# ID: svediakorp-gov2264
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 31,189
# sentences: 435
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


25
N:o 20. Hallands Län.
K äg.
1 Tunna.
Korn.
1 Tunna.
Ha Ira.
1 Tunna.
Smör.
1 Lisp.
Hö.
1 Lisp.
Bokved.
1 Lass.
Dagsverke.
1 Oke-. |i Dränge-.
ni/i ....
9
24
—
6
52
—
4
—
—
5
—
—
—
9
—
1
16
—
1
8
—
—
24
1815 ....
8
—
—
5
16
—
5
—
—
5
—
—
—
6
—
1
16
—
—
40
—
—
20
1816 ....
11
6
—
7
—
—
4
—
—
4
52
—
—
6
7
1
16
—
—
—
—
20
1817 ....
10
—
—
6
—
—
5
—
—
4
20
—
—
3
4
1
16
—
—
—
—
20
1818 ....
12
—
—
8
—
—
4
52
—
4
21
4
—
8
—
1
16
—
—
—
—
18
1819 ....
10
52
—
7
16
—
4
32
—
4
21
4
—
3
4
1
16
—
—
—
—
18
1820 ....
7
16
—
5
—
—
5
16
.—
5
56
.—-
—
4
3
1
16
—
—
43
—
—
16
1821 ....
6
16
—
4
—.
—
2
24
—
4
21
4
—
8
—
1
16
—
—
—
—
16
1822 ....
6
24
—
4
52
—
2
32
—
5
44
4
—
8
— -
1
16
—
1
—
—
16
4
1823 ....
3
24
—
4
—
—
2
12
—
4
10
8
—
3
7
1
18
8
—
—
—
18
—
1824 ....
6
—
—
4
—.
—
2
16
—
4
21
4
-—•
6
—
1
21
4
—
—
—
21
4
1825 ....
6
52
—
4
24
—
2
52
—
4
21
4
—
6
—
1
24
—
3
—
—
24
—
1826 ....
10
—.
—
8
—
6
—
—
4
24
—
—
10
2
1
24
—
4
—
—
18
—
1827 ....
7
52
—
5
16
3
8
—
4
12
—
—
5
2
1
24
—
8
—
—
20
—
1828 ....
6
16
—
4
16
1
2
32
—
5
42
8
—
4
—
1
24
—
8
—
—
20
—
1829 ....
7
16
—
4
16
2
24
—
5
24
—
—
3
3
1
24
—
8
—
—
20
—
1830 ....
9
—
5
16
, 5
'—
—
4
21
4
—
3
3
1
24
—
8
—
—
21
4
1831 ....
11
16
8
—
5
—
—
4
—
—
—
3
7
1
24
—
8
—
—
21
4
1832 ....
6
52
—
4
52
2
16
—
4
—
—
—
6
—
1
24
—
8
—
—
24
—
1853 ....
6
—
4
4
2
—
—
4
8
—
—
6
—
1
29
4
8
—
—
24
—
1854 ....
7
52
5
16
5
16
—
4
21
4
—
6
—
1
52
—
8
—
—
24
—
1855 ....
7
—
5
16
5
—
—
4
8
—
—
6
—
1
52
—
8
—
—
24
—
1856 ....
8
8
'
6
—
3
32
—
5
—
—
—
9
—
1
26
8
8
—
—
24
—
1857 ....
9
16
7
—
4
40
—
5
—
—
—
12
—
1
26
8
8
—
—
24
—
1858 ....
9
—
6
16
..
4
—
—
5
16
—
—
10
—
1
26
8
8
—
—
24
—
1859 ....
8
—
5
8
5
16
—
5
—
—
—
8
—
1
32
—
8
—
—
24
—
1840 ....
7
52
5
16
5
16
—
4
32
—
—
3
4
1
32
—
8
—
—
24
—
1841 ....
10
24
5
16
2
52
—
5
—
—
—
4
—
1
52
—
8
—
—
24
—
1842 ....
10
52
5
40
3
—
—
5
8
—
—
10
3
1
52
—
8
—
—
24
—
1845 . . . :
8
24
6
—
5
12
—
6
—
—
—
13
—
1
52
—
12
—
—
24
—
1844 ....
6
—
4
52
2
24
—
4
21
4
—
7
4
1
52
—
8
—
—
21
4
1845 ....
9
.—
5
32
5
8
—
4
18
—
—
6
3
1
52
—
8
•—
—
21
4
1846 ....
10
52
7
24
4
24
—
5
—
—
—
10
—
1
52
—
8
—
—
22
—
1847 ....
9
—
6
8
5
16
—
5
—
—
—
7
2
1
52
—
8
—
1 —
22
—
1848 ....
6
52
5
—
5
—
—
5
16
—
—
6
8
2
—
—
12
.—
—
24
—
1849 ....
6
40
4
16
2
24
—
4
40
—
—
6
10
2
10
8
8
—
—
24
—
1850 ....
7
52
4
42
2
40
—
5
—
—
—
3
7
1
57
4
8
—
—
24
—
1851 ....
10
—
6
52
4
—
—
4
52
—
—
7
6
1
52
—
8
—
—
24
—
1852 ....
9
16
6
5
16
—
3
52
—
—
6
6
1
52
—
8
—
—
24
—
1855 ....
12
—
8
16
4
16
—
5
24
—
—
12
—
1
52
—
8
—
—
24
—
1814—1825
8
55
6
5
58
5
5
19
7
4
20
8
—
6
8
1
16
2
—
47
10
—
18
1824—1855
8
—
5
12
5
5
8
—
4
8
—
-—
6
—
1
24
5
6
6
—
21
3
1854—1845
8
51
2
5
36
10
5
2!
o
4
46
II
—
8
6
1
30
3
8
3
—
24
—
1844—1835
8
34
5
5
44
2
5
16
10
4
47
11
—
7
7
1
56
10
8
3
—
25
1
1814—1855
8
24
9
3
55
—
3
16
5
4
50
10
—
7
2
1
26
11
3
9
—
21
9
1778—1787
5
—
o
2
15
7
1
17
7
1
28
10
—
—
-1
—
—
—
-
—
—
-1
—
L
26
N:o 27. Götheborgs och Bolms Län.
Kåg.
Korn.
Smör.
Dagsverken.
i Tunna.
1 Tunna.
1 Lisp.
1 Oke-. Il öränge-.
1814
10
4
1815
8
—
1816
10
—
1817
10
—
1818
11
52
1819
10
24
7
24
1821
6
12
1822
6
18
1823
6
18
1821
6
16
1825
6
16
1826
10
20
1827
7
16
1828
0
52
1829
8
52
1850
10
—
1831
11
16
1832
8
—
1833
7
52
1834
7
52
1855
7
24
1856
8
—
1857
9
—
1838
9
16
1859
8
—
1840
8
52
1841
10
52
1842
11
—
1843 . . .
8
16
1844
6
52
1845
10
52
1846
12
—
1847
9
52
1848
8
—
1849
8
—
1850
8
52
1851
11
—
1852
10
—
15
16
1814 1825
8
52
1824 1835
8
13
1834 1845
8
59
1844 1855
9
58
1814 1853
8
42
1778 1787
5
2
—
6
40
—
6
12
—
2
12
—
32
—
—
5
52
—
5
26
—
2
—
—
26
8
—
6
8
—
5
52
—
1
56
—
24
—
—
6
8
—
4
32
—.
1
16
—
—
20
—
—
8
—
—
5
—
—
1
24
—
—
22
—
—
7
24
—
5
—
—
1
20
21
4
—
5
24
—
4
52
—
1
20
—
21
4
—
4
18
—
5
—
—
1
21
4
18
8
—
5
—
5
12
—
1
24
19
—
4
1(3
—
5
26
8
1
24
—
18
—
—
4
4
—-
5
26
8
1
36
—
18
8
—
4
4
—
5
—
—
1
40
21
4
8
12
—
5
12
—
2
8
—
21
4
—
5
16
—
5
—
—
1
34
24
—
—
4
52
—
5
—
—
1
54
—
—
25
—
—
5
—
—
5
8
—
2
—
—
—
28
—
—
6
—
—
5
8
—
2
—
—
—
28
—
—
7
24
—
5
—
—
2
—
—
24
—
5
16
—
6
32
—
2
—
24
—
—
4
16
—
5
26
8
2
2
8
—
26
8
—
5
—
—
5
16
—
2
—
—
26
8
—
5
—
—
5
16
—
2
4
—
.
28
—
—
6
—
—
6
16
—
2
24
28
—
—
7
—
—
6
20
—
2
4
—
28
—
—
7
—
—
6
—
—
2
4
—
28
—
—
6
—
—
6
—
—
2
—
—
26
8
—
5
52
—
6
—
—
2
—
—.
26
8
—
5
—
—
6
—
—
2
—
—
—
26
8
—
6
24
—
6
24
—
2
2
—
26
8
—
6
16
—
6
52
—
2
16
—
26
8
—
4
52
—
5
16
—
2
16
—
26
8
—
6
—
5
56
—
2
16
—
28
9
16
—
6
16
—
2
5a
—
52
.
—
7
52
—
6
32
—
2
52
—
52
—
5
32
—
6
52
—
2
52
—
—
32
—
5
8
—
6
52
—
2
52
—
50
5
52
—
6
52
—.
2
32
—
52
8
16
—
6
52
—
2
32
—
32
—
6
40
—
6
32
—
2
52
—
—
52
—
9
—
—
7
—
—
2
52
—
—
52
5
5
45
10
5
12
6
1
29
4
—
22
A
2
5
22
—
5
16
2
1
44
5
—
24
1
2
5
45
7
6
2
10
2
5
5
—
27
o
5
6
40
—
6
21
2
28
10
—
50
10
10
6
2
4
5
57
2
2
2
6
—
26
1
—
2
16
6
1
45
2
—
24
7
11
N:ris 28 och 29. Jemtlands Län.
27
R#g.
1
Tunna.
Korn, 1 Tunna.
Jemtland.
Herjeådalen.
Jemtland.
Herjeådalen.
1814
ii
—
—
5
56
—
6
12
—
4
56
—
11515
8
—
—
'5
56
—
6
24
—
4
56
—
1816
8
4
—
2
24
—
6
40
—
1
56
—
1817
9
10
8
5
—
—
7
52
—
2
—
—
115 lp
. .
10
44
—
3
—
—
8
40
—
2
—
1819
11
—
—
9
—
—
9
—
—
7
—
—
1820
11
24
—
6
52
—
9
—
—
4
24
—
1821
7
2
—
2
4
.—
5
36
—
1
24
—
1822
10
24
—
9
—
—
i!
12
—
6
24
—
1825
9
24
—
8
—
—
7
—
—
5
16
—
1824
9
—
—
7
24
—
6
52
—
5
—
—
1825
8
24
—
5
—
—
6
16
—
5
24
—
1826
8
24
—
5
56
—
6
16
—
4
12
—
1827
7
32
—
4
32
—
5
24
—
5
52
—
1828
. . . •
7
16
—
4
52
—
5
8
—
5
32
—
1829
7
16
—
4
52
—
5
8
—
5
52
—
1850
7
16
—
4
52
—
5
8
—
5
32
—
1851
1»
• • • •
9
—
—
7
—
—
7
24
—
6
—
—
1852
8
—
5
—
—
7
16
—
4
—
—
1855
8
—
—
5
—
—
5
16
—
3
—
—
1854
8
16
—
6
52
—
6
24
—
4
24
—
1855
8
—
—
4
—
—
6
—
—
3
16
—
1856
7
16
—
2
52
—
5
16
—
2
—
—
1857
8
—
4
—
—
6
—
—
5
16
—
1858
9
16
—
5
—
7
16
—
4
—
—
1859
9
16
5
—
—
7
16
—
4
—
—
1840
8
—
6
52
—
6
—
—
5
-—
—
1841
7
16
—
5
52
—
5
—
—
4
16
-
1842
7
8
—
6
—
—
5
—
—
4
16
—
1845
9
16
—
8
52
—
5
16
—
5
—
—
1844
8
12
—
7
16
—
5
—
—
4
52
—
1845
8
52
—
8
—
—
5
16
—
5
8
—
1846
8
32
—
8
8
—
5
16
—
5
8
—
1847
9
—
—
8
—
—
6
—
—
5
16
—
1848
8
24
—
7
24
—
6
—
—
5
16
—
1849
5
24
—
4
56
—.
8
24
—
5
24
—
1850
9
8
—
7
24
—
6
52
—
5
52
—
1851
7
—
—
3
16
—
5
—
—
2
32
—
1852
9
52
—
8
—
—
7
24
—
5
52
—
1855
9
—
—
7
16
—
7
—
—
5
24
—
1814-
-1825 .
9
18
1
5
22
10
7
24
5
4
—
8
1824-
—1855 .
8
5
2
5
18
10
6
2
5
4
2
—
1854-
-1845 .
8
10
5
5
20
10
5
47
y
5
47
—
1844-
—1853 .
8
16
5
6
47
7
6
11
2
4
41
7
1814
—1853 .
8
24
—
5
59
6
6
21
3
4110
9
28
\:o 30. Norrbottens Län.
K äg,
Korn,
Smör,
1 Tunna.
1 Tunna.
1 f
Jsp
.
1814
it
52
7
16
5
8
1815
8
52
—
6
52
_
5
10
1816
10
52
8
52
r
4
1817
10
—
—
8
5
16
1818
10
40
—
8
16
5
8
_
1819
10
16
—
8
16
5
24
1820
9
8
—
7
12
5
20
,
1821
9
it
7
16
5
20
__
1822
9
—
—
8
5
16
1825
it
24
—
7
16
5
24
t
1824
8
52
—
7
16
5
24
1823
i!
—
—
6
52
5
16
_
1826
9
—
—
7
52
3
16
1827
8
24
—
6
52
5
16
1828
8
—
—
6
5
16
1829
8
16
—
7
20
5
16
1850
8
24
—
7
16
3
24
1851
10
52
—
10
■* 5
52
1852
10
52
—
9
5
52
1835
9
24
—
8
4
■
185-4
8
16
—
6
44
5
16
1853
it
24
—
7
5
24
1856
8
24
—
7
24
5
24
1857
9
16
—
8
16
4
1858
9
16
—
8
24
4
1859
9
—
—
7
32
4
24
__
1840
9
56
—
7
52
4
1841
10
52
—
6
52
4
■ -
__
1842
10
52
,—
7
—
1845 ...
10
24
8
56
8
__
1844
10
—
—
6
24
4
16
1843
10
16
7
16
4
32
__
1846
10
16
7
52
8
1847
10
52
9
16
5
16
1848
9
40
8
it
.
8
16
1849 ...
9
—
7
16
8
_
1830
9
16
7
8
8
1831
11
—
9
52
5
16
1832
10
16
—
7
52
8
1833 . .
11
—
8
12
8
16
1814—1825
9
24
7
54
10
5
20
_
1824—1835
8
47
2
7
29
2
5
24
_
1834—1845
9
22
7
28
10
3
47
O
1844—1835
10
8
10
7
43
7
8
1
7
1814—1835
9
23
6
7
54
1
5
47
2
1778—1787
—
—
—
2
27
3
1
36
6
k
29
Hnfvud-Sammandrag öfver de allmänna tfarkegångs-medclpriscrna.
Spannemäl:
1814-
-1823
1824-
-1833
1834
-1843
1844
-1853
1814
-1853
Hvete
1 tunna
11
2
6
9
56
10
11
15
6
12
5
9
11
5
2
Råg ......
d:o
8
25
2
7
56
5
8
57
1
9
11
6
8
27
6
Korn
Hafre
d:o
6
19
7
6
2
7
6
19
11
7
6
6
22
8
d:o
3
28
10
5
18
—
5
27
6
5
58
5
5
28
5
Viktualic-varor
Smör .....
1 Lisp.
4
22
1
4
25
5
- 4
5
5
25
1
4
45
2
Talg
d:o
4
18
8
4
25
2
5
18
9
5
18
8
4
45
10
Fläsk
d:o
5
9
11
5
11
5
5
19
5
5
27
8
3
17
1
Kött
d:o
1
29
10
1
35
8
1
45
4
1
45
8
1
38
7
Kreatur :
Oxe
1 st.
25
54
4
26
5
8
31
52
8
30
36
1
28
5
2
Ko
Får
d:o
d:o
14
36
3
16
25
4
20
28
7
21
52
2
18
18
7
2
5
1
2
16
5
2
59
9
2
40
8
2
25
6
Lamm
d:o
1
9
6
1
14
6
1
28
1
1
26
2
1
19
7
Fisk:
Lax, saltad . .
1 Lisp.
2
25
2
2
21
5
5
11
_
ö
11
4
2
41
4
Strömming d:o
1 tunna
9
55
4
11
14
8
11
36
9
12
9
5
11
12
Fourage-persedlar:
Hö' 1 Lisp.
9
7
9
8
10
8
10
10
10
2
Halm
d:o
—
3
5
—
4
—
—
4
—
—
4
6
—
5
11
Bergs-effekter :
Stångjern . . .
1 Skepp.
15
19
2
16
11
4
16
5
1
15
4
1
15
9
5
Tackjern . . .
d:o
6
13
7
7
18
7
7
15
3
6
55
4
6
44
8
Osmundsjern .
d;o
7
34
1
7
16
9
7
16
6
6
41
11
7
15
4
Skogsprodukter
Kol
1 stig
1
55
5
2
1
2
2
25
10
2
25
2
8
10
Ved
1 stafr.
2
—
—
2
23
9
2
46
5
17
5
2
55
9
D:o
1 lass
—
42
1
1
2
2
1
8
8
1
15
4
1
4
7
Dagsverken:
Öke-
1 st.
1
5
1
1
10
8
1
14
11
1
18
9
1
12
4
Mans-
d:o
—
19
11
—
21
5
—
22
9
—
22
8
—
21
8
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOIL BECKMAN, 1854.
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
S a m m a t»
Upsala Län . . . .
Stockholms Län . .
Skaraborgs Län . .
Kronobergs Län . .
Jönköpings Län . .
Westmanlands Län
Östergöthlands Län
Södermanlands Län
Elfsborgs Län . . .
Calmar Län
Kopparbergs Län
Örebro Län
(Småländska delen
löland ......
^Nerike . .
^Bergslagen
Gefleborgs Län
Wermlands Län
(Gestrikland
) Helsingland
Wester-Norrlands Län ....
Westerbottens Län
Gottlands Län . .
i Christianstads, distrikt
Christianstads Län< Engelholms,
Malmöhus Län
(Cimbrishamns, d:o
Blekinge Län
Hallands Län . .
Götheborgs Län .
Jemtlands Län
Norrbottens Län
^Jemtland . .
) Herjeådalen .
Summa
Medium
Hör lill Stats-Utskoltels Utlåtande, 1834, M 92,
S p a n n e 111 å 1.
Hi
rete,
1 Tunna.
Råg,
1 Tunna.
1
Korn, ;
l Tunna.
H afra,
1 Tunna.
1814
-1.
S23
1824
-11
333
1834
-1843
1844
—1853
1814
—1853
1814
—1823
1824
-1833
1834
-1843
1844-1853
1814
-1853
1814
-1823
1824
—1833
1834
-1843
1844
-1853
1814
-1853
1814-
-1823
1824
-1833
1834
-1843
1844
-1853
1814-
-1853
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
34
4
7
30
5
8
33
2
o
4
10
8
25
8
6
30
5
6
8
6
16
6
43
7
6
24
6
“
—■
—
-—
—
—
—
8
13
7
7
37
7
8
41
7
9
16
—
8
27
2
6
32
2
6
24
10
6
26
10
7
18
5
6
37
7
■
■
—•
-—
—
—
—
8
16
—•
7
32
8
29
8
9
2
8
8
20
1
5
44
10
5
47
7
6
16
. 6
34
9
6
11
10
-
___
_
,
■
9
19
2
8
35
7
9
40
—
9
33
7
9
20
1
6
18
5
6
3
7
6
42
5
7
7
2
6
29
11
3
42
5
5
30
4
16
3
47
7
3
46
.
—■
—
—
—
—
—
8
25
5
7
44
10
9
10
10
9
20
10
8
37
6
6
22
—
6
29
6
44
10
7
11
2
6
38
9
5
42
8
3
39
2
4
5
3
44
3
43
7
1 1
J 2
'
9
41
7
11
38
5
12
11
7
11
13
11
8
13
2
7
14
10
8
19
2
8
36
—-
8
8
10
6
24
7
6
14
6
20
10
7
9
6
26
11
_
10
37
7
9
40
—
11
—-
12
2
5
10
44
—
8
5
7
7
12
—
8
23
2
8
33
7
8
6
7
6
11
2
6
10
5
6
19
7
6
44
6
21
4
3
21
11
3
21
2
3
18
10
3
20
3
20
6
11
6
9
28
10
11
8
—
12
3
2
10
47
6
8
7
5
7
4
10
8
12
10
8
26
5
8
10
6
27
7
5
44
10
6
20
6
45
7
6
22
6
-
—
■
—•
—■
—
—
—
—
—
8
52
6
8
—
—
9
4
10
9
36
10
8
42
6
5
46
5
5
31
2
6
1
7
6
42
5
6
6
5
3
12
5
3
9
10
3
18
5
3
39
2
3
20
'
—
—
-—
—
—
8
36
—
7
36
5
8
44
10
9
5
2
8
30
7
6
38
5
6
12
10
6
25
5
7
4
10
6
32
4
3
29
7
3
25
2
3
26
3
42
_
3
30
2
'
—*
*
—
—■
—
—
—
8
13
7
6
57
2
8
11
2
8
21
2
7
44
9
6
12
—
5
29
2
6
19
2
7
4
10
6
16
4
5
16
.
3
.
3
17
2
3
25
2
3
14
7
'
""
*—
■—*“
—-
—
—
—
10
10
7
9
14
5
10
8
5
10
26
2
10
2
11
8
18
—
7
45
7
7
40
7
8
25
—
8
8
4
4
43
2
3
21
2
3
23
7
4
37
3
' 4
7
4
—
'
■ J "
—■
—
—
—
—
8
22
3
7
13
7
8
13
7
8
32
5
8
8
5
6
36
2
6
17
1
6
28
5
7
7
2
6
34
2
3
32
5
3
14
10
3
23
2
3
25
2
3
23
11
.
■
■—
—
—
8
35
5
7
27
7
8
30
—
9
—
5
8
23
4
7
1
4
6
29
1
6
40
—
7
19
2
6
46
5
5
33
2
3
24
3
31
2
3
33
7
5
30
6
—
—
—
—■
—
—
8
40
10
8
10
5
.8
46
5
9
36
8
45
5
6
32
10
6
23
7
6
40
5
7
31
7
6
44
1
3
29
2
3
32
5
3
33
7
4
10
5
3
58
5
*
8
40
—
8
2
—
9
5
7
10
5
7
9
1
4
6
52
10
6
18
—
6
27
7
25
2
6
37
9
-
____
—__
9
17
7
8
7
—
9
8
5
10
9
2
9
10
7
7
8
—
6
21
6
31
7
7
27
7
6
46
1
-
.
___
"
—
—
—
—•
—■
—
—
—
9
6
5
8
29
2
9
17
2
10
4
10
9
14
5
7
2
5
6
43
2
6
57
2
7
29
7
7
4
1
'
•—•
—
—
—
—
—
—
—
9
25
2
9
24
10
10
19
7
10
14
5
9
45
7
25
2
7
30
5
7
56
10
8
15
2
7
58
11
.
____
___
_
—
•—
—
—
7
6
9
6
6
7
30
—
8
20
5
7
15
9
' 5
25
10
5
23
2
5
41
7
6
38
7
5
44
4
2
23
2
2
40
6
3
4
10
3
24
2
47
2
8
6
10
7
27
2
8
47
2
9
14
5
8
23
11
5
29
7
5
10
—
6
11
2
6
28
10
5
43
8 8
.
.
8
9
2
7
26
5
8
39
2
9
2
—
8
19
2
5
29
7
5
9
2
5
37
7
6
12
10
5
54
4
i!
