# ID: svediakorp-gov2263
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 148,289
# sentences: 2,815
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


t
Slals-Ufshottets Utlåtande, N:o 64, litt. E.
29
rande embetsmyndigheter, Utskottet anser, att, genom ifrågavarande folkklassers
befriande från mantalspenningarnes utgörande, betydlig förenkling i uppbördsoeh
redogörelse-verket skulle vinnas, får Utskottet tillstyrka, Rikets Ständer,
att i så motto bifalla ifrågavarande motioner, att Rikets Ständer för
sin del besluta, det befrielse från mantalspenningarnes utgörande må,
från och med år 1855, beviljas följande klasser, nemligen: arbetsfolk,
så å landet som i städerna, hvilka icke äro lagstadda och ej
eller njuta ständig arbetslön, utan arbeta för dagspenning eller efter
särskild öfverenskommelse och beting, och hvilka redan, enligt nu
gällande bevillnings-förordning åtnjuta befrielse från bevillning efter
2:dra artikeln, äfvensom vidare husmän och backstugusittare, jemte
deras hustrur och enkor, samt inhyseshjon.
I sammanhang härmed har Utskottet ansett sig böra framställa en beräkning
af den minskning i statens inkomst af mantalspénningarne j som genom
den af Utskottet nu föreslagna förändring skulle blifva en följd; i hvilket afseende
Utskottet trott sig finna, att något öfver 200,000 personer kunna hänföras
under de kategorier, som ansetts böra från mantalspenningars erläggande
befrias, men då antagas kan, att för åtminstone hälften af dessa personer eller
100,000, afkortning för fattigdom, fyra minderåriga barn, dödsfall med flera orsaker,
redan erhållits, skulle den verkliga minskningen å inkomsttiteln, efter 12
sk. för hvarje person, utgöra omkring 25,000 r:dr.
Stockholm den 2 Mars 1854.
Reservationer;
af hr Wirgin, C• U-, biskop Annerstedt samt hr Cassel.
30
Stats-Utskollets Utlåtande, N:o 64, litt. F.
N:o m, litt, F.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 7 Mats 1854, kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning af motioner om upphörande af den sä haltade
Mö t esof gift en.
(I. A.)
Stats-utskottet har till handläggning fatt emottaga två motioner, en från
Iloglofl. Ridderskapet och Adeln utaf hr Johan Olof Gripensvärd och en från
Hedervärda Bonde-ståndet af riksdagsfullmäktigen Ola Månsson från Christianstads
län, uti hvilka motioner blifvit föreslaget, att, dä den s. k. mötesafgiften,
som med 8 sk. per man årligen utginge af gemenskapen vid de indelda infanteri-regementerna,
för hvarje regemente, bestående, efter första plan, af 1,200
nummer, ■ efter afdrag af 118 ständigt vakanta nummer, kunde beräknas endast
till 150 r:dr och härtill komme, att denna afgift ej utginge, derest karlen algått
inom de 2 första månaderna af året, och förminskades till en fjerdedel, derest
afgången skett i den 3:dje, 4:de eller 5:te månaden, till en half derest afgången
skett i 6:te, 7:de eller 8:de månaden och till tre qvart, om afgången egt rum i
9:de, 10:de eller 11 :te månaden, hvarigenom debiteringen af berörde afgift i
betydlig mån försvårades, samt derförutan afgiftens utgörande vid de ärliga uppbördsmötena,
vid hvilka soldaten eljest icke behöfde vara tillstädes, för honom
medförde vida större tunga än sjelfva afgiften genom den tidspillan, som i följd
af inställelsen vid nämnde möten förorsakades, — Rikets Ständer alltså mätte
besluta, att omförmälde mötesafgift hädanefter borde upphöra att utgå.
Utskottet har inhemtat, att ifrågavarande mötesafgift, som tillkommit genom
frivilligt åtagande af gemenskapen vid de indelda infanteri-regementerna, för
erhållen nedsättning i antalet af de förut 8, 10 å 12 gånger om året hällne
kompanimötena, i början ingått till den så kallade General-förråds-kassan, för
hvilken reglemente blifvit den 13 Januari 172G utfärdadt, men sedermera, efter
denna kassas upphörande vid medlet af 1,700-talet, ingått direkte till Stats
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 64, litt. F.
31
verket, samt att årliga beloppet af denna afgift för åren 1841 till och med 1850
utgjort, i medeltal räknadt, och efter afdrag af 2 procents uppbördsprovision,
1,894 r:dr 2 sk.; och som Utskottet icke anser med billigheten öfverensstämmande,
att ifrågakomne, för Stats-verket obetydliga, afgift fortfarande utgår af
gemenskapens ringa löneförmåner, får Utskottet hemställa,
att, i likhet med hvad vid sednaste riksdag egde rum i afseende å
de under namn af inskrifningspenningar, sventjenareafgift, afskedspenningar
samt permissions- och lego-pass-afgifter af gemenskapet vid
arméen och flottan dittills utgående afgifter, Rikets Ständer för deras
del ville med bifall till ifrågavarande motioner besluta, att gemenskapen
vid de indelda regementerna måtte, från och med år 1855,
ifrån utgörande af den sä kallade mötesafgiften befrias.
Stockholm den 2 Mars 1854.
N:o 64, litt. G.
Ank. till Exp.-Utsk. den 7 Mars 1854, kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning af väckta motioner, angående förändring uti
di n, utaf Utsockne Frälsehemmanen i Halland, utgående Rolevakansafgiften.
(I. A.)
Till Stats-utskottet hafva blifvit remitterade två serskilda motioner:
1:o frän Hedervärda Bonde-ståndet, af riksdagsfullmäktigcn David sindersson
från Hallands län, med hvilken Bengt Gudmundsson fran .samina, län sig förenat,
uti hvilken motion David sindersson, som med anförande af flera skäl
32
Sfats- Utskottets Utlåtande, N:o 64, litt. G.
sökt visa, att utsockne frälsehemmanen i Halland, vid 1847 och 1848 årens riksdag,
blifvit, genom ett, pä oriktiga uppgifter stödt beslut, i strid med' af Konung
och Ständer förut erkände rättigheter, förklarade skyldige till ordinarie rotering
och älagde en ständig rotevakansafgift, föreslagit, att, då en gräns mäste linnas
för sådana beklagliga förhållanden, att de bägge statsmakterne, vilseförde
af falska uppgifter, kränka enskilde personer och enskild egendomsrätt samt
förklara dem pligtige till bördor, från hvilka lagstiftande makten förut bestämdt
förklarat dem befriade, men en sådan begränsning inom rättvisans område vore
att finna genom domaremakten, Rikets Ständer alltså ville, med framställning,
att betänkligheter uppstått, huruvida så väl Rikets Ständers förklaring i deras
underdåniga skrifvelse den 27 September 1848, watt de kommit till den öfvertygelse,
att en sådan (ordinarie ro terings) skyldighet skulle åligga Halländska utsockne
frälsehemmanen,» som de sedan af Kongl. Majit i följd deraf vidtagne
beslut, icke genom oriktiga uppgifter om tillvarande rättsförhållandens beskaffenhet
tillkommit, hos Kongl. Majit anhålla, att Högsta domstolens utlåtande i
ämnet måtte inhemtas, samt derefter Rikets Ständer erhålla en JUidig proposition
i ämnet, äfvensom att emedlertid och i afvaktan på en sådan behandling af
frågan, hvarpå berodde, huruvida icke det enda rättsenliga vore att låta utsockne
frälsehemmanen i Halland återgå till den extra roterings-skyldigheten
allena och således vinna befrielse från all rotevakansafgift, uppbörden af denna,
utaf nämnde hemman utgående,.afgift måtte under tiden till nästa riksdag inställas.
2:o från Höglofliga Ridderskapet och Adeln af hr Bråkenhjelm Pehr
Remhold, som med erinran, att utsockne frälsehemmanen i Halland, hvilka,
genom Rikets, åren 1847 och 1848 församlade, Ständers beslut, blifvit
älagde ordinarie rotering och deraf följande rotevakans-afgift, dymedelst erhållit
en, ända till sistnämnde är okänd, pålaga, samt att berörde hemman, hvilka
i allmänhet voro af en särdeles svag natur, öfvergått till sina nuvarande egare
under förutsättning, att de varit frän ordinarie rotering befriade, funnit det
vara en rättvis gärd af billighet, att, så mycket skäligt vore, lätta tungan af
den nya bördan, och af sådan anledning föreslagit, att Rikets Ständer, med
vidblifvande i öfrigt af Rikets Ständers, vid 1847 och 1848 årens riksdag, beslut
i ämnet, ville medgifva, att den, utsockne frälsehemmanen i Halland då
ålagde rotevakans-afgift måtte, från och med år 1854, nedsättas till hälften af
det belopp, hvartill vakansafgiften för en båtsman i länet uppginge, enligt de
föreskrifter och beräkningar, som nu följdes och framdeles i behörig ordning
kunde meddelas och antagas till efterrättelse.
Utskottet har, hvad sålunda blifvit anfördt, i öfvervägande tagit; och som
David Anderssons motion hufvudsakligen går derpå ut att medelst Högsta domstolens
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 64, titt. G.
33
stolens åtgärd erhålla utredning i afseende å Halländska utsockne frälsehemmanens
skyldighet att erlägga rotevakans-afgift, men frågan härom icke är något
lagstiftnings- utan ett beskattnings-ärende och såsom sådant icke kan komma
att utgöra föremål för Högsta domstolens pröfning, får Utskottet hemställa,
att David Anderssons ifrågavarande motion måtte lemnäs utan vidare
afseende.
Beträffande åter det utaf hr Bråkenhjelm framställda förslag om nedsättning
uti den utsockne frälsehemmanen i Halland i följd af Rikets Ständers
beslut vid 1847 och 1848 årens riksdag ålagde rotevakans-afgift; så och ehuru
Utskottet på grund af den utredning i ämnet, som vid nästlidne riksdag, i anledning
af dä väckt fråga om upphörande af sagde afgift, blifvit lemnad uti
Stats-utskottets utlåtande n:o 221, icke kan frånträda den deruti uttalade åsigt,
att berörde hemman borde vara ordinarie rotering underkastade, så har likväl
Utskottet icke kunnat underlåta taga i betraktande, att utsockne frälsehemma- '
nen icke före 1847 och 1848 årens riksdag haft sig rot erin gsskyldighet ålagd,
utan endast erlagt så kallade utskrifningspenningar, hvarmed fortfarits ända till
år 1812, då hemmanen, efter att hafva, i följ<l af Rikets Ständers underdåniga
skrifvelse den 28 April 1810 och Kongl, instruktionen den 5 Februari 1811,
blifvit sistnämnde år till extra rotering indelade, från utskrifningspenningarnes
erläggande befriades; att utskrifningspenningarne af berörde hemman år 1811
uppgått till endast 3,964 r:dr, men deremot den nya rotevakansafgiften af samma
hemman under åren 1849, dä den först började utgå, till och med 1851
i medeltal utgjort 11,161 r:dr årligen; att de Halländska hemmanen i allmänhet
äro af en särdeles svag beskaffenhet, samt att, i följd af detta allt, den nya
afgiften måste kännas tryckande för utsockne frälsehemmanens nuvarande innehafvare,
synnerligen sorn desse med anledning af de förhållanden, som, på sätt
berördt är, under en längre följd af år fortfarit, möjligen genom köp och andra
afhandlingar förvärfvat sig eganderättcn till ifrågavarande hemman under förutsättning,
att de varit från ordinarie rotering fria.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, anser Utskottet en lindring
uti den utsockne frälsehemmanen vid 1847 och 1848 årens riksdag ålagde rotevakansafgift
vara med billigheten öfverensstämmande, samt att denna lindring
vid det förhållande, att frälse! under äldre tider vanligen var underkastadt rotering
till hälften mot krono och skatte, lämpligast torde kunna verkställas på
det sätt, att utsockne frälsehemmanens roteringssky bligh et nedsättes från nuvarande
två tredjedelar till hälften emot den, som åligger annan roterad jord
inom länet, deraf 4 mantal i allmänhet utgöra en båtsmansrote, så att, i stället
för att 6 mantal utsockne frälse i Halland nu skola utgöra en båtsmansrote,
8 mantal dertill anslås. Härigenom skulle man komma närmare det förhållanBih.
till R. St. Prof. 1853 § 1854. 4 Samt. 1 Afd. 21 Haft. b
34
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 64, litt. &.
de, som egt rum under den tid, inskrifningspenningar erlades, och ali skälig anledning
till klagomål vore dymedelst, enligt Utskottets tanka, för framtiden undanröjd.
Utskottet får alltså tillstyrka
Rikets Ständer att i så måtto bifalla hr Bråkenhjelms ifrågavarande
motion, att de, med vidblifvande i öfrigt af Rikets Ständers vid 1847
och 1848 årens riksdag fattade beslut i ämnet, för deras del medgifva,
att den utsockne frälsehemmanen i Halland då ålagda rotevakansafgift
måtte, från och med år 1855, nedsättas till hälften af det
belopp, hvartill rotevakansafgiften för en båtsman i länet uppgår, enligt
de föreskrifter och beräkningar, som nu följas och framdeles i behörig
ordning kunna till efterrättelse meddelas.
Stockholm den 2 Mars 1854.
Rcservationer:
af biskop Annerstedt och prosten Arosenius.
STOCKHOLM, f. d. Schultze^ Boktryckeri 1854.
Stats-Utskottets Ullålande, N:0 65
1
M:ö 65.
Ank. till Exp.-Utsk. d. S Mars 1854, kl. 4 e. m.
Utlåtande, angående erforderliga medel för nu förestående utbetalningar
å del under innevarande riksdag beviljade särskilda
kreditiv.
(Rgs.
Efter erhållen underrättelse om det af Rikets Ständer nyligen fattade beslut, hvarigenom
en särskild, kreditiv-summa af 2,500,000 R:dr blifvit å Riksgälds-kontoret till
Kongl. Maj:ts Nådiga disposition anvisad, att lyftas i mån af behof och emot framdeles
skeende redovisning, hafva dervarande Fullmäktige, enligt deras till Stats-Utskottet
härom aflåtna skrifvelse, — enär de för Riksgälds-kontoret föreslående opåräknade utbetalningar
utaf ej mindre nämnde särskilda kreditiv, än de för Landt- och Sjöförsvarets
behof, under innevarande Riksdag, förut beviljade samt tili utgående från samma
verk jemväl anvisade extra anslag, efter all sannolikhet, komme att vida öfverstiga dess
nuvarande kontanta behållning, jemte det med hela sitt belopp, 1,000,000 R:dr, å särskild
räkning i Rikets Ständers Bank innestående räntefria kreditiv, som Riksgälds-kontoret
intill den lista instundande Juli eger att begagna, — funnit sig föranlålne gå i
författning om anskaffandet af de ansenliga tillgångar, som för dessa utbetalningars vederbörliga
bestridande erfordras utöfver dertill disponible medel utaf nyssnämnde behållning
och kreditiv-summa samt den till Riksgälds-kontoret nu ingående allmänna bevillning.
Härvid hade hos Fullmäktige naturligtvis fråga uppstått om tillämpningen af
det uti 166 §. af Riksgälds-kontorets reglemente meddelade stadgande: att de för Kontorets
räkning uppköpte räntebärande obligationer »skola, i den mån sådant för verkställigheten
af Riksgälds-kontoret åliggande utgifter erfordras, antingen till inlösen uppsägas,
eller på det sätt Fullmäktige pröfva mest lämpligt och ändamålsenligt /Örsäljds.»
Rilssgälds-kontoret innehade nemligen dylika, i allmänhet efter sex månaders föregången
uppsägning inlösbara, obligationer ä ett sammanräknadt belopp af ej mindre än 3,218,650
R:dr. Men enligt Fullmäktiges enstämmiga åsigt, skulle en under nuvarande förhållanden
skeende uppsägning till inlösen eller offentlig utbjudning till försäljning af dessa obligationer
komma att medföra särdeles betänkliga föl jder såväl för allmänna krediten, som för allmänna
rörelsen inom en ganska stor del af Riket; och genom en sådan obligations uppsägning
eller försäljning komme ändock ej det ändamål att vinnas, som dermed egentligen
Bih. till II. St. Prot. 4853 & 4834. i Sami. 4 Afd. 23 Haft. 1
2
Stals-Utsltottels Utlåtande, Ako 65.
åsyftades, eller ett ofördröjligt erhållande af de för ofvanomförmälde utbetalningar erforderliga
medel. Riksgälds-kontoret skalle således hvarken genom uppsägningen af
de sex månader derefter förfallande obliga.tionerne eller genom desammås utbjudande
till försäljning komma att befrias från nödvändigheten att i upplåningsväg eller på annat
sätt, under tiden och gå skyndsamt som hehofvet möjligen fordrade, anskaffa den kontanta
tillgång, om hvars ofördröjliga åstadkommande nu vore fråga. Och hvad särskildt
beträffade försäljningen af sagde obligationer, skulle desamma svårligen kunna föryttras
till så stort belopp, som deraf, behöfde realiseras, ulan alt härvid uppoffra någon del
utaf Riksgälds-konlorets på dem grundade fordringar och förorsaka en högst menlig
inverkan på framtida förtroendet till och hegärligheten efter Svenska Hypotheks-föreningarnes,
hittills mot sitt fulla kapitalbelopp, inom riket utgifna räntebärande förbindelser.
Dessutom komme troligen en allmän uppsägning eiler försäljning af nu ifrågavarande
obligationer att tvinga åtminstone några Ilypotheks-föreningar att ytterligare öka eller
utsträcka sin utländska skuldsättning, oaktadt tillökningen af denna skuldsättning vid
nuvarande tidpunkt sannolikt skulle blifva mer än vanligt ofördelaktig ej blott för
Hypolheks-förenihgarne sjelfva, utan äfven för hela landet. Vidare syntes jemväl den
omständigheten härvid förtjena alt tagas i betraktande, att en dylik från Riksgäldskontorets
sida vidtagen åtgärd komme' att till sina följder på det mest kännbara sätt
drabba just den Hypotheks-förening, hvilken ända intill närvarande tid sorgfälligt undvikit
ali beträda den utländska skuldsättningsbanan och hvars obligationer Riksgälds-kontoret
under en längre tidsföljd hos sig hopsamla,t till ett högst betydligt belopp. Emot lämpligheten
och ändamålsenligheten af meranämnde uppsägning och försäljning förekomme för öfrigt
den gemensamma erinran, att Hvpotheks-föreningarnes upplåningsbehof skulle derigenom
ovilkorligen ansenligt Ökas under den närmaste framtiden och således under samma tid, då
Riksgälds-kontoret, oaktadt denna uppsägning eller försäljning, i allt fall klefve nödsakadt
jemväl af allmänheten upplåna medel emot räntebärande obligationers lifgifvande. Följaktligen
skulle liktidigt upplåningar emot sådane obligationer komma att från skiijda
håll och under inbördes täflan härstädes företagas; hvilket ofelbart måste lör Riksgälds*
kontoret, likasom för hvar och en af de öfrige obligations-utgifvarne, föranleda på en
gång minskning i lånetillgångarne och ökning i anspråken på låuevilkorens fördelaktighet
för långifvarne. För öfrigt trodde sig Fullmäktige äfven böra yttra den förmodan,
att, såvida icke några dylika eller andra särskilda omständigheter komme att vid nu
förestående upplåning för Riksgälds-kontorets räkning inverka på räntefoten, borde denna
åtminstone icke öfverstiga det belopp, hvarmed räntan utginge för de Hypotheks-förenings-obligationer,
som af Riksgälds-kontoret innehades; och hvilken ränta alltså
kunde antagas komma att till fullo ersätta kontorets ränteutgifter för dess egne obligationer
å motsvarande summa. 1 betraktande af dessa jemte öfriga härvid förekommande
förhållanden och under erinran om vigten för Riksgälds-kontoret, såsom Rikets
förnämsta kfeditverk, att det allmänna förtroendet till varaktigheten och konseqvensen
af dess ingångna penninge-transaktioner förblefve orubhadt, hafva Fullmäktige hos Utskottet
gjort framställning om tillåtelse för Fullmäktige att, utan ovilkorligt iakttagande
af stadgandet i ofvanåberopade 166 § af Riksgälds-kontorets reglemente, få, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med de' i samma reglementes 147 och 169 §§ meddelade föreskrifter,
gå i förlåtthing om upplåning af de medel, som, utöfver Riksgälds-kontorets
härtill disponible kontanta tillgångar, kunna erfordras för i fråga k o m rn a n d e utbetalningar
å det på Riksgälds-kontoret nu anvisade särskilda kreditiv; samt att denna upplåning
alltså måtte få verkställas emot Riksgälds-kontorets obligationer, ställda tili inlösen antingen
efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning, hvarvid Fullmäktige ansett
det höra till deras bepröfvande öfverlemnas att, med hänsigt till de vid upplånin
-
Ståls-Utskottets Utlåtande, N:o 6$.
3
gen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa
betalningsterminerna för dessa obligationer, hvilkas förfallotid dock ej finge utsättas
sednare än Tio år efter deras utgifningsdag; och borde vid obligationernes utlemnande
ej heller någon kapital-rabatt få medgifvas eller någon obligation få utfärdas å
mindre summa än 250 R:dr, hvarjemte det i allmänhet borde åligga I' ullmäktige att,
såvidt af deras tillgörande berodde, söka emot den möjligen lägsta ränta erhålla de
medel, som måste upplånas.
Då Stats-Utskottet nu får för Rikets Ständer anmäla Fullmäktiges i Riksgäldskontoret
sålunda gjorda framställning, anser sig Utskottet böra yttra, alt Utskottet instämmer
i de af Fullmäktige uttalade åsigter i fråga om en vid nuvarande tidsomständigheter
företagen uppsägning lill inlösen af Hypotheks-föreningarnes, Riksgälds-kontoret
tillhöriga, obligationer, eller desammas offentliga utbjudning till allmän försäljning;^ och
som Utskottet för närvarande icke finner anledning att, — med hänsigt till verkställigheten
af den upplåning, hvilken, för fullgörandet af ulbetalningarne å meranämnde kreditiv,
måste af Riksgälds-kontoret företagas, samt ränte- och öfriga betalningsvilkoren
för de obligationer, som härvid komma att af detta verk utgifvas, -—- föreslå någon förändring
i hittills gällande stadganden, angående upplånandet af de för Riksgälds-kontorets
utgifter erforderlige medel; så och med tilläggande af den upplysning, att, enligt
den af Riksgälds-kontorets Kommissariat sednast, eller den Usta innevarande manad, till
Fullmäktige afgifna kassa-rapport, kontorets då innestående behållning å dess egentliga
inkomst- och utgifts-räkriing i Rikets Ständers Bank utgjorde 227,406 R:dr 43 sk. 7 rst.,
får Utskottet tillstyrka,
att Fullmäktiges i Riksgälds-kontoret här ofvan införda framställning,
i afseeude å ej mindre den i åberopade reglementes §. föreskrifna
uppsägning eller försäljning af de för Riksgälds-kontorets
räkning uppköpta obligationer, än upplåningen af de medel, sorn
erfordras för nu ifrågavarande utbetalningar, måtte varda af Rikets
Ständer bifallen.
Stockholm den 6 Mars 1854.
Reservation
af herr C. Hörnstein.
STOCKHOLM, tryckt hos ISAAC MARCUS, 1854.
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 66.
1
Ank. till Exp.-Utsk. d. 18 Mars 1884, kl. 9 f. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens
Första Hufvud-Titel.
(U. A.)
I afseende å denna Hufvud-Titel, hvilken omfattar Kongl. Hof- och Slotts-Staterne
samt vid nästlidne Riksdag fastställdes till 780,840 R:dr, är någon förändring hvarken
uti Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om Stats-verkets tillstånd och hehof föreslagen eller
af enskild motionär inom Riks-Stånden ifrågasatt; hvarföre Utskottet hemställer,
att de under denna Hufvud-Titel vid sednaste Riksdag uppförda
anslag må oförändrade bibehållas, i enlighet med närlagde tabell.
Stockholm den 13 Mars 1854.
Bih. till B. St. Prot. 18S3 & 4834. 4 Sami. 1 Af A. 23 Haft,
1
2
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 66.
Första HufVud-TIteln.
Kongl. IIof- och Slotts-Staterne.
Kongl. Hof-Stats-anslagen:
Kongl. Maj:ts Hofhållning
Hans Kongl. Höghet Kronprinsens Hofhållning
H. K. H. Kronprinsessans Handpenningar
För Deras Kongl. Högheter Arf-Furstarne
Hennes Maj:t Enke-Drottningens Hofhållning
Möblers underhållande å Kongliga Slotten
Kongl.. Hof-Slallcts utfodring
Polis-, Lys- och Renhållning vid Kongl. Slottet och Arfprinsens Palats
Rosersbergs Slott
Yed och Kol för de Kongl. Hofven j
Kongl. Slot ten.
Reparationer å Stockholms Slott med flere för Kongl. Hofven upplåtne
Ryggnader
Brandväsendet och yttre Lyshållningen å Kongl. Slottet ....
Drottningholms och Svartsjö Slott
Gripsholms Slott
Ulricsdahls Slott
Haga Lust-Slott och Park •
Strömsholms Slott
Penningar
Banko.
S:a
S:a
420,000
—
100,000
—
—
18,000
—
—
20,000
—
—
80,000
—
—
8,000
—
—
30,000
—
—
11,230
—
2,000
—
—
25,210
—
714,440
—
—
32,000
5,800
16,400
1,700
5,500
3.000
2.000
66,400
Summa |780,840|—|—
Anm. Lika med 1852 års eller sednast fastställde Riks-Stats lista Hufvud-Titel
Slats-Ulskotlets Utlåtande, N:o 67.
3
Mso «f.
Ank. till Exp.-Utsk. den 18 Mars 1834, kl. 9 f. m.
Utlåtande, angående regleringen af ulgifterne under Riks-statens
A n d r a Hufvudtitel.
(U. A.)
Denna Hufvudtitel, innefattande anslagen för Justitie-Departementet, fastställdes
vid sistlidne riksdag till 1,1 GO,250 R:dr, deraf penningar 1,156,180 R:dr samt indelda
räntor, efter markegång förslagsvis beräknade till 4,070 R:dr.
Följande förändringar hafva vid 2:a Hufvudtiteln'ifrågakommit:
1:o. Genom remiss från Ridderskapet och Adeln samt Borgareståndet äro till
Utskottet öfverlemnade tvänne, af Herr von Hartmansdorff, A. och Herr Schwan, J. G.
afgifna memorial, deruti de föreslagit, att den för Justilie-råden bestämda aflöning, utgörande
3,200 R:dr i lön och 1000 R:dr i taffelpenningar, eller tillhopa 4,200 R:dr
ärligen, måtte förhöjas till 5000 R:dr, deraf 4000 R:dr lön och 1000 R:dr taffelpennin
gar,
så att ett Justitie-råd vid uppnådd pensionsålder kunde taga afsked med 4000 R:dr
pension å Allmänna Tndragningsstaten; hvarjemte Herr Schwan, för den händelse, att
denna framställning icke vunne Rikets Ständers bifall, hemställt, att Juslitieråds-lönen
måtte ökas till 4000 R:dr och taffelpenningarne i stället minskas med ett lönetillökningen
motsvarande belopp.
Utskottet måste erkänna så väl billigheten som behofvet af förbättrade lönevilkor
för Justitie-fåden. De med dessa embeten förenade trägna göromål samt isynnerhet
deras vigtiga och magtpåliggande beskaffenhet, som hos platsernes innehafvare kräfver
de högsta juridiska insigter samt den största skarpsinnighet och erfarenhet, fordra, alt
löneförmånerne för dessa embetsmän så bestämmas, att de motsvara de höga anspråk,
samhället på dem eger, och tillika försäkra dem om ett ekonomiskt oberoende. 1 betraktande
häraf och då angeläget är, att Justitie-råden, vid upphunnen pensionsålder,
kunna påräkna så hög pension, att de icke för sin bergning nödsakas tjena längre, än
som för embetets rätta utöfning måhända vore nyttigt, får Utskottet, som tillika anser,
alt de i Justitie-rådens aflöning ingående taffelpenningar böra, enär desse embetsmän ej
hafva representations-skyldighet, i stället benämnas tjenstgörings-penningar, tillstyrka,
att Justitie-råds årliga aflöning må bestämmas till 4000 R:dr i lön
och 1000 R:dr såsom tjenstgörings-penningar, dock med vilkor,
att, der spanmål finnes under nuvarande löner inbegripen, all beräkning
deraf upphör.
4
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:0 67.
2:o. Cti ofvannämnda, af Herr von Hartmansdorff' afgifna memorial, har framställning
äfven blifvit gjord om tillökning i den för Justitie-kanslern bestämda lön, utgörande
4,260, R:dr, så att denne embetsman, hvars aflöning hittills varit lika med
Justitie-rådens och, intill nästlidne riksdag, äfven med Hofrätts-presidenlernes, finge, till
fyllnad i det för de .förre föreslagne och för de sednare redan beviljade beloppet 5000
R:dr, en förhöjning i sin aflöning af 740 R:dr; hemställande derjemte motionären, att
detta belopp måtto för nuvarande innehafvaren af embetet utgå såsom taffelpenningar,
men! att, efter dennes afgång, lönen beräknades till 4000 R:dr och taflelpenningarne
till 1000 R:dr.
Då det ej blifvit visadt, att Justitie-kanslerens göromål tillvext i samma mån,
som Justitie-rådens, saknar Utskottet skäl,
att å den gjorda framställningen tillstyrka Rikets Ständers bifall.
3:o. Kongl. Maj.t har uti Dess Nådiga Proposition om Stats-verkets tillstånd
och behof föreslagit, att lönérne för Revisions-sekrelerarne, ej allenast de 8, som nu
äro på Justitie-revisions-expeditionens stat uppförde, utan äfven för den såsom Byråchef
vid Justitie-departementets expedition tjenstgörande, måtte bestämmas sålunda,
att de hvardera erhölle, de 2 äldste 2,800 R:dr, de 4 dernäst i ålder 2,600 R:dr och
de 3 yngste 2,400 R:dr, samt att den såsom Byrå-chef tjenstgörande Revisions-sekreteraren,
hvilken beräknade tur lill högre lön, i likhet med de öfrige Revisions-sekreterarne,
efter utnämningsdagen, finge uppföras å staten för Justitie-revisions-expeditionen,
dit han, i sin egenskap af Revisions-sekreternre, kunde anses höra; och skulle deremot
anslaget för Justitie-depårtementets expedition, i följd af öfverflyttningen, minskas med
det för bemälde Byrå-chef bestämda atlöningsbelopp af 1,600 R:dr.
Lönerne för de å Justitie-revisions-expeditionens stat uppförde 8 Revisions-sekreterare
utgöra nu, oberäknadi ljuspenningar, 2,120 R:dr för de 6 äldste och 1,600 R:dr
för de 2 öfrige Revisions-sekrelerarne. Dessa löner kunna icke anses stå i lämpligt
förhållande till embetets vigt och trägna göromål. En förhöjning i desamma är derföre
af billighet påkallad och jemväl nödvändig, då, såsom i den Nådiga Propositionen
omförmäles, svårighet visat sig, isynnerhet sedan lönerne för•Hof-rälternes- ledamöter
vid sednaste riksdag ökades, att få lediga Revisions-sekreterare-embeten återbesatta.
Vid sådant förhållande och då det synes ändamålsenligt, att lönerne så bestämmas, att
innehafvarne ega hoppet, alt efter en längre tids tjenstgöring kunna påräkna förbättring
i deras löneförmåner, tillstyrker Utskottet,
att lönerne för om förmälde 8 Revisions-sekreterare må ökas lill
de af Kongl. Maj:t föreslagna belopp, eller för de 2 äldste till
2,800 R:dr, för de 4 följande till 2,600 R:dr och för de 2 yngste
till 2,400 R:dr för hvardera, dock med vilkor för åtnjutande af
dessa löner, att i desamma inbegripcs hvad i ljuspenningar hittills
utgått, att, der spanmål finnes under nuvarande lönen inbegripen,
all beräkning deraf upphör, samt att med nämnda embeten annan
allmän tjenstebefattning icke får förenas.
Beträffande åter den äskade löneförhöjningen för den såsom Byrå-chef vid Justitie-departementets
expedition tjenstgörande Revisions-sekreleraren samt dennes öfverflyttning
till Justilie-revisions-expeditionens stat, har Utskottet, då bemälde Byrå-chef,
med afseende å mängden och beskaffenheten af göromål, ej kan ställas i jemnbredd med
ofvannämnde Revisions-sekreterare samt, i följd deraf, den begärda löneförhöjningen
Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o 67.
icke synes böra beviljas eller den ifrågasatta öfverflyltningen ega rum, funnit sig böra
afstyrka Rikets Ständers bifall till bvad Kongl. Maj:t i förevarande
hänseende föreslagit.
4:o. Af den vid 1840 och 1841 årens riksdag till lönerne å Justitie-revisionsexpeditionens
stat lagda förhöjning af 1 R:dr tunnan för derunder då inbegripen spanmäl
qvarstår ännu å Riksstaten ett odisponeradt belopp af 37 R:dr; hvadan Utskottet
hemställer,
att, på sätt å närlagda tabell jemväl iakttagits, berörde post må
från Riksstaten få uteslutas.
5:o. Enligt hvad Kongl. Maj:ts högstberörde Nådiga Proposition innehåller,
blef behofvet af förbättring uti de vid Hof-rätterne anställde tjenstemän^ och vaktbetjentes
aflöning redan vid sednaste riksdag af Kongl. Majit framstäldt och af Rikets
Ständer erkändt; men som hos Rikets Ständer förslag äfven väcktes om förändring i
afseende såväl ä dessa tjenstemäns antal, som å arbetets fördelning dem emellan, och
innan detta förslag blifvit pröfvadt, ordnandet af lönerne förmentes ej eller böra komma
i fråga, biföllo Rikets Ständer icke Kongl. Maj:ts framställning om löneförbättring
för ofvanbemälde tjenstemän och vaktbetjenle i vidsträcktare mån, än att för sådant
ändamål under de år, den då beslutade Statsregleringen omfattade, ett belopp af 12,000
R:dr årligen ställdes till Kongl. Maj:ts disposition, alt emellan Hof-rätterne fördelas, och
hvaraf Svea och Götha Hof-rätter lått sig anslaget hvardera 5000 R:dr samt Hof-rätten
öfver Skåne och Elekinge 2000 R:dr. Efter af samtlige Hof-rätterne å nyo gjord underdånig
anmälan om angelägenheten att bereda deras tjenstemän och vaktbetjenle förbättrade
lönevilkor, hade Kongl. Maj:t tagit ärendet i förnyadt öfvervägande och låtit
upprätta ett, i den Nådiga Propositionen bilagda Slalsråds-protokoll af den 9 November
näsllidet år intaget förslag till reglering af denna personals antal och sammansättning,
äfvensom af deras löneförmåner; och då, enligt delta förslag, för Hof-rätterne erfordrades
59,800: — —
riten nuvarande anslag å stat utgjorde, med inberäkning af de
under nu gällande statsreglering utgående 12,000
Riksdaler .
46,765: 24. —
hvartill komme ljuspenningarne för Ilof-rätlernes
ordinarie tjenstemän och betjente  1,506: 32. —
samt Hof-rälternes andelar i det vid sednaste riksdag
beviljade anslag til! gratifikationer åt extra
ordinarie tjenstemän och betjente, tillhopa . . 2,200: — — gQ g
uppgick den tillökning i anslag Kongl. Maj:t för regleringens tillvä
gabringande
äskade till  9,327: 40. —
Uti det af Kongl. Maj:t åberopade, utaf Justitie-Statsministern uppgjorda, regleringsförslag
är anfördt: att, hvad anginge Sekreterare-, Advokat-fiskals-och Aktuarie-tjensterne,
desamma syntes böra oförändrade bibehållas, hvaremot, enär det tvifvelsutan
vore för Hof-rätten mera fördelaktigt, om de tjenstebefattningar, hvilka hufvudsakligen
eller uteslutande voro afsedde för renskrilning, blefvo indragne, och till bekostande
deraf i stället anvisades erforderlige medel, ej allenast kanslist-tjensterne, utan ock registrators-sysslan,
hvars innehafvares hufvudsakligaste göromål äfven bestod i renskrifning,
borde från Hof-rälternes stat uteslutas. Då vice Advokat-fiskalernes åligganden
vore af den beskaffenhet, alt för deras bestridande särskilde tjenstemän ej erfordrades,
6
Stats-Utskoltets Utlåtande, N:o 67.
utan dessa åligganden lämpligen kunde emellan andre tjenstemän i Hof-rätterne fördeläs,
ansågos ej dessa befattningar i deras nuvarande skick böra bibehållas. Sedan i
samtlige Hof-rätterne divisionernes antal blifvit förökadt, så att de nu voro i Svea och
Götha Hof-rätter 5 och i Hof-rätten öfver Skäne och Blekinge 2, och för protokollsföringens
ombesörjande samt uppsättandet och expedierandet af HoGrättens beslut och
utslag äfvensom domar, för hvilka sistnämndes författande och utgifvande särskilde
tjenstemän icke voro af nöden, hvarje division hade behof af 4 Notarier, af hvilka likväl
en för hvardera divisionen kunde utan svårighet erhållas, äfven om bestämd lön
för honom ej anvisades, borde, i stället för de å Hot-rättens stat upptagne Proto-notarier
och öfrige Notarier, antalet af ordinarie Notarier i Svea och Götha Hof-rätter bestämmas
lill 15 i hvardera samt till sex i Skånska Hof-rätten, af hvilka de äldste kunde
erhålla benämningen förste Notarie. Och då nödigt vore, att hvarje division till sitt
biträde egde en Fiskal, följde deraf, att antalet af dessa tjenstemän borde i Svea och
Götha Hof-rätter ökas från 4 till 5, bland hvilka en i hvardera af dessa Hof-rätter, benämnd
vice Advokat-fiskal, skulle åligga att, utom tjenstgörings-skyldighet såsom Fiskal å
en af Hof-rättens divisioner, biträda Advokat-fiskalen, när behof gjordes, vid utförande
af åtal och bevakande af Kronans talan. Behofvet i Hof-rätterne af en Arkivarie, hvilken,
bland annat, skulle samla och förvara Hof-rättens protokoll, expeditioner och handlingar
samt föra de anteckningar i förmynderskaps-ärenden, Registratorn för närvarande
verkställde, hade af alla Hof-rätterne blifvit vitsordadt. I öfrigt ansågs att, på sätt Svea
och Götha Hof-rätter, i följd af deras tjenstgöring på 5 divisioner, hemställt, ytterligare
anslag till en vaktbetjent för hvardera Hof-rätten vore behöfligt, äfvensom att medel
borde anvisas till arfvoden åt adjungerade ledamöter och erforderlige biträden dels för
Sekreteraren oell Fiskalerne, i stället för de nuvarande Kanslisterne, samt dels för Advokat-fiskalen,
Aktuarien och Arkivarien, hvaremot, då fullt skäl syntes saknas för qvarståendet
å Götha Hof-rätts stat af det derå uppförda årliga arfvode för en läkare af 50
R:dr, detsamma borde indragas.
I afseende å beloppet af de löner, som borde tilläggas Hof-rätternes särskilde
tjenstemän och betjente, hemställdes:
att Advokat-fiskalen, såsom den, för hvilken löneförbättring mest vore af behofvet
påkallad, kunde å stat uppföras till lön af . . . . . . . 1,200: — —
att för Sekreteraren, som egde mera betydliga extra inkomster,
lönen bestämdes endast till ,  1,000: — —
att af Fiskalerne de, som tillika skulle ega förbindelse att i
vissa fall vara Advokat-fiskalen till biträde, finge i lön ..... 800: — —
men de öfrige
600: — —
att de 2 äldste Notarierne i Svea och Götha Hof-rätter samt
den äldste i Skånska Hof-rätten uppfördes till lön af  800: — —
de 3 dernäst i tjensten äldste Notarierne i Svea och Götha
samt näst den äldste i Skånska Hof-rätten tilldelades i lön . . . . 700: — —
samt alla öfrige Notarier  600: — —
att lönen för Aktuarien och Arkivarien i Svea och Götha Hof
rätter
bestämdes till
800:
samt för samma tjenstemän i Skånska Hof-rätten till . . . 700: — —
att arfvodet för de extra Notarier, hvilka skulle ega tjenstgörings-skyldighet
lika med de ordinarie Notarierne, upptoges för hvardera
till  200:
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 67.
7
att till arfvoden för biträden åt Sekreteraren, Fiskalerne, Ad- «
vokat-fiskalen, Aktuarien och Arkivarien ansloges i Svea och Götha
Hof-rätter, hvardera  2,400: — —
och i Skånska Hof-rätten :  1,000: — —
att till adjungerade ledamöter i Svea och Götha Hof-rätter anvisades
för hvardera Hof-rätten  1,000: — —
och för Skånska Hof-rätten
400: — —
att vaktbetjeningens löner måtte förhöjas, vaktmästarens till . 300: — —
de 5 äldste Hof-rättsposternes i Svea och alla posternés i de bägge
andra Hof-rätterne till .
250: — —
samt de öfrige 5 posternes i Svea Hof-rätt till  200: — —
samt att de af expens-medlen utgående belopp, som genom Kongl. Brefvet den 8 Maj
1852 blifvit anvisade (ill gratifikationer åt e. o. tjenstemän och betjente, utgörande för
hvardera af Svea och Götha Hof-rätter 900 R:dr och för Hof-rätten öfver Skåne och
Blekinge 400 R:dr, måtte på Hof-rätternes stat få uppföras, för att i enlighet med berörde
Nådiga bref fördelas.
Varande derjemte de i öfverensstämmelse med förestående förslag upprättade
nya stater för Hof-rätterne i Stalsråds-protokollet intagne, äfvensom vissa allmänna vilkor
för löneförhöjningarnes tillgodonjutande till antagande hemställde.
Uti detta ämne äro till. Utskottets behandling jemväl remitterade 3 motioner,
väckta hos Ridderskapet och Adeln af Herr Dalman, IV. F. och Friherre Hermelin
C., samt hos Borgare-ståndet af Herr ^Vetterberg, S. G. Af dessa motionärer hafva
Herrar Dalman och Wetterberg, med antagande hufvudsakligen af samma grunder för
personalens antal och sammansättning, som den Kongl. Propositionen innehåller, föreslagit
löneförhöjningar utöfver hvad Kongl. Maj:t äskat, den förre med tillhopa 11,200
R:dr och den sednare med tillsammans 19,400 R:dr; hvaremot Friherre Hermelin endast
hemställt, att adjungerade ledamöter i Hof-rätterne måtte för deras tjenstgöring
tilläggas arfvoden, motsvarande halfva yngste Assessors-lönen, med 1,000 R:dr för år
räknadt.
Hvad sålunda förekommit har Utskottet tagit i öfvervägande, dervid Utskottet,
enär det af Kongl Majit aflåtna förslag till lönereglering för Hof-rätternes tjenstemän
och vaklbetjente är grundadt på de af Hof-rätterne sjelfve gjorde utredningar och framställningar
i ämnet, trott sig i detta förslag finna den säkraste ledningen för bedömandet
af det belopp, som till förbättrande af personalens lönevilkor erfordras; och då antalet
af de i samma förslag upptagne tjenstemän och betjente synes icke vara större,
eller de föreslagne aflöningsbeloppen högre, än behofvet oundgängligen krafvel-, för att
befrämja arbetets skyndsamma och oafbrutna gång samt förskaffa personalen nödig bergning,
har Utskottet funnit sig böra
tillstyrka Rikets Ständer att, med godkännande af den utaf Kongl.
Majit föreslagna lönereglering för Hof-rätternes tjenstemän och
vaktbetjente, anslå de medel, som, på sätt ofvanberördt är,
Kongl. Majit för regleringens tillvägabringande äskat, dock med
följande vilkor och bestämmelser, nemligen:
a) att i de nya lönerne anses inbegripna ej blott ljuspenningar
och redan beviljad ersättning för lösen af revisions-handlingar,
utan ock beräkning af spanmål under lönen;
b) att tjensteman, äfvensom vaktbetjent, skall underkasta sig
den reglering af honom tillagda sportler, som Kongl. Majit framdeles
kan finna för godt fastställa;
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 67.
c) att tjensteman för framtiden icke, utan Hof-rältens tillstånd,
må jemte innehafvande beställning emottaga annan tjenstebefattning;
d)
att om han, utan att dertill vara genom styrkt sjukdomsförfall
eller till följd af behörigen uppgjord arbetsfördelning berättigad,
mer än 14 dagar åtnjuter tjenstledighet, han skall vara
skyldig att af lönen för den tid, tjenstledigheten eger rum, afstå
en fjerdedel, hvilket belopp Hof-rätten må såsom arfvode tilldela
den, sorn tjensten förrättar;
é) alt rätt till uppbärande af så kallad kansligebiihr för
fullmakter, konstilutorialer och afsked skall upphöra och ej högre
lösen derför erläggas än såsom för resolutioner;
f) alt de, hvilka innehafva tjenster, bestämda att indragas
och icke blifva till andra befattningar förflyttade, bibehållas vid
den lön och de sportler, deraf de äro i åtnjutande;
g~) att den nya löneregleringen icke bringas i full verkställighet
annorlunda än i mån som de, hvilka innehafva tjenster, som skola
indragas, afgå eller till andra befattningar förflyttas; samt
K) att uppkommande besparingar å den del af anslaget,
som är afsedd till arfvoden, få af Hof-rätterne användas till befordrande
af göromålens obehindrade gång under tiden.
6:0. Efter hvad Utskottet inhemtat, qvarstå ännu i Riks-staten under titeln:
Svea Hof-rätt med underlydande Justities lat, dels, bland indelda räntorne, den del af
den s. k. Fahlu kungsgårdshjelp, som uti nämndemännens i Kopparbergs län indelda
löneförmoner förut varit inbegripen, beräknad efter markegång på förslag till 134 R:dr
3 sk. 9 rst., dels ock ett odisponeradt belopp af 50 R:dr 22 sk. 1 rst., uppkommet
derigenom, att nämndemän i Fernebo härad af Wermlands län, hvilka, jemlikt Kongl.
Rrefvet den 11 Mars 1841, uti tingsgästnings-penningar åtnjutit mera än ^:del af lagmans-
och häradshöfdinge-ränlan, från sine befattningar afgålt; och hemställer Utskottet,
att dessa håda poster må få från Riks-staten uteslutas, på sätt å
närlagde tabell jemväl blifvit iakttaget.
7:o. Under samma titel i Riks-staten finnas jemväl upptagne följande, enligt
nyssnämnde Kongl. Rref, personelt anvisade ersättningar för förlorade tingsgästningspenningar,
nemligen:
tili Häradshöfdingen i Wäse m. 11. häraders domsaga i Wermlands län
J. Hagander.
R:dr 59: 15. 5.
och till nämndemännen i Fernebo härad af samma län  »8: 41. 4.
tillsammans R:dr 68: 8. 9.
Och får Utskottet, i anledning häraf, föreslå,
att dessa ersättningar, hvilka endast för nuvarande innehafvarnes
tjenstetid utgå, måtte till allmänna indragningsstaten öfverflyttas.
8:o. Likaledes får Utskottet, med anledning deraf, att å Hof-rättens öfver Skåne
och Rlekinge stat finnes uppfördt ett borgmästaren i Helsingborg tillagdt löningsbe
lopp
af 100 R:dr, hemställa,
att
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:o 67.
9
alt detta belopp må till 7:de Hufvud-titelns anslag: Ställers friheter,
under hvilket dylike, städerna beviljade, förmåner äro upptagne,
öfverföras.
9:o. I afseende å förslags-ansiagen till mediko-legala besigtningar samt rese- och
traklamenls-penningar, förmälde sig Utskottet i sitt Betänkande N:o 21, § 51, skola laga
i öfvervägande, om någon förhöjning uti desamma må, i anledning af 1851 års Statsrevisions-berättelse,
ifrågakomma. Af sednast afslutade Riks-hufvudböcker inhemtas, alt
under åren 1849, 1850 oeh 1851 utgifterne å anslaget till mediko-legala besigtningar i
medeltal uppgått tiil 6,401 R:dr 44 sk., eller 401 R:dr 44 sk. öfver det vid sednaste
riksdag till 6,000 R:dr ökade anslags-beloppet, samt dispositionerne å anslaget till rescoch
traklamenls-penningar, likaledes i medeltal, utgjort 6,806 R:dr 46 sk. 10 rst., eller
1,806 R:dr 46 sk. 10 rst. mera än anslags-summan 5,000 R:dr; men då utgifterne å
det förra anslaget alltså blott obetydligt öfverskjutit detsammas nuvarande belopp, samt
det nya rese-reglementet torde föranleda till minskade utgifter å det sednare anslaget,
har Utskottet funnit sig böra å bilagde tabell upptaga ifrågavarande båda förslagsanslag
till oförändrade belopp.
lO.o. Till följd af Rikets Ständers bifall å Utskottets Utlåtande N:o 28, har
Utskottet från denna Hufvud-titels förslagsanslag lill skrifmaterialier och expenser samt
ved och ljus, 21,268 R:dr 35 sk. 6 rst., öfverflyttat till vederbörande, under Justitiedepartementet
börande, stater de dem tillagda belopp af den vid sednaste riksdag anvisade
summa till gratifdiationer åt e. o. tjenstemän och vaktbetjente, nemligen:
till Justilie-departementets Expedition  100: —
» Justitie-revisions-Expeditionen  1,000: — —
» Justitie-kanslers-Expeditionen  100:
» Svea Hof-rätt
900: — —
» Götha Hof-rätt
900:
» Hof-rätten öfver Skåne och Blekinge
... 400: — —
och till Krigs-Hof-rätten  100:
tillsammans 3,500: — —
och då, i händelse Rikets Ständer äfven bifalla här ofvan framställda förslag till lönereglering
för Revisions-sekreterarne samt Hof-rätlernes tjenstemän och vaktbetjente,
från förenämnda expensmedels-anslag jemväl böra afgå de 1,826 R:dr 32 sk, som desse
i ljuspenningar nu uppbära, kommer anslaget alt minskas till 15,942 R:dr 3 sk. 6 rst.,
hvilket belopp likväl, för jemnande af Hufvud-titelns slutsumma, torde böra ökas
med 1 R:dr 42 sk. 7 rst.
ll:o. I öfriga under denna Hufvud-titel uppförda anslag har Utskottet icke
funnit skäl föreslå någon förändring; hvadan desamma blifvit till enahanda belopp, sorn
vid förra Riksdagen, uppförde, på sätt närlagde tabell utvisar.
Stockholm den 13 Mars 1854.
Bih. till 11. St. Prot, 18&3 & 4834. 4 Sami. t Afd. 23 Haft.
10
Stats-Utskottels Utlåtande, N:o 67,
Reservationer:
Vid l:a punkten:
Af Ola Månsson från Christianstads län: »Emot Utskottets förslag, att på enskild
motionärs framställning öka Justitie-rådernes löner med 800 R.dr, måste jag afgifva
min reservation.
De motiver Utskottet användt, kunna väl icke ogillas och hade varit på sin plats,
om förslaget, efter vederbörandes hörande, blifvit af Kongl. Maj:t i Nåder framstäldt;
men då jag icke, utan en sådan föregående pröfning, kunnat göra mig förvissad om
och i hvad mån lönerna böra höjas; så har jag för min dol velat tillstyrka, att,
med afseende på det skick, hvari frågan inkommit, Rikets Ständer måtte bevilja en löneförbättring
-från de nu på stal .uppförda 3,200 R:dr endast till 3,500 R:dr».
Vid 5:te punkten:
Af Herr J. F. Gråå: »Då jag icke kunnat i allo instämma uti det förslag till
lönereglering för Hof-rätlernes tjenstemän och vaktbetjente, som af Stals-Utskoltet blifvit
till Rikets Ständers oinpröfning framlagdt, får jag, med anmälan af min reservation
emot de delar af samma förslag, som af mig icke blifvit biträdde, uppgifva de punkter,
i hvilka jag hyst skiljaktig mening. Dén inskränkta tid, som blifvit medgifven för reservationens
författande, tillåter mig endast alt i största korthet antyda grunderna för
min, från Utskottets avvikande, åsigt. Den öfverensstämmer, hvad lönernas belopp
beträffar, med det förslag, som från Svea Hof-rätt afgifvits och hvars innehåll igenfinnes
i det Statsråds-protokoll öfver Justitie-ärenden för den 9 sistlidne November,
som blifvit den Kongl. Propositionen öfver Stats-verkets tillstånd och behof bifogadt och
till hvilket protokoll jag alltså får hänvisa.
l:o. Anser jag Hofrätts-sekreterarnes lön böra bestämmas till 1,200 R:dr.
Då desse tjenstemän, i följd af hvad här nedan vidare föreslås, skulle för framtiden
komma att förlora den betydliga sportel-inkomst de nu ega genom en större anpart i
den för Hof-rätternes domar inflytande lösen, forde denna föreslagna löneförhöjning finnas
vara af rättvisa och billighet påkallad.
2:o. Vidare anser jag lönerne för de femton ordinarie notarier, som skola anställas
inom Svea och Götha Hof-rätter, böra sålunda bestämmas, alt de fem äldste
erhölle hvardera 900 R:dr, de fem nästföljande 800 R:dr och de fem yngste 700 R:dr,
äfvensom att, i öfverensstämmelse härmed, lönerne för de sex ordinarie notarierne i Hofrätten
öfver Skåne och Blekinge komme att utgöra, för de två äldste, 900 R:dr, för
de två följande, 800 R:dr och för de två yngste, 700 R:dr. Då Hof-rätternes notarier,
.i följd af ny reglering utaf deras tjenstgöring, skola få sina göromål i betydlig mån förökade;
då det derjemte blifvit desse tjenstemän förbjudet att, utan särskildt tillstånd,
emottaga annan tjenstebefattning; då, med de af Siats-Utskottet, i enlighet med den
Kongl. Propositionen, föreslagna löner, tillökningen för de fleste skulle blifva mindre
betydlig och ingalunda tillfyllestgörande, och då för en del notarier de af Utskottet tillstyrkte
beloppen till och med skulle innebära en försämring af deras närvarande vilkor,
tror jag Utskottet hafva egt fullt skäl att åtminstone föreslå en sådan löneförbättring,
som af mig ansetts erforderlig.
3:o. Äfvenledes har jag, då Hofrätts-fiskalerne hafva trägen tjenstgöring och
endast obetydliga sportler, inom Utskottet yrkat, att lönerne för dem borde sålunda bestämmas,
att förste Fiskalen i Svea och Götha Hof-rätter, sorn jemväl skulle, i vissa fall,
Stats-Dtskoltets Utlåtande, N:o 67.
11
yara Advokat-fiskalen till biträde, erhölle enahanda ion, sorn de äldste notarierne, eller
900 R:dr, och de öfriga fyra Fiskalerne hvardera 7.00 R:dr, hvilken sistnämnde lön, enligt
min tanke, äfven borde tilläggas en bvar af de tvänne Fiskalerne i Hof-rätten öfver
Skåne och Rlekinge.
För öfrigt bar jag, för min del, ansett att ibland de af Utskottet til! framtida
iakttagande föreslagne bestämmelser äfven bordt införas dels stadgande derom, att, den
för Hof-rätternes domar inflytande lösen, som nu inom de särskilda Hof-rätterne, efter
olika grunder, emellan tjenstemännen fördelas, skulle, då den nya löneregleringen träder
i verkställighet, odelad tillfalla vederbörande Expeditionshafvande, dels ock närmare föreskrifter
om hvad som vore att iakttaga i hänseende till de tjenster, hvilka komma att
helt och hållet indragas, för det fall att desse tjensters innehafvare icke till annan beställning
förllyltades.»
Häruti hafva instämt: Prostarne Forssell, Berlin, Holmberg, samt Herrar P. H.
Lindström, C. C. Hörnstein, V. Cassel och A. F. Nordvall.
Af Hr A. Wedberg.
Af Ola Månsson från Christianstads län: »Emot Utskottets förslag i fråga om
förbättring af de lönevilkor Hof-rätternes tjenstemän för närvarande åtnjuta, vill jag
härmed nedlägga min reservation.
Vid sednaste riksdag funno Rikets Ständer, att Hof-rätternes ledamöter icke skäligen
kunde vara belåtne med de löneförmåner Kongl. Maj:t, uti då aflåten Nådig Proposition
för dem föreslagit, utan fastställde deras löner till vida högre belopp än Kongl. Maj:t
begärt. Jagar nästan förvissad omatt tjenstemännen, utaf hvilka isynnerhet notarierne,
med förökade göromål, genom regleringen erhålla pn löneförsämring, få ännu mera skäl
till missbelåtenhet, om den Kongl. Propositionen, rörande tjenslemännens löneförbättringar,
oförändrad antages. Enär nu notarierne. emot sin vilja, icke kunna tvingas att emot
ännu ofördelaktigare lönevilkor underkasta sig förökade göromål, inser jag tydligt, att
dessa' genom en vägran kunna tillintetgöra nela den föreslagna regleringen af arbetet
inom Hof-rätterne; såsom följd hvaraf den långsamhet i expedilionerne, som nu med
skäl öfverklagas, ännu en tid komme att fortfara. För samhället i allmänhet och isynnerhet
för allmogen, såsom mindre kunnig i utförandet af sina rättegångar, anser jag
det vara af vigt att ega oväldige och, så vidt sig göra later, i ekonomiskt afseende oberoende
domare, äfvensom att de vid dorastolarne anställde tjenstemän varda så lönade,
att personer med förtjenst må finnas hugade att vända sig åt det magtpåliggande
domarekallet. Jag anser det äfven vara högst nödvändigt att domstolarne så inrättas,
att rättsökande få sina tvister skyndsamt afgjorde; ty en långsam rättvisa är föga bättre
än ingen. Bland domstols-instanserne intaga Hof-rätterne ett runi, som för de fattigare
klasserne, hvilka icke kunna vedervåga den stadgade revisions-skillingen, måste
anses för det högsta; och detta gifver mig än ytterligare stöd för den åsigt, att bemälde
domstolars tjenstebefattningar böra vara tillsatte med duglige och pålitlige män. Men
dertill fordras att staten, så vidt tillgångarne medgifva, icke ställer dem i ekonomiskt
bekymmer. Då nu den Kongl. Propositionen i öfrigt finnes grundad på Kongl. Svea
Hof-rätts underdåniga förslag, vill jag för min del tillstyrka, att följande tjenstemän måtte
beviljas förhöjning i lönen:
För Kongl. Svea Hofrätt:
De fem äldste Notarierna hvardera R:dr 900:
De fem dernäst d:o
. » 800:
12
Stats-Utskoltets Utlåtande, N:o 67.
De fern yngste Notarierna hvardera
R:dr 700:
Den äldste Fiskalen » 900:
De öfrige 4 Fiskalernc hvardera » 700:
Kongl. Götha Hof-ratt:
Ät hvardera af nämnde tjenstemän enahanda belopp.
Hof-rällen öfver Skäne och Blekinge:
De 2:ne äldste Notarierne, hvardera. .  R:dr 900: — —
De 2 dernäst d:o
» 800: — —
De 2 yngste d:o  » 700:
2 Fiskaler d:o  » 700:
allt detta i enlighet med den af Rådman Gråå åt förbemälde tjenster föreslagna förhöjning,
hvaremot jag icke, lika med honom, vill yrka någon tillökning i den för Hofrätlernes
Sekreterare tillstyrkte lön, helst de åtnjuta en större andel af sportleme.
Efter detta förslag skulle tjenslemännens löner, utöfver hvad Utskottet tillstyrkt,
blifva:
För Svea Hof-rätt R:dr 2,800:
» Götha d:o t
. » 2,800: — —
och för Hof-rätten öfver Skåne och Blekinge  » 1,100: — —
Summa R:dr 6,700:
Och då Rikets Ständer vid sista Riksmöte erkände vigten och nödvändigheten
af en löneförbättring för Hof-rätterne, samt, med anledning deraf, meddelade Hof-rätternes
Presidenter och ledamöter circa 13,000 R:dr utöfver hvad Kongl. Maj: t föreslagit,
så kan jag icke inse orsaken, hvarföre de lägre tjenstemännen, som innehafva ganska
magtpåliggande platser och trägna göromål, skulle ställas utan nödige resurser för sin
utkomst.»
åndra Hwftud-Titeln.
1852 års Riks-Stat
anslår.
8,000
10,850
50,958
32
90,059
89,800
38,516
12,000
6,270
770,000
6,000
21,268
5.000
5.000
3.000
ma 1,160,250
39
11
23
16
35
JTiistitie-Departemeiitet.
Departements-Chefen: Justitie-Stats-Ministern .
Departementets Expedition
Tillkommer: från Skrifmaterialie-anslaget
10,850: 32. —
100: — -
Högsta Domstolen:
12 Jnstitie-råd å 5,000 R:dr  60,000: — —
558: 2. 8
Vaktmästare, enligt förra Staten
Justitie-Kanslers-Expeditionen  7,568: 32. —
Tillkommer: från Skrifmaterialie-anslaget
• • • • 100: — -
Justitie-Revisions-Expeditionen:
2 äldste Revisions-Sekreterare ä 2,800 R:dr
4 dernäst d:o d:o å 2,600 »
2 yngste d.-o d:o å 2,400 »
5,600
10,400
4,800
20,800
Öfrige Embets- och Tjenstemän efter förra Staten  20,000
Tillkommer: från Skrifmaterialie-anslaget  1,000
Svea Hof-Rätt med derunder lydande Justitie-Stat:
Penningar: 1852 års anslag
88,457: 39. 7
Tillkommer: nytt anslag  3,323: 40. —
d:o från Skrifmaterialie-anslaget:
Ljuspenningar  646: 32. —
Gratifikationer .... 900:
d:o
1,546: 32. —
5,000: — —
af 1852 års gemensamma anslag för Hof
Rätterne
(12,000 R:dr)
S:r 98J28: 15T7
Afgår: från 1852 års anslag:
Tingsgästnings-penninge-ersättning . 50: 22. 1.
Öfver flyttning till 9:de Hufvudtiteln 68: 8. 9. Hg- 30 10
Indelta Räntor:
1852 års anslag
Afgår och uleslutes ur Riks-Staten
236: 22. 3.
19: 8.—
1,602:
134:
3. 9.
S:r 217: 14. 3.
98,209: 32. 9
1,467: 44. 3.
Götha Hof-Rätt med derunder lydande Justitie-Stat:
Penningar: 1852 års anslag
. 87,470: 35.
Tillkommer: nytt anslag  3,170: 24.
d:ö från Skrifmaterialie-anslaget: Ljuspenningar 580:
Gratifikationer 900: — — ^
1.
d:o af 1852 års gemensamma anslag för Hof-Rätterne
(12,000 R:dr)
Indelta Räntor: samma belopp som i 1852 års Riks-Stat . .
5,000: — —
97,121: 11. 1
2,329: 24. —
Skåne och Blekinge Hof-Rätt med derunder lydande Justitie-Stat:
Penningar: 1852 års Riks-Stats anslag  38,377: 47. 2.
Tillkommer: nytt anslag  2,833: 24. —
d:o från Skrifmaterialie-anslaget: Ljuspenningar 280:
Gratifikationer 400:  680*
d:o af 1852 års anslag, gemensamt för Hof-Rätterne
(12,000 11: dr)
2,000:
S:r 43,891: 23. 2.
Afgår: öfverdyttning till 7:de Hufvud-Titeln, Städers friheter
(Helsingborg)  100: — —
Indelta Räntor: samma belopp, sorn i 1852 års Riks-Stat
43,791: 23. 2
138: 24. -
Samtlige Hof-Rätterne. (Öfverllyttadt i nya Riks-Staten, se ofvan).
Krigs-Hof-Rälten
Tillkommer: från Skrifmaterialie-anslaget
Fångars vård och underhåll: Förslagsanslag
Medico-legala besigtningar: Förslagsanslag
6,270: 16. —
100: — —
Skrifmaterialier och Expenser, Ved och Ljus: Förslagsanslag.-
Från 1852 års anslag
Afgå: Ljuspenningar för Justitie-Revisions-Expedilion
(8Rev.-Sekret. å40R:dr) 320: — —
för Hof-Rätterne  1,506: 32. —
Gratifikationer
. 3,500: — —-
21,268: 35. 6.
.5.326: 32. —
och tillägges för jemnande af IIufvud-Titelns slutsumma
15,942: 3.
1: 42.
Rese- och Tractaments-penningar: Förslagsanslag
Ersättning åt Vittnen i brottmål: Förslagsanslag
Extra Utgifter
Summa
Anm.: Förhöjningen å 2:dra Hufvud-Titeln utgör 23,100:
Hör lill Stats-Utskottets Utlåtande, 4884, JS:o 67.
Förslag till blifvande Riks-Stat,
Indelta
Räntor.
Penningar.
Kronovärdi.
Markegång
på
Summa Banko.
förslag.
8,000
8,000
10,950
32
10,950
32
60,558
7,668
2
32
8
60,558
7,668
0
8
32
41,800
41,800
«
98,209
32
9
217
14
3
1,467
44
3
99,677
29
—
97,121
11
1
369
8
8
2,329
24
—
99,450
35
1
/
43,791
23
2
138
24
138
24
43,929
47
2
6,370
770,000
6,000
16
6,370
770,000
6,000
16
'
i
15,943
46
i
15,943
46
1
5.000
5.000
3.000
5.000
5.000
3.000
1,179,414
3
9
724
46
11
3,935
44
3
1,183,350|—
—
Stats-Utskottets Utlåtande, N:0 68.
13
M:o ©8.
Ank. till Exp.-Utsk. d. is Mars 1854, kl. 9 f. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens
Tre dje Hufvud- Titel.
(U. A.)
Beträffande denna Hufvud-titel, som upptager anslagen för Ulrikes-depaiHementet,
och vid sistlidne riksdag fastställdes till 225,650 K:dr, liar Kongl. Majit, uti Dess Nådiga
Proposition om Stats-verkets tillstånd och behof, gifvit tillkänna, att berörde anslagssumma
fortfarande erfordrades, och föreslagit, att densamma måtte under enahanda
rubriker, som vid nämnda riksdag, uppföras, blott med den ändring, att beloppet
af de gratifikations-medel till extra ordinarie tjenstemän och vaktbetjente, som, enligt
uppgjord fördelning af den vid sednaste riksdag för sådant ändamål anvisade summa,
Utrikes-departementets expedition tillkomme, med 50 R:dr uppfördes på beniälde expeditions
anslag och alt förslags-anslaget till skrifmaterialier och expenser i stället minskades
med motsvarande belopp;— och då någon förändring uti ifrågavarande Hufvud-titel
icke är af enskild motionär ifrågasatt, samt Rikets Ständer bifallit Utskottets Utlåtande
N:o 28, hvaruti öfverfljttningen af ofvannämnde gratifikations-medel blifvit tillstyrkt, får
Utskottet hemställa,
att med den af Kongl. Maj:t föreslagne, och å bifogade tabell jemväl
iakttagne, förändring, de under denna Hufvud-titel, enligt 1851
års Riks-stat, uppförda anslag i öfrigt må bibehållas.
Stockholm den 13 Mars 1854.
Bih. till B. St. Prot. 1853 & 185i. i Sami. 1 Afd. !3 Haft.
3
V
14
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 68.
Tredje Jlufiiid-Titclii.
S:a
1852 års Riksstat
anslår.
Penningar
Banko.
11,000
12.976
200,000
1,673
16
32
Förslag till blifvande
Riks-Stat.
Utrikes Departementet.
Departements-Chefen, Utrikes Stats-Ministern.
Lön .
4,500: — —
Taffelpenningar  6,500: — -
Departementets Expedition.
1852 års anslag  12,976: 16. -
T i 11 k: r från Skrifmaterialie-anslaget 50: — —
Minister-Staten
Skrifmaterialier och Expenser samt Yed och Ljus för
Departementets Expedition, Färslag s-anslag.
Från de i 1852 års Stat anslagne . 1,673: 32. —
a fgå ofvanstående å Departementets
Expedition öfverflyttade . . . 50: — —
225,650|—|—| Summa
Penningar
Banko.
11,000
13,026
200,000
16
1,62332
225,650|—|—
STOCKHOLM, tryckt hos ISAAC MARCUS, 1854.
Slats-Ulskollels Ullålande, Jtl 69.
i
JW 69.
Ank. till Eip.-Utsk. d. 18 Mars 18S4, kl. 9 f. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens
Fjerde Hufmd-Titel
(U. A.)
För denna Hufvud-Titel, innefattande anslagen för Landtförsvars-Departementet,
upptager nu gällande Riks-Stat ett sammanräknadt belopp af 4,261,330
R:dr, hvaruti inga indelda räntor till ett värde af 1,173,283 R:dr 16 sk., jemte
indeld spanmäl 19,798 T:r 16 kappar och oindeld spanmäl 17,220 T:r, å 6 R:dr
T:n, utförde, den förra till 118,791 R:dr och den sednare till 103,320 R:dr.
De förändringar i afseende å anslagen under denna Hufvud-Titel, hvilka, i
följd dels af Kongl. Majtts Nådiga Proposition om Stats-verkets tillstånd och behof,
dels af enskilda motioner eller andra inträffade förhållanden ifrågakommit, äro
följande:
l:o I afseende å de af Kongl. Majit uti Högstberörde Nådiga Proposition
först framställda förslag, att de, i följd af uppgjord fördelning Embetsverkeu
emellan af den vid sednaste Riksdag till gratifikationer och i vissa fall ljuspenningar
åt e. o. tjenstemän och vaktbetjente anvisade summa 10,000 R:dr, Departementets
Kansli-Expedition och Kongl. Krigs-kollegium tillagda belopp, utgörande
för Kansli-Expeditionen 300 R:dr och för Krigs-kollegium 900 R:dr årligen,
, måtte till dessa Staters aflönings-anslag öfverllyttas, det förra beloppet från
anslaget till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för Departementets
Kansli-Expedition, och det sednare från enahanda anslag för Krigs-kollegium m. tl.
verk, får Utskottet här endast meddela att, till följd af Rikets Ständers bifall å
Utskottets utlåtande, 28, hvaruti berörde öfverflyttningar äro af Utskottet tillstyrkte,
desamma blifvit å närlagde tabell iakttagne.
2:o Uti särskilda, hos Ridderskapet och Adelil väckta och till Stats-Utskottet
remitterade, motioner hafva Pierr Reutersvärd, P. A. och Herr von Hartmansdorff, A.
hemställt, den förre, att, då åtskilliga af Kongl. Krigs-kollegii tjenstemän i 2 och
3 graderne voro svagt allönade, i förhållande till den tillökning i göromål de, i
följd af öfveruytlningen utaf 4:de Hufvud-Titelns förvaltning till nämnde Embetsverk,
fått vidkännas, samt derjemte icke mera egde förmånen att innehafva tjenste
liih.
lill R. Sl. Prot. 1633 & 1834. 4 Sami. 1 Afd. 24 Hafi. 1
2
Stats-Ulskollels Utlåtande, J\s 69.
befattningar jemväl i andra verk, Rikets Ständer måtte anslå nödige medel, så att
desse tjenstemän, hvilka hade i lön, uti 2:a graden, 1,000 R:dr och i den 5:e,
1,600 R:dr, finge, i likhet med Kongl. Stats-kontorets tjenstemän i samma grader,
1,200 R:dr i 2:a och 1,800 R:dr årligen i den 3:e graden; samt den sednare,
eller Hr von Hartmansdorff, dels att den del af Krigs—kollegii Embets- och Tjenstemäns
aflöning, hvilken utgår af särskilda under Kollegii förvaltning ställda kassor,
utgörande tillsammans 26,094 R:dr 52 sk. måtte, med afseende å angelägenheten
att icke minska dessa kassors tillgångar och belasta dem med pensionering af
Kollegii embets- och tjenstemän, uppföras å Stat, dels ock att, af de 3 KrigsRåden,
de 2 äldste, som, enligt Kollegii Interims-Stat, uppbära 2,500 R:drs lön,
finge, i likhet med äldre Hof-Rätts-Råd, 2,600 R:dr hvardera årligen.
Af Kongl. Maj:t gjordes vid sistlidne Riksdag Nådig framställning till Rikets
Ständer, i fråga om lönereglering för Krigs—kollegii embets- och tjenstemän samt
i sammanhang dermed om rättighet för desse att, utan hinder deraf, att de i
större eller mindre mån voro från Kollegii kassor aflönader vid afskedstagandet få,
med då i Stat uppförda löner, på Allmänna Indragnings-Staten uppföras; men, af
skäl, bland annat, att förvaltning af ganska betydliga medel berodde af Krigskollegii
organisation, hvilken icke var till Rikets Ständers bepröfvaude öfverlemnad,
ansågo sig Rikets Ständer, enligt underdånig skrifvelse den 20 Augusti 1851 (JM!
169) icke kunna bifalla hvad Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit; och då, efter hvad
Utskottet inhemtat, nämnda reglering fortfarande är blott tills vidare fastställd,
vid hvilket förhållande anledning är att förmoda, det förnyad Nådig Proposition i
ämnet kommer att afgifvas, hvarvid Kongl. Maj:t icke lärer underlåta att jemväl
taga de nu väckta frågorna i öfvervägande, har Utskottet funnit sig icke böra, uppå
förevarande, af enskilda motionärer gjorda, framställningar, tillstyrka några förändringar
i den endast provisionelt vidtagne regleringen och hemställer derföre,
att ifrågavarande motioner ej må till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
3:o I anseende till Svenska arméens behof af nu felande Ingeniör' trupper,
hvilkas styrka Kongl. Maj:t fann rätteligen böra bestämmas till en bataljon af 360
man, på 3 kompanier, med erforderligt befäl, enligt det af Chefen för Ingeniörkorpsen
uppgjorda förslag, har Kongl. Majit, med förnyande af Sin vid förra Riksdagen
i ämnet gjorda framställning, i Nåder föreslagit Rikets Ständer att medgifva
uppsättandet till en bö'rjan af endast ett Sappör-kompani af 120 man, jemte befäl
af 1 Kapiten, 2 Löjtnanter, 1 Under-Löjtnant och 3 Under-Konduktörer samt att
till detta kompanis aflöning och öfriga underhåll bevilja ett årligt anslag af 17,500
R:dr, deraf Kongl. Maj:t ansåg ett belopp af 3,914 R:dr eller hvad som beräknats
vara erforderligt för manskapets beklädnad, böra afskiljas och tilläggas anslaget
till Försvarsverket i allmänhet, samt återstoden, 13,586 R:dr, sammanföras
med anslaget för Ingeniör-korpsen, hvilken korps, om den alltså komme att med
Stals-Utskolleli Utlåtande, ,H? 69. 3
trupj) förses, lämpligen kunde upptagas under rubriken värfvade arméen, näst efter
Artilleri-regementerne; hvarjemte Kongl. Maj:t begärt Rikets Ständers medgifvande,
att, till bestridande af kostnaderne för det föreslagna Sappör-kompaniets första
' uppsättning, hvilka beräknats att uppgå till 16,900 R:dr, finge användas första
årets underhålls-anslag för kompaniet, hvarigenom särskildt anslag till uppsättningen
kunde undvikas.
Då det måste erkännas såsom en väsendtlig brist i den Svenska arméens organisation,
att densamma är i saknad af en öfvad Ingeniör-trupp med tillhörande
materiel, genom hvilken arméens rörelser underlättas och göras mindre beroende
af naturhinder, sorn alltid måste hämmande inverka på krigsoperationerne, och på
hvilkas mer eller mindre hastiga öfvervinnande icke allenast arméens välfärd utan
ock stridens utgång- i många fall bero, samt, med afseende å omöjligheten att,
sedan krig börjat, bilda dylika trupper, det är nödvändigt, att redan på fredsfot
desamma organiseras, har Utskottet, på dessa och öfrige i det den Nådiga Propositionen
bilagde Stats-Råds-Protokoll af den 9 November nästlidet år anförde
skäl, funnit sig böra tillstyrka,
att den af Kongl. Maj:t för en Ingeniör-trupps bildande nu äskade
summa 17,500 R:dr årligen, må af Rikets Ständer beviljas att, på
sätt Kongl. Maj:t föreslagit, uppföras med 13,586 R:dr å anslaget
för lngeniör-korpsen och med 3,914 R:dr å anslaget till Försvarsverket
i allmänhet, äfvensom att kostnaderne för truppens uppsättning
må få af första årets underhålls-anslag bestridas.
4:o Enligt hvad det Kongl. Maj:ts Högstberörde Nådiga Proposition bilagde
Stats-Råds-Protokoll gifver vid handen, hade Chefen för lngeniör-korpsen till
Kongl. Maj:t ingifvit ett underdånigt memorial om löneförbättring för den vid
korpsen anställde personal, men Kongl. Maj:t, ehuru behofvet af en dylik löneförbättring
erkändes, fann likväl, med afseende å angelägenheten att endast föreslå
Rikets Ständer sådana löneförhöjnings-anslag, som kunde anses alldeles oafvisliga,
icke skäl att i anledning af det gjorda förslaget vidtaga någon åtgärd. Deremot
har denna fråga blifvit väckt af enskilde motionärer, nemligen Herr Lejonancker,
F. W. och Herr Brinck, A. M. genom hos Ridderskapet cch Adeln samt BorgareStåndet
afgifne och till Stats-Utskottets behandling öfverlemnnde memorial, deruti
de anfört, hurusom Ingeniör-Officerns uppfostran vore den dyraste inom arméen
och fordringarne på kunskaper hos honom större, än hos Officerare af något annat
vapen. Hans yrke. ehuru lika vigtigt, som arméens öfriga yrken, fordrade en
mindre personal och satte honom i en mera isolerad ställning, hvarigenom utsigterne
för befordran inom- militären i allmänhet vanligen inskränkte sig till hans
egen korps och följaktligen måste blifva mindre, än för andra officerare. Hans
tjenstgöring vore ej blott mödosammare, än någon annan korps’, utan äfven af
stor och för försvarsverket djupt ingripande vigt. Förvaltningen af de högst be
-
4
Stals-Ulskollels Ullålande, Jfö 69.
tydliga stats-medel, som till uppförande och underhåll af Rikets fästningar och särskilda
landtförsvaret tillhörande byggnader anvisades, var Ingeniör-officerarne anförtrodd, i följd
hvaraf de hade icke allenast ledningen af och tillsynen öfver arbetenas rigtiga utförande,
utan äfven en besvärlig redogörare-befattning, utan motsvarighet vid någon annan
militärisk tjenstgöring. Det oaktadt, hade denna korps’ officerare sämre lönevilkor,
än andra korpsers i arméen. Lönerne i de olika graderne voro för närvarande,
Öfverstens 1,880 R:dr, Öfverste-Löjtnantens 1,680 R:dr, Majors- 1,260 R:dr,
äldre Kapitens- 860 R:dr, yngre Kapitens- 490 R:dr, äldre Löjtnants- 380 R:dr,
yngre Löjtnants- 320 R:dr, Under-Löjtnants- 270 R:dr, Konduktörs- och UnderKonduktörs-
210 R:dr, samt Kassörs- och Förrådsförvaltares löner i 3:ne grader,
från 270 till 430 R:dr. Dessutom funnos inom Ingeniör-korpsen följande arfvoden,
hvilka vanligen tillföllo Majors- och Kapitens-graderne, nemligen: på Carlsborg
och .Waxholm 2 å 1,000 R:dr och 2 å 600 R:dr, på Carlsten 1 å 800
R:dr och 1 å 400 R:dr, i Carlskrona 1 å 600 R:dr samt i Stockholm 1 å 500
R:dr, af hvilka arfvoden de 2 å 1,000 R:dr, det på Carlsten å 800 R:dr och
det i Carlskrona å 600 R:dr utginge till Fortifikations-befälhafvarne, de båda
öfriga å 600 R:dr och det å 400 R:dr till arbets-cheferne och det i Stockholm
å 300 R:dr till Bibliothekarien. De vid fästnings-byggnaderne för öfrigt kommenderade
officerare åtnjöto, äfven om de voro kapitener, det endast för Ingeniörkorpsen
gällande lägre dagtraktamente af 1 R:dr pr dag. Då derjemte s. k.
semester alldeles saknades, måste hvarje officer, som icke innehade något af nämnda
arfvoden, hela året om för sin ringa lön tjenstgöra i de vanligen dyra garnisonsorterne.
För subaltern-officern kunde emellertid den otillräckliga lönen ej så
mycket inverka på hans nit i tjensten, enär möjligheten för honom återstod att,
när som helst, välja annat lefnadsyrke. De äldre i tjensten hade deremot icke och
kunde sällan få någon annan utsigt, än den tjensten omedelbarligen erbjöde, men
för en korps’ tjenstbarhet och bestånd fordrades otvifvelaktig!, att dessa äldre ej
blefvo så ekonomiskt vanlottade, att, såsom nu vore fallet, den tarfligaste utkomst
blefve alldeles omöjlig, ett förhållande som ock haft till följd, att, sedan år 1851,
då Ingeniör-korpsen skiljdes från Fältmätnings-korpsen, 19 ledigheter uppstått
efter subalterner inom en korps af inalles 27 officerare utom chefen. Vid jemförelse
med den aflöning, staten består motsvarande grader och personer inom
artilleriet, hvilket i afseende å tjenstgörings-förhållanden komme Ingeniör-korpsen
närmast, visade sig, att denna korps’ löne-inkomster vore i alla grader mindre
än artilleriets, redan innan Rikets Ständer vid sednaste riksdag beviljade förhöjning
i artilleriets löner. Såsom dessa nu voro och då inkomst af batteri icke beräknades,
utgjorde Ingeniör-korpsens löne-inkomster i medeltal för alla graderne,
efter procent-beräkning, allenast 39'7r. procent af artilleriets. Toges nu arfvoden»
vid Ingeniör-korpsen i beräkning och hopsummerades med lönerne i de grader,
der arfvodena bestodos, kunde ändock aldrig Öfversten få mera än lä4/; procent
Siats-Utskottets Utlåtande, M 69.
5
af Artilleri-Öfverstens inkomst, Öfverste-Löjtnanten icke mera än 607/m procent
af inkomsten i motsvarande grad inom artilleriet, Majoren icke mera än 8iy,H
procent af Artilleri-Majorens, äldre Kapiten, med högsta arfvode såsom Fortifika—
tions-befälhafvare, icke mera än 93 procent och yngre Kapiten, med enahanda
arfvode, icke mera än 74V. procent af den inkomst, som af äldre Artilleri-Kapiten
med batteri, med hvilken Fortifikations-befälhafvaren vore närmast jemförlig,
innehades, änskönt vinsten af batteriet ej upptoges högre, än till 600 R:dr. Endast
i det fall, att äldre Ingeniör-Kapiten innehade högsta Fortifikations-befälhafvare-arfvodet,
hvilket blott en gång på mera än 30 års tid egt rum, kunde han
få lika höga inkomster, som äldre Artilleri-Kapiten utan batteri. Men Ingeniör
korpsen
vore både till yrke och inkomster underkastad en för dess tjenstbarhet
vida farligare jemförelse. Genom den praktiska riktning Ingeniör-officers-tjensten
under de sednaste 30 åren fått, hade en stor lätthet för Ingeniör-officerare uppkommit
att öfvergå till de flesta andra praktiska och oftast mera inbringande yrkena,
deribland i främsta rummet Civil-i.ngeniör-yrket. Då anledning vöre att
förmoda, att detta sistnämnda under den närmaste framtiden komme att behöfva
ganska stor personal, kunde frestelsen att dervid söka sin lycka blifva för Ingeniör-officern
alltför lockande, om hans lönevilkor vore ojemförligt ringare, än
dem, han i en annan, med hans egen mycket närbeslägtad, tjenst kuride hoppas
erhålla. Enligt molionärernes åsigt, borde de nya löneförmånerne indelas i lön och
tjenstgörings-penningar. Att från de särskilda och vigtiga kommenderingarne
borttaga arfvoden, vore obilligt emot den med en svårare tjenstgöring betungade;
men skulle dervid dessutom erhållas den fulla förhöjda lönen, uppstode deu oformlighet,
att ekonomiska fördelar kunde förhindra en officer att emottaga befordran
till majors- eller högre beställning inom korpsen. Vidare vore det tjenligt,
att de utom korpsen tjenstgörande ej finge uppbära full lön i likhet med dem,
som inom korpsen tjenstgjorde. Derföre borde tjenstgörings-penningarne aldragas
för dem, som inom korpsen voro med traktamenten kommenderade (likväl icke vid
tillfälliga kommenderingar) och för dem, som tjenstgjorde utom korpsen. Dessa
tjenstgörings-penningar kommo derigenom Statsverket tillgodo. Undantag borde
dock göras för yngre kapitener med tjenstgöring inom korpsen, emedan de ofta
beordrades till vigtiga befattningar, der de, till följd af deras löners mindre belopp,
äfven då traktamente inräknades, visserligen icke blefvo för högt aflönade. De
löner och tjenstgörings-penningar motionärerne föreslogo voro följande:
1 Öfverste, lön R:dr 2,400: — —
tjenstgörings-penningar . . » 600: — — - qqq.
i Öfverste-Löjtnant, lön . ... » 2,000: — —
tjenstgörings-penningar . . » 500: — — o gQO*
6
Slals-Utskollcts Utlåtande, JU 69.
2 Majorer, hvardera, lön .
R:dr 1,600:
tjenstgörings-penningar .
» 400:  2,000:
4 äldre Kapitener, lön . , . .
» 1,400:
tjenstgörings-penningar
» 400:  1,800:
4 yngre Kapitener, lön .
» 600:
tjenstgörings-penningar . •
» 300:  900.
10 Löjtnanter, lön
» 400: — —
tjenstgörings-penningar .
» 140:  340:
3 Under-Löjtnanter, lön . . .
» 280:
tjenstgörings-penningar .
» 100: 380.
6 Konduktörer, lön ...
„ 300:
tjenstgörings-penningar .
» 80:  580.
10 Under-Konduktörer, lön .
» 220:
tjenstgörings-penningar .
» 30: 230;
Civil-Staten:
1 Sekreterare, lön
R:dr 830: — —
1 Kanslist, »
» 420:
3 Kassörer och Förrådsförvaltare å
» 600:
3 » » å
» 420:
1 Vaktmästare . . . . . .
» 250:
och då, enligt detta förslag, som, utom förut varande tjenster, upptoge 6 nya
konduktörs-platser, erfordrades 39,000 R:dr, men nuvarande aflönings-stat uppgick
till endast 21,930 R:dr, utgjorde den behölliga tillökningen i anslag 17,070 R:dr;
hvarförutan af motionärerne föreslagits, att kassörer och förrådsförvaltare, hvilka
icke kunde påräkna någon befordran, måtte undfå, efter 10 års tjenstgöring, 23
procent och efter 20 års tjenst 30 procent förhöjning i lönen, i likhet med
motsvarande tjenstemän vid artilleriet, hvilka dessutom hade biträde af tygskrif
vare;
varande Hr Lejonanchers motion biträdd af Hr von Hartmansdorff, A., som
fästat uppmärksamhet derå, att, med inberäknande i nuvarande aflönings-staten af
de från andra anslag utgående här nedan omförmälde medel, till sammanlagdt
belopp af 940 R:dr, den verkliga tillökningen utgjorde endast 16,130 R:dr.
Utskottet, som tillika erhållit del af ofvanberörde, utaf Chefen för Ingeniörkorpsen
afgifne, till trycket befordrade, underdåniga memorial, har dervid funnit
de af motionärerne framställde förhållanden och förslag vara i allo öfverensstämmande
med dem, som blifvit framlagde i nämnde underdåniga memorial, ur hvilket
sednare Utskottet ansett sig böra, för frågans fullständiga utredning, meddela
följande omständigheter rörande korpsens underbefäl och civil-stat. Den nuvarande
staten för korpsen upptoge löner för allenast 10 under-konduktörer, men detta
Stals-Utskollels Utlåtande, Jtä 69.
7
antal vore alldeles otillräckligt för tjenstgöringen, som för närvarande fordrade och
sysselsatte minst 22, af hvilka de öfver tålige erhöllo blott traktamente enligt resereglementet.
Saknande pensionsrätt, skyndade $ig dessa öfvertalige att emottaga
andra beställningar, sä fort tillfälle dertill yppades. De duglige kunde derföre icke
länge qvar hållas och de qvarblifvande mäste stundom utgallras, enär alla på försök
antagne ej kunde befinnas passande. Sedan år 1831 hade 86 under-konduktörer
blifvit antagne samt 80 algått, 11 genom dödsfall, 15 genom befordran och
56 genom afsked. Den ofta förekommande bristen på underbefäl fylldes till en
del genom tillfälliga kommenderingar från arméen och Ilottan. Det vore derföre
nödvändigt, att Ingeniör-under-officerarnes löner ökades så väl till antal, som till
belopp, motsvarande dem, hvilka bestodos under-officerare vid gardet och artilleriet.
Vid Ingeniör-korpsen funnes väl en högre under-officers- eller konduktörsgrad,
men utan större lön eller annan pensionsrätt, än under-konduktörerne innehade.
Deras lön utgjorde endast 210 R:dr. Vid gardes-regementerne uppgick åter
fanjunkarelönen med beklädnadshjelp till 416 R:dr, samt vid artilleriet styckjunkarnes
lön med beklädnads-penningar till 388 R:dr och sergeanternes till 251
R:dr, hvarförutan under-officerarne vid dessa korpser egde rätt till pension efter
25 tjensteår, då deremot Ingeniör-korpsens under-officerare först efter 30 tjensteår
finge pensionsrätt. Då under-officerare, med lön på stat, blefvo använde vid större
byggnadsföretag, åtnjöto de väl ett dagligt traktamente af 24 sk., hvarmed de
kunde någorlunda berga sig, men på de fästningsorter, der de voro inskränkte till
blotta lönen, var denna för deras utkomst otillräcklig, isynnerhet om de egde
hustru och barn. Derföre hade det ock hittills icke lyckats att kunna anställa
någon under-officer i Götheborg, der en sådan person dock vid privata arbeten
kunde påräkna 2 R:dr R:ko om dagen. Af dessa anledningar ansågs konduktörernes
och under-konduktörernes antal och löneförmåner böra bestämmas, på sätt
här ofvan i den föreslagna nya staten omförmäies. De civile tjenstemännen på
Ingeniör-korpsens stat bestodo af 1 sekreterare, med lön på stat, 540 R:dr, och
lönefyllnad af särskilde medel under Krigs-kollegii förvaltning, 310 R:dr, tillhopa
850 R:dr, af 1 kanslist med lön på stat, 210 R:dr, och lönefyllnad af nyssnämnde
medel, 210 R:dr, tillsammans 420 R:dr, af en redogörare i Stockholm, som
tillika gjorde regementsskrifvare-tjenst, men, icke var å stat uppförd, utan åtnjöt
aflöning af särskilda under Krigs-kolDgium ställde medel med 350 R:dr, samt af
10 material-bokhållare, hvilka i fästnings- och garnisons-orterne voro uppbördsmän
och redogörare för kassor och förråd, tillhörande så väl kommendantskapet,
som fortifikationen. Af dessa, fördeite i 3:ne klasser, med 430, 320 och 270 R:dr,
hade 9 löner på stat. Den 10:e lönen, öfverflyttad på flottans stat, var icke återställd
och utgick nu, enligt Rikets Ständers beslut, tills vidare af extra byggnadsanslaget.
Deremot blefve af de 9 en lön i 5:e klassen öfverflödig, så snart dess
nuvarande innehafvare i Warberg med döden afginge. Hvad beträffade sekretera
-
8
Stats-Utskoltels Utlåtande, J)s 69.
ren och kanslisten, skulle någon tillökning i deras inkomster icke ega rum, hvaremot
deras lönefylinads-arfvoden ansägos böra å stat uppföras. Som de öfrige
tjenstemännen, hvilka borde benämnas kassörer och förrådsförvaltare, voro i afseende
så väl på uppbördernes storlek, för hvilka säkerhet för 1,500 R:dr till 4,000
R:dr nu mera måste ställas, som på redogörelseynes vidlyftighet samt tjenstgörin—
gens stränghet, fullkomligt jemngode med tygförvaltare, utan att ega, såsom desse,
biträde af tygskrifvare, så fordrade rättvisan, att deras löner komme att motsvara
tygförvaltarnes samt att de måtte, likasom dessa sednare, efter 10 års berömlig
tjehst, erhålla V, lön i förhöjning samt efter 20 års, ytterligare lika stor Iönetillökning.
Då tjensterne likväl icke voro af samma betydenhet i de olika fästnings-
och garnisons-orterne, ansågos lönerne böra fördelas i 2 klasser, till antal
och belopp, som den föreslagne staten upptager. ,Vid korpsen funnes äfven en
vaktmästare med lön på stat, 110 R:dr, och lönefyllnad af medel under Krigskollegii
förvaltning, 100 R:dr, tillhopa 210 R:dr, men som denne vaktbetjent hade
lika sträng och ansvarsfull tjenstgöring, som kollegiernes vaktmästare, ansågs han
böra erhålla lika lön med Krigs-kollegii kammardrängar, eller 250 R:dr. Hvad
slutligen angick förrådsförvaltarnes lönetillägg efter 10 och 20 års tjenstgöring,
förekomme, att för närvarande 5 af desse tjenstemän i olika tjenste—ålder och löneklasser
voro dertill berättigade med en sammanlagd summa af 1,125 R:dr. Om
derföre förslagsvis 5 sådane tillökningar i högsta klassen beräknades, komme det
dertill erforderlige belopp, hvarmed staten skulle ökas, att utgöra 1,500 R:dr;
men då dessa slags lönetillökningar till tygförråds-förvaltarne icke funnos på artilleriets
lönings-stat upptagna, utan annan tillgång dertill blifvit anvisad, ansågs
lämpligast, att tillökningarne till fortifikations—förvaltarne finge utgå af de under
Krigs-kollegii fortifikations-afdelnings vård ställde medel, hvilka dertill lemnade tillgång,
när de nu derifrån utgående lönefylinads-arfvoden till sekreteraren, kanslisten,
redogöraren och vaktmästaren, i enlighet med den föreslagne afiönings-staten, upphörde,
af det årliga förhöjda anslag, som Rikets Ständer, i händelse af deras godkännande
utaf den föreslagne staten, behöfde anvisa, elier 17,070 R:dr, blefve endast
16,750 R:dr en ny utgift, enär det extra bygguads-anslaget befriades från
den derpå för närvarande anvisade redogörare-lönen i Carlskrona, uppgående til!
320 R:dr.
Sedan Utskottet fjor öfrigt inhemtat, att uppgifterne angående Ingeniör-korpsens
nuvarande aflöning äro med deri för korpsen, gällande stat öfverensstämmande,
äfvensom att sammanräknade summan af aflöningen efter den föreslagne nya staten
med 17,070 R:dr öfverstiga det belopp, den gamla staten upptager, har Utskottet
tagit detta ärende i öfvervägande och dervid, i betraktande af de utaf motionärerne
uppgifne och genom Chefens för Ingeniör-korpsen underdåniga memorial
styrkte förhållanden, ansett icke blott rättvisa 'och billighet emot denna korps,
utan äfven omsorgen om dess framtida bestånd och användbarhet i Statens tjenst
högligen
Stats-Utskottets Utlåtande, M 60.
9
högligen påkalla förbättrade lönevilkor för korpsens personal; och då Utskottet
derjemte funnit den ifrågaställde tillökningen i underbefälets antal vara oundgängligen
nödig och de nya löneförmånerne, med deras fördelning i lön och tjenstgörings-peuningar,
lämplige, samt förslagets bestämmelser i öfrigt ändamålsenlige, får
Utskottet
tillstyrka Rikets Ständer att, för tillvägabringande af den reglering
utaf Ingeniör-korpsens personal och lönevilkor, som nu blifvit föreslagen,
bevilja det härtill erforderliga belopp af 17,070 R:dr, under
förbehåll, att tjenstgörings-penningarne innehållas och besparas
Stats-verket vid ali sådan med traktamente eller arfvode förenad
tjenstgöring inom korpsen, sorn icke är blott tillfällig, dock med
undantag för yngre kapitener, men vid så beskaffad tjenstgöring
utom korpsen för alla utun undantag.
5:o Från Uidderskapet och Adeln har Utskottet erhållit remiss å en af Grefve
Löwenhjelm, C. G., väckt motion, innefattande hemställan, att åtgärder måtte vidtagas
till afhjelpande af det missförhållande, som, enligt motionärens tanke, egde
rum emellan aflöningen för kommendanterne å Rikets fästningar och de med dessa
befattningar förenade besvärliga åligganden, isynnerhet sedan fästningarne småningom
förvandlats till straff-fängelser, och kommendanterne derigenom jemväl fått
sig ålagdt vården om och ansvaret för der inneslutne brottslingar.
Dä den af motionären gjorda framställning icke innefattar ett bestämdt förslag
i ämnet, samt någon förändring i förevarande afseende ej blifvit af Kongl.
Majit, uti Dess Nådiga Proposition om Stats-verkets tillstånd och behof, ifrågaslälld,
i följd hvaraf Utskottet saknar all ledning för frågans bedömande, hemställer Utskottet
att, i anseende till ärendets outredda skick,
den väckta motionen icke må till någon åtgärd föranleda.
6:o Med afseende å nödvändigheten att, medelst öppnade utsigler till befordran
och förbättrade allöningsvilkor in. m., uppmuntra unga läkare till inträde i
arméens ständiga läkare-korps, och derigenom äfven för framliden vinna säkerhet
att denna korps städse förblefve både fulltalig och tjenstbar, äfvensom att derjemte
bilda en stam af erTarna reserv-läkare för de fasta sjukvårds-anstalterne, för den
händelse arméen en gång måste göras mobil, har Kongl. Majit täckts föreslå:
a) att åt arméens bataljons-läkare, hvilkendera graden de än innehade, måtte,
i stället för den, efter åtta års tjenstgöring, dem nu tillkommande SO procent
löneförhöjning, medgifvas förmånen att, efter 6 års oafbruten öch berömlig tjenst
i nämnde egenskap, från Allmänna Indragnings-staten kunna, på vederbörlig 'anmälan
hos Kongl. Majit, erhålla årlig förhöjning af 123 Ridr å innehafvande lön
och, efter vidare i 4 år fortsatt enahanda tjenstgöring, ytterligare' en lönetillökning
af 73 Ridr, så att efter 10 års tjenst den årliga aflöningen för en bata!—
Bih. lill R. St. Prut. 1835 & 1834. X Sami. i Afd. 24 haft. 2
10
Stals Utskottets Utlåtande, JYi 69.
jons-läkare Liefve, om han under tiden qvarstannade i andra bataljonsläkare-graden,
450 R:dr, och, i fall han blifvit befordrad tili förste bataljons-läkare, 600 R:dr;
b) att för arméens regements-läkare beviljades följande löneförhöjningar, nemligen:
för
regements-Iäkarne vid indeida arméen, 29 till antalet, samt
regements-läkaren vid Lif-Bevärings-regementet, 100 R:dr åt
hvarje .  R:dr 3,000:
för de 8 regements-Iäkarne vid värfvade arméen,
med efter deras nu innehafvande olika
löner lämpade belopp tillsammans .... » 1,990: ^ ggg.
hvarigenom aflöningen skulle blifva, för regements-läkaren vid Lif-Bevärings-regementet,
250 R:dr, för regements-Iäkarne vid Wermlands Fältjägare-regemente, vid
Lil-regementets och Smålands Grenadier-korpser, samt vid Norrbottens, Westerbottens
och Jemtlands Fältjägare-korpser, 600 R:dr, och för regements-Iäkarne
vid arméens alla öfriga regementer och korpser, 800 R:dr; och borde de ifrågasatta
löneförhöjningarne tilläggas vederbörande regementens och korpsers aflönings.
anslag;
c) alt för regements-läkare, som straxt efter uppnådda 60 lefnads- och 30
Ijefiste-dr sökte nådigt afsked, måtte medgifvas rättighet att då, utöfver dem ur
Arméens Pensionskassa tillkommande pension, jemväl från Allmänna Indragningsstaten
undfå pension, bestämd till 400 R:dr för dem, 'hvilkas löner skulle förhöjas
till 800 R:dr, och till 200 R:dr för dem, som afsetls att erhålla lägre löner, än
nyssnämnde belopp, men med skyldighet likväl för alla att under 10 år, från afskedsdagen
räknadt, i händelse af behof, efter omständigheterna, tjenslgöra antingen
vid militär-sjukhns eller depöter eller civila sjukvårds-anstalter.
Inseende angelägenheten, att, genom förbättrande af de ringa löneförmåner,
som bestås Fält-Läkare-korpsen, unge läkare uppmuntras att vid denna korps söka
anställning, äfvensom ändamålsenligheten deraf, att medelst förhöjning i pensionsbeloppet
lör regements-Iäkarne och den föreslagne inskränkningen i deras pensionsålder
lättare tillfälle till befordran beredes skicklige bataljons-läkare, hvilka ännu
äro i full besittning af den kraft, som en sträng tjenstgöring samt ett fälttågs ansträngningar
taga i anspråk, tillstyrker Utskottet,
att Kongl. Maj:ts förevarande Nådiga framställning må af Rikets
Ständer i allo bifallas.
Indeida Arméen:
7:o I anledning af Rikets Ständers vid förra Riksdagen gjorda underdåniga
anhållan om närmare utredning i afseende å beloppet af det vederlag, sorn i händelse
nedsättning af salpeterhjelpen i de Småländska länen komme alt ske, borde
Slals-Ulskolltls Utlåtande, Jt/i 69.
11
tillfalla de personer och inrättningar, hvilka derpä egde grundade anspråk, hade
Kongl. Maj:t låtit från länen infordra de för ändamålet nödige uppgifter, deraf
sig visat, alt omförmälda förändring i salpeter—hjelperis utgörande skulle för de i
orten förlagda regementer och korpser medföra en lönings-minskning af tillhopa
5,833 R:dr 42 sk. 4 r:st. efter medellals-beräkning under 10 år; vid hvilket förhållande
och enär vid den år 1833 skedda lönereglering för Indelda arméen
denna tillgång tagits i beräkning, Kongl. Maj:t funnit nödigt att, samtidigt med
förändringen i salpeter-hjelpens utgörande, ett anslag motsvarande minskningen uti
ifrågavarande regementers aflönings-tiilgångar, blefve anvisadt; men då, i afseende å
det i Riks-staten utförda kontanta anslaget lör kavalleri- och infanteri-regementerne,
äfven förekomme, att det vid 1844 och 1845 årens riksdag från 6:e till
4:e Hufvud-Titeln öfverflyttade belopp af 1,414 R:dr 27 sk. 2 r:st., utgörande
en långt förut åt Skaraborgs regemente tilldelad ersättning för jordförluster i följd
af Götha kanals anläggning, ej behöfde användas och icke helier utgått till större
del, än 216 R:dr 32 sk., emedan, i stöd af Kongl. Brefvet den 18 Februari
1813, regementet egt utbekomma och äfven undfått återstoden af ersättningen,
1,197 R:dr 43 sk. 2 rist., motsvarande uppskattningsvärdet af 193 Tunnor 12,'A
kappar spanmål, in natura, af Kronans i Skaraborgs län behållne afrads-'och
krono-tionde-spanmål, i följd hvaraf åter nyssnämnde 1,197 Ridr 43 sk. 2 rist.,
efter förut gjordt afdrag af en mindre, efter markegången omvexlande, ersättning
för det Skaraborgs regemente äfven tillslagna f. d. korporals-bostället Riddarehagen
Nohlgården genom Götha kanal och ny skattläggning frångångne 30 kappar kronotionde,
måst såsom Stats-verkels besparing föras Riksgäids-kontoret tillgodo, har
Kongl. Majit föreslagit att, till undgående af detta invecklade förhållande, den uppkomna
behållningen 1,197 Ridr 43 sk. 2 rist. finge afdragas från det förstnämnda
ersättnings-anslaget, och således, i stället för 5,833 Ridr 42 sk. 4 rist.,
Rikets Ständer måtte i penningar anvisa endast 4,635 Ridr 47 sk. 2 rist. att
tilläggas kontanta anslaget för kavalleri- och infanteri-regementerne, äfvensom att
den afrads- och krono-tionde-spanmål, som, enligt ofvan gjorda utredning, till belopp
af 194 Tunnor 10% kappar af Skaraborgs regemente åtnjötes, blefve från
Riks-statens 6:e Hufvud-Titel till kavalleri- och infanteri-regemeuternes spanmålsanslag
öfverförd.
Utskottet, sorn i sitt Utlåtande, 64, bilagan Litt. A., tillstyrkt den af
Kongl. Majit uti särskild Nådig Proposition föreslägne förändring i afseende å
salpeter-hjelpens beräkning inom de Småländska länen, samt tillika föreslagit Rikets
Ständer att bevilja ett emot den härigenom uppkommande lönings-minskning för
vederbörande regementer och korpser svarande anslag, får, i följd häraf och på
grund af ofvan utredda förhållanden, hemställa,
att, på sätt Kongl. Majit äskat, det kontanta] anslaget för kavallerioch
infanteri-regementerne må ökas med 4,635 Ridr 47 sk. 2
12
Shils Utskottets Utlåtande, M 69
r:st. samt ofvannämnde 19-4 Tunnor 107i kappar afrads- och
krono-tionde-spanmål till regementernes spanmåls-anslag öfverföras
frän 6:e Hufvud-Titeln, vid hvars reglering Utskottet kommer att
iakttaga denna förändring.
8:o Ehuru Rikets Ständer vid föregående riksdagar ansett sig icke kunna
bevilja af Kongl. Majit då äskade anslag till inrättande af Instruktions-kömpanier
för lndelda infanteriet, har Kongl. Majit likväl funnit sig böra för berörde ändamål
ånyo äska,
till personalens underhåll, befälets aflöning deri inbegripen, R:dr 37,500:
lill vidmakthållande af nödiga säng- och husgeråds-persedlar
m- m-
2,500: 40 000.
samt tillika begärt, att kostnaden för nyssnämnda persedlars anskaffande, uppgående
till omkring 2 i,000 R:dr, måtte af första års-anslaget för Instruktionskompaniernes
underhåll få bestridas, på det att särskildt anslag dertill icke skulle
blifva behöfligt; hvarjemte Kongl. Majit fästat Rikets Ständers uppmärksamhet
derå, att, då afgången af manskap inom vissa regementen af lndelda infanteriet
och följaktligen äfven antalet rekryter under de sednare åren i allmänhet varit
större, än tillförene, underhållsberäkningen måst derefter rättas, ehuru det begärda
anslaget derigenom utfallit något högre, än som vid föregående riksdagar varit
ifrågasatt.
Som behofvet af Instruktions-kompaniers inrättande vid lndelda infanteriet
måste anses obestridligt, så framt detta skall kunna uppfylla sin ansvarsfulla bestämmelse
att vara en i vapenyrket kunnig och i följd deraf säker ledare för den
nära nog oöfvade talrika beväringen och icke, i saknad af berörde egenskaper,
äfventyra att i farans stund sätta fäderneslandets välfärd på spel, samt angelägenheten
af dylika bildnings-anstalter onekligen måste ökas i samma mån, som, under
en långvarig fredstid, den del af arméens personal, hvilken varit i tillfälle att genom
deltagande i fälttåg bereda sig praktisk bildning, småningom afgår, har Utskottet
funnit sig ega all anledning tillstyrka,
att de af Kongl. Majit för inrättande af Instruktions-kompanier vid
lndelda infanteriet nu äskade anslag, tillsammans 40,000 Ridr för
året, nemligen för personalens underhåll 37,500 Ridr samt för
säng- och husgeråds-persedlars m. m. vidmakthållande, 2,500 Ridr,
må af Rikets Ständer till uppförande å Stat anvisas, äfvensom att,
på sätt Kongl. Majit jemväl begärt, kostnaderne för anskaffningen
af ofvanberörde säng- och husgeråds-persedlar m. m. må få bestridas
af lörsta års-anslaget för dessa kompaniers underhåll,
9:o Med anledning af Kongl Majits derom gjorda Nådiga framställning och
i enlighet med hvad vid föregående riksdagar jemväl medgifvits, tillstyrker Utskottet,
Slats-Ulskollels Ullålande, J\i 69.
13
att till betäckande af de, genom Södra Bataljonens af Bohus läns
regemente år 1851 af Kongl. Maj:t än vidare på 10 år i nåder
medgifna förändring till roteradt Infanteri, för Statsverket uppkomne
kostnader, öfverskottet af de indelnings-räntor, hvilka förut
ingått ensamt till nämnda Bataljons rusthållare, må, såsom hittills
och sä länge omförmälde förändring kommer att fortfara, ställas
till Kongl. Maj:ts disposition.
10:o Uppå Kongl. Maj:ts vid förra riksdagen gjorda nådiga framställning,
blef anslaget till ersättning för utöfver marfcegängspriset förhöjd betalning till ingvarteringsgifvare
för dagportioner vid Jndelda Regementernes marcher till och från
möten nedsatt från 9,000 till 6.000 R:dr; men på det bristande tillgång för de
med anslaget afsedde utgifter icke skulle inträffa, läto Rikets Ständer de å anslaget
befintliga reservationer qvarstå till Kongl. Maj:ts disposition. Enligt hvad
Kongl. Maj:t uti Dess högstberörde nådiga proposition nu gifvit tillkänna, hade
ifrågavarande utgifter under åren 1850, 1851 och 1852 i medeltal uppgått till
omkring 6,442 R:dr årligen, hvadan det nuvarande anslaget skulle synas icke
vara fullt tillräckligt. Dervid borde dock i betraktande tagas, att reservationerne
å anslaget vid 1852 års slut uppgingo till vid pass 49,500 R:dr. Vid sådant
förhållande och då, långt ifrån att brist i ofvanberörde hänseende kunde upp-,
komma, reservationerne å anslaget voro allt för betydliga för, att lämpligen böra
till hela sitt belopp lemnäs qvarstående ensamt för de utgifter, som med anslaget
afsåges, men deremot å 4:e Hufvud-Titeln icke funnes någon bestämd tillgång till
bestridande af de afiönings- och underhållskostnader, som föranleddes af de ur
Indelda arméen utgående garnisons-kommenderingar på Carlstens fästning, vid
, Grisslehamn och i Haparanda, och hvilka kostnader under åren 1850, 1851 och
1852 i medeltal uppgått till omkring 12,000 R:dr årligen, har Kongl. Maj:t begärt
Rikets Ständers medgifvande,
att reservationerne å ofvanberörde, för ett Indelda arméens behof afsedda, anslag
finge användas till aflöning och underhåll för omförmälda garnisons-kommenderingar
ur Indelda arméen, under iakttagande likväl, att samma reservationer, icke
härför anlitades i större mån, än att möjliga brister å årsanslaget kunde med dem
betäckas.
I betraktande af de uti den nådiga propositionen anförda förhållanden, tillstyrker
Utskottet
Rikets Ständer att, med omförmälda förbehåll, bifalla hvad Kongl.
Maj:t i förevarande hänseende äskat.
Värfvade arméen.
ll:o Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt, till Utskottet remitterad
motion har Herr Edenhjelm, G. anfört, att vid sisllidne riksdag, då löheförbätt
-
14
Slals-Utskotuts Utlåtande. M 69.
ringar beviljades Artilleri-regementena, de vid dessa regementer anställde Underofficerare
och deras vederlikar blefvo förbigångne. Underofficers-platserne inom arméen,
hvilka utgjorde målet för dem af de mindre bemedlade klassernas söner,
som egnade sig åt krigsståndet, voro likväl i ekonomiskt afseende de mest vanlottade.
Motionären ansåg en löneförbättring hafva bordt ifrågavarande tjenstemän
i främsta rummet beredas och föreslog i sådant afseende följande, af 1850
års Artilleri—komité jemväl förordade, löneförhöjningar, nemligen:
för 7 Tyg-underofficerare, i likhet med Styckjunkare, med hvilka de intill
sednaste riksdag hade jemngoda lönevilkor, å 47 R:dr 329: — —
» 74 Sergeanter, å 29 R:dr 2,146: — —
» 3 Regements-hofslagare eller Hästläkare, å 219 R:dr 657: — —
» 3 Regements-trumpetare, å 97 R:dr  291: — —
» 8 Divisions-trumpetare, å 39 R.dr  312: — —
samt dessutom en tillökning i beklädnads-penningarne, å 20 R:dr,
för hvarje af regementets Trumpetare, de der voro i samma
kategori som Underofficerarne, hvilkas beklädnadshjelp utgjorde
70 R:dr, eller
för 3 Regements-trumpetare  60:
» 8 Divisions-trumpetare  160
» 16 Batteri-trumpetare
320
tillhopa R:dr 4,275:
Varande derjemte af motionären föreslaget, att icke allenast Artilleri-regementernes,
utan ock de öfriga värfvade regementernes manskap, som nu egde, utom
brödportion in natura, 6 å 8 sk. kontant om dagen i gage, måtte i stället tilldelas
för hvarje dag en bestämd matportion in natura, fullt tillräcklig för dess
lifsuppehälle.
Hvad först angår de föreslagna lönetillökningarne, har Utskottet inhemta*,
att nuvarande lönerne, utom spanmål och beklädnadshjelp, utgöra, enligt Artilleriets
Stat, för Tyg-underofficerarne, 273 R:dr, för Sergeanterne och RegementsJiofslagarne,
163 R:dr, för Regements-trumpetarne 203 R:dr och för Divisions-trumpetarne,
153 R:dr, samt att, jemlikt Rikets Ständers beslut och Kongl. Brefvet d.
7 November 1848, från det till försvarsverket i allmänhet uppförda anslag utgår
beklädnadshjelp för så väl nämnde Trumpetare som de 8 Batteri-trumpetarne med 50
R:dr för hvardera; Och då rättvisa och billighet kräfva, att ifrågavarande personal, hvilken
icke, såsom det öfriga underbefälet, vid sistlidne riksdag erhöll löneförbättring,
må komma af en dylik förmån i åtnjutande, samt de föreslagne tillökningarne icke
synas större, än som oundgängligen erfordras, hemställer Utskottet,
att deri för omförmälda ändamål behöfliga summa, 4,275 R:dr,
måtte af Rikets Ständer beviljas, att på behöriga anslag uppföras.
Stats-Utskottets Utlåtande, Jtä G9.
15
Beträffande frågan om manskapets vid de värfvade regementerne matportioner,
får Utskottet hänvisa til! det utlåtande, som Utskottet framdeles kommer att
deröfver afgifva i sammanhang med extra Statsregleringen.
12:o Från Bonde-Ståndet har till Utskottet blifvit remitterad en af Riks—
dagsfullmägtigen Eric Christensson från Götheborgs och Bohus län inom nämnda
Itiksstånd väckt motion, hvaruti, denne föreslagit, att lönerne för Tygskrifvarne,
hvilka tjenstemän icke vid sistlidne riksdag, i likhet med andra Artilleriets civilstat
tillhörande personer, erhöllo någon löneförhöjning, måtte ökas till 500 R:dr,
eller samma belopp, som blifvit beviljadt Stvckjunkarne, med hvilka de kunde anses
vara vederlikar.
Enligt hvad Utskottet inhemtat, utgör antalet af Tygskrifvare vid Artilleri—
regemeuterna 15, nemligen vid Svea Artilleri-regemente 6, vid Götha 5 och vid
Wendes 4, alla med löner af 166 R:dr årligen, deruti inberäknadt tillökning för
under lönen inbegripne 6 tunnor spanmål. Af dessa Tygskrifvare hafva 7 uppbörd
och åtnjuta derför särskildt arfvode, utgörande 190 R:dr för 5 och 90
R:dr för de öfriga 4. Då de Tygskrifvare, hvilka icke hafva uppbörd, äro i
tjensteförhållanden närmast jemförlige med förrådsskrifvare vid Stockholms Utredningsförråd,
hvilkas aflöning uppgår till 260 R:dr årligen, anser Utskottet, att
dessa Tygskrifvare ock böra erhålla enahanda lönevilkor, eller 84 R:dr mera, än
de nu innehafva. Det synes jemväl billigt, att aflöningen för de öfriga Tygskrifvarne,
som tillika äro uppbördsmän, i samma förhållande ökas. Utskottet hemställer
derföre,
att en kontant förhöjning i samtlige Tygskrifvarnes aflöning med
84 R:dr årligen för hvardera, eller tillhopa 1260 R:dr, må beviljas,
att för de 8 Tygskrifvare, som förut ega ensamt lön, uppföras
såsom arfvode, samt, hvad de öfrige Tygskrifvarne angår, deras
redan innebafvande arfvoden tilläggas; dock med vilkor, att all
beräkning af spanmål under lönen upphör.
13:o Med anledning deraf, att anslaget till Kavalleri- och Artilleri-hästars
remontering och skoning redan för nuvarande förhållanden befunnits otillräckligt
och då derjemte Sqvadrons-Cheferne vid Lifgardet till häst och Kronprinsens Husar-regemente,
hvilka besörjde remonteringen vid dessa regementen uppå passevolans,
i anseende till det stegrade priset å dugliga remonter i underdånighet begärt
förhöjning i den nu utgående remonterings-passevolansen med 6 R:dr årligen
för hvarje häst. har Kongl. Maj:t, enär den sökta tillökningen uti de årliga remonterings-anslagen
endast komme att höja ersättningen för hvarje remont vid Lifgardet
till häst till 250 R:dr och vid Kronprinsens Husar-regemente till 183
R:dr 16 sk., till hvilka pris dugliga hästar bevisligen numera i allmänhet icke
kunde inom hvardera regementets förläggningsort anskaffas, och det således kunde
förutses, att, i händelse Sqvadrons-Cheferne, till undvikande af påtagliga förluster,
16
Stuls-Ulskotlcls Utlåtande, JY$ 69.
nödgades uppsäga nu gällande passevolans om remonteringen, och denna derefter
måste af Kronan direkte besörjas, Statsverkets utgift för anskaffningen af regementernas
remonter blefve åtminstone lika hög, om icke högre, än deri nu ifrågaställa,
i nåder föreslagit, att den af bemälde passevolantörer begärda förhöjning
i remonterings-anslagen, hvilken belöpte för 384 hästar vid Lifgardet till
häst till 1,9*20 R:dr och för 537 hästar vid Kronprinsens Husar-regemente till
2,685 R:dr årligen, mätte beviljas med en rund summa af 4,600 R:dr.
Med afseende å de af Kongl. Majit anförda omständigheter, får Utskottet
tillstyrka,
att anslaget till Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och
skoning må med 4,600 R:dr förhöjas.
14:o Vidare har Kongl. Majit äskat, att reservations-anslaget till fouragering
af Artilleriets legda hästar, utgörande 5,000 Ridr, måtte iklädas egenskapen af
förslags-anslag och sammanföras med förslags-anslaget, 132,000 Ridr, till /owra^e—
ring af värfvade Kavalleriets och Artilleriets hästar, samt detta sednare anslag,
hvars summa sålunda blefve 137,000 Ridr, derefter benämnas: fouragering af
Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar.
Då, såsom det den nådiga propositionen bilagda Statsråds-protokoll innehåller,
ifrågavarande reservations-anslag under en längre tid visat sig vara för det dermed
afsedda ändamålet otillräckligt och svårligen, vid den föränderlighet, prisen å utfodrings-artiklar
i följd af mer och mindre gynsam årsvext ständigt äro underkastade,
kan på förhand bestämmas till ett belopp, sora under alla förhållanden med
säkerhet motsvarar behofvet, samt härtill kommer, att Artilleriets legda hästar under
den tid af året, då de till exercis begagnas, underhållas på alldeles lika sätt
med de ständiga Artilleri-hästarne och således med allt skäl kostnaden för detta
underhåll, i stället att bestridas af särskildt anslag, äfven bör utgå af det förslags-
a nslag, som till utfodringen af Artilleriets ständiga hästar är afsedt, får Utskottet,
helst derigenom redogörelserne öfver fouragerings—utgifterne jemväl skulle
förenklas, tillstyrka
Rikets Ständers bifall till den af Kongl. Maj:t i förevarande hänseende
föreslagne förändring; varande derföre uti bilagde tabell
under titel: Fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets
hästar, för slags-anslag, utförd en summa, stor 137,000 R:dr.
Beväringen.
15:o I anseende till behofvet, dels af löneförbättring för öfverbefälet och musik-personalen,
dels ock af nytt löneanslag för tillökadt underbefäl vid Gottlands
National-beväring, har Kongl. Maj:t äskat följande lönetillökningar och nya löneanslag,
nemligen:
för
Slals-Ulsknttels Utlåtande, Jtf 69. 17
för 3 Bataljons-Chefer, som nu njuta i lön hvardera 700 R:dr, löntillökning
å 500 R:dr  900: — —
» 23 Kapitener, med lön af 400 R:dr, löntillökning
å 200 R:dr . 4,600:
» 23 Löjtnanter med lön af 200 R:dr, löntillökning
å 100 R:dr  2,300:
» 24 Under-Löjtnanter med lön af 160 R:dr, löntillökning
å 40 R:dr  960: — —
» 3 Adjutanter, arfvoden å 100 R:dr  300: — —
» 46 Extra Underofficerare, arfvoden å 20 R:dr . . 920: — —
» 92 Extra Korporaler, arfvoden å 12 R:dr .... 1,104: — —
» 1 Regements-trumslagare, arfvode  100: — —
» 45 Spel, löntillökning å 12 R:dr  540: — —
tillsammans 11,724: — —
med tillägg hvaraf till nuvarande anslaget för nämnda beväring, 35,591 R:dr 37
sk. 4 r:st, detta skulle blifva förhöjd t till 47,315 R:dr 37 sk. 4 r:st.
