# ID: svediakorp-gov2258
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 118,935
# sentences: 4,087
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
arnman MMöåaiDiM
PROTOKOLL
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM
ÅREN 1853 OCH 1854.
I. %- SAMIilNfCSEIir.
A. filclii Ingen:
Kongl. Jflajtis MSe falt»thtgshafvandes
E»n b e is "MS er ii ti** /* er.
mö)m mmm
INNEHÅLL:
Berättelsen för Hallands Län
55 *
,, Götheborgs
d:o
55
,, Elfsborgs
d:o
55
,, Skaraborgs
d:o
55
,, Nerikes
d:o
55
,, Wermlands
d:o
55
,, Westmanlands
d:o
55
„ Kopparbergs
d:o
55
,, Gefleborgs
d:o
55
,, Wester-Norrlands d:o
55
,, Westerbottens
d:o
55
,, Jemtlands
d:o
55
„ Norrbottens
d:o
I
I
KONGL. MAJTS BEFALLNINGSHAFVANDES
uti
Hj a U a n ö 0 Cati
till
kOAGIi. MAJ:T
i underdånighet afgifha
EMBETS-BERÄTTELSE
för åren 1841, 1849 oell 1850.
STOCKHOLM, 1853.
4*. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Hallands Län för åren 1848, 1849 och 1850.
Sist afgifua berättelse slutar med år 1847 och jemlikt Eders Kongl. Maj:Is
nådiga Cirkulärbref den 22 December 1848 bör således denna omfatta endast
de Irenne åren 1848, 1849 och 1850.
Enligt formuläret bör först beskrifvas
o
§ I
Länets
allmänna beskaffenhet.
Men då samma under dessa år icke undergått annan förändring, än den
odlingar och utflyttningar i följd af laga skiften kunnat föranleda, har jag
icke i detta hänseende något att anföra, som ej tinnes upplaget i föregående
berättelser, eller i den af Topografiska Corpsen år 1847 ulgifna beskrifning
om Länet, kallad ”Topografiska och Statistiska uppgifter om Halmstads Län;”
hvarföre det torde nådigst tillåtas mig att blott hänvisa till nämnde källor.
§ 2-  i nenna ie.
Efter hvad mantalslängderna utvisa utgjorde folkmängden i Länet:
År 1822: skattdragande  46,444
skattfrie  34,322 §0,760.
Är 4 847: skattdragande  55,871
skattfrie  42,379 g§ 250.
År 1850: skattdragande  46,850
skallfrie  45,78
4
deraf 49,629 mankön och 53,005 qvinkön; men enligt Tabell-Kommissionens
beräkning skulle folkmängden redan år 1845 varit 100,419 personer. Är
denna sistnämnda beräkning riktig, bör ock folkmängden vid 1850 års slut
varit bögre, än den ofvan uppgifna, som manlalslängderna upptaga.
Af förutnämnde 102,634 bo 6,994 i städerna och 95,640 å landsbygden.
Befolkningen bar således å dessa 3 år ökats med 4,384 personer eller icke
långt ifrån 11 procent. Af denna tillökning komma 438 på städerna och 3,946
på landsbygden, i följd hvaraf tillväxten proportionsvis är störst i städerna.
År 1848 utflyttade en mängd arbetsfolk till Danmark, der arbete då lätteligen
erhölls, i anseende dertill att en stor del af Danmarks egen arbetsföra befolkning
dragit ut i kriget emot Schleswig-Holsteinarne. Många af dessa utflyttande
stadnade äfven efter kriget qvar, lockade af de högre arbetslöner, som
i Danmark erbjödos, och dessa utflyttningar hafva sedan alltjemt fortgått.
Äfven bland de yngre qvinfolken har utflyttningslusten till Helsingör och Köpenhamn
gripit omkring sig och de få gerna der tjenst, särdeles i början,.då
deras anspråk äro måttliga ocli måhända billigare, än i allmänhet bland tjenande
klassen uti Danmark. Det närbelägna Götheborg, hvarest arbete lätteligen
erhålles, upptager ock årligen flera utflyttande; och ej så få, isynnerhet
från socknarne kring Kungsbacka, begifva sig årligen ut på utrikes sjöresor,
derifrån de antingen alldeles icke eller ock först efter en längre tidryTmd
återvända. Deremot hafva utflyttningarne till Skåne på sednare åren alltmer
och mer aftagit, hvartill orsaken tilläfventyrs är den, att till grödans uttröskande
slagan nu mindre användes, utan i stället tröskverk, som går antingen
med kreatur, vatten eller ånga.
Bidragande orsaker till denna folkökning äro, dels att inga svårare sjukdomar
under denna tid varit gängse, dels att Länet varit hugnadt med jemngoda
skördar, under det att det tillika åtnjutit inre och yttre fred. Jordbruket
och andra näringar hafva derföre kunnat fritt utveckla sig och lemna tillfälle
till uppkomsten af nya bostäder samt ökad arbetsförtjenst. Glädjande
och tillfredsställande kunde denna folkökning anses, om den ägde rum bland
den besuttna klassen af allmogen; men då den nu förefinnes hufvudsakligen
bland backstugusittare, stat-torpare och inhyses folk, ingifver den verkligen
bekymmer för framtiden. Skulle missväxt beklaMioen inträffa flera år i rad,
xi O D '
folie större delen fattigförsörjningen till last, och denna, redan ganska betungande,
skulle blifva det än mera, ja till den grad, att församlingarne icke kunna
bära denna tunga.
5
Jemlikt Eders Kongl, Maj:ts nådiga Stadga om Folkundervisningen i riket af
den 18 Juni 1842 hafva nu inom alla socknar dels fasta, dels ambulatoriska
skolor kommit till stånd. Dessa skolor begagnas ock temligen allmänt, särdeles
der församlingarne lyckats anställa skickliga och nitiska lärare. Ännu hafva
verkningarne af dessa bemödanden för det uppväxande slägtets utbildning icke
kunnat i väsendtligare mån förnimmas, men efter några år böra de kunna
märkas. De bidrag af allmänna medel, som för ändamålet utgått, hafva utgjort
ett stöd.
Utaf de berättelser, Herr Justitie Siats-Ministern afgifvit om förhållandet
emellan för brott och förseelser anklagade och sakfällde å ena samt folkmängden
i Länet, beräknad till 100,419 personer, å andra sidan, inhemtas att en
anklagad kom
År 1848 på hvar  90:de
» 1849 » »  102:dra och
» 1850 » »
83:dje
samt en sakfälld
År 1848 på hvar 1 46:le
» 1849 » »  117:de och
» 1850 » »
94:de af Länets invånare.
Då nu för hela riket i medeltal antalet af anklagade och sakfällde förhållit sig
sålunda, alt en anklagad
År 1848 kom på hvar  91 :sta
» 1849 » » »
96:te
» 1850 » » »
96:te
samt en sakfälld
År 1848 på hvar 110:de
» 1849 » »  1l5:de och
' » 1850 » »  11 4:de; så ådagalägges häraf,
att tillståndet inom Länet i berörde hänseende. varit under år 1850 för
delaktigare
än rikets i allmänhet, men bättre de föregående tvänne åren. Jemförelsen
utfaller ock till Länets fördel, om de näst föregående 6 åren afses;
dock torde något bestämdt omdöme örn folkets moralitet icke kunna grundas
på dessa siffror, enär särskilde orsaker kunna föranleda att åtalens och i följd
deraf jemväl de sak fä 11 cles antal är ena året större, andra året mindre. Halländska
allmogen är i allmänhet arbetsam, sparsam och laglydig. Brott och
förseelser ibland den skulle vara än färre, allenast bränvinssupandet upphörde
6
eller åtminstone förminskades, men beklagligen är denna last ännu alltför
allmän, särdeles bland skogsboar.
innu hafva icke fängelser med celler blifvit uppförda inom delta Län,
utom i straff-fängelset å Warbergs f. d. fästning. Dessa celler äro alltså
egentligen ämnade för straff-fångar, men Styrelsen öfver Fängelser och Arbetsinrättningar
i riket har, uppå derom gjord hemställan, tillåtit, att dessa celler
må begagnas jemväl för de ransakningsfångar, Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
kan finna skäligt låta der insätta, så vidt utrymmet sådant medgifver.
Bredvid Kungsbacka stad, å Fjäre härads tingställe Skantsen, kommer alt uppföras
ett för staden och häradet gemensamt fängelse med 6 celler, till hvilken
byggnad anslag af allmänna medel påräknas. Kunde dylika cellfängelser
blifva uppförda öfver allt, der häkten böra finnas, vore med temlig säkerhet
att emotse, det fångantalet skulle år efter år aftaga, och knappast torde det
inträffa, som nu är händelsen, att fångar, som böra lill fästning förflyttas, i
årtal uppehålla ransakningen och sedan verkställigheten, den sednare derigenom
att de undandraga sig kyrkoplikten, och öfver de beslut, som i anledning
deraf för hvarje gång meddelas, fullfölja talan genom alla instanser.
De häktades antal har, efter afdrag af transportfångar och för skuld bysalle
personer, varit:
År 1848
350
» 1849
199
» 1850
248
Summa
797
eller i medeltal
206 personer.
hafva varit häktade:
För undergående a!'
ransakning, långelse
För lösdrifveri och
vid vatten och bröd
försvarslöshet.
samt enkelt fängelse.
År 1848  250
. . . 83
>, 1849
142
» 1850  177
. . 54
Summa 575
. . 180
eller i medeltal 192 . . . . .
. , 00.
7
Kostnaderna för fångvården hafva uppgått:
År '1848 till 13,678: 44. -
»1849 »  6,199: 37. o.
» 1850 »  7,434: 14. io.
Summa 37,313: — 4.
och alltså i medeltäl . . . 9,104: 16. l.
Vid jemförelse med nästföregående sex år visar sig sålunda, att både de för
brott tilltalades och de lösdrifvandes antal betydligen aftagit under dessa 3:ne
år och att fångkostnaderne äfven minskats. Denna minskning i fångpersonaleu
tillskrifver jag dels Eders Kongl. Maj:ts nådiga Stadga om försvarslösa personer af
den 29 Maj 1846 och Fattigvårdsstadgan af den 25 Maj 1847, genom hvilken
sednare församlingarne ålagts bättre vårda sina fattige, dels ock att mera varsamhet
vid häktning nu iakttages.
Antalet af handlagda lagsökningsmål och af de för skuld uti bysättningshäkte
insatte personer har uppgått:
År 1848 till 1,725 mål mot 2,074 person, om 79,212 R:dr 44 sk. B:ko och 11 bysalte.
» 184-9 » 2,009 » » 2,859 » » 84,035 » 33 » » '» 14 ’ »
» 1850 » 2,336 » » 2,635 » » 141,854 » 23 » » » 17 »
Lagsökningarnes antal och utsökta beloppet hafva således år från år betydligen
stigit, hvartill orsaken till hufvudsaklig del är att finna uti den elakartade
lungsjukan, som år 1847 utbröt bland boskapskreaturen på åtskilliga ställen
inom södra och medlersta delen af Länet. En följd af den var, att ali
transport medelst boskapskreatur måste upphöra, marknader inställdes, och all
rörelse med kreatur upphörde. Då 1111 de socknar, som ligga närmast Småländska
och Westgöthe gränserna, hemta sin mesta och betydligaste inkomst
genom uppfödande och försäljande af boskapskreatur, är lätt att finna, det
dessa förhållanden skulle ofördelaktigt inverka på dessa socknars ekonomi, och
föranleda försl lill skuldsättning, och sedan, då försträckningarne icke på utsatt
lid kunde afbördas, till lagsökning.
§ 3.
Näringar.
Några väsendtliga förändringar hafva deri icke inträffat sedan min förra
berättelse afgafs. Jordbruket, den förnämsta af alla näringar, bedrifves i all
-
8
mänhet såsom förr; dock märkes i vissa trakter, särdeles utmed kusten, att
allmogen börjar följa mera plan vid åkerbrukets bedrifvande och göra sig till
godo de föredömen, som lemnäs från de större egendomarne, bland hvilka jag
i sådant hänseende vill nämna Skottorp och Dömestorp, Stjernarp, Fröllinge
och Tjolöholm.
Odlingarne fortgå i betydlig mån och inom få år torde alla odlingsbara
utmarker varda upptagne och sädesbärande. Laga skiftena inom Länet bidraga
ock genom utflyttningar från gamla bolstäderna i väsendtlig mån till landets
uppbrukande; och hafva dessa förrättningar, enligt de från Förste Landtmätaren
i Länet inkomne årsberättelser, sålunda fortgått:
Bolstäder.
>■
gs
g:
A r
e a 1.
n
O
<
tr &>
2 o
Inrösningsjord.
>
3
•0
t/i
SJ
cu
p
3-
o
o
-
a.
P
i ®
3 -i
g w
a pr-
T5
!>r
CÖ
71
s
<K
Uppod-
lingsbar
mark.
0 S;
Q- 5.
• s
09
cn
i
n
gi
B
«
s
as
c
3
3
P
antal.
antal.
mantal.
Tunni.
Tunni.
Tunni.
Tunni.
Tunni.
Tunni.
Transport från föregående berättelse
1,402
2,357
U69T6sV
39,830
43,675
22,429
133,711
4,764
244,409
År 1848
84
132
50 X
2,588
5,163
3,208
2,202
3,657
3,023
535
1,418
1,998
6,034
8,506
6,188
143
11,502
19,094
14,759
» 1849
157
153
89U
350
» 1850
107
100
53k
342
Summa
1,750
2,742
1,362J?|
50,789
52,557
26,380
154,439
5,599
289,764
Häraf visar sig, vid jemförelse med nästföregående 20 år, ehvad man afser de
skiftade hemmanens mantal, eller arealen af den delade jorden, att landtmätarnes
åtgärder, under dessa trenne år, varit mera omfattande.
Af allmänna medel hafva erhållits följande bidrag till underlättande af de
genom utflyttningar förorsakade kostnader, nemligen:
År d 848  2,741 R:dr 41 sk. 6 rst.
» 1849
8,965 » 40 » — »
» 1850
5,039 » ao » 6 » 16 747 R;dr lg sk Banko_
Vid jemförelse emellan den tabell för landet, som finnes bifogad 1822 års be
rättelse,
och den härvid underdånigst bilagda inhemtas:
Att
9
alt utsädet af alla slags säd uppgick
År 1822 till
62,4974 Tunnor, och
» 1850 »
81,800M »
att rnedelafkastningen, eller afdrag af utsädet, beräknades
År 1822 till  217,233 Tunnor, och
» 1850 »  316,124 »
att utsäde af potäter utgjorde
År 1822
15,9481 Tunnor, och
» 1850
34,8601 »
samt alt alkastningen af denna rotfrukt; eller afdrag af utsädet, skattades
År 1822 till  118,697 Tunnor, och
» 1850 »
244,148-^ »
Utsädet af alla slags säd har således på dessa 28 år ökats, så att det är nära
£:del mera än år 1822, och utsädet af potäter har mer än fördubblats; men
afkastningen i korntalet är obetydligt högre än nämnde år.
Polatesfrukten har under denna tidrymd lidit af någon sjuklighet, hvars
grund och orsak icke kunnat upptäckas. Afkastningen har ock icke varit tillräcklig
att mata de stora brännerierna, som derföre börjat förbränna säd.
Äfven under dessa år häfver antalet af bränvinspannor minskats, men
skatten har deremot höjt sig sålunda:
År 1848
2,314 pannor och 16,691 R:dr 44 sk. 6 rst. Banko i skatt.
» 1849
2,208 » » 20,427 » 46 » 4 » » »och
» 1850
1,857 » » 18,311 » 22 » 8 » » »
Bränvinspannornas antal har således sedan år 1842 minskats från 3,541 till
1,857 eller med nära hälften; men tillverkningen är nu säkerligen lika simsorn
förutnämnde år. Också har bränvinsskatten icke i samma proportion aftagit,
ty då den år 1842 utgjorde 21,416 R:dr 21 sk. 6 rst. Banko, besteg den
sig 1850 till 18,311 R:dr 22 sk. 8 rst.
Så länge jordbruket grundar sig på bränvinslillverkning, kan det aldrig
nå samma höjd och utveckling, som i andra länder, der denna tillverkning är
skiljd från jordbruket och bedrifves såsom en särskild fabriksrörelse. Men det
är icke att hoppas, det husbehofsbränningen kommer att upphöra förr än den
genom sin egen öfverdrift korrigerat sig sjelf, och den tid kommer väl, må
llcrätldse
öfver Hallands Län för åren 1848—1850. 2
10
hända snart nog, då den höga produktionen sa nedsatt priset, att det icke blir
någon vinst för jordbrukaren alt förvandla säd och poläter till bränvin. Handteringen
torde ock tåla högre beskattning, särdeles som efter hvarje riksdag
alla möjliga försök göras alt genom förändring i tygen eludera författningar,
och undgå erläggandet af bestämda afgifter.
Boskapsskötseln. Under de tre Ar, berättelsen omfattar, har denna landtmannanäring
varit utsatt för stora olyckor genom den år 1847 till riket införda
elakartade lungsjukdomen, med hvilken förhållandet är detta: I Augusti
månad år 1847 infördes från England till Skåne en hjord fäkreatur af Ayrshire-racen
och i September kornmo några af dessa till farmen Fladje under
Säteriet Stjernarp i Eldsberga socken. Omkring slutet af November sjuknade
ett af dessa kreatur, och fördes, för att bättre kunna vårdas, till hufvudgården
Stjernarp, samt insattes i ett kostall. Efter någon kort tid syntes djuret förbättras
och återfördes lill Fladje, men snart derpå började samma djur åter
visa sjuklighet och fördes än en gång till Stjernarp tillika med den öfriga
racehjorden. Det sjuka djuret dog och ansågs hafva haft en vanlig lunginflammation.
Under tiden hade invid det stall, der det sjuka racedjuret insattes på
Stjernarp, en Svensk ko sjuknat och dött; snart derefter dör en Engelsk qviga,
och visade båda dessa sistnämnde djur samma sjuklighet i lungorna, som det
först omnämnda Engelska kreaturet. Derpå insjuknade i Januari 1848 allt
flera kreatur, så väl Svenska sorn Engelska; och kreatursägaren, mån om sin
ladugård, efterskickade en djurläkare från Skåne; men denne förklarade sjukdomen
för en vanlig bröstinflammation, som icke var smittosam, och endast
beroende på fuktig väderlek m. m. under föregående höst. Emedlertid insjuknade
allt flera kreatur, deraf somliga störtade, andra åler nedslogos, så att vid
medlet af Juni månad 1848 Etlhundrafem kreatur på hufvudgården Stjernarp
omkommit. Under de första månaderna af året, dä man ännu icke med bestämdhet
trodde på sjukdomens smittbarhet, transporterades hela den öfverblifna
racehjorden till Säteriet Hjuleberg i Abilds socken, tillhörande samma
ägare, och afsalu af kreatur gjordes från Stjernarp lill Danmark. Sedan sjukdomen
under flera månader rasat på Stjernarp, fann man påtagligen den vara
smittosam och för sådan förklarades den äfven af Danska veterinärer, som
kommit i tillfälle undersöka de till Danmark ankomna kreatur. Dessa veterinärer
förklarade sjukdomen vara den eiakartade lungsjukan (Pneumonia exsudatoria
epizootica), som veterligen icke förr uppträdt i Sverige. Under tiden
började underlydande bönders kreatur äfven insjukna, och för alla kunde man
spåra, att de på ett eller annat sätt varit i beröring med Stjernarps kreatur,
11
/
mest vid körslor dil och derifrån. Oaktadt Eders Kong!. Maj:ts Befallningshafvande
vid första misstänka om smitta vidtog författningsenliga åtgärder, kunde sjukdomens
spridande likväl icke alltid förekommas, särdeles i anseende till de
gemensamma helen, sorn byalagen i allmänhet hafva, hvarföre ock sjukdomen
vid 1848 års slut spridt sig till Eldsberga, Tönnersjö, Knäreds, Weinge, Trönninge,
Snöstorps och Thorups socknar, samt från Säteriet Hjuleberg äfven till
egendomarne Sannarp och Fjellalunda i Åhrstads socken. Under 1849 utbredde
sig sjukdomen ytterligare till Enslöfs, Breareds och Winberga socknar
samt Halmstads stad och Wapnö Säteri, men afstadnade småningom, och med
sista dödsfallet pä hemmanet Heberg i Åhrstads socken den 4 December 1849,
då från farsotens första uppträdande 428 kreatur anmäldes störtade eller nedslagna,
hoppades man farsoten vara öfverstånden, och de 3:ne från Stockholm
nedsände djurläkarne hemförlofvades i början af följande året. Men detta lugn
varade icke länge, ty redan i Juni månad 1850 började man misstänka sjukdomsfall
i en aflägsen trakt af Snöstorps socken, der sjukdomen icke förr visat
sig, och vid anställd undersökning befanns lungsjuka här vara för handen.
Uppkomsten af sjukdomen är endast förklarlig derigenom, att köp och byten
i smyg bedrifvits från delar af socknen, der icke alla sjuka djur uppgifvits,
utan sorgfälligt undandöljts, och sålunda undgått den i författningen anbefallda
besigtning och nedslagtning; men polisundersökningarne i detta afseende hafva
icke ledt till full laglig bevisning, och åtalen vid domstolarne i orten hafva
icke heller lemnat vidare upplysning. Från Snöstorps socken spridde sig sjukdomen
under sednare hälften af år 1850 till Öfraby, Söndrums, Harplinge,
Slöinge, Eftra, Qvibille, Trönninge, Eldsberga, Enslöfs, Breareds, Tönnersjö,
Laholms och Karups socknar, utan att likväl uti någon af de vid farsotens
första invasion angripne ladugårdarne något enda sjukdomsfall denna gång åter
förekom, och i slutet af April månad 1851 kunde ingen sjuklighet, på något
sätt hänförlig till elakartad lungsjuka, förmärkas i södra delen af Länet, hvarest
en, i och för det nya utbrottet af sjukdomen, från Skåne kommenderad
djurläkare anställde noggranna undersökningar. Från och med Juni månad
år 1850 till och med April månad år 1851 nedslogos 274 kreatur, hvarigenom
total utslagtning skedde i 22 ladugårdar.
I Juni månad år 1851 uppstod fråga örn försäljning på öppen auktion af
de å Hjuleberg, Fjellalunda och Sannarp befintlige kreatur, och ehuru något
tydligt sjukdomsfall icke visat sig bland dessa hjordar sedan Maj 1849, ansågs
likväl en profslagtning nyttig, til! utrönande, huruvida ännu efter så lång
tid några betydliga lunglidanden kunde förefinnas hos sådana djur, som varit
12
af sjukdomen angripne, men synbart tillfrisknat. Profslagtning skedde i närvaro
af Herr Öfverdirektören och Riddaren Norling, icke allenast på nyssnämnde
egendomar, utan ock, med ägarues begifvande, på Stjernarp och Fladje,
med den utgång, att sedan sammanlagdt 10 kreatur blifvit nedslagne, Herr
Öfverdirektören ansåg sig kunna afgifva den förklaring, att de flesta af de
profslagtade kreaturen befunnos behäftade med sådane organiska förstörelser i
lungorna, till följe af den öfverståudna lungsjukan, att de aldrig kunnat åter
komma
till fullkomlig helsa och nyttjas till strängare eller uthållande arbeten
eller till pålitliga afvelsdjur; att de ännu hade sjukdomen qvar tilt den grad,
att de ansågos kunna öfverföra smitta, då de kommo i beröring med friska
djur, som hade disposition för smittan; att lungsjuka blott ganska ofullständigt
låter bota sig, och att de djur, som af sjukdomen varit angripna, för liela sin
lefnad bibehålla ett frö till detta onda, hvilket när som helst ånyo torde
kunna utvecklas. Med anledning häraf företogs ytterligare i slutet af Augusti
och första dagarne af September nedslagtning af alla kreatur, som dels varit
misstänkta för att hafva haft, dels verkligen haft sjukdomen, och af 62 sålunda
nedslagna kreatur kunde 40 antagas såsom icke frie från sjukdomen. Från
och med 1848 års början till och med 1851 års slut befinnes, enligt djurläkarens
sammandragne rapporter, jemforde med de upplysningar, som på de
smittade ställena kunnat erhållas, den elakartade lungsjukan hafva angripit 109
särskilda ladugårdar, i hvilka sammanlagdt funnits 1,429 kreatur, nemligen 513
oxar och tjurar, 571 kor samt 345 ungnöt och kalfvar; och hafva af dessa
778 kreatur eller 54§ procent blifvit i och för lungsjukan nedslagne, eller 282
oxar och tjurar, 371 kor samt 125 ungnöt eller kalfvar.
Till och med den Irsta November 1851 har ersättning förde i och för lung
O
o
sjukan nedslagna kreatur af allmänna medel utgått till följande belopp, Hendigen:
Under år 1849 för 125 kreatur  3,473 R:dr 5 sk. Brko.
» » 1850 » 189 »  4,122 » — » »
» » 1851 » 142 »
3,687 » 16 » »
hvartill böra läggas
de inom fyra socknar
af Länet år 1848
nedslagne 64 »
för hvilka, jemlikt Eders Kongl. Majrts nådiga bref den
3 Februari 1852, utbetalts under år 1852
1,598 » 32 » »
Så att summan utgör 12,881 R:dr 15 sk. Brko.
13
Att i penningar uppskatta alla de förluster, boskapssjukdomen förorsakat landtrnannen,
är icke möjligt, emedan den menligt inverkat på alla dess grenar;
men med alla sina obehag bar den likväl skaffat en erfarenhet, värd att behjerta,
den nemligen att för undgående af större förlust man genast, vid hvarje
lörsta uppträdande af smittan i någon ladugård, bör i grund förstöra densamma,
helst genom hela besättningens nedslående, dertill Staten lyckligen
beredt tillfälle medelst beviljande af ersättning utaf statsmedel, och hvarförutan
sjukdomen troligen ännu inom Länet fortfarit till våda för hela riket.
Ehuruväl en del af hvad som rörer nämnde sjukdom infaller inom en
sednare period, har jag dock ansett mig böra här sammanföra alltsammans, på
det en klar öfversigt må vinnas om sjukdomens uppkomst, fortgång och afstadnande,
samt de kostnader, densamma förorsakat.
Enligt Kronofogdarnes uppgifter underhöllos å Länets landsbygd:
År 1822. År 1850.
Hästar 12,929 d 4,124
Oxar  7,534 13,046
Kor
37,087 38,259
Ungboskap  17,311 23,941
Svin 13,013 19,351
Getter  367 1,393
Får  60,873 58,421.
Kunna dessa beräkningar anses såsom fullt tillförlitliga, har häslarnes antal på
28 år ökats med 1,195 och boskapskreaturens med 13,314 st.; och jemföres
denna tillökning med utsädet, så inhemtas, att under det utsädet af alla slags
säd under samma tid ökats med nära 31 procent, hästantalet ökats med något
öfver 9 procent och boskapskrealuren med något öfver 22 procent, eller
tillsammans ungefär i enahanda proportion; dock kan tryggt påstås, att allt
för liten vigt ännu fästes vid ladugårdsskötsel; och förr än ett bättre häri
inträffar, når jordbruket icke den höjd, hvartill det bör äfven inom detta
Län komma.
Hästafveln. Jemte det jag åberopar hvad i förra berättelsen finnes anfördt
angående denna näringsgren, får jag tillika nämna, att för hästafvelns förbättrande
Hushållnings-Sällskapet år 1848 lät uppköpa 6 stycken Norska hingstar,
hvilka placerades på olika trakter inom Länet. Af dessa hingstar blef en kollrig
och en störtade snart. Ännu har ej någon synnerlig verkan försports af
dessa bemödanden för hästracens uppbjelpande; men hvilka åtgärder än der
-
u
För vidtagas, blifva de iner eller mindre fruktlösa, så länge allmogen ej kail
förmås frånträda 2:ne inrotade vanor, nemligen att svälta fram unghästen och
köra honom redan i 3:dje året. Från Flyinge hingst-depot i Skåne hafva ock
heskällare hvarje år hitkommit i och för betäckning, men på sednare åren
hafva dessa beskällare allt mindre och mindre anlitats, måhända derföre, att
en eller annan af dem ansetts vara mindre god och duglig.
Fårafveln. Antalet får uppgifves hafva under dessa 3 år ytterligare minskats
med 1,645 stycken, hvartill inga andra orsaker kunna uppgifvas än de,
jag i föregående berättelse antydt. Den Skoltska Cheviotsracen är mycket omtyckt,
trifves väl och passar för klimatet. Det vöre derföre att önska att den
kunde mera spridas.
Skogar. Misshushållningen dermed fortfar, och långt ifrån att aftaga, tilltager
den fastmer år efter år. De pågående skiftesförrättningarne bidraga ock
i någon mån till skogens utödande, i det att, der utbyte af skog ej kan äga
rum, den som måste afträda skogbevuxen mark nedhugger alla derå befintliga
träd, till och med buskar. Till förekommande häraf vore det tjenligt, örn i
skiftes-författningarne intogs det stadgande, att den nya jordägaren ovilkorligen
vore skyldig lösa sig till alla mindre träd under en viss diameter, äfvensom
alla buskar, och att det vore afträdande jordägaren förbudet samma afbruka.
Derförutan torde vara nödigt, att Staten genom utfärdande författningar,
inskränkande den enskildes fria dispositionsrätt öfver skogen, vidtager sådane
åtgärder, som förhindra skogarnes nu pågående fullkomliga utödande och
de vådliga följder, detta hushåliningssätt kommer att i en ej aflägsen framtid
medföra. Ehuruväl denna inskränkning i äganderätten torde mota kraftigt
motstånd från flera håll, vågar jag dock, med hänseende att ännu gällande författningar
anse Staten vara icke allenast oförhindrad, utan fastmera berättigad,
meddela erforderliga föreskrifter i afseende på skogarnes förvaltning, helst som
erfarenheten ådagalagt, att enskilde jordägare missbrukat den fria dispositionsrätt,
dem varit öfver skogarne lemnad, till desammas, totala förstörande, icke
endast å vissa hemman, utan nära nog i hela provinsen.
Genomgripande åtgärder äro alltså i delta hänseende af högsta nödvändighet
påkallade; och då allmogen icke gerna inlåter sig i nya företag, med
mindre än att den förut sett verkningarne och påtagliga nyttan deraf, men
några egentliga föredömen, huru med skogarne ändamålsenligast bör hushållas,
icke kunna lemnäs eller åberopas, förrän inom Länet varder anställd nu saknad
jägeribetjening, som deråt kunde egna sin tid och sina kunskaper, vore
det önskligt, att tillgångarne ju förr desto heldre medgåfvo antagandet af er
-
t
forderligt antal jägeribetjening för Länet, derom jag redan gjort underdånig
hemställan.
Bergsrörelse. Sedan Rydö jernbruk blifvit åter nedlagdt bedrifves icke inom
Länet någon bergsrörelse.
De i förra berättelsen omnämnde stenbrott inom Wapnö och Harplinge
socknar bearbetas ännu i den man, beställningar från andra orter kunna dertill
föranleda, det ena året mer, det andra mindre, och arbetsförtjensten dervid
är derföre mycket osäker och föränderlig.
§ 4.
Fabriker och Miåsärin«fai\
De hufvudsakligaste fabriker inom Länet äro:
l:o Annestorps mekaniska bomullsspinneri som, beläget i Lindome socken af
Fjäre fögderi, år 1850 sysselsatte 190 personer och hvars tillverkning är uppgifven
lill 666,887 U. och ett värde af 343,417 R:dr 32 sk. Banko.
2:o Fabrikören och Riddaren J. R. Wallbergs klädesfabrik, som under år 1850
flyttats från staden till den på stadens grund invid Nissa-ån belägna så kallade
Slottsmöllan, hvarest stora och prydliga byggnader blifvit uppförda till
bedrifvande medelst vattenkraft såväl af klädesfabriken som af ett större qvarnverk;
så att denna fabrik nu lärer vara en bland de större i riket. År 1850
sysselsattes vid fabriken 149 personer oell tillverkningsvärdet af alla slags kläden,
doffel, filtar, yllefoder och boj bestigande sig till 69,100 alnar är för
samma år uppgifvet till 182,111 R:dr Banko.
3:o Stjernarps och Marbäcks pappersbruk, belägna det förra i Tönnersjö, och
det sednare i Snöstorps socken af Laholms fögderi, drifvas fortfarande i mindre
skala, och sysselsätta tillsammans endast åtta personer. Värdet af tillverkningen
å båda bruken är uppgifvet endast lill 3,300 R:dr Banko.
4:o Tegelbruk. Utom de förut befintliga sex bruken, bar Fabrikören och Riddaren
Wallberg anlagt ett sådant vid Slottsmöllan, mil från Halmstad, hvilket
uteslutande bedrifves med stenkol. Tegelbruket vid Stensjö fortfar ännu
att vara det betydligaste inom Länet, och afsättes dess tillverkning hufvudsakligen
på Skåne.
Dessutom finnas några färgeriet- och garfverier på landet, men desse sysselsättas
endast för behofvet i den ort, der de finnas, och äro alltså af ringa betydenhet.
Pottaskebruket å hemmanet Sotanäs i Gunnarps socken bedrifves ännu i
samma inskränkta skala som tillförene.
16
Jagten inora Länet är, såsom i en längre tid vanvårdad, af ringa betydenhet,
och det mesta vilda erhålles från Smålands skogstrakter.
Fisket. Derom torde mig tillåtas åberopa hvad sista berättelsen innefattar,
enär under dessa tre år någon förändring i förhållandena icke inträffat.
Väfskedstillvei'kningen uti Knäreds och Hishults socknar fortgår, och försäljningen
sker genom ortens ynglingar, som gå omkring dermed nästan öfver
hela riket, äfvensom i Danmark och Norrige.
Sjöfart. De socknar inom Länet, som hufvudsakligast deråt egna sig, äro
Onsala, Wallda, Släp och Hanhalls i Fjäre fögderi. Flera åboer derstädes äro
Kofferdi-Skeppare, och föra fartyg på utrikes ort för rederier i åtskilliga af
rikets städer. Inkomsten deraf kan svårligen beräknas, och den uppgifves äfven
vara på sednare åren uti aftagande.
Slöjder. Dit hänföras linnetillverkningen i norra och medlersta, samt ylletillverkningen
i södra delen af Länet, möbeltillverkningen i Lindome socken
samt svartsmides-produktionen i Elfsåkers och Fjärås socknar; hvarom jag vågar
åberopa hvad sednasle berättelsen innefattar.
§ 5.
Politisk Författning.
Statsbidraget för år 1850 uppgår enligt tabellen till 365,14-0 R:dr 34 sk.
5 rst., hvaraf belöpa sig på städerna 41,624 R:dr 28 sk. 5 rst. och på landet
323,516 R:dr 6 sk. Banko, som, fördeladt på landets oförmedlade hemmantal,
utgör något öfver 87 R:dr af hvarje helt mantal. Från Länets ränteri
remitteras årligen omkring 160,000 R:dr, enär inga andra aflöningar än landsstatens
äro inom Länet indelte på de hemmanen åsätta grundräntor, och det
som derutöfver erfordras å andra, åttonde och nionde hufvudtitlarne är ganska
ringa. Genom att penningarne sålunda ärligen utgå ur Länet bar penningeförlägenheten
ganska tydligt och ofta visat sig hos allmogen, som vid sednast
inträffade missväxt ej hade förmått hjelpa sig och sina fattighjon från undergång,
om ej statsbidrag kommit dem till undsättning.
Båtsmansunderhållet utgör, efter medium af markegångstaxorna, 58 R:dr
1 sk. 6 rst. Banko för hvarje rote och ungefärligen 14 R;dr 25 sk. 5 rst. för
ett helt manlal.
Allmänna broars och vägars underhåll kan beräknas till omkring 10 R:dr
af hvarje helt hemman.
Jordskatten
17
Jordskatten utgör omkring 110 a 115 R:dr för ett helt mantal krono
o a
eller kronoskatte, och dessa hemman få, jemförelsevis med hemman af andra
naturer, vidkännas en kännbar tunga genom kronoskjutsens utgörande, som,
vid forslandet af Länets båtsmän, olla förekommer, hvarvid de aflägse boende,
så väl som de, hvilka ej hafva hästar, måste, utom tidspillan för anskaffande
af skjuts och erläggande af den skjutslega Staten består, till den legde betala
dessutom 5 å 6 gånger skjutslega!!.
Diverse onera, såsom allmänna byggnader m. m., äro i tabellen upptagna.
Uppbördsverket har med drift och ordning blifvit handhafdt, och ehuru
det ledel- till stort besvär och mycken tidsutdrägt, att den fattiga klassen
skall skaltskrifvas och debiteras samt deras utskylder derefter vanligen afskrifvas,
sedan afkoi tningslängderna derå blifvit verificerade; hvilket besvär ännu
mer ökat sig genom de särskilda afkorlningslängder och anbefallda redovisningar
af folkskole-afgilterne, så hafva uppbördsmännen dock, vid den årliga Majredogörelsen,
restfrilt redovisat alla de kronoutskylder, för hvilkas exekutiva
uttagande lagliga hinder icke mött.
§ 6.
Hammarverk.
Något hemman har icke från öde blifvit upptaget eller till ödesmål förfallit
under de år, som denna berättelse omfattar, hvaremot hemmanen Flammabygget
och Eketsbygget undergått skattläggning. De jordeboksförändringar,
som för öfrigt inträffat, bestå dels af ågångna skatteköp och dels af nya tu11-  q varnar.
De laga skiften, sorn fortgått och ännu fortgå i alla trakter af Länet,
hafva betydligt förbättrat jordbruket, och totalsumman af hemmansvärdet bär
stigit från 8,161,898 R:dr till 8,431,755 R:dr Banko, utan alt jordafsöndringar
och hemmansklyfningar mer än vanligt tilltagit.
Om hemmanens antal och natur lemnar tabellen upplysning.
§
Politi.
Fögderierna och Krono-Länsmans-distrikten inom Länet hafva icke undergått
någon förändriid indelning, hvarföre jag derom åberopar föregående
berättelse. Utaf fjerdingsmanna-befatlningen har ny reglering skett, jemlikt
Eders Kongl. Maj:ls nådiga Stadga den l:sta Juni 1850.
Berättelse öfver Hallands Lein får åren 1848—1850. 3
18
I fråga oin sockneuämnderne och deras verksamhet har jag ej skäl till
annat yttrande, än det jag i min förra berättelse lemnat. Hågen för kommunala
bestyr är icke på något sätt lilvad oell länge kommer det att dröja, innan
dessa nämnder motsvara ändamålet med deras inrättande.
Uti juridiskt och ecklesiastikt hänseende gäller ännu den förra indelningen
för Länet, och någon förändring bar icke inträffat dermed, likasom icke
heller med de inom Länet befintliga 2:ne båtsinaus-kompanier.
Något indeldt regemente finnes ej inom Länet, ulan endast befäl lill
exercerande af Länets beväringsmanskap. Detta befäl utgör en särskild corps,
som bär namn af Hallands Infanteri-Bataljon; och bar antalet af approberadt
beväringsmanskap ulgjort:
Helsovården besörjes nu, som förut, af 2:ne Provincial-Läkare, deraf den
ene har sin station i Halmstad och den andre i Kungsbacka, äfvensom 2:ne
Lazaretts- och 3:ne Stadsläkare, deraf den i Falkenberg under tiden tillkommit.
Lazarettet så väl i Halmstad som Warberg vinner alltmer och mer förtroende,
samt tillilas mera än förr af allmogen. Yaccinatörer äro att tillgå i
alla städer och landsförsamlingar; men examinerade barnmorskornas antal är
ännu alltför ringa. Uppmaningar till försam hogarne, att anskaffa och antaga
sådana, mötas icke med någon beredvillighet.
Reservskjutsen utgöres vid de flesta gästgifvaregårdar ännu utaf reservlagen,
och endast vid Östra Karups, Laholms, Tjerby, Halmstads, Qvibille,
Falkenbergs, Warbergs, Backa Sjögårds och Edenberga gästgifvaregårdar har
entreprenad om skjutsen kunnat till vägabringas. Hindren vid mångå stationer
för skjutsens reglerande i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga Cirkulärbref
den 2 Augusti 1844- bar jag redan i min förra berättelse uppgifvit.
Det år 1841 på tio år stiftade Brandstodsbolag för Länet har fortfarande
ägt bestånd och liv oktroj på obestämd lid är ingången. Blott en ringa del
af Länet har inlrädt i bolaget, härrörande derifrån, att allmogen är synnerligen
böjd för att socknevis bilda dylika föreningar, ehuru dessa aldrig kunna
blifva så fördelaktige, sorn de i större skala tilltagne. Det vore derföre önskligt,
om en lag utkom, sorn ovilkorligen ålade hvarje hemmansägare och innehafvare
att ingå i Länets brandförsäkring, der sådan finnes, icke allenast för
hus, utan äfven för spanmål, kreatur, foder och åkerbruksredskap. Beloppet
År 1848
» 1849
» 1850
456 lill lands, 190 till sjöss. Summa 646.
447 » » 171 » » » 618.
381 » » 144 » » » 525.
19
af bolagets ansvarighetssumma, årligen inträffade brandskador, äfvensom förvaltningskostnader
och årliga utgifter, inhemtas af denna tablå:
Från d. 1 Novemi). Ansvarighets- Eldskadornas Förvaltningskostnader lÄj/trändrör
summan.
belopp. och räntor.
11 sakrings-varde.
Är 1817 till 1818: 4,705,890 K:dr. 18,228 R:dr 38 sk. — r. 1,636 R:dr 40 sk. 5 r. ta sk. — r.
» 1818 » 1849: 1,814,600 « 14,903 » 3 » 4 » 1,328 » 23 » 4 » to » — »
» 1849 » 1850: 4,953,670 » 10,040 » ti » 3 » 1,217 » tr » 4 » 13 » 4 »
eller i medeltal 12 sk. 8\ r.
Såsom lili förra berättelsen är omnämndt, besörjes väglagningen inom Laholms
fögderi tidigt på våren uti käl-lossningen, oell allmänna vägarne derinom
äro ock bättre än i någon annan del af Länet. Mina bemödanden att
samma väglagningslid måtte varda antagen äfven inom öfriga delen af Länet hafva
icke öfver allt vunnit önskad framgång, men jag hoppas att vid en kommande
riksdag annan väglagningstid varder bestämd, ty den nu i förfa tillingarne stadgade
är ostridigt den minst lämpliga af alla. Mig synes äfven som om vid
anläggandet af nya vägar borde iakttagas att på hvarje hundrade eller två
hundrade famn vägbanan borde få en ökad bredd i form af en halfcirkel, så
O 7
stor, att nödige väglagiiingsömnen der kunde uppläggas. Dessa ämnen lago dä
icke till hinder för trafiken på vägen och voro äfven lätt lill hands, om och
när en reparation å vägbanan erfordrades.
Hosten 1850 bildades ett bolag, lill anskaffande af en ångbåt, afsedd alt
gå emellan Götheborg, Köpenhamn och Malmö, med anlöpande under vägen
af åtskilliga platser utmed kusten. Ångbåten är beställd å Motala mekaniska
verkstad och skall enligt kontraktet vara färdig till våren 1852. Den länge
öfverklagade saknaden af en regulier ångbålsfart på vestra kusten blir derigenom
allndpen.
« 8.
Under den 25 Maj 1847 utfärdade Eders Kongl. Majit en ny Stadga om
fattigvården i riket, i enlighet hvarmed försörjningen af de fattige sedan blifvit
inom alla socknar af Länet reglerad. Då från flera församlingar klagan
fördes, alt de lättiges antal, och i följd deraf äfven kostnaderne år från år
tiIIlogo, infordrade jag från Fattigvårds-Styleisenia upplysningar rörande dessa
oell andra dermed sammanhängande frågor, derom efterföljande, på grund deraf
upprättade, tabell lönnar närmare vägledning.
20
Statistisk tabell öfver Fattigväsendet
Socknens Namn.
Mantal.
Befolkning.
Uttaxerad fattig-  skatt på stad eller
på oförmedladt
mantal.
Kapitations-  afgift ä 8 sk.
per mans- och
4 sk. per
qvinsperson.
Antal Fattighjon.
mankön.
qvinkön.
Äldre per-  soner.
Barn
13
man
under
år.
qvink.
Summa.
lt:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
1*.
Halmstad
1,176
1,446
2,281
16
—
231
12
81
4
1
86
Warberg
790
1,013
667
32
—
142
24
66
15
19
100
Laholm
485
607
57
37
4
82
28
19
—
2
21
Falkenberg
395
522
50
—
—
70
8
21
2
1
24
Kungsbacka
257
303
251
4
—
43
44
20
7
—
27
Fjäre Härad.
Ormevalla
32*
578
638
17
32
—
80
8
43
1
1
45
Landa
17Ar
379
427
19
O
U
4
54
44
28
—
—
28
Frillesås
32n\
595
606
5
24
—
82
20
37
5
2
44
Gällinge
22,V
383
375
3
16
—
51
12
13
4
4
21
Idala
10j
205
222
—
—
30
44
7
—
—
7
Fjärås
121|
1,943
1,948
10
16
—
276
20
117
12
14
143
Förlanda
26*
451
438
2
23
4
63
16
11
—
11
Hanhalls
:m
475
523
—
—
70
—
34
:>
5
44
(j5 i
1,203
1,283
184
o,S
36
3
4
43
Elfsåker
3a^
571
570
11
16
—
77
32
45
6
4
55
Tölö
74 j
1,009
973
11
14
8
146
32
56
4
7
67
Onsala
94É&.
1,191
1,299
13
40
179
36
72
11
14
97
Släp
44^
733
784
7
40
—
105
24
20
1
4
25
Wallda
72tr
1,089
1.036
5
42
8
85
4
36
4
4
44
Wislce Härad.
Wärö
72*
1,226
1,215
7
32
—
146
44
34
9
12
55
Weddige
65T>,
999
1,106
9
5
4
136
4
38
18
14
70
Åhs
37ti,
647
724
10
32
—
87
12
40
7
—
47
Sällstorp
^ ®TT>
263
289
15
—
—
36
—
6
2
2
10
Stråvalla
15J
211
224
4
25
4
28
24
5
3
6
14
Faurås Härad.
Ullared
0 T 7
~ 1 y-t
278
339
7
16
39
12
17
4
—
21
Källsjö
« J*
165
194
—
—
22
4
—
6
2
—
8
21
i Hallands Län År 1850.
Årligt
under-
►n
CD
Ärligt fattig—
stöd för <
1-
CD
-< Öp’
vårds-understöd
drigt och
or-
Fatligkassa
Öp’
a
«I2. o"
Anmärkningar.
på socknen.
keslöst
fattig-
C
O 3
hjon.
CDO
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
2,434
—
—
40
—
—
3,367
16
—
1
30:de
2,275
2
—
60
—
—
2,226
10
—
1
18:c!e
181
18
8
40
26
8
806
21
4
1
52:dre
314
21
4
40
26
8
99
5
4
—
2 0:de
(>37
1
4
36
40
3,970
16
8
1
38:de
646
32
219
32
22
24
1
29:de
335
16
—
24
—
186
32
—
—
28:de
263
16
—
14
21
4
24
45
4
—
27:de
150
—
—
—
—
—
11
5
4
—
36:te
f Ingen utdebitering per mantal ägt rum och ka-
7
26
8
—
—
15
24
8
—
61 iste
< pitalions-afgiften måtte icke fullt uppbäras, enär
1,930
5
4
30
32
—
900
—
—
—
27:de
{_ fattigkassan ej ökats de sednare åren.
89
16
33
16
19
16
80:de
( 2 kappar korn och 3J sk. Iiiko erläggas af hvarje
< uppskattadt tunnland. Kassan ökas årligen
352
—
12
37
4
2,200
—
—
—
22:dre
167
5
4
32
—
—
60
38
8
—
57:de
( med cirka 166 R:dr 32 sk.
444
10
8
21
32
—
73
23
4
—
20:de
Ett barn, hvartill fadren ej lemnar bidrag.
937
—
—
25
8
—
316
17
4
—
29:de
1,600
—
—
26
32
—
258
32
—
1
25:te
448
24
—
31
10
8
144
22
—
—
60:de
529
6
*—
21
1
4
142
11
4
4 8 ide
761
16
20
23
4
461
2S
S
40:de
2 barn af 2 fäder, som icke förmälts bidraga.
890
32
—
33
24
—
543
37
4
—
3 Olde
538
29
24
289
6
8
-
31 iste
S 4 barn lia kostdagar och försörjas genom kring-  \ gång. Föräldrarne häktade.
266
32
—
40
26
8
—
—
55:te
115
16
'
27
684
22
8
31 iste
198
16
16
6
83
8
29:de
37
72
17
4
—
45ite
22
Socknens Namn.
Mantal.
Befolkning.
Uttaxerad fattig-  skatt på stad eller
på oförmedladt
mantal.
Kapitations-  afgift a 8 sk.
per mans- och
4 sk. per
qvinsperson.
Antal Fattighjon.
B
W
ö
^3
tT1
O:
Aldre per-  soner.
Barn
13
mank.
under
år.
qvink.
Summa.
R:dr
sk.
r.
It:dr
sk.
r-
Okome
32}
387
465
5
28
—
57
40
11
5
5
21
Köinge
t 4 14
252
287
8
—
32
44
—
11
1
2
14
Svartrå
12
231
242
17
16
—
33
8
—
12
3
2
17
Sibbarp
27i
401
450
10
—
55
8
—
19
9
12
40
Dagsås
iq
141
165
Ingen upplysning meddelad.
Fagered
387
397
5
24
—
47
4
—
21
6
2
29
Gällared
31 tV
404
402
7
16
—
54
36
—
14
1
0
17
Gunnarp
40^
443
486
—
—
—
64
40
—
19
—
34
53
Ljungby
41.1
645
675
11
5
4
89
44
—
36
17
24
77
Alfshög
161
178
195
5
13
4
26
32
—
13
3
4
20
Winberga
42
581
634
7
36
—
84
40
—
24
4
5
33
Stafsinge
31,1,
649
671
12
34
8
89
12
—
25
5
—
30
Morup
52i
1,137
1,173
22
32
—
147
20
—
93
2
2
97
Ilimble Härad.
Lindberga
57f
903
996
16
8
—
133
—
—
64
13
14
91
Torpa
16}
255
276
15
38
8
40
12
—
10
4
6
20
Hvalinge
33,\
477
487
24
32
—
55
24
—
32
3
4
39
Skällinge
36}
427
455
5
26
8
58
28
—
21
5
3
29
Nösslinge
in
213
223
3
16
—
30
28
—
17
—
—
17
Stamnared
10}
184
217
17
41
4
24
40
—
9
1
I
11
Träslöf
39}
814
846
29
16
—
102
8
—
42
11
14
67
Hunnestad
292
285
3
8
—
37
20
—
15
—
—
15
Gödestad
16}}
164
173
37
4
22
8
—
1
—
—
1
Grimethon
333
358
9
16
—
53
.36
—
23
—
1
24
Rolfstorp
44}
630
735
10
5
4
86
40
—
51
1
1
53
Tvååker
63}
987
1,048
17
6
135
8
—
49
15
29
93
Spännar])
23}
263
314
7
21
4
37
20
11
8
4
23
Ahrs!acls Härad.
Slöinge
21d
274
312
8
1 3
4
42
_
12
•»
10
24
Eftra
31}
431
446
4
—
—
72
36
13
1
1
15
Skrea
20 i
582
584
6
37
-
77
t 2
—
26
*>
3
31
Åhrstad
35-
578
628
6
32
81
20
—
17
6
10
O O
OO
23
Ärligt fallig-  vårds-understöd
pä socknen.
Årligt under-  stöd för ål-  drigt och or-  keslöst fattig-  hjon.
Fattigkassa.
i
Fattighus.
Fattighjon pä
hvarje
Anmärkningar.
R:dr
215
sk.
32
r.
R:dr
19
sk.
37
r.
4
R:dr
422
sk.
21
r.
4
40:de
En gosse försörjes genom kringgäng.
205
8
—
21
24
8
198
20
—
—
38:d'e
2 barn, fadren rymd, modren död.
218
5
4
14
5
4
102
14
—
—
27:de
349
21
4
33
16
—
94
20
8
—
21:ste
174
16
-
71
11
4
.
26:te
252
—
—
21
32
—
15
25
4
—
47:de
2 barn, fadren rymd.
—
—
—
43
10
8
86
32
—
—
17:de
640
18
—
17
16
—
10
43
4
—
17:de
74
43
4
12
36
—
171
46
—
—
18:de
673
32
36
26
8
304
—
—
—
36:te
5 barn, 3 fäder som ej bidraga.
528
16
—
40
26
S
100
—
—
—
44:de
2 barn, hvilkas fader är landstrykare.
1,598
17
4
40
26
8
221
14
8
—
23:dje
1,270
36
5
4
21:ste
212
32
—
31
26
8
101
37
4
—
26:to
914
21
4
40
26
8
14
32
—
—
24:de
211
3 /
4
40
26
8
17
19
4
—
30:de
70
16
—
—
—
—
73
18
—
—
26:te
211
26
8
40
26
8
45
6
8
—
36:te
1,183
20
—
50
16
—
—
—
—
24:de
20 barn af lala liderliga föräldrar, som ej bidraga.
116
24
__
69
30
49:de
JHjonet erhåller 11 R:dr, 2J t:na säd och 208
\ kannor mjölk.
42
10
8
42
10
8
123
9
4
1
337:de
365
16
—
26
32
—
9
5
4
—
29:de
498
16
—
40
26
8
154
42
8
1
26:te
1 barn, modren anklagad för barnmord.
1,401
20
—
40
26
8
889
43
4
—
22:dre
28 barn af 13 fäder, som ej bidraga.
196
32
—
31
42
S
133
16
1
25:te
256
6
8
30
480
1
24:de
8 barn, fattighjon genom föräldrarnes lättja m. m.
225
16
—
23
8
—
386
32
—
57:de
332
27
8
13
8
—
425
16
1
37:de
400
40
—
32
—
—
533
16
—
1
35:te
24
Socknens Namn.
Befolkning.
Kapitations-
Antal Fattighjon.
3
P
Ö
PT“
u=
5’
PT1
uttaxerad iatug-  skatt på stad eller
på oförmedladt
mantal.
afgift å 8 sk.
per mans- och
i sk. per
C» Q.
O
3 CÖ
(TB
Barn
13
under
år.
Summa.
O:
e
O:
p
qvinsperson.
-a
o
r
mank.
qvink.
427
453
K:dr
sk.
r.
R:dr
60
sk.
36
r.
19
2
21
394
406
8
10
8
63
20
—
13
—
5
18
445
499
4
21
4
67
20
—
28
—
—
28
170
125
—
—
—
23
44
—
7
—
—
7
561
616
2
28
—
76
40
—
38
1
1
40
343
411
1
26
8
49
—
25
4
5
34
275
273
2
10
8
37
8
6
2
4
12
422
416
—
—
—
105
—
—
Ingen upplysning lemnad.
238
216
—
—
—
35
28
—
d:o
d:o
d:o
911
927
9
32
—
129
32
—
39
8
7
54
226
199
6
—
—
30
36
—
4
1
2
7
397
410
10
16
—
56
4
—
24
2
4
30
314
319
7
29
4
45
44
—
11
2
—
13
669
673
13
20
—
89
12
—
42
9
4
55
462
497
5
—
—
63
20
—
20
4
3
27
189
188
3
21
4
26
28
—
5
—
3
8
156
179
7
32
25
16
7
2
2
11
412
426
10
34
8
104
8
12
5
6
23
358
334
5
26
8
54
16
12
2
—
14
879
907
från 4 mat-  tin 14
32
_
125
20
43
1
1
45
263
249
7
10
8
38
36
—
6
1
2
9
918
1,011
10
—
—
142
—
51
7
6
64
796
856
8
16
—
106
—
67
2
1
70
971
1,043
13
16
—
134
24
46
10
6
62
247
266
3
5
4
39
4
7
7
973
1,025
17
26
8
138
8
—
61
28
30
119
Asige . . .
Abild . . .
Wessige. .
Askome . .
Drängsered
Kroksered .
Halmstads Härad.
Holm
Söndrum
Wapnö
Harplinge
Steninge
Getinge
Räfvinge
Slättåkra •
Qvibille
Öfraby
Kinnared
Tönnersjö Härad.
Tönnersjö
Eldsberga
Snöstorp .
Trönninge
Enslöf . .
Breared .
Thorup .
Höks
Tjerby. .
Weinge .
Härad.
20»-
25j
10}
20f
27I
-
R
24 4
52}
30}
25g
50
13}
13}
31-,
26|"
394
14}
6'lfV
4 9,7
3o
58t7,
13|
3G
25
Årligt fattig—
vårds-understöd
på socknen.
Årligt under-  stöd för ål-  drigt och or-  keslöst fattig-  hjon.
Fattigkassa.
Fattighus.
| Fattighjon på
hvarje
Anmärkningar,
K:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
It:dr
sk.
r.
270
16
—
35
5
4
266
32
—
31:ste
317
16
—
28
—
—
433
—
—
1
44:de
175
16
—
10
42
8
117
21
4
33:dje
11
16
—
—
—
—
51
35
4
50:de
249
4
—
18
45
4
358
20
8
29:de
125
—
—
9
20
112
22:dre
104
8
—
19
36
—
37
33
4
—
45:te
467
5
4
21
33
4
241
10
34:de
182
30
—
40
26
8
34
14
—
60:de
474
41
4
33
36
—
609
26
8
1
26:te
214
32
—
37
4
—
554
45
4
47:de
401
42
8
18
10
8
15
24
—
24:de
211
S
—
24
—
—
67
10
—
1
34:de
109
32
—
25
16
—
201
—
—
1
47:de
143
26
8
16
20
“
160
44
8
1
30:de
277
2
4
25
1
3 Otto
130
32
—
—
—
—
246
32
—
42:dre
684
—
25
33
4
105
28
—
1
39:de
174
5
4
29
32
—
38
18
—
1
56:te
753
2
8
38
2
—
—
—
—
30:de
578
32
—
12
32
—
377
37
4
23:dje
875
5
4
17
32
—
35
—
““““
29:de
79
42
8
11
20
118
22
8
73:dje
802
37
4
16
—
—
—
—
—
1
16:de
Berättelse öfver Hallands Län för åren 1848—1850.
2 G
Socknens Namn.
Befolkning.
Uttaxerad fattigskatt
pä stad eller
på oförmedladt
mantal.
Kapitationsafgift
ä 8 sk.
per mans- och
4 sk. per
qvinsperson.
Antal Fattighjon.
3 O
ra
r* -c
Barn under | ,f.
13 år. £
mank. qvink.
Knäred . .
Laholm . .
Renneslöf .
Ysby....
Karup . . .
Skummeslöf
Hasslöf . .
Wåxtorp .
Hishult . .
43f
384
25
lill
1 1 IG'
29 J
u u
20
52,’f
Summa —
987
731
702
341
020
344
390
1,051
041
1,004
702
843
370
040
345
450
1,129
071
lt-.dr
3
14
15
15
12
8
0
0
5
sk. r.
40
16
16
16
45
42
10 8
10 8
R: dr
132
109
108
50
79
49
55
143
91
sk. r.
28
20
36
16
24
12
36
16
16
89
25
10
7
18
11
10
47
28
49,029
53,005
91
20
28
13
22
14
16
01
31
102,034
2,463 356 432 3,251
TsIT
Ärligt fatlig-  vårds-understöd
pä socknen.
Ärligt under-  stöd för ål-  drigt och or-  keslöst fattig-  hjon.
Fattigkassa.
,,
1 Fattighus.
1
Fattighjon pä
hvarje
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
294
32
8
2 2
8
1,102
o
—
22:dre
552
—
—
40
2 G
8
1
—
—
56:te
438
—
—
21
32
—
119
28
—
1
57:cle
213
IG
—
21
32
—
—
—
—
56:te
543
2
8
22
—
—
15
33
4
1
57:de
315
—
—
40
2 G
8
411
20
49:de
262
29
4
28
3
4
511
5
4
1
53:dje
461
16
—
24
3 2
—
524
21
4
1
35:te
274
8
8
50
37
4
323
47
4
42:dre
40,627144
—
—
—
28,752 14
—
—
Anmärknin
28
För att visa så väl hvarje kommuns årliga fattigskatt som ock årliga
understödet till orkeslöst fattighjon, hafva lemnade natura - persedlar upptagits
till följande värden, nemligen: råg 10 R:dr, korn och rågblandsäd 6 R:dr 32
sk., hafra 3 R:dr och potäler 2 R:dr, allt Banko tunnan. Befolkningen och
kapitations-afgiften grunda sig på häradsskrifvarnes uppgifter för år 1850.
Af Länets 91 socknar hafva 70 uttalat behofvet af en arbetsinrättning,
dit sådane personer, som genom lättja och liderlighet nödgat kommunerna att
taga vård om deras barn, borde kunna försändas i de fall, då de icke kunde
förmås bidraga till familjens underhåll. Endast 3 socknar hafva på uppgifna
skäl afstyrkt en sådan inrättning, och de öfrige hafva dels icke besvarat frågan
härom, dels ock förklarat, att behofvet för närvarande icke påkallade en
dylik arbetsinrättning.
Omkring 120 barn finnas, hvilkas föräldrar icke kunnat förmås bidraga
till barnens underhåll; och antalet hade blifvit än större, om flere fattigvårdsstyrelse!',
hvilka medgifvit, att likartadt förhållande inom kommunen ägde rum,
hade lill siffran uppgifvit dessa barn.
Då flere fattig vårds-styrelser icke kunnat uppgifva dc fattigas antal och
underhållskostnad, innan nya fattig vårdslagen trädde i verkställighet, har ingen
generel jemförelse emellan fattigväsendet förr och nu kunnat göras; men
att så väl de fattiges antal, som ock kostnaderne betydligen ökats, synes af
följande utdrag:
1847.
1848.
1849.
1850.
Antal
fattig-
hjon.
Understöd.
Antal
fattig-
hjon.
Understöd.
Antal
fattig-
hjon.
Understöd.
Antal
fattig-
hjon.
Understöd.
Halmstad
Warberg
Tvååker
Lindberga
Slättåkra
Thorup
Weinge
Rolfstorp
66
86
49
46
32
57
29
30
B:ko R:dr
1,3751
1,256
314
3461
1081
360
661
54
72
1 44
87
141
50
65
132
52
B:ko R:dr
2,246
2,824!
