# ID: svediakorp-gov2261
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 42,971
# sentences: 1,159
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


K anst ilul i o ns-Utsk o t telt Memorial, N:<> 23.
3
(lanter i fästningarne, Ofverstar för Eegementerne, Se.kund-eheferne för Gardesregementerne
till häst och fot och för Lif-regementcts korpser samt Cheferne
för öfrige särskildt för sig bestående militära korpser ekler bataljoner. C hofe
me lor Artilleriet, Fortifikations-, Fältmätnings- och Sjömätnings-väsendet, Ministrar.
Sändebud —- — — dertill skäl ega.
Stockholm den 14 Juli 1854.
lie s c r v a t io n e r:
aro anmälda af Herr Biskopen Hallström, Herr Professoren Lindgren och Herr
Brinck.
Ank. till Exp.-lusk. (3. 20 Juli 1854, kl. 12 m.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af tre Stånds återremiss
af Memorialet. N:o 12, innehållande förslag till ändring i 28'
§ Rcgerings-Formen.
Genom Protokolls-utdrag för den 12 i denna månad har Konstitutionsutskottet
fått del af samtliga Piks-Ståndens beslut rörande Utskottets, uti Memorialet
N:o 12 afgifna, förslag till ändring i 28 § Regerings-Formen; utvisande
-dessa Prc.tokolls-utdrag, att
Höglofliga Ridderskapet och Adeln dand, Högvördiga Preste-Ståndét
hvar för sig såsom sin gemensamma tanka till Utskottet hänvisat den anmärk
-
4
Konslitutions-UislcoUets Memorial, N:o ii.
ning att ifrågavarande § borde erhålla den i Herr Friherre Stjernstedts vid
Memorialet fogade reservation föreslagna lydelse, nemligen:
»Konungen eger att —- — men icke på Alerås börd. Till lärare-bes täil»ning
ar och öfrige tjens ter vid inrättningar för slöjd eller skön,konst, äfven»sojii
till läkare-be fattningar, eger Honungen utnämna äfven bekännare af
»annan troslära, än den rena evangeliska; men i öfrigt till civile Embets»män
— — — — Departementet höra.»
Att Vällof. Borgare-S landet antagit Utskottets förslag till grundlagsenlig
behandling vid mista Riksdag; men deremot
Hedervärda Bonde-Ståndet förklarat såsom sin gemensamma tanka, att
den föreslagna förändringen vöre hvarken nödig eller nyttig.
Då de fleste Riks-Ståndens meningar sammanstämma deruti, att religionsbekännelse
icke borde utgöra hinder för utnämnande till de, uti ofvananförda
redaktionsförslag, omförmälda embeten, men' blott ett Riks-Stånd godkämlt den
af Utskottet föreslagna större utsträckning af ifrågavarande grundlags-ändring,
har Utskottet, på det att den förändring af Grundlagen i denna del, om hvars
nytta och behöflighet meningarne äro mera eniga, icke må hindras och uppehållas
af en mera stridig fråga, funnit sig böra, jemte anmälan, det Utskottet i
öfrigt anser sammanjemkning af Hedervärda Bonde-Ståndets mening med de (öfriga
Riks-Ståndens icke kunna ega ruin. så väl till Borgare-Ståndet som till BondeStåndet
hemställa,
att de må i förevarande ämne efter de öfriga Stånden sig
foga.
Stockholm den 20 Juli 1854.
K (institut iöns-UlskotUts Memorial, ft:o 24.
5
I:o 24.
Ank. till Exp.-Ulsk. den 20 Juli 1854, kl. 12 m.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af ett Stånds äler remiss
af Memorialet N'0 15, innehållande förslag lill ändring af
52 § Regerings-Formen och 24 § Rikstlags-Ordningen.
\
Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 13, innefattande förslag till ändring
af 52 § Regerings-Formen och 24 § Riksdags-Ordningen, angående tillförordnandet
af Bpndc-Ståndets Sekreterare, har, enligt till Utskottet ankomne Protokolls-utdrag
för den 12 i denna månad, blifvit
af Högloft. Ridder skåpet och Adeln till Utskottet återremitteradt, med
förklarade af detta Stånds gemensamma tanke, att ifrågavarande förslag till grund
lags-förändring
vore hvarken nödigt eller nyttigt; hvaremot
öfriga Riks-Stånden antagit Utskottets förslag till grundlags-enlig behandling
vid nästa Riksdag.
Utskottet, som finnér sammanjemkning af Ridderskapet och Adelns samt
de öfriga Ståndens gemensamma tankar icke vara möjlig, får
detta förhållande till Rikets Ständers grundlags-enliga behandling
vördsamt anmäla, med hemställan, om icke Ridderskapet
och Adeln i denna fråga ville efter de öfriga Stånden
sig foga.
Stockholm den 20 Juli 1854..
6
uunsliiulions-lJisiwllels aitww.u., ...<j -
Rese r v alio n :
af Herr Professoren //. G. Lindgren: »Mot det sätt, hvarpå o.SKottet i (.c^ ”
Betäckande besvarat Högloft. Ridderskapet och Adelns återremiss af Memorialet
N:o 13, måste jag, i Grundlagens namn, protestera; emedan jag deri ser ett Utskottets
erkännande, att ett Riks-Ständ skulle ega rättighet, att förkasta ett af
Konstitutions-Utskottet framlagdt grundlagsändrings-förslag redan vid samma Riksdag,
dä det blifvit väckt. Med hänvisning till 56 och 81 .§§ Regerings-Formen
mäste jag en sådan rättighet bestrida. Att, under namn af »gemensamma tankar»
i ett sådant förslag göra ändringar och rättelser, står Stånden fritt; men
den slutliga domen är följande Riksdags Ständer förbehållen. Jag vet väl, att
ända från 1S34 års Riksdag en annan praxis gjort sig gällande, enligt hvilken
Stånden hafva tillåtit sig, att, under formen af återremiss med »den gemensamma
tanken, att ett förslag är hvarken nödigt eller nyttigt», detsamma genast förkasta.
Men vmig synes, som vore det Kohstitutions-Utskottets pligt, att åtminstone
icke godkänna ett sådant missbruk af Grundlagens bud; hvadan ock jag
håller före, att detta Memorial ej hade bort innehålla, såsom nu, en inbjudning
till Ridderskapet och Adeln, att sig med de tre öfriga Stånden förena till antagande
af den föreslagna grundlags-förändringen till grundlagsenlig hvila, utan
helt enkelt ett tillkännagifvande, att när tre Ständ antagit Utskottets förslag oförändradt
att till nästa Riksdag hvila, och Ridderskapet och Adeln icke haft någon
anmärkning i sak eller redaktion att dervid göra, utan endast tillåtit -sig
en pä nästkommande Ständers domsrätt anticiperande reflexion, hvilken icke pä
frågan i dess nuvarande stadium har något inflytande, kommer Utskottets, i Memorialet
N:o 13 innehållna grundlagsändrings-förslag att hvila till grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag.1
»Att föregående Ständers Konstitutions-Utskott på detta sätt uppfattat Grundlagens
föreskrift,* och sin skyldighet, visas af 1834 års Konstitutions-Utskotts
Memorial N:o 54, deri det, med anledning af två Stånds beslut att genast förkasta
ett då af Utskottet framlagdt grundlagsändrings-förslag heter:
v i
»Då 56 och 81 §§ Regerings-Formen samt 29 § Riksdags-Ordningen
deri öfverensstämma, att hvarje, af Konstitutions-Utskottet tillstyrkt grundlagsändrings-förslag,
skall, med eller utan jemkning, hvila såsom ett Rikets Ständers
beredda Utlåtande, för att vid nästa Riksdag med Ja eller Nej afgöras, men
Borgare- och Bonde-Ståndens ofvänberörde anmärkningar innefatta, icke jemkningar
eller modifikationer i förslagets delar, utan förkastande af förslaget i det
hela — en åtgärd åt kommande Ständer ensamt förbehållen, kan ej, mot Grund
-
Konslilutions-LUskollels Memorial, JV.o SS. 7
/ ‘ s
lagarnes klara bud, Konstitutions-Utskottet dessa anmärkningar till behandling
och pröfning upptaga,
r Skulle nu Eidderskapet oell Adeln icke antaga den i detta Betänkande
gjorda inbjudningen, sä lärer väl Utskottets nästa åtgärd blifva, att uppgöra voterings-proposition
i förstärkt Konstitutions-Utskott, mellan förslagets antagande till
livila eller dess förkastande. Segrar då den sednare meningen, huru går det då
med den återstod, som efter omröstning i förstärkt Konstitutions-Utskott, enligt
5 C § Regerings-Formen, alltid måste finnas af ett från Konstitutions-Utskottet
emaneradt grundlagsändrings-förslag till nästa Riksdags slutliga behandling och
afgörande V »
Ank. till Exp.-Utsk. deD 20 Juli 1854, kL 12 m.
Menni vial till Rikets Ständer, i anledning af ett Stånds uter remiss
af Memorialet N:o 15, innehållande förslag till ändring af
59 § Riksdags-Ordningen.
De till Konstitutions-Utskottet ankomna utdrag af Riks-Ståndens Protokoll
■ för den 12 i denna månad, angående behandlingen af Utskottets, i dess Memorial
N:o 15 afgifna, förslag till ändring i 39 §, Riksdags-Ordningen, rörande val
af Ordförande i Utskott och andra Rikets Ständers delegationer utvisa,
att Höglo/!. Ridderskapct och Adeln såsom dess gemensamma tanka till
Utskottet hänvisat den anmärkning, att samma förslag vore hvarken nödigt eller
nyttigt,
\
8 Kimtiilutiont-Utikollels Memorial, A'.-o SS.
men att öfriga Riks-S länden antagit förslaget till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag.
Dä Utskottet funnit dessa skiljaktiga meningar oförenliga; får Utskottet
sådant hos Rikets Ständer till grundlagsenlig behandling vördsamt
anmäla, samt inbjuda Ridderskapet och Adeln, att efter
de öfriga Stånden i ämnet sig foga.
Stockholm den 20 Juli 1854.
fieser va tion:
är af Herr Professoren Lindgren anmäld, med åberopande af hvad hans reservation
vid Memorialet N:o 24 innehåller.
\o 2ii.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 20 Juni 1854, kl. 12 m.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af ett Stånds återremiss
af Memorialet Ä:o 16, i fråga om förslag till ändring i 69
§ Rcgcrings-Formcn.
Vid föredragning hos Riks-Stånden den 12 i denna månad af Konstitutions-Utskottets
Memorial N:o 16, innehållande förslag till ändring i 69 §.
Regerings-Formen, angående behandlingen af Stats-Utskottets Betänkanden i vissa
frågor, hafva
Häglof.
liumlilutiont-Ulskolltls Memorial, N:o iff.
9
Högloft. Ridder skap et och yl deln, Högvördige Preste-Ståndet oell Välin
flip c Borgare-Ståndet antagit förslaget till grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag; men deremot
Hedervärda Bonde-S landet till Utskottet återförvisat Memorialet, med anmärkning,
såsom Ståndets gemensamma tanke, att ifrågavarande § borde erhålla
denna lydelse:
”Uppstå antingen hos Riksens Ständers Plena, eller uti något af RiksStånden
betänkligheter att antaga hvad Stats-Utskottet tillstyrkt uti det, som
rörer Statens reglerande, bevillningens derefter lämpade liela belopp, eller hvad
till Riksgälds-kontorets utgifter och inkomster hörer, eller grunderna för Riksgälds-kontorets
styrelse och förvaltning; då böra de skäl anföras, på hvilka sådane
betänkligheter sig stödja, samt meddelas Stats-Utskottet, som derefter fager
ärendet under ytterligare öfvervägande och afgifver sitt utlåtande i enlighet
med 49 § Riksdags-Ordningen. Pörblifver något Stånd ändock vid den mening,
det förut fattat, afgöres saken efter tre Stånds beslut. Stadna Stånden i
olika beslut, då skall Stats-Utskottet förökas med så många ledamöter af Riksstånden,
i vanlig ordning valde, att de blifva trettio af hvarje Stånd. Detta så
förstärkta Utskotts ledamöter röste sedermera samfäldt med slutna sedlar till
antagande eller förkastande af hvad Stats-Utskottet tillstyrkt i de frågor, hvarom
Riks-Stånden varit af skiljaktiga tankar, samt, i sednare fallet, om hvilka eller
hvilket Stånds mening, som bär såsom Riksens Ständers anses; kommande
hvad de flesta rösterna antagit att gälla såsom Riksens Ständers beslut. Till
undvikande af paria vota — — •— genast förstöras.»
Då Hedervärda Bonde-Ståndets gemensamma tanke väl sammanstämmer
med Utskottets förslag deruti, att Stats-Utskottet, efter erhållen återremiss af
dess Betänkande, icke borde, såsom Grundlagen nu föreskriiver, utnämna deputerade
för att i Stånden upplysa förhållandet i det fall, der samma Utskott ansett
sig icke kunna frånträda dess redan afgifna yttrande, men för öfrigt står i
sådan väsendtlig.strid mot öfriga Ståndens mening i den del, som, på sätt ofvan
åberopade Memorial utvisar, egentligen varit föremål för Konstitutions-Utskottets
förslag, att någon sammanjemkning af denna skiljaktighet icke är möjlig, får
Utskottet hos Rikets Ständer vördsamt
anmäla detta förhållande, med inbjudning till Bonde-Ståndet,
att i förevarande fråga efter de öfriga Stånden sig foga.
Stockholm den 20 Juli 1854.
liih. lill St. fröt. ISSI & ISöi. S Sami.. S llåft.
10
Konstitutions-Ulskotteli Memorial, N:o 57.
Ank, till Exp.-Utsk. d. 20 Juli 1854, kl. 12 m.
ira #
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af ett Stånds återremiss
af Memorialet N:o 17, innefattande förslag lill ändring i
14 § Riksdags-Ordningen.
Riks-Ståndens till Konstitutions-Utskottet ankomna Protokolls-utdrag för
den 12 i denna månad gifva vid handen, hurusom, vid föredragning af Utskottets
Memorial N:o 17, innehållande förslag till ändring i 14 § Riksdags-Ordningen,
angående representations-rättigheten för Stockholm,
Hedervärda Bondc-Ståndet hänvisat samma Memorial åter till Utskottet,
under förklarande af Ståndets gemensamma tanke, att den föreslagna förändringen
vore hvarken nödig eller nyttig; hvaremot
Öfriga Riks-Stånden antagit förslaget till grundlagsenlig behandling vid
nästa Riksdag.
Utskottet, som anser dessa skiljaktiga meningar icke kunna sammanjemkas,
får hos Rikets Ständer
sådant till grundlagsenlig behandling vördsamt anmäla, samt
inbjuda Hedervärda Bonde-Ståndet,, att sig i denna sak efter
de öfriga Stånden foga.
Stockholm den 20 Juli 1854.
Konslilulions-Vtskollels Memorial, N:o SS.
11
Reservat i on
är af Herr Professoren Lindgren anmäld, med åberopande af hvad hans reserv
vatina vid Memorialet N:o 24 innehåller.
:« »8. &
Auk. Ull Eip.-Utsk. d. 20 Juli 1854, kl. 12 m.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af två Stånds återremiss
, af Memorialet N:o IS, innehållande förslag till tillägg vid
46 § Riks dags- Or dn inge n, äfvensom, i sammanhang dermed,
till ändring af åtskilliga §§ i Riksdags-Ordningen och Regerings-Formen.
Konstitutions-Utskottet. som genom ankomna Protokolls-Utdrag fått del af
samtliga Eiks-Ståndens den 12 i denna månad fattade beslut, angående Utskottets
i Memorialet N:o 18 afgifna förslag till tillägg vid 46 §-Riksdags-Ordningen,
rörande sammanträde af Riks-Stånden för gemensamma öfverläggningar, äfvensom,
i sammanhang dermed, till ändring af åtskilliga §§ i Riksdags-Ordningen och
Regerings-Formen, har dervid inhemtat,
att Höglo/7. Ridderskapet och Adeln hänvisat till Utskottet den såsom
Ståndets gemensamma tanke förklarade anmärkning, att början af det föreslagna
2:dra momentet i 40 § Riksdags-Ordningen bör erhålla följande lydelse: »Stårnden
vare medgifvet att på ett rum till gemensam öfverläggning rörande allmän,
vid Riksdagen under handläggning varande fråga, sammanträda;»
att Hogvördiga Prestc-Stöndet återremitterat Memorialet med förklarande,
12
Kontlilul tont t Itkolicls Memorial, .V:o S9,
såsom Ståndets gemensamma .tanke, att tre Stånds sammanstämmande beslut bör
erfordras i fråga om de föreslagna sammanträdenas hållande; .
samt att /' iiHofi. Borgare-Ståndet och Hedervärdd Bonde-S landet antagit
förslaget att hvila till grundslagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Utskottat, hvars mening i det afgifna förslaget alsetf, att de gemensamma
öfverläggnings-ämnena skulle vara endast sådana frågor, som i Ridclerskapet och
Adelns gemensamma tanke omförmälas, får, med vördsam anmälan, att Utskottet
finner Preste-Ståndets gemensamma tanke icke kunna med öfriga Ståndens mening
sammanjenikas, inbjuda Preste-Ständet att foga sig efter de öfriga i den
del, nämnde skiljaktighet alser, samt till Preste-, Borgare- och Bonde-Stånden
hemställa, att, för vinnande af större tydlighet i redaktionen, förslaget må till
grundlagsenlig behandling hvila med sådan lydelse af början i det ifrågaställda
2:dra momentet uti 46 § Riksdags-Ordningen, som uti Ridderskapets och Adelns
ofvananförda gemensamma tanke är anförd.
Stockholm dea 20 .luli 1854.
Ank. till Exp.-Utsk. den 20 Juli 1854, kl. 12 tn.
Memorial till Rikets Ständer, med vo tei ings-pr opositioner, rörande
h onstituhons-U/skottets uti Memorialet J\io 9 afgifna forsla
till ändring af 68 § Riksdags-Ord/iingen.
Uti Memorialet N:o 20 anmälde Konstitutions-Utskottet den oförenliga
skiljaktigheten uti de särskilda Riks-Ståndens beslut i afseende å Utskottets uti
Memorialet N:o 9 afgifna förslag till ändring af 68 § Riksdags-Ordningen, ro
-
Konstilulicns-Utskottels Memorial, N:o 29.
iZ
rande revisionerna af Stats-verkets, Bankens och R iksgälds-kontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning; och har sedermera Utskottet af ankommet Protokollsutdrag
för den 12 i denna månad inhemta!, att, vid föredragning af ofvannämnde
Memorial N:o 20, Hedervärda Bonde-Ståndet vidblifvit sitt förra, från de öfriga
Ståndens mening afvikande, beslut, enligt hvilket Ståndets gemensamma tanke
var, att omförmälde revisions-förrättningar alltid borde taga sin början den 15
Augusti; hvadan Ståndet afslagit inbjudningen, att sig efter de öfriga Stånden
foga.
Till afgörande emellan de sålunda qvarstående olika meningarne i frågan,
får nu Konstitutions-Utskottet vördsamt 'öfverlemna följande voterings-propösitioner:
Den,
som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti dess Memorial N:o 3
afgifna förslag till ändring i 68 § Riksdags-Ordningen, angående revisionerna af
Statsverkets, Bankens och Riksgälds-kontorets tillstånd, styrelse och förvaltning,
skall i oförändradt skick antagas att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästkommande
Riksdag, röste
Ja;
Den, det ej >vill, röste
Nej.
Vinner Nej, kommer nämnde förslag att, till slutlig pröfning vid nästföljande
Riksdag, blifva, hvilande med sådan förändring, att i stället för orden:
r>dvn 15 September» införas orden: »den 15 Augusti*.
Stockholm den 20 Juli 1854.
14
KonsliLuliuns-UltkoUels Memorial, ?i:o 20.
Ank. till Exp.-Utek. d. 21 Juli 1854, kl. 1 e. m.
Memorial till B ike t s Ständer, med utlåtande angående Talmannens
i Bonde-Ståndet vägran af proposition på en inom Ståndet
väckt fråga om remiss till Bevillnings-Vtskoltet af Särskilda
Utskottets för behandling af bränvins fr agan förslag till författning
om bränvins tillverkning.
Sedan det Särskilda Utskott, som vid början af innevarande Riksmöte
blifvit af Rikets Ständer tillsatt »för att upptaga och i hela deras vidd grund»lagsenligt
behandla alla angående bränvins tillverkning och försäljning uppkom»mande
frågor», afgifvit sitt Betänkande N:o 8, i anledning af Kongl. Majrts
Nådiga proposition samt åtskillige hos Riks-Stånden väckta motioner om vilkoren
för bränvins tillverkning^ hvilket Betänkande jemväl innefattade förslag till
bestämmande af de afgifter, som för bran vinstillverkningen borde erläggas; men
samma Betänkande blifvit i dess helhet från Hedervärda Bonde-Ståndet och i
vissa delar från öfriga Riks-Stånden till Utskottet återremitteradt, samt Utskottet
derföre i dess Memorial N:o 11 ånyo afgift»! yttrande i frågan; så har, på sätt
Bonde-Ståndets protokoll den 14 i denna månad utvisar, Ståndets ledamot Bengt
Gudmundsson från Hallands län yrkat, att Ståndet måtte fatta så lydande
beslut:
»l:o. Bonde-Ståndet förklarar sig icke kunna till öfverläggning åter uppdaga
Särskilda Utskottets förslag till ny förordning, angående vilkoren för brännvins
tillverkning, eller Utskottets Memorial N:o 11. i anledning af återremissen
Konsiitulions-lllikoiiets Memorial, A':o 30.
15
* deraf, innan Rikets Ständers Bevillnings-Utskott, i enlighet med 53, 59 oell
“00 §§ Regerings-Formen samt 31 § Riksdags-Ordningen, fått yttra sig öfver
“de delar deraf, som röra grunderna och fördelningen af den bevillning, hvilken
»för nämnde tillverkning bör utgöras samt såsom •»husbehofsbrunneri-medeh
till Konungens disposition anslås.
»2:o. I detta afseende bör ofvannämnde förslag remitteras till Bevillningsutskottet
med anmodan, att i grundlagsenlig ordning till Rikets Ständer afgifva
»sitt Utlåtande öfver såväl grunderna för denna bevillning, som sättet för . deras
»tillämpning och bevillningens fördelning, för att, derest skiljaktigheter härom
»skulle yppa sig emellan Riks-Ständen, dessa skiljaktigheter må, enligt Rege»rings-Formens
71 § och Riksdags-Ordningens 31 Sj, kunna slutligen afgöras.»
Till närmare utveckling af grunderna för denna motion, hvilken åtskillige
Ståndets ledamöter biträdt, har, jemte erinran derom, att det Särskilda Utskottets
tillsättande skett genom tre Stånds beslut, mot Bonde-Ståndets röst, blifvit
hufvudsakligen anfördt, att om ock i den ekonomiska delen af frågan, som berodde
af tre Stånds sammanstämmande beslut, mindre vigt läge derpå, om ett
särskildt Utskott eller ock, såsom tillförene skett, Allmänna Besvärs- och Ekonomiutskottet
behandlade ärendet, vore dock förhållandet annorlunda i den del af
saken, som anginge beskattningen. Uti 60 g Regerings-Formen upptogos rhusbehofs-bränneri-medleu»
bland bevillnirigar ; samma grundlags 53 §, som förordnade
om väljande af de Utskott, »hvilka skola ärendena bereda,» nämnde
bland dessa B e v ilin ings- Utskottet, »att föreslå bevillningens fördelning»; och i
sådant hänseende vore Beviilnings-Utskottets verksamhet bestämd i 70 § Regerings-Formen
och 31 § Riksdags-Ordningen; och för bevillnings-frågornas afgörande
vore en af dessa ämnens stora vigt påkallad särskild ordning stadgad i
71 § Regerings-Formen, enligt hvilken, dä ett Riks-Ständ förblefve vid särskild
mening angående bevillning^ åtagande, icke de tre öfriga Ståndens beslut, utan
förstärkta Stats-Utskottefs afgörande, med kraft af Rikets, Ständers beslut, bestämde
utgången. Utan strängt iakttagande af denna ordning skulle ej sammanhang
i bevillningsfrågorna kunna finnas och fördelningen ej lämpas efter de särskilda
bevillningarnes grunder och påräknade belopp; ali gräns komme att saknas
för möjligheten, att den ena eller andra af Rikets Ständers afdelningar eller
Utskott föresloge nya skatter och pålagor. De grundlags-stadganden, hvilka i
öfrigt anginge bevillningsfrågors behandling, antydde ock vigten af nämnde ordning.
Det uti 31 § Riksdags-Ordningen för Beviilnings-Utskottets sammansättning
stadgade vilkor, att ledamöterne borde vara valda frän särskilda och, sä
vidt möjligt vore, från alla Rikets provinser, visade lagstiftarens omsorg, att alla
orters tillstånd och behof borde vid bevillningsfrågornas beredning i Utskottet
16
Kcmtilulions-Ulskollcls Memorial, N:o 30.
vara kända och afsedda. Enligt Grundlagen vore således så olika principer, så
skiljaktiga former gällande för bevillningsfrågornas beredande och afgörande, att
de ej stodo att förena med dessa måls handläggning af andra Utskott, utan att
de garantier, som Grundlagarne lemnat hvarje Riks-Stånd, skulle tillintetgöras,
och att under intet vilkor dessa ärender borde behandlas eller beslut derom kunna
fattas på det sätt, som v'ore stadgadt för andra så kallade »allmänna frågor»,
såsom t. ex. i 73 § Riksdags-Ordningen; hvarföre ock den deri, för dylika frågors
slutliga afgörande, omtalade Nämnd icke funnes någorstädes i RegeringsFormen
för statsanslag och beskattnings-ärenden omförmäld. — Hvad Särskilda
Utskottets behörighet i fråga om bevillningsfrågorna i ärendet beträffade, förekom
derjemte, att Högvördiga Preste-Ståndet ensamt fattat beslut derom, att Särskilda
Utskottet »egde handlägga frågorna om bränvins tillverkning och försäljning i
»deras helhet och med samma rätt, sorn derutinnan annars tillkomme sammanfatta
Bevillnings-, Lag* samt Allmänna Besvärs- och Ekonomi-Utskotten», då
deremot Vällofl. Borgare-Ståndets beslut, som på inbjudning blifvit af Ilögloil.
Ridderskapet och Adeln samt Preste-Ståndet biträdt, innefattade blott, att frågorna
skulle af Särskilda Utskottet »grundlagsenligt» behandlas. Uét kunde således
icke erkännas, att de tre Stånden åt Särskilda Utskottet öfverlemnat
bevillningsfrågans behandling; men äfven om sådant antoges, vore ännu. så länge
frågan om bränvinsbränningen icke blifvit definitivt afgjord, Bonde-Ståndets rättighet
och' pligt, att söka återföra frågan till dess grundlagsenlig^ form.
I anledning af hvad sålunda blifvit yrkadt, har Talmannen i Bonde-Ståndet
yttrat sig sålunda:
»Utom det att Rikets Ständer, på sätt 36 § 3 mom. Riksdags-Ordningen
»rnedgifver, tillsatt ett Särskildt Utskott för att upptaga och i licia deras vidd
»behandla alla angående bränvins tillverkning och försäljning uppkommande frågor,
»samt nyssnämnde § och moment innehålla, att ej några andra ärenden, än sådana,
»som icke på Rikets Ständers åtgärd ankomma, äro undandragna behandling af
»de särskilda Utskott, Rikets Ständer kunna finna nödigt tillsätta; i följd hvaraf
»Särskilda Utskottets, angående vilkoren för bränvins tillverkning afgifna Betän»kande
N:o 8, äfven blifvit af samtliga Riks-Stånden behandladt och till Utskottet
»återremitteradt; så strider den af Bengt Gudmundsson i sin förevarande motion
»väckta fråga bokstafligen emot Grundlagens lydelse i 49 § 2 och 3 mom. Riks»dags-Qrdningen.
deri föreskrift meddelas, att från Utskott inkomna förslag skola,
»efter det bordläggning egt ruin, då de tredje gången förekomma, till afgörande
»företagas. — Pä grund häraf anser jag mig, enligt 55 § Riksdags-Ordningen,
»föranlåten vägra proposition å Bengt Gudmundssons yrkande, att Särskilda Ut»skottets
förslag till förordning angående vilkoren för bränvins tillverkning, må i
»de delar,
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o 30.
17
»de delar, sorn röra husbehofs-bränneri-medlen, till Bevillnings-Utskottet remit
»teras».
Sedan Ståndets genom omröstning utrönta pluralitet ändock yrkat den
vägrade propositionens framställande, har, jemlikt stadgandet i 55 § Riksdagsordningen,
öfverläggningen förklarats hvilande och målet blifvit förvisadt till
Konstitutions-Utskpttet, som egde inom viss förelagd tid inkomma med motiveradt.
och bestämdt Utlåtande öfver frågans stridighet eller enlighet med Grundlagen.
Vid betraktande så väl af ordalagen i Rikets Ständers fattade beslut om
tillsättningen af ett Särskildt Utskott för behandling af frågorna angående branvins
tillverkning och försäljning, sorn ock af den behandling det sålunda tillkomna
Särskilda Utskottets i ämnet afgifna Betänkande N:o 8 hos Riks-Stånden
fått, anser Konstitutions-Utskottet det vara uppenbart, att Rikets Ständer, med
tillämpning af stadgandet i 36 § 3 mom. Riksdags-Ordningen, gifvit Särskilda
Utskottet sådan verkningskrets, att alla de åtgärder, sorn för nämnde frågors beredande
till slutligt afgörande erfordrades, och således äfven förslags afgifvande
angående beskattningen å bränvinsbränningen, skulle samma Utskott tillkomma.
Sjelfva åtgärden, att för ett enda Riksdags-ärendes beredning tillsätta ett Särskildt
Utskott af tjugufyra ledamöter, antyder ock i sig sjelf en beräkning, att
annat Utskotts anlitande för sådan- beredning icke skulle i någon del vara af
nöden. Huruvida, såsom i förevarande fall blifvit inom Bonde-Ståndet framställdt,
mot Grundlagens bud må hafva varit stridande, att beredningen af ett ärende,
som i sig innefattade fråga om bevillning och sålunda i denna del vore att hänföra
till de i Grundlagen bestämda föremålen för Bevillnings-Utskottets verksamhet,
genom Rikets Ständers omförmälda beslut blifvit i allo till Särskilda Utskottets
åtgärd öfverlemnad, är ett ämne, som numera icke kan göras till föremål
för bedömande; utan framstår nu Särskilda Utskottets erhållna bemyndigande
härutinnan med samma "giltighet, som tillkommer de i Grundlagen särskildt uppräknade
Utskotts behörighet inom de för dem utstakade gränser. Den befattning
Särskilda Utskottet i dess Betänkande N:o 8 och nu sednast i Memorialet
Ö
N:o 11 tagit med samma bevillningsfråga, har varit en nödvändig följd af nämnde
bemyndigande; ärendet var således till behandling hos Rikets Ständer förberedt.
af behörigt Utskott. Vid sådant förhållande måste den hos Bonde-Ståndet yrkade,
men af Talmannen vägrade proposition, som angick ärendets öfverlemnande
till beredning af det Utskott, på hvars handläggning frågan skulle hafva ankommit,
derest icke Särskilda Utskottet fått omförmälda behörighet, anses bokstafligen
stridande mot ofvan åberopade lagrum, som tillerkänner gällande kraft åt
hvad Rikets Ständer i sådana fall med tre Stånds pluralitet besluta.
Bih. till n. St. Pral. iSS3 $ iSS4. 3 Sami. S Haft. 3
18
Konstilutions-Utskotlets Memorial, N:o 30.
Konstitutions-Utskottet förklarar alltså,
att Bonde-Ståndets Talman, då han vägrat proposition på
Bengt Gudmundssons ifrågavarande framställning, handlat
grundlagsenlig!.
Stockholm den 21 Juli 1854. .«
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri, USSi.
Konslitulions-Vtskottets Memorial, N:o fl.
1
Ank. till Exp.-Utsk. den 25 Juli 1854, kl. 12 m.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af åtenemisser af Memorialet
N:o 4 4, innehållande f örslag till ändring af åtskilliga
stad gauden i Regerings-Formen och Riksdags-Ordningen,
i afseende pä behandlingen af en del regerings-ärenden.
Till Konstitutions-Utskottet hafva ankommit utdrag af samtlige Riks-Ståndens
Krolokoll den 12 i denna månad, angående behandlingen af Utskottets, i dess memorial
:o 11 afgifna förslag lill ändring af åtskilliga stadganden i Regerings-Formen och
Riksdags-Ordningen, i afseende på behandlingen af en del regerings-ärenden; utvisande
dessa protokolls-utdrag:
att Höglofliga Ridderskapet och Adeln såsom dess gemensamma tankar till Utskottet
hänvisat de anmärkningar: l:o att Konungen borde äfven i den föreslagna Re
gerings-Rälten
ega tvä röster, och 2:o att redaktionen af det föreslagna 2:dra momentet
i 17 §. Regerings-Formen borde erhålla sådan lydelse, alt deruti mera oförtydbart
uttryckes, att i den särskilda stadga, som af Konungen och Rikets Ständer gemensamt
stiftas, kommer att bestämmas, hvilka slag af besvärsmål fortfarande skola tillhöra
Kongl. Maj:ts nådiga pröfning och hvilka af Regerings-Rätten skola afgöras;
att Högvordiga Preste-Slåndel återremitterat memorialet, med förklarande såsom
Ståndets gemensamma tanke* att, i stället för den äfven lill sin benämning olämpliga
Regerings-Rätten, en organisation för de till Kongl. Maj:t nu ingående besvärsmålens
pröfning borde föreslås, hvilken komme att med Siats-Rådet och dess verksamhet stå
i samband och förening; och att i ekonomiska lagstiftnings-frågor preliminära betän
kanden
alltid borde från denna Institution infordras;
att Välloflig a Borgare-Sländet godkänt Utskottets förslag om en Regerings-Rätt,
men i afseende på särskilda delar af förslaget framställt nedannämnde, såsom Ståndets
gemensamma tanka förklarade, anmärkningar:
vid 2:dra momentet i 47 §. Regerings-Formen, att detsamma borde undfå denna
lydelse:
»Konungens rätt att pröfva och afgöra de mål, som få hos Konungen fullföljas
genom besvär, men icke tillkomma Högsta Domstolens upptagande och ej angå tillsät
Bih.
lili B. St. Prat 1S53 & 48SL 3 Sami. 9 Häft. 1
2
Konstilutions-Ulskottets Memorial, N:o 31.
tande af tjenste!1 eiler andra i särskild stadga undantagna ärenden, skall, i enlighet med
samina stadga, stiftad af Konungen och Riksens Ständer gemensamt, i den ordning,
som i 87 §. föreskrifves, uppdragas Sju af Konungen utnämnde, kunnige, erfarne, redlige
och allmänt aktade män, sorn förut förvaltat civil beställning, och af hvilka minst
tre böra hafva beklädt domare-embete. De kallas Regerings-Råd och utgöra Konungens
Regerings-Rätt.»
vid 24 §. 2 morn. Regerings-Formen, att sfednare delen af detta moment eller
bestämmelsen: »Departements-Chef ege att i Regerings-Rälten deltaga i öfverläggningen,
men icke i besluten, uti de mål, som till hans Departement höra», borde utgå.
Hvarjemte Ståndet antagit: att Regerings-Rälten äfven skulle vara underkastad
sådan omröstning i Opinions-Nämnden, som för Högsta Domstolen i 103 §. RegeringsFormen
är stadgad, hvadan denna §. borde i enlighet härmed ändras; och alt Konungen
borde ega två röster uti Regerings-Rälten, likasom sådana Honom tillkomma i
Högsta Domstolen; i hvilket hänseende Regerings-Formens 21 §. borde ändras; — varande
deremot i öfriga delar Utskottets förslag lill förändringar uti särskilda §§. af
Regerings-Formen och Riksdags-Ordningen af Ståndet antagna tili grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag.
Hedervärda Bonde-Ståndet har åter såsom sin gemensamma tanke förklarat, att
det ansåg dé föreslagna förändringarne vara hvarken nödiga eller nyttiga.
Vid fullgörande af sitt i 56 §. Regerings-Formen föreskrifna åliggande, att samtliga
Riks-Slåndens tankar till ett helt utlåtande i möjligaste måtto sammanjemka, finner
Konstilulions-Utskoltel det förhållande här vara för handen, att två Riks-Stånd,
nemligen Ridderskapet och Adeln samt Rorgare-Ståndet, hufvudsakligen gillat sjelfva
grunden i Utskottets förslag, men med anmärkningar emot särskilda delar i grundfrågans
behandling i förslaget; då deremot, enär Ronde-Ståndet förklarat, att Utskottets
förslag vore hvarken nödigt eller nyttigt, och Presle-Ståndet ansett den föreslagna Regerings-Rälten
äfven till benämningen olämplig, samt en annan, i samband och förening
med Stats-Rådet ställd organisation för de till Kongl. Maj:t nu ingående besvärsinålens
pröfning böra föreslås, dessa tvänne Stånd, fastän sinsemellan af skiljaktig åsigt i fråga
om behofvet af någon ändring af Grundlagarnes nuvarande lydelse i förevarande hänseende,
dock i delta ärende till de öfriga Stånden befinna sig i del likartade förhållande,
alt deras meningar icke kunna med de sistnämndas i hulvudsaken förenas;
hvilket förhållande Utskottet får härmed vördsamt anmäla.
