdande skyldighet att erlägga ränta
och fullgöra de årliga afbelalningarne å det förra låne-underslödel.
Efter hvad härom vidare förekommit, bar, sedan hela aktie-antalet redan under
år 1856 blifvit fulltecknad! samt derå inbetaldt ett belopp af 1,738,670 R:dr Runt,
jern vägs-banan, till en längd af 3 mil, fullbordats och alltifrån nyssförlidne sommar
varit för allmänna trafiken öppnad samt med fördel begagnad; och uppgingo de före
nästlidne September månads utgång för detta kommunikations-företag verkställda utbetalningar
lill ett sammanräknadt belopp af 3,601,913 R:dr 20 sk. 2 rsl. ngld.
Genom dessa jemte öfriga från,tillgängliga handlingar inhemtade upplysningar
är del således, vitsordad!, att ifrågavarande jern vägs-anläggning under den till rygga lagd a
arbetstiden med både drift och verksamhet fortgått, så alt under förutsättning af enahanda
förhållande äfven hädanefter, det med säkerhet synes kunna antagas, att hela
anläggningen skull vara fullbordad inom den derföre bestämda tidpunkt, eller 1859 års
slut, så framt det hinder häremot varder undanröjdi, som hvarken af Rolaget eller
dess Direktion kunnat förutses eller lörekoinmas, nemligen svårigheten för bolaget, i
anseende till den nuvarande allmänna penninge-förlägenheten, att anskaffa de medel,
som utöfver återstoden af statens låne-understöd och aktie-teckningssumman erfordras
för meranämnde företags vederbörliga fortsättande och afslutande.
Med afseende härå och i betraktande derjemte af de hö"st menliga följder som
i både allmänt och enskildt hänseende utan tvifvel skulle inträffa, om med fullbordandet
af den inom en vidsträckt landsbygd efterlängtade kommunikationsled, hvarom nu är
fråga, utöfver den bestämda tiden komrne att fördröjas, hvilket med desto mera skäl
är att befara, i fall bolaget nu blefve lemnadt utan ytterligare penninge-uaderslöd, som,
efter del hela aktie-kapitalet och för närvarande outlagna andelar af slats-bidraget
blifvit för afsedt ändamål använda, staten icke billigt vis skulle kunna, om Bolaget derom
anhölle, vägra detsamma anstånd med de arbeten sorn dä ännu kunde å jernvegsbyggnaden
återslå alt verkställa, hafva Rikets Ständer funnit skäligt alt, för fortsättning och fullbordande
af arbetena ä oflanämnde jernvägs-anliiggning emellan Gefle och Fahlun, bevilja
Gefle-Dala jernvägs-aktie-bolag ett nytt lån ä 660,060 R.dr Runt under följande
vilkor och förbehåll.
</) För denna fåne-summa skall nyssnämnda bolags Direktion, efter dertill af
aktie-ägarne enligt bolags-ordningens 15 § meddeladt serskildt uppdrag, å bolagets vägnar,
afgifva en sådan skiild-lörbindelse, sorn af Fullmäktige i Riksgäldskontoret godkännes
och antages;
i) utaf läne-summan utbekommes från Riksgäldskontoret en fjerdedel, eller Ett
hundra femtio tusen riksdaler riksmynt, efter ingången af Januari månad innevarande
år, en fjerdedel, eller enahanda belopp, efter ingången af Maj månad samma år, en
fjerdedel, eller likaledes Ett hundra femtio lusen riksdaler, efter ingången af September
E.rpeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 208. 213
månad sagde år, och den återstående fjerdedelen, eller Ett hundra femtio tusen riksdaler,
efter 1859 års ingång:
e) hvad utaf detta lån icke blifvit i Riksgäldskontoret lyftadt före den 1 Juli
1859 kommer icke att derifrån ullemnas;
d) för de utbekomna låne-medlen godtgöres af ofvannämnda bolag fem och en
half procent årlig ränta, hvilken ränta beräknas från de dagar, då dessa medel af Riksgäldskontoret
blifvit utbetalda, och erlägges lill samma verk vid slutet af hvarje kalender-är;
e)
från och med år 1880 och intilldess lånet blifvit till fullo återbetaldt, skall, före
hvarje års utgång, å kapitalel utbetalas minst en tiondedel af hela det lyflade lånebeloppet;
/)
i afseende på statsverkets säkerhet för ej mindre de föreskrifna kapital-afbetalning,
irnes, än ränte-liqvidernas noggranna verkställighet komma för öfrigt samma
stadganden att tillämpas, som blifvit meddelade rörande det lor denna jernvägs-anläggning
under sistförfluten riksdag af Rikets Ständer beviljade låne-understöd.
Och få Rikets Ständer härom hos E. K. M:t i underdånighet göra anmälan;
framhärdande Rikets Ständer etc.
Stockholm den 12 Februari 1858.
niro $ö§.
Uppläst och godkändi hos Ridd. och Adeln den 3 Fehr. lass.
Prestc-ståndet den 3 — —
Borgare-ståndet den .3 — —
Bonde-slnndet den 3 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående tiden och vilkoren för
åtskilliga rid innevarande Riksdag beviljade löne-J or höjning ars utgående.
(Stats-[Jlsk:s. Uthden N:is 41, 81 och 226.)
S. A. K.
Af E. K. M:ts vid innevarande riksdag aflåtna nådiga proposition om statsverkets
tillstånd och behof, med tillhörande bilagor, hafva Rikets Ständer inhemtat, bland
214 ExpediHons-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N;o 207.
annat, alt, sedan E. K. M:t, med afseende å behofvet af löne-förbättring för stålens
med penninge-löner försedde embets- och tjenstemän, anbefallt Chelerne för samtliga
Stats-departementen ali inkomma med underdånigt förslag i berörda hänseende, hvar
och en för sitt Departements Expedition jemte alla till Departementet hörande embetsverk,
korpser och stater, samt sådana förslag derefter blifvit af Departemenlschelerne
elter vissa gemensamma grunder uppgjorda och i underdånighet algifna, E. K. M:t
behagat, med gillande af sagde grunder, i nåder bifalla dessa förslag och hos Rikets
Ständer äska de anslagsförhöjningar, som för den nya löne-regleringen erfordrades.
Rörande detta ämne förekommer uti det E. K. M:ls nådiga proposition åtföljande
Protokoll öfver Finance-ärenden af den 11 Oktober 1856, bland annat, att den under
de sednaste åren inträffade utomordentliga stegring i pris å de förnämsta lefnads-lörnödenheterne
ansetts oundgängligen påkalla en snar löne-förbättring för statens med penninge-Iöner
försedde embets- och tjenstemän, samt att, ehuru fråga förevarit derom,
att en löne reglering icke borde företagas annorlunda än i sammanhang med en ny embelsverkens
organisation, det likväl, af anförda skäl, icke befunnits lämpligt, att, med
undanskjutande af det redan nu kända och erkända behofvet af förbättring i embetsed)
tjenstemännens löne-vilkor, ingå i undersökning om ändamålsenligheten af eller sältet
för en förändrad organisation af statsmekanismen i dess helhet, utan att derföre de
särskilda verkens och korpsernes på egen erfarenhet om dithörande arbetens mängd och
beskaffenhet grundade framställningar hufvudsakligen blifvit i afseende å personalen af
embets- och tjenstemän löljde uti de framlagda förslagen till nya löne-stater.
I denna fråga har tillika genom enskilda framställningar hos Rikets Ständer
blifvit yrkadt, att de anslag, som vid denna riksdag komma alt beviljas till förbättring
af embets- och tjenstemännens löne-vilkor, må endast för den numera inträdda slatsreglerings-perioden
anvisas, hvilken grundsats, enligt hvad redan i de underdåniga Skrifvelserne
angående de särskilda Hufvud-titlarnes reglering blifvit anmäldt, Rikets Ständer
ansett sig böra i allmänhet omfatta och få nu i underdånighet redogöra för de skäl,
som härvid gjort sig gällande.
Rikets Ständer hafva visserligen funnit, alt en löne-förbättring för statens embets-
och tjenstemän i allmänhet är af behofvet högt påkallad, äfvensom att, sedan den
under de sednare åren inträffade betydliga stegring i prisen å de flesta Iefnads-förnödenheter
och behofs-arliklar ofördelaktigt inverkat på lön-tagarnes ställning, mäste rättvisa,
billighet samt det allmännas egen fördel fordra att staten genom sin mellankomst
söker att afhjelpa den förlägenhet, hvaruti lönlagarne såmedelst råkat; men härvid
har dock bordt tagas i betraktande, om denna pris-stegring må anses vara tillfällig och
ölvergående, eller om anledning förefinnes till antagande, alt densamma bli Iver af varaktig
beskaffenhet. 1 det förra fallet synes nemligen löne-förhöjningeri behöfva endast
för tillfället beviljas, då deremot i den sednare händelsen kan ifrågasättas, om icke densamma
bör blifva fortfarande. Erfarenheten har dock visat, att en hastig stegring i
varupris stundom förr inträffat, men att det normala förhållandet snart åter inträdt, sedan
de tillfälliga omständigheter, hvilka framkallat pris-stegringen, upphört. Då derföre
icke med någon visshet kan antagas, alt nuvarande varupris och penninge-förhållanden
komma att blifva beståndande, synes det icke heller lämpligt, att staten för
längre tid ikläder sig förbindelser, hvilka kunna hafva till följd, att den skattdragande
finge äfven framdeles, när värden på egendom, produkter och arbete tilläfventyrs falla,
fortfarande till statens embets- och tjenstemän utgifva hvad desse under tillfälliga behof
fått sig anvisadt, hvadan och enär härtill kommer, alt en definitiv löne-reglering skulle
i väsendtlig mån lägga hinder i vägen för de förändrade organisationer af åtskilliga em
-
Expeditions- Utskotlets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 208. 215
betsverk, som framdeles konna ifrågakomma, Rikets Ständer ansett, att ifrågavarande
löne-lörhöjningar icke böra beviljas i den form, E. K. M:l nådigst äskat, utan anvisas
blott för nuvarande nja statsreglerings-period, dock med de inskränkningar häruti, som
för särskilda läll befunnits lämpliga.
Derjemte och då, lör rättigheten att komma i åtnjutande af dylik löneförhöjning
under njssberörda period, vissa förbehåll funnits böra stadgas, hafva Rikets Ständer
nu för de civile ernbets- och tjenslemännen i allmänhet loreskrifvit nedannämnda
vilkor, att under ifrågavarande tid blifva gällande; varande, der undantag härifrån medgifvits,
sådana med anmälan om Rikets Ständers beslut i afseende å sjelfva anslagsfrågorna,
för hvarje fall serskildt omförmäida.
a) Ljuspenningar och spanmålsförhöjning under lönerna upphöra för alla dem,
som tillträda löneförbättring, och desse löntagare, så vidt de tillhöra rikets Kollegier,
skola afstå från sportler af lösen för verkens utgående expeditioner, hvarmed dock
diariibevis och afskrifter icke förstås. Dessa sportler redovisas årligen till Kronan och
aflemnas lill Statskontoret emot åtnjutande af provision med sex procent å de influtna
beloppen.
b) Embets- och tjensteman, som kommer i åtnjutande af ifrågavarande provisoriska
löne-tillökning, äfvensom innehafvare af ny tjenst, hvarför lön vid denna riksdag
anslås, skall, efter hvad i allmänhet eller för särskilda fall kan varda af E. K. M:t
eller vederbörande embetsverk bestämdt, vidkännas skäligt afdrag, å lönebeloppet, dock
icke öfverstigande fjerdedelen, derest vid erhållen tjenstledighet, sjukdomsförfall, hvilket
räcker öfver två månader, eller eljest förekommande hinder för tjenstens utöfning, annan
person till tjenstens bestridande behöfver förordnas.
c) Den, som tillträder löneförhöjning, är underkastad den vidsträcktare tjenslgöringsskyldighet,
eller jemkning i åligganden, som vid en blifvande förändrad organisation
af embetsverken eller eljest i allmänhet kan varda stadgad.
d) Ofvanstående vilkor för åtnjutande af beviljade löneförhöjningar skola upp
höra
att vara gällande i fall löneförhöjningen upphör. Äfvenså kommer, der undantag
från dessa vilkor synes böra ega rum, sådant att vid hvarje fall serskildt utsättas.
e) Sådana beställningar, för hvilkas innehafvare äskad löneförhöjning icke är af
Rikets Ständer beviljad på annat sätt, än att en viss summa blifvit ställd till E. K.
M.ts nådiga disposition, såsom förhållandet är med Kanslist- och Kopist-befattningarne
inom Stals-departemenlen samt Kanslist-ljensterne i de fleste af Rikets Kollegier, skola
vid inträffande ledighet tillsättas endast på förordnande; dock må de anvisade medlen
jemväl kunna användas till lämpliga arfvoden inom vederbörande verk såväl ät nuvarande
tjensle-innehafvare som åt den eller dem, hvilka förordnas alt ledig tjenst tills
vidare
bestrida.
J) För sådana, lill indragning afseddaf ijenster, som icke komma att i 1858—1860
årens stat upptagas, utgår aflöningen enligt dittills gällande stat. Vid inträffande ledig
het
tillsättas dessa Ijenster antingen alldeles icke eller också endast tillsvidare.
c/) Nya ijenster, för hvilka aflöning vid denna riksdag beviljats, må icke tillsättas
annorlunda än genom förordnanden. Aflöningen utgår i mån af tillgång och sedan
samtlige inom verket förutvarande löntagare af anslagssumman för verket åtnjutit sin
tillständiga rätt, enligt stadgade grunder.
216 Expeditions-IJts/cot/e/s Förslag till underd. Skrifvelse !S:o 209.
h) Uti alla fullmakter eller förordnanden, som under åren 1858—1860 utfärdas,
bör det förbehåll intagas, att embetels eller tjenstens innehafvare är underkastad förbindelsen
att icke tillika innehafva eller emottaga annan allmän tjenst med lön på rikets
stat, derest sådant framdeles varder föreskrifvet.
Hvilket allt Rikets Ständer fä hos E. K. M:t i underdånighet anmäla; framhärdande
Rikets Ständer etc.
Stockholm den 3 Februari 1858.
Wto
Uppläst och godkändi hos Ridd. och Adeln den 3 Febr. 1858.
Preste-slåndet den 3 — —
Borgare-ståndet den 3 — —
Bonde-slåridel den 3 — —
[likels Ständers underdåniga Skrifvelse, angående öfverlåtelse af
nuvarande Kurriminisler-boslållel Nedra Tumba till Tumba pappersbruk.
(Banko-Utsk:s Mern. N:o 53 och Stats-Utsk:s Ulhde N:o 234.)
S. A. K.
Sedan under innevarande Riksmöte det förslag blifvit hos Rikets Ständer
framstäldt, att det genom Lagmannen in. m. C. Sundins inträffade död lill Kronan
hemfallna Lagmans-bostället Näsby, 11 mantal säteri, finge såsom dertill Renligt
upplåtas till boställe åt Komministern i Botkyrka och Salems församlingar, samt
nuvarande komministersbostället derstädes Nedra Tumba eller Tumba N:o 2 till
Kronan indragas, för att under vissa vilkor och med åsyfta dt skatteköp öfverlemnas
till nyttjande åt Rikets Ständers Banks Pappersbruk Tumba, hafva Rikets
Ständer ansett den föreslagna åtgärden vara för Tumba bruk nödig och nyttig
samt
Expeditions-Utsliottels Förslag till anderd. Skrifvelse N:n 210. 217
samt alltså böra till verkställighet befordras; mert då vilkoren för det ifrågaställa utbytet
af berörda boställen och det sednares öfverlåtande lill Tumba pappersbruk, icke kunna
närmare bestämmas, förr än vederbörande Embetsverk, på grund af de förhållanden,
som ega ruin i afseende å hemmanens godhet och beskaffenhet, samt räntor och utskylder
m. m., dertill afgilvit fullständigt förslag, fä Rikets Ständer fördenskull, med anmälan
alt Rikets Ständer, för sin del, besluta!, att Lagmansbostället Näsbv bör upplåtas
lill boställe åt komministern i Botkyrka och Salems församlingar och nuvarande
Komministersbostället Nedra Tumba N:o 2, indragas till Kronan, för att derefter
öfverlåtas till Tumba pappersbruk, med rättighet att detsamma till skatte lösa, i underdånighet
anhålla, alt E. K. M:t, om detta beslut vinner Dess nådiga godkännande,
måtte för ifrågavarande hemmansbvte och öfverlåtelse föreskrifva de vilkor och
närmare bestämmelser, som E. K. M:t, efter vederbörandes hörande, kan finna af omständigheterna
påkallade.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 3 Februari 1858.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 3 Febr. 18S8.
Presle-ståndet den 3 — —
Borgare-ståndet den 3 — —
Bonde-ståndet den 3 — —
Rikets Stunders underduniga Skrifvelse, angående Jin'hajning i
hemmans-ajgiften lill Jag t-kassan, samt ökade premier för rofdjurs
ulödande.
(Bevilln.- samt Allm. Besv.- och Ekon.-Utsk:ts Bet:de N:o 12.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har blifvit framstäldt, hurusom de tid efter annan utfärdade
sladganden, angående rofdjurs ulödande, ofullkomligt bidragit till vinnande af änBih.
lill B. St. Prat. 1856—1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 28
218 Expeditions-Utskottets Förslag ti/l underd. Skrifvelse N:o 2/1.
darnålet. Do i sådant afseende föreskrifna skallgångar, äfvensom inrättandet af jaglplatser,
hade nemligen i allmänhet icke medfört det dermed åsyftade gagn, och hvad anginge
det jemförelsevis verksammare medlet, eller premiers utdelande för fällda eller fångade
skadedjur, borde föreskrifterna derom bringas lill närmare öfverensstämmelse med det,
sedan jagtstadgans utfärdande, minskade penningevärdef, enär dessa premier eller s. k.
skottpenningar, som utginge med 12 skillingar banko för hvarje skott, icke längre kunde
anses såsom en lämplig belöning, motsvarande den möda och tidspillan, som vöre
oskiljaktig från rofdjurs-jagten, hvaraf ock följt, att åtskilliga landsorter, hvar inom sig,
med begagnande af den uti Kongl. Cirkulär-brefvet den 19 Augusti 1823 medgifna
rättighet, träffat öfverenskommelse!1, all, med derå erhållande nådig fastställelse, låta
utdela högre skott-premier.
Rikets Ständer, som fullkomligt uppskattat vigten deraf, att jagten efter rofdjur
uppmuntras, hafva ock ansett, att de uti 3 art. 3 § af Kongl, förordningen den 13
April 1808, angående jagt och djurfång, sådan denna g lyder i Kongl. Kungörelsen
den 19 Juni 1830, utsatta skottpenningar, som beräknas efter 12 skillingar banko för
ett skott, ifrån 12 skott för en björn, 9 skott för en varg o. s. v. lill j skott lör en
falk, böra, med afseende å det förminskade penningevärdet, något höjas, för alt utgöra
en lämplig uppmuntran för roldjurs ulödande.
Jagtkassans tillgångar torde dock icke medgifva en behöflig förhöjning i beloppen
af skottpenningar för rofdjur, som fällas i orter, hvarest öfverenskotnmelser af
ofvan omförmälda beskaffenhet saknas, särdeles som en betydlig minskning i jagtkassans
nuvarande inkomster kommer att ega rum, derest, såsom Rikets Ständer under
den 21 Februari sistlidet år hos E. K. M:t i underdånighet föreslagit, böterna efter
samma stadga, hvilka nu utgå till lika fördelning emellan åklagaren och jagtkassan,
finge odelade tillfalla den förstnämnde; under förutsättning af hvilka förhållanden, Rikets
Ständer, till afhjelpande af den nämnda olägenheten och jagtkassans betryggande
att kunna bestrida öfriga nödiga utgifter, som derifrån böra utgå, funnit för närvarande
lämpligast, att något höja den afgift, som, enligt 6 art. 3 § af Jagtstadgan, årligen
med 2 skillingar banko af helt mantal och af mindre hemmansdelar i samma förhållande
efter deras storlek erläggas till meranämnda kassa; och har denna afgift dervid
synts skäligen kunna bestämmas till tio öre riksmynt pä helt hemman.
På grund af hvad nu blifvit i underdånighet anfördi, och då E. K. M:t är
bäst i tillfälle att, vid den revision af Jagtstadgan, hvarom Rikets Ständer serskildt i
underdånighet hemställt, bestämma lill hvad belopp skottpenningar lör fällda rofdjur
böra af jagtkassan utbetalas, få Rikets Ständer, jemte medgifvande att den i 6 art. 3
§ af 1808 års. Jaglstadga omförmälda afgift till jagtkassan må höjas till tio öre på helt
mantal och i förhållande derefter på mindre hemmansdelar, i underdånighet anhålla, att
E. K. M:t täcktes, vid jagtstadgans öfverseende i nåder bestämma den förhöjning i beloppet
af skottpenningar för dödade eller fångade rofdjur, som E. K. M:t, äfven med
fästad! afseende på jagtkassans. tillgångar, kan finna lämplig.
Rikets Ständer”fiamhäi'da etc.
Stockholm den 3 Februari 1858.
Expeditions-Utskottets Förslag- lill underd. Skrifvelse IS:o 211.
219
ft;o til.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 6 Febr. 18S8.
Preste-ståndet den 10 — —
Borgare-ståndet den 10 — —
Bonde-ståndcl den 12 — —
Rike/s Stunders underdåniga Skrifvelse, om utarbetande af förslag
till författning rörande Ro m m un al- styrelsen m. m.
(Allm. Besv.- och Ekon.-Ulsk:s Bet:de N:o 127.)
S. A. K.
Vid pröfning af åtskilliga hos Rikets Ständer gjorda framställningar i afseende
å förbättrad lagstiftning, rörande landets kommunal-förhållandeo, har under öfvervägande
kommit, hurusom, allt sedan det nya Slats-skickels införande, ombildning i vissa
delar utaf de kommunala rättigheterna och skyldigheterna utgjort föremål för Regeringens
och Ständernas omsorger, men först i sednare (ider behofvetjaf kommunal-slyrelsens
ordnande efter en fullständig och omfattande plan börjat uppfattas.
Vid ofvannämnda pröfning hafva Rikets Ständer icke underlåtit att i betraktande
taga åtskilliga fremmande länders gällande kommunal-förfatlningar, såsom brödrariket
Norriges, hvilket land erbjuder så många anledningar lill jemförelse med vårt eget
samt konungarikena Belgiens och Nederländernas, der den kommunala sjelfverksamh.eton
i alla lider visat sig mer lefvande än annorstädes och utgjort den källa, hvarur
de konstitutionella begreppen städse erhållit förnyad näring, oaktadt de stora politiska
skakningar och omhvälfningar, för hvilka sistnämnde länder så ofta varit blottställde.
Hvad vårt eget land angar, hafva Rikets Ständer funnit kommunen der, likasom
allestädes, hafva utgått från familjen. Dess trängsta krets var den tillsammans boende
slägten, med husfadren till öfverhufvud. Derutanföre vidgade sig sambälls-föreningarne
till by, härad, lagsaga. Socknen är en yngre, ur den kristna kyrko-författningen utgången
skapelse.
220 E.rp c di t io n s - fits holte ts Förslag till underd. S/iriJve/se N:o 21 1.
Att byalaget i äldre tider utgjort en sjelfständig kommunal-förening, är så mycket
mindre att betvifla, som detta förhållande än i dag forllefver i bvstämman och
vissa funktioner, såsom by-fogde, by-sexman o. s. v. Deremot har häradet allt mer
förlorat af denna sin ursprungliga karakten Häradstingen, som i äldre tider voro samlingar
icke blott för lagskipning, utan äfven lör lagstiftning uti och förvaltning af häradet
rörande ekonomiska angelägenheter, hafva af dessa sysselsättningar nu mera intet
annat i behåll, än rättskipningen. Den lilla återstod af administrativa göromål, som
Byggninga-balken i 1734 års lag ännu hänskjuter till häradshöfdingen och tinget, kan
nu anses hafva i det aldranärmaste bortfallit. Med lagmansdöme! försiggick långt tidigare
denna aflyning af dess kommunalt-administraliva egenskap, till dess ali hela institutionen,
äfven såsom rättskipnings-anslalt, i våra dagar försvunnit.
Men den menighets-ätyrelse, som på landet efter hand bortföll från häradet,
uppträdde i stället uti socknen och blef der vidare utbildad. Att sockenstämman är
gammal lider intet tvifvel, men då, såsom förut är anmärkt, socknen ursprungligen var
en förening för rent kyrkliga ändamål, så blef deraf en naturlig följd, att sockenstämman
skulle i början omfatta endast kyrkliga ärenden, såsom kyrkans och dermed sammanhängande
anstalters ekonomi jemte kyrkodisciplin, och att prosten skulle der vara
sjelfskrifven ordförande. Men i samma mån häradstinget upphörde alt utgöra fältet
för allmogens rådplägning uti henne rörande hushållsangelägenheter, var det också lika
naturligt, att dessa rådplägningar skulle söka och finna en samlingspunkt uti sockenstämman.
Uti 1650 och 1675 årens presterliga privilegier, hvilka innehålla föreskrifter
angående sockenstämmans maktbefogenhet och formen för öfverläggningarne derstädes,
omtalas väl ej andra ärenden såsom föremål för sockenstämmans behandling, än den
kyrkliga ekonomien och kyrkotukten, men del är dock veterlig!, att äfven andra, rent
verldsligä saker, långt före denna tid derstädes handlagts.
I städerna har den kommunala sjellstyrelsen erhållit en långt mångsidigare ut
veckling
och en långt vidsträcktare tillämpning, än pä landet, hvartill orsaken förnämligast
torde igenfinnas uti den olika grunden för tillsättningen af de myndigheter, åt
hvilka kommunens domstols- och förvaltnings-göromål anlörtrotts. När på landet häradshöfdingen
och länsmannen förordnades af Konungen och Dess Befallningshafvande,
förvaltades i städerna rättskipningen och administrationen af borgmästare och råd, hvilka
sjelfva tillhörde borgerskapet och af de afträdande utsågos. Då det ligger i sakens
natur, att en offentlig person söker stöd för sin myndighet hos den som tillsatt honom,
så måste af del olika förfaringssättet härutinnan på landet och i städerne den följd
utveckla sig, ali på det förra stället menighetens hörande öfver förvaltnings-ärenderne
allt mer kom ur bruk, då deremot i städerne borgmästare och råd ej kunde företaga
något af vigt, utan all rådfråga borgerskapet. På landet var styrelse-verktyget en person,
i städerna utgjordes det af eli mångtaligt Kollegium, som genom val tidt och otta
förnyades, hvilka omständigheter jemväl mäste bidraga till förstärkande af menighetens
inflytande på förvaltningen. Under Drottning Christinas minderårighet ingrep väl
Bi ‘geringen i detta prerogativ medelst omedelbar utnämning af borgmästare, men det
missnöje, som derefter alstrades i städerna, och som under hela den sednare hälften af
17:de århundradet gaf sig luft uti ständigt återkommande riksdags-besvär, blef är 1723
slutligen bilagdt genom ett slags förlikning af de stridande anspråken, på det sätt, alt
borgerskapen erhöllo rättighet att på förslag till borgmästare uppsätta tre personer, af
hvilka Konungen egde utnämna en.
Städerna undfingo tidigt tili Konunga-balken af Magnus Erikssons stadslag en
organisk stadga för sin domstols-inrätluing och förvaltning, hvilken lag i vissa delar
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 211. 221
ändrades och tillöktes genom Stadgan om städernas administration af den 26 December
1619 samt de särskilda privilegier, som påföljande året blelvo några städer för
länade.
Elnira det numera antages vara utredt, att nämnda stadga icke blifvit lill efterlefnad
kungjord, är det likafullt upplyst, att densamma åtminstone frän 1670 talet
tillämpats och sålunda läkliskt blifvit lag. Tillvaron af dessa för städerna gällande
förvaltningsformer, hvilka lemnade stadsmenigheterna tillfälle, att på rådhuset rådpläga
örn kommunens angelägenheter, gjorde derstädes sockenstämman öfverflödig, utom för
sådana ärenden, som ursprungligen hörde dit, eller de rent kyrkliga. Kongl. Stadgan
angående sockenstämmor och kyrkoråd af den 26 Februari '1817, hvilken gällde ända
lill 1843, innehåller också derföre det förklarande, alt i de städer, der sockenstämmor
förut varit, brukliga, finge de ack pä lika satt derefter hällas.
Ofvannämnda lagar, hvilka ordnade förvaltningen i städerna, voro, enligt bokstafven,
gällande endast för borgerskapel; men kunde det oaktadt tillfredsställa dessa
samhällens behof i äldre tider, då städernas innevånare med få undantag voro borgare.
Detta förhållande började dock redan under förra hälften af 17:de århundradet förändra
sig genom vissa industriela yrkens efter hand skedda befrielse från burskaps-lvånget
samt den gradvis skeende tillväxten af en utom de borgerliga yrkena stående befolkning.
Uppkomsten i städerna af en sådan oberättigad samhällsklass kunde ej undgå
att der alstra förvecklingar, hvilka ådagalade otillräckligheten i de former, uti hvilka
del kommunala lifvet rörde sig, särdeles som någon grund för omröstning på allmän
rådstuga icke var och ännu icke är fastställd. Till sockenslämmo-förurdningen, hvilken
dessutom icke var, annorlunda ari undantagsvis, gällande för städerna, kunde man icke
heller taga sin tillflykt, enär någon för städerna tillämplig röstgrund ej heller deruti
fanns stadgad. ,
Till afhjelpande af dessa missförhållanden väcktes, vid 1834—1835 årens riksdag
fråga om ändring och tillägg i 1817 års sockenstämmo-förordning, i anledning
hvaraf Rikets Ständer uti underdånig skrifvelse den 9 Februari 1835 anhöllo, det Kongl.
Majit mätte, efter stadslÖrsamlingäfnes hörande, åt kommitterade för kyrkolagens öfverseende,
eller andra sakkunnige män, uppdraga utarbetandet af förslag till en fullständig
författning angående sockenstämmor och kyrkoråd, såväl i städerna, med undanlag
af Stockholm, som på landet, samt berörde förslag till Rikets Ständers bedömande
vid nästinträflande riksdag öfverlemna. Ett sådant förslag blef också utarbetadt
och vid 1840—1841 årens riksdag öfverlemnadt till Rikets Ständer, hvilka behandlade
detsamma i sammanhang med åtskilliga gjorda framställningar om inrättande al Häradsoeh
Läns-nämnder, samt antogo och till Kongl. Majit öfverlemnade särskilda förslag till
författningar om sockenstämmor i riket, utom Stockholm, äfvensom om sockennämnder
på landet; på grund hvaraf också, efter samtlige Landshöfdingars och Konsistoriers hörande,
den 29 Augusti 1843 utfärdades de särskilda nådiga förordningarne om Sockenstämmor,
om Kyrkoråd och om Sockennämnder å landet.
Sedan en kommitté, bestående af deputerade Irån samtlige församlingar i Slockholm.
jemte af Kongl. Majit förordnade ledamöter, utarbetat förslag till sockenstämmoförordning
för hulvudstaden, utfärdades den 16 Maj 1847 nådig författning härom,
hvilken hufvudsakligen är byggd på samma grundsatser, sorn 1843 års sockenstämmoförordning,
men dels upptager en från bestämmelserna deruti skiljaktig grund lör rösternas
beräkning, dels innehåller föreskrift om sättet för afgörande! af sådana hulvudstaden
i allmänhet rörande frågor, om hvilka de särskilda lörsamlingarnes sockenstämmor
stadnat i olika beslut, nemligen genom en af deputerade frän de olika församlingarne
sammansatt s. k. sockenstämmo-nämnd.
222
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:0 21 1.
Den gällande sockenstämmo-lorordningens lämplighet för landsbygden har i allmänhet
icke blifvit ifrågasatt. De hufvudsakliga anmärkningar, som deremot gjorts,
angå dels lämpligheten af pastors sjelfskrifvenhet lill ordförande-platsen, dels jemförelsen
mellan rösträtt efter hemmantalet och efter bevillning, deruti rubbning jemväl egt
rum genom bevillningens nedsättning.
Vida ogynsammare har i städerna omdömet utfallit angående ifrågavarande förordning,
hvilket är förklarligt deraf, att densamma, så vida den blefve strängt efter
ordalydelsen tillämpad, skulle innebära en fullkomlig omhvälfning af den traditionela
formen för städernas urgamla municipal-styrelse, ty om, enligt 9 § 1 mom. i förordningen,
alla de mål, '"som röra stadens hushållning och allmänna angelägenheter,’’ skulle
dragas ifrån rådhuset till socken-stämman, så komme nästan inga kommunal-ärenden
att qvarblifva under den civila myndighetens handläggning. Att på landet ett sådant
förhållande uppkommit, har sin naturliga förklaringsgrund deri, att någon civil kommunal-styrelse
ej finnes i socknen, hvaremot i städerne ifrån uråldriga tider funnits en
sådan, hvilken otvifvelaktig! kunnat efter tidens behof än vidare utbildas, och hvarigenom
den omflyttning af formen för stads-samhällenas hushållsmål, som kan anses ligga
i åberopade ställe af sockenstämmo-förordningen undvikits. Hvad som i sjelfva verket
var behöfligt, eller inrymmande åt de utom borgerskapet stående stads-innevånarne af
en billigt alvägd inflytelse på handhafvandet af kommunens angelägenheter samt en för
slads-menigheternas sammankomster fastställd röstgrund, har i allt fall icke lill fullo
uppnåtts genom bestämmelserna i sockenstämmo-förordningen, enär förvaltningen och
dispositionen af städernas ordinarie inkomster lika fullt fortfara alt tillhöra borgerskapet, med öfriga
samhällsklassers uteslutande. Likväl torde uti ingen stad det anförda stadgandet i
sockenstämmo-förordningen hafva vunnit den vidsträckta tillämpning, hvartill sjelfva
ordalagen kunna gifva anledning. Frågor om byggnad och underhåll af stadens hus
och lägenheter, öfverenskommelse!- om väg- och gatu-hållning samt brobyggnad, utväljande
af fullmäktig för staden och mera dylikt hafva på de flesta ställen fortfarande
föredragits på rådstugan, men de tvifvelsmål, som kunna uppstå om giltigheten af sålunda
tillkomna beslut och den rätts-osäkerhet, som deraf måste alstras, innefatta tvifvelsutan
betänkliga följder af den bristande öfverensstämmelsen mellan författningens
ordalydelse och det i trots deraf öfverallt vidhållna bruket.
Socken-nämnden är en helt ny stiftelse, som har ett slags motsvarighet uti det
Norrska förmanskapet.
Den väsendlliga skillnaden mellan dessa institutioner ligger dock deruti, att förmanskapet
utgör en verklig kommunal-styrelse, med åliggande att handhafva kommunens
kassor och egendom samt verkställa de af socken-representanterna fattade beslut,
hvaremot socken-nämnden icke får något att skaffa med dessa förvaltnings och verkslällighets-åtgärder,
såvida ej socknemännen derom meddela särskildt uppdrag. De genom
författningen åt socken-nämnden anvisade göromål inskränka sig lill inseende öfver allmänna
hälso-vården, anställande af undersökning om mödrar, som af våda förqväft sina
barn, om Ijensle-folks olydnad mot husbönder samt handhafvande af överenskommelser
lill befordrande af allmän sedlighet, hvartill, i följd af 1847 års faltigvårds-förordning,
kommer del på en gång vigligasle och besvärligaste, som är att utgöra faltigvårds-styrelse.
När sålunda socken-nämnden i främsta rummet gjorts lill ett slags verktyg ät
den offentliga och kyrko-poiisen, ulan någon egentlig makt inom den krets, der densamma
är satt all verka, må det icke väcka förundran, ali denna anstalt ännu icke
tillvunnit sig det förtroende hos allmogen, eller burit de frukter, man deraf väntat.
Vid fråga om ett allmännare öfverseende af kommunal-författningarne, påkallas
uppmärksamheten i främsta rummet på en vigtig grundsats, som i flera andra länder,
Expedilions-Utskottels Förslag lil/ underd. Skrifvelse N:o 211.