1,153*
1,600
326!
533!
820
426!
80
126
94
83
52
63
132
47
B:ko ft:dr
2,5491
2,242?
1' 1 90a
1,180
3362
831i
1,068!
366?
86
100
93
91
55
62
119
52
B:ko lt:dr
2,434
2,275
1,401
1,270
401
875
802
498
Summa
395
3,881J
743j 9,930!
677
9,766
658
9,956
29
Inom dessa socknar har således från 1847 till 1850 de fattigas antal per
medium ökats som 100:164 och fattigvårds-understödet som 100:255. Detta
får dock icke anses till fullo gälla såsom norm för hela Länet, likasom man
bör ihågkomma att år 1850 lenmade en ganska god skörd.
Dessa statistiska beräkningar öfver fattigvården ämnar jag framdeles för
hvart femte år fortsätta, hvarigenom i en framtid ganska värdefulla bidrag
kunna erhållas för bedömmande af fattig vårdsfrågan.
§ 9.
Släder.
Kungsbacka. Invånarnes antal utgjorde vid 1850 års slut 560 personer,
deraf 357 skattdragande och 203 befriade från afgifter. År 1847 besteg folkmängden
sig till 529 personer, i följd hvaraf den under dessa 3 år ökats med
31 personer.
Stadens jord är. såsom tabellen upptager, endast ansedd till Ib mantal,
derutaf ena hälften blifvit tilldelad tomterna och är derifrån oskiljaktig, hvaremot
andra hälften i annan laglig ordning förvärfvas onder full äganderätt,
så alt å densamma, som är indelad i så kallade ”jordar”, hvilka i medeltal
hvardera innehålla nära ett tunnlands rymd, lagfart och fasta meddelas. Närbelägenbeten
af Götheborg åstadkommer, att stadens invånare icke kunna, me
O
O /
deist utöfning endast af vanliga stadsrnanna-näringar, bereda sig tillräcklig förtjenst;
och då stadens egna jordar äfven äro otillräckliga, har häraf blifvit en
följd, att icke få bland invånarne varit och äro nödsakade att, förnämligast
genom arrende af närbelägen jord å landet, söka förskaffa sig utväg att utaf
jordbruk hemta bidrag till sitt uppehälle.
År 1849 bildade åtskiliige personer hufvudsakligen bland stadens invånare
ett bolag, benämndt ”Kungsbacka Hamn-Aktiebolag”, i ändamål, att medelst
en pråm- eller båtled söka göra Kungsbacka-ån segelbar från fjärden intill
staden för åtminstone mindre farkoster och båtar. Utanför åmynningen bar,
förnämligast genom sjösqvalp, bildat sig ett sandre!', som för närvarande vid
vanligt vattenstånd hindrar all kommunikation äfven med de minsta båtar,
lill stort hinder för trafiken. Enligt det af Kaptenen vid Flottans Mekaniska
Corps Remmer uppgjorda förslag skulle denna sandrefvel genomskäras af tvänne
på fachiner byggda hamnarmar; och kostnaden derför är beräknad till 16,100
R:dr Banko, deraf aklie-ägarne tecknat 5,000 R:dr och statsanslag för resten
skulle sökas. Kommer detta arbete, såsom jag hoppas, att varda utfördt,
30
emotses med all sannolikhet, alt stadens sjöfart och rörelse skall öka sig och
fördelaktigt inverka äfven på öfrige näringsförhållanden.
Vid 1850 års slut voro i staden skattskrifne 22 minuthandlande, sorn
sysselsatte 10 handelsbetjenler, äfvensom 9 hökeri-handlande och 22 handtverkare,
deraf 2 bagare, 2 karduansmakare, 5 garfvare, 1 glasmästare, 1 guldsmed,
1 gördelmakare, 1 hattmakare, 2 kopparslagare, 1 murare, 1 målare, 2
skomakare, 1 skräddare och 2 smeder, hos hvilka såsom gesäller, lärlingar och
arbetare voro mantals- oell skattskrifne sammanlagdi 21 personer. Under
dessa 3 år hafva handlandernes antal ökats med 4; men härvid hör an mäl -  kas, att af uppgifna antalet fem väl ho i staden, men hafva ej någon salubod
eller drifva någon rörelse, tre äro boende å landet, och en innehafver kondition
såsom handelsbetjent uti annan stad, så att antalet af dem som idka minuthandel
endast belöper sig till tretton.
Deremot hafva antalet af handtverkare under samma Lid nedgått från
25 Lill 22.
För öfrigt linnas två färgeri-fabriker, hvarest sysselsättas tre arbetare och
en urfabrik, In fiken dock är så obetydlig, att idkaren ej har någon arbetare.
Uelsovården i staden ombesörjes af Provincial-Läkaren för norra delen af
Länet, sorn är här stationerad oell tillika antagen som Stadsläkare emot sär-»
skildt arfvode. Släden aflönar jemväl en examinerad barnmorska.
Uti stadens pedagogi, dervid en lärare är anställd, hafva under hvarje af
åren 1848 och 1849 tolf gossar njutit undervisning; men sedan cn folkskola
hösten 1849 blifvit i staden ordnad och kommit i gång, minskades lärjungarnes
antal i pedagogien lill tre, härrörande deraf alt folkskolan upptog de mindre
försigkomne barnen. Folkskolan förestås af en särdeles skicklig och nitisk
lärare, som lemnar undervisning uti alla de ämnen, hvilka i sådana skolor
vanligen föredragas. Också bevistades skolan år 1850 af omkring 50 barn,
deraf största antalet gossar, och della flitiga begagnande af folkskolan vittnar
tilräckligt om dennas ändamålsenlighet. Under sådana förhållanden har det
ansetts icke lämpligt upplifva den före 1846 års eldsvåda existerande småbarnsskola,
hvars fond, hufvudsakligen tillkommen genom en betydlig gåfva af
Ilög stsalig Hans Majit Konung Carl XIV Johan, fortfarande emsorgslullt förvaltas
af en direktion.
Fattigvården i staden ombestyres af kyrkorådet, och hafva de fattigas
underhåll hitintills bekostats dels af fattigkassan, och dels medelst uttaxering
efter antaget och lastsläldt reglemente. 1 anseende Lill de lattigas åiliga tillväxt
har uttaxeringen år efter år stigit.
31
Polisen har handhafts och handhafves af Stadsliskalen med biträde af
en stadsbetjent på stat. Vid marknader och andra tillfällen, då större folksamlingar
äga rum, a nia ges ett efter behofvet iämpadt antal nyktre och pålitlige
vaktkariar. Fyra brandvakter äro anställde, hvilka, två och två i sender,
patrullera hvarje natt. På stadens bekostnad underhållas tre slangsprutor,
två större och en mindre, hvilka serveras af dertill indeldt manskap.
Warberg. Staden, som äger sjö- och stapelstadsräLt, är belägen vid Katie"
a t och var fordom en betydlig handelsstad, samt väl befästad intill år 1830,
då fästningen demolerades.
Af stadens 260 tomter äro 249 uti enskildes ägo, och de obebyggda förete
vackra planteringar eller gagnelig» trädgårdar. Invånarnes antal uppgick
vid 1850 års slut till 1,814 personer, så att folkmängden på dessa tre år ökats
med 27 personer.
Stadens icke obetydliga, i tabellen uppgifna, ägovidd består, såsom i föregående
berättelse blifvit omförmäldt, till en icke ringa del af berg och ofruktbara
höjder, hvilka dels alldeles icke, och dels icke utan kostnader, öfverstigande
blifvande värdet, kunna odlas. Detta gäller icke blott en del af odaljorden,
utan äfven en del af utmarksjorden, både den sorn är och icke är indelad på
Lomtern». Öfriga utmarksjorden så väl sorn stadens odaljord brukas i cirkulation,
och de sednare åren har för märk Is en synnerlig omsorg och idoghet viri
jordbruket, härrörande, som det vill synas, af mindre liflighet i stadens hufvudnäringar:
handel och handtverk.
På hamnen är arbetadt sedan år 1788 och år 1850 blef elen färdig, i
enlighet med en af dåvarvnde Öfverdirektören, numera Öfversten och Ridd»-  ren A. E. von Sydow uppgjord och under den 22 Oktober 1843 af Konung
Carl XIV Johan i nåder fastställd plan, hvilken medtagit en kostnad af 44,000
R:dr Banko, men derförulan äro från och med år 1788 och till år 1843 å hamnbyggnaden
använde ungefär 29,000 R:dr, så att hela kostnadssumman bestiger
sig till 73,000 R:dr Bauko, deraf staden häftar i skuld till Staten för ett belopp
af 35,000 R:dr, allt Banko. Ehuru hamnen utgör södra slutpunkten af
Skandinaviens vestra skärgård, och blifvit betydligen utvidgad, samt lemnar
säkert skydd åt fartyg om 8 å 10 fots djupgående, och på redden säker ankarplats
förefinnes för 15 å 20 lots djupgående fartyg, hafva hamnen och
redden dock ej hitintills blifvit mycket anlitade som nödhamn, ej heller båtstaden
att fägna sig ål särdeles ökad liflighet i sjöfart och handel. Det bör
emedlertid förmodas, ali hamnbyggnaden genom den IäItade lossning och last
ning,
som förut ej kunde ske utan begagnande af pråmar, skall verka fördel
-
32
aktigt på rörelsen, oell att hamnen skall blifva mera besökt än hittills af sjöfarande,
sorn i Kattegat träffas af motvindar eller eljest behöfva söka land.
För de år, denna berättelse omfattar, hafva influtit följande umgälder, nemligen:
Hamnmedcl. Tolagsmcdei. Tullmedel. Summa.
1848
1,577: 31. 10. 555: is. 8.' 5,074: 18. — 7,387: 20. g.
1849  2,011: 12. 10. 618: 13. 8. 3,658: 0». 6. 6,287: 33. —
1850
1,820: 8. 4. 444: 35. 5. 4,127: 40. — 6,392: 35. 9.
som per medium utgör 1,863: 1. 8. 539: 22. 7. 4,286: 37. G. 6,689: 13. 9.
Importen består hufvudsakligen af vin och andra spritdrycker, saltad sill, torr
fisk, tran, salt och stenkol. Till utrikes ort skeppas förnämligast boktunnor,
stäfver af ek och bok, bräder, saltadt fläsk, linfrö, samt någon gång spanmål
och potäter.
Handelsflottan består för det närvarande af 1 brigg, 2 galeaser, 3 slupar
och 2 jakter om tillhopa 3l2xfS(j läster. Af dessa fartyg äro briggen och ena
galeasen mest sysselsatte med fraktsegling för andra städer.
De handlandes antal har minskats från 31 till 25 med 20 öppna salubodar.
Handtverkerierna äro icke lönande. Stadens 48 mästare, som tillsammans
sysselsätta 91 gesäller, lärodrängar och andra arbetare, äga icke sin bergning
af handtverket, utan måste söka binäring i jordbruket.
Allmänna undervisningen, vid en lägre lärdomsskola, bestrides af en
rektor och en kollega, samt vid folkskolan af en lärare.
Fattigvården faller tungt på stadens invånare. Utom det gamla fattighuset,
sorn rymmer 25 fattighjon, har fattigvårds-styrelsen låtit uppbygga ett
nytt fattighus, samt tillika inköpt ett hus, som blifvit till fattighus inredt, så
att 80 fattighjon nu kunna herbergeras. För deras underhåll och vård uttaxeras
årligen 2 å 3,000 R:dr Banko. Af donationer och räntor inflyta årligen
omkring 200 R:dr s. m„ som användas lill beklädnader och utackordering.
År 1850 uppgingo stadens inkomster till 2,750 R:dr 43 sk. 3 rst. Banko,
bestående i tomtören och några grundräntor, men hufvudsakligen arrende för
stadens publika jordar samt ränta för en del utlånta medel. Af dessa inkomster,
hvari tolagsmedlen 444 R:dr 35 sk. 3 rst. äro inberäknade, har, sedan
staden för hamnbyggnaden ådragit sig en betydlig skuld, årliga tolagsmedlen
blifvit såsom räntefrilt lån anvisade till hamnkassan, utan allt hopp om framtida
återbetalning från hamn- till stadskassan.
Genom
33
Genom subskriberade medel lill belopp af 673 R:dr 16 sk. Banko sliflades
år 1836 i staden en Sparbank, hvilken genom ett noggrannt och ordentligt
bedrifvande så vunnit i förtroende, att insättningarne hvarje år varit i
stigande. Sålanda utgjorde delägarnes fordringar den 31 December:
1848
67,195 R:dr 8 sk. Banko.
1849
75,136 » 35 » »
1850
81,253 » 27 » »
och bade insatserne sistnämnde år skelt på- 2,498 motböcker.
Sparbankens enskilda behållning utgjorde den 31 December:
1848
3,511 R;dr 19 sk. 6 rst.
1849
4,251 » i » — »
1850
5,135 » ii » 4 »
Invid staden är nu uppförd en såkallad Holländsk väderqvarn, som blifvit
skattlagd, och å hvilken stadens invånare få sin säd (örmålen.
Falkenberg har icke under dessa Irenne år undergått någon väsendtlig förändring.
Invänarnes antal uppgår till 917 personer, hvilka hafva sin utkomst
genom åkerbruk, inrikes handel och sjöfart, handtverksrörelse och fiske. Åkerbruket
är dock mindre lönande i anseende til! jordens magra och sandiga beskaffenhet,
och handeln är icke uti tilltagande. Utloppet af Ettra-ån, utmed
hvilken staden är anlagd, uppgrundas alltmer och mer af flygsand, hvarigenom
icke allenast båtfarten hämmas, utan ock hinder anses möta för laxens uppstigande
i ån, hvartill slutas deraf att laxfångsten aflagil.
Laxfisket utgör dock ännu, liksom fordomdags, stadens hufvudsakligaste
inkomst. Handtverkerierna äro föga gifvande, hvartill orsaken till stor del är
att söka deri, att idkarne icke besitta någon utmärktare skicklighet och färdighet.
Den egentliga handeln bedrifves med allmogen i kringliggande orter och
beslår i uppköp af en del trädvaror, hufvudsakligast bok och eksläfver, som
förarbetade afsändas lill Götheborg, och försäljning af sill, salt och manufakturvaror.
Eli Läkare har staden nu antagit med en årlig lön af 600 R:dr Banko.
Halmstad. Angående stadens läge och tomternas antal åberopas hvad föregående
berättelser innehålla, enär någon förändring deri under ifrågavarande
tidrymd icke inträffat.
Med Nissa-åns uppmuddring fortsattes årligen och kunna 9 fots djupgående
fartyg gå upp ända till bron och lossa invid stadens kaj.
Berättelse öfver Hallands Län för åren 1848—1850. ^
34
Hamnens inkomster hafva utgjort:
Är 1848
6,440 R.dr io sk. i rst.
» 1849
6,461 » 29 » i »
» 1850
6,267 » — » i »
eller i medeltal . . 6,389 » 29 » 1 »
Utgifterne under dessa Irenne år hafva uppgått till 15,989 R:dr 9 sk. 11
rst., så att hamnkassan ökats med 3,179 R:dr 29 sk. 4 rst. Banko. Vid 1850
års utgång utgjorde hamnkassans behållning 11,352 R:di 41 sk. 11 rst. Banko.
Tullinkomsterne hafva utgjort:
År 1848
39,795 R:dr 37 sk.
» 1849
41,729 » — »
» 1850
43,412 » 22 »
eller i medeltal  41,645 » 47 » 6 rst.
Export- och import-artiklar äro desamma, som uti sista berättelsen finnas
angi! ne.
Till utrikes orter har algått följande antal fartyg och båtar, nemligen:
År 1 848
330
>, 1849
327
» 1850
411 1,068
eller i medeltal  356.
Stadens handelsflotta utgjordes af:
Skepp.
Briggar.
Skonertar. Galeaser. Slupar. Jakter.
Summa.
År
1848 . .
. . 2
3
4 13 6
19
»
1849 . . .
. . 2
3
4 13 6
19
»
1850
2
2
4 13 6
18,
hvilkas sammanräknade drägtighet besteg sig:
År 1848 lill  847/^ läster
» 1849 »  848jnn »
» 1850 »  775-nfe »
Allmänna undervisningen bestrides vid en Lägre Lärdomsskola af en
rektor och tvänne kolleger, samt vid en Lankasterskola af en särskild lärare.
Dessutom finnes Folkskola med en lärare och en Slöjdskola för flickor, äfvensom
en Småbarnsskola.
35
Stadens inkomster uppgingo år 1850 till 9,818 R:dr 18 sk. 9 rst., deruti
inberäknade 667 K:dr 25 sk. 8 rst. saköresmedel, hvilka till större delen icke
utgått, utan för bristande tillgång blifvit förvandlade.
Handtverkerierna befinna sig med få undanlag i svagt skick, och arbetsförtjensten
deraf är ganska ringa, stundom knappast tillräcklig för idkarens
och dess familjs utkomst.
Sparbanken åtnjuter fortfarande stort förtroende och utgjorde delägarnes
fordringar:
den 31 December 1848
05,968 R:dr 35 sk. Banko.
» 31 » 1849
70,958 » 4 » »
»31 » 1850
75,254 » 20 » »
Af Sparbankens enskilda fond, som utgjorde:
År 1848
4,823 R:dr 21 sk. — rst.
» 1849
5,118 » 19 » 11 »
» 1850
5,568 » 26 » — »
utgå årligen 166 R:dr 32 sk. Banko såsom bidrag till Småbarnsskolans underhåll.
Laholm, anlagd på södra sidan af Laga-ån, ungefär | mil från dennes utlopp
i hafvet, är glest bebodd och har 147 tomter. Uppgrundningarne vid
åns utlopp fortgå, så att endast 2 å 3 fots djupgående båtar kunna inlöpa,
men litet längre upp bar ån tillräckligt djup för 9 å 10 fots djupgående fartyg.
Fabriker och inanufakturier finnas icke, men invånarne sysselsätta sig
mycket med tillverkning af vadmal, ullstrumpor, tröjor m. m., som afyttras
till handlande från Borås, hvilka sedan afyttra dessa tillverkningar öfver nära
hela riket.
Staden har Apothek, Läkare och Skola.
Halmstads Slott den 22 November 1852.
P. A. LEWENHAUPT.
H. J. Kleverström.
Carl Hane.
.ari .i f 1 >:i: 6!d,v .ii! ■ ijt iu ogii!y<j(]'.! ;k'; -• iii,;-
u'ji »'>);• : jj  «v 4a;i.S >i- • 2 7t * \ ..
• i ! 'i. .I<J gjdte-Hjj 3. t inland. j m.1ii
-..i:».. . a-, ■ -i *»i. i * j f n. i iwi • « - u(iii3<; jain ; i t** ,m>)/
1 ' : ' 4->:i! ■ : V- (Sl./I If•'Ji>i.XJ 5 3 ’• Ui>£ 'lii if; ij) (ig) ..jaj j-je.
• f<;antili' ^.:jh ,1 o
'• *' >' ' ' i • 1 '•! iJ“!' iijlt* ; i ;-.M ! 31!! . I .,(!,< {,
■
• \ !■ 3 '■ 'V ö . . .....
. jh lCj^Ul uti'?1 t}j!iÖl t;l»ijt
• t. i! H f.sM . . .
ti ;t c ?■ ! i.G  . !>-•'>!
ÖS' (f äjöo.i
'ibilc.i •••• ! iij iiäbihiti Ifto-ii'--..-i-, i'} ‘t l>:/i : W I-.,;.-
■
-;Ir '••••{•>•?- '.a jl) •-bii /.iii Hjlin ,:iabi ftiuni, :-j: iUl,hi'wij:;n; ii> •:
"i 1/iB ifKM , - fl** -ni b-.ij ,l(KJiJ!i: : jailil JfilClW/ 'jfi glliliyl 5‘i vjlij Lims j ubvUl
■-JiÄiiB. 3-1 ji lli/it '<> ' -.i..'!' *jl>( •!'jiäirf lii :
.fil- ‘.18 llj" JJ.-; <! iikj <; j;i ;■ <.j/. -J c i' t) (t jjii J 8
.Sr8i TJiifnsvo/* SS 113I ,)io!8 d:-. srnldR
r*i u uk\ /råd j <i
T AB Eli Ii Ilir Eandct inom Hallands Län för åren 1848 nied 1850.
Hemmantal.
Diverse Lägenheter, Verk
och Tnrättrun&ar.
Utsäde
a f
■
Medela fkastnintr.
sedan
utsädet
är afdraset.
——
S
f
a
-
SS
é
p a
'
Förmedladt.
S t, ;i n (1 i "
a
Räntor.
Klereci-Statens underhåll.
cn
O
cc
>—<
q
Uppskattadt
e»
</l
3
d
g
99
g'
0
^0
<x>
pr
©
0
©
6
0.
t»
CD
»
O
n
93
g
93
3
©
93
S3
W
O
93
2
93
3
>■
O
as
93:
O
d
-
aq
C/J
Cd
O)
värde.
Efter 2:dra Artikeln.
Arrende
Kostnad för
Rotering och
Rustning.
Folkskole-
Fattigför
Skiuts.
Väshållnins.
Diverse afgif-  ter, onera
Summa
i»
©
—i
O
3
O
©
—t
O
O
o
o
O
sr*
p
O?
i
0
Q.
99
©
3
©
©’
CD
d
C5
©
93
93:
a
©
©
qq
93
Cl
©
©
cn
93
93
qr
a>
3
0
Efter lista
Artikeln.
Efter 2 g.
Efter 19 och
21 SS-
Efter 22 g.
Efter 3:djc
Artikeln.
Bränvins
brännings
afgift.
Summa.
.1 ordenoks-  och Hem-  man tal,s-  Ränta.
Krono- och
Kvrko-tiondc.
Afrad.
Mantals-
penningar.
Hernin gs-  ören.
Summa.
medel.
Pastorers.
Kapellaners.
Kyrkobetje-
nings.
Summa.
afgirt.
sorjnmg
oell allman
besvär.
na
Stats-B
drag.
Mantal
Mantal
Mtl
Mtl
Mantal
Mantal
Mantal
St.
St.
St.
St.
St,
St
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
s.
r.
R:dr
S.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:r
s.
r.
R:r
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:r
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
U:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
S.
r.
R.dr
s
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
1 Laholms Fögderi. .
(15 rsi
ittct
36*
136*
283555
6«*V
8094
Ilo
1,022
57
211
Gil
2,011
30
4,190
3,109
6,999
3,800
56
10,802
158
21,006
12,731
24,803
14,181
220
55,745
2,774
2,984
9,161
4,080
17,110
2,480
103
2,173,000
_
_
2,122
36
521
12
5,347
19
10
32
6,900
_
14,973
41
12,100
25
2
4,120
15
10
640
3,120
—
11
16
—
20,000
9
—
298
12
—
5,590
—
—
7,82 i
32
—
388
32
—
1,310
32
—
9,524
—
—
—
—
7,957
40
—
1,952
32
—
3,667
32
—
2,047
26
—
66,012
—
—
Halmstads dito . . .
2o-iia
2*
9955
319*
788AV
908*
416
510
80
201
690
1,957
20S
5,5084
5,883
7,977
5,857
135*
11,3094
1,059
28,889
24,189
32,381
23,1724
076g
87,277
3,301
4,601
11,213
8,724
20,945
8,022
325
2,334,441
2,438
40
791
7
4
6,386
25
11
5
5,956
20
G
15,577
45
9
11,747
42
3
3,829
31
1,684
44
9
3,408
20
—
21
32
—
20,692
26
—
928
16
i 1
12,258
__
—
18,935
16
—
1,195
—
—
1,207
8
—
21,337
24
—
2,441
8
—
7,930
16
—
4,764
32
—
7,416
—
—
3,185
40
—
96,532
16
8
| Warbergs dito. . .
284§§4
120*
7
19
283*
714555
869*
39
00
13
33
321
472
178
3,400
7,138
5,451
2,055
92
7,343
740
12,758
27,023
10,318
0,133
320
43,193
4,258
4,224
9,887
7,313
9,114
3,054
905
1,925,000
1,981
24
464
15
10
4,984
37
34
2
10
3,707
45
G
11,172
20
2
14,965
38
3
2,543
38
3,555
44
2
2,773
—
—
12
—
—
23,850
24
5
2,934
—
9
10,458
4
7
16,228
—
—
1,831
8
—
1,826
40
—
19,880
—
—
2,007
36
—
10,082
—
—
079
—
—
4,445
—
—
7,197
40
—
92,712
38
1 1
Fjäre dito ,
394^5
78S?i
14
03
218|
768|5
9095
351
301
67
291
1,003
2,013
374J
695
7,5355
5,327^
5,0554
280
5,340
2,020g
3,5494
26,337
17,227
18,904J
1,230g
57,933 g
3,791
1,177
7,998
3,824
11,252
5,795
2,147,830
-
-
2,496
24
—
7,317
47
7
—
—
—
—
—
—
—
—
1,119
2
8
10,933
20
3
4,960
5
-
570
38
0
3,372
33
5
3,441
24
—
40
—
—
12,385
4
11
69
4 2
—
8,661
42
3
9,135
22
—
2,725
—
—
1,741
24
—
13,601
46
-
—
—
8,455
12
—
4,549
—
—
4,658
33
—
4,943
32
—
68,258
46
5
Summa
l,005f§fj
40815^
78J|
31821
1.104£45
2,915,H
3,556 J
910
1,899
217
796
2,625
0,153
790}
13,7994
23,525£
25,7 544
17,367g
503*
34,8604
3,977g
00,2024
90,280
90,751
02,451 i
2,458g
244,148g
14,121
13,040
38,259
23,941
58,421
19,351
1,393
8,580,27 1
-1
9,039
as
9,096
3 4
0
16,718
33
11
34
2
10
15
32
17,683
20
8
52,657
40
2
43,774
14
8
11,064
27
4
9,261
2G
4
12,742
44
85
—
—
76,928
16
4
4,230
23
8
36,967
46
10
52,123
2 2
6,139
40
—
6,186
® 1
64,349128
—
4,448
44
—
34,425
20
—
11,945
16
—
20,187
17
—
17,374
42
—
323,516
6
—
Hallands Landskontor don 10 November 1852.
lf. «/. Mlererströiti.
Till Berättelsen öfver Hallands Län för åren 1848—1850
T Allis IL ij flir (Städcrnc luoisa Hallanda
i-H
c7
O
O
i—3
sa: o
~ 3
Jord.
Utsäde af
Medelafkastning, sedan utsädet
är aldra get.
Underhållna
Kreatur.
Uppskattadt värde.
C/J
c
ter, Verk oell
lingar.
>
Pr
ca
>
3
qq
Betesmark.
3
as
H
3
3
SS
3
Q.
Hemmantal.
Hvete.
K
Oso
CJQ
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
lif1
%
Potates.
Hvete.
SS
050
OQ
Korn.
Hafra. |
Blandsäd.
Ärter.
Potates.
Hästar.
Oxar.
Kor.
Ungboskap.
C50
Svin.
Getter.
Hus och
Tomter.
Jord.
Bruk, Manu-  fakturist
Verk och
Inrättningar.
Summa.
St.
Tid
kpl
Tid
kpl
Tid
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
Tci-
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
SI.
St.
St.
SI.
St.
St.
St.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r
Laholms Stad ....
150
430
—
510
—
909
1,849
—
9
2
60
48
150
125
2
270
IO
300
192
600
500
10
1,620
97
6
250
36
20
65
—
104,039
IG
—
53,614
—
—
1,000
—
—
158,653
IG
—
j Halmstads d:o
224
324
20
216
10
702
1,242
30
13J
C
94
113
230
102
5
350
30
470
452
690
408
25
2,450
123
51
163
48
94
—
—
447,254
2
8
79,206
IG
—
22,100
—
—
548,560
18
8
Falkenbergs d:o
117
360
—
285
—
75
720
—
7H
3
156
85
87
16
1
180
14
700
390
485
75
3
950
54
14
146
28
20
80
—
133,827
—
20,446
—
—
—
—
154,273
—
—
Warbergs d:o
260
391
—
497
—
854
1,742
—
10
19
101
200
80
35
6
180
76
404
800
320
140
24
1,800
80
60
272
30
60
54
—
366,433
IG
—
60,083
16
—
18,400
—
—
444,916
32
—
Kungsbacka d:o . . . .
102
46
—
47
s
30
123
5
n
6
12
14
10
6
3
12
24
50
56
40
24
8
120
18
8
40
8
10
30
2
197,455
1
G
10,939
17
—
—
-
208,394
18
G
Summa
8531
1,551
20
1,555
15
2,570
5,677
3
4141
36
423
460
557
284
17
9921
156
1,924
1,890
2,135
1,147
70
6,940
372
139
871
150
204
239
2
1,249,008
36
2
224,289
1
__
41,500
,
1,514,797 37
2
Hallands Landskontor den 10 November 1852.
0
MM. J. Miteverström.
Till Berättelsen lifver Hallands Län för åren 1848—1850.
Milin för åren 1848 nied 1850
Ivlereci-Statens underhåll.
Ständiga Räntor.
Bevillning efter gällande Förordning.
Diverse
onera, räntor
och
besvär.
Efter 2:dra Artikeln.
Summa
Stats
Bidrag.
Bränvins
brännings
afgift.
Kostnad
för
rotering.
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
Arrende
medel.
Väghåll
ning.
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
Boskapsoch
Åkerskatt.
Mantals
penningar.
Kommini
strars.
Kyrkobe
tjenings.
Efter l:sta
Artikeln.
Summa.
Personer,
ej hörande
till viss
näring.
Pastorers.
Jord, Hus,
Tomter,Verk
och Inrättningar.
Af Embetsoch
Tjenstemän.
Borgerlig
näring.
R:dr
R:dr
R:dr
Rcdr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
101
110
500
736
lil
312
554
626
150
304
122
200
805
,122
30
32
40
20
2,507
409
1,635
266
347
2,249
1,097
195
165
1,724
2,831
437
1,017
297
373
16,028
to
40
24
32
29
24
141
600
430
180
720
311
900
110
200
108
110
2,000
315
5,547
22
29
256
2,000
809
123
2,020
889
128
1,991
400
1,120
320
453
179
289
550
11,672
32
24
40
20
24
168
660
867
416
,006
666
201
358
200
100
,254
200
32
32
40
24
26
1,058
168
823
452
7,283
1,525
1,291
6,593
750
3,027
3,096
366
776
987
916
2,077
6,744
470
41,624
29
24
24
32
20
29
40
32
40
KONGL. MATTS BEFALLNINGSHAFVANDES
Uti
©ötljcborgs o cl) o ljus £an
till
KOHGL. MAJ:T
i tina erad ni u het ufg ifn n
KM BETS-BERÄTTELSE
för åren 1847, 1848, 1849 oell 1850.
STOCKHOLM, 1853.
1*. A. NOBSTEDT & SÖM»,
Underdånig Berättelse om itillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Götheborgs och Bohus Län för åren 1847,
1848, 1849 och 1850.
§ i
Länds
allmänna beskaffenhet
(götheborgs och Bohus Län, beläget emellan 57° 33'ocb 59° 7'lat. sämb28° 46'
och 29° 55' long., gränsar i norr till Norrige, i öster till Elfsborgs Län, i
söder till Hallands Län och i vester till Kattegat.
Länets hela vidd beräknas till 43,31 qvadrat mil, hvaraf 2,04 öppen åkerjord,
4,08 äng och beteshagar, 34,86 utmark, skog och berg, samt 2,33 insjöar
och kärr. Föga upphöjdt öfver hafsytan, består Länet dock till större delen
af bergsträckningar, som mångfaldigt utgrena sig och bilda talrika dälder, hvilka,
i mån af befolkningens tillväxt, uppodlats till deras nuvarande fruktbarhet.
Länet har fem städer, nemligen Götheborg, Kongelf, Marstrand, Uddevalla
och Strömstad, samt är indeladt i fem fögderier, nemligen Götheborgs, Inlands,
Orousts och Tjörns, Sunnervikens samt Norrvikens, innefattande tillsammans
20 härader, fördelade i 21 länsmans-distrikter. Vid Länets kamerala
författning är den skiljaktighet i afseende å grunderna för hemmans-ulskyldernes
beräkning anmärkningsvärd, att i Säfvedahls, Askims och Östra Hisings härader
af Götheborgs fögderi, som från urålder lydt under Sverige, dessa utskylder
erläggas efter de här i riket i allmänhet gällande författningar, och således
efter för hvarje år fastställda markegångsvärden, dock, hvad det till Götheborgs
stad donerade Säfvedahls härad angår, med undantag af vissa indelta
boställen, efter en gång för alla bestämda markegångsvärden, men i Vestra
Hisings bärad af nämnda fögderi samt hela öfriga delen af Bohus Län utgöras
efter de grunder, som gällde för delta Län, innan det lades under Sveriges
krona, eller efter kronovärdi, utan förvandling.
Utom de talrika hafsvikar, som till någon del eller helt och hållet omgifva
betydligare landsträckor, förekomma inom Länet åtskilliga större eller
mindre vattendrag och sjöar, af hvilka särskildt må nämnas:
4
Götha-elf, som genomskär en del af Inlands och Götheborgs fögderier och
som, tvenne mil ofvanför utloppet, bildar tvenne ön Hisingen omgifvande grenar,
hvaraf den ena, kallad Nordre-elf, utlöper i Elfvefjorden, och den andia
vid Ny Elfsborg i Riföfjorden.
Idefloden, som till en del genomskär Norrvikens fögderi och utlöper i hafvet
norr om Strömstad; samt
Mölndahls ström eller Lilla Säfveun, som från Elfsborgs Län med en arm
leder genom Götheborgs stad och med en annan genom Partilleds socken förbi
skansen Westgötha Lejon; äfvensom följande insjöar, nemligen:
Landvetters sjön, Råda sjön och Dillsjön, belägne i Götheborgs fögderi;
Hällungen och Öresjö, den förra af § och den sednare af ungefär 1 i mils
längd, i Inlands fögderi;
Grindbys, Kollungeröds och Röds sjöar, af omkring f mils längd hvardera,
i Orousts och Tjörns fögderi; samt
Rullare-sjön, 3 mil lång, Nedra Korns-sjön, 1* naii lång, och Kärn af 1 mils
längd i Norrvikens och Sunnervikens fögderier.
I anseende till dess allmänligen bergiga natur företer landskapet ej några
betydligare slätter. De förnämsta af dem äro Backamo, en i Inlands Fräkne
härad belägen hed, som dock egentligen är en jemnad yta af en bergshöjd och
begagnas till mötesplats för Bohus Läns Regemente, samt Rönnings slätter, belägna
i Kongelfs socken af Götheborgs fögderi.
I äldre tider har iletta landskap utan tvifvel varit skogrikt; men förhållandet
är icke så nu, ehuru naturen dertill mer än mångenstädes lämpar sig.
Kärr och mossar finnas inom Länet talrikt nog, men mindre allmänt sådane
af större vidd, som genom uttappning kunna göras odlingsbara. Den enskilda
omtankan har redan, tid efter annan, förvandlat en del al de befintliga till
fruktbärande mark, utan allmänt understöd, om icke härtill bör räknas den
uppmuntran från Länets Hushållnings-Sällskaps sida, som deraf någon gång
framkallats.
I afseende å jordmånen förekomma väsendtliga skiljaktiglieler äfven inom
hvarje fögderi. På sätt i Länets föregående femårs-berättelser angifves, kan
man dock anse lera och lermylla utgöra de rådande jordarterna. Undantag
göra förnämligast: i Götheborgs fögderi Landvetters samt en del af Härryda och
Råda socknar, der jordmånen består mest af sand och klapper samt hvad man
kallar ör; i Inlands fögderi en del af Solberga, Romelanda, Westerlanda, Ucklums
och Hjertums socknar samt Fräkne härad, der de intill bergsträckorna
belägna hemmanen i allmänhet hafva en svag sandblandad jord; i Orousts och
Tjörns fögderi spridda ställen, hvarest förekomma sandblandad fimjord och
bränntorf; i Sunnervikens fögderi, mindre delar af Lahne och Tunge härader,
der sand och fimjord förekomma, samt Sörbygdens härad, som höjer sig till
en del 200 fot öfver hafvet och har i allmänhet ett hårdare klimat, än de
närmare saltsjön belägne delar af Länet, och hvarest jordmånen mera allmänt
är svagare, af sandig och fjella k tig beskaffenhet; samt i Norrvikens fögderi Bullarens
härad och den del af Watte och Tanums härader, som gränsar derintill,
h varest jordmånen ullmänligast består af sand, fjell- och myrjord. Man
har anmärkt, att jorden närmast intill hafskusterne i allmänhet har en starkare
alstringskraft, och alt den åkerjord, sorn från äldsta tider varit upptagen,
innehåller god lera, med svartmylla lill matjord och grundlager af mergel. 1
liera delar af Länet, ända till en mil från hafskusten och deröfver, förekomma
större och mindre bäddar af fossila snack- och mussel-skal, tillhörande ännu
i hafvet förekommande arter, och som i geologiskt afseende märkvärdiga, äro
det icke mindre i ekonomiskt genom de rika mergel-lager, som de bilda, hvars
nytta och användbarhet såsom gödningsämne ortens jordbrukare mer och mer
lärt sig att uppskatta.
§ 2.
Invånare.
Enligt mantals- och skattskrifningslängderna utgjorde Länets folkmängd
är 1850:
Mantalsskrifne, å landet: Mankön 37,883
» » Qvinkön 38,950 g q ggg
» i städerne: Mankön 7,475
» » Qvinkön 9,85517000
* 9 i. 163
Mantalsfrie, å landet: Mankön 36,057
» » Qvinkön 37,798 73 ojp
»
i städerne: Mankön 5,277
* » Qvinkön 5,318 ene
6
Enligt föregående feraårs-berättelser utgjorde Länets hela folkmängd:
År 1822  130,627
» 1827
140,185
» 1832
148,757
» 1836
153,600
» 1841
159,056
» 1846
170,175.
Jemförelsen häraf utvisar, att folkmängden, som under de nästföregående
10 åren ökat sig med 16,575, åren 1847—1850 vunnit en ytterligare tillväxt
af ej mindre än 8,438, och att folkökningen under hela den period, som förflutit
sedan år 1822, i det närmaste motsvarar 37 procent, eller i medeltal
för år räknadt 1,31. Härvid bör dock anmärkas, att städernes andel i denna
tillökning procentvis utgör föga mer än hälften mot landets. Ar 1822 utgjorde
nemligen städernes folkmängd tillsammans 22,251, som under åren till
och med 1850 ökats med endast 5,674, eller i medeltal för året knappt fir
procent å förstnämnde års folknummer, hvaremot landets folkmängd, som år
1822 utgjorde 108,376, men 1850 uppgick till 150,688, visar i medeltal lör
året en tillväxt af något öfver 1^ procent.
Den tillökning af folkmängden, som ägt rum under hela sist omförmälde
lid rymd för Länet samfäldt, öfverstiger något medeltalet af folkmängdens tillökning
i hela riket under lika tidrymd, efter den beräkning, som Tabell-kommissionens
sednast offentliggjorda sammandrag föranleder.
Hvad folkets bildning angår, förklarar jag utan tvekan, att den inom detta
Län är i framskridande. Det lider ej heller något tvifvel, att ju delta framskridande
i ännu märkligare mån skall uppenbara sig, sedan verkningarne af
den förbättrade folkundervisningen hunnit mogna och det uppväxande slägtet
efterhand ingått i det borgerliga lifvet.
Frågan om halten af ett folks sedlighet är under alla förhållanden, synnerligast
vid jemförelsen emellan tvenne icke aflägsna tidskiften, af den mest
grannlaga art, och låter sig svårligen afgöra efter någon fullt tillförlitlig måttstock.
Den enda arithmetiska grund, som i detta afseende kan hafva någon
giltighet, är att hemta från hrottmålsstatistiken, men äfven denna måste
man med varsamhet använda, för att icke löpa fara att vilseledas; ty enstaka
företeelser, som uppenbara sig endast eller nästan uteslutande inom antalet af
den lösa befolkningen, innebära icke något bevis om skaplynnet hos den egentliga
kärnan af folket.
7
Anledning erbjuder sig emedlertid icke att mildra det omdöme, sorn
härom i föregående femårs-berättelser uttalats. Vid jemförelse af förhållanderna
under år 1850, det sista för hvilket Herr Justitie-Stats-Ministerns underdåniga
berättelser angående civila rättegångsärender och brottmål äro i
tryck tillgänglige, med förhållanderna under de 6 sisla åren som sednaste femårs-berättelser
omfatta, ådagalägges, att antalet af lagbrott, för hvilka perso
ner
blifvit sak fällde i delta Län, förhållit sig sålunda:
a) Brott emot person och äganderätt.
1841—1843 i medeltal 738.
1844—1846 » 1,123.
1850 1,208.
*
b) Ofverträdelser af Politi- och Ekonomi-för fattningar.
1841—1843 i medeltal 913.
1844 —1846 » 2,239.
1850 1,969.
och har antalet sakfällde, jemförelsevis med folkmängden, förhållit sig
1841—1843 i medeltal såsom 1 till 106.
1844-—1846 » » » 49.
1850 » » ,, 57.
Då för hela riket i medeltal antalet af förbrott sakfällde åren 1841—1843
förhöll sig till folkmängden såsom 1 till 110, 1844—1846 i medeltal såsom
1 till 94, samt 1850 såsom 1 till 115, så ådagalägger det uppgifna förhållandet,
att Länets tillstånd, i omforma Ida hänseende, varit vida ofördelaktigare
än rikets i allmänhet efter medeltalet räknadt. Till det försämrade tillstånd,
som dessa statistiska uppgifter i öfrigt synas utvisa, antager jag såsom ovedersägligt,
att de hufvudsakligast bidragande orsaker varit dels det hos den arbetande
klassen, synnerligast i städerna, rådande, ännu alltför ohejdade drvckenskapsbegäret,
dels den moraliska smitta, som gemensambetsfängelserna fortfarande
sprida.
Jag t v i fia r icke, att ett omvändt förhållande skall visa sig, i den mån,
som genom moraliska medel, i förening med en ändamålsenligare lagstiftning
angående tillverkning och försäljning af bränvin, dryckenskapslasten kan hämmas
och det nyare fängelse-systemet allmännare kan bringas i verkställighet.
8
Utom i städerna inskränker sig näringsfliten i allmänhet inom detta Län
nästan uteslutande till jordbruk med dess binäringar samt sjöfart och fiske.
Husväfnader och andra landlmannaslöjder saknas visserligen ej, men de idkas
föga eller icke utöfver esna behofvet. I norra delen af Länet utgör dock te
o
O o
gel-tillverkning en icke oväsendtlig näringsgren och flerstädes å landet äro färgerier
och garfverier anlagde.
Om graden af Länets allmänna välmåga skulle bestämmas endast efter
behofvet af fattigförsörjning, så skulle ifrågavarande femårs-skifte fördetta Län,
såsom för hela riket i allmänhet, utvisa ett nog ofördelaktigt förhållande. For
att erfara om och i hvad mån bördan af fattigförsörjningen under sednaste
femårs-skifte ökats, har jag låtit upprätta ett sammandrag för hela Länet, utvisande
antalet af understödstagare inom samtlige faltigvårds-samhällen under
sisla åren af nästföregående tvenne femårs-skiften, eller 1841 och 1846, och det
sista af nu ifrågavarande tidrymd, eller 1850. Deraf visar sig, att antalet af
understödstagande utgjort:
År 1841, å landet 3,852
i städerna  2,334
hvaraf åtnjutit hel försörjning
å landet  1,062
i städerna
866 j ggg
» endast bidrag dertill
å landet
i städerna
År 1846, å landet
i städerna
hvaraf åtnjutit hel försörjning
å landet  1,300
i städerna  ^>^^^2 306
» endast bidrag dertill
å landet  3,655
‘ städerna  ■ < >3ii 4,999? 3p5
År
2,790
1,468
4,955
2,350
4,258 e j ge
9
År 1850, å liindet 5,192
i städerna  1,926
hvaraf åtnjutit hel försörjning
å landet 2,005
i städerna
920 g
» endast bidrag dertill
å landet 3,187
i städerna
1,006 r. inq
!__M937 i ig
varande i dessa summor inbegripna minderåriga barn
År
1841 till ett
antal
o
a
landet
af 1,026
i
städerna
» 5551581
»
1846 »
))
a
landet
af 1,470
i
städerna
» 651 2,121
»
1850 »
))
o
a
landet
af 1,595
i
städerna
» 7562,351
Denna fattigpersonalens tillväxt utgör dock ingalunda något bevis, att allmänna
välmågan inom Länet i samma mån aftagit. Att den materiella förmögenheten
tvärtom under sednare åren i allmänhet tillväxt, ja delvis betydligt,
är uppenbart. Dertill hafva samverkat dels jordbrukets och fiskeriernas
bättre skötsel, hvad det förra angår ostridigt till en del i följd af skiftesförrättningarnes
fortgång, dels sjöfartens förmånligare konjunktur, dels ock den
större utsträckning, som gifvits åt handels- och fabriksrörelsen.
Ehuru det i allmänhet icke visat sig någon brist på arbetare, hafva dock
arbetslönerna under en följd af år fortfarande något stigit. Tillfällen till arbetsförtjenst
hafva icke heller saknats, synnerligast i Götheborgs stad, hvarest
dagsverkspriserna likväl varit mera obestämda, emedan de flesta arbeten här
verkställas efter beting. Arbetslönernas benägenhet att stiga ådagalägges jemväl
genom följande jemförelse emellan de för Länet fastställda markegångspriser.
Dessa voro nemligen å årliga mansdagsverken:
År 1826
21 sk. 4 rst.
» 1827—31 i medeltal . . 25 » 9| »
Berättelse öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1847—1850. 2
10
År 1832—36 i medeltal . . 26 sk. 8 rst.
» 1837—41 » . . 27 » | »
» 1842—46 » . . 28 » — »
» 1847—50 » . . 31 » 6 »
§ 3.
Näringar.
Jordbruket är fortfarande Länets hufvudnäring, oell sädesodlingen (einnar
numera, äfven vid medelmåttiga skördar, icke obetydligt öfverskott utöfver
Länets egen förbrukning. Otvifvelaktigt kunde dock alkastningen vara vida
större, om allmogen med mera omsorg brukade sin jord; men dikning, ehuru
mindre sällsynt än förr, är allt för mycket försummad, och vexelbruk är bland
allmogen, änskönt i vissa orter mera än fördom, dock föga allmänt vedertaget.
Bönor oell andra skidfrukter odlas lemligen allmänt, särdeles i sodia delen
af Länet, hvarigenom ock under den härjande potales-sjukdomen nöden bland
de fattigare jordbrukarne väsendtligen mildrats. Hampa och humla odlas inom
detta Län föga. Linsäde är deremot icke sällsynt och odlingen af klöfver bar
på de sednasle åren betydligen tilltagit. Till sistnämnda förhållande har Länets
Hushållnings-Sällskap synnerligen medverkat genom införskrifning från
Belgien af större partier klöfverfrö af utmärkt god beskaffenhet och tillhandahållande
deraf åt Länets jordbrukare.
I södra delen af Länet är korn att anse som hufvudsäde. I den norra
deremot odlas mera hafre; dock är blandkorn der ock nog allmänt. I Inlands
fögderi intager vanligen allmogens besådda åkerjord 3*5 hvete, T2 råg, fg korn,
5 hafre, g blandsäd, l ärter och bönor, samt ^ potäter. Hemmanens inskränkta
ägorymd, som, åker och äng sammanräknade, efter medeltal ej kan anses högre
än 40 geometriska tunnland på hvarje helt hemman, och den nog långt
sträckta hemmansklyfningen medgifver ej i någon större mån begagnandet af
trädesjord eller odling af vintersäd, hvilken fordrar starkare gödning; hvaremot
odlingen af ärter och bönor, sorn sker dels ålskiljdt, dels sammanblandad!,
funnits för allmogens hushållning mest förmånlig, emedan detta säde icke allenast
bibringar jorden en större fruktbarhet, men äfven lemnar en kärnfull
frukt, användbar jemväl lill brödföda, hvarförutan bönhalmen, såsom af värde
för hästars utfodring, länder till besparing af den eljest knappa hötillgången.
11
Trädgårdsväxter odlas icke obetydligt å Hisingön, men annorstädes föga,
undantagandes ståndspersoners egendomar ocb Lill städerna gränsande hemman.
Plog och jernharf utgöra ortens förnämsta åkerbruks-redskap. Till dragare
begagnas gemenligen hästar, af större jordbrukare äfven oxar. Endast å några
betydligare egendomar linnas tröskmachiner anlagda.
Enligt de femårs-berättelserna åtföljande tabeller, beräknades utsädet inom
Götheborgs och Bohus Län, af hvete, råg, korn, hafre, arter och bönor tillsammans
År 1822 till tunnor 55,720
» 1841 » » 70,924
» 1846 » » 85,688
» 1850 » » 84,695.
Medelafkastningen af samma sädesslag, med afdrag af utsädet, beräknades
År 1822 till tunnor 227,017
» 1841 » » 324,184
» 1846 » » 382,920
» 1850 » » 380,732.
Utsädet af potates uppgafs
År 1822 till tunnor 14,142
» 1841 » » 26,312
» 1846 » » 32,583
» 1850 » » 33,505,
ocb afkastningen af samma rotfrukt, med afdrag af utsädet,
År 1822 till tunnor 105,280
» 1841 » » 219,593
>, 1846 » » 287,725
» 1850 » » 270,757.
Denna jemförelse-tabell utvisar, att jordbruket inom detta Län väl icke
under de sista fyra åren vunnit någon större utsträckning, men att det under
hela tidrymden från år 1822 till 1850 i den mån förkofrat sig, att utsädet
af spanmål och skidfrukter ökats med omkring 52 procent och af potates 136
procent, under det att folkmängden ökats med endast 36 procent.
12
Boskapsskötseln i Götheborgs och Bohus Län har varit att anse sorn stillastående
under en lång följd af år. För dess närvarande utsträckning kan
fodertillgången inora Länet anses tillräcklig. Ladugårdsafkastningen förslår
ock visserligen för landtmannens egna behof, men den fydler ingalunda äfven
behofvet för städerna, i synnerhet för Götheborg, hvarest följaktligen en betydlig
tillförsel af viktualier jemväl från andra landsorter äger rum. De till
feraårs-berättelserna hörande tabeller utvisa antalet af i Länet underhållna
kreatur sålunda:
Hästar.
Oxar.
Kor.
Ung-
boskap.
Får.
Svin.
Getter.
År
1822
17,639
1,842
34,530
15,748
63,955
15,120
648
»
1841
17,271
1,439
38,891
21,710
68,324
14,343
414
»
1846
17,831
1,739
41,885
20,347
67,003
15,213
228
»
1850
17,998
2,064
43,073
2-1,780
69,141
15,634
218,
I föregående femårs-berättelser är redan anmärkt, hurusom hemmansdelarnes
inskränkta ägovidd utgör ett nog allmänt hinder ej mindre för ladugårdens
utvidgande, än för åkerjordens vexel-bruk. Då nemligen gästgifverioch
kronoskjulsningen medför nödvändigheten för de flesta af allmogen att underhålla
en eller flera hästar och derjemte för hushållet kor företrädesvis äro
behöfliga, medgifver fodertillgången gemenligen icke att tillika underhålla oxar.
Halmen har hiltills utgjort det hufvudsakligaste foderämnet och stallfodring
användes endast å några få större egendomar. Den förkofran, som Bohusländska
landtmannens ladugårdsskötsel tidtals kunnat vinna, har derföre vanligen
icke kunnat bringas högre än att ett missväxtår varit nog att nedtrycka den
till dess förra låga ståndpunkt. Det bör dock vara att förmoda, att, sedan
klöfverodlingen nu blifvit mera allmän, samt då foder- och betestillgången
derigenom torde komma att närma sig ett rättare förhållande till åkervidden,
en fördelaktig verkan deraf på boskapsskötseln snart skall blifva synbar.
Sedan år 1834 har, i följd af Hushållnings-Sällskapets förfogande, en djurläkare
för Länet härstädes varit anställd. Dock har han icke heller under
den tid, som denna berättelse omfattar, varit från landsorten särdeles anlitad,
helst någon allmännare boskapssjukdom under denna tid sig icke yppat.
Detta Län äger icke någon utmärktare infödd race af husdjur.
13
För liästafvelns förbättrande äro tvenne beskällare ifrån Strömsholms
stuteri fortfarande här i Länet anställde. Genom Hushållnings-Sällskapets föranstaltande
blefvo dessutom för några år sedan, i ändamål att åstadkomma
en bättre afvel af arbetshästar, åtta Norska hingstar inköpta och till jordägare
i flera delar af Länet utiemnade för att på lämpliga lider till begagnande
upplåtas.
För fårafvelns upphjelpande inom Länet har Hushållnings-Säliskapel år
1847, sedan Kongl. Maj:t täckts för ändamålet bevilja ett anslag af allmänna
medel, stort 200 pund St., från Skottland införskaffat en stam-hjord af Cheviots-race,
till ett antal af 4 baggar och 64 tackor, som fördelades i 3:ne
schäferier i skiljda delar af Länet, nemligen å Holma i Brastads socken, Saltkällan
i Foss socken och Holm å Hisingön. Af dessa schäferier hafva de tvenne
sistnämnda sedermera blifvit förflyttade, det ena till Westersäters boställshemman
i Svarteborgs socken och det andra till Partilleds säteri i Partilleds socken.
År 1850 hade schäferierna vunnit den förkofran, att den Hushållningssällskapet
tillhöriga stam-hjord då utgjorde 101 afveisdjur (17 baggar och 84
tackor), jemte 39 lam om | år; och hade under tiden från schäferiernas anläggande
Sällskapet dels såsom premier åt förtjenta odlare inom Länet utdelat,
dels för spridande i orten å auktion försålt 16 baggar och 8 tackor, hvarförutan
54 baggar och 37 tackor tillfallit schäferihållarne i afkomst af schäferierna
enligt ingångna kontrakter, så att stam-hjorden med dess afvel under berörde
4 år tillsammans utgjort ett antal af 255 djur.
Att genom croisering med denna ädlare race den inhemska får-racen re
o
o
dan märkbart vunnit är ådagalagdt, och emedan Clieviot-fåren i Länets kustorter
väl trifvas, lider det ej något tvifvel, att ju ändamålet med deras införskrifvande
skall i samma mån än vidare befrämjas, som racen binner att ytterligare
spridas, förutsatt, att djuren fortfarande väl skötas.
Skolarne äro i detta Län, såsom i de flesta öfriga, ytterst vanvårdade.
Det är redan i det föregående antydt, att denna del af riket tillförene varit
skogiik; men för alt icke tala om de härjningar af fiendehand, som skäligen
antagas i forntiden hafva blottat detta Läns kuster och skär från skog, har
tillgången derå synbarligen medlagils under sistföiflutne och innevarande århundraden,
dels till byggnad af Salteriverk i skärgården och till trankokning
under sillfiske-tiden, dels i följd af de tidtals gynnande konjunkturerna för
trävarusképpningen och deraf härledda prisstegring, dels ock till fyllande af
det alltjemt ökade behofvet af bränsle för den inhemska ångfartygsrörelsen.
14
Af skogsbyggd kunna för närvarande icke andra delar af Länet få namn än
en del af Wälle och Tanums härader, Bullaren och Sörbygden saint det inre
af Inland. I allmänhet svarar tillgången å byggnadstimmer och bränsle numera
icke emot Länets behof. Furu- och granskogar äro de vanligaste. Löfskog
förekommer nästan endast å inägorna och består mest af björk och al,
sällsyntare af ek, ask, lind och hok. Vissa delar af Länet äro alldeles skoglosa,
och äfven i trakter, der skog finnes, äro många hemman blottade derpå.
Det är under sådana förhållanden en lycklig omständighet, alt bränntorf ännu,
ehuru foga allmänt, finnes att tillgå.
Någon under rekognition upplåten kronoskog finnes icke inom detta Län
och de liesta samfällighetsskogar äro lid efter annan skiftade.
Hushålluings-Sällskapet har, för att uppmuntra till återplantering af skog,
anslagit och utlastat belöningar, men hittills utan framgång.
Till boningshus begagnas inom delta Län i allmänhet, timrade byggnader,
täckte med tegel. Ladugårdarne äro dels timrade, dels uppförde af korsvirke
och bräder, sällan af sten, med tak ömsom af tegel, hunden halm saint halm
och torf. Allmogen har under sednare åren betydligen förbättrat sitt byggnadssätt,
så att det i vissa orter numera icke är sällsynt att finna bondgårdar
med beqvämt och piydligt inrättade åbyggnader. 1 skogstrakterna uppföres
stängseln mest af träd, på skoglösa orter deremot allmännast af sten.
Inom Götheborgs och Bohus Län finnas i landet endast följande till Bergsrörelse
hörande inrättningar, hvilka redan uti förut afgifne statistiska tabeller
finnas omförmälda, nemligen:
l:o ett stångjernsverk, privilegieradt för 500 SkU. smide, anlagdt å hemmanet
Munkedahl i Sunnervikens fögderi, och hvarvid tillverkades år 1841 560
SkU., åren 1842 till 1846 i medeltal 406 SkK, och åren 1847—1850 i medell
al 595 SkU..
2:0 ett puddlingsverk, år 1846 anlagdt i Götheborg med oinskränkt tillverkningsrätl,
och hvarvid åren 1848—1850 tillverkades i medeltal årligen 543
SkU. stång- och ämnesjern.
3:o ett manufakturverk, bestående af en räck- och 6 spikhamrar, privilegieradt
för 150 SkU. smide, anlagdt å hemmanet Munkedahl i Sunnervikens
fögderi.
4:o Trenne spik-, en knipp- och en planerhammare, å hemmanet Thorskog i
Westerlanda socken.
15
Enligt de af Bergskollegium offentliggjorda årsberättelser utgjorde jernmanufaklur-tillverkningen
vid dessa inrättningar:
År 1841 SkM Bergsvigt 1,231
» 1846
» » 280
» 1847—1850 i medeltal  » » 574
Å Malmön i Sotenäs härad har ett stenbrott börjat bearbetas, som lemnar
en utmärkt vacker granit, hvaraf afsättning vunnits icke blott å inrikes, men
äfven å utrikes orter.
Likaledes är vid Tjufkibl i Lycke socken ett skifferbrott af enskilde
upplaget.
Malmgångar, förande jern, och möjligen äfven andra metaller, förekomma
visserligen inom Länet här och der, men så vidt hittills erfarits, ej af den
mäktighet, att bearbetandet deraf ansetts kunna löna sig.
Fabriksrörelsen har inom Götheborgs och Bohus Län under ifrågavarande
tidrymd vunnit icke obetydlig förkofran.
Enligt de till Kommers-kollegium ingångna årsberättelser utgjorde antalet
af samtlige fabriker inom Länet:
År 1841  131
» 1846
142
» 1850
159.
Antalet af dervid anställde arbetare:
År 1841 2,309
» 1846
2,844
» 1850
3,422,
samt hela värdet af dervid åstadkomne tillverkningar:
År 1841 R:dr 2,529,875
» 1846
» 3,539,167
» 1850
» 5,128,212
Af berörde fabriksinrättningar voro följande utom städerna anlagde, de
flesta i Götheborgs fögderi, nemligen:
Styc-
ken.
Arbetar-  nes antal.
Tillverknings-
värde.
Bomulls- och Linne-Fabriker
1841
4
291
217,468
»
1846
3
302
260,339
»
1850
7
317
380,143
Segelduks-Fabriker
1841
2
487
199,319
»
1846
2
465
225,386
»
1850
2
419
297,247
Oljeslagerier
1841
4
21
100,190
»
1846
4
23
122,830
»
1850
3
27
121,501
Porterbryggerier
1841
1
50
154,291
»
1846
1
68
126,533
»
1 850
1
73
127,950
Skeppsbyggerier
1841
2
180
101,300
»
1846
2
220
112,500
»
1850
3
231
88,500
Sockerbruk
1841
1
180
773,389
1846
1
208
1,271,165
»
1850
2
306
2,411,623
Tobaks-Fabriker
184-1
2
45
34,679
»
1846
2
33
22,253
»
1850
1
16
12,342
Öfrige, af mindre betydenhet,
tillsammans . »
1841
29
307
228,255
»
1846
34
489
270,757
»
1850
31
303
190,262
Summa »
»
»
1841
1846
1850
45
49
50
1,561
1,808
1,692
1,808,891
2,411,763
3,629,568
Städernas fabriker komma nedanför närmare att omförmälas.
Utom
17
Utom de egentliga fabrikerna voro å landet såsom näringsutvägar begagnade:
Ö
ö
År 1846.
År 1850.
St.
Värde
R:dr.
St.
Värde.
R:dr.
Tullmjölqvarnar
128
235,072
137
241,889
Tullsågqvarnar
39
40,605
34
39,295
Stampverk . . .
14
11,356
13
11,356
Tegelbruk
37
90,326
48
227,076
Näst jordbruket utgör fiskeri-yrket Länets betydligaste näringsgren. Del
sysselsätter omkring sjettedelen af Länets befolkning och är att betrakta såsom
dels eLl sjelfständigt yrke, dels en binäring åt jordbruket. Utom det såkallade
småfisket vid saltsjöstränderna (småtorsk, koljor, hvitling, skäddor m. m.), som
jemförelsevis är mindre hufvudsakligt och föga vinstgifvande, sillfisket, hvilket
numera icke är af någon betydenhet, laxfisket och insjöfisket, som likaledes här
äro obetydliga, kunna Bohuslänska fiskerierna indelas i 3:ne hufvudgrenar,
nemligen" Storfiske (torsk, långor, helleflundror och gråsej), makrillfångst samt
hummer- och ostron-tägt. Uti föregående fe må rs-berättelser är det anmärkt,
huruledes fiskerinäringen i allmänhet illa skötes, i följd hvaraf den ingalunda
utvecklat sig lill hvad den kunde och borde vara. Storfisket vidlåder i allmänhet
det felet, att man icke vårdar sig om att bereda en god handelsvara
medelst fiskens slagtande och saltande ombord efter Engelska eller Norska
sältet; och genom otjenliga fiskredskap, hvarigenom äfven ynglet, och med
detsamma tillgången för en kommande tid, borttagils, har fiskerinäringens förkofran,
hvad flera väsendtliga fiskslag, och deribland sillen, angår, förhindrats.