Hvad angår de emot Utskottets förslag i dess särskilda delar gjorda anmärkningar,
anser Utskottet dem kunna här lämpligen upptagas i den ordning, hvari de särskilda
Grundlags-stadgandena förekomma.
Preste-Ståndets särskildt gjorda anmärkning mot lämpligheten af benämningen
»Regerings-Rätt» har icke blifvit å de öfriga Ståndens sida biträdd; och då Utskottet
icke eller nu funnit någon annan benämning, sorn med erforderlig korthet förenar
egenskapen att någorlunda tydligt angifva beskaffenheten af den ifrågavarande embetsmyudighetens
verkningskrets, har Preste-Ståndets erinran icke kunnat föranleda någon
ändring i hvad Utskottet föreslagit; hemställande alltså Utskottet,
att Preste-Ståndet ville låta denna anmärkning förfalla.
Den af Rorgare-Ståndet antagna redaktion af det föreslagna 2:dra momentet i
17 §. Regerings-Formen skiljer sig från Utskottets förslag, utom i nedannämnde väsendlligare
delar, äfven deruti
atti ordslällningen: »mål, som, jemlikt Förfallningarne, få hos Konungen fullfölj
as», skulle orden: »jemlikt Fu rjåtin in g arn e» utgå;
Konstitutions-Ulskoltets Memorial, N:o 31.
3
och alt det till ordet »besvär» lagda bestämmandet med orden: »öfver Embelsmyndigheters
meddelade besluta likaledes skulle utgå.
I anledning häraf får Utskottet vördsamt tillkännagifva, att, enär hvarken Grundlagen
eller den ifrågasatta särskilda stadgan borde innehålla något bestämmande angående
hvilka mål få hos Konungen fullföljas eller skulle vid embelsmyndigheters beslut
förblifva beroende, utan sådant fortfarande ankomma på lagstiftningen för dylika mål,
Utskottet trott de föreslagna orden: »jemlikt Färja Ilning arnea vara på delta ställe
lämpliga; — samt att, då ordet »besvär», enstaka begagnadt, hos oss inom offentliga
lifvet redan från äldre tid förekommit och ännu användes i olika bemärkelser, t. ex,
detta ords särskilda betydelse i Jorda-Balken samt i Utsöknings- och Rättegångs-Balkarne
af allmänna Lagen, dess användande i fråga om de jorden åliggande skyldigheter,
äfvensom betydelsen deraf i 36 §. Riksdags-Ordningen såsom uttryck om RiksSlåndens
enskilda angelägenheter, Utskottet, med uppmärksamheten fästad på Grundlagarnes
synnerliga behof af all möjlig tydlighet och bestämdhet i uttryck, ansett de af
Borgare-Ståndet uteslutna orden »öfver Embetsmyndigheters meddelade beslut,» böra
vara tillagda; på hvilka grunder och då anmärkning emot dessa delar af förslaget icke
å de öfriga Ståndens sida förekommit, Utskottet
till Borgare-Ståndet hemställer, om icke detsamma ville låta sina
anmärkningar härutinnan förfalla.
Vidkommande Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets anmärkning, att
det föreslagna 2:a momentet af 17 §. borde tydligare uttrycka, att den åberopade stadgan
komme att bestämma, hvilka slag af besvärsmål kunde hos Regerings-Rälten afgöras,
får Utskottet, till efterkommande af denna önskan, men för att, om möjligt vore,
undvika det dubbla omnämnande af stadgan, som i den af Borgare-Ståndet antagna
redaktion förefinnes,
härmed hemställa, att orden i Utskottets förslag: »må i enlighet
med. särskild stadga,» må utbytas mot orden; »skall på del sätt
och med de undantag, som bestämmas i särskild stadga.»
Vidare innefattar den af Borgare-Ståndet antagna redaktion den anmärkning mot
Utskottets förslag, att alla sju ledamöterna i Regerings-Rätten borde hafva förut förvaltat
civil-beställning och att minst tre af dem böra hafva beklädt domare-embete.
Utskottets åsigt har varit, alt i Regerings-rälten, hvars verkningskrets komme att om
fatta
äfven en mängd sådana ärenden, om hvilkas föremål en på erfarenhet grundad
djupare insigt icke egentligen genom den civila embelsmanna-verksamheten vinnes, möjlighet
för inträde såsom ledamöter borde lemnäs personer, hvilka utan föregången sådan
embets-verksamhet kunde finnas genom utmärktare egenskaper lämpliga, och att i
allmänhet dylika begränsningar, i fråga om behörighet till embeten, hvilka företrädesvis
kräfva de högre själsförmögenheternas djup och omfång, icke äro af större vigt, enär
i allt fall den, som någon gång, lång tid sedan, förvallat en mindre vigtig civil beställning
eller endast tillfälligtvis beklädt domare-embete, väl derigenom har de ifrågasatta
qvalifikationerna, men utan att sådant gifver någon visshet om hans lämplighet
för det högre embetet. Med afseende härå och enär denna anmärkning ej blifvit af
annat Riks-Slånd biträdd, har Utskottet
icke trott sig kunna annorlunda sammanjemka meningarne, än
genom hemställan, att till slutet af den utaf Utskottet föreslagna
redaktion af 2:a momentet i 17 §. Regerings-Formen må läggas
orden: »och minst två beklädt domare-embete.»
4
Konslitutions-Ulskottets Memoria<, N:o 31.
Till efterkommande af Ridderskapet och Adelns samt Borgare-Ståndets sammanstämmande
anmärkningar, att Konugen borde ega två röster i Regerings-Rätlen,
föreslår Utskottet denna förändrade lydelse af
Regerings-Formens
21 §.
»Konungen eger tvenne röster i de mål, hvilkas föredragning och
afgörande Han för godt finner att i Högsta Domstolen eller i
Regerings-?'(ilten öfvervara. Alla frågor om förklaringar öfver lagen
skola hos Konungen anmälas och Dess röster deruti inhem
tas
och beräknas, änskönt Han icke i Högsta Domstolens öfver
läggningar
derom deltagit.»
DO O O
I fråga om Borgare-Ståndets anmärkning, -alt det föreslagna stadgandet i 2:a
momentet af 24 §. Regerings-Formen, om Departements-Chefs rätt att i Regerings-Rät
tens
öfverläggningar deltaga, borde utgå, får, under vördsamt åberopande af hvad Utskottet
i motiverna för detta förslag anfört om den stora viglen af ett genom samma
stadgande bibehållet samband emellan den lagstiftande och den lagskipande makten,
Utskottet
till Borgare-Ståndet hemställa, om icke detsamma ville låta denna
af annat lliks-Stånd ej biträdda anmärkning förfalla.
I afseende på Borgare-Ståndets anmärkning att 103 §. Regerings-Formen borde
ändras så, att den deruti omlörmälda Nämnd jemväl skulle afse Regerings-Rättens ledamöter,
får Utskottet, som uti memorialet N:o 11 anfört grunden för sin
åsigt, jemväl hemställa lill Borgare-Ståndet, att förevarande an
märkning
måtte förfalla.
Presle-Slåndets yttrande om angelägenheten deraf, att den institution, som äfven
efter detta Stånds åsigt borde föreslås för pröfning af besvärsmål, vore ställd i
samband och förening med Stats-Rådet och dess verksamhet, antyder icke, om och i
hvad mån tillämpning häraf ansåges kunna ega rum i de af Utskottet föreslagna stadganden
om Regerings-Rällen, utöfver hvad Utskottet sökt i sådant hänseende vinna genom
det föreslagna 2:a momentet 24 §. Regerings-Formen; och då i allt fall PresteStåndets
så beskaffade erinran ej står alt förena med öfriga Ståndens yttrade meningar,
får
Utskottet hemställa till Preste-Slåndet, om icke anmärkningen, så
vidt den kan hafva egt för ändamål att i någon viss del af Utskottets
förslag föranleda ändring, må förfalla;
likasom och, enär 10 §. Regerings-Formen innefattar all i Grundlag erforderlig föreskrift
i afseende på ärenders beredning till underdåning föredragning inlör Kongl. Maj:t i
Stats-Rådet, äfvensom, enligt Utskottets förslag, två ledamöter i Regerings-Rälten skulle i
Stats-Rådet öfvervara ekonomiska lagstiftnings-frågors behandling,
Presle-Ståndet torde finna sig kunna, så vidt fråga vore om tillämpning
i afseende på den föreslagna Regerings-Rätten, frånträda
sin gjorda erinran, att Grundlagen borde stadga, att den för besvärsmålens
pröfning inrättade myndigheten skulle afgifva preliminära
belänkanden i omförmälda lagstiltnings-frågor.
Efter
Konstitutions-Utskottels Memorial, A:o 31.
Elter alt hafva sålunda till den i Grundlagen föreskriliia åtgärd upptagit hvad
hus Riks-Stånden blifvit emot Utskottets förslag anmärkt, ^
får Utskottet slutligen inbjuda ej mindre Presie-Ståndet, i de frågor,
hvaruti nu icke uppå Ståndets särskilda anmärkningar meddelats
yttranden, än ock Honde-Stå/idel, beträffande förslaget i
hela dess vidd, att foga sig efter öfriga Stånden, i hvad de lemuat
förslaget utan anmärkning, samt i de anmärkta delarne till
grundlagsenlig behandling a nästa Riksdag antaga förslaget sadant,
som Utskottet detsamma' nu lill Riks-Stånden ånyo öfverleranat.
Stockholm den 25 Juli 1854.
Reservation
är anmäld af Herr Björck.
BÄ. till H. St. Pcol. 185 3 & 485A. 3 Sami. 9 llä/l.
STOCKHOLM, tryckt hos ISAAC MARCUS, 1854.
k'omtilutions-Ulskoitets Memorial, JV.-o 32.
1
Äfrö 3-2.
Ank. till Exp.-Utsk. d. Ii Aug. 1854, kl. i e. m.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af dierremisser af Memorialet
N:o 29, innehållande förslag till ändring af 55 §
Regering s-För men.
Af dc till Konstitutions-Utskottet ankomna utdrag af Riks-Ståndens Protokoll
den 29 sistl. Juli samt den 2 och 4 i denna månad, har Utskottet inhemtat,
hurusom dess Memorial N:o 22, innehållande förslag till ändring af 35 § Regerings-Formen,
angående förtroende-sysslor, blifvit från samtliga Riks-Stånden återreuiitteradt,
med följande, af hvarje Stånd för sig såsom dess gemensamma tankar
förklarade, anmärkningar:
af Häglof. Ridderskapet och Adeln: l:o att orden »General-Adjutanter
Ofver-Adjutanter, Stabs-Adjutanter» äfven må utur förslaget uteslutas; och 2:o
att förslaget vöre a) ofullständigt, emedan Chefer, hvilkas embeten äro uppförda
på Rikets Stat, saknas, t. ex. Ofver-Intendenten, b) för vidsträckt, emedan det upptager
sådana Chefer, för hvilkas embeten löner på Stat saknas, t. ex. Cheferna
för Fångstyrelsen samt Väg- och vattenbyggnads-korpsen;
af Högvordiga Preste-Ständel, att Ståndet, •— som väl ansåg Utskottets förslag
hvarken högst nödigt eller nyttigt, men ändock ville detsamma återremittera,
•—- fann, att, bland de uti den föreslagna förändrade lydelsen af Regerings-Formens
ifrågavarande § uppräknade förtroende-sysslor, Chefs-béfattningarne för FångUih.
till /{. Si. /'rot. 18S3 & 48S4. 3 Sami, 10 Haji: t
2
Konstitutions-Vt skottets Memorial, N:o 52.
vården samt för Väg- och vattenbyggnads-korpsen, såsom icke varande å ordinarie
stat uppförda, i alla händelser icke borde i Grundlag upptagas;
af Viiillofl. Borgare-Ståndet, att den föreslagna förändringen vore hvarken
nödig eller nyttig;
samt af Hedervärda Bontle-Slandet, att Cheferna för Fångvården samt
för Väg- och vattenbyggnads-korpsen icke må, såsom innehafvande förtroende-sysslor,
upptagas.
Utskottet, som har åliggande, att söka till ett helt utlåtande sammanjemka
Riks-Ståndens sålunda yttrade meningar, finner Borgare-Ståndets mening
icke kunna med de öfriga Riks-Ståndens förenas, och
får detta förhållande härmed vördsamt anmäla.
Enär Ridderskapet och Adelns anmärkningar, dels att utur den föreslagna
lydelsen af ifrågavarande § borde uteslutas orden »Gener al- Adjutanter, OfverAdju
t anter, S tabs-Adjutanter v, och dels att bland förtroende-sysslor borde upptagas
den exempelvis omförmälda öfver-Intendents-befatlningen, icke blifvit biträdda
å öfriga Ståndens sida,
anser Utskottet sig böra inbjuda Ridderskapet och Adeln,
att, genom berörde anmärkningars frånträdande, foga sig_efter
Preste- och Bonde-Stånden i dessa delar.
Deremot och då, på sätt ofvan är anfördt, tre Stånds meningar sammanstämma
deruti, att bland förtroende-sysslor icke borde i Grundlagen omförrnälas
Chefs-befatlningarne för Fångvården samt för Väg- och vattenbyggnadskorpsen,
får Utskottet till efterkommande af den sålunda uttryckta önskan,
nu ändra sitt förslag härutinnan, så att detsamma må hafva
följande lydelse:
B eg e r in g s - Fo r m e n.
§ 35.
r Sta t s-Rådets ledamöter, Presidenter och Chefer för Kollegier
eller i dessas ställe inrättade verk, Justitie-Kansleren,
&'onsiitutiont-ils/ioltels Memorial, .X.o 3!.
3
Cheferna för Tullstyrelsen och för Postverket, Expeditionschefer
i Stats-deparcemcnten, Öfver-Ståthållaren, Under-Ståthållaren
och Polismästaren i hufvudstaden, Landshöfdingar,
Fältmarskalkar, Generaler och Amiraler af alia grader, General-Adjutanter,
Ofver-Adjutanter, Stabs-Adjutanter, Kommendanter
i fästningarna, Ofverstar för Regementerne, SekundCheferne
för Gardes-regementerne till häst och fot och för
Lif-re. gementcts korpser samt Cheferne för öfrige särskildt
för sig bestående militära korpser eller bataljoner,
Cheferne för Artilleriet, Fortifikations-, Fältmätnings- och
Sjömätnings-väsendet, Ministrar, Sändebud — — — dertill
skäl ega.»
Och Inbjuder Utskottet slutligen
Borgare-Ståndet, att foga sig efter med-stånden i hvad dessa
lemnat förslaget utan anmärkning, samt i öfrigt till grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag antaga förslaget, sådant
detsamma nu är till Riks-Stånden från Utskottet öfverlemnadt.
Ståckholm den 10 Augusti 1854.
4
Konslitulions-Utskotlets Memorial, N:o 31,
Ant. till Exp.-Utsk. d. 11 Aug. 1854, kl. 1 e. rn.
Memorial till Rikets Ständer, med voterings-propositioner, rörande
Hons titutions-U t skottets, uti Memorialen N:ris 12 och 25, afgifna
förslag till ändring af 28 § Regerings-Formen.
Sedan Konstitutions-Utskottet uti sitt Memorial N:o 23, angående sammanjemkning
af Riks-Ståndens skiljaktiga tankar i fråga om Utskottets, uti Memorialet
N:o 12, afgifna förslag till ändring af 26 § Regerings-Formen, inbjudit Viiilofliga
Borgare-Ståndet och Hedervärda Bonde-Ståndet, att foga sig efter de öfriga
Stånden, hvilka ansett nämnde § böra erhålla sådan lydelse, som i förstnämnde
Memorial är anförd: så har Utskottet af ankomna Protokolls-utdras för
' O
den 2 och 4 i denna månad inhemtat, att Bonde-Ståndet bifallit Utskottets omförmälde
hemställan, men deremot Borgare-Ståndet vidhållit dess förut yttrade
mening, enligt hvilken Utskottets förslag, sådant som det uti Memorialet N:o 12
är framstäldt, antogs till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag; hvadan
sistnämnde Stånd äskat voterings-proposition i frågan.
Till följd häraf får Utskottet vördsamt öfverlemna följande voterings-propositioner:
Den,
som vill, att Konstitutions-Utskottets förslag till ändring af 28 §
Regerings-Formen, skall, för grundlagsenlig behandling, blifva hvilande till nästkommande
Riksdag, med den lydelse, som af Utskottet uti Memorialet N:o 23,
Konilitutions-Uukittels Memorial
i anledning af återreiuisser af Memorialet N:o 12
ställd. röste
Ja;
Deri, det ej vill. röste
Nej.
Vinner Nej, kommer, såsom hvilande till nästa Riksdag, att oförändradt
antagas det förslag i nämnde hänseende, som uti Utskottets Memorial N:o 12
är framstäldt.
Stockholm den 10 Augusti 1854.
, iY.-o 3-i. 5
. blifvit till Riks-Stånden heni
-
\:o 34.
Ank. till Exp.-Utsk. den 14 Aug. 1854, kl. 11 f, tn<
Memorial till Rikets Ständer, med voterings-propositioner, rörande
Konstilutions-Utskottets uti Memorialet N:o 15 afgifna förslag
till ändring af 52 § Regerings-Formen och 24 § Riksdags-
Ordningen.
Som, efter det Höglofh Ridderskapet och Adeln, vid behandlingen af Konstitutions-Utskottets
Memorial N:o 13, innefattande förslag till ändring af 52 § Regerings-Formen
och 24 § Riksdags-Ordningen, angående tillförordnandet af Bondeståndets
Sekreterare, såsom sin gemensamma tanke förklarat samma förslag vara
f>
fconslituliuni-Ulikoltcts Memorial, A'.o 34.
hvarken nödigt eller nyttigt, samt vidare, enligt ett till Utskottet, ankommet Protokolls-utdrag
för den 2!) sistlidne Juli, vid föredragning af Utskottets Memorial
N:o 24, hvarigenom Ridderskapet och Adeln inbjudits att foga sig efter de öfriga
Stånden, hvilka antagit Utskottets förslag till grundlagsenlig behandling vid
nästa Riksdag, sin förut i ämnet yttrade mening vidblilvit: får Utskottet, till afgörande
emellan de sålunda qvarstående oförenliga skiljaktigheterna i frågan,
härigenom till Rikets Ständers godkännande vördsamt öfverlemna dessa voteringspropositioner:
Den,
som vill, att det af Konstitutions-Utskottet, uti dess Memorial N:o
13, afgifna förslag till ändring af 52 § Regerings-Formen och 24 § Riksdagsordningen,
angående tillförordnandet af Bonde-Ståndets Sekreterare, skall antagas
att hvila till Grundlagsenlig behandling vid nästkommande Riksdag, rösta
Ja;
Den. det ej vill. röste
Vinner Nej, kommer samma förslag icke att hvila till slutlig; pröfning vid
nästa Riksdag, v
Stockholm den 10 Aust. 1854.
Beser val i on
af Herr Biskopen Hallström: ?>Den votering i förstärkt Konstitutions
utskott
och de i sådant ändamål uppställda propositioner, som blifvit här af
Högloft. Utskottet föreslagna, har jag icke kunnat för min del godkänna, emedan
jag finnér så väl den förra som de sednare vara i strid mot Grundlagens bestämda
föreskrifter. Jemlikt ordalydelsen i Regerings-Formens 56 § har den
samfällda omröstning, som må i förstärkt Konstitutions-Utskott föregå, till föremål
att »förena skilj aktigheterna» och tillvägabringa en »slutlig jemkningv
emellan de skiljaktiga meningarne, på det ett »enahanda» och såmedelst »fullständigt
beredt Utlåtande» må blifva »hv ilande till Riksens Ständers afgörande»
vid nästa Riksdag. Genom den votering och de voterings-propositioner,
hvaruppå Riksens Ständer härigenom inbjudas, skulle deremot den ena skiljaktiga
meningen platt förtrycka den andra, och, om Nej-propositionen segrade, icke
Itonxlitutionx-Ulskuttets Memorial. j\:o 34.
7
något Utlåtande eller beredt förslag finnas öfrigt för kommande Ständers slutliga
behandling, hvilket likväl i slutet af förenämnde 56 § uttryckligen påfordras.
Men än vidare leder förfarandet på denna väg ända derhän, att Riksens Ständer
skulle komma, att å första Riksdagen då en ändring i Grundlagens stadganden
blifvit föreslagen, utöfva en sjelftagen rätt, att samina ändring förkasta eller
ii derom besluta”, hvilket ju är Riksens Ständer förmenadt så väl i 56 och 81
§ Regerings-Formen, som ock i 29 § Riksdags-Ordningen. Så många lag-öfvertriidelser,
på en gång sammanhopade, mäste jag med ali min förmåga mig emotsiitta.
Jag vet visserligen, att Utskottet har, att för sitt åtgörande åberopa en
likartad praxis, som i sednare tid velat inrita sig. Men jag vet ock att denna
praxis alltid varit bestridd och einotsagd; och jag tror, att aktningen för lag
fortlefver vida starkare än ett godtyckligt behag för en genom blott obetänksamhet
tillkommen osed, och låter destoheldre upplifva sig i full kraft, som derförutan
lagen till intet tjenar; än mer, jag menar att det för alla och enhvar
vill vara. likasom en stor berömelse, så äfven en stor glädje, att från villornas
väg återgå till det rätta. Härtill kommer, att jag jemväl anser Höglofliga
Utskottet hafva alldeles misstagit sig om Ridderskapet och Adelns mening. Ridderskapet
och Adeln har icke äskat någon votering eller uppställning af voterings-propositioner,
utan allenast förklarat sig vidhålla den redan uttalade gemensamma
tanke, att föreslagna ändringen i Grundlagen icke vore att räkna bland
de högst nödiga och nyttiga. Detta omdöme, som af Ridderskapet och Adeln
blifvit afgifvet med full befogenhet, alldenstund i sagda afseende inga band kunna
vara lagda på den fria yttrande rätten, har Utskottet tillåtit sig sä omtyda, som
skulle det innebära ett i otid åsyftadt skyndsamt förkastande af ändringsförslaget,
och i sjelfva verket vara, såsom man ock hört det öfversättas, ett maskeradt
afslag.
Det är mig icke möjligt ingå på en sådan förtydning,' hvilken vill i mer
än ett hänseende vara en föga tillständig insinuation mot Rikets första Stånd.
Det anses i allmänhet icke sä tillbörligt, att i allvarsamma ämnen säga ett och
mena ett annat; och för hvarje Riks-Stånd vet jag icke, att något annat språk
kan vara rätt värdigt och passande, än det öppna och raka, som man ju äfven
hört benämnas det ridderliga. Men derutöfver förutsätter Utskottet, att Ridder
skapet
och Adeln velat inleda ett förtidigt förkastande af den ifrågaställda grundlagsförändringen
och således en lagstridighet, på sätt jag ofvanför antydt. Likväl
om än hos någon enskild hänsyftningen kunnat tilläfventyrs vara sådan, har
visst icke den kunnat omfattas af Ridderskapet och Adeln i dess helhet, och än
vida mindre hysas af Herr Landtmarskalken, som är förpligtad att i allt det,
sorn tillhör dess ombetrodda uppdrag, ställa sig Rikets Grundlagar till ovilkorlig
efterlefnad.
8
KonsliluUuns Liskollets Hlemnrial, IS:n 34.
I)et var åt den jenina visheten, den stadgade kraften af ett allmänt upplyst
tänkesätt, som 1809 års Konstitutions-Utskott, jemlikt dess den 2 Juni afgifna
Memorial, fann att vården och fullkomnandet af vår statsförfattning förnämligast
borde öfverlemnas. Men detta tänkesätt skulle vara mer än ett tillfälligt.
Det skulle hafva hunnit stadga sig. Utan tvifvel böra äfven alla förslag
till ändring i Grundlagens stadganden, för att vara något mer, än vicke nog
betänkte försök», uppbäras och understödjas af det allmänna tänkesättet; och
det är med hänsigt härtill, som jag ansett och anser, att enär de utaf Konstitutions-Utskottet
framlagde ändringsförslag genast mötas af 2:ne Riks-Stånds ogillande,
böra dessa förslag, i likhet med åtskilliga andra frågor och särdeles lagförslag,
af sig sjelfva förfalla. Skulle deremot ett enda Stånd öfver den föreslagna
Grundlags-förändringen fälla ett ogynsamt omdöme, såsom att den icke
vore hvarken nödig eller nyttig, så borde väl icke samma Stånd finna det svårt
att afvakta afgörandets stund vid nästblifvande Riksdag. Två och ett halft år
äro dock i thy mål hvarken en långvarig eller tålamodet hardt bepröfvande väntningstid.
»
Af Herr Professoren Lindgren: »Hvad jag, i slutet af min, vid Konsti
tutions-Utskottets
Memorial N:o 24 vidfogade. Reservation, den jag äfven nu
måste åberopa, förutsatte såsom möjligt, har nu inträffat; att nemligen Ridderskapet
och Adeln, genom vidblifvande af sitt förut fattade beslut, att förklara den
föreslagna Grundlags-förändringen för hvarken nödig eller nyttig, förmått Utskottet
till den Grundlags-stridiga åtgärden, att förelägga Rikets Ständer en proposition
till votering i förstärkt Konstitutions-Utskott mellan det framlagda förslagets
antagande till hvila eller dess förkastande. Jag vill dock härmed ingalunda
hafva sagt, att Ridderskapet och Adelns afslag å den gjorda inbjudningen innebär
någon öfverträdelse af Grundlagens bud; enär jag omöjligen kan föreställa
mig, att meningen af detta Stånds vid återremissen yttrade gemensamma tanke,
att förslaget vore hvarken nödigt eller nyttigt, kan vara den, att Ståndet ville
redan vid denna Riksdag detsamma förkasta, en mening, å hvilken jag är fullt
öfvertygad, att Herr Landtmarskalken skulle hafva vägrat proposition. Men felet
är Utskottets, som, med glömska af sin pligt, att upprätthålla Grundlagens helgd,
tillåtit sig att i Ridderskapet och Adelns »gemensamma tanke» inlägga en sådan,
om än af några föregående Riksdagars praxis försvarad, dock tvifvelsutan Grundlags-stridig
mening. Efter hvad jag i min ofvan åberopade reservation yttrat,
hade Utskottet, redan när protokolls-utdragen rörande denna fråga från de respektive
Stånden inkommo, och deraf syntes, att 3 Stånd hade antagit förslaget oförändradt
till Grundlagsenlig hvila, och att Ridderskapet och Adeln detsamma hade
återremitterat med den ofvan omnämnda gemensamma tanken, bordt förklara detsamma
-
Konslilutions-Ulskotlels Memorial, N:o 34.
9
samma för hvilande, på grund af tre Stånds sammanstämmande beslut, och det
fjerde Ståndets uraktlåtenhet, att å detsamma söka någon ändring tillvägabringa.
Hvad som dock icke då skedde, hade åtminstone bordt ske nu; eller om nödvändigt
en voteringsproposition i förstärkt Utskott skulle föreslås, denna, i likhet
med hvad af alla andra Rikets Ständers Utskott, och äfven af Konstitutionsutskottet,
när fråga är om andra gemensamma tankars sammanjemkning, troget
iakttages, bordt så inrättas, att Utskottet till Nej-proposition upptagit sjelfva
verba formalia i det dissentierande Ståndets vid återremissen yttrade gemensamma
tanke; hvadan Nej-propositionens lydelse skulle hafva blifvit denna: »Vinner
»Nej, förklara Rikets Ständer, i öfverensstämmelse med Ridderskapet och Adelns
»gemensamma tanke, det ifrågavarande förslaget hvarken nödigt eller nyttigt.»
Att nu Utskottet, i stället för att i Nej-propositionen insätta de ord, i hvilka det
dissentierande Ståndets beslut finnes affattadt, detsamma travesterat och godtyckligt
uttolkat, kom sig, efter hvad ock vid diskussionen inom Utskottet blifvit utröndt,
deraf, att man genom ett annat förfarande fruktade, att blottställa sig för
representationens åtlöje, enär den kontraproposition, som på sådant sätt skulle
hafva kommit till stånd, nödvändigt måste anses för särdeles abderitisk. Jag
bestrider visst icke det olämpliga, ja, nästan oförnuftiga innehållet af densamma,
men tror också häraf säkrast bevisas, att det återremitterande Ståndet
aldrig kunnat hafva haft för afsigt att, genom den opinionsyttring, med hvilken
det återskickade förslaget till Utskottet, framkalla en votering, för hvilken antingen,
0111 Utskottet hade gjort sin skyldighet, en så orimlig kontraproposition,
som den omnämnda, hade blifvit oundviklig, eller också Utskottet skulle, såsom
nu skett, nödgas att, efter en godtycklig uttolkning af Ridderskapet och Adelns
beslut, föreslå en mot Grundlagens bokstaf och anda diametralt stridande proposition.
På dessa grunder, äfvensom med åberopande af 56 och 81 §§ RegeringsFormen,
af hvilkas lydelse tydligen synes, att ett af Konstitutions-Utskottet
framlagdt Grundlags-ändrings-förslag, och öfver hvilket voteradt blifvit i förstärkt
Utskott, ovilkorligen måste lemna en återstod till nästkommande Riksdags behandling
och afgörande, hoppas jag, att Rikets Ständer ogilla den i detta Memorial
af Utskottet föreslagna voteringsproposition.»
Herr Tersmeden, Nils, Herr Doktor Broman och Herr Kontrakts-prosten
Tegnér hafva velat tillkännagifva, att de vid ärendets behandling i Utskottet
icke närvarit.
Bill. lill II. St. Brot. 1853 <£ 1854. 3 Sami. 10 Hafi.
S
10
1 Konslilulions-Utskollels Memorial, N.o 3H.
\:o 35.
Ank. till Exp.-Utsk. den 14 Aug. 1854, kl. 11 f. m.
Memorial till Rikets Stunder, med voterings-propositioner i fråga
om Konstitutions-Uiskottets förslag, uti Memorialet N:o 15]
till ändring af 39 § Riksdags-Ordningen.
Efter det, vid behandling af Konstitutions-Utskottets, uti dess Memorial
N:o 15 afgifna, förslag till ändring af 39 § Riksdags-Ordningen, rörande val af
ordförande i Utskott och andra Rikets Ständers delegationer, Höglofl. Ridderskapet
och Adeln såsom dess gemensamma tanke anmärkt, att detta förslag vore hvarken
nödigt eller nyttigt, men öfriga Riks-Stånden antagit detsamma till grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag, hafva, enligt de till Utskottet ankomna
Protokolls-utdrag för den 28 och 29 sistlidne Juli samt den 2 och 4 i denna
månad, vid föredragningen af Utskottets Memorial, N:o 25, angående sammanjemkning
af de yttrade meningarne, de särskilda Riks-Stånden vidblifvit sina fattade
beslut; och får derföre Konstitutions-Utskottet härmed till Rikets Ständers godkännande
hemställa följande voterings-propositioner:
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets, uti Memorialet N:o 15 framställda,
förslag till ändring af 39 § Riksdags-Ordningen, angående val af ordförande
i Utskott och andra Rikets Ständers delegationer, skall antagas :att hvila
till grundlagsenlig behandling vid nästkommando Riksdag, röste
Ja:
Konsiilulions-Ultkolteli Memorial, N:o 36.
II
Den, det ej vill, röste
Nej.
Vinner Nej. kommer nämnde förslag icke att blifva hvilande till slutlig
pröfning vid nästa Riksdag.
Stockholm den 10 Augusti 1854.
/
Reservationer
äro anmälda af Herr Biskopen Hallström och Herr Professoren Lindgren, med
åberopande af hvad emot Memorialet N:o 34 blifvit anfördt.
Herr Tersmeden, Nils, Herr Doktor Broman och Herr Kontrakts-prosten
Tegnér hafva velat tillkännagifva, att de vid ärendets behandling i Utskottet
icke närvarit.
Y:o 36.
Ank. till Exp. Utsk. d. 14 Aug. 1854, kl. 11 f. m,
V
Memorial till Rikets Ständer, med voterings-propositioner i fråga
om Ronstitutions-Utskottets, uti Memorialet N:o 16, vä.ekta
förslag till ändring i 69 § Regerings-Formen.
Konstitutions-Utskottet, som uti Memorial, N:o 26, yttrat sig i anledning
af de hos Riks-Stånden förekomna skiljaktiga meningar angående Utskottets, i
12
Konslitulions-Ulskolltls Memorial, N:o 36.
Memorialet N:o 16, framställda förslag till ändring af 69 § Regerings-Formen,
rörande behandlingen af Stats-Utskottets Betänkanden i vissa frågor, har af ankomna
Protokolls-utdrag för den 28 och 29 sistlidne Juli samt den 2 och 4 i
denna månad inhemtat, att de särskilda Riks-Stånden sina fattade beslut vidblifvit;
och enär sålunda qvarstår oförenlig skiljaktighet emellan de meningar, som
blifvit antagna å ena sidan af Hedervärda Bonde-Ståndet och å den andra af
öfriga Stånden, har Utskottet funnit sig böra till Rikets Ständers bepröfvande
hemställa följande voterings-propositioner:
Den, som vill, att det af Konstitutions-Utskottet, uti dess Memorial N:o
16, afgifna förslag till ändring af 69 § Regerings-Formen, angående behandlingen
af Stats-Utskottets Betänkanden i vissa frågor, oförändradt skall blifva hvilande
till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, röste
Ja;
Den, det ej vill, röste
Nej.
Vinner Nej, kommer Bonde-Ståndets angående nämnde förslag yttrade,
uti Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 26 anmälda, gemensamma tanke, att
antagas såsom hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästföljande Riksdag.
Stockholm den 10 Augusti 1854.
N:o 37.
ffnnsliluliims-VttkiH-lels Hemm ial. X:t> 3?.
Vi
\:o a».
Ank. till Exp.-Utsk. den 14 Augusti 1854, kl. 11 f. m
-
Memona/ till Rikets Ständei, med' voterings-propositioner i fråga om
Konstitutions-Utskottets, i Memorial N:o 17, afgifva förslag till
ändring af iå § Riksdags-Ordningen.
Enligt hvad Konstitutions-Utskottet inhemtat, af ankomne utdrag af de
särskilda Kiks-Ståndens protokoll den 28 och 29 sistlidne Juli samt den 2 och
4 i denna månad, angående föredragningen af Utskottets Memorial N:o 27, i anledning
af ett Stånds återremiss af Utskottets, i Memorialet N:o. 17, väckta förslag
till ändring i 14 § Riksdags-Ordningen, rörande representations-rättigheten
för Stockholm, hafva samtliga Riks-Stånden vidblifvit sina i ämnet fattade beslut:
hvadan, för afgörande emellan de stridiga meningarne, Utskottet far härigenom
till Rikets Ständer vördsamt hemställa följande voterings-propositioner:
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets, uti dess Memorial N:o 17, framställda
förslag till ändring i 14 § Riksdags-Ordningen, angående representationsrättigheten
för Stockholm, skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid
nästkommande Riksdag, röste
Ja;
den, det ej vill. röste
Nej.
Ilih. lill K. St. fröt. iS5S Ä ISS4. 3 Sami. iO Hafi.
3
14
KontlUtUiont-Utskottet» Memorial, .V.-o 37.
Vinner Nej, kommer berörde förslag icke att vara hvilande till behandling
vid nästa Riksdag.
Stockholm den 10 Augusti 1854.
B es e r v a t i o ner
åro anmälda af Herr Biskopen Hallström och Herr Professoren Lindgren, med
åberopande af hvad emot Memorialet N:o 34 blifvit anfördt.
Herr 'Tersmeden, Nils, Herr Doktor Broman och Herr Kontraktsprosten
legner hafva velat tillkännagifva, att de vid ärendets behandling i Utskottet
icke närvarit.
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri. t»S4.
Konslilulions-Ulskoltels Memorial, M 38.
1
JK 38.
Ank. till Eip.-Utsk. d. 17 Aug. 1854, kl. 1 e. m.
Memorial till Rikets Stander, med förslag till ändring af 11
och 14 §§ Riksdags-Ordningen, angående Stadernas representations-rätl.