223
men icke i Sverige, vunnit tillämpning i kommunen, nemligen det representativa systemet.
Elter Rikets Ständers tanke är det nödvändigheten, som bör afgöra, om och när
delta skall tillämpas.
Der hela den maktegande menigheten icke kan, i anseende till sin myckenhet,
samlas pä ett rum för att rådslå och besluta, der är det nödvändigt, att denna menighet
åt utsedda ombud anförtror ifrågavarande rättighet, men der nämnde hinder ej
möler, synes något skäl ej förefinnas, att förbjuda hela menigheten alt denna rättighet
utöfva. Med den inskränkning, rösträtten i sockenstämma för närvarande har, och äfven
med den utsträckning, densamma kan i framtiden fä, synes i de flesta församlingar
någon olägenhet ej böra uppkomma al' hela den röstegande menighetens sammankallande
på ett rum. Erfarenheten har derom ej framburit något vittnesbörd, och det
allmänna tänkesättet påkallar ej heller i detta alseende någon förändring. Endast i
kommuner med större folkmängd kan en representation blifva behöflig, och lagen synes
derföre, med hänsigt lill nämnde orsak, böra innehålla tillåtelse för kommunen, att
öfvergå till det representativa systemet jemte reglor för organisationen af en sådan representation
för församlingen. Genom 1847 års författning är systemet redan infördt
i Stockholm, och flera al rikets andra städer hafva uppnått den folkmängd, att alla
som ega eller med rätta böra fä rösträtt i stadens angelägenheter, svårligen kunna samlas
på ett rum, vare sig lill sockenstämma elier allmän rådstuga.
Efter Rikets Ständers tanke finnes således för närvarande intet skäl, att göra någon
väsendtlig ändring i den nu gällande formen för landsbygdens menighets-styrelse eller
sockenstämman. Sockennämnden är också en behöflig oell passande länk i denna styrelse,
dock under förutsättning, alt det göromål, som författningen endast vilkorligt anförtror
åt nämnden, eller bandhafvandel al ”sådana gemensamma ekonomiska angelägenheter,
hvilka icke tillhöra embets- och tjenstemäns handläggning”, i stället ovilkorligen
och i främsta rummet upptages bland socken-nämndens åligganden.
Men om på landet kommunal-väsendels ordnande blilver företrädesvis lättare, i
anseende till den torftighet pä grundämnen, som dervid slå lagstiftaren till buds, så
blir frågans lösning desto mer invecklad i städerna, just i löljd af det öfverflöd pä materialier,
som der är för handen. Lagstiftarens omsorg måste här mindre gå ut på att
tillskapa något nytt, än att af det gamla utsofra hvad som är öfverflödigt, samt att uti
hela organismen bringa enhet och sammanhang, hvilka nu alltför mycket saknas.
Den högsta rnunicipala myndigheten i städerna är Magistraten eller Borgmästare
och Råd, valde af en klass bland stadens innevånare, borgerskapet. Magistraten — för
att ej tala otti dess sysselsättning såsom domare i stadens domstol — har det högsta inseendet
öfver stadens ekonomi och politi, och de tjenstemän eller verk, som med dessa
saker ega det omedelbara bestyret, lyda, eller böra åtminstone lyda under Magistraten.
1 fråga om disposition af stadens medel och egendom kan dock Magistraten ej besluta,
ulan att höra sin principal borgerskapet, hvilket i dylika frågor representeras af ett utskott
eller råd, borgerskapets äldste, till antalet vanligen 24, eller eljest i förhållande
till folkmängden. 1 flera större städer är de äldstes rätt att representera borgerskapet
sä fullständig, alt sammanträden af menige borgerskapet der aldrig förekomma, men i
de flesta städer är vanligt, att vissa årligen återkommande allmänna rådstugor ega rum,
dervid frågor af större allmän vigt, i synnerhet sådana, som angå beskattning eller betydliga
utgifter, föredragas.
Det nu anförda torde lemna en antydning om städernas urgamla municipal-inrältning,
tillräcklig på de tider, dä borgerskap och stadsmenighet voro i det närmaste
liktydiga begrepp; men sedan den utanför borgerskapet befintliga stadsbefolkningen
tillvexl i antal och betydelse, har anspråk å dess sida framställts om deltagande i kom.
224 Expeditions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 2ff.
munen» angelägenheter, hvilket anspråk man sökt tillfredsställa genom att göra sockenstämino-förordningen
gällande äfven för städerna. Härigenom har dock en olägenhet
uppkommit, nemligen kompetens-tvister emellan den riva kommunal-myndigheten och
de gamla. Det kunde visserligen försökas, alt afhjelpa denna olägenhet på det sätt,
att de äldste och samtlige borgerskapets tnunicipala funktioner öfverflytlades.på sockenstämman,
men icke en gång genom en sådan i sjelfva verket föga lämplig åtgärd skulle
del lyckas att häfva missbelåtenheten, enär den förnämsta anledningen dertill, borgerskapets
uteslutande inflytande på förvaltningen af städernas kassor och fonder samt
tillsättningen af flera offentliga funktioner, derigenom icke underginge någon förändring.
Sä länge borgerskapet var den enda samhällsklass, som i staten representerade staden,
qvarstod uti detta förhållande ett vigtigt skäl för borgerskapets prerogativ inom kommunen,
men om E. K. M:t finner i nåder för godt att sanktionera den af Rikets Ständer
beslutade förändring af 14 § Riksdagsordningen, så förlorar också detta skäl all
giltighet.
Rikets Ständer hafva derföre hos sig stadgat den öfvertygelse, att den reform
af städernas municipal-väsende, som länge varit påyrkad och är af verkligt behof påkallad,
bör fotas på grundsatsen al alia stadsinnevänares likställighet i kommunala rättigheter
och skyldigheter. Men för utförande af denna grundsats är det ej nog, att förändra
en och annan bestämmelse i sockenslämmo-förordningen, icke en gång att till
allmän rådstuga öfverflytta sockenstämmans göromål. De författningar som angå val
till magistrats-personer, tillsättning af hvarjehanda andra tjenster o. s. v. anse Rikets
Ständer böra ändras och bringas till öfverensstämmelse med anförda grundsats.
Om en sådan förändring kan genomföras, är det blott ett slag af menighelsförsamling
i städerna af nöden; och den kommunala magten utölvas då af två korpser,
menigheten såsom beslutande och penninge-beviljande, Magistraten såsom, sjelf,
eller genom förordnade verk och tjenstemän, utöfvande och förvaltande. De kommunal-angelägenheter,
hvilka före 18411 behandlades i sockenstämma, eller sådana, som
angå kyrkan, fattigvården och folkskolan, kunna fortfarande der föredragas under pastors
presidium, hvilken grundsats äfven är uti den Norrska Förmanskaps-lagen
iakttagen.
Borgerskapets eller Stadens Äldste är en institution, som, efter Rikets Ständers
tanke, icke kan undvaras, men hvars förhållande till sin principal, stadsmenigheten,
och till Magistraten, tarfvar noggrannare bestämning. På sätt förut anmärkts, utgöra
De Äldste i vissa städer en representation af borgerskapet, utrustad med principalens
bela makt, men i andra äro vissa mera maktpåliggande frågor förbehållna samtliga
borgerskapets omedelbara afgörande. De Äldste föreställa i dessa städer mindre en
representation af borgerskapet, än ett utskott, hvars uppdrag snarare går ut på att
bevaka, än att utöfva borgerskapets rätt. Denna skiljaktighet i de Äldstes maktbefogenhet
i olika släder är helt och hållet tillfällig och stöder sig icke pä någon lag, såvida
man ej, i följd af 1619 års Administratiöns-Stadga och några derpå grundade
kungliga bref, vill anse sammankomster med samtliga borgerskapet olagliga.
Om reformen af städernes municipal-väsende uppfattas från den al Rikets Ständer
nu antydda synpunkt, sä inses, att stadsmenigheteruas sammanträdande icke kan
upphöra, utan så är, alt myckenheten gör represenlalivsystemets antagande nödvändigt.
De Äldste kunde visserligen i sådana städer utgöra dessa representanter och deras antal
bättre rättas efter folkmängden, än nu är fallet, men den som eger närmare erfarenhet
om styrelseverket i städerna, inser beholvet af en myndighet emellan den beslutande
och verkställande. Magistraten behöfver i så många fall böra stads-menigbeten
eller
Exp edilia ns- lils kottets Förslag till underd. Skrifvelse N;o 211.
225
eller dess ombud, alt represenlanl-kallet blefve eli högst besvärlig! åliggande, derest ej
vissa mindre vigliga ärenden kunde åt eli fåtaligare utskott anförtros. Men om detta
blefve förhållandet i städer, der sfadsmenighetens kommunala myndighet utöfvades genom
ombud, så blefve behofvet af ett medlande utskott än mer påfallande i städer,
der bela menigheten egde att sammankomma. S bvilketdera faljet som helst synes nödigt
att bibehålla inrättningen af Stadens Äldste, eller en fåtaligare delegation af stadsmenigheten,
med åliggande att bevaka stadens rätt och å dess vägnar afgifva af
högre myndighet infordrade yttranden, att med magistraten samråda i ekonomi- och
polili-mål, som angå anslag af medel under visst belopp, beviljande och upptagande af
lån, med mera dylikt, hvilka ärenden må till den större församlingen hänskjutas, på
sätt jemväl finnes föreskrifvet uti åtskilliga främmande länders kommunal-lagär.
[ afseende på grunden för rösträtt råda nu för tiden uti stadssamhällena väsendtliga
skiljaktigbeter. I sockenstämman röstas efter fastighetsvärde och bevillning;
till Riksdagsmän och Magistralspersoner röstas efter öre, fyrk, skott eller annan antagen
måttstock för uttaxering af vissa borgerliga ulskvldgr till staden, och i somliga
släder äro för dylika val helt egna röstgrunder, till och med bevillning efter 2:a artikeln,
antagna. Uti del på E. K. M:ls nådiga sanktion beroende förslaget till ändring
i 14 § R. O. förklaras grunden för valrätt till riksdagsman för stad hädanefter blifva
"hvad hvar och en af de väljande lill staden och dess allmänna behof skattar”. Men
då denna röstgrund knappt i någon stad finnes förut antagen, så skulle, i händelse
förslaget varder grundlag, hädanefter tre serskilda röstgrunder komma att finnas
i hvarje stad. nemligen för omröstning i sockenstämma: fastighetsvärde och bevillning;
för val lill magistratsperson: öre, fyrk, skott eller något dylikt, samt för val till
riksdagsman, summan af samtliga stadsskalter, oberäknad! att den medlersta röstgrunden
är i nästan hvarje stad olika. Då denna mångfald af röstgrunder saknar allt giltigt
skäl, då totalsumman af hvarje röstegandes stadsskalter sannolikt blifver en af
grundlagen påbjuden röstgrund i ett af de fall, då rösträtt begagnas, så alt särskild
röstlängd för delta ändamål i allt fall måste upprättas, och dä kommunal-bidragens
belopp otvifvelaktig! är en ganska lämplig måttstock för individens talan i kommunen,
så synes denna omröslningsgrund böra i allmänhet antagas för de inom kommunen förekommande
omröstningar och val.
Rikets Ständer hafva nu i korthet angifvit de grunder, som, enligt Rikets Ständers
tanke, böra följas vid reorganisationen af städernas och socknarnes kommunalväsende,
och öfvergå vidare till den del af de gjorda framställningarne, som innefattar
förslag till inrättande af en helt ny samhälls-instilution, eller en länen omfattande kommunal-represenlalion.
De frågor, som härvid framställa sig till besvarande, äro hufvudsakligen,
huruvida en sådan stiftelse må vara nyttig; om den eger några rötter i
landets gamla författning, och om uti denna författning finnas några brukbara grundämnen
till lagstiftning för ifrågavarande ändamål; om institutionen låter förena sig med
våra nuvarande samhällsinrättningar samt om några tecken visat sig, att folket uppfattat
behofvet deraf.
Rikets Ständer anhålla att till besvarande få upplaga dessa frågor.
En kommunal-representation för länet komrne visserligen att förete en nyhet i afseende
på formen, men dess väsende är dock djupt rotadt i Sveriges urgamla samhällsförfattning.
Ofvanom kommunen i trängre mening, eller staden och socknen, finnes verkligen en
gemensamhet i intressen, hvilken söker en förm för alt kunna göra sig gällande i gemensamma
åtgärder och beslut; och en sådan form egde det Svenska folket fordomdags
uti landskapsförfattningen. Landskapets menighet samlades på tinget, för att rådslå om
Bih. till l{. St. Prat. 1856—1858. 10 Sami 1 Jfd. 2 Band. 29
226 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 211.
gemensamma angelägenheter; och den mening, soini uppfattades såsom menighetens,
gjordes af lagmannen tiil lag. När allmogen hade att hos Konungen" andraga en önskan
eller ett klagomål, skedde det genom lagmannen, hvars framstående samhällsställning
gaf en personlig vigt deråt. Det är bekant, ali landskapen under medeltiden hade
sina egna lagar; och möten med de särskilda landskapens ständer för beviljande af allmänna
skatter och gärder höllos så sent, som efter medlet af sjuttonde århundradet.
Utan att vara genom lag ordnade, blefvo ännu under hela adertonde århundradet mölen
icke sällan af Landshöfdingen hållna, än med borgerskapel i en stad, än med invånarne
i hela länet eller vissa delar deraf, hvarvid tillfälle lemnades menigheterna, alt med
Landshöfdingen rådslå om gemensamma hushållnings-angelägenheter och till Läns-styrelsen
frambära sina önskningar. Dylika läns-mölen, kallade Lunds/ing, höllos esomoftast
i de norra länen, och ännu i delta år har i Jemtlands län ett dylikt ting hållits,
dervid bidrag till en för länet vigtig kommunikations-anläggning blifvit af sockne-otnbuden
beslutade. Men ju mer dviikf» tillfälliga sammanträden med länens menigheter kommit
ur bruk, desto tydligare liar behofvet deraf framstått, och detta behof har lid efter
annan under de sista 30 åren gifvit sig tillkänna uti vid nästan hvarje riksdag återkommande
motioner om inrättande af municipal-styrelser, dels häradsvis, dels lögderivis,
dels länsvis, hvilka motioner till en del åtföljts af utarbetade lagförslag. Redan
vid 1823 års riksdag föreslog eli särskildt tillsatt utskott, uti afgifvet betänkande, angående
styrelse-verkens reglering, inrättande af inenighels-styrelse, ”på det alt cmbetsmännens
åtgärd endast mätte tillkallas i de fall, att folket icke vore i tillfälle alt sjelft
besluta om sina närmaste angelägenheter.” Vid 1828—1830 årens riksdag väcktes inom
Ridderskapet och Adeln förslag om hushållnings-sällskapernas förvandling lill municipalråd.
Vid 1834—1835 årens riksdag framlades förslag till inrättande af landskaps-ting,
hvarur sedan representationer vid riksdagarne borde utgå. Vid samma riksdag väcktes
dessutom särskilda förslag inom Preste-ståndet, ali af hushållnings-sällskaperna bilda
municipal-inrättningar, och inom Rorgare-ståndet, om inrättande af kommunal-styrelser
för såväl socknarne som länen, hvaraf följden biel', alt Ständerna uti en underdånig
Skrifvelse begärde, det Kongl. Majit måtte infordra sakkunniga mäns yttranden om införande
af en ordnad kommunal- och municipal-styrelse. Landshöfdingen i Elfsborgs
län afgaf ett förslag till inenighets-styrelse för socknarne och länen, hvilket Kongl.
Majit lät på statens bekostnad trycka, hvarjemte Kongl. Majlis samtlige Befallningshafvande
anbefalldes, att deröfver meddela utlåtanden. Dessa blefvo sedermera, jemte
anmärkningar af dåvarande Stats-sekreteraren Danckwardt, öfverlemnade till den år
1838 förordnade s. k. Fatligvårds-kommittén, som utarbetade förslag till socken-, härads-
och läns-nämnder. Vid 1840 års riksdag blef al Lag- och Ekonomi-utskotten
eli förslag upprättadt till lag icke blott lör sockenstämmor och sockennämnder, utan
ock för härads- och läns-nämnder, men Ständerna blefvo likväl icke ense om de sednare,
ulan hemställde till Kongl. Majit endast förslaget angående sockenstämmor och
sockennämnder, i följd hvaraf, på sätt förut är ointaldt, de särskilda nådiga förordningarne
af den 29 Augusti 1843 utfärdades. Vid 1844 års riksdag hvilade denna fråga,
men vid 1847—1848 årens riksdag väcktes ånyo förslag om fögderi- och länsvis ordnade
municipal-styrelser, hvilket förslag dock af Allmänna Besvärs- och Ekonomi-utskottet
afstyrktes och dervid Rikets Ständer läto bero. Samma öde rönte vid riksdagarne
1850—1851, samt 1853—1854 gjorda särskilda framställningar om inrättande af länsnämnder
eller lands-ling.
Dessa tidt och olla förnyade förslag hafva således icke erhållit uppmuntran af Rikets
Ständer, men orsaken dertill kan måhända påträffas uti det förhållande, som visar
sig vid jemförelse emellan de särskilda förslagen, att nemligen åsigterna om ifrågava
-
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 211. 227
rande municipal-styrelsers andamål och befogenhet icke kommit till full stadga. En
del hafva betraktat de s. k. länsnämnderna såsom af menigheterna åt Landshöfdingen
valde rådgifvare och biträden uti läns-styrelsen, andra såsom representationer för länen,
befullmäkligade att föra hela läns-menighetens talan samt rådpläga och besluta om länens
gemensamma ekonomiska angelägenheter.
Rikets Ständer tveka för sin del icke att gifva företräde åt den sednare uppfattningen
af församlingens karakter, och anse den förra knappast förenlig med våra länsstyrelsers
inrättning. I vissa fremmande länder äro visserligen styrelser af motsvarig
egenskap inrättade i kollegial form, men erfarenheten har icke vitsordat denna organisations
företräde framför den Svenska läns-styrelsen. Hvad som sökes, är också icke
att få ett bättre inrättadt embetsverk för skötseln af länets styrelse, utan att tillskapa
ett uttryck af läns-innebyggarnes gemensamma vilja, en församling, utrustad med makt
att förbinda menigheten till uppoffringar för gemensamma ändamål. Rikets Ständer
anse ock derföre den i en del förslag för ifrågavarande församling begagnade benämningen
lands-ting bättre motsvara begreppet af en rådslående församling, än det i andra
förekommande uttrycket lans-nämnd, hvilket snarare betecknar ett vid Landshöfdingens
sida stående styrelse-biträde.
Del lider intet tvifvel, att lands-tingen, om de ock i början komme att ega färre
förhandlings-ämnen, äro mäktiga af en stark utveckling och skola allt mer öka föremålen
för sio verksamhet. Det är icke osannolikt, att de deputationer från länet, som
nu sammanträda för vissa ändamål, såsom pröfnings-kommitteer, deputerade för markegångs-sättning,
revisioner af läns-lazaretlets räkenskaper, hushållningssällskap m. fl.
kunna i framtiden innefattas i lands-tingen eller af dem utses, äfvensom den förhoppning
bör kunna hysas, alt en mängd af de vid riksdagarne aflåtna motioner i ekonomisk
syftning och af företrädesvis lokal beskaffenhet, skola blifva till lands-tingen afledda.
Mycket äf hvad sorn nu utgör föremål för ekonomisk lagstiftning, såsom väghållning,
skjutsning, stängsel-skyldighet o. s. v., torde ock i framtiden kunna dragas
under lands-tingets lagstiftnings-befogenhet, hvilket Rikets Ständer betrakta såsom en
stor fördel i vårt land, hvars, i afseende på naturbeskaffenheten, närings-utvägar och
folklynne, så skiljaktiga landskap fördra helt skiljaktiga reglor för sin hushållning.
Den beskaltnings-rätt, som ifrågasatts att ål lands-tinget uppdraga, har städse
alstrat farhågor, hvilka icke litet torde hos Rikets Ständer motverkat sjelfva saken.
Utan denna rättighet blefve dock hela inrättningen gagnlös. Då ett alldeles nytt slag
af skatter, nemligen lill länet, skulle härigenom uppkomma, vill det visserligen synas,
som borde de skattskyldiges bidrag i det hela ökas, men det är ingalunda afgjordt, alt
så verkligen komme att inträffa, och i allt fall bör den skattskyldige kunna påräkna
motsvariga fördelar af de åtgärder, för hvilka skattebidragen till länet skola användas.
En naturlig följd al den provinciala beskattningsrättens utöfning måste blifva, att direkta
kronoskatte!- till motsvarande belopp kunna indragas eller ock öfverflyltas pä länets
budget, hvaraf en bättre hushållning med dessa medel bör vara att förvänta. De
betydliga summor, som från stals-verket utgå lil! länen för utförande af vissa ekonomiska
företag, såsom väg-omläggningar, ström-rensningar, vatten-aftappningar och mera
dylikt, att icke tala om jernvägarne, hafva icke utan folkets medverkan influtit i statens
kassa. Skulle nu af landstings-inrättningen den följd uppstå, att orter och personer,
för erhållande af understöd till ofvannämnde slags företag, komme att oftare vända
sig till länets, än till statens representation, så kan det med säkerhet antagas, alt en
långt större sakkännedom och försigtighet vid understödens beviljande skola göra sig
gällande, och att sålunda en sorgfälligt re hushållning med de skattskyldiges bidrag komme
att ega rum.
228 Expeditions-(Jtskottcts FdYslag till underd. Skrifvelse N:o 211.
Det förhållande, att landets representation sysselsätter sig med att anslå medel
till föremål af rent kommunal beskaffenhet, såsom lill folkskolorna o. s. v., i stället
för att dylika angelägenheter böra inom kommunerne eller på sin höjd länsvis ordnas,
visar, att man är inne på en afväg, hvilken icke kan vidare fullföljas, ulan att den
allmänna andans försoffning skal! blifva följden deraf. Fruktan att länsrepresentationeu
skall med allt för stor beredvillighet åtaga sig skatter, är visserligen öfverflödig då man
erinrar sig, att menighelerne, huru stor frikostighet de än kunna ådagalägga med anslag
af redan befintliga tillgångar, likväl städse visat sig betänksamma, all åtaga sig
ökade utgifter. Tvärtom är det att förutse att i början, innan institutionen hunnit
pröfvas och kommit i tillfälle att bära välgörande frukter, en öfverdrifven sparsamhet
och försigtighet torde komma att visa sig.
Man har vidare invändt, att det vore fara värdt all en länsrepresentation komme
att inverka hämmande på gången af länsstyrelsens göromål och lätteligen kunde
bidraga till att nedsätta och förringa landshöfdingens myndighet. Rikets Ständer tro
deremot, att följden skall blifva alldeles motsatt. Med läns-styrelsens embetsåligganden
kan läns-representationen ej få något att skaffa, och således ej komma i tillfälle att
deruti göra något ingrepp, men landshöfdingen behöfver i många fall menigheternas
samtycke och bidrag (ill utförande af vissa för länet gagneliga företag och står
nu i detta hänseende med bundna händer, i saknad af lagbestämda former för länsinnevånarnes
hörande. Det är sant, alt landshöfdingen kan för särskilda ändamål sammankalla
ombud för länet, men dermed är ej svårigheten till fullo afhulpen. Omhudens
uppdrag kan inskränkas genom på förhand gilna skadliga instruktioner, och om frågan
fäller en gäng, är det vida mindre sannolikt, all eli nytt möte för hennes återupptagande
utlyses, än att hon vid en ständig länsrepresentation skall återkallas tili lif.
Man har slutligen uttryckt farhåga, att ifrågavarande anstalt kunde låna sig till
hjelpmedel alt sprida och underhålla politisk oro i landet. 1 delta hänseende kan om
denna institution sägas allt detsamma, som om det konstitutionella samhällsskicket i allmänhet:
men då invändningen icke får gälla såsom bevis för förkastligheten af systemet
i sin helhet, bör det ej heller få åberopas mot detta systems tillämpning på mindre
kretsar af landet, inom hvilka dessutom ämnen af vida ringare omfattning och
långt mindre ömtålig beskaffenhet behandlas, än vid de allmänna riksmötena. Rikets
Ständer tro snarare, alt representativ-systemets utsträckning till länsvis ordnade möten
skall bidraga till att öka det konslitulionela regeringssättets fasthet, och att de dugligaste
grundämnena till en länge påyrkad förändring i Stats-representalionen böra sökas,
i ett utbildadt kommunalväsende.
Rikets Ständer äro visserligen ej i tillfälle alt till utredning upptaga alla de serskilda
frågor, hvilka sammanhänga med lösningen af ifrågavarande uppgift om menighets-slvrelsens
utsträckning till större kretsar; men på en och annan torde dock eli
svar böra lemnäs. På sätt förut är anmärkt, hafva vid särskilda tillfällen förslag afgifvits
orri inrättande af Härads-Nämnder. antingen utan kommunal-representation för
länet, eller såsom en länk emellan densamma och den mindre kommunen. Rikets Ständer
anse sig dock ej kunna gilla en sådan organisation. Häradsindelningen har numera
förlorat sin administrativa betydelse, och det finnes, efter Rikets Ständers tanke, intet
skäl att söka upplifva den. f de sällan förekommande fäll, då gemensam öfverläggning
af ombud för häradets socknar kan vara behöflig, kunna sammanträden inför
häradsrätten för till fället utlysas, eller ock, såvida en kommunal-representation för länen
kommer till stånd, kunna ärenden, som röra särskilda härader, af dessa häraders
ombud i länsrepresentationeu särskildt behandlas.
Experi i ti oris- Uls k o Hets Förslag till underd. Skrifvelse N:n 211. 22U
Annorlunda är förhållandet med länet. Länsstyrelsen är den medelpunkt, omkring
hvilken kommunernas gemensamma intressen samla sig. Länsstyrelsen har en
bestämd förpligtelse, att göra sig förtrolig med dessa intressen och söka befordra dem.
Läns-slyrelsen är det ändtligen, som bör till thronen frambära länets och dess innevånares
gemensamma åligganden.
Länet är således den krets, inom hvilken ifrågavarande institution bör bildas,
och de mindre områden, som i församlingen böra representeras, äro länets särskilda
kommuner. Men om ock detta i allmänhet göres lill regel, måste likväl, i anseende
lill den stora skiljaktighet i folkmängd och antalet af socknar, som förete sig i de olika
länen, betydliga undantag derifrån för de större länen fastställas. I Malmöhus län med
247 socknar och 6 städer skulle, efter nämnde regel, landstinget komma att utgöras
af 253 ombud, utom vissa embels- och tjenstemän hvilkas sjelfskrilna närvaro vid tinget
torde befinnas behöflig; men en så stor samling är icke lämplig och skulle föranleda
lill tidsutdrägt vid ärendenas behandling samt dryga traktamentskostnader, hvarför
inskränkning i representanternas antal torde blifva oundgänglig. Äfven om fullmäktige
skickades endast från hvardera af länets 131 pastorater, blefve detta antal öfverflödigt
stort. Länen torde således böra i ett passande antal valdistrikt indelas.
Lämpligheten af städernas upptagande i länsrepresentationen kan ur flera skäl
ifrågasättas. Landsbygdens och städernas intressen hafva föga sammanhang med hvarandra,
bestämmandet af en jemförlig grund för städernas och landets bidrag företer
ingen svårighet, och underlägsenheten i stadsombudens antal kan utsätta dessa samhällen
för faran att blifva dels åsidosatta, dels obilligt betungade. 1 Norrige är ej heller
städerne representerade i amtförmanskapet. Oaktadt allt detta, tveka dock Rikets
Ständer icke, att biträda åsigten om städernas inrymmande i länsrepresentationen. 1
många frågor, och tvifvelsutan de vigligaste, sammanfalla ändock landsbygdens och städernas
intressen, och de intelligenta krafter, hvilka i städerna stå til! buds, böra ej för
institutionen gå förlorade.
Mot majoritetens förtryck, om det vore att befara, kunna vissa skrankor i författningen
uppställas, och en säkerhet deremot bör också kunna påräknas uti Konungens
och Landshöfdingens mellankomst.
Rörande utsträckningen af församlingens rättighet, att få sina beslut bragta till
verkställighet, kunna delade meningar uppstå. Frågan besvaras lättast, då man uppfattar
besluten såsom öfverenskommelse^ att i en viss sak någonting hos högre myndighet
utverka. Om frågan är af den beskaffenhet alt, enligt gällande författningar,
en framställning derom af enskild man eller menighet skall göras hos Konungens Bef
allni ngshafvande, så bör det tillkomma landshöfdingen, att öfver landstingets beslut
resolvera, med rättighet för församlingen att, i händelse af afslag, deremot anföra besvär.
Är åter frågan sådan, alt hon eljest skolat omedelbarligen hos Kongl. Majit göras
anhängig, så bör följaktligen landstingets beslut derom underställas Konungens pröfning.
Mänga dylika frågor skulle kunna upptagas till besvarande, men Rikets Ständer
anse det icke lämpligt, lika litet, som Rikets Ständer varit i tillfälle alt utarbeta ett
fullständigt förslag lill en omfattande kommunal-lag; men då Rikets Ständer aro öfvertygade
om vigten af den ifrågasatta institutionen, få Rikets Ständer hos E. K. M:t i
underdånighet anhålla, alt E. K. M:t täcktes låta, genom sakkunnige män, ej mindre
upprätta förslag till författning om landsting, eller en länen omfattande kommunal-representalion,
än äfven, i sammanhang dermed, öfverse de angående menighets-styrelse
såväl pä landet som i synnerhet i städerna gällande författningar, samt derefter till Rikets
Ständers pröfning framlägga de förslag, hvilka i följd häraf kunna varda utarbetade.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 12 Februari 1858.
230 Expeditions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 5/5.
]V:o Sif.
Uppläst och godkändi hos Ridd. och Adeln den 6 Febr. titsa.
Preste-ståndet den 10 — —
Borgare-ståndet den 10 — —
Bondc-slåndel den 12 — —
Rike/s Stunders underdåniga Skrifvelse, i fråga, om inköp of
fasta egendomen N:o / på Riddareholmen.
(Slals-Utsk:s Utkden N:ris 189 och 227.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har blifvit anfördt, atl, sedan Grosshandlanden A. O. Wallenberg
emot en köpeskilling af 73,000 R:dr banko, tillhandlal sig den under
N:o t i qvarteret Riddareholmen inom hufvudstaden belägna lästa egendom, känd under
namn af "Geijerska huset”, hvars nu lill en del raserade åbyggnad sträcker sig
från Riddareholms-kanälen inemot kyrkan, hade under laglärlsliden det kommit lill allmännare
kännedom, huruledes Wallenberg ämnade alt, i stället för den på tomtens
norra del åt Birger Jarls torg befintliga låga byggnad, uppföra ett stenhus, som, enligt
hvad den bos vederbörlig embetsmyndighet till fastslällelse företedda ritningen utvisade,
skulle blifva af sådant omfång, att Riddareholmsk yrkan k om me att af samma byggnad
nedtryckas och derigenom synas obetydlig, hvarförutan kyrkans östra del, innefattande
koret och de kongl, graf-kapellen, skulle deraf till större delen bortskymmas och kyrkan
blifva för ökad eldfara utsatt. Hufvudsakligen till förekommande häraf, och lör
att i stället, genom afrödjande och planering af vissa delar utaf tomten, bereda åt kyrkobyggnaden
ett mera fristående läge än den hittills haft, men äfven lill erhållande af
utrymme för en strandgata invid Riddareholms-kanalen, hvartill en staden tillhörig utefter
tomtens gränslinea mot kanalen belägen jordremsa af endast 4 till 5 alnars bredd
ej var tillräcklig, blef af Stockholms Stads Drätsel-Kommission, efter vederbörligt be
-
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o SIS.
myndigande, vid laga domstol yrkadt, att staden, såsom egare af nämnda jordremsa,
hvilken för det dermed afsedda ändamålet var lör trång, mätte tillerkännas nabo-losen
af den ifrågavarande egendomen, äfvensom, samtidigt dermed, af enskild person framställdes
påstående att fä egendomen i börd inlösa.
De sålunda väckta Iöse-anspråken blelvo likväl sedermera återkallade, och sorn
derigenom inträffat, att Grosshandlande!! Wallenberg numera är af egendomen i full
besittning, samt följaktligen oförhindrad att bringa sin förut omnämnda plan, alt å den
nordvestra delen af tomten uppföra en större byggnad, till verkställighet, men det vore
af vigt att Riddareholmskyrkan och Rikets Ständers hus, i framtiden, icke genom enskilda
byggnader blefvo vidare instängda, så borde ifrågavarande hus och tomt af staten exproprieras,
hvarefter tomten antingen kunde i sin helhet alrödjas och till Birger Jarls
torg utläggas, elier ock med endast norra delen deraf vidtagas en sådan åtgärd, då den
på södra delen befintliga stenhusbyggnad kunde bibehållas och med tillhörande stycke
af tomtplatsen för statens räkning användas eller försäljas. I hvilket sednare fall det
kunde antagas, att minst hälften af lösesumman för det hela blefve Statsverket godtgjord,
utom det alt, i hvilken händelse som helst, Stockholms stad, enligt hvad Drätsel-kommissionen
förklarat, voie villig att i lösen för så stor del af tomten, som för
en strandgatas anläggande erfordras, utgifva hvad derför, i förhållande till löse-summau
för hela fastigheten, efter afdrag af åbyggnadens värde, sig belöper. Och har på grund
af dessa förhållanden, hos Rikets Ständer blifvit föreslaget, att medel måtte anvisas lill
expropriation för Statens räkning af förutnämnda, Grosshandianden Wallenberg tillhöriga
fastighet, samt att med densamma derefter måtte i enlighet med ettdera af de
framställda alternativen förfäras.
Då angeläget är att Riddareholmskyrkan, en af landets dyrbaraste national-monumenter,
skyddas för att blifva nedtryckt och undanskymd genom uppförandet i dess
nära granskap af en storartad enskild byggnad, samt det tillika är af vigt för det allmänna,
att komma i besittning af de å Riddareholmen befintliga egendomar, af hvilka
för närvarande, utom det s. k. Geijerska huset, endast några få egas af enskilde, men
de flesta tillhöra Staten, hafva Rikets Ständer funnit de i delta hänseende gjorda framställningar
vara förljenta af uppmärksamhet.
Beträffande äter beloppet af de medel, som för inköpandet af denna egendom
må kunna erfordras och vilkoren för deras beviljande, så vill del synas Rikets Ständer,
som skulle Statsverket kunna till en betydlig dei tillförsäkra sig godtgörelse för dessa
kostnader, dels derigenom alt Stockholms stad förpligtigas alt, enligt sitt redan gjorda
anbud, sedan staten blifvit egare af egendomen, inlösa så stor del af tomtplatsen, som
erfordras för en tillämnad strandgatas anläggande invid Riddareholms-kanalen och dels
genom alt försälja sodia delen af tomtplatsen med derå befintliga stenhusbyggnad, enär
det icke torde vara alldeles nödvändigt, att denna plats blefve afröjd, för att bereda
ökadt utrymme invid Riddareholmskyrkan och Rikets Ständers hus; men ehuru, vid frågans
bedömande, de nu anförda omständigheterna förtjena afseende, såsom ådagaläggande,
alt Statsverkets kostnad för ifrågavarande ändamål icke bör uppskattas till den
blifvande köpeskillingens hela belopp, då en betydlig del deraf framdeles kan varda
Statsverket ersatt, hafva Rikets Ständer likväl ansett det icke vara lämpligt, hvarken
ali utgången af denna fråga nu gjordes beroende af en öfverenskommelse i nyssnämnda
hänseende med Stockholms stad, eller att Rikets Ständer för närvarande meddelade
några bestämmelser om sättet för egendomens användande, helst denna egendom, med
afseende å dess belägenhet och tomtens vidsträckta areal, har så stora företräden, att
någon tvekan knappast kan uppstå om dess användbarhet och lämplighet för hvarje
232 Expeditions- Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o '2-13.
allmänt behof, hvarför byggnadsplalsers anskaffande redan blifvit eller framdeles kan
varda ifrågasatt.