Af de åtgärder som under sednare åren från Statens sida vidtagits, för
att åstadkomma ett ändamålsenligare fiskesätt och sorgfälligt re behandling af
den fångade fisken, bör det emedlertid vara att emotse för näringen båtande
verkningar, och ovedersägligt är, att spår dertill redan visat sig. Af de medel,
tillsammans 13,200 R:dr, som Kongl. Maj:l för åren 1847 —50 täckts anslå
till fiskeriernas upphjelpande i Bohus Läns skärgård äro premier utdelta:
a) för idkande af storfiske vid längre aflägsna bankar i Nordsjön med
däckade fiske-fartyg, så inrättade, att den fångade fisken kunde å
deni skötas och saltas R:dr 8,000.
Berättelse öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1847—1850. 3
18
6) för begagnande af stånd- eller sättgarn med afläggande af fin maskade
notars nyttjande R:dr 1,200,
hvarförutan såsom understöd åt välfrejdade fiskare, som intygats hafva genom
förlust af båtar och fiskredskap blifvit satte ur stånd att utan sådan hjelp
fortsätta sitt näringsfång, under nämnda år af berörde anslag utgått tillsammans
4,000 R:dr.
Så vigtigt, det är för fiskeri-näringens befrämjande att omförmälde premieanslag
varda fortfarande att påräkna, är det dock icke alt vänta en hastig
fortkomst ensamt genom detta medel. Lika angeläget tarfvas en kraftig handledning
äfven på den moraliska vägen. Den fattiga skärgårds-allmogens inrotade
vana att lefva för dagen och dess lika inrotade begär efter starka drycker
hafva nemligen nog allmänt försatt den i ett slags träldomstillstånd under
några förlagsman och gjort den liknöjd för all förbättring, men att dock
förbättring äfven på denna väg är möjlig är lyckligtvis ådagalagdt genom
undantag. Såsom ett sådant framstår förnämligast Smögens fiskeläge, hvarest,
i följd af en invånarne emellan för några år sedan träffad öfverenskommelse,
bränvinsförsäljning icke får äga rum, och der numera fiskeri-näringen, bättre
skött, gifver en större behållning, fattigvårds-besväret lättats och i allmänhet
det ekonomiska välståndet synbart går fram i bredd med den moraliska förbättringen.
Sjöfart utgör en vigtig näringsgren för Länets kustboer, hvilka för detta
yrke äga den utmärklaste skicklighet. Den sysselsätter en icke obetydlig folkmängd
den tid af året, som yrket kan bedrifvas. Inom riket idkas den mest
emellan närmaste kustorter och ä Wenern; utom riket ske befraktningarne
vanligast på Norrige och Danmark, men äfven på England, Holland, Frankrike
och Ryssland. Till största delen begagnas härvid inom orten byggda
fartyg och båtar. Under åren 1848—1850 voro dock omständigheterna mindre
gynsamma för denna landtmannanäriug än de nästföregående åren.
Inom Länet voro å landet till beskattning uppgifna fartyg och båtar om
5 lästers drägtighet och derutöfver
År 1841 ... . 327 stycken om tillsammans 7,407 läster
» 1846 ... . 367 » » 9,368 »
» 1850 ... . 387 » » 9,527 »
Jagten är icke att anse såsom någon allmännare binäring i detta Län,
änskönt den rika tillgången på skogsfogel i fjellbygden och sjöfogel i skärgår
-
19
dea kunde bereda en hufvudsaklig inkomst åt dessa orters invånare, örn jagten
ändamålsenligt sköttes.
Biskötseln har å vissa orter af Länet under sednare åren varit i tilltagande,
men är i allmänhet af föga betydenhet.
Åtskilliga handaslöjder öfvas med skicklighet, men knappast i någon gren
utöfver Länets eget bohof. Ali åkerbruks- och fiskredskap förfärdigas af allmogen
sjelf. Båtbvggeriet i Bohus Län öfverträffar de flesta andra orters.
Synnerligast eftersökas de båtar, som byggas å Koster och Oroust. Inom
Landvetters och Härryda socknar bereder sig allmogen någon biföi tjenst genom
förfärdigande af laggkäril, skeppsvirke, åror, stegar, trädgårdsstolar, m. m. som
afsättas i Götheborg. Åf qvinnornas handaslöjder är föga annat att nämna än
ylle- och linneväfnader till husbehof.
Färglafvars insamling har tillförene utgjort en icke oväsendtlig näringsgren
för den fattigare befolkningen, men är nu, i anseende till den minskade
tillgången derå, föga lönande.
Ingenstädes inom Länet har tjäru-bränning vunnit framgång, ej heller tillverkningen
af pottaska eller salpeter.
Endast i nordligare delen af Länet kan någon förtjenst genom iandvägaforsling
påräknas, och består denna uteslutande af plankors och bräders forslande
från närbelägna sågverk till stapel- eller allastningsorterna vid kusten, — mest
på vinterföre.
Såsom en binäring till jordbruket bör icke heller bränvinsbränningen lemnäs
obemäld, ehuru denna näringsgren på sednare tid betydligen inskränkts,
så att den icke kan jemföras med dess omfattning i de flesta andra landskap.
Antalet af till beskattning uppgifna bränvinspannor, som år 1831 uppgick
till 1,4-80, utgjorde år 1841 endast 881, och hade år 1846 ytterligare nedgått
till 363.
År 1850 utgjorde antalet af de till beskattning uppgifne bränneriverk
inom detta Län endast 215, af hvilka voro i lista klassen 139, 2:dra klassen
49, 3:dje klassen 25 och i 4:de klassen 2.
Handeln å landet med landtmannavaror, såsom spanmål, lin, linfrö,
lisk, åtskilliga slags ladugårdsprodukter, ved, timmer, tegel m. m. underlättas
genom beqväma kommunikationer sjöledes, och afsättningen deraf i städerna,
synnerligast i Götheborg, är under alla årstider liflig.
De norra häraderna hafva derjemte, sedan genom Kongl. Förordningen
den 24 Maj 1825 friare handelsförhållanden med Norrige inträdt, förmånlig
afsättning af landtmannavaror å detta rikes gränsorter.
Antalet af sockenhandtverkare å landet har under de sednare åren i betydlig
mån ökats. De härom af vederbörande meddelta uppgifter utvisa förhållandet
för åren 1841, 1846 och 1850 sålunda:
1841.
1846.
1850.
Socken-
handt-
verkare.
Lärlin-
gar.
Socken-
handt-
verkare.
Lärlin-
gar.
Socken-
handt-
verkare.
Lärlin-
gar.
Garfvare
1
1
2
2
7
5
Glasmästare
3
2
4
—
4
—
Murare
2
3
6
4
—
Skomakare
31
26
52
71
122
41
Skräddare
17
9
36
79
106
16
Smeder
9
3
18
19
23
—
Snickare
1
5
11
29
2
Vagnmakare
1
4
5
—
Färgare
2
—
2
1
Sadelmakare
—
1
—
Målare
—
—
5
1
Tunnbindare
—
—
1
—
Summa
65
41
122
193
308
65
År 1850 höllos inom Länet inalles 12 marknader, hvaraf 1 å landet.
För kommunikationernas lättande hafva följande arbeten under ifrågavarande
tidskifte blifvit inom Länet verkställde:
l:o
Omläggning af allmänna landsvägen vid Grytingen och
Klenåsbräcka i Sunnervikens fögderi, hvartill år 1845 anvisats
ett statsanslag af R:dr 1,480: —
2:0 dito till undvikande af Qvistrums och Jonshögens backar
i samma fögderi, hvartill år 1845 af allmänna medel så
-
som bidra» erhållits
O
3:o dito till undvikande af s. k. Svenshögens backe i Inlands fögderi,
hvartill år 1847 såsom anslag af allmänna merlelbeviljats
4:o dito till undvikande af backen förbi Bohus fästning, hvartill
år 1849 såsom bidrag af Staten erhållits ....
680: -
7,350: -
533: 16.
21
Dessutom har, utan allmänt bidrag, en beqväm färj-inrättning emellan
Götheborgs stad och Qvillebäcken å Hisingön, genom ett enskildt aktiebolags
försorg, kommit till stånd, hvarmedelst en väsendtlig lättnad i trafiken emellan
berörde orter blifvit beredd, och är för inrättningens underhållande bolaget
berätligadt att af vägfarande uppbära afgifter efter fastställd taxa.
§ 4.
Poti lisk Författning.
Kammarverk. Under den tid, som förevarande underdåniga berättelse omfattar,
bar inom detta Län hvarken tillökning i hemmantal i n träffa t eller något
hemman kommit i ödesmål. Genom skatteköp hafva dock kronohemmanen
minskats med Hrrei mantal, hvarmed följaktligen skattehemmanen ökats.
Å Krono-härads-allmänningen Brefjellet i Fräkne härad äro 15 nybyggen
upptagne, hvarå innehafvarne ännu njuta frihets-år.
Sedan tiden för nästföregående femårs-berältelse hafva tillkommit följande
lägenheter:
Oskattlagde, bebyggde torp, utjordar m. fl. lägenheter utan mantal,
som ej äro i något hemmans ränta inbegripne  348.
Backstugor  309.
Bebyggde lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig äganderätt 47.
Dito på viss tid eller lifstid 31.
Tullmjölq varnar  9.
Hvaremot minskning under samma tid ägt rum med
Tullsågqvarnar
Husbehofs-mjölqvarnar 2.
Husbehofs-sågqvarnar 2.
Af de i tabellen upptagne 13321 mantal gymnasii- och skolhemman äger
Gustafsbergs barnhus 94 mantal och de öfriga 124JI mantal tillhöra Hvitfeld
tska gymnasii-stipendii-in rättningen.
Hemmansklyfningen fortgår i ungefärligt förhållande till folkökningen;
men med undantag af vissa orter, synnerligast i skärgården, synas olägenheterna
deraf, med afseende å besutenheten i allmänhet, här i Länet vara mindre
än flerstädes.
Ett ungefärligt begrepp om hemmansklyfningens utsträckning vinnes genom
jemförandet af de i Länet befintlige hemmans antal, sådant det visar sig
22
i bifogade tabell, med de af vederbörande häradsskrifvare år 1846 för det
näst föregående året, enligt Kongl. Maj:ls nådiga befallning, särskildt meddelade
statistiska uppgifter, och hvaraf inhemtas, att inom detta Län antalet då
utgjorts af:
Ägare eller med ständig åborätt innehafvare af hemman .... 9,719.
O D
Boställsinnehafvare 1 53.
Arrendatorer och brukare af hemman  1,207.
I medeltal kan man härefter beräkna nära 4 åboer på hemmanet. Härutinnan
förete sig dock betydliga skiljaktigheter. Så exempelvis i vissa skärgårdsorler
förekomma ända till 100-delar af hemman; men dessa äro gemenligen
att anse föga annorlunda, än som bostadslägenheter för fiskare, hvilka
sysselsätta sig med jordbruk såsom binäring.
Skiftesverkel har inom detta Län haft synnerlig framgång. Sedan utfärdandet
af Kongl. Maj:ts nådiga Stadga derom den 4 Maj 1827 har intill 1846
års slut laga skifte härstädes öfvergått inalles 1,317||
förmedlade mantal.
Sedermera hafva under året 1847 skiftats 90
» 1848 »  56^|
» 1849 »  58M
» 1850 »  45H
Summa 1,568ij
förmedlade mantal eller mera än hälften af Länets hela ägo-område.
För de utflyttningar, som berörde skiften föranledt, hafva understöd af
allmänna medel till och med år 1850 blifvit beviljade med tillsammans 98,495
R:dr 16 sk, i rst.
Statsbidrag. Enligt bifogade sammandrag af de från fögderierna och städerna
inkomna statistiska tabeller, hvaruti statsbidragen upptagits särskildt för
hvarje slags hemman och näring, hafva sådana till Kronan ingående bidrag år
1850 tillsammans utgjort:
för landet  R:dr 163,137: 46. 6.
» städerna
» 108,003: 17. 7. 16 t
Enligt nästföregående femårs-berältelse utgjorde nämnde bidrag:
för landet  R:dr 160,952: 8. 3.
» städerna
» 76,032: 41. 9-236 985- 2 —
23
hvadan under nu ifrågavarande tidskifte statsbidragen ökats
för landet med R:dr 2,185: 38. 3.
» städerna  » 31,9 7 0 : 23. 10. 34-156. 14 1
hvilken tillökning hufvudsakligen är att tillskrifva den betydliga tillväxten al
Götheborgs rörelse.
Beskaffenheten af skattebidragen inom detta Län i allmänhet och sättet
för deras utgörande synes icke påkalla någon ändring särskildt för delta Län,
Grundskatterna utgöras i Askims och Östra Hisings härader såsom i Westgöthe
Länen för öfrigt med förvandling efter markegång eller in natura, men i hela
den öfriga delen af Länet, utom Säfvedalds härad, hvarest, med undantag af
vissa indelta boställen, utskylderna beräknas efter en gång för alla bestämda
markegångsvärden, hafva jordbrukarne den väsendtliga lindring, att sagde skatter
utgå efter jordeboks-värdi, utan förvandling. Vissa onera, såsom kronoskjuts,
inqvartering, brefbäring, snöskottning, leverering af kronoräntorna, m. m. äro
visserligen här, såsom i andra orter, icke för alla hemman lika tryckande,
men oberäkriadt hemmanens olika natur, äro dessa skiljaktigheter föga beroende
af annat, än bemmanens större eller mindre afstånd från allmänna farvägarne
oell ränte-levererin»s-stäIlena.
O
Hvad fattigvården angår, är dock den större eller mindre tyngden att
härleda från andra förhållanden. I allmänhet visar den sig mest tryckande
i skärgårds- eller kustorterna, der den lösa befolkningen är talrikast, naturligen
i följd af fiskar-allmogens obesutenhet och oförmåga att med strandfiske försörja
äfven de minderåriga och föråldrade medlemmarne af deras oftast talrika
hushåll.
Bland de onera, som hvila på jordbruket, inlager rustnings- och roterings-besväret
första rummet. Af Bohus Läns Regementes 904 nummer utgöra
400 rusthålls- och 504 rothålls-nummer, fördelade i 2:ne bataljoner. Redan
1776 fick norra sqvadronen af Regementet afsitta och förvandlades till lätt
infanteri, i afseende hvarå vissa vilkor bestämdes genom Kongl, brefvet den
15 Augusti 1777, och kontrakt med rotehållarne stadfästades den 20 September
1783. Ar 1791 fick äfven södra sqvadronen afsitta, men endast för en
tid af 50 år, och, enligt det med rusthållarne afsiutade kontrakt, emot erläggande
under tiden af vakans-afgift för häst- och sadelmundering. Sedan berörde
tid tilländagått, blef genom Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 14 November
1842 förordnad!, att södra bataljonen, utan att förändra sin ägande
rusthållsnatur, skall för en tid af ytterligare 10 år, räknadt från den 1 Ja
-
24
nuari 1843, fortfara alt förblifva infanteri, emot vissa bestämda vilkor, deribland
det hufvudsakligaste förmår, att ruslhållarne vid denna bataljon skola
under sagde lid försättas i åtnjutande af enahanda lindring uti rusltjenstskyldigbeterna,
som genom Kongl. Resolutionen den 15 Augusti 1777 blifvit
f. d. rusthållarne vid norra bataljonen af Bobus Läns Regemente i nåder förunnade.
Rustningsbesväret eller soldathållet inom detta Län är fördeladt på 1,048||
och båtsmanshållet på 1,472$! hemman. Då nu rusthålls- och soldatnummerna
utgöra 904, men båtsmansrotarne, oberäknade städernas vakante 100
nummer, endast 459, hvadan i medeltal endast lien hemman belöper sig på
ett rusthålls- eller soldat-rotenummer, men 3$® på en båtsmansrote, så enär
kostnaden för hvarje nummer af soldat- och båtsmanshållet öfverhufvud kan
anses ungefär lika, följer deraf att i medeltal de båtsmansroterade hemmanen
varit i mån af nämnde skiljaktighet lindrigare betungade, dock särskilda hemman,
mer eller mindre, efter deras olika natur.
Skjutsnings-bestyret är jemförelsevis icke särdeles tryckande inom detta
Län. Orsakerna dertill igenfinnas i landskapets läge, dess beqväma sjökommunikation
samt ångfartygstrafiken. En följd häraf har ock varit, att då, i anledning
af Eder Kongl. Maj:ts nådiga förordnande den 2 Augusti 1844, åtgärder
vidlogos för skjutsningens ställande på entreprenad, dessa mötte så löga
benägenhet hos den skjutsskyldige allmänheten, att, utom i Götheborgs stad,
hvarest redan tillförene skjutsningsanstalterna ordnats på ett med Kongl, brefvet
af år 1844 öfverensstämmande sätt, intill 1850 års slut, endast vid 2:ne
gästgifverier inom detta Län entreprenader kunnat åstadkommas.
Af samma skäl, som för skjutsnings-bestyret anförts, är äfven väghållnings-besväret,
med undantag af Götheborgs närmaste omgifning, der rörelsen
är utomordentligt liflig och tillgången å tjenliga grusningsämnen ringa, jemförelsevis
mindre betungande. I den mån, som de backiga delarne af allmänna
landsvägarne kunna blifva omlagde, skall ock underhållet än vidare lättas.
1 afseende å presterskapets och kyrkobetjeningens aflöning har, sedan näst
föregående femårs-berättelse a flåts, någon förändring icke ägt rum.
För värdesberäkningen af de i tabellen upptagna onera och allmänna besvär
äro enahanda grunder, som i föregående femårs-berätteiser följde.
Politi. Likmätigt Kongl. Maj:ts nådiga Förordning af den 29 Augusti
1843 hafva sockne-nämnder blifvit i socknarne å landet utsedde för handhafvande
af de bestyr, som högstberörde Författning stadgar. Derjemte äro, för
befor
-
25
befordrande af ordning och sedlighet å ställen, der i följd af en större och
mera sammanträngd folkmängd behofvel sådant fordrat, särskilde ordningsmän,
uppå vederbörandes förslag, af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
förordnade.
Folkundervisningen inom detta Län var vid 1850 års utgång icke ännu
fullständigt ordnad. Dock hafva anstalterna för detta ändamål sedan tiden för
sista femårs-berättelse så fortgått, att nämnde år endast 8 socknar återstodo,
som icke bragt sina folkskolor i verksamhet, nemligen i Götheborgs fögderi 1,
i Inlands 3, i Oroust och Tjörns 3 och i Sunnervikens 1.
Offentliga sjukvårds-inrättningar, bestämda för Länet i allmänhet, äro
1:0 Läns-Lazaretlet och Kurhuset i Uddevalla,
2:o Götheborgs Hospital.
Vid förstnämnda inrättning emottagas sjuka från hela Länet, med undantag
af Götheborgs stad.
Under redogörelseåret 1850 hafva vid denna sjukvårdsanstalt blifvit vårdade
391 personer, deraf från föregående året qvar'liggande 39 och under året
intagne 352, och hafva af dessa under året såsom tillfrisknade utgått 332,
aflidit 13 samt till följande året qvarlegat 16.
Inrättningens utgifter under samma år stego inalles till 6,211 R:dr 42
sk. banko. Fördeladt på underhållsdagarne visar beloppet en medelkostnad af
16 sk. 4f rst. för hvarje sjuk dagligen. Kurhusafgiften inom Länet har under
åren 1847—50 utgått med 5, endast ett år med 4 skillingar af hvarje mantalsskrifven
person.
Det nya sjukhus, hvarom år 1847 beslut fattats, var vid 1850 års slut
ej ännu fullbordadt.
Vid Götheborgs Hospital, hvars bestämmelse icke är uteslutande för detta
Län, vårdades under åren 1847—50 inalles 406 sinnessjuke, deraf 79 qvarliggande
från år 1846, och under tiden intagne 93 (inberäknade 75 profkurspalienter,
af hvilka 36 blifvit inlöste). Under samma lid utskrefvos såsom
friska 51, förbättrade 2 och obotade 9, hvaribland dock 32 profkurs-patienter,
och dogo 28. Vid 1850 års slut voro qvarliggande 82. Inrättningens utgifter
uppgingo under berörde 4 år till 38,239 R:dr 25 sk. 1 rst., eller i medeltal
årligen till 9,559 R:dr 42 sk. 3? rst. I förhållande till underhållsdagarnes
antal, utgjorde medelkostnaden för hvarje sjuk dagligen 14 sk. 2 rst.
och årligen 107 R:dr 37 sk. 6§ rst.
Berättelse öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1847—1850. 4
26
Det inskränkta utrymmet af denna mer och mer anlitade inrättning medgifver
icke en ändamålsenlig behandling af de sjuke, men till de väsendtlig»
förbättringar härvid, som behofvet högt påkallar, hafva tillgångar hittills icke
kunnat åstadkommas.
Helsovården å landet har under ifrågavarande tidrymd fortfarande varit
bestridd af 2:ne ordinarie och en extra provincial-läkare, den sistnämnde för
Oroust och Tjörns fögderi.
Försörjningen af de fattiga har fortfarande blifvit bestridd af församlingarne
dels genom de icke arbetsföras inrymmande i fattigstugor, der sådane
funnits, men i annat fall genom deras försändande från gård till gård, och
dels genom bestämdt understöd åt sådane, sorn funnits äga förmåga att sjelfve
något bidraga till sin bergning.
I afseende å gästgifveri-ordningarne är någon förändring under ifrågavarande
tidrymd icke skedd.
Antalet af krogar och andra näringsställen är under sednare tid sålunda
minskadt, att det år 1850 utgjorde å landet, inberäknadt Götheborgs å landets
grund belägne förstäder, men utom gästgifverierne 37
i Götheborg 63
i Länets öfriga städer 21
Tillsammans i 21.
Hvad angår anstalterna till odjurs utrotande, så har i detta Län, såsom
allmännast är fallet, icke kunnat till vägabringas någon för hela Länet gemensam
förening. Synnerligast hafva skärgårds-invånarne i allmänhet undandragit
sig deltagandet i kostnaderne för ändamålet, enär öarne svårligen äro åtkomliga
för de mest förödande rofdjuren, och, då något sådant der förmärkes,
det är lätt, att genom skallgång derifrån befria sig. Genom öfverenskommelse,
träffad inför Kongl. Maj:ts Befallningshafvande den 15 April 1842 och al
Kongl. Maj:t den 13 Oktober samma år i nåder fastställd, hafva 5 härader
samt 13 socknar af de öfriga häraderne tillförbundit sig att årligen erlägga 8
sk. banko för helt mantal och i förhållande derefter för mindre hemmansdelar,
hvilken afgift häradsvis, der hela häradet deri deltager, men eljest socknevis
uppbäres och samlas till fond för gemensam jagtkassa, hvarifrån såsom
premier betalas för nedannämnde rofdjur, då de dödats utom skallgång: fullväxt
björn 8 R:dr, björnunge 4 R:dr, fullväxt varg 6 R:dr, vargunge 4 R:dr,
fullväxt lo 4 R:dr, lo-unge 2 R:dr, räf 32 sk.
27
För öfrige orter i Länet, med undantag af öarne Oroust och Tjörn, gäller
till efterrättelse den af Kongl. Maj:t den 14 December 1758 fastställda
förening, enligt hvilken af hvarje matlag, som i hemmantal står, bör i det pastorat,
der rofdjur fångas, för hvarje björn eller björnunge erläggas 1 öre silfvermynt,
för varg eller vargunge, lo och mård f öre silfvermynt, för räf eller
räfunge ^ öre silfvermynt, och för hvarje örn, hök, glada, korp och kråka eller
unge deraf ^ öre silfvermynt.
Det bolag, som år 1845 bildat sig för försäkring af åbyggnader ocb lösegendom
å landet och för hvilket Eders Kongl. Maj:t den 13 Mars nämnde år
fastställt nådigt reglemente, har vunnit betydlig utsträckning. Bolaget är grundadt
på en minimi-teckning af 2,000,000 R:dr. Vid brandstodsårets slut 1850
utgjorde försäkringarnes antal 3,905 och ansvarighetsbeloppet, som år 1846
var 4,677,670 R:dr, hade vid 1850 års slut stigit ända till 8,885,260 R:dr.
Under åren 1847—1850 hade bolaget att ersätta inalles 33 brandskador med
ett sammanlagdt belopp af 18,645 R:dr 37 sk. 8 rst., hvilket i förhållande
till ansvarigbets-beloppet under samma tid i medeltal icke utgör fullt 3^ sk.
pä hvarje l00:de R:dr.
Af anstalter, som afse besparings- och understöds-ändamål, äro i öfrigt
för landet icke andre att anföra än sockne-magasiner, för anläggande hvaraf
detta Läns allmoge visar föga benägenhet, så att vid 1850 års slut endast
Irenne sådane inrättningar i hela Länet funnos och som tillkommit under sednaste
9 år, samt 2:ne sparbanker, inrättade den ena af Grosshandlande!! D.
Carnegie och den andra af Grosshandlande!! W. Gibson till nytta för det talrika
arbetsfolk, som är anstäldt vid deras fabriks-anläggningar å Klippan och
Jonsered nära Götheborg.
§ 5.
®léhlea\
Götheborg, Länets residensstad, sedan dess anläggning en af rikets förnämsta
handelsstäder, rättfärdigar numera äfven namnet af fabriksstad. Inbyggarnes
idoghet, lättad af stadens för deltagande i verldsmarknaden synnerligen
beqväma läge, har knutit handelsförbindelser med alla folk, för hvilka Svenska
flaggan hittills blifvit känd, och verkan deraf har varit ett ständigt vidgande
för afsältnings-fältet för inhemska arbetets alster. Följande statistiska
sammandrag öfver Götheborgs folkmängd, varuvexling med främmande länder,
sjöfart, fabriksrörelse, tullintägt m. m. skola bära ojäfaktigt vittne om den jemt
stigande förkofran, sorn staden vunnit, äfvensom om den inhemska näringsfli
-
28
tens tillväxt, synnerligast från den tid, då rikets allmänna författningar öppnat
en friare täflan för handel och näringar.
Götheborgs folkmängd, som
år 1822 utgjorde 15,868
»1841 »  17,893
» 1846 »  19,854
hade » 1850 stigit till  21,407.
Dessa uppgifter utvisa dock endast antalet af den folkmängd, som varit
inom stadens ägo-område boende, hvadan deruti icke inbegripes befolkningen
inom Carl Johans församling, som, ehuru å landets grund, likväl är att anse
såsom bildande en förstad åt Götheborg och derföre ock tillhör denna stads
polis-styrelses domvärjo.
Denna församlings folkmängd utgjorde:
år 1841
5,734
» 1846
6,095
och » 1850
6,960.
Stadens öppna jord användes fortfarande till odling af säd, potates och
foderväxter.
Såsom förhållandet är för riket i allmänhet, utgöra stångjern och bräder,
de sistnämnde af de dimensioner, som få namn af plankor och battens, Götheborgs
förnämsta utförsels-artiklar. Enligt tillgängliga officiella handlingar,
har utförseln deraf från nämnde stad sedan början af nästlidne århundrade
tilltagit sålunda:
Stångjern.
Bräder.
SkS
Tolfter.
Arén
1701—1720 i medeltal
58,798
13,031
»
1720—1740 »
72,403
18,704
»
1741—rno »
83,000
26,613
»
1761 — 1780 »
88,030
26,162
»
1781 — 1800 »
103,395
28,619
»
1801—1820 » ....
92,726
36,804
»
1821—1830 »
119,149
55,232
»
1831-1840 »
149,197
98,913
»
1841 —1845 »
145,252
135,433
»
1846—1850 »
173,687
180,643
29
Af andra slags jerntillverkningar och trävaror utfördes:
1801—10
i medeltal.
1811—20
i medeltal.
1821—30
i medeltal.
1831—40
i medeltal.
1841—45
i medeltal.
1846—50
i medeltal.
Spik SÅSI
Stål »
Bjelkar och sparrar st.
Spiror och mast-trän »
525
1,599
17,808
2,535
1,407
4,392
17,819
2,790
2,094
2,640
16,757
5,029
1,843
5,868
12,253
3,765
2,226
16,177
33,176
3,613
2,575
9,227
30,989
6,579
Utom ofvannämnde slags trävaror, hafva, såsom tillförene, fortfarande i
smärre qvantiteter utförts läckter, skeppsvirke, båtshaksskaft, åror, boktunnor,
takstickor, trädgårdsstolar, m. m.
Al öfrige varor, som vanligen utgöra föremål för skeppning till utrikes
ort, förtjena följande företrädesvis att nämnas, och har deraf utförts:
1827—30
i medeltal.
1831—40
i medeltal.
1841—45
i medeltal.
1846—50
i medeltal.
Alun
sm.
1,754
1,157
1,250
1,605
Ben
»
1,571
2,714
1,291
346
Brunsten
»
251
2,803
1,695
111
Färgmossa
Linfrö
m
5,295
27,840
9,120
1,891
T:r
1,116
6,445
5,936
2,477
Oljekakor
sm.
1,152
1,714
3,479
3,890
Spanmål, hufvudsakligen
hafre T:r
13,496
10,403
34,122
51,340
Mursten och taksten
St.
228,891
476,376
055,140
262,941
Tjära
T:r
905
1,614
2,113
1,350
Af ortens betydligare fabriks-tillverkningar hafva under sednare åren segelduk
och raffineradt socker äfven utom riket (hufvudsakligen i Norrige) vunnit
afsättning: och utskeppades:
1841—45
i medeltal.
1846
1847—50
i medeltal.
Segelduk
»
alnar
S£
23,479
13,789
25,043
Socker, raffineradt
U.
209,456
588,333
94,504
30
Hvad i öfrigt afsättningsorterna för de utskeppade varorna angår, så halen
väsendtlig förändring sedan år 1836 föregått med jern. Ända till nämnde
tid var afsättningen af Svenska jernet i Norra Amerikas förenta stater större
än i något annat land, men aftog derefter hastigt, så att beloppet af jern, som
härifrån till Norra Amerika under de nästföljande tio åren efter besagde år
skeppats för året, knappt uppgått till tredjedelen af hvad tillförene årligen
funnit afsättning i nämnde land, — en följd dels af den förkofran, som detta
lands egna bergverk under sednare åren vunnit, dels af den större svårigheten
ått täfla med det Engelska jernet, sedan differentialtullen derå i Norra Amerikas
förenta stater blifvit afskaffad.
Uti nästföregående femårs-berättelse har jag förmält det skäligen kunna
antagas, att afsättningen af Svenskt jern i Förenta staterne icke i vidare män
skall komma att inskränkas, enär det framgent måste blifva erforderligt förvissa
behof, såsom till stål, deraf en större mängd användes till verktyg och
redskap, och synnerligast till vagnsfjedrar, hvaraf behofvet för rörelsen å jernbanorna
är i ständig tillväxt; och har erfarenheten under den sedermera för
•
i
flutna tid gifvit ytterligare styrka åt denna mening.
Utförseln från Götheborg till Norra Amerikas Förenta Stater af jern, stål
och manufaktur smiden, som åren 1842—46 i medeltal för året utgjorde 31,885
SkU., uppgick nemligen under åren 1847—50 i medeltal till 64,453 SkU..
Af nämnde varor utfördes:
1842—4G
1847—50
i medeltal.
i medeltal.
Skffi
Skit
lill England
77,625
85,089
»
Frankrike
12,600
6,336
»
Danmark
5,500
6,417
»
Hannover och Bremen . .
15,800
5,919
»
Algerien
2,400
2,703
»
Brasilien
2,200
1,893
»
Ostindien
6,000
7,151
Al utskeppade bräder har under åren 1847—50 afgått:
till England i medeltal tolfter 80,702.
» Frankrike » » 46,250.
» Belgien » » 19,674.
31
till Danmark i medeltal tolfter 6,395.
» Algerien » » 9,634.
» Spanien » » 3,533.
» Brasilien » » 3,739.
Hvad Götheborgs importhandel angår, så utvisar nedanstående, på officiella
uppgifter grundade sammandrag, att den under de sednaste 29 åren likaledes
vunnit en betydlig tillväxt. Synnerligast anmärkningsvärd är denna tillväxt
för sådane lmfvudsakligare införselsartiklar som utgöra råämnen för fabrikernas
och handtverkeriernas behof, och i afseende hvarå den tillika innebär en måttstock
för omfånget af landets inhemska slöjder och konstflit.
Bomull.
Bomullsgarn.
Oll.
Socker, rått.
Tobaksblad
och stjelk.
&
<S
&
Åren
i
00
-24j
nfördes i)
medeltal \
165,448
förtull. efter
värde.
521,495
3,170,195
1,314,857
»
1 8.25-
-30
))
))
219,038
208,509
388,512
3,765,255
1,002,268
»
1831-
-35
»
»
397,672
539,077
583,607
4,24-2,962
1,289,887
»
1836-
-40
))
))
636,469
834,408
560,756
4,578,128
1,294,246
»
18*1 -
-45
»
»
1,981,335
1,279,419
640,904
7,522,635
1,478,430
»
1846-
-50
))
)>
4,501,507
1,361,250
566,353
10,083,029
1,609,91 1
Af lifsmedel och dryckesvaror utgöra följande de mest betydande importföremål,
hvarvid likväl bör anmärkas, att hvad de egentliga vällefnads-artiklarne
angår, de växande siffertalen i införselstabellerna ©tvifvelaktigt lill'någon
del äfven äro att tillskrifva en sorgfälligare tullförvaltning och införselafgifternas
nedsättning i den mån att mindre retelse till tullförsnillning ägt rum.
Kaffe.
Salt.
Sill, saltad.
Vin.
Årrak,Kon-  jak och
Rumm.
U
Tunnor.
Tunnor.
Kannor.
Kannor.
Åren 1822—24 infördes i medeltal
» 1825—30 » »
348,869
628,330
4-7,723
47,84-7
41,427
47,023
18,889
44,386
fKonjak
[förbud.
22,869
» 1831—35
» »
937,796
49,304
48,941
49,328
42,278
» 1836—40
» »
1,158,449
60,4-35
4-9,854
58,211
38,117
{» 1841—4-5
» 184-6—50
» »
1,909,999
64,487
53,340
68,624
60.891
» »
2,713,675
75,956
67,790
101,614
102,349
32
Utländska väfnader voro, med få undantag, till införsel förbjudne intill
år 1825. Derefter har införseln år efter år stigit, synnerligast af bomullsoch
ylleväfnader, deraf tullspecialerna upptaga i medeltal:
för åren 1825—30 . . . alnar 114,593
» » 1831—36 ... » 472,564
» » 1837—41 ... » 649,930
» » 1842—46 ... U. 186,021
» » 1847 — 50 ... » 279,665.
Härvid gäller likväl samma anmärkning, som nyss anförts i afseende å
vällefnads-artiklar i allmänhet.
Alt spanniål numera endast undantagsvis i någon större mängd införes, ådagalägges
af följande sammandrag, som dock omfattar 3:ne svårare missväxt-år.
införseln till Götheborg af spanmål af alla slag utgjorde:
åren 1827—30 i medeltal .... Tunnor 8,738
» 1831 —35 » .... » 6,670
» 1836-40 » .... » 23,457
» 1841—45 » .... » 3,843
» 1846-50 » .... » 8,314.
Till betydligare införsels-artiklar böra äfven räknas oberedda hudar, tran
och numera äfven stenkol, hvarmed förhållandet synes vara enahanda, som med
förut anförda råämnen af utländskt ursprung, hvilka till förädling eller vidare
beredning här införts:
Oberedda
Hudar och
Tran.
Skinn.
«
Kannor.
Åren
1827-30 infördes
i medeltal
192,565
36,999
»
4 831—35 »
»
429,033
58,943
»
4 836—40 »
»
352,533
58,044
»
1841—45 »
»
1,227,931
62,754
»
4 846—50 »
»
1,511,696
69,451
Af stenkol infördes år 184-7 100,892 t:r, år 184-8 174,418 t:r, år 1849
159,620 t:r och år 1850 230,803 t:r, eiler i medeltal för året 166,433 t:r.
Öfriga
33
Öfriga varor, som varit föremål för införsel under den lid, som denna
berättelse omfattar, änskönt sammantagne af icke ringa tyngd i handelsvågen,
hufva dock hvar för sig jemförelsevis varit af mindre betydenhet.
Egentlig transitorörelse har härstädes fortfarande varit ganska Inskränkt,
sä att nederlagsinrältningen varit att betrakta föga annorlunda, än som en
kredit-upplags-anstalt.
Hvad sjöfarten emellan Götheborg och utländska hamnar angår, så har
äfven den vunnit betydlig utsträckning, — en påtaglig följd af varuvexlingens
ökade omfång.
Följande tabeller, upptagande inkomna fartygs antal och lästetal under
åren 1836 och 1850, kunna bilda ett omdöme örn denna sjöfartens förkofran,
som synnerligast måste vara tillfredsställande med afseende å den jemförelsevis
mera ökade andel deruti, som Svenska handelsflottan vunnit.
Vid Götheborgs tullkammare inklarerades från utrikes orter:
År 1836.
Svenska fartyg
Norska d:o (utom post-ångfartygen)
Engelska d:o
A.rnerikanska d:o
Danska d:o
Hannoveranska d:o
Antal.
Lästetal.
195
306
44
36
21
4
12,784
19,134
3,665
5,799
458
122
Summa
År 1850.
Svenska fartyg (utom ångfartyg)
Norska d:o » »
Engelska d:o » »
Amerikanska d:o
Danska d:o
606
482
412
96
3
15
41,962
27,660
28,372
8,103
707
578
Transport
1,008
65,420
Berättelse öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1847—1850.
34
Hannoveranska fartyg
Ryska d:o
Finska d:o
Franska d:o
Belgiska d:o
Nederländska d:o . .
Mecklenburgska d:o .
Hanseatiska d:o . . .
Preussiskt d:o . . . .
Spanskt d:o
Transport
Portugisiskt d:o
Summa
Antal.
Lästetal.
1,008
65,420
7
261
3
269
3
294
11
693
3
174
6
475
5
274
4
576
1
225
1
90
1
93
1,053
68,844
Götheborgs utrikes handels och sjöfarts betydliga tillväxt ådagaläggés ytterligare
genom tillgängliga uppgifter om stadens tullintägt och vexelröi else.
Enligt tullkammarens handlingar har tulluppbörden härstädes, inberäknadt
lastpenningar, nederlags-rekognition, transito-afgift, fyr- och båk-afgift samt
afgift till handels- och sjöfartsfonden, men utom konfiskationsmedlen, utgjort:
Åren 4 81G—20 i medeltal B:ko R:dr
» 1821-25
» 1826 — 30
» 1831—35
» 1836—40
» 1841—45
» 1846—50
517,562: n. -  609,267: 22. -  704,773: 34. -  852,682: 46. -  1,083,918: 2. -  1,332,631: 20. -  1,858,943: - 11.
I afseende å de för förstnämnde 2:ne femårsskiften upptagna summor
bör anmärkas, att deruti inbegripes äfven den tull, som enligt 1816 års tulltaxa
utgått i Hamburger Banko, och hvilken här beräknats till Svenskt Banko
efter en antagen medelkurs af 128 sk.
35
Den betydliga tillväxt, som Götheborgs tulluppbörd enligt förestående
sammandrag vunnit, är så mycket mer bevisande om rörelsens förkofran,
som under den tidslängd, hvilken sammandraget omfattar, åtskil 1 ige i tulluppbörden
ingående afgifter, såsom konvoj-afgiften å utgående varor, lästetals-afgiften
och stämpel-afgiften, upphört, samt tullafgifterna å utgående varor
till största delen försvunnit eller blifvit betydligt nedsatte, och å en stor del
inkommande varor dels alldeles upphört, såsom för Bomull och Stenkol, dels
i mer eller mindre mån blifvit förminskade.
Angående Götheborgs vexelrörelse upplysa meddelade officiella uppgifter
att vexelsluten härstädes utgjort:
£ Sterling.
Hamb. B:ko
Mark.
Francs.
Gulden.
Åren 1842—45 i medeltal ....
,, 1846-50 » ....
222,090
378,115
2,248,000
3,236,685
1,848,626
1,900,854
150,250
98,375
hvartill kommer för åren 1847—50 ett belopp i Riksbanksdaler af tillsammans
104,871.
Frakterna voro år 1847 förmånligare än under många föregående år,
men försämrades de nästföljande åren i anseende till blockaden af Tyska
hamnarne och den politiska ställningen i Frankrike. Götheborgs skepps
rederi-rörelse
bar dock under ifrågavarande tidskifte vunnit en ei rinea förkofran.
Stadens handelsflotta, som
År 1836 utgjorde 69 fartyg om tillsammans 6,114 läster
» 1841 » 97 » » 9,552 »
» 1846 » 102 » » 10,210 »
hade » 1850 ökats till 151 » » 16,139 »
De flesta staden tillhöriga fartyg äro af utmärkt byggnadsarb kopprade
och snällseglande, samt användas till stor del i fart på transatlantiska orter,
hvilket med fördel kunnat ske under åtnjutande af den tull-lindring, som ägt
rum för å sådana orter producerade, med inhemska fartyg direkte derifrån
införda varor.
36
Minuthandeln, som vunnit ytterligare utsträckning genom det större antal
personer, hvilka i följd af 1846 års Handels-ordning härstädes sökt och vunnit
burskap å handel, har i allmänhet varit liflig, lönande och i jemt tilltagande,
så väl med spanmål och andra nödvändighetsvaror, som med öfverflöds-
och modeartiklar.
Någon grund för omdömet om den inrikes rörelsens tillväxt lemnar följande
från tullförvaltningen meddelade uppgifter om antalet af fartyg, som
från andra inrikes orter till Götheborg med förpassning ankommit och af
dem, som härifrån till andra inrikes orter med förpassning afgått. Det bör
härvid anmärkas, att förpassningsfrihelen under liden icke obetydligt utvidgats.
Ankomna.
Afgångna.
Stycken.
Stycken.
Åren 1822—25 utgjorde antalet af sådana fartyg i medeltal
350
378
» 1826—30
» » »
351
621
» 1831—35
» » »
508
768
» 1836—40
» » »
678
1,058
» 1841—45
» » »
570
1,014
„ 1846—50
» » »
636
1,287
Antalet af Handlande i Götheborg bar, enligt de till Landskontoret inkomne
taxerings-längder, utgjort:
Åren 1836—40 i medeltal .... 447.
» 1841—45 » .... 447.
» 1846
495.
» 1850
562,
och voro hos dessa sistnämnda år anställde 333 betjenter.
Hvad Götheborgs Fabriksrörelse angår, så har under den lid, som denna
berättelse afser, densamma förkofrats till mer än hälften högre tillverkningsbelopp.
37
Meddelade officiella uppgifter utvisa antalet af de å Götheborgs område
anlagde fabriker, antalet af de dervid anställde arbetare samt värdet at dervid
åstadkomne tillverkningar för åren 1842 och 1850 sålunda:
1842.
1850.
Ti
as
cr
E?
CO
p
>
B-
CO
CD
O
Tillverknings-
värde.
TI
Os
a4
P?
CO
-5
>
—5
cr
cs
CD
O
Tillverknings-
värde.
R:dr Banko.
R:dr Banko.
Bomulls-, Linne- och Ylleväfnads fabriker
Kattuns- och Ylle-tryckerier
8
3
478
14
99,207
5,090
8
3
1
346
10
1
90,005
2,932
686
3
11
5,922
7
21
8,791
2
11
12,690
4
32
70,148
4
11
1,640
3
16
5,300
- . .
1
9
4,154
1
19
16,000
3
3
3,220
2
3
2,591
1
2
4,166
—
—
1
529
835,024
1
226
120,000
3
5
1,233
2
10
7,000
1
10
2,600
1
2
1,900
—
—
3
8
6,748
2
2
6,953
3
1
1,198
4
17
4,654
5
21
7,140
Segelduks-fabriker
1
9
15
49
5,977
353,087
2
2
29
34,407
3
17
4,602
6
7
9,418
1
8
3,150
Strump-fabrik
9
3
3,400
1
83
21,889
1
1
150
3
14
5,566
17
86
72,892
24
268
225,853
Ur-fabriker
6
1
15
2
1,921
5,000
10
2
9
o
O
4,016
4,333
Öfrige mindre fabriker
6
li
1,801
12
44
9,695
Summa
73
755
595,505
109
1,730
1,498,644
38
Men, för att få fullständigt begrepp om vidden af Götheborgs fabriksrörelse,
måste jemväl alla de fabriker inbegripas, som, ehuru icke på stadens
grund, dock i stadens närhet inom Götheborgs fögderi äro anlagde, helst de
flesta af dessas idkare tillhöra Götheborgs samhälle, och fabrikernas anläggande
utom staden allenast afselt antingen ett beqvämligare läge i afseende å vattenfall
eller sjötransport eller, med eller utan sådan förmån, lindring i kommunal
utskvlder
och allmänna besvär.
»/
Antalet af fabriker i Götheborgs fögderi och dervid anställde arbetare samt
värdet af deras tillverkningar utgjorde enligt officiella uppgifter:
1846.
1850.
>
►=1
>
CT
er
Tillverknings-
er
&
Tillverknings-
pr
CD
oT
—t
CD
värde.
p*r
CD
-S
03
CD
värde.
R:dr Banko.
R:dr Banko.
Bomulls- och Linne-fabriker . . .
3
302
260,339
7
317
380,143
Segelduks-fabriker
2
465
225,386
2
419
297,247
Färgeriet-
4
49
38,264
3
50
44,236
Garfveriet-
4
20
43,592
2
23
49,770
Oljeslageriet’
4
23
122,830
3
27
121,581
Pappersbruk
2
15
8,366
1
17
8,629
Skeppsbyggerier
2
220
1 12,500
3
231
88,500
Sockerbruk
1
208
1,271,165
2
306
2,411,623
Tobaks-fabriker
2
33
22,253
1
16
12,342
Diverse mindre fakriker
18
461
304,914
10
272
207,899
Summa
42
1,796
2,409,609
34
1,678 3,621,970
Värdet af samtlige under Götheborgs Hallrätt förut lydande, så väl i
Götheborgs stad som i Götheborgs fögderi anlagde, fabrikers tillverkningar,
som vid början af detta århundrade, eldigt officiella anteckningar, inskränkte
sig till omkring 150,000 R:dr Banko utgjorde:
År 1827 R:dr 1,295,615.
Åren 1832—36 i medeltal  » 1,406,297.
» 1837 — 41 »
» 1,932,803.
39
År 1846
3,337,258
och » 1850
5,120,614.
Fabrikernas antal inom samma område var
År 1832: 89 stycken med 1,069 arbetare
» 1836: 101 » » 1,500 »
» 1846: 116 » » 2,754 »
» 1850: 143 » » 3,408 »
De egentliga handt ver ksyrkena i Götheborg synas, hvad utsträckningen al
deras verksamhet angår, icke hafva förkofrat sig i samma mån sorn handel
och fabriker, ehuru en stor del af dessa yrken ovedersägligen tillegnat sig fullt
så mycken konstskicklighet som man i andra rikets städer tinner. Att likväl
den ekonomiska ställningen inom dessa yrkens idkare under den sednare tiden
något förbättrats, bör vara att sluta deraf, att de på handtverks-corpsens
egna uppgifter grundade afkortningar å bevillnings-utskylderna för stadens
handtverksidkare i allmänhet under sednare åren varit vida mera sällsynta än
tio lill femton år tillförene.
Den mångsidiga och hastiga utveckling, sora, på sätt genom det ofvauanförda
är skildradt, den industriella verksamheten i Götheborg under sednare
tid vunnit, har icke allenast befrämjat stadens eget. välstånd. Äfven på kringliggande
landsorters näringar och konstflit har den haft och måst hafva ett
fördelaktigt inflytande. Den lifliga afsättning, som landtmannens produkter
och slöjdarbeten här funnit, vittnar derom uppenbart.
Jemlikt anvisning i de fastställde formulär-föreskrifterna, får jag vidare i
korthet redogöra för Götheborgs Undervisnings-anstälters samt Sjukvårds-, Fattigvårds-,
Arbets- och andra Välgörenhets-inrättningars tillstånd, sådant det enligt
vederbörandes uppgifter befanns år 1850.
l:o. Undervisningsanstalter.
A. Offentliga läroverk och andra stiftelser för undervisning i allmänhet.
a) Götheborgs Elementar-läroverk, motsvarande förra Gymnasium jemte Högre
Lärdomsskolan och Apologistskola:), hvarvid år 1850 antalet lärare i vetenskaper
och språk var  19.
Exercitiemästare  3.
Lärjungar  217.
40
För aflönande af gymnasii lärare-personal anslogs år 1652 kronotionde
från vissa socknar i Götheborgs och nästgränsande Län till ett belopp af 870
eller, sammanräknadt med anslaget till det lägre allmänna läroverket på stället
eller Trivial-skolan, 1,090 tunnor spanrnål, hvarjemte ett pi ebende-pastorat
anvisades åt hvardera af de 2:ne Theologie-Lektorerna och ett prebende-hemman
åt hvardera af de öfriga Lektorerna. Dessutom bar lärare-personalen
under sednare lid fått sig tillslagne hushyre-medel, som till bestämda belopp
utgå från Götheborgs stads kassa. Till läroverkets nytta äro betydliga fonder
att tillgå, hufvudsakligen medelst de i Bohus Län belägna så kallade Hvitfeldtska
stipendie-godsen, tillsammans 141^? förmedlade mantal, som testamenterats
af frami. Enkefru Margaretha Hvitfeldt den 22 Januari 1663, af hvilka
gods likväl 52f| mantal sedermera blefvo till Kronan indragne, men omedelbart
derefter lill det genom testamentet afsedda ändamål åter donerade.
b) Real-Gymnasium med 8 lärare och 53 lärjungar.
c) Folkskole-lärare-Seminarium med 3 lärare och 41 lärjungar. De i nåder
anslagne stipendii-medel till fattige elever utgjorde nämnde år 900 R:dr.
d) Domkyrko-församlingens Folkskola med 3 lärare och 505 lärjungar.
e) Christine församlings Folkskola med 3 lärare och 175 lärjungar.
f) Småbarnsskolan med 1 lärarinna och 125 lärjungar. Denna uppfostringsanstalt,
hvars fond från början tillkommit genom enskildes frivilliga gåfvobidrag,
'erhöll af stadens invånare, vid allmän rådstuga den 17 December 1841,
till anstaltens underhåll och utvidgning ett årligt anslag under påföljande 3:ne
år af 1,000 R:dr, samt ytterligare, vid allmän rådstuga den 2 Januari 1846,
2,000 R:dr. Efter denna tid har stadens bidrag utgått med 1,000 R:dr årligen.
g) Kjellbergska Flickskolan med 6 lärare och 30 lärjungar. I denna skola,
som grundlagts genom en af framlidne Grosshandlaren Jonas Kjellberg i lifstiden
donerad fond af 33,333 R:dr 16 sk. Banko och hvilken fond år 1850
ökats till 46,153 R:dr 20 sk., åtnjuta fattiga flickor af bättre härkomst undervisning
i christendom, geografi, arithmelik, historien, språk, musik och finare
handarbeten.
h) Willinska Fattigfriskolan. Deruti hafva år 1850 162 barn, hvaraf 91
gossar och 71 flickor, erhållit fri undervisning. Dessutom hafva uti den i
samma skola inrättade slöjda ('delning 30 gossar åtnjutit full föräldravård, bostad,
föda, kläder och undervisning, hvilken bestrides af 1 Inspektor, som,
jemte tillsyn öfver det hela, undervisar i öfre klassen, 1 lärare i Lancasterklassen,
2 lärarinnor, 1 lärare i vagnmakare- och snickare-handtverken och 1
41
lärare i smedsyrket. Derjemte meddela särskildt antagne personer vissa timmar
i veckan undervisning i sång, gymnastik och linear-ritning. Till bestridande
af kostnaderna för slöjdklassen uti denna skola hafva stadens invånare,
enär de tillgångar, som lill denna stiftelse och densammas underhåll från början
hemtats af enskildes gåfvor och bidrag, vid 1841 års början voro till stor
del rnedtagne, vid allmän rådstuga den 17 December samma år för kommande
året, eller 1842, anslagit 2,500 R:dr Banko, hvilket belopp jemväl under nästpåföljande
8 år, eller till oell med år 1850, årligen utgått såsom af stadens
invånare beviljadt anslag till samma inrättning.
i) Skolan å Stadens Barnhus, med 2 lärare och 25 lärjungar,
k) Prins Oscars Skola, för soldat-barn vid Kongl. Götha Artilleri-regemente,
med 5 lärare och 30 lärjungar. Skolans årliga bidrag beräknas till 535 R:dr
45 sk. 7 rst., och dess kapitalfond uppgick år 1850 till 24,892 R:dr 37 sk.* '
deruti icke inberäknadt värdet af en skolan tillhörig faslighet med inventarier,
upptagen lill 7,352 R:dr 46 sk. allt Banko. Utom förenämnde lärjungar, som
utgjorts af soldal barn, åtnjöto nämnde år 50 barn, tillhörande medlemmar af
Garnisons-församlingens civila afdelning, undervisning i skolan, emot årlig afgift
af 300 R:dr Banko. Vid skolans filial-afdelningar å Carlstens och Carlsborgs
fästningar undervisades af 2:ne lärare 26 lärjungar.
1) Fruntimmers-föreningens Flickskola, med 1 lärare, 1 lärarinna samt 28
lärjungar.
Skolans kapitalfond uppgick år 1850 till 12,503 R:dr 2 sk. Banko,
m) De Fattiges Vänners Skola, med 2 lärare och 24 lärjungar af qvinkönet,
som erhålla fri undervisning.
n) Evangeliska Brödra-Societetens Flickskola, med 7 lärarinnor och 64 lärjungar,
ursprungligen bestämd för döttrar af Evangeliska Brödraförsamlingens
medlemmar, men sedermera utsträckt lill skolungdom i allmänhet.
o) Göthilda-föreningens Skola, för gossebarn tillhörande Mosaiska församlingen,
med 4 lärare, utom musik-och skriflärare. Lärjungarnes antal varår 1850: 24.
B. Läro-anstalter med afsende å särskilda praktiska yrken.
p) Chalmerska Slöjdskolan. Denna för det allmänna och synnerligast för orten
gagneliga stiftelse, grundlagd genom en testamenterad fond af numera framBerältelse
öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1847—1850. 6
42
litine Kansli-rådet Chalmers, understödjes derjemte genom ett statsanslag af
5,000 R:dr årligen.
Utom Föreståndaren, sorn undervisat i mekanisk och kemisk teknologi,
har skolan haft 4 lärare, af hvilka en undervisat i fysik och en annan i elementar-kemi
samt tillika haft ledningen af de arbeten, som af eleverne i kemiskt-tekuiska
laboratorium blifvit föret agne, den tredje i mathemalik och linear-rilning
samt den fjerde i frihand-teckning, ornament-ritning m. m. Dessutom
har en verkmästare haft ledning af arbetet i den mekaniska modellverkstaden,
hvarjemte lärare emot särskild godtgörelse undervisat i Tyska och Engelska
språken. Antalet af elever, som begagnat undervisningen vid skolan
arbetsåret 1849—50, uppgick till 68, af hvilka en Norrman.
q) Navigationsskolan, hvartill staden låtit uppföra ett passande bus, har al
statsmedlen årligen åtnjutit såsom aflöning till 2:ne lärare 1,400 R:dr och till
underhåll af instrurneuter, kartor, böcker och inventarier 300 R:dr. Ar 1850
var elevernas antal 76, af hvilka 37 under loppet af året utexaminerats.
r) Sjömanna-Sällskapets Tackel-skola, med trennc lärare och 27 lärjungar, af
hvilka 21 åtnjutit fri undervisning. För skolan, som icke har någon särskild
kapital-fond, bestridas kostnaderna af Sällskapets kassa, som vid 1850 års slut
utgjorde ett belopp af 13,139 R:dr 38 sk. 6 »st., jemte ett bidrag af 500
R:dr, som den under Sjömanshus-Direktionen ställda s k. National-kassan från
och med år 1839 årligen lem nät.
s) Militärskolan för bildande af kavalleri- och infanteri-officerare, med 3 lärare
och 12 lärjungar.
t) Handels-institutet, stäldt under Handelsföreningens inseende och förvaltadt
af en bland dess fullmäktige vald styrelse, med 6 lärare och 38 elever, hvaribland
3 fri-elever, underhålles genom årligt bidrag af stadens tolagsmedel,
stort 2,000 R:dr, jemte afkomslen af inrättningens kapital-fond, som 1850
uppgick till 21,115 R:dr 31 sk. Banko.
u) Handtverksskolan, med 4 lärare och 118 lärjungar, samt en kapitalfond,
som, enligt uppgift, år 1850 uppgick till 9,683 R:dr 28 sk. 8 rst. Banko.
v) Slöjdföreningens Skola. Vid denna år 1848, till nytta för ortens näringar,
inrättade skola voro år 1850 anställde 4 lärare, af hvilka en undervisat i
Svenska språket, skriftliga uppsatser, historia och geografi, en annan i välskrifning
och räknekonst, den tredje i geometri, linear-ritning och frihandteckning
och den fjerde i modelleringskonst. Antalet af lärjungar utgjorde sistnämnde
år 46, uteslutande handtverksgesäller, fabriksarbetare och handtverks-lärlingar.
43
2:o. Sjukvårdsamt nit er.
a) Sahlgrenska Sjukhuset, grundadt genom enskilde donationer, hvaraf en
räntebärande fond samlats, som år 1850 uppgick till 135,589 R:dr 5 sk. 5 rsl.
Banko. Sjuksängarnes antal var samma år 65 och der vårdade sjuke utgjorde
ett antal af 778.
b) Stadens Sjuk- och Kurhus, hvarest år 1850 å den syphililiska afdelningen
vårdades 154 personer och å den icke syphililiska afdelningen 26, eller tillhopa
180 personer. Staden har anskaffat ett för ändamålet passande hus och
vidkännes bristen i undei hälls-kostnaden utöfver beloppet af den i staden inflytande
kurhus-afgift.
c) Garnisons-Sjukhuset, försedt med 75 sjuksängar, underhålles genom passevolans
emellan Kongl. Krigs-Kollegium och Battei i-cheferne vid Kongl. Götha
Artilleri-regemente. År 1850 vårdades här 802 sjuke.
d) Fattigförsörjnings-inrältningens Sjukhus, med 67 sjuksängar och en sjuknummer
år 1850 af 411, underhålles genom de medel, som till stadens fattigföi
sörjning i allmänhet inflyta.
3:o. Fnlli"vårds- och andrei Fäleörenhets-anstaUer.
“ O
a) Allmänna fattigförsörjnings-inrättningen, sorn med en räntebärande fond af
51,426 R:dr 20 sk. 3 rst., deruti inberäknadt värdet af inrättningens fastigheter,
och med inkomster, år 1850 uppgående lill 47,362 R:dr 22 sk. 7 rst.
Banko, genom dels uttaxerade medel, dels statsanslag, fattighjonens arbetsförtjenst,
räntor af kapitalfonden m. m. nämnde år lemnat hel försörjning åt 769
personer och försörjnings-bidrag till 762 personer, sjukvården oberäknad.
b) Stadens fattighus, der gamle orkeslöse borgare och deras enkor samt ålderstigne
stjenstehjon njuta underhåll och hvarest 89 personer, 23 af man- och
66 af qvinkön, år 1850 åtnjutit full försörjning. Inrättningen hade vid nämnde
års slut en behållen kapitalfond af 44,136 R:dr 22 sk. 6 rst. Banko.
c) Stadens barnhus, hvarest år 1850 underhållits 25 barn, som jemte skolundervisning
i barnhuset njutit l>el försörjning. Inrättningens inkomster af
fastigheter, anslag af tolagsmedlen m. m. utgjorde år 1850: 7,395 R.dr 28 sk. Banko.
d) Christine församlings fattigkassa, med en fond af 18,741 R:dr 25 sk. 11 rst.
Banko, från hvilken 793 R:dr lö sk. såsom fattigunderstöd blifvit år 1850 utdelade.
e) Sällskapet De Fattiges Vänner, som, med en kapitalfond af 15,061 R:dr
Banko, år 1850 underslödl 41 bushåll, 111 enkor och 63 ogifta fruntimmer
44
med åtskilliga persedlar och varor in natura, motsvarande ett penningebelopp
af 1,629 R:dr 47 sk.
f) En af Handelsföreningen förvaltad kapital-fond, som vid 1850 års utgång
utgjorde 32,250 R:dr 28 sk. Banko, af hvars afkomst 1,810 R:dr i gåfvor och
pensioner utdelats till 54 personer.
g) Holtermanska donat iöns-fonden, 4,000 R:dr Banko, hvaraf 228 R:dr år 1850
utdelats i pensioner lill 3 fattiga köpmansenkor härstädes.
h) Sernströmska dito, 16,666 R:dr 32 sk. Banko, deraf 950 R:dr utdelats till
10 personer.
i) Afl. Mamsellerne dansens testamenterade pensions-fond, 5,940 R:dr 19 sk. Banko,
deraf 338 R:dr 29 sk. fördelats åt 3 personer.
k) Enkefru M. C. Levgrens dito, till understöd för behöfvande köpmän eller
sådanes enkor och döttrar, 6,320 R:dr 7 sk. År 1850 utdelades häraf till 5
personer 342 R:dr Banko.
Sistnämnde 4 fonder äro alla ställda under härvarande Handelsförenings
förvaltning.
1) Lessiska donations-fonden, omkring 60,000 R:dr Banko, på grund af Kongl,
brefvet den 29 Oktober 1847 numera använd bland tillgångarne till en under
anläggning varande utvidgad sjukvårdsinrättning härstädes, under dervid
stadgadt vilkor att hvad af 5 procents ränta å fonden icke åtgår till ersättning
af vården ä sjukhuset af sådane ”stadens sängliggande fattige nödlidande
sjuke”, som under året blifvit enligt fattigförsörjnings-direktionens begäran å
sjukhuset intagne, öfverlemnas till bemälde direktion för att jemlikt testators
derom gifne föreskrift varda utdeladt.
m) Engelska församlingens fattigkassa, med en kapitalfond af 6,917 R:dr Banko,
deraf understöd år 1850 utdelades tili 7 af församlingens medlemmar.
n) Mosaiska församlingens Fruntimmer s-förening, med en fond af 2,691 R:dr
38 sk. 2 rst., deraf räntan, jemte årliga bidrag af omkring 200 R:dr Banko,
användes till understöd åt enkor samt undervisning åt fattiga flickor.