Sedan de flera, under Riksdagens lopp till Konstitutions-Utskottet inkomna,
förslag till ändring af Grundlagarne i de delar, som angå nationai-representationen
i dess helhet, till följd af Utskottets vid deras pröfning fattade beslut förfallit,
framställdes till Utskottets bedömande ett förslag, som afsåg sådan ombildning
af representationen, att Borgare-Ståndet skulle inom sig upptaga de samhällets
medlemmar, hvilkas anspråk på deltagande i Riksdags-ärenderna vore till sin rättmätighet
allmännare erkändt i den redan längre tid pågående striden emellan
skiljaktiga meningar i den stora samhällsfrågan. Utskottets majoritet har funnit
sig icke kunna godkänna detta sednare förslag i hela dess vidd; men de derom
hållna öfverläggriingar hafva fästat Utskottets uppmärksamhet på möjligheten att,
utan återupplifvande för tillfället af omförraälde långvariga meningsstrid i ämnen,
som ingripa i sjelfva grunderna för den nuvarande national-representationen,
och utan att i någon män frånträda den idé, som grundat och bibehållit
Stånds-indelningen, särskildt i afseende på representations-rätten inom ett Riksstånd,
Borgare-Ståndet, åstadkomma en vigtig förbättring i Grundlagen. En
sådan förbättring synes önskvärd icke, allenast för den, som, utan att dela de
uttalade åsigterna om mera tvingande behof af vidsträckt förändring i hela representationen,
anser lagstiftarens omsorg egentligen böra riktas åt förbättringar i
de enstaka punkter, om hvilkas behof af ändringar meningarne redan hunnit mera
förena sig. Äfven den, som, med lifligare förhoppning om slutlig framgång omfattar
försöken att på nya, med Stånds-fördelningen oförenliga grunder, ombilda
vårt representations-skick, måste af företeelserna med de i sådan syftning vid flera
Riksmöten gjorda förslagen hafva kommit till den förutsättning, att den förväntade
slutliga framgången icke kan ligga så nära för handen, att derföre borde
emedlertid undvikas all förbättring i de särskilda delarne af den närvarande ordningen;
och i den mån det antages, att den nuvarande national-representationens
bristfällighet jemväl är en af de bidragande orsakerna till hinder för ändamålsenlig
lösning af de stora frågorna; i samma mån torde hvarje bemödande att afhjelpa
samma bristfällighet erkännas vara förtjent af uppmärksamhet.
Bih. till R. St. Prat. 1833 & 1834. 3 Sami. 11 Haft. 1
2
KonsliluUons-Ulskollels Memorial, JM 58.
Af Stånds-indelningens beskaffenhet följer, att väsendtliga förändringar och
utsträckningar af representations-rätten inom det ena Ståndet kunna göras utan
att inverka på hvad i sådant hänseende är gällande för det andra Ståndet; och
derföre har Utskottet icke funnit någon olämplighet deruti, att frågan om beredande
af hittills saknad representationsrätt åt dem, hvilka borde till BorgareStåndet
räknas, nu blefve särskildt för sig upptagen.
Enligt 14 § Riksdags-Ordningen ega Rikets Ständer att sända Riksdagsmän
af stadens Borgare och Magistratspersoner. Frän representationsrätten äro således
uteslutna icke burskap egande sjelfständiga näring s-idkar e, egare af hus och
tomter i städerna, egare, eller under ständig besittningsrätt innehafvare, af stadsjord,
äfvensom, med ofvanomförmäldta undantag, städernas egna tjenstemän. Att dessa
från representationsrätt uteslutna medborgare, i följd af deras, på städernas näringar
beroende och med dem nära förenade, intressen, böra af samma orsak, som
städernas egentliga Borgare och Magistratspersoner, ega representationsrätt, har
Utskottet antagit; hvadan Utskottet uppgjort ett förslag till grundlagsändring i
detta hänseende.
I sammanhang härmed har Utskottet ånyo tagit i öfvervägande den fråga,
hvaruti Rikets sednast församlade Ständers Konstitutions-Utskott uti dess memorial,
JU 18, väckt ett förslag till ändring af 3:e momentet i ofvannämnde § af
Riksdags-ordningen, men hvilket förslag, vid dess afgörande under innevarande
Riksdag, till följd af ett Riks-Stånds beslut, ansetts förfallet. Det var nemligen
anmärkt, att stadgandet i nämnde moment, hurusom, då Riksdagsmannavalen förrättas
af Borgerskapet samfäldt och icke af elektorer, rösterna skola beräknas efter
hvad hvar och en af de väljande till staden skattar, kunde i städer, der de
valberättigades förmögenhetsmassor i förhållande till hvarandra företedde stora olikheter,
medföra den följd, att valens utgång ytterst bestämdes af några få personer;
och nämnde förslag angick sådan förändring i detta hänseende, att städernas
valberättigade innevånare skulle ega ordna rösträtten på sätt den lämpligast syntes,
dock med Konungens pröfning och samtycke. Detta 'förslag har Utskottet
ansett sig böra vid detta tillfälle ånyo till Rikets Ständers behandling vördsamt
öfverlemna, dock med den förändring, som af den nu tillstyrkta utvidgning af
representations-rättigheten föranledes.
Enär för närvarande på Rikets Ständers behandling beror ett af Utskottet i
dess memorial, JU 17, afgifvet förslag om upphäfvande af nuvarande l:a momentet
i 14 § Riksdags-Ordningen och inrymmande i stället uti 2:a momentet af ett
stadgande angående representations-rättigheten för Stockholm, hvaraf ock skulle
följa ändrad numerering af momenterna i denna §, har Utskottet derefter lämpat
uppställningen af närvarande förslag, med denna lydelse:
Konslitutions-Ulskotlels Memorial, M 38.
3
Riksdag s-ordningen.
§ lilio.
Med de i — — — tillhörande det Dom-kapitlen, att för Presterskapet,
Stockholms Magistrat, att för samma stad, samt Landshöfdingarne, hvar i sitt
län, att för de öfriga städerna och menige allmogen om sådane valförrättningar, å
embetets vägnar, föranstalta — — —
§ 14-
l:o. Inom Rikets städer ege Borgare, Öfrige idkare af yrken, som till borgerliga
näringar räknas, egare af hus eller tomt samt egare eller innehafvare, med
ständig besittningsrätt, af jord under stadens domvärjo, alla dessa så framt de äro
i staden bosatte, äfvensom stadens Magistratspersoner och andra stadens tjenstemän,
att bland sig välja Riksdags-fullmäktige. Stockholm sände Tio och Götheborg
Tre egna Fullmäktige; städerna af första klassen hvardera Två; de af andra klassen,
med rätt att ställa två, hvardera minst En; och städerna af tredje klassen
hvardera En Fullmäktig. Städerna af de öfriga klasserna ega att sända hvardera
En Fullmäktig; dock med rättighet att förena sig Två, högst Tre, om en person,
hvilken likväl måste vara till Riksdagsman vald för den af dessa städer, der han
sjelf valrätt eger. Riksdags—fullmäktig för stad af tredje klassen må jemväl
kunna tillika antaga fullmakt för en annan stad af lägre klass.
2:o. Valen skola ske inför vederbörande Magistrat, efter det å hvarje ort
öfliga valsätt, deruti. likväl ändring kan ega rum, dä antingen någon stads valberättigade
innevånare, eller ock en eller flera klasser bland dem, om sådan ändring
öfverenskomma och Konungen, efter vederbörandes hörande, finnér skäl densamma
fastställa; börande, i fråga om sudan ändring, de valberättigades röster, der valen
dittills omedelbart förrättats, beräknas efter hvad hvar och en af de väljande till
staden eller dess allmänna behof skallar. Efter denna grund beräknas ock vid
riksdagsmannaval rösterna, der det omedelbara valsättet är öfligt, så vida icke annan
beräkningsgrund pä nu föreskrifvet sätt antages. Annorlunda, än genom ordentlig
omröstning med slutna sedlar af de valberättigade eller af deras utsed,de
elektorer, må Riksdags-fullmäktig icke kallas.
3:o. Ingen må för städerna till Riksdagsman utses, som icke minst tre år
före den dag, hvartill Riksdagen blifvit pålyst, varit, enligt l:a momentet af denna
§, valberättigad i staden; och beräknas denna tid från tjenste- eller borgare-eds
afläggande eller från det utöfningen af yrke börjat eller egande- och besittningsrätt
till hus, tomt eller jord i staden blifvit förvärf vad. Ar egare af hus och
tomt eller egare och innehafvare af stadsjord, Frälseman eller till Preste-Ståndet
hörande, vare han ej för staden valberättigad eller valbar.
4:o. Fjerdeparts-egare — — — inom länet bosatt.
5:o. Utom Fahlu Bergslag — efterrättelse uppläsas.
Stockholm den 17 Augusti 1854.
4
Konslitutions-Ulskotlets Memorial, JYs 38.
Reservationer:
Af Herr Björck: »Det förslag till ändring i 14 § Riksdags-Ordningen, hvilket
Konstitutions-Utskottet beslutat att för Rikets Ständer framlägga, är föranledt af
en motion, som jag till Utskottet ingifvit i syftning att inom Borgare-Ståndet
bereda rum för alla de nu orepresenterade, som erbjuda tillräcklig moralisk garanti
för deras deltagande i Statsbestyren, men icke tillhöra de nuvarande RiksStänden.
Denna motion, som vid omröstningen inom Utskottet tillvann sig 11
röster, mötte ogillande hufvudsakligen af den grund, att den förmenades vara i
strid med den nuvarande Ståndsindelningen, som, hvad de öfrige Riks-Stånden
beträffade, skulle komma att fortfara. Det kan väl icke heller bestridas att hvarje
förändring i de nuvarande Ståndens sammansättning innefattar en rubbning af Ständsindelningen,
men just derföre träffas ock Utskottets eget förslag af samma anmärkning
i lika mån, som mitt, och den åsigt, som för en dylik anmärkning ligger
till grund, innebär i tillämpningen i sjelfva verket hvarken mera eller mindre än
att de orepresenterade icke kunna eller skola i representationen inlåtas, så länge
Svenska folket representeras af Stånden. Det må vara, att man icke inser den
inkonseqvens, som ligger deri, att bestrida mitt förslag, såsom en rubbning af
Ståndsindelningen, men på samma gång medgifva upptagande i Borgare-Ståndet
af åtskilliga orepresenterade. Denna inkonseqvens förefinnes icke desto mindre,
emedan man förgäfves skall söka alt uppställa någon grund för fördelning inom
de nuvarande Stånden af de orepresenterade; och förhandlingarne inom Utskottet
i denna fråga hafva jemväl ådagalagt den största meningsskiljaktighet i detta hänseende
mellan dem, som vidhålla Ståndsindelningen. Det mäste ock så vara, just
derföre att Stånden icke äro annat än slutna korporationer, begränsade endast af
privilegierne. Alla, som stå utanför dessa, kunna visserligen ega beröringspunkter
i något hänseende med ett af Stånden, men hafva då ock lika och kanske ännu
närmare förhållanden till ett annat; och då Stånden under sekler försummat att
tillegna sig de krafter inom folket, som utvecklat sig bredvid dem och i många
hänseenden växt öfver dem, så är det ock klart, alt Stånden numera icke kunna
utgöra någon grund för Svenska folkets representationsrätt, ja, icke ens för dess
fördelning i klasser, i händelse en sådan fördelning skulle vilja försökas. Vid
första steget utom privilegiernas område blir det sålunda nödvändigt att öfvergifva
Ståndsprincipen, och denna är också, då den betraktas i sin helhet, redan bruten
genom bruksegarnes inlåtande i Borgare-Ståndet; en förändring, som mången både
ansett och benämnt för en revolution.
Mitt förslag bryter således visserligen Ståndsindelningen, lika med Utskottets
eget, men det lemnar dock åt de öfriga Stånden enahanda rätt som förut. Det
är föranledt af den obenägenhet för en förändring i det nuvarande representationssättet,
som gifvit sig tillkänna hos Ridderskapet och Adeln samt Preste
-
Konslilutions-Ulskoltels Memorial, M 58.
5
Ståndet, och det synes så mycket heldre förtjent af bifall, som det icke förmått
ens att framkalla ett förslå;:, att i de öfriga Stånden bereda rum för dem, som
man icke velat medgifva plats i Borgare-Ståndet. Då Ståndsindelningen emedlertid
icke kan bevaras genom den inskränkning, Utskottet gjort i mitt förslag, synes
något annat skäl emot min framställning icke kunna anföras, än att jemvigten
mellan Stånden skulle rubbas, emedan Borgare-Ståndet, enligt mitt förslag, ofelbart
skulle tillskyndats ökadt inflytande och anseende. Det synes likväl mig, som
om konservatismen skulle fälla domen öfver sig sjelf, då den icke bland de privilegierade
Stånden vill upptaga de orepresenterade och icke heller tillåta, att den
upplysning, som bos dessa orepresenterade finnes, kommer landet till godo genom
deras intagande i Borgare-Ståndet, af orsak att detta Stånd derigenom skulle blifva
öfvervägande, såsom representerande den större delen af nationen, som icke omedelbart
och uteslutande egnar sina krafter åt jordens bebrukning och ej eller anser
sig hafva enskilda och särskilda företrädesrättigheter inom samfundet att bevaka.
Då jag icke kan gilla åsigter, som, bland andra orättvisor, äfven medföra
den, att en del af de orepresenterade vinner en rätt, som än vidare frånkännes
de öfrige lika berättigade, har jag ansett mig böra, såsom reservation, framlägga
det förslag, jag inom Utskottet framställt till ändring uti den ifrågavarande 14 §
Riksdags-Ordningen, med några sedermera verkställde mindre redaktionsändringar,
hvarvid jag finner mig böra, på sätt inom Utskottet skett, redogöra för de öfriga
grunderna för mitt förslag. Detta har, såsom ofvan blifvit sagdt, till sin förnämsta
grund att bereda rum i representationen för alla nu orepresenterade, som ostridigt
hafva anspråk på en sådan rätt. Icke endast borgare inom städerna, utan ock
samtlige öfriga der boende, hvilka icke äro beroende af vissa arbetsgifvare, och ej
eller stå i sådant förhållande till förmän, att dessa på dem kunna utöfva något
omedelbart inflytande, måste anses berättigade till rösträtt. Deremot torde väl
mången vilja utsträcka rösträtten äfven till andra, som af mig tillsvidare blifvit
uteslutne, såsom de så kallade sjelfförsörjare, men då dessa ofta måste återgå till
arbete hos andra, torde en utsträckning af rösträtten äfven till dem böra anstå,
så länge de icke kunna anses skiljda från den egentliga arbetsklassen, som icke
utan allt för stor uppoffring kan egna sin tid och sin håg åt något verkligt och
på öfvertygelse grundadt deltagande i statsbestyren, om än detta kunde anses
inskränkt till blotta utöfvandet af rösträtten. I afseende på de å landet boende,
för hvilka rum i representationen bör öppnas, så, enär den egentliga arbetsklassen
ännu icke torde med skäl kunna sträcka sina anspråk till deltagande i representationen
och handtverkarne på landet i allmänhet verkligen tillhöra denna klass,
synes rösträtten, så utsträckt som den af mig blifvit föreslagen, motsvara billiga
anspråk och möjliga eftergifter.
Sammanförandet af städernas och landets inbyggare utgår från en åsigt, den
jag länge hyst, eller den att landsbygdens intressen äro så nära förenade med
6
Konslitutions-Utskottels Memorial, JM 38.
städernas, att intetdera kan lida, om det skulle hämta sina representanter från
området för det andra. Städerna, så vidt de äro naturliga resultater af tilltagande
odling och af mera utsträckta behof af beröring så val mellan de närboende som
med aflägsnare orter, måste i sjelfva verket representera resultatet af landets näringsflit
i alla riktningar; och der städernas förhållande till landet är annorlunda,
kan man med visshet antaga, att deras intressen i sjelfva verket äro ännu mera
närmade och nära nog identiska. Jag har derföre aldrig fruktat, att om representationen
blir verkligen nationell och icke grundad på stånd och kaster, en representation
efter folkmängden skulle innefatta något äfventyr för de städer, som
verkligen motsvara sin bestämmelse, lika litet, som jag trott eller tror, att de
öfriga i sjelfva verket hafva något intresse skiljdt från landets, som skulle behöfva
ett särskildt afseende. Såsom ett försök att inom hela representationen införa
denna grundsats, torde mitt förslag finnas särdeles lämpligt, enär de större städernas
öfvervigt vid valen är obestridlig och äfven de öfriga städerna komma att
på valen utöfva ett sådant inflytande, att i intet fall stadsmannanäringarne inom
Borgare-Ståndet skola sakna mäktiga förespråkare.
Om den gemensamma rösträtten för stad och land således i sig sjelf är riktig,
sånkan den ej eller på ett lämpligare sätt tillvägabringas; men den medförer
då ock, såsom en ovilkorlig följd, att rösträtten blir lika och enahanda för alla,
emedan någon verklig jemförelse icke nu finnes i beskattningen å städernas och
landets innevånare, som utgår från olika grunder. Samma följd skulle också inträffa
af det så kallade Lagerhjelkska förslaget beträffande Borgare-Ståndet, hvilket
Stånd dock antog detta förslag med, jag är viss derom, fullt medvetande att förslaget
ovilkorligen fordrade lika rösträtt för alla, för att icke leda hela representationen
på en falsk väg. Inskränkt såsom den är, skall rösträtten, genom en lika
fördelning icke kunna verka menligt, då den mindre bemedlade medelklassen i
städerna icke blir till antalet så öfvervägande som nu, emedan den i sjelfva verket
icke erhåller någon väsendtlig tillökning inom städerna och således bättre än nu
motväges dels af embets- och tjenstemän samt ståndspersoner i städerne och dels
af alla ståndspersoner på landet. De. mera beroende klasserna på landet komma
ej eller att erhålla del i valet, och de mindre bemedlade å landet, som undfå
rösträtt, kunna dessutom icke så allmänt och mangrant i valet deltaga, som de
förmögnare, då detta deltagande förutsätter omkostnader, som icke de alla kunna
sig underkasta. Deras deltagande i valet beror således på deras benägenhet att
derföre underkasta sig uppoffringar.
Förslaget att endast inom medelklassen införa allmänna och samfäldta vol,
skulle med sken af fog kunna anses 'medföra skyldighet att utgöra lika bidrag till
underhåll af fullmäktig, derföre kostnaden icke kan utgå af allmänna medel, så
länge Ståndsindelningen fortfar, men, om det måste erkännas att, då Ståndsindel—
ningen upphör och arfvodet till Riksdagsfullmäktige godtgöres genom statsmedel,
Konslilulions-Utskolteli Memorial, J\s 38.
7
bidragen till dessa icke kunna stå i förhållande till rösträtten, så måste ock detta
förhållande erkännas såsom riktigt, då frågan gäller allmänna och samfälda val inom
den särskilda medelklassen.
För öfrige stadganden i förslaget torde ej någon särskild redogörelse vara
erforderlig.
Förslaget afser alltså, att 14 § Riksdags-ordningen skall erhålla följande
lydelse:
§ 14, mom. 1. Riksdagsmän i Borgare-Ståndet väljas distriktsvis af städernas
och af de landets innebyggare, som, efter hvad här nedan stadgas, ega att i
valen deltaga.
Mom. 2. Samtlige länen skola indelas i valdistrikter, på det sätt, att hvarje
distrikt bildas af en stad jemte landsbygd, hvars område lämpas dels efter länets
folkmängd, fördelad med hänsigt till antalet af de särskilda distrikternes Fullmäktige,
och dels i öfrigt företrädesvis efter de lokala förhållanden, som förena landsbygden
med staden, men i brist af sådana, efter belägenhet, med afseende å beqvämligheten
för landsbygdens innevånare att i staden samlas. Valdistrikt må icke
innefatta delar af olika län, så vida icke en socken tillhör mera än ett län, i
hvilket fall den räknas till det län, hvarest sockenkyrkan är belägen.
Mom. 5. De valdistrikt, som innefatta städerne Stockholm, Götheborg, Norrköping,
Gelle, Malmö, Fahlun, Carlstad och Wexiö, skola sända, det förstnämnda,
10 Riksdagsmän, det dernäst anförda tre, och de öfriga hvartdera två. Alla öfriga
valdistrikten skola sända hvartdera en Fullmäktig, dock kunna 2:ne af dessa
förena sig om en Fullmäktig.
Mom. 4. Rösträtt tillkommer enhvar inom valdistriktet skattskrifven Svensk
man, som icke hörer till annat Riks-Stånd och enligt 18 § är valbar, med förbehåll
derjemte af den i samma § alla kristna trosförvandter tillerkända valrätt;
dock må rösträtt icke utöfvas af
a) Gemenskapen vid Rikets land- och sjöförsvar samt allmänna och enskilda
verks och korporationers vaktbetjening eller andre, som med desse jemförlige eller
ringare äro;
b) Den, som är i annans enskilda tjenst eller ständiga arbete anställd, ej
eller af stat-torpare eller daglönare eller andre dylika, som försörja sig med till
fälligt
arbete;
c) Socknehandtverkare och den, som endast för sjelf-försörjning eger något
yrke utöfva;
d) Arrendator, då hans kontrakt förbinder honom till fullgörande af arbetsskyldighet
in natura eller ock icke är för minst fem år gällande, samt utan hans
eget samtycke eller kontraktsbrott före den utsatta tidens förlopp kan häfvas;
e) Arrendator, som icke ett år innehaft arrendet;
8
Konslilutions-Ulshollels Memorial, JM 38.
f) Den, som icke under sista äret erlagt utskylder till Staten och till staden
eller socknen eller dervarande allmänna inrättningar.
Mom. 3. Distrikts-indelningen verkställes af länens pröfnings-komitéer, och
må sedermera icke ändras annorlunda än genom beslut af Borgare-Ståndet, hvilket
beslut bör till Konungens fastställelse hemställas.
Mom. 6. En hvar, som inom länet är mantalsskrifven, är valbar, utan af-,
seende derpq att han icke är röstberättigad; dock gäller, i afseende på valbarhet,
hvad 18 § derom vidare stadgar.
Mom. 7. Valen ske inför Magistraten i distriktet med slutna sedlar, sorn
afgifvas personligen af de röstberättigade. Dessa ega alla lika röst. I distrikt,
som sänder (lere Fullmäktige, skall valet ske för hela distriktet gemensamt och
hvarje röstsedel upptaga så många namn, som antalet af distriktets Fullmäktige
skall utgöra.
Val-längden uppgöres af Magistraten och hålles, för de röstberättigade, tillgänglig
för granskning minst åtta dagar före valet. Anmärkning mot val-längden
anmäles genom inlaga, som ingifves till Magistraten minst 2:ne dagar före valdagen.
Å denna dag, förr än valet tager sin början, skall Magistraten meddela
utlåtande öfver förekomne anmärkningar, hvilket utlåtande gäller till efterrättelse
vid valet; en hvar dock obetaget att deröfver föra klagan i sammanhang med
klagan öfver valet.
Mom. 8. För Riksdagsmännens underhåll bildas inom hvarje distrikt en
kassa, dertill bidragen utgöras efter hvad en hvar af de röst-egande såsom bevillning
till staten erlägger, så vida icke annan grund, åsyftande bidragens fördelning
i förhållande till rösträtten, bestämmes genom öfverenskommelse, i afseende på
hvilken gälla liesta rösterna, räknade per capita. Förvaltningen af dessa medel
samt sättet för granskningen af kostnadsfördelningen och andra bestämmelser i afseende
på de röst-egandes inbördes gemensamma angelägenheter ankomma på deras
eget afgörande, dervid rösterna beräknas efter den stadgade eller antagna
grunden för bidragens utgörande. Kungörelser om lid för val så väl som om
andra sammanträden, som afse de röst-egandes angelägenheter, skola sked distriktets
alla kyrkor, minst 2 Söndagar förut och bör kungörelsen första gången uppläsas
i moderkyrkorna minst tre veckor före valet eller sammankomsten.
Mom. 9. Magistraterne ega att för val-längdens uppgörande och för uttaxerande
af kostnaderna för Fullmäktiges underhåll genom Konungens Befallningshafvande
från vederbörande mantals- och skattskrifväre infordra och erhålla fullständiga
förteckningar å de å landet bbende, till valdistriktet hörande röstberättigade,
äfvensom å den dem påförde bevillning; och har Kronofogden, i afseende
på indrifvande och redovisande af arfvodesmedlen, enahanda förbindelse, som beträffande
arfvoden till Fullmäktige för Bonde-Ståndet är stadgadt.
Såsom
Konslilulions-Utsltotlets Memorial, JU 38.
9
Såsom följd af denna förändring torde nedannämnde ändringar i Riksdagsordningen
blifva nödige:
§ 11. Med — — — hufvudstadens att för der röstegande samt Lands
höfdingarue
hvar i sitt län för de öfrige städernas röst-egande och för menige
allmogen — — —
§ 17, 2 morn. — — — Dessa medel skola för Borgare-Ståndet af Magistraterne,
samt för Bonde-Ståndet af Kronologdarno utan särskildt arfvode uppbäras
och redovisas.
§ 19. Den punkt, som handlar om klagan öfver val för Bergsbruken och
börjar med »Ofver de valet», samt slutas med ordet »förrättadt» utgår.
§ 22. Fullmakterne — — (för Borgare-Ståndet tillhörande N. N. stad) &c.»
Häruti har Herr Falhem instämt.
Af Herr Friherre af Ugglas, Gustaf, med hvilken Herr Grefve Lagerbjelke,
Gustaf, Herr Friherre Lagerfelt, Carl och Herr Friherre Stjernstedt, A. W., sig
förenat: »Emot Utskottets beslut, som afser att andra städernas tjenstemän, än
Magistrats-personer, skola erhålla representations-rätt, måste jag reservera mig,
emedan jag anser det vara oformligt, att då, med undantag af Magistrats-personer,
embetsmän i allmänhet icke såsom sådane ega en slik rättighet, ett undantag från
denna regel skulle göras för tjenstemän, hvilkas tillvaro är så beroende af till
fälliga
omständigheter, att de svårligen kunna ega den oberoende ställning, som
kan berättiga till utöfvande af ett så vigtigt kall, som representantens.»
Emot Utskottets beslut i allmänhet äro reservationer af Herr Friherre Ehrensvärd,
Fredrik, Herr Stjerngranat, Gustaf, Herr Biskopen Hallström, Herr Professoren
Lindgren, Herr Doktor Wallin, Herr Prosten Melander och Herr Brinck anmälda.
Herr Doktor Broman, Herr Rontrakts-Prosten Tegnér, Herr Ekholm samt
Riksdags-fullmäktige Pehr Sahlström från Stockholms län, Johan Persson från
Upsala län och Carl Ersson från Westmanlands län hafva velat tillkännagifva, att
de icke vid beslutets fattande i Utskottet närvarit.
Bih. till R. St. Prot. 1835 & 18S4. 3 Sami. 11 Haft,
2
10
Konstitutions-Ulskoltels Memorial, M 59.
JM 39.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 17 Aug. 1ÖS4, kl. i e. tn.
Memorial till Rikets Stander, med infordradt utlåtande, angående
Talmannens i Bonde-Ständet vägran af proposition
på ett inom Ståndet vackt yrkandei afseende på behandlingen
aj Särskilda Utskottets memorialJM 11.
Efter slutad föredragning hos Hedervärda Bonde-Ståndet af det memorial,
JVS 11, hvarigenom det af Rikets Ständer för upptagande och behandling af alla
angående bränvins tillverkning och försäljning uppkommande frågor tillsatta Särskilda
Utskott yttrat sig, i anledning af Riks-Standens återremisser af samma
Utskotts betänkande, JVs 8, innefattande förslag till författning, angående bränvins
tillverkning och bestämmande af de afgifter, som derför borde erläggas, har, enligt
hvad Bonde-Ståndets protokoll den 2 i denna månad utvisar, Ståndets Talman,
på anförda skäl och med åberopande af 55 § Riksdags-Ordningen, förklarat sig
föranlåten att vägra den inom Ståndet yrkade proposition på alslag å nämnde
Memorial och dess läggande till handlingarne; i anseende hvartill och då Ståndet
ändock yrkat framställande af sådan proposition, öfverläggningen, enligt föreskriften
uti nyssberörde §, blifvit gjord hvilande och ärendet hänskjutits till Konstitutions-Utskottet,
som egde att, inom åtta dagar efter erhållen del af protokollet,
inkomma med motiveradt och bestämdt utlåtande öfver frågans stridighet eller enlighet
med Grundlagen.
Utskottet, som den 10 innevarande månad fått emottaga det hos BondeStåndet
i saken hållna protokoll, har deraf inhemtat, att, efter det, vid föredragningen
af ofvanomförmälda memorial, M 11, anmärkningar deremot blifvit gjorda
och ledamöter i Ståndet framställt olika yrkanden, hvaribland om afslag å memorialet
och om dess läggande till handlingarne, men en del ledamöter åter förmenat,
att Bonde-Ståndet borde förena sig om ett bemedlings-förslag till andra föreskrifter,
angående bränvins-tillverkningen och afgifterna derför, än de af Särskilda Utskottet
tillstyrkta, samt inbjuda Medstånden att derom med Bonde-Ståndet sig
förena, i hvilket afseende förslag jemväl blifvit inom Ståndet afgifna, en stor del
af Ståndets ledamöter anfört, bland annat, att då förevarande ärende innefattade
fråga om sådana afgifter, hvilka, enligt 60 g Regerings-formen, till bevillningar
räknas, men i följd af den genom Konstitutions-Utskottets utlåtande i memorialet
M 30 gillade vägran af proposition på yrkande om ärendets öfverlemnande i
denna del till Bevillnings-Utskottet, ärendet förmenades icke hafva fått den be
-
Konstitutions-Ulskollets Memorial, M 39.
11
handling, sorn vore med 71 § i nämnde Grundlag öfverensstämmande, måste
Ståndet ega att, jemlikt 49 § 3 mom. Riksdags-Ordningen med flera grundlagsbud,
afslå Särskilda Utskottets betänkande JYS 8 och memorial JV2 11. Rättigheten
att afslå Utskottets förslag vore lika tydlig, som rättigheten att bifalla
detsamma. Af föreskrifterna i 71 § Regerings-formen följde, att Ståndet egde
antiugen bifalla afgifvet betänkande angående bevillning, eller ock detsamma med
eller utan förändringar afslå. Att vid förslagets förkastande sätta något annat förslag
i stället vore icke en i Grundlagen stadgad nödvändighet, enär 109 § Regerings-formen
innehölle föreskrifter huru borde förfaras i det fall, att Rikets
Ständer vid tiden för Riksdagens slut underlåtit att ny bevillning till bestämdt
belopp sig åtaga eller ock Rikets Ständer icke om det bestämda beloppets fördelning
blifvit ense. Ordalydelsen i 59 § Regerings-formen utmärkte jemväl, att
bevillning icke bör föreslås högre, än behofvet oundgängligen kräfde; hvaraf måste
följa rättighet för Stånden, då de funno sådant behof icke vara lör handen, att
förslaget afslå eller, enligt uttrycket i 71 § Regerings-formen, »förkasta». Och
yrkades på dessa grunder, att såsom ja-proposition måtte, enligt 49 § Riksdagsordningen,
uppställas bifall till Utskottets förslag och såsom nej-proposition afslag
å detsamma; och borde, om flera meningar tili nej-proposition framställdes genom
yrkande om bemedlings-förslags antagande, derom särskildt omröstas.
Efter öfverläggningens slut har Talmannen anfört, att, enligt 49 § 3 mom.
Riksdags-Ordningen, första propositionen komme att blifva antagande af Utskottets
förslag utan förändring; men som, i fråga om den kontra-proposition, som derjemte
borde uppställas för den händelse, att förstnämnde proposition icke bifölles,
flera olika meningar inom Ståndet yppats, och en stor del af Ståndets ledamöter
i sådant hänseende yrkat att memorialet borde afslås och läggas till handlingarne,
utan något vidare yttrande, samt denna mening således kunde komma i fråga att
uppställas såsom kontra-proposition, ansåg Talmannen sig böra härom nu meddela
följande skriftligen uppfattade yttrande:
»Då det af Rikets Ständer vid denna Riksdag tillsatta Särskilda Utskott, enligt
ordalydelsen i de angående dess tillsättning meddelade beslut, egt att, i hela
dess vidd, behandla alla angående bränvins tillverkning och försäljning uppkommande
frågor och således äfven den del deraf, som angick tillverkningens beskattning,
ehuru denna eljest, under vanliga förhållanden, skolat, såsom enligt 60 §
Regerings-formen varande af Revillnings-natur, tillhöra Bevillnings-Utskottet, hvilken
åsigt Konstitutions-Utskottet ock, i dess memorial, JVs 30, godkänt; så följer
äfven häraf, att hvad Särskilda Utskottet i sina utlåtanden N:ris 8 och 11
föreslagit, i afseende på afgiften för bränvins tillverkning, måste behandlas så, som
hade frågan härutinnan varit föremål för Bevillnings-Utskottets åtgärd. Uti 71 §
Regerings-formen, som specielt föreskrifver huru bevillningsfrågor skola behandlas,
stadgas, att om något Riks-Stånd åstundar ändring i hvad Bevillnings-Utskot
-
12
Konslilulions-Ulskollcit Memorial, M 39.
tet rörande bevillningen föreslagit, skola skälen dertill meddelas de öfriga RiksStånden
och Utskottet deröfver höras, hvarefter Rikets Ständer skola till afgörande
företaga den eller de frågor, om hvilka skiljaktighet uppstått. Derest tre Stånd
bifalla hvad emot Utskottets förslag anmärkt blifvit, varder förslaget förkastadt;
men om tre Stånd afslår hvad det fjerde yrkat, och detta ändock vid sin mening
förblifver, eller om två Stånd stanna emot två, då skall saken öfverlemnas åt
förstärkt Stats-Utskott. Af innehållet och ordalydelsen i förenämnde grundlagsstadgande
följer klart och otvunget, att sedan en bevillningsfråga varit, i följd af
anmärkning, till Utskottet återremitterad, ej något Riks-Stånd eger undandraga
sig att pröfva och afgöra huruvida och till hvad belopp en föreslagen bevillning
skall utgå; och som det af flere ledamöter inom Ståndet framställda yrkande,
att Särskilda Utskottets utlåtande, hvilket, i fråga om bränvinsbrännings-afgiften
bör, på sätt redan nämndt är, anses såsom vöre det af Bevillnings-Utskottet
meddeladt, måtte afslås och läggas lill handlingarne äfven i hvad det angår beskattningen,
utan att tillika något beslut rörande denna bevillningsfråga fattas,
således bokstafligen s!rider emot 71 § Regerings-formen, finnér jag mig af 55 §
Riksdags-Ordningen föranlåten att å berörde yrkande vägra proposition.»
Protokollet utvisar derjemte, hurusom, efter meddelandet af Talmannens ofvanberörda
förklarande, en af Ståndets ledamöter hemställt, om Talmannen funne
sig befogad att vägra proposition äfven om Ståndet inskränkte sig till yrkande
om »rent afslag», hvilket vore liktydigt med Grundlagens uttryck »förkastande»;
således med uteslutande af de förut yrkade ordalagen: »memorialets läggande till
handlingarne»; i anledning hvaraf Talmannen hänvisat till sitt förut skriftligen
afgifna utlåtande; dermed åter bemälde ledamot funnit sin framställda förfrågan
icke vara besvarad; och har derefter, uppå Ståndets yrkande om »så beskaffad
proposition, som den Talmannen ej velat godkänna», ärendets hänskjutande till
Konstitutions-Utskottet blifvit heslutadt, såsom ofvan är anfördt.
Konstitutions-Utskoltet, som ansett sig nu hafva att bedöma endast frågan
om grundlagsenligheten af Talmannens vägran af proposition på yrkandet om afslag
ä memorialet med dess läggande till handlingarne, har dervid, på grund af
den vanliga och ostridiga betydelsen af dessa ordalag i fråga om Rikets Ständers
förhandlingar, funnit nämnde yrkande innebära, att Bonde-Ståndet, vägrande sitt
bifall till hvad af Särskilda Utskottet blifvit i saken föreslaget äfven angående
beskattningen för bränvinsbränningen, skulle dermed i allo afsluta frågans behandling,
så att annat beslut deruti icke eller sedermera skulle komma att af samma
Stånd fattas.
Nu som, på sätt Talmannen anfört, såväl af den egenskap frågan om beskattningen
å bränvinsbränningen i och för sig har, som ock af den behörighet
Särskilda Utskottet erhållit till denna frågas upptagande och beredande, uppenbart
följer, att nämnde Utskotts deruti afgifna förslag bordt hos Rikets Ständer undfå
Konslitutions-Utskoltels Memorial, M 39.
13
enahanda behandling, som eljest tillkommit det förslag, Bevilinings-Utskottet, derest
Särskilda Utskottet ej blifvit tillsatt, skolat afgifva; och i sådaut hänseende förekommer,
att de af Talmannen åberopade föreskrifter i 71 § Regeringsformen, i
enlighet hvarmed frågor af förevarande beskaffenhet af Rikets Ständer handläggas,
tydligen innefatta, att hvarje Riks-Stånd, som åstundar ändring i Bevillnings-Utskottets
förslag angående grunderna för bevillning, sätten för deras tillämpning och
bevillningens fördelning till utgörande, är pligtigt att omeddela sina skäl dertill,
samt uppgifva det sätt, på hvilket en sådan ändring må vinnas», hvarefter, sedan
Bevilinings-Utskottet häröfver sig yttrat, den eller de frågor, hvarom skiljaktighet
emellan Stånden uppstått, blifva föremål för afgörande i en särskild, i olikhet mot
andra riksdags-ärendens behandling utstakad ordning, som i sina föreskrifter och
synnerligen genom den vigt deruti tillerkännes äfven ett enda Riks-Stånds från de
öfrigas beslut alvikande mening, tydligen förutsätter, att hvarje Riks-Stånd, som
icke åtnöjes med Utskottets förslag, ingalunda låter bero endast vid tillkäunagifvande
om denna vägran af bifall till förslaget och såmedelst lemnar i allo oafgjord!,
hvilka stadganden Ståndet ansåge böra, i stället för de af Utskottet föreslagna,
meddelas, vare sig, då fråga är om nu förevarande ämne, att bevillning
för bränvins-tillverkning icke borde ega rum eller att den borde utgå till annat
belopp eller på annat sätt, än Utskottet tillstyrkt; utan deremot härutinnan framställer
en mening, som, i sammanräkning eller jemförelse med andra Riks-Stånds
i saken fattade beslut, kunde bestämma såväl formen för ärendets slutliga afgörande,
som ock sjelfva utgången; alltså och enär Bonde-Ståndet, hvars under den
26 April innevarande år vidtagna beslut om återremiss af Särskilda Utskottets
Betänkande JVs 8, enligt hvad af memorialet M 11 inhemtas, icke ens innehållit
uppgift å särskilda ogillade punkter af samma Betänkande, skulle, genom bifall till
den ifrågaställda propositionen, komma att undandraga sig det beslut i sjelfva saken,
som, enligt hvad ofvan är förmäldt, i följd af Grundlagens bokstafliga föreskrift,
måste Ståndet åligga; förklarar Konstitutions-Utskottet,
att Bonde-Ståndets Talman, då han vägrat proposition på yrkandet,
att Särskilda Utskottets memorial M 11 måtte afslås och
läggas till handliogarne, förfarit i enlighet med Grundlagen.