Enligt hvad det den nädiga propositionen bilagda Statsräds-protokoll gifver
vid handen, vore det för Gottlands National-beväring, som är 1811 utgjorde blott
6,860 man, men efter sist hallna mönstring funnits uppgä till 8,820 man, bestädda
befäl alldeles otillräckligt för denna styrka, helst (lera officerare mäste användas
till mänga andra göromäl, än endast linie-tjenstgöringen, och dessutom 10
officers-vakanser redan förefunnes, hvilket betänkliga förhållande ansågs icke kunna
blifva afhulpet. sä länge de ringa utsigterne till befordran och de knappa lönevilkoren
föranledde för hvarje år allt större svårigheter att få afgången bland nämnda
befäl med dugliga ämnen ersatt. Genom de föreslagne lönetillökningarne för
öfverbefälet vunnes någon förhoppning att hädanefter kunna hålla åtminstone detta
befäl fulltaligt. Derjemte och då saknaden af tillräckligt öfverbefäl redan nödgat
till underbefälets förstärkande med 94 extra Underofficerare och 177 extra Korporaler,
men dessa, såsom alldeles lönlöse, icke kunde förmås att länge i befatt—
tångarne qvarstadna och att tillegna sig den för tjenstgöringen erforderliga mili -  tiiriska bildning, samt jemväl, i anseende till aflöningarnes ringhet, svårighet mötte
att bilda och bibehålla de för signaleringen under vapenöfningarne nödige hornblåsare
och trumslagare, vore de begärda nya löneanslagen för 46 extra Underofficerare,
92 extra Korporaler och 1 Regements-trumslagare, äfvensom förbättrad
aflöning för omförmälde spel af högsta behof påkallade.
Utskottet anser det vara af vigt, alt sådane åtgärder vidtagas, hvarigenom
försvarsanstalterna på Gottland blifva ändamålsenligt ordnade; och då härtill fordras,
att den befintliga befälspersonalen må, medelst beviljad, lefnadskostnaden på
ön någorlunda motsvarande, aflöning kunna hållas fulltalig, samt att åt densamma
Bih. lill R. St. Pral. 1853 & 1854. 4 Sami. 1 Afd. 24 Haft. 5
18
Stats-UlsJcollets Utlåtande, As 69.
derjemte beredes nödigt biträde af ett talrikare, för tjensten behörigen bildadt
underbefäl, jemte dugligt spel, får Utskottet tillstyrka,
att den äskade tillökningen i staten för Gottlands Nationalbeväring
må med tillsammans 11,724 R:dr af Rikets Ständer beviljas.
16:o I sammanhang med förenämnda lönereglering har Utskottet till behandling
förehaft en från Bonde-Ståndet remitterad, af Riksdagsfullmägtigen Olof Lagergren
från Gottlands län väckt motion, uti hvilken Riksdagsfullmägtigen jacob
Lindby från samma län sig förenat, innefattande hemställan, att de på Nationalbeväringens
stat varande 69' Underofficerare, af hvilka 25 hade 66 R:dr 52 sk.
och de öfrige 44 R:dr 21 sk. 4 r:st. hvardera i årligt arfvode, måtte få en tillökning
deruti, de förra med 55 R:dr 16 sk. och de sednare med 22 R:dr 10
sk. 6 r:st.; men då Utskottet icke är i tillfälle att utreda behofvet af de ifrågasatta
arfvodes—tillökningar ne, samt dertill kommer, att Kongl. Maj:t i Dess ofvanomförmälda
förslag till lönereglering för Gottlands National-beväring icke funnit angeläget
göra någon framställning i förevarande hänseende, har Utskottet, vid sådant
förhållande, ansett sig böra
afstyrka Rikets Ständers bifall till den gjorda motionen.
17:o Vidare har, uti en från Bonde-Ståndet till Utskottet remitterad motion,
Riksdagsfullmägtigen Jacob Lindby från Gottlands län, med hvilken Riksdagsfullmägtigen
Olof Lagergren från samma län sig förenat, hemställt, att för manskapet
vid Gottlands National-beväring slitnings-penningar under mötestiden måtte beviljas
med 4 sk. B:ko om dagen; men, med afseende derå, att de bevar i ngsskyldige
icke äro pliglige att vara med uniform försedde samt att synnerlig slitning
af beklädnaden ej synes kunna ifrågakomma hvarken under de få dagar vapenöfningarne
pågå eller under de i allmänhet korta marcherne från och till mötet,
får Utskottet
å förevarande motion afstyrka Rikets Ständers bifall.
18:o Till Stats-Utskottets handläggning frnr jemväl blifvit remitterad en inom
Ridderskapet och Adeln af Grefve Lötcenhjclm, C. A., väckt motion, att Rikets
Ständer matte till Kongl. Maj:ts nådiga disposition ställa tillräckliga medel till
anvärfvande och underhållande på Gottland af en trupp å 1,000 man, i hvilket
afseende motionären tillika föreslagit, att denna styrka skulle ställas under Gottlands
National-bevärings befäl och underbefäl samt inöfvas till jägare och underhållas
efter ungefär samma principer, som Wermlands Fältjägare-bataljon; att 200
man turvis borde exerceras året om, men öfrige 800 man erhålla 11 månaders
tjenstledighet, att derunder med landtarbeten sig försörja; att, utom underhåll å
mötesplatsen, de så kallade småpersedlarne skulle af Kronan bestås, men lifmunderingen
anskaffas genom passevolans af Kompani-cheferne, samt att hvarje jägare
dessutom borde undfå i lön 24 R:dr årligen.
Slals-Utskollels Utlåtande, JV* CD,
19
Utan att ingå i bedömande af behofvet utaf en förstärkning i Gottlands
försvar, anser Utskottet flere väsendtliga hinder möta för verkställigheten af motionärens
förslag. Gottlands National-bevärings officerare, förut knappt tillräckliga för
beväringen, skulle blifva det ännu mindre, om en ytterligare styrka af 1,000
man ställdes under deras befäl. Beväringens underofficerare åter, som icke äro
annat än beväringsskyldige och väljas af de kompanier, inom hvilkas stånd de
äro bosatte, kunna icke kommenderas till tjenstgöring vid annan trupp, än beväringen.
Dessutom skulle, enligt Utskottets tanke, den nya truppen blifva till
föga båtnad för provinsen, enär dess medlemmar måste, då de sammankallas, lemna
den årstjenst de kunna innehafva och derigenom komma att vänjas vid ett
ombytligt och ostadigt lefnadssätt. På dessa grunder och med afseende i öfrigt
å de alltför dryga kostnader, truppens uppsättning och underhåll skulle för Statsverket
medföra, får Utskottet jemväl
å förevarande motion afstyrka Rjkets Ständers bifall.
19:o Jemte tillkännagifvande, att, sedan Kongl. Maj-.t, uppå Rikets sednast
församlade Ständers underdåniga framställning, under den 2 Maj 1831 tillerkänt
de beväringsskyldige vid Gottlands National-beväring, under deras vapenöfningar,
tillökning i underhålls-kostnaden till 12 sk. om dagen, att utgå från förslagsanslaget
till beväringsmanskapets vapenöfning, Kongl. Maj:t sedermera under den 4
November samma år, enligt Militärbeialhafvarens på Gottland underdåniga begäran,
jemväl bifallit, att de vid beväringsmötena tjenstgörande korporaler och spel,
hvilka bland beväringsmanskapet utsåges, undfingo samma underhålls-förhöjning, äfven
för den tid, de tjenstgjorde vid befälsmötena, med utgiftens anvisande likaledes
på förenämnde förslags-anslag, har Kongl. Maj:t, enär tillika anmäldt blifvit, att
det å staten för Gottlands National-beväring uppförda anslag till extra utgifter,
hvarå den ursprungliga befälsmötes-aflöningen för nämnde bevärings korporaler och
spel hittills varit anvisad, funnes för dermed afsedda flere behof otillräckligt, äskat
Rikets Ständers medgifvande, att all den korporaler och spel vid Gottlands Nationalbeväring
under de årliga mötena, och alltså äfven under befälsmötet, tillkommande
dagsaflöning hädanefter måtte från förslags-anslaget till beväringsmanskapets
vapenöfning få bestridas.
Till hvad Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, får Utskottet
tillstyrka Rikets Ständers bifall.
20:o Uti sitt Betänkande JVI 21, § SI, förmälde Utskottet sig skola vid
Statsregleringens uppgörande taga i öfvervägande, om någon förhöjning i förslagsanslaget
till Beväringsmanskapets vapenöfning borde, i anledning af 1831 års
Stats-Revisions-Berättelse, ega rum; och ehuru Utskottet af Kongl. Stats-Kontorets
räkenskaper inhemtat, att utgifterne å ifrågavarande förslags-anslag, 120,000
R:dr, under åren 1849, 18S0 och 1831, i medeltal, öfverstigit anslags-summan
med 20,601 R:dr 38 sk. årligen, har likväl Utskottet, enär sådant, åtminstone
20
Slals-Utsliotlets Utlåtande, A? 69.
till e» del, kan anses hafva varit en följd af lillfällige förhållanden, funnit sig
böra å bilagde tabell uppföra anslaget till oföriindradt belopp.
Materielen.
21 :o I anseende till angelägenheten deraf, alt, till fyllande af det allmänna
beväringsmanskapets beklädnads- och utredningsbehof, Krigs-kollegii Intendentsafdelnings
nuvarande anslags-summa blefve ökad med 54,000 R:dr, hvarigenom
likväl det nu med 26,666 R:dr 52 sk. årligen utgående extra anslaget till kompletterande
af beväringens reserv-förråd för framtiden gjordes obehöfligt, har Kongl.
Maj:t i sådant afseende äskat förstnämnde belopp, 54,000 R:dr, att tilläggas reservations-anslaget
till försvarsverket i allmänhet.
Af den utaf chefen för Landtförsvars-Departementet framlagda plau för ordnandet
af allmänna beväringsmanskapets beklädnad och utredning visar sig, att,
för den händelse det af Kongl. Majit med 716,000 R:dr begärda extra anslag
till anskaffande af nya munderings- och utrednings-persedlar för beväringsmanskapet
komme alt af Rikets Ständer beviljas, ifrågavarande anslag af 54,000 R:dr
skulle blifva, jemte andra härtill disponibla medel, till persedlarnes underhållande
erforderligt; och då det sednare anslagets behöflighet alltså är beroende af frågan
om det förras beviljande, har Utskottet, som i berörde fråga skall i sammanhang
med extra statsregleringen afgifva utlåtande, trott sig för närvarande endast böra
tillstyrka,
att det förut årligen utgående extra anslagsbelopp af 26,666 R:dr
52 sk. till kompletterande af beväringens reserv-förråd må å stat
uppföras samt tilläggas anslaget lör Försvarsverket i allmänhet eller
Krigs-kollegii departement er.
22:o i öfverensstämmelse med Kongl. Majits derom gjorda nådiga framställning,
får Utskottet tillstyrka,
att, sä länge anslaget till Lifmundering för Indelta Infanteriet lemnar
behållning, densamma må, i likhet med hvad vid föregående
riksdagar medgifvils, användas till bestridande af beklädnads-slitnings
ersättning för de kommenderingar ur Indelda arméen, hvilkas
underhåll skall från 4:de Hufvud-titeln bekostas, äfvensom hvad
derefter kan öfverblifva, till fyllande af andra beklädnads-behof, som
för Indelda arméen kunna yppas.
25:o Med tillkännagifvan<Ie, att, sedan de å det för arméen och flottan gemensamma
anslaget till durchmarche-koslnader före år 1648 befintliga betvdliga
reservationer blifvit i följd af de åren 1848 och 1849 företagne krigsrustningar
alldeles medtagne i och för transporten af flottans trupper, samt för öfrigt anslaget
under de sednare åren från flottans sida alltmera tagits i anspråk, hvarigenom
kunde inträffa, att detsamma blefve otillräckligt för de Landtförsvarets behof,
Slals-Utskollets Utlåtande, J\1 69.
21
sorn påräknades att äfven med anslagets tillgångar fyllas, Kongl. Maj:t låtit Krigskollegium
och Förvaltningen af Sjöärendena utreda, i hvad förhållande berörde
anslag under en tidrymd af 10 ar varit för Landt- eller Sjöförsvarets behof användt,
på det att sålunda måtte erhållas en grund för lämplig fördelning af anslaget
4:de och 5:te llufvud-tiliarne emellan, har Kongl. Maj:t, enär häraf sig visat,
att beloppet af de durchmarche-kostnader, som under ifrågavarande tidrymd blifvit
för Sjöförsvarets räkning från anslaget bestridda, i medeltal uppgått till omkring
12,000 R:dr årligen, samt att återstoden af anslaget, 8,000 R:dr, erfordrats
för Landtförsvarets dermed afsedda behof, föreslagit Rikets Ständer en sådan
delning af reservations-anslaget till durchmarche-kostnader 20,000 R:dr, att 12,000
R:dr deraf öfverfördes till Riksstatens 5:te Hufvud-titel, och återstående 8,000 R:dr
å 4:de Hufvud-titeln bibehölles, att hädanefter användas till durchmarche-kostnader,
det förra beloppet ensamt för Sjöförsvarets och det sednare för Landtförsvarets
behof samt med bibehållande i öfrigt för bägge delarne af anslagets nuvarande
egenskap; hvarförutan Kongl. Maj:t begärt, att, i likhet med hvad allt sedan 1840
och 1841 årens Riksdag egt rum, de reservationer, som framdeles kunde uppkomma
å den på 4:de Hufvud-titeln qvarstående delen af anslaget, finge användas
till bestridande af de bestämda understöden åt Lifgardes-regementernes matinrättningar,
för så vidt anslaget till extra utgifter icke dertill lemnade tillgång.
Till hvad Kongl. Maj:t sålunda, så i ena som andra afseendet, föreslagit, får
Utskottet
tillstyrka Rikets Ständers bifall; varande, i öfverensstämmelse härmed,
å bilagde tabell under rubrik: Durchmarche-kostnader, reservalions-anslag,
uppförd en summa af 8,000 R:dr.
24:o Då de utgifter, som bestriddes från förslags-anslagen till rese- och traktamente-kostnader
samt anslagen till rese- och traklaments-koslnader för Städernes
Magistrats-personer och Borgare vid besigtningar, bestodo i godtgörelse för extra
förrättningar, verkställda i Landtförsvarets ärenden, samt hinder för ansjagens
sammanföring således icke syntes möta, har Kongl. Maj:t föreslagit en sådan åtgärd,
under iakttagande, att anslagens nuvarande egenskap af förslags-anslag äfven
till det sammanförda anslaget öfverginge; Och får Utskottet å detta, till förenkling
i räkenskaperoe ledande, förslag
jemväl tillstyrka Rikets Ständers bifall.
I följd häraf och då Utskottet, som i sammanhang härmed tagit i öfvervägande,
huruvida med anledning af 1851 ärs Stats-revisions berättelse, någon
förhöjning i det förra anslaget borde ifrågakomma, val funnit utgifterne å detta
anslag hafva under åren 1849, 1850 och 1851 i medeltal ölverstigit anslagsbeloppet,
6,666 R:dr 32 sk. med icke mindre än 15,957 R:dr 17 sk. årligen,
men ansett, att, i följd af det nya rese-reglementet, minskning i utgifterne för framtiden
torde komma att ega rum, har Utskottet, utan att föreslå någon tillökning
22 Stals-Ulskoltets Utlåtande, Jtf 69.
i nämnda anslagssumma, ä bilagda tabell sammanfört ifrågavarande bada anslag
med deras förra belopp, tillsammans 7,566 R:dr 32 sk., under titel: rese- och
trahtaments-hoslnader, förslags-anslag.
25:o I afseende å anslaget till Skrifmaterialier och expenser samt ved och
ljus för Krigs-lcollegium m. fl. verk samt enahanda anslag för Landtförsvars-Depar~
tementets Kansli-expedition, får Utskottet åberopa sitt här ofvan i l:a punkten
afgifna yttrande, i öfverensstämmelse hvarmed dessa anslag blifvit minskade, det
förra från 4,500 R:dr till 3,600 R:dr, och det sednare från 2,627 R:dr 43 sk.
8 r:st till 2,327 R:dr 43 sk. 8 r:st; varande likväl detta sednare anslag, som
är ett förslags-anslag, för jemnande af Hufvud-titelns slutsumma, å tabellen ytterligare
minskadt med 3 R:dr 31 sk. 2 r:st. till 2,324 R:dr 12 sk. 6 r:st.
26:o Uti öfriga till denna Hufvud-titel hörande anslag har någon förhöjning
eller minskning icke ifrågakommit; hvadan desamma blifvit å tabellen upptagne
till enahanda belopp, som vid sistlidne Riksdag bestämdes, endast med den förändring,
som i vissa delar erfordrats i anledning af spanmålens beräknande till
6 R:dr 32 sk. i stället för 6 R:dr per tunna.
Stockholm den 14 Mars 1854.
Reservationer:
vid 3:dje punkten
af Hr J. F. Gråå, som åberopade Utgifts-Afdeiningens förslag till Utlåtande
så lydande: »Erkännande nyttan af den ifrågaställa särskildaIngeniör-truppens bil
dande,
anser likväl Utskottet Statsverkets tillgångar icke, utan åsidosättande af
andra mera magtpåliggande behof, medgifva anvisandet af det för nyssnämnde föremål
äskade anslag. Det synes Utskottet, som, i händelse det åsyftade ändamålet
icke kan vinnas derigenom, att manskap ur den värfvade arméen kommenderas
till sådan tjenstgöring, som åligger Ingeniör-trupp, utväg till bestridande af
utgifterne för en sådan trupps bildande skulle kunna beredas genom vidtagande
af den åtgärd, att vissa rotenuramer vid det indelta Infanteriet höllos vakante
och afgifterne af desse nummer för ändamålet dispouerades. Utskottet hemställer
derföre,
att Rikets Ständer icke måtte bifalla Kongl. Maj:ts förnyade nådiga
framställning i förevarande ämne.
af Hrr C. F. Waern, P. II. Lindström, P. Berg, C. C. Hörnstein, A. Berger
och And. Wedberg, samt Riksdags-fullmäktige Matts Pehrsson från Stockholms
län, L. M. Knutsson från Östergöthlands län, Ola Månsson från Christianstads
län, Henrik Andersson från Örebro län, Pehr Mattsson från Vester-Norrlands län
och Eric Malmin från Westerås län.
Vid 3:e och 8:de punkterne:
Stals-Ulskollets Ullålande, M 69.
23
af Riksdags-fullmäktigen Måns Månsson från Kalmar län: »Emot det beslut
Stats-utskottet fattat att uppsätta en Ingeniör-trupp för arméens behof får jag reservera
mig.
Man har nu endast gifvit på hand 17,300 R:dr banko årligen för ett kompani
af 120 man. För detta anslag, om det varit så nödvändigt, som det påstås,
finnes och har funnits tillräckliga medel inom hufvudtiteln att tillgå. Men då
man vet, att en Ingeniör-korps tjenar till ingen ting, med mindre den ökas till
flera tusen man, är det lätt att inse hvarthän det leder att gifva på hand. Svenska
arméen har hitintills kunnat undvara en dylik korps just derföre att en stor
,del af indelda soldaterne äro timmermän och således skicklige att begagna både
/yxe och spade, men om en ny Ingeniör-korps ovilkorligen är af behofvet påkal—
( lad, är det både billigt oell rättvist att de samhällsklasser, som litet eller intet
bidraga till landets försvar, uppsätta en Ingeniör-korps. Det är så mycket större
skäl härtill, som jag är fullt öfvertygad att dessa klasser, då ett så godt tillfälle
erbjuder sig att få tillfredsställa ädelmodet och derjemte bevisa sin tro med sina
gerningar, icke låta den goda saken gå sig ur hand.
Enahanda är förhållandet med Instruktions-kompanieme. Ar det så att fäderneslandets
välfärd står på spel, om icke dessa kompanier komma att uppsättas,
kommer ansvaret härför att drabba uteslutande dem, som alltjemt undandragit sig
att bidraga till landets försvar. Betänken detta, J Roms Patricier! Låten icke
det frossande öfvermodet och den glänsande fåfängan gå för långt!
Hvilken har största skyldigheten att uppsätta nya korpser, antingen den som
förut är öfverhopad af skatter och rotering, eller den som för sina frälse-säterier
och boställshemman undandragit sig både skatt och rotering? Svaret ligger klart
för hvarje rättänkandes ögon.
Det fanns en tid då Presterskapet äfven var folkets mägtigaste försvarare,
men det var den tiden, då samma Presterskap deltog i både skattebördor och
rotering. Denna slutades dermed, att Presterskapet fick privilegier icke allenast
att vara befriade från skatt och rotering, utan också började att beskatta dem de
förr bade försvarat. Om Presterskapet vinner mycket på den lina, hvarpå det
nu svänger sig, får framtiden utvisa. Svårt torde det bli att i längden hålla
balansen. — Emellertid torde det icke vara för mycket att påminna vederbörande
om våra samhällsreglor, helst som dessa långt för detta synas hafva fallit i glömska.
De lyda: »Betänken derföre flitigt den sanningen, att den som vill njuta
fördelarne af samfunds-lefnadeu, mäste bidraga, i hvad på honom ankommer, till
dessa fördelars bibehållande; ty den som begär dem för intet, är orättvis emot
sina medborgare, med hvilka han är skyldig bära lika tyngd. Säkerheten, som
är det första vilkoret vid en samhälls-förening, kan icke på annat sätt erhållas.»
Vid 4:de punkten
af Riksdags—fullmäktige Mäns Mänsson och Henrik Andersson.
24 Slals-Ulskollels Utlåtande, JYg 69.
Vid 8:de punkten
af Hr J. F. G rdu. »Utan att afgifva något omdöme angående nyttan af de
föreslagne Instruktions-kompanierne, hyser jag den öfvertygelse, att, om inrättningen
af sådana kompanier är af något synnerligt behof påkalladt, hvilket dock
torde kunna ifrågasättas, då anslag härtill, ehuru vid flere föregående Riksdagar
äskadt, likväl icke blifvit af Rikets Ständer bevil jad t, dessa kompanier skulle kunna
tilivägabringas genom förändrad disposition af Fjerde Hufvud-titelns redan egande
tillgångar, utan att Statsverket för detta ändamål behöfver med särskildt nytt anslag
belastas. Jag tror jemväl, att den större utsträckning af tiden för re..”vters
bildning, som med de ifrågavarande kompanierne afses, kommer att medföra era
ökad tunga för rotehållarne. I betraktande häraf anser jag den nu förnyadel
framställningen om anslag till Instruktions-kompanier icke böra bifallas; hvadan'
jag mig reserverar emot hvad Stats-utskottet härutinnan föreslagit.»
Häruti instämde Hrr Werrn, Lindström, And. Wedberg, Cassel, Nordvall,
.4. A. Berger, C. C■ Hörnstein.
M. Pehrsson, D. Andersson, Ola Månsson, Lars Magnus Knutsson, P. Mattsson,
Henric Andersson, Elof Andersson, Erik Malmin.
af Hr Paul Berg. »Jemte det jag instämmer i Herr Gråås reservation, får
jag tillägga, det jag anser, att Utskottet bordt taga i betraktande äfven de högst
betydliga summor, som Rikets Ständer vid denna Riksdag redan beviljat för landets
försvarsverk, och derigenom haft en ökad anledning att nu icke tillstyrka de
ifrågavarande anslagen till 4:de och 8:de punkterna.
JK 70.
Ank. till Exp.-Utsk. (i. 18 Mars 1834, kl. 9 f. tn.
Utlåtande, angående reglering af utgifterna under Rilcs-stalens
JFemte Hufvud-titel.
(U. A.)
Vid sistlidne Riksdag uppfördes under denna Hufvud-titel, innefattande anslagen
för Sjöförsvars-Departementet,
Penningar  1,449,480: — —
Indelda räntor, beräknade efter markegång på förslag, till 45,950: — —
Oindeld spanmål, 9,420 tunnor, efter förslags-värde å 6
R:dr tunnan
. 56,520: — —
eller tillsammans 1,551,950 R:dr B:ko;
Och
Fjerde II 11 I v 11 cl -Titel n«
1852 års Riksstat
anslår
7,000
15,805
4,850
27,176
54,700
12,426
2,800
2,015
7,594
58,296
31,320
1,353
16
1,525,597
42
Landtfömars<Departemeui
et.
Departements-Chelen .
. .
Departementets Kansli-Expedition, 1852 års anslag ...... 15,805: 16.
Tillkommer: från anslaget till Skrifmaterialier m. n. till Departementets
Kansli-Expedition  300: —
Departementets Kommando-Expedition, 1852 års anslag
Krigs-Kollegium, d:o .... 27,176: —
Tillkommer: från anslaget till Skrifmaterialier ocf Expenser
för Krigs-Kollegium m. fl. verk
1852 års anslag .
900:
Generalitets-Staten,
Topografiska Korpsen,
Artilleri-Staben,
Öfver-Kommendants-Expeditionen i Stockholm,
Kommendants-Staten,
Krigs-Akademien,
Allmänna Garnisons-Sjukhuset,
Rese-Stipendier för Militär-Läkare,
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
d:o
Trpt
14,900
37.500
35,940
17,680
186,669
6,000
(
Indelta Arméen.
|
' i
Kavalleri- och Infanteri-Regementerne (derunder
Förslagsanslag för Jemtlands
rotering 1,900: )
Penningar, 1852 års anslag  228,039: 10. 4.
Tillkommer: Löneförhöjning
till 29 Regements-Läkare
å 100 R:dr .... 2,900:
Ersättning genom förändring
i Salpeter-hjelpens utgörande 5,835: 42. 4.
S:ma 8,733: 42. 4.
Afgår: Odisponerad del af till
Skaraborgs Regemente anslagen
ersättning för jordförluster
genom kanalanläggningar
1,197: 43. 2.
7,555: 47. 2. 235,575: 9. 6.
Krono värdi.
227,688: 1. 1.
Markegång.
1,174,846: 32.
Indelta räntor:
1852 års anslag ....
Afgår: Till kontanta anslaget
öfverflyttad ersättning
för Salpeter-hjelpen . •
S:ma
eller i jemnt tal
.
Indelt Spanmål: 1852 års anslag . . 19,798 T:r 16 k:r
Tillkommer: Från 6:te Hufvud-Titeln
(jordförluster genom kanalanläggningar)
hit öfverflyttade .... 194.
— 5,833: 42. 4.
227,688: 1. 1. 1,169,012: 37. 8.
1,169,013:
eller i jemnt tal
Oindelt Spanmål . .
Militie-Boställs-Kassan:
Krono-tionde m. m.
Afgår: i händelse
10 %.
S:ma 19,992~ 26%.
19,995 T:r 6 % R:dr
653 T:r 16 k:r å d:o
Ersättning för Reserv-hemmansråntor och
Förslagsanslag . . . . .
af bilall till Utskottets utlåtande om förän
-
133,286: 32. —
4,356: 32. —
dring i Salpeter-hjelpens utgörande
14,900
150:
2,027 6031 341 4
Exercitie-Sqvädronornes underhåll: lieser va t iöns-anslag
Instruktions-kompanierne (nytt)
Fouragering för indelta kavalleriet: För sl ags-an sia g J-L852
Tili Trossens underhåll, 1852 års'anslag ... . |.
Möteskostnader: Reser v a t i on s-a nslag, 1852 års
Ersättning för utöfver Markegångspris förhöjd betalni
års
Dagporlioner vid
tions-anslag,
Ig till Inqvarteringsgifvare för
och ifrån Möten: Reserva
Hör till Stats-Utskottets Utlåtande, 1854, JYii 69.
SI
Förslag till blifvande Riks-Stat.
Penningar.
Indelta räntor.
.. .. 1 Markegång
Kronovärdi. I p& f8rslag.
Spanmål.
Indelt.
Mått.
Värde förslagsvis
å 6 Vs R:dr T:n.
Oindelt.
Mått.
Värde förslagsvis
ä 6 % R:dr T:n.
Summa Banko.
7,000
16,105
4,850
28,076
54,700
12,426
2,800
2,015
7,594
38,250
31,320
1,333
46
16
16
235,575
14,750
37,500
40,000
33,940
17,680
186,669
6,000
30
227,588
46 40
1,169,013
49,995
133,286
32
7,000
16,105
4,85 0
16
28,076
54,700
12,426
665
2,8001 —
2,015
7,594
38,296
31,320
1,333
16
16
16
4,356] 52|—- '1,542,231] 25
14,750
37,500
40,000
33,940:
17,680
186,669' —
6,000' —' —
Transport | 778,584] 9| 61227,5941 311 l|4,169,059| 40|— | 19,9931_| 133,286] 52|—| ÖösJTe] 4^3561 52j — |‘2,085,2871 17] 6
Fjerde Huf vild - Titeln. (Fortsättn
Trpt
1852 ärs Riksstat
anslår
2,027,6051 341
66,522
63,111
85,989
86,099
25,684
438,140
27
22
22
22,911
28,000
17,190
152,000
5,000
Trpt 2,998,255| is| io
Värf vade Arméen.
Lif-Gardet till häst,
Penningar, 1852 års anslag ........ 60,822: 33. 6.
Tillkommer: Löneförhöjning för Regements-Läkaren 260:
Transport
61,082: 53. 6.
Oindelt Spanmål, 950 Tunnor å 6 2/3 R:dr  6,333: 16. —
Kronprinsens Hussar-Regemente,
Penningar, 1852 års anslag  51,429: 27. 6.
Tillkommer: Löneförhöjning för Regements-Läkaren 370:  51 799- 07 6
Oindelt Spanmål, 1,947 Tunnor å 6% R:dr
12,980:
Svea Lif-Garde,
Penningar, 1852 års anslag  75,825: 22. 6.
Tillkommer: Löneförhöjning för Regements-Läkaren 285:
Oindelt Spanmål, 1,694 Tunnor å 6 % R:dr
Andra Lif-Gardet,
Penningar, 1852 års anslag
75,935: 22. 6.
Tillkommer: Löneförhöjning för Regements-Läkaren 285:
Oindelt Spanmål, 1,694 Tunnor å 6 2/3 R:dr
Wermlands Fältjägare-Regemente, 1852 års anslag  25,684: 16.—
76,110: 22. 6.
11,293: 16. —
76,220: 22. 6.
11,293: 16.—
Tillkommer: Löneförhöjning för Regements-Läkaren
Svea, Götha och Wendes Artilleri-Regementer, Reservations-anslag.
Penningar, 1852 års anslag  393,641: 46. 6.
Tillkommer: Löneförhöjning för Reg.-
Läkarne, 3 å 170 R:dr . . . 510:
för 7 Tyg-underofficerare å 47 R:dr 329:
» 74 Sergeanter å 29 R:dr . . 2,146:
» 3 Reg.-Hästläkare å 219 R:dr 657:
» 3 d:o Trumpetare å 97 R.dr 291:
» 8 Divisions-d:o å 39 R:dr
»
280:
312:
Tygskrifvarne  1,260:
5,505:
399,146: 46. 6.
Oindelt Spanmål, 7,416 T:r 16 k:r å 6 2/j R:dr  49,443: 16. —
Ingeniör-Korpsen, 1852 års anslag . '  22,911: 8. —.
Tillkommer: för Öfversten, Löneförhöjning 1,120:
för
1
Öfverste-Löjtnant d:o
820:
»
2
Majorer d:o å 740 R:dr
1,480:
3
äldre Kapitener d:o å 940 R:dr
2,820:
»
1
d:o nytt anslag .
1,310:
»
4
yngre d:o å 410 R.dr förhöjning
1,640:
»
5
Löjtnanter å 160 R:dr d:o
800:
»
5
d:o å 220 R:dr d:o
1,100:
»
5
Underlöjtnanter å 110 R:dr d:o
550:
»
6
Konduktörer å 380 R:dr (nytt)
2,280:
»
10
Under-konduktörer å 40 R:dr
400:
»
1
Sekreterare ......
310:
»
1
Kanslist
-.
210:
»
5
Kassörer eller Förråds-förval-i
lare å 170 R;dr .. . •
510:
»
2
d:o å 280 P.dr • • • ■
560:
»
4
d:o å 150 R:dr
600:
5)
1
d:o (förut ej uppförd på stat)
420:
»
1
Vaktmästare ■ • • • •
140:
17,070: —
»
Sappörs-kompanier .....
13,586: —
30,65^.
Kavalleri- och Artilleri-hästars remontering och skoning. 1852 års anslag ‘^8,000:
Tillkommer: förhöjning
4,600:
Lega för hästar till Artilleriets exercis, oindelt Spanmål 2,863 T:r å 6 2/3 R:dr
( Fouragering af Artilleriets och värfvade Kavalleriets hästar, Förslags-a nslag
Förslå
t
1 blifvande Rik s-Stat.
Indelta r ä f
t 0 r.
Spanmål.
-
Penningar.
Indelt.
Oindelt.
Summa Ranko.
Kronovärdi. j ^
pa
rkegång
förslag.
Måit 1 Värde förslagsvis
Mdlt- | ä 6 % R:dr T:»
Mo.. | Värde förslagsvis
matt. j ä 6 ^ R;dr T;n
778,584
6| 227,594 I 311 lil,169,
61,082
51,799
76,110
76,220
25,964
399,146
27
22
159 |
19,995) — j 133,286) 52j —
635 16
4,556) 32| —(2,085,287j 171 6
Transport 11,692,0751 42j — (227,3941 311 l[l,169,05!i
930 —
1,947
1,694 —
1,694 —
7,416 16
2,863
6,333
12,980
11,293
11,293
16 —
16
16
49,443 16 —
19,100 —
67,416 1
64,779 27
87,403 38
87,513
25,964
448,590 14
53,567 8 —
32,600
19,100
137,000
19,9931 — 1 153,2861 521 — | 17,2201 —| 114,800)—| — 13,109,222 j 18| — |
Fjerde Hufvud-T itel n. (Fortsättning.)
Trpt
1852 års Riksstat
anslår
2,998,253 j 18j 10
37
21,1741 16
35,591
3,560
120,000
672,055
71.000
12.000
24.000
180,000
19.000
25.000
20.000
6,666
900
4,500
2,627
45,000
Transport
21,174: 16.
100: —
35,591: 57.
11,724: —
32
43
S:ma f 4,261,3301 — |
Beväringen.
Lif-Bevärings-Regementet, 1852 års anslag .
Tillkommer: Löneförhöjning för Regements-Läkaren
Gottlands National-Beväring, 1852 års anslag . .
Tillkommer: Löneförhöjning . . • • . . .
Hallands Beväring, 1852 års anslag oförändradt . . .
Beväringsmanskapets vapenöfning, Förslags-anslag oföränd
Materielen.
Försvarsverket till lands i allmänhet eller Krigs-Kollegii Departer hvarunder äfven inbegripas
indelta räntor för Åkers Krut-Bruk och Husqvarn ärs-Faktori, Reserva
t iöns-a nslag. Penningar, 1852 års anslag 671,66 2.
Tillkommer: Tillökning i Beklädnadspenningar
åt Trumpetare vid Artilleriet,
27 ä 20 R:dr 340: —
Till Beväringsmanskapets beklädnad etc. 26,666: 32.
Till Ingeniörtruppens d:o (enl. K. M. prop.) 3,914: gjti2
~ 702,786: 36. 2.
389: 40. —
Indelta räntor, 1852 års anslag
Lifmundering för indelta Infanteriet, anslaget oförändradt .
Inqvarteringskostnader i Stockholm, Förslags-anslag d:o
Inqvarteringskostnader i landsorterne, Förslags-anslag d:0
Salpeter-uppköp, 1852 års anslag
Ved och ljus för Fästnings- och Garnisons-orter, d:o
Diverse Anslag.
Spanmåls-upphandlings- och Bageri-kostnader, oförändradt .
Durchmarche-kostnader, Reservations-anslag, 1852 års
Afgår: Öfverflyttning till 5:te Hufvud-Titeln . . .
jRese- och Traktaments-kostnader, Förslags-anslag . .
Skrifmaterialier och Expenser samt Ved och Ljus m. m. för K ;0Hegium m. fl. Verk,
1852 års anslag
. 4,500:
Afgår: Öfverflyttning till Krigs-Kollegii Aflönings-Stat 90O:
Skrifmaterialier och Expenser samt Ved och Ljus m. m. f partementets Kansli
Expedition,
Förslags-anslag -
. . 2,627: 45.8.
Afgår: Öfverflyttning till Expeditionens Aflönings-Stat
samt för jemnande af Hufvud-Titelns slutsumma
Extra utgifter, 1852 års anslag, oförändradt .....
20,000: —
12,000: —
2,627: 45. 8.
31- 2- 303: 51. 2.
Förslag till blifvande Riks-Stat.
Indelt
a räntor.
S p a n m å 1.
Penningar.
Indelt.
0 i n d e 11.
Summa Banko.
Kronovärdi.
Markegång
på förslag.
Mått.
Värde förslagsvis
a « % R:dr T:n.
Mått.
Värde förslagsvis
ä 6’/3 R:dr T:n.
1,692,075 42
227,394
31] lj 1,169,0591 401 — | 19,9951 — j 133,286
521 — 1 17,220
— j 114,800] — | — j 3,109,222 18] —
21,274
47,315
3,560
120,000
16
37
702,786 36
71.000
12.000
24.000
180,000
19.000
25,000
8,000
7,566
3,600
2,324
45,000
32
12
53
11
389
/
21,274
47,315
5,560
120,000
703,176
71.000
12.000
24.000
180,000
19.000
25,000
8,000
7,566
3,600
2,324
45,000
28
32
12
Summa .| 2,984,503 52 —1227,649 33
1,169,449] 32
19,993 | — | 133,286] 32]—j 47,220] — ( 114,800) — ]—)4,402,040] —
Anm. Förhöjningen å 4:de Hufvud-Titeln utgör 140.
Hör lill Stals-UlskolMs Utlåtande, 1834, M 69.
STOCKHOLM, TILY c k T HOS J O H. BECKMAN, 1854.
I
I
'
"
.
■
.
: ; ' '
v U„ D _
'
Slals-Utskottels Utlåtande, JYi 70.
25
Och hafva, i afseende på 5:te Hufyud-titeln, följande förändringar nu ifrågakomma:
l:o
Beträffande de af Kongl. Majit uti Dess nådiga proposition först framställda
förslag, att de, i följd af uppgjord fördelning Embetsverken emellan af den
vid sednaste Riksdag till gratifikationer åt e. o. tjenstemän anvisade summa
10,000 R:dr, Departementets Kansli-expedition samt Kongl. Förvaltningen af Sjöärendena
och Departementets Kommando-expedition tillagde belopp, utgörande för
Kansli-expeditionen 66 R:dr 52 sk. och för Kongl. Förvaltningen samt Departementets
Kommando-expedition 300 R:dr årligen, måtte till dessa staters aflöningsanslag
öfverflyttas, från anslagen till skrifmaterialier och expenser samt ved och
ljus, får Utskottet här endast meddela, att, till följd af Rikets Ständers bifall å
Utskottets Utlåtande JM 28, hvaruti de ifrågaställa öfverllvttningarne äro tillstyrkte,
desamma blifvit å den öfver 5:te Hufvud-titeln upprättade tabell iakttagne.
2:o På det att Marin-regementets Underofficers-korporaler och soldater måtte
erhålla aflönings-förmåner, motsvarande hvad deras vederlikar vid matroskorpsen och
båtsmännen förut åtnjuta, äfvensom att de, tillhörande värfvad trupp, ej fortfarande
måtte förblifva i en mindre väl lottad ställning, än hvad egde rum vid öfrige sådane
regementen och korpser, har Kongl. Maj:t äskat dels tillökning uti nu utgående
aflöning åt 20 Underofficers-korporaler vid Marin-regementet från 12 sk.
till 18 sk. om dagen för hvardera, uppgående för år tillsammans till 912 R:dr
24 sk., dels en förhöjning i gage af 1 sk. om dagen, eller från 6 till 7 sk., för
hvar och en af manskapet vid bemälda regemente, utgörande om året för 800
man 4,754 R:dr 8 sk., eller ett sammanlagdt högre aflönings-belopp för denna
korps af 5,666 R:dr 32 sk. Banko.
Utskottet, som anser ej mindre den ifrågaställa tillökningen i Underofficerskorporalernes
vid Marin-regementet löneförmåner, till likhet med hvad deras vederlikar
vid matroskorpsen ega uppbära, vara med rättvisa och billighet öfverensstämmande,
än äfven den föreslagna gage-förhöjningen för manskapet af behofvet
påkallad, får alltså tillstyrka,
att den af Kongl. Majit för ifrågavarande ändamål äskade summa
5,666 R:dr 52 sk. Banko må af Rikets Ständer beviljas.
3:o Kongl. Majit, som funnit de för Pastorn och 2:ne Kompastorer vid Amiralitets-församlingen
i Carlskrona nuvarande lönevilkor, utgörande, enligt stat, för
den förre 530 Ridr samt för hvardera af Kompastorerne 320 Ridr Banko, vara
alltför knappa i förhållande till desse prestmäns trägna och vigtiga tjensteåligganden,
har jemväl, för att bereda desse tjenstemän en någorlunda sorgfri utkomst,
samt i betraktande deraf, att den förmån af förhöjd tjenstårsberäkning, sorn de,
lika med Skol-statens tjenstemän, förut innehaft, men sedermera förlorat, rättvisligen,
uppå enahanda grunder, som för desse gjort sig gällande, borde genom löneförbättring
ersättas, föreslagit Rikets Ständer, att bevilja en löneförhöjning åt Ami
Bih.
lill R. St. Brot. 1833 & 1834. 4 Sami. 1 Afä. 24 Haft. 4
26
Slals-Ulsltollels Ullålande, M 70.
ralitets—pastorn af 270 R:dr, och åt hvardera af de 2:ne Kompastorerne 280
R:dr samt att för berörde ändamål å ordinarie' Statens aflönings-anslag låta uppföra
ett förhöjd t årligt belopp af SIO R:dr.
Då den af Kongl. Maj:t sålunda föreslagna tillökning i detta presterskaps
nuvarande aflöning synes vara af billighet påkallad, får Utskottet, på grund häraf
och de skäl som i öfrigt finnas andragne, hemställa,
att Rikets Ständer ville medgifva sådan förhöjning uti de för berntilda
presterskap nu bestämda löner, att Amiralitets-pastorn, i
stället för SOO R:dr, jemte tillökning för derunder inberäknade
30 tunnor spanmål, eller S30 R:dr årligen, som han nu uppbär,
må erhålla i lön 800 R:dr, utan spanmåls-beräkning, samt Kompastorerne,
hvilka nu hvardera åtnjuta i årlig lön 300 R:dr, med
20 tunnor spanmål derunder, hvardera undfå 600 R:dr, äfvenledes
utan spanmåls-beräkning; dock med vilkor, att den 3:dje
Kompaslors-lönen, som, jemlikt Kongl, brefvet den 3 Oktober 1840,
hittills blifvit emellan Amiralitets-pastorn och nämnde båda Kompasiorer
fördelad, till Statsverket indrages.
4:o Under åberopande of hvad Statsråds-protokollet för den 8 November
nästlidet år innehåller, har Kongl. Majit vidare begärt, att Rikets Ständer, dels
såsom lönetillökning åt 2:ne machinist-oflicerare måtte bevilja 900 R:dr, med 430
R:dr för hvardera, dels ock till förhöjd aflöning åt flottans nuvarande öfver-machinister,
machinisten och lärlingar samt lill aflöning åt ytterligare 2:ne öfvermachinister,
1 machinist och 7 lärlingar anvisa ett belopp af 3,215 R:dr årligen.
I afseende å detta ämne har chefen för Sjöförsvars-Departementet, bland
annat, anfört; att erfarenheten redan ådagalagt, hurusom det inom flottan nu befintliga
antal machinister är alldeles otillräckligt och att privata machinisten,
oaktadt vid särskilda tillfällen betalde med dagtraktamenten af ända till 6 R:dr
32 sk. banko, icke alltid kunnat vid behof erhållas; att flottans ångmachiner de
sednare åren ökats så, att densamma numera eger 12 större och mindre ångfar
tyg
samt 6 ångmachins-inrättningar vid stationerna; att med afseende härå, och
den allt större vigt, hvarmed ångkraften komme att ingå i sjöförsvaret, såväl ofvanberörde
föreslagna tillökning af machinist-personalen, med 2:ne öfvermachinister,
1 machinist och 7 lärlingar, som de för bemälde personal i allmänhet ifrågasatte
löneförbättringar vore af behofvet påkallade, helst den i sednare tiden betydligt
utvidgade ångfartygs rörelsen gjort en dylik personal i mån af sin skicklighet
mera eftersökt, hvarföre lönpvilkoren borde något så när motsvara de högre aflönings-förmåner,
sorn af enskilda bolag eller personer erbjudas; att den för 2:ne officerare
äskade löneförhöjning hemtade särskildt stöd från det förhållande, att officerarne
vid machinist-staten hittills icke kunnat, genom befordran, komma i fråga
till vinnande af högre lönevilkor på denna tjenstebana, hvaremot de, hvilka för när
-
Ståls-Utskottets Utlåtande, J\3 70.
37
varande äro vid denna stat anställda, varit från främmande länder erbjudne vida
större löneförmåner; samt att, utan den föreslagna lönetillökningen, flottan ofelbart
icke allenast komme att gå i mistning af de personer af större användbarhet, som
den nu egde, utan äfven blefve ur stånd att kunna för desamma finna ersättning,
så väl i högre, som lägre tjenstegrader.
Och får Utskottet, med afseende å hvad sålunda blifvit anfördt, och då angeläget
är, att Kronans ångfartyg icke må vara i saknad af fullt skicklige personer
till nödig uppsigt öfver1 raachinerierne, tillstyrka,
att de af Kongl. Majit nu äskade anslag till löneförbättring åt 2:ne
machinist-officerare 900 R:dr, och till aflöning åt machinist-staten
3,215 R:dr, må af Rikets Ständer beviljas, samt att, på sätt Kongl.
Majit jemväl föreslagit, officerarnes löner måtte uppföras på flottans
aflönings-stat, men % som lön, och '/a såsom tjenstgörings-penningar,
och öfvermachinist- och machinist-aflöningen, såsom hittills egt
rum, utgå i månadslön, samt lärlingarnes i daglön å underhålls
staten.
5:o l eldighet med Kongl. Majrts förslag samt Utskottets uti 23 punkten af
Utlåtandet JYs 69, angående reglering af utgifterna under 4:de Hufvud-titeln, gjorda
tillstyrkande rörande fördelningen af det å nämnde Hufvud-titel till durchmarche-kostnader
uppförda reservations-anslag af 20,000 R:dr, hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer, med bifall till Kongl. Majrts derom gjorda framställning,
måtte å 5:te Hufvudtiteln under rubrik: anslag för durch
marche-kostnader
uppföra ett reservations-anslag af 12,000 R:dr.
6:o Vid regleringen af denna Hufvud-titel har Utskottet jemväl tagit i öfvervägande
den af Rikets Ständers år 1831 församlade Revisorer gjorda anmälan, om
otillräckligheten af det till skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus, m. m.
för Kongl. Sjöförsvars- Departementets Kommando-expedition, och Kongl. Förvaltningen
af Sjöärendena anvisade anslag; och ehuru Utskottet visserligen finner berörde
förhållande af räkenskaperne bekräftad t, kan Utskottet likväl svårligen, i frågor
af beskaffenhet som denna, utan ledning af någon Kongl. Maj:ts framställning, föreslå
förändringar, utan har derföre å bifogade tabell upptagit ifrågavarande anslag
till enahanda belopp som vid sista Riksdagen, dock med afdrag af de såsom gratifikationer
åt e. o. tjenstemän anvisade 300 R:dr, hvilka, enligt hvad här ofvan i
l:a punkten omförmäles, blifvit till Kongl. Förvaltningens och Kommando-expeditionens
aflönings-anslag öfverförde. Likaledes har expensmedels-anslaget för Departementets
Kansli-expedition, i följd af den förut i nyssnämnde lia punkt anmälda
öfver fly ttning, blifvit minskadt med 66 R:dr 52 sk., hvarförutan från detta sednare
anslag, som är ett förslags-anslag, för jemnande af Hufvud-titelns slutsumma, ytterligare
kommer alt afdragas 1 R:dr 32 sk. banko.
28
Stals-Utskollels Utlåtande, JYs 70.
7:o I sammanhang med den af Kongl. Maj:t vid inkomsternas beräkning föreslagna
förhöjning' uti Lots- och Bak-medlen, har Kongl. Majit, under förutsättning
att hela beloppet af denna inkomst fortfarande får för Lots- och Fyrings-staterna
användas, ansett en motsvarande tillökning för dessa stater böra uppföras med
10,000 II:dr; och enär Utskottet, uti sitt under JV2 64 afgifna Utlåtande, angående
Statsverkets inkomster, beräknat en förhöjning af 10,000 R:dr uti inkomst af ifrågavarande
medel,
finnér Utskottet sig jemväl böra tillstyrka, att i utgifterna för Lotsoch
Fyrings-staterna förhöjning till enahanda belopp, eller 10,000t
R:dr, äfven varder iakttagen.
8:o Uti öfriga till denna Hufvud-titel hörande anslag har någon förhöjning el-ji
ler minskning icke ifrågakommit, hvadan desamma uti bilagde tabell upptagits till
samma belopp, som vid sisthållne Riksdag bestämdes, endast med den förändring!
sorn i vissa delar erfordrats, i anledning af spanmålens beräknande till 6 R:dr 32'
sk., i stället för 6 R:dr per tunna.
Stockholm den 14 Mars 1834.
STOCKHOLM, TRYCKT UOS JOIL BECKMAN, 18S4.
F 111 te H u f t u d - T i t e 1 n.
1852 års Riksstat
anslår.
7,000
7,971
1,520
529,730
52
18
45,6-13
397,115
108,000
9,000
42,000
60,160
139,475
20,000
26,100
11,350
3,333
2,500
1,144
18,000
10,000
111,906
16
16
32
1,551,950]
Sjöförsvars-D
partcmentet.
Aflöningi_Stater.
Departements-Chefen ... -
Departementets Kansli-Expedition: 1852 års anslag:
Tillkommer: från Skrifmaterialie-anslaget
7,971: 32.
66: 32.
Departementets Kommando-Expedition, oförändradt .
Förvaltningen af Sjöärendena samt Aflönings-Staterne vid FIotans Stationer i
Penningar: 1852 års anslag
Carlskrona, Stockholm och Götheborg.
- 491210: 18.
Tillkommer: "Förhöjning åt 20 Under-Officers-Kor)0ra|er 24.
Gage-förhöjning åt 80 Man .
Till Pastor och Compastorer vid AJra|itets_församlingen
Carlskrona  "
t
4,754: 8.
Till 2:ne Machinist-Officerare .
Öfverflyttning från anslaget till Skrifnateria|ie; för Förvalt.
tungen af Sjöärendena .
Oindelt Spanmål: 6,420 T:r för 62/3 R:dr (på förslag)
Båtsmans-Indelningen: 1852 års anslag oförändradt. .
5,666: 52. —
510:
900:
300: —
498,587: 2.
42,800: —
Flottans Underhåll.
Penningar: 1852 års anslag
Tillkommer: För Machinist-Staten
Oindelt Spanmål: 3000 T:r (å 6% R:dr på förslag)
Flottans Nybyggnad, 1852 års anslag
Båtsmäns förseende med Kojer och Täcken, d:o .
Båtsmännens beklädnad, försiags-anslag högst
Beklädnad åt Mariner, Kanonierer, Matroser och Skeppsgossr
379,115:
3,215:
8. —
382,330: 8.
20,000: —-
Diverse Ansia&.
Exercis af Flottans bemanning: 1852 års anslag oförändradt
Spanmåls-upphandlings- och Bageri-kostnader d:o . . . .
Durchmarche-kostnader: Reservation s-anslag.
Öfverflyttning från 4:de Hufvud-Titeln
För Sjukvård: 1852 års anslag
För Diverse behof, d:o
Rese- och Traktaments-penningar: Försiags-anslag . , .
Skrifmaterialier och Expenser samt Ved och Ljus för Förvaltningen af Sjöärendena och Departementets Kommando-Expedition
1852 års anslag . ,
2 500:
Afgår: Till Förvaltningens Aflönings-Stat öfverflyttade ..... i  300:
Skrifmaterialier och Expenser samt Ved och Ljus för -Departementets Kansli
Expedition:
Försiags-anslag, 1852 års ..... . -  1,144: 22.
Afgår: Till Departementets Kansli-Expeditions Aflönings-Stat öfverflyttade 66: 52.
samt ytterligare för jemnande af Hufvud-Titelns slutsumma
1,077: 58. —
1: 32. —
Skrifmaterialier och Expenser samt Ved och Ljus för Flottans Stationer, Försiags-anslag, lika med 1852 års
Extra Utgifter, oförändradt . • •
För Handeln*
Lotseri- och Fvrings-Staterne: Rese r v a ti o ns-a n s lo g
Penningar:
1852 års anslag
Tillkommer: motsvarande förhöjningen i Uppbörden af Båk- och Lotsmedlen
Indelta räntor: 1852 års anslag oförändradt
111,600:
10,000: 121.600:
. . . . . • 306: 52. —
Förslag till blifvande Riks-Stat.
Penningar.
Indelta, räntor.
Spanmål oindelt.
Summa
Kronovärdi. 1 Markegång
förslagsvis.
Mått.
Värde förslagsvis
å 6: 52. T:n.
Banko.
7,000
8,038
1,520
498,587
382,330
108,000
9,000
42,000
60,160
139.475
20,000
12,000
26,100
11,350
3,333
2,200
1,076
18,000
10,000
46
46
121,600
14,599
47
58 12] 5
45,643
46
306 32 — —
6,420
5,000
42,800
20,000
7,000
8,038
1,520
541,387
45,643
402,330
108,000
9,000
42,000
60,160
139,475
20,000
12,000
26,100
11,350
3,333
2,200
1,076
18,000
10,000
46
16
121,906 52
Anm. Förhöjningen å denna Hufvud-Titel utgör
Hör till Stats-Utskollels Ullålande, 4854, JV» 70.
Summa 11,481,7701
14,658[ 12[ 21 45,9501
-]. 1,420j — | 62,800| — j — | 1,590,520| — |
38,570:
STOCKHOLM, TRYCKT DOS JOD. BECKMAN, 1854.
1
I
v L
1
|
I
i
)
! i
.
- ■
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 71.
1
N:o 71.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 27 Mars 1854, kl. 10 f. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterne under Riks->statens
Sjette Hufvudtitel.
(U. A.)
Uti nu gällande riks-stat äro för sjette Ilufvudtiteln, som innefattar anslagen
för Civil-departemcntet uppförde kontanta penningar 579,862 r:dr, indelda
räntor, efter markegång på förslag 287,340 rrdr samt 2,826 tunnor 16 kappar
indeld och 666 tunnor 16 kappar oindeld spanmål, utgörande, efter 6 r:dr
tunnan, 20-958 rrdr, eller tillsammans 888,160 rrdr.
De förändringar, som, i afseende på denna Hufvudtitel ifrågakommit dels
med anledning af Kongl. Majrts ,Nådiga proposition om Statsverkets tillstånd
och behof, dels i följd af enskilda motioner eller andra förhållanden, omförmälas
nedanföre i den ordning, anslagen i riks-staten förekomma.
Departementets Expedit ion.
1 :o. Med fästad! afseende å den statsrådets vaktmästare åliggande, synnerligen
trägna, tjenstgöring, för hvilken han ej hade att påräkna annan inkomst
än den honom å Civil-departementets expeditions-stat tillkommande lön af 200
rrdr. som för hans bergning ej kunde anses tillräcklig, och då förste vaktmäst
arne i andra embetsverk, jemte förmanen al fria husrum och lii ved; i allmänhet
åtnjöto 300 r:dr i lönc-inkomster, har Kongl. Maj:t begärt, att Rikets Ständer
måtte uti nämnde vaktbetjents lön bevilja en tillökning af 100 r:dr: och tillstyrker
Utskottet,
att den för ifrågavarande vaktmästare å expeditionens ståt uppförda
liin må till 300 r:dr förhöjas.
Bil,, till B. St. Prot. /S53 $ 1854. 4 Samt. 1 Afd. 25 Håft.
1
2
Stals- VIskol leta Utlåtande, N:o 71.
Bcrgs-kollegium och Bergslags-stalcrne.
2:o. Under åberopande af det den Nådiga propositionen bilagda protokoll
öfver Civil-iirenden af den 14 Oktober nästlidet år, har Kongl. Maj:t gifvit
Rikets Ständer tillkänna, att en förändrad organisation af Bergslags-staterna
i landsorterna, och således jemväl hvad styrelsen öfver Fahlu grufva och Bcrgslags-styrelsen
för Sala silfververk anginge, blifvit samma dag af Kongl. Maj:t
beslutad, hvilken reglering, i följd hvaraf, jemlikt Rikets Ständers framställda
önskan, Bergs-fogde-tjensterne koinme att indragas, skulle träda i verkställighet
vid 1855 års ingång. I sammanhang härmed voro nya, i nämnda protokoll
intagna, allönings-statcr för Bergs-kollegium , och Bergslags-staterna af Kongl.
Maj:t fastställda, uppgående till ett totalbelopp af 28,400 r:dr, hvadan, vid
jemförelse med nu gällande stater, denna nya reglering lemnade ett öfverskott
af 13 r:dr 43 sk. 4 r:st, utom det att ljuspcnninge-anslaget för Bergs-kollegium
besparades. Den nya regleringen af kollegii stat koinme dock endast att successivt
bringas till verkställighet, i den mån de tjenstemän afgingo, hvilkas befattningar
voro ämnade att indragas; och då i öfrigt en eller annan genom verklig
utnämning tillsatt Bergslags-tjensteman, hvars syssla komrae att indragas,
ännu efter 1854 års utgång kunde finnas berättigad att framgent bibehålla sin
ordinarie lön, hvilket likväl blott kunde ifrågakomma i afseende på 3:ne Bergsfogdar
samt några få lägre Bcrgs-betjente, äskade Kongl. Majit, på det sådant
icke skulle föranleda, till indragnings-statens särskilda betungande, Rikets Ständers
bemyndigande, att från 1855 års ingång låta en dylik löne-ersättning, så länge
rättigheten dertill, efter vanliga grunder, fortfore, till ett belopp af högst 800
r:dr årligen utbetalas af sjette Hnfvudtitelns anslag still befrämjande i allmänhet
af bergsbruket,;; hvilket anslag visat sig under tiden äfven dertill lemna
tillgång.
Vid denna reglering af Bergslags-staterna hade Kongl. Majit derjemte i Nåder
förordnat, att geschworner-tjensterne skulle indragas och att i hvarje af de
distrikter, hvaruti landet blefve i bergs-statistiskt hänseende indeladt, skulle finnas
anställd endast en tjensteman, nemligen en bergmästare, hvilken tillika borde
bestrida erforderliga geschworner- eller grufve-ingeniörs-göromål, men att arfvoden
derjemte ansloges åt några elever eller stipendiater, på det unge män
med kunskaper kunde antagas och utbildas till biträden åt de ordinarie bergstjenstemännen
samt till skicklige efterträdare vid deras afgång. Då likväl de
till Kongl. Maj.ts disposition varande medel icke tilläto att i stats-förslagct upptaga
mer än tvänne dylika stipendiater dier extra ingeniörer, hvilket antal ingalunda
kunde anses vara för ändamålet tillräckligt, föreslog Kongl. Majit, förberedande
af tillgäng till ytterligare fyra stipendiater, att det för dem erforderliga
arfvodes-belopp måtte anvisas, att af sjette Jlufvudtitelns anslag still befrämjande
Siats- Utskottets Uttalande, .V.-o 71.
i allmänhet af Bergsbrukets årligen utgå med 1,600 r:dr, som ansågs böra till
ordinarie staten öfverflytta.-;.
För öfrigt har Kongl. Maj:t begärt Rikets Ständers medgifvande, dels att,
enär bergmästarne hädanefter komme att, såsom offentliga bergs-tjenstemän, blifva
ensamme, hvar inom sitt distrikt, och denna omständighet ökade angelägenheten
att förebygga desse tjenstemäns qvarstående i tjensten, sedan de blifvit
ålderstigne och mindre arbetsföre, bergmästare, som efter upphunnen pensionsålder
af 65 år funnes icke fullt tjenstbar, måtte kunna, i öfverensstämmelse med
den grundsats, som för tullverket äfvensom för Rikets Ständers verk vore till
iakttagande föreskrifven, jemväl utan egen ansökan, med lönens bibehållande såsom
pension, i behörig ordning förflyttas å indragnings-stat hvartill rättigheten,
äfven med hänsigt till redan utnämnde bergmästare, kunde anses ega giltig grund
i aflönings-förbättringen, så vida de deraf ville komma i åtnjutande; dels ock att,
på det de så kallade stipendiaterne eller extra ingeniörerne, hvilka, försedde med
blott 400 r:dr årligt arfvode, påräknades att praktiskt utbildas till skickliga bergstjenstemän,
icke måtte, i alltför lång afvaktan på befordran, öfvergifva den beträdda
banan, beinälde stipendiater finge, i likhet med hvad för bataljons-läkare
vore tillåtet, efter 8 års tjenstgöring från allmänna indragnings-staten personel!
åtnjuta 50 procent förhöjning i arfvodet för den tid, de i sådan egenskap fortforo
att tjenstgöra.
Enligt hvad äf åberopade statsråds-protokoll vidare inhcmtas, skulle inom
Bergs-kollegium indragas den lediga advokatfiskals-tjensten och 3 kanslist-beställningar,
äfvensom de begge markscheider-sysslorna, och personalen alltså komma
att bestå af 1 president, 2 bergsråd, 1 sekreterare, 1 aktuarie, som tillika vore
registrator, 2 kanslister, af hvilka den ena tillika skulle hafva vården om kollegii
bibliothek och samlingar, samt 2 vaktbetjente. I fråga om aflönings-staten
vid Stora Kopparberget samt organisationen af styrelsen öfver Fahlu grufva,
komme den af grufverätten hittills utöfvade förvaltning af Stora Kopparbergets
grufva att hädanefter besörjas af en grufvestyrelse, bestående af en bergshauptman,
hvilken vore ordförande så väl i nämnde styrelse, som vid bergslags-stämmorna,
jemte 2:ne af bergslaget å allmän sammankomst för 2:ne år utsedde
styrelse-ledamöter; hvaremot de vid Stora Kopparberget nu varande bergmästareoch
bergsfiskals-befattningar indrogos. I stället för de vid grufvan nu anställde.
med aflöning från Kronans stat försedde tvänne geschwomerne, skulle en så
kallad grufve-ingeniör af Bergs-kollegium utnämnas med de åligganden, som innefattades
i den för geschwomerne vid Stora Kopparberget utfärdade instruktion.
Öfrige vid verket erforderlige tjenstemän och betjente, hvilkas aflöning borde
helt och hållet af bergslaget bekostas, finge af grufve-styreisen tillsättas, med
rättighet för samma styrelse att, efter bergslagets hörande, vidtaga den reglering
och förenkling af dessa tjenster, som kunde finnas ändamålsenlig. Beträf
-
4
Slate-Utekollete Utlåtande, N:o 71.
fande bergslags-styrelsen för Sala silfververk och hvad dertill hörde, skulle
grufverätten derstädes i dess nuvarande form jemväl uppl söra samt den ekonomiska
förvaltningen vid silfvorverket öfvert agas afen bergslags-styrelse, bestående
af bergshaiiptmannen, hvilken, uppå Bergs-kollegii förslag, af Kongl. Majit
utnämndes saint vore ordförande i bergslags-styrelsen och vid bergslagets sammankomster,
af en grulVe-ingeniör, hvilken nämndes af Bergs-kollegium och motsvarade
förut varande geschworner, samt af tre af bergslaget bland delegarne i
grufvan och silfvorverket genom allmänt val för 3 år utsedde styrelse-ledamöter.
De med löner frän Kronans stat försedde bergsfiskals- och bergsgevaldigerstjensterne,
livilka efter grufve-domsrättens upphörande voro obehöfliga, koinme att
indragas; hvaremot bergsvärdi-befattningen fortfarande bibehölles; och skulle de
vid silfververket erforderlige, af bergslaget allönade tjenstemän och betjente;, af
bergslagsstyreisen tillsättas.
Vid öfvervägande af detta ärende hafva hos Utskottet-befeuikligheter uppstått
i afseende å ändamålsenligheten af den nva organisationen,, hufvudsakligen
derutinnan, att uti Bergs-kollegium, med dess, af blott en president och 2 ledamöter
bestående styrelse, och med det ringa antal mål, som nu mera tillhöra
verket, den kollegiala formen blifvit bibehållen. Dä emellertid Utskottet icke
kan inlåta sig i pröfning af organisationen, liar Utskottet,, som anser Kongl.
Majit, derest de ifrågaställa arlVodena till ytterligare t stipendiater eller extra
ingeniörer finnas behöflige, vara oförhindrad att af anslaget till befrumjjande i
allmänhet af bergsbruket under den tid nästa statsreglering blifver gällande,
disponera de erforderliga medlen, trott sig böra endast hemställa',
att Rikets Ständer må låta det i nu gällande riksstat för Bergskollegium
och bergslags-staterna uppförda anslag af 28,413 ridr 43
sk. 4 rst. bibehållas vid oförändradt belopp, i enlighet med bilagde
tabell.
Och anser, i följd häraf, Utskottet, något yttrande i anledning af Hvad:
Kongl. Majit uti förevarande ärende i öfrigt föreslagit icke erfordras.
L an d/m aterius t a ten.
3:o. Kongl. Majit, som med hänsigt till de trägna och maktpåliggande samt
årligen tilltagande göromål,, hvilka voro öfver-direktören vid Landtmäteriet i riket
samt sekreteraren och registratorn vid Genoral-landtmäteri-kontoret, hvilken sednare
tillika innehade aktuarie-befattningen, anförtrodda,anlett tillökning i deras nuvarande
©tillräckliga löneinkomster vara af billigheten påkallad och jemväl funnit behofvet
af skrifvare-biträde i nämnda kontor samt otillräckligheten för kontoret af
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 71. 5>
en: enda vaktbetjents uppassning vara till fullo ådagalagdt, har, i följd häraf,-  föreslagit, att å staten för General-landtmäteri-kontoret måtte uppföras: '
a) för öfver-direktören,- hvars lön nu utgjorde 2,152 r:dr,
lönetillökning
- .. 514: 32. —
extra tjenstgörings-arfvode .... 666r 32. —
1,181: 16. —
b) för sekreteraren, tillökning i lönen från 1,074 r:dr till
1,200 rrdr
126: —
c) för registratorn och aktuarien, tillökning i lönen från
537 r:dr till 900 r:dr
363:
d) för erforderligt skrifvare-biträde till öfver-direktörens dis
position
. ... 400: — —
e) för den nuvarande kammardrängen, tillökning i lönen
från 162 r:dr till 200 r:dr
38: — —
1) lön för ytterligare* en kammardräng  200: —• -—
S:a 2,308: 16. —
under vilkor, att ljuspenninge-anslag för bemälde tjenstemän och vaktbetjente
komme att försvinna.
Derjemte äro i detta ämne till Utskottet remitterade tvänne, hos Ridderskåpet
och Adeln väckta motioner, den ena af hr Steuch, M., som föreslagit,
att samtlige tjenstemännem i General-landtmäteri-kontoret måtte, i anseende till
deras under sednare åren betydligt ökade göromål,, erhålla förhöjda löner till
följande belopp, nemligen: öfver-direktören 3000 r:dr, landtmäteri-sekreteraren
1,666 r:dr 32 sk., öfver-ingeniören 1,333 r:dr 16 sk., landtmäteri-fiskalen
1,2.00 r:dr, aktuarien 1,000 r:dr och 5 ingeniörer hvardera 800 r:dr, äfvensom
att vaktmästarens aflöning ökades till 200 r:dr, ny lön för en kammardräng
beviljades med enahanda belopp, och skrifvarhjelp till sekreterarens disposition:
anvisades med 600 rrdr. tillsammas 13.200 r:dr, eller 4,980 r:dr mera, än General-landtmäteri-kontorets
nu gällande stat upptager; samt den andra af grefve
Taube, U. A.v som hemställt, att lönen för öfver-ingeniören, utgörande 1,055
r:dr, mätte, såsom otillräcklig för én tarflig bergning och nu mera ej sorn tillförene,
åtföljd af sportler, förhöjas till 1,333 rrdr 16 sk.
Hvad först angår den ifrågastSllda tillökningen i öfver-direktörens aflöning,
finner Utskottet, i betraktande af embetets vigt och maktpåliggande beskaffenhet,
en förbättring af öfver-direktörens lönevilkor vara af behofvet påkallad,
i enlighet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, så att öfver-direktören erhåller
i lön 2,666 r:dr 32 sk. och såsom extra tjenstgörings-arfvode 666 rrdr
32 sk. årligen.
$
St a ts -Utsk o t te ti Utlåtande, N:o 71.
Beträffande den för landtmäteri-sekretcraren föreslagne löneförbättring, så
enär hans löneinkomster, sorn, efter hvad Utskottet inhemtat, bestå af 1,074
r:dr i lön samt, efter ett medeltal för de 8 sista åren, af icke fullt 400 r:dr i
sportler, utom ett arfvode af 200 r:dr, honom under de sednare åren af Kongl.
Majit beviljadt, till bekostande af skrifvare-biträde, onekligen äro allt för ringa
i förhållande till de tjensten åtföljande trägna göromål och till vigten af denna
befattning, hvars innehafvare är pligtig att med öfver-direktören deltaga i öfverläggningarne
och ansvara för besluten, synes både rättvisa och billighet fordra,
att landtmäteri-sekreteraren erhåller löneförhöjning, hvilken, enligt Utskottets
tanke, bör bestämmas till så stort belopp, att lönen kommer att utgöra 1,600
r:dr, eller 526 r:dr mer, än hans nu innehafvande lön.
I afseende åter å frågan om lönetillökning för öfver-ingeniören, är upplyst,
att denne tjensteman under sednare tider blifvit befriad från åtskillige,
honom förut tillhörande åligganden, såsom besväret med läns-karteverket och inseendet
öfver rekognoscörernes arbeten samt skyldigheten att öfver dessa arbeten
upprätta och afgifva redogörelser; och då alltså göromålen vid denna befattning
icke obetydligt minskats, anser Utskottet någon förhöjning i öfver-ingeniörens
lön icke böra ifrågakomma.
Den äskade lönetillökningen för registratorn och aktuarien med 363 r:dr
finner deremot Utskottet, med afseende å dennes mödosamma och ansvarsfulla
befattning, billig, likasom, efter Utskottets tanke, de af Kongl. Majit i öfrigt
begärda beloppen af 400 ridr till skrifvarhjelp, af 38 ridr, förhöjning af vaktmästarens
lön, och af 200 ridr såsom lön för ytterligare en vaktbetjent, äro
af behofvet påkallade.
Vidkommande slutligen den öfriga personalen i General-landtmäteri-kontoret,
eller landtmäteri-fiskalen och de 5 ingeniörerne, anser Utskottet vid det
förhållande, att Kongl. Majit icke funnit skäl att härom göra Nådig framställning,
någon lönetillökning för desse tjenstemän nu icke böra ega rum.
I öfverensstämmelse härmed tillstyrker alltså Utskottet.
att å General-Iandtmäteri-kontorets stat må uppföras följande löneförhöjningar,
nemligen för öfver-direktören 514 ridr 32 sk., jemte
extra tjenstgörings-arfvode 666 ridr 32 sk., för sekreteraren 526
ridr, för registratorn och aktuarien 363 ridr, för vaktmästaren 38
ridr, äfvensom lön för ytterligare en vaktbetjent 200 ridr samt till
erforderligt skrifvare-biträde vid nämnde kontor, 400 ridr, eller till
sammans
2,041 ridr 32 sk., dock med vilkor för lönetillökningarnes
åtnjutande, att ljuspenningar likasom beräkningen af spanmål, der
sådan kan finnas under lönen inbegripen, upphöra.
4:o. I händelse af Rikets Ständers bifall till KongL Majit» uti särskild
Nådig proposition gjorda framställning, angående förändring uti sättet för säl
-
Stats-Utskoltets Utlåtande•, 3:o 71.
7
pcter-Iijolpens beräkning inom Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län, är af
Kongl: Majit äskadt, att, till beredande af ersättning för den derigenom uppkommande
minskning i lönebeloppen för förste landtmätarne i samma län, utgörande:
för
förste landtmätaren i Kalmar län Kalr 50: 47. 3.
n dito i Kronobergs län a 69: 15. 5.
n' dito i Jönköpings län » 58: 2. —
tm motsvarande summa af 178 r:dr 1*6 sk. 8 r:st måtte i stället varda å Landtmäteri-statens
kontanta anslag uppförd.
Utskottet, som i dess utlåtande N:o 64, bilagan Litt. A. redan tillstyrkt
omförmälta, af Kongl. Majit föreslagna, förändring i sättet för salpeter-hjclpens
beräkning och tillika föreslagit, att berörde ersättnings-summa må varda beviljad,
har, i öfverensstämmelse härmed, å bifogade tabell ökat Landtmäteri-statens
kontanta anslag med 178 r:dr 16 sk. 8 r:st.
5:o. Uti det på Landtmäteri-staten uppförda reservations-anslag för Sacht
nl;arlor.s upprättande, utgörande 3,000 r:dr, har Kongl. Majit begärt en förhöjning
af 1.000 r:dr; och då, på sätt det vid den Nådiga propositionen fogade
Statsråds-protokoll af den 4 Oktober nästlidet- år utvisar, en sådan förhöjning
är nödig för att hädanefter verksammare, än som hittills skett, kunna bedrifva
ifrågavarande vigtiga arbeten tillstyrker Utskottet,
att anslaget för sockenkartors upprättande må till 4,000 r:dr förhöjas.
6:o. Då, efter hvad Utskottet inhemtat, uti riks-staten finnes å resepenningarne
för förste landtmätaren i Kopparbergs län ett odisponeradt belopp af
10 r:dr 40 sk., hemställer Utskottet,
att, i enlighet med hvad å närlagde tabell jemväl blifvit iakttaget,
berörde post må få från riks-staten uteslutas.
Öfverstå t källar e-Emlct et.
7:o. I likhet med hvad i föregående punkt omförmälcs, finnas under
denna titel i riks-*taten upptagne 2:ne odisponerade lönebelopp, nemligen: för
en vaktmästare vid Arsenalen 10 r:dr och för en vaktbetjent vid Slottsrätten
4 r:dr: hvadan Utskottet föreslår,
att jemväl dessa båda poster, tillsammans 14 r:dr? må få från riksstaten
utesluta*.
:8
Stats- Utskottets Utlåtande, N:o 71.
Lands-staten.
8:0. Uti dess Nådiga proposition har Kongl. Majit tillkännagifvit, dels ätt,
sedan, i följd af inträffade landshöfdinge-ledigheter, verkställighet efter hand kunnat
beredas åt den i Kongl, brefvet den 24 Februari 1837, angående reglering
af landshöfdingarnes lönevilkor meddelade föreskrift om frånskiljande från nedannämndé
landshöfdinge-löner af följande kontanta aflönings-anslag nemligen:
i
Gefleborgs län .......
R:dr
201: —
i
AFester-Norrlands län
323: —
i
Gottlands län
300: —
i
Malmöhus län
380: —
tillsammans R:dr 1,204: — —-
Kongl. Majit i Nåder förordnat, sitt dessa belopp skulle, med 1854 års
ingång, öfverö v t tas från berörde läns stater till aflönings-staten för Blekinge län,
i afräkning å den löneförbättring, som tillkomme landshöfdingen i sistnämnde
län; dels oek att, från samma tid räknadt, den uti högstberörda Kongl, bref till
afskiljande från landshöfdinge-lönen uti Stora Kopparbergs län upptagna så kallade
»vedbrandsränta,» beräknad till 549 r:dr 5 rst. och genom Rikets sednast
församlade Ständers beslut förvandlad till kontant anslag, komme att till aflönings-staten
för Christianstads län, såsom löneförbättring åt dervarande landshöfding.
öfverföras.
Hvad sålunda blifvit till Rikets Ständers kännedom meddeladt, är af Utskottet
å bifogade tabell behörigen iakttaget. <
9:ö 1 betraktande, å ena sidan, af det genom landet tilltagande odling,
folkmängd och framsteg i industrielt hänseende årligen förökade antalet af landsstatstjenstemännens
göromål och, å den andra, af bemälde tjenstemän^ i allmänhet,
ganska ringa lörmår.er, hvilka, under en alltjemnt stigande lefnadskostnad,
blefvo mer och mer otillräckliga, ett förhållande, som; på sättet för ärendenas
handhafvande mäste skadligt inverka, har Kongl. Maj:t ånyo fästat Rikets Ständers
uppmärksamhet å angelägenheten af förökadt anslag till reglering af iandsstats-tjenstemännens
löner samt, under åberopande af det den Nådiga propositionen
bilagda protokoll öfver Civil-ärenden för den 9 November nästlidet år, af
Rikets Ständer begärt, att, för verkställande af lands-statens lönereglering efter
de uti berörde protokoll omförmälde grunder och med Kongl. Majit förbehållen
rätt att denid iakttaga de smärre jemkningar, sorn möjligen funnes, af
omständigheterna påkallade, en summa af 77,000 r:dr måtte, såsom reservations-anslag,
å stat uppföra-.
De allmänna grunder, sora följts vid uppgörandet af förslaget till ifrågavarande
-
Stats- Utskottets Utlåtande} N:ö 71.
9
varande lönereglering, bestode deruti, att expeditionslösen, provisioner, procenter,
remisslage, debetsedelslösen m. lii. skulle bibehållas, enär, af dessa inkomster,
de fleste rättade sig efter göromål ens större eller mindre besvärlighet; att
de indelda lönerna jemväl borde tills vidare fortfara, intilldess beslut klefve fattadt
i den under handläggning varande fråga om sådana lowers utgående i penningar
efter medelpris; att boställen, der sädane nu funnos för kronofogdar, häradsskrifvare
och länsmän, skulle bibehållas, under vilkor, att verkliga inkomsten,
till så vidt den kunde med säkerhet utrönas, toges i beräkning vid fråga
om löne-tiHökning, samt att de boställen och den boställsjord, staten tillhörig,
sorn lands-kamererare, lands-sekreterare, landt-ränt mästare och vaktbetjente innehade,
borde indragas, så fort sådant lagligen ske kunde, emot ersättning efter
angifvet uppskattningsvärde, dock hvad jord vid residensstäderne anginge,
som under boställsegenskap innehades, fdrst elter närmare undersökning om förhållandena,
hvilka tilläfventyrs föranledde dertill, att sådan jord kunde af tjenstemännen
få bibehållas. I öfrigt ansågs, att läns-notarier, en för hvarje län,
borde å stat uppföras, samt lönetillökning endast blifva allmän i de grader, der
den påtagligen vore nödvändig, såsom flir läns-bokhållare, lands-kontorister,
lands-kanslister och vaktbetjente samt för länsmän, då deras inkomster af boställen
och lön understego 300 r:dr, men för öfrige, eller lands-kamererare,
lands-sekreterare, landt-räntmästare, kronofogdar och häradsskrifvare, endast der
inkomsterne understego det minsta belopp, som för hvarje grad måste anses
oundgängligen erforderligt. Lands-karnererarne innehade i allmänhet inkomster,
inberäknadt provisioner m. m., samt lösen, uppgående till och något öfverstigande
2000 r:dr, undantagande inom Hallands, Gottlands, Jemtlands och Norrbottens
län, och ansågs lönefyllnad endast böra ifrågakomma i det förstnämnda
länet till 2000 r:dr och uti de öfrige, tillhörande minsta lönen, till 1,666 r:dr
•32 sk. Landssekreter ar ne hade, med färre undantag, och så vida löneanslagen
till läns-notarier samt lönetillökning för lands-kanslisterne beviljades, icke
behof af sådan tillökning; och var Departements-chefen betänkt på att, derest
läns-notarier blefve å stat uppförde, hos Kongl, Maj:t i underdånighet föreslå
bestämmande för läns-notarierne af någon andel i sådan expeditionslösen, som
lands-sekreterarne nu tillfälle. I denna tjonstegrad var uppförd lönetillökning
för lands-sekreterarcn i Stockholms län med 400 r:dr, i stället för det extra
anslag, som för närvarande mäste af sjette Hufvudtitelns besparingar anvisas,
samt för lands-sekreterarne i Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län med
tillhopa 920 r:dr, till fyllnad i ett lika inkomst-belopp med lands-kamererare,
eller 1,666 r:dr 32 sk. Landt-räntmästare innehade i allmänhet ilöne-inkomst
1,500 r:dr och derutöfver. Der undantag förekomma, hade löne-tillökning till
sagde belopp ansetts böra ega rum, utom i de 3 nordligaste länen, der miniBih.
till R. St. Prof. 1853 £ 1854. 4 Sunil. 1 Afd. 25 Hafi. ' It
10
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 71.
mi-lönen antagits till 1,333 r:dr 16 sk. Beträffande läns-bokhållarnc, som allmänt
åtnjöto kontant på stat 289 r:dr 8 sk., var allöningen bestämd, för dem
i Stockholms, Östergöthlands, Malmöhus, Götheborgs och Bohus, Elfsborgs och
Stora Kopparbergs län till 533 r:dr 16 sk., för dem i Gottlands, Blekinge,
Jemtlands, Vesterbottens och Norrbottens län till 400 r:dr, samt för den i öfriga
länen till 466 r:dr 32 sk.; och skulle samtelige lönerne på stat upptagas
till 300 r:dr och återstoden uppföras såsom tjenstgöringspenningar. Luns-notaricrnes
aflöning ansågs kunna inskränkas till 200 r:dr i lön och 133 r:dr
16 sk. såsom tjenstgöringspenningar, helst desse tjenstemän lämpligen borde erhålla
någon andel af expeditionslösen vid landskanslierne. Lund s-kontor i sier
och lands-kanslisler, hvilka nu, med färre undantag, hade i kontant lön, de
förre 174 r:dr 32 sk. och de sednare 108 r:dr, skulle undfå, såsom aflöning,
lands-kontoristerne 300 r:dr, samt lands-kanslisterne, hvilka hade mera tillfälle
till förtjenst genom enskilda uppdrag, 200 r:dr; och borde lönerna i stat upptagas
till 200 r:dr, samt öfverskottet för lands-kontoristerne uppföras såsom
tjenstgöringspenningar. Hvad angick vaktbetjcningen vid Läns-styrelserne, hvars
löner voro dels indelda, dels kontanta, de sednare från 102 r:dr 24 sk. till 42
r:dr 24, sk., skulle, med indclningarnes indragning, desse vaktbetjente erhålla endast
kontanta löner; och komma att i alla länen på stat uppföras 2:ne vaktmästare,
den förste med 200 r:dr årlig lön, den andra med 180 r:dr, utom i
Stockholms län, der den nu å stat uppförde landsgevaldigern skulle tills vidare
qvarstå med årligt kontant anslag af 420 r:dr, samt 2 ordinarie vaktmästare finnas
med lön 250 r:dr hvardera och en extra vaktmästare med arfvode 80 r:dr. För
kronofogdarna, i hvilken tjenstegrad. sedan Kongl. Majit bifallit Wadsbo härads
delning i 2 domsagor, nya löner skulle uppföras åt kronofogde och häradsskrifvare i
det ena iogderiet, ansågs lönen böra bestämmas till ett minimibelopp af 1,200 r:dr,
inberäknadt expenser, rescpenningar och skrifvarehjelp samt jemväl de provisioner,
som nu åtnjötos. Härads skrifvar ne skulle såsom minimi-inkomst erhålla
1,000 r:dr i lön, med inberäkning af mantalsskrifnings- provisions- bcvillningsin.
fl. procent samt debetscdelslösen. Vidkommande slutligen länsmännen, ansåges
en sådan lönetillökning behöflig, att hvarje länsman finge af boställe och
lön åtnjuta sammanlagdt minst 300 rrdr ärligen; hvarförutan behof af löner uppstått
för 3:ne nya länsmän, nemligen för en inom Aska härad i Östergöthlands
län, för en inom Stranda härad i Kalmar län och för en inom Loos kapellförsamling,
tillhörande Kopparbergs oell Gefleborgs län. För den sålunda uppgjorda
löne-regleringcn erfordrades ett anslag af 76,263 r:dr 24 sk- 5 rist; men
då. Utom det att möjligen en eller annan lönefyllnadspost vid närmare undersökning
befunnes uppgå till något högre belopp, än som nu blifvit beräknadt,
anledning jemväl förekomme dertill, att någon ny länsmans-tjenst kunde ytter
-
Sla/s-Ulskottels Utlåtande, N:o 71.
11
ligare behöfva å stat upptagas, ansågs, att anslaget borde bestämmas till en
rund summa af 77,000 r:dr.
Angelägenheten af en efter Lands-stats-personalens behof samt mödosamma
och ansvarsfulla befattningar lämpad lönereglering har länge varit af Rikets
Ständer erkänd. Redan vid 1823 års riksdag gjordes af. Rikets Ständer underdånig
framställning om en dylik reglering, men, ehuru Kongl. Majit sedermera
vid särskilda tillfällen till Rikets Ständer aflåtit förslag i detta ämne, blef
dock regleringen, hufvudsakligen i brist af tillräckliga tillgångar, tid efter annan,
uppskjuten och endast några partiela lönetillökningar beviljades. Då behofvet
af en allmännare lönereglering lör Lands-staten under den sednare tiden blifvit
allt mera framstående, i anseende till tjenstemännens ständigt ökade göromål
och de, i följd af den stigande lefnads-kostnaden, i allt kännbarare man otillräckliga
löne-förmåner, mängden af dessa tjenstemän åtnjuter, anser Utskottet,
enär ett förslag till en sådan reglering riu blifvit af Kongl. Majit till Rikets
Ständer ånyo ailåtet, att med ordnandet af Lands-statens lönevilkor icke bör
längre uppskjutas. Som emellertid Utskottet icke är i tillfälle att bedöma ändamålsenligheten
af berörde förslag, hvilket dessutom, enligt hvad uti den Nådiga
propositionen jemväl finnes antydt, blott är provisionelt och i behof af ytterligare
jemkningar, får Utskottet tillstyrka
att Rikets Ständer, utan att ingå i bedömande af den uppgjorda
löne-regleringen, till Kongl. Majits disposition ställa det äskade reservations-anslaget,
77,000 r:dr, med förbehåll, att de indebla lönerne,
boställs-räntorne likväl deruti icke inbegripne, utbytas emot en
gång fiir alla, efter de 10 sistförflutne årens medel-markegångspris,
bestämda penninge-anslag, i den mån ett sådant utbyte kan författnings-enligt
äga rum;
hvarförutan, då vid regleringen icke kunnat tagas i beräkning den ersättning
till betäckande af forsel-löner för. 2,456 tunnor spanmål, som af indelningarnes
indragning blifver en följd, Utskottet föreslår,
att Rikets Ständer må ytterligare i sådant afseende anvisa en rund
summa af 1,000 r:dr, att, i man af behof, användas och äfvenledes
innefatta egenskapen af reservations-anslag.
I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft följande, hos
Ridderskapet och Adeln samt. Preste- och Bonde-ståndet väekta motioner, nemligen
:
af hr Bergenstråhle, C., som begärt, att nuvarande antalet af vaktbetjeningen
vid Jönköpings läns Lands-kontor och Kansli, hvilket i Kongl. Majits
Nådiga proposition om Lands-statens löne-regiering blifvit nedsatt från 3 till 2,
måtte oförminskadt bibehållas;
12
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 71-
af hr af Dalström, G. J., hvilken hemställt, att Lands-sekreteratsen i
Gottlands län, såsom: ersättning för den; honom särskildt ålagda befattning med
enskilda parters besvärshandligar uti mål, som från länet; till Hofrätt fullföljas,
finge sig beviljad! ett årligt anslag af 300 r:dr banko, räknadt från och med
1852 års början;
af prosten Eurén och riksdags-fullmäktigen Petir Olssen från Kopparbergs
län, hvilka begärt ett årligt ansihg af 300 r:dr åt: en länsman; inom
Säfsnäs’ församling af nämnde län;
af riksdags-fullmäktigen Petter Gabrielsson från: Kronobergs län, sorn
hemställt,, att lönen för sådane länsmän,, hvilka icke innehade' boställe, måttebestämmas
till 333, r:dr 16: sk., årligen; samt
af riksdags-fullmäktigen Pehr Bengtsson från Kalmar län,, sorn äskat,
antingen att de länsmän, som ieke voro med boställen; försedde,. finge 500 r:dr
årligen i lön, saint de åter, hvilka hade boställen, hvars afkastning icke uppgingc
till nämnda summa, erhölle vederlag i kontant för skillnaden, eller ock
att ersättning efter rese-regleincntet medgåfves länsmännen för alla resor i och
för tjensten, dock med skyldighet för deni i. brottmål tilltalade och: sakfällde att
ersättningen i första rummet vidkännas.
Då Utskottet här ofvan; tillstyrkt,, att em summa af 77,000 r:dr må för
Lands-statens löne-reglering ställas till Kongl. Maj:ts disposition, samt, i dem
händelse, att uti, något af de fall; motionärerne- uppgifvit, tillökad' personal; eller,
förhöjd aflöning skulle finnas af behofvet oundgängligen påkallad, Kongl.. Majit
icke lärer underlåta' att- vidtaga; de- åtgärder,, hvartill nämnda: tillgång, lemnar utväg,
hemställer Utskottet:
att ifrågavarande motioner icke- må föranleda» till någon, särskild åtgärd
från Rikets Ständers sida..
10:o.. För den händebe, att den af Kongl. Maj:t uti; särskild Kådig proposition
föreslagne förändring uti sättet för Sälpeterhjelpens beräkning inom de
3:ne Småländska länen; blefve af Rikets Ständer godkänd, är af Kongl.. Majit
äskadt, att. ett emot den derigenom uppkommande minskning i landshöfdingarnes
och landsstatstjenstemännens i samma län: lönevilkor svarande kontant: anslag
måtte beviljas med följande belopp, nemligen:
för IandShöfdingarne ............ R:dr 828: 40. 7..
får de till landsstaten hörande tjenstemän ... » 2,062: 38. 11.
S:a: R:dr 2,891: 31. få
Då Utskottet, i dess» utlåtande N:o 64. litt,, a», redan tilktyrkt: omförmälda
Stats-V/skottets Utlåtande,. X:o 71'.
förändring: och beviljandet af berörde i följd deraf erforderliga ersättningsanslag,-  får Utskottet blir endast åberopa nämnda utlåtande i öfverensstämmelse hvarmed
de belöpande ersättningarne blifvit å bilagde- tabell på: behöriga landsstatstitlar
af Utskottet uppförda.
ll:o.. Uti. riksstaten linnes på Gottlands läns landstat upptaget ett belopp
af 3 r:dr 16: sk.,, utgörande, jemlikt Kongl., brefvet den 18 December
1797, arfvode åt 2 lotsar, vid Slitö hamn för tillsyn öfver lotsningen derstädes;
och hemställer Utskottet,.
att ifrågavarande arfvodesbelopp, 3’ r:dr 16 sk., må få, under 5:te
Hufvudtitelhs anslag för lotsen- och fyringsstaterne inbegripas; varandes
i enlighet härmed beloppet från närlagda tabell uteslutet.
12:o.. Likaledes ät å Westerbottens läns landstat uppfördt ett belopp*
af 100 r:dr 46 sk. 11 rst., aflöning för en länsman i Arjeplougs lappmark;
men då detta länsmansdistrikt tillhör Norrbottens län, föreslår Utskottet,
att med rättelse härutinnan, beloppet, 100 r:dr 46 sk. 11 rst., måfå
till Norrbottens läns landsstat öfverföras,. på sätt å bilagda tabell
jemväl är iakttaget.
13:o.. Vid sednaste riksdag anvisade Rikets Ständer till Kongl. Maj:ts
disposition 12,900 r:dr årligen i 3 år, till aflöning eller arfvoden för styrelsen•
af‘!allmänna viig- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden så val i
hufvudstaden sorn i landsorten. På anförde skäl, att erfarenheten bestyrkt
behofvet af ej mindre en för ändamålet lämpligen organiserad dylik styrelse, än:
äfven skicklige tjenstemän för ledning och tillsyn vid verkställighet af arbeten:
utaf förenämnde beskaffenhet,, och att detta behof gjorde sig än mera gällande,
ii den man sådana arbeten tilltogo, har Kongl. Majit föreslagit, att aflöningem
för bemälda styrelse jemte tjenstgörings-arfvoden för de under densamma lydande
tjenstemän måtte bland sjette Hufvudtitelns anslag till utgifter af ordinarie eller
ständig egenskap uppföras, att från den tid, då nu skeende- statsreglering vidto--  ge, årligen utgå med ofvannämnda belopp 12,900 r:dr..
Då ifrågavarande arbeten äro af tillfällig natur samt omfånget för inrättningens
verksamhet följaktligen beror af omständigheterne, synes det Utskottet
icke vara lämpligt, att, åtminstone för närvarande, personalen: med: fasta löner
förses; hvadan Utskottet trott sig böra afstyrka
Rikets Ständers bifall å Kongl.. Maj:ts i förevarande hänseende gjordaNådiga
framställning..
Skolande Utskottet vidi extra statsregleringens uppgörande vidare yttrande;
i; ämnet afgifva.
!•(
Stals-Utskotleie Utlåtande, N:o 71.
Jordbruket, Handeln och Näringarne.
a) Skiften och afvillringar.
14:o. Kongl Majit, som ansett det vara af synnerlig vigt för påskyndandet
af afvittrings-ärendenas afslutande i rikets nordligare län, att personer,
som ådagalagt nit och skicklighet vid dylika ärenders behandling, blefve för
någon tid förordnade att, emot erhållande af lämplige arfvoden, hos Kongl.
Maj:ts befallningshafvande i Westernorrlands samt Wester- och Norrbottens län,
äfvensom hos Kongl. Kammar-kollegium, såsom föredragande, handlägga der förekommande
afvittringsmål, har, på grund häraf och med afseende å angelägenheten,
att för afvittringarnes skyndsammare bedrifvande i nämnde län, flere afvittrings-landtmätare
antoges, äskat, att, jemte bibehållande af nuvarande äldre
anslag af 42,000 r:dr för skiften och afvillringar, hvilket, så snart afvittringarne
i Gefleborgs och Jemtlands län hunnit i allo afslutas, borde blifva för
sitt ändamål mera tillräckligt, ett särskildt tillöknings-anslag af 8,000 r:dr årligen
för den tid, under hvilken nästa statsreglering blefve gällande måtte beviljas
till fortskyndande af afvittringarne i förstnämnde tre län.
Enär, efter hvad kändt är, klagan länge varit förd öfver långsamhet vid
afvittrings-ärendenas behandling och afslutande uti ifrågavarande tre län, är det
följaktligen af vigt att åtgärder vidtagas, hvarigenom mera skyndsamhet i detta
afseende kan beredas. Af sådan anledning har Utskottet ansett den begärda
summan af 8,000 r:dr böra ställas till Kongl. Majits disposition att under 3 år
utgå til] afvittrings-ärendenas fortskyndande i Westernorrlands samt Wester- och
Norrbottens län: men som ifrågakomna anslag icke är till de ständiga behofven
hänförligt, bör detsamma, efter Utskottets tanka, bland de till extra statsregleringen
hörande utgifter upptagas, hvarföre Utskottet får hänvisa till det utlåtande,
som deröfver framdeles kommer att afgifvas.
l5:o. Med tillkännagifvande, att Kongl. Maj:t, i ändamål att söka afhjelpa
den på Gottland rådande, för jordbruket derstädes serdeles skadliga egoblandningen,
vidtagit förberedande åtgärder samt dertill af besparingarne å sjette
Hufvudtitelns anslag för jordbruket, handeln och näringarne anvisat erforderligc
medel, till följd hvaraf socknarne å ön nu mera blifvit af vederbörande landtmätare
indelda i vissa skifteslag och ett af dessa, hvars samtlige delegare i sådant
afseende sig anmält, komine att på det allmännas bekostnad läggas i laga
skifte, för att ådagalägga de fördelar, som genom så beskaffade skiften kunde
beredas, har Kongl. Majit, enär ytterligare anslag af allmänna medel till uppmuntran
för dem, som först anmälte sig till skiftens erhållande, blefve behöfligt
intill dess skiftesverket kommit i gång och hunnit allmännare visa sina välgörande
verkningar, föreslagit Rikets Ständer att för den tid under hvilken nästa
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 71.
15
statsreglering blefve gällande, ett förslags-anslag för befrämjande af sådana laga
skiften på Gottland, som innehafvare af redan i fastställdt storskifte lagda hemman
enhälligt begärde, måtte på afdelningen för jordbruket, handeln och näringarne
varda uppfördt till ett årligt belopp af 2,000 r:dr.
Utskottet, sorn till fullo uppskattar värdet af sådana åtgärder som leda
till jordbrukets förkofran, betviflar dock lämpligheten af den utväg, som nu blifvit
föreslagen till befrämjande af skiftesverket på Gottland. Att genom statens
understöd till förmån för ett och annat skifteslag söka vinna det mål, att skiftesverket
å Gottland komme allmännare i gång, skulle, enligt Utskottets tanka,
måhända hafva en motsatt verkan. Det synes nemligen icke osannolikt att de
öfrige skifteslagen undandraga sig laga skifte, så vida icke jemväl dessa erhålla
understöd af allmänna medel, hvilket åter, då skifteslagen å ön äro icke mindre
än 293 till antalet, skulle ådraga staten alltför dryga kostnader; hvarförutan
sådant tilläfventyrs komme att från andra orter i riket framkalla dylika anspråk.
I betraktande häraf har Utskottet, sorn hyser den öfvertygelse att, sedan
början med laga skifte å ön nu skett, öns innevånare snart skola inse
skiftesverkets nytta för deras jordbruk och, utan statens mellankomst, skynda sig
att komma i åtnjutande af de fördelar, detsamma erbjuder, trott sig böra hemställa,
att Kongl. Maj:ts ifrågavarande Nådiga förslag ieke må af Rikets
Ständer bifallas.
16:o. I anledning af 1851 års Statsrevisorers anmälan om otillräckligheten
af förslagsanslaget till utflyttningshjclp efter laga skiften, har Utskottet
af sednast afslutade rikshufvudböcker skaffat sig kännedom om utgiftsbeloppen
å berörde anslag under åren 1849, 1850 och 1851, hvarvid Utskottet inhemta!,
att detta anslag, uppfördt i jiksstaten med 46,000 r:dr, lemnat en brist,
år 1849 af 26,932 r:dr och år 1850 af 8.983 r:dr, men att år 1851 deremot
besparingar uppstått till belopp af 9,022 r:dr; och då häraf visar sig, att utgifterne
å ifrågavarande anslag varit under sistnämnde två år i betydligt nedgående,
har Utskottet ansett sig böra å bilagda tabell upptaga anslaget till oförändradt
belopp.
Undervisningsanstalter för jordbruk och landtmanna-näringar.
17:o. Sedan föreståndaren för Landtbruks-nistitutet å egendomen Degeberg
i Skaraborgs län, E. Nonnen, uppsagt det emellan kronan och honom
den 20 Februari 1841 ingångna kontrakt, angående nämnda institut, men likväl
förklarat sig hugad att från och med den 1 Oktober 1852, då institutet
komme att upphöra, å berörde, Nonnen tillhöriga, egendom underhålla en landtbruksskola
för 24 icke betalande så kallade rättarelärlingar, emot åtnjutande,
såsom ersättning derför, af 5,000 r:dr i årligt statsanslag, hade, med afseende
16
Stats-Utskoltets Utlåtande, N:o 71.
å den skicklighet, 'för hvilken de från Degeberg utgångne landtbrukslärMngar i
allmänhet sig utmärkt, och det förtroende, denna läroanstalt i följd deraf vunnit
samt då det befunnits önskvärdt att, ehuru den högre Landtbruksskolan vid
nämnda egnndom komme att upphöra, den lägre dock måtte kunna fortgå pä
samma ställe, der alla för ändamålet erforderliga inrättningar redan förefunnos
och hvarest undervisningen enligt den af Nonnen framställda plan, syntes komma
att befinna sig i fördelaktigare förhållanden, icke allenast än vid öfrige lägre
lantbruksskolor i riket, utan ock än hvad förut på Degeberg varit händelsen,
så väl i anseende till relativt större lärarepersonal, sorn äfven derigenom, att
lärarne linge mera odeladt sysselsätta sig med lärlingarnes utbildning, än dittills
kunnat ske, Kongl. Maj:t vid sådant förhållande och då ifrågavarande läroanstalt,
såsom utgörande ett försök till en mera fullständig och förbättrad inrättning
af dylik skola, kunde anses förtjent af det derför begärda, jemförelsevis
till det för öfrige lägre landtbruksskolor i allmänhet bestämda, något högre anslag,
svarande emot 2,500 r:dr för tolf lrilärlingar, i nåder låtit genom Landt-,
bruks-akademiens förvaltnings-kommité med Nonnen utsluta nytt kontrakt om
inrättande af en landtbruksskola vid Degeberg för 24 friläringar emot högst
5.000 r:dr årligt statsbidrag, att, med iakttagande i öfrigt af det för lägre landtbruksskolor
i nåder fastställda reglemente, gälla från slutet af September 1852,
då nuvarande statsanslaget för Degebergs landtbruks-institut, 10.000 r:dr, komme
att indragas, intill slutet af den statsreglerings-period, som med nämnde års
ingång tagit sin början; och var det för meranämnde lägre landtbruksskola nådigst
beviljade årliga anslag af 5,000 r:dr anvisadt att utgå af b esparia garn e å
anslaget för jordbruket, handeln och näringarne.
På grund af hvad ofvan blifvit anfördt, är nu af Kongl. Maj:t i Nåder
föreslaget, att för läroanstalten vid Degeberg, i dess numera till lägre landtbruksskola
förvandlade skick måtte varda beviljadt ett årligt anslag af 5,000 r:dr,
att utgå, under vikor, att 24 frilärlingar derstädes årligen erhölle undervisning,
i öfverensstämmelse med det för lägre landtbruks-skolor i allmänhet gällande reglemente.
I betraktande af de uti den Nådiga propositionen uppgifna förhållanden,
hemställer Utskottet,
att, på sätt och under det vilkor, Kongl. Maj:t föreslagit, Rikets
Ständer måtte till understöd för Degebergs landtbruksskola anvisa
ett årligt anslag af 5,000 r:dr.
18:o. Vid se (Inas te riksdag beviljade Rikets Ständer ett årligt anslag af
2.000 r:dr, att ställas till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition för inrättande af
en landtbruksskola i Jemtland, om lämplig lägenhet dertill blefve upplåten: hvarjemte
Rikets Ständer, för den händelse, att någon sådan lägenhet i nämnde
provins
Stafs- Ulsk otte t» Utlåtande, N: o 71.
17
provins icke vore att tillgå, öfverlemnade till Kongl. Maj:ts Nådiga godtfinnande,
att för en landtbruks-skola i något annat af de nordliga länell använda berörde
anslagsbelopp. Uti Dess Nådiga proposition Ivar Kongl. Majit nu gifvit
tillkänna, att Kongl. Majits Befallningshafvandes i Jemtlands län bemödanden
att inom länet tillvägabringa en lägre landtbruksskola å någon dertill passande
egendom icke vunnit framgång och derefter flerfalldiga svårigheter mött för bildandet
af en dylik skola, i något af de frenne öfriga nordligaste länen, men att
det omsider nästlidet år lyckats att å egendomen Lunne i Westernorrlands
län få en lägre landtbruks-skola emot vanliga vilkor inrättad; till understödjande
af hvilken skola ofvanberörde anslag följaktligen blifvit i Nåder anvisadt;
och är hvad sålunda blifvit till Rikets Ständers kännedom meddeladt, af Utskottet
vid Kiks-statens uppgörande behörigen iakttaget.
19:o. Med underrättelse, att Kongl. Maj:t, i ändamål att åt ännu flere
delar af riket bereda fördelarne af undervisnings meddelande i jordbruket och
dermed sammanhängande näringar och då de redan organiserade lägre landtbrukslärovcrken
icke ens lemnat tillräckligt utrymme för emottagandet af inträdessökande
från de län, der skolorna sig befunno, år 1852 beviljat för inrättande
af en lägre landtbruks-skola å egendomen Edeby i Lofö socken i Stockholms
och å egendomen Gungvala i Asarums socken af Blekinge län ett årligt
anslag till enahanda belopp, som för de öfriga lägre landtbruks-skolorna,
eller 2,000 r:dr för hvardera, att af besparingarne å anslaget till jordbruket,
handeln och näringarne utgå intill slutet af den tid för hvilken nuvarande statsreglering
vore gällande och under samma vilkor, som för dessa skolor funnes
stagdade, har Kongl. Majit begärt att ett årligt anslag af 2,000 r:dr för hvardera
af ifrågavarande två skolor måtte anvisas; — och då, enligt hvad Kongl.
Majit vidare gifvit tillkänna, dessa båda skolor befunnits motsvara det med dem
afsedda ändamål, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer, med vanliga vilkor, må till understöd för 2 lägre
landtbruks-skolor, en i Stockholms och en Blekinge län, bevilja ett
årligt anslag af 2,000 r:dr för hvardera.
Varande härigenom jemväl besvarad en af riksdags-fullmäktigen Jöns
Pehrsson från Blekinge län inom Bonde-ståndet väckt och till Utskottet remitterad
motion om årligt anslag till nämnde, å Gungvala egendom inrättade, landtbruks-skola.
20:o. Till Utskottet äro från Borgare- och Bonde-stånden remitterade
följande, inom nämnde riks-stånd väckta, motioner, nemligen:
af hr Falhem, E. E., som, med åberopande af Hushållnings-sällskapets
i Kopparbergs län uppdrag, begärt, att Rikets Ständer måtte anvisa 2,000 r:dr
Bih. till R. St. Prot. 1853 £ 1854. 4 Sami. 1 Afd. 25 Haft.
3
18
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 71.
ärligen till lärares aflönande m. m. vid en tillämnad landtbruks-skola inom nämnde
län;
af hr Hasselroth C., och riksdags-fullmäktigen Cai l Dahlgren frän Elfsborgs
län, hvilka, med yttrad farhåga att, om jordbruket inom detta län ännu
en längre följd af år komme att qvarstå på samma låga ståndpunkt, som hittills,
jordens produktion blefve alldeles otillräcklig för den ständigt sig ökande
befolkningen, anhållit, att, till inrättande af en lägre landtbruksskola inom länet
efter samma grunder, som för de i andra län redan bildande funnes stadgade,
ett årligt anslag af 2,000 r:dr måtte af Rikets Ständer beviljas, att utgå
från och med år 1855, under vilkor att länets Hushållnings-sällskap derförinnan
anskaffat tjenlig lokal;
af riksdags-fullmäktigen Olaus Eriksson från Götheborgs och Bohus län,
sorn framställt behofvet af en landtbruksskolas inrättande i norra delen af Bohus
län, samt med fästad uppmärksamhet derå, att en sådan skola kunde komma
att begagnas jemväl af Dahlslands innevånare och att deremot den skola,
som vöre ifrågasatt att inrättas inom Elfsborgs län, blefve af nytta för södra
delen af förstnämnda län, föreslagit, att antingen 2,000 r:dr årligen måtte anslås
för inrättande inom norra delen af Bohus län af en lägre landtbruks-skola
för 12 rättare-lärlingar, deraf 6 från Dahlsland, eller ock att det för en sådan
skola i Elfsborgs län begärda anslag förhöjdes till 4,000 r:dr, med vilkor, att
till 12 elevplatser vid skolan företrädesrätt lemnadcs sökande från Götheborgs
och Bohus län;
af riksdags-fullmäktigen Nils Larsson från Jemtlands län, hvilken anhållit
att Rikets Ständer måtte ånyo anvisa ett årligt stats-anslag till inrättande
af en lägre landtbruks-skola inom provinsen Jemtland, samt att, då en sådan
skola icke hade, såsom andra skolor i rikets södra orter, att påräkna någon
inkomst af betalande clever utaf ståndspersons-klassen, detta anslag blefve,
å stället för det vanliga beloppet af 2,000 r:dr, bestämdt till 2,500 r:dr; samt
af riksdags-fullmäktigen Nils Nilsson från Wermlands län, som, med hcmtad
anledning deraf, att antalet af sökande till elevplatser vid den inom nämnde
län redan inrättade landtbruks-skola ofta varit 2 å 3 gånger större, än antalet
af lediga platser, föreslagit, att Rikets Ständer måtte bevilja ett årligt anslag
af 2,000 r:dr till inrättande af en ny sådan skola inom länet.
Utskottet har tagit dessa motioner i öfvervägande och finner, med af
seende
å de fördelaktiga resultater för jordbrukets förkofran, som af landtbruksskolors
inrättande redan vunnits och vidare äro att emotse, önskvärdt, att flera
sådane skolor bildas, företrädesvis å de orter, som deraf äro i saknad. Då
emellertid Utskottet icke är i tillfälle att bedöma, hvarest dylika skolor bäst
behöfvas, har Utskottet trott sig böra föreslå
S/ats-Ufskotteis Utlåtande, Avo 71.
1»
I Rikets Ständer att anvisa en summa af 6,000 r:dr att, ställd till
I Kongl. Majits disposition, användas såsom understöd till inrättande
af 3 nya landbruks-skolor i de län, der Kongl. Majit, efter vederI
börandes hörande, finner dem vara bäst behöfliga, samt utgå med
I 2,000 r:dr årligen till hvardera, under de för dylika understöds åt
njutande
förut föreskrifne vilkor.
I 21:o. För att användas till arfvoden och resekostnads-ersättningar åt
Iminst 4 agronomer äfvensom åt de elever, hvaraf agronomerne borde vara
I åtföljde, har Kongl. Majit, med tillkännagivande att härtill erforderlige utgifter,
I i anseende till otillräckligheten af anslaget till undervisnings-anstalter för jordI
bruk och landtmanna-näringar, de sednare åren måst anvisas att utgå af beI
sparingarne å anslaget för jordbruket, handeln och näringarne, äskat uppföranI
de å förstnämnde anslag af ett årligt belopp utaf 6.000 ridr.
I Vid scdnaste riksdag uttalades af Rikets Ständer den åsigt, att den i
I sednare tider i fäderneslandet införda ängsodling medelst vattning eller vattenI
öfversilning skulle i allmänhet kunna blifva af mycken nytta för jordbruket och
| derföre förtjente att genom understöd af allmänna medel befrämjas; och sorn,
| Utskottet i allo delar denna åsigt, får Utskottet tillstyrka,
| att, pä sätt Kongl. Majit begärt, ett årligt anslag af 6,000 ridr
I må å stat uppföras till arfvoden och resekostnads-ersättningar åt
minst 4 agronomer och dem åtföljande elever.
Befrämjande i a/lmunhcl af jordbruk och landlmanna-näringar.
22:o. Till understöd för Trädgårdsföreningens i Stockholm elevskola,
har Kongl. Majit begärt ett fortfarande årligt anslag af 1,333 ridr 16 sk., att,
under den tid, nästa statsreglering förblifver gällande, utgå, emot enahanda vil
!
kor, som hittils, nemligen att föreningen, så vidt ske kunde, verkställde utdel
ning
af fruktträd och plantor till mindre bemedlade jordbrukare samt, jemte
behörig redovisning för nämnde medel, till landtbruks-akademien årligen afgåfve
berättelse om antalet af de elever, hvilka vid inrättningen åtnjöto undervisning,
äfvensom rörande verkställd utdelning af fruktträd samt om öfriga föremål för
föreningens verksamhet.
Enligt hvari ett vid den Nådiga propositionen fogadt Siatsråds-protokoll af den
9 November nästlidet år innehåller, hade föreningen, som under sin 21-åriga
tillvaro sökt i flerfalldiga riktningar inom fäderneslandet verka för spridandet af
större kunskaper i och lifligare håg för trädgårdsodlingen, varit under de sednare
åren, medelst det af Rikets Ständer beviljade anslag, i tillfälle att allt mer
och mer utvidga sin elevskola, der från början af år 1850 intill 1852 års slut
20
Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o 71.
22 elever nnderhåHite på föreningens bekostnad, af hvilka elever nästan alla
blifvit antagne till trädgårdsmästare hos enskilde personer samt genom duglighet
oell skicklighet hedrande vitsordat det sätt, hvarpå de genom föreningens
försorg inhemta! grunderna för trädgårdsmästareyrkets utöfvaaide.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, tillstyrker Utskottet,.
att Rikets Ständer må, på förut föreskrifne vilkor anvisa, till understöd
för Trädgårds^föreningens i Stockholm elevskola, ett årligt anslag
af 1,333 r:dr 16 sk., att under nästa statsreglerings-period utgå..
Undervisning s-ans taller för Slöjder ne,.
23:o. Uti' Dess Nådiga proposition har Kongl.. Majit täckts föreslå Rikets
Ständer, att det vid sedmaste riksdag från 2,000 till 4,000 rrdr förhöjda
anslaget till den af Svenska Slöjd föreningen i hufvudsladen inrdttade tekniska
Söndags- och Afton-skola mätte,, under den tid, nästa statsreglering omfattade,
få utgå med sistnämnda årliga belopp eller 4,000 rrdr, under vilkor, att Stock-'
holms stad tillhandahölle tjenlig lokal för skolan och att densamma, såsom hittills,
stöde under Kommers-kollegii tillsyn.
I sammanhang härmed har Utskottet till behandling företagit tvänne frän
Ridderskapet och Adeln samt Borgare-ståndet remitterade motioner, nemligen:
af grefve von Platen, B., hvilken, efter en framställning dels af tidens
vexande behof af och större anspråk på skicklighet hos arbetaren och sköa form
Iros produkten samt dels af de uppoffringar England och Frankrike gjort för det
industriella lifvets utveckling i dessa länder, anfört, hurusom svenska Slöjdföreningens
skola i hufvudstaden, till följd af dess lärares- rastlösa nit och utmärkta
skicklighet äfvensom förnöjsamhet med de ringa arlVoden, sorn föreningens små
tillgångar medgåfvo, ådragit sig Rikets Ständers uppmärksamhet och erhållit understöd
af allmänna medel. Uti denna skola hade intill nästlidet års slut varit
intagna 1,560 elever, af hvilka, sedan den tid anteckningar började förås öfver
elevernes födelseorter, i yrkena ingångna elever voro födda i Stockholm 220,
i andra städer i riket 137, på landet 285 och i utlandet 17, samt icke i yrkena
ingångna elever födde i Stockholm 248, i' andra städer i riket 15 och på
landet 18. Häraf visade sig, att ifrågavarande skola gagnade icke ensamt hufvudstaden
utan hela riket. Enligt officiella uppgifter, funnos år 1852 i Stockholm
gesäller och lärlingar på verkstäderna samt fabriksarbetare, — alla i behof
af slöjd-skolans undervisning — till ett antal af icke mindle än 7,927 personer.
Af dessa hade endast 213 personer besökt skolan, eller icke fullt 3 på
hvarje 100:de, hvaraf man kunde döma till den betydliga tillökning i personalen,
som vöre att förvänta, i den mån. öfvertygelse» om; skolans nytta och: nöd
-
Stats-Ufskottets Utlåtande, 1V:o 71,.
väradighet för arbetaren sprede sig bland mängden och hvilket skedde hastigare
med hvarje ar. sä att skolan beständigt, samt i allt starkare förhållande, behöft
utvidgas. I brist af medel till lärares aflönande, hade ett stort antal läroämnen
mäst uteslutas och äter andra ämnen, i hvilka daglig undervisning behöfdes, endast
pä få dagar i veckan kunnat förekomma, till stor tidsförlust och skada för
elevera e. Q vinnorna, hvars händer och förståndsverksamhet jemväl behöfdes för
konstfliten, men hvilka måste svälta eller förgås på afvägar, i brist på en undervisning,
hvarigenom de kunde finna sysselsättning, hade, ehuru étt stort antal
anmält sig, icke kunnat intagas i skolan.. På grund häraf har motionären
föreslagit, att, till ifrågavarande skolas utvidgning och till upptagande äfven af
qvinnor i en särskild afdelning, föreningens direktion måtte få det anslag, sorn
nu af statsmedel bestodes med 4,000 r:dr, ökadt, att utgå, under lika vilkor,
som hittills, med 14,000 r:dr årligen; att, till uppköp för skolans räkning af
fysiska apparater och mekaniska modeller,, som hittills vid hvarje tillfälle måst
lånas, beviljades för en gång en summa af 0,000 r:dr, samt att, då skolans nuvarande
hyrda lokal icke vöre för ändamålet tjenlig och ovillkorligen behöfde
mångdubbelt utvidgas, Rikets Ständer måtte, under förbehåll, att föreningens
direktion läte uppgöra ett efter tidens fordringar lämpadt förslag med ritningar
till en för föreningens skola i dess utvidgade skick lämplig byggnad, samt att
detta förslag Klefve af Kongl. Majit i Nåder stadfästadt, anvisa för en gång ett
belopp af 125,000 r:dr, att af Kongl. Majit till berörde ändamål efter behof
disponeras;
af hr Hasselroth, C., som, med instämmande i öfrigt uti föremände förslag,
särskildt fästat Rikets Ständers uppmärksamhet på angelägenheten deraf,
att i skolan öppnades en läroanstalt för unga qvinnor, samt hemställt, att, utöfver
det anslag, som kunde komma att till skolans utvidgning och förseende
med annan lokal beviljas, en summa af 4,000 ridr måtte af Rikets Ständer anslås
till inrättande af en dylik läroanstalt.
Utskottet har tagit dessa frågor i öfvervägande; och som svenska slöjdföreningens
skola i hufvudstaden obestridligen haft och har ett verksamt inflytande
på den inhemska slöjdskicklighetens utveckling och förkofran, samt, efter
hvad upplyst är, densammas tillgångar äro otillräcklige till bestridande af dess
utgifter, sedan skolan, allt mer och mer anlitad, behöft i samma mån utvidgas,
anser Utskottet denna skola, som väsendtligen genom enskildes bidrag uppehälles,
förtjent att fortfarande från statens sida understödjas och jemväl erhålla
någon förhöjning i dess nu innehafvande anslag 4,000 ridr, hvilken förhöjning
dock, enligt Utskottets tanka, skäligen kan iuskränkas till enahanda belopp som
vid sistlidiie riksdag såsom tillökning beviljades, eller 2,000 ridr. Då genom
denna tillökning utväg torde i någon mån kunna beredas till anskaffande af de
för skolan behöflige fysiska apparater och mekaniska modeller, finnér Utskottet
22
Stats- Ut skal Uti Ulla/ande, N:o 77.
något .särskildt anslag för detta ändamål ej böra ifrågakomma. Beträffande frågan
om anslag till uppförande eller inköp af byggnad för skolan, lärer, vid det
förhållande, att de välgörande verkningarne af skolan hufvudsakligen komma
Stockholms stad till godo. staten icke böra med några kostnader i detta hänseende
betungas, utan sådant ankomma på kommunens egen försorg, i enlighet
med det vilkor, som ock varit förcskrifvet för åtnjutande af det statsbidrag,
skolan hittills erhållit.
I öfverensstämmelse härmed, får Utskottet tillstyrka,
att Rikets Ständer må, till understöd för ifrågavarande slöjd-skola,
anvisa ett. till C.OOO r:dr, ökadt årligt anslag, att utgå under den
tid, för hvilken nu förestående statsreglering blifver gällande, samt
med enahanda förbehåll, som hittills, nemligen att Stockholms stad
tillhandahåller tjenlig lokal för skolan, och att densamma fortfarande
står under Kommers-kollegii tillsyn;
Och anser sig Utskottet härigenom jemväl hafva besvarat frågan om anslag
till skolans utvidgning genom öppnande derstädes af en särskild läroanstalt
i det af hr Hasselroth angifna ändamål.
24:o. Vidare har Utskottet till behandling förchaft följande, från Ridder,
-kapet och Adeln samt Borgare-ståndet remitterade, motioner, som afse anslag,
dels till inrättande af nya, dels till utvidgande af redan bildade dylika
skolor, nemligen:
a) af hr Ekenman, J. F., med hvilken flere af Borgare-ståndets ledamöter
instämt, att Rikets Ständer måtte för den tid, nästa statsreglering omfattar,
ställa till Kongl. Maj:ts disposition ett årligt anslag af 33,333 r:dr 16 sk. för
inrättande af tekniska skolor i de städer, hvilkas innevånare derom hos Kongl.
Maj:t sig anmälde och härtill sjelfve ville bidraga, i hvilket afseende motionären
föreslagit, att staden skulle bekosta nödig, med bord och bänkar inredd, lokal,
jemte uppvärmning, belysning och renhållning deraf; att undervisningen måtte
omfatta de ämnen och erhålla den fullständighet, att lärjungen, efter slutad kurs,
kunde intagas vid Teknologiska Institutet; att i en med anstalten förenad söndags-
och afton-skola undervisning lemnades åt handtverkslärlingar och andra
vid handtverkericrne anställde arbetare i linear-ritning, fri handteckning, modellering,
stilskrifning, samt de första grunderne af mekanisk naturlära, arithmetik
och geometri; att till hvarje skola anvisades högst 3,333 r:dr 16 sk., med tillstånd,
att första årets anslag finge användas till anskaffande af erforderliga
läro-apparater, .och slutligen att skolorna erhölle af Kongl. Majit utfärdade Nådiga
reglementen och ställdes under vederbörande myndighets inseende;— saint
af hr Henschen, L. att Rikets Ständer måtte anvisa medel till bildande
af tekniska skolor i de rikets provinser, der sådane icke funnos, med minst
2,000 r:dr årligen till hvardera.