O ö
o) Lichtenbergska välgörenhets-föreningen, med en kapitalfond vid 1850 års slut
af 5,348 R:dr 47 sk. 4 rst. Banko, som årligen ökas genom tillfälliga bidrag
och tillägg med en tiondedel af räntan. De öfrige fa af denna användes till
understöd för behöfvande handtverkare, eller andra fattige inom Mosaiska församlingen,
antingen såsom gåfvor eller räntefria lån.
p) Enkefru Ingmans donation, utgörande 2,555 R:dr 26 sk. 8 rst., deraf,
enligt gifvarinnans förordnande, räntan utdelas till enkor och faderlösa barn,
45
samt äldre ogifta fruntimmer af s. k. pauvres honteux inom Gustavi eller
Domkyrkoförsamlingen.
q) Lindgrenska donationen, som tillkommit medelst numera aflidne Snickaremästaren
Magnus Lindgrens testamentarisk» förordnande af den 2 Maj
1843, hvarigenom han skänkt hela sin qvarlåtenskap till fattiga handtverkareenkor
och faderlösa handtverkare-barn inom Götheborgs stad och dess område,
hvilka gjort sig kände för gudsfruktan, stilla vandel, arbetsamhet och redlighet
i handlingssätt. De årliga understöden äro bestämda för enka till 50 R:dr,
för gossebarn till minst 16 R:dr 32 sk. och högst 25 R:dr samt för flickebarn
minst 10 R:dr och högst 16 R:dr 32 sk. Banko.
Inkomsterna af donationen utgjorde år 1850 i afkastning af fastigheter
och i räntor å utlånte medel 1,680 R:dr 27 sk. Banko. Samina år uppgick
understödslagarnes antal till 54, till hvilka utdelades 1,648 R:dr 16 sk. Banko.
r) Sjömanshus-direktionens årliga anslag af fattigunderstöd, till bräckliga och
nödlidande sjömän samt deras enkor och barn å kustorterna emellan Götheborg
och Torekov, för hvilket ändamål utdelats åren 1847—50 i medeltal årligen
3,862 R:dr 8 sk. 9 rsl. Banko. Antalet af dem, som år 1850 njöto slike
understöd, utgjordes af 125 sjömän, 327 sjömansenkor och 124 barn, eller tillhopa
576 personer. Till Carl Johans församlings vexelundervisningsskola har
jemväl från Sjömanshuset under berörde 4 år lemnals ett årligt bidrag af
500 R:dr.
s) Pensions-inrättningen för ålderstigne eller sjuklige tjenstehjon, stiftad Oscarsdageu
1849, såsom en gärd att befästa minnet af den då skedda invigningen
af Götheborgs nya börs. Inrättningens fond utgjorde vid 1850 års slut 34,396
R:dr 26 sk. Banko, som samlats genom frivilliga bidrag, deraf Grosshandlaren
D. Carnegie tillskjutit 13,333 R:dr 16 sk. Banko, hvarförutan ett belopp af
3,333 R:dr 16 sk. Banko jemväl af Herr Carnegie donerats till grundläggande
af en särskild byggnadsfond, derå räntan skall tilläggas kapitalet, intill dess
det afsedda ändamålet, bostäders anskaffande till sådane pensionärers inrymmande,
kan ernås. Denna särskilda fond utgjorde vid 1850 års slut 3,443
R:dr 30 sk. 2 rsl. Banko. Nämnde år blefvo 40 pensionärer antagne, hvilka
i årligt understöd åtnjuta tillsammans 1,583 R:dr 16 sk. Banko. Dessutom
utdelas af förslberörde fond 200 R:dr Banko årligen såsom premier till sådane
tjenstehjon, som i minst 10 år tjenat och fortfarande tjena å samma ställe,
och derunder utmärkt sig för trohet, sedlighet och ordning.
t) Sällskapet för öm och sedlig modersvård, hvars tillgångar bildats hufvudsakligen
genom bidrag af stadens bättre lottade fruntimmer. Sällskapet, som
46
stiftades år 1849, och 1850 hade, utöfver de erforderlige medlen för årets utgifter,
en förräntad fond af 1,000 R:dr Banko, utdelade nämnde år 220 R:dr
Banko kontant och kläder till el t värde af 830 R:dr 16 sk. Banko ät 24 mö
drar
och 98 barn. Derjemte har Sällskapet stiftat en arbetsinrättning, hvars
syftemål är att förskaffa arbetsförtjenst åt sådane behöfvande qvinnor, som
genom ålderdom, bräcklighet och andra sådana orsaker äro urståndsatte att på
annat sätt försörja sig och de sina. Malerialier lill arbetena uppköpas af Sällskapet
ocb till verkningarne antingen försäljas under hand eller utdelas som
understöd åt behöfvande familjer.
Såsom välgörenhets-stiftelser till förmån för dem, som begagna undervisning
vid härvarande allmänna läroverk, böra, utom Studii-skatten, som, jemlikt
Kongl, brefven af den 4 December 1682 och den 1 Augusti 1728, utgår af
kyrkorna i Halland och lill ett belopp årligen af omkring 44 R:dr 24 sk. af
Konsistorium utdelas till gymnasister från Hallands Län, socknegängs- eller s. k.
djeknepenningarne, utgående från den del af Elfsborgs Län, sorn hörer till Götheborgs
stift, samt från Säfvedabls, Askims och Östra Hisings härader och till
belopp årligen af omkring 296 R:dr af Konsistorium till gymnasister från
samma orter utdelas; samt den s. k. fattig- och premie-kassan, deraf årliga utdeiningsbeloppet
uppgått lill 110 R:dr, särskildt nämnas följande, nemligen:
a) Hvitfeldtska stipendii-fonden, om hvars tillkomst i det föregående är nämndt
och hvaraf afkomslen årligen utgör omkring 11,000 R:dr, som användas dels
till stipendier åt studerande från stiftet vid Gymnasium och universileterna,
dels lill arfvoden åt lärare- och exercilie-mäslare vid gymnasium m. m.
b) Ramsiska dito, utgörande ett kapital af 750 R:dr, hvaraf räntan genom
Biskopen och Justitie-Borgmästaren utdelas till stipendier åt studerande vid
gymnasium härstädes.
c) Falzburgska dito, utgörande ett kapital af 666 R:dr 32 sk., deraf Konsistorium
årligen utdelar räntan till sådane vid Götheborgs gymnasium studerande
ynglingar, sorn utmärka sig för flit och goda seder.
d) Swahliska dito, hvars belopp för närvarande utgör 2,133 R:dr 16 sk.,
deraf afgälden är anslagen till understöd åt 4 de skickligaste ocb fattigaste
ynglingar i Götheborgs trivial-skola, som inkommit i 4:de klassen och äro födde
i Marks eller Kinds härader. Medlen förvaltas af Biskopen samt gymnasiets
och skolans rektorer.
47
e) Lemmiska dito, utgörande etl kapital af 266 R:dr 32 sk., derå räntan årligen
utdelas till de mest behöfvande samt för dygd och flit utmärkte gossar
i Apologist-klassen.
f) Lundgrenska dito, utgörande ett belopp af 33 R:dr 16 sk., hvars ränta är
anvisad till trivial-skolan.
g) Andersonslca dito, deraf räntan, till ett belopp af 115 R:dr 18 sk., utdelas
såsom understöd lill 8 studerande.
Den försäkrings-anstalt, som under namn af Götheborgs Sjö-assurans-förening
den 15 Mars 1840 med oktroj till den 1 April 1843 härstädes bildats
för försäkring af fartyg, hvilkas redare äro här i staden eller i dess förstäder
.. boende eller härstädes innehafva burskap, äger, efter förnyade oktrojer, fort
farande
bestånd, och har under första försäkringsåret af 4:de oktrojeu, eller
från den 1 April 1849 till samma tid 1850, lemnat försäkring åt 122 hela
fartyg och andelar i 8 fartyg för en sammanräknad summa af Banko R:dr
2,527,916: 32 sk. Efter afdrag af värdet å fyra förolyckade fartyg, 67,666
R:dr 32 sk., återstod vid försäkrings-årets slut en ansvarighets-summa af
2,460,250 R:dr.
Uti den för försäkringar af byggnader bär i staden stiftade förening, under
benämning ”Götheborgs nya brandslods-förening”, funnos vid 1850 års
slut 279 delägare. Inrättningens kapital-fond var vid samma tid 213,923
R:dr 21 sk., och försäkrings-summan, för hvilken bolaget då iklädt sig ansvarighet,
uppgick till 2,594,033 R:dr 16 sk. Banko.
År 1847 oktrojerades härstädes en privatbank, som trädde i verksamhet
den 2 Februari nästföljande år med ett tecknadt kapital af 2,000,000 R:dr,
deraf 40 procent blifvit kontant inbetaide. Denna inrättning har visat sig
utöfva ett gagneligt inflytande på ortens handels- och fabriksrörelse, hvaråt de
genom banken ökade penningetillgångar och lättade liqvidationssäLt bidragit
att gifva en större omfattning.
Utelöpande sedelstocken var:
1848 Decemb. 31  R:dr 1,390,000: —
1849 Decemb. 31  » 1,515,090: —
1850 Decemb. 31  » 1,467,156: 32.
Lånerörelsen har bedrifvits mot hypothek af reverser, vexlar, publika
papper, våg-effekter och varor, men jemförelsevis obetydligt emot borgen; och
utgjorde beloppet af
48
Utlåningar. Inbetalningar. Utestående ult. Dec.
1848  R:dr 2,710,760 1,225,510 1,485,250.
1849
» 3,470,310 3,354,830 1,600,730.
1850
» 4,638,050 4,771,410 1,467,820.
För indrifning af lånen, likasom af bankens öfriga fordringar, har någon
lagsökning ännu ej erfordrats.
Giro-rörelsen har visat
Insättningar. Uttagningar. Saldo ult. Dec.
1848  R:dr 11,019,173 10,818,923 200,250.
1849
» 13,056,498 13,220,946 35,801.
1850
» 11,399,943 11,351,015 84,730.
Kreditrörelsen har visat
Uttagningar. Insättningar. Saldo ult. Dec.
1848  R:dr 4,480,100 4,272,100 208,000.
1849
» 9,075,300 8,892,900 390,400.
1850
» 10,830,700 10,849,900 371,200.
Sammanräknade penninge-omsättningen på bankens särskilda räkningar
utgjorde, utom vinstutdelningen:
År 1848  R:dr 18,009,783.
» 1849
» 25,766,556.
» 1850
» 26,820,215.
Summa R:dr 70,596,555.
Denna öfversigt ådagalägger, alt Götheborgs privatbank drifver verklig
bankrörelse och icke inskränker sig till endast en låneinrättnings verksamhet.
Bankens utdelning till aktie-ägarne har varit:
för år 1848  R:dr 40,000.
» » 1849
» 50,000.
» » 1850
» 60,000.
Götheborgs Sparbank, den äldsta stiftelse af detta slag i Sverige, har, enligt
de årliga förvaltnings-redogöi elserna, under loppet af de 30 år, som sedan
dess stiftande förflutit, vunnit betydligare förkofran. Vid 1850 års slut ut
gjorde
delägarnes behållning 537,571 R:dr 29 sk. och bankens enskilda kapitalfond
35,826 R:dr 29 sk.
Bank
-
49
Bankstyrelsens redogörelse för år 1830 nlvisar i öfrigt följande klassifikation
af bankens delägare, samt deras innestående kapital-behållning vid nämnde
års slut:
Antal
delägare.
Kapital-
behållning
Banko R:dr.
s.
869
54,850
23
Hustrur
284
32,325
10
Enkor
444
60.932
14
425
59,576
46
Handelsbokhållare och handelsbetjenter
98
7,552
30
Fabrikörer, fabriksmästare och arbetare, handtverksmä-  stare, gesäller och lärlingar
742
70,105
19
Jernbärare, mätare, klampare, båtkarlar och annat ar-  betsfolk
735
58,802
34
Tjenande personer af mankönet
490
66,130
—
» » qvinkönet
804
79,325
22
Sjöfarande
226
19,305
9
Artillerister och Regements-musikanter
120
1,605
11
Personer af åtskilliga stånd
121
18,484
2
Handtverks-, embets- och gesäll-lådor
32
5,410
2
Välgörenhets- och andra kassor
26
3,165
47
Summa
5,416
537,571
29
Den för trädgårdsväxt-odlingens befrämjande afsedda anläggning, som den
bär under liden för nästföregående femårs-beräl telse stiftade Trädgårds-förening,
gynnad genom frikostiga bidrag af staden och enskilda, tillvägabragt å en af
staden dertill upplåten jordsträcka, är numera på ett så ändamålsenligt sätt
fullbordad, att anläggningen med skäl må anses såsom en af de till stadens
förskönande mest bidragande anstalter.
Stadens hamnbyggnad har fortgått med all den drift, som tillgångarne
kunnat medgifva. Jemte erforderliga muddringar har vid inloppet till hamnen
anläggningen af en såkallad vågbrytare och slrörnafledare, till skydd för
derinom lill ankars liggande fartyg, blifvit fullbordad.
Berättelse öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1847—1850. 7
Det i Augusti 184-5 med elt utländskt kompani upprättade kontrakt om
stadens belysning med gas har under loppet af ar 1850 lill en del öfvertagits
af invånarne pä platsen, för liviIket ändamål elt nytt aktie-bolag bildats.
Redan (öre sistnämnde års ingång var den kontraherade anläggningen fullbordad,
så att staden då inom vallarne var till alla dess delar med gas belyst.
Omläggningen af stadens gator och kajer, de förra med Luktad slen och
de sednare med buggen sandsten och granitbetäckning, bar, äfven under nu
ifrågavarande tidskifte, med drift fortgått.
Den nya börsbyggnaden härstädes, hvartill grunden lades år 1844, blef
år 1849 fullbordad och invigdes till begagnande den l:ste December sistnämnde
år. Inga kostnader äro sparade, för att dermed åstadkomma icke allenast en
fullt ändamålsenlig börs-lokal, men äfven en praktbyggnad.
År 1849 lades grunden till ett nytt sjukhus härstädes i den vidsträcktare
skala, att ortens särskilda sjuk vårds-anstalter der må kunna till en gemensam
sammanföras. Byggnaden har dock ännu ej hunnit sin fullbordan.
Dessa arbeten, jemte flera andra för handen varande, som afse befrämjandet
af den allmänna rörelsen, stadens förskönande och dess invånares trefnad,
skola för efterliden utgöra hedrande minnesmärken af den allmänna medborgerliga
anda, sorn fortfarande lifvar Götheborgs samhälle.
Uddevalla. Folkmängden härstädes, som år 1822 utgjorde elt antal af
3,554, men under påföljande 3:ne femårs-skiften småningom minskats till 3,237,
har derefter åter varit i tilltagande, så att den år 1846 utgjorde elt antal af
3,480 och 1850: 3,607, hvaraf 2,138 mantalsskrifne och 1,469 manlalsfrie.
Stadens sjöfart har under den lid, som denna berättelse omfattar, icke
undergått någon väsendtlig förändring. Med handtverkerierna är förhållandet
nära enahanda. Handeln deremot har synbarligen tillväxt. De hufvudsakligaste
föremålen för skeppning till utrikes ort hafva fortfarande varit spanmål,
(förnämligast hafre) trävaror och linfrö, samt för införsel från utrikes ort rått
socker, salt, vin, m. m. Minuthandeln har varit liflig och lemnat idkarne,
ehuru deras antal under ifrågavarande tidskifte ökats, skälig bergning.
O 7 O ö o
Enligt de af Kommers-Kollegium offentliggjorda statistiska uppgifter har
antalet af Uddevalla stads handlande med deras betjening samt handtverkare,
inberäknade idkare af sådane näringar, som, utan att egentligen utgöra handt
-
51
verk, icke äro att hänföra lill handel eller fabrik, jemte deras arbetsbiträden
under nedannämnde lid förhållit si» sålanda:
O
Handlande.
Handels-
betjening.
Åren
1831-35 i
medeltal
49
33
»
1830 40
»
45
38
»
1841—45
»
42
39
»
1846—50
»
49
50
Mästare.
Gesäller.
Lärlingar
och andra
arbetare.
Å i en
1831—35 i
medeltal
88
41
79
»
1836—40
»
85
49
95
»
1841 — 45
»
79
52
79
»
1846—50
»
73
56
78
Enligt samma uppgifter var beloppet af kronobevillningen i Uddevalla:
För
Handel.
För
Handtverk.
Åren 1831-
-35
medeltal
1,049
598
36
» 1836-
-40
»
1,156
3
801
25
» 1841-
-45
»
1,145
29
1,031
45
» 1846-
-50
»
1,248
40
730
-
Af den staden tillhörige jord bar bebrukningen så förbättrats, att jordens
värde, under sednaste tid, anses hafva stigit omkring 25 för hundrade.
Allmänna undervisningen besörjes dels genom stadens äldre lärdomsskola,
hvarvid 3:ne lärare äro anställde, dels genom folkskolan, som i förening med
förut varande vexelundervisnings-skola blifvit handhafd af en lärare, men till
hvars biträde ytterligare en lärare kommer att anställas.
Helsovården bandbafves af 2:ne stads-läkare, jemte den i staden stationerade
provincial-läkaren.
Fattigvården bestrides på förut öfligt sätt medelst fattighjonens utpensionering
på landet, hvilket erfarenheten visat vara å ömse sidor fördelaktigare,
an det direkta fattigunderhållet i staden, såsom det i äldre tider ägt rum.
52
Bland den till arbetsklasserna hörande befolkning har fattigdomen dock i
allmänhet tillväxt, och detta, i förening med det stigande antalet af förbrytelser
mot allmänna säkerheten och äganderätten, som anses förnämligast härleda
sig frun lättja och dryckenskaps-begär, utgör i orten allmänt föremål för klagan
och bekymmer.
Kongelf. Stadens folkmängd, som år 1822 utgjorde 728 och år 1846
865, var år 1850 ytterligare ökad till 931, af hvilka voro mantalsskrifne 547
och mantalsfrie 384.
Bebrukandet af donations-jorden, som utgör icke mindre än sex mantals
ägovidd, har såsom tillförene beredt stadens förnämsta näringsmedel. Nordreelfs
grunda utlopp har fortfarande varit hinder för en större skeppsiörelse.
På utländska platser bedrefs denna år 1850 med 7 fartyg, 3 Svenska, 3 Norska
och 1 Engelskt. Stadens egen sjöfart har idkats med endast 4 mindre
farkoster, som användts till transportfart emellan denna stad och Götheborg.
Men handeln med kringliggande landsbygd har blifvit lifligare och handtverkerierna
hafva bedrifvits med ökad idoghet. Staden har icke utskeppat annat
än spanmål (hufvudsakligen hafre). Införde utländska varor hafva endast varit
salt, sill, råg och stenkol.
De al Kommers-Kollegium från trycket utgifna statistiska sammandrag
utvisa antalet af Kongelfs stads handlande med deras betjening samt handtverkare
och idkare af andra borgerliga yrken, jemte deras arbetsbiträden under
nedannämnde tid, sålunda:
Handels-
Handlande.
betjening.
iren
1831—35
i medeltal
22
5
»
1836—40
»
22
4
»
1841—45
»
21
12
»
1846—50
»
22
15
Lärlingar
Mästare.
Gesäller.
och andra
arbetare.
iren
1831—35
i medeltal
30
2
8
»
1836—40
»
30
7
10
»
1841—45
»
28
8
11
»
1846—50
»
24
9
8
53
Enligt berörde sammandrag utgjorde beloppet af bevillningsskatten:
För
Handel.
För
Handtverk.
Åren ISSI—35 i
medeltal
99
35
81
30
» 1836—40
»
106
9
85
3
» 1841—45
»
114
6
73
34
» 1846—50
»
179
45
78
28
Undervisnings-anstalterna utgöras af en pedagogi med 1 lärare och omkring
30 lärjungar samt en år 1850 öppnad folkskola, med en lärare och omkring
50 lärjungar.
Helsö vården har varit besörjd genom en af staden särskildt antagen läkare.
IN ågot sjukhus linnes ej.
Fattigvården har genom en särskildt utsedd komité handhafts efter å allmän
sockenstämma fastställda grunder i nära öfverensstämmelse med sedermera
utfärdade fattig vård sst ad ga.
Marstrand. Folkmängden, som år 1822 utgjorde 711 och år 1846: 638,
uppgick år 1850 till 553, hvaraf 316 mantalsskrifne och 237 mantalsfrie,
oberäknadt den till Carlstens fästning hörande personal, som sistnämnde år
utgjorde 125, hvaraf 66 mantalsskrifne och 59 mantalsfrie.
Staden har förlorat och icke kunnat återvinna någon betydenhet såsom
handelsplats alltsedan den tid, då den var privilegierad frihamn och sillfisket
jemväl upphört. Läget lämpar sig icke för bedrifvande af någon vidsträcktare
inrikes handel, och det enda här tjenliga föremål för industri i större skala
synes numera vara storfiske, men spekulations-andan har icke blifvit riktad
häråt. Handtverkerierna befinnas jemväl fortfarande i lägervall.
Handeln är inskränkt till utminutering för förbrukning i orten af varor,
hemtade från Götheborg.
Med sex mindre, dels däckade, dels öppna båtar drifves en obetydlig inrikes
sjöfart.
Stadens tulluppbörd, oberäknadt afgiften till Handels- och Sjöfarts-fonden
samt fyr- och båk-afgiften, utgjorde i medeltal för åren 1847—50 R:dr 2,459
19 sk. 1 rst.
54
Enligt de af Kommers-Kollegium från trycket utgifna sammandrag, utgjorde
antalet af dem, som i Marstrand idkat handel och rörelse:
Ilandels-
Handlande.
betjening.
Åren
1831—35 i
medeltal
14
3
»
1836 — 40
»
11
5
»
1841—45
»
10
4
»
1846 — 50
»
9
6
\
Lärlingar
Mästare.
Gesäller.
och andra
arbetare.
Åren
1831—35 i
medeltal
13
2
2
»
1836—40
»
15
2
3
»
1841—45
»
17
4
7
»
1846—50
»
14
6
6
Under samma tid har bevillningen till Staten utgjort:
För
Handel.
För
Handtverk.
Åren 1831-
—35 i
medeltal
93
20
44
28
» 1836-
—40
»
90
19
75
11
» 1841-
-45
»
114
27
80
2
» 1846-
-50
»
113
43
36
9
Den till Marstrandsön närbelägna Koön, ett mantal krono oförmedladt,
är till staden för mulbete donerad. Den innehåller åtskilliga bebyggda lägenheter,
hvilkas utarrenderande bereder en årlig inkomst af omkring 1,000 R:dr.
Jemte en apologist-skola, indelad i 2:ne klasser, med 2:ne lärare, har
staden en folkskola, der undervisning lemnäs åt 30 barn; hvarförutan Kongl.
Götha Artilleri-regemente här håller en skola för artillerist-barn.
För helsovården har staden sedan år 1849 gemensam läkare med garnisonen
å Carlstens fästning.
55
Fattigvården handhafves af en dertill utsedd komité. Utgifterna till detta
ändamål hafva årligen uppgått till omkring 600 R:dr Banko, hvartill, utöfver
tillgänglig ränte-afgäld å donerade fonder m. m., medel anskaffats genom uttaxering;
hos stadens invånare.
O ...
Den i staden anlagde badinrättning har i någon mån underlättat stadens
näringsutvägar och, i följd af stegrade hushyror, föranledt några nybyggnader.
Strömstad. Stadens folkmängd, som år 1832 utgjorde 1,411 och 1846: 1,309,
var 1850: 1,298, hvaraf 650 mantalsskrifne och 648 mantalsfrie.
Efter förloppet af föregående femårs-skifte har väl någon synnerlig förändring
icke inträffat i afseende å förut anmärkta, för stadens handel hinderliga,
förhållande, som varit en verkan af den medgifna friare gränstrafiken med
Norrige, att nemligen staden satts utur stånd att med de Norska, af ett fördelaktigare
läge gynnade gränsestäderne i handelsrörelsen uthålla täflan, men
stadens industriella förhållanden hafva dock under denna tid ovedersägligen
vunnit någon förkofran. Särdeles har sjöfarten vunnit en större utsträckning
och i samma mån beredt ökade näringsutvägar så väl för skepps-rederierna
som för idkare af sjömannayrket. Flera nya fartyg hafva under berörde tid
blifvit af stadens rederier inköpta.
Enligt de af Kommers-Kollegium offentliggjorda sammandrag utgjorde antalet
af dem, som i Strömstad idkat handel och rörelse:
Handels-
Handlande.
betjening.
Åren
1831-35 i
medeltal
25
12
»
1836—40
»
25
10
»
1841—45
»
28
7
»
1846-50
»
24
12
Lärlingar
Mästare.
Gesäller.
och andre
arbetare.
Åren
1831—35' i
medeltal
32
8
14
»
1 836—40
»
25
11
16
»
1841—45
»
29
11
19
»
1846—50
»
25
13
20 !
56
Under samma tid liar bevillningen utgjort:
För
För
“1
Ilandel.
Handtverk, j
Åren 1831—35 i medelLal
213
45
74
32
» 1836—40 »
183
3
58
30
» 1841—45 »
168
32
69
10
» 1846—50 »
184
22
57
0
A den staden tillydande donations-jord, hemmanen Boijar och Österöd, har
någon tillökning i odlad mark icke ägt rum. Genom den större håg för landthushållningen,
som under sednare åren i allmänhet väckts, har dock äfven
här jordens värde något stigit.
Sedan den 1 Mars 1844 har staden en folkskola i förening med förut
varande vexelundervisnings-skola, hvars lärare tillika är församlingens klockare,
och höstterminen 1843 började undervisningen i den med 2:ne lärare försedda
lägre apologist-skolan, hvartill statsanslag vid 1840'—41 årens riksdag beviljats.
Någon särskild offentlig sjuk vårds-anstalt finnes icke i Strömstad. Läkarevården
besörjdes äfven under den tid, som denna berättelse afser, af den här
stationerade provincial-läkaren, tillika anställd såsom läkare vid härvarande
brunns- och bad-inrättningar, hvilka fortfarande åtnjutit allmänhetens förtroende
och beredt en icke oväsendtlig tillökning i stadens näringsutvägar.
Fattigvården har blifvit bestridd med arrendemedel för fattigkassans jord
och räntor af dess kontanta tillgångar, så att någon taxering dertill de sednare
åren icke erfordrats.
Till arbetsklassens nytta bar en sparbank blifvit i staden inrättad, sedan
hjelpfond bildats genom enskildes bidrag.
Götheborg den 14 December 1852.
OL. IM. FÅHRAEUS.
Garl Engelblom.
C. U. Tillin
Statistisk TABELL för Städerne
Götheborg.
Hus och Tomter .
Jord
Sockerbruk . . .
Mekaniskt Faktori .
Bomulls-Spinneri .
Ättike-Fabrik
Segelduks-, Bomulls-, Ylle- och Strumpviifveri-Fabriker
Garfverier
Stearinljus- och Säp-Fabrik
Fabriker, hvarå särskildt uppskattadt värde ej finnes upptaget
Hong-clf*.
Hus och Tomter . .
Jord
Särskilde Lägenheter.
Hus och Tomter, Jord
Marstrand.
Uddevalla.
Hus och Tomter
Jord
Sockerbruk
TuIImjölqvarnar med tillsammans 9
TuIIsågqvarn, grofbladig. . . .
Tegelbruk
Reparebanor
Skeppsvarf
Lackerings-Fabrik
Hus och Tomter ....
Jord
Tullmjölqvarn
par stenar
Strömstad.
1—1
c7>
jVerk och Inrätt-  ningar.
Jord.
Utsäde
Medelafkastning. seJan utsädet är afd råget.
Underhållne Kreatur.
o
H
o
3
oT
71
Åker.
►*
13
cp
Skog och Be-  tesmark.
Summa
Tunnland.
Hemmantal.
Hvete.
qa
Korn.
|
te
EJ
3
Cl.
SSi
CL
I Arter. '
>•3
0
cT
ra
v.
a
-<
<a>
P
a
teo
cp
Korn. |
a
03
03
Blandsäd.
Ärtor.
Potates.
Hästar.
O
H
03
Kor.
Ungboskap.
pso
-t
Svin.
1,406
4
1
1
1
3
3
I
93
runni.
55(
Tunni.
1,007
Tunni.
155
1,772
19
T:r
33
=
T:r
48
T:r
173
£ ninni!
T:r
1
Tu-
ll
Tu-
lls
T:r
240
T:r
305
Tu-
1,170
llllllllsl *
T:r
4
T:r
55
T:r
982
St.
103
St.
84
St.
317
St.
34
st.
9
St.
55
Summa
1,406
107
550
1,007
155
1,772
19
33
48
173
71
1
11
148
24tT
305
1,170
437
4
55
982
103
84
317
34
9
55
120
120
255
751
1,120
5
4
7
80
40
5
25
150
28
49
400
200
25
125
750
30
45
182
35
50
Summa
120
120
255
751
1,120
5
4
7
80
40
5
25
150
28
49
400
200
25
125
750
30
45
182
35
50
203
1
24
8
7
8
1
30
121
40
35
48
0
240
8
7
83
8
20
544
1
3
1
1
" 2
280
408
4,509
5,197
7
14
30
15
100
8
3
100
112
288
105
000
48
18
1,600
60
20
112
20
24
54
1
1
.
—-
•
Summa
544
10
280
408
4,509
5,197
7
14
30
15
100 J
8
3
100
112
288
105
000
48
18
1,000
00
20
112
20
24
54
240
240
1
l
80
80
45
45
1391
139|
2641
2
3!
14
12
30
E
45
24
120
84
150
315
25
2
J0
8
5
40
ummarum f
2,153
118
1,030
1,775)
5,554|
8,3591
34
56||
14
1131
12|
2871
2491
151
391
45
533
241
416*1
J20
808
841
1,800 ]
150
1,435
83
198
315
3,887
220
2
158
90
784
Ö
105
5
58
40
199
Till Berättelsen öfver Götheborgs och Bolms Län för åren 1847—1850.
Götheborg a Landskontoret den 4 Oetober 1852.
O. f. B*AMtUJEWS.
inom Götheborgs ©cl
1 Bohus 1
Län.
—
(t
8
15
i
a
1*
a
a.
Uppskattadt värde.
S —
BeviJlnin
o-
O'
Ständig
Ränta.
Kostnad för
Kostnad för
Klereciets
underhåll.
Fattigförsörj-
Viichallninc.
Diverse
Summa
Hus och Tom-  ter.
Jord
turier, Qvarnar,
Fabriker, m. m.
Summa.
Efter
l:sta Art
Efter
2:dra Art.
Efter
3:dje Art.
Bränvins-
brännings-
Afgift.
Summa.
Mantals-
penningar.
Rotering
styre]
se.
Pastorers.
Kommini-
strars.
Kyrkobetje-
ningens.
Suni
ma.
ning.
unera,
lil.
1).
siaisni
Lira
8-
R:dr
7,011,836
s.
43
r.
0
R:dr
132,975
s.
r.
R-.dr
132,000
35.800
72.500
4,000
19.800
11,100
14.500
s.
r.
R:dr
7,011,836
132,975
132,000
35.800
72.500
4,000
19.800
11,100
14.500
s.
43
r.
ii
It: dr
2,261
s.
13
r.
0
R:dr
89,403
265
264
71
145
8
39
22
29
s.
9
4 5
28
28
9
r.
7
7
10
9
7
R:dr
121
s.
4
r.
0
R-.dr
297
S.
1
r.
R-.dr
92,082
265
264!
71
145
8
39
22
29
s.
28
45
28
28
9
r.
10
7
10
9
7
R:dr
3,250
,
18
r.
R:dr
4,360
s.
11
r.
11
R:dr
291,708
s.
44
r.
5
R:dr
21,885
s.
4 B
r.
11
Rull-
2,198
s.
10
r.
3
R:dr
3,204
s.
8
r.
R:dr
27,348
s.
23
f.
2
Iv.ur
61,487
s.
34
r.
9
R:dr
10,423
s.
39
r.
5
R:dr
1,380
s.
17
8
56,094
15
10
xv. cir
532,032
16,436
264
71
145
8
39
22
29
21
18
28
28
9
7
10
9
7
7,011,836
43
9
132,975
—
-
289,700
—
—
7,434,511
43
0
“ST
TT
0
90,248
20
4
121
4
0
297
1
—
92,927
45
7
3,250
18
—
4,306
11
11
291,768
44
5
21,885
40
11
2,198
lii
3
3,204
8
27,348
23
61,487
34
9
3 9
114,787
20
—
50,000
—
—
-
—
—
114,787
50,000
20
—
128
—
—
900
100
1 1
1 1
—
-
408
24
—
1,430
100
35
1 1
137
18
—
101
18
5
1,017
12
-
400
~
—
133
to
—
85
—
—
018
10
—
733
77
IG
32
—
133
16
—
233
10
—
1,427
3
30
—
5,838
100
80
34
32
4
>-*
^ I
Gc
1
20
—
50,000
—
—
—
-
104,787
20
—
128
“ljföo
TT
TT
—
—
408
24
-
1,530
35
11
137
18
—
101
18
5
1,017
1 2
'
400
133
10
85
018
10
811
133
10
~33
10
1,430
8 000
18,300
119,854
05
B
820
8
10
140
1,025
14
10
96
24
—
—
—
—
—
180
—
—
—
—
180
-
600
—
—
—
—
52
8
-
1,953
40
10
545,248
24
—
1 132,105
32
—
10,500
0,000
3.000
6.000
1,750
1,000
—
—
545,248
132,105
10,500
6,000
3.000
0,000
1,750
1.000
500
24
32
—
307
24
—
4,557
264
21
12
6
12
3
2
1
3
10
24
2
—
1,688
10
—
6,612
264
21
12
6
12
3
2
1
43
10
24
2
534
24
—
323
12
—
4,199
22
8
800
—
—
335
32
—
480
02
—
1,622
10
-
2,810
14
—
249
—
—
—
4,006
39
3
20,035
587
21
12
6
12
3
2
1
14
22
24
11
2
545,248
24
—
132,105
32
—
28,750
—
-
706,104
—
367
24
—
4,878
37
2
—
—
1,688
10
—
0,934
29
2
534
24
—
323
12
4,199
22
8
800
335
32
480
32
1,622
10
2,810
14
249
4,006
39
3
20,680
1 3
1
190,530
—
4,200
—
—
3,000
—
—
190,530
4,260
3,000
—
—
| 113
12
—
1,284
12
1
—
—
—
—
1,397
24
1
162
24
74
i 74
3
9
799
79'
10
i 6
g
32
28
28
-
—
48
48
10
i 10
83
83
—
-
—
200
2011
-
-
50
I 50
—
993
993
29
29
0
1 0
3,700
3,760
.
1
4
4|
190,530
7,955,956
30
9
4,200
327,340
32
_
3,60(
340,350
1-
|_
i 198,3901 —
18,023,0 47123
ii
113
2,935
12
T
1 r
| 1,284
| 98,231
12
1|  | —
t| 121I 4
—
I i
2,533
u.
1,397
103,822
| 24
1.
4,181
1 -4
|ia
1 < 1
| 4,864
40
1
| 297,784
1 47
|
1 23,272
| 30
! 1
| 2,695
1 16
la
| 3,884
1 8
1-
29,852
1 7
2
65,709
1-
T
11,000
b
u
i 1,003(33
1 8
| 62,577jao
b
| 581,461
| 42
1 4
Statistisk T A II13 Ii k lifver Götheborgs ock Hokus Län för åren från ock med 1§4^ till ock med 1850.
Hemmantal.
Krono-Säterier
Frälse-Säterier med 1 hemman ladugård
Säteri-Rusthåll
Rå- och Rörs-Hemman
Insockne Frälse-Hemman ....
Utsockne Frälse-Hemman ....
Frälse-Heminan
Krono-Hemman
Krono-Rusthåll
Dito Augments-Hemman ....
Krono-Skatte-Hemman
Dito Rusthåll
Dito Augments-Hemman. .
Militie boställen
Civila boställen
Ecklesiastika boställen
Gymnasii- och Skole-Hemman: Frälse
Dito dito Skatte
Hospitals- och Rarnhus-Hemman . .
Krigsmans-Hemman
Lots-Hcmman
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar m.
under något hemmans värde äro inbegripne:
Fräl
. lägenheter ut
se
tte
no
ito
ito,
Ska
Kro
dera
Ryttare
Dito dito dito
Dito dito dito
Dito obebyggde dito
Oskattlagde, bebyggde dito
Råtsmanstorp 2,155 st
Krono-Torp med frihetsår
Krono-Nybyggen med dito
Backstugor
Bebyggde lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig äganderätt
Dito dito afsöndrade från hemman på viss tid eller lifstid
Skattlagde Fisken och- Fiskelägenheter af särskilda slag, som ej under
värde äro inbegripne: Skatte
Dito dito Krono
Dito dito Frälse
Tull-mjölqvarnar med 1, 2 å 3 par stena
Tull-sågqvarnar, grofbladiga. . .
Dito finbladiga . . .
Husbehofs-mjölqvarnar ....
Dito sågqvarnar
Stampar
Stångjerns-verk
Jernmanufaktur-verk
Pappersbruk
Tegelbruk
Oljeslagerier
Tobaksfabrik
Spinnerier
Linne- och Bomulls-väfnads-fabriker
Garfverier
Färgerier
Sockerbruk och Porterbryggeri
Segelduks-fabriker
Jerngjuteri
Bomullstvgs-tryckeri
Skeppsvarf
Repslagarebanor
Attike-bruk
Skärgårdsverk, Salterier
Lands- och Härads-AIImänning, omätt, utan skog eller särskildt
Vaxduks-fabrik
Tapet-fabrik .
Hatt-fabrik .
Bresilje-fabriker
Krit-qvarn
Risgryns-qvarn
Diverse personer, som ej höra till viss näring
ärde
mantal,
agot
Solda
lemmar
oc
Mantal.
Summa
2,874,'
Ö
<'
$
o
P . (X)
CTQ 2
a 71
Mantal.
2
2
315
35|
3
3
2
2$
63$
77f
1941
219J
57
64$
174.3
11 TU
18-15
3411
4%
IHJI
80711
918*
882*
983*
412t¥s
483*$
124|
142$
31*
34*
58f
62$
1281
1401
43
4S
55
1
1
6
8
3$
3J
St.
3,261*'
I
12,288
Utsäde af
a
P
S3
qq
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Ärter och Bönor.
Potates.
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
2
6
6
49
4
2
20
48
138
271
465
95
76
644
3
10
28
47
6
4
41
1
5
18
12
4
5
20
39
168
351
796
159
131
739
154
438
1.375
1,820
388
464
2,003
34
145
305
900
240
193
530
11$
37$
89
244
39
30
175
21$
89 j
99$
786
71
16
243
6
26$
34'
253
23
6
68
460
1,078
6,474
4,822
1,123
2,236
9,160
663
2,311
4,083
14,850
2,667
2,183
7,877
243
1,055
1,719
8,221
1,239
840
3,372
95
336
628
1,980
187
371
923
25
87
176
455
64
70
252
44
172
296
871
75
129
447
79
249
725
1,462
247
217
1,180
H
8
29
36
13
16
38
T
1
7
6
6
5
4
3
15
15
150
12
2
42
1
6
21
28
16
15
27
H
4
11
25
5
1
55
31
21
31
117
32
3
153
31
81
16J
30
3
2
36
20
46
62
17
2
9
81
59
331
501
2,880
724
109
4,320
1
2
3
6
1
6
'
■
■
27
38
354
156
10
294
12
40
127
79
g
212
—
—
—
■—~—
—
-
.
•
•
.
—
ZI
■
m
.—
—
.—
—
—
—
—
2,02 Ig
6,8305
17,449| |
41,8061
7,685
7,155
32,962)
Medelafkastning, efter afdrag af utsädet.
T:r
14
327
20
8
284
<187
252
87
174i
48
2,950
4,192
1,610
003
178
305
483
9
It
27'
6
19
18
120
346
13,081'
w
oq°
T:r
981
72
40
1,229
2,832
1,080
289
745$
SOI i
13,683*
16,414
8,288
2,297
029
1,287
1,748
54
6
135
39
26
148
56
276
2,240
241
102
55,207
T:r
40
1,242
136
90
1,723
5,902
1,285
404
494
169
28,620
17,315
7,679
2,704
795
1,329
3,495
118
28
75
85
52
138
72
248
2,170
2
190
180
T:r
294
2,024
229
48
3,484
6,889
3,390
997
3,228
1,079
19,300
60,250
32,590
7,818
1,896
3,693
6,093
128
18
600
90
98
447
120
68
11,389
9
1,416
492
T:r
20
403
30
20
715
1,464
810
170
313
98
4,585
9,079
4,525
689
261
316
1,09
42
18
54
51
21
140
12
3,038
18
705
3m;
76,8401 168,1831 29,032
T:r
12
398
18
25
661
1,957
991
140
98
38
9,495
10,975
14,384
1,853
338
639
1,088
80
25
14
75
5
16
6
27
403
70
51
43,887
T:r
200
5,261
311
300
6,764
15,411
4,310
1,562
2,338
653
74,472
60,450
29,318
7,098
2,061
3,608
10,055
284
28
420
195
406
1,286
258
567
34,262
42
2,940
1,910
266,770
Underhållna Kreatur.
Uppskattad!
R e v i 1
ning.
Hästar.
O
Kor.
i
Jngboskap.
"53
SCO
-1
3*
Getter.
värde.
Bevillning
efter Usta
Artikeln.
Bevillning
efter 2:dra
Artikeln.
Bränvins-
brännings
afgift.
Summa.
Jordeboks
och Hem
mantals-  Ränta.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
S.
r.
Bull-
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
6
8
16
16
.—
3
16,000
io
24
12
12
22
36
—
174
225
458
262
630
196
340,761
139
6
856
28
1,680
24
2,676
10
__
67
32
4
14
16
40
15
40
16
29,190
15
12
81
24
3
6
—
99
42
—
59
1 0
6
8
4
16
24
30
8
6,000
1
6
13
2 4
.
14
30
—
—
_
373
55
817
535
1,352
242
299,127
262
34
661
39
5
167
32
1,092
9
5
185
10
2
1,338
15(1
2,208
940
3,426
1,056
9
1,089,882
662
6
2,933
31
5
1,087
41
4
4,683
30
9
4,633
10
8
339
13
625
365
1,150
238
219,384
154
629
15
5
530
16
1,313
31
5
261
3
3
83
8
181
113
299
58
2
64,015
55
42
134
37
190
31
—
273
24
4
1S2
20
355
250
850
94
11
142,485
129
18
315
36
445
6
—
432
36
3
57
6
109
82
204
25
5
36,065
32
2T
84
15
116
42
—
109
31
—
5,217
477
10,429
6,603
18,563
5,622
13
4,035,810
2,919
42
10,122
11
8
1,306
14
14,348
19
8
27,626
9
8
5,310
292
12,430
6,035
17,520
3,643
61
3,483,802
4 1
3.524
5
-
7,972
5
5,407
14
1
16,903
24
1
9,236
4 1
9
2,412
120
4,752
3,030
9,000
1,360
10
1,540,898
42
1.203 24
3,232
4 6
4
650
33
5,087
7
4
4,428
28
2
507
142
1,386
734
1,780
412
18
489,520
—
222
6
269
43
321
5
813
6
—
1,437
4 0
4
144
68
314
184
457
124
—
178,854
—
86
15
921
19
2
.—,—
1,007
34
2
559
43
2
312
162
690
396
1,076
217
—
218,893
16
164
1 2
—
1,479
14
10
35
18
1,678
44
10
506
24
3
804
62
1,584
807
2,461
477
20
424,960
—
538
36
—
1,114
25
3
294
2 3
1,947
36
3
466
29
—
24
44
22
67
11
—
14,430
—
—
9
—
23
12
6
44
6
—
40
17
10
7
10
5
14
3
—
4,500
—
—
2
18
6
35
9
5
—
13
—
—
30
3
60
48
150
12
—
21,630
—
—
17
.—
43
60
—
—
79
—
—
19
39
21
55
14
—
14,700
—
—
11
—
—
29
14
—
—
—
40
14
—
30
26
—
10
38
16
82
14
5
8,570
17
36
25
4 5
43
33
14
16
23
160
34
335
46
3
32,766
16
—
66
88
2 3
2
154
23
2
93
28
—
9
57
19
60
18
2
24,841
32
—
15
12
63
1 l
78
2 3
—
31
38
—
21
74
14
40
20
—
58,531
16
—
25
38
—
91
28
9
-
—
117
18
9
306
42
1
235
75
4,673
879
8,158
1,343
59
922,830
_
1,676
12
2,502
1 7
2
233
2
4,411
31
2
—
6
12
2
—
—
—
36
—
—
—
—
—
36
—
—
—
—
—
—
.
___
—
—
—
—
—
—
—
130
160
45
—
—
—
316
6
75
12
5
—
—
396
18
—
—
—
84
400
162
694
100
—
178,226
—
—
200
3 6
—
424
20
—
—
—
625
8
—
—
—
30
188
64
418
20
■—
43,058
—
—
76
18
—
89
8
5
—
—
165
26
5
—
—
__
1,950
_
47
24
218
3 6
_
266
12
23
24
—
•
—
10,180
—
—
303
16
1,184
24
—
36
—
1,523
40
—
56
12
—
—
1,166
—
—
17
8
73
12
—
19
—
109
20
—
—
—
—
241,889
16
—
73
36
624
18
10
—
698
6
10
517
1
7
—
19,325
3
12
84
6
5
87
18
5
39
8
—
—
19,970
3
6
58
44
9
62
2
9
198
36
—
—
8,430
—
—
16
8
7
16
8
7
36
—
•
—
1,982
16
—
50
—
50
—
—
—
—
—
11,356
3 2
4
12
37
1 5
41
2 7
—
32
30
—
—
17,000
—
4
12
53
12
—
57
2 4
—
—
—
—
8,000
4
36
30
34
36
—
—
—
—
15,500
—
—
5
12
59
—
64
1 2
—
—
—
■
—
227,076
—
—
2
12
572
21
7
574
33
7
—
—
■
—
43,500
—
—
36
197
197
36
—
—
—
—
11,000
—
—
1
12
103
104
12
—
—
—
■
51,000
—
—
6
397
403
—
■
■
—
6,000
—
—
2
12
—
62
—
—
—
—
64
1 2
—
—
—
■
—
11,030
—
—
5
12
201
14
10
206
2 6
10
—
—
—
23,200
—
—
3
12
271
3 5
2
274
47
2
—
—
—
340,000
—
—
33
30
3,012
3 2
3,046
14
—
—-
—
-
—
50,000
—
33
12
414
14
7
447
26
7
—
—
—
35,000
—
—
6
6
336
342
6
—
—
—
5,000
—
—
2 4
102
—
102
24
—
—
—
—
70.150
—
—
6
18
657
3 7
5
664
7
5
—
—
—
72.650
—
—
2
30
443
10
5
445
40
5
—
—
—
15,200
—
—
1
—
—
88
19
2
—
89
19
2
—
—
——
-
—
8,675
2
24
—
68
1 2
—
—
—
70
36
—
2
10
8
—
—
12
3
3
12
—
—
—
15,000
1
—
110
14
—
—
—
lil
14
_
—
_
—
1 2
5
5
12
—
—
—
—
9,800
—
2
42
—
140
28
10
143
22
10
—
—
—
1,500
18
18
—
—
•
—
22,000
—
1 2
119
—
119
12
—
—
—
“
598
36
—
5,510
—
—
—
—
6,108 36
—
—
—
7,772|
1,906
42,289
21,675
69,0831
15,439
218
15,314,261
35 |
13,732
47
49,621
3
7
11,789
42
5
75,143
45
-
51,765
11
_
s
a
s
n
a
a ff.
Ständiga Räntor.
Kronotionde.
Afrad.
.Mantals
penningar.
R:dr
35
17
310
994
368
80
184
47
4,128
4,642
2,268
824
172
133
582
29
9
29
25
10
23
7
14,932
r.
R:dr
s.
—
45
16
5
12
—
10
12
9
CC
cc
12
1 1 1
13
6
4
11
1,216
5
2
—
11
—
—
8
9
10
24
3 7
10
39
40
10
—
9
—
2,356
4,110 421 5
R:dr
11
154
17
•>
288
867
163
68
133
37
3,243
3,460
1,363
254
98
201
605
13
2
17
18
21
65
20
1,911
493
219
71
54
419
20
86
3
3
4
38
41
6
1
3
543
12
15,113 i -
Gernings
ören.
Hammar
skattsjern.
R:dr
12
13 —
R:dr
80
80
Summa.
Arrende
medel.
R:dr
11
302
106
2
795
6,877
793
436
750
194
36,214
17,339
8,061
2,524
855
881
1,654
83
24
125
74
46
182
59
307
1,930
2
493
219
71
78
476
20
2,960
42
202
37
85
5
6
3
1
6
2
4
4
38
41
6
543
86.014 40
29
30
18
40 —
44
44
10
30
12
25
32
R:dr
825
750
83
320
1,979
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
R:dr
31
188
144
3,558
1,126
196
1,898
170
15,608
59,221
6,264
1,011
382
84
1,132
lil
18
84
60
2
173
26
91.499 l
Pastorers.
R:dr
16
243
30
18
596
2,057
385
167
354
74
9,556
6,753
2,877
942
287
42
959
31
8
42
28
129
27
3,504
120
148
71
31
436
33
123
6
10
3
20
10
12
200
25
25
5
30
20
3
270
30,761 3
18
Klereci-Statens underhåll.
rj-
Väghållning.
Diverse afgifter, onera
och allmänna besvär.
g*
Kapellaners.
Kyrkobetje-
nings.
Summa.
Fattigh
nin
jrsö
g-
Skj
uts.
Folkskolc-
afgift.
Andra
ter, 0
m.
afg
ner
m.
if-
a
Sumr
Stats-Bi
na
dra
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
6
13
16
_
35
16
33
16
__
10
24
—
10
—
—
123
4
—
79
3
2
60
382
1 5
—
361
28
—
—
140
—
—
134
18
—
188
24
—
4,216
37
4
10
15
16
55
32
—
40
—
—
—
23
10
—
15
12
—
25
—
—
554
32
11
8
_
2
28
—
35
10
—
—
—
—
1
6
—
20
—
81
3 6
—
186
10
11
290
7
1,072
11
9
978
32
—
36
—
—
768
4
—
266
36
—
524
38
10
5,678
36
4
751
17
6
661
23
2
3,469
4 5
8
2,868
20
304
—
—
3,433
22
—
666
—
—
1,947
10
1
27,809
9
8
62
1 3
3
68
47
1
517
3
1 1
738
60
27
—
996
12
—
163
36
—
724
4
—
6,439
22
7
55
32
44
7
9
266
40
11
226
32
—
54
12
—
251
16
—
57
46
—
182
6
2
2,688
16
*
76
21
77
35
9
508
14
1
322
16
—
79
32
—
402
24
—
131
3 6
—
486
1
—
5,025
12
4
15
17
6
25
18
2
115
1 1
8
104
32
—
31
24
—
121
1 7
9
36
24
—
124
43
—
1,015
27
9
3,673
1 7
1,766
3
6
14,996
1
9
12,265
16
2,192
30
—
12,645
14
—
2,933
10
—
8,315
25
7
119,519
2
3
1,261
2 3
8
3,141
44
6
11,157
1 4
1 1
13,080
40
—
1,965
—
—
15,067
46
—
3,514
47
—
11,040
35
—
149,292
—
7
501
3
4
722
32
9
4,100
4 6
1
5,174
—
831
—
—
6,021
32
3
1,358
1
—
5,151
36
—
42,050
18
9
172
7
0
372
42
1,487
41
1,990
—
—
—.
—
2,307
16
—
250
24
—
1,532
21
—
12,667
46
3
95
15
2
102
7
T
484
3 2
7
465
28
—_
—
—
480
32
8
86
18
—
362
30
9
4,209
—
11
8
95
145
821
—
.—.
—
—
932
46
—•
171
24
—
500
44
—
5,535
38
1
280
8
570
39
5
1,810
2 5
2
2,005
30
—
87
24
—
1,474
2 4
—
552
18
—
972
4 5
3
11,637
20
1 1
1
8
24
40
41
7
68
40
1
42
—
94
24
—
13
10
—
53
39
—
512
8
2
1
44
10
38
4
20
—
—
—
24
—
—
2
2 4
—
12
24
—
122
31
4
8
4
54
—
54
15
—
—
60
—
—
17
—
—
76
—
—
545
—
—
16
—
5
44
—
34
19
—
62
24
—
-
—
72
—
—
18
36
—
42
—
—
405
3 1
—
3
16
12
24
10
_
—
—.
19
28
—
15 i 41
—
162
7
9
18
36
33
96
—
181
24
46
44
—
—
—
—
—
63
18
—
68
14
—
696
30
2
3
1 2
24
12
—
54
24
_
25
—.
—
—
—
—
—
16
4 2
—
13
4
—
248
38
1 1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
598
—
0
1,018
24
__
1,137
16
5,660
3 2
—
4,421
16
—
—
—
—
—
1,762
40
—
2,706
3 2
—
20,893
42
2
—
—■
—
—
—
—
—
36
—
1
2
—
3
14
—
—
—
—
—
—
—
—
2
18
—
—
—
4
36
—
10
5
135
—
—
—
—
—
—
—
350
23
—
86
31
—
1,462
18
•—
35
12
47
—
230
44
—
442
32
—
—
—
—
—
200
36
—
226
12
—
1,945
32
—
22
17
i JO
11
—
67
28
—
63
2 4
—
489
26
5
226
2 4
40
297
24
27
44
47
2 4
15
8
732
32
1,197
24
168
1,801
24
—
533
16
—
—
—
—
—
303
16
—
138
42
—
4,777
24
—
99
28
—
160
—
14
32
—-
—
—
—
—
17
8
—
7
4
—
328
28
—
74
37
234
16
246
32
—
—
—
—
—
73
36
—
39
12
—
4,279
16
7
—
—
—
—
—
—
—
3
12
—
*—
—
133
14
5
4
—
2
—
12
32
—
13
10
—
—
—
—
—
3
6
—
2
—
—
295
8
9
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
44
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•
—
—
—
—
50
—
—
2
.
1
_
6
16
—
6
3 2
—
—
—
—
4
12
—
1
—
—
97
5
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
4
12
—
—
—
147
4
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
4
36
—
—
—
45
16
—
2
1
—
6
16
7
—
—
—
—
—
—
5
12
—
1
—
—
90
—
—
. -
6
32
—
—
—
—
2
1 2
—
9
—
—
588
29
7
6
2
.
18
50
—
—
—
36
—
5
—
—
272
12
—
9
1
6
1 0
30
—
—
1
12
—
3
—
—
146
4
—
10
_
8
—
38
100
—
—
—
—
—
—
6
—
—
10
—
—
563
—
—,
30
—
.—
—
—
—
2
12
—
—
—
99
12
—
5
5
20
30
—
.—
—
—
—
4
12
—
4
—
—
268
38
10
6
6
24
60
——
—
—
3
12
—
5
—
—
371
11
2
100
50
350
—
450
—
—
—
—
10
—
—
33
3 0
—
300
—
—
4,228
8
—.
13
10
48
75
—
—
—
—
—
—
33
12
—
10
—
—
655
2
7
12
—
10
47
—
75
—
.—
—
—
—
—
6
6
—*
10
—
—x
486
24
—
2
2
9
5
—
—
—
—
—
—
24
—
2
—
—
119
24
—
15
__
15
60
130
—
—
—
—
—
—
6
18
—
8
1 6
—
877
29
5
10
10
40
80
—
.—
—
—
—
—
2
30
—
9
16
—
581
2
5
]
24
1
_
5
24
20
—
—
—
—
—
—
1
—
—
2
—
—
118
43
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
24
—
1
6
—
78
16
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
—
—
.
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
3
36
—
1
1
—
—
6
—
—
15
—
—
—
—
—
—
1
—
—
2
24
—
136
38
—
—
-
—
—
——
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
5
36
:
4
2
12
32
—
30
—
—
—
—
—
—
2
4 2
—
3
—
—
195
86
10
—
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
—
10
—
—
—
—
12
—
2
—
—
131
36
—
115
—
80
—
—
465
—
—
166
32
—
—
—
—
—
572
18
—
277
24
—
8,133
26
—j
10,269
42
—
9,806
30
3
50,838
7
5
48,886
26
—
5,665
5
—
45,327
—
8
14,036
43
—
36,316
39
8
455,707
43
1
10
Anmärkning: Orsaken till de skiljaktigheter i afseende på antalen af Utsockne Frälse- och Krono-Hemman, Civila och Ecklesiastika boställen, som äga rum emellan 1846 och 1850 årens Femårs-Tabeller, är den, att de uppgifter, som tj|1 184C ärs tabe|1 frän Götheborgs Fögderi inkommit, varit felaktige och att desamma uti denna
tabell blifvit rättade.
Götheborg å Landskontoret den 4 Oktober 1852.|
©I. Itn. M?åhrreus.
c. v. Tina.
Till Berättelsen öfver Götheborgs och Bohus Län för åren 1847—1850.
KONGL. MAJ:TS BEFALLNINGSHAF VANDES
uti
(Elfsborg C ii n
till
liOXGL. MAJ:T
i nntlertläni g het ttfgifna
EM BETS-BERÄTTELSE
för åren 184®, 1848, 1849 och 1850.
STOCKHOLM, 1853.
P. A. NOBSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
I
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Elfsborgs Län med Dahlsland, för åren 1847,
1848, 1849 och 1850.
Inledning.
Elfsborgs Län, omfattande hela Dahlsland, som består af fem härader med
en stad och fyraliolre socknar, samt vestra och södra delarne af "Westergöthland,
eller tretton härader med fyra städer och elthundraåttatio socknar, förutan
åtskilliga sockneandelar i begge landskapen, hvilka tillhöra socknar inom
andra Län, är vidare indeladt uti sju domsagor och uli sex fögderier med
tjugusju länsmans-distrikt. Länet, gränsande i norr och nordost till Wermland
och Norrige, i vester till Götheborgs och Bohus Län, i söder till Hallands
Län samt i öster Lill Jönköpings och Skaraborgs Län, skall innehålla uti arealvidd
ungefärligen 120 qvadratmil, deraf sjöar, strömmar, träsk och kala bergsträckor
anses upptaga omkring femtio, så att den jordyta, som är odlad och
möjlig af odling, eller är skogbeväxt och till plantering tjenlig samt för öfrigt
har vegetation, torde svara närmast emot 70 qvadratmil. Denna beräkning
af areal-rymden är grundad på Hermelinska kartan och andra äldre kartor.
Enligt af Forsells nyare karta öfver Skandinavien skall deremot Elfsborgs
Läns arealvidd endast uppgå till något öfver 114 qvadratmil, hvilket torde
vara det rälta, när den delen af Wenern, som kallas Dahlbosjön och eljest
kan till Länet räknas, fran beräkningen uteslutes.
§ I
Folkmängden,
som i slutet af år 1846 utgjorde 285,125 personer, har,
enligt de årligen upprättade mantalslängderne, på sätt bilagda sammandrag
utvisa, utgjort:
4
År 1847
235,616.
b 1848
238,818.
» 1849
243,400.
», 1850
245,403.
Af dessa voro bosalie på landsbygden .... 235,128.
och i städerne  10,275.
samt skattdragande:
af mankön  63,967
af qvinkön  69,479 J33
skattfrie af mankön . . . 55,045
dito af qvinkön . . . 56,912 llli957,
Folkökningen, som under qvinqvenniet 1842—1846 utgjorde 14,091 personer,
har för de fyra år denna berättelse omfattar uppgått till 10,278.
Orsakerne till den minskning uti folkökningens progression, som sålunda
visar sig, torde ligga i missgynnande skördar åren 1846 och 1847.
Då, desse oaktadt, folkökningen kunnat i föga mindre mån fortgå, bevisar
sådant att, utom de rikare skördar som inträffat åren 1848, 1849 och 1850,
en fortgående hemmansklyfning, som på vissa orter årligen tilltager, lemnar
utväg för nya hjonelags bosättning.
Folkets lynne och fallenheter måste, uti ett Län af så betydlig storlek
och der naturen företer så olika föremål för verksamheten, framte många
skiljaktigbeter.
Då man undanlager Dahlsland och i synnerhet dess sydligaste del, der
allmogen ännu saknar händighet i slöjder, framvisa de flesta öfriga delar af
Länet åtskilliga slag af slöjdfärdighet och stundom af verklig konstfärdighet,
så att slöjdvarors förfärdigande till afsalu på många ställen af landsbygden
utgör en för orten vigtig och vid sidan af det svagare jordbruket oumbärlig
binäring lill folkstockens underhållande; och inträffar detta förhållande syn
nerligast
uti häraderne omkring Borås och Ulricehamn, derifrån varornas afsättning
befordras genom gårdfarihandel!!. Inom dessa trakter, hvarest mycken
flit och idoghet råda, är ock välmågan mest allmän och träffas ej sällan
verklig förmögenhet hos allmogen, fastän det ena och andia icke heller saknas
uti Länets öfriga delar. Den intill Norrige närmast gränsande delen af Dahlsland,
som på svaga ofruktbara hemman hyser talrik befolkning, utgör måhända
skarpaste undantaget från regeln, i synnerhet sedan rörelsen med skogseffekter
5
numera, efter skogarnes aftagande, icke så jemnt och tillräckligt, som förr,
fyller bristen i jordens afkastning; och folket kan här således endast bestå
vid det mest tarfliga och sparsamma lefnadssätt. Uti Westergöthland må älven,
jemte Wedens och Bollebygds härader, som hafva sandig och bergbunden
jordmån samt inskränktare binäringar, till undantagen räknas Gäseneds härad,
såsom af naturen särdeles missgynnadt, då det i allmänhet har svag och
ofruktbar jordmån, lider brist på skog och är afsides beläget for trafik; men
lefnadssättet är sparsamt och under sednare tider har i sistnämnde härad, likasom
i de närgränsande Wedens och Kullings, utvecklat sig en ny näringsgren,
som mycket bidrager till invånarnes bestånd, nemligen odling af potates
och denna växts förvandlande till bränvin.