Stockholm den 14 Augusti 1834.
Reservationer:
Af Herr Ekholm: »För min del har jag icke kunnat finna att Bonde-Ståndets
Talmans ifrågavarande vägran att framställa den kontra-proposition, hvilken Hedervärda
Bonde-Ståndet äskat, stödjer sig på giltiga grunder. Denna method att
afklippa ärendens behandling grundar sig i allmänhet icke på något bestämdt
stadgande i Grundlagarne och bör derföre högst sparsamt begagnas. Uti närvarande
fall och om man äfven med Talmannen antager, att Särskilda Utskottets
14
Konstitutions-Utskottets Memorial, M 39.
förslag i afseende å tillverkning och beskattning af bränvin bör röna samma behandling,
som Bevillnings-Utskottets, förekommer dock, att 3 mom. i 49 § Riks—
dags-Ordningen tydligen bestämmer, att Utskottets förslag och Betänkande!) ovilkorligen
böra framställas till bifall eller förkastande, hvilken sednare term kan
anses liktydig med afslag, och ifrån denna behandling äro, mig veterligen, inga
andra frågor undantagna, än sådana, som af Stats-Utskottet i afseende på Statsregleringen
blifvit väckte. Man har visserligen hänvisat tili 71 § Regeringsformen;
men denna § förutsätter dock såsom möjligt det fall, att ett Stånd skulle
kunna undandraga sig deltagande i bevillnings utgörande på sätt, som Utskottet
föreslagit, hvilket undandragande väl icke kan ske annorledes än medelst förslagets
förkastande. Ståndet är visserligen förbundet att för detta förfarande uppgifva dess
skäl för Med-Stånden, men sjelfva undandragandet bör väl föregå och den föreskrifna
uppgiften kan ske antingen igenom diskussionens kommunicerande med de
öfrige Stånden eller dess remitterande till Bevillnings-Utskoltet, som då har att
hänskjuta frågan till votering i förstärkt Stats-Utskott. Det är så mycket påtagligare
att Bevillnings-Utskottets eller nu det Särskilda Utskottets förslag till
bränvins beskattning bör kunna uti förstärkt Utskott framställas antingen till bifall
eller förkastande, som den åberopade 71 § Regeringsformen äfven förutsätter det
fall, att de fleste Ledamöterne i förstärkta Utskottet kunna förkasta förslaget och
föreskrifver huruledes Bevillnings—Utskottet eller det med dess myndighet beklädda
Särskilda Utskottet vidare har att förhålla sig, alldenstund bevillningsfrågan derigenom
på intet sätt förfaller. Således innefattar Bonde-Ståndets fordran att till 4
kontra-proposition, beträffande Särskilda Utskottets ifrågavarande förslag, måtte
framställas afslag derå jemte dess läggande till handlingarne, efter mitt förmenande,
icke något grundlagsvidrigt, helst jag för min del icke kan gifva detta samma
tydning, som Konstitutions-Utskottets majoritet, enär Talmannen onekligen var
obetaget att, utan hinder deraf, vidare så förfara, som den omförmälda 71 § Regeringsformen
föreskrifver, hvadan Talmannens vägran att framställa den äskade
kontra-propositionen måste innebära ett betänkligt ingrepp i Ståndets beslutanderätt
samt tillika ett vådligt prejudikat för framtiden.
Häruti hafva Herr Björck och Herr Billström instämt.
Af Riksdags-fullmäktigen Carl Dahlgren från Elfsborgs Län, med hvilken Riksdagsfullmäktige
Anders Andersson från Skaraborgs Län, Pehr Eriksson från Wermlands
Län, G. Bjerkander från Skaraborgs Län, Pehr Nilsson från Malmöhus Län
och G. Hultman från Örebro Län sig förenat:
»Undertecknad har icke kunnat dela pluralitetens åsigter i denna fråga. Jag
anser det vara Konstitutions-Utskottets heligaste pligt, såsom Grundlagens bogsta
vårdare inom Nalional-representationen, att på sätt Regeringsformens § 83 föreskrifver,
aldrig afvika det ringaste från Grundlagarnes ordalydelse, för hvilket fall
eller för hvilka afsigter som helst.
Konstitutions-Utskottets Memorial, M 39.
15
Enhvar som slår upp 56 § 1 mom. Regeringsformen, finner der dessa
slutord:
»När ett sålunda »(efter återremiss)» beredt förslag till Stånden
»återkommer, då ege de makt att detsamma oförändradt eller med
»förändringar antaga eller ock alldeles förkasta.»
Detta Grundlagsstadgande gäller för alla de fall, då förslag till lagar, förordningar,
o. s. v. från Utskotten till Rikets Ständer inkomma, och måste således
tillämpas äfven i förevarande fall, då intet bestämdt undantag i Grundlag blifvit
intaget. De enda undantag, som finnas, äro Stats-Utskottets förslag om Statens
reglerande, och Bevillnings-Utskottets förslag om den blifvande Bevillningens fördelning,
i hvilka fall Regeringsformens §§ 69 och 71 bestämma en särskild be
handling.
Härom är nu ej fråga, och dessa §§ få således icke härvid åberopas.
Utskottets pluralitet har likväl tillåtit sig en sådan afvikelse från Grundlagen.
Icke nog med, att Utskottet förut förklarat, ett »Särskildt Utskott» behörigt, att
föreslå den bevillning, som enligt § 60 Regeringsformen utgår under namn af
»Husbehofsbränneri-medel», oaktadt 53 § ordagrannt stadgar, att Rikets Ständers
valda Bevillnings-Utskott skall bereda och föreslå bevillningsärenden, har Utskottets
pluralitet nu tillåtit sig en tydning af § 71 Regeringsformen, som är alldeles
sjelfrådig och stridande mot ordalydelsen, då i nämnde § endast Bevillnings-Utskottets
förslager, men ej annat Utskotts, omtalas, och äfven för Bevillnings-Utskottet,
endast hvad som rörer grunderna för och fördelningen af bevillningen.
Då nu § 73 Regeringsformen stadgar, att inga nya pålagor må, utan
Rikets Ständers fria vilja och samtycke, »t den ordning förut nämndt är, påbjudas,
uppbäras eller fordras», måste jag af pligt och samvete manas, att följa den
sålunda föreskrifna ordningen. Den återfinnes i nämnde 53 §, samt från och med
den 59:de till och med den 7Irsta § Regeringsformen.
Afvikes från densamma, hafva Rikets Ständer öfverträdt vilkoren för sin rättighet,
att enligt § 57 Regeringsformen utöfva svenska folkets urgamla rätt att
sig beskatta, och folkets lydnads-pligt upphör.
Bonde-Ståndets Talman har vägrat den af Ståndet yrkade proposition, om
afslag till ett, utaf det vid denna Riksdag tillfälligt tillsatta Särskilda Utskottet
utarbetadt, förslag till Förordning angående bränvins-tillverkning, hvaraf äfven följde,
att Utskottets memorial derom skulle läggas till handlingarne. Att ordet »afslås»
utaf Ståndet begagnats vid yrkandet af propositionen, men icke det i § 56 Regeringsformen
begagnade ordet »förkasta», förändrar ej saken; ty det lörra ordet
bär i alla Stånd och af alla Talmän oftast begagnats, i stället lör det sednare.
Frågan är således blott, om Talmannen, i enlighet med 55 § Riksdags-Ordningen,
för sin vägran af proposition anfört sådana skäl, som berättigat honom till en
sådan vägran.
16
Konstitutions-Utshotlels Memorial, M 39.
§ 55 stadgar:
»Landtmarskalk eller Talman må ej kunna vägra proposition, utom
»i det fall, då han finnér en väckc fråga bokstafligen strida mot
»Grundlagarnes lydelse.»
Rikets Ständers Konstitutions-Utskott vid Riksdagen 1840—41 har i två
frågor om dylik propositions vägran (se memorial 10 den 30 April och JVI
44 den 17 September 1840) förklarat 55 § allenast tillämplig för väckta frågor,
såsom i Grundlagarne så kallade motioner benämnas; men icke för Utskottets
Betänkanden eller af Utskott uppgjorda förslag. Detta öfverensstämmer äfven med
ordalagen, som i slutet deri befinnas. Talmannens vägran är således obefogad, då
här ingen ny motion ifrågakommit.
Men om man ock antog, att Talmannen, som svurit att handla »i öfverensstämmelse
med den af Konung och Ständer antagna Regeringsform», eger att
hindra ett Riks-Stånd i utöfning af dess uti 56 § Regeringsformen tillerkända rätt,
»att förkasta» ett Utskotts förslag, så måtte sådant åtminstone icke kunna tillåtas i
annat fall, än då Ståndets yrkande vore, såsom i 55 § Riksdags-Ordningen säges,
»bokstafligen» stridande mot Grundlagarnes lydelse.
Talmannen har härför åberopat § 71 Regeringsformen, hvilken bjuder, att
då ett Riks-Stand »åstundar ändring uti Bevillnings-Utskottets förslag» (och nämnde
Utskott har ej afgifvit det nu ifrågavarande förslaget) »då skall Ståndet meddela de
öfriga Stånden sina skäl dertill, samt uppgifva det sätt, på hvilket en sådan ändring
må vinnas, utan att ändamålet förfelas». Detta ändamål är nemligen »Bevillningens
fördelning till utgörande»; hvarom allena Bevillnings-Utskottet, efter att hafva
behandlat alla de särskilda bevillningarrie och fått del af Riks-Ståndens beslut, är
i tillfälle att afgifva förslag. Hela detta Grundlags-stadgande kan således ej tilllämpas
för annat Utskotts än Bevillnings-Utskottets Betänkanden; och inga andra
frågor än Statsreglerings- och Bevillningsfrågor, hvilka af Stats- eller Bevillningsutskotten
blifvit »beredda» och hvari af dessa Utskott förslag afgifvits, kunna, då
skiljaktigheter mellan Stånden uppstå, till förstärkt Siats-Utskott öfverlemnas, att
af det med Rikets Ständers rätt afgöras.
Dessutom finner en hvar, att fråga om ett Stånds skyldighet alt uppgifva
»andra sätt» för vinnande af ett »ändamål», som i ett Utskotts-förslag åsyftas,
förutsätter, att förslaget först blifvit af Ståndet förändradt eller förkastadt; ty eljest
vore ju förslaget bifallet?
Af alla dessa skal anser jag Utskottet hafva bordt förklara, att den af BondeStåndet
yrkade proposition må af Talmannen framställas.
Hvad derefter kan eller bör ske tillhör ej Utskottet att bedöma; det är
Bonde-Ståndets egen sak. Att en Talman skall kunna tvinga ett Riks-Stånd till
att uppgöra nya förslager, är så orimligt, att våra Grundlags-stiftare icke till den
grad afsagt sig sundt förnuft; utan hafva de under förutsättning, att Riks-Stånden
Konslitulinns-Utskollels Memorial. M 39.
17
icke lyckas afhjelpa »skiljaktigheter i sina beslut», om bevillningen uti 109 §
Re geringsformen stadgat huru då skall förfaras.
Jag har nu uppfyllt skyldigheten, att uppgifva dd skäl, hvarpå jag grundar
mitt ogillande af Utskottets beslut. Med bekymmer motser jag dess följder. Den
fråga, som nu derigenom alltmer invecklas, är af särdeles ömtålig beskaffenhet.
Den gäller att direkt beskatta öfver 40,000 jordbrukare och familjefäder, samt
indirekt största delen af Svenska folket, sorn behöfver hvad dessa, enligt förvärfda
och tillerkända rättigheter, tillverka. Denna fråga har, genom »Särskilda Utskottets»
företag, att inblanda sig i beredandet af ett Bevillnings-ärende, som, enligt Grundlagen,
uteslutande tillhör ett af Rikets Ständers ständiga Utskott, för hvilkets
sammansättning, arbete och afgifvande förslag särskilda former finnas föreskrifna,
råkat in på en alldeles ej med Grundlagens stadganden förenlig väg. Att återföra
ärendet på den enda grundlags-stadgade vägen kan blott ske genom ömsesidiga
eftergifter Riks-Stånden emellan, sedan förkastade beslut fattats. Framhärdar
man att, i strid med Grundlagarnes, för livar man tydliga, ordalydelse, beskatta,
genom nya pålagor, i annan än föreskrifven ordning, den talrikaste delen af landets
arbetande befolkning, kunna följderna deraf blifva betänkligare, än de synas föreställa
sig, hvilka nu, med nog stort sjelfförtroende, tillämpa den vådliga satsen,
att oändamålet helgar medlen».
I
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1854.
Eomtitutions-Uttkottets Memorial, N:o 40.
1
H:o 40.
Ank. till Sxp.-Utsk. d. 18 Aug. 1154, kl. t e. m.
Memorial till Rikets Ständer j med förslag till ändringar i 56 och
81 §§ Regerings-f ormen samt 29 § 1 mom. Riksdagsordningen
j rörande behandlingen af frågor om ändring i Grundlagarne.
Angående de redan före år 1823 uppkomna och sedermera städse
fortgående meningsstrider om rätta tydningen af Grundlagarnes föreskrifter
i afseende på formerna och förfaringssättet vid beredning inom Riks-stånden
af frågor om ändringar i sådana lagar, har det vid 1847 års riksdag
tillsatta Konstitutions-Ulskott, i dess Memorial N:o 21, afgifvit en omständligare
redogörelse, som tillika upplyser beskaffenheten af de flera förslag
till förändring af hithörande Grundlags-stadganden, hvilka från och med
förstnämnde års riksdag varit utan framgång gjorda. Dessa menings-stridigheters
tillvaro ådagalägger redan i och för sig, att omförmälde Grundlags-stadganden
sakna nödig tydlighet och bestämdhet, och äfven vid en
flygtig jemförelse emellan 56 och 81 §§ Regerings-formen måste det för
hvar och en synas uppenbart, att de särskilda föreskrifterna i samma ämne
uti viss del äro, hvad ordalydelsen beträffar, sinsemellan stridiga. Orsaken,
att de flera gjorda försöken till Grundlagens förbättring härutinnan
fruktlöst aflupit, lärer således vara att finna i den svårighet, som möter
vid mera omfattande förändring af nuvarande ordalydelsen i nämnde §§,
att träffa det, hvarom meningarne lättare kunna förenas. Vid sådant förhållande
har nuvarande Konstitutions-Utskott, under hvars förhandlingar
ofvanberörde menings-skiljaktighet om Grundlagarnes rätta tydning nyligen
Bih. till R. St. Brot. 1853—54. 3 Sami. 13 Haft. 1
2
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o 40.
åter framträdt och gifvit ökad påminnelse om behofvet af Grundlagarnes
förbättring i denna del, ansett det vara lämpligast, att tills vidare föreslå
endast sådan förändring, hvarigenom, med undanrödjande af den bokstafliga
, stridigheten emellan Grundlagens särskilda bud i ämnet, dessa kunde bringas
derhän, att klart och bestämdt uttrycka just hvad de, enligt långvarigare
praktisk tillämpning hos Rikets Ständer, ansetts i verkliga meningen,
fastän icke till alla delar i ordalagen, innebära. Genom en sådan jemkning
vore anledningen lill de gamla menings-striderna undanröjd och
visshet vunnen om likformighet i ärendernas behandling, utan att härigenom
i någon mån aflägsnades möjligheten att framdeles vinna den verkliga
lagförändring i sak, som kunde finnas önskvärd.
I två väsendtliga delar förekommer det nu anmärkta behof af ändring
i Grundlagens lydelse.
Deli ena punkten är den omtvistade frågan, om de genom Kongl.
Maj:ts nådiga Proposition tillkomna förslag till Grundlags-ändring skola
behandlas på lika sält, som sådana förslag, väckta inom Konstitutions-Utskottet
antingen genom enskild Riksdagsmans motion, eller i kraft af den
rätt, som i 1 mom. af 81 § Regerings-formen, är Utskottet tillagd.
Vid jemförelse emellan Grundlagens ursprungliga stadgande i 81 §
Regerings-formen och det genom beslut vid 1815 års riksdag tillkomna
sednare momentet i 56 § af samma Grundlag, befinnes stridighet deruti,
att, då denna sednare § genom sin uppställning synes innebära, att lika
förfarande borde ega rum hos Riks-stånden vid behandling af Kongl. Majrts
Propositioner angående Grundlags-ändring och af Konstitutions-Utskottets
förslag, så alt Rikets Ständer skulle äfven i afseende på Kongl. Majrts Propositioner
ega alt besluta modifikationer eller ändringar, 81 § deremot tydligen
bestämmer, alt Rikets Sländer ega endast att antaga eller förkasta
Kongl. Majrts Proposition i dess helhet; hvadan det i 56 § omständligt
stadgade förfaringssätt i de fall, då anmärkningar emot Konstitutions-Utskottets
yttrande hos Riks-stånden göras, icke kunde i fråga om Kongl.
Maj:ts förslag vinna tillämpning. Hvad ock med det nyare stadgandet i 56
§ må liafva varit åsyftadt, har den praktiska tillämpningen hos Rikets
Ständer fogat sig efter den qvarstående äldre föreskriften i 81 §, som, ur
synpunkten af special-lag, angående behandlingen af Kongl. Propositioner i
grundlagsfrågor, ansetts ega högre bindande kraft, desto heldre, som 29 §
1 mom. Riksdags-ordningen i fråga om sådana propositioner, hänvisar endast
till föreskrifterna i 81 § Regerings-formen; och då fråga varit om
väsendtlig ändring af Grundlagarnes bud i afseende på behandlingen af
sådana frågor i allmänhet, har, såsom skäl till bibehållandet af stadgandet
i 81 §, blifvit åberopadt, bland annat, att Rikets Ständers till Kongl. Majrts
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o 40.
3
pröfning framlagda förslag icke eller kunna af Konungen med modifikationer
eller ändringar fastställas, utan måste i deras helhet antagas eller
förkastas. Denna fortgående tillämpning af det särskilda stadgandet i 81 §
påkallar otvifvelaktigt ett förtydligande af föreskriften i 56 §.
Den andra punkten afser frågan, om Riks-Stånden, enligt Grundlagens
nuvarande lydelse, må ega att förkasta Konstitutions-Utskottets
grundlags-förslag å samma Riksdag, hvarunder de blifvit framställda, och,
i sådant fall, huru vid inträffande menings-skiljaktighet emellan RiksStånden
i detta hänseende bör förfaras. Då under tidrymden af de sista
tjugu åren blifvit af Rikets Ständer antaget vara med Grundlagen öfverensstämmande,
att, när något Riks-Stånd, vid behandlingen af Konstitutions-Utskottets
förslag, afgifver yttrande, som innefattar den åsigt, att förslaget
icke bör antagas, denna Ståndets gemensamma tanke skall påkalla
det förfarande, som i 56 § Regerings-formen är utstakadt för den händelse,
att Riks-Stånden stadna i skiljaktiga beslut, och att följaktligen så
väl då Stånden sammanstämmande förkasta förslaget, som ock då en sådan
mening af ett särskildt Riks-Stånd gör sig gällande vid omröstning i förstärkt
Könstitutions-Utskoll, förslaget skall redan å den Riksdag, då det
blifvit väckt, anses förfallet; förekommer här en genom den praktiska tillämpningen
häfdvunnen tydning, för hvars öfvergång till egenskapen af
uttrycklig lag kunde anses förefinnas ett giltigt skäl äfven deruti, att, jemlikt
81 § Regerings-formen, Konungens grundlags-förslag kunna genast afslås,
och att större anspråk på bordläggning hos Rikets Ständer till pröfning
vid följande Riksdag icke lämpligen borde tillerkännas KonstitutionsUtskottets
tillstyrkande i sådana ämnen.
På nu anförda grunder och enär det synes vara lämpligt, att alla i
Regerings-formen meddelade föreskrifter, angående grundlags-frågors behandling,
sammanföras i en gemensam §, har Utskottet, med bibehållande i all
möjlig måtto af Grundlagarnes nuvarande ordalydelse, för undvikande af
den svårighet, som eljest kunde häruti möta för sakens framgång, uppgjort
och får nu till Rikets Ständers grundlagsenliga behandling vördsamt öfverlemna
följande förslag till ändring i Grundlagarnes ofvanomförmälda
stadganden:
Regerings-formen.
§ 56.
Allmänna frågor, som uti Riksens Ständers Plena väckas, må ej till
ett omedelbart afgörande der upptagas, utan skola öfverlemnas till behörigt
4
Konstitutions- Vtuko tuts Memorial, N:o 40.
Utskott, som ege, att dem utreda och deröfver sig yttra, på sätt i Riksdags-ordningen
föreskrifves.
(Det öfriga af denna § skulle utgå).
§ 81.
Denna Regerings-form samt Rikets öfriga Grundlagar kunna icke
ändras eller upphäfvas, utan genom Konungens och alla Riks-Ståndens sammanstämmande
beslut. Ej må frågor derom uti Ståndens Plena väckas,
utan anmälas de hos Riksens Ständers vid hvarje Riksdag valda Konstitutions-Utskott.
Detta Utskott, hvars pligt det vara skall att Grundlagarne
granska, eger rätt att hos Riksens Ständer föreslå de ändringar deruti, som
det anser högst nödiga eller nyttiga och möjliga att verkställa. Tillstyrker
Konstitutions-Utskottet, antingen sjelfmant eller uppå derom af Riksdagsman
väckt fråga, ändring i Grundlag, varde Utskottets yttrande vid samma
Riksdag öfverlemnadt till Riksens Ständer. Göras i deras Plena icke några
anmärkningar emot Konstitutions-Utskottets yttrande, hvile detsamma
såsom ett Riksens Ständers Utlåtande, hvaröfver först vid nästa Riksdag,
och då endast med Ja eller Nej, skall kunna beslutas, och gälle då föreskriften
i 75 § Riksdags-ordningen. Besluta åter samtlige Riks-Ständen,
att förslaget skall förkastas, vare det genast förfallet. Aro Riks-Ständen
i sådant hänseende sinsemellan af skiljaktiga meningar, eller göras i RiksStåndens
Plena emot Utskottets yttrande anmärkningar, sorn åsyfta förändring
i förslaget, blifve de, hvilka hvarje Riks-Stånd särskildt förklarar
utgöra dess gemensamma tankar, till Konstitutions-Utskottet hänvisade.
Utskottet åligge då, att samtliga Riks-Ståndens tankar till ett helt utlåtande
i möjligaste måtto sammanjemka, och, om oförenliga skiljaktigheter
finnas, dem derjemte till samtliga Riks-Ståndens behandlande anmäla. Förena
sig derefter samtlige Riks-Stånden om ett enahanda utlåtande, hvile
detsamma till slutligt antagande eller förkastande vid nästa Riksdag, på
sätt ofvan föreskrifvet är, derest icke samma utlåtande innehåller, att förslaget
bör förkastas, i hvilken händelse det genast för falle. Blifva åter
något Stånds tankar i någon eller några delar skiljaktiga från de öfrigas,
och samma Stånd sig icke efter de öfriga fogar; varde Konstitutions-Utskottet,
genom val af Riks-Ståndens Plena, till slutlig jemkning förstärkt
till ett antal af tjugu personer af hvarje Stånd, hvilka, genom samfäld omröstning,
skiljaktigheterna förena, och det dymedelst fullständigt beredda
utlåtandet hvile sedan till Riksens Ständers afgörande, som ofvan sagdt är,
derest icke utlåtandet innehåller förkastande af förslaget, som då genast
förfalle. Blifva å nästa Riksdag alla Riks-Stånden om ändringen ense,
Koni titutioni-Ulikot lett Memorial, N:o 40.
5
öfverlemne de förslaget derom till Konungen, genom deras Talmän, med
begäran, att Konungen ville Sitt bifall dertill gifva. Konungen inhemte
hela Stats-rådets tankar deröfver, tage sedan Sitt beslut och meddele Riksens
Ständer å Rikssalen Sitt samtycke, eller ock de orsaker, för hvilka
Han icke samtycker lill deras åstundan.
Vill Konungen bos Riksens Ständer föreslå någon ändring i Grundlagarne,
höre Han Slats-rådet och öfverlemne sedan sin Proposition, jemte
Stats-rådets tankar deröfver, till Riksens Ständer, som genast, utan att om
denna Proposition förut öfverlägga, uppdrage Konstitutions-Utskottet, att
sitt Utlåtande derom afgifva till Riksens Ständer, hvilka då kunna derom
öfverlägga. Tillstyrker Utskottet hvad Konungen föreslagit, hvile förslaget
till nästa riksdag, då Riksens Ständer skola sitt beslut derom fatta. Afstyrker
Utskottet Konungens Proposition, då må Riksens Ständer genast
kunna antingen denna Proposition afslå eller ock afgöra, att de vilja öfver
densamma å nästföljande riksdag besluta; gällande i detta fall tre Stånds
mening oell, om två stånd stanna emot två, deras som beslutet uppskjutit.
Men icke må under någon förevändning Riksens Ständer förr än å nästa
riksdag Propositionen till bifall upptaga. Samtycka då alla Riks-Stånden
till Konungens förslag, begäre de dag, att på Riks-salen få Riksens Ständers
bifall dertill afgifva. Antaga icke Riks-stånden samfäldt Konungens Proposition,
vare den afslagen, och aflemue Riksens Ständer sitt afslag med
skälen dertill skriftligen till Konungen genom deras Talmän.
Om vid riksdag, då hvilande grundlagsfrågor skola slutligen afgöras,
ytterligare uppskof föreslås, må det ej ega rum utan Konungens och alla
fyra Riks-Ståndens sammanstämmande beslut.
Riksdags-or dningen.
§ 29.
l:o. Konstitutions-Utskottet, som utgöres af Tjugufyra Ledamöter,
tillkommer att, i den ordning Regerings-formen föreskrifver, granska Rikets
Grundlagar, samt upptaga frågor och till Plena afgifva förslag om ändringar,
förbättringar och förklaringar deraf; hvaröfver Ståndens Ledamöter
vare obetaget, att in Pleno yttra sina tankar, men hvilka förslag Riksens
Ständer ej förr, än å den nästföljande riksdagen, må slutligen antaga.
Öfverlemnar Konungen åt Riksens Ständer någon Proposition rörande
grundlagar, uppdrage Ständerna genast, utan att förut derom öfverlägga, åt
Konstitutions-Utskottet, att dess Utlåtande afgifva; och förhålles dermed
6 Kenititutioni- UökotttU Mtmoriål, N:o 40.
som i Regerings-formens 81 § stadgadt är. Då Utskottet — — — Tryckfrihetslalgen
ansvara.
2:o. Konstitutions-Utskottet — pröfning underställas.
3:o. Då hos — derom besluta.
Stockholm den 18 Augusti 1854.
Re servationer:
Af Biskop Hallström: ”Att legalisera ett bruk, som i nog ofortäckta
ord erkännes icke vara i sig sjelft rättmätigt, utan hafva sin
upprinnelse från en oriktig uppfattning af gifna föreskrifter, förekommer mig
redan högst betänkligt, men ännu mer, då detta bruk icke räknar särdeles
höga anor, har ständigt varit emotsagdt, och knappast ännu torde kunna
anses rätt stadgadt. Våra grundlagar bjuda rörande sig sjelfva, att de skola
i hvarje särskildt fall tillämpas efter deras ordalydelse (Regerings-formen
83 §); men i stället för att egna en tillbörlig uppmärksamhet åt detta bud
och den förbindelse, sorn deraf härflyter så för Rikets Ständer i allmänhet,
som särskildt för det Utskott, som har att låta sig vårda om Grundlagarnes
helgd, tvekar icke nuvarande Konstitutions-Utskott, att hellre än
att förbereda en lagenlig rättelse af besagde bruk, taga detsamma till utgångspunkt
och motiv för en dermed öfverensstämmande Grundlagsändring.
Jag hade deremot trott Utskottets pligt vara, att söka aldraförst göra sig
full reda för rätta förståndet af Regerings-formens 56 samt 81 §§, sedan
derom afgifva en enkel upplysande framställning, och vidare under ett
kraftfullt motstånd emot detta i flera afseenden vidriga bruk, som sig insmugit,
bemöda sig med hela styrkan af en allvarlig vilja, att uppå den
bättre insigtens väg återföra till den bana, som Grundlagen oförtydligen
utstakat. Nu åter röjer sig å Utskottets sida en särdeles och såsom jag
förmenar, flera likartade lag-förvridningar framkallande undfallenhet, då
Utskottet omhuldar detta bruk, och icke drager i betänkande, att för detsamma
äfven uppoffra just det, som Grundlagen erkänner vara det regulativa,
eller dess bokstafliga lydelse. Och denna undfallenhet framstår desto
mera bjert, som Utskottet oförställdt antyder huru det redan emotser, att
framdeles vinna den verkliga lagförändring i sakj som kunde finnas önskvärd.
Alltså är ändock delta förslag allenast att betrakta såsom ett öfver
-
Konititutions-Utikottett Memorial., N:o 40.
7
gångs-förslag: framdeles skall en verklig förbättring vinnas: men dertill vill
erfordras tid och den omgång, som icke ogerna slingrar sig fram på krokiga
stigar. Jag deremot älskar, uppriktigt sagdt, icke en sådan omgång,
eller i allmänhet omvägar, der de kunna undvikas, emedan de innebära ett
misstroende till det sannas och rättas omedelbara segerkraft, samt jemväl
icke sällan aflägsna från det mål, som sökes.
För min del godkänner jag dock den föreslagna förändringen, så
vidt den rörer behandlingen af Kongl. Propositioner, och hade önskat att
nu ingående ändrings-förslag blifvit afdeladt i 2:ne särskilda, från hvarandra
fristående förslag, öfter det olika ursprung, hvarifrån de ifrågakommande
ändringarne i Grundlagens stadganden kunna härflyta. Det är nogsamt
i sin ordning, att hvad i Regerings-formens 56 § eger sin behöriga
tillämpning på Kongl. Propositioner, sammanföres på ett enda ställe i 81
§;n; och hvad i sådant afseende finnes i ingående förslaget upptaget, är ej
mindre öfverensstämmande med lag, än ock sådant, som det, utan gensägelse,
blifvit allt stadigt tillämpadt.
Helt annorlunda är förhållandet med behandlingen af de Grundlagsändrings-förslag,
som Konstitutions-Utskottet väcker, vare sig sjelfmant,
eller med föranledande af enskild motion i ämnet. Derutinnan har en
olika praxis uppstått, och meningsstrider yppat sig egentligen genom
missförstånd, till någon del af ordalagen i 81 § Regeringsformen, men
ännu iner och förnämligast af den 56:te rörande den sammanjemkning, som
der anbefalles. Försoningen af dessa §§ faller sig likväl, efter min
förmening, icke svår att tillvägabringa, utan den förtviflade utväg, som
af Utskottet tillstyrkes. Hvad hufvudsakligen härvid erfordras, är alt
göra sig väl reda för de olika slag af anmärkningar, som inom de respektive
Riks-stånden kunna göras emot Konstitutions-Utskottets yttrande
eller förslag till förändring i Grundlagarne. En del anmärkningar innebära
ett godkännande af den grundtanke, som genomgår ändringsförslaget,
såsom dess väsendtliga element, men söka åvägabringa en eller annan modifikation,
vare sig i uttryck eller detalj-bestämmelser. Det är om dessa
anmärkningar Regerings-formens 56 § handlar, och emellan hvilka den
åsyftar en förmedling eller jemkning. Det är ock gifvet, att i detta fall
måste efter anställd votering i förstärkt Konstitutions-Utskott alltid låta
sig finna en återstod, nemligen den på elt eller annat vis modifierade
grundtanken. Andra anmärkningar inom Riks-stånden kunna åsyfta ett
underkännande af sjelfva den grundta/ike, som ledt Konstitutions-Utskottet,
alltså ett ogillande af hela det framlagda förslaget, såsom vore det
hvarken nödigt eller nyttigt, och möjligt att verkställa. Om sådana anmärkningar
hafva våra Grundlagar icke funnit för godt att något särskildt
8
Konåtitutions-Utikottet» Memorial, N:o 40.
stadga; men om dem gäller, så vida de af 2:ne Riks-slånd göras, påtagligen
den allmänna föreskrift, som innehålles i Riksdags-ordningens 75 §,
eller att då 2 Stånd stadna emot 2, förfalle frågan, och förblifve vid det,
som tillförene stadgadt varit. Är åter ett enda Riks-stånd ensamt om en
återremiss med sådan anmärkning, så må delta Stånd desto heldre afbida
den kommande riksdagens utslag, som det ju eger, att då begagna sitt obestridda
veto. Men det gifves härförutan ett 3:dje slags anmärkningar, som
låtit sig från Riks-ståndens sida i våra sednaste tider förspörja, och äro af
den art, att de icke blott underkänna och ogilla den grundtanke j som Konstitutions-Utskottet
framställt i sitt afgifna ändrings-förslag, ulan äfven hafva
tili syfte, att i dess ställe substituera en helt annan, och sålunda bana
väg för ett alldeles fremmande Grundlagsändrings-förslag, möjligtvis äfvenväl
det som vid riksdagen blifvit af Konstitutions-Utskottet förkastadt. Det
behöfver icke sägas, att dessa ett Stånds så kallade gemensamma tankar äro
ostridigt de djerfvaste och tillika de mest vådliga, enär de förutan den
återhållande sans, som borde vara ett bestående karaktersdrag hos hvarje
representation, sträfva att å obehörig väg framtvinga förändringar i Grundlagarne.
Regerings-formens 81 § har ock helt otvetydigt och Öppet förkastat
dylika försök, enär den stadgat och fortfarande bjuder, att sådana
frågor, som åsyfta ändring eller upphäfvande af Grundlagarne icke må uti
Ståndens plena väckas, utan anmälas hos Riksens Ständers Vid hvarje riksdag
valda Konstitutions-Utskott. Rätteligen borde alltså, om icke alltför
stor undfallenhet för Grundlagens uppenbara missbruk hade, såsom äfven
detta memorial synes mig bära vittne, innästlat sig, det icke vara svårt
för Talmän, Konstitutions-Utskott och Riks-stånd, att stäfja denna otillbörlighet,
som, gäckande lagen, framtränger för att bredvid ett af Konstitutions-Utskottet
i behörig ordning framstäldt ändrings-förslag, lägga ett helt
annat, på stridiga grunder uppgjordt. Och emedan det lagförslag, som Konstitutions-Ulskottet
nu framgifver, icke i ringaste mån tillsluter, utan synes
mig snarare något mer öppna dörren för ett sådant förfarande, finner
jag mig häraf yttermera manad, att nedlägga min reservation, och får tillika
å förhållandet fästa resp. Riks-ståndens särskilda uppmärksamhet.
Jag har härmed i korthet redogjort för min uppfattning af Regerings-formens
56 och 81 §§. För hvar och en som behagar i saken
närmare intränga, torde nogsamt visa sig, att den förveckling, som förmenas
bestå emellan dessa §§, och hvartill bristande uppmärksamhet hos ej
mindre 1812 än 1815 års Ständer skulle vara vållande, icke är i sjelfva
verket så svår, utan kan lösas, utan att, på sätt Utskottet föreslår, afhugga
knuten
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o 40.
9
knuten och derigenom tillika, på hvarjehanda vis såra vår Grundlag. Denna
bör vara oss helig, och fördenskull icke blottställas för alltför mycken rörlighet
och omskiftelsé, hvarigenom den just löper fara, att råka alltmera i
vanhelgd.”
af Herr Björck, med hvilken Herr Falhem instämt: ”Utskottets
förslag afser att undanrödja de från Grundlagens stridiga uttryck hemtade
anmärkningar emot hittills följd praxis, i afseende på behandling af
Grundlagsfrågor; men derföre hade ock Utskottet, enligt mitt förmenande,
bordt uttryckligen medgifva Stånden rätt, att såsom sina gemensamma tankar
återremittera ett förslag, mer eller mindre afvikande från Utskottets,
liksom Utskottet särskildt föreslagit rätt för Stånden, att återremittera förslaget
med förklarande, att det är hvarken nödigt eller nyttigt. Just denna
sednare föreskriften, som nu funnit rum i lagen, gör Ståndens rätt i förstnämnde
hänseende mera stridig, än den hittills varit. Jag anser derföre,
att orden, ”i någon eller några delar,” böra utgå, destoheldre som de dessutom
innefatta en uppenbar' motsägelse mot sista punkten i det moment,
der de förekomma.”