Stats-Utskottets Utlåtande, \:o 7i.
23
Erkännande det stora gagn för näringsflitens Utveckling, som skulle hemtas
deraf att, på sätt motionärerne föreslagit, skolor allmänt inrättades för meddelande
af undervisning i de kunskaper, hvilka för de industriella yrkena erfordras,
anser likväl Utskottet statens medverkan i detta hänseende, äfven om
dess tillgångar medgåfvo beviljandet af de härtill äskade betydliga bidrag,
icke böra för närvarande i någon vidsträcktare mån ifrågakomma, helst fullt
skicklige lärare i de ämnen, som undervisningen afser, ännu ej torde till något
större antal vara att tillgå; hvadan och då, enligt Utskottets tanke, dylika
skolor böra så inrättas, att de genast kunna tillvinna sig förtroende, hvilket
icke utan duglige lärare kan ske, Utskottet hemställer,
' att förevarande båda motioner ej må till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
b) af hr Henschen, som begärt att. i händelse hans, enligt föregående
punkt, framställda anhållan icke vunne Rikets Ständers bifall, ett årligt anslag
af 2,000 r:dr måtte beviljas till inrättande af en slöjd-skola i Upsala.
Då en teknisk undervisningsanstalt i den mindre skala, som här är åsyftad,
ej kan anses komma att uppfylla det med en sådan anstalt alsedda ändamål,
får Utskottet
å hr Hcnschens ifrågavarande motion afstyrka Rikets Ständers bifall.
c) af hr Österberg, S., hvilken, jemte förmälan, att för ;S:ne år tillbaka
en mindre teknisk skola i Christianstad inrättades, hvarest under 7 månader
af året kostnadsfri undervisning vissa timmar i veckan uti lankaster-skolans lokal
lemnats åt omkring 80 personer af handtverks- och läbriks-klasserne, att
behof gjordes af egen och större lokal jemte ständig lärare med lön, hvartill
likväl medel saknades, samt att ett förslag till organisation af denna skola blifvit
upprättadt, upptagande kostnads-beloppet till 2,000 r:dr, begärt, att Rikets
Ständer måtte för berörde ändamål anvisa ett, emot -f:delar af kostnads-summan
svarande, belopp af 1,333 r:dr 16 sk. årligen.
Med åberopande af det i nästföregående punkt, i fråga om inrättande af
en teknisk skola i Upsala, anförde skäl, får Utskottet jemväl
å hr Österbergs motion afstyrka Rikets Ständers bifall.
d) af hr Hi/k, 0., som, efter en skildring af Chalmerska slöjdskolans
i Götheborg, fortgående utveckling, innehållande, bland annat, att de elever,
som i skolan intagits, inkommit från 15 olika län och 36 städer, att under de
sistförflutna 10 åren antalet af elever årligen utgjort mellan 60 och 73 samt
att» från första läseårets slut till närvarande tid omkring 700 elever från skolan
utgått, af hvilka många nu voro fabriks-egare och andra anställde såsom civilingeniörer
och mekanici i rikets särskilda provinser äfvensom i utlandet, begärt,
att, med afseende å skolans ökade verksamhet, dess nuvarande anslag, 5,000
r:dr, matte förhöjas till 7,000 r:dr, motsvarande hälften af den anslags-summa,
24
Stafs-Utstiottets Utlåtande, N:o 71.
hvaraf teknologiska Institutet i Stockholm vore i åtnjutande; uti hvilken motion
flere af Bocgare-Ståiwikets ledamöter instämt.
Då Chalmerska slöjd-skolan obestridligen haft ett gagnelig! inflytande på
industriens utveckling och förkofran inom fäderneslandet, synes densamma ock
förtjent att genom tillökning i dess nuvarande stats-anslag sättas i tillfälle att
än vidare utvidga sin verksamhet; hvadan Utskottet tillstyrker,
att åen begärda tillökningen af 2,000 r:dr i skolans års-anslag må
af llikets Ständer beviljas och detsamma alltså till 7.000 r:dr förhöjas.
e) af hr Hörnstein, C. C., hvilken, jemte framställning om behofvet af
en teknisk skola i Orebro, och med förmälan, att denna stad alltsedan år 1847
haft en söndags-skola, besökt af omkring 100 fabriks- och handtverks-arbetare,
samt att stadens innevånare beslutat att på egen bekostnad anskaffa passande
lokal för ett tekniskt elementar-läroverk, äskat, att, till ordnande och uppehållande
af ett sådant läroverk, ett ärligt anslag af 5,000 r:dr måtte af Rikets
Ständer beviljas.
Som Örebro stad eger en icke obetydlig handtverks-personal och åtskilliga
fabriker samt dessutom är hufvud-orten i en folkrik provins, som frambringar
natur-alster af månglälldiga slag, synes denna stad särdeles tjenlig för erhållande
af en teknisk läro-anstalt, helst genom stadens lätta kommunikationer
med angränsande provinser tillfälle öppnas för en stor del af det mellersta Sverige,
hvarest någon dylik läro-anstalt för närvarande icke finnes, att draga nytta af
undervisningen vid en sådan skola i Orebro; och då staden redan eger en söndags-skola
och derjemte åtagit sig att anskaffa nödig lokal, får Utskottet tillstyrka
Rikets
Ständer att, till inrättande af en teknisk elementarskola i
Orebro, anvisa ett årligt anslag af 5.000 r:dr, under vilkor, att kostnaden
för anskaffandet af en ändamålsenlig lokal af staden bestrides
och att skolan ställes under inseende antingen af något embetsverk
eller af en särskild i Nåder tillförordnad styrelse.
f) af hr Ekelund, IF. M., som anfört, att, till följd af en testamentarisk
disposition utaf framlidne brukspatronen Christian Eberstein, en skola redan år
1826 bildades i Norrköping, organiserad i enlighet med tvenne af Kongl. Majit
i Nåder fastställda reglementen, det ena af den 18 Maj 1825 för en söndags
och
afton-skola, och det andra af den 14 April 1837 för en teknisk läro-anstalt,
som, enligt stiftarens mening, borde i förening med nämnde skola inrättas.
Denna tekniska läro-anstalt, hvarest, jemlikt reglementet, undervisningen bestriddes
af en enda person, uppfyllde icke sitt ändamål och erfordrade en ny, efter
tidens fordringar lämpad, organisation. Skolans egendom skulle ock genom någon
-
Stats-Utskotlets Utlåtande, A; o 71.
25
gon tillbyggnad blifva fullt tillräcklig för ett väl ordnadt tekniskt läro-verk. Men
då medel saknades för en sådan anstalts uppehållande, har motionären föreslagit,
att Rikets Ständer måtte till detta ändamål anslå en summa af 5,000 r:dr
årligen, i likhet med hvad vid nästlidne riksdag till inrättande af en dylik skola
i Malmö beviljades.
I betraktande af Norrköpings vigt såsom fabriks-stad och enär den genom
sitt läge i en fruktbar provins sannolikt kommer att i denna rigtning än
vidare utvecklas, synes en teknisk läro-anstalt derstädes vara af behofvet påkallad
och jemväl böra, lika med andra dylika skolor, af staten understödjas;
Och då den i sådant afseende redan inrättade s. k. Ebersteinska skolan icke i
sitt närvarande inskränkta skick kan anses uppfylla det med en sådan anstalt
afse dd a ändamål, utan densamma bchöfvcr utvidgas, men billigheten fordrar, att
kommunen, från hvilken. Utskottet veterligen, något bidrag till skolan icke utgår,
vidkännes en del af de för läro-verkets utvidgning erforderliga kostnader,
föreslår Utskottet,
att Rikets Ständer för den tekniska läro-anstalten i Norrköping
må bevilja ett årligt anslag af 5,000 r:dr, med vilkor, att staden
tillskjuter minst 1,500 r:dr till skolans utvidgning och att denna
skola ställes under inseende antingen af något embetsverk eller af
en särskild i Nåder tillförordnad styrelse,
g) af friherre Bonde, li. Poch hr Schenström, 0., hvilka anfört, hurusom
Eskilstuna fristad, hufvudorten för jern-, stål- och metall-förädlingen inom
riket, vore i saknad af det väsendtligaste medlet för bibringande åt arbetaren
af en för arbetets framgång nu mera nödvändig bildning, nemligen en väl ordnad
teknisk läro-anstalt; att en dylik anstalt vore för nämnde stad, hvilken
nästlidet år hade icke mindre än 853 mantals-skrifne arbetare, desto mer nödig,
som en stor del af dessa arbetare behöfde upprättas från det moraliska
förfall, hvari de nu befunno sig, samt återföras på ordningens och sedlighetens
väg: att emellertid medel saknades till inrättande af en dylik läro-anstalt, der,
utom undervisning i religion oell vanliga läro-ämnen, jemväl skulle meddelas
kännedom om metaller och deras bearbetning m. m., samt att staden och deromkring
belägne mekaniska verkstäder och manufaktur-inrättningar sannolikt voro
villige att för anstalten anskaffa lämplig lokal ; och hafva motionärerne, på grund
häraf, begärt ett årligt anslag af 1,500 r:dr, att användas till inrättande och
underhållande af en väl organiserad, under en blifvande slöjd-förenings närmaste
inseende ställd söndags- och afton-skola, i förening med en lägre teknisk undervisnings-anstalt,
jemte ett läse-bifeliothek för unga mänufakturister, arbetare och
lärlingar i Eskilstuna.
Utskottet inser vigten deraf, att en teknisk läroanstalt finnes i EskilstuBih.
tili R. St. Prat. 1853 £ 1854. 4 Sami. 1 Afd. 25 Iläft. 4
26
Stats- Utskottets UtlåtandeN:o 71.
na, så väl i anseende till ställets betydenhet såsom rikets förnämsta jernförädlande
verk, som med afseende å den bekymmersamma belägenhet, hvaruti dess
arbetare-personal till större delen sig befinner; men dä ieke utredt är, huru derstädes
en dylik anstalt, hvilken torde böra organiseras efter andra grunder, än
öfriga tekniska skolor, skall inrättas, samt den härtill äskade summan af 1,500
r:dr synes alltför otillräcklig för att något väsendtligt dermed må kunna uträttas,
anser Utskottet lämpligast, att vederbörande i frågan vända sig till Kongl.
Maj:t, som, efter föregången utredning och sedan fullständig plan för skolans
organisation blifvit uppgjord, icke lärer underlåta att till Rikets Ständer aflåta
Nådig proposition i ämnet.
På grund häraf hemställer Utskottet,
att motionärernes nu gjorda framställning icke må till någon Rikets
Ständers åtgärd föranleda.
25:o. Uti en inom Bonde-ståndet väckt, till Utskottet remitterad, motion
har riksdags-fullmäktigen Georg Nyqvist frän Wermlands län äskat Rikets
Ständers uppmärksamhet ä den usla belägenhet, hvaruti större delen af befolkningen
inom norra delen af Wermland, i synnerhet invid norrska gränsen, sig
befunne. Sedan skogarne, deraf denna befolkning haft sin hufvudsakligaste inkomstkälla,
nu mera voro dels genom timmerhygge, dels genom svedjande utödde,
var arbetsförtjensten aldrig tillräcklig att fylla bebofven, ehuru folket lefde
ytterst torftigt. I svåra år bestod dess föda af ben, bark, syra och andra
grässlag, sammanmalet till bröd, och, om goda år inträffade, måste säden ändock,
innan den förmäldes, med agnar och halm uppblandas. Häraf följde, att, synnerligast
vårtiden, stora skaror utvandrade till bättre lottade orter, för att genom
bettlande uppehålla sitt usla lif, hvarigenom de vänjde sig vid lättja, och,
hvad värre vore, vid ett i öfrigt lastbart lefverne. Om icke staten snart med
hjelp mellankonnne, skulle, efter motionärens tanke, de inom förstnämnde ort
varande egendomsegare, så väl de välbergade sorn de fattige, dragas- i samma
elände, enär de icke mera mägtade bära den betungande fattigvården. Då i;
de flesta af ifrågavarande trakter jorden vore svag, stenbunden oell fröstland,
samt följaktligen ringa fördelar kunde hem tas af jordbruket,, ansåg motionären
införandet af hemslöjd vara den enda utväg för befolkningens förkofran och föreslog
i sådant afseende, att Rikets Ständer måtte, till utgående under S är,
anslå en summa af 5,000 r:dr årligen, att utdelas till skicklige arbetare, sorn
ville flytta till ifrågavarande trakter och der inöfva folket i någon hemslöjd,
samt att länets Hushållnings-sällskap medgåfves fördelningen af su uman de särskilda
socknarne emellan och socken-näinimlerne tillåtas förvalta beloppen, under
öfverinseende af och med redovisnings-skyfdighet flir Hushälltoings-sällskapet..
Den arma belägenhet, hvaruti, enligt motionärens framställning,, större
delen af norra Wermlands befolkning sig befinner, anser Utskottet vara i hög
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 71.
27
sta måtto förtjent af behjertande. Utskottet tvekar dock, huruvida det till afhjelpande
häraf föreslagna medel, att förskaffa befolkningen undervisning i någpn
hemslöjd, skulle leda till ändamålet. Afven under antagande deraf, att
skicklige personer kunna genom premier förmås att i sådant afseende bland
denna befolkning bosätta sig, befarar Utskottet, att någon slags hemslöjd icke
kan å ifrågavarande, från afsättnings-orter långt aflägsna, trakter med framgång
utöfvas. Motionären har icke heller uppgifvit, hvilken hemslöjd vore tjenlig att
der införas. Enligt Utskottets tanke, bör det ankomma på lokal-auktoriteternes
försorg, att till det ondas afhjelpande söka utfinna något medel och med förslag
derom i vederbörlig ordning framkomma, innan staten, om så nödigt blifver,
må med sin hjelp träda emellan.
I betraktande häraf och med afseende i öfrigt å denna frågas outredda
skick, har Utskottet funnit sig böra
afstyrka Rikets Ständers bifall till hrad i förevarande motion blifvit
föreslaget.
Undervisnings-anslalter för handel och sjöfart.
26:o. Uti dess Nådiga proposition har Kongl. Majit gifvit Rikets Ständer
tillkänna, att, sedan Rikets sednast församlade Ständer, under förutsättning, att
erforderlig tillgång för underhåll af en fullständig och ändamålsenligt ordnad theoretisk
Navigations-skola i Stockholm skulle kunna erhållas af de utaf aflidne
grosshandlanden Abraham Rydberg i lifstiden, enligt testamentarisk disposition,
för navigations-undervisning i Stockholm anslagne medel, funnit sig icke böra
bifalla Kongl. Majits Nådiga framställning om äteruppförande på riksstatens sjette
Hufvudtitel af det för Stockholms Navigations-skola förut anvisade årliga anslag
af 2,800 r:dr, samt direktionen för nyssnämnde skola, efter erhållen kännedom
af Rikets Ständers berörde beslut, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit,
att, till förekommande af de skadliga följder, som af ifrågavarande undervisningsanstalts
tillslutande måste uppstå, någon sådan åtgärd måtte vidtagas, hvarigenom
skolans fortfarande bestånd blefve för framtiden betryggadt, Kongl. Kommerse-kollegium,
till följd af derom erhållen Nådig befallning, infordrat och uti
skrifvelse den 27 November 1851 till Kongl. Majit i underdånighet, insändt ett
af styrelsen för Rydbergska stiftelsen uti omförmälda ämne afgifvet yttrande, deruti,
under åberopande af hvad styrelsen i skrifvelse den 15 Januari 1849 i underdånighet
anfört, rörande Rikets Ständers vid 1847 och 1848 årens riksdag
fattade likartade beslut, styrelsen nu, likasom då, vägrat att af de under dess
förvaltning ställda medel lemna bidrag till ifrågavarande Navigations-skolas underhåll;
hvarjemte Kollegium för egen del i underdånighet yttrat, att Kollegium,
vid nämnda förhållande, ansåge särskilde statsmedels anvisande, såsom ersättning
28
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 71.
för det anslag Rikets Ständer dittills medgifvit, men hvilket komme att upphöra
vid 1851 års slut, utgöra ett oundgängligt vilkor för fortfarande beståndet af
Stockholms Navigations-skola, hvilken, såsom egande till föremål att bilda skicklige
och kunnige öfver- och underbefälhafvare å handelsfartyg, ingalunda blifvit
umbärlig eller mindre behöflig genom tillkomsten af den på bekostnad af Rydbergska
testaments-medlen tillvägabragte, till sin syftning väsendtligen olika, stiftelse
för danande af dugliga sjömän i de lägre graderne; att det af Rikets Ständer,
enligt underdånig skrifvelse af den 13 Februari 1841, vid medgifvandet af
anslag för merberörde skola fästade vilkor, att Stockholms stad borde bekosta
den för skolans inrättande erforderliga lokal, blifvit af staden genom uppförande
af en ny, rymlig och ändamålsenlig skolbyggnad behörigen fullgjordt, samt att
Stockholms borgerskap, endast under förutsättning, att statsanslaget för skolan
utan afbrott komme att utgå, åtagit sig att för densamma anskaffa och underhålla
tjenlig lokal; och dä Kongl. Majit, enligt hvad den Nådiga propositionen
vidare innehåller, ansett kommunen eller handelskorpsen icke mera i Stockholm,
än i andra städer, der Navigations-skolor voro inrättade, rättvisligen kunna tillförbindas
att för den, ej uteslutande till kommunens förmån, organiserade skolans
underhåll bestå erforderligt anslag, hvarföre ock Kongl. Majit under den
9 December 1851 lbrordnat, att 2,800 r:dr årligen, svarande emot det indragna
ordinarie statsanslaget, skulle af Handels- och Sjöfarts-fonden, från 1852 års
ingång, för vidmakthållande af Navigations-skolan i Stockholm, utbetalas, dock
endast under de 3 år, för hvilka den af Rikets Ständer sednast beslutade statsreglering
vore gällande, är nu af Kongl. Majit ånyo föreslaget, att å det till
undervisnings-anstalter för handel och sjöfart beviljade anslag måtte varda uppfördt
det för Stockholms Navigations-skoln förut bestämda årliga belopp af 2,800 ridr.
Sedan, efter hvad Utskottet inhemtat, utredt blifvit, att direktionen för
Rydbergska stiftelsen icke, emot sitt bestridande, kan tillförbindas att af denna
stiftelses tillgångar bidraga till ifrågavarande Navigations-skolas underhåll, får
Utskottet, pä grund af de i den Nådiga propositionen anförde omständigheter,
tillstyrka,
att Rikets Ständer må, på sätt Kongl. Majit föreslagit, låta å anslaget
till undervisnings-anstalter för handel och sjöfart uppföra det för
Stockholms Navigationsskola förut bestämda årliga belopp af
2,800 ridr.
27:o. Ared anledning af vederbörande skol-direktioners, af Kongl. Kommers
e-kollegium understödda, ansökningar, har Kongl. Majit äskat, att staten för
nedannämnde Navigations-skolor måtte erhålla följande tillökning, nemligen :
Stals-Utskottets Utlåtande, N:o 71.
'29
till förhöjning i Stockholms Navigationsskolas års-anslag för
instrumentaliers, kartors, böckers och möblers underhåll m.
m. från 300 till G00 r:dr  300: — —
n arfvode åt en andre under-lärare vid nämnde skola, under vilkor,
att offentliga föreläsningar vid skolan i de delar af
fysik eller andra vetenskaper, sorn med navigationen egde
sammanhang, skulle från medlet af Oktober till medlet af
December samt från medlet af Januari till slutet af Mars
hållas af den ordinarie läraren eller någondera af underlärarne
en timma dagligen eller tvänne timmar hvarannan
dag;
» förhöjning i det för undervisnings meddelande vid samma
skola i läran om ångmachiners konstruktion och behandling
bestämda arfvode från 200 till 300 r:dr .... 100: — —
» förhöjning i arfvodet för under-läraren vid Götheborgs Navigationsskola
från 200 till 400 r:dr  200: — —
» arfvode för undervisnings meddelande vid samma skola i läran
om ångmachiners konstruktion och behandling . . 200: — —
•n förhöjning i arfvodet för under-läraren vid Gefle Navigationsskola
från 200 till 333 r:dr 16 sk 133: 16. —-
3 arfvode för undervisnings meddelande vid sistnämnde Navi
gations-skola
i läran om ångmachiners konstruktion och
behandling  166: 32. —
förhöjning i arfvodet för under-läraren vid Malmö Navigationsskola
från 200 r:dr till 333 r:dr 16 sk 133: 16. —-
» förhöjning i arfvodet för under-läraren vid Kalmar Navigationsskola
133: 16. —■
a förhöjning i arfvodet för under-läraren vid Hernösands Navigationsskola
133: 16. —
tillhopa 1,900: — —-
hvarigenom, med tillägg af den i nästföregående punkt tillstyrkta
årliga summa för Stockholms Navigations-skola . . . 2,800: — —
anslaget till Undervisning s-anstalter för handel och sjöfart
komme att ökas med tillsammas  4,700: — —
deraf dock Kongl. Maj:t ansåg 4.000 r:dr kunna betäckas genom öfverflyttning
till nämnde anslags-titel från G:te Hufvudtitclns anslag till befrämjande i allmänhet
af handel och sjöfart, så att på det hela tillökningen i sjtaten blefve
endast 700 r:dr.
30
Stats-Vlskottets Utlåtande, N:o 71.
Det är ostridigt, att Navigations-skolornes inrättande haft ett välgörande
inflytande på utveckliugen af Rikets handel och sjöfart samt hufvudsakligen bidragit
till det hedrande anseende, sorn svenska handelsflottan tillvunnit sig; och
då, enligt hvad det den Nådiga propositionen bilagde statsråds-protokoll af den
14 Oktober nästlidet år utvisar, det för Stockholms Navigationsskolas materiel
anvisade års-anslag ej på långt när är tillräckligt, och beholVet af ett ökadt
lärare-biträde jemväl blifvit ådagalagdt, äfvensom den lärare, hvilken vid denna
skola meddelar undervisning rörande ångmachiners konstruktion och behandling,
fått, i följd af Kongl, förordningen den 16 November 1849 och Kongl,
kungörelsen af samma dag, vidkännas en betydlig tillökning i sina göromål,
samt, beträffande de öfrige af ifrågavarande skolor, nemligen Götheborgs, Gefle,
Malmö, Kalmar och Hernösands, svårighet visat sig att, emot nu bestämda
arfvoden, till under-lärare-platsérnes bestridande erhålla fullt skicklige personer,
och, i samma mån ångkraftens begagnande tilltagit, behofvet jemväl ökats att
å skiljda orter inom Riket bereda tillfälle till inheintande af de för ångfartygs
befälhafvare och machinister nödige kunskaper, får Utskottet, på dessa skäl,
tillstyrka,
att Rikets Ständer, med beviljande af de utaf Kongl. Maj:t äskade
arfvoden och arfvodes-tillökningar för ofvannämnde Navigationsskolor,
må förhöja anslaget till Undervisningsanstalter för handel
och sjöfart med 4,700 r:dr, samt, pä sätt Kongl. Maj:t vidare föreslagit,
i stället minska anslaget till befrämjande i allmänhet af
handel och sjöfart med 4,000 r:dr, i enlighet med hvad ä bilagda
tabell jemväl blifvit iakttaget.
28:o. Frän Borgare-ståndet har Utskottet erhållit remiss å följande, inom
bemälda Riksstånd väckte motioner, nemligen:
a) af hr Lindström, P. IL, sorn, med anförande deraf, att det Wisby
Navigationsskola beviljade statsanslag vore alltför otillräckligt, så att blott en
enda lärare med ytterst knapp aflöning kunnat antagas, ehuru vid denna skola,
som med hvarje är alltmer besöktes, äfven af ynglingar från fasta landet, anställandet
af en underlärare af högsta behof påkallades, begärt, att skolan måtte
erhålla samma anslags-belopp, som Kalmar och Hernösands navigations-skolor
åtnjöto, eller 1,500 r;dr; i hvilket afseende motionären uppgifvit, att antalet af
utexaminerade sjökapitcner af l:a klassen varit större vid Wisby skola, än vid
Kalmar och Hernösands skolor tillsammans.
Ifrågavarande navigations-skola åtnjuter för närvarande ett statsanslag af
700 r:dr årligen, deraf 530 r:dr såsom arfvode för en lärare, samt 170 r:dr
till inköp af nya instrumenter, böcker och kartor m. m.; och då skolan måste
anses jemväl vara i behof af en underlärare samt det till anskaffande af skolans
materiel beviljade anslags-belopp äfven synes otillräckligt, föreslår Utskottet,
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 71.
31
att Rikets Ständer må för /Visby Navigationsskola anvisa, till arfvode
åt en underlärare, 333 r:dr 16 sk., och till förhöjning i anslaget
för inköp af nya instrumenter, höcker och kartor m. m., 66
r:dr 32 sk., eller tillsammans 400 r:dr.
b) af hr Ekenman, J. F., hvilken, med förmälan, att antalet af elever
vid Karlshamns Navigationsskola under de sista sex åren varit större, än det
vid navigatioms-skolan i Gefle och vida öfverstigit antalet af dem vid Kalmar och
Hernösands skolor, men att statsanslaget för förstnämnda skola endast utgjorde
700 r:år, då deremot detsamma uppgick för Gefle skola till 1,700 r:dr, samt
för Kalmar och Hernösands till 1,500 r:dr för hvardera, begärt, att på det
Karlshamns skolas tillvaro icke måtte göras beroende af dess enda lärares helsa
och krafter, samt för att gifva skolan den utvidgade verksamhet, tidsförhållandena
påkallade, berörde skola måtte komma i åtnjutande af lika anslag med
Kalmar och Hernösands skolor.
Då Karlshamns navigations-skola för närvarande uppbär enahanda statsanslag,
sorn Wisby skola, får Utskottet, med åberopande af de i nästföregående
punkt, rörande denna sednare skola, anförda skäl, tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte bevilja en tillökning i anslaget för Karlshamns
navigationsskola af 400 r:dr årligen, deraf 333 r:dr 16 sk.
såsom arfvode åt en underlärare, och 66 r:dr 32 sk. till förhöjning
i anslags-beloppet för inköp af nya instrumenter, böcker och
kartor m. m.
c) af hr Palander, C. JV., som begärt anslag till inrättande i Karlskrona
af en navigations-skola efter samma grunder, som Karlshamns och Wisby
skolor, samt till stöd för denna begäran anfört, att i Karlskrona, likasom inom
dess skärgård, funnes ett stort antal sjöfolk, hvars ekonomiska ställning ej medgåfve
resor till andra städer för inhemtande af undervisning i sjömansyrket; att
Karlskrona egde ett större, välkändt skeppsvarf och under sednare åren betydligt
ökat sin handelsflotta, samt att inrättandet af en navigations-skola derstädes
vore förenadt med jemförelsevis ringa kostnader, helst resor m. m. besparades
för examinatorerna, hvilka på stället funnes att tillgå.
Enär, med afseende å den mindre betydande skeppsfart, som i Karlskrona
bedrifves, en navigations-skola derstädes synes icke vara af behofvet påkallad
samt för öfrigt dylika undervisnings-anstalter redan linnas på kortare afstånd
derifrån inrättade, nemligen i Kalmar och Karlshamn, afstyrker Utskottet
Rikets Ständers bifall å hr Palamlers motion.
d) af hr Matthei, C. G., hvilken anfört, att staden Westervik, i anseende
till storleken af dess handelsflotta, med hvilken skeppsfart bedrefves å de aflägsnaste
farvatten, hade större behof af en navigations-skola, än flere andra
32
Stafs-Ulsliollels Utlåtande, N:o 71.
städer, der sådane skolor funnes inrättade, samt derföre begärt, att, till bildande
af en dylik skola i Westervik, medel mätte anslås till enahanda belopp,
som blifvit Kalmar i sådant afseende beviljadt, nemligen till första uppsättningen
af skolans materiel 750 r:dr, till årlig aflöning 1,200 r:dr och till årlig
materiel 300 r:dr.
Ehuru Westerviks stad, i anseende till så väl betydenheten som vidsträcktheten
af dess sjöfarts-rörelse är åtminstone jemförlig med liera af de
städer, hvarest navigations-skolor blifvit på allmän bekostnad inrättade, har
likväl Utskottet, då sådana skolor redan finnas på ringare afstånd derifrån bildade,
nemligen i Kalmar och Wisby, trott sig böra jemväl
å hr Mcechels motion afstyrka Rikets Ständers bifall.
29:o. Uti en inom Borgare-ståndet väckt, till Utskottet remitterad motion
har hr Almgren, Ii. A., med anförande deraf, att anstalter för meddelande
af undervisning i det praktiska af handeln saknades, der, utom de vanliga
ämnena, historia, geografi, mathematik, brefskrifning och bokföring, jemväl
varukännedom eller förmågan att bedöma handelsvarors egenskaper och värde,
kunde inhemtas, samt att härtill erfordrades samlingar af prof pä råämnen och
fabrikater, dels färdiga, dels under arbete, men framförallt en på vetenskaplig
grund byggd kunskap i detta hänseende, föreslagit inrättande af tidsenligt organiserade
handels-skolor eller handels-institut i minst tre af rikets städer, samt
begärt, att en summa af 20.000 r:dr måtte härtill anslås, under vilkor, att de
städer, sorn finge dylika undervisnings-anstalter, sjelfve skulle bekosta erforderlig
lokal.
Som inom de tekniska skolorna, hvilka i viss mån äfven afse handeln,
tillfälle erbjudes att förvärfva kunskap om natur-produkterna och deras egenskaper
samt sålunda en förberedande undervisning der meddelas jemväl i varukännedom,
hvilken för öfrigt, i Utskottets tanke, bäst genom praktisk öfning
inhemtas, har Utskottet, med afseende derjemte å denna frågas outredda skick,
funnit sig böra hemställa,
att förevarande motion må lemnäs utan afseende.
30:o. Det för S hepp sbyggeriAnstitutet i Karlskrona nu från Riksgälds-kontoret
utgående årliga anslag af 3,333 r:dr IG sk. är af Kongl. Majt
i Nåder föreslaget att fortfarande utgå under den tid, nästa statsreglering omfattar:
och får Utskottet, i betraktande af de fördelar, som genom ifrågavarande
in<titut beredas de inhemska rederierna, tillstyrka
Rikets Ständers bifall till hvad Kongl. Majit i berörde hänseende
föreslagit.
Fiskeri
-
Stafs- Utskottets Utlåtande, Nio 71.
33
Fiskeri-nåringens understöd.
3i:o, Fran Ridderskapet och Adeln har Utskottet erhållit remiss å tvenne
inom detta riks-stånd väckta motioner, nemligen
af friherre Cederström R, som äskat Rikets Ständers uppmärksamhet å angelägenheten
att i Sverige, der åkerbruket ofta gåfve medelmåttiga skördar samt bergshandteringen
i icke ringa mån vore beroende af konjunkturerna, vinlägga sig om utvecklandet
af andra medel till utkomst och bergning för en i allt starkare progression
tilltagande befolkning, samt i sådant afseende framställt behofvet att i möjligaste måtto
söka tillgodogöra fäderneslandet en under sednare åren gjord upptäckt, styrkt
af fyrfaldiga lyckade rön, nemligen att, genom utplantering af fisk i floder och
sjöar, efter en ganska kort tids förlopp, skaffa en riklig tillgång derå: och har
motionären i detta hänseende såsom exempel åberopat Frankrike och Skottland,
der dylika försök skett i en betydlig skala och åstadkommit en hastig och ymnig
förökelse af sådane fiskarter, som trifdes äfven i Sveriges floder och sjöar,
hvilka flerstädes på ett, märktbart sätt blifvit mindre fiskrika, än tillförene.
På det att Sverige måtte i fullständigaste och säkraste män tillegna sig
kunskap om methoden att genom ändamålsenligt utplanterande af befruktad rom
göra floder och sjöar fiskrika, är af motionären föreslaget, att Rikets Ständer
må anvisa dels en summa af 2.000 r:dr att, fördelad i resestipendier till lämpliga
belopp, af Kongl. Maj:t disponeras åt skicklige personer, hvilka åtoge sig
att i fremmande länder, företrädesvis Frankrike och Skottland, inhemta tillförlitlig
kännedom om fiskodlingskonsten, samt att, efter återkomsten till fäderneslandet,
meddela sina iakttagelser härutinnan, dels ock ett lika belopp att, äfvenledes
stäldt till Kongl. Maj:ts disposition, utdelas såsom premier till uppmuntran
för dem, som inom Sverige åstadkomme de bäst lyckade resultater af
anställda fiskodlingsrön och hvilka antingen i märkbar mån riktade vetenskapen
med nyttiga upptäckter på denna bana eller ock i vidsträcktare mån med
framgång tillämpade ifrågavarande method; samt
af hr v. Hartmansdorff A., hvilken i enahanda syftning föreslagit, att
Rikets Ständer måtte anvisa en summa af 4.GG6 r:dr 32 sk., af hvilka medel,
som borde ställas till Landtbruks-akademiens förfogande, 2.000 r:dr skulle användas
till rese-understöd, beräknadt för ett år, åt en yngre zoolog, som åtoge sig
att resa till Frankrike och England för att på de ställen, hvarest den konstgjorda
fiskafveln vore längst drifven, taga kännedom om dervid begagnade methoder
och härom vid återkomsten afgifva berättelse, samt 1.333 r:dr 16 sk.
under hvardera af de följande åren intill nästa riksdag, att till lika belopp fördelas
emellan denne vetenskapsman och ett af honom undervisadt biträde, emot
Bih. till R. St. Prof. 1853 åf 1854. 4 Sami. 1 Afd. 25 Höft. 5
34
Stals-Utskolttls Utlåtande, N-.o 71.
skyldighet för dem att anställa resor och forskningar i fäderneslandet för fiskodlingens
befrämjande äfvensom att, emot ersättning för kostnaderne, tillhandagå
enskilde med råd uti ifrågavarande hänseende.
Med anledning af inotionärernes framställningar och efter inhemtad upplysning
att det i riks-staten uppförde anslag för fisker i-näringens understöd,
5,000 r:dr under sednare åren lemnat ringa behållningar, har Utskottet, på det
att, derest Kongl. Majit skulle pröfva stats-bidrag för det af motionärerne uppgifna
föremål böra utgå, nämnde anslag må härtill lemna bättre tillgång, trott
sig böra föreslå,
att anslaget ■ till fiskeri-näringens understöd måtte till 6,000 ridr
förhöjas.
Jord-förluster genom Kanal- och Väg-anluggningar.
32:o. I anledning af Rikets sednast församlade Ständers underdåniga
framställning om utbyte emot kontanta anslag af de efter förslags-markegång
till ersättning för jord-förluster genom kanal- och väg-anläggningar på sjette
Hufvudtiteln uppförda indelta räntor till belopp af 3,669 ridr 16 sk., har Kongl.
Majit, sedan från de flesta ersättnings-tagare infordrade yttranden inkommit, i
Nåder föreslagit Rikets Ständer:
l:o att med kontanta summor till nedannämnde belopp måtte af det för
jord-förluster genom kanal- och väg-anläggningar uppförda förslags-anlag i
penningar, eller 3,000 ridr, en gång för alla godtgöras:
a) den årliga ersättningen af 8 ridr till fattigvårds-inrättningen i Södertelje
för den till Södertelje kanal upplåtna skolmästare-ängen
med Ridr 160: — —
b) anslaget till hemmans-egarne i Lyckeby socken af
Blekinge län, för förlust af egor genom anläggningen
af landsväg vid Lyckeby, 1 tunna 14 kappar span
mål,
efter ett värde af 11 ridr tunnan, med . . . n 312: —-■
c) den till Hjelmare kanal- och slussverks bolag ut
gående
räntan af krono-skatte-hemmanet Lilla Skillinge
Nio 3, beräknad till 22 ridr, med  » 436: — —
tillsammans Ridr 908: — —
2:o att, emot det att å åttonde Hufvudtitelns anslag till hospitalers och
lazaretters underhåll blefve uppförd, enligt Serafimer-ordens-gillets hemställan,
en summa af 1,205 ridr 6 sk., de å anslaget till j or d-för luster genom kanaloch
väg-anläggningar med tillsammans 1,202 ridr 26 sk. upptagna, men till
förstnämnde summa rätteligen belöpande, ersättningar till Söderköpings och Norrköpings
indragna hospitaler måtte från sistnämnda anslag försvinna.
Stats-Ulskottets Utlåtande, N:o 71.
35
3:o att till åttonde Hufvudtitelns anslag af oindelt spanmål för klerecistalen
finge öfverflyttas de för prestgårdarne i Lyrestads och Fägreds socknar
af Skaraborgs län fastställda ersättningar, tillsammans 55 tunnor spanmål, att
årligen utgå efter hvarje års markegångs-pris med tillagd forsel-lön; samt
4:o att å fjerde Hufvudtitelns anslag måtte uppföras de Skaraborgs regemente
tillkommande 30 kappar spanmål, hvilka varit anslagne till f. d. korporals-bostället
Riddarhagen Nohlgården, men vid Götha kanals anläggning gått
förlorade, samt att den till regementet utgående ersättning af 193 tunnor 12-i
kappar indelt spanmål, hvars uppskattnings-värde 1,197 r:dr 43 sk. 2 r:st redan
vid 1844 och 1845 årens riksdag blef uti regementets kontanta anslag inberäknadt,
hnge omföras från sjette till fjerde Hufvudtitelns tionde-spanmåls anslag,
emot det att 1,197 r:dr 43 sk. 2 r:st uteslötes från sistnämnda Ilufvudtitels
kontanta anslag för de indelta kavalleri- och infanteri-regementerna.
Beträffande öfriga ifrågavarande ersättningar, är, med afseende å hvad
vederbörande ersättnings-tagare anfört och i öfrigt förekommit, någon förändring
icke af Kongl. Majit föreslagen i sättet för samma ersättningars utgående.
Derjemte har Kongl. Majit gifvit Rikets Ständer tillkänna, att Kongl.
Majit under den 1 Mars nästlidet år i Nåder beslutat, dels att, enär hemmanen
Sjötorp i Lyrestads och Svenningstorp i Fredsbergs socknar af Skaraborgs län
bekommit sina ersättningar för den jord, hvilken i följd af Götha kanals ledning
genom Wadsbo härad för dem gått förlorad, dymedelst att de blifvit från
utgörande af egen krono-tionde befriade, dessa ersättningar, utgörande för Sjötorp
1 tunna 12 4 kappar och för Svenningstorp 1 tunna 12 kappar, eller tillsammans
2 tunnor 24 4 kappar, hälften råg och hälften kom, skulle under titeln
ordinarie afkortning i krono-räkenskaperna afföras, dels ock att, då ej mindre
krono-liemmanen Hellby Niris 1 och 2, Lilla Wallby Nio 2, i Setterbo socken
af Westmanlands län, än ock de af samma hemman utgående räntor, efter krono-värdi
utgörande för Hellby 18 ridr 25 sk. 8 rist och för Lilla Wallby 7. r:dr
40 sk. 3 rist, eller tillsammans 26 ridr 17 sk. 11 rist, blifvit till Hjelmare
kanal- och sluss-verk anslagne, och dessa hemmans-ränior sannolikt aldrig komme
att till kronan återgå, desamma skulle, likaledes under titel ordinarie afkortning,
1 kronans jorde-bok och räkenskaper afföras; hvadan, i fall Rikets
Ständer biföllo hvad Kongl. Majit här ofvan föreslagit, skulle, jemte ersättningen
till hemmanen Sjötorp och Svenningstorp samt räntorne af hemmanen Hellby
och Wallby, från sjette Hufvudtiteln komma att uteslutas 1
a) ersättningsanslaget för Skolmästareängen vid Södertelje 8 ridr;
b) ersättningsanslaget till Söderköpings och Norrköpings f. d. hospital,
1,202 ridr 26 sk.;
c) ersättningsanslaget för jordförlust genom väganläggningen vid Lyckeby,
36
Sfa/t- Utskottets Utlåtande, N:o 71.
1 tunna 14 kappar spanmål, hälften råg och hälften korn, med värde
af 8 ridr 30 sk.
d) ersättningsanslaget till Skaraborgs regemente, 103 tunnor 12-} kappar
spanmål, hälften råg och hälften korn, med värde, å 6 r:dr tunnan, af
1,160 r:dr 14 sk. 3 r:st., äfvensom värdet af de samma regemente tillkommande
30 kappar kronotionde spanmål, eller 7 r:dr 24 sk. 4 rist.;
e) ersättningsanslaget till Lyrestads och Fägreds prestgårdar, 55 tunnor
spanmål, hälften råg och hälften korn, med värde af 330 ridr.
f) och den till Hjelmare kanal- och slussverksbolag utgående räntan af
Lilla Skillinge, i kronovärdi uptagen till 2 r:dr 30 sk. 7 r:st.
I sammanhang härmed har Utskottet till behandling föreliaft en af Kongl.
Maj:t under den 29 December nästlidet år till Utskottet allåten Nådig skrifvelse,
af innehåll, att, sedan Kongl. Majits befallningshafvande i Elfsborgs län
då mera till Kongl. Majit insändt de frän vederbörande egare och innehafvare
af hemman och lägenheter i nämnde län, alla belägna inom Wäne härad, infordrade
yttranden, i fråga om utbyte emot kontanta anslag af de till dem från
sjette Hufvud-titeln utgående årliga ersättningsbelopp för jordförluster i följd af
Trollhätte kanals anläggning, af hvilka yttranden inhemtades. att, utaf dessa
érsättningstagare. egarne af Niris 1. 2, 3 och 4 Malöga, 4 mantal, i Tunhems
socken och af Nio 1 Ona i mantal i Wassända socken, för hvilka ersättningsbeloppet
utgjorde i kronovärdi tillsammans 42 ridr 23 sk. 8 rist., förklarat sig
villige att hädanefter åtnjuta ersättningen i kontant efter hvarje års markegångspris
å de redan anslagne räntepersedlarne med tiLlagd forlön för den i räntorne
inbegripna spanmål, men att deremot alla de öfrige ersättningstagarne, tillhörande
Gerdhems, Tunhems och Naglums socknar, voro belåtne att på föreslaget
sätt taga kontant godtgörelse, en gång för alla, för de till dem utgående ersättningsbelopp,
utgörande i kronovärdi 14 ridr 9 sk. 6 rist, som motsvarade,
efter markegång på förslag, å 8 ridr, 113 ridr 28 sk.; så har Kongl. Majit,
som, hvad ersättningsbeloppen till Malöga och Ona hemmansegare anginge, med
hänsigt till förklaringarnes innehåll, ansett någon förändring tills vidare icke
kunna komma att ega rum, deremot, beträffande öfrige ersättningstagarne, funnit,
enär desse förklarat sig villige att en gång för alla emottaga kontant godtgörelse
sålunda, att fem procent ränta å ersättningskapitalet motsvarade hvad
eljest årligen skulle utgå, skäligt i Nåder föreslå Rikets Ständer, att af det för
jordförluster genom kanal- och v äg-ani ägg n ing a / ’ uppförda förslags-anslag måtte
till sistbemälde érsättningstagare, till fördelning i mån af deras ifrågavarande
hemmansdelar, få utgå, såsom godtgörelse, en gång för alla, en summa af 2,271
ridr 32 sk., hvaraf , 5 procent utgjorde 113 ridr 28 sk. eller hvad som, efter
förslagsmarkegång å 8 ridr, motsvarade ett kronovärdi af 14 ridr 0 sk. 6 rist;
och skulle, i händelse Rikets Ständer bifölle denna Kongl. Majits Nådiga fram
-
S/ats-lJ(skottets Utlåtande, A':o 71.
37
ställning äfvensom hvad Kongl. Majit här ofvan i Dess Nådiga proposition oro?
Statsverkets tillstånd och behof föreslagit i afseende å anslaget till jordförluster
genom kanal- och väg-anläggningar, på detta anslag komma att qvarstå:
Kontant förslags-anslag R:dr 1,800: — —
indelda räntor, kronovärdi 220 r:dr 4 sk. 11 rist . . , » 1,760: 39. —
indeld spanmål, 40 tunnor, med förslagsvärde ... » 240: — —
S:a R:dr 3,800: 39. —
Jemte det Utskottet, i afseende å ofvannämnde Skaraborgs regemente
tillkommande ersättningar, tillsammans 194 tunnor 10 y kappar spanmål, åberopar
sitt utlåtande N:o 69, punkten 7, hvaruti öfverflyttningen häraf till 4:d«
Hufvudtiteln redan blifvit tillstyrkt, har • Utskottet, beträffande Kongl. Majrts i
öfrigt så väl i högstberörde Nådiga proposition som i Dess till Utskottet särskildt
aflåtne Nådiga skrifvelse gjorda framställningar, funnit sig, enär de ifrågaställda
förändringarne leda till enkelhet i Kronans räkenskaper och dessutom
grunda sig på Rikets Ständers egen underdåniga hemställan i ämnet, böra jemväl
tillstyrka,
Rikets Ständers bifall till hvad Kongl. Majit härutinnan föreslagit; i
följd hvaraf ofvanomförmälda, från sjette Hufvudtiteln hittills utgående,
ersättningsbelopp blifvit, enligt bilagda tabell, från samma Hufvudtitel
uteslutne samt de ifrågasatta öfverflyttningare till 8:de Hufvudtiteln
komma att vid denna Hufvudtitels reglering iakttagas.
Skrifmaterialier oeh expenser samt ved och ljus.
33:o. På sätt Kongl. Majit i Dess Nådiga proposition vidare föreslagit
oeh till följd af Rikets Ständers bifall å Utskottets utlåtande N:o 28, har Utskottet
från detta förslags-anslag, nu utgörande 16,407 r:dr 25 sk. 8 rst., öfverflytta!
till vederbörande under Civil-departementet hörande stater de dem
tillagda belopp af den vid sednaste riksdag anvisade summa till gratifikationer
åt e. o. tjenstemän och vaktbetjente, nemligen:
till Civil-departementets expedition
. R:dr 300: — —
» Bergs-kollegium
» 50: — —
» Kommers-kollegium
» 383: 16. —
» Tabell-kommissionen .......... », 33: 16. —
» General-landtmäteri-kontoret
» 50: — ■—
» ()fver-st|thallare-embetets kansli » 100: — —
n Poliskammaren i Stockholm ........ » 100: — —
tillsammans R:dr 1,016: 32. —
38
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 71.
Och då, i händelse af liikets Ständers bifall till Utskottets liär ofvan i
3:dje punkten afgifna yttrande angående ökad aflöning för Landtmäteri-kontoret,
från förenämnde expens-medels anslag jemväl böra afgå ljuspenningar till belopp
af 86 r:dr 32 sk., kommer anslaget att minskas till 15,304 r:dr 9 sk.
8 rst., hvilket belopp likväl, för jemuande af Hufvudtitelns slutsumma, torde
böra ytterligare nedsättas med 1 r:dr 8 sk. 7 rst.
34’.o. I anledning af 1851 års Statsrevisions-berättelse, har Utskottet
tagit i öfvervägande, huruvida någon förhöjning i sjette Hufvudtitelns förslagsanslag
till rese- och traktamenCs-ptnningar borde ega rum; och ehuru af Kongl.
Stats-kontorets räkenskaper inhenitas, att detta anslag, 6,000 r:dr, lemnat brist
år 1849 af 12,483 r:dr 18 sk. 1 rst., år 1850 af 7,622 r:dr 25 sk. 4 rst.
samt år 1851 af 2,314 r:dr 45 sk. 11 rst., har likväl Utskottet, då utgifterne
under sistnämnde två år visat sig vara i nedgående och ytterligare minskning
deruti torde komma att inträffa i följd af det nya resereglemente!, funnit
sig böra å bilagde tabell uppföra ifrågavarande anslag, till oförändradt belopp.
35:o. Öfrige till denna Hufvudtitel hörande anslag* hvaruti någon förhöjning
eller minskning icke blifvit ifrågaställd, hafva, pä sätt bifogade tabell
utvisar, blifvit af Utskottet föreslagne till enahanda belopp, söm vid sistlidne
riksdag bestämdes endast med den förändring, som i vissa delar erfordrats i anledning
af spanmålens beräknande till 6 r:dr 32 sk. i stället för 6 r:dr per
tunna.
. Stockholm den 24 Mars 1854.
Reservat i o ner:
Vid 5telje punkten:
Af hr Gr atp J. F.t « Ehuru jag instämt i Stats-Utskottets beslut att
föreslå lönen för Öfver-direktören vid Landtmäteriet till 2,666 r:dr 32 sk,, har
jag likväl, i fråga om tjenstgöringsarfvodet, varit af den skiljaktiga mening att
jag ansett detsamma icke hafva bordt tillstyrkas till högre belopp än 333 r:dr
16 sk., hvarigenom Öfver-direktörens. löneförmoner komme att uppgå till 3,000
r:dr årligen utom fria boställsrum; och reserverar jag mig således emöt Utskottets
förslag om arfvodets bestämmande till 666 r:dr 32 sk. banko.«
Af hr Berger, A. A. som ansåg att Utskottet icke bordt tillstyrka extra
tjenstgöringsärfvode för Öfver-direktören vid ifrågavarande embetsverk, utan
endast en lönetillökning af 514 T:dr 32 sk. såsom af Utgifts-afdelningen var
föreslaget,
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 7t.
39
Häruti instämde hrr Hörnstein C. C. oell Cassel V. samt riksdags-fullmäktige
Lars Magnus Knutsson från Östergöthlands, och Måns Månsson fran
Kalmar län.
Af riksdags-fullmäktigen David sindersson från Hallands län: »Emot
Utskottets beslut, beträffande löneförhöjning för Landtmäteri-sekreteraren, reserverar
jag mig, och åberopar till stöd för min åsigt dels Kongl. Maj:ts Kådiga
proposition, af hvilken inhemtas, att Kongl. Majit vid pröfning af Ofverdirektörs-embetets
underdåniga förslag funnit sekreteraren ej böra aflönas med mera
än 1,200 r:dr, hvilket är samma belopp hvarmed sekretefarne t. ex. i Kongl.
Kammar- och Bergs-kollegierne aflönas; dels det att, då Landtmäteri-sekreteraren
sjelf uppgifvit sine sportler till 400 r:df, man, efter hvad i dylika fall är
vanligt, kan antaga att de äro minst dubbelt högre, samt äfven, om så icke
vore, faktiskt är, att, om sekreteraren får 1,600 r:dr i lön, han kommer att
tjena för 2,000 r:dr banko eller mera än ett kammar-råd, som, fastän icke aflönad
med mera än 1752 r:dr, Kongl. Majit ej ansett sig böra bereda högre
inkomster, derom underdåning framställning blifvit gjord, dels att således missförhållande
uppstår emellan sekreterarens inkomster och icke blott hans vederlikar,
utan de som hafva vida ansvarsfullare embete än hans tjenst, som, enligt
3 § 1 mom. i Kongl. Landtmäteri-instruktionen, hufvudsakligen är, att biträda
Ofver-direktören med af denne beslutade expeditioners uppsättande, hvilket
missförhållande är i hög grad vådligt, enär det såsom ett prejudikat, kommer
att framkalla höga pretentioner och ökade anslag i alla verk vid kommande
riksdag, samt det slutligen, emedan genom Utskottets beslut, allmänna indragningsstaten
får en opåräknad och med afseende å Landtmäteri-sekreterarens
tjenstemanna-ställning, oskälig tillökning, helst om det ihågkommes, att förste
landtmätarnes pensioner på indragningsstaten, ej äro högre än 800 r:dr och
Landtmäteri-sekreterarens pension skulle blifva dubbelt högre, ehuru de förre i
deras mödasamina tjenstgöring, ofta blottställa sig för hälsans förstöring.»
Af Henrik sindersson från Orebro län: -Det beslut, som af Stats-ut
skottets
pluralitet nu blifvit fattadt, har jag icke kunnat biträda. Det har nemligen
icke kunnat undfalla min uppmärksamhet, hurusom vid dylika löne-regieringar
de högre vanligen komma i åtnjutande af största andelen utaf tillökningssumman,
unden det de lägre tjenstemännen, som oftast få draga tyngsta bördan,
måste åtnöja sig med jemförelsevis ganska knappa vilkor, och har jag, med afseende
härpå, icke kunnat underlåta att anställa en jemförelse mellan denna lägre
tjenstemanna-klass och närings-idkaren eller jordbrukaren, hvilken klass af
medborgare, ehuru tryckt af skatte-bördor, likväl icke blifvit hugnad med någon
lindring i dess bekymmersamma belägenhet. Med sådana åsigter har jag
ansett den för de lägre tjenstemännen föreslagna löne-förhöjningen vara både
med rättvisa och billighet öfverensstämmande, men deremot funnit mig böra ned
-
40
Stab-Utskottets Utlåtande, N:o 71-
lägga min reservation emot Utskottets beslut att tillstyrka förhöjning af öfver*
direktörens löne-vilkor från 2.152 r:dr till 3,333 r:dr 16 sk. och af sekretera*
rens från 1,074 r:dr till 1,600 r:dr, hvilka hittills utgående löne-förmåner bort
kunna anses mer än tillräcklige, helst öfver-direktören derjemte åtnjuter fria boställsrum.
Häruti instämde riksdags-fullmäktige Pehr Mallson från Wester-norrlands
och Elof Andersson från Wermlands län.
Vid 9:de punkten;
Af hr Hildi, 1). G., sorn ansåg att Utskottet icke, i fråga om en så be*
skaffad löne-reglering, som den förevarande, hvilken ej vore definitiv utan beroende
af ytterligare jemkningar, borde utfästa något vilkor för det äskade anslagets
beviljande, samt att derföre detsamma måtte utan vilkor ställas till Kongl.
Majits disposition.
Häruti instämde friherrarne Åkerhjelm, C. och Cederström, R., herrarne
Leijonancker, F. V. C. E., Björnstjerna, J. M. och af fVirsén, C. T. samt
biskoparne Heurlin och Annerstedt.
Af hr von Troil, SwEmot Stats-Utskottcts beslut att, såsom vilkor för
den af Kongl. Majit äskade löneförhöjning för Landt-staten stadga, att de indelda
lönerna skola utbytas emot, efter de 10 sistförflutna årens medel markegångspris,
lämpade och en gäng för alla bestämda penninge-anslag, likasom emot
beslutet att till ersättning för forsellönerne anslå endast 1,000 r:dr banko
nödgas jag anmäla min reservation, under yrkande att Kongl. Maj:ts Nådiga
proposition måtte utan förändring bifallas.
Af alla de löne-regleringsfrågor, som vid innevarande riksdag blifvit underställde
Ständernes bedömande, torde ingen vara af behofvet mera högt påkallad
än denna. Nödvändigheten deraf har i 30 år varit insedd. Redan vid
1823 års riksdag anhöllo Ständerne, att en reglering af Landtstats-lönerne måt
te
företagas. I det underdåniga betänkande, sorn, med anledning häraf, Kammar-kollegium
och Stats-kontoret, mot slutet af år 1828, afgåfvo, beräknades den
summa som utöfver gamla staten för en dylik reglering erfordrades, till 247,161
r:dr 6 sk. 1 rst. banko. Den 13 November 1828 aflat Kongl. Majit till Rikets
Ständer en Nådig proposition i ämnet, enligt hvilken tillöknings-anslaget
nedsattes till 153,123 ridr 32 sk. 11 rst. Ständerne ansågo sig likväl icke
kunna, på grund af bristande tillgångar bevilja mer än 6,000 ridr till partiela
löneförbättringar. Vid 1840 års riksdag afläts åter en Nådig proposition, enligt
hvilken blott 120.000 ridr äskades, men äfven denna afslogs med undantag
af 40.020 ridr 42 sk. 8 rst.. som till löneförbättring-åt länsmännen anslogs.
I
5lats- Utskottets Utlåtande, N:o 71.
41
I den Nådiga proposition som Kongl. Maj:t vid innevarande riksdag aflåfit,
Ur, under antagande bland annat af den grundsats, att nu anslagna indelningar
skulle, med några fä undantag, bibehållas, tillöknings-heloppet bestämdt
till 77,000 r:dr, eller om man tager i beräknande hvad vid 1840 års riksdag
beviljades, ungefär enahanda belopp, som då af Rikets Ständer äskades.
Men äfven denna summa har Stats-Utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka,
utan med vilkor af indelningarnes indragning. Ett dylikt förbehåll hade
kunnat anses följdriktigt, om det förklarats skola gälla endast dem sorn af löneförhöjning
komma i åtnjutande.. Tillämpadt på alla, innebär det en nedsättning
i inkomst för dem, hvilkas löner blifva oförändrade, derföre att enligt hittills
gällande sätt för markegängens bestämmande, .denna, i ganska många län,
kanske de fleste,, vanligen, understigit de verkliga varuvärdena. I den Nådiga
propositionen äro till löneförbättring föreslagne 4 lands-kamererare, 4 landssekreterare
och 3 landt-räntmästare. .Efter Utskottets förslag skulle alla öfrige
tjenstemän af samma grader, tillsammans .61 personer med de mest mödosamma
befattningar, nödgas, i den mån . sådant författningsenligt kan ske, afstå sina indelda
löner, derföre att 11 bland deras kamrater erhålla en obetydlig löne-tillökning.
Enahanda är förhållandet med kronofogdar och häradsskrifvare, ehuru
löne-förbättring jemförelsevis skulle tillkomma ett större antal af desse tjenstemän.
De indelda lönerne utgöra likväl icke något obetydligt belopp. Sednastc
riksstat upptager:
indelda räntor efter markegång på förslag  268.934: 46. 5.
indeld och oindeld spanmål (3,144 t:r)  18,864: — —
Summa 287,798: 46. 5.
Häruti äro visserligen äfven landshöfdingarnes indelda löner inberäknade,
till ett belopp som jag nu icke kan uppgifva. Men detta är åtminstone icke
större än att man med full visshet kan antaga, att landtstats-tjenstemännen af det
hela innehafva vida mera än 200,000 r:dr. Jag har anfort dessa siffror för
att visa, det indelningarnas indragning till Statsverket emot en gång för alla
bestämda kontanta penninge-anslag skulle för tjensternes innehafvare medföra en
icke så obetydlig löne-nedsättning, samt att Rikets Ständer skulle, genom den
föreslagna åtgärden, med ena handen återtaga en del af hvad de med den andra
gifva.
Att 1000 r:drs ersättning för forsellöner, är en obetydlighet emot den
summa, hvartill detta belopp rätteligen skulle uppgå, då det beräknas för all i
Bilt. till R. St. Prof. 1853 §' 1854. 4 Sami. 1 Afd. 25 Haft.
6
4*
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 71.
(le indelda lönerna ingående spanmål, är så ögonskenlig!, att något bevis derföre
icke torde tarfvas.
Man har inom Utskottet yttrat att den summa som af Kongl. Maj:t för
detta vigtiga ändamål äskats, vore ganska betydlig. Jag vili ej bestrida att så
är förhållandet, om man betraktar summan utan afseende på Landt-stats-personalens
talrikhet, men gör man detta, så torde man komma till ett motsatt omdöme.
Landtstaten utgöres af:
Lands-katnererare v 24.
L ands-sekreterare 24.
Landt-räntmästare 24.
Läns-b okhållare 24.
Läns-notarier (af Kongl. Maj:t nu föreslagne) 24.
Lands-kontoris/er och Lands-kanslister 48.
Vaktbetjente 48.
Krono-fogdar 112.
Härads-skrifvare 110.
Krono-länsmän  502.
tillsammans personer 940.
Ibland desse skulle länsmän och läns-notarier komma att åtnjuta den
största delen af anslaget, och en hvar torde då lätt kunna bedöma huruvida det
som på de öfrige skulle fördelas, är så betydligt, att man deraf bör taga sig
anledning till indragningar å annat håll. Om, såsom jag hoppas, skatte-förenklingen
snart blifver af Rikets Ständer slutligen afgjord och uppsägnings-rätten
således kommer att upphöra, blifva ju Landt-statens likasom öfrige tjenstemän
förbundne att, i den mån sådant författnings-enligt kan ske, uppbära deras indelda
löner efter medium af de 10 föregående årens markegång. De olägenheter
man vill finna i indelningarnes bibehållande försvinna ju på sådant sätt.
Meir om man det oaktadt, såsom af flere ledamöter inom Utskottet yttrats, anser
af vigt att Landt-stats-tjenstemännen förses med kontanta löner, så hemställer
jag huruvida det vore rättvist eller klokt att verkställa förändringen med
sådana vilkor att verklig missbelåtenhet icke kan hos denna talrika tjenstemanna-klass
undvikas. Att med få undantag dess medlemmar äro ganska svagt
aflönade och på ett sätt som ingalunda svarar emot befattningarnas vigt eller
det med uppbörden af landets hufvudsakligaste inkomster förenade ansvar, lärer
ingen förneka. I trettio år hafva de väntat att Rikets Ständer skulle- lyssna
till Konungens förnyade framställningar om en nödig befunnen löne-förbättring.
Tiden synes ändtligen vara kommen då detta deras hopp skall uppfyllas, men
må man i sådant fall icke göra half utan hel rättvisa; må man. derest förslaget
om alla indelningars indragning skulle godkännas, förutom hvad Kongl. Maj:t
Ståls-Utskottets Utlåtande, N:o 71.
43
begärt, bevilja full ersättning icke blott för forsel-löner utan äfven för hvad genom
indelningarnes försvinnande kan förloras.»
Uti denna reservation, så vidt densamma afsåge ersättningen för forsellöner,
instämde prosten Schram.
Af hr Fähraeus, O. »Vid öfverläggningen inom Utskottet, rörande
det af Kongl. Majit äskade anslag till förbättrande af Landt-stats-tjenstemännens
löner, har jag företrädesvis yrkat, att vid beviljandet af det ifrågaställda ansla
get
annat vilkor icke borde lästås, än att för de tjenstemän, som komme i åtnjutande
af löne-förhöjning, så vidt i lönerna inginge indelda räntor eller tionde-anslag,
rättigheten att desamma till leverering in natura uppsäga, skulle, på
sätt i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 20 Augusti 1850 för tillämpning
vid dåvarande indelnings-hafvares afgång blifvit bestämdt, då löne-förhöjningen
komme att tillträdas, upphöra.
För att kunna biträda den mening, sorn i Utskottet gjorde sig gällande,
att med anslagets beviljande borde förknippas det förbehåll, att de indelda lönerna
måtte till Stats-verket indragas i utbyte mot bestämda penninge-löner,
har jag ansett billigheten fordra, att indelnings-hafvarne, likasom det redan stadgats
för de fall, då deras rättighet att uppsäga ränte- och tionde-spanmål till
leverering in natura upphörde, af Stats-verket höllos skadeslösa för den forsellön.
som de hittills författningsenligt egt att. då spanmålen löstes, af ränteoch
tionde-gifvare uppbära, helst denna del af löne-inkomsten jemväl tagits i
beräkning vid nu ifrågavarande, i förhållande till personalens talrikhet, ändock
ganska sparsamma, löne-reglering; och då det belopp af 1.000 r:dr, sorn Utskottet
till berörda godtgörelse beräknat, icke kan motsvara behofvet till betäckande
af forsel-lönen för så väl ränte- som tionde-spanmålen, har jag ansett,
att Utskottets tillstyrkande bordt hafva följande lydelse:
Utskottet tillstyrker Rikets Ständer,
att, utan att ingå i bedömande af den uppgjorda lölie-regleringen,
till Kongl. Maj:ts disposition ställa det äskade reservations-anslaget,
77,000 r:dr, med förbehåll, att de Landt-stats-tjcnstemännen nu till—
tillkommande indelda löner, med undantag af boställs-räntorna, i utbyte
mot stadigvarande, efter medeltalet af de tio sistiörflutna årens
markegång, bestämda penninge-löner, till Stats-verket indragas, för
de tjenster, hvilkas innehafvare komma i åtnjutande af löne-förhöjniug,
genast vid tillträdandet af denna förhöjning, och för de öfriga
då sådant författnings-enligt kan ske; dervid dock tjenstemännen särskildt
böra af Stats-verket godtgöras belöpande forsel-lön för den i
lönerna ingående ränte- och tionde-spanmål, enligt de grunder, sora
44
Stafs- Utskottets Utlåtande. \:o 71.
i Rikets Ständers underdåniga skrifvelse den 20 Augusti 1851 för
tillämpning vid upphörandet af indelnings-hafvarnes uppsägnings-rätt
blifvit bestämda.
Af prosten Tellbom: »I fråga om reglering af landt-stats-tjenstemännens löner,
rörande hvilket ämne Nådig proposition blifvit af Kongl. Majit till Rikets Ständer
under denna riksdag afgifven, har Stats-Utskottets Utgifts-afdelning föreslagit Utskottet
»tillstyrka Rikets Ständer att, utan godkännande af den uppgjorda löne-regleringen,
till Kongl. Majits disposition för ändamålet ställa det äskade reservations-anslaget,
77,000 r:dr, dock med förbehåll, att, för de tjenstemän, som
komma i åtnjutande af löne-förhöjning, de i nuvarande lönen ingående indelda
räntor till Statsverket indragas, emot det att desse tjenstemän i stället erhålla
kontant ersättning med ett, årligen, efter medium af de 10 nästföregående årens
markegång för orten bestämdt, motsvarande belopp,« Detta afdelningsförslag
öfverensstämmer i afseende på reservations-anslagets belopp med Kongl. Majits
nådiga proposition, och i afseende på det derjemte gjorda förbehållet med Rikets
Ständers under den sistförflutna riksdagen lättade beslut. Rikets då församlade
Ständer beslutade, med hufvudsakligt bifall till hvad Kongl. Majit föreslagiti
»a) Att alla de åt embets- och tjenstemän på lön indelda räntor och
tionde-anslag, de allmänna verk och inrättningar, kyrkor och fromma stiftelser tillhörande
dylika indelningar och anslag, samt de, såsom ersättning för vissa hemman
eller lägenheter åtföljande besvär, anvisade ränte- eller tionde-anslag, jemte
de, vissa städer tillerkända, anslag af dylik beskaffenhet, må. likasom de kronan
behållna, af räntegifvarne få lösas med penningar, efter ett, hvarje år för
de nast för flutna tio åren bestämdt medelpris, utan rättighet’ för räntetagarne
att något af dessa anslag till leverering in natura uppsäga, dock att för dem
af nuvarande embets- och tjenstemän, hvilka enligt fullmakter eller konstitutorialer
äro i åtnjutande af så beskaffade löner, utan att särskildt förbehåll om
förändring blifvit i fullmakten eller konstitutorialet gjordt, förändringen fiirst med
deras afgång från embetet eller tjénsten må träda i verkställighet, såvida de
icke sjelfve, deröfver hörde, förklara sig önska, att den derförinnan må försiggå.
b) Att innehafvare af ränte- och tionde-anslag för upphörandet såväl af
deras hittills åtnjutna optionsrätt att utfordra dessa anslag in natura, som af
rättigheten att utaf räntegifvarne uppbära forsellön, då lösen med penningar eger
rum, hållas skadeslösa på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning
till samma belopp, hvartill forsel-lönen för närvarande författningsenligt tillgodonjutes.
« Som dessa beslut blifvit af Rikets Ständer fattade i enlighet med Kongl.
Majits Nådiga proposition, måste de anses såsom Konungens och Rikets Ständers
gemensamma, ehuru nådig föreskrift härom ännu ej kunnat utfärdas, emedan
åtskilliga åtgärder, såsom kändt är, skolat derförut vidtagas. Detta oaktadt
har Utskottet in pleno gjort den väsendtliga förändring i det nämnda för
-
Stats-Utskottets Utlåtande, Avo 71.
45
behållet, att Rikets Ständer skulle tillstyrkas bevilja det begärda anslaget med
förbehåll, att de indelda lönerna utbytas emot efter de sistförflulna tio arens
med elmar It e-gdngspris lumpade och en gang för alla bestämda penningeanslag,
i den män ett sådant utbyte kan författningsenligt ega rum. Utskottet
har sålunda tillstyrkt Rikets Ständer att, i hvad landt-stats-tjenstemännen anginge,
förändra det under sistlidne riksdag fattade beslutet om indelda ränteoch
tionde-anslag, ehuru detta beslut naturligtvis måste förblifva gällande i afseende
på alla andra innehafvare af sådana anslag, och, i händelse denna förändring,
hvilket dock osannolikt är, blefve af Kongl. Maj;ts och Riket Ständer
beslutad, en orättvisa eller åtminstone en stor obillighet skulle landf-.-tatens tjenstemän
derigenom vederfaras. Genom det gjorda tillägget, att landt-statens tjenstemän
skulle på det af Utskottet föreslagna sättet undfå ersättning för de indelda
ränte- och tionde-anslagen, endast i den mån ett sådant utbyte kan författningsenligt
ega rum, blifver detta missförhållande icke i någon månafhjelpt:
ty om, såsom Utskottet vill, Rikets Ständer förklara detta utbyte böra ske, och
Kongl. Maj:t efter dertill lemnadt bifall derom utfärdade föreskrift, så sker utbytet
författningsenligt; och utan att både Konungen och Rikets Ständer ett
sådant utbyte besluta, kan det icke ske. Emot Utskottets tillstyrkande i denna
del nödgas jag mig derföre reservera. Jag vågar hoppas, att Rikets Ständer
skola bevilja det för reglering af landt-stats-tjensteinännens löner begärda
och säkerligen behöflliga reservations-anslaget, och i afseende på de å dessa
löner indelade räntor och tionde-anslag vidblifva hvad under den sednaste riksdagen
blifvit beslutadt. Att ersättning för forsellönerna skall meddelas, grundar
sig, såsom ofvan blifvit ådagalagdt, på Rikets Ständers under nämnda riksdag
fattade beslut; och lärer detta alltså komma att nu af Rikets Ständer bifallas.
Men det belopp hvilket Utskottet föreslagit att för detta ändamål anvisas,
är otillräckligt; ty om det motsvarar krono-tionden, så motsvarar det
icke derjemte hemmansräntorna. De undersökningar, som för bestämmandet af
detta ersättningsbelopp erfordras, hafva nu ej kunnat medhinnas. De äro ej
heller behöfliga, för att Rikets Ständer må kunna denna ersättning bevilja: ty
dertill erfordras endast att vidblifva, hvad under den sistförflutna riksdagen blifvit
derom afgjordt. Rikets Ständers underdåniga skrifvelse till Kongl. Majit den
20 Augusti 1851 innehåller, angående ändring i sättet för de indelda hemmansräntornas
och krono-tiondens utgörande, efter framställning af de derom lättade
besluten: rll var jemte och enär Stats-verket, genom hvad sålunda blifvit beslutadt,
skulle komma att, för forsellönens godtgörande, vidkännas en till omkring
60,000 r:dr förslagsvis beräknad årlig utgift; men denna ersättning, under
de första åren efter förändringens vidtagande och innan alla löntagare på
densamma ingått, på långt när icke kan komma att uppgå till berörde summa,
hvadan något särskildt anslag å stat för detta ändamål icke för närvarande sy
-
46
Sfa/s- U/s/s olle/s Utlåtande, N:o 71.
nes behöfva anvisas, Rikets Ständer, i likhet med hvad Eders Kongl. Majit i
berörde hänseende föreslagit, beslutat lemna Fullmäktige i Riksgälds-kontoret
föreskrift att vid de årliga liqviderna mellan Stats- och Riksgälds-verken godtgöra
Stats-kontoret det belopp, som, enligt den afslutade Rikshufvudboken, blifvit
af sistnämnde verk i ersättning för ifrågavarande forsellön förskottsvis utgifvet.
a Föreskrift härom är meddelad i det nu gällande reglementet för Riksgälds-kontoret
§ 141. Då till aflöning för landtstatens tjenstemän indelda hemmansräntor
och kronotionde utgöra en del af de indelda hemmansräntor och
kronotionde-anslag, hvarom Rikets Ständer i enlighet med Kongl. Majit Nådiga
proposition beslutat, lärer någon annan föreskrift i afseende på den ersättning
för forsellöner, som skall till landtstatens tjenstemän utgå, lör närvarande
icke erfordras, än den, att derom skall gälla, hvad rörande ersättning för forsellöner
i allmänhet blifvit under sistlidna riksdag beslutadt.-
Häruti instämde prosten Aroseniusm
Af hr Berger, A. A.: »Emot det af Utskottet i nionde punkten, angående
regleringen af landtstatens löner tillstyrkta anslag af 78,000 ridr får
jag mig reservera, icke derföre att jag icke erkänner vigten och behofvet af
en allmänn löne-reglcring för desse tjenstemän, utan dels derföre att jag tinner
den visserligen sakrika utredning sorn detta ärende nu lätt till sina grunder
och detaljbestämmelser mindre tillfredsställande än önskligf varit, och dels
emedan en fullkomligt nöjaktig och för flertalet af tjenstemän, mera båtande
löne-rfeglering kunde ske med ett vida mindre anslag än 78,000 ridr.
Af de uti Statsråds-protokollet öfver Civil-ärenden pag, 26. åberopade
4 stycken förteckningar i detta ärende, nemligen litt. A, B, C, & D., inheintas
att alla nuvarande tjenstcmäns löner så väl i penningar som boställen och indelda
räntor blifvit, efter frän länen infordrade uppgifter, uti litt. A. sammanförde.
och till sina summor upptagne. Som emellertid detta sammandrag helt
och hållet grundar sig på de från alla länen inkomna särkilda uppgifter i detta
hänseende, hade jag ansett, att Utskottet bort vid frågans afgörande taga
dessa i skärskådande; — men då icke allenast dessa handlingar icke varit för
Utskottet tillgänglige, utan jemväl på derom framställdt yrkande Utskottet vägrat
bita såsom bilaga till ©itc Hufvudtiteln, trycka ofvannämnda förteckningar
litt. A. B, C, & D. hvilka jag ansett för frågans bedömande synnerligen upplysande
och vigtige. och då Utskottet derjemte helt enkelt ansett sig natan att
inga i bedömande af frågan--, böra tillstyrka ett anslag af 78,000 ridr, har
jag trott mig böra framställa de betänkligheter, som tillgängliga handlingar hos
mig framkallat mot beviljandet af ett sådant anslag.
Bilagan litt. A., som visar nuvarande tjenstemäns löner, upptager i lista
kolumnen indelda räntor samt penningar, i den 2:dra boställen. Hvad värderingen
af de sednare beträffar, så synes den försiggått utan någon plan, och
Slafs-Utskottets Utlåtande, N:o 71.
47
ofta så att 4 procent af taxeringsvärdet ansetts såsom behållning. Huru oriktig
en sådan ofta på måfå uppgifven värdering blir och huru oj ernat den
utfaller skönjes lätt af en hvar, och härigenom måste uppstå det missförhållande,
att den enes beräknade boställsafkastning någorlunda motsvarar den
verkliga, då deremot den andres (sannolikt de flestes) icke uppgår till | eller
\ af den verkliga. Hvad dernäst angår beräkningen af den uppgifna indelda
lönen, så har, som jag nämnt, Utskottet icke tagit någon kännedom häraf.
Men det faller af sig sjelft att om indelningen, som efter all sannolikhet, likasom
boställsafkastningen, blifvit uppgifven vida lägre än den i verkligheten utgår, i
dess ställe upptagits i sitt fulla värde, så skulle de nu befindtliga lönerna visat ett
högre belopp och följaktligen lönefyllnaden, som nu kalkyleras till 77,000 r:dr,
utfallit vida lägre. Icke dess mindre har Utskottet kommit till den slutsats,
att vid den nu föreslagna indragningen af indelda löner, en serskild ersättning
för forsellöner borde utöfver de begärda 77,000 r:dr beviljas. Det är nu klart
att då denna summa af 77,00 r:dr, utgör skillnaden mellan det belopp, sorn
enligt vederbörandes uppgifter för närvarande utgår, och det som man ansett
erforderligt vid den nya regleringen, det i det hela kunde vara likgiltigt, huruvida
den indelda lönen af indelningshafvaren, i dess uppgift, blifvit beräknad
med eller utan forsellön, om nb. vid dess indragning till Stats-verket ett emot
beräkningen jemnt svarande belopp komme att å stat uppföras; men då meningen
är att indelda lönerna böra godtgöras efter 10 års medelinarkegångspris
med tillagd forsellön, så hade det ock varit i sin ordning att Rikets Ständer
erhållit kännedom ej mindre om hvad indelda lönen efter denna beräkning
verkligen utgör, än äfven om boställenas verkliga afkastning, helst Rikets Ständer
annars och såsom nu är fallet, stadna i fullkomlig ovisshet om så väl det
närvarande förhållandet som ock om det behöfliga lönefyllnadsbeloppet. Vid
den knapphändiga utredning Utskottet egnat denna vigtiga fråga, visar sig dessutom
att Utskottet begått ett väsendtligt misstag vid beräkningen af den qvantitet
spannmål, för hvilken forsellön blifvit föreslagen. Det visar sig nemligen
att de omnämnda 2,450 tunnor endast äro den på landtstaten indelda kronotionden,
men huru mycket afradsspannmål som ingår i den på landtstaten till
ett belopp af 248,495 r:dr indelda ordinarie ränta är ännu outredt, oaktadt,
om man ville följa den af Utskottet i denna del fastställda princip, denna spannmål
borde komma under samma kategori som kronobonden.
Det är en olycka i vårt land att de indelda lönernas bortbytande mot
kontanta anslag skall möta så mycket motstånd och så många svårigheter.
Genom de indelda lönernas qvarstående, stanna alltid Rikets Ständer i fullkomlig
ovisshet om lönernas belopp, och försvåras härigenom på det högsta
uppbörols- och redogörelse-verket, hvarjemte många andra öfverklagade olägenheter
häraf äro en följd. Det är visst sanni att Utskottet såsom vilkor för
48
S/a/s-Utskottets Utlåtande, Avo 71.
beviljandet af ifrågavarande anslag fästat indelningarnes upphörande, ehuru
Chefen för Civil-departeincntet icke ansett sig böra vid denna lönereglering
framställa något förslag i detta hänseende. Hade den utredning, som öfver
denna fråga blifvit framlagd, i dess ställe baserat sig på en sådan grundsats,
nemligen de indelda lönernas utbyte mot kontanta anslag, och följaktligen
varit åtföljd af en fullständig kalkyl öfver indelningens belopp, så skulle den
icke blifvit i så många afseenden, som nu är fallet, invecklad och ofullständig,
och hade man jemväl då varit i tillfälle att på ett rättvisare och fördelaktigare
sätt verkställa den önskade regleringen.
Hvad ligger för en rättvisa t. ex. deri, att, då man föreslagit en minskning
i alla länsmäns löner, som öfverstiga 300 r:dr (med undantag af dem. som
utgöras af boställen), man skyr att föreslå någon jemkning i de limér, sorn synas
i allmänhet vara de bästa, såsom lands-sekreterarnes? Af bilagorna inhemta*,
att desses löner (expeditions-lösen inberäknad) ofta uppgå för det närvarande
till 5. C å 8.000 rulr banko. Det kan väl ingen så missförstå mig som
skulle jag mena någon jemkning härutinnan förr än vid nuvarande innehafvarnes
afgång;— men icke ens något sådant finnes antvdt vid den nu föreslagna regleringen.
utan har man i dess ställe funnit billigt att nu genast höja dessa, såsom
det tyckes i allmänhet väl aflönte, tjenst emans löner genom att uppföra
8,000 r:dr banko å stat för läns-notarier, hvilka tjenstemän likväl hittills varit
af lands-sekreterarne aflönte. Hvad rättvisa ligger vidare deri att en länsman
utan boställe men med penninge-lön erhåller endast 300 r:dr. då en annan kanske
ofta med mindre besvärlig tjenste-befattning åtnjuter såsom lön ett boställe
som, värderadt till 1,000 r:dr afkastning, torde i arrende lemna 2.000 r:dr?
ofta kanske befinnes detta boställe för fjellsten obehölligt och kunde till staten
indragas.
Fullt förvissad om att Rikets Ständer icke skola undandraga sig den uppoffring
sorn blefve nödvändig för landt-statens aflöning på ett sätt som fullt och
frikostigt motsvarade de anspråk på rättvis aflöning som af desse tjenstemän
kunna göras, kan jag icke annat än. för närvarande, motsätta mig ett anslag,
hvarigenom såsom nu är fallet detta ändamål icke vinnes; förnyande derjemte
den öfvertygelsen, att om en löne-reglering blir satt i samband med förslag om
indragning, efter liand, af de åt lands-staten indelte löner, ett projekt till löner
för de olika graderna af tjenstemän framlägges, afpassadt efter olika ortförhållanden
och behof, och dessutom de nu föreslagne boställens indragning utsträckes
till ett eller annat af de åt krono-fogdar, härads-skrifvare och länsmän upplåtna
boställen, der desse kunna anses obehöflige och mindre lämplige, samt
slutligen ide qvarblifvande boställena undergå en noggrannare, och verkliga förhållandet
-
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 71.
m
hyllandet sig mera närmande uppskattning, en reglering vida lättare och för tjenstemännen
vida förmånligare skulle kunna tillvägabringas säkerligen äfven med
mindre uppoffring från staten än nu äskade 77,000 r:dru(
Häruti instämde riksdags-fullmäktige Lars Magnus Knutsson från Östergöthlands
och Hindrik åndersson från Örebro län.
I
Vid io:de punkten:
Af herrar Virgin, C. A., Björnstjerna, J. M. och af Wirsén, C. T.
Vid 20:de punkten:
Af hr Hörnstein, C. C., som ansåg Utskottet hafva bordt föreslå län,
hvarest landtbruks-skolor skulle inrättas..
Vid 28 punkten litt. D.
Af hr Berg P.: »Emot Ilögloilige Utskottets beslut att icke tillstyrka det
begärda anslaget till en navigationsskola i Westervik, får jag mig vördsamt reservera.
Det är kändt, att Westervik bedrifvcr en betydlig skeppsrörelse, äfvensom
att större delen af deras fartyg sysselsättes med frakthandel på aflägsnare
farvatten och längre resor..
Att befälhafvare på de fartyg sorn skola utöfva en sådan seglation behöfva
en större kunskapsgrad,. är naturligt, icke allenast för fartygets navigering, utan
äfven i nödiga köpmanna-kunskaper, på det att den i flera afseenden ganska
magtpåliggande frakthandeln må med den mest möjliga beräkning och fördel
kunna bedrifvas.
Jag tror att sjöfarten utgör en näring, som för vårt land är af så stort
intresse, att man icke bör uraktlåta något, som kan lända till densammas be.
främjande, hvadan jag anser att det meranämnde anslaget bort beviljas-«
Bih. till R. St. Prof. 1853 $ 1854. 4 Sami. 1 Afd. 25 Höft.
7
STOCKHOLM, f. d. Schultze^ Boktryckeri 1854.
52
Wik
-
sta t anslår.
572.000 4
42.000 —
46.000 —
8,000 —
42.000 —
3,000 —
10,836 16
30.845 —
28,200 —
12,561 2 1
9,300
19,000
3,800 _
20,953 9
5,000
6,669 16
16,407 25
6,000 —
_ 6,000
8*8.1
Jordbruket, Handeln oell Näringarne.
Transport
Skiften och afvittringar: 1852 års anslag
Utflyttnings-hjelp efter Inga skiften: Förslags-anslag, dito . . .
('ägar och kommunikationer: 1852 års anslag
Undervisnings-anstalter för jordbruk och. landtmanna-näringar:
slag
Tillkommer: Enl. Kgl. Maj:ts Nåd. prop. äskade 3,000:
dito oiytt anslag för 3 Landtbruks-skolor å 2,000 6,000:
Odlings-hjelp för Hrono-nybijggare: Förslags-anslag, oförändradt .
lie främjande i allmänhet af jordbruk och landtmanna-nuringar: dito .
tläslaf vetns förbättrande :
Penningar: 1852 års anslag
30,530
Oindelt spanmäl: 52 t:r 16 k:pr å 6| r:dr
. 350
1852 års an42,
000: — —
9,000: — —
Undervisnings-anstaller för Slöjderne: 1852 års anslag ....
Tillkommer: För 2 Slöjdskolor i Örebro och Norrköping å 5,000 r:dr
förhöjning för Slöjd-föreningens skola
dito för Chalmerska skolan . . .
Befrämjande 1 allmänhet af Slöjderne: 1852 års anslag . . . .
Undervisnings-anstaller för (landel och Sjöfart: 1852 års anslag
Tillkommer: För Stockholms Navigations--kola . . 3,600: — —
för åtskilliga Navigations-skolor i orteme . . 1,100: — —
för Wisby och Carlshamns dito å 400 r:dr . 800: — —
28,200
.10,000
2,000
2,000
9,300: — —
5,500:
Befrämjande i allmänhet af Handel och Sjöfart: 1852 års andag
Afgår: Genom öiVerflyttning till föregående anslag för Navigationsskolorne
Undervisning s-anstalter för Bergs-bruket, 1852 års anslag .
Befrämjande i allmänhet af Bergs-bruket, dito
Uiskeri-niiringens understöd, 1852 års anslag
Tillkommer: Förhöjning
dord-för!asler genom kanal- och väg-anläggningar
Penningar: 1852 års anslag
Afgår: Genom öfverflyttningar och indragningar
enl. Kongl. Maj:ts Nådiga propositioner . .
19,000:
4,000:
5,000:
1,000:
Förslags-anslag:
3,000: — —
1,200:
8
Indelta räntor: 1852 års anslag
Afgår: Genom öfverflyttningar och indragningar
enl. Kongl. Maj:ts Nådiga propositioner . .
Indelt spanmål: 1852 års anslag ....
Afgår: Genom öfverflyttningar oell indragni
“ enl. Kongl. Maj:ts Nådiga propositioner
Kronovärdi
2ÖtT24~Ti.
17: 20. —
_ 2->0: 4. 11-  X:r 2!)(i: 10. —
Markegång
l,89ÖTlfi~l
129: 25. —
250: 10. _
1,779:
1,539:
S:a 40 T:r ii 62 R:di~
1,800: — —
1,760: 39. —
—266: 32. —
Diverse Anslag.
Skrif-materialier och Expenser samt Fed och Ljus: Förslags-anslag.
1852 års Riks-stat upptager
. . 16,407: 25. 8.
Afgår: Genom öfverflyttningar till Diverse Aflönings-stater under
denna Hufvudtitel
. 1,016: 32. —
dito indragne ljuspenninger för Landtmäteri-kontoret 86. 32. —
samt ytterligare för jeinnande af Hufvud titelns slutsumma
1: 8. 7.
1,104: 24. 7.
Bese- och Traktaments-penningar: Förslags-anslag, oförändradt
Extra Utgifter: 1852 års anslag
Summa
Anni. Förhöjningen å denna Hufvudtitel gör 107.030.
I
Förslag till blifvande Eiks-Stat.
Inde
11 a
r ä n t o r.
Spanm ål.
Penningar.
Indelt.
Oindelt.
Summa
•
Kronovärdi.
Markegäng
förslagsvis.
Mått.
Värde förslags-  vis å 6 ® 11: dr.
Mått.
Värde förslags-  vis il C f 11:dr.
Banko.
370,706
46
11
39,378
39
1
265,864
23
5
2,530
—
16,866
32
—
614
4,093
16
—
657,531
22
4
42,000
42,000
46,00a
8,0,6o
46.000
8,000
51.000
— _____
r—“
3,000
5 1,000
—
10,333
16
3,000
—
-
10,333
16
30,530
•
52
16
350
30,880
42,200
-
42,200
12,000
79
30
561
o,\
-
12,561
24
—
I 14,80t»
i
-
14,800
—-
15,000
3.800
5.000
6.000
1.800
1 5.000
3,800
.
2,263
45
"15,953
9
7
_—
20,953
6,000
3,827
9
7
1,760
39
40
266
32
23
220
4
1 1
15,303
6,000
6,000
1
1
15,303
6,000
6,000
1
1 K
_ i
''
689,47;
t|l<
>!-
| 41.942
|23
j -1
1 ' 284,140
—
2.570
17,133
16
666
16
4,443
1 61
— 1
995,1901
“1
— 1
1852 års Riksstat
anslår.
300.01 C
21,518
19,788
15,039
1 G,777
20,683
24,103
19,817
18,G08
12,355
13,904
12.315
G,000
10,9G2
140
28 G
19
34
24
15
32
41
Transport
Elfsborgs
lun: 1852 års anslag, oförändradt
anslag
anslag
Landsstaten
dito i Skaraborgs dito:
Penningar: 1852 års
Indelta räntor dito
-Oindeldt spanmål: 24 t:r å 6 * r:dr . ,
dito i Nerikes län: 1852 års anslag, oförändradt
dito i /'Vermlands dito:
Penningar: 1852 års
Indelta räntor: dito
Indelt spanmål: 9 t:r
i /Vestmanlands län:
i Kopparbergs dito:
Penningar: 1852 års anslag . . .
Indelta räntor: dito
Indelt spanmål: 350 t:r 12 k:pr å G ‘
i Gefleborgs län:
Penningar: 1852 års anslag.
Afgår: Af Landshöfdirige-löne-anslaget,
kinge läns Lands-stat öfverflyttade
4,425: 37. 2.
15,158: 29. 11.
226: 32. —
dito
dito
dito
17 k:pr å G f
oförändradt .
r:dr
till Ble
-
5,090:
44.
10.
. 11,629:
18.
2.
63:
26.
-—
• • • •
4,887:
24.
5.
. 17,113:
24.
4.
2,335:
40.
—
7.000: 26. 1.
201:
Indelta räntor: 1852 års anslag oförändradt .
dito i (Vester-Norrlands län:
Penningar: 1852 års anslag
Afgår: Af Landsliöfdinge-löne-anslaget. tili Blekinge
läns Lands-stat öfverflyttade . . .
6,799: 26.
12,816: 37.
1.
6.
6.454:
323:
29. 1.
Indelta räntor: 1852 års anslag
dito
dito
Indelt spanmål: 606
i Jemil ands län:
t:r 17 k:pr å 6
6,131: 29. 1.
8,514: 9. 11.
26. —
4,043:
anslag  9,461: 47. 11.
r:dr
Penningar: 1852 ars
Indelta räntor: dito ......
Indelt spanmål: 71 t:r 10 k:pr a 6
i lVesterbottens län:
Penningar: 1852 års anslag
Afgår: Aflöning till 1 Länsman i Arjeploug.
Öfverflyttas till Norrbottens läns Lands-stat,
såsom dit hörande
2,465: 38. 1.
475: 20. —
G,151: 29. 10.
100: 46. 11.
Indelta, räntor: 1852 års anslag oförändradt
dito i Norrbottens län: Penningar: 1852 års anslag 10,256: 32.
Tillkommer: Öfvcrflyttning från Westerbottens
Läns Lands-stat  100: 46.
6,050: 30. 11-  7,813: 11. 3.
Indelta räntor: 1852 ars anslag
// ön e-för hoj ning för Lands-stalerne, 1852 ars anslag
nytt
Till Lands-staternes löne-reglering, Rcservations-ansla,
Gästgifvareg friheter: Penningar 1852 års anslag . . . .
Indelta räntor: dito
Indelt spanmål: 21 k:pr å 6| r:dr t:n
Värjor och Färje-karlar :
Indelta räntor: 1852 års anslag
Indelt spanmål: 2 t:r 26 k:pr ,å 6 « r:dr
4.
1.
10,357:
31.
3.
2,058:
25.
5.
•
492:
33.
6.
#
10,465:
19. 10.
•
4:
18.
—
123: 6.
18: 36.
miiiwii'lin 1'iit1
ii11 n
572,0901 4j 91
Transport
Hörer till Stats-Utskottets Utlåtande 1854. A.-o 71.
Spanmål.
Indelta räntor.
Summa
Indelt.
O indelt.
Värde förslagsvis
å 6 | R:dr.
Banko.
Värde förslags
-
Markegång
förslagsvis.
Mått.
Mått.
Kronovärdi.
367,264
1,488
28
25
3,866
32
20,081
9,925
580
220,614
32
22
132,858
21,518
28
2,401
16,967
4,551
19,811
15,039
226
32
2,145
1,505
15,158
10,641
34
34
45
16,783
20,683
41
5,090
3,444
1,645
2,439
44
10
24,336
40
4,887
24
2,375
40
19,616
12.8 K,
1,813
18,689
4,043
606
1,204
6,131
12,403
20
47 5
38
2,465
444
9,461
42
13,863
7,813
1,105
G,050
30
12,41G
G,000
78,000
2,058
10.357
6,000
78,000
291
10,962 23
492
1,889
141 42
3 G
44
093
866
530[
370,706[46| 11 j 39,3781391 1| 265,864123
Sjette M Ujf »t.
T:pt
1852 års Riksstat
anslår.
18,000
7,000
17.624
28,413
20,144
2,450
30.412
32
43
3,000
34.501
10,222
22.484
13.020
22,824
7,100
28
22
0
32
10
Civil-Departementet.
Stats-Håden utan Departementer: 3 å 6,000 R:dr, 1852 års anslag
Departements-Chefen, dito
Departementets Expedition: 1852 års anslag
Tillkommer: Löne-förhöjning åt Stats-liädets Waktmästare
Frän Skrifinaterialie-anslaget öfverflyttade .
Bergs-kollegium med Bergslags-staterne: 1852 års anslag .
Tillkommer: Frän Skrifinaterialie-anslaget öfverflyttade .
Kommers-kollegium: 1852 års anslag
Tillkommer: Från Skrifinaterialie-anslaget öfverflyttade .
Tabell-kommissionen: 1852 års anslag
Tillkommer: Från Skrifinaterialie-anslaget öfverflyttade
Landtmäteristaten:
Penningar: 1852 ars anslag .
20,560: 40. —
Afgå: Odisponerade resepennfngar åt 1 Landt
-
17,624
100
300
28,413
50
20,144
383
2,450
33
32. —
43.
16.
16.
mätare i Kopparbergs län
10: 40. —
Tillkommer: Löne - förhöjning) åt Öfver
direktören
d:o ät Sekreteraren i I.andtmäteri-kontoret
....
d:o för Registrator!! och Aktuarien
i d:o . . . • •
d:o för en kammardräng vid
d:o
Nytt anslag för 1 d:0 vid d:o
d:o till Skrifvarc-l)itröden vid
d:o
20,550:
1,181: 16. —
526: — —
363:
38: — —
200: — —
400: — —
D:o från Skrifinaterialie-anslaget öfverflyttade
l):o genom förändring i Salpeterhjelpens utgörande.
Ersättning
2,708: 10. —
50: — —
178: 16. 8.
Indelta räntor: 1852 års anslag, efter markegång
9,851: 16. —
Afgår: Ofvanstående till kontanta anslaget öfverflyttade
178: 1 G. 8
;'ör Sockenkartors upprättande: Reservations-anslag, 1852 års
Tillkommer: Förhöjning, dito
fj/ver stå/hållar e-embc tel: 1852 års anslag • • • 34,561: 28 10.
Afgår: Odisponeradt af dito  14:
Tillkommer: Från Skrifinaterialie-anslaget öfverflyttade . .
Landsstaten i Upsala län: 1852 års anslag oförändradt . . . .
dito i Stockholms län:
Penningar: Anslaget oförändradt ....
Indelta räntor: dito .......
Indelt spanmål: 4 t:r å 0 § r:dr .
dito i Södermanlands län: 1852 års anslag
lito i Östergöthlands d:o: d:o
dito i Gottlands d:o
Penningar: 1852 års anslag  3,696: 10.
Afgår: Af Landshöfdinge-lönen till Blekinge läns
Lands-stat öfverflyttade . • • 300: —
för 2:ne lotsar i Slitö .... 3: 16.
303: 16. —
3.392: 42.
Indelta räntor: 1852 års anslag
3,410: 22. 11.
246,864110} 81
Hörer till Stats-Utskottets Utlåtande 1854. JX:o 71.
Transport
23,486:
32.
8.
9,672:
47.
4.
3,000:
—
—
1.000:
—
—
34,547:
28.
10.
200:
—
—
2,848:
15.
4.
19,611:
46.
11.
26:
32.
—
Förslag till blifvande Riks-Stat.
Penningar.
18,000
7,000
18,024
28,463
20,527
2,483
32
43
16
16
23.48G
4,000
34,747
2.086
2,848
2,322
2.334
3,392 42
32
28
3
15
6
41
Indelta räntor.
Kronovärdi.
Markegång
förslagsvis.
1,394
2,425
2,775
1,599
2,899
169.717 37 6 11,576
11
10
29
6
37
11
Spanmål.
Indelt.
Mått.
9,672
17,136
19,61 I
1 1.298
20,489
3,410 22 11
ii ii > i ii a i ' i ra fiiitiiiii ii lii minn immu
JlOl81,619113[ 2)
47
46
16
16
Värde förslagsvis
å 6 | R:dr.
11
26
O indelt.
Mått.
32
26
32
Värde förslagsvis
å 6 t R:dr.
Summa
Banko.
18,000
7,000
18,024
28,463
20,527
. 2,483
32
43
16
16
33,159
4,000
34,747
28
10
19,222
11
4
22,486
46
3
13,620
22
3
22,824
9
9
6,803
-[— j— | 251,363 341 8
32
16 11
1852 års Riksstat
anslår.
246.8C4
18,393
8,749
19,077
16.819
13,215
9,575
14.260
13,059
360,016}
10 8
41
Transport
27
39
Lands-staten i Kalmar län:
Penningar: 1852 års anslag  4,932: 5. —
Tillkommer: Genom förändring i Salpeterhjel
pens
utgörande  791: 43. 11.
Indelta räntor: 1852 års anslag, förslags-mar
kegång
13,461: 36. 7.
Afgår: Ofvan till kontant öfverflyttade • . . 791: 43. 11-
dito i Blekinge län:
Penningar: 1852 års anslag ...... 5,916: 12. —
Tillkommer: Förhöjning i landshöfdinge-lönen,
genom öfverilyttning frän:
Gottlands läns lands-stat, . . . 300:
Malmöhus d:o d:o . . 380:
Gefleborgs d:o d:o . . 201:
Vesternorrlands d:o d:o . • 323:
5,724: — 11.
12,669: 40. 8.
1,204: —
— 7,120: 12.
Indelt spanmål: 472 t:r 7 k:pr, å 6 | r:dr  3,148: 6^
dito i Jönköpings län:
Penningar: 1852 års anslag 5,312: C- 8.
Tillkommer, genom förändring i Salpeterhjel
pens
utgörande  923: 30. 9.
Indelta räntor: 1852 års anslag i markegång 13,765: 32. 4.
Afgår: Ofvan till kontant öfverflyttade . . 923: 30. 9.
6,235: 37. 5.
12,842: 1. 7.
dito i Kronabergs län:
Penningar: 1852 års anslag ....... 4,984: 20. 10.
Tillkommer, genom förändring i Salpeterhjälpens
utgörande 1,176: 4. 10.
3
46 9
38 3
Indelta räntor: 1852 års anslag, markegång . 11,835: 6.11.
Algar: Ofvan till kontanta anslaget öfverflyttade . 1,176: 4.10.
6,160: 25. 8.
S:a 10,659: 2. 1.
utföros, flir j enman de af slut-summan å niarkegångs-värdet, med 10,658: 27. 3.
dito i Christianstads län:
Penningar: 1852 års anslag
7,822: 24. 3.
Tillkommer: Enl. K:gl. Maj:ts Nåd. proposition, förhöjning i
landshöfd. lön
549: — 5.
Indelt spanmål: 398 t:r 25 k:pr å 6f r:dr  2,658: 26. —
Oindelt dito: aOO t: r å dito
3,333: 16.
dito i Malmöhus län:
1852 års anslag i penningar
9,575: 6. 3.
Afgår: Af landshöfdinge-löne-anslaget, till Blekinge läns lands-stat
öfverflyttade ............... 380* ■
dito i Hallands län: 1852 års anslag, oförändradt
dito i Götheborgs- och Bohus- län:
Penningar: 1852 ars anslag
4,188: 26. 11.
Indelta räntor, dito
4,708: 21. 4.
Indelt spanmål 613 t:r 25 k:pr å 6§ r:dr
4,091: 42. —
Oindeldt dito, 80 t:r å dito
533: 16. —
61 61 Transport
Förslag till blifvande Riks-Stat.
Summa
Banko.’
251,363
18,393
Indelta räntor.
Penningar.
Kronovärdi.
169,717
! 11,576
Markegång
förslagsvis.
81,619
Spanmål.
Indelt.
Mått.
Värde förslagsvis
å 6 * R:dr.
jOindelt.
Mått.
Värde förslagsvis
å 6 | R:dr.
10,658
2.658
5,724
12,669
4.188 26 11
1,510 7
220,6141321 4| 20,081122 9
132,858[ 1] 9j 1,488]251 9,925)10
Slals-Ulskollels Utlåtande, JYi 72.
1
m 72.
Anli. till Exp.-Utsli. d. 29 Mars 1854, lil. 1 e. m.
Ulla tande, angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens
Sjunde Hufvud-Titel.
(U. A.)
För denna Hufvud-Titel, som innefattar anslagen till Finans-Departementet,
upptager nu gällande Riks-Slat:
Penningar .
1,759,937: 14. —
Indelda räntor, med kronovärdi 2,687 R:dr 16 sk. och
förslagsvis beräknadt markegångsvärde af ... 15,653: 16. —
Indeld spanmäl, 153 Tunnor 18 kappar, upptagne, efter
6 R:dr tunnan, till  921: 18. —-
Oindeld spanmål, 18 Tunnor, efter 6 R:dr tunnan, till . . 108: —• —
eller tillsammans 1,756,620: — —•
De förändringar, som, i afseende på anslagen till denna Hufvud-Titel ifrågakommit,
äro följande:
l:o. Reträffande Kongl. Maj:ts Nådiga framställning att uti anslaget för
Departementets Expedition, nu utgörande 15,024 R:dr 32 sk., mätte uppföras en
tillökning af 500 R:dr, motsvarande hvad som, i följd af den uppgjorda fördelningen
Embets-verken emellan, af de vid sednaste riksdagen till e. o. tjenstemän
och vaktbetjente anvisade gratifikations-medel, derutaf tillkomma dylika vid Expeditionen
anställde Extra-ordinarier, får Utskottet här endast meddela att, till
följd af Rikets Ständers bifall å Utskottets Utlåtande JVs 28, hvaruti denna ifrågaställa
tillökningen är tillstyrkt, beloppet blifvit tillagdt berörde anslag, hvilket
alltså å tabellen upptagits till 15,524 R:dr 32 sk.
Kongl. Kammar-Kollegium och Kammar-Rätten.
2:o. I afseende å Kongl. Kammar-Kollegium och Kammar-Rätten har Kongl.
Maj:t, som för närvarande icke ansett lämpligt begära uppförande å Stat af de
Bih. till R. St. Prot. 1833 & 1834. 4 Sami. 1 Afd. 26 Haft. 1
2
Slals-Ulskottels Uttalande, M 72.
anslag, hvilka, i följd af de utaf nämnde Embets-verk uppgjorda och särskildt
infor Kongl. Maj:t anmälda förslag till nya lönestater, skulle för dessa Embetsverk
erfordras, uti Dess Nådiga Proposition föreslagit, att de fyllnads-anslag till de
för Kongl. Kammar-Kollegium och Kammar-Rätten år 1841 fastställda Interimsstater,
som vid sednaste statsreglering beviljades med 7,532 R:dr 31 sk. 11 r:st. för
det förra och 15,075 R:dr 28 sk. 9 r:st., för det sednare af bemälda Embets-verk, att
utgå såsom arfvoden för så lång tid, som nämnde statsreglering blefve gällande, måtte
till fortsatt utbetalning under förut bestämda vilkor anvisas, hvarjemte Kongl.
Maj:t begärt, att anslagen för de begge verken måtte ökas med hvad som motsvarade
de på dem belöpande andelar i ofvannämnde gratifikations-medel för e. o.
tjenstemän och vaktbetjente, eller för Kongl. Kammar-Kollegium med 1,000 och
för Kongl. Kammar-Rätten med 900 R:dr banko.
f sammanhang härmed har Utskottet förehaft följande motioner:
a) af Herr von Hartmansdorff, Aug., som, uti dess från Ridderskapet och
Adeln remitterade motion, angående anslagen under 7:de Hufvud-Titeln, dels
hemställt, att, då för tillvägabringande af ny organisation och lönereglering för
Kongl. Kammar-Kollegium, i enlighet med derför uppgjord t och till Kongl. Maj:t
afgifvet. förslag, erfordrades en ökad årlig statsutgift af 5,494 R:dr ilsk. 10 r:st.,
men denna summa, enligt motionärens förmenande, ytterligare borde ökas med
600 R:dr till löneförbättring åt de 2:ne äldsta Kammar-Råden, Rikets Ständer
måtte till Kongl. Maj:ts nådiga förfogande ställa ifrågavarande belopp, tillsammans
6,094 R:dr 11 sk. 10 r:st., för den händelse Kongl. Majit, vid pröfning af Kongl.
Kollegii underdåniga förslag till dess förändrade organisation och lönereglering
funne> godt att dem i nåder godkänna, dels anhållit, att den summa af 4,000 R:dr,
som Kongl. Kammar-Rätten begärt, ej mindre för att lätta och befrämja verk-^
ställigheten af den för verket föreslagna nya organisation och lönereglering, än
äfven för handläggningen af de till Kongl. Kammar-Rätten öfverlemnade fattigvårdsärender,
måtte af Rikets Ständer beviljas och till Kongl. Maj:ts nådiga disposition
öfverlemrias för att till berörde ändamål användas;
b) af Herr J. Wahlström, som uti en inom Borgare-Ståndet väckt motion,
under åberopande af ett utaf Kongl. Kammar-Kollegium den 1 Juli nästlidet
år till Kongl. Majit afgilvet förslag till ny aHöningsstat för bemälda Embetsverk,
hemställt, att Rikets Ständer måtte anvisa ett belopp af 9,646 Ridr,
utgörande den af Kongl. Kollegium begärda och för dess nya lönereglering erforderliga
tillökning uti nu utgående statsanslag, att, på lämpligaste sätt, för beredande
af ärendernas jemna gäng inom nämnde verk, af Kongl. Majit disponeras.
Hvad sålunda förekommit har Utskottet tagit i öfvervägande; men då frågorna
om ny organisation af Kongl. Kammar-Kollegium och Kammar-Rätten äro
på Kongl. Majits nådiga pröfning beroende, samt rätta tidpunkten för en definitiv
reglering af bemälda Embetsverk således nu icke synes vara inne, har Utskottet,
Slals-Utskoltels Utlåtande, JYt 72.
3
vid sådant förhållande, funnit sig sakna skäl att, endast i följd 3f enskilda motionärers
yrkande, föreslå någon tillökning uti den för dessa båda verk nu utgående
aflöning, hvadan Utskottet hemställer
att förenämnde motioner icke må till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
Deremot tillstyrker Utskottet,,
att, i öfverensstämmelse med Kongl. Majits derom gjorda nådiga
framställning och i likhet med hvad alltsedan år 1840 egt rum,
olvanomförmälda fyllnadsanslag, 7,532 R:dr 31 sk. 11 r:st. till Kongl.
Kammar-Kollegium och 13,075 R:dr 28 sk. 9 r:st. för Kon^l.
. '-5
Kammar-Rätten, må af Rikets Ständer anvisas, att, emot förut
stadgade vilkor, fortfarande utgå under den tid, för hvilken nu
skeende statsreglering bl ifver gällande.
Hvad åter beträffar gratifikations-medlen till extra-ordinarie tjenstemän och
vaktbetjente; så har Utskottet å bilagde tabell iakttagit, att den hvarje verk tillkommande
andel i berörda medel blifvit, såsom Kongl. Majit föreslagit, till verkets
ordinarie aflönings-anslag öfverförd.
Kongl. Stats-Kontoret.
3:o. Sedan Rikets sednast församlade Ständer, utan att antaga då framstäldt
förslag till definitiv lönereglering för detta Embetsverk, medgifvit att, af de
på allmänna Indragnings-staten till f. d. Magasins-Kontoret anslagna 6,442 R:dr,
en summa af 2,521 R:dr 16 sk. finge användas för ärendernas oafbrutna gång
inom Kongl. Stats-Kontoret, har Kongl. Majit nu äskat sistnämnde tillgångs fortsatta
utgående, samt derjemte i nåder föreslagit, att anslaget för verket måtte
tillökas med ett emot gratifikations-medlen för e. o. tjenstemän och vaktbetjente
derstädes samt vid Mynt- och Kontroll-verken svarande belopp af 800 Ridr.
Härförutan har Utskottet erhållit remiss ä en af Herr von Hartmansdorff, A.,
väckt motion, innefattande hemställan, att Kongl. Stats-Kontoret, som, till fyllnad
i det enligt dess organisation och interimsstat erforderliga belopp, fått hvarjehanda
bidrag från allmänna Indragnings-staten, anslaget till Chartse-Sigillataj—verket, expensmedlen
m. m., måtte erhålla dessa tillskott på ordinarie stat, helst pensioner
ior dem bland embetsmännen, som uppnått 65 och 70 är, icke kunde meddelas
af de flera til! lönefyllnad sammanplockade statsmedlen, på samma sätt sona Kongl.
Krigs-Kollegii embetsmän fått af de derunder stående kassorna.
Vid behandlingen af detta ärende har Utskottet i minnet återkallat hvad
Rikets Ständer vid nästlid ne Riksdag (Skrifvelsen JVi 172) rörande Kongl. Stats—
Kontorets lönereglering yttrat, att nemligen flere vigtiga omständigheter föranledde
till någon ovisshet vid bedömandet, dels af mängden utaf de göromål, hvilka
4
Slils-Ulskoltcls Ullålavdc, JVs 72.
framgent komme att tillhöra nämnda Embetsverk, dels ock i någon mån af deras
beskaffenhet, hvadan Rikets Ständer icke ansågo lämpligt att en definitiv reglering
fastställa, dock borde de medel, som erfordrades för ärendernas oafbruten gång,
finnas till Kongl. Maj:ts nådiga disposition och någon inskränkning uti hvad dertill
vore nödigt icke ega rum; och då samma skäl, som föranledde detta Rikets
Ständers beslut, ännu qvarstå, samt Kongl. Majit icke vid innevarande riksdag
äskat löneregleringens definitiva fastställande, saknar Utskottet anledning att med
bifalls tillstyrkan understödja Herr von llartmansdorffs ofvanberörda motion; men
som Utskottet emellertid af räkenskaper och tillgängliga handlingar inhemta!, att
den nuvarande aflöningen jemte ljuspenningarne för Kongl. Stats-Kontorets embetsoch
tjenstemän utgå på ett sätt, som, utan något gagn, hvarken för det allmänna
eller för löntagarne, i stället leder till utveckling och vidlyftighet i redovisnings
-
väg, i det att nemligen för nämnde verk anordnas:
af det ordinarie anslaget
52,198: — —
>i Chartae-Sigillatae-verkets dito 3,316: — —
» de för Allmänna Magasins-Departementet å Indragnings-staten
anslagne 6,442 R:dr 2,321: 16. —
» anslaget till remisslage-  2,793: — —
» dito till skrifmaterialier  1,272: — —
» bcsparingarne å 7:de IIufvud-Titeln 2,142: — —
» anslaget till Chartse-Sigillatae-omkostnoder  475: — —
Summa 44,917: 16. —
hvartill komma de 435 R:dr 16 sk., hvilka af anslaget till Lappmarks—Ecklesiastik—
verk utgå till en tjensteman för befattning med ärenden, sorn röra nämnde verk,
eller tillsammans 43,330 R:dr 32 sk., har Utskottet funnit alldeles nödvändigt,
att åtgärder vidtagas för en sådan oredas afhjelpande. Enligt Utskottets tanke
kan sådant också lätteligen ske, dymedelst att, såsom för Kongl. Kammar-Kollegium
och Kammar-Rätten någon tid redan egt rum, fyllnads-arfvoden å 7:dc
Hufvud-Titeln anvisas, emot det att dels från Riks-staten uteslutas, dels Statsverket
besparas de af flere särskilda anslag och medel nu för Kongl. Stats-Kon
toret
utgående, här ofvan upptagne poster; och emedan för verket, enligt interims-regleringen,
erfordras en summa af 43,480 R:dr, men tillgångarne, såsom
nyss är anfördt, utgöra endast 43,330 R:dr 32 sk., i följd hvaraf en löningsbrist
af 129 R:dr 16 sk. årligen uppkommer, intilldess tvänne öfvertaliga tjenstemän
afgått, får Utskottet, som anser denna obétydliga brist böra under öfvergångsperioden
fyllas, härigenom hemställa,
att, jemte det ordinarie anslaget för Kongl. Stats-Kontoret, 52,198
R:dr, ökadt med de, enligt den Kongl. Propositionen för extraordinarie
tjenstemän och vakt betjente afsedde gratifikations-medel,
Slals-Ulshollels Utlåtande, J\f 72.
5
800 Ridr eller 32,998 R:dr, Rikets Ständer målto låta uppföra
ett fyllnadsbelopp af 13,282 R:dr, för att användas till arfvoden
åt embets- och tjenstemän vid verket, under den tid näslbhfvaude
statsreglering omfattar.
Härvid torde jemväl böra upplysningsvis meddelas, att, i händelse af bifall
till nu gjorda framställning, det af Kongl. Maj:t äskade tillskottet från f. d. Allmänna
Magasins-Departementets anslag icke vidare erfordras; att aflöningssumman
för Chartae-Sigillatae—ver ket kan från Riks-staten utgå; att ljuspenningar till Kongl.
Stats-Kontorets embets- och tjenstemän samt betjente försvinna; alt öfrige ofvan
uppräknade, till aflöningen nu bidragande, utgifts-titlar komma att undergå
minskning, hvilken också af Utskottet a behöriga ställen skall iakttagas; samt att
den genom bemälda verks interims-reglering hlirllvtande statsbesparingen för närvarande
uppgår till 3,791 R:dr 16 sk. om året, hvilken summa, så snart ofvanberörde
fylluads-anslag å 129 R:dr 16 sk. icke erfordras, varder ökad till 3,920
Ridr 32 sk.
Kongl. Öfver-Intendents-Embetet.
4:o. Uti anslaget för detta Embets-verk har Kongl. Majit äskat en förhöjning
af 133 R:dr 16 sk. eller det belopp, som motsvarar gratifikations-medlen
för extra-ordinarie tjenstemän och vaktbeljente derstädes samt vid Kongl. Museum;
hvilken förändring, i följd af Rikets Ständers bifall å Utskottets Utlåtande JV2 28,
blifvit å bilagde tabell iakttagen.
Kongl. Tull- Verket.
5:o. Kongl. Majit har jemväl, med afseende å de under flera föregående år
till högre belopp stigande afkortningar, restitutioner och omkostnader vid Tullverket,
föreslagit, att förslags-anslaget för detta verk. hvilket anslag utgår direkte
af tullmedlen, måtte bestämmas till 1,000,000 Ridr och således ökas med
Banko Ridr 200,000. Men då Utskottet icke anser lämpligt alt nu ändra den
beräkning af anslaget för nämnde verk, som sedan längre tid utan olägenhet egt
rum, samt derjemte någon besparing genom minskade restitutioner och förvaltningskostnader
torde kunna emotses, hemställer Utskottet,
att berörde anslag måtte fortfarande bestämmas endast till 800,000 Ridr.
6:o. Från det å denna IIufvud-Titel uppförda anslag lill Jägeri-staten
torde till Skogsplanterings-kassans anslag, 11,000 llidr, få öfverföras ett belopp
af 1,132 Ridr 26 sk. 4 rist., utgörande till nämnda kassa indragna Jägeristatstjenstemäns
löner; dock att, för summans jemnande, förslags-anslaget till Skogsplanterings-kassan,
ökadt med berörda belopp, upplages till 12,200 Ridr, såsom när
-
6
Slats-Utskotlels Utlåtande, M 72.
lagde tabell visar. Likaledes får Utskottet hemställa, att från Riks-staten må
uteslutas de under Jägeri-staten uppförda indelda boställs- och lönings-räntor,
hvilka redan äro till Stats-verket indragne, utgörande i kronovärdi 55 R:dr
28 sk. 2 r:st.
7:o. I öfverensstämmelse med hvad uti 8 punkten af Utlåtandet JV2 67, angående
regleringen af utgifterne under Riks-Statens Andra Hufvud-Titel blifvit af
Utskottet yttradt, har det belopp af 100 R:dr, som å nämnde Hufvud-Titels anslag
för Kongl. Hof-Rätten öfver Skåne och Blekinge finnes upptaget såsom aflöning
åt Borgmästaren i Helsingborg, öfverflyttats till det å 7:de Hufvud-Titeln uppförda
förslags-anslag för Städers friheter.
Remisslage.
8:o. Då anslaget för remisslage 5,500 R:dr bör, i anledning af tillstyrkandet
i 3:dje punkten, minskas med 2,798 R:dr, men det icke kan vara lämpligt
att för den ringa återstoden, 705 R:dr, bibehålla ett särskildt anslag i räkenskaperna,
har Utskottet ansett remisslage-ersiittningen böra, till vinnande af enkelhet
och korthet, inbegripas under anslaget till Observations- och Uppbörds-procenter,
hvilket, upptaget till 10,000 R:dr, torde kunna benämnas: »Observations- och
Uppbörds-procenter m. m., Förslags-anslag».
9:o. Sedan, på sätt här ofvan är vordet omförmäldt, särskilda gratifikationsmedel,
i stället för de fordna Ijuspenningarne till extra-ordinarie tjenstemän och
vaktbetjente, blifvit å vederbörande Embets-verks Stater uppförda, har, såsom en följd
häraf, det å denna Hufvud-Titel befintliga anslag till Skrifmaterialier och Expenser
samt ved och ljus, hvarifrån Ijuspenningarne hittills anordnats, blifvit med ett
emot berörda, medel svarande belopp förminskadt, och efter ytterligare afdrag af
2 R:dr 39 sk. 8 r:st., för jemnande af Hufvud-Titelns slutsumma, bestämdt till
15,599 R:dr 22 sk. 1 r:st., på sätt af tabellen närmare inhemtas.
10:o. Till Utskottets handläggning har blifvit öfverlenmad en inom Ridderskapet
och Adélu af Friherre Bonde, Knut Philip, väckt motion, deri motionären.,
efter att hafva i minnet återkallat Kongl. Theaterns fordna lysande tid, då denna
anstalt, stiftad af Konung Gustaf {II och understödd med ett statsanslag till belopp
af 85,333 R:dr 16 sk. silfver specie, enligt nuvarande realisations-grund motsvarande
222,000 R:dr. eller en summa öfverstigande dess nuvarande hela utgiftsbudget,
var i tillfälle att. utan afseende å vinning och förvärf, egna sig åt
uppfyllandet af sin bestämmelse att vara en ledare för det allmänna konstsinnet,
— anfört hurusom de särskilda bevekelsegrunder, hvilka, jemte Statens financiela
trångmål, sedermera föranledde Gustaf IV Adolph att indraga nämnde Theater,
lagt grunden till de missförhållanden, hvari densamma för närvarande sig befinner.
Slals-Utskotlels Utlåtande, JYi 72.
7
Den skugga af Theater, som fanns efter år 1806, bestod nemligen i den så kallade
Dramatiska Theatern, med dess prsestationer utan chörer, baletter och dyrbara
accessoirer, och endast härigenom blef det en möjlighet att bibehålla denna
Theaters verksamhet med ett statsanslag af omkring 45,000 R:dr. Med Regements-lörändringen
år 1809 insåg man emellertid snart behofvet af att ega en
National-Theater i Sveriges hufvudstad; men samma Regent, som förut under sin
Förmyndare-Styrelse anslagit lika stor summa, som Konung Gustaf lil, kunde nu,
i anseende till förändrade konstitutionela förhållanden, icke anvisa medel dertill,
och endast ur konungens handkassa utgick ett obetydligare anslag. Under Konung
Carl XIV" Johans regering erhöll Theatern äfvenledes ur den kongl, handkassan
årligen 56,000 R:dr, hvarjemte dåvarande 11. K. H. Kron-Prinsen, likaledes af
egna medel, tili Theatern lät utgå ett belopp af 4,000 R:dr, och detta förhållande
eger ännu rum på det sätt, att H. M. Konungen ifrån Civillistan låter 40,000
R:dr utbetalas för berörde ändamål, hvarförutan Kongl. Theatern af Stats-Verket
i årligt anslag uppbär en summa af 6,000 R:dr Banko.
Otillräckligheten af bidraget till Kongl. Theatern, utgörande för närvarande
knappast en femtedel af det anslag, som vid Theaterns uppsättning pröfvades nödigt,
hade också haft till påföljd, att densamma måst egna hufvudsakliga omsorgen
åt sitt eget upprätthållande och, ifrån att vara ett af landets vigtigaste bildnings—
instituter, nedstiga till en i stort anlagd ekonomisk anstalt, der en mängd sceniska
och musikaliska artister m. fl. kunde hafva att påräkna sitt uppehälle och vid
hvars haudhafvande det hufvudsakliga, om ej enda, syftemålet måst hafva varit att
söka förvärfva så mycket penningar som möjligt. Men oaktadt Theater-Styrelsen
åt detta Theaterns sjelfbevarande egnat osparade bemödanden, samt denna Styrelse
oftast varit anförtrodd åt landets utmärktare administrativa förmågor, hade likväl
inträffat, att alla dessa frånträdt sina befattningar med efterlemnande af skuld,
hvilken af Konungens handkassa mäst gäldas; och hade det belopp, som af Hans
Majit Konungen sålunda blifvit ersatt, endast sedan är 1844 uppgått till omkring
60,000 R:dr Banko.