Med föranledande häraf, och då Rikets Ständer inhemtat, att nuvarande egaren
till oftanämnda egendom redan i följd af köpet lått vidkännas åtskilliga kostnader, hvadan
den af honom gilda köpeskilling icke utan någon förhöjning torde kunna läggas
till grund för det förmodade priset vid en blifvande försäljning, hafva Rikets Ständer
ansett ett belopp af 140,000 R:dr Runt böra för ifrågavarande ändamål vara att tillgå;
och få Rikets Ständer alltså hos E. K. M:t i underdånighet anmäla, att å Riksgäldskontoret
till E. K. M:ls disposition blifvit anvisad nämnda summa, Ett Hundra Fyratio
Tusen Riksdaler Riksmynt, att i mån af behof, användas lill inköp lör Statens räkning
af egendomen N:o 1 på Riddareholmen, i den händelse att E. K. M:t, vid nådig pröfning
af delta ärende, finnér en sådan åtgärd vara för det allmänna nyttigt och
lämpligt.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 12 Februari 1858.
Wto «18.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 6 Febr. 1858.
Preste-slåndet den 10 — —
Borgare-ståndet den lo — —
Bonde-ståndet den 12 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående allmänna vilkor
och stadganden i afseende på de under denna riksdag beviljade statsbidrag
till väganUiggningar m. fl. arbetsjöretag.
(Stats-Utsk:s Mern. N:o 159.)
S. A. K.
Sedan under hvar och en af de alltifrån år 1840 hållna riksdagar vissa allmänna
vilkor och iakttagelser blifvit af Rikets Ständer stadgade för utbekommandet af de
anslag
Expeditions- Utskottets Forslat/ till anderd. Skrifvelse N:o 215. 233
anslag och låneunderstöd, som beviljats för landsvägars anläggning eller förbättring,
bro- och hamnbyggnader, kanal- och sluss-anläggningar, strömrensningar, sjö-sänkningar
samt myr-utdikningar och andra vattenaftappnings-arbelen, och då Rikets Ständer jemväl
vid innevarande riksdag för nu uppräknade föremål dels beviljat och dels till E.
K. M:Is nådiga disposition anvisat åtskilliga betydliga låne- och anslags-summor, att af
riksgälds-kontorets medel utbetalas, hafva Rikets Ständer beslutat sådana allmänna bestämmelser
och stadganden, som, jemte de vid statsbidragens beviljande föreskrifna serskilda
vilkor, skola iakttagas och tillämpas i afseende på dessa medels lyftning och användande
äfvensom återbetalningen deraf; hvarvid Rikets Ständer ansett de hittills gällande,
uti 101 § af nuvarande Reglemente för nämnda kontor intagna stadganden, rörande
ej mindre utbetalningarnas verkställighet, än de åligganden och förbindelser, som
vederbörande, innan Statsbidragen lä af dem lyftas, skola sig underkasta, böra i det
hufvudsakligaste bibehållas och tillämpas, endast med några här nedan i underdånighet
omförmälda förändringar, påkallade af nuvarande förhållanden eller erforderliga för vinnande
af de med samma stadganden alsedda syftemål.
Då vid arbetsplanens uppgörande svårligen kan bestämmas, när arbetet skall
börjas och bör vara fullbordadt, emedan sådant merendels beror af det dertill sökta
statsbidragets erhållande och de terminer, då vederbörande kunna påräkna att af detsamma
komma i åtnjutande, har stadgandet i lista momentet, angående tiden för arbetenas
påbörjande och fullbordan, ansetts böra derifrån utgå, helst föreskriften härom
egentligen tillhör de bestämmelser, som kontrakten skola innefatta, och bland hvilka
densamma jemväl förekommer. Deremot är i delta moment tillagdt, all, på sätt vid
alla i sednare tider med bidrag af allmänna medel understödda arbeten iakttagits,
kostnadsförslag skall tillika med arbetsplanen vara uppgjordt innan statsbidraget erhålles.
Som de med understöd af allmänna medel företagna och utförda väg-anläggningar
och väg-förbättringar samt bro-byggnader måste, lör att de med statsbidragens beviljande
afsedda ändamål skola vinnas, framgent vederbörligen underhållas, så och ehuru
hvad i gällande lag och författningar är stadgadt rörande underhållsskyldigheten för
allmänna vägar och broar bör vara tillämpligt äfven i afseende pä de med bidrag från
statsverkets sida verkställda dylika förelag, hafva Rikets Ständer dock ansett, att, bland
de allmänna vilkoren och stadgandena för statsbidrags erhållande tili väg- och bro-anläggningar
m. in., jemväl bör intagas en serskild föreskrift angående dessa vägars och
broars Iramgena underhållande, intilldess fullgörandet af ifrågavarande underhålls-skyldighet
kan blifva i laga ordning vederbörande jordegare ålagdt samt detta åliggande
dem emellan fördelad 1.
Enligt hvad Rikets Ständer inhemtat, har E. K. M:t vidjjmångfaldiga tillfällen i
nåder medgilvet anstånd med arbetsföretags fullbordande sedan den derför bestämda
liden tilländagätt; och då sådana anstånds beviljande icke kan skäligen förvägras vid
inträffade naturhinder för arbetenas verkställighet eller då andra vid företagens påbörjande
icke förutsedda omständigheter förekomma, har bland nu ifrågavarande föreskrifter
intagits hittills saknadi stadgande, att dylikt af E. K. M:t medgilvet nådigt anstånd
icke medför inställelse af vidare utbetalning utaf det beviljade statsbidraget eller skyldighet
att återbära dessförinnan redan uppburna medel. Likaså och till förtydligande
af hvad 9:de momentet af ofvanberörde § innehåller, angående öfverlemnande! till Rikets
Ständer af frågor om längre anstånd än intill nästa riksdag, har blifvit uttryckligen
förklaradt, alt delta endast gäller i afseende på anstånd med utbekomna medels
återbäring.
Dih. till D. St. Prat. 1856—1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 30
234 Expeditions-Ulskoltets Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 213.
I frågan om förändring af den uti 12:te momentet förekommande tidsbestämmelse
för påbörjandet af de arbets-foretag, för hvilkas utförande Rikets Ständer anvisat
medel, hafva, med godkännande af den åsigt, alt, såsom vid sistförflutna riksdag blifvit
föreskrifva, dylika medel böra vara disponerade och dermed understödda arbels-företag
påbörjade löre slutet af det år, då nästföljande lagtima riksdag skulle inträffa, Rikets
Ständer pröfva! skäligt förklara, att de arbeten, hvartill bidrag varda beviljade utaf de
vid innevarande riksdag anslagna medel, böra sednast under loppet af är 1859 påbörjas.
Beträffande återgäldandet utaf de i egenskap af län anvisade understöd för sjösänkningar,
vallen-aflappningar eller andra odlings-förelag, skulle, enligt sednast fastställda
betalnings-vilkor, efter fern års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånemedlen
från Riksgäldskontoret först utbekommits, årligen erläggas 8 procent å hela den
lyftade låne-summan, hvaraf räntan skulle godlgöras efter 2 för 100 utaf det obetalda
kapital-beloppet oell det öfriga komma att utgöra afbetalning å detta belopp; —- men
enär denna ränte-beräkning, i förhållande till den för närvarande allmänt gångbara
penninge-räntan, förefallit alltför låg, samt vid bestämmande af länle-beloppet för de
lån, som hädanefter varda från Riksgäldskontoret utgifna, icke bordt förbises alt delta
verk, under nuvarande förhållanden, vid den upplåning detsamma för derå anvisade
stats-utgiflers bestridande kan blifva nödsakadt företaga, måste vidkännas högre ränta,
än som vid sådan upplåning i sednare tider behöft erläggas; så och i betraktande af
det ökade värde den genom vatten-aftappningarne vederbörande låntagare tillfallande
nya eller förbättrade jord äfvensom denna jords afkastning nu eger, hafva Rikets Ständer
ansett en förhöjning af räntan för alla de låne-underslöd till sjö-sänkningar eller andra
valten-aftappnings-företag, som vid innevarande riksdag eller af derunder anvisade medel
beviljas, vara af lidsomständigheterna påkallad, — dock att denna ränle-förhöjning
icke må föranleda någon ökad årlig inbetalning för ifrågavarande lån, utan endast
minska det öfverskott, som utaf det förut bestämda inbetalnings-beloppct kommer att
användas till låne-kapitalens amortering, för hvars verkställande en i förhållande till
det nya öfverskotlet förlängd tid blefve erforderlig. Och hafva Rikets Ständer alltså
förordnat, att räntan för de lån, som utaf dertill vid denna riksdag anvisade medel
komma att utgå för vatten-aftappningar eller andra förberedande odlings-förelag skall höjas
till tre procent; dock under bibehållande af hittills gällande stadganden angående sådana
låns ränte-frihet under feni års tid och den årliga inbetalningens verkställande med
åtta procent utaf hela låne-summan.
Som det i 15:de momentet meddelade stadgande, att alla kostnader, hvilka (ill
följd af erhållna anslag eller län föranledas för Riksgäldskontoret, böra bestridas eller
godlgöras af dem, som erhållit statsbidragen, vid alla tillfällen lämpligast kan och bör
intagas i kontraktet, hvarigenom vederbörande skulle komma att befrias från skyldighet
att utfärda och Riksgäldskontoret från besväret att emottaga de nu alternativt
föreskrifna serskilda ansvarighets-förbindelser för sådana kostnader; så har föreskriften
om afgilvandet af nämnda förbindelser uteslutits ur delta moment.
1 öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit underdånigst anfördi, hafva Rikets
Ständer beslutat följande föreskrifter och bestämmelser, alt i Reglementet lör Riksgäldskontoret
upptagas:
Utom de serskilda vilkor och bestämmelser, som, enligt Rikets Ständers härom
fattade beslut, komma att tillämpas i afseende på de stats-bidrag, som under innevarande
riksdag blifvit lill utgående från Riksgäldskontoret anvisade för hamn-byggnader,
kanaler och andra vatten-kommunikationer samt väg-anläggningar och väg-förbättringar
jemte bro-byggnader, äfvensom för sjö-sänkningar och andra vallenaflappningsföretag,
Exp cd i tio ris-fits k o (tets Forsing till underd. Skrifvelse N:o 213. 235
hafva här nedan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på sådana statsbidrags
erhållande och åtnjutande, blifvit af Rikets Ständer fastställda; hvilka föreskrifter,
så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadganden äro för de beviljade
anslags- och låne-summorna serskildt meddelade, således böra vid förekommande frågor
om utbetalning af dessa anslag och lån iakttagas samt lända till efterrättelse:
l:o För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning öfver
dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts nådiga
fastställelse.
2:o Då arbels-förelaget afser väg-förbätlring, väg-anläggning eller vatten-aflappning,
bör vederbörande menighet hafva afgifvit villande om företagets lämplighet och
nytta.
3:o Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar samt
byggda broar böra af den menighet, det bolag eller den serskilda korporation, som åtnjutit
det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna trafiken underhållas
intilldess den framlida underhålls-skyldigheten kan varda i behörig ordning andra
vederbörande ålagd och mellan dem fördelad.
4:o Derest hamn- och kanal- eller andra likartade afgifter, efter arbets-företagets
fullbordande, skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa härå vara
fastställd, så lindrig, sorn skäligen låter sig göra. Sålunda fastställda afgifter få icke
förhöjas, med mindre Kongl. Majit på grund af serskildt förekommande omständigheter,
pröfvar skäligt dertill lemna bifall, utan böra deremot ovilkorligen nedsättas, så snart
det af redogörelse, som hvart 5:to år till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande bör ingifvas,
befinnes, att behållna inkomsten öfversliger en viss, af Kongl. Majit fastställd procent
utaf de till företaget lemnade enskilda bidrag; och skall dessutom en viss, af Kongl.
Majit likaledes bestämd andel utaf de afgifter, som uppbäras, lill reparations-fond afsättas.
5:o Då ett arbetes utförande öfverlämnäs till stad, menighet, bolag eller enskilde,
bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af Kongl.
Majit i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad, menighet, bolag
eller enskilde, dels att i noggrann öfverensstämmelse med den fastställda arbetsplanen
och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes kontroll, påbörja,
verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid, utan att framgent väcka anspråk
på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels att genom egna tillskott utgöra
hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras.
6:o För fullgörande af sådant kontrakt, äfvensom för de lyflade statsmedlens
återbäring, i fall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som af Kongl. Majit
i nåder godkännes.
7:o Af Kongl. Majit eller af Rikets Ständer beviljadt anslag eller lån kan i allmänhet
icke utbekommas förr än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan återbetalningsskyldighel
anslagna medel fä successivt och i mån af arbetets fortgång lyftas vid
de terminer, som i kontraktet finnas utsatta eller serskildt af Kongl. Majit föreskri frits; börande,
såvida icke Kongl. Majit med afseende å serskilda förhållanden, pröfvar skäligt
annorlunda förordna, någon del af sådant anslag i Riksgäldskontoret innestå, intilldess arbetet
är vederbörligen alsynadt och godkänt. Lånemedel få, sedan behöriga handlingar aflemnals,
Ivftas pä en gäng vid den tid, de som åtagit sig arbetets fullgörande sådant åstunda, såvida
icke serskild föreskrift angående tiden för lånens utbekommande blifvit meddelad.
8:o Alla statsbidrag, som under denna riksdag blifvit uti ifrågavarande afseenden
beviljade, skola från riksgäldskontoret ulbelalas antingen omedelbart eller ock genom
Konungens vederbörande Befallningshafvande eller den embetsmyndighet, som fått sig i
236 E&pedilions-Utskottets Förslog till anderd. Skrifvelse !S:o 213.
nåder uppdraget att medlen reqvirera och utlaga; börande, innan större eller mindre
del af beviljadt statsbidrag utbetalas, bos Riksgäldskontoret företes:
o) om arbetets utförande afslutadl och godkändi kontrakt;
b) af Kongl. Majit godkänd säkerbetshandling för samma kontrakts fullgörande
eller medlens återbäring;
tj behörigt intyg alt arbetet är börj ad t; samt derjemte, då statsbidraget skall
utgå såsom lån,
d) en till Riksgälds-kontorel eller ordres ställd, af Fullmäktige godkänd skuldförbindelse,
som, i fråga 0111 låne understöd lör vattenaltappning eller annat odlingstöretag,
skall innefatta vederbörandes betalningsansvar, intilldess sådant lån, jemlikt Kongl. Kungörelserna
af den 12 Juni 1845 och den 3 November 1848, blifvit fördeladt på de
hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft
samt tili jordaboken, på löreskrifVet sätt, antecknats; och
e) af Fullmäktige godkänd borgen eller säkerbetshandling för den afgifua skuldförbindelsens
uppfyllande.
9:o De låne- och säkerhels-handlingar, som för statsbidrags utbekommande, till
Riksgäldskontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana handlingar,
som vederbörande embetsmyndigbeter kunna blifva i behof tilt begagna, lill dem på
behörig reqvisition ullemnas.
10:o I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skett från
den fastställda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Kongl. Maj:t medgifvet anstånd med
delsammas utförande, icke blifvit fullbordadt inom derför bestämd tid, ankommer pä
Kongl. Majit att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget samt återfordra
hvad deraf uppburils, att, på en gång eller successivt, lill Riksgäldskontoret inbetalas
inom den tid, som bestämmes af Kongl. Majit eller af Rikets Ständer, lill hvilkas
pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma att öfverlemnas, derest
iängre anstånd dermed än intill nästa riksdag anses erfordras. Fullmäktige böra tillse,
att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning.
1 l:o Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordradt
företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den mån Kongl. Majit pröfvar skäligt,
jemväl till dess fullbordande bidraga, antingen genom kontant tillskott eller med
materialier och arbete. 1 annat läll beror af Kongl. Majit alt inställa utbetalningen af
de beviljade medlen.
l2:o Vid alla med statsbidrag i större eller mindre mån understödda arbeten
böra företrädesvis, der sig göra låter, tjenst- och sysslolösa personer användas.
13:0 De arbetsförelag, för hvilkas utförande allmänna medel under denna riksdag
äro beviljade, böra sednast under loppet af är 1859 påbörjas; kommande hvad
Rikets Ständer nu anvisat för de vid sagde års utgång icke påbörjade arbeten alt reserveras
lill Rikets Ständers disposition.
14:o För utbekomna läne-underslöd till sjösänkningar och myr-utdikningar eller
andra vattenaftappningsförelag, bör, efter fem års förlopp från slutet af det år, hvarunder
lånemedlen från Riksgäldskontoret först utbekommils, årligen erläggas ätta procent
å hela den lyltade lånesumman, hvaraf räntan godigöres efter tre för hundra af
obetalda kapital-beloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. 1 afseende på sättet
och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan åberopade Kongl.
Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848 till efterrättelse.
15:o För andra, till vissa förelags befrämjande beviljade lån skola, i alla de
fall, der ej särskildt blifvit annorlunda löreskrifvit, årligen efter slutet af det år, hvarunder
lånemedlen utbekommils, erläggas sex procent af hela den lyflade lånesumman,
Expeditions- Utskottets Förslag till vnderd. Skrifvelse No 215
237
hvarigenom räntan godlgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapital-beloppet, och
det öfriga utgör afbetalning å detsamma. Dock som serskild årlig ränteliqvid ej behöfver
verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i skuldförbindelsen intagas,
utan bör låntagaren endast förbinda sig alt under den tid, som åtgår för det erhållna
lånets fulla återbetalning, före hvarje års slut, erlägga sex procent å lånets ursprungliga
belopp. Verkställes ej inbetalning å bestämd tid, är' låntagaren pligtig att för det till
liqvid förfallna oguldna beloppet erlägga fem procent årlig ränta, intilldess betalning sker.
16:o Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som, i följd af erhållna anslag
eller län, föranledas för Riksgäldskontoret, skola, utan undantag, bestridas eller godtgöras
utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig föreskrift härom
uti kontraktet införas.
Med anmälan om dessa stadganden, få Rikets Ständer bos E. K. M:t i underdånighet
anhålla, att E. K. M:l täcktes låta underrätta Fullmäktige I Riksgäldskontoret
ejfmindre om de terminer, då beviljade statsbidrag böra utbetalas, än om sådana förändringar
uti de för statsbidragens lyftning m. m. meddelade bestämmelser, som under
arbetenas fortgång kunna varda i nåder inedgifna.
Rikets Ständer framhärda etc.
Slockholm den 12 Februari 1858.
238
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 214-.
l:o 314.
Upplåst och godkändt hos Kidd. och Adeln den 6 Febr. 18S8.
Presle-ståndet den 10 — —
Borgare-ståndet den 10 — —
lionde-ståndel den 12 — —
Rikets Ständers underdåniga Sltr/Jvelse, angående medels anvisande
Jör undersökningar, inspeklions-koslnader samt expenser vid allmänna
ar be len.
(Stats-[Jlsk:s Uti. N:o 160.)
S. A. K.
Rikets Ständer, som under serskild pröfning tagit FL K. M:ts uti den vid innenevarande
riksdag aflåtna nådiga propositionen om Statsverkets tillstånd och behof
gjorda framställning, det Rikets Ständer måtte för undersökningar, inspektions-kostnader
samt expenser vid allmänna arbeten anslå 18,000 R:dr R:mt årligen under åren
1858, 1850 och 1860, eller tillsammans 54,000 R:dr sagde mynt, och hvilken anslagssumma
utgör enahanda ärliga belopp, som från och med är 1851 varit för samma föremål
af Rikets Ständer anvisadt, hafva vid öfvervägande af denna fråga inhemtat, huruledes
antalet af de arbeten, som med understöd af allmänna medel utföras inom Rikets
alla delar och således mäste af vederbörande Distrikt-chefer eller andra dertill
förordnade tjenstemän besigligas, kontrolleras och afsynas, med hvarje år vunnit tillökning;
i anseende hvartill och dä, enligt Rikets Ständer meddelad upplysning, under nu
pågående riksdag, (ill väg- och valtenbyggnads-styrelsen inkommit en ovanlig mängd
ansökningar om bidrag af statsmedel till undcrsökningskostnader för mångfaldiga ifrågaställa
nya arbetsföretag, samt åtskilliga större arbeten, sorn erfordra närmare tillsyn
af bemälde tjenstemän och således föranleda liera inspektions-resors verkställande, dels
under sednaste tider blifvit företagna och dels efter riksdagens slut komma att påbör
-
Expeditions-Utsi;ottali Förstup lilt anderd. Skrifvelse IS:o SI5. 239
jas, Rikets Ständer, nied derjemte fästadt afseende å den tillökning i resekostnaderne,
som uppkommer genom det af E. K. M:t i nåder lemnade bifall lill den af Rikets
Ständer lörordade förhöjning af skjutslega!), funnit sig ega giltiga anledningar, alt för undersökningar
och inspektionskostnader samt expenser vid allmänna arbeten bevilja eli
tili Tjugofem Tusen Riksdaler för hvart och ett af åren 1858, 1859 och 1860 ökadt
anslag, eller för dessa Irenne år en sammanlagd anslagssumma af Sjuliofem Tusen
Riksdaler Ri ksmynt.
Hvilket Rikets Ständer få, såsom svar i ämnet, hos E. K. M:t i underdånighet
anmäla; framhärdande Rikets Ständer etc.
Stockholm den 12 Februari 1858.
xVo 215.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 10 Febr. 1858.
Presle-ståndet den 10 — —
Borgare-ståndet den 10 — —
Bonde-ståndel den 12 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående ett Linköpings
Domkyrka beviljadl låne-underslöds förändrande till anslag ulan återbetalningssky
Idig het.
(Slats-Utskrts Ulhde N:o 237.)
S. A. K.
Sedan Rikets Ständer, som. för utvändigt iståndsällande af domkyrkan i Linköping,
vid 1847 och 18-18 årens riksdag beviljat ett lån af 20,000 R:dr Banko, under
sistförflutna riksmöte i samma ändamål anvisat ett låne understöd af 25,000 R:dr nämnda
mynt, att från Riksgäldskontoret utgå och innehafves räntefritt under åren 1855,
1856 och 1857 samt derefter återbetalas med sex procent årligen, hvaraf, såsom ränta
lör det återstående låne-kapilalet, skulle beräknas fyra procent, så har, med för
-
240
Expeditions-U tskoilels Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 215.
malan derom, alt vederbörande föreståndare för domkyrkan väl uttagit det sednare lånet,
lör att under de räntefria åren göra detsamma fruktbärande, men derjemte ansett
tvifvel underkastad!, huruvida icke kapitalet borde med utgången af dessa år lill slaten
återbetalas, enär domkyrkans inkomster voro otillräckliga att ränta och amortering derå
utgöra, bos Rikets nu församlade Ständer blifvit hemställdi, alt Rikets Ständer, på det
att de reparalions-arbelen, som erfordras för ifrågavarande kyrkobyggnads framtida bestånd,
skulle kunna fortsättas, måtte medgifva, att det sednast anvisade lånet, 25,000
R:dr Banko, finge lill understöd utan återbetalnings-skjldighet för meranämnda ändamål
förvandlas.
Härjemte har Rikets Ständers Stats-utskott, genom E. K. M:ls nådiga remiss
af den 7 Juli sistlidet år, fått emottaga en af E. K. M:ts Befallningshafvande i Östergöthlands
Län och Domkapitlet i fallköping, såsom föreståndare för domkyrkan, i underdånighet
gjord framställning derom, att E. K. M:t mätte till Rikets Ständer, vid innevarande
riksdag, aflåta nådig proposition, angående omförmälda låns förvandling till
anslag; men hvilken framställning E. K. M:t, enär samma fråga redan å enskild väg
vore Rikets Ständers pröfning underställd, funnit icke föranleda annan åtgärd än handlingarnes
öfverlemnande till Rikets Ständers Stats-utskott, på det att de uti dem uppgifna
förhållanden måtte vid frågans behandling komma under öfvervägande.
Vid pröfning af detta ärende hafva Rikets Ständer inhemtat, att vederbörligen
styrkta uppgifter bekräfta del uti den underdåniga ansökningen äfvensom omedelbart
hos Rikets Ständer anförda förhållande, alt de inkomster, Linköpings domkyrka åtnjuter,
ingalunda äro tillräckliga lör samtidigt fullgörande af de årliga ränte- och kapitalafbetalningar,
som blifvit af Rikets Ständer föreskrifna för de till kostnaderne för denna
kyrkas reparation under 1847 och 1848 samt 1853 och 1854 årens riksdagar beviljade
2:ne serskilda lån. Då följaktligen domkyrkan saknar tillgång för verkställande
af kapital- och ränte-liqviderna för dessa begge lån, synas, såvida icke den ifrågasatta
eftergiften af betalningsskyldigheten för det sednast erhållna lånet blefve beviljad, domkyrkans
föreståndare, på sätt i målet är antydt, vara nödsakade att, sedan den medgifna
räntefriheten med della års början upphört, återlemna den uppburna lånesumman
eller hvad deraf dessförinnan icke blifvit begagnadt; i hvilket fall åter det med ifrågavarande
statsbidrags beviljande åsyftade vigtiga ändamål eller oftanämnda ovanligt stora
och sköna kyrkobyggnads islåndsätlande samt bevarande åt kommande tider i ett
omsorgsfullt vårdad! skick, ej heller komme att vinnas. Rikets Ständer hafva likväl
ansett det böra betraktas såsom Svenska nationens gemensamma angelägenhet, att förekomma
del en bland rikets dyrbaraste och mest vördnadsbjudande minnesvårdar af
förfädernas ihärdiga arbetsamhet och beundransvärda ansträngningar samt framfarna
tiders byggnadskonst icke genom vanvård eller åsidosatt underhållsskyldighet råkar i
förfall, hvadan och på det att ifrågavarande kyrka, måtte kunna återställas och framgent
bibehållas på ett sätt, hvarigenom nutidens aktning för den tidsålder, derunder
hon uppstått, samt omvårdnad om denna åldriga byggnad ådagaläggas, Rikets Ständer,
dertill hemtande ökad anledning af den officiell vitsordade samt jemväl allmänt erkända
skicklighet och omtanka, hvarmed reparationsarbetena under sednare åren blifvit
bedrilna, pröfvat skäligt medgifva, att det för dessa arbetens fullföljande under sislförflulna
riksdag i egenskap af lån beviljade och under år 1855 från Riksgäldskontoret
utbekomna statsbidrag af Tjugolem Tusen Riksdaler Banko må förvandlas till anslag
utan återbetalningsskyldighet lör samma ändamål.
Hvilket Rikets Ständer få hos E. K. M:t i underdånighet anmäla; framhärdande
Rikets Ständer etc.
Stockholm den 12 Februari 1858.
N:o 216.
Expeditions-Utskottets Förslog tilt underd. Skrifvelse N:o 216.
241
3\:o $90.
Uppläst och godkändt hos Ridd. oell Adeln den 10 Febr. 1858.
Presle-ståndet den 10 — —
Borgare-ståndet den 10 — —
Bonde-ståndet den 12 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående aflöning för den
person, som bestrider ordinarie tjenst, Jr än hvars utöfning innehafvaren
är, i egenskap af Justitie-Ombudsman, förhindrad.
(Stats-Utsk:s Ulhde N:o 215.)
S. A. K.
Medelst Nådig Skrifvelse af den 22 Juni sistlidet år har E. K. M:t behagat
fästa Rikets Ständers uppmärksamhet på nödvändigheten af en sådan förändring i sättet
för Justitie-Ombudsmannens aflönande, att hans af annan tjenst innehafvande lön
må, på sätt redan är stadgadt i afseende på de inom Slals-departementen tillförordnade
Expeditionschefer, kunna användas till aflöning åt den, som bestrider samma tjenst
under den tid Justilie-Ombudsmannen är sjelf derifrån hindrad.
Rikets Ständer dela den af E. K. M:t sålunda uttalade åsigt om lämpligheten
deraf, att dea lön, som å gällande stal är anslagen forén tjenst, från hvars förrättande
ordinarie innehafvaren är, under utöfning af Juslilie-Ombudsmans-embetet, förhindrad,
i allmänhet oafkortad användes för bestridande af de med tjensten förenade göromål;
men dä i afseende ä nuvarande Justilie-Ombudsmannen förekommer, att han,
i egenskap af Häradshöfding i Luggude härad af Malmöhus län, innehar boställe, hvars
afträdande under den lid, han bekläder Justitie-Ombudsmans-embetet, icke synes lämpligen
eller skäligen kunna föreskrifvas såsom vilkor för åtnjutandet af den med beBih.
till R. St. Brot. 1856—1858. 40 Samt. 4 Afd. 2 Band. 31
242
EscpedUions-Utskottets Furs It/g till i/nd eril. Skrifvelse A:o 216.
mälda Embete förenade lön, så och då de extra inkomster, hvilka Häradshöfdingen i
nämnda domsaga författningsenligt tillkomma, efter hvad Rikets Ständer tro sig med
säkerhet kunna antaga, skola befinnas tillräckliga för att nöjaktigt aflöna den i Juslitie-Ombudsmannens
ställe tillförordnade domhafvande, ulan alt afkaslningen af bostället
samt tingsgästnings-penningarne och den pä stat uppförda Häradshöfdinge-lönen
i samma domsaga behöfva denne tillerkännas, hafva Rikets Ständer beslutat, att, vid
utbetalandet från Riksgäldskontoret af den, Justitie-Kanslerns lön motsvarande, allöning,
som blifvit nuvarande Justilie-Ombudsman tillerkänd, skall aldragas ej mindre den på
stat uppförda Häradshöfdinge-lönen, jemte ersättningen för tingsgästnings-penningarne,
i Luggude domsaga, än äfven afkaslningen af det för Häradshöfdingen i denna domsaga
anslagna boställe, beräknad till fyra procent af det vid bevillnings-taxeringen för
det sednast förflutna året samma boställe åsätta värde.
Deremot och lör det läll, alt en embels- eller tjensteman, hvars egentliga aflöning
utgöres af den för hans innehafvande tjenst anvisade kontanta lön, skulle framdeles
varda till Justilie-Ombudsman utsedd samt Rikets Ständer icke skulle finna härvid
förekommande förhållanden föranleda något särskildt stadgande i afseende på hans
förut egande lön, hafva Rikets Ständer bifallit hvad E. K. M:t i nåder föreslagit, angående
sådan löns användande till aflöning åt den, som bestrider den tjenst, från
hvars utöfning ordinarie innehafvaren, genom Juslitie-Ombudsmans-Embetets förvaltning,
är förhindrad.
Hvilket Rikets Ständer få i underdånighet anmäla; framhärdande etc.
Stockholm den 12 Februari 1858.
Expedi(ions-Ulskottets Förslug till anderd. Skrifvelse J\T:o 217. 243
Hl:O 21*.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Fehr. 18S8.
Presle-ståndet den 13 — —
Borgare-slåndet den 13 — —
Bonde-slåndet den 16 — —
Rikets Sliinclers underdåniga Skrifvelse, angående statsbidrag för
vägars anläggning och förbättring, hamn-byggnader och kanaler saint
sjösänkningar och andra valten-aftappnings JÖrelag m. fl. dylika föremål.
(Stats-Ulsk:s Uthden N:is 158, 218 och 249 samt Först. Stats-Utsk:s Mern. N:o 258.)
S. A. Iv.
1 öfverensstämmelse med hvad Rikets Ständer i underdånig Skrifvelse, angående
regleringen af utgifterna under Riks-statens 6:te Hufvud-tite! anmält, få Rikels Ständer
nu i underdånighet sig yttra rörande de under innevarande riksmöte, genom E. K. M:ts
nådiga propositioner och skrifvelser eller inom Riks-stånden gjorda framställningar, Rikets
Ständers pröfning underställda frågor om stats-bidrags beviljande för väg-anläggningar
och väg-förbättringar, bro-byggnader, hamn-arbeten, kanal- och slupsverks-anläggningar,
ström-rensningar samt sjö-sänkningar och andra vatten-aftappnings-företag,
nemligen:
A) t/ iiy ant ägg n ing n r och väg-för bättring nr:
Uti den vid Riksdagens början aflåtna nådiga proposition, angående Stats-verkets
tillstånd och behof, har E. K. M:t föreslagit att för anläggning af nya samt förbättring
eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, måtte af Rikels nu församlade
Ständer anvisas 150,000 R:dr årligen, eller för åren 1858, 1859 och 18G0 tillsammans
450,000 R:dr R:mt.
244 Expedilions-Uls/cottets Förslag till lindard. Skrifvelse N:0 277.
Af det General-förslag, hvilket Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader,
före innevarande riksdags början, till E. K. M:t afgifvit angående
sådana ifrågaställa, men ännu icke utförda, arbeten, för hvilkas verkställande enligt
upprättade och till Styrelsen ingifna arbels-planer bidrag utaf allmänna medel blifvit i
underdånighet sökta, visar sig, att de många och betydliga anslag, som under sednasle
årtionden blifvit beviljade för väg-anläggningar och väg-förbätlringar inom nästan alla
delar af riket, ingalunda motsvarat beholvet af och tillfredsställt anspråken pä ytterligare
understöd lör dylika företags utförande; äfvensom att allestädes en tilltagande båg
alt komma i åtnjutande af enahanda anslag och en ökad benägenhet att underkasta sig
härmed förenade vilkor och åligganden hos menigheterna framkallats genom de af erfarenheten
vitsordade fördelar lör allmänna rörelsen inom landet, som de med härtill
anslagna medel redan åstadkomna vägförbättrings-arbelen medfört.
Rikets Ständer anse sig följaktligen äfven vid denna riksdag böra bevilja och
till E. K. M:ts nådiga disposition anvisa en större anslags-summa för att fortfarande
befrämja och underlätta verkställigheten af sådana arbets-förelag, hvarom nu är fråga;
och hafva alltså, lör anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller
eljest mindre goda vägar, anvisat till E. K. M:ts disposition en årlig anslags-summa af
150,000 R:dr, och således för åren 1858, 1859 och 1860 ett sammanlagdt belopp af
Fyra hundra femtio lusen R:dr Itunt.
Dessutom hafva Rikets Ständer funnit nedannämnde framställningar om statsbidrag
för nya väg-anläggningar påkalla afseende, nemligen:
l:o Sedan kostnads förslag under sommaren år 1855 blifvit uppgjordt i afseende
på anläggningen af en genom öje kapellag gående väg mellan Wester- och Ösler-dalarne,
hvarvid kostnaderna lör denna väg-anläggning beräknades lill 58,150 R:dr banko,
sä och eller det Styrelsen för allmänna väg- och vatten-bvggnader, som ansett,
att nämnde väg borde kunna anläggas för en kostnad af 13,000 R:dr banko, tillkännagifva,
att endast hälften af sistberörda summa kunde påräknas såsom stats-anslag för
ifrågavarande företag, samt att det öfriga beloppet således måste af vederbörande menighet
tillskjutas, har hos ilikets Ständer blifvit föreslaget, att då Öje kapell-lörsamlings
medlemmar, i anseende till deras kända fattigdom, omöjligen kunde utgöra det
tillskott, som af deni fordrades, Rikets Ständer mätte för sagde väg-anläggnings utförande
bevilja eli hela den beräknade anläggnings-kostnaden motsvarande slats-bidrag,
på det att della ej allenast för kapell-församlingen, — hvilken, i saknad af all farväg,
måste vår-, sommar- och höste-liderna dels bära och dels olver 3:ne sjöar frakta sin säd,
jemte öfriga lilsförnödenheler — högst behöfliga, utan äfven för Wenjans, Malungs
Lima och Transtrands församlingar särdeles gagnande företag måtte kunna utföras.