Herr Professoren Lindgrerij Herr Doktor Wallin, Herr Doktor Bromarij
Herr Kontrakts-prosten Tegnerj Herr Billström samt Riksdagsfullmäktigen
Anders Andersson- från Skaraborgs län hafva ock anmält reservationer.
Riksdags-fullmäktige Pehr Sahlström från Stockholms län, Carl Ersson
från Westmanlands län och Johan Pehrsson från Upsala län hafva
velat tillkännagifva, att de vid beslutets fattande icke i Utskottet närvarit.
Bih. till B. St. Pral. 1853—54. 3 Sami. U Baft.
10
Konstitutions-TJtakottets Memorial, N:o 41.
Ank. till Exp.-Utsk. den 18 Aug. 1854, kl. Z e. in.
Memorial till Rikets Ständer_, med förslag till voterin gs-propositioner
i anledning af Riks-Stundens olika beslut j rörande
de uti Memorialen JS:ris II och 31 afgiftia förslag till ändring
af åtskilliga stadganden i Grundlagarne_, i afseende på
behandlingen af en del reger in gs-ärenden.
Genom utdrag af Riks-stundens Protokoll den 2, 5, 9 och 11 i denna
månad har Konstitulions-Utskottet erhållit del af Ståndens beslut vid föredragningen
af Utskottets Memorial N:o 31, innefattande sammanjemkningsförslag
och hemställanden i anledning af ålerremisser af Memorialet N:o
11, deruti Utskottet afgifvit förslag lill ändring af åtskilliga stadganden i
Regerings-formen, i afseende på behandlingen af en del regerings-ärenden;
utvisande nämnde protokolls-utdrag, att
Högloft. Ridderskapet och Adeltij i fråga om utbyte och tillägg af
ord i den förut föreslagna redaktionen af 2:dra momentet i 17 § samt förändrad
lydelse af 21 § Regerings-formen, godkänt hvad Utskottet sednast
hemställt och föreslagit;
Högvördige P reste-ståndet j, med godkännande likaledes af hvad i
nyssberörde delar blifvit föreslaget och med bifall till hvad Utskottet särskildt
till Preste-ståndet hemställt, antagit Utskottets i sista momentet af
ofvannämnde Memorial JV:o 31 till Ståndet gjorda inbjudning;
Vällofl. Borgare-sländetj med frånträdande af dess förut framställda
anmärkning, att orden ”jemlikt Förfaltningarne” och orden "öfver embetsmyndigheters
meddelade beslut’’ borde utur det af Utskottet föreslagna 2:dra
Konstitutions-Utskottets Memorial, 2V:o 41.
Ii
momentet i 17 § Regerings-formen utgå, bifallit Utskottets hemställan härutinnan
samt att orden i nämnde moment ”må i enlighet med särskild
stadga” matte utbytas mot orden ”skall på det sätt och med de undantag,
som bestämmas i särskild stadga”; i hvilket hänseende Ståndets anmärkning
således äfven frånlräddes; äfvensom Ståndet antagit Utskottets förslag till
förändrad lydelse af 21 § Regerings-formen, att hvila tili afgörande vid nästa
riksdag; hvaremot Ståndet, med vidhållande af sina förut fattade beslut,
afslagit Utskottets hemställanden, dels att till slutet af den utaf Utskottet
föreslagna reduktion af 2:dra momentet i 17 § Regerings-formen
måtte läggas orden ”och minst två beklädt Domare-emhete”; i afseende
hvarå Ståndet, i dess gemensamma tanke, på sätt Utskottets Memorial N:o
31 utvisar, upptagit ett redaktions-förslag, åsyftande, att de sju ledamöterne
i Regerings-rätten borde hafva förut förvaltat civil beställning och minst
tre bland dem beklädt Domare-embete; dels alt Borgare-ståndet ville låta
förfalla dess anmärkning, att det föreslagna stadgandet i 2:dra momentet
af 24 § Regerings-formen, om Deparlements-chefs rätt att i Regerings-rättens
öfverläggningar deltaga, borde utgå; och dels att Ståndet måtte frånträda
sin anmärkning, att 103 § Regerings-formen borde ändras så, att den
deruti omförmälda Nämnd jemväl skulle afse Regerings-rättens ledamöter;
Hedervärda Bonde-ståndet åter afslagit den till Ståndet gjorda inbjudning
samt vidblifvit sin förra gemensamma tanke i frågan.
Utskottet, som nu har åliggande att afgifva förslag till voteringspropositioner
för de stridiga meningarnes afgörande genom omröstning i
förstärkt Konstitutions-Utskott, anser sig dervid böra
till Borgare-ståndet hemställa, om icke Ståndets ofvanberörda
gemensamma tanke i afseende på ändring af 103 § Regérings-formen
må antagas vara uppfattad och uttryckt med
följande redaktion af samma §, uppgjord med den förutsättning,
att, i anseende Lill det olika antalet af ledamöter i Högste
Domstolen och i Regerings-rätten, ej flera än två ledamöter i
den sistnämnda skulle kunna samtidigt komma i fråga att,
på grund af Nämndens omröstning, från embetet entledigas:
”Vid hvarje riksdag skola Riksens Ständer välja tolf ledamöter
af hvartdera Ståndet lill en Nämnd, som ege att döma,
huruvida Högste Domstolens och Regerings-rättens samtliga
ledamöter gjort sig förtjente att i deras vigtiga kall bibehållas,
eller om visse af dem, utan bevisligen begångna fel och
brott, hvarom föregående § handlar, likväl kunde anses böra
12 Konstitutions-Utskottets Memorial, iV.-o 41.
ifrån embetet skiljas. Denna Nämnd träde samina dag, den
blifvit vald, tillsammans. I den ordning 69 och 97 §§ föreskrifva,
röste samtlige ledamöterna, man för man, med slutna
sedlar, först öfver den frågan: skall omröstning anställas till
uteslutande af någon bland Högste Domstolens ledamöter?
Besvaras derefter denna fråga enhälligt eller af de flesta rösterna
med Nej, blifve då Högste Domstolens samtlige ledamöter
bibeh&llne. Besvaras den åter med Ja, så uppgöre
hvar och en af Nämnden en sluten lista på dem af Högsta
Domstolens ledamöter, flere eller färre, som han anser böra
entledigas. De trenne ibland desse, som då fått det största
antalet af röster emot sig, ställes hvar efter annan under en
ny omröstning, hvarvid två tredjedelar af rösterna fordras emot
den eller deni, sorn skola anses vara ifrån Riksens Ständers
förtroende uteslutne. Ienahanda ordning, som nu är stadgad,
skola Nämndens ledamöter härefter rösta öfver den frågan:
skall omröstning anställas till uteslutande af någon bland Regerings-rättens
ledamöter? Varder frågan enhälligt eller af
de festa rösterna med Nej besvarad, vare Regerings-rättens
samtlige ledamöter bibshållne; men om frågan besvaras
med Ja, skola, på lika sätt, som här ofvan angående
Högste Domstolens ledamöter föreskrifvet är, de t vänne Regerings-rättens
ledamöter, hvilka fä det största antalet af
röster emot sig, hvar efter annan ställas under särskild
omröstning; och fordras härvid två tredjedelar af rösterna
emot den eller dem, som skola anses från Riksens Ständers
förtroende uteslutne.
Den eller de Högste Domstolens eller Regerings-rättens
ledamöter, som på detta sätt funnits icke ega Riksens Ständers
förtroende, blifve derefter af Konungen, hos hvilken
Riksens Ständer härom anmälan skola göra, ifrån embetet
genom nådigt afsked skiljde. Dock tillägge Konungen honom
eller dem hvardera en årlig pension till lönens halfva
belopp.”
I sammanhang härmed har dock Utskottet fästat uppmärksamhet
dervid, att, då 64 § Riksdags-onlningen upptager de uti 103 § Regeringsformen
g i Ina föreskrifter om Nämndens omröstning angående Högste Domstolens
ledamöter, den nu ifrågasatta förändring af sistnämnde § jemväl
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o 41.
13
synes påkalla motsvarande ändring af ordalydelsen i 64 § Riksdagsordningen;
hemställande
derföre Utskottet till Borgare-ståndet, om icke
dess ifrågavarande beslut om ändring i 103 § Regerings-formen
bör anses tillika förutsätta, att följande ändrade lydelse
må gifvas åt
Riksdags-Ordningens
64 §.
”Vid hvarje Riksdag skola Riksens Ständer i deras serskilda
Plena, genom allmän omröstning, välja tolf ledamöter af
hvarldera Ståndet till en Nämnd, som ege att döma, huruvida
Högste Domstolens och Regerings-rättens samtlige ledamöter
gjort sig förtjente att i deras vigtiga kall bibehållas,
eller om visse af dem, utan bevisligen begångna fel och
brott, hvarom Regerings-formens 102 § handlar, likväl kunde
anses böra ifrån embetet skiljas. Denna Nämnd träde
samma dag, den blifvit vald, tillsammans. I den ordning
Regerings-formens 69 och 97 §§ föreskrifva, röste samtlige ledamöterne,
man för man, med slutna sedlar, först öfver den
frågan: skall omröstning anställas till uteslutande af någon
bland Högste Domstolens ledamöter? Besvaras denna fråga
enhälligt eller af de flesta rösterna med Nej, blifve då
Högste Domstolens samtlige ledamöter bibehåline. Besvaras
den åter med Ja, så uppgöre hvar och en af Nämnden en
sluten lista på dem, af Högste Domstolens ledamöter, flera
eller färre, som han anser böra entledigas. De trenne ibland
desse, som då fått det största antal af röster emot sig, ställes
derpå, hvar efter annan under ny omröstning, hvarvid
två tredjedelar af rösterna fordras emot den eller dem, som
skola anses vara från Riksens Ständers förtroende uteslutne.
1 enahanda ordning, sorn nu är stadgad, skola Nämndens
ledamöter härefter rösta öf ver den frågan: skall omröstning
anställas till uteslutande af någon bland Regerings-rättens
ledamöter ? Varder frågan enhälligt eller af de flesta rösterna
med Nej besvarad, vare Regerings-rättens samtlige
ledamöter bibehåline; men om f rågan besvaras med Ja,
skola, på lika sätt, sorn här ofvan angående Högste Domstolens
ledamöter föreskrifva är, de tvänne Regerings-rät
-
14 Konslitutions-Utskottels Memorial, IV:o 42,
tens ledamöter, hvilka fått det största antalet af röster
emot sig, hvarefter annan ställas under serskild omröstning;
och fordras härvid två tredjedelar af rösterna emot
den eller deni, som skola anses från Riksens Ständers förtroende
uteslutne. Derefter gånge, som i Regerings-formens
103 § vidare föreskrifves.”
Enär två särskilda, mot Utskottets förslag uppställda, sins emellan
oförenliga meningar, nemligen de af Borgare- och Bonde-stånden antagne,
äro i fråga att kunna utgöra kontra-proposition vid omröstningen angående
Utskottets förslag, får Utskottet till Rikets Ständers godkännande vördsamt
öfverlemna dessa förslag till särskilda voteringspropositioner:
1.
Den, sorn vill, att vid omröstningen rörande Ronstitutions-Utskottets,
uti dess memorial N:o 11 afgifna och derefter uti memorialet N:o 31
i vissa delar omarbetade, förslag lill ändring af åtskillige stadganden i Regerings-formen
och Riksdags-ordningen, i afseende på behandlingen af en
del regerings-ärenden, skall såsom kontraproposition uppställas, att Utskottets
förslag skall för grunlagsenlig behandling å nästa Riksdag blifva hvilande
med de förändringar, som blifvit äskade uti Borgare-ståndets gemensamme
tanka, sådan densamma, vid jemförelse af Utskottets anmälanden i
memorialen N:ris 31 och 41, finnes vara slutligen vidhållen, röste
Ja;
Den, det ej vill, röste
Nej.
Yinner Nej, kommer såsom kontra-proposition i omförmälda omröstning
rörande hufvudfrågan att ingå Bonde-ståndets gemensamma tanke,
enligt hvilken Utskottets förslag icke borde antagas att hvila till grundlagsenlig
behandling å nästa Riksdag.
2.
a) i den händelse, att ja-propositionen i ofvanstående Nr l vinner:
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets, uti dess memorial N:o
11 afgifna och derefter uti memorialet N:o 31 i vissa delar omarbetade, förslag
till ändring af åtskilliga stadganden i Regerings-formen och Riksdags
-
Konstitutions-Utskottets Memorial, iV.-o 47.
15
ordningen, i afseende på behandlingen af en del regerings-ärenden, skall
i oförändradt skick antagas alt hvila till slullig pröfning å nästa riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
\
Nej.
Vinner Nej, kommer Utskottets omförmälda förslag att för grundlagsenlig
behandling å nästa riksdag blifva h vilande med de förändringar, som
blifvit äskade uti Borgare-Ståndets gemensamma tanke, sådan densamma,,
vid jemförelse af Utskottets anmälanden i Memorialen N:ris 31 och 41:
finnes vara slutligen vidhållen.
b) i den händelse3 att Nej-propositionen i ofvanstående N;r 4 vinner :
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets, i dess Memorial N:o 11
afgifna och derefter uti Memorialet N:o 31 i vissa delar omarbetade, förslag
till ändring af åtskilliga stadganden i Regerings-formen och Riksdagsordningen,
i afseende på behandlingen af en del regerings-ärenden, skall
hvila till slutlig pröfning å nästa riksdag, röste
Ja;
Den, det ej vill, röste
Nej.
Vinner Nej, kommer samma förslag icke att hvila till grundlagsenlig
behandling å nästa riksdag.
Stockholm den 18 Augusti 1854.
Reservationer:
äro anmälda af Herr Biskopen Hallström och Herr Professoren
Lindgrenj med åberopande af hvad de i reservationer vid Utskottets Memorial
N:o 34 anfört.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS N. MARCUS, 1854.
Konstitutions-Utskottets Memorial. JYt .42.
I
M 42.
. Ank. till Exp.-Utsk. d. 28 Aug. 1854, kl. 12 m.
Memorial till Rikets Stander, med Utlåtande angående Talmannens
i Bonde-Ståndet vägran af proposition på ett inom
Ståndet vackt yrkande i fråga om behandlingen af Särskilda
Utskottets Memorial 'JM 11.
Sedan, vid föredragning hos Hedervärda Bonde-Ståndet af Särskilda Utskottets
Memorial M 11, innefattande yttranden i anledning af Riks-Ståndens återremisser
af samma Utskotts Betänkande JVs 8, hvaruti Utskottet afgifvit förslag till Författning,
angående bränvins tillverkning och bestämmande af de afgifter, söm derför
borde utgöras, Ståndets Talman, enligt protokollet den 2 i denna månad, på anförda
skäl och med åberopande af 35 § Riksdags-Ordningen, förklarat sig föranlåten
att vägra den inom Ståndet yrkade proposition på afslag d nämnde Memorial
och dess läggande till handlingarne, har Konstitutions-Utskottet, till hvars Utlåtande
öfver frågans stridighet eller enlighet med Grundlagen ärendet blifvit hänskjutet,
uti dess Memorial M 39, under förmälan, att yrkandet om nämnde proposition
iunebure, att Bonde-Ståndet, vägrande sitt bifall till hvad af Särskilda Utskottet
blifvit i saken föreslaget äfven angående beskattningen för bränvinsbränningen,
skulle dermed i allo afsluta frågans behandling, så att annat beslut deruti icke
eller sedermera skulle komma att af samma Stånd fattas, sig yttrat, att enär så
väl af den egenskap frågan om beskattningen å bränvinsbränningen, jemlikt 60 §
Regeringsformen, i och för sig hade, som ock af den behörighet Särskilda Utskottet
erhållit till denna frågas upptagande och beredande, uppenbart följde, att nämnde
Utskotts deruti afgifna förslag bordt hos Rikets Ständer undfå enahanda behandling,
som eljest tillkommit det förslag Bevillnings-Utskottet, derest Särskilda Utskottet
ej blifvit tillsatt, skolat afgifva; och i sådant hänseende förekomme, att föreskrifterna
i 71 g Regeringsformen, i enlighet hvarmed frågor af förevarande beskaffenhet
af Rikets Ständer handläggas, tydligen innefattade, att hvarje Riks-Stånd, som
åstundade ändring i Bevillnings-Utskottets förslag, angående grunderna för Bevillning,
sätten för deras tillämpning och bevillningens fördelning till utgörande, vore
pligtigt att »meddela sina skäl dertill samt uppgifva det sätt, på hvilket en sådan
ändring må vinnas», hvarefter, sedan Bevillnings-Utskottet häröfver sig yttrat, den
Bih. till R. St. Prof. 1883 & 1884. 3 Sam!. 13 Baft. 1
2
Konslilutions-Utskoltets Memorial, M 42.
eller de frågor, hvarom skiljaktighet emellan Stånden uppstått, blefvo föremål för
afgörande i en särskild, i olikhet mot andra riksdagsärendens behandling utstakad
ordning, som i sina föreskrifter, och synnerligen genom den vigt deruti tillerkändes
äfven ett enda Riks-Stånds från de öfrigas beslut afvikande mening, tydligen förutsatte,
att hvarje Riks-Stånd, som icke åtnöjdes med Utskottets förslag, ingalunda
läte bero endast vid tillkännagifvande om denna vägran af bifall till förslaget och
såmedelst lemnade i allo oafgjordt, hvilka stadganden Ståndet ansåge böra, i stället
1'Ör de af Utskottet föreslagna, meddelas, vare sig, då fråga vore om nu förevarande
ämne, att bevillning för bränvinst iilver k ning icke borde ega rum eller att den
borde utgå med annat belopp eller på annat sätt, än Utskottet tillstyrkt; utan
deremot härutinnan framställde en mening, som, i sammanräkning eller jemförelse
med andra Riks-Stånds i saken fattade beslut, kunde bestämma så väl formen för
ärendets slutliga afgörande, som ock sjelfva utgången; så och då Bonde-Ståndet,
hvars beslut den 26 April innevarande år om återremiss af Särskilda Utskottets
Betänkande JVs 8, enligt hvad af Memorialet JVS 11 inhemtades, icke ens innehållit
uppgift å särskilda ogillade punkter af samma Betänkande, skulle genom bifall till
den ifrågaställa propositionen komma att undandraga sig det beslut i sjelfva sa
ken,
som, enligt hvad redan var förmäldt, i följd af Grundlagens bokstafliga föreskrift,
måste Ståndet åligga; förklarade Konstitutions-Utskottet, att Bonde-Ståndets
Talman, då han vägrat proposition på yrkandet, att Särskilda Utskottets Memorial
•As 11 måtte afslås och läggas till handlingarne, förfarit i enlighet med Grundlagen.
Efter föredragning hos Bonde-Slåndet af omförmälda Utlåtande och då Särskilda
Utskottets ofvanberörda Memorial M 11 ånyo till afgörande förekommit, har,
såsom Ståndets protokoll den 19 i denna månad utvisar, efter det proposition på
bifall till memorialet med blandade ja och nej besvarats samt votering blifvit äskad,
Talmannen, i fråga om kontra-proposition, tillkännagifvit, att han väl ansåg sig
kunna framställa proposition på den af åtskilliga Ståndets ledamöter yttrade mening,
att Memorialet må afslås, så vida Ståndet derjemte och på samma gång beslutade,
att derefter afgifva yttrande åtminstone i afseende på den bevillning, som för bränvinsbränning
borde ega rum, men att Talmannen funne ett ovilkorligt afslag eller
förkastande af Memorialet icke kunna ske; och då en del ledamöter af Ståndet
ändock fordrade, att berörde framställning skulle komma under omröstning, har
Talmannen afgifvit följande yttrande:
»Det är redan gifvet och antaget, att det vid denna Riksdag tillsatta Sär»skilda
Utskott egt att med samma rätt och pligt, som eljest Bevillnings-Utskottet,
»behandla frågan om vilkoret) för bränvinstillverkning, i de delar denna angår be»skattningen,
som, enligt 60 § Regeringsformen, är af beviliningsnatur. 71 §
»Regeringsformen innehåller speciela stadganden, huruledes bevillningsfrågor skola af
»Rikets Ständer behandlas; och af innehållet samt ordalydelsen i nyssnämnde §
»följer tydligen, att, sedan en bevillningsfråga varit, i följd af anmärkningar, till
Konslitulions-Utskoltets Memorial, JYs 42.
3
»Utskottet återremitterad, ej något Riks-Stånd eger undandraga sig att pröfva och
»afgöra, huruvida eller lill hvad belopp en föreslagen bevillning skall utgå. Ett
»ovilkorligt af slag eller förkastande af Utskottets förslag om bevillning, utan beslut
»om sådan skall utgå eller till hvad belopp den bör ,ega rum, innefattar likväl ett
»sådant undandragande från pröfningsskyldigheten, ty det innefattar ett definitivt
»beslut, och ett Riks-Stånd skulle derefter icke kunna emot sin vilja förmås att
»meddela något särskildt eller ytterligare beslut i afseende på bevillningen. Då
»beslutet om afslag eller förkastande likväl icke får tagas såsom en förklaring, att
»Ståndet ansett någon bevillning för t. ex. en viss näring icke böra ega rum;
»skulle häraf den följd uppstå, att någon kontra-proposition till Förstärkt Stats»Utskott
icke kunde uppställas och således inträffa, hvad 71 § Regeringsformen
»velat förebygga, att oändamålet skulle förfelas». På dessa skäl, och då yrkandet
»om ovilkorligt afslag eller förkastande således, efter min tanke, bokstafligen strider
»mot 71 <§ Regeringsformen, finner jag mig, enligt 55 § Riksdags-Orduingen, be»fogad
och pligtig, att å berörda yrkande vägra proposition».
Då Ståndets liesta ledamöter ändock yrkat den vägrade propositionens framställande,
har öfverläggningen blifvit förklarad hvilande och ärendet hänskjutits till
Konstitutions-Utskottet, hvilket ålåge att, inom åtta dagar efter erhållen del af
protokollet, inkomma med motiveradt och bestämdt Utlåtande öfver frågans stridighet
eller enlighet med Grundlagen; varande för sådant ändamål det hos Ståndet
i saken hållna protokoll den 24 i denna månad till Utskottet öfverlemnadt.
Lika med Talmannen, anser Konstitutions-Utskottet den nu ifrågaställda propositionen
på ovilkorligt afslag eller förkastande af Särskilda Utskottets Memorial
Jtä II, fastän icke innefattande de ordalag, som särskildt skulle tillkännagifva, att,
genom bifall till propositionen, ärendets hela behandling hos Ronde-Ståndet vore
afslutad, likväl vara af beskaffenhet, att kunna medföra samma påföljd; hvadan och
på de, såsom ofvan är för mäld t, uti Memorialet JVs 59 utvecklade grunder, Konstitulions-Utskottet
finner sig böra
förklara, att Ronde-Ståndets Talman, då han vägrat nämnde propositions
framställande, handlat i öfverensstämmelse med Grundlagen.
Stockholm den 28 Augusti 1854.
Reservationer:
äro anmälda af II:r Björck, H:r Billström och samtlige ledamöterna från BondeSländet.
Riksdagsfullmäkligen Carl Dahlgren från Elfsborgs Län har vid Memorialet*
justering åberopat, att han ej i Utskottet närvarit, då beslutet fattades.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 1854.
Konstilulions-Utskoltets Memorial, Nio 43.
1
425.
r
Ank. till Exp.-Utsk. d. 31 Aug. 1854, kl. 11 f. m.
Memorial till Rikets Ständer, med voterings-proposilioner rörande
Konslitutions-Uiskottets uti Memorialen N:ris 22 och 32
väckta förslag till ändring af 35:te §. R. F.
Af de till Konstitutions-Utskottet ankomna utdrag af Riks-Ståndens protokoll
den 22, 23 och 26 i denna månad har Utskottet inhemtat, att, vid föredragning af
Utskottets Memorial N:o 32, innefattande hemställanden i anledning af Ståndens särskilda
beslut rörande det af Utskottet i dess Memorial N:o 22 väckta förslag lill ändring
af 35:te §. Regerings-Formen, angående förtroendesysslor, Vällofl. Rorgare-Ståndet, med
afslag å den af Utskottet gjorda inbjudning, vidhållit sin såsom gemensam tanke förklarade
anmärkning, att den föreslagna förändringen vore hvarken nödig eller nyttig, samt
derföre anmodat Utskottet att uppgöra erforderlig voterings-proposition ; hvaremot öfriga
Riks-Stånden till grundlagsenlig behandling å nästa Riksdag antagit förslaget, sådant
detsamma i ofvanberörde Memorial N:o 32 innefattas.
I anledning häraf får Utskottet till Rikets Ständers godkännande vördsamt hemställa
följande förslag till voterings-propositionen för frågans afgörande i Förstärkt
Konstitutions-Utskott:
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottels uti dess Memorial N:o 22 väckta och
uti Memorialet, 32 i viss mån omarbetade förslag till ändring äf 35:te §. RegeringsFormen,
angående förlroendesysslor, skall antagas att hvila till grundlagsenlig behandling
å nästa Riksdag, röste
Ja j
Den, det ej vill, röste Nej.
Tinner Nej, kommer nämnde förslag icke att hvila till grundlagsenlig behandling
å nästa Riksdag.
Stockholm den 31 Augusti 1854.
Reservationer
äro anmälda af Herr Riskopen Hallström och Herr Professoren Lindgren, med åberopande
af hvad de i reservationen mot Memorialet N:o 34 anfört.
Bih. till B. St. Prot. 1833 & 1884. 3 Sami. 14 Uti/i.
' 2
Konstitutions-Utikottels Memorial, N:o 44.
\:o 44.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 31 Aug. 1834, kl. 11 f. ra.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af Preste-Ståndets återremiss
af Memorialet N:o 34, innehållande förslag lill votering
s-propositioner rörande det uti Memorialet N:o 13 afgifna
förslag lill ändring af 52:dra §. R. F. och 24'. de
§. R. 0.
Vid föredragning af Konstitutions-Ulskoltets Memorial N:o 34, som innefattar
förslag till voterings-propositionen i afseende på Utskottets uti Memorialet N:o 13 väckta
förslag till ändring af 52:dra §. Regerings-Formen och 24:de §. Riksdags-Ordningen,
angående tillförordnandet af Bonde-Ståndets Sekreterare, har Högvördige Preste-Ståndet,
enligt utdrag af dess protokoll den 26 innevarande månad, ogillat Utskottets utlåtande
samt återremitterat Memorialet, med anmodan till Utskottet, att med förslag till förändrade
voterings-propositioner inkomma.
Utskottet, som af ankomna protokolls-utdrag den 22 och 23 i denna månad
inhemtat, att öfriga Riks-Slånden godkänt de föreslagna voterings-propositionerna, har,
då tre Stånds mening i frågor af denna beskaffenhet, jemlikt 75:te §. Riksdags-Ordningen,
utgör Rikets Ständers beslut,
ansett återremissen ej till någon åtgärd af Utskottet föranleda;
hvilket förhållande Utskottet får härmed vördsamt anmäla.
Stockholm den 31 Augusti 1854.
Konstilulione-Ulskottets Memorial, N:o iö.
3
\:o 45.
, Ank. till Exp.-Utsk. d. 31. Aug. 18S4, kl. 11 f. m.
Memorial lill Rikets Ständer, i anledning aj Preste-Ståndets återremiss
af Memorialet N:o 55, innehållande volerings-propositioner
rörande Utskottets förslag i Memorialet N:o 15 till
ändring i 59:de §. II. 0.
Högvördige Preste-Ståndet har, enligt protokollsutdrag af den 26 i denna månad,
vid föredragning af Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 35, som innehåller förslag
till voterings-propositioner angående Utskottets Memorial N:o 15, i fråga om ändring i
39:de §. Riksdags-Ordningen, ogillat Utskottets Utlåtande i förstnämde Memorial, och
återremitterat detsamma, med anmodan till Utskottet att inkomma med förslag till
förändrade voterings-propositioner; men som ankomna protokolls-utdrag af den 22 och
23 innevarande månad utvisa, att öfriga Riks-Stånden godkänt de föreslagna voteringspropositionerna,
och tre Stånds mening i sådana frågor, enligt 75:te §. Riksdags-Ordiiingen,
utgör Rikets Ständers beslut,
finnér Utskottet ålerremissen ej påkalla någon åtgärd; hvilket
härmed hos Rikets Ständer vördsamt anmäles.
Stockholm den 31 Augusti 1854.
4
Konstitutions-Ulskottets Memorial, N:o i6.
.1:o 4<B.
Ank. till Evp.-Utsk. d. 31. Aug. 1834, kl. 11 f. m.
Memorial till Rikets Sländer, i anledning af Preste-Ståndets återremiss
af Memorialet JY:o 37, innefattande hemställan om
volerings-propositioner angående det i Memorialet N:o 17
ajgifna förslag lill ändring af H:de §. IL 0.
Sedan Konstitutions-Otskottet i Memorial N:o 37 hos Riks-Stånden föreslagit voterings-propositioner
angående det af Utskottet uti Memorialet N:o 17 afgifna förslag till
ändring af 14:de §. Riksdags-Ordningen, rörande representations-rättigheten för Stockholm,
har Högvördige Preste-Ståndet, enligt utdrag af dess protokoll den i denna
månad, ogillat Utskottets Utlåtande i förstnämnde Memorial och återremitterat detsamma
till Utskottet, som egde alt med förslag till förändrade voterings-propositioner inkomma.
Då öfriga Riks-Stånden, enligt deras till Utskottet ankomna protokolls-utdrag af
den 22 och 23 innevarande månad, godkänt de föreslagna voterings-propositionerna,
och frågan således, jemnlikt 75:te §. Riksdags-Ordningen, är genom tre Stånds beslut
afgjord,
anser Utskottet sig icke kunna i anledning af återremissen vidtaga
någon åtgärd; hvilket förhållande Utskottet får härmed vördsamt
anmäla.
Stockholm den 31 Augusti 1854.
STOCKHOLM, trjckt hos ISAAC MARCUS, 1854i
KonHiluliont-Ulskollelt Memorial, N:o 47
1
S:o 41.
Arik. till Exp.-Utsk. den 5 Sept. 1854, kl. 1 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med Utlåtande om Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition, angående ändring i 50, 4 0, m.fl.%% i Regcrings-Formen
och 4, 6, m. fl. §§ i Riksdags-Ordningen, i afseende
på sättet för Riks-S tyr elsen s förande i vissa fall.
Kongl. Maj:t har uti Nådig Proposition den 11 sistlidne Augusti, sorn
genom Riks-Ståndens remisser blifvit till Konstitutions-Utskottet öfverlemnad, fästat
Rikets Ständers uppmärksamhet derå, att vid antagandet af Regerings-Formen
den 6 Juni 1809, då här icke fanns någon annan medlem af Konungahuset
på manslinien, än den Regerande Konungen, i denna Grundlag blef stadgadt,
att vid de tillfällen, då Konungen af resa utrikes eller af sjukdom vore
hindrad sjelf vårda Regerings-ärendena, skulle Riks-Styrelsen under tiden utöfvas
af Stats-Rådet, som jemväl borde föra Regeringen intilldess Rikets Ständer
derom vidare förordnat, i fall, vid Konungens frånfälle, Hans efterträdare
vore omyndig, samt derest Konungahuset skulle på manliga sidan utslockna; och
sedan föreningen emellan Sverige och Norrige är 1814 försiggått, i Riks-akten
den G Augusti 1815, med anledning af stadgandena i Svenska Regerings-Formen,
samt de dermed sammanstämmande eller dit hänvisande föreskrifterna i Norriges
Grundlag, bestämdes, bland annat, huru Stats-Rådet borde vara sammansatt
vid de tillfällen, då gemensam styrelse för de förenade Rikena i nämnde fall
erfordrades; men emellertid hade, sedan Sverige erhållit Thronföljare, hvars ålder
öfversteg den, som är i 41 § Regerings-Formen för Konungs myndigblifvande
fastställd, Rikets Ständer vid 1812 års Riksdag, äfvensom sedermera
Bill. lill n. St. Brot. IS 33 cf 1SS4. 3 Sand. 13 HäfL 1
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o 47.
vid 1818 års Riksdag, öfverlemnat och uppdragit åt nämnde Thronföljare personligen,
att vid tillfälle af Konungens sjukdom, förestå Riks-Styrelsen; varande
lika beslut fattade af Norriges Storthing, i hvad samma Rike angick. Efter Hans
Maj:t Konungens thronbestigning hade likväl all verkan af dessa särskilda beslut
upphört; hvaraf ock följde, att då Hans Maj:t Konungen sommaren 1852
var för Sin helsås vårdande nödsakad företaga en resa utom Sina Riken, äfvensom
då Hans Majit sednare under samma år svårt insjuknade, den i Riks-akten
föreskrifna Riks-Styrelse af Stats-Rådet, under benämning af Sveriges och Norriges
Interims-Regering, måste träda i verkställighet. Ett annat förhållande än
som vid Grundlagens stiftande egde rum, hade dock nu lyckligen inträdt, då inom
Konungahuset en längre tid funnits Prinsar, som hunnit ofvannämnde ålder, och
den glädjande förhoppning kunde hysas, att detta förhållande äfven för framtiden
skulle till de begge Rikenas väl fortfara. Med Grundlagens anda syntes då vara
mest öfverensstämmande, att vid ofvanupptagne fall Thronföljaren, derest han uppnått
sagde ålder, eller eljest annan till denna ålder hunnen Prins af Konungahuset,
emottoge Rikenas styrelse i Konungens ställe. Först om sådan Prins ej
funnes, borde Riks-Styrelsen öfverlemnas åt en af flere personer sammansatt Regering;
men dervid syntes det åter kunna leda till flera olägenheter, om den
komme att bestå af så stort antal medlemmar, som hittills, eller tjugu. Derföre
hade Kongl. Majit varit betänkt derpå, att i Sveriges Grundlagar och i Riks-akten
föreslå förändring i öfverensstämmelse härmed. Då likväl fråga om ändring i Riksakten
behandlades olika i de begge Rikena, så att i Sverige, enligt 3 § i 1815 års
Riksdags-beslut, en sådan kunde vid samma Riksdag, då den väcktes, till afgörande
förekomma, hvaremot i Norrige, der Riks-akten vore Grundlag, sådan fråga, väckt å
ett lagtima Storthing, först å nästa lagtima Storthing afgöres, hade Kongl. Majit,
som nu till Norriges lagtima Storthing framställde Nådig Proposition, sådan den
jemväl var förevarande Proposition till Rikets Ständer bifogad, velat i Nåder meddela
detta förslag till Rikets Ständers kännedom, med tillkännagifvande, att Kongl. Majit
ville till Rikets Ständer vid nästa Riksdag afgifva enahanda Proposition för behandling
efter i lag stadgad ordning; och under förutsättning, att detta förslag
till förändring i Riks-akten blefve af begge Rikenas National-representationer antaget,
hvaraf blefve en följd, att Sveriges Grundlagar i de delar, som rörde detta
ämne, måste undergå omändring, föreslog Kongl. Majit derföre nu, att Rikets
Ständer måtte för sådant fall godkänna, att nedannämnde §§ i Rcgerings-Formen
och Riksdags-Ordningen måtte erhålla följande förändrade lydelse, nemligen:
liege r in gs- Fo r m e n.
§ 39.
Vill Konungen utom Sverige och Norrige resa, meddele Han Stats-Rådet
Konslilutions-UlskoUels memorial, N:o 47.
3
in pleno denna sin föresats och inhemte dess tankar deröfver, på sätt 9 § omtalar.
Beslutar Konungen derefter sådan resa oell den verkställer, befatte sig
ej ined Rikets styrelse eller utöfve den Konungsliga makten, så länge han utom
Sina Riken vistas, utan fores Riks-Styrelsen under Haris frånvaro af Thronfölj
arén, om Han uppnått den ålder, sorn i il § sägs. Han styre med all
Konungslig malit och myndighet, enligt denna Regerings-Form; dock må Han
ej Adeligt stånd och värdighet förläna, eller till Grefligt och Friherrligt stånd
upphöja, eller Riddarevärdighet utdela; äfvensom alla lediga förtroende-sysslor
endast tills vidare kunna förvaltas af dem, som Thronföljaren dertill förordnar.
Har ej Thron följare denna ålder uppnått, eller är Han hindrad att RiksS
ty reisen öfvertaga, förordna Konungen i Stats-Råde t till Regent annan till thronfö/jden
berättigad Prins, den der nämnde ålder hunnit. Ar icke sådant förordnande
af Konungen gifvet, eller är den förordnade Regenten hindrad att
Styrelsen utöfva, tillträde den till tlironföljden närmast berättigade Prins,
sorn fyllt aderton år, Styrelsen såsom Regent, samt om Han är derifrån
hindrad, den närmast efter Honom till tlironföljden berättigade Prins, hvilken
nämnde ålder uppnått, och sä vidare efter arfföljden. Arfprins styre
med den rätt, sorn här ofvan blifvit för Tronföljare stadgad.
Finnes ej Prins, sorn, efter hvad nu är bestämdt, kan Riks-Styrelsen
emottaga, tillträdes den af en In te rims-Regering, så sammansatt, sorni Riksakten
till bestämmande af de genom föreningen emellan Sverige och Norrige
uppkomna konstitutionela\ förhållanden är stadgadt. Denna Regering före
Styrelsen med samma makt som Regent.