‘
——
"
—
—
—
—
—
—
—
6
39
9
6
12
5
7
38
10
8
8
10
7
15
4
56
6
4
13
7
5
14
5
5
58
5
5
1
9
r
—“
—
—
—
—
—
—
7
8
5
6
29
2
7
47
7
8
31
2
7
29
1
4
44
3
4
25
2
5
20
-
5
45
5
5
9
9
_
*
—
—
■
—
—
—
—
—
9
41
7
9
14
—
10
29
7
10
43
7
10
8
2
7
4
10
6
21
3
7
20
10
8
5
7
11
8
53
6
8
—
8
31
2
8
34
5
8
24
9
5
38
5
5
12
5
5
36
10
5
44
2
5
33
5
19
7
5
8
-
5
21
2
5
16
10
3
16
5
*
-—*
—
—
—
—
—
8
32
5
8
13
2
8
39
2
9
58
5
8
42
10
5
45
10
5
22
5
45
7
6
40
6
2
4
___
-
„
■
—
'
——
'
—■
*—
—
—•
—
—
9
18
1
8
3
2
8
10
5
8
16
5
8
24
—
7
24
5
6
2
5
5
47
2
6
11
2
6
21
5
■
——
—
—
—
—
—
—
—
5
22
10
5
18
10
5
20
10
6
47
7
5
39
6
4
,—
5
4
2
3
47
4
41
7
4
10
9
. —
"
i
*
—
—
—
—
—
9
24
—
8
47
2
9
22
—
10
8
10
9
25
6
7
34
10
7
29
2
7
28
10
7
43
7
7
54
!
—
—
—
—
-v-
—
53
7
7
29
14
5
33
46
5
36
17
2
33
9
5
255
34
4
232
56
2
263
8
4
277
8
2
257
8
192
11
3
181
29
8
192
21
B
210
14
4
194
7
7
43
9
8
40 24
3
42
42
4
45
29
2
43
2
7
11
2
6
9
36
10
11
15
6
12
5
9
11
3
2
8
25
2
7
36
5
8
37
1
9
11
6
8
27
6
6
19
7
6
2
7|
6
19
llj
7
6
6
22
8
3
28
10
3
18
—
3
27
6
3
38
5
3
28
3
V i Is t ii lier.
Smör, 1 Lispund.
1814—1823 1824-1833
s
4
4
4
4
4
4
4
4
4
4
1
40
48
20
12
39
15
39
30
46
27
30
19
10
27
41
42
9
29
20
12
3 20
8
4
9
10
5
2
5
5
4
4
4
5
4
4
4
4
4
17
12
40
20
10
10
3 3
42
16
39
2
10
22
18
24
38
46
10
21
47
8
16
3 24
8
8
10
6
11
6
5
1834-1843
10
35
29
32
45
46
22
45
20
11
6
43
44
41
3
21
25
47
5
3 47 2
2
7
4
10
10
5
10
10
6
2
5
1844-1853
6
9
1
2
2
2
10
4
11
10
20
24
24
2
4
10
30
12
3
31
20
20
16
16
25
32
1
7
25
19
47
21
10
10
10
6
3
3
1814—1853
10
10
4
10
5
7
6
10
11
1 7
30
26
11
34
29
13
35
14
44
5
37
40
37
37
1
15
21
37
25
30
37
3 47 2
5
11
2
9
2
11
2
6
9
4
11
6
10
2
98 6 5
99 21 11 112 1 10 121 23 9 107 37 5
4 22 1
4 23-
5 4 5
5 25 1
4 45 2
Talg, I Lispund.
1814—182311824-1833 1834-1843 1844-1853 1814-1853
18
25
18 9
18
43
Fläsk, 1 Lispund.
10
4 18 8
4 23 2 5 18 9
5 18 8 4 43 10
4 18 8
4 25 2
5 18 9
5 18| 8
4 43 10
4-
-1823
1824-
-1833 1834-
-1843
1844-
-185311814-
-1853
2
43
10
2
45
7
3
2
3
ll
3
3
1
8
5
32
5
5
20
10
3
38
_
3
46
5
3
34
5
5
6
8
3
12
5
18
5
3
18
6
5
15
11
3
40 i
—
4
—
6
4
15
5
3
43
—
4
9
—
—
—
—
—
—
—
2
41
2
3
14
2
3
26
—
4
3
—
3
21
1
_
- ■
-
—
—
—
—
5
27
2
3
11
2
3
10
5
3
17
7
3
16
7
3
17
7
2
41
2
3
10
5
3
17
7
3
, 9
8
___
—
1
—
—
—
—
—
—■
—
2
31
9
2
36
101
3
5
3
—
5
2
41
2
2
35
2
2
40
2
3
2
5
3
—
5
o
43
6
3
2
10
3
17
2
3
16
2
4
7
2
3
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
___
—
—
—
—
—
—
_
—
—
—
—
—
—
—
3
22
5
3
30
5
! 3
24
—
3
43
2
3
30
L_
:
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
.
—
i—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
L
—
—
—
—
—
—
1 —
55
12
5
| 35
30
37
19
8
59
j 16
6 36
|4J
i] 7
3
9
11
3
11
5
3
19
3
3
27
8
3
I17
I 1
1814
.
-- ' .
i
. t
■
.
.
■
■
( f /■ V.
'
gängs-med
ISergseffekt
l p
ris
r.
e r.
Tackjern, 1 Skeppund.
6 ! 16
»smundsjern, 1 Skeppund.
1814—1823 1824-1833 1834-1843 1844-185311814—1853 1814-1823 IS-1833’1831-1813
j j j j j- j j j j i : - r
1
42
42
14
21
46
40
12
10
36
2
10
43
11
15 6
43
36
II
10
6 31
6 12
7 15
41
24
21
25 | 6 3 <29 26 j 5 29 |13
6 13 j 7 7 ,18 7
26
45 4
7 15 3
6 35 4
44
27 34 9 jg
S fe o g- s e f f e k t e r.
Kol, 1 Stig.
Ved, 1 Stafrum.
1814—1S22
181
-1833
1834
-1843
1844-
-1853
1814-
-1853
1814-
-1823
1824-
-1833
1834-
-1843
1844-
-1853
1814-
-1853
1814-
-1823
1824
-1833
1834
-1843
1844-
-1853
1814-
-1853
1814-
-1823
1824
-1833
1834
-1843
1844-
-1853
1814-
-1853
,
—
_
____
1
45
2
6
11
2
38
5
2
50
5
2
18
2
<
l
4
6
1
23
10
i
28
3
l
36
3
l
23
9
*.
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
-—
—
—
—
—.
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—-
—
—
—
.—
—
—
—'
—
—
—
—
—
24
—
—
32
10
—
40
—
44
—
—
35
2
1
4
7
l
13
7
1
13
7
1
5
8
6
17
5
13
8
7
12
10
6
33
7
6
43
5
—;
—
—
—
-—•
—
—-
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
■—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
'
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—■
—
.—-
■—
—-
—
—■
—
—
*—
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—T
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
-—
—
—
—-
—-
—.
j—
—
—-
—
—
—-
—
—
—
—.
-—
—
—
—
—
_
—
—
—
-!
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—.
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—•
T
—
—
—
—
—
—
•
—
—■
.—
—
—
—
—
—
—
~i
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
-—
<—
-—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
47
7
1
—
l
5
2
l
10
1
3
2
-•
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
46
3
—.
46
5
i
4
5
l
14
i
3
10
->
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
l
25
10
1
43
5
2
9
4
o
jtd
15
8
i
47
7
i
19
2
i
30
7
i
44
2
l
4
i
35
9
_
-
.
_
___
.. _
___
. ..
—
9
23
2
A
50
9
7
15
4
6
28
10
7
36
6
—
—
—
—.
—
>
.—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
52
11
37
8
__
46
10
l
41
4
9
21
—
6
46
6
6
43
6
6
10
6
7
18
4
—
—
—
—
—.
—
—
.—
—
__
.—
.
.—.
—
—
.—.
-
—
_
.—-
—
29
9
57
6
__
46
10
i
_
40
6
7
4
8
7
40
10
7
36
10
7
13
—
7
23
10
—
—
—■
-
—
—
—
_
—
2
28
9
- 3
16
f 0
*4
—
4
33
7
3
31
9
.
__
_
___
6
8
2
6
47
10
7
21
10
7
27
10
7
2
5
—
—■
*—■
■
—
—
—
—
—■
—
--
—
—
—
—
—
-T
—
—
—
—
-—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
A
.
—
—
.
.
—
—
_
__
__
.
.
__
_
__
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—:
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
.
—
i
—
—
.—
—
—
’—
—
■—
—
—.
—
—
—
—
—
;
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
t—
—
—
—
—
—
—-
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—-
-
—
—*
—
—
—.
—
—
■—-
—
—
-—
—
—
—
—
—
—-
- “
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
—
—
—
___
_
_____
_
—-
_____
—
____
__
_
____
__
_
-
__
i
i
16
2
1
24
* 3
i
30
5
l
56
10
1
26
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
58
26,1
5
36
35
7
36
34
4
34
17
9
56
28
6
5
22
10
4
2
4
•4
47
9
4
46
i
4
17
9
3
47
11
4
47
5
5
44
6
34
11
5
19
6
7
—.
4
8
! 17
1
9
21
6
10
10
8
8
36
4
7j34
i|
7
16
9
7
16
6
6
41
11
7
15
4
1
35
5
2
1
2
2
23
10
2
23
—
2
8
10
2
—
—
2
23
9
2
46
—
3
17
5
2
33
9
—
42
1
1
2
2
1
8
8
i
15
4
1
4
7
Ved, 1 Lass.
Dagsverke.
Öke,
1
s t
Mans
l
st
1814-
-1823
1824
-1833
1834
-1843
1844-
-1853
1814-
-1853
1814-
-1823
1824-
-1833
1834-
-1843
1844
-1853
1814-
-1853
1
12
5
i
17
l
18
1
17
5
l
16
3
—
23
2
—
26
—
28
—
25
5
—
25
8
1
1
14
1
51
7
l
28
—
1
31
2
l
26
2
—
21
3
—•
25
1
—
26
11
—
25
6
—
24
8
2
45
8
l
3
7
1
11
9
1
10
1
5
9
—
18
—
—i
19
—
—
21
1
—
20
2
-—
19
' 7
3
1
6
l
12
—
l
14
5
• 1
20
1
13
1
—
21
4
, —
21
1
—
22
8
—
23
2
—
22
1
4
1
10
1
l
15
2
l
16
1
16
2
l
14
4
> —
20
11
—
21
4
—'
22
5
—
23
—
—
21
11
5
40
5
43
7
45
5
—
44
10
—
43
7
—
20
3
—
21
9
—
22
11
—
20
11
—
21
5
6
1
6
8
i
8
3
i
15
4
l
19
5
l
12
5
—
17
10
—
17
10
—
19
10
—
18
4
—
18
5
7
1
10
1
5
—-
l
8
10
1
10
10
l
6
4
—
18
9
—
17
1
—
19
4
—
13
7
—
17
2
8
1
12
5
l
10
10
l
10
5
1
17
2
l
12
8
—
17
2
—
16
10
—
17
7
—
18
4
—
17
6
9
—
47
10
47
2
1
1
7
1
4
5
1
1
3
—
23
14
—
23
7
—
23
10
—
22
11
—
23
7
10
—
41
2
35
10
l
1
2
1
4
5
—
44
8
—
20
7
—
19
2
—
23
7
—
22
11
—
21
7
11
—
-
___
—
—
—
—
—
—
25
7
—
24
10
—
25
—
—
25
—
—
24
7
12
1
12
5
l
15
3
l
20
2
l
20
5
l
17
1
—
17
1
—■
20
6
—
20
2
—
20
—
—
19
5
13
1
12
5
i
17
3
l
23
10
1
20
5
i
18
6
■ —
17
1
—
21
7
—
21
11
—
20
—
—
20
2
14
1
2
10
i
12
3
l
16
1
14
5
1
11
4
—
17
6
—
20
1
—
21
4
—
21
3
—
20
—
15
i
15
2
l
27
2
l
26
5
1
52
10
l
25
5
—
21
1
—
23
—
24
6
—
27
1
—
23
11
16
1
14
5
1
24
5
1
27
1
34
5
1
25
1
—
20
10
—
24
9
—
25
3
—
27
2
—
24
6
17
—
42
3
l
—
—
l
2
—
1
14
1
l
2
7
—
21
4
—
24
—
—
25
—
—
31
—
—
25
4
18
- ,
—
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
—
41
2
42
5
1
—
1
1
7
—
45
4
—
17
2
—
17
11
—
20
—
—
20
10
—
19
—
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—,
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
—
-
-
—
_
—.
—-
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
45
5
l
15
2
1
22
—
l
5
4
—
17
6
—
16
7
—
18
7
—
19
4
—
18
—
24
—
_
•-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
47
10
i
6
6
i
8
5
1
8
5
l
5
9
—
18
8
—
21
5
—
24
—
—
23
1
—
21
9
26
1
29
4
l
44
5
2
3
5
2
28
10
2
2
6
—
22
4
—
24
1
—
27
2
—
30
10
—
26
1
27
28
_
.
-
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
29
30
23
10
4
25
32
11
27
25
4
29
9
5
26
19
5
9
5
8
9
35
1 *
6
10
21
| 1
10
19
10
9
44
4
1
5
1
1
10
8
| 1
14
11
1
18
9
1
12
4
—
19
11
—
21
3
—
22
9
—
28
8
—
21
8
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1854.
J
i
.
i
Markegång s-medelpriser.
Ina.
[853 1814—1853
.
—
—
—
—
—
—
—
i
—
—
' —
—
—
—
—
1—■
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
10
41
—
7
10
13
10
7
9
34
3
.—
—
—•
2
14
6
11
—
—
z
45 —
31 11 12
O II
Hö, 1 Lispund.
1814—1823 1824—1833 1834—1843 1844—1853 1814—1853
12 6
13 10
8 —
10 2
— 10 8
— 11 11
9 1
8 1
11 9
12 —
13 10 — 14 5
— 11 8
— 13
— 71 8 —
10 31 —
9 11
11 9
10
7
— 10 9
— '10 3
— 9 1
— 8 8
— 6' 4 —
9 1
12 71 —
10 8 —
— 13
6 8 —
10
10
11
10 10
I 9 r 11
9 2
4 11
10 1
9 9
10
10:
15
121
10
9
9
11
10
11 11
i
10
6 —
Sl 2
9
— i 10
— 14
— 13
— 10
— 10
9
8
1
11
1
9
— 12
— 13
8
11
10
12
9
8
9
9
12
11
10
9
3 9 9 3 11 2 5 27 4
3 29 6 3 19 2
— i 9 7
9 8 — 10 8 — 110 j 10 — 10 2
1»
e
r
S
e
d
1
a
r.
Ha
lm, 1
L
ispund.
*53
1814
-1823
1824-1833
1834
-184311844
-1853
1814
-1853
—
—
—
—
—
j
_
_
1(J
—
—
—
—
—
—
—
-
—
*—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
7
—
2
6
—
4
4
—
5
7
—
6
5
—
4
8
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
—■
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
/—
—
10
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
9
—
2
4
—
3
2
—
4
—
—
3
9
—
3
4
9
—
2
5
—
5
4
—
4
4
4
.
__
3
6
3
—.
—
—
—
—
—
—
—
_
_
7
—
0
5
5
11
—
4
10
4
9
5
3
1
—■
4
8
4
6
—
3
2
4
4
—
4
2
3
—
2
4
—
2
11
—
2
2
■—.
3
7
—
2
9
—■
—-
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
.—
_
6
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
i
—■
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—.
—.
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
—
—
■—
—
—
—
—
—
—■
■
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—-
—
—
—
—
—
—
—
. J
—
—
2
19
8
—
24
2
24
1
1
-—
26
10
—
23
8
2
—
3j
3i
—
4
—
4|
-|
—
4|
6
—
5|
11
JEergseffeiite
r.
öj ^
1814
-1823
i
o»
00 ,
!—< 1
-1833
1834
-1843
1844-1853
1814-
-1853
—
1
—
1
i —
—
1 "
—
|
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
:
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
j
—
—
—
—
—
—
—
—.
.
—
—
■—
—
—
—
—.
—
13
22
6
16
15
7
16
i
10
15
4
10
15
11
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
.—
-—
■—
—
—■
—
—
—
—
■—
—
—
—■
—
—.
—
*—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
.—
■—
—
—
r-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
,—
-—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
.
__
12
47
—
15
46
5
16
i
7
15
5
7
15
8
12
38
2
15
36
10
15
46
5
15
5
7
14
43
3
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
—
,
_
——
14
17
2
16
42
5
16
10
5
15
4
5
15
30
7
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—•
—
-—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
■—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—•
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—1
—
■—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
'—
-—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—>
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*—
■—
—
—
—
—
—
—-
—
■—
—
—
—
—
. ■—
—
—
—.
—
—
—
—
—
—-
— i
—
—
— |
—
—
—
—
—
—-
—
—
53 |
28
10
64
45
3|
64
12
s\
60
16
5
60
57
8
13 |
19 j
•i
16 j
11 j
4
16
3
1
15
4
l|
15
9
5
Tackjern, 1 Skeppund.
1814-
-1823
1824
-1833
1834
-1843
1844
-1853
1814-
-1853
_
I-
—
-—
z
—
_
—
—
—
—
—
z
—
1
1
—
.
—
—
—
—
—
.
—
—
—
—
—
6
16
—
7
14
5
7
12
10
6
36
5
6
43
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
•—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—.
6
1
4
7
21
2
7
15
6
6
31
3
6
41
4
5
42
11
6
46
—
6
43
11
6
12
8
6
24
4
6
42
—
7
40
10
7
36
10
7
13
—
7
21
2
—
—
—
—-
—
■—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—.
—
—■
—
—
—
—■
—
—
—
—
-—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
■—
—
—
—
i_
-
•
—
—
—
_
-
■■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_ —
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
6
3
29
26
5
29
13
1
26
45
4
27
34
9
6 13 7
7 118
7 ,15 3
6 35 4
6 44 8
)sm un ds
jern,
1
Sk
eppund.
K
ol, 1
St
ig-
■
814
-1823
181-
-1833!1834-
-1843
1844-
-1853
1814—
-1853
1814-
-1823 1824-
-1833
1834-
-1843
1844-
-18
53
1814-
-18
53
—
—
—
—
_
.
_
—
—
l
45
2
6
11
2
38
el
2
30
5
2
18
2
-
—
—
—
—
-
.
_
__
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
__
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
17
5
r
13
8
7
12
10
6
33
7
6
43
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
i
___
_____
—
—
—
—
—
■ —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
——
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
"
___
_
_
_
_
_____
■ ...
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—>
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
"
“
"
1
■
—
_____
l
25
10
1
43
5
2
9
4
o
15
8
i
47
7
9
25
2
h
Å
50
9
7
15
4
6
28
10
7
36
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—“
—
1
9
21
6
46
6
6
43
6
6
10
6
7
18
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■
•
7
4
8
7
40
10
7
36
10
7
13
—
7
23
10
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
■
.
6
8
2
6
47
10
7
21
10
7
27
10
7
2
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
———
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—*
—
■
.
____
__
___
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■■—
——
—
.
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
,
,
..
_ t
- .
„
-
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
.
_
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
- —
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1—
—
■
'
~
~
—
-
___
-
—
(
—
. —
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
*■
1
.
1 —
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■
_____
_
-
—
.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
■—
—
-
'
_____
..
—
i
—
—
—
—
—
—
___
-
——.
—
—
—
—
—
—
t—
—
___
.
,
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—
■
1
18
26
5
36
35
7
36
34
4
34
17
9
56
28
i 6
5
22
1C
4
2
4
4
47
9
4
46
4
17
9
7
34
1
7
16
9
7
16
6
6
41
lil
7
15
4
1
35
5
2
1
2
2
23
10
2
23
2
8
10
Shogscffefeter.
Ved, 1 Stafrum.
Ved, 1 Lass.
814—1823
19
28
1824-1833 1834-1843 1844-1853
30
16
71 1 44
10
-i
1814-1853 1814—1823! 1824-1833
4 1
53 7
35
4
24
39
9 —
31
25
32
4
47
46
52
29
7
3
11
9
16
10
10
7
1834-1843 1844—1853 1814
56
1 ! —
! 46
37
57
28
40
13
3| 2
5
24
46
46
44
13
10
10
’3! l
30
lol
li!.
56
10
3 47 11
47 5
5 44
6 34
11
19
4
8 17
1 9 21
6: 10 10
21 —
2 i 231 9
2 46
3 ,17 i 5
2 33 9 — 42 1 1 i 2
8 i 81
15
'
_
-
-
j :: 'iJ:
.
si \ mm
Får.
Lamm
Ko.
Oxe.
1814—1853 1814-1823 1824-1833
1824-1833
1844-1853
1834-1843
1814-1853 1814—1823
1844-1853
1834-1843
1824-1833
1814-1853 1814—1823
1824-1833
1834-1843
1814—1823
1844-1853 1814—1853
1844-1853
1814—1823
1834-1843
1824-1833
1844-1853
1834-1843
1824—1833
1814-1853 1814—1823
1824-1833:1834-1843
1811—1853 1814-1823
1844-1853
1814—1823 1824-1833 1834-1843
1834-1843 1844-1853 1814—1853
12
13
10
11
12
43
30
37
11
13
31
33
31
20
35
32
55
34
36
10
22
19
28
29
10
14
45
42
46
39
46
37
27
10
24
34
10
23
38
18
15
30
10
24
20
27
18
25
46
18
43
34
13
22
17
19
36
32
32
10
11
26
21
15
32
21
25
24
10
14
26
19
18
16
10
19
19
10
16
14
43
46
39
23
41
44
16
13
43
22
21
19
24
41
34
50
50
30
27
25
21
27
28
10
10
25
20
28
37
30
38
26
12
46
47
24 10
14 5
16
38
17
17
13
45
10
23
26
20
10
44
24
24
19
15
45
22
26
26
45
10
10
29
31
28
11
37
13
13
11
10
11
13
10
12
12
22
25
52
32
28
29
25
14
38
38
38
40
10
22
37 22
38 41
34 24
33 28
28 30
14 10
52
32
36
30
28
17
10
31
20
28
38
22
26
26
20
26
21
16
16
13
24
50
23
27
28
26; 10
26 10
43 2
29 10
25
28
40
27
27
26
19
40
16
10
17
11
10
43
22
23
15
16
33
11
17
18
1 23
— 26
10 22
10 14
20 6
11 11
47 7
37 7
10
10
25
45
34
10
10
41 —
13 10
34 3
10
22
10
29
42
59
13
35
32
32‘
46
24
26
56
10
10
10
36
15
31
18
42
57
38
46
10
58
45
46 10
20 —
10
10
21
10
10
30
10
10
19
28
40
14
25
10
44
15
27
14
10
12
14
14
24
30
43
25
37
73
31
26
23
31
40
27
39
86
66
24
280
32
31
82
307
38
48 36
45
47
516
29
38
45
53
237
24
19
21
19
17
16
36
39
37 19
16
18
39
40
25
21
14 36
16 25
26
28
28
32
20
36
30
52
12
26
12
14
31
11
34
25
23
21
38
45
45
33
29,10
27
19
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
1
Ank. till Exp.-Utsk. d. 12 April 1854, kl. 3 e. m.
Utlåtandej i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition, angående
upphörande af den, åtskilliga hemman åliggande, skyldighet
att utgöra dagsverken in natura till kungsgårdar och
andra kronolägenheter.