1 betraktande af den torftiga belägenhet, hvaruti innevånarne inom meranämnde
aflägsna landsbygd sig befinna och deras oförmåga att utan tillgodonjutande af ett i
förhållande till kostnads-beloppet betydligare understöd, än det sorn för likartade arbetsförelag
vanligtvis utaf allmänna medel erhålles, utföra nu ifrågavarande väg-anläggning,
hafva Rikets Ständer, med derjemte fäsladt afseende å samma vägs vigt både för Öje
kapellag och kringliggande socknar, samt ortens innebyggares stora behof af arbetsförtjenst
inom sin hembygd, ansett sig böra bevilja ett serskildt stats-anslag för meranämnde
väg-anläggning; men då, enligt Rikets Ständers åsigt, detta anslag likväl ej bör bestämmas
till hela det belopp, utgörande omkring 13,0110 R:dr banko, hvartill, såsom Vägoch
Vattenbvggnads-slyrelsen upplyst uti sitt i ämnet afgifna underdåniga utlåtande,
kostnaden för anläggandet af en efter ortens behof lämpad, farbar transportväg skulle
uppgå, hafva Rikets Ständer, för en vägs anläggning mellan Wester- och Öster-Dalarne
genom den tdl Öje kapell-församling hörande del af Wenjans socken, beviljat ett ser
-
Expeditions-Utskoltets Förslöf] till ttnderd. Siri/velse N:o 211.
245
skildt stats-anslag af Femton tusen R:dr Rimt, under de vilkor och förbehåll, som för
andra dylika vid denna riksdag beviljade anslag varda stadgade.
2:o Genom serskild nådig proposition af den 26 Februari nästlidet år har E.
K. M:t föreslagit Rikets Ständer att anvisa ett statsbidrag af 45,000 R:dr banko för vägs
anläggning mellan Ofver-Torneå och Pajala socknar i Norrbottens län, om hvilken väganläggnings
befrämjande medelst dertill af allmänna medel beviljadt anslag framställningar
åtskilliga gånger förut skett, men, i anseende lill ofullständiga undersökningar
och mindre tillförlitliga kostnads-beräkningar, icke kunnat af E. K. M:t bifallas eller
hos Rikets Ständer förordas.
Sedan likväl numera detta ämne blifvit fullständigt utredt, anse Rikets Ständer,
lika med vederbörande embets-myndigheter, företagandet och utförandet af nu ifrågavarande
väg-anläggning böra befordras genom dertill beviljadt anslag af allmänna medel;
och då, i anseende till härvid förekommande serskilda förhållanden, hela det begärda
och af E. K. M:ts Befallningshafvande förordade samt af E. K. M:t i nåder
föreslagna beloppet funnits böra af Rikets Ständer anvisas, dock ulan att, på sätt E.
K. M:ts nådiga proposition innehåller, såsom serskild tillgång för detta anslag afses
den besparing, som uppkommit derigenom, alt det vid sednaste riksdag beviljade statsbidrag
lör ett större vallen-aftappnings-arbete inom Småland icke blifvit under stadgade
vilkor begagnadt, hafva Rikets Ständer, för anläggning af väg mellan Ofver-Torneå och
Pajala socknar i Norrbottens län med den rigtning, som genom laga kraftvunnet beslut
blifvit för denna väg bestämd, beviljat ett serskildt stats-anslag af Sextiosju tusen fem
hundra R:dr R:mt, att utgå på samma sätt och under samma allmänna vilkor och förbehåll,
som varda stadgade i afseende å på andra vid denna riksdag för väg-anläggningar
och vägförbältringar beviljade stals-bidrag.
B) Brobyggnader.
Hos Rikets Ständer har blifvit anfördt, alt Thorsångs församling inom Stora
Kopparbergs län länge varit betänkt alt, i stället för de färjor, som församlingen måste
underhålla, men å hvilka öfverfarten tidtals, i anseende till storm och is, icke kunde
verkställas, anlägga 2:ne flottbroar, den ena öfver Dal-elfven vid Thorsångs kyrka och
den andra öfver den så kallade Lill-elfven: men som denna socken, bestående af blott
32 mantal, i sednare tider lått vidkännas betydliga utgifter för landsvägens omläggning
samt åtskilliga upprensnings-arbeten i nämnde eif, skulle densamma utan bidrag af allmänna
medel omöjligen kunna bestrida de med ifrågavarande bro-byggnader förenade
kostnader, uppgående, jemlikt 2:ne upprättade förslag, för en flottbro af 300 alnars
längd och M j alnars bredd öfver Dal-elfven vid Thorsångs kyrka, till 7,990 R:dr 20
öre, och för en sådan 122 alnar lång bro af lika bredd öfver Lill-ellven vid samma
kyrka till 3,122 R:dr23 öre R:mt, eller till ett sammanlagdi belopp af 11,118 R.dr 43 öre
Runi. Dessutom har uppgifvits, all, utom den Thorsångs socken åliggande skyldighet
att för öfverfarten å Dal-elfven underhålla 2:ne färjor, 6 mindre sådana mäst af enskilda
byalag inom samma socken underhållas, hvarföre, med erinran om den ökade kostnad
och tunga denna underhålls-skyldighet medförde, sedan skogs-tillgången inom socknen
i sednare lider aftagit, och färj-karlarnes lefnads-koslnader deremot betydligt ökats samt
246
Expeditions-Utskottets Förslag till u/iderd. Skrifvelse N:o 217.
Fahlu bergslag, efter de vid sednaste riksdag vidtagna anordningar, upphört att bidraga
till ortens färj- och pråmbyggnader, nu blifvit föreslaget, att ett lån utaf allmänna medel
å 6,666 R:dr 32 sk. banko för de ifrågaställa brobyggnads-arbetena inålte nreranämnde
socken beviljas, samt att detta lån mätte få vara ränlefritt under byggnadsåren
och sedermera återbetalas genom 2 procent årlig amortering, hvarjemte derefter
för detsamma borde erläggas 3 procent ränta.
Med afseende å vigten för den lifliga trafiken genom meranämnde socken till
och från Fahlun, att de föreslagna broarne öfver Dal-elfven varda ofördröjligen anlagda,
och då, vid de upplysta förhållandena, dessa brobyggnader, åtminstone för närvarande,
icke torde kunna åstadkommas utan bidrag från det allmännas sida, hafva Rikets
Ständer, för anläggning af 2:ne flottbroar i närheten af Thorsångs kyrka, den ena
öfver Dal-elfven och den andra öfver Lill-elIven, i stället för de hittills begagnade färjor,
beviljat ett låneunderstöd af Tiotusen Riksdaler Riksmynt åt Thorsångs socken,
under vilkor, att dessa broar icke komma att hindra flottningen å nämnda vattendrag,
samt alt deras anläggning löre 1869 års slut påbörjas; och må det nu beviljade lånet,
före hvars utbetalning af E. K. M:t i nåder godkänd säkerhet skall varda ställd
för brobyggnadens behöriga fullbordande, få under två års tid utan ränta innehafvas och
derefter återbetalas genom erläggande af sex procent årligen utaf det ursprungliga lånebeloppet,
hvarvid fyra procent ä det oguldna kapitalet beräknas såsom ränta och
återstoden såsom kapilal-afbelalning.
C) Hamnbyggnader,
l:o Uti E. K. M:ts nådiga proposition, angående Statsverkets tillstånd och behof,
har föreslagits, att för understödjande af mindre hamnbyggnader och årensningar
mätte serskildt anvisas 15,000 R.dr årligen, eller för åren 1858, 1859 och 1860 tillsammans
45,000 R:dr Runt.
Vid föregående riksmöte har någon serskild anslagssumma icke blifvit anvisad
till E. K. M:ts nådiga disposition lör sådana arbetens understödjande, ulan har åt
E. K. M:t ölverlemnats att utaf de för vägars anläggning eller förbättring då anslagna
medel använda någon del, högst 10,000 R:dr Banko årligen, till strömrensningar samt
smärre hamn- och brobyggnader, men uti det före innevarande riksdags början afgifna
general-förslag har Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader hemställt, att ep
serskild fristående summa mätte, utan sammanblandning med anslaget till vägförbätlringar,
anvisas, för alt till förstnämnda föremål kunna af E. K. M:t disponeras, hvilken
framställning, på sätt högstberörda proposition visar, E. K. M:t i nåder gillat.
Rikets Ständer, sorn dela Väg- och Vattenbyggnads-Styrelsens åsigt om lämpligheten
deraf, att de anslag, hvilka af E. K. M:t, beviljas för nu ifrågavarande föremål,
utgå utaf härtill serskildt anvisade medel, anse äfven lika med bemälde Styrelse, att
det för mindre hamnbyggnads- och strömrensnings-arbelen disponibla belopp, hvilket
redan vid 1844 och 1845 årens riksdag bestämdes lill 10,000 R:dr Banko årligen, bör,
då alla arbetskostnader derefter blifvit stegrade, förhöjas, helst verkställigheten af dylika
arbeten inom flera orter erfordras för alt der underlätta transporterna och framkalla
en ökad rörelse, hvarföre Rikets Ständer lill E. K. M:ts nådiga disposition för min
-
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 2'17. 247
dre hamnbyggnaders och årensningars underslödjande beviljat och anvisat den summa,
som Styrelsen lör allmänna väg- och vattenbyggnader föreslagit, eller Sextio Tusen
Riksdaler Riksmynt att från Riksgäldskontoret utgå med Tjugu Tusen Riksdaler sagde
mynt för hvart och ett af åren 1858, 1859 och 1860.
2:o Bland de serskilda statsbidrag, hvilkas anvisande E. K. M:t tili propositionen
om Statsverkets tillstånd och behof föreslagit för befrämjande af åtskilliga ifrågaställa
arbetsförelag lill kommunikations-väsendets förbättring, förekommer ett sådant
bidrag af 25,700 R:dr R:mt, nemligen ett anslag å 12,850 R.dr och ett län å samma
belopp, för hamnbyggnad vid Färjestaden på Oland.
Vid öfverlemnande! och förordandet af den underdåniga ansökningen om statsbidrags
beviljande för detta hamnbyggnadsarbete, har E. K. M:ls Befallningshafvande i
Kalmar län vitsordat de uppgifna llerläldiga olägenheter, som saknaden af en tillräckligt
djup samt för storm och sjögång tryggad last- och landningsplats på den midtemot
Kalmar belägna Öländska kusten förorsakade för den lifliga trafiken mellan nämnda
stad och ö. Enligt E. K. M:ls Befallningshafvandes härvid afgifna yttranden vore de
under sednare åren med understöd af allmänna medel verkställda anläggningarne af
harnnbryggor vid Mörbylånga köping och utanför färjplatsen Fröbygårda ingalunda att
betrakta såsom ordentliga hamnar, der större båtar och farkoster kunde finna erforderligt
skydd. En sådan hamn syntes alltså böra anläggas vid den i Thorslunda socken
belägna Färjestaden, såsom det lämpligaste stället dertill, enär, i följd af dess belägenhet
och sträckningen af de allmänna vägarne, denna plats vore öfverfartsorten
för en stor, om icke största delen af dem, som frän Öland begålve sig lill Kalmar, och
likaså den närmaste färjplatsen för de från Kalmar till ön ankommande resande. För
öfrigt har E. K. Al:ls Befallningshafvande upplyst, att allmogen i de medlersla socknarne
på Öland, med få undantag, förde sjelf till Kalmar produkterna af sitt jordbruk
och sin boskapsskötsel, dervid den ojemförligt största trafiken, för alt begagna den kortaste
sjövägen ginge öfver Färjestaden, hvadan den derstädes föreslagna hamn-anläggning
skulle komma att medföra direkt fördel för en befolkning af omkring 12,000
personer.
Då verkställigheten af en hamnbyggnad vid Färjestaden, enligt hvad sålunda
blifvit upplyst och vitsordadt, är af synnerlig vigt för den årligen tilltagande rörelsen
på Öland samt kommunikationen mellan denna ö och meranämnde stad, som utgör
den förnämsta afsältningsorten för öns produkter, så och enär vederbörande Distriktchef
och Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader förklarat, att planen för
hamnbyggnaden vore i tekniskt hänseende ändamålsenligt uppgjord, samt att de beräknade
och lill 38,550 R:dr R:mt uppgående koslnaderne öfverensslämde med ortens
gällande arbetslöner och prisen å materialier, hafva Rikets Ständer för ifrågavarande
hamnbyggnad anvisat ett statsbidrag af Tjugufem Tusen Sjuhundra Riksdaler Riksmynt,
hvaraf hälften, eller 12,850 R:dr, under tillämpning af de i afseende på statsbidrag för likartade
föremål meddelade allmänna stadganden, komma att utgå såsom anslag utan
ålerbetalningsskyldigbet, och 12,850 R:dr såsom lån emot de betalningsvilkor, som
varda bestämda för de under denna riksdag lill hamnbyggnader beviljade låneunderstöd.
3:o Hos Rikets Ständer har fråga blifvit väckt om beviljandet af ett lån å
20,000 R:dr och ett anslag utan återbelalningsskyldighet å 25,000 R:dr Banko för
hamnbyggnad vid staden Falkenberg enligt t. f. Chefensvid södra väg- och vattenbyggnads-dislriktet,
Kaptenen A. Remmers, i slutet af 1853, uppgjorda plan och förslag,
dervid kostnaden för delta företag beräknades till 58,400 R:dr sagde mynt; och har,
enligt hvad Rikets Ständer inhemtal. Chefen för Väg- och Vallenbyggnadsslyrelsen, efter
tagen kännedom af denna plan och kostnadsförslag, meddelat det yttrande, att pia
-
248
Exp e di tio 72 s- U Is ko Hets Förslag till underd. Skrivelse N:o 216.
nen lill denna hamnanläggnings verkställande blifvit omsorgsfullt uppgjord och att ifrågavarande
företag, om detsamma i öfverensstämmelse dermed utfördes, komme att för
håde staden och angränsande orter medföra en kostnaden motsvarande nytta.
Med afseende ä den högst lidiga sjöfarten utanför Halländska kusten, deruti
en mängd serskilda nationers fartyg deltaga, anse Rikets Ständer, den hamn-anläggning
å denna kust, hvarom fråga blifvit väckt och genom hvilken anläggning en säker hllflykt
i beholvels stund skulle komma alt beredas åt de i närheten al nämnde hafskust
befintliga sjöfarande, vara ett i den allmänna seglationens och handelns interesse vigtigt
och gagnande förelag; och då detta företag dessutom ofelbart, kommer att ega ett fördelaktigt
inflytande på afsättningen samt rörelsen och industrien ej blott i den stad, invid
hvilken hamnbyggnaden skall verkställas, utan äfven inom den staden omgifvande
landsbygden samt andra på icke obetydligt afstånd derifrån belägna orter, synes staten
icke böra undandraga sig att för samma företags åstadkommande lemna det dertill
oundgängligen erforderliga bidrag af allmänna medel. Rikets Ständer, som alltså funnit
sig ega anledning bifalla den gjorda framställningen om ett stats-bidrag af samma, till
Riksmynt förvandlade, belopp i rundt tal, som föreslagits, föreställa sig dock, att Falkenberg,
genom den ansenliga tillökning i dess rörelse ocfi inkomster, hvilken, lill följd
af hamn-anläggningen derstädes, framdelesböruppkomma,skall blifva i tillfällealt återbetala
största delen af det föreslagna stats-bidraget; hvadan Rikets Ständer för meranämnda
företags utförande beviljat staden Falkenberg ett stats-bidrag af Sextiosju Tusen
Riksdaler Riksmynt, nemligen 47,000 R:dr såsom län och 20.000 R:dr i egenskap af
anslag utan återbetalningsskyldighet, under vilkor, att hamnanläggningen vid nämnde
stad icke allenast verkslälles, utan äfven framgent vederbörligen underhålles genom
stadens försorg, samt att hamnen och inloppet dertill erhålla det djup, alt densamma
kan af allmänna sjöfarten begagnas. För öfrigt komma i afseende på detta statsbidrag
att tillämpas samma förbehåll och åligganden samt belalningsvilkor. som för andra till
dylika förelag under innevarande riksdag anvisade medel varda af Rikets Ständer föreskrifna.
4:o För fullbordande af påbörjad och till en del utförd hamnanläggning vid
Strömstad har blifvit föreslaget, att Rikets Ständer mätte bevilja ett statsbidrag af
15,000 R:dr R:mt, hvaraf hälften eller 7,500 R:dr skulle erhållas såsom anslag utan
återbetalningsskyldighet och andra hälften i egenskap af lån emot 4 procents ränta och
och 2 procents årlig kapital-afbetalning; varande uti eli härom af nämnde stads Äldste
afgifvil memorial, bland annat, anfördt: all, efter föreningen med Norrige, Strömstads
handel befunnit sig i ett serdeles altynande tillstånd* att, i synnerhet sedan 1825 års
förordning angående Sveriges och Norriges ömsesidiga handels- och sjölärts-förhållanden
utkom, hela gränshandeln dragit sig från Strömstad lill Fredrikshall och andra
Norrska städer, att till följd af den allmänna stagnationen i stadens handelsrörelse,
Strömstads invånare sedermera och ända till år 1850 befunnit sig i den mest bekymmersamma
ställning, att efter sagde år hade dock en förändrad tull-lagstiftning' visat
förmånlig inverkan på stadens handels-förbållanden; att sedermera en lifligare handel
med gränsboarne samt ett ökadt antal badbesökande bidragit lill spridandet af större
välmåga bland befolkningen; att en följd deraf varit, att anläggningar samt andra företag
af mera allmän vigt och nytta kunnat verkställas; all till dessa företag borde räknas
en påbörjad och till någon del utförd kaj- och hamnbyggnad, hvilken för staden
redan medfört en kostnad af 10,500 R:dr R:mt, att då stadens tillgångar medtagits af
de flerläldiga anläggningarne och förbällringarne, kunde det påbörjade, för staden ytterst
vigtiga och gagnande hamnanläggnings-arbetet, i brist af dertill erforderliga medel,
Expeditions-1] Is/o Hels Färsing till umlerd. Skrifvelse N:o 217. 24'.)
del, icke Fullbordas, ulan måste afstadna, såvida icke delta samhälle, i likhet med
många andra släder, erhölle understöd af allmänna medel för sin hamnbyggnads utförande,
samt alt ifrågavarande säkra och äfven med hänseende lill rikets försvar lämpliga
hamn i en' framlid möjligen kunde komma att begagnas äfven af andra fartyg, än
dem som tillhörde handelsflottan; varande, enligt uppgjordt förslag, kostnaden för verkställande
af de återstående högst behölliga arbetena för fullbordandet af hamnanläggningen
vid Strömstad beräknad lill 26,530 Hulr H:mt.
Då, såsom officiella handlingar vitsorda, staden Strömstad, hvars folkmängd under
sednare åren ökals, derunder jemväl lörkolrat sig i afseende å dess handel och
sjöfart, hvad såväl rörelsens beskaffenhet som idkarnes antal beträffar; dä stadens sålunda
började förkofran, lill fördel både för kommunen sjelf och det allmänna, bör än
mera tilltaga, i läll den företagna hamnanläggningen fullbordas; då en ändamålsenlig
hamn vid meranämnde stad mäste vara behöflig och blifva gagnande ej blott för sjöfarten
lill och från staden, ulan äfven för (le under sin segling i Nordsjön mot kusten
vid Strömstad vinddrilna fartyg; då denna siad förut icke, i likhet med mänga andra
släder, åtnjutit något understöd af allmänna medel för der företagna arbeten; och då,
utan eli sådant understöd, nu ifrågavarande hamn-anläggnings- och förbättrings-arbeten
icke lära kunna af staden ullöras, hafva Rikets Ständer ansett sig böra bevilja del för
delta ändamål begärda, i jeinnlörelse med anläggningskostnadens sammanräknade belopp.
mindre betydliga statsbidrag, dock under vilkor, alt hela den beviljade summan
varder i löieskrilven ordning återbetald; och hafva Rikets Ständer alltså, under de för
dylika statsbidrags åtnjutande stadgade förbehåll och emot de betalningsvilkor, som för
andra lån till enahanda föremål varda fastställda, beviljat staden Strömstad ett låneunderstöd
af Femton Tusen Riksdaler Riksmynt för fullbordande af hamnanläggnings
arbetena
derstädes.
D) lianal- och Slussverks-nnliiggningar samt slröm-rensningnr och andra
vatten-korn muni Isa tioner.
Fo Den vid föregående riksdagar väckta fråga om sluts-bidrag till öppnande
af en för djupgående fartyg tjenlig farled genom Stockholms skärgård mellan Baggensfjärden
och Stora Värtan har äfven blifvit underställd Rikets nu församlade Sländers
pröfning; hvarvid erinran förekommit derom, hurusom för sjöfarande frän alla söder
0111 Stockholm befintliga hamnar och utrikes orter segelleden, vid Nämndö-fjärden, |-  mil på denna sidan Dalarön, delade sig sålunda, att en farled, hvilken, oaktadt dess
längd af ! 1 {■ mil, hittills uteslutande mäst af alla större fartyg begagnas, ginge på yttre
sidan om Wermdön och nästan rundt omkring denna ö samt olver Trälhafvet och vidare
genom Kodjupel förbi Waxholm, äfvensom genom Tenö-, Höggarns- och Hallkakssuriden.
Den andra, endast 5j mil långa, farleden ginge vester om Ingarön och Wermdön
öfver Baggens-Ijärden samt genom sunden vid Bo, Baggens Stake och Skuru. Vid begagnandet
al denna sednare farled kunde seglaren gå med samma vind från öppna
hafvet genuin liela Skärgården ända lill Kungshamn, hvarest, i sigle af hufvudsladen,
begge lärlederna förenades. Färden å densamma kunde derföre verkställas under lika
många timmar, som dagar fordrades för seglingen å den förra farleden, under hvilken
alla vindar sami vissa bland deni mer än en gäng behöfde begagnas. Den andra eller inre far
Bih.
till It. St. Fröt. 1850—1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 32
250 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skri/velse N:o 211.
ledens djup vore ända lil! udden nf Bo kyrkogård tillräckligt för 18 fot djupgående
fartyg; men vid sundel derstädes motte grundt valten på en sträcka af 330 fots längd.
Innanför detta grund egde farleden fullt segeldjup på en längd af 1,500 fot lill Knapens
hål, hvarest djupet vid vanlig vattenhöjd endast uppginge lill 4j fot, hvilket förhållande
derefter Ibrlfore pä den 3,000 lol länga lä fhalén genom hela sundet förbi
Baggens Stäke lill Lennersta-ljärden. Deremot vore segelleden genom sistnämnde fjärd
och Skuru-sundet lill Kungshamn vid Wärtan tillräckligt djup för stora fartyg. Vigten
af denna farleds allmännare begagnande hade varit alltför länge förbisedd. Hos
hvarje seglare måste det vid mänga tillfallen väcka bekymmer, att, då han med fördelaktig
vind ankom till Landsort, Danziger-gall eiler Hufvudskär och på sjö-kortet länn
en rak, 5j mil kortare, farled genom Skärgården, som med samma vind kunde tillryggaläggas,
han likväl, emedan ofvannämnda sund icke vore upprensade och segelbara,
nödsakades med större och dyrbarare fartyg samt last göra en lång, besvärlig och lärlig
omväg, under det att det mindre fartyget, med begagnande al den genare vägen, hunne ej
allenast framkomma till samma destinations-orl, ulan ock, elter verkställd håde lossning,
samt ny lasts intagning, blifva ånyo segelfärdig! och möjligen redan åter kunnat afsegla.
Olägenheterna af de hinder, hvilka genom nu anförda förhållande förorsakades för navigationen
till och från Slockholm, vore så myckel större, som några timmars tvungna
uppehåll kunde för seglande fartyg medföra en tidsförlust af liera månader, den der
drabbade ej blott vederbörande rederier, utan äfven lastegare och konsumenter. I afseende
på verkställigheten af de upprerisningsarbelen, som erfordrades för att fartyg
med 18 fots segeldjup skulle kunna gå den inre vägen eller öfver Baggens-ljärden genom
ofvan uppräknade sund, hade genom Väg- och Valtenbyggnads-Styrelsens försorg,
fullständiga mätningar och undersökningar redan år 1847 blifvit verkställda samt både
hufvud- och profil-ritningar uppgjorda. De för utförandet af detta arbets-företag erforderliga
kostnader beräknades då uppgå lill minst 200,000 R:dr banko, utom det belopp
af 25,000 R:dr samma mynt, hvarmed hron öfver Skuru-sundet måste inlösas.
Men i anseende till dagsverks-prisernas och material-kostnadernas betydliga stegring sedan
sagde år, borde, enligt Byrå-chefens vid bemälde Styrelse, i Mars månad 1856 derom
algi foa förnyade utlåtande, denna kostnads-beräkning ökas med 50 procent, hvadan
lör ifrågavarande företag, som ansetts böra utföras och fullbordas under loppet af 3
år, uti åberopade utlåtande upptagits eli sammanräknadt kostnads-belopp af 333,319
R:dr banko, deruti inbegripen ofvanberörde inlösnings-summa för Skurö bro; och har
derföre blifvit föreslaget, all Rikets Ständer måtte lill E. K. M:ls nådiga disposition
anvisa sistnämnda belopp, på det att antingen della arbete mätte genom Styrelsens för
allmänna väg- och vattenbyggnader försorg varda på Statens bekostnad u t förd t samt derefter
vårdad! och underhållet, elier veikställigheten deraf, om sådant ansåges lämpligare, kunna
öfverlämnäs åt ett bolag, som genom ingånget kontrakt åloge sig all, enini erhållandet
af samma anslags-summa och ulan vidare tillskott, ansvara lör arhetets utförande efter
vederbörligen uppgjord och af E. K. M:t gillad arbetsplan, äfvensom för segelledens
framtida underhållande, dock med rättighet att, enligt en af E. K. M:l fastställd taxa,
uppbära lämplig, i förhållande till fartygens storlek och djupgående bestämd, afgift
för genomfarten, och med förbindelse alt städse bibehålla vattendjupet i farleden vid
18 löt.
Efter inhemtad närmare kännedom om de anförda förhållandena samt de upplysningar
angående samma ämne, som under sednare riksdagar vid lörhandlingarne härom
blifvit meddelade, hafva Rikets Ständer funnit ali, då genom den förordade farledens
öppnande för större, mera djupgående fartyg, sjö-kommunikationen mellan Slockholm
ocb hela det södra Sverige, äfvensom utlandet, skulle i betydlig mån underlättas samt
Expeditions-Utskottets Forsing lill anderd. Skrifvelse J\:o 217. 251
vigti"!i fördelar för handeln och sjöfarten sålunda beredas, kan ifrågavarande företag
anses vara af det gagn för det allmänna, alt detsamma synes förtjent af understöd
frän statens sirla. Den af de sjöfarande allmänt öfverklagade omvägen omkring Wermdön
och några derinvid belägna öar, hvilka alla fartyg af den för seglation i Östersjön erforderliga
storlek måste laga, vid genomgåendet af Stockholms skärgård, under sina
färder till eller från de söder om denna starl belägna orter, samt den derigenom förorsakade
tidsförlust, jemte andra, serdeles vid vissa årstider, betydliga olägenheter, medföra
onekligen i (lera hänseenden en menlig inverkan på hufvudstadens sjöfart och handels-rörelse.
Genom beredandet af en kortare och af vind-lörhällanden mindre beroende
samt följaktligen lättare och hastigare lillrvggalagd sjöväg mellan meranämnde stad
och öppna hafvet, mäste stadens sjö-kommunikation vinna en väsendtlig förbättring,
samt alltså kostnaderna för alla sjöledes mellan Imfvudsladen och nämnde orter skeende
transporter förminskas, och den för dessa transporter erforderliga tid förkortas.
1 samma mån som hufvudstadens under sednaste åren betydligt ökade rörelse och sjöfart
tilltaga, mäste de fördelar, som genom en sådan lämpligare och ändamålsenligare
kommunikations led komma alt beredas, blifva af allt större och allmännare vigt lör
hela landet. Då i sednare lider statsbidrag beviljats till förbättrande al de utanför
eller invid många andra städer befintliga segelleder och hamnar, synes enahanda understöd
icke böra förvägras för en länge ifrågasatt samt i flera hänseenden önskvärd
förbättring af hufvudstadens förnämsta sjö-kommunikation, helst, ulan bidrag från det
allmännas sida. verkställigheten af detta kostsamma företag på eli sådant sätt som uppfyller
dermed åsyftade ändamål och tinder sådana vilkor, att icke den framlida trafiken
betungas genom alltför kännbara afgifter, torde vid nuvarande förhållanden icke kunna
med någon säkerhet påräknas. I anseende till viglen och nyttan af den nu ånyo
föreslagna kommunikalions-förbältringen för ej allenast hufvudstaden och dess sjöfart,
utan äfven för den stora del af riket, hvars produkter afsältas och förnödenhets-artiklar
upphandlas i nämnde stad, skulle Rikets Ständer således, om frågan angående denna
kommunikalions-förbältrings åstadkommande ondast finge betraktas ur merkantil synpunkt,
icke tvekat tilt, genom anvisandet af dertill erforderligt statsbidrag, medverka
till sagde företags utförande; men vid behandlingen af förevarande fråga hafva Rikets
Ständer icke förbisett en omständighet, hvarå uppmärksamheten blifvit fästad vid alla
föregående tillfällen, då samma (Våga varit underställd Rikets Ständers pröfning. Gpp~
naudel af ett nvlt för större fartyg tillgängligt inlopp till hufvudstaden har nemligen
ansetts blifva serdeles äfventvrligt för hufvudstadens försvar vid fiendlliga anfall, derest
icke delta iidopp försåges med ändamålsenlig befästning. Huruvida för denna stads
betryggande emot dylikt anfall nya befästnings-arbeten mäste verkställas i sammanhang
med nämnde kommunikationsleds beredande, har dock i de rörande ifrågavarande ämne
Rikets Stander meddelade handlingar icke blifvit utredl; och någon tillförlitlig upplysning
angående beloppet af de kostnader, som befästandet af det föreslagna inloppet
möjligen skulle komma alt medföra för det allmänna, hafva Rikets Ständer icke kunnat
vinna. Derjemte förekommer äfven en annan omständighet, som måste tagas i betraktande
vid statsbidrags beviljande för tillvägabringandet af denna kommunikationsled,
men hvilken likaledes ännu befinner sig i outredt skick. Så vidt handlingarne utvisa,
har den stora och förmögna kommun, som i främsta rummet skulle komma att åtnjuta
Ho fördelar, hvilka genom meranämnde företags utförande kunna beredas, hittills icke
blifvit hörd och derigenom fått tillfälle förklara på hvad säll och i hvad mån den vill
åtaga sig att bidraga lill delsammas verkställighet; kommande efter sill anledning det
för detta företag ifrågaställa understöd af allmänna medel att lill både sitt belopp och
sin egenskap af lån eller anslog blifva beroende af kommunens förklarande och tillgö
-
252 Expedilions-Utsknltrts Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 217.
rande i sagde hänseende; äfvensom och dä, vid anvisandet af statsbidrag för hamnbyggnader
m. fl. företag till förbättrande al vatten-kommunikationerna invid åtskilliga andra
städer, i sednare tider såsom allmän grundsats iakttagits, att verkställigheten ai' de med
statsbidrag understödda kommunikations-förbättringarna bör, emot åtnjutande af de beviljade
statsmedlen, besörjas utaf vederbörande kommuner, Rikets Ständer icke funnit
skäl antaga någotdera af de alternativt framställda förslagen i afseende på utförandet
och underhållandet af den förordade kommunikationsleden mellan hufvudstadeu och
hafvet, antingen på statens bekostnad och genom dess omedelbara försorg, eller genom
eli för sådant ändamål bildad! serskildt bolag.
Rikets Ständer hafva således funnit sig för närvarande icke böra bifalla den
gjorda framställningen om en större anslagssummas beviljande och ställande till E. K.
Al:ls nådiga disposition för öppnande af oflanämnde kommunikationsled; men, med afseende
å densammas vigt och fördelaktighet för hufvudstadens sjöfart och handelsrörelse,
få Rikets Ständer underdånigs! anhålla, alt E. K. M:t läcktes vid nästa riksdag
gifva Rikets Ständer tillkänna, huruvida E. K. M:t anser några betänkligheter med hänsigt
till hufvudstadens försvar vid inträffande krig förekomma emot öppnandet af en
segelled al minst 18 fots djup under lägsta vatten Ytan från Baggens-f'järden, genom sunden
vid Bo, Baggens Stäke och Skuru, lill saltsjöviken Stora Wärtan, samt derjemte
meddela Rikets Ständer upplysning om kostnaderna för utförandet och underhållandet
al de befästningsarbeten, som i anledning af det sålunda öppnade nva inloppet till
Stockholm komma alt erfordras, äfvensom att E. K. M:t. sedan nyssnämnde stad fått
tillfälle förklara på hvad sätt och i hvad rnån staden vore villig bidraga till de kostnader,
som ifrågavarande kommunikationsleds beredande och framlida underhållande måste
medföra, täcktes underrätta Rikets Ständer om Stockholms stads i sådant hänseende
afgift)» förklarande saint om hela beloppet ai' de för detta företags fullständiga utförande
erforderliga kostnader.
2.0 För sänkningen af de i Östergöthland belägna sjöarna Stora och Lilla Rengen,
Jernlunden. Åsunden, Emmern. Strien) och Nimmern samt för åstadkommande af
båtled genom och mellan förstnämnde 4 sjöar, beviljade Rikets sednast församlade
Ständer eli lån å 160,000 R:dr Bauko, under dervid fästadI förbehåll, alt vederbörande
läntagare skulle vara ansvarige för såväl den föreslagna bälledens sorn sjösänkningens
fullständiga utförande, hvarjemte stadgades, att, i afseende på detta lån samt dess
utanordnande och återbetalning rn. m.. de för dylika statsbidrag meddelade allmänna
föreskrifter och hetalningsvilkor skulle vederbörligen iakttagas och ti lämpas; dock fiege
lånesumman icke lyftas pä en gäng, utan endast successivt, i män af arbetets fortgång,
vid de terminer E. K. Alu lumio lör godt bestämma. Till följd af dessa föreskrifter
skulle låntagaren genom ingånget kontrakt förbinda sig dels alt, i noggrann öfverensstämmelse
med den fa (ställda arbetsplanen, inom viss bestämd lid fallbo;da arbetet,
ulan att framgent väcka anspråk pä ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels
att genom egna lil skott utgöra hvad som utöfver statsbidraget kunde erfordras. Del
beviljade länets återbetalning binde verkställas sålunda, all efter fern års förlopp frän
slutet af det är, hvarunder lånemedlen frän Riksgäldskontoret ulbekommils, skulle ärligen
erläggas 8 procent å hela den lyilade lånesumman. hvaraf ränta komtne all godtgöras
efter 2 lör 100 utaf det obetalda kapital-beloppet och del öfriga utgöra efbelalningen
derå Sedan de lör sagde läns utbekommande föreskrifna förbindelser och (öfriga
handlingar blifvit afleinuade och godkända, har, oaktadt ifrågavarande, under 1855
års sommar påbörjade, sjösänknings m. fl. arbeten, enligt del derom afslulade kontrakt,
först den 1 Oktober 1861 behölde vara fullbordade, lånesumman, hvilken, jemlikt olvanberörde
i sådant afseende meddelade stadgande, endast successivt och i män af ar
-
EapedUions-Utskollets Förslag lill lindard. Skrifvelse No 217.
253
betets fortgång borde få lyftas, redan blifvit med bela sill belopp från Riksgälds-kontorel
ulbelald.
Under innevarande Riksdag bar fråga om ytterligare statsbidrag för ofvannämnde
sjöars sänkning och beredandet af båtled mellan deni blifvit väckt, under anförande,
alt mångå opåräknade hinder och svårigheter hade på ett högst betänkligt sätt förhöjdt
kostnaderna lör ifrågavarande förelags utförande utöfver det i kostnadsförslaget upptagna
belopp, 168,600 R:dr Banko, hvaraf för sjösänkningarne beräknades 143,600 R:dr
och lör den. med hänsigt lill bålleden, erforderliga slussbyggnad m. tn. 25,000 R:dr.
Bland de förhållanden, som löranledt förhöjningen af dessa kostnader, uppgäfvos i första
rummel de med mer än 100 procent stegrade arbetslönerna, vidare räknades dertill
jordersältningarne, hvilka dels alls icke, dels till ett alltför lågt belopp vore i koslnadslörslaget
upptagna, samt slutligen det högt uppdrifna priset på alla slags nialerialier.