Regent, som af Konungen ät; förordnad, afträde Styrelsen till Thronföljaren,
så snart denne fyllt aderton år, eller det hinder upphört, sorn vållat,
alt han ej förut kunnat Styrelsen emottaga. Regent, som icke är af
Konungen förordnad, afträde Styrelsen, då dan af någon till tlironföljden
närmare berättigad Prins såsom Regent kan öfvertagas. Interims-Regering
afträde Styrelsen, dä den af någon lill tlironföljden berättigad Prins såsom
Regent kan öfvertagas.
Huru förhållas skall, derest Konungen längre tid än tolf månader ur Riket
blifver, derom varder i 91 § stadgadt.
§ 40.
Blifver Konungen så sjuk, att Han icke Regerings-ärendena vårdar, förhålles
med Riks-Styrelsen, sorn i föregående § bestämmes.
4
Konsliiulions-Ulskoltels Memorial, N:o 47.
§ 41.
Konung vare myndig vid fyllda aderton år. Dör Konung innan Thronföljaren
denna ålder uppnått, föres styrelsen af Regent eller Regering, enligt
59 §, i Konungens namn, intilldess Riksens Ständer sammankomma och den
Förmyndare-styrelse Riksens Ständer, jemte Norriges Stort/äng, i enlighet med
Riks-akten, förordna, Riks-Styrelsen tillträdt.
§ 42.
Skulle den olycka tima, att hela Konunga-huset, inom hvilket arfsrätten
till Riket räknas, på manliga sidan utginge, skall, intilldess nytt Konungahus
blifvit utkoradt och den valda Konungen Regeringen tillträdt, Styrelsen furås
af Regering, pä sätt i § 59 sägs.
§ 43
Går Konungen i fält eller till aflägsnare inrikes orter eller till Konungariket
Norrige reser, förordne tre ledamöter af Stats-Rådet, under den Ordförande,
som Han, antingen bland Prinsar af sitt Hus eller ibland Stats-Rådets ledamöter,
särskildt nämner, att föra Regeringen i de mål, Konungen föreskrifver.
Med de mål Konungen då sjelf afgör, förhålles på det sätt, som 8 § stadgar.
Hvad nu om Konung sagdt är, gäl/e ock i afseende pä Regent, dä
Rihs-Styr else af Honom utöfvas.
§ 51
I de fall, då Konungen, eller Regenten eller Regeringen sammankallar
Riksens Ständer, fastställes tiden till Riksdagens begynnelse efter Tretionde och
inom Femtionde dagen från den, då kallelsen blifvit uti Hufvudstadens kyrkor
kungjord.
§ 91.
I den händelse, 39:de § omtalar, att Konungen, efter företagen resa, utöfver
tolf månader ur Riket blifver, sammankalle Regent eller Regering, genom
öppet påbud, Riksens Ständer till allmän Riksdag, och late kallelsen inom
Femton dagar efter berörde tids förlopp uti Hufvudstadens kyrkor samt skyndsamligen
i de öfriga delar af Riket kungöra. Sedan Konungen derom under
-
Konslitulions-Ulskollels Memorial, N:o 47.
rättad blifvit, men Ilan ändock icke till Riket återkommit, tage Riksens Ständer,
jemte Norr iges Stort king, i öfverensstämmelse med Riks-akten, den författning-
om Riks-Styrelsen, hvilken de nyttigast finna.
§ 93.
Då Konung dör och Thronföljaren ännu omyndig är, utfärde Regenten
eller Regeringen kallelse å Riksens Ständer, hvilken kallelse inom Femton dagar
efter Konungens död skall i Hufvudstadens kyrkor och vidare i Riket kungöras.
Riksens Ständer ege, gemensamt med Norr iges Storthing, i den ordning
Riks-akten bestämmer, att, utan afseende på något den aflidne Konungens
testamente angående Riks-Styrelsen, förordna en eller flere Förmyndare, som,
intilldess Konungen myndig blifver, Regeringen i Dess namn, efter denna Grundlag,
må utöfva.
§ 94.
Skulle den olyckliga händelse inträffa, att den Konunga-ätt, hvilken arfsrätten
till Riket uppdragen vore, på manliga sidan utginge, kalle Regeringen
inom den i föregående § stadgade tid efter den siste Konungens död, Riksens
Ständer till allmän Riksdag. Riksens Ständer skola då, gemensamt med Norriges
Storthing, på sätt Riks-akten stadgar, ett nytt Konungahus utkora, med
bibehållande af denna Regerings-Form.
§ 95.
Om emot förmodan Regenten eller Regeringen underläte att i de fall,
föregående 91, 93 och 94 §§ omförmäla, Riksens Ständer genast sammankalla,
då åligge det ovilkorligen Riddarhus-Direktionen, Dom-Kapitlen i Riket, Magistraten
i Hufvudstaden samt Landshöfdingarne i länen, att genom offentliga
kungörelser, underrättelse härom meddela, på det val af Riksdagsmän, der sådane
val cga rum, genast må kunna anställas, och Riksens Ständer sammankomma,
att deras och Rikets rätt iakttaga och skydda. Sådan Riksdag öppnes
å Femtionde dagen efter den, då Regenten eller Regeringen sist bordt kallelse
dertill i Hufvudstadens kyrkor låta kungöra.
Riksdags-Ordningcn.
§ 4.
I händelse Konungen, efter företagen resa, utöfver Tolf månader ur Riket
blifver, sammankalle Regenten eller Regeringen, genom öppet påbud, Riksens
5
Konslitutions-Utikollels Memorial, N:o 47.
Ständer till allmän Riksdan;, och late kallelsen, inom Femton dagar efter berörde
tids förlopp, uti Hufvudstadens kyrkor, samt skyndsamligen i de öfriga
delar af Riket, kungöra.
§ C.
Då Konung dör och Thronföljaren ännu omyndig är, utfärde Iiegenten
eller Regeringen, i den omyndige Konungens namn, kallelse å Riksens Ständer,
hvilken kallelse, inom Femton dagar efter Konungens död, skall i Hufvudstadens
kyrkor och sedan vidare i Riket kungöras.
§ 7.
Skulle den olyckliga händelse inträffa, att den Konunga-ätt, hvilken arfsrätten
till Riket varit uppdragen, på manliga sidan utginge, kalle likaledes Regeringen,
inom den här ofvan stadgade tid efter den siste Konungens död, Riksens
Ständer till allmän Riksdag.
§ 9-
I de fall, då Konungen eller Regenten eller Regeringen sammankallar
Riksens Ständer, fastställes tiden till Riksdagens begynnelse efter Tretionde och
inom Femtionde dagen från den, då kallelsen blifvit i Hufvudstadens kyrkor kungjord.
§ io.
Om, emot förmodan — — — — att deras samt Rikets rätt iakttaga och
skydda. Sådan Riksdag öppnes å Femtionde dagen efter den, då Regenten eller
Regeringen sist bordt kallelse dertill i Hufvudstadens kyrkor låta kungöra.
§ liljo.
— — — — _ — — — — — — —
2:o. Om tiden för de Riksdagar, till hvilka Konungen Ständerna kallar,
lärer Konungen i nåder Hofrätterna förständiga. Om tiden åter för sådane Riksdagar,
till hvilka Regenten eller Regeringen, eller ock, enligt Regerings-Formens
95 §., de i densamma nämnde vederbörande kalla, åligge det dem att Hofrätterna
underätta.
§ 23.
1:o Samma dag, då Riksdagens öppnande kungöres, utnämne Konungen
— — — och i Bonde-Ståndet af den närvarande Ledamot, som de fleste
Konslilulions-Vlskoltets Memorial, N:o 47.
7
Riksmöten, bevistat. Då. i händelse af underlåten kallelse af Regenten eller
Regeringen, de i 10 § nämnde vederbörande till Riksdag kalla, ege Ridderskapet
och Adeln att nämna Landtmarskalk, och Borgare- och Bonde-Stånden, hvart för
sig, sina Talmän.
2:o
— —
3:o — -—- — — — — — — — — — — — — — — — —
§ 26.
Konungen, eller, i de fall 4, 5, C och 7 §§ omröra, Regenten eller
Regeringen, late genom en Härold — — — afträda.
§ 41.
Stats-Rådets och Högste Domstolens samtlige Ledamöter, äfvensom JustitieKansleren
och Justitie-Ombudsmannen kunna ej säte och stämma i sitt Stånds
plena förnekas, enär de, enligt hvad hvarje Stånds särskilda ordningar stadga,
dertill berättigade äro; dock för Stats-Råds-ledamot det fall undantaget, dä
honom enligt Regerings-formen uppdraget är att vara medlem af Regering.
I Utskott — — —
§ 61.
Då val till Konung eller Thronföljare skall förrättas, ege Riksens Ständer,
att dagen före ilen, sorn, enligt Riks-akten, blifvit till valdag bestämd, i
Ståndens särskilda plena, genom allmän omröstning, välja, till en Nämnd, Sexton
personer för hvarje Stånd, med uppdrag att, vid förefallande skiljaktigheter emellan
Riks-Stånden, bestämma valet. A den utsatta valdagen skride hvarje Stånd
särskildt till val af Konung eller Thronföljare. Förena sig alla Stånden om en
och samma person, vare han ansedd såsom af Sveriges Rikes Ständer utkorad.
Aro Ståndens röster delade emellan flere, afgöre Nämnden; dock må ej hos densamma
komma under omröstning andre, än de, som flesta rösterna i hvarje Stånd
erhållit; och må ej något Stånd flere än en kandidat framställa. Ledamöter af
Nämnden må ej uteslutas från utöfningen af deras Riksdagsmanna-rätt i Stånden,
men träde tillsammans dagen efter den, då valet i Stånden förrättadt är, och
skiljes ej åt förr, än de flesta rösterna om en person sig förenat. Omröstningen
ibland Nämnden skall ske per capita och med slutna sedlar. Hvar och en af
Nämnden uppgifve ibland de af Stånden föreslagne, den han anser böra utköras.
Falla dervid rösterna, till mer än hälften af de röstandes antal, på En man,
vare han behörigen vald. Aro åter rösterne så delade, att en sådan full pluralitet
8
Konslitutions-UlskolteU Memorial, N:o 47.
icke eger rum, anstiilles, enligt det i 53 § beskrifna voteringssätt, ny omröstning,
till antagande af den, sorn flesta rösterna erhållit, oell, om han ej antages, af
den, om hvilken, näst efter honom, de fleste af Nämnden sig förenat. Inträffar
den händelse, att två eller tre personer undfå de flesta och lika många röster,
anställes först särskild votering, enligt sistnämnde §, öfver den ordning, hvarutinnan
om desse personer bör röstas; och skall sedan, vid hvarje ny omröstning,
på enahanda sätt en voterings-sedel afläggas, intilldess en bestämd pluralitet är
gifven.
Hafva Riksens Ständers och Norriges Storthings val inträffat pä samma
person, vare Han lagligen uthorad till Honung eller Thronföljare. Skulle
äler livartdera Riket hafva valt en olika person, förhålles på sätt i Riksakten
stadgas.
§ C2.
Skola Riksens Ständer, gemensamt med Norriges Stort/ung, jemlikt Riksakten,
tillsätta Förmyndare för en omyndig Konung, sammanträde Riksens Ständer
sist dagen efter den, då Riksdagen å Rikssalen öppnad blifvit, och utvälje,
genom allmän omröstning, i deras särskilda plena, till en Nämnd, Sexton personer
för hvarje Stånd, hvilka röste per capita om de af plena till antalet bestämda
Förmyndare, sorn skola vara antingen En, Tre eller Fem. Hvarje ledamot
af Nämnden uppteckne å en sluten val-lista de män, dem han anser förtroendet
värdige, och så många, att de med en person öfverstiga det af Ständerna
utsatta antal. Af dem, som dervid kommit i åtanka, ställes, på sätt i 53 §
stadgas, först den, som flesta rösterna erhållit, under ny omröstning, då Nämndens
pluralitet gifve Utslaget. På samma sätt fortfares med den, som näst honom
af de flesta blifvit kallad, och så vidare, till dess det föreskrifna antalet
af Förmyndare varder uppfyldt; kunnande Nämnden ej åtskiljas förr, än valet
gjordt och fulländadt är; och galle detta val såsom Riksens Ständers beslut. Nu
händer, att Riks-Stånden ej inom Tre dagar, sedan de å Rikssalen afhört den i
26 § omförmälda berättelse, åsämjas om Förmyndarnes antal; förordne då genast,
genom sina Elektorer, till ett Utskott, Sexton af hvarje Ständ, att medelst votering
per capita, jemlikt 53 §, denna fråga, med samma kraft och verkan, som
Riksens Ständers beslut, inom Två dagar afgöra; skolande sedermera den utsedda
Nämnden likaledes inom Två dagar hafva valet förrättat.
Aro Riksens Ständer och Norriges Stor thin g ense, vare då Förmyndare
-
Konstilutions-VhkoUets Memorial, iV.-o 47.
9
dare den eller de, .som. utsedde blifvit, och tillträde Styrelsen sä fort ske
kan. Skulle åter valet i hvartdera Riket hafva utfallit olika, förliålles på
sätt i Riks-akten stadgas.
Angående beskaffenheten af de förändringar och tillägg i Riks-akten,
hvilka Kongl. Maj:t i Nåder förklarat Sig vilja nu hos Norriges Storthing och
vid nästa Riksdag hos Rikets Ständer föreslå, utvisar den i Kongl. Maj:ts Nådiga
Proposition åberopade bilaga hurusom förslaget afser: att för de fall, då,
enligt nuvarande bestämmelser i Sveriges och Norriges Grundlagar samt Riksakten,
Sveriges och Norriges Interims-Regering tillkomme att förestå Rikenas
Styrelse, skulle i sådan ordning, som det nu föreslagna nya stadgandet i 39 §
Regerings-Formen upptager, Thronföljaren eller annan till Thronföljden berättigad
Prins såsom Regent föra Riks-Styrelsen; men, om och så länge Prins ej funnes,
som, efter hvad sålunda vore bestämdt, kunde Rikenas Styrelse öfvertaga, skulle
den af Sveriges och Norriges Interims-Regering utöfvas; — att de föreskrifter
rörande Interims-Regeringens sammansättning och ärendenas behandling af densamma,
hvilka finnas i 7 § af Riks-akten, sådan denna § blifvit antagen i
Sverige af Konungen och Rikets Ständer den 8 Maj 1841 samt i Norrige genom
Riks-akts-bestämmelse den 2 April 1845, skulle dels ändras i så måtto att antalet
af Interims-Regeringens ledamöter inskränktes till åtta, nemligen från Sverige
de tvenne Stats-Ministrarne och två Stats-Råd, samt från Norrige Norske
Stats-Ministern och de tvenne Stats-Råd, som äro i Stockholm, samt ytterligare
ett ordinarie eller särskildt tillförordnadt Stats-Råd; dels ock erhålla de tillägg,
att de Stats-Råd, som sålunda skola blifva medlemmar af Regeringen, skola dertill
kallas af Konungen eller i annat fall utväljas i Sverige af Stats-Rådet och
i Norrige af den dervarande Regering; att föreskriften, det Interims-Regeringen
skall hafva sitt säte i Stockholm, komme att gälla der ej sådane hinder mota,
sorn göra det antingen omöjligt eller vådligt; att om den Stats-Minister, hvilken
det tillkomme att föra ordet, hade förfall, skulle i hans ställe uppträda den
främste närvarande Regerings-ledamoten från det Rike, hvartill den hindrade hörer;
och dä ärenden förekomma, hvilka angå det ena Riket särskildt, skulle ordet
föras af den främste bland dess närvarande Regerings-ledamöter; samt att
beslut ej finge fattas der icke minst två ledamöter från hvartdera Riket vore tillstädes;
hvarjemte skulle stadgas, att vid alla de tillfällen, då det efter Sveriges
och Norriges Grundlagar samt Riks-akten hitintills ålegat bägge Rikenas StatsRåd
att sammankalla Rikets Ständer i Sverige och Storthing i Norrige, för att
Hih. till 11. St. Prot. ISS3 & HSi. 3 Sami 1S Haft. 2
10
Konslilulions-Ulskollels Memorial, N:o 47.
om Regeringen förordna, skulle detta åliggande hädanefter tillhöra Regent eller
Interims-Regering; i afseende hvarå, derest sådan kallelses verkställande underlätes
af Regent eller Interims-Regering, borde förfaras såsom för sådant fall i
hvartdera Rikets Grundlag vore stadgadt.
Konstitutions-Utskottet, som nu har att, jemlikt 81 § Regerings-Formen,
afgifva Utlåtande om Kongl. Maj:ts ofvananförda Nådiga förslag till ändringar i
Grundlagarne, finnér dervid, att ehuru, enligt hvad Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition
innehåller, först vid nästinstundande Riksdag skall till Rikets Ständers
pröfning öfverlemnas förslag till de förändrade stad gauden i Riks-akten, af hvilka
berörde ändringar i Svenska Grundlagarne skulle blifva en nödvändig följd, Utskottets
bedömande måste omfatta sjelfva frågan om giltigheten af de grunder,
på hvilka dessa förändringar i Riks-akten skulle anses vara erforderliga, så att
frågan om Grundlagarnes förändring må, i och för sig, vara i föreskrifven ordning
å Utskottets sida medelst hufvudsakligt utlåtande till afgörande förberedd.
Häraf föijer, att, hvilken särskild behandling ock må komma att gifvas åt den
blifvande frågan om Riks-aktens förändrande, allt hvad som kan komma att på
bedömandet af förslaget om grundlagsändring inverka, såsom möjligen innefattande
skäl till medgifvande af en grundlagsändring, som tilläfventyrs icke vore af Svenska
Stats-författningen i och för sig och af våra inhemska förhållanden i öfrigt
påkallad, nu kan och bör af Utskottet tagas i betraktande.
Främst förekommer sålunda till föremål för uppmärksamheten den stora
afvikelse frän Stats-författningen, som innehålles i förslaget, att i de särskildt
uppräknade fall, då Konung icke kunde vårda Regerings-ärendena, Thronföljaren
egde föra Riks-Styrelsen med all konungslig makt och myndighet, med de undantag
endast, som redan för sådana fall varit i afseende på Stats-Rådets utöfning
af Regeringsmakten stadgade, samt att, om Thronföljaren vore hindrad, anuan
till thronföljden berättigad Prins kunde till Riks-Styrelsen med enahanda
makt och myndighet förordnas. Anledningen till Grundlagens stadgande, att i
sådana fall skulle Riks-Styrelsen föras af Stats-Rådet, synes Utskottet vara att
tinna icke ensamt i det tillfälliga förhållande, att vid Regerings-Formens antagande
saknades annan medlem af Konungahuset på manslinien, än den regerande
Konungen; utan torde ett varaktigare skäl för samma stadgande hafva legat i
den åsigt, att genom oftare inträffande ombyten af Regent, som, med en blott i
vissa, mindre vigtiga, läll begränsad Konungslig makt och myndighet, egde att
efter Stats-Rådets hörande, indi dock oberoende af dess rådslag, vårda Regerings
-
Konstilutions-UlshoUels Memorial, N:o 47.
11
ärendena, kunde förloras den stadga i Regerings-systemet, som är af högsta vigt
för samhällets allmänna inre ocly yttre angelägenheter och jemväl särskildt i afseende
på Stats-Rådets utöfning af dess vigtiga och grannlaga kall städse måste
i hög grad vara åtminstone önskvärd. Företrädesvis på sådan grund bör, efter
Utskottets förmenande, Regerings-Formen antagas hafva kommit att innefatta det
anmärkta stadgandet, som i ofvan antydda fall åt det ansvariga Stats-Rådet anförtror
Konungamaktens utöfning. Men om likväl, vid betraktande deraf, att
Thronföljare städse bör förmodas hafva sin uppmärksamhet närmare rigtad åt
uppfattningen af alla de förhållanden, som ligga inom verkningskretsen för det
höga kall, han är utsedd att framdeles öfvertaga, och att just i följd af denna
hans ställning kan hos honom säkrare förutsättas vilja och förmåga att, under
tillfällig utöfning af Konungamakten, så vårda ärendena, att väsendtlig rubbning
af Regerings-systemet icke uppstår, den antydda betänkligheten skulle i afseende
på Thronföljares behörighet till Riks-Styrelsens öfvertagande vika, dertill särskild
anledning jemväl kunde anses förefinnas i förmånen deraf, att Tlironföljaren såmedelst
lcoinme i ökadt tillfälle att småningom vidga sin erfarenhet i de ämnen,
som framdeles skola blifva föremål för hans varaktigare omvårdnad; så qvarstår
dock i synnerlig mån betänkligheten mot den Grundlagsändring, till följd hvaraf
annan Prins, än Thronföljaren, skulle, då denne vore hindrad, komma att i Konungens
ställe utöfva Riks-Styrelsen med Konungslig makt och myndighet.
Förslaget i sistnämnde del afser jemväl ett förhållande, som särskildt påkallar
synnerlig uppmärksamhet. Det innebär nemligen, enligt den föreslagna
lydelsen af 39 § Regerings-Formen, att, vid tillfällen, då Konungen skall utse
Regent, och Thronföljaren icke uppnått myndig ålder eller är hindrad att RiksStyrelsen
öfvertaga, Konungen må dertill förordna annan till thronföljden berättigad
Prins, utan hänsigt till den ordning, i hvilken Prinsarne af Konungahuset äro till
thronföljden berättigade. Den förmån, som härigenom kunde vinnas, att Konungen
vore i tillfälle att till Riks-Styrelsens förande utse den, hvars egenskaper
mest kunde egna sig för detta höga kall. vore visserligen i och för sig att värdera;
men den vigtigaste grundsatsen i Successions-ordningen synes Utskottet icke
böra i Grundlagarne vika för beräkningar, hvilka äro med denna grundsats i
dess helhet väsendtligen oförenliga.
De föreslagna stadganden, i hvilka Successions-ordningens idé finnes iakftagen
för bestämmande af Prinsars företräde sins emellan till Riks-Styrelsens
öfvertagande vid tillfällen, då Konung och Thronföljare äro derifrån hindrade,
men Konungen icke utsett Regent, synes uppenbarligen kunna leda till upphäfvande
af den stadga i Regerings-makten, hvilken Utskottet i det ofvananförda
ansett vara af största vigt. I den mån hinder af bristande myndighetsålder eller
12
Konstilutions-UtskolUls Memorial, N:o 47.
annat förhållande upphörde, skulle nemligen dfen ene Regenten efter den andre,
efter deras inbördes egande företräde till thronföljden, frånträda Riks-Styrelsen.
Svårligen kan det förutsättas, att sådana täta ombyten af Regent kunde ega rum utan
betänklig omvexling i de grundsatser, sorn leda Riks-Styrelsen; och detta ovanliga
förhållande skulle tillkomma endast för bibehållandet af den i afseende på thronföljden
stadgade ordning, som, enligt hvad ofvan är visadt, ändock kunde i likartade
fall häfvas. — Möjligheten af sådan omvexlande flyttning af befattningen
med Riks-Styrelsen från den ene till den andre bland Konungahusets manliga medlemmar
vore ytterligare befrämjad genom det föreslagna tillägget i 43 § RegeringsFormen,
att Prins, som utöfvar Riks-Styrelsen, må, när han går i fält eller till
aflägsnare inrikes orter eller till Konungariket Norrige reser, förordna annan Prins
till ordförande i en af visst antal Stads-Räds-ledamöter sammansatt Regering.
Vid öfvervägande af beskaffenheten i nuvarande, genom Riks-akten tillkomna
stadganden angående regeringens utöfning i de läll, då, under Konungens
frånvaro eller annat för honom uppkommet hinder, gemensam styrelse för de
förenade Rikena erfordras, och af hvad Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition innehåller
angående olägenheter af dessa stadganden, har Utskoftet icke kunnat finna
sådana olägenheter härutinnan vara för handen, att för deras afhjelpande skulle
oundgängligen erfordras i allo sådana ändringar i Sveriges Grundlagar, som de
nu af Kongl. Maj:t i Nåder föreslagna; i hvilket afseende jemväl är att bemärka,
att, enligt Kongl. Maj:ts Nådiga förslag, inrättningen af Sveriges och Norriges
lnterims-Regering skulle komma att bibehållas för det fall, att Prins ej funnes,
som kunde Rikenas Styrelse öfvertaga, dock med vissa förändringar af den beskaffenhet,
att de äfven under nuvarande förhållanden kunna tillvägabringas. I
Sveriges förening med Norrige ligger således icke någon omständighet, som, efter
Utskottets omdöme, kunde hindra att i förevarande fråga om Svenska Grundlagarnes
förändring afseende fästas å de nu af Utskottet anförda betänkligheter.
I öfrigt och jemte den erinran, att den föreslagna Grundlagsredaktionen,
efter Utskottets åsigt, icke bort innefatta något, som ställer Rikets Ständers beslut
i samband med Norriges Storthings åtgärder och beslut eller lemnar hänvisning
till Riks-akten, så länge denna icke fått egenskap af Grundlag, anser
Utskottet sig böra fästa uppmärksamhet vid frågan, om ieke stadgandet angående
Prinsars behörighet till Riks-Styrelsens Öfvertagande bordt erhålla en begränsning
i afseende på det, jemlikt 8 § Successions-Ordningen, möjliga förhållande,
att Prins af Kongl. Svenska Huset med Konungens och" Rikets Ständers samtycke
blifvit regerande Furste af utländsk stat, med bibehållen rätt till Svenska
thronföljden. Med Grundlagarnes synnerliga behof af tydlighet och bestämda
ordalag vore förenligt, att bokstafliga lydelsen utmärkte, att icke behörigheten till
Konslilulions-UtskoUclt Memorial, N:o 47. 13
Riks-Styrelsens utöfning kunde tillkomma någon samtidigt med innehafvandet af
regeringen i främmande stat.
På grund af hvad nu blifvit anmärkt, finner Konstitutions-Utskottet sig
böra vördsamt
afstyrka Kongl. Maj:ts ifrågavarande Nådiga Proposition.
Stockholm den 4 September 1854.
Resor vatton
är anmäld af Herr Grefve Lagerbjelke, Gustaf: »Att Riks-aktens bestämmelser
angående Interims-Regeringen äro i väsendtliga afseenden felaktiga, torde vara
af alla medgifvet, likasom att till dessa felaktigheter böra, såsom de hufvudsakligaste,
räknas, dels det öfverdrifvet stora antalet af ledamöter inom Regeringen,
och dels bristen på konstitutionel ansvarighet för alla de rådslag, hvilka afgifvas
utaf Regerings-ledamöter från det ena Riket angående det andra Rikets angelägenheter.
Den första af dessa olägenheter kan lätteligen afhjelpas med bibehållande
ändock af sjelfva grundbestämmelserna oförändrade; så deremot icke den
sednare. Visserligen kunde det stadgas att, för de fall, då Interims-Regering
nu skall inträda, Riks-Styrelsen i hvartdera Riket skulle föras af dess Stats-Råd,
och gemensam Interims-Regering afgöra endast de rent unionella ärendena; men
dessa ärenden äro af en högst inskränkt och obetydlig beskaffenhet, och de allravigtigaste
måste då skötas utan samband mellan Regeringarne, så att t. ex.
det icke tillkomme en dylik gemensam Interims-Regering att, till och med om
Rikena vore anfallna med krig, hafva någon myndighet öfver krigsmakten, utan
denne berodde för hvartdera Riket af dess särskilda Regering. Under så beskaffad
Regering kunde unionen Rikena emellan nästan sägas vara suspenderad.
Utan tvifvel finnas många inre band, hvarigenom unionen mellan Sverige och
Norrige sammanhålles, men utaf yttre, genom lagarne bestämda, finnes egentligen
blott ett hufvudsakligt sådant, eller att en och samma person är Konung i båda
Rikena, och derföre, då Konungen vid något af de ifrågavarande, Regerings
-
14
Komlitutiom-Utskoltelt Memorial, N:o 47.
Formen förutsedda fall icke utöfvar den Konungsliga makten, faller det sig ganska
naturligt att söka öfverflytta detta föreningsband på en gemensam Regent, tagen
utur den för båda Rikena gemensamma Konungaslägten, dervid Thronföljaren i
främsta rummet vore sjelfskrifven. Så har ock Kongl. Maj:t nu föreslagit; och.
hvad Thronföljaren angår, sker härigenom ej eller annat, än att till lag upphöjes,
hvad under de tvenne föregående Konungarne varit undantagsvis och personlingen
vedertaget. Genom hvad sålunda finnes föreslaget, blifver det unionella
föreningsbandet Rikena emellan orubbad!, äfven då Konungen är sjuk eller frånvarande,
utan att den konstitutionela ansvarigheten lider något afbrott, ty om
ock Regenten för sin person, .likasom Konungen, är oansvarig, så äro jemväl StatsRådets
ledamöter för sine rådslag lika ansvarige, som under vanliga förhållanden
då Konungen sjelf förer Regeringen, och några nya fremmande Regerings-ledamöter
hafva icke tillkommit från det andra Riket. Väl har man sagt, att den
Nådiga Propositionen medförde våda genom det afsteg från grundsatsen af
arfsföljd enligt förstfödslorätt, som läge deruti att Konungen skulle ega rätt
att, då Thronföljaren vore hindrad att Regentskapet sig åtaga, dertill förordna
Prins af sitt Hus utan afseende å dennes närmare eller fjermare arfsrätt till
Kronan. Vid denna anmärkning har man likväl förbisett, dels att Thronföljaren
i alla händelser vore sjelfskrifven till Regent, så att först då han vore hindrad,
Konungens rätt att välja inträdde; dels att uti grundsatsen af arfsföljd enligt förstfödslorätt
alldeles icke ligger något förnekande, att man icke på det sättet kan
erhålla en jemförelsevis mindre tjenlig person, utan endast att denna olägenhet
är mindre, och derföre bör lemnäs åsido, än de flere och öfvervägande fördelar,
hvilka denna grundsats erbjuder; deraf ingalunda föijer, att man bör underkasta
sig samma olägenhet äfven då sådant utan fara kan undvikas; och dels att en
likartad valfrihet för Konungen redan tinnes för det fall hvarom 43 § RegeringsFormen
handlar. Man har jemväl emot det Kongl. Förslaget anmärkt, att Regent
enligt detsamma erhåller rättighet att. likasom Konungen, då Han -går i fält,
»eller till aflägsnare inrikes orter eller till Konungariket Norrige reser,» tillförordna
en så beskaffad särskild Regering, som 43 § Regerings-Formen föreskrifver,
men äfven denna anmärkning torde förfalla, då man besinnar att Regenten
är det, icke blott i Sverige utan äfven i Norrige, att Han således lätteligen kan
behöfva ditresa, samt att det under tiden ovilkorligen måste finnas en Regering
i Stockholm för att handlägga de löpande Regerings-ärendena, men också endast
dessa, så att Regenten fortfarande, lika med Konungen vid sådana tillfällen, sköter
de öfriga Regerings-ärendena på föredragning af medföljande Stats-Råd. Slutligen
och för den händelse att det icke skulle finnas någon till Kronan arfsberättigad
Prins, hvilken kunde Regentskapet sig åtaga, har den Nådiga Propositionen
måst vidblifva Riks-aktens stadganden om en gemensam Interims-Regering
bestående af ledamöter Rån båda Rikena, men likväl med den betydliga
Konslilulioni-Ulskolleis Memorial, N:o i7.
15
förbättring emot nuvarande förhållandet, att ledamöternas antal blifvit förminskadt
från 20 till 8. Vid bedömandet af den ifrågavarande Nådiga Propositionen
måste man taga i betraktande de särskilda förhållanden, hvilka för Sverige
äro för handen genom unionen med Norrige, sådan densamma för närvarande belinnes,
och nekas torde då icke kunna, att, enligt hvad ofvan blifvit visadt,
Propositionen innefattar större förbättringar i jemförelse med Riks-aktens nu gällande
stadgandet), hvarföre densamma äfven bordt af Konstitutions-Utskottet tillstyrkas.
De förändringar uti ordnandet af Interims-Regeringen, hvilka blifvit ifrågasatte,
äro af beskaffenhet att vara beroende på beslut utaf båda de förenade
Rikenas representationer, hvarföre Kongl. Proposition i ämnet blifvit ailåten
jemväl tili Norriges Storthing. Otvifvelaktig! är att Svenska Riksdagen bör vid frågans
afgörande afse Sveriges fördelar, men deraf följer ingalunda att det icke vore af vigt,
att medlemmarne af de båda folkenäs representationer kommo i tillfälle att före fragans
slutliga afgörande ömsesidigt utbyta tankar i ämnet, och då enligt Norrska Grundlagen
en sådan fråga, sorn den ifrågavarande, icke får till slutlig behandling företagas
dörr än vid nästa lagtima Storthing, så torde en tredubbel grannlagenhet: emot
Konungen, emot Brödrafolket och emot nästkommande Ständer fordra, att Kongl.
Maj:ts Nådiga Proposition varder till nästa Riksdag livilande, och hade Konstitutions-Utskottet
äfven af detta skäl bordt densamma tillstyrka.
Ett förhållande, hvilket slutligen icke heller bordt lemnäs utan afseende,
är att bestämda stridigheter förefinnas emellan Sveriges Grundlagar och Riksakten,
så att emot den ena eller den andra måste med afsigt brytas vid alla de
tillfällen, då Riks-akten kan komma i fråga att tillämpas. Denna olägenhet är
så stor, så emot sjelfva grundtankan för allt konstitutionelt samhälle stridande, att
afhjelpandet utaf densamma genom ifrågavarande Kongl. Proposition väl vore i
och för sig värd behjertande. I detta afseende är den Kongl. Propositionen likväl
icke fullständig; den har nemligen väl ställt Regerings-Formen ock Riksdagsordningen
i öfverensstämmelse med Riks-akten, men den har deremot icke vidrört
Successions-Ordningen, Ett fullständigande torde Propositionen äfven derutinnan
erfordra att bland de Regerings-ärenden, hvilka icke få afgöras utaf
Regent eller Interims-Regering, bordt upptagas afgifvande af Kongl. Proposition
till Grundlagsändring eller slutligt godkännande af sådant utaf Rikets Ständer
antaget förslag. Konstitutions-Utskottet hade derföre bordt, med tillstyrkande af
ifrågavarande Nådiga Proposition, för egen del föreslå förändring, ej mindre uti
2 och 9 §§ af Successions-Ordningen, motsvarande hvad den Kongl. Propositionen
föreslår i afseende å Regerings-Formen och Riksdags-Ordningen, än äfven uti
81 § Regerings-Formen, till ordnande af det sätt, hvaruppå Grundlags-ändrings
-
16
Konilitulions-Ulskolttlt Memorial, A:o 47.
förslag må behandlas vid de tillfällen, då Riks-Styrelsen föres af Regent eller
Interims-Regering.»
Häruti hafva instämt: Herr Friherre Lagerfelt, I. C. A., Herr Friherre
Stjernstedt, A. IVHerr Bildt, Ii., Herr Stjerngranat, G. G., Herr Biskop
L ahlcr antz, Herr Doktor IVallin, Herr Doktor Broman, Herr Kontrakts-Prosten
Tegnér och Herr Professor Lindgren, den sistnämnde hufvudsakligast i afseende
på reservationens tvänne sista momenter.
STOCKHOLM, typografiska föreningens boktryckeri. 1854.
Konstitutions- Utskottets Memorial, M 48,
1
M 48
Ank. (ill Exp.-Utsk. den 8 Sept. 1854, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, i anledning af tvä Stånds återremiss
af Memorialet JVi 40, innehållande förslag till ändringar
i 50 och SI §§ Regerings-Formen samt 29 § l
mom. Riksdags-Ordningen, rörande behandlingen af frågor
om ändring i Grnndlagarne.
Genom Protokolls-utdrag för den 28 och 30 Augusti samt den 2 September
har Konstitutions-Utskottet latt del af samtlige Riks-Ståndens beslut, i afseende pä
Utskottets uti Memorialet N:o 40 afgifna förslag till ändringar i 56 och 81 §§
Regerings-Formen samt 29 § 1 mom. Riksdags-Ordningen, och dervid inhemtat,
att Högloft. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda Bonde-ständet antagit
Utskottets förslag att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag;
att Högvördiga Pr este-ståndet återremitterat Memorialet, med förklarande
såsom Ståndets gemensamma tanke, “att, alldenstund Ståndet anser ingen tvetydighet
ega runi i 56 och 81 §§ Regerings-Formen, rörande behandlingen af sådana
grundlags-ändringsförslag, som, af enskild Riksdagsman eller inom Konstitutionsutskottet
väckta, till Riksstånden ingå, och derjemte håller före, att, derest en sådan
tvetydighet verkligen i besagde §§ lörefunnes, den genom Utskottets föreslagna
redaktion ingalunda skulle hälvas, utan fastmera ökas, enär i den föreslagna
lydelsen af 81 § Regerings-Formen icke, eller åtminstone obestämdt och otydligt
angifves, huru tillgå skall, när Riksstånden, rörande ett förslags förkastande, stanna
i skiljaktiga meningar, Utskottet nu bör inskränka sin åtgärd till afgifvande af
ett förslag till sådan ändring af 56 § Regerings-Formen, att derutur uteslutes hvad
der nu finnes stadgadt, rörande behandlingen af Kongl. Majlis Propositioner. Skulle
åter denna Preste-ståndets mening icke af de andra Stånden delas, är Presteståndets
gemensamma tanke vidare den, att den förändring, som må komma att
göras i besagde §§ åtminstone blefve sådan, att de föreslagne stadgandena, rörande
behandlingssättet af Kongl. Propositioner till grundlags-förändringar, och sådana,
som, af enskilde Riksdagsmän eller inom Konstitutions-Utskottet väckta, för
representationen framläggas, måtte, från hvarannan skiljda, i 2:ne fristående förslager
af Utskottet till grundlagsenlig behandling framställas;"
samt att Vällofl. Borgareståndet, till Utskottet återförvisat förslaget med den
af Ståndet uttryckta gemensamma tanke, att orden: H någon eller några delar“
borde utur 1 mom. af 81 § Regerings-Formen utgå.
