# ID: svediakorp-gov2271
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 90,674
# sentences: 2,253
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


Bevillnings-TJtskottets Betänkande, N:o 10.
9
rättande lill rusthållshemman i allmänhet blifvit utsedde de bästa hemman, som voro
att tillgå, och hvilka, jemte åtskilliga andra förmåner, erhållit befrielse från hemmantalsräntan,
samt der denna icke uppgick till viss bestämd summa, som ansågs motsvara
rustningsbesväret, fått sig anslagen räntan af så kallade augmentshemman. Dessutom
har blifvit upplyst, att merberörde afgifter utgjorde de ofvannämnde pensionsinrättningarnes
bufvudsakligaste inkomster, hvilka, om ock betydliga, likväl, i anseende
(ill pensionstagarnes talrikhet, icke medgifva att lemna mer än högst otillräckliga pensioner,
hvadan någon nedsättning af ifrågavarande afgifter ansetts icke kunna ega rum,
med mindre än att pensionskassorna medelst statsanslag godtgjordes för den minskning
i påräknade inkomster, som derigenom komme att dem tillskyndas. Då den omständighet,
att dessa kassor numera, i stället för rusthållsafgifterne, erhållit årliga statsanslag,
likväl icke väsendtligen förringar de skäl, som vid föregående riksdagar legat
till grund för afslag å likartade motioner med de nu ifrågavarande, har Utskottet ansett
sig nu
icke kunna till hvad i ofvannämnde hänseende blifvit vrkadt tillstyrka
Rikets Ständers bifall.
§. 10.
I fråga om stämpclafgiften å tidningar har Utskottet fått .emottaga följande
motioner:
af Herr Printzensköld, C., att, med afseende å den tidningar förunnade postportofrihet
och på det någon ersättning för ökadt besvär vid postföringen måtte kunna
posthemmans-innehafvarne beredas, tidningsstämpel-afgiften måtte fördubblas;
af Hans Excellens Herr Grefve Löwenhjelm, alt, med bibehållande af nuvarande
stämpelafgift, ett lindrigt postporto måtte tidningar åsättas;
af Herr P. Berg; och
af Anders Jansson från Skaraborgs län, att berörde afgift måtte nedsättas till
det belopp, hvartill densamma före sednaste riksdag var bestämd; samt
af Johan Pehrsson från Upsala län, att stämpelafgiften måtte antingen belt och
hållet upphöra eller ock nedsättas till samma belopp, som af nyssnämnde 2:ne motionärer
blifvit föreslaget; varande såsom skäl för den yrkade nedsättningen hufvudsakligen
andraget, att genom den vid sednaste riksdag vidtagna förhöjning af denna afgift
priserne å de större tidningarne stegrats och derigenom en indirekt beskattning blifvit
lagd på den stora allmänheten, för hvilken tidningar numera äro ett behof, samt de
mindre s. k. landsorts-tidningarnes tillvaro så försvårats, att en del af dessa, till skada
för den ort, der de utgifvits, måst helt och hållet upphöra.
Härförutan har, såsom tillägg lill Herr Bergs ofvannämnda motion, inom Vällofl.
Borgareståndet blifvit af Herr O. fVallenberg föreslaget, att endast den del af en tidningsupplaga,
som med posten fortskaffas, måtte stämplas samt stämplingen verkställas
vid vederbörande postkontor och afgiften derför direkte ingå till postverket.
Vid öfvervägande af hvad sålunda blifvit såväl i ena som andra afseendet yrkadt,
har Utskottet, hvad först angår Herr Printzenskölds och Hans Excellens Hr Grefve
Löwenhjelms omförmälde förslag, trott sig böra erinra, att, då Rikets Ständer vid
sednaste riksdag, just i betraktande af den tidningar beviljade portofrihet, pröfvade
lämpligt förhöja stämpelafgiften till dess dubbla belopp, skäligt afseende blifvit fästadt å
Bih. till R. St. Prot. 1853 & 1854. 5 Sami. 1 Afd. 6 Haft. 2
10
Bevillnings-Utskotlets Betänkande, N:o 40.
Statens anspråk på ersättning för berörde förmån, hvadan någon ytterligare dylik ersättning
eller förhöjning i stämpelafgiflen icke nu synes vara af omständigheterna påkallad.
Beträffande, åter den ifrågasatta nedsättningen, torde skäl dertill så mycket
mindre vara för handen, som det icke lärer kunna nekas, ali slämpela(giften i och för
sig är af den obetydlighet, — hvilket dagliga erfarenheten också bekräftar, — att hinder
för spridandet af tidningspressens alster icke kan anses derigenom uppstå. Utskottet
hyser nemligen den öfvertygelse, att inom den ort, der behofvet af en tidning
låter förspörja sig, en sådan också skall, oaktadt stämpela fgi flen, uppstå och ega bestånd.
Hvad slutligen vidkommer det jemväl väckta förslaget att endast den del af en
lidningsupplaga, som med posten försändes, borde undergå stämpling och denna stämpling
verkställas å postkontoren samt afgiften direkte inflyta till postverket, så torde
dervid böra anmärkas, dels att stämpelafgiften icke är att betrakta såsom egentligt postporto,
dels ock alt den föreslagna förändringen skulle komma att medföra betydligt ökade
göromål för posttjenstemännen, hinder och dröjsmål vid posternes expedierande
samt, i afseende å sjelfva stämpelafgiften, enahanda resultat som hittills, nemligen densammas
ingående till Statsverket, ehuru i förening med öfverskotten å postverkets intrader.
— På grund af hvad Utskottet sålunda anfört, hemställer Utskottet,
alt Rikets Ständer måtte, utan afseende ä de i detta ämne väckta
motioner, besluta, att stämpelafgiften för tidningar må vid dess
nuvarande belopp oförändradt förblifva.
§■ 11.
I sammanhang med Herr Henschens ofvan omförmälda motion, har inom Vällofl.
Borgare-Ståndet blifvit af Herr Stolpe föreslaget, att det uti äldre karta-sigillata-förordningar
befintliga stadgande, enligt hvilket en afgift af två skillingar skulle erläggas
för hvarje karta, som af ex p ed i ti o n s ha fv a n den påsattes och påtecknades, måtte uti blifvande
förordning varda återinfördt.
Då uti 3:dje punkten af förestående §. stadgas, att domare eller andre, som, i och
för deras tjenstebefattning, emottaga skrifter och handlingar, böra vid ansvar, som i 14
§. stadgas, tillse att dessa handlingar äro riktigt karterade och stämplarne annullerade,
på sätt 3 §. 6 mom. innehåller, synes således, i följd häraf, domaren eller tjenstemannen
vara nödsakad, att, i händelse något uti omförmäldé hänseende blifvit af part
försummadt, antingen vägra att så beskaffade handlingar emottaga eller ock sjelf gå i
författning om karteringens behöriga fullgörande, hvarigenom i förra fallet äfventyr för
rättsökande genom förlust af fatalier kan uppkomma, och i sednare fallet domaren måste
vidkännas ett besvär, som, utan motsvarande ersättning, icke bör honom påläggas.
Till undanrödjande af dessa olägenheter och då det för rättsökande måste anses innefatta
en förmån att, i händelse af behof, mot en obetydlig afgift, ega att vid karteringen
påräkna biträde,
hemställer Utskottet, som anser denna afgift lämpligast böra bestämmas
till 2 sk. för hvarje handling, hvars kartering af expedilionshafvanden
ombesörjes, att det tillägg, författningslörslaget
uti 3 punkten af 11 §. upptager, måtte af Rikets Ständer godkännas.
§. 19.
Slutligen bar Utskottet vid denna §., som handlar om utbyte af makuleradt
stämpladt papper, funnit nödigt att uti 2:dra mom. föreskrift meddelas derom, att dy
-
Bevillnings-Vtskottets Betänkande, N:o 10.
11
lika kartor böra af vederbörande myndigheter, som om deras inlösen förordnar, märkas,
på det de icke må kunna till inlösen ånyo företes, och hemställer, i enlighet härmed,
att ett tillägg, sådant som förfatlnings-förslaget innehåller, måtte
uti berörde moment varda infördl.
Slockholm den 20 April 1854.
Reservationer.
l:o af Herr Grefve Taube, H. E., vid 8 §. 4 mom. 2 punkt. »Emot Utskottets
förslag förekommer till en början: att det enligt Kongl. Förordningen den 13 Juni
1800 är hvarje köpares skyldighet, alt inom viss föreskrilven tid sitt köp lagfara, vid
äfventyr att, om det försummas, böla så mycket som svarar emot värdet af det stämplade
papper, hvarmed köpebrefvet förses bör, och lika fullt fullgöra skyldigheten att
med behörig karta sigillata sitt åtkomstbrefbelägga; att hvarje öfverlåtelse, efter köpeaflal,
af egendom på en annan person är ett nytt köp, hvarmed för sig lagfaras bör,
antingen säljaren derå utfärdar köpebref, eller, af beqvämlighet, skrifver öfverlåtelsen
på den handling, hvarpå hans egen åtkomst sig grundar; samt att, om Rikets Ständer
godkänna Utskottets förslag, denna åtgärd, då Kongl. Majit, utan Rikets Ständers samtycke,
icke eger alt några allmänna afgifter ålägga, skulle innebära upphäfvande, i annan
än grundlagsenlig ordning, af det i åberopade Kongl. Förordning stadgade ansvar
för underlåten lagfart i afseende på transport eller Öfverlåtelse af åtkomst-bref, som
skett inom den lid, som är stadgad för anmälan om uppbud af första köpebrefvet, enär
desse öfverlåtelser blifvit ensidigt af Rikets Ständer från stämplade pappersafgiften befriade.
Vidare är emot det föreslagna stadgandet att anmärka, att det strider emot all rättsgrund,
om en påbjuden afgift skulle drabba 2:ne personer, som i öfrigt äro i alldeles
lika förhållanden, olika derföre, att den enes åtkomstbref äro, man efter man, skrifna
på ett papper och den andres på 2:ne eller flere, samt att det icke innehåller föreskrift,
efter hvilkendera köjjfekillingen stämplade pappersafgiften skall beräknas, i händelse
högre sådan är i öfverlåtelsen bestämd än i första köpet. På dessa skäl har jag icke
kunnat deltaga uti Utskottets beslut, utan anser nuvarande stadgandet böra framgent
bibehållas.»
I denna reservation bar instämt Herr J. G. Brodin, som äfven ansett de uti 4
§. äf nu gällande karta-sigillata-förordning gifne föreskrifter om kartering af fastebref
och de i deras ställe företeende bevis eller protokolls-utdrag hafva bort bibehållas.
2:o af Herr Doktor Sandberg: »För min del kan jag icke godkänna den behandling,
som vederfarits motionerna om lindring i den dryga afträdes-afgiften vid
köp af rusthålls-bemman. Då all annan fast egendom betalar en per mille uti krigsmanshus-afgift,
äro köp af rusthåll belagde med en tiodubbelt större afgift eller en
procent af köpe-summan, hvilken nu utgår i stämpladt papper. Denna tiodubbla afgift
utgår till Amiralitets-krigsmans-kassan från Råtsmans-rotehålls-bemman i Södra Möre af
Kalmar län hvarje gång en sådan hemmansdel genom köp öfvergär till en annan egare.
Och sådant sker ganska ofta. Ty ju mindre välståndet är ibland allmogen, desto oftare
ombytas äboer på de små jordbitarne. Den skuldsatte nödgas sälja och bosättnings-behofvet
föranleder en annan att köpa, på det sätt att köparen ikläder sig skol
-
12
Bevillnings-Utskotleta Betänkande, N:o i 0.
derna och gifver säljaren några hundra R:dr derutöfver. Snart är köparen åter tvungen
att sälja på enahanda vilkor, och så går det till för den ene efter den andra.
Sålunda uppstegras de små heminansdelarnes försäljningspris, och de vid hvarje köp förnyade
utomordentligt dryga krigsmanshus-afgifterna bidraga i sin mån till allmogens
utarmande i dessa orter.
Frågar man efter orsaken hvarföre denna besynnerliga skattebörda här skall vara
tio gånger större än vid köp och salu af all annan jord, så skola väl dessa Båtsmansrotehålls-hemman
vara tio gånger bättre och fördelaktigare än andra. Att sådant icke
är förhållandet, utan att verkligen motsatsen eger rum, är lätt att inse. Uti en enda
socken innehafvas omkring 90 hemman af 510 jordegare, och dessa äro belastade med
132 Båtsmän. En sådan rotering är vida mera betungande än alla grundskatter. Det
är ej nog med karlens anskaffande och underhåll, utan under hans bortovaro på tjenstgöring
mäste rolebönderna draga omsorg om hans hustru och barn. Om han dör,
eller förbryler sig, eller blir äldre, eller får ett litet kroppsfel, och blir afskedad vanligen
utan och i bästa fall med en pension af 6 högst 8 B:dr om året, så måste ny karl
anskaffas. Icke många år derefter går det med honom på samma sätt. Den svåraste
följden af allt detta är, att församlingen, det vill säga rotehållarne, blifvit betungade
med en vexande mängd afskedade båtsmän med deras hustrur och barn, jemte enkor
och barn efter aflidne båtsmän, och alla dessa befinna sig vanligen i den ytterligaste
fattigdom. Derföre yttrades vid ett allmänt sammanträde, kort före riksdagens början,
den öfvertygelse, att den utomordentligt starka båtsmans-roteringen i södra Möre vore
en af hufvudorsakerna till den öfverhandtagande fattigdomen och fattigvårds-tungan, som
derstädes trycker jordens innehafvare.
Under sådana förhållanden, och då de nu omförmälda hemman ingalunda äro
bättre och fördelaktigare, utan vida mera betungade än annan jord, så synes det vara
både billigt och rättvist, att den karta, som vid hcmmansköp motsvarar afträdes-afgiften
till Amiralitets-krigsmans-kassan, må nedsättas ifrån en procent till en per mille af
köpeskillingen, eller till lika belopp med dylik afgift vid åbo-ombyte på andra hemman.»
3:o af A. J. Sandstedt från Jönköpings län: »Emot Bevillnings-Utskottets förslag,
att i karta-sigillata-förordningens 3 mom. 11 §. tillerkänna »Domare eller andre,
hvilka, i och för deras tjenstebefattning, emottaga skrifter och handlingar», en ersättning
af två skillingar banko för hvarje handling, hvars karterin <Jle verkställa, får jag
reservera mig, af skäl, att dessa personer, som oftast sjelfve haiva karta-försäljningen
om hand och derför åtnjuta den icke obetydliga provision af 5 procent, väl kunna, utan
denna föreslagna ersättning, betjena rättsökande, sorn icke sällan utgöras af mindre bemedlade,
hvilka merendels på stället köpa sin karta och kanske äro okunnige om,
huru med kartans fästsättning och makulering skall förfaras.»
STOCKHOLM, tryckt hos ISAAC MARCUS, 1854.
1
angående
StiiinpltMie Papper 's-afgiften.
8. 3.
Allmänna föreskrifter vid Författningens efterlefnad.
3:o. Vid chartering af köpe-, bytes- och gåfvobref å fast egendom på landet
och i städerne, som vid Under-Domstolarne, i ändamål af lagfart, företes, äfvensom at
fastebref, hvilka derifrån utfärdas, skuldebref och andra handligar, som i nämnde Domstolars
intecknings-prolokoller intagas, samt bouppteckningar, äktenskapsförord, morgongåfvobref
och om '" ören afslutade köpe-afhandlingar, hvilka till samma Domstolar
ingifvas, skola begag'(\s' beläggnings-chartor så inrättade, att, då chartan midt öfver
vertikalt afklippes, så väl den ena som andra delen deraf innefattar fullständiga valör-
och år tals-stämplar.
8:o. Om contract förnyas och den betingade summan dervid förhöjes, skall
det, i mån deraf, med beiäggnings-charta förses.
9:o. För sådane handlingar, hvilka efter viss procent-beräkning skola charteras,
bör churtebeloppet, dä detsamma vid uträkningen slutas med runstycken, fyllas
till nästa skillingtal, samt, när detta med mindre än 3 sk. understiger en Riksdaler,
alltid lill jemn Riksdaler fyllas.
10:o. Om, vid handlingars eller äktenskapslvsningars chartering, högre charta,
än föreskrifven är, af enskild person frivilligt begagnas, ege åtal derå ej rum.
Bil. till Bev.-Utsk. Bet., N:o -10. 1
2
Förslag till Författning
I afseende på chartering af rättegångs-skrifter och andra handlingar, hvilka vid
Publika Verk, Embetsställen eller andra Myndigheter ingifvas eller uppvisas, samt domar,
utslag, resolutioner och andra handlingar, som derifrån utfärdas, hänföras dessa
Vid dessa nu uppräknade Verk, Embetsställen och Myndigheter skola alla hand
-
§• 4.
Om chartering af rättegångs- samt andra skrifter och handlingar.
1:0.
I afseende på chartering af rättegångs-skrifter och andra handlingar, hvilka vid
Publika Verk, Embetsställen eiler andra Myndigheter ingifvas eller uppvisas, samt domar,
utslag, resolutioner och andra handlingar, som derifrån utfärdas, hänföras dessa
Verk och Myndigheter till följande sex afdelningar, nemligen:
Vid dessa nu uppräknade Verk, Embetsställen och Myndigheter skola alla handlingar,
under hvad benämning som helst, och hvilka ej finnas här nedan eller särskildt
i desna Förordning omförmälda, charteras för hvarje ark, som följer:
(Tarifen.)
2:o.
Följande skrifter och handlingar charleras, utan förändring, till nedanstående
belopp, nemligen:
Pass, lill inrikes orter eller Norge:
R:dr. sk. rst.
— för husbonde, hustru eller barn med tjenstehjon, ett eller
flere  — 12. —
— för gesäller, hvardera  — 6- —
— för allmoge samt Korporaler, Dragoner, Ryttare, Solda
ter
och Båtsmän, då de resa utom Länen eller till
Norge
— 3. —•
Fastebref å förvärfvad egendom förses med charta-sigillata till
en fjerdedel emot hvad för Köpe- och Bytes-bref stadgas, på
nedanstående sätt:
under 50 R:dr  — 3. —
från och med 50 till 75 R:dr  — 6. —
— 75 till 100 „  _ 9. —
— 100 till 125
— 12. —
— 125 till 150 „  — 15. —
för fulla 150 R:dr  — 18. —
samt derutöfver för hvarje fulla 50 R:dr  —? 3. —
angående Stämplade Pappers-afgiften.
8. 5.
Chartering af öppna Bref,\ Fullmakter, Constilulorialcr, Afsked m. m.från Kongl. Majus
Camil, i hvilken chartering den fordna Cam lig cbuhren och Sportlerne inom
Cansliet samt Sigill-penning arne äro inbegripne.
Fullmakter<, Constitutorialer, Protocolls-Utdrag m. m., hvarigenom
embeten, tjenster, beställningar och sysslor med verklig
lön vid civila, militära, ecclesiastika samt andra Stater, af
hvad namn de vara må, tillsättas och bortgifvas, böra förses
med stämpladt papper utom I R:dr för Sigill-penningar, tilt
. procent (derunder inbegripne
cent) af hela löne-beloppet, då fullmakt första gången löses.
, samt derefter af skillnaden emellan den lön, som förut
innehafts, och den som tillträdes; dock må icke i något
fall stämpladt papper till förenämnde handlingar understiga
det belopp, sorn för resolution i allmänhet stadgadt är.
Åtföljes tjensten af extra ordinarie inkomst eller sportler
af beständig egenskap, så böra äfven dessa ingå uti löneberäkniugen.
1 detta fall, eller då lönen är underkastad förändring,
beräknas chartaj-beloppet efter medium af de sista fem
årens, tjensten åtföljande och lill taxering uppgifne, löneförmåner,
för hvilka bevillning efter 2:dra Artikeln blifvit erlagd.
För Constitutorial på behaglig tid beräknas, efter nyssnämnde
grund, chartm-sigillalw-afgiften lill 2\ procent af
lönen eller löne-ti!löhning en, som erhålles, jemte 7 R:dr,
motsvarande Canlzli-gebuhr och Sigill-penningar.
Härvid iakttages, hvad särskildt Militär-Staterne angår,
att i de fall, då Regementet eller Corpsen, hvarvid utnämningen
sker, icke är och under loppet af de fem nästförutgångna
åren varit på full stal, beräkningen sker efter den i
1833 års normal-stat upptagna lön, så vida icke medium af
nyssnämnde fem års, tjensten åtföljande löneförmåner, för
hvilka bevillning efter 2:dra Artikeln blifvit erlagd, utan afdrag
likväl för accordsränta, öfverskjuter sistnämnde lön, i
hvilken händelse berörde medium tages till grund; äfvensom
att, om vid det Regemente eller den Corps, hvarinom befordran
egt rum, olika löner finnas inom samma grad, chartan
beräknas blott efter den lön, som tillträdes; men sedermera,
när högre lön inom samma grad erhålles, bör transport-resolutionen
derom charteras efter beloppet af lönetiilökningen.
Om någon beställning med lön på stat tillsättes genom
General-ordres, anses dessa lika med constitutorial på behaglig
tid.
4
Förslag till Författning
Då Kongl. Mqj:t utnämner någon till beställning af den
beskaffenhet, att lön på stat dervid ej åtföljer, eller först
framdeles kommer att åtnjutas, hvarunder förstås tjenstegrader
i Arméen samt vid Stockholms Borgerskaps Militär-Corpser,
belägges derom utfärdad fullmakt eller öppet bref, utom
1 R:dr för sigillpenningar, med stämpladt papper till här of-,
van för fullmakter i allmänhet bestämda belopp, beräknade
efter den lön, som åtföljer dylika eller med dem jemförliga
beställningar; hvarvid iakttages, att för fullmakter i Regemente,
Corps eller Arméen, utan afseende på, vid hvilket
Regemente eller vid hvilken Corps den till högre grad befordrade
tjenar, äfvensom för fullmakter vid Stockholms Borgerskaps
Militär-Corpser, beräkningen alltid sker efter staten
för Kron-Prinsens Hussar-Regemente, samt att, i afseende å
de serskilda Generals-graderne i Arméen, Kongl. Maj:ts nådiga
Bref af den 18 December 1843 länder till efterrättelse.
Den, hvilken erhållit dylik beställning och derå löst
fullmakt, skall, då han sedermera erhåller lön å stat i samma
eller högre grad, endast liisa resolution eller fullmakt
efter enahanda grunder, som om han innehaft ett lönebelopp,
motsvarande det, hvarför han redan erlagt lösen.
Transporter och byten inom samma grad och Corps, som Kongl.
Majit i nåder beviljar, förses med stämpladt papper till lika
belopp, som constitutorial på behaglig tid.
Härvid gäller dock, i afseende på Militär-Slaterne, dels
det undantag, som för dylika transporter och byten vid dessa
stater här ofvan är stadgadt, dels att, i händelse vid transporter
till Regements-Qvartermästare- och Regem ents-Adjutants-beställningar,
hvilka icke åtfölja viss grad, skulle erhållas
högre lön, än den, hvarefter stämpel-pappers-algift för
den transporterades vid Regementet eller Corpsen innehafvande
tjeustegrad redan blifvit erlagd, resolulionerne beläggas
med stämpladt papper för skillnaden emellan dessa löner,
likväl icke med mindre än 6 R:dr för Canzli-gebuhren, dels
ock att för sådana transporter och byten inom samma grad och
Corps, hvarvid lön förut icke inntdiafls eller någon löneför’
höjning icke eger rum, endast erläggas Canzli-gebiihr och sigillpenningar
med tillsammans 7 R:dr, men icke någon egentlig
charta-sigillata.
§. 6.
Chartering af Öppna Bref Fullmakter, Constilutorialer m. m. och Afsked från Rikets
Embetsverk och andra offentliga Myndigheter.
Nedannämnde utgående expeditioner charteras, som följer: ,
Fullmakter, Constitutorialer, Protocolls-Uldrag m. m., hvarigenom embeten, tjenster,
beställningar och sysslor med verklig lön vid civile, militäre, ecclesiastike samt
angående Stämplade Pappers-afgiften.
5
andra Stater, af hvad namn de vara må, tillsättas och bortgifvas af Hof- och ÖfverRätter,
Collegier, Riksmarskalks-Embetet, Academi-Canzlerer, Ofver-Ståthållare-Embetet,
Kongl. Directioner och Committéer, General-Post-Styrelsen, Landshöfdingar, Ståthållare,
Directörer vid Kongl. Maj:ts Spectakler, Befälhafvare, Öfverstar, Consistorier och
andre Verk, af hvad namn de vara må, som dertill ega Kotig/. Maj:ts nådiga tillstånd, så
väl som af Magistrater och de flore, hvilka ega att bortgifva beställningar och sysslor
med lön, böra förses med stämpladt papper, då lön på Stat förut icke innehafts, till
fern procent af hela det erhållna lönebeloppet, men, vid befordringar till högre lön,
endast af skillnaden emellan den förra och den som erhålles. Åtföljes tjensten af
extra ordinarie inkomst eller sportler af beständig egenskap, så böra äfven dessa ingå
uti löneberäkningen. I detta fall, eller då lönen är underkastad förändring, beräknas
chartm-beloppet efter medium af de sista fern årens tjensten åtföljande löneförmåner,
för hvilka bevillning efter Andra Artikeln blifvit erlagd; men för constitutorial på behaglig
tid skall stämplade pappers-afgiften vara hälften mindre, än hvad för fullmakt
stadgadt är.
Dessutom iakttages. att för Under-Officerare vid de värfvade Regementerne och
Kongl. MajUs Flotta, för Underbefäl och Manskap vid Militär-Kustbevaknings-Corpsen,
för Underbefäl vid Telegra f-Corpsen samt för Handtverkare och lnventarie-Timmermän
vid Flottan, äfvensom för dem och deras vederlikar, försedde med rote-lön vid indeldta
Arméen, beräknas chartan, i de fall, denna §. utstakar, till endast En procent af den
på statbestådda lönen eller arfvodet, eller den erhållna rotelönen, hvilken sistnämnde,
der den i persedlar är utsatt, förvandlas i penningar efter sednaste årets markegång.
R:dr. sk. rst.
För ringare Skolbetjente, Pa>dagoger, Folkskole-Lärare, Klockare,
Organister, Sångare, Kyrkovaktare och mindre Kyrkobetjente
charteras fullmakter efter lika grund, som vid andre ecclesiastike
befordringar, dock ej under
— 8. —
Om någon beställning med lön på stat tillsättes genom
ordres, anses dessa lika med constitutorial.
Då något Verk eller någon Embetsman utnämner någon
till beställning af den beskaffenhet, att lön på stat dervid ej
åtföljer eller först framdeles kommer att åtnjutas, belägges
derom utfärdad fullmakt eller öppet bref med stämpladt papper
till här ofvan för fullmakter i allmänhet bestämda belopp,
beräknade efter den lön, som åtföljer dylika eller med
dem jcmförliga beställningar.
§. 7.
Undanlag ifrån och lindring uti föregående stadg anden, hvilka undantag och lindringar
dock ej sträcka sig till den del af stämplade pappers-afgiften, sorn
utgår i stället för den fordna Cantzligebuhren och Sigillpenningarne,
utom i de fall, dä befrielse, i anseende
till fattigdom, är medgifven.
l:o. Från stämpladt papper befrias:
6
Förslag lill Författning
Beskrifningar öfver geometriska chartor samt protokoll eller andre handlingar,
som af Landtmätare ellar från Provins-Landlniäteri-Kontoren utgifvas.
Permissions-sedlar, som af Officerare utgifvas för Corporaler samt Soldater och
Båtsmän, när de i sine angelägenheter ej resa utom Länet; börande de i annat
fall vara försedde med vederbörligt rese-pass, charteradt, på sätt 4 §.
2 mom. utvisar.
§. 8.
Char tering af Contra eter, Kope-afhandlingar och Förbindelser m. m.
l:o. Arrende- och andra Conlracter, angående egendomar, hus, rum, hodar,
källare, tomter och trädgårdar, så på landet, som i Städerne, samt åkrar, ängar, beteshagar,
qvarnar och sågar m. m., ehvad de äro på landet belägna eller Städerne tillhörige,
skola, utan afseende å det sätt, hvarpå de finnas upprättade, jemväl om de
blifvit för vederbörande Embetsverk och genom deröfver meddeladt Protocolls-utdrag
afsluladc, antingen skrifvas på eller beläggas med stämpladt papper, beräknadt efter
den arrende-summa, hyra eller afgäld, som för ett år i penningar eiler penningars värde
utgöres, och för kortare tid i förhållande derefter, dock aldrig lägre än 3 skillingar,
på följande sätt, nemligen:
Under 15 R:dr — 3. —
från och med 15 till 20 R:dr — 5. —
från och med 20 till 25 „ ........ — 6. —
från och med 25 till 30 „ . . . — 9. —
från och med 30 tiil 40 „ — 12. —
från och med 40 till 50 „ — 24. —
från och med 50 till 75 „ — 36. —
från och med 75 till 100 „ 1: — —
för fulla 100 R:dr
1: 24. —
och derutöfver för hvarje fulla 50 R:dr .... — 24. —
Begagnas Contract utöfver den deruti bestämda tid, bör chartan derefter läm
[>as,
dock ej till högre belopp, än som svarar mot ett års arrende eller hyra; och beägges
ej Contract med ny charta förr, än nytt sådant upprättas, eller, i följd af nytt
aftal, arrendet eller hyran förhöjes, då chartan derefter lämpas, eller när Contract efter
arrendetidens början på ny arrendator eller hyresman transporteras.
Till alla Arrenden, Conlracter och Afhandlihgar, utan viss summa, skall, efter
samma grund och förestående Tarif, charta anskaffas till det belopp, hvartill deri betingade
persedlar eller förmåner kunna skattas, enligt sednast fastställda markegångspris;
och skulle samma Contract innehålla bestämmelser, rörande persedlar eller förmåner,
hvilka icke finnas i Markegångs-taxan uppförda, eller blifvit i Contractet visst
värde i penningar åsätta, ökes chartan i afseende derå med 12 sk.
För conlracter, som å landel upprättas emellan Jordegare och Torpare eller
andre personer om några tunnland jord, dervid städja erlägges, beräknas charla; sigillalce-afgiften
sålunda, att fern procent af städjan, jemte värdet af de årliga preskilionerne,
der sådane äro förbehållne, tages till grund för charteringen, och på den
summa, sorn härigenom uppslår, beräknas chartan, enligt föreslående Tarif.
Fördels- och Undantags-Conlracter, när de för Domaren uppvisas, beläggas
med 24- sk. charta.
angående Stämplade Pappers-afgiflen.
7
Till Contracter emellan enskilde personer bestå Contrahenterne stämpladt papper
till hälften hvardera, om ej annorlunda dem emellan derom aftaladt är; men å de Contracter,
sorn af vederbörande för Kronans samt Kyrkors, Academiers, Gymnasiers, Skolors,
Hospitalers och fromma Sliflelsers räkning eller af Officerare, på rotebönders och
rusthållares vägnar, varda afslutade, angående arrenden af Kronans och Allmänna Inrättningars
jord och egendom, skall den, som med Kronan, dess ombud, Officerare eller
förenämnde inrättningar i något af de förenämnde ämnen contraherar, efter nu förest
rifne grund bestå stämpladt papper å det exemplar, han undfår.
— 24.
— 36.
1: —
1: 12.
1: 24.
— 12.
4:o. Köpe-, Bytes- och Gåfvo-bref på fast egendom å landet och i Städerne,
Bruk och Manufactur-verk, Smiden och Smidesrättigheter samt Hammarskatter, Frälseräntor,
Fabriker eller andra inrättningar, med hvad mera, som under eganderält förvttras
och vid Domsloiarne uppbjudes, förses med stämpladt papper efter värdet, nemligen:
Under 50 R:dr — 12. —
från och med 50 till 75 R:dr
från och med 75 till 100 R:dr
frän och med 100 till 125 R:dr
från och med 125 till 150 R:dr
för fulla 150 R:dr
och derutöfver för hvarje fulla 50 R:dr
Varder Köpe-, Bytes- eller Gåfvo-bref, förr än uppbud skett, å annor man transporteradt
eller öfverlåtet, belägges handlingen med ny charta, efter nyssberörde grund,
för hvarje transport eller öfverlåtelse, sä vida icke densamma eger rum inom den för
lagfart föres hafna tid, räknad ifrån första köpet, i hvilket fall förnyad chartering ej
ifrågakomma'.
Köpe- Bytes- och Gåfvo-bref om Skepp, Fartyg och Båtar af öfver 10 lästers
drägt, köpe-afhandlingar om andra lösören, hvilka i säljarens vård qvarstanna, äfvensom
af handlingar, hvarigenom skog frän hemman på viss tid föryttras, böra jemväl,
för att vara gällande, förses med stämpladt papper i förhållande till värdet, efter ofvanstående
Tarif.
Är i Köpe-, Bytes- och Gåfvo-bref å fast egendom visst värde densamma ej
åsatt, beräknas chartan efter det värde, som för egendomen vid sista bevillnings-taxe
ringen
blifvit faststäldt; enahanda beräkningsgrund följes äfven, i händelse uti köpebref
om fäst egendom vissa förmåner eller tjenstbarheter äro, för längre eller kortare
tid, säljaren eller dess rätts innehafvare förbehållne, och den derjemte uti penningar
bestämda köpeskilling icke öfverstiger fastighetens taxeringsvärde; men skulle den contanta
köpeskillingen öfverstiga detta värde, kommer densamma att tjena till grund för
beräkningen af charlans belopp; — skulle åter i Bytes- eller Gåfvo-bref å Skepp, Fartyg
eller Båtar värdesumman ej finnas utsett, charteras detsamma efter 16 sk. per läst;
äfvensom afhandling, hvarigenom skog från hemman på viss tid fory lirås, i dylikt
fall bör innehålla uppgift om skogsskiftets areal samt charteras efter 42 sk. för hvarje
fullt tunnland; och bestå contrahenterne tili Köpe- och Bytes-bref hälften hvardera
till stämpladt papper, om ej annorlunda derom slutadt är.
8
Förslag till Författning
§■ 9.
Charlering af Lysnings-Sedlar till Äktenskap.
l:o. Såsom grund för chartae-beloppet för sådane lysnings-sedlar stadgas, att
det skall utgöra £:del af den bevillning, till hvilken mannen, eniigt företedd och i styrkt
afskrift till Pastor, eller den hans ställe företräder, lemnad debetsedel, föregående året
blifvit efter 2:dra Art. af Bevillnings-Förordningen taxerad.
§. 11.
Särskilda åligganden i afseende på Författningens handha/vande.
3:o. Domare eller andre, hvilka, i och för deras tjenstebefattning, emottaga
skrifter och handlingar, böra, vid det i 14 §. stadgade ansvar, tillse, att ingifne handlingar
äro riktigt charterade och slämplarne anpullerade, på sätt 3 §. 6 mom. föreskrifver;
men, i händelse sådant af part urakllåtes, bör den Embets- eller Tjensteman,
som handlingarne ernottager, besörja fullgörandet häraf, emot rättighet att för
besväret dermed för hvarje sådan handling beräkna sig två skillingar, hvilka, jemte
lösen, tecknas å handlingen.
§. 17.
Försäljning af Stämpladi papper.
2:o. Hvar och en, som på credit ernottager stämpladt papper, bör för del sålunda
undfångna chartie-beloppet ställa behörigen pröfvad och godkänd borgen af en
eller flere, såsom för egen skuld, af hvilken borgens-skrift bestyrkt afskrift till StatsCoutoret
insändes.
På reqvisition hos Lands-Contoret skola försäljningsmännen, genom Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes försorg, kostnadsfritt och skyndsamt erhålla sig tillsändt erforderligt
stämpladt papper, för hvilket dem åligger att i Ränteriet insätta eller till Kronofogden i
orten afleverera den inflytande betalningen, månadtligen eller qvartaliter, allt efter försäljningens
större eller mindre belopp; och må under året mera stämpladt papper dem
icke tilldelas, än som jemnt svarar emot beloppet af de efter hand levererade försäljningsmedlen.
Till verkställande af inventering kunna, genom af Kongl. Maj:ls Befallningshafvande
skriftligen meddeladt förordnande, som vid inventerings-tillfällel uppvises och derefter räkenskaperne
bilägges, en eller tvenne i orten boende män utses, hvilka då skola uppräkna
angående Ståmplade Pappers-afgiften.
9
och bestyrka, huru mycket papper är i behåll; inventarii-instrumentet bör, såsom verification,
bifogas försäljningsmannens årsräkning, hvilken, jemte qvittencerne å gjorda
penninge-levereringar, insändes till Lands-Contoret den 15 derpåloljande Januari, vid
vite af 8 sk. för hvarje öfverskjutande dag. Till denna tid bör äfven all återstod för
försålde chartor ofelbart vara i Ränteriet eller hos Kronofogden i orten levererad, vid
äfventyr för uraktlåtenhet deraf, att försäljningsmannen anses, såsom hade han försålt
allt det stämplade papper, han emottagit; i följd hvaraf Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
låter genast lagligen indrifva det häremot svarande penninge-belopp, med laga ränta, och
förordnar i stället annan försäljningsman.
§• 19.
Utbyte af maculeradt Stumpladt papper.
2:o. Påtecknade beläggnings-chartor och underskrifna expeditioner må dock icke
till utbyte emottagas, innan orsaken till deras obrukbarhet blifvit behörigen styrkt, och
intvgadt är, att lösen för dem icke erhållits1, samt att de icke varit för ändamålet begagnade;
äfvenså måga Kongl. Maj-.ts Befallningshafvande, efter det maculerade chartor
i Lands-Contoret undergått granskning, förordna ej mindre om det utbyte af dylikt
stämpladi papper, som författningsenligt finnes böra ega rum, än ock om detsammas
afförande i räkenskaperne, vid hvilka de maculerade chartorne skola biläggas, för att
åtfölja lili Kammar-Rätten: börande emedlertid chartorne i försäijningsmännnens räkningar,
under stämplade pappersbehållningen, upptagas: hvarjemte del maculerade stämplade
papper, som af redogörare och försäljningsmän inom Hufvudstaden emottages,
skall i Stats-Contoret granskas och jemte den general-räkning, som af Stats-Contoret
upprättas, till Kammar-Rätten öfverlemnas; och böra dessförinnan de maculerade chartorne
vara af vederbörande myndigheter märhta, på del de icke må kunna till inlösen
ånyo företes. , '
Bil. till Ben-Lisk. Bet. Ai:o 10.
2
STOCKHOLM, tryckt hos ISAAC MARCUS, 1854.
Bcvillnings-Ulskottels Betänkande, IV.-o 11.
1
i¥:o Ii.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 29 April 1854, kl. 1 e. m.
Betänkande, angående den så kallade Kurhus-afgiften.
Uti Nådig Proposition till Rikets Ständer af den 9 November sistlidne år,
hvilken ifrån samtliga Riks-Stånden blifvit till Bevillnings-Utskottet remitterad,
har, under åberopande af hvad genom Kongl. Kungörelsen den 1 Oktober 1851
blifvit, i enlighet med Rikets Ständers vid sednaste Riksdag fattade beslut, i
Nåder förordnad!, angående sättet och vilkoren för utgörande, användande och
redovisande af den utaf Rikets Ständer fastställda ärliga afgift till veneriska
smittans hämmande och botande, Kongl. Maj:t behagat gifva Rikets Ständer tillkänna,
det Kongl. Seraphimer-Ordens-Gillet, för att ådagalägga i hvad mån
ifrågavarande afgift fortfarande må vara för Lasarettens och Kurhusens underhållande
behöflig, insändt uppgjordt sammandrag af inkomne summariska räkningar
och revisions-berättelser, angående Kurhus-medlens belopp samt Läns-lasarettens
och Kurhusens öfriga inkomster och utgifter under år 1851, utvisande,
det Kurhus-afgiften för året utgjort 161,887 R:dr 32 sk. 5 rst. och öfriga inkomster
110.208 R:dr 9 sk. 10 rst. samt att utgifterne uppgått till 226,670
R:dr 28 sk., allt Banko; hvarjemte Ordens-Gillet anfört, att då häraf visade
sig, att nämnde sjukvårds-inrättningar utan Kurhus-afgiften icke kunde ega bestånd,
samt denna afgift vore bestämd att utgå endast till och med det år, hvarunder
nu påbörjade Riksdag slutar, Ordens-Gillet ansåge sig ega skäl i underdånighet
hemställa, att Nådig Proposition om samma afgifts fortfarande måtte
till Rikets Ständer allåtas; och har, med afseende ä hvad sålunda förekommit,
Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, att ifrågavarande så kallade Kurhus-afgift må
till samma belopp och under enahanda vilkor, som vid sednaste Riksdag af Ri
Bih.
lill B. St. Prot. 1853 & 185i 5 Sami. 1 Afd. 7 Haft. 1
Jlev ilin inys- il skol! ris Helänkamle, \:o II.
kets Ständer bestämdes, fortfarande utgå till och nied det år, da nästa Riksdag
slutas.
I sammanhang med nyssnämnda Nådiga Proposition har Utskottet till
pröfning förehaft t vän ne till dess handläggning öfverlemnade motioner, väckta
den ena inom Högloll. Ridderskapet och Adeln af Herr Grefve Liljencrants, G.
och den andra inom Välloll. Borgare-Ståndet af Herr J. G. Brodin. Under
anförande, hurusom inom Stockholms län, hvarest sjukvårds-anstalterne under de
sistförflutna fyra åren utvidgats med omkring 40 procent och Kurhus-afgiften för
närvarande utginge med 5^ sk. af hvarje mantalsskrifven person, behofvet af
nämnde anstalters ytterligare utvidgning gjort sig gällande, har förstnämnde motionär
föreslagit, att det maximi-belopp af 6 sk., hvartill Kurhus-afgiften i allmänhet,
med undantag för Stockholms stad, nu är bestämd, måtte inom de Lasaretts-
och Kurhus-distrikt, der Lasarettets eller Kurhusets bestånd det oundgängligen
fordrar, kunna höjas till 7 sk. — Herr Brodin åter har i sin motion
yttrat: att då Stockholms stad, genom Kongl. Förordningen den 16 Mars 1847,
egde en mera utbildad kommunal-författning än det öfriga Riket och sockenstämmorne
eller deras gemensamma delegation, Sockenstämmo-nämnden, erhållit makt
att bestämma de afgifter, Stadens samtlige innevånare böra erlägga * för gemensamt
behof eller kommunala angelägenheter», rättigheten att uttaxera bidragen
till Kurhus-vården utan våda jemväl kunde öfverlemnas antingen till sockenstämmorna
eller omedelbart till sockenstämmo-nämnden; att intet antagligt skäl
förefunnes att förbjuda Stockholms kommun att, om den så nödigt funne, förhöja
Kurhus-afgiften utöfver ett visst belopp, enär sådan inskränkning icke egde rum
i fråga om kommunal-afgifterne, hvartill bidragen för Kurhus-vården, efter motionärens
förmenande, på goda skäl borde räknas; samt att, då antalet af veneriska
patienter i Stockholm under de sednare åren nära nog fördubblats samt
Kurhus-inrättningen härstädes vid flere tillfällen visat sig otillräcklig, kraftiga
åtgärder till förminskande af den veneriska smittan samt beredande af en förbättrad
Kurhus-vård vore af nöden; och har, med anledning häraf, motionären
hemställt, att Stockholms kommun måtte berättigas att bestämma Kurhus-afgiften
i enahanda ordning, som för bidragen till fattigvården är stadgad, samt att i
Öfrigt ordna Kurhus-vården på det sätt, kommunen, under iakttagande af hvad
Kongl. Maj:t i afseende på Stockholms Kurhus redan föreskrifvit eller framdeles
täckes i Nåder meddela, anser ändamålsenligast.
Utskottet har tagit i öfvervägande hvad sålunda blifvit ej mindre af Kongl.
Maj: t uti Dess Proposition i Nåder framställd t, än äfven hvad Herr Grefve Liljencrants
och Herr Brodin sålunda föreslagit; men då. på sätt uppgifvet blifvit,
Kurhus-afgiften inom Stockholms län hittills icke utgjorts med mer än 51 sk.
Hevillninrjs-Utsknttetts Betänkande, X:o 11.
3
af hvarje mantalsskrifven person, hvadan en förhöjning deraf med \ sk. efter nu
stadgade grunder således kan ega rum, samt Utskottet inliemtat, att denna afgift
inom de distrikt, der densamma till sitt maximi-belopp utgått, i allmänhet
leinnat öfverskott, allmänna helsovården till godo, liar Utskottet, med afseende
härå, ansett en förhöjning af berörde afgift icke vara af behofvet påkallad; hvarjemte,
beträffande Herr Brodins ofvannämnde förslag, Utskottet funnit betänkligt
att på en kommunal-styrelse öfverlåta rättigheten att obegränsadt bestämma beloppet
af en personel bevillning, samt en dylik rättighet icke heller vara för
Stockholms stad behöflig, då staden ©tvifvelaktigt eger att, utan hinder af de
allmänna hestämmelserna angående Kurhus-afgiftens belopp, uttaxera de utöfver
nämnde afgift erforderliga bidrag, efter samma grunder, som för kommunal-skat
ters
bestämmande äro i allmänhet stadgade; och får Utskottet, på dessa skäl
och i betraktande af hvad Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition i ämnet innehåller,
vördsamt föreslå,
att Rikets Ständer måtte, utan afseende å Herr Grefve Liljencrants’
och Herr Brodins ofvanberörde förslag, besluta, att
den årliga afgiften till veneriska smittans hämmande och botande
må, på sätt Kongl. Majit i Nåder föreslagit, till sam
ma
belopp och under enahanda vilkor, som vid sednaste
Riksdag af Rikets Ständer bestämdes, fortfarande utgå till
och med det år, då nästa Riksdag slutas.
Inom Hedervärda Bonde-Ståndet har, uti väckt motion, hvilken, tillika med
deraf föranledda särskilda yttranden, blifvit till Utskottet remitterad, Lars Andersson
från Gefleborgs län, jemte förmälan hurusom ovisshet och olika åsigter
uppstått inom Lasaretts- och Kurhus-Direktion erne i fråga om rättighet till dagtraktamente
och resekostnads-ersättning för de Kommitterade och Revisorer, hvilka
inom Lasaretts-distriktet sammanträda för bestämmande af Kurhus-afgiften samt
granskning af Kurhusfondens räkenskaper, föreslagit, att, då gällande instruktion
för Lasaretts- och Kurhus-Direktionerne i berörde afseende icke innehölle något
bestämdt stadgande, men billigheten fordrade att ifrågavarande Kommitterade icke
borde vidkännas kostnader i och för deras uppdrag, dem måtte medgifvas att,
så vida deras resa till sammanträdes-stället öfverstege tre mil, utaf Kurhus-medlen
beräkna sig rese- och traktaments-ersättning med 32 sk. banko per dag samt
skjuts efter en häst; hvaremot Olaus Ericsson från Götheborgs och Bohus län, uti
särskild motion, anfört, att dylik ersättning till Kommitterade inom berörde län
utgått för år 1851 med det betydliga beloppet af 171 R:dr, samt för hela den
tid., desse Kommitterade skola förrätta sitt uppdrag, följaktligen komme att uppgå
till 684 R:dr, eller en summa, motsvarande, efter vanlig beräkning, kostnaden
för 55 sjuklingars vård och underhåll; med föranledande hvaraf motionären hemställt.
4
Bcvillnings-UlsliOllets Betänkande, N:o 11.
att Rikets Ständer mätte, till förekommande deraf, att de för sjukvården anslagna
medel sålunda ryckas från deras af behofvet högt påkallade bestämmelse, antingen
förordna, att bemälde Koinmitterades åliggande må öfverlemnas åt Länens PröfningsKommittéer
eller ock meddela den föreskrift, att vederbörande härader och församlingar
skola bekosta den ersättning, som i omförmäldehänseende kan af Kommitterade
äskas.
Utskottet, som funnit det olämpligt att ifrågavarande ersättningar utgå af
Kurhus-medlen, hvilka icke böra användas för andra föremålän Kur-anstalterne
och allmänna helsovården inom Länen, har, vid sådant förhållande, och då det
synes böra ankomma på kommunerna att tillse och bestämma om och på hvad
sätt bemälde Kommitterade må för utförandet af sitt uppdrag åtnjuta ersättning,
ansett sig böra hemställa ej allenast
att Lars Anderssons motion må lemnäs utan afseende,
utan ock, då, enligt hvad Utskottet inhemtat samt Olaus Ericsson i sin motion
jemväl anfört, merberörde resekostnads- och traktaments-ersättningar inom åtskilliga
län af Kurhus-medlen utgått,
att Rikets Ständer måtte besluta att, vid aflåtandet af deras
underdåniga skrifvelser i ämnet, hos Kongl. Maj:t i underdånighet
anhålla att, till förekommande af Kurhus-kassans
anlitande för dylika, för densamma främmande, utgifter, ett
bestämdt stadgande uti detta hänseende måtte uti nästutfärdande
Nådiga Kungörelse angående Kurhus-afgiften varda
inlordt.
Stockholm den 20 April 1854.
Reservationer:
l:o af Herr Kontrakts-prosten Kullman; samt
2:o af Herr J. G. Brodin, emot afstyrkandet af Kurhus-afgiftens förhöjning.
Bcvtttninys-Utskottets Betänkande, ,Y:t> IS.
I¥« 12.
Ank. till Exp.-Utsk. den 29 April 1854, kl. 1 e. m.
Betänkande, angående stämpling- af spelkort och afgiflen derför.
Bevillnings-Utskottet, hvars åliggande det är, bland annat, att afgifva
förslag angående den bevillningsafgift, sorn bör erläggas för spelkort och de
öfver afgiftens behöriga utgörande erforderliga kontroller, har i detta ämne lått
emottaga en inom Yällofl. Borgare-Ståndet af Herr J. Öhrström väckt motion,
deruti, under åberopande af den försvagade ekonomiska ställning, hvaruti Allmänna
Barnhuset i Stockholm sig befunne, Motionären, för att sätta nämnde allmännyttiga
och välgörande Inrättning i tillfälle att åter utvidga sin under de sednare
åren betydligt inskränkta verksamhet, hemställt att kortstämpel-afgiften måtte antingen
förhöjas till dess dubbla belopp och således bestämmas till 16 sk. banko för
hvarje kortlek, samt hälften af denna tillökning eller 4 sk. tillerkännas Allmänna
Barnhuset i Stockholm och den andra hälften en annan af Motionären antydd
from stiftelse, eller ock, derest denna förhöjning af stämpel-afgiften skulle anses
vansklig, att af de nu till Eiksgälds-Kontoret ingående 6 sk. 6 rst. måtte derifrån
ärligen utbetalas 3 sk. 3 rst. till ofvannämnde Barnhus och återstoden till den
antydda Stiftelsen. Derjemte hafva uti en till Stats-Utskottet albiten skrifvelse
af den 23 September sistlidne år, hvilken skrifvelse, jemnlikt Rikets Ständers
beslut, blifvit till Bevillnings-Utskottets handläggning öfverlemnad, Fullmäktige i
Eiksgälds-Kontoret anfört att då uti 2:dra punkten af Kongl. Förordningen den
23 Februari 1842 stadgas ;;det ett kortblad i hvarje lek, nemligen af vanliga
>’spelkort, Hjerter-äss och, af andra kortsorter det kortblad, som har största delen af
»åtsidan blank eller otryckt, skall förses med en Bemllnings- och en Hallstämpel,
!jsamt att, till ytterligare kontroll emot missbruk och förfalskning, kortlekarne, efter
6
licvilinings-Ltskollels Betänkande, iV.o t!.
".sålunda förrättad stämpling, skola, hvar och en för sig, inneslutas i konvolut
»af särskildt för detta ändamål vid Bankens pappersbruk tillverkad t papper;
»hvarförutom, i stället för den hittills kort-omslagen påtryckta, vanligen mindre
»tydliga hallstämpeln, de nya kort-konvoluten, sedan korten blifvit deruti inlagde,
»i skarfven långs efter kortleken skola öfverklistras med ett papper, hvarå
»hallstämpeln i konstgravyr finnes anbragt, och hvilket papper äfven bör betäcka
»ändarne af uppvecken å konvolutet;» så syntes således den väsendtligaste
kontrollen att stämpel-afgiften blifvit behörigen erlagd bestå deruti, att hvarje
kortlek vid försäljningen vore på föreskrifvet siitt innesluten i ofvannämnde med
konstgravyr försedda konvolut, hvadan anbringandet af särskild bevillningsstämpel
å Hjerter äss vore i detta afseende desto mera öfverflödigt, som man,
vid kortens inköp icke vore i tillfälle att, utan konvolutets öppnande, kontrollera
huruvida denna stämpel der verkligen funnes eller icke; och hafva på grund
häraf och då dessutom ifrågavarande stämpling för kortfabrikanten medförer icke
ringa besvär och tidspillan, enär korten skola frän fabriken afsändas till vederbörande
embetsverk, der stämpeln åsättes, samt kontrollen derigenom icke på
något väsendtligt sätt ökas, Fullmäktige hemställt, att nämnde stämplings-sätt
mätte upphöra, helst derigenom äfven bereddes den minskning i besväret för
dels Riksgälds-Kontorets tjenstemän dels vederbörande kontrollanter i landsorten,
att ässen icke behöfde före och efter stämplingen genomräknas och i afseende
på stämpeln granskas.
Derjemte och ehvad berörde hemställan vunne bifall eller icke, samt antingen
sålunda endast en, eller såsom hittills, tvenne stämplar komma att ä
Hjerter äss anbringas, hafva Fullmägtige föreslagit, att den stämpling, som skall
ega rum, måtte verkställas på sådant sätt att, utan konvolutets öppnande, visshet
vunnes derom, att kortet vore vederbörligen stämpladt. Da kort-konvolutet,
i följd af sin beskaffenhet, innefattade tillräckligt bevis på sin äkthet, samt någon
särskild stämpel derå således icke syntes behöflig, hafva Fullmägtige ansett
att om, i likhet med hvad å Norska kort är brukligt, å konvolutet anbringades
en eller tvenne runda öppningar, inom hvilkas omkrets stämpeln eller stämplarne
kunde korten åsättas, och genom hvilka öppningar stämplarne blefvo synliga,
en icke obetydlig tillökning i kontrollen, samt förenkling i sättet för stämplingen
skulle erhållas, synnerligast om bevillningsstämpeln å ässct. icke vidare
erfordrades. Fabrikanten kunde nemligen då mot den stadgade afgiften ä vederbörligt
ställe tillhandla sig kort-konvoluter, derefter å fabriken inlägga korten
i dessa konvolut, hvilka genom hans egen försorg borde klistras, hvarefter han
i Manufaktur-stämpel-kontoret egde anmäla sig att få den så kallade hallstämplingen
verkställd, dels genom Hallstämpelns anbringande å Hjerter äss, dels
genom Hallstämpel-papperets klistrande öfver skarfven långs efter kortkonvolu
-
Itevillnings-1'lskollets Betänkande, l\:o t 2.
tet: dock hafva Fullmägtige ansett denna sednare klistring icke, såsom nu eger
ruin. böra få verkställas af fabrikantens folk, utan af Manufaktur-stämpel-kontorets
betjening och med sådant på eget sätt beredt klister, att remsan icke kunde borttagas,
utan att skada konvolutet, för hvilket ändamål jemväl å hvardera ändan
af konvolutets uppveck kunde anbringas fabrikantens sigill, aftryckt i godt lack.
Vidare och då föreskriften att konvoluten skola bestå af så kalladt lamelleradt
eller tredubbelt hamppapper med vattenmärken af samma beskaffenhet,
som å de nu brukliga Bankoscdlarne, synts Fullmägtige mindre lämplig, alldenstund
detta papper vore alltför starkt, så att det vid konvolutets öppnande icke
lätteligen ginge sönder, hafva Fullmägtige föreslagit, att konvoluten måtte tillverkas
af enkelt eller dubbelt, utan hampa beredt, papper med vattenmärken, äfvensom
att dylik papperssort måtte till hallstämpel-remsan användas; hemställande
Fullmägtige slutligen dels att, derest ofvan omförmälde förslag om stämpels
anbringande genom hål å kortkonvoluten antoges, den nu brukliga gravyren
å dessa konvolut måtte i öfverensstämmelse dermed förändras, dels ock att, då
Hallrätterne nu mera blifvit indragne, trycket å det så kallade hallstämpelpapperet
måtte komma att innehålla, i stället för ordet »Korthallstämpel,» ordet
»Manufakturstämpel,» jemte, likasom nu, ortens namn der stämplingen skett.
Utskottet har tagit i öfvervägande hvad sålunda blifvit i ofvanberörde hänseende
hemställdt och föreslagit, hvarvid, beträffande sjelfva afgift en. Utskottet
funnit en förhöjning af densamma till det af Hr Öhrström föreslagna, belopp af
16 sk. mindre lämplig, enär Utskottet befarar, att genom detta i förhållande till
varans värde alltför betydliga belopp frestelser till underslef och insmuggling af
utrikes tillverkade kort skulle uppkomma; hvaremot Utskottet ansett en mindre
förhöjning af denna afgift, utan fara för dylika missbruk, skäligen kunna ega
rum; och får Utskottet alltså, med jemväl fästadt afseende å Allmänna Barnhusets
i Stockholm behof af understöd, samt i betraktande af hvad Fullmägtige
i Eiksgälds-kontoret rörande föreskrifter för stämplingen och kontrollen derå
anfört, härmed vördsamt föreslå:
att kortstämpel-afgiften måtte förhöjas med 4 sk. och således
bestämmas till 12 sk. B:ko för hvarje kortlek;
att, utom hvad af denna afgift förut tillfallit Allmänna
Barnhuset i Stockholm, den nu föreslagna förhöjning måtte
komma nämnde Barnhus ensamt till godo;
att den hittills stadgade bevillnings-stämplingen å Hjerter
äss icke vidare målte ega rum; att kort-konvoluten, hvilka
8
Bevillning*-Utskottets lielänkande, N:n 12.
genom Riksgälds-Kontoret böra kort-fabrikanterne mot den
stadgade afgiften tillhandahållas, skola förfärdigas af tunnt,
utan hampa beredt papper med vattenmärken, samt vara försedde
med ett cirkelrundt lini, inom hvars omkrets manufakturstämpel,
motsvarande den fordna hallstämpeln bör, efter
det korten blifvit i konvoluten genom fabrikantens försorg
inlagde, å Manufaktur-kontoret anbringas;
att gravyren å dessa konvolut måtte, i öfverensstämmelse
med äfven föreslagna förändring i stämplingssättet anordnas,
hvarom Fullmägtige i Eiksgälds-Kontoret torde närmare få bestämma;
att
det så kallade hallstämpel-papperet, hvilket, liksom
kort-konvoluten, bör förfärdigas af tunnt, utan hampa beredt
papper och genom Manufaktur-kontorets betjening å kortkonvoluten
påklistras, skall i trycket innehålla i stället för
ordet »lior {hallstämpel^ ordet » Manufaktur stämpel»; samt
slutligen
att Rikets Ständer måtte till Kongl. Maj:ts bepröfvande
öfverlemna att bestämma den tid för den blifvande författningens
inträdande i verksamhet och hvarinom redan stämplade
kort böra omstämplas, som Kongl. Majit kan linna
vara erforderlig.
Stockholm den 20 April 1854.
Reserva tion:
Af Hr grefve Gyldenstolpe, A. G.:
»Då, enligt mitt förmenande, de af Utskottet föreslagna förändringar i nu
gällande föreskrifter för stämplingen af spelkort kunna föranleda minskning af
de kontroller, som hittills visat sig ganska verksamma att öka den af kortstämp
lingeti
-
Bevillnings-Vlskoltets Betänkande, AT:o 13.
!)
lingen påräknade statsinkomst, och egentligen synas tillkomna för att bereda
^minskning i besväret för dels Riksgälds-kontorets tjenstemän dels vederbörande
kontrollanter i landsorten”, får jag vördsamt afstyrka desamma, saint i följd
häraf föreslå, att hvad Kongl. Förordningen af den 23:dje Februari 1842 härutinnan
stadgar, ma fortfarande tjena till efterrättelse.”
I denna reservation har Hr J. G. Brodin instämt.
Y:o 13.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 29 April 1854, kl. 1 e. m.
Betänkande, angående St öder nes Salu-accis.
Jemlikt 59, 60 och 61 §§ Regeringsformen, åligger det Bevillnings-Utskottet
att afgifva förslag i afseende på utgörandet af Städernes salu-accis, hvilken
vid sednaste Stadsreglering beräknades till 2,000 R:dr samt uti Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition angående Statsverkets tillstånd och behof blifvit till enahanda
belopp upptagen.
I öfverenstämmelse med hvad Rikets Ständer vid flere föregående Riksdagar
i denna fråga beslutat, nemligen att de Städer, uti hvilka rättighet att
utan afgift införa och försälja kött, bröd och dricka ännu icke vore landtmannen
medgifven, fortfarande borde erlägga den genom Kongl. Kungörelsen den
30 November 1810 för dessa Städer stadgade salu-accis-ersättnings-afgift, intilldess
införsels och försäljningsfrihet af nämnde förnödenhetsartiklar uti någon af
dessa Städer medgifves, då året efter det införselsfriheten beviljats, samma Stad skulle
befrias från berörde afgifts utgörande, har Bevillnings-Utskottet, som inhemtat att
fri och obehindrad införsel och försäljning af kött, bröd och dricka blifvit sedan
sista Riksdag i Nåder medgifven för följande Städer, nemligen i Askersund den
Bih. lill It. Sl. Brot. 1SS3 8; ISSi. S Sami. 1 Afd. 7 Haft. 2
10
Bevillnings-Ulskollets Betänkande, N:o 13.
i Oktober 1851, Götheborg den 15 Juli 1852, Malmö den 7 December 1852,
Nyköping den 9 November 1852, Helsingborg den 20 Juni 1853, Jönköping
den 20 September 1853, Wenersborg den 14 Oktober 1853 och Eksjö den 28
Mars innevarande år, hvilken omständighet, då sammanlagda beloppet af hvad
från samtliga dessa Städer såsom salu-accis utgått uppgår till 1,190 R:dr, synes
böra föranleda en nedsättning till 1,000 R:dr af den summa, Kongl. Maj:t
ansett kunna på denna inkomst-titel hädanefter beräknas, funnit sig böra föreslå,
att dels de öfriga Städer, uti hvilka rättighet att, utan afgift,
införa och försälja kött, bröd och dricka, ännu icke är
landtmannen medgifven, fortfarande böra erlägga ifrågavarande
salu-accis-ersättnings-afgift, intilldess sådan införsels
och försäljningsfrihet uti någon af dessa Städer varder beviljad,
då, året derefter, samma Stad befrias från erläggandet
af berörda afgift, dels ock en summa af 1,000 R:dr må vid
statsregleringen upptagas såsom Städernes salu-accis-afgift,
att fördelas och utgå enligt härhos bilagda förslag till förnyad
Tar?/' för fördelning af salii-uccis-ersättningen utaf
Städerna, hvilken tarif, i händelse den af Rikets Högloft.
Ständer godkännes, skulle komma att på vanligt sätt såsom
bilaga åtfölja den blifvande Bevillnings-stadgan.
Stockholm den 20 April 1854.
Bevillnings-Ulskollets Betänkande, N:o 13.
11
T A R I F
till fördelning af Saln-accis-ersättningen utaf Stiidcrne.
R:dr
R:dr
R:dr
Transport
995
Transport
1,170
Stockholm
—
Falkenberg.
Götheborg
—
I.Fjerde Klassen.
Falköping .
Arboga
Grenna . .
—
Första Klassen.
Christinehamn
40
Hjo ....
Gefle
Norrköping
Halmstad
20
Kongelf . .
300
Hedemora
Helsingborg
—
Kongsbacka
Laholm . .
15
Andra Klassen.
Hernösand
.
Lidköping .
50
Hudiksvall
__
Lindesberg .
—
Calmar
Köping
Mariefred .
—
Carlskrona
111(1
Luleå
Marstrand .
20
Malmö
—
Mariestad
20
Nora . . . .
—
Upsala
Piteå
—
Norrtelje . .
25
Westerås
Sala
—
Philipstad .
25
Wisby
Sundsvall
—
Sigtuna . .
—
Söderhamn
15
Skanör och
Falsterbo .
—
Tredje Klassen.
Söderköping
Umeå
25
Skara . . .
Skenninge .
25
Borås
20
Wadstena
30
Sköfde . . .
—
Carlshamn
—
Warbere
20
Strengnäs .
—
Carlstad
—
Wenersborg
Strömstad .
—
Christianstad
90
Wexiö
Säther . . .
—
Fahlun
—
Södertelje .
—
Jönköping .'
Landskrona
83
Femte Klassen.
Sölvitsborg ,
Thorshälla .
—
Linköping
100
Alingsås
—
Trosa . . .
—
Lund
—
Askersund
—
Ulricehamn
—
Nyköping
—
Cimbritshamn
—
Wimmerby.
—
Uddevalla
—
Eksjö
—
Amål ....
10
Westervik
—
Engelholm
5
Öregrund .
—
Ystad
—
Enköping
—
Östersund .
—
Örebro
—
Eskilstuna
—
Östhammar.
—
Transport
995
Transport 1
1,170
Summa
B:co R:dr
1,540
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, litiii.
Bevillnings-Utskoltets Betänkande, N:o ■Ii.
1
W:o 14.
Ank. till Exp.-Utsk. den 16 Maj 18S4, kl. 1 e. m.
Betänkande, angående Post-bcviIlningen.
Sedan Rikets Ständer vid sistlidne Riksdag, med anledning af särskilda, då vackla
förslag om den förändring i grunderna för post-bevillningens utgörande, att ett visst
lågt medelporto, ej öfverstigande 4 sk. banko per lod, måtte bestämmas för alla bref,
som genom Post-verket inrikes orter emellan befordras, oell att detta porto skulle erläggas
genom ett särskildt slämpladt papper eller s. k. frimärken, som borde fästas å
brefven, uti underdånig Skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhållit, att General-Post-Styrelsen
måtte i nåder anbefallas alt låta upprätta på tillförlitliga beräkningar grundadt förslagtill
införande af ett i nämnde syftning förändradt system i afseende ä post-väsendet,
samt att derefter Nådig Proposition i ämnet måtte varda till Rikets Ständer aflåten; så
bar Kongl. Maj:t, efter det General-Post-Styrelsen med infordradt underdånigt utlåtande
och förslag inkommit och Stats-kontoret jemväl blifvit bordt, uti Nådig Proposition
(N:o 72) af den 21 sistlidne Mars, hvilken från samtlige Riks-Stånden blifvit till Utskottet
remitterad, gjort de framställningar, hvartill Kongl. Maj:t ansett de med hänsigt
till förevarande fråga utredda förhållanden böra föranleda.
De ärendet rörande handlingar, som i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition antydas,
hafva blifvit lill Utskottet öfverlemnade, äfvensom de yttranden, hvilka vid remissen af
den Kongl. Propositionen blifvit hos Högloflige Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet afgifna, och deri, å ena sidan, yrkats ett medelporto af 3, högst 4 sk.,
eller, derest rayons-porton blefve antagna, alt det lägre af dessa, eller 4 sk., måtte bestämmas
för afstånd af till och med 30 mil, samt,1 å andra sidan, åter ifrågasatts behofvet
och nyttan af någon förändring uti grunderna för post-bevillningens utgörande;
hvarjemte Utskottet, i sammanhang härmed, förehaft en inom Vällofliga Borgare-Ståndet
väckt motion af Herr L. A. Pellersson, som, jemte framställning om införande af ett
lika bref-porto för bela riket af högst 4 sk., yrkat, att det till Stats-verket af postmedlen
utgående årliga bidrag icke vidare måtte tagas i anspråk, utan komma Postverket
till godo för att användas till post-kommunikationernes underlättande och befrämjande
genom anskaffande af snabbgående ångbåtar lill posternes fortbringande, lättare
postvagnar med sältra förvaringsrum för medföljande penninge-remisser, och så inrättade,
att en eller tvänne passagerare derå erhålla plats, samt skyndsammare och tä
Bih.
till B. St. Brot. ISS3 & 185i. 5 Sami. I Aftl. 8 Haft. 1
2
Bevillnings-Llskollets Betänkande, N:u -Ii.
,tare postförbindelser emellan de orter, der en större rörelse och vigtigare allmänna angelägenheter
påkalla en jemn kommunikation.
Då Utskottet nu går att i denna fråga afgifva utlåtande, anser Utskottet sig icke
kunna undgå erkänna, att det af Kongl. Majit föreslagna, s. k. Rayons-porto-svstemet,
i de länder, der detsamma varit infördt, vid öfvergången från oskäligen uppdrifna och
invecklade post-taxor, visserligen medfört lättnad i porto-afgifterne, äfvensom i viss mån
genom förenkling af. post-taxorna och uppbördssättet tillegnat sig någon del af den förtjenst,
som utmärker det Roxvland-Hillska systemet. Likväl innefattar förstnämnde system
i tillämpningen en högst väsendtlig afvikelse från de mest framstående fördelarne
af ett enda medelporto genom det från rayons-porton oskiljaktiga behofvet af olika taxor
eller afstånds-uppgifter för hvarje särskild post-anstalt, och af kontroller öfver de
olika frimärkena. Likasom nu de manga af afstånden beroende olika porto-satserne
kunna framkalla tvekan hos korrespondenten, om han blifvit behörigen taxerad, lemna
ock rayons-porton rum för en dylik tvekan, samt skulle ännu mera, då de i 5:te punkten
af Kongl. Majits förslag omförmälde brefl&dor anlitades, utan att någon post-ljensteman
der vore att rådfråga, framkalla både osäkerhet och misstag om rätta afgiften samt
sålunda hämma, i stället att underlätta brefvexlingen. Då dessutom härstädes gällande
post-taxor icke äro öfverdrifvet höga, synes det skäl, som i andra länder hufvudsakligen
framkallat rayons-porto-systemet, här icke vara för handen. I'å grund häraf anser
Utskottet anfagandet af nämnde system såsom en öfvergång till ett enda medelporto
hvarken vara af omständigheterna påkalladt eller kunna medföra så öfvervägande fördelar,
att de nu i flere fall stadgade lägre afgifter, än Kongl. Majits förslag innehåller,
derföre borde förhöjas.
Att deremot ett medelporto skulle åstadkomma betydlig lättnad i korrespondensen
jemte stor enkelhet i porto-uppbörden och kontrollen derå, må visserligen icke bestridas;
men lika med Kongl. Majit, anser Utskottet detta porto icke, ulan en stor del
korrespondenters betungande, kunna bestämmas högre än till 4 sk. Enligt de, efter
förhållandena år 1851, af General-Post-Styrelsen gjorda beräkningar, visar sig emellertid
att en minskning i Post-verkets inkomster af omkring R9,000 Ridr genom ett 4 sk.
medelporto skulle uppkomma. Då härtill lägges kostnaden för frimärkens förfärdigande,
förslagsvis upptagen till 1,000 Ridr årligen, provision för försäljning deraf, uppgående,
efter dylik beräkning, å .2 procent, till 8,000 Ridr, de betydligt ökade administrations-
och transport-kostnader, äfvensom den ersättning till posl-tjenstemännen för förlorade
inkomster af lösväskor, posträkningar m. m., som genom det nya systemets antagande
blefve en följd, torde ofvanberörde summa, afven om i beräkning tages en i
brefvexlingen genast uppkommande till vext, tvifvelsutan komma att uppgå till så betydligt
belopp, att Stats-verkets af postmedlen hittills påräknade årliga inkomst af 115,000
Ridr icke vidare kunde utgå. Under närvarande förhållanden synes Stals-verket dock
icke kunna undvara detta bidrag; och då ersättning derför icke iärer kunna genom andra,
mindre, än nu varande post-bevillningen, tryckande afgifter beredas, har Utskottet
ansett det vara lämpligast att för närvarande och intill dess sig visar att Stats-verkets
tillgångar medgifva uppoffrandet af ofvanberörde utaf postmedlen påräknade bidrag, någon
förändring af post-väsendet i omförmälde riktning icke må ega rum; hvadan Utskottet
hemställer,
att nu gällande post-taxor må vid innevarande riksdag bibehållas oförändrade;
i följd hvaraf de, under förutsättning af förändrade portosystemer,
dels i Kongl. Majits Nådiga Proposition, dels oek i Herr Petterssons
motion för öfrigt framställda förslag torde böra förfallaStockholm
den 8 Maj 1854.
Bevillnings-Utskoltets Betänkande, N:o 44.
Reservation
af Herr Grefve Björnstjerna, C. M. »Lika med Bevillnings-Utskottet, hyser äfven jag
betänkligheter att biträda den af Kongl. Majit föreslagna öfvergångs-reform med tvänne
rayons-porton.
En Utskottet meddelad, i Ge n e ral-Pos t-S ty r el se n s Kammar-kontor upprättad uppgift
å stycketalet af till inrikes orter med posterne år 1851 afgångne betaide bref upptager
173,252 stycken med 2 sk., 447,495 st. med 3 sk., 1,021,521 st. med 4 sk.,
1,035,569 st. med 5 sk. samt 1,511,210 stycken bref med 6—12 sk. porto; och jag
har vidare fått upplyst, att det ojemförligen största antalet af sistnämnde bref dragit 6
och 7 sk. porto; äfvensom Kongl, Majits Proposition gifvet vid handen, att medeibeloppet
af nu varande porto-satser utgör 5f sk. per lod. Det torde således finnas ovedersägligt,
alt 2:ne rayons-porton af 4 och 6 sk., i det de fördyrade brefvexlingen pä kortare
afstånd, skulle endast obetydligt lindra korrcspondansen emellan allägsnarc orter.
I samma mån den ekonomiska vinsten för korrespondenlerne af en dylik öfvergångsreform
vore i det hela mindre betydlig, torde det ock vara tvifvelaktigt, huruvida denna
öfvergång skulle i någon väsendtligare män kunna fortskynda tillvexlen al inrikes
brefvexlingen och sålunda underlätta införandet af det Rowland-Hillska medelporto-systemet;
helst det förra systemet tillika saknar de hos det sednare mest framstående
egenskaperne af enkelhet och beqvämlighet, hvaraf likväl, jemte lindring i sjelfva afgifternc,
brefvexlingen synnerligen underlättas. Det förekommer ock i detta hänseende
särdeles betecknande, all andra länder, hvarest öfverdrifna post-taxor och en (rån postverket
hemtad betydligare Stats-inkomsl framkallat den medel vägs-reform, som rayonsporto-systemet
innebär, snart öfvergifvit detta system och antagit ett enda medelporlo.
Så har t. ex. Norrige, der år 1849, i stället för förut gällande många olika porto-satser
från 2 till och med 39 sp. .skir, antogos 2:ne rayons-porton af 4 och 8 sk., frångått
detta system och fastställt ett medelporto af 4 sp. sk., närmast motsvarande 4}- sk.