Enligt en i början af November 1856 afgifven revisionsberättelse, skulle dä utaf
de dessförinnan uppburna lånemedlen 110,000 R:dr, samt derå genom Direktionens
omtanka samlade räntor 1,688 R:dr 45 sk., icke återstå större belopp än 10,000 R:dr
Banko, ehuru, efter revisorernes åsigt allenast en tredjedel af hela arbetet fullbordats;
hvadan revisorerna antagit, alt kostnaderna för detsamma skulle komma alt öfverstiga
förslaget med icke mindre än 170,000 R:dr sagde mvnt. Under vitsordande af den
utsedde Direktionens egna uppoffringar och osparda möda vid sina åliggandens fullgörande.
saint räkenskapernas ordentlighet oell utgifternas behöriga verifieering, hade re\isorerne
de många naturhinder, sorn dervid möll, de flera betydliga ersätlnings-anspråk, som
mäst lilliredsstäIlas, samt materialiernas och arbetslönernas stegrade pris, luunit den
stora kostnaden lätt förklarlig. Derjemte har åberopats ett utfardudt intyg af DistriklChelen,
Majoren Friherre G. De Geer, att den af honom, viii uppgörandet af förslaget
till olxanberörda arbelsföretag år 1853 lill 168.600 R:dr Banko beräknade kostnaden
borde i anseende lill prisstegringen, höjas med 60 procent eller till 269,760 R;dr samma
mynt. Vidare har ock blifvit orri förmäld den bekymmersamma ställning, deruti
vederbörande strand- och jordegare råkat i afseende på möjligheten alt utföra detta
arbelsföretag, helst de fleste bland deni. såsom innehafvare af små hemmansdelar, endast
med alkaslningen af dervid uppodlade kärr och mossar vore i tillfälle verkställa
de ärliga allietalningarne å det erhållna låneunderstödet och icke kunde uthärda en
derutöfver ökad betalningsskyldighet, hvarföre Ytterligare understöd af allmänna medel
syntes oundgängligen erfordras, såvida icke del påbörjade företaget skulle öfvergifvas
och de derpå använda medlen kunna anses gagnlöst bortkastade. Meranämnde sjösänkningsföreiag
skulle lör öfrigt icke blott medföra uppodling af en vidsträckt jordrymd,
ulan utgjorde första vilkoret för beredandet af en sedan längre tid tillbaka påtänkt och
flera gånger föreslagen vattenkommunikation ända frän Vimmerhylrakten lill Linköping;
och del vore således icke ensamt strandegarne vid ofvannämnda sjöar, som konime alt
skörda nytta af delta förelag, ulan komme detsamma att måhända i än större grad
blifva gagnande för alla dem, som bodde i granskapet af den blifvande nära 10 mil
länga vallenkommunikalioiieii midian nämnde städer, hvilkas sammanbindning på delta
säll skulle kunna ske med större fördel och mindre kostnad, än genom en jernvägsaidaggning.
1 betraktande af den gagnande inverkan, som det arbelsföretag, hvarom nu är
fråga, bör komma att utöfva på allmänna tillståndet inom en vidsträckt landsbygd, och
då Rikets Ständer anse sig, på grund af de meddelade uppgifterna, kunna antaga, att
detta företag, åtminstone under nuvarande förhållanden, icke kommer att fortsättas och
fullbordas, såvida icke ytterligare bidrag dertill från det allmännas sida erhälles, hafva
254
Expeditions-Utskottets Förslug till underd. Skrifvelse N:o 217.
Rikets Ständer funnit siw böra bevilja ett sådant bidrag till det belopp, sorn, enligt
vederbörande Distrikt-Chefs intyg, motsvarar den genom prisstegringen förorsakade förhöjning
i den summa, koslnadsförslaget upptager. Rikets Ständer hafva således, för
fortsättningen och fullbordandet, enligt derför i nåder fastställd plan, af den efter sednaste
riksdag påbörjade sänkningen af sjöarne Stora och Lilla Rengen, Jerrlunden,
Åsunden, Emmern, Striern och Nimmern inom Hanekinds och Kinda härader i Östergöthland,
samt anläggningen af en båtled genom och mellan förstnämnde 4 sjöar, beviljat
ett ytterligare lån å Etthundra Femtio Tusen Riksdaler Riksmynt, under dervid
fästadt förbehåll, att nyssnämnde sjösänkningsarbeten och båtleds-anläggning varda fullbordade
vid den i derom afslutadt kontrakt bestämda lid, eller tillden 1 Oktober 18(51,
och emot vilkor att för delta lån skola årligen erläggas sex procent af bela den utbekomna
länesumman, af hvilka (5 procent den för obetalda kapitalbeloppet, eljer 4 för
hundra, upplupna ränta först godtgöres, hvarefter återstoden utgör kapital-afoetalning;
kommande, dock någon föreskrift om serskild årlig ränteliqvid icke att i lånlagarnes
skuldförbindelse intagas, ulan böra desse endast förbinda sig att under den tid, som
åtgår för det erhållna länets fulla återbetalning, före slutet af hvarje år, räknadt från
lånets utbetalningsdag, erlägga sex procent å detsaminas ursprungliga belopp; hvarjemte
låntagarne, derest denna inbetalning icke å bestämd tid verkställes, böra dessutom
för det till liqvid förfallna, oguldna beloppet erlägga fem procent årlig ränta intilldess
betalning sker; och skola för öfrigt, i afseende på lånesummans utbekommande och
dermed förenade'åligganden, de rörande låne-underslöd för kommunikalions-förbätlringar
meddelade och härvid tillämpliga allmänna sladganden iakttagas.
3:o Enligt hvad E. K. M: I, genom skrifvelse af den 13 Februari sistlidne år,
för Rikets Ständer lillkännagifvit, har Direktionen för Carlstads hamn- och kanalbolag
gjort underdånig framställning angående beholvet af en utvidgad och förbättrad hamnanläggning
vid nämnde stad samt om Statens medverkan för detta ändamål, dervid
Direktionen anmält följande förhållande: Efter anläggningen af Carlstads vid Kanikenäset
belägna hamn och dess öppnande till allmänt begagnande, hade rörelsen derstädes
tilltagit så betydligt, alt hamn- och slussafgiflerna, hvilka under de lem lörsta åren,
eller 1839—1843, tillsammans endast utgjorde 18.785 R:dr 11 sk. 8 r-.st., under åren
1851 —1855 uppgingo till ett sammanlagdt belopp af 35,664 R:dr 34 sk. 1 rast. Denna
rörelsens ytterligare tillväxt kunde för framtiden otvifvelaktig! påräkuas, såvida för
de trafikerande bereddes beqvämligheler, sorn nuvarande hamnanläggning ej erbjöde,
och hvilka bemäld;) bolag saknade förmåga alt åstadkomma. Vid ifrågavarande, till 10
lots djup anlagda hamn saknades utrymme för upplag af de plankor och bräder, sorn
derifrån skulle utskeppas. 1 anseende härtill mäste dessa varor, hvilka år 1855 utgjorde
57,019 lolfter, uppläggas på bankarne vid den från Klarellven till hamnen ledande kanalen
och derifrån pä pråmar föras lill fartygen i hamnen, hvilket förorsakade varuegarne
en ökad transportkostnad af 8 sk. för tolften. Emedan fartygen icke kunde
uppgå till staden, hvars afstånd från hamnen vore 2,000 alnar, mäste godsegarne, utom
tidsförlust, vidkännas dryga transportkostnader, hvarjemte godset stundom skadades,
samt flerfaldiga olägenheter tillskyndades det stora antalet passagerare å de ångfartyg,
som besökte hamnen och hvilka under åren 1852—1856 utgjort i medeltal 99 stycken
ärligen. Till beredande af förbättring i nu uppgifna förhållanden hade undersökningar
på bolagets bekostnad verkställts utaf Distrikts-Chefen, Majoren D. W. Lilliehöök,
hvilken derefter algil'il 3:ne alternativa kostnadsförslag, nemligen
l:o för anläggning, efter nuvarande pråmkanals yttre bank, afen ny kanal från
hamnen vid Kanikenäset, med lika djup sorn denna hamn, till stadens strand vid den
så kallade Näbben samt hamnbassin derstädes, hvilket kostnadsförslag^ slutsumma ut
-
Ej pedit i o ns-UIs kol le Is Förslag lill anderd. Skrifvelse N:o 217. 255
gjorde 146,68! R:dr Banko, deruti dock kostnaden för expropriation åfjord och byggnader
icke vore inbegripen; — 2:o för dylik anläggning med kanalens utsträckning till
stranden midt för stadens södra torggata samt hainnbassins bildande derstädes, hvarför
kostnaden upptagits till 224,592 R:dr samma mynt; och — 3:o för kanals anläggning öfver
Tvggårds-vilien och Tingvallaön lill Klarellveus vestra gren, med en bestämmande
sluss och 2;ne dragbroar öfver kanalen, lör verkställigheten hvaraf kostnaden skulle
uppgä lill icke mindre än 439,518 R:dr sagde mynt. I samråd med trafikanternes
deputerade hade ofvanhemälda bolag ansell, att en i öfverensstämmelse med det föist
uppgifna alternativa förslaget utförd kanalanläggning, med dertill hörande bassin, komme
alt undanrödja de väsentligaste hinder, som för närvarande betungade trafiken, och
att denna anläggning kunde verkställas såvida lämpligt statsanslag härtill erhölles. Derföre
hade Direktionen, å bolagets vägnar, i underdånighet anhållit, att för ifrågavarande
förelags utlörande, enligt delta förslag, under loppet af 3 är mätte anvisas ett
statsanslag al 60,666 R:dr 32 sk. Banko, i hvilket fäll skillnaden mellan detta belopp
och anläggningskostnaden påräknades kunna genom aktieteckning betäckas. Uti de underdåniga
yttranden, som i anledning af den sålunda gjorda ansökningen blifvit algifna,
har hufvudsakligen anförts: af Landshöfdinge-Embetet i Wermlands län, alt efter dess
tanke skulle en hamnanläggning, verkställd i enlighet med det sednast omförrnälda förslaget,
bereda större fördelar för trafiken, än enligt nägoldera af de andra förslagen;
men då de dermed förenade kostnaderna syntes åtminstone lör närvarande göra detsamma
overkställbar, tillstyrkte Landshöfdinge-Embetet den underdåniga ansökningens
bifallande; och af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, att, enär, sedan
hamnen vid Kanike-näset och pråm-kanalen från denna hamn till Klarelfven anlades,
trafiken på Carlstad ansenligen ökats, och då det afstånd af 2,00(1 alnar, sorn vore
mellan hamnen samt staden, och å hvilket i början obetydligt alseende gjordes, under
den med hvarje år stigande rörelsen befunnits mer och mer känbart, vore det af högsta
behof påkalladt. att förbättringar vidtoges genom hamnbassinens utvidgande och
densammas dragande närmare intill staden; hvarjemte Styrelsen, sorn förordade det i
sådant afseende af bolaget och trafikanternes deputerade antagna förslag, yttrade: att,
såvidt Styrelsen, med hänsigt till nuvarande höga pris på inaterialier och dagsverken,
kunde bedöma, borde delta förelag kunna ullöras för den beräknade summan eller för
högst 150,000 R:dr Banko, samt att i förhållande dertill, del begärda statsbidraget icke
syntes vara för högt. I betraktande af hvad nyssbemälde Styrelse anfört rörande den
ökade trafiken vid Carlstads hamn samt nyttan och behofvet af samma hamns utvidgning,
har E. K. M:f i nåder ölVerlemnat till Rikets Ständers pröfning, huruvida
tillgångar till det för meranämnde angelägna ändamål ifrågaställa statsanslag kunde
beredas.
Då den under sednare tider i närheten af Carlstad invid Wenern anlagda hamn
och upplags-plals numera icke leinnar tillräckligt utrymme, för den högst betydligt ökade
trafiken derstädes, och då afståndet mellan denna hamnplats och staden visat sig medföra
kännbara olägenheter för sjöfarten till och från nämnde stad, anse Rikets Ständer
visserligen anläggningen af en större och ändamälsenligare samt närmare staden belägen
hamn vara ett företag, hvars utförande med bidrag af allmänna medel bör understödjas;
men sorn den lilliga rörelsen, isynnerhet så snart hamnen erhåller ett annat för
densamma vida beqvämligare läge, bör genom inflytande hamoafgifler bereda ansenlig
inkomst, hvaraf således torde kunna påräknas erforderlig tillgång för återbetalningen
af de till denna hamns anläggning erhållna statsmedel, så hafva Rikets Ständer funnit
nu ifrågavarande statsbidrag endast böra beviljas i egenskap af lån med bestämd återbelulnings-skyldighel.
Vidare anse Rikets Ständer, att staden Carlstad, i likhet med
256 Expedilions-Utskotlets Förslag lill un derå. Skrifvelse N.-o 217.
andra stapelstäder till hvilkas hamnbyggnader bidrag af allmänna medel vid sednare
riksdagar blifvit beviljade, bör, emot åtnjutandet al del för hamnbyggnaden derstädes
anvisade statsbidrag och emot rättighet till hamnafgifternas uppbärande, åtaga sig ansvarigheten
för och bestyret med verkställigheten och framtida underhållandet af den
med detta statsbidrag alsedda hamn- och kanal-anläggning; och hafva således Rikets
Ständer, med anledning af den i E. K. M:ts högslberörde nådiga skrifvelse gjorda framställning
om statsbidrag för anläggningen af en hamnbassin invid Carlstad samt en
kanal med tillräckliga dimensioner derifrån lill Kanike-näset vid Wenern, beviljat nämnde
stad ett län å Ett hundra tusen R:dr R:ml, emot skyldighet ali ullöra della förelag
och framgent underhålla sagde hamn- och kanal-byggnad; börande staden derföre ega
att uppbära de hamnafgifter, som, enligt gällande, af E. K. M:t fastställd, taxa skola
erläggas; och skola i afseende på lånemedlens utbekommande, användande och återbetalning
samma stadgande!) tillämpas, som för andra till likartade företag erhållna låneunderstöd
vid denna riksdag blifvit meddelade.
-4:o Sedan Rikets sednast församlade Ständer för sluss- och kanal-anläggningar
förbi Klarelfvens vattenfall vid Forshaga och Dejefors, beviljat ett lån af 100,000 R:dr
bauko, till utbekommande hvaraf dock det bolag, som redan löre sednaste riksdag bildat
sig för delta företags utförande, först i slutet af Februari månad år 1856 anmält
sg hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret, hvarefter hela låne-summan i medlet af nästföljande
månad till samma bolags Direktion uianordnades: sä har Direktionen, i Augusti
samma år, till E. K. M.t ingått med underdånig anhållan att, på det bolaget
mätte blifva försatt i tillfälle tillvägabringa den för Wermland serdeles vigliga och nyttiga
kommunikationsled, lör hvars åstadkommande omlörmälda sluss- och kanal-anläggningar
måste löretagns, E. K. M:t läcktes utaf dä befintliga eller framdeles tillgängliga
medel anvisa ett ytterligare stats-bidrag af åtminstone 100,000 R:dr banko, att i egenskap
af anslag utan äteibetalnings-skyldighel utgå till dessa anläggningars fullbordande.
Till stöd för den härom gjorda och genom E. K. M:ts nådiga skrifvelse af den 11
November 1856 Rikets Ständer meddelade anhållan, har ofvanhemälde Direktion anfört:
att kostnaderna för kanal- och sluss-anläggningarne blifvit uti de för flera år sedan
uppgjorda och af E. K. M:t. fastställda aibetsplanerna beräknade till 206.283 R:dr lör
kanalen och slussarne vid Dejefors och lill 94,377 R:dr för enahanda arbeten vid Forshaga,
eller (ill ett sammanlagdt belopp af 300,660 R:dr bauko; men att, enligt DistriktChefen
Majoren Lilliehööks under 1856 års sommar uppgjorda beräkningar öfver den
förhöjning i denna summa, som de i sednare tider högt stegrade priserna å dagsverken
och materialier föranledde, skulle derutöfver erfordras för arbetena vid Dejefors 42,741
B:dr och vid Forshaga 47,867 R:dr, eller tillsammans 90.608 R:dr banko; hvadan och
då, enligt bolagets räkenskaper, de redan nedlagda kostnaderna utgjorde vid Dejefors
12,028 R:dr och vid Forshaga 78,297 R:dr, den återstående kostnaden således skulle
uppgå pä förra stället till 236,995 R;dr och på det sednare till 63.947 R:dr, eller för
hela förelaget lill 300,942 R.dr banko. Enär nu bolagets tillgångar, bestående utaf ofvanberörde
låne-summa, samt aklie-egarnes lill samma belopp bestämda tillskott, och
utgörande alltså sammanräknad! 200,000 R.dr banko, efter afdrag af hvad häraf blifvit
utgifvet, blott uppginge lill 109,675 Hulr, skulle 191,268 Hulr, eller, med tillägg af
expropriations-kostnaden vid Dejefors, minst 200.0(10 R:dr banko lättas för företagets
införande. Sedan Styrelsen lör allmänna \ äg- och Vattenbyggnader i ämnet blifvit, hörd
har E. K. M:l lunmt lör godt till Rikets Ständer öfverlemna della ärende, pä det alt
Rikets Ständer matte komma i tillfälle pröfva, huruvida Ytterligare sä beskaffad! statsbidrag,
son) under sednaste riksdag beviljades för ifrågavarande sluss- och kanal-anläggningar,
må, i anseende lill de uppgifna omständigheterna, derför anvisas.
Såsom
Expedilions-Utskolte/s Forsing till underd, Skrifvelse N:o 217. 257
Såsom Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader i sitt infordrade underdåniga
utlåtande öfver förbemälde Direktions gjorda ansökning erinrat, har samma
Direktion genom dess ingångna och i Februari månad år 1850, å E. K. M:ls och Kronans
vägnar, antagna kontrakt förbundit sig att, emot uppbärandet af det under sislförflutna
riksdag för oftanämnde företags utförande beviljade lån, inom den lista Oktober
1858 fullborda arbetet, enligt derför fastställd plan och kosfnads-förslag, ”utan att
anspråk på ytterligare bidrag dertill af allmänna medel må framgent kunna väckas,
samt att genom egna tillskott skall utgöras hvad utöfver statsbidraget kan erfordras.”
Mär åberopade kontrakt afslutades och iåne-summan derefter lyltades, hade redan den
stegring i arbetslönernas belopp och materialiernas pris inträffat, lill följd hvaraf de
arbeten, hvarom kontraktet ingicks, på sätt i den, några månader derefter, till E. K.
M:l ingifna underdåniga ansökningen anmäldes, omöjligen kunde utgöras för den summa,
sorn lanns upptagen i del år 1810 af Öfverste Ericsson uppgjorda koslnadsförslaget.
Detta förhållande kan ej heller skäligen hafva varit okändt eller förbisedt af de
bruks- och faslighets-egare med flere i denna ort bosatte personer, hvilka underkastade
sig nu anförda uttryckliga vilkor för utbekommande af del bidrag utaf allmänna medel,
som Rikets Ständer för merberörda företag beviljat. Rikets Ständer hafva således funnit
sig sakna tillfyllestgörande anledning att, oaktadt den förut föreskrifna och uttryckligen
åtagna skyldigheten alt utan vidare bidrag af allmänna medel utföra oftanämnde
arbetslöretag, nu för detsamma anvisa ett ytterligare bidrag utan återbetalnings-skyldighet
å lika summa, som del under år 1856 dertill utbekomna låne-underslödet. Ehuru
således Rikets Ständer ingalunda bestrida de flera och äfven i allmänt hänseende vigtiga
fördelar, som de påbörjade kanal- och sluss-anläggningarne förbi vattenfallen i Klarelfven
och den derigenom åstadkomna oafbrutna kommunikationsleden mellan Wenern
och södra delen af Elfdals härad skulle medföra ej allenast för de många betydliga
bruken och öfriga vattenverken invid och i närheten af Klarelfven, utan äfven för hela
befolkningen inom nämnde härad, hafva Rikets Ständer likväl, med afseende å härom
förut lättade beslut och nödvändigheten alt de med det allmänna ingångna aftal fullgöras,
såvida icke dervid förekommande serskilda omständigheter kunna anses innefatta
giltiga skäl till afvikelse frän denna vigtiga grundsats, funnit sig icke böra lemna bifall
till det vid denna riksdag sökta statsanslag för nämnde anläggningars fullbordande.
E) Sjö-sänkningor och myr-uldikningar samt andra vatlen-aftappnings- och
odlings-förelag.
l:o För alt medelst anslag eller lån kunna befrämja utdikningar och aflappningar
af sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag, har E. K. M:t, uti propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof, föreslagit, alt Rikets nu församlade
Ständer måtte afsätta en summa af 100,000 R:dr R:mt årligen, eller för åren 1858, 1859
och 1860 tillsammans 300,000 R:dr, hvaraf fyra femtedelar borde utgå såsom lån.
De vid förflutna riksmöten för dylika företag anvisade medel häfva, på sätt
inom alla landsorter, der dessa medel erhållits och för afsedda ändamål blifvit vederbörligen
använda erkännes och vitsordas, framkallat och befrämjat verkställigheten af
Bill. till B. St. Prat. 1856—1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 33
258 Expcditions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 217.
en mängd arbetsföretag, hvilkas gagn i både allmänt och enskildt hänseende samt inverkan
på den ekonomiska ställningen i sagde orter dagliga erfarenheten bekräftar.
Detta förhållande och de (lerfaldiga förberedande åtgärder, som redan inom rikets flesta
provinser blifvit vidtagna i förmodan, alt äfven vid denna riksdag ytterligare tillgångar
skola beredas för utförande af andra likartade och för vederbörande menigheter gagnande
arbeten, hafva synts utgöra tillräckliga skäl för Rikets Ständer att bevilja oell anvisa
den i E. K. M:ts nådiga proposition föreslagna summa; och hafva Rikets Ständer alltså,
för att medelst anslag eller län utaf allmänna medel befrämja utdikningar och aflappningar
af sanka trakter och sjöar till beredande af odlings-företag, beviljat och anvisat
till E. K. M:ts disposition en summa af Tre hundra tusen R.dr R:mt, eller 100,000
R:dr för hvart och ett af åren 1858, 1859 oell 1860, samt att utaf dessa medel fyra
femtedelar, eller Två hundra fyratio tusen R:dr, må utgå såsom lån och den öfriga
femtedelen, eller Sextio tusen R:dr, såsom anslag utan ålerbetalnings-skyidighet.
2:o Hos Rikets Ständer har framställning skett om beviljande af statsbidrag för
eli betydligare sjösänknings-förelag inom Östergöthlands län, (ill hvilket förelags utförande
ett bolag bildat sig under namn af Tjellmo Sjösänkningsbolag; och har i afseende
härå blifvit anfördt, att då kostnaden för ifrågavarande vidsträckta förelag, hvarigenom
3,282 tunnland till stor del af valten fördränkt jord komine ali förvandlas till hördig
ängsmark, skulle uppgå till 249,196 R:dr R:mt, vore det i anseende till företagets vigt
och omfattning omöjligt för de 57 intressenterne, af hvilka de fleste vore mindre hemmansegare,
alt utan betydligare understöd af allmänna medel kunna utföra detsamma, hvadan
härtill erfordrades dels ett anslag af 35,000 R:dr R:mt, hvilken summa motsvarade omkring
en sjundedel af den beräknade kostnaden, samt dels ett lån å 165,000 R:dr samma
mynt, emot de för dylika lån under sednast förlidne riksdagar stadgade betalningsvilkor.
Vid lagen kännedom om nämnde betydliga vattenaftappnings företag hafva Rikets
Ständer funnit sig böra instämma uti det af Ghelen i medlersta Väg- och Vattenbyggnads-distriktet
Majoren Friherre G. de Geer, efter kostnads-förslagets granskning
och godkännande, afgilna yttrande: alt detta företag kommer att medföra stort gagn
för en vidsträckt landsort, och att detsamma fördenskull förtjenar alt med bidrag frän
det allmännas sida understödjas. Till följd af denna åsigt hafva Rikets Ständer biträdt
den gjorda framställningen om anvisandet af serskilda medel för befordrande af ifrågavarande
företags verkställighet, helst det allmänna anslaget för mjrutdikningar och sjösänkningar
icke, utan alt de för andra föreslagna dylika företag erforderliga och påräknade
medel i alltför betydlig mån skulle medtagas, kunna användas till ett så stort
bidrag för detta företag, som någorlunda motsvarar detsammas omfattning och vigt,
samt de dermed förenade kostnader. Dock hafva Rikets Ständer funnit det föreslagna
statsbidraget skäligen böra nedsättas till en summa af 100,000 R:dr R:mt, att såsom
län utgå. Rikets Ständer hafva alltså, för fortsättning och fullbordande af den påbörjade
upprensningen af Storån inom Tjellmo Socken i Östergöthland, jemte dermed sammanhängande
sjösänknings- och andra vattenaftappningsarheten inom nämnde, äfvensom
Krigsbergs socken, beviljat ett serskildt statsbidrag af Ett Hundra Tusen R:dr Runt,
alt utgå såsom län mot samma vilkor i afseende på medlens utbekommande, användande
och återbetalning, som angående andra dylika statsbidrag blifvit vid denna riksdag
stadgade.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 16 Februari 1858.
Expeditions-Utskottets Förslag lilI anderd. Skrifvelse JY:o $18.
259
\:o »18.
Uppläst och godkändi hos Ridd. och Adeln den 12 Febr. 1858.
Preste-slåndct den 15 — —
Borgare-ståndet den 16 — —
Bonde-ståndet den 16 — —
Rikets Silin ders underdåniga Skrifvelse, angående reglering af ulgifterne
under Riks-Statens Sjunde Hufvud-Titel.
(Stats-Utsk:s Ulhde N:o 136, 173 och 200, samt Först. Stats-Utsk:ts Mern. N:o 216
och 258.)
S. A. K.
Uti Riks-Stalens Sjunde Hulvud-Titel, innefattande anslagen för Finans-Departementet,
hafva följande förändringar ifrågakommit:
l:o Af E. K. M:t är föreslaget, att allöningen för Departewcnts-Chefen måtte,
i stället för 10,500 R:dr, som densamma nu utgör, från och med innevarande år utgå
nied 15,000 R:dr, hvilket Rikets Ständer bifallit, äfvensom och då denna Departementschef
är i saknad af boställe, Rikets Ständer beviljat honom en årlig hjresersättning af
2,000 R:dr.
2;o Uti den för Finans-Departementets Expedition nu utgående anslagssumma,
22,987 R:dr, är af E. K. M:t, på skäl sorn Deparlements-Cbefens vid E. K. M:ts nådiga
proposition om Statsverkets tillstånd och behof bilagde betänkande innehåller,
förhöjning äskad med 14,613 R:dr R:mt.
Efter lagen kännedom af den upprättade aflöningsslalen, hafva Rikets Ständer
icke funnit något att erinra mot der uppförda allöningsbelopp vidare, än att Rikets
Ständer ansett, att, med inskränkning af det ifrågasatta aflöningsbeloppet för kanslisterna
från 2,000 R:dr till 1,800 R:dr, summan af lillökningarne för Kanslister och Kopister,
utgörande 2,290 R:dr, blifvit ställd lill E. K. M:ls disposition för befrämjande
af ärendenas gång inom dessa tjenstegrader.
260
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 218.
Med iakttagande af denna förändring blifver den erforderliga anslsgs-förhöjningen
för ifrågavarande Expedition 14,213 Ridr, med hvilket belopp alltså Rikets Ständer,
sorn i öfrigt åberopa hvad uti underdånig skrifvelse den 27 nästlidne Januari är
anfördt, angående ifrågnställd förändrad arbetsordning inom de särskilda Afdeluingarne
af E. K. Mits kansli, förhöjt Expeditionens anslagssumma, att utgå på sätt bifogade
tabell Nio 1 närmare utvisar.
3io För Kammar-Kollegium är af E. K. Mit äskad en anslags-förhöjning från
66,432 Ridr till 106,250 Ridr eller med 30,818 R:dr. Vid granskning af den i Departements-Cbefens
ofvan omförmälda betänkande åberopade nya aflönings-stat för bemälda
Kollegium, hafva Rikets Ständer funnit densamma föranleda följande erinringan
a) Beträffande Kammar-Råden och deras aflöning, anse Rikets Ständer, lika med
E. K. Mit, bebofvet fordra alt nämnde Ledamöter blifva sex, såsom Instruktionen den
16 Februari 1838 bestämmer, samt att således aflöning nu bör för ett Sjette Kammar-Råd
å stat uppföras; och då mot de för desse Ledamöter föreslagne löne-belopp
någon anmärkning icke förekommit, hafva dessa, såsom tabellen N:o 2 visar, blifvit
bestämde till 5,000 Ridr för de 3ine äldre och till 4,500 Ridr för de 3ine yngre Kammar-Råden.
Härvid hafva emedlertid Rikets Ständer fästat uppmärksamhet å den omständigheten,
att redan vid 1840—1841 årens Riksdag till löneförbättring inom KammarKollegium
blifvit anvisade 7,532 Ridr 31 sk. 11 rst. banko, samt att, vid hvarje påföljande
Riksdag, Rikets Ständer låtit i stat såsom arfvoden upptaga berörde belopp,
hvilket äfvenledes, jemlikt Rikets Ständers underdåniga skrifvelse deri 8 Februari 1845
och Kongl. Brefvet den 13 i samma månad, ingår i beräkningen af pension å Allmänna
Indragnings-staten. Dessa arfvoden, som innefattas i det nu för Kollegium föreslagna
totalbeloppet, äro således i sjelfva verket af samma egenskap som vanliga löner,
och hafva derföre funnits böra under denna benämning upplagas i Special-Staten samt
med den ursprungliga lönen uti en summa sammanföras, pä det icke de summor, som
vid denna Riksdag beviljas såsom tillökning för 3me år, må förblandas med förut varande
aflönings-förmåner, de der åtföljas af pensionsrält, enligt förfaltningarne.
Id) Då Aktuariens befattning numera icke vore af beskaffenhet alt lenina en
person full sysselsättning, bär E. K. Mit föreslagit indragning af denna tjenst och dervid
åtföljande aflöning, 1,480 Ridr, samt öfverflyttning af hans göromål på Registratorn,
hvilken skulle i stället för 1,480 Ridr erhålla 2,500 Ridr såsom lön, och lill hvars
biträde skulle anställas en Kanslist, med åliggande att fullgöra en del af de Aktuarieu
och Registratoren nu tillhörande bestyr; varande lönen för denna upptagen till 1,000
Ridr, jemte ett arfvode af 200 Ridr, eller tillsammans 1,200 Ridr. Då emellertid
denna reglering icke kunde ske förr, än åtminstone endera af bemälde tjenstemän algått
och, i sistnämnde fall, den återstående förklarat sig villig alt öfvertaga den lill
begge befattningarne utsträckta Ijenslgöringsskyldighet, har E. K. Mit föreslagit, att nuvarande
Registrator och Aktuarie, så länge de i dessa befattningar qvarstå och den nya
Staten å dem icke tillämpades, måtte (å sig emellan lika fördela den sammanlagda aflöningen,
utgörande enligt förslaget, för en Registrator och en Kanslist 3,700 Ridr,
med 1,850 Ridr hvardera.
Med bifall lill ofvanberörde förening af Regislralors- och Akluarie-tjenslerna,
hafva Rikets Ständer, i likhet med hvad rörande Kanslist-beställningar förut blifvit anfördt,
ställt de för nämnde Kanslist äskade 1,200 Ridr till E. K. Mils nådiga disposition
för alt användas lill biträde vid Aktuarie- och Registrators-tjenstens bestridande.
c) Beträffande de af E. K. Mit för sex Kanslister i Kammarkollegii kansli äskade
löneförhöjningar, hafva Rikets Ständer ansett nuvarande inkomsterna vid tjensterna
Expeditions-111 sko Hels Förslag tilt underd. Skrifvelse N:o 218. 261
böra bibehållas och skillnaden deremellan och 1,000 R:dr för hvardera, eller 2,212 R:dr
50 öre, ställas till E. K. M:(s disposition för Kunslistgöromälens bestridande inom bemälda
kansli.
d) Då Advokatfiskal fortfarande behöfde ega lill sitt biträde, utom Kanslisten,
en person med uppdrag alt på eget ansvar handlägga vissa ärenden, som nämnde
Kanslist icke kunde medhinna jemte sina öfriga åligganden, har E. K. M:t föreslagit,
att ytterligare en kanslist i Advokalfiskals-kontoret måtte å stat uppföras med lön af
2,000 R:dr, och då det ifrågaställa biträdet för Kollegii träget sysselsatta Advokatfiskal
funnits behöfligt, har en summa af 2,000 R:dr beviljats såsom arfvode för biträde
vid Advokat-fisk als -göromålen.
e) Hvad angår den förut varande kanslisten i nämnde kontor, i hvilkens aflöning
äskats förhöjning lill 1.000 R:dr, har skillnaden mellan denna summa och den
förra aflöningen, eller 155 R:dr, blifvit ställd lill E. K. M:ls disposition för bestridan
de
af kanslist-göromålen.
j) Af den anledning, att uti Kollegii 3:ne Provins-kontor kammarskrifvarnes
antal, 2 i hvarje kontor, mäst, under mer än 14 års lid, förstärkas med dylika tillförordnade
tjenstemän, samt erfarenheten visat, alt ärendena, hvaraf flera påkallade vidlyftiga
undersökningar i jordeböcker m. m., icke kunde med reda, ordning och skyndsamhet
handläggas utan biträde af flere tjenstemän, än för närvarande å stat finnas
uppförde, har blifvit hemställd t, att en 3: d j e kammarskrifvare måtte i hvarldera provins-kontoret
anställas med 1,000 R:dr i lön för hvarje person; hvilket Rikets Ständer,
inseende behofvet af ökadt arbetsbiträde i Provins-kontoren, på det sätt bifallit, att en
summa af 3,000 R:dr är ställd lill E. K. M:ts disposition, för befrämjande af göromålens
gång i nämnde kontor.
g) Med afseende derå, att de i Kollegii Arkiv-kontor förekommande undersökningars
omfång och besvärlighet, jemte mängden af upplysningar, som derstädes af enskilde
personer sökas, vare sig för vetenskaplig forskning elier för utredning i förekommande
rättegångar, gjorde det angeläget, att, till vinnande både af fullständighet
och skyndsamhet i Kontorets utrednings-arbeten, Kamreraren, hvilkens nuvarande biträden,
två kammarskrifvare, vore vanligen sysselsatta blott med afskrifning af handlingar,
finge jemte sig en tjensteman med nog grundliga insigter och särskild kännedom
för att kunna på eget ansvar nöjaktigt verkställa de ofta mödosamma undersökningarne
i Arkivets handlingar och i öfrigt dervid biträda Kamreraren samt vid dennes förhinder
eller afgång uppehålla tjenslen, har E. K. M:t föreslagit, att en Kammarförvandt
i Arkiv-kontoret måtte på stat uppföras, mot indragning af den ena kammarskrifvaretjensten.
Vid pröfning häraf hafva Rikets Ständer bifallit, att ett belopp, motsvarande
Kammarförvandts-aflöning, 2,200 R:dr R:mt, ställes till E. K. M:ls disposition, för
befrämjande af göromålens gång inom Arkiv-kontoret, samt all den ena kammarskrifvare-ljensten
indrages och innehafvare!! deraf, Kammarskrifvaren C. C. Strandberg,
hvilken under en längre följd af år för sjuklighet haft tjenstledighet, förflyttas ä Allmänna
lndragningsstalen med åtnjutande af 765 R:dr årligen, på säll vid regleringen
af utgifterna under Riks-Statens 9:de Hufvud-titel kommer att omförmälas.
Då i öfrigt rörande löne-regleringen för Kammar-Kollegium Rikets Ständer icke
funnit skäl tili afvikelse från hvad E. K. M.t i ämnet behagat föreslå, har en summa
af 39,818 R:dr blifvit beviljad såsom förhöjning i anslaget för bemälte Kollegium, alt
utgå i enlighet med bilagde tabell n:o 2.