(I. AO
Enligt hvad af högstberörde, till Rikets Ständer den 16 November
1853 aflåtna, och af samtlige Riks-Stånden till Stats-Utskottet remitterade,
Nådiga proposition (intagen under N:o 2 i Ira Sami. Ira Afd. till Riks-Ståndens
protokoll) inherntas, hade med anledning af vid 1840 och 1841 årens
Riksdag gjord framställning om de tryckande bördor, hvilka allmogen i
åtskilliga provinser af riket ansågs hafva fått vidkännas i följd af sådane
till kungsgårdar och boställen utgående hjelpedagsverken och tjenstskyldigheter,
som icke grundade sig på hemmanens skattläggning och indelningsverket,
Rikets då församlade Ständer, uti skrifvelse den 30 December
förstnämnde år anmält, hurusom, i afseende å berörde ämne, förekommit;
att, efter det Rikets Ständer, vid 1809 och 1810 årens Riksdag, beslutat,
det allmogens dagsverksskyldigheter till de kronan behållna kungsgårdar
och kronolägenheter skulle upphöra att in natura utgöras, när dåvarande
arrende-kontrakt löpte till ända, emot det att i stället lösen för dessa dagsverksskyldigheter
efter markegång till Statsverket erlades, och detta beslut
genom Kongl. Brefvet den 3 December 1812 blifvit till verkställighet befordradt,
så hade, beträffande sättet för omförmälde skyldigheters afbördande,
en skiljaktighet uppstått emellan sådane hemman, som voro dagsBih.
till R. St. Prat. 1853—54. 4 Sami. 1 Afd. 33 Eäft. 1
2
Stats-Utshottets Utlåtande, N:o 93.
verksskyldige till kronans nyssnämnde egendomar, och dem, hvilka till
boställen eller indelningshafvare voro anslagne; att, hvad angick då ifrågaställde
dagsverks-besvär, Rikets Ständer ansågo ostridigt, att ett sådant
åliggande egde menligt inflytande på de dagsverksskyldige hemmanens jordbruk;
samt att, på grund häraf, och då lindring förut medgifvits i dagsverksskyldigheten
tili kronans och dess behållna egendomar, Rikets Ständer
ansågo rättvisa och billighet fordra, det sådane åtgärder vidtogos,
hvarigenom enahanda lättnad jemväl bereddes den del af allmogen, som
vore underkastad arbets- eller dagsverksskyldighet till sådana kronolägenheter,
hvilka, såsom boställen och löningshemman m. m., voro åt Embelsoch
Tjenstemän anslagne, hälst dylika skyldigheter icke alltid funnos fullkomligen
bestämda och således kunde föranleda till obilliga och öfverdrifna
anspråk. Då emellertid behofvet påkallade, att, intilldess så beskaffad
förändring, utan förnärmande af någons rätt, kunde tillvägabringas, en närmare
bestämmelse af arbets- och dagsverksskyldigheten, der sådan saknades,
blefve, så vidt ske kunde, åstadkommen, anhöllo Rikets Ständer i underdånighet,
det Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen måtte undfå
nådig befallning att anställa fullständig och noggrann undersökning, angående
sådane uti hemmanens ränta och skattläggning icke inbegripna dagsverks-
och arbetsskyldigheter, som in natura utgjordes till kronans hemman
och lägenheter, hvilka såsom boställen m. m. voro at embets- och
tjenstemän anslagne eller till inrättningar upplåtna, hvarvid borde utredas,
huru dessa skyldigheter tillkommit och hvarpå desamma sig grundade, äfvensom
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, i de fall, då nämnde skyldigheter
icke funnos närmare bestämda, borde söka tillvägabringa sådane öfverenskommelser,
hvarigenom åtminstone för tiden efler nuvarande boställshafvares
afgång, visst antal dagsverken blefve bestämdt; hvaremot
det, efter Rikets Ständers åsigt, lämpligast kunde få ankomma på vederbörande
sjelfve att, i de fall, då de icke åsämjdes om den dagsverks- eller
arbetsskyldighet, som skulle utgöras, sin talan derom i laga ordning utföra;
tillkännagifvande, i sammanhang härmed, Rikets Ständer i underdånighet,
det de, för deras del, beslutat, att åliggandet, att, in natura utgöra ofvanomförmälde
arbets- och dagsverksskyldigheter, skulle för framtiden upphöra,
likväl så, att ineranämnde innehafvare af de hemman och lägenheter,
som deraf voro i åtnjutande, under deras besinningstid vid nu gällande
lagliga rättigheter bibehöllos, samt att, i stället för dagsverks- och
arbetsskyldigheten till vederbörande, erlades kontant ersättning för de dagsverken,
som på nyssberörde sätt blefvo bestämda, hvilken ersättning borde
efter årets markegångspris beräknas; och anhöllo Rikets Ständer slutligen
i underdånighet att, sedan den af dem i ofvanberörde afseende föreslagne
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
3
undersökning försiggått och vederbörande hörde blifvit, samt derefter i
betraktande kommit, huruvida antingen den lösen, som för ifrågavarande
dagsverksskyldighet skulle erläggas, lämpligen kunde till Statsverket indragas,
emot anvisande af statsanslag till dem, som vore till dagsverkenas åtnjutande
berättigade, eller på hvad sätt eljest lämpligast skulle kunna dermed
förfaras, Kongl. Maj:t måtte Nådig Proposition i ämnet till Piikets
Ständer aflåta.
Under den 3 Februari 1841 anbefallde Kongl, Maj:t Dess och Rikets
Kammar-Kollegium att föranstalta, det de af Rikets Ständer i ofvanberörda
måtto begärda undersökningar blefve, genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i länen, verkställde; och, sedan dessa sålunda anbefallda undersökningarne
försiggått, samt de derom afgifna berättelser, jemte de af
Länsstyrelserne i öfrigt meddelade uppgifter, blifvit hos Kongl. KammarKollegium
jemförde med derstädes förevarande Jordeböcker, Indelningsverk,
arrende-kontrakt och andra frågan upplysande handlingar, afgaf Kongl.
Kollegium den 5 Maj 1843 underdånigt Betänkande i ämnet, hvaraf hufvudsakligen
inhemtades: att, inom Upsala, Westmanlands, Örebro, Carlstads,
Gottlands, Kronobergs, Jönköpings, Kalmare, Blekinge, Götheborgs och Bohus,
Elfsborgs, Gefleborgs, Wester-norrlands, Jemtlands, Westerbottens och
Norrbottens län, nu mera icke till någon kungsgård, boställe eller annan
kronolägenhet utgjordes arbetsskyldigheter eller dagsverken af den beskaffenhet,
hvarå Rikets Ständers förstnämnde underdåniga framställning hade
afseende; att, inom Stockholms län icke förekomme några dagsverks- och
arbetsskyldigheter af .nu ifrågavarande beskaffenhet till boställen eller till
kungsgårdar och kronolägenheter andra hjelpedagsverken än de, som vid
dagsverks-regleringen år 1805 af dåvarande Ståthållare-Embetet öfver Svartsjö
län påfördes, enligt kungörelse den 14 December samma år, men hvaraf
dock redan upphört att in natura utgöras samt blifvit till kronan indragne
och efter årlig markegång numera löstes alla hjelpedagsverken för de kungsgårdar,
hvarom då gällande arrende-kontrakter sedermera tilländagått, så
att till utgörande in natura endast återstode dels de till Drottningholms
lustslott från Lofö och Eckerö socknar anslagna hjelpedagsverken, hvilka
likväl vanligen godtgjordes med penningar till slotts-kassan, dels de med
ännu fortfarande gamla arrendet af Eldgarns krono-äng förenade hjelpedagsverken
från Adelsö, Munsö och Färentuna socknar, om hvilka hjelpedagsverken,
de der icke kunde indragas förr än arrendet med år 1888
upphörde, öfverenskommelse emellan arrendatorn af berörde krono-äng och
de dagsverksskyldige likväl redan blifvit träffad sålunda, att de sistnämnde,
emot det att arrendatorn för den återstående arrendetiden ombesörjde ängsbergningen
jemte höets parmning och lastning, och såmedelst ansvarade
4
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
för allt det arbete, sora af de dagsvei ksskyldige varit påräknadt, till arrendatorn
för samma dagsverken erlade lösen i penningar efter länets
markegångspris, hvilken öfverenskommelse är vorden den 6 September
1839 gillad och till efterrättelse fastställd af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande,
som derjemte, uppå vederbörandes begäran, tillåtit, det denna dagsverkslösen
måtte af kronofogden i orten vid den årliga krono-uppbördsstämman
uppbäras; hvadan och då härvid för öfrigt förekomtne, att uti
1805 års dagsverks-reglering, jordeboks- och hemmantals-dagsverkena voro
sammanräknade med de så kallade hjelpe-dagsverkena, hvilka sednare likväl
i räkenskapen särskildt debiterades samt inom Färentuna härad, enligt
Kongl, resolutionen den 13 Juni 1749, utgått med 4 öke- och 8 drängedagsverken,
jemte 2jne tunnor drängé-spanmål af helt mantal, emot Jdcfrielse
från rotering, hvilken befrielse fortfarande åtnjutits, enligt Kongl.
Brefven till Kammar-kollegium af den 23 Januari 1816 och den 30 Juni
1818; och jemväl vid sednast verkställda roterings-förrättningar i länet
iakttagen, blifvit, genom den å då upprättade roteringsverk meddelade
nådiga fastställelse, bekräftad, jemte det lindring i skjutsnings-besväret åtnjötes,
omförmälda hjelpe-dagsverken inom Färentuna härad, såsom motsvarande
andra besvär, från hvilka hemmanen voro befriade eller deruti
de njöto lindring, icke syntes vara af den beskaffenhet, som uti Rikets
Ständers ofvanberörda underdåniga skrifvelse afsåges; att uti Södermanlands
län voro, enligt så väl äldre som sednare årens jordeböcker och räkenskaper,
till den under arrende från 1805—1870 upplåtna kronolägenheten
Ridö hof-stalläng anordnade 84 i jordeboks, 83 i öke- och 186 \ drängedagsverken,
hvilka likväl icke utgingo till nämnde bestämda au talj utan
hade ängen i stället blifvit på de skattskyldige hemmanen fördelad i tegar
eller skiften, med skyldighet att, hvar för sin teg, ombesörja rödjning,
slotter och bergning, samt vid höets transporterande till hofstallet biträda
med inlastning i fartyg, hvarförutan äfven hägnads-skyldigheten vore de
dagsverks-skyldige hemmanen ålagd; att inom Östergöthlands län ej förekomme
annan, till den'af Rikets Ständer omförmälda, hänförlig arbets- och
dagsverks-skyldighet, än de, enligt Kongl, resolutionen den 12 Oktober
1814, af åboerne inom Kungs Norrby f. d. Öfverste-Jöjtnants boställes rågång
belägna 3 4 mantal krono ännu utgående hjelpe-dagsverken till ofvannämnde,
numera till • Statsverket indragna och under arrende upplåtna,
boställe; i afseende å hvilka hjelpe-dagsverken Kongl. Maj:ls Befallningshafvande
i länet likväl yttrat, att, då Kongl. Majit, genom
Nådigt bref den 2 November 1833, i sammanhang med berörde hemmans
rotering, förordnat det den då väckta fråga om fortfarandet af
hemmanens berörde dagsverks-skyldighet borde särskildt pröfvas och af
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
5
göras, och detta mål äfven vore på särskild handläggning beroende, Kongl.
Majrts Befallningshafvande, af sådan anledning, ansett frågan om dessa
hemmans dagsverksskyldighet icke hafva utgjort föremål för den anbefallda
undersökningen; att i Stora Kopparbergs län icke funnes någon
kungsgård, boställe eller annan kronolägenhet, hvartill blifvit anslagna
hjelpe — eller sådana dagsverken, som ej vpro inbegripna uti hemmanens
grundränta, ehuru, beträffande de till den åt Landshöfdingen i länet
på lön indelda kronoängen Hushagen anordnade dagsverken, Indelningshafvaren
hade rättighet att desamma in natura utfordra, äfvensom
vederbörande förmenat sig hafva enahanda rättighet i afseende å de till
Löfås silfververk anslagna dagsverken, hvilka sednare dock, såsom bestående
uti vanliga, under hemmanens skattläggning inbegripna, jordeboksdagsverken,
hvadan skyldigheten för allmogen att dem utgöra berott af
hemmanens afstånd från silfververket, ej ansetts utgöra föremål för den
af Rikets Ständer äskade utredning; att, sedan allmogens skyldighet att utgöra
hjelpe-dagsverken af ifrågavarande beskaffenhet, genom särskilda
Kongl. Bref förklarats böra upphöra med följande, i Skaraborgs län belägna,
kungsgårdar och boställen, nemligen Orreholmen, Kungslena, Ettack, Gudhem,
Slädene, Måneholm, Cathrineberg, Höjentorp och Gölhala, dylik arbetsskyldighet
inom nämnde län numera endast egde rum vid det till
öfverstesäte åt chefen för Westgötha regemente anslagna bostället Lilla
Bjurum om 2 mantal i Wättlösa socken och Kinne härad, till hvilket
boställe dagsverken utgjordes från tillhopa 6}§ mantal, fördelade i 24 hemmansdelar
inom Wättlösa, Helmestads och Ledsjö socknar, hvilkas arbetsskyldighet,
först bestämd genom Kongl, resolutioner af åren 1696, 1720
och 1723 samt den 26 Juni 1792, blifvit slutligen reglerad och fastställd
genom Kongl. Maj:ts Nådiga resolution den 22 Juni 1798, som innehölle
ett fullständigt arbets-kontrakt, upptagande i de första punkterna alla de
arbetsskyldigheter, hemmansåboerne hade att gemensamt eller efter fördelning
sinsemellan fullgöra till bruk och skötsel af boställets gamla, dem
tillslagna, åker och ängsmark, sädens och högrödans inbergning deraf, tröskens
verkställande m. m. pmot i 7:de punkten bestämd afkortning dels
af alla i hemmansräntan ingående öke- och dränge-dagsverken, dels af 10
R:dr årligen på det öfriga räntebeloppet, för hvarje helt mantal, och i förhållande
derefter för mindre hemmansdelar, hvaremot hemmans-åboerne
skulle, sedan denna afskrifning försiggått, efter årlig markegång till Indelningshafvaren
utbetala det, som af räntorna öfverblefve, eller ock, om
den sednare sådant fordrade, utgöra dagsverken derföre till boställets
landtbruk, på den åker och äng indelningshafvaren sjelf borde häfda låta,
hvilka dagsverken skulle åboerha på ofvannämnde öfverskott af årliga rän
-
6
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
tan efter markegångspris beräknas och godtgöras, dock med åliggande lör
boställs-hafvaren att så afpassa tiden till dessa dagsverkens uttagande, att
åboernas eget hemmansbruk på åker och äng derigenom icke lede, samt
alltid när lian sådane dagsverken åstundade, två dagar förut derom tillsäga;
att, på grund af Halländska kontraktet den 6 Maj 1648, som, beträffande
de inom Hallands län belägna skatte- och kronohemmanens extra
ordinarie skyldigheter, innehölle, bland annat, att ”i afseende pä laxfisken
borde tagas i akt, hvad före detta varit brukligt,” krono- och skatteallmogen
i Höks härad af bemälde län varit och ännu vöre tillhållen att
till de under Laholms k ungs-ladugård i Laholms socken och Höks härad
hörande 2:ne laxfisken, nemligen det ena vid kungsgårdsqvarnen och del
andra vid Kassefors, framskaffa det för fiske-sättningen årligen behöfliga
virke och ris, hvilken arbetsskyldighet, enligt det af Kongl. Kammarkollegium
den 5 December 1800, på femtio års tid utfärdade arrendekon,
trakt, skolat lill arrendatorn utgöras; hvarförutan krono- och skatte-allmogen
i Åhrstads och Fanrås härader af samma län vore pligtig, att, i stället
för dagsverken och körslor in natura, till del åt staden Falkenberg,
under perpetuelt arrende upplåtne, Falkenbergs krono-laxfiske årligen till
fiskes-innehafvårne betala 12 öre eller 3 skillingar banko för hvarje helt
mantal och proportionaliter för mindre hemmansdelar, hvilken afgift bestege
sig för 356 19 dels mantal i begge häraderne till 22 R:dr 12 sk. 5
rst.; samt att, inom Malmöhus och Christianstads län, sedan den arbetsskyldighet
in natura, som tillförene af den närhoende krono- oell skatteallmogen
utgjorts dels till Dahlby och Flyinge kungsgårdar, dels till Uranienborgs
kungsladugård, numera upphört, dagsverken eller så kalladt hofveri
af dertill indelde arbetshemman utgjordes vid följande kungsgårdar
ock boställen för det högre militär-befälet, nemligen;
inom Malmöhus län’.
vid Afnerups eller Alnarps kungsgård i Lomma socken och Bara härad,
indelad Landshöfdingen i länet på lön.
» Löfvestads kungsgård i, Löfvestads socken, anslagen till boställe åt
Öfverste-löjtnanten vid Södra Skånska kavalleri-regementet.
» Kungsgården Månstorp i Ingelstads socken af Oxie härad, förr kallad
Mågenstorp och indelad till boställe för Ryttmästaren vid Månstorps
kompani af Södra Skånska kavalleri-regementet, men numera
anslagen till bostad för Öfversten vid Södra Skånska infanteriregementet.
Stats-Vtshottets Utlåtande, N:o 93.
7
vid Hjelmshults i Allerums socken af Luggude härad indelad till förste
Majors-boställe vid Skånska hussar-regementet.
» Kungsgården Billesholm i sistnämnde härad och Wrams socken, in
delad
först till Ryttmästare-boslälle vid Billesholms kompani,
men numera till andre Majors-boställe vid Skånska Hussar-regementet.
» Årup i Billeberga socken af Rönnebergs härad, indeladt till Säteshem
man
för Ryttmästaren vid Landskrona kompani af f. d. Norra
Skånska kavalleri eller numera Skånska hussar-regementet.
Inom Kristianstads län:
» Sandby kungsgård i Sandby socken af vestra Göinge härad, indelad
till boställe för Ryttmästaren vid Sandby kompani af f. d. Norra
kavalleri-regementet.
» Svabesholms kungsgård i Mälby socken af Allbo härad, förut indelad
till boställe åt Ryttmästaren vid Svabesholms kompani af f. d.
Södra kavalleriet eller det nuvarande Skånska dragon-regementet,
men numera anslaget till andre Majors-boställe vid samma regemente.
» Kungsgården Bäckaskog, hvilken, belägen i Kiaby socken af Willands
härad, förut varit anslagen såsom boställe dels å Staten dels å
Ryttmästareskapet, vid Lifkompaniet åt Öfversten vid f. d. Södra
kavalleri-regementet, men numera innehafves, enligt särskild öfverenskommelse
med Regementet, af Hans Maj:t Konungen.
» Lillö kungsgård i Åsums socken och Gärds härad, förut indelad till
boställe åt Majoren vid f. d. Södra kavalleri-regementet, men numera
anslagen till chefen för Skånska dragon-regementet.
» Herrevads-klosters kungsgård i Riseberga socken och Norra Åsbo bär
rad, förut indelad till boställe åt öfverste-löjtnanten vid Norra
kavalleri-regementet, men numera indragen och utarrenderad för
gamla passevolans-kassans räkning.
» Tomarps kungsgård i Qvidinge socken och Södra Asbo härad, indelad
till boställe för Öfversten vid Norra kavalleriet eller numera Skånska
hussar-regementet; och
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
Vid Hälleröds kungsgård i Finja socken och vestra Göinge härad, förut
indelad till boställe åt Kapiten-löjtnanten vid Norra kavalleriet,
men numera, anslagen till Ryttmästare-boställe vid Skånska hussar-regementet.
Då, efter hvad sålunda föregått, detta ärende inför Kongl. Maj:t i
underdånighet anmäldes, fastades Kongl. Maj;ts uppmärksamhet derå, att
de till utgörande af hjelpedagsverken eller så kalladt hofveri, dels vid Öfverste-bostället
lilla Bjurum i Skaraborgs län, och dels vid förenämnde
kungsgårdar och boställen i Malmöhus och Kristianstads län anslagna hemmans
arbetsbiträden utgjorde en väsendtlig del af indelningshafvarnes påräknade
löneförmåner, samt att, genom indragning deraf, om icke allestädes,
åtminstone på flera ställen, särdeles å de större kungsgårdar, som till
boställen blifvit anslagna, med vidsträckta ägo-områden, svårigheter kunde
uppstå, att, efter mistningen af arbetsbiträdet in natura, behörigen och i
rätter tid bruka och sköta dessa egendomar, hvilket kunde leda, å ena sidan,
till en, dagsverkenas värde efter markegång öfverstigande, minskning
i de för hvarje boställs-hafvares utkomst och skäliga belåtenhet vid skedda
löneregleringar afsedda nödiga inkomster, och å den andra, till möjlig vanhäfd
å dessa Statens betydliga fastigheter, så framt icke ändamålsenliga
anstalter deremot före indragnings-åtgärden blefvo vidtagna. Att, under
sådana omständigheter, fatta beslut om ifrågavarande tjenstbarheters indragning
efter nuvarande indelnings-hafvares afgång, utan att, i sammanhang
dermed, blifvande boställs-hafvare för deras sålunda till äfventyrs
uppkommande förluster, till så vidt arbetshemmanen ej förpligtades att
dem godtgöra, förvissades om skälig ersättning genom erforderliga statsanslag
samt nödiga och ändamålsenliga åtgärder blefvo vidtagna, äfven genom
dertill anvisade medel till boställshäfdens behöriga handhafvande,
der sådant behöfdes, ansåg Kongl. Maj:t icke lämpligt; hvadan och enär
vid de i landsorterne, enligt Rikets Ständers önskan, genom Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande hällne undersökningar, hvarken någon uppskattning till
penningevärde egt rum, vare sig af arbetshemmanens gemensamma arbetsoch
dagsverks-skyldigheter till hvarje kungsgård, eller af hvarje hofveri
eller arbetslags, än mindre hvarje särskildt hemmans tjenstbarheter, eller
tillfredsställande utredning blifvit åstadkommen i flera på frågan inverkande
vigtiga omständigheter, Kongl, Maj:t i nåder förordnade, att, till noggrant
utredande af dessa förhållanden, ny lokal-undersökning skulle företagas
icke allenast vid hvar och en af de i Skåne varande kungsgårdar
och boställen, hvarest hofveri-skyldigheten in natura ännu icke vore af
skaffad
-
Stats-Utikottet* Utlåtande, N:o 93.
9
skaffad, utan äfven vid Lilla Bjurums öfverste-boställe i Skaraborgs län,
der densamma ännu funnes behållen; och uppdrog Kongl. Maj:t åt numera
aflidne Kammar-rådet i Dess och Rikets Kammarkollegium L. E. Cassel
att, med biträde af förste Landtmätaren i hvarje af nu ifrågavarande län
eller, i händelse denne vore hindrad, af annan, utaf Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
tillförordnad, skicklig och erfaren Landtmätare, samt en af
General-befälhafvaren i Militär-distriktet utsedd regements- eller kompaniofficer,
samt med kännedom om Indelnings-väsendet i provinsen förenade
erfarenhet och insigt i landthushållning och ortens jordbruk, verkställa
ifrågavarande lokala undersökningar i närvaro af tillförordnade Kronooch
Regements-ombud, vederbörande Indelningshafvare samt egarne eller
innehafvarne af de till hvarje kungsgård eller boställe anslagna arbetshemman,
och att dervid söka tillvägabringa förslag till frivilliga jemnkningar
och öfverenskommelser till vidare nådig pröfning.
Det betänkande i ämnet, hvarmed Kammar-rådet Cassel, efter fulländadt
uppdrag till Kongl. Maj:t inkommit, innehöll utredning angående
uppkomsten och nuvarande beskaffenheten af de arbets- eller hofveri-skyldigheter,
som till omförmälde kungsgårdar och boställen utgjordes; och hade
med ledning af dessa förhållanden vid hvarje särskild kungsgård, uppskattning
i öke- och dränge-dagsverken skett af de arbetsbiträden oell tjenstbarheter
af särskilda slag, som, enligt arbetskontrakt och gällande stadganden
ålåge dels hvarje hofveri eller arbetsslag för sig, dels alla hofverierna
gemensamt, hvilken samfälda arbetsskyldighet derefter blifvit på hvarje
hemmans nummer efter dess andel i hofverilaget, fördelad; och hade vid
denna uppskattning i öfrigt iakttagits, dels, att, jemlikt den fördelning af
arbets-skyldigheterna, som under den förflutna tiden varit och ännu vore
gällande, samt i öfverensstämmelse med arbetsböndernas allestädes tillkännagifna
önskan, helt arbetslags eller hofveris arbetsskyldighet beräknats
till visst antal dagsverken, utan afseende å det större eller mindre hemmantal,
hvaraf hofveriet varit sammansatt eller på hemmanens nuvarande
godhet och beskaffenhet, och följaktligen äfven utan all hänsigt till de skiljaktigheter
i arbetsqvantiteternas belopp och ersättningen derför, som kunde
uppkomma vid den ena kungsgården i jemförelse mot den andra, dels och
att sådane dagsverken, som vanligen utgjordes af qvinnor eller yngre, icke
fullt arbetsföre, manspersoner, ansetts motsvara § delar af laggildt drängedagsverke;
hvarefter arbetsvärdet blifvit i penningar uträknadt efter medel-markegångspriset
å hvardera slaget dagsverken under de tio åren
1834—1843, hvilket medelpris bestigit sig till:
Bih. lill R. St. Prat. 1853—1864. 4 Sami. 1 Afd. 33 Bäft.