Att emedlertid den Kongl. Theatern på detta sätt och under sådana förhållanden
högst ofullständigt förmått motsvara sin bestämmelse, har motionären funnit
lika obestridligt, som det synts honom obilligt, att Hans Majit Konungen ensam
skall nödgas bidraga till upprätthållande af en konstanstalt, hvilken, om alla dess
bemödanden gå ut på att genom sina praestationer väcka folkets aestetiska medvetande
och uppmana det till medborgerliga dygder och om den förstår att ständigt
anslå fosterlandskänslans ädlaste toner, det vore en folkrepresentationens pligt
att under sitt beskydd upptaga såsom en nationens tillhörighet. En uppfostran i stort
låge nemligen hemligt innesluten i skådespelen, hvilka endast af den mindre bildade
betraktades såsom blotta tillställningar att fängsla de yttre sinnena. Men
äfven den, som icke förstode betydelsen af dessa tillställningar, undginge icke
8
Slals-Vlsltoilcts Utlåtande, JW 72.
emellanåt de intryck, som just med Theaterns verksamhet åsyftades. Sedlighet
samt mildare och renare kiinslor vore skådespelet åmnadt att framkalla, och denn3
verkan uteblefve icke eller, fastän det aldrig kunde för hvarje tillfälle märkas.
Endast då blefve det tydligt, när ett helt folk skall genomträngas af en och samma
tanke, borde eldas till en och samma handling, då verkade den sceniska föreställningen
med påtaglig styrka, då visade sig på en gång resultaterne i tänkesättet.
Det vore således bidraget till folkuppfostran i ädlare mening, som utgjorde
väsendet af en Theaters verksamhet; en andlig inverkan på den stora mängd, som
på intet annat sätt kunde träffas af den högre bildningens välgörande verkningar.
Och då en hvar hade sig bekant hvad en hufvudstads åsigter, vanor och tänkesätt
verkade på hela landet, och det af sådan orsak vore af största vigt, att
Kongl. Theatern blefve så inrättad, att den välgörande komme att verka på hufvudstadens
mindre samhälle och derifrån på det gemensamma Svenska samhället,
har motionären, under åberopande af hvad här ofvan blifvit anfördt, och på det
Kongl. Theatern måtte försättas i tillfälle att mer än hittills fylla sin bestämmelse
af Natioual-Theater och för framtiden undgå att, i brist på medel, böja sig'för
dagens eventuela tycken, föreslagit, att det nuvarande statsanslaget af 6,000 R:dr
banko måtte höjas till 25,000 R:df samma mynt, räknadt ifrån den 1 Januari
innevarande år.
Det gagneliga inflytande en Theater, ordnad på ett ändamålsenligt sätt, under
ledning af en skicklig styresman, kan utöfva på sederna och bildningen i
allmänhet, på folkkarakteren i sin helhet och måhända äfven på tänke- och handlingssättet
för dagen, torde icke af någon bestridas, och ett sådant inflytande visar
sig ännu verksammare, då denna anstalt finnes förlagd i landets hufvudstad.
Oberoende och sjelfständighet äro likväl nödvändiga för en National-Theater, om
den skall uppfylla sin bestämmelse, och dem förutan förmår den aldrig lyfta sig
till den höjd, att den kan betraktas såsom en konst- och bildningsanstalt i detta
ords egentliga mening. Erkänner man detta och kastar dervid en blick på nuvarande
Kongl. Theater, dess resursser och financiela ställning, finner man lätt,
att denna Inrättning, i sitt nuvarande skick, äfven med den bästa vilja å Styrelsens
sida, omöjligt är i stånd att motsvara de mest billiga fordringar på en Nationol-Theater.
Och då hvarken de betydliga uppoffringar Hans Maj:t Konungen
årligen får vidkännas för Kongl. Theaterns upprätthållande, eller de nitiska bemödanden,
som uppenbarat sig hos nuvarande ledaren af dess angelägenheter, varit
tillräckliga att freda Kongl. Theatern från ekonomiskt betryck, anser Utskottet
Statens värdighet likasom billigheten fordra, att medel af Rikets Ständer anvisas
till afhjelpande af dessa missförhållanden, hvilka, om de fortfarande få ega rum,
torde tvinga Styrelsen att åter beträda en bana, som ofelbart, förr eller sednare,
skall föranleda till Kongl. Theaterns upplösning och undergång. Utskottet, som
emellertid föreställer sig, att Styrelsen genom klokt och ändamålsenligt användande
af
Slats-XJlshoUels Utlåtande, JX$ 72.
9
af Kongl. Theaterns tillgångar, jemväl i någon mån bör kunna bidraga til! för
bättrande
af Kongl. Theaterris ekonomiska ställning, samt förmodar, att det af
Hans Maj:t Konungen till Kongl. Theaterns upprätthållande Iemnade bidrag fortfarande
kommer att utgå, bar, då Statens medel för närvarande tagas i anspråk
för flera andra högst vigtiga föremål, ansett nedsättning i det af motionären föreslagna
belopp kunna och böra ega rum, samt får af sådan anledning hemställa,
att Rikets Ständer, såsom tillökning i det för Dramatiska Theaterns
upprätthållande å Stat uppförda årliga anslag 6,000 R:dr,
måtte bevilja en summa af 14,000 R:dr, att från och med år
1855 för sagde ändamål utgå, och hvarigenom Statens årliga bidrag
till Kongl. Theatern komme att utgöra jemnt 20,000 R:dr
Banko.
ll:o. Öfrige under denna Titel uppförde anslag, deruti någou förhöjning
eller minskning icke blifvit ifrågaställd, hafva upptagits till samma belopp, som
vid nästlidne Riksdag bestämdes, endast med iakttagande af den förändring, spanmålens
beräknande till 6 R:dr 32 sk. per tunna föranleder. Stockholm den 27
Mars 1854.
Reservationer:
Vid 10:de punkten:
af Herr Berger, A. A., som ansåg att den föreslagna tillökningen i Kongl.
Theaterns anslag icke borde å den ordinarie, utan extra ordinarie staten uppföras.
Häruti instämde Herrar Cassel, V. och Wedberg, A.
af Herr Hesselgren, P. 11.
af Riksdags-fullmäktigen Ola Mänsson från Christianstads län: »Högloft. StatsUtskottet
har, uppå framställning af Friherre Bonde, den der i egenskap af motionär
vrkat, att det under närvarande statsreglerings-period för Kongl. Theatern
anvisade årliga anslag af 6,000 R:dr måtte ökas till 25,000 R:dr, tillstyrkt förhöjning
i bemälda anslag med icke mindre än 14,000 R:dr. Af sådan anledning,
och då jag icke kunnat dela majoritetens åsigter, finnér jag mig föranlåten att
afgifva reservation. Vid 1834 och 1835 årens Riksdag väcktes fråga om indragning
af det redan på Stat uppförda anslaget, hvarvid Utskottet och Rikets
Ständer den Riksdagen viii icke fästade något afseende; men detta kan likväl icke
hindra mig att åberopa en då varande reservants lämpliga ord: »Jag missunnar
»visst ingen det nöje och den uppbyggelse, som han tror sig hemta på operan;
»men är dock enfaldig nog tro, att den sorn väljer detta ställe, för att odla sma»ken
och i synuerhet sederna, har valt ett ganska vanskligt mönster. Historien
»likaväl som erfarenheten torde nogsamt ådagalägga, huruvida smakens och sederBih.
tilt R. St. Prot. 1855 & 1854. 4 Sam/. 1 Afd. 26 Haft. 2
10
Slals-Utskoltels Utlåtande, JYs 72.
»nas förfinande tillika varit dess renande förädling och sanna förbättring. Mä
»opartiskheten döma, hvarest de enklaste, renaste och de mest okonstlade seder
»finnas, antingen i stora släder, der spektakler dagligen hållas, eller i den mest
»bortgömda vrå på landet, der allmogen icke vet hvad Theater vill säga; må dessa
»spektakler förnöja, förtjusa, förädla, förfina sina dyrkare och vänner; men må de
»ock hära sig sjelfva utan att betunga Staten med sitt underhåll».
Då jag känner med hvilken acklamation Ridderskapet och Adeln upptagit motionärens
framställning, huru Hufvudstadens förnämsta tidningar förordat detta anslag,
huru eniga Utskottets ledamöter från de tre första Stånden varit för bifall; så torde
man väl, efter alla konstens reglor, anse det oklokt af mig att deremot uppträda.
Men då man, i brist på tillgångar icke ens kan meddela de lägre Embets- och
Tjenste-männen sådane löneförmåner, att de befrias från sina största ekonomiska
bekymmer, ser sig tvungen att afstyrka understöd för produktiva och allmänt
nyttiga ändamål, ser Statens tillgångar tagas i anspråk i och för landets försvarsverk,
icke vill, eller tror sig ha råd (åtminstone i dessa stånd) att medgifva landets
fattigare befolkning den från utgörande af mantalspenningarne föreslagna
befrielsen, likväl vill skapa medel åt hufvudstadens nöjen, likväl vill, att de mindre
bemedlade klasserna, som i hundratusental aldrig få se hvarken Stockholm eller
dess Theatrar, skola deltaga i utgifterna till nöjenas underhåll der; så utsätter
jag mig hellre för operavännernas klander, än att stillatigande nicka bifall till
anslaget. Motionären har frågat om det är Civil-listan, som ensam bör upprätthålla
Theatern, eller hvad den egentligen har att göra med Nationaltheatern. För
att således visa hvad Nationen sedan år 1818 offrat åt Theaterns alltid ohjelpliga
finanser och i hvad förbindelse Civil-listan framför Nationen står till denna Kongl.
Theater, torde det icke vara ur vägen att i Rikets Ständers minne återföra hurusom
Ständerna, vid 1818 års Riksdag, till betäckande af Kongl. Theaterns deficit
bemälde år, anvisade till Kongl. Maj:ts disposition 30,300 R:dr, under det uttryckliga
vilkor, att Staten för alltid skulle fritagas från ali vidare utgift till Theatern.
Huruvida dessa vilkor blifvit efterlefda visas af följande öfversigt.
Vid 1823 års Riksdag betäckte Rikets Ständer återigen Kongl. Theaterns
skuld med cirka 18,800 R:dr, —• derefter erhöll samma Theater, enligt Kongl.
Rref af den 18 Maj 1831, 30,000 R:dr, af den 8 December 1852, 21,000 R:dr,
af den 15 December 1837, 10,000 R:dr, af den 17 Augusti 1838, 17,000
R:dr och slutligen af den 5 Oktober 1839 cirka 80,400 R:dr; utom de på
Stat under alla dessa år uppförde 6,000 R:dr. Må man dä förebrå Rikets Stän
der,
att de icke länge nog och tillräckligt understödt en inrättning, som, örn den
vore på enskild man öfverlåten torde bära sig sjelf; men äfven Civil-listan har,
med afseende på dess uppoffring åt Kongl. Theatern, blifvit understödd. Vid 1823
års Riksdag blef Civil-listan, med anledning af en å Riddarhuset väckt motion
ökad med 100,000 R:dr årligen. De skäl som anfördes till bifall för denna till
-
Stats-Ulskollels Utlåtande, ? 72.
11
ökning äro väl antydda, men i den underdåniga skrifvelsen icke specielt uppgifne.
Man antog likväl hvad derefter genom då varande Chefen vid Theatern, sedermera
Statsrådet Åkerhjelm uti Post- och Inrikes-Tidningen för den 2 April 1834 tillkännagifvits,
att Kongl. Maj:t på förhand lemnat honom förhoppning om Theaterns
bibehållande, för sä vidt nämnde tillökning beviljades. Det var troligen af dessa
skäl Rikets Ständer funnit anledning att vid 1840—41 årens Riksdag undandraga
Kongl. Theatern det på årlig Stat uppförda anslaget af 6,000 R:dr, som
likväl af 1844—43 årens Ständer å nyo beviljades och hvarvid för närvarande
hade bordt bero. När det nu derjemte visat sig att Kongl. Maj:t fortfarande för
dess Theaters underhåll å sin Civil-lista anvisat erforderlige medel, och icke heller
genom nådig proposition i ämnet begärt någon tillökning i anslaget; så hade
en sådan begäran från enskild motionär så mycket mindre bordt ifrågakomma.
Dä jag således i korthet sökt visa uti hvad förbindelse Civil-listan står till
Kongl. Theatern framför Nationen, och huru många gånger denna sednare offrat
på dess altare; så återstår att tillse om denna inrättning med skäl kan kallas
National-Theater. Hans Maj:t Konungen och hans hof har alltid der sina fria platser,
då medlemmar af representationen, för alt vinna inträde, måste underkasta
sig vådan af det uppträde, som vid Theater-försäljningsbvråerne icke sällan måste
med förvåning och afsmak betraktas. Endast då det blir fråga om medel anslås
pä nationalkänslan; men dermed punkt.
Utan att vidare inlåta mig i besvarande af de skäl, som Utskottet hämtat
af motionen; afstyrker jag, pä redan anförda grunder, all ytterligare tillökning i
anslaget för Kongl. Theatern.»
Uti denna reservation instämde Riksdagsfullmäktige Matts Pehrsson från
Stockholms, Mäns Månsson från Calmar, Pehr Mattsson från Vester-Norrlands,
Lars Magnus Knutsson från Östergöthlands, David Andersson från Hallands, Henrik
Andersson från Örebro, Elof Andersson från Wermlands och Nils Nilsson från
Örebro län.
r
STOCKHOLM, TRYCKT 1IOS JOIL BECKMAN, 185*.
Sjunde 61 n I v u <1 - T itc! n.
Trpt
1852 års Riksstat
anslår.
7,000
15,024
39,288
42,642
3,516
70,000
17,728
49,384
12,213
485,279
800,000
3,055
11,000
32
32
16
32
38
3,400
32,000
44,233
16
Finance-Departeinentet.
Departements-Chefen, 1852 års anslag .......
Departementets Expedition, dito .
Tillkommer: från Skrifmaterialie-anslaget öfverflyttade
Kammar-Kollegium: 1852 års anslag
39,'
Tillkommer: från Skrifmaterialie-anslaget
Stats-Kontoret med Krono-Magasinerne samt Våg-Staterne i Fahlun och Avesta.
l:o Stats-Kontoret: 1852 års ordinarie anslag .... 32,198: — —
Tillkommer: från Skriffoaterialie-anslaget
öfverflyttade, enligt Kongl. Maj:ts
Nådiga proposition .... 800: — ■—
Fyllnads-anslag för arfvoden till
nästa Riksdag  13,282: — — 14,082:
2:o Krono-Magasinerne: penningar, 1852 års anslag . .
Oindelt Spanmål: 18 T:r å 62/3 R:dr
3:o Våg-Staterne: 1852 års anslag oförändradt ....
15,024
300
288
1,000
32. —
9,486: 32. —
120:
46,280:
9,606: 32. —
850: — —
F. Charlae-Sigillatae-Verkets Lönings-anslag, inbegripet i Stats-Kontorets fyllnads-anslag; utgår
från Riks-Staten.
Chartae-Sigillatae-Omkostnader: Förslags-anslag, lika med 1852 års
.
Mynt- och Kontroll-Verken.
Löningar  7,428: 16. —
Till Myntets drift och underhåll  8,000: — —
Omkostnader för Kontroll-Verket: Förslags-anslag  2,300: — —
Kammar-Rätten: 1852 års anslag . . . . .  49,384: — —
Tillkommer: från Skrifmaterialie-anslaget hitförde  900: — —
Öfver-Intendents-Embetet: 1882 ärs anslag
12,213: 32.
Tillkommer: från Skrifmaterialie-anslaget hitförde  133: 16. —
Post-Verket.
Penningar: på förslag, att af postmedlen direkte utgå  485,000
Indelta räntor, utföras till samma belopp som i 1852 års Hiks-Stat . . . 243
Indelt Spanmål: 6 T:r å 6% R:dr .
40
Tullverket: Förslags-anslag, att af Tull-medlen direkte utgå
Jägeri-Staten.
Penningar: 1852 års anslag  1,407: — 3.
Afgår: till Skogsplanterings-kassan öfverflyttade, indragne
kontanta löner
1,152: 26. 4.
254: 21. 11.
Kronovärdi. Markegång.
Indelta räntor: 1852 års anslag .... 286: 47. — 1,646: 38. —
Afgå: till Stats-Verket indragne indelningar ss: 28. 2. 93: l. s.
S:a 251: 18. 10. 1,553: 56. 7.
eller för jemnande af Slutsumman å Markegångs-förslagsvärdet
Skogsplanterings-kassan: Förslags-anslag (Ersättning för Hemmansräntor
1,553: 58. —
1,635,7631 221 3
och Arrenden m, m.)
000: —
Tillkommer: från Jägeri-Staten öfverflyttade
1,152: 26. 4.
"S^~12,452: 2(k T.
eller i jemnt tal, Förslags-anslag.
. . .
Lyshållning med flere utgifter för Kronans publika hus istockholm. Förslags-anslag, oförändradt
byggnader och Reparationer i Stockholm, Reser va tio n s-anslag, oförändradt
Byggnader och Reparationer i Landsorterne, Reservations-anslag, d:o .
Förslag till blifvande Riks-Stat.
Penningar.
Indelta räntoT.
Kronovärdi.
Markegång
på förslag.
Spanmål.
Indelt.
Oindelt.
Mått.
Yärde förslagsvis
å 6 V3 R:dr T:n.
Mått.
Värde förslagsvis
å 6% R:dr T:n.
Summa Banko.
7,000
15,324
40,288
56,616
70,000
17,728
50,284
12,347
485.000
800.000
254
12,200
3,400
32,000
44,233
32
32
16
21
11
16
39
231
23
18
10
243
1,553
58
40
Transport |1,646,676| 211 111 270) 41 j lOj 1,796) 58)
18
120
7,000
15,324
40,288
52
56,736
70,000
17,728
50,284
12,347
485,283
800,000
52
16
1,808
11
il
12,200
3,400
32,000
44,233
16
6—1
40 — —I
18J-J 120| — J—(1,648,633)11)11
Hör lill Stals-UlskoUcls Ullålnnde, I8S4. M 72.
Sjunde Hufvud - Titeln. (Fortsättning.)
1852 ars Riks-*-  Stat anslår
Trpt
1,635,763 22 5
29,805
2,000
3,500
10,000
13,000
543
•4,000
1,000
20,007
31,000
6,000
29
1,756,620|—| —
Transport
Städers Friheter: Förslags-anslag.
Penningar: 1852 års anslag  15,700: —
Tillkommer:
100: — —
15,800: — —
13,763: 26. —
380: 20. —
från 2:dra Hufvud-Titeln (Skånska HofRätten)
hitförde ....
Indelta räntor, 1852 års anslag
Indelt Spanmål: 57 T:r 2 k:pr å 62/3 R:dr
Transport-kostnad för Stats-Verkels Bergs-effekter. Förslags-anslag, oförändradt . .
Remisslage: Förslags-anslag (utgår ur Riks-Staten, såsom i nästföljande anslag inbegripet)
Observations- och Uppbörds-procenter, m. m. Förslags-anslag
Mantalskrifnings-provision: Förslags-anslag, oförändradt
Tionde-profvare: Indelt Spanmål: 90 T:r 16 k:pr å 62/a R:dr
Restitutioner: Förslags-anslag, oförändradt
Rese- och Traktaments-penningar: Förslags-anslag, oförändradt
Skrifmaterialier och Expenser somt Ved och Ljus, Förslags-anslag.
1852 års anslag
Afgår: genom öfverOyttningar, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga
proposition, till åfskillige Allönings-Stater under
denna Hufvud-Titel
.
samt serskilt hvad i Kongl. Stats-KontoretS Fyllnads-Stat
af detta anslag inbegripes ....
och ytterligare för jemnande af Hufvud-Titelns
slut-summa .
20,007: 29. 9.
3,133: 16. —
1,272:
2: 39.
4,408:
Extra Utgifter: 1852 års anslag .
•
Kongl. Theatern, d:o
6,000: —
Tillkommer: Förhöjning
14,000: —
Förslå
till blifvande Riks-Stat.
Penningar.
In delta räntor.
Kronovärdi.
Markegång
på förslag.
Spanmål.
Indelt.
O i n d c I t.
Mått.
Värde förslagsvis
å 6 2/a R;dr T:n
Mått.
Värde förslagsvis
å 6 2/3 R:dr T:n.
Summa Banko.
1,646,676
21
11
270
41
10
1,796
58
18
120
1,648,633
11
11
15,800
2,000
10,000
13,000
4.000
1.000
15,599
31.000
20.000
22
Summa 11,759,075) 441
2,360
46
2,6511 391 10
13,763
26
15,560 [16
57
90
16
— 153 18
380
603
20
16
1,023| 56
29,943
2,000
10,000
13,000
603
4.000
1.000
46
16
15,599
31.000
20.000
22
— \ 18|— | 1201—| — 11,775,780 j — |-
Anm. Förhöjningen fl denna Hufvud-Titel utgör .
19,160:
STOCKHOLM, TRYCKT MOS JOIL BECKMAN« 1854.
I
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 73,
i
N:o 73.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 31 Mars 1854, kl. 7 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterna under Biås-statens
Åttonde Hufvudtitel.
(U. A.)
Under åttonde HufvudtiteLn, sora innefattar anslagen till Ecklesiastikdepartementet,
uppfördes vid sistlidne riksdag kontanta penningar 528,550 r:dr,
indelda räntor till ett beräknadt värde af 152,800 r:dr, samt 81,704 f;r 16
k:r indeld och 3,900 t:r 16 k:r oindeld spanmäl, utgörande, efter 6 r:dr tunnan,
513,630 r:dr, eller tillsammans 1,194,980 r:dr.
Följande förändringar hafva vid denna Hufvudtitel ifrågakommit:
Klereci-staten.
l:o. Jemte det Kongl. Maj:t gifvit Rikets Ständer tillkänna, att genom
särskilda Nådiga beslut den 1 Februari nästlidet år Kongl. Maj:t förklarat korftrakts-prosten
i Nyeds kontrakt berättigad att, Pl an och med är 1845, för Elfsbacka
och Gåsborns församlingar uppbära tvänne prostetunnor, samt tillagt kontrakts-prosten
i Helsinglands vestra nedre kontrakt, från och med den 1 Maj 1847:,
en prostetunna för Woxna församling, äfvensom att Kongl. Maj:t i Nåder förordna!,
att till könträkts-prosten i Wifolka och Walkebo häraders kontrakt skulle
i samma afseende årligen utgå, för Ulrika församling, en tunna, och från Nykild'
församling kronans der odisponerade kronotionde, utgörande 21 kappar,
häri dock inberäknad en tunna spanmål, som förut gemensamt af dessa två
sistnämnde församlingar sråsom prostetunna, utgått, har Kongl. Maj:t föreslagit,
Bilt. till Ii. St. Brot. 1853 $ 1854. 4 Sami. 1 Afd. 27 Höft. 1
*
Slats-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
att (let sålunda beviljade spanmåls-beloppet måtte varda å stat uppfördt med
tillsammans 3 tunnor 21 kappar.
Till detta Nådiga förslag, såsom grundadt på ett redan lagligen pröfvadt
förhållande, får Utskottet tillstyrka
Rikets Ständers bifall.
2:o. Vidare har Kongl. Maj:t behagat meddela, att, uppå gjorda framställningar
om beviljande af prostetunnor till kontrakts-prosten i Nyeds kontrakt
för Nordmarks, Näsräms och Brattforss församlingar, till kontrakts-prosten
i Mora kontrakt för Särna socken med dertill hörande Idre kapell-församling, samt
till kontrakts-prosten i Wifolka och Walkebo häraders kontrakt 11 kappar,
eller fyllnad till en tunna uti det för Nykihls församling, på sätt ofvanberördt
är, honom tillerkända belopp, Kongl. Maj:t funnit Sig af den omständighet, att
inom dessa socknar någon odisponerad kronotionde icke varit att för ändamålet
använda, förhindrad att de begärda anslagen bevilja. Då emellertid kontrakts-prostarne,
enligt flere äldre författningar, vöre berättigade att för hvarje
församling iuom prosteriet uppbära en prostetunna, är af Kongl. Majit nu äskadt,
att ifrågavarande spanmåls-belopp måtte blifva af kronans behållna tionde :rnvisadt
och å stat uppfördt med tillsammans 4 tunnor 11 kappar. Och som
kontrakts-prostarnes omförmälda rättighet synes icke böra vara beroende af den
tillfälliga omständighet, huruvida någon kronotionde finnes inom församlingen
odisponerad, får Utskottet jemväl tillstyrka
Rikets Ständers bifall till Kongl. Maj:ts i detta hänseende gjorda
Nådiga framställning.
3:o. Från Preste-ståndet har Utskottet erhållit remiss å en af biskop
Fahlcrantz väckt motion, innefattande begäran, att enär Wester-Fernebo
kontrakt numera bestode af 8 pastorater, och kontrakts-prosten följaktligen, enligt
författningarne, vore berättigad till åtnjutande af 8 tunnor spanmål i prostelön,
men han för närvarande blott uppbure 5£ tunna in natura, jemte lösen
för 1| tunna efter markegång, med IG sk. per tunna i forlön, tillökning i
prbstelönen måtte honom beviljas med värdet af ännu 1 tunna spanmål.
Då frågor af förevarande beskaffenhet synas lämpligen böra anmälas hos
Kongl. Majit, som, sedan vederbörande myndigheter blifvit hörde, icke lärer underlåta
att, derest de väckta anspråken finnas grundade, till Rikets Ständer aflåta
Nådig proposition i ämnet, hemställer Utskottet,
att ifrågavarande motion för närvarande ej må till någon Rikets
Ständers åtgärd föranleda.
4:o. I enlighet med Utskottets tillstyrkande i tretionde-andra punkten af
dess Betänkande N:o 71 äro, på sätt bilagde tabell utvisar, till åttonde Ilufvudtitelns
anslag af oindeld spanmål för Iilereci-staten på sjette Hufvud-titelns anslag
för jord förluster genom kanal- och vaganläggningar öfverflyttade de för
Sfa is -Usko t tets Utlåtande, N:o 73.
3
prestgårdarne i Lyrestads och Fägreds socknar af Skaraborgs län fastställde
ersättningar, tillsammans 55 tunnor spanmål.
5:o. Under titeln Klcreci-staten finnas i riksstaten uppförde 5 tunnor
om deld spanmål, utgörande anslagen vin- och byggnadssäd till Loos kapellförsamling:
men då denna post rätteligen bör upptagas å anslaget till kyrkors underhall.
hemställer Utskottet,
att densamma, på sätt å bilagde tabell skett, må få till sistnämnda
anslag öfverflyttas.
Universiteten.
6:o. Kongl. Majit, som funnit nödigt, att de löneförmåner, hvilka nu rore
ansi agne till vice-bibliothekaricn samt förste och andre amanUenserne vid akademiska
bibliotheket i Lund, blefve ökade för den förstnämnde från deras nuvarande
belopp 41)0 r:dr till 700 r:dr, för förste amanuensen från 250 till 400
r:dr och för andre amanuensen från 200 till 300 r:dr, har derföre föreslagit,
att dessa lönetillökningar måtte varda å ordinarie stat uppförde med tillsam
mans
550 r:dr.
Då bibliothekets ständigt vexande samlingar och de i följd deraf ökade
göromålen för tjenstemännen derstädes onekligen påkalla en förbättring af desses
nu innehafvande löneförmåner, hvarigenom ock för framtiden någon uppmuntran
må förefinnas för unge och skicklige män att med allvar och kärlek egna sig
åt bibliothekets tjenst, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer måtte, såsom lönetillökning för ifrågavarande tjenstemän
vid akademiska bibliotheket i Lund, anvisa för v. bibliothe
karien
300 r:dr, för förste amanuensen 150 r:dr och för andre ama
nuensen
100 r:dr årligen.
7:o. Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt, till Utskottet remitterad,
motion, har grefve Taube, H. E., anfört, hurusom Upsala universitets bibliotliek,
af ålder den största bokskatt i riket, i sednare tider vore dels genom
inköp, dels medelst donationer, betydligen utvidgadt, hvarigenom behof uppstått
af ökad personal för samlingarnes ordnande och vård m. m. Bibliotheket egde
för närvarande, jemte bibliotliekarien och vice-bibliothekarien, endast en ordinarie
amanuens, utom den genom enskild stiftelse inrättade amanuens-tjenst, hvilken,
efter stiftaren, benämndes den Lidénska och åtföljdes af en ringa lön, nemligen
77 r:dr 9 sk. 5 rist. af testamenterade intresse-medel samt 75 r:dr af
akademiens egna medel. Tillsättningen af sistnämnde tjenst vore för öfrigt icke
fri. utan skulle denna, enligt stiftarens föreskrift, vid hvarannan ledighet tillhöra
en. medlem af Östgötha nation. Bibliotheket hade derföre behof af en andre
4
State- Utskottets Utlåtande, N:o 73.
amanuens, som kunde af Akademien tillsättas med afseende endast a tjen.'tens
behof och Ilvars arbetsbiträde iinge anlitas i högre mätt, än som det för den
Lidénska amanuensen bestämda lönebeloppet medgåfve. På grund häraf har
motionären föreslagit,, att för Upsala universitets bibliothek matte anslås en andre
amanuens-lön till enahanda belopp, sorn Kongl. Majit äskat för den andre
amanuensen vid bibliotheket i Lund, eller 300 r:dr.
Som den vid Upsala akademis bibliothek anställda personal; af en bibliothekarie,
en vice-bibliothekarie och en amanuens obestridligen är, äfven med det
biträde, som af den s. k. Lidénska amanuensen kan påräknas, otillräcklig för
ordnande och vårdande af nämnde bibliothek, hvars rika och i sednare tider
genom dyrbara donationer betydligt ökade samlingar vida öfverstiga Lunds
bibliotheks, för hvilket dock tvänne amanuens-löner gro anslagna, linner Utskottet
af behofvet oundgängligen påkalladt,. att vid: Upsala akademis bibliothek
en andre, af den Lidénska amanuens-tjensten: i afseende å göromålen helt
och hållet oberoende, amanuens-beställning inrättas med enahanda lön, sorn lör
den andre amanuensen vid Lunds bibliothek redan blifvit af Utskottet tillstyrkt,
och föreslår derföre,
att lön för en andre amanuens vid Upsala akademis- bibliothek med
3.00 r:dr årligen må å stat uppföras, att utgå trän och med: månaden
näst efter den, uti hvilken tjernsten blifvit tillsatt..
8:o. Från Preste-ståndet har Utskottet erhållit remiss å, en af prosten
Melander väckt motion, deruti, med framhållande af vigten, för så väl den vetenskapliga
universal-bildningen, som skicklige elementar-lärares danande, utaf en
ny profession vid Upsala universitet i de lefvande språken och den nyare litteraturen,
i likhet med den,, sorn genom enskild mans frikostighet redan funnes;
inrättad vid Lunds universitet, motionären föreslagit bildandet af en sådan, profession
vid förstnämnda universitet, med årlig lön af 2,000 r:dr..
Utskottet anser visserligen önskvärd!,, att genom inrättande af en: profession
äfven vid Upsala universitet i de lefvande språken och den nyare litteraturen
en vidsträcktare bildning härutinnan kunde beredas, helst de moderna1
språken nu mera vid! elementar-läroverken till väsendtlig del ingå. i undénvisningen;
men då det vid nämnde universitet finnes en. e. o., professor, i dien; moderna
litteraturen och det hittills icke visat sig, att skicklige- lärare i de lefvande
språken saknats vid elementar-läroverken samt för öfrigt mångfaldiga: andravigtiga
behof taga statens tillgångar i anspråk,, hemställer Utskottet',.
att förevarande motion icke må till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
9:o. Uti en inom Preste-ståndet af professor Lindgren väckt, till Utskottet
remitterad, motion är anfördt, hurusom vid 184.0 och 1841 arens;
riksdag åt hvardera af rikets båda universiteter 2 nya professors-löner å 1,600/
Sta/s- Utskottets Utlåtande, N:o 73]
o
r:dr anslogos, med föreskrift, att dessa löner skulle tillfalla de’ yngste professorerne,
. hvarjemte, till utgående från allmänna indragnings-staten, anvisades
åt Lunds universitet 4 och åt Upsala 2 löner till enahanda belopp, att utgå
antingen till professores emeriti' eller ock, derest dessa efter Kongl. Maj:ts
Nådiga pröfning vid hvarje förekommande fall skulle anses böra vid afskedstagandet
hugnas med bibehållandet af sina då egande inkomster, till desses
efterträdare. Det sednare alternativet hade hittills följts och bomme sannolikt
att äfven hädanefter tillämpas, hvarföre, under förutsättning, att antalet af afskedsberättigade
och afskedssökande professorer icke understege antalet af befintlige
s. k. emeritilöner, i sjelfva verket funnes icke mindre än 10 ordinarie
professors-löner till det ofvannämnde ringa beloppet al 1,600 r:dr. Då lefnadskostnaden
i de båda universitets-städerna under det sista decenniet betydligt
ökats, måste innehafvarne af dessa löner, om de länge komme att qvarstå
vid desamma, ådraga sig ekonomiskt obestånd. Dessutom vore det fara värdt,
att vid inträffande professors-ledigheter, den svaga lönen skulle afskräcka skicklige
sökande att till tjensternas erhållande sig anmäla. I synnerhet kunde sådant
befaras i afseende å de professioner, hvilkas ämnen lage den allmänna bildningen
och det praktiska lifvet närmare och åt sina utmärktare idkare öppnade andra
vida mera, än den akademiska, vinstgifvande banor. På grund häraf har motionären
föreslagit, att ifrågavarande professors-löner måtte med 400 r:dr hvardera
förhöjas; uti hvilken motion flere af Preste-ståndets ledamöter instämt,
bland andra professor sigurdh, som dervid erinrat, att på Lunds universitets
stat blifvit före år 1840 uppförd en professorslön å 1,600 r:dr, bildad af akademiens
egna tillgångar, i följd hvaraf de ifrågavarande lönerna voro icke 10,
såsom motionen innehölle, utan 11 till antalet.
Erkännande giltigheten af de skäl, motionären anfört, har Utskottet icke
eller kunnat förbise, att då den akademiske läraren efter en lång lärotid
samt mångfaldiga ansträngningar och försakelser, ändtligen erhållit en lärostol
i sin Vetenskap, han ock hunnit spetsen af den bana, lian beträdt, och icke
såsom andra statens embetsmän i motsvarande grader, eger utsigter att kunna
vinna vidare befordran och derigenom komma i en af näringsomsorger mera
oberoende ställning. Derjemte bör i betraktande tagas, att han under sin till—
ryggalagda akademiska bana ofta måst, så vida egna tillgångar saknats, för
studiernas fortsättande åsamka sig skulder och äfven, sedan han hunnit det
eftersträfvade målet, får vidkännas många och betydliga extra utgifter, såsom
till böckers inköp, korrespondens och icke sällan understöd åt fattige studerande.
Och då de förut knappa lönerne, till följd af den alltjemt stigande
lefnadskostnaden, måste blifva i samma mån otillräckligare, kan, om detta missförhållande
får fortfara, lätt inträffa, att universiteten komma att sakna lämpliga
personer för sina lärostolar. Både billighet och det allmännas intresse
6
Slals-Utskollets Utlåtande, N:o 73.
fordra alltså en förbättring af ifrågavarande professors-löner. Enligt universitetens
stater, finnas vid Upsala universitet 2 och vid Lunds 3 professors-platser
med löner å 1,G00 r:dr, utom de för professores emeriti bestämda löner å
enahanda belopp, utgörande vid Upsala universitet 2 och vid Lunds 4, i afseende
å hvilka sednare löner, de der äro uppförda å allmänna indragnings-staten,
Utskottet, vid regleringen af utgifterne under riks-statens nionde hufvudtitel,
kommer att afgifva yttrande. Beträffande alltså förstnämnde 5 professorsplatser,
synas af ofvananförda skäl lönerne för dem lämpligen böra ökas till
2.000 r:dr, eller samma belopp, som vid sistlidne riksdag för då inrättade 2
nya professioner bestämdes; och får Utskottet följaktligen tillstyrka,
att, till förhöjning af lönerne för ifrågavarande 5 professors-platser,
deraf 2 vid Upsala och 3 vid Lunds universitet, en summa af 2,000
r:dr ina beviljas, att utgå med 400 r:dr för dem hvardera.
Element ar-lär overken.
10:o. Af Kongl. Majit är äskadt, att å anslaget för eleinentar-läroverken
måtte uppföras en summa af 155 r:dr 33 sk., motsvarande den minskning
i de till Wexiö gymnasium och Wisingsborg* skolestats-fond anslagne
och till sitt fulla belopp bland läroverkens tillgångar beräknade inkomster, sorn
uppstode genom föreslagen förändring i sättet för salpeter-hjelpens utgörande
inom Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län; och får Utskottet endast hänvisa
till dess i Utlåtandet N:o 64, bilagan litt. A. härutinnan redan gjorda
tillstyrkande, i öfverensstämmelse hvarmed ifrågavarande belopp, 155 r:dr 33
sk., å närlagde tabell blifvit på förenämnda anslag upplordt.
lito. Uti särskilda, ifrån riks-stånden till Utskottet remitterade, motioner.
hafva förslag blifvit väckta:
a) af friherre Stjernstedt, A. IV.: att då de 15 tunnor spanmål, som
genom enskild donation anslagits såsom lön åt den lektor vid Strengnäs elementar-läroverk,
åt hvilken vården om Strengnäs domkyrkas bibliothek var
anförtrodd, blifvit vid sednaste lönereglering för lärarne vid elementar-läroverken
inberäknade i lektors-aflöningen. i följd hvaraf lön för bibliothekarie nu saknades,
Rikets Ständer måtte till den vid nämnda läroverk anställda lärare i
naturalhistorien, hvilken jemväl innehade bibliothekarie-befattningen, i sådant afseende
anslå en årlig lönefyllnads-summa af 200 r:dr, eller åtminstone ersättning
för de mistade 15 tunnorne spanmål, med deremot ungefärligen svarande
Värde af 100 r:dr;
b) af hr Carleson, E. II.: att, i anseende till det stora afståndet af 8
å 9 mil, som den ort, hvilken vöre belägen midt emellan Kalmar läns städer,
Stais- l Iskallets Utlåtande, X:o 73.
7
hade till dessa städers skolor, samt då en undervisnings-anstalt lör den å denna
trakt befintliga råa befolkning af högsta behof påkallades, Rikets Ständer
ville till inrättande af en elementar-skola i den inom samma ort belägna köpingen
Döderhultsvik, bevilja ett årligt anslag af 2,200 rdr, att utgå till aflönande
af rektor och trenne lärare vid en sådan skola',
c) af domprosten Björling: att åt en bibliothekarie vid Westerås gymnasium
måtte anslås ett årligt arfvode af 200 r:dr; och har vid remissen å
denna motion doktor Säve, med hvilken flere af Preste-ståndets ledamöter sig
lörenat, uttryckt den önskan, att, hvarhelst enahanda behof förefunnes, staten
till dess afhjelpande lemnade ett derefter afpassadt bidrag;
d) af lektor Söderberg: att åt läraren i fremmande lefvande språk
vid Wisby gymnasium, hvilkens lön utgjorde endast 300 r:dr, måtte, i likhet
med hvad för dylika lärare vid öfriga elementar-lärovcrk blifvit beviljadt, anvisas
en årlig lön af 600 r:dr, äfvensom att dessa lärare vid rikets samtlige
elementar-läroverk finge efter 5 års väl vitsordad tjenstgöring löneförhöjning
till 600 r:dr och efter 10 års till 1,000 r:dr; varande denna motion biträdd
af flere Preste-ståndets ledamöter;
e) af lektor Sonden, med hvilken doktor Säve instämt: att nyssnämnde
förmån af löneförhöjning efter vissa års tjenstgöring jemväl måtte förunnas lärarne
i naturalhistorien vid rikets samtlige elementar-läroverk;
f) af prosten Tranwus: att sedan från och med den 1 September 1849, då den
genom Nådigt bref den 6 nästförutgångne Juli för rikets elementar-läroverk fastställda
öfvergångs-stat på Götheborgs stifts läroverk tillämpades, en af aflidne rektor Collander
i lifstiden den 17 Maj 1811, medelst testamente gjord donation till förmån för
kollegerne vid Götheborgs dåvarande trivial-skola af 3,000 rdr, deraf räntan skulle
emellan desse till förbättring af deras löner lika fördelas, blifvit inberäknad i de löneförmåner,
öfvergångs-staten tillförsäkrat de emot trivial-skolans kolleger svarande lärare
vid det förenade läroverket, Rikets Ständer måtte, enär sådant vore stridande
emot testators uttryckliga föreskrift, anvisa en Collanderskaräntemedlenmotsvarande
summa, utgörande, efter bevillnings-afdrag, 171 r:dr årligen, att beräknas och
utgå från den 1 September 1849;
g) af professor Carlson: att, då läraren vore den lefvande kraft, som
gåfve åt skolan dess styrka, ehvad form för denna blifvit utstakad, och han
borde i den kunskapsgren, i hvilken undervisning lemnades, vara så förtrolig med
dess rent vetenskapliga grunder, att han kände dess egendomliga lif. följde dess utveckling
och kunde öfverse gången af dess tillämpade behandling vid den förberedande undervisningen,
samt häraf visade sig angelägenheten, att redan innan lärare-verksamheten
begynte, en grund vore lagd för sträfvandet att tillegna sig frukterna
af en mera djupgående lärarebildning, åtgärder matte vidtagas för inrättande af
lärare-seminarier, desto heldre som dels läraren efter år 1849 erhållit lörbätt
-
8
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
ring i silia lönevilkor, i följd hvaraf man med mera skäl, än förr, kunde af
denne fordra en större förberedelse, dels den vid samma tid började mera utvecklade
undervisningen på real-linien otvifvelaktig! kräfde en med afseende derå
beräknad lärarebildning; och ansåg motionären lämpligast, att de, som ämnade
söka lärareplatser vid elementar-läroverken, genomginge en särskild kurs under
ledning af universitets-läraren i de vetenskapsgrenar, hvilka de gjorde till ämnen
för sitt studium, äfvensom att de vid den i universitets-staden befintliga
kathedral-skola praktiskt inhemtade de allmänna grunderne för undervisningens
methodiska behandling, under tillsyn och ledning af läro-verkets rektor., med biträde
af dertill förordnade lärare, öfver hvilka begge kurser betyg borde meddelas.
hvilka skulle åtfölja ansökningar till lärare-platser; varande af motionären
föreslaget, att en summa af 10,000 r:dr måtte anslås till lärare-anstalter
för blifvande lärare vid elementar-läroverken, att med lika belopp emellan de
begge seniinarierne fördelas, samt att Eikets Ständer hos Kongl. Majit i underdånighet
anhölle om vidtagande af nödige åtgärder för dessa anstalters inrättande
;
h) af hr Wallenberg, A. O.: att Hudiksvalls skola, som vore den
enda offentliga läroanstalt inom den vidsträckta provinsen Helsingland^ med ett
afstånd af 14 å 15 mil från Gefle och Hernösands läroverk, dit lärjungarne nu
måste sändas, för att kunna fullända sin lärokurs, måtte lå sig beviljadt anslag
till 2:ne nya lärare med C00 r:dr för hvardera, så att skolan kunde utvidgas
till en högre sjelfständig lärdoms-skola, från hvilken ynglingarne afginge direkte
till akademien:
i) af hr Wahlund, E.: att, då de vid den i Christinehamn befintliga pa;-  dagogi anställde tvänne lärare, hvilka hittills under förhoppning, att denna skola
snart skulle förändras till ett elementar-läroverk, blott med de största ansträngningar
förmått fullgöra sina åtaganden, förklarat, att de icke längre kunde fortsätta
att lemna undervisning åt nuvarande stora antal lärjungar och ännu mindre i
skolan intaga de flere, som hvarje termin der sökte inträde, ett elementar-läroverk
med fyra lärare mätte i Christinehamn inrättas på statens bekostnad,
under vilkor att denna stad förbunde sig icke allenast att bygga och underhålla
erforderligt skolhus och tillhandahålla skolans rektor nödige boställsrum, utan
ock att- fortfarande lemna det lönebidrag till skolans lärare, som af stadens medel
hittills utgått;
k) af riksdags-lullmäktigen Erik Jansson från Kopparbergs län, med hvilken
riksdags-fullmäktigen Pehr Olsson från samma län instämt: att, till undvikande
af de kostnader och öfriga olägenheter, som uppstode deraf, att lärjungarne
vid Fahlu skola icke finge derstädes inhemta den undervisning, som erfordrades
för afgång till akademien, utan måste derförinnan fortsätta sin
lärokurs
Stafs- Ut skottets Utlåtande} N:o 73.
9
lärokurs vid Westerås gymnasium eller någon ännu ailägsnare läroanstalt, Rikets
Ständer mätte anslå nödige medel för Fahlu skolas utvidgning till ett fullständigt
elementar-läroverk, i likhet med den i Orebro inrättade skola; samt
1) af riksdags-fullmäktigen Hans Pehrsson från Gefleborgs län: att, med
afseende å svårigheten att bestämma, hvilka bland skolungdomen borde, enligt
medgifvandet i Kongl, cirkuläret af den 6 Juli 1849, för medellöshet befrias
från den påbjudna termins-afgiften, Rikets Ständer ville låta denna afgift alldeles
försvinna och i stället öka det för Elementar-läroverken uppförda anslag
med en motsvarande summa.
Som frågan om en allmän reglering af rikets elementar-läroverk för närvarande
är på Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning beroende, samt det är att förmoda,
att denna reglering, för hvars tillvägabringande anslag redan vid 1847 —
1848 årens riksdag beviljades, snart må vara att förvänta, anser Utskottet ej
lämpligt att, vid sådant förhållande, Rikets Ständer nu ingå i bedömande af
serskilda organisations och aflönings med andra frågor, som röra regleringen,
utan torde vederbörande vända sig till Kongl. Majit, som icke lärer underlåta
att vid den förestående regleringen taga deras anspråk i Nådigt öfvervägande;
hvarföre Utskottet, som, hvad särskildt beträffar den af en motionär väckta fråga
om inrättande af lärare-seminarier, icke kan annat än erkänna nyttan af
dylika anstalter för lärarens så theoretiska som praktiska bildning för hans kall,
men anser äfven denna fråga endast i sammanhang med den allmänna regleringen
böra under pröfning komma, hemställer,
att förevarande motioner ej må till någon särskild Rikets Ständers
åtgärd föranleda»
12:o. Från Preste-ståndet har Utskottet erhållit remiss å en af prosten
Arosenius C. D. väckt motion, deruti är anfördt, att Kongl. Majit, i anledning
af Lindesbergs landsförsamlings underdåniga anhållan, den 15 November 1826
i Nåder bifallit, att den bland rektors, vid nämnde stads pedagogi, löne-inkomster,
af ålder, utaf hvarje matlag inom landsförsamlingen eller, såsom den vanligen
kallades, bergsförsamlingen utgående afgift i tackjern linge från rektorslönen
afskiljas och i stället användas till bildande af en egen undervisnings-an'
stalt inom socknen, att träda i verket med då varande rektors afgång. Denna
förändring vidtog derefter år 1839, från hvilken tid nuvarande rektor endast
fått tillgodonjuta återstående delen af lönen, utgörande 28 tunnor 31 kappar
spanmål samt ungefär 65 ridr i penningar jemte embetsgård i staden och cirka
8-i tunland åkerjord. Och har nu motionären, med upplysning, att afgiften
för närvaraude utginge till förmån för församlingens folkskolor och utgjordes i
penningar med 300 ridr, begärt, att, till ersättning för ifrågavarande, från
rektorslönen alskiljda, löneinkomst, Rikets Ständer måtte, i likhet med hvad vid
Bih. till R. Sf. Prof. 7853 § 1854. 4 Sami. 1 Afd. 27 Häft. 2
10
Stats-Ulskottels Uttalande, N:o 73.
1847 och 1848 årens riksdag för stadsskolan i Nora beviljades, anvisa ett belopp
af 250 r:dr årligen.
Af Rikets Ständers vid nyssnämnda riksdag aflåtne underdåniga skrifvelse
af den 20 Oktober 1848 N:o 232 inhemtas, att, enär den emot de då mera
upphörde s. k. djeknepenningarne svarande afgift, hvilken hvarje matlag i Nora
Bergsförsamling från äldre tider utgjort till rektor schöl® i Nora stad, uppgående
till 45 skeppund tackjern, vöre af samma natur, som djekne-penningarne,
hvilka Rikets Ständer vid 1834 och 1835 arens riksdag beslutat skola upphöra
emot ersättning till de auktoriteter, som förut disponerat denna inkomst,
men de för sådant ändamål anvisade medel icke lemnade tillgång till dylik godtgörelse
åt rektor vid Nora stads skola, Rikets Ständer, enligt Kongl. Maj:ts
Nådiga framställning, biföllo, att ett belopp af 298 r:dr 6 sk., motsvarande
omförmälde 45 skeppund tackjern, å riks-staten uppfördes, såsom ersättning till
rektor vid stads-skolan i Nora för berörde inkomst.
Ehuruväl nu äskade ersättning till skolan i Lindesberg synes vara af
enahanda beskaffenhet som den, hvilken vid 1847 och 1848 årens riksdag beviljades
Nora stads skola, anser Utskottet, vid det förhållande, att. i förevarande fall
icke utredt är, huruvida ifrågakomna, bland rektors i Lindesberg löneinkomster
tillförene ingående, afgift verkligen varit af samma natur, sorn de upphörde s. k.
djekne-penningarne, ej heller till hvilket belopp den begärda ersättningen rätteligen
må bestämmas, lämpligast, att vederbörande i denna fråga vända sig till Kongl.
Maj:t, som, efter densammas behöriga utredning, utan tvifvel kommer att vidtaga
de åtgärder, hvartill förhållandet kan finnas föranleda; och hemställer derföre
Utskottet,
att motionärens framställning för närvarande icka må af Rikets Ständer
bifallas.
13:o. Under titeln: Element ar-lär overken qvarstår ännu i riks-staten
en post af 25 tunnor 17 kappar indeld spanmål, utgörande tillförene af rektor
och kollega schöl® i Westervik innehafd s. k. socknegångs-spanmål från Lofta,
Gamleby och Törnesfalla församlingar i Kalmar län: men då redan vid 1844
och 1845 årens riksdag kontant ersättning för denna spanmål blifvit å elementar-läroverkens
anslag uppförd, hemställer Utskottet,
att ifrågavarande spanmåls-post må få från riks-staten uteslutas.
14:o. Vidare finnas under denna titel i riks-staten uppförde, såsom aflöning
för åtskillige konsistorii-notarier, dels kontant 84 r:dr 2 sk. 3 rst., dels
indeld spanmål 167 tunnor 2 kappar och oindeld 188 tunnor, beräknade, efter
förslags-markegång, den förre till 1,002 r:dr 17 sk. 8 rst. och den sednare
till 1,128 r:dr. Då emedlertid nämnde tjenstemän tillhöra klereci-staten, å
hvars anslag deras öfrige aflöning oek finnes uppförd, föreslår Utskottet,
Siats-Utskottets Utlåtande, X:o 73.
att berörde poster må få, på sätt å nädagde tabell iakttagits, till
anslaget för klereci-slaten öfverflyttas.
15:o» Likaledes förekomma i riks-staten å Elemenlar-läroverkens anslag
tvenne kontanta poster, den ena å 754 r:dr 40 sk. 7 rst., utgörande ersättning
till åtskillige pedagogier för mistade djekne-penningar, den andra å 37
r:dr 14 sk. 8 rst., dylik ersättning till vissa pastorer m. fl., klereciet tillhörande,
tjenstemän; och hemställer Utskottet,
att dessa poster, i enlighet med närlagde tabell, må få öfverföras,
den förra, å 754 r:dr 40 sk. 7 rst., till anslaget för folkskolorne
under titel folkskolor (pedagogier), och den sednare, å 37 r:dr
14 sk. 8 rst. till anslaget för klereci-staten.
Sundhets-kollegium med Medicinal-staten.
16:o. Uti en från Ridderskapet och Adeln till Utskottet remitterad motion
har hr von Hartmansdorff, A., anfört, att underdånigt förslag till förbättrade
lönevilkor för Sundhets-kollegii embets- och tjenstemän, blifvit under den 21
Oktober sistlidet år af kollegii ordförande till Kongl. Majit afgifvet, hvilket förslag,
som skulle erfordra en tillökning i löne-staten af 5,762 r:dr, upptoge de fyra
medicinalråds-lönerne till 2,600 r:dr hvardera, men ordförandens lön endast till
dess nuvarande belopp af 3,665 r:dr, att emedlertid lönerne för de två yngste
medicin al-råden skäligen kunde nedsättas till 2,400 r:dr för hvardera, till likhet
med de löner, som bestodes yngre hofrätts- och kollegii-råd, men att deremot
ordförandens lön borde förhöjas till 4,000 r:dr, hvarigenom den för löne-regleringen
nödiga tillökning i staten skulle blifva 5,697 r:dr, samt föreslagit,
att denna summa måtte ställas till Kongl. Maj:ts disposition för den händelse,
att den föreslagna regleringen skulle af Kongl. Majit i Nåder godkännas;
varande derjemte af motionären, såsom stöd för behofvet af tillökning i medicinal-rådens
löner, andraget, att för närvarande frenne af desse embetsman kunnat
blott på förordnande tillsättas, i anseende dertill att lönerne voro så ringa,
att personer, skicklige att bekläda medicinalråds-embetet, icke ville för sin utkomst
uppoffra andra tjenster eller enskild, mera lönande praktik, äfvensom att, om
rättelse härutinnan icke vidtoges, sökande till dessa platser snart skulle komma
att saknas.
Som fråga om ny löne-reglcring för Kongl. Sundhets-kollegium är på
Kongl. Majits Nådiga pröfning beroende, samt det vid sådant förhållande synes
mindre lämpligt, att. innan Kongl Majit tiil Rikets Ständer aflåter Nådig
12
S/als- Utskottets Utlåtande, N:o 73.
proposition i ämnet, Rikets Ständer, uppå enskild motionärs framställning, med
detta ärende tager befattning, får Utskottet
å förevarande motion afstyrka Rikets Ständers bifall.
17:o Enär erfarenheten visat, att de två arfvoden af 250 r:dr hvardera,
som funnos anslagna för extra provincial-läkare i Hudiksvalls provincial-läkaredistrikt
inom Gefleborgs län, och Undersåkers distrikt inom Jemtlands län, icke
uppfyllt det med dem afsedda ändamål att bereda nödig läkarevård åt berörde
distrikts innevånare, har Kongl. Maj:t, som ansett af behofvet påkalladt, att
ordinarie provincial-läkare med förhöjd aflöning i dessa distrikt tillsättas, föreslagit,
att löner mätte varda bestämda för provincial-läkaren i Hudiksvalls distrikt
till 500 r:dr och i Undersåkers distrikt till 6CG r:dr 32 sk. och att, i
följd deraf, utöfver de redan anslagna arfvodena af tillsammans 500 r:dr, för
ändamålet å stat uppfördes en summa af 666 r:dr 32 sk.
I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft följande,
från Ridderskapet och Adeln samt Preste- och Bonde-stånden remitterade motioner
om förhöjd aflöning för provincial-läkarne i allmänhet m. m., nemligen:
a) af hr Cederschjöld, F. A., som anfört, att af statens tjenstemän ingen
vore, i förhållande till de kunskaper, tjensten kräfde, vigten af densamma
samt mödan i dess utöfning, mera vanlottad i afseende å löneförmånerne, än
provincial-läkaren. Efter att hafva genomgått en lång och kostsam lärokurs,
hade provincial-läkaren sällan någon utsigt till en sådan förändring af hans
ställning, som skulle kunna förskaffa honom större aflöning, än den för nämnde
tjenst anslagna lön 432 r:dr 24 sk., knappt tillräcklig för den torftigaste
bergning. Utom den enskilda praktiken inom distriktet, egde likväl’ provincial-läkaren
mångfalldiga andra åligganden, såsom att vaka öfver sundhcts-polisen,
att noga iakttaga helsotillståndet oell hvad derpå kunde menligt inverka,
att bedömma beskaffenheten af sig yppande sjukdomar och farsoter, att anordna
de åtgärder, hvilka till dessas hämmande borde vidtagas, vidare uppsigt en
öfver apothek, barnmorskor och vaccinatörer, deltagandet i beväringsmönstringar
och i styrelsen öfver distriktets sjukvårdsanstalter, afgifvandet af yttranden
i medico-legala ärenden o. s. v. hvilket allt fordrade mycken tid för instuderandet
af dessa för den praktiska medicinen mer eller mindre främmande ämnen.
Utom dessa studier mäste han följa läkarekonstens utveckling, så att
hän kanske mera, än någon annan tjensteman, nödsakades i träget arbete använda
de stunder, som behöfde egnas åt hvila efter ansträngande sysselsättningar.
Hans mångfalldiga. befattningar borttaga mycken tid för deu enskilda
praktiken, hvarföre han, då flera läkare funnes att tillgå, i allmänhet vore den
af enskilda förtroendet minst anlitade, då deremot den så kallade fattigpraktiken,
den minst lönande och besvärligaste af landsorts-läkarens sysselsättningar,
folie på hans lott. Han ägde väl någon ersättning för sina embetsförrättnin
-
Stafs- U(sk ottett Utlåtande, N:o 73*
13
gar7 men äfven denna inkomst hade till stor del minskats genom den skedda,
för den allmänna hälsovården likväl högst nyttiga, sönderdelningen af vissa provineial-läkare-distrikter.
Härtill komme, att provincial-läkarne1 vore förvägrade
att tillika innehafva andra befattningar, under det man hade exempel på att
militär-läkare tillika vore läkare vid länens sjukhus. På grund häraf och under
åberopande af ett utaf Kongl. Sundhets-kollegium väckt underdånigt förslag
att i hvarje län skulle finnas en förste provincialläkare, som, i besittning
af större erfarenhet och ådagalagda högre insigter, borde tillhandagå Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande med råd och upplysningar i hvad som rörde den
allmänna lielsovården i länet, har motionären föreslagit, att den ordinarie provincial-läkarens
lön ökades till 600 r:dr samt att i hvarje län måtte finnas en
förste provincialläkare med enahanda lön, som Kongl. Maj:t föreslagit för
regementsläkare, eller 800 r:dr årligen, uti hvilken motion, så vidt den rörde
frågan om löneförhöjning för provincial-läkarne, hr von Hartmansdorff, A. instämt
med hänvisande derjemte å angelägenheten, att unge män uppmuntrades att
egna sig åt läkare-yrket samt att tjensterne icke blefve obesatta eller försedda
med mindre duglige innehafvare.
b) af professor Lindgren, hvilken, i likhet med föregående motionär,
hemställt, att åt den i läns-residens-städerna stationerade provincialläkare i
egenskap af förste provincialläkare, måtte anslås en löneförhöjning af 367
r:dr 24 sk., så att lönen komme att utgöra 800 r:dr; och hafva uti denna
motion instämt professor Agardh och prosten Lindberg, denne sednare under
yttrad önskan, att enahanda lön beviljades samtlige provincial-läkare;
c) af kontrakts-prosten Malmstedt som föreslagit, dels att lönen för alla
provincial-läkare måtte ökas till 800 r:dr, dels ock att, derest några sådane
läkare finge uppdrag att i helsovårdens handhafvande inom de särskilda länen
biträda Kongl. Maj:ts Befallningshafvande eller Kongl, sundhets-kollegium, lämpliga
arfvodeh för detta besvär bestämdes; samt
d) af riksdagsfullmäktigen Elof Andersson från Wermlands län, hvilken
anhållit, att aflöningen ökades för de ordinarie provincial-läkarne till 800 r:dr
och för extra provincial-läkarne till 600 r:dr årligen, äfvensom att pension å
allmänna indragnings-staten, till halfva lönens belopp, tillerkändes samtlige provincial-läkare
i den ordning och på de vilkor, som för pensionering af regements-läkarne
vore eller blefve bestämda.
Hvad sålunda förekommit har Utskottet tagit i öfvervägande; och då
hvad först angår förslaget om bestämmande af 800 rrdrs, lön åt en förste provincial-läkare
inom hvarje län, detsamma innefattar en sådan organisations-fråga,
i bedömande hvaraf Rikets Ständer, då Kongl. Majit härutinnan icke gjort
Nådig framställning, icke lämpligen torde böra, i följd af enskilda motioner, ingå,
hemställer Utskottet
14
Stals-Utskotlels Utlåt ande, N:o 7$:
att detta förslag icke må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
Beträffande vidare den af en motionär, i sammanhang med föreslagen
löneförhöjning för samtlige provincial-läkarne, väckta fråga om rättighet för dem
till erhållande af pension å allmänna indragningstaten, så enär ordinarie provincial-läkarne
redan äro, lika med andre statens tjenstemän, berättigade att vid
den i författningarne stadgade ålder, efter afskedstagandet, få å allmänna indragningsstaten
bibehålla hela sin innehafvande lön‘såsom pension, samt för extra
provincial, läkare, som endast på förordnande tillsättas emot åtnjutande af arfvode,
pensionsrätt lika litet, som för andre tjenstemän i samma förhållande, kan
ifrågakomma, hemställer Utskottet,
att denna framställning lemnäs utan afseende.
Vidkommande åter frågan om löneförhöjning för provincial-läkarne, har
Utskottet icke kunnat förbise, att af statens tjenstemän måhända inga äro, i
förhållande till tjensternes vigt samt fordringarne på kunskaper och skicklighet
hos deras innehafvare så svagt aflönade af staten, som provincial-läkarne. Desse
utgöras för närvarande af 67 ordinarie och 18 extra provincial-läkare, af hvilka
de förre innehafva löner i tre grader från 432 r:dr 24 sk. till 500 r:dr, med
undantag af en enda, som uppbär 666 r:dr 32 sk., samt de sednare åtnjuta
arfvoden å 250 r:dr hvardera, utom en, hvars arfvode utgör endast 150 r:dr.
Att ifrågavarande tjenstemän, som icke annat än undantagsvis kunna till någon
förmånligare plats avancera och med hvilkas befattningar de största mödor och
uppoffringar äro förenade, böra så aflönas, att de åtminstone hafva att påräkna
en tarflig bergning, torde icke kunna bestridas, utan åsidosättande så väl af billighetens
fordran, som af det allmännas intresse. Härvid bör jemväl i betraktande
tagas, att läkaren måste genomgå en lång och dyrbar lärokurs samt att, sedan
de för hälsovården å landet anställde läkares antal, såsom under sednare tider
skett, betydligt ökats, provincial-läkarnes inkomster af enskild praktik blifvit i
icke ringa grad förminskade. Då dertill kommer, att sådane tjenster understundom
måst, i brist af sökande, i längre tid stå obesatte, synes en förbättring af
provincial-läkarnes lönevilkor vara af högsta behof påkallad. Utskottet anserlönerns
för de ordinarie provineial-läkarne skäligen böra bestämmas till 666 r:dr
32 sk. samt arfvodena för extra provincial-läkarne till 500 r:dr hvardera. Då
nu, enligt hvad det den Nådiga propositionen bilagda Statsråds-protokoll af den
9 November nästlidet år närmare utvisar, behofvet af nu varande extra provincial-läkare-beställnlngars
i Hudiksvalls och Undersåkers distrikter uppförande på
ordinarie stat blifvit till fullo ådagalagdt, och dessa platsers innehafvare följaktligen
böra komina i åtnjutande af enahanda lön, som öfrige ordinarie provincial-läkare,
blifver den tillökning i anslag, som erfordras för att höja aflöningarn#
till nyssnämnda belopp 19,906 r:dr 32 sk. årligen.
S/als-U/skol/ek Utlåtande, N:o 73. ' 15
Utskottet hemställer alltså,
att jemte det extra provincial-läkare-beställningarne i Hudiksvalls och
Undersåkers distrikter på ordinarie stat uppföras, lönerne för ordinarie
provincial-läkare bestämmas till 666 r:dr 32 sk. och arfvodena
för extra provincial-läkarne till 500 r:dr hvardera, samt att den
härtill erforderliga tillökning i anslag af 19,906 r:dr 32 sk. må af
Rikets Ständer beviljas.
Varande härigenom jemväl besvarade tvänne till Utskottet remitterade
motioner, väckte, den ena hos Ridderskapet och Adeln af hr Liljesköld C. G.
och den andra inom Bondeståndet af riksdagsfullmäktigen Nils Larsson från
Jemtlands län samt bägge innefattande begäran, att lönen för ordinarie provincial-läkaren
i nyssnämnde län måtte ökas till 666 r:dr 32 sk. årligen.
18:o. I fråga om nya provincial-läkare-beställningars inrättande, har Utskottet,
genom remiss från Bonde-ståndet, fått emottaga följande motioner,
nemligen :
af riksdagsfullmäktigen Mäns Månsson från Kalmar län, som, med förmälan,
att Handbörds härads innevånare hösten nästlidet år hos Kongl. Maj:t i
underdånighet anhållit om aflåtande af Nådig proposition till Rikets Ständer angående
beviljande af anslag för allönande af en särskild provincial-läkare inom
nämnde härad med station i Högsby, samt att, sedan Sundhets-kollegium erhållit
nådig remiss å den underdåniga ansökningen, för att, efter vederbörande» hörande,
i ämnet sig utlåta, Kongl. Maj:ts befallningshafvandes i nämnde län samt
provincial-läkarens i Döderhultsvik yttranden i frågan blifvit infordrade och nyligen
afgifne, anhållit, att, då, i anseende till den långt framskridna tiden, Nådiga
proposition i ämnet sannolikt icke hunne att till Rikets nu församlade
Ständer ankomma, Rikets Ständer måtte, utan afbidan derå, anslå medel till
allönande af en provincial-läkare inom Handbörds härad; och är, till ådagaläggande
af behofvet häraf, anfördt, att för nämnde härads innevånare, såsom bosatte
på 7 å 8 mils afstånd från provincial-läkare-stationen i Döderhultsvik,
ringa biträde af läkaren derstädes kunde påräknas, samt att inrättandet af en
ny provincial-läkare-station i Högsby vore i väsendtlig mon underlättadt derigenom
att ett apothek der redan funnes förlagdt; varande genom de till den
hos Kongl. Maj:t gjorda underdåniga ansökningen hörande handlingar, deraf Utskottet
erhållit del, ådagalagdt, att så väl Kongl. Maj:ts befallningshafvande i
förenämnde län som provinaial-läkaren i Döderhultsvik uti deras under den 26
November och den 10 December nästlidet år afgifne underdåniga yttranden tillstyrkt
Nådigt bifall till ansökningen;
af riksdagsfullmägtigen Erik Mallmin från Westmanlands län, hvilken föreslagit,
att ett årligt anslag af 500 r:dr måtte beviljas till allönande af en
provincial-läkare inom nord-östra delen af nämnde län, och i sådant afseende
16
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
åberopat ett, motionen bilagdt, styrkt transsumt af Sundhets-kollegii under den
5 Augusti 1850, angående medicinalverket, afgifvet underdånigt utlåtande, deruti
bemälda kollegium i underdånighet tillstyrkt inrättandet af en provincial-läkare-beställning
inom nämnde ort och med årlig lön till ofvan föreslagne belopp,
men med vilkor, att innevånarne derstädes uppläte åt läkaren en lämplig bostad
å ställe, som af Kongl. Maj.ts befallningshafvande i länet godkändes;
af riksdagsfullmäktigen Mauritz Sahlén från Wester-norrlands län, som
begärt, att Rikets Ständer ville anslå medel till aflönande af tvänne nya provincial-läkare
inom södra Ångermanland, samt till stöd lör denna anhållan äberopat
och företett en af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i nämnde län den
15 Oktober nästlidet år till Sundhets-koIIegium allat en skrifvelse, deruti Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande afgifvit, af bemälda kollegium med anledning af provincial-läkarens
i Sollefteå distrikt gjorda framställning om anställande af ytterligare
en provincial-läkare i södra Ångermanland infordradt yttrande samt vitsordat,
att, derest icke tvänne nya provincial-läkare, såsom önskligt vore, kunde
der anställas, åtminstone en dylik beställning vore af högsta behof påkallad;
af
riksdagsfullmäktigen Nils Svensson från Christianstads län, som, med
förmälan, att, sedan vestra Göinge härad i nämnde län sistlidet år blifvit skiljd
från Engelholms provincial-läkare-distrikt och förenad med Christianstads, detta
sednare distrikt, med en folkmängd af 80 å 90.000 personer, fått det vidsträckta
omfång, att mången hade 8 å 9 mil till den i Christianstad bosatte
distrikts-läkaren, anhållit, att ett årligt anslag måtte beviljas till aflönande af
en läkare med station i norra delarne af Westra och Östra Göinge härader;
hvarjemte företetts ett af landshöfdingen i förenämnde län den 28 innevarande månad
afgifvit betyg, innehållande, att från åtskilliga socknar underdåniga ansökningar
om anställande af en särskild provincial-läkare för omförmälda härader
blifvit af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet med tillstyrkan af nådigt bifall,
till Kongl. Maj:t öfverlemnade och att uti dessa ansökningar menigheterne
åtagit sig att ej mindre anskaffa nödig bostad åt läkaren än äfven, om så erfordrades,
lemna något bidrag till läkarens aflöning, utöfver hvad härtill af staten
komme att bestås; varande detta betyg försedt med en påskrift af Kongl.
Sundhets-kollegii ordförande, som deruti vitsordat behofvet af en särskild läkare
för Norra delarne af Westra ooh Östra Göinge härader;
af Anders Medin från Kronobergs län, om anställande af en provincialläkare
inom södra delarne af Allbo och Sunnerbo härader, eller, derest Rikets
Ständer icke ville härtill lemna bifall, gemensamt för dessa härader samt angränsande
Östra och Westra Göinge härader med station i Looshult på gränsen
emellan Kronobergs och Christiadstads län;
af
Stats-L/skottets Utlåtande, N:o 73.
17
af Daniel Danielsson från Jönköpings län, om inrättande af en provincial-läkare-beställning
inom Östra härad af samma län;
af Josef Holm från Stockholms län, om årligt anslag af 333 r:dr 16 sk. till
en extra provincial-läkare för samma län, med station inom Seinminghundra härad;
af Olaus Eriksson från Götheborgs och Bohus län, om tillförordnande af
en extra provincial-läkare för Stängenäs ech Sotenäs härader, med station vid
Lysekihl; och
af Peller Claesson från Elfsborgs län, om arfvode för en extra provincial-läkare
inom samma län, med station i Svenljunga församling.
Som genom de många från olika orter inom riket i förevarande ämne
gjorda framställningar behofvet för helsovården i landsorten af ett ökadt antal
läkare måste anses ådagalagdt, inser ock Utskottet angelägenheten deraf, att
nya dylika beställningar, der sådane finnas bäst behöflige, varda inrättade.
Hvad angår de nu ifrågakomne provineialläkare-tjensterne, är behofvet af en
sådan inom Ilandbörds härad och Kalmar län, af en inom Nord-östra delen af
Westmanlands län; af minst en inom södra Ångermanland och af en inom
Westra och Östra Göinge härader af Christianstads län genom vederbörande
myndigheters yttrande och företedde officiela betyg behörigen styrkt, hvarföre
erforderlig aflöning för fyra sådana beställningar synes böra beviljas. I följd häraf
och då Utskottet, i likhet med hvad Sundhets-kollegium i dess olVanberörde
underdåniga utlåtande yttrat, anser billigheten fordra, att distrikternes innevånare
bereda och underhålla bostad för läkaren å det för hans tjensteutölning
lämpligaste och såsom station bestämda ställe, får Utskottet, med hänvisande
för öfrigt till hvad i afseende å aflöningsbeloppen för provincial-läkarne i allmänhet
blifvit i föregående § af Utskottet hemstäldt,' tillstyrka,
att arfvoden för ytterligare 4 extra provincial-läkare, nemligen en inom
Handbörds härad af Kalmar län, en inom Nord-östra delen af Westmanland,
en inom Ångermanland och en inom Westra och Östra
Göinge härader af Christianstads län må, till belopp af 500 r:dr för
hvardera, å stat uppföras, dock med vilkor, aft de nya distrikterne
upplåta och underhålla bostad för läkaren å det ställe, som af KonglMaj:ts
vederbörande Befallningshafvande godkännes.
Beträffande åter de i öfrige här ofvan omförmälda motioner ifrågasätta
nya läkare-beställningar, är Utskottet, innan vederbörlig undersökning i afseende
å de till stöd för motionerne åberopade förhållanden försiggått, icke i tillfälle
att bedöma nyttan eller vigten af dessa läkare-beställningars inrättande, hvadan
Utskottet hemställer,
att ifrågavarande motioner ej må till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
Bih. till R. Sl. Prof. 1853 # 1854. 4 Sami. 1 Åfd. 27 Haft. 5
18
Stats-Utskottets Utlåtande■, N:o 73.
19:o. Uti en inom Bonde-ståndet väckt, till Utskottet remitterad, motion
har riksdags-fullmäktigen A. ./. Sandstedt frän Jönköpings län, under
åberopande af de svårigheter, som mötte att fä den inom Westra härad af
samina län, med ett årligt arfvode af 250 r:dr inrättade extra provineial-läkarebeställning
tillsatt, i anseende till ortens fattigdom och det i följd deraf bristande
tillfälle för läkaren till någon mera lönande enskild praktik, framställt behofvet
deraf, att detta härad, som hade en folkmängd af icke mindre än 30,000
personer på en areal af 8 mils längd och 5 mils bredd, linge ett tillräckligt anslag
till allönande af en provincialläkare, samt föreslagit, att ifrågavarande befattning
matte ä stat- uppföras med lön till lika belopp, som andra ordinarie
provincial-läkare innehade.
Då Utskottet redan, uti 17 punkten af detta betänkande, tillstyrkt förhöjning
af samtelige extra provincial-läkares aflöning till 500 r:dr för hvardera, öfverstigande
hvad ordinarie provincial-läkarne i allmänhet för närvarande i lön
innehafva, samt, derest denna tillökning af Rikets Ständer beviljas, motionären
kan anses hafva vunnit det mål, som med hans framställning hufvudsakligen
åsyftas, eller förbättrade allönings-vilkor vid ifrågavarande läkare-bestälhiing, hemställer
Utskottet, ' ,
att icke heller förevarande motion må till någon särskild Rikets
Ständers åtgärd föranleda.
20:o. Då det i hufvudstaden inrättade Farmaceuti ska institut på ett
utmärkt sätt gagnat den undervisningsgren, som utgjorde dess föremål, och det
vilkor, som fastades vid det af Rikets Ständer under sistlidne riksdag till Institutet
beviljade anslag af 1,000 rrdr årligen under den tid, då uppgjorda statsreglering
afsåg, blifvit behörigen fullgjordt, är af Kongl. Majrt föreslaget, att
berörde, å medicinal-staten uppförda, belopp måtte fortfarande, under enahanda
förbehåll, som hittills, få till institutet utbetalas.
På de af Kongl. Majit anförda skäl, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer må bevilja ett ärligt anslag af 1,000 rrdr, att
under den tid, för hvilken nu förestående statsreglering- blifver gällande,
och emot förut stadgade vilkor, fortfarande utgå för den i Stockholm
stiftade Farmaccutiska läroanstalt. ,
21:o. För att åt de inom länen anställde djur-läkare bereda en nödig förhöjning
af deras nu med endast 50 rudr årligen utgående arfvode, har Kongl.
Majit äskat, att ett tillökadt årligt anslag af 150 rrdr för en djur-läkare inom
hvartdera af Rikets 24 län måtte å stat uppföras med tillhopa 3,600 rrdr.
Enär den äskade tillökningen i aflöningen för ifrågavarande tjenstemän
måste anses vara af behofvet påkallad, tillstyrker Utskottet,
Stafs-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
19
att. på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, djur-läkarnes nu innehafvande
arfvoden må med 150 r:dr för hvardera förhöjas samt en summa af
3,600 r:dr i sådant afseende å stat upföras.
22:o. Från Ridderskapet och Adeln har Utskottet erhållit remiss å en
af grefve Miirtier, C., väckt motion, innefattande begäran, att, då erfarenheten
ådagalagt, att farsoter och svårare sjukdomar hos djuren kunde häfvas genom
tidigt läkarebiträde, men inom Kronobergs län, der, likasom i rikets öfrige län,
en djur-läkare pä stat vore anställd, ätskillige socknar hade ett afstånd af 8
å 10 mil till denne läkares station, AVexiö, hvarigenom en snar läkarehjelp inom
dessa socknar icke vore att påräkna, ett särskildt löneanslag åt en dylik läkare
för Sunnerbo och södra delen af Allbo härader inom förenämnde län, med station
i Ljungby köping, mätte beviljas till enahanda belopp, som för öfrige djurläkare
bestämdes.
Sedan Utskottet uti föregående punkt tillstyrkt förhöjning i samtelige nuvarande
djur-läkares aflöning, anser Utskottet, för dess del. att det börpåmenighetcrne
sjelfve ankomma att bestrida de ytterligare utgifter till dylika personers
aflönande, sorn. efter lokala förhållanden, kunna finnas af behofvet påkallade;
hvadan Utskottet trott sig böra
afstyrka Rikets Ständers bifall till förevarande motion.
Och anser sig Utskottet härigenom jemväl hafva besvarat följande från
Borgare- och Bonde-stånden till Utskottet remitterade motioner, nemligen: af hr
Boman, st. F. om anställande af en djur-läkare inom Näsgärds fögderi i Kopparbergs
län; af riksdags-fullmäktigen B. Byström frän Jemtlands län, om anslag
till en dylik läkare inom Herjeådalen samt af riksdags-fullmäktigen Jöns
Pehrsson från Blekinge län, om anställande af en sådan läkare inom Listers
härad af samma län.
23:o. Uti 2:ne från Bonde-ståmdet till Utskottet remitterade motioner
hafva riksdags-fullmäktige Petter Gabrielsson från Kronobergs och Eric Ersson
från Kopparbergs län, den förre med anledning deraf, att i särskilda delar af
riket flere härader och äfven större distrikter 1'unnos, hvilka voro i saknad af
barnmorskor, föreslagit, att för hvarje härad måtte å stat uppföras lön för en
barnmorska till belopp af minst 100 r:dr, samt den sednare begärt, att Särna
församling inom sistnämnde län, hvilken hade icke mindre än 10 mil till läkare
och 12 mil till barnmorska, måtte, med afseende å församlingens kända medellöshet,
hugnas med ett årligt anslag af 150 r:dr, såsom bidrag till aflönande af
barnmorska.
I)å det måste anses böra på kommunernes egen omtanka bero, att genom
enskilda öfverenskommelser förskaffa sig nödigt biträde af barnmorska, samt genom
statens mellankomst dylika aftal sannolikt skulle motverkas, har Utskottet^
*0
S/a/s- Utskottets Utlåtande, N:o 73.
som förmodar, att. om i något särskildt fall understöd af allmänna medel för
ifrågavarande ändamål är af behofvet oundgängligen påkalladt, utväg till behofvets
afhjelpande. derest vederbörande derom vända sig till Kongl. Maj:t. icke
skall komma att saknas, funnit sig böra
afstyrka Rikets Ständers bifall till förevarande båda motioner.
Karolinska mediko-kir ur giska institutet.
24:o. Enär de skäl, hvilka föranledt Rikets Ständer att vid de 3:n©
nästförflutne liksdagarne anslå ett årligt belopp af 1,600 r:dr för en professor i
kliniken för barnaålderns sjukdomar vid nämnde institut, att såsom arfvode utgå
under de år, då uppgjorda statsregleringen omfattade, oförändradt qvarstode,
och anledning icke förekomme till antagande, att den tjenstebefattning, till hvars
uppehållande berörde anslag utgått, för framtiden skulle blifva mindre nyttig
och behöflig för den medicinska undervisningen, har Kongl. Maj:t äskat, att ofvannämnda,
redan å Institutets stat upptagna, arfvode af 1,600 r:dr mätte varda
såsom ordinarie lön åt en professor vid institutet å stat uppfördt.
Som ifrågavarande profession för icke längesedan blifvit inrättad, och
verkningarne deraf torde först efter en längre tid visa sig, anser Utskottet icke
lämpligt att, innan densammas nytta och nödvändighet blifvit fullt ådagalagd,
lön för denna beställning varder pä stat uppförd. Utskottet finner sig derföre
icke böra i vidsträcktare måtto
tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts Nådiga framställning, än att Rikets
Ständer, såsom arfvode för en professor i kliniken för barnsjukdomar
vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet bevilja ett årligt
anslag af 1,600 r:dr, att, på förut stadgade vilkor, fortfarande utgå
under den tid, för hvilken nu förestående statsreglering blifver gällande.
25:o. Från Borgare-ståndet har Utskottet erhållit remiss å en af hr
Cassel, IV. väckt motion, deruti är anfördt, hurusom den pathologiska anatomien
vore den gren af den medicinska vetenskapen, sorn sysselsatte sig med utredandet
och förklaringen af de förändringar, hvilka inom menniskokroppens särskilda
delar försigginge under de olika sjukdoinarne. På en noggran kännedom
om dessa förändringar hvilade så väl förklaringen af och den rätta insigten i
sjukdomarnes symptomer, som ock möjligheten af deras botande och förekommandet,
der sådant läte sig göra, af utvecklingen utaf obotliga lidanden. Härtill
komme ytterligare, att den pathologiska anatomien innefattade den hufvudsakligaste
grunden för och lemnadc den närmaste ledningen vid besvarandet af
Stats-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
21
de flesta rätts-medicinska frågor. De framsteg, som den medicinska vetenskapen,,
såväl med afseende på sjukdomarnes behandling, som med hänsigt till rättsmedicinen,
gjort under de sednast förflutna 50 åren, härrörde i hufvudsaklig mån
af den noggrannare uppmärksamhet, man egnat åt de pathologiskt anatomiska undersökningarne.
Främmande länders högre medicinska läroanstalter egde ock särskilda
lärostolar för denna undervisningsgren, och hade erfarenheten öfverallt ådagalagt
deras vigt, nytta och nödvändighet. Inom fäderneslandet funnes deremot
ingen af staten ombesörjd eller påbjuden undervisning uti denna vetenskap, hvarken
vid universiteten eller vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet i hufvudstaden.
Då det för undervisningen uti ifrågavarande ämne erfordrades riklig
tillgång på tillfällen till likiippningar, vore det ock endast i hufvudstaden, med
dess stora sjukvårds-inrättningar, som denna undervisning kunde fullständigt
meddelas. Ett annat vilkor vore äfven, att ett större pathologiskt museum
funnes, hvilket ock var händelsen vid det Karolinska mediko-kirurgiska
institutet, sorn hade ett dylikt, ganska rikhaltigt och i väl ordnadt skick. Då
dessutom alla de, som egnade sig åt läkarekonstens studium, borde en längre
tid bevista undervisningen vid de i hufvudstaden befintliga och med nämnda
institut förenade kliniker, vore det af högsta vigt, att de studerande samtidigt
med klinikernas bevistande, äfven egnade någon tid åt den pathologiska anatomien,
hvilken utgjorde en nödvändig del af och alltid borde stå i närmaste
sammanhang med den kliniska undervisningen. Uti ifrågavarande ämne komme
undervisningen, om den rätt handhades, att upptaga lärarens hela tid. Honom
borde nemligen åligga först och främst, att inför de vid klinikerne tjenstgörande och
öfrige studerande förrätta de nästan dagligen förekommande mödosamma, ofta
svåra och farliga obduktionerna, dernäst att undervisa i den mikroskopiska undersökningen
af sjukdoms-produkterna samt dessutom hålla föreläsningar. På
grund af hvad sålunda blifvit anfördt, föreslog motionären inrättandet af en profession
uti den pathologiska anatomien vid förenämnda institut, med årlig lön,
lika med öfriga professorer- derstädes, af 1,600 r:dr. Yidare har motionären
framställt behofvet äfven af en kirurgie-adjunkt vid samma institut, i hvilket
afseende anförts, att viri den förändrade reglering af professioner och läroämnen
vid institutet, hvilken år 1835 fastställdes, adjunkturer inrättades vid samtlige
professionerna, med undantag af en, nemligen den kirurgiska. Behofvet af en
adjunkt i kirurgien insåges lätt, då man toge i betraktande, att de professionen
i denna vetenskap åtföljande läroämnen hvarken till omfång eller vigt stöde
efter någon af de öfriga professionernes. Hvad som närmast ålåge professorn,
den kliniska undervisningen och föreläsnings-kursen, upptoge fullt hans
verksamhet, men dessutom erfordrades jemt fortgående öfningar uti det tekniska
af de kirurgiska operationerna, hvaruti samtlige eleverne borde deltaga och
hvilka öfningar måste, ske i lärarens närvaro och under hans ledning. Yidare
22
Stalt- UIskol fels Utlåtande, N:o 73.
borde, före dessa öfningar, dissektioner och förevisningar ega rum öfver den
topografiska anatomien af den kroppsdel, hvilken vid den för tillfället förevarande
kirurgiska operationen vore i fråga. Till samma kurs hörde äfven föreläsningar
öfver och förevisningar af kirurgiska instrument-samlingen, öfningar i
anläggande af bandager m. m., för de licentiater och kandidater, som beredde
sig till undergående af operations-examen. Dessa sistnämnda, högst vigtiga delar
af den praktiska undervisningen i kirurgien borde bestridas af adjunkten,
emedan alla de förutnämnda läroämnenas förening på en hand gjorde det omöjligt
att under den relativt korta tid, som de studerande tillbragte vid institutet
och de kliniska anstalterna, kunna medhinna samtliga kurserna, som dock alla
vore nödvändiga för den praktiska kirurgen. Under närvarande förhållanden
måste professorn ensam bestrida alla nu nämnda åligganden, hvaraf följden blefve
att en minst dubbelt så lång tid åtginge till kursen i sin helhet, emot hvad
händelsen vore, 0111 densamma fördelades på tvänne särskilda, men samtidigt
fortgående undervisnings-serier och bestredes af tvänne lärare, samt att det största
antalet elever lemnade läroverket utan att hafva kommit i tillfälle att följa
och deltaga uti flera af ofvannämnda föreläsnings-ämnen och praktiska öfningar.
Härtill komme ytterligare olägenheten deraf att, om professorn genom sjukdom
eller annat laga förhinder blefve urståndsatt att sin tjenst bestrida, någon passande
person icke funnes, som kunde öfvertaga hans åligganden, utan så väl
föreläsningar och praktiska öfningar, som äfven tentamina och examina måste
för längre eller kortare tid alldeles inställas, och dermed institutets verksamhet
i denna vigtiga undervisningsgren helt och hållet afbrytas. Jemte det direkta gagn
en sådan adjunkturs inrättande skulle tillskynda läkare-undervisningen i allmänhet,
särdeles vid danandet af skicklige militär-läkare, vunnes med detsamma
bildandet af en skicklig kirurg, lika användbar till det allmännas tjenst, som
företrädesvis passande att vid inträffande vakans kunna fylla den lediga professors-stolen,
då han förut varit i tillfälle att förvärfva sig så väl erfarenhet
som praktisk skicklighet i sin konst samt dessutom vana vid undervisning. I
följd häraf har motionären jemväl föreslagit, att- Rikets Ständer måtte anvisa
medel för inrättande af en adjunktur i kirurgien vid Karolinska mediko-kirurgiska
institutet, med årlig lön af 400 r:dr.
I sammanhang härmed är af Utskottet till behandling företagen en hos
Ridderskapet och Adeln väckt och till Utskottet remitterad motion af hr von
Hartmansdorff. A., som. under åberopande af de utaf hr Cassel anförda skäl,
jemväl gjort framställning em beviljande af de för ofvannämnda föremål af den,
ne sednare äskade anslag.
Vid öfvervägande häraf, har Utskottet, som får i minnet återkalla, att
redan vid 1847 och 1848 årens riksdag Kongl. Majit till Rikets Ständer aflät
Nådig proposition om beviljande af enahanda anslag, men att densamma då, i
Sfats-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
afbidan på förväntad reglering af den medicinska undervisningen vid universiteten,
icke blef af Rikets Ständer bifallen, funnit, lika med motionärerne, vigten
och nödvändigheten af en särskild profession i den pathologiska anatomien,
hvarigenom unge läkare kunna beredas tillfälle till erhållande af undervisning i
denna för den praktiska läkare-bildningens fullkomnande angelägna vetenskapsgren.
Enär ostridigt är, att en sådan undervisning kan fullständigt och med
fördel bibringas endast å den ort, der, såsom i Stockholm, åtskillige större sjukvårdsanstalter
finnas, synes ock lämpligast, att denna profession vid det Karolinska
mediko-kirurgiska institutet i hufvudstaden inrättas. Utskottet inser jemväl
angelägenheten för den dagliga undervisningen i och praktiska handläggningen
af kirurgiska operationer, att professorn i kirurgien vid nämnde institut,
lika med de öfriga professorerna derstädes, erhåller till sitt biträde en adjunkt.
Då Utskottet emedlertid anser att, innan sig visat, hvilka resultater af de nya
beställningarnes inrättande kunna vinnas, löner på stat icke lämpligen böra
uppföras, får Utskottet tillstyrka,
att Rikets Ständer må för en professor i den pathologiska anatomien
och för en adjunkt i kirurgien vid Karolinska mediko-kirurgiska
institutet å stat uppföra såsom arfvoden, för den förre 1,600 r:dr
och för den sednare 400 r:dr årligen, att utgå under den tid nästa
stats-reglering omfattar.
26:o. Uti en från Borgaie-ståndet remitterad motion, har hr Brinck,
A. M. begärt, att Rikets Ständer måtte bevilja ett årligt anslag af 1,600 r:dr
för inrättande af en profession till bibringande af undervisning i dea veneriska
sjukdomens behandling, med skyldighet för innehafvaren deraf att vissa timmar
i veckan hålla offentliga föreläsningar i detta ämne, samt derjemte föreslagit den
bestämmelse, att en läkare icke skulle anses behörigen legitimerad, innan han
företett nämnde professors bevis, att han minst 2 månader, såsom medicineeller
kirurgie-kandidat, auskulterat vid Stockholms kurhus och lika lång tid, såsom
inedicine-licentiat eller kirurgie-magister biträdt vid sjukvården derstädes.
Som tillfälle för närvarande ej torde saknas för unge läkare att inhemta
de för behandlingen af ifrågavarande sjukdom erforderliga kunskaper, har
Utskottet, helst stats-verkets tillgångar tagits i anspråk för så många andra
för läkare-vården och den medicinska undervisningen maktpåliggande behof,
funnit sig böra
afstyrka Rikets Ständers bifall till förevarande motion.
Barnbörds-husen.
27 :o Till inrättande af en ny undervisnings-anstalt för barnmorskor
24
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 73.
har Kongl. Maj:t älskat cn summa af 2,150 r:dr ärligen, att på ordinarie stat
uppföras.
Af ett den Nådiga propositionen bilagdt stats-råds-protokoll af den 29
September nästlidet år inhemtas, att, uppå derom gjord framställning, Götheborgs
magistrat och äldste förklarat sig villige att i det stora sjukhus, som i
denna stad vore under anläggning att nästkommande år för sjukes emottagande
öppnas, upplåta den derstädes tillämnade särskilda afdelning för barnaföderskor
till beredande af praktisk undervisning för barnmorskor samt lemna ruin
inom sjukhuset för 6 barnmorskc-lärlingar, jemte en lärosal, under vilkor, att
sjukhuset icke vidkändes någon utgift för elevernas kosthåll eller öfriga behof;
att servis, ved och ljus till deras boningsrum äfvensom till lärosalen anskaffades
antingen på allmän bekostnad eller af sjukhus-direktionen, emot den ersättning
derför, sorn kunde öfverenskommas; att den lärare, som för barnmorske-undervisningen
blefve utsedd, jemväl öfvcrtoge och ensam ansvarade för
läkarevården inom afdelningen för barnaföderskor, med skyldighet att dervid
ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som ett blifvande reglemente för sjukhuset
kunde komma att innehålla, men utan rättighet till lön eller arfvode af
sjukhusets medel, samt att denna lärare- och läkare-befattning icke innehades
af någon bland öfrige läkare vid sjukhuset; hvarjemte föreslagits, att kontraktet
om lokalerne för lärosal och elever ställdes på ett års ömsesidig uppsäg
ningstid
före laga flyttning; — och har Kongl. Sundhets-kollcgium, som funnit
de sålunda föreslagna vilkoren antagliga, endast kontraktet ställdes så, att rubbning
deri icke måtte vara att befara så länge den tillämnade läroanstalten funnes
för det allmänna nyttig och bibehöllcs, i underdånighet föreslagit stat för densamma.
upptagande de erforderliga utgifterna till 2,142 r:dr 32 sk. årligen,
nemligen arfvoden åt en barnmorske-lärare, 666 r:dr 32 sk, och för en föreiltåndcrska,
300 r:dr, underhåll af 6 fri-lärlingar, å 8 r:dr i månaden, 576
r:dr, samt hyresmedel, ved, ljus, inventarier för fri-elevernas rum och åtskilliga
behof för undervisningen, 600 r:dr.
Enär, enligt hvad berörde stats-råds-protokoll vidare innehåller, behofvet,
särdeles för rikets vestra delar, af en ny läroanstalt för barnmorske-undervisningen
blifvit ådagalagdt, samt tillfälle nu erbjuder sig att med en jemförelsevis
ringa kostnad för det allmänna organisera en dylik anstalt, får Utskottet
tillstyrka,
att, på sätt Kongl. Majit föreslagit, en jemnad summa af 2,150
r:dr må, under ofvanomförmälda vilkor, af Kikets Ständer för ifrå
gavarande
ändamål å stat uppföras.
Orthopediska
Stats-Ulskoltels Utlåtande, N:o 73.
25
Orthopediska Institutet.
28:o. Med afseende å detta Instituts fortfarande behof af det vid sistlidna
Riksdag Institutet beviljade årliga anslag af 2300 R:dr, är af Kongl. Majit föreslaget,
att detta anslag, på förut bestämda vilkor, måtte få vidare utgå under den tid,
nu förestående statsreglering komme att omfatta.
Till denna Kongl. Majits nådiga framställning
tillstyrkes Rikets Ständers bifall.
Veterinär-Inrättningarne i Riket.
29:o. För verkställande af en utaf behofvet påkallad utvidgning af så väl Veterinär-Inrättningen
i Stockholm, som den genom enskild donation stiftade Veterinärinrättningen
i Skara, har Kongl. Majit äskat uppförande å Stat af årliga anslag, för
den förra Inrättningen af 2730 R.dr och för den sednare af 1400 Ridr, eller tillsammans
4130 Ridr.
Såsom af merberörde Statsråds-protokoll inhemtas, hade, uppå underdånig
framställning uf Föreståndaren för Veterinär-Inrättningarne i Stockholm och Skara
samt Kongl. Sundhets-Kollegium, Kongl. Majit den 13 December 1830 förordnat
cn kommitté för utarbetande af förslag till reglering af Veterinär-undervisningen samt
förvaltningen af de för Veterinär-läkares bildande befintliga läroanstalter; hvarefter
och sedan ett sådant förslag samt reglemente m. m. blifvit uppgjorda, Direktionen
för Veterinär-Inrättningen i Skara deröfver yttrat sig och Sundhets-Kollegium afgifvit
underdånigt utlåtande i ämnet. Enligt den på grund häraf gjorda lönereglering
erfordrades vid Veterinär-Inrättningen i Stockholm ytterligare en Lärare, hvarigenom
antalet af de nuvarande, af hvilka en, som tillika vore Föreståndare, hade
2000 Ridr, en 1000 Ridr och en 666 Ridr 32 sk. i lön, skulle ökas till 4, deraf
3 ansåges böra vara Professorer, med lön af 1600 Ridr hvardera, samt den fjerde
Adjunkt med 800 Ridr lön. Dessutom skuHe en af Professorerne, i egenskap tillika
af Föreståndare, åtnjuta ett arfvode af 400 Ridr samt Instruktions-sinedens aflöning
höjas från 300 till 600 Ridr, de tvänne Stalldrängarnas från 500 till 400 R.dr,
anslaget till diverse utgifter från 1230 Ridr till 1466 Ridr 32 sk., samt för protokollsföring
m. m. bestämmas ett belopp af 153 Ridr 16 sk., hvarjemte de å den
gamla staten till elevers underhåll upptagna 1920 Ridr ansågos böra fortfarande
bibehållas. Vid Veterinär-Inrättningen i Skara, som för närvarande vore försedd
med en Lektor och en Adjunkt, hvilka endast af den enskilda donationen njöto aflöning,
behöfdes lön af Statsmedel för en Andre Lektor med 666 Ridr 32 sk. och
för Adjunkten 533 Ridr 16 sk., hvarförutan till underhåll för 3 frielever erfordrades
400 Ridr, allt för år räknadt; och skulle den Förste Lektorn tillika vara Inrättningens
Föreståndare.
Bilt. lill It. St. Prat. 1853 <k 1854. 4. Sami. 1 Afd. 27 Haft. 4
26
Siats-Utskottets Utlåtande, IS:o 73.
Beträffande åter det förhållande, hvaruti de båda Inrättningarne borde stå till
hvarandra, är, enligt ofvanomförmälda af Sundhets-Kollegium afgifna underdåniga
utlåtande, deraf Utskottet erhållit del, hemstäldt, att, med afseende dels å det betydliga
afstånd, hvarpå de voro från hvarandra belägne, dels ock derå, att Inrättningen
i Stockholm i allo af allmänna medel underhölles, då deremot den i Skara
lill stor del vore på den enskilda donationen grundad, de hegge Inrättningarne skulle
fortfarande utgöra hvar för sig bestående läroanstalter, hvardera försedd med egen
Styrelse, bestående, den i Stockholm, af Chefen för Stuleri-Ofverslyrelsen, i egenskap
af Ordförande, och af en ledamot i Sundhets-Kollegium, Inrättningens Föreståndare
och tvänne i hufvudstaden bosatte, för veterinär-väsendet nitälskande män såsom .
ledamöter, samt den i Skara af Landshöfdingen i Skaraborgs län, i egenskap afl
Ordförande, och af Biskopen i Skara Stift, Chefen för Westgötha Regemente, en af *
Länets Hushällnings-Säiiskap utsedd jordegare och Inrättningens Föreståndare såsom
ledamöter, samt att den sednare Inrättningen, som, i anseende till dess belägenhet,
erbjöde ett relativt ringa tillfälle lill praktisk öfning i Veterinärläkare-konsten, men,
dä den, i följd af tcstators förordnande, måste bibehållas, ock borde af Staten understödjas,
så att den icke blott komtne att uppfylla det af Stiftaren dermed afsedda
ändamål, utan ock sattes i tillfälle att, så vidt omständigheterna medgåfve, i vidsträcktare
mån gagna det allmänna, icke måtte organiseras till en fullständig läroanstalt
för bildande af Djurläkare, helst en sådan i Stockholm kunde anses fullt
tillräcklig för riket, utan att ifrågavarande Inrättnings verksamhet inskränktes till
danande af kunnige Hofslagare för iandsorternes behof, med den insigt för öfrigt i
veterinärkunskapen, som skolans organisation medgåfve, utan annat samband med
Inrättningen i Stockholm, än att undervisningen och pröfningarne ställdes i öfverensstämmelse
med hvad vid den sednare läroanstalten iakttoges, hvilket ansågs kunna
vinnas dels genom Sundhets-Kollegii deltagande i regleringen af undervisningen vid
båda läroanstalterna, dels derigenom att Föreståndaren vid Veterinär-Inrättningen i
Stockholm tillerkändes det inflytande på ordnandet af undervisningen äfven vid den
i Skara, att, då han vid Direktionens sammanträden vore närvarande, han egde att
i öfverläggningarne om undervisningen och sjukvården deltaga; varande af SundhetsKollegium
tillika i underdånighet föreslaget, att de uppgjorda reglementena för ifrågavarande
läroanstalter till en början måtte fastställas endast för 3:ne år, inom utgången
hvaraf vederbörande Direktioner borde till Kongl. Maj:t inkomma med förslag till
de ändringar eller tillägg i reglementena, hvartill den under tiden vunna erfarenhet
kunde föranleda.
Med anmälan om hvad sålunda förekommit, får Utskottet, enär ifrågavarande
läroanstalter obestridligen äro alltför inskränkta, lör att motsvara hvad med dem
afses, samt deras utvidgning och förseende med förökade lärarekrafter alltså måste
anses vara oundgängligen behöfligt, tillstyrka,
Stats-Utskotlels Utlåtande, Nio 73.
27
att, i enlighet med hvad Kongl. Majit äskat, anslaget för Veterinärinrättningen
i Stockholm må ökas med 2,750 Ridr, samt ett nytt
anslag för Skara Veterinär-Inrättning med 1,400 Ridr å Stat
uppföras.
Vaccinationens befrämjande.
50:o. Kongl. Maj:t, som vid pröfning, i sammanhang med uppgjordt förslag till
förnyadt reglemente för Skyddskoppympningen. i riket, af Sundhets-Kollogii anmälan
om behofvet af bkade anslag för vaccinationens befrämjande, funnit ett årligt belopp
af 1,200 R:dr vara för ändamålet erforderligt, har derföre föreslagit, att detta belopp
måtte varda å Stat uppfördt.
Af ett vid den Nådiga Propositionen fogadt Statsråds-Protokoll af den 29
September nästlidet år inhemtas, att, sedan Rikets sednast församlade Ständer uti
underdånig skrifvelse den 26 April 1851 i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t
täcktes i nåder anbefalla Sundliels-Kollegium att afgifva underdånigt förslag lill de
tillägg och förändringar i gällande författningar' rörande vaccinationen, sorn funnes
behöflige, samt att i öfrigt angifva de åtgärder, hvilka, enligt vunnen erfarenhet, så
inom som utom riket, ansåges ändamålsenliga till vaccinationens befrämjande, Sundhets-Kollegium,
i följd af härå erhållen remiss, den 15 April sistlidet år till Kongl.
Maj:t öfverlemnat ett underdånigt förslag till förnyadt reglemente för Skyddskoppympningen
i riket och i sammanhang dermed hemställt, att, utöfver disponible tillgångar,
bestående af årligt statsanslag, 1,200 R:dr, samt räntan å den under bemälde
Kollegii förvaltning ställda, till belopp af 2,500 R:dr uppgående s. k. Vaccinations-fonden,
utgörande 125 R:dr, eller tillsammans 1,525 R:dr, en summa af
1,825 R:dr årligen måtte få för vaccinationens befrämjande ytterligare användas;
varande derefter ett förnyadt nådigt reglemente för Skyddskoppympningen af Kongl.
Maj:t meddeladt. Enligt Sundhets-Kollegii underdåniga utlåtande i ämnet, deraf
Utskottet haft del, vöre nyssnämnde tillgångar och anslags-tillökning, tillhopa 5,150
R:dr, afsedde att på följande sätt användas, nemligen: till den person, som hade
tillsyn öfver Kollegii Yaccinations-kontor, 100 R:dr, till en Amanuens derstädes
150 R:dr, till 4 Vaccindepot-Föreståndare i Stockholm 150 R:dr hvardera, til!
enahanda tjenstemän i Götheborg 166 R:dr 52 sk., i Norrköping, Malmö och Gefle
155 R:dr 16 sk., samt i Carlskrona, Wisby, Hernösand och Luleå 100 R:dr hvardera,
till belöningar åt nitiske vaccinatörcr 1000 R:dr, samt till bestridande af utgifter
för materiela behof, såsom vaccin-ämnes upptagande, förvarande och försändning,
tryckningskostnad för blanketter m. m. 535 R:dr 16 sk.
Då Kongl. Maj:t ansett behofvet af ökadt anslag för ändamålet kunna inskränkas
till ett belopp af 1,200 R:dr, att, jemte nuvarande tillgångar, fördelas på det
sätt, Kongl. Majit-komme att framdeles bestämma, får Utskottet, i betraktande af
28
Stats-Utskottels Utlåtande, N:o 75.
nödvändigheten, att behöflige medel finnas för befrämjande af ifrågavarande, för hälsovården
vigtiga, angelägenhet, tillstyrka,
att anslaget för vaccinationens befrämjande må med det äskade beloppet
till 2,400 R:dr förhöjas.
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande.
31:o. Med föranledande af 1851 års Stats-revisorers anmälan om otillräckligheten
af det för nämnda föremål i Riksstaten med 9000 R:dr uppförda förslagsanslag,
har Utskottet af Kongl. Stats-Kontorcts räkenskaper förskaffat sig kännedom
om utgiftsbeloppen å samma anslag under åren 1849, 1850 och 1851, hvarvid
inhemlats, alt brist derunder uppstått, år 1849 af 12,480 R:dr, år 1850 af 9,760
R:dr och ar 1851 af 8,180 R.dr; men dä, såsom Utskottet tillika erfarit, dessa
brister hufvudsakligen uppkommit derigenom, att anslaget blifvit, i enlighet med
•Rikets Ständers beslut, anlitadt för utgifter i följd af den berörde år gängse smittosamma
lungsjukan hos nötkreaturen, samt dessa utgifter måste anses hafva varit af
tillfällig beskaffenhet, har Utskottet å bilagde tabell uppfört ifrågavarande anslag till
oförändradt belopp.
Svenska Läkare-Sällskapet.
32:o. Uti en från Ridderskapet och Adeln remitterad motion har Herr Bråkenhjelm^
P. R, efter en redogörelse för det Svenska Läkare-Sällskapets ändamål
'och verksamhet, framställt de svårigheter, som detta Sällskap i ekonomiskt hänseende
hade att bekämpa, emedan dess tillgångar icke förslogo till utgifterna, af hvilka de
för utgifvande af Tidskriften Hygiaea m. (I. arbeten måste genom ledamöternas enskilda
sammanskott betäckas, samt i anledning deraf föreslagit, att Rikets Ständer,
till befrämjande af Sällskapets för det allmänna nyttiga verksamhet, måtte, utöfver
de 500 R:dr, som förut voro anvisade, bevilja detsamma ett anslag af 1000 R:dr
ärligen.
! betraktande af, att det Svenska Läkare-Sällskapet är en helt och hållet enskild
stiftelse, finner Utskottet betänkligt, att detsamma med ytterligare anslag af
allmänna medel understödjas, helst sådant sannolikt skall från andra likartade stiftelser
framkalla dylika anspråk; och då Utskottet för öfrigt redan tillstyrkt så betydliga
anslag för medicinalverket, hemställer Utskottet,
alt Herr Bråkenhjelms motion icke må till någön Rikets Ständers
åtgärd föranleda.
Musikaliska Akademien.
33:o. Från Ridderskapet och Adeln har Utskottet erhållit remiss å en af Friherre
v. Rosén, E. G, väckt motion, hvaruti är anfördt, hurusom Musikaliska Aka
-
Stats Utskottets Utlåtande, N:o 73.
29
demien, hvilken för närvarande hade ett årligt Statsanslag af 3000 R:dr, genom
skicklige och nitiske Lärare under de sednare åren vunnit ett så ökadt förtroende,
att tilloppet af inträdessökande nu mera vore större, än nämnda anslag och Akademiens
inskränkta lokal modgåfve att emottaga; att Akademiens verksamhet visat sig
i åstadkommande af en förbättrad kyrkomusik inom landel, så väl i orgelspelning
som i- sång, äfvensom i bildandet af elever, sorn funnits skicklige att befordras till
Directores Musices vid Rikets allmänna Läroverk; att Akademiens läroanstalt för
närvarande bestode af en klass för undervisning i harmonilära, en för elementaroeh
flerstämmig sång, en för orgelspelning, en för fortepiano-spelning och en för
violinspelning, men deremot saknade frenne väsendtliga klasser, nemligen en för
figural- och solosång, en för violoncell-spelning och en för handterande af bläs—
instrumenter, äfvensom utväg för meddelandet,af undervisning i komposition, instrumentering
samt musikens historia och eslhctik; och att för öfrigt den åt Akademien
i Palatset vid Gustaf Adolfs torg upplåtna, af endast ett rum bestående, dokal vore,
äfven för Akademiens nuvarande inskränkta verksamhet, alldeles olämplig, enär inom
samma ruin Akademiens sammankomster måste hållas och undervisning i alla läroklasserna
meddelas. På- grund häraf har motionären begärt, att Rikets Ständer måtte,
såsom tillökning å Akademiens anslag, bevilja en summa af 7000 R:dr, hvarigenom
detsamma komme att utgöra 10,000 R.dr årligen.
Som det måste erkännas, alt ifrågavarande institution,'hvilken har sig ombetrodt
vården, utvecklingen och spridandet af tonkonsten inom fäderneslandet, ej kan, sådan
den för närvarande finnes organiserad, uppfylla sin bestämmelse, samt angeläget är,
att om densamma skal! kunna lyftas till den ståndpunkt, hvarpå den bör befinna
sig, läroverket utvidgas genom anställande af ett tillräckligt antal lärare och tillfälle
derigenom beredes eleverna till inheintande af grundligare och mångsidigare insigter
i tonkonstens så theoretiska som praktiska delar, än som närvarande förhållanden
medgifva, anser Utskottet i sådant afseende ett ökadt anslag för den Musikaliska
Akademien vara af behofvet påkalladt. Då emedlertid Utskottet, i saknad af en
fullständig och antaglig plan för läroverkets utvidgade verksamhet, icke är i tillfälle
att pröfva hvad för ändamålet verkligen erfordras, har Utskottet, helst Statsverkets
tillgångar tagas i anspråk för så många andra vigtiga behof, funnit- sig böra endast
i så måtto.
tillstyrka Rikets Ständers bifall tili motionärens begäran, att en summa
af 3000 R:dr årligen ställes till Kongl. Maj:ts disposition, för att
användas till undervisningens befrämjande vid Musikaliska Akademiens
läroverk.
Och anser sig Utskottet härigenom jemväl hafva besvarat tvenne från Ridderskapét
och Adeln och Preste-Ståndet remitterade, af Herr Westerstrand, P., Och
Lektor Söderberg väckta enahanda motioner.
30
Slals-Utskoltets Utlåtande, N:o 73.
Hospitalers och Lasaretters underhåll.
34:o. Uti en inom Preste-Ståndet väckt, till Utskottet remitterad, motion har
Prosten Gahne anfört, att redan flere gänger framställningar blifvit gjorde så väl
hos Kongl. Maj:t, som hos Rikets Ständer, om Wisby Hospitals-medels ingående till
samma Hospital, i stället att, såsom nu skedde, ingå till Allmänna Hospitals-fonden,
men utan framgång. För att förringa de historiska bevisen för Wisby Hospitals
rätt till alla dess intrader, hade man åberopat Öfver-Styrelsens för Hospitalerne i
riket till Kongl. Maj:t afgifne underdåniga utlåtande af den 29 September 1777,
grundadt på 1756 års förklaring af Rikets Ständer, uti hvilket Wisby Hospital
frånkändes alla de rättigheter och inkomster, hvilka det under framfarna Svenska
och Danska Konungar åtnjutit, samt förvandlades till ett Krono-IIospital. Denna, i
bestående rättsförhållande djupt ingripande, åtgärd grundades på den omständigheten,
att klöster-egendomarne vid reformationen kommit under Kongl. Maj:ts och Kronans
disposition och sedermera blifvit till Hospital anslagne, ehuru Gottland vid den tiden,
eller året 1527, då Westerås recess utfärdades, tillhörde Danska Kronan och nästan
vid samma tid, eiler 5 år sednare, erhöll Konung Fredrik den lis stadfästelse på
egandcrätten till icke allenast Gråbrödra-klostret i Wisby, att användas till Hospital,
utan ock till alia de jordar och egendomar, som tillhört Helgeandshuset och andra
öde Kyrkor, för att med alla deraf utgående ' räntor till evig tid tillfalla Hospitalet.
Denna Hospitalets rätt hade dessutom sedermera blifvit genom Kongl. Resolutioner
-bekräftad och stadfästades jemväl genom fredstraktaten i Rrömsebro år 16-45, då
Gottland till Sverige afträddes. Som den Svenska Kronan vid fredsslutet icke fick
bättre rätt till detta Hospital, än den Danska förut hade, syntes det icke allenast
billigt, utan ock rättvist, alt ön finge behålla hvad den sålunda af ålder egt. Af
Hospitalets räntor och medel, uppgående till omkring 2000 R:dr årligen, utginge
tills' vidare, jemlikt ett Kongl. Maj:ts Nådiga beslut af den 29 Oktober 1828, ett
belopp af 400 R:dr till Hospitalets behof, men detta understöd var så ringa, att
Hospitals-och Lasaretts-Direktionen måst årligen hos Länets Pröfnings-Kommitté göra
framställning om ett bidrag af minst 400 R:dr, utan hvilket inrättningen nödgades
antingen alldeles upphöra, eller ock mycket inskränka sin verksamhet. För att bereda
tillgång till detta understöd hade en förhöjning i Kurhus-afgiften å ön måst
ske, ehuru Hospitalet egde egna tillgångar till belopp af 1400 å 1600 R:dr årligen,
som blifvit detsamma afhända, under det att öns arma sjuklingar måste blifva utan
vård och hjelp, i anseende dertill, att dagkoslnaden på Lasarettet vore så hög, att
L rsamlingarne, heldre än att bekosta skjuts och ett dyrt underhåll, läte mångå sjuke
blifva utan hjelp. Under sådane förhållanden förmådde icke Hospitalet uppfylla sin
bestämmelse, helst de ringa tillgångarne gjorde det till en nödvändighet att höja
intagnings-afgiften, hvarigenom åter de mindro bemedlade sjuklingarne hindrades att
å Hospitalet söka hjelp i sin belägenhet. Skulle derjemte inträffa, att Kurhus-kassan
Ståts-Utskottets Utlåtande, N:o 75.
31
icke kunde lemna vidare understöd, egde ej Gottland mera något Hospital, utan
endast ett litet sjukhus för några få persöner. På grund häraf har motionären
begärt, att af Wisby Hospitals öfverskottsmedel ytterligare 400 R:dr årligen måtte
till samma Hospitals disposition öfverlemnas, eller ock ett lika stort årligt Statsanslag
bestämmas, hvarigenom Hospitalet, med tillhjelp af Kurhus-medlen, kunde
komma i tillfälle att fastställa en lindrig afgift för ett större antal af församlingarnes
fattige sjuke medlemmar.
Vid sistlidne Riksdag, då motion väcktes oin Wisby Hospitals öfverskottsinedels
ingående till samma Hospital, förklarade Stats-Utskottet uti dess deröfver under JV2
242 afgifna, af Rikets Ständer sedermera bifallna, utlåtande, att, som frågan om
Hospitalets rätt till dessa öfverskottsmedel vid flere tillfällen, efter förutgångne utredningar,
utgjort föremål för Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning och beslut, och dertill
komme, att under de sednare åren betydliga belopp af för Hospitalsvården tillgängliga
medel kommit Lasarettet till godo för bekostande af ny Lasaretts-byggnad, Utskottet,
vid sådant förhållande, ansage sig icke ega skäl att tillstyrka någon förändring
uti hvad sålunda, blifvit i nåder förordnadt; och då anledning icke förefinnes, att Gottlands
Läns Lasarett må komma i åtnjutande af en förmån, af hvilken andre län i
riket, som, i likhet med Gottlands, deraf tillfälligtvis varit i besittning, sedermera,
i anseende till Hospitalernes behof af deras egne medel, gått i mistning, samt ett
medgifvande deraf sannolikt skulle från desse län framkalla enahanda anspråk, får
Utskottet jemväl
å förevarande motion afstyrka Rikets Ständers bifall.
3S:o. Tili Utskottet har Ridderfekapet och Adeln remitterat en af Grefve vört
Rosen, A. E., väckt motion, hvaruti, under åberopande af de vackra resultaler, som
Homöopathien i en mängd sjukdomsfall och äfven under nasti idet års Chölera-epidemi
frambragt, samt af den förde! densamma framför den nu i allmänhet begagnade så
kallade allopathiska behandlingen af sjukdomarne egde uti den stora besparing i utgifter
för medikamenter, som uppkomme genom användandet af de enkla medel, den
homöopathiska läkemethoden erfordrade, föreslagits, att, tifl beredande af tillfälle att
å sjukhus ådagalägga hvad den sednare methoden förmådde uträtta jemförelsevis med
den nu begagnade, Rikets Ständer malte bevilja ett årligt anslag af 20,000 R:dr
för inrättande af ett homöopathiskt sjukhus med klinik i hufvudstaden.
Utskottet, som icke kan vara i tillfälle att bedöma, hvilka företräden den ena
eller andra af ifrågavarande kurmethoder må ega, finner deremot Statsverkets för så
många andra maktpåliggande behof i anspråk tagne tillgångar icke medgifva anställandet
af försök i det af motionären uppgifne ändamål; hvarföre Utskottet, med afseende
för öfrigt å det outredda skick, hvaruti förevarande fråga sig befinner, hemställer,
att den väckta motionen icke må till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
32
Stats-Utskottets Utlåtande, Sto 7$.
36:o. I öfverensstämmelse med hvad Utskottet i 32 punkten af dess betänkande
JSs 71, i afseende å 6:te Hufvudtitelns anslag för jordförluster genom kanal- och
våg-anläggningar, tillstyrkt, har Utskottet å närlagde tabell på ,8:de Hufvudtitelns
anslag till Hospitalers och Lasaretters underhåll uppfört ett emot de af Söderköpings
och Norrköpings indragne Hospitaler å förstnämnde litel nu innehafvande indelda
räntor svarande ersättnings-anslag af 1,203 R:dr 6 sk.
37:o. Efter hvad Utskottet inhemtaf, finnes å anslaget till Hospitalets och
Lasaretters underhåll ett odisponeradt belopp af 1 R:dr 57 sk. 8 r:st.; och hemställer
Utskottet,
att denna post må få, på sätt å bilagde tabell egt rum, från Riks—
Staten uteslutas.
Hyr kors underhäll.
38:o. Då till de fleste kyrkor i riket ett visst årligt anslag af Krono-tionden
utginge, under namn af vih- och byggnadssäd, men Hjulsjö och Jernboås kyrkor i
Westerås Stift vore i saknad af en dylik förmån, har Kongl. Majit, i anledning af
härom gjord underdånig ansökning, föreslagit, att 3 tunnor spanmål åt dem hvardera
måtte för nämnda ändamål anvisas att efter örebro läns markegångspris på Kronotionden
årligen utbetalas med tillsammans 6 tunnor; och som, enligt det vid den
nådiga propositionen fogade protokoll öfver Ecklesiastik-ärender af den 9 November
nästiidet år, vederbörande embetsverk och myndigheter, öfver ansökningen hörde, till
densamma tillstyrkt bifall, hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer må bevilja Hjulsjö och Jernboås församlingar ett
anslag af 3 tunnor spanmål för hvardera, att såsom vin- och byggnadssäd
för kyrkorna utgå, på sätt Kongl. Majit i nåder föreslagit.
39.o. Genom remiss från Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden har Utskottet
jemväl fått till behandling emottaga åtskillige motioner, angående anslag till vin- och
byggnadssäd, nemligen:
a) af Prosten Lagergren och Herr Sundblad, G. O.t att då Trosa stad, hvars
befolkning, i följd af strömmingsfiskets uftagande, minskats lill ungefär '/4 af hvad
den fordom var, icke förmådde att, såsom i förflutna dagar, sjelf bekosta alla nödiga
reparationer å dess kyrka, samt staden saknade förmånen af årligt anslag till vinoch
byggnadssäd, Rikets Ständer måtte, i likhet med hvad vid nästlidne Riksdag i
afseende å Askersunds Stads församling egde rum, bevilja Trosa Stads församlings
kyrka ett årligt kronotionde-anslag af 5 tunnor spanmål, såsom vin- och byggnadssäd;
— och har denna motion blifvit af flere Preste-Ståndets ledamöter biträdd;
b) af Doktor Sandberg, med hvilken Prosten Melén sig förenat: att Oscars
församling i Kalmar Stift, i anseende till behofvet af dess kyrkas ombyggnad, hvartill
församlingens innevånare jemväl börjat sammanskjuta medel, finge, såsom vin
och
-
Stats-Ulskottets Ullätande, Jt? 73.
33
och byggnadssäd, af hvilken förmån församlingen hittills varit i saknad, ett årligt
anslag af 3 tunnor kronotionde-spanmål;
c) af Prosten Lagergren, med hvilken Kontrakts-Prosten Wåhlander instämt:
att, då Qvarsebo församling i Strengnäs Stift, hvilken sedan år 1727 haft ett årligt
anslag till kommunionvin af endast 4 daler silfvermynt, utgående, efter nuvarande
värde, med 1 R:dr 16 sk. af ordinarie räntan i Linköpings län, iråkat en betydlig
skuld genom uppförande af nytt orgelverk och omgjutande af kyrkans klockor, församlingen
måtte få sig beviljadt ett anslag af 2 tunnor vin- och byggnadssäd årligen;
d) af Riksdags-fullmäktigen Eri/c Ersson från Kopparbergs län: att Sofia Magdalena
församling derstädes, hvilken hittills varit i saknad af vin- och byggnadssäd
och ensam, utan allmänt understöd, fått vidkännas alla utgifter till Pastors aflöning,
måtte, i anseende till den fattigdom, hvaruti denna församling sig befunne, erhålla
ett årligt anslag af 10 tunnor vin- och byggnadssäd utaf den i orten behållna
kronotionde: samt
e) af Riksdags-fullmäktigen Nils Larsson från Jemtlands län: att då Hotagens,
till Föllinge Lappmarks pastorat af Hernosands Stift hörande, nyligen bildade församling,
bestående, utom 123 lappar, af 348 personer, dels åboer, dels torpare
och inhyseshjon samt blott 28 s. k. Lappmarks-krono-nybyggare, gått i författning
om uppförande af kyrkobyggnad, men denna, i brist af kyrkokassa, icke kunde fullbordas,
utan att innevånarne, hvilka i allmänhet voro medellösa, måste sätta sig i
betydlig skuld, Rikets Ständer måtte af Kronans behållne Kronotionde-spanmål inom
Föllinge socken bevilja Hotagens Kapell-församling 5 T:r Korn, såsom vin- och byggnadssäd.