Svenskt banko. Jag har företrädesvis anfört detta exempel, emedan landets långå utsträckning,
giesa befolkning och industriela tillstånd uti intet afseende kunna antagas
hafva, mera än våra förhållanden, betingat elier underlättat genomförandet af den ifrågavarande
reformen.
l)e öfvervägande fördelarne af medelporto-systemet äro både i Kongl. Majits
Proposition och i Utskottets Betänkande erkända; men farhågan att uppoffra Statsverkets
af postmedlen hemtade direkta inkomst, 115,000 Ridr, utgör nu skälet till förkastande
af en dylik, enligt andra länders erfarenhet, i liera riktningar välgörande reform.
Enligt de af General-Post-Styrelsen, efter för hälland ena är ISSI, gjorda beräkningar,
skulle visserligen ett medelporto af 4 sk. pr lod förorsaka en minskning i postverkets
inkomster med de belopp, Utskottet i Betänkandet upptagit; men redan i det
Utlåtande, hvari General-Post-Styrelsens Kammar-kontor uppställt nämnde beräkningar,
finnes noggrant och sakrikt utveckladt, att minskningen af inkomsterna i sjelfva verket
ej skulle ens första året efter reformens införande uppgå till mera än 50 högst 60,000 Ridr.
Den numera vunna vissheten om postintradernas starka tillvext under åren 1852 och
1853 bekräftar fullkomligt nyssnämnde åsigt; ty då inrikes brefvexlingen år 1851 lemnade
en inkomst af 448,824 Ridr 32 sk., steg denna inkomst år 1852 till 456,532 Ridr
och år 1853 till 488,000 Ridr, samt beräknas för innevarande år uppgå till icke mindre
än 518,000 Ridr, eller omkring 70,000 llidr mera än år 1851. En på grund af dessa
4
Bevillnings-Utskoltets Betänkande, JV:o H.
förhållanden, i nämnda kontor och således med fullkomlig sakkunskap helt nyligen upprättad
kalkyl utvisar, att ett 4 sk. medelporto för innevarande år skulle hafva lemnat
ett öfverskott af 127,000 R:dr, hvaraf, efter afdrag utaf alla med reformens införande
förknippade kostnader, direkt bidrag till Statsverket kunnat utgöras med 50,000 R:dr,
oberäknadt eftergift af 13,000 R.dr, som Postverket nu från Riksgälds-kontoret årligen
uppbär, så att Stats-verkets uppoffring för reformen egentligen skulle hafva utgjort endast
52,000 R:dr.
Ett sådant resultat lemnar den nu varande brefvexlingen, utan beräkning af den
tillvext, som ett lågt medelporto måste framkalla. Jag vill i afseende på denna tillvext
icke hemta exemplet från England, der förhållandena i öfrigt äro så olika med
våra. I vårt grannrike, Danmark, infördes den 1 April 1851 ett medelporto af4Riksbanks-skillingar.
Sista året under det gamla porto-systemet utgjorde brefantalet 1,647,293
stycken. Detta antal har, efter medel-portots införande, uppgått: Irsta året till 2,802,983
st.; andra året till 3,016,450 st., samt från den 1 April 1853: första qvartalet, April—
Juni, till 809,489 st., och andra qvartalet, Juli—September, det sista, hvarom jag har
kännedom, till 1,015,578 st. På 3:dje året efter reformens införande blir således brefantalet
mera än fördubbladt. Jag vill ingalunda fördölja, att nedsättningen i Danska
porto-afgifterna var betydligare, än här är i fråga, eller söka förespegla det en ringare
nedsättning i afgifterna skulle framkalla lika stark tillvext af brefantalet, som i Danmark
egt rum; men att både porto-nedsättningen och antagandet af ett medelporto samt
i sammanhang dermed införandet af frimärken och inrättandet af bref-emottagningsställen
vid postvägarne, äfven här skola högst betydligt öka brefvexlingen, torde deremot
å andra sidan icke kunna förnekas. Och då Postverkets inkomster af ett 4 sk.
medel-porto redan med den brefvexling, som nu eger rum, skulle fullkomligt motsvara
och öfverstiga utgifterna, mäste Post-verkets financiela ställning ännu mera betryggas
och förkofras genom den med visshet påräkneliga tillökningen i korrespondansen samt
inom ganska kort tid lemna tillgång till det Stats-bidrag, som nu utgår, derest Rikets
Ständer skulle anse sådant för Staten behöfligt och med Post-inrättningens bestämmelse
förenligt.
Att Stats-verket för närvarande kan undvara detta bidrag betviflar jag icke;
och jag är tillika öfvertygad, att, om Post-väsendet ändamålsenligt förbättras, detsamma
skall åt industrien och rörelsen gifva så ökad liflighet, att Stats-verket derigenom beredes
fördelar, fullt motsvarande den direkta inkomst, som nu från post-intraderna
hemtas.
Dessutom må man icke förbise, att Staten, oberäknadt nämnde bidrag, åtnjuter
fördelar till högst betydliga belopp. Den officiela brefvexlingen, som är medgifven
porto-frihet, skulle, enligt en år 1847 af Post-verket uppgjord beräkning, efter gällande
post-taxor kostat omkring 300,000 R:dr, och då fri-brefvens antal, år 1847 uppgående
till 368,818 st., för år 1852 utgjorde 406,488 samt sålunda ökats med 10 procent, kan
fribrefs-rätten nu med säkerhet uppskattas till Banko Riksdaler . . 330,000:
Tidningar, periodiska skrifter och hrochurer åtnjuta porto-frihet
emot en till Stats-verket ingående stämpel-afgift, som 1853 utgjorde
omkring  41,000:
Utrikes-Departementets, Kongl. Maj:ts Beskickningars hos främmande
makter, Kommerse-koliegii samt i främmande länder anställde
Svenska och Norska Konsulers embets-brefvexling inom utlandet, bekostad
af Post-verket, uppgick år 1851 till .
16,000:
Transport R:dr 387,000:
Bevillnings-Utskotlets Betänkande, N:o Ii.
5
Transport R:dr 387,000:
Af Post-medlen utgående underhåll af optiska telegraf-inrättningarne
i riket, omkring  12,000:
D:o understöd till Diligens-inrättningen emellan Stockholm,
Götheborg och Helsingborg  8,000: — —
eller tillsammans B:ko R:dr 407,000:
Vid betraktande häraf lärer icke kunna förnekas, att Post-verket både återgäldar
den af Staten ät post-hemmanen medgifna obetydliga skattelindring och derutöfver
bereder Staten och det allmänna så stora ekonomiska besparingar och fördelar, att, om
också Post-inrättningen fortfarande må betraktas såsom inkomstkälla för Stats-behofven,
denna bestämmelse fullkomligen uppfylles äfven utan det hittills af Post-medlen utgående
direkta bidrag.
Den grundsats, som mer och mer gör sig gällande i alla andra civiliserade länder,
att Post-kommunikationerna, såsom kraftiga medel till folkens andliga och ekonomiska
utveckling, snarare böra uppmuntras och underlättas, än göras lill föremål för
beskattning, förtjenar visserligen äfven hos oss uppmärksamhet; och då frågan här inskränker
sig till en, om man så vill, endast öfuergående eftergift af det jemförelsevis
obetydliga belopp, som af Post-medlen direkt ingår till Stats-kassan, vågar jag vara förvissad,
att Rikets Ständer icke skola tveka, att till detta pris förskaffa landet den reform
af vårt Post-väsende, för hvars ernående Rikets Ständer vid sistlidne riksdag hos
Kongl. Maj:t gjort underdånig framställning om den sedermera med icke ringa kostnader
och med särdeles förtjenstfull noggrannhet verkställda utredning, hvilken ligger till
grund för Kongl. Maj:ts nu afgifna Nådiga Proposition.
Ett medel-porto af 4 sk. pr lod utgör, efter min åsigt, hvad med denna reform
i främsta rummet bör afses; och derpå äro här förut anförda beräkningar grundade.
Detta medel-porto, yrkadt vid sistlidne riksdag, ådrog sig då Rikets Ständers uppmärksamhet
och har jemväl vid innevarande riksmöte så väl i särskild motion, som i de af
Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition föranledda yttranden, blifvit förordadt; likasom uppnåendet
deraf i den Kongl. Propositionen antydes såsom målet för den i Nåder föreslagna
öfvergångs-reformen. Detta porto motsvarar ett i både silfver och koppar gångbart
skiljemynt och erbjuder sig redan derigenom såsom en lämplig afgifts-bestämmelse.
Det blefve högre endast för de distanser af 5 mil och derunder, för hvilka nu gällande
taxa bestämmer ett bref-porto af 2 sk. och 3 sk., men lika och lägre för alla öfriga afstånd:
och, enligt hvad de af General-Post-Styrelsen utarbetade uppgifter utvisa, är brefvexlingen
inom förstnämnda distanser jemförelsevis ganska inskränkt, så att ett till 4
sk. förhöjdt porto i dessa fall blefve föga betungande, hvaremot samma korrespondenter,
sorn brefvexla pä närmare håll, oftast äfven hafva brefvexling på aflägsnare ställen
och sålunda för den något förhöjda afgiften i förra faliet finge full ersättning genom
den i sednare fallet till 4 sk. nedsalta porto-afgilten.
Man har väll invändt, all förhöjningen lör förstnämnde distanser skulle drabba i
synnerhet arbetsklassen och de mindre bemedlade, hvilka åter icke skulle hafva brefvexling
på aflägsnare orter och således ej få tillgodonjuta den i sådant fall lindrade
afgiften; men ingenting är origligare, än en sådan föreställning. Ty det lärer vara allmänt
bekant, alt arbetsklassen under vistandet i hemorten högst sällan anlitar posten
för sina meddelanden inom orten, utan att dessa meddelanden ske genom tillfälliga lägenheter.
Dä denna arbetsklass deremot, såsom exempelvis Wermlands och Dalarnes
befolkning, drager ut till långt aflägsna delar af landel, för alt finna en, hemma saknad,
arbetsförtjenst, då först inträder behofvel att brefvexla med de hemmavarande,
K
Bevillnings-Vtskottets Betänkande, A’:o Ii.
och till dem öfversända den besparda förtjensten; och då. måste, i saknad af privatlägenheter,
detta behof tillfredsställas med uppoffring i porto för hvart bref af kanske
en half dagspenning. Med tillförsigt vågar jag således påstå, att ifrågavarande medelporto
skall snarare lindra än betunga arbetaren ; likasom jag är öfvertygad, att detta
portp skall för korrespondenter i allmänhet blifva särdeles välkommet samt, utan att
förorsaka någon märkbar minskning i korrespondansen emelian närmare orter, framkalla
högst väsendtlig tillökning deri emellan aflägsnare, samt såLunda inom kort tid, långt
ifrån att minska Post-verkets inkomster, fasthellre lemna ganska betydliga öfverskott.
Ått åt Post-verket bereda sådant öfverskott utgör för mig en särdeles manande
anledning till förordande af Post-reformen; ty endast derigenom alt sådant öfverskott
uppkommer och uteslutande disponeras tili Post-väsendets förbättring, kan Post-verket
sättas i tillfälle att befria jorden från den mer och mer tryckande börda, som Posthemmanens
skjutsnings-skyldighet nu innebär, en börda, ytterst ojemnt fördelad och
hinderlig, lika mycket för jordbrukets förkofran, som för tidsenlig organisation af Postkommunikationerne.
Hvad angår öfrige i Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition föreslagna bestämmelser,
och deribland förändradt porto med frimärken för s. k. lösbref och lokal-bref, så, utom
det att principen för ett medel-porto derigenom vore i tillämpningen åsidosatt, förekommer
dervid hufvudsakligen den omständighet, att, om ock, genom införande af frimärken
för dylika bref, en säkrare kontroll å porto-afgiflens ingående till Post-verket
kunde vinnas, inkomsten deraf icke skulle blifva särdeles betydlig. Under förutsättning
af ett porto för dylika bref af 2 sk. pr lod, alt ökas för hvarje lod med ett enkelt
porto intill en vigt af 8 lod och sedermera efter gällande moderations-skala, har Getaeral-Posl-Styrelsén
ansett, att för begge dessa sorters bref porto-inkomsten borde kunna
beräknas till omkring 25,000 R:dr. Enligt det af Kongl. Maj:t framställda förslag skulle
deremot förhöjning i portot icke ega rum i förhållande till brefvigten, hvarigenom ofvanberörde
summa komme att betydligt minskas. Då afgifterne för ifrågavarande bref
dessutom utgöra en väsendtlig del af Post-förvaltarnes sportler samt, genom desammas
indragning till Post-verket, ersättning derför måste bemälde tjenstemän beredas, torde
det vara lämpligast, att hittills gällande stadganden i afseende å meranämnde bref förblifva
oförändrade; likväl med någon skälig nedsättning i de nu föreskrifna vigt-bestämmelserne
för dessa bref.
Då något missbruk af den hittills för bref, som afsändas med ångfartyg och
diligenser, medgifna frankerings-frihet icke egt rum eller tillskyndat Post-verket förlust,
torde giltigt skäl icke vara för handen till den af Kongl. Maj:t föreslagna, porto-afgiften
öfverstigande, lösen, sorn bref-emottagaren skulle förpligtas utgifva; hvaremot det
synts nödigt föreskrifva, att äfven sådane bref, som, oaktadt förbudet, nedläggas ofrankerade
i de bref-lådor, hvilka å vissa ställen vid post-vägarne anbringas, skola af brefemottagaren
lösas med i allmänhet stadgadt porto.
Under förutsättning att afgiften för lösbref och lokal-bref kommer att under
hittills stadgade vilkor utgå, saknas visserligen närmare ledning för bedömande af den
sportel-ersättning till Post-tjenstemännen, som medelporto-systemets införande kan göra
behöflig; men då, enligt min tanke, Stats-verket, åtminstone till en början, icke bör
påräkna någon andel af Post-medlen, torde det derpå uppkommande öfverskott böra
ställas till Kongl. Maj:ts disposition i och för Post-anstalternas förbättring och tilldelandet
af billiga sportel-ersättningar, hvarigenom jag ock hoppas, att, såsom jag här ofvan
nämnt, utväg kan beredas att befria jorden från den börda och Post-anstalternas
tidsenliga organisation från det hinder, som Post-hemmanens skjutsnings-skyldighet nu
innebär.
Bevillnhigs-Utskoltels Betänkande, N:o ii.
7
I öfverensstämmelse med hvad jag sålunda anfört och Kongl. Majits förslag i
öfrigt innehåller, får jag, såsom min reservation, upptaga och Rikets Ständers pröfning
underställa följande af Utskottets Afdelning, sam handlagt förevarande ärende, nästan
enhälligt omfattade, men af Utskottet, genom votering, förkastade förslag:
att vid inrikes brefvexlingen ett medeiporlo för bref, som befordras
emellan de orter, der post-anstalter finnas, må, utan afseende
pä alståndet, bestämmas till 4 sk. banko för hvarje lod till och
med en vigt af 8 lod, samt att för bref, hvars vigt öfverskjuter
sistnämnde lodtal, må tillgodonjutas porto-moderation, i enlighet
med Kongl. Förordningen den 13 Oktober 1785;
att, vid inlemnandet af dylika bref å post-kontor eller postexpedition,
till porto-afgiftens erläggande skola begagnas s. k. frimärken
;
alt bref, som inläggas i de hreflådor, hvilka, efter GeneralPost-Styrelsens
föranstaltande, anbringas vid Post-anstalter, äfvensom
å andra ställen, der posterne färdas förbi, samt å diligenser
och ångbåtar, böra vara iorsedde med frimärken, i värden motsvarande
portot efter brefvens vigt, vid äfventyr att i annat fall
bref-emottagaren ålägges att detsamma ersätta;
att lösbref och lokal-bref må emot hittills stadgad afgift
befordras, samt denna afgift fortfarande tillkomma Post-förvaltarne;
börande likväl dylika bref, för att genom Post-verket fortskalfas,
i vigt icke få öfverstiga, lösbref 8 lod samt lokal-bref 4 lod ;
att lill Bref-dragare, der sådane af General-Post-Styrelsen
anställas, skall för hvarje bref, som till adressaterne hembäres,
af desse betalas 1 skilling banko;
att frimärken skola, på sätt General-Post-Styrelsen derom
förordnar, från Post-verket utlemnas; samt att 2 procent af hvad
genom dylika märkens försäljning inflyter, må användas lill ersättning
dels till de personer, åt hvilka nämnde försäljning kan varda
uppdragen, dels ät den eller dem vid Post-verket, som få vidkännas
besväret med frimärkenas emottagande, vårdande och redovisande;
att
Posl-kartorne endast skola upptaga antalet orekommenderade
bref, men icke adressatens namn, såvida icke detta
sednare särskildt äskas utaf bref-afsändaren, som då derför erlägger
en särskild afgift, hvars belopp Kqngl. Majit må ega alt bestämma ;
att tillsvidare, och intilldess sig visat i hvad mån Post-verkets
inkomster dertill lemna tillgång, något bidrag af Post-medlen
till Stats-verket icke må beräknas, ulan blifvande öfverskott få af
Kongl. Majit disponeras till Post-anstalternas utvidgande och förbättrande
samt Post-föringens ordnande på ett ändamålsenligare
och efter tidens fordringar mera lämpadt sätt än det närvarande,
äfvensom till den ersättning åt Post-förvaltarne för förlorade inkomster
af lösväskor, post-räkningar m. m., som skäligen kan anses
böra dem tillkomma;
8
Bevitlnings-Utskottets Betänkande, N:o ti.
samt att de sålunda loreslagna förändrade stadganden mä
tillämpas Irån och med den 1 Juli nästkommande år; men nu
gällande post-taxor till nämnde dag bibehållas oförändrade.»
Uti denna reservation hafva instämt: Herr Grefve Taube, H. E., Herr Grefve
Lagerberg, Sv., Herr Hammarhjelm, C.o, Herr Kontrakts-Prosten Linnarsson, Herrar
J. G. Schwan, C. A. Retlig, C. G. Åsbrinck, L. F. Nygren, S. Hagman och E.
Tjernberg, samt i Usta och de 2:ne sista momenterna af Utskotts-Afdelningens uti reservationen
intagna förslag Herr Prytz, L. A.
STOCKHOLM, tryck* hos ISAAC MARCUS, 1854.
Bevillning!- Utskottets Utlåtande, K'o 15.
1
N:o 15.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 30 Juni 1854, kl. 2&n.
Utlåtande, i anledning af erhållen återremiss i vissa delar af
Betänkandet N:o 5, angående tullbevillningcn.
Vid behandling inom Riks-stånden af Utskottets omförmälde Betänkande,
har detsamma, enligt Utskottet meddelade protokolls-utdrag för den 3, 4,
5, 6, 8, 9, 10, 11, 13, 15, IG och 17 nästlidne Maj, blifvit i nedannämnde
delar, på grund af gjorda anmärkningar, återremitteradt; och får Utskottet nu
deröfver afgifva sitt utlåtande.
a) larifen för införs els-tullen.
Emot det, under rubriken: »Hudar och Skinn, Pelsverk, beredda,» föreslagna
stadgande: full färdiga persedlar, med pelsverk till öfvertyg, såsom
SJeinnpelsar, Muffar, Boas m. m., tullbeliandlas lika med beredda pelsverket,
hvaraf de bestå, med tillägg af 50 procent, hvilket stadgande Ridderskapet och Adeln
samt Borgare- och Bonde-stånden godkänt, har inom Prcste-ståndet blifvit anmärkt,
att nämnde stadgande lemnade rum för tullförsnillning och villrådighet
vid tillämpningen, enär tullsatsen vore beroende af det tyg, som för tillfället
vändes utåt, så att t. ex. ett plagg, bestående af kläde till öfvertyg och sjupp»kinn
till foder, hvarföre rätteligen borde erläggas införsels-tull af 2 r:dr 12 sk.
pr skalp., kunde, om klädet vändes inåt, förtullas med allenast 22^ sk. skålpundet.
Vöre det egentliga öfvertyget. af siden, så blefve skiljaktigheten i tullsatserna
ännu mera i ögonen fallande. Af sådan anledning har man ansett
ifrågavarande persedlar böra tullbeliandlas efter det i dem ingående hufvudämne,
som drager högsta tull, med förhöjning af 100 procent.
Bill. till R. St. Prot. 1853 $ 1854. 5 Sami. 1 Afd. 9 Hafi. 1
2
B ev illnin y s- Utskottets Utlåtande, N:o 15.
A andra sidan åter, är emot dessa anmärkningar inom Prestc-ståndet
erinradt, att äfven den i anförda exemplet förutsatta lägre tullafgiften skulle
för en sjuppskinnspels uppgå till nära 20 r:dr banko, oell sålunda innebära
tillräckligt skydd för inhemska näringarne, samt att det befarade missbruket
dessutom vore förebyggdt genom den under artikeln »Kläder» intagne an
märkning.
Utskottet är öfvertygadt, att det ifrågavarande stadgandet icke kan, utan
åsidosättande af behörig uppmärksamhet vid tullbehandlingen, föranleda sådane
missbruk, som i anmärkningarne blifvit omförmälde, men att deremot det föreslagna
förändrade stadgandet skulle uppdrifva tullafgiften till så betydligt belopp,
att all förtullning uteblefve; hvarföre ock Utskottet anser sig böra vidblifva
sitt omförmälda, af 3 Stånd redan godkända förslag.
I afseende å den under hufvudrubriken »Metaller, sammansätta,» förekommande
artikeln r Messing, oarbetad, latun och tråband inbegripne,»
hvarå Preste- och Bonde-stånden, i enlighet med Utskottets förslag, bibehållit
nu gällande införsels-tull, 33 r:dr 16 sk. skeppundet, men Borgare-ståndet nedsatt
tullen till hälften af nämnde belopp, har Itidderskapet och Adeln beslutat
återremiss. Det har nemligen blifvit anmärkt, att messing utgjorde en nödvändig
råvara för åtskilliga inhemska näringsgrenar, och isynnerhet de mekaniska
verkstäderna, samt att införseln derföre borde underlättas genom betydlig
nedsättning af den både i och för sig, och med hänseende till tullsatserne
å koppar och zink, hvaraf messing tillverkas, öfverdrifna införsels-tullen; och
har man ifrågasatt, att denna tull borde bestämmas till likhet med införselsafgiften
å gårad koppar. Emot tullnedsättning är åter anfördt, att messing
vore föremål för ganska betydlig och särdeles kostsam inhemsk tillverkning,
hvilken behöfde det skydd, som nu gällande tullsats innebär.
Då Utskottet utarbetade sitt afgifna tulltaxe-förslag, ådrog sig ifrågava
rande
artikel icke någon särskild uppmärksamhet, emedan fråga derom hvarken
i motion eller annan framställning blifvit väckt. De, Utskottet nu tillhandakoinne,
anmärkningarne hafva deremot framkallat en undersökning, som icka
tillåter Utskottet att vidblifva det förra, från flere äldre tulltaxor hemtade förslaget.
Samtlige Eiks-stånden hafva godkänt de af Utskottet föreslagne införsels-afgifter
å gårad koppar och oarbetad zink; och då, under förutsättning att
inhemska messings-tillverkningen nödsakades begagna sig af utländsk koppar,
hvilket dock hittills icke varit fallet, införsels-tullen å denna råvara nu blifvit
nedsatt från 20 r:dr till 4 r:dr skeppundet, samt införsels-tull en å den andra
råvaran för messings-tillverkningen, zink, endast utgör omkring |:del af sistnämnde
belopp, så kunna dessa tullsatser icke skäligen anses utgöra hinder
för en betydligare nedsättning af införsels-tullen å oarbetad messing. Den vid
Becillmngs- Utskottets Utlåtande, N:o 15.
3
mes-dngs-tillverkningen synnerligen betungande kostnaden för bränsle, är visserligen
härstädes högre, än i vissa andra länder; men icke heller utgör denna
pris-skillnad tillräckligt skäl för anspråket på ett fortfarande åtnjutande af den
alltför höga skyddstull, sorn hittills varit nämnde tillverkning förunnad. Ehuru
Utskottet således anser andra inhemska näringar, för hvilka messing utgör
en ganska väsendlig råvara, kunna, utan fara för svenska messings-lillverkningens
fortfarande bestånd, beredas betydlig lindring i den nu gällande tullsatsen, vore
dock, efter Utskottets tanka, öfvergången från samma tullsats till omkring
|:dcl deraf, såsom hos Ridderskapet och Adeln blifvit ifrågasatt, alltför
stark; hvarföre Utskottet, biträdande det af Borgare-ståndet fattade beslut,
hemställer,
att införsels-tullen å Messing, oarbetad, latun och trådband
inbegripne, må nedsättas till IG r:dr 32 sk. pr skepp. stäp. v.
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-ståndet hafva till Utskottet remitterat
en i Utskottets Betänkande N:o 3 icke omförmäld, utan först vid behandlingen
af samma Betänkande hos bemälde Riks-stånd väckt fråga om införande
i tulltaxan af artikeln Hör af jern eller annan metall, hvilken artikel, behöflig
såsom råämne vid machinverkstäderna samt till flera inrättningar, såsom vattenledningar,
gasverk, m. m. endast i ringa min utgjorde föremål för inhemsk tillverkning
och icke kunde draga de höga tullsatser, som för fullfärdiga metallarboton
äro bestämda, utan hittills efter särskildt, i hvarje fall erhållet, tillstånd
fått mot nedsatt tull införas. De härom afgifna yttranden äro nästan enstämmiga
i fråga om behofvet af ett sådant särskildt stadgande, men skilja sig i
aUeende både å stadgandets omfattning och å den tullsats, som borde bestämmas.
Så har, i förra hänseendet, blifvit anmärkt, att gjutna jernrör, hvilka här
kunna åstadkommas och äfven till ganska betydlig mängd redan blifvit tillverkade,
borde undantagas; och i fråga om tullsatsen åter har man ansett densamma
böra bestämmas lika med tullen dels å redskap och machinerier eller delar
deraf, dels ock å det råämne, hvaraf rörön äro tillverkade, eller, hvad smidda
eller valsade jernrör beträffar, i likhet med införsels-tullen antingen å stångjern
elior å jernplåtar, hvilka sednare ansågos närmast jemförlige.
Utskottet delar fullkomligt den åsigt, att införseln af ifrågavarande artikel
bör genom lindrig tull underlättas, och att, då tvekan om artikelns hänförlighet
till den i taxan förekommande rubriken »redskap och machinerier eller delar
deraf, ej specificerade» torde kunna uppstå, särskildt stadgande om metallröra
förtullning bör i taxan intagas. Ju mera machin-tillverkningen och de flera
inrättningar, hvartill metallrör erfordras, utvidga sig och ju strängare man vill
fullfölja grundsatsen, att förebygga anledningar till undantag från allmänt bestämda
tull-afgifter, ju angelägnare blir och detta särskilda stadgande. Att der
-
4
Betillnings-Utskollets Utlåtande, N:o tS.
ifrån undantaga gjutna jernrör vore, efter Utskottets tanka, mindre välbetänkt.
Visserligen kunna sådane rör härstädes tillverkas; men att tillverkningen icke
motsvarar bchofvet'torde få anses bcvisadt af det kända förhållandet, att, för
nyligen fullbordade och ännu under anläggning varande gasverk behöiliga jernrör
måst hemtas från England och här inedgifvits tullfrihet eller till 5 procent
af värdet nedsatt tull. Då, efter Utskottets, af Rikets Ständer godkända förslag,
fullfärdiga redskap och machincrier eller delar deraf få införas mot 5 procent tull,
vore det icke rättvist emöt de inhemska machinverkstäderna att belägga den för
dem behöiliga råvaran, metallrören, med högre afgift. Att åter i taxan införa
särskilda afdelningar med olika efter vigt bestämda tullsatser för de olika slagen
metallrör skulle leda till en med afseende å artikelns beskaffenhet obehöflig'
vidlyftighet och svårligen kunna med full rättvisa verkställas, då rör, förfärdigade
af samma metall, äro till värdet betydligt skiljaktiga, allt efter det större
eller mindre arbete i förhållande till vigten, som derå blifvit nedlagdt. Utskottet
hemställer således,
att rör af jern eller annan metall må tullbehandlas lika.
med redskap och machinerier eller delar deraf ej specificerade;
och att stadgandet härom intages i noten till tulltaxan
emellan der förekommande rubrikerna »Rödfärg# och
»Rothe.»
Jemte det Borgare-ståndet fattat beslut, angående införsels-tullen å de särskilda
under hufvudrubriken socker förekommande underafdelningar, har samma
j.tånd återremitterat rubriken »Mascovad- eller brunt och gult ordinärt Terresoch
Tetes- samt hvitt puder-socker.» på grund af dervid gjorda anmärkningar,
enligt hvilka dels ordet »Tetes-» borde utgå, såsom lemnande rum för misstydning,
då icke ens sockcr-raftinadörerne kunde öfversätta eller förklara betydelsen
af detta ord, dels ock, i stället derför, borde upptagas ett särskildt sockerslag,
under benämning Farin-, brunt och gult. Öfriga Stånden hafva bibehållit denna
rubrik oförändrad.
Så vidt Utskottet kunnat erfara, har den från äldre tulltaxor qvarstående
benämningen »Tetes» icke föranledt något missförstånd vid tullbehandlingen;
och om äfven denna benämning nu mera sällan i handeln förekommer, upplysa
dock godkända arbeten, angående handelsvarors kännedom, att med »Tetes»
förstås en, från Terres, till utseende och beskaffenhet skiljaktig del råsocker,;
hvarföre skäl icke torde förefinnas att från de uti ifrågavarande rubrik uppräknade
råsocker-slag utesluta det under benämning »Tetes» f bekommande..
Hvad åter angår det föreslagna tillägget af »Farin, brunt och gult,» så
* torde det vara ännu mindre lämpligt att i rubriken å de egentliga råsockerslagen
intaga detta tillägg. Utskottet har nemligen af Kommerse-kollegii, näsi
-
Yie v illning f- UIs k o llets Utlåtande j N:o f5.
5
Kdne är afgifna underdåniga utlåtande, uti särskildt lios Kongl. Majit fullfoljdt mål
angående förtullning af ett under benämning »gult pudersocker eller Farin» angifvet
parti socker, inhemtat, bland annat, att denna vara utgör biprodukt vid
råsockrets omkokning och raffinering, innehåller 91 >. procent krystalliserbart
socker samt under benämningen »Farin- eller Baster-socker» ingår i handeln för
omedelbar förbrukning; hvarföre ock omförmälda parti socker ansetts böra hänföras
till den i tulltaxan förekommande rubriken »krossadt lump-, Havanna-,
torres-, samt andra till sockerbalten lika slag.»
Vid dessa förhållanden finner Utskottet sig
böra vidblifva det af 3 Stånd redan godkända förslaget, att
bibehålla rubriken å råsocker: »Moscovad-, eller brunt och
gult, ordinärt Terres- och Tetes- samt livitt Pudersocker.»
oförändrad.
Utskottets förslag att Rikets Ständer skulle lemna tullsatserne å tobaksblad
och stjelk oförändrade, men till Kongl. Maj:t ingå med underdånig hemställan
i ämnet, hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde-stånden
godkänt, men Borgare-ståndet återremitterat. Under öfverläggningarne, som
föranledt sistnämnde beslut, har å ena sidan blifvit anmärkt, att det allmänna
omdömet om fobaks hänförlighet till öfverflödsvaror nu mera vore förmedladt
och att tobak i allt fall utgjorde ett verkligt behof, som hos arbetsklassen ersatte
mycket annat, hvarföre någon lindring i nu gällande öfverdrifna tullsats
borde medgifvas på samma gång som man genom bränvins-skatten lade en stor
bevillning på de arbetande klasserna. Ville man åter icke fästa afseende å förbrukarens
anspråk, så talade likväl andra skäl för tull-nedsättningen. Både
Svenska Stats-kassan och inhemska tobaks-fabrikerna tillskyndas betydlig förlust
g.enom den lofiiga och olofliga tobaks-införseln öfver Norska gränsen, och
denna införsel kunde icke förekomma» med mindre, än att tullen å råvaran
här nedsättes till likhet med Norges.
Den redan genom vår tull-lagstiftning framkallade riktning att öfverflytta
Svenska fabriker till Norge, för att derifrån af afsättningen på Sverige draga
fördelar, vore förtjent af synnerlig uppmärksamhet. Kapitaler utdrefvos ur
landet och man uppmuntrade smuggleriet i stället för de inhemska handteringarne.
Icke heller vore det lämpligt eller Rikets Ständer värdigt att fatta ett
beslut och på samma gång hos Kongl. Maj:t begära ändring deruti, likasom
man tvekade, om man förfarit rätt eller icke; och förhållandet till främmande
makter, hvarpå Utskottet i sitt förslag till den underdåniga skrifvelsen antydf,
borde icke heller inrymmas afseende till den grad, sorn skett, enär det mål man
»ålunda ville vinna, vore så aflägset och osäkert, att det icke borde hindra
ordnandet af tullsatserna å tobak, såsom här ansåges nödigt, A andra sidan
f>
Ber ill urat} s- Uts k o IIe fs Utlåtande, N:o 15.
har man ater dels linderstedt Utskottets förslag, dels ansett någon förändring i
tullsattserna a tobak hvarken böra af Rikets Ständer beslutas eller göras till
föremål för underdånig hemställan hos Kongl. Maj:t.
Sedan Utskottet afgaf sitt omförmälda förslag har Norska Storthingct väl
förhöjt införsels-tullen å tobaksblad och stjelk till 6 sk. skålpundet; men skillnaden
emellan denna tullsats, efter Norskt mynt och vigt, samt den här å tobaksblad
stadgade af 7 sk. pr skålpund, med tillägg af handels- och sjöfartsafgift
samt tolag, är dock så betydlig, att de af Utskottet ur synpmktcn af
Stats-kassans behof antydda betänkligheter rid en nedsättning af tullen till likhet
med den Norska ännu hufvudsakligen qvarstår. Sannolikheten att genom
diplomatiska underhandlingar kunna emot en tull-nedsättning å ifrågavarande
artikel bereda förmåner för Svenska export-varor anser ock Utskottet förtjena
långt större uppmärksamhet än man i anmärkningarnc vid Utskottets förslag
velat erkänna; och då samma förslag dessutom redan blifvit af 3 Stånd godkändt,
finner Utskottet sig
böra vidblifva hvad Utskottet, i Betänkandet Nro 3, angående
artikeln tobak, föreslagit.
Preste- och Bonde-stånden hafva återremitterat frågan om införsels-tullen
ä »vin,« hvilken tull Ridderskapet och Adeln samt Borgare-ståndet deremot, i
öfverensstämmelse med Utskottets förslag, bibehållit oförändrad.
Med Preste-ståndets beslut afsågs, att artikeln vin skulle tagas under
förnyadt ompröfvande i sammanhang med den uppskjutna frågan om tull-bestämipelserne
angående -bränvin och sprit.« Ett sådant syfte med återremisser
från Bonde-ståndet har jemväl blifvit af åtskillige dess ledamöter amfördt;
hvarvid dock hufvudsakligen, pade skäl, som i riksdags-fullmäktigen Lars* JU agnus
Knutssons, uti Betänkandet N:o 3 omförmälda motion finnas uppgijFne,
tillika yrkats förhöjning af tullen å vin i samma förhållande, som bränvinstillverkningen
kommer att med förökad bevillning beskattas.
Under hufvud-rubriken ^bränvin och sprita upptager gällande taxa alla
de utländska sprit-drycker, hvilka med det bränvin, som här tillverkas, äro
närmast jemförlige, såsom konjak, ramm, arrack m. 11.; och frågan om tullsatserna
å alla dessa spritdrycker äro derföre, enligt Utskottets, af samtlig»
Riks-stånden godkända, förslag, uppskjuten, intill dess Rikets Ständer fattat beslut,
angående den inhemska bränvins-tillverkningen och skatten derå. Men
emellan denna lagstiftning och tullsatsen å vin anser deremot Utskottet ett så
nära saraband icke ega rum, att hinder deraf för vintullens bestämmande nu
Vore för handen. Denna tull, sorn för närvarande utgör dels 24 sk., dels 1
x:dr kannan och hvari Utskottet icke föreslagit någon förändring, öJVerstiger
med 50 ända till 200 procent den skatt, som na är i fråga' att åsättas brita
-
Recilntings- Utskoticts Utlåtande, N:o 15.
7
vins-tillverkningen; och förbrukaren af vin komme följaktligen äfven hädanefter
att derföre vidkännas betydligt högre afgifter, än som drabba bränvins-förbrukaren.
Utskottet vidblifver således
sitt af två Stånd godkända förslag att införsels-tullen å vin
må bibehållas oförändrad.
Den af Utskottet, för ^ylleväfnader, andra slag, alngods, valkade, två och
flcrskäftadea föreslagna införsels-tull, 1 r:dr 24 sk. skålpundet, hafva Ridderskapet
och Adeln samt Preste- och Borgare-stånden bifallit; hvaremot Bonde-ståndet
återremitterat frågan härom, emedan en gemensam tullsats för finare och
gröfre kläden blefve för medelklassen och de mindre bemedlade, som förbruka
gröfre kläden, alltför betungande; och borde Utskottet närmare utreda förhållandet
emellan de olika slagen samt derpå grunda förslag till skiljaktiga tullsatser,
antingen efter vigten af qvadrataln eller efter antalet tradar på tummen; dock
så att den af Utskottet föreslagna tull blefve den högsta. Varande derjemte
ifrågasatt, att kläde kunde förtullas efter värde, för hvilken tull-behandling det
ansågs mest lämpligt.
De mångfaldiga olägenheter, som med värde-förtullningen äro förknippade,
hafva föranledt Utskottet och Rikets Ständer att i möjligaste mån frångå detta
förtullningssätt; och införandet deraf i afseende å en artikel af den betydenhet,
sorn ifrågavarande, hvilken hittills varit belagd med förbud, samt vid öfverängen
derifrån ansetts böra med synnerlig varsamhet behandlas, vore visserligen
icke väl betänkt. Utskottet medger åter villigt, att en gemensam , på vigt
grundad tullsats för alla slag till ifrågavarande rubrik hänlörliga ylleväfnader i
i allmänhet drabbar de gröfre och billigare tygen med högre afgift, än de finare
och dyrbarare; men svårigheten att utfinna ett i tillämpningen verkställbar!,
efter tygens olika värden lämpadt förtullningssätt har föranlåtit Utskottet att
vid denna, likasom vid föregående riksdagar, förorda en medel-tull för hela varuklassen.
Stadgandet af olika tullsatser för olika vigt per qvadrataln skulle, oberäknadt
hindret vid förtullningarne, föga mera, än den gemensamma tullsatsen,
uppfylla det afsedda ändamålet, då derigenom ett groft och tunnt kläde
komme att draga lika, om ej högre tull, än ett fint och fast. Att åter på valkade
ylleväfnader räkna trådarne i varpen, låter icke med säkerhet verkställa
sig; och en derpå grundad tullsats skulle följaktligen leda till olika behandling
vid särskilda tullkamrar, och till tvister, menliga för både tull-tjenstemännen och
de trafikerande. Man kan dessutom för visst antaga, att den gröfre klädestillverkningen,
sorn. till följd af betydligare tällan inom landet, redan är jemförelsevis
mest uppdrifven, hufvudsakligen skulle, äfven med en betydligt nedsatt
Införsels-tull undgå utländsk medtäflan; men om äfven sådan täflan, genom antagande
af en medel-tull ytterligare försvåras, synes sådant i samma mån bU
-
8
Bevillninga-Utskotteta Utlåtande, N:o 15.
figare, som tillverkningen af gröfre ylleväfnader utgör ett vigtigt föremål för inhemska
husslöjden, hvilken, mindre än fabriksnäringen, kan uthålla större täflan.
Det inflytande, sorn medel-tullen kan antagas komma att utöfva på inhemska
tillverkningen af medelfina och finare kläden måste ock inverka på den
gröfre klädestillverkningen.
På dessa grunder och då 3 Stånd redan godkänt förslaget att å rubriken
»ylleväfnader, andra slag. alngods, valkade, två- och flerskäftade» stadga
en gemensam införsels-tull af 1 r:dr 24 sk. skålpundet,
vidblifver Utskottet samma förslag.
b) T ar i fen fur utför sels-lullen.
Den i öfverensstämmelse med nu gällande taxa af Utskottet föreslagn*
anmärkning under artikeln »Sparrar af furu och gran af mindre tjocklek än 8
tum midtpä», har Borgare-standet återremitterat, men Ridderskapet och Adeln
samt Bonde-ståndet godkänt; hvaremot Preste-ståndet, i sammanhang med förändrad
utförsels-tull å Sparrar, gifvit anmärkningen följande lydelse: alla tillhuggna
eller sågade trädvaror, sorn midlpå hafva mer än 5 \ tums tjocklek,
men mindre un S tums bredd, anses såsom, Sparrar.
Emot Utskottets förslag är i' Borgare-ståndet anmärkt,' att den uppställda
grunden för bestämmandet af sparrens tjocklek kunde leda till ett felaktigt resultat,
stridande emot det alsedda syftemålet, att spara omogen skog. En sparre,
som på endera sidan håller 10 tum, måste vara tillhuggen af ett äldre träd,
emedan trädets diameter utgjort mera, än 10 tuni; och en sådan sparre borde
icke behandlas lika med den, hvars alla 4 sidor innehålla hvardera 8 tuni, 'och
hvilken kunde vara tillverkad af ett yngre träd. Häraf följde, att sjelfva trädets
storlek icke kunde utrönas genom bredden af sparrens sidor, utan mast*
sökas genom sparrens diagonal, hvilken således ansågs böra tagas till grund för
beräkningen vid tullb eban dlingen.
Dessa anmärkningar kan Utskottet icke finna grundade; ty ur samma
träd, som {eidnar en liksidig 8-tums sparre, kan ock en platt sparre af ju mindre
tjocklek ju större bredd erhållas; och sparrens total-omfårig utmärker således
vidden af det träd, hvaraf sparren tillhuggits. il>å dessutom 2 Stånd redan
godkänt det föreslagna stadgandet och detsamma hittills icke föranledt missförstånd,
hvilket deremot vore att befara af en föreskrift om uträkning af spärrars
diagonal midtpå, vidblifver Utskottet
förslaget till den i utförsels-tarifen under artikeln Sparrar
intagne anmärkning.
e)
fltriilning*- Utskottet» Ullålande, \:o (5.
9
f.) Tarifcn för kredit-upplaget oc'h transito-afgiflen«.
Vid donna, af Utskottet föreslagna, samt af Ridderskapet och Adeln,
Preste- och Bonde-stånden godkända tarif, hav hos Borgare-ståndet blifvit anmärkt,
dels att icke blott ••Komr', utan äfven öfriga spanmllsslag borde i tarifcn
upptagas, dels oek att deri intagne artiklarne »Tjära?) och »Ull», för hvilka.
Borgare-ståndet beslutat tullfri införsel, borde ur tarifcn utgå.
Så vida Borgare-ståndets sistnämnda beslut blifva Rikets Ständers, så
måste deraf naturligen loija, att de vid införsel tullfria artiklarne uteslutas från
kredit-upplags-tarifen; men då frågan om tullfriheten ännu är oafgjord,
anser Utskottet vidare yttrande, i anledning af Borgareståndets
återremiss, angående uteslutandet ur kredit-upplagstarifen
af artiklarne »Tjära» oell »Ulla, för närvarande icke
erfordras.
?Tft gällande och flera föregående tulltaxor upptaga i kredit-upplags-t afifen
under rubriken i.Spanmål, omalen,» endast artikeln Korn; och Utskottet
saknade i motioner eller andra framställningar all anledning att i detta hänseende
föreslå någon förändring; men då nu fråga derom blifvit väckt och skäl
fcké förefinnes att från kredit-upplagsrätt utesluta något slag spanmål, ser Ut*
•kottet sig föranlåtet hemställa,
att kipanntäl, omalcn, allda slag, må i tarifea för kredit*
wpplaget och transito-afgiften upptagas, i stället för artikeln
Korn, med samma minimi-qvantitet för kredit-upplaget och
samma transdto-afgift, sem för Korn toa liro bestämde.
d) Vn darra Hals erne ofri hvad vid taxam Verkställighet iakttagas httr.
Utskottets förslag till § 5 i tulftåxe-fildtrrättolserna har endast Presteatåndet
bifallit.
Ridder.'kapet och A deln här atas&tt denna § böra erhålla följande lydelse:
*l:o. Å inkommande varor, sorn, enligt taxan, förtullas efter vissa procent
af värdet, och fot- hvilka tullen ej elter uuktions-pris skall beräknas,
bör godsegaren uppgifva inköpspriset, med tillägg af assurans,
frakt och ali annan derå använd kostnad, intilldess de till lossningsorten
an länd t,, och å utgående varor deras partipris i lastnings-orten.
GodsegarClVS angifnings-inlaga å inkommande sådane varor bör, så vidt
åke käft, styrkas af faktura och konnoissement, äfvensom assurans
-
Bih. tili Ä St. Pr »t. 1853 * 1854. 5 SmmL 1 Afd. 9 Höft.
10
Bevillning*-Utskottets Utlåtande, N:o 15.
räkning, dä försäkring tagen är; och bör, då plakatstämpel ä sådant»
varor begagnas, å denna stämpel antecknas, efter hvilket tärde \aran
blifvit förtullad.))
»2:o. När en vara blifvit till iortullning angifven, med åsatt värde, skall
anslag derom å Packhusdörren genast ske. Inom tre söckncdagar
derefter, anslagsdagen inberäknad, ege hvem sorn det enskär, att inkomma
med anbud om inlösen af det sålunda angifna godset, med
minst 10 procents förhöjning utöfver det af egaren uppgifna värdet.
Inkomma flere anbud, ege det högsta företrädet. Ilar ingen anmält
sig till godsets inlösning på sätt nu näinndt är, eller linner tullkammaren
så väl det angifna värdet, som de derutöfver gjorda anbud,
när sådana skett, i allt fall icke motsvara godsets verkliga värde, ma
tullkammaren detsamma med tio procents förhöjning utöfver det högst
erbjudna värdet, för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning inlösa, hvarefter
varan kommer att försäljas på sätt derom särskildt kan varda
bestämdt, efter anmälan hos general-tullstvrelsen; och åtnjute vederbörande
tulltjensteman hälften af ilen behållna vinst tullverket genom
sådan försäljning under hvarje års lopp kan erhålla utöfver de. angif
na
värdesummorna med afdrag af tull- och försäljnings-ko tnader.s
diar, vid anslagstidens slut, hvarken enskildt anbud om inlösen inkommit
eller tullkammaren funnit sådan böra ,ega rum för Kronans
räkning, må vid tullberäkningen efter angifningen komma att bero,
och varan, efter skedd klarering, af egaren disponeras; men eger inlösning
på förenämnde sätt rum för enskild räkning, skola tull-afgifterna
efter det derigenom uppkomna högre varuvärdet beräknas; och
skall af inlösningssumman, hvilken den. som stadnar för högsta anbudet,
åligger att, sist innan klockan tolf nästföljande söcknedag efter
anslagstidens förlopp, i tullkassan nedsätta, varu-angifvaren genast derefter
utbekomma angifningsbeloppet, tillökadt med tio procent, meri
öfverskottet, om sådant eger rum, tillfalla Kronan, och hälften 'ingå
till det särskilda anslaget för manufakturernas befrämjande, under iakttagande
af hvad i Kongl. Maj:ts Nådiga förordning till förekommande
af oloflig införsel och utförsel af varor i sådant hänseende
stadgas.»
Från Borgare- och Bonde-stånden är ifrågavarande § återremitterad.
Det har nemligen inom Borgare-ståndet blifvit anmärkt, emot den af Utskottet
föreslagna förändring i Irsta morn., enligt hvilken i vissa fall en till förtullning
angifven varas värde skulle af tillkallade besigtningsman uppskattas, att denna
Berilluiiiga- Utskottets Utlåtande, IY:o 15.
11
åtgärd i flera städer, der lämplige och oväldige besigtnings-män kuride komma
ku alldeles saknas, blelve overkställbar, och i alla händelser skulle förorsaka
betydlig tidsutdrägt, till oförskyldt lidande för den, som ärligt angifvit sin vara.
samt att förslaget vore ofullständigt deri, att föreskrift saknades, huru förhällas
skulle, derest besigtnings-männen uppskattade varans värde under det af
egaren angifne, eller ock uppskattade värdet högre, och egaren icke ville erlägga
derefter belöpande afgiftcr. Men isynnerhet har man inom Borgareståndet.
under åberopande af exemplen från Englands och Frankrikes tulllagstiftning,
förordat ett med Ridderskapet och Adelns beslut, nästan ord för
ord lika lydande förslag- Afven detta förslag har dock funnit liera motståndare.
sorn dels påyrkat bibehållandet af nu gällande § oförändrad, då endast
högst da artiklar hädanefter kointno att efter värde förtullas, dels befarat obehag
för tullkamravnc och förluster för tullverket af nämnde förslags tillämpning,
dels ock påstått, att rättigheten att frånvinna varuegaren hans till förtullning
angifna gods, uteslutande borde tillkomma staten och icke någon enskild. Andra,
sorn hufvudsakligen instämt i omförmälda, med Ridderskapet och Adelns
Beslut öfverensstämmande förslag, hafva dock vid detsamma erinrat, att deri
saknades föreskrift huru förhållas skulle, om den. sorn under anslagstiden gjort
änbuil, sedermera icke fullföljde detsamma, äfvensom anmärkt blifvit, att för
den händelse, att tullverket komme att inlösa godset, tillika borde bestämmas,
att samma gods skulle inom en månad derefter å offentlig auktion försäljas.
Inom Bonde-ståndet har den mening blifvit uttalad, att, i stället för den
af Utskottet föreslagna förändring, Rikets Ständer borde i underdånig skrifvelse
hos Kongl. Majit anhålla, att Kongl. Majit mätte bestämma de grunder,
enligt hvilka varor, som förtullas efter värde, skulle uppskattas, eller ock utse
de värderingsman, som i sådant hänseende borde tillkallas.
Svårigheten att utfinna verksamma och lämpliga kontroller emot oriktiga
angifningsvärden bevisas, bland annat, af de många hvarandra motsägande
meningar, sorn under öfverläggningarne, angående Utskottets förslag, blifvit
uttalade; och Utskottet erkänner villigt, att samma förslag i detta hänseende
icke är tillfyllestgörande. Måhända torde den af Ridderskapet och Adeln beslutade,
och hos Borgare-ståndet äfven förordade utväg att låta tullkainrarne,
å kronans vägnar, inlösa gods, som anses för lågt angifvet, i någon väsendtligare
mån förebygga försöken att, genom oriktiga angifningar, undandraga staten
afsedd tullinkomst; men att, såsom jemväl blifvit ifrågasatt, förbehålla kronan
ensam en sådan inlösnings-rätt, och tillintetgöra den uppmärksamhet, tralikanterne
emellan, som en hvar hittills medgifven dylik rättighet, varit egnad
att framkalla, vore, efter Utskottets tanka, snarare ett steg tillbaka; och varnesrarens,
till stöd för en sådan åtgärd åberopade, förmenta rull att endast
till staten behöfva afstå sin egendom, förtjenar visserligen' icke ett sådant af
-
t»
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o iS.
leende, då skyldigheten att afstå egendomen, just "rundas på förutsättning af
försök att i första rummet till statens förfång undandraga sig beskattning, och
derigenom i andra rummet undergräfva den ärlige köpmannens förmåga att
uthälla täflan. Utskottet antager följaktligen, att såsom Eidderskapet och
Adeln beslutat, håde den hittills medgilha rättigheten, ätt under anslagstiden
öfverbjuda det angifna värdet, hör bibehållas, och att tullkamrarne må ega att,
vid anslagstidens slut, med 10 procents förhöjning utöfver högsta anbudet, för
kronans räkning, inlösa godset; men härvid har Utskottet likväl funnit nödigt
att, på sätt jemväl hos Borgare-ståndet blifvit anmärkt, föreskrift meddelas,
dels såsom nu är stadgadt, att »anbud af sådan person, hvars vederhäftighet
ej är tillförlitligen känd, skall, på vederbörande tulltjenstemans anfordran, beledsagas
af antaglig borgen för anbudets behöriga uppfyllande,» dels oek att
det gods, sorn för kronans räkning inlöses, skall inom viss tid af en månad
derefter, på offentlig auktion försäljas- Omtanken, att staten hvarken må belasta
sig med lager af handels-varor, eller, utöfver hvad ändamålet med inlösningen
nödvändigt betingar, ingå i haudels-företag, menliga både för statens
säkerhet och för enskildes loflig» beräkningar, krälver denna allmänna föreskrift
om tid och sätt för återförsäljningen af det gods, som staten inlöst.
Någon särskild underdånig framställning i detta ämne till Kongl. Maj:t,
*åsom hos Bonde-ståndet blifvit ifrågasatt, anser Utskottet deremot icke vara
ti sakens beskaffenhet påkallad.
Utskottet hemställer på dessa skål,
att 5 § i tulltaxe-underrättefserna må erhålla följande, i d»
från Eidderskapet och Adelns beslut skiljaktiga delar med
kursiv stil utmärkta lydelse:
»leo- Ä inkommande varor, sorn, enligt taxan, förtullas
efter vissa procent af värdet, och för hvilka tullen ej
efter auktions-pris skall beräknas, bör godsegaren uppgifva
inköpspriset, med tillägg af assurans, frakt och all annaa
derå använd kostnad, intilldess de till lessnings-orten asländt,
och å utgående varor deras parti-pris i lastnings-orten.
Godsegarens angifnings-inlaga å inkommande sådan©
varor bör, så vidt ske kan, styrkas af faktura, oefe konnoissement,
äfvensom assurans-räknwg, då försäkring tagen
är; och bör, då plakat-stämpel å sådane varor begagnas,
å denna stämpel antecknas, efter hvilket värde varan blifvit
förtullad-a
»2:o. När en vara blifvit till förtullnfng angifven, mej
åsatt värde, skall anslag derom å packhusdörren genast ske.
|flO#n tre söknedagar derefter, auslags-dagen inberäknad, sg*
Bevillning*- Utskottet» Utlåtande, S:o 15. 13
hvem >,om det önskar, att inkomma med anbud om inlösen
nf det salunda angifna godset, med minst 10 procents förhöjning
utöfver det af egaren uppgifna värdet. Inkomma
flera anbud, ege det högsta företrädet. /Inhild af sådan
person, hvars vederhäftighet ej är tillförlitligen känd,
skall, på vederbörande tull-ljénstcmans anfordran, beledsagas
af antaglig borgen för anbudets behöriga uppfyllande.
Har ingen anmält sig till godsets inlösning pä sätt
ru nämndt är, eller finnér tull-kammaren sä väl det angifna
värdet, som de derutöfver gjorda anbud, när sådana skett,
i allt fall icke motsvara godsets värde, må tull-kammaren
samma gods med tio procents förhöjning utöfver det högsta
erbjudna värdet, för Kongl. Maj:ts och Kronans räkning
inlösa; skolande godset i sådan händelse sist inom
en månad derefter pä offentlig auktion försäljas, på sätt
derom vidare kan varda särskildt bestämdt, efter anmälan
hos General-tull-styrelsen; och åtnjute vederbörande tulltjensteman
hälften af den behållna vinst tull-verket genom
»adan försäljning under hvarje års lopp kan erhålla utöfver
de angifna värde-summorna med afdrag af tull- och försälj
-
nings-kostnauer.it
»Har, vid anslags-tidens slut hvarken enskildt anbud om
inlösen inkommit eller tull-kammaren funnit sådan böra ega
rum för Kronans räkning, må, vid tull-beräkningen efter angifningen
komma att bero, och varan, efter skedd klarering,
af egaren disponeras; men eger inlösning på förenämnde
sätt rum för enskild räkning, skola tull-afgifterna efter det
derigenom uppkomna högre varu-värdet beräknas; och skall,
af inlösnings-summan, hvilken den, som stadnar för högsta
anbudet, åligger att. sist innan kl. Tolf nästföljande söcknedag
efter anslags-tidens förlopp, i tull-kassan nedsätta,
varu-angifyaren genast derefter utbekomma angifnings-beloppet,
tillökadt med tio procent, men öfverskottet, om sådant
eger ruin, tillfalla Kronan, och hälften ingå till det särskilda
anslaget för manufakturernas befrämjande, under iakttagande
af hvad i Kongl. Maj:ts Kådiga förordning till förekommande
af oloflig införsel och utförsel af varor i sådant
hänseende stadgas.u
Uti den af Utskottet föreslagna § 13, hvilken Preste- och Bondestånden
bifallit, har Ridderskapet och Adeln beslutat den förändring af 3:dje momentet,
14
Bevillnings-Utskottets Utlåtande. N:o lo.
att det efter orden: »af hvarje slag» införda skiljetecknet kumma med derpå
följande ord skulle utbytas emot punkt oell följande mening: »Klädespersedlar,
guldnipper och silfverprydnader äro från denna tillåtelse undantagne».
För erhållande af ett sådant förtydligande, sorn Ridderskapet och Aflelns
beslut afser, har Borgare-ståndet återremitterat förslaget till § 13.
Genom tryckfel hade vid anmärkta orden i Utskottets, med Kongl. Maj:t<
Nådiga Proposition öfverensstämmande, förslag skiljetecknet kumma influtit, i
stället för semikolon; och ehuru Utskottet betviilar att äfven i detta fall något
missförstånd om meningen kunnat uppstå, vill dock Utskottet, för att undanrödja'
all farhåga i detta hänseende, tillstyrka
den förändrade redaktion af 13 §, 3 moni., som. på sätt
nämndt är, Ridderskapet och Adeln antagit, nemligen:
Hommer s-kollegium eger, alt efter pröfning af behofvet
och på derom i hvarje särskildt fall af vederbörande
gjord ansökning, lemna tillåtelse lill tullfri införsel af
varupr of i sä ringa qvantitet, att det ej kan till verklig
förbrukning användas, samt af Modell in för skri fren af
inhtmsk slöjdidkare, som åstadkommer likartad tillverkning,
dock ej för honom tuera än en af hvarje slag.
Klädespersedlar, guldnipper och silfverprydnader äro från
denna tillåtelse undantagne.
Prcstc-ståndet har helt och hållet godkänt Utskottets förslag till § 15
oeh af Ridderskapet och Adeln är endast den förändring beslutad, att. bland
de varor, för hvilka vid utförsel restitution af tullmedel beviljas, äfven borde
upptagas: ■/ stycke packväf af Lin till minst 50 alnars längd g4 sk. och
1 skålpund Ylleväfnad 4 sk; men Borgare- och Bonde-stånden hafva återremitterat
denna §.
Herr Hcsse/grtn har fortsatt sitt af Utskottet i Betänkandet N:o 3 afaftyrkta
yrkande om tull-restitution för garfveriernas af Utländskt råämne tillverkade
varor; äfvensom man erinrat o n de tull-kontroller, som i andra länder
iakttogos vid utförseln af gods, för hvilket tull-restitution utgår; men för öfrigt
afse anmärkningarne inom Borgare-ståndet uteslutande frågan om den tull-restittftion,
som borde medgifvas vid utförsel till Norge. I detta hänseende har
man dels i allmänhet erinrat, hurusom den politiska föreningen emellan begge
rikena icke kunde- utvecklas till verklighet, utan likhet och öfverensstämmelse
•mellan begges tull-lagstiftning, hvilken nu vore skiljaktig icke blott i tullsatscr
titan äfven i afseende å den sä kallade drawbacken vid export, dels bek i synÄeAet
fästat uppmärksamheten vid tull-restitutionen för Socker' och Töhak'."-: ’
Bevillning a-1 'luli of t ela Utlåtande, A: o 15.
Med af cernie å den nedsättning af införsels-tullen å Socker, som af Borgare-Ätandet
blifvit beslutad, vore det ännu mera angeläget, att så ordna: tullve-titiitionen
vid utförsel af socker till Norge, att denna komme att motsvara
.det Fredrikshald raffinaderi beviljade privilegium från den 1 Juli detta år till
samma dag 1857. Detta kunde verkställas antingen derigenom, att man afskafiäde
all tnll-restitution för socker, som härifrån till Norge utföres, emot
vilkor att dravvback å socker vid Utförsel från Norge äfven komme att försvinna,
hvarom norska regeringen icke skulle vara obenägen eller hafva svårighet
att med Fredrikshald raffinaderi träffa öfverenskommelse, eller ock på det
sätt, att Rikets Ständer bemyndigade Kongl. Majit att för socker, som härifrån
till Norge utföres, bevilja enahanda drawback, som den norska fabrikanten
vid export till Sverige åtnjuter, i förhållande till erlagd tull för råvaran
och med antagande af lika afkomst i raffinerad vara, dervid, till förekommande
af betydlig uppoffring för svenska stats-kassan, tillika kunde göras den inskränkning,
att ersättningen icke finge utgå för mera socker, än som motsvarade
införsels-beloppet från Norge. Jemte nu omförmälda alternativa förslag,
har ock blifvit ifrågasatt, att man borde helt och hållet till Kongl. Majit öf
verlemna
att bestämma dravvbacken för utförsel till Norge både af socker och
tobak.
Inom Bonde-ståndet hafva ock hufvudsakligen förhållandena till Norge
utgjort föremål för betraktelser samt den omständigheten, att vissa trakter af
Sverige kunde från Norge erhålla svenskt socker till billigare pris än hemma i
landet, åberopats till stöd för yrkandet att all tnll-restitution borde upphöra; i
hvilket hänseende ock blifvit föreslaget, att Rikets Ständer mätte i underdånig
skrifvelse hos Kongl. Majit anhålla, att Kongl. Majit ville söka med Fredrikshalls-bolaget
uppgöra så att drawbacks-systemet mätte samtidigt i .Sverige ochi
Norge kunna upphöra.
Utskottet har icke funnit skäl att frångå sitt yttrande emot tull-restitntion
för garfveriernas tillverkningar och icke heller att i de kontroller, som nu
äro stadgade, angående utförseln af gods, för hvilket tull-restitufion eger rum,
.föreslå någon förändring. Den inom Bonde-ståndet anförda omständighet, rörande
priset i Norge å svenskt socker, torde icke heller utgöra skälig anledning
att i allmänhet undandraga svenska lörädlingsnäringar den vid utförsel lill
Norge hittills medgifna restitution af de för råvarorna erlagda tull-afgifter.
Hvad norska förhållandena i öfrigt angar, så lärer deraf någon förändring
icke påkallas uti den af Utskottet föreslagna tull-restitution för tobakstillverkningar;
och behofvet af sådan förändring^ angående topp-, kandi- .och kaksocker,
beror åter, såsom i Borgare-ståndet äfven blifvit anmärkt, af den slutliga
utgång, frågan .om in förs ek-tullen, å förädlad t socker här kan rönn. Antagen
.Utskottets, synnerligen’med afseende å Norska förhållandena'gjorda för
-
16
BeriUningt- Utskottet» Utlåtande, A;o i5.
slag, att nämnde införsels-tull vid innevarande riksdag må bibehållas oförändrad,
»å bör den, Fredrikshalls raffinaderi, till Juli månad 1857 beviljade förmån af
en utförsels-premie hvarken för Svenska stats-kassan eller för Svenska sockertillverkningen
medföra någon våda. Nedsättes åter införsels-tullen, hvarigenom
Svenska stats-kassan å allt raffineradt socker, som från Norge införes, tillskyndas
en omedelbar förlust af skillnaden emellan den lägre införsels-tullen å det
norska, förädlade sockret och den högre tull, som för råsocker till motsvarande
inhemsk förädling skolat inflyta, så synes det icke skäligt att belasta stats-ka«-  aan med den ytterligare förlust, som beviljandet af en, råsockér-tullen öfverstigande,
utförsels-premie tillika skulle medföra. Huru denna utförsels-premie skulle
kunna, såsom i Borgare-ståndet blifvit antvdt, inskränkas till någon viss, införseln
från Norge motsvarande myckenhet socker, och sålunda rättvist fördelas
emellan de särskilda Svenska socker-fabrikanter, som kunde komma att täfla om
denna premie, kan Utskottet icke fatta. Att åter, så länge Sverige och Norge
ömsesidigt med införsels-tull belägga hvarandras tillverkningar, beröfva de
begge ländernas lörädlingsnäringar förmånen af tull-restitution vid utförsel syne*
Utskottet icke vara billigt eller lämpligt. För den händelse, att införsels-tullen
i socker här kommer att nedsättas, och sådant, med afseende å den Norska
utförsels-premien, erkännes innebära vådor, vare sig för Svenska stats-kassan
eller för vår sockertillverkning, så torde dessa vådor lämpligast böra afvärja*
genom samma åtgärd, som den under sista riksdagen å Norska sidan beslutade
utförselspremie då här framkallade. Emellertid torde det linnas vara för
tidigt att derom nu afgifva förslag; och har Utskottet härmed endast velat antyda,
hvarföre Utskottet anser de Norska förhållandena icke böra föranleda förändrade
stadganden, angående den tull-restitution, som här må beviljas.
Utskottet finnér sig på dessa skäl föranlåtet,
att, utan afseende å de i Borgare- och Bonde-stånden gjorda
anmärkningar, vidblifva förslaget till § 15 i tulltaxeunderrättelserna.
Hos Preste-ståndet, som med afseende å det sammanhang, hvari 17 ^
»tode till de ännu oafgjorda tull-bestämmelserna angående »Bränvin och Sprit»
»arnt »Vin,» beslutat att tills vidare lemna nämnde § öppen, anser Utskottet
cig endast böra anmäla
att § 17 är af de öfriga Stånden godkänd.
1 afseende å den af Utskottet föreslagna § 22 af tulltaxe-underrättelserna
och den underdåniga skrifvelse Utskottet i sammanhang dermed tillstyrkt, har
Ridderskapet och Adeln dels beslutat att i lista momentet af samma § orden:
»beräknad
Brv/tfiiiiiffs- l 'tihulteUi Utlåtande, N:e 15.
i r
»beräknad å det i denna taxa på de flesta inkommande och utgående varor
bestämda värde, eller det enligt 5 § å de öfriga utrönta värde» skulle utbytas
emot orden: beräknad å det i denna taxa på inkommande och utgående varor
bestämda eller enligt 5 § utrönta värde; dels ock att, i fråga om det i sammanhang
med denna § ömförmälda missförhållande, hvari tolagen nu står till
grunderna för sjelfva tall-lagstiftningen, ansett Rikets Ständer böra i underdånig
skrifvelse, anhålla, ratt Kongl. Maj:t ville vidtaga sådana åtgärder, som för
slutlig lösning af frågan om tola gens reglering finnas lämplige.»
Bonde-ståndet har återremitterat Utskottets förslag, angående denna §, i
sin helhet, hufvudsakligen på grund af den anmärkning, att städerna icke borde
få åtnjuta tolag af sådana varor, som, hittills förbjudna, hädanefter tilläto*
till införsel, utan att en, tolagen motsvarande, förhöjning af införsels-tullen mätte
för dessa varor bestämmas och till Stats-verket ingå.
Från Preste- och Borgare-stånden är Utskottets förslag till underdånig
skrifvelse om införande af den förändrade tolags-reglering, som vid 1847—1848
årens riksdag af Kongl. Majit föreslogs och af Ständerna antogs, återremitterad,
under åberopande af de skäl, som Kommers-kollegium uti underdånigt utlåtande
af den 3 April 1850 anfört, och deribland hufvudsakligen, att berörde tolagsreglering
skulle leda till vida större olikhet, än hittills, i de till stapelstäderna
utgående afgifter, och tillskynda vissa stapelstäder stor fördel på de öfrigas bekostnad,
samt i åtskilliga af dessa sednare göra varu-införseln nära omöjlig eller
åtminstone vida mindre fördelaktig än i andra stapelstäder.
Utskottet måste tillerkänna den af Ridderskapet och Adeln beslutade förändrade
redaktion af 22 § 1 mom. företräde framför den af Utskottet föreslagna;
och med afseende å de i nyssberörde af Kommers-kollegium afgifna underdåniga
utlåtande anförda skäl, anser Utskottet sig icke böra, emot Ridderskapet
och Adelns beslut samt Preste- och Borgare-ståndens, genom återremissen
uttryckta, mening, vidhålla förslaget till underdånig begäran om den 1847—
1848 antagna tolags-regleringens genomförande; hvaremot den hos Bondeståndet
yttrade åsigt, att städerna borde betagas rätt till tolag för hittills förbjudne,
men hädanefter till införsel lofgifna varor, desto mindre torde kunna
gillas, som städerna, genom deri tullfrihet, hvilken tid efter annan beviljas för
flera artiklar, förlora den derpå förut beräknade tolags-inkomst.
Med afseende å dessa förhållanden finner Utskottet sig böra i så mått»
förändra sitt uti Betänkandet N:o 3 afgifna förslag,
att dels 1 mom. af 22 § tulltaxe-underrättelserna erhåller
följande, med Ridderskapet och Adelns beslut öfverensstämmande
lydelse: Städernas tolag och andra dem på vissa va
-
Bih. HU R. St. Prof. 1853 $ 1854. 5 Sami. 1 Afd. 9 ffäft.
3
18.
Bevillningi-UhkoUetti Utlåtande, N:u 1&.
ror beviljade afgifter uppbäras genom deras egen försorg,, oth
skola, intill dess förändrade grunder för deras utgörande
varda stadgade, erläggas efter de för hvarje stad gällande
föreskrifter och fastställd procent, beruknad å det i denna
taxa på inkommande och utgående varor bestämda eller
enligt 5 utrönta varde; och dels,, att Rikets Ständer
måtte, på sätt Ridderskapet och Adeln beslutat, med afseende
ä det missförhållande, hvari tolagen nu står till
grunderna för sjelfva tull-lagstiftningen, uti underdånig
skrifvelse anhålla, att Kongl. Maj:t ville vidtaga sådana
åtgärder, sorn för slutlig lösning af frågan om tolagens
reglering finnas lämplige.
Stockholm den 30 Juni 1854.
Reservation:
Af Nils Larsson: »Biträdande den mening, som uti Borgare- och Bonde-stånden
samt äfven inom Utskottet uttalat sig derför, att Rikets Ständer
borde till Kongl. Majit ingå med underdånig anhållan, att sådana åtgärder
måtte vidtagas, att drawback måtte upphöra för alla varor, som föras emellan
Sverige och Norge, reserverar jag mig emot Utskottets yttrande rörande 15 §
■af tulltaxe-underrättelserna, på den grund, att jag anser undanskjutandet af frågan
om en ändamålsenlig reglering af drawbacks-systemet endast vara ett, medel
att förhindra bestämmandet af lämpliga tullsatser å sådane varor, som utgöra
föremål för täflan emellan svenska och norska fabrikanter.»
STOCKHOLM, f. d. Schultze’8 Boktryckeri 1854.
Bevillning^ Ulskottyts Utlåtande, N.o 16.
1
M:o 10.
Auli. till Exp.-Ulsk. dea l Juli 18S4, lil. 2 e. m.
Memorial, i anledning aj Riks-Ståndens olika beslut angående TullBevilln
ingen.
Bevillnings-Utskottet, sorn, under denna dag, afgifvit särskildt Utlåtande rörande
de i Utskottets Betänkande N:o 3, angående Tull-bevillningen, förekommande ämnen,
hvilka blifvit af ett eller flera Stånd till Utskottets vidare behandling återremitterade,
bar ansett sig, för påskyndande af de till Utskottets handläggning hörande ärenders gång,
böra, oberoende deraf att, på sätt nämndt är, vissa hithörande frågor ännu icke blifvit
af samtlige Biks-Slåndcn defiuitift afgjorde, i afseende å de delar, der sådant afgörande
egt ruin, härmed afgifva förslag till sammanjemkning af de Riks-ståndens beslut,
hvarvid skiljaktighet förefinnes, samt till de propositioner, hvaröfver, för den händelse
sammanjemkning i eli eller flera fall ej annorlunda kan vinnas, omröstning lärer böra
i Förstärkt Utskott anställas; och lår Utskottet derjemte anmäla, att Utskottets förslag
i öfrige här nedan samt i berörde särskilda utlåtande, i anledning af återremisser, ej
omförmälde delar blifvit af samtlige Riks-stånden godkände.
Hvad särskildt beträffar de af Utskottet föreslagna tullvärden, så hafva dessa i
allmänhet blifvit af samtliga Riks-stånden fastställda, och de skiljaktigheter, som förefinnas,
hafva, med få undantag, varit beroende af vidtagne förändringar i rubrikernes
indelning och redaktion lör vissa artiklar. Då emellertid dessa värden endast utgöra
en beräkningsgrund för tolag och vissa andra allmänna afgifter, och sålunda icke äro
att hänföra till bevillning, hafva de skiljaktiga besluten härom icke bordt i sammanhang
med tullsatserne i omröstnings-förslagen intagas, och det slutliga afgörandet af
dessa frågor torde icke heller lämpligen kunna företagas förr än Tull-taxans rubriker
och redaktion i dithörande delar blifvit af Rikets Ständer bestämde; med afseende
hvarå Utskottet ansett sig böra hemställa,
att med redogörelsen för de skiljaktiga besluten i afseende på
tullvärden, och afgifvandet af de yttranden i anledning häraf, som
från Utskottets sida kunna föranledas, må anstå intill dess Tulltaxans
öfrige härmed samband egande bestämmelser blifvit slutligen
afgjorda.
Bih. till B. St. Prot. 1853 fL 1834. 5 Sami. 1 Afd. 10 Haft. 1
2
Bevillnings-Vlskoltets Utlåtande, N:o H.
Aska.
De grunder, enligt hvilka Utskottet, i hufvudsaklig, öfverensstämmelse med hvad
i sådant afseende vid föregående riksdagar blifvit iakttaget, ansett sammanjemkning af
de skiljaktiga besluten rörande speciela tullbestämmelser böra föreslås, eller i de fall,
der dessa sammanjemknings-förslag icke blifva antagna, propositioner till omröstning
uppgöras-, äro följande:
a) i afseende på inbjudningarne:
alt, då tre Stånd varit om ett beslut ense, Utskottet inbjudit det fjerde, att,
med frånträdande af dess skiljaktiga mening, instämma i de öfriga Ståndens beslut ;
att, om två Stand i någon fråga bifallit Utskottets förslag, men de två andra
fattat derifrån afvikande, sinsemellan öfverensstämmande eller skiljaktiga beslut, Utskottet
inbjudit dessa två sistnämnde Stand alt med de förra sig förena; och
att, om tre Stånd fattat, fran Utskottets förslag och sinsemellan skiljaktige, beslut,
eller af dessa tre Stand två varit ense om samma beslut, Utskottet inbjudit de
salunda skiljaktige Stånden, att instämma med det fjerde Ståndet, som godkänt Utskottets
förslag; samt
b) i afseende på omröstningarne.-
att, såvida förslagen till sammanjemkning icke antagas, omröstningar böra ega
rum i alla de fall, der Stånden stannat i olika beslut om in- eller utförsels-afgifternas
belopp eiler om taxe-rubrikernas indelning och lydelse, så vida tull-bevillningens belopp
deraf ansetts beroende.