Bih. till It. St. Prof. 1853 <f' 1854. 3 Sami. 16 lliift.
1
Konstitutions- Utskottets Memorial, M 4!l.
Utskottet, som anser de af Högvördiga Preste-ståndet och Vallöf]. Borgareståndet,
hvar för sig, sålanda uttryckta gemensamma tankar innefatta sådana skiljaktighetev,
som med öfriga Riks-ståndens beslut äro oförenliga, får
detta förhållande till Rikets Ständers grundlagsenliga behandling
vördsamt anmäla, med hemställan, om icke Högvördiga
Preste-ståndet och Vällofl. Borgare-ståndet ville i förevarande
fråga efter de öfriga Stånden sig foga.
Stockholm den S September 1854.
M 49.
Ank. till Exp.-Utsk. den 8 Sept. 1854, kl. 2 e. m.
Memorial till ilikets Ständer, i anledning af Preste-ständets återrerniss
af Memorialet 41, innehållande voterings-propositionér
rörande det i Memorialen N:is 11 och 31 afgifna förslag
till ändring af åtskilliga stadganden i Grundlag aime, i
afseende pä en del Regerings-ärenden.
Högvördiga Preste-ståndet har, enligt protokolls-utdrag af den 28 nästlidne
Augusti, vid föredragning af Konstitutions-Utsköttets Memorial N:o 41, som innehaller
förslag till voterings-propositioner, angående Utskottets Memorial Niis 11 och
31, i fråga om ändring af åtskilliga stadganden i Grundlagarne, med hänseende
till en del Regerings-ärenden, ogillat Utskottets utlåtande och återremitterat detsamma,
med anmodan till Utskottet att inkomma med förslag till förändrade voterings-propositioner.
Då likväl öfriga Riks-stånden, enligt hvad af ankomne protokolls-utdrag af
den 28 och 30 Augusti inhemtas, godkänt de föreslagna voterings-propositionerna,
och frågan således, jemlikt 75 § Riksdags-Ordningen, är genom tre Stånds beslut
afgjord,
anser Utskottet sig icke kunna i anledning af återremissen
vidtäga någon åtgärd; hvilket förhållande Utskottet får härmed
vördsamt anmäla.
Stockholm den 8 September 1854.
Stockholm. Tryckt hos A. Cedergren. 1854.
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o 50.
1
!¥:© 50.
Ånk. till Exp.-Utsk. den 15 Sept. 1854, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer_, i anledning af tre Stånds äterremiss
af Memorialet Nio 38_, innehållande förslag till ändring
af 11 och 14- Riksdags-ordningen ^ angående Stä
dernas
representations-rätt.
Af de till Konstitutions-Utskottet ankomne utdrag af Riks-Ståndens
protokoll för den 28 Augusti samt den 1, 6 och 9 September, utvisande
Ståndens behandling af Utskottets, i dess Memorial N:o 38 afgifna, förslag
till ändring af 11 och 14 §§ Riksdags-ordningen, angående städernas representations-rätt,
har Utskottet inhemtat:
att Utskottets förslag endast af Hederv. Bonde-Ståndet blifvit oförändradt
antaget att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag;
hvaremot öfriga Riks-Stånden detsamma till Konstitutions-Utskottet
återförvisat:
Häglof. Ridderskapet och Adeln i öfverensstämmelse med Vällojl.
Borgare-Ståndets beslut, hvilket innefattas i den gemensamma tanke, att
förslaget anses antagligt, med de förändringar, att ibland de i tredje
momentet omförmälda undantag mätte införas: gemenskapen vid Rikets
Landt- och Sjöförsvar samt allmänna och enskilda verks och korporationers
vaktbetjening, eller andre, som med desse jemförlige eller ringare äro,
och de, som äro i annans tjenst eller ständigt arbete anställde, eller daglönare,
eller andre dylike, som försörja sig med tillfälligt arbete, äfvensom
de, hvilka endast för sjelfförsörjning ega något yrke utöfva; samt att valrätt
och valbarhet icke måtte tillerkännas städernas tjenstemän, såsom såBih.
till R. St. Prot. 1853—54. 3 Sami. 17 Baft.
2
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o 60.
dane, städernas Magistrats-personer undantagne, så länge valrätt och valbarhet
icke kunna medgifvas öfrige embets- eller tjenstemän;
samt Högv. Preste-Ståndetj med förklarande att Ståndets gemen
samma
tanke vore:
l:o att den ifrågasatta nja representations-rätten borde inskränkas
endast till sådane idkare af borgerliga yrken inom städerna, som icke egde
burskap, hvadan ur det föreslagna Irsta mom. af 14 § Riksdags-ordningen
borde utgå orden: "egare af hus elier tomt samt egare eller innehafvare
med ständig besittnings-rätt af jord under stadens domvärjo, alla dessa,”
äfvensom orden: ”och andra stadens tjenstemän;”
2:o att 2:dra mom. borde bibehållas sådant det af Utskottet blifvit
föreslaget; och
3:o att 3:e mom. borde ändras i enlighet med den af Ståndet påyrkade
ändringen af det Irsta morn., hvarigenom detta mom. skulle komma
att få denna lydelse: "Ingen — — — eller från det utaf ningen af jr
;,
söm funnit de af Riks-Slånden sålunda uttryckta gemen
samma
tankar innefatta oförenliga skiljaktigheter, får
detta förhållande till Rikets Ständers grundlagsenliga behandling
härmed vördsamt anmäla.
Då emellertid tre Riks-Stånd varit ense derom, att valrätt och valbarhet
icke böra tillerkännas andre städernas tjenstemän än Magistratspersoner,
anser Utskottet sig böra inbjuda Hederv. Bonde-Ståndet, att
sig i denna del efter de öfriga Riks-Stånden foga.
Hvarjemte, enär den gemensamma tanke, som i öfrigt uttryckts af
Borgare-Ståndet, hvilket Stånd frågan närmast rörer, blifvit af Ridderskapet
och Adeln i allo biträdd, samt dessutom synes utgöra en medelväg
emellan Preste- och Bonde-Ståndens beslut, af hvilka det sednare godkänt
en mera utsträckt, det förra yrkat en mera inskränkt förändring,
Utskottet anser sig böra inbjuda så väl Högv. Preste-Ståndet
som Hederv. Bonde-Ståndet, att äfven i öfriga delar sig efter
Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Vällofl. BorgareStåndet
foga;
ket börjat,
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o SO.
3
Och då Ridderskapet och Adela samt Borgare-Ståndet icke uppgifvit
någon fullständig redaktion af 14 § Riksdags-ordningen, får Utskottet
vördsamt hemställa, att Riksdags-ordningens ifrågavarande 11 och 14 §§
må, i öfverensstämmelse med den af dessa Stånd uttryckta gemensamma
tanke, erhålla följande lydelse:
Riksdags-ordningen.
§ 11
l:o. Med de i — tillhörande det Dom-kapitlen, att för Pre
sterskapet,
Stockholms Magistrat, att för samma stad, samt Landshöfdingarne,
hvar i sitt län, att för de öfriga städerna och menige allmogen omsådane
valförrättningar, å embetets vägnar, föranstalta — — —
§ 14-
l:o. Inom Rikets städer ege Borgare, öfrige idkare af yrken, som
till borgerliga näringar räknas, egare af hus eller tomt samt egare eller
innehaf vare, med ständig besittningsrätt, af jord under stadens domvärjo,
alla dessa så framt de äro i staden bosatteäfvensom stadens Magistratspersoner,
att bland sig välja Riksdags-fullmäktige. Stockholm sände Tio
och Götheborg Tre egna Fullmäktige; städerna af första klassen hvardera
Två; de af andra klassen, med rätt att ställa två, hvardera minst En; och
städerna af tredje klassen hvardera En Fullmäktig. Städerna af de öfriga
klasserna ega att sända hvardera En Fullmäktig; dock med rättighet att
förena sig Två, högst Tre, om en person, hvilken likväl mäste vara till
Riksdagsman vald för den af dessa städer, der han sjelf valrätt eger. Riksdags-fullmäktig
för stad af tredje klassen må jemväl kunna tillika antaga
fullmakt för en annan stad af lägre klass.
2:o. Yalen skola ske inför vederbörande Magistrat, efter det å hvarje
ort öfliga valsätt, deruti likväl ändring kan ega rum, då antingen någon
stads valberättigade innevånare, eller ock en eller flera klasser bland dem,
arn sådan ändring öfverenskomma och Konungen, efter vederbörandes hörande,
finner skäl densamma fastställa; bör ände, i fråga om s Aulan ändring,
de valberättigades röster, der valen dittills omedelbart förrättats, beräknas
efter hvad hvar och en af de väljande till staden eller dess allmänna behof
skattar. Efter denna grund beräknas ock vid riksdagsmannaval rösterna,
der det omedelbara valsättet är öfligt_, så vida icke annan beräkningsgrund
på nu föreskrifvet sätt antages. Annorlunda, än genom ordentlig
omröstning med slutna sedlar af de valberättigade eller af deras
utsedde elektorer, må Riksdags-fullmäktig icke kallas.
4
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o SO.
3:o. För städerna må ingen till Riksdagsman utses, som icke minst
tre år före den dag, hvartill Riksdagen blifvit pålyst, varit, enligt 1:a momentet
af denna valberättigad i staden; och beräknas denna tid från
tjenste- eller borgare-eds afläggande eller från det utöj ningen af yrke börjat
eller egande- och besittnings-rätt till hus, tomt eller jord i staden blifvit
förvärf vad. Valrätt eller valbarhet tillkomme ej:
a) Den egare af hus och tomt; eller den egare och innehafvare af
stadsjord^ som frälseman är, eller till Preste-Ståndet hörer;
b) Gemenskapen vid Rikets Landt- och Sjöförsvarj samt allmänna och
enskilda Verks och Korporationers Vaktbetjening, eller andre_, som
med desse jemförlige eller ringare är o;
c) Dem; som äro i annans tjenst eller ständiga arbete anställdeeller
daglönare_, eller andre dy like, som försörja sig med tillfälligt arbete;
d) Deni; hvilka endast för sjelf-försörjning ega något yrke utöfva.
4:o. Fjerdeparts-egare — inom länet bosatt.
5:o. Utom Fahlu Bergslag —• efterrättelse uppläsas.
Stockholm den 15 September 1854.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS N. MARCUS, 1854.
Konstilutions-VtskoUets Memorial, N:o SI.
1
HT:o 51.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 28 Sept. 1854, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med voterings-propositioner rörande
Konstilulions-Utskollels uti Memorialet N:o 40 afgifna förslug
till ändring i 5G ock 81 §§. R. F. samt 29 §. 1
mpm. R. 0.
Sedan Konstitutions-Utskottet uti Memorialet N:o 48 framställt de oförenliga
skiljaktigheter, som förekomma emellan Riks-Ståndens fattade beslut öfver Utskottets
i Memorialet N:o 40 afgifna förslag till ändring i 56 och 81 §§. Regerings-Formen
samt 29 §. 1 mom. Riksdags-Ordningen, rörande behandlingen af frågor om ändring i
Grundiagarne, nemligen att, då Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda
Bonde-Ståndet antagit Utskottets förslag alt hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa
Riksdag, Högvördiga Preste-Ståndet och Vällofl. Borgare-Ståndet återförvisat förslaget,
med uttryckande af hvartdera Ståndets gemensamma tanke i afseende på vissa delar,
hvaruti förslaget ansågs böra undergå förändringar; så har Utskottet fått emottaga
protokolls-utdrag för den 20 och den 22 i denna månad, utvisande, att, med äfslag å
Utskottets till de bägge sistnämnda Stånden ställda inbjudningar alt efter Ridderskapet
och Adeln samt Bonde-Ståndet sig foga, Borgare-Ståndet vidblifvit sitt i denna fråga
redan fattade beslut, samt Preste-Ståndet,, med vidblifvande af sitt beslut i hufvudsaken,
förelagt Utskottet, att till votering i Förstärkt Konstitutions-Utskott såsom PresteStåndets
gemensamma tanke framställa det förslag, att »utur 56 §. Regerings-Formen
»borde utgå de ord, som röra behandlingen af Kongl. Maj:ts Propositioner och hvilka
»äro dessa: »eller utlåter sig Utskottet med till- eller af styrkande å en af Konungen
n lika ändamål gjord Proposition»,• samt att i 81 §. Regerings-Formen 2 momentet
»efter orden »att sitt utlåtande derom till Riksens Ständer afgifva», må tilläggas or»den:
»hvilka då kunna derom öfverlägga».
I anledning häraf och då olika meningar äro i fråga att kunna utgöra kontraproposition
emot Utskottets förslag, får Utskottet härmed till Rikets Ständers godkännande
vördsamt hemställa följande förslag till serskilda voterings-propositioner för omröstning
i Förstärkt Konstitutions-Utskott:
Bih. till fl. St. Prot. 18S3 & 18Si. 3 Sami. 18 Haft. 1
2
Konstitulions-Ulskottets Memorial, N:o SI.
1.
Den sorn vill, att, vid omröstningen rörande Konslitutions-Utskottets uti dess
Memorial N:o 40 afgifna förslag till ändring i 56 och 81 §§. Regerings-Formen samt
29 §. 1 mom. Riksdags-Ordningen, rörande behandlingen af frågor om ändring i Grundlagarne,
skall såsom kontra-proposition uppställas, att Utskottets förslag skall lill grundlagsenlig
behandling å nästa Riksdag blifva hvilande med de förändringar, som blifvit
äskade uti Preste-Ståndets i Utskottets Memorial N:o 51 anförda gemensamma tanke,
röste
Ja;
Den det ej vill, röste Nej;
Vinner Nej, kommer såsom kontra-proposition i omförmälda omröstning rörande
hufvudfrågan att ingå Borgare-Ståndets gemensamma tanke, enligt hvilken Utskottets
förslag borde, med uteslutande från 1 mom. i 81 §. Regerings-Formen af orden: »i
någon eller några delar», antagas att hvila till grundlagsenlig behandling å nästa Riksdag.
2.
Den som vill, alt Konslitutions-Utskottets uti dess Memorial N:o 40 afgifna förslag
till ändring i 56 och 81 §§. Regerings-Formen samt 29 §. 1 mom. Riksdags-Ordningen
skall i oförändradt skick blifva hvilande till grundlagsenlig behandling å nästa
Riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste Nej;
Vinner Nej, kommer samma förslag att lill grundlagsenlig behandling å nästa
Riksdag blifva hvilande med
■— de förändringar, som blifvit askade uti Preste-Ståndets i Konstitutions-Utskottets
Memorial N:o 51 anförda gemensamma tanke.
= den i Borgare-Ståndets gemensamma tanke äskade förändring, att från 1 mom.
i 81 §. Regerings-Formen uteslutas orden: n någon eller några delar».
Slockholm den 26 September 1854.
Konstitutions-Vtskotlets Memorial, N:o 52.
3
IVo 53.
Ank. till Exp.-Ulsk. d. 28 Sept. 1854, kl. 2 e. m.
Memorial, till Rikets Ständer, med förslag till ändrad lydelse af 2
och 9 §§. Successions-Ordningen.
Sedan den af Kongl. Majit den 11 sistlidne Augusti aflåtna Nådiga' Proposition
om ändring i 39, 40 m. fl. §'§. i Regerings-Formen och 4, 6 m. 11. §§. i Riksdagsordningen
i afseende j)å sättet för Riksstyrelsens förande i vissa fall, hvaröfver Konstitutions-ötskottet
i dess MemorialN:o 47 afgifvit utlåtande, till följd af två Riks-Stånds
lättade beslut, jemlikt stadgandet i 81 §. Regerings-Formen, blifvit hvilande till slutlig
pröfning å nästa Riksdag, har, genom en inom Utskottet väckt motion, Utskottets uppmärksamhet
blifvit fästad på angelägenheten deraf, att, derest Rikets Ständer komme
att gifva sitt bifall åt samma Kongl. Proposition, åsyftande, bland annat, ändring i
hvad Grundlagarne stadga för de fäll, alt Konung dör innan Thronföljare af myndig
ålder finnes eller att Konungaätten på manliga sidan utgår, motsvarande ändring må
göras i lydelsen af de föreskrifter Successions-Ördningen af den 26 September 1810 i
samma ämnen innefatta. Sådana föreskrifter finnas i 2 och 9 §§. af Successions-Ordningen,
öfverensstämmande med Regerings-Formens nuvarande stadganden deruti, att,
då Konung dör ulan alt Thronföljare kan genast Regeringen tillträda, Regeringen bör
föras af Stats-Rådet intilldess Rikets Ständer sammankomma och om Riksstyrelsen förordna,
och att, om Konungaätten på manliga sidan utgår, Rikets Ständer skola nytt
Konungahus utkora. Då nu Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition innebär, dels att, i förra
fallet, Prins, som är till Thronföljden behörig och uppnått myndig ålder, eller, om sådan
Prins icke finnes, en i enlighet med Riks-akten sammansatt Interims-Regering skall
föra Riksstyrelsen, och dels att såväl förordnande af förmyndare-styrelse, som ock utkörande
af nytt Konungahus skall göras af Rikets Ständer gemensamt med Norriges
Stortbing, i enlighet med Riks-akten; synes det vara af nöden, att, om detta förslag
antages, Successions-Ordningens omförmälda föreskrifter bringas till öfverensstämmelse
dermed.
I sådant hänseende, utan att ingå i bedömande, huruvida föreskriften i 2 §. af
Successions-Ördningen angående det fall, att Konung dör utan att lemna manlig bröstarfvinge,
men Hans Drottning sig i välsignadt tillstånd befinner, må i öfrigt antagas
4
fionstitutions-Utskotlets Memoria!, N:o Si.
erfordra någon af Kongl. Maj:ts ofvannämnda Nådiga Förslag icke föranledd ändring,
får Utskottet härmed lill Rikets Ständers grundlagsenliga behandling vördsamt öfverlemna
förslag till följande förändrade lydelse i Successions-Ordningens nu antydda stadganden,
derigenom äfven, hvad 2 §. särskildt beträffar, komme att göras rättelse i den
uppenbarligen genom missskrifning eller tryckfel tillkomna oriktiga hänvisning till 94 i
stället för 93 §. Regerings-Formen:
§■ 2.
Dör Konung i Sverige, utan att lemna manliga bröstarfvingar, men Hans efterJemnade
Drottning sig i välsignadt tillstånd befinner, föres Regeringen på sätt och
med vilkor 41 och 93 §§. af Regerings-Formen föreskrifva, till dess Riksens Ständer,
å den tid Regerings-Formen' utstakar, hunnit sammankomma, då dem tillhör, att, gemensamt
med Norriges Slorthing, i den ordning Riks-aklen till bestämmande af de genom
föreningen emellan Sverige och Norrige uppkomna konstitutionela förhållanden
stadgar, om Regeringens förande förordna. Blifver Drottningens lifsfrukt af mankön,
förordues då Förmyndare för den omyndige Konungen, på sätt i 93 §. af RegeringsFormen
stadgadt är. Blifver Drottningens lifsfrukt af qvinkön, träde den af ätten, som
efter förstfödslorätt den aflidne Konungen i arfföljden, på sätt 1 §. utstakar, närmast
är, såsom Konung till Regeringen.
§• 9. ,
Skulle den olycka tima, att hela Konungahuset, inom hvilket arfsrätten till Riket
räknas, antingen på manliga sidan utginge, eller, genom uraktlåtande åf hvad denna
Successions-Ordning uttryckligen föreskrifver, förlorat Successions-rätt, vare Thronen
ledig till nytt val, och utkores då, på sätt i 01 §. Riksdags-Ordning en föreskrifves,
ett nytt Konungahus.
Anm. I den händelse, att Kongl. Maj:ts ofvanomförmälda Nådiga Proposition
icke vardpr af Rikets nästkommande Ständer hi fallen, skulle äfven detta
förslag förfalla.
Stockholm den 28 September 1854.
Konslitutions-Utskotlals Memorial, N.o 35.
5
Ank. till Exp.-Ulsk. d. 29 Sept. 1834, kl. 2 e. m.
Memorial lill Rikets Ständer, med votering sspropositioner i afseende
på det uti Memorialen N:is 3 8 och 5 0 v tickla förslag till
ändring af 11 och 13 §§. Riksdags-Ordningen.
Sedan, vid föredragning af Konstitutions-Utskottets Memorial N:o 50, i anledning
af tre Stånds ålerremiss af Memorialet N:o 58, innehållande förslag till ändring af 11
och 14 §§. Riksdags-Ordningen, angående Städernas representationsrätt, Högvördiga
Preste-Ståndet, med afslag å Utskottets inbjudning, vidblifvit sin i ämnet tillkännagifna
gemensamma tanke, men öfriga Riks-Stånden till hvilande för grundlagsenlig behandling
å nästa Riksdag antagit Utskottets förslag, sådant detsamma i Memorialet N:o 50
blifvit till Rikets Ständer slutligen Öfverlemnadt, får Utskottet härhos till Rikets Ständers
godkännande vördsamt hemställa följande förslag till voterings-propositioner för omröstning
i Förstärkt Konstituti.ons-Utskolt:
Den som vill, att Konstitutions-Utskottets, uti Memorialet N:o 38, väckta förslag
till ändring af 11 och 14 §§. Riksdags-Ordningen, angående städernas representationsrätt,
skall, sådant detsamma, i anledning af återremisser, blifvit uti Memorialet N:o 50
omarbetadt och till pröfning öfverlemnadt, hvila till grundlagsenlig behandling å nästa
Riksdag, röste
Ja j
Den det ej vill, röste Nej;
Vinner Nej, kommer nämnde förslag att, för grundlagsenlig behandling å nästa
Riksdag, hvila med de förändringar, som i Preste-Ståndets, uti Memorialet N:o 53 anförda,
gemensamma tanke blifvit äskade, nemligen att ur det föreslagna 1 mom. af 14
§. Riksdags-Ordningen utgå orden: »egare af hus eller tomt samt egare eller innehafvare
med ständig besittningsrätt af jord under stadens domvärjo, alla dessa», samt att
det föreslagna 3 mom. i samma §. får denna lydelse: »Ingen må för städerna till
»Riksdagsman ulses, som icke minst tre år före den dag, hvartill Riksdagen blifvit
»pålyst, varit, enligt 1:sta momentet af denna §., valberättigad i staden; och beräk«nas
denna, tid från tjemte- eller borgare-eds af äggande eller från det utöfningen
»af yrke börjat.»
Stockholm den 29 September 1854.
Bih. till B. St. Prot. 18S3 & 18S4. 3 Sami. 18 Håft.
2
STOCKHOLM, tryckt hos ISAAC MARCUS, 1854.
Konstitutiona- Utskoltett Memorial, N:o 54.
N:o 54k
Ank. till Exp.-Utsk. den 7 Okt. 1854, kl. 1 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med anmälan om de uti Förstärkt
lionstitulions-Utskott anställda omröstningar.
Förstärkta Konstitutions-Utskottet, som denna dag, i enlighet med 56 §
Regeringsformen, röstat öfver nedanstående, i behörig ordning gillade voteringspropositioner,
får härmed hos Rikets Ständer vördsamt anmäla utgången af
dessa omröstningar.
irsta votering s-propositionen :
(Memorialen N:ris 9, 20 och 29.)
Den, som vill, att det af Konstitutions-Utskottet uti des9 memorial N:o
9 afgifna förslag till ändring i 68 § Riksdags-ordningen, angående revisionerna
af Stats-verkets, Bankens och Riksgälds-kontorets tillstånd, styrelse och förvaltning,
skall i o förän dradt skick antagas att hvila till grundlagsenlig behandling
vid nästkommande Riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej.
Vinner Nej, kommer nämnde förslag, att, till slutlig pröfning vid nästföljande
Riksdag, blifva hvilande med sådan förändring, att i stället för orden:
Tiden 15 Septembers införas orden: uden 15 Augusti.a
Omröstningen har utfallit med
Sjutton Ja,
Sextiotvå Nej.»
Bih. till R. St. Fröt. 1853 § 1854. 3 Sami. 19 Eäft,
2
hr>HnM<*ti(jitn- Ulakottefs Memorial. X:u 54.
S:dra votérivgs-proposilioncn:
(Mcm&rialen N:ris 12, 23 ock 33.)
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets förslag tili ändring af 28 §
Regeringsformen skall, för grundlagsenlig behandling, blifva hvilande till nästkommande
Riksdag, med den lydelse, som af Utskottet uti memorialet N:<> 23,
i anledning af återremisser af memorialet N:o 12, blifvit till Riks-Si än den
hemställd, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej.
Vinner Nej. kommer, såsom hvilande till nästa Riksdag, att oförändrad!
antagas det förslag i nämnde hänseende, som uti Utskottets memorial A:,o 12
är framställdt.
Omröstningen har utfallit med
Feintiosju Ja,
Tjugutvå Nej
-
adje volerings-proposilionen :
(Memorialen N:ris 13 och 34.)
Den, sorn vill, att det af Konstitutions-Utskoftet, tili dess memorial A:»
13, afgifna förslag till ändring af 52 § Regeringsformen och 24 § Riksdagsordningen,
angående tillförordnandet af Bonde-Ståndets sekreterare, skall antagas
att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästkommande Riksdag, röst»,
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej.
Vinner Nej, kommer samma förslag icke att hvita tlfl slutlig pröfning vid
Hästa Riksdag
Omröstningen
har utfallit med
Fyratio Ja.
Tretionio Nej.
Konstitution*- Utskottets Memorial. jV:ö 54.
■i
4:de volevings-proposilioncn:
(Memorialen N:ris 15 och 35.)
Den. sorn vili. att Konstitutrons-Utskottcts, uti memorialet N:o 15 framställda
förslag till ändring af 39 § Itiks dags-ordningen. angående val af ordförande
i Utskott och andra Rikets Ständers delegationer, skall antagas att hvila
till grundlagsenlig behandling vid nästkommande Riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej.
Vinner Nej, kommer nämnde förslag icke att blifva h vilande till slutlig
pröfning vid nästa Riksdag.
Omröstningen har utfallit med
Fyratiotvå Ja,
Tretiosju Nej.
5:te votering s-propositionen:
(Memorialen N:ris 16, 26 och 36.)
Den, som vill, att det af Konstitutions-Utskottet, uti dess memorial N:o
16, afgifna förslag till ändring af 69 § Kegerings-formen, angående behandlingen
af Stats-Utskottets betänkanden i vissa frågor, oförändradt skall blifva hvilande
till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej.
Vinner Nej, kommer Bonde-Ståndets angående nämnde förslag yttrade,
uti Konstitutions-Utskottets memorial N:o 26 anmälda, gemensamma tanke, att
Mit agas såsom hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästföljande Riksdag.
Omröstningen har utfallit med
Sjutio Ja,
Nio Nej.
4
Konstitutions- Utskottets Memorial, N:o 54.
G: te votering s-propositionen ?
(Memorialen N:ris 11, 31 och 41.)
Den, sorn vill, att vid omröstningen rörande Konstitutions-Utskottets uti
dess memorial N:o 11 afgifna och derefter uti memorialet N:o 31 i vissa delar
omarbetade förslag till ändring af åtskilliga stadganden i Regelingsformen och
Riksdags-ordningen, i afseende på behandlingen af en del regerings-ärenden,
skall såsom kontra-proposition uppställas, att Utskottets förslag skall för grundlagsenlig
behandling å nästa riksdag blifva hvilande med de förändringar, som
blifvit äskade uti Borgare-Ståndets gemensamma tanke, sådan densamma, vid
jemförelse af Utskottets anmälanden i memorialen Nrris 31 och 41, finnes vara
slutligen vidhållen, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej.
Vinner Nej, kommer såsom kontra-proposition i omförmälda omröstning
rörande hufvudfrågan att ingå Bonde-Ståndets gemensamma tanke, enligt hvilken
Utskottets förslag icke borde antagas att hvila till grundlagsenlig behandling
å nästa Riksdag.
Omröstningen har utfallit med
Fyrationio Ja,
Tretio Nej.
7 :de votering s-propositionen:
(Memorialen N:ris 11, 31 och 41.)
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets uti dess memorial N:o 11 afgifna
och derefter uti memorialet N:o 31 i vissa delar omarbetado förslag till
ändring af åtskilliga stadganden i Regeringsformen och Riksdags-ordningen. i
afseende på behandlingen af en del Regerings-ärenden, skall i oförändrad! skide
antagas att hvila till slutlig pröfning å nästa Riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej,
Itomtiluttona-Vfckotttl# Mewwiot, N:o 54.
Vinner Nej, kommer Utskottets omförmälda förslag att för grundlagsenlig
behandling å nästa Riksdag blifva hvilande med de förändringar, som blifvit
äskade uti Borgare-Ståndets gemensamma tanke, sådan densamma, vid jemförelse
af Utskottets anmälanden i memorialen N:ris 31 och 41, finnes vara
slutligen vidhållen.
Omröstningen har utfallit med
Fyratiotre Ja,
Tretiosex Nej.
8: de voterings-propositionen:
(Memorialen N:ris 22, 32 och 43.) 1
Den, sorn vill, att Konstitutions-Utskottets uti dess memorial N:o 22
väckta och uti memorialet N:o 32 i viss mån omarbetade förslag till ändring
af 35 § Regeringsformen, angående förtroende-sysslor, skall antagas att hvila
till grundlagsenlig behandling å nästa Riksdag, röste
Ja j.
Den det ej vill, röste
Nej.
Vinner Nej, kommer nämnde förslag icke att hvila till grundlagsenlig behandling
å nästa Riksdag.
Omröstningen har utfallit med
Fyratio Ja,
Tretionio Nej.
9: de voterings-pr opositionen:
V (Memorialen N:ris 40, 48 och 51.)
Den, som vill, att, vid omröstningen rörande Konstitutions-Utskottets uti
dess memorial N:o 40 afgifna förslag till ändring i 56 och 81 §§ Regeringsformen
samt 29 § 1 mom. Riksdags-ordningen, rörande behandlingen af frågor
om ändring i Grundlagarne, skall såsom kontra-proposition uppställas, att Utskottets
förslag skall till' grundlagsenlig behandling å nästa Riksdag blifva hvilande
med de förändringar, som blifvit äskade uti Preste-Ståndets i Utskottets
memorial N:o 51 anförda gemensamma tanke, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej.
6 honahtutions-U/skotte/» Altmann/. .\:o i>4.
Mimer Nej. kommer såsom kontra-proposition i omförmälda omröstning'
att inså Borgare-Ståndets gemensamma tanke, enligt hvilken Utskottets förslag
borde, med uteslutande från 1 mom. i 81 § Regeringsformen af orden: ti tiågo/t
eller några delar,«■ antagas att hvila till grundlagsenlig behandling å nästa
Riksdag.
Omröstningen har utfallit med
Tre tionio .Ja,
Fyratio Nej.
40:de voler ings-proposil i ovan:
(Memorialen N:ris 40. 48 oell 51.)
Den. som vill. ätt Konstitutions-Utskottets uti dess memoria? N:o 40 afgifna
förslag till ändring i 50 och 81 §§ Regeringsformen samt 20 § 1 inom.
Riksdags-ordningcn skall i oförandradt skick blifva hvilande till grundlagsenlig
behandling å nästa Riksdag, röste
Ja.:
Den det ej vill. röste
Nej.
Vinner Nej, kommer samma förslag att till grundlagsenlig behandling i
nästa Riksdag blifva hvilande med den i Borgare-Ståndets gemensamma tanke
äskade förändring, att från 1 mora. i 81 § Regeringsformen utesluta* orden:
ti någon eller några delare
Omröstningen har utfallit med
Tretionio Ja,
Fyratio Nej.
14;te voterings-proposiiioncn:
(Memorialen N:ris 1? och 37.)
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets uti dess memoria! N:o 17
framställda förslag till ändring i 14- § Riksdags-ordningcn. angående represcntations-rättigheten
för Stockholm, skall blifva hvilanda till grundlagsenlig behandling
vid nästkommande Riksdag, roste
Jas
Den det ej vill, rösto
Nej.
Kousttiudieus- Llakolltu Memorial, *Y;« £4.
7
Vinner Nej, kommer berörde förslag icke att vara
ling vid nästa Riksdag.
Omröstningen har utfallit med
Sextionio Ja,
Tio Nej.
4S:te voterings-proposilioncn:
(Memorialen N:ris 38, 50 och 53.)
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets uti memorialet N:o 38 väckta
förslag till ändring af 11 och 14 §§ Riksdags-ordningen. angående städernas
rcpresentations-rätt, skall, sådant detsamma, i anledning af återre,misser, blifvit
uti memorialet N:o 50 omarbetadt och till pröfning öfverlemnadt, hvila till
grundlagsenlig behandling å nästa Riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej.
Vinner Nej, kommer nämnde förslag, att, för grundlagsenlig behandling I
nästa Riksdag, hvila med de förändringar, sorn i Preste-Ståndets, uti memorialet
Nro 53 anförda, gemensamma tanke blifvit äskade, nemligen att ur det föreslagna
1 mom. af 14 § Riksdags-ordningen utgå orden: r;egare af hus eller
»tomt samt egare eller innehafvare med ständig besittnings-rätt af jord under
»stadens domvärjo, alla dessa.» samt att det föreslagna 3 mom. i samma § får
denna lydelse: »Ingen ma för städerna till riksdagsman utses, sorn icke
»minst tre dr fåre den dags hvartill Riksdagen blifvit pålyst, varit, enligt
»i:sta momentet af denna §, valberättigad i staden; och beruknus denna
»lid (rein tjenste- eller borgare-eds af äggande eller från del utöfning en af
•yrke börjats»
Omröstningen har utfallit med
Sextiotva Ja,
Sjutton Nej.
Stockholm den 6 Oktober 1854.
STOCKHOLM, f. d. Scht>itze’s Boktryckeri, 1854.
Konslilutions-Utskotlcts Memorial, JY1 So.
I
JK 35.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 10 Okt. 1831, kl. 1 e. m.
Memorial till Bikets Ständermed betänkande i anledning af
väckt motion, i fråga om beredande af förslag lill Lag
angående naturalisation af utländske män.
Till Konstitutions-Utskottet har Höglofl. Ridderskapet och Adelil, enligt protokolls-utdrag
af den 7 i denna månad, remitterat en af Herr Grefve Lagerbjelke,
Guslaf, väckt motion, att, sedan Rikets Ständer till grundlagsenlig behandling å
nästkommande riksdag nu antagit ett af Utskottet afgifvet förslag till tillägg vid
28 § Regerings-Formen, enligt hvilket Konungen skulle ega till Svensk medborgare
upptaga utländsk man i den ordning och under de vilkor, som komme att uti
särskild derom af Konung och Ständer gemensamt stiftad Lag bestämmas, Rikets
Ständer måtte hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla, att nådigt förslag till
sådan särskild Lag måtte vid början af nästa riksdag varda till Rikets Ständer
framstäldt.
Uti Memorialet M 7, hvarigenom ofvanberörde grundlags-förslag af Utskottet
öfverlemnades till Rikets Ständer, anförde Utskottet, bland annat, hurusom anledningen
till det beslut, till följd hvaraf likartadt förslag förut hos Rikets Ständer
förfallit, enligt hvad de derom hållna öfverläggningar antydde, till en del varit den
omständighet, att Rikets Ständer icke varit genom något i behörig ordning väckt
förslag satta i tillfälle att vidtaga erforderlig åtgärd för stiftande af den civil-lag,
angående ordningen och viikoren för naturalisations beviljande, hvarförutan det
ifrågasatta grundlags-stadgandet komme att sakna all tillämplighet; hvilket tillfälliga
hinder Utskottet, i fråga om det återupptagna förslaget, förmodade kunna
vid nästa riksmötes början blifva undanrödjt. Med afseende härå och enär det
synes kunna antagas, att granskning af ett utarbetadt och till Rikets Ständer
framlagdt förslag till den Lag, hvarpå tillämpningen af det ifrågaställa grundlagsstadgandet
skulle bero, kan komma att både säkrare vägleda uppfattningen af de
skäl, som kunna tala för bifall till samma grundlags-stadgande, och tydligare ådagalägga
de betänkligheter, som möjligen kunna deremot förekomma, samt i öfrigt
det måste betraktas såsom en förmån, om, derest omförmälda grundlags-förslag
varder antaget och får egenskap af gällande Lag, tillämpningen deraf kan skyndsamt
inträda; får Utskottet härmed hos Rikets Ständer vördsamt tillstyrka,
Bih. lill R. St. Prol. 1855 & 1854. 5 Sami. 20 Hafl. ^
Konstilutions-Ulskotlcls Memorial, JM 56.
att, uti underdånig skrifvelse, innefattande anmälan, att Rikets
Ständer till grundlagsenlig behandling vid nästkommande riksdag
nu antagit ett förslag till sä lydande tillägg af ett moment JM 2
i 28 § Regerings-Formen: »Konungen ege att, genom naturalisation,
till svensk medborgare' upptaga utländsk man, i den ordning
»och under de vilkor, sorn uti särskild derom af Konung och Ständer
»gemensamt stiftad Lag bestämmas. Sålunda naturaliserad utlän»ning
njute samma rättigheter och förmåner, som infödd svensk
»man, dock utan att kunna till ledamot af Siats-Rådet utnämnas»,
— Rikets Ständer måtte anhålla, det Kongl. Majit täcktes låta utarbeta
samt vid början af nästa riksdag till Rikets Ständer framställa
förslag till den särskilda Lag, angående ordningen och vilkoren
för naturalisation af utländsk man, som uti berörde föreslagna
tillägg i Grundlagen är åberopad.