I afseende å folkets sedlighet kan med all säkerhet antagas alt den allt
mer och mer framgår till förädling, äfven örn brottmåls-statistiken skulle häntyda
på ett motsatt förhållande. Ty, fastän de egentliga brottens antal, hvilket
under dessa fyra år måhända ökats, ingalunda kan frånkännas en ganska
väsendtlig betydelse vid bedömande af folkets moralitet, lära desamma,
såsom ofta varande tillfällighetens eller ögonblickets foster, aldrig uteslutande
kunna anses såsom sedlighetens måttstock, i synnerhet då, såsom här är händelsen,
rättegångssättets långsamhet, ransakningsfängelsernes usla skick och vissa
straffarters olämplighet gemensamt bidraga att förderfva den måhända af öfverilning
felande och ingifva den förhärdade missdådaren förakt för straffet,
hvilket, hvad särskildt angår de flesta tjufnadsbrott, är lamt på samma gång
som det utesluter snart sagdt möjligheten af ånger och förbättring.
Dessutom äro nu öfverallt inom liela Länet folkskolor inrättade. I samma
mån dessa uppfylla sin bestämmelse, i samma mån försvinner det råa sinnelaget
för att lemna rum för upplysningens eftertanka och begäret efter ädlare
njutningar än det fordom så allmänna bränvinssupandet. Också bar dryckenskapslasten
på sednare tider betydligt a f tagi t och betraktas numera äfven af
allmogen med allvarligare ogillande.
Arbetare vid jordbruket och öfriga näringar saknas icke uti någon del af
Länet, men de betalas olika, efter tillgång och behof inom hvarje ort. Dagsverkslönerne
variera således betydligt, t. ex. emellan 10 sk. 8 rst. och !24 sk.
banko för karldagsverke samt 8 och 16 sk. banko för qvinsdagsverke, sommartiden
på egen kost. För öfrigt upplyser närlagda utdrag al markegångstaxorna
huru dessa loner i allmänhet varit stadgade. Tjenstehjonslöner, underkastade
en jemförlig variation orlerne emellan, äro från 10 R:dr till 331 R:dr
banko årligen för en dräng, och 4 till 131 R:dr banko årligen för en piga,
6
förutom städja och vissa beklädnadspersedlar, som vanligen betingas jemte löjten
och uppgå i värde lill 10 å ldä R:dr för drängen och 6 ii 8 R:dr för
pigan, hvarförutan husbonden merendels erlägger tjenstehjonets kronoutskylder.
Uti städerne föt håller sig både dagsverkare* och tjenstehjons kontanta aflöning
något högre, relativt till landsorten deromkring, och öfverstiger oftast hvad här
ofvan är högst uppgifvet; men hvad som i denna fråga förtjenar särskildt
anmärkas, är den för jordbrukaren missgynnande omständighet, att dagsverksoch
i synnerhet tjenstehjonslönerne, något fallande i sväga eller missväxtår,
stiga öfver vanligheten vid goda skördar, då ett ringai’e pris och trög afsättning
på jordbrukets produkter ofta sätta husbonden i förlägenhet om penningar
att afbörda sig denna utgift. Botemedel mot denna olägenhet, som annars
synes ligga i naturen af föi hållandena emellan arbetaren och den honom behöfver,
lärer till någon del endast kunna finnas uti antagandet af jordtoipare
med bestämd arbetsskyldighet alla år; och deLla synes äfven allmogen hafva
borja t inse, emedan omtänksamma bönder, med större eller vidsträcktare hemmansdelar,
nu, mera än förr, inrätta sig efter en sådan grundsats.
§ 2-  Näringar.
a) Åkerbruk. För Länet i det hela kan åkerbruket, betraktadt såsom särskild
näring, anses vara den, som frambringar högsta värdes-produkten, fastän
trakter finnas, der andra näringsgrenar härutinnan täfla.
Inom södra Dahlsland och den lillgränsande norra delen af Westergöthland
samt delvis äfven på norra Dahlsland, till så vidt invånarne grunda
sitt bestånd på åkerbruk, har vid stone egendomar och hos jordbrukande
ståndspersoner vexelbruk blifvit nästan allmänt antaget; och detta brukningssätt
vinner allt mera framgång äfven ibland allmogen, som redan ombyter
med odling af säd och foderväxter på öppna åkerjorden. Vanligen tiädes i
dessa trakter Fdel eller Fdel af åkern och det öfriga besås med höst- och vårhvete
till omkring Adelar, höst- och vår-råg 12, korn 6, hafra 50, blandkorn
6, ärter 2 och potates 24 sådane delar. Hafra är således ännu hufvudsädet,
men detta ökas icke mera på odaljorden, utan uttränges snarare der
något af råg och potates, hvaremot nyodlingar vanligen besås med hafra. 1
den del af Westergöthland, som närmast tillgränsar Götha-elf, är brukningssätt
i så måtto skiljaktigt, att der sås mindre af hafra, men mera ärter och
7
korn samt dessutom bönor till betydlig proportion. Invånarne uti de till
Länet hörande södra häraderne af Westergöthland fortfara deremot allmänt
med det af ålder brukliga ensädet, undantagande några ståndspersoner, som
begagna trädning och vexelbruk, då vanligen tre fjerd ed idar af jorden besås, |
med larsmessoråg och hälften med korn, blandkorn, ha Ira och potates. Annars
nyttjas i dessa trakter föga höstutsäde, utan besås öppna åkerjorden helt och
hållet med vårsäd, bestående af något råg, ungefärligen lill en tiondedel, af
ganska litet korn och ärter, men hufvudsakligen af blandsäd och bafra samt
för öfrigt af potates, som alltmera tager öfverhand; och måste utan tvifvel
orsaken lill detta allmännast antagna brukningssättet med ensäde sökas dels
uti den till åker användbara jordens inskränkta rymd och dels uli dess magra
beskaffenhet, som gör den mindre tjenlig för annat, än svagare sädesslag.
Lin trifves öfverallt i Länet och odlas jemväl på de flesta orter till husbehof;
men inom Marks härad skötes odlingen och beredningen af denna växt
i stort och med omsorg samt tillverkas deraf väfnader till betydligt afsalu.
Hampa odlas endast på spridda ställen och i ringare skala, så att afkomslen
icke fyller Länets behof. Humla odlas åter mera allmänt till husbehof och
på åtskilliga ställen jemväl lill afsalu, hvilket sednare i synnerhet äger rum i
Hesselskogs och Dahlskogs socknar på Dahlsland samt i Kinds härad af Westergöthland,
derifrån afsättningen till andra orter är betydlig. Kummin växer
i åtskilliga trakter sjelfsådd på ängarne och skördas å Dahlsland äfven till afyttring
utom orten. Rofvor, morötter, kålrötter och kålsorter odlas öfverallt
af allmogen till husbehof och fruktträd träffas stundom äfven vid allmogens
gårdar; men finare trädgårdsväxter och större frukUrädsplanteringar finnas i
allmänhet endast vid ståndspersoners egendomar. Inom de socknar af Länet,
som gränsa nära intill Götheborg, äro ställen, der trädgårdsskötseln drifves
såsom näringsfång.
I frågan om antagne nya methoder vid jordbruksskölseln eller nya inrättningar
till arbetskrafters besparande dervid må nämnas, att egentligen på
Dahlsland har Engelska flåhacknings- och jordbrännings-methoden, som funnits
ofta förstöra matjorden, lemnat ruin för ett annat odlingssätt med bränning
efter plog, sålunda att blott en plogskifva i hvarje åkerteg sönderskäres, uppställes
och brännes, hvilket sätt besparar arbete och förtär mindre af matjorden,
men befordrar ändock bördigheten. Användandet af granris, i stället för
spillning, vid potatesplanteringen är jemväl ett i sednare årén uppfunnet hjelpmedel,
som efter hand alltmera antages. Nya redskap för jordens häfd äro
deremot icke antagna; men de vanliga, plogen och harfven, bringas af hvarje
8
omtänksam jordbrukare i det skick, att jördeus redning dermed kan åstadkommas.
Undantagande tröskmachiner oell väderharpor till säds rengöring,
li\ilka vid större egendomar begagnas, hafva mekaniska inrättningar till besparande
af arbetskraft icke heller kommit i allmännare bruk.
Till så vidt det i allmänhet låter bestämma sig, kan man antaga vanliga
såningstiderna vara: för vår-utsädet efter medlet eller emot slutet af April och
första dagarne af Maj, samt för höst-utsädet medlet och slutet af Augusti samt
böljan af September; och infaller skördetiden vanligast närmare början af
Augusti samt räcker in i början och emot medlet af September månad. Afvikelserna
mäste dock vara många uti ett Län med så vidsträckt läge och så
skiljaktiga naturförhållanden.
Vid medelmåttig skörd är spannmålsproduktionen uti de förut anmärkta
delarne af Länet, hvarest åkerbruk utgör folkets hufvudnäriug, mera än tillräcklig
för behofvet inom hvarje ort, så att femtedelen eller kanske fjerdedelen
kan anses gå till afsalu utom orten eller utom Länet. I Länets öfriga delar
...»
och synuerligast uti vissa socknar af Dahlsland närmast Norrska gränsen samt
i de sydliga trakter, sorn omgifva eller tillstöta Borås och Ulricehamn, svarar
deremot spanmåls-produktionen, äfven vid den rikaste skörd, icke på långt
när emot konsumtionen, utan måste skillnaden för behofvets fyllande tagas
ifrån andra orter; och sker detta vanligen i förstnämnde norra trakt från Norrige
någon gång, men annars från nedra Dahlsland, samt uti sistnämnde södra
» «
trakter från Götheborg, Halland och Skaraborgs Län, ifrån hvilket sednare
tillförseln på Borås torg isynnerhet är betydlig; hvarförutan Kinds och Redvägs
häraders invånare under sednare åren börjat inköpa mycket af den spanmål
från Östergöthland, som hålles till salu i Jönköping. Vill man för Elfsborgs
Län öfver hufvud jemföra spanmålsproduktionen emot konsumtionen, så
bl i Iver resultatet, att årligen större qvantiteter spanmål behöfva tillföras Länet
från andra Län och orter, ehuru, genom åkerbrukets tilltagande och den utvidgade
potatesodlingen, behofvet är mycket fnrminskadl, emot hvad det annars,
vid en starkt ökad befolkning skulle vara. Genom approximation är utrönt,
att vid knapp skörd utgör bela behofvet af tillförsel från andra Län och
orter omkring 100,000 tunnor spanmål, men vid missväxt vida derutöfver
ända lill 150 å 160,000 tunnor och mera.
Jemte ofvan angifne orsaker till jordbrukets tillväxt kan man icke från
känna
en mera utbredd kunskap om bättre methoder vid jordbruksskötseln
stort inflytande; och bör anmärkas, att förtjensten häraf tillhör jordbrukande
stånds
-
9
ståndspersoner med upplysning och nit lör yrket, hvilka härutinnan gifvit
exempel, del enda som i dylik fråga verkar direkte på allmogens öfvertygelse:
Hushållnings-Sällskapets bemödande, att genom belöningar uppmuntra allmogen
(ill en ändamålsenligare jordens indelning och brukning, har dock något
medverkat för detta ändamål. Såsom bidragande orsak kan äfven nämnas den
ökade hågen för ägoskiften, skogs- och utmarks-delningar samt andra sådana
förelag, som lemna hvarje jordbrukare för sig mera frihet och bättre utrymme
att efter egen erfarenhet skota sitt jordbruk; hvarförutan odlingslånen på vissa
ställen kraftigt medverkat till oländig marks uppbrytande och odlande; och
slutligen må man icke förtiga den omvårdnad, en upplyst regering i sednare
tider egna t åt jordbruket genom skyddande författningar, som antingen undanröjt
direkta hinder för jordbi uksnäringarnes uppkomst, eller lindrat och afskaffa
L vissa betungande sätt att utgöra beskattningen. Intrycket, sålunda gifvet
lill än större utveckling, forsvagas måhända endast af elt verkligt binder;
men delta, bristande afsättning på den öfverflödiga spanmålsptoduklionen efter
goda skötdar, torde dock vara det svåraste att afhjelpa uti ett land, der stora
städer saknas, der invånarne i de små, äfvensom i bergsbruks-orterne, sjelfva till
stor del äro spanmåls-producenler, der ett ut vidgad t fabrikssystem icke ännu
finnes eller lätteligen torde kunna införas och der någon mellanhandel, till
spanmåls uppläggande och förvarande för knappa år, icke i allmänhet äger rum.
Man kan likväl ej skäligen påslå, att spanmålspriserna varit under goda eller
medelmåttiga skördar de sednare åren här i Länet låga, annorlunda än i jemförelse
med priserna efter missväxter; och detta förhållande, som egentligen
bevisar, att de då al omsländigheterne högt uppstegras, tyckes uti ett vidsträckt
rike med under vinlermänaderne afbruten vattenkommunikation ligga
så djupt i sjelfva sakens natur, att det väl icke kan ändras, om än till någon
del genom tjenliga författningar' korrigeras. Så länge öfveiproduktionen af
spanmål icke kan föras riad eller torkad till torgs, möter dess uppläggande i
större förråd en betydlig svårighet, som måste återverka på mellanhandeln
med denna första nödvändighetsvara samt göra den både svår och dyr att åtkomma
efter felslagna skördar, hvaremot emellertid annat hjelpmedel ej lärer
finnas, än en väl afvägd tulltariff, som kan gynna spanmåls-utförsel efter goda
och införsel efter svaga skördar.
I närvarande ställning kan bränvinsbiänningen, betraktad såsom vehikel
till åkerbruket, jemväl anses vara ett stundom nyttigt korrektiv emot spanmålsförråders
hopande hos producenterne till förlägenhet och lidande för dem;
Berättelse öfver Elfsborgs Län för åren 1847—1850. 2
10
dock bör anmärkas, att bränningen inom detta Län egentligen är beräknad på
afverkning af potates till bränvin. Att jordbruksnäringen nu ganska mycket
beror af bränningsrättighelens fria utöfning måste dessutom medgifvas; och
till exempel härpå kan i synnerhet åberopas förhållandet uti Wädtle, Kullings,
Gäseneds och Wedens härader, hvarest allmogen i sednare Lider företagit
sig att, på en för öfrigt nog otacksam jord, odla potates i stort och deraf
tillverka bränvin, som afsättes på andra orter med betydlig vinst för häradernes
annars vanlottade jordbrukare och till ej ringa lättnad för dem vid kronoutskyIdernes
godtgörande.
b) Boskapsskötsel utgör, äfven då den betraktas skiljd från åkerbruk, en
hufvudsaklig beståndsdel af folknäringen. Uti de delar af Länet, hvarest åkerbruket
är i mesta flor, nemligen på slättbygden af Dahlsland och tillgränsande
trakter af Westergöthland, har detta öfvervigten; men på norra och vestra
Dahl samt i andra trakter af Westergöthland, synnerligen Kinds härad, håller
boskapsskötseln snarare jemvigt med åkerbruket och lemnar utöfver busbehofvet
mer eller mindre betydlig afkastning till afsalu.
På Dahlsland äro ängarne i allmänhet bördiga, hufvudsakligen naturliga
och öfver hufvud Svarande emot åkern samt har den couperade delen af landet
i synnerhet förmånen af godt och tillräckligt sommarbete. Ängskulturen
försummas dessutom icke och användes dervid merendels klöfver- och timotejutsäde;
men, äfven utan utsådda flön, underhålles gräsväxten af vild klöfver
och andra tjenliga foderslag, när igenläggningen sker efter väl häfdad åker.
Inom Westergöthland är ängsodlingen mindre utbredd och föga använd uti
de södra trakterna, som likväl delvis hafva goda fodertillgångar från naturliga
ängar: tillräckligt sommarbete finnes der nästan allmänt.
Hornboskapen på Dahlsland är i allmänhet af litet, men godt, inhemskt
slag, som tilltager i godhet med ängskulturens utvidgande. Uti Westergöthland,
der boskapskreaturen oftare inköpas från andra orter, äro slagen mera
blandade och sinsemellan skiljaktiga, likväl i allmänhet icke stora, fastän stundom
ganska goda. Till racens förädling eller fortplantning af bättre racer
har i intetdera af landskapen något blifvit tillgjordt, annorlunda än såsom
undantag af jordbrukande ståndspersoner, hvilka mellanåt förskaffat sig större
och bättre stamrace från andra orter. Oxar användas vid jordbruket och vid
kortare körslor i alla delar af Länet samt på några ställen jemväl till mera
långväga forslingar. Endast under höst-, vinter och vår-månaderne, eller så
länge marken är frusen eller betäckt af snö och utan bete, nyttjas i allmänhet
stallfodring för boskapskreaturen.
11
Hästarne äro på Dahlsland af någorlunda god art och medelmåttig storlek,
i synnerhet norr ut, hvarest inhemska stammen är myckel blandad med
den än bättre Norrska hästracen. Jemväl i öfriga delar af Länet äro hästarne,
ehuru af flera olika slag, och mera små än stora, skäligen goda och väl underhållne
i allmänhet. Relativt till hemmantal och folkmängd hålles mindre
antal hästar uti de sydliga Irakterne af Westergöthland, än annorstädes i landskapet,
hvilket åter är följd af hemmanens inskränktare fodertillgångar; men
uti vissa trakter af Länets norra del, der fodertillgångarne äro ymniga, kunde
hästafveln ökas och utbildas till näringsgren, om hingstar af ädlare och goda
slag funnos till racernas upphjelpande. Under dessa år hafva endast tvenne
sådana hingstar funnits stationerade härstädes, deraf en från Strömsholm, tillhörande
Kronan, och den andra tillhörig Hushållnings-Sällskapet. Emellertid
försäljas ifrån Dahlsland årligen 2 till 300 föl, som vanligen inköpas af allmogen
uti Westergöthland och Bohus Län.
Fårafveln är i det hela icke obetydlig. De får, som af allmogen uppdragas
för eget behof till föda och beklädnad eller ock till afsalu, äro merendels
grofulliga af Svenskt eller blandadt slag. Finulliga, ursprungligen af Tysk
eller Spansk race, underhållas äfven hos en del ståndspersoner, men schäferi
linnés endast vid Nohlhaga i Kullings härad lör 250 får af electoral-race.
Getter finnas ännu i bergs- och skogstrakterne inom de mest nordliga och
mest sydliga delarne af Länet; men för öfrigt äro dessa kreatur afskaffade såsom
skadedjur i den mån jordbruket vunnit förkofran.
Svin uppfödas till betydlig mängd uti de seminanta delarne af Länet;
och äfven annorstädes för husbehof. Deraf träffas på somliga ställen goda racer.
Af fjäderfä finnas i allmänhet gäss och höns. Gåsafveln är icke obetydlig
på södra Dahlsland och å slättbygden af Westergöthland, utan lemnar årligen
öfverskott till afsalu.
Att boskapsafvel tilltagit öfver hufvud, om icke fullkomligen i bredd
med jordbruket, åtminstone betydligt, visar sig af alla förhållanden och är
äfven naturligt, då dessa näringar hafva på hvarannan en beständig vexelverkan,
så att den enas förkofran gifver medel vid handen till den andras. Om
och huruvida bräll vinsbränningen bidrager till boskapsafveins utvidgande kan
vara svårt att afgöra, likväl synes gifvet, att den icke är ett nödvändigt vilkor
för boskapsskötselns bestånd och att k rea t urs race ine snarare försämras än förbättras
genom njutningen af drank, ehuru det är onekligt, att denne i knappa
foderår eller på orter, som hafva ringa hötillgång, lemnar betydligt understöd
åt ladugården; dock gör den utan tvifvel mesta nytta vid svinkreaturs uppfödande.
12
Boskapsskötselns afkastning i Länet torde numera fullt svara emot behofvet
för det hela, fastän allmogen uti de magra, mycket befolkade trakterne
söder ut årligen inköper både hästar och hornboskap från andra Län; ty genom
försäljning från Dahlsland anses förhållandet jemnadt; och i ölrigt förer
allmogen ett sparsamt lefnadssätt öfverallt, för att kunna sälja något af lefvande
kreatur samt ost, smör och andra viktualier, derå priserna under de
sisttöidlutna åren varit fördelaktiga för säljaren.
Salpetertillverkning, som kan anses vara ett bihang lill ladugårdsskötsel!!,
har icke någonsin halt särdeles framgång i detta Län, ehuru skogstillgången
kanske skulle medgifva dess allmännare ulöfvande på en del orter.
c) Skogar, beslående hufvudsakligen af tall och gran, finnas ännu till stor
vidd och betydenhet inom Länet, särdeles på Dahlsland samt i Wedens, Bollebygds
och Kinds härader af Westergöthland, hvarest skogen längst i söder
till någon mindre del består af bok. Ek och andra nyttiga löfträd växa öfver
bela Länet, dock mera spridda, endast utgörande smärre skogsparker och
lundar.
Skogarne äro numera nästan öfverallt enskild tillhörighet och begagnas
dels i samfällighet, dels storskiftade och äfven på några ställen enskiftade;
varande de socknar ganska få, som icke hafva skogsandelar till hemmanen, de
liesta om ej alla på ettdera af nämnda sätt, härvid oafsedt jernbrukeo, under
hvilka större skogstrakter vanligen innehafvas, merendels med äganderätt.
Af de före detta Kronan forbehällne fyra kronoparker och fjorton kronoallmänningar
hafva tvenne.af de förra och delar af den tredje samt tolf af de
sednare blifvit Lid efter annan, på grund af de allmänna förfoganden, Kongl.
Majit med Rikets Ständer i ämnet vidtagit, Kronan afhände och lill härader,
socknar eller vissa hemman öfverlatna, med eller utan skatt, antingen till
samfäldt bruk och nyttjande eller till fördelning emellan hemmanen. Deremot
äro kronoparkerne Hunne- och Halleberg helt och hållet samt kronoparken
Edsmären till någon del bibehåline under Kronans äganderätt och ställde under
Eders Kongl. Majlis Befallningshafvandes härstädes förvaltning, för reglering
och begagnande efter nyare trakthuggningssättel, hvilket äfven allmänt å
dessa skogar blifvit tillämpadt.
Dessutom äro, enligt nådigt cirkulär den 30 Mars 1849, i afseende på
härads-allmänningarne vidtagne särskilde åtgärder för en ordnad förvaltning
och hushållning, som, beträffande härads-allmänningen Brevikshult i Kullings
härad, redan tillförene blifvit införd, så att förutnämnde åtgärder egentligen
komma att gälla härads-allmänningarne Kuhleskog med Kronobotten och den
13
del af Risveden som är belägen i Bjerke härad, hvilka i sådant afseende äro
under behandling af landtmätare.
Å kronoparken Edsmären, reglerad genom Kongl, brefvet den 1 Mars 1834,
hvarest förslå blocket förut var inhägnadt och besådt, har tredje blocket, innehållande
900 tunnland, undergått lika behandling. Genom påbörjad a ('dikning
afses att bringa en mosse af 200 tunnland uti skogsbördigt skick. Det
andra blocket af denna park är ännu icke besådt, men bar blifvit inhägnadt
och försedt med särskild bevakning af en extra underjägare. De begge förstnämnde
inhägnade och besådde blocken innefatta 1,907 tunnland.
Å kronoparken^ Halleberg och Hunneberg har ordnad hushållning efter
fastställd Lraklhuggnings-indelning fortgått å redan indelade 5 block. Beträffande
återstående 6:te blocket, beror fastställde hushållsplanens verkställighet
till hufvudsaklig del på sänkning af sjön Eldmörjan, hvarom förslag nu åter
är bragt å bane. Ifrån 1831, då den regelmässiga hushållningen börjades, till
närvarande tid har desse kronoparkers förvaltning inbringat 42,891 R:dr 2
sk. banko, hvilka såsom kontant behållning ingått till skogsplanterings-kassan.
Sådant oaktadt har dock ståndskogen derstädes icke förminskats till qvantiteten,
utan bibehåller uti planen föreskrifven virkesmängd. Under ifrågavarande
fyra år är förhållandet med inkomster och utgifter för desse kronoparker följande:
Inkomster.
för försåldt virke år 1847
4,224: 42. 3.
1848
6,279: 21. 2.
1849
4,84-1: 26. 4.
1850 • • • • • • 7’571: 30- 22.917: 24. 8.
mul betes-a fgi fler år 1847
264: 3. 6.
1848
209: 13. 6.
1849
214: 2. 7.
1850
20o: — — sqo- ,0
892. 19. 7-23,809: 44. 3.
Utgifter.
Försäljningsprovision år 1847
168: 47. 9.
1848
251: a 6.
1849
193: 31. a
1850
302: 41~ 5 916: 33. 4.
Transport 916: 33. 4.
14
Transport 916: 33. 4.
För virkesupphuggni ng,
stängsel, frösådder samt
materialinköp ... år 1847 .... 1,048: 36. il.
1848 .... 1,360: 26. 6.
1849 .... 1,814: 43. 4.
1850 • • • • 1.410: 30. 6. 5 6U. 41. 3.
26. 7.
Vinst således  17,258: 17. 8.
Medium häraf utgör  4,314: 28. 5.
Härvid är dock att märka, del löner lill jäger i-staten, inköp af hemman
som, å kronoparken belägna, varit i enskildes ägo, jemte på allmän bekostnad
verkställde nybyggnader å en del underjägare-boställen rn. m., såsom icke tillhörande
den egentliga förvaltningskostnaden, ej äro under förutnämnde utgifter
inbegripne.
Emellertid lider det intet tvifvel alt misshushållning med enskildes skogar,
ett ofta omättligt svedjande, hvilket dock förmäles på vissa orter vara i
aftagande, stark kolning och mindre noggrannhet vid förefallande hyggen fortfarande
bidraga till skogarnes förminskning. Skogsrödjning sker sällan, än
mindre återplantering efter fälld skog, i synnerhet uti skogstrakter som innehafvas
af allmogen. Endast den ofvannäinnde till menigheter öfverlemnade
härads-allmänningen Brevikshult utgör härifrån ett undantag. Skogshushållningen
är nemligen der ordnad och handhafves på ett förtjenslfullt sätt af en
direktion, hvilken delägarne sjelfve utsett.
Att under förutnämnda förhållanden och den ökade skogskonsumtion, som
ångfartygstrafiken måste medföra, skogarne äfven under ifrågavarande tid varit
i aftagande kan ej betviflas. I allmänhet äro de likväl ännu tillräckliga
för Länets behof och kunna från några orter fortfarande lemna tillgång på
skogseffekter till betydligt afsalu, så framt ett bättre skogshushållningssätt skulle
vinna inträde och af enskilde skogsägare med förtroende omfattas, hvilket dock
ej torde kunna ske hvarken lätt eller snart i ett Län, der skogarne hufvudsakligen
tillhöra allmogen. Ett nyttigt skogsbesparingsämne, nemligen bränntorf,
är att tillgå på många trakter inom Länet; men hittills begagnas detta
endast till någon liten del på södra Dahlsland samt något mera i vissa härader
af Westergöthland, hvilka orter, såsom delvis utgörande slättland, redan
antingen lida skogsbrist eller måsle afhemta deras behof af ved och virke från
aflägsna ställen.
15
I byggnadssättet hafva förändringar, som verkat till skogsbesparing, icke
blifvit i allmänhet vidtagne, utan har tvärtom allmogens tilltagande håg att
bygga högre och rymligare boningshus, som på vissa orter bestå af tvenne
våningar, snarare bidragit att öka skogsåtgången, äfvensom den måste hafva
blifvit ökad i och för årligen tillkomna nya bostäder. Nästan alla hus på
landsbygden och de flesta i städerne byggas för öfrigt ännu vanligen af träd;
dock har en början blifvit gjord med andra byggnadsämnens användande, nem
ligen
sten, brändt och obrändt tegel samt kalkbruk, i Burås och synnerligast i
Wenersborg. Stängseln verkställes ännu i allmänhet på skogens bekostnad;
dock har bruket af stenmur omkring ägorna, äfvensom något af jordvallar, i
sednare tider tilltagit och jemväl bland allmogen vunnit efterföljare. Någon
ingripande reform i dessa afseenden lärer icke kunna förväntas, innan bristen
på skogseffekter blifvit så tryckande, att den dertill tvingar.
d) Bergsrörelse. Större och rikhaltigare jernmalmsgrufvor finnas icke inom
Länet; dock begagna Billingsfors bruksägare i mindre mån fortfarande malmfyndigheten
i kringliggande ort. Som denna likväl hvarken är tillräcklig eller
till tackjernsblåsning fullt tjenlig, måste malm herntas ifrån Wermlands, Nerikes
och Smålands bergslager.
Af till bergsrörelsen hörande handteringar äro stångjerns- och manufaktursmiden
samt stålbränning hufvudsakligen de, som jernnt och med alfvar bedrifvas
vid 12 bruk med 25 stångjernshamrar och 8 tili en del samma bruk
med 8 ämneshamrar samt vid 3 af bruken i stålugnar. Efter de underrättelser,
som möjligen slått att erhålla, kan tillverkningsvärdet vid samtliga dessa
verk, inberäknadt rudirnaterien, antagas till omkring 3(i4,366 R:dr 12 sk. per
medium årligen.
De i Länet befintliga 2:ne koppariiamrar förädla årligen i medeltal 182
Sk%é. köpekoppar, hvaraf tillverkningsvärdet approximativt kan beräknas till
27,300 R:dr; varande i öfrigt med bruken timade förändringar att inhemta af
den särskilda härvid fogade tabellen.
Till bergsrörelsen kan för öfrigt räknas: ett täljstensbrott i Wedbo härad,
hvarest till afsalu förfärdigas grafstenar, milstolpar och vägvisare samt grytor
och andra käril; flera skifferbrott inom Nordahls härad, dervid takskiffer tillverkas
jemväl till afsalu utom orten, qvarnstensbrott inom Nordahls och Gäseneds
härader, derifrån orlernes allmoge upphugger qvarnstenar för husbehof
och jemväl till afyttring åt andra orter; kalkugnar, deraf inom Wäne härad
yid foten af Hunne- och Halleberg finnas elfva stycken med rik tillgång på
kalksten, och hvilka vanligen för året tillverka och afsätta minst 1,000 tunnor
16
kalk hvardera, hvarförutan åtskilliga mindre kalkstensbrott finnas på andra
spridda stallen inom Länet och begagnas lill kalkbränning Ibr ägarnes eller
grannars husbehof. Värdet af tillverkningarne vid samtlige de öfriga verken
kan icke med någon säkerhet beräknas.
e) Fabriker, Bruk och öfriga Verk på landet, hvilka icke höra till bergsrörelsen.
Sågverk oell Sågar finnas i större skala å Trollhättan och Lilla Edet,
vid Gölha-elf samt vid Upperud och Skåpefors på Dahlsland. För öfrigt saknar
icke någon del af Länet mindre salu- och lego-sågar.
Sågverken på Dahlsland äro grundade på stocklångst från egna och andra
skogar inom orten; men de vid Gölha-elf belägna sågverk, alla grundade på
köptimrner, förses dermed från andra orter och hufvudsakligen från Wermland;
och har under dessa fyra år samt särdeles sednare delen deraf sågverksrörelsen,
med afseende ä den lifliga exporten, bedrifvils med öfvervägande
fördel; dock kan, i saknad af nödiga uppgifter, det årliga tillverkningsvärdet
ej uppgifvas.
Skeppsvarf äro anlagda och hafva med fördel bedrifvils viii Trollhättan
och Gamla Lödöse med 51 arbetare samt inbringa tillsammans årligen en
inkomst af 12,000 Rrclr. Invid Wenersborgs stad finnes jemväl skeppsvarf,
hvarest under ifrågavarande tid blifvit byggda större fartyg till afsalu på Götheborg
och Norrige. Fartyg äro jemväl till och med af 120 lästers drägtighet
nybyggda vid Haneström i Flundre härad, Önafors och Kakeliden i Wäne
härad samt Garn i Ahle härad.
Jerngjuterier hafva blifvit anlagda vid Trollhättan och Lockerud i Wäne
härad. Det förra, förenadt med mekanisk verkstad, sysselsätter 54 arbetare
med årligt tillverkningsvärde af 27,000 R:dr. Å det senare sysselsättas 28 personer,
med hvilka 400 SkU. stapelstadsvigt förarbetas med värde af 14,000 R:dr.
Tegelbruk. Af sådana finnas 36, men tillverkningsvärdet kan icke uppgifvas.
Pappersbruk finnas 5.
Glasbruket vid Limmared är förbätlradl, så att tillverkningsvärdet ökats
till 30,000 R:dr.
Mekaniska bomullsspinnerier Vinnas vid Näs i Wädtle härad, Sjuntorp i Flundre
härad och å Trollhättan; utgörande tillverkningsvärdet vid Näs 320,000
R:dr, vid Sjuntorp 85,400 R:dr och vid Trollhättan 17,900 R;dr.
Mekaniska konst väfver ier med tillhörande dressningsmachiner, blekeri- och
appreter-verk finnas vid Rydboholm, Källäng och Rosendahl i Marks härad.
Det förstnämnda är i synnerhet en storartad och dyrbar anläggning af fabriksidkare!!
-
17
idkare» Sven Eriksson, genom hvars företagsamhet den årligen vinner i omfång
och förbättringar. Under 1850 sysselsattes här 284- personer; och tillverkades:
Blekta
och färgade bomullstyger, 1,850,062 alnar till välde af 351,853: 16. a.
Oblekta bomullstyger  165,324 » » » » 26,942: ia —
eller tillsammans 2,015,986 » » B:ko R:dr 378,795: 26. 6.
Under innevarande år, då tillverkningsvärdet vid Rydboholm uppgått till
387,357 R:dr 14 sk. 4 rst. banko, har bemälde fabriksägare uppfört en ny
fabrik, kallad Svaneholm, belägen i Seglora socken 1 mil från Rydboholm, beräknad
att med 300 machin-väfstolar och 150 arbetare drifvas med valten
för tillverkning af bomullstyger, hufvudsakligen så kalladt Moleskin och Manchester.
Klädesfabriken vid Näs har drifvits sedan 1848 endast för tillverkning af
vadmal, men en ny klädesfabrik är inrättad vid Trollhällan med årligt tillverkningsvärde
af 8,000 R:dr.
Färg er ier finnas 14 till antalet, en del, i följd af Kongl. Förordningen den
22 December 1846, ånyo anlagda. Vid Näs, Sjuntorp och Trollhättan äro de
inrättade i sammanhang med spinnerierna och är å förstnämnde ställe blekeri
dermed förenadt.
Valkar och Vadmalsstampar äro 4-4, Garf verter 32, Pottaske-brulc 7 och Oljeslageriet'
3, hvarjemte finnes ett Cementverk för beredande af murbruk till murning
under vattnet.
Mjölqvamarnes antal är 650 med 804 par stenar. De invid Gölha-elf
belägne och en del andra qvarnar, som hafva oafbruten vattentillgång alla
årstider, äro i synnerhet indrägtiga; och mjölqvamarnes afkastning i det hela
måste så mycket heldre vara i stigande och ganska betydlig, som sädeskonsumtionen
årligen ökats i bredd med en tilltagande befolkning; men att approximativt
bestämma qvarnafkaslningens totalbelopp låter sig ej göra på grund
af tillgänglige upplysningar i ämnet.
f) Binäringar. Jagt idkas vanligen mera till nöje och tidsfördrif än såsom
binäring; dock kan den någongång, i synnerhet hvad beträffar rofdjursjaglen,
lemna bidrag till idkarens försörjning.
Fiske bedrifves till husbehof i alla delar af Länet, hvarest sjöar och vattendrag
lemna tillfälle dertill. Mera betydligt och äfven till afsalu idkas fisket
i Wenern och Götha-elf, der äfven lax fångas.
Berättelse öfver Elfsborgs Län för åren 1847—1850. 3
18
Biskötseln idkas mer eller mindre i nästan alla delar af Länet, förnämligast
söderut, dock icke heller utan framgång på Dahlsland. Partier af vax
kunna således årligen försäljas utom Länet till Slockholm och Götheborg.
Tjärn- och Bäckbränning bedrifves i smått på några ställen å Dahlsland
och annorstädes, hvarest tjäruvirke efter nedfäld skog finnes; dock sådant endast
till husbehof och afsalu åt grannar.
Kolning för jernbruket!, der sådana finnas, och i öfrigt för afsalu i städerne
utgör en för allmogen vigtig binäring, synnerligen på öfra Dahlsland.
Körslor för jernbruks- och sågverksrörelsernes behof samt forsling af köpmansgods
mellan Götheborg och uppstäderne i vestra delen i riket kunna anses
såsom binäring för invånarne i vissa trakter af Länet. Likaså flottning af
timmer, sågstockar och virke för dem, som bebo stränderne af sjön Stora Lee
och dermed förenade vattendrag samt af Wenern och Götha-elf.
Tillverkningen för hand af ylle-, linne- och bomullsväfnader, antingen af
hemspunnet eller inköpt garn, är inom södra delen af Länet, förnämligast
Marks, Kinds och Åhs härader, en högst vigtig näringsgren, deraf den talrika
befolkningen uti dessa merendels sterila trakter i ganska hufvudsaklig mån
hemtar medel för uppehälle och bestånd. Det till verkningsbelopp härifrån, som
årligen utom Länet afsättes genom gårdfarihandel, uppgår till omkring två
millioner alnar af alla slag, förutan band, strumpor, tröjor, vantar, täcken och
ryor; och den afsättning utaf sålunda tillverkade ylle-, linne- och bomullsväfnader,
som särskildt äger rum genom resehandlande från Borås och Ulricehamn
samt genom personer i dessa städer eller på landsbygden, hvilka dermed
drifva handel i parti på andra inländska städer och orter samt på Norrige,
är än mera betydlig samt uppgående vanligen till dubbelt, oberäknadt
hvad på begge dessa sätt föryttras af i Halland tillverkade väfnadsartiklar.
Efter approximativ beräkning kan förläggares oell tillverkares vinst af ifrågavarande
väfnadsindustri uti Länet anses utgöra i medeltal 450 å 500,000 R:dr
om året; och förtjenar härvid anmärkas, att, oaktadt tillverkningsbeloppel vid
Rydboholms konstväfverifabrik årligen blifvit ökadt, synes sådant äfven under
ifrågavarande fyra år icke hafva menligt inverkat på husväfnadsslöjden, hvilken
tvärtom finnes hafva samtidigt varit i tilltagande jemte afsättningen på
tillverkninga rne.
För öfrigt tillverkas husväfnader af ull, lin och bomull inom alla delar
af Länet, oberäknadt den södra, något deraf äfven till försäljning åt städernes
invånare, men i allmänhet för eget husbehof; och synes händighet i väfnadsyrket
alltmer utbreda sig,
19
Läderberedning, oafsedt den som sker vid anlagda ordentliga garfverier,
utgör på några orter inom Läuet en allmogens binäring. Den sträcker sig
dock egentligen till grannars och närboendes betjenande.
Trädarbeten, bestående af lagg käril, trädskor, trädtallrickar, såll, askar,
korgar, väfskedar och mera dylikt, förfärdigas af allmogen på åtskilliga orter
inom Kinds, Wedens och Bollebygds härader i synnerhet och föras till afsalu
jemväl utom Länet; dock kan förtjensten af denna binäring i det hela icke
vara så särdeles betydlig.
Lie- och skärsmide samt tillverkning af linhäcklor, kardor, skrubbor, nålar,
hakringar och mera sådant småkräm drifves såsom bihandtering af allmogen
i några trakter af Kinds härad, både för Länets behof och lill afyttring
utom Länet.
Timmermans- och murarehandlverket ulöfvas såsom binäring af allmogen
i Ahle och Bjerke härader samt delar af Kullings och Wäne härader, äfvensom
timmermanshandtverket uti ett par socknar på Dahlsland närmast Wermländska
gränsen. För detta ändamål ske årligen tidtals utvandringar till mer
och mindre aflägsna orter utom Länet, derifrån besparade arbetslöner återbringas
till ett ej obetydligt belopp hvarje år. Dessutom finnas i Wedens härad
flera hemmansbrukare, som äro så kunnige mur- och byggmästare, att de
entreprenera om kjn kors samt andra större byggnaders uppförande och inredande.
Såsom särskild binäring vid jordbruket förljenar bränvinsbränningen att
särskildt omförmälas. Enligt hvad förut är anmärkt, utgör den en icke ovigtig
näringsgren inom vissa härader, men har på sednare åren blifvit betydligen
inskränkt. Till upplysning härom meddelas att debiterade bränvinsbränningsafgiften
utgjort:
År 1842
54,528: ie. -
» 1843
45,458: g. g.
» 1844
50,240: 19. -
» 1845
41,975: 29. 4.
» 1846
41,484: 47. -
» 1847
33,785: 14. G.
» 1848
36,443: 17. g.
» 1849
39,933: 21. 2.
» 1850
31,910: 43. 11.
Handel. Utom den som å landsbygden städse drifvits med spanmål, bränvin,
kreatur, skogseffekter, ladugårdsalster samt i allmänhet landtmannavaror,
idkas äfven enligt den i Kongl. Handels-Ordningen den 22 December 1846
20
rnedgifna handel nied specerier och dylikt, å Dahlsland al' 20 samt i Westgöthadelen
af Länet af 4-5 särskilde personer; men från alla orter förspörjes
klagomål deröfver, att lättade tillfällen till erhållande af kram och öfverflöds
varor
på kredit eller emot landtmanna-produkter uppkalla förut vanligen
okända behof och ökade lefnadsomkostnader. Så saknas icke heller exempel derpå
att, der salubod å landet uppstått, en och annan hemmansägare blifvit djupt
skuldsatt eller till och med gått under, äfven om icke dryckenskap varit hufvudorsaken;
men der denna last tillika vunnit insteg har obeståndet vanligen
annu hastigare inträdt. Icke heller förmäles näringen för de å landet handlande
sjelfve lända till någon Båtnad; ty, i följd af vedertagen vana, sträckes
utborgning nog långt, så alt ej sällan känbara förluster inträffa; och följer
häraf ömsesidigt en vantrefnad, hvilken för all loflig handtering borde vara
främmande, Urartar nu, såsom äfven förmäles inträffa, en sådan salubod äfven
till ett bränvinsminuterings-ställe, utan att sådant kan af den fåtaliga
kronobetjeningen annorlunda än genom åtal förekommas, så måste olägenheterne
af en friare handelsnäring på landet vida öfverväga fördelarne. Då
emellertid desse sednare äfven äga vigt och öfverklagade olägenheter böra försvinna
i den mån allmogen inser vådan af missbruken, torde, till förebyggande
af de sednare, endast böra stadgas att, utan kommunernes samtycke, beviljande
af handelsrättighet på landet icke må äga rum.
Den så kallade gårdfarihandeln, till hvars ulöfvande allmogen i 7 härader
af Westergöthland af ålder ägt rättighet, har under ifrågavarande 4 år, i
följd af Kongl. Förordningen den 19 Junuari 1847, åter dragit sig från städerne
till landet samt följaktligen der icke obetydligen ökats samt utgör en
för distriktet ganska vigtig binäring. Den begagnas likväl nästan endast af
allmogen från Kinds, Åhs och Redvägs härader; och förhåller sig de utdelade
passens antal sålunda:
1847 Januari . . .
. . . 258.
— September . .
. . . 246.
1848 Januari . . .
. 315.
— September . .
. . . 324.
1849 Januari . . .
. . . 379.
— September . .
. . . 364.
1850 Januari . . . .
. . 437.
— September . . .
. 433.
21
Af sålunde förpassade personer afyltras gårdfarihandels-distriktets betydligaste
slöjd tillverkningar, hufvudsakligen beslående af väfnader, i alla delar af
riket och i Norrige. Utöfningen af ifrågavarande handelsfrihet, sorn ej saknar
likartade exempel inom andra Län, fastän der ej grundade på särskilda privilegier,
är, i anseende till de sju häradernes svaga och inskränkta samt för
folkstockens underhållande otillräckliga jordbruk, ett nödvändigt vilkor för allmogens
bestånd och derjemte ett verksamt medel lill det välstånd, som ofta
visar sig både inom de orter, hvilkas invånare begagna gårdfaiihandelsrättigheten,
och ibland de orters invånare, sorn numera lemna denna rättighet obegagnad,
sysselsättande sig hemma med tillverkning af väfnader och förfärdigande
af andra föremål för gårdfarihandel»; och gäller detta sednare i synnerhet
om det stora och folkrika Marks härad, hvarest hufvuddelen af väfnaderna
tillverkas med mycken flit och en skicklighet, som förtjenar all uppmuntran.
Gårdfarihandel!! i och för sig sjelf, fastän underkastad äfventyr och
förluster, inbringar visserligen ännu, oberäknadt den vinst förläggare och tillverkare
åtnjuta, en ungefärlig inkomst af 60 å 70,000 R:dr om året.
Sjöfart. Seglationen på Wenern och Götha-elf, till så vidt den har till
föremål jern- och trädvarors transporterande från Wermland och Dahlsland
med flera orter till Götheborg samt återtransport af stapelstadsvaror, lemnar
någon biförtjenst äfven åt den allmoge, som bebor sjö- och elf-stränderne; och
i öfrigt förse Wädtle, Ahle och Flundre härader staden Götheborg årligen med
något sjöfolk, deraf en inkomst, fastän ringa, således jemväl torde tillskyndas
hemorten genom sjöfolkets besparade månadshyror.
Handt verker ier pä landet. Enligt den till Kommers-Kollegium för år 1850
afgifna berättelse funnos då på landsbygden 145 skräddare, 156 skomakare, 7
snickare, 8 smeder, 22 garfvare, 4 glasmästare; och begagnades af alla dessa
tillhopa 183 arbetare.
Härvid må dock anmärkas att allmogen flerestädes öfvar en del af dessa
handtverk, såsom husslöjd, utan att idkare deraf äro såsom handtverkare särskildt
upptagne.
Undantagande de betydligare binäringarne inom södra delen af Länet,
har det icke varit möjligt att med tillförlitlighet utröna den ungefärliga inkomst,
de öfriga årligen lemnat, emedan uppgifter härom i allmänhet saknas
och svårligen stå att erhålla. Dock har väfnadsindustrien synbarligen tilltagit.
I afseende på allmänna arbetsföretag samt land- och vatten-kommunikationer
anmärkes: att omläggning af allmänna landsvägen förbi Hattås backar i
22
Redvägs härad emellan Gullereds och Ledshestra gästgifvaregårdar, uttappning
af Hössna mader i samma härad med statsanslag af 8,386 R:dr samt sänkning
af Haserås sjö jemte upprensning af Lerby och Snapperuds elfvar med statsbidrag
af 3,600 R:dr blifviL verkställde, hvarigenom betydliga odlingslägenheter
tillvunnits åtskilliga hemman. Förslag äro jemväl afgifna till vägomläggningar
i Ahle och Tossbo härader samt upprensning af Säfve å i Kullings
härad; men begärda anslag hafva icke under denna tidrymd utfallit.
Till förbättrande af landsvägen emellan Wenersborg och Fredrikshall
hafva åtskillige Wahlbo härads komiterade träd t i verksamhet. Kartor jemte
kostnadsförslag äro deröfver upprättade.
Likaledes pågår enahanda undersökning i afseende på allmänna vägen
emellan Borås och Ulricehamn; och frågan om vägomläggning emellan Borås
och Götheborg, hvilken i anseende till menigheternes stridigheter måst falla,
har nu åter blifvit bragt å bane.
§ 3.
Politisk Författning.
a) Kammarverk. Häraf lemnar statistiska tabellen en allmän öfversigt.
Under åren 1847 —1850 har icke något hemman förfallit i ödesmål ej heller
något krononybygge blifvit upptaget. Deremot äro ett ödeshemman samt 2:ne lägenheter
å allmänningslrakter upptagne och skaltlagde; 15 nya qvarnar med
27 par stenar privilegierade samt 12 äldre qvarnar dels ändrade från fot till
hjulgång och, dels tillökte med 16 nya par stenar; 21 stenpar för grofmäld
och 3 par för siktmäld skaltlagde; 10 nya sågqvarnar och 1 vadmalsstamp
privilegierade.
Laga skiften och utflyttningar i följd deraf jemte andre landtmäteri-förrättningar
hafva fortgått i ungefärligen lika mån som tillförene. Beloppen af
beviljade understöd för utflyttningar hafva utgjort:
för
1847
2,406: 39.
2.
»
1848
4,700: 15.
10.
»
1849
6,268: 38.
6.
»
1850. . . .
6,573: 32.
—
23
Enligt den af Öfver-Direktörs-Embetet vid Landtmäteriet till Kongl. Maj:t
i underdånighet för 1850 afgifna berättelse om skiftesverket äro inom Elfsborgs
Län nämnde år afslutade 171 laga skiften och 158 andra förrättningar,
samt under föregående fyra år afslutade 407 laga skiften och 243 andra förrättningar;
men ändock äro till 1851 balanserade 804 laga skiften och 401
andra förrättningar.
Vidare inhemtas af samma berättelse att antalet af under nämnde år
afslutade förrättningar varit af laga skiften störst i Elfsborgs och minst i Norrbottens
Län; att af från förutgående fyra åren afslutade förrättningar största
antalet laga skiften finnes i Elfsborgs och det minsta i Norrbottens Län; att
antalet påbörjade, men oafslutade förrättningar varit af laga skiften störst i
Elfsborgs och minst i Gottlands Län samt af alla andra störst i Elfsborgs och
minst i Norrbottens Län; att antalet af vid 1850 års slut icke handlagde förrättningar
varit af laga skiften störst i Elfsborgs och minst i Kopparbergs
Län; att summan af år 1850 handlagde förrättningar varit af laga skiften
störst i Elfsborgs och minst i Norrbottens Län; att balansen från föregående
år varit af laga skiften störst i Elfsborgs och minst i Norrbottens Län; att
antalet utfärdade förordnanden varit för laga skiften störst i Elfsborgs och
minst i Norrbottens Län; att af slutligen redovisade förrättningar det största
antalet belöper på Elfsborgs och det minsta på Norrbottens Län, samt att balansen
till år 1851 är af laga skiften störst i Elfsborgs och minst i Norrbottens
Län, eller allt, med få undantag, samma förhållanden som 1849.
Angående skiflesverkets ställning i det hela för Länet vid 1850 års sint
äro genom kronobetjeningen infordrade de uppgifter som varit att tillgå; och
utvisar deröfver af Förste Landtmätaren upprättad tablå i sammandrag följande
förhållande, angående hemman som undergått, kunna antagas skola undergå
eller ock anses icke komma att undergå laga skifte, nemligen;
24
Sammandrag för Elfsborgs Län öfver förmedlade mantal,
Hvilka
stäldt
skifte
sorn
undergått fast-  En- eller laga
och storskifte,
troligen icke
rubbas.
Hvilka troligen komma
att undergå laga
skifte.
Hvilka troligen icke
komma att undergå
laga skifte.
På alla
ägorna.
På endast
inägorna.
På endast
utägorna.
På alla
ägorna.
På endast
inägorna.
På endast |
utägorna. j
På alla
ägorna.
På in-  ägorna.
På ut-  ägorna.
Marks härad
•
1694
—
284}
—
—
49
Bollebygds dito
—
42M
—
—
Wedens dito
01
—
74}}
—
—
9
Redvägs dito
88}
31}}
261
1681
38
57}}
33}
20H
n
Kinds dito . . . «.
2354
lif
2541
26}
16}
13}
-4}}
—
Kullings dito
611
241}
—
Gäseneds dito
2911
66
24}
53*
83}}
146}
13}
28*
—
Åhs dito
611
1
210
8
—-
Wädtle dito
1131
30*
18}
—
Ahle dito
229
18}
Flundre dito
401
22f
14
20}
21}
30}
—
Bjerke dito
261
42}
13
—
Wäne dito
1001
4
2'
F
7
i
3}
7
—
Sundahls dito
280*
03
T
7 1
12
—
Nordahls dito
811
37}
n
—
Wahlbo dito
101J
H
3
84}
3}
2}
—
Wedbo dito
1671
181
9g
101
—
—
Tössbo dito
721
104
61
36}
28}
—
Hela Länet
1962*
162*
105J1
1719}
173*
264}}
200}
54*
7}
Heinmansklyfningen liar sålunda betydligen fortgått, hvarjemte anläggning
af jordtorp, dagsverksskyldiga under hemman, synes vara i tilltagande, utan
tvifvel till båtnad för hemmansägares jordbruk.
Nya gästgifvaregårdar äro, i följd af vägars upparbetande eller indelning,
inrättade vid Rådane i Tossbo härad, vid Årbol och Räfmarken i Eds socken
samt vid Rörviken i Nössemarks socken; hvarförutan gästgifverier på vägen åt
Norrige
25
Norrige blifvit flyttade från Wägne till Wångsjö saint från Norra Onsön till
Westre Hökesäter, allt inom Wedbo härad; oell var vid 1850 års slut skjutsningen
ställd på entreprenad vid 13 gäslgifvaregårdar.
Strömrensningar till förekommande af vattenöfversvämning å odlade eller
odlingsbara marker hafva blifvit på flera orter verkställda, synnerligen uti
Kullings och Gäseneds härader, der ordentliga slrömrensningslag af orternas
invånare blifvit inrättade och försedde med af Eders Kongl. Majlis Befallningshafvande
fastställda reglementarisk stadgande!!.
b) Statsbidrag. Deras värdesbelopp å hvarje beskattnings- och prestationstitel
utvisas i allmänhet af statistiska tabellerna, särskildt för hvart slags hemman
och för hvarje näring. Till upplysning oni vissa förhållanden, som härmed
äga sammanhang, får dessutom i underdånighet anmärkas följande:
Efter roteringsindelningen uppställer och underhåller Elfsborgs Län till
Rikets försvar:
af Westgötha regemente, sorn är indeladi till kavalleri, men af
sulit
på 30 år  208 man.
» Elfsborgs infanteri-regemente  1,191 »
» Westgötha Dahls dito, 6 kompanier  900 »
» Båtsmanshållet 871 ^
jemte städernas kontingent . . 601
Den år 1826 tillkomne ordinarie roteringen för dittills oroterade
hemman svarar emot  5 »
och extra roteringen, efter skedd jemkning i detta roterings
besvär
155 »
Hela kostnaden för rustning och rotering utgör, enligt statistiska tabellen
för landet, hvilken är grundad på de från hvarje fögderi särskildt gjorda och
sinsemellan, i följd af olika förhållanden, skiljaktiga beräkningarne, 114,810!
R:dr, hvartill kommer vakatis-afgiften i fredstid för städernas båtsmansnummer
3,707 R:dr 6 sk. 1 rst., eller tillsammans 118,517 R:dr 42 sk. 1 rst.
Roterings-prestationen, som numera, efter allmännaste förhållandet, beräknas
och bestämmes till visst värde årligen vid markegångs-sä tillingarne,
har sålunda år 1850 ansetts motsvara för hvarje soldat-rote vid Elfsborgs och
Westgötha Dahls regementen, vanligen bestående af lk mantal, äfvensom för
Westgötha regementes hvarje rusthållsnummer, 38 R:dr, samt likaledes för ett
helt hemman tillhörande båtsmansroleringen 10 R:dr banko.
Berättelse öfver Elfsborgs TAn för åren 1847—1850. 4
26
Klereciets aflöning ingår endast till så vidt i statistiska tabellerna, som den
af skattdragande hemman, inrättningar, näringar och personer särskildt oell
årligen utbetalas. I sådan del rättar den sig merendels efter tiondesättning
och gamla eller nyare öfverenskommelse!’, som dels äro af Kongl. Maj:t stadfästade
för viss lid eller ock i allmänhet endast gälla för den lönade prestmannens
tjenstetid. Utgiften härtill, inberäknad kyrkobctjeningens aflöning,
är för ena orten så olik den andra, att hvarje från det hela dragen slutsats
om samma utgifts belopp på hemmantal eller annorledes skulle blifva förvillande.
Detta onus är dock ganska säkeri på landsbygden ett bland de betydligaste,
då beloppet deraf kanske uppgår till 15, 20, 25 och ända till 30
R:dr banko på helt mantal om året, oberäknadt de så kallade jura stolae. I
städerne deremot äro invånarnes afgifter till klereciet jemförelsevis mindre och
således vanligen föga betungande.
Med afseende pä fatligförsörjnings-kostnaden anmärkes, att den i allmänhet
är för lågt upptagen uti statistiska tabellerna, som för landet grunda,ts endast
på de uppgifter, sorn kronofogdarne kunnat förskaffa sig och hvilka ofta
varit ganska ofullständiga.
För väghållningen på landet erfordras årligen från och med fyra till och
med sexton ökedagsverken af hvarje helt mantal, i förhållande till lokalen
samt något mera vid tillfälliga större skador å vägarne. Egentligen är dock
väghållningsbesväret, när vägarne jemnt och försvarligt underhållas, icke betungande
i förhållande till hvad siffran derom utvisa!', emedan bidraget dertill
för det mesta utgår in natura eller genom arbete på sådane mellantider
af året, då hemmansbrukaren och hans dragare äro mindre upptagne af andra
göromål och körslor; men det är sannolikt att väghållningsbesväret blifvit
drygare eller erfordrat flera dagsverken, sedan väglagningstiden och vägsynerna
föiflyttades in på sommaren; och likväl förenar sig dermed den allmänna
olägenhet, att vägarne nu äro ojemna och tunga för trafiken under somrnar
månaderne,
då de annars borde och kunde vara goda. Nämnde olägenhet
torde dock motvägas af den omständigheten, att väglagnings verkställande sommartiden
anses falla sig beqvärnligast för de väghållningsskyldige i allmänhet
och fördelaktigare i det fall, att den inträffar på en lid, då jordbruksarbetet
lemnar mera ledighet dertill, än vår och höst, i synnerhet när missgynnande
väderlek för brukning och skörd försvårar detta sednare angelägna arbete.
Hvad tabelierne upptaga under rubriken: diverse afgifter, onera och allmänna
besvär, utgår på landsbygden för kyrko-, prestgårds- och tingshus
byggnad,
inqvartering, skallgång och andra jagtanstaller, tingsgästning och hä
-
27
radstjenares a (löni ng, kurliusmedel, barnmorske-aflöniug, djeknepenningar, kollekt-
oell stamboksmedel och riksdagsmanna-arfvode, samt i städerne för
kyrko-, skole-, rådhus- och andra publika byggnader, brandi edskaps underhållande,
magistraters och sladsbetjentes aflöning, inqvartering, kurliusmedel, djeknepenningar,
kollek t- och stamboksmedel och riksdagsmanna-arfvode, med flera
tilllällige kommunalulgifter. Beloppet af samtlige desse afgifter, både i det
hela och för hvarje del särskildt, är allt för olika, orter och släder emellan,
att kunna sammanlöras och beräknas till något visst å hvarje hemman, bruk,
inrättning, näring eller person med den tillförlitlighet i kalkylen, som för ändamålet
skulle erfordras.
Såsom bihang, till upplysande af grunderne för persedel värdets beräkning
i tabellerna, medföljer slutligen vidfogade sammandrag öfver 184-7—1850 årens
markegångar.
c) Politi. Öfver lagarnes verkställighet och allmänna säkerheten åligger
det Eders Kongl. Maj:ls Befallningshafvande att vaka, dervid biträdd på landel
af 6 kronofogdar och 27 länsmän, af hvilka sednare polismaktens anseende
och verksamhet nästan uteslutande måste i lörsta hand upprätthållas för en
folkmängd af 245,000 menniskor, spridde på i 14 qvadratmil.
Det må då anföras såsom ett talande och ojäfaktigt bevis på folkets laglydnad
och böjelse för ordning, alt dessa elementor äro så öfvervägande, att
allmänna säkerheten, om äfven undantagsvis störd af enstaka förbrytare, kunnat
med förutnämnda inskränkta medel upprätthållas.
För att lemna ett ungefärligt begrepp om den tilltagande mängden af de
göromål, hvilka i öfrigt åligga Läns-Styrelsen, torde böra nämnas att inkomna
mål vid dess begge expeditioner utgjort:
Är 1847
16,289.
» 1848
18,194.
» 1849
19,052.
» 1850
22.358.
Af dessa mål utgjorde under sistnämnde år skuld fordringsmålen det jemförelsevis
största antalet eller 11,794, en höjd till hvilken de icke någonsin
tillförene uppgått.
Orsaken dertill är icke lätt att utreda, då missväxt sednare än 1847 icke
inträffat. Emellertid är det kändt att under 1849 och 1850 en stockning inträffat
i oi tens, om icke i hela rikets, penn ingerörelse, hvilket haft till följd att
28
orlens penninge-inrättningar, utgörande jemte Låne-kontoret i Götheborg eli
här i staden inrättad afdelning af Wermlands Provincial-bank och i Borås en
afdelning af Örebro Privat-bank, föranlåtits ganska betydligen inskränka sin
penningerörelse. Härtill kommer att allmogen på södra Dahlsland, hvilken
mest hemsöktes af anmärkte penninge-förlägenhelen, af nästföregående års goda
penninge-konjunktur förleddes inlåta sig i köp om fastigheter, hvaribland åtskilliga
större egendomar vid denna tidpunkt, till ett värde af omkring 300,000
R:dr banko, komtno i allmogens händer. Dessa omständigheter måste naturligtvis
i sin mån bidraga till öfverklagade missförhållandet, hvilket redan börjat
jemna sig, men ännu icke fullkomligen upphört. Enär dessutom under
år 1850 blifvit bragt å bane Hypoteksförening emellan jordägare inom Elfsborgs
samt Götheborgs och Bohus Län, torde denna inrättning, hvilken under
detta år vunnit oktroj och träd t i verksamhet, hufvudsakligen bidraga till afhjelpande
af det penningebetryck, hvilket jordbrukaren allmännast iråkat.
Enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadga den 18 Juni 1842, äro folkskolor
inrättade i alla Länets socknar, med undantag af Istorps pastorat, der
särskild skola blifvit organiserad af dertill, genom framlidne Härads-skrifvaren
G. A. Frölich, donerad fond. Dessutom finnas särskilda uppfostringsanstalter,
nemligen Östads barnhus i Östads socken af Åhle härad, inrättadt 1774 af
framlidne Kommerse-Rådet N. Sahlgren medelst donation af Östads säteri, 7
mantal med l afhyst rå och rör, 12fg mantal frälse och frälseränta dessutom
af ett mantal samt en i Rikets Ständers Bank insatt kapitalfond af 16,666|
R:dr specie. Antalet barn, som af barnhusinrättningen underhålles, uppgår årligen
till omkring 100, hvilka njuta vård och uppfostran af åhoerne å de barnhuset
underlydande hemman samt undervisning uti en på säteriet uppförd och efter
vexelundervisnings-melhod inrättad skola. Vexelunderv isnings-skolor finnas dessutom:
en vid Trollhättan för 60 å 70 barn, inrättad och underhållen på
Trollhätte slussverks-bolags bekostnad; en uti Mellby pastoral, grundad på betydligt;
anslag af ägaren till Kobergs säteri, Friherre JN. A. Silfverskjöld; en
uti Skallsjö socken af Wädtle härad för 150 barn, med husrum för en del af
barnen, grundlagd och i allo bekostad af ägaren till Nääs säteri P. W. Berg,
som äfven aflönar läraren; en viii Upperuds bruk i Nordabls härad, hvilken
underhålles i godt stånd och till betydlig omfattning på bruksbolagets bekostnad;
en vid Billingsfors bruk i Wedbo härad, inrättad och underhållen af
samma bruks-bolag; en vid Bäckefors, äfven i Wedbo härad, hvilken är inrättad
och underhålles af bruksägaren C. F. Waern på Baldersnäs samt tvenne
vid Hvitlanda och Lisefors bruk i Tossbo härad, hvilka begge blifvit inrättade
29
ocii underhållas genom bruksägaren M. Sahlins försorg. För öfrigt finnas skolor
inrättade uti Sätila pastorat af Marks härad, den genom donation tillkomna
så kallade Sä thel iska skolan, som kan jemföras med lägre apologist-skolor och
der 50 a 60 harn undervisas af tvenne lärare samt njuta till en del underhåll
under skolgången, samt uti Istorps pastorat den ofvannämnda.
Beträffande helsovården uti Länet, till så vidt den innebär omsorgen att
vara uppmärksam på folkets helsotillstånd samt undersöka om, eller bota och
hämma smitlosamma sjukdomar, bestrides den under Eders Kongl. Maj:ls Befallniugshafvandes
uppsigt af de för sundhets-polisen inrättade lokal-styrelser,
med biträde af fem provincialläkare, stationerade uti Wenersborg, Borås,
Alingsås, Ulricehamn och Amål. På förstnämnde tvenne ställen befinna sig
äfven Länets bägge lazaretts- och kurhus-inrättningar, sorn under sednare åren
blifvit upprälthullne allenast genom de medel, Länets invånare dertill årligen
sammanskjutit. Examinerade barnmorskor äro väl på några ställen till finnandes
och städerue saknar icke deraf nödigt antal, men på landsbygden äro
sådana icke ännu allmänt antagna. Vaccinatörer finnas deremot inom alla orter.
Med afseende på husdjuren, är helsovården reglerad på så sätt, att tjenliga hus
och byggnader för veterinär-inrättningar finnas både i Wenersborg och Borås,
dervid särskilde djurläkare äro anställde och lönas, den i Wenersborg till en
del samt den i Borås helt och hållet af Hushållnings-Sällskapets medel.
I afseende på kolerafarsotens härjning inom åtskilliga delar af Länet, torde
få hänvisas till den derom af trycket särskildt ulgifne berättelse. Här må
endast anmärkas att hela antalet insjuknade utgjort 595 och aflidne 290; då
deremot under 1834 års kolera-farsot 3,800 insjuknat och 1,479 dödt.
Fattigvården är öfverallt ordnad i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga
Förordning den 25 Maj 1847. Verkställighet deraf har väl på vissa orter
mött svårigheter, men mindre tilläfventyrs än i andra Län, enär de principer,
hvarpå densamma är grundad i afseende på fattighjons flyttning och
skattskrifning, i tillämpningen gjort sig långt tillförene härstädes gällande.
Länets båda Hushållnings-sällskaper fortfara hvar inom sitt distrikt alt
utöfva det helsosamma inflytande som i förra berätlelserne blifvit omförmäld t.
Norra afdelningen har jemväl sökt uppmuntra Lill förbättrad kreatursafvel
genom utdelande af premier, hvartill medel blifvit samlade genom subskription;
och verkställdes sådan prisutdelning vid exposition här i staden första
gången den 11 Juni 1849 med 40 R:dr specie lill 14 särskilda personer samt
likaledes påföljde år med 46J R:dr specie lill 17 pristagare; kommande denna
anstalt att framgent fortfara.
30
Socken-magasiner fumios vid 1850 års utgång 50 uti 49 socknar, men endast
40 hafva fastställda reglementen. Under ifrågavarande tidrymd har icke
något nytt magasin tillkommit, men 4 af ofvannämnda reglementen blifvit
fastställda.
Föreningar om ersättning till jordbrukare, som lidit skada på grödan af
frost, hagel, storm och vattenflöde, äro träffade endast inom några pastorater
eller socknar och sådant på mindre bestämda grunder. I öfrigt har denna
angelägenhet blifvit leornad till behandling för tillfället, då allmänna välviljan
skulle behöfva att i ofvanberörde ändamål påkallas; och hafva så beskaffade
ersättningsfrågor hittills blifvit högst sällan väckta.
Elter 1846 års missväxt beviljades 60,000 R:dr anslag af spanmåls-kreditiv-fonden,
alt användas lill understöd såsom lån åt behöfvande församlingar,
emot invånarnes gemensamma ansvarsförbindelse. Af delta belopp användes
dock icke för ändamålet mer än 34,350 R:dr, hvilka på sådane vilkor utlånades
under April—Juli månader 1847; hvaremot återstoden 25,600 R:dr
till Stats-Koutoret ätei levererades den 13 Augusti 1847. Återbetalningen
skedde å bestämda lider till hälften å hvardera af 1848 och 1849 årens uppbördsstämmor,
med undantag af 200 R:dr 8 sk., hvilka, utlemnade till
JNossemarks socken, den fattigaste i Länet, inflöto först under år 1850.
Sparbanker, inrättade en i hvardera af städerne Wenersborg, Borås, Alingsås
och Åmål, fortfara att utöfva en gagnelig verksamhet. Deras rörelse-kapitaler
utgjorde vid 1850 års slut: i Wenersborg 118,370: 43. 9., Borås 46,120: 37.
4., Alingsås 16,183: 34. 8., Åmål 53,169: 26.
Jirandstodsföreningar äro på landet före detta allmänt ingångne dels häradsvis,
dels pastorats- och socknevis samt hafva hittills mer eller mindre
motsvarat det dermed åsyftade ändamålet. Men sedan ett för Länets landsbygd
gemensamt brandstodsbolag blifvit stiftad t och af Eders Kongl. Maj:t
med reglemente försedt samt vid slutet af år 1841 trädt i verksamhet, hvilket
bolag tillförsäkrar delägare ersättning för förluster genom eldskada åsa väl
fast som lös egendom, lära viii de gamla brandstodsföreningarne komma att
efter hand upplösas; men allmogen inom Sundahls fögderi har ännu icke åt
denna inrättning egnat den uppmärksamhet och det förtroende, som densamma
otvifvelaktigt förljenar och inom öfrige orter af Länet nästan allmänt vunnit.
Det nya brandstodsbolagets ansvars-summa utgjorde, vid tionde brandstodsårets
utgång den 14 Mars 1851, 8,013,330 R:dr för byggnader och 5,729,370 R:dr
för lösören.
31
Rofdjursanstalterne för Länet äro ordnade till en del genom Eders Kongl.
Majlis nådiga bref den 20 Mars 1844.
För fångvården, till så vidt den af statsverket bekostas, äro länsfängelser
inrättade i Wenersborg och Alingsås, hvilka likväl egentligen begagnas såsom
förvarings- och bysättningshäkte!!. 1 öfrigt bålla härader och städer särskilda
fängelserum till fångars förvarande medan ransakning om dem vid underrätlerne
förehafves. Fångars transporterande och bevakande under transporten
sker nu direkte på Statens bekostnad med gästgifvarskjuts och genom tillsatte
långgevaldigrar; och må anmärkas, att fångspillning under transporter har inträffat
mera sällan, sedan nyssnämnde bevaknings-anstalt vidtogs. Det förra
är tinder tiden omhygdt till cellfängelse; men då detsamma började att begagnas
först med 1851, kunna verkningarne af della fängelse-system icke blifva
föremål för denna berättelse.
Marknader. Förutom 17 marknader i Länets städer äro på landet särskilda
marknadsplatser utsedde, der, efter numera skedd indragning af Qvantenburgs
marknad i Sundahls härad, tillhopa 17 marknader årligen hållas.
Dessa af ålder brukliga sammankomster för handel och köpenskap äro vanligen
mycket besökte och anses äfven vara nödvändige, såsom medförande lättnad
och fördel vid utbyte eller afsättning af stads- och landtmanna-produkter, och
de smärre oordningar, som någon gång kunna dervid förefalla, utgöra således
ej något skäl lill marknaders afskaffande, så länge erfarenheten vitsordar, att
marknadsställets läge och öfrige omständigheter befordra ofvanomförmälde allmänt
nyttiga trafik. Marknadernes antal här i Länet synes dessutom icke
vara stort, jemförelsevis emot Länets arealvidd och folkmängd samt med afseende
på lillvarande lokal-förhållanden.
§ 4.
Statler.
a) Wenerborg, grundlagd under Drottning Christinas regering på Hufvudnäs
då varande säteris ägor vid södra ändan af Wenern, som här genom den lilla
sjön Wassbotten och Carlsgraf förenar sig med Götha-elf samt, förmedelst slussarne
vid Brinkebergskulle, Trollhättan, Åkerström och Ström, med elfvens utlopp
och hafvet, till en början befolkad från den urgamla staden Brätte,
som varit belägen en half mil längre söderut vid slutet af sistnämnde lilla
sjö, har eLt för handel och sjöfart ganska gynnande läge samt omgifves af en
bördig och välbebodd landsort. Jemte de genom Konung Gustaf II Adolfs
32
stadfästelsebref af den 4 Januari 1620 gamla staden Brätte tillförsäkrade jord^
ägor oell lägenheter, blefvo genom Drottning Christinas privilegier af den 12
November 1646 för Wenersborgs anläggning donerade Hufvudnäs säteri med
derunder lydande hemman oell herrligheler, hvarförutan staden sedermera inköpt
till mulbete tvenne mindre hemmansdelar, så all stadens bela område,
svarande emot 7| bela mantal, utgöres af vid pass 3.000 tunnland jord, deraf
omkring §:delar äro till åker och äng uppodlade samt innebalvas och brukas
till ungefärligen halfva arealen af stadens invånare och andre, som derå förvärfvat
besittningsrätt, hvaremot andra hälften, bestående for det mesta af
Gammelstadsjorden, ännu är bibehållen åt staden till gemensam disposition och
utarrenderas för slädens räkning tillika med Hufvudnäs-ön och sågverket derstädes.
O O
Sjelfva staden är indelad i 433 hela tomter, som för det mesta redan
äro bebyggda med nya, till en del prydliga bus, deribland åtskilliga af brändt
tegel, obrändt sågspååstegel och kalkbruk, men de flesta af träd.
Den antagna planen för stadens återuppbyggande efter 1834 års eldsvåda
afser, i första rummet, att bereda åt bandel, sjöfart och näringar alla de fördelar
stadens förträffliga läge erbjuder, och är för öfrigt beräknad att, jemte
stadens förskönande, öka tillgången på rymliga och sunda boningsplatser samt
för framtiden sälta staden i säkerhet mot större eldsvådor, för hvilket ändamål
staden blifvit genom torg och öppna platser skiljd från öster till vester i 2:ne
hufvuddelar och ytterligare genom 2:ne, 30 alnar breda afskäringsgator från
J ö o 7 D O
norr till söder i 6 dislrikter, äfvensom försedd med ny hamngata invid segelleden
och med 2:iie nya torg.
Stadens bestånd grundar sig hufvudsakligen på handel och sjöfart. Jordbruket
bidrager äfven betydligt dertill och handtverkerierna något; äfvensom
den omständigheten icke är utan inflytande, att Länsresidenset med t hy åtföljande
inrättningar bär betinnes.
Handeln bar till föremål dels att förse staden och kringliggande orter
med salt, sill och dylika förnödenheter samt utländska drycker och specerier,
jemte vanliga kram- och bodvaror, äfvensom efter missväxtår med spanmål,
dels kommissions-affärer från Wermlands invånare i afseende på deras jernoch
trävaruhandel samt i allmänhet med spanmål, bränvin och andra landtmannavaror
af ortens produktion. Man klagar dock mindre än förr öfver handelns
aftagande, men mera öfver sjöfartens förfall; och visserligen måste den
fria trafiken med Norrige, som öppnat tillfälle för invånarue på Dahlsland att
föra jordprodukter till och afhemta stapelstadsvaror fran Fredrikshall, något
verka
33
verka till minskning uti minuthandeln för Wenersborgs och Åmåls städer;
men Wenersborgs förträffliga läge är en borgen derför att handel och sjöfart,
med klokhet och omsorg bedrifna, alltid skola med fördel idkas. Detta borde
i synnerhet vara händelsen med den större spanmålshandel!), som dock hitintills
bedrifvits i mindre skala, men redan börjat att utvidgas.
Sjöfarten har varit i tilltagande och, ehuru Wermlands jernbruks- och
sågverksägare i allmänhet fortfara att sjelfve transportera sina effekter på egna
fartyg samt Bohuslänska skärgårds-inbyggarne nu, som förr, dela fraktförtjensten
på Wenern och Götha-elf, har densamma dock räckt till äfven för Wenersborgs
fartygsägare.
Under sednare år har ett skeppsvarf här kommit till stånd, hvarvid
blifvit byggda flera fartyg, hvilka med fördel afyttrats, dels å inrikes orter och
dels Lill Norrige.
Handtverkerierna, som i allmänhet ännu äro mindre betydliga, idkas dessutom
icke, då man härifrån undantager några verkstäder, som berömligen skötas
med den ordning och drift, som skulle kunna bidraga lill denna rörelses
förkofran. Stadens handtverkare äro således för det mesta obemedlade eller
fattige, hvilket tvifvelsutan härrörer mindre af något deras alltför stora antal,
än af den omständigheten, att de nya handtverkare, som efter utståndna läroår
nedsätta sig såsom mästare, merendels sakna erforderliga förlagstil Igångar och
stundom äfven skicklighet att med ordning börja och med drift sköta sina
handtverk. Flere kunnige handtverkare från andra orter hafva likväl efter
eldsvådan och under sednare åren etablerat sig härstädes, deribland vagnmakare,
smeder och sadelmakare, hvilket föranledt till uppkomsten af en ny industrigren
genom förfärdigandet af allehanda slags åkdon, som till stor del
afsättas i Norrige.
Tillförseln på stadens torg och marknader af spanmål, viktualier och andra
landtmannaprodukter är någorlunda ymnig; men priserna derå, som tillförene
kunde kallas lindriga, jemförelsevis mot en del andra städers, hafva
under sednare åren uppstigit, härrörande sådant från ökad konkurrens af köpare,
till hvilken ångbåtsfarten äfven något bidragit. Spanmålshandel, hvartill
de staden angränsande produktiva landsorterne skulle lemna godt tillfälle,
idkas ännu icke inom staden i någon tillräcklig skala, hvilket åter torde komma
att ske framdeles vid förändrade omständigheter med spanmålshandeln i allmänhet,
i synnerhet som stadens handlande och trafikerande, under stadens
återuppbyggande efter eldsvådan, bland annat jemväl afsett behofvet af större
Berättelse öfver Elfsborgs Län för åren 1847—1850. t)
34
varn-upplagsmagasiner. Hvad artikeln spanmål beträffar, svarar emellertid
icke denna stad, betraktad såsom afsättningsslälle, emot det öfverskottslörråd,
som från landet är eller skulle vara att årligen afyttra, och kan följaktligen ej
heller hafva i sådan del allt det inflytande på landels kultur och jordbruksnäringen,
stadens fördelaktiga läge synes antyda, helst som stadens egen jord
hel och hållen användes till framalslrande af spanmål och slika nödvändighetsvaror,
som eljest skulle från landet uppköpas. I staden hållas årligen tre
marknader, som vanligen äro mycket besökte af trafikerande och hvarvid varuomsättningen
de sednare åren synbart ökats.
Undervisningsanstalterna inom staden äro i särdeles godt skick. Den högre
apologistskola!), som började sin verksamhet år 1840, är försedd med rektor
och tvenne kolleger samt numera äfven tvenne duplikanter, jemte lärare
i sång, teckning och gymnastik. Den har alltmer och mer tillvunnit sig allmänhetens
förtroende, så att lärjungarnes antal nu är nära fyradubbelt större,
än vid dess förändring ifrån lägre apologistskola. Utom denna läroanstalt
finues en vexelundervisningsskola, der öfver 100 gossebarn nu undervisas, äfvensom
en så kallad flickskola för några år sedan, medelst en dertill donerad
fond af 1,666 R:dr 32 sk. banko, blifvit inrättad för arbetande klassens och
andra mindre bemedlade personers döttrar inom detta samhälle.
För allmän sjukvård har staden icke någon särskild inrättning, men lönar
i detta afseende stadsläkare och statskirurg, hvarförutan ena ordinarie provincialläkaren
är stationerad i staden.
Fattigvården handhafves af en för ändamålet inrättad komité. Kostnaderna
derför hafva betydligen ökats, så att, oberäknadt inkomst af kapitaler
m. in., uppgående till 666 R:dr 32 sk. banko, årlig uttaxering ägt rum under
sednare åren till ett belopp af 2,700 R:dr banko; och torde denna tillökning
i fattigutgifterna böra tillskrifvas ej mindre ökad omvårdnad för den behöfvande,
än äfven hufvudsakligen den tilltagande inflyttningen af obemedlade
personer, hvika, då arbetskrafterna börja svika och påräknad förtjenst saknas,
med sina familjer falla den allmänna barmhertigheten till last.
Drätselverket förvaltas af en Drätselkammare, jemlikt Kongl, reglementet
den 20 Februari 1836. Oaktadt de flera extra utgifter, staden till följd af
eldsvådan 1834 fått vidkännas, befinna sig stadens finanser i någorlunda godt
skick, så att inbördes utskylder till stadskassans förstärkande ännu icke behöft
åtagas; men sådant lärer ej kunna undvikas innan återstående publika arbeten
blifvit fullbordade och skulden till Riksgälds-Kontoret amorterad. Sedan stadens
rättighet att uppbära hamn-, bro- och vågpenningar af segelfarten förbi staden
35
är vorden öfverlåten på styrelsen öfver segel fartsanstalterna emellan Wenern och
hafvet, emot 2,000 R:dr banko ersättning årligen till drätselverket, bar staden
icke vidare någon direkt inkomst af tolag eller dylika afgifter.
Nya byggnads- och brandordningar, uppgjorda och föreslagna efter eldsvådan,
hafva i nåder blifvit för staden fastställda, och äro dess gemensamma
brandsläckningsanstalter emellertid äfven med ansenlig kostnad satte uti ett
bättre och någorlunda fullkomligt skick; hvarförutan en frivillig brand-korps
blifvit organiserad med särdeles lättrörlig attiralj.
b) Alingsås, först bebyggd af flyktade invånare från det af fienden uppbrända
nya Lödese, har år 1619 erhållit sina äldsta privilegier af Konung
Gustaf il Adolf. Staden är belägen inom Kullings härad emellan sjöarne
Gersken och Mjören och indelad i 201 hela tomter samt innehar donerade
5!:dels hemmantal, hvilkas arealvidd utgör, förutan skog och betesmark, 574
geometriska tunnland, som begagnas till åker och äng.
Stadens tillvarelse beror af handel, fabriker och handtverkerier samt jordbruk.
Handelsrörelsen, som egentligen består i utminulering af vanliga köpmannavaror,
är inskränkt genom stadens belägenhet nära Götheborg. Fabriksnäringen
idkas vid 1 klädesfabrik, 2:ne strumpfabriker, 1 läderfabrik och 2 färgeriet-,
Handtverkerierna skötas med särdeles omsorg, hvilket företrädesvis gäller hvad
garfveri-, kakelugnsmakare- och kopparslagare-verkstäder beträffar.
Det betydliga jordbruket omkring staden skötes med drift och omtanka,
och må anmärkas, att här infördes först potatesodlingen i riket af Jonas Alströmer,
som då äfven anlade planteringar för tobak och färgstofter; men desse
sednare äro längesedan förvandlade till åker och äng, så att stadsjot den numera
uteslutande användes för åkerbruk och boskapsskötsel samt till stor del för odling
af potates i och för bränvinsbränningen, som utgör en vigtig binäring.
På landtmannaprodukter saknar staden icke tillförsel, som, vid ofvanberörde
förhållande med stadens eget jordbruk, är snarare öfver än under behofvet.
Stadens inflytande på kringliggande landsorts kultur och näringar kan således
icke vara betydligt och faller åtminstone icke starkt i ögonen. I staden hållas
ärligen fyra marknader, som äro temligen besökte af trafikerande.
Inom staden är en lärdomsskola, som befinnes i godt skick, under tillsyn
af rektor och tvenne kolleger, hvilka njuta lön af allmänna medel och enskilda
donationer samt husrum af staden. Äfven finnes der en vexelundervisningsskola,
som rymmer 150 barn, gemensam för staden och landsförsamlingarne
samt grundlagd genom Eders Kongl. Maj:ts frikostighet och några enskilda
bidrag. För läraren har Alingsås socken anslagit räntorna af trenne små jord
-
36
lägenheter, som blifvit från Kronan återvunne; men dessutom saknas hvarje
annan lönetillgång, än den pastor kan årligen insamla genom frivilliga bidrag
af församl i ngarnes invånare.
Fattigförsörjningen, hvartill stadens invånare sammanskjuta medel, vårdas
sorgfälligt af en derför inrättad komité och har ådragit staden betydliga kostnader.
För helsovården lönar staden en särskild läkare, hvarförutan extra provincial-läkaren
uti det efter 1828—30 årens riksdag inrättade tredje provinciailäkaredistriktet
här är stationerad.
Stadens drätselverk förvaltas af en särskild kommission i öfverensstämmelse
med derom af Eders Kongl. Maj:t faststählt reglemente; och hafva flera nyttiga
förbättringar å stadens gator, broar och allmänna platser i sednare åren skett
genom denna kommissions försorg.
c) Borås. Staden är anlagd under Konung Gustaf II Adolfs regeringstid
år 1622, förnämligast med afseende på den rese- och gårdfarihandelsrörelse,
som derstädes än i dag idkas och hvaraf stadens bestånd hufvudsakligen beror.
För öfrigt grundar sig detta på vanlig bod- och minuthandel, fabriker oell
handtverkerier samt endast i mindre mån på jordbruksskötsel.
För rese- och gårdfarihandel!), som med drill sträckes till alla delar a!
riket och äfven till Norrige, uppköpa stadens handlande högst betydliga partier
af inhemska linne- och i synnerhet ylle-väfnader från Skåne, Halland och
Småland samt äfven frän andra orter, af hvilka vlle-väfnaderne till stor del
stampas, färgas och beredas inom staden och i dess granskap till tjenlig handelsvara;
hvarförutan stadens handlande äro förläggare till elier uppköpare af
betydliga andelar i de boraullsväfnads-artiklar, som tillverkas i staden och
egentligen uti den landsort deromkring, hvarest väfnadsindustrien har sittsäte.
Bod- och minuthandeln med vanliga köpmanna varor är deremot inom staden
föga vigtig, i anseende till stapel-orten Götheborgs nära belägenhet; men omsättningen
på stadens torg med landt manna-produkter och i synnerhet spanmål
är ganska liflig, så att en stor del af Skaraborgs Läns invånare och de jordbrukare
uti Elfsborgs Län, som vanligen afföra deras öfversko!ts-spanmål till
Borås, finna derstädes säker och merendels förmånlig afsättning dels till stadens
inbyggare och handlande samt dels för det mesta till allmoge och uppköpare
från de staden omgifvande folkrika trakter, som räknas till gårdlarihandelsdislriktet
och i hvilka jorden icke framalstra!' nog spanmål för folkmängdens
behof. Af fabriker förtjena färgerierna egentligen att särskildt nämnas, såsom
varande af större betydenhet. Goda handtverkerier af alla nödiga slag, deribland
garfverier med vidsträckt rörelse, saknas icke inom staden; och föröfrigt
37
bedrifvas både fabriks- och handtverks-näringarne med ordning och omtanka.
Stadens jord användes för det mesta till frambringande af foderväxter och potates,
men föga för spanmåls producerande; och synes, vid jemförelse af alla
dessa förhållanden, slutföljden blifva: alt Borås stad, betraktad såsom afsättnings.
stälie, utöfvar i flera afseenden el t nyttigt och betydligt inflytande på kultur
och näringar inom så väl Elfsborgs sorn flera angränsande Län. I staden hållas
årligen fyra mycket besökta marknader, som verksamt bidraga till varu-omsättning
och trafik.
Uti staden befinner sig en allmän skola, som förestås af rektor och kollega,
och till hvars bestånd staden något bidrager. Nära derintill finnes en på
stadens bekostnad väl ordnad och underhållen gymnastik-inrättning; och är
jemväl i sammanhang med fattigvårdsanstalterna en vexelundervisningsskola
inrättad, der 70 till 90 fattiga barn njuta fri undervisning äfven på stadens
bekostnad; hvarförutan stadens invånare genom fri villiga bidrag underhålla en
särskild söndagsskola för handtveikslärlingar och andra ynglingar af de industriella
och arbetande klasserna; hvilket allt vittnar om den upplysta och nitiska
omsorg för medborgerlig bildning, som råder i denna stad. Faltigförsörjnings-anstalterna,
i och för sig sjelfva, äro äfven på ganska god fot och med
omtanka vårdade; åtnjutande fattighjonen dels underhåll på fattighuset, som är
rymligt och tillika hyser vexelundervisningsskolan, dels månadtligt understöd i
penningar, beräknadt efter större eller mindre behof. Sjukvården bestrides af
stadsläkare och stadskirurg och dessutom har ena provincialläkaren sin station
i staden, med kringliggande härader till distrikt.
Den förhärjande eldsvådan 1827, som medtog allt hvad 1822 års brand
skonade samt det derefter nybyggda till största delen, hade i allmänhet försatt
stadens invånare från ett välmående och bergadt i ett skuldsatt och fattigare
tillstånd; men stadens under sednare åren jemna och lifliga rörelse har, i förening
med invånarnes omtanka och industri, betydligen förbättrat ställningen,
oaktadt husägarne ännu häfta för betydlig del af erhållna byggnadslånen och
invånarne gemensamt likaledes för lånel till uppförande af stadens publika
byggnader. Emellertid är staden näslan helt och hållet åter bebyggd med vackra
och väl underhållna hus, för det mesta af träd, äfvensom planeringen af torg,
gator och allmänna platser, i öfverensstämmelse med nya regleringen, fortgått
med oafbruten drift, så att staden nu företer ett ganska prydligt yttre.
d) Ulricehamn, har vackert läge vid sjön Asunden, ej långt från stället,
hvarest den gamla staden Bogesund varit belägen. I anseende till donationens
uråldrighet saknas all upplysning om hemmantalet på den jord, staden nu
38
innehar; varande den dock i sednare tider ansedd svara emot 5 mantal, och
utgöres den af 64 tunnland 14 kappland öppen åkerjord, 410 tunnland 8
kappland ängsmark och 1,115 tunnland 8 kappland skogs- och betesmark.
Lika med Borås idkar Ulricehamn rese- och gårdfarihandel, som äfven
utgör egentliga grunden för stadens bestånd, i öfrigt beroende af vanlig stadsmannahandel
samt fabriker och handtverkerier jemte något jordbruk.
Stadens folkmängd är sedan sista berättelsen afgafs minskad med 155
personer. Detta härleder sig deraf, att större delen af den handelsbetjening,
som varit af stadens handlande använd vid rese-handels bedrifvande, utflyttat
från staden för att idka den hemmansbrukande allmoge på landet tillkommande
gårdfarihandel för egen räkning. I någon mån äger samma förhållande rum i
Borås, allt i följd af Eders Kongl. Majrts nådiga Förordning den 19 Januari
1847, hvarigenom, på sätt ofvan är antydt, åt den gårdfarihandlande allmogen
blifvit förunnade icke till fullo, men nära nog enahanda förmåner, som
städernes resehandlande enligt förra författningar ägt. Då de sednares betjening
sällan varit, såsom desse författningar föreskrifva, boende och effektivt i
tjenst hos sine husbönder, utan endast der skattskrifne, har nämnde Kongl.
Förordning, långt ifrån att leda till någon minskning för ifrågavarande handelsnäring
i det hela, endast reglerat densamma till ett naturligare förhållande.
Stadens öfriga handel är mindre betydlig och handtverksrörelsen ringa
samt jordbruket, som annars med omsorg skotes, ej heller af särdeles mycken
betydenhet. Tillförseln af spanmål, egentligen frän Skaraborgs Län, och af
viktualier från den staden kringliggande landsort är mer än tillräckligt svarande
emot behofvet för staden; dock tryter det oaktadt icke afnämare, emedan
stor del af invånarne inom de tillgränsande häraderne, som hafva rättighet
till gårdfarihandel och den utöfva, årligen köpa spanmål. Staden är således
icke utan fördelaktigt inflytande på kultur och näringar uti de landsorter,
som derstädes söka och finna afsättning för öfverskolts-produkterne af deras
jordbruk och industri. Tre marknader hållas årligen inom staden, hvilka anses
bidraga lill trafikens lifvande.
Af de i staden befintlige 3 fabriker är endast den under sednare åren
anlagda tapet-fabriken af någon betydenhet. Dess verksamhet är i stigande
och tillverkningsvärdet för 1850 uppgifvet till 34,980 R:dr.
En i staden befintlig allmän skola, lil! hvars underhållande stadens invånare
bidraga, skötes af rektor eller skollärare, som tillika är komminister.
Dessutom är en folkskola, förenad med söndags- och handtverksskrå, i staden
inrättad för omkring 70 barn och underhålles ensamt på stadens invånares
39
bekostnad. För helsovården lönar staden egen läkare och den fjerde efter
184-4—45 årens riksdag i Länet tillsatte provincial-läkaren är dessutom stationerad
uti staden, med kringliggande härader lill distrikt. Fattigförsörjningen
bestrides lill någon del genom räntan på en af Eders Kongl. Majit lemnad gåfva
och för öfrigt genom nödiga sammanskott af stadens invånare.
a O O O
e) Amål. Efter 1846 års brand hafva de afbrände 31 gårdarne åter blifvit
bebyggde med lill en del prydliga stenhus. Utom 10,000 R:dr, af Kongl.
Majit i särskildt nådigt bref den 22 Januari 1846 anslagne till lån åt sådane
näringsidkare, som genom branden råkat i ögonblicklig förlägenhet, beviljade
Kongl. Maj:t genom särskilda nådiga bref den 6 Maj 1846 dels 30,000 R:dr
till lån åt branskadade fastighetsägare och dels 5,000 R:dr till verkställighet
af ny tomtreglering, genom hvilka medel de branskadade invånarne blifvit
sälte i tillfälle ånyo uppbygga den afbrända delen och återtaga sin verksamhet,
så att olägenheterna af branden icke för framtiden kunna verka allt för
djupt och stötande.
Amål har, liksom Wenersborg, fördelen af ett godt läge för trafik med
hamn vid Wenern; och grundar den sitt bestånd hufvudsakligen på bandel
och sjöfart samt i öfrigt på handtverkerier och jordbruksskötsel.
Handeln består uti minu Irörelse med vanliga köpmannavaror, deraf förlaget
tages från Götheborg, och sjöfarten har till föremål dels detta förlags
transporterande samt dels fraktresor med jern och trävaror för Dahlsland och
Wermlands bruksägares räkning. Örn handelns och sjöfartens tillstånd samt
orsaken lill dess förmenta aftagande gäller hvad som är anmärkt i lika ämne
för Wenersborg.
Handtverkerierna äro icke särdeles betydliga, men förse likväl staden och
kringliggande landsbygd till en del med handtverksarbeten. Jordbruket går
endast ut på att framalstra säd och foderväxter till husbehof samt skötes
med omsorg.
På stadens torg och tre årliga marknader är tillförseln af spanmål och
viktualier från angränsande delar af Dahlsland och Wermland liflig samt mer
än tillräckligt motsvarande konsumtionen inom staden; för hvad som öfverskjuta
infinna sig dock gemenligen afnämare från tillstötande skogs- och brukstrakter.
Stadens tillvarelse är således icke utan vigt för landsbygden deromkring
genom befordrande afsättning på produkterna af dess kultur och näringar.
I stället för den förut befintliga enda pedagogien med stadens komminister
till lärare, har år 1836 öppnats dels en lärdomsskola, hvars två första
klasser, som intagit vid deras öppnande omkring 40 lärjungar, till en början
40
blifvit försedde med lärare, dels ock en folkskola, deri 80 ä 90 barn efter
vexelundervisnings-method bandledas. Lärdomsskolan underhålles genom statsanslag
med vanligt biträde af staden och folkskolan hufvudsakligen genom afkastning
af donationer.
För sjukvården lönar staden, gemensamt med ägarne af närliggande bruk,
en speciminerad läkare. Fattigvården handhafves af magistraten och utsedde
komiterade samt är för stadens invånare ganska kännbar, intilldess uppkommen
tvist om en till förbättrade fatligvårds-anstalter donerad fond kan hinna slutligen
afgöras.
Stadens drätselverk, som förvaltas af en särskild komité, njuter i årlig
inkomst af sjöfarten, såsom hamn- och vågpenningar, per medium omkring
400 R:dr.
Wenersborg, i Landskansliet, den 31 December 1851.
B. C. BERGMAN.
C. 0. Almqvist.
Joli. Ryding.
S a »i ni a ii drag
öfver Elfsborgs Läns Markegångs-Taxor för nedanskrifna år.
0
Ar
1847. |
År 1848.
År 1849.
År
1850.
R:dr
sk. 1
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.1
r.
En
lunna Hvete
14
—
12
—
—
12
32
12
En
dito Arter
10
32
—
8
32
—
9
— 1
—
10
En
dito Bohvete
10
32
—
9
16
—
9
16
—
9
16
En
dito Vicker . . .
7
16
—
5
32
—
G
—
—
6
—
—
En
dito Håg
10
32
—
7
32
—
8
32
—
9
—
—
En
dito Korn
7
16
—
5
32
—
5
16
—
5
24
—
En
dito Afrads och Kronotionde Spanmål .
8
21
4
6
16
—
G
21
4
6
32
—
En
dito Malt
7
16
—
5
32
—
5
16
—
5
24
—
En
dito Hafra
4
—
—
3
16
—
3
24
—
3
24
—
En
dito Blandsäd, \ Råg och | Hafra . .
G
10
8
4
37
4
5
10
8
5
16
—
En
dito Blandsäd, \ Korn och | Hafra . .
5
5
4
4
5
4
4
5
4
4
8
—
Ett lispund Smör
0
5
4
G
5
4
6
16
—
5
26
8
Ett
dito torr Ost
o
2
8
3
2
8
3
8
—
2
40
—
Ett
dito ' färsk Ost
1
25
4
1
25
4
1
28
—
1
20
—
Ett
dito Fläsk
—
—
3
—
—
2
40
—
2
40
—
Ett
dito Talg
6
5
4
G
5
4
6
5
4
5
26
8
1 Ett
dito Humla
G
—
—
5
—
—
5
4
—
5
—
—
En laggild Oxe
40
—
—
43
16
—
40
—
—
37
16
—
En stadie dito
20
—
—
21
32
—
20
—
—
18
32
—
En
foder dito
11
—
—
10
—
—
10
32
—
10
32
—
En
Ko
22
10
8
23
16
—
21
16
—
21
—
—
En
foderko
8
32
—
8
—
—
8
32
—
8
32
—
Ett
fodersvin ....
3
16
—
3
16
—
3
24
—
3
24
—
Ett
Får
2
32
—
2
32
—
2
24
—
2
36
—
Ett Fårlår
—
18
—
—
18
—
—
17
4
—
IS
8
En ogödd Gås
—
40
—
—
40
—
—
42
8
—
42
8
En
gödd dito
1
16
—
1
16
—
1
24
—
1
24
—
Ett Höns
—
12
—
—
12
—
—
12
—
—
12
—
Ett tjog Agg
—
16
—
—
16
—
—
17
4
—
17
4
Ett lispund torra Gäddor
3
24
—
3
24
—
3
24
—
3
24
—
Ett
dito Al
3
—
3
—
—
3
—
—
3
—
—
En
fjerding d:o
9
—
—
9
—
—
9
—
9
—
—
En
Al
—
8
—
—
8
—
—
b
—
—
8
—
En
famn Ved
4
4
4
—
4
—
En
Stock
1 -
24
24
—
24
—
24
—
En
tolft å finbladig Såg skurne halfbottenbrä-
der om tums tjocklek
1 t
32
G
32
6
32
G
32
—
Till Berättelsen öfver Elfsborgs län för åren 1847—1850.
En tolft grofskurne, samtagne bräder af Furu
En dito af Gran
En mark Ljusgarn
En dito Lingarn
En aln Lärft
En aln Vadmal
En Säck
Ett skeppund Näfver
. .
En klöfva dito om två lispund . . .
En ask eller åtting Honung
Ett lispund Stångjern
Ett Jordeboks-Dagsverke
Ett dagsverke af Orby och Tornaby Rättarelag
Ett Drängedagsverke . .
Ett Plog- eller Ökedagsverke
| Ett dagsverke af Örby och Tornsbo Rättarelag
Ett lispund Talgljus
Ett skålpund gula Vaxljus
En kanna Rofolja
.
En famn Björkved
En dito Bokved
En dito Alved
En dito Tal! ved
En tolft Timmer
Ett lass Gärdsle
Ett hundrade Stör
Ett lass Ved
En Vapenrock
j En Kask med tillbehör
| En svart Läderhalsduk
Ett par Klädeslångbyxor med gul passpoil
Ett par Stibletter af svart halfkläde . . .
; Ett par Linnebyxor (tältduks-, utan Stibletter)
| Ett par Skor
j Ett par Ullstrumpor
En Skjorta
En Kapprock af blått vadmal
En Kappsäck af segelduk, skinn eller väf
En Tröja af blått vadmal
1 En Väst med ärmar af dito . . . . . .
| Ett par Långbyxor af dito
En Halsduk af mörkt lärft
År
1847.
Ar
1848.
Ar
1849.
År
1850.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
1
24
—
1
32
—
1
32
—
1
42
8
1
4
—
1
12
—
1
12
—
1
26
8
—
12
—
—
12
—
—
12
—
—
12
—
—
32
—
—
32
—
—
32
—
—
32
—
—
(2
—
—
12
—
—
12
—
—
12
—
—
32
—
—
32
—
—
32
—
—
32
—
—
40
—
—
40
—
_
40
—
—
40
—
6
32
—
G
.32
—
6
32
—
6
32
—
—
32
—
32
—
—
32
,
—
32
—
4
■—
4
—
—
4
24
4
24
—
1
—
1
—
—
1
—
1
—
—
18
—
18
.—.
18
—
—
18
—
.—
18
—
18
—
18
—
—
18
—
—
18
—
18
—
—
IS
—
18
—
1
16
1
16
—
1
16
1
16
—
1
16
]
16
—-
1
16
—
1
16
—
G
1
1
29
4
G
1
1
29
4
6
1
1
29
4
6
2
8
32
32
32
.
1
1
32
5
16
—
5
16
—
6
32
—
G
32
—
4
16
—
4
16
—
5
16
—
5
16
—
4
16
—
4
16
—
5
K
16
—
• 5
16
—
4
6
32
4
G
32
—
O
7
—
O
7
—
—
32
—
—
32
—
—
36
—
—
36
—
—
44
—
—
44
—
1
—
—
1
—
1
16
—
1
16
—
1
16
—
1
16
10
2
—
10
12
—
10
12
—
10
12
—
6
18
—
6
18
—
6
18
—
G
18
—
—
17
5
—
16
—
—
16
—
—
16
6
14
—
6
22
—
6
22
—
c
22
—
38
1
—
33
—
—
33
—
33
3
7
—
2
22
11
2
22
11
2
22
11
2
—
—
2
12
—
2
16
—
2
8
—
29
—
29
—
—
32
—
—
32
1
16
—
1
12
8
1
12
8
1
12
8
9
16
—
9
16
—
9
16
—
9
16
—
2
24
—
2
24
—
2
24
—
2
24
—
4
32
—
4
32
—
4
32
—
4
32
—
3
40
—
3
40
—
3
40
—
3
40
—
3
40
—
3
40
—
3
40
_
3
40
—
—
18
—
18
—
—
18
—
—
18
—
'
År
C©
O
Ar
1848.
O
År
1849.
Är
1850.
En Hatt
Ett par Läderskor
Ett par Ullstrumpor
En Skjorta
En tunna Råg . '
En dito Korn
Ett lispund Hö
Ett dito Halm
Ett lass Torf eller Ved
En mark mjukt Rågbröd för fångar . . .
R:dr
1
1
1
10
7
sk.
24
40
32
16
32
16
10
6
40
2
r.
8
H
R:dr
1
1
1
7
5
sk.
24
40
32
16
32
32
9
5
40
1
r.
4
4
n
R:dr
1
1
1
8
5
sk.
24
40
32
16
32
16
12
6
40
1
r.
R:dr
1
1
1
9
5
sk.
24
40
32
16
24
12
6
40
1
r.
8
10
En mans dagspor tion:
Ett och ett fjerdedels qvarter Korngryn . .
En half mark torrt eller fem åttondedels mark
salt Kött
Tvenne marker mjukt eller en och en tredje-  dels mark torrt Rågbröd
—
2
4
4
1
2
22
—
1
4
3
10
6
02
—
1
4
3
7
4
61
—
1
4
3
8
8
En hästs dygnration:
Tre och en half kannor Hafra
Fem marker Hö
Tolf kannor Hackelse .
—
10
2
2
8
8
—
8
2
1
10
4
10
—
9
3
2
4
—
9
3
4
2
Rotevakans-afgift:
För hel Soldatrote efter 25 Dalers taxation .
För helt hemman, tillhörande Båtsmansrotering
38
13
13
D l
38
11
32
10
38
12
36
*1
38
13
2
n
Elfsborgs Läns Landskontor den 31 December 1851.
Ceirl A nif. SB geling.
& a BB t SBB il 11 <1 1* a
öfver Mantals-Längderne uti Elfsborgs Län för åren 1848, 1849, 1850 och 1851, utvisande folkmängden
vid slutet af hvarje nästföregående år, eller
År 1847.
J
tr 1848.
År 1849.
År 1850.
Mankön.
Qvinkön.
Summa
Folkmängd.
Mankön.
Qvinkön.
Summa
Folkmängd.
QS
3
TT
O:
3
Qvinkön.
Summa
Folkmängd.
Mankön.
1
Qvinkön.
Summa
Folkmängd.
Wenersborgs Stad . . .
1,446
1,723
3,169
1,501
1,783
3,284
1,550
1,834
3,384
1,482
1,805
3,287
ltoräs dito . . .
1,279
1,402
2,081
1,244
1,414
2,658
1,238
1,444
2,682
1,318
1,447
2,765
Alingsas dito . . .
568
760
1,328
584
770
1,354
612
791
1,403
602
793
1,395
Ulricehamns dito . . .
974
564
1,538
966
603
1,569
881
576
1,457
878
616
1,494
Åmåls dito . . .
659
783
1,442
620
715
1,335
592
705
1,297
623
711
1,334
Wäne, Djerke,Flundre, Ahle
och Wedtle Härader . .
19,694
20,544
40,238
20,054
20,897
40,951
20,298
21,128
41,426
20,396
21,138
41,534
Kullings, Gäseneds och Alis
dito
17,871
19,091
30,962
18,205
19,325
37,530
18,483
19,562
38,045
18,760
19,771
38,531
Marks, liollebygds och We-
dens dito
19,902
21,953
41,915
20,210
22,238
42,448
20,646
22,864
43,510
20,786
23,066
43,852
Redvägs oell Kinds dito
18,540
20,864
39,404
18,732
20,709
39,441
19,137
21,106
40,243
19,263
21,333
40,596
Sundahls, Nordahls och
Wahlbo dito ....
17,378
17,765
35,143
17,704
18,052
35,756
18,109
18,249
36,358
18,346
18,522
36,868
Wedbo och Tossbo dito .
15,570
10,226
31,796
10,020
16,472
3,2,492
16,478
17,117
33,595
16,558
17,189
33,747
Summa
113,941
121,675
235,610 115,8401122,978
238,818 118,021 125,376
243,400 119,012
126,391
245,403
Elfsborgs Läns Landskontor den 31 December 1851.
Carl Sutf. Mfjiléity.
KALKYL till utrönandet af ungefärliga medelvärdet på tillverkningarne vid de i Elfsborgs Fän belägna Jernbruk
och Förädlings-Verk.
Stångjerns-  och Ämncs-
Frälsesmide.
Hela
årliga
Nuvarande Hammar-  skatt.
Afvcrkningens
Här-
dar.
nam-
rar.
smittet.
Ämnes-
smidc.
Stångjerns-
smide.
penningar.
3
3
—
—
1,600
16
—
—
R:dr
24,000
s.
r. i
6
4
-
—
—
3,600
—
—
3
—
—
33
—
—
54,900
—
-1
3
3
—
—
—
900
—
—
3
18
5
1
5-t
5
14,400
—
-!
1
1
-
—
—
400
—
—
4
—
—
—
—
6,800
—
—
2
2
—
—
—
1,133
6
—
—
—
—
11
6
13
17,099
24
-{
2
1
—
850
—
_
8
10
12,750
_
0
1
—
—
—
850
—
—
—
—
—
8
10
—
12,750
—
—
3
3
—
—
—
1,533
0
—
3
—
—
12
6
13
23,599
24
-i
2
2
—
—
—
1,066
13
—
—
—
—
10
13
7
16,399
36
-|
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6,120
—
-j
2
2
900
_
9
13,500
■—
—
—
—
2
1
—
—
—
700
—
5
5
—
1
15
—
10,500
—
—
4
3
—
—
—
2,000
—
—
7
—
—
13
—
—
30,800
—
-t
—
—
-
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
3,400
—
—
5
5
—
—
—
2,800
—
—
6
—
—
22
—
—
42,600
—
-{
1
1
—
—
—
600
—
—
—
—
6
—
—
28,550
—
-5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
20,350
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
1
7
10
—
350
—
—
3
10
—
—
—
—
6,077
24
—
850
—
—
“
—
—
—
—
—
3,400
—
—
—
—
—
—
—
3,400
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5,100
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,020
—
ni
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
- !
39
33
7
10
—
19,283
5
—
35
13
157
2118;J
364,366
12
—
—
—
—
—
—
—
—
102.
16. i
a.
I
15,000
—
—
—
—
—
12,300
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
27,300
—
Härad.
Wedbo
Tössbo.
Wahlbo .
Nordahl .
»
Wäne . .
Flundre ,
Wedtle
Wäne . .
Bjerke. .
Mark . .
Socken.
Steneby
Bäcke
Torrskog .
Töftedahls
Steneby . .
Moo . . . .
» ....
» ....
Tössö . . .
Fröskog . .
» . .
» . .
Ödeborg. .
Högsäter .
Ryr ....
Skållerud .
Bollebygd .
Wedens
Åhs . .
Kind .
Bollebygd.
Mark . . .
Björketorp
Kinnaroma
Bruks och Manufakturiers namn.
Ryr . .
Forss .
Skallsjö
Gerdhem . .
Wassända. .
Erska
Kinnaroma . .
Bollebygd . .
Sandhult . .
Fenneslunda
Gällstad . . .
Sjötofta . . .
Billingsfors Bruk
1 Stålugn.
1 Knipphammare.
1 Masugn.
Bäckefors Bruk
3 Knipphamrar.
(i Spikhamrar.
1 Stjelp- eller Kupol-ugn.
1 Stålugn.
1 Gasväflugn.
Gustafsfors Bruk
2 Stålugnar.
3 Knipphamrar.
2 Spikhamrar.
1 Vällugn.
Loviseholms Bruk
1 Plåthammare med härd.
Knipphamrar.
Spikhamrar.
Cathrincholms Bruk
1 Spikhammare.
Forsbacka Bruk
Pärsby Bruk
Hanefors Bruk
1 Stålugn.
Hvitlanda Bruk .
1 Knipphammare.
1 Spikhammare.
1 Stålugn.
1 Ässja.
Lisefors Manufakturi
2 Stålugnar.
2 Spikhamrar.
1 Knipphammare.
1 Vals- och Skärverk.
Christinedahls Bruk
Knarreby en Vattenslägga med Ässja .
Rådanefors Bruk
Öxnäs Bruk
1 Knipphammare.
5 Spikhamrar.
Liljenbergsfors Manufakturi
1 Knipphammare.
1 Spikhammare.
Upperuds Bruk
Hofreströms Bruk och Manufakturi-vcrk
2 Knipphamrar.
12 Spikhamrar.
1 Vals- och Skär-verk.
1 Stålugn.
Kållerö Manufakturi
2 Stålugnar.
6 Knipphamrar.
4 Spikhamrar.
1 Valsverk.
Cathrinefors Manufakturi
1 Knipphammare.
2 Spikhamrar.
Floda Bruk
1 Stålugn.
2 Knipphamrar.
4 Spikhamrar.
1 Vals- och Skär-verk.
Trollhätte Manufakturverk
Önafors dito dito
1 Knipphammare.
3 Spikhamrar.
Thurefors Manufakturi
1 Knipphammare.
1 Spikhammare.
Grafvenfors Manufakturi
1 Plåthammare med
1 Knipphammare.
3 Spikhamrar.
Hultafors
1 Räckhammare.
2 Spikhamrar.
1 Klippsax.
Wolffenfors Bruk och Manufakturiverk
Strömshofs Manufakturi
Möllefors dito
Ekefors- Ekedahl dito
Sui
Cathrinefors Kopparhammare med
1 Plåthammare och 1 Härd.
Bålån 1 Kopparhammare . . . . ■
Summa
'För 1,300 Sk®.Smide tillverkas Stångjern mot 13 Sk® Hammarskatt.
I För 300 Sk® Ämnessmide får äfven tillverkas Stångjern mot 3 Sk® Hammarskatt.
| Tackjernstillverkningen vid Masugnen fri på 6 år från och med år 1846, enligt
Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 25 Maj 1848.
I afräkning på 300 Sk® Ämnessmide får tillverkas Stångjern
450 Sk® å 17 R:dr.
3,150 Sk® å 15 R:dr.
f450 Sk® å 17 R:dr.
1450 Sk® å 15 R:dr.
400 Sk® å 17 R:dr.
850 Sk® å 15 R:dr.
850 Sk® å 15 R:dr.
I Sk® 6 L® a 15 R:dr.
sk® å 17 R:dr.
[ 866 Sk® 13 L® å 15 R:dr.
|200 Sk® å 17 R:dr. — Enligt Bergs- Collegii tillåtelse den 15 Maj 1849 får härifrån
till Lisefors flyttas en Stångjernshärd, hvilket, enligt Taxeringshandlingarne,
synes ej vara verkstäldt.
360 Sk® å 17 R:dr. — Enligt Bergs-Collegii tillåtelse den 15 Maj 1849 får från
Hvitlanda Bruk hitflyttas en Stångjernshärd, som dock ej ännu lärer skett,
samt uppföras ett Manufakturverk af trenne Spikhamrar för en Stock; hvarförutan
en Vattenslägga får flyttas härifrån till Christinedahls Bruk.
ä 15 R:dr.
Om 7 L®s tyngd, beviljad till svartsmiden för husbehof, men ej för afsalu.
700 Sk® å 15 R:dr.
5400 Sk® å 17 R:dr.
(.1,600 Sk® å 15 R:dr.
200 Sk® smide å 17 R:dr.
ä 17 R:dr.
sk® smide å 15 R:dr.
1,550 Sk® a 17 R:dr.
Enligt upplysning vid 1851 års Jordransakning är detta Manufakturi nedlagdt.
350 Sk® 10 L® å 17 R:dr.
50 Sk® å 17 R:dr.
200 Sk® å 17 R:dr.
200 Sk® å 17 R:dr.
300 Sk® årlig jernförädling å 17 R:dr.
Enligt Bergs-Collegii den 11 Februari 1846 utfärdade Privilegium far här begagnas
en Stångjernshärd och Hammare för 600 Sk® årligt smide mot 6 Sk®
Hammarskatt från år 1850. — Enligt Bergs-Collegii Utslag den 16 December
1850 får Hammaren nedläggas och skatten afskrifvas.
Enligt Bergs-Collegii Utslag den 29 December 1846 får här anläggas ett Manufakturverk,
med 1 Räckhammare, 2 Spikhammare och 1 Klippsax för svartsmide.
— Enär verket ej ännu kommit i behörig gång, kan afverkningen ej
upptagas högre än till 60 Sk® ä 17 R:dr.
Nedlagdt samt befriadt från skatt, enligt Bergs-Collegii Utslag den 2 Nov. 1840.
| Smedjor lill husbehof.
100 Sk® årligt Smide å 150 R:dr.
82 Sk® å 150 R:dr.
Elfsborgs Läns Landskontor den 31 December 1851.
Carl Äng. Kyding.
ÖFVERDRAG.
Ämnes-
Slång-
Hamrar.
jerns-
Hamrar.
Billingsfors
Bruk
3
Anmärkning:
Bäckefors
dito
1
3
Gustafsfors
1
2
Der smidet icke finnes i Jordeboken utsatt, har afverkningsbelop-
Loviseholms
1
—
pet blifvit beräknadt för hvarje Spikhammare till 50 Sk® å
Cathrineholms
dito
2
17 R:dr.
Forsbacka
1
En Knipphammare, jemte
Pärsby
1
Ett Vals- och Skärverk, samt
Hanefors
1
2
En Plåthammare, hvardera till 150 Sk®.
Hvitlanda
2
Ämnes- och Stångjernspriset beräknas öfver hufvud till 15 R:dr
Christinedahls
2
Banko per Sk®.
Rådanefors
1
—
Oxnäs
1
2
Upperuds
dito
1
4
Hofreströms
dito
1
Floda
dito . . .
1
Summa
8
25
Således 12 st. Bruk med 25 Stångjernshamrar.
8 st. dito med 8 Ämneshamrar.
Tilt Berättelsen öfver Elfsborgs Län för åren 1847—1850.
T ÅKE för E a lidi et
Torp
anderät
under
606
något
Kungs och Kungs-Ladugårdar
Derunder lydande Hemman .
Frälse-Säterier
Säteri-Rusthåll
Rå- och Rérs-Hemman . .
Frälse-Hemman
Frälse-Skatte-Hemman . . .
Krono-Hemman
Krono-Rusthåll
Dito Augmentshemman . .
Krono-Skatte-Hemman. . .
Krono-Skatte-Rusthåll . . .
Dito Augmentshemman
Militie-boställen ....
Civila boställen
Ecklesiastika boställen . . .
Gymnasii- och Skol-Hemman, Skatte .
Hospitals- och Barnhus-Hemman, Säteri
Dito dito Frälse
Dito dito Skatte
Dito dito Krono
Krigsmans-Hemman, Skatte
Dito Krono
Rckognitionsskogs-Hemman
Skattlagda bebyggda Torp, Utjordar, Urfjellar med flera lägenheter utön
under något hemmans ränta äro inbegripna: Frälse
Dito dito Skatte
Dito dito Krono
Dito obebyggda
Oskattlagda bebyggda dito, deraf Ryttare-, Soldat- och Båtsman:
Krono-Torp med frihetsår
Backstugor
Bebyggda lägenheter, afsöndrade från hemman under ständi
Dito på viss tid eller lifstid
Skattlagda Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag, som
äro inbegripna: Skatte
Dito Krono, deraf 6 st. öde
Dito Frälse
Laxfiske, oskattlagdt
Tull-mjölqvarnar med 804 par stenar .
Tull-sågqvarnar, grofbladiga
Dito finbladiga
Husbehofs-mjölqvarnar
Dito sågqvarnar
Stampar
Kopparhammare, deraf en efter särskildt tillstånd begagnas till
Stångjernsverk med 25 Hamrar .
Ämnesverk med 8 Hamrar . .
Masugn
Jernmanufakturverk af särskilda slag, Stålugnar inberäknade
Vattenslägga
Glasbruk
Pappersbruk
. . . .
Tegelbruk
Kakelugns- och Lerkärls-Fabrik
Oljeslagerier
Garfverier
Kalkugnar
Pottaskebruk
Färgerier
Kemiskt Blekeri
Bomulls- och Ullspinnerier
Klädesfabriker
Konstväfveri-Inrättningar
Skeppsvarf och Skeppsbyggeri^
Kronoparker och Allmänningar, som tillhöra Kronan
Lands- och Härads-Allmänningar
Diverse personer, som ej tillhöra viss näring . . .
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser .
Skifferbrott
Kattunstryckerier ....
Cement-qvarn, obegagnad .
Mekaniska verkstäder . .
Stenkärlsfabrik
Trollhätte Kanal ....
Ämn
ssmide
manta
lemman
ränta
Summa
Hemmantal.
g
<’
CD
Utsäde af
Medelafkastning, sedan
Förmedladt.
O
3
rt
a
p
a
rse Lägenheter, Verk
och Inrättningar.
Hvete.
Cso
OS}
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Bönor.
>•
0
Potates.
Hvete.
e»
qs
PS
0
3
Hafra.
I  1
Mantal.
Mantal.
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
2
4
—
1
7
3
17
19
21
6
42
12
68
2}
3
—
—
7
3
17
19
—
—
28
—
42
12
68
222 ^
17}
2 5 Sy-
—
125
939
779
3,891
1,721
27
163
3,557
738
5,116
3,013
12,472
ll}
—
10}
71
43
191
166
—
8
315
62
383
169
638
5 5 q
67
—
23 i
168
153
726
322
84
38
754
152
938
595
2,350
984„y„
1,598}}
—
357
3,075
2,814
11,303
6,620
142“
530
14,483
1,984
15,809
10,636
35,271
132j|J}
—
42
409
232
2,922
327
—
79
1,169
233
2,232
978
9,233
49J,
85}}
—
164
101
90
554
393
—
10}
792
90
539
353
1,735
107
21
—
37}
22
157}
114}
1
T.
5
215}
29}
191
91
493
Ö31
ötfi7
1,87
12}
—
1 i
22}
17}
111}
54}
24
2
129'
4
lil
66
300
2,840}}
—
746
6,451
4,936
31,380
10,457
120
1,385
27,309
4,426
34,720
20,214
97,010
183»
250}
—
67
427
408
1,959
1,408
10
lil
3,119
380
2,298
1,559
6,565
278!j,5
108}
392}}
—
97
671
708
2,731
2,125
20
203
4,596
564
3,560
2,948
9,561
172}
—
42
374
309
1,524
670
9
77'
1,668
246
1,918
1,178
4,730
38}
—
16
130
122
699
231
5
22
590
91
683
495
2,337
129}
179}
—
50
451
345
1,773
771
14
64
1,962
291
2,380
1,397
5,548
1
1
—
—
3
0
12
5
—
1
10
—
18
12
48
1
1
—
—
7\
5}
3
5
—
—
12
—
30
21
12
20r’„
27
—
10
34
46
330
148
—
28
285
60
204
264
1,320
i
rf
1
ry
—
—
1
1
8
6
—
1
6
—
6
6
32
Va
—
i
y
4
3
25
5
—
2
13
3
24
18
lim
6V„
128:V
—
12}
135
118
879
541
—
15
1,290
73
710
465
2,435
i
8t5.t
—
7
9
73
28
—
—
78
—
36
36
187
1
2
_—
—
i
15
5
H
1
15}
14
33
5.1
1}
57}
——
79
y
3
97
34
204
50
11
326
40
1
T
5
3}
4U
22;
94
H
19
11
133
.
——
650
1
15
25
72
81
336
8
64
77
254
10,745
—
955
751
8,284
3,260
—
—
10,376
—
4,998
2,598
25,795
_
7
4,701
i
16
,1
2;
7
1,386
2
7
56
3
48
12
4
4
2
11
32
—
16
16
6
1,092
79
25
1,126
176
—
1,200
—
507
94
3,915
12
—
—
—
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
650
—
—
—
—
—
—
*—
168
—
—
—
—
—
—
19
—
—
—
.
—
—
—
_
—
1,355
—
-
—
—
—
—
262
—
—
—
—
—
—
—
44
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
■
—
26
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—'
1
5
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
3
—
—
—
z
—
—
—
—
32
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
.
7
—
—
—
—
—
—
—
.
-
14
—
—
—
—
—
—
—
—
-
1
—
—
•
—
—
—
—
—
—
_
3
—
—
—
—
—
—
.
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.
3
—
—
—
—
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
;
—
—
—
—
—
—
•
—
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
•
4
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
•—
—
—
—
—
■
_
2
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
■
—
—
' —
1 194’J
6.272UU
20,075
1,0235
14,600
11,998g
70,940J
29,756}
358;
2,744§
76,069.^
9,442’
77,6485
47,4092
223,050}
T:r
95
95
6,538
673
1,189
26,540
1,154
1,708
463
188
40,492
5,948
8,871
2,600
833
2,966
20
15
650
24
20
1,9G7
90
66
132
91
319
12,210
8
33
718
T:r
81
26
427
H
8"
360
30
60
26
15
42
1,076’
>■
T:r
819
39
151
2,174
316
43
25
6
4,323
484
862
321
88
278
115
4
70
10,130
Underhållna Kreatur.
T:r
126
168
23.121
1,570
5,094
94.122
7,724
4,835
1,322
771
177,067
19,512
29,130
10,568
3,796
12,337
80
72
2,030
48
120
7,740
468
198
1,524
656
2,057
60,766
42
8,516
192
6,668
482,440
7
7
1,034
76
250
3,991
600
196
47
20
10,610
782
1,244
472
202
545
4
3
124
3
4
193
6
20
10
30
10
10
1,418
104
239
4,093
168
282
75
52
5,223
819
1,162
487
198
605
4
56
2
407
32
18
20
20
3,252
239
670
12,825
2,009
605
164
129
27,345
2,184
3,256
1,488
555
1,719
12
14
236
6
16
964
76
29
95
60
27
0.013
14
22
1,084
(=208,094}})
10
10
1,445
113
297
11,566
752
264
66
41
12,053
914
1,305
604
255
716
101
3
8
350
27
14
44
40
3
2.730
7
16
136
20
20
3,579
463
710
14,522
2,328
661
166
140
32,132
2,261
3,688
1,635
826
1,913
16
15
208
10
15
1,052
86
36
148
80
36
13.762
14
31
1,421
Uppskattadt
Värde.