Till lättnad vid öfversigten af de olika besluten bar derjemte blifvit iakttaget,
att Utskottets förslag, der detsamma bordt i omröstningen ingå, alltid blifvit intaget i
Ja-propositionen och dervid omförmäldt, huruvida tre, två eller ett Stånd i enlighet
dermed beslutat.
Vid nu följande redogörelse för de särskilda artiklar, i afseende hvarå Stånden
fattat skiljaktiga beslut, bar den ordning blifvit iakttagen, hvartill tull-taxans uppställning
föranleder, utom i några fall, der Utskottet ansett vissa artiklars inbördes sammanhang
och följdriktigheten af tullafgifternas bestämmande för samma artiklar göra
afvikelse från denna ordning nödig. Dessa undantag äro, alt art. Lin och Ull blifvit
framflyttade framför art. Garn, likasom art. Talg och Stearin framför art. Ljus, att art.
Band blifvit flyttad efter art. Väfnader, och art. Sirap efter art. Socker, samt att art.
Fartyg förekommer vid slutet af Införsels-tariffen, sedan alla öfriga artiklar, hvilka på
tullbestämmelsen deraf ega inflytande, blifvit afgjorde.
In/örsels-tarijen.
1 afseende på artikeln Aska hade Utskottet föreslagit, att så väl »rå, af träd
eller andra vegetabilier,» som »pott-, välla d eller o raffinerad», derå införsels-tullen nu
utgör 1 sk. lispundet, måtte förklaras vid införsel tullfri, samt tullen å »pott-, raffinerad
och kalcinerad» nedsättas från 16 till 8 sk. lispundet, och har detta förslag blifvit
af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet i alio godkändt, hvaremot Preste
-
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o 46. , 3
Ståndet bibehållit gällande införsels-tull å rå aska och vällad eller oraffinerad pottaska,
men bifallit den föreslagna nedsättningen för raffinerad pottaska, och Bonde-Ståndet,
med bifall till Utskottets förslag om tullfrihet för rå aska och oraffinerad pottaska,
ogillat förslaget om nedsättning af tullen å raffinerad pottaska och bibehållit den nu
gällande tull derå.
Utskottet inbjuder Preste- och Bonde-Stunden att frånträda sina omförmälda
skiljaktiga beslut, och föreslår, för annad händelse, följande omröstningar:
N:o 1.
Den, som hi faller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att »aska: rå, af
träd eller andra vegetabilier», samt »aska: pott-, vällad eller oraffinerad», skola vid införsel
vara tullfria, röstar *
Ja 3
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies nu gällande införsels-tull af 1 sk. lispundet för dessa
artiklar.
N:0 2.
Den som godkänner Utskottets af tre Stånd bifallna förslag, att införsels-tullen
å »Aska: pott-, raffinerad och kalcinerad», skall nedsättas till 8 sk. per lispund, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej; »
Vinner Nej, bibehålies den för denna artikel nu gällande tull, 16 sk. lispundet.
Biilderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden hafva bifallit Utskottets Blyertspen
förslag
att nedsätta införsels-tullen å »Blyertspennor; andra slag» (än timmermans) från nor: andra
30 lill 24 sk. skålpundet; hvaremot Borgare-Ståndet beslutat ytterligare nedsättning af 6
denna tull till 16 sk. skålpundet.
För det fall att Borgare-Ståndet icke skulle vilja, med frånträdande af detta
sitt skiljaktiga beslut, förena sig med de öfriga Stånden, föreslår Utskottet följande
omröstning:
N:o 3.
Den som vill att, på sätt Utskottet hemställt och tre Stånd beslutat, införselstullen
å »Blyertspennor, andra slag» (än timmermans) bestämmes lill 24 sk. skålpundet,
röstar
' Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages denna tull till 16 sk. skålpundet.
4
Bevillnings-Utskoltets Utlåtande; N:o 16.
Blår-, Harny- Med bifall till det af Utskottet härom gjorda förslag, hafva Riddershapet och
och Lm-. Adeln, Preste- och Borgare-Stånden beslutat att, med bibehållande af införsels-tullen
å Hampblår vid dess nuvarande belopp, 2 R:dr 24 sk. skeppundet och nedsättning i
tullen å Linblår till samma belopp från nuvarande tullsats, 5 R:dr skeppundet, Hampoch
Linblår skola under en rubrik med förstnämnde tullsats i taxan sammanföras; hvaremot
Bonde-Ståndet, med ogillande af Utskottets förslag i afseende på Linblår, beslutat
att gällande införsels-tull härå skall oförändrad bibehållas.
Ltskoltet inbjuder Bonde-Ståndet att frånträda sitt skiljaktiga beslut härutinnan
och förena sig. med de öfriga Stånden, samt föreslår, för den händelse delta icke skulle
bifallas, följande omröstning:
N:o 4.
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag att införsels-tullen å
Linblår skall nedsättas till 2 ILdr 24 sk. skeppundet, samt i följd deraf Hamp- och
Linblår, såsom med samma tull belagde, under en rubrik i taxan sammanföras, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma nu gällande thll-taxas bestämmelser för artikeln Blår att
utan förändring bibehållas.
Sroderade Utskottet hade föreslagit, att »Broderade arbeten, andra slag» (än guld och silf
arbeten.
ver) s]i()|a draga tull lika med det tjg, hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af 20
procent för broderadt alngods, såsom gardintyger, klädningslvger, m. in., samt 50 proc.
för fullfärdiga broderade persedlar eller delar deraf, såsom kragar, slöjor, manchetter,
färdiggjorda eller i väder tillklippta klädningar, m. m. Preste-, Borgare- och BondeStunden
hafva i allo godkänt delta förslag, men Riddershapet och Adeln har, med
bifall till förslaget i öfrigt, beslutat att den för fullfärdiga broderade persedlar eller
delar deraf föreslagna afgift af 50 procent utöfver den för tyget, hvarå broderiet är
anbragt, bestämda tull, skall höjas till 100 procent.
Såvida Riddershapet och Adeln icke skulle vilja frånträda delta sitt särskilda
beslut, får Utskottet föreslå följande omröstning :
N:o 5.
Den sorn vill alt, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, »Broderade
arbeten, andra slag», (än guld- och silfver-), »fullfärdiga broderade persedlar eller delar
deral, såsom kragar, slöjor, manchetter, färdiggjorda eller i väder tillklippta klädningar
m. m.», skola draga tull lika med det tyg, hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af
50 procent, röstar
Ja;
Den dét ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma fullfärdiga broderade persedlar, eller delar deraf, alt draga
tull lika med tyget, hvarå broderiet är anbragt, med tillägg af 100 procent.
Bevillnings-Ulskotlels Utlåtande, N:o i 6.
5
Beträffande art. »Böcker på Svenska tryckte», nu belagde med införsels-tull af Bocker, på
20 R:dr för 100 R:drs värde, hade Utskottet föreslagit alt, med utbyte af vigt- mot
värde-förlullning, tullsalsen derå skulle bestämmas för »oinbundne eller häftade», lill 4
sk. skålp:t, oell för »inbundna» till 6 sk. skålp., hvilket förslag af Preste-, Borgare- och
Bonde-Stånden blifvit bifallet, men af Ridderskapet och Adeln i så måtto ogilladt, att
Ståndet, med uteslutande af indelningen i »oinbundna eller häftade» och »inbundna», å
Böcker, på Svenska tryckta, bestämt införsels-tullen till 6 sk. skålp:t.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln att, med frånträdande af denna
skiljaktiga mening, instämma i de öfriga Ståndens beslut; och hemställer i annat fall
om godkännande af följande voterings-proposition:
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända, förslag, att »Böcker, på Svenska
tryckta», må indelas i »oinbundna eller häftade» med 4 sk. och »inbundna» med 6
sk. införsels-tull per skålp. röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes införsels-tullen å rubriken: »Böcker, på Svenska tryck
ta»,
till 6 sk. skålpundet.
För artikeln Corinlher, derå, i enlighet med Utskottets förslag, Preste-, Borgare- Corinlher.
och Bonde-Stånden bibehållit nu gällande införsels-tull af 2 sk. 8 rst. skålp-.t, har Bidderskapet
och Adeln beslutat nedsättning af denna tull lill 1 sk. skålp:t; med anledning
hvaraf och derest icke Ridderskapet och Adeln skulle vilja frånträda detta sitt från de
öfrige Ståndens skiljaktiga beslut, Utskottet föreslår följande omröstning:
Den som bifaller att, på sätt Utskottat föreslagit och tre Stånd beslutat, införsels-tullen
å Corinther bibehåiles vid dess nuvarande belopp 2 sk. 8 rst. skålpundet,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna lull till 1 sk. skålpundet.
i afseende på artikeln Fisk hade Utskottet föreslagit att införsels-tullen å alla Fis/c.
under denna hufvud-rubrik i Tull-taxan upptagne slag, med undanlag af Anjovis, Sardeller
och Thonfisk, måtte nedsättas ungefärligen lill hälften af nu stadgade belopp, eller
till följande afgifter:
N:o 6.
N:o 7.
Sallad eller inlagd:
Kabiljo, Långor och Torsk
1 tunna R:dr 1: 6. —
» 1: 16. —
» » —- 16. —
Lax
Sill
6
Bevillningsutskottets Utlåtande, N:o 16.
Strömming .
, . . . 1 tunna R:dr — 16. —
all annan  » »1:
Torr eller rökts
Gråsidor eller Sej 1 L&. » — 6. —
Lax och Ål 1 » »
30.
Långor och Torsk, med derunder inbegripne
Rolscher, samt Klipp-, Stock- och
Platt- eller Rredfisk 1 » » — 8. —
andra slag 1 » »
12.
Detta förslag har af Ridd er sk av et och Adeln samt Borgare-Ståndet blifvit i allo
bifallet.
Preste-Slåndet deremot har, med afslag å Utskottets förslag, för alla, under rubriken
Fisk upptagne, slag bibehållit nu gällande införsels-tull.
Bonde-Standet ater har, med bifall till Utskottets förslag endast i afseende på
»Fisk, torr eller rökt»; »Långor och Torsk m. m.» samt »andra slag», bibehållit gällande
tull för »saltad eller inlagd»: »Kabiljo, Långor och Torsk», »Lax» och »all annan»,
samt för »torr eller rökt»: »Lax och Ål»; hvaremot Ståndet för »salt eller inlagd»: »Sill»
och »Strömming», samt för »torr eller rökt»: »Gråsidor eller Sej» stadgat tullfrihet vid
införsel. J
Utskottet inbjuder Preste- och Bonde-Stånden att, med frånträdande af sina omförmälde
dels sinsemellan öfverensstämmande dels vidt skiljde beslut, förena sig med de
•båda öfriga Stånden om bifall till Utskottets förslag; och föreslår Utskottet, förden händelse
denna inbjudning i sin helhet eller lill vissa delar af någondera Ståndet ej skulle
antagas, följande omröstningar:
N:o 8.
Saltad eller Den sorn bifaller Utskottets af två Stånd gillade förslag att införsels-tullen å »Fisk
eller inf—' Tr ' " r ° '
orochTorsklunmn> rÖStar
KawffdLän-S^la^ e*'er 'n*aoc*": »Kabiljo, Långor och Torsk», skall bestämmas till 1 R:dr 6 sk.
Ja ;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålles ä denna artikel nu stadgade tull, 2 R:dr 12 sk. tunnan.
N:o 9.
Lax- Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och två Stånd beslutat, införsels
tullen
å »Fisk, saltad eller inlagd»: »Lax», bestämmes lill 1 R:dr 16 sk. tunnan röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna tull fortfarande att utgå med 2 R:dr 32 sk. per
tunna.
Sill.
a) om kontra-proposition:
N:o 10.
Den som till kontra-propbsition i hufvud-voteringen rörande artikeln »Fisk, saltad
eller inlagd: Sill», antager Preste-Ståndets beslut, att införsels-tullen härå skall förblifva
30 sk. per tunna, röstar
Ja;
Bevillings-Utskoltets Utlåtande, N:o 16.
7
•Vinner Nej, antages till kontra-proposition Bondeståndets beslut, att Sill skall vara
•vid införsel tullfri.
b) i hufvudsaken:
N:o 11.
Den som, i öfverensstämmelse med Utskottets af två Stånd godkända förslag,
vill att införsels-tullen å »Fisk, saltad eller inlagd: Sill», skall bestämmas till 16 sk.
tunnan, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(Irsta alternat.) Preste-Ståndets beslut.
(2:dra alternat.) Bonde-Ståndets beslut.
1 a) om kontra-proposition:
N:o 12.
Den som vill att till kontra-proposition i bufvud-voteringen rörande artikeln
»Fisk, saltad eller inlagd: Strömming» antages Preste-Ståndets beslut att gällande införsels-tull,
30 sk. per lunna, fortfarande skall bibehållas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-Ståndets beslut att denna artikel
skall vid införsel vara tullfri.
b) i hufvudsaken:
N:o 13.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och två Stånd beslutat, införselstullen
å »Fisk, saltad eller inlagd: Strömming», bestämmes till 16 sk. tunnan, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(l:a alternat.) Preste-Ståndets beslut.
(2:a alternat.) Bonde-Ståndets beslut.
' N:0 14.
Den som bifaller Utskottets af två Stånd godkända förslag, att införsels-tullen å
»Fisk, sallad eller inlagd»: »all annan» skall utgöra 1 R:dr tunnan, röstar
Ja;
Dep det ej viii, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer nu gällande tullsats 1 R:dr 42 sk. tunnan att bibehållas.
a) om kontra-propositionen:
N:o 15.
Den scpn i hufvudsakliga voteringen rörande »Fisk, torr eller rökt: Gråsidor och
Sej» till kontra-proposition antager Preste-Ståndets beslut att införsels-tullen härå skall
bibehållas vid dess nu varande belopp, 10 sk. L'U., röstar
Strömming.
ali annan.
torr eller
rökt:
Gråsidor
och Sej\
8
Bevillnings-Ulskottets Utlåtande, N:o t G.
Lax och A
Längor
m. m.
andra slag
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-Ståndets beslut att denna artikel
skall vid införsel vara fri från tull.
b) i hutvudsaken:
N:o 16.
Den som gillar Utskottets af två Stånd bifallna förslag, att införsels-tullen å
»Fisk, torr eller rökt: Gråsidor eller Sej», skall nedsättas till 6 sk. Lii, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(l:a alternat.) Preste-Ståndets beslut.
(2:a alternat.) Bonde-Ståndets beslut.
N:o 17.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och i öfverensstämmelse med två
Stånds beslut, införsels-tullen å »Fisk, torr eller rökt: Lax och Ål», skall utgöra 30 sk.
IM., röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull fortfarande till 1 B:dr 12 sk. Lii.
N:o 18.
Den som anser att, i likhet med hvad Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat,
införsels-tullen å »Fisk, torr eller rökt: Längor och Torsk, med derunder inbegripne
Bolscher samt Klipp-, Stock- och Platt- eller Bredfisk», hör nedsättas till 8 sk. Lii.,
röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålles denna tull vid nuvarande belopp, 16 sk. per Lii.
N:o 19.
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag att införsels-tullen å
»Fisk, torr eller rökt: andra slag» må nedsättas till 12 sk. Lii. röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålles för denna artikel nu gällande införsels-tull 20 sk. Lii.
Flaskfoder. Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden hafva bifallit Utskottets förslag att Flask
foder
skola förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de bestå, men Bidderskapet
och
Bevillnings-Utskotlets Memorial, N:o 16.
9
och Adeln har härvid beslutat den förändring, att nämnde artikel skall förtulias lika
med det ämne, arbeladt, hvaraf den »hufvudsakligen» beslår.
Enär nämnda tillägg, ehuru utgörande ett förtydligande af den utaf Utskottet
föreslagna redaktion, likväl icke är af beskaffenhet att bevillningens belopp kan anses
deraf beroende, då den dermed afsedda föreskrift i allt fall lärer vid Tull-taxans tillämpning
komma att iakttagas, torde Utskottets förslag, såsom af tre Stånd bifallet,
böra utgöra Rikets Ständers beslut.
Utskottets förslag att nedsätta införsels-tullen å Fläsk från 36 sk. till 18 sk.
Lisp. hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-Slånden antagit, men aiBonde-Slåndat
har denna tull blifvit bestämd till 24 sk. Lisp:det.
Derest icke Bonde-Ståndet skulle vilja frånträda detta sitt skiljaktiga beslut, föranledes
följande omröstning:
N:o 20.
Den, som, i öfverensstämmelse med Utskottets af tre Stånd gillade förslag, bestämmer
införsels-tullen å Fläsk till 18 sk. Lisp:det, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna tull att utgå med 24 sk. Lisp:det.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden hafva, i enlighet med Utskottets
förslag, beslutat bibehålla införsels-tullen å Fosfor oförändrad vid nuvarande
belopp 8 sk. per skälp., men Borgare-Ståndet har nedsatt tullen å denna artikel till
4 sk. skå!p:det.
Derest Borgare-Ståndet vidblifver denna sin skiljaktiga mening och icke vill i de
öfriga Ståndens beslut sig förena, måste följande omröstning anställas:
N:o 21.
Den, som vill, att, jemlikt Utskottets förslag och tre Stånds beslut, införsels-tullen
å Fosfor bibehålies vid 8 sk. skålp., röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna lull till 4 sk. skålpidet.
Vid artikeln Färger och Färgningsämnen hade Utskottet, i enlighet med Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition i ämnet, föreslagit att »Jordfärger, ej specificerade» skulle
Bih. till II. St. Prot. 1853 & 185i. S Sami. I Afd. 10 Häft. 2
Fläsk.
Fosfor.
Färger.
10
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 16.
träd.
åsältas införsels-tull af 2 rst. och »andra slag, ej specificerade» af 2 sk. per skålpund.
Detta förslag har blifyit af Ridderskapet och Adelli, Borgare- och Bonde-Stånden godkändt,
men Preste-Ståndet har beslutat, att alla slag ej specificerade färger och färgningsämne'n
skola, på sätt nu eger rum, sammanföras i en rubrik, »andra slag, ej specificerade»,
derå tullen blifvit bestämd till 2 sk. skålpidet.
För den händelse att Presle-Stånilet icke skulle vilja, med frånträdande af sitt
beslut, instämma i de öfriga Ståndens, föreslår Utskottet följande omröstning:
•
N:o 22.
Den, sorn vill, att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, rubriken:
»Jordfärger, ej specificerade», skall under Färger och Färgningsämnen i taxan särskildt
intagas med införsels-tull af 2 rst. skå!p:det, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer nämnde rubrik icke att i taxan införas, utan detta slags
färger, såsom hittills, att hänföras till »andra slag, ej specificerade.»
Utskottets förslag att från införsels-tull befria »Färgträd, helt eller oraspadt, alla
slag, samt andra till färgning användbara, oberedda växter och växtdelar, i taxan ej specificerade»,
har blifvit af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-Stånden bifallet,
hvaremot Bonde-Slåndet för denna artikel bibehållit gällande tullsats, 1 R:dr för
100 Ibdrs värde.
Utskottet inbjuder Bonde-Ståndet att frånträda detta sitt skiljaktiga beslut och
förena sig med de öfrige Stånden; och föreslår, derest detta icke skulle bifallas, följande
omröstning:
N:o 23.
Den, som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända förslag om tullfrihet vid införsel
af »färgträd, helt och oraspadt, alla slag, samt andra till färgning användbara,
oberedda växter och växtdelar, ej specificerade», röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies för denna artikel nu gällande införsels-tull af 1 R:dr för
100 R:drs värde.
Beträffande artikeln Lin hade Utskottet hemställt att, med upphäfvande af den
för segelduks-tiilverkningens behof medgifna tull-nedsättning, efter af Kommerse-koliegium
erhållet särskildt tillstånd, införsels-tullen å lin skulle bestämmas till 12 sk. för
»ohäckladt» och 24 sk. för »häckladt» per lispund. Detta förslag hafva Ridderskapet och
Adeln samt Preste-Slåtulet bifallit. De båda öfriga Stånden äter hafva, med bifall till
förslaget om upphörande af den särskilda tull-lindringen, bestämt tullen å lin, Bor
-
Bevilinings-Utskottens Memorial, N:o 16.
11
gare-Ståndet till 8 sk. för »obäckladt» och 16 sk. för »häckladt,» och Boncle-Ståndet
till 28 sk. för »ohäckladt» och 1 R:dr för »häckladt,» allt per lispund.
Utskottet inbjuder Borgare- och Bonde-Stånden att frånträda sine sålunda skiljaktige
beslut och förena sig om Utskottets af de båda öfrige Stånden gillade förslag;
.och föreslår, så vida detta icke bifalles, till omröstning följande propositioner:
flj om kontra-proposition:
N:o 24.
Den, sorn till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen rörande artikeln Lin
antager det af Borgare-Ståndet fattade beslut, att införsels-tullen härå skall utgöra för
»ohäckladt» 8 sk. och för »häckladt» 16 sk. lispundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-Ståndets beslut att fastställa
denna tull till 28 sk. för »ohäckladt» och 1 B:dr för »häckladt» lispundet.
b) i hufvudsaken:
N:o 25.
Den, som vill, att, i enlighet med Utskottets hemställan och två Stånds beslut,
införsels-tullen å Lin skall bestämmas för »ohäckladt» till 12 sk. och för »häckladt» till
24 sk. lispundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej ;
Vinner Nej, antages
(l.a Alternat.) Borgare-Ståndets beslut.
(2:a Alternat.) Bonde-Ståndets beslut.
Utskottets förslag att belägga alla slag Ull med en gemensam införsels-afgift af
2 sk. skålpundet har blifvit af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden
bifallet, hvaremot Borgare-Ståtidets beslut för denna artikel innefattar att ull, alla slag,
skall vid införsel vara tullfri.
Så vida icke Borgare-Ståndet vill frånträda detta sitt skiljaktiga beslut, föranledes
följande omröstning:
N:o 26.
Den, sorn vill, att, i enlighet med Utskottets förslag och tre Stånds beslut, Ull,
alla slag, belägges med en införsels-tull af 2 sk. skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna artikel att vid införsel vara tullfri.
12
Bevillnings—Utskottets Memorial, N:o 16.
Garn,
Bomulls-,
ofärgadt.
Ull-,
Linne-,
För »Garn: bomulls-, enkelt eller dubbleradt, i härfvor eller å bobiner, ofärgadt,
» har B ondo-Ståndet nedsatt införsels-tullen till 3 frän 4 sk. skålpundet, hvilken
sistnämnde nu gällande tullsats blifvit i Utskottets af de tre öfriga Stånden i denna
del godkända förslag bibehållen. '
Utskottet inbjuder Bonde-Ståndet att i förevarande afseende förena sig med de
öfrige Stånden och föreslår, derést detta icke skulle bifallas, följande omröstning:
N:o 27.
Den, som vill, att, i enlighet med Utskottets förslag och tre Stånds beslut, införsels-tullen
å »Garn: bomulls-, enkelt eller dubbleradt, i härfvor eller å bobiner, ofärgadt,
» bibehålies vid nu stadgade belopp, 4 sk. skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull till 3 sk. skålpundet.
För »Garn: Ull-, alla slag,» hade Utskottet föreslagit en införsels-tull af 8 sk. skålpundet
för »ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt,» och 10 sk. skålpundet för »färgadt,
tvinnadt eller dubbleradt;» och har detta förslag blifvit af Bidderskapet och Adeln,
Preste- och Bonde-Slånden bifallet, roen Borgare-Ståndet har bestämt denna tull till
6 sk. för ofärgadt, m. m. och 8 sk. för färgadt m. m. per skålpund. v
Såvida icke Borgare-Ståndet vill frånträda detta sitt beslut och instämma i de
öfriga Ståndens, måste följande omröstning anställas:
N:o 28.
Den, som vill, att, på sätt Utskottet föreslagit och Tre Stånd beslutat, införselstullen
å Ullgarn, alla sla'g, bestämmes till 8 sk. för »ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt»
och till 10 sk. för »färgadt, tvinnadt eller dubbleradt» per skålpund, löstalja
;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages denna tuil till 6 sk. för »ofärgadt, otvinnadt och odubbleradt,
» och till 8 sk. för »färgadt, tvinnadt eller dubbleradt» per skålpund.
I afseende på Garn: Linne-, innefattade Utskottets förslag nedsättning af införsels-tullen
hära till 12 sk. för »ofärgadt» och 18 sk. för »färgadt,» per skålpund, hvilket
förslag af Bidderskapet och Adeln, Preste- och Borgare-Stånden blifvit gilladt, hvaremot
Bonde-Ståndet för denna artikel bibehållit gällande tull-bestämmelser, 24 sk. skålpundet
för det ofärgade garnet och 36 sk. skålpundet för det färgade.
Derest icke Bonde-Ståndet skulle vilja, med frånträdande af detta sitt skiljaktiga
beslut, förena sig med de öfrige Stånden orp godkännande af Utskottets förslag i
denna del, får Utskottet föreslå följande omröstning;
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 16.
N:o 29.
Den, som bifaller Utskottets af Tre Stånd godkända förslag, att införsels-tullen å
Linnegarn nedsättes för ofärgadt till 12 sk. och för färgadt till 18 sk. skålpundet, röstar
Ja |
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehållas för denna artikel nu gällande införsels-afgifter.
Beträffande artikeln Glas: Buteljer, Bunkar, Burkar och Flaskor (karoliner och
pressade eller slipade flaskor härunder ej inbegripne) innefattade Utskottets förslag följande
indelning och tullsatser:
till och med kanna ..... 100 st. — 32 sk.
deröfver till och med \ kanna . . 100 st. 1 R:dr 36 sk.
af större rymd
. 100 st. 3 „ 24 sk.
och har detta förslag blifvit af Ridderskapet och Adeln, Borgare- och B onde-Slån den
bifallet, hvaremot Preste-Ståndet, med ogillande deraf, antagit följande bestämmelser
för ifrågavarande artikel:
till och med 6 jumfrurs rymd . . 100 st. — 32 sk.
från C till och med 11 jumfrurs rymd 100 st. 1 R:dr 32 sk.
af större rymd 100 st. 2 „ 24 sk.
Utskottet inbjuder Preste-Ståndet att frånträda detta sitt från de öfriga Stånden
skiljaktiga beslut, och föreslår, för annat fall, följande omröstning:
N:o 30.
Den, som vill, att, i öfverensstämmelse med Utskottets af Tre Stånd godkända
förslag, för artikeln Glas: Buteljer, Bunkar, Burkar och Flaskor, antages följande indelning
och införsels-afgifter:
till och med £ kanna ..... 100 st. — 32 sk.
deröfver till och med kanna . . 100 st. 1 R:dr 36 sk.
af större rymd 100 st. 3 „ 24 sk.
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages för nämnde artikel följande indelning och tull-satser: ,Q
till och med 6 jumfrurs rymd . . 100 st. — 32 sk.
från 6 till och med 11 jumfrurs rymd 100 st. 1 R:dr 32 sk.
af större rymd 100 st. 2 „ 24 sk.
Glas:
Buteljer
m. m.
För Fensterglas hafva Ridderskapet och Adeln samt Bortjare-Ståndel antagit den Fenster-,
af Utskottet föreslagna införsels-tull, 1 sk. 6 rst., per skålpund; hvaremot Preste- och
Bonde-Slånden bibehållit gällande taxas bestämmelse, 40 sk. per lispund.
14
Bevillnings-Ulskottets Memorial, N:o 16.
Utskottet inbjuder Preste- och Bonde-Stånden att förena sig med de båda öfriga
Stånden om godkännande af Utskottets förslag. För annan händelse föreslår Utskottet
följande omröstning: ,
N:0 31.
Den, som gillar Utskottets af två Stånd bifallna förslag att bestämma införselstullen
å Fensterglas, alla slag, till 1 sk. 6 rst. skålpundet, röstar
la j
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålles denna tull vid dess nuvarande belopp, 40 sk. lispundet.
Patent-. Vidare hade Utskottet föreslagit, att under hufvudrubriken Glas i Taxan upptaga
artikeln Patentglas och Glas-takpannor med införsels-tull af 1 sk. 6 rst. skålpundet, och
hafva Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgar c-Slån den bifallit detta förslag.
Bonde-Sländel har, med godkännande af förslaget i öfrigt, förhöjt den föreslagna tullafgiften
till 2 sk.’ pr skålpund.
Såvida icke Bonde-Ståndet skulle i sistnämnde afseende vilja frånträda sitt skiljaktiga
beslut, föranledes följande votering:
N:o 32.
Den, som bifaller Utskottets af tre Stånd gillade förslag att patentglas och glastakpannor
skola beläggas med införsels-tull af 1 sk. 6 rst. skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill. röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 2 sk. skålpundet.
Gutta-pereha. Ej specificerade arbeten af Gutta Percha äro i gällande Taxa belagde med in
försels-tull
af 12 sk. ^£:det, dervid Utskottet icke hade föreslagit någon förändring.
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden hafva äfven låtit härvid bero,
men Borgare-Ståndet har nedsatt denna tull till 6 sk. #X.:det.
Så vida Borgare-Ståndet vidblifver detta sitt särskilda beslut, lärer följande omröstning
böra anställas:
N:o 33.
Den, som, i öfverensstämmelse med Utskottets förslag och tre Stånds beslut, anser
att gällande införsels-tull, 12 sk. #.:det, bör bibehållas för arbeten af Gutta Percha,
i Taxan ej specificerade, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej ;
Vinner Nej, kommer denna tull att nedsättas till 6 sk. $f.:det.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 16.
15
Beträffande artikeln Hudar och Skinn, ej hänförliga till Pelsverk, oberedda, innehöll
Utskottets förslag följande bestämmelser:
torra osaltade . . . . 1 ii. 1 sk. 10 rst. införsels-tull
» saltade . . . 1 ti. 1 sk. — d:o
våtsaltade och andra slag 1 it. — 8 rst. d:o
och har detta förslag endast af Bonde-Ståndet blifvit i sin helhet godkändt.
Ridderskapet och Adeln har för denna artikel antagit följande indelning och
tullsalser:
torra 1 ti. 1 sk. 10 rst. införsels-tull
våtsaltade . .... 1 ti. — 8 rst. d:o
andra slag 1.ti. 1 sk. — d:o
Preste-Slandet har, med bifall till Utskottets förslag i öfrigt, förhöjt införselstullen
å »torra saltade» till 1 sk. 6 rst. Glidet, och Borgare-Ståndet, äfvenledes med
bifall till öfriga delar af förslaget, bestämt införsels-afgiften för »torra osaltade» till
1 sk. 4 rst. ^f.:det.
Enär sålunda samtlige Riks-Stånden i denna fråga fattat till en del stridiga beslut
och de olika slagen icke, i anseende till den af Ridderskapet och Adeln beslutade
förändring i den af Utskottet föreslagna indelning, torde kunna vid omröstningen särskiljas,
har Utskottet ansett artikeln i sin helhet böra i omröslnings-propositionen intagas;
och får i sådant afseende, såvida icke Ridderskapet och Adeln, Preste- och BorgareStånden
skulle vilja förena sig med Bonde-Ståndet om godkännande af Utskottets förslag
i sin helhet, föreslå följande omröstningar:
a) om kontra-proposilionen:
N:o 34.
Den, som vill, att till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen om införselstullen
å Hudar och Skinn, ej hänförliga till Pelsverk, oberedda, antages följande af
Ridderskapet och Adeln beslutade tullbestämmelser:
torra 1 tt. 1 sk. 10 rst. införsels-tull
våtsaltade 1 H. — 8 rst. d:o
andra slag 1 ti. 1 sk. — d:o
röstar Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer särskild omröstning att anställas, huruvida Preste- eller
Borgare-Ståndets beslut i frågan skall utgöra kontra-proposition.
N:o 35.
Den, som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen, angående artikeln
Hudar och Skinn, ej hänförliga till Pelsverk, oberedda, antager följande af PresteStåndet
beslutade tullbestämmelser:
torra, osaltade . ... 1 ti. 1 sk. 10 rst. införsels-tull
» saltade . . . . 1 €1. 1 sk. 6 rst. d:o
våtsaltade och andra slag 1 ti. — 8 rst. d:o
röstar Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition följande af Borgare-Ståndet beslutade
bestämmelser:
Hudar.
i
16
Bevillnings-Vtskottets Memorial, N:o 16.
Instrumenter
:
Fältskärs-,
Mathematiske
rri. m.
Musikaliska
tillbehör.
torra, osaltade . ... 1 ii. 1 sk. 4 rst. införsels-tull
» saltade . . . . 1 ii. 1 sk. — d:o
våtsallade och andra slag 1 ii. — 8 rst. d:o
b) i hufvudsaken:
N:o 36.
Den, som godkänner Utskottets af ett Stånd bifallna förslag, att för artikeln Hudar
och Skinn, ej hänförliga till Pelsverk, oberedda, antaga följande tullbestämmelser:
torra, osaltade . . . . 1 //. 1 sk. 10 rst. införsels-tull
» saltade ... 1 ii. 1 sk. — d:o
våtsaltade och andra slag 1 it. — 8 rst. d:o
röstar Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(l:a Alternativet) Bidderskapet och Adelns beslut.
(2:a Alternativet) Preste-Ståndels beslut.
(3:e Alternativet) Borgare-Ståndets beslut.
Utskottet hade föreslagit, att »Instrumenter: Fältskärs-, Mathemaliska, Optiska,
Fysiska och Navigations-, med eller utan fodral: cirklar, passare, cirkelbestick, glasögon
och lorgnetter» skulle införtullas efter 24 sk. per ii. Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
hafva godkänt detta förslag, men Ridder skåpet och Adeln har, med bifall
till förslaget i afseende på glasögon och lorgnetter, beslutat, att cirklar, passare och
cirkelbestick skola förtullas lika med det ämne, arbeladt, hvaraf de hufvudsakligen bestå.
Med hemställan att Ridderskapet och Adeln ville frånträda sistnämnde beslut
och instämma i de öfrige Ståndens godkännande af Utskottets förslag, föreslår Utskottet,
för annan händelse, följande omröstning:
N:o 37.
Den, som bifaller Utskottets? af tre Stånd godkända förslag, att införsels-tullen å
»Instrumenter: Fältskärs-, Mathemaliska, Fysiska och Navigations-, med eller utan fodral:
Cirklar, Passare och Cirkelbestick» skall bestämmas tiil 24 sk. $C:det, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma Cirklar, Passare och Cirkelbestick att förtullas lika med det
ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå.
Enligt gällande Taxa skola särskildt inkommande tillbehör tiil Musikaliska Instrumenter
förtullas efter 15 procent af värdet, och hade Utskottet, i afseende å denna
bestämmelse, icke föreslagit någon förändring. Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
hafva ock bibehållit detta stadgande oförändrad!, hvaremot Ridderskapet och Adeln
beslutat, att särskildt inkommande delar eller tillbehör, ej specificerade, af Musikaliska
Instrumenter, skola förlullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen bestå.
Så vida Ridderskapet och Adeln icke skulle vilja frånträda detta sitt särskilda
beslut, lärer följande omröstning böra anställas: N:o 38;
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 46.
17
N:o 38.
Den, sorn vill, att, i enlighet med Utskottets förslag och tre Stånds beslut, särskildt
inkommande tillbehör af Musikaliska Instrumenter skola fortfarande förtullas efter
15 procent af värdet, röstar
Ja -
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, skola särskildt inkommande delar eller tillbehör, ej specificerade, af
Musikaliska Instrumenter förtullas lika med det ämne, arbetadt, hvaraf de hufvudsakligen
bestå.
De delar af Utskottets förslag, rörande införsels-tullen å art. Jern, dervid Stån- Jern.
den stannat i olika beslut, utgöra följande:
»Jern: gjutet, Tack- och Barlast,» derå Utskottet föreslagit att, med upphäfvande
af nu stadgade införsels-IÖrhud, en tullafgifl af 1 R:dr per Sk//. stäp. vigt skulle åsättas.
lii diler skap el och Adeln samt Bonde-Stundel hafva i allo godkänt detta förslag.
Preste-Slåndet har för sin del beslutat förbudets bibehållande, men såsom eventuel införsels-tull
för annan händelse gillat den af Utskottet föreslagna tullsats, hvilken åter af
Borgare-Ståndet, jemte förbudets borttagande, blifvit nedsatt till 32 sk. Skedet.
»Jern: smidt eller valsadt, Ankare.» Härå hade Utskottet föreslagit nedsättning
af införsels-tullen från nu gällande belopp 5 R:dr lill 3 R:dr 16 sk. Skedet st. v.,
hvilket förslag af tre Stånd blifvit bifallet, men af Ridderskapet och Adeln, som bibehållit
gällande tullsats, ogilladt.
»Jern: smidt eiler valsadt, Draggar, Armbultar, Hammare, Roderjern, Skeppsknän
och Smedjestäd.» Utskottets förslag att bestämma införsels-tullen härå till 5 R:dr
per Sk//, st. v. har blifvit af Preste- och Bonde-Stånden i allo godkiindt. Ridderskapet
och Adeln samt Borgare-Ståndet åter hafva ansett Skeppsknän böra särskildt specificeras
och åsättas en lägre tull, hvilken af Ridderskapet och Adeln blifvit bestämd
till 3 R:dr 16 sk. och af Borgare-Ståndet lill 2 R:dr 24 sk. Skedet.
»Jern: smidt eller valsadt, Stång-, Platt-, -f tum tjockt och deröfver, under 12
tums bredd och öfver g tums fyrkant.» 1 afseende å denna artikel hade Utskottet föreslagit
alt upphäfva derå gällande införsels-förbud och åsätta införsels-tull af 2 R:dr 24
sk. Sk//, st. v. Ridderskapet och Adeln samt Presle-Ståndet hafva, med bifall till
förslaget om förbudets upphörande, förhöjt den föreslagna tullen, det förra Ståndet till
3 R:dr 16 sk. och det sednare till 3 R:dr 24 sk. Sk/Z.:det st. v. De båda öfriga Stånden
hafva i allo bifallit Utskottets förslag.
»Jern: smidt eller valsadt, Smältstycken.» Ridderskapet och Adeln har-bestämt
införsels-tullen härå till 2 R:dr Sk//.:det st. v.; de öfrige Stånden deremot gillat Utskottets
förslag om denna tulls fastställande lill 1 R:dr 24 sk.
»Jern: smidt eller valsadt, Band- och Platt-, under jj- tums tjocklek, Bult-, Galler-
samt Sänksmide, rundt eller kantigt, Knip- och fyrkant af | tum och derunder,
Skär- och Klipp-jern » Enligt Utskottets förslag skulle, med upphörande af införselsförbudet,
tullen härå utgå med 2 R:dr 24 sk. Sk<#. st. v. Detta förslag hafva Borgareoch
Bonde-Stånden godkänt, hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Presle-Ståndet,
Bih. lill R. St. Prol. 4853 & 1854. 5 Sami. 1 Afd. 10 Häft. 3
i
18
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 16.
med borttagande af förbudet, bestämt införsels-tullen, Ridderskapet och Adeln till 3
R:dr 16 sk. och Preste-Ståndet till 3 R:dr 24 sk. Skedet.
»Jern: smidt eller valsadt, Plåtar, oförtente.» Utskottets förslag härom innefattade
att, med upphäfvande af införsels-förbudet för vissa slag häraf, »£ tura tjocka och
deröfver,» skulle beläggas med 3 R:dr 16 sk. och »under -J- tum tjocka» med 4 R:dr
införsels-tull per Skst. v. Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet hafva beslutat
att alla slag oförtente Jernplåtar skola åsätlas införsels-tull af 5 R:dr per Sk<U.
st. v., Borgare- och Bonde-Stånden deremot bifallit Utskottets förslag.
Hvad nu först beträffar införsels-förbudet för Tack- och Rarlast-Jern, hvilket Ridderskapet
och Adeln, Borgare- och Bonde-Stånden beslutat, i enlighet med Utskottets
förslag, skola upphöra, men Preste-Ståndet deremot bibehållit, så lärer, enär frågan
om in- eller utförsels-förbud för en vara är af ekonomisk beskaffenhet, hvad tre Stånd
derom sammanstämmande beslutat, böra, på sätt ock vid föregående Riksdagar iakttas
gits, anses utgöra Rikets Ständers beslut, och sålunda ifrågavarande införsels-förbud
skola upphöra;
till följd hvaraf äfven såsom Preste-Slundets beslut i ämnet torde få anses den af Ståndet
bestämda eventuela tullsats, 1 R:dr Sk$f.:det.
För sammanjemkning af de stridiga besluten får Utskottet inbjuda
Ridderskapet och Adeln att, i afseende på »Jern: smidt eller valsadt,» »Ankare,»
»Skeppsknän,» »Stång- m. m.,» »Smältstycken,» »Rand- och Platt- m. m.» samt »Plåtar,
oförtente»;
Preste-Ståndet att, i afseende på »Jern: smidt eller valsadt,» »Stång- m. m.,»
»Rand- och Platt- m. m.,» samt »Plåtar, oförtente»; och
Borgare-Ståndet att, i afseende på »Jern: gjutet,» »Tack- och Rarlast-» samt
»smidt eller valsadt,» »Skeppsknän,»
frånträda sine skiljaktiga beslut och instämma med de Stånd, som i förenämnde afseenden
bifallit Utskottets förslag.
1 den mån desse inbjudningar icke antagas, föreslår Utskottet följande omröstningar,
dervid Utskottet ansett frågan om införsels-tullen å Jern: smidt eller vålsadt,
Stång- m. m. samt Rand- och Platt- m. m., hvilken af samtlige Riks-Stånden blifvit
bestämd till för båda arliklarne lika belopp, lämpligen kunna i ett sammanhang afgöras.
N:o 39.
Gjutet: Den, som vill, att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, införsels
Tack-
och tullen å »Jern: gjutet, Tack- och Rarlast» skall bestämmas till 1 R:dr per Skeft st. v.,
Barlast. röstar Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, kommer denna tull att utgå med 32 sk. per Skeft. st. v.
N:o 40.
Smidt eller Den, sorn godkänner Utskottets, af 3 Stånd bifallna, förslag att bestämma inför
valsadt:
sels-tullen å »Jeru: smidt eller valsadt: Ankare», lill 3 R:dr 16 sk. skeppundet st. v.,
Ankare. röslar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, fastställes denna tullsats lill 5 R:dr per Skeft st. v.
Bevillnings-Ulskotlets Memorial, N:o 16.
19
a) om kontraproposition: Skeppsknän.
N:o 41.
Den sorn till kontra-proposition i hufvudsakliga omröstningen rörande införselstullen
å »Jern: smidt eller valsadt, Skeppsknän», antager Ridderskapet och Adelns beslut
alt deDna tull skall nedsättas till 3 R:dr 16 sk. skeppundet st. v., röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Borgare-Ståndets beslut att nedsätta
denna tull till 2 R:dr 24 sk. skeppundet st. v.
b~) i hufvudsaken:
N:o 42.
Den som godkänner Utskottets af 2 Stånd bifallna förslag att införsels-tullen å
»Jern: smidt eller valsadt, Skeppsknän» skall, i likhet med den för »Draggar, Armbultar,
Hammare, Roderjern och Smedjestäd» bestämda, utgöra 5 R:dr skeppundet
st. v., röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej, antages
(lista alternat.) Ridderskapet och Adelns beslut.
(2:dra alternat.) Borgare-Ståndets beslut.
a) om kontra-proposition: Stång-, m.m.
och
,r /r4 Band.-, m. m.
N:o 43.
Den som lill kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen angående införselstullen
å »Jern: smidt eller valsadt, Stång-, Platt-, § tum tjockt och deröfver, under
12 tums bredd och öfver | tums fyrkant», samt å »Band- och Platt-, under f tums
tjocklek, Bult- och Galler- samt Sänksmide, rundt eller kantigt knip- och fyrkant af $
tuni och derunder, Skär- och Klippjern», antager Ridderskapet och Adelns beslut att
denna tull skall bestämmas till 3 R:dr 16 sk. per skeppund st. v., röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Preste-Ståndets beslut, att införselstullen
å nämnde artiklar skall utgöra 3 R:dr 24 sk. skeppundet.
b) i hufvudsaken:
N:o 44.
Den som bifaller Utskottets, af 2 Stånd godkända, förslag, att införsels-tullen å
»Jern: smidt eller valsadt», så väl »Stång-, Platt-, f tum tjockt och deröfver, under 12
tums bredd och öfver jj- tums fyrkant» som »Band- och Platt-, under J tums tjocklek,
Smältstyc
ken.
Plåtar.
Jäst.
20 Bevillnings-Utskoltets Memorial, A’:o 16.
Bult- och Galler- samt Sänksmide, rundt eller kantigt, knip- och fyrkant, af f tum och
derunder, Skär- och Klippjern» skall utgå med 2 R:dr 24 sk. skepp, st, v., röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(l:sta alternat.) Ridderskapet och Adelns beslut.
(2:dra alternat.) Preste-ståndets beslut.
N:o 45.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och 3 Stånd beslutat, införselstullen
å »Jern: smidt eller valsadt, Smältstycken,» bestämmes till 1 R:dr 24 sk. per skepp,
st. v., röstar
Ja j
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, 'bestämmes denna tull till 2 R:dr skepp. st. v.
N:o 46.
Den sorn godkänner Utskottets af 2 Stånd gillade förslag, att art. »Jern: smidt
eller valsadt, Plåtar, oförtente», skall indelas uti »-J- tum tjocka och deröfver» och »under
s tum tjocka», med införsels-tull å förra slaget af 3 R:dr 16 sk. och å det sednare af
4 R:dr pr skepp. st. v., röstar
Ja j
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer införsels-tullen för alla slag oförtente plåtar att bestämmas
till 5 R:dr skepp. st. v.
Rnlderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-S/ånden hafva, i enlighet med Utskottets
förslag, bibehållit gällande införsels-tull, 1 sk. skålp. för komprimerad jäst,
hvaremot Borgare-Ståndet beslutat all denna artikel skall vid införsel vara tullfri.
Derest Borgare-Ståndet vidblifver detta skiljaktiga beslut, föranledes följande
omröstning:
N:0 47.
Den som, i enlighet med Utskottets förslag och 3 Stånds beslut, för art. »Jäst
komprimerad», bibehåller gällande införsels-tull, 1 sk. skålp., röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer komprimerad jäst att vid införsel vara tullfri.
Utskottets förslag att Kläder, gång-, ej specificerade, skola förtullas med 50
procents förhöjning i den tull, sorn är bestämd för tyget, hvaraf persedeln hufvudsak
-
Bevillnings—Utskottets Memorial, N:o i G.
21
ligen består, har blifvit af Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden godkändt, hvaremot
Ridderskapet och Adeln förhöjt denna tull lill 75 procent.
Så vida Ridderskapet ocji Adeln icke vill frånträda detta sitt skiljaktiga beslut och
förena sig méd de öfriga Stånden om godkännande af Utskottets förslag, lärer följande
omröstning böra anställas:
N:o 48.
Den som bifaller Utskottets, af tre Stånd antagna, förslag, att Kläder: gång-, ej
specificerade, skola vid införsel förtullas med 50 procents förhöjning i den tull, som är
bestämd för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen består, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna tull att utgå med 75 procents förhöjning i den tull,
som är bestämd för tyget, hvaraf persedeln hufvudsakligen består.
Kopparstick, Eslamper och LithografLer, oinfattade, äro nu upptagne i den särskilda
förteckningen å varor, som äro vid införsel tullfria. Utskottet hade tillstyrkt,
att en införsels-tull af 5 sk. skålp. skulle åsältas dessa artiklar, och att härifrån endast
måtte undantagas och fortfarande njuta tullfrihet sådana Kopparstick, Estamper och
Lilhografier, som tillhöra tryckta verk. Borgare- och Bonde-Stånden hafva godkänt
detta förslag, men de båda öfriga Stånden vidblifvit gällande tullbestämmelser.
Derest Ridderskapet och Adeln samt Pr este-Ståndet icke skulle vilja, med frånträdande
af delta sitt beslut, instämma i de båda öfriga Ståndens, föreslår Utskottet
följande omröstning:
N:o 49.
Den som bifaller Utskottets, af två Stånd godkända förslag, att Kopparstick,
Estamper och Lithografier, oinfatlade, åsättas införsels-tull af 5 sk. skålp., med undantag
endast för sådana artiklar af nämnde slag, som tillhöra tryckta verk, hvilka artik-7
lar skola vara tullfria, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma alla oinlältade Kopparstick, Estamper och Uithografier att
fortfarande åtnjuta tullfrihet.
Utskottet hade föreslagit att, vid tillåten införsel af Spelkort, den anmärkning
skulle i Tull-taxan intagas, att »Korten böra, efter skedd tullbehandling, af Packhusinspektion
eller Tullkammare allemnas till vederbörande myndighet, som åligger alt ombesörja
Bevillnings-afstämpling, innan korten till egaren utlemnas.» Preste-, Borgareoch
Bonde-Stånden hafva godkänt detta förslag, men Ridderskapet och Adeln har
för ett dylikt stadgande antagit följande redaktion: »med vilkor att korten vid införseln,
lika med inhemska, undergå bevillnings-stämpling mot erläggande af stämpel-afgift.»
Kreatur.
Hästar.
Öfrige slag.
22 Bevillnings-Utskottets Memoria!, N:o 16.
Enär Ridderskapet och Adelns beslut endast i reglementarisk! afseende skiljer
sig frän Utskottets förslag, torde samma förslag, då det vunnit de öfrige tre Ståndens
bifall,
böra utgöra Rikets Ständers beslut.
Ridderskap et och Adeln samt Presle-Ståndet hafva i allo bifallit Utskottets, i
afseende på art. Kreatur afgifna, förslag, alt, med bibehållande af gällande införselstull
för »Hästar, utom Hingstar» 10 R:dr stycket, å öfrige slagen nedsätta afgifterna till
omkring fjerdedelen af deras nuvarande belopp, eller för »Osar» till 2 R:dr, »Kor och
Ungboskap» 1 R:dr, »Kalfvar» 24 sk., »Svin, utom Fargaltar,» 24 sk. och »andra Fyrfotade»
till 16 sk., allt per stycke. Borgare-Ståndet bar, med bifall till förslaget i öfrigt,
nedsatt införsels-tullen å »Hästar, utom Hingstar» till 3 R:dr 16 sk. stycket; hvaremot
Bonde-Ståndet bifallit förslaget om bibehållande af gällande tull å Hästar, men
för öfriga slagen bestämt införsels-tullen lill 4 R:dr för »Oxar», 2 R:dr för »Kor och
Ungboskap», 1 R:dr 6 sk. för »Kalfvar», 1 R:dr för »Svin, utom Fargaltar» och 36 sk.
för »andra Fvrfotade», per stycke.
Utskottet inbjuder Borgare-Ståndet i afseende på Hästar och Bonde-Ståndet i
afseende på öfrige slag Kreatur att frånträda sine skiljaktige meningar och instämma
med de öfrige Stånden. För annan händelse föreslår Utskottet följande omröstningar,
dervid öfrige slag Kreatur, utom Hästar, ansetts lämpligen kunna i en proposition satnmanföras
:
N:o 50.
Den som godkänner Utskottets af tre Stånd bifallna förslag, att bibehålla gäl- 1
lande införsels-tull för »Hästar, utom Hingstar,» 10 R:dr stycket, röstar
Ja j
Den det ej vill, röstar Nej;
Tinner Nej, fastställes denna tull till 3 R:dr 16 sk. stycket.
N:o 51.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, införselstullen
bestämmes å Oxar till 2 R:dr, å Kor och Ungboskap till 1 R:dr, å Kalfvar till
24 sk., å Svin, utom Fargaltar, till 24 sk. och å andra fyrfotade kreatur till 16 sk. per
stycke, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes införsels-afgiften för Oxar till 4 R:dr, för Kor och Ungboskap
till 2 R:dr, för Kalfvar lill 1 R:dr 6 sk., för Svin, utom Fargaltar, till 1 R:dr,
och för andra fyrfotade kreatur till 36 sk. stycket.
1
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 16.
23
I enlighet med Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition i ämnet, hade Utskottet föreslagit,
att art. Kött skulle indelas i »salladt» med 8 sk. och »alla andra slag» med 20
sk. införsels-tull per lispund, hvilket förslag blifvit af Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet bifallet; Borgare-Ståndet har beslutat att införsels-tullen å alla slag Kött
skall utgå med 4 sk. lispundet; hvaremot Bonde-Ståndel för denna artikel bibehållit
följande nu gällande tull-bestämmelser: »färskt,» 20 sk. lispundet, »saltadt» 4 R:dr tunnan
och »torkadt eller rökt» 32 sk. lispundet.
Utskottet hemställer, att Borgare- och Bonde-Stånden ville frånträda sine sinsemellan
vidt skiljaktiga meningar och förena sig med de båda öfriga Stånden om godkännande
af Utskottets förslag. För annat fall föreslår Utskottet följande omröstningar:
a) Om kontra-proposition:
N:o 52.
Den som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen rörande art. Kött
antager Borgare-Ståndets beslut, att alla slag deraf skola åsättas införsels-tull af 4 sk.
lispundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-Ståndets beslut, att gällande
Tull-taxas bestämmelser för denna artikel skola fortfarande bibehållas.
b) I hufvudsaken:
N:o 53.
Den som bifaller Utskottets, af två Stånd godkända, förslag, att införsels-tullen
å Kött skall bestämmas för »saltadt» till 8 sk. och för »alla andra slag» till 20 sk.
lispundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(lia Alternat.) Borgare-Ståndets beslut.
(2:a Alternat.) Bonde-Ståndets beslut.
Utskottets förslag att bibehålla införsels-tullen å Talg vid dess nuvarande belopp
24 sk. lispundet, har blifvit af Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Slåndet godkändt,
hvaremot Preste-Ståndet beslutat nedsättning af denna tull till 16 sk. och BorgareSlåndet
till 12 sk. lispundet.
För den händelse Preste- och Borgare-Stånden icke skulle vilja frånträda dessa
sina skiljaktiga beslut, föreslår Utskottet följande omröstningar:
Talg.
24
Bevillnings-Uts&otlels Memorial N:o 16.
Stearin.
Ljus.
a) Om kontra-proposition:
N:o 54.
Den, som till kontra-proposition i hufvudsakliga omröstningen rörande införselstullen
å Talg, antager Pfeste-Ståndets beslut att bestämma denna tull till 16 sk. lispundet,
röstar
Ja ;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Borgare-Ståndets beslut all fastställa
denna tull till 12 sk. Iispundet.
b) I hufvudsaken:
N:o 55.
Den som godkänner Utskottets, af två Stånd bifallna, förslag att bibehålla införsels-tullen
å Talg vid dess nuvarande belopp, 24 sk. Iispundet, röstar
Ja ;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages:
(l:a Alternat.) Preste-Ståndets beslut.
(2:a Alternat.) Borgare-Ståndets beslut.
Intetdera Riks-Ståndet har gillat Utskottets förslag alt bibehålla gällande införselslull
för Stearin, 5 sk. skålpundet. Ridderskapet och Adeln samt Preste-Slandet hafva
nedsatt denna tull till 4 Och de båda öfriga Stånden till 3 sk. skålpundet.
Utskottet inbjuder Borgare- och Bonde-Slåndcn att instämma i de båda först-,
nämnde Ståndens beslut, såsom mest närmande sig till hvad Utskottet föreslagit; och
hemställer, i annat fall, om godkännande af följande volerings-proposition:
N:o 56.
Den som vill alt, i öfverensstämmelse med två Stånds beslut, införsels-tullen å
Stearin fastslälles till 4 sk. skålpundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 3 sk. skålpundet.
I afseende på art. Ljus, innefattade Utskottets förslag ingen annan förändring i
gällande Taxa, än att införsels-tullen å Talgljus skulle nedsättas från 6 till 4 sk. skålpundet.
Inom Riks-Stånden hafva, med hufvudsakligt ogillande häraf, följande beslut
fattats: Ridderskapet och Adeln har bestämt införsels-tullen å Talgljus till 3 sk. och å
Stearin- och Margarin-ljus till 6 sk. skålpundet, men för öfrige slag ljus bibehållit gällande
tull-satser; Presle-Stundet har för ifrågavarande artikel antagit följande tull
afgifter:
-
Bevillnings-Ulskotlets Memorial, N:o 16.
25
afgifter: Talg- 2 sk., Stearin- och Margarin- 4 sk., Vax-, hvita och Spermaceti- 12 sk.,
andra slag 9 sk., allt per skålpund; Borgare-Ståndet har nedsatt tull-afgifterna sålunda:
för Talg- 3 sk., Stearin- och Margarin- 5 sk., Vax- gula 8 sk., Vax- hvita och Spermaceti-
10 sk., samt andra slag 10 sk. skålpundet; Bonde-Ståndet har bestämt tullen å
Talg- till 3 sk. och å Stearin- och Margarin- till 5 sk. samt för öfriga slag Ljus bibehållit
gällande afgifter.
För sammanjemkning af dessa stridiga beslut inbjuder Utskottet a) i afseende på
Talgljus, Preste-Ståndet att instämma i de tre öfriga Ståndens beslut att bestämma
tullen härå till 3 sk. skålpundet; b) beträffande Stearin- och Margarin-ljus, Ridderska})et
och Adeln samt Preste-Ståndet att frånträda sina sinsemellan skiljaktiga beslut och
förena sig med de båda öfriga Stånden om en tull-afgift för denna artikel af 5 sk.
skålpundet; samt c) i afseende på öfriga slag Ljus, Preste'- och Borgath-Stånden att
frånträda sina skiljaktiga meningar och förena sig med de båda öfriga Stånden om godkännande
af Utskottets förslag, att bibehålla tullen härå oförändrad.
I den mån dessa inbjudningar icke antagas, föreslår Utskottet följande omröstningar:
N:o
57.
Den som, i öfverensstämmelse med tre Stånds beslut, antager införsels-tullen å
Talgljus till 3 sk. skålpundet, röstar
tfa;
Den del ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages denna tull till 2 sk. skålpundet.
a) om kontra-proposition:
N:o 58.
Den som i hufvudsakliga omröstningen, rörande Stearin- och Margarin-ljus, till
kontra-proposition antager Ridderskapet och Adelns beslut att bestämma införsels-tullen
härå till 6 sk. it., röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Preste-Ståndets beslut att fastställa
denna tull till 4 sk. it.
å) i hufvudsaken:
N:o 59.
Den som vill, att, i enlighet med två Stånds beslut, införsels-tullen å Stearinoch
Margarin-ljus skall utgå med 5 sk. it., röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(l:a Alternat.) Ridderskapet och Adelns beslut.
(2:a Alternat.) Preste-Ståndets beslut.
Bih. till B. St. Prot, 18S3 & 1854. 5 Sami. 1 Afd. 10 Häft. 4
Talg-,
Stearin-,
/
26
Bevillnings-Utskotlels Memorial, N:o 16.
Öfriga slag
O/j,or.
aj om kontra-prop.osilionen:
N:o CO.
Den som vill, att tili kontra-proposition i hufvudsakiiga omröstningen, angående
införsels-tullen å öfriga slag Ljus (än Talg- samt Stearin- och Margarin-), antages Pre
ste-Ståndets
beslut att bestämma denna tull sålunda :
Vax-, hvita och spermaceti 1 #. 12 sk.
andra slag 1 #. 9 sk.
röstar Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antagés tilli kontra-proposition Borgare-Ståndets beslut i afseende pä
dessa slag ljus, innefattande följande bestämmelser:
Vax-, gula 1 <f(. 8 sk. införsels-tull.
hvita och spermaceti . 1 10 sk. d:o.
andra slag 1 //. 10 sk. d:o.
å) i hufvudsaken :
N:o 61.
Den som bifaller Utskottets af två Stånd godkända förslag, att bibehålla gällande
införsels-tull för »Ljus: Vax-, gula,» 16 sk., »Vax-, hvita och spermaceti-» 20 sk., samt
»andra slag,» 20 sk., allt per €i., röstar
Jäj .
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(l:a Alternat.) Preste-Ståndets beslut.
(2:a Alternat.) Borgare-Ståndets beslut.
I afseende på art. Oljor, feta, bade Utskottet föreslagit, att »Bom-, Hamp-,
Palm- och Spermaceli-Oljor» skulle sammanföras under en rubrik med 6 rst. införselstull
per //., och att införsels-tullen å »andra till Apotbeksvaror ej hänförliga, eller eljest
ej specificerade slag» feta oljor måtte nedsättas frän 1 sk. 4 rst. till 1 sk. $C:det.
lietta förslag bar i sin helhet endast af Bonde-Ståndet blifvit godkändt. Ridderskapel
och Adebi samt Borgare-Ståndet hafva, med bifall till förslaget i öfrigt, beslutat, att
Kokosnöt-olja skall införas i den förstnämnda rubriken och sålunda draga 6 rst. införsels-tull.
Preste-Ståndet bar för »andra till Apotbeksvaror ej hänförliga, eller eljest ej
specificerade slag,» bibehållit gällande tullsats, 1 sk. 4 rst. ^/.:det, men i öfrigt bifallit
förslaget.
Sä vida Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet vidblifva sina beslut i
afseende på Kokosnöt-olja, och Preste-Ståndet icke vill förena sig med de öfriga Stånden
om godkännande af Utskottets förslag till nedsättning i införsels-tullen å ej specificerade
och till Apotheksvaror icke hänförliga feta oljor, föreslår Utskottet följande omröstningar:
-
Bevillnings-Utskottets Memorial, N.o 46.
27
N:o 62.
Den som vill, att, i enlighet med Utskottets af två Stånd gillade förslag, Kokosnöt-olja
icke skall särskildt specificeras, utan inbegripas under rubriken: »Andra till Apotheksvaror
ej hänförliga, eller eljest icke specificerade slag,» feta oljor, röstar
Ja j
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer Kokosnöt-olja att särskildt specificeras bland de slag feta
oljor, som äro åsalte 6 rst. införsels-tull ^.:det.
N:o 63.
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att införsels-tullen å
»Andra till Apotheksvaror ej hänförliga, eller eljest icke specificerade slag» feta oljor
skall nedsättas till 1 sk. ^f.:det, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålles härå gällande införsels-tull, 1 sk. 4 rst. $f.:det.
För art. Ost, alla slag, hade Utskottet föreslagit nedsättning i tullafgiften från
nu gällande belopp 1 R:dr 12 sk. till 1 R:dr lispundet. Preste- och Bonde-Stånden
hafva bifallit detta förslag, men Ridderskapel och Adeln samt Borg are-Ståndet hafva
beslutat ytterligare nedsättning af denna tull till 30 sk. lispundet.
Utskottet hemställer att Ridderskapel och Adeln samt Borgare-Ståndet ville,
med frånträdande af sina beslut härutinnan, förena sig med de båda öfriga Stånden
om godkännande af Utskottets förslag, och föreslår, för annat fall, följande omröstning:
N:o 64.
Den som bifaller Utskottets af två Stånd godkända förslag, att införsels-tullen å
Ost, alla slag, skall utgöra 1 R:dr lispundet, röstar
Ja ^
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 30 sk. lispundet.
Bidderskapet och Adeln har nedsatt införsels-tullen å Plommon och Sviskon Plommo,\
från nuvarande belopp 1 sk. 6 rst. lill 1 sk. per hvaremot de öfriga Stånden, i m' mlikhet
med hvad Utskottet föreslagit, för dessa artiklar bibehållit gällande lullafgift.
Utskottet inbjuder Ridderskapel och Adeln att frånträda sitt nämnda, skiljaktiga
beslut. Förr annan händelse lärer följande omröstning .böra anställas:
28
Bevillnings-Utskottels Memorial, N:o 16.
Salpeter.
C/nlis k.
N:o 65.
Den som vill, att, i öfverensstämmelse med Utskottets förslag och tre Stånds
beslut, gällande tullafgift, i sk. 6 rst. bibehålies för art. Plommon och Sviskon,
röstar
Ja j ,
Den det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, nedsältes denna tull till 1 sk. Ä:det.
I afseende på art. Salpeter, raffinerad och oraffinerad, hade Utskottet föreslagit
att, med upphäfvande af gällande införsels-förbud, bestämma införsels-tullen härå till 1
R:dr lispundet, och hafva Borgare- och Bonde-Stånden detta förslag godkänt, hvaremot
Ridderskapet och Adeln äfvensom Preste-Slåndet bestämt afgiflen vid förbudets
borttagande till 2 R:dr lispundet.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln samt Preste-Slåndet, att biträda de
båda öfriga Ståndens beslut att godkänna Utskottets förslag, och föreslår, för annat
fall, följande omröstning:
N:o 66.
Den sorn vill, att, i öfverensstämmelse med Utskottets af två Stånd gillade förslag,
införsels-tullen å oraffinerad och raffinerad Salpeter bestämmes till 1 R:dr lispundet,
röstar
Ja 5
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, fastställes denna tull till 2 R:dr lispundet.
Utskottet hade vidare hemställt, att gällande lullbestämmelse för Chilisk Salpeter
eller Salpetersjradt Natron mätte bibehållas, innefattande denna bestämmelse att nämnde
artikel får för skedvattens- och andra fabrikers behof, efter pröfning och tillstånd af Kommerse-kollegium,
införas mot tull af 6 sk. lispundet. Preste-, Borgare- och BondeStånden
hafva i enlighet härmed beslutat; Ridderskapet och Adehi åter har ansett
ifrågavarande artikel böra, utan någon föregående pröfning af Kommerse-kollegium, få
införas mot en till 3 sk. per lispund nedsatt tull, dock endast lill städerna Stockholm,
Götheborg och Malmö.
Ehuru sistnämnde stadgande, såsom varande af reglementarisk beskaffenhet, icke
egentligen kan anses inverka på bevillningen, torde detta stadgande likväl, enär det
blifvit antaget såsom vilkor för den lägre tullsatsen, böra i sammanhang dermed i voterings-proposilionen
infljta; och föreslår Utskottet sålunda, derest icke Ridderskapet
och Adeln skulle vilja nämnde skiljaktiga beslut frånträda, följande omröstning:
N:o 67.
Den som vill, att, i enlighet med Utskottets af tre Stånd godkända förslag, gällande
tullbestämmelse att Chilisk Salpeter eller Salpetersjradt Natron får för skedvat
-
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 16.
29
tens- och andra fabrikers behof, efter pröfning och tillstånd af Kommerse-kollegium,
införas mot tull af 6 sk. lispundet, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages Ridderskapet och Adelns beslut, att Chilisk Salpeter eller
Salpetersyrad! Natron må, utan föregående pröfning af Kommerse-kollegium, införas
mot en till 3 sk. per lispund nedsatt tull, dock endast lill städerna Stockholm, Götheborg
och Malmö.
Utskottet har tillstyrkt att, med bibehållande i öfrigt af Tull-taxans bestämmelser
för art. Salt, införsels-tullen å Koksalt skulle bestämmas lill 18 sk. tunnan, samt den
särskilda, för fabrikstillverkning af Soda, efter af Kommerse-kollegium lemnadt tillstånd,
medgifna tullfrihet deraf upphöra. Ridderskapet och Adeln samt BorgareStåndet
hafva i allo bifallit detta förslag. Preste-Ståndct har, med ogillande af Utskottets
förslag i afseende på Koksalt, för denna artikel bibehållit gällande Tull-taxas
bestämmelser oförändrade; hvaremot Bonde-Ståndet beslutat alt så väl Kok- som Bergsalt
skall vid införsel vara tullfritt.
Utskottet inbjuder Bonde-Ståndet, i afseende på Bergsalt, och Preste- samt
Bonde-Stånden, i afseende på Koksalt, alt frånträda sina skiljaktiga beslut och förena
sig med de öfriga Stånden om godkännande af Utskottets förslag; och föreslår, för annat
fall, följande omröstningar:
N:o 68.
Den son; vill, att, i enlighet med Utskottets af tre Stånd godkända förslag,
gällande införsels-tull å Bergsalt, 12 sk. tunnan, skall bibehållas, röstar
Ja ^
Den det* ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer Bergsalt att vid införsel vara tullfritt.
d) om kontra-proposition:
N:o 69.
Den som till kontra-proposition i hufvudsakliga omröstningen angående art.
Koksalt, antager Preste-Ståndets beslut att, på sätt gällande Tull-taxa stadgar, införsels-tullen
härå skall utgöra 36 sk. tunnan, samt att Koksalt för fabrikstillverkning af
Soda, efter särskild anmälan hos Kommerse-kollegium och af detsamma lemnadt tillstånd,
må tullfritt införas, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-Ståndets beslut, att Koksalt
skall vid införsel vara tullfritt.
Satt.
Berg-.
Bok-.
30
Bévillnings-Ulskotlets Memorial, N:o 16.
Silke,
färgadt.
Smör.
b) i hufvudsaken:
N:o 70.
Den som bifaller Utskottets af två Stånd godkända förslag, att hiförsels-tullen
å Koksalt skall bestämmas till 18 sk. tunnan, och det särskilda tillståndet att, för fabrikstillverkning
af Soda, med Kommerse-kollegii tillstånd, tullfritt införa Koksalt, upphöra,
röstar
Ja; ,
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(l:a Alternat.) Preste-Ståndets beslut.
(2:a Alternat.) Bonde-Ståndets beslut.
Riddershapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden hafva bifallit Utskottets
förslag om nedsättning af införsels-tullen å färgadt Silke från 2 R:dr till l R:dr 16
sk. skålp:t, hvaremot Borgare-Ståndet ytterligare nedsatt denna tull till 1 R:dr skålp.
Derest icke Borgare-Ståndet skulle vilja frånträda detta sitt skiljaktiga beslut,
föreslår Utskottet följande omröstning:
N:o 71.
Den som godkänner Utskottets af tre Stånd bifallna förslag, att införsels-tullen
å färgadt Silke skall utgöra 1 R:dr 16 sk. skålp:t, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 1 R:dr skålp.
För art. Smör hade Utskottet föreslagit nedsättning i införsels-tullen från dess
nuvarande belopp, 1 R:dr 16 sk., till 1 R:dr lisp:t. Detta förslag hafva Preste- och
Bonde-Stånden godkänt, hvaremot Riddershapet och Adeln samt Borgare-Ståndet ytterligare
nedsatt denna tull till 32 sk. lisp.
Utskottet hemställer att Riddershapet och Adeln samt Borgare-Ståndet vt!Ie förena
sig med de båda öfriga Stånden om godkännande af Utskottets förslag, och föreslår
för annan händelse följande omröstning:
N:o 72.
Den som vill att införsels-tullen å Smör, på sätt Utskottet föreslagit och två
Stånd beslutat, bestämmes till 1 R:dr lisp:t, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar N,ej;
Vinner Nej, fastställes denna tull till 32 sk. lisp:t.
Bevillnings-Ulskotlets Memorial, N;o 16.
31
Å Socker.: krossadt Lump-, Havana-, Terres- samt andra till sockerhalten lika Socker,
slag hafva Preste-, Borgare- och B onde-Stånden bestämt införsels-tullen till 4 sk. krossadt
skålp:t; hvaremot Ridderskapet och Adeln, i enlighet med Utskottets förslag, fastställt umPm-m
denna tull till dess nu gällande belopp 5 sk. skålprt.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln att instämma i de öfriga Ståndens
förenämnde beslut och föreslår, för den händelse denna inbjudning icke skulle antagas,
följande omröstning:
N:o 73.
Den som vill att, jemlikt Utskottets af ett Stånd godkända förslag, införselstullen
å »Socker: krossadt Lump-, Havana-, Terres- samt andra till sockerhalten lika
slag», bibehålles vid dess nuvarande belopp, 5 sk. skå!p:t, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull, i enlighet med tre Stånds beslut, till 4 sk. skålp.
Införsels-tullen å Socker: Topp-, Kandi- och Kak-, har af Ridderskapet och Topp-.
Adeln, i enlighet med Utskottets hemställan, blifvit bestämd lill dess nu gällande belopp,
5 sk. skålp., hvaremot de öfriga Stånden nedsatt denna lull, Preste-Ståndet till 4 sk.
6 is t. och Borgare- samt Bonde-Stånden till 4 sk. skålp.
Utskottet hemställer att Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden ville frånträda
sina sinsemellan skiljaktiga beslut och, lika med llidderskapet och Adeln, godkänna Utskottets
förslag. För annat fall föreslår Utskottet följande omröstningar:
«) om kontra-proposition:
N:o 74.
Den sorn till kontra-proposition i hufvudsakliga omröstningen angående införselstullen
å »Socker: Topp-, Kandi- och Kak-», antager Preste-Slåndets beslut att bestämma
denna tull till 4 sk. 6 rst. skälpit, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Borgare- och Bonde-Ståndens beslut
att fastställa denna tull till 4 sk. skålp:t.
b) i hufvudsaken:
N:o 75.
Den sorn bifaller Utskottets af ett Stånd godkända förslag, att gällande införselstull
å Socker: Topp-, Kandi- och Kak-, 5 sk. skälprt, fortfarande skall bibehållas, röstar
J a ;
Den det ej vill, röstar Nej ;
Vinner Nej, antages
(Ira alternat.) Preste-Slåndets beslut.
i(2:dra alternat.) Borgare- och Bonde-Ståndens beslut.
32
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N:o 16.
Sir o/j.
Spanmål.
Såpa.
Utskottets förslag att bibehålla införsels-tullen å Sirop, alla slagt vid dess nuvarande
belopp, 3 sk. skålp., har blifvit endast af Ridderskapet och Adeln bifallet,
hvaremot de öfriga tre Stånden beslutat nedsättning af denna tull till 2 sk. skålp:det.
Vid sådant förhållande anser Utskottet sig böra inbjuda Ridder skap et och Adeln
att instämma i de öfriga Ståndens beslut, och föreslår, derest detta icke skulle bifallas,
följande omröstning:
N:o 76.
Den som bifaller Utskottets af ett Stånd godkända förslag, att införsels-tullen å /
»Sirop: alla slag,» bibehålles vid nuvarande belopp, 3 sk. skålp., röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull, i enlighet med tre Stånds beslut, till 2 sk.
skålp:det.
Gällande Tull-taxa stadgar för följande slag af Spanmål, omalen, införsels-tull
af 36 sk. för Bohvete, 24 sk. för Hafra, 36 sk. för Korn och Malt, 1 R:dr 24 sk.
för Linser, 1 R:dr för Råg, 42 sk. för Vicker och 1 R:dr för Ärter, allt per tunna.
Utskottet hade hemställt, att någon förändring häri icke måtte vidtagas, och hafva
Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden härtill lemnat bifall, hvaremot
Borgare-Ståndet nedsatt tullen å dessa slag spanmål till halfva beloppet.
Så vida Borgare-Ståndet icke vill frånträda detta sitt skiljaktiga beslut och
förena sig med de öfriga Stånden, föreslår Utskottet följande omröstning:
N:o 77.
Den som vill, att, på sätt Utskottet tillstyrkt och tre Stånd beslutat, införselstullen
å alla slag omalen spanmål bibehålles vid nuvarande belopp, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, nedsättes denna tull för följande slag deraf sålunda: Bohvete 18 sk.,
Hafra 12 sk., Korn och Malt 18 sk., Linser 36 sk., Råg 24 sk., Vicker 21 sk. och
Ärter 24 sk., allt per tunna
För artikeln Såpa hade Utskottet föreslagit nedsättning i införsels-tullen från
36 sk. till 24 sk. lisp., hvilket förslag blifvit af Ridderskapet och Adeln, Preste- och
Bonde-Stånden godkändt, hvaremot Borgare-Ståndet ytterligare nedsatt denna tull till
18 sk. skålp.