Så vidt af tillgänglige handlingar kunnat inhemtas, synes det väl Utskottet,
som, med afseende å den fattigdom, hvaruti Qvarsebo och Hotagens församlingar
lära befinna sig, anslag af ifrågavarande beskaffenhet borde dessa församlingar företrädesvis
beviljas, den förra likväl emot vilkor, att dess nu innehafvande årliga anslag
af 4 Daler Silfvermynt indrages; men då Utskottet, innan vederbörlig undersökning
försiggått i afseende å de till stöd för motionerne åberopade förhållanden,
icke är i tillfälle att fullt bedöma behofvet af de begärda anslagen, samt dylika
frågor, enligt Utskottets tanke, böra, såsom, enligt föregående § skett i fråga om
anslag till vin- och byggnadssäd för Hjulsjö och Jernboås församlingar, hos Kongl.
Maj:t anmälas, har Utskottet, som, hvad särskildt beträffar Hotagens församling, förmodar,
att, derest, innan frågan hinner behörigen utredas, behof deraf förefinnes,
Kongl. Maj:t i nåder lemnar något bidrag af Lappmarks Ecklesiastik-fond eller andra
tillgängliga medel, funnit sig böra hemställa,
att de väckta motionerne icke för närvarande må tili någon Rikets
Ständers åtgärd föranleda.
40:o. Under titeln Kyrkors underhåll förekomma i Riks-Staten tvänne span
Dih.
lill R. Sl. Erot. 1S53 <Sc 1854. 4 Sami. 1 Afd. 27 Uäfl. 5
34
Shils-Ulskotlets Utlåtande, M 75.
målsposter, den ena å 20 kappar indeld spanmål, anslag till Lena Sockens fattige
och den andra å 11 T:r, utgörande Bibeltrycks-spanmål; Och hemställer Utskottet,
att den förra posten måtte få öfverflyttas till anslaget för Fattigvården,
och den sednare 11 T:r Bibeltrycks-spanmål, hvilka för
längre tid tillhaka blifvit till Stats-Verket indragne, från Riks-Staten
uteslutas.
Skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus.
•il-o. I öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit och till
följd af Rikets Ständers bifall till Utskottets Utlåtande M 28, har Utskottet af den
vid sednaste riksdag till gratifikationer åt extra ordinarie tjenstemän och vaktbetjente
anvisade summa till vederbörande Stater öfverfört de nedannämnde under
Ecklesiastik-Departementet hörande embetsverk tillagda belopp, nemligen:
Departementets expedition R:dr 300: — —
Riksarkivet
» 100: — —
Kongl. Bibliotbeket
» 100: — —
Sundbets-kollegium » 100: — —
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien . » 53:
Karolinska Mediko-Kirurgiska institutet .... » 100
R:dr 735
16.
16.
Och är anslaget till skrifmaterialier och expenser m. m., nu utgörande 13,296
R:dr 34 sk. härigenom nedsatt till 12,563 R:dr 18 sk., hvilket belopp för erhållande
af jemn slutsumma å Hufvud-titeln, ytterligare minskats med 3 R:dr 22 sk.
4 r.st.; hvadan anslaget blifvit å närlagde tabell upptaget till 12,559 R:dr 43 sk.
8 r:st.
42:o. I anseende dertill, att erfarenheten, särdeles under den sednare tiden,
skall visat behofvet af ett anslag å denna Hufvud-titel till bestridande af rese- och
traktaments-kostnader, har Kongl. Maj:t äskat, att för sådant ändamål ett förslagsanslag
af 1000 R:dr malte å Hufvud-titelns ordinarie stat uppföras.
Då utgifter af förevarande beskaffenhet, i de fall sådana må ifrågakomma, synas
kunna anvisas å anslaget till extra utgifter, hvilket hittills blifvit derför anlitadt
och jemväl lemnat tillgång, har Utskottet trott sig icke böra
till hvad Kongl. Maj:t i detta hänseende äskat tillstyrka Rikets
Ständers bifall.
43:o. Öfrige lill denna Hufvud-titel hörande anslag, hvaruti någon förhöjning
eller minskning icke blifvit ifrågasatt, hafva, på sätt bilagda tabell utvisar, af Utskottet
föreslagits till enahanda belopp, som vid sistlidne riksdag bestämdes, endast
med den förändring, som i vissa delar erfordrats i anledning af spanmålens beräknande
till 6 R:dr 32 sk., i stället för 6 R:dr per tunna.
Stockholm den 30 Alars 1854.
Stals-Utskotlets Utlåtande, M 73.
35
Reservationer :
Vid 24 punkten:
af Herr Cassel, V., som ansåg, att Utskottet bort tillstyrka bifall till Kongl.
Maj:ts Nådiga framställning om uppförande såsom lön å ordinarie stat af det för
professionen i kliniken för barnaålderns sjukdomar vid Karolinska Mediko-Kirurgiska
institutet bestämda årliga arfvode, helst möjligheten att få professionen besatt
med skicklige män genom det af Utskottet fattade beslutet blifvit i betydlig mån
inskränkt.
Vid 25 punkten:
af Riksdags-fullmäktigen Ola Månsson från Christianstads län, som för sin del
icke ville tillstyrka det ifrågakomna anslaget för en profession i pathologiska anatomien
vid Karolinska Mediko-Kirurgiska institutet, så framt ej, på sätt Utskottets
utgifts—afdelning bade föreslagit, det vilkor för ansökningsrätt till nämnde profession
stadgades, alt den sökande skulle vara Medicine Doktor och Chirurgie Magister.
Häruti instämde Riksdags-fullmäktigen Henric Andersson från Örebro län.
Vid 33 punkten: 1
af Herr P. 11. Hesselgren: »Med Stats-Utskottets majoritet, som, genom votering.
beslutat tillstyrka förhöjning i det för Kongl. Musikaliska Akademien nu utgående
statsanslag, bar jag icke kunnat instämma. Jag anser nemligen denna förhöjning
desto mera olämplig, som någon plan för denna undervisnings-anstalts utvidgande
hvarken blifvit föreslagen af Akademiens Styrelse eller af Kongl. Majit
ifrågasatt; och då härtill kommer att nämnde Inrättning i sitt nuvarande skick
knappast, eller åtminstone högst ofullständigt förmår uppfylla de mest billiga anspråken
af en Elementar-skola, ännu mindre af en Akademi, lärer hvar och en
finna, att det understöd, denna anstalt af Staten redan åtnjuter, bör vara tillräckligt
för densammas bestånd och att, innan full visshet vunnits derom, att förändring
eller förbättring i dess nuvarande organisation och verksamhet kommer att
vidtagas, tillökning i anslagssumman icke bort ifrågakomma.»
Häruti instämde Måns Mänsson från Kalmar län, David Andersson från Hallands
län, Lars Magnus Knutsson från Östergöthlands län och Henrik Andersson
från Örebro län.
af Ola Månsson från Christianstads län, som, bland annat, anförde, att Musikaliska
Akademiens ekonomiska ställning icke syntes påkalla något större anslag,
enär behållningen i dess kassa, såsom af Revisions-berättelserna inhemtades, under
de sednare åren varit i tillvext.
Häruti instämde Matts Persson från Stockholms län, Per Mattsson från YcsterNorrlands
och Elof Andersson från Wermlands län.
Vid 42 punkten:
af Herrar von Troil, S. G., Björnstjerna, J. M., af HöVstfn, C. T., och
Törnebladh, G.
S€
Slals-Ulskotlets Utlåtande, .V? 75.
af Biskop Annerstedt: »Emot Utskottets förslag i den 42 punkten måste jag
reservera mig. För intet af Styrelsens departementer är särskildt anslag till reseoch
traktaments-ersättning nödigare än för Eeklesiastik—departementet. Under dess
handläggning höra frågor rörande religionsvård, kyrkostyrelse, undervisningsverk ifrån
de lägsta till de högsta, fattigvård, heisovård, äfvensom rörande de högre anstalter,
genom hvilka vetenskapens och konstens odling och utveckling skola befrämjas. Tror
man väl, att så mångsidiga, så högvigtiga, så djupt i samhällets inre lif ingripande
angelägenheter kunna ordnas och ledas endast genom infordrade utlåtanden och utfärdade
skrifvelser? Om någonsin äro härvid personliga meddelanden och öfverläggningar,
personlig tillsyn och handläggning af nöden, och för detta ändamål behöfves
anslag, som gör det möjligt att tillkalla och använda sakkunnige män. Isynnerhet
är detta nödigt i en tid som vår, då djupgående rörelser och mot hvarandra kämpande
åsigter på mer än ett af ofvan angifna fält för Ecklesiastik-Styrelsens verksamhet,
kräfva den mångsidigaste pröfning och den lag-grannaste behandling. Man
hänvisas till extra utgiftsmedlen, men dessa äro ingalunda för högt tilltagna, om
dermed skola kunna beredas lämpliga uppmuntringar och belöningar ät mindre bemärkte,
men för fäderneslandet vigtiga tjänster, bevisade af personer, anställde på
lägre platser under detta departement, och derjemte oförutsedda utgifter bestridas.
För sådana ändamål hafva ock de extra utgiftsmedlen under sednare år varit till
fullo behöfliga.»
Uti denna reservation instämde: Biskop Heurlin samt Prostarne Schram, Forssell,
Arosenius, P. C., Tellbom, Holmberg och Melander.
STOCKHOLM, TRYCKT. HOS JOH BECKMAN, 1854.
Åttonde Huff nd-Titeln.
•1832 års Riksstat
anslår
7.000
—
14,824
32
7,176
32
15,498
16
214,899
32
7,600
164,907
289,713
11,167
3,0? 3
38,037
24
22
32
Ecklesiastih>Departeinentet.
Departements-Chefen, 1832 års anslag . .
Departementets Expedition, d:o . .
Tillkommer: från Skrifmaterialie-anslaget
14,824: 32.
500: —
Riks-Arkivet, 1832 års anslag
Tillkommer: från Skrifmaterialie-anslag
7,176: 32.
100: —
Kongl. Bibliotheket, 1832 års anslag
Tillkommer: från Skrifmaterialie-anslaget
Klerecie-Staten.
Penningar: af 1832 års anslag  6,899: 24.
deribland förslagsanslag, högst 2,340 lt:dr
åt 13 Konsistorii-Notarier å 180 R:dr.
» Biskopens på Gottland lön, förslagsanslag 2,000:
» Pastor i Fahlun, anslag af ljr Skepp, koppar,
förslagsvis ä 133: 46. ..... . 200:
» Pastor i Forssmark, anslag af 2 Skepp. Ham
marskattsjern
ä 13 R:dr, förslagsvis . 50:
Tillkommer: genom öfverflyttning från Elementar-Läroverkens anslag:
för Konsistorii-Notarierne, atlöning  84: ». 3.
för Pastorer m. 11. tillhörande Klereciet  37: 44. 8.
15,498: 46.
100: —
9,129: 24. —
121: 46. 41.
9,230: 40. 14.
83,434: 35. —
Indelta räntor: 1832 års anslag
Indelt Spanmål: d:o
20,165 T:r 43 k:r
Tillkom m er: öfverflyttning från Elementar-Läroverkens
anslag: för Konsistorii-Notarierne 167 T:r 2 k:r go.332 T:r 15 k:r
å 6 2 R:dr 133,349: 38
Oindelt Spanmål: 1832 års anslag  225 T:r
Tillkommer: Prostetunnor, enl. Kgl. Maj:ts proposition 8 »
från 6:te Hufvud-Titeln (anslaget jordförluster) öfver
tlyttade
55 »
från anslaget lill Elementar-Läroverken d:o till Kon
sistorii-Notariernc
488 »
Afgår: till anslaget för kyrkors underhåll öfverflyttade
(Loos kapell)
476 T:r
5 »
474 T:r ä 6J* R;dr
3,140:
Lappmarks Ecclesiastik verk, förslagsanslag
Universite terne.
Penningar: 1832 års anslag  73,160: 40. —
Tillkommer: Löneförhöjning åt Bibliothekarien samt 2:dra Amanuensen
vid Lunds universitet 330:
» åt 2:dra Amanuensen vid Upsala universitet . . 500: — —
» åt 2:ne Professorer vid d:o å 400 R:dr . . . 800: — —
» åt 3:ne d:o vid Lunds d:o å d:o 1,200: — — ^ jjgp-
Indelta räntor: 1832 års anslag
Indelt Spanmål: d:o
Elementar-Läroverken, Reservationsanslag.
Penningar:' 1832 års anslag
Tillkommer: genom förändring i Salpeterhjelpens
utgörande, från Indelta räntor
Afgår: genom Öfverflyttning till Klerecie-Staten .
d:o d:o till Folkskolorne •
. . . 8,103 T:r 18 k:r ä 6); ll:dr
167,003: 4. 4.
167,160: 34. 4.
876: 9. 6.
78,010: 40. —
41,123: 14. —
34,025: 36. —
133: 33. —
121: 16. ii.
734: 40. 7.
Indelta räntor: 1832 års Markegångsvärdo  6,203: 47. 8.
Afgår: till kontant öfverflyttade
133: 53. —
Indelt Spanmål: 1832 års anslag  15,868 T:r 5 k:r
Afgår: till Klerecie-Staten öfverflyttade . . . 167. 2.
samt i ltiks-Staten orätt qvarstående
Socknegångs-Spanmål 25. 17. 192 - 19 y
166,284: 24. 10.
6,050: 14. 8.
S:a 45,675 T:r 48 k:r å 6* R:dr 104,303: 36.
Oindelt Spanmål: 1832 års anslag  3,549 T:r 8 k:r
Afgår: till Klerecie-Staten öfverflyttade  488 »
Folkskolorne.
Penningar: 1832 års anslag
Tillkommer: från Elementar-Läroverkens anslag öfverflytt
penningeersättning till Pedagogier
Indelta räntor: 1832 års anslag
.
Indelt Spanmål: j.y
Oindelt d:o j:o
3,361 T:r 8 k:r å 6j R:dr 22,408: 16.
3,502: 40. —
734: 40. 7
de. Djekne
-
898 T:r 4 k:r å 6) R:dr
71 T:r 8 k:r ä d:o
4,037: 52. 7.
2,048: 28. —
5,98 7: 24. —
475:
Gymnastiska Central Institutet, oförändradt ......
Sundhets-Collegium med Medicinal-Staten.
Penningar: 1832 års anslag  56,196: 46.
Förslag till blifvande Itiks-Stat.
Penningar.
Indelta Räntor.
Kronovärdi.
Markegång på
förslag.
7,000
15,124
7,276
13,598
9,230
7,600
78,010
166,284
4,057
5,035
40
40
24
14
10
14,908
6,012
4,263
289
27
32
44
14
85,434
41,125
6,050
2,048
35
14
14
28
Spanmål.
Indelt.
Mått.
Värde förslagsvis
ii 6§ R:dr.
Oindelt.
Mått.
Värde förslagsvis
å 6 J R:dr.
Summa
Banko.
20,332
8,105
15,675
898
15
18
135,549
54,023
18
104,303
5,987
38
36
36
24
471
3,561
71
3,140
22,408
473
16
Trpt | 793,880 j 361-
Hör lill Slals-UlskotMs Ullålande, 1854, JU 75.
Transport 56,196: is.
313,2361 421 4 j 22,4741 45 J 111 132,658! 43j 8j 45,0091 231 300,064j38j— j .3,9031 16 j 26,023 jin |
7,000
13,124
7,276
13,598
231,573
7,600
173,159
299,246
12,568
3,053
32
32
16
17
42
43
11
771,983 44
Trpt
Åttonde H u f V U d - T t t e l n. (Fortsättning.)
1852 års Riksstat
anslår
793,880
17,187
2,272
2,500
7,770
1,200
9.000
500
1,500
2,640
5,986
16,553
3.000
9,100
22,535
6,283
10,000
5,500
51,852
20,560
853
11,645
156,428
10,400
15,296
36
16
16
34
34
10,000| —
S:a 1,194,980 —
Ecklesiastik-Departementet.
Tillkommer: från Skrifmaterialie-anslaget
Löneförhöjning för
48 Ordinarie Provincial-Läkare ä 234: 8.
å 253: ig.
å 166:32.
å 416:32.
ä 250;:—
Transport 56,196: i6. —
100:
11
d:o
d:o
7
d:o
d:o
2
d:o
d:o
15
Extra
d:o
1
d:o
d:o
11,240:
2,566:32.—
1,166:32.—
853:16-—-  3,750:—
350:
T\ya Löner för 4 extra d:o å 500 R:dr
19,906: 32.
2,000:
Löneförhöjning för Djuriäkarne  5,600: —- — gg 606. 32  .
Indelt Spanmål: 1852 års anslag 310 T:r 6 k:r å 63 R:dr
Carolinska Medieo-Chirurgiska Institutet: 1852 års anslag
Tillkommer: Ny lön för en professor i 1’athol. anatomi d:o • • . 1,600: — —
För 1 adjunct i Chemien ...... d:o ... 400:
Från Skrifmaterialie-anslaget öfverflyttade ..... 100: — —
81,803: —
2,067: 44.
17,187: —
2,100: —
Barnbördshusen: 1852 års anslag
Till k0 m m er: förhöjning
Orthopediska Institutet, oförändradt anslag
. . .
Veterinär-Inrättningarne i Riket
Veterinär-Inrättningen i Stockholm: 1852 års anslag  7,770: —
Tillkommer: förhöjning
. .
2,750; —
D:o d:o i Skara (nytt)
Vaccinationens befrämjande: 1852 års anslag .
2,272: —
2,150: —
10,500:
1,400:
Tillkommer: förhöjning
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande, för slags-anslag
Svenska Läkare-Sällskapet, anslaget oförändradt
Svenska Akademien, d:o
Vetenskaps-Akademien, d:o
Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien: 1852 års anslag
Tillkommer: från Skrif-materialie-anslaget öfverflyttade .
Fria Konsternas Akademi (deraf 2,000 R:dr Hanib. Banko Förslagsvis ä 128 sk.)
Musikaliska, Akademien: 1852 års anslag . .. '- -
Tillkommer: förhöjning
. . .
Naturhistoriska Riks-Museum, oförändradt anslag
Institutet för Blinda och Döfstumma d:o
Fattigvården i Stockholm och landsorterne: .
1,260:
1,200:
5,986: 46.
o3: 16.
3,000: —
5,000: —
Penningar: 1852 års anslag
Indelta räntor: d:o
Indelt spanmål: d:o
• •
Tillkommer: från anslaget till kyrkors underhåll
47 T:r 8 k:r
20 k:r
17 T:r 28 k:r ä 6j R:c]r
6,094: 8.
85: 24.
119: 8.
6771 T:r 18 k:r å 6j R:dr
Fattigvården i allmänhet: Förslags-anslag, oförändradt
Lasarettet i Stockholm: 1852 års anslag
-
Hospitalers och Lasaretters underhåll:
Penningar: 1852 års anslag'
5,998: 12. 8.
Afgår: Odisponeradt .....’•  1: 37. 8.
S:a 3,996: 23. —
Tillkommer: från 6:te Hufvud-Titeln öfverflyttade  1,205: 6. —
Indelta räntor: 1852 års anslag
Indelt Spanmål: d:o
Stora Barnhuset i Stockholm:
Penningar: 1852 års anslag .
Indelt spanmål: d:o
Frimurare-Barnhuset, 1852 års anslag
Barnhusen i landsorterne d:o 1940 T:r 16 k:r Ind. spanmål å 6| R:dr .
Kyrkors underhåll:
Penningar: 1852 års anslag
Indelta räntorr d:o
Indelt spanmål: d:o 24,397 T:r 16 k:r
Afgår: till anslaget för fattigvården — 20 k:r
från Biks-Staten (indragne) 11. — — 11 T:r 20 k:r
Oindelt spanmål: 1852 års anslag
5,201: 29. —
10,205: 3. 4.
45,143: .36. —
3232 T:r 8 k:r
6£ B:dr
1,166: 32. —
21,548: 16. —
18: 16.
9,694: 40.
Tillkommer: enligt Kongl. Maj:s nåd. prop.
samt från Clerecie-Staten hitförde . . .
53 T:r
6 —
3 —
24,383 T:r 28 k. ä 62 H:dr 162,572: 24.
66 T:r å Oj R;dr
Bese-Stipendier samt läroböckers och lärda Verks utgifvande
Skrilmaterialier och expenser samt ved och ljus.. Förslags-anslag
Afgår: till diverse anslag under denna Hufvud-Titel öfverflyttade
samt ytterligare för jemnande af Hufvud-Titelns slutsumma
Extra utgifter: 1852 års anslag
440: — —
. 13,296:
34.
753:
16. —
12,565:
18. —
3:
22. 4.
Anm. Förhöjningen å denna Hufvud-Titel utgör 99,330: — —
Summa
Förslag till blifvande Riks-Stat.
Penningar.
Indelta Bäntor.
Kronovärdi.
313,236
81,805
19,287
4,422
2,500
11,900
2,400
9.000
500
1,500
2,640
6,019
16,555
6.000
9,100
22,533
6,094
10,000
5,500
5,201
1,166
833
18
10,400
12,559
10,000
42
16
29
16
43
22,474
12
2,274
3,107
43
23
11
Markegång på
förslag.
Spanmål.
I nd elt.
Mått.
Värde förslagsvis
å 6 ?f R:dr.
Oindelt.
Mått.
Värde förslagsvis
å 6J R:dr.
152,658
43
85
10,205
9,694
24
40
45,009
310
17
6,771
3,232
1,940
24,385
23
28
28
300,064
2,067
119
45,143
21,548
12,936
162,572
38
44
36
24
3,903
66
16
26,023
440
16
Summa
Banko.
771,983
85,870
19,287
4,422
2,500
11,900
2,400
9.000
500
1,500
2,640
6.019
16,553
6.000
9,100
22,555
6,298
10,000
5,500
60,550
22,715
855
12,936
44
44
16
40
20
172,725
10,400
12,559
10,000
32
43
570,749 | 111— 27,868 j 361 8j 152,6441 151 — | 81,667 | 311 544,453 | 6|— | 3,9691 161 26,463 | 161 — |l,294,510| — | —
STOCKHOLM . TRYCKT HOS Joil. BECKMAN, 1834.
Slats-Utskollets Utlåtande, JVs 7A.
1
M 74.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 1 April 18S4, kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående regleringen af utgifterne under Riks-Statens
JVionde Hufvud-Titel.
(U. A.)
Af Nionde Hufvud-Titelns 2:ne Afdelningar fastställdes den ena eller Pen
sions-Staterna
vid sisllidne Riksdag till 296,733 R:dr 16 sk. Den andra Af
delningen
eller Allmänna Indragnings-Staten beräknades vid sednaste Statsreglering
förslagsvis till 353,326 R:dr 32 sk., deruti inbegripne indelda räntor, upptagne
efter markegång på förslag till 9,103 R:dr 16 sk. samt 48 tunnor 30
kappar indeld och oindeld spanmål, utgörande, efter 6 R:dr tunnan, 293 R:dr
30 sk. Ranko.
Pensions-Staterna.
l:o Enär det för dessa Stater, uti nu gällande Riks-Stat, upptagna anslagsbelopp
af 296,733 R:dr 16 sk. fortfarande lärer erfordras för uppfyllandet af de
med dessa anslag åsyftade ändamål, får Utskottet, i enlighet med Kongl. Majits
derom gjorda Nådiga framställning, tillstyrka,
att en lika stor summa må af Rikets Ständer för sagde ändamål
anvisas att utgå under den tid, nu skeende Statsreglering kommer
att omfatta; —■ endast med afdrag af 660 R:dr eller det
belopp, hvarmed, i följd af Rikets Ständers bifall till Stats-Utskottets
i Utlåtandet JV2 64 Bil. Litt. A. gjorda hemställan, rörande
ifrägaslälld förändring i sättet för Salpeter-hjelpens beräknande
i de Småländska länen, förslags-anslagen för Wadstena Krigsmanshuskassa
och Invalidhus-fonden böra minskas.
Allmänna Indragnings-Staten.
I afseende på regleringen af Allmänna Indragnings-Staten hafva, i följd af
dels Kongl. Majtrs Nådiga Propositioner, dels enskilda motioner, nedannämnde förändringar
ifrågakommit:
Bih. till R. St. Prot. 1833 <5s 1834. 4 Sami. 1 Afd. 28 Baft, 1
2
Stals-Utskottets Utlåtande, JM 74.
l:o. Med bifall till derom gjord Nådig framställning anvisade Rikets, sed-“
nast församlade Ständer, å Allmänna Indragnings-Staten, för utgifvandet af Sveriges
gamla lagar, under åren 1832, 1833 och 1854, ett årligt anslag af 1200
R:dr, deraf hälften borde utgå såsom arfvode till utgifvaren, Professoren Doktor
C. J. Schlyter, och andra hälften till utgifter för biträden och omkostnader, hvarvid
Rikets Ständer tillika i underdånighet anhöllo, det Kongl. Maj:t mätte i Nåder
täckas låta tillse, att arbetets fullbordan blefve, så mycket ske kunde, påskyndad;
och har Kongl. Maj:t, jemte Nådigt tillkännagifvande, att sedan sisthållne
Riksdag 7:de och 8:de banden, innefattande Gottlands-lagen, Wisby Stadslag och
Wisby Sjö-rätt, från trycket utkommit, bearbetade med enahanda noggrannhet och
på samma gång utmärkt förtjenstfulla sätt, sorn gjort de föregående delarne till
ett verk, som hedrade dess utgifvare lika mycket, som det vore en prydnad för
det land, der det blifvit utfördt, i Nåder föreslagit, att, i likstämmighet med
hvad vid de sednaste fyra Riksdagarne blifvit beviljadt, 1200 R:dr måtte för
enahanda ändamål å Allmänna Indragnings-Staten uppföras och till Professor Schlyter,
ifrån och med år 1855 till dess nästa Statsreglering vidtager, utgå med hälften
såsom arfvode och återstoden till ersättning af biträde och kostnader, under
enahanda vilkor af arbetets oafbrutna gång och redogörelse för dess fortskridande,
som hittills varit vid detta anslag fästadt.
Med afseende å hvad sålunda blifvit upplyst, och då det ovedersägligen är af
stor vigt, att utgifvandet af detta utmärkta och för vårt lagväsende så värderika
arbete icke varder afbrutet, tillstyrker Utskottet,
att berörda anslagssumma, 1200 R:dr, må, på sätt Kongl. Maj:t i
Nåder äskat, fortfarande utgå under den tid nu förestående Statsreglering
blifver gällande.
2:o. Sedan Kongl. Majit under den 30 September 1851, i sammanhang
med det Advokat-Fiskalen i Kongl. Krigs-Kollegium Nicolas Lindberg då beviljade
afsked, i Nåder förklarat Lindberg berättigad att för sin återstående lifstid
på Indragnings-Stat i Kongl. Stats-Kontoret uppbära sin å Krigs—Kollegii gamla
Stat innehafda lön 1314 R:dr, med förhöjning efter riksrnarkegångs-pris för der-
under begripen spanmål, samt, i afseende åv berörde pension, i Öfrigt stadgat, att
den del deraf, som motsvarade hvad af lönen från Riks-staten utgått, nemligen
hälften, skulle upptagas å Allmänna Indragnings-Staten och derifrån till Lindberg
utbetalas, men det öfriga till honom af Stats-Kontoret anordnas utaf under händer
hafvande medel, emot ersättning efter hvarje års slut, dels från förenade mötespassevolans-fonden,
dels från Wadstena Krigsmanshus-kassa och dels i förhållande
till det lönebelopp, hvilket från Militiae-boställskassan utgått, efter derom
särskildt meddelande Nådig föreskrift; så har Kongl. Majit, af den anledning att
Rikets sednast församlade Ständer funnit lämpligt till Allmänna Indragnings
-
Stats.Utskottets Utlåtande, M 74.
3
Staten öfverflytta hela den Pensions-stat, hvarmed Militiae—bostallskassan då var belastad,
och enär den grundsats, sorn föranledt Rikets Ständers omförmälda åtgärd,
jemväl egde tillämplighet på de delar af f. d. Advokat-Fiskalen Lindbergs pen
sion,
hvilka, uppgående till sammanlagdt 657 R:dr, utom spanmåls-förhÖjningen,
motsvarade hvad Lindberg under tjenstetiden, såsom fön från ofvnnberörde 3:ne
fonder, med en tredjedel från hvardera, uppburit, uti Dess Nådiga Proposition,
angående Stats-Verkets tillstånd och behof, föreslagit, att jemväl den hälft af Lindbergs
pension, hvilken nu på sistberörda sätt utgöres, måtte, jemte förhöjning-för
derunder begripen spanmål, å allmänna Indragnings-Staten uppföras med 664 R:dr
6 sk., helst härigenom undvekes den nu ärligen återkommande anvisningen af en
mindre pensionsdel och dennas, äfvensom den öfriga pensionens redovisande uti
fyra olika räkenskaper; och får Utskottet å detta till förenkling i räkenskapen le
dande
förslag
tillstyrka Rikets Ständers bifall.
3to. Uti en af Kongl. Krigs-Kollegium till Kongl. Majit ingifven skrift, hade
Notarien i bemälde Kollegium, Advokal-fiskalen Gustaf Engelbert Trana, underdånigst
anhållit, att han, som i flera år, i anseende till bristande synförmåga,
icke kunnat sin innehafvande Notarie-tjenst förrätta och, enligt hvad af bifogadt
läkarebetyg styrktes, fortfarande vore fullkomligt blind, utan hopp att någonsin
återfå sin syn, i följd hvaraf han jemväl funné sig urståndsatt att nägöu tjenstebefattning
vidare utöfva, måtte förklaras berättigad att, för sin egen jemte hustrus
och barns utkomst, under sin återstående Jifstid, å Allmänna IndragningsStaten
uppbära en årlig pension, antingen af 800 R:dr Banko., motsvarande den
lön efter gammal Stat, han såsom Notarie i Kongl. Krigs-Kollegium hittills uppburit
och för närvarande innehade, eller till det belopp af 1000 R:dr, som för
Notarie-tjensten i Kollegii nya Stat vore uppfördt, till stöd för hvilken anhållan
sökanden äfven företedt prestbevis af innehåll, att han, som vore född den 18
Februari 1805, befunne sig, med hustru och 2 minderåriga döttrar, i högst ömmande
lefnadsvilkor; och har Kongl. Majit, i betraktande af hvad uti förevarande
fall förekommit, och enär, genom sednaste förändring af Krigs Kollegii organisation,
tjenstemännens antal derstädes blifvit, oaktadt göromålens betydliga förökande,
inskränkt till det minsta möjliga, samt vid ett sådant förhållande, då en hvars
fulla arbetskraft vore påräknad, en tjenstemans oförmåga till tjenstgöring måste
förorsaka rubbning i ärendernas gång, och stilndom äfven, såsom händelsen varit
med Trana, medföra särskilda utgifter för Staten, funnit sökanden, såsom genom
nämnde sjukdom oförmögen att sin tjenst bestrida, böra, i öfverensstämmelse med
Kongl. Brefvet den 23 September 1688, förblifva i åtnjutande af den med tjensten
förenade lön, och af den anledning föreslagit Rikets Ständer att medgifva det
Trana, ehuru han ännu icke uppnått föreskrifven ålder, likväl måtte, efter erhål
-
4
Stats-Utskottets Utlåtande, JYs 74.
let afsked, för sin återstående lifstid få uppföras å allmänna Indragnings-Staten
med en mot Notarie-lönen efter Kollegii äldre stat svarande pension af 80Ö R:dr
Banko.
Utskottet har tagit detta ämne i öfvervägande och får på de af Kongl.
Majit anförde skäl
till Dess nådiga framställning tillstyrka Rikets Ständers bifall.
4:o Kongl. Maj:t har jemväl begärt, att sedan Vexel-kontrollörs-befattningarne
i Stockholm och Götheborg numera blifvit indragna, Rikets Ständer måtte å
Allmänna Indragnings-staten bevilja dels Kommerserådet, Kammarherren U. Rosenblad,
såsom f. d. Vexel-kontroliör i Stockholm 400 R:dr, dels Kamererare»
Axel Smedberg, såsom f. d. innehafvare af enahanda befattning i Götheborg, 800
R:dr årligen,, under vilkor af dessa, emot de fordna vexelkontrollörs-arfvodena
svarande, anslags indragning eller förminskning i den mån annan ny inkomst från
Statens sida kunde den ena eller andra tillfalla; men då de såsom vexelkontrollörer
anställde tjenstemännen innehaft dessa befattningar endast på förordnanden
tillsvidare med arfvoden, har Utskottet funnit sig
sakna skäl tillstyrka Rikets Ständers bifall å hvad den Kongl, propositionen
i dessa delar innehåller.
5:o Sedan Fristads-läkaren i Eskilstuna, Medicine Doktorn och Chirurgie
Magistern Adolf Fredrik Alfort, uti en, till Kongl. Maj:t ingifven, underdånig skrift,
anhållit, att han, som alltsedan år 1816 hestrid t Fristads-läkarebefattningen och
jemväl besörjt den dermed förenade sjukvården vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori,
men numera, vid uppnådde 71 år, och genom sjuklighet lörsvagade krafter,
saknade förmåga att med erforderlig noggrannhet fullgöra' sina ijensteåligganden,
måtte förklaras berättigad att, efter afskedstagandet, till sin död, oafkortad bibehålla
den lön, han för berörde sjukvård af de under Kommers-kollegii förvaltning
ställda extra licentmedel årligen uppburit, har Kongl. Majit äskat att Doktor
Alfort måtte, efter afskedstagandet få å Allmänna Indragnings-staten för sin
återstående lifstid tillgodonjuta en årlig pension af 535 R:dr 16 sk. Banko.
Med afseende å Doktor Alforts höga ålder och långvariga tjenstetid tillstyrker
Utskottet Rikets Ständers •
bifall å Kongl. Maj:ts förevarande nådiga framställning.
6:o Med fästadt afseende å framlidne Justitierådet, Grefve Carl Sparres förtjenster
samt den medellösa ställning, hvari hans efterlemnade enka, Charlotta
Forssberg, med 3:ne omyndiga barn, sig befunne, har Kongl. Maj:t begärt, att
Rikets Ständer måtte för bemälda enka anslå en årlig pension af 600 R:dr.
Då framlidne Justitierådet Sparre, under sin lefnad, städse med nit och skicklighet
sökt gagna det allmänna, får Utskottet, med afseende å de för hans efterlefvande
förekommande bevekande omständigheter tillstyrka,
att Justitie-rådet Sparres enka, Charlotta Forssberg, måtte för sin
Stals-Utskoltels Utlåtande, JV$ 74.
5
återstående lifstid, få å Allmänna Indragnings-staten åtnjuta en
pension of 600 R:dr.
7:o Uti den Nådiga propositionen är vidare föreslaget, att, sedan framlidne
Justitie-rådet M. Toréns enka Emerentia Albertina Torén, hvilken af särskilda
medel i lifstiden årligen åtnjutit 666 R:dr 52 sk., med döden afgått utan att efterlemna
större behållning i boet än omkring 4,000 R:dr. som måst delas emellan
7 barn, bland hvilka 3:ne oförsörjda döttrar,. Sara Albertina, Hilda Wilhelmina
och Emma Maria, Rikets Sländer, med afseende ä Justitie-rådet Toréns i
lifstiden ådagalagda förtjenster samt de för hans bemälda 3:ne döttrar, hvilka saknade
pensionsrätt i Civil-statens pensionskassa, förekommande ömmande omständigheter,
måtte å Allmänna Indragnings-staten tillägga dem, Sara Alberlina, Hilda
Wilhelmina och Emma Maria Torén, en årlig pension af tillhopa 450 R:dr, eller
150 R:dr för hvardera, att af dem åtnjutas så länge de förblifva ogifta; och får
Utskottet, på de sålunda af Kongl. Majit anförda skäl, hemställa,
att Rikets Ständer måtte å Allmänna Indragnings-staten anvisa
ett belopp af 450 R:dr, att till framlidne Justitie-rådet Toréns
trenne döttrar utgå med 150 R:dr till dem hvardera, så länge de
lefva ogifta och i behöfvande omständigheter sig befinna.
8:o Kongl. Majit liar äfvenledes begärt, att, med afseende å framlidne Landshöfdingen
Grefve Fredrik Ridderstolpes långvariga tjenstetid, hans i behöfvande
omständigheter efterlemnade enka, Carolina Kolbe, matte å allmänna Indragningsstaten
få sig tillagd en årlig pension af 400 Ridr. Då emellertid den omständighet,
att Landshöfdingen Ridderstolpe under en längre tid tjenat staten, icke kan
anses utgöra tillräckligt skäl att derför tillägga hans efterlefvande enka pension,
har Utskottet, i betraktande jemväl deraf, att bemälda enka ej betungas med omsorger
för oförsörjda barns underhåll, funnit sig förhindradt
att lill Kongl. Majits olvanberörda nådiga framställning tillstyrka
Rikets Ständers bifall.
9:o Enär det statsanslag af 800 Ridr årligen, som Kongl. Vetenskaps-akademien
under någon tid fått använda, dels till fortsatt understöd för anskaffande
af teckningar utaf inhemska vexter till ett arbete benämndt »Sveriges Flora», och
dels till uppmuntran för utgifvande af teckningar utaf Zoologiska föremål, endast
blifvit anvisadt för tiden intill nästa statsreglering, men angeläget vore att samma
anslag ännu ytterligare beviljades för vinnande af närmare kännedom om de inhemska
naturalstren, har Kongl. Majit, då Akademien tillika upplyst, att med de
medel, som för berörde ändamål sedan sista riksdag utgått, samlingen af figurer
till svenska svamp-arter vunnit ytterligare tillvext och dessutom värdefulla ritningar,
till begagnande vid Zoologiska arbetens utgifning, blifvit utförda, i nåder
äskat, att berörda anslag måtte ytterligare under 5:ne år och till enahanda belopp
få utgå.
6
Slals-Ulskoltels Utlåtande, M 74.
Å denna nådiga framställning får Utskottet, med afseende å deri förekommande
skäl,
tillstyrka Rikets Ständers bifall.
10:o. På det Sekreteraren A. M. Strinnholm, hvilken, på grund af Rikets
Ständers beslut, under den tid nuvarande Statsreglering är gällande, af allmänna
medel uppbär ett årligt understöd af 1000 R:dr för utarbetning och utgifvande
från trycket af »Svenska folkets historia från äldsta till närvarande tider» måtte
sättas i tillfälle att uteslutande egna tid och arbetsförmåga åt fortsättningen af detta
förtjenstfulla arbete, har Kongl. Majit begärt, att berörde anslag än vidare finge under
trenne år eller intill Statsregleringen vid nästa Riksdag från Allmänna Indragnings-Staten
utgå; och inhemtas af det Kongl. Maj:ts Nådiga proposition bilagde
Stats-Råds protokoll för den 9 November nästlidet år, att femte Bandet af ifrågavarande
arbete inom kort vore färdigt att lemna pressen.
I sammanhang härmed har Utskottet till behandling förehaft en af Herr
v. Hartmansdorff, Aug. hos Ridderskapet och Adeln väckt och till Utskottet remitterad
motion, deruti han föreslagit, att förenämnde anslag till Sekreteraren
Strinnholm måtte ökas med åtminstone 500 R:dr utöfver hvad den Kongl. Propositionen
upptoge, i anseende dertill att Strinnholm, som saknade enskild förmögenhet
och lön på Stat, åtnjöt endast dessa 1000 R:dr såsom vedergällning
för sina historiska arbeten, af hvilka Slaten visserligen förbundit sig inlösa 250
exemplar af hvarje utkommande del, men hvilken lösen ej räckte till att betäcka
mer än halfva tryckningskostnaden.
Som ifrågavarande arbete är af stor vigt för den historiska forskningen och
derjemte en prydnad för Sveriges litteratur, samt härtill kommer, att Sekreteraren
Strinnholm saknar enskild förmögenhet och icke heller uppbär lön på Rikets Stat,
hemställer Utskottet
att Rikets Ständer måtte, för den tid, hvilken nu förestående Statsreglering
kommer att omfatta, för Sekreteraren Strinnholm å Allmänna
Indragnings-Staten uppföra ett årligt anslag af 1,500 R:dr.
H:o. Efter det Professoren vid Kongl. Akademien för de fria konsterna,
Hof-Iiitendenlen Fredrik Westin samt Hof- och Landskapsmålaren Joh. Gust. v.
Heidecken, hos Akademien tillkännagifva, hurusom de. vid nu uppnådd ålder af
mer än 70 år, belärade, det försvagade kropps- och själs-krafter snart skulle
göra utöfningen af deras vid Akademien innehafvande lärarebefattningar svår om
icke omöjlig, utan att de dock kunde Irån samma befattningar afstå, enär de
dermed förenade löneinkomster vore för dem alldeles oumbärliga, såsom utgörande
enda vilkoret för deras lifsbergning, och af sådan anledning begärt Akademiens
medverkan dertill, att dem måtte beredås samma fördel, som förut tillgodokommit
f. d. Professoren Limnell, att nemligen vid afskedstagandet varda öfverflyttade
på Rikets Allmänna Indragnings-Stat, samt Akademien, jemte under
-
Siats-Utskottets Utlåtande, M 74.
t
dårlig anmälan om berörde förhållande, tillika upplyst, att Hof-Intendenten Weslin
vore född 1782 och alltsedan 1813 varit vid Akademien tjenstgörande, dels såsom
vice Professor, dels såsom Professor, dels också, från 1828 till 1840 såsom Akademiens
Direktör; att han under längre tid var en af Fäderneslandets mest ansedda
och värderade, konstnärer och jemväl såsom lärare verkat på ett nitiskt och förtjenst—
fullt sätt, äfvensom att hans vid Akademien egande inkomster utgjordes af en Historie-Målarelön
300 R:dr, och ett Professors-arfvode 450 R:dr; att Hof-Måluren v.
Heidecken, som föddes 1781 och från 1826 till 1829 innehaft en af de på
Akademiens Stat anslugne resepensioner, år 1831 blifvit Ledamot af Akademien
och 1838 anställd såsom lärare vid dess Elementar-tecknings-skolor, hvarest han
allsedan tjenstgjort, och att han både såsom konstnär och lärare ådagalagt en
aktningsvärd verksamhet samt att han för nämnde Lärarebefattning åtnjöte ett
arfvode af 400 R:dr Banko; så har Kongl. Majit med afseende å hvad sålunda
blifvit anfördt, och då hvarken Akademiens enskilda medel eller den inom Akademien
stiftade pensionskassa förmådde hålla dessa personer skadeslösa för de
löneinkomster, de genom afskedstagaridet skulle förlora, behagat föreslå Rikets
Ständer, att Professoren, Hof-Intendenten Westin och Hof-Malaren J. G. v■ Heidecken,
sedan de ifrån sina tjenstebefattningar vid Akademien erhållit afsked,
måtte, för deras återstående lifstid, å Allmänna Indragnings-Staten undfå pensioner,
den förre af 950 R:dr, och den sednare af 400 R:dr årligen.
Ehuru Professoren Westin och Hof-Målaren v. Heidecken icke kunna räknas
till antalet af civile Embets- och Tjenstemän, hvilka, efter uppnådda vissa
lefnads- och tjenste-år, ega rättighet till pension, har Utskottet likväl, i betraktande
af desse förtjente konstnärers och lärares höga ålder och deras, under en
långvarig tjenstetid städse ådagalagda, nit och skicklighet, ansett sig böra hemställa,
att Professoren vid Akademien för de fria konsterna Fredrik Westin
och Läraren vid samma Akademis Teckningsskola J. G. v.
Heidecken må, efter erhållet afsked, å Allmänna Indragningsstaten
för deras återstående lifstid såsom årlig pension få uppbära, We
stin
ett belopp af 950 R:dr, och v■ Heidecken af 400 R:dr Banko.
12:o. Sedan Rikets Ständer numera bifallit Stats-Utskottets uti utlåtandet
JVs 64, Bil. Litt. A. gjorda hemställan i anledning af ifrågaställd rättelse uti
Salpeterhjelpens beräkning inom de Småländska länen, har Utskottet, i öfverensstämmelse
med Kongl. Maj:ts förslag, å Allmänna Indragningsstaten låtit uppföra
de årliga ersättningsbelopp för minskning i inkomster, som i följd häraf erfordras
dels till Öfverste-Löjtnanten, Friherre G. J. Silfversparre, med 97 R:dr 28
sk. 10 rst. och dels till nu i tjenst varande Fjerdingsmän inom förenämnde 3:ne
län med tillhopa 27 R:dr 46 sk. 10 rst.
Stats-Utskollets Utlåtande, M 74.
13:o. Sedan H. K. H. Kronprinsen, Universitetens Kansler, till Kongl. Majits
Nådiga bepröfvande öfverlemnat en af Adjunkten vid Lunds Universitet e. o. Professoren
Abr. Cronholm gjord och af Consistorium Academicum samt Filosofiska
Fakulteten derstädes förordad ansökning, innefattande anhållan, det framställning
måtte göras hos Rikets Ständer om beviljande af ett permanent årligt anslag af
1000 R:dr åt sökanden, för att derigenom sätta honom i tillfälle att egna sin
arbetskraft uteslutande åt historiska forskningar, rörande de delar- af fäderneslandets
historia, som endast till en del äro kända och påkalla en mera speciel utredning,
mot förbindelse å hans sida att frånträda den lärareplats, han såsom
Adjunkt i histori.en vid Akademien innehade, så har Kongl. Maj:t, enär de omfattande
historiska arbeten, Adjunkten Cronholm redan utgifvit, dels öfver sär
skilda
förhållanden i Nordens forntid, dels öfver provinsen Skåne, utom åtskilliga
afhandlingar i tidskrifter, vittnade både om Hit och håg för verksamhet i den
rigtning på historiens fält, sökanden antydt, och om en större böjelse att gagna
på denna väg, än genom akademisk undervisning, uti sin nu aflåtna Nådiga proposition
angående Statsverkets tillstånd och behof föreslagit, att e. o. Professoren
Cronholm måtte, sedan han från sin akademiska lärarebefattning undfått afsked, för
sin återstående lifstid komma i åtnjutande å Allmänna Indragningsstaten af 780
R:dr årligen, motsvarande den lön, han såsom Adjunkt vid Lunds Universitet åtnjuter;
och har Utskottet ansett sig böra
tillstyrka Rikets Ständers bifall till detta Kongl. Maj:ts Nådiga
förslag.
14:o. Kongl. Maj:t har jemväl täckts föreslå Rikets Ständer att för e. o.
Professoren J. Rabbén, hvilken uppnått en ålder af 72 år, måtte, sedan han från
sin innehäfvande Medicine Adjunkts-beställning vid Universitetet i Lund erhållit
afsked, å Allmänna Indragnings-staten uppföras ett mot hans adjuriktslön svarande
belopp af 780 R:dr årligen, att af honom såsom pension under hans återstående
lifstid åtnjutas, på det att tillfälle härigenom måtte beredas att få den Adjunktur,
som af Professor Rabbén innehafves, besatt med en man, på hvars verksamhet
högre anspråk kunde göras,- än Professoren Rabbéns framskridna ålder medgåfve.
Utskottet anser det vara af vigt, att personer icke qvarstå i sina befattningar,
då ålder eller helsa och krafter neka dem uppfylla sina tjensteåligganden, och
då det lärer få antagas, att Professoren Rabbén numera ej förmår med den ihärdighet,
som erfordras och han förut i liera hänseenden ådagalagt, bestrida sin
tjenst såsom Akademisk lärare, får Utskottet hemställa,
att Kongl. Majits förevarande Nådiga framställning må vinna Rikets
Ständers bifall.
15:o. Sedan, uti en af Fångvårds-Styrelsen till Kongl. Majit öfverlemnad
skrift, Chefen för den å Karlsborg förlagda bataljon af Kronoarbets-korpsen, Majoren
och Riddaren J. G. Schander anhållit, att han, född den 9 Oktober 1791
och
Stats * Utskottets Utlåtande, JH 74.
9
och år 1816 utnämnd till Under-Löjtnant vid Ingeniör-korpsen och sora sedermera
den 22 Januari 1827 blifvit förordnad till Kompani-chef och påföljde tår
till Bataljons-chef vid Pionier-korpsen samt år 1845 till sin nuvarande befattning
vid Kronoarbets - korpsen, måtte, när ålder och krafler icke vidare tillåta
honom bestrida Bataljons-chefs-beställningen, få, vid afskedstagandet och intill sin
död, åtnjuta de honom i nämnde beställning tillkommande löneförmåner, och ofvanbemälde
Styrelse uti afgifvet utlåtande anfört, att då, enligt Kongl. Brefvet
den 24 Maj 1841, pensionsrätt blifvit tillagd, bland andra, föreståndarne vid
åtskilliga straff- och arbetsfängelser. att tillträdas vid fyllda 69 år och elter 10
tjensteår vid fångvården, samt de af sökanden alltsedan 1827 innehafde befattningar
vid Pionier- och Kronoarbets-korpserna kunde anses vara af likartad beskaffenhet
med förenämnde fängeiseföreståndare-tjenster, hvartill komme, att
dessa särdeles mödosamma befattningar, enligt Styrelsens förmenande, i allmänhet
icke kunde af deras innehafvare bestridas med erforderlig drift och verksamhet
ända till den höga lefnadsåldern af 69 år, hvadan Styrelsen, med vitsordande af
sökandens nit, ordning och skicklighet, tillstyrkte att han, när ålder och krafter
icke medgålve honom att vidare bestrida sin befattning, måtte vid afskedstagandet
från Allmänna Indragnings-staten få åtnjuta pension, motsvarande nuvarande lönen,
utgörande 1,000 R:dr samt personelt arfvode, enligt Kongl. Brefven den 29 Oktober
1845 och den 50 April 1849, 200 R:dr; så har Kongl. Maj:t, efter det
Stals-kontoret, i ämnet hördt, i underdånighet hemställt, om icke, i händelse
Nådig framställning hos Rikets Ständer ansåges böra göras, Majoreu Schander
kunde föreslås till erhållande af 1,000 R:dr i pension, när han fyllt 69 år,
tjent omkring 40 år samt styrker att helsan är försvagad, uti Nådig Proposition
af den 17 nästlidne Januari öfverlemnat berörde ansökning till Rikets Ständers
pröfning och, då de befattningar Majoren Schander vid Pionier-och Kronoarbetskorpserna
alltifrån 1827 innehaft, ehuru icke bland de tjenster, hvilkas innehafvare
genom Kongl. Brefvet den 24 Maj 1841 fått sig pensionsrätt tillerkänd,
likväl, såsom Fångvårds-styrelsen äfven anmärkt, uti liera hänseenden med desamma
äro af likartad beskaffenhet, samt Majoren Schander, enligt hvad vitsordadt
blifvit, städse ådagalagdt nit och ett berömligt förhållande, densamma i så måtto
förordat, att Kongl. Majit föreslagit, det Majoren Jonas Gabriel Schander, när
han uppnått en ålder af 65 är, vid hvilken tidpunkt äfven mer än 40 år från
hans anställning i statens tjenst förflutit, och han tillika styrker att hans helsa
är försvagad, må, vid afskedstagandet från den Bataljons - chefs-befattning, han
vid Kronoarbets - korpsen nu innehar, och intill sin död, få å Rikets Allmänna
Indragnings-stat åtnjuta en oafkortad årlig pension af 1,000 Riksdaler.
På de skäl, som i Kongl. Majits Nådiga Proposition blifvit anförda, tillstyrker
Utskottet,
Bih. lill R. St. Prot. 1893 & 1894. 4 Sami. 1 Afd. 28 Haft. 2
io
Stats-Utskottets Utlåtande, M 74.
att Majoren Schander, vid uppnådde 63 år, och när han i öfrigt
uppfyllt de af Kongl. Maj:t för afskeds erhållande föreslagne vilkor,
må kunna å Indragnings-stat uppföras till åtnjutande för sin återstående
lifstid af 1,000 R:dr i årlig pension.
16:o, Hos Kongl. Maj:t hade Läkaren vid straff- och arbetsfängelset i
Malmö, t. f. Bataljons - Läkaren, Christian Henrik Andersson i underdånighet anhållit,
att som han vid uppnådd ålder af nära 72 år och såsom besvärad af en
Ofta återkommande sjuklighet, snart torde blifva nödsakad att från tjensten vid
fängelset afgå, sökanden, hvilken icke vore delegare i pensionsinrättning, men
hade en ålderstigen och sjuklig hustru, jemte en »värnlös» dotter att försörja,
måtte vid afskedstagande! från samma tjenst varda i Nåder hugnad med förmånen
att under sin återstående lifstid få såsom pension uppbära den aflöning, han å
Fångvårdens stat åtnjuter; till stöd för hvilken underdåniga anhållan sökanden
fogat åtskilliga handlingar, som utvisade, att Andersson, hvilken vore född den
2 Februari 1782, icke allenast sedan år 1807 i egenskap af Läkare tjenstgjort
vid Arméen och bevistat flera fälttåg, derunder han jemväl blifvit sårad, utan
ock i Maj månad 1850 erhållit förordnande att vara Läkare dels vid ofvannämnde
fängelse och dels för den i Malmö förlaggda garnison, i hvilka befattningar
Andersson med det nit tjenstgjort, att, uppå vederbörandes hemställan, han år
1830 fått sig tillagd den mindre guldmedaljen för medborgerlig förtjenst; hvarjemte
genom läkarebetyg styrktes, att Andersson under sin oafbrutna långvariga
verksamhet, så väl i fredstid, sorn under de fälttåg, hvari han deltagit, ofta
ådragit sig sjukdomar, hvilkas följder, bestående förnämligast uti periodiskt påkommande
kramp, rheumatisk ryggvärk och paralytiska affektioner, blifvit alltmer
kännbara, synnerligast efter år 1830. då, under kolerafarsotens härjningar i
Malmö, Andersson dels vid vårdandet af en stor sjukpersonal nödsakades underkasta
sig stora ansträngningar, dels slutligen sjelf blef af farsoten angripen.
Sedan, uti häröfver afgifvet underdånigt utlåtande, Styrelsen öfver Fängelser
och Arbets-inrättningar i Riket, med afseende dera, att Anderssbn, förutan
långvarig och ansträngande tjenstgöring, sedan medlet af Maj månad 1830 med
särdeles nit bestridt läkarebefatlningen vid fängelset i Malmö och derunder ådragit
sig sjukdomar, hvarföre han ock då mera åtnjöt tjenstledighet, samt dessutom
befunne sig i torftiga omständigheter, i underdånighet hemställt, alt Kongl. Maj:t
måtte täckas hos Rikets Ständer anmäla sökanden till erhållande af rättighet att,
efter afskedstagande! från läkaretjensten \id förenämnde fängelse, få under sin
återstående lifstid å Allmänna Indragnings-staten åtnjuta det belopp, han i aflöning
för samma tjenst egde uppbära, nemligen dels i stat bestämdt arfvode 400
R:dr och dels ett Andersson lör lemnad läkarevård åt garnisonen personelt beviljad
t arfvode af 66 R:dr 32 sk. eller tillsammans 466 R:dr 32 sk.; och Kongl.
Stats-kontoret, i ämnet hördt, fastän, vid frågor om pension, personela arfvo
-
StalsUtskoltets Utlåtande, JYs, 74.
11
den i allmänhet icke togos i beräkning, likväl, med hänseende till de för Andersson
förekommande bevekande omständigheter, funnit sig böra i berörda hemställan
hufvudsakligen instämma, har Kongl. Majit, enär Rikets Ständer, enligt hvad
deras underdåniga skrifvelse den 2 Ju,ni 1848 innehölle, ehuru de icke funnit
godt lemna bifall till gjord framställning derom, att vid fångvården anställde Läkare
skulle få bestämd pensionsrätt sig tillagd, likväl i sammanhang dermed förklarat
sig benägne att, i händelse en eller annan biand desse Läkare skulle finnas
särdeles förtjent af en sådan förmån undantagsvis komma i åtnjutande, taga frågan
derom i särskildt betraktande, samt beträffande Andersson, vitsordadt vore,
att han, hvilken närmare 47 år varit vid Arméen såsom Läkare anställd, derjemte
allt från Maj månad år 1830 till samma månad 1832, då han, till följd
af sjuklighet, som han under sin långvariga tjenstgöring sig ådragit, erhöll ledighet,
oafbrutet med särdeles nit bestridt Läkarebefattningen vid fängelset i Malmö
äfvensom för den der varande garnison, uti till samtliga Riks-Stånden den 17
nästlidne Januari aflåten och till Utskottet remitterad Nådig Proposition föreslagit,
att bemälde Andersson, som är omkring 72 år gammal och med åldrig hustru,
jemte oförsörjd dotter, befunne sig i torftiga omständigheter, utan att för sitt
uppehälle kunna påräkna bidrag från någon pensionsinrättning, måtte, vid dessa
särskildt förekomna ömmande omständigheter, få vid afskedstagandet uppföras å
Rikets Allmänna Indragnings-stat till åtnjutande under sin återstående lifstid af
en oafkortad pension af 466 R:dr 32 sk. Banko årligen.
Utskottet har tagit detta ärende i öfvervägande; och får med afseende å de
i den Nådiga Propositionen utredda förhållanden och på de skäl Kongl. Majit
behagat anföra, tillstyrka
Rikets Ständers bifall till högstberörde nådiga framställning.
17:o. Andre Bataljonsläkaren vid Calmar regemente Adam Bernard Michaelsen
hade uti en af Chefen för nämnde regemente till Kongl. Maj:t insänd och
förordad skrift i underdånighet begärt, att, då, han, vid nu mera uppnådd 70 års
ålder och efter en tjenstetid af närmare 48 år, derunder han med regementet
bevistat tre fälttåg, kände sig icke längre kunna, såsom han önskade och borde,
fullgöra sin innehafvande tjenstebefattning, hvilken ofta fordrade ungdomens hela
rörlighet och uthållande kraft, men omtankan för framtida utkomst likväl nödgade
honom qvarstå i tjensten, intilldess han vunne visshet att för sin återstående
lifstid hafva att påräkna hvad som för en tarflig bergning erfordrades, Kongl.
Majit måtte täckas bereda dén förmån för sökanden, som från Arméens pensionskassa
icke hade att förvänta högre pension än ISO R:dr årligen, att vid afskedstagandet
från Andre Bataljons-läkare-tjensten berättigas till bibehållande på Indragnings-stat
för lifstiden af de 37S R:dr, hvartill hans löneinkomster för närvarande
uppgingé; hvilken underdåniga ansökning äfven blifvit understödd af
Kongl. Sundhets-kollegium, sorn, med intygande af de i ansöknings-handlingarne
12
Stats-Ulskollels Utlåtande, Jtä 74.
förekommande uppgifters riktighet, tillika vitsordat sökandens vid tjenstens utöfning
städse ådagalagda nit och redbarhet, hvilka egenskaper jemväl beredt honom
utmärkelsen att benådas med medaljen i guld för, medborgerlig förtjenst.
Kongl. Majit, som jemväl funnit att hos Bataljons-läkaren Michaelsen vid hans
höga ålder och i följd deraf medtagna krafter, icke mera kunde påräknas den
tjenstbarhet, som beskaffenheten af hans tjenstebefattning nödvändigt fordrade, och
enär det vore att förutse, att extra läkare hädanefter ofta måste, till särskild tunga
för statsverket, beordras att Michaelsens tjenst förrätta, har vid sådant förhållande,
ansett önskvärdt att bemälde Bataljons-läkare blefve, enligt sin tillkännagifna åstundan,
försatt i tillfälle att medelst afskedstagande kunna lemna nämnde befattning.
Då emellertid till Kongl. Majits disposition icke funnes någon tillgång, som författningsenligt
kunde användas för att bereda Michaelsen det tillskott, utöfver honom
från Arméens pensionskassa tillkommande pension, hvarigenom han blefve
tryggad, att efter undfånget afsked varda bibehållen vid ett inkomstbelopp, motsvarande
hans nu egande löneförmåner, hvilka utgöras af Andre Bataljons-läkarelönen
250 R:dr och den förhöjning derå af 80%, han med 123 R:dr alltsedan
år 4 826 från Allmänna Indragnings-staten uppburit, har Kongl. Majit, i betraktande
jemväl af Michaelsens under en mångårig tjensleulofning städse ådagalagda
nit och redbarhet, behagat föreslå Rikets Ständer att medgifva, det Bataljons-läkaren
Michaelsen må, när han efter derom gjord underdånig ansökning erhåller
nådigt afsked från Andre Bataljons-läkare-beställningen vid Calmar regemente, få
på Allmänna Indragnings-staten uppföras till åtnjutande för sin derefter återstående
lifstid af ett belopp af 225 Ridr, eller skilnaden emellan den pension å 150
Ridr, som då kommer att honom från Arméens pensionskassa tilldelas, och sammanlagda
summan af den löneinkomst han, på sätt förut berördt är, lör närvarande
med 575 Ridr uppbär, hvaremot nu lil! honom utgående personela lönförhöjning
125 Ridr i stället borde indragas; och får Utskottet, som lika med Kongl. Majit
anser Bataljons-läkaren Michaelsen genom sin ovanligt långvariga och tillika berömliga
tjenstgöring hafva gjort sig förtjent af den sökta förmånen, tillstyrka,
att Kongl. Maj:ts i föreyarande hänseende gjorda Nådiga framställning
må af Rikets Ständer bifallas.
18:o. Uti en af General-Befälhafvaren i lörsta Militärdistriktet till Kongl.
Majit insänd och förordad ansökning hade Regements-Kommissarien vid Skånska
Husar- och Dragon-Regementerne Johan Ludvig Aberg i underdånighet begärt,
att, då han, numera 74 år gammal, tjenat Staten i 47 år, deraf 17 vid f. d.
Passevolans-Rommissariatct och 23 år i ännu innehafvande, med en särdeles både
betydlig och besvärlig uppbörd förknippade Regements-Kommissarie-befattning,
till hvars längre utöfvande han kände sig genom ålderdomsbräckligheter vara
oförmögen, meri hvilken han, enär perrsionsrätt icke vore Régements-Kommissarier
i författningarne tillförsäkrad, ändock af skyldig omtanke för eget och de sinas
Slals-Ulslcotlels Utlåtande, As 74.
13
uppehälle nödgades söka än vidare bibehålla, Kongl. Maj:t, med afseende ej mindre
på omförmälda med vederbörliga betyg styrkta omständigheter, än å de sökanden
af så väl fordna som nuvarande förmän lemnade lördeJaktiga vitsord om
hans förhållande under den långa tjenstetiden, nådigst måtte förunna honom rättigheten
att efter afskedstagandet få för sin återstående lifstid oafkortadt åtnjuta
nu innehafvande löneförmåner, bestående af 400 Ridr i aflöning för RegementsKommissarie-befattningen
vid ofvannämnda 2:ne Regementer och 100 R:dr så
som
arfvode för värden af Skånska Dragon-Regementets trosseffekter, eller inalles
500 R:dr Banko årligen; och förmenade sökanden bevekande skäl för bifall till
hans underdåniga anhållan äfven förefinnas i den omständigheten, att ehuru, ef
ter
Passevolans-Kommissarialets år 1830 skedda indragning, den der anställda
personal i allmänhet fått sig tillerkänd förmånen alt egande löneinkomster på
indragnings-slat bibehålla, sökanden likväl, ehuru han en längre tid vid Kommissariatet
tjenstgjort, icke blott från en sådan förmån undantagits, utan äfven genom
sitt ofrivilliga förflyttande till Regennents-Kommissarie-befattning gått i mistning
af rättigheten dertill lör framtiden.
Enligt hvad Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition gifver vid handen, har, efter
öfvervägande häraf, äfvensom af hvad Kongl. Krigs-Kollegium uti afgifvet utlåtande
i ämnet anfört, Kongl. Maj:t val funnit sökanden icke ega lagligen grun
dad
rätt till den sökta förmånen, men då för Regements-Kommissarien Åberg,
utom hans höga ålder och med läkarebetyg styrkta bräcklighet, äfven förekom,
att han, enligt förmäns honom lemnade enhälliga vitsord, under 40 års tid, först
såsom anställd vid f. d. Passevolans-Kommissarialet och derefter i egenskap af
Regements-Kommissarie, med städse oförminskadt nit samt synnerlig ordning och
redbarhet oafbrutet om händer haft och redovisat ofvanberörda ganska betydliga
uppbörd, har Kongl. Majit, vid dessa och i öfrigt anförda förhållanden, samt i betraktande
deraf att sökanden med hustru och 4 oförsörjda döttrar vore i behof
af bidrag till sin och deras bergning, ansett sig ega skälig anledning föreslå Rikets
Ständer att medgifva, det måtte Regements-Kommissarien Aberg, efter vederbörligen
erhållet afsked från samma befattning, undfå rättighet att, under sin återstående
lifstid, från Allmänna Indragnings-Staten uppbära ett belopp af 400 R:dr
Banko årligen, motsvarande den med Regements-Kommissarie-befattningen förenade
ordinarie aflöning; hvaremot det särskilda arfvode Åberg nu åtnjuter för vården
af Skånska Dragon Regementets trosseffekter icke ansetts vara af beskaffenhet,
att den föreslagna pensionssumman äfven till detsamma borde utsträckas.
Till hvad Kongl. Majit sålunda föreslagit tillstyrker Utskottet
Rikets Ständers bifall.
19:0. Genom remiss har Utskottet fått emottaga en inom Borgare-Ståndet
väckt motion, deruti Herr W. M. Ekelund föreslagit, att, enär det belopp af500
Ridr, Rikets Ständer i årlig pension beviljat åt Kommerse-Rå det B. ti. Santes
-
14
Stals-Utskoltcls Utlåtande, JYl 74.
son, ingalunda vore tillräckligt eller stöde i rättvist förhållande till de utmärkta
för t jenster Santesson ådagalagt på sin offentliga bana och de stora uppoffringar
han gjort i och för utförandet af det riksgagneliga storverket Götha Kanal, Rikets
Ständer måtte med 500 R:dr, elier till 1,000 R:dr, höja pensionen för denne
79-årige', högt förtjente man, hvars ekonomiska vilkor ännu i hög grad påkallade
deltagande, och att den sålunda förhöjda pensionen måtte få utgå från och
med innevarande år; — och får Utskottet med afseende å Kommerse-Rådet 5ontessons
långt framskridna ålder, långvariga och särdeles nitiska verksamhet i allmänna
värf samt erkända behof af understöd, i så måtto tillstyrka bifall å motionen,
att Rikets Ständer mätte å Allmänna Indragnings-staten låta uppföra
bemälde Kommerse-Råd till åtnjutande för sin återstående
lifstid af en till 1,000 R:dr förhöjd årlig pension, att utgå från
och med det år, nu skeende Statsreglering blifver gällande.
20:o. Från Bonde-Ståndet har till Utskottets behandling blifvit öfverlemnadt
ett inom bemälda Riks-Stånd afgifvet Memorial, deruti vice Talmannen A. Wilh.
Svartling föreslagit, att f. d. Andre Landtmätaren i Östergöthlands län Gustaf
Johan Grewell, hvilken, sedan lian i 52 år med outtröttlig flit och redlighet tje—
nät riket och den landsort der han varit anställd, år 1846 erhållit afsked med
den Audre Landtmätare då tillkommande pension af 500 R:dr, måtte, enär han
vore alldeles obemedlad och derjemte, vid 79 års ålder, i följd af ålderdomssvaghet
och nära fullkomlig döfhet försvagad hörsel, oförmögen att förvärfva bidrag
till sin bergning, af Rikets Ständer få sig tillagd den vid 1847—1848 årens
Riksdag Andre Landtmätare beviljade förhöjda pension af 600 R:dr, räknad från
1855 års början.
Enär emellertid Grewell, enligt författningarne, å Allmänna Indragnings-staten
redan uppbär det honom såsom afskedad Andre Landtmätare tillkommande
pensionsbelopp 356 R:dr, med tillökning för derunder inbegripne 29 tunnor spanmål,
och Utskottet tillika befarar, att genom beviljandet af det för honom nu föreslagne
högre pensions-understöd, äfven om detsamma kunde vara af ömmande
omständigheter påkalladt, ett ganska menligt prejudikat för framtiden vore gifvet,
finner Utskottet sig böra
afstyrka Rikets Ständers bifall till vice Talmannen Svartlings nu
gjorda framställning.
21:o. Ridderskapet och Adeln har till Utskottet remitterat en af Herr Cederschiöld,
R. T., väckt motion, deruti Rikets Ständers uppmärksamhet fästats å det
oförskylda lidande, som tillskyndats 2:ne i det upplösta Magasins-kontoret anställde
tjenstemän, tillförordnade Kanslisten A■ Ekman och tillförordnade Kammarskrifvaren
C. A. Forssberg, derigenom att Rikets Ständers beslut rörande desse
personer skall hafva blifvit tillämpadt på ett sätt, motsatt hvad dermed åsyftats.
Ståts-Utskottets Utlåtande, Jtä 74.
15
Rikets Ständer hade nemligen i fråga om Kongl. Stats-kontorets förändrade organisation
och lönereglering yttrat, bland annat, att de, utan att antaga Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition derom, medgåfvo Kongl. Maj:t rättighet att af de på
' Allmänna Indragnings-staten till aflöning för tjenster vid Magasins-kontoret anvisade
6,442 R:dr, sedan 3,920 R:dr 32 sk. kunnat, efter afgående tjenstemän*
Statsverket besparas, tillsvidare använda för ärendenas oafbrutna gang i Kongl.
Stats-kontoret återstående, i mån af afgång disponible blifvande, 2,521 R:dr 16 sk.
Häraf ansåg motionären följa, att Magasins-kontorets tjenstemäns löneinkomster
endast finge användas i den mån desse genom döden, öfverflyttning på pensions,
stat, befordran eller på egen begäran från sina befattningar afginge, men vid
tillämpningep hade Rikets Ständers beslut tolkats annorlunda, ty, sedan de 3:ne
äldste Embets- och Tjenstemännen vid Magasins-kontoret på pensions-stat öfverflyttats,
och deras löneförmåner såmedelst blifvit för löneregleringen disponible,
hade Magasins-kontorets återstående fyra yngre tjenstemän, hvilkas löneförmåner
endast successivt, eller, såsom det uti Rikets Ständers underdåniga skrifvelse
heter, »i mån af afgång», för löneregleringen skulle få användas, i December
månad 1851 blifvit af Kongl. Stats-kontoret förständigade, att deras tjenstgöring
med årets slut komme att upphöra vid Magasins-kontoret. Om ock en så beskaffad
åtgärd kunde vara utan betydelse för tvänne bland desse tjenstemän, af
hvilka den ene öfverflyttades till motsvarande befattning på Stats-kontorets nya
stat, och den andre, hvilken innehaft tjensten kortaste tiden, var ogift och egde
en för hans lefnadsbehof tillräcklig enskild förmögenhet, biel" åtgärden deremot så
mycket mera menlig och tryckande för de tvänne öfrige, som desse voro obemedlade
och familjefäder, samt. i förlitande derpå, att de löneinkomster, som de
innehaft, den ene i mer än 16 år och den andre nära 15 år, ej skulle kunna
dem fråntagas, hade beräknat dessa inkomster såsom en säker tillgång för sin och
sina familjers hergning, samt genom förlusten deraf skulle komma att till sin välfärd
lida en väsendtlig skada.
Visserligen hade desse två tjenstemän, nemligen Kanslisten Ekman och Kammarskrifvaren
Forssberg, genom Nådigt Bref af den 22 Maj 1852 blifvit för det
året tillagde en gratifikation, motsvarande löneinkomstens belopp, med 438 R:dr
hvardera, men deremot hade Kongl. Maj:t, uti Nådigt Bref af den 3 Juni 1853,
lemnat utan afseende bemälde tjenstemäns underdåniga ansökning om tillgodonjutande
af en lika beskaffad gratifikation äfven för sistnämnda år.
Vid sådant förhållande och då motionären vore fullt förvissad om att Rikets
Ständers afsigt ingalunda varit, att löneregleringen för Kongl. Stats-kontoret skulle
få medföra någon förlust för de Magasins-kontorets tjenstemän, hvilka varit
under en lång följd af år i Kontorets tjenst anställde, medelst konstitutorialer,
på »fullkomligen enahanda sätt», som de Kontorets embets- och tjenstemän, hvilka
Rikets Ständer förklarat vara berättigade att på pensions-stat öfverflyttas, då
16
Slats-Vt sko Hets Utlåtande, A.f 74.
de uppnått den för pensions åtnjutande af Staten bestämda ålder, ahsäj? sig motionären
böra föreslå, att Rikets Ständer måtte förklara Ekman och Forssberg
berättigade att få från och med 1853 års början utbekomma och på Allmänna
Indragnings-staten uppföras till åtnjutande af ett, deras i f. d. Magasins-kontoret
innehafda ofvannämnde aflöning motsvarande belopp, intilldess de genom fullmagt
å annan Statens tjenst erhålla lika stor löneinkomst.
Vid behandlingen af detta ärende har Utskottet af tillgänglige handlingar,
Kongl. Bref och Kongl. Stats-kontorets utlåtande öfver bemälde tjenstemäns besvär,
inhemtat, att sedan detta verk anmält sig vid ingången af år 1852 kunna
öfvertaga de allmänna Magasins-kontoret tillhörande göromål och någon tid förut
underrättat klaganderne jemte en annan tillförordnad tjensteman derstädes, att de
icke längre kunde påräkna att blifva bibehållne vid sina förordnanden. Kongl.
Maj:t den 17 December 1851 i Nåder förklarat, att, då efter föredragandens
afsked, befattningen med Magasins-ärendena redan blifvit på Stats-kommissarierna
öfverflyttad, samt de allmänna Magasins-kontoret då åliggande göromål jemväl
borde, efter de derstädes anställde tjenstemäns afgång, utaf Kongl. Stats
kontorets
öfrige personal öfvertagas; så och då bemälde tjenstemän dels redan
undfått afsked eller erhållit transport till annan tjenst, dels ock »såsom försedde
endast med förordnanden tills vidare, kunde när som helst af Kongl. Stats-köntoret
från sina befattningar skiljas», hvadan hinder icke mötte för allmänna Magasins-kontorets
upphörande vid 1851 års slut, Kongl. Majit pröfvat skäligt förordna,
att på sätt Stats-kontoret hemställt, den af Kongl. Majit den 19 Oktober
1850 beslutade förändrade organisation af Stats-kontoret finge från och med 1852
träda i full verksamhet, endast med det undantag, att så länge den nuvarande
notarien i sin befattning qvarstode, protokollsföringen vid verket af honom bestrides,
samt alt tillsättning af den å staten upptagne tredje kanslisten, hvilken
under tiden ej syntes för göromålens gång behöflig och till hvars aflönande disponibel
tillgång för närvarande saknades, tills vidare icke skulle ega rum; varande
i nya interims-staten antecknadt: att »vid nuvarande notariens afgång inkallas
åter f. d. t. f. Kanslisten i allmänna Magasins-kontoret till 3:e Kanslist
tjensten,
så vida han ej under tiden ti lia vancérat högre tjenst med lön vid annat
verk». Vidare inhemtas, att Ekman den 27 November 1835 förordnats att tills
vidare förrätta en Knnslist-tjenst i allmänna Magasins-kontoret, dervid han komme
att såsom arfvode åtnjuta den aflöning, som i stat derför bestods, samt att
Forssberg den 24 Februari 1837 på enahanda vilkor konstituerats att förrätta
Kaminarskrifvare-tjenst; alt de i Rikets Ständers beslut omnämnde1 3,920 Ridr
32 sk., som borde efter afgående tjenstemän Statsverket besparas, ungefärligen
motsvarade beloppen af de pensioner, Rikets Ständer beviljat föredraganden, Förste
Hof-intendenten m. m. Welin, Kamereraren Miillern och Bokhållaren Bille,
och att yttrandet »i mån af afgång» egentligen icke hade afseende å de tjenstemän
-
Stals-Ulskottets Utlåtande, JU 74.
17
män, hvilkas förordnanden kunde när som helst förklaras slutade och på hvilkas
vilja att afgå det ingalunda kunde få bero om och när Stats-kontorets nya organisation
och lönereglering kunde sättas i, verket, utan hufvudsakligen anginge
nyss uppgifne 3 personer och de tidpunkter, då de vid uppnådd pensionsålder
m. m. kunde afgå; att för klaganderne, som icke, likasom Bille, m. fl. innehaft
löner vid f. d. Magasins-direktionen, och ej heller, i afseende å lefnadsålder och
tjenstetid, ägda anspråk på pensionsrätt, någon löneersättning icke blifvit af Kongl.
Maj:t hos Rikets Ständer föreslagen; samt slutligen, att Stats-kontoret icke bordt,
emot Kongl. Maj:ts Nådiga föreskrift, låta anstå med Magasins-kontorets indragning
och verkställigheten af verkets beslutöde förlindrade organisation, endast på
det arfvodes-förmånen skulle fortfarande, utan all nytta för det allmänna, få bibehållas
af klaganderne, af hvilka Forssberg kunnat anmäla sig till någon Kammarskrifvare-tjenst
i Kongl. Stats-kontoret, så vida han icke funnit för sig förmånligare
att fortfarande bibehålla 2:ne andra tjenster, nemligen en i Banken
och en i Diskont-verket.
Genom det ofvan anförda finnér Utskottet det vara ådagalagdt, att Ekman och
Forssberg, såsom tillsatte på förordnanden med arfvoden tills vidare, icke äro i samma
förhållande som ofvanbemälde Bille, m. (1. och att de ej ega grundadt anspråk på
arfvodenas bibehållande; i följd hvaraf och då desse tjenstemän, efter deras entledigande
avancerat, och för närvarande innehafva, den förre förordnande såsom
Protokolls-sekreterare i Kongl. Landsförsvars-departementets kansli-expedition, och
den sednare, eller Forssberg, två tjenster i Rikets Ständers Bank i andra graden,
med åtföljande, icke obetydliga löner, Utskottet anser sig böra hemställa att
motionen
ej måtte till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda.
22:o. Sedan Vaktbetjenten i Manufaktur-Diskont-Kontoret, Johan Erik
Lindström, hos Kongl. Kommerse - Kollegium anhållit om afsked från samma befattning,
äfvensom att något årligt understöd måtte honom för hans öfriga lifstid
beredas, och bemälda Kollegium, under vitsordande att Lindström, som, född den
7 Mars 1797, blifvit antagen år 1822 till e. o. kammardräng hos allmänna Magasins
- Direktionen och år 1829 till e. o. Vaktbetjent i Kommerse - Kollegium
samt sedan den 21 Mars 1838 varit anställd i sin nuvarande befattning, under
största delen af sin tjenstetid med pålitlighet och ordentlighet fullgjort sina åligganden,
men numera, till följd af sjuklighet, vore urståndsatt att sin tjenst behörigen
'förrätta, hos Kongl. Maj:t i underdånighet begärt, att, enär det för Kollegium,
såsom ett penningeförvaltande verk, vore af synnerlig vigt att de i Manu^
faktur-Diskont-Kontoret anställde vaktbetjente äro fullt tjenstbare personer, men,
enligt fiketedt läkarebetvg, Lindströms sjuklighets—tillstånd« beslående i nerfsvagKet,
minneslöshet samt dålig hörsel och syn, icke vore af beskaffenhet att kunna
förbättras, Kongl. Maj:t måtte täckas, lill beredande af möjlighet för Lindström,
Bih. till R, St. Prot. 1833 & 1834. 4 Sami. 1 Afd. 28 Haft, 3
18
Slats-lilskollels Utlåtande, M 7A.
som vid afskedstagande! skulle ega att från Civilstatens Pensions-Inrättning åtnjuta
pension till endast ett belopp af 40 R:dr, att utan saknad af nödig tillgång för
sin framtida bergning kunna lenina sin nuvarande vaktbetjents-beställning, i nåder
tillägga honom, vid frånträdandet deraf och för hans återstående lifstid, en årlig
pension af 150 R:dr, motsvarande trefemtedelar af den lön 230 R:dr, han å Manufaktur-Diskont-fonden
åtnjuter; så har Kongl. Majit, medelst Nådig Proposition
af den 5 nästlid ne Februari, med afseende å de af Kongl. Kommerse - Kollegium
sålunda anförda omständigheter, föreslagit Rikets Ständer, att Vaktbetjenten Lmdström
måtte å Allmänna Indragnings-staten varda uppförd till åtnjutande af en
årlig pension af 130 Ridr banko, att utgå från och med månaden näst efter den
då afskedet för honom utfärdas.
Å denna Nådiga framställning får Utskottet
tillstyrka Rikets Ständers bifall.
23:o. Jemte nådigt tillkännagifvande att, sedan f. d. Statsrådet och Kommendören
m. m. Samuel Grabbe, som, enligt Rikets Ständers beslut, å Rikets Allmänna
Indragnings-stat åtnjutit en årlig pension af 2,000 R:dr Ranko, (rätteligen
utgörande 3,000 Ridr) den 6 November nästlidet år med döden afgått,
hans enka Margaretha Johanna Grubbe, född Grave, uti en till Kongl. Majit ingifven
skrift, åtföljd af boupptecknings - instrument, som utvisade att boets behållning
vid mannens död utgjort endast 3,539: 42. 6., underdånigst anhållit, det nådig
framställning måtte hos Rikets Ständer göras om årligt understöd af allmänna
medel för henne och hennes 3:ne omyndiga döttrar, har Kongl. Majit uti aflåten
nådig proposition af'den 21 nästlidne Januari, föreslagit, att Rikets Ständer,
med fästadt afseende å framlidne f. d. Statsrådet Grubbes i lifstiden ådagalagda
utmärkta förtjenster såsom lärd, Akademisk lärare, författare och embetsman,
samt å de knappa omständigheter, hvari hans efterlemnade enka med trenne oförsörjda
döttrar sig befunne, å Allmänna Indragnings - staten uppföra bemälda enka
till en årlig pension af 800 Ridr Banko.
Vid sådant förhållande och då aflidne Statsrådet Grubbe, genom sin långvariga,
utmärkta och gagneliga verksamhet i Statens tjenst, förvärfvat sig grundade
anspråk på nationens deltagande- för den mindre lyckliga ekonomiska ställning,
hvaruti hans efterlemnade maka och oförsörjda barn sig befinna, har Utskottet
funnit sig böra tillstyrka,
alt Kongl. Majlis Nådiga framställning om årlig pension af 800
Ridr för framlidne Statsrådet Grubbes enka, Margaretha Johanna
Grubbe, må af Rikets Ständer bifallas.
24:o. Uti särskilda, hos Ridderskapet och Adeln, Preste- och Borgarestånden
väckta och till Utskottet remitterade motioner, hafva Grefve Gyldenstolpe,
Anton Gabriel, Professor Carlson och Herr Olof Wijh, med hvilkeu flere af
Borgare-ståndets herrar ledamöter instämt, under åberopande af aflidne f. d.
Stals-Utskoltets Utlåtande, M 74. 19
•
Kansli-Rådet Johan David Valerii förtjenster, föreslagit, att Rikets Ständer, såsom
en rättvis och värdig hvllningsgärd åt den hädangångne skaldens och utmärkte
embetsmannens minne, måtte åt hans efterlemnade enka, som med 2:ne oförsörjda
döttrar befunne sig i nära utblottad t tillstånd, bevilja en årlig lifstidspension af
400 R:dr Banko; och hafva motionärerne ansett Rikets Ständer desto heldre
böra bifalla denna framställning, som framlidne Kansli-Rådet Valerius, utom
stora förtjenster om vitterheten och sin ovanliga duglighet såsom förvaltande embetsman
under de många år han egnat sig åt Statens värf och hvarunder han
bestridt en mängd uppdrag, var den som, vid 1809 års riksmöte, anställd på en
gång såsom Sekreterare i Konstitutions- och Expeditions - Utskotten, i denna
egenskap väsendtligen bidragit att gifva form åt det unga Statsskickets första förhandlingar
och sedermera, under en lång följd af år, oafbrutet och med största
utmärkelse framgått på en bana, den han under de mest betydelsefulla förhållanden
sålunda beträdt. Under riksdagarne 1809 —1810, 1817 —1818, 1823,
1828 — 1829 — 1830 samt 1834 —1835 hade han nemligen varit Konstitutionsutskottets
Sekreterare och år 1809 utsågs han af Borgare-ståndet till vice
Sekreterare, samt vid 1810 års Riksdag till Sekreterare ; hvarförutan Rikets Ständer
kallat honom till ledamot i den först tillsatta kommittén till tryckfrihetens vård,
hvilket förtroende han i 30 år innehaft.
Då aflidne Kansli-Rådet Valerius ej mindre såsom utmärkt embetsman och
snillrik skald, än äfven genom mångårigt arbete i Rikets Ständers tjenst förvärfvat
sig rättvist anspråk på fäderneslandets erkänsla, anser Utskottet den aktning,
Svenska folket är skyldigt hans minne, lämpligast kunna visas genom att från nöd
skydda hans efterlefvande enka; hvadan Utskottet tillstyrker,
att Kansli-Rådet Valerii enka, Anrora Christina Ingell, må förklaras
berättigad, att å Allmänna Indragnings-staten för sin återstående
lifstid uppbära en pension, stor 400 R:dr Banko.
25:o. Under åberopande af framlidne Professorens vid Upsala Kongl. Universitet
Fredrik Wilhelm Palmblads utmärkta förtjenster och den stora verksamhet
han under sin lefnad ådagalagt, synnerligen genom utgifne förträffliga arbeten
inom den Grekiska litteraturens, Historiens, Statistikens, Geografiens och skönlitteraturens
områden, har Herr Doktor Broman, uti en inom Högvördige Presteståndet
väckt motion, föreslagit, att, som bemälde Professor vid sin den 2 September
1852 inträffade död efterlemnat enka och barn i stort ekonomiskt betryck,
enär sterbhuset vid detta tillfälle befanns i den utblottade belägenhet, att
dess försättande i konkurs-tillstånd blef nödvändigt, samt det understöd af 500
R:dr enkan af Akademiens medel årligen åtnjuter, icke vore tillräckligt för hennes
eget uppehälle jemte barnens underhåll och uppfostran, Rikets Ständer måtte åt
Professoren Palmblads efterlemnade 3:ne barn bevilja ett understöd af 200 R:dr
till hvarje, att utgå åt döttrarne så länge de lefva ogifta och åt sonen till fyllda
20
Stais -Vt silo Hels Utlåtande, JYs 74.
24 år, eller den tidpunkt, då denne förmodades hafva medhunnit afsluta sina
akademiska studier.
Då framlidne Professoren Palmblad, genom sin mångsidiga och vidtomfattande
litterära verksamhet onekligen intager ett högt aktadt rum bland de män, som
gagnat Vetenskapen och Fäderneslandet, men han under sin lefnad icke förmått
förvärfva de materiela fördelar, hvilka kunna freda maka och barn från nöd och
bekymmer, anser Utskottet Staten böra, under sådane förhållanden, visa sin välvilja
mot de efterlefvande, hvadan Utskottet tillstyrker,
att ett belopp af 400 R:dr må från Allmänna Indragnings-staten
årligen tilldelas Enkefru Palmblad såsom bidrag till hennes 3-ne
barns uppfostran och underhåll, att utgå med Vs för hvardera,
så länge sonen ännu icke uppnått myndig ålder och döttrarne förblifva
ogifta.
26:o. Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt och till Utskottet remitterad
motion har Friherre Cederström, R., efter alt hafva fästat uppmärksamhet pä
den stora skicklighet framlidne Hofgravören, vice Professoren vid Akademien för
de fria konsterna, Didrik Christian Forssell, utvecklat i sitt artistiska yrke och huru
han, genom utförandet af värderika arbeten af en stor, till och med Europeisk
ryktbarhet, bland hvilka såsom de förnämligaste omnämndes de mästerliga gravyrerne
till det fosterländskt betydelserika arbetet »Ett år i Sverige», hedrat sitt
Fädernesland och ostridigt tillvunnit sig ett utmärkt rum bland Svenska artister,
föreslagit, att enär Forssell alltifrån år 1816 oafbrutet inom hemlandet offrat sina
krafter och sin konstnärstalent åt en foitsalt verksamhet i sin artistiska kallelse
ända intill sednaste lefnadsåren, då en alltför ansträngd synförmåga nekade honom
sin tjenst, utan att under hela denna tid hafva uppburit mer än sin knappa lön
såsom hofgravör, uppgående till 300 R:dr och qvarlåtenskapen i boet vid hans
år 1852 inträffade död uppgått till endast omkring 100 R:dr, Rikets Ständer,
såsom en gärd af sin aktning för Professoren Forssells konstvärde och till ett bevis
på sitt deltagande för hans efterlefvande maka, som nu vöre 74 år gammal
och saknade alla egna tillgångar, måtte anvisa åt enkefru Sofi, Forssell, född
Seijerlén, en pension af 400 R:dr att för hennes återstående lifstid utgå, samt
nit denna pension henne med 1854 års ingång finge tillgodoheräknas.
Utskottet, som anser en utmärkt mans enka, då hon befinnes vara i behöfvande
omständigheter höra kunna påräkna understöd af allmänna medel, får, enär
af de motionen bilagde handlingar inhémtats, att Hofgravören Forssells enka befinner
sig i medellös belägenhet, försvårad af ålderdomssvaghet, vid sådant förhållande
den. gjorda framställningen understödja. Då emellertid bemälda erika-icke
betungas med omsorgen för oförsörjda barns underhåll, har Utskottet ansett nedsättning
i det föreslagna beloppet skäligen kunna ega rum till likhet med hvad
Forssell såsom lön fått uppbära och Utskottet tillstyrker derföre,
Slals-Ulshollels Utlåtande, Jtä 74.
21
att ett belopp af endast 300 R:dr ma för Hofgravören Forssells
enka, Sofi Forssell, född Seijerlén, å Allmänna Indragnings-statensåsom
årlig pension uppföras och utgå frän den tid nu skeende
statsreglering blifver gällande.
27:o. Efter framställning af aflidne Akademie-Adjunkten Claes Olof Ramströms
mångåriga förtjenster om Elementar - undervisningen oell huruledes lian,
åsidosättande egna fördelar, helt och hållet uppoffrat sina krafter och tillgångar
för en idé, den elementära läromethodens utveckling, för hvilket ändamål han jemväl
med outtröttligt nit ävägabragt och förestått 2:ne berömda läroanstalter, en i
Upsala och en i Stockholm, derifrån ett stort antal utmärkt skicklige ynglingar
utgått dels till Universiteten och dels till allmänna näringarne, liar Doktor
Nordlander, uti en inom Preste-ståndet väckt motion, hemställt, alt Rikets
Ständer måtte för hans i största armod eiterlemnade maka och 2:ne oförsörjda
döttrar bevilja en årlig pension af 500 R:dr; hvilken framställning motionären
ansett desto hellre böra vinna bifall, som utom det att de hvarken inom kyrkan
eller skolan egde någon slags rättighet till understöd, äfven den beklagliga omständigheten
tillkomme, att den ena af döttrarne, genom vidlådande förstånds—
svaghet, vöre alldeles urståndsalt att kunna något lill sitt uppehälle bidraga.
Enär Rikets Ständer såsom uppmuntran för den verksamhet Akademie-Adjunktcn
Ramström såsom en ovanligt nitisk och skicklig ungdomens lärare och
ledare ådagalagt, förunnat honom en gratifikation af 5,000 R:dr samt de motionen
bilagde handlingar till alla delar siyrka motionärens uppgift om den beklagansvärda
belägenhet, hvari Ramströms efterleffande enka och barn sig nu befinna,
anser Utskottet sig ega gillig anledning hemställa,
att, såsom eii fortsättning af Rikets Ständers emot mannen visade
välvilja, Akademie - Adjunkten Ramströms enka , Gustafva heeff
ner,
må uppföras å Allmänna Indragnings - staten till åtnjutande
af en årlig pension af 250 R:dr.
28:o. Utskottet har jemväl fått emottaga 2:ne särskilda motioner, hvaraf den
ena, väckt inom Presteståndet af Lektor Söderberg, blifvit understödd af Biskoparne
heurlin och hallström, Doktor Säve, Hofpredikauten hasselrot samt Prosten
Gahne, och den andra hos Bondeståndet af Riksdags-fullmäktigen från Gottlands
län Jacob Lindby, med hvilken Olof Lagergren fran samma län sig förenat,-  deruti blifvit föreslaget, att Rikets Ständer, med alseende ej mindre å den utmärkta
skicklighet och det oförtrutua nit, hvarmed den år 1852 aflidne Kon
rektorn
vid Wisby högre lärdomsskola, Jacob Eberhard Lyth, under 17-årig verk
samhet
såsom skollärare -skött sitt ansvarsfulla och mödosamma kall, än äfven såsom
en rättvis vedergällning för den moda'och det arbete han nedlagt å sina
från trycket utgifna, allmänt värderade och vid trettiofyra särskilda läroverk
antagna läroböcker i Tyska språket, måtte åt hans i torftiga och behöfvande omständig
-
22
Slals-Utskoltets Utlåtande, M 74.
heter efterlemnade enka och 3:ne barn bevilja ett årligt pensions-understöd af250R:dr;
och får Utskottet, med fästadt afseende å bemälde lärares sålunda af flera vitsordade
utmärkta förtjenster om Elementar-undervisningen, och då af tillgänglige handlingar
upplyst blifvit, att hans enka är sjuklig och i saknad af alla tillgångar till
eget och sina 3:ne minderåriga barns underhåll, tillstyrka,
att en årlig pension af 250 R:dr må varda aflidne konrektor
Lyths enka, Christina Elisabeth Anna Lyth, tillagd och från Allmänna
Indragnlngs-staten, under hennes återstående lifstid, utgå.
29:o. Uti inom Preste-slåndet väckt och till Utskottet remitterad motion har
Prosten Tranceus fästat Rikets Ständers uppmärksamhet på framlidne Öfver-direktören
vid Kontroll-verket Carl Bernhard Wadströms förtjenster om Sveriges industri
och huruledes denne outtröttlige befordrare af Sveriges bergshandtering, grundläggaren
af Eskilstuna jernlörädlings-faktori, anläggaren af den första spinn- och
kard-machinen i Sverige och den första fabrik för chirurgiska instrumenters förfärdigande
till Arméens behof, gjort sig i hög grad förtjent icke blott af fäderneslandets,
utan äfven mensklighetens tacksamhet och erkänsla, enär det var han
som först väckte Englands och Frankrikes uppmärksamhet på möjligheten af slafhandelns
afskaffunde. Denne man, född i Norrköping år 17-46, utmärkt genom
kunskaper i bergsvetenskapen och vattenbyggnader, hade redan vid 22 års ålder
fått förtroendet att leda kanalbyggnaden vid Trollhättan och användes sedermera
af Rinman i Hera jernförädlingen angående uppdrag samt blef af Konung Gustaf
III år 177-4 skickad till Sohlingen, sätet för den tidens förnämsta jernförädlingsverk,
hvarifrån han, med stor fara för frihet och lif, hemförde skicklige stålarbetare,
hvilka, under hans ledning, bosattes i Eskilstuna. Sedan han, väl hemmastadd
äfven i Stats-ekonomien och handels-angelägenheter, af samma Konung fått i
uppdrag att jemte Sparrman och Arrhenius företaga en resa till Guinea-trakten,
hvad honom angick, egentligen för alt_undersöka om möjligheten för Sverige att
på denna för guldsand och andra dyrbara alster rika kust anlägga nybyggen, men,
till följd af politiska förhållanden, härutinnan misslyckats, skiljdes han år 1790
ur fäderneslandets tjenst och lefde sedermera som enskild i långland och Frankrike,
verksam för sin idé, slafvarnes emancipation, intill sin död år 1799, efterlemnande
en dotter i högst knappa omständigheter. Emot denna, nu nära 60-åriga
dotter, Carolina Augusta Wadström, som under barnaåren och i ungdomen varit
omhuldad af en numera afliden välgörare, men nu är sjuklig och oförmögen att
sjelf bidraga till sitt uppehälle, har motionären trott att Rikets Ständer, såsom ett
uttryck sf fäderneslandets erkännande af hennes faders förtjenster, böra visa deras
välvilja, medelst anvisande af en årlig pension, hvilken motionären föreslagit till
ett belopp af 200 R.dr Banko.
Utskottet, som, lika med motionären, anser det vara staten värdigt att understödja
en om fosterlandet högt förtjent mans, i behof stadde, efterlemnade
Stats-Utskotlet» Utlåtande, JY? 74.
23
närmaste anhörige, får, med afseende å framlidne Öfver-direktören Wadströms
förtjenster, hemställa,
att Rikets Ständer måtte bevilja ett belopp af 200 R:dr för hans
dotter Carolina Augusta Wadström, att såsom årlig pension från
Allmänna Indragnings-staten utgå, så länge hon lefver ogift och i
behöfvande omständigheter sig befinner.
30:o Vid regleringen af denna hufvad—titel har Utskottet jemväl förehaft
till pröfning en inom Ridderskapet och Adeln af Herr Örnflycht, Adolf Gustaf,
väckt motion, deruti han föreslagit, att framlidne Majoren vid Ilottan, Riddaren
af Svärdsorden med Svensksunds-medaljen, Sivert Roland Öbergs enka måtte tilläggas
en årlig pension af 300 R:dr; varande till stöd för motionen anfördt, att
framlidne Majoren Öberg, som den 28 Augusti 1851, 86 år gammal slutat sin
lefnad, oafbrutet i 63 år tjenat Konung och fädernesland, och under siri verksamma
krigarebana bevistat 1788, 1808 och 1813 årens krig samt deltagit i
15 sjödrabbningar, derunder han varit blesserad och fången, äfvensom att hans i
fattigdom efterlemnade enka och 2:ne barn endast egde att ur Arméens enkeoch
pupill-kassa uppbära ett belopp af 100 R:dr om året, hvartill mannen genom
årliga insättningar under sin ovanligt långa tjenstetid väsendtligen bidragit.
Hvad sålunda blifvit anfördt har Utskottet tagit i öfvervägande; och får Utskottet
tillstyrka,
att, såsom en gärd af nationens aktning för Majoren Öbergs
minne, och med afseende derå att det ringa bidrag hans enka
från Arméens pensions-inrättBing åtnjuter, ej kan anses tillräckligt
för hennes eget jemte dottrens underhåll, Rikets Ständer måtte
å Allmänna Indragnings-staten bevilja bemälda enka, Gustafva
Aurora Öberg, född Örnflycht, en årlig pension af 300 R:dr.
31:o Med afseende å den nödställda bélägenhet, hvari framlidne Magistratssekreteraren
i Westervik, Häradshöfdingen Johan Petter Wanc/ses enka, Catharina
Maria Wancke, född Reenstjerna, sig befunne och då af hennes oförsörjda döttrar
den äldsta sedan flera år varit sjuklig och till arbete nästan oförmögen samt den
yngsta, såsom sinnessvag, saknade all förmåga att till sitt uppehälle bidraga, har
uti ett inom Borgareståndet afgifvet och till Utskottet remitteradt memorial, Herr
S. G. Wetterberg, med hvilken Herr Mcechel sig förenat, anhållit, att en årlig pension
af statsmedel till belopp af 200 R:dr måtte bemälda enka tilläggas; och har
motionären ansett denna framställning desto hellre böra behjertas, som mannen,
innan han antogs till Magistrats-sekreterare, varit i egenskap af Auditör anställd
vid Bohus läns Kongl, regemente, men på en tid, då det, enligt hvad för motionären
vore uppgifvet, icke var honom möjligt bereda sig delaktighet i pensionsinrättning.
24
Slals-Utsliollets Utlåtande, M 74.
Utskottet, som emellertid anser den hvarje stad tillkommande skyldighet att
sjelf aflöna sina embels- och tjenstemän äfven innebära ett åliggande för staden
att i allmänhet och så vidt möjligt är tillse, det de aflidne tjenstemännens efterlefva
nd e enkor och barn fredas från . nöd och bekymmer, och utan att statens mellankomst
i sådant faU bör påkallas, får, på grund häraf,
afstyrka Rikets Ständers bifall till Hr Wetterbergs i berörda hänseende
gjorda framställning.
32:o. Hos Preste-ståndet här Doktor Nordström, biträdd af Doktor Björkman,
väckt motion derom, att aflidne Rektorns vid f. d. Elementarskolan i Gefle, Carl
Fredrik Vierecks 2:ne döttrar, Sofia Ulrika Wilhelmina, född 1802, och Hedvig
Gustafva Juliana, född 1804, måtte, såsom sjukliga och i fattigdom stadda, blifva
hugnade med en årlig pension, stor 200 R:dr Banko hvardera; till stöd för
hvilken anhållan blifvit åberopade Rektor Vierecks förtjenster, hvartill hörde, alt
han, efter åtskillige resor i Tyskland och Schweitz, först gjort deri berömde
Pestalozzis undervisningsmethod känd och begagnad i Sverige, medelst inrättande
af åtskilliga skolor, af hvilka han sjelf förestått en från 1806 till 1812; att han
derefter i 30 år tjenstgjort vid dåvarande Elementarskolan i Gefle samt att han,
till befrämjande af den moderna språkundervisningen, utgifvit flera vid skolorna
begagnade läroböcker.
Erkännande Rektor Vierecks förtjenstfulla pedagogiska verksamhet, anser Utskottet
likväl betänkligt att endast på grund häraf tillstyrka pensions-understöd af allmänna
medel för hans efterlemnade barn, och får derföre, för att icke framkalla
flera andra ansökningar i dylik syftning, hemställa,
att förevarande motion icke må till någon Rikets Ständers åtgärd
föranleda.
33:o. Uti ett inom Bonde-Ståndet afgifvet memorial har Riksdags-fullmäktigen
Peter Mårtensson från Jönköpings län anfört, hurusom Häradsskrifvaren
Johan Martin Seth, hvilken redan vid 18 års ålder inträdt på tjenstemannabanan
och 1803 blef befordrad till härads-skrifvaro i Westbo härad af nämnde län,
under den tid af 48 år, som han innehaft denna befattning, genom arbetsamhet,
ordning och duglighet lyckades förvärfva sig ej blott sina förmäns välvilja, utan
äfven aktning och erkänsla inom den ort der han verkade. Af denna anledning
och enär vid hans år 1851 timade död sterbhuset blifvit försatt i konkurstillstånd
och enkan, sjuklig och ålderstigen, med 3:ne oförsörjda barn befunne sig i
knappa vilkor, utan medel till bergning, bär motionären föreslagit, att Rikets
Ständer måtte tilldela henne, Elisa Catharina Seth, född Almén, ett årligt understöd
af 200 R:dr.
Efter vunnen kännedom derom, att Häradsskrifvaren Selhs enka af Civil—Statens
Pensions-Inrättnings enke- och pupillfonder i årlig pension åtnjuter 180
R:dr
Slats-Ulskoltels Ullålande, JYs 74.
25
R:dr och endast den omständigheten, att Härads-skrifvaren Seth i lifstiden varit
en arbetsam och nitisk tjensteman, icke lärer utgöra fullt giltigt skäl för Rikets
Ständer att af allmänna medel understödja hans efterlemnade enka, äfven om
denna skulle befinna sig i mindre goda vilkor, får Utskottet
afstyrka bifall till förevarande motion.
34:o. Af Preste-Ståndet är lill Utskottet remitterad en af Prosten Lindberg
väckt motion, deruti han anhållit, att Rikets Ständer måtte med en årlig pension
af 100 R:dr hugna enkan efter framlidne Krono-Länsmannen i Åhrstads härad
af Hallands Län J. A. Memsen, Johanna Dahlgren, hvilken med 8 barn befunne
sig i torftiga omständigheter; men då ett motionen bilagdt prestbetyg utvisar,
att, af dessa barn, 6 söner äro fullväxta och att utaf de öfrige dottren, som är
yngst, uppnått 14 års ålder, saknar Utskottet allt skäl att motionen understödja
och får derföre hemställa,
att densamma må lemnäs utan afseende.
35:o. Från Borgare-Ståndet har Utskottet erhållit remiss å en inom bemälda
Riks-Stånd väckt motion, deruti Herr A. H. Frick föreslagit, att, som Kommissions-Landtmätaren
i Kalmar Län C. M. Grönberger derstädes aflidit och efterlemna!
en 50 år gammal och sjuklig enka med 4 barn, i högst torftiga omständigheter,
Rikets Ständer, enär Grönberger i lifstiden varit en särdeles skicklig
Landtmätare, som derjemte gjort sig känd och aktad för oväld och oegennytta,
ömmande för enkans beklagansvärda ställning, måtte åt henne anvisa en årlig
pension af 100 R:dr.
Ulan att vilja bestrida aflidne Kommissions-Landtmätaren Grönbergers förtjensler,
anser Utskottet likväl betänkligt, att förorda den nu gjorda framställningen,
hvilken, om den vunne Rikets Ständers bifall, otvifvelaktig! skulle framkalla
enahanda ansökningar från en mängd andra enkor efter tjenstemän inom denna
talrika tjenstemanna-klass och derigenom föranleda till en icke obetydlig utgift för
Statsverket; och Utskottet får af sådan anledning
afstyrka Rikets Ständers bifall till motionen.
36:o. Utskottet har äfvenledes till pröfning förehaft en inom nyssbemälda
Riks-Stånd af Herr C. G. Fridstedt väckt motion, innefattande hemställan, att,
som Stads-Läkaren i Lidköping Per Imanuel Eckman, till följe af öfveransträngningar
under den i nämnde stad sistlidne höst härjande kolera-epidemi, med
döden afgått, och hans efterlemnade enka Henriette Sofi Eckman, född von Konow,
jemte 3:ne barn, befunne sig i torftiga och behöfvande omständigheter, en pension
af 200 R:dr om året måtte åt bemälda enka af Rikets Ständer anvisas. Då
emellertid den aflidne mannen icke varit anställd i Statens tjenst och Utskottet
dessutom saknar kännedom om hans verksamhet i öfrigt, hemställes
att Herr Fridstedts förevarande motion må få förfalla.
Bih. till R. St. Prot. 1835 & 1834. 4 Samt. 1 Afä. 28 Häft. 4
26
Stals-Ulskollels Ullålande, JVi 74.
37:o. Till Stats-Utskottet har Borgare-Ståndet remitterat ett af Herr B. Hjort
inom bemälda Riks-Stånd afgifvet memorial, deruti, under anförande hurusom deri
nyligen vid 36 års ålder aflidne f. d. Apothekaren, Läraren vid Chalmersska slöjdskolan,
Chemie-Adjunkten C. E. Hyltén-Cavallius, hvilken tidigt egnat sig åt den
praktiska bildningslinien, icke blott under en följd af år med utmärkt förmåga,
nit och ihärdighet ådagalagt en gagnande verksamhet både såsom Lärare vid
Kongl. Technologiska Institutet, och vid nämnde skola, utan äfven genom författande
och flerårigt användande af en Elementnr-Lärokurs i Chemien, sökt göra
denna vetenskaps läror fruktbara, samt dessutom genom egna uppfinningar af
stort värde varit näringarne nyttig, motionären föreslagit, att Rikets Ständer, med
afseende ä Hyltén-Cavallii förtjenster om de för Borgare- och Bonde-Stånden
specielt vigtiga techniska läroverken, måtte bevilja en årlig pension af 200 R:dr
åt hans efterlefvande enka och minderåriga barn.
Äfven med erkännande af den unge lärarens skicklighet, anser Utskottet
likväl de förtjenster, han under sin korta lefnad hunnit ådagalägga, icke hafva varit
af den beskaffenhet, att desamma skäligen kunna påkalla någon serskild erkänsla
från Statens sida; hvadan Utskottet hemställer
att det för Adjunkten llyltén-Cavallii enka nu föreslagna pensirins-understöd
icke må af Rikets Ständer beviljas.
38:o. Från Preste-Ståndet har till Utskottet blifvit remitterad en af Prosten
C. D. Arosenius väckt motion, om ett anslag af 400 R:dr, att, såsom pension, å
allmänna Indragnings-Staten uppföras för framlidne Medicin® Doctor Johan Erik
Åkermans enka, som, sjelf sjuklig och sedan hon nödgats afstå boets tillgångar
till borgenärers förnöjande, med 2:ne oförsörjda, äfven sjukliga, döttrar vore stadd
i djupt betryck; och emedan Utskottet inhemtat, att Doctor Åkerman, under försakande
af egen lönande praktik, med ovanligt nit städse sträfvat att gagna företrädesvis
de fattigare samhällsklasserna, särdeles genom vården om sinnessjuka
och användandet af den så kallade Schreiberska fyllerikuren, samt då de dryga
kostnader, han, för beredande af erforderliga lokaler för dessa ändamål, sig ådrog,
i väsendtlig män torde hafva bidragit till det armod och den ytterliga fattigdom,
hvari han efterlemnat enka och barn, anser Utskottet sig ega giltig anledning
på det sätt understödja motionärens framställning, att Utskottet hemställer,
det berntilda enka, Marie Louise Akerman, måtte för sin återstående
lifstid å Allmänna Indragnings-staten tilldelas en pension af
250 R:dr årligen.
39:o. Slutligen har Utskottet ansett sig böra hemställa, att samtelige för här
ofvan omförmälda enkor tillstyrkte pensioner, måtte komma att utgå endast och
allenast så länge dessa personer förblifva i enkostånd.
40:o. Genom till Statsverket numera ingångna indragne fjerdingsmans-löner
hafva, på sätt närlagde tabell visar, ifrån Riks-staten blifvit uteslutne indelda
Slals-Ulskotlels Ullålande, Jt? 71.
27
räntor, med kronovärdi 353 R:dr 41 sk. 6 r:st. och upptagna efter markegång
på förslag till 5,746 R:dr 4 sk, 6 r:st. samt 7 tunnor 22 kappar indeld spannmål;
kommandes i följd häraf utgifterna å denna titel att med motsvarande belopp
minskas.
41:o. Under åberopande af hvad Utskottet, vid regleringen af utgifterna under
Riks-statens 8:de Hufvudtitel anfört i 9 punkten af dess betänkande J\s 73,
får Utskottet tillstyrka,
att de å Allmänna Indragnings-staten uppförda 6 Professors-Emeriti
löner
vid universiteterne, deraf 2 vid universitetet i Upsala och
4 vid det i Lund, må från deras nuvarande belopp 1,600 R:dr
till 2,000 R:dr hvardera förhöjas.
42:o. Vid 1840—1841 årens Riksdag blef, på sätt Kongl. Maj:ls Nådiga
Bref af den 3 Februari sistnämnde år innehåller, stadgadt, att för de Embets
och
Tjenstemän, som efter det då fastställda Statsreglering vidtagit, erhöllo löner,
under hvilka spanmål funnes beräknad, lönen dädanefter borde utföras endast i
penningar till sitt dittills varande belopp, med tillägg 3f skillnaden emellan
det förslagsvis uppförda priset, 6 R:dr, och de 7 R:dr, hvartill detta pris för
framliden fortfarande bestämdes, eller En R:dr för hvarje under lönen beräknad
tunna spanmål; hvaremot för de tjenstemän, hvilka före ofvanberörde Statsreglerings
vidtagande innehaft löner, under hvilka spanmål varit beräknad, fastställdes
att till niistpåföljde Riksdag vara gällande ett genom 1833—1859 årens markegångssättningar
uppkommet medelpris af 7 R:dr 10 sk. tunnan, hvilket sedermera,
till dess de hunno afgå, komme att vid hvarje Riksdag, efter enahanda
grunder, ånyo uträknas och bestämmas; hvarjemte nämnde, öfver 7 R:dr för tunnan
uppkommande tillökning anvisades å Allmänna Indragnings-staten; och blef
vid 1844—1845 årens Riksdag priset bestämdt till 7 R:dr 55 sk., vid Riksdagen
1847—1848 till 8 R:dr och vid nästlidne Riksmöte till 7 R:dr 6 sk.
Då nu, enligt hvad Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition innehåller, Riksmarkegångspriset
utgjort:
deraf medium utgör 8 R:dr 14 sk. 4 r:st., samt qvantiteten af den spanmål, som
inbegripes under löner och pensioner för äldre, före år 1841 utnämnde Embetsoch
Tjenstemän, uppgår till 19,000 tunnor, hemställer Utskottet,
att för de tjenstemän, hvilka således äro berättigade till spanmåls
tillökning utöfver det fastställda Statspriset, denna tillökning måtte
för hvarje tunna under lönerne beräknad spanmål bestämmas till
1 R:dr 14 sk, — för summans jemnande — och å Allmänna
Indragnings-staten härtill anvisas ett förslagsanslag af 25,000 R:dr.
för är 1851
» » 1852
» » 1853
7: 28
8: 41
8: 22
28
Slats-fjlskollels Utlåtande, M 74.
45:o. Ed tabell, upptagande anslagssummorna å denna Hufvud-Titel, bifogas.
Stockholm den 31 Mars 1854.
Reservationer :
Vid 19:de punkten:
af Herr Berger, A. A., och Riksdagsfullmägtigen Henric Andersson från
Orebro Län.
Vid 21 punkten:
af Herr Björnstjerna, J. M.: »Mot Utskottets med endast 5 rösters öfvervigt
beslutade afslag å Herr Cederschiölds, R. T., motion i 21 punkten af detta
utlåtande, får jag anmäla min reservation af det skäl, att de i Herr Cederschiölds
motion omförmälde lägre tjenstemän i f. d. Magazins-Kontoret, efter mitt förmenande,
orättvist behandlats, då de, utan egen ansökan blifvit från tjensterne
skiljde, och detta, oaktadt Rikets Ständers beslut, som innefattar, att ifrågavarande
löner skulle indragas i mohn af deras innehafvares afgång. Denna afgång
kan ej antagas vara annat än frivillig; ty i händelse Rikets Ständer annorlunda
menat hade också säkerligen detta blifvit uttryckt.»
Vid 25 punkten:
af Herrar Gråå, J. G., Grape, E.- D., Lindström, P. H., Berger, A. A.,
Berg, P., Wedberg, A., Hesselgren, P. H., och Åsbrink, C. G., samt Riksdagsfullmägtige
Matts Pehrsson från Stockholms, Måns Mänsson från Kalmar, David Andersson
från Hallands, Ola Månsson från Christianstads, Per Mattsson från VesterNorrlands,
Henrik Andersson från Örebro, Eric Mallmin från Westmanlands och
Elof Andersson från Wermlands Län.
Vid 32 punkten:
af Herr Åsbrink, C. G.
STOCKHOLM, TRYCKT 1I0S JOH. BECKMAN, 48S4.
I I o it cl e II u f ? u (l * T i t e 1 n«
1852 års Riksstat
anslår
25.000
25.000
25.000
5.000
24,800
145,366
21,366
25,200
344,129
9.! 03
52
52
54
16
221
72
50
650,2601
Pensions- och Indragnings-Statcrne.
Pensions-Staten för Civile Embets- oell Tjenstemän. 1852 års anslag oförändradt
Dito för deras Enkor och omyndiga Barn, dito
Dito för Militaire Embets- och Tjenstemiins samt Under-Officerares Enkor och Barn. dito
Ersättning för minskade Löne-innehållningar, dito
Dito till Pensions-Cassorne för Nådårs- och Begrafningshjelps-Besparingar, dito .
Wadstena Krigsmanshus-Cassa, 1852 års anslag
Afgår: Enligt Utskottets utlåtande om förändring i Salpeterhjelpens utgörande
145,366: 52.
600:
Försl
a g tili
b 1 i f
vande R
i k s -
Stat.
Fridelia räntor.
Spanmål.
Penningar.
Indelt.
Oi ndelt.
Summa Banko.
Kronovärdi.
Markegång
på förslag.
Mått.
Värde förslagsvis
å 6 2/a R:dr T:n.
Mått.
Värde förslagsvis
ä 6 V;) R:dr T:n.
25.000
25.000
25.000
5,000
24,800
S:a 144,766:
(deraf: Ersättning lör Hemmansränlor och Krono-Tionde, Förslags-a
32,200 R.dr)
Amiralitets-Krigsmans-Cassan, 1852 års anslag
Invalidhus-Fonden, Förslags-a n slag, enligt 1852 års Riks-Stat .... 25,200:
ATgår: Enligt Utskottets Utlåtande om förändring i Salpeterhjelpens ut
60:
52. —
nslag,
görande
Allmänna Indraguings-Staten.
Försiags-anslag.
(Hvarunder ingå Reservations-anslagen för Blesserade Öfver
och
Under-Officerare
.
tili Emerjti-löner vid Läroverken ,
5,000:
12,480:
S:a 17,480;
294,544: i. 10
Penningar.
Af det år 1852 uppförda anslaget utgår för närvarande
etti.belopp af . . .
...
Tillkommer: genom förändring i Salpeterhjelpens
utgörande: till Öfverste-Löjtnanten
Silfversparre . . 97:21!. 10.
till Fjerdingsman i Småland 27:46.10. 125-27 r
från 2:dra Hufvud-Titeln öfverflyttade 68; 8. o.
Sekreteraren m.m. Strinnholm (förhöjning) 500:
Commerce-Rådet Santesson ( dito ) 500:
Advokat-Fiskalen Lindberg ( dito ) 664: 6. —
Justitie-Rådet Grefve Sparres Enka . 600:
Dito Toréns Döttrar . . . 450:
Stats-Rådet Grubbes Enka .... 800:
Kansli-Rådet Valerii dito  400:
Professor Palmblads Enka och Barn . 400:
Äkad. Adjunkten Rahmströms Enka . 250:
Konrektor Lyths dito  250:
Öfver-Direklör Wadströms Dotter . . 200:
Professor Forssells Enka  300:
Majoren Öbergs dito  300:
Doct. J. E. Åkermans dito . . . 250:
Emerili-Professors-löner, förhöjning . . 2,400:
Spanmålsförhöjning under
lönerne  25,000:
efter afdrag af i förra
Riks-Staten redan uppförde
■ 5.°00:  22.000:
samt för jemnande af Hufvud-Titelns
slutsumma  2: 32. 9. .Rn .
a°.460: 27. 2. 525,004: 32. —
Indelta räntor. Kronovärdi. Markegång.
1852 års anslag _• 1,144:41.— 9,103: 16. —
Afgår: indragning af Fjerdingsmänslöner 353:41. 6. 3,746: 4. 6.
S:a 810:47. 6. 5,357: n, 6.
eller i jemnt tal
Indelt Spanmål: 1852 års anslag .... 36 T:r 30 k:pr.
Afgår: indragning af Fjerdingsmänslöner 7 » 22 »
äT^iTTir^kij^ å 6% R:dr
Oindelt Spanmål: 1852 års anslag 12 T:r å 6% R:dr . . .. . . . .
144,766
21,366
: — tooe
25,140
5,357:
195:
80:
325,004
52
810
47
6
5,357
29 8
195
"T
25.000
25.000
25.000
5,000
24,800
144,766
21,366
25,140
12 — 80
i
'330,636 52
Summa
621,0781 — j —I 810 47 6 5,3571 —
29 8
1951
12|— | 80 [ — | — | 626,710| — | —
Å denna Hufvud-Titel uppslår en minskning af  23,550: — —
Anm. Bland ofvanstående tillkomne kontånia anslag upptagas ej sådane, som blifvit föreslagne till Pensioner
Hör till Slals-Utshollels Utlåtande. 1834, JV? 74,
visse Embets- och Tjenstemän m. 11., enär dessas afskedsansökuingar bero på framdeles skeende pröfning.
I
S a iib iis a ib (1 r a s;
<• . . - iiiuj Hå. i >«» n
af Stats-Utskottets Förslag till Ordinarie Stats-Regleringen för år 1855 och följande åren.
! ” I. I I r. • T ') '•' ■ . OJrtj , nii-iin - ■ u i. Ijjj
■
• ' :
Inkomsterne.
Ut gift er ne.
Ordinarie, enligt Utskottets Utlåtande M 64
4,765,000
—
—
Å l:sta Hufvud-Titeln
780,840
—
—
Extra Ordinarie, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition ....
6,962,000
—
—
» 2:dra dito
1,183,350
—
!
Restantierne: enligt Utskottets Utlåtande JV2 64
,
130,000
—
—
» 3:dje dito
225,650
—
—
S:a 11,857,000
» 4:de dito
4,402,040
—
—
• ; .
» 5:te dito
1,590.520
—
—
» 6:te dito
» 7:de dito
995,190
1,775,780
» 8:de dito
1,294,310
—
—
Stats-fylhiads-Summan
1,017,390
—
—
» 9:de dito ..;...
626,710
—
—
Summa
12,874,390
—
—
Summa
i
12,874,390
—
—
Obt. Stats-fyllnads-Summau beräknas i Kongl.
■r ’' ' , •' '
Maj:ts Nådiga Proposition till . 1,172,000: — —
och utgjorde enl. 1851 års Riksdags-beslut 1,183,880:
samt enl. 1848 års dito dito .... 1,318,530:
t
.
■■ - -' • .
»TÖCKHOLM, TRYCKT BOS SOU. RECKMAR, 1854.
Ståls-Utskottets Utlåtande, X:o 7S.
t
An k. til! Exp. Utsk. d. 30 Mars 1854, kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning af vackt fråga om medels anvisande till lån
för kyrkobyggnader.
(.Rgs. Afd.)