10
loi
1,448
134
267
5,117
762
287
79
361
10,523
952
1,380
558
219
747
6
4
119
5
7
341
24
h
59
43
C.I31
5
9
703
(=967,913})
70,485 15,472 69,0481 33,9081 82,994 j 29,999
(=253,890)
70
16
650
50
72
3
4
868
76
80
15
20
20
32
R:dr
4.000
5.000
1,253,414
97,110
180.175
3,464,238
651,875
171,800
45,740
21,200
7,506,498
620,447
870,605
375,458
134,425
326,975
12,500
4,400
43,375
2,900
3,300
205.175
14,091
5.000
4,950
28,185
12,368
31,672
8,762
1.000
4,300
505
100
635,872
96,433
130,100
666
18,485
8,000
679,614
105,000
9.000
178,566
500
30.000
9,400
45,950
25
1.500
13,700
5.000
10^400
208~47/t
1.500
96.000
16
1,250
700
8,000
1,9841 18,551,283
16
Elfsborgs Läns Landskontor den 31 December 1851.
Carl Atty. Rytling.
Till Berättelsen öfver Elfsborgs Län för åren 1847—1850.
i ii o in E1 f s Ii orgs E ii n
a
s
-
n
d
»■
a
g•
Bevillning.
Efter l:sta
Artikeln.
| Från och
med 2 till
[ och med
7 SS.
R:dr
s.
6
36
12
n
793
0
46
1H
168
13
3,679
173
6
192
36
44
30
32
IS
7,115
636
1,171
6
347
30
128
IS
410
3
6
57
42
3
1R
4
12
271
42
18
—
2
—
18
30
40
30
28
24
3,175
18
4
12
1,025
24
10
—
636
30
R:dr
25
956
2,772
320
40
70
5
137
40
83
7
8
13
2
13
28
2
67
836
21,967112
21
— 3,774
Ständiga
R ä n t o r.
Bevillnings-Föi
a Artikeln.
ordningar.
Efter 3:dje
Artikeln.
Bränvins-
brännings
afgift.
Summa.
Jordeboks
och Plern-  mantals-  räntor.
Från och
med 19 till
och med
36 §§.
R:dr
s.
r.
R:r
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
8
10
—
—
—
—
36
4
30
—
} !?
ao
—
—
—
—
2,791
18
4
6
39
—
9,483
22
—
13,074
37
4
—
—
—
256
10
7
—
749
30
4
1,052
10
1 1
901
40
4
410
41
7
—
160
21
—
739
20
7
—
—
—
12,192
33
11
—
5,997
44
—
21,869
29
1 1
983
40
8
636
20
10
—
—
—
223
28
—
1,033
0
10
50
28
5
397
20
4
—
343
38
4
933
lii
8
2,040
33
1
112
32
8
—
96
40
1
254
13
—
629
4 7
4
70
9
7
—
33
1
—
135
28
7
325
44
3
17,910
20
9
—
—
__
9,494
30
4
34,545
3
1
76,205
43
7
1,459
18
10
—
797
15
—
2,892
33
10
8,056
21
8
2,168
30
8
—
—
1,228
35
4
4,568
30
—
12,103
10
2
40
33
7
—
—
716
0
4
1,104
2 7
11
4,895
5
10
117
12
3
10
—
49
37
—
1,254
31
2
1,765
—
7
21
20
15
23
—
323
45
4
3,543
31
1 1
4,994
3
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
93
18
—
10
—
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
10
—
—
—
145
14
8
213
8
8
15
31
—
—
—
—
1
30
—
5
—
—
51
0
—
—
_
—
4
44
—
9
8
—
126
32
—
686
4
10
—
—
—
276
8
—
1,234
0
10
2,911
32
8
42
8
10
—
—
10
0
—
70
14
10
208
38
9
10
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
51
4
•—
9
45
7
28
33
7
2
12
—
77
32
5
—
—
—
3
41
—
122
7
5
300
8
—
24
IT
8
—
—
—
13
12
—
66
5
8
132
45
4
64
1
1
—
—
—
—
—
—
64
1
1
1,172
31
—
297
63
3,536
\
2
2
2.
„
6
12
—
—
699
—
—
—
—
—
—
—
—
1,724
24
—
—
2
24
—
—
—
—
—
—
—
12
24
—
—
—
390
18
0
—
—
—
—
—
—
1,027
0
0
—
—
—
8
28
9
_
_
8
28
9
36
20
—
—
31
2
—
—
—
—
—
—
—
91
2
38
30
—
—
17
9
—
—
—
—
—
—-
17
9
—
—
—
2,154
25
5
4
0
2,479
2 5
5
340
10
321
19
2
—
—
—
361
25
2
560
29
0
304
21
7
__
—
—
—
374
2 1
7
2,060
—
—
15
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
—
—
17
—
—
—
-
—
17
—
—
—
—•
—
94
22
5
—
—
.—
—
—
100
40
5
54
37
1 1
20
—
—
—
—
25
1 2
—
7
24
—
1,618
34
7
—
—
1,755
9 4
7
—
—
—
257
12
—
—
—
297
12
—
—
—
—
18
_
—
—
18
—
—
—
—-
—
464
4
10
—
—
—
—
—
547
40
10
2
—
—
1
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—-
—
97
24
—
—
—
104
90
—
—
•—
—
57
38
4
.—
—
—
65
44
4
—
—
—
153
9
9
—
—
166
2 7
9
—
—
—
2
2
5
—
—
—
—
—
2
2G
5
—
—
—
17
—
—
—
19
—
—
—
—-
—
112
—
—
—
125
24
—
—
—
—
23
24
—
—
—
—
—
23
24
—
—
—
—
35
—
—
35
—
—
—
—
—
64
1
—
—
—
72
1
—
—
—
—
11
—
—
—
11
—
—
—
—
—
883
32
—
—
—
—
—
—
—
912
14
—
; —
—
—
14
—
—
—
—
—
—
16
18
—
—
—
—
250
—
—
—
—
317
—
—
—
—
—
20
—
—
-—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
1,114
28
—
—
—
—
391
—
_
2,363
4
—
.
472
7
1 1
—
—
—
—
—
—
472
7
1 1
—
—
2
24
—
—
—
—
—
—
—
0
24
—
—
—
—
17
19
2
—
—
. —
—
—
19
31
2
—
—
—
16
32
—
—
—
—
—
—
—
17
92
—
—
—
—
66
—
—
—
—
—
—
72
24
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
3,150
—
—
—
—
—
—
—
3,150
—
—
—
—*
—
52,808
13
1
25
24
—
30,653
IG
—
109,229
10
10
121,119
21
G
Krono-tionde.
R:dr
16
' 6
83
1,113
433
402
95
70 12
14,839
1,334
1,935
833
278
501
5
54
4
10
526
37
2
23
8
7
10
Afrad.
Mantals
penningar.
Gernings
ören.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
och
andra Inrättningar.
Summa.
Arrende
medel.
Kostnad för
rustning och
rotering.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:r
s.
r.
Rull*
s.
r.
R:dr
s.
r.
—
—
—
9
12
—
—
—
—
—
—
—
\ 36
17
11
.—
—
11
.—
—
—
—
—
—
—
—
s
997
—
—
—
—
997
—
—
267
35
2
70
30
—
—
32
—
—
—
—
1,247
25
3
248
—
—
—
—
—
331
23
0
5,693
30
4
32
—
—
—
—
14,795
45
2
—
—
253
24
—
—
—
—
—
—
—
737
1 1
10
856
31
2
237
24
—
—
—
—
—
—
—
3,536
42
5
256
38
1
63
3G
—
—
—
—
—
—
—
1,045
30
1
127
3
2
45
30
—
—
—
—
—
—
—
568
47
6
24,631
2
2
10,894
3 0
—
7
32
—
—
—
—
126,578
47
4
2,897
10
10
906
12
—
—
—
—
—
—
—
13,194
42
4
3,724
35
2
1,561
12
—
—
..
—
—
—
—
19,324
24
—
1,689
l
0
493
12
—
—
—
—
—
—
—
7,911
4
3
496
4 5
9
178
30
—
—
—
—
—
—
—
2,718
38
7
1,656
28
10
593
—
—
—
—
—
—
—
—
7,745
15
2
—
—
—
5
—
—
—
—
—
—
—
—
103
38
0
5
—
—
.—
—
—
5
—
—
71
30
—
—
—
142
—
6
4
30
__
—
—
—
60
18
—
6
24
_
—
—
—
143
4 0
—
1,073
3 1
7
398
12
—
—
—
—
—
—
4,910
4
11
63
1
7
25
24
—
—
—
—
—
—
—
335
10
7
6
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
59
4
28
12
_
_
33
22
9
75
13
—
55
12
—
—
—
—
—
—
454
25
9
42
38
10
40
30
—
—
—
—
—
—
—
224
3 2
11
106
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,287
7
—
—
—
4,356
—
—
3 2
—
—
—
—
4,356
3 2
—
4
1 2
—
—
—
—
—
4
12
—
—
—
1,317
12
—
1
—
—
—
—
—
1,318
12
~
10
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
-
—
732
30
—
—
—
-
—
—
—
732
3 0
—
__
_
36
20
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
38
30
3,078
27
—
256
1 2
—
—
—
—
—
—
—
3,685
24
8
37
30
—
—
—
—
598
38
5
—
-
--
73
2 4
—
—
—
—
—
—
—
2,133
24
—
z
z
—
—
—
8
12
—
—
—
—
63
1
1 1
-
7
—
—
—
—
_
—
—
—
14
24
—
98
—
—
—
1,932
21
7
2,030
21
7
—
—
—
35
30
—
—
—
—
195
—
—
230
3G
—
—
—
—
81
1 1
—
—
—
—
322
24
-
405
24
-
9
30
9
30
—
13
—
13
—
—
23
30
—
—
—
—
—
—
—
23
30
—
.
—
30
—
.—
—
—
30
—
2
24
—
—
—
2
24
—
—
—
12
24
—
—
—
—
—
—
—
12
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
3 G
—
—
—
—
—
—
—
17
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
12
—
—
—
—
—
—
—
35
12
—
3
12
—
—
.—
—
—
—
3
12
—
___
50
__
—
—
—
—
—
—
50
—
—
—
—
—
4
24
—
—
—
—
—
—
—
4
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■
1,089
30
—
19
—
—
—
1,108
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
2
30
—
—
—
—
—
—
2
36
—
1
12
—
—
—
—
—
—
1
12
—
—
—
—
10
lil
—
—
—
—
—
—
—
10
lili
—
41,049
41
10
31,195
—
-
33
32
—
2,449
45
7
225,485
3
-
R:dr
146
494
123
119
471
50
1,300
2,712
10
46 2
12 7
10
R:dr
97
1,223
624
30,850
1,308
1,296
766
218
52,425
10,217
9,671
722
764
12
333
6
18
2,132
150
12
12
43
1
112,947
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
R:dr
30
33
4,031
304
1,036
19,222
1,026
818
243
173
34,536
3,284
4,854
2,001
714
148
20
26
372
10
28
1,304
99
10
7
25
14
3,063
20
558
30
296
1,639
3
12
446
70
139
3
2
2
1
50
28
80,745
30
Kapellaners.
R:dr
10
12
1,328
107
342J.25
16
4
1 2
8
25
32
40
8
4
20
8
32
36
10
28
T
18
16
40
18
10
6,255
341
265
83
54
11,478
1,089
1,702
634
218
186
6
4
127
3
9
437
33
3
2
9
6
759
4
69
12
144
487
1
3
67
17
28
13
26,362
25
Kyrkobc
tjenings.
R:dr
2
2
445
31
132
2,087
125
79
22
17
3.384
363
582
212
87
40
3
2
62
1
5
119
9
1
1
2
1
182
1
33
3
56
8,133
10
Summa.
R:dr
^ 90
5,805
443
1,511
27,565
1,493
1,164
348
245
49,400
4,737
7,138
2,847
1,019
374
30
32
562
15
44
1,861
143
15
11
37
22
4,005
25
661
45
497
2,140
17
513
87
169
2
1
70
28
32
M 5,2 40 4 7
Fattigförsörj-
ning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse av-  gifter, oncra
och allmänna
besvär.
Summa
Stats-
Bidrag.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
-
{ 34
—
—
—
—
—
51
—
—
42
24
!_
j 479
it
9
4
2,887
6
—
—
—
—
2,976
38
—
1,320
10
—
27,158
42
8
—
244
30
—
—
—
—
214
—
—
166
32
4,592
28
2
4
698
28
—
—
—
—
831
12
—
321
36
—
5,058
46
5
8
14,736
40
—
3,852
20
—
14,257
32
—
11,676
20
139,604
31
9
—
560
10
—
56
—
—
929
—
—
419
6,536
24
8
4
495
2
—
182
16
—
662
4
—
658
0
9,423
7
1
—
174
18
—
63
24
—
143
24
—
138
2
2,934
27
1
4
146
40
—
61
28
—
89
16
—
100
36
1,596
25
5
—
20,673
6
—
7,035
1
—
26,886
34
—
19,225
0
—
336,769
44
I01
—
2,310
16
—
737
—
—
2,340
10
—
2,201
10
—
38,631
32
2
—
3,358
44
—
991
8
—
3,858
32
—
3,248
20
52,160
12
—
1,287
—
—
—
—
—
1,580
—
—
853
30
—
15,708
6
0
—
591
40
—
—
—
—
582
24
—
372
24
—
7,381
18
2
—
1,499
20
—
—
—
—
1,757
12
—
777
14
—
16,932
28
1
—
15
—
—
—
—
—
25
—
—
10
—
—
199
22
6
—
25
28
—
—
—
—
21
—
—
9
—
108
28
—
237
—
—
17
16
—
369
—
—
200
32
—
2,074
47
2
—
7
24
—
—
—
—
12
24
—
5
—
—
lil
34
—
21
24
—
—
—
—
33
16
—
15
—
285
26
—
1,112
36
—
461
8
—
670
36
—
664
4
—
13,047
10
9
—
96
36
—
39
—
—
42
—
—
39
30
—
916
13
5
—
7
24
—
—
—
—
12
24
—
5
—
lil
4
—
—
1
12
—
—
—
—
—
—
9
4
—
83
32
4
—
8
—
—
—
—
—
—
—
—
37
13
—
671
8
2
—
4
42
—
—
—
—
—
—
—
25
24
—
406
20
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,394
39
4
4
578
10
—
—
—
—
—
—
2,728
I 2
15,205
34
6
—
1
44
—
—
—
—
—
—
—
5
20
—
43
8
—
120
—
—
—
—
—
—
—
—
582
30
—
4,406
42
—1
—
6
18
—
—
—
—
—
—
—
14
10
—
88
1 0
!
49
12
—
—
—
—
—
—
—
240
0
—
2,546
2d
0
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
45
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
46
35
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
9
—
—
—
—
—
—
—
—
—
* —
—
—
—
40
8
—
—
—
—
—
—
185
12
—
8,539
30
1
—
8
16
—
—
—
—
—
—
__
21
16
—
996
31
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,507
4 5
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15
—
—
—
2
4
—
—
—
—
4
12
—
17
170
K»
4
—
3
44
—
—
—
—
—
—
—
8
20
—
69
28
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
—
—
4,334
32
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—*
—
12
24
—
628
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
5
32
—
—
—
—
—
—
—
29
32
—
1,157
40
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
_
—
4
44
—
—
—
—
—
—
20
40
—
140
0
—
3
20
—
—
—
—
—
—
—
10
32
—
98
28
4
—
7
16
—
—
—
—
—
—
--
5
30
—
206
39
9
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
4
0
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
24
i
—
—
32
—
—
—
—
—
—
—
1
12
—
141
44
—j
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
2 4
—1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
i
—
8
1 2
—
—
—
—
—
—
—
8
12
—
107
12
1
•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
—j
'—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
947
20
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
19
30
—
22
18
—
—
—
—
—
—
—
67
—
—
526
18
—‘
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
28
2 4
—
—
z
■—
—
—
—
—
—
—
16
16
—
—
—
—
—
—
—
251
2
—
3,767
10
—1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
472
7
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
24
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
23
4 3
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
44
—1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
82
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4,450
—
4
52,116
18
J 13,496
25
—
58,346
8
—
46,775
41
736,350
1
1 1
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
Underliällna Kreatur.
TABELL för itadernc
Wenersborgs Stad.
Hus och Tomter
Jord
Oskattlagd, grofbladig Såg
Diverse personer, som ej höra till viss näring .
Summa
Borås Stad.
Hus och Tomter
Jord
Tull-mjölqvarnar med 10 par stenar
Garfveri-Fabriker
Tegelbruk
Bräonerier, Krogar och andre byggnader
Diverse personer, som ej tillhöra viss näring
Summa
Alingsås Stad.
Hus och Tomter
Jord
Klädes-Fabriker
Qvarn
Summa
Ulricehamns Stad.
Hus och Tomter
Jord
Ylle- och Linne-väfnads Fabrik
Kattunstryckeri
Tegelbruk .......
Tapettryckeri
Summa
Åmåls Stad.
Hus och Tomter
Jord
Diverse personer, som éj tillhöra viss narin?
Summa
Summa Summarum
p: C
—• o
CJQ
Utsäde af
Uppskattadt Värde.
Hus och
Tomter.
Bruk, Manufakturier,
Qvarnar, Fabriker
m. m.
Summa.
Efter Usta
Artikeln.
Till Berättelsen öfver Elfsborgs Län för åren 1847—1850.
Elfsborgs Läns Landskontor den 31 December 1851.
Carl Auff. It t/flint/.
inom Elfsborgs
lvlereci-Statens underhåll.
Ständiga Räntor.
Summa
Stats
Bidrag.
Efter 2:dra Artikeln.
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
Diverse
onera.
Kostnad
för
rotering.
Väghåll
ning.
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
Boskapsoch
Åkerskatt.
Kyrkobe
tjenings.
Kommini
strarnes.
Bränvins
brännings
afgift.
Personer,
som ej
höra till
viss näring.
Mantals
penningar.
Summa.
Pastorers.
Efter 3:dje
Artikeln.
Summa.
Jord, Hus,
Tomter, Verk
och Inrättningar.
Summa.
Efter 30
och 30 SS
Borgerlig
näring.
Efter 2
R-.dr
R:dr
183
R:dr
5,609
R:r
R:dr
423
R:dr
423
R:r
16,941
2,962
R:dr
4,477
1,177
1,166
29
500
400
R:r
R:dr
32
333
1,000
3,200
R:r
R:dr
1,308
224
R:dr
2,088
1,143
251
ru
sig
-
30
926
44
24
38
746
24
706
220
1,146
445
,660
28
900
1,333
3,200
1,394
544
183
5,609
666
147
30
32
483
0,367
44
2,088
445
1,535
810
16,100
5,758
394
920
400
30
502
24
24
26
281
664
193
1,000 i —
1, 162; 40
45
318
44
318
24
4,548
290
24
2,865
1,126
336
182
20
40
20
24
36
24
4,3
30
30
30
927
450
24
24
133
24
735
315
155
20
258
28
2 0
184
7,345
394
3,613
30
506 37
1,743
37
22
29
871 32
365
2,162140
437
497;40
184
3,020
23
1,500
336
500
266
1,000
523
190
133
200
578
217
40
39
130
559
335
168
24
161
500
24
266
130
1,000
32
523
190
133
200
,881
559
537
24
161
7,621
400
423
1,100
1,050
200
366
,219
260! 3 0
120
18
133|43
20
484
,799
127 38
,637
200
400
100
423
200
366!32
483
120
30
2,863! 20
133
1,799 40
500
38
5,101
2,589
606
800
800
1,000
571
110
110
430
350
120
100
100
1,210
210
200
516
106
564
169
29
24
414139
1,600
10,805
220
220
1,571
780
150
410
225
196
,400
417
516
637
100
28
169
05,127
2,181120
,780
1,198
,631 32
,698
763
103
30
4,710
123
1,604
KONGL. MATTS BE FALLN1NGS1I AF VANDES
uti
Skaraborg0 Cctu
tili
HOMGL. MAJ:T
i uti<! e r ti a h i // fte l ttfyifnu
EMBETSBERÄTTELSE
för åren 1848, 184» och 1850.
STOCKHOLM, 1853.
K. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Skaraborgs Län för åren 1848,1849 och 1850.
Då den för nämnde Län sednast aflemnade underdåniga berättelsen sträckt
sig till slutet af år 1847, kommer, till följd af föreskriften i Eders Kongl.
Maj:ts nådiga Cirkulär af den 22 December 1848, den som nu afgifves endast
att omfatta förhållandena under förstomförmälde 3:ne år. För vinnande af
nödig och anbefalld fullständighet, måste dock tillika upptagas åtskilligt af
hvad redan i föregående berättelser finnes anmärkt rörande sådant, som icke
är förändring underkastadt.
§ 1-
Ulnels allmänna beskaffenhet.
Skaraborgs Län begränsas i nordvest af Wenern och dess nordligaste gräns
utgöres af Gullspångs-ån, som skiljer Länet ifrån Wermland och under 59°1'
nordlig bredd utfaller i nämnde sjö. Dess sydligaste gräns är emot Jönköpings
Län och infaller under 57°48'. För öfrigt begränsas detsamma, i nordöst
af Nerike, i öster af Wettern, samt i sydvest och vester af Elfsborgs Län.
Länet upptager en yta af 75 qvadratmil. Dess längd emellan norr och
söder utgör omkring 13 mil, samt bredden emellan öster och vester ifrån 3
till 11 mil.
Förutan dess andelar i Wenern, Wettern och Skagern, har Länet ålskillige
betydliga sjöar, såsom Unden, Wiken, Bottensjön, Örlén, Östen, Lången och
Ymsen i Wadsbo, Mullsjön i Kåkinds, Stråken i Wartofta, Deltern i Åse samt
Hornborga-sjön i Walle och Gudhems härader, äfvensom åtskillige mindre
sjöar, synnerligast i Wadsbo och Walle härader. Alla dessa sjöar, utom Länets
andelar i de förstnämnda, upplaga en yta af ungefär 3,6 qvadratmil.
Länets kuster emot Wenern, utgörande en sträcka af mer än 22 mil,
äro i allmänhet låga och långgrunda. Som nämnde sjös vattenyta är mycket
omvexlande och ofta stiger betydligt utöfver den vanliga höjden, inträffar, i
följd af berörde förhållande, vid dylika tillfällen stor skada genom då upp
-
4
kommande öfversvämningar. Redan år 1820 anställdes af numera aflidne
Öfverdirektören Hagström, på Statens bekostnad, undersökning för utredande,
huruvida icke sådane åtgerder kunde vidtagas, för reglerande af sjöns vattenyta,
hvarigenom nyssnämnde öfversvämningar skulle kunna undvikas, och förslag
dertill blef äfven uppgjordl; men någon verkställighet deraf har icke följt.
Då många af de förhållanden, som på utförbarhelen af berörde förslag inverka,
under den längre tid, som förflutit sedan detsamma upprättades, undergått
betydliga förändringar, har jag, med föranledande jemväl af Länets Hushållnings-Sällskaps
derom gjorda begäran, hos Eders Kongl. Majit i underdånighet
hemställt, att en förnyad undersökning i omförmälde hänseende måtte i nåder
förordnas. Denna fråga är naturligtvis af stor vigt äfven för de 2:ne andra
Län, som gränsa intill Wenern. Skulle det åsyftade ändamålet kunna vinnas,
hvartill anledning icke saknas, blefve högst betydliga ägorymder odlingsbara
eller i öfrigt bragta till nu saknad fruktbarhet.
De betjMligaste strömdragen äro: l:o Gullspångs-ån, som utgör Skagerns
utlopp till Wenern, 2:o Tidan, som har sin upprinnelse inom Elfsborgs Län
och, sedan den genomlnpit Wartofta, Kåkinds och Wadsbo härader på en
sträcka af 12 mil, och derunder upptagit åtskilliga mindre vattendrags tillflöden,
utfaller i Wenern vid Mariestad; 3lo Lidan, hvilken likaledes kommer
ifrån Elfsborgs Län och utgör gränsen emellan Wilske, Skånings och Kinnefjerdings
härader på ena samt Lask;, Barne och Kållands härader på andra
sidan, samt, efter att vid Skofteby hafva upptagit Hornborga-sjöns aflopp,
Flian, äfven utfaller i Wenern vid Lidköping, hvarest den utgör skillnaden
emellan gamla och nya staden. 4:o Nossan, som har sina källor i närheten af
Lidans, samt genomlöper Barne, Wiste och Åse härader och utfaller i Deltern.
Uti dessa och öfriga vattendrag linnas en mängd vattenfall, hvilka allmänt äro
begagnade så väl för qvarn- och såganläggningar, som för några andra verks
bedrifvande.
Norra och östra delaine af Länet genomskäras af flera betydliga bergsåsar.
Sålunda upptager Tiveden hela sträckningen emellan sjöarne Skagern
och Weltern, samt utgör en del af den urgamla gränsen emellan Svea och
Götha Riken. Billingen, hvars högsta, vidsträckta och skogbeväxta plan ligger
936 fot öfver hafsytan, går igenom vestra delarne af Wadsbo och Kåkinds
härader, och innehåller högst betydliga kalkstenslager. Hökensås genomskär
Wartofta härad, ifrån norr till söder. I dessa trakter finnas derjemte åtskilliga
andia ej obetydliga berg, såsom Högåsen, Lilla Tiveden, Lunnekullen,
Klefvaberget uch Husberget, hvilka bilda likasom en förening emellan Tiveden
och Hökensås, Kungslena berg och åsar, Hvarfs-, Fårdala-, Gerums- och Gissebergen
samt Olleberg i Wartofta, äfvensom Högstena- och Borgundabergen i
Gudhems härad, hvilka kunna betraktas såsom en fortsättning af Billingens
bergsformation. Uti öfriga delarne af Länet förekomma endast enstaka berg,
ibland hvilka må nämnas: Kinnekulle, uti Kinne och Kinnefjerdings härader,
som ifrån Wenern höjer sig i flera, trappvis liggande fält, öfverallt odlade
eller skogbeklädda, samt är utmärkt för sin naturskönhet och hvars högsta
plan ligger 941 fot öfver hafsytan; Mösseberg i närheten af Fahlköping, samt
Hunne-och Hällebergen på vestra gränsen emot Elfsborgs Län; äfvenså förtjena!’
Lugnåsberget att anmärkas, i anseende till de särdeles berömda qvarnstenar,
som der bryias och föras lill åtskillige delar af riket.
På vestra sidan om Billingen och dermed sammanhängande bergshöjder,
eller omkring städerne Lidköping, Skara och Fahlköping, utgöres Länet till det
mesta af en stor och bördig slätlbygd. Dock finnas äfven stora slätter emellan
bergstrakterne, så att det antages, att halfva Länet utgör slättland och
hälften skogsbygd. Hemmantal och folkmängd äro likväl nära dubbelt så stora
på det förra, som på den sednare.
Länets beskaffenhet är följaktligen särdeles gynnande för ett vidsträckt
åkerbruk, hvilket ock i sednare lider, och, i den mån som ökade kommunikationer
underlättat utvägarne lill afsättning, blifvit betydligt både utvidgadt
och förbällradt. Derjemte finnes rik tillgång på vissa mineralier, såsom kalk
och skiffer, och uti åtskillige delar af Länet är äfven ej obetydlig tillgång på
skogseffekter. Länet erbjuder således rika tillfällen till bergning för dess invånare
och till betydligt ökad industriell förkofran, derest alla utvägar dertill
blifva rätt begagnade.
Då, för befrämjandet häraf erfordras, att de odlingsiägenheter, som inom
Länet förefinnas, blifva ändamålsenligt begagnade, samt kommunikationerne
underlättade, bör ock i sammanhang härmed omförmälas hvad i sådant hänseende
blifvit åtgjordt, nemligen:
l:o Hamnbyggnaden i Lidköping blef år 1850 så nära fullbordad, alt den
kunnat lör seglationen begagnas, och återstå endast några mindre betydliga murningsarbeten
å hamn-armarne, hvilka, i anseende till Wenerns höga vattenstånd
under sisllidne och innevarande år, icke kunnat fullständigt utföras. Kostnaden
för denna hamnanläggning hade, intill slutet af år 1850, uppgått till
146,746 R:dr 42 sk. 3 rst. Deraf utgjorde 84,750 R:dr beviljadt stats-anslag
och 35,000 lån af Handels- och Sjöfarts-fonden. Återstoden var tillskjuten af
enskilde personer eller genom Hamnbyggnads-Direktionens försorg upplånad,
6
för att med inflytande hamnafgifter godtgöras. De stora fördelar, som ifrågavarande
hamnbyggnad medför för stadens betydliga spanmålshandel, hafva
redan visat sig och skola säkerligen mer och mer ökas.
Ehuru icke tillhörande åtgerder inom den period, som nu ifrågavarande
berättelse omfattar, må ock, i sammanhang härmed, underdånigst anmärkas,
att, sedan fråga uppstått om möjligheten att göra en del af den vid Lidköpings
stad utfallande Lidan segelbar och Eders Kongl. Maj:t sistlidet år i
nåder täckts anvisa anslag till undersökning i afseende härå, har KapitenMekanikus
Westman af mig erhållit uppdrag att en sådan undersökning
verkställa.
2:o Det i sed naste berättelsen omförmälde arbete för sänkning af Hornborgasjön
är numera lill hufvudsakligaste delen fullbordadt. Fråga har väl af ålskillige
jordägare blifvit väckt, att gifva sänkningsarbetet en större utsträckning,
än först var afsedt, för att derigenom underlätta utdikningen af de vidsträckta
mossar, som äro belägne i sjöns granskap, och en preliminär undersökning
har äfven i sådant afseende varit anställd; men vid det för öfverläggning
härom hållna sammanträde voro de fleste jordägare icke hugade att i
sistnämnde, med betydlig kostnad förenade, arbetsföretag deltaga.
3:o Utdikningen af Redberga-mossar, anläggningen af ny väg emellan Slädeneds
åsar och Tings gästgifvaregård, samt anläggningen af vägen emellan
staden Hjo och hemmanet Borrbäcks ägor, hvilka arbeten äfvenledes omförmälas
uti sednaste berättelsen, hafva under den lid, som denna berättelse omfattar,
blifvit fullbordade.
4:o I afseende å de hamn-anläggningar, som, enligt hvad förr är vordet i
underdånighet omförmäldt, blifvit ifrågaställde vid Mariestad och Hjo, hafva
några resultater icke vunnits under de år, för hvilka denna berättelse afgifvits.
Men då, under år 1851, Eders Kongl. Maj:t nådigst täckts af Handels- och
Sjöfarts-fonden bevilja det till hamnbyggnaden vid Mariestad begärde anslag,
och Rikets Ständer, med bifall till Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition,
anvisat hvad som erfordrats för hamnbyggnaden vid Hjo, hafva dessa arbeten
blifvit påbörjade och med drift fortsatte; och kommer derför alt uti näst afgifvande
berättelse närmare redovisas.
7
§ 2.
Invånare.
Enligt förra berättelsen utgjorde folkmängden år 1847:
Manspersoner. Qvinspersoner. Summa.
92,1 18 97,557 189,675 86,168
De följande 3:ne årens mantalslängden upptaga
deraf
Skattfrie. Betalande.
103,507.
följande förhållande:
Manspersoner. Qvinspersoner.
Summa.
deraf
Skattfrie.
Betalande.
År 1848 . . .
92,871
98,099
190,970
86,150
104,820
» 1849 ...
93,824
99,253
193,077
86,965
106,112
» 1850 . . .
95,180 100,703
195,883
88,182
107,701.
Af sistnäm
nde antal vore
Manspersoner.
boende i:
Qvinspersoner. Summa.
deraf
Skattfrie. Betalande.
Mariestads Stad
897
1,079
1,976
736
1,240.
Lidköpings d:o
. . . 1,077
1,301
2,378
931
1,447.
Skara d:o . . .
804
1,041
1,845
737
1,108.
Sköfde d:o . . .
351
492
843
272
571.
Hjo d:o . . . .
388
486
874
292
582.
Falköping d:o
314
374
688
244
444.
Wadsbo Fögder
. . . 23,963
25,696
49,659
23,068
26,591.
Höjentorps d:o
. . . 15,220
15,952
31,172
14,248
16,924.
Wartofta d:o .
. . . 14,412
15,078
29,490
12,531
16,959.
Skara d:o . . . .
16,548
17,248
33,796
15,435
18,361.
Leckö d:o . . .
21,206
21,956
43,162
19,688
23,474.
Folknummer!!, som uppgick år 1842 till 178,846
och år 1847 till 189,675,
har således, under de derpå följde 3:ne åren,
göra mankön 3,062 och qvinkön 3,146, samt
landet 5,436.
Tillökningen
ökats med 6,208. Af dessa utbelöpa
på släderne 772 och på
af skattfria har varit 2,014 och af betalande
4,194, hvaraf synes, att den proportionsvis varit störst ibland de sednare.
Fördelas tillökningen uti folkmängden på de 3:ne år, som berättelsen omfattar,
så utgör den i medeltal 2,069 årligen och har den proportionsvis varit
något starkare bland man- än qvinno-könet.
8
Den i förra berättelsen anmärkte benägenheten hos den arbetande klassen
att undandraga sig lagstadd tjenst samt tidigt ingå giftermål, för att sedermera
försörja sig med tillfällig arbetsförtjenst, synes hafva fortfarit. Emot
detta begär att, som det heter, blifva sina egna, vore visserligen icke något
att erinra, om det grundades på tillförlitliga beräkningar att sålunda, genom
fritt användande af sin arbetskraft, kunna vinna en bättre bergning; men beklagligen
har erfarenheten besannat, att desse beräkningar oftast varit alltför
lättsinnigt uppgjorda och att, tlå utvägarne till sådan arbetsförtjenst, hvarpå
de grundats, äro osäkra, samt, med afseende å jordbrukets beskaffenhet, i allmänhet
blott vissa tider af året i större mån påräkneliga, sådant, i förening
med lättja och bristande omtanka, lätt fört dylika hjonelag till nöd, hvarigenom
de kommit fattigförsörjningen till last och äfven ofta blifvit förledda
till brott.
Länets invånare äro, på sätt äfven i föregående berättelser blifvit anmärkt,
i allmänhet fredlige och arbetsamme. Drift och företagsamhet börja allt mer
och mer att visa sig och hafva verkat, att äfven ibland allmogen bemödanden
göras för införande af bättre åkerbruksmetoder. Den ekonomiska ställningen
inom Länet är, i följd af stigande afkastning och förmånlig afsättning af jordens
produkter, i allmänhet god. Under sednaste året har väl den allmänt
öfverklagade penningebristen äfven här förmärkts, men några betydligare olägenheter
för allmänna rörelsen hafva dock icke deraf uppkommit. Den lifligare
egendomshandel, som ägde rum under de sednare åren och till en del
under den period, som förevarande berättelse omfattar, har, i anledning häraf,
något minskats, men åtskilliga större egendomsköp hafva dock förekommit.
Flera bland dessa hafva skett af allmoge, hvarvid likväl ofta ingått i beräkning
att stycka de inköpte egendomarne och, då fråga varit om skogsegendoraar,
beklagligtvis äfven att genom stark försäljning af skogsprodukter betäcka
större eller mindre del af köpeskillingen. På sådant sätt blifva många skogar
sköflade, och ehuru de kunnigare iandthushållarne inom Länet inse vigten af
en ändamålsenlig skogsskötsel och börja aLt egna omsorg åt införandet deraf,
kommer det sannolikt att länge dröja, innan jemväl allmogen uppfattar behofvet
och gagnet deraf, samt kan förmås att i sådant afseende något åtgöra.
Derjemte kommer ock alltid svårighet att möta deruti, att hvar och en af allmogen
vanligen äger så ringa skogslott, att en rationell hushållning icke kan
med lika lätthet och förmån till vägabringas, som då fråga är om större områden,
hvarförutan allmogen, dels af vana och dels i anseende till den förmögenhets
-
9
genhets-ställning, hvaruti de fleste befinna sig, icke har böjelse att egna omtanka
och arbete åt sådana företag, hvaraf fördelarne först i en mera aflägsen
framtid kunna vinnas.
För ungdomens undervisning finnes elementar-läroverk, bestående af förra
gymnasium och högre lärdomsskola!! jemte en apologistskola i Skara, elementarskolor
i Mariestad och Lidköping, pedagogier i Sköfde, Hjo och Fahlköping
samt folkskolor efter Lankaster-metoden i Skara, Mariestad och Lidköping. Af
dessa erhålla de två sistnämnde af Eders Kongl. Maj:t årligen 100 R:dr Banko
hvardera, till lä raines aflöning. CJti Mariestad är nytt skolhus under byggnad
och uti Lidköping skall sådant nästa år uppföras; kommande för åtgerderne i
afseende härå, såsom vidtagne efter 1850 års utgång, att i näst afgifvande berättelse
närmare redovisas.
Uti alla Länets landtförsamlingar funnos år 1850, dels fasta och dels
ambulatoriska skolor ordnade, i enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga stadga om
folkundervisningen i riket af den 18 Juni 1842. Antalet af dessa skolor utgjorde
då 142 fasta och 30 ambulatoriska. De uti dem inskrifne barn voro
samma år 13,757, af hvilka i medeltal 9,129, eller |:delar, dagligen bevistat
skolorna. Betraktar man åter förhållandet vid hvarje särskild skola, så befmnes
proportionen emellan de barn, som varit inskrifne, och medeltalet af de
dagligen närvarande vara betydligt omvexlande; så att, då för åtskillige skolor
uppgifvits, att största delen dagligen tillstädesvarit, har i andra icke mera
än i-ten, J-del, ja till och med blott |-del dagligen infunnit sig, utan att, der
sådant inträffat, det alltid kan anses vara af lokala svårigheter förklaradt.
I sammanhang med frågan om nämnde skolor bör ock särskildt omförmälas,
att den för folkundervisningen utmärkt nitiske Grefve Th. Rudenschöld,
tinder en del af den tid, som förevarande berättelse omfattar, med understöd
af allmänna medel gjort försök med tillämpningen af den utaf honom föreslagne
metod för folkskolornes ordnande, hvarmed äfven efter nämnde tid fortfarits.
Att uttala något omdöme om nämnde försök kan naturligtvis icke utgöra
föremål för denna berättelse, och Grefve Rudenschölds ädla sträfvanden
alt bringa folkundervisningen i det skick, alt syftemålet dermed må kunna i
möjligaste målto uppnås, hafva redan förut, i annan ordning, blifvit inför
Eders Kongl. Maj:t vitsordade.
Från folkskolelärare-seminarium i Skara hafva, efter aflagd behörig examen,
utgått, år 1848: 35, år 1849: 34 och år 1850: 14 elever.
Berättelse öfver Skaraborgs Län för åren 1848—1850. 2
10
Förhållandet med Skara Veterinär-inrättning, grundlagd genom donation at
numera aflidne Professorn P. Härnqvist, har varit ungefärligen detsamma, som
under den tidpunkt sista berättelsen omfattade. De till inrättningen hörande
byggnader hafva dock sedermera blifvit fullkomligt iståndsätta och dervid åtskilige
materiella behof för undervisningen och sjukvården afhjelpta. I anledning
af Rikets Sländers vid riksdagen 1847 —1848 gjorda underdåniga framställning
om åtgerder för Veterinär-inrättningarnes ändamålsenligare organisation,
har en komité varit af Eders Kongl. Maj:t i nåder förordnad för utarbetande
af förslag i berörde hänseende: och har sådant förslag jemväl blifvit
aflemnadt, hvilket, sedan direktionen öfver Skara Veterinär-inrättning afgifvit
underdånigt yttrande i hvad samma inrättning angick, beror af Eders Kongl.
Maj:ts nådiga pröfning. Om nämnde förslag bringas till verkställighet och
Eders Kongl. Maj:t täckes bifalla direktionens förnyade underdåniga hemställan,
att inrättningens föreståndare, som, under en lång följd af år, med bibehållande
af sina löneförmåner vid inrättningen, till det mesta varit frånvarande,
i följd af honom uppdragen befattning såsom föreståndare vid Stockholms Veterinär-inrättning,
antingen måtte återgå till utöfningen af sin förstnämnde
tjenst, eller ock, på sätt i dylika fall vanligen för hålles, annan person förordnas
att samma tjenst bestrida, emot åtnjutande af dermed förenade lönevilkor;
så synes man kunna hoppas, att inrättningen skall blifva i tillfälle att behörigen
uppfylla sin gagneliga bestämmelse. Inrättningens kontanta fond utgjorde
vid 1850 års utgång 11,866 R:dr 32 sk. Banko.
Degebergs landtbruks-institut har äfven under den sedan förra berättelsen
förflutna tid fortfarit med sin nyttiga verksamhet. Tilloppet af sökande till
de lediga fri-elevs- och lärlinge-platserne har varit betydligt, icke blott ifrån
provinsen, utan ock ifrån öfriga delar af riket, och vida öfverstigit antalet af
deni, som vid hvarje period kunnat emoltagas. De kunskaper och den erfarenhet,
som genom undervisningen derstädes förvärfvats, hafva medfört förmånlig
verkan på jordbruket, och de personer, som deraf begagnat sig, hafva
vanligen, då de sökt anställning hos andra, varit mycket eftersökta såsom
förvaltare eller rättare. För den förändring, som med inrättningen inträffat,
sedan det förra kontraktet blifvit af föreståndaren uppsagdl att upphöra med
slutet af sistlidne September månad och hvarefter endast rättare-skolan, som
likväl alltid upptagit största personalen, blifvit bibehållen, kommer uti nästföljande
berättelse att redovisas.
11
Bland välgörenhets-inrättningar inom Länet böra nämnas:
l:o Hans Kongl. Höghet Prins Gustafs förening för vård af värnlösa och
vanvårdade barn inom Länet, för hvilken stiftelses tillkomst är redovisadt
uti sisla berättelsen. Föreningens fond utgjorde vid nämnde berättelses afgifvande
6,094 R:dr 22 sk. 2 rst. och uppgick vid bokslutet den 1 Augusti 1850
till 6,458 R:dr 40 sk. 6 rst. Banko. Vid sistnämnde års slut åtnjölo 11 barn
skydd och underhåll af föreningen.
2:o Flybergska stiftelsen i Mariestad. Dess tillgångar utgöras af säteriet
Trilleholm, hvilket är utarrenderadt och hvarför arrendet för närvarande utgör
100 tunnor spanmål, men enligt nyligen uppgjordt nytt arrende-kontrakt
blifver betydligen ökadt. Med den inkomst, som sålunda erhålles, skola fattige
barn, företrädesvis sådane, som äro både fader- och moderlösa, underhållas
och uppfostras medelst utackordering till välkände fosterföräldrar å landet,
eller ock undfå barnens mödrar, då de lefva, hjelp till deras uppfostran. År
1850 utgjorde de ordinarie underhållstagarne 20 st.
3:o Jacquette Du Rietz’ fattigförsörjning vid Lunds helsobrunn, stiftad af
Öfverste Kammarjunkaren m. m. Grefve G. Piper, lill minne af bans aflidne
hustru. Af denna stiftelse, som nyligen, genom dels försäljning och dels donation
af bemälde Grefve, erhållit äganderätten till nämnde brunn, underhållas
under brunnsdrickningen 34 personer. Inrättningens kontanta fond utgjorde
vid slutet af räkenskapsåret 1850: 12,910 R:dr 13 sk. 8 rst. Banko.
4:o Mariestads sparbank, stiftad år 1821. Vid 1850 års slut utgjorde sparbankens
egen fond 6,250 R:dr 31 sk. 1 rst. och de insatte medlen 140,850
R:dr 38 sk. 8 rst., fördelade på 1,547 konlraböcker. Under år 1850 uttogos
224 nya konlraböcker; hvaremot 190 delägare afgingo. Insättningsfonden ökades
samma år med 7,620 R:dr 19 sk. 11 rst. Af nämnde fond tillhörde vid
1850 års början, allmoge, enligt 169 böcker, 19,864 R:dr 7 sk. 9 rst., arbetsklassen,
enligt 446 böcker, 34,848 R:dr 20 sk. 8 rst. och barn, efter 670 böcker,
54,129 R:dr 33 sk. 11 rst. Häraf visar sig således, att banken varit begagnad
enligt rätta syftemålet med dylika stiftelser.
5:o Länets allmänna sparbank, för hvilken reglemente af Eders Kongl. Maj:t
fastställdes år 1847. Den biträdes, i afseende å medlens uppbärande, af särskilde
afdelnings-komiteer i olika delar af Länet. Dess enskilda fond, som vid
bankens öppnande utgjorde 2,152 R:dr 16 sk., bade vid 1850 års slut nedgålt
till 1,631 R:dr 47 sk. 4 rst., hvilket föranläts deraf, att under de första
åren, då insättningsfonden ännu icke hunnit uppgå till något större belopp,
ränlevinsten varit otillräcklig för omkostnadernes bestridande; men detta för
-
12
hållande torde snart blifva förändrad t. Insätlningarne utgjorde år 1850:
9,481 R:dr 4 sk. och sammanlagda beloppet af delägarnes fond, som vid årets
början var 24,942 R:dr 1 sk., hade vid dess slut stigit till 33,715 R:dr 41
sk. Delägarne voro vid sistnämnde lid öfver 1,200 och största delen deraf
utgjordes af allmoge, soldater, tjenstehjon och barn.
6:o Lidköpings sparbank, öppnad år 1834. Vid 1850 Ars slut utgjorde
dess grundfond 1,510 R:dr 47 sk. 1 rst., och insättningsfonden 32,763 R:dr
42 sk. 9 rst. Förandringarne under nämnde år voro obetydliga; men jemföres
nyssnämnde förhållande med det som uti sista berättelsen uppgifves för
år 1847, då grundfonden utgjorde 955 R:dr 46 sk. 6 rst. och insättningsfonden
13,083 R:dr 47 sk. 4 rst., visar det sig att, under de derpå följde åren,
en högst betydlig tillväxt inträffat. Af den vid 1850 Ars slut inneslående
behållning tillhörde 14,061 R:dr 42 sk. 1 rst. deläga i ne af arbetande klassen
Delägarnes antal vid samma tid var 435.
Dessutom finnas enskilda sparbanks-inrättningar för arbetarne vid Bromö
glasbruk och Carlsforss alunbruk; och utgjorde de inneslående medlen vid 1850
års slut, uti den förra 12,476 R:dr 19 sk. och uti den sednare 2,543 R:dr
40 sk. 8 rst.
Den så kallade nyklerhels-sparbanken i Skara upplöstes Ar 1847, då Länets
allmänna sparbank i nämnde stad organiserades.
Fattigvårdens behöriga ordnande och handhafvande utgör, såsom öfverallt
synes vara förhållandet, ett ämne för stora bekymmer. Dertill bidrager ock
i ej ringa mån, att den mångenstädes är särdeles betungande och det ligger
äfven i sakens natur att, hvilka grunder som antagas för bestämmandet af
kommunernes ansvarsskyldighet, kostnaderne för bestridandet deraf skola drabba
mycket ojemn t, så länge hvarje socken eller högst församling utgör särskildt
fattigvårdssamhälle. Deraf föranledas ock fortfarande bemödanden att, ehuru
i strid med nu gällande författning, hindra sådane personers inflyttning, som
befaras förr eller sednare komma att falla fattigvården till last, hvaröfver klagomål
ofta anföras. Vid yppade tvister socknarne emellan, angående fattiges
försörjning, förekommer äfven ej sällan, att sådane personer icke blifvit behörigen
skattskrifna inom de socknar, der de vistats, sedan de upphört att hafva
tjenst eller stadig sysselsättning, och ehuru sådant icke numera inverkar på
1’örsörjningsskyldigheten, förorsakas dock deraf ofta stor svårighet att få behörigen
utredt, till hvilket samhälle fattighjon, i fråga om försörjningen, hörer.
Inom åtskillige församlingar uti Länet är fattigvården väl ordnad och handhafves
med behörigt afseende å såväl författningens som den chrislliga barm
-
13
iiertighetens fordringar; men beklagligtvis synes detta icke öfverallt vara förhållandet,
och klagomål förekomma ofta deröfver, all de fattige sakna nödig
vård. Emedlertid blir dock alltid svårt för vederbörande embetsmyndighet
att kunna tillse, att författningarne uti berörde hänseende i allo rält handhafvas,
enär, för att å ena sidan bedomina huruvida den verkligt behöfvande icke
saknar den hjelp, som oundgängligen påkallas, och å den andra afvisa obehöriga
anspråk, erfordras en närmare kännedom om de underslödssökandes verkliga
belägenhet och förmåga att sjelfve bidraga till sitt underhåll, än vanligen
af handlingarne uti derom yppade tvister kan vinnas. Man bör emedlertid
hoppas, alt de brister uti fattigförsörjningen, som ännu kunna förefinnas, skola,
i följd af ej mindre vederbörande samhällens egna omsorger, än ock af Eilers
Kongl. Majlis Befallningshaf'vandes åtgöranden, då sådane påkallas, efter hand
blifva undanröjde. Efter dessa allmänna betraktelser får jag för öfrigt i underdånighet
upplysa, att, så vidt af inkomne uppgifter kunnat inhemlas, antalet
af dem, som år 1850 erhållit fattigunderstöd inom Länet, utgjort 6,036,
till hvilka utgått i kontant 26,106 R:dr 32 sk. 4 rst. sami 3,400 tunnor
spanmål. Häraf belöpte särskildt för städerne 412 fatiighjon, med en utgift
af 7,621 R:dr 33 sk. 4 rst. eller i medeltal för hvarje understödstagare 18
R:dr 23 sk. 4 rst., då deremot om utgiften å landsbygden fördelas å der
uppgifne falligpersonal af 5,624, på hvardera endast belöpa 3 R:dr 12 sk.
och 191 kappar spanmål. Särskildt anser jag mig, i afseende å den skiljaktighet,
som förefinnes emellan förestående uppgifter om fattigvården och det belopp,
hvartill kostnaden för densamma är uti tabellen öfver de olika statsbidragen
beräknad, böra i underdånighet upplysa, att hvad denna berättelse
derom innehåller grundas på särskilde uppgifter, dem jag, för vinnande af
fullständigare utredning, infordrat ifrån samtlige fattig vårds-styrelser; men
hvilka icke innefattat sådane upplysningar, att omarbetning af den redan upprättade
tabellen med de fördelningar, som der ifrågakomma, kunnat verkställas.
Fattigkassornas behållningar utgjorde vid 1850 års slut, i städerne 10,234 IRdr
45 sk. 5 rst., och på landet 124,083 R:dr 34 sk.
Hvad beträffar sedligheten, så synes någon anmärkningsvärd förändring,
under den period, förevarande berättelse omfattar, icke hafva inträffat. Fylleriet
utgör fortfarande källan, ej mindre till en stor del af de fattiges nödställda
belägenhet, än ock lill en mängd brott, som deraf mer eller mindre
omedelbart framkallas. Det är således af högsta vigt, att alla bemödanden
riktas åt hämmandet af denna last. Läns-styreisen söker ock derföre att, i
allt hvad på den kan ankomma, verka för detta ändamål, genom åtgerder alt
14
åtminstone i möjligaste måtto förhindra oloflig bränvinsförsäljning och således
undanrödja anledningen till de många oordningar, som, efter hvad erfarenheten
visat, deraf uppkomma.
De vid länshäktet förde journaler utvisa följande förhållande:
Ransakningsfångar.
Straff-fångar för un-  dergående af
t*
O:
H
SJ
ÖS
SJ
(T.
C
3
För hvarjehanda
grofva brott.
För stöld.
förbrytelser.
För andra
Spö eller ris.
Fängelse vid
vatten och bröd.
!
i
c
*1
fp
3'
s
«
örsvarslöse.
CL
—5
SS
~i
O
o
5T
cn
XS
©
T
So
3
CTS
9»
Bysattc.
cn
C
3
Sjö
©:
C/5
B’
SJ
SJ
*3 s£
2 =>
o'
= 1
©
r» ©
g
P
0
2.
g
e>
2.
g
B
&
2.
g
s
P
3.
g
P
P
g
P
§
g
P
P
Z3.
g
P
P
g
P
3
O:
O.
O:
•S
<
SJ
PP
x-
z?
sr
pp
PP
PP
PP
Pr1
PP
PP
PP
PP
SJ
SJ
B
B
p
B
P
B
B
p
B
B
p
p
P
B
p
B
p
Cfc
lr 1848
\9
5
llfi
1 1
6
•)
t?
*>81
16
915
60
196
42
‘>30
5
34
1,178
966
,, 1849
93
8
80
13
10
18
100
19
186
45
i n
31
913
6
6
0
» 1850
22
2
106
17
16
12
—
194
17
173
67
139
55
181
6
7
26
1,040
Summa
57
10
308
41
32
4
42
—
665
45
574
172
378
128
624
17
18
69
3,184
Medium häraf i hela tal
19
3
103
14
11
1
14
—
222
15
191
57
126
43
208
6
6
23
1,062
Under näst förutgångne qvinqven-  nium utgjorde medeltalet . . .
•20
3
97
14
21
1
11
1
361
32
246
56
237
44
228
4
7
21
1,404
Om man jemför förhållandet under den tid, som denna berättelse omfattar,
med det, som förekommit under de 5 år, som i sednaste berättelsen afses,
visar det sig, att anlalet ransakningsfångar i medeltal varit lika under
båda perioderne; att anlalel al straff-fångar varit betydligt mindre under den
förstnämnde och att samma förhållande förekommer i afseende å häktade lösdrifvare
och försvarslöse af mankönet, hvilken sistnämnde omständighet pål ärligen
är en följd al den förändrade författning angående försvarslöse, som år
1847 af Eders Kongl. Majit i nåder utfärdades. Samma orsak har äfven sannolikt
föranledi den minskning i antalet af transport-fångar, som under de
sednare 3:lie åren inträffat. Särskildt förtjenar att anmärkas, huruledes år
1849 antalet al fångar var betydligt mindre än det föregående året, och äfven
något ringare, än det påföljande året, utan att någon särskild orsak dertill
kan uppgifvas.
15
Försvarslöse, som blifvit dömde till allmänt arbete, hafva utgjort:
Män. Qvinnor.
Ar 1848
15 1
» 1849
13 6
» 1850
12 —
Summa 40 7.
Enligt kansliets pass-journaler hafva pass, utom för resande, blifvit utfärdade:
För personer, som
afgått till andra För förorter
att söka svarslöse,
arbetsförtjenst.
År 1848
142 201
» 1849
134 142
» 1850
154 212
Summa 430 555.
§ 3.
IVäringarne.
Jordbrukets uti sednaste berättelsen anmärkte tillväxt har fortgått och fortgår
ännu oafbrutet. Länets jordbrukare af ståndspersonsklassen egna i allmänhet
synnerlig omsorg åt införandet och underhållandet af ändamålsenligt
vexelbruk och förbättrad åkerbruksredskap. Der tillfällen till odlingar finnas,
och sådane äro ganska talrika, blifva de allt mer och mer begagnade. Äfven
allmogen följer numera, på många ställen, de exempel, som på nyssnämnde sätt
gifvits, och egnar större omtanke, än tillförene, åt jordens ändamålsenliga skötsel.
Det är dock en följd af allmogens ställning, lynne och vanor, alt dylike
förändringar ibland densamma gå långsamt, och längre lid kommer således
troligen att förflyta, innan dess jordbruk kan allmänt bringas i fullkomligt skick.
Emedlertid äger detta Län inom sig de rikaste tillfällen till elt högt uppdrifvet
åkerbruk och utsiglerne i detta afseende äro således för framtiden synnerligen
lofvande. Redan för närvarande idkas uti Länet en betydlig spanmålshandel
och stora sädesqvantiteter afyttras, i följd deraf, icke blott till andra
delar af riket, utan äfven för afsändning till utlandet. Förbättrade kommunikationer,
och derigenom lättade tillfällen till afsättning, skola otvifvelaktigt
ännu mera öka detta gynsamma förhållande och således påskynda den vidare
utveckling af provinsens åkerbruk, som, på sätt nyss är nämndt, af omständigheterne
i öfrigt medgifves.
16
Uti detta Län, likasom annorstädes, hafva skiftes-förrättningarne, ehuru
för delägarne särdeles kostsamma och betungande under det de fortgå, likväl
varit en väsendtligt bidragande orsak till jordbrukets förkofran. Nyttan deraf
är ock allmänt insedd, hvarföre de äfven varit i ständig tillväxt. Af synnerlig
vigt är emedlertid, att landtmätarne tillhållas att med skyndsamhet och
noggranhet fullgöra dem, enär de anmärkte olägenheterne af dessa förrättningar
betydligen ökas af tidsutdrägten, emedan jorden, under deras fortgång, i
allmänhet vanvårdas och utmagras, då de som förvänta att frånträda jord,
som de innehafva, icke äro hugade att åt dess skötsel egna någon större omsorg.
Många exempel gifvas dock, beklagligsvis, derpå, att skiften utdragits
ända till tiotal af år och att de, af särskilda orsaker, liera gånger måst omgöras.
Det bör likväl förväntas, att sådant, genom noggrann kontroll derå, alt
landtmätarne fullgöra sina åligganden på sätt och i den ordning, som med
gällande författningar öfverensstämma, skall kunna föreb3fggas och endast komma
att tillhöra sällsyntare undantag. Förhållandet med skiftes-förrättningarne under
de år, denna berättelse afser, har varit följande:
Förrätlningar-  nes antal.
Förmedlade
mantal.
Qvarboende
delägare.
Utflyttande
delägare.
Ägolotternes
antal.
Uppmätta och
delade tunn- !
land jord. |
År 1848 ...
75
95é
189
293
1,118
55,168 i
» 1849 . . .
106
14411
277
478
1,701
66,692
>» 1850 . . .
113
1381g
316
543
2,093
81,085 j
Summa
294
37811
782
1,314
4,912 j 202,945 j
De understöd, som under samma tid hafva blifvit af allmänna medel
till skiftesdelägare utbelalde, utgöra:
A i
1848
1849
1850
[ Belöning för in-1
foderväxter.
Summa.
R:dr | s.
14,280 9
8,591 33
10,707 4i
R:dr
Summa 33,579
37! 1
5,607
R:dr
19,887
8,591
10,707
6| 39,186
Uti
38
17
Uti sednast afgifne berättelsen anmärktes, att skiftena, till så väl antal
sorn omfång, varit vida större under det qvinqvennium samma berättelse omfattade,
än under det näst förutgångne. Äfven under ofvannämnde 3:ne år
har en dylik fortgående tillväxt visat sig, och qvantiteten af uppmätt och delad
jord bar under dessa 3:ne år lill och med öfverstigit hvad den utgjorde
under de nästförutgångne 5 åren, då den uppgick till 184,466 tunnland.
Förhållandet i afseende å hemmantal å landet eller arealen af stadsjord,
samt utsädet och medelafkastningen anses, enligt inkomne uppgifter, för nu
ifrågavarande tidrymd hafva varit följande:
a
O:
2 1
Utsäde.
Tunnor.
Medelafkastning, efter afdrag af utsädet.
Tunnor.
Fögderi.
S 03
CD
3
1
K
CD
CD
W
350
CJQ
o
<S
a
a
03
CD
a
sä*
3
O.
pr
o
3
>■
CD
a
o
B
3
■f.
M
CD
CD
a
Cio
qq
O
3
K
03
CD
a
B
3
O.
pr
o
?
CD
a
o
B
3
m
Wadsbo . . .
Höjentorps .
Wartofta . .
Skara . . , .
Leckö ....
001 1 1
89 m
846^
932$!
1,039!!
2,002
529
130
607
1,255
12,224
6,605
5,060
5,787
4,986
493
976
1,154
2,648
4,801
20,514
11,704
17,192
22,945
29,384
7,875
1,551
523
3,507
7,114
984
711
209
1,098
1,988
9,407
8,744
12,927
9,424
8,313
14,017
2,741
633
3,642
6,891
61,120
27,544
22,899
34,635
26,436
1,973
3,575
5,531
13,540
20,235
82,056
42,890
44,835
68,791
85,619
31,500
5,438
1,407
14,025
26,884
4,921
3,691
725
5_493
7,953
65,849
54,327
62,091
71,464
46,884
Summa
Stad.
4,702-V
B: rs §
«g: i
• i§
- 3.
4,523
34,662
10,072
101,739
20,570
4,990
48,815
27,924
172,634
44,854
324,191
79,254
22,783
300,615
Mariestad . .
605
15
85
10
100
40
10
100
75
510
50
400
200
50
800
Lidköping . .
874
6
58
25
345
27
1
59
33
593
150
1,410
83
8
476
Skara ....
1,226
20 100
20
340
50
10
40
140
800
100
1,700
300
50
240
Sköfde ....
871
1
82
—
144
10
16
233
4
328
—
433
53
178
1,636
Hjo
910
10
192
3
334
30
15
358
40
1,150
12
1,002
91
45
2,506
Fahlköping .
1,274
—
40
79
335
82
10
79
—
129
319
1,005
324
40
ili
Summa
5,760
52
557
137
1,598
239
62
869
292
3,510
631
5,950
1,051
371
6,132
Berättelse öfver Skaraborgs Län för åren 1848—1850.
18
Jemföres det här ofvan uppgifne utsädet å landtbygden med hvad som
upptogs uti sednast afgifne berättelsen, eller 3,896 tunnor hvete, 31,481 tunnor
råg, 9,725 tunnor korn, 91,021 tunnor hafre, 20,622 tunnor blandkorn,
4,784 tunnor ärter och 43,660 tunnor potates, utvisar det förra tillökning för
alla sädesslagen, utom korn. Då man känner, huru föga tillförlitliga de upplysningar
äro, hvarpå de i berättelserne ingående uppgifter måste grundas,
enär de flesta jordbrukare, synnerligast af allmogen, dels icke äga noggranna
anteckningar öfver afkastningen och dels äro obenägna att densamma uppgifva,
af farhåga alt sådant skulle kunna föranleda tillökad beskattning, är det väl
svårt att med säkerhet afgöra, huruvida ofvannämnde förhöjning verkligen
utgör en sedan förra berättelsen tillkommen ökning uti utsädet, eller blott är
en följd af noggrannare beräkning. Men med kännedom derom att, på sätt i
det föregående är anmärkt, nya odlingar årligen verkställas och åkerbruket
äfven i öfrigt förbättras, synes dock det förstnämnde förhållandet med skäl
kunna antagas.