Så vida icke Borgare-Ståndet vill frånträda detta sitt skiljaktiga beslut, måste
följande omröstning anställas:
N:o 78,
Bevillnings—Utskottets Memorial, N:o 16.
33
N:o 78.
Den, som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att bestämma införsels-tullen
å Såpa till 24 sk. lisp., röstar
Ja)
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna tull att utgå med 18 sk. lispundet.
Gällande Tull-taxa innefattar för art. Tegel följande bestämmelser: Eldfast 6
R:dr, Klinker 4 R:dr, Mursten 5 R:dr och Taksten 10 R:dr införsels-tull för 1,000
stycken. Någon förändring härvid bade icke af Utskottet blifvit föreslagen, och har
icke heller af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden blifvit vidtagen,
hvaremot Borgare-Ståndet nedsatt nämnde införsels-afgifter för Eldfast, Klinker och
Mursten till 2 R:dr samt för Taksten till 4 R:dr per 1,000 stycken.
Så vida Borgare-Slåndet icke skulle vilja frånträda detta sitt beslut, får Utskottet
föreslå följande omröstning:
N:o 79.
Den, som vill att, i enlighet med Utskottets af tre Stånd bifallna förslag, gällande
tullbestämmelser fortfarande bibehållas för art. Tegel, röstar
Ja j
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes införsels-tullen å Tegel: »Eldfast», »Klinker» och »Mursten»
till 2 R.dr samt å »Taksten» till 4 R:dr per 1,000 stycken.
Uti nu gällande införsels-tull för artikeln Tjära, 1 R:dr 16 sk. tunnan, hade
någon förändring icke blifvit af Utskottet föreslagen. Ridderskapet och Adeln,
Preste- och Bonde-Stånden hafva äfven för denna artikel bibehållit gällande bestämmelse,
hvaremot Borgare-Ståndet beslutat, att Tjära skall vid införsel vara tullfri.
För den händelse Borgare-Ståndet icke vill frånträda detta sitt skiljaktiga beslut,
lärer följande omröstning böra anställas:
N:o 80.
Den, som vill, att, jemlikt Utskottets af tre Stånd godkända förslag, nuvarande
införsels-tull å Tjära, 1 R:dr 16 sk. tunnan, bibehålies, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer Tjära att vid införsel vara tullfri.
Tegel.
Tjära.
(
Bih. till B. St. Prot. 1853 & 488*. S Sami. 1 Afd. 10 Haft.
5
34
Bevillnings utskottets Memorial, N:o 16.
Tråd: Utskottet hade föreslagit, att införsels-tullen å Jern- och Ståltråd, ej specificerad,
Jern-och skulle nedsättas från G sk. till 4 sk. 6 rst. skålprt st. v.; samt att för tillverkning af sådana
Stål- arbeten, hvartill utländsk jern- eller ståltråd erfordras, efter pröfning af behofvet och
med särskildt tillstånd af kommerse kollegium, samma tull skulle bestämmas till 2 sk.
skålp. st. v., i stället för derå nu stadgade 10 procent af värdet. Ridderskäpet och
Addri, Preste- och Bonde-Stånden hafva härtill lemnat bifall, men Borgare-Ståndet har,
med uteslutande af sistnämnde bestämmelse, för jern- och ståltråd, ej specificerad, antagit
införsels-tullen i allmänhet till 2 sk. per skålp. st. v.
Så vida Borgare-Ståndet icke skulle vilja frånträda detta sitt särskilda beslut,
föreslår Utskottet följande omröstning:
N:o 81.
Den, som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att bestämma införsels-tullen
å jern- och ståltråd, ej specificerad, till 4 sk. 6 rst. skålp. st. v., samt, för
tillverkning af sådana arbeten, hvartill utländsk jern- eller ståltråd erfordras, efter pröfning
af behofvet och med särskildt tillstånd af Kommerse-kollegium, till 2 sk. skålp:det
st. v., röstar
Ja)
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes införsels-tullen i allmänhet för jern- och ståltråd, ej specificerad,
till 2 sk. skålp:det st. v.
Linne- Vidare hade Utskottet hemställt, att införsels-tullen å Linnetråd, alla slag, skulle
bestämmas till 24 sk. skålp:det, hvilket förslag blifvit af Ridderskäpet och Adeln,
Preste- och Borgare-Släiulen godkändt, men ogilladt af Bonde-Ståndet, som för blekt
och färgad linnetråd förhöjt denna tull till 32 sk. skålp:det.
Utskottet inbjuder Bonde-Ståndet att, med frånträdande af detta sitt skiljaktiga
beslut, förena sig med de öfriga Stånden satnt bifalla Utskottets förslag, och hemställer,
i annat fall, om godkännande af följande voterings-proposition.
N:o 82.
Den, som vill, att införsels-tullen å linnetråd, alla slag, skall, i enlighet med Utskottets
af tre Stånd godkända förslag, bestämmas till 24 sk. skålp:det, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antagas för linnetråd följande bestämmelser:
Oblekt 1 skålp. 24 sk. införsels-tull.
Blekt eller färgad 1 » 32 » d.o.
Trävaror: Ridderskäpet och Adeln, Preste- och Borgare-Stunden hafva bifallit Utskottets
Ved■ förslag om tullfrihet vid införsel för alla slag Ved. Bonde-Ståndet åter har å denna
artikel stadgat införsels-tull till hälften af nu utgående belopp, eller för »Björk» 12 sk.,
»Ek och Bok» 18 sk. och »andra slag» 8 sk. per famn.
Bevillnings-Utskotlets Memorial, N:o i 6.
35
Utskottet hemställer att Bonde-Stånclel ville, med frånträdande af sitt skiljaktiga
beslut härom, i likhet med de öfriga Stånden godkänna Utskottets förslag. Derest delta
icke skulle bifallas, föreslår Utskottet följande omröstning:
%
N:o 83.
Den, som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, Ved, alla
slag, skall vid införsel vara tullfri, röstar
Ja |
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer införsels-tullen å Ved att bestämmas för »Björk» till 12 sk.,
»Bok och Ek» till 18 sk. och »andra slag» till 8 sk. famnen.
I afseende på de delar af Utskottets förslag, rörande artikeln Väfnader, som icke Väfnader.
blifvit af samtlige Biks-Stånden bifallne, innefatta Ståndens beslut följande skiljaktigheter
: *
»Helsiden-: alngods: Felb och Peluche.» Utskottets förslag upptog införsels-tullen
härå till 1 R:dr 24 sk. skålp. Borgare-Ståndet har bestämt denna tull till 1 R:dr,
men de tre öfriga Stånden godkänt förslaget.
»Helsiden-: alngods: Flor, Gaze, Tyll, alla slag.» Införsels-tullen härå, af Utskottet
föreslagen och af tre Stånd fastställd till 5 R:dr skålp:det, har af Bonde-Ståndet blifhalvit
bestämd till 4 R:dr.
»Helsiden-: alngods: andra slag.» Ridderskapet och Adeln har gillat Utskottets
förslag att bestämma införsels-afgiften härå till 5 R:dr skålp., men de tre öfriga Stånden
hafva beslutat nedsättning häraf till 4 R:dr.
»Helsiden-: Shawlar, Shawletter och andra dukar, äfvensom genom fasonering ,
till förkläden utmärkta tyger». Borgare-Ståndet har bestämt tullen härå till 5 R:dr
skålp:det, med de öfriga Stånden hafva gillat Utskottets förslag att antaga denna tull
till (i R:dr.
»Halfsiden-: alngods: Felb och Peluche.» Införsels-tullen härå, af Utskottet föreslagen
till 1 R:dr 24 sk. skå!p:det, har af Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet
blifvit antagen till 1 R:dr. De båda öfriga Stånden hafva bifallit Utskottets förslag.
»Bomulls-: alngods: andra slag, ej specificerade, färgade.» Införsels-tullen härå, af
Utskottet föreslagen till 28 sk. skalp:det, har af Bonde-Ståndet blifvit fastställd till 32
sk. De' tre öfriga Stånden hafva godkänt Utskottets förslag.
»Bomulls-: alngods: andra slag, ej specificerade, tryckte eller pressade.» Ridderskapet
och Adeln har bestämt införsels-tullen härå till 1 R:dr och Bo?ide-Stå?idet lill
36 sk. skålp:det. Utskottets af de båda öfriga Stånden gillade förslag upptog denna tull
till 32 sk. skålp:del.
»Bomulls-: Shawlar, Shawletter och andra dukar, äfvensom genom fasonering till
förkläden utmärkte tyger.» Införsels-tullen å denna artikel har af Ridderskapet och
Adeln blifvit anlagen lill 1 R:dr skålp:det, hvaremot de tre öfriga Stånden bifallit Utskottets
förslag, att bestämma densamma til! 36 sk. skålp:det.
För sammanjemkning af dessa olika beslut får Utskottet härigenom inbjuda:
<
36
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 16.
Helsiden
Felb.
Flor.
andva slag.
Shawlar.
Ridderskapet och Adeln att, i afseende på »Helsiden-alngods; andra slag»,
med frånträdande af sitt omförmälde beslut, förena sig med de öfriga Stånden
att bestämma införsels-tullen härå till 4 R:dr skålp:det; samt
Ridderskapet och Adeln att, beträffande »Halfsiden-alngods: Felb och Peluche»,
»Bomulls-alngods: andra slag, ej specificerade, tryckte eller pressade», samt »BomullsSbawlar,
Shawletter och andra dukar, äfvensom genom fasonering till förkläden utmärkta
tyger»; äfvensom
Borgare.-Ståndet att, i afseende på »Helsiden-alngods: Felb och Peluche», »Helsiden-Shawlar,
Shawletter och andra dukar, äfvensom genom fasonering till förkläden utmärkta
tyger» samt »Halfsiden-alngods: Felb och Peluche»; och
Bonde-Ståndet att, i afseende på »Helsiden-alngods: Flor, Gaze, Tyll, alla slag»,
»Bomulls-alngods: andra slag, ej specificerade, färgade» och »tryckta eller pressade»,
instämma med de stånd, som i dessa delar godkänt Utskottets ofvan omförmälda
förslag.
I den mån dessa inbjudningar icke bifallas, föreslår Utskottet följande omröstningar:
N:o 84.
Den, som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att införsels-tullen å
»Väfnader: Helsiden-alngods: Felb och Peluche», skall bestämmas till 1 R:dr 24 sk.
skåip:det, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, fastställes denna tull till 1 R:dr skålp:det.
N:o 85.
Den, som godkänner Utskottets af tre Stånd bifallna föreslag, att införsels-tullen
å »Väfnader: Helsiden-alngods: Flor, Gaze, Tyll, alla slag», skall utgå med 5 R:dr
skålp:det, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 4 R:dr skålp:det.
N:o 86.
Den, som vill att, i öfverensstämmelse med Utskottets af ett Stånd bifallna förslag,
införsels-tullen å »Väfnader: Helsiden-alngods: andra slag», skall bestämmas till 5
R:dr skålp.det, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer denna tuil, jemlikt tre Stånds beslut, att fastställas till 4
R:dr skå!p:det.
N:o 87.
Den, som anser att införsels-tullen å »Väfnader: Helsiden-: Shawlar, Shawletter och
andra dukar, äfvensom genom fasonering till förkläden utmärkta tyger», skall, på sätt
Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, bestämmas till 6 R:dr skålp:det, röstar
Bevillnings-Ulskottets Memorial, N:o Vfi.
37
Ja j
Dea, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages denna tull till 5 R:dr skålp:det
N:0 88.
Den, som, i likhet med hvad Utskottet föreslagit och två Stånd bifallit, för »Väf-fiader:
Halfsiden-alngods: Felb och Peluche», antager införsels-tullen till 1 R:dr 24 sk.
skålp:det, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej,, bestämmes denna tull till 1 R:dr skålpidet.
N:o 89.
Den, som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, införselstullen
å »Väfnader: Romulls-alngods: andra slag, ej specificerade, färgade», skall utgå
med 28 sk. skålp:det, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 32 sk. skålpidet.
a) om kontra-proposilion:
N:o 90.
Den, som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen, rörande införsels-tullen
å »Väfnader: Romulls-alngods: andra slag, ej specificerade, tryckta eller pressade»*
antager Ridderskapet och Adelns beslut, alt denna tull skall utgöra 1 R:dr skålpulet,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Bonde-Ståndets beslut, att bestämma
denna tull till 36 sk. skålp:det.
b) i hufvudsaken:
N:o 91.
Den, som godkänner Utkoltets af två Stånd bifallna förslag, att införsels-tullen å
»Väfnader: Bomulls-alngods: andra slag, ej specificerade, tryckte eller pressade», skall
fastställas till 32 sk. skålp:det, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(l:a alternat.) Ridderskapet och Adelns beslut.
(2:a alternat.) Bonde-Ståndets beslut.
Ha/fsiden
Felb.
Bomullsfär
g a de.
Iryckla eller
pressade.
38
Bevillnings-Vtskottets Memorial, N:o 16.
N:o 92.
Shawlar. Den, som vill att, på sätt Utskottets af tre Stånd godkända förslag innefattar, in
försels-tullen
å »Väfnader: Bomulls-: Shawlar, Shawletter och andra dukar, äfvensom genom
fasonering till förkläden utmärkta tyger», skall utgå med 36 sk. skålp:det, röstar
Ja 5
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, hestämmes denna tull till 1 R:dr skålp:det.
Band: siden- Utskottets förslag, att bestämma införsels-tullen å Band: Siden- till 5 R.dr skålp:t,
har blifvit af Ridderskapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stånden bifallet, hvaremot
Borgare-Ståndet nedsatt denna tull till 4 R:dr.
Så vida icke Borgare-Siåndet skulle vilja frånträda detta sitt skiljaktiga beslut,
föranledes följande omröstning:
N:o 93.
Den, som, i enlighet med Utskottets af tre Stånd godkända förslag, vill att införsels-tullen
å Band: Siden-, skall utgöra 5 R:dr skålp:det, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 4 R:dr skålprdet.
Angmachiner Utskottets förslag, att bestämma införsels-tullen å Ångmachiner och Ångpannor
Ångpannor, till 5 procent af värdet, har blifvit af Borgare- och Bonde-Stånden godkändt, men ogil- .
ladtaf Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet, hvilka Stånd antagit denna tull till
10 procent af värdet.
Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln samt Prcste-Ståndet att, med frånträdande
af sina beslut i förevarande afseende, förena sig med de håda öfriga Stånden om
godkännande af Utskottets förslag, och föreslår för annan händelse omröstning, hvarvid
Utskottet ansett båda dessa artiklar lämpligen böra i en proposition sammanlöras,
sålunda: \
N:o 94.
Den, som vill att, jemlikt Utskottets af två Stånd godkända förslag, inlörsels-lullen
å Angmachiner och Ångpannor bestämmes till 5 R:dr för 100 R:drs värde, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages denna luli till 10 B.dr för 100 R:drs värde.
Bcvillnings-Utskoltets Memorial, N:o 4 6.
39
Ulskottets Taxe-förslag innefattade, att »Fartyg och Båtar, utländska med tillbehör»
skulle indelas i »Seglande» med 5 R:dr och »Ångfartyg», med 10 R:dr införsels-tull för hvarje
100 R:dr af köpesumman, hvilket förslag blifvit endast af Bonde-Ståndet i allo godkändt.
De öfrige Stånden hafva för nämnde rubrik antagit följande indelningar och
tullsatser:
Ridderskapet och Adeln: ■-
af trä, utan Ångmachin 5 R:dr
» ' med Ångmachin 10 »
af jern
10 »
Preste-Slandet:
Seglande af trä
. 5 R:dr
» af jern 10 »
Ångfartyg 10 » och
Borgare-Ståndet :
Seglande 5 R;dr
Ångfartyg . .
5 ,,
Båtar, andra slag
5 R:dr,
allt för hvarje 100 R:dr af inköps-summan.
Då sålunda i denna fråga samtliga Riks-Stånden fattat stridiga beslut, ehuru de
af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet antagne bestämmelser endast i afseende
på redaktionen skilja sig, har Utskottet ansett sig böra inbjuda Ridderskapet och Adelil,
Preste- och Borgare-Stånden att förena sig med Bonde-Ståndet om godkännande af
Utskottets förslag, lör annan händelse föreslår Utskottet följande omröstningar, dervid
de för artikeln antagne redaktionerne torde böra i sin helhet i voterings-propositionerna
intagas:
a) om kontra-propositionen:
N:o 95.
Den, som till kontra-proposition i hufvudsakliga omröstningen, angående artikeln
Fartyg och Båtar, derå antager följande af Ridderskapet och Adeln beslutade redaktion
och tullsatser:
Fartyg och Båtar, utländska, med tillbehör:
af trä, utan Ångmachin . . j för hvarje 1 5 R:dr
» med Ångmachin . . < 100 R:dr af > 10 »
af jern (inköpssumman.) 10 »
röstar
Ja j
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer särskild omröstning att anställas, antingen Preste-Ståndets eller
Borgare-Ståndets beslut i frågan skall antagas till kontra-proposition.
*
N:o 96.
Den, som vill att till kontra-proposition i hufvudsakliga omröstningen, angående artikeln
Fartyg och Båtar, anlages följande af Preste-Ståndet beslutade redaktion och tullsatser:
Fartyg.
40
Bevillnings-Ulskottets Memorial, N:o i G.
Fartyg och Båtar, utländska, med tillbehör:
Seglande, af trä . . ( för hvarje ) 5 R:dr
af jern . . j 100 R:dr af > 10 »
Ångfartyg . . . . (inköpssumman.) 10 »
röstar
Ja ;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antagas till kontra-proposition följande af Borgare-Ståndet för samma
artikel beslutade bestämmelser:
Seglande .... f för hvarje ) 5 R:dr
Ångfartyg . . . j 100. R:dr af > 5 »
Båtar, andra slag . (inköpssumman. )
5 »
införsels-tull.
b) i hufvudsaken:
N:o 97.
Den, som bifaller Utskottets af ett Stånd godkända förslag, alt rubriken Fartyg
och Bålar, utländska, med tillbehör, skall indelas i »Seglande» med 5 R:dr och »Ångfartyg»
med 10 R:dr införsels-tull för hvarje 100 R:dr af inköpssumman, röstar
Ja;
Den, del ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(lista alternat.) Ridderskapet och Adelns beslut.
(2:dra alternat.) Preste-Ståndets beslut.
(3:dje alternat.) Borgare-Ståndets beslut.
Vidare hade Utskottet föreslagit, att utländska fartyg, med tillbehör, seglande,
bygde i och inköpte från länder, hvarest införsels-tull å Svenska fartyg ej erlägges,
skola vid införsel härstädes vara frie från tull. Detta förslag har af Ridderskapet och
Adeln blifvit afslaget, men de öfrige tre Stånden hafva detsamma bifallit.
Så vida Ridderskapet och Adeln icke skulle vilja frånträda detta sitt beslut och
förena sig med de öfriga Stånden om antagandet af Utskottets förslag, lärer följande
omröstning böra anställas:
N:o 98.
Den, som vill, att, i enlighet med Utskottets af tre Stånd bifallna förslag, »Fartyg,
utländske, med tillbehör, seglande, bygde i och inköpte från länder, hvarest införsels-tull
å Svenska fartyg ej erlägges», skola vid införsel vara tullfria, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages icke detta förslag.
Utförsels
-
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 16.
41
Utförsels- Tarijen.
Utskottets förslag, att nu stadgade utförsels-tull för Ekbark, 16 sk. tunnan, skulle
upphöra och denna artikel vid utförsel vara tullfri, har af Ridderskapet och Adeln,
Borgare- och Bonde-Stånden blifvit bifallet, hvaremot Preste-Ståndet vidblifvit gällande
bestämmelse.
Så vida icke Preste-Ståndet vill frånträda detta sitt särskilda beslut och förena
sig med de öfriga Stånden, föranledes följande omröstning:
N:o 99.
Den som vill att, i enlighet med Utskottets förslag och tre Stånds beslut, Ekbark
skall vid utförsel vara tullfri, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, bibehålies för denna artikel gällande utförsels-tull, 16 sk. tunnan.
För »Ben, andra slag, än Elfen- och Hvalfisk-: oarbetade, krossade samt förmalde
eller s. k. Benmjöl», hade Utskottet äfven föreslagit tullfrihet vid utförsel. Detta
förslag hafvajfBorgare- och Bonde-Ståiuien bifallit, men Ridderskapet och Adeln samt
Preste-Ståndet, med vidblifvande af gällande utförsels-tull, 3 sk. lisp., ogillat.
I Utskottet inbjuder Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet att instämma!
med de båda öfriga Stånden i godkännandet af Utskottets förslag, och föreslår för
annan händelse följande omröstning:
N:o 100.
Den som bifaller Utskottets af två Stånd godkända förslag, att »Ben, andra slag
än Elfen- och Hvalfisk-: oarbetade, krossade samt förmalde eller s. k. Benmjöl», skola
vid utförsel vara tullfria, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies för denna artikel gällande utförsels-tull, 3 sk. lispundet.
Utskottets förslag i afseende på Utförsels-tullen för art. Jern: gjutet, innefattade
att, med upphäfvande af nu stadgade utförsels-förbud för »Tack- och Barlast-», »Kanoner,
Stycken, Nickhakar och Mörsare, ostämplade och oborrade», samt »Hällar öfver
l£ tums tjocklek samt Lod och Lödjor öfver ett skeppunds vigt stycket», dessa artiklar,
äfvensom »Hällar af lf tums tjocklek och derunder till och med 1 tum, Lod och Lödjor
till vigter af 1 skeppunds vigt och derunder till skepp.», derå utförsels-tullen nu är
bestämd till 2 R:dr skepp:t st. v., skulle åsättas utförsels-tull af 1 R:dr per skepp,
st. v., samt att utförsels-tullen å »söndersågade Kanoner och Mörsare, samt kasserade
Kulor och Bomber» skulle bestämmas till 24 sk. skepp. st. v.
Bih. till B. St. Prot. 1853 & 1854, 5 Sami. 1 Afd. 10 Haft. 6
Bark.
Ben.
Jern.
42
Bevillnings-Utskoltets Memorial, N:o 16.
Gjutet:
Tack-,
Kanoner
m. m.
Endast Bonde-Ståndet har i allo godkänt detta förslag; Ridderskapet och Adeln
har med bifall till förslaget rörande »söndersågade Kanoner etc.» bestämt utförselstullen
för öfrige förenämnde artiklar till 1 R:dr 24 sk. pr skepp. st. v., och Preste-Ståndet,
som äfven bifallit förslaget rörande »kasserade Kanoner &c.,» har, med bibehållande af utförsel-förbudet
för Tack- och Barlast-Jern, såsom eventuel tullsats derå antagit Utskottets
förslag af 1 R:dr skeppundét st. v., hvilken utförsels-tull äfven blifvit af Ståndet
bifallen för »Kanoner, Stycken m. m.,» men för Hällar, Lod och Lödjor af ofvannämnda
slag förhöjd till 2 R:dr. Borgare-Ståndet har, med bifall till förslaget i öfrigt,
beslutat att »kasserade Kanoner och Mörsare, söndersågade, samt Bomber och Kulor»
skola vid utförsel vara tullfria.
Vidare hade Utskottet tillstyrkt att stadgade utförsels-tull skulle bibehållas för
Jern: smidt eller valsadt: »Stång-, Platt-, § tum tjockt och deröfver, under 12 tums
bredd och öfver tums fyrkant,» samt »Smältstycken,» utgörande denna tull för Stångjern
4 sk. och för Smältstycken, »omvällde» 6 sk. och »andra slag» 12 sk. skeppundet
st. v.
Preste- och Bonde-Stånden hafva i enlighet härmed beslutat, Ridderskapet och
Adeln åter har stadgat tullfrihet vid utförsel af »Jern, smidt eller valsadt,» och följaktligen
för så väl Stångjern sorn Smältstycken. Borgare-Ståndet har, med bifall till förslaget
i afseende på Smältstycken, för Stångjern bestämt tullfrihet.
För sammanjemkning af dessa stridiga beslut, får Utskottet, med åberopande,
hvad beträffar utförsels-förbudet för Tack- och Barlast-Jern, af dess yttrande i fråga
om införsels-förbudet för samma artikel, inbjuda
Ridderskapet och Adeln att i afseende på »Tack- och Barlast-Jern,» »Kanoner,
Stycken, &c., ostämplade och oborrade,» »Hällar, Lod och Lödjor.» samt smidt eller
valsadt Jern: »Stångjern» och »Smältstycken»
Preste-Ståndet att i afseende på »Hällar, Lod och Lödjor» och
Borgare-Ståndet att i afseende på »kasserade Kanoner m. m.» samt Stångjern,
frånträda sina skiljaktiga beslut och instämma med de Stånd, som godkänt Utskottets
förslag; och föreslår Utskottet, i den mån dessa inbjudningar icke antagas, följande
omröstningar:
N:o 101.
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, alt utförsels-tullen å
Jern: gjutet: Tack- och Barlast-, skall bestämmas till 1 R:dr per skeppund st. v., röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, fastställes denna tull till 1 R:dr 24 sk. skeppundet st. v.
N.o 102.
Den som vill att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, utförselstullen
å Jern, gjutet: »Kanoner, stycken, Nickhakar och Mörsare, ostämplade och oborrade,
» skall utgå med 1 R:dr skeppundet st. v., röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bestämmes denna tull till 1 R:dr 24 sk.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 16.
43
a) om kontra-proposition : Hällar,
Lod m. m.
N:o 103.
Den som till kontra-proposition i hufvudsakliga voteringen om utförsels-tullen å
art. Jern: gjutet: Hällar af 1 tums tjocklek och deröfver, Lod och Lödjor öfver {
skeppunds vigt stycket, antager Ridderskapet och Adelns beslut, att bestämma denna
tull till 1 R:dr 24 sk. skeppundet st. v., röstar
• Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages till kontra-proposition Preste-Ståndets beslut att denna tull
skall utgå med 2 R:dr.
b) i hufvudsaken:
N:o 104.
Den som vill att, i enlighet med Utskottets af två Stånd gillade förslag, utförsels-tullen
å Hällar af 1 tums tjocklek och deröfver, Lod och Lödjor öfver l skeppunds
vigt stycket, bestämmes till 1 R:dr skeppundet st. v., röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, antages
(l:a Alternat.) Ridderskapet och Adelns beslut.
(2:a Alternat.) Preste-Ståndets beslut.
N:o 105.
Den som godkänner Utskottets af tre Stånd bifallna förslag att utförsels-tullen Kasserade
å »Jern, gjutet: Söndersågade Kanoner och Mörsare, samt kasserade Romber och Ku- Kanoni!rlor,
» skall bestämmas till 24 sk. skeppundet st. v., röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer nämnde artikel att vid utförsel vara tullfri.
N:o 106.
Den som, i öfverensstämmelse med Utskottets af två Stånd gillade förslag, vill Smidt,
att gällande utförsels-tull, 4 sk. skeppundet st. v., bibehålies för Jern: smidt eller val- Stång-.
sadt, »Stång-, Platt-, | tum tjockt och deröfver, under 12 tums bredd och öfver | tum
fyrkant,» röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer nämnde artikel att vid utförsel vara tullfri.
44
Bevillning!—Utskottets Memorial, N:o 16.
N:o 107.
Smält- Den som bifaller att, jemlikt Utskottets af tre Stånd godkända förslag, nu stad
styckcn.
ga(je utförsels-tull af 6 sk. för omvällde och 12 sk. för andra slag Smältstycken skeppirndet
st. v. fortfarande bibehålles, röstar
Ja j
Den det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, blifva Smältstycken vid utförsel tullfria.
Jemskrot. y enlighet med Utskottets hemställan, hafva Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
beslutat nedsättning af utförsels-tullen å Jernskrot, gjutet, smidt eller valsadt, från 2
R:dr till 24 sk. per skeppund st. v. Bidderskapet och Adeln åter har för denna artikel
antagit följande redaktion och tull-satser: Jernskrot: »gjutet» 1 R:dr 24 sk., »smidt
eller valsadt, äfvensom afhuggna Stångjernsändar,» 24 sk. per skeppund st. v.
Såvida Ridderskapet och Adeln vidblifver detta beslut, lärer följande omröstning
böra anställas:
N:o 108.
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att åsätta »Jernskrot,
gjutet, smidt eller valsadt,» utförsels-tull af 24 sk. per skeppund st. v., röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Yinner Nej, antagas för denna artikel följande bestämmelser:
Jernskrot: gjutet 1 Skepp:d st. v. 1 R:dr 24 sk.
smidt eller valsadt, äfvensom
afhuggna
Stångjernsändar „ „ — „ 24 sk.
utförsels-tull.
Kol. Utskottets förslag, att Trädkol skola vid utförsel vara tullfria, har blifvit af Rid
derskapet
och Adeln, Borgare- och Bonde-Stånden bifallet, hvaremot Preste-Ståndet
bibehållit nu stadgade utförsels-tull, 40 sk. per läst.
Derest Preste-Ståndet icke skulle vilja förena sig med de öfriga Stånden om
godkännande af Utskottets förslag, föreslår Utskottet omröstning sålunda:
N:o 109.
Den som gillar Utskottets af tre Stånd bifallna förslag, att Trädkol skola vid
utförsel vara tullfria, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, kommer nu stadgade utförsels-tull å Trädkol, 40 sk. per läst, att
fortfarande bibehållas.
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 16.
45
I öfverensstämmelse med hvad Utskottet i sådant afseende föreslagit, hafva Borgare-
och Bonde-Stånden beslutat att Lumpor skola vid utförsel vara tullfria. Ridderskapet
och Adeln samt Pr este-Ståndet hafva deremot för denna artikel bibehållit nu
stadgade utförsels-tull, 12 sk. lispundet.
Såvida Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet icke skulle vilja förena sig
med de båda öfriga Stånden om bifall till Utskottets förslag, lärer följande omröstning
böra anställas:
N:o 110.
Den, som bifaller Utskottets af två Stånd godkända förslag, att Lumpor skola
vid utförsel vara tullfria, röstar
Ja j
Den, det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålles gällande utförsels-tull å Lumpor, 12 sk. lispundet.
Utskottet hade tillstyrkt att Rikets Ständer måtte, med bibehållande för sin del
af nu stadgade ulförsels-förbud för »Malm, rå och osmält, i Införsels-tarifen eller den dervid
fogade särskilda Varu-förteckning, ej specificerad,» derå såsom eventuel utförsels-tull
antaga 1 R:dr 16 sk. per skeppund st. v., och hafva Preste- och Bonde-Stånden detta förslag
bifallit. Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet hafva deremot beslutat förbudets
upphörande och åsättande af utförsels-tull, hvilken af det förstnämnda Ståndet
blifvit fastställd till 1 R:dr 16 sk. och af Borgare-Ståndet till 1 R:dr per skeppund st. v.
Då sålunda, i fråga om upphörande af detta utförsels-förbud, två Stånd stannat
emot två, lärer, på grund af frågans ekonomiska beskaffenhet och i likhet med hvad i
sådant afseende tillförene iakttagits, böra förblifva vid hvad förut stadgadt är, och
utförsels-förbudet för »Malm, rå och osmält, i Införsels-tarifen
eller den dervid fogade särskilda Yaru-förteckning ej specificerad,»
sålunda komma att qvarstå.
ReträfTande den eventuela tullsats, hvilken, på sätt Kongl. Maj:t i Dess Nådiga
Proposition rörande tull-bevillningen äskat och i likhet med hvad i sådant afseende vid
föregående Riksdagar iakttagits, bör för nu ifrågavarande artikel bestämmas, för den
händelse Kongl. Maj:t skulle finna skäl att utförsels-förbudet upphäfva, så och under
antagande att Ridderskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet såsom eventuel tull-afgift
vidblifva den bestämmelse samma båda Stånd vid förbudets upphäfvande stadgat, hemställer
Utskottet att Borgare-Ståndet ville, med frånträdande af sitt skiljaktiga beslut att
bestämma ifrågavarande tull till l R:dr skeppundet st. v., förena sig med de öfriga
Stånden om godkännande af den utaf Utskottet föreslagna tullsats 1 R:dr 16 sk. per
skeppund st. v.
Derest denna inbjudning icke skulle antagas, föreslår Utskottet följande omröstning:
-
Lumpor.
Malm.
46
Bevillnings-Ulskoltels Memorial, N:o 16.
Spillning.
Trädvaror.
N:o lil.
Den som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att bestämma eventuela
utförsels-tullen å »Malm, rå och osmält, i Införsels-tarifen eller dervid fogade särskilda
Varu-törteckning ej specificerad,» till 1 R:dr 16 sk. per skeppund st. v., röstar
Ja 5
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, fastställes denna tull till 1 R:dr.
Ridderskapet och Adeln samt Borgare- Och Bonde-Stånden hafva bifallit Utskottets
förslag om tullfrihet vid utförsel af Spillning, Alfall och Spän, ej specificerade.
Preste-Slåndel åter har beslutat bibehållandet af gällande utförsels-tull, 10 R:dr för
100 R:drs värde.
Utskottet inbjuder Preste-Ständet att frånträda detta sitt särskilda beslut, och
föreslår, för annan händelse, följande omröstning:
N:o 112.
Den som vill, att, i öfverensstämmelse med Utskottets, af tre Stånd bifallna,
förslag, tullfrihet skall vid utförsel medgifvas för Spillning, Affall och Spån, ej specifi
Cerade, röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, bibehålies härå gällande utförsels-tull 10 R:dr för 100 R:drs värde.
Utskottet hade hemställt att tullfrihet vid utförsel måtte medgifvas för de i gällande
Utförsels-tarif under rubriken Trädvaror upptagne artiklarne »Bandstakar», »Bräder
och Plankor, sågade, af Ek och Ask», »Enträd och Enstafrar», »Gevärsstocks-ämnen»,
»Handspaks-ämnen», »Täckter, huggne eller täljde» och »sågade» samt »Stäfver:
lagg- och botten-». Riddei'skapet och Adeln, Borgare- och Bonde-Stånden hafva härtill
lemnat bifall, men Preste-Ståndel har för dessa artiklar bibehållit nu stadgade utförsels-tull,
nemligen för
Bandstakar . , 100 st. — 1 sk.
Bräder och Plankor, sågade, af Ek och Ask 100 R:dr värde 10 R:dr.
Enträd och Enstafrar ......... 100 st. — 12 sk.
Gevärsstocks-ämnen 1 dussin — 12 —
Handspaks-ämnen  d:o — 4 —
Läckter, huggne eller täljde . . . 1 tolft — 10 —
d:o — 2 —
Devillnings-Vtskottets Memorial, N:o 46. 47
Stäfver: lagg och botten:
af t. o. m. 34 verktums längd å de förra och 22 verktums längd ä de sednare:
af ek . .  120 st. — 3 sk.
af bok, furu eller gran  d:o — 1 —
öfver 34 t. o. m. 42 verktums längd, å de förra och 27 verktums längd å de sednare:
af
ek 120 st. — 8 sk.
af bok, furu eller gran  d:o — 1 sk. G rst.
derutöfver
af ek ....
d:o 24 sk.
af bok, furu eller gran  d;o ^-12 —
hvarförutan Presle-Ståndet beslutat att Bräder och Plankor af furu och gran, som nu
äro tullfria, skola beläggas med utförsels-tull af 2 sk. per tolft för »under 1| tums
tjocklek» och 6 sk. per tolft för »af 1J tums tjocklek och deröfver.»
Utskottet inbjuder Pr este-Slån det att frånträda dessa sina skiljaktiga beslut, och
föreslår, för annan händelse, följande omröstningar, dervid samtliga de med tull nu
belagda artiklar, för hvilka Utskottet tillstyrkt tullfrihet, ansetts lämpligen böra i en
proposition sammanföras.
N:o 113.
Den som vill, att, på sätt Utskottet föreslagit och tre Stånd beslutat, de i Ut- Bandstakar
försels-tarifen af gällande Tulltaxa under rubriken »Trävaror» förekommande artiklarna m■ m•
»Bandstakar», »Bräder och Plankor, sågade af Ek och Ask», »Enträd och Enstafrar»,
»Gevärsstocks-ämnen», »Handspaks-ämnen», »Läckter, huggne eller täljde», och »sågade»
samt »Stäfver, lagg- och botten-,» skola vid utförsel vara tullfria, röstar
Ja 3
Den det ej vill, röstar Nej;
*> Vinner Nej, bibehållas för dessa artiklar de i gällande Tulltaxa nu stadgade utförsel
s-a fgifter.
N:o 114.
Den som bifaller att, i enlighet med Utskottets förslag och tre Stånds beslut, Bräder och
Bräder och Plankor af furu och gran skola vid utförsel fortfarande vara tullfria, röstar flankör aj
°j i furu och
. , T? gran.
Den det ej vill, röstar Nej;
Vinner Nej, komma Bräder och Plankor af furu och gran att beläggas med utförsels-tull
af 2 sk. per tolft för »under lj tums tjocklek» och af 6 sk. per tolft fö,r
»af 1£ tums tjocklek och deröfver.»
Bonde.-Slåndel har särskildt beslutat, alt i Utförsels-Tariffen under art. Trädvaror:
»Virke, oarbeladt, sågadt eller tillhugget: Alm, Ask, Björk, Ek och andra ej specificerade
sådana trädslag, som vexa inom landet,» skall tilläggas orden »med undantag
af Plankor och Bräder, sågade, af Ek och Ask.»
Då likväl, äfven utan nämnde tillägg, sågade Bräder och Plankor af Ek och
Ask lika litet, som öfriga slag Bräder och Plankor, lära vid Tulltaxans tillämpning
kunna tullbehandlas såsom Virke, och sålunda tullbevillningens belopp icke är af samma
tillägg beroende, torde beslutet härom
/» § Tulltaxe-underrätteherna.
48 Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 16. n. .
böra förfalla, och Utskottets af de tre öfriga Stånden godkända
förslag, att i förevarande afseende bibehålla gällande Tulltaxebestämmelse
oförändrad, få såsom Rikets Ständers beslut anses.
Slutligen hafva, i afseende på den af Utskottet, i sammanhang med 12 § Tulltaxe-underrättelserna,
föreslagna underdåniga skrifvelse, Ridderskapet och Adeln samt
B or g are,-Ståndet beslutat, att de häri förekommande ord »ifrågavarande förmåner» skola
ut b} tas mot orden »Creditupplags-, Nederlags- och inrikes Transito-rätt»; och får Utskottet
hemställa,
att Preste- och Bonde-Stånden måtte, med frånträdande af sina
redan fattade beslut om godkännande af den utaf Utskottet föreslagna
redaktion, antaga den omförmälda förändring häri, som af
Ridderskapet och Adeln samt Rorgare-Ståndet blifvit beslutad.
Stockholm den 30 Juni 1854.
STOCKHOLM, tryckt hos ISAAC MARCUS, 1854-
Bevillnings-Utskotlets Utlåtande, N:o 17.
1
M:o 17.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 15 Juli 1851, kl. l e. m.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar vid Belänkandet
N:o iO, angående Stämplade Papper s-afgiften.
Enligt från samtliga Riks-Stånden erhållna protokolls-utdrag, hvilka den 21
sisllidne Juni i fullständigt skick kommit Bevillnings-Utskottet tillhanda, har Utskottet
inhemtat, alt dess Betänkande, angående stämplade pappers-afgiftcn, med åtföljande förslag
till författning i ämnet, vid inom Riks-stånden skedd föredragning, blifvit i nedannämnde
delar till Utskottets förnyade behandling återremitteradt; och får Utskottet
öfver de gjorda anmärkningarnc nu afgifva utlåtande.
§• 4-
Inom Högv. Preste-Ståndet har blifvit anmärkt, att författningen icke innehölle
bestämd föreskrift i afseende å karteringen af sådane ansökningar, som till PastorsEmbeten
och Skol-Slyrelser ingifvas. Då nämnde myndigheter icke blifvit hänförde
till någon af de i 4 §. mom. 1 intagne sex afdelningar, har häraf den slutföljd ansetts
kunna dragas, att dylika ansökningar skulle vara från stämpladt papper befriade; men
enär ibland undantagen i 7 §. finnas omnämnde endast ansökningar till lärare-beställningar
vid Folkskolorna på landet, der de icke äro med annan tjenst förenade, har ett
förtydligande af författningens mening i afseende å karteringen af öfriga till ifrågavarande
myndigheter ställda ansökningar, såsom till Klockare-, Orgelnist- och Kyrkvaktarebeställningar,
ansetts af nöden; i sammanhang hvarmed yrkats, att befrielse från stämpladt
papper borde medgifvas jemväl för ansökningar till Folkskole-lärareplatser i städerne;
och har på grund häraf återremiss egt rum.
Då uti 3 §. 2 mom. det allmänna stadgande förefinnes, att skrifter och handlingar,
som till Rätter, Embetsverk eller andra offentliga myndigheter ingifvas och insändas,
der företes eller uppvisas, skola med de i nästföljande mom. stadgade undantag
antingen skrifvas på eller beläggas med stämpladt papper, torde något allmänt undantag
icke kunna antagas ega rum för ansökningar,; ställda till Pastors-Embeten och
Skolstyrelser. Ehuru dessa myndigheter icke äro upptagne under någon af afdel
Bih.
till R. St. Brot. 1853 & 1855. 5 Sami. 1 Afd. 11 Hitft. l
2
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 17.
ningarne i 4 §. äro de dock att närmast hänföra till de i l:sta afdelningen uppräknade
myndigheter, och då dessutom karte-beloppen för handlingar, som ingifvas till de i l:sta
och 2:dra afdelningarne upptagne auktoriteter, äro enahanda, samt någon villrådighet
derom att Pastors-Embeten och Skolstyrelser åtminstone icke kunna jemföras med de
till högre afdelningar hänförliga myndigheter ej lärer uppstå, finner Utskottet
den af endast ett Stånd beslutade återremissen icke böra föranleda
till någon förändring uti det anmärkta hänseendet.
Beträffande åter den yrkade befrielsen från stämpladt papper för ansökningar
till Folkskole-lärarebeställningar i städerna, så och då dessa beställningar, jemförelsevis
med dylika på landet, i allmänhet äro med bättre löneförmåner förenade, finner
Utskottet
ej skäl att till ifrågavarande yrkande tillstyrka bifall.
Det af Utskottet i afseende å kartering af fastebref framställda förslag, enligt
hvilket endast fastebref å förvärfvad egendom skulle förses med stämpladt papper till
fjerdedelen af hvad för köpe- och bytesbref är stadgadt, har af Ridderskapet och
Ådeln samt Preste-Ståndet blifvit godkändt, men af Borgare- och Bonde-stånden återremitteradt.
De anmärkningar, som inom Borgare-Ståndet föranledt återremissen, innehålla,
att förslaget icke uttrycker hvad som med förvärfvad egendom hör förstås, eller
huruvida sådan, som genom testamente erhållits, jemväl skall till nämnde kathegori
hänföras, samt att föreskrift saknas i afseende å den kartering, som af fastebref å
ärfd egendom bör ega rum; och har på grund häraf och då testamenterad egendom,
som vore underkastad så väl boupptecknings- och testaments-kartering, som bevillningsafgift,
ansetts med mera skäl än ärfd böra åtnjuta lindring i karteringen, då fastebref
derå meddelades, blifvit yrkadt dels den förändring i redaktionen af Utskottets förslag,
att orden : »Fastebref ä förvärfvad egendom» måtte utbytas mot orden : »Fastebref å
genom köp, skifte eller gåfva förvärfvad egendom», samt derjemte uttryckligt stadgande
införas angående den eftergift i karteringen, som i fråga om fastebref å ärfd
eller testamenterad egendom rätteligen borde ega rum, dels ock alt nu gällande författning
i denna punkt måtte förblifva oförändrad. — Inom Bonde-Ståndet åter har,
på sätt den i ämnet hållna diskussion utvisar, Utskottets förslag hufvudsakligen vunnit
understöd, men ett förtydligande ansetts nödigt för bestämmande af den kartering, som
för fastebref å ärfd egendom skulle ifrågakomma.
Då Utskottets förslag åsyftat att för fastebref å ärfd egendom bereda befrielse
från stämpladt papper, men en dylik förmån för fastebref å egendom, som genom testamente
förvärfvats, icke synes med större skäl än för den, som erhållits genom köp,
skifte eller gåfva, kunna medgifvas, har Utskottet, med anledning af hvad yrkadt
blifvit, ansett sig endast böra föreslå det förtydligande,
att uti 7 §. bland handlingar, som äro från stämpladt papper
befriade, införas: »Fastebref å ärfd egendom».
§• 6.
Borgare-Ståndet har återremitterat 6 §. af författnings-förslaget, på framställdt
yrkande att det i 1 mom. föreslagna uttryck »befordringar till högre lön» måtte,
enär dermed vanligen förstodes befordran till högre grad, emot ett lämpligare uttryck
utbytas. Ridderskapet och Adeln åter har beslutat, att i stället för orden »befordringar
till» skulle införas orden »tillträde af»; — hvaremot Preste- och Bonde-Stånden godkänt
Utskottets förslag.
I
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 17.
3
För att åstadkomma den af Riddcrskapet och Adeln samt Borgare-Ståndet
afsedda förbättrade redaktion af ifrågavarande stadgande, hemställer Utskottet,
att 6 §. 1 mom. må erhålla följande förändrade lydelse:
»Fullmakter, Konstitutorialer, Brotokolls-utdrag m. m.
böra förses med stämpladt papper, då lön på stat förut icke
innehafts, till Jern procent aj del erhållna lönebeloppet, men
vid befordringar till tjenst, med högre lön eller vid tillträde af
löneförhöjning vid innehafvande tjenst, endast af skillnaden
emellan den förra lönen och den som erhålles. Åtföljes tjensten
af extra ordinarie inkomst stadgadt är.
Utskottets hemställan, att en af H. E. Herr Grefve Löwenhjelm väckt motion
oml befrielse från stämpladt papper för honorifika bevis af Kongl. Naj:ts Nåd måtte
lemnäs ulan afseende, har af Preste-Ståndet blifvit återremitterad; men enär de 3:ne
öfriga Riks-Stånden godkänt Utskottets berörde yttrande, anser Utskottet
sig böra detsamma vidblifva.
Från Preste-Ståndet har jemväl återremiss egt rum af det i 6 §. förekommande
stadgande om kartering af fullmakter för folkskole-lärare, för hvilka fullmakter yrkats
dels befrielse från stämpladt papper, dels ock att beloppet deraf måtte bestämmas till
8 sk.; och har såsom skäl härför blifvit yttradt, alt iblkskole-lärare-beställningarne i
allmänhet vöre åtföljda af obetydliga löneförmåner; att det dryga belopp af stämpladt
papper, som för dylika fullmakter är stadgadt, vållat den praxis, att desamma icke
utfärdats; alt då ansökningar till ifrågavarande beställningar i visst fall vore befriade
från stämpladt papper samt folkskole-stadgan innehåller, att fullmakterne skola utan
lösen utgifvas, deraf syntes böra vara en följd, att stämpladt papper icke heller skulle
för dem ifrågakomma.
Utskottet har, på grund af hvad sålunda blifvit anfördt och yrkadt, ansett sig
skola hemställa,
att ur nu befintliga stadgande i 6 §., om kartering af fullmagter
för ringare skolbetjente m. fl. »folkskole-lärare» må uteslutas och
fullmakter för dem upptagas i 7 §., bland de handlingar, som äro
från stämpladt papper befriade.
§. 7.
Inom Borgare-Ståndet har blifvit yrkadt, att enahanda befrielse från stämpladt
papper, som nu är medgifven akademier och gymnasier, måtte jemväl tillkomma folkskolor.
Då, enligt redan i 7 §. befintliga stadganden, ansökningar och aktioner rörande
skolor i allmänhet äro från stämpladt papper befriade, samt dessa stadganden tvifvelsutan
ega tillämplighet på folkskolor,
lärer något särskildt stadgande i afseende på afgifts-frihet för dessa
skolor icke vara erforderligt.
Det af Utskottet afgifna yttrande i anledning af en utaf Herr Hesselgren väckt
motion om befrielse för handtverks-, fabriks- och handels-föreningar från stämpladt
papper vid rättegångar, har från sistnämnda Stånd blifvit återremitteradt; men då de
öfriga Stånden godkänt berörde yttrande, finner Utskottet
ej skäl att detsamma frånträda.
4
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 47.
§. 8.
I afseende å fördels- och undantags-kontrakter, hvilka Utskottet ansett böra
åsättas stämpladt papper i ett för allt till 24 sk., har Ridderskapet och Adeln gillat
Utskottets berörde förslag, Preste-Slåndet deremot nedsatt afgiflen till 12 sk. och Borgare-Ståndet
återremitterat frågan om kartans belopp, på grund af framställda yrkanden
om nedsättning af detsamma till 16 eller 12 sk.; hvaremot Bonde-Ståndet bibehållit
hvad gällande författning i detta ämne stadgar.
Då emedlertid 3.-ne Riks-stånd godkänt Utskottets förslag, att de ifrågavarande
handlingarna skola till visst belopp karteras, samt detta belopp redan blifvit af ett Stånd
definitivt bestämdt till 12 sk., hvilken afgift inom ett annat Stånd vunnit understöd,
har Utskottet, som tillika inhemtat att karte-afgiften för ifrågavarande handlingar efter
nu gällande grund för beräkningen i allmänhet icke öfverstiger nämnda belopp, trott
sig böra, med frånträdande af sitt förut gjorda förslag, hemställa,
att stämpladt papper till fördels- och undantags-kontrakter må
bestämmas till 12 sk.
Från Borgare-Ståndet har återremiss vid 8 §. jemväl egt rum, med anledning af
en utaf Herr Stolpe gjord framställning, att, som stadgandena i nämnda §. om stämpladt
papper, i stället för den fordna en per mille-afgiften, samt rusthålls-afgifterne till
Wadstena Krigsmanshus- och Amiralitets Krigsmans-kassorna för expeditionshafvande
föranledde ett särdeles stort och onödigt besvär genom de mångå kartelappar, som
måste påläggas köpebref och särskildt kontrolleras, en förändring i beräkningssättet för
dessa afgifter vore af behofvet påkallad och lämpligen kunde beredas antingen derigenom,
att ifrågavarande afgifter inbegrepos i den summa, som skall läggas till grund
för karteringen af köpebref, hvarför i sådant fall ny tarif borde upprättas, eller ock
att kartan beräknades efter vissa stadier i afgifternes belopp, såsom t. ex. för hvarje
fulla 25 R:dr.
Med anledning häraf anser Utskottet sig böra erinra, att, enär de ifrågavarande
afgifterna utgå efter olika beräkningsgrunder, så väl i förhållande till hvarandra, som
till de för köpebref gällande, ett sammanförande af berörde afgifter i en gemensam
tarif icke låter sig verkställa utan en rubbning af dessa beräkningsgrunder samt minskning
eller förhöjning å ena eller andra sidan i afgifternes belopp. Då larifen för
köpebref innefattar det allmänna stadgandet, synes det dessutom mindre lämpligt, att
uti detta stadgande inblanda sådane, som blott hafva afseende å speciela fall, såsom
förhållandet är med en-per-mille- och rusthålls-afgifterne; på dessa skäl och enär 3
Stånd bibehållit de särskilda stadgandena, ehuru med skiljaktighet i fråga om vissa
afgifters belopp, anser Utskottet sig
icke kunna tillstyrka något afseende å berörde af Herr Stolpe
gjorda framställning.
Stockholm den 14 Juli 1854.
N:o 18.
I
Bevillning,s-Utskottels Utlåtande, N:o 18.
H:o 18.
Ank. lill Exp.-Utsk. den 15 Juli 18,’54, kl. l e. m.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar vid Betänkandet N:o
12, angående stämpling af spelkort och af giften derför.
Vallöf!. Borgare-Ståndet, som, lika med öfriga Riks-stånden, godkänt det af
Utskottet framställda förslag, att kortstämpel-afgiften måtte förhöjas med 4 sk. för hvarje
lek och denna förhöjning tillgodokomma Stockholms allmänna Barnhus, har deremot, på
grund af gjorda anmärkningar emot det af Utskottet föreslagna förändrade sätt för sjelfva
kortstämplingen, återremitterat hvad Betänkandet härom innehåller; men som de tre
öfriga Riks-stånden godkänt Betänkandet jemväl i denna del, hvilken endast innefattar
reglementariska stadganden, de der genom 3 Stånds sammanstämmande beslut måste
anses vara af Rikets Ständer antagna, har Utskottet funnit
omförmälda af Borgare-Ståndet beslutade återremiss icke påkalla
vidare utlåtande.
Stockholm den 14 Juli 1854.
Bih. till B. St. Prot. 18S3 & 18 Si. S Sami. 1 Af dr 11 Haft.
STOCKHOLM, tryckt hos ISAAC MARCUS, 1854.
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 19.
1
*:o 19.
Ank. till Exp.-Utsk. den 27 Juli 1834, kl. 2 e. m.
Rikets Höglojliga Stunders Bevillnings-Utskotts Utlåtande, i anledning
af gjorda anmärkningar vid Betänkandet N:o 13, angående
Städernes salu-accis.
Nämnda Betänkande med dertill hörande tarif har utaf Ridderskapet och Adeln
samt Preste- och Bonde-Stånden blifvit godkändt, hvaremot inom Borgare-Ståndet an-,
märkts dels af Herr Rinman, att tarifen vöre uppgjord efter städernes gamla, i stället
för nja klassifikation, dels ock af Herr Malmborg, att staden Carlskrona, som uti berörde
tarif finnes upptagen till en salu-accis-ersättning af 400 R:dr, blifvit, efter det
Utskottets Betänkande algifvits, derifrån befriad; hvarförutan af Herr Nordvall yrkats,
att staden Linköping, hvarest fri försäljning af kött och bröd vore landmannen medgifven,
måtte erhålla nedsättning af accis-beloppet lill likhet med den lägst beskattade
af 3:dje klassens städer; och har på grund häraf Betänkandet, jemte den dervid foga
de
tarif, blifvit lill Utskottet återremitteradt.
I anledning häraf får Utskottet, hvad beträffar ofvanberörde, af Herr Nordvall
framställda, yrkande, upplysa, att den olikhet i afgifts-beloppen, som förefinnes emellan
särskilda släder inom samma klass, icke, pä sätt Herr Nordvall förmenat, grundar sig
på den olikhet i eftergifter, som för den fria försäljningen af kött, bröd och dricka i
dessa städer eger rum. Genom Kongl. Kungörelsen den 22 December 1832 är nemligen,
i öfverensstämmelse med Rikets Ständers beslut, stadgadt, att de städer, uti hvilka
försäljnings-frihelen blifvit medgifven endast för en eller annan af ifrågavarande förnödenhets-arliklar,
fortfarande, och intilldess densamma blifvit utsträckt till alla tre, borde
utgöra den, genom Kongl. Kungörelsen den 30 November 1810, vid då beslutad indragning
af land-lullarne, för dessa städer bestämda salu-accis-ersättning; och har, på
grund häraf, Utskottet, för hvilket det uppgifna förhållandet med Linköping icke varit
obekant, ansett sig
sakna anledning att någon nedsättning i salu-accis-ersältnings-beloppet
för nämnde stad tillstyrka.
Vidkommande de i öfrigt gjorda anmärkningarne, så och då Utskottet inhemtat,
att Carlskrona, under den 18 April innevarande år, erhållit befrielse från salu-accis-afBih.
till R. St. Prot. 1S33 & 1834. 3 Samt. 1 Afd. 12 Haft. .1
2
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 19.
giften, samt upplyst blifvit, att enahanda befrielse redan den 19 Januari 1838 blifvit
medgifven jemväl för Landskrona, ehuru sistnämnde stad vid föregående Riksdagar
blifvit uti tarifen uppförd för ett belopp af 85 R:dr, har Utskottet
skolat, med rättelse i berörde hänseenden, barbos öfverlemna förnyad
tarif till fördelning af salu-accis-ersättningen, uti hvilken
tarif städerne blifvit upptagne efter deras den 11 April 1853
nådigst fastställda nya klassifikation och nummerordning;
hvarjemte och enär, enligt hvad berörde tarif utvisar, sammanlagda beloppet at städernes
salu-accis numera uppgår till icke mera än 855 R:dr, samt under tiden till nästa
Riksdag torde komma att ytterligare minskas, Utskottet hemställer,
att, vid Stats-regleringen, en summa af endast 500 R:dr må på
ifrågavarande inkomsttitel beräknas.
Stockholm den 21 Juli 1854.
Bevillnings-Ulskotlets Utlåtande, N:o 19.
'farif
till fördelning af Salu-accis-ersiittningcn utaf Städcrnc
Stockholm
Götheborg
Första Klassen
Norrköping . .
Gefle
Malmö ....
yiIndra Klassen
Carlskrona
Upsala . .
Calmar .
Wisby . .
Westerås
Tredje Klasset
Westervik .
Uddevalla .
Landskrona
Nyköping .
Fahlun . . .
Christianstad
Carlshamn .
Ystad . . .
Örebro . . .
Jönköping .
Linköping .
Lund . . .
Carlstad . .
Borås . . .
Halmstad . .
Helsingborg
Hernösand .
Wenersborg
R:dr.
300
Transport
Sundsvall
Transport
Fjerde Klassen.
Warberg ....
Arboga
Christinehamn . .
Köping
Wexiö
Söderköping . . .
Hudiksvall . . . .
Mariestad . . . .
Sala
Wadstena . . . .
Hedemora . . . .
Söderhamn . . . .
Umeå
Pitea
Luleå
Eskilstuna . . . .
Lidköping . . . .
90 Eksjö
Sölvitsborg . . . .
100
20
20
Femte Klassen.
Marstrand . . . .
Skara
Skenninge . . . .
Nora
Askersund . . . .
Philipstad . . . .
Wimmerby . . . .
Kongelf
Engelholm . . . .
530
R:dr.
530
20
40
25
20
30
15
Strengnäs
Thorshälla
Enköping .
Sigtuna . .
Öregrund .
Södertelje .
Norrtelje .
Lindesberg
Ulricehamn
Hjo
Sköfde . .
Mariefred .
Fahlköping
Alingsås .
Transport
R:dr.
805
50
Transport
Laholm
Trosa
Östhammar
Säther
Åmål
Skanör och Falsterbo
Falkenberg
Kongsbacka . . . . .
25
Cimbritshamn
Strömstad . .
20Grenna . . .
IWaxholm . .
25
25
805
Östersund
Haparanda
Skellefteå
Borgholm
Summa B:ko R:dr
10
15
855
4
Bevillnings-Utskotlels Utlåtande, ZV;o 2 0.
]%:« 20.
Ank. lill Exp.-Utsk. den 27 Juli 1854, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af återremiss af Betänkandet N:o 14, angående
Post-bevillningen.
Sedan Bevillnings-Utskottet, uti dess Betänkande N:o 14, angående Post-bevdlningen,
afgifvit utlåtande i anledning af sä val Kongl. Maj:ts, under den 21 sistlidne
Mars till Rikets Ständer aflåtna, Nådiga Proposition om införande af ett förändradt portosystem
för inrikes brefvexlingen, som en utaf Herr L. A. Pettersson i enahanda
syftning vackt motion, samt deruti yttrat den åsigt, att ett likformigt porto, icke öfverstigande
4 sk., obestridligen skulle ega företräde framför det af Kongl. Maj:t föreslagna
s. k. rayons-porto, men att, då införandet af ett dylikt medelporto komme att medföra
en så betydlig minskning i Postverkets inkomster, att desamma icke skulle medgifva
aflemnande till Statsverket af det årliga bidrag deraf biltills utgått, och hvilket
Utskottet ansåge Statsverket under närvarande förhållanden icke kunna undvara, någon
förändring af Postväsendet i omförmälde rigtning icke borde ega rum, innan sig
visat, att Statsverkets tillgångar medgåfve uppoffrandet af berörde bidrag; på grund
hvaraf Utskottet hemställt, att nu gällande posttaxor måtte vid innevarande Riksdag bibehållas
oförändrade; så har, enligt Utskottet tillhandakomna protokolls-utdrag, berörde
Betänkande, vid, inom Riks-Stånden skedd, föredragning, blifvit af Bonde-Ståndet godkändl,
men af Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet återremitteradt; hvaremot
Borgare-Ståndet, med ogillande af Utskottets hemställan, fattat beslut i öfverensstämmelse
med det förslag, Herr Grefve Björnstjerna, C. M., uti sin vid Utskottets Betänkande
fogade reservation framställt.
De yttranden, som föranledt återremissen, hafva hos Ridderskapet och Adeln
innefattat yrkanden dels om bifall till Kongl. Majrts Nådiga Proposition, dels ock om
antagande af det uti ofvan omförmälda reservation föreslagna medelporto af 4 sk.,
hvaremot inom Preste-Ståndet de ledamöter, som ansett en förändring af Postväsendet
böra ega rum, hufvudsakligen understödt sistberörde förslag.
Till förmån för de af Kongl. Majit föreslagna 2:ne rayons-porton, har blifvit
anfördt: att, då för närvarande funnes 11 särskilda portosatser, en nedsättning deraf
till 2 måste innefatta en högst betydlig förenkling; att dessa 2:ne porton, bestämda,
det lägre till 4 sk. för afstånd af högst 20 mil, och det högre till 6 sk. för alla andra
Bevillnings-Ulskottets Utlåtande, N:o SO.
5
afstånd, komme att medföra förhöjning endast för det obetydliga antal bref, för hvilka
för närvarande erläggas 2 och 3 sk., men deremot nedsättning för dem, som nu betala
5, 7, 8 sk. och derutöfver; samt att, genom antagande af dessa 2:ne portosatser, någon
betydligare minskning i post-intraderne icke vore att befara.
För införande af ett enda medelporto har man åter åberopat de i Grefve Björnstjernas
reservation anförda skäl, samt vidare, bland annat, erinrat, att, då medelkostnaden
för ett bref härstädes för närvarande utgör 5f skillingar, blefve den minskning
i inkomst, som genom ett medelporto af 4 sk. under de första åren skulle uppkomma,
mindre betydlig och innefattade dessutom en motsvarig skattelindring för allmänheten.
Den beräkning öfver minskningen i inkomst, som utgjort ledning för Utskottets yttrande
i frågan, vore grundad på förhållanderne år 1851; men sedan dess hade den inrikes
brefvexlingen lemnat betydligt större behållning. Endast från år 1852 till 1853
hade denna inkomst stigit med 30,000 R:dr, samt beräknades innevarande år uppgå
till omkring 70,000 R:dr mera än för år 1851, hvarförutan inkomsterne af den utrikes
brefvexlingen jemnförelsevis ännu betydligare ökats. Då brefvexlingen öfver Danmark
och Preussen år 1851 lemnat en bruttoinkomst af 143,892 R:dr, hade nemligen samma
brefvexling 1852 gifvit en intägt af 190,000 R:di;. Enligt en i General-Post-Styrelsens
Kammar-kontor upprättad kalkyl, som uti Grefve Björnstjernas reservation äfven finnes
omförmäld, visade sig att ett 4 sk. medelporto för innevarande år skulle hafva lemnat
ett öfverskott af 127,000 R:dr, hvilket skulle blifva fullt tillräckligt så väl till bestridande
af de med reformens införande förenade kostnader, hvilka likväl till större delen
skulle genom ökad brefvexling blifva beläckte, söm äfven till ett årligt bidrag till Statsverket
af 50,000 R:dr. Men den financiela sidan af frågan vore icke den mest vigtiga.
Reformen egde en allmän, internationel betydelse. Hela Europa hade tillegnat sig den,
och öfverallt, der man öfvergångsvis antagit flere rayons-porton, hade man redan ötvergått
eller vone på väg till medelportot. Äfven utan afseende å dessa förhållanden
vore reformen här af stor betydelse, emedan dcrförulan postanslaiterna icke kunde så
förenklas och mångfaldigas, att landsbygdens befolkning komme i åtnjutande af den beqvämlighet,
postanstalterne nu förnämligast tillskynda städernes innevånare. Reformen
vore ock ytterst vigtig, såsom enda medlet att bereda Postverket disposition af postmedlen,
hvarigenom postföringen kunde gifvas både större hastighet och den säkerhet
till lif och egendom, som mer och mer under nuvarande postföringssätt äfventyras.
Utskottet erkände redan i sitt förra Betänkande de öfvervägande fördelarne al
ett 4 sk. medelporto med frimärken; och det vär endast farhågan, att Staten icke kunde
undvara det hittills af postmedlen påräknade bidrag, som afhöll Utskottet alt under
stödja
denna reform. I följd af Borgare-Ståndets beslut samt Ridderskapet och Adelns
samt Preste-Ståndets genom återremissen uttryckta mening, måste Utskottet antaga, att
nämnde farhåga icke delas af Rikets Ständer. Vid sådant förhållande, och på de skäl
i öfrigt, som för antagandet af nämnde medelporto blifvit anförda, finner Utskottet sig
ock böra hemställa,
l:o att, vid inrikes brefvexlingen, ett medelporto för bref, som befordras
emellan de orter, der postanstalter finnas, må, utan afseende
på afståndet, bestämmas till 4 sk. banko för hvarje lod, till och
med en vigt af 8 lod, samt alt för bref, hvars vigt öfverskjuter
sistnämnde lodtal, må tillgodonjutas portomoderation, i enlighet
med Kongl. Förordningen den 13 Oktober 1785.
Begagnandet af s. k. frimärken, i stället för kontant liqvid af porto-afgiften, utgör
en så väsendlig del af post-reformen, att äfven i länder, der denna reform inskränkt
sig till rayons-porton, frimärken för dessas erläggande blifvit införde. Härige-.
6
BeviUnings-Vtskoltets Ullålande, A':o 20.
norn vinner Post-verket den enkelhet vid uppbörden af' post-medlen och kontrollen
derå, som utgör vilkor för skyndsamhet vid post-expeditionerne, och hvarförutan det
icke heller blefve möjligt att, utan synnerliga kostnader, mångfalldiga brefemottagningsställena,
hvilket dock i vårt land är af behofvet särdeles påkalladt. Det är således af
stor vigt att i sammanhang med antagandet af ett medel-porto icke blott medgifva, utan
ock genom positiva åtgärder söka framkalla begagnandet af dessa frimärken. Emot de
fördelar, som medel-portot bereder korrespondenten, må anspråket att han medelst frimärke
skall erlägga porto-afgiften väl icke kunna anses öfverdrifvet ; men då ett ovilkorligt
stadgande härom, åtminstone till en början och intilldess allmänheten hunnit
vänja sig vid förändringen, möjligen skulle medföra tillfälliga olägenheter och hinder,
har Utskottet ansett det böra lemnäs korrespondenten öppet att vid post-expeditionerne
äfven kontant erlägga porto-afgiften. På det alt ett sådant medgifvande af undantag
Irån regeln dock icke må fördröja ett allmännare bruk af frimärken, hvilket tvifvelsutan
blefve händelsen, derest någon särskild afgift vid den kontanta liqviden icke stadgades,
har det synts Utskottet angeläget, att, på sätt i andra länder jemväl blifvit för
sådant fall föreskrifvet, stadga en dylik särskild afgift. Denna afgift, i England bestämd
till ett helt och i Danmark till ett halft enkelt porto för hvarje bref, har Utskottet
ansett sig böra upptaga tili endast dels-porto, eller 1 sk., som skulle tillfalla
Postförvaltaren, såsom ersättning för hans besvär att, i korrespondentens ställe, å bref
vet
anbringa frimärke. Utskottet föreslår alltså:
2:o att, vid inlemnandet af bref å Post-kontor eller Post-expedition,
till porto-afgiftens erläggande skola begagnas s. k. frimärken,
hvilka böra vara brefven åsatte; men att det likväl må på bref
afsändaren
ankomma alt portot med penningar betala; hvarvid
han dock tillika skall erlägga en särskild afgift af en skilling för
hvarje bref, hvilken afgift tillfaller Post-förvaltaren.
Hvad åter angår de bref, som nedläggas i särskilda breflådor, hvilka, efter GenerälPost-Stvrelsens
föranstaltande, skulle flerestädes anbringas, så medgifver icke beskaffenheten
al dessa breiemottagnings-ställen kontant liqvid af bref-porton, utan måste antingen
detta porto erlägges genom frimärken, eller ock frankerings-frihet medgifvas.
Att Ovilkorligen påbjuda det förra skulle tvifvelsutan i ganska väsendlig mån försvåra
anlitandet al dessa breflådor, då icke blott saknad tillgång på frimärken, utan äfven
ovisshet om brefvens verkliga vigt ej sällan torde inträffa. Deremot bar den hittills
för bref, som afsändas med Diligenser och ångbåtar, under en lång följd af år medgifna
frankerings-frihet betydligt underlättat korrespondensen, utan att, så vidt Utskottet
kunnat erfara, någon klagan öfver missbruk af denna frankerings-frihet försports.
Något giltigt skäl att befara missbruk af samma frankeringsfrihet, utsträckt äfven till öfriga,
utom post-expeditionerne anordnade brefemottagnings-ställen, synes icke heller nu
lörelinnas; men del lider deremot intet tvifvel att korrespondensen skulle på sådant sätt
beredas ganska väsendtlig lättnad. Då det icke heller torde vara rättvist eller lända
till Post-verkets verkliga fördel att, för ofrankerade bref, stadga högre lösen, än sorn
motsvarar det å hvarje bref belöpande porto, tillstyrker Utskottet vidare det beslut:
3:o att bref, som inläggas i de breflådor, hvilka, efter General-PostStyrelsens
föranstaltande, anbringas vid Post-anstalter, äfvensom å
andra ställen der Posterne färdas förbi, Samt i Diligenser och
Ångbåtar, böra vara försedde med frimärken, motsvarande portot
efter brefvets vigt; skolande adressaten i annat fall erlägga portot,
såvida han vill brefvet emottaga.
Bevillnings-Ulskotlets Utlåtande, N:o 20.
1 öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, hemställer Utskottet,
4:o alt frimärken skola, på sätt General-Post-Styrelsen derom förordnar,
från Post-verket ullemnas; äfvensom att 2 procent af
hvad genom dylika märkens försäljning inflyter, må användas till
ersättning dels till de personer, åt hvilka nämnde försäljning kan
varda uppdragen, dels åt den eller dem vid Post-verkét, som få
vidkännas besväret med och ansvaret för frimärkenas emottagande,
vårdande och redovisande: samt
5:o att Post-kartorna skola upptaga endast antalet af afgående orekommenderade
bref, men icke adressaternes namn, såvida icke
detta sednare särskildt äskas af bref-afsändarne, som då derföre
böra erlägga en särskild afgift, bvars belopp må af Kongl. Maj:t
bestämmas.
Af de skäl, som uti Herr Grefve Björnstjernas förut åberopade reservation finnas
anförde, anser Utskottet
6:o s. k. lösbref ocb lokalbref böra emot hittills stadgad afgift befordras
samt denna afgift fortfarande tillkomma Post-förvaltarne;
börande likväl dylika bref, för att genom Post-verket fortskaifas,
i vigt icke få öfverstiga, lösbref 8 lod samt lokal-bref 4 lod;
hvarjemte, beträffande det i 8:de punkten af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition föreslagna
stadgande i afseende å brefs kringbärande genom brefdragare, Utskottet
7:o anser någon förändring af nu gällande föreskrifter i berörda hänseende
icke erfordrös.
Då, pä grund af hvad Utskottet här ofvan i Usta punkten föreslagit, något bidrag
till Stats-verket icke torde kunna för den närmaste framtiden af Post-medlen påräknas,
får Utskottet hemställa,
8:o att blifvande öfverskott å Post-verkets inkomster måtte tills vidare
af Kongl. Maj:t få disponeras till Post-anstalternas utvidgande
och förbättrande samt Post-föringens ordnande på ett ändamåisenligare
och efter tidens fordringar mera lämpadt, samt för
Postförare mindre betungande sätt, än det närvarande, äfvensom
till den ersättning åt Post-förvaltare för förlorade inkomster af
lösväskor, Post-räkningar m. m., som skäligen kan anses böra
dem tillkomma;
och har Utskottet, beträffande slutligen tidpunkten ifrån och med hvilken nu föreslagna
förändrade stadganden skulle tillämpas, ansett
9:o denna tidpunkt böra, på sätt Kongl. Maj:t; föreslagit, bestämmas
till den 1 Juli nästkommande år, men nu gällande Post-taxor
till nämnde dag bibehållas oförändrade.
Stockholm den 27 Juli 1854.
Herr Komminister Beckman har anmält sin reservation:
dels emot upphäfvande af den hittills för bref under 8 lods vigt
medgifna portomoderation eller remedium af ^:dels lod,
dels emot föreslagna särskilda afgiflen af 1 sk. för hvarje bref,
då porto-afgiften kontant erlägges; och
dels emot uteslutande från Post-kartorna af adressaternes namn
å orekommenderade bref.
STOCKHOLM, tryckt hos ISAAC MARCUS, 1854.
£evitimmy»-l f*kcit*ts L /lii/ande, *Ve St.
1
N:o 21.
Ad k. till Kxp.-Utsk. d. 31 Juli 1854, kl. 4 e. aa.
Utlåtande, i anledning af gjorda anmärkningar emot Betänkandet
N:o 4, angående grunderna för den blifvande allmänna Be
ri
Ilningen, samt föreskrifterna för deras tillämpning.
Då Riks-stånden, vid behandlingen af Bevillningg-Utskottets betänkande
N:o 4, angående grunderna för den blifvande allmänna bevillningen, samt föreskrifterna
för deras tillämpning, jemte tillhörande förslag till Bevillnings-stadga,
på grund af gjorda anmärkningar, återremitterat åtskilliga delar deraf, tillhör det
Utskottet, jemlikt 71 § Regeringsformen och 31 § Riksdags-ordningen, att sig
yttra öfver berörde anmärkningar innan Utskottet afgifver förslag till ej mindre
sammanjemkning af de skiljaktiga beslut i frågan, som redan blifvit eller vidare
blifva inom Riks-stånden definitivt fattade, än äfven till voterings-propositioner
i de punkter, der omröstning i Förstärkt Utskott kan komma att ega rum.
Sedan de inom Riks-stånden i de återremitterade delarne afgifna yttranden
den 1 innevarande månad kommit Utskottet så fullständigt tillhanda, att hinder
ej mötte för frågans handläggning, har Utskottet tagit ofvanomförmälda anmärkningar
i öfvervägande; och vill Utskottet nu upptaga desamma till besvarande
i dea ordning, hvartill Utskottets förut afgifna betänkande och förslag föranleda.
m. *8 R. Prof. 1853 $ 1854. 5 Sami. 1 Afd. 13 Haft.
1
llevi!Iniagt- Ufskottet* Utlåtande, \:o 21.
Yttrandet avgående personliga skijdds-afgifhn, sid. 4.