Enär, särdeles inom vissa landsorter, förfallna och stundom för flera år
tillbaka utdömda kyrkor, i anseende till svårigheten för församlingarne att anskaffa
härtill erforderliga medel, icke skulle kunna ombyggas eller iståndsättas,
har, uti derom hos Preste-Ståndet väckt motion, Domprosten Thomander, med
hänsigt till gagneligheten af de Statsutgifter, som för detta ändamål användas
samt billigheten af Riksgälds-kontorets uppträdande såsom medlare mellan kapitalisterna
och de iånbehöfvande menigheterna, föreslagit, att en summa af minst
500,000 R:dr måtte till utbetalning från nyssnämnde verk anvisas, för att, i
mån af behof, kunna under följande vilkor användas till låneunderstöd åt församlingar,
som i behörig ordning förctoge ombyggnad eller hufvudsaklig förbättring
af sina kyrkor, nemligen:
att, innan dylikt lån finge lyftas, borde rifning samt kostnadsförslag å kyrkobyggnaden
vara vederbörligen uppgjorda och af Kongl. Majit fastställda;
att församlingens Kyrkoråd, efter dertill vid allmän sockenstämma erhållet uppdrag,
borde genom särskild, af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret godkänd,
förbindelse, å församlingens vägnar, åtaga sig ansvarigheten för återbetalningen
af den erhållna lånesumman;
att, under den för hela lånets återbetalande erforderliga tid, borde, före hvarje
års slut, till Riksgälds-kontoret inbetalas sex procent å det beviljade och
utbekomna lånebeloppet, dervid fyra procent årlig ränta för det återstående
kapitalet skulle först beräknas och afgå samt öfverskottet utgöra kapitalafbetalning;
lith.
lill It. St. Prot. 1853 & 1851. 1 Sami. I Afd. 29 Haft. 1
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 75.
och att, derest den föreskrifna betalnings-skyldigheten icke fullgjordes vid derför
bestämd tid, borde dessutom för det till liqvid förfallna beloppet erläggas
fern procent årlig ränta intilldess detsamma blefve inbetaldt.
Efter erhållen remiss å denna motion och deraf inom ofvanbemälde Riksstånd
föranledda yttranden, samt tagen kännedom om ej mindre det af motionären
framställda förslag, än hvad till stöd för detsamma blifvit anfördt, anser sig
Stats-Utskottet föranlåtet häremot erinra: att det af ålder ålegat och ännu tillhör
hvarje landtförsamling att, utan något understöd från Statsverkets sida,
bygga och underhålla sin kyrka; att allmänna lagen, jemte flere särskilda författningar,
föreskrifva huru dertill erforderliga bidrag och medel skola utgöras och
anskaffas;— att för denna byggnads- och underhålls-skyldighets fullgörande hitintills
endast vid utomordentliga fall särskildt biträde utaf allmänna medel ansetts
böra en eller annan menighet beviljas; -—- att om, i enlighet med nu ifrågavarande
förslag, en viss större fond för kyrkors byggande och förbättrande
komme att af sagde medel anvisas och afsättas, skulle framdeles hvarje församling,
hvars kyrka behöfde ombyggas eller iståndsättas och utvidgas, erhålla anspråk
på allmänt understöd;-—att en sådan särskild, för dermed afsedt ändamål
•alltid tillgänglig fond samt tillfället att derifrån utbekomma mer eller mindre
betydliga lån möjligen skulle komma att föranleda alltför kostsamma och måhända
icke nödvändiga kyrkobyggnads-arbeten samt förorsaka en långvarig tryckande
skuldsättning för vederbörande församlingar; — att Statsverkets nu egande
disponibla tillgångar ingalunda medgifva bildandet af en dylik fond, utan åsidosättandet
af de behof, dertill dessa tillgångar böra företrädesvis användas; -—
att upplånandet genom Riksgälds-kontoret af det för sådant ändamål erforderliga
belopp komme att medtaga en icke obetydlig del af de medel, som lör nu förestående
statsutgifters bestridande kunna erfordras och möjligen måste genom
samma verk i upplåningsväg anskaffas; —att det framgent, likasom allt hittills,
synes böra öfverlemnas åt den kommunala omtankan och verksamheten att bereda
utväg till och verkställighet af nödiga kyrkobyggnader och kyrko-reparationer;
samt att, derest bidrag af allmänna medel härtill oundgängligen erfordras,
det är vederbörande menighet obetaget, att derom i behörig ordning göra anmälan,
med anhållan om det allmänna låneunderstöd, dertill härvid förekommande
särskilda omständigheter och förhållanden kunna föranleda.
I öfverensstämmelse med Utskottets nu yttrade åsigter, får Utskottet alltså
afstyrka Rikets Ständers bifall till det af ofvanbemälde motionär
väckta förslag om anvisandet af en viss summa för
kyrkors uppbyggande och förbättrande.
Stockholm den 27 Mars 1854.
Stats l.lskotlels ( Hatande, A’:o 70.
Ank. til! Exp.-Utsk. d. 30 Mars 185A, kl. 12 m.
lillå tande, angående beviljandet af ett lån till Markaryds församling
i Kronobergs län, för der förestående hyr ko-byggnad.
(Rgs. Afd.)
Efter erhållet uppdrag, liar Riksdagsfullmäktige]! Petter Gabrielsson från
Kronobergs län, genom en hos Bonde-Ståndet väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion, framfört ofvannämnda församlings anhållan om ett låneunderstöd
af allmänna medel för den kyrkobyggnad, som församlingen måste företaga sedan
dess förra gamla kyrka genom åskeld, i Maj månad 1851, i grund nedbrunnit.
Derefter hade församlingen, hvilken för närvarande vore nödsakad
hälla sin gudstjenst i sockenstugan, visserligen gått i författning om ny kyrkas
uppbyggande, men utgörandet af härmed förenade kostnader skulle vida öfverstiga
församlingens förmåga, helst kyrkokassans till en del, medelst åtaget årligt
sammanskott bildade och till endast 1,707 R:dr 8 sk. 2 rist., uppgående behållning,
redan under sistlidet år minskats genom bekostandet af de förberedande
åtgärderne för kyrkobyggnaden. Markaryds socken, bestående af 69g- oförmedlade
eller 443- förmedlade hemman, med en folkmängd, som öfverstege 3000
personer, vore en af de fattigaste och, i afseende på jordmånen, magraste inom
Sunnerbo härad. Halfva antalet utaf dervarande hushåll utgjordes af torpare, inhyseshjon
samt backstugusittare; och sädes-afkastningen Amre äfven under goda år
pä långt när icke tillräcklig till innevånarnes föda och öfriga behof. Afsätlningen
af socknens skogseffekter vore numera obetydlig och den hufvudsakliga näringsgren,
som tillverkningen och försäljningen af väfskedar tillförene för denna
ort utgjort, skulle i sednare tider ansenligt aftagit, till följd af förändrade industriela
förhållanden och den husliga slöjdskicklighetens minskning. Då kostnaderne
för kyrkobyggnaden, enligt deröfver uppgjordt förslag, leonline att bestiga
sig till 15,343 R:dr 30 sk. 8 rist., så och ehuruväl Kongl. Majit för detta
byggnadsföretag i nåder beviljat församlingen rättighet att medelst kollekt och
stambok öfver hela riket insamla bidrag dertill, skulle det dock, enär ett dylikt
understöd endast kunde beräknas till 1,600 å 1,800 Ridr, vara omöjligt för me
-
4
Stals-Utskottets Utlåtande, A;o 7C.
ranämnde fattiga församling, med sin ringa kyrkokassa, att uppföra en ny kyrka.
Motionären har derföre, under åberopande af de allmänna understöd, Rikets
Ständer lorut tillerkänt behöfvande församlingar för kyrkobyggnaders verkställande
och sednast Knäreds församling i Hallands län, anhållit, att Rikets Ständer
jemväl måtte bevilja Markaryds församling ett under de 5 första åren räntefritt
lån å 6,666 R:dr 32 sk., för hvilket derefter borde erläggas 4 procent ränta
och 2 procent årligen till kapitalets amortering.
Enligt hvad Utskottet inhemtat af de Utskottet tillställda handlingar, förlorade
oftanämnde församling genom den åskeld, hvaraf dess förra kyrka antändes
och dervarande 3:ne »dyrbara» ringklockor förstördes, jemväl sitt sockenmagasin,
bestående af omkring 30 tunnor spanmål; och grundar sig den uti förevarande
motion hos Rikets Ständer gjorda framställning pä ett dertill af församlingen
erhållet uppdrag.
Med afseende å ej mindre den olyckshändelse, hvarigenom Markaryds
kyrka blifvit förstörd, än svårigheten att inom en aflägsen och i allmänhet fattig
landsbygd kunna anskaffa den för kyrkobyggnaden erforderliga kontanta tillgång
samt vigtcn och angelägenheten för dehlia folkrika församling, att snart vara försedd
med ett nytt tempel för den allmänna gudstjenstens förrättande, får Utskottet
tillstyrka Rikets Ständer,
att, i öfverensstämmelse med det vid sednaste riksdag meddelade
beslut om ett låneunderstöd för kyrkobyggnaden inom
Knäreds församling, för samma ändamål jemväl bevilja Markaryds
församling och till utgående från Riksgälds-kontoret
anvisa ett län å Sextusen sexhundra sextiosex Riksdaler 32
sk. Banko, emot vilkor att, sedan detta lån under fem års
tid fått utan ränta innehafvas, sex pröceftt å detsammas ursprungliga
belopp skola, före slutet af hvarje år, till Riksgälds-kontoret
inbetalas, af hvilka 6 procent beräknas fyra
procent årlig ränta för det återstående lånekapifalet, hvarefter
det öfverskjutande beloppet kommer att såsom kapitalafbetalning
å lånesumman afgå, intill dess denna blifvit till
fullo godtgjord.
Stockholm den 27 Mars 1854.
Sluh"-biskal fete Utlåtande, N:o 77.
o
\:o %7.
Ank. till Exp.-Utsk. den 30 Mars 1854, kl. 12 m.
Ulla tande, i anledning af väckt motion om ett län för Oskars församling
i Halmar Län.
( Rgs. Afd.)
Doktor Sandberg har uti en af Preste-Stånciet till Stats-Utskottet remitterad
motion, deri prosten Melén instämt, föreslagit, att den del af Mortorps pastorat
inom Södra Möre härad af Kalmar län, som tillförene utgjort ett kapelllag,
men, under benämning Oskars församling, nyligen förvandlats till en särskild
annex-fÖrsamling under samma pastorat, måtte, för liqviderandet af den
tryckande skuld, egarne af de små hemmansdelarne inom denna församling sig
åsamkat för inköpet och inredandet af wett litet bondhemman till komministerboställe”
— emot alla socknemännens gemensamma ansvarighetsförbindelse för återbetalningen,
erhålla utaf allmänna medel ett lån å 3,000 R:dr, hvilket borde
beviljas, helst utan eller i annat fall emot så låg ränta, som kunde medgifvasr
samt återbetalas under 20 års tid, med TVdel årligen af det erhållna kapitalbeloppet
eller också under en något kortaré tiderymd.
Då den uti denna motion uppgifna omständighet, att en del af Mortorps
pastorats innevånare, sedan de, uppå derom i underdånighet gjord ansökning, erhållit
Kongl. Maj:ts nådiga tillåtelse att bilda en särskild annex-församling, måst
skuldsätta sig för anskaffande af boställe åt den nya församlingens komminister*
ingalunda synes utgöra giltig anledning för Stats-Utskottet att tillstyrka och Rikets
Ständer att bevilja det föreslagna länet, hvarigenom hvarken något för denna
ort och det allmänna gagnande företag skulle komma att utföras eller följderne
af någon olyckshändelse förekommas och lindras, utan endast lättnad beredas för
vederbörande menighet att verkställa liqviderna för den skuld, densamma sig frivilligt
ådragit, anser Utskottet sig böra hemställa,
att förenämnde motion icke må af Rikets Ständer bifallas.
Stockholm den 27 Mars 1854.
6
Stahl tskiillcli 1'llåtnntlr, -J/.-o 7S.
Arik. till Exp.-Ulsk. den 30 Mars 1954, kl. 12 m.
Utlåtande, angående cl t fåre slaget nytt låns beviljande åt det för
hamn-anläggningen vid Kungsbacka bildade aktie-bolag.
(tigs. Afd.)
Inom Borgare- och Bonde-Stånden hafva staden Kungsbackas ombud vid
innevarande riksdag, herr S. Hagman, samt Riksdagsfullmäktige!! från Hallands
län, Anders Nilsson, under åberopande af dertill erhållna uppdrag, genom
väckta motioner föreslagit, att, för liqviderandet af det lån å 6,000 R:dr, som,
enligt Kongl. Brefvet den 1 Juli sistlidet år, utaf Handels- och Sjöfartsfonden
erhållits till fullbordande af en båtleds-anläggriing mellan nämnde stad och den
derutanför belägna hafsfjord, Rikets Ständer mätte bevilja ofvanbemälda aktie-bolag
ett nytt lån å enahanda summa, emot årlig återbetalnings-skyldighet af 6 procent,
dervid skulle beräknas 4 procent ränta och kapitalet amorteras med det överskjutande
beloppet.
Enligt hvad Stats-Utskottet, till hvars utlåtande dessa motioner blifvit remitterade,
af dertill hörande handlingar inhemta!, har, för åstadkommande af en
pråm- eller båtled mellan Kungsbacka och den |:dels mil derifrån belägna hafsfjorden,
hvilken skulle erbjuda den säkraste och bästa hamn på hela Halländska
kusten, ett bolag för några år sedan bildat sig, med ett tecknadt aktie-kapital af
4,900 Rulr. Kostnaden för detta arbetsföretags utförande var uti det häröfver
uppgjorda förslag endast beräknad till 16,000 R:dr, men befanns, efter kostnads-förslagets
granskning af vederbörande Distrikts-chef, sannolikt komma att öfverstiga
22,000 Rulr. Dock förklarade bolaget sig villigt, att, om kostnaden
också skulle uppgå till sistnämnda belopp, utföra ifrågavarande företag, emot erhållande
af det derför sökta statsbidrag, 11,100 R:dr. Detta bidrag blef också,
genom Kongl. Maj:ts Nådiga bref af den 17 Oktober 1851, beviljadt samt anvisadt
till utgående under åren 1852 och 1853 utaf det ä Riks-statens Sjette
hufvudtitel uppförda anslag »för befrämjande i allmänhet af handel och sjöfart.»
Sedermera har Kongl. Majit, uppå derom i underdånighet gjord ansökning, un
-
Slale-UtskoUets Utlåtande, A':o 79.
7
eler den 1 Juli sistlidet år, för samma företag beviljat här ofvan omförmälda,
från Handels- och Sjöfartsfonden utgifna, lån, af hvars belopp, 6,000 R:dr, en
sjettedel borde årligen återbetalas, hvarjemte fyra procent ränta skulle erläggas
för den vid hvarje betalnings-terihih återstående lånesumman
Enär det genom omförmälda 2:ne särskilda statsbidrag understödda arbetsföretag
redan blifvit utfördt och under sistlidne November månad afsynadt, finnér
Utskottet desto mindre skäl tillstyrka det för meranämnde bolags räkning begärda
ytterligare låne-understöd, som detta, enligt hvad motionärerne uppgifvit, endast
skulle vara afsedt och erfordras till beredande af lindrigare betalningsvilkor än
dem Kongl. Majit, vid beviljandet af det utaf Handels- och Sjöfartsfonden för
samma företag meddelade län, funnit för godt i Nåder föreskrifva; utan anser
sig Utskottet ega full anledning till den hemställan,
att det för sagde ändamål nu föreslagna lån icke må beviljas.
Stockholm den 27 Mars 1854.
HT:o 79.
Ank. till Exp.-Utsk. den 30 Mars 1854, kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning af väckt fråga om lån till inrättande af en
b cnmjöls-fa b vik.
(Bgs. slfd.)
Uti en hos Ridderskapet och Adeln väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion, har Friherre Schmidt, Carl Johan Georg, erinrat om den stora
och allmänna misshushållningen, att ett för jorden så vigtigt och fördelaktigt
samt inom landet så användbart »näringsämne», som kreatursben, exporterades
till utrikes ort. Denna export hade inom flera trakter af riket föranledt klagan
öfver saknad tillgång på nämnde vara, isynnerhet uti dess till mjöl förarbetade
skick. För att förekomma en dylik export för framtiden, har motionären,
som ansåge sig icke böra föreslå något förbud deremot, utan trodde samma än
-
a
Stais Utskottets Utlåtande, JV.o 79.
danial bättre kunna vinnas, oui denna export-artikel, genom en ringa uppoffring
al' Statens medel gjordes lättare åtkomlig för landets modernäring jordbruket,
hemställt, att Rikets Ständer, för anläggningen och bedrifvandet i hufvudstaden
eller dess grannskap af en fabrik för kreatursbens bearbetning, så att någon
»biprodukt» af benen bereddes, innan de krossades till mjöl, måtte anvisa ett
belopp af 20,000 R:dr, att såsom lån, ränte fritt under 10 är samt mot 5 procent
ärlig -ränta och återbetalnings-skyldighct under de 10 derpå följande åren,
begagnas af den eller dem, som vore hugade anlägga en dylik fabrik; hvarjemte
motionären, såsom vilkor för detta läns erhållande, föreslagit: att vederbörlig
säkerhet för både kapital och ränta skulle ställas, innan någon del af lånebeloppet
finge lyftas, — att fabriken inom ett år efter lånets utbekommande skulle
vara i fullkomlig ordning och verksamhet, — att fabriksidkaren skulle förbinda
sig att, efter denna tids förlopp, tillhandahålla allmänheten en viss bestämd
qvantitet benmjöl, — samt ,att då borde återbetalas det belopp, hvarmed anläggnings-kostnaden,
jemte ett års förlag af allt hvad för fabrikens drifvande erfordrades,
möjligen understege lånesumman.
Instämmande i motionärens yttrade åsigt om vigten och fördelen för Svenska
jordbruket, att det af honom omförmälda och, efter hvad erfarenheten ådagalagt,
särdeles nyttiga och ändamålsenliga gödningsämne mera begagnas, betviflar
Utskottet dock, att en så beskaffad större fabriks-inrättning, som motionären
med sitt förslag åsyftat, skulle komma att i väsendtligare mån befrämja detsammas
allmännare anskaffning och användande. Sedan den enskilda omtanken
inom flera delar af riket härå blifvit mer och mer fästad, har beredningen samt
begagnandet af kreatursben till förökandet af jordens produktions-förmåga under
sednaste tiden betydligen tilltagit och torde troligen, utan behof af några särskilda
åtgärder från det allmännas sida, komma att framgent ytterligare utvidgas.
De kostnader, sorn med anläggningen af de för benmjölets tillverkande erforderliga
stampar äro förenade, lära dessutom vara af den ringa betydenhet, att
något särskildt statsbidrag för dylika anläggningars åstadkommande icke synes
behöflig!. Vid nu anförda förhållanden och då en större genom allmänt understöd
framkallad och underhållen benmjöls-fabrik ingalunda torde företrädesvis blifva
gagnande inom hufvudstaden eller i dess grannskap, får Utskottet hemställa,
att det utaf Friherre af Schmidt för ofvanberörde ändamål
föreslagna lån icke må varda af Rikets Ständer beviljadt.
Stockholm den 28 Mars 1854.
Stalt-Utskotteh Utlåtande. A’:a sa.
i)
XiO 80.
Ank. till Exp.-Utsk. den 30 Mais 1854, kl. 12 m.
Utlåtande, angående ett föreslaget lån till staden Umeå för den ä
dervarande kinka företagna reparation.
(Rgs. Afd.)
I anseende till de betydliga kostnader, som en för några år sedan beslutad
och derefter företagen större både ut- och in-vändig reparation, jemte tillbyggnad
å Umeå stads förfallna kyrka medfört för nämnde stads till större delen
fattiga innevånare, och otillräckligheten af de bidrag, som för denna högst behöfliga
kyrkoreparations bekostande samt ett nytt orgelverks anskaffning kunna
inom staden uttaxeras, har dess ombud vid nuvarande riksdag Herr N. F. Norman,
uti en af Borgareståndet till Stats-Utskottet remitterad motion, anhållit, att
Rikets Ständer måtte bevilja staden Umeå ett lån å 10,000 R:dr emot årlig
återbetalning af 6 procent, dervid skulle beräkna 4 procent ränta och 2 procent
afgå å lånets kapitalbelopp.
De i denna motion åberopade och till Stats-Utskottet sedermera aflemnade
handlingar innehålla, bland annat, följande uppgifter och upplysningar, nemligen:
de för ofvannämnde kyrkoreparation, under åren 1851, 1852 och 1853,
bestridda kostnader hade uppgått till ett sammanlagdt belopp af 12,304 R:dr
45 sk.; dessutom komma anbringandet af en ny predikstol och altarprydnad,
hvilka arbeten ännu icke blifvit verkställda, att kosta 533 R.dr 10 sk.; ett nytt
orgelverk måste jemväl anskaffas, enär det nuvarande, i anseende till dess dåliga
och bristfälliga beskaffenhet, icke i någon mån kunde anses motsvara och
uppfylla sitt ändamål; efter skedda debiteringar hade stadens innevånare för åren
1847 t. o. m. 1852 bidragit till reparationen och tillbyggnaden å sin kyrka med
tillsammans 2,252 R:dr 7 sk. 8 r:st.; och uppgingo de för reparations- och
tillbyggnads-kostnadernes bestridande upptagne, ännu icke betalde lån till 8,000
R:dr 32 sk.; enligt de till komitén för undersökningen om städernas beskattnings
Itih. till R. St. Prat. 18S3 & 18S4. 4 Samt. 1 Afd. 29 Haft. 2
10
Stats-Ulikotlels Utlåtande N:o SO.
förhållanden insände handlingar måste denna stad, hvilken af sin donerade jord
numera endast hade i behåll ll mantal, i kronoutskylder årligen erlägga öfver
3,000 R:dr; och hade, enligt samma handlingar, stadens utgifter och kommunala
utskylder för år 1850 utgjort en sammanräknad summa af ej mindre än 6,290
Rdr 45 sk. 3 rst.
Oaktadt dessa jemte öfriga anförda och behörigen styrkta förhållanden,
har Stats-Utskottet funnit sig icke kunna tillstyrka beviljandet af det för Umeå
stad nu föreslagna låneunderstöd, för att dels underlätta liqviderne för stadens
återstående skuld i anledning af den redan verkställda kyrkoreparationen, och
dels bestrida kostnaderne för anskaffningen af en ny predikstol samt ett nytt
orgelverk, enär de sålunda uppgifna ändamålen med ifrågavarande lån, enligt
Utskottets åsigt, ingalunda kunna hänföras till de föremål, för hvilkas befrämjande
låneunderstöd utaf allmänna medel böra af Rikets Ständer beviljas. Utskottet
får alltså hemställa,
att Herr Normans ofvan omförmälda motion icke må bifallas.
Stockholm den 28 Mars 1854.
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, 1854
Stats-Utskotlets Utlåtande, N:o 81.
1
N:o 81.
Ank. lill Exp.-Utsk. den 30 Mars 1854, kl. 12 m.
Utlåtande, i anledning af väckta frågor om inlösning af
Riksgulds-sedlar, som inom den derför stadgade
preskriptionstid icke blifvit till invexling företedda.
(Rgs. Afd.)
Äfven under innevarande riksdag hafva, dels genom några inora Borgare- och
Bonde-Stånden väckta motioner, och dels genom gjorda och af Fullmäktige i Riksgäldskontoret
till Stats-Utskottet öfverlemnade ansökningar, framställningar skett om inlösandet
af åtskilliga dessa motioner och ansökningar bifogade samt deruti uppgifna, obemedlade
personer tillhöriga Riksgälds-sedlar, hvilka icke kommit att hos Riksgälds-kontoret för sådant
ändamål företes inom den, genom Kongl. Kungörelsen den 14 Februari 1835, stadgade
och redan vid 1845 års slut tilländagångna preskriptionstid; varande berörde till
Stats-Utskottet remitterade motioner väckta inom Borgare-Ståndet: af herrar L. IV. Henschen
och E. U. Stenqvist samt inom Bonde-Ståndet: af vice Talman A. W. Svartling,
äfvensom Riksdags-fullmäkligen Lars Magnus Knutsson från Östergöthlands och
Riksdags-fullmäktigen Ola Pehrsson från Blekinge län.
Då omförmälda preskriptionstid under riksdagen åren 1834 och 1835 föreslogs
och af Rikets Ständer fastställdes, förklarade dåvarande Stats-Utskottet, i dess härom under
N:o 380 afgifna Utlåtande, att genom bestämmandet af en viss, tid, hvarefter invexlingen
af det, under benämningen “Riksgälds-sedlar," alltsedan början af 1790-talet i allmänna
rörelsen utgifna och begagnade sedelmynt borde upphöra, så mycket mindre kunde
afses, att härigenom åt Staten bereda någon fördel på den enskilde sedel-innehafvarens
bekostnad, som “Rikets Ständer i allt fall voro oförhindrade att, derest enskilda bevekande
omständigheter skulle sig förete, uppå skeende ansökningar, bevilja inlösen af
Bih. lill R. St. Prot. 1853 & 1854. 4 Sami. 1 Afd. 30 Haft. 1
2
Stais- Vinköl le/x UtlåtandeS:o 81.
riksgälds-sedlar efter preskriptionstidens utgång.® I öfverensstämmelse med denna salunda,
redan före preskriptions-författningens beslutande Och utfärdande, uttalade åsigt bär
också dylika sedlars inlösning, oaktadt sedel-innehafvarue enligt sagde författning förlorat
all rätt till liqvid för desamma, af Rikets Stander medgifvits så väl vid 1847 och !848,
som vid 1850 och 1851 års riksdagar; och enär samma skäl, som då gjort sig gällan
de,
förekomma för medgifvaudet, att nu ifrågavarande riksgälds-sedlar, hvilkas riktighet
samt inlösbarhet, derest de före preskriptionstidens förlopp blifvit hos Riksgäids-kontoret
företedda, kontorets kommissariat, efter anställd granskning af alla dessa sedlar, vitsordat,
må af Riksgäids-kontoret inlösas; torde de derom gjorda framstäilniugarne jemväl
varda af Rikets Ständer bifallna. Dock anser sig Utskottet härvid böra erinra, att sedan
hela det återstående beloppet af dea å Riksgälds-kontorets räkning K:o 2 i Rikets
Ständers Rank tillförene afsalia, och för invexliugen af riksgälds-sedlar samt Riksgäldskontorets
koppar-skiljemynts-polletter afsedda, fond, enligt Rikets sednast församlade Ständers
beslut, blifvit vid 3 85 1 års slut till Bankens disposition af Riksgäids-kontoret utassigneradt,
lärer den nu sökta och föreslagna sedel-inlösningen icke kunna verkställas
af samma fond, hvilken för den vid sistförflutne och näslföregångna riksdag riiedgifna
inlösen af enahanda sedlar anlitades.
Utskottet får alltså tillstyrka,
att ofvanuppgifna riksgälds-sedlar, utgörande eli antal af 139 st. och lydande,
enligt kommissariatets derom afgifua intyg, å följande belopp, nemligen:
8 st. å 10 R.dr hvardera, 1 å 5 R:dr, 36 st. å 2 R:dr, 48 st. å
1 R:dr, 1 å 24 sk., 42 st. å 16 sk. samt 3 å 12 sk. hvardera, eller å
tillsammans 220 R:drl2 sk. riksgälds, må med motsvarande belopp i ban
komynt,
eller 146 riksdaler 40 sk., utaf Riksgälds-kontorets medelia inlösas.
Utom de motioner, som Utskottet angående nu uppräknade sedlar fält emottaga,
iiar Utskottet jemväl från Bondeståndet erhållit remiss ä en af Riksdagsfullmäktige!! Ola
Svensson från Malmöhus län väckt motion om inlösandet af en riksgäldssedel å 10
R:dr, men sorn samma sedel, enligt hvad motiotiären för Utskottet skrift ligen sillkiinuagifvit,
blifvit förstörd,
mäste denna motion anses hafva förfallit.
Stockholm den ?S Mars 18p4.
Stals-Utskottet# Utlåtande, \:o 82.
3
N:o 82.
' Arik. lill Exp.-Otsk. d. 30 Mars 1854. kl. 12. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga proposition,
om försäljning af det så kallade materialhuset N:o
274- i Kalmar stads vestra qvarter.
U. A.)
Seda», i sammanhang med gjord anmälan om behofvet af åtskilliga reparationer
och förändringar å landshöfdinge-residenshuset i Kalmar, Kongl. Maj.ts Öfverintendenls
embete
väckt fråga om afyttrande af det Kronan tillhöriga så kallade , material-huset Nio
27 4 i nämnde stads vestra qvarter, samt användande af den för samma byggnad erhållande
köpeskillingen, hvilken- ansetts kunna beräknas till omkring 3,000 11:dr, såsom bidrag
tili kostnaden för berörde reparationer och förändringar å landshöfdinge-fesidensh
lise t derstädes; så och då numera, sedan en af Kongl. Majit anbefalld tillbyggnad af
landtslats-embelshuset i Kalmar blifvit fullbordad, erforderligt utrymme derstädes erhållits
för läns-arkivet och provins-landtmäteri-kontoref, hvilka förut varit inrymde uti det sä
kallade material-huset, har Kongl. Majit uti högstberörda, till llikets Stander den 13 Januari
innevarande år aflåtne, och från samtlige Riks-Stånden till Siats-Utskottet remitterade
Nådiga Proposition behagat föreslå Rikets Ständer, att sistnämnde byggnad, såsom icke
vidare för Kronan behöflig, måtte få till den mestbjudande försäljas, och den derför
inflytande köpeskillingen lill anslaget för underhåll af Kronans hus och byggnader i
landsorten ingå.
tå grund af de skäl, den Kongl. Propositionen innehåller, anser sig Utskottet böra
tillstyrka,
att Rikets Ständer, med bifall till hvad Kongl. Majit i Nåder föreslagit,
medgifva, att det så kallade material-huset Nio 274 i Kalmar inå få
på allmän auktion till den mestbjudande försäljas, och den derför inflytande
köpeskillingen till anslaget för underhåll af Kronans hus och byggnader
i landsorten ingå.
Stockholm den 28 Mars 1854.
4
Sluts-Ulskottels Memorial\:o 83.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 30 JJars J854, kl. 12 m.
Memorial, i anledning af återr emis ser å Stals-Utpkottets
Utlåtande N:o 20.
(I. A.)
Från samtlige Riks-Stånden har förberörde, i anledning af Kongl. Maj.ts Kådiga
Proposilion i fråga om förmedling för lägenheter å förra kronoparken Strandskogen på
Öland afgifna, Utlåtande blifvit till Siats-Utskottet återremitteradt, med anmärkningar, innehållande
hufvudsakligen: att,, i följd af Rikets Ständers vid ISIS års riksdag fattade
beslut, skattläggning och försäljning af krouo-allmänningar väl, på enahanda sätt sorn i
förevarande fall, företagits på de vilkor, att skalteköpe-skillingen skulle motsvara sex års
grundränta, hvilken sednare genom öppen auktion bestämdes; men att, sedan vid 1823
års riksdag denna på felaktiga statsekonomiska grunder byggda beskattnings-method måst
frånträdas, nedsättning i sålunda åsatt grundskatt, der denna varit för dryg, blifvit så
väl å Öland som andra orter tid efter annan medgifven; alt det befarade prejudikatet
af nu ifrågaställa skatte-nedsättning, såsom nu mera sällan tillämpligt, ingalunda vore
vådligt, men att statsmagterne, som inledt enskilde personer i dylika skatteköp, emellertid
egde förpliktelse att afhjelpa de olyckliga följderna deraf; att, då skattläggning
icke blifvit i vanlig ordning verkställd, förmedling deraf ej heller kunde författningsenligt
erhållas, utan måste på sätt nu skett sökas; alt grundskatterna, sorn alltid borde lämpas
efter jordens förmåga att bära dem, här vore vida högre än efter ortens skaltläggningsmethod,
samt om lägenheternas sednasle köpare äfven haft kännedom om grundräntans
belopp de likväl kunnat vara i okunnighet om sättet, hvarpå densamma blifvit bestämd,
och alltså ej haft aning derom, alt skatten stöde i missförhållande (ill nuvarande beskaffenheten
af dessa lägenheter, hvilka,'såsom till största delen bestående af tlygsandsfält
voro ytterst svaga, samt, derest nedsättningen ej beviljades, sannolikt fälle i ödesmål och
blefve skattevrak, då innehafvarne komme alt allt för tungt belasta fattigvården; samt
slutligen att en långt drifven jordstyckning ingalunda medfört de af Utskottet uppgifna
följder, utan skulle Staten redan varit nödsakad återtaga jorden, om den varit mindre
styckad och många enskilda personer således icke derå nedlaggt odlings- och byggnads
-
Siats-Utskottets Utlåtande, N:o 84.
5
kostnader. På dessa grunder och då förmedlingens beviljande vore tillstyrkt af Kongl.
Majits Befallningshafvande och Kammar-kollegium, samt den Kongl. Propositionen fotad
på giltiga skäl, syntes bifall dertill hafva bordt af Utskottet tillstyrkas; hvarförutan inom
Preste-Ståndet blifvit1 anfördt alt, till undvikande af de med ny skattläggning förenade
kostnader, åt Kongl. Majit kunde öfverlennäs att, utan föregången skattläggning, men efter
vederbörlig undersökning och pröfning, fastställa ny grundränta.
Med föranledande af hvad sålunda förekommit och då, genom antagande af nyssnämnde
inom Preste-Ståndet väckta förslag, enligt Utskottets tanke, skattläggnings-kostnader
sannolikt ej kunde undvikas, enär för vederbörlig undersökning och pröfning säkerligen
oftast, om icke alltid, erfordrades skattläggnings-förrättning, finner sig Utskottet
böra, med frånträdande af sitt i förra Utlåtandet framställda förslag, tillstyrka Rikets
Ständer,
att bifalla hvad Kongl. Majit i dess^ofran högstberörde Proposition behagat
i Nåder föreslå.
Stockholm den 2S Mars 1854.
N:o 84.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 30 Mars 1854, kl. 12 ra.
Utlåtande, i anledning af vackt motion om utbyte af komministers-bostället
Mörby emot Troxhammars kronohemman.
(I- A.)
Uti en inom Hedervärda Bonde-Ståndet väckt och till Stats-Utskottet remitterad
motion har Riksdags-fullmäktigen Anders Sundholm från Stockholms län, efter anmodan
af Sånga och Skå församlingar i Färentuna härad af nämnde län, anhållit, att som det
till boställe åt komministe riri berörde församlingar upplåtna kronohemmanet Mörby Nio
2 i Skå, om 1/4 mantal, i arrende lemnade endast 9 tunnor spanmål, samt komministerns
lön ej uppginge till mera än 18 ä 20 tunnor af socknarne och 12 tunnor af Pastor
årligen, och det således kunde antagas, att förmånerne vid denna komministratur voro
Ö
Stats-XJtuko!tels Utlåtande•, N:o 85.
mera inskränkte än vid de flesta andra; men tillfälle till förbättring i detta afseende nu
vore för handen, enär kronohemmanet Troxhammar i\:o 4 om 3/4 mantal, äfven i Skå,
upplåtet till boställe åt kronofogden i häradet, vid nuvarande innehafvarens afgång ur
tjensten, då Färentuna och Sollentuna härader skulle sammanslås till ett fögderi, vore
ämnadl alt lill Kronan indragas, sistomförmälda hemman Troxhammar alltså måtte upplåtas
lill boställe åt komministern i Sånga och Skå församlingar, och det hittills varande
komminister-bostället Mörby i stället lill Kronan återgå.
Utskottet har tagit detta ärende i öfvervägande, men får, i anseende till det
outredda skick hvari detsamma sig betinner, hemställa,
att ifrågavarande motion icke må till någon åtgärd af Rikets Ständer
föranleda.
Slockholm den 28 Mars 185 4.
i\:o 85.
Ank. till Exp. Utsk. d. 30 Mars 1854, kl. 12 ni.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angående utbyte af indragna
pukslagare-bostället Hvetlanda Thomas- och
Rulla-går dalmé emot H är adshöfdinge-bos tället Repperda
Drakegården i Jönköpings Län.
■ (I. A.)
Sedan Häradshöfdingen i Östre Härad, Friherre Malte von Lieven, under förmälan
hurusom det på lön anslagne bostället Repperda Drakegården, ett oförmedladt
mantal, vore beläget pä ett afstånd af 1 1/2 mil ifrån Hvetlanda, hvarest den endast
af etl härad bestående domsagan har sin tingsstad, men Kronan numera egde dispositionsrätt
öfver indragna pukslagare-bostället Hvetlanda Thomas- och Knlla-gårdarne,
förmedlade från elt mantal hvardera, det förra lill 3/4:dels och det sednare till 1/4
mantal, hos Kongl. Maj.t i underdånighet anhållit, alt Repperda Drakegården linge ut
-
Slats-Utskoltets Utlåtande, N:o 85.
7
bytas emot nämnde gårdar i Hvetlanda, helst vid det förhållande, att Repperda Drakegården
vore taxeradt till 2,200 R:dr samt Hvetlanda Thomas- och Kulla-gårdajme endast
lill 1890 R:dr, någon förlust, genom bifall till ansökningen, icke syntes kunna för
Kronan uppstå, men domhafvande]!, hvilken uti häradets tingshus egde tillräcklig bostad,
medelst bytet uti flera hänseenden skulle beredas fördel; så hade, medelst den till
följd af Kongl. Maj.ts Nådiga föreskrift verkställda värdering å ifrågavarande hemman,
blifvit utrönt, att Repperda Drakegården, som enligt skattläggnings-methoden samt ortens
undervisning vore taxeradt till 17 R.dr 30 sk. 3 rst., innehade 31 lunne- 26
kapp-land åker, 71 tunné- 12,8 kapp-land äng samt 318 tunne-25 kapp-land hagmark,
oell med åbyggnad, värderad till 1040 R:dr, lemnade, efter afdrag för utgifter och
ouera, en behållen inkomst af 39 0 R:dr 47 sk., samt att Hvetlanda Thomas- oell KullagårHarne,
skattlagda till 17 R:dr 22 sk. 6 rst. och egande 2S tunne- 23,4 kapp-land
åker, 44 tunne- 23 kapp-land äng och 369 tunne-15 kapp-land hagmark, med åbyggnad,
värderad till 1024 R:dr 32 sk., gåfve efter enahanda afdrag för onera och öfrige
utgifter, en behållning af 418 R:dr 22 sk. 8 rst., hvilken uppskattning sålunda
upptoge värdet af åbyggnaden vid Repperda 15 R:dr 16 sk. högre än vid Hvetlanda,
hvaremot sistnämnde hemmans afkastning med 27 R.dr 23 sk. S rst. öfverstege det
förras; varande Hvetlanda för det närvarande utarrenderadt till midfastan 1S71, under
förbehåll likväl, att arrendet, efter laga uppsägning, upphörde, ifall det ifrågaställda
bytet medgåfves.
Efter det Kongl. Kammar-kollegium, häröfver hördt, i underdånighet yttrat, att,
då egaren af det hemman, sorn gemensamt med Repperda bildade en rote, bestridt
roterings-skyidighetens öfverflyttande från Repperda tili Hvetlanda eller annat i sådant
hänseende föreslaget hemman, och hinder således mötte för Hvetlandas inträde i ordinarie
rotering i stället för Repperda Drakegården, Kollegium funne bytet lämpligast böra
ske på det sätt, att hvardera hemmanet behölie sina nuvdrande onera, och innehafvaren
af Hvetlanda lill innehafvaren af Repperda årligen efter markegångspris utgåfve ersättning
för den ordinarie roteringsbördan, samt den sednare ersatte den förre, då extra
rotering utgjordes för Hvetlanda Thomas- och Kulla-gårdarne, hvilka nu tili sådan rotering
vore indelade, sä har Kongl. Majit, uti en till Rikets Ständer den 17 Januari innevarande
år aijåten och af samtlige Riksstånden till Stats-Utskottet remitterad Nådig
Proposition, enär olvanberörde till utbyte mot hvarandra föreslagna hemman, å ena
sidan, Repperda Drakegården, och å andra sidan, Hvetlanda Thoinas-gårdeu och Kullagården,
funnes i afseende på åbyggnad i det närmaste jemngoda, samt, enligt hvad de
å samma hemman i vederbörlig ordning verkställda värderingar, efter rättelse af en
föreiupen mindre missräkning, utvisade, den behållna afkastning, sorn Hvellanda-hemmalien
kunde anses gifva, endast med 27 R:dr 24 sk. 2 rst. öfverstege hvad Repperda
vore beräknadt att lemna, och denna föga betydliga skillnad i hammanens afkastning
derjemte förminskades, om i beräkning tages de vid värderingen förbigångna omständigheter,
att Hvetlanda-hemmanen dels voro underkastade extra ordinarie rotering och dels,
8
Stats-V(skottets UtlåtandeN:o 85.
såsom, innan förmedling derå medgafs, utgörande två mantal, hårdare drabbades af de utskylder,
som efter oförmedlade hemmantalet utginge, men de ifrågavarande hemmanen i
Hvetlanda genom sin belägenhet egde särskildt värde för domhafvanden i Östre härad, behagat
i Nåder föreslå Rikets Ständer, att det för närvarande till boställe för bemälde domhafvande
anslagna hemmanet Repperda Drakegården måtte, på sätt sökanden hegärt, få
emot det till Statsverket indragna pukslagare-bostället Hvetlanda utbytas, med bibehållande
dervid af deras förut bestämda onera, och under vilkor i öfrigt, att hemmanen å ömse
sidor afträddes efter skeende laga af- och tillträdes-syn, med åbyggnader och stängsel i
laga skick samt behörigen verkstäldt trädesbruk och höstutsäde, hvarefter Repperda Drakegården
borde genom Kammar-koIIegii försorg i vanlig ordning för Kronans räkning
utarrenderas.
Stats-Utskottet har tagit detta ärende i öfvervägande, och får uppå de af Kongl.
Majt anförda skäl hemställa,
att Rikets Ständer måtte bifalla hvad Kongl. Maj:t uti Dess ifrågavarande
Nådiga Proposition behagat föreslå.
Stockholm den 28 Mars 1854.
!V:o 86.
Ank. till Exp. Utsk. d. 30 Mars 1854 kl. 12 m.
, ' ' ’ ' .. v’ , ' 1 .. j . ■ , , , ' ‘
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
till Rikets Ständer, angående utbyte af ett
Häradshöfdingen i Öfre Fryks dals samt Öfre och
Nedre Elfdals tingslagers domsaga på lön anslaget
qvarnställe.
(I. A.)
Af högstberörde, från samtlige Riks-Stånden till Stats-Utskottet remitterade, Nådiga
Proposition inhemtas, att, sedan domhafvanden i ofvannämnde tingslager, t Härads
-
Stats-Utskottets UtlåtandeN:o 86.
9
höfclingen A. J. Pihlgren, sora (ill boställe innehade Arnäs, ett mantal 1 Borgviks socken
och Grums härad, till hvilket boställe hörde rättigheten, att å en bergholme i Borgviks
ström anlägga och begagna en tullmjölqvarn med tre par stenar, hos Kongl. 3!aj:t i
underdånighet anhållit, att då sökanden vid sitt tillträde till embete!, enligt laga kraftvunnet
beslut, fått emottaga qvarnlägenheten utan åbyggnad, så att fördelen deraf inskränkte
sig endast till byggnadsstället och tullmälds-rättigheten, men räntan å de medel,
som för uppförande af qvarnhus åtginge, jemte kostnaderna för aflöning åt mjölnare
samt underhåll af qvarnen, skulle, efter uppgjord beräkning, med icke mindre än 450
R:dr Bgs öfverstiga den inkomst, som genom mäldrätlighetens begagnande kunde inflyta,
det måtte varda honom tillåtet att till Kungsborgs bruksbolag, hvilket uti samma ström
eger fullmälds-rätt för 21 par stenar, få utbyta boställets qvarnställe emot vederlag,
dels af 1/36 mantal kronoskatte Gullsjö i Grums socken, dels ock af fri förmälning
af ett visst belopp spanmål å de bolaget tillhörige qvarnar i Borgviks ström; så hade
vid en af Kronofogden och Häradsskrifvare!! i orten förrättad undersökning, i ändamål
att närmare bestämma vilkoren för det föreslagna bytet, ej allenast riktigheten utaf
förenämnde beräkning öfver den förlust, som skulle boställshafvaren genom qvarnens
uppbyggande och begagnande tillskyndas, blifvit vitsordad, utan ock den upplysning
vunnits, att förberörde 1/36 mantal, hvilket Kungsborgs bolag för 166 R:dr 32 sk.
Banko inköpt, vid laga skifte erhållit sina egor, 2 tunne- 2 6,8 kapp-land åker och 16
tunne- 7,6 kappland skogmark i ett sammanhang lagda invid Arnäs hemmans rågång,
så att desamma, för hvilka i arrende nu utgjordes 75 dagsverken, skattade till 25
R:dr Banko, jemte alla hemtnansdelen tillhörande onerä och besvär, kunde med fördel
begagnas såsom torp till förenämnde boställe; varande af Kungsborgs bolag, såsom vederlag
för ifrågavarande qvarnställe, jemte nämnde hemmansdel, fri mäld för femton
tunnor råg och tjugu tunnor liafra årligen boställs-hafvaren erbjuden.
I målet bordt, hade Kongl. Kammar-kollegium i underdånighet anfört, dels att
Kollegium, i likhet med hvad Kronofogden och Häradsskrifvarea förklarat, funne de
föreslagna vilkoren vara till fördel för boställs-innehafvaren, dels ock att räntan för
qvarnen, fyra fjerdingar tullmjöl, såsom' inbegripen i boställs-innehafvarens lön, hittills
icke blifvit utgjord, och af sådan anledning, vid bytesvilkorens uppgörande, undfallit
uppmärksamheten, ehuru denna ränta ej allenast borde åtfölja qvarnlägenheten, utan
ock fortfarande komma boställs-innehafvaren till godo; men som utgörandet deraf skulle
innefatta en opåräknad tillökning i det mer än tillräckliga vederlag bolaget erbjudit,
samt qvarnen, genom förbindelsen för bolaget att åt innehafvaren af Arnäs boställe
fritt förmala 15 tunnor råg och 20 tunnor bafra, i sjelfva verket blefve till honom
skattskyldig för så mycket, som tulltäglen å denna mäld eljest skulle utgöra, och således
för vida mer än den nuvarande räntan, ansåge Kollegium all svårighet i detta
hänseende kunna undanrödjas, samt, utan rubbning i bylesvilkoren, qvarnens skaltskyl
Bih.
till R. St. Prot. 1853 & 1854. 4 Sami. 1 Afd. 30 Haft. 2
10
Stats-Utskotlels Utlåtande\} N:o 86.
dighet och boställs-innehafyarens löneindelning leranäs oförändrade, derest berörde qvarnränta,
sora inginge i Arnäs boställsränta, blefve derifrån i jordeboken utbruten och särskildt
påförd qvarnen, med anteckning att boställs-innehafvaren, i stället för att uppbära
densamma, egde åtnjuta fri förmälning af ofvanberörde spanmålsbelopp, på hvilket sätt
och med vilkor i öfrigt, dels att boställs-hafvaren skulle blifva ansvarig för de räntor
och besvär, sora ålåge 1/36 mantal Gullsjö och beräknats till 3 R:dr 25 sk. 5/1 s rst.,
dels ock att nämude hemmansdel öfverginge (ill krono- och Arnäs qvarn till skattenatur,
Kollegium i underdånighet tillstyrkt bifall till ifrågavarande utbyte, före hvars
verkställighet Kungsborgs bruksbolag dock borde åligga, att hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
i behörig ordning styrka hemmansdelens gravationsfria beskaffenhet.
Efter hvad sålunda förekommit har Kongl. Majit täckts i Nåder föreslå Rikets
Ständer, att till det ifrågaställda bytet, uppå de af Kungsborgs bruksbolag erbjudna och
utaf Kammar-kollegium i öfrigt föreslagna vilkor, samtycka; och får Stats-Utskottet,
som funnit dessa vilkor antagliga, tillstyrka Rikets Ständer,
att bifalla hvad Kongl. Majit i berörde hänseende nådigst föreslagit.
Stockholm den 28 Mars 1854.
STOCKHOLM, tryckt hos J. W. l/mdbery, 1854.
Slatt-VUkollelt Utlåtande, J\':o 87.
1
%:o 8?.
Ank. till Exp. Utsk. d. 3 April 1854, kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion om lä ne förhöjning för Presidenterne
i vissa Rikets Kollegier.
(U. A.)
Uti afgifvet Memorial, som från Borgare-Ståndet blifvit till Stats-Utskottet
remitteradt, har Herr Schwan, ■/. G., påkallat Rikets Ständers uppmärksamhet
å det missförhållande, som, i hans tanke, egde rum emellan Prcsidcnternes
i Hof-Rätterne och Kollegii-Presidenternes aflöning. Denna hade varit ungefär
lika för alla desse embetsman intill nästlidne Riksdag, då Hofrätts-Presidenterne
erhöllo förhöjning i deras löner till 4,000 R:dr, med bibehållande af förut innehafvande
taffelpenningar, 1,000 R:dr; hvaremot de öfriga Presidenternes lönevilkor
hittills förblifvit oförändrade, utgörande 3,500 R:dr i lön, jemte 1,000
R:dr såsom taffelpenningar. Presidents-embetena i Kollcgierne vore emedlertid
Icke mera, än de i Hof-Rätterne, att anse såsom pensions-platser, hvilka inneliafvarne,
utan skada för Rikets tjenst, kunde efter uppnådd pensionsålder bibehålla.
Afven i Ivollegierne förekomma ofta mål af ganska vigtig och invecklad
beskaffenhet, vid hvilkas pröfning Presidentens röst, när menings-skiljaktighet
uppstode, icke sällan vöre afgörande; hvartill komme, att Kollegiernes Presidenter
ej, i likhet med Hof-Rätternes, hade någon semester. Och då de förre rättvisligen
syntes böra beredas Samma möjlighet, som de sednare nu mera egde,
att kunna i tid taga afsked med en någorlunda tillräcklig pension, har motionären
föreslagit, att lönerne för Presidenterne i följande Embetsverk, nemligen:
Kammar-Kollegium, Stats-Kontoret, Kommerse-Kollegium och Kammar-Rätten måtte
ökas till 4,000 R:dr hvardera, emot det att taffelpenningarne minskades med ett
lönetillökn ingen motsvarande belopp.
lith. lill II. St. Prol. 1853 4 1851. 4 Sami. i Afd. 31 Hafi. i
o
Slati-UlihaUets Utlåtatuli, K:o SS.
Enär nu ifrågavarande Embetsverk alla äro under reglering §amt det vid
sådant förhållande icke kan anses lämpligt, att frågan om löneförbättring för
Verkens Presidenter särskildt behandlas, utan densamma synes böra i sammanhang
med löneregleringen för den öfriga personalen komma under pröfning,
hemställer Utskottet,
att förevarande motion nu icke må till någon Rikets Ständers
åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 April 1854.
H:o
A nit. till Exp.-Utslc. den 4 April 1854, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckta motioner om understödjande af
Fabriks-inrättningar för Hvitbetssockers beredning.
(Rgs. A/d.)
Inom samtlige Riks-Stånden hafva under innevarande Riksdag motioner
angående detta ämne blifvit väckta, nemligen: hos Ridderskapet och Adeln af
Herr Ribbing, Arvid, hos Preste-Ståndet af prosten P. C. Arosenius, hos Borgare-Ståndet
af Herr Ct C. Rydin och hos Bonde-Ståndet af vice Talmannen
A. W. Sval tling, hvilka motionärer gemensamt fästat uppmärksamheten å den
utsträckning hvitbets-odlingen inom andra Europeiska länder under sednare tider
vunnit och de flerfalldiga fördelar denna derstädes allmänna folknäring medfört,
samt dessutom erinrat om vigten och angelägenheten att jemväl i Sverige uppmuntra
och befrämja odlingen och användningen af hvitbetor, hvarigenom för
landtbrukaren kunde beredas en annan tjenligare och säkrare samt mera vinstgifvande
sysselsättning, än den till ytterlighet drifna potatis-produktionen och
den dermed sammanhängande bränvins-tillverkningen. Enligt några inom öster
-
Stalt-tAtkotleli Utlåtande, JS:o SS.
3
göthland anställde försök med hvitbets-odlingen och denna rotfrukts beredning
lill siruj), för hvilka försök redogjorts vid Länets Hushålls-Sällskaps sammanträde i
början af nästlidet år, hade en afkastning af 100 ända till 160 tunnor hvitbetor
erhållits å tunnlandet samt af hvarje sådan tunna vunnits 3 kannor sirup, hvars
sötma varit 42-gradig och fullt jemförlig med rörsocker-sirupcn. Efter beräkning
af blott 6 sk. skålpundet eller 1 R:dr kannan, skulle således värdet å den sirup,
som af hvarje tunna kunde beredas, uppgå till 3 R:dr, ehuru härvid blott det
inre af hvitbetan utpressades och allt det öfriga lemnades till begagnande såsom
foder ät boskapen, hvilket foder fullt ersatte arbetet och kostnaden vid sirupskokningen.
De med hvitbets-odlingen förenade fördelar skulle blifva ändå större
samt en jenmare och säkrare afsättning af produkten kunna påräknas, om denna
förvandlades i socker och för sådant ändamål mindre sockersjuderier inrättades.
Till följd af ifrågavarande näringsgrens allmänna utveckling inom andra länder,
skulle redan för några år tillbaka halfva sockeriörbrukningen derstädes utgöras
af hvitbets-socker; och denna näring hade sedermera inom samma länder ytterligare
tilltagit, så att tre fjerdedelar af hela sockerbehofvet för närvarande kunde
anses härigenom fyllas. Med afseende å de stora förmåner, som, genom odlandet
och begagnandet af meranäinnde rotfrukt, äfven inom Sverige skulle kunna beredas,
och hvarigenom den till 26 millioner skålpund nu uppgående årliga importen af
råsocker kunde betydligt inskränkas samt landtmannen såsom "surrogat för husbehofsbränningen'’
erhålla en vara, hvilken på en gång förskaffade honom pertninge-inkomst
och foder för kreaturen, men dessa förmåner likväl först småningom
torde kunna vinnas, så vida icke staten på ett kraftfullt sätt uppmuntrade
de enskilda försöken och understödde meranämnde härstädes ännu endast
i hoppet motsedda näringsgren, har Prosten Arosenius föreslagit, att ett tillräckligt
kapital mätte ställas till Kongl. Maj:ts Nådiga disposition för att, medelst
län eller anslag utan återbetalnings-skyldigliet, så befrämja utvecklingen af sockerberedningen
utaf Svenska hvitbetor, att direkt fördel åt jordbruket dermed förenades
och de mindre jordbrukarnes gagn hufvudsakligen afsåges. De öfrige
inotionärerne hafva åter, för vinnande af samma ändamål, framställt följande
förslag, nemligen: att skattefrihet och lån, emot säkerhet, med låg ränta, måtto
lemnäs den eller dem, som inrättade mindre sjuderier för hvitbets-socker-tillverkning
inom de landsorter, der odlingen af hvitbetor företrädesvis kunde ega
rum: att dessa lån måtte lemnäs under 10 år och motsvara tre fjerdedelar af
anläggnings-kostnaden; samt att, för sådana understöds meddelande och för uppmuntran
i öfrigt af hvitbets-odlingen på det sätt Regeringen, efter LandtbruksAkademiens
hörande, pröfvade mest lämpligt och ändamålsenligt, måtte afsätta»
och anslås, såsom län 300,000 R:dr och till ifrågavarande odlings och tillverknings
uppmuntrande för öfrigt, 10,000 R:dr, hvilket sistnämnde belopp borda
årligen intill nästa riksdag fä, i män af behofvet, härtill användas.
4
Stats Utskottets Utlåtande, A :o 88.
Stats-Utskottet, hvars utlåtande öfver ofvanstående motioner genom deraf
beslutade remisser blifvit infordradt, har tagit kännedom om de af motionärerne
meddelade uppgifter och gjorda framställningar; men Utskottet har härvid funnit
sig icke kunna ingå i bedömande af omförmälda fabrikstillverknings fördelaktighet
och lämplighet inom Sverige, helst omdöinet derom måste grunda sig dels
på tekniska undersökningar och dels på granskning af de förhållanden, som
kunna antagas förestå med hänsigt till rörsocker-produktionen under den kommande
tiden; varande hvarken i motionerna meddelade eller dem bifogade 3a
fullständiga upplysningar och utredningar, som för förevarande ämnes pröfning
och afgörande onekligen erfordras. Utskottet är dessutom öfvertygadt, att, ifall
den näringsgren, hvars framkallande och befrämjande motionärerne åsyftat, vid
dermed inom detta land ytterligare anställande försök, skulle visa sig verkligen vara
så fördelaktig, som motionärerne uppgifvit, densamma sannolikt skall komma att,
utan särskilda uppoffringar från det allmännas sida, vinna en, om ej så hastig,
dock mera säker och naturlig utveckling, än genom dess understödjande med
mer eller mindre tillfälliga stats-anslag. I öfverensstämmelse med Utskottets nu
yttrade åsigtcr och då Utskottet i allmänhet anser mindre lämpligt, att särskild
skattefrihet medgifves för idkare af någon viss fabriks-näring, får Utskottet hemställa.
att ifrågavarande motioner icke må till någon Rikets Ständers
åtgärd föranleda.
Stockholm den 3 April 1854.
Skils-ltshollets ktMiandr. X:o H9.
o
Hs:o H®.
Ant. til! Exp.-Utsk. ilen C April 1854, kl. 11 f. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om
eftergift af Kronans räll till Uana-arf efter aflidna enhan
B. II. Sandelin.
(I. A.)
Sedan Kongl. Majit, i anledning af en utaf Norrtelje Stads Magistrat och
Äldste gjord underdånig ansökning, uti en till Rikets sednast församlade Ständer
afläten Nådig Proposition föreslagit, att Kronans rätt till det dana-arf, sorn
kunde blifva Kronan tillerkändt efter den 16 November 1846 aflidna enkan
Brita Helena Sandelin, hvars qvarlåtenskap, enligt bouppteckning, utgjorde i löst
och fast en behållen summa af 5,574. R:dr 21 sk. 10 rst. banko, derifrån likväl,
till bestridande af åtskilliga utaf enkan Sandelin gjorde testamentariska dispositioner
ett belopp af 1,615 R:dr banko eller, om, på sätt ifrågaställdt blifvit,
några af dispositionerne i Riksgäldsmynt beräknades, 1,448 R:dr 16 sk. banko
kommc att afgå, måtte, varda uppå Norrtelje stad, till förmån för dess fattigvård,
öfverlåten, samt Rikets Ständer till svar härå, uti underdånig skrifvelse den 12
Mars 1851, anmält, att emedan, i afseende på denna fråga, Rikets Ständer inhemtat,
att två personer från Finland, hvilka uppgifvit sig vara enkan Sandelius
närmaste arfvingar, vackt anspråk på hennes qvarlåtenskap samt att rättegång
härom vore hos Domaren anhängig, vid hvilket förhållande ovisst vore,
huruvida enkan Sundelins qvarlåtenskap innehade egenskap af dana-arf, Rikets
Ständer funnit sig då icke kunna lemna bifall till hvad af Kongl. Majit blifvit
föreslaget; så och efter det Fiskeri-idkaren Henrik Sunds och Johan Pehr Urnbergs,
den sednare å sin hustrus, Margaretha Katharina Sund, vägnar, först till
Rådstufvu-Rätten i Norrtelje instämda och vidare uti Kongl. Maj:ts och Rikets
Svea IIof-Rätt samt slutligen hos Kongl. Majit fullföljda påstående om rättighet
för bemälde personer att, såsom arfvingar efter enkan Sandelin, hennes qvarlåtenskap
tillträda, blifvit genom Kongl. Majits den 1 Mars 1853 gifna Nådiga
Dom ogilladt, hafva Fiskeri-idkarne Sund och Urnberg hos Kongl. Majit i underdånighet
begärt, att berörde arfs-medel, utan hinder af rättsfrågans utgång,
måtte varda till deras förmån efterskänkte; och enär sökanderne, genom de af
deni hos Rådstufvu-Rätten i Norrtelje företedda och i bemälde Rätts Protokoll
6
Stali-UliknUeli LtlAtamlr, A: o 4.9.
för den 10:de Maj 1850 intagna bevis, styrkt sig vara i skyldskap med aflidna
enkan Sandelin samt närmare arfvingar sig icke anmält, har Kongl. Maj:t, uti
till Rikets nu församlade Ständer afbiten, från samtlige Riks-Stånden till Utskottet
remitterad, Nådig Proposition behagat föreslå, att, med afseende å de härvid
i öfrigt förekomne omständigheter, den Kronan tilldömde rätt till enkan Sandelius
qvarlåtenskap måtte till förmån för Fiskaren Sund och Fiskaren Urnbergs
hustru Margaretha Katharina Sund eftergifva».
I sammanhang härmed har Utskottet förehaft: l:o ett från llöglofl. Rid
derskapet
och Adeln, jemte remiss ä högstberörda Nådiga Proposition till Utskottet
öfverlemnadt utaf Herr 11. Charpentier afgifvet yttrande, deruti lian, med
upplysning, att Advokat-Fiskals-Embetet i Kongl. Kammar-Kollegium redan år
1849, genom stämning till Norrtelje Rådstufvu-Rätt väckt påstående, att enkan
Sandelius behållna qvarlåtenskap måtte Kongl. Maj:t och Kronan tillerkännas,
samt vidare icke allenast hos Kongl. Svea IIof-Rätt, utan ock inför Kongl.
Majit, dit saken blifvit å vederdelo-sidan fullföljd, utfört Kronans talan och för
närvarande vore sysselsatt med indrifning af medlen, i hvilket afseende AdvokatFiskals-Embetet
medelst skrifvelse, i bestyrkt afskrift bilagd det afgifna yttrandet,
redan den 8 April 1853 anlitat Kongl. Majits Befallningshafvande i Stockholms
län om behörig handräckning, anhållit, att, då Advokat-Fiskals-Embetet,
enligt den för Embetet gällande Instruktion af år 1646 samt Kongl. Brefvet den
5 Juli 1808, vore berättigadt att af omförmälda dana-arf bekomma en tredjedel,
samma dana-arf icke måtte efterskänkas, utan med uttryckligt förbehåll af Advokat-Fiskals-Embetets
rätt till det aktorats-arfvode, som i behörig ordning pröfvades
böra Embetet tillgodokomma; samt 2:o en från Vällofl. Borgare-Ståndet
till Utskottet remitterad motion af Herr J. JV. Gezelius, hvilken, med förmälan,
hurusom, då Norrtelje Stads gevärsfaktori, som i mera än 200 år utgjort ett
hufvudsakligt stöd för Stadens ekonomiska bestånd, år 1842 enligt en, i öfverensstämmelse
med Rikets Ständers beslut emellan Kongl. Majit och Kronan, å ena,
samt då varande Faktori-egare, å andra sidan, träffad öfverenskommelse ncdlades,
sådant haft till följd, att Staden, i bredd med en allt mera aftagande rörelse,
måst vidkännas en betungande fattigvård för f. d. faktoriets i Staden
qvarboende till ett antal af omkring trettio personer, utom barn, sig belöpande
fattigpersonal, som helt. och hållet fallit Staden till last, vidare anfört, att gevärsfaktoriet
allt ifrån dess år 1620 skedda anläggning, ända till år 1763 enskildt
tillhört Kronan och för dess räkning bedrifvits; att, enär vid faktoriets försäljning
sistnämnde år till enskild person, det vilkor stadgades, att gevär för Kronans
räkning skulle der fortfarande tillverkas, äfvensom Ortala jernbruk i försäljningen
ingick och Kronan bibehöll eganderätten till ej mindre vattenfallet,
deri faktori-verket var uppfördt, äii äfven sjelfva tomterna och den jord, sorn i
Sluti-Ulskottels Utlåtande, N:o 89,
7
öfrigt tillydde faktoriet, detta faktori således äfven efter 17G3 fortfarit att egentligen
vara ett Kronans verk, disponerad! och disponibelt för Kronans räkning,
samt att, vid sådant förhållande, underhållet af faktoriets fattigpersonal syntes
tillhöra ej mindre faktori-egaren, som dock, i anseende till iråkadt obestånd, blifvit
oförmögen att dertill lemna vidare understöd, än ock i andra hand Staten,
till hvars tjenst faktoriet bedrifvits; och har pä grund häraf och då i anledning
af underdånig ansökning utaf Norrtelje Stads Magistrat och Äldste, att Kongl.
Maj:t, med behjertande af det svåra betryck, hvari Staden, med hänsigt till fattigförsörjning,
genom gevärs-faktoriets nedläggning, råkat, täcktes medgifva, att Kronans
rätt till ifrågavarande dana-arf efter enkan Sandelin, jemte ränta derå, måtte
varda till Stadens fattigvård öfverlåten, Kongl. Majit uti Nådigt Bref till dess
Befallningshafvande i Stockholms län den 19 Sept. 1848 medgifvit, att intill
dess Rikets Ständer i ämnet sig yttrat, Kronans rätt till medlens lyftning finge
af Staden genast begagnas, under vilkor, att endast aikastningen af medlen användes,
och emot förbindelse af återbäring, i händelse dessa arfsmedel skulle
Kronan frånvinnas eller ock Rikets Ständer icke medgåfvo, att desamma
till Norrtelje Stad öfverlätos, incn Stadens ställning, med hänseende till dess
fattigvård, skulle blifva högst bekymmersam, derest Rikets Ständer biträdde Kongl.
Maj:ts nu aflåtna Nådiga Proposition om dana-arfvets afstående till ofvanbemälde
Sund och Urnberg samt Staden sålunda skulle nödgas återbära cj allenast det
redan lyftade arfskapitalet, utan måhända äfven den af Staden, jemlikt Kongl.
Maj:ts Nådiga tillstånd, redan använda afkastningen deraf, motionären, med afseende
jemväl derå, att enkan Sandelin här i Riket förvärfva! sin efterlemnade
egendom och ej från sin slägt bekommit något arf, föreslagit, att Kronans rätt
till ifrågavarande dana-arf, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts vid förra
Riksdagen aflåtne Nådiga Proposition, måtte på Norrtelje Stad, till förmån för
de’s's fattigvård öfverlåtas, eller ock, derest Rikets Ständer funne de Finska
slägtingarnes anspråk i någon mån kunna bifallas, Stadens fattigvård erhålla
åtminstone Kronans ena hälft i danaarfs-kapitalet, jemte den redan af hela kapitalet
influtna ränta eller afkastning.
Utskottet har tagit detta ärende i öfvervägande; och som, enligt hvad af
dertill hörande handlingar inhemtas, Fiskaren Henrik Sund och hustru Margaretha
Katharina Urnberg, född Sund, äro barn till enkan Sandelins den 15 Oktober
1841 jemväl aflidna broder Daniel Sund och således, då enkan Sandelin,
hvars föräldrar redan på 1700:talet med döden algått, allidit utan kände bröst
arfvingar,
Henrik Sund och hustru Urnberg varit enligt lag berättigade till arf
efter deras bemälda fadersyster samt endast den af deras vistelse å utrikes ort
lätt förklarliga omständighet, att de icke, jemlikt Lagens stadgande i 15 Kap. 6
g Årfda-*Balken, inom natt och år efter enkan Sandelins död gjort sina arfs
-
8
Stall-LU*hotleb (jtätande, N:o SÄ.
anspråk efter henne gällande, grundat de domslut, hvarigenom samma anspråk
blifvit ogillade, anser väl Utskottet det vara med billighet öfverensstämmande,
att Sund och hustru Urnberg återinsättas i den rätt till arf efter enkan Sandelin,
som de genom nämnde uraktlåtenhet förlorat; men då det tillika är vordet
upplyst, att Norrtelje Stad, med hänsigt till sin fattigvård, befinner sig i en särdeles
bekymmersam ställning, och denna ställning otvifvelaktigt skulle betydligt
försvåras, derest Staden nödsakades återbära icke allenast den af Staden, jemlikt
Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 19 September 1848, lyftadc qvarlåtenskapen efter
enkan Sandelin, utan äfven afkastningen deraf, som Staden, enligt samma Nådiga
bref, erhållit tillstånd att för sin fattigvård använda; så och med afseende derjemte
å hvad Herr Charpentier, på sätt ofvan förmäles, anfört, får Utskottet tillstyrka
Rikets Ständer,
att i så måtto bifalla Kongl. Maj:ts ifrågavarande Nådiga
Proposition, att Rikets Ständer, under förbehåll af den rätt
till aktorats-arfvode för utförande af Kronans talan i förevarande
dana-arfsfråga vid de särskilda Domstolarne, som i
behörig ordning kan pröfvas böra Advokat-Fiskals-Embetet i
Kongl. Kammar-Kollegium tillkomma, medgifva, att Kronans
rätt till det efter enkan Sandelin fallna dana-arf, må till
förmån för Fiskaren Henrik Sund och Fiskaren Johan Pehr
Urnbergs hustru, Margaretha Katharina Sund, efterskänkas,
med skyldighet för Norrtelje Stad, att ifrågavarande af Staden
lyftade danaarfs-medel redovisa inom tre månader efter
det Staden af Kongl. Maj:ts beslut i ämnet erhållit behörig
del, dock med den lindring härvid, att Staden befrias från
återbäring af all afkastning utaf nämnde medel intill redovisningsdagen.
Stockholm den 3 April 1854.
Reserva tion:
af Riksdags-fullmäktige Matts Pehrsson från Stockholms och Henrik Andersson
från Örebro län.
Slall-UltkoUelt Utlåtande, N:o 90.
9
HT:© 90.
Ank. till Exp.-Utsk. den 6 April 1854. kl. 7 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om
beviljande af ett lån till förlag åt Handlande och Näringsidkare
i Staden Jönköping.
(Kgs. Afa.)
Af högstberörde, under den 17 nästlidne Mars till Rikets Ständer aflåtna
Nådiga Proposition, hvilken blifvit till Stats-Utskottet remitterad, inhemtas: att,
sedan vid den eldsvåda, som den 1 i samma månad härjat den bäst bebyggda
delen af Jönköping, 16 särskilda gårdar blifvit lagda i aska och elden äfven
förstört ett med stora kostnader anlagdt boktryckeri, två ölbryggerier, ett bageri,
ett väl ordnadt färgeri, en spegelfabrik, en linneväfnads-fabrik af utmärkt beskaffenhet
samt en snickare- och en kopparslagare-verkstad, hvarjemte flere handlande
drabbats af betydliga förluster, har hos Kongl. Maj:t Dess Befallningshafvande
i Länet anhållit, att då samma Stad nyss förut varit hemsökt af en svårt härjande
farsot och derigenom ådragits ganska betydliga utgifter, för hvilka den
nödgats skuldsätta sig, och då detta samhälle, hvars befolkning till en del för
det närvarande befunne sig i saknad af både tak öfver hufvudet och arbetsförtjenst,
icke förmådde lemna de brandskadade den skyndsamma hjelp, som erfordrades,
synnerligast för dem, hvilkas industriela verksamhet blifvit afbruten,
Kongl. Maj:t, till lindring i möjligaste måtto af berörde eldsvådas följder, täcktes
låta anordna ett belopp af 20,000 R:dr för att, genom den inom Staden utsedda
nödhjelps-kommitté och under kommitterades gemensamma ansvarighet för återbetalningen,
utdelas såsom räntefritt förlagslån under vissa år åt sådane bland
Stadens handlande, fabrikanter, handtverkare och öfriga näringsidkare, som, i följd
af eldsvådan, saknade utvägar att sin rörelse fortsätta; och har Kongl. Maj:t, i
betraktande af dessa utaf Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anförda omständigheter
och förhållanden, i Nåder föreslagit Rikets Ständer, att ett förlagslån af
20,000 R:dr måtte för ofvannämnde ändamål varda Staden Jönköping beviljadt
under samma vilkor, som stadgades för det vid enahanda förhållanden Staden
Christianstad genom Kongl. Brefvet den 23 Juli 1847 tilldelade förlagslån, nemItih.
lill R. St. Vrot. 1853 8$ 1854. 4 Samt. 1 Afd. 31 lläfl. 2
to
Stals-Ulskotlets Utlåtande, N:o 90.
ligen: att lånet finge räntefritt innehafvas under 2:ne år från lyftningsdagen,
hvarefter en tredjedel af kapitalet, jemte fyra procent årlig ränta, skulle vid
slutet af hvart och ett af de nästpåföljande 3:ne åren återbetalas.
Då andra Städer, inom hvilka större eldsvådor under sednare åren inträffat,
utaf allmänna medel erhållit särskilda lån till understöd eller förlag åt
dem bland den brandskadade Stadens innevånare, som genom eldsvådan beröfvats
utvägarne att förut idkad handels- och handtverks-rörelse eller annat näringsfångfortsätta;
och då samma skäl, som föranledt dessa låns beviljande, förekomma
för det af Kongl. Maj:t nu i Nåder föreslagna förlagslån för de af dylik olycka
nyligen hemsökta näringsidkarne inom Staden Jönköping, så anser sig Stats-Utskottet
böra tillstyrka detta låns beviljande, dock med vilkor, att meranämnde
Stad, i öfverensstämmelse med den vid låns tilldelande åt nedbrunna Städer
af Rikets Ständer numera antagna och tillämpade grundsats, åtager sig ansvarigheten
för hela lånesummans vederbörliga återbetalning, samt att ränte- och kapital-liqviderna
derför verkställas genom Stadens Drätsel-förvaltning. Utskottet
får alltså hemställa,
att Rikets Ständer, med bifall till Kongl. Maj:ts nu förevarande
Nådiga proposition, må bevilja Staden Jönköping ett
lån å Tjugutusen R:dr, för att, efter derför af Drätsel-förvaltningen
å Stadens vägnar till Riksgälds-kontoret eller ordres
utgifven skuldförbindelse, utaf detta verks medel utbetalas
och genom den inom Staden utsedda Nödhjelps-kommittén
utdelas till förlag ät dervarande handlande, fabrikanter, handtverkare
och öfrige näringsidkare, som, till följd af den en
del af samma Stad i början af nästlidne månad öfvergångna
eldsvåda, saknade utvägar att sin rörelse fortsätta; börande
detta lån, — sedan det under 2:ne års tid, räknad från
lånesummans lyftning, fått räntefritt innehafvas, — vid slutet
af hvart och ett af de frenne derpå följande åren, genom
Drätsel-förvaltningens försorg, återbetalas med en tredjedel
af lånets ursprungliga belopp, jemte fyra procent årlig ränta
å den återstående lånesumman.
Stockholm den 6 April 1854.
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, UlSi.
/
Stats-UlskoUels Utlåtande, JVf 91.
1
JV2 91.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 10 April 18S4, kl. 10 f. m.
Utlåtande, angående hegardt låneunderstöd till Akademiska Föreningen
vid Lunds Universitet.
(Rgs Afd.)
Enligt hvad Professoren J. M. Agardh, uti en inom Preste-Ståndet väckt
motion, omförmält, invigdes, år 1830, vid Carolinska Lärosätet i Lund, under
namn af Akademiska Föreningen, en bildnings—inrättning, som skulle utgöra en
central-anstalt för de särskilda Akademiska nationerna och hvars ändamål var att,
genom ett utvidgadt umgänge så väl emellan de studerande inbördes, som emellan
de Akademiska lärarne och ungdomen, bereda tillfälle för ej mindre det vetenskapliga
intressets än det praktiska och sociala lifvets utbildning. Denna inrättning
hade, under loppet af 16 år, fortgått efter den af stiftarne utstakade plan;
men då den först inköpta lokalen ej kunde vid de allmänna sammankomsterna
inrymma en fjerdedel af studentkorpsen och således befanns otillräcklig, uppstod
hos den Akademiska ungdomen fråga om densammas utvidgning till sådana dimensioner,
sorn motsvarade ynglingasinnets djerfva fordringar. Ehuru den tillämnade
byggnaden, i mängdens tanke, endast kunde komma att sväfva i luften,
hade ungdomens enthusiasm, i förening med den praktiska öfverlägsenheten, likväl
undanröjdt eller öfvervunnit alla svårigheter; och det förmenta luftslottet vore nu
verkligen en fulländad palatslik byggnad, hvars uppförande med de ringa materiela
tillgångar, som förefunnos vid dess företagande, bekräftade sanningen af den
Akademiska Föreningens antagna valspråk: conjuncta valent. Då emedlertid de
bidrag, som kunnat anskaffas för verkställandet af detta stora byggnadsföretag,
i förhållande till kostnaderne derför varit obetydliga, hade detsamma ej kunnat
utföras utan skuldsättning; — och så länge Föreningen vore belastad med tryckande
ränte- oell kapitalbetalningar å denna skuld, kunde naturligtvis den idé,
som låg till grund för samma Förening, ej fritt utveckla sig. I en tid, då Svenska
Staten gjorde stora uppoffringar för associationer, hvilka åsyftade utvecklingen
uf landets materiela krafter, syntes äfven något understöd af allmänna medel
skäligen kunna påräknas för en inrättning, som hade utbildningen af nationens
andliga krafter till sitt syftemål. Till ett dylikt understöds beviljande syntes också
Staten ega särskild förbindelse, i anseende till det rastlösa och allvarliga sträfvande,
Akademiska Föreningen under sin nära 23-åriga tillvaro ådagalagt, för att förverkBih.
lill R. St. Pral. 18S3 & 1884. 4 Sami. 1 Afd. 32 Haft. 1
2
Slals-Utskoltets tJtlåtande, Jls 91.
liga den i dess stiftelse nedlagda idé; och borde härvid jemväl den omständigheten
tagas i betraktande, att Föreningen förskaffat Universitetet en förut der
saknad festsal, tillräcklig att rymma icke blott Universitetets lärare och lärjungar,
utan äfven alla dem, hvilka af sinne för vetenskap och konst önskade att deltaga
i de Akademiska högtiderna. Staten kunde ej heller ega några särdeles stora
anspråk att genom sina embetsman utöfva ett kontrollerande inseende öfver
Föreningens styrelse, så länge denna inrättning ej på något sätt blifvit af det
allmänna understödd. Enligt den sednaste revisions-berättelsen uppgingo Föreningens
skulder till nära 56,000 R:dr. Häraf var ett belopp af 50,000 R:dr intecknadt
i Föreningens lästa egendom och utgjordes utaf obligationer å 100 R:dr
hvardera, löpande med 5 procent ränta och med årlig kapital-afbelalning af 2
procent; varande samma egendom emot brandskada försäkrad i de Skånska städernas
brandförsäkrings-inrättning till enahanda belopp eller 50,000 R:dr. För
beredande af tillgångar till ränte- och öfriga utgifters bestridande, hade den afdelning
of Föreningens byggnad, sorn var uteslutande afsedd för de materiela
behofvens fyllande, hittills blifvit uthyrd med beräkning af den ganska betydliga
inkomst, som bereddes spisvurden genom spirituösa dryckers förtäring inom denna
lokal, hvilket icke skulle, enligt Styrelsens önskan, kunna förbjudas utan en ansenlig
nedsättning i hyresinkomsten. Men om nu ett lån af allmänna medel
beviljades Akademiska Föreningen mot lindrigare betalningsvilkor, kunde äfven en
del af sagde lokal användas på det sätt, som för Föreningens verksamhet befunnes
mest nyttigt och ändamålsenligt.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, har motionären, som derjemte
upplyst, att ifrågavarande egendom, vid derå af sakkunnige män anställd särskild
värdering, blifvit uppskattad till 90,000 R:dr, föreslagit: att Akademiska Föreningen
i Lund matte af allmänna medel erhålla ett lån å 50,000 R:dr, mot
skyldighet för Föreningen att derå årligen erlägga 3 procent ränta och 2 procent
kapital—afbetalning, till dess hela kapitalet blifvit återguldet, samt, att, såsom säkerhet
för detta lån, lemna första inteckningen i Föreningens egendom, gården och
tomten J\s 27 i nyssnämnde stad; hvarjemte Föreningen borde förbinda sig alt till
Consistorii Academici disposition upplåta sin sollennitetssal vid de tillfällen, då
Akademiska högtidligheter, till följd af Konsislorii beslut, komme att firas, samt
att underställa reglementet för Föreningens styrelse och verksamhet Kanslerens
för Universitetet pröfning och sanktion, efter Konsistorii hörande.
Denna motion, uti hvilken Prostarne Qviding och Holmberg instämt, har,
tillika med åtföljande handlingar, jemte de af densamma föranledda yttranden,
blifvit af Preste-Ståndet till Stats-Utskottet remitterad, och får Utskottet, till
följd af den sålunda erhållna remissen, nu afgifva följande yttrande:
Vid förekommande frågor om beviljandet af understöd utaf allmänna medel
åt enskilda personer eller menigheter för byggnads- eller andra arbetsföretag, har,
Stals-Utskollels Utlåtande, M 91.
3
under de sednaste riksdagarne, den grundsats mer och mer gjort sig gällande,
att dylika understöd endast borde af Rikets Ständer beviljas för att tillvägabringa
och utföra sådana för det allmänna gagnande företag, som utan Statens mellankomst
eller medverkan ansågos icke komma att verkställas. Sedan företagna
byggnadsarbeten, utan att det allmänna derför behöft anlitas, blifvit på enskild
bekostnad fullbordade, hafva Rikets Ständer deremot icke funnit skäl att i låneejler
anslagsväg anvisa särskilda statsbidrag till underlättandet af liqviderna för
den eller de skulder, arbetsföretagets verkställare sig åsamkat. Derest ett sålunda
ensamt genom enskild omtanka och verksamhet åstadkommet företag lyckats och
det dermed åsyftade ändamålet vunnits, måste ett dylikt understöd anses mindre
behöfligt. Har åter samma företag misslyckats, kan Staten icke vara skyldig att
ersätta eller minska de förluster, som, utan något dess förvållande, för verkstäl
larne
uppkommit. Erkännandet vid något fall af en sådan skyldighet å det all—
mänrias sida skulle sannolikt komma att både föranleda obetänkta företag och
framkalla obegränsade ersättningsanspråk. Enär nu den kostsamma och prydliga
samt för både lärosätet och den studerande ungdomen hedrande och gagnande
byggnad, som genom Akademiska Föreningen i Lund åstadkommits, blifvit både
företagen och fullbordad utan att under hela byggnadstiden, så vidt kändt är,
någon fråga ens uppstått om begärandet och begagnandet af allmänt understöd,
har sagde byggnads uppförande alltid betraktats såsom ett helt och. hållet enskildt
företag, och det torde vara åtminstone tvifvelaktigt, huruvida de personer, hvilkas
berömvärda ansträngningar och uppoffringar tillkomsten af denna byggnad i främsta
rummet måste tillskrifvas, verkligen hyst den önskan och förhoppning, att
densamma, efter sitt fullbordande, skulle blifva föremål för något särskildt bidrag
från det allmännas sida. För öfrigt anser sig Utskottet, i afseende på den erbjudna
intecknings-säkerheten för det lån, som nu först blifvit ifrågasatt, icke bora
underlåta framställa den erinran, att Staten, äfven om den vid lånets beviljande
föreskrifna återbetalnings-skyldighet åsidosattes, svårligen skulle finna sig befogad
att, medelst vidtagande utsökningsåtgärder, beröfva den studerande ungdomen vid
det ena af rikets universiteter en byggnad, som åstadkommits och denna ungdom
till allmänt begagnande under sin akademitid fått emottaga genom förut vid
samma universitet studerande personers enskilda uppoffringar eller andra medborgares
frikostighet. 1 betraktande af nu anförda omständigheter och då Utskottet
finnér de af motionären uppgifna förhållanden ingalunda påkalla det för Akademiska
Föreningen i Lund föreslagna låneunderstöd, får Utskottet alltså hemställa,
att den derom väckta motion icke må af Rikets Ständer bifallas.
Stockholm den 7 April 1854.
Reservation
4 Slals-Utskotlets Utlåtande, M 92.
t i '
JW 92.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 10 April 1854, kl. 1 e. tn.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maf.ts Nådiga Proposition,
angående de uti ordinarie räntan ingående persedlars omsättning
och förenkling.
(1. A.)
Med afseende å det ifrån lång tid tillbaka insedda och erkända behofvet af
beskattriings-väsendets samt uppbörds- och redogörelse-verkets förenkling och då
redan i äldre tider fråga varit väckt att, med oförändradt bibehållande af de
persedlar, hvilka uti grundräntan ingingo såsom de hufvudsakligaste, förvandla
alla de öfriga eller de så kallade småpersedlarne elter ett visst medelpris till
penningar, som sedan skulle med förutvarande penningeränta sammanslås, samt,
efter hvad kändt vore, småpersedlarne i allmänhet underginge ringa eller ingen
förändring till sitt värde och desamma för öfrigt till största delen voro af beskaffenhet
att icke kunna in natina utgöras, utan måste med penningar lösas,
hade Kongl. Majit, uti till Rikets sednast församlade Ständer den 1 Februari 1851
aflåten Nådig Proposition,, förklarat sig anse, att genom en sådan småpersedlarnes
förvandling en skatteförenkling kunde ernås, om också icke fullkomligt, likväl i
hufvudsaklig mån och vida lättare än genom antagande af något af de förslag,
som förut blifvit framställde, helst berörde åtgärd hade sin grund uti redan varande
förhållanden, och följaktligen någon rubbning af grundskatternas belopp i
det hela, vare sig till förlust för Kronan eller de skattdragande, derigenom icke
vore att befara; hvarjemte, vidkommande frågan om fastställande af de persedlar,
hvilka skulle såsom hufvudräntor bibehållas, Kongl. Majit i nåder funnit, att i
detta afseende icke andra räntepersedlar borde antagas än sådana, som dels tili
sitt värde årligen bestämdes genom markegångstaxa och sålunda antingen utginge
i penningar efter förvandling eller levererades in natura, dels voro af beskaffenhet,
att kunna tjena till grund för en skatteberäkning, dels ock i räntorna ingingo
till så betydlig qvantitet, att de icke utan' allt för stor rubbning i dessa räntors
totalbelopp kunde utelemnas, [samt att, i öfverensstämmelse härmed, det väl ville
synas, som berörde hufvudräntor för hela riket lämpligen skulle kunna efter olika
förhållanden inom särskilda orter bestämmas endast till spanmål, dagsverken, smör,
hö, kol, ved, kött, fläsk, tackjern samt strömming och lax, i hvilket fall förhållandet
emellan de persedlar, som skulle förvandlas, och dem, hvilka borde såsom
hufvudräntor bibehållas, komme att blifva såsom icke fullt 5 till 100, men att,
Stats-Ulskotlett Utlåtande, M 92. 5
då emellertid, innan ett så beskaffadt slutligt bestämmande af hufvudpersedlarne
lämpligen kunde ega rum, åtskilliga speciela utredningar och undersökningar voro
af nöden, hvarvid det torde böra iemuas hemmans-innehafvarne tillfälle att i ämnet
sig yttra, samt vederbörande embetsverks underdåniga utlåtanden derefter jemväl
måste inhemtas, ansåge Kongl. Maj:t att för det dåvarande med hufvudräntornas
fastställande borde anstå och endast grunderna för skatteförenklingens verkställande
bestämmas; och hade, på grund häraf, Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, att, jemte
det de i ordinarie räntan, så väl hvad beträffade den indelda, som den kronan
behållna andelen deraf, ingående hufvudpersedlar bibehöllos, de mindre betydliga
eller de så kallade småpersedlarne, hvilka voro beroende al markegång, måtte, efter
ett på grund af de nästföregående tjugu årens markegångar fastställdt medelpris,'
förvandlas i penningar till visst, belopp, i sammanhang hvarmed Kongl. Maj:t förklarat
sig, sedan Rikets Ständer härom meddelat sitt beslut, vilja, efter det nödiga
upplysningar blifvit, inhemtade och vederbörande embetsmyndigheter med underdåniga
utlåtanden inkommit, till Rikets Ständer aflåta ytterligare Nådig Proposition,
med hänsigt till bestämmande af de hufvudpersedlar, hvilka borde till utgående
på dittills vanligt sätt bibehållas.
Till svar härå meddelade Rikets Ständer, uti underdånig skrifvelse den 20
Augusti 1831, att Rikets Ständer, på de iden Nådiga Propositionen anförda skäl,
bifallit hvad Kongl. Nlajrt sålunda angående grundräntornas förenkling behagat
föreslå; hvarjemte Rikets Ständer underdånigst anhöllo, det Nådiga föreskrifter
måtte varda vederbörande meddelade, ledande dertill, alt de för ändamålet erforderliga
förberedande åtgärder måtte så fortskyndas, att Rikets Ständer vid början
af deras nästa sammanträde kunde lå emottaga den Nådiga Proposition för frågans
slutliga afgörande, som Kongl. Maj:t förklarat sig vilja till dem aflåta; äfvensom
och dä det ofelbart skulle leda till enkelhet vid debiteringen och till lättare
kontroll för de skattskyldige, om vid den blifvande ränteförenklingen alla bråktal
af räntepersedlar för helt hemman ur jordeböckerna uteslötos, Rikets Ständer för
siri del beslöto, att, sedan för hvarje efter ränteförenklingen qvarstående persedel
minsta enheten blifvit bestämd och hvartill, i afseende på de af Kongl. Maj:t uppgifne,
Rikets Ständer antagit: för spanmål en kappe; för smör, kött och fläsk ett
skålpund; för hö, tackjern samt strömming och lax ett lispund; för kol en tunna
samt för ved ett mått (*/j famn), hvad i persedeltal, efter helt hemman beräknadt,
funnes upptaget till ringare belopp än nyssangifne enheter, måtte, eller samma
grund, som för småpersedlarne funnes bestämd, förvandlas och tilläggas penningeräntan,
hvilken sistnämnda ränta jemväl borde för hvarje, helt mantal jernnäs till
fullt skillingtal på det sätt, att till och med sex runstycken uteslötos, men högre
runstycktal beräknades till full skilling; och' ansågo Rikets Ständer i öfrigt all
i räntorna ingående penningeskatt böra beräknas och utgå likmätigt myntbestämnirigslagen
af den 1 Mars 1830.
I
6
Stals-Utskottets Utlåtande, J*? 92.
I följd häraf hade Kongl. Maj:t under den 10 Oktober 1851 genom Nådigt
Cirkulär anbefallt Dess Befallningshafvande uti Rikets samtliga län utom Malmöhus,
der, i afseende å grundräntornas förenkling, icke något förekomme, att inhemta
vederbörande räntegifvares yttranden i frågan på det sätt, att sedan vid i behörig
ordning utlyste sockenstämmor ett ombud för hvarje församling blifvit valdt, desse
sålunda utsedde sockenombud af kronofogden kallades till sammanträde, hvarvid
ombuden egde att utse vissa deputerade till ett antal för hvarje fögderi af minst
tre och högst sex, hvilket Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, efter fögderiernas
storlek och beskaffenhet, egde att bestämma, och åt hvilka deputerade skulle uppdragas
att å räntegifvarnes vägnar det äskade yttrandet afgifva, samt att, efter
det desse deputerade, uppå kallelse, inför Kongl. Maj:ts Befallningshafvande sam*
manträdt och för dem blifvit uppläste: l:o förteckning å alla de skatte-titlar, af hvilka
jordeboks- och hemmantals-räntorne inom länet för närvarande utgjordes, och 2:o
ett uppgjordt förslag å de persedlar, som lämpligen kunde komma i fråga att för
framtiden såsom särskilde skatte-titlar bibehållas, deputerade skulle uppmanas att
vid berörda förslag framställa de anmärkningar, hvartill de kunde finna sig befogade.
I säclant afseende uppgjorde förteckningar och förslag meddelades, hvarvid,
så vidt ske kunnat, fordringarne å enkelhet och jemnlikhet mellan de särskilda
länen iakttagits, så att, med största inskränkning i antalet af till bibehållande föreslagne
räntepersedlar, det sammanräknade värdet af de persedlar, hvilka skulle
komma att förvandlas uti bestämd penningeränta, ej uti ett län uppgick till alltför
betydligt större andel af hela grundränte-beloppet, än uti ett annat, för hvilket
ändamål det likväl var nödigt, att i vissa län till bibehållande föreslå ett
större antal räntepersedlar än uti andra, dock ingenstädes öfverstigande åtta;
äfvensom att till en räntepersedel omflytta vissa andra af likartad beskaffenhet,
hvarigenom icke allenast ett färre antal räntepersedlar uppkommit, utan äfven endast
sådane persedlar bibehållits, som utan svårighet kunde åsättas ett gällande
pris och således voro tjenliga att qvarstå såsom värderingsgrund i stället för andra,
hvilka dertill voro olämpliga; och ålades Kongl. Maj:ts Befallningshafvande att,
jemte insändande af de vid med deputerade hållna sammanträden förda protokoll,
jemväl inkomma med egna utlåtanden; hvarefter och sedan alla sålunda infordrade
handlingar till Kongl. Kammar-kollegium öfverlemnats, med nådig befallning att
med underdånigt utlåtande i ämnet till Kongl. Maj:t inkomma, sådant utlåtande af
bemälda Kongl. Kollegium under den 8 Oktober 1852 afgifvits.
Af de vid sammanträden med länens deputerade hållna protokoll inhemtas,
att, på sätt längre fram närmare skall omförmälas, deputerade uti 9 län, nemligen:
Östergöthlands, Elfsborgs, Wester-Norrlands, Westerbottens, Christianstads, Blekinge,
Götheborgs och Bohus, Jemtlands och Norrbottens, ansett de afgifna förslagen
böra utan förändring gå till verkställighet, ehuru deputerade i Östergöthlands
och Elfsborgs län heldre önskat, att jemväl dagsverksräntan måtte till penninge
-
Stals-Utskottets Utlåtande, JYs 92.
7
i-anta förvandlas, samt de i Norrbottens län ansett med det allmänna bästa mest
förenligt, alt alla räntepersedlar till kontanta penningar förvandlades; att deputerade
uti 12 län nemligen: Stockholms, Kronobergs, Jönköpings, Westmanlands,
Södermanlands, Kalmar, Stora Kopparbergs, Gefleborgs, Örebro, Wermlands, Gottlands
och Hallands, ansett en del af de till bibehållande föreslagne persedlar böra
mot andra utbytas; hvarjemte deputerade uti Stockholms, Westmanlands, Gottlands
och Kalmar län samt Gestrikland uttryckt den önskan, att en större del af persedel-räntorna,
och deputerade uti Stora Kopparbergs och Wermlands län samt
Helsingland, att alla persedel-räntorna kunde förvandlas i penningar; att deputerade
i Upsala län ansett, att såsom grundprincip borde antagas alla persedelräntornas
förvandling i penningar; samt att deputerade uti Skaraborgs län, med
framställning af deras önskan, att hela ordinarie räntan mätte i bestämd penninge-ränta
utgå, förklarat, att bibehållandet af nuvarande räntepersedlar vore att
föredraga framför ett öfvergående till förenkling enligt de föreslagne hufvudgrunderna.
Uti Kongl. Kammar-kollegii ofvanomförmälda underdåniga utlåtande förekommer
hufvudsakligen, att Kongl. Kollegium tillstyrkt de i ordinarie räntan ingående
hufvudpersedlarnes utbyte emot ett mindre antal, lämpadt efter hvarje orts
näringsfång och olika förhållanden på sä sätt, att vid bestämmandet af de nya
persedlarne måtte afses, att de vid stigande eller fallande' pris gåfve hvarandra
en motvigt och icke blefve sådane, att hela persedelräntan kunde på en gång
högt uppstegras eller falla till lågt värde i förhållande till andra varor, hvarföre
Kongl. Kollegium ansett, att spanmål och smör, som nu redan inginge till ganska
betydligt belopp uti hemmansräntorna i Rikets flesta län, borde framdeles bibehållas
och andra persedlar dertill förvandlas; äfvensom och enär den till betydligt
och smörräntan i åtskilliga län mångdubbelt öfverstigande belopp utgående
dagsverksräntan bland hufvudpersedlarne varit minst underkastad omvexling i pris
och fördenskull vore att betrakta såsom en säker och tillförlitlig värdemätare,
samt med denna persedel derjemte företett sig det särskilda förhållande, att den
Vanligen icke varit underkastad prisstegring vid de tillfällen, då spanmålspr,isen
stigit, utan i sådant läll fastmera nedgått i värde och såmedelst varit en regulator
för vinnande af mera jemlikhet i beskattningen under olika tidskiften, Kongl.
Kollegium icke funnit ringaste tvekan att tillstyrka dagsverksräntans bibehållande,
synnerligen som deputerades inom de liesta län afgifna förklarande, att de icke
önskade bibehållande af nämnda ränta, syntes hafva tillkommit under förutsättning,
att den skulle framdeles komma att utgöras in natura och således i saknad kännedom
af Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers heslut om räntepersedlarnes lösande
efter medel-markegångspris; hvaremot Kongl. Kollegium, då de nuvarande räntepersedlarne
hö, Iläsk, strömming och lax samt tackjern i Wermland och Westmanland
dels hvar för sig utgjorde mindre belopp, dels ock, efter Kongl. Kollegii om
-
8 Stats-Ulskoltets Utlåtande, M 92.
döme, icke voro lämplige att fortfarande qvarstå, hemställt, att dessa persedlaf
icke vidare måtte såsom hufvudpersedlar bibéhållas; och hade i enlighet härmed
Kongl. Kollegium tillstyrkt, att såsom hufvud-räntepersedlar hädanefter måtte förblifva
a) penningar i alla län; b) spanmål, smör och dagsverken i de län, der de
nu utginge, eller spanmål i alla län utom Jemtlands, smör i alla län utom Blekinge,
Christianstads, Stora Kopparbergs och Jemtlands, samt dagsverken i alla
med undantag af Blekinge, Christianstads, Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens
län; och c) tackjern i Orebro län, samt vidare yttrat den mening, att
öfrige af Kongl. Maj:t til! ytterligare bibehållande föreslagne persedlar, om de ej
kunde till penningar förändras, måtte förbytas inom Stora Kopparbergs län, der
smörränta icke förut funnes, till endast spanmål, och i alla de öfriga länen till
spanmål och smör efter den proportion, dessa persedlar för det närvarande i hvarje
län utgjorde, dock så att minsta lämpliga bråk dervid användes; hvarjemte Kongl.
Kollegium tillstyrkt, att de af Kongl. Maj:t till förvandling uti penningar föreslagne
persedlar måtte dertill förändras, att förvandling till penningar af bråktalen
i persedelräntan och uteslutande af runstycken i penningeräntan måtte ega rum
vid hvarje eget hemman, äfven om det icke uppginge till helt mantal, och vid
hvarje för sig bestående lägenhet eller mantal, dock icke klufne delar af ett hemman;
att ali spanmålsränta, derunder mjöl och malt inbegripne, borde utgöras i
de sädesslag, hvaruti kronotionde!) inom socknen .af ålder utgått eller borde utgå,
der ej särskilde föreskrifter derför lade hinder i vägen; samt att den hvarje hemman
eller lägenhet åliggande ränta måtte i jordaboken upptagas endast under titel
af ränta, med uteslutande af nu brukliga benämningarne jordeboks- eller ordinarie
ränta, mantalsränta, termin- och salpeterskatt eller extra ordinarie ränta, årlig
ränta, lapdtågsgärd, vinter-korsel samt boskaps-, skjutsfärds- och dagsverkspenningar;
hvarförutan Kongl. Kollegium, dets med åberopande i vissa delar af
sitt under den 19 Oktober 1842 afgifna utlåtande och af
beskattningsväsendets förenkling den ,50 April 1847 aflåtna betänkande, ansett
nödvändigt, att för kontroll vid ränleförenklingens verkställighet och till reda för
framtiden, i den först upprättande jordeboken både gamla och nya förhållandet
med räntorne borde intagas och att dervid de persedlar, hvilkas betalning berodde
på markegångspris, infördes med det värde, hvartill de vid ränteförenklingen
blifvit beräknade, äfvensom att de persedlar, som förvandlades till penningar,
härvid upptoges, då det gamla kronovärdiet framdeles blefve öfverflödigt, dels för
iakttagande af så väl Statens som den enskildes rätt, ansett det böra stadgas, att
de nya räntornas utgörande icke måtte vidtaga förr, än uträkningen deröfver blifvit
vederbörligen granskad och godkänd, dels ock hemställt, att de så kallade
spillmarkerne eller en i de norra länen stadgad öfvervigt af 2 skålprd å hvarje
lispund smör med flera räntepersedlar, mätte, då'dessa spilimarker voro en obehörig
tillökning på hemmanens verkliga ränta, från all beräkning vid ränteförenk
lingen
-
Stals-Ulskotlets Utlåtande, M 92.
9
lingen uteslutas, hvarhelst och för hvilka räntepersedlar de än hittills kunde hafva
egt rum.
Härefter har Kongl. Maj:t, uti till Rikets nu församlade Ständer den 16
November 1833 aflåten Nädig Proposition, täckts förklara, det Kongl. Maj:t, som
vid pröfningen af detta vigtiga ämne ansett Sig böra på de i lanea sammanträdde
deputerades uttryckta meningar fästa allt det afseende, som med Kongl. Maj:ts
och Rikets Ständers år 1831 i hufvudsaken fattade beslut öfverensstämde och
med Rikets allmänna gagn och bästa vore förenligt, i följd häraf låtit uti det uti
den Nådiga Propositionen innefattade förslag införa åtskilliga betydliga förändringar
uti de länen förut meddelade, förslagsvis uppgjorda, beräkningar af de räntor, hvilka
för framtiden afsågos att såsom hufvudpersedlar kunna komma att qvarblifva; men
alt, i afseende å dagsverks-räntan, hvilken deputerade i de flesta länen önskat utbyta,
Kongl. Maj:t, på de af Kongl. Kammar-kollegium i dess underdåniga utlåtande
anförde skäl och då markegången å denna till betydligt belopp utgående ränta
visat sig mindre föränderlig än den på de öfriga hufvudpersedlarne och således
dess utbyte mot persedelränta skulle medföra större ojemnhet uti de skattdragandes
utskylder, än som kunde ega rum, om dagsverksräntan, förenklad, bibehölles till både
de skattdragandes enskilda och statsverkets allmänna fördel, i Nåder funne Sig ega
full anledning att vidblifva grundsatsen för de länen i detta hänseende meddelade
förslag, helst något utgörande in natura af denna ränta numera icke ifrågakomme;
och har, i öfverensstämmelse härmed, Kongl. Maj:t, på sätt här nedan vidare förmäles,
behagat föreslå ej mindre åtskilliga allmänna föreskrifter, som Kongl. Maj:t
ansåge i och för verkställigheten af grundräntornas beslutade förenkling böra stadgas,
än äfven särskildt för hvarje län, med undantag af Malmöhus, hvilka hufvudpersedlar
borde för framtiden bibehållas eller till andra förvandlas, äfvensom åtskilliga
i följd deraf erforderliga närmare bestämmelser.
I sammanhang härmed får Utskottet anmäla, att utom åtskilliga vid remissen
af den Nådiga Propositionen och sedermera afgifne anföranden inom Rorgare- och
Bonde-Stånden, Utskottet fått emottaga följande i samma ämne väckte motioner,
nemligen:
Inom Höglo/l. Ridder skåpet och Adeln: af Herr Pehr Westerstrand, som hemställt,
att, då förvandling af persedlar till andra sådane, synnerligen till spanmål,
skulle genom fluktuerande markegångsvärdcn kunna medföra ökad tunga för de
skattskyldige, någon sådan förvandling icke måtte ega rum, utan alla de persedlar,
som ej kunde komma i fråga att såsom hufvudpersedlar ulan förvandling bibehållas,
uträknas till ständigt värde i penningar, att i jordeböckerne ingå; att, då
dagsverks-räntans värde efter markegång ganska litet förändrades och dess utgörande
in natura hädanefter ej kunde komma i fråga, denna persedel måtte till ständig
penningeränta förvandlas; samt att, ehuru deputerade i Upsala och Skaraborgslän
Bih. lill R. St. Prof. 1855 & 1854. 4 Sami. 1 Afd. 32 Haft. 2
10
Ståts-Utskottets Utlåtande, JU 92.
yttrat sig ej för lönen önska annan förändring i ordinarie räntan, än dess bestämmande
helt och hållet i penningar, de qvarstående hufvudpersedlarne för dessa län
måtte, såsom Kongl. Maj:t i Nåder ansett, med undantag af dagsverken, blifva
spanmål och smör, samt öfrige räntepersedlar, jemte dagsverken, förvandlas till
penningar. ,
Inom Högvördiga Preste-Ständet: af Prosten P. C. Arosenius, hvilken föreslagit
det tillägg eller förtydligande i de bestämmelser om markegångs-sättningen,
hvilka redan med hänseende till skatteförenklingen voro antagne, att de förändringar
i årspris eller medel-markegångspris, hvilka i mer eller mindre enstaka fall
kunde af Kongl. Kammar-kollegium pröfvas rättvisa, skulle blifva gällande för hela
det markegångs-distrikt, hvars föreslagna pris sålunda blifvit rättadt och tjenar
till efterrättelse vid alla de liqvider, som der lagligen och på grund af markegång
borde uppgöras emellan räntegifvare och räntetagare.
Inom Hedervärda Bonde-Ståndet: af Riksdags-fullmäktigen Johan Pehrsson från
Upsala län, med hvilken Jan Ersson och Lars Mattsson från samma län sig förenat,
och som, med uttryckande af den önskan, att Upsala län icke måtte varda
uteslutet från den ränteförenkling, som Rikets Ständer nu kunde besluta, och under
förutsättning, att dagsverken för hela Riket icke komme att framgent bibehållas,
utan i penningar förvandlas, föreslagit, att för Upsala län alla räntor måtte
få med penningar lösas efter medelpris af 20 eller åtminstone 10 års medelmarkegång
och bestämmas till ett oföränderligt penningebelopp efter myntlagen af
den 1 Mars 1830, eller, derest sådant ansåges icke vara förenligt med ränteförenkliugens
bestämmande i allmänhet, att smör och hö kunde få i penningar bestämmas
och lösas efter nyssnämnde grunder;
af f. d. Talmannen Nils Persson från Kronobergs län, att den del af hem
mansräntan
i detta län, som, på sätt här nedan sägs, Kongl. Maj:t föreslagit skola
bestämmas i smör, måtte omsättas till talg; äfvensom att kronotionde-skyldige
inom Uppvidinge och Konga härader blefve bibehållne vid deras, urgamla rättighet
att uppsäga och afleverera den indelda tionde-spanmålen in natura samt tillerkände
den förmån, som redan innehades af dem, hvilka utgjorde Kronans behållna
tionde, eller rättighet att betala spanmfilen med penningar efter årets marke
gång,
det ena, och det andra efter tiondegifvarens eget godtfinnande;
af Riksdags-fullmäktigen A. J. Sandstedt från Jönköpings län, hvilken jemväl
anhållit, att för detta län den föreslagna räntepersedlen smör måtte mot talg utbytas,
samt i afseende å sättet för den indelda tionde-spanmålens levererande af
kronotionde-skyldige inom Westra härad gjort enahanda framställning, som f. Talmannen
Nils Perssons nyssomförmälda till förmån för kronotionde-skyldige inom
Uppvidinge och Konga härader;
af Riksdags-fullmäktigen Mauritz Sahlén från Wester-Norrlands län, hvilken
föreslagit, att räntepersedlarne för nämnda län måtte förenklas till spanmål, smör,
Stals-Utskoltets Utlåtande, M 92.
11
kött och hö samt alla öfriga persedlar till penningar; äfvensom att räntegifvarne
måtte hafva öppen rätt att, efter förutgången uppsägning, till Kongl. Maj:t och
Kronan eller till de korpser och indelde räntetagare, som vederborde, få in natura
leverera räntepersedlarne eller ock med tillagd forlön efter årets markegång
dem lösa med penningar, hvilket sednare äfven skulle gälla för dem, som icke
uppsade persedlarne till leverering in natura;
af Johannes Nilsson från Skåne, som, i afseende å den lärarne vid Lunds
universitet anslagne andel af kronotionden föreslagit, att,, då löntagaren icke funne
sig belåten med sådan spanmål, som tiondegifvaren erbjöde sig lemna till den vigt,
som i orten ansåges vanlig och i markegångstaxan borde vara bestämd, tiondegifvaren
i sådan händelse måtte vara berättigad att lösa spanmålen efter det löpande
årets markegångspris, med förhöjning af 16 sk. pr tunna; samt
af Riksdags-fullmäktige David, Andersson, Bengt Gudmundsson och Anders
Nilsson från Hallands län, hvilka föreslagit, att såsom hufvudpersedlar inom detta
län måtte bestämmas spanmål och kött; samt att småpersedlarne, för så vidt de
icke komme att utbytas emot spanmål och penningar, äfven måtte i kött förvandlas.
Utskottet, som tagit i noggrannt öfvervägande hvad den nu aflåtna Nådiga
Propositionen jemte öfrige Utskottet tillhandakomne handlingar innehålla, har, då
afsigten med den beslutade förenklingen icke är att förorsaka någon rubbning uti
beloppet af de utaf den skattskyldiga jorden nu utgående räntor och det således
för bestämmande, hvilka räntepersedlar för framtiden böra bibehållas eller till andra
förvandlas, måste vara af vigt att inhemta noggrann kännedom, huruvida och
i hvad mån någon af de af Kongl. Majit till bibehållande eller förvandling föreslagne
hufvudpersedlar under någon längre tid företrädesvis visat benägenhet alt
stiga eller falla i värde, låtit i sådant afseende upprätta bifogade tabeller, utvisande
särskildt för hvarje län för en tidrymd af 40 år eller från och med år
1814 till och med år 1853 å omförmälde hufvudpersedlar, ej mindre årliga
markegångspriset, än ock medelbeloppet af dessa markegångspris för hvarje tiotal
af år, äfvensom, så vidt möjligt varit, enahanda uppgifter blifvit i tabellerne meddelade
för tiderymden från och med år 1778 till och med år 1787; och som,
hvad först angår den af åtskillige utaf de deputerade, hvilka sammanträdt i länen,
samt flere Riksdags-fullmäktige nu framställde önskan, att större eller mindre del
af de så kallade hufvudpersedlarne måtte till penningar förvandlas, Rikets Ständer
genom deras ofvanberörde underdåniga skrifvelse den 20 Augusti 1851 bifallit
Kongl. Maj:ts till Rikets Ständer aflåtna Nådiga Proposition, hvaruti blifvit föreslaget,
att, jemte det de i ordinarie räntan ingående hufvudpersedlar bibehölles,
endast de så kallade småpersedlarne måtte förvandlas i penningar till visst belopp,
samt Utskottet, för sin del, anser bifall till den ifrågaställde förvandlingen af hufvudpersedlar
i penningar skulle innefatta ett fullkomligt upprifvande af det beslut,
12
Stats-Utskoltels Utlåtande, M i)SJ.
sorn sålunda blifvit af Kongl. Majit och Rikets Ständer gemensamt fattadt, får
Utskottet hemställa,
att ifrågavarande framställning om förvandling af hufvudpersedlar i
penningar måtte af Rikets Ständer lemnäs utan afseende.
Beträffande åter dagsverks-räntan, som Kongl. Maj:t ansett fortfarande böra
bibehållas; så förekommer väl, att densamma hittills i allmänhet mindre än andra
hufvudpersedlar varit underkastad omvexling i pris; men då Utskottet anser, att
vid tilltagande industri, förbättradt landtbruk och lättade kommunikationer inom
landet värdet a dagsverken otvifvelaktigt i en nära framtid kommer att ej obetydligt
ökas samt i sådan händelse dagsverks-räntans bibehållande komme att för
de skattdragande medföra en ökad tunga; så och då flertalet af så väl depute
rade
som Riksdags-fullmäktige af Bonde-Ståndet begärt, att dagsverks-räntan måtte
från hufvudpersedlarnes antal uteslutas, finner Utskottet sig, med tillämpning af
dess nyss uttalade åsigt, att förvandling af hufvudpersedlar till penningar icke må ega
rum, böra tillstyrka Rikets Ständer,
att för deras de! besluta, att dagsverks-räntan måtte förvandlas till
andra hufvudpersedlar, på sätt här nedan särskildt löf hvarje län
kommer att bestämmas.
På grund häraf och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad Kongl. Majit
Nådigst föreslagit, får Utskottet hemställa,
att Rikets Stander måtte för deras del, i och för verkställigheten
af nämnde ränteförenkling,' stadga följande allmänna föreskrifter:
l:o Vid de beräkningar, hvilka göras så väl för en del räntepersedlars
förvandlande till penningeränta, som för en annan dels
förvandlande till andra persedlar, skola markegångspriserna i orten
för Kronans behållna ränta under de tjugu sednaste åren eller
från och med år 1854 til! och med år 1833, läggas lill grund
och medeltalet af dessa 20 årens pris för hvarje persedel utgöra
det värde, hvartill persedelslaget hör beräknas vid allt utbyte och
all förvandling inom länet eller markegångs-distriktet. 1 det läll att
genom skattläggning elter år 1854, ny räntepersedel i något läns
markegångstaxa tillkommit, derå alltså vid förvandling 20 års
markegångspriser icke kunna läggas till grund, må värdet bestämmas
efter medeltalet af de års medelpriser, hvilka, enligt uppgifter
från vederbörande magistrater i länets städer, egt rum under de år
inom berörde tidrymd, för hvilka markegängsvärden å sådan persedel
saknas, sammanlagde med markegångsvärdena för den öfriga
tiden.
2:o Det efter nämnde gruud uträknade värdet af de persedlar,
hvilka till penningar förvandlas, skall jemte förut åsatt penninge
-
Siats-Utskottets Utlåtande, JY° 92.
13
skatt samt de i öfverensstämmelse med nu gällande stadganden
efter ständiga priser, eller utan förhöjning i penningar utgående
räntor och med tillägg af det penningebelopp, som enligt
efterföljande femte punkt kan tillkomma, blifva en bestämd, hemmanet
eller lägenheten åtföljande, uti jordeboken upptecknad penniugeränta,
som utgår i riksmynt, enligt myntbestämnings-lagen den
1 Mars 1850.
3:o Det efter samma grund uträknade beloppet af de persedlar,
hvartill andra persedlar blifvit förbytte eller förvandlade, skall, jemte
likaledes uträknade beloppet af de oförändradt bibehållne persedlarne,
uti jordeboken för hemmanet eller lagenheten såsom en samma
hemman eller lägenhet åtföljande persedelränta antecknas; börande
härvid hvarje persedelslag till qvantitet och dess vid detta
tillfälle beräknade värde särskildt utsättas.
4:o Med' persedelräntau kött förstås torrt nötkött.
5:o För att, så vidt lämpligen ske kan, undvika bråktal i räntorna,
bestämmes för hvarje persedelslag en enhet såsom den minsta,
hvartill samma persedel i jordeboken uppföres för helt mantal,
och för de mindre hemman, utjordar och andra lägenheter, hvilka
i jordeboken upptagas, under särskild nummer eller med särskild
åsatt ränta. För klufna hemman är minsta enheten blott det
minsta, som med lagligt mått mätes eller med laglig vigt väges.
Vid tillämpningen af stadgandet om bestämmandet af minsta
enheten för räntorna i hela mantal samt de hemman och lägenheter,
hvilka i jordeboken upptagas under särskild nummer, böra,
der en del af persedelslaget är gammal ränta och en del tillkommen
genom utbyte eller förvandling, båda delarne sammanslås till
en qvantitet, innan beloppet af den blifvande nya hela räntan beräknas.
Hvad som då deraf, liksom när persedelslaget består af
ensamt ny eller ensamt gammal ränta, befinnes utgöra bråk af
minsta enheten, skall efter samma grund, som för småpersedlarne
finnes bestämd, förvandlas och tilläggas penningeräntan. Hvad som
derefter i penningeräntan af runstycken öfverstiger en half skilling,
anses för hel och hvad som understiger eller endast uppgår till en
half skilling, uteslutes. Penningeräntans minsta enhet blir för så
väl helt mantal, som för mindre med särskild jordeboks-nummer samt
äfven för lägenhet utan åsatt mantal, en skilling. Minsta persedelenheteu
för helt mantal och för de mindre hemman, utjordar och
andra lägenheter, hvilka i jordeboken upptagas under särskild
nummer eller med särskild åsatt ränta, är uti
Siats-Utskottets Utlåtande, M 92.
spanmål 1 kappe,
smör 1 skålpund viktualievigt,
kött 1 » »
fläsk....... 1 » »
hö 1 lispund »
tackjern 1 » bergsvigt.
6:o De persedelräntor, hvilka för hvarje län eller del deraf bestämmas
såsom hufvudränte-persedlar, undergå till sitt nuvarande
belopp ingen annan förändring än den, som antingen kan vara en
följd af någon räntepersedels förvandling till annan hufvudräntepersedel
eller blifver föranledd af nästföregående 4 och 5 punkter,
eller ock af de särskilda stadganden, hvilka för länet eller någon
del deraf äro här nedanför bland samma län enskildt rörande föreskrifter
intagne. Dock böra i de orter, der afraden består af flera
slags spanmål, mjöl, malt, m. m., de olika slagen, så vidt ej annorlunda
särskildt föreskrifves, förvandlas till sådan spanmål, hvaraf
ortens kronotionde består; skolande förvandlingen verkställas i öfverensstämmelse
med föreskrifterne uti 3 och 5 punkterna.
7:o Alla mjölqvarnar nu åliggande räntor i spanmål och mjöl förvandlas
till sådan spanmål, hvaraf ortens kronotionde består; och
verkställes förvandlingen i öfverensstämmelse med föreskrifterne i
3 och S punkterna.
8:o Der något enskildt verks privilegier nu lagga hinder för
genomförandet af förevarande förenkling uti grundräntorna, skall
det, i den mån förenklingen nu ej kan ega rum, tills vidare och
intilldess sådana hinder kunna lagligen undanrödjas, förblifva vid
hvad för närvarande är stadgadt.
9:o Hittills i jordeböcker och redogörelser särskildt uppförde
titlarne jordeboks- och hemmaniols-räntor samt i vissa orter jemväl
termins- och salpeterskatt, landttågsgärd, vinterkörsel, boskapspenningar
m. m. skola efter ränteförenklingens verkställande upphöra
att användas och deremot all hemmanet eller lägenheten
åliggande grundskatt föras under den enda hufvudsakliga titeln:
Ränta. Kronotionde!) föres dock alltid särskildt.
10:o De nya jordeböckerna skola upprättas så skyndsamt ske
kan, och i den mån hvarje läns jordebok hinner blifva färdig, skall
den tjena till efterrättelse för länet, sedan hufvudsaklig granskning
deraf föregått. Kongl. Kammar-kollegium meddelar stadfästelse på
fördelningen och beloppet af den ränta, hvilken för hvarje hem
-
Stats-Utskoltels Ullålande, M 92.
15
man eller lägenhet bör i jordeboken antecknas. Besvär kunna
i alla hänseenden anföras uti i allmänhet föreskrifven ordning.
ll:o Uti först upprättande jordebok skall, jemte nya penningeräntau
och nya persedel-räntan med hvarje persedels vid förenklingen
beräknade värde, äfven förutvarande persedel-räntor med
deras kronovärdi antecknas; hvaremot om och när nya jordeböcker
uti en framtid behöfva upprättas,, de gamla persedlarne med deras
kronovärdi uteslutas.
12:o Så snart beslut är fattadt, rörande de persedlar, hvilka såsom
hufvudräntor komma att qvarstå, skola, fastän ny jordebok
för länet ej ännu hunnit upprättas, likväl, der privilegier eller
räntetagares rätt ej utgöra hinder, alla småpersedlarne, som böra
till penningeränta förvandlas, blifva de skattskyldige uti länet debiterade
och af vederbörande uppburne till det vid förenklingen
beräknade beloppet efter medeltalet af de 20 årens markegångspris
från och med 1834 till och med 1853 samt med iakttagande
tills vidare af hvad i femte punkten stadgas om minsta enheten
i penninge-räntan.
13:o Som all leverering in natura af de persedlar, hvarå i uorra
länen spillmarker vid sådan leverering beräknats, nemligen smör,
kött, talg m. fl. kommer att upphöra, böra ock, vid alla i och för
ränteförenklingen skeende beräkningar, dessa spillmarker derifrån
uteslutas.
14:o Hvad nu stadgas skall icke i någon mån inverka på frälseräntors
beskaffenhet eller utgörande, med mindre vederbörande äro
om förändringen ense, i hvilket fall behörig uträkning må lösas
hos Häradsskrifvaren samt stadfästas af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.
15:o Som Rikets Ständer lemnat sitt bifall till Kongl. Maj:ts
Nådiga Proposition, rörande Salpeterhjelpen i Kronobergs, Jönköpings
och Kaimar län, bör för dessa län iakttagas, att nämnde
utskylds belopp afdrages från persedelräntorne, utan att någon förvandling
deraf må ega rum, samt att det belopp, som deraf framdeles
skall utgöras, tillägges penningeräntan.
16:o Skulle ett nytt system för mynt eller för mått, mål och
vigt framdeles komma att af Kongl. Maj:t och Rikets Ständer beslutas,
bör den i 5 punkten bestämda minsta enheten i penningeoch
persedelräntan derefter lämpas och sålunda utföras med det
belopp i jemnt tal, som närmast motsvarar berörde minsta enhet,
med iakttagande derjemte af hvad i samma femte punkt blifvit
16
Slals-Utskotlets Utlåtande, JYs 92.
stadgadt om öfverflyttning från persedelränta till penningeränta af
värdet för brutna tal af minsta enheten.