2
10
Stats-Utskoltets Utlåtande, N:o 93.
inom Skaraborgs län:
för ett ökedagsverke . .  B:ko R:dr 1: 11. 8f
och
för ett drängedagsverke — — — 21. —
inom Kristianstads län:
för ett ökedagsverke
B:ko R:dr — 46. 10.
och för ett drängedagsverke — — — 17. 5.
samt inom Malmöhus län:
för ett ökedagsverke
B:ko R:dr 1: 15. 2.
och för ett drängedagsverke
—
18. 5.
För hvarje af de särskilda kungsgårdarne och boställena hade derefter
förhållandet uppgifvits sålunda:
Lilla Bjurum :
Öfverstesäte vid Westgötha-regemente, hade sig underlagde 6tI mantal,
fördelade i sju arbetslag, hvilkas arbelsskyldighet blifvit, på grund af Resolutionen
den 22 Juni 1798 hvilken såsom arbets-kontrakt tjenade till
efterrättelse, uppskattadt att motsvara 153 öke-, 628 dränge-och 133 qvinno-dagsverken.
Vid beräknande af penningevärdet å dessa dagsverken bade,
med afseende å den på stället varande goda tillgång på legde arbetare,
medel-markegångspriset icke ansetts böra tagas till grund, utan dervid i
stället följts de derunder i allmänhet gångbara priser, nemligen 1 R:dr 8
sk. banko för ökedagsverke med 2:ne hästar och karl, samt å drängedagsverken
dels 21 sk. 4 rst. eller nära lika med markegången, dels i allmänhet
18 sk. dels äfven 12 sk., och hade, efter dessa grunder, värdet å ifrå
gavarande
dagsverken blifvit uppskattadt till sammanlagdt 407 R:dr 40
sk. banko.
Uti den af, vid undersökningen biträdande, militär-tjenstemannen,
förste Landtmätaren och Kronofogden uppgjorde beräkning af boställsjordens
bruknirgskostnad, var denna kostnad upptagen till 520 R:dr, motsvarande
förenämnde 407 R:dr 40 sk., med tillägg af den ytterligare utgift,
som, i följd af den ifrågaställa förändringen, ansetts komma att boslällshafvarén
tillskyndas med 112 R:dr 8 sk.; hvadan och då arbetsböuderne
erbjudit sig att,för befrielse från arbetsskyldigheten årligen utgifva 16 tun
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
il
nor 15 i kappar råg, uppskattade till R:dr 98: 44. 6.
hvartill dock borde läggas värdet af den hittills för
dagsverkena afkortade indelda räntan, hvilken deremot
skulle utgöras till boställs-innehafvaren — 149: 7. 6.
tillhopa R:dr 248. 4. —
en brist ansetts uppstå af 271 R:dr 44 sk. banko, hvilken sistnämnda
summa boställshafvaren yrkat att såsom godtgörelse för förlusten af dét
hittills åtnjutna arbetsbiträdet, få, intill dess ny reglering af chefslönen
försiggått, före April månads början hvarje år utbekomma från och med
året näst efter det hvarunder Kongl. Maj:ts nådiga beslut härom blefve
meddeladt.
Alnerups eller Alnarps Kungsgård:
bestående af 101 mantal, var med Kongl. Maj:ts nådiga tillstånd, genom
Kongl. Kammar-kollegii kontrakt den 28 December 1831, utarrenderad på
tretio år, emot en årlig afgift för sjelfva kungsgården af 1,000 tunnor spanmål,
3 råg, J korn och 3 hafre; varande till arbetsbiträde vid kungsgården anslagna
15 53 mantal, indelade uti 31 2 hela eller 63 halfva hofverier, hvilkas åligganden
blifvit bestämda genom ett den 28 November 1688 af en del dåvarande
åboer, å egne och öfrige arbetsskyldiges vägnar, ingånget, samt af
Kongl. Maj:t den 7 Augusti 1766 fastställdt arbetskontrakt.
Då kungsgården år 1831 utarrenderades åtogo sig arbetsbönderne
att, såsom ersättning för det dittills lemnade arbetsbiträdet, årligen till
indelningshafvaren erlägga 400 tunnor' korn, hvilka skulle lösas efter markegång.
Uti denna afgift, såsom alltför dryg, hade likväl arbetsbönderne
vid undersökningen yrkat nedsättning; och hade förrättningsmannen tillstyrkt,
att det anbud, som af dem blifvit gjordt, utaf tillhopa 388 2 (eller,
enligt hvad liandlingarne utvisa, rätteligen 388 4) tunnor korn, måtte varda
gilladt och antaget.
Kungsgården Löfvestad:
om 4 £ mantal, hade sig tilldelade 13 §§ mantal arbetsskyldige hemman,
fördelade i 49 hofverier, hvilkas åliggande blifvit bestämda genom arbetskontrakt
af den 4 December 1688. Arbetsskyldigheten hade blifvit uppskattad
till 8161 öke och 1,486 3 drängedagsverken, ansedde i penningevärde
till 1,644 R:dr 47 sk. 5 rst. hvaremot boställets brukningskostnad
af allmänna ombuden beräknats till 1,765 R:dr 16 sk. och hade arbets
-
12 Stats-Utfkotlets, Ut litande, N:e 93.
bönderne, för befrielse från hofveriet, erbjudit att årligen erlägga 190 tunnor
8 kappar råg, motsvarande R:dr 1,268: 16.
bvadan, då härtill lades den nu afkortade indelda räntan — 102: 4.
tilhopa R:dr 1,370: 20.
en brist i brukningskostnaden sig visade af 394 R:dr 44 sk.; hvilken dock,
på anförde skäl, ansetts böra nedsättas till 132 R:dr 16 sk. och af kronan
godtgöras.
Kungsgården Månstorp :
om 5 j mantal, hade underlydande 14 mantal arbetshemman, indelade i
16 i liofverier, hvilkas åligganden blifvit genom ett den 5 Januari 1706
upprättadt, och den 24 Mars samma år af dåvarande General-guvernören
i provinsen fastställdt, kontrakt, bestämde till 561 öke och 1,193 3 drängedagsverken.
Detta arbetsbiträde hade vid undersökningen blifvit uppskattadt
i värde lill 1,196 R:dr 8 sk. 6 ti rst.; men något antagligt anbud af
bönderne å ersättning för befrielse från hofveriet hade icke blifvit gjordt.
Kungsgården Hjelmshult:
om 2 \ mantal, hade fått till arbetens utgörande sig underlaggda 11 mantal,
fördelade i 101 hofverier, motsvarande 304 öke- och 703 15 drängedagsverken,
som blifvit uppskattade i penningar till 696 R:dr 18 sk., hvaremot
kungsgårdens brukningskoslnad af ombuden beräknats till 1,020 R:dr
12 sk. Nämnde arbetsskyldighet, hvilken förr varit grundad på ett af
Indelnings-kommissionen föreslaget, och af dåvarande General-guvernören
inom provinsen den 26 September 1707 och den 3 April 1709 fastställdt,
arbetskontrakt, hade sedermera, i anseende till kontraktets obestämdhet,
blifvit reglerad genom Kongl. Kammar-kollegii den 9 Maj 1794 gifna
och den 26 Juni 1797 af Kongl. Majit i nåder fastställda utslag. Af arbetsbönderne
hade endast fyra åboer på 1 ^ mantal vägrat gifva lösen till
föreslaget belopp för befrielse från arbetsskyldigheten; i anledning hvaraf
det blifvit tillstyrkt, att rådrum måtte dem lemnäs, att sig med de öfrige
förena. Den beräknade lösen af 98 tunnor 24 kappar råg och korn för
samtlige hofverierne, hade blifvit ansedd att i penningar uppgå till 675
R:dr, hvadan uti bruknings-kostnads-summan, 1,020 R:dr 12 sk., en brist
skulle uppkomma af 345 R:dr 12 sk., hvilken, då detta boställe obestridligen
vore af sämre beskaffenhet än andre och tredje Majors-boställena vid
regementet, ansetts böra boslällshafvaren af statsmedel godtgöras.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
13
Kungsgården Billesholms
om 5 J mantal, hade underlydande arbetshemman af tillhopa 7 TV mantal,
fördelade i 11 Jf hofverier, hvilkas arbetsåligganden blifvit utstakade genom
ett, den 2 September 1736, upprättadt, och af Kongl. Maj:t den 16 Dec.
1767 fastställdt, arbetskontrakt, och till utgörande hvaraf ansetts erforderliga,
401 § öke- och 826 dränge-dagsverken, uppskattade till 843 R:dr 37
sk. 11 rst. Vid förrättningen hade arbetsbönderne vägrat åtaga sig den
dervid, i ersättning för arbetsskyldigheteus upphörande, föreslagna nedsatta
afgift för hvarje helt hofveri af 50 R:dr, motsvarande 8 tunnor råg och
korn; och ett utaf ungefärligen halfva arbetslaget sedermera skriftligen
gjordt anbud, slutande sig å 550 R:dr 39 sk., beräknadt i förhållande till
hvad för samtlige arbetslagen skulle belöpa, hade ansetts så obestämdt, att
det icke kunnat till antagande understödjas. Af allmänna ombuden hade
boställets brukningskostnad beräknats till 995 R:dr 39 sk., hvadan, om
det ifrågaställda ersättningsanbudet af 550 R:dr 39 sk. derifrån afdroges,
444 R:dr il sk. 10 rst. skulle brista, hvilkas ersättande tillsvidare af Statsverket
^blifvit tillstyrkt, för den händelse allmogen icke skulle kunna förmås
att högre vederlag, än det redan erbjudna, utgifva.
Ryttmästare-bostället Arup:
om 1£ mantal, med underlydande arbetshemman 6/j mantal, indelade i
11 hofverier, hvilkas skyldigheter voro beskrifna uti ett den 3 Mars 1735
upprättadt, den 17 December samma år af Krigs- och Kammar-kollegierne
fastställdt, arbetskontrakt; varande arbetsskyldigheten uppskattad till 176
öke- och 121 dränge-dagsverken, beräknade i penningar till 278 R:dr 1
sk. 9 rst., hvaremot boställets bruknings-kostnad ansetts uppgå till 431
R:dr 18 sk. 2 rst. banko. Arbetsbönderne vid detta boställe hade icke velat
medgifva någon ersättning för hofveriets upphörande; men Kammarrådet
Cassel hade, för den händelse, bönderne komme att från detta onus
i framtiden befrias, ansett dylik ersättning af dem böra erläggas med 25
R:dr 13 sk. 3 rst. för hvarje helt hofveri eller tillhopa 278 R:dr 1 sk. 9
rst., då en brist uppstode af 153 R:dr 16 sk. 5 rst., hvars ersättande af
statsmedel blifvit tillstyrkt, dock att denna godtgörelse borde utgå endast
tillsvidare eller intilldess föreslagen reglering försiggått till beredande af
kostnadsfri tillgång på dagsverken genom anläggning af jordtorp samt andra
anstalter till boställshäfdens förbättrande.
14
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
Sandby kungsgård:
belägen i Sandby socken af Kristianstads län, och anslagen till Ryttmästare
boställe vid Sandby sqvadron af Skånska hussar-regementet, bestod af
31 mantal med underlydande 10 H mantal arbetsskyldige hemman, fördelade
i 141 hofverier, hvarifrån likväl borde afräknas den till kungsgården
nu hörande lägenheten Ekemöllas för J hofveri åsätta arbete; varande arbetsskyldigheten
till denna kungsgård fastställd genom kontrakt den 12
December 1720; och hade ifrågavarande arbetsskyldighet blifvit uppskattad
till 449 s öke- samt 546 j^drängedags-verken, motsvarande i penningevärde
efter medel-markegångspris 637 R:dr 18 sk. 7 \ rst., hvaremot jordens
brukningskostnad af omhuden vid undersökningen beräknats till 1,188
R:dr 34 sk. 5 rst. eller nära dubbelt mot dagsverkenas antagna värde. Mot
befrielse från arbetsskyldigheten hade för 7 hela mantal eller 7 f hofverier
ersättningsanbud blifvit gjord af 40 R:dr för hvarje helt hofveri; hvaremot
innehafvarne af hemmanen i Sandby by om 3^ mantal eller 6 | hofverier,
förklarat sig vilja med arbetsskyldigheten fortfara; varande på grund häraf,
följande beräkning uppgjord. Den ersättning, hvilken innehafvarne af ofvannämnde
7 mantal förklarat sig vilja för 7* hofverier erlägga,
utgjorde R:dr 310: — —
ersättning, som, till fyllande af bristen i brukningskostnaden
genom indragning af arbets-skyldigheten för
7 i hofverier ansetts böra af Statsverket utgifvas . . — 347: 22. 10.
samt den godtgörelse af statsmedlen, som ytterligare tillkomme
boställshafvaren, så snart Sandby byamän sig
med de öfrige förenat, till — 281: 11. 7.
hvartill ytterligare komme för 6 t hofverier i Sandby by
efter enahanda grund belöpande afgift — 250: — —
tillsammans R:dr 1,188: 34. 5.
Svabesholms kungsgård^
om 4 mantal, hade sig underlagda arbetshemman af lika mantals-styrka,
fördelade i 8 hofverier, hvilkas arbetsåligganden blifvit bestämda dels genom
ett den 12 December 1720 utfärdadt och den 2 Oktober 1725 stadfästadt
arbetskontrakt, dels genom Länsstyrelsens Resolutioner den 22 Oktober
1724 och den 14 Februari 1780, den sednare fastställd af Kongl.
Krigs- och Kammar-kollegierna den 20 Februari 1783 och slutligen
genom Läns-styrelsens den 30 September 1788 meddelade, af Kongl.
Kammar-kollegium under den 16 Juli 1816 gillade utslag; varande
Stats-Ut/kottets Utlåtande, iN:o 93.
15
arbets-skyldigheten uppskattad till 244 öke- och 432 drängedagsverke!), i
värde beräknade till 394 rdr 39 sk. 4 rst. Då arbetsbönderne, för befrielse
från dagsverksskyldigheten endast erbjudit 571 tunnor råg och korn,
motsvarande i penningar 382 rdr 32 sk. och den nu afkortade räntan,
hvilken borde berörde ersättning tilläggas, utgjorde 55 rdr 18 sk., så skulle
väl uti den, till 681 rdr 6 sk. beräknade bruknings-kostnaden, uppslå en
brist af 243 rdr 4 sk.; men denna brist hade ansetts icke behöfva genom
Stats-anslag betäckas, enär boställshafvaren af den säkra inkomst, den föreslagna
regleringen erbjöde, snarare komme alt tillskyndas öfverskott än
förlust.
Kungsgården Bäckaskog :
f. d. öfversle-boslälle, om 14 mantal, hade sig underlagde arbetsskyldige
hemman om 13 i# mantal fördelade i 41 | hofverier, hvilkas åligganden
voro bestämda uti arbets-konlrakt af den 8 December 1688, men sedan
kungsgården kommit under Högstsalig Hans Maj:t Konung Carl XIV:s
Egen disposition, hade år 1838, genom med arbetsbönderne, utom en enda,
afslulade serskilda afhandlingar, deras skyldigheter blifvit fastställde
sålunda, att bemälde arbetsbönder, med befrielse från hofveriet under Högstsalig
Hans Maj:ls besinningstid, skulle, i stället för de 6 Tunnor spanmål,
som tillförene årligen erlagls af hvarje hofveri och således tillsammans
250 a tunnor, värderade till 1,397 rdr 40 sk., utgöra endast 229 o tunnor
råg, korn och hafra, uppskattade till 1,167 rdr 32 sk.; och ehuru sistnämnde
belopp med 230 rdr 8 sk. understege värdet af den spanmåls-qvanlitet,
arbetsbönderne förut erlaggt, hade detsamma likväl ansetts lullt tillräckligt
icke allenast till gårdsdrängarnes underhåll och aflöning, utan ock
för bestridande af erforderliga legoarbeten lill Kungsgårdens bruk och
skötsel, hvadan något fyllnadsbidrag från statens sida vid denna Kungsgård
icke blifvit ifrågasatt.
Kungsgården Lillö :
' indelad till öfversle-boslälle vid skånska dragon-regemenlet och innehållande
5 f mantal, samt belägen i Asums socken och Gärds härad af Christianstads
län, hade till gårdsbrukets besörjande sig anslagne 55 mantal indelda
i 107 hofverier,’ af hvilka arbelsskyldigheten utgjordes efter arbetskontrakt
af den] 12 December 1720; och hade berörde arbetsskyldighet
blifvit uppskattad alt motsvara 399 öke- och 686 drängedagsverken, beräknade
i värde efter medelina)kegångspris lill 638 rdr 10 sk. 4 rst.; varande
boställets brukningskosLnad af allmänna ombuden ansedd till 812 rdr.
16
Slati-Utikotteti Utlåtande, N:o 99.
För befrielse från ifrågavarande arbetsåligganden bade de arbetsskyldige i
ersättning erbjudit 100 tunnor 13 kappar spanmål, hälften råg och hälften
korn, motsvarande i peningar rdr 686: 5: 4
hvartill komrae den hittills afkortade indelda räntan, hvilken
för framtiden skulle komma att utgöras .... „ 52: 24.—
Tillhopa rdr 738: 29: 4.
hvadan genom arbetsskyldighetens upphörande, boställshafvaren skulle få
vidkännas en synbar förlust af 73 rdr 18 sk. 8 rst.; men då Lillö boställe
skulle lemna dess innehafvare större behållen inkomst, än någon annan
Kungsgård inom skånska provinsen, hade på detta och i öfrigt anförde skäl,
någon ytterligare godtgörelse till detta' boställe icke ansetts erforderlig
eller böra föreslås.
Herrevadsklosters Kungsgård:
om 7 i mantal, belägen i Riseberga socken och norra Åsbo härad af Christianstads
län, hade af ålder varit öfverste-löjtnants boställe vid norra regementet,
men var nu mera, jemte sjelfva indelningen, enligt 1833 års lönereglering
indragen, med föreskrift att, sedan skånska kommissariatet, från
och med 1785 öfvertagit brukningen af delta boställe, uppskattade afkastningen
deraf skulle, jemte indelningen, ingå till hussar-regementets löningsfond
från gamla passevolans-kassan, för hvars räkning detsamma genom
Krigs-kollegii den 28 Augusti 1836 utfärdade kontrakt vore utarrenderadt,
med rättighet för arrendatorn att tillgodonjuta arbetsskyldigheten af tillslagne
bönder och torpare, dock under förbindelse att, för trädgårdens skötsel
och, när så fordrades, för passevolans- eller exercis-sqvadrons inrättningar,
utan ersättning, afstå högst en tredjedel af äckor, körslor och dags
verken till nämnde behofs fyllande.
Under denna Kungsgård lydde 16 i| mantal arbetsskyldige hemman,
indelade i 29 f hofverier, hvilkas skyldigheter voro bestämda genom ett den
10 Juni 1779 upprättadt och den 2 November 1780 af Krigs- och Kammar-kollegierne
fastställdt arrende-kontrakt; varande arbetsskyldigheten uppskattad
till 903 i® öke- samt 2,014£ drängedagsverken, beräknade i värde
till 1,612 rdr 26 sk. 8 rst., hvaremot boställets brukningskostnad af ombuden
blifvit taxerad till 1,722 rdr 16 sk. 9 rst.; och då äfven här arbetsbönderne
vid undersökningen förklarat sig ej vilja ingå på någon öfverenskommelse,
hade förrättningsmannen, vid det förhållande, att en staten tillhörig
allmän inrättning vore i besittning af ifrågavarande Kungsgård, samt
att
Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o 93.
17
att arrendatorn yttrat sig vara fullt belåten med uppskattningen, ansett
något vidare yttrande icke påkallas.
Tomarps Kungsgård,
om 71 mantal, hvarunder 18éJ mantal, fördelade i 311 hofverier, voro arbetsskyldige,
i enlighet med hvad en den 11 Augusti 1785 träffad, af Kongl.
Krigs- och Kammar-kollegierne den 24 December samma år fastställd frivillig
öfverenskommelse bestämde; varande dessa hemmans arbetsskyldighet
till Kungsgården uppskattad till 1,2911 öke- och 2,016 dränge-dagsverken,
af ombuden värderade till 1,991 rdr 21 sk. 3 rst., hvilken summa dock
ansetts böra rättas till 1,993 rdr 23 sk. 3 rst. Arbetsbönderna hade vid
förrättnings-tillfället vägrat uppgöra någon öfverenskommelse, och ett sedermera
aflemnadt, af 38 arbetsbönder undertecknadt skriftligt anbud hade
funnits oantagligt, enär detsamma, i penningar för erbudna 130 tunnor
spanmål, endast upptoge 861 rdr, eller icke fullt hälften af dagsverkenas
uppskattade värde. Ersättningen af arbetsbönderna hade Kammar-rådet
Cassel ansett böra bestämmas till 86 rdr för helt mantal eller inalles
till rdr 1,575:
så att staten skulle tillskjuta
418: 23. 3.
för att fylla detta belopp af rdr 1,993: 23.3.
hvartill dagsverkena uppskattats; hvaremot någon godtgörelse för den summa,
hvarmed boställets af ombuden antagna bruknings-kostnad, 2,480 rdr
47 sk. 9 rst., öfverstege dagsverkenas uppskattning, icke blifvit tillstyrkt.
Mölleröds Kungsgård,
anslagen till Ryttmästare-boställe vid Skånska hussar-regemenlet och belägen
i Finja socken af Christianstads län, bestod af 21 mantal arbetsskyldige
hemman, indelade i 12 hofverier, hvilkas åligganden voro bestämda genom
arbets-kontrakt af den 12 December 1720; varande berörde arbetsåligganden,
uti böndernas närvaro, uppskattade till 336 öke- och 495 drängedagsverken,
beräknade i värde till 507 rdr 38 sk. 9 rst. Ehuru, vid
undersöknings-tillfället, de arbetsskyldige, uppå till dem gjord framställning,
huruvida de ville åtaga sig enahanda afgift för befrielse från hotveri-skyldigheten,
sorn de arbetsskyldige under Ryttmästare-bostället Sandby erbjudit,
förklarat sig icke kunna derpå ingå, hade förrättningsmannen likväl,
Bill. till R. St. Prot. 1853—1834. 4 Sami. 1 Afd. 33 Häft.
3
18
Stals-Utskotlets Utlåtande, N:o 93.
af anförde skid, trott rådrum böra deni lemnäs att framdeles göra anbud
å ersättning efter nämnde beräkningsgrund; och då boställets brukningskostnad,
ehuru af vid undersökningen närvarande allmänna ombuden uppskattad
till endast 991 rdr 7 sk. 6 rst., likväl af Kammar-rådet Cassel ansetts
rätteligen böra antagas till 1,003 rdr 28 sk. 6 rst., skulle, med beräkning
alt arbetsböndernes ersättning komme alt utgöra rdr 480:
bristen uppgå lill 523: 28. 6.
som ansetts böra af staten boslällshafvaren godtgöras.