Utskottets yttrande i anledning af väckta motioner om personliga skyddsafgiftens
upphörande, antingen helt och hållet, eller åtminstone såsom stats-inkomst,
har blifvit återremitteradt af vällofl. Borgare-ståndet, hvarest flere ledamöter
uttalat den åsigt, att Utskottet bordt i ett sammanhang yttra sig om afgiftens
bibehållande och om dess användande, emedan det vore troligt, att en och
annan vore benägen att bibehålla nämnde afgift, om den bestämdes att komma
kommunerna tillgodo, men i motsatt fall önskade få densamma borttagen. Hr
Brodin har åter anfört, att Betänkandet angående allmänna Bevillningen bordt
innehålla bestämdt utlåtande, huruvida personliga skydds-afgiften skulle i Bevillnings-förordningen
fortfarande bibehållas såsom bevillningsgrund, eller ej, hvarefter,
ifall sednare alternativet antoges, tiden vore inne att besluta, örn en motsvarande
afgift skulle utgå till andra än statens behof; och slutligen har hr
Henschen, med åberopande af de i hans motion för ifrågavarande afgifts borttagande
anförde skäl, deni han ansåg vida öfverväga det, hvarpå Utskottet grundat
sitt afstyrkande, eller att personliga skydds-afgiften numera ej kan vara särdeles
kännbar, yrkat, att denna afgift i ingen händelse måtte vidare komma att.
till staten utgå.
Utskottet är fortfarande af den tanke, att obetydligheten af det belopp,
hvarmed personliga skydds-afgiften af hvarje skattskyldig numera utgår, är tillräckligt
skäl för samma afgifts bibehållande; och då Utskottet i det återremitterade
yttrandet, såsom Utskottet förmodar, tillräckligen tydligt uttryckt den åsigt,
att personliga skydds-afgiften bör, såsom hittills, utgå till staten, såvida ej Rikets
Ständer, vid pröfning af det särskilda utlåtande, sorn kommer att i
ämnet afgifvas, skulle besluta, att samma afgift skall användas för kommunala
behof, så torde Utskottet äfven hafva gifvit frågan behörig form; hvadan, och
då Utskottets yttrande dessutom blifvit af tre Stånd godkändt, Utskottet finner
de emot detsamma framställda anmärkningar
icke föranleda till något förändradt Utlåtande från Utskottets
sida.
Yttrandet om bevillningen af Embets- och Tjenstcmäns samt Beij
entes löner m. m., sid. 6.
Det Utlåtande, hvari Utskottet afstyrkt bifall till framställda förslag om
opphäfvande af eller nedsättning uti bevillningen af embets- och tjenstemän»
samt betjentes löner, har blifvit återremitteradt ej mindre af Riddershapct och
A deln samt Presle-ständett hvilka förordat bifall till hrSchutans motion om ned
-
Bevillning»-Utekotteta Utlåtande, N:o 21.
3
iättning af denna bevillning till cn tredjedel af hvad nu är stadgadt, dervid dock
hr grefve af Ugglas, inom förstnämnde Ständ, erinrat, att, om en sadan nedsättning
skulle komma i fråga, bevillningen då måtte, med borttagande af den
i 2 § i Bevilinings-förordningen uppställda tarif, sättas till en procent af alla
löner; än äfven af Borgarc-slåndet, der en del ledamöter likaledes önskat obetinga&t
bifall till hr Schwarts motion, men andra deremot förordat ifrågavarande
skatte-lindring endast i förening med en allmän nedsättning i bevillningen, samt
bestämmandet af en lika bevilinings-procent, för såväl embete och tjenst, som
rörelse och näring, äfvensom fast egendom, hvilken förändring i afseende å bevillningens
belopp och fördelning de funno sig föranlåtne att påyrka, emedan å
ena sidan stats-verkets närvarande tillstånd, jemte de på andra skatte-titlar vid
detta riksmöte ökade stats-inkomsterna, kräfde en minskning i allmänna bevillgen,
och å den andra, bestämmandet af en lika bevilinings-procent för alla ingalunda
skulle medföra en högre beskattning å einbets- och tjenstemän, i jemförelse
med andra skattskyldiga, enär bevillnings-procentens nedsättning för dessa
sednare ©tvifvelaktigt skulle åstadkomma sannare taxerings-uppgifter och en med
verkliga förhållandena mera öfverensstämmande taxering. Ilärförutan har hr
IVallenberg, jemte det han instämt med dem, som äskat bifall till hr Schwans
motion, förnyat sitt förslag om särskildt bestämmelse i afseende å embets- och
tjenstemäns bevillning, för den händelse att landet skulle råka i krig, i hvilket
hänseende hr Björck åter ansett lämpligare, att såsom krigsgärd bestämma en
särskild bevillning att utgå efter samma grunder, som den allmänna.
Utskottet, som redan uttalat sin åsigt om rättvisan och billigheten af den
utaf hr Schwan föreslagna lindring i embets- och tjenstemäns samt betjentes
löne-bevillning, har funnit hinder för en sådan lindring möta endast från betänkligheten,
att under nuvarande förhållanden göra någon hufvudsaklig ändring uti
den hittills gällande fördelning af bevillningen mellan de särskilda medborgareklasserna,
eller åstadkomma någon känbarare minskning uti statens skattc-tillgångar.
Då emellertid denna, af Utskottet hysta, betänklighet skäligen bör vika
för den inom tre Riks-stånd uttalade önskan om nedsättning af ifrågavarande
bevillning, så finnér Utskottet sig uppmanadt, att, med frånträdande af sitt förra
utlåtande, och i öfverensstämmelse med den åsigt, som inom nämnde Riks-stånd
företrädesvis gjort sig gällande, hemställa,
att bevillningen af embets- och tjenstemäns samt betjentes
löner m. m. måtte, såsom hr Schwan i sin motion föreslagit,
nedsättas till en tredjedel af hvad derför nu är stadgadt;
samt att, i följd deraf, 2 § 1 mom. i Bevillnings-förordningen
må, efter orden: »andra sådana lägenheter erlägga»,
erhålla följande förändrade lydelse, nemligen:
4
Becithnngs- Utskottets Utlåtande, N:o 21.
k Af alla löner, som
Öfverstiga 200 till och med 300 r:dr b:ko en afgift af 32 sk. b:k<v
:?
300
55
400
55
1: —
55
400
55
500
55
55
1: 32
55
500
000
55
•%
2: 10
55
000,
55
700
5’
\
*5 5
3: 10 „
55
700
55
800
55
5}
4: 10 .,
*5
800
55
900
55
5-5
5: J2 .?
C5
900
55
1,000
55
r* t
55
1.000
55
1,100
55
55
8: 32 ”
• }
1,100
55
1.200
55
* s
10: 32
samt af
alla löner
derutöfver,
En för
hundrade; kommande
den lön o. s. v.».
Beträffande ater de af hrr Wallenberg och Björck föreslagna särskilda
bestämmelser om förevarande bevillnings utgörande under krigstid, så enär,
ifall krig skulle utbryta, de då församlade eller omedelbart derefter, enligt
grund-Iagens föreskrift, sammanträdande Rikets Ständer ej lära underlåta, att
utfinna lämpligt sätt för krigs-gärdernas utgörande,
torde ett stadgande derom nu vara obehöflig!.
Yttrandet om hevi Ilningen ä rörelse och näring, samt fast egendom,
sid. 8.
Utskottets hemställan, att de af flere motionärer framställde yrkandeh
om nedsättning i bevillning för rörelse och näring ifrån 5 till 3 procent, samt
för fast egendom ifrån 2 till 1 på hvarje tusen icke matte vinna Rikets Ständers
bifall, har blifvit återremitterad af Preste- och Borgare-ständen, hufvudsakligen
af följande, under diskussionerne i ämnet anförda skäl, nemligen:
inom Preste-ståndot, dels att, då ståndet redan återremitterat frågan om bevillningen
å embets- och tjenstemäns löner, konseqvensen fordrade ett lika förfarande
i afseende å denna punkt, dels att stadgandet om ett så ölverdrifvet
skatte-bidrag, som 5 procent af årets inkomst, vore hufvudsakliga orsaken dertill,
att uppgifterna till taxerings-kommittéerne om inkomsternas belopp hittills
varit mindre sannings-enliga, och att nämnde kommittéer icke vidtagit tillbörliga
åtgärder för åstadkommande af rättelse i detta afseende; och inom Borgare
ståndet,
såsom härofvan, vid fråga om bevillning å embets- och tjenstemäns
löner, redan blifvit oinförmäldt, att stats-verket för närvarande ej vore i behof
af så hög bevillning, som hittills, samt att genom nedsättning i bevillnings-procenten,
särdeles om denna procent bestämdes lika för alla skattskyldiga,
undanröjdes hufvudsakliga anledningen till osanna inkomst-uppgifter och
©rigtjg taxering; hvarjemte två stånds-medlemmar sökt fästa uppmärksamheten
ltevillnings-Ulskoltrls Vllalande, JV:e 21.
derpå, att närings-idkarne i allmänhet väl bchöfde lindring i fina utskyldjer,
synnerligast som dc på sednare tiden utfärdade friare tull- och narin gs-författningar
för deni ej obetydligt minskat tillfällena att vinna utkomst.
Då Utskottet härofvan, i öfverensstämmelse med tre Stånds uttalade önskan,
föreslagit en betydlig nedsättning i bevillningen för embets- och tjen
stemän,
och deraf rättvisligen följer, att, såsom nied två Stånds återremiss varit
afsedt, äfven öfriga medborgare-klasser mäste beredas en lindring i skattebördorne,
så får Utskottet, med frångående af sitt förut afgifna utlåtande i
ämnet, föreslå,
att bevillningen för handel, fabriker, handtverk o. s. v.,
eller rörelse och näring i allmänhet, vare sig i städerne eller
på landet, måtte bestämmas till Tre för hundra af år
liga
inkomsten, der nu bevillning af 1'cin för hundra eger
rum;— att den bevillning af fast egendom, på landet och i
städerna, som nu utgår med Två r:dr för hvarje Ett-tusen.
för framtiden matte bestämmas till Tre r:dr för hvarje
Två-tusen fem-hundra; samt att, i följd häraf, på alla
de ställen i bevillnings-förordningen, der afgifts-bestämmelserne
Fern för Hundra och Två för hvarje Ett-tusen förekomma,
i deras ställe måtte införas: Tre för Hundra, och
i Tre för hvarje Två-lusen Fem-hundra.
Yttrandet, angående minmi-afgifter m. m., sid. 9.
Få begäran af två ledamöter, hvilka ansett obilligt att taga skatt af
personer, som ej hafva större inkomst än 200 r:dr, eller dermed belägga fast
egendom, hvars värde ej öfverstiger 500 r:dr, har vällofl. Borgare-ståndet
återremitterat Utskottets afstyrkande yttrande öfver väckta förslag, angående ej
mindre upphäfvandet af de i Bevillnings-förordningen förekommande minimiafgifts-bcstämmelscr,
än äfven införandet uti nämnde förordning af stadganden
derom, att inkomster, som ej öfverstiga 200 r:dr, eller fast egendom, hvars
värde ej öfvergår 500 r:dr, skulle vara frie från bevillning.
Sorn likväl det anförda skälet för ifrågakomne befrielse från bevillning
redan är vordet af Utskottet vederlagdt i det häröfver afgifna och af 3 Stånd
godkända yttrandet, saknar Utskottet anledning
att vidare utveckla och än mindre att frångå samma
yttrande.
§ 2.
3:dje mom. i denna §, och Utskottets afgifna yttrande i anledning %S
6
Bevillning»-Utskottets Utlåtande, N:o ii.
hr friherre af Schmidts motion om ett tillägg till detsamma, hafva blifvit
återremitterade af vällofl. Borgare-siandet, på yrkande af hr Björck, som funnit
det orättvist, att en embets- eller tjensteman, sorn af någon anledning,
hvilken som helst, åtnjuter tjenstledighet, och derigenom går miste om en del
af sin lön, ändock nödgas erlägga bevillning för hela lönen, samt hr Rinman,
som fordrat återremiss af Utskottets betänkande i förevarande del, enär Ståndet
förut återremitterat detsamma i livad det angick bevillningen af tjenstemäns
löner.
Då hr Björcks anmärkning, såvidt Utskottet kan finna, icke står i något
samband med hr friherre af Schmidts motion, som afsåg att få närmare
bestämdt, huruvida, i vissa läll, antingen den för embets- och tjenstemäns löner
stadgade allmänna afgiftsprocent, eller den i 1 mom. uppställda tariff skul
le
tillämpas, samt det från Borgare-ståndet ankomna diskussions-protokoll i
öfrigt icke upptager någon anmärkning emot Utskottets, öfver nämnde motion
afgifna utlåtande, så linner Utskottet
Borgare-ståndets återremiss af samma utlåtande, hvilket blifvit
af de öfriga Riks-stånden godkändt, icke föranleda till
någon ändring deruti.
Och enär hr Björcks omförmälda anmärkning afser bestämmelsen i 3 jj,
men denna § ej blifvit af något Riks-stånd återremitterad, så
lärer samma anmärkning icke påkalla vidare yttrande.
§§ 4 och 6, samt 145 §, 5 mom.
Inom högvördiga Prcste-ståndet har hr prosten Melén, med insiäminande
uti hr Prytz reservation, påyrkat, att den i 4 § stadgade bevillning å hushyror
och värdet af fria husrum i städerne, äfvensom inqvarterings-penningar
måtte upphäfvas, enär dessa förmåner borde med lika skäl vara befriade frän
bevillning, sorn fria husrum på landet; i sammanhang hvarmed hr prosten ock
velat vinna rättelse af den motsägelse, han förmenade ega rum mellan, å ena
sidan, beskattningen å nyssberörde förmåner i städerne, samt, å den andra,
dels stadgandet i 6 § om bevillning af boställen på landet, hvarigenom bostadshusen
derstädes tycktes helt och hållet undgå beskattning, och dels bestämmelsen
i 145 § 5 mom. derom att »boställshus» vöre fria från bevillning; och
hafva förenämnde §§ och moment, i följd af dessa anmärkningar, blifvit till Utskottet
återremitterade.
Föreställningen, att boställshus på landet äro frie från all bevillning, 8r
dock icke grundad, utan hvilar på étt förbiseende af stadgandet i 68 §, att,
vid uppskattning af fast egendom (och således äfven boställen) å landet, jern
-
Betalnings-Utskoltein Utlåtande, A:o 2f.
7
väl åbyggiiaden skall tagas i beräkning; och till följd deraf förfaller det indragna
skälet för borttagandet af bevillningen å hushyror och värdet af fria
husrum i städerna, samt inqvarterings-penningar. Ilvad åter angår den förmenta
motsägelsen mellan 4 § och 145 §, 5 morn., så synas dessa ställen i
Bevillnings-förordningen tvärtom förutsätta hvarandra, i det att boställshus på
det sednare stället förklaras frie från fastighets-bevillning, såsom varande redan
förut enligt 4 § beskattade.
På grund häraf, och då Utskottets från nu gällande Bevillnings-förordning
hemtade förslag uti ifrågavarande delar är af tre Stånd godkändt, finner
Utskottet
icke skäl att uti samma förslag göra någon förändring.
§ 8.
B. e, t ♦ » U •-
Välloflige Borgare-ståndet har återremitterat denna §, på yrkande af hr
Henschen, hvilken, då det föreföll honom icke vara så lätt att bestämma hrad
som förstodes med orden, »verkliga arbetare», hemställt, att 2:dra punkten
måtte utgå.
Utskottet kan deremot icke finna nämnde ord på något sätt svårtydiga;
hvadan, och då Utskottets förslag i denna del är af tre Stånd gilladt, Utskottet
anser
hr Ilenschens anmärkning icke böra vinna afseende.
§ 9.
Inom vällofliga Borgarc-ståndet har blifvit yrkadt, att minimi-bestämmel»erna
enligt denna § matte sättas lika för alla städer, enär en fattig handlande
eller näringsidkare i en större stad icke vore i bättre omständigheter, än den,
som vore bosatt i en mindre.
Då emedlertid tillfällena till arbete och förtjenst i betydlig man rätta sig
piter hvarje orts folkmängd och rörelse, eller samma omständigheter, hvarpå
städernas klassifikation är grundad, synas bestämmelserna om olika minimiafgifter
för Stockholm och Götheborg, samt städernas fem klasser hafva skäl
för sig;, och enär dessutom de olägenheter, som någongång deraf möjligen kunde
härflyta, äro undanröjda genom taxerings-männens rätt att bestämma afgj£~
Un äfven under minimi-beloppen, anser Utskottet
sig böra förblifva vid sitt, i likhet med nu gällande Bevill
nings-förordning
afgifna och af tre Stånd godkända förslå.#.
§§ 9, 10, 27 och 28.
Dessa §§, hvilka blifvit återremitterade i sammanhang med frågan «mt
8
Bevillning»-Hink nilein Utlåtande, \;o 21.
nedsättning i bevillningen af rörelse och näring, anser Utskottet icke behöfva
till följd af den utaf Utskottet här ofvan föreslagna nedsättning i berörde bevillning-
från 5 till 3 procent, undergå annan förändring i afseende ä deri förekommande
afgiftsbestämmelscr, än att,
med iakttagande deraf att, der bestämmelserna 5 för hundra
eller 5 procent förekomma, siffran 5 utbytes mot 3. nedanstående
två rubriker i 10 § 3 mom. erhålla följande
lydelse:
»Doktorer, medicina?, eller Läkare, för inkomst af praktik utom
tjensten, Iva procent, dock ej under . . b:ko r:dr ös; och
,7Veterinär-Likar c, för inkomst af praktik utom tjensten, Ira procent,
dock ej under b:Lo r:dr 2.»
§ io.
Vid denna § har i Borgare-ståndet vidare framställts följande anmärkningar
:
att det af Utskottet föreslagna förändrade stadgandet angående aktörer,
aktriser m. il., hvilket syntes gå ut på att skattlägga den mest tillfälliga af
ulla inkomster, och den sämst lottade samhällsklass, icke borde godkännas;
att det af Utskottet vid rubriken »kommissionärer» gjorda utbyte af orden
»sorn icke äro borgare» emot »ehvad de äro borgare eller ej» vore olämpligt,
enär det vore det riktigaste och vid tillämpningen enklaste, att en borgare,
som tillika är kommissionär, på en gång taxeras för ali sin inkomst och derför
ålägges afgift efter den stadgade bevillnings-procenten; hvaremot Utskottet*
förslag skulle leda till många förvecklingar;
att afseende borde fästas å hrr Hjertås, Rosenblads och Ilesselgrens motioner
om Gesällers befriande från bevillning, helst som gesäller icke äro annat
äij vanliga arbetare, hvilka äro från bevillning frie;
att Sjömän borde från bevillning fritagas; samt
att den i 2 mom. stadgade afgift för Utländningar, som resa omkring i
landet och, för egen räkning eller såsom utskickade för andra, utbjuda eller
sluta handel om utländska varor, måtte helt och hållet upphäfvas.
Hvad först angar frågan om aktörers m. 11. i samma rubrik uppräknade
personers, äfvensom gesällers och sjömäns befriande från bevillning, så, e»är
det är billigt, att hvarje samhällsmedlem i mån af sina inkomster bidrager
till
Bevillningt-UlskolUlt Ulla landt, N:o 21.
tUl etatsbchofvcns fyllande, samt författningen dessutom i afseende £ de förstnämnde
lemnar taxerings-männen öppet att, efter förekommande omständigheter,
»änka afgifts-beloppcn huru lågt som helst, hemställer Utskottet
att vid dess af tre Stånd godkända förslag i dessa delaf
måtte förblifva.
Beträffande vidare det förändrade stadgandet angående kommissionärer,
»å tror Utskottet den föreslagna förändringen vara nödig, för att en mängd perfoner,
hvilka väl äro borgare, men hufvudsakligen i egenskap af kommissionärer
hemta betydliga inkomster, må kunna träffas af en rättmätig beskattning;
och då stadgandet, sådant det blifvit af Utskottet föreslaget, svårligen bör kunna
leda till förvecklingar vid tillämpningen, och detsamma dessutom är af tre Stånd
godkändt, får Utskottet,
vidhålla sitt förslag äfven i denna deh
Hvad slutligen vidkommer yrkandet om upphäfvande af den för utländingar,
som resa omkring i landet, för att utbjuda eller sluta handel om utländska
varor, stadgade bevillning, så är den afgift, hvilken desse personer skola
erlägga för hvarje månad, de sig här i riket uppehålla, i Utskottets tanke, både
lämplig och af rättvisa mot den inhcmske, bevillning underkastade, handlanden
påkallad; till följd hvaraf, och då Utskottets från nu gällande Bevillnings-för•rdning
hemtade förslag härutinnan jemväl är af tre Stånd bifallet, Utskottet
icke kan understödja ofvanbemälda, inom endast ett Rikg*tånd
framställda, yrkande.
§§ 10 och 27.
tfögvördiga Prcste-ståndet har återremitterat de delar af dessa §§, hvilka
ang# bevillning af krögare m. fl. personer, sorn ega rättighet att i minut försälja
spirituösa drycker, och hvilka delar ansetta böra lemnäs oafgjorda, till dess
Rikets Ständer fattat beslut öfver Särskilda Utskottets förväntade förslag till lagbestämmelser,
angående bränvins försäljning, samt vilkoren och afgifterna derför.
Denna aterremiss, hvilken ej är grundad på någon anmärkning emot Utskottets
förslag i förevarande afseende, kan icke föranleda till annat yttrande
från Utskottets sida, än ett tillkännagifvande,
att nämnde förslag blifvit af de öfriga tre Stånden godkändt.
§§ 10, 27 och 28.
Dessa §§, jemte Utskottets afstyrkande hemställan, i anledning af väckta
IWA. litt R. St. Prat. 1853 $ 1854. 5 SamL i Afd. 13 Haft. t
10
Beoillnings- Utskottets Utlä/amle, Å:o 21.
motioner om borttagande ur de två sednare af de derstädes förekommande orden:
»såvida den till fern procent af inkomsten beräknade bevillningen icke uppgår
till högre belopp», hafva blifvit återremitterade af Ridder skåpet och //deln,,
på det att Utskottet måtte åt inledningen till förevarande tre §§ gifva en så
bestämd och tydlig lydelse, att olika tolkningar deraf icke må kunna uppstå;
och hafva äfven Preste- och Borgare-stänilen i enahanda syftning återremitterat
§§:ne, men lemnat Utskottets berörde hemställan utan anmärkning.
Under diskussionerna i frågan har blifvit upplyst, att ej mindre hos Taxerings-
och Pröfnings-kommittéerne, än äfven inom Kongl. Kammar-rätten motsatta
åsigter sökt göra sig gällande, angående rätta tolkningen af ofvan citerade ord,
nemligen: den ena att, när en persons inkomst är kunnig, den allmänna bestämmelsen
0111 bevillning efter fem procent deraf skall tillämpas, så att afgifter
efter de i §§:ne uppställda klasser endast då skulle komma att ega rum, när.
den skattskyldiges inkomst vore för taxerings-männen okänd;, den ändra åter att
bevillningen bör bestämmas efter de stadgade klasserna för alla i §§:ne uppräknade
personer, såvida deras inkomster icke vore så betydliga, att fern procent
deraf uppginge till högre belopp, än den högsta för deras klass utsatta afgift, i
hvilket läll fem-procent-beräkningen först finge tillämpas.
Emot den förra af dessa åsigter, hvilken skall vara den af pluralitetcn
inom Kongl. Kammar-rätten antagna, har anmärkts, att densamma ledde till eri
obilligt hög beskattning å personer med små inkomster; och till stöd åter derför,
att den sednare åsigten vore den i författningen a hedda, har inom Presteståndet
herr kontrakts-prosten Kallman åberopat slut-meningen af 25 § i nu gällande
Bevillnings-förordning, som lyder sålunda: »Då något verk, inrättning eller
rörelse, för hvilka per-mille-afgift icke är stadgad, ’ befmnes afkasta större
inkomst, än som motsvarar här ofvan stadgade högsta klasser, bör afgift en för
hela inkomsten bestämmas till fem för hundrade!.»
Sedan det numera, enligt hvad här ofvan blifvit omförmäldt, är satt utoni
allt tvifvel, att stridiga meningar gjort sig gällande angående rätta tydningen af
inlednings-orden till ifrågavarande §§, tror äfven Utskottet någon ändring af
ordalagen, hvarigenom sådana stridiga åsigter kunna förebyggas, böra vidtagäs.
Och som Utskottet anser, såväl billigheten, som öfverensstämmelsen med hvad
redan finnes i 25 § stadgadt, tala för den' åsigt, att bevillningens beräkning efter
den allmänt fastställda bevillnings-procenten då först bör vidtaga, när denna
beräkning gifyer. ett skatte-belopp, som öfverstiger de högsta klass-afgifterne, får
Utskottet, som vidhåller sitt af tre Stånd godkända yttrande om olämpligheten
att, utan vidare åtgärd, ur Författningen borttaga de här ofvan först citerade
ord, föreslå,
att början af 10, 27 och 28 §§:ne måtte, med iakttagande
BetUlning*-Utskott ela Utlåtande, N:o 21.
11
: äfven af den föreslagna nedsättningen i bcvillnings-procenten
från 5 till 3, erhålla (lenna förändrade lydelse:
»För följande (till städerna hörande), (på landet boende), (vid bruk,
bergverk och öfriga inrättningar antagne) personer skall afgiften,
såvida den icke, beräknäd efter tre procent af inkomsten, uppgår
till högre belopp, än de här nedan utsatta högsta klassafgifter,
i hvilket fall nämnde procent-beräkning skall iakttagas,
bestämmas sålunda:b
§ 16.
Denna § har blifvit återremitterad dels från högvördiga Preste-ståndet,
på yrkande af herr kontrakts-prosten Kullman, som anfört, att, ifall Utskottets
''förslag vid 35 § om bcvillningens beräkning för aktie-bolag, efter ärliga behållning'en,
i stället för utdelningen, blefve gällande, och dessa bolag sålunda komme
att beskattas efter enahanda grunder, som egare af ångfartyg, orden: »som ej
eges af aktie-bolag», borde, såsom ledande till missförstånd, uteslutas; men att,
för den händelse åter, att den hittills gällande bestämmelsen om aktie-bolags beskattning
efter utdelningen blefve bibehållen, ofvannämnde ord borde utbytas
emot: »ehvad de egas af aktie-bolag eller ej», enär ett ångfartyg, som eges af
sådant bolag, väl icke borde annorlunda beskattas, än andra ångfartyg; dels
rock från vällofl. Borgareståndet, till följd af ett anförande af herr Henschen,
hvilket dock ej kommit Utskottet tillhanda.
Som likväl, ifall aktie-bolag hädanefter, enligt Utskottets förslag, komme
■att beskattas för h<da den årliga behållningen, de af herr kontrakts-prosten Kullman
anmärkta orden i denna § omöjligen kunna medföra någon olägenhet, samt,
lör den händelse åter att Rikets Ständer skulle besluta att bibehålla beskattningen
å nämnde bolag vid hvad nu derom är gällande, aktie-bolag väl böra
beskattas efter enahanda grund, ehvad de hemta sin inkomst från ångfartyg
eller annan rörelse, får Utskottet, med erinran att den föreslagna procent-nedsättningen
från 5 till 3 äfven vid förevarande § bör iakttagas, hemställa,
att något afseende ej mätte fästas å herr kontrakts-prosten
Kullmans ofvanberörde framställningar.
gg 24 och 25.
Dessa gg jemte Utskottets dervid afgifna yttrande i anledning af herr
kontrakts-prosten Kullmans motion om införande af en särskild rubrik för
Kalkstensbrott, der kalksten bry tes till afsalu, äro återremitterade från Borgareståndet
i den syftning, att afseende måtte fästas å bemälde motion,
h.. Då emellertid Utskottets afstyrkande utlåtande L denna fråga blifyit af
1*
BeviUnings- Ltskoilels Utlåtande, W:a> Si.
(re Stånd godkändt, liar Utskottet, såväl deri, som i hvad förut härom blifvft
enfördt, grundad anledning
att samina utlåtande vidhålla.
§ 25.
Vällollige Borgareståndet har återremitterat denna g ej blott för att deruti
måtte vidtagas de förändringar, som kunna blifva en följd af den föreslagna
nedsättningen i bevillnings-procenten för rörelse och näring, utan jemväl i anledning
af ett inom Ståndet framställdt yrkande af herr Falhem, att den uti förevarande
§ för fjerde-parts-egare i Fahlu grufvor stadgade bevillning måtte
upphäfvas.
Då herr Falhem i sammanhang med detta yrkande tillika fordrat, aft
bergsmännen vid Stora Kopparberget måtte uttryckligen fritagas från att, såsom
hittills skett, i denna egenskap erlägga bevillning enligt 2:dra art., äfven«om
att, i följd deraf, de stadganden, som afse bergsmännens deltagande i Fahlu
stads taxerings-kommitté, måtte ur författningen borttagas, torde det icke vara
olämpligt, att Utskottet nu på en gång till besvarande upptager allt hvad
herr Falhem sålunda framställt.
Det förstnämnda yrkandet tyckes herr Falhem, så vidt af hans skriftliga
anförande och dervid fogade handlingar kan inhemtas, grunda dels derpå, att
bergslagen, utom det att den nödgas utgifva den å koppar-tillverkningen lagda
grundskatt, äfven erlägger bevillning för Avesta kopparverk, hvilket för förädlingen
af Fahlu koppar bestämda verk lärer till bevillning uppskattas i likhet
med andra bruk, enligt 73 §, dels ock på den omständigheten, att den i 25
g afsedda fjerde-parts-egarnes behållning å Fahlu grufvor, eller den s. k. fjerdeparts-revenuen,
icke vore en genom malm-försäljning anskaffad behållen inkomst
eller samlad fond till utdelning, utan endast utgjorde skillnaden mellan
malmens vid de s. k. malm-lottningarne åsätta värde och brytnings-kostnaden,
hvadan berörde revenue, hvilken hade sin grund i det från äldre tider tillbaka
bibehållna sättet för malmens fördelning mellan fjerdeparts-egarne, icke skulla
finnas till, om grufvorna drefvos i sambruk, eller, såsom t. ex. Åtvidaberg!
grufva, tillhörde en enda person.
I afseende åter å den bergsmannen, enligt 2 art. påförda bevillning,
har herr Falhem antydt, såväl att denna bevillning, som uppkom genom bergslagens
förening med Fahlu stad, hvarunder bergsmännen taxerades såsom borgare,
bordt med föreningens upphörande år 1769 försvinna, som ock att den,
Sfven enligt nu gällande Bevillnings-förordning, ej rätteligen kunde bergsmännen
påföras, då ingen § i samma förordning dertill föranledde, om nemligen
Betalnings-disk otte tu Utlåtande, N:e 21.
Vi
tillbörligt afseende fastades derpå, att bergsmännen, efter skiljsmessan fran staden,
alls icke kunde betraktas såsom borgare derstädes.
Såvidt Utskottet kan finna, är vinsten af grufve-brytningen vid Fahlu
glhifvor ingalunda beskattad genom den af Avesta koppar-verk utgående bevillning,
enär, vid tillverkningens värdering i och för denna bcvillnings bestämmande,
bland annat de använda rå-ämnenas, och således äfven rå-kopparens
värde, bör afräknas. Då det vidare icke kan förnekas, att skillnaden mellan
brytnings-kostnaderna och malmens värde utgör en verklig behållen inkomst
för fjerde-parts-cgarne, samt Bevillnings-förordningen uttryckligen fritager de
vork, hvaraf denna inkomst hemtas, från särskild bevillning, så synes skäl icke
vara för handen att, såsom herr Falhem yrkat, borttaga den fjerde-partsdelegare
i Fahlu grufvor uti denna § ålagda bevillning. Utskottet får derföre,
•åväl af nu anförda skäl, som äfven i betraktande deraf, dels att Stora Kopparbergs
bergslag vid innevarande riks-möte redan beredts tillfälle till en skatte-lindring
genom Rikets Ständers bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga proposition om
nedsättning i koppar-räntan å tillverkningarne vid Kopparberget, dels att tre
Stånd godkänt Utskottets förslag, så vidt det rörer bibehållande af bevillning å
Faldu grafvor, hemställa,
att herr Falhems nyssberörde yrkande må lemnäs utan
afseende.
Beträffande sedan frågan om bergsmännens vid Stora Kopparberget befrielse
från bevillning enligt 2 art., så förefinnes icke något skäl, hvarföre dess»
•kulle fritagas från skyldigheten att, i likhet med andra medborgare, skatta för
dea inkomst de åtnjuta; hvadan Utskottet får
afstyrka bifall äfven till det härom hos endast ett Rike-stånd
väckta yrkandet.
Hvad vidare angår den, i sammanhang med sistnämnda yrkande gjorda
hemställan, att de stadganden, som afse bergsmännens deltagande uti Fahlu stads
Taierings-komiuitté, måtte ur författningen borttagas, så får Utskottet tillkännage
att
frågan om nämnde Taxerings-kommittés sammansättning,
såsom varande af reglementarisk beskaffenhet, redan är, genom
tre Stånds bifall till Utskottets förslag i denna del, afgjord.
Slutligen har Utskottet ansett de i denna § förekommande afgifts-bestämm
elser böra nedsättas i lika förhållande med den föreslagna nedsättningen i bevfllaings-procenten
för rörelse och näring i allmänhet, eller från 5 till 3; och
14
Bevillnings-Utskottets Utlåtande•, N:o 21.
har Utskottet, till följd häraf, åt g:n gifvit den förändrade lydelse, bifogade förslag
utvisar,
hvilket torde af Ilikets Ständer godkännas.
§ 27.
Denna § har blifvit återremitterad:
af Preste- och Borgarestånden, för att i 1 morn. deraf matte, i öfverensstämmelse
med herr prosten Gahnes reservation och af der anlorda skäl,
införas en ny rubrik, så lydande: »Auktionister, se Kommissionärer»;1
af Bondeståndet, i en alldeles motsatt syftning, eller att efter rubrikerna:
»Advokater och Sakförare-.-, samt »Kommissionärer», matte göras den
anmärkning, att auktions-förrättare på landet ej finge under dessa kathegorier
hänföras; samt vidare af
Borgareståndet, till följd af derstädes framställda yrkanden, dels att
bestämmelsen derom, att gårdfari-handlandc, vid resor till utrikes ort (med undantag
af Norge), skola för hvarje person erlägga en afgift af 30 r:dr b:ko.
måtte borttagas; dels att bevillningen å lotsar och lots-drängar på landet.måtte
antingen helt och hållet upphäfvas, eller, om det ej kunde ske, åtminstone ned
sättas
till hälften mot hvad nu är stadgadt.
Utskottet kan icke dela den inom Bonde-ståndet uttalade åsigt, att auktion
s-föi-rättare på landet skulle i denna egenskap obetingadt vara befriade från
bevillning, helst många af dem hafva ganska betydliga inkomster; men då, såsom
i den åberopade reservationen upplyses, den på många ställen vidtagna åtgärden
att beskatta auktions-förrättare, såsom inbegripna under benämningen
kommissionärer, numera blifvit äfven af högsta domare-magten gillad, anser Utskottet.
som får afstyrka bifall till Bonde-ståndets ofvannämnde förslag,
det å andra sidan icke vara behöfiigt, att för auktions
förrättare
i §:n införa en särskild rubrik.
Då vidare den för gårdfari-handlande, som resa utom landet, -stadgade
afgift torde vara en behöflig motvigt mot dessa personers befarade benägenhet
att bidraga till oloflig införsel af främmande varor, samt Utskottets, i öfverensstämmelse
med föregående Bevillnings-förordningar, afgifna förslag i anmärkt*
delen är af tre Stånd godkämlt, får Utskottet
samma förslag vidblifva;
Och som den för lotsar och lots-drängar i lägsta klassen bestämda bevillning
endast utgör 24 sk., samt taxeringsmännen hafva-sig rättighet tillerkänd
att sätta beivillningen än lägre, anser Utskottet
Bevillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 21.
15
sig böra vidhålla sitt äfven i detta afseende af tre Stånd
gillade förslag.
§ 28.
Denna § är återremitterad af högv. Preste-ståndet, på framställning derom
af herr prosten C. D. Arosenius, som förmenat, att den i §:n förekommande'
rubriken: Disponenter, Grafve-, vore för inskränkt, enär äfven vid bruks-egendomar
disponenter ofta vore af egarne antagne; hvadan herr prosten ock föreslagit,
att ordet »Grufve* måtte utgå.
Då emellertid de vid bruken antagne disponenter öfverhufvud endast till
benämningen skilja sig från inspektörer derstädes, för hvilka i 27 § en vida högre
beskattning är stadgad, än den som är bestämd för grufve-disponenter, har
Utskottet
ingen anledning att frånträda sitt i denna del afgifna och af
tre Stånd gillade förslag.
§ 35.
1 mom. af denna § har blifvit återremitteradt af vällofl. Borgareståndet^
hvarest herr // allenberg föreslagit ett så lydande tillägg till berörde moment:
»A hvad som afsättes till reserv-fond må ingen bevillning debiteras, förr
än reserv-fonden fördelas mellan aktie-egarne.»
Utskottets förslag, att uti 2 mom. af förevarande g, äfvensom i 146 g,
1 mom. ordet »utdelningen» måtte utbytas mot artiga behållningen, hvilket förslag
Ridder skåpet och Adeln afslagit, har blifvit återremitteradt af Borgareståndet,
der flere talare ansett obilligt, att med årlig bevillning belägga aktie-bolags
och andra inrättningars, till betäckande af möjliga förluster afsatta, reserv-fonder,
af hvilka staten först då kunde med skäl fordra skatt, när de utdelades
mellan aktie-egarne'; hvarförutan herr Kinman erinrat, att, vid beskattningen af
aktie-bolag, skillnad borde göras mellan sådana bolag, som till aktie-egarne ut
dela
ej blott vinsten för året. utan äfven en del af kapitalet, och sådana, hvilkas
utdelningar endast ske af vinsten, medan kapitalet alltid qvarstår oförminskadt,
så att taxerings-männen måtte ega rättighet att göra afdrag för lidna förluster,
och sålunda, beskatta endast den vinst, som verkligen är behållen.
Utskottets hemställan, att herrar Wijks-och Wallenberga förslag derom, att
do i 2. mom. omnämnda inrättningar icke måtte beläggas med bevillning, så
länge utdelningen ej öfverstiger 5 procent af grund-kapitalet, har likaledes blifvit
af Borgare-ståndet återremitterad, i den syftning, att berörde förslag borde
bifallas.
Utskottets tillstyrkande af bifall till herr friherre T ersmedens motion oni
Jern-kontorets befriande från den för detsamma i 4 mom. af denna g hittills
18
ttetillningi- Utskottet» Ulla!andt, N:o 21,
»tadgade bevillning har, jemte Utskottets förslag till stadgande om denna befrielse
i 145 §, blifvit återreinitteradt af hederv. Bondeståndet, hvarest somliga le*
datnöter hållit före, att, då Jcrn-kontoret icke kunde göra anspråk på befriels*
från bevillning för större del af dess vinst-medel, än som användas till allmännyttiga
ändamål, detsamma borde för den öfriga delen beskattas i likhet med
»lidra bolag, enligt 2 mom.; men andra åter förklarat sig icke alls vilja medgifva
någon ändring uti den för Jern-kontoret hittills stadgade bevillning.
I afseende å frågan om upphäfvande af den bevillning af 3,000 r:dr b: ko,
sam för närvarande från Jern-kontoret utgår, har väl Ridderskapet och Adeln,
i likhet med Preste- och Rorgare-stånden, bifallit Utskottets ofvanberörda till—
styrkande; men Ridderskapet och Adeln har återremitterat Utskottets förslag till
lydelse af 4 mom. i 145 §, till följd af inora Ståndet yttrade stridiga åsigter om
vidden af den befrielse från bevillning, som borde komma nämnde Kontor til!
godo. En del ledamöter hafva nemligen ansett, att Jern-kontoret borde helt
»eli hållet fritagas från all bevillning, och derföre påyrkat, att de af Utskottet
i berörda moment efter »Jern-kontoret» tillagda orden: »så länge dess vinsimedel
användas till allmän-nyttiga ändamål» måtte borttagas, såsom varande ej
blott onödiga, då ändamålet vore vunnet, genom att blott ordet: »Jern-kontoretr
funnes i momentet utsatt, utan jemväl missledande, enär de kunde gifva
anledning till den tolkning, att Jern-kontoret, för att få njuta den medgifna befrielsen
till godo, måste visa, att det till allmän-nyttiga ändamål använder alla
sina vinst-medel; hvaremot andra ledamöter, som förfäktade den åsigt, att Jernkontoret
borde få tillgodonjuta befrielse från bevillning endast för si mvcket,
norn verkligen användes till allmän-nyttiga ändamål, och att det öfriga af dess
vinst-medel borde beskattas enligt 35 §, 2 morn., velat åt 145 § 4 inom. gifva
följande lydelse: »Jern-kontoret, sä vidt dess vinst-medel användas till allmännyttiga
ändamål.»
Hvad nu först angår frågan om bcvillnings utgörande, för do i 2 mohn.
©mförmälda aktie-bolag, jemte öfriga verk och inrättningar, af »årliga behållningen»
i stället för, såsom hittills skett, af »utdelningen», så anser Utskottet
»ig böra erinra, att då utdelningen kan både öfver- och understiga den verkliga
vinsten af en rörelse, men denna vinst, hvilken bör ligga till grund för
beskattningen, deremot rättast uttryckes med orden årlig behållning, Utskottet
af sådan anledning och för att bereda rättvisa uti ifrågavarande hänseende,
framställt förslaget, hvilket ock vunnit två Stånds bifall, hvadan Utskott&t
anser sig böra vidblifva samma förslag.
Då vidare det af herr Wallenberg föreslagna tillägg till 1 mom. om bairieise
från bevillning af enskilda bankers reserv-fonder kornme att stå i uppenbar
-
Revitlnmy*- iiSskeUtli Uttänkande, N\o 21.
17
lim' strid så väl mot hvad momentet förut innehåller derom, att bevillningen af
bemäld e banker skall be räknas af den årliga behållningen, som äfven mot Utskottets
nyssnämnde förslag, att b elta Ilningen skulle läggas till grund för beräkningen
al' den utaf bolag i allmänhet utgående bevillning, så hemställer Utskottet,
att ifrågakomne. inom endast ett Kiks-stånd föreslagna, tillägg,
ej matte antagas. *
Beträffande sedermera herrar fVijks oell H allenbergs förslag om befrielse
för aktie-bolag 111. 11. inrättningar från bevillning för så stor del af deras utdelning,
sorn ej ölVerstiger fem procent, sä får Utskottet, med åberopande af
dess i denna fråga förut anförde skäl, och under tillkännagivande,: att Utskottets
afstyrkande hemställan blifvit af tre Stånd bifallen,
samma hemställan förnya.
Hvad slutligen vidkommer frågan om Jern-kontorets befriande från bevillning,
så anser Utskottet till en början de i herr friherre Tersinedens motion
anförda skäl och tre Stånds bifall utgöra tillräcklig anledning för Utskottet att,
emot hedervärda Bonde-ståndets återremiss,
fortfarande tillstyrka, att den för Jern-kontoret i 35 § 4
morn. nu stadgade bevillning., 3,000 r:dr banko, må upphöra.
Men Utskottet har med sitt förslag afsett ej blott denna befrielse, utan
äfven att Jern-kontoret för framtiden skulle vara fritaget från all bevillning,
hvilket Utskottet trott sig kunna så mycket heldre föreslå, som bemälde kontor
använder vida större belopp-, än hvartill en bevillning å dess samtlige vinstmedel
skulle uppgå, för ändamål, hvilkas uppnående staten, om Jern-kontoret
upphörde med sin omvårdnad, icke kunde undgå att sjelf bekosta. I öfverensstämmelse
härmed har Utskottet ock affattat sitt förslag till 4 mom. i 145 §,
dervid Utskottet med tillägget -så länge dess vinstmedel användas till allmännyttiga
ändamål» velat antyda anledningen till den medgifna befrielsen' och
med detsamma påpeka, att denna befrielse icke borde tillgodonjutas längre än
kontoret fortfar med sin allmän-nyttiga verksamhet.
Utskottet är fortfarande öfvertygadt, så väl att den ovilkorliga befrielse,
Utskottet velat i 145 § 4 mom. meddela, är af rättvisa påkallad, som ock att
ordalydelsen af det föreslagna stadgandet är ändamålsenlig och ingalunda ledande
till den för Jern-kontoret menliga tolkning, man hos Eidderskapet och
Adeln befarat; och som denna öfvertygelse jemväl vinner stöd af Preste- oeh
Bih. till R. St. Fröt. 1853 $ 1854. 5 Sami. 1 Afd. 13 Iläfl.,
3
18
Bevillnings-Utskotfeta Utlåtande, N:o 21.
Borgare-ståndens bifall, så får Utskottet, i enlighet med sitt förra förslag,
hemställa,
dels att Jern-kontoret må helt och hållet fritagas från bevillning;
dels att Utskottets förut afgifna förslag till stadgande
derom i 145 § 4 mora. må godkännas»
§ 39.
Det af Utskottet afgifna förslag till förändring af denna §, har blifvit af
Borgare- och Bonde-ständen obetingadt bifallet. Ridderskapet och A åsin
har godkänt Utskottets förslag i hufvudsak, eller att mantals- oell skattskrifningar
på landet hädanefter skola förrättas sockn evis, men för sin del åt 2
mom.• i § gifvit följande, från den af Utskottet föreslagna, afvikande lydelse:
»(Mantals- och skattskrifning förrättas inom hvarje stad eller socken; dock må
flera socknar förena sig om gemensam mantals- och skattskrifning.» Slutligen
har Preste-ståndet återremitterat Utskottets förslag, till följd af framställda yrkanden
dels derom, att samma förslag måtte helt och hållet ogillas, såsom
onödigt och ledande till ökadt besvär för de embetsman, sorn skola vara vid
mantals- och skattskrifningarne tillstädes, dels oek derom, att, med antagande
af hvarje socken såsom särskild mantals- och skattskrifnings-krefs» det antingen
matte fä bero på Konungens Befallningshafvande, att föreskrifva flera socknars
sammanförande till gemensamt mantals- och skaftskrifnings-distrikt, der
sådant utan olägenhet kunde ske, eller ock uppdragas rättighet ät häradsskrifvare]!,
att föreslå gemensam mantals- och skattskrifning för flera, inom
visst afstånd från förrättnings-stället belägna socknar.
Enär ej blott Borgare- och Bonde-stånden, utan äfven Ridderskapet
och Adeln godkänt Utskottets förslag, såväl derutinnan, att, på landet, soeknarne
hädanefter skola utgöra särskilda mantals- och skattskrif]]ings-kretsar,
som äfven i det afseendet, att det endast må bero på socknarne sjelfva, att
ingå förening med andra oin gemensam mantals- och skattskrifning, så lärer
frågan i bägge dessa hänseenden, hvilken endast är af reglementarisk natur,.
vara genom tre Stånds beslut afgjord.
Hvad åter angår redaktionen af 2 morn., deröfver Preste-ståndet ei^
icke yttrat, så får Utskottet
vidhålla sitt afgifna förslag dertill.
§ 42.
Utskottets förslag vid denna § om skyldighet för egare af fartyg, att
till mantals- och skattskrifning uppgifva den person, sorn är antagen ait för»,
Bevillning!- Utskotiels Ulla/a tule, N:o 21.
19
•detsamma, har blifvit af hedervärda Bonde-ständel återremitteradt. Men som
nämnde förslag, hvilket endast är af reglementarisk beskaffenhet, redan blifvit
•af de öfriga tre Riks-stånden godkändt, lärer den gjorda återremissen
icke kunna föranleda till någon åtgärd.
§§ 44, 89, 92 oeh 93.
Såväl Utskottets förslag, i anledning af herr professor Agardhs motion,
■örn utbyte i 44 § af orden <c Akademiska Jurisdiktionenu mot « Akademiens
privilegier,« sorn äfven nämnde §, jemte §§ 92 oeh 93, hafva blifvit till Utskottet
återremitterade af samtlige Riks-stånden, i ändamål att, med undanrödjande
af nämnde förslag, få de för universiteterna i Upsala och Lund bestämda
särskilda mantals- och skattskrifningar samt taxeringar upphäfda, och
dessa förrättningar i stallet sammanslagna med mantals- och sk-attskrifningarne
lä&it taxeringarne i berörde universitets-städer.
Under diskussionerna inom Stånden har anförts, att den utaf Utskottet
föreslagna förändring vöre olämplig, enär privilegier ingalunda gafve någon rättighet
till särskilda mantals-skrilhingar och taxeringar, hvilket bäst visade sig
deraf, att andra korporationer, än universiteterna, hvilka hade särskilda privilegier,
ändock ej åtnjöto en sådan rättighet. Denna vore för universiteterna
att söka endast uti den särskilda akademiska jurisdiktion*!!; och då bemälda
jurisdiktion, till följd af Kongl. Förordningen den 2 April 1852, nu mera upphört,
så borde ifrågakomne förrättningar blifva gemensamma för universiteterhä
och de städer, hvaruti de äro förlagda, och det så mycket hellre, som en
sådan förändring vore förmånlig åtminstone för universitetet i Upsala, hvilket
*f de särskilda taxeringarne hade endast olägenheter, hvaribland den, att en»•amt
för deras skuld nödgas aflöna en särskild tjensteman, akademie-bokhällaren.
På grund häraf har föreslagits, att §§:ne 44, 92 och 93 måtte ur beviilnings-förordningen
utgå; men att, såsom någon ersättning för den rättighet,
universiteterna hittills innehaft, dem måtte uti 89 §,. hvilken för sadant ändamål
äfven blifvit återremitterad, tilläggas rätt att i universitets-städernas taxei
ings-kommittéer representeras af ett större antal ledamöter, än hittills, i hvilket
afseende herr professor Carlsen hos högvördiga Preste-ståndet föreslagit, att
antalet af de i 2 mom. af sagde § för akademie-staten bestämda ledamöter
matte förhöjas från två till fyra.
Inom nyssnämnde Stånd har åter herr professor sigurdh, med hvilken
herr professor Bring och herr prosten Qviding instämt, motsatt sig den sålunda
föreslagna förändringen, hvilken, i hans tanke, vore menlig för akademie-staten
i Lund. sorn, till följd af densamma, hädanefter skulle komma att få bära dub»
20 Becillniiigs-Vlhkntlels Utlåtande, N:o 21.
belt så höga fattigvårds-afgifter emot dem, de tillförene utgjort; hvarföre herr
proFéssoren hemställt, att, i fall akademiska skattskrifning!) skulle upphäfva*,
garantier mätte lemnäs' för att akademiens tjenstemän ej blefve öfver h ofvan-*
betungade med fattig-atskylder, samt för sådant ändamål föreslagit; "att tiel
må åt Kongl. Maj:t blifva öfverlemnadt, att, oberoende af nu gällande,
föreskrift i fatlig-förordningeii, bestämma efter hvilken grand fattigskatten
bör utgöras af tjänstemännen och öfriga kommunens ledamöter, i händelse
de ej godvilligt på sockenstämma derom kunde komma öfverens.’'
Slutligen har inom välluf!. Borgare-ståndet, herr Billström föreslagit, att,-  om här ofvan o in förmäld a förändring ej lyckades vinna bifall, utan 44 § bomme
att qvarstå, i densamma mätte göras den ändring, i stället för den af.
Utskottet föreslagna, att de i nu gällande beviilnings-förordning förekommande
ördén: «och dem, som under akademiska jurisdiktienen lyda- uteslötos.
Frågan om, huru fattigyårds-algifterna skola fördelas mellan akadcm i -  »tätens medlemmar och de öfriga innevånarne i universitets-städerna, hörer ej
till Bevillnings-Utskottets handläggning, och synes icke heller böra utöfva något
inflytande på regleringen al mantals- och skattskrifningarne, samt bevillnings-taxeringarne
inom nämnde städer. Utskottet får derföre, oberoende af
delina fråga, på grund af de upplysningar, som nu mera vunnits, frånträda sitt
förut afgifna förslag, och, i öfverensstämmelse med de hos Eiks-st änden gjorda
framställningar, vördsamt hemställa,
att, med upphäfvande af hittills varande särskilda mantals-
och skattskrifningar, äfvensom taxeringar för universiteterna
i Upsala och Lund, 44, 92 och 93 §§ måtte ur
bevillnings-förordningen borttagas, samt att i stället akademistatens
ledamöter i nämnde städers taxerings-kommittéer
måtte, uti 2 inom. af 89 §, bestämmas till dubbelt antal
mot hittills, eller fyra.
Den rubbning i de efterföljande §§;nas nummerföljd, som förorsakas genom
borttagandet af ofvanberörde §§, torde böra på det sätt afhjelpas,
att 45 § i Utskottets förslag erhåller numret 44, att §§;na
derefter fortgå i oafbruten nummerföljd till och med § 91,
som sålunda blir den 90:de, samt att, sedan vidare § 94
erhållit numret 91, §§:na åter fortgå i nummer-följd till
och med § 152, hvilken följaktligen blifver den 149:de.
§ 62.
Högvördig». Preste-ståndet har återremitterat denna §, i anledning af
Betillmngs-Utskottets Utlåtande, N:o 21.
21
herr kontraktsprost en Kullmans förslag till en sadan ändring; i densamma, att
husbonde skulle vara förpligtad, att till Taxerings-kommittéen uppgifva »de personers
löne-föi maner, sorn öfverstiga 200 r:dr b:ko, för hvilkas bevillning han ansvarar.
» Men sorn förevarande §, hvilken innehåller blott reglementariska föreskrifter,
är af de öfriga tre Stånden godkänd, har Utskottet endast att
detta förhållande anmäla.
§ .05.
Ilögv. Pr esle-stånd et har återremitterat .äfven denna §. jemte Utskottet*
dervid afgifna yttrande, på det att afseende måtte lästas å herr doktor Nordlanders
motion om skyldighet för publika verk att hafva de upplysningar, som enligt
samina § skola till Taxerings-kommittéerna lemnäs, behörigen utredde; och
hafva under diskussionen liera förslag framställts om lämpligaste sättet att uppnå
det af motionären åsyftade ändamål.
Då emellertid äfven 65 § endast innehåller reglementariska bestämmelser,
»arnt blifvit af de öfriga tre Stånden godkänd, så lärer
icke heller förevarande återremiss föranleda till någon åtgärd.
§68.
Denna § har blifvit återremitterad af Bidder skåpet och Adeln, på yrkande
dels af herr Hjörne, sorn äskat bifall till Ola Månssons motion om tillsättande
inom hvarje län af en kommitté, hvars åliggande skulle vara. att taxera
ali inom länet befintlig jord till dess verkliga värde: dels af herr von Hartmansdorff,
hvilken, för att i en framtid få fastighets-bevillningen riktigare fördelad
än hittills, föreslagit, att samtlige hemmanen i hvarje särskildt län skulle af en
gemensamt för hela landet för sådant ändamål i Stockholm nedsatt kommitté, elter
deras, olika naturer uppskattas efter medium af de tio sednaste årens försäljnings-priser
inom länet, och att, sedan, på sådant sätt, summan af sammanlagda
fastighets-värdena inom riket blifvit funnen, denna borde delas med medium
af fastighets-bevillningen under de sednaste tio åren, hvarigenom utröntes,
huru stort afgifts-belopp komme på hvarje 100 r:dr af fastighets-värdetp och
kömöte minimum af hvarje läns lastighets-bevillning att pa detta sätt bestämmas;
dels ock af herr von Koch, som hemställt, att, i fall procenten för fastighets-bevillningen
skäligen nedsattes, men icke i annan händelse, uti 68 § måtte,
»ifter orden: »tillvägabringa en rättvis», införas orden: r.och på det verkliga i
orten gångbara värdet grundad.»
Då såväl Ola Månssons motion, som 68 § afse endast reglementariska
åhrnell, samt Utskottets yttrande i anledning af den förra och förslag till den
•edaare blifvit af de tre öfriga Kiks-ståadea godkände, lärer den från Ridder
-
tt
Bevillning*-U/sh Aleis Utlåtande, N:n SI.
ikapet och Adela gjorda återremissén. på grund af herrar Hjärnes och von Kocka
framställningar
ej föranleda till någon åtgärd.
Hvad sedan angår herr von Hartmansdorffs förslag, så, enär förhållandet
mellan hemmantalen oell hemmanens naturer, å ena, och hemmanens försäljningspriser,
å andra sidan, är högst olika ej blott vid jemförelse mellan skilj da delar
af landet, utan ofta äfven på samma ort, kan ett, på det af herr von Hartiiiftnsdorff
föreslagna sätt uträknadt medium af hemmans-värdena för hela riket,
hvilket i afseende å större delen af hemmanen, eller dem, som under de sed»as
te tio åren icke gått till salu, ej ko rame att motsvara hemmanens verkliga,
utan endast uttryckte deras efter naturer och hemmantal jemförda värden, ick*
rättvisligen läggas till grund för fastighets-bevillningehs fördelning på de särskilda
länen. På grund häraf får Utskottet
afstyrka bifall till berörde, inom endast ett Riks-stånd framställda
förslag.
§§71 och 108.
Utskottets förslag till lydelse af 71 §, hvilket är vordet afslaget af Riddtrskapel
och Adelil, sorn ansett denha § böra bibehålla dess nuvarande lydelse,
har blifvit återremitterad! af Borgareståndet, dels på framställning af herr
Stolpe, om vidtagande af någon ändring i förra delen af §:n, hvilken med desa
nuvarande ordställning, i hans tanke, skulle kunna gifva anledning till .en sådan
tolkning, att åbyggnadernas beskaffenhet ej skulle utöfva något inflytande på
landt-egendomars taxerings-värde; dels ock på det att brandförsäkringsrvärdet,
långt ifrån att, såsom Utskottet föreslagit, utgöra det belopp, hvartill de i sednare
delen af §:n oraförmälda lius minst skola uppskattas, alls icke måtte taga*
i beräkning vid taxeringen af berörde hus.
108 §:n har blifvit återremitterad af Ridder skåpet och Adeln, för att, i
stället för nuvarande stadgande att, i afseende å brandförsäkrade byggnader,
minimum af taxerings-värdet skall blifva det, hvartill hus eller byggnad blifvit
uti allmänna inhemska brandstods-bolag till försäkring antagne, i densamma
måtte införas ur 71 §, sådan denna lyder i nu gällande Bevillningsförordning,
att brandförsäkrings-värdet endast bör lända till hufvudsaklig ledning;
-— samt af Borgare-ståndet dels i den syftning, att brandförsäkringsvärdet
hädanefter ej matte antagas till minimum för beskattningen af fastigheter
i städerna, hvilken borde bestämmas endast efter fastigheternas beskaffenhet och
afkastning; dels ock för att få utredt och bestämdt, hvad som förstås med de
i 108 § omförmälda Atus å lägenheter och lust-ställen på städernas grund», till
Bevillning*-Utsi: nitet* Utlåtande. N:e 21.
•3
skillnad fran de i 109 § nämnde, tå den till städerna hörande jord varande
byggnader.»
Utskottet anser 71 oell 108 §§:ne stå i så nära sammanhang med hvarandra,
att de vid dem gjorda anmärkningar böra på en gång upptagas till besvarande;
och hvad då först beträffar frågan derom, att brandförsäkrings-värdet
icke skulle, såsom hittills, utgöra minimum för uppskattningen af hus och byggnader
i städerna, så, enär detta värde, hvilket i de flesta fall är afpassadt efter
det verkliga, utgör en särdeles lämplig måttstock för dessa byggnaders uppskattande,
samt någon fara ej gerna kan vara förhanden, att byggnader, genom att
upptagas till brandförsäkrings-värdet, skulle blifva oskäligt taxerade, anser sig
Utskottet
böra vidhålla sitt från nu gällande Bevillnings-förordning
hemtade och af två Stånd godkända förslag i denna del.
Och emedan, såsom Utskottet i sitt förra betänkande yttrade, de i sednare
delen af 71 § omförmälda hus i allt äro jemförligc med hus och åbyggnader
i städerna, så kan Utskottet
icke heller härutinnan frångå sitt af två Stånd godkända
förslag.
Angående vidare herr Stolpes framställning .om ändring i förra delen af 71
§, så, enär denna del blifvit godkänd ej blott af Preste- och Bonde-stånden,
utan äfven af Bidderskapet och Adelil, som gjort anmärkning endast mot §:ns
sednare del, lärer
ifrågakomne, af reglementarisk natur varande, fråga böra anses
såsom afgjord.
Hvad slutligen vidkommer den hos Borgare-ståndet framställda begära»
«m närmare bestämning af rätta meningen med de i början af 108 § förekommande
orden: rims å lägenheter och lust-ställen på städernas grund», så hafva
Preste- och Bonde-stånden godkänt liela 108 §, samt Ridderskapet och Adeln
[emmit densamma i nu omförmälda del utan anmärkning; och lärer således icke
heller nämnde begäran, hvilken endast afser en redaktions-förändring uti ett reglementarisk
t ämne, emot tre Stånds sammanstämmande beslut,-
föranleda till någon åtgärd.
g§ 73, 74, 75 och 76.
Ridderskapet och Adeln hav återremitterat alla dessa §§, Presle-xtindet,
den första af dem. samt lior gare-,ståndet 73 och 74 §§. Såsom skäl till
»tossa återremisser har anförts: dels hos samtliga nyssnämnda Stånden, att Be
-
24 Bevillning t- Utah vettets Vilh!ande. N:o 21.
villnings-Utskottét borde afgifva något utlåtande öfver Kongl. Maj:t'< franvdiillning
i Dess Nådigå proposition, angående Statsverkets tillstånd och behof, derom
att en lindring uti beskattningen å stångjerns-smidet och jern-manufaktur-verken
borde beredas genom förminskning i den denna näringsgren för närvarande
ålagda bevillning, och att derföre, vid pröfningen af grunderna för sådan
bevillning, dessa måtte bestämmas på ett sätt, som för närings-idkarne blefve
mindre betungande än det närvarande; dels hos Ridderskapet och Adeln samt
Preste-ståndet, att frågan om berörde lindring i brukens och bergverkens bevillning
borde hållas öppen, till dess Rikets Ständer fattat definitivt beslut öfver
det af Stats-Utskottet, uti dess Utlåtande N:o 64. litt. C., i anledning af väckta
frågor om förändring uti' beskattningen å tackjerns-tillverkningen och stångjernssmidet,
framställda förslag, att hammar-skatten och den afgift, som vid vi<sa verk
i stället för hammar-skatten utgår, må från och-med år 1855 nedsättas till hälf■
ten af hvad de nu utgöra; dels ock hos Ridderskapet och Adeln samt Borgareståndet,
att de nu i Bevillnings-förordningen bestämda grunder för bruks-handteringens
beskattning, hvilka vore oriktiga ej mindre derigenom, att ortens hammarskatts-pris,
och ej det gångbara priset, skall läggas till grund för brukens
uppskattning, än äfven genom bestämmelsen om ett minimum, hvilket ett bruks
behållning aldrig får anses understiga, måtte uppliäfvas, och nämnde beskattning
»tällås i likhet med hvad som eger rum för andra näringar.
Jern-handteringen liar på sednare tider, och, äfven vid sistlidrie riksdag
latt tillgodonjuta flera skatte-nedsättningar, hvarigenom dess allmänna bördor
blifvit i betydlig grad lättade; och då, genom antagandet af den utaf Utskottet
här ofvan föreslagna nedsättning i afgifts-procenten för rörelse och, näring samt
fast egendom, ytterligare lindring skulle jern-handteringen beredas, anser Utskottet
det
icke vara skäl att, såsom Kongl. Majit uti dess Nådiga
proposition föreslagit och hos Ridderskapet och Adeln samt
Borgare-ståndet blifvit äskadt, genom ändring uti de för
stångjerns-smidets och jern-manufakturverkens bevillning stadgade
grunder, än vidare åstadkomma nedsättning uti denna
bevillning.
§§ 88. 80, 92 och 119.
Ridderskapet och st deln har-återremitterat Utskottets vid dessa §§. sid. 23,
afgifna yttranden och förslag, till följe af framställda yrkanden derom, att Utskottet
skulle till förnyad pröfning företaga herr Flachs motion, att antalet af le
damöter
uti städernas Taxerings-kominittéer måtte för framtiden bestämmas lika
af hvarje i nämnde §§ uppräknadt Riks-stånd, äfvensom af ofrälse ståndspersoner,
lirvillni» stt-l teketfrfo Itlålande, jT:o 21.
»hi'. eMcr embets- och tjenstemän, samt tillse, huruvida ej något afseende å
»amma motion hörde fästas.
J)u. emellertid Utskottets berörde yttranden och förslag, hvilka afse endast
reglementarisk» ämnen, blifvit af do tre öfriga Riks-stånden godkända,
»A lärer
Ridderskapct och Adelns återremise j denna del icke föranleda
till någon åtgärd.
§ 91-
Denna g har blifvit återremitterad af Riddershapet och Adeln, för att
densamma, då gymnasierna numera skulle på de flesta ställen blifvit samman»lagna
med skolorna till ett gemensamt, så kalladt fullständigt elementar-läroverk,
matte erhålla en efter detta nya förhållande lämpad redaktion; samt från
Ifirgare-standet i ändamål att det i §:n förekommande stadgande ina utsträckas
till alla städer, i hvilka element ar-läroverk finnas.
Som likväl förevarande g blifvit af två Stånd godkänd, oeh de äskad#
färihidringftrne icke synas vara af bchofvet pakallade, får Utskottet
vidhålla sitt förslag till lydelse af 0 X g'
■ g 104.
Utskottets, i anledning af herr Lundhs motion, framställda förslag om »-  lorand# i denna § af ett stadgande derom, att handtverkare, sorn utan mä»t«r*kaps
eller burskaps förvärfvande, erhållit tillstånd att såsom försörjninggwndel
åstadkomma handtverkeri-arbeten, skall till taxerings-kommittéen uppgifva
*in handtering oeh den inkomst han deraf njuter, har blifvit återremitteradt
af B omar t-s landel, som ansett herr Lundhs motion böra ogillas.
ifrågavarande §, hvilken är af helt oell hållet reglementarisk beskaffenhet,
är emellertid godkänd af de tre öfriga Kiks-stånden; och lärer följaktligen
läargare-stindets iterremiss
icka kunna föranleda till någon åtgärd
|§116
och 125.
Utskottets, under dessa §§ afgifna, yttrande i anledning af herr Ulachs motion
derom, att Utskottet måtte förelägga Rikets Ständer förslag till betryggande
kontroller emot osannfärdiga taxerings-uppgifter, har blifvit återremittewdt
af Riddershapet och Adeln, för att Utskottet måtte ånyo taga denna
vigtig a fr å ira i öfvervägande. Men som Utskottets berörda yttrande, i före
-
Uih. till Ii. *7. Fröt. 1853 § 1854. 5 Sami. 1 Afd. 13 Höft.
4:.
26
Betillnings- Utskottets Ulla/ande, N:o 21.
varande ämne af reglementarisk beskaffenhet, är vordet af de tre öfriga Riksstånden
bifallet, så har Utskottet, endast
att detta förhållande anmäla.
§ 137.
Borgare-ständet har återremitterat denna §, emedan dess lydelse vore beroende
på utgången af frågan om gesällers befriande från bevillning. Men då 137
Éj, hvilken är af reglementarisk! innehåll, blifvit af de tre öfrige Riks-sfåhden
godkänd, så får Utskottet
detta förhållande tillkännagifva.
§ 145.
Vid denna § har Utskottet emottagit återremisser i följande afseenden.
nemligen :
a) från Ridder skåpet och Adeln, med förslag derom, att Fiirfaltarearfvoden
måtte upptagas såsom från bevillning befriade.
Då det likväl icke förefinnes något skäl, hvarför den inkomst, som hemtas
från författare-verksamhet skulle vara från bevillning fri, medan den inkomst,
som vinnes genom annat intellektuel! arbete, nödgas bära en sådan,
hemställer Utskottet,
att ifrågakomne förslag må lemnäs utan afseende.
b) från Ridderskapet och Adeln samt Bonde-ständet. till följd af framställningar
derom att, då den s. k. begrafnings-hjelpen numera skulle upphört,
det icke vidare måtte uti Bevillnings-förordningen stadgas, att det afdrag, sorn,
då embets- och tjensteman tillträder lön, innehälles under namn af begrafnings-hjelp,
skall vara fritaget från bevillning. Derförutan har, hos Ridderskapet
och Adeln, blifvit anmärkt, att i författningen borde uttryckligen nämnas,
att begrafnings-hjelpen, då den utfaller till sterbhus efter i tjensten aflidne
tjenstemän, vore frän bevillning fri.
Efter hvad Utskottet inheintat, eger det förhållande inom åtskilligar
tjenstemanna-korpser ännu rum, att begrafnings-hjelp vid tjensternas tillträdande
aftjenas; hvarföre
stadgandet om frihet från bevillning för sådan begrafningshjelp
ock torde böra i författningen qvarstå.
Och hvad angår det förslag, att begrafnings-hjelpen uttryckligen skulle
i Bevillnings-förordningen nämnas såsom fri från bevillning, äfven då den, efter
tjenstemannens död, utfaller till hans sterbhus-delegare, . så synes det lig
-
tieriUnings- U/skottets Uttalande, N:o 21.
27
ga i sakens natur, utan något särskildt stadgande derom, att denna begrafningshjelp
så mycket mindre kan beläggas med bevillning, som den i sjelfva
verket icke är annat än en del af tjenstcmannens qvarlåtenskap, samt redan
var fritagen derifrån, dä den intjenades och utgjorde en del af hans lön för
året; och som, så vidt Utskottet har sig bekant, något försök aldrig blifvit
gjordt, att belägga den efter en tjenstemans död till hans sterbhus utfallande begrafningshjelp
med bevillning, torde det ifrågasatta stadgandet äfven af detta
skäl vara obehöiligt; hvadan Utskottet hemställer,
att det, inom endast ett Riks-stånd härom framställda, förslag
icke måtte föranleda till någon åtgärd;
samt c) från Borgareståndet,- till följd af anmärkning derom, att, i fall gesäller
blefve befriade från- bevillning, den af Utskottet, i anledning afherrLundhs
motion i 2 mom. vidtagna redaktions-förändring, vore obehöflig.
Denna redaktions-förändring har blifvit afslagen af Ridderskap et och
Adeln, som ansett 2 mom. böra bibehålla dess nu varande lydelse; men om
bevillningen för gesäller, såsom Utskottet föreslagit, kommer att fortfara, tord#
den gjorda, och af två stånd godkända, redaktions-förändringen vara af bekiofvet
påkallad, hvadan Utskottet
vidhåller sitt derom afgifna förslag.
Stockholm den 28 Juli 1854.
Förslag
till lydelse ai 25 § i Be\illnings-förordningen.
Öfriga verk och inrättningar, som till beskaffenhet, rörelse och inkomst
4ro skiljaktige från de förra, utgöra bevillning efter följande grunder:
Ash-Calciner-bruk, i tre klasser:
Första klassen B:ko R:dr 12: — —
Andra dito » » 7:16.—
Tredje dito  » » 3: — —-
De som endast förrätta raffinering, äro från bevillning frie.
88 Becillnings-Utskottets Utlåtande, N:o 21.
Fahlu Grufvor: Fjerdeparts-delegare deri betala tre procent af förra årets
behållning, hvilken afgift innehålles vid årliga utdelningar
och af Bergslagen godtgöres, hvaremot de verk, af hvilka denna
inkomst utgår, icke skola med särskild afgift efter denna
artikel beläggas, eller till värde upptagas.
Grufvor och Grufvc-lotter, utur hvilka malm, af hvad art som helst,
till afsalu brytes, taxeras till två och en half procent af dett
behållna inkomst, de anses gifva.
Kimröks-bruk, i två klasser:
Första klassen . « . . ; » . . B:ko Kalr 5: ■
Andra dito » » 2: 24. ,*—
i
tilinge- och Bajonelts-smidcn, i två klasser:
Första klassen B:ko R:dr 15: — —
Andra dito ........ » n 10: — «*-•
Silfver-verk erlägga bevillning med tre procent af förra årets behållning,
hvilken afgift af verkets disponent, vid årliga utdelningen, innehålles
och till vederbörande uppbördsman aflemnas, på lika
sätt och med lika vilkor, som förut om Fahlu grufvor stadgadt,
finnes.
Skeppsbyggeri-inrätlningar, i sex klasser:
Första klassen
. . . B:ko R:dr (50: — —
Andra dito ...... .. » * 40: •— —
Tredje dito . . . „ .... . » » 30: — —
Fjerde dito .......... a a 20: — —
Femte dito  » 3 10: —
Sjette dito  » 3 G: —
Skeppsbyggerier, som icke ega 200 r:drs inkomst, äro frie från bevillning.
Sten- samt Lerkärls-fabriker, i tre klasser:
Första klassen ........ B:ko R:dr 6: — —
Andra dito
a * 3: — -i—
Tredje dito » 9 2: — ——
Då något verk, inrättning eller rörelse, för hvilka per-mille-afgift icke är
stadgad, befinnes afkasta större inkomst, än som motsvarar här ofvan stadgad*
högsta klasser, bör afgiften för hela inkomsten bestämmas till tre för hundrader.
Bevillning^- LUskoUels Uilitia tide, JY ;o SI.
23,
Rcservationer:
l:o Herr grefve Björnstjerna, C. M., reserverade sig ernof Utskottets
förslag att nedsätta bevillningen å såväl em bats- oell tjenstemäns, samt betjentes
löner m. m., sorn äfven näring och rörelse, samt fast egendom; emedan
han ansåg närvarande tidpunkt ej vara lämplig för dessa nedsättningar.
2:o af herr komminister Beckman: »Sedan, med anledning af återremisser
ifrån de-högloflige Stånden af Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 4,. Utskottet
nu uti de fleste delar åter upptagit det förslag till allmän bevillning, enligt Bevillnings-stadgans
2:dra artikel för lön, egendom och rörelse m. m., hvilket dess
Bevillnings-afdelning första gången tillät sig framgifva, och således, i anledning
af återremissen ifrån frenne högloflige Stånd, nedsatt bevillningen för embetsoch
tjenstemän m. fl., och till följe deraf, samt med stöd af tvänne hög-respektiv»
Riks-stånd föreslagit enahanda åtgärd i afseende på bevillningen för handel, fabriker,
handtverk och fastighet m. m., skulle reservanten kunna synas vara på väg
att vinna något mera än det, som Yar föremålet för hans vördsamma motion,
hvilken dock åsyftade en af Stats-verkcts tillstånd betingad, för alla skattskyldiga
proportionerlig lindring, utan minsta rubbning al Bevillnings-grur.derne, ja,
*tt vinna det mål, hvartill han efter sin ringa förmåga vid tvänne riksmöten
sträfvat, eller en stark allmän sänkning af beyillnings-proeenten, för att under
skärpta kontroller, så vidt ske kunde, framlocka, om icke mera sanningsenliga
taxerings-uppgifter, dock mera allvarliga åtgärder inom Taxerings- och Pröfningskommittéerne,
och således bereda en nu saknad rättvisa uti bevillnings-bidraget
ifrån de olika väl lottade samhälisklasserne. Ehuru han för sin ringa del icke
helt och hållet gillar de, utan noggranna, undersökningar och beräkningar, samt
om han så vågar uttrycka sig, endast på slump fö resi agne, skattc-lindringarne,
förmenar han dock, att antagne grundsatser hade bordt på alla skattskyldige följdriktigt
tillämpas, hvilket dock icke har egt rum, emedan Utskottet uti återreniiaserne
dertill ansett sig hafva 'saknat anledning.