4:o (Jti anslaget för Statskontoret, hvarunder lyda Krono-magasinerna och Vågstaterna,
är af E. K. M:t äskad en förhöjning af 16,130 R.dr R:mt, i afseende hvarå
262 Expeditions- Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 21S.
Rikets Ständer inhemtat, alt för Statskontoret, som år 1850 erhöll en ny organisation
och en förändrad aflöning, nu gäller en af E. K. M:t fastställd Interirns-Stat af den
21 Februari 1855, hvaruti likväl en icke obetydlig del utaf aflöningen upptages under
namn af arfvode, eller 13,282 R:dr banko, motsvarande i Riksmynt 19,923 R:dr, samt
att Embelsverket derföre begärt definitiv stal, äfvensom, i anseende till ökade göromål
och ansvar, föranledde af Kronans årligen stigande inkomster och utgifter m. fl. omständigheter,
anhållit om en af stegringen i lefnadskostnaden tillika påkallad förhöjning
i de hittills åtnjutna aflönings-förmänerna; varande emedlertid uti personalens antal icke
ifrågasatt någon ändring, vidare än alt en kammarskrifvare måtte anställas, med åliggande
att, jemte vanliga till dylik befattning hörande göromål, biträda vid granskning
af Ränteri-redogörelse-handlingar, anticipalions-utredningar m. m.
Vid pröfning af den föreslagna nya aflönings-staten hafva Rikets Ständer funnit
följande att erinra:
a) Beträffande de vid della embetsverk anställde 3:ne kanslister, hvilka tillika
föra protokoll, hafva Rikets Ständer ansett, att det arfvode, 600 R:dr, som, enligt E.
K. M:ts nådiga proposition skall fördelas emellan bemälte kanslister, skäligen borde
fördubblas, så att desse personer, hvilka hafva en annan och vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
än kanslister i andra embetsverk, må erhålla 1,400 R:dr hvardera; varande alltså,
såsom arfvode, till fördelning emellan protokolls-förande kanslisterne, en summa af 1,200
R:dr R:mt å slaten uppförd.
Emellertid komma såväl 400 R:dr af nyssnämnda summa, som de för tredje
kanslist-beställningen äskade 1,000 R:dr, icke att utgå så länge en Notarie qvarstår
med aflöning, enligt äldre stat och fullmakt.
b) Hvad angår det väckta förslaget om uppförande å stat af en ny Kammarskrifvarc-lön
å 1,000 R:dr, anse Rikets Ständer en dylik tjenstemans anställande i det
uppgifna ändamålet vara af behofvet påkalladl, men hafva likväl, i öfverensstämmelse
ined hvad förut i sådana fall skett, endast på det sätt bifallit den gjorda framställningen,
alt en summa af 1,000 R:dr årligen ställes till E. K. M:ts disposition för befrämjande
af göromålens gång inom Kammarskrifvare-graden.
c) Vidkommande ofvanbernälde Notarie samt en annan öfvertalig tjensteman,
f. d. Ombudsmannen vid Direktionen öfver Lappmarks Ecklesiaslik-verk, anse Rikets
Ständer tillräckliga skäl för deras förflyttande å Allmänna Indragnings-stalen för närvarande
saknas, utan finna desse personer böra fortfarande tjenstgöra i Statskontoret; men
då för öfrigt någon anledning till erinran emot förslaget rörande nämnde embetsverks
allo ning icke förekommit, har en summa af 17,674 I5:dr såsom förhöjning i anslaget
för Statskontoret blifvit af Rikets Ständer beviljad, på sätt närlagde tabell n:o 3 närmare
utvisar.
Härvid anmärkes, att af ofvanberörda arfvodessumma, 13,282 R:dr banko, var vid
verkets sednasle reglering, då flera tjänster indrogos, ett belopp af 7,602 R:dr 32 sk.
samma mynt afsedl all tilläggas den qvarvarande personalens ursprungliga löner, men
enär sådant vid de 2:ne sednast hållna riksmötena icke skett, samt angeläget är, att nu,
då tillökningar för 3:ne år beviljas, de nya arfvodena icke må i räkenskaperna förblandas
med de äldre aflönings-förmånerna, utan såväl stater som räkenskaper, — med
undantag för några vissa tjenster, såsom verkets Ombudsman m. fl., — upplaga endast
2:ne rubriker, nemligen ”lön” och ”löne-lillökning till nästa stals-reglering," hafva, i öfverensstämmelse
med hvad i fråga om Kammar-Kollegium här ofvan yttrats, och då i
allt fall med säkerhet antagas kan, att lönerna aldrig komma att bestämmas lägre än
hvad nu i flera år varit personalen tillerkänd t, Rikets Ständer beslutat, att af de, jemlikt
Statskontorets special-stat, nu utgående arfvodesmedel ett belopp af 7,602 R:dr 32
Expedilions-Utskottets Forsing till underd. Skrifvelse N:o 218.
263
sk. banko, eller 11,404 R:dr R:mt, må för den kommande tiden med lönerna sammanföras
i en summa.
r/) Till aflönings-förhöjning för gesällerna vid Krono-bageriet samt drängarne
vid Slotts- och Förråds-magasinet i hufvudstaden är af E. K. M:t äskadt elt belopp af
I,050 R:dr; och som bela aflöningen härigenom icke blilver högre än 50 R:dr R:ml i månaden
lor hvarje gesäll samt 300 R:dr samma mynt om året lör hvarje magasins-dräng,
anse Rikets Ständer nämnde tillökning af billighet påkallad och hafva derföre, med
bifall lill E. K. M:ts nådiga proposition i denna del, medgifvil, alt Stats-kontorets
anslagssumma ytterligare ökasmed nvssberörde 1,050 R:dr R;mt.
5:o Vid del förhållande, att göromålen för den i Avesta anställde Krono-Inspeklor
i sednare lider, i följd af nedsättning i alraden från Fahlu Kopparverk, i betydlig
mån minskats, få Rikets Ständer hos E. K. M:t i underdånighet anhålla, det nämnde
tjenst mätte, derest densamma icke vidare är behöflig, utan koppar-uppbörden kan af
kronobetjeningen öfvertagas, varda vid innehafvarens afgång indragen.
6:o E. K. M:t, som ansett det vara angeläget och af synnerlig vigt, såväl för
det allmänna som den enskilde, att vid Mynt- och Kontrollverk en lastades skicklige
och pålitlige män, samt alt dessa skäligen aflönades, har uti högslberörda nådiga proposition
begärt, att nuvarande anslag för nämnde verk, 7,428 R:dr 16 sk. Banko, eller
II,142 R:dr 50 öre R:mt, måtte ökas till 18,700 R:dr sistnämnde mynt, eller med
7,557 R:dr 50 öre R:mt; och som Rikets Ständer, vid granskning af den uppgjorda
staten, funnit de äskade lönetillökningarne behöfliga och hilliga, har den härtill erforderliga
summa, 7,557 R:dr 50 öre R:mt blifvit anvisad, att utgå på sätt i tabellen N:o 4
är upptaget.
7:o Af Rikets Ständers år 1855 församlade Revisorer är anmärkt, att anslaget
för Mynt- och Kontrollverket, som, enligt Riks-Staten, innefattar, under serskilda tit
lar,
”löningar", ”myntets drift och underhåll” samt "omkostnader för kontrollverket”, af
hvilka det sistnämnda är förslags-anslag, icke eger för dessa olika klasser särskilda
konli i Riks-hufvudboken, elt förhållande, som lärer härrört deraf, att de olika anslagsklassernes
belopp i Riks-Staten inom linien upptagits och endast totalsumman blifvit i
kolumn utförd. Revisorerne hafva fördenskull föreslagit, alt nämnda förslags-anslag må
uti den Riks-stat, som vid innevarande Riksdag uppgöres, frånskiljas de andra anslagstillarne
och särskildt i kolumn utföras, så att det i räkenskaperna erhåller sitt särskilda
konto; och då detta förslag leder till en lättare öfversigt al lörslags-anslagens ställning,
har detsamma blifvit af Rikets Ständer bifallet.
8:o I afseende å Kamm ar-K li flen har E. K. M:t, i enlighet med upprälladt
förslag lill aflönings-stat för de vid bemälda Embetsverk anställde embets- och tjenstemän
samt vaktbetjent, äskat en förhöjning i hittillsvarande anslags-summa, 81,426
R:dr, med 42,224 R:dr R:mt.
I afseende å ifrågaslälld förändring uti aflönings-sättet för en del af KammarRättens
personal, hafva Rikets Ständer inhemta!, att, med anledning af Kammar-Rättens
framställning, Departements-Chefen tillstyrkt och E. K. M:t gillat, att för Kammar-Rättens
President och ledamöter, vid inträde å ny stat, rättigheten att åtnjuta nedsatta
revisions-skillingar, hvilka under de sistförfluten 10 åren i medeltal endast utgjort
13 R:dr 16 sk. banko årligen, skulle upphöra, och denna inkomst i stället tillfalla statsverket;
att, enär den redighet i aflönings-sättet, som med den föreslagna löne-regleringen
afsåges, i väsendtlig mån kotnme att förfelas, om de vid Kammar-Rättens Kansli
anställde tjenstemän, utöfver den dem af slaten tilldelade aflöning, fortfarande för expeditioner,
hvilkas utskrifning dem å tjenstens vägnar ålåge, skulle ega uppbära särskild
godtgörelse, hvars årliga belopp komme alt bero icke af hvarje tjenstemans flit
264 Expeditions- Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 218.
och arbete, enär sporlel-inkomslen fördelades lika inom hvarje grad, ulan af tillfälliga
omständigheter, den allmänna regeln om sportlernes försvinnande säsom löne-inkomsl
desto hellie mätte i förevarande fäll få tillämpas, som en aflöning, öfversligande bemälde
tjenstemäns hittills varande ordinarie och extra inkomsters sammanlagda belopp, äfvensom
ett särskildt anslag för renskrifning, blifvit för dem föreslagen; alt det, enligt särskilda
författningar, Advokat-Fiskalen, jemte ordinarie lön samt andelar af böter och
vilen, tillkommande aktorats-arfvode, 12 procent af de medel, som genom hans embetsåtgärd
inflyta i kronans eller annan allmän kassa, mätte, då denna inkomst i medeltal ölverstigit
1,300 R.dr årligen, minskas till 10 procent, enär delta ändock utgjorde lämplig
uppmuntran och vedergällning för denne tjenstemäns arbete; samt att, då hittills, enligt
46 § i Kammar-Rättens instruktion, af alla icke till böter hänförliga medel, som, (ill
följd af gjorda anmärkningar, vid de lill års-revisionen hörande räkenskaper, inflyta i
kronans eller annan allmän kassa, 25 procent blifvit anslagne till sådan fördelning, att
anmärknings-författaren uppbär 15, Revisions-kommissarien 5 och Kansli-tjeustemännen
gemensamt 5 procent, hvaremot författare af så kallad efleranmärkning vid sådan räkning,
som förut bordt vara inom ett år behörigen granskad, erhölle, af derigenom inflytande
medel, äfven kommissariens andel och således 20 procent, men endast anmärkningsförfaltares
arfvode, hvars ändamålsenlighet alt egga de granskande lill nit och uppmärksamhet
vore af en lång tids erfarenhet ådagalagd, syntes böra bibehållas, ej mindre
tillåtelsen för Revisions-kommissarierne att undfå en del af anmärknings-arfvodet skulle
alldeles upphöra, lill vinnande af en säkrare tillsyn öfver revisions-arbelet, så att de
förklarings-skyldige icke bielke med oriktiga anmärkningar besvärade, än ock kanslisttjenstemännen,
som icke befattade sig med räkenskaps-granskningen oell hvilka det icke
kunde räknas (ill förtjenst om anmärkningar gjordes, skulle skiljas från andel i anmärknings-arfvodet;
äfvensom att de för efleranmärkning nu medgifna 20 procent måtte
nedsättas (ill 15 procent, som blefve det högsta aldraget af alla genom anmärkning inflytande
medel; och har E. li. M:t, i sammanhang med frågan om anmärknings-procenlen,
jemväl ansett nödigt att följande föreskrifter, hvilkas tillämpning visserligen sällan
ifrågakomma, men likväl någon gäng torde af behofvet påkallas, blefve meddelade,
nemligen:
a) alt, då väckt anmärkningsfråga finnes af beskaffenhet alt böra remitteras antingen
lill utförande af Advokatfiskals-embelet eller till handläggning och pröfning i
första rummet af vederbörande förvaltningsmyndighet, anmärkningsförfättaren skull ega
att af de i anmärkningen alsedda medel, som sedermera inflyta, undfå 5 procent; och
b) att då, i följd af anmärkning, varor eller persedlar blifva till uppdebilering
fastställda, det må ankomma på Kammar-Rätten att pröfva, huruvida förlust af samma
varor eller persedlar antagligen varit alt befara, derest anmärkning uteblifvit, samt att
i enlighet dermed afgöra antingen frågan om anmärkningsarfvode må förfalla eller det
bör anmärkningsförfallaren tilläggas, i hvilket sednare fall Kammar-Rätten tillika egde,
efter förhållandet, bestämma arivodets belopp från och med 5 till och med 15 procent
å varornas eller persedlarnes värde.
Jemte del ofvannämnda bestämmelser i afseende å aflöningssättet blifvit af Rikets
Ständer godkände, få Rikets Ständer, efter granskningen af den för ifrågavarande
embetsverk upprättade aflönings-stat, anmäla de erinringar, som dervid förekommit:
a) Vidkommande först Kammarrätts-Råden, synes, med afseende derå, att för
göromålens obehindrade gång en adjungerad ledamot under sednaste åren städse varit
anställd (ill Kammar-Rättens biträde, angeläget att ledamöternes antal åter blifver 6
och att det Kammarrätls-Räds-embele, som, efter år 1S50 inträffad ledighet deraf varit
-
Expeditions- diskottels Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 218.
265
rit obesatt, ånyo tillsattes, hvadan lön för ett sjette Kammarrälts-Räd å stat blifvit
uppförd; och hafva Rikets Ständer jemväl bilällit, alt, i enlighet med E. K. Mils förslag,
årliga aflöningen för bemälde embetsman må bestämmas lill samma belopp, som
för öfrige kollegiernes ledamöter blifvit föreslaget saint utgå med 5,000 R:dr för de
3:ne äldste och 4,500 R:dr för de 3:ne yngre Kammarrälts-Råden, på sätt tabellen
N:o 5 närmare utvisar.
b) E. K. M:t, sorn funnit sig icke kunna biträda Kammar-Rättens framställning
om uppförande af lön på stat för en serskild Registrator, ulan ansett alt Registralorsoch
Akluarie-göromälens fortfarande, såsom hittills och på sätt Instruktionen jemväl
bjuder, böra bestridas af en Aktuarie och Registrator, med biträde al en kanslist, har
föreslagit, att en af de kanslister, som Kammar-Rätten deremot ansett umbärliga, mätte
bibehållas till biträde i Aktuarie- och Regislrators-kontoret samt förses, utom lönen,
med ett arfvode af 300 R:dr R:mt, såsom godtgörelse för trägnare tjenstgöring; och
hafva Rikets Ständer, som dela E. K. Mits åsigt i afseende å Aktuarie- och Registrators-ljensternas
förening, på det sätt bil råd t det väckta förslaget, att såväl den i kanslistens
nuvarande aflöning äskade tillökning, 272 R:dr 50 öre, som det begärda arfvodet
300 R:dr, eller tillsammans 572 R:dr 50 öre, blifvit ställda lill E. K. Mits disposition
för biträde vid Aktuarie- och Registrators-göromålen i Kammar-Rätten.
c) Reträffande den ifrågasätta löneförhöjningen för de i kansliet tjenstgörande
kanslister, hafva Rikets Ständer, med tillämpning af förut yttrad grundsats i afseende å
denna slags befattning, beslutat, att summan af tillökningarne för bemälde tjenstemän,
utgörande 862 R:dr 50 öre, må ställas till E. K. M:ls disposition, för befrämjande af
ärendenas gång inom kanslislgraden.
d) Dä den i Advokatfiskalskontoret anställde vice Advokatfiskal göromål, hvilka,
enligt Instruktionen, beslå'i granskning af Revisions-konlorens aktoratsräkningar, deras
sammanfattning, jemte Advokaifiskalskonlorels enahanda räkning uti så kallad generalräkning
samt i öfrigt biträde åt Advokat-Gskalen, vore af beskaffenhet, alt desamma
lämpligen kunde uppdragas åt den till tjenstgöring i Advokatfiskalskontoret antagne
kanslist, har E. K. M:t hemställt, att vice Advokalfiskalstjensten vid nuvarande innehafvarens
afgång måtte indragas samt, i stället för bemälde Kanslist, som skulle öfvertaga
vice Advokatfiskalens åliggande, å stal uppföras 1,000 R:dr såsom lön samt 300 R:dr
såsom arfvode och ersättning för renskrilhing, eller tillsammans ett belopp af 1,300
R:dr R:mt.
Jemte det Rikets Ständer bifallit E. K. Mils nådiga framställning, i hvad densamma
alser vice Advokatfiskalstjenslens '^indragning vid nuvarande innehafvares afgång
och göromålens ölVerflyttning på en i Advokatfiskalskontoret anställd kanslist,
hafva de aflöningsförmåner, E. K. M:t för kanslisten äskat, eller 1,000 R;dr såsom
lön och 300 R:dr såsom arfvode och ersättning för renskrilhing, eller tillhopa 1,300
R:dr R:ml, blifvit af Rikets Ständer beviljade, dock så, att della belopp först utgår sedan
nuvarande innehalvaren af vice Advokalfiskalstjensten derifrån algått och då de i
afseende å vice Advokatfiskalsgöromålen föreslagna förändringar komma alt vidtaga,
på sätt tabellen närmare utvisar.
Som emedlertid billigheten fordrar, att jemväl nuvarande vice Advokatfiskal
J. W. Lind, hvilken, enligt Rikets Ständers tanke, fortfarande bör tjenslgöra, så länge
han i egenskap af vice Advokatfiskal i Statens tjenst qvarstår, i likhet med hvad för
de fleste andra civile tjenstemän egt rum, för nu ingångna statsreglerings-period erhåller
någon tillökning i de aflönings-fönnåuer, han för närvarande åtnjuter, hafva Rikets
Ständer medgifvit, all lönen för vice Advokalfiskalen Lind, nu utgörande 1,285 R:dr
Bih. till B. St. Prat. 1856—1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band, 34
266
Expeditions-fits koll ets Färsing- lill underd. Skrifvelse N:o 218.
50 öre, bestämmes för nu började Slatsreglerings-period lill 1,700 R:dr samt att 300
R:dr, allt R:mt, anslås såsom arfvode och ersättning för nedskrifning inom Advokatfiskalskontoret.
e) I fråga om Öfver-revisions-deparlementet är föreslagit, att de i staten uppförde
14 Revisorer skulle, indelade i 2:ne lönegrader, med lön å 2,500 och 2,000 R:dr,
benämnas Förste Revisor, samt alt 7 af de rid departementet anställde 14 kammarskrifvare
skulle med benämning af Andre Revisorer, i aflöning erhålla 1,600 R:dr.
Hvarken i afseende å de för nämnde personal äskade allönings-belopp eller föreslagna
löneklasser hafva Rikets Ständer haft något att erinra; men beträffande frågan
att bemälde kammarskrifvare skulle hädanefter benämnas Andre Revisorer hafva Rikets
Ständer, vid det förhållande att någon definitiv reglering af tjänster nu icke företages,
ansett lämpligare, all dessa tjenstemän bibehållas vid deras gamla benämning af kammarskrifvare.
på sätt i tabellen finnes iakttaget.
/') Hvad sedermera vidkommer E. K. M:ts nådiga framställning om öfverfljttning
å Allmänna Indragningsstaten af 1 Prolo-Notarie, 1 Kanslist samt 2:ne Revisorer,
en af högre och en af lägre tjenslegrad, sä enär bemälde personer, åtminstone så vidt
Rikets Ständer hafva sig bekant, icke äro (ill tjenstgöring oförmögne och alltså synas
fortfarande böra i Kammar-Rättens tjenst qvarstå, hafva Rikets Ständer ej funnit skäl
att berörda förslag biträda; varande, i följd deraf, nämnde tjenstemän, likasom vice
Advokal-fiskalen, å bifogade tabell N:o 5 såsom öfverlalige tjenstemän uppförde.
;j) I öfrigt hafva Rikets Ständer icke funnit något alt anmärka emot de i den
föreslagna staten lör Kammar Rätten uppförda belopp; och då, med iakttagande af de
utaf Rikets Ständer beslutade förändringar, den erforderliga tillökningen i nuvarande
anslagssumma för detta embetsverk, jemlikt tabellen, utgör 47,936 R:dr 78 öre, har
det i nu gällande Riks-Slat uppförda anslag lör Kammar-Rätten blifvit af Rikets Ständer
lörhöjdt med 47,936 R:dr 78 öre U:ml; dock med förbehåll alt det i Staten uppförda
belopp af 1,000 R:dr till arfvoden för renskrifning endast får utgå i den mån tillgångar
dertill uppstå genom de till indragning afsedda tjenslemännens afgång.
Likasom i afseende å Kammarkollegium och Statskontoret hafva Rikets Ständer
fästat uppmärksamheten derå, att redan vid 1840—1841 årens riksdag, till löne-föibättring
inom Kammar-Rätten, blifvit beviljad en summa af 13,075 R:dr 28 sk. 9 r:st
Banko, samt att vid hvarje derefter hållet Riksmöte Rikets Ständer låtit i stat, såsom
arfvoden, upptaga nämnda belopp, hvilket äfvenledes, jemlikt Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse, den 8 Februari 1845 och E. K. M:ts derpå grundade nådiga bref till
Stats-kontorel af den 13 i samma månad, ingår i beräkningen af pension från Allmänna
Indragnings-slaten; och hafva Rikets Ständer beslutat, att jemväl i den blifvande
specialstalen för Kammar-Rätten omförmälda äldre arfvodes-medel må, för redighels
skull, med den ursprungliga lönen i en summa sammanföras.
9:o På skäl, sorn i Departements-Chefens betänkande finnas anförde, har E. K.
M:t föreslagit, alt å Öfver-lii/endeilis-EmbeteIs stat följande nya löner och arfvoden
mätte uppföras, nemligen för 1 Konduktör vid Byggnads-konloret, lön 1,000 R:dr, för
en eller två personer, som, i egenskap af kanslist och kammarskrifvare biträda i embetets
kansli och Räkenskapskonlor, arfvode tillsammans 1,000 R:dr, samt för 1 Vaktmästare
lön 450 R:dr, och skulle, i händelse af bifall härtill samt om Rikets Ständer
derjemte beviljade de af E. K. M:t äskade lön-förhöjningar, dels för Öfver-lntendentsEmbelels
nuvarande personal, dels å den vid Kongl. Museum anställde Kamererare
och vaktbetjent, i enlighet med den ofvannämnda betänkande åtföljande tabell, såsom
tillökning i bemälda Etnbeles anslagssumma ett belopp af 12,029 R:dr 50 öre erfordras.
Expeditions- Utskot tel silors/a g till underd. Skrifvelse No 218 267
Hvad först beträffar den ifrågaställa tillökningen i Öfver-Intendenls-Enibetets
personal, hafva Rikets Ständer beviljat de för t Konduktör, L Kanslist ocb kammarskrifvare
saint 1 Vaktmästare äskade löne- och arfvodes-belopp, äfvensom Rikets Ständer
bifallit, att Kanslist- och Kammarskrifvare-befaltningarne må kunna, efter Chefens
beprölvande, åtskiljas.
Vidkommande derefter de ifrågaställa löne- och arfvodes-lillökningarne för nuvarande
embels- och tjenstemän m. fl., lä Rikets Ständer, efter granskning af den föreslagna
aflönings-staten, anmäla de förändringar i beloppen, hvilka dervid ansetts böra
ega rum.
n) För Öfver-lntendenten, hvilken enligt nu gällande stat åtnjuter i årlig inkomst
5,047 R:dr 50 öre, är lön i den föreslagna slaten uppförd lill belopp af 6,000 R:dr.
Då emedlertid Rikets Ständer ansett denna befattning icke vara så trägen, att löneförmånerna
dervid böra upplagas till det höga belopp, som blifvit ifrågasatt, har ÖfverInlendentens
aflöning blifvit fastställd till 5,500 R:dr.
/>) Den ökade aflöningen för Intendenten är i Staten uppförd med ett belopp af
5,500 R:dr, i stället för 2,678 R:dr, sorn den hittills utgjort. Med afseende derå, all
innehafvaren af denna beställning kan genom annan sysselsättning bereda sig ökade
inkomster, anse Rikets Ständer, att, om nuvarande Inlendents-lönen höjes till 3,000
R-.dr, en sådan förhöjning bör vara tillräcklig, hvadan Intendentens aflöning blifvit tili
sistnämnde belopp bestämd.
c) Sekreterarens lön, som för närvarande utgår med 1,500 R:dr, är af E. K.
M:t föreslagen till 3,500 R:dr. Då emedlertid bemälde tjenstemans åligganden, äfven
om göromålen i sednare tider i någon män ökats, ingalunda lära vara jemförliga med
dem, som tillhöra Kollegii sekreterarne, för hvilka aflöning till sistnämnda belopp i fråga
kommit, samt innehafvaren af Sekreterare-beställningen vid Öfver-Inlendents-Embetet
hittills kunnat och jemväl hädanefter torde med denna sin befattning kunna förena annan
tjenst, anse Rikets Ständer, under sådana förhållanden, den föreslagna aflöningen
skäligen böra inskränkas till 2,400 R:dr eller det belopp, som i Öfver-Intendents-Embetels
underdåniga förslag til! ny aflönings-stat för verket finnes för Sekreteraren uppfördt
och hvilket alltså blifvit af Rikets Ständer beviijadt.
d) Enär Kamreraren vid Museum i årlig inkomst af Statsverket endast bade
630 R:dr i aflöning, jemte en hyresersältning af 675 R:dr, som bemälde tjensteman,
jemlikt Kongl. Brefvet den 3 Oktober 1855 uppbär af Direktionen för Nya Elementarskolan,
för hvars byggnad plats blifvit beredd genom rifning af Kamrerarens förra
boställe vid Beridarebansgatan, och då det syntes lämpligare, att sistnämnda årliga utgift
besparades Elementarskolan till lättnad vid hennes öfrige utgifter, bar E. K. M:t,
under förutsättning att hvresbjelpen från nämnde skola komme att upphöra, föreslagit,
att Musei-Kamrerarens aflöning måtte fastställas till 2,500 R:dr.
Med afseende derå, alt bemälde tjenstemans åligganden icke äro af den trägna
beskaffenhet, alt dessa uteslutande taga hans tid i anspråk, och Kamreraren således
icke torde vara förhindrad att genom anställning i annan tjenst bereda sig särskilda
inkomster, hafva Rikets Ständer, i betraktande jemväl deraf, att Ölver-Intendenls-Embetet
för nämnde beställning föreslagit ett vida lägre belopp, bestämt aflöning lör Kamreraren
vid Kongl. Museum lill 2.000 R:dr, med vilkor att den honom hittills tilldelade
här ofvan omförmälda hyresersältning icke vidare kommer all till honom utbetalas.
Med iakttagande af de utaf Rikets Ständer sålunda beslutade förändringar, blifver
den erforderliga tillökningen för Ölver-Inlendents-Embetet 9.429 R:dr 50 öre Riks
-
208 Expodilians-Utskottets Förslug Ull underd. Skrifvelse N:o SIS.
mynt; hvilken förhöjning af det i hittills gällande Riks-Slat för bemälda Embete uppförda
anslag Rikets Ständer alltså beviljat, ali utgå på sätt tabellen N:o 6 utvisar.
10:o Beträffande liden och vilkoren för de löne-förhöjningars och nya löne-nnslags
utgående, hvilka Rikets Ständer å denna Hufvud-Titel beviljat, skola Rikets Stän
der
serskildt i underdånighet sig yttra.
ll:o Då Kongl. Theatern med dess nuvarande syften och verksamhet vore en
institution, hvilken, likasom all annan åt litteratur, vetenskap och konst egnad anstalt,
förljenade att af Slaten vårdas och af Statsmedel uppehållas, men en mångårig erfarenhet
visat, att såväl de Slats-anslag Kongl. Theatern åtnjutit, som de särdeles frikostiga
bidrag H. M:t Konungen och den öfriga Kongl. Familjen lemnat (ill denna konst
anstalts
upprätthållande, varit otillräcklige och icke förmått alt, under de (lera olika
styresmän, som förvaltat Kongl. Thealerns angelägenheter, freda denna inrättning från
årlig skuldsättning och ekonomiskt betryck, har hos Rikets Ständer blifvit yrkadl, att
detta missförhållande mätte alhjelpas genom ett så tillräckligt anslag, ali denna Theaters
tillvaro deraf betryggades; och hafva, med afseende härå, Rikets Ständer funnit
skäligt öka det nu å 7:de Hufvud-Tileln uppförda årliga anslag för Kongl. Theatern
till 75,000 R:dr.
12:o Nuvarande förslagsanslag för Tull-verket, 1,200,000 R:dr, hvilket af tullmedlen
direkte utgår, har E. K. M.t föreslagit att höjas till 1,800,000 R.dr, som med
afseende å de jemte tulluppbörden stigande afkorlningar, restilutioner och omkostnader
samt aflöningar, af E. K. M:t funnits böra för verkets årliga behof afsällas.
Antagande, alt någon minskning i förvaltnings-koslnaderna hör kunna ega rum,
hafva Rikets Ständer trott, alt hela den föreslagna tillökningen icke torde behöfva anvisas,
samt derföre beslutat, alt ifrågavarande förslagsanslag endast må ökas med
400,000 R:dr och således för nu ingångna statsreglerings-period lastställas till 1,000,000
R:dr årligen.
13:o Sedan Rikets Ständer bifallit öfverflyIlning från 7:de till 2:dra Hufvud-Titeln
af de 6.000 R:dr, hvilka af den förra Hufvud-Titelns anslag till byggnader och reparationer
i landsorterne afsetts för underhåll af Läns- och Kronohäkte!), har nämnde
anslag blifvit å Sjunde Hufvud-Titeln med sagde belopp minskadt.
14:o 1 öfverensstämmelse med ett af Rikets Ständer falladt beslut, hvarom serskild
underdånig anmälan tiil E. K. M:t ingår, har å denna Hufvud-Titel blifvit uppfördi ett
årligt reservations-anslag af 75,000 R:dr R:mt, alt under den tid nu skeende Stats-reglering
omfattar och utom det bidrag, som från Skogsplanterings-kassan lian påräknas,
af E. K. M:t disponeras lill erforderliga utgifter för Skogs-Institutet, lägre Skogs-skolor
samt för öfrige till Skogs-stalen hörande tjenslemäns aflöning.
15:o Enligt hvad Rikets Ständer i underdånig skrifvelse den 22 Augusti sisllidne
år anmält, har å Sjunde Hufvud-Titeln ett förslags-anslag å 1,500 R:dr R:mt blifvit
uppfördt för upphandling af ved lill Wisby krono-kalkugn.
16:o Enär de Ljuspenningar, hvilka till belopp af 4,750 R:dr från det å 7:de
Hufvud-Titeln uppförda förslagsanslag till skrifmaterialier och expenser m. m., utgå
till Embels- och Tjenstemännen m. fl. inom Finans-departementets Expedition, KammarKollegium,
Mynt- och Kontroll-verken, Kammar-Rätten samt Öfver-lnlendenls-Embelet,
komma att upphöra under den tid, den provisoriska löneförhöjningen af dem åtnjules,
har berörda förslagsanslag, utgörande 23,399 R:dr 20 öre, minskats med ofvanberörda
Expeditions-Utskottets Förslag lilI underd. Skrifvelse N.o 218. 269
4,750 R:dr, samt dessutom blifvit så jemnkadl, som erfordrats för jemnande af HufvudTitelns
slutsumma.
17:o Uti öfrige lill Sjunde Hufvud-Titeln börande anslag har någon förändring
ej ifrågakommit, hvadan desamma blifvit uppförda till enahanda belopp, som vid sistlidne
Riksdag bestämdes, likväl med iakttagande deraf, dels alt värdet å den indelta och
oindelta spanmål, som i en del anslag ingår, blifvit, i enlighet med den af Rikets
Ständer redan fastställda beräkningsgrund, utfördi efter ett pris å 2 R:dr R:mt per kubikfot,
dels ock att förslagsvärdet å indelta räntorna under anslaget till s/liders frihet/r
är vordet ökadt i den mån sådant måst blifva en följd af den utål Rikets Ständer
godkända beräkningen af indelta andelen utaf ordinarie räntan; och hafva alltså Sjunde
Hufvud-Tilelns anslags-summor blifvit fastställde att under åren 1858—1860 utgå,
som följer:
270
Expeditions-Utsko(tet$ Förslag till underd. Skrifvelse N:o SI8.
Finans-Departementet.
Dcpartements-Chefen:
Nuvarande anslaget  10,500:
Tillkommer: förhöjning sami byresersällning
6,500:
Departementets Expedition :
Nuvarande anslaget  22,987:
Tillkommer förhöjning 14,213: '
Kammar-Kollegium:
Nuvarande anslaget 66,432:
Tillkommer: förhöjning 39,818: —
Slats-konloret med krono-mag ashier na samt Kågstaterna i Fahlun och Avesta
Penningar:
Nuvarande anslaget  84,925: —
Tillkommer: förhöjning
för det egentliga Stats-kontoret  17,674: —
för gesällerna vid Kronobageriet samt drängarne
vid Slotts- och Förrådsmagasinet i
Stockholm  1,050: — 18,724: — 103,649:
Oindelt Spanmål:
1855 års Riksstat anslår (18 T:r) 113,4 kubikfot med ett
förslagsvärde af
. 180: —
förhöjning i detta värde till 2 R.dr per kubikfot ... 46: 80. 226: 80;
Chartae-Sigillatae-omkostnader, Förslags-ansiag
Mynt och kontroll-verken:
Löningar:
Nuvarande anslaget  11,142: 50.
Tillkommer förhöjning  7,557: 50. 18,700: —
Till Myntets drift och underhåll  12,000: —
Omkostnader för Kontroll-verket, Förslags-anslag
Kammar-Rätten :
Nuvarande anslaget  81,426: —
Tillkommer: förhöjning  47,936: 78.
Expeditions-CIskottets Förslag till underd. Skrijvelse N:o SI 8.
271
Penningar.
Riksmynt.
Indelta
Räntor, enligt
markegång,
på förslag.
S p a n m å 1
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde å
2 R:dr
kubikfoten.
Mått.
Värde förslagsvis
å 2
R:dr kub.-fot.
Summa.
Riksmynt.
R:dr ö.
17,000
37,200
106,250
103,649
105,000
30,700
3,450
129,36278
R:dr
Kubikfot, k. R:dr ö. Kubikfot, k.
113
R:dr ö. R:dr ö
226
80
17,000
37,200
106,250
103,875
105,000
30,700
3,450
129,362
80
78
272 Eccpeditions-Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N.-o 218.
Öfv er-In tenden Is - Em betet:
Nuvarande anslaget  18,520: E*0.
Tillkommer: förhöjning  9,429: 50.
Post-verket.
Penningar, förslags-anslag, att af poslmedlen direkte utgå  727,500: —
Indelta räntor enligt markegång på förslag: v
Uppföras med samma värde som i 1855 års Stat
364: 50.
Indelt Spanmål:
1855 års Riksstat upplager (6 T:r) 37,8 kub. fot med ett lorslags
värde
af 60: —
förhöjning i detta värde till 2 R:dr per kub. fot ... . 15: 60. 75: goi
Tull-verket (Förslags-anslag att af Tullrnedlen direkte utgå).
Nuvarande beloppet
Tillkommer: förhöjning
Jägeristaten.
Penningar
Indelta Räntor, enligt markegång på förslag:
Uppföras med samina värde som i 1855 års stat
Skogsplanlerings-kassan.
Ersättning för Hemmans-räntor och arrenden m. m. Förslags-anslag . .
Skogs-inslitulet, lägre skogs-skolor saint öfrige till skogs-staten hörande tjenstemäns
aflöning, Reservations-anslag
Lyshållning m. fl. utgifter Jör kronans publika hus i Stockholm, Förslags-anslag
Byggnader och reparationer i Slockholm, Reservations-anslag
Byggnader och reparationer i landsorterna, Reservations-anslag.