Sedan Kongl. Maj:t derefter, jemte förklarande, att vid Bäckaskogs
Kungsgård den om hofveri-skylaigheten träffade öfverenskommelse skulle
genast träda i verkställighet, dock endast tillsvidare, för att framdeles, i
sammanhang med regleringsfrågan i sin helhet, varda Rikets Sländers pröfning
underställd, låtit ytterligare höra de hofveriskyldige, med hvilka öfverenskommelser
om arbetsskyldigheternes utbytande emot föreslagen ersättning
vid de hållna undersökningarne icke kunnat träffas, huruvida de ville
på de till dem framställde förslagen ingå hade, af bemälde hofveri-skyldige,
endast de till Billesholms Kungsgård anslagne hemmansegare, med
undanlag af tre, anmält sig vilja det uppgjorda förslaget antaga, dock med
hemställan, att ifrågakomne spanmåls-qvantiteter måtte få utgöras med råg,
korn och hafre, till en tredjedel af hvartdera slaget; hvaremot åboerne å
de ölrige Kungsgårdarnes arbetshemman framställt vilkor iner eller mindre
afvikande från nämnde förslag. Kongl. Maj:t hade derefter låtit i ämnet
höra de i och för beskatlningsväsendets förenkling utsedde kommitterade;
hvarjemte slutligen, i hvad frågan rörde arbelsskyldigheten till ofvanomförmälde
i Skåne och Skaraborgs län belägna militie-boställen, Kongl. Maj:t anbefallt
Dess och Rikets Krigs-kollegium att, efler anställd jemförelse med
de hos Kongl. Kollegium förvarade handlingar och räkenskaper, sig yttra,
så väl rörande den vid sednasle undersökningen verkställda uppskattning
af nyssnämnde arbetsskyldigliet, sorn äfven till hvad belopp lyllnadsanslag
af allmänna medel kunde för vederbörande indelningshafvare anses erforderliga
utöfver den ersättning eller afgäld, arbetshemmanen, i utbyte emot
dagsverks-skyldighélen, kunde komma att erlägga; och hade, till följd häraf,
bemälde Kollegium, under den 1 Oktober 1850, med underdånigt utlåtande
till Kongl. Maj:t inkommit.
Uti den nu aflåtna Nådiga propositionen har Kongl. Majit lillkännagifvit,
att, på grund af hvad af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i de af
Rikets Ständer uppgifne omständigheter blifvit utredt samt Kongl. Kammarkollegium
uti dess underdåniga utlåtande anfört, Kongl. Maj:t redan i Nåder
meddelat sådana föreskrifter, hvarigenom befrielse åstadkommits ej mindre
lör allmogen inom Höks härad af Hallands län från den bemälde allmoge
Stats-Utskottett Utlåtande, N:o 93.
19
förut åliggande arbetsskyldighet till två under Laholms Kungsgård hörandefisken,
än äfven för allmogen inom Åhrstads och Faurås härader af samma
län från den af dem tillförene utgående årliga afgift till staden Falkenberg,
såsom innehafvare under perpetuelt arrende afdervarande Kungslaxfiske;
hvilket Utskottet får till Rikets Ständers kännedom anmäla.
Kongl. Maj:t har vidare täckts förklara, alt då det om Ridö Hofstalläng
i Nyköpings län nu gällande arrende år 1870 tilländaginge, Kongl.
Maj:t ville, uppå derom af Kongl. Kammar-kollegium skeende anmälan,
taga under nådig pröfning i sammanhang med frågan örn Hofstall-ängens
ånyo för-arrenderande, huruvida den blifvande arrendatorn skulle vid
de för närvarande till berörde äng utgående hjelpedagsverken bibehållas,
eller om de borde från arrendet skiljas och innehafvare!! af de arbetsskyldige
hemmanen i stället förpligtas att för samina dagsverken lösen efter
markegång erlägga; äfvensom att, då, i följd af Kammar-advokat-fiskalsembelets
anförde besvär öfver Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes i Östergöthlands
län utslag den 12 Juli 1843, angående rättighet för arrendatorn
af det på tretio år utarrenderade, till statsverket indragna, f. d. Öfverste-löjtnants-bo$täliet
Kungs-Norrby i nämnde län, att tillgodonjuta
hjelpedagsverken från vissa inom boställets rågång belägna hemman, denna
fråga ännu utgjorde föremål för laga behandling, Kongl. Maj:t funne
någon åtgärd i afseende å dessa hjelpedagsverken icke för närvarande böra
ega rum; hvarjemte och på det att hemmanen i Tuna Ofvanbro fjerding
af Stora Kopparbergs län mätte kunna befrias ifrån utgörande in natura af de
688^ (eller såsom de bos Kongl. Kammar-kollegium förvarade handlingar
utvisa, 6681f) hjelpedagsverken, hvilka nu derifrån utgjordes tili brukande
af den Landshöfdingen i länet på lön indelda kronoängen Hushagen,
Kongl. Majit föreslagit Rikets Ständer, att åliggandet att in natura
utgöra dessa dagsverken måtte upphöra med den sednast från embetet afgångne
Landshöfdingens fardagstid och derefter, i likhet med hvad i allmänhet
inom denna landsort egde rum, lösen för berörde dagsverken erläggas
till statsverket, emot det att till fyllnad i Landshöfdinge-lönen anvisades
ett emot förlusten svarande statsanslag i rundt tal, som borde på
länets stat uppföras, med iakttagande, att berörde anslag bestämdes i kontant
efter medeltalet af markegångsprisen å dagsverken under de tjugu
åren 1832 till och med 1851, dock med afdrag af det belopp, 37 rdr 6
sk. 5 rst., hvarmed boställsliafvaren hittills godtgjort statsverket för rättigheten
att begagna dagsverkena; och hade, beträffande den dagsverksskyldighet,
som lill öfverste-bostället Lilla Bjurum i Skaraborgs län utgjordes
af dertill indelade hemman, Kongl. Majit, som, då någon förändring uti
de författningsenliga vilkor, hvarunder nämnde Regements-chefs-boställe
20
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
hittills innehafts, icke under den nuvarande boslälls-innehafvarens tjenstetid
kunde utan hans begifvande skäligen ifrågasättas, ansåg någon åtgärd
i afseende å dagsverks-skyldighetens upphörande icke höra ega rum
förr än efter den nuvarande indelningshalvarens afgång från embetet,
behagat föreslå Rikets Ständer, dels att från och med den tid nuvarande
boställsinnehafvaren eller hans rättsinnehafvare bostället aflrädde, den de
dagsverks-skyldige hemmanen åliggande indelda ränta, hvarå för närvarande
i och för dagsverks-skyldigheten stadgadt afdrag egde rum, måtte utgå på
sätt om utgörande af dylik ränta i allmänhet vore föreskrifvel, dels ock
att den särskilda afgäld af 16 tunnor 15 i kappar råg, hvilken egaren af
de dagsverks-skyldige hemmanen åtagit sig att årligen erlägga, kunde få
till Statsverket ingå, emot det att till boslällshafvaren från Statsverket utginge
och på stat uppfördes:
a) oindeld spanmål, hälften råg och hälften korn, till belopp i minst
hela kappar motsvarande förenämnde 16 tunnor 15 i kappar råg, beräknadt
efter medeltal af markegångs-prisen inom länet under de tjugu åren
1832—1851; och
b) kontant anslag, motsvarande de hittills utgående dagsverkenas vid
undersökningen uppskattade värde, 407 R:dr 40 sk. efter afdrag af ej mindre
den indelda räntan, 149 R:dr 7 sk. 6 rst., än äfven värdet af ofvanberörde
särskilda afgäld i spanmål, 98 R:dr 44 sk. 6 rst., eller i jemnt tal
160 R:dr; hvarjemte Kongl. Maj:t, vidkommande vissa hemmans dagsverksskyldighet
till åtskillige, såsom boställen åt embelsmän och det högre militärbefälet
för längre tid tillbaka anslagna kungsgårdar i Christianstads
och Malmöhus län, i nåder föreslagit, att Rikets Ständer måtte öfverlemna
till Kongl. Maj:t att på af Kongl. Maj:t uppgifna vilkor i förevarande
ämne besluta.
I sammanhang med den nådiga Propositionen har Utskottet förehaft
följande lill Utskottet remitterade motioner, nemligen:
från Högvördiga Preste-Ståndet ;
af Herr Kontrakts-prosten Qviding, hvilken, under förmälan, att,
utom de såsom hofveri-skyldige till Löfvestads kungsgård i Malmöhus län
upptagne 13 §§ hemman med 49 hofverier, funnos 19 hemmans-nummer
i Löfvestad och 4 i Heinge byar, hvilka väl icke utgjorde det vidsträcktare
hofveriet, som ålåge de upptagne hemmanen, men dock på grund af
den 4 December 1688 upprättadt kontrakt, utgjorde, utom, poslförsel hvartdera
ett dagsverke i veckan, utan att likväl i kontraktet funnes bestämdt,
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
21
om dessa dagsverken skulle vara mans- eller qvins-dagsverken, föreslagit,
att då dessa hemmans-nummer funnos ännu i 1691 års tionde-sättning för
Malmöhus län, som blifvit upprättad på grund af 1671 års jordrefning,
uppförde såsom åttondedels hemman, hvarefter de röstade vid sockenstämmor,
betalade tionde till Kronan, kyrka och prest samt nu, sedan de å för
motionären okänd tid blifvit förmedlade och i kronans jordeböcker uppförde
under benämning af gatehus, voro samtlige köpte till skatte, och således
desse hemmans-nummer voro af fullkomligt lika beskaffenhet med
de hemman, hvilka hade den vidsträcktare hofveri-skyldigheten, berörde
hemmans-nummer alltså, derest Rikets Ständer biföllo den nådiga Propositionen,
måtte komma i åtnjutande af samma förmån, som de deruti upptagne
hemman, att genom träffande öfverenskommelse^ som af Kongl. Maj:t
kunde godkännas, komma i tillfälle alt kunna lösa sig ifrån den dem enligt
1688 års kontrakt åliggande dagsverks-skyldighet och postförsel.
frän Hedervärda Bonde-Ständet:
af Riksdags-fullmäktigen Ola. Svensson från Malmöhus län, hvilken
hufvudsakligen instämt uti hvad, på sätt nyssberördt är, blifvit af Prosten
Qviding föreslaget.
Af Riksdags-fullmäktigen Erik Janssoti från Stora Kopparbergs län,
hvilken, efter uppdrag af jordegarne uti Ofvanbro-delen i Stora Tuna socken
af samma län anhållit, att jordegarne, hvilka voro skyldige att vid
den på lön åt Landshöfdingen i länet anslagne kronoängen Hushagen ej
allenast årligen in i natura utgöra eller efter markegångspris betala omkring
670 stycken dagsverken, utan ock bygga och underhålla sju
stycken ängslador samt stänga och underhålla alla utangärdesgårdar,
måtte varda från denna dagsverks- och underhålls-skyldighet befriade;
hvilken anhållan motionären stödt dels derpå, att berörde skyldighet skulle
blifvit Ofvanbrons jordegare utöfver de vanliga skatterna ålagd endast derför,
att Hushagen var inom Ofvan bron belägen, hvilket syntes särdeles
deraf, att jordegare i den öfriga delen af Tuna socken eller angränsande
socknar icke hade dylika eller deremot svarande skyldigheter, dels derå,
att Ofvanbro-delen både var strängare roterad och hade vida högre hemmans-räntor
än öfriga delen af Tuna socken och angränsade Gustafs socken;
af Riksdags-fullmäktigen Petter Jönsson från Jönköpingslän, hvilken,
med förmälan att från längre tid tillbaka omkring fyral io hemman på
Wisingsö varit skyldige att till den å samma ö belägna kungsgården Wisingsborg
utgöra icke mindre än 104 dagsverken af hemmanet, hemställt,
att då nu mera, efter det kungsgården blifvit upplåten till eke-plantering,
22
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
största delen af dessa dagsverken utginge in natura till stor tunga för berörde
svaga hemman och till stort men för deras eget jordbruk, Rikets
Ständer ville bevilja ifrågavarande hemman rättighet att i stället för dagsverkenas
fullgörande in natura få desamma med penningar lösa.
Hvad sålunda förekommit har Utskottet i öfvervägande tagit; och
som, hvad angår de hemman, hvilka hafva dagsverksskyldighet till Ridö
hofslall-äng sig ålagd, äfvensom dem, hvilka möjligen kunna i laga ordning
förklaras skyldige att dagsverken till Kungs-Norrby f. d. Öfverstelöjtnants-boställe
utgöra, Utskottet anser med billighet öfverensstämma, att
dessa hemman jemväl komma i delaktighet af den befrielse från dagsverkenas
utgörande in natura, som dels redan, jemlikt Kongl. Brefvet den 3
December 1812, tillgodokommit de Kronans beha line kungsgårdar och
kronolägenheter i sådant afseende förut anslagne hemman, dels ock nu
blifvit föreslagen till förmån för de hemman, som äro till boställen och
indelningshafvare dagsverks-skyldige, får Utskottet tillstyrka Rikets Ständer,
att uti aflåtande underdånig skrifvelse anhålla, att så väl
ifrågavarande till Ridö hofstall-äng anslagne hemman, som
de, hvilka möjligen kunna i laga ordning anses pligtige att
dagsverken till Kungs-Norrby f. d. Öfverste-löjtnants-boställe
utgöra, måtte, när de nuvarande arrendena deraf upphöra,
eller dessförinnan, om uppgörelse i sådant afseende med vederbörande
arrendatorer kail träffas, komma i åtnjutande af
befrielse från dagsverkenas utgörande in natura, enligt de
för dylik reglering i allmänhet stadgade grunder.
Då, genom bifall till den af Riksdags-fullmäktigen Erik Jansson
väckta motion om befrielse för hemmanen i Ofvanbro fjerding af Stora
Tuna socken och Stora Kopparbergs län af dem till krono-ängen Hushagen
åliggande dagsverks-skyldighet, ändring i flera väsendtliga delar skulle förorsakas
uti det af Kongl. Maj:t framställda nådiga förslag, hvad denna dagsverks-skyldighet
rörer, torde nämnda motion, innan Utskottet vidare yttrar
sig i anledning af den nådiga Propositionen, först böra besvaras; och har,
i afseende å samma motion, Utskottet inhemtat, att, sedan genom Kongl.
Brefvet den 9 Juli 1777 blifvit stadgadt, att de lill Hushagen från Ofvanbro
fjerding utgående dagsverken skulle såsom ständige i jordeboken införas,
denna för hvarje hemman i berörde fjerding icke upptager flera
dagsverken eller högre ränta, än som utgöres af hemmanen inom öfriga
delen af Stora Tuna och flera andra socknar af Dalelaget eller de egentliga
Dalarne af Stora Kopparbergs län; hvadan och då sålunda jordegarne
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
23
genom den af motionären ifrågasatta befrielsen skulle tillskyndas lättnad
framför jordegarne i omförmälde socknar samt dessutom, så vidt jordeboken
och öfrige från Kongl. Kammar-kollegium erhållne upplysningar
utvisa, den i motionen omförmälde byggnads- och hägnads-skyldighet till
Hushagen, som uppgifvits skola Ofvanbro-delen, utöfver berörde ett antal af
668 ^ utgörande dagsverken, åligga, är uti dessa dagsverken inbegripen,
hemställer Utskottet,
alt Erik Janssons ifrågavarande motion icke må till någon
Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Beträffande åter de af Kongl. Maj:t framställda förslag i och för
upphörande af den nuvarande arbelsskyldigheten till nyssornförmälde
krono-äng, Hushagen, i Stora Kopparbergs län, Öfverste-bostället Lilla
Bjurum i Skaraborgs län samt åtskilliga, såsom boställen åt embetsman
och det högre mililär-befälet anslagné kungsgårdar i Christianstads och
Malmöhus län; så och enär förbindelsen att utgöra ifrågavarande onus in
natura otvifvelaktig! måste menligt inverka på de dagsverks-skyldige hemmanens
jordbruk, och lindring förut medgifvits i dagsverks-skyidigheten till
Kronans behållna egendomar samt Rikets Ständer redan vid 1840 och 1841
årens riksdag, med förklarande, att de ansågo rättvisa och billighet fordra,
det enahanda lättnad bereddes den del af allmogen, som var underkastad
dagsverks-skyldighet till boställen och löningshemman, för deras del beslutat,
att åliggandet att denna skyldighet in natura utgöra skulle för framtiden
upphöra; och härtill kommer, att för åvägabringande af förändringen
med arbelsskyldigheten till Hushagen, enligt Kongl. Majrts nådiga förslag,
någon uppoffring å Statens sida icke blifvit ifrågaställd; att den för
upphörande af dagsverks-skyidigheten till Lilla Bjurum föreslagna ersättningen
icke blifvit beräknad högre än lill dagsverkenas uppskattade värde,
med olvannämnde afdrag, samt i den nådiga Propositionen Kongl. Maj:t
förklarat, att den ersättning, som vid kungsgårdarne i Skåne skulle kunna
ifrågakomma åt boställs-inneliafvarne, icke skulle öfverstiga skillnaden emellan
de från hemmanen efter förändringen utgående indelda räntor, jemte
den afgäld, som skulle af arbetshemmanen för dagsverkenas upphörande
erläggas, samt det värde, hvartill den upphörande hofveri- eller arbetsskyldigheten
blifvit vid 1844 års undersökning uppskattad; hvadan denna
ersättning, som icke ifrågakommer vid Lillö och Svabesholms kungsgårdar,
sannolikt vid ganska få af de öfriga kungsgårdarne kommer att ega rum,
äfvensom densamma, der den medgifves, icke bör kunna uppgå lill något
betydligare belopp, finner, på dessa och de uti den nådiga Propositionen
24
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
vidare upptagne skäl, Utskottet väl Kongl. Maj:ts nu meddelade förslag
böra, såsom ledande till det åsyftade ändamålet antagas. Men då derjemte
Utskottet, i fråga om den ersättning, som skulle Landshöfdingen i Stora
Kopparbergs län tillkomma, inhemtat, hurusom, efter det Ad vokatfiskalsembetet
i Kongl. Kammar-kollegium, enligt memorial den 25 October 1852,
till Rådstufvu-rätten i Fahlun instämt dåvarande Landshöfdingen i nämnde
län, med påstående, att då det belopp, 2 sk. 8 rst., hvarmed Landshöfdingen,
såsom innehafvare af krono-ängen Hushagen, årligen godtgjort Statsverket
för hvarje af de denna äng anslagne 66844 dagsverken, rätteligen bordt
utgöra 5 sk. 4 rst., Landshöfdingen måtte förpligtas, att för berörde dagsverken
framdeles årligen godtgöra Statsverket enligt den förhöjda beräkningen,
med 74 R:dr 12 sk. 10 rst., i stället för dittills erlagde 37 R:dr
6 sk. 5 rst., samt i anledning häraf Landshöfdingen medgifvit sig vara
Kongl. Maj:t och Kronan ansvarig för den af Advokatfiskals-embetet sålunda
beräknade lösen, Kongl. Kammar-kollegium, genom beslut den 28
December 1852, föreskrifvit till behörigt iakttagande i Kronans jordeböcker
och räkenskaper, att betalning för ifrågavarande 66841 dagsverken från och
jmed nästpåfoijde uppbördsår och så länge Landshöfdingen finge desamma
disponera, skulle af honom erläggas med 5 sk. 4 rst. för hvartdera, eller
tillhopa med 74 R:dr 12 sk. 10 rst; så anser Utskottet detta förhållande
nu böra iakttagas vid bestämmande af den Landshöfdingen i Stora Kopparbergs
län tillkommande ersättning, i följd af nämnde dagsverkens upphörande
att in natura utgöras. Utskottet tillstyrker alltså, i öfverensstämmelse
för öfrigt med hvad Kongl. Maj:t behagat i nåder föreslå,
att Rikets Ständer för deras del besluta:
A) att den hemmanen i Ofvanbro fjerding af Stora
Tuna socken af Stora Kopparbergs län för närvarande åliggande
skyldighet att till den Landshöfdingen i länet på
lön anslagne krono-ängen Hushagen utgöra 66841 dagsverken
in natura, må med den sednast från embelet afgångna Landshöfdingens
fardagstid upphöra, och derefter ifrågavarande
dagsverken till Kronan utgöras på sätt om öfrige Kronans
behållne dagsverken inom länet är eller kan blifva stadgadt,
emot det att, till fyllnad i Landshöfdinge-lönen, anvisas ett
emot förlusten af dagsverkena svarande statsanslag i rundt
tal, som på länets stat uppföres, med iakttagande, att berörda
anslag bestämmes i kontant eller medeltalet af marke
gångs
-
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
25
gångsprisen å dagsverken under de tjuga sednaste åren 1834
—1833, dock med afdrag af det belopp, 74 R:dr 12 sk. 10
rst., hvarmed boslällshafvaren hittills godtgjort Statsverket
för rättigheten att begagna dagsverken;
B) att den dagsverksskyldighet, sorn af dertill indelade
hemman utgöres till Öfverste-bostället Lilla Bjurum i Skara
borgs
län, må från och med den tid nuvarande boställsinnehafvaren
eller dess rättsinnehafvare bostället afträdde,
upphöra att in natura utgöras, samt att, i följd häraf, dels
den de dagsverks-skyldige hemmanen åliggande indelda ränta,
må utgå på sätt om utgörande af dylik ränta i allmänhet är
föreskrifvet, dels ock den särskilda afgäld af 16 tunnor 15^
kappar råg, som egarne af nämnde hemman åtagit sig att
årligen erlägga, må 1 till Statsverket ingå, emot det att till
boställshafvaren från Statsverket utgår och på stat uppföres:
a) oindeld spanmål, hälften råg och hälften korn, till
belopp i minst hela kappar motsvarande förenämnde 16 tunnor
151 kappar råg, beräkuadt efter medeltal af markegångsprisen
inom länet under de tjugu sednaste åren 1834—1853;
samt
b) kontant anslag i jemnt tal af 160 R:dr;
C) att angående dagsverks-skyldigheten till åtskilliga ofvanomförmälda
såsom boställen anslagne kungsgårdar i Christianstads
och Malmöhus län, följande bestämmelser må antagas,
nemligen:
l:o att de, angående hofveri-skyldighetens upphörande
på vissa vilkor och emot afgäld från de hofveri- eller arbets.
skyldige hemmanen med hemmans-innehafvarne uppgjorde ofvannämnda
öfverenskornmelser, äfvensom de dylika, hvilka
hädanefter enligt enahanda grunder i vederbörlig ordning
afslutas för större eller mindre antal af hofveri- eller arbetsskyldige
hemman, skola lill Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
och stadfästelse anmälas;
2:o att, der sådan öfverenskommelse varder af Kongl.
Majit stadfästad, förändringen skulle taga sin början antingen
från och med året efter det, då boslälls-innehafvaren förklarat
sig dermed nöjd, eller ock, om han ej vill derpå ingå,
vid hans afgång från bostället;
IKA. Ull R. St. Prot. 1833 — 1854. 4 Sami. 1 Afd. 33 Baft. 4
26
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
3:o att, när hofveri- eller arbets-skyldigheten upphör,
den hemmanet åliggande, emot arbets-skyldigheten förut afkortade
indelda räntan skall utgöras till vederbörande indelningshafvare,
men den derutöfver öfverenskomna årliga
afgälden till Statsverket ingå; hvaremot på vederbörliga stater
uppföres ett emot sistnämnde afgäld svarande anslag, sora
tillkommer boställs-innehafvaren uti oindeld spanmål, hälften
råg och hälften korn, om afgälden är bestämd i spanmål,
eller i kontant, derest afgälden är uti penningar fastställd;
4:o
att i hvarje särskildt fall det må ankomma på Kongl.
Majrls nådiga pröfning, huruvida, utöfver sistnämnda anslag,
någon ersättning af statsmedel åt boställs-innehafvaren för
upphörandet af det förut åtnjutna arbetsbiträdet kan erfordras;
i hvilket fall likväl en sådan ersättning icke må öfverstiga
skillnaden emellan det i nästföregående punkt omnämnda
sammanräknade beloppet af indelda räntor och afgäld.
samt det värde, hvartill den upphörande hofveri- eller
arbets-skyldigheten af hemmanen vid 1844 års undersökning
blifvit af förrältningsmannen, Kammar-rådet Cassel, uppskattad;
,
5:o att den i 3:dje punkten omförmälda afgäld, äfven
som
den i 4:de punkten nämnda ersättning, der den ifrågakomma',
skall, ,såsom vederlag för minskad boställs-afkastning,
tillsvidare al- och tillträdas lika med annan boställets
tillhörighet; samt
6:o att i de 'fall, då öfverenskommelse på löreskrifvet
sätt icke redan träffats eller framdeles varder uppgjord, hofveri-
eller dagsverks-skyldigheten tillsvidare skall, såsom hittills,
fortfara.