Derest Rikets högloflige Ständer gilla nedsättningen ifrån 5 till 3 procent
för all borgerlig rörelse, äfvensom för fastighet, så borde rättvisligen derutaf
följa, att alla minimi-afgifter uti § 9 af Bevillnings-stadgan, så ock icke
blott minimi-afgifterne, utan äfven alla klass-tarifer uti §§ 10, 24, 25, 27 och
28, och i synnerhet alla för olika skattskyldige uti samma §§ bestämda belopp,
som icke påkalla taxerings- utan endast dejbiterings-åtgärd, blifva i enlighet
med denna nedsättning noga beräknade. Om icke så sker, så skulle,
•enom fastställd proeent-nodsättning, lindring uti bevillningen bereda» för alla
so
HreiUiiings- Utskottets Utlåtande, N:o 21.
skattskyldige, utom för dem, sorn befinna sig uti de svagaste vilkor, en åtgärd,
sorn väl ingalunda later försvara sig. Och om, såsom man uti Utskottet har
invändt, denna orättvisa kan afhjelpa^ genom den uti §§ 12 och 29 medgifna
rättighet att påföra bevillning under minimi-afgifterne, hvilket dock, mödosamt
för kommittéerna, tillskyndar den skattskyldige så väl besvär som förödmjukelse,
så kan obilligheten ingalunda höfvas i afseende på den talrika befolkning,
som, bärande bestämdt skatte-belopp, endast är föremål för debitering.
T sammanhang härmed synes proportionerlig lindring uti bevillnings-procenten
rättvisligen äfven böra tillkomma alla föremål för bevillning enligt stadgans 35
och 36 §§, och således enskilda banker, aktie-bolag m. fl.
Reservanten har förmenat, att Utskottet, med anledning af den åtcrremiss,
sorn skett ifrån vällofliga Borgare-ståndet, och äfven utan densamma,
endast såsom nödvändig tillämpning af den sänkta bevillnings-procent, hvilken
det nu funnit sig föranlåtet att antaga, hade kunnat tillåta sig underställa de
högloflige Ståndens pröfning ett fullständigt utfördt förslag uti denna syftning;
och då det så icke har kommit att ske, finnér sig reservanten för sin ringa
del förbunden, att vördsammast fästa högbemälde Riks-stånds uppmärksamhet
på ämnet, samt får, för den händelse att nedsättningen af omförmälde bevillnings-procent
gillas, lika vördsamt hemställa, huruvida det icke skulle pröfva*
rättvist att besluta,
det en beräkning, svarande emot nedsättningen ifrån 5 till
3 procent, skall i allmänna Bevillningen tillämpas på alia
uti §§ 9, 10, 24, 25, 27, 28, 35 och 36 utsatte minimiafgifter,
äfvensom både på alla der utförde tarifer, och
på alla med bevillning träffade så väl enskilda personer,
som bolag, inrättningar och stiftelser, dock så, att när
nedsättningen icke kan utfalla uti jemnt mindre riksdaler-bråk,
i stället för 2 r:dr, 1 r:dr 24 sk. och 1 r:dr
utföres 1 r:dr 16 sk., 1 r:dr samt 32 sk., och att den i
sådane fall blifver minst cn tredjedel (i), men icke öfver
två femtedelar (f) af det nu stadgade beloppet.a
3:o al herr doktor Sandberg: ”Då Bevillnings-Utskottet frånträdt flere
af de åsigter, som innehållas uti Betänkandet N:o 4 och nu ingår till Ständerna
med ett i många väsendtliga punkter helt olika bevillnings-förslag, får
jag dervid reservationsvis göra åtskilliga anmärkningar.
l:o Enär trenne Riks-stånd lemnat frågan om personliga skydds-afgiften
oafgjord och det fjerde återremitterat, så synes mig Utskottet saknat skäl
att nu förklara dess mening vara att den skulle qvarstå såsom bevillnings-grund.
(km minskning i bevillningen kan medgifvas, bör den väl i främsta rummet
BeriUnings-Vlskollets U/låtande, N:o 21.
31
ske med flen afgift, sorn drabbar lika alla medborgare-klasser, och således till
sitt liufvudsakligaste belopp utgöres af de talrikaste, som äro arbets-klasserria.
Anser man åter densamma så ringa, att den, utan att kännas tryckande, äfven
kan erläggas af dessa, dä de icke äro utfattiga, så bör dep användas till uppfostran
och undervisning för de barn, hvilkas föräldrar icke förmå att derom
sjelfve draga försorg. Samhället har inga farligare hender än lösdrifveriet, scdeslöshetcn
och lättjan med den deraf följande fattigdomen. Det bästa skydd
epiot dessa fiender är att uppfostra de fattigas barn till nyttiga samfundsmedlemmar,
och skydds-afgiften kan icke bättre användas än till detta ändamål.
2:o För min del kan jag icke instämma uti deras åsigt, som anse det
otillbörligt att ernbets- och tjenstemän erlägga bevillning af sin lön, eller, såsom
man uttrycker sig: ”att staten med ena handen återtager en del af det
den gifvit med den andra”. Lönen förekommer mig såsom embetsmannens inkomst,
den han med sitt arbete förvärfvar. Om jag använder mina själs- och
kropps-krafter i statens, i kyrkans och skolans eller i en enskild mans tjenst,
eller sjelfständigt för egen räkning i handel och näringar m. m., så blir ju i
alla dessa fall hvad jag förvärfvar en produkt af mitt arbete eller en inkomst,
hvaraf jag är pligtig att utgöra min andel uti bidragen till samhällets bestånd
och förkofran. Och det skulle sannerligen icke göra något angenämt intryck
på andra samhällsklasser, om högre tjenstemän, t. ex. en president, en general,
en minister, en biskop med 4. 5 ända till 10.000 r:drs lön och derutöfver,
vore för sina inkomster skattefri, under det gesällen, gerningsmannen, handsågaren
m. tl. måste betala åsininstone 2 r:dr i bevillning. Ilufvudfrågan är alltså, huruvida
Stats-verkets tillgångar och behof äro sådana, att en nedsättning i allmänna
bevillningen kan medgifvas, och i sådant fall bör denna nedsättning komma
alla samhällsklasser till godo.
Nu framhölls det uti Bevillnings-Utskottet, med särdeles eftertryck, att den
financiela ställningen i vårt land aldrig varit så lysande, som den nu är och
att vi i detta afseende äro lyckligare än alla andra länder. Vi hafva, sades
det, millioner samlade i banko-vinst och millioner hopade i 11 iksgälds-kontoret såsom
ölverskotts-medcl. Aterrcinisserna från ltidderskapct och Adeln spint från
Preste- och Borgare-stånden syntes ock antyda något sådant, emedan man endast
på en sådan förutsättning kunde grunda en allmännare önskan om bevillningens
nedsättning. Från Stats-Utskottet, der en närmare kännedom om statens
behof förefinnes, och der äfven nedsättning i flere grundskatter blifvit föreslagen,
voro åtskilliga ledamöter närvarande och deltogo såsom valde suppleanter
uti den votering, hvarigenom med 27 röster mot 15, ernbets-och tjenstemäns
löne-bevillning nodsattes med ej mindre än * eller från 3 till 1 procent.
Jag deltog icke deruti, emedan jag icke delar öfvertygelsen om landets lyckliga
penninge-ställning, och dessutom hyser den särskilda mening att, om staten kan
82
BetiNtnngs- Utskottets Utlåtande, JS:o 2i
-
umbära något af den hittills utgående bevillningen, bör den i första rummet afstå
den personliga skydds-afgiften, hvilken, om den, såsom förut nämnd t är. användes
till fattiga barns uppfostran, skulle tillskynda samhället en vida större
båtnad än den nu föreslagna nedsättningen.
Emellertid, sedan embets- och tjensternäns lönebevillning blifvit så betydligen
förminskad, blef deraf en nödvändig följd att bevillningen af handel och
rörelse samt af fastigheter måste nedsättas åtminstone från 5 till 3 procent, och
äffi någon utväg kunnat påfinnas att rigtigt och, sanningsenligt uppskatta den
rörliga förmögenhets-inkomsten, så hade nedsättningen här. kanske bordt vara
större, för att blifva jemlik den förra, emedan olikheten i bevillnings-procent alltid
skall anses både såsom en anledning och en ursäkt för industri-idkares och
fastighets-egares mindre noggranna uppgifter, då t. ex. en handtverkare med 6C
r:dr 32 sk. uti uppgifven inkomst betalar lika mycket som en tjensteman med
500 r:dr i lön.
Men när sålunda en nedsättning blifvit iillvägabragdt uti bevillningen för
embetsmännen, för större handlande och fabrikanter samt för fastighets-egarr. så
qvarstå ännu uti Bevillnings-förordningen åtskilliga minimi-tarifer och bestämdu
afgiftcv oförändrade, .hvilka också böra i samma mån nedsättas, om rättvisa
skall iakttagas: och detta är sä mycket nödvändigare, sorn dessa niimini-tarifer
och bestämda afgift er i allmänhet drabba de mindre bemedlade folkkiasscrne.
Om rättelse härutinnan icke till väg abringas, så uppkommer derigenom det förhållande.
att t. ex. en tjensteman med 200 r:dr betalar 32 sk.; men gesäller,
de sorn idka handtverk såsom försörjningsmedel, och flera deras vederlikar erlägga
3 gånger så mycket, eller 2 Ii:dr — o. s. v., och det kommer att synas
sorn om de förmögne och bättre lottade samhällsklasserna, hvilka här hafva representanter.
ville minska sina egna bördor, men icke medgifva någon lindring för
de öfriga. Det heter visserligen uti 11 och 12 samt 29 §§ att tax erings-m änne»
ega bestämma Bevillnings-afgifter både emellan de föreslagna klasserna och äfven
lägre än det föreslagna minimi-beloppet, men tariferne synas mig i alla fall blifva
missledande, om dc qvarstå oförändrade. De böra. efter mitt förmenande, ställas
i förhållande till nedsättningen för de förmögnare, och minskas i samma
proportion.
Hvad åter angar de. bestumda Bevillnings-afgifter ne, som förekomma
uti 10 § 2 mom. och i 27 § 2 mom. m. m., så blifva de icke föremål för taxerings-männens
pröfning, utan bero endast af en debiterings-åtgärd. Dessa afgifter
komma alltså ovilkorligen att utdebiteras och, om möjligt är, uttagas till
deras nuvarande fulla belopp, så vida ieke rättelse eek ändring blifver införd
Bii Bevillnings-förordningen.
I af- •
BerHllttii*<it-Ulikollr/é I'Hålund?, K:o 21. 33
I afseende, pä tarifcrna har en rättelse blifvit tillvägabragdt och de föreslagna
afgiftsbeloppen blifvit i tillbörlig proportion minskade endast för de. verk och
inrättningar, som bmfÖmiälas uti 25 §:n. men icke i de öfrige. Det är denna
rättelse, sorn elter min öfvertygelse bör genomföras uti alla paragrafer, der dea
kan komma i fråga, och fördenskull vågar jag vördsamt föreslå,
att alla minimi-tarifer minskas med -f, 0('h alla bestämda
af iber minskas med i, eller åtminstone med “ af deras uti
nu gällande Bevillnings-förordning utsatte belopp.
Likväl förekommer mig, vid den föreslagna nedsättningen uti embetswfejjfinens
och särdeles uti industri-idkarnes bevillnings-procent, en ytterligare betänklighet.
i händelse stora statsbehof skulle uppkomma, som erfordra betydligare
sammanskott af landets innevånare; ty då kan man befara, att dessa ökad*
irfgiftcr skola komma att med en större tyngd öfvergå på fastigheter och jord(gendomar,
särdeles de mindre, hvilkas värde både lättare och säkrare kan uppskattas
än den rörliga förmögenheten hos handlande och näringsidkare m. fl.
Jag vet väl att talet om en progressiv beskattning anses för en vådlig kommunism.
I afseende på åtskilliga lägre tjenstemäns löne-bevillning har den likväl
icke hittills'ansetts vådlig, och man kan-med skäl fråga: månne den medborgare,
som har 10.000 eller 20,000 r:dr i behållen inkomst, icke med mindro
kännbar afsaknad kan erlägga 5 procent i bevillning, än den som har 500
dier 1,000 r:dr kan betala 1 procent? Och månne detta icke förtjente att
lagas i öfvervägande, i den händelse utomordentliga samhällsbehof skulle erfordra
ytterligare bidrag, vare sig såsom neutralitets-gärd eller krigs-gärd, eller till
»Jädra högst vigtiga ändamål? De skäl man deremot kan anföra äro mig icke
»bekanta; men med den stora öfvervigt, som bildningen och. förmögenheten ega
vår representation, är det ingen lära att man går för långt på denna väg.
En annan omständighet synes mig hafva bordt tydligare framhållas uti
Jfcviilnings-förordningen. Man är ju ense derom, att uppskattningen af jordegendom
bör vara, så mycket möjligt är. rättvis och stå i förhållande till värdet
jsf andra dermed jemförliga hemman. Nu är det en bekant sali. att frälse-jor<jen
eger så mycket större värde, som den är mindre belastad med grundskatt,
fu jord-egendom af annan natur. Häraf skulle alltså följa, att, af 2 eljest lika
l$oda hemman, det ena frälse och det andra skatte, borde frälse-hemmanet taxeras
till en bevillning så mycket högre än skntte-hemmanet, som skatte-hemmaliats
grundskatter, äro större än frälse-hemm knets. Detta vore. emellan olika slag*
Jord. en skattejemkning, som står i full öfverensstämmelse med hela Beviliningsflirordnihgens
både bokstaf och anda, och skulle göra alla andra försök i denna
filtning öfverflödig». •— Men denna fråga är väl också en af de många, som
Hilt. Ull R. 67. Prot. 1853 $ 1854. 5 Sttml. 1 Afd. 13 Häft. b
BevUlrtings-UtskoHets l Hatande, N:o 21.
måste remitteras till framtiden, ehuru det icke torde vara ur vägen att fästa
uppmärksamhet äfven på en sådan tillämpning af denna rättvisans och billighetens
grundsats, sorn utan tvifvel anses böra genomgå alia Bevillningsförordningar.
»
4:o af herrar prostar Gahne och Lindberg samt herr kontrakts-prosten
Wåhlander: a Af Utskottets förslag, att nedsätta bevillnings-proeenten för rörelse
och näring från fern till tre, hade bordt blifva en gifven följd, att Utskottet,
såsom i afseende å fast egendom ock skett vid 25 §,. föreslagit en motsvarande
nedsättning af alla uti §§ 9. 10, 27 och 28 förekommande afgift®—
bestämmelser, synnerligast dem, som äro till visst belopp utsätta, emedan, i annat
fall, den afsedda, skattelindringen endast skulle komma de förmögnare till godo,,
men gå förlorad för dem, som i första rummet deraf äro i behof, eller de mindre
bemedlade. Då emellertid en sådan nedsättning icke blifvit vidtagen, få vi
deremot oss reservera, och till Rikets Ständer vördsamt hemställa, att sistnämnde
§§ mätte, med iakttagande jemväl af de utaf Utskottet föreslagna ändringar
deri, erhålla följande lydelse, nemligen:
§ 9.
Efter denna artikel må, utom i de fall 12 § omförmäler., bevillning ieke
under nedanstående belopp påföras följande personer, nemligen:
1 Slockholm och Götheborg.
Grosshandlare,, mäklare, skepps-klarerare och apothekare B:ko R:dr
18:
— —
Andre handlande
12:
.—
Egare af skeppsvarf, fabriker och manufakturier
9:
—, .—
Handtverkare, med dem jemförlige manufakturister
och
andre, här icke särskildt uppräknade, borgare
6:
— —
Skeppsredare, för hvarje egande läst
5- —-
I första Klassens Städer.
\:o
Handlande, mäklare, skepps-klarerare och apothekare
B:ko R:dr
12:
— —
Egare af skeppsvarf, fabriker och manufakturier
9:
:
Handtverkare, med dem jemförlige manufakturister och
an-
dre, här icke särskildt uppräknade, borgare .
x
6:
‘
Skepps-redare, för hvarje egande läst
X
—
ö-
/ andra Klassens Städer.
Handlande, mäklare, skepps-klarerare och apothekare
B:ko R:dr
10:
.—
Egare af skeppsvarf, fabriker och manufakturier . .
7)
8:
— —
Ber ilin inga- Utskottets Utlåtande, N:o 21.
3S
Handtverkare, med dem jemförlige manufakturister och
andre, här icke särskildt uppräknade, borgare . B:ko R:dr 5:
Äkepps-redare, för hvarje egande läst
» — 4. —
/ tredje Klassens Städer.
Handlande, mäklare, skepps-klarerare och apothekare . B:ko R:dr 9:
Egare af skeppsvarf, fabriker och manufakturier . . » 7: — •—
Handtverkare, med dem jemförlige manufakturister och
andre, här icke särskildt uppräknade, borgare . » 4: — —»
Skepps-redare, för hvarje egande läst  * — 4.
I fjerde Klassens Städer.
Handlande, mäklare, skepps-klarerare och apothekare . B:ko R:dr 8: —
Egare af skeppsvarf, fabriker och manufakturier . . » 6:
Handtverkare, med dem jemförlige manufakturister och
andre, här icke särskildt uppräknade, borgare . » 2: 32. —
Skepps-redare, för hvarje egande läst  » — 3. —
I femte Klassens Städer.
Handlande, mäklare, skepps-klarerare och apothekare . B:ko R:dr 6: — —
Egare af skeppsvarf, fabriker och manufakturier . . » 5: — —
Handtverkare, med dem jemförlige manufakturister och
andre, här icke särskildt uppräknade, borgare . » 2: 32. —
Skepp s-red are, för hvarje egande läst
» — 3.
Och. alla andra fartyg, däckade eller odäckade, af fem
svåra lästers drägtighet och derutöfver, tillhörige
köpingar, lastageplats er, fiskare, som idka fraktfart,
eller landtman, för hvarje läst ..... » — 3. —•:
Då skepps-redare uppgifvit och blifvit' taxerad för behållen inkomst
utaf sitt skepps-rederi, utöfver hvad den här intagna läste-afgiften utgör, erlägge
han ej den särskildt stadgade läste-afgiften.
Ega flere del uti skepp, påföres hela bevillnings-afgiften hufvud- ellet
korrespondent-redaren.
Intilldess uppmätning af fartyg hunnit verkställas, böra sådane, som äro
ouppmätte, af taxerings-männen anses till den drägtighet, i lästetal beräknad,
som, efter egarens uppgift, jemförd med de upplysningar, hvilka derjemte kunna
erhållas, kan bestämmas.
Om uppgift öfver egande fartyg, se § 64.
36
Besollutngs- Ulake tiel* Utlåtande-, Sl:s SI.
§ 10.
l:o. För följande, till städerne hörande, personer skall afgiften,. sarida
den icke, beräknad efter tre procent af inkomsten, uppgår till högre belopp, äu
de här nedan utsatta högsta klass-åfgifter, i hvilket fall nämnde procent-beräkning
skall iakttagas, bcstäyimas sålunda:
Advokater och sakförare, i sex klasser:
Första klassen
Andra d:o
Tredje d:o
Fjerde d:o
Femte d:o
Sjette d:o
Aklor er och Aktriser, Musikanter, Sångare, Sångerskor, Dansmästaiv
m. 11., som tillhöra de Kongl, spektaklernas stat, taxeras, då de njuta
inkomst af information, i fyra klasser:
Första klassen
...... B:ko R:dr 15: — —
Andra d:o ^ I . » 9: — ^—
Tredje d:o ............... »
Fjerde d:o
i> 3; —
och för löneförmånerne särskildt, efter förut stadgad grund.
Aktörer och Aktriser, Musikanter, Sångare, Sångerskor, Dansmästare ta.
fl. andra än de här förut omförmälde, taxeras, ehvad de tillhöra spektakel-trupper,
eller eljest genom utöfrande af sin konst åtnjuta inkomst, ä
fyra klasser:
. Första
klassen
.. „ . B.ko R:dr
15: — *—
Andra
d:o
• • # « W
9: —
Tredje
d:o . .
5: — —
Fjerde
d:o
*■ • «•*». *
«• •• - »
& — —
Artister, i
sju klasser:
Forsta
klassen
• v . A
i w . . B:ko R:dr
30: — i—
Andra
d:o
•>««»*#
• . « »
21; —
Tredje
d:o .
• •' •> # •
* . r 8
15: — —
Fjerde
d:o .
é • • • •
»
9: — —
Feta te
d:o
«««**.
. . »
6: — —
Sjette
d:o
3:
Sj unde
d:o
. . 71
1: IS. —
och För löne-förmånorne särskildt, öfter Förut stadgad grund.
K •
. •> . •
45:
» •
... ...
30:
«•
V
18:
»
12:
Beviihunys- Utskottet» Utlåtande, R\9 21.
37
SiJfard-cgare, för hvarje Biljard, der sä kallade parti-penningar betalas, i
tre klasser:
1 Stockholm och Götheborg:
Första klassen
Andra d:o
Tredje d:o
B:ko R:dr {TO
a 60
<0
/ öfriga Städerna:-
B:ko R:dr 6»: — —
» 45: — —
; . . . » 30: ■— •’—
inrättade sällskap och klubbar, samt vid helsobrtm
-
Första klassen
Andra d:o
Tredje d:o
Biljarder på
nar, se mom. 2.
ti okhållare, vid bruk, manufakturier oell boktryckerier, se handels-expcditet.
Byggmästare, Skepps-, i fem klasser:
Första klassen ........ .... B:ko R:dr
Andra
Tredje
Fjerde
Femte
d:o
d:o
d:o
d:o
■»
*
*
t
25
18
12
9
6
öfrige byggmästare, lika med handtverkare, § 9.
Cassörer, vid bruk, manufakturier och boktryckerier, se handels-expeditesr..
Ohirurger, med praktik »arnt badare och de, som bålla rakstugor, i fem klasser:
Första klassen
B:ko R:dr 18
Andra d:o ..... ....... » 12
Tredje d:o ............. » 6
Fjerde d:o
» 3
Femte d:o
» 2
Gmmissions-kontors föreståndare och i se handels.expedite|,
tommissionärer, ehvad de aro borgare eller ejj
Direktörer, Thealer-, vid andra än Konungens spektak
ler,
erlägga årligen minst B:ko R:dr 15:
Entreprenörer, Renhållnings-, och Lykltändnings-, i fyra klasser:
Första klassen
B:ko R:dr 12:
Andra d:o
a 6:
B«eill»iug»-Utsk»ttef» Utlåtande, N:o 21.
Tredje
Fjerda
d:o
d:o
B.ko R:dr
3:
1:
16.
Faktorer, vid städerna» bruk, manufakturier och boktryckerier, se handelsexpediter.
Fiskare, ehvad de äro borgare eller ej,
Första klassen
i nio klasser:
Andra
Tredje
Fjerde
Femte
Sjette
Sjunde
Åttonde d:o
Nionde d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
B:ko R:dr 12
9
7
9
9
9
9
9
9
9
9
24.
36.
24.
Försäljerskor, så kallade brödjungfrur, samt alla öfriga personer af qvinnkönet,
sorn förestå försäljning i bodar eller på näringsställen för andras räkning,
i fyra klasser:
Första klassen . 4 B:ko R:dr
Andra
Tredje
Fjerde
d:o
d:o
d:o
16:
Gästgifvare, lika som på landet, § 27.
Handels-Expediler, föreståndare för kommissions-kontor och Kommissionärer,
ehvad de äro borgare eller ej, Kassörer, Bokhållare och Betjente samt Inspektörer
och Faktorer, med flere, vid bruk, manufakturier och boktryckerier,
jemte Pr ovisor er i Stockholm och Götheborg samt första klassens
städer, i åtta klasser:
Första klassen B:ko R:dr
Andra
Tredje
Fjerde
Femte
Sjette
Sjunde.
Åttonde
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
30
15
10
7
5
4
32.
Bevilluings-Ulshottets Utlåtande, IV:» 21.
39
/ de »/'riga Städerna, i sex klasser:
Första
klassen
B:k& R:dr
fl
‘
; -
Andra.
d:o
t)
V ‘
Tredje
d:o
4
__ ...
Fjerde
d:o
3
Femte
d:o ......
2
—i’ "
Sjette
d:o
1
16. —
Och »kall den, sorn antingen efter taxerings-kommittéens kännedom
*ig med kommissions-rörelse befattar, eller ock sjelf uppgifver sig vilja
blifva för så beskaffad rörelse beskattad, ovilkorligen taxeras såsom kommissionär,
utan att taxerings-kommittéen må ega ingå i pröfning, om den
»kattskyldige är till kommissiuns-rörelses idkande berättigad.
Handtverkare, vid Hofvet och de Kongl, spektaklerne, så ock Kronans vid
amiralitetet, artilleriet och fortifikationen m. fl. stater, betala efter deras
lönevilkor, dock ej under B:ko R:dr 1: 16. —
Och skola de bland desse handtverkare, hvilka drifva särskild rörelse.
dessutom taxeras lika med borgare, se § 9.
Handtverkare, hvilka, utan mästerskaps eller burskaps förvärfvande, erhållit
tillstånd att såsom försörjningsmedel åstadkomma
handtverkeri-arbeten, erlägga minst B:ko R:dr 1: 16. —
inspektörer, vid bruk, manufakturier och boktryckerier, lika med handelsexpeditör.
Kaffeskänkar och Kaffehusidkerskor, se krögare.
Klädmäklare och Klädmäklerskor, som hålla bodar, i sex klasser:
Första klassen B:ko R:dr 30:
Andra d:o
y> 25: ■— —
Tredje d:o
» 18: — •—
Fjerde d:o
» 12:
Femte d:o
» 6:
Sjette d:o
v 3:
Krögare, Kröger skor,samt de sorn hålla kaffehus, likörkammare, spisqvarter,
värdshus och restauration eller näring å ångfartyg, äfvensom Traktörer
och Källarmästare, som icke äro borgare, oberäknad bevillning för
bränvins-minutering, då den tillätes,
i Stockholm och Götheborg minst B:ko R:dr 9:
i öfriga gtäder minst' * . » C:
40
Berilltungs- Uhkattets Utlåtande, N:s 21.
Sorn detta är en afgift, hvilken icke får afkorta?, så åligger det flen.
sorn meddelar tillståndsbref, att genom antagande af borgen försäkra kronan
om afgiftens utgörande. En sådan säkerhet bör årligen förnyas, vid
påföljd af tillståndets förlast. De redan antagne näringshållarc af denna
klass, vare sig borgare eller andre, åligger enahanda skyldighet i afseende
på borgens ställande och dess årliga förnyande, så vida de vilja rättighe
t«n
bibehålla.
Alla krögare och krögerskor, spisqvarters- och värdshushållare samt
traktörer och källarmästare, som icke äro borgare, hvilka hafva en bättre
och förmånligare rörelse, än de minst taxerade krögare, skola taxeras till
Tre för hundrade af den inkomst, de anses hafva af hela rörelsen. Denna
afgift erlägges äfven af hvar och en annan, som, med behörigt tillstånd,
i minut försäljer bränvin; och taxeras sidaue personer särskildt, oansedt
de utgöra bevillning lör borgerlig rörelse.
h//petre, i fern klasser:
Första klassen
Ibko B:&r 7: — —
Andra d:o
» — •—
Tredje d:o
» 2: 32. •—
Fjerde d:o .......  » 2: — —
Femte d:o .
* f; 16. —
Källarmästare, se krögare. .
Lvf.mr och Lotsdrängar, i fern klasser:
Första klassen ......
Andra d:o ......
Tredje d:o
Fjerde d:o
Femte d.o
M angler skor, af alla slag, i nio klasser:
Första
klassen ....
Jl:ko B:dr
30:
•— ■—-
Andra
d:o ....
25:
—
Tredje
d:o ....
18:
-T~
Fjerde
d:o ....
3 2:
—
Femte
d:o ....
'7:
_
Sjette
d:o . . . .
. . 5!
5:
..
Sjunde
d:o ....
,. ......
4:
Åttonde
d:o . . ... ..
. . . R »
2:
32. —
Hionde
d:o ....
•>
1:
16. —
Mästare,
15:ko B:dr 2: '32. -
» 1: 16..—r
» — 32.—
» — 24. —
:•? — 16. —
ltenHutti'1 «-Utskottets Utlåtande, S:o £l.
41
JMästare, vid sockerbruk, manufakturier och fabriker, i fern klasser:
Första klassen
Andra d:o
Tredje d:o
Fjerde d:o
Femte d:o'
B:ko R:dr 15
» 9
6
* 4
2
32.
Mäster sv anner och Gesäller vid dito. i två klasser:
Första- klassen
Andra d:o .
B:ko R:dr
*
2: 32-  1: 16.
Parmmätare: i sex klasser:
Första klassen , . ,
Andra d:o
Tredje d:o , .
Fjerde d:o „
Femte d:o , .
Sjette d:o
B:ko R:dr 25
18
12
7
B:ko It:dr 12:
■3 7: —-
» 5: -—•
» 3: —
1: 24.
Provisore!', se handel—expediter.
Skeppare, Skut- och Ilat-, som icke äro borgare, i fem klasser:
Första klassen c ’ - •>
Andra d:o . .......
Tredje d:o
Fjerde d:o ....... ,ä « «.
Femte d:o „ »
Ega flere del i skuta eller båt, påföres förenämnde afgift den, som
förer skutan eller båten.
Coopvmrdie-skeppare, m. 11. Se inom. 3.
Sprsqrarters-, Färdshus-, och dylika näringshållare, se krögare.
A n m. För den spisqvarters- eller värdshus-rörelse, som idkas under
uppsigt af kommunen, mot förbindelse, att hvarken vindler
sprit-drycker dervid tillhandahållas, eger bevillning efter
denna artikel ej rum.
Språkmästare, oberäknad lön på stat, taxeras med afseende på deras inkomst
af information, dock ej under B:ko R:dr 1: 10. —-
Bih. till R. Sl. Fröt. 1853 fy 1854. 5 Sami t Afä. 13 Höft. 6
42
Bevillning*- Ulskot/ehi Ullålande, X;o 21.
Styrmänr i trä. klasser:
Första klassen
Andra d:o
B:ko R:dr
2: jo,
1: 16.
Öfrige sjömän. Se mom. 2.
Tobaksplantör are, lika med trädgardsmästare.
Traktörer, se krögare.
Trädgårdsmästaresorn ej äro borgare, i fem klasser:
Första klassen . .
B:ko R:dr
Andra d:o .
»
Tredje d:o
>
Fjerde d:o
. »
Femte d:o  - . . . »
o 1
Akare, som ej äro borgare: .
/ Slockholm och Götheborg, T fem klasser:
Första klassen
Andra d:o
Tredje d:o
Fjerde d:o
Femte d:o
Första klassen
Andra d:o
Tredje d:o
Fjerde d:o
I Öfrige> St ader ne i fyra klasser:
B:ko R:dr
7)'
B:ko R:dr
12:
9:
6:
3:
9;
i)Z.
16.
2:o Nedåt/nämnde personer i städerne erlägga afgift till följande
bestämda belopp nemligen:
Betjenter, Hofmästare, Jägare, Kammartjenare, Kuskar, Lakejer och Taffeltäckare
i lagstadd tjenst, samt alle andre manspersoner, som till upppassning
nyttjas,, med undantag af minderårige gossar:
För en eller två, hvardera
B:ko R:dr 1: 16.—
» den tredje „
, 2: 32.
Betillnings-Utskottet» Utlåtande, N:o 2i. 43
Fiir den fjerde B:ko R:dr 4: — —
» den femte ........... » 5: — —.
v den sjette, och hvar och en derutöfver . . v 10: — —
Ali sådan betjening i ett hushåll skall sammanräknas, så att för hustru
eller minderåriga barn någon särskild betjening ej jnå uppgifvas och
den förhöjda afgiften derigenom minskas.
Hofmästare och Kammartjenare betala dessutom den här nedanföre
stadgade afgift.
Biljard-egare:
För biljarder på inrättade sällskap och klubbar:
i Ftockholm och Götheborg B:ko R:dr 30: — —
i de öfriga städerne  a 20: — —•
För biljarder vid hebsobrunnar och som endast
begagnas under brunns-terminerne ... » 15: — —
Men då inkomsten deraf tillfaller brunns-kassan eller de fattige, betalas
icke någon bevillning.
André Biljarder, se mom. 1.
Boktryckeri-kons tfurvandler, B:ko R:dr 1: 1(1.—
Brädvräkare,  » 1: 16.—
Concert-gifvare, in- eller utländske, erlägga förskottsvis för hvarje koncert:
i Stockholm B:ko R:dr 2: — —
samt i alla öfriga städer och orter .... » 1: -
Gesäller • » 1: 16.—
Guvernänler och inforinations-fruntinnner i privata
hus
. » 1:
Fruntimmer, sorn hemma hos sig hålla pensions-inrättningar eller skolor,
betala, i sådan egenskap ingen afgift efter denna artikel.
Hampvrältare,
B:ko R:dr 1: 16.—
Hofmästare hos private  » 6:
Hushållerskor,
» 1: — —
Huspredikanter, som i vederbörlig , ordning dertill blifvit
kallade  » 20: — —
Hyrlakej er,
'» 2:32. —
44 HevMmnt/n- Utskottets Utlåtande, _V.« SI.
Hårfrisörer,sorn icke aro borgare B:ko R:dr 1: 16. —
Hästhandlare, eller sådane, hvilka, såsom yrke, sälja
och byta hästar, erlägga, utan åtskillnad på hufvudman
eller följeslagare pä resor, hvarje person.
soui sig ined sådan handtering befattar . » 15: — —
Och skall, med vederbörande uppbördsrnans qvittens, styrkas, att
hevillnings-afgiften för löpande året .blifvit riktigt erlagd eller säkerhet derför
ställd, innan Konungens befallningshafvande eller vederbörande magistrat
meddelar dem pass, hvilket pass bör. uttryckeligen innehålla, att de
till en sådan handel äro berättigade.
Jernbärare, vid stång- och tackjernsvågar * • « B:ko R:dr — 32. —
Kammarjungfrur, lika med betjenter.
Kammartjenare, ....... ... « 5 * - i ■» 3: —- —
Kockar hos private c. e * 6: — -—
Skepp s-kockar, se sjömän.
Konstberidare, Lindansare, eller andre kringresande in- eller utländske personer,
som, med särskildt tillstånd, gifva representationer af mekaniska
konster jn. m., eller sådane som kringföra och visa fremmande djur o. s. v,
erlägga för hvarje representationslag:
i Stockholm B:ko R:dr 2: 32. —
samt i alla öfriga städer och orter . „ . « » 1: 16- -—•
åliggande det alla förenämnde, att, innan de från staden eller orten
afresa eller pass dem meddelas:, med bevis af kronans uppbördsman styrka,
att representaiions-afgiften blifvit erlagd; och skall qvitto derå, jemte betyg,
att bevillning®!! för löpande året blifvit gulden, eller säkerhet derför
ställd, ovilkorligen företes å den ort, dit de sig begifva, innan någon representation
der får uppföras.
Afreser sådan person från orten, utan att hafva denna bevillning för
hvarje representations-dag erlagt, ansvarar derför den, som pass till resan
meddelat eller för resans fortsättande detsamma åtecknat.
Liner akare . .
B:ko R:dr 1: 16. —
Mätare
* 1: 1C. —
Packare och Packhuskarlar .
. * 1:16.—
Sjömän:
Under-styrmän och konstaplar sami matroser och
Bevillniiigs-L tsisntlels Utlåtande, A:o SI.
43
timmermän m. fl. . . . . . . . . . B:ko R:dr l: — rr-p
K ockar ocli jungman 3 — 32. -—
Styrmän, se inom. 1.
Syjungfru)', hos nipperhandlare, hattstofferare, bundtmakare, skräddare oell andre
handtverkare, erlägga hälften mot gesäller, eller B:ko lidr 32,—-
7immer- och Mur-Gesäller, lika med gesäller.
'Ijäru-r räkärr ...... » 1: lfi. y—
l'//andningar, (deruti ej inbegripnc norrmän för norrska produkter) som resa
omkring i landet oell. för egen räkning eller såsom utskickade förandra,
utbjuda eller sluta handel örn utländska varor, skola vid ankomsten, med
uppgifvande af tiden, huru länge de vilja, i riket sig uppehålla, till vederbörande
uppbördsman för krono-bevillhingen i gränsorten erlägga 75
r:dr b:ko för tiden till och med tre månader, saint för hvarje månad
derutöfver ytterligare 25 r:dr. Förr än hvad sålunda är föreskrifvet,
blifvit fullgjordt, derom bevis bör af uppbordsmannen å medhafvande
passet meddelas, må pass för resans fortsättande inom landet eller för
återresa ur riket icke kunna utfärdas; skolande sådan utländning, innan
lian eger i någon stad inom riket utbjuda eller sluta handel 0111 utländska
varor, jemväl åligga, att i Stockholm, hos handels-kollegium, och i
öfrige städerne hos magistraternc, styrka sig hafva den stadgade algiften
betalt, och tillika uppgifva den tid. han vill i staden sig uppehålla. Den
utländning, som, utan att hafva sådant fullgjort, eller den stadgade atgiften
behörigen erlagt, beträdes med att utbjuda eller sluta handel om
utländska varor, skall, jemte afgiftens erläggande, böta 300 r:dr b:ko,
hvaraf hälften tillfaller åklagaren, och hälften fattigkassan i den stad
eller socken, der förseelsen egt rum. För öfrigt iakttages hvad allmänna
lagen i 5 och 7 kap. handelsbalken och särskilda författningar, i afseende
på dylik handel, stadga.
fjlländningar, som i städerne drifva handel och rörelse, se morn. 3.
Vindragare
B:ko R:dr 1: Hi.
lagkarlar
. * « » .1:10.
3:o För följande personer i städerne utgår af giften åter efter nedanstående
särskilda grunder nemligen:
Auktionsbctjenle, lika med städernes betjente. § 2.
Bokhandlare, lika med handlande, § 9.
Boktryckare, lika med manufakturister, § 9.
46 ‘JSeriMnings-tdskotMs Utfå famie] X:o 21.
Doktorer, medicina-, eller läkare, för inkomst af praktik utom tjeii-fen. två
procent, dock ej under ....... ... . B:ko R:4r o: —' —
Fruntimmer, som idka klädsöm, med en eller flera medhjelperskor, erlägga hälften
emot handtverkare, § 9, och deras medhjelperskor hälften emot gesäller,
enligt nästföregående mom.
Hyrkuskar, lika med handtverkare, £ 9.
Informatorer hos enskilde, lika med tjenstemän, § 2.
Inköpare för de kongl, hofven, jemföras med handlande, § 9.
Licentiater, medicina, med praktik utom tjensten, se doktorer.
Läkare, se doktorer.
Mjölnare, se qvarnar, § 30.
Modekrämare och Modehr ilmer skor, af alla slag, lika med handlande, § 9.
Nipperhandlare och Nipp erhan dier skor, lika med handlande, § 9.
Skeppare, coopvaerdie, äfvensom Sjökaptener med burskap, och Befälhafvare é
ångfartyg, med tillämpning af föreskriften uti 46’§ 3 morn., lika med
handtverkare i den stad, dit fartyget hörer, .§ 9.
Skut- och Båtskeppare, se morn. 1.
Skol-lärare, som antingen hafva egna skolor eller biträda vid sådane inrättningar,
lika med tjenstemän, § 2.
Spanmålshandlande, sorn icke äro borgare, taxeras efter deras rörelse, lika med
städernas öfrige handlande, § 9.
Stadstjenare eller Polisbetjente, se stiidernes betjente, § 2.
'/'idningsskrifrare, hvarunder förslås, så väl förläggare, som redaktörer och
deras biträden, taxeras till bevillning efter tre procent af den inkomst
de njuta.
Timmer- och Brädhandlande, se handlande, § 9.
Utländningar, som i städeriie drifva handel och rörelse, anses i mån deraf
tili alldeles lika afgift med handlande i samma städer.
/ eloi när-läkare, för inkomst af praktik utom tjensten,
två procent, dock ej under B:ko R:dr 1: 16. —-
§ 27.
l:o. För följande på landet boende personer skall afgiften, så vida
den icke, beräknad efter tre procent af inkomsten, uppgår till högre belopp,
Bevilhiiiigs-Ultikotlels Lflätande, A:o 21.
47
än de här nedan utsatta högsta klass-afgifter. i hvilket fall nämnde procentberäkning
skall iakttagas, bestämmas salunda:
Advokater och Sakförare1 , , . ,
. , }, lika med dem i staderne, § 10.
Artister j
Byggmästare, Läns- eller Härads-, i fem klasser:
Första klassen
Andra d:o
Tredje d:o
Fjerde d:o ..........
Femte d:o
B:ko R:dr 12
3 9
» 6
5
* 3
Socken-byggmästare, se Gerningsmän, mom. 2.
Kommissionärer, lika med dem i städerne, § 10.
Färjeman, som hafva egna båtar, lika med skut- och båtskeppare, § 10.
Glas- och Porcellains-Försäljare, i två klasser:
Första klassen
Andra d:o
B:ko R:dr
»
6:
3:
G år dfar i-handlandc, äfvensom sådane borgare ifrån städerne Borås och Ulricehamn,
sojn idka gård-farihandel, i sex klasser:
Första klassen
B:ko R:dr 18: — —
Andra
Tredje
Fjerde
Femte
Sjette
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
y>
3
3
3
3
15
12
9
6
3
Hvarförutan de, som eg a att sjelfve eller genom ombud idka
berörde handel, skola, vid resor till utrikes ort, (med undantag af Norrige)
för hvarje person erlägga en bestämd afgift af 30 r:dr b:ko. Denna
afgift skall uppbäras af Lands-sekreteraren, då pass meddelas, och i behörig
ordning redovisas, enligt den kontroll, som af vederbörande embetsverk
kommer att bestämmas.
Gästgifveriet' på landet utgöra bevillning efter värdet, lika med öfrige hemman
och lägenheter,, men taxeras för näring och rörelse efter belägenheten,
utom bränvinsminuterings-afgift, i åtta klasser:
Första klassen  B:ko R:dr 18: — —
Andra d:o
» 12: — t—
Tredje d:o
• » 9:
Fjerde d:o  a 6: ■— —
48 BeriHuinys- Utskottets Lilli! Mide. A.e 21.
Femte <i:o
B:ko R:dr •'!:
Sjette d:o .. » 2:
Sjunde d:o .... e.i  s 1: lii. —
Åttonde' d:o
» 1: y—- -—
På de ställen, der gästgifveriet emellan flere är fördeladt. delas äfven
ofvanstående afgifter emellan dem alla. efter den andel, de i gästgifveriet
ega. De gästgifvaregårdar, som icke hafva någon förtjenst af sin
gästglfveri-rörelse, och hvarest bränvin icke i minut, försäljcs, ega taxerings-männen,
om de så finna skäligf, att befria från all afgift för näring
och rörelse.
Handelsbetjenter, lika med dem i andra städer, an Stockholm och Götheborg
samt dem af första klassen, se g 10.
Inspektörer, Frälse- och Gärds-, samt Kassörer, Bokhallare. Fogdar, /'aklorcr
och Skrifvare, i privat tjenst på landet, taxeras efter betydenheten
af den egendom, de förestå, eller af den befattning och lön. de hafva, i
åtta klasser:
Första klassen * « « , • . .<• B:k>o R:dr 2f>: f-~ —
Andra d:o
...... * 18: -tt- _—
Tredje d:o
. . . . » 5) 12: — ‘—.
Fjerde d:o
» 0: — —
Femte d:o  . . , , » 6: 32.
Sjette d:o ........... » 4: — —
Sjunde fd:o ... i » >• 2: — —
Åttonde d:o
» 1: 16. r—
Den. som vid annans egendom eller landtbruk har närmaste tillsynen
eller styrelsen sig anförtrodd, taxeras efter personens' kända verkliga
tjenstgöring, utan hinder af annorledes skedd uppgift, såsom rättare, dä
egendomen består af två till fyra mantal, och derutöfver såsom fogde
eller inspektor.
All annan betjening af man- elier qvinnokön hos enskilde anse*
efter beskaffenheten och deras göromål, utan hinder af den benämning,
sorn de i uppgiften erhållit.
Skulle likväl någon af statens embets- och tjenstemän tillika hafva
inkomst för befattning med enskild mans egendom, bör denna inkomst,
vid bevillningens beräknande, icke sammanslås med den ordinarie eller
extra ordinarie lön. han af staten erhåller, utan skall han då för sin privata
tjenst, efter här uppgifna grund, särskildt taxeras
Kamererare
-
lievilimnjR- Utskottets Utlnloutie, N:o 21. 40
kamererare och Sekreterare, Frälse, i lyra klasser:
Första klassen  B:ko R:clr 25: — —
Andra d:o
» 18: — —
Tredje d:o
» 12: — —-
Fjerde d:o
r> 9: — —
krögare, Kröger skor, m. 11., se Krögare m. fl. i städerne, § 10.
Lotsar och Lotsdr ungar. lika med dem i städerne, § 10.
Lumpsamlare, i tre klasser:
Första klassen
B:ko R:dr 2: — —
Andra d:o ............. » 1: 16,—
Tredje d:o  d — 32. —
Skut- och Båtskeppare, lika med dem i städerne, § 10.
Skärkarlar, Strandsittare eller Fiskare, utan jordbruk, i fern klasser:
Första klassen jB:ko Tt:dr 3: — —
Andra d:o
2: — —
Tredje d:o ............ % — 32. —
Fjerde d:o
» — 16. —
Femte d:o
> — 4. —
Smides-försäljare, bosatte och stadigt vistande på viss ort, i två klasser:
Första klassen B:ko R:dr 6: — —
Andra d:o ........... » 3: •— ■—
Andre, af Bruksegare till handelsresor med jernsmiden antagne och vederbörligen
förpassade personer, i två klasser:
Första klassen B:ko R:dr 12: — —•
Andra d:o
n 6: -— —
Desse sistnämnde skola derjemte, till säkerhet för a (giftens erläggande,
iakttaga hvad rörande hästhandlare är föreskrifvet
Trädgårdsmästare, lika med dem i städerne, § 10.
2:o. Nedannämnde personer på landet erlägga afgift till följande bestämda
belopp- nemligen:
B c tj ert ter. Jägare, Kuskar, Lakejer och Taffeltäckare ra. fl., lika med deta.
i städerne, § 10.
Biljard-cgare, för Biljarder vid helsobrunnar, se g 10.
Bih lill IL St. Fröt. 1853 9 1854. 5 Swal 1 Afd. 13 Hä/t 2
SO lier Hilrings-fJkskottets VHatande, N:u 21.
Gerningsmän elior Socken-handtverkare af hvari handtverk som helst, samt Handsa
gare, Stampare och Socken-byggmästare:
med öfver tre mantalsskrifne arbetare B:ko R:dr 3:
med tre » » ...... » 2:
med två » »
„ \. jg,
med en eller ingen » ...... » —'32.
Hvarje Gerningsman eller 'Socken-handtverkare skall dessutom, i stället
för de/ordna gernings-örena, i bevillning erlägga B:ko R:dr — 11» sk.
Gcsällu | lika med dem i städerne. S 10.
Gouvernante)' \y ' 8
Går dshandlver kare . ... v ....... . B:ko R:dr—16 sk.
Hofmästare,
Hushållerskor,
// uspredikanler,
Hästhandlare,
Hammar jun g jr ur och
liammar tjenare,
H ockar,
Linvräkare,
Rättare och Latlufogdar vid landt-egendomar . . .. B:ko R:dr 1:
Se anmärkningen för inspektörer, frälse, mom. 1.
Salpetersjuda) -c:
Kronans, frie från afgift efter denna artikel,
Private
B:ko R.dr 1: 16. —
Sjömän; lika med dem i städerne, § 10.
Spelmän, Härads- och Sockne-
. * 1: 16. —-
Utländning ar, se § 10, mom. 2.
3:o. För följande personer pä landet utgår af giften åter efter nedanstående
särskilda grunder, nemligen:
Informatorer hos enskilde, lika med tjenstemän, § 2.
Läkare, lika med dem i städerne, § 10.
Skeppsredare och Fartygs-cgare, å hvad ort och ställe som helst, taxeras lika
med dem i städerne, § 9, samt för alla däckade eller odäckade fartyg af
minst fem svåra lästers drägt och deröfver, å 3 sk. b:ko pr läst.
lika med dem i städerne. § 10.
Bevitbvngs-Utshoflets Betänkande, N-.o Si.
51
Skollärare, sora antingen hafva egna skolor eller biträda vid sadane inrättningar,
lika med tjenstemän, se § 2.
Spanmålshandlande samt 1 taxeras efter deras rörelse, lika med städerne*
Timmer- och Brädhandlandej handlande.
Veterinär-läkare, lika med dem i städerne, § 10.
§ 28.
l:o. För följande, vid bruk, bergverk och öfriga inrättningar antagne,
personer skall afgiften, så vida den icke, beräknad efter tre procent af inkomsten,
uppgår till högre belopp, än de här nedan utsatta högsta klass-afgifter, i
hvilket fall nämnde procent-beräkning skall iakttagas, bestämmas sålunda:
Byggmästare, Skepps-, lika med dem i städerne.
Bälgmakare och Garmakare, i två klasser:
Första klassen . . ......... B:ko R:dr 6: — —
Andra d:o
d 3: — —•
/
Chirurger, i två klasser:
Första klassen
, » 4: — —
Andra d:o ... ,
» 2: —- —
\
Disponenter, Gruf ve-, som af Grufve-egare äro antagne och för deras räkning
drifva Grufve-arbetet:
Med 50 arhetare och deröfver
» 30 till och med 49
* 20 » 29
»10 » 19
» mindre än 10
B:ko R:dr 12
» 7
5
» 2
» 1
32.
16.
Fogdar, Grufe c-, i tre klasser:
Vid större Grufvor:
Första klassen .
• B:ko R:dr 12
Andra d:o
» 9
Tredje d:o
» 6
Första klassen
Andra d:o
Tredje d:o
Vid mindre Grufvor:
B:ko R:dr 4:
» 2: 32. —
» 1: 16.—
5S BetiUnings- Utskottets Utlåtande, N:o 21.
Glasblåsare, i fern klasser:
Första klassen
Andra d:®
Tredje d:o
Fjerde d:o
Femte d:o
B:ko I!:dr
V
7)
■*
»
4: - —
2: 32* —
1: 16.—
Inspectorer, Faclorcr, Casseurer, Bokhållare och Skrifvare, lika med dem i 27 §.
Masmästare, Byggmästare och lia mmars m e ds-rn äs tar c, med flere andra arbetsföreståndare
vid Bruk och Bergverk, i tre klasser:
Första klassen
Ändra d:o
Tredje d:o
B:ko R:dr
1: 10.
Mjölnare, se Qvarnar.
Mästare vid Fabriker och öfriga Inrättningar, i fern klasser:
Första klassen
Andra d:o
Tredje d:o
Fjerde d:o
Femte d:o
Predikanter, Bruks-.
Första klassen
Andra d:o
i två klasser
B:ko E:dr
7)
9
??
9
B:ko R:dr
32.
16.
3: —
1: 16.
Uppsyningsman, vid Grufvor, i tre klasser:
Första klassen lii i B:ko R.dr 2: — —
Andra d:o
» 1: 16.—
Tredje d:o
» ■— 32. —
2:o. Nedanstående erlägga afgift till bestämda belopp, nemligen:
Gesäller vid fabriker och öfrige inrättningar, lika med gesäller i städerna, § 10.
Miistersvenncr .
B:ko E:dr 1:
5:o af riksdags-fullmäktigen Nils Larsson från Jemtlands län:
Emot Utskottets nu fattade beslut att, i motsats till den mening. *#ia
vid
B cviUnings-UIskottets Utlåtande, N:o 21.
53
vid frågans föregående behandling inom Utskottet var rådande, tillstyrka en
nedsättning af två tredjedelar uti den tarif- och procent-bestämmelse, sorn skola
läggas till grund för stadgandet af den utaf embets- och tjenstemäns löner
och pensioner utgående bevillning, får jag härmed reservera mig.
De återremisser, som föranledt nämnde tillstyrkande, äro hufvudsakligen
grundade på herr Schwarts uti Utskottets betänkande N:o 4 — pag. 5, 6 —
omförmälde, i ämnet väckta motion; och det torde derföre tillåtas mig att till
granskning upptaga de skäl, hvilka motionären framlagt såsom stöd för sitt yrkande.
Dessa äro: att bevillningen å embets- och tjenstemäns löner och pensioner
vore både obillig och principvidrig, emedan den innefattade ett återgäldande
till staten af de medel, staten sjelf anslagit till embets- och tjenstemäns
aflöning och pensionering, hvilken återbetalning tillika vöre förenad med en utgift
å statens sida för uppbörden och kontrollen derå, som minskade statens
inkomst, utan att gagna tjenstemännen, då det för dem vore lika, om ej mera
fördelaktigt, derest staten direkte gjorde detta afdrag genom förminskning af
lönerne, hvilka dock ingalunda vöre för höga, så att de påkallade en sådan
förminskning, i synnerhet om de alltjemnt stegrade lefnadskostnaderne toges i
betraktande, etc.
Att det skall ligga någon obillighet uti att embets- och tjenstemän, i
likhet med andra medborgare-klasser, erlägga bevillning af sina inkomster, synes
mig ingalunda vara ådagalagdt genom den anmärkta, förmenta principvidrigheten
eller oegentligheten deruti att staten, genom denna bevillning, återtager
en del af hvad staten sjelf utgifvit; ty för det första eger ett sådant förhållande
icke i allmänhet rum, enär en stor mängd embets- och tjenstemän,
nemligen hela den talrika ecklesiastik-staten, äfvensom städernes magistrater,
samt öfrige tjenstemän och betjente, icke afiönas af staten, utan af kommunerna,
hvarförutan Iändsfiskalernes inkomster helt och hållet och många andra
tjenstemäns till en stor del utgöras af sportler, som icke heller utgå frän Statsverket;
och för det andra kan det icke förnekas ått en lön eller annan inkomst
måste ega alldeles samma värde och således äfven tillskynda emottagaren samm»'
fördelar antingen den erhålies från statens kassor eller från enskildes, antingen den
förtjenas på det ena eller andra sättet, med intellektuelt arbete eller materielt,
med pennan eller med plogen. Då häraf synes mig klart följa, att riktigheten
af den grundsats, som, i afseende på bevillningen, för lång tid tillbaka varit
antagen och hittills i allmänhet följd, att all inkomst bör i förhållande till beloppet,
så vidt möjligt är. lika beskattas, icke lärer kunna bestridas, så anser
jag den föreslagna nedsättningen icke vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande,
enär en lika lindring icke kan beredas alla öfriga medborgareklasser,
för hvilka en sådan säkerligen vore af lika stort, ora ej större behof
JM. lill R. St. Fröt. 1853 £ 1854. 5 Sami. 1 Afd T3 Haft. 8
54
Bevillning*-Utskottets Utlåtande, N:s 21.
påkallad, men hvilka nu i stället, om Utskottets förslag blifver Rikets Ständers
beslut, möjligen komina att drabbas af en förhöjd bevillning, hvilket måste
blifva följden i händelse Stats-verkets behof icke skulle kunna tillåta någon
minskning i de totalbelopp, hvartill allmänna bevillningen för närvarande uppgår.
Hvad angar de omständigheterna att embets- och tjenstemännen
måste göra en vida kostsammare uppfostran än andra medborgare och
att deres löner icke vore för höga om de alltjemt stegrade lefnadskostnaderna
togos i betraktande, så och emedan det icke tillhör Bevillnings-Utskottet
att ingå i någon slags pröfning derom, huruvida staten gifver sina tjenstemän
sådana löne-inkomster, som kunna anses motsvara tjenstemänneos lefnadskostnader
samt de kunskapsmått, hvarpå staten hos dem gör anspråk, eller
att på grund af en sådan pröfning föreslå löneförbättringar i en eller annan
form, anser jag icke heller dessa skäl kunna på något sätt rättfärdiga den tillstyrkta
rubbningen i bevillnings-grunderna; och vågar jag derföre vördsammast
hemställa, det Rikets Höglo [liga Ständer mätte lemna den nu gällande bestämmelsen
uti ifrågavarande afseende, oförändrad.
Uti denna reservation instämde riksdags-fulhnäktigen E. M. Falk från
Skaraborgs län: och reserverade sig äfven öfrige Utkkotts-ledamöter af Bondeståndet
emot den af Utskottet föreslagna nedsättningen i embets- och tjenstemäns
löne-bevillning, dervid riltsdags-fullmäktigen jonders Persson från Örebro
län förklarade, att han hade så mycket mera skäl att motsätta sig denna nedsättning,
sorn, enligt hvad Utskottets Utlåtande utvisade, någon bevillningsnedsättning
icke vore påtänkt för en mängd uti 10, 27 och 28 §§ oinförmälda,
mindre bemedlade samhälls-medlemmar.
6:o Riksdags-fullmäktigen yl aders Persson reserverade sig äfven emot
Utskottets beslut att föreslå nedsättning i bevillningen å rörelse och näring,
samt fast egendom, dels derföre att Utskottet, tvärt emot hvad som vanligen
iakttages, frångått sitt förut afgifna Utlåtande, ehuru detta vunnit stöd af två
Stånds bifall, dels ock emedan, att dömma efter hvad såväl i de afgifna motionerna,
som under diskussionerna i ämnet blifvit anfördt, meningen med den föreslagna
nedsättningen i bevillnings-proeenten icke vore att åstadkomma en motsvarande
minskning af bevillnings-beloppet, enär man hoppades, att detta, till
följd af, genom afgifts-procentens nedsättning framkallade, sannare taxeringsuppgifter,
skulle blifva någorlunda oförändradt.
I denna reservation instämde riksdags-fullmäktige Josef Holm från Stockfoolms
län, Anders Jansson från Westmanlands län, Jonas Christoffersson
från Wermland, L. G. Sandberg från Westerbottens län, yf. G. Sandstedt
från Jönköpings län och Olof Olsson från Westmanlands län.
STOCKHOLM, f. d. Schultee’s Boktryckeri 18ä4.
Kevillnings-UltkolUta Memorial, i\:a SS.
I
]¥:© 22.
Ank. lill Exp.-Ulsk. d. 4 Aug. 1854, kl. 1 e. m.
Memorial, rörande några vid regleringen af Tull-taxan af Riks
Stånden ännu icke afgjorda frågor.
Efter det Utskottet erhållit del af de beslut, som vid föredragning af Utskottets
Utlåtande N:o 18, i anledning af erhållen återremiss i vissa delar af
Betänkandet N:o 3, angående Tull-bevillningen, af Stånden blifvit fattade, får
Utskottet härmed afgifva yttrande, rörande några i samband med de återremitterade
dalarne af nämnde Betänkande stående frågor, hvilka ännu icke blifvit af
Stånden slutligen behandlade.
Utskottets vid Betänkandet N:o 3 fogade Tulltaxe-förslag innefattade icke
någon förändring i gällande tullbestämmelser för artiklarne: »metaller, samman
satta:
messing: oarbetad, latun- och trådband inbegripne» och »metaller, sammansatta:
alla andra slag: oarbetade.» Vid behandlingen af samma Betänkande
inom Riks-Stånden fastställdes ock af Preste- och Bonde-Stånden nu gällande
införsels-tull å båda dessa slag sammansatta metaller, 33 R:dr 16 sk. per skeppund
stapelstads-vigt, hvaremot Borgare-Ståndet beslöt nedsättning af denna
tull för båda slagen till 16 R:dr 32 sk. Ridderskapet och Adeln återremitterade
frågan om tullbestämmelsen för oarbetad messing, men lemnade förslaget,
i afseende på andra slag oarbetade sammansatta metaller, utan anmärkning.
Utskottets, i anledning af denna återremiss sedermera i Utlåtandet N:o 15
Hilt. lill II. St. Prof. i SS3 $ isa. 3 Sami. I Afd. ii Haft. 1
2
Bcvillnings-Ulskottcls Memorial, N:o !!.
gjorda förslag, att införsels-tullen å oarbetad messing, latun- och trådband inbegripne,
mätte nedsättas till 16 R:dr 32 sk. per skepp, stapelst.-vigt har af
samtlige Riks-Stånden blifvdt bifallet.
Vid sådant förhållande, och då likartade skäl för nedsättning i införselstullen,
som gjort sig gällande för oarbetad messing, äfven förekomma i afseende
på andra slag oarbetade sammansatta metaller, samt dessa båda artiklar, hvilka
äro åsatte samma tullvärde, hittills ansetts äfven böra vara med lika tull belagde,
har Utskottet funnit sig föranlåtet att, med frånträdande af sitt förslag i ämnet,
hemställa
att Riddershapet och Adeln, Preste- och Bonde-Stdnden,
hvilka samma förslag godkänt, ville, med ändring af sina
beslut härutinnan, instämma i Borgare-Ståndets beslut att bestämma
införsels-tullen å »metaller, sammansatta: alla andra
slag: oarbetade,» till 16 R:dr 32 sk. skeppund, stapelstads-vigt;
och får Utskottet, derest ett eller flere Stånd härtill icke skulle lemna bifall,
föreslå följande omröstning:
l:o.
Den, som vill att intörsels-tullen å »metaller, sammansatta: alla andra
slag, oarbetade,» bestämmes till 16 R:dr 32 sk. skeppund, stapelstads-vigt, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, bibehålies härå gällande införsels-tull, 33 R:dr 16 sk. per
skeppund, stapelstads-vigt.
I afseende på införsels-tullen å art. vin, hvilken, i enlighet med Utskottets,
i Betänkandet N:o 3 afgifna, förslag, blifvit af Ridderskapet och Adeln
samt Borgare-Ståndet bestämd att utgå till nu gällande belopp, hafva Presteoch
Bonde-Stånden, hvilka Stånd till Utskottet först återremitterat denna fråga,
sedermera, i anledning af Utskottets i Utlåtandet N:o 15 afgifna yttrande, att
Bevillnings-Ulskotlels Memorial, N:o 22.
S
Utskottet ansåge sig böra vidblifva sitt i detta afseende framställda och af två
O O
Stånd godkända förslag, beslutat: Preste-S landet att uppskjuta bestämmandet af
tullen å vin, intilldess tullbestämmelserna angående art. »Bränvin och Sprit»
blifvit pröfvade och afgjorde, samt Bonde-Ståndet, att behandlingen af denna
fråga bör anstå intilldess Rikets Ständers beslut i fråga om den blifvande bränvins-beskattningen
blifvit fattadt; och har Utskottet, vid sådant förhållande, ansett
sig endast böra desse Preste- och Bonde-Ståndens beslut
till de öfrige Ståndens kännedom anmäla.
Gällande Tull-taxa bestämmer för »sparrar af furu och gran af mindre
tjocklek än 8 tum midtpå,» en utförselstull af G sk. stycket, med den anmärkning,
att »sparrar af furu och gran kunna utföras både liksidiga och platta,»
och att »dimensionen af deras tjocklek bestämmes efter fjerdedelen af deras
total-omfång midtpå, så att t. ex. en sparre, som på två motsatta sidor innehåller
10 tums tjocklek och på de öfriga endast G tums, kommer att vid tullklareringen
behandlas lika med en, hvars alla sidor tvärtöfver innehålla hvardera 8 tum.»
Utskottet hade, i Betänkandet N:o 3, hemställt, att någon förändring i
dessa bestämmelser icke måtte vidtagas, hvilket förslag blifvit af Kälder skåpet
och Adeln samt Bonde-Ståndet bifallet, hvaremot Preste-S tande t, med ogillande
deraf, beslutat att utförsels-tullen för sparrar af furu och gran skall bestämmas
till 16 sk. stycket, med en så lydande anmärkning: »Alla tillhuggna eller sågade
trävaror, som midtpå hafva mer än 3| tums tjocklek, men mindre än 8 tums
bredd, anses såsom sparrar.»
Sedan Borgare-Ståndet, som, med bifall till förslaget om bibehållande af
nuvarande utförsels-tull för ifrågavarande artikel, återremitterat frågan i afseende
på de i anmärkningen uti Tull-taxan intagna bestämmelser, sedermera vid föredragning
af Utskottets Utlåtande N:o 15 godkändt förslaget äfven i denna del,
får Utskottet, då sålunda tre Stånd äro ense om bibehållandet utan förändring
af nu gällande tull-bestämmelser för sparrar af furu och gran, inbjuda PresteStändet
att, med frånträdande af sitt omförmälda skiljaktiga beslut, instämma
med de öfriga Stånden, och föreslår Utskottet, derest detta icke skulle bifallas,
följande omröstning:
2:o.
Den, som bifaller Utskottets, af tre Stånd godkända, förslag att oförändradt
bibehålla gällande Tull-taxas bestämmelser i afseende på utförsels-tullen å sparrar
af furu och gran af mindre tjocklek än 8 tum midtpå, röstar
.Ta;
4
Bevillning» llshotteh Memorial, N:o 22.
Den, det ej vill. röstar
Nej;
Vinner Nej, bestämmes utförsels-tullen å sparrar af furu och gran af mindre
tjocklek än 8 tum midtpå till IG sk. stycket, med den anmärkning, att
»Alla tillhuggna eller sågade trävaror, som midtpå hafva mer än 3^ tums tjocklek,
men mindre än 8 tums bredd, anses såsom sparrar.
Vid behandlingen af Utskottets Betänkande N:o 3 har Ridder skap et och
Adeln, i afseende på 15 § Tull-taxe-underrättelserne, rörande tull-restitution vid
sjöväga utförsel af vissa varor, ansett att till de i samma § af Utskottets
förslag till Tull-taxe-underrättelser upptagne varor bör tilläggas: ”1 stycke packväf
af lin till minst 50 alnars längd, 24 sk.;? och ??1 skålpund ylleväfnad, 4 sk.;?
Då emedlertid det af Utskottet i förevarande afseende afgifna förslag blifvit
af tre Stånd godkändt, samt denna fråga icke är af bevillnings-natur, lärer
Ridderskapet och Adelns ifrågavarande beslut
böra förfalla.
Med bifall till den af Utskottet föreslagna lydelse af samma § i Tulltaxe-underrättelserne,
har Bonde-Ståndet, vid föredragning af Utskottets i anledning
af återremiss af samma § i Utlåtandet N:o 15 afgifna yttrande, för sin
del beslutat, att Rikets Ständer skola hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
att Kongl. Majit täcktes i nåder vidtaga sådane åtgärder, att drawback-systemet
måtte samtidigt i Sverige och Norrige upphöra; hvilket Bonde-Ståndets beslut,
då något dermed likartadt ej är af de öfriga Stånden fattadt,
icke lärer kunna till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 4 Aug. 1854.
ttevillnings-Vlskotlels Memorial, N:o 23.
5
HI:o 23.
Anie. till Exp.-Utsk. d. 4 Aug. 1854, kl. 1 e. m.
Memorial, i anledning af' Riks-Ståndens olika beslut, rörande stämplade
p upper s-afgiflen.
Enligt Bevillnings-Utskottet tillhandakomma Protokolls-utdrag, hafva RiksStånden
vid behandling ej mindre af Utskottets Betänkande N:o 10, angående
stämplade pappers-afgiften, än äfven af det under N:o 17 af Utskottet afgifna
utlåtande öfver anmärkningar, som mot vissa till Utskottet återremitterade delar
af berörda Betänkande och dertill hörande förslag till författning i ämnet blifvit
framställda, uti nedannämnde punkter stannat uti skiljaktiga beslut; med anledning
hvaraf Utskottet, med anmälan att dess förslag i Betänkandet N:o 10, jemte
de ändringar och tillägg, Utlåtandet N:o 17 innehåller, i öfrigt blifvit af samtliga
Riks-Stånden godkändt, härmed får afgifva förslag såväl till de skiljaktiga
beslutens sammanjemkning, som ock till de propositioner, enligt hvilka, i händelse
sammanjemkning icke kan åvägabringas, omröstning i förstärkt Utskott bör
ega rum.
§ 5.
Det af Utskottet framställda förslag om förändradt sätt för beräkning af
stämpladt papper till Fullmakter, Konstitutorialer, Förordnanden in. m. å verkliga
tjenster, äfvensom den, i öfverensstämmelse med detta förslag, förändrade
lydelse af 5 och 6 §§ i författningen, har af samtliga Riks-Stånden blifvit god
-
6
Beviltnings-Ulskottels Memorial, _Y:o 23.
kändt, hvarvid likväl Ridderskapet och Adeln, efter det i 5 § förekommande nya
stadgande: ”Den, hvilken erhållit dylik beställning — — — redan erlagt
lösen,” beslutat följande tillägg: »För sadan tillökning i lön på Stat, sorn
tillfaller löntagare utan transport eller befordran till annan tjenst, erlägges
stämpladt papper efter enahanda grunder, sorn vid för1 flyttning till högre
longi men sorn berörde tillägg alser endast ett förtydligande af ifrågavarande
stadgande,
lärer, vid Utskottets af 3 Stånd godkända, redaktion böra förblifva.
§ 8.
Ridderskapet och Adeln samt Borgare- och Bonde-Stånden hafva godkänt
den redaktion af stadgandet rörande s. k. torp-kontrakters kartering, som af
Utskottet blifvit föreslagen, hvaremot Preste-Ständet utbytt det derstädes förekommande
uttrycket: ”värdet af de årliga prestationerne” emot orden: "värdet
af ett års prestationer;» men då 3 Stånd godkänt Utskottets redaktion, lärer
densamma
böra förblifva oförändrad.
Det al Utskottet i 4:de punkten 2:dra mom. af ofvanstående § föreslagna
förändrade stadgande i afseende ä kartering af sådane köpe-, bytes- och gåfvobref,
som, förrän uppbud skett, å annor man transporteras eller öfverlåtas, enligt
hvilket förslag förnyad kartering af dylika handlingar icke skulle ifrågakomma,
då öfverlåtelsen eger rum inom den för lagfart föreskrifna tid, räknad ifrån första
köpet, har af Preste-, Borgare- oell Bonde-Stånden blifvit godkändi, hvaremot
Ridderskapet och Adeln, med ogillande af detsamma, ansett nu gällande stadgande
böra bibehållas. Till följd häraf och så vida Ridderskapet och Adeln
icke skulle vilja frånträda sitt skiljaktiga beslut och förena sig med de öfriga
Stånden, kommer omröstning att ega rum, för hvilket fall Utskottet föreslår följande
proposition:
1 :o.
Den, som bifaller Utskottets, af 3 Stånd godkända, förslag, att 2:dra mom.
af 4:de punkten i 8 § må erhålla följande lydelse: ?b arder köpe-, bytes- eller
gåfvo-bref förr än uppbud skett, å annor man transporterad/ eller öfver
-
Bevillnings-UIskolMs Memorial, N:o 13.
7
lätet, belugges handlingen med ny karta, e/Ve/' nyssberörde grund, för hvarje
transport eller öfverlåtelse, sä vida icke densamma eger rum inom den
för lagfart föreskrifna tid, räknad ifrån första köpet, i hvilket
fall förnyad kar ter ing ej ifrågakomma•,» röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner nej, kommer, på sätt Ridderskapet och Adelil beslutat, berörde
moment att bibehålla sin nuvarande lydelse: ■'['arder köpe-, bytes-eller gåfvobref,
förr än uppbud skett, å annor'man transporteradt eller öfverlåtet, belägges
handlingen med ny karta, efter nyssberörde grund, för hvarje transport
eller öfverlåtelse.»
<
Ett i 4 mom. af 8 § under rubriken köpebref förekommande uttryck nper
läst» har af Ridderskapet och Adeln blifvit förändradt till »för läst»; men sorn
de öfriga Stånden godkänt detsamma,
lärer dervid få förblifva.
Sedan, i anledning af, inom Bonde-Ståndet väckta, motioner om nedsättning
i beloppet af den afgift, hvilken vid åbo-ombyten å kronoskatte- och kronorusthålls-hemman,
i stället för den fordna »afträdes-afgiften» till Wadstena Krigsmanshus-
och Amiralitets-krigsmans-kassorna, nu mera utgår i stämpladt papper,
Utskottet i Betänkandet N:o 10 förmält sig icke kunna någon sådan nedsättning
tillstyrka, så hafva Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Borgare-Stånden
gillat berörde yttrande, men Bonde-Ståndet för sin del beslutat nedsättning af
ifrågavarande afgift från 1 procent till 1 per mille af köpe- eller transportsumman.
För den händelse Bonde-Ståndet vidhåller sitt från de öfriga Riks-Ståndens
skiljaktiga beslut, torde omröstning böra anställas enligt följande proposition:
2:o.
Den som anser, att, på sätt Utskottet föreslagit och 3 Stånd beslutat,
den med 1 procent af köpe- eller transport-summan vid åbo-ombyten å kronoskatte-
och krono-rusthåll, i stället för den fordna »afträdes-afgiften» till Wad
-
8
Uevillningt-VUhollttt Memorial. A'.o iJ.
stena Krigsmanshus- och Amiralitets-krigsinans-kassorna, nu mera i stämpladt
papper utgående afgift bör till beloppet förblifva oförändrad, röstar
Ja;
den. det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer denna afgift att, i enlighet med Bonde-Ståndets beslut,
nedsättas från en procent till en per mille af köpe- eller transportsumman.
§ 10.
Eidderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet hafva bifallit Utskottets hemställan,
att stämpelafgiften för tidningar måtte vid dess nuvarande belopp oförändradt
förblifva, hvaremot Borgare- och Bonde-Stånden beslutat nedsättning af
denna afgift till det belopp, som för densamma intill sednaste Riksdag var bestämdt.
Då två Stånd uti denna fråga sålunda stannat emot två, har Utskottet
skolat inbjuda Borgare- och Bonde-Stånden att förena sig med Ridderskapet och
Adeln samt Preste-Ståndet om Utskottets af sistnämnda två Stånd godkända förslag.
Antages icke denna inbjudning, torde omröstning böra ega rum, enligt
följande proposition:
3:o.
Den, som godkänner Utskottets, af två Stånd gillade, förslag, att stämpelafgiften
för tidningar må oförändradt förblifva vid dess nuvarande belopp, nemligen
lör halft ark och derunder 2 rst.; från ett halft till och med ett helt ark
rst.; derutöfver till och med ark 3 rst. o. s. v., röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer denna afgift att nedsättas till det belopp, hvartill
densamma intill sednaste Riksdag var bestämd, eller för halft ark och derunder
1 rst.;
Heviliningi-Utskollels Memorial, N:o 11
9
1 rst.: från ett halft till och med ett helt ark 1 \ rst., derutöfver till och med
l\ ark li rst. o. s. v.