Nuvarande beloppet  66,350:
Afgå: till Andra Hufvud-Tileln öfverflyttade (för kronohäkten) . . . 6,000:
Städers friheter, Förslags-anslag.
Penningar, samma belopp som i 1855 års stat  23,700:
Indelta Räntor, enligt markegång på förslag.
Värde enligt 1855 års Riksstat  20,645: 31.
Förhöjning deruti  1,359: 50. 22,004: 81.
Indelt Spanmål:
1855 års Riksstat upptager (57 T:r 2 kpr) 359,5 kub. fot
med ett förslagsvärde af  570: 62.
Förhöjning i detta värde till 2 R:dr per kub. fot . . . 148: 38. 7ig;
1,200,000:
400,000:
—
381:
68.
2,330:
69.
Expeditions-Utskottats Förslöf) till underd. Skrifvelse N:o 218.
273
Penningar.
Riksmynt.
27,950
Indelta
Räntor, enligt
markegång,
på förslag.
S p a n m å 1
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde å
2 R:dr
kubikfoten.
Mått.
Värde för-  slagsvis ä 2
R:dr kub.-fot.
Summa.
Riksmynt.
727,500
1,600,000
381
18,300
75,000
5,100
48,000,
60,350
23,700
68
R:dr ö. Kubikfot. 1c R:dr ö. Kubikfot, k. R:dr ö. R:dr
364
2,330
22,004
50
69
81
37
359
75
60
719
27,950
727,940
1,600,000
2,712
18,300
75.000
5,100
48.000
60,350
46,423
10
37
81
274
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 218.
Transportkostnad Jör Stats-verke/s bergs-effekter, Förslags-anslag
Observations- och Uppbördsprocenter in. ///., Förslags-anslag
Mantalsskri/hings-provision, Förslags-anslag
Tiondepr öfvar e.
Indelt Spanmål:
1855 års Riksstat upptager (90 T:r 16 kpr) 570,1 kub. fot med ett för
slagsvärde
af  905:
Förhöjning i detta värde till 2 R:dr per kub. fot  235: 20.
Res ti littioner, Förslags-anslag
Uppköp af ved för Wisby s. k. kronokalkugn, Förslags-anslag
Rese- och traklumentspenningar, Förslags-anslag
Skrifmaterialier och expenser, ved m. m. Förslags-anslag.
Nuvarande anslaget  23,399: 2C
Afgå: mot ljuspenningar svarande  4,750:
återstå” 18,649: 20.
som för jemnande af Hufvud-Titelns slutsumma, minskas med  4: 26.
Extra utgifter, Reservations-anslag
Kongl. Theatern
Summa
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrijveise N:o Si 8. 275
I Penningar.
Riksmynt.
Indelta
Räntor, enligt
markegång,
på förslag.
S p
a n m å 1
Summa.
Riksmynt.
Indelt, på förslag.
Oindelt.
Mått.
Värde ä
2 R:dr
kubikfoten.
Mått.
Värde för-  slagsvis å 2
Et.dr kub.-fot.
[ R:dr
ö.
R:dr
Ö.
Kubikfot.
k.
R:dr
ö.
Kubikfot.
k.
R:dr
ö.
11: dr
ö.
3,000
'
3,000
15,000
15,000
—
19,500
19,500
570
1
1,140
20
1,140
20
6,000
—
—
6,000
—
1,500
—
—
—
—
1,500
—
1,500
1,500
18,044
94
18,644
94
46,500
—
—
—.
—
46,500
75,000
—
—
75,000
—
3,305,538)40
24,700
-
967
4
1,934
80
113
4
226|80| 3,332,400
276 Exp (‘dido ns - i!Is k otte Is Förslag till underd. Skrifvelse N:o 218.
Uti E. K. M:ts nådiga proposition om Statsverkets tillstånd oeh behof bar jemväl
blifvit tillkännagifvet, att, utöfver de för 7:de Hufvudtitelns ständiga behof nödiga
anslag, följande summor för samma Hufvud-Titels tillfälliga behof erfordrades, nemligen:
a) För ombyggnad af Drottningholms bro på vägen emellan bufvudsladen och
nämnde lustslott 61,000 R.dr.
Dä Staten allt hittills, utan någon kommuns deltagande, bekostat byggandet
och underhållet af de på vägen emellan Stockholm och Drottningholm befintliga broar,
och Rikets Ständer, såväl vid Riksdagen 1850—1851, som vid sednaste Riksdag beviljat
då äskade anslag för ombyggnad af broarne vid Traneberg och Nockeby, hafva Rikets
Ständer funnit Staten nu icke heller böra undandraga sig bestrida den utgift, som
erfordras till ombyggnad af den emellan Drottningholm och Korsön varande bro, hvilken
befinnes i ett särdeles förfallet skick; hvadan Rikets Ständer, enär den härtill erforderliga
kostnad, enligt upprältadt förslag, uppgår till en jemnad summa af 61,000
R:dr, beviljat det af E. K. M:l till förevarande ändamål begärda anslag af 61,000 R:dr
R:mt, att af Riksgäldskontoret utgå.
Derjemte och då Rikets Ständer anse, att, för begagnande af ifrågavarande bro
sådan afgift bör bestämmas, hvarigenom det kan blifva möjligt bilda en fond för brons
framtida underhåll och ombyggnad, få Rikets Ständer, i likhet med hvad tillförene egt
rum dä anslag beviljats till ombyggnad af Trallebergs och Nockeby broar, bos E. K.
M:t i underdånighet anhålla, alt äfven för begagnande af bion öfver Droltningholms
sundet
en afgift må bestämmas, hvarigenom en (ond kan bildas lör ifrågavarande bros
framtida underhåll och ombyggnad.
å) För fortsättning af Wadstena stolts yttre iståndsältande, hvartill åtskilliga
arbeten redan blifvit dels med de af Rikets Ständer vid 1850—1851 årens Riksdag anslagne
8,000 R:dr Banko dels med statsanslaget för byggnader och reparationer i landsorterna
samt andra allmänna medel verkställde och bekostade, 30,000 R:dr.
Då Rikets Ständer i afseende å de arbeten, som nu vore i fråga nit företagas
å nämnde slott, inhemtat, att dermed åsyftas dels iståndsältande! af sådana genom tidens
åverkan förorsakade eller genom vårdslös medfart tippkomne skador, som voro
synliga för närmaste omgifningarne kring slottet och deråt gåfve ett missvårdadt eller
bofälligt utseende och hvarför ungefärliga kostnaden beräknats uppgå till 14,842 R:dr
32 sk., dels slottsgårdens inhägnad, hvartill erfordrades en utgift af 5,200 R:dr, allt
banko, samt Rikets Ständer anse nämnde slottsbyggnad såsom ett historiskt minnesmärke
fortfarande böra underhållas och vårdas, har den af E. K. M:t för sagde ändamål
äskade summa, 30,000 R:dr Runt, blifvit af Rikets Ständer anvisad att från Riksgäldskontoret
utbetalas.
c) För vidmakthållande jemväl af ett annat historiskt minnesmärke, nemligen
Kalmar slott, som icke blott tarfvade allmän reparation af skorstenar, portaler, fenster
och andra yttre delar, utan äfven för den praktfulla inredningen af åtskilliga i slottet
varande rum, jemte en till dessa rum ledande trappa, vore förljenle utaf och således
påkallade en noggrann restauration med anlitande af konstnärligt biträde, 37,500 R:dr.
Af den 1 ian Ofver-lntendents-Embetet till E. K. M:t ingifna underdåniga be
rättelse
om förhållandet med ifrågavarande byggnad hafva Rikets Ständer inhemtat, att
de lägenheter, i hvilka ännu funnes spår efter den fordna prakten och som kunde till
restaurering ifrågakomma, voro belägna i nordvestra delen af slottet och utgjorde trappan
till de så kallade Kungsrummen, förgylda ellerDrabantsalen, Matsalen, Audienssalen och Erik
den XlV:s sängkammare; att ehuru de ursprungligen lika präktiga som smakfullt anordnade
dekorationerna uti vissa rum befunnits särdeles illa medfarne, de likväl icke vore så förstörde,
att ej större eller mindre delar deraf ålerstode, tillräckligen bibebållne för att
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 218. 277
tjena lill vägledning vid en med omsorg och erforderliga insigter företagen restauration;
att emellertid förfallet fortginge årligen i tilltagande utsträckning, så att äfven dessa
antydningar inom kort och såvida icke de redan till en del påhörjade restaurations-arbetena
utan afbrott förtsattes, skulle gå förlorade, samt ett troget och, så vidt möjligt,
fullständigt iståndsättande af dessa fornlemningar från en i många hänseenden märklig
epok af fosterlandets historia sedermera icke vidare kunde verkställas; att äfven slottets
utvändiga sidor voro mycket förfallna samt måste rengöras och lagas, en del nya
fenster nisättas, skorstenarne repareras m. m., äfvensom slottets utmärkt vackra portaler
behöfde rengöras och iståndsältas.
Vid sådant förhållande och då tillika upplyst är, att kostnaden för berörda arbeten,
enligt uppgjordt förslag uppgående till en summa af 25,022 R:dr 32 sk. banko,
icke utan äfventyr af bristande tillgång för andra nödiga reparationer kan bestridas af
det å 7:de Hufvud-Titeln uppförda anslag till byggnader och reparationer i landsorterna,
hafva Rikets Ständer, sorn anse det vara af icke ringa intresse, att förenämnda sköna
och i sitt slag egna minnesmärke af den äldre byggnads-konsten, så vidt möjligt är,
bibehållas i sitt ursprungliga skick och från tidens åverkan bevaras, anvisat det för
ifrågavarande ändamål af E. K. M:t äskade belopp, 37,500 R:dr R:mt.
di) Enär, efter hvad vederbörande anmält, vid en del kronomagasiner medel
saknades för bestridande af åtskilliga oundgängligen nödige utgifter, såsom för justering
af målkärl och vigter, inköp af nya m. in., och det icke syntes lämpligt att, på
sätt hittills skett, lägga dessa kostnader pä värdet af den spanmål, som sedermera för
behofvens fyllande inköptes och i Kronans magasiner inlades, har E, K. M:t begärt,
alt Rikets Ständer, till inköp för Kronans magasiner och bagerier af nya målkärl och
vigter, med afseende å den, genom Kongl. Stadgan den 31 Januari 1855, anbefallda
förändring i Rikets mått och vigt, måtte bevilja, för en gång, ett anslag af 5,000 R:dr
R:mt, hvilket Rikets Ständer bifallit.
e) angående det af E. K. M:t för nästlidet år äskade anslag till aflönings-förbättringar
åt personalen vid de under Finans-Departementet lydande stater och korpser,
komma Rikets Ständer att framdeles afgifva särskildt utlåtande.
/') Till utgifter för kolonien S:t Barthelemy har E. K. M:t äskat 9,000 R:dr
årligen, i 3:ne år, eller tillsammans 27,000 R:dr; och då enligt hvad den nådiga propositionen
innehåller, ifrågavarande, äfven vid föregående Riksdagar beviljade, anslag
visat sig for t lä rande vara af behofvet påkalladt, hafva Rikets Ständer, till bestridande
af de för kolonien S:t Barlhelemys förvaltning, enligt nu gällande grunder, erforderliga
kostnader, hvilka icke af inkomsterna utaf ön betäckas, å Riksgäldskontoret anvisat ett
årligt förslags-anslag af 9,000 R:dr R:mt, att under hvartdera af åren 1858, 1859 och
1860 förskottsvis utgå, under förbehåll af den framtida godtgörelse till nämnda Kontor,
hvilken genom ökad afkastning af ön eller medelst dess afhändande kan beredas.
g) I sammanhang med ofvanberörde extra anslags-frågor hafva Rikets Ständer
jemväl tagit i öfvervägande en af E. K. M:t den 24 Mars sistlidet år aflälen
nådig proposition, deruti förmäles, hurusom, under det nödiga bostäder för Landshöfdingarne
och ernbets-lokaler för vederbörande landtstals-betjente, jemlikt föreskriften i
Kongl. Reglementet den 22 Februari 1750, numera blifvit i länens residens-städer antingen
upplåtna af kronan eller ock för allmänna - medel inköpta eller uppbyggda samt
med statens byggnads- och reparations-anslag underhållne, Hernösand, hvarest Westernorrlands
läns-residens är förlagdt, vore den enda stad, der sådan byggnad blifvit uppförd
och underhålles icke genom statens, ulan stadens försorg; och då af flera skäl
det vore särdeles önskvärdt, att staten förvärfvade sig egande-rätt äfven till detta residens-hus,
hade E. K. M:t, jemväl i betraktande af de mångfaldiga olägenheter, hvilka
278 Expedilions-Utskotlets Förslag till undercl. Skrifvelse N:o SI8.
icke blott i afseende å Landsliöfdingens boställe, utan äfven för embels-förvallningen
inom nämnda län genom omförmälda undantags-förhållande uppkommit, funnit det vara
af vigt att åtgärder, vidtoges, hvarigenom icke allenast dessa olägenheter
äfven staten befriades från den icke obetydliga årliga hyres-ersättningen till Hernösands
stad, äfven om statsverket, en gång för alla, härför skulle underkasta sig någon uppoffring;
af hvilken anledning E. K. M:t äfven anbefallt Läns-styrelsen att inhemta yttrande
af stadens borgerskap, om och på hvad vilkor staden vore beredd alt till kronan
upplåta någon till uppförande af Landtstats-embetshus passande tomt i residensets
närhet, samt under hvad vilkor staden ville till kronan öfverlåta nuvarande läns-residensbyggnad;
och hade, sedan borgerskapet i anledning häraf, dels yttrat, att detsamma vore
villigt att af en i residensets närhet tillgänglig, vid sodra sidan af torget och den
så kallade Packar-lalven belägen tomt, lill landtstats-byggnad afstå en sträcka närmast
residenset af 38 alnar i längd, med behöliig och elter belägenheten lämpad bredd, mot
rättighet för staden att i den blifvande landtstals-byggnadens jordvåning få nödig lokal
lill förvarande af stadens brandsprutor och inredande af våghus sig kostnadsfritt upplåtna,
dels ock förklarat att staden vore benägen tili kronan afstå nuvarande residenshus i
befintligt skick, emot en summa af 10,666 R:dr 32 sk. banko, motsvarande i kapital
det årliga hyres-beloppet såsom ränta å 5 procent, E. K. M:ts Befallningshafvande uti
afgifvet utlåtande anfört, att stadens spruthus och våghus icke gerna kunde utan skada
förläggas å annat ställe än den till öfverlåtelse åt kronan erbjudna tomten; att källarvåningen
i det blifvande iandtstats-embetshuset icke behöfdes för annat ändamål än
vagnslider åt Landshöfdingen ocli vedbod ät embetsrummen; att staden på ifrågavarande
tomt nu hade, utom spruthus och vågbod, äfven auktionskammare, häkte, Rådhus-arkiv
och flera uthus, för hvilket allt en kostsam nybyggnad på tomtens återstående del måste
af staden ombesörjas: samt alt residens-huset vöre brandförsäkradt för 16,660 R.dr 32
sk. och i sitt nuvarande skick värdi minst 33,333 R.dr 16 sk. banko, hvadan E. K.
M:ts Befallningshafvande på dessa med flera skäl förordade antagandet af de anbud och
vilkor, staden, såväl i ena som andra hänseendet framställt.
Elter det Ofver-Intendenls-Embelet, som, i ämnet bordt, funnit mindre lämpligt,
att i en kronans byggnad inrymdes stadens sprut- och våghus, under förutsättning att
dertill tjenliga lokaler kunde annorstädes, genom stadens försorg, beredas, uppgjort ritning
och förslag till uppförande å den uppgifna tomten af nytt landtstats-embetshus af
sten för en kostnad af Banko R:dr  36,432: 24 —
hvartill komme, dels löse-summan för residenshuset, med hvilket, i händelse
af dess inköpande till kronan, äfven uttryckligen borde förenas
eganderätten till husets nuvarande tomt och alla de nu åt Landshöfdingen
upplåtna uthus  10,666: 32 —
dels en utgift för fullständigt iståndsältande af residensbyggnaden och tillhörande
tomt af  4,000: — —
tillsammans Banko R:dr 51,099: 8 •—
eller 76,648 R:dr 75 öre R:mt, har E. K. M:t, sotn ansett staten icke böra försumma
nuvarande gynnande tillfälle alt medelst användande af denna summa förvärfva ett välbeläget
och ändamålsenligt Landshöfdinge-residens i fullgodt skick, med ett derintill nybygdt
embetshus för Lands-staten i det enda län, der sådana lokaler tillförene med
stor olägenhet saknats, täckts, i anseende dertill att statsanslaget lör byggnader och
reparationer i landsorterna ej härtill lemnade någon tillgång, ulan fastmera ännu hade
alt afbetala ett erhållet äldre förskott för tili- och påbyggnad af Landshöfdinge-residenset
i Götheborg, samt att icke heller andra medel för närvarande funnes för slals-verket
att tillgå till ifrågavarande inköp och uppförande af byggnader i Hernösand, uti
Exp ed//iöns- (j Is k o lie ts Förslag till anderd. Skrifvelse N:o SI 8. 279
högstberörda nådiga proposition föreslå, att Rikets Ständer för sagde ändamål måtte
ställa den erforderliga summan, i jemnt tal 76,650 R:dr Runi, lill E. K. M:ts disposition,
i hvilken händelse den nu från Riks-statens 6:te Hufvud-Titel för närvarande med 533
R:dr 16 sk. banko utgående hushyres-ersättning till staden Hernösand skulle från tiden för
rcsidenshusels inköp statsverket besparas.
Då, genom den i E. K. M:ts nådiga proposition lemnade utredning, behofvet
af en ny embetslokal för Länsstyrelsen i Hernösand blifvit till fullo ådagaiagdt och det
utan tvifvel äfven synes lämpligt att, medelst nuvarande Landshöfdinge residenshusets
inlösen från Hernösands stad, detta residenshus, liksom öfrige residens-bvggnader, blifver
en statens egendom, samt för öfrigt upplyst är, att kostnaden för den nya embelslokalen,
för residenshusets inköpande och för det sednares iståndsättande, utgörande,
såsom förut blifvit nämndt, i jemnadt tal 76,650 R:dr, icke kan bestridas af det å
7:de Hufvud-Titeln uppförda anslag til! byggnader och reparationer i landsorterne, hafva
Rikets Ständer, med bifall till E. K. M:ts nådiga framställning, för ifrågavarande
ändamål å Riksgäldskontoret anvisat en summa ai’ 76,650 R:dr R:mt, dock under förbehåll
alt ej, såsom ifrågasatt är, lägenheter i den nya embetslokalen upplåles för
inrymmande af stadens sprutor och våg, samt att med inlösen af residenshuset följer
eganderält lili husets tomi och alla de åt Landshöfdingen nu upplåtna uthus.
h) Sedan Rikets Ständers uppmärksamhet blifvit fästad å det förhållande, att
innevånarne i Halmstads, Tönnesjö och Höks härader af Hallands län äro pligtige alt
hägna och vidmakthålla de derinom befintliga vidsträckta flygsandsfält, utan att dessa
häradsboer, med undantag af de hemmansinnehafvare, å hvilkas egor sandfälten äro
belägne, hvarken för närvarande eller i framtiden kunde draga nytta af den å dessa
marker verkställda skogsodling, få Rikets Ständer i underdånighet anhålla, det E. K.
M:l täcktes låta anställa undersökning och utredning, huruvida det må vara lämpligt,
att ifrågavarande fält öfvertagas af staten och i sammanhang dermed, om och på hvad
vilkor vederbörande må finnas villige alt jorden åt Staten afstå, eller i motsatt fall
kännas skyldige att stängsel-åliggandet sjelfve fullgöra.
i) Vid behandlingen af frågan om anslagen för Statskontoret, hafva Rikets Ständer
tagit i betraktande, alt Kamrerarens i dervarande Kammar-kontor göromål i
betydlig mån komma att ökas under de båda första åren af nu inträdda statsregleringsperiod,
i följd af de utaf Rikets Ständer vid innevarande Riksdag beslutade förändringar
rörande aflöningen för åtskilliga statens civile embels- och tjenstemän m. fl.; och
då Rikets Ständer ansett billigt, all bemälde tjensteman härför erhåller någon särskild
vedergällning, har ett belopp af 1,000 R:dr R:mt, " ställd till E. K. M:ts disposition,
blifvit å Riksgälds-konloret anvisadt för att såsom gratifikation lill innehafvaren af
nämnde kamrerare-befattning, å lämpliga lider, utbetalas.
Rikets Ständer hafva alltså beviljat följande Extra Statsreglerings-anslag, beroende
på Finans-Departements handläggning:
280
ExpeditioJis-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 8.
Till ombyggnad af Drottningholms bro på vägen emellan huf
vudstaden
och nämnde slott
,, fortsättning af Wadstena Slotts yttre iståndsältande. . .
,, vidmakthållande af Calmar Slott
,, inköp för kronans magasiner och bagerier af nya målkärl
och vigter
,, utgifter för kolonien S:t Barthelemy, 9,000 B:dr årligen
eller
För inlösen till Kronan af landshöfdinge residenshuset i
Hernösand och uppbyggande af Landstals-embetshuset derstädes
Till Kamreraren i Statskontorets kammarkontor, gratifikation
för ökade göromål i följd af den nya löneregleringen; att
utgå under åren 185S och 1859 .
Summa R:dr R:mt
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm den 16 Februari 1858.
För åren
1858, 1859
och 18 6 0
att utgå med
i
:i
- årligen.
Ktdr R:mt
27,000
27,000
För en
R:dr R:mt
61,000
30,000
37,500
5,000
76,650
1,000
211,150
238,150
Tab. N:o 1
Expeditions- Utskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 218. 281
Tab. N:o 1.
Finans-Departementets Expedition.
Löner och
nrfvoden m.
m.
Riksmynt.
R:dr
ö.
1 Expeditions-Chef  arfvode
5.500
1 Expedilions-Sekreterare
4.500
—
L Dito  ..
4,500
—
1 Protokolls-Sekreterare
3,500
—
2 Dito
7,000
—
1 Registrator
3,500
—
1 Kanslist
1,225
—
L Dito
1,225
—
1 Kopist
620
—
•2 Dito
1,240
—
Till befrämjande af göromålens gång inom Kanslist- och Kopist-gra-
2,200
—
l Waktmästare
600
—
t Dito
500
—
Till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vaklbeijente
1,000
—
Summa R:dr Runt
37,200
—
Bi/i. till R. St. Prut. 1856—1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
36
282 Expedilions-Ulskotlets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 248.
Tab. N:o 2.
Kammar-Ko l legitim.
1 President
Löner oell
arfvoden.
Riksmynt.
R:dr.
9,000
Ö.
1 Kammar-Råd
5,000
2 Dito
10,000
1 Dito
4,500
1 Dito
4,500
1 Dito
4,500
1 Sekreterare
3,500
1 Notarie
2,200
4 Dito
8,800
1 Aktuarie, indrages
1 Registrator, (hvars befattning kommer framdeles alt omfatta äfven
Aktuariens)
2,500
Till biträde vid Aktuarie- och Registrators-göromålens bestridande
1,200
1 Kanslist i Kansliet
037
50
4 Dito i dito
2,550
1 Dito i dito . . . . •
600
Till befrämjande af göromålens gång inom Kanslist-graden ....
2,212
50
Advokat-Fiska Is-kon törel.
1 Advokat-fiskal
3,500
Till biträde vid Advokatfiskais-göromålens bestridande
2,000
1 Kanslist
845
Till befrämjande af KaDslist-göromålens gång
155
Första Provins-kontoret.
1 Kamrerare
3,500
1 Kammar-förvandt
2,200
—
Eaipeditions-Utskottels Förslag lill underd. Skrifvelse N:o 218. 283
Löner och
arfvoden.
Riksmynt.
R:dr.
ö.
1 Kammar-skrifvare
1 Dito
1,000
1,000
—
/Indra Provins-kontoret.
1 Kamrerare
1 Kammar-förvandt
1 Kammar-skrifvare
1 Dito
3,500
2,200
1,000
1,000
—
Tredje Provins-kontoret.
1 Kamrerare
1 Kammar-förvandt
1 Kammar-skrifvare
1 Dito
Tili biträde vid Kammar-skrifvare-göromålen inom de 3:ne provins-  kontoren
3,500
2,200
1.000
1,000
3,000
—
lia ni mar-At 'kiv i-kon törel.
1 Kamrerare -
Till befrämjande af göromålens gång inom kontoret ....
1 Kammar-skrifvare
1 Dito indrages
3,500
2.200
1,000
—
Faklbeljellingen.
1 Förste Vaktmästare
1 Vaktmästare vid Kollegium
4 Dito vid dito
1 Vaktmästare i Arkivi-kontoret
1 Dito i dito
Sigillpenningar, omkring 120 R:dr, skola fortfarande tillfalla Vaklbe-  tjeningen.
000
450
1,800
450
450
—
Till gratifikationer ål e. o. tjenstemän och vaktbetjente
1,500
Summa ft.dr Runt
| 100,250,—
284 Expeditians-Ulskottets Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 248.
Tab. N:o 3.
Stats-Konloret.
Löner och
arfvoden.
Riksmynt.
R:dr.
ö.
1 President
9,000
—
5.000
—
1 Dilo
5,000
—
1 Dito
4,500
—
Kans lie l.
1 Sekreterare
3,500
—
1 Registrator
2.500
—
1 Ombudsman arfvode
1,200
—
1 Kanslist, som tillika förer protokoll
1.000
—
1 Dito dito dito
1,000
—
1 Dito dito dito  : •
1,000
—
(Tredje kanslist-tjenslen tillsattes icke, så länge en Notarie qvar-  står med aflöning, enligt äldre stat, af 1,344 R:dr Runt.)
Arfvode, att fördelas mellan de protokollsförande Kanslisterne, å 400
R:dr ål hvardera
1,200
—
Kammar-Kutt tord.
1 Kamrerare
3,500
1 Kammarförvandt
2,200
—
1 Memorial-Bokhållare
2,200
—
1 Bokhållare för magasins-ärenden
2,200
—
1 Kassör för stämplade pappers-uppbörden
3,000
—
1 Kammarskrifvare
1,000
4 Dito
4.000
—
Till befrämjande af göromålens gång inom Kammarskrifvare-graden .
1,000,
—
Ea/iedilions-Utskottets Förslug lill anderd. Skrä/ve/se N:o Si 8. 285
Löner och
arfvoden.
Riksmynt.
R:dr.
ö.
Riks böks- sluts- Kun to rut.
1 Kamrerare :
1 Kammar-IÖrvandt
1 Kammarskrifvare
4 Dito
3,500
2,200
1,000
4,000
—-
Ränte- Karinna ren.
1 Räntmästare
1 Dito
1 Bokhållare
I Kammarskrifvare
5.000
5.000
2,200
1.000
—
Faktbeljeningen.
1 Förste Vaktmästare
1 Vaktmästare (hittills kallad kammar-dräng)
7 Dito (dito dito)
600
450
3,150
—
0Jverlalige Tjenstemän.
Ofvannämnde Notarie
f. d. Ombudsmannen och Redogöraren vid Direktionen öfver Lapp-  marks Ecklesiaslik-verk
1,344
650
—
Till gratifikation åt e. o. tjenstemän och vaktbetjente så väl vid Stats-  kontoret som vid Mynt- och Kontroll-verken
Anslag dessutom till extra biträden i Stats kontoret ......
1,200
1,800
—
Summa R:dr R:mt
87,094
286
Expeditions-Utskott o ts Förslog till underd. Skrifvelse JS:o 218.
Tab. N:o 4.
Mynt- ock Kontroll-verken.
1 Öfver-Direktör och Chef, med bibehållande af boställe i den åt
Mynt- och Kontroll-verken anslagna egendom, men med frånträdande
af hittills innehafda sportler
1 Myntmästare som jemväl innehafver boställe
med bibehållande tillika af hittills varande, till 500 R:dr beräknade
sportler för vägning och värdering af silfver, som till Rikets
Ständers Rank inkommer,
skilda; hvaremot sportler för medaljers tillverkning och försäljning
upphöra.
1 Kamrerare och Kassör, likaledes med bibehållande af boställe och
enahanda sportler, som Mynlmästarens, beräknade jemväl till
500 R:dr ' . .
1 Mynt- och Rergs-proberare, hvars hittills åtnjutna sportel-inkomst
af verkställda proberingar upphör
1 Kontrollör, af hvars sportler endast de för så kallade extra probering,
beräknade till 200 R.dr, fortfara
1 Amanuens, med bibehållande sportler för extra probering, lika tued
Kontrollörens arfvode
1 Dito dito dito dito
1 Mynt-gravör dito
1 Elev hos Myntgravören dito
1 Vaktmästare vid Mynt-verket
1 Dito vid Kontrollverket
I Stäinpeldräng vid dito
Summa R:dr R :mt
Löner och
arfvoden.
Riksmynt.
R:dr.
4,500
3,000
2.500
2.500 -
2,500:-
800-  800-  500-  300
450 -  450
400
18,700 -
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrifvelse N:o Hl8.
*287
Tab. N:o 5.
Kammar-Rätten.
1 President
1 Kammar-Rällsrud
2 Dito
1 Dito
1 Dito .
1 Dito nu adjungerad ledamot
Kansliet.
1 Sekreterare
1 Notarie
1 Dito
1 Dito
1 Dito indrages
1 Aktuarie och Registrator
L Kanslist, tjenstgörande på Registrators- och Aktuarie-Konloret .
Arfvode för biträde vid Registrators- och Aktuarie-göromålen . . .
1 Kanslist
2 Dito
I Dito indrages
Till befrämjande af göromålens gäng inom Kanslist-graden . .
yl dvo kai-Fiskals-Kon löre t.
1 Advokat-fiskal, med åtnjutande, jemte lönen, af vites- och ensaksböter,
likasom hittills, samt 10 pr. af medel, som genom hans embetsåtgärd
infljla i Kronans eller annan allmän kassa . . . .
Löner och
arfvoden.
Riksmynt.
R:dr.
9.000
5.000
10,000
4.500
4.500
4.500
3.500
2,*200
2,200
*2,200
2.500
727'
572
712
1,425
862
50
50
50
50
3,000
288 Expeditions-Utskottets I<örsla<j till underd. Skrifvelse A:o 218.
Löner och
arfvoden.
Riksmynt
R:dr.
ö.
1 Vice Advokatfiskal indrages
—
1 Kanslist, sorn jemväl skulle öfvertaga vice Advokat-fiskalens ålig-
ganden.
Beloppet, som först efter det vice Advokat-fiskalen J. W. Lind
lemnat sin tjenst bör utgå och då af de ål honom anslagne 1,700
R:dr, upptages nu endast inom linien R:dr 1,000
Arfvode och ersättning för renskrifning
300
—
OJ ve t •- lien is iöns-Depar /emen tet.
1 Revisions-Kommissarie (i provins-räkenskapskontorel)
3,500
—
I Revisions-Kommissarie (i Militie-räkenskapskontoret)
3,500
—
1 Revisions-Kommissarie (i Civil-räkenskapskonlorel)
3,500
—
1 Revisor
2.500
—
6 Dito
15,000
—
1 Revisor indrages
—.—
—
1 Revisor
2,000
—
6 Dito
12,000
—
1 Revisor indrages
—
1 t. f. Revisor indrages
—
1 Kammarskrifvare
1.600
—
6 Dito
9.600
—
1 Kammarskrifvare
1.000
—
5 Dito
5.000
—
1 Dito
1,000
—
Utom de sålunda upptagne löne-inkomslerna komma de, som förrätta
Revisions-arbele, att fortfarande åtnjuta andelar, på lika säll som
hittills, i böter, ädömda till följd ai' anmärkningar vid räkenskaper,
samt 15 pr. af andra medel, som till följd af gjorda anmärkningar
inflyta i krouans eller annan allmän kassa, likväl med de nu besluta-
de nedsättuingar för vissa fäll.
Fa k t heljen ingen.
1 Förste Vaktmästare
600
1 Vaktmästare
450
—
3 Dito
1,350
—
Yaktheljeningens sportler, beslående af sigillpenningar, hvilka för
anmärkningsmål numera upphört, fä i öfrigt fortfarande uppbäras på
lika sätt som hittills.
Proto
-
Expedttions-Utskotlels Förslag till anderd. Skrifvelse N:o 218. 289
Löner och
arfvoden.
Riksmynt.
R:dr.
ö.
Ofvertaligé Tjenstemän.
I Prolo-Notarie
1 Vice Advokat-fiskal
I Revisor af högre löoe-graden
1 Dito af lägre dito
Till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vaktbetjente
Arfvoden för renskrifning
1,849
876
1,700
1.300
985
1.350
1,000
84
94
50
50
Summa R:dr Runt
129,36278
Bih. till B. St. Pro t. 1856—1858. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
37
290 Expeditions-Utskottels Förslag till underd. Skrifvelse N:o 210.
TAB. N:o 6.
0Jver-Inlenden/s-Embelet.
Löner och
Arfvoden.
K: dr
öre.
1 Öfver-Intendent, tillika Prseses i Akademien för de fria konsterna
5.500
—
1 Intendent
3,000
—
1 Arkitekt
2,000
—
4,000
—
1 Konduktör
1.000
—
2,000
—
1 d:o (ny)
lön
R:dr 657: —
löntillökning
343: —
1,000
—
1 Sekreterare
2,400
—
1 Kamrerare och Kassör arfvode
1,000
—
1 Kanslist och Kammarskrifvare, hvilka befattningar äfven må kunna,
efter Chefens bepröfvande, åtskiljas, arfvode tillsammans.
1,000
—
1 Vaktmästare
450
—
1 d:o (ny)
lön R:dr 246: —
löntillökning
204: —
450
—
Kongl. Museum.
1 Kamrerare
2.000
—
1 Vaktmästare
450
—
Till gratifikationer åt e. o. tjenstemän och vaktbeljente
200
—
Till underhåll af Kongl. Musei samlingar
1,500
—
Summa R:ml
27,950
—
Expeditions-Utskottets Förslog till underd. Skrifvelse N:o Sd9.
2'91
Äf:o f lU'.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Febr. 1838.
Presle-slåndet den 13 — —
Borgare-ståndet den 13 — —
Bonde-ståndet den 16 — —
Rikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående åtgärder för
befrämjande af en förbättrad Skogshushållning.
(Stats-, Lag- samt Allm. Besvärs-och Ekon. Ulsk:s Ulhden N:is 31, 42 och 49, samt
Först. Slats-Ulsk-.ts Mern. N:o 258.)
S. A. K.
Med fästad uppmärksamhet på de allt mer bekymrande följderne af skogarnes
vanvård hade Rikets vid 1853 och 1854 årens riksdag församlade Ständer, som ansett
lagstiftningens mellankomst vara af behofvet högt påkallad för alt afvärja vådorna
af denna vanvård och af den ringa omsorg, som, oansedt den stora afverkningen, egnades
åt skogarnes återväxt, uti underdånig skrifvelse af den 5 December sistberörde
år hos E. K. M:t anhållit, dels alt ett på vetenskapliga grunder byggdt, efter
olika orters beskaffenhet lämpadt skogshushållningssätl mätte till införande påbjudas,
icke allenast å de under kronans omedelbara disposition ännu varande, utan äfven å
alla till civil-, militär- samt ecklesiastik-staten hörande boställen befintliga skogar; äfvensom
alt boställshavare måtte tillförbindas att, i enlighet med uppgjord och fastställd
skogshushållningsplan saint under jägeri-betjeningens tillsyn, vårda boställets skog, mot
rättighet för boställshafvaren att af de årliga afverkningarne å desamma föryttra
hvad som öfverstege boställets behof af skogsfång; dels ock att samfälda skogar, som
blifvit till menigheters disposition upplåtna och hvilka förblefve oskiftade, mätte ställas
under tillsyn af jägeribetjeningen tillika med af delegarne dertill utsedda ombud,
på det att jemväl dessa skogar måtte blifva efter ett rationelt hushållningssätt vårdade.
Härförutau hade Rikets Ständer, medelst underdånig skrifvelse den 30 November
292 Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skrijveise N:o 219.