Vidkommande härefter de af Prosten Qviding celi Riksdags-fullmäkligen
Ola Svensson väckte motioner, att de under Löfvestads kungsgård
dagsverks-skyldige så kallade gatehus måtte beredas tillfälle att lösa sig
från sin berörda dagsverksskyldighet; så och då förhållandet med omförmälde
gatehus saknar behörig utredning, men dessa, så vida de äro af
enahanda beskaffenhet med de hemman, som för närvarande lill Löfvestads
kungsgård utgöra dagsverken in natura, synas böra i afseende å arhetsskyldigheten
behandlas lika med nämnda hemman; får Utskottet tillstyrka
Rikets Ständer,1
Stan-Utskottets Utlåtande, N:o 93.
27
att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes anbefalla det undersökning blefve verkställd till
utrönande, huruvida de så kallade gatehus, som till Löfvestads
kungsgård utgöra dagsverken in natura, äro af enahanda
beskaffenhet med de till samma kungsgård arbetsskyldige
hemman, och att i sådan händelse den reglering, som kan
komma att i afseende å arbetsskyldighet ega rum för dessa
hemman, måtte efter i allmänhet stadgade grunder sträcka
sig jemväl till omförmälde gatehus. 1
Hvad slutligen angår Petter Jönssons ofvanberörde motion om rättighet
för de till Wisingsborgs kungsgård arbetsskyldige hemman å Wisingsö,
alt, i stället för dagsverkens utgörande in natura, få desamma med
penningar Ipsa; så förekommer härvid, att redan i äldre tider kronohemmans-åboerne
å Wisingsö varit befriade från bela mantals-räntan, emot
skyldighet att af hvarje mantal lill kungsgården utgöra 4 dagsverken i
veckän, hvilken dagsverksskyldighet, år 1766 nedsatt till 2 dagsverken i
veckan, blifvit bibehållen för de efter år 1823 till skatte försålda hemmanen;
att sedan hemmans-egarne på Wisingsö anhållit, att då genom Wisingsborgs
kungsgårds upplåtande till ekplantering behofvet al berörde dagsverken
upphört och de i följd deraf skulle efter markegång lösas, sökanderne måtte,
derest ej tillfälle kunde dem beredas att dagsverks-skyldigheten fortfarande
in natura utgöra, tillåtas att lösa dagsverkena med i af markegångs-priset,
det är genom Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 4 Juli 1834 och
Kongl. Maj:ls derå grundade nådiga Bref den 19 i samma månad vordet
ilinehafvärne af de dagsverks-skyldige hemmanen å Wisingsö medgifvet,
att de dagsverken, som icke behöfde i och för ekplanteringen användas,
linge lösas med x af årliga markegångspriset å ett dränge-dagsverke i länet,
samt att härefter framställning blifvit gjord vid 1840 och 1841 årens
riksdag af tre hemman och vid 1847 och 1848 årens riksdag af andra tre
hemman, eller tillsammans sex hemman å Wisingsö, hvilka icke voro till
kungsgården dagsverks-skyldige, alt dem mätte, emot befrielse från mantalsräntan,
tillåtas deltaga i dagsverks-skyldigheten, eller med | af markegångspriset
betala de dagsverken, som icke komme att in natura utgöras; hvilken
framställning blifvit af Rikets Ständer vid båda dessa riksdagar bifallen
; och enär utaf detta allt synes, som skulle det utaf hemmans-egarne
å Wisingsö blifvit belraktadt såsom en förmån att få dagsverken till Wisingsborgs
kungsgård in natura, i stället för förut varande mantalsränta
utgöra och det dessutom är outredt, huruvida de af hemmanen utgående
dagsverkena kunna af kungsgården umbäras, anser sig Utskottet böra föreslå,
28 Statt-Utuko t tets litlåtande, N:o 93.
att ifrågavarande motion måtte af Rikets Ständer lemnäs utan
afseende.
Stockholm den 10 April 1854.
Reservation:
af Herr Bergerj A. A., som ansåg, dels att den ersättning, som
kunde indelningshafvarne tillerkännas för hofveri- och dagsverks-skyldighetens
upphörande, borde från Statsverket utgå endast uti penningar; dels
att 4:de momentet, hvaruti tillstyrkes, att staten skulle mellankomma med
ersättningar äfven i de fall, der de hofveri-skyldiges anbud icke motsvarade
den ersättning indelningshafvare!! borde åtnjuta, såsom alldeles olämpligt
och för tidigt ifrågasatt, borde uteslutas, och med en dylik bestämmelse
dröjas åtminstone tills dess sig visat att den verkligen vore af behofvet
påkallad.
Häruti instämde Herrar Gråå, J. F.j och Hörnstein, C. C., samt
Riksdags-fullmäktigen Henrie Andersson från Örebro län.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS N. MARCUS, 1854.
Stais- Utskottets Utlåtande, N;o 94.
1
N:o 94-.
Auk. till Exp.-Utsk. d. 12 April 1854, kl. 3 e. ra.
fjlia tande. i anledning af vackt motion angående afträdande till
Nätra och Själevads socknemän af fisket vid Trysunda fiskehamn
med dertill härande holmar, skär och fiskvatten»
(I. A.)
Uti en inom hedervärda Bonde-ståndet väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion, har Riksdags-fullmäktigen Pehr Mattsson, med förmälan, hurusom,
efter det Nätra och Själevads socknemän hos Nätra Härads-rätt framställda
anspråk på fisket vid Trysunda fiskehamn med dertill hörande holmar,
skär och fiskvatten blifvit af nämnda Härads-rätt och Kongl. Svea Hof-rätt
gilladt, samma anspråk är vordet af Kongl. Maj.t genom Nådig dom underkändt,
anhållit: l:o att nämnda fiske ipåtte till Nätra och Själevads socknar öfverlåtas
och få af dem innehafvas antingen utan särskild skatts erläggande, såsom
det af dessa socknar ipnehades under tiden intill år 1700 ifrån och med år
1603, då efter ortens uppbördsmäns uppfattning af Kongl, brefvet ilen 29 November
1602 angående förändringen inom provinserne Helsingland, Medelpad
och Ångermanland med hemmansränta», uti hvilken då först fisk såsom räntepersedel
upptogs, den förut fisket åsätta ränta upphörde att debiteras, eller också
mot ränta i förhållande till den, som erlades före 1G03 för fisket, eller i likhet
med hvad den ännu utgjordes för dylika sockne-allmännings-fisken uti Helsingland,
der, i följd af en annan tydning af åberopade Kongl. Bref, allmogen
fortfarit att erlägga skatt för, men också att behålla fiskena; eller, för den händelse
detta allt skulle afslås; 2:o att allmogen i nämnda socknar måtte, på
grund af resolutionen på allmogens besvär den 12 December 1772 och de förbehåll
om allmogens rättighet att jemte kronans arrendatorer begagna fisket för
dess näring och skatte-strömmings utgörande, som blifvit gjorde uti Kongl. KamBih.
till R. Sl. Prat. 1863 $ 1854. 4 Sami. 1 Afd. 34 Höft.
2
Stat.- UIskol tets UtlåtandeN:o 94.
niar-kollegii skrifvelse den 23 Januari 1737 samt andra skrifvelser och arrendekontrakter,
tillerkännas rättighet till en sadan förmiins åtnjutande utan någon
afgälds erläggande, dä nu varande arrendetid tilländalupit.
Enligt hvad af de Utskottet i denna fråga tillhandakomna handlingar inhemta?,
hade Nätra socknemän till 1850 års vinterting vid Nätra tingslag instämt
Kongl. Maj:t och kronan med påstående,att då Nätra socknemän frän urminnes
tid innehaft och idkat fiske vid Trysunda fiskehamn,, som ined dertill hörande
holmar, skär och fiskevatten vore belägen inom yttersta ändepunkterne
uti hafvet af Nätra sockens rågång, å ena sidan emot Själevads socken, och å
den andra emot Wibyggerå socken, Kongl. Majit och kronan mätte lorpligtas att
afstå den dispositionsrätt af nämnda fiske, som Kongl. Majit och kronan i sednare
tider sig obehörigen tillegnat, och samma fiske i följd deraf pä grund af
urminnes häfd och strandcganderätt och såsom afsedt vid hemmans skattläggningar
inom socknen, åter tillerkännas Nätra sockens jordegare antingen utan afgäld
eller, om detta icke kunde ske, mot den afgift, som fordom, dä fiskerättigheten
af allmogen utöfvades. kunde hafva densamma ålegat, eller ock mot öfvertagande
af den för nämnde fiske föreslagne grundskatt.
Yid Ilärads-rätten uppträdde Själevads socknemän såsom mellan k oinni an de
part och gjorde med Nätra socknemän gemensam sak mot Kongl. Majit och
kronan pä den grund, att Trysunda fiskehamn ursprungligen varit en samfällighet
flir jordegarnc i Nätra och Själevads socknar, och om rättegången vunnes,
borde egas till hälften af hvardera socknen.
Under målets handläggning vid Ilärads-rätten, upplyste-, medelst derstädes
företedde handlingar, att Nätra och Själevads socknars jordegare redan i medlet af
1500:talet, emot gemensam ansvarighet till Kongl. Majit och kronan lör viss
årlig skatt, hvilken i förstone utgått endast i vissa mark och ören, men sedermera
utgjorts af strömming fran en fjerding till och med en half tunna af
hvarje båt, som begagnats, idkat fiske invid åtskilliga öar, skär och utholmar,
hvilka från nämnde socknar utlöpte mot öppna hafvet, och att i kronans räkenskaper
från och med är 1541 till och med år 1603 bland andra fiskelägenheter,
som begagnades, voro uppräknade Trysunda, Skrabban, Eli eller Elfsö,
Hvemsingen, Vägön och Elgön samt Klösaskär m. 11.; att Trysunda under berörde
tid upptagits än under Själevad och än under Nätra; att ä Nätra ting
den G och 7 Februari 1684 läns- och tolf-inän på deras tjenste-ed tagit, att
inom tingslaget följande skär deli öar funnos, nemligen: »l:o: Trysunda, half
och andra halfparten kommer Själa socken till; 2:o: Skrubban: 3:o: Gråskär;
4:o: Klubben; 5:o: Hveinsingarne; G:o: Gråskärsbodann, och att dessa fiskeställen
voro utskärs, der främmande jemte socknarnes män fiskade, och icke
skattlagde vidare än att bonden gaf sin skatte-strömming; att Trysunda fiske
icke varit i kronans jordeböcker upptaget förr än år 1700; att, efter det vid en
S/a/s-U/tko/fefs Ut/ålande, \:o 94.
3
inför Nätra Härads-rätt samma år hållen ransakning, huruvida Trysunda vore
kronofiske, blifvit utredt, bland annat, att allmogen uti Nätra och Själevad, som
till kronan betalt sin skatte-strömming och der fritt haft sitt strömmingsfiske af
ålder, såsom allmänningsvatten, till hälften hvardera uppburit taxa eller båt-rodd
af södra stadsboerne, för att desse med sina båtar nyttjat hamnen vid Trysunda
kronoskär, hvilket läge i råskillnaden emellan berörde socknar, Kongl. Maj:ts
befallningshafvande i länet genom resolution den 7 Juni nyssnämnde är till
länsmannen Stenklyft upplåtit samma fiske emot ärligt arrende till Kongl. Majit
af sex daler silfvcrmynt, att i special-räkningarne för berörde och kommande
är under, titel »tillökte räntor- upptagas, likväl med derjemte leornad föreskrift,
att allmogen icke skulle betagas sin urgamla frihet, nyttja strömmingsfiske i allmänningsvattnet,
utan allenast den egennyttiga taxa, de för sig behållit af södra
stadsboerne; att är 1704 den 4 Juni pä ordres af dåvarande landshöfdingen
i länet, skattläggning förrättats ä kronoliskchamnen Trysunda, hvartill dä
räknats följande, fiskegrund, nemligen Try sundah olnren, Skrubban, Osterhamnsskatan,
sköt-sättning frän Storviken till och med Röklubban, Björnviksudden
viii Björnviken, Gräskäret, Löngrundct, halfva Allön och Klösbägan emot dem,
som läge i Grisslan; samt att dervid förrättningsmänner. pröfva! skäligt att för
berörda rodd, hvilken ansetts tillräcklig för tjugofyra båtar och kunna skattläggas
eller taxeras för fyratiosex daler kopparmynt eller svara emot tolf seland
jord på landet, lösen borde blifva 300 daler berörda mynt, om den skulle till
skatte upplåtas; och hade på grund af dessa sålunda utredde förhållanden Härads-rätten,
genom utslag den 5 April 1850, förklarat Kongl. Majit och kronan
förlustig allt anspråk pä omtvistade fiskevatten, öar, utholmar och skär samt
Nätra och Själevads jordegare berättigade att samma lägenheter ined skattemanna-rätt
innehafva och om räfla.
Kongl. Svea Hof-rätt, dit tvisten blifvit fullföljd, yttrade, uti dom den 13
Juni 1851, att, emedan två, hos Kongl. Hof-rätten företedde, kartor, den ena
röfver Trysunda och Grissle fiskehamnar uti Nätra och Själevads socknar;;, affattad
åren 1742 och 1745 och i afseende å är 1 787 emellan socknarne verkställd
delning af till nämnde fiskehamnar hörande Allön och Ivlösbådan den 17
Mars 1788 af Härads-rätten fastställd och den andra »öfver Nätra sockens skärgård»
upprättad år 1850 af afvittrings-landtmätaren ./. ^/. Liljeblad och å
Kongl. Majits och kronans sida obestridd lemnad, utvisade, att Trysunda fiske
med dertill hörande öar och skär läge uti Skärgård inom Nätra och Själevads
socknars rågång, samt Kongl. Majit och kronan icke visat, att nämnde fiske
af ålder varit kungsfiske, hvarom den åberopade omständigheten, att socknemännen
i äldre tider årligen betalt afgift till kronan för rättigheten att å nämnde
ställe idka fiske, så mycket mindre utgjorde laga bevis, som berörde afgift,
hvilken före år 155G blifvit af socknemännen, under benämning af skärskatt, er
-
4
Stats-V tsknttels Utlåtande, N:o 94.
lagd'i penningar och nyssnämnda är förvandlats till ärlig afrads-strömming, sedermera.
efter det genom Kongl, brefvet den 29 November 1602 blifvit bestämdt,
hvilka persedlar derefter borde af hemmansegare i Ångermanland, såsom
skatt utgöras, och bland hvilka persedlar äfven strömming och annan lisk ingått,
från och med påföljda är upphört att utgå, oaktadt hemmansegarne fortfaran de begagnat
fisket intill är 1700, dä det för kronans räkning åt enskild person pä arrende upplåts,
hvilket förhållande utmärkte, att nämnde afgift blifvit i hemmanens årliga ränta
inbegripen: alltså pröfvade, i förmågo af 12 kap. 2 § jordabalken och 2 artikeln
6 § i Kongl, fiskeri-stadgan den 14 November 1766, Kongl. Hof-rätten.
rättvist gilla det slut, hvari Ilärads-rätten stannat.
Sedan saken blifvit Kongl. Majits Nådiga pröfning i underdånighet hemställd,
hade Kongl. Majit, uti Nådig dom den 20 December 1853, Sig utlåtit,
att enär 7 § af nu gällande liskeri-stadga den 29 Juni 1852, hvilken ock i
denna del öfverensstämde med äldre i ämnet utfärdade författningar, annat fiskevatten
icke vore för allmäifnings-fiske att anse än sådant, som läge uppå, eller
stötte intill någon härads-, sockne- eller by-allmänning, men icke ens uppgifvet,
mindre visadt vore, att de utholinar och skär i hafvet, vid hvilka ifrågavarande
fiske-lägenheter funnos, voro belägne inom någon till Nätra eller Själevads
socknar hörande allmännings område, hvadan dessa socknars innevånare
icke från strandegande-rätt kunde hemta stöd för sini1 i målet framställda anspråk.
; så och enär vid det upplysta förhållande, att socknemännen under en
tid af omkring 150 år icke varit af den omtvistade fiskerätten i utöfning, utan
de tvertom genom förevarande rättegång velat frånvinna Kongl. Majit och kronan
den besittning deraf, som kronan under lika lång tid o stridigt innehaft, någon
urminnes häfd till socknemännens förmån här icke kunde åberopas eller
göras gällande, samt socknemännen ej heller' förmått ådagalägga att fisket vid
Trysunda ingått i någon beräkning vid bestämmande af de från deras hemman
utgående skatter och utskylder, måste, vid öfvervägande häraf jemte hvad öfrigt
i målet förekommit, Trysunda fiskehamn med de dertill liggande ifrågakomne
fiske-lägenheter antagas hafva af ålder varit ett sådant, utom något enskildt
hemmans egogräns beläget kronoskär, der fisket i ölVerenstämmelse me'd tid efter
annan utfärdade allmänna författningar eller särskilda förordnanden fran
början varit dels med och dels utan afgift upplåtet till begagnande af de närboende,
men numera och alltsedan det år 1767 genom Kongl, resolutionen den
4 November samma år på vissa års arrende uppläts, för kronans räkning innehades;
och pröfvade i följd häraf Kongl. Majit rättvisst att med ändring af
domstolarnes beslut, ogilla socknemännens instämde påståenden om så väl eg anderätt
till'de omtvistade fiske-Iägenheterne som företrädesrätt tilt deras begagnande
emot afgift.
Vidare inhemtas af handlingarne, att sedan Trysunda fiske år 1700 bilf—
Sfa/s-1 IskoHets Utlåtande, N:o 94.
5
vit ät länsmannen Stenklyft pä arrende upplåtet, Kongl. Kammar-kollegium den
■J4 Januari 1737 lörordnar, att Trysunda fiske skulle få, med landshöfdingen*
lof och minne, nyttjas af sä väl Gelle stads borgerskap, hvilket sökt få fisket
till skatte lösa, som andre, hvilka voro vane att nyttja fisket, och der uppbyggt
hus och kyrka i hamnen; att fisket, åren 1747 och 1707, såsom kronolägenhet
blifvit till den mestbjudande utarrenderadt: att Kongl. Majit den 4 November
1767 i nåder beviljat arfvingarne efter förrbemälde länsman Stenklyfts
svärson, bagaren Jakob Sehlberg i Gelle, 50 års arrende af fisket, med det
förbehåll, att de, som varit vane att der idka strömmingsfiske, ej betungades
med drygare afgiftcr än förut; att. sedan de 50 arrendeåren år 1817 upphört,
fisket blifvit pä särskilde tider för kronans räkning, såsom andra krono-lisken,
utarrenderadt, och sednast frän och med år 1841. slutande med år 1855, emot
ett årligt arrende af 120 tunnor strömming, samt att ifrågavarande fiske är
ibland dem, sorn jemlikt Rikets Ständers beslut vid sednaste riksmöte, förklarats
skola för kronans räkning bibehållas och enligt förut gällande föreskrifter utarrenderas.
Detta, med hvad mera handlingarne innehålla, har Utskottet tagit i öfvervägande;
och som de uti Pehr Mattssons förevarande motion framställde yrkanden
redan hufvudsakligen blifvit pä sätt ofvan förmäles, i domstolsväg pröfvade
och af Kongl. Majit genom Dess Högsta domstol uti Nådig dom den 20
December 1853 ogillade, samt Utskottet för sin del anser betänkligt föreslå att
upphäfva verkan af berörda Nådiga dom, synnerligen som nu andra skäl icke
blifvit förebragte, än de af Kongl. Majit i Nåder skärskådade, finner Utskottet
sig böra
till ifrågavarande motion afstyrka Rikets Ständers bifall..
M en då upplyst är. att Nätra och Själevads socknemän från äldre tider
af Trysunda fiske varit i oqvald besittning intill år 1700, då fisket utan
socknemännens bevislig» medgifvande är vordet för kronans räkning utarrenderadt,
äfvensom att begagnandet af nämnda fiske är för soeknemännen i och för
deras ekonomiska förkofran af synnerlig vigt, får, på grund häraf och öfrige förekomne
bevekande omständigheter, Utskottet föreslå,
att Rikets Ständer mätte uti allåtande underdånig skrifvelse meddela,
att de för deras del medgifva, att Nätra och Själevads socknemän
må ega att till skatte lösa fisket vid Trysunda fiskehamn med
dertill hörande skär, holmar och fiskevatten, med underdånig anhållan
derjemte, att, för den händelse Kongl. Majit kunde finna
godt i Nåder bifalla hvad sålunda blifvit af Rikets Ständer beslutadt,
och soeknemännen, häröfver hörde, dertill förklarat sig villige, men
alla de för skatteköpets tillvägabringande nödige åtgärder icke medhunnes,
innan fisket, hvaraf det nuvarande arrendet med år 1855>
Stats-UlsUottets Utlåtande, N:o 94.
löpte till ända, ånyo borde på arrende utbjudas, Kongl. Majit då
täcktes anbefalla, att detta utbjudande måtte ske endast för någon
kortare tid, på det icke, i annat fall, dymedelst hinder för skatte-köpets
verkställande kunde uppstå.
Stockholm den 10 April 1854"
Reser v al i o ner:
lid den sednare punkten:
o -
af herrar ron Troil, S. G,, Björnstjerna, /. M. och Åsbrinck, C. G.
N:o 95.
Alik. till Exp.-Utsk. den 12 April 1854, kl. 3 e. m.
>
('Hatande, i anledning af liongl. Maj :ts Nådiga Proposition anga
en di: erforderliga medel för bellöfrandes undsättning i missväxtår.
(R:gs Afd.)
Med hänsigt till de medel Rikets Ständer under sistförflutna riksdag anvisade
och åt Kongl. Majit öfverlemnade, för att användas till behöfvande*
undsättning vid inträffande missväxt eller eljest felslagen skörd, och under erinra*
om angelägenheten att äfven för den kommande tiden bereda erforderliga
Slats-U/sko/te/s l'/låtande, N:o 95.
7
model till afvärjande och lindrande af den nöd och förlägenhet x som inom en
eller liera orter kunde af felslagna eiler förstörda sädesskördar föranledas; har
Kongl. Majit, genom Nådig Proposition af den 1C November sistlidet är (införd
under N:o 11 i lista Samlingen af Bihanget till Riks-ståndens Protokoller)
gilvit Pikets nu församlade Ständer tillkänna, att, under de sednaste åren, rikets
flesta landskap i allmänhet varit hugnade af någorlunda tillräckliga skördar, så
att landets behof af spanmål såsom födoämne sannolikt kunnat genom dem hufvudsakligen
fyllas, derest icke bränvinsbränningen medtagit en betydlig del af
spanmåls-tillgången inom de sädesrikaste orterne; — men härigenom hade priserne
uppstegrats och invånarne i de provinser, der missväxt eller felslagen skörd inträffat.
mångenstädes blifvit urständsatte att, utan statens mellankomst, förskaffa
sig erforderligt bröd och utsädeskorn. Derför hade, under åren 1851 och 1852,
samt den före högstberörda Propositions utlåtande förflutna delen af år 1853,
utaf undsättnings-medlen utgilvits såsom lån 377,050 ridr och utan återbetalning,
yskyldighet 34.950 ridr. Oaktadt dessa utbetalningar, hade likväl behållningen
af ifrågavarande medel, genom verkställda liqvider för dylika län, samt
tull-afgilter för utländsk spanmål, under samma tid ansenligen ökat sig, och
uppgick sagde behållning, i medlet af sistlidne November månad, till en i rundt
tal beräknad summa af ej mindre än 1.480,000 ridr, förutom hvad i afbetalningar
ä erhållna undsätthings-lån ytterligare kunde inflyta. Vid sådant förhållande
och under yttrande af den förhoppning, att under tiden intill nästkommande riksdag
sä betydliga understöd ej skola erfordras, att ju icke ett större öfverskott utaf
omfönnälde model bör uppkomma, har Kongl. Majit föreslagit, att 700,000 ridr
häraf mätte af Rikets nu församlade Ständer disponeras såsom ytterligare tillgång
för bestridande af de nödvändiga stöts—utgifter, om hvilka Kongl. Majit
under denna riksdag till Rikets Ständer a fl ä tit Nådig Proposition. Derjemte och'
enär lämpligheten af de undsättnings-anstalter. som blifvit vidtagne till följd af
Rikets Ständers, vid de sednaste riksdagarna, härom meddelade beslut, ådagalagts
under den redan förflutna tiden, har Kongl. Majit föreslagit, att Rikets Ständer,
i öfverensstämmelse med samma beslut, mätte till Kongl. Majits fortfarande disposition
för behöfvandes undsättning vid inträffande missväxt öfverlemna dels
den, efter afdrag af förenämnde 700.000 ridr, återstående behållning af härtill
förut anvisade medel, dels de tullafgifter för utländsk spanmål, som, från och
med nästa års början och så länge de i sådant hänseende dä gällande tullbestämmclser
blefve oförändrade, kornrne att inflyta: — och (huru Kongl. Majit,
beträffande dessa medels användande, ansåg de af Rikets sednast församlade
Ständer fastställda, hittills följda grunder, kunna bibehållas, samt fördenskull föreslagit
desammas fortsatta tillämpning, har Kongl. Majit dock, i betraktande
deraf, att omständigheter lätt kunde inträffa, då en summa af 50,000 ridr till
understöd utan återbetalningsskyldighet blefve otillräcklig, funnit sig föranlåten
8
Slain-Utsko/fe/s Utlåtande, Ni o 95.
föreslå, att -denna samina matte fördubblas, och att således ett belopp af högst
100,000 r:dr mätte frän och med innevarande är under tiden för nästa statsreglering
fä begagnas till undsättning åt sädane behöfvande, som saknade tillfälle
att sjelfve förskaffa sig arbete och af egna tillgångar icke kunde återgälda
dem tilldelade undsättningsanslag.