Vid sistlidne Riksdag, då stämpel-afgiften för tidningar fördubblades, ansågs
denna afgift för andra periodiska skrifter böra bibehållas oförändrad, hvarföre
i 10 § 3 mom. stadgades, att för sistnämnda skrifter skulle erläggas half
stämpelafgift. Skulle nu, enligt Borgare- och Bonde-Ståndens beslut, stämpelafgiften
för tidningar komma att nedsättas till hälften af nu stadgade beloppet,
så torde det blifva nödigt att i stadgandet, angående stämpel-afgiften för andra
periodiska skrifter införa den rättelse, att dessa skrifter skola erlägga lika afgift
med tidningar, emedan i annat fall en icke afsedd nedsättning för andra periodiska
skrifter uppkomme.
Utskottet hemställer således,
att, för den händelse att Borgare- och Bonde-Ståndens beslut
angående stämpel-afgiften å tidningar varder Rikets Ständers,
den ändring i 10 § 3 mom. måtte ega rum, ätt, i stället
för orden »emot half stämpel-afgifts erläggande» må införas:
arnot stämpel-afgifts erlägga/ide.
§ 11-
Det af Utskottet vid denna § gjorda förslag, att expeditionsliafvande eller
den tjensteman, som å tjenstens vägnar emottager skrifter och handlingar, må
ega att för hvarje handling, hvars kartering af honom ombesörjes, beräkna sig
till godo 2 sk., har af Bonde-Ståndet blifvit ogilladt, men af de 3:ne öfriga
Stånden godkändt; och som detta förslag icke innefattar en fråga af bevillningsnatur,
samt 3 Stånds mening följaktligen utgör Rikets Ständers beslut,
lärer dervid böra förblifva.
Stockholm den 4 Aug. 1854.
Hih. tilt II. Sl. /‘rot. tS53 ä /SSk. S Sami / Afd. /i Haft
O
t
STOCKHOLM, typografiska föresingens boktryckeri, 1854.
BetiUnings- Utskottets Memorial, N:o 24.
\
N:o 24.
An k, tili Exp.-Utsk d. 11 Aug. 1854, kl. 12 *».
Memorial, angående bestämmandet af tull-värden å vissa artiklar
i Tull-taxan.
Utskottet får härmed afgifva redogörelse, rörande Riks-ståndens vid behandlingen
af Utskottets Betänkande N:o 3, angående tull-bevillningen, fattade
skiljaktiga beslut i afseende på tull-värdet å vissa artiklar, samt derjemte meddela
det yttrande, som, i anledning af dessa beslut, från Utskottets sida föranledes,
äfvensom i sammanhang härmed framställa förslag till tull-värden å vista
artiklar, för hvilka tull-frihet vid utförsel af Utskottet blifvit föreslagen,
men som genom Rikets Ständers i förstärkt Stats-utskott fattade beslut blifvit
med utförsels-tull belagde, och salunda äfven böra asättas tull-värden.
De artiklar, rörande tull-värdet hvarå skiljaktiga beslut blifvit fattade,
«fe*o följande:
Böcker: på svenska tryckte. Ridderskapet och Adeln liar, i sammanhang
med beslut om åsättande af en lika införsels-tull a alla med tull belagda
böcker, bestämt tull-värdet derå till 30 sk. skålpundet. De öiriga Stånden
hafva godkänt Utskottets förslag om 20 sk. tull-värde a oinbundne och 30 sk.
å inbundne böcker.
Fosfor: Borgare-ståndet har bestämt tull-värdet hära till 1 r:dr 16 sk.
akålptindét, men de öfriga Stånden hafva godkänt det af Utskottet för denna
artikel föreslagna tull-värde, 2 r:dr.
Glas: Buteljer, Bunkar, Burkar, Flaskor. I sammanhang med beslut
om annan grund för tull-beräkningen, än den af Utskottet föreslagna, liar 1 reate-ståndét
å denna artikel åsatt följande tull-värden:
t. o. m. 6 jumfrurs rymd, .... 100 st R:dr 5:
från 6 t. o. m. 11 jumfrurs rymd, 100 » . . . n 6: 32.
af större rymd,
100 a .... » 10: —
t Bik. till B. St. Prat. 1853 $ 1854. 5 Sinni. 1 Afd. 15 Haft.
2
Bevillninga-Utskottets Memoria!, N:o 24.
hvaremot de öfrige Ständen i allo godkänt Utskottets förslag till tull.värdebestämmelser
för denna artikel.
Hudar acil Skinn: ober edda. torra, saltade. Eidderskapet och Adeln
har, till följd af sitt rörande art. oberedda Hudar och Skinn i sin helhet fat-'
tade beslut,, an-ef t nämnde rubrik med dera utsatt tull-värde böra utgå. De
öfrige Sfrlnden hafva godkänt de af Utskottet för artikeln i sin helhet föreslagna
tull-värden.
Jern: smidt eller valsadt, Ankare.. Eidderskapet och Adeln har förhöjt
till 50 rulr skeppundet sfap.-vigt det af Utskottet föreslagna tull-värde
hära, 40 r:dr, hvaremot de öfrige Ständen bifallit Utskottets förslag.
Jern: smidt eller valsadt, Skepps-!:nan. Utskottet hade hära föreslagit
ett tull-värde af 50 r:dr skepp, stap.-vigt, hvilket blifvit af Eidderskapet
och Adeln nedsatt till 30 r:dr IG sk., men af de öfriga Stånden bifallet.
Jern: smidt eller ahlsad t, Plåtar, oför Ienle. Härå har Eidderskapet
och Adeln bestämt tull-värdet för alla slag till 30 r:dr skepp, stap.-vigt, hvar
emot
de öfrige Stånden hafva gillat de af Utskottet åsätta tull-värden, 30 r:dr
för »-g-: dels turn tjocka och deröfver,» och 25 r:dr för »under -judels tura
tjocka.»
Ljus: stearin- oell margarin-.. Bonde-statidct har härå bestämt tullvärdet
till 28 sk. skålpundet, men de öfrige Stånden antagit Utskottets förslag,
sorn upptog detta värde till 32 sk.
Socker: topp-, kandi- och kali-. Bonde-ståndet har bestämt tull-värdet
härå till 10 sk. skalpundet, men de öfriga Stånden, i enlighet med Utskottets
förslag, till 12 sk.
Då trenne Stånd sålunda sammanstämmande godkänt de tull-värden ä
samtlige ofvannämnde artiklar, hvilka af Utskottet blifvit föreslagna, och debeslut,
som, rörande öfriga tull-bestämmelser för samma artiklar i Förstärkt
Stats-utskott blifvit fattade, icke i något fall föranleda behof af förändring
härutinnan, lärer, enär tull-värdet endast utgör en beräknings-grund för vissa
afgilter, och icke är att hänföra till bevillning, det fjerde Ståndets skiljaktiga:
beslut i afseende å bestämmandet af dessa värden böra
förfalla, och Utskottets af tre stånd bifallna förslag i förevarande
hänseenden utgöra Eikets Ständers beslut.
Hvad särskildt beträffar tull-värdet a fönsterglas, så hafva samtlige Stånden
bifallit Utskottets förslag att bestämma detsamma tili 5 sk. skålpundet, meri
då genom omröstning i förstärkt Stats-Utskott blifvit beslutadt, att införsels-af
-
Betalnings-Utskottets Memorial, N:o 24.
3
giften af denria artikel skal’, på sätt gällande tull-taxa stadgar, bestämmas till
40 sk. iispundet, lärer, i öfverensstämmelse härmed,
tull-värdet äfven böra beräknas per lispund till 2 r:dr 4 sk.
Genom Rikets Ständers i förstärkt Stats-Utskott fattade beslut hafva ä
följande artiklar, för hvilka tullfrihet vid utförsel af Utskottet blifvit föreslagen,
utförselstull fortfarande bibehållits, nemligen å:
Ben, oarbetade, Kol: träd-, Lumpor, Trävaror: Bandstakar, Enträd och Enstafrar,
Gevär stocks-ämnen, Handspaks-ämnen, Täkter och Stäfver; och får
Utskottet, • då således äfven tullvärde för dessa artiklar bör bestämmas, i sådant
afseende:
föreslå, att hittills gällande tullvärden derå må, i öfverensstämmelse
med hvad Ridderskapet och Adeln ock särskildt
för artiklarne o arbetade ben och lumpor beslutat, bibehållas;
utgörande dessa värden för
1
1
1
Ibp.
läst
lisp.
st.
100
100 »
1 duss.
1
1 tolft
1 »
Ben, oarbetade ■ . . . <
Kol: träd-
Lumpor
Trävaror:
Bandstakar
Enträd och Enstafrar
Gevärsstocks-ämnen . .
Handspaks-ämnen . . .
Läkter, huggne eller täljde
» sågade ....
Stäfver: Lagg- och bottenaf
t. o. in. 34 verktums
längd å de förra och 22
verktumslängd åde sednare:
af Ek  120 st.
af Bok, Furu eller Gran 120 »
deröfver till och med 42
verktums längd å de förra
och 27 verktums längd å
de sednare:
af Ek
120 st.
af Bok, Furu eller Gran 120 »
derutöfver:
af Ek  120 »
af Bok, Furu eller Gran 120 »
Kalr
— 12. —
3: 16. —
1:
R:dr
1:
2:
25.
12.
24.
40.
40.
40.
9-
24. —
R:dr 3:
16.
32.
R:dr
10:
5:
4 Bet ilin in<$ s~- Uts k a tteU Memorial, N.n 24.
Slutligen får Utskottet, med anledning af Preste-ståndets, af Rikets Ständer
”efter omröstning i förstärkt Stats-Utskott, antagna beslut, att bräder och
plankor af furu och gran skola beläggas med utförsels-tull, hemställa, att de
atf Preste-ståndet
härå åsatte tull-värden, 3 r:dr för »under 1 * tums tjocklek»
och 6 r:dr 32 sk. för »af 1 .» tums tjocklek och deröfver»
per tolft, äfven måtte af de öfrige Stånden godkännas.
Stockholm deu 11 Augusti 1854.
STOCHHOLM, i d. Se hultås Boktryckeri, 1854.
Bevillnings-Utskottels Utlåtande, N:o SS.
1
M:o 25.
Ank. till Exp.-Utsk. den 22 Aug. 1854, kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning af Ftitiof. Borgare-Ståndets ålerremiss af
29 och 32 §§ uti del vid Betänkandet N:o 4 fogade förslag
till Bemllnings-Stadga.
Yid pröfningen af det vid Utskottets Betänkande N:o 4, angående grunderna för
den blifvande Allmänna Bevillningen sami föreskrifterna för deras tillämpning, fogade
förslag till Bevillnings-Sladga. hade Vällofl. Borgare-Ståndet återremitterat, bland annat,
dels 29 §, med anledning af ett yttrande af Herr Ekenman, att, då i förra delen
af tredje momentet talades om klassfördelning, det vore af nöden att återremittera
samma moment, emedan, i händelse klassfördelningen komme att försvinna, allt hvad
derom i momentet förekomme blefve öfverflödigt; dels ock 32 §, till följd af erinran
af Herr Ekholm, att, då med denna § inträffade samma förhållande som med flera
föregående punkter, hvilka af Ståndet blifvit återremitterade, eller att bevillningen beräknades
efter 5 procent af inkomsten, konseqvensen fordrade, att jemväl 32 § återremitterades.
Uti sitt Utlåtande N:o 21 underlät Utskottet att till särskildt besvarande upptaga
nämnde ålerremisser af 29 och 32 §§, emedan, hvad den förra angår, hvarken bos
Borgare-Ståndet eller hos de öfriga Riks-Stånden något yrkande förekommit om upphörande
af de i 25, 27 och 28 §§ befintliga klassbestämmelser, på hvilka 29 § 3
mom. likväl endast har afseende, och hvad åter beträffar 32 §, densamma icke stadgar
någon viss afgifts-procent, utan endast bestämmer de grunder, sorn vid uppskattningen
höra följas, hvadan lydelsen af sistnämnde stadgande är oberoende af den bevillnings-procent,
som må bestämmas.
Nu har emellertid Borgare-Ståndet, under behandlingen af Utskottets Utlåtande,
uppmanat Utskottet att jemväl i nyssberörda hänseenden sig yttra; och får Utskottet
vid sådant förhållande, och på de grunder sorn här ofvan blifvit antydda, anmäla
sin åsigt,
att omförmälde ålerremisser icke böra föranleda lill någon förändring
uti de af Utskottet föreslägne 29 och 32 g§ af Bevill
nings-Sladgan.
Stockholm den 22 Augusti 1854.
/ii/i. till II. St. Vrot IS33 & 1854. 5 Sami. 1 Afd. 16 Haft.
STOCKHOLM, trjckt hos ISAAC MARCUS, 1854.
Bevillnings- Utskottets Utlåtande, J\° 26.
I
M 26.
Ank. till Exp.-Utsk. den 26 Aug. 1854, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om befrielse från tolag
vid, utförsel af Bräder och Plankor, sågade, af furu
och gran.
Uti en, med stöd af 56 § Riksdags-Ordningen, inom Höglofl. Ridderskapet
och Adeln väckt och till Utskottet remitterad motion har Herr Grefve Gyldenstolpe,
A. G., med anledning deraf att, till följd af Rikets Ständers genom omröstning i
Förstärkt Stats-Utskott fattade beslut att Bräder och Plankor skola beläggas med
utförselstull, tolag jemväl korarae att, om ej annorlunda stadgades, vid utförsel af
dessa effekter erläggas, anfört att, då ifrågavarande artiklar alltsedan år 1842 varit
från alla slags afgifter vid utförsel befriade, det torde kunna antagas att det beslutade
betungandet af trävaruhandeln egentligen afsåge att öka Statens inkomster,
och att det väl också endast vore ur denna synpunkt, som detsamma kunde rimligen
försvaras, hvaremot det icke torde finnas något giltigt skäl att genom en sådan
åtgärd, på skogsegarens bekostnad, rikta några af Rikets stapelstäder; och
har motionären på grund häraf föreslagit att i 22 § af underrättelserna till Tulltaxan
måtte införas det stadgande att: Bräder och Plankor, sågade af furu och
yran, äro från tolag frie, äfven vid utförsel.
Utskottet har tagit denna fråga i öfvervägande och får med anledning deraf
anföra följande:
Utförseln af Bräder och Plankor af furu och gran, hvilken sistlidne år uppgick
till 384,406 tolfter af under 1 i tums tjocklek och 510.765 tolfter af större
tjocklek, verkställes hufvudsakligen från städerna Götheborg, Hernösand, Sundsvall,
Piteå, Gefle, Stockholm, Kalmar och Westervik. Beräknad efter en procent
af tullvärdet, som är den tolagsafgift, hvilken för utgående varor erlägges i Götheborg
och Hernösand, de städer der den största exporten eger rum, äfvensom i
flere af de öfrige stapelstäderna, och med antagande af de tullvärden å Bräder och
Plankor, hvilka af Utskottet i dess Memorial N:o 24 blifvit föreslagne, eller 3 R:dr
för “under l £ tums tjocklek“ och 6 R:dr 32 sk. för “af 1^ tums tjocklek och deröfver“,
skulle tolagen för dessa trävaror, vid samma export som sistlidne år, komma
att uppgå till ett belopp af 46,916 R:dr B:ko, deraf i Götheborg 15,467 Ralr. I
ofvannämnde utförsels-qvantiteter äro likväl icke inberäknade plankor och bräder
af till och med 4 alnars längd och derunder, men då i Rikets Ständers beslut icke
Bih. till li. St. Prof. 1853 <?• 1854. 5 Sami. 1 Afd. 17 Häft.
1
2
Bcvillnings- Utskottets Utlåtande, «M 26.
blifvit intaget den i föregående tulltaxor, då in- eller utförsels-tull å bräder och
plankor egde rum, gjorda bestämmelse, att 5 tolfter af till och med 1,} alns längd
och 2 tolfter af större till och med 4 alnars längd vid förtullning skulle beräknas
lika med 1 tolft, torde äfven tolagsafgilten för dessa s. k. brädstump eller stufningsbräder
och plankor, beräknad efter det högre värdet, böra tilläggas. Utförseln
af sistnämnde slag trävaror uppgick samma år, 1853, till 16,596 tolfter af under 1 \
tums tjocklek och 156,956 tolfter af större tjocklek, hvilka, efter lika beräkning,
skulle i tolag utgöra 10,962 Rdr, deraf ensamt i Götheborg ungefär hälften, och således
hela tolags-afgiften i stapelstäderna för ifrågavarande slag trävaror uppgå
till 57,878 Rdr B:ko.
På sätt i motionen blifvit anfördt, lärer väl med Rikets Ständers omförmälde
beslut, att bräder och plankor af furu och gran, hvilka allt sedan år 1842 varit befriade
frän utförselstull och sedan år 1846 äfven från införselstull, skola ånyo beläggas
med tull vid utförsel, uteslutande varit afsedt att derigenom bereda statsverket
en inkomst af den på sednare åren alltmer tilltagande och för närvarande
såsom vinstgifvande ansedda trävaru-rörelsen. Att derjemte ytterligare betunga denna
rörelse, hvilken, om den ock för närvarande drifves med fördel, likväl är mer än
de flesta andra underkastad en skiftande konjunktur, med en afgift till de stapelstäder,
der utförsel sker, af ofvannämnde betydliga belopp, hvilket uppgår till mer
än hälften af den inkomst Statsverket genom tullen skulle erhålla, anser Utskottet
sä mycket mindre lämpligt och billigt, som dessa varor, hvilka vanligen uppläggas
under bar himmel, icke i någon mån öka de kostnader, till hvilkas betäckande
tolagsafgiften i städerna ursprungligen varit afsedd; och då någon grundad rättighet
för stapelstäderna att komma i åtnjutande af ifrågavarande tolagsinkomst icke
heller lärer kunna förebäras, alldenstund stadgandet i 22 § Tulltaxe-underrättelserna,
att tolagen för hvarje stad skall beräknas efter fastställd procent af tullvärdet,
icke kan anses i vidsträcktare mån gällande, än att tillämpning deraf skall ega rum
i allmänhet och i afseende på alla sådana varor, för hvilka Rikets Ständer icke
finna skäl medgifva antingen fullkomlig frihet från tolag, eller nedsättning af det
derå i allmänhet stadgade belopp, samt flera sådana undantag redan finnas i nämnde
§ af Tulltaxe-underrättelserna stadgade, har Utskottet, på de skäl som för ett
sådant undantag i afseende å Bräder och Plankor af furu och gran förekomma, ansett
sig böra hos Rikets Ständer vördsamt tillstyrka, att, på sätt motionären föreslagit,
i 22 § af underrättelserna till Tulltaxan må, bland öfriga der
förekommande undantags-bestämmelser i afseende på tolagsberäkningen,
införas det stadgande att: Bräder och Plankor,
sågade, af furu och gran, äro fria från tolag, äfven vid ut
försel.
Stockholm den 22 Augusti 1854.
Reservation:
af Herr ./. G. Schwan: “Att jag icke delat den mening, som inom Förstärkta
Stats-Utskottet, emot tre Stånds beslut, gjort sig gällande i fråga om utförselstull
å Bräder och Plankor, behöfver visserligen icke något bevis. Jag vågar vara
förvissad att åtminstone icke i detta hänseende misskännas; och jag är derjemte
öfvertygad, att den sägen, som man sökt göra trolig, att ett kortsynt intresse för
Bevillnings- Utskottets Utlåtande, M 26.
3
några städers drätsel skulle hafva medverkat till den i sanning oförmodade utgången
af nämnde fråga, lika visst saknar all grund, som det är kändt att inom det
Stånd, hvilket representerar städerna, icke en enda röst höjde sig för den slutligen
segrande meningen.
Denna mening må nu ur statsekonomisk synpunkt vara så oklok och förkastlig,
som något hugskott kan vara, — jag är icke den, som minst beklagar att
en sådan villfarelse numera varit möjlig; — den må vidare genom det antagna
stadgandets ordalydelse vittna om upphofsmännens bristande insigt, — och jag är
icke heller den som hos upphofsmännen beundrar denna egenskap; så synes det
mig dock obestridligt, att en oklok -och förkastlig åtgärd icke kan eller bör förbättras
genom en orättvisa. Men orättvist är det likväl emot städerna hvad motionären
och Utskottet nu, till förmildrande af den stadgade utförselstullens följder,
föreslagit.
Med den lyckligtvis mer och mer stigande upplysningen om fördelarne af ett
liberalt tullsystem, bortfalla allt flera och flera tullsatser å råvaror och andra förnödenhets-artiklar;
och med tacksamhet se städerna denna seger, som likväl beröfvar
dem tolag af alla från tull befriade varor. Utan tvekan hafva ock städernas
representanter vid innevarande riksdag understödt det jemväl antagna stadgandet,
att tolagen icke i något fall må öfverstiga tull-afgiften. Kan det då, å andra sidan,
vara rättvist och billigt, att äfven i de fall, der tull-afgift bibehålles eller åsättes,
frånkänna städerna deras af ålder medgifna rätt till tolag? — visserligen icke.
Det särskilda skäl för en sådan åtgärd, som Utskottet trott sig finna deri,
att ifrågavarande artikel vanligen upplägges under bar himmel, och icke i någon
mån ökar de kostnader, till hvilkas betäckande tolags-afgiften är afsedd, kunde
endast tillerkännas afseende i det fall, att tolags-afgifterna vore afpassade efter de
kostnader, som upplaget af hvarje särskild artikel förorsakade städerna; men detta
är icke förhållandet. Till undvikande af ett sådant minutiöst reglementerande, är
tolagen bestämd till viss procent af varuvärdet eller tull-afgiften, utan hänseende
till den större eller mindre kostnad, särskilda varors upplag må förorsaka.
För de allraflesta exportartiklar, såsom jordbrukets och förädlings-näringarnes
produkter, hvilka nu åtnjuta tullfrihet, eger tolag följaktligen icke rum; och man
må likväl icke förneka, att dessa varors upplag förorsaka städerna kostnader.
Hvad särskildt angår artikeln Plankor och Bräder, så bör dessutom här anmärkas,
att intilldess denna artikel blef af en åtminstone deruti upplyst representation
från in- och utförsels-tull befriad, erlades ock derför tolag. När man nu återgått
i det ena hänseendet, sä bjuder både rättvisa och konseqvens återgång jemväl
i det andra. Jag hemställer således vördsamt att Rikets Ständer mätte ogilla
Utskottets ifrågavarande utlåtande."
Uti denna reservation hafva Herrar C. G. Åsbrink, J. Malmborg, L. A. Peterson,
S. Trägärdh, Fr. Leopold Nggren och S. Hagman instämt.
Stockholm. Tryckt hos A. Cedergren. 1854.
Bevillnings- Utskottets Memorial, M 27.
1
M 27.
Ank. till Exp.-Utsk. ilen 31 Aug. 1854, kl. 11 f. m.
Memorial, med samm av jemkning af Iliks-St andens olika beslut,
i anledning af det i utlåtandet 20 framställda förslag,
angående Postbevillningen.
Vid behandling inom Riks-Stånden af Utskottets, i anledning af återremiss
af Betänkandet N:o 14, ang:de Postbevillningen, uti utlåtandet N:o 20 framställda
förslag om införande af ett medel-porto vid inrikes brefvexlingen, äfvensom af åtskilliga
andra, med detta ämne sammanhang egande, förändrade bestämmelser i afseende
å postväsendet, har, enligt Utskottet tillhandakomna protokolls-utdrag af
den 8, 9, 12 och 16 innevarande månad, berörde utlåtande i sin helhet blifvit af
Preste- och Borgare-Stånden godkändt; hvaremot Ridderskapet och Adeln samt
Bonde-Ståndet, med godkännande af Utskottets förslag i öfriga delar, fattat från
de andra Riks-Stånden skiljaktiga beslut i nedannämnde hänseenden; och har Utskottet,
med anledning deraf, skolat härmed afgifva förslag så väl till de stridiga
beslutens sammanjemkning, som ock till de propositioner, hvaröfver, i händelse
sammanjemkning annorlunda icke kan vinnas, omröstning i förstärkt Utskott hör
ega rum.
Uti lista punkten af ofvanberörde utlåtande bar Utskottet hemställt, att vid
inrikes brefvexlingen ett medelporto för bref, som befordras emellan de orter, der
postanstalter finnas, måtte, utan afseende på afståndet, bestämmas till 4 sk. banko
för hvarje lod till och med en vigt af 8 lod. Berörde hemställan har af samtliga
Riks-Stånden blifvit godkänd, hvarvid likväl Bonde-Ståndet, i afseende å brefvigten
beslutat den förändring, Komminister Beckman uti sin mot Utskottets förslag afgifna
reservation ansett, böra ega rum, eller att nemligen för bref af till och med
8 lods vigt remedium af 4 lod må bestämmas, så att, på sätt för närvarande är
stadgadt, för bref, som ej väga öfver 11 lod, porto erlägges endast för 1 lod, för
bref inom 2 4- lod endast för 2 lod o. s. v. För den händelse Bonde-Ståndet icke
skulle vilja frånträda sitt skiljaktiga beslut och förena sig med de öfriga RiksStånden
om antagande af Utskottets förslag, torde omröstning böra anställas, och
föreslår Utskottet derför följande proposition:
l:o.
Den, som godkänner Utskottets af 3 Stånd gillade förslag, att för inrikes
bref det fastställda medelportot. af 4 skill, beräknas för hvarje lod till och med en
vigt af 8 lod, röstar
ja;
den, det ej vill, röstar
npji
lith. lill K. St. Prof. 1853 <J- 1854. 5 Sami. 1 A fä. 18 Iläft.
1
2
Bevillnings- Utskottets Memorial, M 27.
Vinner nej, kommer, i enlighet med Bonde-Ståndets beslut, för bref af till
och med 8 lods vigt, remedium af J lod öfver att beräknas, så att, på sätt för
närvarande är stadgadt, för bref som ej väger öfver 11 lod, porto erlägges endast
för 1 lod, för bref inom 2 J lod endast för 2 lod, o. s. v.
Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet hafva beslutat, att den af Utskottet,
för befordrande af ett allmännare bruk af frimärken till porto-afgiftens
erläggande, uti 2:dra punkten föreslagna särskilda afgift af 1 skill, för hvarje bref,
derför vid Postkontor eller Postexpedition portot kontant betalas, icke skall ega
rum. I anledning häraf får Utskottet inbjuda bemälda 2:ne Stånd att antaga Utskottets
af de 2:ne öfriga Stånden gillade förslag, samt för den händelse denna inbjudning
icke antages, föreslå följande omröstning:
2:o.
Den, som bifaller Utskottets, af 2:ne Riks-Stånd godkända, förslag, att, då
vid inlemnande af bref å Postkontor eller Postexpedition, portot kontant erlägges,
en särskild afgift af 1 skilling skall betalas för hvarje dylikt bref, samt denna afgift
tillfalla postförvaltaren, röstar
ja;
dén, det ej vill, röstar
neji
Vinner nej, kommer, i öfverensstämmelse med Ridderskapet och Adelns samt
Bonde-Ståndets beslut, någon särskild afgift i ofvanberörde fall icke att erläggas.
Ifrån Utskottets i o:dje punkten gjorda hemställan, att för sådant bref, som
inlägges uti de i denna punkt omförmälda breflådor, adressaten skall, derest brefvet
icke är med behörigt frimärke försedt, erlägga portot, så vida lian vill brefvet
emottaga, bar Ridderskapet och Adeln fattat i sa måtto skiljaktigt beslut, att sednaste
perioden uti berörde punkt erhållit följande ly delse: “skolande, i händelse för
ringa porto blifvit erlagdt, bristen af brefemottagaren godtgöras, sä vida han vill
brefvet utbekomma-; men då denna skiljaktighet afser endast redaktionen af det
reglementariska stadgandet samt de öfriga trenne Stånden godkänt Utskottets förslag,
lärer dervid böra förblifva.
Med afslag å Utskottets i 5:te punkten gjorda hemställan, att postkartorna
skola upptaga endast antalet af afgående orekommenderade bref, men icke adressaternes
namn, så vida icke detta sednare särskildt äskas af brefafsändarne, som
då derför böra erlägga en särskild afgift, hvars belopp må af Kongl. Maj:t bestämmas,
hafva Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet beslutat, att nu gällande
stadganden i afseende på postkartor må oförändrade bibehållas. Då två Stånd sålunda
stannat emot två samt förevarande fråga är af ekonomisk natur,
lärer Utskottets berörde förslag hafva förfallit och i följd deraf
gällande stadganden i afseende på postkartor förblifva oförändrade.
Uti 6:te punkten bar Utskottet hemställt, bland annat, att s. k. lösbref måtte
emot hittills stadgad afgift befordras samt denna afgift fortfarande tillkomma postförvaltaren;
dock att dylika bref, för att genom Postverket fortskaffas, icke skulle
Bevillnings- Utskottets Memorial, M 27.
i vigt få öfverstiga 8 lod. Med godkännande af denna hemställan i öfrigt, har
Ridderskapet och Adeln beslutat, att den föreslagna inskränkningen i brefvigten till
8 lod icke skall ega rum. Då emellertid de öfriga Riks-Stånden godkänt berörde
inskränkning, samt 3 Stånds sammanstämmande mening uti denna fråga, såsom
varande af ekonomisk beskaffenhet, utgör Rikets Ständers beslut,
lärer dervid böra förblifva.
Stockholm den 28 Augusti 1854.
jReservation:
af Herr Grefve Gyldenstolpe, A. G.
“Emot Utskottets förklarande, att frågan om afgifts erläggande för rättigheten
att å Postkarta få orekommenderade bref .införda förfallit^ derföre att i sina beslut
två Stånd stadnat emot två, lår jag mig reservera.
Om fråga endast varit huruvida orekommenderade bref skulle fortfarande
införas på postkartorna eller icke, så bade, då två Stånd härutinnan stadnat emot
två, frågan derom varit förfallen. Sådant är dock icke förhållandet.
Kongl. Maj:t, som ansett Postkartorna öfver orekommenderade bref böra i
allmänhet upphöra, hvilken åtgärd är på Kongl. Majit allena beroende, har föreslagit
att hädanefter en afgift skulle erläggas, då i särskilda fall någon önskade att
ett sådant bref blefve å postkartan infördt. Huru denna afgift skulle användas är
väl icke omförmäldt, men då densamma icke blifvit lör enskildt ändamål anvisad,
kan man väl antaga att den är afsedd lör något Statens behof. Ifrågavarande
Kongl. Maj:ts förslag hafva två Stånd bifallit, två Stånd åter afslagit, detsamma.
Således håfva två Stånd beslutat, att då orekommenderade bref införas på postkartan
skall afgift derföre erläggas; de två andra Stånden att ingen afgift skall
erläggas. Här förefinnes ju alltså alldeles enahanda förhållande, som om två Stånd
beslutat att tull skall utgöras, eller att porto skall erläggas, eller att en handling
skall förses med stämpladt papper, men de två andra Stånden beslutat att sådant
icke skall ega rum. För dessa fall hade troligen ingen påstått, att frågan var af
ekonomisk natur och således förfallen, utan hade väl hvar och en ansett densamma
vara en beskattningsfråga, som i Förstärkt Stats-Utskott borde afgöras. Så anser
jag äfven att den förevarande, hvilken om hon bifalles, föranleder en beskattning,
som förut icke funnits, bör behandlas, och det synes mig, att Utskottet sä
mycket snarare bordt sålunda förfara, som Utskottet, i fråga om en afgift till Postförvaltaren,
då portot kontant erlägges, i hvilken fråga äfven två Stånd stadnat
emot två, föreslagit omröstning i Förstärkt Stats-Utskott.
På grund häraf hemställer jag, att Rikets Ständer måtte förklara, att den
ofvanomförmälda frågan bör i Förstärkt Stats-Utskott afgöras, enligt följande proposition
:
Den, som bifaller Utskottets, af två Stånd gillade förslag, att postkartorna
skola upptaga endast antalet af afgående orekommenderade bref, men icke adressaternes
namn, så vida icke detta sednare särskildt äskas af brefafsändarne, som
4
Bevillnings- Utskottets Memorial, Jfi 27.
då derför böra erlägga en särskild afgift, hvars belopp må af Kongl. Maj:t bestämmas,
röstar
Ja;
den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, komma, på sätt Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet beslutat,
nu gällande stadganden i afseende på postkartor att bibehållas oförändrade. “
Uti denna reservation hafva instämt: Herr Grefve Taube, II. E., Herr Prosten
Lindberg, Herr Prosten Gahne samt Herrar J. G. Brodin, J. Malmborg, S. Hagman
och O. Schenström.
Stockholm. Tryckt hos A. Cedergren. 1854.
IlrviUmngs-Elskoilelt Memorial, .\':o SS.
1
Ank. till Exp. Utsk.^d. 1 September 1854, kl. 5 e. m.
Memorial, i anledning af Riks-Standens olika beslut, angående
grunderna för den blifvande Allmänna Bevillningen,
föreskrifterna för deras tillämpning.
Då Riks-Stånden, vid pröfningen af Bevillnings-Utskottets Betänkande
N:o 4 angående grunderna för den blifvande Allmänna Bevillningen oell föreskrifterna
för deras tillämpning, samt Utlåtande N:o 21 öfver de vid nämnde
Betänkande gjorda anmärkningar, uti åtskilliga delar stadnat i skiljaktiga beslut,
så får nu Utskottet, under anmälan, att dess, vid Betänkandet N:o 4 fogade förslag
till Bevillnings-stadga, med de ändringar deruti, som nyssberörde Utlåtande
innehåller och, hvad Usta Art. om personliga skyddsafgiften angår, endast med
det i Betänkandet uttalade förbehåll, blifvit uti alla här nedan icke omförmälda
delar af Rikets Ständer godkändt, afgifva förslag till såväl de olika beslutens
sammanjemkande, som de voterings-propositioner, hvarefter, i fall sammanjemkning
icke kan tillvägabringas, omröstning lärer komma att ske i förstärkt Statsutskott.
Bevillningen af Embets- och Tjenstcmäns samt Betjenles löner m. m.
Utskottets, i anledning af tre Stånds åtcrremiss, uti Utlåtandet N:o 21
gjorda hemställan, att bevillningen af embets- och tjenstemäns, samt betjentes
löner m. m. måtte nedsättas till en tredjedel af hvad derför nu är stadgadt, oell
/lik. liU Ä. tH. Pro*. *SS3 & 18S4. S Sami. t Afdtln. 19 11 tgl. 1
2
Bevillning t-iiskolleli Memorial, N:o SS.
att 2 § 1 morn. i bevillnings-förordningen måtte erhålla en derefter lämpad, af
Utskottet föreslagen lydelse, har blifvit bifallen af Bidderskapet och Adeln,
samt Preste- och Borgare-Stånden, hvaremot Bonde-Ståndet afslagit samma
hemställan, och vidblifvit sitt, vid pröfningen af Betänkandet N:o 4 fattade, beslut,
att någon nedsättning uti ifrågakornne bevillning icke borde ega rum.
För den händelse, att Bonde-Ståndet icke skulle vilja frånträda detta sitt
skiljaktiga beslut, får Utskottet för omröstning föreslå följande voterings-proposition:
l:o.
Den som bifaller Bevillnings-Utskottets af tre Stånd godkända hemställan,
att bevillningen af Embets- och Tjenstemäns, samt Betjentes löner m. m.
måtte nedsättas till en tredjedel af hvad derför nu är stadgadt, samt att, i följd
deraf, 2 § 1 morn. i Bevillnings-förordningen må, efter orden: »andra sådana
lägenheter,
erlägga»,
erhålla följande
förändrade
lydelse:
»af
alla löner,
, som
öfverstiga
200 till
och med 300
R:dr
B:ko
en afgift
af - 32 sk.
B:
55
300
n
400
??
3?
33
1: —
75
*5
400
»
500
?3
33
73
1: 32
55
»
500
53
COO
33
1?
73
2: 16
55
55
G00
55
700
y>
33
37
3: 16
55
V
700
33
800
73
37
33
4: 16
3»
V
800
55
900
37
'3
33
5: 32
55
55
000
33
1,000
73
73
73
7: —
y*
55
1,000
35
1,100
77
33
33
8: 32
55
55
1,100
37
1,200
73
77
55
10: 32
5»
samt af alla löner derutöfver, En för hundrade; kommande den lön o. s. v.» —
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej.
Vinner Nej,
kommer, såsom Bonde-Ståndet beslutat, någon nedsättning i embets- och tjensternäns,
samt betjentes lönebevillning icke att ega rum.
Bevillningen å rörelse och näring, samt fast egendom.
Sedan Utskottets, i Betänkandet N:o 4 afgifna, afstyrkande yttrande, i
anledning af väckta motioner om nedsättning i bevillningen för rörelse och näring,
samt fast egendom, blifvit återremitteradt af Preste- och Borgare-Stånden,
Tlcvillnings-blskolirls Memorial, N:o SS.
2
hade Utskottet i Utlåtandet N:o 21, till följd af den förordade nedsättningen i
bevillningen å embets- och tjenstemäns samt betjentes löner, franträdt sitt berörde
yttrande, och i stället föreslagit, att bevillningen för handel, fabriker,
handtverk o. s. v., eller rörelse och näring i allmänhet, vare sig i städerna eller
på landet, måtte bestämmas till' Tre för hundra af årliga inkomsten,, der nu
bevillning af Fem för hundra eger rum; och att den bevillning af fast egendom,
på landet och i städerna, som nu utgår med Två Il:dr för hvarje Ett Tusen,
för framtiden måtte bestämmas till Tre R:dr för hvarje Tvåtusen femhundra.
Härjemte hade Utskottet, i afseende å de förändringar i bevillnings-förordningen,
som borde blifva en följd af den salunda föreslagna bevillningsnedsättningen,
hemställt:
a) att på alla de ställen i Bevillnings-förordningen, der afgiftsbestämmelserna
Fem för hundra och Två för hvarje Ett Tusen förekomma, i deras ställe
måtte införas: Tre för hundra, och Tre lör hvarje Tva Tusen femhundra;
b) att §§ 9, 10, 27 och 28 icke borde undergå annan förändring i afseende
å deri förekommande afgiftsbestämmélser, än att, med iakttagande af det
under Litt. a) omförmälda utbyte af siffran 5 mot 3, afgiften för Doctorcr,
Medicinae eller Läkare, äfvensom / e t c / 'in ät ‘-läk are bestämdes till tva procent,
samt minimi-afgiften för de förra nedsattes till hälften eller 5 It:dr; samt
c) att de i 25 § förekommande afgiftsbestämmelser borde nedsättas i lika
förhållande med den föreslagna nedsättningen i bevillnings-procenten för rörelse
och näring i allmänhet, eller från 5 till 3, i öfverensstämmelse med ett af Utskottet
uppgjordt och vid Utlåtandet bifogadt förslag, tili lydelse af nämnde §.
Vid pröfningen af hvad Utskottet sålunda föreslagit och hemställt, har
Pres/c-Slandet godkänt såväl Utskottets förslag om nedsättning i allmänhet af
bevillningen å rörelse och näring samt fast egendom fran 5 till 3 procent, som
äfven Utskottets under Litt. a) och c) härofvan omförmälda hemställanden; men
beträffande det under Litt. b) omnämnda yttrandet, så har Ståndet detsamma
ogillat, och i stället antagit det förslag, Herr Komminister Beckman, uti sin vid
Utlåtandet N:o 21 afgifna reservation, framställt, eller: "att en beräkning, svarande
mot undsättningen ifrån 5 till 3 procent, skall i allmänna Bevillningen
tillämpas på alla uti §§ 9, 10, 24, 25, 27, 28, 35 och 3ö utsatte miniiniafgiftcr,
äfvensom både på alla der utförde tariffer, och på alla med bevillning
träffade såväl enskilda personer, som bolag, inrättningar och stiftelser, dock så,
att när nedsättningen icke kan utfalla till jemnt mindre riksdaler-bråk, i stället
■4
IJivillninys-Ulskotlets Memorial, N:o i8.
för 2 R:dr, 1 R:dr 24 sk. och 1 R:dr, utföres 1 R:dr 16 sk., 1 R:dr samt
32 sk., oell att den i sådane fall blifver minst en tredjedel (J), men icke öfver
två femtedelar (|) af det nu stadgade beloppet.■’
Borgare-Ståndet har beslutat nedsättning af bevillningen å rörelse och
näring samt fast egendom till hälften af hvad den nu utgör, och att, till följd
deraf, alla uti §§ 9, 10, 25, 27 och 28 förekommande minimiafgifter skola nedsättas
till hälften af deras nuvarande belopp; i sammanhang hvarmed Ståndet
uppdragit åt Utskottet, att i förslaget till Bevillnings-förordning verkställa de
siffer-rättelser, som öfverenstämma med nämnde beslut, så att afgifter å rörelse
och näring samt fast egendom allestädes må upptagas till hälften af hvad de för
det närvarande utgöra; Och slutligen har Ridder skåpet oell Adeln samt BondeStåndet,
med vidblifvande af sina vid pröfningen af Betänkandet N:o 4 fattade
beslut, bibehållit den nuvarande bevillningen å rörelse och näring samt fast egendom
oförändrad, endast med det undantag att Ridderskapet och Adeln bestämt, att
bevillningen af de i Bevillnings-förordningens 35 §. 1. mom. omnämnda enskilde
banker, hvilken 1111 utgår med fem procent af den årliga behållning, som icke
öfverstiger sex för hundradet, men med femton procent af det. belopp, hvartill
behållningen för året derutöfver uppgår, skall utgå i likhet med bevillningen af
andra, i 2 mom. oinförmälde aktiebolag.
Enär äfven Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden, genom antagande af Utskottets
förslag, att stadgandet i 1. moni. af 35 § skall gälla endast om sådana
enskilda banker, som ega sedelutgifningsrätt, beslutat, att öfriga enskilda banker,
som icke hafva en sådan rätt, skola beskattas i likhet med aktie-bolag enligt 2.
morn., så följer häraf, att samtliga Riks-Stånden måste anses hafva inbegripit
sistnämnde banker i de allmänna besluten i afseende å bevillningen af rörelse
och näring. Men hvad angår sedelutgifvande enskilda banker, så, enär de i afseende
å dem fattade beslut afvika frän besluten om bevillningen af rörelse och
näring i öfrigt, vill Utskottet 0111 dem göra särskild framställning under 35 §;
och får Utskottet derföre här blott erinra, att dessa banker icke afses i de
framställningar, Utskottet nu går att göra.
Då 1111, enligt hvad ofvan är vordet omförmäldt, Preste-Ståndets beslut, i
afseende å bevillningen af rörelse och näring, samt fast egendom i allmänhet,
närmast öfverensstämmer med Utskottets förslag, så får Utskottet vördsamt inbjuda
såväl Ridderskapet och Adeln, samt Bonde-Ståndet, som äfven BorgareStåndet
att, med frånträdande af sina i förevarande fråga fattade skiljaktiga beslut,
antaga Preste-Ståndets; men 0111 denna inbjudning icke bifalles, och omröstning
följaktligen kommer att ske, får Utskottet derför uppställa följande
voterings-propositioner, nemligen:
Bevillnings- Ulskoltels Memorial, !i:o 2 T.
5
a) för bestämmande af kontra-proposition:
Den sorn vill, att till kontraproposition i hufvudvoteringen an t ages Ridderskapet
oell Adelns samt Bonde-Ståndets beslut, att nuvarande bevillningen å rörelse
och näring, sedelutgifvande enskilde Banker derunder icke inbegripne, samt fast
egendom, må bibehållas oförändrad, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer att till kontraproposition antagas Borgare-Ståndets beslut, att nämnde
bevillning skall nedsättas till hälften af hvad den nu utgör, samt att, till följd
häraf, ej blott alla uti §§ 9, 10, 25, 27 och 28 i Beviilnings-Utskottets förslag
till Bevillnings-stadga förekommande minimiafgifter skola nedsättas till hälften af
deras nuvarande belopp, utan äfven afgifter å rörelse och näring samt fast egendom
i öfrigt allestädes i nämnde förslag må upptagas till hälften af hvad de för
det närvarande utgöra;
b) i hufvudsaken:
3:o.
Den som vill att, såsom Preste-Ståndet beslutat, bevillningen för handel,
fabriker, handtverk o. s. v., eller rörelse och näring i allmänhet, vare sig i
städerna eller på landet, sedelutgifvande enskilde Banker derunder icke inbegripne,
må bestämmas till Tre för hundra af årliga inkomsten, der nu bevillning af fem
för hundra eger runi; att den bevillning af fast egendom, på landet och i städerna,
som nu utgår med Två R:dr för hvarje Ett Tusen, för framtiden må bestämmas
till Tre R:dr för hvarje Två Tusen femhundra; samt till följd häraf, dels att på
alla de ställen i Bevillnings-förordningen, der afgifts-bestämmelserna Fem för Hundra
och Två för hvarje Ett Tusen förekomma, i deras ställe skall införas: Tre för
Hundra, och Tre för hvarje Två Tusen femhundra, dels ock att en beräkning
svarande emot nedsättningen ifrån 5 till 3 procent, skall i allmänna bevillningen
tillämpas på alla uti §§ 9, 10, 24, 25, 27, 28, 35 och 36 utsatte minimiafgifter,
äfvensom både på alla der utförde tariffer, och på alla med bevillning träffade,
såväl enskilda personer, som bolag, inrättningar och stiftelser, dock så, att när
nedsättningen icke kan utfalla uti jemnt mindre riksdaler-bråk, i stället lör 2
R:dr, 1 R:dr 24 och 1 R:dr, utföres 1 R:dr 16 sk, 1 R:dr samt 32 sk, och
att den i sådana fall blifver minst en tredjedel, men icke öfver två femtedelar
af det nu stadgade beloppet — röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
6
ISevillninys-Ulskollels Memorial, N:« SS.
vinner Nej,
antages (Irsta alternativet) Ridderskapets oell Adelns samt Bonde-Ståndets beslut;
(2:dra alternativet) Borgare-Ståndets beslut.
Hvad sedan angår införandet i bevillnings-stadgan af de siffer-rättelsér och
tilläfventyrs andre redaktion,s-fiiriindringar, sorn blifva en följd af antagandet utaf
Preste-Ståndets eller Borgare-Ståndets beslut, så
torde Utskottet, om någotdera af dessa beslut hlifver Rikets
Ständers, då få till Riks-Stånden inkomma med förslag till
de ändringar i Bevillnings-stadgans lydelse, som af samina
beslut påkallas.
§§ 10 och 27.
1 förslaget till Bevillnings-stadga hade Utskottet under rubriken "Krögare,
Krögerskor» o. s. v. i 10 §, och under rubriken »Gästgifveriet i 27 §
endast antydt, att, utom bevillningen, äfven bränvinsminuterings-afgift skulle
erläggas. Utskottets förslag i dessa delar har ock blifvit gilladt af Ridderskapet
och Adeln, samt Borgare- och Bonde-Stånden; men deremot har Preste-Ståndet
beslutat, att i Bevillnings-förordningen införa bestämmelser om de belopp, hvarmed
berörde afgift skall utgöras, så att på det förra af ofvanomförmähla ställen i
författningen skulle, efter orden: »oberäknad bevillning för bränvinsminutering, då
den tillätes» tilläggas: nsom utgår med minst 20, högst 100 Hulr,» och på
sednare stället efter orden: »utan bränvinsminuterings-afgift» tilläggas: ■•sam utgår
med minst 6 högst -i 00 Ii:dr; men för Gästgifveriet•, hvilka anses endast
såsom skjutsombxjtnings-stallen, med minst 3 Hulr; ankommande det pä
taxer ingsmänncn alt denna afgift förhöj ari
Då emellertid frågan om bränvinsminuterings-afgiftens belopp utgör föremål
för annan, på Rikets Ständers pröfning beroende lagstiftning, än den Bevillnings-stadgan
omfattar, så äro de af Preste-Ståndet beslutade tillägg i nämnde
stadga att anse endast såsom förändringar i redaktionen; Och som denna, sådan
den af Utskottet föreslagits, är vorden godkänd genom tre Stånds beslut, hvilka
i dylika frågor utgöra Rikets Ständers, så
lärer dervid komma att förblifva.
§§ 10, 27 och 28.
Utskottets, i anledning af tre Stånds återremiss, i Utlåtandet N:o 21
framställda förslag till förändrad lydelse af inlednings-orden till dessa §§ har
Bevillningi-Ulskoltelt Memorial, N:o !S.
7
blifvit af tre Stånd godkändt, dervid Ridderskapet och Adeln, samt BorgareStåndet
dock erinrat om sina i afseende å beviilnings-procenten för rörelse oell
näring förut fattade beslut. Då emellertid nämnde förslag är vordet af BondeStåndet
ogilladt, lärer, såvida Bonde-Ståndet ej vill frångå sitt beslut och förena
sig med de öfriga Stånden, omröstning böra verkställas enligt denna voteringsproposition:
4:o.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets, af tro Stånd gillade förslag, att
början af 10, 27 och 28 §§ erhålla denna förändrade lydelse: -
»l:o För följande (till städerna hörande), (på landet boende), (vid bruk,
bergverk och öfriga inrättningar antagne) personer skall afgiften, såvida den icke,
beräknad till 00 procent (den procent, som enligt 3:dje voterings-propositionen
varder bestämd) af inkomsten, uppgår till högre belopp, än de här nedan utsatta
högsta klass-afgifter, i hvilket fall nämnde procent-beräkning skall iakttagas, bestämmas
sålunda:a, — röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Acj,
kommer, enligt Bonde-Ståndets beslut, nu gällande Bevillnings-förordning att, i
förevarande hänseende bibehållas oförändrad.
§ 27-
Utskottets afstyrkande yttrande i anledning af Preste- och BorgareStåndens
återremiss af denna §, fjor införande i densamma af en särskild rubrik
för auktions-förrättare, har blifvit gilladt af Ridderskapet och Adeln samt BondeStåndet,
men afslaget af förstnämnde två Stånd, hvilka beslutat, att i 1 mom.
af §:n, skall införas en så lydande rubrik: »Auktionister, se Kommissionärer.»
Till följe häraf, får Utskottet inbjuda Preste- och Borgare-Stånden, att förena
sig med Ridderskapet och Adeln samt Bonde-Ståndet i bifall till Utskottets hemställan;
men om denna inbjudning icke antages, får Utskottet för omröstning
föreslå följande voterings-proposition:
5:o.
Den som, i öfverensstämmelse med Utskottets af två Stånd godkända hem
-
s
Bevillnings-Ulskotlels Memorial, N:o iS.
ställan, anser, att någon särskild rubrik för Auktionister ej bör i 27 § intagas,
röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer, såsom Preste- oell Borgare-Stånden beslutat, i 1 morn. af nämnde §
att införas rubriken: r>Auktionister, se Kommissionärer.»
§ 29.
Det af Utskottet i slutet af 1 mom. af denna § gjorda tillägg i afseende
å landtman, som afyttra hus-slöjds-alster och landtmanna-produkter, är af tre
Stånd godkändt; men som Ridder skåpet och Adelil afslagit detsamma, lärer,
såvida ej Ridderskapet och Adeln vill frångå sitt beslut, omröstning komma att
ske enligt följande voteringsproposition:
6:o.
Den som anser, att i slutet af 29 § 1 mom. bör göras det af Bevillnings-Utskottet
föreslagna och af tre Stånd gillade tillägg: »såvida icke derigenom
drif ees verklig handelsrörelse, hvarom här förut stadgas./’ röstar Ja;
den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer, i enlighet med Ridderskapet och Adelns beslut, något sådant tillägg
icke att göras.
§ 35, jemte § 145 mom. 4 och § 146.
Vidkommande 35 § 1 och 2 morn., hafva Preste-, Borgare- och BondeStånden,
oafsedt det inflytande de två förstnämnda Ståndens beslut, angående
bevillningen af rörelse och näring i allmänhet, kunna utöfva på de i Usta momentet
förekommande afgifts-bestämmelser, och hvarom här nedan skall särskildt
nämnas, i enlighet med Utskottets förslag bestämt, att 1 mom. icke skall undergå
annan förändring, än att efter orden "Enskilda Banker» skall tilläggas:
»som ega sedel-utgifnings-rätt,» samt att uti 2 morn., och till följd deraf äfven
uti 146 §, ordet »utdelningen» skall utbytas mot »årliga behållningen». Ridderskapet
-
Bevillningt-VUkotlels Memorial, N;o SS.
9
skåpet och /tdeln har deremot, med ogillande af Utskottets i dessa två hänseenden
framställda förslag, beslutat, att 1 och 2 mom. borde sammanföras till
ett enda, hvilket skulle erhålla följande lydelse: »Bevillning utgöres vidare af
Enskilda Banker, alla öfriga Actic-bolag, Associationer, Societeter, Verk. Hypotheks-
och andra allmänna Inrättningar med 5 procent af årliga utdelningen;»
samt att, till följd häraf, i 146 § i stället för det föreslagna uttrycket »årliga
behållningen,» skulle införas: »årliga utdelningen.»
Af Riks-Ståndens nu omförmälda beslut följer, såsom Utskottet redan förut
anmärkt, att samtlige Stånden äro derom ense, att de enskilda banker, som icke
hafva sedel-utgifnings-rätt, skola beskattas i likhet med de i 2 mom. omförmälde
aktie-bolag m. fl.; att således de stadganden, som blifva antagne i afseende å
dessa aktie-bolags m. fl. bevillning, äfven skola gälla för nämnde banker; och
slutligen att, hvad Rikets Ständers beslut angående bevillnings-afgifterna enligt
ifrågakomne momenter af 35 § än måtto blifva, de särskilda bestämmelserna i
1 mom. i intet fall komma att afse andra än sådane enskilda banker, som hafva
sedel-utgifnings-rätt.
Hvad nu angår bestämmelserna uti 1 momentet om afgifter af enskilda
banker, som ega sedel-utgifnings-rätt, så har Ridderskapet och Adeln, såsom
ofvan förmäles, beslutat, att bevillningen skall utgöras med fem procent af årliga
utdelningen; Preste-Ståndet åter, i följd af dess beslut om nedsättning i
bevillningen af rörelse och näring i allmänhet från 5 till 3: att den skall utgå
med tre procent af den årliga behållning, som icke öfverstiger sex för hundradet,
men med nio procent af det belopp, hvartill behållningen för året derutöfver
uppgår, allt beräknadt efter hvad af tecknings-summan eller grundfonden
blifvit kontant tillskjutet; Borgare-Ståndet, såsom en följd af dess beslut att
afgifter å rörelse och näring allestädes skola upptagas till hälften af hvad de för
det närvarande utgöra: att ifrågavarande bevillning skall utgå med Iva och en
half procent af den årliga behållning, som icke öfverstiger sex för hundradel,
men med sju och en half procent af det belopp, hvartill behållningen för året
derutöfver uppgår, allt beräknadt efter hvad af tecknings-summan eller grundfonden
blifvit kontant tillskjutet; samt Bonde-Ståndet, att denna bevillning skall
bibehållas vid hvad nu gällande Bevillnings-förordning derom stadgar.
I likhet med hvad som egde rum i fråga om bestämmandet af bevillningsafgifterna
för rörelse och näring i allmänhet, får Utskottet äfven här vördsamt
inbjuda Ridderskapet och Adeln, samt Borgare- och Bonde-Stånden, att, med
frånträdande af sina skiljaktiga beslut, förena, sig med Preste-Ståndet; men om
Bih. lill B, St. Prat. 1SSS & issi. S Sami. 1 Afd. 19 Haft. 2
10
Bevillning!-Utskottets Memorial, N:o !S,
denna inbjudning icke antages, synes frågan böra afgöras genom omröstning i
följande ordning, nemligen:
a) för bestämmande af kontra-proposition:
7:o.
Den. som anser, att till kontra-proposition i hufvud-voteringen bör antagas
liidderskapet och Adelns beslut, att bevillningen af enskilda banker, som ega
sedel-utgifnings-rätt, skall utgå med fem procent af årliga utdelningen, röstar Ja;
den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
komitier särskild omröstning att anställas, angående hvilketdera, Borgare- eller
Bonde-Ståndets beslut bör i hufvud-voteringen blifva kontra-proposition, sålunda:
8:0.
Den, som anser, att till kontra-proposition i hufvud-voterigen bör antagas
Borgare-Ståndets beslut, att bevillningen af enskilda banker, som ega sedelutgifnings-rätt,
skall utgå med två och en half procent af den årliga behållning,
som icke öfverstiger sex för hundrade!, men med sju och en half procent af det
belopp, hvartill behållningen för året derutöfver uppgår, allt beräknadt efter hvad
af tecknings-summan eller grundfonden blifvit kontant tillskjutet, röstar Ja; den
det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
blifver Bonde-Ståndets beslut, att bevillningen af enskilda banker, som ega sedelutgifnings-rätt,
skall bibehållas vid hvad nu gällande Bevillnings-förordning derom
stadgar, kontra-proposition i hufvud-voteringen.
b) i hufvudsaken:
9:o.
Den, som gillar Preste-Ståndets beslut, att bevillningen af enskilda banker,
som ega sedel-utgifnings-rätt, skali utgå med tre procent af den årliga behållning,
som icke öfverstiger sex för hundrad et, men med nio procent af det
belopp, hvartill behållningen för året derutöfver uppgår, allt beräknadt efter hvad
lievillnings-Ulskoltels Memorial, iV.-o SS.
11
af tecknings-suininan eller grundfonden blifvit kontant tillskjutet. — röstar Ja;
den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
antages (Irsta alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut,
(2:dra alternativet) Borgare-Ståndets beslut,
(3:dje alternativet) Bonde-Ståndets heslut.
I afseende åter ä 35 § 2 inom. qvarstår, sedan frågorna om bevillning
å rörelse och näring i allmänhet, äfvensom angående sedel-utgifvande enskilde
bankers bevillning blifvit afgjorde, endast den skiljaktighet emellan Riks-Standen,
att Preste-, Borgare- och Bomle-Stånden, i öfverensstämmelse med Utskottets
förslag, till beräkningsgrund för bevillningen enligt nämnde moment antagit i>årliga
behållningen,» hvaremot Ridderskapet och Adeln beslutat, att ~årliga utdelningen»
skulle blifva beräkningsgrunden.
Derest Ridderskapet och Adeln icke vill frånträda detta sitt skiljaktiga
beslut, torde omröstning böra anställas öfver följande voterings-proposition:
I0:o.
Den, som bifaller Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att bevillningen
af de i 35 § 2 mom. omförmälda Aktie-bolag, Associationer, Societeter,
Verk, Hypotheks- och andra allmänna Inrättningar skall beräknas af »årliga
behållningen,» och att följaktligen detta uttryck skall införas i stället för ordet
55utdelningen» såväl i nämnde moment, som uti 146 §, — röstar Ja; den det
ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer nämnde bevillning, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, att beräknas
af 5)årliga, utdelningen,» och detta uttryck följaktligen att på berörde ställen i
Bevillnings-förordningen begagnas.
Utskottets hemställan, att den för Jern-kontoret i 35 § 4 mom. af nu
gällande Bevillnings-förordning stadgade bevillning må upphöra, och att följaktligen
nämnde moment måtte ur Bevillnings-förordningen utgå, är bifallen af tre
Stånd, men afslagen af Bonde-Ståndet, som förklarat, att den nu gällande bevillningen
borde bibehållas; och i afseende a Utskottets förslag till ett särskildt
32
IS e v il t ning s - U l * hollei s Memorial, fi;o i',8.
moment i 145 § om Jern-kontorets befrielse från bevillning, hvilket Preste- och
Borgare-Stånden godkändt, men Bonde-Ståndet, till följd af dess beslut i hufvudfrågan,
ogillat, har Ridder skåpet och Adeln beslutat den förändring i ordalydelsen,
att, i stället för uttrycket »sä länge,» borde införas ordet i-såvidt.»
Då Preste- och Borgare-Stånden i förevarande fråga godkänt hvad Utskottet
föreslagit, får Utskottet inbjuda Ridderskapet och Adeln samt BondeStåndet,
att, med frånträdande af sina särskilda meningar, förena sig med förstnämnde
tvä Stånd; men om denna inbjudning ej antages, får Utskottet för omröstning
föreslå följande voterings-propositioner, nemligen:
a) för bestämmande af kontra-proposition:
1 1: o.
Den, som anser, att till kontra-proposition i hnfvud-voteringen bör antagas
Ridderskapet och Adelns beslut, att den för Jern-kontoret i 35 § 4 mom. af
nu gällande Bevillnings-förordning stadgade bevillning skall upphöra, och nämnde
moment följaktligen ur Bevillnings-förordningen utgå, äfvensom att i 145 § skall
intagas ett så lydande stadgande om bemälde kontors bevillnings-frihet: »Jernkontoret,
såvidt dess vinstmedel användas till allmän-nyttiga ändamål,» röstar
Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer att till kontra-proposition i hufvud-voteringen antagas Bonde-Ståndets
beslut, att den nu gällande bevillningen lör Jern-kontoret skall bibehållas, och
att något stadgande om bevillnings-frihet för samma kontor ej skall i 145 §
införas.
b) i hufvudsaken:
12:o.
Den, som gillar Utskottets af två Stånd godkända förslag, att den för
Jern-kontoret i 35 § 4 mom. af nu gällande Bevillnings-förordning stadgade
bevillning skall upphöra, och nämnde moment följaktligen ur Bevillnings-förordningen
utgå, äfvensom att i 145 § skall intagas ett sä lydande stadgande om
bemälde kontors bevillnings-frihet: »Jern-kontoret, sd lunge dess vinstmedel användas
till allmän-nyttiga ändamål,» röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
Ucvillnings-UlshoUels Memorial, N:<> ~S.
13
vinner Nej,
antages (Irsta alternativet) Ridderskapet och Adelns beslut,
(2:dra alternativet) Bonde-Ståndets beslut.
§§ 37 och 38.
Borgare- och Bonde-Stånden hafva godkänt Utskottets förslag, att bibehålla
nu gällande, stadganden i dessa §§, angående afgift för karakters-fullmakter,
hvaremot Ridderskapet och Adeln samt Preste-Slandet beslutat, att lii
Artikeln skall ur Bevillnings-förordningen helt och hållet utgå. - - I anledning
häraf får Utskottet inbjuda Ridderskapet och Adeln samt Rreste-Ståndet, att
förena sig med de andra två Stånden i bifall till Utskottets förslag; men 0111
denna inbjudning icke antages, lärer omröstning böra ske enligt följande voteringsproposition!
13:o.
Den, som bifaller Bevillnings-Utskottets af två Stånd godkända förslag, att
nu gällande stadganden i lil Artikeln, eller 37 och 38 §§, angående afgift för
karakters-fullmakter, skola bibehållas, röstar Ja; den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer III Artikeln att ur Bevillnings-förordningen uteslutas, samt de följande
Artiklarnes och §§:nas ordnings-nummer att derefter rättas.
§ 39.
Ridderskapet och Adeln har beslutat följande från Utskottets förslag afvikande
lydelse af 2:dra mom. i denna §: »Mantals- och Skattskrifning förrättas
inom hvarje stad eller socken; dock må liera socknar kunna förena sig om
gemensam Mantals- och Skattskrifning». — Men som de öfriga tre Stånden numera
godkänt den af Utskottet föreslagna redaktion af berörde moment, så lärer
denna fråga, af reglementarisk beskaffenhet,
vara genom tre Stånds beslut afgjord.
§ 71.
Utskottets förslag till förändrad lydelse af denna §, hvarigenom bestämdes,
att 'de lius, hvilka på lustställen eller andra, dermed jcmförliga, mindre lägen
-
14
Bevillnings-Dlskotlets Memorial, N:o 3S.
heter blifvit uppförde och deraf utgöra egentliga värdet, skola, om de äro brandförsäkrade,
uppskattas minst tili det värde, hvartill de blifvit uti allmänna inhemska
Brandstods-bolag till försäkring antagna», är af tre Stånd godkändt;
hvaremot Ridderskapct och Adeln beslutat, att brandförsäkringsvärdet bör, såsom
hittills, lända till hufvudsaklig ledning vid uppskattningen af berörde hus, samt
att 71 § följaktligen bör bibehålla sin nuvarande lydelse.
I fall Ridderskapet och Adeln icke vill frångå detta sitt skiljaktiga beslut,
lärer, då afgörandet af denna fråga har inflytande på bevillnings-afgiftens belopp,
omröstning komma att eg» rum; och får Utskottet derför föreslå följande voteringsproposition:
14:
o.
Den, som gillar Utskottets af tre Stånd godkända förslag, att »de hus,
hvilka på lustställen eller andre, dermed jemförlige, mindre lägenheter blifvit
uppförde och deraf utgöra egentliga värdet, skola, om de äro brand försäkrade,
uppskattas minst till det värde, hvartill de blifvit uti allmänna inhemska Brandstods-bolag
till försäkring antagna,» -— röstar ,/a• den det ej vill, röstar Nej;
vinner Nej,
kommer, enligt Ridderskapet och Adelns beslut, brandförsäkringsvärdet att, vid
uppskattningen af berörde hus, endast lända till hufvudsaklig ledning, samt 71
§ i nu gällande Bevillnings-lorordning att bibehållas oförändrad.
§ 72.
I slutet af denna § har Ridderskapet och Adeln gjort ett så lydande
tillägg: »egande Kommitteerne att, så länge denna Stadga, enligt Rikets Ständers
beslut och Regerings-Formcn, länder till efterrättelse, årligen medelst höjning eller
nedsättning jemka egendoms-värdet till närmaste möjliga inbördes likhet, dock
alltid med noga iakttagande deraf, att den för hvarje län i tabellen fastställda
minimi-summan icke understiges; och böra skälen till alla förändringar alltid i
protokollet omständligt anföras».
Då emellertid 72 §, sådan den af Utskottet föreslagits, blifvit af de tre
öfriga Stånden godkänd, samt det af Ridderskapet och Adeln gjorda tillägg endast
är att anse såsom ett förtydligande af redaktionen, i afseende hvarå tre
Stånds beslut gälla såsom Rikets Ständers, sä lärer
vid samma beslut komma att förblifva.
Hevillninrjs-Ulskoltets Memorial, N:o S8.
15
g 122.
Prcsle-Ståndet har beslutat, att denna §, angående Taxeringsmäns ed,
bör ur Bevillnings-stadgan uteslutas. Men som de öfriga tre Stånden godkänt
Utskottets förslag till samina §,
lärer dervid böra förblifva.
g 13 C.
Vid denna g 'hade Utskottet, i Betänkandet N:o 4, föreslagit, att Skeppsombudsmannen
i Stockholm och Sjömanshusens föreståndare i de öfriga städerna
skulle tilläggas en ersättning, för fullgjord debitering och uppbörd, af tre procent
utaf det af dem redovisade belopp. Vid pröfningen af Betänkandet har Riddershapef
och Adeln beslutat, att denna ersättning skall utgå med sex procent
af det redovisade beloppet; Men då de öfriga tre Stånden bifallit Utskottets
förslag, lärer äfven denna fråga, hvilken icke är af bevillningsnatur,
böra anses vara genom tre Stånds beslut afgjord,
g 145: 2 mom.
Utskottets förslag, att uti detta moment af nu gällande Bevillnings-förordning
borttaga orden a utan arbeta för dagspenning eller efter särskild öfverenskommelse
och beting,a och att framför ordet a arbetslön a införa orden: »utan endast tilljullig»
har numera blifvit af tre Stånd godkändt; men då Ridder skap et och Adeln
ogillat detsamma, och beslutat, att momentet bör bibehålla sin nuvarande lydelse,
samt den föreslagna förändringen kan hafva inflytande på vissa personers skyldighet
att erlägga bevillning, eller rättighet att vara derifrån befriade, lärer frågan
böra afgöras genom omröstning enligt följande voterings-proposition:
15:o.
Den, som anser, att 145 § 2 mom. bör, i enlig et med Bevillnings-Utskottets
af tre Stånd godkända förslag, erhålla denna förändrade lydelse: »Arbetsfolk,
så å landet som i städerne, hvilka icke äro lagstadde och ej eller njuta
ständig, utan endast tillfällig, arbetslön; lagstadde drängar o. s. v.,» — röstar
Ja; den det ej vill, röstar Nej;
16
ISevillnings-Utskottets Memorial, N:o SS.
vinner Nej,
kommer berörde moment att, såsom Ridderskapet ocii Adeln beslutat, bibehålla
dess nuvarande lydelse, eller: »Arbetsfolk, sä å landet som i städerne, hvilka
icke äro lagstadde och ej eller njuta ständig arbetslön, utan arbeta för dagspenning
eller efter särskildt öfverenskommelse och beting; lagstadde drängar o. s. v.»
Stockholm den 31 Augusti 1854.
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, <854.
Bevillnings-Utskottels Memorial, N:o 29.
I
\:o 29.
Ank. tili Exp.-Utsk. d. 21 Sept. 1854. kl. 12 m.
Memorial, i anledning aj erhållen ålerremiss i vissa delar aj Memorialet
N:o 27.
Vid föredragning af Utskottets Memorial N:o 27, med sammanjemkning af RiksStåndens
olika beslut i anledning af det i utlåtandet N:o 20 framställda förslag, angående
Post-bevillningen, har Ridderskapet och Adeln, med antagande af den utaf Utskottet till
nämnda Stånd samt Ronde-Ståndet uti 2:dra punkten gjorda inbjudning, i fråga om bestämmandet
af en särskild afgift af en skilling för hvarje bref, derför vid Post-kontor
eller Post-expedition portot kontant erlägges, på grund af gjorda anmärkningar återremitterat
så väl den uti nämnda fråga förslagna voterings-proposition, som ock Utskottets
yttrande i afseende på det i 5:te punkten af utlåtandet N:o 20 framställda förslag om
upphörande af namn-kartorna öfver orekommenderade bref; men som dels Bonde-Ståndet
vidblifvit sitt i afseende å andra punkten fattade beslut och antagit dén föreslagna
omröstningen, hvilken blifvit jemväl af Preste- och Borgare-Stånden gillad, dels ock sistnämnde
3:ne Stånd godkänt Utskottets yttrande, att det framställda förslaget om upphörande
af namn-kartorna öfver orekommenderade bref förfallit, samt att, till följd deraf,
gällande stadganden i afseende på post-kartor böra förblifva oförändrade, har Utskottet,
vid sådant förhållande, funnit
omförmälde af Ridderskapet och Adeln beslutade återremiss icke
kunna till någon åtgärd föranleda.
Stockholm den 21 September 1854.
Bih. till B. St. Brot. 1833 & 18Si. 3 ■ Sami. i Afd. 20 Haft.
STOCKHOLM, tryckt hos ISAAC MARCUS, 1854.
1
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 80.
1
N:o 30.
Ank. till Exp.-Utsk. den 25 Oktober 1854, kl. 2 e. m.
Rikets Ständers Bevitlnings-Ut skotts Memorial, angående tulllagstiftningen
för artikeln Bränvin och Sprit.
Med bifall till Bevillnings-Utskottets hemställan uti Betänkandet N:o
3 hafva Rikets Ständer uppskjutit pröfningen af tullbestämmelserna, angående
Bränvin och Sprit, intill dess beslut blifvit fattadt, rörande den inhemska
bränvins-tiilverkningen och skatten derå; och får Utskottet derföre
nu, sedan sistnämnde fråga, så vidt densamma på tull-lagstiftningen kan
ega inflytande, blifvit afgjord, härmed framlägga förslag till ornförmälda tullbestämmelser.
I detta hänseende hafva till Utskottets behandling blifvit öfverlemnade
följande i Betänkandet N:o 3, vid artikeln Vin, ornförmälda motioner,
nemligen från Vällofl. Borgare-Ståndet: af Herr L. JY. Henschen, och från
Hedervärda Bonde-Ståndet: al Riksdags-fullmäktige Lars Magnus Knutsson
från Östergöthlands och Olof Pehrsson från Blekinge län, hvilka föreslagit,
de två förstnämnde, att införsels-tullen å brända och destillerade spritdrycker
måtte förböjas i den mån, skatten på bränvins-tiilverkningen blefve
ökad, och Olof Pehrsson, att nämnde införsels-tull måtte bestämmas till
minst 3 R:dr kannan; varande derjemte af Herr Hjerta, L. J., uti hans
bos Höglofl. Ridderskapet och Adeln väckta motion, angående förändrad
tull-lagstiftning, ifrågasatt, att den nu till 8 sk. per kanna stadgade tull
å fransk sprit för beredning af luktvatten, som efter pröfning af behofvet
och med särskildt tillstånd af Kommerse-koilegium får införas, måtte förhöjas
till 24 sk., dels i anseende till det missbruk, sorn bedrifves med
Kih. till 11. St. Prot. 1853—1854. 5 Sami. i Afd. 21 Haft. 1
2
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 80.
denna varas införskrifning, dels också i anledning af den föreslagna förhöjda
beskattningen å svenskt bränvin.
Enligt nu gällande taxa är, med nyssnämnde undantag, tullen ä
alla lill införsel lofgifna slag bränvin och sprit, från och med nästlidne
års början, då de transatlantiska tull-lindringarne upphörde, bestämd till
28 sk. kannan, ulan afseende å varornas större eller mindre styrka, samt
tullvärdel antaget till 2 R:dr kannan. Utom holländsk geniever och fransk
konjak äro alla slag bränvin och sprit af säd, potates eller andra jordfrukter,
äfvensom af frukt, förbjudne till införsel.
Med de af Rikets Ständer vid innevarande riksdag hyllade tulllagstiftnings-grundsatser,
låta dessa införsels-förbud lika litet, som de flera
andra, hvilka nu gällande taxa innehåller, förlika sig. De äro hvarken nödiga
eller nyttiga. Olika tullbestämmelser för särskilda slag bränvin och
sprit måste vid tillämpningen medföra olägenheter af ganska väsendtlig
art; och med obetydliga tillsatser, som förändrade varans utseende och
smak, skulle, om det i öfrigt lönade sig, de förbjudna bränvins-slagen inkomma
under de lofgifnas namn. Asättas deremot alla slagen en gemensam
och i förhållande till den inhemska hränvins-skatten afpassad införsels-tull,
så vinnes, hvad icke nog kan eftersträfvas, enkelhet oall säkerhet
vid tullbehandlingen, utan att man behöfver befara, alt en sådan gemensam
tullsats skall lemna rum för betydlig, om ens någon införsel af
de jemförelsevis billiga bran vinsslag, hvilka äro föremål för inhemsk tillverkning.
Mindre för att utestänga täflan med den inhemska bränvins-tillverkningen,
än för beredande af stats-inkomst, har tullafgiften å spritdrycker
redan hittills varit bestämd lill så högt belopp, i förhållande till varuvärdet,
som den från öfverdrifna lullafgifler alltid oskiljaktiga faran af oloflig
införsel ansetts tillåta. Nu kräfver visserligen både den förhöjda bränvins
tillverknings-skatten och det dermed främst afsedda ändamål — hämmandet
af den omåttliga förbrukningen utaf spritdrycker förmedelst dessas
fördyrande — att tullafgiften å utländska spritdrycker förhöjes utöfver hvad
gällande taxa bestämmer; men för dessa kraf får den antydda faran af
tullafgifters öfverdrift icke lemnäs ur sigle. Det fördyrande af spritdrycker,
som genom skatt å försäljningen deraf kan beredas, kommer att träffa
de utländska, lika med de inhemska.