1854, jemväl tillkännagifvit den åsigt, att tillgrepp af växande träd borde såsom tjufnad
anses och straffas, samt hemställt, att E. K. M:t inåtte täckas låta utarbeta och
för Rikets Ständer framlägga förslag ej mindre till en lag i sådan syftning, än äfven
till de flera förändringar, sorn med anledning deraf hlefve nödiga i lag och författningar.
Enär derjemte såväl hos Rikets Ständer, som vid det år 1853 hållna sjette allmänna
Landtbruksmöte! fråga förekommit om möjligheten att förebygga ödeläggelse af
enskild skogsegendom, samt om Statens rättsenliga åligganden och befogenhet att vaka
öfver begagnandet och behandlingen af de skogar, sorn tillhörde enskilde personer, har
E. K. M:t den 20 Juni 1855 uppdragit ät en kommitté att, efter delfående af till ämnet
hörande handlingar, afgifva underdånigt förslag, om och hvilka åtgärder från lagstiftande
eller verkställande magiens sida vore att vidtaga, i ändamål alt förekomma
den öfverklagade, till framtida skogsbrist och menliga klimatiska förhållanden ledande
förödelsen af skogarne i landet, samt alt i allmänhet befrämja en förbättrad skogshushållning.
Sedan denna Kommitté under den 28 Juni 1856 i ämnet afgifvit utlåtande, innehållande,
efter framställning af de utaf Kommittéen från E K. M:ts Befallningshafvande
begärda upplysningar, rörande tillståndet med skogarne i rikets samtliga landskap
saint hufvudrnomenlen af såväl den inhemska sorn den utländska lagstiftningen
angående skogarne, ett af kommiltéen uppgjordt förslag till ny förordning om skogarne
i riket samt till nya eller förändrade föreskrifter uti vissa delar af Skiftesstadgan
och flere andra till skogshushållningen hörande ämnen, har, efter det Högsta Domstolens
yttrande öfver Kommittéens berörda förslag lill ny förordning om skogarne i riket
och till ändringar i skiftes-stadgan blifvit infordradt, E. K. M:t, genom nådig skrifvelse
den 30 Maj näsllidet år, behagat med hänvisning till innehållet af Kommittéens
berörde betänkande i dess helhet, samt med åberopande af de upplysningar, angående
förhållandet med skogarne i landet, som från länen inkommit, och de vitsord, sorn
från ej mindre vetenskapens än erfarenhetens synpunkt blifvit lemnade i afseende på
skogskullurens stora och vigtiga betydelse, förklara sig instämma uti den,allmänt uttalade
åsigten om angelägenheten al en förbättrad skogshushållnings snara införande i
riket, men, vid betraktande deraf, att för närvarande, innan dels de grunder, hvaruppå
lagstiftningen i detta ämne borde byggas, blifvit närmare bestämda, dels ock sig visat,
huruvida nödiga medel kunde anvisas för aflöning åt den personal, sorn erfordrades
lör de ifrågasatta föreskrifternas efterlefnad och verkställighet, ansett den slutliga
granskningen af de uppgjorda förslagens bestämmelser i alla deras särskilda delar
lämpligen kunna anstå, hvadan E. K. M:t, utan alt till pröfning företaga de speciela
stadgandena uti de af Kommittéen uppgjorda förslag, velat desamma till Rikets Ständers
pröfning öfverlemna, med nådigt tilikännagifvande, att E. K. M:t, för sin del.
funnit följande bestämmelser böra läggas till grund för ny lagstiftning uti ifrågavarande
ämne, nemligen:
l:o att Kronoparken samt andra kronans skogar och planteringar, derest serskilda
omständigheter ej annat föranleda, bibehållas oförminskade och ställas under
vård och förvaltning af en i hufvudstaden inrättad serskild styrelse, med underlydande
tjenstemän och betjente i landsorterna, i ändamål att behandlas efter sådan, på vetenskapliga
reglor grundad hushållningsplan, som betryggar deras framgena bestånd och
tillväxt;
2;o att Härads-allmänningarne likaledes böra bibehållas oförminskade och oskiftade
samt slå under skogsstyrelsens vård och förvaltning, i ändamål af enahanda regelbundna
behandling, som luonoskogarne, men med rättighet för dem, som elter hit
-
\
Expeditions-(IIsko!tets Förslug lill underd. Skrifvelse N:o 219. 293
lills gälla udo grunder kunna anses såsom delegare i dessa allmänningar, alt tillgodonjuta
den behållna afkastningen deraf, antingen in natura eller med de derföre inflytande
penningar, på säll delegarne kunna sins emellan öfverenskomma, dock alt kostnaden
ej mindre för skogarnas indelning, der sådan ej redan skett, än äfven för deras
vård och skötsel, skall i första rummet af afkastningen godtgöras;
3:o alt skogar ä Kungsgårdar, Boställen och alla andra kronans och allmänna
inrättningars hemman och lägenheter skola, såvidt med afseende å deras beskaffenhet
profves lämpligt och hinder i öfrigt ej möler, på allmän bekostnad till regelbunden
hushållning indelas; dock alt å hemman eller lägenheter, som ej äro under kronans
omedelbara disposition, kostnaden för skogarnes indelning efter hand godtgöres af den
inflytande afkastningen;
4:o att hvad angår de kronohemman och lägenheter, hvilka besittas med stadgad
åborätt, innehafvarne må, sä framt den vid indelningen löreskrifua hushållning
iakttages, fritt använda ärliga afkastningen af skogen, hvilken, till dess sådan indelning
skett, får endast till husbehof begagnas, samt, i händelse hushållsplanen ölverträdcs,
kan på lämplig lid sättas under förbud;
5:o att samma räll och förmån äfven må tillkomma Boställshavare, derest boställets
skog ej ölverstiger 500 tunnland, eller, ehuru mindre, likväl med dess indelning
hefinnes i betydligare män öfverstiga boställets behof af skogsfång, i hvilka fall det
bör ankomma på Kongl. ]Vlaj:ls pröfning, om oell under hvad vilkor skogen må antingen
al boslällsbalvaren bibehållas och nyttjas eller ock af skogs-betjening serskildt
vårdas och förvaltas, med iakttagande att af skogens behållna afkastning i lörsta rummet
tilldelas boslällshafvaren hvad honom skäligen hör tillkomma.
6:o att. dä skogen å kronans eller allmänna inrättningars på arrende upplåtna
hemman och lägenheter ej (innes vara af den större betydenhet, ali den bör ställas
under serskild vård och förvaltning af skogsbetjening, men dess indelning till regelbunden
hushållning dock pröfvas lämplig, hädanefter vid utarrendering af sädane hemman
bör stadgas förbindelse för arrendatorn att, der indelning blifvit eller varder verkställd,
ställa sig vederbörligen uppgjord plan i afseende pä skogens behandling till efterlefnad,
emot rättighet för honom att fritt lä disponera hvad af skogens ärliga afkastning icke
älgår till hemmanets behof;
7:o att oskift skog, tillhörande heraman, by eller socken, ej må, om någon
delegare det bestrider, annorledes än till husbehof användas, derest en regelbunden
skogshushållning icke iakttages:
8:o att Sockne-allmänning ej må skiftas utan pröfning och tillstånd af Kongl.
Maj:Is BelallningshaIvande;
9:o afl svedjande i skog och betesmark, äfvensom getters utsläppande i skog
förbjudes;
10:o alt, der, i följd af serskilda förhållanden, afröjning af skogstrakt skulle
finnas lända till men löi klimatet eller vexlhgheten ä angränsande jordområden eller
medföra fara lör jord- eller bergras, eller kunna föranleda annan våda, sådan skogstrakt
må kunna fridlysas från annan, än den mera inskränkta afverkning, sorn pröfvas
vara i nämnda hänseenden oskadlig, och hvilken under behöriga kontroller må lä verkställas;
11
:o och slutligen att, i sammanhang med införande af en sådan lagstiftning
rörande skogshushållningen, förhöjda och i viss mån förändrade ansvars bestämmelser
för tillgrepp och åverkan i skog antagas.
Beträffande det af Kommittéer! föreslagna stadgande, angående enskilde jordegares
förpligtande att i vissa fall draga försorg om ätervexl af skog å afröjd skogs
-
294
Expeditions-Utskottets Förslag till underd. Skri/ve/se N:o SI9.
mark, så ehuru E. K. M:t erkände rigtigheten af den utaf Rikets Ständer vid sistförfluten
riksdag uttalade åsigt, alt Staten måste anses ega befogenhet att, såvidt sådant
vore erforderligt till afvärjande af vådorna af en allmännare skogsbrist i serskilda trakter
af riket, bestämma sådana inskränkningar i den enskildes dispositionsrätt öfver sin
skog, hvarigenom dess framtida bestånd kunde betryggas, har E. K. M:t likväl, i anseende
lill de flera betänkligheter, som mot begagnande af Statens omförmälda rättighet
förekomme, och enär i allt fall en lång tid sannolikt komme att åtgå, innan tillgång
blelve på en så talrik personal vid skogsstaten, alt den, utan men för de allmänna
skogarnes vård oell skötsel eller eftersättande af sina åligganden i afseende på tillsynen
öfver boställens och andra publika hemmans och lägenheters skogar, skulle kunna
medhinna de ökade göromål, som af det ifrågavarande stadgandet komme alt blifva en
följd, ansett sig för närvarande icke höra framställa förslag till något stadgande i ofvanberörde
syftning, helst först torde böra afvaktas erfarenheten om hvad inverkan
föresynen af del mera fördelaktiga hushållningssätl, som till följd af den nya lagstiftningen
för de allmänna skogarne skulle blifva infördi å de under skogs-slyreisens närmare
inseende ställda skogarne, kunde komma alt utöfva jemväl på vården och behandlingen
af de enskildes skogar.
Derest här ofvan angifna grunder för nya stadganden i fråga om skogshushållningen
skulle antagas, blefve det, såsom Kommittéen anfört, oundgängligt, icke allenast
att, utom det högre undervisningsverk, som redan funnes, nemligen Skogs-institutet
å Kongl. Djurgården, äfven lägre Skolor till erforderligt antal inrättades i landsorterne
för meddelande af kunskap om skogarnes ändamålsenliga vård och skötsel samt
bildande af skicklig skogsbetjening, utan ock att den föreslagna nya skogs-styrelsen i
hufvudstaden organiserades samt ett förökadt antal skogstjensteman i länen tillsattes
för alt bringa till verkställighet åtgärderna för den regelbundna skogshushållningens
allmänna införande, och för att vaka öfver de i sådant afseende nödiga föreskrifternas
efterlefnad.
Enligt Kommittéens i nåder åberopade förslag skulle årliga kostnaden utgöra:
för skogs-styrelsen R:ml R:dr 25,500
„ den erforderliga skogs-staten i länen
„ 232,800
„ sex skogsskolor
„ 13,500
hvarjemte Kommittéen upptagit för Skogs-institutet det belopp, som
dertill för närvarande är anslaget .
7,750
eller tillsammans R:mt R:dr 279,550
Del föreslagna antalet tjenstemän samt de för dem upptagna lönevilkor syntes
E. K. M:t icke vara för höga; och fastän Skogs-institutet torde komma att i ulviögadt
skick fordra större anslag, än Kommittéen antagit, ansåge E. K. M:t likväl i öfrigt
nyssberörda af kommittéen uppgjorda förslag kunna tagas till ledning för beräknande
af de kostnader, sora uti ifrågavarande afseende skulle erfordras; men då det större
eller mindre behofvet af dessa kostnader komme atti väsendtlig mån bero på de beslut,
som i frågan om skogshushållningen varda fattade, samt i allt läll tillsättning af skogsstaten
i landsorterne endast kan komma alt ske i den mån, tillräckligt antal personer
med vitsordad skicklighet (ill befaltningarnes bestridande blefve alt tillgå, har E. K.
M:t velat af Rikets Ständer äska beviljandet af ett årligt Kreditiv intill nästa Statsreglerings-period
af 150,000 R.dr R:mt, för att utom det bidrag, som kunde vara att påräkna
från Skogsplanterings-kassan, från hvilken för sistlidne år till skogsstatens aflöning
utgått eli belopp af 64,145 R:dr samma mynt, hvaruti likväl vore inbegripet en
del boställens afkastning, af E. K. M;l, i mån af behof, disponeras lill erforderliga ut
-
Expedit i o ns-U ts köl te Is Förslag till underd. Skri fralse Nr o 219. 295
gifter för Skegs-institulet och do ifrågaställa lägre skolorna, samt för skogsstyrelsens
inrättning, jemte dess och öfrige lill skogsstaten hörande Ijenstemäns aflöning.
Att misshushållning med landets skogar i hög grad eger runi, och att skogsbrist
i åtskilliga delar af landet redan är för handen samt kan befaras inträffa i andra delar
inom en ej långt aflägsen framtid, såvida ej en regelbunden skogshushållning - med
snaraste blifver införd, är allmänt kändt och erkändt; men den stora vigt och betydelse,
skogarne ega för hvarje land och serdeles för Sverige, som i anseende till sitt
nordliga läge och deraf följande härda klimat har, mer än de flesta andra länder, ett
oafvisligt behof af en tillräcklig mängd skogsprodukter ej blott till bränsle och byggnadsämnen,
utan äfven för bedrifvande af landets förnämsta näringar, gör det enligt
Rikets Ständers tanke till en oeftergiflig pligt att genom en klok lagstiftning angående
skogarne söka förekomma och motverka de olyckliga följder, som af den nu rådande
misshushållningen med skogarne, derest den ohejdadi får fortgå, nödvändigt skola uppkomma
och omintetgöra ett af de förnämsta vilkoren för landets heboelighet och odling,
samt lör dess innevånares uppehälle och välbefinnande.
Det förslag till förordning om skogarne i riket, som af Skogs-kommitleen
blifvit uppgjordt och lill Rikets nu församlade Ständer öfverlemnadt, har, enligt hvad
E. K. M:t uti högstberörde skrifvelse behagat tillkännagifva, i sin helhet eller i alla
sina speciela stadganden ännu icke hos E. K. M:t undergått slutlig granskning och
pröfning, hvarmed E. K. M:t ansett lämpligen kunnat anstå intilldess de grunder, hvarpå
lagstiftningen i detta ämne borde byggas, blifvit närmare bestämda.
Då Rikets Ständer således icke blifvit satta i tillfälle att ingå i bedömmande af
något, utaf E. K. M:t godkändt och framlagdt lagförslag i ämnet, hafva Rikets Ständer
ansett sig böra inskränka sin åtgärd till en pröfning af de allmänna bestämmelser, dem
E. K. M:t för sin del, funnit höra läggas (ill grund för en ny lagstiftning rörande skogarne
i riket.
Lika med E. K. M:t anse Rikets Ständer, alt vården om rikets skogar kräfver
inrättandet af en serskild Skogsstyrelse i hufvudstadcn; men då angående beskaffenheten
af denna styrelse eller omfånget för dess verksamhet E. K. M:l icke framställt
något förslag, eller tillkännagifva, om och i hvad mån det af Kommittéer! uppgjorda
af E. K. M:t gillas, äro Rikets Ständer icke i tillfälle att i detta ämne meddela vidare
yttrande.
I afseende å de å 4:de och 5:te punkterna bland de af E. K. M:t angifna allmänna
grunder förekommande stadganden i fråga om den dispositionsrätt öfver skogen,
som skulle tillkomma innehafvare af kronohemman och lägenheter, hvilka besittas med
stadgad åborätt, samt boställshafvare, hafva sådane betänkligheter förekommit, som förhindrat
Rikets Ständer att dessa stadganden godkänna; men för öfrigt hafva Rikets
Ständer icke funnit något vid de af E. K. M:t angifna allmänna bestämmelser eller
grunder för en ny skogslagsliftning att erinra vidare, än att Rikets Ständer få i underdånighet
anhålla, det E. K. M:t läcktes taga i öfvervägande huruvida det ovilkorliga
förbudet mot getters utsläppande i skog bör utsträckas lill Stora Kopparbergs, Gefleborgs,
Jemtlands, Westernorrlands, Westerbottens och Norrbottens län.
Vidkommande åter de ökade kostnader, sorn föranledas af de nya föreskrifterna
i fråga om skogshushållningen, och till hvilka kostnaders bestridande E. K. M:t äskat
ett ärligt kreditiv af 150,000 R:dr R:mf, så föreställa sig Rikets Ständer, med afseen
-
296
Expeditions-Utskottets Forsing lill underd. Skri/velse N:o 219.
de derpå, att tillsättning af den talrika personal, som är afsedd, icke kan ega rum
förr, än erforderligt antal personer med vitsordad skicklighet blifver att tillgå, hvilket
åter icke kan emotses under de närmast kommande åren, att en nedsättning till
75,000 R:dr R:mt i den begärda summan kan ulan äfventyr ske, helst bidraget från
Skogsplanteringskassan till Skogsstalens aflöning under sisllidne år blifvit, enligt hvad
E. K. M:t behagat tillkännagifva, bestämdt lill 64,145 R:dr, samt antagas kan, att detta
bidrag kommer alt ökas i samma mån, som skogarnes afkastning, genom en bättre
hushållning med desamma stiger.
Då det likväl, serdeles med hänsigt till den af Rikets Ständer beslutade nedsättning,
torde vara nödigt alt hvad af anslaget för ett är besparas må kunna ett annat
år användas, hafva Rikets Ständer ansett lämpligt att heloppet varder, i stället för
kreditiv, pä sätt E. K. M:t äskat, såsom reservations-anslag anvisadt; och hafva Rikets
Ständer alltså beviljat ett årligt reservations-anslag af 75,000 R:dr Runt, att under den
tid, nu skeende stats-reglering omfattar och utom det bidrag, som frän Skogs-planleringskassan
kan påräknas, af E. K. M:t disponeras lill erforderliga utgifter lör skogsinstitutet,
lägre skogs-skolor samt öfriga till skogs-slaten hörande tjenstemäns aflöning.
I sammanhang med detta ärende har hos Rikets Ständer i betraktande kommit
hurusom kronan, i ändamål att befordra odling och folkökning i de vidsträckta norra
provinserna, under en lång Iöljd al år upplåtit sina derstädes belägna stora skogar till
nyhemmans- och nybygges-anläggningar. Dessa upplåtelser halva lemnals kostnadsfritt,
emot skyldighet för emoltagaren alt inom viss förelagd lid odla och bebygga den upplåtna
marken, som efter åtnjutna frihetsår skulle i stadgad ordning skattläggas. Det
hulvudsakliga vilkoret, hvarmed nyhemmans och nybyggens beviljande varit och är lörknippadl,
nemligen den upplåtna markens odling och bebyggande, har stundom blifvit
fullgjordt; men serdeles pä sednare tider hafva ej sällan nybyggen blifvit anlagda med
hufvudsakligt syfte att åtkomma skogen, hvaraf följt, alt sedan nybyggaren, genom en
missbrukad dispositionsrätt deröfver, densamma afverkat, har nybyggets uppodlande
lemnals å sida. Delta olagliga förfarande, som lill stor del vållat den förstörelse af
skogome i Norrland, hvilken nu beklagligtvis eger rum, har frän det allmännas sida
icke varit beifradt och måhända, i anseende lill brist på skogsbetjening, icke kunnat
beifras såsom vederbordt. Då ett sådant förfaringssätt, om det linge fortfara, otvifvelaktig!
skulle leda derhän, att dessa vidsträckta skogstrakter afverkades utan sammanhang
med odling, och en sådan odling, hvars befordrande afsetts genom skogsmarkens
upplåtande lill nybyggare, sålunda för framtiden skulle försväras, om ej omöjliggöras,
hafva Rikets Ständer funnit sig böra i underdånighet anhålla, det E. K. M.t läcktes i
nåder anbefalla vidtagande af sådana åtgärder att erforderlig uppsigt och kontroll må
kunna halvas derå, att alla de vilkor, som vid upplåtelser af kronans mark till nybygges-
och nyhemmans-anläggningar föreskrifvas, varda behörigen fullgjorda.
Rikets Ständer framhärda etc.
Slockholm den 10 Februari 1858.
Expedit iöns-Utskottets Förslag till tinder d. Skrifvelse N:o 220. 297
$:o 330.
Uppläst och godkändt hos Ridd. och Adeln den 12 Febr. 1888.
Presle-ståndet den 13 — —
Borgare-ståndet den 13 — —
Bonde-ståndet den 16 — —
Ilikets Ständers underdåniga Skrifvelse, angående hegardt statsbidrag
för en större reparation å IVesterås domkyrka.
(Stats-Utsk:s Uti. N:o 238.)
S. A. K.
Enär det befunnits nödvändigt, att å domkyrkan i Westerås snart blefve vidtagne
åtskilliga väsendtliga reparationer och förändringar, hvartill kostnaden, enligt uppgjordt
förslag, beräknats till 42 å 45,000 Il:dr Banko, men domkyrkans årliga inkomster icke
ens kunde påräknas lemna erforderlig tillgång till ränta å ett till reparationskostnadernes
bestridande upplaget lån, har hos Rikets nu församlade Ständer framställning skett derom,
att Rikets Ständer måtte för verkställande af de föreslagna förändringarne och reparalionerne
å nämnde domkyrka, bevilja ett anslag, utan återbetalningsskyldighet, af
30,000 R:dr och ett lån af 15,000 R:dr Banko; hvarefter och för att i sammanhang
med denna framställning komma under öfvervägande, E. K. M:t till Rikets Ständers
Stats-Utskott öfverlemnat handlingarne angående en afDomkyrko-Kommissionen i Westerås
i underdånighet gjord samt af Westerås Stifts-Konsistorium förordad ansökning,
att från E. R. M:t måtte aflåtas nådig proposition till Rikets nu församlade Ständer
om beviljande af samma statsbidrag, som det här ofvan omförmäldta, för de ifrågasatta
reparations- och byggnadsarbetenas utförande.
Härvid har hos Rikets Ständer förekommit att på sätt också Konsistorium i sitt
underdåniga utlåtande anfördl, Domkyrkorna i Riket, af hvilka de fleste äro uppförda
Bih. till R. St. Prot. 1856—4858. 40 Sami. 1 Afd. 2 Band. 38
298 Expedit i o n s - IJts ko/le Is Förslag till underd. Skrifvelse iV.-o 220.
före reformationens införande, af ålder utgjort föremål för Statens omvårdnad, så att icke
allenast till deras vidmakthållande tionde-anslag blifvit anvisade, utan äfven, när å dem
erfordrats så betydliga och kostsamma reparationer, att dessa icke kunnat med kyrkornas
egna tillgångar verkställas, serskildta statsbidrag blifvit för sådant ändamål af
Rikets Ständer beviljade.
Pä grund häraf och då det genom de af Konsistorium i Westerås insände
handlingar funnits vara fullständigt utredt och vitsordadt, att Statens särskilda medverkan
ovilkorligen erfordras för företagande af nu behöfliga reparationer och förändringar
å Westerås domkyrka, hvilken är i både arkitektoniskt ocb historiskt hänseende en lika
märkvärdig som vördnadsbjudande byggnad, hafva Rikets Ständer, för besagde ändamål
beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat ett anslag utan äterbetalningsskyldighet
af fyratiofemtusen Riksdaler Riksmynt och ett lån å tjugutvå tusen
femhundra Riksdaler samma mynt, likväl under förutsättning, att meranämnde reparations-arbeten
och förändringar, innan de verkställas, varda af E. K. M:t i nåder gillade
och att de föreskrifter, som i afseende på desammas utförande komma att meddelas
af E. K. M:t, varda noggrant iaktlagne. Hvarjemte Rikets Ständer stadgat, att
ofvanberörde lån, hvarföre en sådan förbindelse bör afgifvas, som utaf Fullmäktige i
Riksgäldskontoret godkännes och antages, skall, sedan detsamma fått räntefritt innehafvas
till 1860 års slut, derefter återbetalas genom erläggande årligen af 6 procent
utål hela den lyftade lånesumman samt att härvid räntan godtgöres efter fyra för hundrade
årligen utaf det obetalda kapitalbeloppet, ocb det öfriga kommer att utgöra afbetalning
å kapitalet. Skulle den sålunda stadgade inbetalningen icke inom bestämd tid
fullgöras, bör dessutom, intilldess densamma verkställes, fem procent årlig ränta å det
till liqvid förfallna, oguldna beloppet erläggas.
Med underdånig anmälan häraf framhärda Rikets Ständer etc.
Stockholm den 16 Februari 1858.
Expeditions-lits kotte Is Förslag till underd. Skrifvelse N:o SSE 299
%to *$1.
Uppläst och godknndt hos Ridd. och Adeln den 17 Febr. 1858.
Preste-slåndet den 17 — —
Borgare-ståndet den 20 — —
Bonde-ståndet den 20 — —
Rikets Sländers underdåniga Skrifvelse, angående tillsynen öfver
och regleringen af den gymnastiska undervisningen inom landet.
(Stats* samt Ålim. Besvärs och Ekon-Utsk:s Uti. N-.o 36.)
S. A. K.
Hos Rikets Ständer har blifvit anfördt, att under det den af Professoren P. H.
Ling grundlagda och utbildade så kallade Svenska Gymnastiken, såsom en hälsobringande
vetenskap, vore känd och aktad i flera Europeiska länder, hvilka egde efter
Central-Institutet i Stockholm ordnade gymnastik-inrättningar i full verksamhet, borde
ej heller nationen sjelf uraktlåta att taga vara på och till fosterlandets eget gagn för
framtiden bevara de välgörande resultaten af Lings forskningar och ädla verksamhet.
I afseende på berörda Institut, som upprättadt af Ling, åtnjöte anslag af allmänna
medel, sednast, eller vid 1847 — 1848 årens Riksdag, bestämdt till 5,033 R:dr 16 sk.
banko årligen, förekomme likväl, att för denna inrättning saknades ett Reglemente, som
motsvarade dess nuvarande fordringar och bestämmelse, äfvensom tillsyn af en styrelse,
som egde, jemte allmän insigt af sakens stora vigt och värde, erforderlig detaljkunskap,
för att verksamt kunna bidraga lill Inrättningens utveckling och framgång idet
hela och i dess serskilda syften såsom pedagogisk, militärisk och medicinsk.
Det af Ling, vid anläggandet af Gymnastiska Central-Institutet, afgifna förslag
till Reglemente ålade Föreståndaren en ganska vidsträckt både undervisnings- och redovisnings-skyldighet,
jemte tillsyn öfver gymnastikens handhafvande såväl i landsorterne
som i hufvudstaden; men detta förslag vore endast i vissa delar fastställdt, äf»
300 Expeditions- Utskottets Förslag till underd. Skri/velse N:o 221.
vensom det utfärdade Reglementet ej lärer vunnit nödig offentlighet. Emedlertid vore,
lill vederbörande läroverks efterrättelse, i tryck meddelad den §, den 3:dje i ordningen,
hvarigenom föreskrifves, att ingen må till offentlig lärare i gymnastik antagas, som icke
vore försedd med ett af Central-Institutets Föreståndare utfärdadt betyg, såväl om sin
skicklighet i alla till gymnastiken hörande delar, hvarunder fäktning med sabel och
värja, voltigering på lefvande häst samt simmning äfven inbegrepos, som om en bepröfvad
sedlighet, samt derjemte på offentliga öfningsställen undergått theoretisk och
praktisk examen.
Utaf denna den pedagogiska gymnastikens grundlag inom fäderneslandet kunde
dock för myndighet, åt hvilken besättandet af dessa lärare-platser blifvit anförtrodl,
alstras villrådighet, i afseende på den hufvudfrågan, om en sökande vore kompetent
till sådan syssla eller icke, när det af Institutets föreståndare utfärdade betyget för
sökanden ej uppgåfve, huruvida deri omförmälda theoretiska och praktiska ämnen omfattade
alla till gymnastiken hörande delar, derom embetsmyndigheten ej skäligen kunde
anses böra ega kännedom, och hvaraf lätteligen hände, att gymnastiklärarens vigliga
plats anförtroddes åt den, som genom sin okunnighet skadade, i stället för att befrämja
ungdomens fysiska utveckling, eller ock att en dertill skicklig men ofullständigt
vitsordad person förkastades. Skulle således det ändamål vinnas, hvilket blifvit afsedt
genom gymnastik-lärares anställande vid Rikets elementar-läroverk, sä vore nödvändigt
att de betyg, som från Institutet meddelades, blefve så enkla, klara och fullständiga,
att vederbörlig embetsmyndighet kunde inse, om den person, betyget rörde, vore duglig
att förestå en pedagogisk gymnastiklärare-syssla eller ej.
Den militära gymnastiken åter ansåges röna en större uppmuntran och ådraga
sig mera uppmärksamhet, hvaremot det 3:dje slaget af gymnastik, nemligen den medicinska
eller allmänt så kallade sjuk-gymnastiken, saknade i ännu högre grad både tillsyn
och laga erkännande, än den pedagogiska. Uppkommen och småningom utbildad
under Lings hand, hade den medicinska gymnastiken sedermera blifvit af hans lärjungar
spridd inom och utom fäderneslandet; och sedan den, hemma redan mångårigt utöfvad,
nu burit det Svenska namnet till utlandet, borde åt denna vigtiga del af gymnastiken
förskaffas en fast ställning i samhället och vetenskapen, såsom den, ägande
allmänhetens förtroende och sakkunniges bifall, syntes såväl förtjena. Nu egde det
egna förhållandet rum, att en lokal, tillhörande en offentlig stats-anstalt och af densamma
begagnad, tillika upplåtits åt en privat-anstalt af det omfång och den betydenhet,
att en föreståndare, med biträden, dagligen flera timmar voro sysselsatta med behandling
af sjuke till ett antal af 200 å 300 om året, utan att utöfvaren af denna
mekaniska medicin sökt eller erhållit något berättigande eller lemnat Rikets Medicinalstyrelse
någon redogörelse för sin verksamhet till sjukdomars botande. Om sjukgymnastiken
vore en verksam method att på mekanisk väg hola sjukdomar, hvilket erfarenheten
intygade, så följde deraf dels att dess handhafvande borde, likasom allt annat
rörande sjukvård, ställas under gällande författningar och Sundhets-Kollegii öfverinseende,
dels ock att arftagaren af en sådan konst-utöfning borde meddela andra tillräcklig
undervisning i saken, på det den icke med nuvarande innehafvare måtte gå under,
samt slutligen att han genom betyg borde upplysa såväl Medicinal-Styrelsen, som
allmänheten, hvilka lärjungar från Institutet utgått med den underbyggnad och skicklighet
att sjukes behandling kunde utan lära åt dem anförtros.
Från vetenskapens synpunkt kunde med skäl fordras, att ulölvaren af denna
läkekonst, i likhet med sin frejdade föregångare, läte sig angeläget vara, att den nyfödda
vetenskapen icke måtte qväfvas i sin linda, utan hos oss företrädesvis fortfarande
uppammas och trifvas, derå fäderneslandet ej heller saknade rättmätiga anspråk,
Expeditions-Utskottets Förslag lill underd. Skrifvelse N:o 221. 301
enär Statsmakterna egnat Gymnastiska Central-Institutet den uppmärksamhet och uppmuntran,
som afsett både dess regelbundna utveckling och förvarande till framtida
slägters gagn; i hvilka ändamål Inrättningen vore ställd under tillsyn af allmän myndighet,
nemligen Direktionen för Stockholms stads undervisningsverk, samt stats-anslag
tid efter annan anvisats, deribland serskildt åt Professoren Ling i lifstiden, för att sätta
honom i tillfälle att i tryck framlägga resultaten af sina forskningar, äfvensom förhöjda
allöningar åt såväl Föreståndaren som biträdande lärare, serdeles Öfver-läraren,
på det en skicklig person mätte finna anledning att vid Institutet qvarstadna, för att
vid föreståndarens afgång kunna blifva hans efterträdare. Denna sistnämnda syftning
motverkades dock väsendtligt genom bristen på lämpligt reglemente för Institutet, till
bestämmande jemväl af de med dervarande tjenstebefattningar förenade åligganden.
1 bredd med förevarande fråga, har Rikets Ständers uppmärksamhet blifvit fästad
på nödvändigheten deraf, att den offentliga uppfostran hädanefter afsäge den
kroppsliga utvecklingen mera än hittills varit fallet. Val innehölle nemligen den nya
skol-stadgan, att lärare i gymnastik borde finnas inom hvarje läroverk, och slaten hade
således erkänt sig höra sörja för ungdomens fysiska uppfostran, men något annat stadgande
derom funnes icke, än hvad som förekomme i 5 §. I afseende på den tid, som
skall egnas åt undervisningen i gymnastik, stadgades i samma författning blott, att
denna tid icke vore inbegripen i de förut omnämnda lärotimmarne. Den kunde således utan
hinder af stadgan inskränkas till ett minimum; och då följaktligen säkerhet icke förefunnes
derom, att någon viss tid skulle användas till gymnastiken, borde de lärotimmar,
som vid offentliga läroverken tillfälle gymnastiken, närmare bestämmas.
Vid öfvervägande af dessa framställningar, och sedan, i sammanhang med regleringen
af utgifterna under Riks-Statens 8:de hufvud-titel, Rikets Ständer, utan att
ingå i någon närmare pröfning af den för Gymnastiska Central-Institutet vid innevarande
riksdag föreslagna utgifts-stat, beviljat den af E. K. M:t i nåder äskade tillökning
uti Institutets nuvarande anslag med 4,450 R:dr, eller till 12,000 R:dr R:mt, samt
i följd deraf en utvidgning af Institutets verksamhet är att emotse, hafva Rikets Ständer
funnit att hittills saknadt Reglemente för gymnastiska Central-Institutet nu är så
mycket mer af behofvet påkalladt; och få Rikets Ständer, efter pröfning jemväl af
härutinnan föreslagna reglementariska föreskrifter, hos E. K. M;t i underdånighet
anhålla:
l:o att en sådan förändring uti nu gällande Skol-stadga måtte vidtagas, att ändamålet
med en utvidgad gymnastisk undervisning och öfning kan vinnas;
2:o att tillsynen öfver Gymnastiska Central-Institutet må ofördröjligen uppdragas
åt en Direktion, uti hvilken icke blott män med pedagogiska insigter, utan äfven
militärer och läkare ingå såsom ledamöter;
3:o att, sedan en så bildad Direktion eller ock en Kommitté af sakkunnige män
förslag afgifvit, för Gymnastiska Central-Institutet må utfärdas ett nådigt reglemente,
hvarigenom
a) föreståndarens samt öfriga lärares och lärarinnors åligganden så regleras, att
tillräcklig både theoretisk och praktisk undervisning i pedagogisk, militärisk och medicinsk
gymnastik samt i nödiga hjelp-vetenskaper meddelas åt de elever, som blifva antagna
till att danas till lärare i en eller flera af dessa gymnastikens grenar.
b) institutet berättigas att äfven med gymnastisk sjukvård sig befatta, mot förbindelse
att årlig rapport om denna sin verksamhet till Sundhets-Kollegium ingifva.
c) föreståndaren tillförbindes att för utexaminerade elever utfärda betyg, innehållande
uppgift i hvilken eller hvilka af gymnastikens ofvannämnde grenar den exami
Bih.
till R. St. Prot. 1856—1858. 10 Saini. 1 Afd. 2 Band. 39
302 Eccpedilions-Ulskotlets Förslag till underd. Skrifvelse N:o 221.
nerade eger den underbyggnad och skicklighet, att han kan den på egen hand utöfva;
och slutligen
4:o att gymnastik-inrältningarne vid rikets elementar-läroverk böra, i den mån
de blifva ordnade, underkastas offentlig kontroll, på det sätt, som må finnas leda till
ändamålet, utan att medföra onödig kostnad.
Härjemte, och på det at.t en önskvärd gymnastisk undervisning må kunna meddelas
åt den qvinliga delen af det uppväxandet slägtet, hafva Rikets Ständer ansett sig
böra i underdånighet hemställa, att, i sammanhang med utfärdandet af ett nytt reglemente
för gymnastiska Cenlral-Institutet, E. K. M:t i nåder täcktes tillse, huruvida
en afdelning af detta Institut kunde anordnas serskildt för bildande af gymnastiklärarinnor.
Rikets Ständer framhärda etc.
Stockholm, den 20 Februari 1858.
STOCKHOLM, tryckt hos isaac Marcus, 1858.