Stats-Utskottet, till hvars utlåtande denna Nådiga Proposition blifvit remitterad,
har jemväl tagit kännedom örn Kongl. Stats-kontorets deruti åberopade
berättelse, angående ej mindre de till undsättningar anvisade och begagnade
medel än fortgången af f. <1. allmänna magasinsfondens utredning: och har Utskottet,
såsom fortsättning af och tillägg till de upplysningar härom, hvilka förekomma
i sednaste riksdags »Stats-Utskotts, angående förevarande ämne under
N:o 101 afgifna, utlåtande, ansett sig böra meddela Rikets. Ständer följande, dels
från bilagorna till nämnde berättelse hemtade och dels på särskildt begärda och
erhållna uppgifter grundade, upplysningar rörande nu ifrågavarande medel samt
deraf, emot eller utan återbetalningsskyldighct, beviljade undsättnings-lån.
Vid slutet af år 1850 utgjorde undsättningsfondernes kontanta behållning
5ö,043: 32. —
till Riksgälds-kontoret öfverlemnade och der <lå inneståen
de
medel ,
• 590,500: — —
utestående fordringar för erhållna undsättnings-lån . . . 346,856: 3. 5.
samt den, under år 1850 influtna, men först under år 1851
nämnde fond godtgjorda spanmälstull  130,058: 27. —
tillsammans R:dr 1,120.458: 14. 5.
Vid sistlidet eller 1853 års slut egde denna fond åter en kontant, i Rikets
Ständers Bank innestående, behållning
af . . ... . 81,998: 22. 3.
samt ett i Riksgälds-kontoret depone
radt
belopp af  1,222,821: 5. —
och skulle fondens, i länen utestående,
fordringar vid sistnämnde tidpunkt
utgöra  529,694: 34. 5.
1,834,514: 13. 8.
Då au härtill lägges den fonden för sistlidet år tillkommande
spanmälstull, utgörande utom hvad under December
månad kan hafva influtit för strandad och då
förtullad spanmål
179,058: 12. —
så uppkommer en sammanräknad tillgång af 2,013,572: 25. 8.
Således
S/af*-Ufskottets VHå/ande, \:o 95.
9
Således har undsättnings-fonden under åren 1851. 1852 och 1853 vunnit
en förökning af ej mindre än Hulr 893.114: 11. 3.
eller af  ” *10,275: 28. 3.
utöfver de beviljade och utestående undsättnings-lånens härunder okade belopp:
och utgjorde, med tillägg af sistlidet års spanmålstull, men utan beräkning af
föreskriina afbetalningar å dessa län, de till ytterligare undsättningar disponibla
medel vid innevarande års början R:dr 1,483,877: 39. 3.
aren
samt
1845 till och med 1853, i
De under
eller missvexter
•sammans
hvaraf, utom sådana mindre undsättningar,
hagelskador beviljade
följd af felslagna skördar
undsättningar
hafva utgjort till.
. . R:dr 2.135,281: 13. 5.
som för hela länet under året icke
uppgått till 1,000 r:dr, tilldelats
Upsala läns innev
1846, 1850 och 1853
Stochholms läns under åren 1845 och 1846
Nyköpings läns under åren 1846 och 1853 . .
Östergöthlands läns under åren 1845 och 1846 .
(lott/ands läns under åren 1845, 1846 och 1847
Halmar läns under åren 1845, 1846, 1847, 1848
och 1853 ....*.
Blekinge läns under åren 1847 och 1853 .
Jönköpings läns under åren 1847, 1849 och
Kronobergs läns under åren 1846, 1847,
och 1853
Christianstads läns tinder åren 1847, 1849,
och 1853
Hallands läns under åren 1846, 1847, 1852
1853
Götheborgs och Bohus läns under åren 1847,
och 1852
Elfsbor
mare
1852
1852
1852
och
1851
lans
under åren 1847 och 1852
Skaraborgs läns under är 1847 .
}Fvrmlands läns under åren 1847.
1851 och 1852
IVcsLcrds hins under åren 1845, 1846.
och 1853
Stora Kopparbergs läns under åren
1848, 1850, 1851 och 1852 .
Gefleborgs läns under åren 1845,
oell 1852 ........
Bi/u lill l\. SL Prut. 1853 § 1854.
1849, 1850,
1849, 1852
1845, 1846.
1846, 1851
R:dr
under åren 1845.
344,000: — —
336,666: 32. —
54,150: — —
41.550: — —
88.466: 32. —
100,965:
57.345:
50'316:
40,000:
i.
32.
21.006: 12.
137.700:
59,300
88,000
40,600
50,466: 32.
275.118: 36.
» 55,750:
28,266: 32.
4 Somt. 1 Afd. 34 Höft.
10
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 9ö.
Wcster-Norrian ds läns innevånare under åren
1851 och 1852
1850,
Rrdr
20,300: —
Jemtlands läns under åren 1846, 1849,
1851 och 1852
1850,
n
97,700: —
Westerbottens läns under åren 1847, 1850,
och 1852 .....
1851
n
96.883: 16.
samt Norrbottens läns under åren 1848,
och 1851
1849
y)
45.500: —
Under hvart och ett af ofvannämnde
uppgått till följande belopp, nemligen:
under år 1845 till R:dr 616,716: 32.
9 år, hafva dessa undsättningar
1846
1847
1848
1849
1850
1-851
1852
1853
499,366: 32.
391.937: 16.
12,877: 32.
51,650: ' —
85.766: 32.
160,479: 22.
213,672: 44.
102.813: 43.
—. deraf utan återbetalnings-skyldighet
beviljats . R:dr 30.000: — —
1.
4.
16.300: —
3.654: —
166: 32.
5.050: —
22.433: 16..
15.166: 32.
16.633: 16.
9.845: 7.
Summa R:dr 2,135,281: 13.
o.
R:dr 119.249: 7. 4.
eller i medeltal under hvarje år till
R:dr 23,7,253: 22. 10.
hvaraf de utan återbetalnings-skyldighet beviljade undsättningarnes årliga medelbelopp
utgjort
. . R:dr 13,249: 43. 6.
Enligt den i sednaste Stats-Utskotts förut åberopade Utlåtande, sid. 2—-3,
meddelade uppgift å influtna tullafgifter för spannmål,, sorn från utrikes orter
blifvit införd, uppgingo dessa afgifter under åren 1844 — 1849 till ett sammanlagdt
belopp af ........ . . .. R:dr 3,20,021: 39- —
Under de sedermera förflutna åren hafva enahanda
tullafgifter utgjort:
R:dr 130,058: 27. —
.... » 383,679: 39. —
. . . . »• 368,641: 14. —
år 1850
» 1851
» 1852
. .
och ;> 1853, utom hvad
för strandad och förtullad
spanmål underDecember månad
samma år möjligen influtit
. .
. . ..
179,058: 12.. —
E:dr 1,061,437:' 14..
Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 95.
11
utgörande alltså dessa tullafgifter under de sednast förflutna
10 åren tillsammans R:dr 1,381.459: 35. —•
eller i medeltal ärligen
» 138,145: 46. 8.
Beträffande de, till följd af missvexter eller hagelskador beviljade och
utbekomna lån, derå afbetalningarne, jemlikt nu gällande stadganden, äfven ingå
till undsättningsfonden och hvilka afbetalningar följaktligen bereda tillgång
till nya undsättningar, så uppgifves i en af bilagorna till Kongl. Stats-konto
rets
ofvan omförmälda berättelse, att dessa låns återstående belopp utgjorde
vid slutet af sistlidet års lista hälft:
inom Upsala län
866:
32.
—
på
Gottland
161:
1.
9.
inom
Kalmar län
600:
—
—
55
Jönkopings län .
14,133:
16.
—
55
Kronobergs län
4.511:
0.
4.
n
Christianstads län
666.-
32.
—
n '
Hallands län
30,300:
—
—
n
Götheborgs- och Bohus län .
16.979:
35.
1.
55
Elfsborgs län
17,766:
32.
—
n
Wermlands län
. .
24,463:
17.
11.
55
Westerns län
1,000:
—
—
55
Stora Kopparbergs län
45,235:
2.
10.
55
Gefleborgs län ........
12,985:
17.
6.
n
Wester-Norr lands län
13.383:
10.
7.
■55
Jemtlands län
32,643:
18.
—
• 55
Westerbottens län
93,394:
7.
9.
55
Norrbottens län
182,223:
16.
—
Summa R:dr 491,313: 4. 9.
Då i det vid sednaste riksdag afgifna utlåtande, angående undsättningsväsendet,
åtskilliga uppgifter förekomma, rörande resultatet af fordna allmänna
magasins-inrättningens utredning, har nuvarande Stats-Utskott ansett sig i dess
utlåtande angående samma ämne böra upplysningsvis tillägga, att magasins-inrättningens
återstående skuld till Rikets Ständers Bank, sedan sagde riksdag,
minskats med 5,000 r:dr och för närvarande utgör 880,000 r:dr; att nämnde
inrättnings i banken innestående behållning vid 1853 års
slut uppgick till  R:dr 1,108: 5. 10.
att utaf de genom samma inrättning utlemnade undsättningsmedel, under åren
1850—1853, influtit ett sammanlagdt belopp af .. . . R:dr 5,693: 14. 8.
samt att de vid 1852 års slut balancerade fordringar för dylika undsättningsmedel
utgjorde 10,943 r:dr 12 sk. 8 rst.
12
Stats-UtskoUels Utlåtande, N:o 95.
Enär erfarenheten vitsordat ändamålsenligheten af Rikets Ständers under
sednast förflutna riksdagar vidtagna beslut, angående ej mindre sättet, och välboren
för meddelandet af undsättningar vid inträffande missvexter eller felslagna
skördar, än de dertill erforderliga medlens beredande och tillhandahållande,
linner Utskottet sig ega all anledning instämma i Kongl. Maj:ts för Rikets
Ständer tillkännagifna åsigt, att äfven vid innevarande riksdag enahanda beslut
och föreskrifter böra uti dessa hänseenden meddelas. Men som de för ifrågavarande
föremål afsedda nu disponibla tillgångar, genom det ansenliga belopp,
hvartill tullinkomsterna för den till riket under sednaste åren införda spanmål
uppgått, förökats vida öfver hvad som under samma år behöft till undsättningar
användas och under den stundande tiden sannolikt kommer att dertill erferdras,
så anser sig Utskottet böra tillstyrka,
att, i enlighet med hvad Kongl. Majit i Nåder föreslagit, Sjuhundratusen
riksdaler utaf de till Riksgälds-kontoret aflemnade och derstädes
innestående undsättnings-medel må af Rikets Ständer disponeras
för bestridande af de stats-utgjfter, som under nuvarande riksdag
beviljas och till utgående från detta verk anvisas.
Likaledes och med afseende å hvad Kongl. Majit anfört till stöd för sitt
Nådiga förslag, angående fördubblingen af den summa utaf undsättnings-medlen,
Kongl. Majit hittills egt att använda såsom understöd utan återbetalningsskyldighet
åt de mest nödlidande samhällsklasserna, får Utskottet jemväl
tillstyrka Rikets Ständers bifall till detta förslag.
Då Utskottet i allt öfrigt anser de, angående undsättnings-väsendet samt
dermed gemenskap egande, för hela samhället vigtiga frågor, hittills gällande
stadganden och bestämmelser böra äfven hädanefter bibehållas och tillämpas,
så hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med Kongl. Majits härom
aflåtna Nådiga proposition, måtte besluta:
1 :o att Kongl. Majit, för behöfvandes undsättning vid inträffande
missvext eller felslagen skörd, fortfarande eger disponera:
a) den del? i Rikets Ständers Bank, dels i Riksgälds-kontoret,
efter afdrag af ofvannämnde för andra statsbehof nu
föreslagna summa eller 700,000 ridr, innestående behållning
utaf de till dylika undsättningar förut anvisade medel, äfvensom
hittills influtna tullafgifter för utländsk spanmål, jemte
hvad som kan inflyta genom återbetalningar å meddelade undsättningslån
;
b) de tullafgifter för utländsk spanmål, som intill innevarande
års slut ytterligare kunna ingå; och
c) enahanda tullafgifter, som, från och med början af näst
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 95.
13
kommande ar 1855 och så länge de i sådant hänseende då
gällande tullbestämmelser blifva oförändrade, komma att inflyta.
2:o att af de till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition sålunda ställda
undsättnings-inedel en summa af högst etthundratusen r:dr ina. från
och med innevarande år samt under tiden för denna riksdags statsreglering,
få begagnas till undsättningar utan återbetalnings-skyldighet
åt sådane behöfvande, som icke äro i tillfälle att sjelfva förskaffa
sig arbete eller i stånd att af egna tillgångar återgälda de undsättnings-anslag,
hvilka dem tilldelas; börande dock dylika understöd företrädesvis
tillgodokomma de kommuner, som tillförbinda sig att så använda
desamma, att för dithörande lattiga och arbetslösa personer
derigenom beredes sysselsättning och möjlighet att medelst eget arbete
förtjena sitt uppehälle;
3:o att här ofvan omförmälda tillgångar för öfrigt må användas
endast till räntefria låneunderstöd med bestämda återbetalnings-terminer
och emot vederbörande större eller mindre menigheters gemensamma
ansvarighet eller annan af Kongl. Maj:t godkänd säkerhet;
4:o
att, så vidt omständigheterna medgifva, tillfällen för de behöfvande
skola beredas att erhålla sysselsättning och förtjenst vid
allmänna arbetsföretag; samt
5:o att de för undsättningar vid missvexter eller felslagna skördar
afsedda medel må till den del de icke äro för anvisade utbetalningar
erforderliga, till Riksgälds-kontoret öfveriemnas, emot skyldighet
för detta verk, att det sålunda mottagna beloppet, vid skeende
reqvisition, för dermed åsyftade ändamål Kongl. Majit tillhandahålla.
Stockholm den 10 April 1854.
14 Slats-Utskottels Utlåtande, Avo 96,
N:o 96.
Ank. till Exp.-Utsk. den 12 April !854, kl. 3 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om beredande af ersättning
utaf allmänna medel för förluster genom inträffad hagelskada.
(R:gs Afd.)
Riksdags-fullmäktigen Pehr Eric Andersson från Westerås län har, uti
en inom Bonde-ståndet väckt och till Ståts-Utskottet remitterad motion, anfört,
hurusom fråga väl uppstått om bildande af ett bolag inom nämnde län till försäkring
emot hagelskada å vexande gröda, och ett reglemente i sådant afseende
äfven blifvit uppgjordt, samt under den 2 Juni 1852 af Kongl. Majit i Nåder
faststäldt, men oaktadt både Kongl. Majits Befallningshafvandes och Hushållnings-sällskapets
samt enskilde personers nitiska bemödanden, hade detta bolag
likväl ej kunnat komma till stånd, emedan den skedda teckningssumman endast
uppginge till 116,000 r:dr och således vida understege det i reglementet
loreskrilha mi*imi-belopp eller 500,000 ndr. Med afseende å den sålunda ådagalagda
och, i betraktande af härvid förekommande förhållanden, lätt förklarliga
svårigheten att genom enskilda föreningar bereda tillgång till ersättande af
den skada och förstörelse, som hagel, isynnerhet inom vissa trakter, tidtals förorsakade
och enär det borde anses ej blott sorn en pligt, utan äfven som en
fördel för staten, att bereda sina medlemmar ersättning för sådane förluster,
hvilka, såsom hagelskador, ej kunna genom mensklig omtanke och förutseende
förebyggas, och att såmedelst sätta dem, som af dylika olyckor blifvit hemsökte.
i tillfälle att fortsätta sin för det allmänna gagnande verksamhet, har motionären
föreslagit: att en summa af 60,000 ridr måtte i Riksgälds-kontoret årligen
afsättas, för att användas till ersättning åt dem, hvilka lida förluster genom
inträffade hagelskador, samt att denna ersättning måtte utaf dessa medel
få utgå sålunda, att, sedan skadan blifvit af kronofogden och tvänne ojäfvige,
i orten boende, gode män, eller ock på annat, af Kongl. Majit i Nåder före
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 97.
15
skrifvet sätt uppskattad, skulle halfva beloppet erhållas utan åtcrbetalningsskyldighet
och den andra hälften emot förbindelse, att derå, utan räntas erläggande,
afbetala en tiondedel ärligen.
De menigheter, hvilkas vexande grödor blifvit genom hagel förstörda,
hafva vid flera tillfällen af Kongl. Maj:t erhållit understöd utaf härtill disponibla
allmänna medel; och derest Rikets Ständer bifalla Stats-Utskottets under N:o
<)5 nu afgifna utlåtande, angående behöfvandes undsättning vid missvexter eller
felslagna skördar, kommer Kongl. Maj:t att äfven framgent ega till Sin Nådiga
disposition erforderliga medel för att vid de fall, då -omständigheterna dertill
föranleda, genom beviljande af undsättningar emot eller utan återbetalningsskyhlighet,
lindra förluster, sorn genom inträffande större hagelskador kunna hädanefter
förorsakas; vid hvilket förhållande Utskottet anser ingalunda behöfligt
att, för dylika förlusters ersättande, såsom ofvanbemälde motionär föreslagit, afsätta
en viss årlig summa och sålunda för detta ändamål, utaf Statsverkets medel,
bilda en ny särskild fond; utan får Utskottet hemställa,
att den härom väckta motion må lemnäs utan afseende.
Stockholm den 10 April 1854.
Nro 97.
Ank. till Exp.-Utsk. den 12 April 1854, kl. 3 e. m
Utlåtande, i anledning af ånyo vuckt fråga om afskrifning af
Statsverkets fordringar för Norrbottens och Westerbottens lun
meddelade undsättningar.
(R:gs Afd.)
Vid innevarande riksdag hafva sedermera aflidne Riksdags-fullmäktigen
Johan Jakob Rutberg, jemte Riksdags-fullmäktigen Anders Bäckström irån
16
Stats-Ulskotlels Utlåtande, N:o 97.
JSorrbotlens samt Lars Gustaf Sandberg, Olof Lindström och Olof Pehrsson
från Westerbottens län, uti en hos Bonde-ståndet gemensamt väckt motion,
förnyat den under ilera föregående riksmöten gjorda framställning om afskrifning
af Statsverkets återstående fordringar för de undsättningar, nämnde 2:ne läns
innevånare efter 1830 och följande års missvexter erhållit; i hvilket afseende
motionärernc erinrat ej mindre om de, i öfverensstämmelse med Rikets Ständers
beslut, genom Kongl, brefven den 13 Mars 1834 och den 19 Januari
1842, meddelade särskilda stadganden i afseende på indrifningen af nu ifrågavarande
skulder, än om den af Kongl. Majit under sistförlidne riksdag uttalade
åsigt, att en mängd al dessa läns undsättnings-lån mäste afskrifvas.
Med anledning af denna motion anser sig Utskottet böra meddela böljande
upplysningar om de särskilda betalningsvilkor och eftergifter, som i fråga
om berörde skulders liqviderande blifvit af Rikets Ständer beviljade.
Enligt Rikets Ständers redan , vid 1834 och 1835 års riksdag meddelade
beslut, skulle' Westerbottens och Norrbottens läns skulder i anledning af erhållna
undsättningar, efter de vid början af 1830-talet derstädes inträffade missvexter
få afskrifvas till en tredjedel af deras ursprungliga belopp, samt de derefter
återstående skulderna fä användas till bildande af socken- eller distriktmagasin
och fördenskull förvandlas till spanmäl efter derå lorut fastställda pris.
med rättighet lör undsättningstagarne att det sålunda bestämda skuldbeloppet
återgälda med i årligen under 4 års tid, från och med dels 1835 och dels
1836 års uppbördsstämmor; hvarjemte Rikets Ständer förklarade, att om missvext
under något af de bestämda 4 åren inträffade, anstånd med den till betalning
förfallna fjerdedelen linge beviljas till det påföljande året. Den sålunda
medgifna förmån att med spanmål in natura återbetala undsättnings-skulderna,
skulle dock ej tillgodokomma innevånarne i de socknar, sorn vägrade inrätta magasin,
utan borde dessas återstående skuldbelopp godtgöras med penningar efter
det för hvarje år bestämda pris å den långifna spanmålen; hvilket liqvidationssätt
äfven skulle tillämpas för de låntagare, som icke behörigen fullgjorde
sin årliga levererings-skyldighet. Vidare medgåfvo Rikets åren 1840 och 1841
församlade Ständer, att sedan, uti lagligen utlysta sockenstämmor, undersökningar
blifvit anställda till utrönande, hvilka gäldenärer voro utfattige och saknade
all tillgång till sina skulders godtgörande, skulle, derest ett sådant förhållande
af socknemännen enhälligt vitsordades, afskrifning i laga ordning få verkställas,
utan afseende derpå, att borgen för samma skulder .ore ställd: men deremot
borde för öfriga skulders indrifning hos hufvudgäldenärerne eller , dem som spanmålen
mottagit, alla nödiga åtgärder skyndsammast vidtagas, dervid likväl, i
enlighet med Kongl, brefvet den 13 December 183'' gäldenärcrnes fasta egendom.
behöfliga bohagsting, klädespersedlar, för jordbruket erforderliga kreatur
och
S/a/s-Utskottets Utlåtande, N:o 97.
17
och åkcrbruks-redskap samt nödig utsädes-spanmål icke finge utmätas; och
skulle, i fall tillgäng till sistberörde skulders betalande hos vederbörande gäldenärer
saknades, jemväl dessa skulder i behörig ordning och sä fort ske kunde,
till afskrifning befordras.
Till följd af den sålunda beviljade eftergift af Statsverkets betalningsanspråk
för Westerbottens och Norrbottens läns invånares undsättnings-skulder
i anledning af 1830, 1831, 1832 och 1833 års missväxter, har, enligt den
derå, uti Stats-Utskottets utlåtande n:o 102 vid sednaste riksdag förekommande
uppgift, ett sammanräknadt belopp af ej mindre än 237,999 r:dr 7 r:st, utaf
dessa skulder dels afskrifvits, dels afkortats.
Beträffande indrifningen eller afskrifningen af hvad för närvarande återstår
utaf samma skulder, sä har behandlingen och pröfningen af alla härvid
förekommande frågor i sednare tider blifvit öfverleinnad till Kongl. Kammarrätten,
på hvars afgörande i laga ordning, dessa frågor alltså numera bero;
vid hvilket förhållande, och med afseende å de särdeles förmånliga betalningsvilkor
och eftergifter, sorn för ifrågavarande skulder blifvit af Rikets Ständer
särskildt beviljade, Utskottet anser sig böra hemställa,
att den om afskrifningen af deras hela återstående belopp nu ånyo
gjorda framställning icke må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Stockholm den 10 April 1854.
Bifi. till R. St. Rrut. 1853 Sf 1854. 4 Sami. i Äfd. 34 Haft.