Uti den nådiga Propositionen har Kongl. Maj:t för Kronobergs, Jönköpings
och fastlandet af Kalmar län behagat föreslå, att lägenhet, som nu utgjorde sin
skatt med endast en enda af de persedlar, hvilka blifvit till förvandling föreslagne,
äfven framgent måtte få behålla dylik enkel ränta, såvidt den förvandlades till
någon af länets hufvud-räntepersedlar enligt allmänt gällande grunder; men som
UtsLottet anser möjligt, att jemväl med lägenheter i flera af rikets öfriga län ett
sådant förhållande, som det nyss antydda, kan ega rum och att i sådant fall äfven
dessa lägenheter böra fortfarande få bibehållas vid enkel ränta, tillstyrker Utskottet
Rikets Ständer,
att för deras del besluta följande allmänna stadgande:
17:o Der någon lägenhet nu utgör sin skatt med endast en af
de i länet föreslagne persedlar, må samma lägenhet äfven framgent
få behålla dylik enke! ränta, så vidt den förvandlas till någon af
länets hufvud-räntepersedlar, enligt stadgade grunder.
Härförutan får, för den händelse att Rikets Ständer bifalla den förvandling,
som för flera län blifvit föreslagen till hafna af åtskilliga andra räntepersediar,
Utskottet, med afseende å den svårighet, som åtminstone i de aflägsnare provinserne
eger rum att afyttra detta sädesslag, som vid längre magasinering är framför
andra sädesslag blottstäldt för försämring i värdet, hemställa,
18:o att den hafra, som kan komma att ingå i den nya span
målsräntan,
icke må af räntegifvarne få till leverering in natura
uppsägas.
Utskottet öfvergår nu till behandlingen af ränteförenklingen för de särskilde
länen, i den, ordning de blifvit i den Nådiga Propositionen upptagne.
Upsala län.
För detta län hade Kongl. Maj:t, enligt det ofvanomförmälde Nådiga Skrifvelse
till dess Befallningshafvande åtföljande förslag, ansett, att utaf nuvarande räntepersediar
lämpligen kunde komma i fråga att såsom särskiide skattetitlar bibehållas:
Spanmål, smör, hö, dagsverken och dessutom penningar; samt att alla andra nu
befintliga räntepersediar skulle till en ständig penningeränta förvandlas.
Flertalet af de i länet valde deputerade, som vid sammanträde den 2 April
1852 förklarat sig för en sådan ränteförenkling, att alla räntor måtte med penningar
lösas efter ett medelpris af tjugu års markegång och bestämmas till ett
oföränderligt penningebelopp efter Mynt-Lagen af den 1 Mars 1830, hade, vid
förnyadt sammanträde den 18 Maj förstnämnda år, vidblifvit sin ofvannämnda
mening, utan att vilja yttra sig vidare i afseende å den större elier mindre lämp
ligheten
-
Stals-Utskotlels Utlåtande, JYi 92.
lighelen af de persedlar, hvilka Kongl. Maj:t ansett böra komma i fråga att för
framtiden bibehållas. Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet ansåg både för det
allmänna och för räntetagare och räntegifvare förmånligast, att de uti det af
Kongl. Maj:t afgifna förslag nämnde hufvudpersedlar bibehöllos; och har, uti den
nu aflåtna Nådiga Propositionen, Kongl. Maj:t täckts förklara, det Kongl. Maj:t,
som redan vid afgifvande af Nådig Proposition till Rikets år 1847 församlade
Ständer ansåg hemmansräntornas förvandling i penningar icke böra ifrågakomma,
samt, utgående från enahanda synpunkt, uti Nådig Proposition till Rikets Ständer
den 1 Februari 1851 föreslog, att endast småpersedlarne skulle till penningar
förvandlas, men hufvudräntepersedlarne inom hvarje Ian bibehållas, och till hvilket
förslag Rikets Ständer lemnat sitt bifall, funne något annat afseende på förenämnde
Deputerades yttrande ej kunna fästas, än att det måtte vara de skattdragande
inom Upsala län medgifvet att tills vidare få bibehålla alla de räntepersedlar oförändrade,
hvarmed de för närvarande utgjorde sina jordeboks- och hemmansräntor;
men att, på det en förenkling jemväl i detta län måtte kunna i en framtid ega
rum och utan vidare omgång bringas till verkställighet, när länets invånare önskade
att i likhet med andra orter vinna en sådan förmån, Kongl. Maj:t nu ville
föreslå Rikets Ständer besluta, att såsom hufvudräntepersedlar inom Upsala län
bestämdes: spanmål, smör, hö och dagsverken, som skulle vid deras nuvarande
belopp bibehållas med blott de jemkningar, hvilka blefve en följd af i allmänhet
gifna föreskrifter; att alla öfriga nuvarande, uti jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan inbegripne, persedlar förvandlades till bestämd penningeränta att
jemte till penningar förvandlade bråktalen samt nuvarande skattetiteln penningar
utgå enligt i allmänhet stadgade grunder; samt att denna förenkling af grundräntorna
måtte i öfverensstämmelse med i allmänhet stadgade grunder gå i verkställighet
först sedan vederbörande skattdragande uti länet derom i behörig ordning
till Kongl. Maj:t ingått med underdånig anhållan.
Då genom Kongl. Maj:ts och Rikets Ständers sammanstämmande beslut är
vordet för hela riket bestämdt, att förenkling' af grundräntorna skall på ofvanomförmälda
grunder verkställas, anser Utskottet det icke böra få bero på invånarne
i något särskildt län att för deras del upphäfva verkan af nämnde beslut; hvadan
och då dertill kommer, att Riksdagsfullmäktige af Bonde-Ståndet från Upsala län
uttryckt den önskan, att detta län icke blefve uteslutet från den ränteförenkling,
som nu kunde varda af Rikets Ständer besluten,. Utskottet finner sig böra tillstyrka
Rikets Ständer
i så måtto frånträda hvad Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, att de
för deras del besluta, att den förenkling af grundräntorna, som
kan för Upsala län finnas lämplig, må definitivt antagas och således
utan länets invånares vidare hörande bringas till verkställighet.
Bih. lill R. St. Brot. 1835 & 1834. 4 Sami. 1 Afd, 32 Häft. 3
18
Stols-Utskottets Utlåtande, JVi 92.
Beträffande sedermera de af Kongl. Maj:t till bibehållande föreslagna hufvudpersedlar,
så och då artikeln hö, vid landtbrukets utveckling, synnerligen vid en
förbättrad ladugårdsskötsel, med temlig säkerhet kan antagas blifva af allt större
vigt för jordbrukaren och i följd deraf jemväl stiga i värde, samt härtill kommer,
att Riksdagsfullmäktige af Bonde-Ståndet från Upsala län förklarat sig önska att
hö måtte såsom räntepersedel för länet försvinna, anser Utskottet för sin del, att
hö icke bör såsom hufvudräntepersedel för Upsala län bibehållas, samt att så väl
denna räntepersedel, som dagsverksräntan, hvilken i följd af hvad Utskottet här
ofvan anfört, icke eller torde komma att bibehållas, kunna, vid det förhållande,
att spanmål och smör gemenligen icke på samma gång stiga och falla i värde,
utan i stället vid prisförändringar utgöra en motvigt mot hvarandra, lämpligen
förvandlas hälften till spanmål och hälften till smör. Utskottet tillstyrker alltså
Rikets Ständer
för deras del besluta, att
l:o såsom hufvudränte-persedlar inom Upsala län bestämmas
spanmål och smör;
2:o Nuvarande hufvudränte-persedlarne spanmål och smör bibehållas
med blott de förändringar, som blifva en följd af i allmänhet
gifne föreskrifter; hö och dagsverken förvandlas hälften till
spanmål och hälften till smör;
3:o Alla öfriga nuvarande, uti jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan inbegripne persedlar förvandlas till bestämd pen
nirigeränta,
att jemte till penningar förvandlade bråktalen samt
nuvarande skattetiteln penningar utgå enligt i allmänhet stadgade
grunder.
Stockholms län.
Af nuvarande räntepersedlar hade Kongl. Maj:t ansett följande skattetitlar
lämpligen kunna komma i fråga att såsom sådane bibehållas, nemligen: spanmål,
smör, fläsk, kol, ved, hö, dagsverken samt dessutom penningar, med tillägg, att
/coZ-räntan, som öfverklagats vara underkastad en fortgående prisstegring, kunde
till spanmål omflyttas; och att alla andra nu befintliga räntepersedlar borde till
ständig penuingerärita förvandlas.
Flertalet af de i länet valde deputerade hade, med önskan, att en större del
af persedeiräntan blifvit förvandlad lill penningar, i afseende å det gjorda förslaget
ansett lämpligast, alt skattetiteln spanmål fortfarande bibehölls och att alla
öfrige till bibehållande föreslagne räntepersedlar förvandlades till spanmål samt
att således spanmål och penningar blefvo de enda skattetitlarne för länet.
«
Slals-Utskottets Utlåtande, M 92.
19
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hade i sitt underdåniga utlåtande tillstyrkt,
att nuvarande kol- och vedräntorna måtte förvandlas till spanmål, samt hö och
fläsk till smör, hvarigenom hufvudpersedlarne för länet blefve spanmål, smör och
dagsverken, i hvilka skeende prisförändringar, enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
tanka, vanligen dels härrörde af olika orsaker, dels egde rum i omvändt
förhållande.
Med fästadt afseende på Kongl. Kammar-kollegii mening om lämpligheten att
bibehålla dagsverks-räntan och så väl ladugårds-produkterne som spanmålen
samt i betraktande deraf, att spanmåls-prisernas föränderlighet skulle, medföra
större ojemnhet uti skatter, om nästan hela grundskatten skulle bestämmas uti
endast spanmål, äfvensom, för att i enlighet med deputerades afsigt inskränka antalet
af räntepersedlar till det minsta, som kunde finnas lämpligt, har Kongl. Maj:t
nu föreslagit, bland annat, att såsom hufvudränte-persedlar inom Stockholms län
måtte bestämmas: spanmål, smör, hö och dagsverken, samt kol och ved förvandlas
till spanmålsränta af hälften råg och hälften korn, och räntepersedeln fläsk tili
smör-ränta.
Med hänsigt till hvad så väl deputerade åstundat som Utskottet förut anfört
dels i allmänhet angående dagsverken och dels särskildt i afseende å hö i fråga
om Upsala län, anser Utskottet dessa persedlar icke böra såsom hufvudränte-per
sedlar
för detta län bibehållas, samt att icke allenast dagsverken och hö, utan
äfven, för vinnande af mera enkelhet i räkenskaperne, kol, ved och fläsk lämpligen
kunna förvandlas hälften till spanmål och hälften till smör.
I följd häraf och på grund af hvad i öfrigt Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit,
hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer måtte för deras del besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedlar inom Stockholms län bestäm
mas:
spanmål och smör;
2:o Nuvarande räntepersedlarne spanmål och smör bibehållas
med blott de förändringar, som blifva en följd af i allmänhet gifne
föreskrifter. Fläsk, kol, ved, hö och dagsverken förvandlas hälften
till spanmål och hälften till smör. Den nya spanmålsräntan blifver
hälften råg och hälften korn;
3:o Alla öfriga nuvarande uti jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan inbegripne persedlar förvandlas till bestämd penningeränta,
att jemte till penningar förvandlade bråktalen samt nuvarande
skattetiteln penningar utgå enligt i allmänhet stadgade
grunder.
20
Stals-Ulskollets Utlåtande, M 92.
Skaraborgs län.
Uti det till länets deputerade afgifna förslag hade Kongl. Maj:t i Nåder ansett
spanmål, smör, dagsverken samt dessutom penningar lämpligen kunna komina
i fråga alt såsom särskilde skattetitlar bibehållas.
Flertalet af deputerade, hvilka först uttryckt deras önskan, att hela ordinarie
räntan måtte förändras till en bestämd penningeränta, och derefter förklarat
sig anse bibehållandet af nuvarande räntepersedlar vara att föredraga framför ett
öfvergående till den föreslagna förenklingen af ordinarie räntan, hade i öfrigt icke
framställt någon mening om antalet eller beskaffenheten af de skattetitlar, som af
dem kunde anses för detta län vara lämpligast.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet hade tillstyrkt, att, så vida ej de
för grundskatternas förenkling redan bestämda grunder frånginges, spanmål och
smör måtte bibehållas, men dagsverken förändras till penningeränta; och har, i
den Nådiga Propositionen, Kongl. Majit täckts förklara, att, då det af Kongl.
Majit och Rikets Ständer fattade beslut om persedelräntornas förenkling hufvudsakligast,
jemte statsverkets bättre ordnande, afsåge en förmån för de skattdragande,
men dessa, förbiseende det åsyftade allmänna gagnet, föredrogo att qvarblifva
vid det, sorn hittills varit stadgadt, rörande grundskatternas debitering och
beräknande, Kongl. Majit icke påyrkade oförtöfvade verkställigheten af det i afseende
å räntornas förenkling fattade beslutet, utan öfverlemnade åt Rikets Ständer
att medgifva, alt det uti Skaraborgs län finge tillsvidare förblifva vid hvad hittills
uti nyssnämnda afseende varit stadgadt; hvadan och då Kongl. Majit likväl
fortfarande vore af den mening, att en förenkling af ordinarie räntan i länet vore
af både enskildt och allmänt gagn, Kongl. Majit i Nåder föreslagit Rikets Ständer
att besluta, det, såsom hufvudränte-persedlar inom Skaraborgs län, måtte bestämmas;
spanmål, smör och dagsverken att bibehållas vid sina nuvarande belopp med
blott sådane jemkningar, som vore en följd af i allmänhet stadgade grunder och
alla öfriga nuvarande uti jordeboks- och hemmantals- eller ordinarie räntan inbegripne
persedlar förvandlas till bestämd penningeränta, men att denna förenkling
af grundräntorna skulle i öfverensstämmelse med i allmänhet stadgade, grunder
gå uti verkställighet först sedan vederbörande skattdragande uti länet derom
i behörig ordning till Kongl. Majit ingått med underdånig anhållan.
Med åberopande af de skäl,'Utskottet anfört för afstyrkande af Rikets Ständers
bifall till Kongl. MajitS Nådiga framställning derom, att ifrågavarande ränteförenkling
tills vidare icke matte för Upsala län tillämpas, får Utskottet jemväl
nu tillstyrka
Rikets Ständer att, med frånträdande af hvad Kongl. Majit i sådant
afseende för Skaraborgs län behagat -föreslå, för deras del
besluta, att den förenkling af grundräntorne,' som för nämnda län
Slals-Utskoltels Utlåtande, JVf 92.
21
kan finnas lämplig, må definitivt bestämmas och således utan invånarnes
i länet vidare hörande bringas lill verkställighet.
Beträffande sättet för ränteförenklingens utförande i detta län, anser sig Utskottet,
med hänvisande till hvad Utskottet här ofvan yttrat angående dagsverken,
föreslå Rikets Ständer, att i öfverensstämmelse för öfrigt med hvad den Nådiga
Propositionen innehåller,
för deras del besluta, att
l:o Såsom hufvudränte-persedlar för Skaraborgs län bestämmas
spanmål och smör, som bibehållas med blott sådane jemkningar,
som kunna blifva en följd af i allmäuhet stadgade grunder;
2:o Dagsverken förvandlas hälften till spanmål och hälften till
smör. Den nya spanmålsräntan utgöres af hälften råg och hälf
ten
korn;
3:o Alla öfriga nuvarande uti jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan inbegripne persedlar, förvandlas till bestämd penningeränta,
att, jemte till penningar förvandlade bråktalen och nuvarande
skattetiteln penningar utgå enligt i allmänhet stadgade grunder.
Kronobergs län.
Af de nuvarande räntepersedlarne hade Kongl. Majit enligt , det till länets
deputerade afgifna förslaget ansett spanmål, smör, fläsk, kött, ved, hö och dags~
verken samt dessutom penningar lämpligen kunna komma i fråga att såsom ser
skilde
skattepersedlar bibehållas, äfvensom att oxe, får och lam borde till kött
samt halm till hö förvandlas.
Deputerade hade förenat sig i den önskan, att persedlarne till den ränta,
som fortfarande skulle bero af markegång, måtte bestämmas sålunda, alt hälften
utgjordes ined spanmål, en fjerdedel med kött, en åttondedel med talg och en
åttondedel med fläsk.
Häruti hade Kongl. Majits Befallningshafvande i länet instämt med det undantag,
att Kongl. Majits Befallningshafvande ansett smör såsom en förutvarande
betydlig ränta böra qvarstå i stället för den af deputerade föreslagna persedel
räntan
talg.
Kongl. Majit, som ansett den i länet för närvarande betydliga skattetiteln
dagsverken böra bibehållas; äfvensom att så väl den nuvarande föga betydliga
talgräntans förvandlande till hufvudränte-persedel, hvilket den ingenstädes vore,
som den med de flesta län gemensamma smörräntans utbytande mot annan skulle
blifva olämpligt, har uti den Nådiga Propositionen, med afseende på det af deputerade
framställda förslag, som inskränkte antalet af räntepersedlar och ökade
spanmålsräntans förutvarande, ej serdeles höga belopp, behagat föreslå Rikets
22
Siats-Utskottets Utlåtande, M 92.
Ständer, bland annat, att såsom hufvudränte-persedlar inom Kronobergs län måtte
bestämmas spanmäl, smör, /läsk, kött och dagsverken samt oxe, ko, stut, får och
lam förvandlas till kött.
Då de hittillsvarande räntetitlarne kor och stutar i detta län, enligt hvad
den, ofvanomlörmälda förslag till räntetitlar för länet åtföljande, förteckning å nuvarande
räntepersedlar utvisar, uppgå till högst ringa belopp, nemligen kor till
83 R:dr 26 sk. 8 r:st. och stutar till 33 sk. 7 r:st. eller tillsammans till 86
R:dr 13 sk. 3 r:st., samt dessutom dessa räntetitlar icke blifvit uti berörda förslag
till bibehållande upptagne och således länets deputerade icke blifvit öfver deras
bibehållande hörde., anser Utskottet för sin del persedlarne kor och stutar
för framtiden icke böra såsom hufvudränte-persedlar bibehållas eller till andra
sådane förbytas, utan i stället till penningar förvandlas; på grund hvaraf och med
tillämpning af hvad Utskottet i afseende å dagsverks-räntan tillstyrkt, Utskottet i
öfverensstämmelse för öfrigt med hvad Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, hemställer,
att Rikets Ständer måtte, för deras del, besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedlar inom Kronobergs län bestämmas:
spanmäl, smör, fläsk och kött;
2:o Nuvarande hufvudränte-persedlarne spanmål, smör, fläsk och
kött bibehållas med endast de förändringar, som kunna blifva en
följd af nedanstående tillökning och i allmänhet gifne föreskrifter.
Oxe, får och lam förvandlas till kött. Ved, hö och halm samt
dagsverks-räntorna förvandlas enligt förutnämnde grunder hälften
till spanmål, en fjerdedel till fläsk och en fjerdedel till kött, att
framgent uti den för persedlarne i allmänhet stadgade ordning
utgöras;
3:o Alla öfriga nuvarande till jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan hörande persedlar förvandlas till bestämd penningeriinta
att jemte till penningar förvandlade bråktalen samt nuvarande
skattetiteln penningar utgå enligt i allmänhet stadgade
grunder och med iakttagande af hvad i 15 punkten af de allmänna
föreskrifterne särskildt för de Småländska länen är anmärkt.
Jönköpings län.
Af nuvarande räntepersedlarne hade Kongl. Maj:t, enligt hvad det till länets
deputerade Nådigst afgifua förslag innehölle, ansett spanmål, smör, fläsk, kött, ved,
hö och dagsverken samt dessutom penningar lämpligast kunna komma i fråga att
såsom särskilde skattetitlar bibehållas; äfvensom att nuvarande räntepersedlarne
oxe, ko, får och lam kunde till kött förvandlas.
Stats-Utslcollets Utlåtande, JYI 92. 23
Deputerade hade ansett att utom penningar endast spanmål, smör, fläsk och
kött borde såsom räntetitlar bibehållas samt ved, hö och dagsverken förvandlas
hälften till spanmål och hälften till kött; hvilket deputerades förslag Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande, uti underdånigt utlåtande, hufvudsakligen tillstyrkt med det
tillägg, att det syntes vara mera betryggande, om persedlarne ved, hö och dagsverken
förvandlades, utom till spanmål, jemväl till smör och fläsk.
Utskottet, som hvad beträffar Riksdags-fullmäktigen Sandstedis ofvanberörda
yrkande, alt smörräntan i länet måtte till talg förändras, anser, att då derstädes
smörräntan för närvarande uppgår till det betydliga beloppet af 25,204 R:dr 54
sk. 4 r:st., under det persedeln talg, som icke någorstädes förekommer såsom
hufvudpersedel, endast utgör 498 R:dr 12 sk. 11 r:st., talg icke lämpligen bör
såsom hufvudpersedel upptagas, får med afseende å hvad deputerade yttrat och i
öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, med undantag af
dagsverks-räntan, som Kongl. Maj:t ansett böra för framtiden bibehållas, tillstyrka
Rikets Ständer
att för deras del besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedlar för Jönköpings län bestämmas:
spanmål, smör, fläsk och kött;
2:o Nuvarande hufvudränte-persedlarne spanmål, smör, fläsk och
kött bibehållas med endast de förändringar, som blifva en följd af
nedanstående tillökning eller i allmänhet gifna föreskrifter. Oxe,
ko, får och lam förvandlas till kött. Ved, hö och dagsverken förvandlas
hälften till spanmål och hälften till kött. Spanmålen blir
hälften råg och hälften korn;
3:o Alla öfriga nuvarande uti jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan inbegripna persedlar förvandlas till bestämd penningeränta
att, jemte till penningar förvandlade bråktalen samt nuvarande
skattetiteln penningar, utgå enligt i allmänhet stadgade
grunder. Dervid iakttages hvad i 15 punkten af de allmänna föreskrifterne
särskildt för de Småländska länen är anmärkt.
Westmanlands län.
Af nuvarande räntepersedlarne hade Kongl. Maj:t ansett lämpligen kunna
komma i fråga att såsom särskilde skattetitlar bibehållas: spanmål, smör, fläsk,
tackjern, hö, dagsverken och dessutom penningar, äfvensom att nuvarande räntepersedlarne
osmundsjern, afradsjern och stångjern lämpligen kunde till tackjern
förvandlas.
Flertalet af i länet valde deputerade hade uttryckt den önskan, att alla persedelräntorna
med undantag af spanmål måtte till bestämd penningeränta förvänd
-
24:
Stats-Ulskoltets Utlåtande, JVs 92.
las; men derjemte, derest sådant icke kunde bifallas, enhälligt förklarat sig för
bibehållande såsom räntepersedlar af spanmål, smör, hö och tackjern samt för
förvandling af fläsk till smör och af dagsverken till kött.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet hade på angifne grunder tillstyrkt,
att dagsverks-räntan måtte bibehållas och iläsk förvandlas till smör.
Med afseende å deputerades framställde önskan och i fullkomlig öfverensstämmelse-
med hvad Kongl. Maj:t nu behagat föreslå med undantag af hvad beträffar
dagsverken, som Kongl. Maj:t ansett böra bibehållas, får Utskottet, med hänvisande
till hvad Utskottet rörande denna hufvudränte-persedel här ofvan yttrat,
hemställa,
att Rikets Ständer måtte, för deras del, besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedlar inom Westmanlands län bestämmas:
spanmål, smör, hö och tackjern, som bibehållas, utom
andra förändringar, än sådane som blifva en följd af i allmänhet
gifne föreskrifter;
2:o Af nuvarande räntepersedlarne förvandlas fläsk till smör,
osmunds-, afrads- och stångjern till tackjern samt dagsverken hälften
till spanmål och hälften till smör;
3:o Alla öfriga nuvarande uti jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan inbegripne persedlar förvandlas till bestämd penningeränta
att jemte till penningar förvandlade bråktalen samt nuvarande
skattetiteln penningar utgå enligt i allmänhet stadgade
grunder.
Östergöthlands län.
Kongl. Maj:t hade ansett, att utaf nuvarande räntepersedlarne spanmål, smör
och dagsverken samt dessutom penningar lämpligen kunde komma i fråga att såsom
särskilde skattetitlar bibehållas.
De i länet valde deputerade hade förenat sig i det förklarande, att de ansågo
icke andra eller flera räntetitlar än de nyssnämnde böra för framtiden bibehållas;
hvarjemte flertalet af deputerade uttryckt den önskan, att dagsverks-räntan
måtte till penningar förvandlas, och hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underdånigst
hemställt, att så väl dagsverken, som öfrige föreslagne skattetitlar måtte
till framtida bibehållande fastställas.
Med åberopande af hvad Utskottet angående dagsverken förut yttrat, får
Utskottet i öfverensstämmelse med hvad Kongl. Maj:t nu i den Nådiga Propositionen,
föreslagit, utom hvad beträffar dagsverks-räntan, som Kongl. Maj:t ansett
fortfarande böra såsom särskild skattetitel bibehållas, tillstyrka Rikets Ständer,
att
Ståls-Utskottets Utlåtande, JW 92.
25
att för deras del besluta, att
l:o Såsom hufvudränte-persedlar inom Östergöthlands län bestämmas:
spanmäl och smör ^
2:o Nuvarande hufvudränte-persedlarne spanmål och smör bibehållas
med endast de förändringar, som äro en följd af i allmänhet
gifna föreskrifter. Dagsverken förvandlas hälften till spanmål
och hälften till smör;
5:o Alla öfriga nuvarande, uti jordeboks- oell hemmantals- eller
ordinarie räntan inbegripne persedlar förvandlas till bestämd penningeränta
att jemte till penningar förvandlade bråktalen och nuvarande
skattetiteln penningar, utgå enligt i allmänhet stadgade grunder.
Södermanlands län.
Af nuvarande räntepersedlarne hade Kongl. Maj:t ansett spanmål, smör, fläsk,
hö och dagsverken samt dessutom penningar lämpligen kunna komma i fråga att
såsom särskilde skattetitlar bibehållas; hvaremot deputerade i länet förenat sig i
den åsigt, att af persedlarne endast spanmål och smör borde bibehållas, samt fläsk
och dagsverken omsättas i spanmål och hö uti smör; och hade Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande uti sitt underdåniga utlåtande anfört, att bibehållandet af alla
de förstnämnde räntepersedlarne egde företräde framför de af deputerade föreslagne
i det afseende, att minsta rubbning uti nuvarande förhållanden derigenom
uppstode, samt att skatterne hade mindre benägenhet alt stiga eller falla, om
sådane värdemätare qvarstode som t. ex. spanmål och dagsverken, hvilkas högre
eller lägre pris vanligen stöde i motsatt förhållande till hvarandra.
Med hänsigt till hvad deputerade, på sätt berördt är, yttrat och Utskottet
här ofvan i afseende å upphörande af dagsverken, såsom särskild räntepersedel,
anfört, finner Utskottet sig, i enlighet med hvad Kongl. Maj:t i den Nådiga Propositionen
föreslagit, utom hvad dagsverks-räntan vidkommer, som derstädes blifvit
till bibehållande upptagen, böra hemställa,
att Rikets Ständer, för deras del, besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedlar inom Södermanlands län bestämmas
spanmål och smör;
2:o Nuvarande hufvudränte-persedlarne spanmål och smör bibehållas
med blott de förändringar, som kunna blifva en följd af i
allmänhet gifna föreskrifter. Fläsk och dagsverken förvandlas
till spanmål af hälften råg och hälften korn samt hö till smör;
3:o Alla öfriga uti jordeboks- och hemmantals- eller ordinarie-
räntän inbegripne persedlar förvandlas till bestämd penninge-ränta
Bih. till R. St. Prol. 1855 & 1851. 1 Sami. 1 Afd. 32 Haft, 4
26
Slats-Utskottels Utlåtande, Jtä 92.
att jemte tili penningar förvandlade bråktalen och nuvarande skatte*
titeln penningar utgå enligt i allmänhet stadgade grunder.
Elfsborgs län.
Af nuvarande räntepersedlarne hade Kongl. Maj:t ansett spanmål, smör och
dagsverken samt dessutom penningar lämpligen kunna komma i fråga att såsom
särskilde skattetitlar bibehållas.
I länet valde deputerade hade ansett, att de räntelitlar eller persedlar, som
borde för framtiden fortfarande bibehållas, lämpligast kunde bestämmas, på sätt
Kongl. Maj:t sålunda föreslagit, derest icke dagsverks-räntan finge till penningeränta
förvandlas, hvilket deputerade önskade och hvarå de anhöllo att Kongl. Majit
måtte fästa Nådigt afseende; och hade Kongl. Majits Befallningshafvande häruti
instämt
Med
fästadt afseende härå och i enlighet med hvad Kongl. Majit nu i den
Nådiga Propositionen föreslagit, utom hvad rörer dagsverks-räntan, hvilken Kongl.
Majit ansett jemväl för framtiden böra såsom särskild skattetitel qvarstå, tillstyrker
Utskottet,
att Rikets Ständer måtte, för deras del, besluta, att:
l':o Såsom hufvudränte-persedlar inom Elfsborgs län bestämmas
spanmål och smör, hvilka bibehållas med endast de förändringar,
som kunna blifva en följd af i allmänhet gifne föreskrifter;
2:o Dagsverken förvandlas hälften till spanmål och hälften till
smör;
3:o Alla öfriga nuvarande, uti jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie-räntan inbegripne, persedlar förvandlas til! bestämd penningeränta,
att jemte till penningar förvandlade bråktalen och nuvarande
skattetitelu penningar utgå, enligt i allmänhet stadgade
grunder.
Kalmar län.
Kongl. Majit hade ansett, att utaf nuvarande räntepersedlarne spanmål, smöfi
fläsk, kött, ved, hö och dagsverken samt dessutom penningar kunde komma i fråga
att såsom särskilde skattetitlar bibehållas, äfvensom att nuvarande räntepersedlarne
oxe, ko, får och lam lämpligen kunde till kött förvandlas.
Flertalet af de i länet valde deputerade hade yttrat sin önskan; att, med
undantag af spanmål, olla öfrige persedlarne måtte få förvandlas till penningeränta,
men, derest detta icke kunde vinna bifall, antagit förenklingen, såsom otvifvelaktig!,
ehuru i mindre mån, för räntegifyarne gagnelig och önskvärd, samt ansett,
Stats-Ulshottets Utlåtande, M 92.
27
att spanmål borde qvarstå såsom ränta af hälften råg och hälften korn, till hvilka
sädesslag alla i annan malen, eller omalen, säd utsatte räntor borde förvandlas,
och att i öfrigt skillnad borde göras emellan stadganderne om de persedelräntor,
hvilka skulle bibehållas på Öland och på fastlandet af länet; i hvilket afseende
flertalet af deputerade för fastlandet funnit lämpligast, att, jemte spanmålen endast
smör och fläsk såsom räntepersdlar bibehöllos och att de öfrige hufvudpersedlarne, kött,
ved, hö, dagsverken samt oxe, ko, får och lam förvandlades till spanmål, smör och fläsk,
en tredjedel af hvartdera slaget; hvaremot flertalet af deputerade för Oland ansett
lämpligast, att alla förenämnde till bibehållande föreslagne persedel-räntor förvandlades
till spanmål, med förbehåll derjemte om trädpersedlarnes utgörande i penningar,
enligt Kongl. Brefvet den 30 April 1828.
Landshöfdinge-Embetet i länet har afstyrkt deputerades förslag att så betydligt
inskränka räntepersedlarnes antal, under , förmenande, att en sådan inskränkning
skulle medföra en för de skattdragande kännbar ojemnhet i utskylder,
samt ansett af största vigt att räntorne bestämdes i persedlar, som voro produkter
af så väl åkern som ladugården och skogen.
Uti den aflåtna Nådiga Propositionen har Kongl. Maj:t täckts förklara, det
Kongl. Maj:t ej kunde medgifva, att större andel af de nuvarande persedelräntorna
förvandlades till penningeränta, än som i framställningen till länets deputerade
varit afsedd, och jemväl funné betänkligheter vid antagandet af det förslag,
att alla persedel-räntorna skulle förvandlas till en spannmålsränta, hvars ofta ombytliga
penningevärde skulle medföra större ojemnhet uti de årliga utskylderna
än önskligt vore; hvarjemte och då deputerade uti de närbelägne Kronobergs och
Jönköpings län icke allenast ansett bibehållandet af kötträntan nyttigt, utan ock
begärt annan persedelräntas förvandlande i kött, Kongl. Majit förklarat denna
ränta böra bibehållas på fastlandet af Kalmar län, der förhållanderne voro så likartade
med dem uti förenämnde två län.
På grund häraf och med hänsigt till hvad deputerade anfört, finnér, i öf
verensstämmelse
med det af Kongl. Maj:t nu framställda Nådiga förslaget, utom
hvad beträffar dagsverks-räntan, som Kongl. Maj:t ansett lämpligt att fortfarande
bibehålla, Utskottet sig böra tillstyrka Rikets Ständer,
att för fastlandet af Kalmar län, för deras del, besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedlar bestämmas spanmål, smör, fläsk
och kött;
2:o Nuvarande räntepersedlarne spanmål, smör, fläsk och kött bibehållas
med blott de förändringar, sorn blifva en följd af nedanstående
tillökning och i allmänhet gifue föreskrifter. Oxe, ko, får
och lam förvandlas till kött, samt ved, hö och dagsverken, en tredjedel
till spanmål, en tredjedel till smör och en tredjedel till
28
Siats-Utskottets Utlåtande, Jt/i 92.
fläsk att framgent, uti den i allmänhet stadgade ordning, utgöras.
Spanmälen blir hälften räg och hälften korn;
3:o Alla öfriga nuvarande, till jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan förande, persedlar förvandlas till bestämd penningeränta
alt jemte till penningar förvandlade bråktalen och nuvarande
skaltetiteln penningar utgå, enligt i allmänhet stadgade
grunder. Dervid iakttages hvad i 15 punkten af de allmänna
föreskrifterna särskildt rörande de Småländska länen är anmärkt.
Vidkommande åter ränteförenklingen för Öland, har uti den Nådiga Propositionen
blifvit föreslaget, att, såsom hufvudränte-persedlar måtte bestämmas spantnål,
smör och dagsverken, samt fläsk, kött, med oxe, ko, får och larn, ved och
hö förvandlas till spanmål. Men som Kongl. Maj:t genom Nådigt Bref den 30
April 1828 tillåtit att på Öland alla i jordeboks-räntan ingående trädpersedlar
fiuge med penningar efter kronovärdi utgöras, samt detta medgifvande, ehuru det,
enligt hvad Kongl. Kammar-kollegium uti dess underdåniga utlåtande jemväl erinrat,
icke afsett de till manlals-räntan hörande trädpersedlar, likväl blifvit jemväl
derå tillämpadt, anser Utskottet skäligt att härvid får framgent förblifva och således
trädpersedlarne uti så väl jordeboks- som mantals-räntan utan förvandling
utgå med hittills varande penningebelopp efter kronovärdi; äfvensom och då det
synes mindre lämpligt, att förvandlingen af alla de hufvudpersedlar, som icke
komma att bibehållas, sker till endast spanmålsränta, som vid höga spanmålspriser
torde blifva betungande för de skattdragande, Utskottet håller före, att förvandlingen
bör ske i både spanmål och smör, men att dock härvid med afseende
derå, att deputerade företrädesvis begärt förvandling i spanmål, denna må bestämmas
till dubbla beloppet emot smör. Utskottet får alltså, med åberopande
derjemte af sin förut om dagsverks-räntans upphörande yttrade åsigt och i öfverensstämmelse
med hvad Kongl. Majit i öfrigt föreslagit, hemställa,
att Rikets Ständer måtte, för deras del, besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedlar på Öland bestämmas: spanmål
och smör;
2:o Nuvarande räntepersedlarne spanmål och smör förblifva utan
annan förändring än den, som kan blifva en följd af nedanstående
tillökning och i allmänhet gifna föreskrifter. Fläsk, kött, med oxe,
ko, får och lam, hö samt dagsverken, förvandlas, enligt i allmänhet
stadgade grunder, två tredjedelar i spanmål och en tredjedel i
smör. Spanmålen utgöres med hälften råg och hälften korn;
3:o Det efter kronovärdi beräknade beloppet af de uti så val
jordeboks- som hemmantals- eller ordinarie räntan ingående trädpersedlar
afdrages utan förvandling från persedelräntorna och tiillägges
penningeräntan;
Stats-Ulskoltets Utlåtande, Jt/i 92.
29
4:o Alla öfriga nuvarande till jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan hörande persedlar förvandlas lill bestämd penningeränta
att jemte till penningar förvandlade bråktalen samt nuvarande
skattetiteln penningar och det i nästföregående 3 punkt
omlörmälda penningebelopp utgå, enligt i allmänhet stadgade grunder.
Börande dock härvid iakttagas hvad i 13 punkten af allmänna
föreskrifterne särskildt rörande de Småländska länen är anmärkt.
Stora Kopparbergs län.
Af nuvarande räntepersedlarne hade Kongl. Maj:t ansett spanmål, kol, ved
och dagsverken samt dessutom penningar lämpligen kunna komma i fråga att såsom
särskilde skattetitlar bibehållas, med tillägg, att /ro^-ränlan, som öfverklagats
vara underkastad en fortgående prisstegring, kunde till spanmål omflyttas.
Flertalet af de i länet valde deputerade hade under uttryckande af sin önskan,
att räntorna måtte förvandlas till endast penningar, föreslagit, att alla
räntor mätte förvandlas till spanmål och penningar, hälften af hvardera, samt
att räntespanmålen måtte bestämmas i alla slag allt elter orternes hufvud
säde;
hvarförutan deputerade tillagt, att, derest nämnde, förslag icke kunde
medgifvas, de ville fortfarande utgöra dagsverks-räntan, med anhållan tillika, att
både kol och ved mätte såsom räntepersedlar försvinna; och hade uti underdånigt
utlåtande Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, jemte utredning af åtskilliga förhållanden
med räntepersedlarne, tillstyrkt så väl kol- som ved-räntans omflyttning
till annan persedelränta och bibehållande af dagsverks-räntan samt särskildt förordat
snara tillvägabringandet af kol- och ved-räntornas förvandling till annat
slags persedelränta i den del af länet der ej Fahlu Bergslags privilegier lade hinder
i vägen för sådan förändring, och oberoende deraf, att ränteförenklingen icke
kunde ske samtidigt för länet i sin helhet.
Uti den Nådiga Propositionen har Kongl. Majit täckts förklara, att Kongl.
Majit, som icke kunde medgifva, att större andel af nuvarande persedelräntorna
förvandlades till penningeränta, än den i framställningen till deputerade afsedda,
och som befarade, att spanmålsprisernes ojemnhet skulle medföra kännbara olägenheter
för de skattdragande, om hela beloppet af koI-_ och ved-räntorna skulle
utgöras i spanmål, visserligen ansåge lämpligare om en tredjedel deraf förvandlades
till smörränta, hvarå priset vore mindre ombytligt, men att Kongl. Majit, med fästadt
afseende, derå, att länets innevånare ej öfver sådant utbyte blifvit hörde och varit i tillfälle
att sig yttra, samt med anledning af den vid sammanträdet, af flertalet bland deputerade
anförde mening, föresloge Rikets Ständer, bland annat, att såsom hufvudränte-persedlar
inom detta län måtte bestämmas spanmål och dagsverken samt
kol och ved förvandlas till spannmålsränta af sådant slag, som hvarje orts krono
-
30
Stats-Utskollets Utlåtande, M 92.
tionde, äfvensom att de nya spanmålsräntorna finge utgöras i de sädesslag, som i
öfverensstämmelse med allmänt antagne grunder kunde, för hvarje ort af länet, befinnas
lämpligast.
Som, enligt hvad till Utskottets kännedom kommit, Riksdags-fullmäktige af
Bonde-Ståndet från Stora Kopparbergs län yttrat den åsigt, att deu nya spanmålsräntan
borde bestämmas att bestå af råg och hafra samt Utskottet för sin
del anser ett sådant bestämmande leda till enkelhet och reda vid ränteförenklingens
verkställande; så och med åberopande af hvad Utskottet yttrat angående
dagsverks-räntans upphörande, får Utskottet i öfverensstämmelse för öfrigt med
hvad Kongl. Maj:t behagat föreslå, tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte, för deras del, besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedel inom Stora Kopparbergs län
bestämmes: spanmål;
2:o Nuvarande räntepersedeln spanmål bibehålies med blott den
förändring, som kan blifva en följd af i allmänhet gifne föreskrifter.
Kol, ved och dagsverken förvandlas till spanmål af hälften
råg och hälften hafra, allt i den mån särskildt gifne privilegier
det tillåta;
3:o Alla öfrige nuvarande, uti jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan inbegripne, persedlar förvandlas till bestämd penningeränta
att, jemte till penningar förvandlade bråktalen samt nuvarande
skattetiteln penningar utgå, enligt i allmänhet stadgade
grunder.
Örebro län.
Af nuvarande räntepersedlarne hade Kongl. Maj:t ansett spanmål, smör, fläsk,
kött, ved, tackjern, hö och dagsverken samt dessutom penningar lämpligen kunna
komma'i fråga att såsom särskilda skottetitlar bibehållas; äfvensom att nuvarande
räntepersedlarne oxe, får och lam kunde förvandlas lill kött, halm till hö samt
osmunds- och stångjern till tackjern.
Flertalet af de i länet valde deputerade hade uttryckt sin önskan, att span
mål,
hö och tackjern måtte qvarstå såsom räntepersedlar, att fläsk och dagsverken
måtte förvandlas till spanmål, halm, smör, kött, oxe, får och lam till hö,
samt osmundsjern, stångjern och ved till tackjern; hvarjemte deputerade från Nora
och Lindes fögderi ansett sig böra bibehållas vid det, den 8 Juni 1664, afslutade
kontrakt, hvarigenom det medgifvits, att, i stället för de ordinarie räntepersedlarne,
med undantag af tionden samt mantals-, boskaps- och skjuts
färds-penningarne,
finge framgent för hvarje helt mantal erläggas ’3 Skepp:d 5
Lisp:d tackjern.
StatS-Utskoltets Utlåtande, M 92. 3i
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, som ansett nämnda 1664 års kontrakt
fortfarande böra tjena till efterrättelse, hade anfört betänkligheter att bibehålla
spanmål och hö, såsom de hufvudsakligaste räntepersedlarne, enär deras pris vore
så ombytligt, då deremot dagsverks-räntan ej på de sednare 20 åren undergått
någon förändring; och har, uti den Nådiga Propositionen Kongl. Maj:t, sorn "funnit
det olämpligt och föranledande till räntegifvarnes betungande att förvandla
smör, kött, oxe, får och lam till hö, enär dessa skiljaktiga räntepersedlar tvärtom
syntes böra finnas för att motväga höräntans ombytliga värden, behagat, med fästadt
afseende derjemte å deputerades yttrade mening, föreslå Rikets Ständer,
bland annat, att såsom hufvudränte-persedlar inom detta län måtte bestämmas:
spanmål, smör, kött, hö, tackjern och dagsverken, samt att fläsk förvandlades-till
spanmål, oxe, får och lam till kött, halm till hö, samt stångjern, osmundsjern och
ved till tackjern.
Som, enligt hvad Utskottet inbemtat, ganska olika förhållanden i afseende å
räntepersedlarne ega rum emellan den så kallade bergslagen eller Nora, Lindes,
Carlskoga, Lekebergs och Lerbäcks bergslager, samt den öfriga delen af länet, så
att, i bergslagen, åtskilliga persedlar, såsom t. ex. kött och hö, jemförelsevis till
det öfriga länet, förekomma till ganska ringa belopp och jemväl stå till högre
priser än annars i länet, under det med persedeln tackjern ett motsatt förhållande
eger rum, anser Utskottet nödigt att för dessa olika delar af länet vidtaga
särskilda bestämmelser i afseende å de persedlar, som böra bibehållas eller förvandlas.
I följd häraf och då deputerade begärt, hvilken begäran Riksdags-fullmäktige
från Örebro län nu fullföljt, att smör måtte, såsom särskild skattetitel,
försvinna, får, med åberopande af Utskottets här ofvan meddelade yttrande om
dagsverks-räntan, Utskottet, i öfverensstämmelse för öfrigt med hvad Kongl. Maj:t
Nådigst föreslagit, hemställa,
att Rikets Ständer måtte, för doras del, besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedlar inom Örebro län bestämmas;
för den del, som ligger utom bergslagen: spanmål, kött, hö och
tackjern samt för bergslagen: spanmål och tackjern, hvilka persedlar
bibehållas utan annan förändring än den, som kan blifva en
följd af i allmänhet gifne föreskrifter;
2:o Nuvarande räntepersedlarne fläsk och dagsverken förvandlas
till spanmål af hälften råg och hälften korn, oxe, får, lam och
smör till kött, halm till hö, samt stångjern, osmundsjern och ved
till tackjern; dock med den skillnad för bergslagen, att smör, kött
med oxe, får och lam, samt hö med halm, städse förvandlas till
tackjern;
3:o Den uti Nora och Lindes fögderi, sedan år 4664, gällande
förvandling af jordeboks- och hemmantals-räntornas persedlar till
32
Stats-Utskottets Utlåtande, Jtä 92.
tackjern skall, oförändrad, förblifva vid kraft och verkan, sådan
densamma genom Kongl. Kammar-kollegii bref den 8 Juni nämnda
år blifvit bestämd;
4:o Alla öfriga nuvarande uti jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan inbegripne persedlar förvandlas till bestämd penningeränta
att, jemte till penningar förvandlade bråktalen och nuvarande
skattetiteln penningar, utgå, enligt i allmänhet stadgade
grunder.
Wermlands län.
Af nuvarande räntepersedlarne hade Kongl. Majit ansett spanmål, smör, fläsk,
kött, ved, tackjern, hö och dagsverken samt dessutom penningar, lämpligen kunna
komma i fråga att, såsom särskilde skattetitiar bibehållas; äfvensom att oxe, ko,
får och lam kunde förvandlas till kött, och osmundsjern till tackjern.
I länet valde deputerade hade yttrat sig helst önska aila räntors förvandlande
till penningar, men att, för den händelse, sådant icke läte sig göra, de ansågo,
att räntetitlarne spannmål, smör, hö och dagsverken borde bibehållas, men
(läsk, kött, oxe, ko, får och lam utbytas mot smör, samt ved, tackjern och
osmundsjern til! spanmål; och hade Kongl. Majrts Befallningshafvande i länet ansett,
att kött borde förblifva en räntepersedel, enär priserna derå icke följde priserna
på spanmål och hö, utan föllo eller stego i motsatt förhållande, hvarför
den kunde i någon mån minska skiljaktigheterna uti grundräntornas penningevärde
vid olika skördar.
Godkännande hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande sålunda yttrat, har Kongl.
Maj:t, med bifall i öfrigt till deputerades hemställan, i Nåder föreslagit, bland annat,
att såsom hufvudpersedlar för detta län måtte bestämmas: spanmål, smör, kött,
hö och dagsverken, samt att ved, tackjern och osmundsjern måtte förvandlas till
spanmål af hälften råg och hälften korn, oxe, ko, får och lam till kött samt fläsk
till smör.
Som, enligt hvad Utskottet inhemtat, utaf länets nuvarande räntepersedlar
icke någon visat sådan benägenhet att stiga i pris, som hö och kött, så att
markegångspriset, som under åren 181 i—1823 i medeltal utgjort för hö 10 sk.
9 r:st. och för kött 1 R:dr 26 sk. 10 r:st. pr Lisp:d, under åren 1844—1833
i medeltal uppgått till 14 sk. 1 r:st. för 1 Lisp:d hö och 2 R:dr 43 sk. 2 r:st.
för 1 Lisp:d kött, samt således antagande af dessa persedlar såsom räntepersedlar
och andra sådanas förvandling till kött torde komma att för de skattdragande
medföra skatteförhöjning; så och då dessutom samtlige Riksdags-fullmäktige af
Bonde-Ståndet från detta län tillkännagifva sin önskan, att dessa skattetitlar
måtte såsom sådana försvinna, anser Utskottet kött och hö böra från skattetitlarne.
uteslutas
Stals-Ulskollels CJllålande, M 92.
33
uteslutas och till andra persedlar förbytas; hvarjemte Utskottet, med afseende ä
hvad deputerade yttrat och på af Utskottet förut anförde grunder, finner smör
böra jemte spanmål till betydligare del ingå bland räntepersedlarne; och torde
vid det förhållande) att bafra är provinsens hufvudsakligaste säde och korn der
endast till ringa belopp förekommer, den nya spanmålsräntan lämpligen böra bestå
af hälften råg och hälften hafra; äfvensom, för vinnande af mera enkelhet och
reda vid verkställigheten, alla de förvandling underkastade räntepersedlar kunna
utbytas hälften emot spanmål och hälften emot smör.
På grund häraf och med åberopande af hvad Utskottet förut yttrat i afseende
på dagsverks-räntans upphörande, får Utskottet, i öfverensstämmelse för öfrigt
med hvad Kongl. Majit föreslagit, tillstyrka Rikets Ständer,
att, för deras del, besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedlar inom Wermlands län bestämmas:
spanmål. och smör;
2:o Nuvarande hufvudränte-persedlarne spanmål och smör bibehållas
med blott de förändringar, som kunna blifva en följd af i
allmänhet gifna föreskrifter. Ved, tackjern, osmundsjern, kött med
oxe, ko, får och lam, fläsk, hö och dagsverken förvandlas hälften
till spanmål och hälften till smör. Den genom förvandling upp
komne
del af spanmålsräntan utgår med hälften råg och hälften
hafra;
3:o Alla öfriga nuvarande uti jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan inbegripne persedlar förvandlas till bestämd penningeränta
att, jemte till penningar förvandlade bråktalen och nuvarande
skatte-titeln penningar, utgå enligt i allmänhet stadgade
grunder.
Gefleborgs län.
Kongl. Maj:t hade ansett, att utaf de nuvarande räntepersedlarne spanmål,
smör, kött, strömming och lax, jern, hö och dagsverken samt dessutom penningar
lämpligen hunde komma i fråga att såsom särskilde skatte-titlar bibehållas ; äfvensom
räntepersedlarne oxe och får kunde förvandlas i kött och halm till hö.
Deputerade från Gestrikland hade för denna del af länet tillstyrkt antagande
af det Nådiga förslaget med endast det förbehåll, alt, då strömming och lax der
förekomme endast för två lägenheter till obetydliga belopp, dessa persedlar måtte
förvandlas till penningar; hvarjemte desse deputerade ansett, att i stället för bestämmande
af minsta enheten, beräknad efter helt mantal, samma bestämning
måtte ske för hvarje hemman, som hade särskild ränta i jordcboken, utan afseBih.
lill R. St. Prot. I8S5 & 185 i. X Sami. 1 Afd. 32 Häft. 5
34
Slals-Dlskoltets Utlåtande, JYi 92.
ende å hemmanets storlek; äfvensom att bland räntorna nu ingående hvete och
bafra samt i allmänhet råg och korn borde reduceras till hälften råg och hälften
korn, och att de olika jernsorternas förvandling till tackjern borde ske efter medelpriset
pä Thorsåkers- och Ofvansjö-tackjernet.
Sedan deputerade från Helsingland först förklarat sig helst önska, att all
grundskatt blefve bestämd uti en viss penningeränta; men att, då detta ej var
förenligt med Konungs och Ständers fattade beslut, deputerade ansågo spanmål, smör,
kött och hö böra antagas såsom hufvudpersedlar, hade flertalet af deputerade likväl
slutligen föreslagit, att spanmål af en fjerdedel råg och tre fjerdedelar korn,
smör, torrt nötkött, hö och mansdagsverken skulle utgöra hufvudräntorna för
orten och bestämmas till lika belopp för hvarje helt mantal, nemligen 2 tunnor
spanmål, 32 sltålp. smör, 32 skålp. kött, 24 lisp:d hö och åtta mansdagsverken,
samt att det öfriga af nuvarande persedelräntor, sorn ej af förenämnda räntor motsvarades,
skulle förvandlas till penningar och jemte förutvarande penningar utgå
med 7 R:dr 45 sk. 8 r:st. för helt mantal och i förhållande derefter för lägenheter,
som voro mindre än ett mantal.
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet hade tillstyrkt deputerades förslag
samt dessutom, i afseende å Gestrikland anfört, att, då räntorne der utginge efter
tre olika grunder, nemligen jordeboks-öreslandet, hästeståndet eller hemmanet
och gärdemantalet, persedeltalet i denna provins ej kunde bestämmas lika för
hvarje helt mantal och i proportion derefter för mindre hemmantal.
Uti den Nådiga Propositionen har Kongl. Maj:t täckts förklara sig anse deputerades
från Helsingland afgifua förslag till förenkling af dervarande persedelräntor
i öfverensstämmelse med dervarande enahanda skattläggning å alla hemman
böra tagas i särskildt betraktande; och som olika beskattningsgrunder redan
nu finnas uti båda provinserne Gestrikland och Helsingland, får Utskottet, i likhet
med hvad Kongl. Majit i Nåder föreslagit, hemställa,
att grunderna för ränteförenklingen måtte bestämmas olika för de
ifrågavarande provinserne Gestrikland och Helsingland.
Vidkommande således först Gestriklands fögderi, anser Utskottet, lika med
Kongl. Majit, att förhållandet med dervarande tre särskilde skattläggnings-grunder
icke medför ökade svårigheter' vid ränteförenklingens tillämpning, och att, enär
strömming och lax endast i ringa qvantitet utgå från två fisken, dessa båda räntepersedlar
kunna utan olägenhet förvandlas till penningeränta.
På grund häraf och i öfverensstämmelse med Kongl. Majits nu afgifna Nådiga
förslag, utom hvad dagsverks-räntan rörer, som Kongl. Majit ansett böra bibehållas,
tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer måtte, för deras del, besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedlar inom Gestriklands fögderi bestämmas:
spanmål, smör, kött, tackjern och hö;
Stals-Utskoltels Utlåtande, M 92,
35
2:o Af nuvarande räntepersedlarne bibehålies smör utan annan
förändring än den, sorn kan blifva en följd af i allmänhet gifne
föreskrifter. Spanmålen förvandlas till sädan, som utgöres af hälften
råg och hälften korn. Oxe och får förvandlas till kött och
tillägges gamla persedelräntan kött. Halm förvandlas till hö och
tillägges gamla höräntan. Skattejern, fatjerns-, öfvervigts- och hyttceller
osmundsjern, äfvensom stångjern förvandlas till tackjern efter
Thorsåkers- och Ofvansjö-tackjernets medelpris för åren 1854—
1853. Dagsverken förvandlas hälften till spanmål efter nyssnämnde
fördelning och hälften till kött;
3:o Alla öfriga nuvarande uti jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan inbegripne persedlar förvandlas till bestämd penningeränta,
att, jemte till penningar förvandlade bråktalen samt nuvarande
skattetiteln penningar, utgå enligt i allmänhet stadgade
grunder.
Beträffande derefter Helsinglands båda fögderier, så har Kongl. Maj:t funnit
det af deputerade uppgjorda förslaget vara till sina grunder både enkelt, redigt
och verkställbar^ men att, då summan af de för hvarje hemman utaf deputerade
föreslagne persedlar icke fullt motsvarade summan af dem, hvilka af Kongl. Maj:t
ansetts böra såsom räntepersedlar bibehållas, någon härtill ledande jemkning i beloppet
måste ega rum; i följd hvaraf Kongl. Maj:t till antagande af Rikets Ständer
framställt deputerades förslag, med den ändring, att kötlräntan för helt mantal
blifvit ifrån 1 lisp:d 12 skålp. höjd till 2 lisp:d 8 skålp., hvilket skulle för
anleda
motsvarande minskning i penningeräntan.
Då emellertid, genom Kongl. Uaj:ts och Rikets Ständers i fråga om skatteförenklingen
gemensamt fattade beslut, blifvit bestämdt, att endast hufvudpersedlarne
i hvarje ort skulle bibehållas eller förvandlas till andra dylika, men att deremot
alla öfriga eller de så kallade småpersedlarne skulle i penningar förvandlas,
finner Utskottet, att för artikeln kött den föreslagna förhöjningen genom förvandling
dertill af någon del utaf småpersedlarne icke må ega rum; hvadan den således
skulle komma att enligt deputerades förslag utgå med endast 1 lisp:d 12
skålp. på mantalet. Men då Utskottet vid dess ofvan uttalade åsigt, alt dagsverks-räntan
i allmänhet borde till annan hufvudränte-persedel förvandlas, anser
sådant jemväl för Helsingland böra ega rum, och alt denna förvandling lämpligast
torde ske till kött, såsom varande en persedel, som vid prisförändringar plägar
lemna en motvigt mot spanmål; så och då, med afseende på de i sednare tider
gällande pris af omkring 26 sk. för ett dagsverke och 4 sk. 6 r:st. för 1 skålp.
kött, ett dagsverke ungefärligen motsvarar 6 skålp- kött, kunna de för helt mantal
upptagna 8 dagsverken utbytas emot 2 lisp:d 8 skålp. kött och dessa tillag—
36
Stats-Utskottets Utlåtande, M 92.
gas de förutnämnde 1 lisp:d 12 skålp. kött, hvilken persedelränta sålunda skulle
utgöra 4 lispul för helt taantal.
På grund häraf och i öfverensstämmelse för öfrigt med hvad Kongl. Maj:t i
Nåder föreslagit, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer måtte, för deras del, besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedlar inom Helsinglands båda fögderier
bestämmas: spanmål, smör, kött och hö;
2:o Af dessa hulvudpersedlar utgöras på hvarje helt mantal: 2
tunnor spanmål, bestående till en fjerdedel af råg och tre fjerdedelar
af korn, 1 lisp:d 12 skålp. smör, 4 lisp:d kött och 24
lisp:d hö samt i förhållande derefter på mindre hemmantal; hvaremot
de för närvarande hemmanen åliggande persedelräntor af
spanmål, smör, kött, oxar, får, strömming, lax, jern, hö och dagsverken
försvinna och upphöra. Af i mantal ej satte lägenheter,
qvarnar, fisken m. m'. utgöras de i förestående punkt nämnde
hufvudpersedlar oförändradt till deras nu åliggande belopp, med
rättelse endast i afseende å minsta enheten af iivarje slag;
3:o Alia öfriga nuvarande, uti första punkten ej nämnde, men hittills
uti ordinarie räntorne inbegripne persedelräntor förvandlas till
bestämd penningeränta, att, jemte till penningar förvandlade bråktalen
och nuvarande skatte-titeln penningar, utgå enligt i allmänhet
stadgade grunder.
Wester-Norrlands län.
Af nuvarande räntepersedlar hade Kongl. Maj:t ansett spanmål, smör, kött,
strömming och lax, hö och dagsverken samt dessutom penningar kunna komma
i fråga att såsom särskilde skatte-titlar bibehållas; äfvensom att nuvarande räntepersedlarne
oxe och får kunde förvandlas till kött samt halm till hö.
I länet valde deputerade hade ansett detta förslag böra antagas och Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande hade dervid intet erinrat.
Då strömming och lax numera, enligt de uppgjorda förslagen, skulle i alla andra
län, der de utgjort hufvudränte-persedlar, komma att förvandlas till annan
persedelränta och jemväl uti detta län lämpligen kunde förvandlas till smör eller
hälften till kött och hälften till smör, har uti den Nådiga Propositionen Kongl.
Majit öfverlemnat åt Rikets Ständer att taga denna förändring i öfvervägande.
Men dä deputerade ej varit i tillfälle att deröfver uttala sin mening, har Kongl.
Majit endast, i öfverensstämmelse med deputerades yttrande, såsom hufvudpersedlar
för detta län föreslagit spanmål, smör, kött, strömming, lax, hö och dagsverken.
Slals-Utskottets Utlåtande, M 92,
37
' Enligt hvad Utskottet inhemtat, hafva räntepersedlarne strömming och lax
under de sista åren framför öfrige räntepersedlarne stigit i värde och torde således
vara mindre lämpliga att såsom särskilde skatte-titlar bibehållas. Riksdagsfullmäktige
af Bonde-Ståndet från detta län hafva jemväl lillkännagifvit sig önska,
att dessa räntepersedlar måt^e för framtiden försvinna och utbytas mot hö; äfvensom
att dagsverken måtte förvandlas två tredjedelar i spanmål och en tredjedel
i kött.
På grund häraf och i öfverensstämmelse för öfrigt med hvad Kongl. Majit
behagat föreslå, hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer måtte, lör deras del, besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedlar inom Wester-Norrlands län bestämmas:
spanmål, smör, kött och hö;
2:o Af nuvarande räntepersedlarne förvandlas oxe och får till
kött, halm, strömming och lax till hö samt dagsverken två tredjedelar
tiil spanmål och en tredjedel lill kött;
3:o Alla öfriga nuvarande uti jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan iubegripne persedlar förvandlas till bestämd penningeränta,
att, jemte till penningar förvandlade bråktalen och hittills
varande skatte-titeln penningar, utgå enligt i allmänhet stad
gade
grunder.
Westerbottens län.
Af nuvarande räntepersedlarne hade Kongl. Maj:t ansett spanmål och smör
samt dessutom penningar lämpligen kunna komma i fråga att såsom särskilde
skatte-titlar bibehållas; och som deputerade för de socknar, der någon förändring
ifrågakomme, häruti instämt, får Utskottet, i öfverensstämmelse jemväl med hvad
Kongl. Maj:t nu föreslagit, tillstyrka,
att Rikets Ständer mätte besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedlar inom Westerbottens län bestämmas:
spanmål och smör;
2:o Alla uti dessa persedlar nu fastställde räntor bibehållas oförändrade,
men alla öfriga uti ordinarie räntan inhegripne förvandlas
till bestämd penningeränta, att, jemte nuvarande skatte-titeln penningar,
utgå enligt i allmänhet stadgade grunder.
Gottlands län.
Kongl. Maj:t hade ansett, att utaf nuvarande räntepersedlarne spanmål, smör,
fläsk, strömming, hö och dagsverken samt dessutom penningar lämpligen kunde
38
Slats-Utskotlets Utlåtande, 92.
kommu i fråga att bibehållas och räntepersedlarne får, lam och talg att till fläsk
förvandlas.
I länet valde deputerade hade ansett spanmål och smör böra bibehållas,
men önskat, att den del af spanmålen, som nu utgjordes af hvete och hafra,
måtte försvinna och spanmålen utgå med endast råg och korn, hälften af hvartdera
slaget, och att strömming, hö och dagsverken måtte till penningar förvandlas;
hvarjemte deputerade anhållit, att får måtte såsom räntepersedel bibehållas samt
fläsk, lam och talg förvandlas till får; och hade Kongl. Majrts Befallningshafvande
i länet uti sitt underdåniga utlåtande hemställt, att ved och tjära måtte såsom
räntepersedlar bibehållas och tillstyrkt deputerades förslag, att jemväl får bibehölles
samt att fläsk, lam och talg till får förvandlades.
Uti den Nådiga Propositionen har Kongl. Maj:t läckts förklara sig anse lefvande
får vara en olämplig räntepersedel och en alltför oviss mätare af åliggande
utskylder, enär dess värde berodde på kreaturets storlek, hull och ullrikhet,
hvilka förhållanden icke genom några föreskrifter kunde bestämmas så noga, som
vederborde i fråga om beloppet af en till statsbehof utgående skatt; i följd hvaraf
markegångspriset på denna räntepersedel alltid skulle i viss mån ankomma på ett
godtycke, till men för de skattdragande eller till förlust för statsverket, hvilket
så mycket snarare kunde gifva anledning till tvist om det rätta, som, efter förvandling
af räntepersedlarne fläsk, lam och talg till får, beloppet af den under
denna titel debiterade utskyld uti betydlig mån skulle ökas utöfver hvad som
hittills under denna benämning utgjorts; äfvensom Kongl. Maj:t ansåge skogseffekter
vara otjenliga att såsom räntepersedlar bibehållas på Gottland, der deras
med tiden stigande värde troligen skulle medföra en ej afsedd tillökning uti de
skattdragandes utskylder; och har, på grund häraf och med afseende i öfrigt å
den af deputerade framställde mening, Kongl. Maj:t föreslagit, jemte åtskilliga andra
bestämmelser, att såsom hufvudränte-persedlar för detta län måtte antagas
spanmål, smör, fläsk, hö och dagsverken samt att talg, får, lam och strömming
kunde förvandlas hälften till spanmål och hälften till smör.
Som, enligt hvad Utskottet inhemtat, hö i Gottlands län under de sednare
åren stigit högst betydligt i värde, så att markegångspriset derå, som åren 1814
—1823 i medeltal utgjort 6 sk. 4 r:st. pr lisprd, under åren 1844—1833
uppgått i medeltal till 9 sk. 9 r:st. pr lisprd, och med temlig säkerhet antagas
kan, att vid ett förbättradt landtbruk detta värde kommer att i framtiden än
ytterligare stiga; så och i följd af Utskottets har ofvan uttalade åsigt om dags—
verks-räntans upphörande, finner Utskottet hö och dagsverken icke vidare böra
uti detta län såsom hufvudränte-persedlar bibehållas, utan i stället utbytas emot
andra dylika; och då priset å smör jemväl, fast i mindre grad, stigit, men sådant
i högst obetydlig mån varit förhållandet med fläsk, anser Utskottet de hufvudpersedlar,
hvilka icke komma att bibehållas, lämpligast kunna förvandlas hälften till
Stals-Utskottels Utlåtande, M 92.
39
spanmål, en fjerdedel till smör och en fjerdedel till fläsk. Utskottet får alltså, i
öfverensstämmelse för öfrigt med hvad Kongl. Maj:t i Nåder föreslagit, hemställa,
att Rikets Ständer måtte, för deras del, besluta, att:
l:o såsom hufvudränte-persedlar inom Gottlands län bestämmas:
spanmål, smör och fläsk;
2:o Nuvarande räntepersedlarne spanmål, smör och fläsk bibehållas
med blott de förändringar, som blifva en följd af i allmän
het
gifne föreskrifter och hvad här nedan i denna punkt vidare stadgas.
Talg, får, lam, strömming, hö och dagsverken förvandlas hälften
till spanmål, en fjerdedel till smör och en fjerdedel till fläsk.
Spanmålen utgöres med hälften råg och hälften korn, dertill jemväl
förutvarande hvete och häfra reduceras;
3:o Alla öfriga nuvarande uti jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan inbegripna persedlar förvandlas till en bestämd
penningeränta, att, jemte till penningar förvandlade bråktalen samt
nuvarande silfverskatten och skatte—titeln penningar, utgå enligt i allmänhet
stadgade grunder.
Christianstads län.
Af nuvarande räntepersedlarne hade Kongl. Majit ansett spanmål samt dessutom
penningar lämpligen böra såsom särskilde sk atte-titlar bibehållas; och som
deputerade och Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet häruti instämt, får, i
öfverensstämmelse med hvad Kongl. Majit nu föreslagit, Utskottet tillstyrka Rikets
Ständer
besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedel inom Christianstads län bestämmes:,
spanmål;
2:o De öfriga föga betydliga persedelräntorna förvandlas tillbestämd
penningeränta, att, jemte till penningar förvandlade bråktalen
och nuvarande skutte-titeln penningar, utgå enligt i allmänhet stadgade
grunder.
Blekinge län.
Kongl. Majit hade ansett ätt a.f nuvarande räntepersedlar spanmål och dessutom
penningar lämpligen kunde komma i fråga att såsom särskilde skatte-titlar
bibehållas; och då deputerade i länet häruti instämt och Kongl. Majlis Befallningshafvande
icke ansett sig hafva något att tillägga, får Utskottet, i likhet med
hvad uti den Kongl. Propositionen blifvit föreslaget, tillstyrka,
40
Stats-Ulskollets Utlåtande, JYs 92.
att Rikets Ständer besluta, att:
l:o Till hufvudränte-persedel inom Blekinge län bestämmes:
spanmål;
2:o Den öfriga nuvarande, föga betydliga räntepersedeln bräder
förvandlas till bestämd penningeränta, att, jemte till penningar förvandlade
bråktalen och nuvarande skatte—ti teln penningar, utgå enligt
i allmänhet stadgade grunder.
Hallands län.
Af de nuvarande hufvudränte-persedlarne hade Kongl. Majit ansett lämpligen
kunna komma i fråga att såsom särskilde skatte—titlar bibehållas: spanmål,
smör, ved, hö och dagsverken samt dessutom penningar; med tillägg, att räritegifvarncs
yttrande skulle irihemtas, huruvida de ansågo, att vedräntan borde till
spanmål omflyttas.
I länet valde deputerade hade ansett lämpligast, att endast spanmål och
smör bibehöllos såsom hufvudräntor, men ved och dagsverken förvandlades till
spanmål, bestående af en tredjedel råg, en tredjedel korn och en tredjedel hafra,
samt hö till smör; och hade Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet förordat
detta deputerades förslag.
På grund häraf och i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nu aflåtna Nådiga
Proposition, utom hvad beträffar dagsverks-räntan, sorn Kongl. Majit ansett
fortfarande böra såsom hufvudränte-persedel qvarstå, anser sig Utskottet böra
tillstyrka,
att Rikets Stander mätte, för deras del, besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedlar uti Hallands län bestämmas:
spanmål och smör;
2:o Nuvarande hufvudränte-persedlarne spanmål och smör bibehållas,
med blott de förändringar, som kunna blifva en följd af i
allmänhet gifna föreskrifter. Ved och dagsverken förvandlas till
spanmål, hvaraf en tredjedel blir råg, en tredjedel korn och en
tredjedel hafra. Hö förvandlas till smör;
3:o Alla öfriga nuvarande uti jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan inbegripne persedlar förvandlas till bestämd pen
ningeränta,
att, jemte till penningar förvandlade bråktalen och nuvarande
skatte-titeln penningar, utgå enligt i allmänhet stadgade
grunder.
Götheborgs
Slats-Ulskoltels Utlåtande, JY° 92.
41
Götheborgs och Bohus fän.
Kongl. Maj:t hade ansett, att af nuvarande hufvudränte-persediflrne span mål,
smör och dagsverken samt dessutom penningar lämpligen kunde komma i fråga att
såsom särskilda skattetitlar bibehållas.
Deputerade från den mindre del af länet, der persedelräntor efter markegång
utgå, hade häruti instämt med tillägg af det förslag, alt spanmålen måtte
få beräknas uti råg, korn och hafra, en tredjedel af hvartdera slaget, så vidt ej i
hela det öfriga riket, der ränteförenkling ifrågakomme, spanmålsräntan skulle bestämmas
till en tredjedel råg och två tredjedelar korn, då sådant äfven syntes
lämpligt att här blifva gällande; hvarjemte erinrats, att på de Götheborgs stad
donerade räntor af Säfvedahls härad, som utginge elier bestämda lösningspris,
ränteförenklingen icke måtte inverka eller tillämpas; och hade, till hvad af deputerade
sålunda blifvit framställcjt, Kongl. Maj:ls Befallningshafvande i länet tillstyrkt
bifall.
Med anledning af hvad sålunda förekommit och i öfverensstämmelse med
Kongl. Maj:ts nu meddelade Nådiga förslag, med undanlag af hvad det rörer dagsverks-räntan,
som deriili blifvit till bibehållande såsom särskild skattetitel upptagen,
hemställer Utskottet,
att Rikets Ständer måtte, för deras del, besluta, att:
l:o Såsom hufvudränte-persedlar inom de härader af Götheborgs
och Bohus län, der persedlarne utgöras med markegångsförvandling,
bestämmas spanmäl och smör;
2:o Nuvarande spanmålsräntan af flere slag förvandlas till viss
spanmål af en tredjedel råg, en tredjedel korn och en tredjedel
hafra. Smör bibehålies. Dagsverken förvandlas, hälften till spanmål
efter enahanda fördelning, som nyss nämnd är, och hälften
till smör;
3:o Alla öfriga nuvarande, uti jordeboks- och hemmantals- eller
ordinarie räntan inbegripne, persedlar förvandlas til! bestämd penningeränta
att, jemte till penningar förvandlade bråktalen och nuvarande
skattetiteln penningar, utgå enligt i allmänhet stadgade
grunder.
Jemtlands län.
Kongl. Maj:t hade ansett, att af de få räntepersedlar, som i detta län utginge
med förvandling efter markegång, icke någon lämpligen borde såsom sådan bibehållas.
Bih. till R. St. Pral. 1853 & 1854. A Sami. 1 Afd. 52 Haft. 6
42
Stats-Utskottcls Utlåtande, JYl 92.
Häruti hade deputerade från Herjeådalen äfvensom Kongl. Maj:ls Befallningshafvande
hvad denna del af länet rörde, instämt; oell hade Kongl. Majits Befallningshafvande
icke ansett nödigt att kalla deputerade ifrån länets öfriga två fögderier,
enär endast persedlar till kronovärdi af 81 R:dr 6 sk. 1 r:st. derifrån
utgjordes med förvandling efter markegång, samt enligt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
förmenande dessa persedlar, såsom utgående af qvarnar, sågar, afradsland
och fiskevatten med högst få undantag icke voro ständiga räntor, ulan
arrenden och kommo till en del att försvinna i den mån lägenheterna blelvo
skattlagde.
Kongl. Majit, som uti den Nådiga Propositionen täckts förklara att vid det
jemväl af Kongl. Kammar-kollegium upplysta förhållande, att en del af de uti
persedlar utgående skatterna voro att anse såsom arrenden och således ej föremål
för närvarande reglering, all fråga derom förfölie, samt funnit qvarnräntorna uti
Jemtland, likasom uti Rikets andra provinser, kunna utan olägenhet fortfarande
uti spanmål utgöras, har nu föreslagit Rikets Ständer att:
l:o De inom Jemtlands län varande spanmåls-qvarnräntor bestämmas fortfarande
i spanmål såsom i Rikets öfriga län;
2:o Alla öfriga uti ordinarie räntan inbegripne persedlar förvandlas till bestämd
penningeränta att, jemte nuvarande skattetiteln penningar, utgå enligt i allmänhet
stadgade grunder.
Utskottet anser sig för sin del böra hemställa,
„ . alt Rikets Ständer bifalla hvad i den Nådiga Propositionen så
lunda
blifvit för ifrågavarande län föreslaget.
Norrbottens län.
Kongl. Majit hade ansett, alt utaf de nuvarande räntepersedlarne spanmål
och smör samt dessutom penningar lämpligen kunde komma i fråga att såsom
särskilde skattetitlar bibehållas.
Flertalet af de i länet valde deputerade hade yttrat, alt de väl ansågo med
det allmänna bästa mest förenligt, att alla räntepersedlar till kontanta penningar
förvandlades, men att, då sådant emot Konungs och Ständers beslut ej kunde
vinnas eller egentligen utgjorde föremål för deputerades yttrande, de ingingo på
berörda, af Kongl. Majit framställda, förslag; hvarjemte deputerade ansett, att
den mindre betydliga qvarnränta, som nu utgirige i råg, borde lill korn förvandlas;
och hade Kongl. Majlis Befallningshafvande icke haft något att emot den före
slagna
förenklingen erinra.
Med anledning häraf och i fullkomlig öfverensstämmelse med hvad Kongl.
Majit nu föreslagit, tillstyrker Utskottet,
att Rikets Ständer besluta, alt:
Slais-Utskotlits Utlåtande, M 92.
43
l:o Såsom hufvudränte-perscdlar inom Norrbottens lån bestämmas:
sjianmåt och smör;
2:o Alla uti dessa persedlar nu fastställde räntor bibehållas' med
blott den förändring, alt spanmålen utgöres öfver allt uti korn, hvartill
de mindre betydliga, uti annat sädesslag nu utgående, räntor
förvandlas;
3:o Alla öfrige nuvarande, uti ordinarie räntan inbegripne, persedlar
förvandlas till bestämd penningeränta att, jemte vid spanmålens
förvandling till korn möjligen uppkommande bråktal samt nuvarande
skaltetiteln penningar, utgå enligt i allmänhet stadgade
grunder.
Kongl. Majit, sorn ansett förenklingen uti grundskatterna vara en angelägen-,
bet, hvars snara tillvägabringande voro af synnerlig vigt, har, i aidedning deraf,
fästat Rikets Ständers uppmärksamhet på nödvändigheten att bereda medel dertill,
att det för ärendenas vanliga gång i vissa afseenden knappast tillräckliga antalet
tjenstemän måtte sättas i stånd, att, sedan Rikets Ständer, afgifvit svar på Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition i detta ämne och and iligt beslut derutinnan vore fattad
t, med önsklig skyndsamhet bringa förändringen i full verkställighet' i hvilket
afseende och då, på det att öfriga dagliga göromåleu ej måtte lida af det ifrågavarande
ärendets behandling, nödigt vore, alt vederbörande tjenstemän och embetsverk
er holle det biträde, som sakens beskaffenhet erfordrade, Kongl. Majit, till
arfvoden åt sådane biträden samt till bestridande af öfrige för ändamålet oundgängliga
omkostnader af Rikets Ständer äskat ett utomordentligt förslags-anslag af
högst 40,000 Ridr B:ko att disponera dels redan under år 1854 för den händelse,
att Rikets Ständer i början af detta år fattade beslut i denna angelägenhet,
dels sedermera för fullständiga ordnandet af hvad deraf blefve en följd; hvarjemte
och då ej på förhand kunde beräknas, huru stort anslag under nästföljande
åren erfordrades för att godtgöra den forsellön, hvilken skulle af Statsverket lemnäs
i ersättning åt innehafvare af ränte- och tionde-anslag för upphörandet af
deras rätt att utfordra dessa anslag in natura, Kongl. Majit föreslagit, att i öfverensstämmelse
med hvad vid sednaste riksdag beslutades, beloppet af denna ersättning,
sedan det blifvit af Kongl. Stats-kontorets under händer hafvande medel
förskjutet, måtte af Riksgälds-kontoret åter ersättas vid uppgörandet af den emellan
Stats- och lliksgälds-kontoren årligen upprättande liqvid.
För befrämjande af det vigtiga ändamål, alt beslutet oin skatteförenklingen
med hvad dertill hörer, så skyndsamt som med en noggrann behandling är förenligt,
varder i verket satt, tillstyrker Utskottet,
u
Slats-Utskott/ 's Utlåtande, M 92.
att Rikets Ständer, med bifall (ill hvad Kongl. Maj:t sålunda i Nåder
föreslagit, ville, till bestridande af de kostnader, som för verkställigheten
af skatteförenklings-beslutet är oundgängligen af nöden,
anvisa ett förslags-anslag af högst 40,000 R:dr, äfvensom att enahanda
anvisning, som vid sistlidne riksdag beviljades, men ännu
icke begagnats, måtta medgifva» för godtgörande af den forsellön,
hvilken kan komma att ersättas innehafvare af ränte- och tiondeanslag
för upphörande af deras rätt att desamma in natura utfordra;
och torde ej mindre beloppet af denna ersättning än berörda
förslags-anslag, sedan Stats-kontoret uppå vederbörliga reqvisitioner,
i mån af behofvet, förskotter derå af under händer hafvande medel
utanordna!, böra vid uppgörandet af de mellan Stats- och Riks—
gälds-kontoren årligen upprättande liqvider af Riksgälds-kontoret
åter ersättas.
För den händelse, att hvad Utskottet i ämnet föreslagit skulle vinna Rikets
Ständers bifall, hemställer Utskottet slutligen,
att i sammanhang med anmälandet af deras härom fattade beslut,
Rikets Ständer ville hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, det
Kongl. Maj:t, efter ärendets slutliga pröfning och afgörande, må
täckas vidtaga sådana förfoganden, som kunna verksammast leda
dertill, alt ifrågavarande reglering så skyndsamt, som ske kan, må
kunna bringas till verkställighet, och att således -äfven, då den beslutade
nya ordningen för markegångs-sättningen, jemlikt Kongl.
Brefvet den 10 Maj 1853, nu för tillämpning vidtagit, de med det
förändrade sättet för indelta hemmans-räntornas och kronotiondens
utgörande afsedda fördelar måtte, om möjligt, med nästföljande
uppbörds-år de skattskyldige tillgodokomma.
Utskottet anser sig, genom hvad i delta utlåtande redan blifvit anfördt, jemväl
hafva besvarat ofvanomförmälda motioner af Herr Westerstrand samt Riks—
dags-fullmäktige Johan Persson, Bengt Gudmundsson, David Andersson och Anders
Nilsson, äfvensom dem, hvilka blifvit väckte af förre Talmannen Nils Persson samt
Riksdags-fullmäktige A. J. Sandstedt och Mauritz Sahlén, så vidt samma motioner
innefatta förslag, som röra nu ifrågavarande förenkling af grundräntorna; hvaremot
och då dessa sistnämnde motioner i öfrigt, äfvensom de af Prosten Arosenius och
Riksdags-fullmäktigen Johannes Nilsson väckta, afse ämnen, hvilka icke med beberörde
förenkling stå i omedelbart sammanhang, Utskottet vill i anledning deraf
framdeles särskildt afgifva yttrande.
Stockholm den 7 April 1854.
Stais Utskottets Utlåtande, M 92.
45
Reservationer:
Vid första punkten, deruti Utskottet afstyrkt gjord framställning om de s. k.
hufvudpersedlarnes förvandling i penningar:
Af Herr J. F. Gråå: »Enär föga sannolikhet sig företer, att en fullt ändamålsenlig
reglering af skatteväsendet, sådan den af komiterade för detta ärendes
behandling blifvit, uti deras afgifna betänkande, föreslagen, för det närvarande må
kunna tillvägabringas, har jag, vid sakens handläggning inom Stats-IJtskottet, inskränkt
mig till framställande af det, efter min åsigt, både lampliga och_ billiga
förslag att alla de räntepersedlar, hvilka icke såsom hufvudränte-persedlar blefve
bibehållna, måtte uti penningar förvandlas. Då Utskottet emellertid, med underkännande
häraf, endast tillstyrkt att persedlar till jemförelsevis ringa belopp skulle
i penningar förvandlas, men deremot åtskilliga räntepersedlar af vida betydligare
värde förbytas uti och sammanslås med andra qvarstående persedlar, får jag emot
detta Utskottets förslag mig reservera.»
Af Riksdags-fullmäktigen Matts Pehrsson från Stockholms län: »Då jag, emot
Stats-Utskottets ifrågavarande betänkande, härmedelst nedlägger min reservation,
anser jag mig dervid destohellre kunna undvika att vara mångordig, som jag ofta
förut, under utöfning af mitt Riksdagsmannakall, icke saknat tillfallen att offentligt
uttrycka mina åsigter i detta vigtiga ämne, nemligen de uti ordinarie räntan ingående
persedlars omsättning och förenkling, hvilket, med anledning af Kongl. Maj:ts
vid denna riksdag derom aflåtna Proposition, nu utgjort föremål för Utskottets
öfverläggningar. Så mycket har ock, endast sedan sistförllutna riksmöte, varit
skrifvet och ordadt i denna, det skattdragande folkets lifsfråga, att äfven den mest
hopträngda sammanfattning deraf, förutsatt att jag till en sådan egde tillräcklig
insigt, helt visst skulle växa utöfver det vanliga omfånget af en reservation. Utan
att således antyda de skiljaktiga omdömen, som härvid uttalat sig och af hvilka
en del framkallat hos mig allvarliga tvifvelsmål om uppriktigheten af vederbörandes
önskan i afseende på frågans slutliga lösning, vill jag derför genast öfvergå
till den del af Utskottets utlåtande, hvilken jag hufvudsakligen anser mig böra
bekämpa.
Denna afser Utskottets åtgärd att; till vissa hufvudränte-persedlar, hvaribland
förnämligast spanmål och smör, hvilka i de flesta länen äro föreslagne att, såsom
sådane, bibehållas, förvandla äfven öfriga, för hemmanen uti jordeböckerna upptagne
räntetitlar, såsom fläsk, hö, strömming, lax, dagsverken m. m., i stället för
att alla dylika persedelräntor bordt till viss penningeränta utsättas och en gång
för alla bestämmas. Detta var, enligt min uppfattning, innehållet af hvad Kongl.
46
Stats-Utskottets Utlåtande, JYS 92.
Maj:t föreslagit i Dess vid sista riksdag aflätna Proposition, hvilken, i denna del,
af Ständerna bifölls; och ehuru, i den nuvarande Propositionen, väsentliga förändringar
härutinnan blifvit föreslagne, hade jag likväl trott att, hos flertalet af
Utskottets ledamöter, ett fastare vidhållande af förut fattade beslut skolat iakttagas,
än som nu visat sig vara fallet.
Ehuru, i följd af en alltjemt fortgående prisstegring å de till bibehållande
föreslagna hufvudränte-persedlar, spanmål och smör, en hvar nogsamt lärer inse
att Utskottets förutnämnde tillstyrkande, om det bifalles, otvifvelaktigt skall föranleda
en icke obetydlig skatteförhöjning, har jag likväl, för alt åtminstone i någon
mån kunna förekomma en sådan, hos Utskottet framställt ett förmedlingsförslag,
hvilket dock, vid anställd votering, blifvit undertryckt.
Detta gick derpå ut att, af ofvanuppräknade räntetitlar, åtminstone dagsverken
icke måtte förvandlas till någon af de föreslagne hufvudränte-persedlarne,
utan i stället bestämmas till viss penningeränta.
Att dagsverken ingått såsom en ränta vid skattläggning af hemman synes
redan orimligt, ty skattebidrag bör tillkomma staten endast af den produkt, jorden
afkastar, men ingalunda af det medel, nemligen arbete, som för frambringande
af samma produkt kan hafva varit nödvändigt; helst å skiljda orter, i följd
af naturliga förhållanden, lika mycket nedlagdt arbete icke framkallar lika afkastning.
När emellertid dagsverken redan utgöra en räntetitel, hvars afskaffande icke
heller nu är i fråga, synes anspråket att denna skatt icke framdeles blifver förhöjd
ganska billigt.
Enligt markegångstaxorna har lösningspriset å dagsverken i allmänhet förblifvit
någorlunda oföränderligt, det ena året som det andra, under det att deremot
lösningspriset å t. ex. hufvudränte-persedeln spanmål, årligen mera förändrats
och i allmänhet visat benägenhet att höja sig.
Sålunda har inom Stockholms län medelpriset, efter hvilket dagsverken fått
lösas, utgjort:
För Dränge-dagsver/ien:
åren 1827—1836 ........ 23 sk. 6 r.st.
» 1837—1846
26 » 1 »
För (ike- dagsverken:
åren 1827—1836
1 R;dr 30 sk. 10 r:st.
» 1837—1846
1 » 28 » —
hvaremot medelpriset å tunna spanmål, hälften råg och hälften korn, utgjort:
åren 1827—1836
7 R:dr 7 sk. —
» 1837—1846
8 » 15 » —
Stats-Utskottels Utlåtande, J\i 92.
47
Detta förhällande är ännu mera i ögonen fallande, om, i stället för tio års
medelpris, markegångspriserna ä dagsverken och spanmäl för vissa år sammanställas,
t. ex.
å Dagsverken: å Tunna spanmul:
år 1844 . . 26 sk 6 R.dr 8 sk. —
» 1845 . . 26 » .... 10 » — —
» 4846 . . 26 » .... 10 » 45 » 4 r:st.
» 1847 ' . . 24 » .... 10 » 5 » 4 » o. s. v.
Hvarje skatteförenkling, der vissa räntepersedlar skola förvandlas uli eller uthytas
mot andra varor eller hufvudränte-persedlar, torde, i följd af föränderligheten
i priset å dessa sednare, alltid blifva till sina följder ojemn och obillig; men
då skatteförenkling tillika blir skatteförhöjning, hvilket ovilkorligen inträffar derestdagsverks-räntan,
som för hela riket blifvit af Kammar-kollegium beräknad till
det betydliga beloppet af 470,158 R:dr 55 sk. 2 r:st. årligen, skall till spanmål
eller smör förvandlas, hvarken vill eller bör jag med min röst bidraga till fram
gång
åt ett förslag i denna vådliga syftning. Flere ledamöter inom Utskottet, tillhörande
de två första Stånden, hafva väl påstått, att det resultat, hvartill Utskottet
nu kommit, skulle utgöra ett bland -de aldraförträffligaste, våra Riksdags-annaler
förmådde uppvisa. Jag tror deremot, att 1854 års Ständer derigenom skulle
tillvinna sig en bedröflig; och föga önskvärd ryktbarhet. Sedan saken bifallits skulle, derför
att den skattdragande allmogen blifvit deröfver hörd, vederbörande anse skatteförenklingen
såsom ett kontrakt för evigt, deri rubbning snart sagdt vore omöjlig,
och i hemlighet fröjda sig deråt att samma allmoge blifvit förd bakom ljuset.»
Uti denna reservation instämde Riksdags—fullmäktige Pehr Mattsson från Wester-Norrlands,
Henrik Andersson från- Örebro samt Erik Mallmin från Westmanlands
län.
Af Riksdags-fullmäktigen Måns Månsson från Calmar län: »Emot det beslut
Ilögl. Stats-Utskottet stannat uti, angående skatteförenklingen eller, rättare sagdt,
skatteförhöjningen, får jag reservera mig.
Skatteförhöjning måste det ovilkorligen blifva, ty först och främst bar man
bibehållit de räntepersedlar som äro i jemnt stigande, samt på köpet ökat de förstnämnde
med sådane skatte-persedlar som alls icke stigit eller komma att stiga.
För att få nog hög markegång har man stadgat, att en särskild markegångs-slittning
skall hållas i Mars eller April, och för det tredje har raan stadgat, att andra
skatte-persedlar än spanmål icke få uppsägas och sådant endast vid de tillfällen
markegångspriset understiger medelpriset. Ar icke detta en på flera sätt tillkonstlad
skatteförenkling? Jag skulle ödmjukast tro det; ty till och med indelningshafvarne
erkänna, att om de sjelfve fått uppsätta förslaget, de icke vågat gå så långt.
48
Stals-Utskotlcts Utlåtande, JM 92
Hvad är då meningen med ett sådant förfarande? Jo, att den jordbrukande allmogen
skall i sakta mak dels drifvas ur landet, dels öka tiggarhopen. Delta system
synes vederbörande vara det behagligaste af alla. — Med hvarje år utvandra
nemligen tusentals duglige jordbrukare och pålitlige arbetare; men lättingar,
hamnbusar och tunguser, brokikare och chineser, dylika praktexemplar få vi nog
hafva qvar.
Att indelningsinnehafvarne varit de som verksammast arbetat för att tillskapa
detta olyckliga tillstånd är allmänt både kändt och erkändt.
Nu vill man göra ett storverk ; man vill nu lägga de små skatte-persedlarne
på de större, eller de som är i jemnt stigande. För att tillvägabringa detta^storverk
anvisar man ett förslags-anslag. Om det stannar med ett eller tre hundra
tusen R:dr, sak samma. Att det måste erfordras oerhördt stora summor, för att
öfverflytta alla de små skatte-persedlarne på andra, ligger i sakens natur; men är
del då klokt att uppoffra så stora kostnader på ett förslag, som, om det vinner
Ständernas bifall, endast kommer att leda till det resultat att tusentals klagomål
komma alt låta höra sig. Det är således ett experiment som endast kommer att
kosta slaten penningar, och blott att framkalla oupphörliga klagoljud.
Eget är att indelningshalvares löner icke kunna bestämmas efter silfvervärde,
då den personal som har anslag pä första, andra och tredje hufvud-titeln utfår
dessa summor i bankosedlar. Eller är denna personal mindre nödvändig än in
delningshafvarne?
Ja men, säger man, de skattskyldige hafva ju blifvit hörde och
en del af desse hafva förklarat att de vilja bibehålla vissa persedlar. Detta iir
sannt; men detta tillgick på ett eget vis; ty då tillfrågningen skedde i Calmar
inför Konungens Befallningshafvande, upplästes det från vederbörande ankomna
namnkunniga cirkuläret, hvars hufvudsakliga innehåll lydde, att de och de skattepersedlarne
måste ni åtaga eder att utgöra, i annat fall måste det förblifva vid
hvad hittills varit. De fleste ombuden, förstummade öfver en sådan inqvisition,
visste icke hvad de skulle svara. Detta oaktadt gjordes förfrågan af en och annan
om mait icke fick frambära en nådig önskan; den beviljades med förklarande att
sådant ingenting kunde uträtta. Med undantag af ett för tillfället valdt ringa
antal af kronofogden och häradsskrifvare!! önskade man allmänt, att endast spanmål
skulle bibehållas och att alla de öfriga persedlarne måtte åsättas en be
stämd
penningeskatt.
Föregifvande!, att man, efter det nya förslaget, skulle kunna bättre kontrollera
sina skatter, är helt och hållet falskt; ty då jag nu en gång löst uträkning
på min skatt, mäste, det vara lättare att kontrollera en sådan uträkning, än att
hvarje år kontrollera 20 års markegångs-medelpris. Denna omöjliga kontroll, samt
den omständigheten att allmogen blir ålagd lösa skatte-persedlar, som icke få
betalas i natura, skall framkalla långt flera klagomål och missnöje än hitintills
försports.
Stuls-Ulskoltels Ullålande, Jts 92
49
Granskar man förslaget för de olika länen, så ser man att det är uppgjord t
etter godtycke, för att icke säga mannamån. En del län hafva fått endast spanmål,
en dei, till exempel Calmar, hafva fått sina persedlar i smör, fläsk, kött;
hvilka persedlar aldrig få uppsägas, huru högt pris man än sätter på desamma
vid markegångs-sättningen.
Af alla dessa skäl synes tydligen att ingen rättvisa kommer att ega rum,
derest icke skatterne bestämmas att utgöras i spanmål och penningar. Eller k anhända
att man är road af att höra klagomål och missnöje ifrån evighet til!
evighet?»
Rörande den föreslagne ränteförenklingen för Stockholms län:
af Malts Pehrsson från samma län.
Angående ränteförenklingen för Calmar län:
af Mans Månsson från samma län.
Bih. till R. Sl. Prol. 1855 & 1854. i Sami. 1 Afd. 32 Hafi.
7
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1884.
1
\:o 1. Upsala Läll.
K i: g
Korn.
Smör.
Hö.
Dagsverken.
i Tunna.
1 Tunna.
1
Lisp.
1
Lisp.
1
Oke-,
1 Öränge-.
1814
8
—
—
6
—
—
3
12
—
—
9
4
1
8
21
4
1813
8
—
—
3
16
—
3
—
—
—
12
—
1
8
—
24
1818
10
—
—
7
—
—
3
16
—
—
18
—
1
12
—
—
24
1817
11
—
—
7
52
—
3
—
—
14
—
1
12
—
24
1818
41
32
—
9
—
—
3
—
—
16
—
1
12
—
22
o
1819
10
—
—
8
52
—
3
24
—
'—
16
—.'
i
8
—
—
20
—
1820
8
32
—
6
—
—
5
24
—
—
8
—
1
16
—
—
24
—
1821
6
24
—
5
—
—
4
—
—
8
—
1
16
—
;
24
—
1822 ...... . . .
6
32
—
6
32
—
4
42
—
—
16
—
1
16
—
24
—
1825
6
52
—
5
—
—
4
42
—
—
8
—
1
16
—
24
—-
1824
3
16
—
4
—
—
4
40
—
—
11
—
1
16
—
24
—
1823
7
—
—
3
16
—
3
16
—
—
15
—
1
18
—
26
—
1828
10
—
—
10
.—
—
5
16
—
—
21
4
1
18
—
24
—
1827
7
—
5
32
—
3
—
—
—
10
—
1
16
—
24
—
1828
6
32
—
6
—
—
4
40
—
—i
6
6
1
16
—
26
—
1829
8
—
—
6
—
—
4
40
—
—
11
—
1
16
—
26
—
•1850
8
—
—
5
16
—
5
32
—
—
8
—
1
16
—
26
—
1831
10
—
—
8
32
—
6
—
—
—
8
8
1
18
—
28
—
1852
7
52
—
6
—
—
6
—
—
—
16
—
1
18
—
28
—
1855
6
32
—
4
32
—
3
36
—
—
10
—
1
18
—
28
—
j 854
7
52
—
5
52
—
5
16
—
—
8
—
1
18
—
28
—
1853
7
32
—
6
32
—
3
24
—
—
15
—
1
18
—
28
—
1856
7
20
—
6
—
—
3
20
—
—
15
—
1
18
—
28
—
1857
8
16
— -
6
24
—
6
-
—
—
15
—
1
18
28
—
1858
9
52
—
7
16
—
6
16
—
—
15
4
1
18
—
28
—
1859
8
16
—
6
24
—
6
—
—
—
15
4
1
18
—
.
28
—
1840
8
32
—
6
-—
—
6
—
—
—
9
8
1
18
—
28
—
1841
11
24
—
6
8
—
3
56
—
—
8
6
1
18
—
28
—
1842
9
—
—.
6
24
—
3
52
—
—
8
—
1
18
—
28
—
1845
8
52
—
6
—
—
5
0
—
—
12
8
1
18
—
28
—
1844 .........
6
16
—
4
16
—
6
—
—
—
12
—
1
18
—
28
—
1843
11
52
—
7
32
—
6
12
—
—
14
—
1
14
—
20
—
1846
9
24
—
8
32
—
6
16
—
—
10
—
•1
16
—
24
—
1847
9
—
—
7
36
—
6
16
—
—
8
—
1
18
—
26
—
1848
6
40
—
6
8
—
6
24
—
—
7
6
1
18
—
__
26
—
1849
7
24
—
5
40
—
6
24
—
—'
11
2
1
18
—
26
—
1830
9
—
—
6
—
—
6
24
—
—
10
2
i
18
—.
26
—
1831
9
24
—
6
40
—
6
24
—
—
12
6
1
18
—
26
—
1832
10
-—
—
7
16
—
6
28
—
—
10
8
1
18
—
_
26
—
183.3
11
32
—
8
24
—
6
36
—
—
20
—
1
18
—
26
—
1814 1825
8
34
4
6
30
5
5
i
7
—
12
6
1
12
3
23
0
1824 1835
7
30
5
6
8
—
3
17
2
—
11
9
1
17
—
26
—
1834 1843
8
53
2
6
16
—
5
33
2
—
12
—
1
18
—
28
—
1844 1833
9
4
10
6
43
7
6
20
o
—
11
8
1
17
3
23
5
1814 1853
8
25
8
6
24
6
5
30
7
—
12
—
1
16
5,
—
23
8
1778 1787
2: 32. 7.
1
40
—
—
5
10
—
16
—
—
8
—
Hör till Siats-Utskottets Utlåtande, 1834, JM 92. 1
2
N:o 2. Stockholms Län.
llåii
Kori
Smör.
Mäsk.
Hö.
Kol
Ved.
Dagsverken.
1 'lunna.
1 Tunna.
1 Lis|).
I
Lis
P-
1
Lisp.
1
Läst.
i
Lass.
1
Oke-,
1 Drän
ze-.
lisl i ....
8
—
—
6
—
—
3
—
5
—
—
—
10
—
i
10
—
1
3
4
1
8
.
—
20
1813 ....
8
—
—
6
16
—
5
—
—
5
—
—
—
12
—
2
8
—
4
3
4
I
12
—
24
1816 ....
9
24
—
7
24
—
5
—
—
5
—
—
—
20
—
1
52
—
1
8
—
1
lo-
—
24
—
1817 ....
10
—
—
7
24
—
4
58
—
5
—
—
—
16
—
2
8
—
—
45
4
1
ie
—
26
8
1818 ....
11
—
—
9
16
—
4
40
_
5
—
—
—
21
4
2
8
—
—
43
4
1
16
20
1819 ....
9
40
9
—
—
5
24
—
5
—
—
—
18
—
2
—
—
—
42
8
1
16
—
20
1820 ....
7
40
—
5
24
—
4
32
—
2
52
—
—
8
—
2
—
—
1
_—.
1
12
—
18
1821 ....
6
_
—
6
—
—
4
16
8
—
2
—
—
1
II.
1
12
18
1822 ....
6
16
—
6
2
—
4
26
—
? 2
58
—
—
16
—
2
—
—
1
16
1
16
20
—
1825 ....
6
16
—
4
24
—
4
52
—
2
52
—
—
9
4
2
—
—
1
5
4
1
16
22
1824 ....
6
—
—
4
16
—
4
52
—
2
52
—
—
13
4
2
—
—
1
5
7
1
16
22
1825 ....
6
52
—
5
-—
—
5
_
2
52
—
—
16
—
2
—
—
1
20
—
1
52
50
1826 ....
10
24
—
9
24
—
3
—
_
5
—
—
—
24
—
2
—
T—
1
52
2
24
—
1827 ....
7
52
_
7
T—
—
3
—
—
5
—
—
—
12
—
2
—
• 1
52
1
52
24
1828 ....
6
16
—
5
52
—
5
—
2
40
—
—
8
—
2
_
1
52
1
52
24
1829 ....
7
16
—
6
52
—
3
—
—
2
40
—
14
—
2
—
1
37
4
1
52
24
—
1850 ....
8
16
6
•4—
—
6
—
2
40
—
12
—
2
12
1
26
8
1
52
24
—
1851 ....
10
16
9
—
6
—
—
5
16
—-
11
—
2
12
1
32
1
52
26
8
1852 ....
8
—
6
52
—
5
32
—
5
16
—
16
—
2
20
4
1
21
4
1
52
26
—
1855 ....
6
52
—
3
16
—
5
16
—
5
—
—
10
8
2
24
—
1
21
4
1
28
26
—
1854 ....
7
24
—
3
56
—
4
52
—
2
52
—
8
—
2
24
—
1
26
8
1
28
26
8
1855 ....
8
—
—
6
52
—
5
—
—
2
32
—
20
—
2
52
—
1
32
1
28
26
8
1856 ....
7
24
—
6
24
—
5
16
—
5
—
—
20
—
2
52
—
1
26
8
1
28
—
26
8
1857 ....
8
52
—
6
52
—
5
24
—
5
12
—
18
—
2
52
—
1
26
8
1
28
26
8
1858 ....
10
—
—
8
—r-
—
6
—
—
5
16
—
—
20
—
2
40
—
1
26
8
1
28
—
26
8
1859 ....
8
16
—
6
52
—
6
—
5
16
—
15
4
2
40
—
1
21
4
1
28
—
26
8
1840 ....
s
—
—
3
52
—
5
52
—
5
16
—
—
9
—
2
40
—
1
16
—
1
28
—
26
8
1841 ....
12
—
—
7
—
—
5
52
—
5
8
—
—
8
6
3
—
—
1
37
4
1
28
—
26
8
1842 ....
9
16
—
6
24
—
5
52
—
5
—
—
9
4
5
—
—
1
57
4
1
28
—
28
1845 ....
8
16
—
6
8
_
6
32
2
52
18
—
5
—
—
1
52
1
28
—
28
1844 ....
7
—
—
3
16
—
6
—
—
2
40
—
15
4
2
52
—
i
26
8
1
23
—
26
—
1845 ....
12
—
8
—
—
6
—
—
2
52
—
—
16
—
0
52
—
1
26
8
1
28
—
24
1846 ....
9
52
—
9
—
—
6
—
—
-s
16
—
—
12
—
2
52
—
1
26
8
1
28
—
24
—
1847 ... .
9
8
—
8
—
—
6
16
—
5
52
—
9
4
2
32
—
1
26
8
1
28
24
1848 ....
7
—
—
6
16
—
6
16
—
ö
8
—
—
6
8
2
32
—
1
26
8
1
32
—
24
—
1849 ....
7
1 6
—
6
16
—
6
52
—
3
—
—
—
12
—
5
—
—
2
—
1
52
26
8
18S0 ....
9
8
6
24
—
6
52
—
5
—
—
—
10
8
2
24
—
2
—
—
1
52
—
26
8
1831 ....
10
—
—
7
52
—
7
—
—
5
16
—
. —
15
4
2
24
—
2
—
—
1
52
.—
26
8
1! 32 ....
10
—
—
7
52
—
6
52
—
5
16
—
—
10
8
2
24
—
1
42
8
1
52
—
26
8
1853 ....
12
—
—
9
—
7
16
—
4
—
—
—
28
—
2
24
—
1
42
8
1
40
—
26
8
1814—1825
8
15
7
6
52
2
4
40
—
2
45
10
—
13
10
1
43
—
1
4
6
1
14
—
21
5
1824—185.3
7
57
7
6
24
10
5
12
1°
0
45
’7
—
15
10
2
6
11
1
25
10
1
51
7
—
23
1
1834 — 1845
8
41
7
6
26
10
5
29
7
5
2
—
—
14
3
2
58
3
1
28
5
1
28
—
—
26
11
1844—1833
9
16
—
7
18
5
6
24
—
5
11
5
—
15
5
2
50
3
1
36
5
i
51
2
—
23
6
1814—1853
8
27
2
6
57
7
5
26
7
3
1
8
—
15
10
2
18
2
1
23
9
1
26
2
24
8
1778-1787
2?
56.
1
40
9
1
13
—
—
5
10
—
—
—
_____
23
10
19
—
4
9
N:o 3.
Skaraborgs Liin.
liå“.
Korn.
Smör.
I)a
^sverken.
1 Tunna.
1 Tunna.
1 Lisp.
1 Oke
1 Dränge-.
1814
10
—
—
6
32
—
5
56
—
1
12
—
25
5
1815
8
—
—
5
16
—
5
16
—
1
—
—
—
21
4
1816
10
—
—
7
—
—
5
26
8
1
2
4
—
21
4
18 !7
10
—
—
6
—
—
5
16
—
1
—
—
—
18
1818
11
—
—
7
24
—
5
—
—
—
40
—
—
16
—
181!)
9
52
—
7
24
—
5
—
—
—
42
—
—
56
—
1880
6
52
5
16
—
4
28
—
—
42
—
—
16
1821
6
—
—
5
—
—
4
24
—
—
42
—
—
16
1822
6
—
—
5
—
—
4
16
—
—
42
—
—
16
1825
6
—
—
4
—
—
4
—
—
—
42
8
—
16
1824
7
—
—
5
Ili
—
5
—
—
1
—
—
—
16.
1823
6
—
—
5
—
—-
5
—
—
1
8
—
—
20
1826
10
—
9
16
—
5
16
—
1
ii
—
—
18
1827
6
8
—
5
—
—
4
24
—
1
o
—
20
1828
o
52
—
4
52
—
4
—
—
1
2
—
—
20
1829
8
24
—
5
12
—
4
24
—
6
—
—
20
1850
10
—
'—
8
—
—
5
—
—
1
6
—
—
20
—
1851
10
—
—
8
—
—
5
—
—
1
—
—
—
18
1852
6
52
—
4
52
—
5
—
—
1
—
—
—
8 8
1855
6
52
—
4
52
—
5
—
—
1
4
—
—
20
—
1854
7
16
—
5
52
—
5
8
—
1
16
—
—
21
4
1853
6
52
—
5
16
—
5
—
—
1
16
—
—
21
4
1856
7
52
—
6
—
—
5
26
8
1
16
—
—
21
4
1837
9
—
—
7
—
—
5
32
—
1
8
—
—
20
—
1858
10
—
—
7
32
—
5
52
—
1
ii
—
■—
20
—
1859
8
—
—
6
52
—
5
52
—
1
10
8
—
21
4
1840
8
8
—
o
24
—
6
—
—
1
S 0
8
—
21
4
1841
10
16
—
5
52
—
6
—
—
1
10
8
—
21
4
1842
11
—
—
7
16
—
6
—
—
1
10
8
—
21
4
1845
8
—
—
6
24
—
6
—
—
1
10
8
—
21
4
1844
5
10
8
3
24
—
5
—
—
1
4
—
—
lii
—
1843
9
24
—
6
36
—
5
—
—
1
—
—
—
18
—
1846
10
32
—
9
—
—
5
—
—
1
8
—
—
21
4
1847
9
16
—
7
16
—
5
36
—
1
—
—
—
18
8
4848
6
40
—
5
24
—
5
52
—
1
8
—
—
20
—
1849
7
52
—
5
16
—
3
52
—
1
16
—
—
21
4
1830
9
—
—
6
8
—
5
52
—
1
16
—
—
21
4
1831
11
16
—
8
—
—
5
52
—
1
16
—
—
21
4
1852
9
16
—
7
—
—
5
52
—
1
16
—
—
20
—
1853
11
52
—
8
52
—
6
—
—
1
16
—
—
21
4
1814 1823
8
16
—
5
44
10
4
43
—
—
45
8
—
18
—
1824—1835
7
52
—
5
47
7
4
40
—
1
5
7
—
19
—
1834 — 1845
8
29
8
6
16
—
5
32
4
1
11
9
—
21
i
1844—1855
9
2
8
6
54
9
5
24
4
1
10
—
—
20
2
1814—1855
8
20
1
6
11
10
5
11
5
1
5
9
—
19
7
1778—1787 . . . .
5
10
8
2
21
—
1
54
—
—
25
8
7
11
'
-J
N:o 4. K r o n o
-
Häg.
Kurn.
Halle.
Junor.
Hask.
1 Tunna.
1 Tunna.
1 Tunna.
1 1
asp
1 Lisp.
1814
>
10
—
6
32
—
5
—
—
4
52
—
4
—
—
1815
9
52
5
32
—
a
24
—
4
28
—
4
—
1816
10
—
8
—
■—
4
—
—
4
21
4
4
—
1817
9
16
6
—
—
0
28
—
4
21
4
5
24
1818
10
24
7
24
—
4
8
—
4
24
—
5
24
1819
12
—
8
—
—
g
28
—
4
52
4
5
20
1820
9
16
6
32
—
5
16
—
4
2!
4
—
—
1821
8
—
—
g
16
—
.5
16
T-<
4
21
4
5
10
1822
8
—
S
16
—
5
16
4
8
—
5
10
1825
7
16
4
52
—
5
—
—
4
21
4
5
32
1824
7
16
4
52
—
5
—
5
40
—
2
32
1825
7
16
—
5
—
—
5
16
—
4
—
—
2
0 2
1826
10
—
8
-
—
6
—
5
—
—
5
10
1827
8
24
7
—
—
4
—
5
—
—
4
—
1828
8
—
6
52
—
0
16
5
—
—*
4
16
1829
8
—
4
56
—
5
—
4
—
—
5
1850
1851
1 852
1854
1855
9
12
8
8
9
8
16
44
—
6
7
6
5
ry
6
16
16
—
5
4
5
5
5
16
12
16
—
4
4
4
4
4
4
21
21
21
2!
21
4
4
4
4
4
o
5
5
5
5
5
16
52
52
52
56
16
—
1856
8
—
6
—
—
4
—
5
—
—
5
16
1857
10
—
C
52
—
6
—
5
—
—
A
——
1858
9
52
7
16
—
4
52
5
—
—
A
1859
9
16
6
52
—
4
—
5
—
—
4
1840
10
16
6
—
—
4
—
5
—
—
A
—
1841
»' • » • •
12
52
6
16
—
4
24
—
5
—
—
A
—
1842
12
—
7
24
—
4
24
5
—
—
A
24
1845
9
16
7
16
—
4
16
—
5
32
—
5
1844
8
—
5
16
—
0
16
—
5
—
—
5
24
1845
1846
10
10
52
___
7
8
i
—
4
4
16
b
5
—
—
Ö
3
o2
52
1847
10
16
8
—
—
4
16
5
—
A
16
1848
7
52
—
6
—
—
0
16
—
5
—
—
A
—
1849
8
52
5
40
—
0
16
—
5
—
—
A
8
1850
9
—
6
—
—
5
24
5
—
—
A
—
1851
11
—
—
8
—
—
4
12
5
6
—
A
—
1
1852
10
52
8
16
—
4
24
5
6
—
A
—
1853
11
—
9
—
—
5
—
—
5
16
—
A
16
1814-
-1825
9
19
2
6
18
5
5
42
5
4
20
4
5
52
3
1824-
8
55
7
6
5
7
5
50
—
4
20
—
5
20
10
1854-
1845
9
40
—
6
42
5
4
16
—
4
45
10
5
58
—
1844-
1855
9
55
7
7
7
g
5
47
7
5
2
10
5
46
5
181.4-
1855
9
20
1
6
29
11
5
46
—
4
54
5
3
54
5
1778-
-1787
B
: 47. 8.
1
26
—
1
51
—
1
7
—
k
*
5
b e i* g s L ä 11.
Kull.
1 Lisp.
Oxo.
F/Sr.
Ilo.
1 Lisp.
Halm.
1 Lisp.
Ved.
1 Lass.
Dagsverken.
1 Öke-, | 1 Dräng
e-.
1
56
55
16
2
52
:
—£.
8
—
—
4
—
—
24
—
1
—
_
21
4
1
52
—
29
—
—
2
—
o
—
5
—
—
24
—
1
i
21
4
1
26
—
oo
£ 0
8
o
—
8
—
—
4
—
—
24
—
1
4
21
4
1
40
—
50
—
—
2
12
7
2
—
4
—
—
24
—
_ 1
4
21
4
1
52
—
24
16
—
o
—
—
8
—
• —
5
4
—
24
—
1
8
21
4
1
20
—
25
—
—
2
—
—
10
5
—
6
8
—
24
—
1
8
21
4
5!
—
—
55
16
—
o
8
6
5
—
8
—
—
24
—
1
8
21
4
1
57
4
50
—
—
2
—
!!
—
—
5
—
—
24
—
1
8
21
4
i
24
—
25
—
—
2
—
i)
4
—
5
4
—
24
—
1
8
21
4
1
40
—
52
—
—
2
—
7
2
—
5
4
—
24
—.
1
8
21
4
1
52
—
26
.2
—
1
40
-4-
<
2
—
2
8
—
24
—
1
8
21
4
1
56
—
28
—
1
40
7
2
—
4
—
—
24
—
1
8
21
4
1
12
—
20
—
1
16
10
10
—
8
—
—
24
—
1
8
21
4
•l
—
55
16
2
—
8
—
—
5
4
—
52
—
1
8
21
4
2
—
A0
—
2
18
S
8
—
4
—
—
52
—
1
12
21
4
1
40
—
55
18
2
—
7
4
—
4
—
—
32
—
1
12
20
—
1
40
—
55
18
2
16
8
—
—
4
—
—
40
—
1
16
20
—
1
40
—
55
16
—
2
18
—•
7
2
—
4
—
—
40
• —
1
16
—
21
4
1
40
—
0 i)
16
—
5
16
o
U
—
—
5
—
—
40
—
t
16
—
21
4
1
40
—
55
86
—
5
16
8
—
—
4
—
—
40
1
16
21
4
1
51!
—
50
40
—
5
16
_
8
—
—
5
—
—
40
1
12
21
4
1
52
28
—
—
5
16
'
!!
—
—
4
—
—
40
i
12
21
4
1
50
_
26
40
—
3
16
10
8
—
4
—
—
40
—
1
12
21
4
i
50
26
40
—
3
16
12
—
—
8
—
—
40
—
1
12
21
4
1
56
52
16
—
5
—
10
—
—
4
—
—
40
—
1
16
—
21
4
2
4
40
—
—
5
16
8
—
—
5
—
—
40
—
7 1
16
24
—
o
16
42
—
—
5
16
7
4
—
4
—
—
40
—
1
16
24
—
2
24
45
—
—
5
16
.—
7
4
—
6
—
—
40
—
1
16
24
—
2
16
40
—
—
5
16
!!
—
—
8
—
—
40
—
1
16
24
—
«
—
50
—
—
2
52
—u.
12
—
—
8
—
—
40
—
1
16
24
—
1
52
-
50
16
—
2
52
9
—
—
5
—
40
—
1
16
24
—
1
28
26
52
—
2
52
10
—
—
8
—
—
40
—
1
16
24
—
1
28
20
52
—
2
52
10
8
—
8
—
—
40
—
1
16
21
4
1
57
A
55
—
2
56
19
—
—
6
—
—
40
—
1
16
—
21
4
2
24
-
40
—
5
—
7
2
—
4
—
—
40
—
1
16
21
4
2
24
40
—
5
8
8
—
—
4
—
1
—
—
1
24
—
24
—
2
10
8
56
52
_l
5
8
8
—
—
6
—
1
—
—
1
24
—
24
—
2
32
—
5
—
9
2
—
6
—
1
—
—
1
24
—
24
—
2
52
—
5
—
O
10
—
7
—
1
—
—
1
24
—i
24
—
1
52
—
28
—
5
—
12
—
—
»10
—
1
—
—
1
24
—
24
—
1
54
A
28
10
8
2
5
2
8
—
• —
2
6
—
24
-
1
6
—
21
4
1
57
7
51
22
«
2
12
10
7
8
—
4
4
—
52
10
1
12
—
21
1
1
46
7
54
8
10
5
11
2
9
1
.—
5
7
—
40
—
1
14
5
—
22
8
1
45
7
52
35
2
, 2
45
7
9
6
—
6
5
—
44
—
1
20
—
—
25
2
1
41
—
51
51
5
o
30
2
—
8
7
—
4
8
—*
55
v
1
15
1
—
22
1
—
20
7
11
15
4
—
38
2
—
5
10
—
1
1
—
7
It
—
IS
8
—
7
9
Å
c
N:o 5. J ö il
-
mi
1815
1816
1817
1818
1819
1820
1821
1822
1825
1824
1825
1826
1827
1828
1829
1850
1851
1852
1835
1854
1855
1856
1857
1858
1859
1840
1841
1842
1843
1844
1845
1846
1847
1848
1849
1850
1851
1852
1855
1814—1823
1824 — 1853
1834—1845
1844—1855
1814—1855
1778—1787
Räg.
1 Tunna.
Korn.
1 Tunna.
Maira.
1 Tunna.
Smör.
1 Lisp.
Lläsk.
1 Lisp.
Kött.
1 Lisp.
9
16
—
6
52
—
4
—
4
21
4
5
16
—
1
52
—
8
16
—
5
52
—
5
16
—
4
21
4
5
_
—
1
24
—
9
52
—
6
56
—
4
8
—
4
8
—
5
12
—
1
18
—
9
16
—
6
8
—
5
16
4
—
5
6
_
1
20
—
to-
42
—
8
16
—
4
50
4
16
—
5
16
1
16
—
to
36
—
9
—
—
5
12
—
5
—
—
5
12
—
1
14
—
8
—
—
6
52
—
4
—
—
4
8
—
5
12
—
1
52
—
6
16
—
4
52
—
5
8
4
—
—
5
4
1
24
—
6
16
—
5
16
—
5
24
—
4
—
5
—
1
16
—
6
16
—
5
16
—
5
24
4
—
2
56
—
1
17
—
6
52
—
5
24
—
4
—
4
—
2
56
1
17
—
6
52
—
5
24
—
4
_
—
4
—
2
56
—
1
17
—
10
—
—
9
—
—
6
—
4
24
3
16
—
1
16
—
8
52
—
6
18
—
4
—
4
24
3
16
1
52
—
5
—
—
5
—
—
2
32
5
24
3
—
—
1
32
—
7
16
—
6
16
—
5
—
4
—
3
—
1
52
—
8
40
—
7
16
-
4
—
4
20
3
24
1
32
—
11
-i-
—
9
—
—
4
24
4
20
5
24
1
52
—
8
—
—
6
16
—
5
—
—
4
21
4
5
52
1
52
—
7
8
—
5
52
—
5
—
—
4
21
4
3
52
1
32
—
7
20
—
6
—
5
16
—
4
24
—
5
16
1
52
—
7
24
—
6
—
5
16
—
4
21
4
3
12
1
52
—
7
52
—
6
16
—
4
—
—
5
—
—
5
12
1
52
—
9
—
—
7
—
4
56
—
5
8
—
5
16
1
52
—
11
—
—
9
—
4
—
—
5
—
—
5
28
1
52
8
16
—
6
52
—
4
—
—
5
—
—
5
32
1
40
8
24
—
6
24
—
5
16
—
5
—
—
5
20
—
2
—
11
—
—
6
16
—
5
16
—
5
—
—
5
16
—
2
6
12
—
—
8
—
—
3
—
—
5
—
—
5
16
—
2
—
9
10
—
7
24
—
5
—
—
5
52
—
3
16
—
1
40
6
16
—
4
52
—
2
28
—
4
22
—
2
40
—
1
22
9
16
—
6
—
—
5
16
—
4
52
—
3
—
—
1
28
10
—
—
8
16
—
4
52
—
5
—
—
3
16
—
2
—
11
—
—
9
—
—
5
—
—
5
—
.—
5
16
—
2
—
7
52
—
6
16
—
5
—
—
4
42
—
5
24
—
2
8
8
—
—
6
—
—
5
8
—
5
—
—
3
24
—
2
6
9
—
—
7
—
—
5
32
—
5
—
—
5
24
—
2
—
11
—
—
8
—.
—
4
12
—
5
8
—
5
21
4
1
42
11
—
—
8
—
—
4
24
—
5
16
—
5
20
—
1
42
11
—
—
9
—
—
5
—
—
5
24
—
4
—
—
1
52
8
25
5
6
22
—
5
12
5
4
12
5
5
6
8
1
21
4
7
44
10
6
29
—
5
10
8
4
10
8
5
12
—
1
27
4
9
10
10
6
44
10
4
46
10
4
46
10
5
18
5
1
59
—
9
20
10
7
11
2
5
—
—
5
—
—
5
18
6
1
42
—
8
57
6
6
58
9
5
29
5
4
29
5
3
13
11
1
52
3
2: 41. 8.
1
27
2
1
27
2
—
47
—
—
22
1
k
köpings Lön.
Oxe.
Ivo.
Får.
Lamm.
Hö.
1 Lisp.
Ved.
1 Lass.
Da
1 Öke-
gsverken.
. | 1 Dräns
e-.