Vid sisllidne riksdag, derförinnan de till införsel tillåtna slagen
bränvin och sprit voro indelade i: ”af till och med 12 graders styrka”
med 32 sk., och ”deröfver” med 1 R:dr införsels-tull per kanna, hvarvid
dock tull-lindringar ända till 33al procent i vissa fall voro medgifna, frångicks
denna på gradtalet grundade indelning, emedan densamma hade i
Bevillnings-Utskottets Memorial,'N:o 30,
3
tillämpningen visat sig medföra flera uppgifna svårigheter. Det var ock
naturligt, att då skilnaden i afgifter rned ett visst gradtal på en gång utgjorde
icke mindre än 50 procent, gränsen emellan det lägre och det högre
gradtalet ofta skulle blifva omtvistad, och eftergifter i strid mot det bestämda
stadgandet icke sällan ifrågakomma. Men om statsinkomsten på
detta sätt minskades, så skulle den nu varande, utan åtskillnad för olika
gradtal stadgade tullsatsen, leda till icke mindre förlust för statskassan
derigenom, att införseln mer och mer komme att omfatta spritdrycker af
de högsta gradtal, som ega vida högre värde än de svagare, i förhållande
till qvantiteten för tullafgiftens beräknande. För att bringa tullafgiften i
rättvist förhållande till varu-värdet, synes det alltså blifva nödvändigt, att
åter taga gradtalet till grund för afgifts-bestämmelserna, likväl med iakttagande
deraf, att dessa lämpas efter det med hvarje grad stigande varuvärdet.
I Danmark har man i detta hänseende gått så långt, att hvarje *:dels
grad utöfver ett visst minimum föranleder en stigande tullafgift. Delta
kan dock icke annat än onödigt försvåra tullbehandlingen. Men att deremot,
såsom Kongl. Majlis vid 1847—48 årens riksdag afgifna tulltaxeförslag
innehöll, för hvarje full grad utöfver ett visst antal stadga en derefter
lämpad förhöjning i tullafgiften, skulle icke allenast utan särdeles svårighet
kunna efterlefvas, utan ock otvifvelaktig! erbjuda fullkomligt rättvis
grund för beskattningen.
Med antagande af en införselstull af 30 sk. kannan för bränvin och
sprit af till och med 10 graders styrka, hvarunder de här allmännast
förbrukade utländska sprit-drycker, konjak, romm och arrack sällan inkomma,
skulle, då hvarje öfverskjutande grad, efter hvad allmänt antaget är, ökar
varuvärdet med 5 procent, en deremot svarande tillökning i algiften uppgå
till 1 sk. 6 rst.
Den förutsatta tullafgiften 30 sk. per kanna af 10 graders styrka,
med tillägg af tolag samt handels- och sjöfarts-afgift, uppginge till mera
än 35 sk. kannan. Nu är det vidare antaget, alt vid spritdryckers utspädning
qvantiteten ökas med nära 5 procent för hvarje minskad grad i
styrka, så att 100 kannor 10-gradig sprit skulle gifva nära 120 kannor
6-gradig. Erfarenheten lärer dock, att den utspädda qvantiteten föga öfverstiger
118 kannor; men med antagande äfven af 120 kannor, eller en
tillökning af 20 procent, skulle tullsatsen 30 sk. per kanna 10-gradig sprit,
med omförmälda tillägg, utgörande 35 sk. för den 6-gradiga, uppgå till
fullt 28 sk. kannan. Då nu bränvins tillverkuings-skalten blifvit bestämd
till 16 sk. för kanna 6-gradigt bränvin, men afgifterna å det utländska
bränvin, som kunde införas, uppginge till minst 28 sk., så lärer det finnas
uppenbart, att den omförmälda tullsatsen af 30 sk.Tper kanna af lill och
4
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 30.
med 10 graders styrka och 1 sk. 6 rst. tillökning för hvarje öfverskju tande
grad, fullkomligt betryggar mot all farhåga för införsel af sådane bränvinsslag,
som här tillverkas.
Att utöfver nämnde belopp förhöja införselstullen, hvilken för t. cx.
22 graders Arrack, som nu drager 28 sk. tull, komme att uppgå till 1 R:dr
kannan (afgifterna till Handels- och Sjöfarts-fonden, tolag m. m. oberäknade),
vore, efter Utskottets öfvertygelse, ingalunda väl betänkt; och Utskottet,
som angående införseln af fransk sprit för luktvattens-beredningen,
vill här nedan särskildt sig yttra, tillstyrker således
att, med upphäfvande af nu stadgadt förbud mot införsel af
vissa slag bränvin och sprit, för denna artikel må antagas
följande redaktion och tullafgifter:
•*
B ränvin och sprita alla slag:
af till och med 10 graders styrka_, 1 kanna 30 sk. inf.-tull;
för hvarje öfver skjutande full grad ökas införselstullen
med 1 sk. 6 rst.
k bränvin och sprit, alla slag, torde det nu stadgade tullvärdet
2 R:dr kannan
böra bibehållas oförändradt.
Hvad angår nu gällande undantags-stadgande af 8 sk. införsels-tull
per kanna å fransk sprit, som för luktvattens-beredning får med Kommersekollegii
tillstånd införas, så bör Utskottet erinra, att denna undantags-förmån,
i flera äldre tulltaxor medgifven, vid 1847—48 årens riksdag uppliäfdes,
under förutsättning, att den förbättrade inhemska sprit-tillverkningen
gjorde undantaget obehöfligt; men att vid sistlidne riksdag åter upplystes,
att den inhemska sprit-tillverkningen icke lill beskaffenhet motsvarade luktvattens-beredningens
behof, emedan det aromatiska ämne, som den franska,
af vindrufvan tillverkade spriten innehölle, och hvarförutan luktvatten, jemförijgt
med det bättre utländska, icke kunde beredas, belt och hållet saknades
hos den svenska, ur potates eller säd frambringade spriten; hvarföre
Rikets Ständer ånyo i tulltaxan införde nämnde undantags stadgande.
Efter hvad Utskottet inhemtat, har införseln af fransk sprit mot
den sålunda nedsalta tullen under åren 1852 och 1853 i medeltal uppgått
till 2,810 kannor. Detta belopp gifver icke skälig anledning att antaga,
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 30.
5
det undantagsförmånen blifvit i någon märklig mån missbrukad, helst då
man tager i betraktande, att luktvattens-beredning blifvit en till flera delar
af landet utbredd näring. Det jemförelsevis höga priset å den franska
spriten aflägsnar ock faran af det antydda missbruket, om sådant ock kunde
antagas någon gång ega rum. För att icke betaga den inhemska luktvattenberedningen
tillfälle att fortfarande förse sig med det behöfliga råämnet, utan
alltför hög tullafgift, men ändock bringa denna afgift i någorlunda jemförligt
förhållande med den skatt, som å bränvins-tillverkningen blifvit bestämd,
hemställer Utskottet,
att Fransk sprit, för beredning af luktvatten, må få införas
efter pröfning af behofvet och med särskildt tillstånd af
Kommerse-kollegium, emot 16 sk. tull per kanna.
Slutligen har Herr Henschen i sin omförmälda motion anfört, att i
den händelse, såsom lian hade anledning frukta, Danmark fortfarande komme
att utgifva export-premier (Drawback) för bränvin, som derifrån utfördes,
sådane premier för utförsel af Svenskt bränvin äfven här måtte
lemnäs; dock önskade motionären, som högeligen ogillada-^ett dylikt sätt
att skada en annan nations moralitet, att Rikets Ständer heldre måtte hos
Kongl. Maj:t göra framställning om åtgärder, för att få slut på ett sådant
tyst, men okristligt krig.
Så vidt Utskottet kunnat erfara, äro hvarken i Danmark eller något
annat land premier för utförsel af bränvin och sprit medgifne i vidsträcktare
mon, än att den erlagde tillverknings-skatten vid utförsel möjligen
återfås; men med den af Utskottet här förut föreslagna tull å bränvin och
sprit, torde någon införsel af sådane spritdrycker, som här tillverkas, icke
vara att befara, äfven om utförseln från andra länder, på sätt nämndt är,
underlättas. Andra länders tull-lagstiftning i afseende å bränvin och sprit
är jemväl af beskaffenhet, att någon införsel derstädes af här tillverkadt
bränvin svårligen kunde ega rum, äfven om utförseln härifrån uppmuntrades
medelst återställande af den erlagda tillverknings-skatten. Att ett
stadgande härom emellertid skulle kunna framkalla ganska betydliga underslef,
till tunga för Statsverket, synes icke otroligt. Vid dessa förhållanden
anser Utskottet
Herr Henschens omförmälda förslag icke böra lill någon Rikets
Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 23 Oktober 1854.
6
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 30.
Reservationer:
af Herr Grefve Taube, H. E, emot borttagande af införsels-förbudet
för bränvin och sprit af säd och andra jordfrukter.
af Herr Doktor Sandberg. ”Emot första afdelningen af föregående
betänkande anhåller jag få reservera mig på följande grunder:
Den gällande Tulltaxan innehhMev förbud emot införseln af utländskt
Bränvin lillverkadt af Säd eller potater, då skatten på den inhemska tillverkningen
af denna vara blott utgjort några runstycken på kannan. Nu
har tillverknings-skatten blifvit förhöjd till 16 sk. kannan, för att derigenom
minska tillgången och således äfven förtäringen af bränvin. Hvarföre
skall man då just nu medgifva den förut förbjudna införseln deraf
från utlandet? Afsigten att genom förhöjd skatt åstadkomma en minskad
tillgång skall ju derigenom tillintetgöras. Och förbrukningen af utländskt
bränvin kan väl icke anses mindre skadligt än af inhemskt. Dessutom
måste man, thy värr! antaga, att, oaktadt alla inskränkningar som blifvit
vidtagna eller som kunna beslutas i afseende på denna riksförderfliga näringsgren,
skall likväl äfven hädanefter inom landet tillverkas långt mera
af den olycksbringande drycken, än som nödigt och nyttigt är.
Att för konseqvensen skull upphäfva detta förbud, sedan alla andra
sådana äro borttagna ur Tulltaxan, synes mig icke heller vara ett tillräckligt
skäl. Ty bränvins-lagstiltningen måste ju i alla sina rigtningar utgå
från andra grundsatser, och sylta till ett helt annat ändamål, än lagstiftningen
för loflig handel i allmänhet och för andra nyLtiga och gagneliga
näringar. I afseende på de sednare åsyftas utveckling, förkofran, afsättning
och billiga priser. I afseende på den förra åsyftas ju motsatsen af allt
detta, nemligen: inskränkning, minskad förbrukning och höga priser.
Vidare då det icke heller är någon fördel för landet och folket att
förbrukningen uppdrifves af sådana utländska spritdrycker som arrak,
rumm och konjak, så synes mig ock, att med anledning af den förhöjda
tillverknings-skatten på inhemskt bränvin, dessa bordt beläggas med högre
tull, för att också i samma förhållande blifva dyrare än de förut varit.
Förbrukningen deraf har hvarken i moraliskt eller ekonomiskt hänseende
något företräde framför bränvins-supningen; och om dessa utländske dryc
-
Bevillnings-Utskottets Memorial, N:o 30.
7
ker stå i högre pris, så innehålla de också större sprithalt och kunna efter
införseln genom uppspädning möjligen säljas så billigt, att deraf samma
elände framkallas, som man nu med så mycket skäl öfverklagar. Då införsel-tullen
på dessa varor för närvarande i medeltal är 28 sk. pr. kanna,
så synes mig af förenämnde anledningar en förhöjning deruti till 40 sk.
pr. kanna för 10 graders sprithalt och derunder, med tillökning af 5 proc.
eller 2 sk. för hvarje öfverskjulande grad icke vara obillig eller obehöflig.
Efter min öfvertygelse är en tillväxt uti importen af dessa varor ingalunda
önskvärd eller gagnelig för vårt land; och den som nödvändigt vill
njuta dessa drycker i sin oförfalskade utländska gestalt, torde väl kunna
betala dem 10 å 12 sk. dyrare än biltills, eller ock utan skada umbära
dem. Till en sådan förhöjning uti införsel-tullen på utländska sprit-drycker
synes vara så mycket större skäl, för den händelse att införsel-förbudet
för sädes- och polates-bränvin från utlandet skulle af Ständerna upphäfvas,
och således äfven detta under samma rubrik få införas.
Ville man åter utgå från den åsigt, att möjligheten af oloflig införsel
bör förekommas, så skulle hvarken förbud eller någon förhöjning i
tullen äga rum, utan i dess ställe en ganska betydlig nedsättning i den tull
som nu gäller. Men hvad dessa varor beträffar, synes mig man icke härpå
bör fästa allt för stort afseende, ty den tullbevakning som förefinnes bör
väl kunna förekomma insmuggling af stora qvantiteter, och de mindre
käril, som möjligen kunna kastas i land och undgå bevakningens uppmärksamhet,
torde väl svårligen kunna uppgå till milliontals kannor.”
af Herr W. M. Ekelund.
”Sedan frågan om tillverknings-skatteu å bränvin numera blifvit
afgjord och denna afgift bestämd till 16 sk. banko pr. kanna om 6 graders
styrka, så har den, i afvaktan på beslutet derom, hittils uppskjutna frågan
om tulls bestämmande på utländskt bränvin och andra spritdrycker blifvit
af Bevillnings-Ulskoltet behandlad, och Utskottet föreslagit, att, med upphäfvande
af nu stadgade förbud, den för alla andra slag utan afseende å
styrkan nu gällande tullsatsen 28 sk. måtte bestämmas till 30 sk. pr. kanna
vid 10 graders styrka och förhöjas med 1? sk. motsvarande 5 procent för
hvarje öfverskjutande full grad.
Emot detta Utskottets beslut, såsom, efter min tanke, innefattande,
jemförelsevis med den förhöjda bräll vins-skatten, en för låg tullbestämmelse,
får jag mig reservera.
8
Beviilnings-Utskottets Memorial, Nio 30.
Samma moraliska skäl som förefunnits för det inhemska . bränvinets
fördyrande, medelst en beskattning, ungefär 30 gånger högre än förut, förefinnes
jemväl att åtminstone i någon större mou än hvad Utskottet föreslagit,
höja tullen å andra spritdrycker.
Oafsedt sädes-bränvin, hvars inhemska tillverkning må anses betryggad
mot utländska medtäflare genom den föreslagna tullsatsen, synes mig
det vara ganska lämpligt och äfven följdriktigt att vid en så genomgripande
reform i bran vins-lagstiftningen som nu blifvit beslutad, äfven bestämma
tullen högre å sådana spritdrycker, som mera uteslutande förbrukas
af de bättre bemedlade, och hvilka drycker, såsom dragande ett högre värde
och icke utgörande nödvändighetsvaror, gerna kunna träffas af en i alla
fall ringa tullförhöjning, utan att försäljnings-prisen derå blifva för konsumenterne
betungande.
Förslaget att gradvis höja tullen, ”medförer mycken omgång och olägenhet,
utan motsvarande fördel.” Detta erkändes af sisilidne Riksdags Bevillnings-Utskott,
hvarföre Utskottet också då föreslog tullen lika för alla
slag bränvin och sprit, utan skillnad för högre eller lägre gradtal. Detta
Utskottets erkännande anser jag äfven nu böra göra sig gällande; och jag
vågar betvifla, att den genom progressiv tullförhöjning påräknade högre
tullafgiften skall med full säkerhet kunna antagas alltid och allestädes komma
att i de flesta fall utgå.
Men äfven om så antages, skulle ”vinsten af ökad tullinkomst blifva
så oändligt ringa och på intet vis uppväga de af ett sådant behandlingssätt
uppkommande olägenheter. Det är vida bättre att höja afgiften och
låta den gälla för alla slag.” Dessa åsigter delades fullkomligt af Utskottet
vid sistlidne Riksdag, och dåvarande Ständer godkände dem jemväl.
Det tyckas mig icke vara skäl att redan nu frångå dem.
I Norrige, der vanligt sädes-bränvin är till införlei förbjudet, är tullen
bestämd för ”alla andra slag, med eller utan tillsats (destillering) samt
utan hänsigt till bränvinets styrka,” till 10 £ sk. Norskt pr. Norskt skålpund.
Den motsvarar således minst 1 R:dr banko pr Svensk kanna. I
andra länder är tullen i allmänhet hög på spritdrycker, och i England
belöper den sig ända till 5 R:dr banko pr. kanna, och derutöfver.
Då man så ofta sagt, att våra tullsatser borde bringas till likhet med
Norriges, kunde det aliså vara skäl att för nu ifrågavarande artiklar be*
stämma
Bevillnings-Ulskottets Memorial, N:o 30.
9
stämma tullen till 42 sk. pr kanna, utan afseende på gradtalet, i hvilket
fall, med tillägg af afgiften till Handels- och Sjöfarts-fonden samt tolag,
sammaplagda tullbeloppet uppginge till 1 R:dr banko pr kanna, eller att
åtminstone bestämma tullen till 40 sk.
Detta mitt förslag vann icke framgång inom Utskottet. Man hade
betänkligheter deremot ej blott med hänsyn lill förment förökad smuggling,
utan äfven med afseende å regleringen af vissa handelsförhållanden emellan
Sverige och Frankrike. Om detta sednare skäl kan, i en fråga som denna,
vara af någon högre vigt, hvilket jag icke förmenar, så må man då göra
den undantags-bestämmelsen att bibehålla lullsatsen å Fransk konjak vid
dess nuvarande belopp 28 sk.; retelsen till smuggling eller tullförsnillning
är redan i sig sjelf tillräckligt stor vid nu gällande tullsats, för att Utskottets
förslag skulle i det afseendet bättre än mitt, som är enklare och säkrare,
egna sig till förminskning eller förekommande deraf. En sak är det
att stifta en tull-lag; — en annan att tillse att den efterlefves.
På grund af hvad jag nu haft äran anföra, vågar jag vördsamt
föreslå,
att, med upphäfvande af nu stadgade införsels-förbud, för bränvin
och sprit, alla slag, införsels-afgiften må bestämmas till
40 sk. kannan, ulan skillnad för högre eller lägre gradtal.’'
Bih. lill R. SI. Vrot. 1858—1854. 5 Sami. 1 Afd. 31 Baft.
STOCKHOLM, TRICKT HOS N. MARCUS, 1854.
UtvUlvingx-Ultknlltti Retärki.nilr, N:o 31.
1
W:o 31.
Ant. till Exp.-Utsk. d. 8 Nov. 1854, kl. 12 m. 1
Betänkande, angående beräkningen, a/ Tullmedlen, Salu-accissen,
Pustmedlen, Char tce-Sigillatce-afgiften och Brunvinsbränningsrnedlen.
Då Rikets Ständer nu mera fastställt grunderna för bevillningens litgörande
under samtliga ofvannämnda titlar, end st med undantag af de tullafgifter,
hvilka omförmälas i Utskottets utlåtande N:o 30, så får Utskottet, som anser de möjligen
ifrågakoinmande förändringar uti sistnämnde tullafgifter icke vara af den
betydenhet, att beräkningen af tullinkomsten i det hela deraf beror, härmed
afgifva förslag till beräkning af de inkomstsbelopp, hvilka af förenämnde bevillningar
må kunna årligen förväntas.
i:o Tullnicdlen.
Enligt uppgift från General-Tullstyrelsens Kammar-kontor å brutto-uppbörden
af tullmedlen, jemte afkortningar derå, hafva dessa utgjort:
År 1852, brutto tulluppbörd  5,549,946: 31. 7.
Afkortningar  122,655: 24. —
5,427,291: 7. 7.
År 1853, brutto tulluppbörd  5,367,754: 25. 11.
Afkortningar  91,640: 5. 6.
5,276,114: 20. 5.
Uih. lill R. St. Prot. 1853 4 185i. 5 Sami. 1 AfJ. 22 IJäft. I
2
Bevillning»-fUtkottel» Belänkunde, A’.-* S/.
utgörande i medeltal för år  . 5.351.702: 38.
Häruti är likväl inbegripen den för utländsk spanmål
under nämnde år influtna tullinkomst, 'sorn i medeltal
utgjort 272,871: 32. 6.; men då Rikets Ständer genom
bifall till Stats-Utskottets Utlåtande N:o 95, beslutat,
att den för spanmål inflytande tullinkomst, fortfarande
skall ställas till Kongl. Maj:ts disposition, för behöfvandes
undsättning i missvextår, mäste spanmålstullen
från ofvannämnde medium af tullinkomsterna afdragas
med  272,871: 32. 0.
Enligt bilagde tabell utgör den,
i anledning af Rikets Ständers beslut
om förändrade tullafgifter, beräknade
minskning i tullinkomsten .... 250,213: 25. 11.
hvilka belopp tillsammans ...
böra från ofvan upptagne medium af tullinkomsten afgå,
då återstoden utgör
Vid sistiidne Riksdag visade en på enahanda sätt uppställd beräkning
ungefärlige;\ lika summa med den här sist utförda; men oaktadt någon väsendtlig
förändring uti dittills följda prohibitiva tull-lagstiftnings-grundsatser då icke
vidtogs, har sedermera under åren 1852 och 1853, såsom här ofvan är anmärkt,
tulluppbörden betydligt öfverstigit det beräknade beloppet samt, efter afkortningar
och afdrag af spanmålstullen, årligen i medeltal uppgått till närmare
5,100,000 R:dr. Annu större synes tulluppbörden för innevarande år blifva,
då, enligt Utskottet meddelad uppgift från General-Tullstyrelsens Kammar-kontor,
brutto-uppbörden redan för de 9 första månaderna uppgått till 4,675.286 R:dr
28 sk. 8 r:st, fastän den af Rikets Ständer nu beslutade tullnedsättning, som
•beräknats förorsaka den betydligaste minskningen af tullinkomsten, nemligen för
artikeln koksalt, redan från slutet af nästiidne år varit medgifven.
Utan att förneka en af de hufvudgrunder, hvarpå det vid innevarande
riksdag antagna förändrade tullsystem hviiar, kan man icke draga i tvifvel, att
större delen af de beslutade tullnedsättningarne, långt ifrån att i verkligheten
lända till minskad statsinkomst, fastmera skola föranleda ökad förtullning och
tillika med de i förbudens ställe antagna tullafgifter, jemte värdeförtnllningarnes
523,085: 10. 5.
4,828.017: 27. 7.
VcviUnings-Ulikoltets Ueldnkandc, iY:o 34, S
utbytande mot lämpligare förtullningssätt väsendtligt bidraga till tull-inkomsternas
stegring.
När det nu| under en lång följd af år visat sig, att tulluppbörden varit
i ständigt stigande, samt med visshet antagas kan, att detta ännu mera hädanefter
i följd af ett förändradt tullsystem skall inträffa, så anser Utskottet sig med
fullkomlig tillförsigt kunna tillstyrka Rikets Ständer att antaga Ståts-verkets,
ärliga brutto-tullinkomst till ett belopp af  5,200,000: —• -—
2:o Saln-accis af städerna.
1 öfverensstämmelsfe med Utskottets uti memorialet
N:o 19 framställda, af Rikets Ständer godkända förslag,
beräknas årliga statsinkomsten af den från vissa städer
utgående Saluaccis-ersättning till
öOO:
3:ö Postmedlen.
Med bifall till Utskottets förslag uti utlåtandet
N:o 20 hafva Rikets Ständer, i sammanhang med antagandet
af ett medelporto] och i öfrigt förändrade stadganden
angående postväsendet, beslutat att blifvande öfverskott
å Postverkets inkomster tills vidare få af Kongl.
Maj:t disponeras till postanstalternas utvidgande och förbättrande;
hvadan någon statsinkomst af nämnde, öfverskott
för andra än Postverkets behof nu icke är att
beräkna; men då utgifter för Postverket till belopp af
485,000 R:dr blifvit] i Statsregleringen upptagne, lärer
ock en deremot svarande inkomst af postbevillningen här
böra utföras med  485,000:
Transport 5,685,500:
4
IfetillmiKja-lJlskutlrts Meldnkande, JV.-o H,
Transport 5.685,500:
4:o Cliartae-SIgillatac-afgiften.
Vid sistlidnc Riksdag beräknad till 684,800 R:dr,
liar denna afgift, enligt Riksbokslutet för är 1852, inbragt
en statsinkomst af 844,056 R:dr 16 sk. 5 r:st. De vid
innevarande Riksdag beslutade förändringar i författningen
angående ChartavSigillatm-afgiften, afse, så vidt förändringarne
väsendtligen inverka på statsinkomstens belopp,
dels afgiften för fullmakter vid befordran från lägre till
högre lön, dels ock den s. k. ^afträdes-afgiften» vid Aboombyten
å rusthåll. I begge dessa hänseenden leda besluten
till betydlig minskning af statsinkomsten; men i afseende
å det förra saknas all ledning för beräknandet. Afven i
det sednare hänseendet låter beräkningen icke med full
noggrannhet verkställa sig, emedan räkenskaperna under
benämningen »Rusthålls-afgifter», för den tid dessa utgjorde
föremål för särskild uppbörd och redovisning, upptaga
sammanslagne både den nu oförändrad bibehållna ’• tillträ—
des-afgiften», och den från en procent af köpe-eller transportsumman,
till en per mille nedsatta »afträdes-afgiften»
Att denna nedsättning bör beräknas till minst 50,000
R:dr, kan emellertid med säkerhet antagas. Med afseende
derpå, äfvensom på ofvan antydda nedsättning i
afgiften för fullmakter, anser Utskottet sig böra hemställa,
att Chartai-Sigillatae-afgiften må, i enlighet med Kongl.
Maj:ts Proposition angående Statsverkets tillstånd och
behof, upptagas till
3:o Bränviiis-briiiiniiigs-medleii.
Vid den genomgripande förändring i grunderna för
beskattningeu å bränvinsbränningen och vilkoren i öfrigt
för denna rörelses bedrifvande, som Rikets Ständer vid
innevarande Riksdag beslutat, måste det blifva ytterst
svårt att med någon sannolikhet beräkna den häraf inflytande
Statsinkomst. A ena sidan saknas icke anledning
Transport
710,000
6,395,500:
Ilevillnivgt-lllskollclt Heldnkande, N:o 31.
Transport
att antaga, det den just nu, i ilera delar af landet oerhördt!
uppdrifna bränvins-tillverkningen skall i förening
med redan befintliga, icke obetydliga lager åtminstone
under första året efter den nya bränvins-lagstiftningens
införande i väsendtlig mån fylla behofvet; och å andra
sidan vore den antagna lagstiftningens hufvudsyfte förfeladt,
derest, icke, i hvad fall som helst, tillverkningen
af bränvin blefve genom samma lagstiftning i hög grad
hämmad. Egde man ock med någon visshet sig bekant
myckenheten af det hittills årligen tillverkade, kunde
följaktligen icke derifrån hemtas ledning för omdömet
angående huru mycket hädanefter kan komma att tillverkas.
Vid jemförelse med förhållandena i Norrige, hvars
bränvins-lagstiftning i liera hänseenden tagits till mönster
för den här nu beslutade, skulle visserligen kunna förutsättas,
att Statsinkomsten af bränvins-beskattningen härstädes
bör blifva högre i samma mån, som Sveriges folkmängd
öfverstiger den Norska, eller omkring 3 gånger
det belopp, som bränvins-skatten i Norrige inbringar, och
således omkring 4,000,000 R:dr b:ko; men skiljaktighetcrna
i afseeende å bränningstid och en del andra omständigheter
i de begge ländernas lagstiftning tillåta dock
icke, minst vid ofvan antydde förhållanden, som nu här
äro för handen, att för den närmaste tiden med säkerhet
antaga en så hög Statsinkomst, som den, hvartill jemnförelsen
med Norrige eljest kunde föranleda. Efter sorgfälligt öfvervägande
af dessa förhållanden och i betraktande af de
icke obetydliga kostnader, som för kontrollen öfver den
nya Författningens efterlefnad erfordras och hvilka kostnader
komma att af bränvins-tillverknings-skatten utgå,
har Utskottet ansett sig böra tillstyrka, att den årliga
Statsinkomsten af samma skatt för nu instundande Statsregleringstid
icke må beräknas högre än till ....
Summa
6,395,000
3,000,000:
9,395,500:
6
Hevillnings-l tsknttets lie tänkande, ]\':o 31.
De till Riksgälds-Kontoret ingående Tidnings- och Kortstämpel-afgifterna
upptagas i Stats-Utskottets beräkningar öfver nämnde verks inkomster och
behof; hvarföre Utskottet, i likhet med livad tillförene egt rum, ansett sig icke
böra derom afgifva särskildt förslag.
Stockholm den 6 November 1854.
Reserv atton
af Herr af Sillén, L. G., * Ifrån Bevillnings-Utskottets beslut att föreslå be
räkningen
af skatten för tillverkning af bränvin såsom Statsinkomst till 3,000.000
R:dr banko, är jag så till vida skiljaktig, som jag anser denna skatt, såsom
Stals-Ver hets behållna inkomst, icke böra upptagas till mera än 2,500,000
R:dr. Skälen för denna min åsigt äro: att bränvinstillverkningen under detta
är blifvit och än vidare blifver bedrifven med sådan verksamhet, att tillgängen
på denna vara kanske aldrig varit sä stor, som för det närvarande, och
blifver det ännu mera efter nu pågående bränvinstermins slut; att lönnbrännings
efter hvad icke lärer vara okändt, i stor skala bedrifves och svårligen lärer
kunna förekommas; och att, såsom följd deraf, tillverkningen emot den vid innevarande
Riksdag beslutade höga skatten, ©tvifvelaktigt blifver, särdeles under det
första året af denna lagstiftnings tillämpning, ganska ringa; hvarjemte Statsutskottet
lärer beslutat föreslå kostnaderna för kontrollen öfver tillverkningen
och försäljningen, hvilka förmodas uppgå till minst 500,000 R:dr, skola bestridas
omedelbarligen af sjelfva den inflytande skatten, och i lika ordning den förlust
som måste uppkomma emellan inlösen enligt stadgadt vilkor och försäljningen
af de bränvins-pannor som erbjudas Staten.
Man bör väl föreställa sig, att motivet för den tillvägabragta lagstiftningen
vid denna Riksdag om bränvins-tillverkning och försäljning varit, i första
rummet, att minska tillverkningen och konsumtionen, och endast i det andra,
att bereda en ökad Sfats-inkomst; men från denna föreställning får ej skiljas,
att beräkningen af ökade Statsinkomster, som skall tagas från landets egna
medlemmar, synes grunda sig på en motsatt utgång af det första vigtiga ändamålet.
Erfarenheten har visat att den vid hvarje Riksdag såsom Stats-inkomst
beräknade bränvinsbevillning nästan aldrig utgått till kalkyleradt belopp, utan utfallit
med brist. Sådant kan möjligen äfven hädanefter inträffa, hvilket då det
genom ett större belopp kunde verka menligare, vore i min tanke mera skadligt,
än om den af mig föreslagna beräkningen skulle något år gifva öfverskott.
TASELL
utvisande resultatet, så vidt det kunnat beräknas,f af de utaf Rikets Högloft.
Ständer beslutade förändringar uti nu gällande tullbestämmelser.
Varubenämning samt qvsntitct
för tullberäkningen.
Nedsättning
ä qyantite- uti åiliga tilliten
för inkomsten efter
tullberäk- medium för åren
ningen. 1852 och 1853.
Förhöjning
å qvantiteten
för
tullberäkningen.
uti årliga tull
inkomsten efter
medium för åreii
1852 och 1853.
a) af Importen:
Antimonium \ <ft.
Aska, rå-, af träd e. andra vegetabilier 1 IM.
pott- vällad och oraffirérad 1 »
raffinerad e. calcinerad 1 »
Band, Siden 1 //.
Halfsiden . . . i »
Andra slag . . . . . . 1 »
Bleckslagare-arbeten, ej specificerade:
olackerade t »
lackerade 1 »
Blommor, delar af artificiella . . 1 »
Bly, oarbetadt, i tackor eller rullar 1 Sffl.
i Itt.
S . .1
Blysocker t Ä
Biar, bin- t Sfif.
Borax
. 1 ft.
Fernissa
t »
Fisk, saltad eller inlagd:
Blyerts
Blyertspennor, andra slag
Kabiljo, Långor
oell Torsk 1 T a
Lax . . . .
))
Sill ....
. . . . 1
))
Strömming
. . . . t
»
All annan .
.... 1
6
125
26
9
1
—
10
—
—
1
—
3
21
9
8
2 250
17
—
—
3 294
24
—
24
—
432
36
—
- 16
—
3,781
8
—
4
190
29
6
i 4
860
10
—
12
60
15
—
30
-1-
822
19
—
12
9
24
—
6
264
45
—
—
10
277
22
11
>24
-
66
27
—
i
—
514
1
3
3
—
184
33
9
6
27
} 147
27
9
16
—
947
32
—
14
7
J 27,448
24
—
14
—
1,817
33
—
42
21
] 101
42
9
8
Varubenimning samt qvantitet
för tullberikningen
Nedsättning
Förhöjning
& qvantite-  ten för
tull-beräk-  ningen.
uti ärliga^.tull-  nkomsten efter
medium för åren
L852 och 1853.
qvan ti te-!
ten för |
tull-beräk- Ii
ningen.
uti årliga tull-  inkomster eftf*r
medium för åren
852 och 1853,
Fisk, torr eller rökt:
(
-
Gråsidor
1 Lti.
(:
4
2
—
| 9 184
25
9
!
Lax och Al
1 »
30
—
3
30
5
Långor och Torsk etc.
1 »
(:
8
4
—
} 3,974
14
u
3
Andra slag .....
1 »
j:
8
4
I
] 20
33
—
Fläsk
1 »
12
—
252
36
—
Folier, Tenn eller Stanniol . . .
i a
4
—
17
8
—
Fosfor
i »
4
—
206
2
—
Färger, Blyhvitt
i »
—
4
1 362
31
10
Catechu
i »
—
1
229
24
3
1
Cochenille
i »
8
—
854
—
Gul- och Ljus-ocker . .
i »
_
2
612
18
10
Gurkmeja
i »
—
2
16
—
3
Indigo
t »
2
—
4,027
25
—
Krapp etc
i »
T
2
336
8
7
Mönja
.
i »
4
359
1
—
Qvercitron
i »
2
139
11
2
Schuttgelb
i »
4
9
2
2
Spansk gröna ....
i »
2
—
628
20
—
Stocklack
i »
—
1
8
11
Sumack
i »
—
—
2
210
33
7
Umbra
i »
—
2
34
23
10
Wau eller Gaude . . .
i »
—
1
26
22
6
Wejde
i »
—
1
51
42
2
Ängskära
i »
—
1
—
19
3
Färgträd 100
R:dr v.
1
—
—
577
6
8
Galläpplen
1 //.
—
10
407
28
7
Garn: Bomulls-, ofärgadt, enkelt el-
ler dubbleradt
1 »
1
—
23,736
5
6
Kamulls och Redgarn, ofär-
gadt otvinnadt och o-
duhbleradt . . . .
1 »
—
—
2
515
4
D:o färgadt, tvinnadt och
dubbleradt . . . .
1 »
2
378
28
Kardulls, ofärgadt, otvinnadt
och odubbleradt . .
i »
10
—
13
11
1
*
i
9
Varabenämning samt qvantitet
för tullberäkningen.
Nedsättning
Förhöj ning
å qvantite- uti årliga tull-  ten för inkomsten efter
tullberäk- medium för åren
ningen. 1852 och 1853.
å qvantite-  ten för
tullberäk-  ningen.
uti årliga tull-  inkomsten efter
medium för åren
1852 och 1853.
Garn: Kardulls- färgadt, tvinnadt
eller dubbleradt . . . . 1
ii.
—
10
3
—
Brodérgarn 1
»
—
6
—
1.206
30
—
Linne- olargadt 1
>)
—
12
-
610
36
färgadt . . . . . I
))
—
18
—
12
—
—
Segel- och Bind- . ... 1
n
—
2
—
31
12
—
Glas: Buteljer, Bunkar, Burkar och
Flaskor af större rymd än J
kanna 100
St.
1
8
—
4
35
4
Gummi, alla slag 1
ii.
—
2
4
1.897
40
4
Hartz
. 1 Lii.
—
8
—
2,387
24
—
Hattar af läder, fukben etc. . . . 1
st.
.—
24
—
57
24
—
Hattflätor af halm och strå . . . 1
ii.
, —
16
—
709
—
—
Hudar och Skinn:
Karduans samt färgade, pres-
'■
sade eller tryckta skinn . . 1
ii.
—
36
—
1,286
12
—
Pelsverk, oberedda:
Bäfverskinn . 1
»
—
—
—
—
—
—
12
—
56
30
—
Chinchilla . . . f.
»
1
16
2
32
—
Får- och Lamm-
skinn :
Grå Krimska och
svarta Kalmuck 1
>>
—
14
—
2
23
—
Svarta öfriga slag 1
»
—
—
—
—
—
1
—
—
33
—
Hermelinskinn . . 1
))
—
—
—
—
—
—
14
—
7
25
—
Hillerskinn ... 1
»
—
—
—
—
—
—
8
—
59
20
—
Mårdskinn ... 1
»
1
—
—
15
—
—
Sjuppskinn ... 1
—
8
—
90
16
—
Sobelskinn . . . 1
»
5
16
—
18
32
—
Utterskinn ... 1
»
—
—
—
—
—
—
8
—
41
24
—
beredda:
Bäfverskinn ... 1
»
—
—
—
—
—
—
—
15
—
70
37
6
Chinchilla ... 1
»
1
32
—
6
32
—
Får- och Lamm-
skinn :
Krimska o. äkta
Kalmuck . . 1
»
.—
17
6
157
41
6
Svarta öfriga slag 1
»
—
—
—
—
—
—
1
3
246
36
—f
Bih. till R. St. Brot. 1SS3 & US4. S Sami. 1 Afd. 83 Haft. 2
10
Varubenämning samt qvantitet
för tullberäkningen.
N edsättning
å qvantiteten
för
tullberäkningen.
uti årliga tullinkomsten
efter
medium för åren
1852 och 1853.
Förb öj ning
i qvantiteten
för
tullberäkningen.
uti årliga tullinkomsten
efter
medium för åren
1852 och 1853.
Pelsverk, beredda: Hermelin
-
ti.
skinn
Hillerskinn
Mårdskinn
Iläfskinn .
Sjnppskinn
Sobelskinn
Utterskinn
Humle
Häktor, Hakar och Hyskor . . .
Inventarier, Skepps-, brukade å förolyckade
eller sjöskadade utländska
fartyg 100 lLdrs v.
Jern, gjutet: Grytor, Pannor Kittlar
etc. . . 1 SH. st. v.
Hällar, Lod och Lödjor. . »
Smidt eller valsadt: Ankare »
Kettingar af § tum . »
1 Lii.
. 1 il
af
turn
Draggar, Armbultar etc. »
Plåtar, förtennte . . »
Spik af 2 tums längd
och deröfver ...»
Jernskrot
»
Kardor och Ivardläder 1 ii.
Knappar l »
Koppar: Plåtar och andra ämnen för
" ytterligare bearbetn. 1 Sii. st. v.
Andra helfärdiga arbeten 1 Lii.
Kreatur: Oxar l st.
Kor
t Kalfvar .......
Svin
Andra fyrfotade ....
Krokar till fiske i ii.
Kött, torkadt eller rökt ... 1 Lii.
26
6
3
1
1
32
24
24
2
9
136
23
4517
520
94
UO
22
588
1,073
1,415
3
1,473
1
46
824
3 927
686
22
345
768
4
828
54
142
36
18
10
10 16
66 34
13
36
11
Nedsättning
Förhöjning
Varubenamning samt qvantitet
å qvantite-  ten för
uti årliga tull-  inkomsten efter
å qvantite-  ten för
nti årliga tull-  inkomsten efter
tor tuimeraniiiugeu.
tullberäk-
medium för åren
tullberäk-
medium för åren
ningen.
1852 oell
1853.
ningen.
1852 och
1853.
Lin: ohäckladt
1 Lil.
44
5,073
14
häckladt
1 »
—
24
—
1
6
Ljus:'Talg-
1 »
1-
32
40
j 55
40
—
Stearin- och Margarin-
i n.
—
5
—
29
5
6
Vax-, gula
i »
—
8
1
4
—
hvita och spermaceti
i »
—
10
31
37
—
alla andra slag . . •
i »
—
10
2
14
—
Majs . * T:a
Metaller: Messing, oarbetad, \ SH. st. v.
16
36
32
3
33
16
—
Alla andra slag, oarb. 1
»
16
32
—
116
32
—
Metvurst
1 it.
—
4
—
1,254
20
—-
Nålar: Sy- och Tambour . .
1 »
—
8
~
1397
28
Knapp- och Hår-
l »
—
8
202
4
—
Oljor: Bom-
1 »
—
—
10
6,616
43
—
1 »
—
—
4
471
29
6
Rof-
1 »
—
—
4
597
32
10
Ost
i Lil.
—
12
—
5,391
42
—
Paraplyer, af siden ....
Andra slag . . .
1 st.
1 st.
1
24
I
171
6
24
12
—
Redskap och Machinerier . 100
R:drs v.
i it.
20
1
4
2.722
731
28
14
9
4
Salt, kok-
•
Saltsyra
Silke, färgadt
1 T: a
i il.
1 »
—
18
32
1
6
96,498
500
277
33
40
9
1 »
2,160
8
10
l-
—
6
Skomakare-arbeten, Sjöstöflar .
1 par
—
24
—
—
36
—
Stearin
1 Lil.
i it.
-—
32
2
—
766
16
12
27
—
Sten: Bryn- och Olje- . •
100 st.
—
24
—
14
4
“
Strumpor, Bomulls- ....
Bedgarns- . . •
i il.
i »
——
16
—
533
—
—
—
8
—
2,611
40
—
AnJra slag
i »
—
16
—
336
24
—
Strumpstickor
Strandar, andra slag än af metall
i »
1 »
—
18
24
168
130
18
—
Stål, gjut- 100 «t. v.
1
2
16
651
154
20
21
6
1
Stålarbeten
i il.
12
—
652
12
12
Nedsättning
F örhöj ning
Varubpiiämning samt qvantitet
å qvantite-
uti årliga
tull-
å qvantite-
uti årliga
tull-
för tullberäkningen.
ten för
inkomsten efter
tei
för
inkomsten etter
tull-beräk-
medium ;för åren
tull-beräk-
medium för åren
ningen.
1852 och
1853.
ningen.
1852 oell
1853.
Sågblad t &
3
862
27
Såpa 1 Lfå.
—
18
—
8
21
—
Talg i »
—
8
—
25,330
20
—
Tegel, Eldfast  1,000 st.
4
—
—
189
11
6
Klinker  »
2
—
-
1,168
19
—
Mursten .... »
3
—
—
55
19
—
Taksten  »,
6
—
—
122
19
—
| Terpentin
• 1 $£
—
—
6
100
42
—
i Tråd, jern- och stål ... 1 it. St. v.
—
i
6
362
40
6
Bomulls-, nystad . . . . k w.
—
8
—
2,370
4
—
Linne-, blekt hvit ... 1 »
: ~
24
—
155
12
—■
färgad 1 »
—
8
—
492
16
—
i Trävaror: virke, oarbetadt, sågadt
eller tillhugget:
Furu- o. gräntim. 100R:drsv.
10
—
—
8
36
5
Mahogoriy, sockerkist 1 kub.-f.
Bandstakar .... 100 st.
—
12
—
1,058
42
—
—
—
3
—
4
10
Bjelkar oell sparrar un-
der S turn tjocka . 1 st.
—
1
—
—
38
—
Bjelkar o. Sparrar, frän 3
t. o. m. 8 tum
tjocka . . . . 1 st.
—
4
—
12
30
T-
w öfver 8 tutti d:'ö 1 st.,
■ —
12
—
29
12
—
Brädet- af Furu och Gran
under i), tums
j —
8
) 14
tjocklek . . 1 tolft
i-
4
—
» t. o. m. 5 tums
tjocklek . . 1 »
—
16
—
62
40
—
» af Ek 0. Ask 100 st.
5
—
626
16
9
» af Alm, Bok,
Björk etc. . 100 R. v.
5
—
56
31
2
Gevärsstock-ämnen 1 dussin
—
ii
—
9
30
—
Handspakar ... 1 »
—
12
—
1
12
—
LäktOr 1 tolft
'—
2
6
-—
30
—
Master, Bogspröt o. Spi-
ror af 40 tums
omkrets 6. deröf-
ver . . . 1 st.
2
—
—
11
—
—
> under 20 tunis
omkrets . . 1 »
—
8
—
1
32
—
I
13
Nedsättning
?ÖI
höjning
Varubenämning samt qvantitet
å qvantite-
uti årliga tull-
å qvantite-
uti årliga tull-
för tullberäkningen
ten för
inkomsten efter
ten för
inkomsten efter
tullberäk-
medium för åren
tullberäk-
medium för åren
ningen.
1852 och
1853.
ningen.
1852 och
1853.
Trädvaror: Stäfver: lagg-o. botten-af t. o.
m. 34 verktums längd
å de förra o. 22 verk-
tums längd 3 de sed-
nare af ek . 120 st.
—
4
—
—
1
5
d:o af t. o. m. 42 verk-
tums längd å de förra
och 2? 3 de sed-
nare . . . 120 st.
—
40
—
969
16
d:o derutöfver 120 »
2
24
—
5
5
Tunnband .... 100 »
—
6
9
47
9
Ved: Björk .... 1 famn
—
24
—
4,217
andra slag .1 »
;
16
—
89
8
Arträd i pär
1
6
1 27
Svarfvarearbeten ej spec., 1 €1.
12
—
120 24
j Tägvirke i
—
8
—.
695U0
Ull l <£(.
4
—
25,921
36
Verktyg för slöjderne uti handt-
verkerierne ej specific. 100 R:dr v.
10
■
—
1,335
43
2
Vinsten, rä eller renad . . . . l
—
10
848
17
8
Väfnader: Helsiden alngods
Flor, Gaze, Tyll, alla
■
slag 1 „
2
—
1,578
—
Guld- och Silfvertyg,
oäkta l »
1
8
—
2
16
—
Sammet l ».
1
—
789
24
—
Alla andra slag, ej spe-
cificerade . . . . 1 »
2
956
—
Shawlar, Shawletter o.
andra dukar af Gaze el-
ler annan gles väfnad . 1 »
2
—
760
Halfsiden: alngods
Fel b och Pluche . . 1 »
—
24
—
1 051
_
Andra slag . . . . 1 «
—
24
—
4,818
36
Bomulls-: alngods!
j Hvita:
Cambrick . . . . 1 »
—
24
—
4,553
Corderoy och Cordet . 1 »
—
8
—
912
24
Pimity, Percaleo. Bat-
tiSt 1 »
1 4
i
4
—
84
16
—
14
Nedsättning
Förhöjning
Varubenämning samt qvantitet
å qvantite-
uti årliga tull-
å qvantite-
uti årliga tull-
ten för
inkomsten efter
ten för
inkomsten efter
för tullberäkningen.
tullberäk-
medium för åren
tullberäk-
medium för åren
ningen.
1852 och
1853.
- ningen.
1852 och
lfc
53.
Väfnader: Gaze, HalfHnon etc. . i ti.
12
6,469
42
Sticktyg elier Piqué o.
Tricot' 1 a
—
12
662
—
—
Alla, ej specificerade, ge-
—
nom väfnadssättet faco-
—
1,373
36
nerade  1 »
—
24
Färgade:
Corderoy, Cordet etc. • 1 »
Dimity etc 1 “
Gaze etc 1 »
—
8
4
12
—
5.315
16
2,424
36
32
36
Bomulls-
Alnsods:
313
30
Sticktyg 1 ti.
—
12
Andra slag, ej specif.,
452
36
fagonerade . . . 1 »
—
24
Tryckta eller pressade:
2,026
38
, Corderoj ■ • . 1 »
—
28
Dimity . ■ • • 4 »
—
16
9
40
Gaze • ■ • • 4 »
—
16
3,841
32
Sticktyg • • • 4 »
—
16
618
40
Shawlar . . . 4 »
—
16
1,070
40
Ylle- filtar och mattor . 4 »
Flaggduk o. quinette 4 »
Andra slag . . . 4 »
—
8
12
—
4.990
3
32
25
6
12
—
11,838
6
—
Linne- och hamp-:
73
32
Blaggarn . . .4 ti.
—
4
—
Bolstervar . . 4 »
—
5
4
37
37
—
Buldan . • • ■ 4 »
—
1
4
—
4
Damast . . . 4 »
—
32
—
489
—
—
Dräll . . ■ • 1 »
—
4
—
52
18
—
Kammarduk . . 1 »
—
32
—
137
24
—
Linön .... 4 »
—
24
—
1
12
—
Lärft, andra slag 4 »
—
16
—
594
—
—
Segelduk . . . 4 »
—
1
4
643
15
4
Andra slag . . 4 »
—
16
—
806
8
—
Vaxade och lackerade:
24
Mattor . . • .4 ti.
—
2
—
158
—
Andra slag . . 1 ti.
—
2
—
360
3
—
Ångmachiner  400 R:drs v.
5
—
—
37
—
i
15
/
Varubenämning, samt qvantitet
för tuliberäkningen.
Nedsättning
Fö rhöjning
å qvantite-  ten för
tullberäk-  ningen.
uti årliga tull-  inkomster efter
medium för åren
1852 och 1853.
å, qvantite-  ten för
tullberäk-  ningen.
uti årliga tull-  inkomster efter
medium för åren
1852 och 1853.
Ånspannor 100 R:drs v.
15
91
45
7
Varor, sorn icke kunna hänföras till
i någon af de i införselstariöen
upptagne bestämmelser: mer
och mindre arbetade 100 »
8
16
—
1,433
40
—
b) af Exporten:
Kark: Ek- 1 T:a
—
16
1,491
24
Bly, oarbetadt 1 SÄ.
—
20
—
72
14
—
Dref . . .
1 »
1
—
—
2
—
—
Hudar, oberedda, torra . . . . 1 Ä.
—
2
—
355
7
—
Andra slag . . 1 »
—
1
107
34
—
Hummer 1 tjog.
—
4
—
442
34
—
Jern: Gjutet:
Bomber och kulor, champlonerade
till visst mått och renfilade,
kanoner, stycken, nickhakar och
mörsare, stämplade och borrade,
samt lavetter . . 1 SÄ st. v.
—
4
233
44
—
Hällar af li t:s tjocklek 1 »
1
—
—
76
—
—
Jernskrot 1 »
1
24
1,674
—
—
Kopparskrot 1 *
15
—
555
—
—
Metaller, sammansatta: skrot 1 »
15
—
930
—
—
Trädvaror:
Bräder och plankor af Furu och
Gran: under 1^ tum tjocka 1 tolft
—
—
—
—
—
—
—
2
—
17,444
46
—
af 1^ tums tjocklek
och deröfver . . 1 »
—
—
—
—
—
—
6
—
84.128
3
—
Summa
—
—
367.704 12 11
—
—
117,490
35
—
Afgår summa förhöjning
—
—
—
117,490 35
—
—
—
—
—
Återstår summa nedsättning |
—|
-1
—|250.213|25J 111
-
-1
— |—
-i
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri. 1854.
Bevitlnings-Utskottet» Utlåtande, N:o 32.
1
1¥:o 32.
Ank. till Exp.-Utsk. d, 13 No?, 1854, kl. 2 e. a.
Utlåtande, i anledning af återremiss utaf Memorialet N:o 30, så.
vidt det angår Herr Henschens motion i fråga om premier
för utförsel af bränvin.
Ulskoltets uti nämnde Memorial gjorda hemställan, att Herr Henschens
motion i omförmälda hänseende icke måtte till någon Rikets Ständers
åtgärd föranleda, har Ridderskapet och Ådeln, på grund af gjorda anmärkningar,
återremitterat. Men enär de öfriga Riks-Stånden godkänt Utskottets
hemställan, och den Mackia frågan, hvilken icke är af bevillningsnatur,
måste anses vara genom tre Stånds sammanstämmande beslut afgjord,
lärer något vidare yttrande i anledning af nämnde återremiss
icke erlon lias.
Slockholm den 13 November lSö^.
Bih. till n. St. Prot. 1853—51. 5 Sami. 1 Afd. 23 Baft.
1
2
Bttiillnings-Utikottets Memorial, iV;o 38.
JX:o 33.
Ank. till Exp.-Utst. den 13 Nov. 1854, kl. 2 e. m.
Memoiial, i anledning af Riks-Ståndens skiljaktiga beslut, angående
tull-lag-stiftningen för artikeln Bränvin och Sprit.
Enligt Utskottet tillhandakomne Protokolls-utdrag för den 3,7 och
8 innevarande månad, håfva Riks-Stånden, vid behandling af Utskottets
Memorial JN:o 30, angående lull-lagsliltningen för artikeln Bränvin och
Sprit, stannat i följande skiljaktiga beslut:
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet hafva bibehållit de i
nu gällande lulltaxa stadgade förbud emot införsel af vissa slag Bränvin
och Sprit, samt bestämt tullafgiften för de till införsel i allmänhet tillåtna
slag af denna artikel, af till och med 10 graders styrka, till 40 sk. för
kanna, med förhöjning af 1 sk. 6 i st. för hvarje överskjutande full grad;
äfvensom enahanda afgift blifvit, såsom eventuel tullsats, antagen för de till
införsel förbud na slag.
Borgare- och Bonde-Stånden hafva deremot beslutat, att, såsom Utskottet
tillstyrkt, nu stadgade införselsförbud skola upphöra; men i fråga
om tullsatsen för Bränvin och Sprit, alla slag, har endast Borgare-Ståndet
gillat Utskottets förslag, alt denna lull mätte bestämmas till 30 sk. kannan,,
af lill och med 10 graders styrka, och för hvarje överskjutande full grad
ökas med I sk. 6 rst.; hvaremot Bonde-Ståndet bestämt införselstullen till
40 sk. kannan, för lill och med 10 graders styrka, med 2 sk. förhöjning
för hvarje grad derutöfver. ’
Bevillnings-Utskottets Memorial, M:o 33.
3
Det af Utskottet föreslagna undantags-stadgande, i afseende å Fransk
Sprit för luktvallens-beredningens behof, är af samtlige Riks-Slånden godkändl
och inbegripes således icke i följande framställningar.
Då, enligt ofvanstående redogörelse, 2 Stånd stannat emot 2 i
fråga om upphäfvande af nu stadgade införselsförbud för vissa slag Bränvin
och Sprit,
lärer denna fråga, såsom af ekonomisk natur, hafva förfallit,
oell förbuden böra i tulltaxan qvarstå,
I fråga åter om den införselstull, som för de i allmänhet tillåtna
slagen må bestämmas, får Utskottet, i enlighet med det förfaringssätt, soin
vid tnlltaxe-reglei ingen i öfrigt varit iakttaget, inbjuda Ilidderskapet och
Adeln samt Preste- och Bonde-Stånden alt, med frånträdande af sina sins
emellan skiljaktiga beslut, antaga Utskottets af Borgare-Ståndet gillade förslag.
För den händelse, alt denna inbjudning icke varder bifallen, torde
omröstning i förstärkt Utskott böra anställas öfver följande propositioner:
a) Om kontra-propositionen.
l:o.
Den som, lill kontra-proposition i bufvudsnkliga voteringen, angående
döblen å de till införsel lofgifna slagen Bränvin och Sprit, antager
Riddeiskåpet och Adelns samt Preste-Slåndels beslut, alt denna luli skäll
bestämmas, för lill och med 10 graders styrka, lill 40 sk. kannan, med
förhöjning för hvarje öfverskjutande full grad af 1 sk. 6 rst., röstar
Ja ;
Den det ej vill, röstar
Neji
’ . Vinner Nej, antages lill konlra-proposition Bonde-Ståndets beslut,
att, jemte 40 sk. tull för kannan, af lill och med 10 graders styrka, stadga
en tillökning af 2 sk. för hvarje öfverskjutande grad.
bj I hufvudsaken.
2:o.
Den som, i enlighet med Utskottets, af Borgare-Ståndet gillade förslag,
vill, att tullen å de till införsel lofgifna slag Bränvin och Sprit skall
4 Bevillning*-Utskottet/ Memorial, N:o 33.
bestämmas till 30 sk. kannan, för lill oell med 10 graders styrka, med förhöjning
för hvarje överskjutande full grad af 1 sk. 6 rst., röstar
Ja;
Den det ej vill, röstar
Ne};
Vinner Nej, antages
(l:sta alternativet) Ridderskapet och Adelns samt Preste-Slåndets
beslut.
(2:dra alternativet) Bonde-Slåndets beslut.
Samtlige Ståndens i fråga om tullsatsens belopp skiljaktiga beslut
synas dock öfverensstämma deri, att samma utförselstull, sorn för de lofgifna
slagen Bränvin och Sprit varder bestämd, jemväl skall såsom eventuel
tullafgift antagas för dc nu förhudna slagen; hvarför Utskottet ock
anser sig böra hemställa,
att den införselstull, som i följd af inbjudning eller genom
omröstning i förstärkt Utskott, varder åsatt de lill införsel
tillåtna slagen Bränvin och Sprit, äfven må anses bestämd
såsom eventuel tullafgift för de förhudna.
Af dc nu stadgade införsels-förbudens bibehållande läror, såsom Ridderskapet
och Adeln beslutat, böra följa, att den för artikeln Bränvin och
Sprit i gällande tulltaxa antagna indelning uti särskilda slag jemväl bibehålies;
och torde redaktionen, med lemnadt rum för de ännu oafgjorda tullsatscrna,
följaktligen böra lyda sålunda:
Bränvin
Bevillningsutskottets Memorial, N:o 33. 5
Bränvin och Sprit:
af Säd, Potatis eller andra jordfrukter:
1 Inf .•tuli,
Genever, Holländsk:
al till och med 10 graders styrka ... 1 kanna 00 sk.
för hvarje öfverskjutande full grad ökas
införselslullen med 0 sk. 0 rst.
Alla andra slag, odestilleradt eller destille
radt
. . !  Förb
af
Frukt:
2 R:dr Conjak, Fransk:
af till och med 10 graders styrka ... 1 kanna 00 sk.
för hvarje öfverskjutande full grad ökas
införselstullen med 0 sk. 0 rst.
Andra slag , •
Förb.
2 R:dr af Socker eller Rumm:
af tili och med 10 graders styrka , . . 1 kanna 00 sk.
lör hvarje öfverskjutande full grad ökas
införselstullen med 0 sk. 0 rst.
2 R:dr af Ris, eller Arrack:
af till och med 10 graders styrka ... 1 kanna 00 sk.
för hvarje öfverskjutande full grad ökas
införselstullen med O sk. 0 rst.
2 R:dr Fransk Sprit, för beredning af luktvatten,
införd efter pröfning af behofvet och med
särskildt tillstånd af Kommerse-kollegium 1 kanna 16 sk.
Slutligen har Utskottet trott sig höra i sammanhang med förevarande
ämne anmäla, att Utskottets i Betänkandet N:o 3 afgifna och i Utlåtandet
N:o 15 vidhållna förslag, angående införselstullen ä Vin, nu mera
blifvit af samtlige Riks-Stånden godkändt.
Stockholm den 13 November 1854.
Tullrärde.
2 R:dr
Bih. till Ii. St. Prat. 1853-+SA. 5 Samt. 1 Afd. £3 Bäft.
STOCKHOLM, tryckt hos N. MARCUS,
Bevillnings-Utshottets Memorial, N:o 84.
i
]%:o 34.
Ank. till Exp.-Utsk. den 14 November 1854, kl. 2 e. m.
Memorial, angående de till den blifvande nja Bevillnings-stadgan
hörande formulärer.
I enlighet med Bevillnings-Uiskottels i Betänkandet N:o 4, sid. 32,
derom gjorda förbehåll, får Utskottet, sedan Rikets Ständer numera fastställt
grunderna för den blifvande allmänna bevillningen och bränvinsbrännings
rättighetens utöfvande, härmed afgifna förslag lill de ändringar
i formulärerna till Bevillnings-stadgan, hvartill Rikets Ständers beslut i
nämnde hänseenden föranleda, eller hvilka eljest kunna vara af beholvet
påkallade.
Då i 42 § af Bevillnings-förordningen finnes föreskrifvet, alt vid
mantals- och skattskrifning skall lemnäs uppgift på fartyg om feni svåra
lästers dräglighet och derutöfver, samt Rikets Ständer, i öfverensstämmelse
med Utskolleis förslag, i samma § infört det nya stadgande, alt egare af
fartyg skola vid mantals- och skattskrifning uppgifva den person, som är
anlagen alt föra detsamma, så torde
uti formulärcrna N:is 3 och 6 i öfverskriften öfver sista kolumfien
efter ordet: ”skaltskrifuings-distriktet” böra tilläggas
orden: ”samt egande fartygoch i första kolumnen eller
orden: ”utom hus boende personer, nemligen” införas: ”Skepparen
å mitt fartyg (Briggen N. JV.J JY. N.”
Bilt. till B. St. Prot..1853—54. 5 Sami. 1 A/d. 24 Haft.
2
Beviilnings-Viskottets Memorial, N:o 34.
I anledning af Rikets Ständers, enligt Stats-Utskottets Memorial, N:o
275, fattade beslut, att backstugusittare med deras hustrur och enkor, samt
inhyseshjon skola från och med år 1855 vara befriade från manlalspeu
ningarnes
utgörande, får ULskottet föreslå, att
vid slutet af så väl formuläret N:o 4, som formuläret N:o 5,
för dessa personer må införas en kolumn med öfverskrift:
”Från mantalspenningar frie backstugusittare med deras hustrur
och enkorj samt inhyseshjon."
I likhet med hvad sora nu eger rum med kurhus-medlen, torde
äfven den såkallade folkskole-afgiften böra upptagas i formuläret till debetsedel,
hvadan Utskottet hemställer,
att i formuläret N:o 10, näst framför ”kurhus-medel,” införes:
"Jolkskole-afgift.”
Enär bevillningen af gåfvor, testamenten och fideikommisser, äfvensom
för theater-representationer och konserter icke utgör föremål för debitering
eller taxering, och följaktligen ej heller kan komma all upptagas å
de sammandrag, som, enligt Bevillnings-stadgans formulärer, öfver den debiterade
och taxerade bevillningen uppgöras, så får Utskottet föreslå, att
hvad som uti formulärerna N:is 21 och 35 förekommer, angående
bevillningen af gåfvor, testamenten och fideikommisser,
äfvensom för theater-representationer och konserter må
utgå, samt att den i förstnämnde formulär förekommande
summa må derefter rättas.
Af de utaf Rikets Ständer beslutade nedsättningar af bevillningsprocenten
så väl för emhets- och tjenstemäns samt betjentes löner, som för
rörelse och näring samt fast egendom blifver en följd, att flera sifferändringar
böra ega rum uti formulärerna N:is 11, 12, 13, 18, 20, 28 och
32; i anledning hvaraf Utskottet hemställer,
att berörde siffer-ändringar må uti formulärerna iakttagas.
Enligt den af Rikets Ständer beslutade förordning, angående vilkoren
för bränvins-tillverkning, kommer beskattningen å sådan tillverkning
hädanefter icke att grundas på uppgift till mantals- och skattskrif
-
JDevillnings-Utslcottels Memorial, N:o 34.
3
nili" eller eljest blifva föremål för någon sådan debilerings-ålgärd, som
Bevillnings-lörorduingens formulärer förutsätta, hvadan formulärer för uppgift
lill begagnande af bran vinshrän nings-redskap eller för bränvinsbrännings-skattens
redovisning icke vidare torde böra Bevili nings-förordningen
bifogas; oell då jemväl den särskilda biänvinsförsäljnings-afgift, som kan
varda bestämd att erläggas utöfver den för värdshusidkare, krögare m. fl.
stadgade bevillning, icke, ehvad densamma kommer att tillfalla kommunerna
eller inflyta lill staten, står i något sammanhang med allmänna bevillningen,
får Utskottet, under förutsättning, att Kongl. Maj:t lärer i nåder
meddela lämpliga föreskrifter för redovisningen af de för så väl bränvinsbränning,
som bränvinsförsäljuing, inflytande afgifter, vördsamt föreslå,
alt formulärerna Nös 24, 25 och 26 må helt och hållet
borttagas, och de efterföljande formnlärernas ordnings-nummer
derefter rättas, samt att allt hvari uti formulärerna Nös 3,
4, 5, 6, 10 och 15 förekommer, angående bränvinsbränningsredskap,
äfvensom bränvirisbrännings- och bränvinsminuteriugs-afgift,
må utgå.
Men, som ofvannämnde förordning bestämmer, att bränvinstillverknings-
och destillerings-redskap, som icke är till begagnande anmäld, skall
uppgifvas vid mantals- och skattskrifning, får Utskottet hemställa,
alt i formulärerna Nös 3 och 6 må, i stället för hvad nu
der förekommer om uppgift af bränvinsbrännings-redskap,
införas följande:
Härförutan uppgifves:
"all bränvinstiUverknings- och destillerings-redskap, som icke
är till begagnande anmäld; och beskrifves redskapen till
pannerymd och beskaffenhet, nied uppgift pä stället, der
den finnes
att i formuläret N:o 4 må, i stället för nuvarande kolumner
för uppgifter till bränvinsbrännings utöfvande, införas en kolumn
af omkring två fingrars bredd med öfverskrift: upp
gift
pä bränvin stillverknings- och destillerings-redskapsom
icke blifvit till begagnande anmäld" — samt att i formuläret
N:o 5 må, i stället för nuvarande kolumner för bränvirispan
-
4
Bevillnings-Utskottet» Memorial, iV:o 54.
nor, införas en kolumn af vanlig bredd med öfverskrift:
”Antal bränvinstillverknings- och destillerings-redskapj som
icke blifvit till begagnande anmäld"
Med iakttagande af omförmälde rättelser torde forrnulärerna till nu
gällande Bevillnings-stadga
böra i öfrigt bibehållas oförändrade.
Slockholm den 13 November 1854.
STOCKHOLM, TEYCKT HOS N. MARCUS, 1854.
BeviUnings-Ulshollets Betänkande, JYs 35.
i
J\° 35.
Ank. till Eip.-Usk. d. 30 Nov. 18S4, kl. J e. m.
Betänkande, med förslag till Bevillning s-summans fördelning.
Rikets Stonder hafva, med bifall till Stats-Utskottets Memorial N:o 571, fastställt
gumman af den bevillning, som till fyllande af Riksgälds-kontorets behof
frän och med 1835 till dess nästa Stats-reglering vidtager, skall årligen
utgå, till • t,ISO,000:
Och får Bevillnings-Utskottet alltså nu afgifva förslag till denna
Bevi lini ngs-su munn as fördelning.
Enligt Riksgälds-kontorets bokslut för åren 1852 och 1853 har
den influtna Allmänna bevillningen, med tillägg af den under nämnde
år levererade arfs- och testaments-bevillning, uppgått: för 1852 till
1,956,215 R:dr 5 sk 9 rst. och för år 1853 till 1,961,379 R.tlr
8 sk. l rst, eller i medeltal för år till  1,960,292:
Men boksluten visa deremot icke huru stort belopp hvar
särskild, enligt nu gällande förordning, utgåeiide bevillnings—
titel inbragt. I
Härom kan man dock lemna för ifrågavarande ändamål
tillfyllestgörande upplysning, genom jemförelse emellan
General-sammandragen öfver de särskilda taxerade oeh debiterade
bevillnings-titlarne, å ena, samt boksluten öfver
det verkligen influtna beloppet af hela allmänna bevillningen,
å andra sidan. Denna jemförelse gifver nemligen vid
handen, att den influtna bevillningen med ungefärligen 5
procent understiger den taxerade och debiterade.
De af Rikets Ständer uti gällande Bevi lini ngs—stadga
förslagsvis beslutade förändringar, som på bevillningens belopp
komma att utöfva väsendtligt inflytande, äro nedsättningarne
dels till en tredjedel af bevillningen å lön och dels
till hälften af bevillningen å rörelse och näring samt fast egendom.
Enligt General-sammandragen för år 1852 utgjorde:
Transport 1,960,292: 1,150,000:
Bih. till R. St. Prot. 1853 4 1854. 5 Sami. 1 Afd. 25 Haft.
2
Bevillnings-Ulskoltels Betänkande, M 55.
Transport 1,960,292: 1,S30,000:
bevillningen å lön: 227,096 R:dr, hvarå den beslutade ned—
sättningen alltså skulle uppgå till .... 151,397:
bevillningen å rörelse och näring . 561,564:
d:o å fast egendom . . . 863,610:
d:o å fiskerier ..... 2,983:
1,428,157:
hvaraf nedsättningen till hälften utgör . . . 714,078:
eller tillsammans 865,475:
Då ifrån detta, enligt taxering och debitering,
beräknade belopp afdrages den minskning,
som, enligt bokslutet öfver influten bevillning,
vid uppbörden uppstår, eller 5 procent, med . 43,274:
Så uppkommer en verklig minskning af bevillningen
med  822,201:
Härtill bör ytterligare läggas dels hälften
af den särskildt i General-sammandragen, på
grund af uppbörd, redovisade bevillningen för
Thea ter- representationer och Concerter, 426 R:dr,
med  215:
dels ock den bevillning, som Jern-kontoret hittills
erlagt, men nu lått eftergifven .... 3,000:
hvilka belopp, tillsammans
. 825,414:
böra afdragas från ofvanantagne medium af allmänna bevillningen;
hvarefter denna bevillning, sådan den blifvit förslagsvis
beslutad, skulle komma att uppgå till .... 1,154,878:
Härvid bör dock anmärkas: att under ofvan upptagne, såsom till'
hälften nedsatta, bevillning för rörelse och näring, jemväl är inbegripen
bevillningen af enskilda banker, som ega sedelutgifningsrätt, och att
denna bevillning, hvilken icke finnes särskildt till beloppet uppgifven,
blifvit nedsatt med endast 2/ädelar; att af de flera i öfrigt uti gällande
beviilnings-stadga beslutade förändringar, endast den om befrielse från
bevillning för Officerares häst- och fourage-medel (enligt 145 §) kommer
att förorsaka någon minskning, då deremot förändringarne angå
ende
Aktörer m. 11. samt Kommissionärer (enligt 10 §), Auktionsförrättare
på landet (enligt 27 §), Landthandlande (enligt 29 §), Aktiebolag
m. 11. (enligt 35 §, 2 morn.), Skeppare (enligt 42 <§), Lustställen
(enligt 71 §), Handtverkare (enligt 104 §) och Arbetsfolk (enligt 145
Bevillnings-Ulskoltels Betänkande, M 38.
3
§, 2 inom.) böra lända till ökad Stats-inkomst; samt att den nedsättning
i bevillnings-procenten, som för rörelse och näring samt fast egendom
blifvit medgifven, med sannolikhet kan antagas föranleda till sannare
taxerings-uppgifter och strängare pröfning af desamma.
Med afseende så väl härå, som å den alltjemnt iakttagna, af
folkmängdens tillväxt och industriens utveckling härflytande tillökning i
taxerings-beloppen, anser Utskottet med visshet kunna antagas, att bevillningen,
enligt den af Rikets Ständer förslagsvis beslutade bevillningsstadga,
skall komma att uppgå till det erforderliga beloppet . . .^1,150,000:
Vid detta förhållande förefinnes emellertid hvarken behof att höja eller tillgång
att nedsätta eller lindra allmänna bevillningen, utöfver hvad Rikets Ständer
förslagsvis beslutat; hvadan Utskottet vördsamt hemställer,
att alla uti det vid Betänkandet JM 4 fogade förslag till Bevill—
nings-stadga upptagna afgifler, med de dels i Utlåtandet JM 21
och Memorialet JM 28, samt dels genom omröstning i Förstärkt
Stats-Utskott vidtague förändringar, måtte af Rikets Ständer definitivt
fastställas.
Stockholm den 30 November 1854.
På Högloflige Ridderskapet och Adelns
ledamöters vägnar
A. G. GYLDENSTOLPE.
På Högvördige
ledamöters vägnar
ISR. BERGMAN.
På Yälloflige Borgare-Ståndets
ledamöters vägnar
J. G. BRODIN.
På Hedervärda Bonde-Ståndets
ledamöters vägnar
J. HOLM.
A. G:son Bennich.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1854.
Register
öfver Bevil/nings-litskottets afgifna Betänkanden, Utlåtanden och Memorialer
under Riksdagen i Stockholm åren 1853—1854.
N:r å Betänkandet,
m. m.
A.
Accis, Salu-, af Stnderne, Betänkande derom 13.
Utlåtande i anledning af återremiss ...... 19.
B.
Beräkning af Tuihnedlen, Salu-accisen, Postmedlen, m. tn. ... 31.
Bevillning, Allmän: Om grunderne derför  4.
Utlåtande i anledning af återremiss 21.
d:o d:o  25.
Memorial i anledning af olika beslut 28.
d:o angående Bevillnings-stadgans formulärer . . 34.
Betänkande angående Bevillnings-summans fördelning . . 35.
C.
Canzli-hetjening, om ytterligare antagande deraf ....... 1.
F.
Fattigförsörjning, om afgifter dertill af kapitalister, m. 11. . . . t.
H.
Hundkreatur, om beskattning å egandet deraf  9.
K.
Kort, Spel-, Betänkande om stämpling och afgiften derå. .... 12.
Utlåtande i anledning af återremiss . . . . . . . 18.
Kur hus-afgiften^ om dess fortfarande
kai:det, m. m.
11.
P.
Pensions-anstalt för ålderstigne behöfvande. Betänkande derom . 5.
Post-bevillningen, Betänkande derom
14.
Utlåtande i anledning af återremiss . . . . . 20.
» Memorial i anledning af olika beslut 27.
d:o i anledning af återremiss 29.
s.
Stämmo-böter, om fördelning deraf  6.
Stämplade Pappers-afgiften, Betänkande derom 10.
Utlåtande i anledning af återremiss ...... 17.
Memorial i anledning af olika beslut  23.
T.
Tolag, om befrielse derifrån för Bräder och Plankor 26.
Tull-bevillningen, Betänkande derom  3.
Utlåtande i anledning af återremiss  15.
Memorial i anledning af olika beslut  16.
d:o rörande några oafgjorda frågor . . . 22.
d:o angående tull-lagstiftningen för Bränvin
och Sprit 30.
Memorial i anledning af återremiss af Memorialet
N:o 30
32.
Memorial i anledning af skiljaktiga beslut, angående
tullen å Bränvin och Sprit 33.
Tullstämplings-afgift till Städerne, om nedsättning eller upphäfvan
de
deraf
2.
Tul/värden, angående bestämmandet deraf för åtskilliga artiklar . . 24.
u.
Uppfostrings-inrättningar för vanartiga barn. om afgifter dertill . 8.
STOCKHOLM, f. d. Schultac’s Boktryckeri. 1854