18
Siats-Utskottets UtlåtandeN:o 98.,
N:o 98
Ank. till Exp.-Utsk. d. 12 April 1854, kl. 3 e. m.i
Utlåtande, angående ett ytterligare läns beviljande för hamnbyggnaden
vid (Vadstena.
(R:gs Alil.)
För anläggningen af en hamn vid staden Wadstena beviljade Rikets Ständer
under 1847 och 1848 års riksdag nämnde stad ett lån å 32.000 r:dr, emot
återbetalning af sex procent årligen utaf den ursprungliga lånesumman, hvarvid
räntan för det återstående kapitalbeloppet skulle beräknas efter 4 procent. Derefter
har Kongl. Majit, med bifall till stadens hamnbyggnads-direktions underdåniga
anhållan om ett ytterligare lån å 10.000 r:dr för hamnbyggnadens fullbordande,
den 11 Augusti nästlidet år beviljat och till utgående frän handelsoch
sjöfartsfonden anvisat det sålunda sökta nya lånet emot 4 procent årlig
ränta samt kapitalets återbetalning medelst erläggande af en tiondedel deraf årligen
efter det hamnbyggnadsarbetet blifvit fullbordadt.
Dessa, utaf allmänna medel beviljade, tvenne särskilda låne-understöd hafva
dock, enligt hvad staden Wadstenas nuvarande riksdags-ömbud hr J. L. Öhrström,
uti en hos Borgareståndet väckt motion,, uppgifvit, varit otillräckliga för
det kostsamma hamnarbetets fullbordande. Bemälde motionär har derföre, å
stadens vägnar, anhållit, att Rikets Ständer, emot lindrig ränta, samt den säkerhet,
. sorn kunde äskås, mätte tillerkänna samma stad ett ytterligare hamnbyggnadslån
å 10,000 r:dr samt derför medgifva några års räntefrihet. Till
stöd för denna anhållan har motionären, under erinran om de inånga anslag
utan återbetalningsskyldighet, som af Rikets Ständer beviljats för andra städers
hamnbyggnader, anfört: att det af sedermera aflidne öfversten G. Lagerheim
upprättade kostnadsförslag, sorn låg till grund för staden Wadstenas ansökning
•m det först erhållna lånet, upptog ett belopp af endast 48,000 r:dr, hvaremot
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 98.
19
kostnader»e för hamnens anläggning, uti det förslag, sorn derefter, enligt vederbörligt
uppdrag, blef uppgjort af majoren friherre G. De Geer beräknades till
69,400 r:dr, hvilken kostnadsberäkning styrelsen för allmänna Väg-och Vattenbyggnader
dock, med afseende å hvad genom försäljningen af de vid arbetets
slut öfverblifvande materiaiier och redskap komme att erhållas, ansåg kunna nedsättas
till 66,000 r:dr i men, efter hvad under sistlidet år sig visat, skulle ej
heller detta belopp på långt när komma att blifva tillräckligt för arbetets fullbordande.
Vidare har motionären uppgifvit, att, sedan det å handels- och sjöfartsfonden
anvisade lån blifvit i nåder beviljadt, hade, för hamnbyggnads-arbetets
fortsättande under nästlidet år, ej allenast ett deremot svarande belopp, utan
ock en härutöfver erforderlig summa af 3.000 r:dr genom upplåning i enskild
väg anskaffats, och skulle, utom de sålunda redan använde medlen, ytterligare
behöfvas 7,000 r:dr för ännu icke verkställda arbeten samt fullbordandet af en
påbörjad magasinsbyggnad; varande alltså staden i behof af det nu begärda
, nya låneunderstödet, för att komma i tillfälle återbetala den del utaf de enskildt
/ upplånade medlen, som öfversteg de af Kongl. Maj:t i Nåder beviljade låne*
summor, samt bestrida de återstående arbets- och byggnadskostnaderna.
Då staden Wadstena ej allenast erhållit hela det vid 1847 och 184b
års riksdag ifrågasatta statsbidrag för hamn-anläggningens verkställande, utan
äfven nyligen kommit i åtnjutande af ett för samma arbetsföretags fullbordande
hos Kongl. Maj:t i underdånighet sökt låneunderstöd; och då, efter detta låns
beviljande, inga sådana särskilda omständigheter och förhållanden hafva tillkommit,
som möjligen skulle kunna anses innefatta tillfyllestgörande skäl för Rikets
Ständer att tillerkänna meranämnde stad ett ytterligare lån för bestridandet af
de med anläggningen af dess hamn förenade kostnader, så finnér Utskottet sig
föranlåtet
afstyrka Rikets Ständers bifall till den å stadens vägnar härom nu
gjorda framställning..
«
Stockholm den 10 April 1854..
20
Stats-1 /skottets Memorial, JV;o 99.
N:o 99.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 12 April 1854, kl. 3 e. m.
Memorial, i anledning af återremiss å Utlåtandet N:o 38.
(R:gs Afd.)
Bonde-ståndet har, med anledning af de inom samma Stånd framställda
anmärkningar, till Stats-Utskottet återremitterat ofvannämnde utlåtande, angående
afskrifning af det, Ojaby och Härlöfs samt VVederlöfs och Dänningelanda församlingar,
tilldelade belopp utaf staden Wexiös byggnadslån; men då de öfriga
Riks-stånden, enligt Utskottet tillhandakomna protokolls-utdrag, bifallit samma
utlåtande, så måste denna fråga, jemlikt Riksdags-ordningens 75 § anses vara
af Rikets nu församlade Ständer afgjord; vid hvilket förhållande Bonde-ståndets
återremiss
icke kan till någon vidare åtgärd föranleda.
Stockholm den 10 April 1854.
/Stuts-Utskottets MemorialJV:o 100.
21
S:o 100.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 12 April 1854, kl. 3 e. m.
/
/
/
Memorial, i anledning af' enkullen återremiss ä Utlåtandet i\:o lil.
(U. A.)
Stats-Utskottets, under N:o 51 afgifna, utlåtande, i anledning af väckt
motion om en gratifikation till regements-skrifvaren Carl Leopold, har af Ridderskapet
och Adeln blifvit till Utskottet återremitteradt; men då, enligt ankomne
protokolls-utdrag, de öfriga Riks-stånden bifallit samma utlåtande, hvadan,
jemlikt Riksdags-ordningens 75 §, ärendet är af Rikets Ständer afgjordt,
har Utskottet funnit sig
icke kunna med detsamma taga vidare befattning.
Stockholm den 10 April 1854.
O i/t. tift R. St. Vrot. 1853 §> 1854 4 Sami t Afä. 54 Haft.
4
t
v
STOCKHOLM, i'. (J. Schultze^ Boktryckeri J854.
Slals-Ulskollets Memorial, 101.
1
Ank. till Eip.-Utsli. d. 20 April 1854, kl. 11 f. m.
101.
Memorial, angående bestämmandet af den Riks-Ständens
och Utskottens Kansli-beljening tillkommande aflöning.
(Rgs AM.)
Sedan Stats—Utskottet till Riks-Stånden aflemnat sina Utlåtanden, angående
regleringen af Riks-Statens samtliga utgifts-titlar, får Utskottet, jemlikt Riksdagsordningens
24:de §, nu afgifva yttrande i fråga om den vedergällning, som af
Statsmedlen skall utgå och i sammanhang med Statsregleringen af Rikets Ständer
bestämmas för Riks-Ståndens och Utskottens Sekreterare samt den under Riksdagen
biträdande betjening inom Ståndens Kanslier och hos Rikets Ständers Utskott;
i hvilket afseende Herr Landtmarskalken och Herrar Talmän, medelst skrifvelse
af den 3:dje innevarande månad, till Stats-Utskotlet aflemnat ett af dem
uppgjordt förslag till bestämmande a,f arfvodes- eller traktaments-beloppet för
hvar och en af bemälde Sekreterare och öfrige under nu pågående Riksdag vid
Riks-Ståndens och Utskottens Kanslier tjenstgörande personer samt till fastställande
af tiden lör denna aflönings beräknande, äfvensom till de för öfrigt erforderlige
stadganden rörande härmed gemenskap egande frågor.
Då någon framställning om förändring uti ifrågavarande arfvodens och traktamentens,
sedan längre tid tillbaka bibehållna, belopp ej under denna Riksdag
förekommit, anser sig Utskottet desto mindre ega anledning att någon sådan förändring,
vare sig till förhöjning eller förminskning, deruti föreslå, som Herr Landtmarskalken
och Herrar Talmän tillstyrkt, att desamma måtte få utgå med enahanda
belopp, hvartill de vid flere föregående Riksdagar varit af Rikets Ständer
bestämdå.
Beträffande åter antalet af den hos hvarje Riks-Stånd och Utskott nu anställde
Kansli-personal, äfvensom den tid, då den antagits och inträdt i tjenst—
öring samt från hvilken densammas aflöning ansetts böra beräknas, har Statstskottet
härå erhållit vederbörligen styrkta uppgifter; varande, i fråga om de
ansli-biträden Utskotten antagit' utöfver det i Riksdags-Ordningen bestämda antal,
nili. lill It. Sl. Prot. 1835 & 1834. i Sami. 1 Afå. 35 Höft. 1
2
Slals-Utsliollcls Memorial, JVs 101.
sagde uppgifter, såsom Stats-Utskottet vid anställd jemförelse lunnit, öfverensstämmande
med vederbörande Utskotts i sådant hänseende gjorda och af Rikets Ständer
bifallna framställningar.
1 enlighet med hvad Herr Landtmarskaiken och Herrar Talmän föreslagit,
får Utskottet alltså tillstyrka,
alt den aflöning, hvilken under nuvarande Riksdag tillkommer
Riks-Ståndens och Utskottens Sekreterare, äfvensom den öfriga
hos Stånden och Utskotten anställda Kansli-betjening, måtte af
Rikets Ständer bestämmas och fastställas att utgå med följande,
för hvarje särskild tjensteman uppgifna, belopp samt få beräknas
från här nedan utsatta dagar nemligen:
Hos Ridder skåpet och Adeln: ,
För Riddarhus-Sekreleraren, i egenskap af detta Stånds Sekreterare, arfvode i
månaden
K:dr 300: —
» Sju Notarier, hvardera, dagtraktamente ....... » 4: 24.
» Sex Kanslister, d:o d:o  » 5: —
varande vid denna, likasom vid sednast förlidna, Riksdag ej mindre Riddarhus
Sekreteraren,
än Ridderskapet. och Adelns öfriga Kansli-betjening, hvilken före
Riksdagens början blef af Riddarhus-Direktionen antagen och i tjenstgöring inträdde,
berättigad att beräkna sin aflöning från och med fjerde dagen före den,
till hvilken Rikets Ständer voro sammankallade, eller från och med den ll:te
November nästlidet år.
Hos Preste-Ständet:
För Sekreteraren, arfvode i månaden R:dr 300: —
» Fyra Notarier, hvardera, dagtraktamente » 4: 24.
» Sju Kanslister, d:o d:o  » 5: —
hvilken aflöning får beräknas för 'Sekreteraren och två Notarier fran och med den
Idrde, för en Notarie och en Kanslist från och med den 19:de samt för en Notarie
och sex Kanslister från och med den 26:te November nästlidet år.
Hos Borgare-Ståndet:
För Sekreteraren, arfvode i månaden R:dr 500: —
» Fyra Notarier, hvardera, dagtraktamente
4: 24.
» Atta Kanslister d:o d:o  » 3: —
att beräknas från och med de dagar, då hvar och en af bemälde Kansli-persona
i tjenstgöring inträdde, eller för Sekreteraren från och med den 21:sta, lör No
tarierne och tre Kanslister från och med den 23:dje och för en Kanslist frå
och med den 30:de November nästlidet år samt för fyra Kanslister från och me
den 5:te påföljde December.
Stats-Ut slottets Memorial, M 101.
3
Hos Bonde-Ståndet:
För Sekreteraren, arfvode i månaden R:dr 500:
jemte hyres-ersättning i d:o
» SO: ggp.
samt ersättning för dess resor till och från Riksdags-orten,
enligt Kongl. Brefvet den 22 April 1850 eller efter 5:te klassen
i gällande rese-reglemente (skjuts efter 5 hästar och traktamente
4 R:dr om dagen)
» Fyra Notarier, hvardera, dagtraktamente R:dr 4: 24.
)) Fjorton Kanslister, d:o d:o  »5: —
Aflöningen och hyres-ersättningen för Sekreteraren får beräknas från och med
dien 26:te October niistlidet år, eller den dag, då han af Kongl. Majit blef i
fciåder förordnad att denna befattning bestrida; kommande traktamentena för Notarierne
och Kanslisterne att utgå från och med följande dagar, nemligen: för
två Notarier och två Kanslister från och med den 19 samt för två Notarier och
tolf Kanslister från och med den 29 November nästlidet år.
Hos Konslitutiuns-Utskottet: • '
För Sekreteraren, arfvode i månaden .  Ridr 166: 52.
» En Notarie, dagtraktamente .
» 5: 24.
» Två Kanslister, hvardera, d:o . • • .  » 2: 24.
af hvilka tjenstemän *n Kanslist inträdde i tjenstgöring den lista December nästlidet
år, oc.lr Sekreteraren antogs den 2:dra samt de öfriga Kansli-biträdena den 3:te
i samma månad. (Konstitutions-Utskottets Memorial Jfö 1.)
Hos Stats-Utskottet:
.... R:dr 200: —
32.
För Sekreteraren, arfvode i månaden R:dr 200
» Sekreteraren för Riksgälds-verket rörande ärenden, d:o . . » 166
» Två Notarier, hvardera, dagtraktamente  » 4
» Fyra Kanslister, d:o d:o
» 3
varande förstnämnde Sekreterare och en Notarie antagne deti 2:dra December
nästlidet år, Sekreteraren för Riksgälds-verkets ärenden, en Notarie och tre Kanslister
den 5:te i samma månad samt en Kanslist den 27:de sistlidné Februari,
dock med rättighet till aflöriings beräknande från och med sistberörde månads
början (Stats-Utskottets Memorialer N:ris 2 och 33.)
Hos Bevillningf-Utskottet:
För Sekreteraren, arfvode i månaden  R'.dr 166: 32.
» Tre Notarier, hvardera, dagtraktamente
» 3: 24.
» Två Kanslister, d:o d:o ...... » '2: 24.
4
Slals-Vtskottets Memorial, JYi 101.
hvilken aflöning bör utgå för Sekreteraren frän och med den l:sta och för två
Notarier från och med den 5:te December nästlidet år, samt för en Notarie från
och med den 7:de och för Kanslisterne från och med den 12:te Januari innevarande
år. (Beviilnings-Utskottets Memorial Jtä 1.)
Hos Banko-Utskottet :
För Sekreteraren, arfvode i månaden
R:dr 166: 32.
» Två Notarier, hvardera, dagtraktamente  » 3: 24.
» Två Kanslister, d:o d:o ...... » 2: 24.
skolande Sekreterarens aflöning beräknas från och med den 2:dra, Notariernes och
en Kanslists från och med den 5:te samt en Kanslists från och med den B.cie
December nästlidet år. (Banko-Utskottets Memorial JVi 4.) \
Hos Lag-Uts/iottel: \
För Sekreteraren, arfvode i månaden R:dr 166: 32.
» Två Notarier, hvaraf den ene tjenstgör vid detta Utskotts
sammanträden med något annat Rikets Ständers Utskott,
hvardera, dagtraktamente » 3: 24.
» En Kanslist, dagtraktamente » 2: 24.
Denna aflöning bör utgå för Sekreteraren från och med den Irsta och för
Kanslisten från och med den 6:te December nästlidet år, samt för den ene Notarien
från och med den 10 Januari och för den andre från och med 'den 7:de
Mars innevarande år. (Lag-Utskottets Memorial M 3.)
Hos Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet:
För Sekreteraren, arfvode i månaden Rrdr 166: 32.
» Fyra Notarier, hvardera, dagtraktamente » 3: 24.
» Två Kanslister d:o d:o » 2: 24.
hvilken aflöning beräknas för Sekreteraren från och med den lista, för två Notarier
från och med den 5;te och för två Notarier från och med den 20:de December
nästlidet år, samt för Kanslisterne från och med den l:sta Januari inne
varande
år. (Ekonomi-Utskottets Memorial JVs 1.)
Hos Särskilda Utskottet för bränvinsfrägans behandling:
För Sekreteraren, arfvode i månaden R:dr 166: 32.
« En Notarie, dagtraktamente
3: 24.
» Två Kanslister, d:o hvardera » 2: 24.
hörande Sekreterarens, Notariens och den ene Kanslistens aflöning beräknas från
och med den 20:de December sistlidet år samt den andre Kanslistens från och med
den 7:de Febr. innevarande år. (Särskilda Utskottets Memorialer N:ris 1 och 5.)
Slats-Vtskotteh Memorial, JW 101.
5
Hos Expeditions-UtsJcottet:
För Sekreteraren, arfvode i månaden R:dr 166: 32.
» Två Notarier, hvardera, dagtraktamente » 3: 24.
» Tretton Kanslister, d:o d:o  » 2: 24.
och beräknas Sekreterarens arfvode från och med den l:sta December sistlidet år,
varande dagtraktamentena ställde till Utskottets förfogande, för att utgå i mån
af behof och allt eftersom de tjenstemän, för hvilka desamma äro afsedda, i tjenstgöring
inträdt. (Expeditions-Utskottets Memorial JYs 1.) För de sålunda till
detta Utskotts disposition ställda aflönings-medel bör, i likhet med hvad under
flere föregående riksmöten iakttagits, särskild redovisning vid riksdagens slut till
Riksgälds-kontoret afgifvas.
Utom den hos Stats-Utskottet anställde här ofvan uppgifne kansli-personal,
har Utskottet, enligt dess af Rikets Ständer bifallna Memorial JVs 2, jemväl till
sitt biträde antagit en Kamererare, om hvars vedergällning för de göromål, som
redan blifvit eller hädanefter under riksdagens lopp varda åt honom uppdragne,
/ Utskottet torde framdeles få till Rikets Ständer inkomma med särskild framställning.
Likaledes skall Utskottet närmare riksdagens slut i stadgad ordning afgifva
särskildt yttrande, angående vedergällningen för de tjenstemän, som blifvit anställde
till biträde åt Hemliga Utskottet.
Beträffande aflöningen för den hos Riks-Stånden och Utskotten anställda
vaktbetjening, hafva Rikets Ständer, genom bifallandet af Utskottets Memorial M 8,
redan bestämt ett dagtraktamente af 1 R:dr 16 sk. för hvar och en vaktbetjent,
samt medgifvit, att denna aflöning, efter hvarje månads slut, får med hela sitt
belopp utbetalas. Utskottet anser, sig derföre endast, på sätt vid föregående riksdagar
skett, i sammanhang med det framställda förslaget till aflöning ;för [kanslipersonalen,
böra anmäla det för Utskottet uppgifne antalet af den vid innevarande
riksdag tjenstgörande vaktbetjening samt de dagar, från och med hvilka dess traktamenten
bordt beräknas.
Hos Ridder skåpet och Adeln: Sex Vaktmästare, hvilka inträdde i tjenstgö
ring
den 11 November nästlidet år;
» Preste-Stundei: Fyra Vaktmästare, hvilkas tjenstgöring började sam
ma
dag.
» Borgare-Ståndet: Sex Vaktmästare, af hvilka två [inträdde i tjenstgö
ring
den 14 och fyra den 22 i nämnde månad;
» Bonde-Ståndet: Fern Vaktmästare, af hvilka en egt beräkna sin aflöning
från och med den H och fyra från och med den 15 i dito;
» Konstitutions-Utskottet: Två Vaktmästare, den ene antagen den 1 och
den andre den 5 December nästlidet år;
6
Siats-Utskottets Memorial, J\s 101.
Hos Stats-Utshotlet: Feni Vaktmästare, hvilka inträdde i tjenstgöring den 1
i samma manad;
» Bevillnings—Utskottet: Tre Vaktmästare, med rättighet till, aflöning frän
och med den 3 i samma mänad;
» Banko-Utskottet: Tre Vaktmästare, af hvilka två inträdde i tjenstgö
ring
den 2 och en den 3 i dito;
» Lag-Utskottet: Två Vaktmästare, den ene antagen den 1 och den andre
den 6 i dito;
» Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskottet: Fyra Vaktmästare, bland
hvilka en blifvit antagen med beräkning af arfvode från och med den
1, två från och med den 3 och en från och med den 19 i dito;
» Särskilda Utskottet för bränvinsfrägans behandling: Två Vaktmästare,
antagne, den ene den 20 och den andre den 22 i dito;
» Expeditions-Utskottet: Tre Vaktmästare, hvilka den 1 i samma månad
inträdde i tjenstgöring. \
Vid jemförelse mellan tjenstemännens och vaktbetjenternes antal under inne-\
varande och sednast förflutna riksdag, befinnes, att den till tjenstgöring hos Riks— V
Stånden och Utskotten anställda personal under denna riksdag, utom kansli- och
vaktbetjeningen hos det för bränvins-frågans behandling tillsatta Särskilda Utskott,
blifvit ökad med 2 Notarier hos Preste-Ständet och en Kanslist hos Stats
utskottet;
hvaremot ifrågavarande personal är minskad med en Kanslist hos Bevillnings-Utskottet.
I fråga om tiden för samtliga nu uppgifna arfvodens och traktamentens
upphörande, får Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad Herr Landtmarskalken
och Herrar Talmän föreslagit och under förutsättning, att den utaf Riks-Stånden
och Utskotten antagna tjenstemanna-personal, och vaktbetjening, i den mån de
återstående riksdags-ärendenas vederbörliga behandling medgifver, varder förminskad,
äfven tillstyrka enahanda stadganden, som i detta hänseende vid sednast
förflutna riksdag meddelades, eller
att Riks-Ståndens Sekreterare^ och fyra Notarier hos Ridderskapet
och Adeln samt två Notarier hos hvartdera af de öfriga Riks
Stånden,
äfvensom två vaktbetjenter hos hvarje Riks-Stånd. få be
räkna
och uppbära de för dem bestämda arfvoden och traktamenten
för en tid af fjorton dagar efter riksdagens afslutande, samt
att arfvodena och traktamentena för Riks-Ståndens öfriga betjening
och Utskottens samtliga tjenstemän och vaktbetjenter må beräknas
och utgå till och med den dag, då hvar och ens tjenstgörings—skyldighet
hos vederbörande Riks-Stånd eller Utskott upphör.
Hvad tiden för alla nu ifrågavarande arfvodens och traktamentens utbetalning
beträffar, får Utskottet för öfrigt föreslå:
Sluts-Utskottets Memorial, JK 101.
7
att dessa arfvoden och traktamenten, under iakttagande af förut
meddelade föreskrifter och efter afdrag af hvad i afräkning å samma
arfvoden och traktamenten redan fått förskottsvis utbekommas,
må af Riksgälds-konloret utbetalas, för den redan förflutna tiden
samt hela denna månad, så snart Rikets Ständers beslut i anledning
af förevarande framställningar blifvit meddelade och genom
Utskottet Fullmäktige i Riksgälds-kontoret tillkännagifna, samt, för
den derpå följande tiden intill dess riksdagen slutas, efter hvarje
månads förlopp; börande, innan sista andelen af meranämnde arfvoden
och traktamenten utbetalas, vara behörigen styrkt, att vederbörande
tjenstemän, i föreskrifven ordning aflemnat de Utskottens
särskilda arkiv tillhörande böcker och handlingar, som al dem
under riksdagens lopp emottagits.
Vidkommande slutligen den ersättning, som bör bestämmas för korrekturläsningen
vid den efter riksdagens slut skeende tryckning af Riks-Ståndens Protokoller,
äfvensom för upprättandet af registren öfver samma Protokoller, hvarom
Herr Landtmarskalkens och Herrar Talmäns ofvanberörde skrifvelse innehåller
i särskild framställning, skall Utskottet meddela sitt yttrande i det memorial, Ut/
skottet-ämnar afgifva, rörande kostnaderne för sagde Protokollers tryckning, jemte
/ några andra dermed sammanhängande ämnen.
Stockholm den 20 April 1854.
STOCKHOLM, TRYCKT il O S JOU. BECKMAN, 18S4.