55
16
16
52
2
5
4
1
16
—
—
10
—
—
42
8
1
10
8
—
21
4
50
16
—
2
—
1
8
—
—
11
—
—
42
8
1
8
—
—
20
—
27
14
__
2
—
—
1
8
—
—
9
6
—
40
—
1
8
—
—
21
4
28
24
15
16
—
2
—
—
1
8
—
—
8
5
—
57
4
1
8
—
—
20
—
25
12
14
—
1
40
—
1
—
—
—
12
—
—
57
4
1
10
—
—
21
4
25
32
15
—
1
52
—
1
—
—
—
12
—
—
58
—
1
12
—
—
21
4
55
16
24
2
4
—
1
14
—
—
8
o
—
38
•—
1
12
-—-
—
21
4
50
,
20
2
—
1
8
—
—
•10
—
-—
58
—
1
8
—
—
20
—
50
20
2
1
8
—
—
10
8
—
58
—
1
12
—
—
21
4
52
20
2
1
8
—
10
—
—
58
—
1
12
—
—
21
4
52
20
2
—
1
8
> —
12
—
—
58
—
1
12
—
—
21
4
52
20
2
—
1
8
—
12
—
—
38
—
1
12
—
—
21
4
25
_
12
32
1
52
—
1
—
16
—
—
58
—
1
16
—
—
21
4
55
16
20
„
5
—
1
24
—
10
—
—
40
—
1
16
—
—
21
4
54
52
20
.
5
—
1
24
—
8
—
—
40
—
1
16
—
—
21
4
55
16
18
3
1
24
—
10
2
1
20
—
1
16
—
■—
21
4
55
20
13
52
3
—
1
24
—
9
6
1
24
1
16
—
—
21
4
55
20
-
18
52
3
1
24
—
8
—
1
16
—
1
16
—
—
21
4
55
20
18
52
4
—
2
—
—
9
—
1
16
—
1
16
—
—
21
4
55
20
18
52
4
—
2
—
—
9
—
1
16
—
1
16
—
—
21
4
55
16
.
19
3
16
—
1
52
—
10
—
1
16
—
■ 1
16
—
—
22
—
53
16
19
_
3
16
—
1
52
—
10
8
1
16
—
' 1
16
—
—
22
—
53
16
19
___
5
16
—
1
32
—
—
16
—
1
16
—
1
16
—
—
22
—
55
16
19
___
..
3
16
—
1
52
—
16
—
1
16
—
1
16
—
—
22
—
53
16
19
3
16
—
1
32
—
12
—
1
16
—
1
16
—
—
22
—
40
24
3
24
—
1
36
—
12
—
1
16
—
1
16
—
—
22
—
45
__
50
3
24
—
1
36
—
10
—
1
16
—
1
16
—
—
22
—
46
30
3
16
_
1
52
—
10
—
1
8
—
1
16
—
—
22
—
40
__
✓
25
—
5
16
—
1
52
—
15
4
1
8
—
1
16
—
—
24
—
50
-
20
2
24
—
i
12
—
16
—
1
8
—
1
16
—
—
24
—
50
20
2
24
—
1
12
.—
10
—
1
—
—
1
12
—
—
22
—
27
16
17
56
2
16
—
1
8
—
11
—
1
—
—
1
14
—
—
22
—
53
16
25
3
16
—
1
32
—
12
—
1
3
4
1
16
—
—
23
—
58
26
5
16
1
52
—
10
—
1
3
4
1
16
—
—
22
—
45
30
5
16
—
1
52
.—
8
—
1
5
4
1
16
—
—
21
4
42
50
5
16
—
1
52
—
12
—
1
24
—
1
16
—
—
24
—
40
_
-
26
52
5
16
1
52
r
12
—
1
24
—
1
16
—
—
24
—
35
16
22
10
3
_r_
—,
1
24
12
—
1
24
—
1
16
—
—
24
—
55
25
16
3
.
1
24
.
12
—
1
24
—
1
16
—
—
24
—
30
■
20
2
52
r
1
16
16
—
1
24
—
1
24
—.
—
24
—
29
14
10
17
14
5
1
46
6
1
7
10
10
2
—
59
—
1
10
1
—
20
11
32
19
2
18
23
7
2
41
7
1
25
2
10
5
1
4
7
1
13
2
—
21
4
36
56
10
22
19
2
5
15
7
1
50
10
12
7
> 1
15
7
1
16
—
—
22
3
55
9
7
24
4
7
5
—
10
. 1
24
5
11
6
1
15
7
1
16
2
—
23
—
53
20
1
20
27
11
2
57
7
1
21
4
—
11
2
1
3
8
i
14
4
—
21
11
9
57
5
5
1
8
—
51
8
—
—
—
—
5
13
—
8
8
—
13
10
—
7
11
iVso (5. West im a 11-
Hvete.
1 Tunna.-
Ilag.
1 Tunna.
Korn.
I Tunna.
Smor.
1 Hisp
i aii
11
52
8
8
6
4
4
43
lii 15
10
24
8
5
24
_
5
ISIG
12
9
16
7
8
.
S
16
1817
14
16
1 e
8
7
52
.H
_
1818
15
20
ii
16
8
52
4
52
1819
12
52
9
56
8
40
.
5
_
1820
9
8
7
40
5
24
_
4
52
1821
40
5
16
5
_
4
16
1822
8
30
6
4
6
12
4
56
_
1825
8
8
5
56
4
22
4
28
7
52
5
24
4
84
4
5
52
1825
8
7
5
1826
12
_
10
36
10
12
_
s
8
1827
8
52
6
8
5
40
_
5
26
8
1828  •
8
16
5
52
5
52
8
1829
10
;
7
__
5
59
5
1050
11
7
52
6
_
8
52
1851
15
16
9
40
9
8
24
1852
.
10
52
7
.
6
5
16
1833
8
G
24
5
5
16
1834
12
7
6
16
8
1835
8
52
7
6
16
8
1«3G • .
9
. .
-7
6
5
16
1837
10
52
8
16
7
6
16
1838
15
16
9
52
7
6
1859
12
52
8
24
6
52
8
52
1840 . . .
11
52
8
5
40
8
24
1841 ....
16
—
11
__
6
_
8
86
1842 . . .
12
—
9
6
52
8
8
_
1845
10
—
8
24
6
24
8
16
1844
10
—
5
54
4
14
8
12
1845
14
20
11
40
8
_
8
16
. . -
1846
12
32
8
42
8
26
8
86
1847
12
4
8
12
7
50
_
8
52
1848
10
—
6
52
6
_
8
52
. --
1849
11
16
7
16
,
5
24
_
3
52
1850
11
20
—
8
52
6
8
_
3
52
1851
12
—
0
20
7
20
_
5
40
1852
11
24
9
16
7
20
3
40
1855 .......
17
—
H
20
9
4
6
8
—
1814—1825
11
12
8
15
2
6
24
7
4
59
8
1824—1835
9
41
7
7
14
10
6
14
8
10
8
1834—1845
11
58
5
8
19
2
6
20
10
8
22
8
1844—1855
12
11
7
8
56
7
2
8
50
10
1814—1855 . .
11
15
11
8
8
10
6
26
11
3
15
11
1778—1787
—
—
—
—
—
—
—
—
1
57
2
lands Län.
Fläsk.
Hö.
Stångjern.
Tackjern.
Osmundsjern.
Dagsverken.
1 Lisp.
1 Lisp.
1 Skepp:d.
1 Skepp:d.
1 Skepp:d.
1 Oke-. | 1 öränge-.
4
—
—
—
8
—
7
5
4
5
8
—
4
8
—
—
44
—
—
22
—
4
—
—
—
10
8
10
—
—
5
—
—
5
—
—
—
40
—
—
20
4
16
—
—
46
—
13
56
—
7
—
—
6
52
—
—
42
8
—
21
4
4
12
—
—
10
8
14
—
—
7
—
—
6
42
—
—
44
—
—
22
—
5
40
—
13
4
14
16
—
7
—
—
6
42
—
—
44
—
—
22
5
40
—
—
14
—
13
16
—
7
—
—
6
42
—
—
40
—
—
20
3
56
—
—
7
—
17
24
—
7
8
—
7
8
—
56
—
—
18
_
5
52
—
—
7
—
14
40
—
6
12
—
6
12
—
—
37
4
—
18
8
5
16
—
—
14
1
14
16
—
7
4
—
7
4
—
—
37
4
—.
19
4
3
16
—
_
3
10
15
24
—
6
32
—
6
32
—
—
58
8
19
4
5
16
—
8
_
15
28
—
6
46
6
46
—
—
38
8
19
4
3
16
—
12
6
18
24
—
9
12
—
9
8
—
—
42
8
—
21
4
3
24
—
—
19
—
18
12
—
10
8
—
10
8
—
—
42
8
—
21
4
4
—
—
7
—
17
24
—
7
8
—
7
8
—
—
42
8
—
21
4
4
—
—
—
6
—
17
24
—
6
12
10
6
12
10
—
45
—
—
22
6
4
—
—.
10
8
17
4
—
6
12
10
6
12
10
—
44
—
22
4
3
4
—
6
8
15
40
—
6
15
6
6
15
6
.—
44
—
—
22
4
8
-
7
6
14
52
—
6
52
—
6
32
—
44
—
—
22
3
—
—
15
4
15
16
—
6
44
—
6
42
—
—
46
—
25
4
52
—
8
6
15
—
7
—
—
7
—
—
46
23
—
4
52
—
8
—
14
42
6
52
—
6
52
—
—
46
23
4
12
—
12
—
13
—
6
56
—
6
56
— •
—
46
—
—
25
4
6
—
14
3
17
—
7
12
—
7
12
—
—
45
4
_
22
8
4
52
—
14
3
16
52
—
7
—
—
7
—
—
—
45
4
—
22
8
4
24
—
14
—
16
16
—
7
28
—
7
28
—
—
45
4
—
22
8
4
16
—
9
4
17
24
—
7
56
—
7
36
—
—
45
4
—
22
8
4
28
—
7
6
16
16
—
7
36
—
7
56
—
—
45
4
__
22
8
4
16
—
6
8
16
16
—
7
40
—
7
40
—
—
45
4
_
22
8
4
—
—
6
8
16
16
—
7
36
—
7
56
—
—
45
4
22
8
3
56
—
13
4
14
—
—
6
16
—
6
16
—
—
45
4
—
22
8
5
26
—
_
10
—
15
—
5
—
—
5
—
—
42
8
—
21
'4
3
16
—
12
—
14
24
6
52
—
6
52
—
—
41
4
—
20
8
5
42
—
9
—
13
24
_
7
24
—
7
24
—.
—
41
4
—
20
8
4
16
-
8
.—
13
24
—
7
8
—
7
8
—
—
42
8
—
21
4
4
—
—
7
15
—
—
6
40
—
6
40
—
.—
45
4
—
21
4
5
42
—
9
7
15
—
—
6
40
—
6
40
—
1
—,
21
4
3
56
—
8
6
16
—
—
7
12
—
6
52
1
_
—
—
21
4
4
—
—
12
—
16
—
—
7
—
—
7
—
—
—
42
8
—
18
8
4
4
—
8
8
13
—
—
6
52
—
6
52
—
1
—
—
—
21
4
4
8
—
21
4
15
24
—
6
52
—
6
32
—
1
—
—
21
4
5
40
—
—
10
8
15
22
6
6
16
—
6
17
5
—
40
5
—
20
3
4
—
6
—
9
11
16
15
7
7
14
3
7
15
8
—
43
7
—
21
9
4
13
3
—
10
8
16
1
10
7
12
10
7
12
10
—
45
5
—
22
11
3
45
—
—
10
7
15
4
10
6
56
3
6
55
7
—
44
10
—
20
11
4
—
9
—
10
3
13
11
2
6
45
11
6
43
5
—
45
7
—
21
5
1
14
1 1
—
4
3
8
Hör lill Slals-Ulskollcls Ullålande, 1834, M 92. 2
10
X:o 7. Östergöthlands Län.
11 vele.
1 Tunna.
K äg.
1 Tunna.
Korn.
1 Tunna.
Halia.
1 Tunna.
Smör.
1 Lisp.
Oa
1 Öke
gsverken.
-. |1 Öränge-.
1814 ....
11
24
—
8
52
6
20
—
4
—
—
4
28
—
1
6
—
—
20
—
18IS ....
10
—
—
0
—
5
28
—
5
—
—
4
21
4
1
6
—
—
18
—
1816 ....
10
24
—
8
52
6
32
—
5
16
—
4
21
4
1
6
—
—
18
—
1817 ....
15
16
10
—
6
32
—
4
—
—
4
21
4
1
6
—
—
18
—
1818 ....
16
—
—
11
—
8
52
—
4
16
—
4
21
4
1
10
8
—
20
—
1810 ....
12
—
—
10
—
0
—
—
3
—
—
6
—
—
1
12
—
—
20
—
1820 ....
0
—
6
40
5
—
—
2
53
—
4
—
—
1
4
—
—
16
—
1821 ....
8
—
5
—
4
—
—
2
16
—
5
16
—
1
4
—
—
16
—
1822 ....
8
—
—
5
16
5
16
—
5
16
—
4
—
—
1
8
—
—
16
—
1823 ....
0
24
—
6
32
5
—
—
2
24
—
3
24
—
1
4
—
—
16
—
1824 ....
8
—
6
16
5
32
—
5
16
—
5
32
—
1
6
—
—
16
—
1825 ....
6
52
—
6
8
5
—
—
5
—
—
4
21
4
1
6
—
—
18
—
1826 ....
11
24
—
10
—
0
24
—
6
16
—
3
16
—
1
16
—
—
18
—
1827 ....
0
24
—
6
32
5
52
—
5
52
—
4
21
4
1
8
—
—
18
—
1828 ....
8
—
—.
3
52
5
—
—
5
—
—
3
16
—1-
1
4
—
—
16
—
1820 ....
12
—
—
6
40
,
6
16
—
5
16
—
5
32
—
1
8
—
—
18
—
1850 ....
12
—
—
8
—
6
16
—
5
16
—
4
21
4
1
8
—
—
18
—
1851 ....
15
16
—
0
52
8
52
—
5
16
—
4
21
4
1
8
—
—
18
—
1852 ....
0
16
—
6
32
5
16
—
2
32
—
4
21
4
1
8
—
—
18
—
1853 ....
8
—
—
6
24
4
52
—
2
20
—
4
52
—
1
10
8
—
20
—
1854 ....
10
32
—
8
16
6
16
—
5
16
—
4
21
4
1
10
8
—
20
—
1853 ....
8
—
—
6
24
5
12
—
2
28
—
4
21
4
1
10
8
—
18
8
1856 ....
8
—
—
7
—
_
6
4
5
1
12
—
20
—
1857 ....
0
—
—
8
16
7
—
4
16
—
3
—
1
16
—
—
20
—
1858 ....
14
—
—
10
—
7
52
—
5
36
—
3
1
16
—
20
—
1850 ....
12
—
—
7
52
6
16
5
16
3
1
16
—
20
—
1840 ....
12
—
—
8
5
40
2
44
3
—
1
18
—
20
—
1841 ....
14
52
—
11
6
—
5
—
3
—
1
18
—
20
—
1842 ....
12
—
—
10
7
16
3
16
3
1
18
—
20
—
1845 ....
0
52
—
8
6
16
5
16
5
32
—
1
18
—
20
—
1844 ....
8
40
—
6
4
—
2
8
3
1
18
.—
18
—
1845 ....
15
—
—
10
7
—
5
24
3
1
18
—
18
—
1846 ....
15
—
—
0
24
0
8
4
—
3
—
—
1
18
—
18
—
1847 ....
12
24
—
8
24
8
—
—
5
16
5
12
—
1
18
—
18
—
1848 ....
10
52
—
6
40
5
40
—
5
—
5
12
—
1
18
—
18
—
1840 ....
10
52
—
7
—
5
16
—
2
40
3
16
—
1
18
—
18
—
1830 ....
11
16
—
0
16
—
7
—
—
4
—
3
52
—
1
20
—
18
—
1851 ....
11
52
—
0
40
7
8
4
—
3
52
—
1
20
—
18
—
1852 ....
11
24
—
0
16
7
16
—
3
16
5
52
—
1
22
—
—
19
—
1855 ....
16
16
—
10
52
8
16
4
—
3
40
—
1
24
—
20
—
1814—1825
10
57
7
8
5
7
6
11
0
3
21
11
4
15
4
1
6
8
—
17
10
1824—1853
0
40
—
7
12
6
10
3
5
21
2
4
15
10
1
8
5
—
17
10
1854—1845
11
—
8
25
2
6
19
7
5
18
10
4
43
10
1
15
4
—
19
10
1844—1833
12
2
5
8
55
7
6
44
—
5
20
—
5
12
10
1
19
5
—
18
4
1814—1833
10
44
—
8
6
7
6
21
4
5
20
6
4
55
2
1
12
5
—
18
5
1778—1787
5
5
10
2
44
0
0
18
9
—
—
—
1
29
8
—
16
7
—
7
6
Nso 8. Södermanlands Län.
11
Hvete.
1 Tunna.
Käg.
1 Tunna.
Korn.
1 Tunna.
Smör.
4 Lisp.
6 lask.
1 Lisp.
ilo.
4 Lisp.
Dagsverken.
4 Öke-. 14 Öränge-,
1814 ....
12
—
—
8
—
—
6
124
-
5
—
—
5
—
—
8
6
1
—
—
20
1815 ....
10
12
—
8
—
—
5
140
—
5
—
—
2
56
—
—
10
8
1
—.
—
20
1846 ....
12
—
—
9
16
—
7
16
—
5
—
—
2
56
—
—
15
1
—
—
—
20
4817 ....
15
16
—
10
—
—
7
16
—
4
52
—
2
56
—
—
12
—
1
—
—
—
21
1818 ....
15
8
—
10
42
—
8
28
—
4
52
—
2
56
—
—
14
1
—
—
18
1819 ....
12
8
—
10
—
—
9
—
—
5
24
—
2
40
—
—
16
1
—
—
—
18
1820 ....
9
16
—
8
—.
—
3
52
—
4
52
—
2
56
—
—
8
—
44
—
—
16
1821 ....
9
—
—
3
52
—
5
—
—
4
21
4
5
—
—
8
1
—
—
—
18
1822 ....
9
—
—
3
52
—
5
24
—
4
32
—
5
l
—
—
16
1
6
—
—
18
1825 ....
9
—
—
6
—
—
5
—
—
4
52
—
5
—
—
—
10
8
1
6
—
—
18
1824 ....
8
—
—
6
16
—
3
52
—
5
—
—
5
—
—
—
16
—
1
8
—
—
18
1823 ....
7
—
—
6
—
—
5
—
—
4
52
—
5
—
—
16
1
—
—
—
20
1826 ....
11
—
—
9
16
—
8
52
—
5
—
—
4
—
—
—
20
—
1
4
—
—
16
1827 ....
8
52
—
6
16
—
5
16
—
4
56
—
3
50
—
.—
8
4
1
4
—
—
16
1828 ....
7
—
—
5
—
—
4
52
—
4
21
4
3
16
—
—
6
—
1
—
—
—
16
1829 ....
12
—
—
7
16
—
6
—
—
4
52
—
5
10
8
—
16
—
1
6
—
—
17
1850 ....
12
—
—
7
52
—
6
—
—
5
—
—
5
10
8
—
7
—
1
6
—
—
16
1851 ....
12
—
—
9
16
—
7
16
—
5
16
—
5
26
—
—
6
6
1
6
—
—
16
1852 ....
9
52
—
7
16
—
3
52
—
5
—
—
5
—
—
—
12
—
1
8
—
—
18
1855 ....
8
52
—
6
16
—
3
—
—
5
—
—
5
—
—
—
10
—
1
8
—
—
18
1854 ....
10
—
—
7
16
—
6
—
—
5
—
—
5
8
—
.—
10
8
1
5
4
—
18
1853 ....
9
—
—
7
—
—
6
—.
—
5
—
—
5
8
—
—
16
1
5
4
—
18
1856 ....
9
—
—
7
—
—
6
52
—
5
6
—
5
20
—
—
17
—
1
8
—
—
19
1857 ....
9
16
—
8
—
—
6
52
—
5
16
—
5
52
—
—
10
—
1
10
—
—
19
1858 ....
14
—
—
9
24
—
7
16
—
5
16
—
3
56
—
—
17
—
1
10
—
—
19
1859 ....
12
52
—
8
i!
—
6
40
—
5
52
—
5
56
—
—
12
—
1
10
—
—
20
1840 ....
12
—
—
8
—
—
6
16
—
5
16
—
5
56
—
—
10
8
1
10
—
—
20
1841 ....
14
52
—
11
—
—
6
—
—
3
16
—
3
56
—
—
9
—
1
10
—
—
20
1842 ....
11
16
—
8
52
—
6
16
—
5
52
—
5
24
—
—
9
—
1
10
—
—
20
1845 ....
9
52
—
8
—
—
6
—
—
6
16
—
5
24
—
—
14
—
1
10
—
—
20
1844 ....
10
52
—
6
16
—
5
16
—
5
52
—
, 4
—
—
—
15
4
1
8
—
—
19
1843 ....
15
16
—
10
24
—
8
—
—
5
26
8
4
52
—
—
13
4
1
8
—
—
16
1846 ....
12
5 2
—
9
—
—
8
16
—
5
28
—
4
32
—
—
11
6
1
8
—
—
17
1847 ....
12
8
—
8
16
—
7
,—
—
.6
—
—
4
—
—
—
8
—
1
10
—
—
17
1848 ....
10
—
—
6
52
—
5
52
—
6
—
_
4
.—
—
—
8
—
1
10
—
—
17
1849 '. . . .
10
52
—
6
40
—
5
24
—
6
—
—
4
—
—
—
10
—
1
12
—
—
18
1830 ....
11
—
—
8
52
—
6
16
—
6
16
—
4
—
—
—
10
—
1
12
—
—
18
1831 ....
11
IG
—
9
—
—
7
16
—
6
52
—
5
6
—
—
14
—
1
12
—
—
18
1832 ....
11
24
—
9
8
—
7
16
—
6
16
—
4
—
—
—
10
8
1
12
—
—
18
1835 ....
17
16
—
11
—
—
8
52
—
6
52
—
4
8
—
—
20
—
1
16
—
—
18
1814 — 4825
11
6
—
8
7
5
6
27
7
4
59
9
2
41
2
—
11
11
1
—
10
—
18
1824—1855
9
28
10
7
4
10
5
44
10
4
42
6
5
14
2
—
11
9
1
3
—
—
17
1854—1845
11
8
—
8
12
10
6
20
3
20
10
5
26
—
—
13
2
1
8
10
—
19
1844—1855
12
5
0
8
26
3
6
45
7
6
5
10
4
5
—
—
11
11
1
10
10
—
13
1814—1855
10
47
6
8
—
10
6
22
6
5
14
9
5
21
1
—
12
2
1
6
4
—
17
1778—1787
2: 58. 4.
1
41
7
1
9
4
7
6
—
15
1
7
40 M
12
N:o 1). Elfsborgs Län.
Kfig.
Koni.
Halra.
Smör
Da
gsverken.
1 Tunna.
1 Tunna.
1 Tunna.
1 Lisp.
1 Oke
-
1 Öränge-,
1814
9
16
—
6
16
—
5
24
—
6
—
—
1
12
—
21
4
1813
8
24
—
3
24
—
5
8
—
5
16
1
16
—
20
—
1816
10
—
—
6
40
—
4
—
—
4
42
1
! 2
—
16
—
1817
9
24
—
6
—
—
3
16
—
4
21
4
1
12
—
16
—
1818
11
5
4
7
52
—
4
8
—
4
21
4
1
12
—
16
—
1819
10
—
—
7
16
—
4
—
—
4
21
4
1
12
—
16
—
1820
9
—
—
6
52
—
3
16
—
4
21
4
1
12
—
18
—
1821
6
32
—
4
52
—
2
12
—.
4
—
—
1
12
—
16
—
1822
6
32
—
5
—
—
5
—
—
4
21
4
1
12
—
16
—
1823
6
—
3
52
1
40
—
4
1
12
—
16
—
1824
6
52
—
4
52
2
52
—
5
—
1
12
—
16
—
1823
7
.—.
—
5
16
3
16
—
5
—
1
16
—
20
—
1826
10
52
—
8
52
6
32
—
4
56
1
16
—
18
—
1827
6
32
—
5
—
2
52
—
4
21
4
1
16
—
18
—
1828
5
52
—
4
—
2
16
—
3
16
1
8
—
16
—
1829
8
—
—
5
—
2
10
8
3
52
—
1
8
—
16
—
1850
10
16
—
6
52
3
52
—
4
21
4
1
8
—
16
—
1851
10
16
—
7
—
5
32
—
4
21
4
1
8
—
16
—
1832
7
16
—
5
16
2
16
—
4
—
1
8
16
1855
7
16
—
4
40
g
24
—
4
2!
4
1
8
—
16
H
1854
7
16
—
5
—
2
52
—
4
21
4
1
8
—
17
4
1853
7
16
—
5
—
2
52
—
4
21
4
1
8
—
17
A
1856
8
—
—
6
—
3
16
—
5
—
1
8
—
17
A
1857
10
—
—
7
—
4
52
—
5
26
8
1
8
—
17
A
1858
9
32
—
7
—
—
4
—
—
5
—
1
8
—
17
A
1859
8
52
—
6
52
—
4
—
—
3
—
1
8
—
18
—
1840
10
—
—
5
24
—
5
—
—
5
—
1
8
—
18
—?
1841
10
21
—
3
16
2
32
5
1
16
—
18
—
1842
11
—
—
6
16
—
5
16
—
5
—
1
16
—
18
—
1845
8
24
—
6
24
3
24
5
52
1
16
—
—
18
— i
1844
6
—
—
4
52
—
2
16
—
3
1
16
—
18
—
1843
9
16
—
6
—
—
3
16
—
5
—
1
16
18
—
1846
11
16
—
9
—
5
—
5
1
16
17
A
1847
10
32
—
7
16
4
—
6
5
4
1
16
18
—
1848
7
32
—
5
32
5
16
—
6
5
4
1
16
18
—!
1849
8
32
—
5
16
—
3
24
—
6
16
—
1
16
18
—1
1830
9
—
—
5
24
—
5
24
—
3
26
8
1
16
18
”"i
1851
12
—
—
9
—
—
4
32
—
5
26
8
1
16
—
18
1852
10
—
—
7
—
—
3
40
—
5
26
8
20
20
—:
1853
15
—
—
9
16
—
4
52
6
16
1
24
20
-i
1814 — 1825
8
52
6
5
46
5
5
12
3
4
30
10
1
12
5
17
£
1824 1835
8
—
—
5
51
2
5
9
10
4
16
11
1
10
10
16
10
1854—1843
9
4
10
6
1
7
3
18
5
3
6
1
10
5
17
J
1844 1855
9
56
10
6
42
5
3
59
2
5
31
6
1
17
2
18
4
1814—1833
8
42
6
6
6
5
3
20
4
44
1
12
8
17
6
1778 1787
3
10
9
g
25
2
1
24
7
1
35
5
—
24
7
—
8
—
N : r i s 10 och 11. Calmar Län.
14
Råg 1 Tunna.
Korn 1
Tunna.
Hafra 1
Tunna.
Smör
1
Lispund
Fläsk l Lispund.
Kött 1 Lispund.
Oxe.
Ko.
Får.
Lamm.
Hö 1 Lispund.
Ved
Lass.
Öke-Dagsverken.
Dränge-Dagsverken.
Fasta
Fasta
Fasta
Fasta
Fasta
Fasta
Fasta
Fasta
Fasta
Fasta
Fasta
Fasta
Fasta
Fasta
Oland.
Oland.
Oland.
Oland.
Oland.
Olane
Oland.
Oland.
Oland.
Oland.
Oland.
Oland.
Oland.
Oland.
landet.
landet.
landet.
landet.
landet.
landet.
landet.
landet.
landet.
landet.
landet.
landet.
landet.
landet.
1814
9
28
—
9
28
—
6
24
—
6
24
—
3
32
—
3
52
—
4
36
—
4
36
—
4
—
—
4
—
—
1
32
—
1
52
—
32
—
—
32
—
—
19
—
—
19
—
—
‘2
32
—
2
32
—
1
16
—
1
16
—
—
6
5
—
6
5
—
44
—
—
44
—
—
—
—
—
—
24
—
—
24
_
1815
9
28
—
9
28
—
6
—
—
6
—
—
3
—
—
5
-
—
4
36
—
4
36
—
3
32
—
3
32
—
1
24
—
l
24
—
30
—
—
30
—
-
18
-
—
18
-
—
2
32
—
2
52
—
1
16
—
1
16
—
—
7
2
—
7
2
-
-
—
—
—
-
—
—
-
24
-
-
24
—
1816
9
32
—
9
32
—
7
16
—
7
16
—
3
24
—
3
24
—
4
32
—
4
32
—
3
32
—
3
32
—
1
16
—
1
16
—
22
—
—
22
—
—
14
—
—
14
-
—
2
—
—
2
—
-
1
—
-
1
—
-
—-
8
—
—
8
-
-
—
-
-
-
—
-
-
-
24
—
—
24
—
1817
9
32
—
9
32
-
7
—
—
7
—
—
3
16
—
3
16
—
4
52
-
4
32
—
3
52
-
3
32
-
1
16
—
l
16
—
22
—
—
22
—
-
14
—
—
14
-
—
*2
—
-
2
-
—
1
—
-
1
—
—
—
8
-
—
8
-
—
-
—
—
-
-
-
-
—
24
-
-
24
—
1818
10
32
—
10
32
—
8
—
—
8
—
—
4
16
-
4
16
—
5
—
5
—
—
3
32
—
5
32
—
1
16
—
1
16
—
20
-
-
20
-
—
13
—
-
15
—
—
2
-
—
2
—
—
1
—
-
1
—
—
—
9
7
—
9
7
-
—
-
—
—
—
—
-
-
24
-
-
24
-
1819 .....
10
16
—
10
16
—
8
16
—
8
16
—
4
32
—
4
32
—
6
—
—
6
—
-
5
16
—
5
IG
—
l
16
—
1
16
—
20
—
—
20
—
—
13
—
—
13
—
-
2
-
—
2
—
-
1
—
—
1
—
—
-
12
-
—
12
—
-
-
—
—
—
-
—
—
-
24
—
—
24
-
1820
8
16
—
7
—
—
7
16
—
5
—
—
4
—
-
2
32
—
5
16
—
4
24
—
3
16
—
5
16
—
1
32
—
1
16
—
26
52
-
18
—
—
20
—
—
12
—
-
2
24
—
2
—
—
1
16
—
1
-
—
—
9
7
—
7
2
—
—
-
-
-
—
—
32
—
—
24
-
—
lt>
—
1821
7
16
—
5
16
—
6
—
—
4
16
—
3
-
—
2
8
—
5
—
—
4
-
—
5
32
-
3
16
—
1
32
—
l
16
—
26
32
—
18
—
—
20
-
—
10
16
-
2
24
—
1
52
—
1
16
-
—
40
—
—
9
7
—
7
10
—
—
-
-
-
—
-
32
—
—
24
—
—
16
-
1822 .....
6
—
—
6
—
—
6
-
—
6
—
—
3
16
—
4
—
—
5
—
—
4
-
—
3
16
-
3
-
—
1
52
-
1
-
—
25
—
—
14
-
-
18
—
—
8
—
-
2
-
—
1
16
—
1
12
—
—
32
—
—
12
-
—
9
7
—
—
-
-
—
—
—
32
—
—
24
-
—
16
—
1823
6
16
—
5
—
—
5
24
-
4
—
—
3
16
—
2
-
—
4
24
—
3
16
—
3
16
—
0
-
—
1
52
-
-
40
—
30
—
-
20
-
-
20
—
-
13
16
—
2
—
—
1
16
—
1
12
—
—
32
—
—
8
5
—
4
10
-
—
—
36
—
—
46
—
—
28
—
-
23
—
—
14
—
1824
6
16
—
4
24
—
5
24
-
3
24
—
3
16
—
2
—
—
4
24
—
3
16
—
3
—
—
2
8
—
1
32
—
—
40
—
26
32
-
20
—
—
18
—
—
13
16
—
2
—
—
1
8
—
1
12
—
—
28
-
—
10
10
—
6
2
-
—
—
32
-
-
-
-
26
8
—
24
—
—
13
4
1825
6
—
—
4
32
—
4
32
-
3
32
—
3
—
—
2
16
—
4
24
-
.3
20
—
5
-
-
2
20
—
1
32
-
1
—
—
26
32
—
20
-
—
18
—
—
13
16
-
2
—
—
1
28
—
1
12
—
—
40
—
—
9
7
—
6
5
—
—
1
—
—
-
-
-
32
-
—
24
—
—
IG
—
1826
9
24
—
8
40
—
8
32
—
8
12
-
5
—
—
4
32
—
S
16
—
4
-
—
3
16
-
3
-
—
1
24
—
1
16
—
22
—
-
18
—
—
13
16
—
12
-
—
2
-
—
1
36
—
l
12
-
—
40
-
—
14
5
—
9
7
-
-
1
—
—
—
-
—
32
—
-
24
—
—
16
—
1827
8
—
-
7
16
—
7
—
—
6
16
—
3
32
—
3
16
—
5
-
—
5
32
—
3
16
—
3
-
—
1
24
-
1
16
—
22
—
—
18
—
—
13
16
-
12
—
—
2
—
-
1
36
—
1
12
—
—
40
-
—
14
5
—
9
7
-
-
l
—
-
—
-
—
32
-
-
24
—
-
16
-
1828
6
12
—
5
12
6
—
—
5
16
-
5
—
—
2
32
—
5
—
—
3
32
-
3
16
-
•3
-
—
1
24
—
l
16
—
26
32
-
18
-
—
15
36
-
12
—
—
2
—
—
1
36
—
1
12
-
—
40
-
—
9
7
—
7
2
—
—
1
—
—
—
44
—
-
36
—
—
22
—
—
18
-
1829
7
24
-
6
24
—
6
—
—
5
24
—
3
16
—
5
—
—
4
21
4
4
—
-
3
16
—
3
-
—
1
16
—
l
8
—
22
—
—
18
—
—
15
16
—
12
-
-
2
20
-
2
-
—
1
12
-
1
-
—
—
9
7
—
7
2
—
—
1
—
—
—
44
-
—
40
-
—
22
—
—
20
—
1850
8
16
—
7
16
—
6
16
—
5
32
—
3
24
—
3
8
—
4
21
4
4
-
—
5
16
—
3
-
—
1
16
—
1
8
—
25
—
—
21
—
-
13
16
—
12
—
—
2
20
-
2
—
—
1
12
-
1
—
—
—
8
—
-
6
5
-
—
1
-
—
1
—
-
—
40
-
—
24
—
-
20
—
1851
10
-
—
9
16
—
7
24
—
7
16
—
4
—
-
5
24
-
5
—
—
4
32
—
3
16
—
3
-
—
1
32
—
1
24
—
30
-
-
30
—
—
20
—
—
20
—
-
2
20
-
2
16
—
1
12
-
1
8
—
-
7
o
—
7
2
-
—
i
—
-
1
—
-
—
40
—
-
24
—
—
24
—
1832
8
-
—
7
16
-
6
—
—
5
40
—
3
16
—
3
—
—
5
—
-
4
52
—
3
16
—
3
-
—
1
32
—
1
24
—
28
-
—
28
—
—
22
—
—
22
—
—
3
—
—
3
—
—
1
24
—
1
24
—
-
8
—
—
8
—
—
—
1
—
-
1
—
—
-
40
—
-
24
—
—
24
-
1853
7
32
—
6
32
—
5
—
—
4
32
—
o
32
-
2
16
—
5
-
—
4
52
—
3
-
-
3
-
—
1
52
—
1
24
—
26
32
—
25
—
22
—
—
21
—
—
3
—
—
3
-
-
1
24
—
1
24
—
—
9
2
-
9
2
—
-
l
-
—
1
-
-
-
40
-
-
24
—
—
24
—
1834
8
16
—
7
16
—
6
6
—
6
—
-
3
—
-
2
32
—
5
—
-
5
—
—
5
-
—
3
—
1
52
—
1
24
—
29
—
—
24
-
21
24
—
18
36
—
3
—
-
3
-
—
1
24
—
1
24
—
—
8
—
—
6
5
-
-
1
-
—
1
-
-
1
-
—
—
14
—
—
24
-
1835
8
—
—
7
16
-
6
—
—
5
16
—
3
—
—
2
32
—
5
—
-
5
—
—
2
52
-
2
32
—
1
52
—
1
24
-
25
—
—
22
24
—
18
—
—
16
-
—
3
—
—
5
-
—
1
24
—
1
24
—
—
10
—
-
8
-
—
—
1
-
-
1
-
—
1
—
-
—
24
—
—
24
—
1836
7
22
-
7
—
—
6
32
—
6
16
—
4
—
—
3
52
—
5
—
-
5
-
—
3
—
—
5
-
—
1
52
—
1
24
—
25
—
—
20
—
—
18
—
—
16
—
—
2
52
-
2
16
-
l
16
-
1
8
-
—
l ■;
2
—
11
2
—
—
1
—
-
1
—
—
1
-
-
-
24
—
24
-
1837 .....
8
32
-
8
16
-
7
—
—
7
—
-
4
—
—
4
—
—
5
-
—
5
—
—
3
—
—
3
-
—
1
32
-
1
24
—
25
-
—
20
—
-
18
—
—
16
-
—
2
32
—
2
16
—
1
16
-
i
8
-
—
10
10
-
10
10
—
—
1
—
—
1
-
—
1
-
—
—
24
—
—
24
1838
10
-
—
9
16
-
7
32
—
7
32
-
4
16
—
4
16
—
5
16
—
5
16
—
3
16
—
3
16
—
1
52
-
l
52
-
25
—
—
20
—
—
18
—
-
16
—
—
2
52
—
2
16
—
1
16
—
i
8
—
—
11
7
—
11
7
—
—
l
—
—
1
—
—
t
-
—
-
24
—
—
24
—
1859
tt
-
—
7
16
—
6
ti
-
6
8
—
5
16
-
3
8
-
5
16
-
5
16
-
3
32
-
3
52
-
2
10
8
2
10
8
35
-
—
33
16
—
25
-
—
22
10
8
5
8
—
3
—
—
1
32
—
i
24
—
—
10
2
-
10
o
—
—
i
—
—
1
—
—
1
—
—
22
—
—
24
—
1840
«
16
—
7
18
—
5
52
—
5
24
—
3
20
—
5
12
—
5
16
-
5
16
—
3
52
-
3
32
—
2
32
—
2
32
—
41
32
—
40
-
-
30
—
—
28
-
—
3
32
—
3
16
-
2
-
—
i
32
-
—
8
5
-
8
5
-
—
1
4
—
1
—
-
-
46
—
—
24
—
-
21
4
1841
11
24
-
10
40
—
6
24
—
6
24
—
5
16
—
3
8
—
5
—
-
5
—
—
3
16
—
3
16
—
24
-
2
24
—
38
—
—
56
-
—
26
—
-
24
—
—
5
16
—
3
—
—
1
52
-
i
24
—
—
8
8
—
8
8
10
8
1
13
4
1
-
—
—
45
4
—
24
—
—
22
t!
1842
10
16
—
9
52
-
7
-
—
7
—
—
3
24
—
3
16
—
5
16
—
5
16
—
5
16
-
3
16
-
2
16
—
2
16
-
35
—
-
33
16
—
24
-
—
23
-
-
5
<6
—
3
—
—
1
32
-
i
24
-
—
10
-
—
10
—
10
8
1
13
4
1
8
-
1
8
-
—
24
—
—
24
-
1843
8
24
—
7
40
—
6
24
-
6
24
—
3
24
—
3
16
—
6
—
-
5
-
—
3
8
—
3
8
—
2
—
—
2
—
—
50
-
—
28
—
—
20
—
-
18
—
-
3
-
-
2
52
—
1
24
—
i
16
—
-
12
-
—
12
—
10
8
l
13
4
1
8
-
1
8
—
—
24
—
—
24
-
1844
6
24
-
5
40
—
4
56
—
4
56
-
2
36
—
2
56
—
5
-
-
5
-
—
3
—
-
3
—
—
1
40
—
1
56
—
27
—
—
25
16
—
18
-
-
17
—
-
2
52
-
2
16
-
1
16
-
i
8
—
—
10
10
—
10
10
8
-
1
12
-
1
4
—
1
4
—
-
24
—
—
24
—
1845
11
—
—
10
16
—
7
24
—
7
24
—
4
—
—
5
44
—
5
—
—
5
—
—
3
—
—
3
—
—
1
24
—
1
24
-
22
—
—
22
—
—
15
—
-
14
-
■ —
2
24
—
2
8
-
1
12
-
i
4
—
—
10
10
-
10
10
8
-
1
12
—
1
-
—
1
-
-
—
21
4
-
21
4
1846
9
32
-
9
-
—
8
16
—
8
16
-
4
16
—
4
12
—
5
8
-
5
8
—
3
8
—
3
8
-
1
32
-
1
52
—
26
32
-
25
—
—
18
—
—
16
52
—
2
32
—
2
32
—
1
16
—
i
16
—
—
11
5
—
11
5
8
—
1
12
-
1
-
-
1
—
—
—
21
4
—
21
4
1847 .....
10
12
—
9
28
—
8
16
—
8
16
—
4
-
—
3
40
—
5
16
—
5
16
—
3
24
-
3
24
—
2
16
-
2
16
—
53
16
—
33
16
—
22
—
—
22
-
—
5
—
—
3
-
—
1
24
—
i
24
—
—
9
—
—
9
—
8
—
l
12
—
1
-
—
1
-
-
—
21
4
—
21
4
1848 .....
7
—
—
6
16
—
5
24
-
5
24
—
4
8
—
2
32
-
5
16
—
5
16
-
3
52
—
5
32
—
2
24
-
2
24
—
40
—
—
40
-
—
27
—
—
27
—
-
4
-
—
4
-
—
2
—
-
2
—
-
—
6
—
—
6
-
8
—
l
12
-
1
-
—
1
-
—
—
21
4
—
21
4
1849
7
16
—
6
32
—
5
8
-
5
8
—
5
—
—
2
32
—
5
16
-
5
16
—
3
16
-
3
16
—
2
24
-
2
24
—
40
—
—
40
-
-
26
—
—
26
—
—
4
—
—
4
—
—
2
—
-
2
—
—
—
8
—
-
8
—
12
—
1
16
—
1
8
—
1
8
—
—
24
—
—
24
—
1850
8
32
-
8
—
—
6
4
—
6
4
—
3
52
—
3
16
-
5
32
—
5
32
—
3
16
—
3
16
—
2
10
8
2
to
8
36
—
-
56
-
—
21
12
—
21
12
—
5
8
—
3
8
—
1
28
-
1
28
-
—
9
—
—
9
—
12
-
i
16
—
1
8
—
1
8
-
—
24
—
-
24
—
1851
10
—
—
9
16
—
8
—
—
8
-
—
4
—
—
5
32
—
5
26
8
o
26
8
5
16
—
5
16
—
2
4
—
2
4
—
30
—
—
30
-
—
18
—
—
18
—
—
5
—
—
3
—
—
1
24
—
1
24
—
—
10
10
-
10
10
12
-
l
16
-
l
8
—
1
8
—
—
24
—
—
24
—
1852 .....
9
16
—
8
32
-
8
16
—
8
16
—
4
—
—
5
52
—
5
40
-
5
40
-
5
16
—
5
16
—
2
—
—
2
—
—
28
—
—
28
-
—
18
-
—
18
—
—
3
—
—
3
—
—
1
24
—
1
24
-
—
8
10
-
8
10
12
—
1
16
—
1
8
—
1
8
—
—
24
—
—
24
—
1853
11
16
-
10
52
-
9
—
—
fj
—
—
4
40
—
4
24
—
6
-
—
6
—
—
4
—
—
4
-
—
1
32
—
1
32
—
22
—
—
22
—
—
15
—
—
15
—
—
2
32
—
2
32
—
1
16
-
1
16
—
—
15
7
—
15
7
12
—
i
16
-
1
8
—
1
8
—
-
24
—
—
24
—
1814 — 1823
8
56
-
8
13
7
6
38
5
6
12
—
3
29
7
3
16
—
4
46
5
4
27
2
3
27
2
3
17
7
1
24
10
1
14
5
25
20
10
21
28
10
16
43
2
15
22
5
2
11
2
1
46
5
1
8
10
—
47
2
—
.9
1
—
8
1
—
47
7
—
4G
5
-
47
10
—
41
«
—
23
11
—
20
7
1824— 1855
7
56
5
6
37
2
6
12
10
5
29
2
5
23
2
3
-
-
4
39
6
4
-
5
5
11
2
2
41
2
1
26
5
1
12
10
25
27
2
21
28
10
16
43
7
14
46
s
2
15
7
2
1
8
1
14
5
1
—
5
—
10
1
-
7
8
-
—
—
46
5
—
47
2
-
35
10
—
23
7
—
19
2
1834 — 1843
8
44
10
8
11
2
6
25
5
G
19
0
3
26
—
5
17
O
5
11
2
5
6
5
3
10
5
3
10
5
2
—
3
1
45
1
50
41
7
27
34
5
21
40
10
19
38
5
5
2
5
2
38
5
1
26
5
1
19
2
—
10
1
-
9
9
5
2
1
4
5
1
t
7
i
1
2
—
2.3
10
—
23
7
1844 — 1853
9
5
2
8
21
<2
7
4
10
7
4
10
5
42
—
3
25
2
5
20
3
5
20
5
3
17
7
3
17
7
2
1
6
2
1
1
30
24
-
30
8
-
19
.39
7
19
25
7
3
5
2
3
—
—
1
25
7
1
24
—
—
10
—
-
10
—
10
—
l
14
-
1
4
5
1
4
5
—
22
11
—
22
11
1814 — 1855
8
50
7
7
44
9
6
52
4
6
16
4
3
30
2
3
14
7
5
5
4
4
37
7
3
16
7
3
S
8
1
37
5
1
30
4
28
4
5
25
13
—
18
41
10
16
44
8
2
32
1
2
21
8
1
18
10
1
10
8
-
9
10
-
8
10
3
2
1
5
10
l
1
3
-
44
8
—
23
7
—
21
7
1778 — 1787
-
: 28. 8.
1
14
8
—
—
—
1
32
-
-
—
—
__
47
7
—
—
—
—
2.3
11
-
—
—
9
5
4
—
—
—
4
45
—
—
—■
—
37
2
—
—
—
—
19
6
—
—
—
—
3
5
—
—
—
-
8
2
—
-1
-
-
15
7
-
—
—
—
7
7
—
—
—
Bär lill Slals-Ulskvltels Utlåtande, {834, M 92,
Råg.
1 Tunna.
Korn.
1 Tunna.
1814
1815
1816
1817
1818
1819
1820
1821
1822
1823
1824
1823
1826
1827
1828
1829
1850
1831
1832
1835
■1834
1855
1856
1857
1858
1859
1840
1841
1842
1843
1844
1845
1846
1847
1848
1849
1850
1851.
1832
1855
1814—1823
1824—1833
1834—1843
1844—1853
1814—1853
9
24
—
7
—
—
9
.
6
24
—
11
8
9
16
—
11
24
—
9
—
—
15
10
12
—
15
—
11
—
—
11
—
8
32
—
8
—
7
16
.—
8
—
7
52
—
8
—
7
—
—
7
16
—
6
16
—
8
—
6
52
—
12
16
—
11
52
—
9
—
7
40
—
7
—
—
6
52
—
8
—
—
7
24
—
9
16
—
7
52
—
11
16
—
9
16
—
10
52
—
8
52
—
9
—
—
7
8
—
8
32
—
7
16
9
—
—
7
38
—
9
16
—
8
—
—
10
16
—
8
52
—
11
16
—
9
16
—
10
16
—
8
16
—
9
32
—
7
40
—
12
—
—
6
24
—
10
52
—
7
16
—
10
20
—
7
16
8
—
5
32
—
12
32
—
9
16
—
11
18
—
9
32
10
24
—
9
12
—
9
16
—
8
—
—
9
8
—
7
52
10
—
7
38
10
56
—
8
40
—
11
16
—
9
—
—
12
16
—
10
—
—
10
10
7
8
18
—
9
14
5
7
45
7
10
8
5
7
40
7
10
26
2
8
25
—
10
2
11
8
8
4
N:o 12. Kopparbergs Län.
4
16
—
1
8
—
1
8
t
8
—
1
9 5
—
1
5
—
—
20
—
5
24
—
1
12
—
1
12
—
1
16
—
1
36
—
1
4
—
—
20
—
5
28
—
1
20
—
1
20
—
1
20
—
1
20
—
1
12
—
—
25
—
5
—
—
1
52
1
52
—
1
24
—
1
24
—
1
16
—■
—
24
—
6
—
—
1
34
1
54
—
1
26
—
1
26
—
1
18
—
—
24
6
6
52
—
1
34
—
1
54
—
1
25
6
1
25
6
1
18
—
—
24
6
5
16
—
1
34
—
1
34
—
1
26
—
1
26
1
20
—
24
8
4
12
.—
1
54
—
1
54
—
1
26
—
1
26
—
1
20
—
—
25
4
4
16
—
1
35
—
1
55
—
1
26
—
1
26
—
1
21
4
—
25
—
4
—
—
1
53
—
1
35
—
1
25
6
1
25
6
1
21
4
25
—
3
16
—
1
35
—
2
55
—
1
25
6
1
25
6
1
22
8
25
—
5
—
—
2
—
—
2
—
—
1
29
_
1
29
—
1
28
—
—
25
—
6
16
—
2
8
—
2
8
—
1
50
6
1
50
6
1
29
6
—
25
—
5
52
—
0
5
.—
2
3
—
1
50
—
1
30
_
1
29
6
—
25
—
5
—
—
2
2
—
2
2
—
1
50
—
1
50
—
i
2 B
6
—
24
—
5
16
—
2
2
—
2
2
—
1
50
—
1
30
—
1
29
6
25
—
5
16
—
2
2
—
2
2
—
1
54
—
1
51
—
1
50
—
—
25
—
5
16
—
2
4
—
2
2
—
1
44
—
1
40
—
1
31
—
—
25
—
2
32
—
2
2
—
2
2
—
1
40
—
1
56
—
1
32
—
—
25
—
2
20
—
2
—
—
«
—
—
1
56
—
1
56
—
1
52
—
25
—
3
16
—
2
—
—
2
—
—
1
42
—
1
56
—
1
32
—
—
25
—
2
28
—
2
—
—
2
—
—
2
—
—
1
39
—
1
32
—
25
—
4
—
2
4
—
2
4
—
2
2
—
1
42
—
1
56
—
—
25
—
4
16
—
2
8
—
2
8
—
2
4
—
1
44
—
1
58
—
25
—
5
56
2
10
—
2
20
—
2
5
4
1
46
—
1
58
—
—
25
—
5
16
2
10
—
2
15
—
2
7
—
2
—
—
1
40
—
—
25
—
5
44
2
9
—
2
15
—
2
6
—
2
2
—
1
44
—
25
_
5
2
18
—
2
22
—
2
20
—
2
4
—
1
41
—
—
25
—
5
16
2
25
—
2
26
8
2
20
—
2
16
1
46
—
—
25
—
5
16
2
13
—
2
18
—
2
15
2
16
—
1
46
25
—
5
—
.
2
—
2
5
—
2
—
2
5
1
46
—
—
25
—
5
16
2
1
—
2
7
—
2
5
—
2
4
—
1
46
—
—
25
—
5
20
2
2
—
2
10
—
2
1
6
2
2
—
1
46
—
25
5
11
2
4
—
2
12
—
2
4
—
2
2
—
1
46
—
25
—
4
24
2
16
—
2
16
—
2
16
—
2
4
—
1
46
—
25
—
4
16
—,
2
20
—
2
24
—
2
22
—
2
8
—
2
—
—
25
—
4
20
2
20
—
2
50
2
22
—
2
12
—
2
—
—
25
—
5
10
2
20
—
2
50
—
2
19
—
2
:—
—
2
—
—
—
25
—
5
—
—
2
22
2
40
2
20
—
2
—
—
2
—
—
25
—
5
16
—
2
22
—
2
40
2
22
—
2
—
—
2
—
—
25
—
4
45
2
1
27
10
1
27
5
1
22
4
1
25
—
1
15
4
,—
23
7
5
21
2
2
—
10
2
—
7
1
52
11
1
51
10
1
29
4
24
10
5
25
7
2
9
6
2
11
5
2
7
2
2
—
6
1
59
7
—
25
—
4
37
5
2
12
8
2
21
5
2
12
11
2
5
8
1
47
—
25
—
4
7
4
2
—
7
2
3
5
1
42
10
1
38
9
1
52
10
—
24
7
1814 . .
1815 . .
1816 . .
1817 . .
1818 . .
1819 . .
1820 . .
1821 . .
1822 . .
1825 . .
1824 . .
1825 . .
1826 . .
1827 . .
1828
1829 . .
1830 .
1831 . .
1832 . .
1833 , :
1834 . .
1855 . .
1836 . .
1837 . .
1838 . .
1859 . .
1840 . .
1841 . .
1842 . .
1843 . •
1844 . .
1845 . .
1846 . .
1847 . ,
1848 . .
1849 . .
1850 , .
1851 , .
1852 . .
1855 . .
1814—1825
1824—1833
1854—1843
1844—1853
1814—1853
1778—1787
13 och 14» lerifees Län.
16
Oxe.
Får.
Lamm.
Hö 1
L«.'
Halm
1 L®.
Stångjern 1 Sk®.
Tackjern 1 Sk®.
Osmundsjern 1
Sk®.
Ved
1 Lass.
' Öke-Dagsverke.
Dränge-Dagsverke.
Nerike.
Bergslagen.
Nerike.
Bergslagen.
Nerike.
Bergslagen.
Nerike.
Bergslagen.
Nerike.
Bergslagen.
Nerike.
Bergslagen.
Nerike.
j Bergslagen.
Nerike.
Bergslagen.
Nerike.
Bergslagen.
Nerike.
Bergslagen.
Nerike.
Bergslagen.
30
—
—-
30
—
—
2
16
—
2
16
—
8
—
1
8
—
—
6
6
-—
4
8
—
2
3
—
1
9
7
32
—
7
16
—
5
52
—
3
16
—
8
42
8
8
42
8
—
29
4
Ll
4
1
16
1
16
—
—
20
—
—
20
25
—
—
25
—
—
2
10
8
2
10
8
5
4
1
5
4
—
6
11
—
6
3
—
2
—
—
2
7
21
4
8
21
4
4
21
4
4
—
—
9
21
4
9
21
4
—
32
—
—
32
—
1
16
1
16
—
—
16
—
—
16
—
25
—
—
25
—
—
2
10
8
2
10
8
5
4
1
5
4
—
12
—
—
12
—
2
—
—
2
13
24
8
15
12
4
6
21
4
6
16
—
11
32
—
11
52
—
—
32
—
32
—
1
16
—
1
16
—
—
16
•—
—
16
—
25
—
—
25
—
—■
2
52
—
2
32
—
16
—
1
16
—
—
8
—
—
8
,
—
2
8
—
2
8
13
24
—
13
12
—
6
21
4
6
16
—
11
32
—
11
32
—
—
32
—
32
1
16
—
1
16
—
—
17
4
—
17
4
20
—
—
20
—
—
2
16
—
2
16
—
8
—
1
8
—
—
7
6
—
7
6
—
4
—
—
4
14
14
—
—
6
21
4
6
21
4
11
32
11
32
—
—
32
—
—
32
—
1
12
—
1
12
—
—
16
—
—
16
—
20
—■
■—
20
—
—
2
8
—
2
8
—
4
—
1
4
—
—
9
—
—
9
—
2
8
-—
2
8
14
24
—
14
24
—
6
—
—
6
—
—
10
—
10
—
—
—
32
—
—
32
—
1
12
—
1
12
—
—
16
—
—
16
—
30
—
—
30
—
—
3
—
—
3
—
—-
24
—
1
24
. —
5
—
—
5
—
—
2
5
—
2
5
16
—
16
—
—
6
40
—
6
40
—
11
32
—
11
32
—
52
—
—
32
—
1
—
—
1
—
—
—
14
—
—
14
—
30
—
—
30
—
—
3
—
3
—
24
—
1
24
—
—
8
—
—
8
—
—
1
8
—
2
3
13
16
—
13
16
—
6
—
—
6
—
6
4
—
6
4
—
36
—
—
28
1
4
—
1
4
—
—
16
—
—
16
—
25
—
—
25
—
—
2
52
—■
2
32
—
16
—
1
16
—
—
14
—
—•
15
—
—
1
10
—
2
13
16
—
15
16
—
6
32
—
6
32
—
6
32
—
6
52
—
—
36
—
—
28
—
1
16
1
16
—
18
—
—
18
—
33
16
—
33
16
—
5
—
—
3
—
—
24
1
24
—
—
7
<2
—
7
8
'—-
1
8
—
2
1
14
24
—
14
24
—
7
16
—
7
—
—
7
4
—
6
32
—
—-
56
—
—
28
—
1
16
—
1
16
—
—
21
4
—
21
4
26
32
—
26
32
—
2
12
—
2
12
—
6
—
1
6
—
—
10
8
—
10
6
—
o
6
—
2
8
14
24
—
14
24
—
7
16
—
7
—
—
7
15
8
7
—
8
—■
36
—
—
28
1
16
—
1
16
—
—
21
4
—
21
4
30
—
—
30
—
—
2
32
—
2
32
—
16
—
1
16
—
—
16
—
16
—
8
—
—
8
6
17
—
17
—
—
9
—
—
9
—
—
9
1
4
9
1
4
—
36
—
—
56
1
18
—
1
18
—
24
—
—
24
—
25
—
—
25
—
—
2
12
—•
2
12
—
6
—
1
6
—
—
18
—
—
16
3
—
6
—
—
6
16
32
—
16
—
—
8
24
—
8
—
—
10
26
—
8
2
8
—-
36
—
—
36
1
16
1
16
—
—
21
4
—
21
4
34
—
34
—
—
3
—
3
—
—
24
—
1
24
—
—
7
8
—
7
10
—
2
—
—
2
4
17
32
—
17
—
—
6
32
—
6
8
—
6
32
—
6
8
8
—
36
—
—
36
—
1
14
8
1
16
6
—
20
3
—
21
4
33
16
—
33
16
—
2
32
—
2
32
—
16
—
1
16
—
—
5
4
—
5
6
—
1
—
—
1
4
17
32
—
17
—
—
6
24
6
—
—
6
23
8
6
—
4
—-
56
—
—
37
4
1
8
—
1
8
—
20
—
20
—
30
—
—
50
—
—
2
8
—
2
16
—
4
—
1
8
—
—
11
6
—
11
6
—
2
6
—
2
6
16
32
—
16
32
—
7
18
—
6
40
—
7
17
4
6
40
4
—
38
—
—
40
—
1
16
—
1
18
—
18
—
—
20
—
33
16
—
33
16
—
2
16
—
2
24
—
8
—
1
12
—
—
8
—•
—
8
—
—
2
8
—
2
8
16
/
—
16
—
—
7
18
6
40
—
7
17
4
6
40
4
—-
38
4
—
40
—
1
16
—
1
20
—
—
20
—
—
22
—
53
16
33
16
—
- 2
16
—
2
24
—
8
—
1
12
—
—
8
—
8
—
—
3
—
—
5
14
24
14
24
—
7
—
6
16
—
7
—
8
6
15
4
—•
58
—
—
40
—
1
16
—
1
20
—
20
—
—
22
—
1
33
16
—
33
16
—
2
24
2
24
—
12
—
1
12
—
—•
8
8
—
9
—
—
2
—
—
2
14
24
14
24
7
16
—
6
32
—
7
14
—
6
32
—
40
—•
—
40
—'
1
16
1
20
—
—
20
—
—
22
—
35
16
—
36
42
2
32
—
2
36
—
16
18
—
—
8
—
—
8
—
—
2
—
—
2
14
24
—
14
24
—
7
16
6
56
—
7
15
8
6
35
—
—
42
—
—
42
—
1
16
—
1
20
—
—
20
—
—
22
—
36
33
1 f}
—
40
—
—
2
52
40
—
3
x
—
—
16
OO
—
ä
24
2 i
—
—
8
—
—
8
fl O
—
—
2
—
2
14
24
AA
—
14
24
—
6
38
—
6
fl
18
—
6
38
8
6
17
A
—
42
AQ
—
—
42
—
1
16
—
1
20
—
—
20
—
—
22
—
30
-—
35
"—
—
2
40
—-
3
—■
—.
20
—
1
24
—
__
V
11
4
12
11
—
2
2
■
2
—
lKt
17
24
17
24
O
7
Os
24
7
4
6
7
0*1
24
O
7
4
1
—
1
42
1
20
—
1
1
24
—
20
—
AL
22
_
33
16
—
35
—■
—
2
40
—
3
—
20
—
1
24
—
—
11
4
—
12
—
—
3
—
—
4
—
17
8
—
16
24
—
7
24
—
7
4
—
7
24
7
4
1
—
1
—
—
1
20
—
1
24
—
—
20
—
—
22
—
33
16
-
35
—-
—
2
32
—
2
40
—
16
—
1
20
—
—
12
—
—
10
8
—
7
—
—
8
16
12
—
16
12
—
7
16
—
6
36
—
7
15
8
6
35
1
—
1
—
1
20
—
1
24
—
20
—
22
—
40
—
-
40
—
3
12
—
3
12
—
32
—
32
—
—
10
8
—
11
—
5
—
—
6
—
17
24
17
24
—
7
28
—
7
28
—
7
27
4
7
27
4
1
—
1
1
22
'
—
1
26
8
—
21
4
—
22
8
43
16
-
43
16
—
3
12
—
3
12
—
32
—
1
32
—
—
9
8
—
9
8
—
3
4
—
4
4
16
12
—
16
12
—
r 7
28
—
7
8
—
7
27
4
7
7
4
1
—
1
—
1
20
—
1
24
—
—■
20
8
—
22
8
46
—
S
46
—
—
3
16
—
3
16
—
32
—
1
52
—
—
8
8
—
8
8
—
3
4
—
4
16
12
—
16
12
—
8
6
8
7
34
8
8
6
—
7
34
—
1
—
1
—■
—
1
20
—
1
24
—
20
—
—•
22
—
43
16
-
45
16
—
3
—
—
3
—
—
24
—
24
—
—
8
6
—
8
6
—
4
—
—
4
16
—
—
16
—
—
8
6
3
7
34
3
8
6
—
7
34
—
1
—
1
—
1
20
—
1
24
•—
—
20
—
■—
22
—
36
—
-
36
—
2
32
—
2
52
—
16
—
1
16
—
—
16
—
—
14
—
8
—
—
7
14
—
14
—
—
6
—
5
32
—
6
—
4
5
31
8
1
—
1
—
1
24
—
1
24
—
—
20
—
—
20
33
16
—
33
16
—
2
24
—
2
24
—
12
—
12
—
8
4
—
8
4
—
3
6
—•
3
6
13
—
—
15
—
—
4
46
—
4
30
—
4
44
8
4
9
8
1
■—
1
—
1
20
—
1
20
—
—
20
—
—
20
28
—
-
28
—
2
24
—
2
24
—
12
—
1
12
—
—■
10
6
—
10
6
—
7
—
—
7
14
24
—
14
24
—
5
36
—
5
20
—
5
36
8
5
20
1
—
1
—
—
1
20
1
20
—
—
20
—
20
33
16
-
53
16
2
24
—
2
24
—
12
1
12
—
—
8
4
—•
8
4
—
4
—
—•
4
15
24
—
15
24
—
7
24
—
6
32
—
7
8
6
32
—
1
—
1
—
—
1
20
—
1
20
—
—•
20
—
20
—
35
—
35
-—
—
2
32
—
2
32
—
16
—
1
16
—
6
8
—
6
8
—
2
6
—
2
6
15
24
—
15
24
—
7
—
—
6
32
—.
7
—
8
6
32
—
1
—
1
—
—
1
20
—
1
20
—
20
—
—
20
—
40
—
-
40
—
—
2
32
—
2
32
—
16
—
1
16
—
—
6
8
—
6
8
—
2
—
—
2
14
36
14
36
—
6
24
—
6
8
—
6
23
8
6
7
—
1
—
1
1
20
—
1
20
—
—
20
—
—
20
—
35
—
-
35
—
—
2
24
—
2
24
—
12
—
1
12
—
—
10
—
—
10
—
'—
2
—
—
2
—
15
—
—
15
—
—
6
30
—
6
14
—
6
30
4
6
13
4
1
—
1
—
1
20
—
1
20
—
—
20
—
.—
20
—
30
—
-
30
—
—
2
24
—
2
24
12
•—
1
12
—
—
10
—■
—
10
—
—
3
—
3
16
—
—
16
—
—
7
19
7
7
3
7
7
19
—
7
4
—
1
—
1
—
•—
1
20
—
1
20
—
—■
20
—
—
20
—
30
—
—
50
—
—
2
16
—
2
16
—
8
—
1
8
—
—
10
4
—
10
4
—
3
8
—
3
8
16
—
—
16
—
—
7
1
9
6
33
9
7
2
4
6
33
8
1
—
1
1
20
—
1
20
—
—
20
—
—
20
33
16
-
33
16
—
2
24
—
2
24
—
12
—
1
12
—
—
9
4
•—
9
4
—
4
—
—
4
—
15
—
—
15
—
—
6
58
3
6
22
3
6
38
8
6
22
—
1
—
1
—.
—
1
20
—
1
20
—
—
20
—
—
20
—■
30
—
-
50
—
—
2
24
—
2
24
—
12
—
1
12
—
—
16
8
—
20
—
—
6
—
—
8
15
24
—
15
24
6
42
10
6
26
10
6
43
8
6
27
8
1
—
1
—
—
1
24
—
1
24
—
—
20
—
—
20
—
26
16
-
26
16
—
2
26
11
2
26
11
13
6
1
13
6
—
8
5
—
8
4
—
2
4
—
2
5
12
47
—
12
38
2
6
1
4
5
42
11
9
23
2
9
21
—
—■
32
11
—
29
9
1
12
5
1
12
5
—
17
1
—
17
1
31
20
10
31
28
2
2
23
2
2
26
i
11
7
1
15
—
—
10
2
—
10
1
—
3
2
' —
3
4
15
46
5
15
36
10
7
21
2
6
46
—
7
30
9
6
46
6
—
37
8
—•
37
6
1
15
3
1
17
3
—
20
6
—
21
7
37
22
5
38
41
7
2
44
10
3
1
7
22
10
1
25
2
—
10
7
—
10
7
—
'4
—
—
4
4
16
1
7
15
46
5
7
6
6
43
11
7
15
4
6
43
6
—
46
10
—
46
10
1
20
2
1
23
10
—
20
2
—
21
11
52
38
5
32
38
5
2
24
10
2
24
10
12
5
1
12
5
—
9
8
—
10
—
—
3
♦
9
—
4
—
15
3
7
15
3
7
6
31
3
6
12
8
6
28
10
6
10
6
1
—
—-
1
—
1
20
5
1
20
5
—
20
—
20
—
32
—•
5
32
19
1
2
29
11
2
31
10
15
1
1
16
—
—
9
9
—
9
9
—
3
4
—
3
6
15
—
8
14
43
3
6
41
4
6
24
4
7
36
6
7
18
5
—
41
4
■—
40
6
1
17
1
1
18
6
—
19
5
20
2
10
21
4
—
—
—
—•
46
—
—
—
—
1 -
23
—
—
—
-
—
3
6
—
—
—
—
1
8
—
—
—
—
—
—
—
—1
—
—
—
—
—
—
—
4
18
—
—
—
—
12
2
—
—
—
—
17
10
—
—
-1
—
7
1 o|
—
—
N : o 15. Wermlands L ;i n,
Råg,
1 Tunna.
Korn,
1 Tunna.
Hafra,
1 Tunna.
Smör,
i 1 Lisp.
Fläsk,
1 Lisp.
Kött,
1 Lisp.
Oxe.
Kö.
Får.
Hö,
1 Lisp.
Tackjern,
1 Skepp.
Osmunds-
jern,
1 Skepp.
Ved,
1 Stafrum.
Öke-J)ags-
verken.
Dränge-
Dagsverken.
1814
t
8
32
—
6
32
—
5
32
—
5
—
—
5
24
—
1
40
—
25
—
—
12
24
—
2
—
—
10
6
5
—
5
—
—
2
16
—
1
—
—
—
20
—
1815
8
12
—
6
—
—
2
32
—
4
16
—
3
—
—
1
16
—
20
—
—
11
—
—
1
36
—
—
11
—
5
—
—
5
—
—
2
16
—
1
—
—
—
18
—
1816
10
32
—
8
—
—
5
—
4
21
4
3
16
—
1
16
—
18
52
10
24
—
1
32
—
—
12
—
5
16
—
6
32
—
2
18
8
1
6
—
—
18
—
1817
10
52
—
7
—
3
32
—
4
16
—
3
16
—
1
32
—
20
—
—
11
—
—
2
—
—
—
10
—
6
—
—
7
24
—
2
18
8
1
6
—
18
—
1818
12
—
—
8
—
—
4
—■
3
32
—
3
16
—
1
32
—
17
24
6
'10
—
—
2
—
—
—
10
8
7
36
—
7
24
—
2
4
10
1
6
—
—
18
1819
10
52
—
8
16
—
5
—
—
4
20
—
3
16
—
1
36
—
18
—
11
12
—
2
—
—
—
11
—
8
—
—
7
50
8
2
5
—
1
6
—
—
17
—
1820 . .
7
16
—
6
—
—
3
—
—
4
—
—
5
4
—
1
32
—
22
10
8
12
—
—
2
4
—
—
8
—
8
32
8
32
—
5
—
—
1
—
—
16
—
1821
7
16
—
6
—
—
3
—
—
4
8
—
2
52
—
1
24
—
21
16
—
12
—
2
—
—
—
10
8
8
—
—
8
—
3
—
—
1
4
—
—
18
—
1822
7
16
—
6
16
—
3
32
—
4
21
4
2
32
—
1
24
—
20
—
10
—
—
2
—
;—
—
16
—
7
24
—
7
24
—
5
—
—
1
—
—
—
16
—
1825
5
28
—
4
24
—
2
20
—
3
16
—
2
16
—
1
16
—
20
—
—
13
16
—
2
—
8
7
24
—
7
24
—
3
16
1
—
—
16
1824 . . . .
8
—
—
6
—
3
16
—
4
■—
—
2
32
—
1
24
—
20
—
15
16
—
2
—
12
—
7
24
—
7
24
—
5
16
—
1
6
—
—
18
—
1825
8
32
•—
6
24
—
4
—
—
5
—
—
3
8
—
1
24
—
18
—
—
12
—
—
2
—
—
16
—
9
—
—
9
—
—
3
16
—
1
12
—
—
20
—
1826
10
16
—
9
—
—
6
52
—
5
—
—•
3
16
—
1
16
—
16
32
—
11
52
—
2
—
—
18
8
9
1
4
9
1
4
5
16
—
1
12
—
—
20
—
1827
6
40
—
5
40
—
5
8
—
4
21
4
3
36
—
2
4
25
—
—
16
52
—
3
1
—
10
—
8
42
8
8
42
8
5
16
—
i
12
—
—
20
—
1828
6
—
—
5
16
—
3
8
—
4
—
—
5
16
—
2
—
25
—
—
16
52
—
3
—
—
6
8
7
—
—
7
—
—
3
16
i
12
—
—
20
—
1829
9
—
—
6
32
—
3
32
—
4
21
4
3
16
—
2
—
25
16
32
2
32
—
—
10
8
7
—
—
7
—
3
16
—
i
12
—
—
20
—
1830
9
24
—
7
16
—
4
16
—
4
38
1
3
24
—
2
—
—
25
—
—
16
52
—:
2
16
—
9
4
7
—
—-
' 7
—
—
3
16
—
i
12
—
20
—
1831
10
—
—
7
24
—
3
16
—
4
21
4
3
24
—
2
—
—
25
—
—
16
32
—
2
16
—
9
—
7
52
—
7
52
—
3
16
■—
i
16
—
—
21
4
1832 . . .
7
—
—
5
20
—
2
28
4
21
4
3
24
—
2
—
—
25
16
52
—
2
24
—
—
9
4
7
44
—
7
44
—
3
16
—
i
12
6
—
20
6
1833
6
40
—
5
16
—
2
24
—
. 4
21
4
3
24
—
2
—
■—
33
16
20
—
2
24
—
10
—
7
24
7
24
—
3
24
—
i
16
—
—
21
4
1834
7
—
—
5
24
—
2
40
—
4
21
4
3
24
—
2
—
—
53
16
—
20
—
—
2
24
—
—
8
—
7
24
—
7
24
—
4
—
—
i
16
—
—
21
4
1835
7
—
5
24
3
—
4
21
4
3
—
—
2
30
15
—
—i
2
16
—
12
—
7
24
—
7
24
—
4
—
—
i
16
—
—i
21
4
1836
8
32
—
• 7
32
—
4
32
—
3
—
—
3
—
—
2
—
—
30
—
—
15
—
—
2
16
—
—
16
—
7
24
—
7
24
—
4
—
i
16
—
—
21
4
1837
9
16
—
8
—
—
5
16
—
5
—
3
—
—
2
—
—
30
—
—
15
—
2
16
—
—
16
—
7
24
7
24
—
4
—
i
16
—
—
21
4
1838
10
—
—
8
—
4
16
—
3
—
—
3
16
—
2
10
8
30
■—
—
15
—
2
16
—
15
4
8
—.'
—
8
—
—
4
—
i
16
—
—
21
4
1839
9
32
—
8
—
—
4
16
—
5
—
—
3
36
—
2
10
8
33
16
—
16
32
2
24
—
15
4
8
24
8
24
—
4
—
i
16
'—
—
21
4
1840
8
52
—
6
—
—
3
—
—
5
4
—
3
30
—
2
24
—
35
—
—
20
—
—
2
52
—
—
12
'—
8
24
—
8
24
—
4
—
i
16
—
—
21
4
1841
10
■—
—
6
12
2
32
—
4
32
—
3
24
—
3
16
—
45
—
—
23
16
3
—
—
10
8
8
24
—
8
24
—
4
—
—
i
16
—
—
21
4
1842 . . .
10
32
—
7
—
3
16
--
4
32
—
3
16
—
3
16
—
45
—
—
23
16
—
3
—
—
10
8
8
24
—
8
24
—
4
—
—
i
16
—
—
21
4
1843
8
32
—
6
24
—
3
24
—-
5
16
—
3
16
-—
2
32
—
33
16
—
20
—
—
2
32
—
—
18
—
5
32
—
5
52
—
4
—
—
i
16
__
—
21
4
1844
5
40
—
4
16
—
2
16
—
5
—
—
3
16
—
2
16
—
31
—
—
18
.—
2
32
—
—
12
—
5
—
—
5
—
4
—
—
i
8
—
—
20
1845
10
—
—
7
32
—
4
32
5
—
—
3
16
—
2
52
—
33
16
20
—
—
3
—
—
—
12
—
6
16
—
6
16
—
4
—
—
i
12
—
—
21
4
1846
10
32
8
40
—
5
16
—
5
—
3
16
—
2
32
—
33
16
—
20
—
—
3
-—
—
—
15
—
8
—
—
8
—
—
4
—•
—
i
12
—
—
21
4
1847
9
32
—
8
16
—
4
32
—
5
16
—
4
—
3
—
—
40
—
26
32
—
3
16
—
12
—
8
—
—
8
—
—
4
32
—
l
16
—
—
21
4
1848
7
32
—
6
32
—
3
—
—
6
—
—
5
—
5
16
—
45
—
—
30
—
—
4
—
■—
—
10
8
7
8
—
7
8
—
5
16
—
i
16
—
—
21
4
1849
8
—
6
32
3
32
—
5
24
•—
4
24
—
3
—
—
40
—
.—
24
—
3
16
—
13
■ 4
7
16
—
7
16
—
5
—
—
l
16
—
—
21
4
1850
9
32
7
24
—
4
24
—
6
—
—
4
24
—
3
—
40
—
—
24
—
4
—
—
—
14
—
8
—
8
—
—
5
—
—
i
16
—
—
21
4
1851
12
16
—
9
16
—
5
—
—
6
—
—
4
24
—
3
—-
36
—
—■
24
—
—
' 4
—
—
—
16
—
8
—
’—
8
—
—
5
—
—
1
16
—
—
21
4
1852
10
16
—
8
12
—
4
—
—
5
16
4
24
—
3
■—
—
56
—
24
—
—
3
16
—
12
—,
7
12
—
7
12
—
5
—
—
l
16
—
—
21
4
1853
13
16
—
9
—
—
5
—
—
6
5
4
4
24
—
3
.—
—
33
16
—
22
—
—
3
16
—
24
—
7
30
—
7
30
—
5
—
—
i
16
—
—
21
4
1814 23
8
40
10
6
32
10
3
29
2
4
10
5
3
2
10
1
26
10
20
13
1
11
17
2
1
45
6
—
10
9
6
42
—
7
4
8
2
28
9
i
2
10
—
17
'6
1824 33
8
10
5
6
23
7
3
32
5
4
24
—
3
17
2
1
40
5
23
38
5
15
33
7
2
20
10
—
11
2
7
40
10
7
40
10
3
16
10
l
12
3
—
20
1
1834—43
8
46
5
6
40
5
3
33
7
4
41
1
3
16
2
o
20
6
34
24
—
18
16
—
2
27
2
—
13
—
7
56
10
7
36
10
4
—
—
i
16
—
—
21
4
1844—53
9
36
7
31
7
4
10
3
5
25
4
4
7
■ 2
2
43
2
56
38
5
23
12
10
3
19
2
—
14
1
7
13
—
7
13
—
4
53
7
i
14
5
—
21
3
1814—53
8
45
5
6
44
1
3
38
3
4
57
2
5
22
10
2
8
9
28
40
6
17
7
11
2
28
2
—'
12
3
7
21
2
7
23
10
3
31
9
i
11
4
—
20
—
1778—87
3
15
6
2
35
2
1
28
—
1
28
—
—
47
8
—
31
s
9
26
8
■v
—
—
—
36
4
—
3
1
—
—
—
—
—
—
—
34
10
—
19
5
—
8
—
N: r i s 16 « c h 17.
1814
1815
1816
1817
1818
1819
1820
1821
1822
1825
1824
1825
1826
1827
1828
1829
1830
1831
1832
1833
1834
1835
1856
1837
1858
1839
1840
1841
1842
1843
1844
1845
1846
1847
1848
1849
1850
1851
1852
1853
1814-  1824-  18.34-  1844-  1814-  1778-
-1823
-1833
-1843
-1853
-1853
•1787
1 Tunna Råg.
1 Tunna Korn.
Gestrik-
land.
Helsing-
land.
Gestrik-
land.
Helsing-
land.
8
24
—
8
32
—
6
32
—
6
32
—
8
16
—
8
24
—
6
—
—
6
16
—
.9
16
-
9
24
—
6
32
-
6
32
—
11
—
-
11
-
-
8
—
—
8
-
—
11
24
—
11
42
—
8
24
—
9
4
—
10
16
—
11
16
—
8
24
—
9
4
—
9
24
-
•10
24
—
6
-
-
7
—
—
6
32
-
7
32
-
5
16
—
6
—
—
6
32
—
7
24
—
6
16
—
7
8
—
6
24
-
7
6
-
4
40
—
5
52
—
6
—
—
6
24
-
4
16
—
4
44
—
6
32
-
7
8
-
4
52
—
5
—
-
9
28
—
9
-
-
8
32
—
7
42
—
8
-
-
8
—
—
6
24
—
6
24
—
6
32
-
6
32
—
6
—
—
5
16
—
7
52
—
7
36
—
6
—
—
6
—
-
8
32
—
8
36
—
6
16
—
6
24
-
11
8
-
10
32
-
8
40
—
8
40
—
8
32
-
9
—
-
7
4
-
7
20
—
7
16
—
7
46
—
5
16
—
6
—
—
8
-
—
8
-
—
5
24
—
5
40
—
8
16
—
8
32
—
6
32
—
6
32
-
8
—
-
8
16
—
6
32
—
7
—
—
8
16
—
8
36
-
7
16
—
7
16
—
10
-
-
9
32
—
7
40
—
7
32
—
8
32
-
8
24
—
6
32
—
7
—
—
8
32
—
8
24
6
...
—
6
12
-
11
32
—
11
24
-
6
6
—
5
40
—
10
-
-
10
-
-
6
24
—
6
24
—
9
24
—
9
40
-
6
16
—
6
24
—
7
16
-
8
8
—
5
12
—
6
4
—
12
12
—
10
40
-
8
8
—
6
40
—
10
—
—
10
-
-
9
—
—
8
8
—
10
—
-
10
16
-
8
8
—
8
24
—
7
40
—
8
8
-
6
8
—
6
24
—
12
-
—
12
-
-
8
-
—
8
16
—
9
16
-
9
16
—
6
8
—
6
.32
—
9
36
—
10
4.
-
7
16
—
7
.32
—
10
16
-
10
32
—
7
32
—
7
32
—
12
16
-
12
16
—
9
16
-
9
16
-
8
40
-
9
17
7
6
32
10
7
8
—
8
2
—
8
7
—
6
18
—
6
21
-
9
5
7
9
8
5
6
27
—
6
31
7
10
5
7
10
9
2
7
25
2
7
27
7
9
1
4
9
10
7
6
.37
9
6
46
1
1 Lispund Smör.
Gestrik
land.
Helsing
land.
1 Lispund Kött.
Gestrik
land.
Helsing
land.
Oxe.
Gestrik
land.
Helsing
land.
Får.
Gestrik
land.
2: 43. 7.
Hör lill Slals-UlskolUts Utlåtande, 1854, JH 92.
Helsing
land.
.32
—
4
—
-
2
16
—
1
36
—
30
—
—
25
—
—
2
—
—
1
16
.32
—
4
—
—
2
8
—
2
—
—
26
32
—
20
40
—
2
16
—
1
24
.32
—
4
-
—
2
5
4
2
-
—
26
—
—
22
—
—
2
16
—
1
24
.32
—
4
—
-
2
5
4
2
—
—
26
—
—
22
—
—
<2
16
—
1
24
32
-
4
—
—
2
—
-
2
—
—
25
—
—
21
52
—
o
16
—
1
24
.32
-
4
—
—
2
8
—
2
—
—
28
—
—
22
44
—
2
16
-
1
.30
26
8
.3
44
—
2
12
—
2
—
-
30
—
—
22
—
—
2
16
—
1
.32
16
-
3
16
—
2
5
4
2
—
—
25
—
—
20
—
-
2
—
—
1
24
16
—
3
32
-
2
-
—
2
—
—
2.3
16
-
20
—
—
1
56
-
1
24
26
8
3
.36
—
2
8
—
o
—
—
25
—
—
20
—
—
1
40
—
1
24
21
4
5
22
-
2
16
-
1
42
—
26
—
—
24
—
—
1
42
—
1
24
21
4
3
24
-
o
—
—
1
.32
-
22
24
-
20
20
—
1
52
-
1
24
24
—
3
26
—
2
—
—
1
35
—
22
24
—
20
14
—
1
.32
—
1
24
28
—
4
—
—
2
—
—
1
40
-
26
52
—
21
.36
—
2
—
—
1
27
28
—
3
40
—
2
8
-
2
—
—
3.3
16
-
26
16
-
2
24
—
1
.38
28
—
3
40
—
2
6
—
1
44
—
30
-
—
23
36
—
2
16
—
1
.37
24
—
4
21
4
2
—
—
1
52
—
28
—
-
21
.36
-
2
16
—
1
37
16
—
4
.30
—
2
12
—
1
.34
—
25
-
—
20
-
—
2
16
—
1
.36
—
—
4
24
—
2
6
—
1
.34
—
22
24
—
20
—
—
2
12
-
1
36
—
—
4
-
-
2
16
-
1
45
-
28
8
—
24
-
—
2
16
—
1
40
.32
—
3
.32
-
2
13
—
1
45
8
30
—
—
24
16
—
2
16
—
1
40
.36
—
4
—
—
2
6
—
1
42
—
30
—
-
24
-
—
2
8
—
1
58
—
—
4
8
-
2
—
—
1
42
—
28
16
-
24
—
—
2
—
-
1
40
8
-
4
12
-
2
—
—
1
40
—
28
16
—
24
—
—
2
—
—
1
40
16
—
4
.32
—
0
4
—
1
.38
—
30
40
—
23
16
—
2
8
-
1
40
16
—
5
8
-
2
16
-
2
—
—
35
-
—
30
—
-
2
24
—
2
—
-
—
4
16
-
2
24
—
2
-
—
40
-
—
.3.3
16
—
2
24
—
2
—
28
—
4
—
—
2
24
—
2
4
—
40
-
—
.35
-
—
2
.36
—
2
5
40
-
4
24
—
2
24
—
2
16
-
40
-
—
35
-
—
2
.36
-
2
24
—
—
5
32
-
2
8
-
2
8
—
53
16
—
5.3
16
-
2
16
—
2
16
24
—
4
30
—
1
40
-
1
44
—
25
32
-
28
—
—
2
—
-
2
—
24
—
4
52
—
1
28
—
1
.32
—
23
16
-
25
—
-
1
.32
—
1
32
16
—
4
32
—
1
40
—
1
.36
-
.30
—
-
27
16
—
2
24
-
2
—
16
—
4
44
—
1
44
—
1
.36
-
51
.32
—
26
12
—
2
28
—
o
—
24
-
5
—
—
2
—
—
1
40
—
.33
16
—
30
—
—
2
.32
—
2
—
24
—
5
—
—
2
—
-
1
40
—
3.3
16
-
30
—
—
1
16
—
1
16
40
—
5
16
—
1
44
—
1
40
—
33
16
—
30
—
—
2
.32
-
2
12
—
—
5
16
-
1
42
—
1
38
—
53
16
—
30
—
-
2
32
—
2
—
—
—
5
16
—
1
42
—
1
56
—
53
16
-
29
—
—
2
.36
-
2
—
16
—
5
20
—
1
40
—
1
40
—
30
-
—
26
.32
—
2
16
-
2
8
27
8
.3
41
7
2
6
10
1
46
10
26
24
—
21
30
10
2
7
7
1
24
38
3
3
46
9
2
6
5
1
.38
7
26
22
5
22
tl
—
2
6
2
1
32
3
2
4
21
2
2
11
11
1
47
7
35
28
-
28
30
5
2
16
10
2
-
32
10
5
1
5
1
41
7
1
58
2
.30
40
—
28
10
10
2
15
2
1
45
1
6
4
15
9
2
4
8
1
42
9
29
16
7
25
8
9
2
11
5
1
37
32
—
—
-
-
—
41
7
—
-
-
9
44
—
—
—
-
—
.31
2
18
1 Lispund Lax.
1 Tunna
Strömming.
1 Lispund Hö.
1 Lispund Halm.
1 Skepp:c
Stångjern
i Gestrik-  land.
t Skepp:c
Osmunds-  jern i
Gestrik-  land.
1
Öke-Dagsverke.
1 Dränge-Dagsverke.
Gestrik-
land.
Helsing-
land.
Gestrik-
land.
Helsing-
land.
Gestrik-
land.
Helsing-
land.
Gestrik-
land.
Helsing-
land.
Gestrik-
land.
Helsing-
land.
Gestrik-
land.
Helsing-
land.
—
—
—
3
58
5
9
16
—
9
2
8
8
40
—
4
8
—
1
12
—
1
12
—
20
—
20
—
—
—
3
41
6
9
—
—
9
—
—
—
10
8
—
9
5
—
5
4
—
4
—
10
8
—
6
32
—
1
12
-
1
12
—
—
20
—
—
20
—
—
—
—
3
41
6
12
24
—
12
—
—
-
10
8
—
9
5
—
5
4
—
4
—
14
52
—
6
,32
—
1
16
—
l
16
—
—
21
4
—
21
4
—
—
2
19
2
8
40
—
8
24
—
—
10
2
—
8
10
—
5
4
—
4
—
15
—
—
6
32
—
1
16
—
1
12
—
—
21
4
—
20
—
—
—
—
2
10
8
10
24
—
10
—
—
—
10
10
—
8
5
—
6
—
—
4
6
15
—
—
6
52
—
1
16
—
1
12
—
—
21
4
—
20
—
—
—
—
2
—
—
9
16
—
9
8
—
—
10
8
—
8
5
—
5
2
—
4
6
16
8
—
6
.32
—
1
16
-
l
16
-
—
21
4
—
21
4
—
—
—
2
9
7
10
28
—
11
8
—
—
10
-
—
7
8
—
5
1
—
5
1
19
—
—
7
4
—
1
16
—
1
16
—
—
21
4
—
21
4
—
—
—
2
—
—
7
16
—
6
—
—
—
10
—
10
-
—
4
-
—
4
—
15
—
—
4
.36
4
1
16
—
1
16
—
—
21
4
—
21
4
—
—
—
2
3
2
7
52
—
7
24
—
—
11
5
—
12
—
—
5
—
—
5
3
15
—
—
6
8
8
1
16
-
1
16
-
—
21
4
—
21
4
—
—
—
2
6
2
9
24
-
9
16
—
—
10
—
—
8
10
—
3
—
8
6
14
.36
—
6
8
8
1
16
—
1
16
—
—
21
4
—
21
4
1
37
4
1
.39
2
11
—
—
10
16
—
—
9
10
—
8
10
—
5
3
—
4
—
15
8
—
6
8
8
1
16
—
l
16
—
—
21
4
—
21
4
2
16
—
2
5
11
12
—
—
11
32
-
—
12
—
to
2
—
8
-
—
5
—
19
—
—
7
—
8
1
20
1
16
—
21
4
—
21
4
1
30
8
1
29
4
8
—
—
8
—
—
—
14
—
—
11
6
—
10
—
—
5
5
18
12
—
8
16
—
1
20
-
1
24
—
22
8
—
24
—
2
—
—
1
31
6
10
.32
—
9
40
—
—
9
7
—
8
10
-
7
—
—
4
6
18
12
—
7
—
8
1
26
—
1
28
—
—
2,3
—
—
25
—
2
16
—
1
.32
10
13
16
—
12
12
-
—
8
—
—
7
4
—
4
—
—
3
9
18
12
—
6
32
—
1
.30
—
l
28
—
—
24
—
—
26
—
3
40
—
1
.36
6
10
—
-
9
12
—
—
9
5
—
9
—
—
5
—
—
4
-
17
—
—
6
.32
—
1
32
—
1
24
—
—
24
—
—
26
—■
2
34
2
1
41
7
8
.32
-
7
44
—
—
8
10
-
9
7
—
4
-
—
4
3
16
12
-
6
.36
—
1
32
;—
1
24
—
—
24
—
—
26
—
3
16
-
2
—
-
12
16
—
10
16
—
—
12
—
—
12
—
—
6
—
—
6
—
14
.32
—
6
.32
—
1
32
—
1
28
-
—
23
—
26
—
3
3
2
2
6
2
11
16
—
10
8
—
—
14
—
—
15
5
—
5
-
—
5
—
16
—
—
7
16
—
1
32
—
1
28
—
—
25
—
—
26
—
3
4
3
2
10
8
_13
16
—
13
—
—
—
10
10
—
8
10
—
4
6
—
5
-
16
—
—
7
16
—
1
32
—
1
22
-
—
24
—
—
26
—
3
.3
2
2
9
7
10
—
—
9
16
—
—
9
10
—
6
8
—
5
6
—
2
6
15
16
—
7
—
—
1
28
—
l
28
—
—
24
—
—
26
—
3
40
-
2
—
—
9
16
—
9
—
—
-
16
-
—
13
1
—
4
—
—
2
6
15
24
—
7
4
—
1
28
—
1
28
—
—
24
—
—
26
—
2
52
-
2
10
8
10
—
—
9
24
—
—
16
—
—
13
7
—
4
6
—
5
—
18
8
-
7
6
-
1
24
—
1
26
—
—
24
—
—
25
6
2
27
9
3
3
8
10
16
-
10
24
-
—
16
—
—
1.3
5
—
5
—
—
3
—
16
40
—
7
16
—
1
24
—
1
26
—
—
24
—
—
25
6
3
9
7
3
38
5
16
.32
—
16
—
—
11
5
8
10
—
5
3
16
12
7
16
1
28
l
26
-
24
_
24
3
29
10
3
9
7
13
16
-
13
8
—
—
12
5
—
10
8
-
6
—
—
4
6
17
24
—
8
8
—
1
28
—
l
24
24
—
__
24
5
16
-
2
42
8
11
—
—
10
16
—
—
10
-
—
7
7
-
5
—
—
3
—
16
12
—
7
36
—
1
24
—
1
24
—
—
24
—
—
24
—
3
16
—
2
28
10
12
4
-
11
16
-
—
8
5
—
7
2
—
5
-
—
3
—
16
16
—
7
44
1
24
-
1
24
—
—
24
—
—
24
—
3
5
4
2
42
8
11
—
—
9
16
—
—
8
5
—
8
5
—
4
—
—
3
—
16
—
—
7
40
—
1
28
—
1
28
-
—
26
8
—
26
8
2
42
8
2
.32
—
9
40
—
9
6
—
—
14
-
—
14
7
—
6
—
—
4
-
14
—
—
7
—
-
i
28
—
1
56
—
—
26
8
—
26
8
2
28
10
2
17
11
10
32
—
10
52
—
—
14
7
—
11
7
—
5
6
—
2
8
1.3
8
—
6
32
—
1
52
—
1
.32
—
—
26
8
26
8
3
5
4
2
42
8
12
—
—
11
32
—
—
15
2
—
12
10
—
7
-
—
3
3
14
24
—
7
—
1
32
—
1
32
—
—
26
8
—
26
8
2
32
—
2
2.3
6
8
.32
—
8
-
-
—
10
10
—
10
—
—
5
—
-
3
4
15
24
—
7
40
1
.32
—
1
40
—
—
26
8
—
26
8
2
42
8
2
26
2
12
—
—
11
28
-
—
9
7
—
9
7
—
4
—
—
4
—
15
24
—
8
—
1
32
—
l
.32
—
—
26
8
—
26
8
3
9
7
2
.32
—
12
-
-
9
20
—
-
9
7
—
10
10
—
4
—
—
4
—
14
36
—
7
30
—
1
.32
—
1
52
—
-
26
8
—
26
8
5
!6
—
2
32
—
14
—
-
15
16
-
—
12
—
—
10
2
—
4
—
—
4
—
15
-
—
7
52
—
1
.32
—
1
.32
—
-
26
8
—
26
8
5
38
10
3
—
—
11
16
—
11
—
—
—
12
—
—
9
7
—
4
—
—
6
6
16
—
—
8
-
1
.32
—
l
.32
—
—
26
8
—
27
4
5
26
8
2
.34
2
10
16
—
10
16
—
—
14
5
—
10
4
—
4
-
—
6
6
16
-
—
8
—
-
1
.32
-
1
.32
—
—
28
—
—
28
—
4
—
—
3
-
-
10
16
—
9
24
—
—
12
—
8
—
-
4
8
—
2
8
15
—
—
7
24
—
1
.32
—
l
52
—
—
28
—
—
28
—
3
.32
—
3
5
4
14
-
—
14
—
—
—
20
—
—
16
—
—
5
4
—
6
6
15
24
—
7
24
—
1
40
-
2
—
—
—
28
—
—
28
—
—
—
—
o
.31
5
9
22
—
9
8
-
—
10
.3
—
9
1
—
5
5
—
4
8
14
17
2
6
8
2
1
15
2
1
14
5
21
1
—
20
10
2
29
4
1
42
7
11
3
2
10
13
2
—
10
10
—
9
11
—
5
11
—
4
6
16
42
5
6
47
10
1
27
2
1
24
5
—
2.3
—
—
24
9
.3
7
10
2
.36
3
11
17
2
10
56
7
—
12
3
—
10
5
—
4
10
-
.3
2
16
10
5
7
21
10
1
26
5
1
27
—
—
24
6
-
25
3
3
1.3
7
2
.35
9
11
25
7
10
45
7
—
1.3
—
—
10
11
—
4
9
—
4
4
15
4
5
7
27
10
l
.32
10
1
34
5
—
27
1
—
27
2
3
—
11
2
24
6
10
41
—
10
13
10
—
11
7
-
10
1
—
5
5
-
4
2
15
30
7
7
2
5
1
25
5
1
25
1
-
2.3
11
-
24
6
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
4
10
-
—
—
—
2
3
—
—
-
-
-
—
4
8
-
—
22
10
_
_
-
—
8
2
—
—
—
Råg.
1 Tunna.
Korn.
Smör.
1 Lisp.
1814
8
_
_
6
3
24
1815
8
—
6
—
—
3
44
1816
9
24
—
7
24
—
4
6
.
1817
10
16
—
8
—
—
4
—
1818
12
—
—
9
40
—
3
24
1819
10
—
7
12
—
4
1820
10
—
—
6
32
—
4
1821
8
—
—
6
24
—
4
1822
8
—
—
6
32
—
4
1823 .......
7
24
6
4
—
3
40
1824
7
8
—
5
32
—
3
40
1825
7
16
—
5
36
—
3
40
1826
9
16
—
7
32
—
4
1827
8
16
—
6
24
—
4
12
1828 . .
7
16
—
6
—
4
12
1829
8
—
—•
6
24
—
4
12
1830
8
16
—
6
36
—
4
32
1831
12
—
10
—
—
5
1832
9
36
—
7
24
—
4
1833
8
24
6
32
—
4
1834
8
24
—
6
32
—
4
1835
8
32
6
36
—
4
16
1836
8
40
—
7
16
—
4
16
_
1837
9
8
—
7
24
4
20
.
1838
10
8
16
—
4
32
1839
8
40
—
7
8
—
5
.
.
1840
8
8
—
6
52
—
4
16
1841
10
32
—
5
32
4
—
—
1842
10
16
—
5
24
4
32
1843 . .
10
20
—■
6
8
—
5
24
1844
10
44
—
6
32
4
32
1845
10
20
—-
7
12
—
5
8
1846
10
32
—-
8
—
5
1847
11
—-
9
—
—
5
32
1848
1849
9
o
—
7
n
4
so
—
5
24
1850 ......!
O
9
16
—
U
7
O jmi
8
O
5
1851
10
24
—
8
32
—
5
-
1852
9
24
—
7
40
—
5
12
_
1853
11
—
—
7
40
—
5
16
1814—1823
9
6
5
7
2
5
3
42
7
1824—1833
8
29
2
6
43
2
4
10
1834—1843
9
17
2
6
37
2
4
25
2
1844—1853
10
4
10
7
29
7
5
7
7
1814—1853
9
14
5
7
4
1
4
21
4
A
i\:o 18. Wester-Norrlands Län.
Kött.
1 Lisp.
Oxe.
FSr.
Lax.
1 Lisp.
Strömming.
1 Tunna.
Hö.
I Lisp.
Halm.
1 Lisp.
Dagsverken.
Oke-.
Dränge-.
1
8
_
10
—
—
1
16
2
37
4
8
1
6
5
_
1
6
36
20
1
12
—
12
—
1
16
—
2
57
4
8
—
—
7
7
—
1
6
.
40
20
1
12
—
12
1
20
2
37
4
10
16
—
7
5
1
6
42
8
-
21
1
20
—
10
—
—
1
28
—
2
16
—
8
—
7
2
1
6
42
8
21
1
20
—
11
24
1
32
—
2
4
9
24
—
7
2
1
6
42
8
-
21
1
20
11
24
—
1
32
—
1
40
7
16
—
8
10
—
3
42
8
21
1
28
—
12
4
—
1
36
2
10
8
10
—
—
9
2
—
3
_
42
8
21
1
28
—
11
40
—
1
20
2
10
8
6
56
—
11
7
3
-
42
8
21
1
24
—
11
18
1
32
—
2
10
8
6
—
—
12
8
—
4
42
8
. -
21
1
28
—
12
32
—
1
36
—
2
32
—
8
16
—
8
7
3
1
. .
24
1
28
—•
12
24
—
1
40
—
2
2
—
9
—
—
8
10
—
3
1
-
.
24
1
28
14
40
—
1
40
—
2
16
—
9
32
—
8
10
3
1
24
1
28
—
14
—
1
32
2
—
7
—
—
11
•j
—
4
1
.
24
1
32
—
15
—
—
2
—
2
10
8
8
52
—
8
5
—
3
.
1
___
24
2
24
—
16
—
2
—
2
57
4:
10
—
—
7
2
—
2
6
1
24
2
12
16
—
—
2
3
9
32
—
7
2
2
6
1
24
2
12
16
—
2
—
—
3
9
32
—
7
10
—
2
6
1
24
2
14
—
—
2
—
4
10
8
—
12
4
1
__
24
2
—
—
13
—
—
2
—
3
21
4
9
24
—
12
3
1
24
15
2
16
3
16
12
'2
—
—
15
16
2
12
—
3
16
—
8
32
—
6
8
2
.
1
24
1
40
—
12
24
—
2
—
3
—
9
—
—
10
5
—
2
4
1
.
24
1
32
—
11
16
1
40
3
—
—
9
36
—
12
2
8
1
__
24
1
32
—
11
16
—
1
36
—
3
—
—
10
24
—
12
—
2
8
1
__
24
1
32
—
11
16
—
1
36
3
24
—
15
—
10
10
2
8
1
_.
24
1
32
—
13
16
—
2
—
—
4
—
—
12
32
—
8
2
8
1
-
24
1
40
16
—
—
2
4
—
3
28
—
9
—
—
5
7
—
2
1
-
24
2
—
—
18
—
—
2
8
—
3
16
—
10
52
—
4
5
—
1
6
1
24
2
:—
—
18
2
8
3
16
10
—
6
5
—
1
6
8
- -
28
1
24
—
15
—
—
2
8
—
3
8
8
24
—
14
5
2
— -
12
50
1
30
—
14
24
—
2
4
—
3
4
—
10
—
—
9
7
—
2
8
1
12
30
1
28
—
14
8
—
2
8
—
3
32
10
24
—
10
4
—
2
8
1
12
50
1
32
—
15
—
2
12
■—
3
16
8
—
—
—
9
2
2
8
1
16
52
1
32
16
—
—
2
12
—
3
26
—
10
32
—
13
7
4
1
16
,
32
o
Jmi
8
—
20
*—
2
32
3
16
—
9
40
—
12
—
—
4
1
16
32
2
16
—
22
2
42
___
3
26
8
13
24
8
5
g
n
i
16
32
30
2
10
8
20
—
2
32
—
3
33
11
8
___
8
5
4
1
12
_
2
5
4
20
—
—
2
32
3
40
—
10
—
—
8
10
—
4
—
1
12
30
2
6
—
17
—
—
2
26
—
4
8
9
18
—
8
3
.—
5
5
1
13
30
2
4
—
16
—
—
2
20
—
4
28
—
14
8
—
13
2
4
6
1
16
32
1
20
—
11
23
10
1
26
10
2
18
10
8
10
10
8
8
—
2
4
-
42
3
.
21
1
45
10
14
30
5
1
46
5
2
39
2
9
25
7
—-
9
2
—
2
11
1
- -
24
1
37
7
14
10
5
2
—
10
3
15
7
10
18
—
—
9
1
2
2
1
2
.
25
1
46
—
17
22
5
2
22
—
3
52
7
10
34
7
10
1
3
7
1
14
1
31
1
37
4
14
21
9
2
—
3
2
6
9
54
3
—
9
3
—
2
9
1
2
7
25
19
N:o 19. Westerbottens Län.
Råg.
Korn.
Smör.
1 Tunna.
1 Tunna.
1 Lisp.
1814
9
96
—
7
52
—
5
'
1813
8
32
—
6
36
—
5
16
—
1816
10
—
—
8
—
—
.3
20
—
1817
10
52
—
8
—
—
5
9 6
1818
11
16
—
8
40
—
5
8
—
•181!)
10
—
—
8
—
—
3
16
—
1820
9
24
—
7
—
—
5
8
—
1821
.
9
16
—
7
16
—
3
1822
8
8
—
6
40
—
3
—
8
12
—
6
40
—
5
8
—
1824
8
—
—
6
16
—
5
—
1823
7
40
—
6
12
—
5
1826 . . .
10
—
—
8
—
—
5
16
—
1827
9
—
—
7
—
—
5
16
—
1828
8
12
—
6
52
—
3
16
—
1229
9
16
—
7
16
—
5
16
—
1850
9
56
—
7
56
—
5
28
1851
12
—
9
32
—
4
—
1852 .....
11
24
—
9
16
—
5
50
—
18,55
9
24
—
8
—
—
3
52
—
1854
9
16
7
16
—
5
16
1853
10
—
—
8
—
—
5
16
1856
10
—
8
24
—
5
24
1857
10
—
8
16
—
5
32
1858
11
44
9
40
j—
4
8
1859 . . '
10
_
8
16
—
4
16
1240
10
52
7
56
—
4
.
1841
11
8
—
6
8
—
5
46
—
1842
10
24
—
6
24
—.
4
16
1845
10
24
6
44
5
16
1844
9
24
6
56
4
1843
10
—
8
—
4
21
4
1846
10
32
8
16
4
24
1847
11
16
—
9
16
—
5
1848
9
52
8
32
4
56
1849 ....
9
8
—
8
—
4
21
4
1850
9
24
—
7
40
—.
4
21
4
1851
10
40
9
—
—
4
21
4
4852
10
32
8
16
4
21
4
1855
11
52
8
44
—
4
40
—
1814 1825
9
23
2
7
25
2
5
9
2
1824—1853
9
24
10
7
30
5
5
21
2
1854—1843
10
19
7
7
56
10
5
47
10
1344—5835
10
14
5
8
15
2
4
23
6
4814—1855
9
43
—
7
38
11
3
57
11
1778 — 1787
Hor lill Slats-Utskotlets Ullålande, 1854, M 92.
—
■—
—
2
27
7
1
13
4
6
20
IVso 20. (.ott
-
1814
ISIS
lii 16
1817
1818
1810
1820
1821
1822
1825
1824
1823
1826
1827
1828
1829
1850
1851
1852
1855
1854
1853
1836
1857
1858
1859
1840
1841
1842
1845
1844
1843
1846
1847
1848
1849
1830
1831
1832
1855
1814—
1825
1824 —
1855
1854—
1845
1844—
1853
1814—
1855
1778—
1787
Håg.
1 Tunna.
Korn.
1 Tunna.
Halra.
1 Tunna.
Smör.
1 Lisp.
Talg.
1 Lisp.
8
—
5
24
—
2
24
—
4
24
—
4
24
—
8
16
—
5
24
—
2
24
—
4
24
—
4
24
—
7
16
6
52
—
2
24
—
4
—
4
—
—
8
16
—
6
—
—
5
—
—
5
—
—
4
24
—
9
16
—
6
52
—
2
52
—
4
21
4
4
21
4
8
45
—
8
26
8
5
16
—
5
—
—
5
—1
—
6
42
8
5
8
—
2
52
—
5
—
—
4
21
4
4
38
—
5
16
—
1
52
—
4
21
4
4
8
—
4
52
—
4
—
-
2
—
4
21
4
4
8
—
4
40
—
4
—
—
2
—
4
21
4
4
8
—
5
16
—
5
—
—
2
52
—
4
21
4
4
8
—
4
—
5
16
—
2
—
—
4
21
4
5
16
—
8
—
8
—
4
8
—
5
—
4
—
—
6
32
—
6
52
—
4
5
4
5
—
4
10
8
5
20
—
5
20
—
5
—
—
5
—
—
4
21
4
5
52
—
5
24
—
2
40
4
24
—
4
—
6
8
—
4
32
—
2
8
5
—
—
4
—
—
8
32
—
6
40
—
2
52
—
5
—
5
—
—
6
16
—
5
20
—
2
52
5
6
—
5
16
—
5
—
—
4
2
8
—
6
16
—
6
16
—
6
—
—
5
8
—
5
—
—
6
16
—
6
16
6
28
—
3
16
—
2
52
—
6
52
—
5
26
8
6
—
—
3
24
—
2
52
—
6
52
—
5
—
—
8
—
—
6
24
—
4
—
—
5
26
8
3
—
—
9
—
—
7
32
—
4
—
—
5
26
8
5
—
—•
7
—
—
6
—
—
5
16
—
6
—
—
5
—
—
7
16
—
3
16
—
3
—
6
—
—
6
—
—
10
—
—
5
8
—
2
16
—
6
—
—
5
8
—
8
16
—
6
16
—
5
—
—
6
—
—
3
16
—
8
—
—
5
32
—
5
—
—
6
16
—
3
26
8
5
16
—
4
—
2
—
3
6
—
- 5
—
—
11
—
—
7
5
16
—
5
—
4
21
4
9
24
—
8
56
—
4
—
6
52
—
4
21
4
9
—
—
6
42
—
5
—
6
52
—
5
16
—
6
12
—
6
—
—
5
—
6
52
—
6
—
—
6
16
—
5
16
—
2
52
—
6
52
6
—
—
8
—
6
—
5
—
6
52
5
16
—
9
8
—
8
4
—
4
—
6
52
5
16
—
8
16
7
16
4
52
—
6
52
5
16
—
11
16
—
8
52
—
5
16
—
7
16
—
6
52
—
7
6
9
5
25
10
2
23
2
4
29
9
4
18
8
6
6
5
25
2
2
40
6
4
47
5
4
23
2
7
50
—
5
41
7
3
4
10
6
3
4
3
18
9
8
20
5
6
58
7
5
24
—
6
19
10
5
18
8
7
15
9
5
44
4
2
47
2
5
25
6
4
45
10
2
5
7
1
58
—
—
58
8
1
7
2
1
3
2
il
1 a ii <1 s L ii ii.
21
Fläsk.
1 Lisp.
Får.
Lamm.
Strömming.
1 Tunna.
Hö.
1 Lisp.
.. 1)3
1 Öke
gsverken.
. | 1 Öränge-.
3
—
—
2
24
—
1
16
—
14
—
—
—
4
8
32
__
16
3
—
—
2
24
—
1
0
—
13
—
—
—
4
6
32
16
3
—
—
2
12
—
1
6
—
12
52
—
—
4
6
36
18
3
16
—
2
32
—
1
16
—
13
16
—
—
6
—
1
18
3
16
2
52
—
1
16
—
15
16
—
—
8
1
18
S
—
—
2
52
—
1
16
—
15
16
—
—
8
1
20
4
—
2
32
—
1
16
—
15
16
—
6
1
18
3
16
—
2
52
—
1
16
—
11
—
—
—
7
—
40
■
16
3
16
2
52
—
1
16
—
8
52
—
—
7
4
40
16
5
16
2
32
—
1
16
—
11
16
7
4
40
i 6
3
16
—
2
16
—
1
11
—
13
16
6
5
—
40
16
5
16
2
16
—
1
8
—
15
16
—
4
40
..
16
5
16
2
24
—
1
12
—
15
16
—
4
10
—
40
. - -
16
5
16
2
24
—
1
12
—
14
24
—
4
10
40
18
__
3
16
—
2
32
—
1
16
—
16
32
—
4
10
—
40
18
4
—
2
32
—
1
16
—
17
—
—
4
10
40
18
4
—
3
—
—
1
24
—
13
16
—
4
10
—
44
18
,■.
4
—
4
24
—
2
12
—
14
—
—
4
10
—
44
18
4
—
4
—
—
2
—
—
16
—
—
4
10
1
—
—
22
3
52
4
—
—
2
—
—
12
—
—
4
10
1
—
19
4
3
16
3
16
—
1
32
—
10
—.
—
4
10
1
—
20
3
16
5
16
—
1
32
—
10
—
—
4
10
1
—
—
20
3
16
5
—
—
1
24
—
15
16
—
6
1
—
20
3
16
5
—
—
1
24
—
13
16
—
4
10
1
—
20
3
16
• :
5
—
—
1
24
—
16
—
—
6
8
—
20
4
—
4
—
—
t>
—
—
17
16
—
6
i
—
20
4
'•—
4
32
—
2
16
—
16
—
—
4
10
—
20
5
24
4
52
—
2
16
—
16
52
—
4
10
1
—
20
3
24
5
—-
—
2
24
—
16
—
—
4
10
1
—
20
3
16
4
16
—
2
11
—
17
—
6
—
20
. 3
16
5
16
—
1
52
—
12
—
10
1
—
.
20
3
—
3
—
—
1
24
—
12
—
—
10
8
1
—
—
20
3
16
5
—
—
1
24
—
12
—
—
10
8
1
—
20
4
—
3
40
—
1
44
—
16
—
—
8
1
—
20
4
32
3
16
—
5
16
—
18
—
—
8
1
—
20
4
—
5
—
—
2
211
—
18
16
—
8
—
1
—
20
4
—
3
—
—
2
211
—
18
16
—
8
—
1
—
r
20
4
—
4
—
—
2
—
—
18
24
—
10
—
1
—
-
20
4
—
3
—
—
2
52
—
13
24
—
10
1
8
24
4
32
4
!6
—
«
16
—
18
—
—
14
—
1
8
24
3
22
5
2
26
8
1
14
2
12
4
8
—
6
4
41
2
17
2
5
50
3
5
2
5
1
28
2
16
16
10
—
.4
11
—
42
5
17
11
3
24
—
5
40
—
1
44
—
14
27
2
—
5
2
1
—
—
20
3
45
2
4
8
10
2
10
—
13
27
2
—
9
9
1
1
7
20
10
3
50
—
5
19
11
1
58
4
14
6
li
—
6
6
43'
4
—
19
—
50
3
—
27
7
—
—
—
3
57
8
—
2
7
—
10
7
—
3
4
I
22
N:ris 21, 22 och 23. Chri stianstads Län.
iläg. 1 Tunna.
Korn. 1 Tunna.
Christianstads
Distrikt.
Engelholms
Distrikt.
Cimbrishamns
Distrikt.
Christianstads
Distrikt.
Engelholms
Disrikt.
Cimbrishamns
Distrikt.
1814 ....
8
8
6
52
—
6
—
—
6
—
—
4
52
—
ISIS ....
8
8
—
—
7
24
—
S
16
—
8
16
—
8
—
—
lillö ....
9
9
—
8
—
—
6
—
—
6
—
—
8
—
—
11117 ....
9
12
9
12
8
16
—
6
8
—
6
8
—
8
16
—
lilli! ....
10
24
10
24
—
9
—
—
7
—
—
7
—
—
6
24
—
1819 ....
10
10
—
—
8
—
—
6
16
—
6
16
—
6
—
—
11120 ....
8
—
8
24
—
5
57
4
8
16
—
5
16
—
5
57
4
1821 ....
6
52
6
52
—
5
—
—
4
52
—
4
32
—
4
—
•—
1822 ....
6
16
6
16
—
5
16
—
S
—
—
8
—
—
' 4
16
—
1825 ....
5
52
5
52
—
4
52
—
4
16
—
4
16
—
5
—
—
1824 ....
5
—
5
—
—
4
—
—
4
—
—
4
—
—
5
—
—
1825 ....
5
52
5
52
—
4
24
—
4
24
—
4
24
—
3
1.6
—
1826 ....
10
—
10
—
—
9
—
—
8
—
—
8
—
—
7
—1
—
11127 ....
8
8
—
—
1828 ....
6
,
6
4
56
—
4
4
—
4
4
—
5
16
—
1829 ....
8
, .
8
6
16
—
4
24
—
4
24
—
5
16
—
1850 ....
8
24
8
24
—
7
—
—
4
52
—
4
52
—
3
24
—
1851 ....
10
24
10
52
—
8
52
—
7
—.
—
7
24
—
6
52
—
1852 ....
7
7
—
—
6
—
—
4
32
—
4
32
—
4
16
—
1855 ....
7
6
52
—
5
16
—
4
52
—
4
—
—
5
16
—
1854
8
7
—
6
24
—
6
—
—
8
16
—
8
—
—
1855 ....
8
8
—
6
24
—
6
—
—
6
—
—
8
—
—
1856 ....
8
8
—
—
6
56
—
6
—
—
6
—
—
8
24
—
1857 ....
10
10
—
—
8
52
—
7
16
—
7
16
—
6
24
—
1858 ....
9
9
8
—
—
7
—
—
6
16
—
6
—
—
1859 ....
8
—
8
—
—
6
52
—
6
52
—
5
16
—
4
52
—
1840 ....
8
52
8
16
7
16
—
5
16
—
8
—
—
8
—
—
1841 ....
11
24
11
8
10
16
—
6
—
—
8
16
—
8
—
—
1842 ....
10
52
10
52
10
—
—
6
16
—
5
32
—
8
—
—
1845 ....
8
8
—
7
16
—
5
52
—
8
24
—
8
16
—
1844 ....
6
52
6
—
5
16
—
4
24
—
4
8
—
5
52
—
1845 ....
10
9
20
8
16
—
6
52
—
6
16
—
8
52
—
1846 ....
11
11
—
—
10
—
—
8
8
—
8
8
—
7
16
1847 ....
9
16
9
16
8
52
—
6
52
—
6
16
—
6
—
—
1848 ....
7
7
6
16
—
5
16
—
8
—
—
4
52
—
1849 ....
7
16
7
16
6
52
.—
8
—
—
4
52
—
4
16
—
1850 ....
9
8
52
7
52
—
6
—
—
8
52
—
8
16
—
1851 ....
10
40
10
16
9
li
—
7
24
—
7
—
—
6
52
—
1852 ....
9
40
9
16
—
8
52
—
7
52
—
7
—
—
6
52
—
1855 ....
12
12
11
—
—
8
24
—
8
16
—
7
32
—
1814—1825
8
6
10
8
9
2
6
59
9
8
29
7
8
29
7
4
56
6
1824—1835
t
27
2
7
26
5
6
12
S
5
10
—
8
g
2
4
15
7
1854—1845
8
47
0
8
59
0
7
58
10
6
11
2
8
57
7
8
14
8
1844—1855
9
14
5
9
2
8
8
10
6
28
10
6
12
10
5
58
5
1814—1855
8
25
)1
8
19
o
7
15
—
8
45
11
8
54
4
8
1
9
N:o 24.
Malmöhus Län.
23
Räg. lvorn. Dagsverken.
1 Tunna. 1 Tunna. l Öke-. | 1 Dränge-.
1814
7
56
5
56
18
1813
7
24
4
52
.. .
52
.
16
1816
8
16
5
52
__
56
18
1817
8
5
16
,
56
18
1818
9
16
—
6
52
56
.
18
1819
8
52
—
6
10
8
32
16
1820
6
24
—
4
24
50
15
1821
5
16
—
3
40
40
20
1822
5
16
-—
4
16
56
18
1825
5
—
—
3
—
56
____
18
1824
4
—
2
56
36
18
1823
4
40
—
5
8
.36
18
1826
9
16
—
7
16
i
16
1827
6
—
4
8
44
- -
__
16
1828
8
20
4
44
16
1829
6
52
—
4
16
i
16
18.-0
7
52
4
52
:
i
16
1851
10
6
40
i
16
1852
6
52
—
4
24
i
16
1855 . . . :
8
24
—
5
24
i
6
18
1854
6
24
—
5
i
8
_
18
1853
6
52
—
3
8
i
12
18
1856
6
36
—.
5
24
i
12
18
1857
8
52
—
6
24
i
16
18
1858
8
16
—
6
16
■
i
16
18
1859
7
—
—
5
16
i
16
20
1840
7
52
5
i
16
20
1841
11
—
—
5
—
i
16
.
18
8
1842 . .
10
—
—
8
—
i
20
.
18
8
1845
7
16
—
3
16
i
20
18
8
1844
3
40
—
4
8
i
20
18
8
1843 ....;..
10
—
—
6
—
i
20
18
8
1846
10
16
—
7
24
i
20
18
8
1847
8
52
6
24
i
20
18
8
1848
6
24
—
3
8
i
20
18
8
1849
6
16
4
18
i
20
20
1830 ....
7
24
5
i
20
20
1831 ....
10
6
56
i
24
20
1832 ....
8
52
5
52
i
24
20
1833 ....
12
52
8
16
i
32
20
1814—1823
7
8
5
4
44
5
33
17
6
1824—1833
6
29
2
4
25
2
45
5
16
7
1854—1843
7
47
7
3
20
i
13
2
18
7
1844—1835
8
51
2
3
45
5
i
22
19
4
1814—1853
7
29
1
3
9
9
i
3
4
—
18
24
IV:« 25. Blekinge Län.
Råg.
1 Tunna.
Korn.
1 Tunna.
1814
10
7
_
—
1813
. . .
9
52
6
—
—
1816
10
32
8
—
1817
11
—
7
16
—
1818
.
11
16
8
52
—
1819
12
9
—
—
1820
9
32
—
6
52
1821
9
32
6
52
1822
8
__
6
52
1823
6
32
_
3
1824
6
52
—
3
—
1823
6
32
3
16
1826. .
10
40
—
9
—
1827
9
16
7
16
1828
7
16
6
16
1829
10
—
—
3
8
1850
11
16
—
6
52
1851
12
—
8
16
1832
9
20
.—.
3
44
1835
9
16
3
16
1834
9
16
.—
6
32
1833
8
24
6
24
1836
8
24
6
52
1837
11
24
9
24
—
1838
11
16
—
8
32
9
52
6
32
1840
12
—
7
24
1841.
13
16
—
6
32
1842
12
24
—
8
24
1845
9
24
—
7
—
—
1844
9
12
—
6
56
1843
15
16
—
9
16
1846
15
8
—
9
16
1847
40
52
—
8
40
1848
9
—
—
6
32
1849
9
16
—
6
1830
9
16
—
6
—
—
1831
11
16
:
8
24
1832
10
16
—
8
32
1833
15
16
10
—
1814—1825
9
41
7
7
4
10
1824—1835
9
14
—
6
21
5
1854—1843
10
29
7
7
20
10
1844 1833
10
45
7
8
—
5
1814 1833
10
8
2
7
11
10