Stockholm den 10 Oktober 1854.
M 36.
Auli. till Eip.-Ulsk. ii. 10 Okt. 1851, kl. I e. m.
Memorial till Rikets Stander, med betänkande i anledning af
väckt motion, angående beredande af förslag till den särskilda
stadga i fråga om behandlingen af en del Rege
ringsärenden,
som, enligt ett lill nästa Riksdag Iwilande
förslag, bland annat, till tillägg i 17 § R. F., komme att
erfordras.
Konstitutions-Utskottet har, genom protokolls-utdrag från Högloft. Ridderskapet
och Adeln af den 7 i denna månad, fått emottaga remiss å en af Herr Grefve
Lagerbjelke, Gustaf, samma dag väckt motion, att Rikets Ständer måtte hos Kongl.
Majit i underdånighet anhålla om utarbetande och framställande af förslag till den
särskilda stadga, i fråga om behandlingen af en del Regerings-ärenden, som komme
att erfordras i händelse af bifall till det under innevarande Riksmöte, såsom Ut
-
Konstilutions-Ulskollets Memorial, M 56.
3
skottets Memorialer N:ris 11, 31, 41 och 54 utvisa, väckta och, till följd af
omröstning i Förstärkta Konstitutions-Utskottet, till grundlagsenlig behandling å
nästkommande Riksdag hvilande förslag till åtskilliga ändringar och tillägg i Grund—
iagarne, enligt hvilket, bland annat, skulle göras tillägg af ett så lydande moment
JV2 2 i 17 Regerings-Formen:
»Konungens rätt att pröfva och afgöra de mål, som, jemlikt Författningarne,
»fu hos Konungen fullföljas genom besvär öfver Embetsmyndigheters meddelade benslut,
men icke tillkomma Högste Domstolens upptagande och ej eller angå tillnsättande
af tjenster, skall på det sätt och med de undantag, som bestämmas i
»särskild stadga, stiftad af Konungen och Riksens Ständer gemensamt, i den ordnning,
som i 87 § föreskrifves, uppdragas sju af Konungen utnämnde kunnige,
ner färne, redlige och allmänt aktade män. Desse är o Regerings-Råd och utgöra
»Konungens Regerings-Rätt. Bland dem böra minst fem hafva förut förvaltat civil
■»beställning och minst två beklädt Domare-embete».
Med åberopande af' hvad Utskottet i sitt Memorial JVi 55 i en likartad
fråga anfört så väl derom, huruledes tillförene betänklighet inom Riks-stånd sig
yppat mot bifall till grundlagsändrings-förslag, innan tillfälle varit för erforderlig
åtgärd till stiftande af den särskilda civil-lag, hvarförutan det ifrågasatta grundlags-stadgandet
komme att sakna all tillämplighet, som ock rörande antagligheten
deraf, att, i dylika fall, granskning af ett utarbetadt och lill Rikets Ständer framlagdt
förslag till den Lag, hvarpå tillämpningen af ifrågastäldt grundlags-stadgande
komme att bero, kunde både säkrare vägleda uppfattningen af skälen för bifall
till samma grundlags-stadgande, och tydligare ådagalägga de betänkligheter, som
möjligen kunde deremot förekomma, äfvensom för öfrigt i afseende på förmånen
deraf, att, om grundlags-förslaget antoges och finge egenskap af Lag, tillämpningen
deraf kunde skyndsamt inträda, får Utskottet vördsamt tillstyrka,
att Rikets Ständer måtte, uti underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t,
jemte anmälan, att ofvannämnda förslag blifvit antaget att hvila
till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, anhålla, det Kongl.
Maj:t täcktes låta utarbeta samt vid början af nämnde Riksdag
till Rikets Ständer framställa förslag till den särskilda stadga, som
uti det ifrågasatta nya momentet af 17 § Regerings-Formen
finnes åberopad.
Stockholm den 10 Oktober 1854.
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOIL BECKMAN, 1834.
Konstitutions-Vtslwttets Memorial, N:o 37.
1
57.
Ank. till Exp.-Utsk. den 14 Okt. 1854, kl. lo f. m.
Memorial till Rikets Ständer, med förslag till tillägg i 109 §. R.
F. och 80 §. R. 0., angående uppskof i Riksdag.
Regerings-Formens och Riksdags-Ordningens stadganden, angående Riksdagar, innebära,
att, sedan Riksdag börjat, densamma skall oafbrutet fortgå intilldess ärendena
blifvit afgjorda eller ock Riksdagen hunnit den i 109 §. Regerings-Formen och 80 §.
Riksdags-Ordningen utstakade tidsgräns, då, utan afseende derå, i hvad mån statsregleringen
och öfriga angelägenheterna hunnit afslutas, på Konungens godtfinnande beror,
om Riksdagen må fortfara eller om Rikets Ständer skola åtskiljas. Denna tidsgräns
är fyra månader från den dag, då Konungens Proposition om Statsverkets tillstånd och
behof blifvit till Rikets Ständer eller deras Stats-Utskott öfverlemnad. Af denna ovilkorliga
nödvändighet, att Riksdagen oafbrutet fortgår, måste stundom kunna uppkomma
betydliga olägenheter, å hvilka Konstitutions-Utskottet, efter handläggning af en inkommen
motion i ämnet, anser sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
Det är nemligen uppenbart, att, om ock de frågor af större omfattning, som
blifva föremål för Rikets Ständers handläggning, äro förberedda i de Nådiga Propositioner
Kongl. Maj:t, dels vid Riksdagarnes början och dels framgent under deras fortgång,
till Rikets Ständer aflåter, kunna dock sådana frågor så väl genom deras särskilda
beskaffenhet, som ock i, följd af skiljaktiga åsigter rörande de grunder, från
hvilka den förberedande behandlingen utgått, komma att hos Rikets Ständer kräfva
icke allenast långvarigare handläggning, än som med den i Grundlagen beräknade tid
för Rikets Ständers sammanvaro är förenlig eller ens under den åt Riksmötena hitintills
vanligen gifna större tidsutsträckning kan verkställas, utan ock den ostörda omsorg
hos de med ärendet närmast sysselsatte, som under de vanliga omvexlande Riksdagsbestyren
icke kan vara att förvänta. Exempelvis torde i detta hänseende kunna
åberopas de uppgjorda förslagen till Civil- och Kriminal-lag, — ©tvifvelaktigt en fråga
af den omfattning, att dess fullständiga behandling svårligen kan i förenidg med den
betydliga mängden af andra Riksdagsärenden under ett Riksmötes vanliga tidslängd
medhinnas, och af den vigt, att frågans genomförande icke bör genom saknad af tillbörligt
rådrum uppoffras. — Att för ett eller annat sådant enstaka ärende låta Rikets
Ständers sammanvaro å Riksdagsorten fortfara sedan öfriga ärendena hunnit afgöras,
vore väl en utväg, sorn, oaktadt de svåra olägenheterna deraf, kunde vara genom
ärendets stora vigt för samhället rättfärdigad; men deruti måste dock en bristfällighet
Bih. till R. St. Prot. 1833 & 18Si. 3 Sami. 2i Haft. 1
2
Konslitutions-Ulskottets Memorial, N:u 87.
i Grundlagen erkännas tydligen framträda. Möjligheten af sådana fall, som det nu
antydda, bör i Grundlagen finnas förutsedd och beräknad.
I Rikets ställning till främmande makter kunna inträffa förhållanden, som fordra
Rikets Ständers sammankallande, men under den händelsernas utveckling, som ligger
utom gränsen för möjlig beräkning, lemna oafgjordt, huru ofta Rikets Ständers åtgärder
i anledning af sådana, för Riket ytterst maktpåliggande ärender under längre eller
kortare tidrymd kunna komma att erfordras. De yttre politiska förhållanden, under
hvilka närvarande Riksmöte ingått, äfvensom beskaffenheten af Kongl. Maj:ts i anledning
deraf till Rikets Ständer gjorda Nådiga framställningar, antyda nogsamt möjligheten
deraf, att till och med efter kortare tids förlopp från den dag, då detta Riksmötes
slut vore alt påräkna, Rikets Ständers förnyade sammanträde kunde blifva af nöden.
— Sålunda kunna tillfällen inträffa, då det tveksamma valet är att göra emellan, å
ena sidan, Rikets Ständers sammanvaro under en tid, då deras verksamhet icke är af
för handen varande ärenden bestämdt påkallad, och, å andra sidan, olägenheterna af
^nart förnyad Riksdag med dess i Grundlagen stadgade nödvändighet af ånyo upp
gjord
statsreglering med flera andra, till hvarje Riksdag hörande åtgärder.
En utväg, som kunde afhjelpa nu anförda olägenheter, utan att i någon väsendtlig
mån rubba den i Grundlagarnes nuvarande skick utstakade ordning för Riksdagarne
och ärendenas behandling, tror Utskottet sig finna deruti, att. efter det Rikets Ständer
sammanvarit den tid af fyra månader från emottagandet af konungens Proposition om
Statsverkets tillstånd och behof, som är dem i Grundlagen förbehållen, Riksdagens fortsättning,
då omständigheterna det föranledde, kunde uppskjutas under någon lämplig
viss tid, men emedlertid möjligen ett eller flera Utskott, hvilkas verksamhet för mera
vidtomfattande ärenders beredning erfordrades, Riksdagsärenden bereda och utarbeta.
Utskottet har derföre uppgjort ett förslag till tillägg i Grundlagarne i sådan syftning,
hvilket härmed till Rikets Ständer vördsamt öfverlemnas, innefattande, att 109 §. Re
gerings-Formen
och 80 §. Riksdags-Ordningén måtte erhålla denna lydelse:
Reger ing s-Formen:
§. 109:
Ej må Riksdag längre räcka än Tvenne månader från den dag, då Konungen
låtit om Statsverkets tillstånd och behof Riksens Ständer eller deras Stats-Utskott underrätta.
Skulle likväl, vid nämnda tids förlopp, Riksens Ständer ännu icke hafva
Riksdagsärendena afgjort, anmäle de det hos Konungen och äske, att Riksdagen måtte
fortfara någon viss tid af högst En månad derefter, hvilket Konungen ej ege makt att
vägra eller förhindra. Der så oförmodadt hända skulle, att, vid den sålunda förlängda
tidens utgång, Riksens Ständer icke hade Staten reglerat eller någon ny Bevillning tiil
bestämdt belopp sig åtagit, då skall Konungen kunna Riksens Ständer åtskilja, och
fortfare den förra Beviliningen intill nästa Riksdag. Är åter Bevillningens hela belopp
bestämdt, men Riksens Ständer icke om fördelningen deraf ense, då skola, efter den
fastställda Bevillningssummans förhållande till den, som vid föregående Riksdag blifvit
fördelad, de i den sista Bevillnings-Förordningen stadgade artiklar jemnlikt ökas eller
minskas; och uppdrage Riksens Ständer deras Fullmäktige i Banken och Riksgäldskontoret,
att en ny Bevillnings-Förordning på sådan grund uppgöra och utfärda.
Konstitutiöns-Vtskoltets Memorial, N:o 57.
3
Har Konungen låtit Riksdag fortfara utöfver den tid af tillsammans Fyra månader,
som sålunda är Riksens Ständer för ärendenas afgörande förbehållen, må Konungen,
när omständigheter anses dertill föranleda, kunna, om Tre Riks-Stånd det
begära eller dertill samtycka, Jor bestämd tid af högst Sex månader uppskjuta Riksdagens
fortsättning; efter hvilken lids förlopp Riksens Ständer sjelfmant skola äter
å Riksdagsorten lillstädesvara. På Riksens Ständer ankomme att förordna, om Utskott,
ett eller flera, skola under uppskofstiden Riksdagsärender bereda och utarbeta.
Konungen bibehålie sin här ofvan stadgade makt, att, sedan Riksdagen åter blifvit
fortsatt, Riksens Ständer åtskilja, dä Han det för godt finner.
Konungen må, när han det nödigt pr öfvar, kalla Riksens Ständer att tidigare,
än utsatt varit, den uppskjutna Riksdagen fortsätta. Inträffar, medan Riksdag är
uppskjuten, något af de fall, då, enligt bestämd föreskrift i denna Regerings-Form,
Urtima Riksdag borde hållas, och infaller ej den utsatta dagen för Riksdagens fortsättning
före utgången af den tid, som för Urtima Riksdagens öppnande skulle iakttagas,
varde Riksens Ständer kallade att viss dag inom nämnde tid åter sammankomma.
I händelse af sådan underlåtenhet, som i 95 §. omförmäld är, sammankomma
Riksens Ständer sjelfmant till fortsättning af Riksdagen å den i samma §. bestämda
dag. Tidigare, än efter Tjugondeförsta dagen från kallelsens kungörande i
Hufvudstadens Kyrkor, må icke i något fall dag för Riksens Ständers återkomst
utsättas.
Riksdags- Ordningen:
§. 80.
Riksdag må ej räcka längre, än Tre månader från den dag, då Konungen låtit
om Stats-verkets tillstånd och behof Riksens Ständer eller deras Stats-Utskott underrätta.
Skulle likväl, vid nämnde tids förlopp, ärendena ej vara afgjorda, anmäle Riksens
Ständer det hos Konungen, och aske, att Riksdagen måtte fortfara någon viss tid
af högst En månad derefter; börande minst Trenne Riks-Stånd hafva sig om denna önskan
lörenat. Händer sig, att, vid den sålunda förlängda tidens utgång, målen ändå
icke blifvit afslutade, gånge som i Regerings-Formens 109 §. stadgadt är, angående Riksens
Ständers åtskiljande och huru med Revillningen skall förhållas. Riksdag må
äfven slutas innan Tre månader till ända gått, enär samtlige Stånden sådant begära.
Har Konungen låtit Riksdag fortfara utöfver den lid af tillsammans Fyra
månader, som sålunda är Riksens Ständer för ärendenas afgörande förbehållen, må
Konungen, nar omständigheter anses dertill föranleda, kunna, om Tre Riks-Stånd
det begära eller dertill samtycka, för bestämd tid af högst Sex månader uppskjuta
Riksdagens fortsättning; efter hvilken lids förlopp Riksens Ständer sjelfmant skola
åter å Riksdagsorten tiilstädesvara. På Riksens Ständer ankomme att förordna, om
Utskott, ett eller flera, skola under uppskofstiden Riksdagsärender bereda och utarbeta;
och utviiljen då Stånden tillika, hvart för sig, lämpligt antal ledamöter, att i de
q v ar b lifv a n de Utskotten såsom suppleanter inträda i stället för de ledamöter, hvilka
kunna af laga förfall blifva hindrade att i göromålen deltaga. Ledamöter och Suppleanter
i sådant Utskott ege att, för den tid Utskottets göromål fortfara, medan
Riksdagen är uppskjuten, njuta underhåll af Stats-medlen. ,
4
Konstitutions-Utskottels Memorial, N,:o 57.
Konungen må, när han det nödigt pröfvar, kalla Riksens Ständer alt tidigare,
än utsatt varit, den uppskjutna Riksdagen fortsätta. Inträffar, medan Riksdag
är uppskjuten, något af de fall, då, enligt bestämd föreskrift i denna Riksdagsordning,
Urtima Riksdag borde hållas, och infaller ej den utsatta dagen för Riksdagens
fortsättning före utgången af den tid, som för Urtima Riksdagens öppnande
skulle iakttagas, varde Riksens Ständer kallade att viss dag inom nämnde tid åter
sammankomma. I händelse af sådan underlåtenhet, som i 10 §. omförmäld är, sammankomme
Riksens Ständer sje/Jmant till fortsättning af Riksdagen å den i samma
§. bestämda dag. Tidigare, än efter Tjugonde för sta dagen från kallelsens kungörande
i Hufvudstadens Kyrkor, må icke i något fall dag för Riksens Ständers återkomst
utsättas.
Stockholm den 14 Oktober 1854.
Reservation:
Emot detta beslut reserverade sig Doktor Wallin, som ansåg den föreslagna
Grundlagsförändringen vara hvarken rätt lämplig ej heller behöflig, enär erfarenheten
ådagalagt, att, om också ett eller annat Utskott fält sig förelagda ämnen, hvilkas bearbetande
fordrat vidlyftigare undersökningar och längre tid än vanligt, de öfriga Utskotten
under tiden haft fullt ut att göra med den mängd af motioner, som vid Riksdagarnes
början blifvit till dem remitterade, och under Riksdagarnes fortsättning återremitterade;
äfvensom att dagarne ej alltid varit tillräckliga för öfverläggningarne inom
Riks-Ståndens plena. Dessutom hafva Riks-Stånden en åt dem i Riksdags-Ordningens
36 §. 3 mom. förbehållen rättighet, att för ärenden, som på deras åtgärd ankomma,
tillsätta Särskilda Utskott. Skulle åter något ärende af vidsträcktare omfång kunnat lill
annan Riksdag uppskjutas, har brukligt varit, att hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla
om sådant ärendes fullständiga utredande, och utlåtandes afgifvande af män,
med tillförlitlig sakkännedom, hvilken ej alltid torde vara att förvänta inom representationen.
Slutligen vill det ock synas reservanten, som skulle det nu föreslagna prorogerandet
lemna föga eller ingen antaglig borgen för förkortandet af Riks-Ståndens öfverläggningar
och sammanvaro, men fast mera för förlängandet deraf och Riksdagarnes
allt närmare sammanträffande.
STOCKHOLM, tryckt hos ISAAC MARCUS, 1854.
Konslilulions-Ulskottets Memorial, M 58.
I
JM 58.
Ank. till Exp.-Utsk. d. 26 Okt. 1834, kl. 3 e. m.
Memorial till Rikets Stander, i anledning af två Stånds
återremisser af Memorialet JM 57, angående tillägg i
109 § R. F. och 80 § R. O.
Konstitutions-Ulskottet har genom protokolls-utdrag från Riks-Stånden af den
21 och den 23 i denna månad undfått del af de beslut, som blifvit fattade vid
föredragning af Utskottets i dess memorial JVs 57 väckta förslag om tillägg i
109 § Regerings-Formen och 80 § Riksdags-Ordningen, angående uppskof i
Riksdag; utvisande dessa protokolls-utdrag, att Högvördige Preste-Ståndet och
Välloflige Borgare-Ståndet antagit Utskottets förslag alt hvila till grundlagsenlig
behandling å nästa Riksdag, men att deremot öfriga Riks-Slånden återremitterat
memorialet, med förklarande, såsom hvartdera Ståndets gemensamma tanka,
af Höglofliga Ridderskapet och Adeln, att, i 2:dra momentet af ifrågavarande
§§, orden »när omständigheter anses dertill föranleda» borde uteslutas, samt orden
»under uppskofstiden bereda och utarbeta vissa Riksdags-ärendcr, sorn, i sådant
fall, af Riksens Ständer bestämmas» borde införas i stället för orden »under upp
skofstiden
Riksdagsärender bereda och utarbeta»;
samt af Hedervärda Bonde-Ståndet, att detsamma ansåg de föreslagna tilläggen
i Grundlagarne vara hvarken nödiga eller nyttiga.
Utskottet, som anser den sålunda förekomna skiljaktighet emellan, å ena sidan,
Preste- och Borgare-Ståndens beslut och, ä andra sidan, dels Ridderskapet och
Adelns och dels Bonde-Ståndets gemensamma tankar, icke medgifva någon samman
jemkning,
får
till Rikets Ständers grundlagsenliga behandling vördsamt anmäla detta
förhållande, samt inbjuda Ridderskapet och Adeln, så väl i fråga
om det yrkade uteslutandet af uppgifna ordalag i Utskottets förslag,
som ock beträffande äskadt utbyte af vissa ord, äfvensom BondeStåndet,
alt i förevarande ärende foga sig efter de Riks-Stånd,
hvilka till behandling å nästa Riksdag antagit Utskottets förslag
oförändradt.
Stockholm den 26 Oktober 1854.
Bih. till R. St. Prot. 1853 & 1854. 3 Sami. 22 Haft.
1
STOCKHOLM, TRYCKT HOS JOH. BECKMAN, 18Si.
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o 59.
1
V:« 59.
Ank. till Exp.-Utsk. den 9 Nov. 18S4, kl. 8 e. m.
Memorial till Rikets Ständer, med votering s-propositioner rörande Utskottets
i Memorialet N:o 57 afgifna förslag till tillägg
i 109 § R. F. och 80 § R. O.
Konstitutions-Utskottet, sorn fått emottaga protokolls-utdrag från Riks-Stånden
af den 3, 7 och 8 i denna månad, beträffande föredragningen af Utskottets Memorial
N:o 58, innefattande anmälan om oförenliga skiljaktigheter emellan Ståndens beslut
rörande Utskottets i dess Memorial N:o 57 afgifna förslag till tillägg i 109 § RegeringsFormen
och 80 § Riksdags-Ordningen, angående uppskof i Riksdag, har deraf inhemtat,
att Höglofl. Ridderskapet och Adeln samt Hedervärda Ronde-Ståndet vidblifvit sina
i denna fråga förut fattade beslut; i anseende hvartill Utskottet får härhos till Rikets
Ständers godkännande vördsamt hemställa följande förslag till voterings-propositioner
för stridigheternas afgörande medelst omröstning i Förstärkt Konstitulions-Utskott:
1.
Den, som vill, att vid blifvande omröstning angående Konstitutions-Utskottets i
Memorialet N:o 57 framställda förslag till tillägg i 109 § Regerings-Formen och 80 §
Riksdags-Ordningen, om uppskof i Riksdag, skall såsom kontra-proposition uppställas
Ridderskapet och Adelns gemensamma tanke, innefattande, att nämnde förslag bordé
hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, med de förändringar, alt, i 2:dra
momentet af ifrågavarande §§, orden »när omständigheter anses dertill föranleda», borde
uteslutas, samt orden runder uppskof stiden bereda och utarbeta vissa Riksdags-ärender,
som, i sådant fall, af Riksens Ständer bestämmas», borde införas i stället för orden
»under uppskofstiden Riksdags-ärender bereda och utarbeta», röste
Ja;
Den det ej vill, röste Nej.
Vinner' nej, kommer att till kontra-proposition vid omförmälde omröstning i hufvudfrågan
antagas Ronde-Ståndets gemensamma tanke, enligt hvilken Utskottets förslag
icke borde blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag.
Bih. till R. St. Prot. 1853 & 1884. 3 Sami. 23 Häft.
2
\
Konstitutions-Utskottets Memorial, bi:o S9,
2.
a) i den händelse, att Ja-propositionen i ofvanstående N:o 4 vinner:
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets uti Memorialet N:o 57 framställda
förslag lill tillägg i 109 § Regerings-Formen och 80 § Riksdags-Ordningen, angående
uppskof i Riksdag, skall i oförändradi skick antagas att hvila till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, föste Nej.
Vinner nej, kommer nämnde förslag alt hvila lill grundlagsenlig behandling vid
nästa Riksdag med de förändringar, som uti Ridderskapet och Adelns gemensamma
tanke blifvit yrkade, nemligen att, i 2:dra momentet af ifrågavarande §§, orden »när
omständigheter anses dertill föranleda» uteslutas samt orden »under uppskofstiden bereda
och utarbeta vissa Riksdags-ärender, som, i sådant fall, af Riksens Ständer bestämmas»
varda införda i stället för orden »under uppskofstiden Riksdags-ärender bereda
och utarbeta».
i ■ }
b) i den händelse, att Nej-propositionen i ofvanstående N:o 4 vinner:
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets uti Memorialet N:o 57 framställda
förslag till tillägg i 109 § Regerings-Formen och 80 § Riksdags-Ordningen, angående
uppskof i Riksdag, skall blifva hvilande till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag,
röste
Ja;
Den det ej vill, röste Nej.
Vinner nej, kommer omförmälda förslag icke att hvila till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag.
Stockholm den 9 November 1854.
STOCKHOLM, tryckt hos ISAAC MARCUS, 1854.
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o 60.
1
Wso 60.
An k. till Exp.-TJtsk. den 20 November 1854, kl. 2 e. m.
Memorial till Rikets Ständer j angående verkställda omröstningar
i Förstärkt Konstitutions-Utskott.
I enlighet nied föreskriften i 56 § Regerings-formen har Förstärkta
Konstitutions-Utskoltet röstat öfver nedannämnda, i behörig ordning gillade,
voterings-propositioner och får härmed vördsamt anmäla dessa omröstningars
utgång:
l :sta Vote rings-propositionen:
(Memorialen N:is 57, 58 och 59.)
Den, som vill, att vid blifvande omröstning angående KonstitutionsUtskottets,
i Memorialet N:o 57, framställda förslag till tillägg i 109 § Regerings-formen
och 80 § Riksdags-ordningen, om uppskof i Riksdag, skall
såsom kontra-proposition uppställas Ridderskapet och Adelns gemensamma
tanke, innefattande, att nämnde förslag borde hvila till grundlagsenlig behandling
vid nästa Riksdag, med de förändringar, att, i 2 momentet af
ifrågavarande §§, orden ”när omständigheter anses dertill föranleda” borde
uteslutas, samt orden ”under uppskof s-tiden bereda och utarbeta vissa RiksBih.
till B. St. Brot. 1853—1864. 3 Sami. 24 Haft. i
2
Konstitutions-Utskottets Memorial, N:o 60.
dags-ärenderj sonij i sådant fältj af Riksens Ständer bestämmas” borde
intöras i stället för orden ”under uppskofs-tiden Riksdags-ärender bereda
och utarbeta,” röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner Nej, kommer att till kontra-proposition vid omförmälda omröstning
i hufvudfrågan antagas Bonde-Ståndets gemensamma tanke, enligt
hvilken Utskottets förslag icke borde blifva livilande till grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag.
Omröstningen har utfallit med
Femtiofem Ja;
Tjugufyra Nej.
2:dra Voterings-propositionen:
Den, som vill, att Konstitutions-Utskottets, uti Memorialet N:o 57,
framställda förslag till tillägg uti 109 § Regerings-formen och 80 § Riksdags-ordningen,
angående uppskof i Riksdag, skall i oförändradt skick antagas
att hvila till grundlagsenlig behandling vid nästa Riksdag, röste
Ja;
Den det ej vill, röste
Nej;
Vinner nej, kommer nämnde förslag att hvila till grundlagsenlig
behandling vid nästa Riksdag, med de förändringar, som uti Ridderskapet
och Adelns gemensamma tanke blifvit yrkade, nemligen att, i andra momentet
af ifrågavarande §§, orden ”när omständigheter anses dertill föran
-
KonsCitutions-Utskottets Memorial, N:o 60.
3
leda” uteslutas, samt orden ",under uppskof s-tiden bereda och utarbeta vissa^
Riskdags-ärender j som j i sådant fall ^ af Riksens Ständer bestämmas J3
varda införda i stället för orden ”under uppskofs-tiden Riksdags-ärender
bereda ochf utarbeta.”
Omröstningen har utfallit med
Fyratiotvå Ja;
Trettiosju Nej.
Stockholm den 20 November 1854.
STOCKHOLM, TEXCKT HOS K. MARCUS, 1854.
Förteckning
öfver dc af' R. II. S. lion stitittions~Utskott under Lagtima Riksdagen åren
1855—4854 till Rikets Ständer afgifna Memorial.
N:o 1.
Angående arfvoden för Konstitutions-Utskottets Kansli.
. 2.
Angående det från sistförflutna Riksdag hvilande förslag tili ändringar i Grund-»
da ga mc.
3.
Med utlåtande angående Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition om tillägg till 61 §
i Regerings-formen.
4.
Med uppgift å hvilande förslag till ändringar i Grundlagarne.
5.
Med uppgift å de af samtliga Riks-Stånden. vid innevarande Riksdag gQdkända
förslag till ändringar i Grundlagarne.
6.
Angående verkställd granskning af de i Stats-Rådet förda protokoll.
7.
Med förslag till tillägg i 28 § Regerings-formenJ
8.
Med förslag till ett tillägg i 59 § Regerings-formen och 27 § 1 morn. Riksdagsordningen.
rörande propositionen om Stats-verkets tillstånd och behof.
9.
Med förslag till ändring i 68 § Riksdags-ordningen, angående tiden för revisionerne
af Stats-verkets, Bankens och Riksgälds-kontorets tillstånd,
styrelse och förvaltning.
10.
Med förslag till tillägg i 98 § Regerings-formen och 63 § 4 inom. Riksdagsordningen,
angående Suppleant för Rikets Ständers Justitie-ombudsman.
11.
Med förslag till ändring af åtskilliga stadganden i Regerings-formen och Riksdagsordningen,
i afseende på behandlingen af en del regeringsärenden.
12.
Med förslag till ändring i 28 § Regerings-formen.
13.
Med förslag till ändring af 52 § Regerings-formen och 24 § Riksdags-ordningen,
angående tillförordnandet af Bonde-ståndets sekreterare.
14.
Med förslag till ändring af 11 och 15 §§ i Riksdags-ordningen. angående förrättande
af Riksdagsmannaval för Bonde-ståndet.
15.
Med förslag till ändring i 39 § Riksdags-ordningen, angående val af ordförande
i Utskott och andra Rikets Ständers delegationer.
16.
Med förslag till ändring i 69 § Regerings-formen. angående behandlingen af
Stats-Utskottets betänkanden i vissa frågor.
■
17.‘
Med förslag till ändring i 14 § Riksdags-ordningen. angående representationsrättigheten
för Stockholm.
3
18.
Med fiir.'l a g till tillägg vid 46 § Riksdags-ordningen, angående sammanträde af
Riks-Stånden för gemensamma öfverläggningar, äfvensom, i sammanhang
dermed, till ändring af åtskilliga §§ i Riksdagsordningen och Regerings-formen.
19.
1 anledning af ett Stånds åtcrremiss af Memorialet N:o 8, innehållande förslag
till tillägg å 59 § Regerings-formen och 27 § 1 mom. Riksdagsordningen.
angående Kongl. Majrts Proposition om Stats-verkets tillstånd
och behof.
20.
I anledning af ett Stånds återremiss af Memorialet N:o 9. innehållande förslag
till ändring af 08 § Riksdags-ordningen.
21.
Med infordradt utlåtande om Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående ändring
i 85 § Regerings-formen. i afseende på Tryckfrihets-förordningens
egenskap af Grundlag, m. m.
22.
Med förslag till ändring af 35 § Regerings-formen, angående förtroende-sysslor.
23.
1 anledning af tre Stånds återremiss af Memorialet N:o 12, innehållande förslag
till ändring i 28 § Regerings-formen.
24. .
I anledning af ett Stånds återremiss af Memorialet N:o 13. innehållande förslag
till ändring *f 52 § Regerings-formen och 24 § Riksdags-ordningen.
25.
I anledning af ett Stånds återremiss af Memorialet N:o 15, innehållande förslag
till ändring af 39 § Riksdags-ordningen.
26.
I anledning af ett Stånds återremiss af Memorialet N:o 16, i fråga om förslag
till ändring i 69 § Regerings-formen.
4
27.
I anledning af ett Stånds återremiss af Memorialet N:o 1.7, innefattande förslag
till ändring i 14 § Riksdags-ordningen.
28.
I anledning af två Stånds återremiss af Memorialet N:o 18, innehållande förslag
till tillägg vid 46 § Riksdags-ordningen och ändring af åtskilliga §§ i
Riksdags-ordningen och Regerings-formen.
29.
Med voteringspropositioner rörande Konstitutions-Utskottets uti Memorialet N:o
9 afgifna förslag till ändring af 68 § Riksdags-ordningen.
30.
Med utlåtande angående talmannens i Bonde-ståndet vägran af proposition, på
e» inom Ståndet väckt fråga, om remiss till Bevillnings-Utskottet af
Särskilda Utskottets för behandling af bränvinsfrågan förslag till förordning.
om bränvins-tillverkning.
31.
I anledning af återremisser af Memorialet N:o 11, innehållande förslag till ändring
af åtskilliga stadganden i Regerings-formen och Riksdags-ordningen,
i afseende på behandlingen af en del regerings-ärenden.
32.
I anledning af återremisser af Memorialet Nso 22, innehållande förslag till ändring
af 35 § Regerings-formen.
33.
M<ed voteringspropositioner, rörande Konstitutions-Utskottets uti Memorialen
N:ris 12 och 23 afgifna förslag till ändring af 28 § Regerings-formen.
34.
Med voterings-propositioner, rörande Utskottets uti Memorialet N:o 13 afgifna
förslag till ändring af 52 § Regerings-formen och 24 § Riksdags-ordningen.
Med voterings-propositioner, i fråga om Utskottets förslag, uti Memorialet N:o
15, till. ändring af 39 § Riksdags-ordningen.
36.
Med voterings-propositioner, i fråga om Utskottets uti Memorialet N:o 16 väckta
förslag till ändring i 69 § Regerings-formen.
37.
Med
förslag till ändring af 14 § Riksdags-ordningen;
38.
Med förslag till ändring af 11 och M : §§ Riksdags-o r-dn in gen^ angående- städernas
representations-rätt.,.
39.
Med infordradt utlåtande angående talmannens i Rönde-ståndét vägran af proposition,
på ett inom Ståndet väckt yrkande i afseende på behandlingen.
af Särskilda Utskottets Memorial ,N:o 11.
40.
Med förslag till ändringar i 56 och 81 §§ Regerings-formen samt 29 § 1 mom.
Riksdags-ordningen, . rörande behandlingen af frågor om ändring.i
Grundlagars e.
41.
Med förslag till voterings-propositioner, i anledning af Riks-Stånd ens olika beslut,
rörande dé uti Memorialen N:ris 11; och 31 afgifna förslag till
ändringar i Grundlägarne.
4-2.
Med utlåtande, angående talmannens i Bonde-ståndet vägran af proposition på
ett inom Ståndet väckt yrkande, i fråga om behandlingen af Särskilda
Utskottets Memorial N:o 11.
43.
Med voterings-propositioner, rörande Utskottets uti Memorialen Riris 22' och 32
väckta förslag till ändring af 35 g Regerings-formen.
44.
I anledning af Preste-ståndets återremiss af Memorialet N:o 34. innehållands
förslag till voterings-propositioner.
45.
I anledning af Preste-ståndets återremiss af Memorialet N:o 35, innehållande
voterings-propositioner.
46.
I anledning af Preste-ståndets återremiss af Memorialet N:o 37, innefattande
hemställan om voterings-propositioner.
47.
Med utlåtande om Kongl. Maj:ts Nådiga Proposition angående ändring i 39, 40,
m. 11. §§ i Regerings-formen och 4, 6, m. fl. §§ i Riksdagsordningen,
i afseende på sättet för Riks-styrelsens förande i vissa fall.
48.
I anledning af två Stånds återremiss af Memorialet N:o 40, innehållande förslag
till ändringar i 56 och 81 §§ Regerings-formen samt 29 § 1 mom.
Rik sdags-ordningen.
49.
I anledning af Preste-ståndets återremiss. af Memorialet N:o 41, innehållande
Voterings-propositioner.
50.
i anledning af tre Stånds återremiss af Memorialet N:o 38, innehållande förslag
till ändring af 11 och 14 §§ Riksdags-ordningen.
51.
Med Voterings-propositioner, rörande Uskottets uti Memorialet N:o 40 afgifna
förslag till ändring i 56 och 81 §§ Regerings-formen samt 29 § 1
mom. Riksdags-ordningen.
52.
Med förslag till ändrad lydelse af 2 och 9 §§ Successions-ordningen.
53.
Med Voterings-propositioner. i afseende på det uti Memorialen Nås 38 och 50
väckta förslag till ändring af 11 och 14 §§ Riksdags-ordningen.
54.
Med anmälan om de uti Förstärkt Konstitutions-Utskott anställda omröstningar.
"55.
Med betänkande, i anledning af väckt motion i fråga om beredande af förslag
till Lag angående naturalisation af utländska män.
56.
Med betänkande, i anledning af väckt motion angående beredande af förslag
till särskild stadga i fråga om behandlingen af en del regerings-ärenden.
57.
Med förslag till tillägg i 109 § Regeringsformen och 90 § Riksdags-ordningen,
angående uppskof i Riksdag.
58.
I anledning af två Stånds återremisser af sistnämnde Memorial N:o 57.
59.
Med Voterings-propositioner, rörande Utskottets i Memorialet N:o 57 afgifna
förslag till tillägg i 109 § Regerings-forinen och 80 § Riksdags-ordningen.
60.
Angående verkställda omröstningar i Förstärkt Konstitutions-Utskott.
STOCKHOLM, f. d. Schultze’.? Boktryckeri, 1855.