Enligt ofvanstående tabell skulle afkastningen för hela Länet, efter afdrag
af utsädet, utgöra af hvete, råg, korn och ärter tillhopa 272,599 samt af blandsäd
och hafre 410,446 tunnor, eller tillsammans 683,045 tunnor, i stället att
den i förra berättelsen beräknades till 253,605 tunnor af de förstnämnde och
382,623 tunnor af de sednare sädesslagen, eller tillhopa 636,228 tunnor. Otvifvelaktig!
är dock att, på sätt äfven i förra berättelsen anmärktes, afkastningen
i verkligheten högst betydligt öfversligit de uppgifne qvantileterne.
Förhållandet med årsväxten kan, på sätt de afgifna berättelserne närmare
utvisa, antagas i allmänhet hafva varit följande:
Hvete.
Råg.
Korn.
Arter och an-  nat trindsäde.
Hafre och
blandsäd.
Potates.
Höskörden.
År 1848..
, Något öfver
medelmåttig
skörd.
Ofver medel-  måttig skörd.
Något öfver
medelmåttig
skörd.
Under medel-  måttan.
Något öfver
medelmåttig
skörd.
Nära medel-  måttig skörd.
Ofver medel-  måttan.
» 1849..
Nära medel-  måttig skörd.
Nära medel-  måttig skörd.
Ofver medel-  måttan.
Medelmåttig
afkastning.
Ofver medel-  måttan.
J-del under
vanlig skörd.
3-del under
medelmåttan.
» 1859..
i
Medelmåttig
skörd.
Understiger
medelmåttig
skörd.
Fullt medel-  måttig skörd.
Omkring me*
delmåttan.
Understiger
medelmåttig
skörd.
Omkring me-  delmåttan.
Medelmåttig
och på en del
trakter derut-  öfver.
19
Under samma år hafva af Länets deputerade nedannämnde markegångspris
blifvit bestämda:
1
fl
Tunna
vete.
1 Tunna
Råg.
1 Tunna
Korn.
1 Tunna
Hafre.
1 ..Tunna
Arter.
1 L<EE
Smör.
1 Lffi
Ost.
1 Vinter-  lass Hö
å 40 L&.
Ett ärligt
dags-
verke.
K.
s.
r.
R.
s.
r.
R.
s.
r.
R.
s.
r.
R.
3.
r.
R.
s.
r.
R.
3.
r.
R.
s.
r.
R.
s.
r.
År 1848
10
32
—
6
32
—
5
16
-
3
—
—
8
—
5
32
—
2
40
—
7
—
—.
—
20
—
» 1849
11
16
—
7
32
—
5
16
—
3
—
8
—
5
32
—
2
40
—
10
32
—
—
21
4
» 1850
11
16
—
9
—
—
6
8
—
3
24
-
9
—
5
32
—
2
40
—
9
32
—
—
21
4
Summa
33
16
—
23
16
—
16
40
—
9
24
—
25
-
—
17
—
—
8
24
—
27
16
—
1
14
8
Medium
11
5
4
7
37
4
5
20
4
3
8
—
8
16
-
5
32
—
2
40
—
9
5
4
—
20
11
Medeltalet nästför-  utgångne 5 år
■11
30
5
8
10
9
6
22
fl
3
35
2
8
22
5
5
7
2
2
24
—
9
6
5
—
17
9
Uti åtskilliga af dessa prisbestämningar har dock Kammar-Kollegium
hvardera året förordnat någon förändring. Jemföras medelpriserne för ofvannämnda
3:ne år med medium för nästförutgångne qvinqvennium, visar sig,
att de förra varit lägre å alla slag spanmål, men något högre å smör och
dagsverken.
Ladugårdsskötsel, som utgör ett hufvudsakligt vilkor för jordbrukets förkofran,
har, på sätt i föregående berättelser finnes anmärkt, varit betydligt
försummad. Så kan väl ock anses att förhållandet i allmänhet ännu är, särdeles
hos allmogen; men större omsorg har likväl, under den sednare tiden,
blifvit mer och mer deråt egnad. Sålunda hafva, vid flere af de betydligare
egendomarne, ordentliga mejerier blifvit uppförda eller inredda och äfven å
flere andra egendomar berlrifves ganska betydlig tillverkning af ost och smör,
utaf god beskaffenhet, och som vunnit förmånlig afsättning, icke blott inom
provinsen, utan ock till andra orter. All anledning synes således vara för
handen, att äfven ladugårdsskötsel!! uti Länet, inom kort, skall vinna förkofran.
Uppfödande af kreatur till afsalu är ock en industri, som betydligen bedrifves
och vid åtskillige marknader, särdeles den, som hösttiden hålles i
Hofva, göras stora uppköp af kreatur till åtskillige orter inom riket.
För nyssberörde ändamål är naturligtvis en god kreaturs-race af stor
vigt. För befrämjandet deraf är, med statsanslag, ett stam-holländeri af 2 tjurar
och 20 kor af Ayrshire-race inom Länet uppsatt och hvilket för närvä
-
20
rande finnes förlagdt å Gammelstorps egendom i Åse härad, der det finnes
med mycken omsorg vårdadt. Äfven enskilde personer hafva verkställt inköp
af utländsk hornboskap af ädlare meer. Med Schäferierne åter är förhållandet
likasom i sista berättelsen anmärktes, eller att intresset för dem aftagit, af de
i nämnde berättelse antydda orsaker, eller svårigheten vid djurens vårdande
och den mindre fördel, som deras underhållande, i följd af låga ullpriser, lemnat.
Hästafveln är fortfarande god och i vissa trakter af Länet egnas deråt
mycken omsorg, äfven af allmogen. Icke obetydliga försäljningar ske derföre
till andra orter, för hvilket ändamål uppköpare infinna sig vid de marknader,
der större tillgång på hästar vanligen förekommer, och i hvilket afseende remontmarknaden
i Sköfde, uti September månad, är företrädesvis utmärkt.
Priserne å goda hästar hafva, i följd häraf, under de sednare åren i allmänhet
varit höga; dock har under innevarande år någon sänkning visat sig,
hvilket tillskrifvits den rådande penningebristen, som minskat antalet af spekulanter,
under det att säljarnes förökats.
Svinkreatur uppfödas i större mängd uti vissa delar af Länet, särdeles
Kåkinds och Wadsbo härader. Uppköpare i orten tillhandla sig fläsket, som
sedermera, i betydligare partier, afsändes hufvudsakligen till Örebro och Stockholm.
Förhållandet med bränvins-tillverkningen och afgifterne derför har varit
följande:
R
? (1 s
k a ]
).
l:a Klassen.
2:a Klassen.
3:e Klassen.
4:e Klassen.
5:e Klassen.
Pannerymds
Antal
pannor.
Panne-
ryind.
Antal
pannor.
Panne-
rymd.
Antal
pannor.
Panne-
ryrnd.
Antal
pannor.
Panne-
rymd.
j Antal
pannor.
Panne-
rymd.
algut.
R:dr
s.
r.
För är 1848
3,605
05,179
32
1,409
01
1,822
2
75
35,189
34
—
» » 1849
3,309
2,703
58,787
47,503
34
1,553
1,100
82
2,194
1,814
2
80
43,910
34,477
3
1 ft
» » 1850
28
74
2
32
8
2
Sammanlägges redskap af alla klasserne, utgjorde den år 1850 ett antal
af 2,807 med 50,515 kannors rymd. Då, eldigt sista berättelsen, år 1847
begagnades 3,979 pannor med 69,231 kannors rymd, hvarför afgifterne utgjorde
33,334 R:dr 36 sk. 3 rst., visar sig således, att den uti sisla berättelsen
21
anmärkte minskning af redskapen ytterligare fortgått och under den period,
sorn förevarande berättelse omfattar, utgjort ett antal af 1,171 pannor med
en rymd af 18,716 kannor; men att afgiften för år 1850 ändock något öfverstiger
den för år 1847 erlagde. Förstnämnde förminskning har hufvudsakligen
ägt rum uti redskap af Irsta klassen. Sträckes jemförelsen något längre
tillhaka, så visar det sig, att år 1843 utgjorde pannornes antal 5,119 med en
rymd af 88,231 kannor; men att afgiften, efter då gällande författning, icke
uppgick till mera än 31,315 Rrdr 2 sk. Allt detta tyckes bekräfta, att husbehofs-bränningens
umbärlighet för jordbruket mer och mer inses, och att åtminstone
de deraf härflytande olägenheter efter hand aftaga, ehuru, beklagligtvis,
qvantiteten af tillverkningen icke kan anses vara minskad, enär numera, i följd
af nya metoder, större produktion vid hvarje verk vanligen åstadkommes.
Under den tid, förevarande berättelse afser, äro nedannämnde rofdjur inom
Länet fällde, och hafva, i följd af den förening, som Länets invånare den 9
Mars 1842 ingingo och den 8:de derpåföljde Augusti af Kongl. Majrt i nåder
fastställdes, belöningar derför blifvit utbetalde till bär efteråt upptagne belopp,
beräknade för varg till 18 R:dr, vargunge 9 R:dr, räf 6 R:dr och räfunge 2 R:dr.
Vargar.
Vargun-
gar.
Räfvar.
Räfun-
gar.
Bclöningames
belopp.
R:dr
s.
r.
Ar 1848
19
1
285
414
2,889
—
—
» 1849
20
15
265
484
3,053
—
—
» 1850
23
13
304
506
3,367
—
—
Summa
62
29
854
1,404
9,309
—
—
Medium häraf
21
10
285
468
3,103
—
—
Under det qvinqvennium, som sednaste berättel-  sen omfattade, var medeltalet
28
21
327
501
3,667
9
T
Alt de fällde rofdjuren under förstnämnde period varit färre, än under
de nästföregångne åren, torde få anses utgöra ett bevis derpå att, i följd af
de bemödanden, som egnals åt deras utrotande, sedan högre belöningar derför
bestämdes, antalet förminskats. Bidraget till skottpenningarne har utgjort, efter
beräkning för mantal, år 1848: 32 sk., år 1849: 32 sk. och år 1850: 36
sk. Banko.
22
På sätt redan i det föregående blifvit omnämndt, hafva skogome inom
Länet varit så strängt anlitade, att tillgången på skogs-effekler årligen minskats.
Under de sednaste åren hafva väl en och annan egendomsägare börjat
egna någon omsorg äfven åt skogsskötseln; hvarjemte många boställens och utarrenderade
kronoegendotnars skogar blifvit till traklhuggning indelade. Men
en lång tid kommer dock att förflyta, innan några betydligare resultater till
förändring uti det nuvarande, onekligen bekymmersamma förhållandet derigenom
kunna vinnas. Genom den ändamålsenliga hushållning, som å kronoparkerne
och de under allmän vård bibehållne allmänningarne, dels redan är införd
och dels blifver det, i den mån dertill uppgjorde planer kunna bringas
lill verkställighet och erforderlige skogssådder hunnit ombesörjas, skola dessa
icke obetydliga skogsområden komma i det skick, som vederbör. De böra då
icke blott lemna skälig afkastning, ulan ock derigenom praktiskt ådagalägga de
fördelar, som medelst skogarnes behöriga vård och skötsel kunna vinnas.
De ifrågavarande kronoparkerne och under allmän vård ställde allmänningar
äro följande, med hvilka förhållandet i afseende å areal, beskaffenhet
och afkastning är sådant, som här nedan för hvar och en af dem uppgifves,
nemligen:
Behållen afkastning.
Areal i
Tunnland.
1
r
År
År
Summa.
Anmärkningar.
1848
-49.
1849
—50.
1850
-51.
■tnr 1
Krono-farner:
kapp-
land.
Tunni.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
Öatra Kinneskogen
3,396
2
870
30
5
909
12
1
514
7
9
2,294
2
3
j Trakthugges-indelning
1 nyligen afslutad.
Vestra d:o
1,048
14
264
33
1
138
43
3
391
35
795
15
5
d:0 d:0
/Vid regleringen år 1826
i var ungefär hälften af-
Wahra skogen . .
548
8
371
46
9
369
22
10
302
1 1
8
1,043
33
3
) bränd och skoglös, om en
j är sedan besådd. Ater-  1 stoden indelad till trakt-  V huggning.
Stenåsen
535
; Indelad till trakthugg-
23
939
22
4
970
29
3
1,018
47
4
2,929
2
11
1 ning, som dock ännu
t icke är fastställd.
TTlvff amnn
479
25
3
16
3
16
i d:o d:o. Beväxt med
1 ung skog.
Ledsjömo ....
388
13
769
17
778
47
5
OO
OO
21
3
2,426
37
8
i Indelad till trakthugg-
i 1 ning.
23
Behållen afkastning.
Tunnland.
År
1848-49.
Ar
1849-50.
År
1850—51.
Summa.
Anmärkningar.
Tunni.
kapp-
land.
28
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
1’.
Sundsmarken . . .
450
265
G
1
637
28
0
330
4
l
1,232
38
8
1 Indelad till trakthugg-  1 ning.
1,052
11
7
47
3
35
46
1
34
?.
1
77
47
5
/ Nyligen indelad till trakt-  | huggning. Härtill stör-  / re delen varit ödelagd
i af skogseldar; är ställd
l på beredning.
1,011
2,475
2,006
as
1 1
1,168
36
4
1,006
13
5
4,181
35
8
| Indelad till trakthugg-
/ Nyligen indelad till trakt-  1 huggning och ställd på
/ beredning. Var vid reg-
1 leringen år 1834 nä-  \ stan alldeles skoglös.
4
998
■>o
3
1,504
1 2
4
1,040
1 1
3,542
33
6
j Indelad till trakthugg-  1 ning.
Under besåning.
1,016
207
94
Kungslena åsar . .
13
302
43
G
410
1 t
2
191
22
T
904
29
3
j Indelad till trakthugg-  1 ning.
Summa
13,025
5
6,800
28
7
6,924
1
3
5,707
22
2
19,432
4
—
Allmänningar:
Östra Stöpen i}
Vadsbo härad j
1,573
23
24
37
9
9
33
2
143
15
4
177
38
3
, Under reglering och upp-  j mätt för trakthygges-  l indelning.
Vestra Stöpen i)
Kåkinds härad 3
150
.Denna allmänning, som
[ innehållit 2,364 tunn-  l land, är till största de-  ] len inkräktad, så att
/ endast den här utför-  da areal anses återstå.
| Förhållandet härmed
1 beror på undersökning
' och utredning.
Mösseberg i Wil-1
ske härad. 3
855
23
/ Ar för närvarande allde-  ) les skoglös, men före-  1 skrift om dess besåen-  1 de meddelad.
Rolken i Wisted
härad. j
1,983
—
-
—
-
—
—
—
—
Under reglering.
24
Areal i
Tunnland.
Behållen afkastning.
År
1848—49.
Ar
1849-50.
År
1850—51.
Summa.
Anmärkningar.
Gryten i Wilske)
härad j
Tunni.
1,578
kapp-
land.
15
R:dr
30
s.
20
r.
2
R:dr
s.
r.
R:dr
60
s.
13
r.
0
R:dr
96
s.
33
r.
8
/ Ställd under förbud mot
) hygge. Ar dock inde-  1 lad till framtida trakt-  \ huggning år 3849.
Hökensås i Var-7
tofta härad j
8,000
625
30
7
324
20
6
336
28
1
1,286
37
2
/Enligt träffad och af
/ Kongl. Maj:t fastställd
I förening, är emotstå-  1 ende areal bibehållen
1 för vissa socknar. Ater-  / stoden, cirka 9,000 tun-  \ land, är fördelad på
i hemmanen i andra sock-  f nar. Traktliuggnings-  \ plan är under uppgö-  ' rande.
Summa
14,140
29
686
40
6
334
1 t
8
540
8
11
1,561
13
1
Den ofvan upptagne afkastningen af kronoparkerne kan egentligen anses
vara erhållen af endast omkring 6,000 tunland, enär återstående arealen är
antingen ännu skoglös eller ock så nyligen besådd, att någon afverkning ännu
icke kunnat ifrågakomma.
Jägeristaten utgöres af en öfver-jägmästare, två ordinarie och en extra
öfver-jägare, sexton under-jägare och en tillsyningsman, förutan de vid under
allmän vård varande härads-allmänningar anställde skogvaktare. Af den äldre
indragne jägeri-betjeningen qvarstå derjemte åLski 1 lige, hvilka äro skyldige att
biträda med den tjenstgöring, som af dem kan åstadkommas. Vid 1850 års
slut utgjorde deras antal 16.
I sammanhang med frågan om skogarne hör ock anmärkas, alt på åtskillige
ställen i Länet finnas bränntorfmossar, ehuru icke af någon större betydenhet.
§
Hery.srörelsen.
Inom Länet finnes icke någon grufva, men 2:ne masugnar, den ena vid
Igelbäcken och den andra vid Granviken i Undenäs församling af Wadsbo
härad.
25
härad. Denne sistnämnde var ej i gång åren 1848 och 1849, men tillverkade
år 1850: 1,225 SkU. tackjern, uppskattade till 9,800 R:dr Banko.
Följande jernbruk finnas, nemligen:
I Wadsbo härad:
Skagersholm i Finnerödja socken med 4 härdar, hvarvid tillverkas 2,145 SkM.
Fredriksfors eller Sätra i Undenäs socken 3
»
»
»
4,841
»
Forsviks i dito
4
»
»
»
1,973
»
Åboholms i dito
2
»
»
»
1,145
»
Lagersfors i Ekeskogs socken
2
»
»
»
867
»
Ribbingsfors i Amnehärads socken . .
3
»
»
»
1,499
»
I Wartofta härad:
Ryfors
2
»
»
»
900
»
Tidaholm
1
»
»
»
300
»
Annefors
1
»
»
»
300
»
hvaraf manufaktursmide, vid Forsvik 275 SkM, vid Åboholm 71 SkU, vid
Ryfors 500 SkH., vid Annefors 300 Skti och vid Tidaholm 250 SkU.. Dessutom
finnas vid Madängsholm 1 räck- och 2 spikhamrar, samt vid Källebäcken,
Slättäng och Tunarp knipphamrar af föga betydenhet. Enahanda är förhållandet
med kopparplåthammare vid Källefall eller Stora Gårhult samt
Settersfors.
Alun tillverkas, vid Carlsfors  850 tunnor.
» Mölltorp 180 »
» Kaflås  500 »
» Hönsäter
800 »
Derförutan är för Carlsfors uppgifven en tillverkning af 90 tunnor vitriol och
211 tunnor rödfärg och slamm.
Åluntillverkningen har således vid de 3:ne förstnämnde bruken ytterligare
förminskats, emot hvad sista berättelsen upptager, hvaremot den vid Hönsäter
är beräknad något högre. Den lärer under sednare åren lidit af en särdeles
ogynsam konjunktur.
Glasbruk finnas vid Bromö i Wadsbo härad med 36 arbetare och vid
Årnäs i Kinne härad med 26 arbetare. Vid det förra, som i sednare tider blifvit
betydligen förbätlradl, tillverkas hvitt fensterglas af mycket god beskaffenhet
och vid det sednare egentligen buteljer. För år 1850 beräknades tillverkningsvärdet
vid Bromö till 81,781 R:dr och vid Årnäs till 36,318 R:dr Banko.
Berättelse öfver Skaraborgs Län för åren 1848—1850. 4
26
Följande pappersbruk drifvas:
Cathrinefors på Mariestads område med 1 9 arbetareoch 6,1 40 R:dr tillverkningsvärde.
Åckleby i Wadsbo härad 6 » » 2,000 » »
Kummeltorp i Kåkinds dito .... 7 » » 2,250 » »
och Bälteberga i Wartofta dito . . .42 » » 4,000 » »
§ 5.
Binäringar.
k den egentliga släLLbygden förekomma icke några sådane af betydenhet.
Inom en del af Wadsbo och Kåkinds härader utgör linets förädling en ej obetydlig
binäring. Med anledning deraf, och uppå Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes
underdåniga framställning, täcktes Eders Kongl. Maj:t under
den 16 November 1849 i nåder bevilja ett anslag af 1,000 R:dr Banko att
af Hushållnings-Sällskapet disponeras till åtgerder för linodlingens befrämjande
och beredande af undervisning uti dubbelspinnings-metoden; men som sådane
åtgerder icke af Sällskapet vidtogos inom den derför af Eders Kongl. Maj:t
bestämda termin, förföll samma anslag.
Vid Lugnås och Kinnekulle i Kinne härad, Timmersdahla och Katorp i
Wadsbo härad, Mösseberg i Wilske härad samt Halle- och Hunneberg i Åse
härad, lemna dervarande stenbrott tillfälle till arbetsförtjenst. Vid Lugnås
brytas qvarnstenar, hvilka äro af utmärkt god beskaffenhet och afsättas till
flere delar af riket. Försäljningen, som synes vara i tilltagande, kan beräknas
till omkring 600 stycken årligen, som på stället betalas med cirka 30,000 R:dr.
Brytningen af slipstenar vid Timmersdahla har numera högst betydligt aftagit,
så att endast ringa qvantiteler deraf afyttras. Deremot bearbetas slipstenar
vid Katorps by i Böja socken, hvarifrån omkring 150 stycken årligen försäljas.
Vid Kinnekulle är stenbrytningen högst betydlig och derifrån afsändes
till flere orter sten till hamnbyggnader, trappor, trottoirer, kakelugnsplaner,
brunnskar, skorstenar m. m. och anses försäljningen uppgå Lill omkring 50,000
R:dr årligen. På öfrige ställena brytes egentligen blott kalksten, som, dels
bränd och dels obränd, försäljes både inom och utom Länet. På kalksten
finnes outtömlig tillgång i flera trakter af Länet, och genom lättade kommunikationer
skulle tillfälle till högst betydlig afsättning dera kunna beredas.
Fisket utgör egentligen icke någon näringsgren för andra, än inbyggarne
på Thorsö och Kållandsö.
27
Uti skogsbygden idkar allmogen kolning och tjärbränning, äfvensom
slöjdning i vissa trakter såsom binäring förekommer. Sålunda tillverkas inom
Slättängs och en del af Dimbo tingslag åker- och körredskap samt laggkärl
och husgeråd, hvilka å slättbygden afsältas. Äfven i Hofva tingslag förekomma
sådana tillverkningar.
Landtmanna-produkterne afsättas hufvudsakligen, dels å torgdagarne i städerne
och dels å de inom Länet tillåtne 25 stads- och 18 landtmarknader.
Särdeles är spanmålshandeln betydlig i Lidköping, hvarest vissa årstider flere
tusende tunnor spanmål kunna på en gång vara torgförde. 1 Hofva by hålles
äfven numera försäljning af landtmannavaror en dag i veckan, hvarvid ganska
betydlig tillförsel, med god afsättning, äger rum.
Antalet landthandlande, som hålla öppen bod i öfverensstämmelse med
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Handeis-Ordning af den 22 December 1846, ut
-
gjorde år 1850:
Uti Wadsbo fögderi  \\.
» Höjentorps d:o ingen.
» Wartofta d:o  2.
» Skara d:o  1.
» Leckö d:o  12.
Ansökningar om nya handelsrättigheter inkomma årligen. Något bestämdt
omdöme om verkan af den medgifne landthandeln anser jag ännu icke kunna
med säkerhet afgifvas. Dertill fordras, efter min tanka, någon längre erfarenhet,
än hittills kunnat vinnas, helst det är lätt förklarligt att, då en dylik,
förut saknad, rättighet först medgifves, den, till en början, icke alltid begagnas
med nödig beräkning, äfvensom missbruk kunna inträffa, som dels erfordra
vederbörande myndigheters laga åtgerder och dels torde annorledes, efter hand,
försvinna.
Följande handtverkare voro år 1850 på landtbyggden skattskrifne:
Färgare  1, biträden 2, Summa 3.
Garfvare 17 » 11 » 28.
Skomakare 83 » 29 » 112.
Skräddare 76 » 33 » 109.
Smeder .76 » — » 76.
Snickare 10 » 1 » 11.
Glasmästare  5 » — » 5.
Urmakare  3 » — ,> 3.
Guldsmed  1 » — » 1,
28
Murmästare 41, biträden — Summa 11.
Målare  8 » — » 8.
Sadelmakare  3 » — » 3.
Derförutan finnes i Länet ett vida större antal personer, hvilka idka vissa
af nämnde handtverk såsom binäring, utan att vara i sådan egenskap skattskrifne.
Sjöfart idkas af landtman med 46 fartyg af tills. 1,004 lästers dräglighet.
De af allmogen, som äro boende i närheten af de större vägarne, hafva
ej obetydlig biförtjenst genom forsling af de stora partier köpmansgods, som,
särdeles ifrån Götheborg och fabriksorterne i Elfsborgs Län, under den tid, seglalionen
är hämmad, föras igenom Länet till öfre delarne af riket. Den egentliga
behållningen blifver dock, när allt rätt beräknas, icke synnerligen stor.
§ 6.
Politisk Författning.
Hemmantalet i Länet utgör, enligt tabellen: förmedlade mantal, deraf:
Krono  68855?})
Skatte 2,152TnTn2\)
Frälse 1,861& 4,702^.
Statens och allmänna inrättningars egendomar inom Länet utgjorde år 1850
följande, med nedannämnde disposition:
Utarrenderade för statsverkets räkning
Till särskilda behof disponerade:
Under 2:a Hufvudtiteln
»
4:e
d:o
»
6:e
d:o
»
7:e
d:o
»
8:e
d:o
»
9:e
d:o
Lägenhe
ter.
11
I
13
33
63
Mantal.
Boställen. Öfrige,
sog
6*
14 ib
440
271
5
8!
171
14W
67H
Summa
Genom skattläggning af 34 lägenheter har, under den tid förevarande
berättelse omfattar, en tillökning i hemmantalet uppkommit af l|f mantal,
hvarjemte 32 lägenheter blifvit skattlagde utan hemmantal.
29
10gs mantal krono och 9 krono-lägenheter utan hemmantal hafva, under
nyssnämnde tid, blifvit köpta till skatte.
Under samma tid hafva 22 mål, angående bestämmande af afgäld för
afsöndrade lägenheter, blifvit hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anhängiggjorda
och till slut befordrade.
1 vadmals-stamp, 10 sågar, 6 nya qvarnar och 5 nya stenpar i äldre
qvarnar hafva tillkommit, hvarjemte tillstånd meddelats lill fortfarande begagnande
af 15 förut befintlige stenpar.
Kostnaden för rustning och rotering anses årligen utgöra för hvarje nummer:
Vid Lif-Regemenlets Husar-Corps, utan afdrag för rusthålls- och augments
räntor
179 R:dr
men om nämnde räntor afdragas ... 118 »
» Weslgötha regemente, efterafdrag för rusthålls-ochaugments-räntor 55 »
» Skaraborgs d:o  51 »
Knekte-rotefrihets-medel hafva utgått:
lr 1818. ir 1849. År 1850.
af 33ng$ mantal af 3Aj{g§ mantal af 35-jVg mantal
och 62 lägenheter och 62 lägenheter och 63 lägenheter
med 937 R:dr 46 sk. 3 rst. med 949 R:dr 33 sk. 6 rst. med 965 R:dr 12 sk. 5 rst.
Enligt labellerne äro såsom årliga statsbidrag beräknade:
På Landet. I Städerna. Summa.
R:dr sk. rst. R:dr sk. rst. R:dr sk. rst.
Ständige räntor  272,734: 23. 1. 1,701: 20. 6. 274,435: 43. 7.
Arrende-medel  12,485: 25. 10.
— — 12,485: 25. 10.
Bevillningen  106,527: 9. 11. 12,144: 25. 3. 118,671: 35. 2.
Krigsrustningsmedel  12,132: 7. 3. 1,683: 34. 7. 13,815: 4i. 10.
Rustning och rotering . . . 172,850: 36. 10. 436: 39. 6. 173,287: 28. 4.
Kleresiels underhåll  134,400: 27. 7. 3,157: 31. 8. 137,558: 11. 3.
Folkskole-afgift  21,834: 13. — 905: 22. — 22,739: 35. —
Fattigförsörjning  28,737: 24. 1. 5,112: 6. 1. 33,849: 30. 2.
Skjutsning  24,155: 1. 8. 633: 16. — 24,788: 17. 8.
Väghållning  43,702: 8. — 5,430: — — 49,132: 8. —
Diverse onera  41,091: 41. 3. 7,231: 33. 4. 48,323: 26. 7.
Kostnaden för städernes styrelse
— — 6,762: 2. — 6,762: 2. —
Summa 870,651: 26. 6. 45,198: 38. 11. 915,850: 17. 5.
30
Sammanlagde kronouppbörden har, enligt magistraternes och kronofogdarnes
afgifne redogörelser, uppgått lill följande belopp:
År 1848: 521,685 R:dr 3 sk. 2 rst. År 1849: 540,892 R:dr 30 sk. och år
1850: 568,682 R:dr 31 sk. 7 rst. Banko.
Hvaraf, såsom beroende på pantförsäljning, handräckning m. m. måst bala
nceras:
Är 1848: 4,807 R.dr 23 sk. 11 rst. År 1849: 2,945 R:dr 27 sk. 8 rst. och år
1850: 4,91 4 R:dr 47 sk. 7 rst. Banko.
I afseende å allmänna onera anser jag mig särskildt böra i underdånighet
afgifva följande upplysningar:
l:o Väghållningen är inom detta Län särdeles betungande, i anseende till
den betydliga mängd vägar, som der förefinnas, hvartill inom vissa delar af
Länet, eller den egentliga slättbygden, kommer bristen på godt väggrus. Uti
åtskilliga trakter äro derföre vägarne icke alltid i fullgodt skick, hvartill ock
mycket bidragit, dels att dikning icke blifvit efter behof verkställd och vidmakthållen,
dels ock att väglagningen i allmänhet försiggått vid mindre lämplig
årstid. Åtgerder för att söka få sistnämnde förhållande ändradt skola blifva
O O
vidtagne och för öfrigt är det att förvänta att, genom väghållarnes omsorger
och kronobetjeningens behöriga tillsyn, förbättring, der sådan fordras, skall i
möjligaste måtto varda tillvägabragt.
2:o Krono-brefbäringen: I följd af Eders Kongl. Maj:ls nådiga cirkulärbref
af den 30 November 1849 äro nödige åtgerder vid tagne för åstadkommande
af dermed öfverensstämmande förändrad reglering. För detta ärende, som icke
kunnat bringas till slut inom den period, som förevarande berättelse omfattar,
kommer att uti näst afgifvande berättelse vidare redovisas.
3:o Skjutsniugsbestyret har, sedan de, i följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga
cirkulär af den 2 Augusti 1844, först uppgjorde entreprenader den 1 Juni 1850
tilländagått, blifvit på ny entreprenad ifrån sistnämnde Lid upplåtet uti städerne
Mariestad, Skara, Sköfde, Hjo och Fahlköping samt vid 57 landtgästgifverier.
Således vid 12 flera af de sednare, än vid föregående entreprenaden.
Vid några landtgästgifverier hafva entreprenader sedermera ytterligare tillkommit
och sådane äro nu gällande vid de fleste gästgifvaregårdarne inom Länet.
Vid några gästgifverier har skjutsningsbestyret blifvit af entreprenör öfvertaget
endast emot den högre skjutslega!! och utan något bidrag af de skjutsningsskyldige.
Vid de öfrige har bidraget varit högst olika och omvexlat ifrån
30 sk. 8 rst. ända till 36 R:dr Banko per mantal. Denna jemförelse visar, huru
ytterst ojemnt tyngden af skjutsningsbesväret hvilar på särskilda hemman så
31
länge detsamma mäste vara beroende af deras indelning uti olika skjutslag,
samt således af skjutslagets storlek och den mer eller mindre starka skjutsningen
vid de gästgifvaregårdar, till hvilka de äro anslagne. Sådant har dock
icke kunnat undvikas, så länge skjutsningsbestyret skolat af jordägarne sjelfve
bestridas; men om entreprenader allmänt införas och nämnde onus kommer
att genom kontanta afgifter afbördas, möter intet binder, att dessa lika fördelas
å alla skjutsnings-skyldige heraman inom Länet. På sådant sätt vunnes
den rällvisa, som det, efter min tanka, är vigtigt att, i möjligaste målto, åstadkomma
i afseende å alla skattebördors utgörande, att enahanda onus icke må
betunga den ena mera än den andra. Genom en jemnare fördelning blifva de
ock mindre tryckande och utgöras utan det missnöje, som ett motsatt förhållande
vanligen framkallar. I afseende å ett dylikt onus, som det förevarande,
synes ock en så beskaffad åtgerd så mycket mindre böra mola någon betänklighet,
som fråga icke är om ändring uti af ålder bestämda skatter, som till
visst belopp äro vid hvarje hemman fästade, utan om nödig jemnkning uti ett
besvär, som under den förflutna liden betydligen förändrats och äfven, om det
skulle utgöras, såsom hittills, vore underkastadt väsendtliga omvexlingar, allt
efter skiftningarne uti kommunikationerne och rörelsens riktning. Det bör ej
heller förbises, att då, i följd af entreprenader, skjulsningsskyldigheten fullgöres
genom kontant afgift, giltigt skäl icke förefinnes, att sådane hemman, hvilka,
ehuru skjutsningsskyldighet underkastade, likväl, i anseende till sitt läge, icke
kunnat till utgörande af sådan vid något gästgifveri indelas, skola vara ifrån
dylik afgift befriade.
Hvad särskildt beträffar fångskjulsen, så hafva, till underdånig åtlydnad
af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 27 A pi il 1849, entreprenadauktioner
blifvit hällne, utan att syftemålet dermed vunnits, utom i Skara, der anbud
erhölls på forslingen af en arrestant efter en häst emot 24 sk. per mil
och i förhållande dertill för flera hästar. Sedermera hafva dock samtlige länsmännen,
på Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes uppmaning, åtagit sig
att för forsling till länshäktet af en försvarslös eller bötesdömd person endast
beräkna skjuts efter en häst å 24 sk. Banko milen för fram- och återresan,
hvarigenom ej obetydlig besparing vinnes: och har derjemte entreprenad för
5 år blifvit afslutad om forsling af arrestanter ifrån länshäktet till alla inom
3 mil belägna gästgifvaregårdar samt ransaknings- och afstraflnings-slällen, äfvensom
åter till länshäktet, emot 14 sk. 6 rst. Banko milen per häst.
Polisen inom Länet handhafves i städerne af deras magistrater och stadsfiskare
samt på landet af 5 kronofogdar, af k vilka 1 är af expeditions-krono
-
32
fogde biträdd, 26 länsmän och 1 landsfiskal, biträdde af fjerdingsman, socknenämnder,
tillsyningsman å försvarslöse och inom byelagen valde ordningsmän.
Uti Länet finnas 4 provincial-läkare, stationerade en i hvardera af släderne
Mariestad, Lidköping, Hjo och Fahlköping. Flere af de uti Länet förlagde
regementens läkare deltaga äfven uti helsovården. Examinerade barnmorskor
voro år 1850: 18 bosatte i släderne och 7 på landet. Af de förra
äro åtskillige antagne äfven för socknar på landel. I delta afseende råder således
en märklig brist på landsbyggden. Sedan Sundhets-Kollegii uppmärksamhet
blifvit derpå fästad, blifva, enligt Kollega begäran, menigheterne uppmanade att,
der barnmorskor saknas, vidtaga erforderiige åtgerder för sådanas erhållande.
Lazarett och kurhus för Länet finnes uti Mariestad och har denna sjukvårdsanstalt
en både rymlig och vacker lokal, säkerligen en af de bättre i riket.
Den är beräknad för 78 sängar; men i händelse af behof kunna dock flera
inrymmas. Der vårdade patienters antal har utgjort år 1848: 310, år 1849:
308 och år 1850: 387. Den tillökning, som sistnämnde år visat sig, har sannolikt
varit en följd deraf, att legosängs-afgiften då blifvit nedsatt lill det låga
beloppet af 5 sk. 4 rst. Banko. Den var föregående året minskad, ifrån 10
sk. 8 rst. till 6 sk. 8 rst. Kurhusafgiften, som år 1849 utgjorde 3 sk., höjdes
deremot samma år till 4 sk., hvarvid den sedermera bibehållits. Då
nämnde lazarett, som är det enda inom Länet, svårligen kan begagnas af sjuka
ifrån de aflägsna re tråk terne, har jag ansett behofvet påkalla till vägabringandet
af ett särskildt, mindre lazarett uti södra delen af Länet. Sedan detta
års pröfnings-komite, hvars tankar jag, med afseende å den åt kom i ten öfverlemnade
befattning att bestämma kurhus-afgiften, härom inhemtat, enhälligt
yttrat den åsigt att den af mig ifrågaställde åtgerden vore af verkligt behof
påkallad, komma Länets invånare att i behörig ordning häröfver höras.
Förhållandet med de uti Länet befintlige sockne-magasiner var vid 1850
års slut följande:
Tillgångar:
Kontant.
Spanmål.
R:dr j s.
r.
T:r
kp.
1 Wadsbo fögderi 27 st. med
3,236 41
0
3,109
22
I Höjentorps dito 32 » »
1,651 23
3
2,810
/ 4
I Skara dito 30 » »
564 32
11
2,085
»UN
I Wartofta dito 20 » a
2,2-47 —
—
3,477
16
I Leckö dito 21 » »
1.0121 27
4
2,261
311
iSumma 130 st, med
8,7321 28
—
13,7-44
Alt
Att uti ett så stort Län, som Skaraborgs, med cn folkmängd af nära 200,000
personer, dessa tillgångar äro alltför otillräckliga hjelpmedel, i händelse af någon
större missväxt, är påtagligt. Dertill kommer den omständigheten, att de
vanligen utlånas vårtiden, för att återbetalas efter skörden och att således, om
denna slår felt, då låntagarne hafva svårighet att fullgöra sina förbindelser,
tillfälle saknas att lemna ens de mindre understöd, som, vid nämnde händelser,
annars kunde ifrån magasinerne påräknas.
Länets brandstods-bolag åtnjuter fortfarande ett välförtjent förtroende och
de fleste hemmans-åbyggnader äro jemte gröda och lösören der försäkrade.
Då år 1847 försäkringssumman utgjorde 20,022,370 R:dr och ansvarighetsbeloppet
20,924,070 R:dr, uppgingo år 1850 den förra till 22,708,840 och
det sednare till 23,409,620 R:dr. Brandskade-ersättningarne och omkostnaderne,
de sednare uppgående lill omkring 3,300 R:dr årligen, hafva utgjort:
År 1848: 14,488 R:dr 46 sk. 8 rst. som uttaxerats med 3 sk. 2 rst.\för hvarje 100
» 1849: 26,303 » 40 » — » » » » 5 » 8 » ( R:dr ansva
»
1850: 24,124 » 29 » 2 » » » » 4 » ii » ) righetsbelopp.
Städernes invånare hafva i allmänhet sina lösören försäkrade uti det, för
sådant ändamål, för rikets samtlige städer inrättade bolag. Enligt vunnen upplysning
var förhållandet år 1850 följande:
Försäkrings
Afgiften
år 1850.
Summa.
Årsafgift.
Tillskott för
år 1849.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
Mariestad .
273,990
—
—
1,037
31
7
1,268
3
10
Skara
162,180
—
—
609
40
—
723
32
4
Lidköping
499,050
—
—
1,388
7
—
3,062
9
2
Sköfde
76,600
—
—
268
26
—
362
14
10
Hjo
65,650
—
—
256
22
—
310
22
5
Fahlköping
66,600
—
—
225
—
—
314
40
4
Summa
1,144,070
—
—
3,785
30
7
6,041
32
1 1
Enligt sednaste berättelsen utgjorde försäkringssumman 1,059,960 R:dr och
den har således intill 1850 års slut blifvit ökad med 84,110 R:dr.
Berättelse öfver Skaraborgs Län för åren 1848—1850. 6
34
Penningerörelsen inom Länet har haft betydlig lättnad deraf, att Örebro
privatbank håller afdelningskontor i Mariestad och kommissionärs-expedition
i Lidköping. Linder innevarande år har ett bolag bildat sig för en Filialbank
inom Länet, hvarå oktroj jemväl blifvit af Eders Kongl. Maj:t i nåder
utfärdad. För denna inrättning kommer således vidare att redogöras uti näst
afgifvande berättelse.
Med de lagsökningar för fordringar, som hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
blifvit anställda, har förhållandet varit följande:
År 1848. År 1849. År 1850.
Anhängiggjorda mål
3,173 3,722 5,655
Antal afgjorda d:o  1,264 1,627 3,297
Fastställde belopp  108,389 R:dr. 157,313 R:dr. 195,250 R:dr.
Enligt hvad sednaste berättelsen utvisade, hade lagsökningsärendena hos
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande under de 2:ne åren näst före ofvannärrmde
period betydligt aftagit, så att, år 1847, de anhängiggjorda målen endast
uppgingo till 2,597 och de afgjorda till 955, uti hvilka 124,990 R:dr
blifvit till betalning fastställda. Sedan den tiden hafva de således visat en
tillväxt, som år 1850 varit högst betydlig. Förlidet år visade sig väl äfven
någon tillökning utöfver föregående året och i år har sådan förekommit i ännu
större mån. Detta förhållande har påtagligen varit en följd af den penningeförlägenhet,
som under de sednare åren uppenbarat sig. Då skördarne icke
varit ogynsamma och liflig afsättning ägt rum, är svårl att rätt förklara orsaken
till delta förhållande, men till någon del torde det härröra af de många
och betydliga egendomsköp, hvilka, ofta med nog långt utsträckt beräkning på
krediten, inträffade under de nästföregående åren, då penninge-tillgången var
ymnig. Det bör emedlertid anmärkas, att högst få exekutiva försäljningar af
fast egendom och endast af mindre betydenhet under den sednare tiden förekommit.
§ 2.
Städer.
l:o. Mariestad med vacker belägenhet vid Tidaelfvens utlopp i en vik af
Wenern. Denna vik bildar framför staden en större redd, som på norra sidan
skyddas af den en half mil från staden belägna ön Thorsö. Närmast staden
är nämnde vik så grund att, om ej vattenhöjden är ovanligt stor, endast
35
mindre fartyg kunna inlöpa, hvadan ock, i saknad af hamn, staden, oaktadt sitt
särdeles gynsamma läge och med de tillfällen till betydlig tillförsel, som det
omgifva nde, bördiga Wadsbo härad kunde bereda, hittills varit urståndsatt att
bedrifva någon betydligare handel. Delta förhållande skall dock sannolikt väsendtligen
förändras, sedan, genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga välvilja att för
hamnbyggnad bevilja ett betydligt anslag af allmänna medel, denna anläggning
snart blifver fullbordad.
Staden innehåller 118 tomter med tillhörande 605 tunnland åker och äng
samt 1,069 tunnland skog. Invånarnes antal utgjorde år 1850, på sätt i det
föregående är uppgifvet, 1,976 personer, eller 185 mera än år 1847. Uti
staden funtios förstnämnde år 24 handlande med 17 biträden samt 50 handtverkare
med 54 gesäller och 52 lärlingar eller andre biträden, hvarjemte 6
personer idkade bandtverk såsom personligt försörjningsmedel. Stadens fartyg
voro endast 6 af tillhopa 163 lästers drägtighet.
Stadens drätsel besörjes numera af en särskild drätselkammare, för hvilken
reglemente den 23 Mars 1849 blifvit af Eders Kongl. Maj:t i nåder
faststäldt.
Stadens fattigvård fortfar att vara lika väl ordnad och handhafd, som uti
sednast afgifne berättelsen finnes omförmäld, och stadens invånare vidkännas
villigt för densamma ej obetydliga uppoffringar, och utgjorde utgifterne derför
år 1850: 2,426 R:dr 19 sk. 1 rst. För den uti staden befintliga välgörenhetsanstalt,
som af numera aflidne rådmannen Flyberg blifvit stiftad, är i det
föregående underdånigst redogjordt.
Uti staden finnes en flickskola, som grundades genom gåfva af Mamsell
Beata Bruhn till ett belopp af 1,000 R:dr r:gs, och öppnades år 1845. Fonden
har sedermera, genom välvilliga bidrag, blifvit förökad, så att vid 1850
års slut utgjorde den 2,051 R:dr 27 sk. 9 rst. Banko.
2:o Lidköping, hvars folkmängd vid 1850 års slut utgjorde 2,378 personer,
deraf voro 39 handlande med 58 biträden, 91 handtverkare med 51 gesäller
och 85 lärlingar, 3 fabriksidkare och 4 månglerskor. Uti staden funnos nämnde
år en klädes- och ylleväfnads-fabrik, en snusfabrik och en vagnfabrik. De
2:ne förstnämndes tillverkningsvärde utgjorde samma år 37,947 R:dr 4 sk. Banko.
Staden utgöres af 2:ne genom Lida-ån åtskiljde delar, af hvilka den ena
kallas gamla och den andra nya staden. Den förra är anlagd redan på 1400-  talet och den sednare år 1672. Gamla staden afbrann till största delen år
1849, men är nu under bebyggande, efter en af Eders Kongl. Maj:t i nåder
36
fastställd ny plan. Till staden höra 874 tunnland odlad jord och omkring
1,200 tunnland utmark, till större delen skogbeväxt.
Uti staden drifves en särdeles betydlig spanmålshandel och dess höstmarknad
är af sådan anledning talrikt besökt af personer ifrån olika delar af
riket, hvilka der verkställa uppköp. Staden hade år 1850: 13 fartyg af 332|
lästers drägtighet.
I staden linnes en barnhusinrättning, som åtnjuter 103 tunnor 18 kappar
kronotionde jemte kollekter i Läckö fögderi. Af denna stiftelse underhållas
fattiga barn till dess de uppnått 16 års ålder.
3:o Skara med 1,845 invånare. Stadens bestånd är till stor del beroende
af dervarande läroverk. Någon annan handel bedrifves egentligen icke, än som
afser stadens och närmast omgifvande ortens behof. År 1850 funnos der 16
handlande med 13 biträden samt 44 handtverkare med 9 gesäller och 11
lärlingar. Staden innehåller 110* tomter, af hvilka år 1850 11 voro obebyggde,
samt har 1,226 tunnland åker och äng jemte 1,683 tunnland utmark.
Häraf äger borgerskapet endast en ringare del. Fattigvården är mycket betungande,
enär fattigpersonalen beräknas lill omkring 60 personer eller ungefärligen
is-del af antalet mantalsskrifne personer. Domkyrkan kan, af till densamma
anslagen kronotionde, efter afdrag af hvad kyrkobeljeningen åtnjuter,
påräkna en årlig inkomst af cirka 1,800 R:dr. Denna kyrkas iståndsättande,
hvarom i sednasle berättelsen omförmäles, har äfven fortgått under och efter
den tiden, som förevarande berättelse omfattar, och är nu till större delen
fullbordad.
4:o Sköfde, som år 1850 bade 843 invånare. Den är indelad uti 66 tomter
och har för öfrigt 871 tunnland åker och äng samt 549 tunnland utmark.
• • i
Staden har i sednare tider, genom torgs och gators stensättning samt verkställde
husbyggnader och reparationer, blifvit till det yttre mycket förbättrad
och rörelsen derstädes synes äfven vara i tilltagande. Nyssnämnde år funnos
i staden 12 handlande med 11 biträden samt 20 handtverkare med 14 gesäller
och 17 lärlingar.
5:o Hjo, hvars folkmängd år 1850 utgjorde 874. Staden har 79 tomter
jemte 910 tunnland åker och äng samt 624 tunnland utmark. Vid nämnde
tid funnos i staden 16 handlande med 9 biträden samt 32 handtverkare med
21 gesäller och 44 lärlingar. I följd af den lättnad i kommunikationen, sorn
uppkommit genom de ångfartyg, som under resor på Welteru anlöpa staden,
har rörelsen derstädes visat sig vara i tillväxt och skall säkert betydligt tilltaga
när den nu pågående hamnbyggnaden blifver fullbordad.
37
Gro Fahlköping, med en folkmängd af 688 personer, hade år 1850: 9 handlande
med 22 biträden samt 7 handtverkare med 7 arbetare. Staden har
betydliga jordägor, bestående af 1,274 tunnland åker och äng, hvilken sistnämnde
till större delen är odlad samt 262 tunnland skogs- och betesmark. Till staden
införas stora spanmålsqvantiteter ifrån den angränsande, bördiga slättbygden,
af hvilka en stor del afytlras till Elfsborgs Län.
Städernas bevillning af handel och annan borgerlig rörelse utgjorde år 1850:
I afseende härå gäller samina anmärkning, som är framställd uti sednaste
berättelsen, eller att berörde afgifter icke synas stå i rättvist förhållande till
städernas olika rörelse, hvilket är särdeles märkbart vid jemförelse emellan
Lidköping och de öfrige. Sednast församlade pröfnings-komité bemödade sig
likväl att häruti bereda någon jemnkning.
Marieholm, i Skaraborgs Läns landskansli den 30 December 1852.
Uti Mariestad .
» Lidköping
» Skara. . .
1,283 Rrdr 15 sk.
1,654 » 43 »
694 » 24 »
404 » 32 »
303 » 24 »
576 » — »
» Sköfde . .
» H jo ....
» Fahlköping
A. P. SANDSTRÖMER.
J. O. Hedenstierna.
C. J. Sundberg.
Berättelse öfver Skaraborgs hän för åren 1848—1850.
6
TABELL för Städernc
Mariestads Stad.
Hus och Tomter under äganderätt .......
Dito som innehafvas såsom Ecklesiastika boställen. . .
Dito till Fattighus och Lazaretts-Inrättningar . . .
Jord under äganderätt
Tull-mjölqvarn ....
Pappersbruk
Boktryckerier . . . .
Nybyggen
Lidköping Stad.
Hus och Tomter under äganderätt
Dito som innehafvas såsom Ecklesiastika boställen
Dito till Fattig- och Barnhus-Inrättningen . .
Jord under äganderätt
Dito till Ecklesiastika personer . .
Dito till Civila Embetsman ....
Husbehofs-vädermjölqvarnar . . .
Stampverk
Personer, som ej höra till viss näring
Skara Stad.
Hus och Tomter under äganderätt
Dito som innehafvas såsom Ecklesiastika boställen.
Dito som innehafves af Civil Embetsman ....
Dito som innehafvas af Domkyrkan och Skolverken
Dito som innehafvas af Veterinär-Inrättningen . .
Jord under äganderätt
Dito till boställen
Dito som innehafves af Domkyrkan och Skolverken
Dito till Veterinär-Inrättningen
Boktryckeri
Sköfde Stad.
E ©
3:2
e-t*
CD
2. JT*
2"*
CJ3
Zi
P s
pr
o
Jord.
pr
>■
Summa
Summa
Summa
Hus och Tomter, som under äganderätt innehafvas
Dito såsom Ecklesiastika boställen
Dito till Fattighus- och Barnhus-Inrättning . . .
Dito till Rådhus, f. d. Tullhus och Staden dessutom tillhörige
Jord, som innehafves under äganderätt
Tull-mjölqvarn
Jord, som innehafves af Civile Tjenstemän, med qvarn .
Dito dito af Ecklesiastika personer . .
Kyrkans jord
Stadens gemensamma jord
Iljo §tad.
Hus och Tomter under äganderätt .
Dito till Ecklesiastika boställe . . .
Jord under äganderätt'.
Dito till Ecklesiastika bostället . .
En Vatten-tull-mjölqvarn ....
En Hammar-smedja
Två Vadmals-Stampverk
mantal
Summa
S u m m a
Falköpings Stad.
Hus och Tomter med jord under äganderätt.
Hus utan jord med äganderätt
Borgmästarebostället
Klockarebohlet
Summa
Summa för alla Städcrne i Länet
St.
113
4
2
1
1
2
9
Tid
245
132
182^
34
1991
90*
24
1
11
lin
67
78
1
245
412
10
7
429
1,0I1|
12
5 3
Tf
197-w
1,226
248, 28g
5, 13 j
50, lif
12, 29
Tid
360
360
427
12
6
44»
335, 5
12, —
127. 2h\
J’ 10tu
72, 28
317, 18§g 554, 2A
560
11
83
38
19
1
571
622
58
650$
652
3,440,18j&
336
3
339
613
=r
»
CD
CD
3
pr
Tid
1,069
1,069
1,200
05
c
3
3
1,674
.1,674
1,200
839
22
13
Utsäde af
T:r
15
3 15
1,200
1,4734
81
17J
2,074
2,4844
204
224S
380j J
1,683
2,909
469,
29
1,053,
30JA
17,
'3-Ai
52,
28
230,
30
«
19,
lin
26,
99,
3i2it
549t2c 1,420, 201
568
11
579
218
37
7
622
2,320, 2Ti
262
5,3424
1,464
25
1,489
1,453
64
19
1,536
11,102, 20;
T:r
85
85
2i
1
20
20
100
B
c
3
T:r
10
10
25
B
T:r
100
100
329
10
6
25
20
100
661
11
— 3
41 82
10
190
2
34 10 192
12
124
254
20
38
2
404
558!
76
2
1
79
345
340
T:r
40
40
26
1
27
50
340 50
105*
141
■—
—
4
—
TU
14
6
l
1
i
20
—
T
1444
330
334
320
10
5
335
1,5984
T:r
10
10
10
T:r
100
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
T:r
75
T:r
510
T:r
50
T:r
400
T:r
200
i»-:
T:r
100 75 510 50 400
591
40
30
3
33
140
10
40
140
800
162!
3i
266
6
24
25
16
5
S
6
44
12
104 löftg 233| 3|
30
304
76
5
1
82
240.
15
151
10
10
627
350
8
358
76
79
870.’
40
40
575
124
6
5931
800
328
1,140
10
1,150
114
12
3
291 j
129
3,510,
150
150
100
1,352
40
18
1,410
1,700
100 1,700
12
12
42
3
60
4334
990
12
12 1,002
302
12
5
960
30
15
319
63 Us
1,005
5,9504
200
78
5
83
300
300
21!
30
24
90
1
50
T:r
800
50 800
50
440
36
Underhållna Kreatur.
B
St.
62
62
476 79
240
50
1584
St.
60
60
12
67
240
1,1394
42
168
175
112
91
304
15
5
324
1,051}
45}
40
40
371*
1,6364
2,450
56
67
28
2,506
456
12
6
474
6,132!
28
40
320
48
40
30
St.
152
St.
152 6
199
9
6
214
75
50
40
75
103
2
15
10
130
220
220
80
270
80
871
St.
41
41
40
40
B
St.
170
170
97
101
50 120
Uppskattadt Värde.
Hus och
Tomter.
St.
R:dr
/ 265,178
30,100
—I 295,278
400,694
40
18
45
50
99
20
20
40
199
83
333
120
87
84
84
19
19
581
400,694
,231,710
3,475
400
53,620
906
Jord.
290,112 -
119,205
1 119,205
108,802
300
109,102
56.537
12,575
69,112
1,283,503
R:dr
43,080
43,080
6,000
43,920
991
400
51,312 —
90,610
442
400
15,024
106,477
33,428
200
6,446
900
40,975
35,350
120
35,470
Bruk, Manufakturier,
Qvarnar,
Fabriker
m. m.
R:dr
11,110
32
11,110
1,000
200
1,200
100
100
1,500
333
1,833
14,243] t B
Summa.
R:dr
265,178
43,080
11,110
30,100
349,468
406,694
43,920
991
400
1,000
200
453,206
231,710
58,401
90,610
15,866
396,589
119,205
33,428
100
200
6,446
900
160,280
108,802
300
35,350
120
1,500
333
146,405
56,537
12,575
69,112
— 1,575,060
to
32
38
24
16
10
277,314
Skaraborgs Läns Landskontor den 31 December 1852.
C\ ./. Sundberg.
Till Berättelsen öfver Skaraborgs I.än för åren 1848—1850.
Inom Skaraborgs lian
B
Ständiga Räntor.
Klereci-Statens underhåll.
Efter 2:dra Artikeln.
Diverse
onera, afgifter
och
allmänna
besvär.
Kostnad
för
Rotering.
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
Bevillning
till gäldande
Efter 3:dje af 1848 års
Artikeln. krigsrustningskostnader.
Summa
Stats-Bidrag.
Tionde af
Bruk,
Verk och
Inrättningar.
Fattigför
sörjning.
Folkskole
afgift.
Väghållning.
Skjuts.
Boskapsoch
Åkerskatt.
Bränvins
brännings
afgift.
Kommini
strars.
Mantals
penningar.
Kyrkobe
tjenings.
Efter Usta
Artikeln.
Jord, Hus,
Tomter,
Verk och
Inrättningar.
Summa.
Pastorers.
Summa.
Summa.
Personer, ej
hörande till
viss näring.
Borgerlig
näring.
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
530
312
129
2,771
200
278
564
209
310
666
3,688
350
701
450
616
9,392
1,156
126
32
32
418
30
47
36
312
129
278
3,688
310
564
209
350
616
701
450
,392
698
32
28
214
418
32
30
25
36
200
150
259
1,824
3,538
261
136
486
245
2,000
870 40
168
1,580
11,345
472
36
300
940
247
821
35
1,122
23
40
47
38
40
38
38
102
102
532
635
532
24
24
24
24
1,824
200
136
168
150
486
245
364
4,164
2,000
300
870
362
1,580
940
472
12,073
532
247
1,122
35
914
40
24
24
463
463
133
560
228
335
854
921
267
605
181
1,000
1,150
3,705
16
32
36
11,075
42
2,137
352
132
258
527
417
177
269
24
30
22
24
40
228
605
133
921
181
1,000
854
560
132
2,600
.267
335
258
352
1,150
3,705
11,075
417
177
733
32
527
26
39
36
2 2
24
42
40
147
240
845
1,289
312
43
148
146
411
46
1,150
108
32
344
,660
320
474
137
28
22
40
42
240
147
312
845
108
1,289
146
411
474 37
148
1,150
4,660
46
344
137
40
28
42
288
101
200
150
300
156
146
133
266
152
1,000
175
550
100
300
104
32
4,008
336
33
32
133
200
550
300
156
266
152
150
1,268
146
1,000
104
100
4,008
101
300
330
175
360
32
42
36
119
233
700
lil
300
323
200
1,241
102
126
817
24
147
200
3,987
138
25
297
25
30
233
323
300
lil
119
700
200
3,987
297
102
126
200
1,241
817
138
24
25
25
36
1,566
436
1,958
1,343
6,762
679 27
3,157
5,112
1,683
13,828
1,701
911 20
905122
5,430
340
979
3,466
633
45,198] 38
979
1,573
34
25
7,231
39
20
33
TABELL för Landet
Hemmantal.
Utsäde af
Kungs- och Kungs Ladugårdar, derunder lydande eller eljest Kronan
särskildt förbehållne, och för dess räkning utarrenderade,
eller eljest disponerade Hemman eller andre Lägenheter, Fisken,
Qvarnar m. m
Krono-Säterier
Frälse-Säterier
Säteri-Rusthåll
Rå- och Rörs-Hemman
Frälse-flemman
Frälse-Skatte-Hemman
Krono-Hemman
Krono-Nybyggen med frihetsår. . .
Krono-Rusthåll
Krono-Augments-Hemman ....
Krono-Skatte-Hemman
Krono-Skalte-Rusthål!
Krono-Skatte-Augments-Hemman .
Militie boställen
Civila boställen
Ecklesiastika boställen
Kyrko-Hemman, Frälse ....
Dito och Domkvrko-Hemman, Skatte
Dito Krono
Gymnasii- och Skole-Hemman, Krono .
Hospitals- och Rarnhus-Hemman, Skatte
Dito dito Krono
Krigsmansbus-Hemman, Skatte....
Dito Krono . . .
Lots-Hemman, Kronolägenhet ....
Rekognitions-Skogs-Hemman ....
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar med flere lägenheter
utan mantal, som ej i något hemmans ränta äro inbegrip
ne:
af Frälse natur
Dito af Skatte dito
Dito af Krono dito . . . ,
Kronotorp med frihetsår
Skattlagde, obcbyggde Torp. Utjordar, Urfjellar m. fl. lägenheter
Oskattlagde, bebyggde dito, deraf Ryttare- och Soldat-torp . .
Backstugor
Bebyggde lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig ägan
derätt
Dito dito på viss tid eller lifstid
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag, som ej
under något hemmans ränta äro inbegripne: af Frälse natur
Dito dito af Skatte dito
Dito dito af Krono dito
Tull-mjölqvarnar
Tull-sågqvarnar, grofbladige ....
Dito finbladige ....
Husbehofs-mjölqvarnar
Dito sågqvarnar
Stampar
Stångjernsverk
Masugnar
Jernmanufakturverk af särskilda slag .
Glasbruk
Pappersbruk
Tegelbruk
Alunverk
Oljeslagerier
Garfverier
Färgerier
Kalkugnar
Qvarnstensbrott
Brunstensbrott
Diverse personer, som ej höra till viss näring .
Militär-Staternas lönebevillningar, som uppbäras vid Regementerne,
och ej äro upptagne uti någon af de föregående.
Kronoparker: Tiveden 1.052 tunnland 11 kapp]., Sundsmarken 450
tunni. 28 kpl., Kinneskogen 3,944,*^ tunni., Klyftamoen 479|
tunni., Wahraskogen 548j dito, Ledsjömo 388 dito 13 kpl.,
Stenåsen 535 dito 23 kpl., Rådaås 415g dito, Furubacka 1,011
dito, Kongslena åsar 207 dito 13 kpl., Edsmären 2,475 dito
och Mösseberg 1,016J tunnland
Allmänningar: Stöpen 3,882^ tunnland, Hökensås 8,000 dito,
Gryten l,578jf dito samt Rolken 1,983
Mantal
127Aijg
1 offc
788||4
738jV„
619
208|
45f
224
Mösseberg 855J dito,
tunnland och Hillet
Summa
i,7 022,
Mantal
161
2
392ffi
03ts
147A
1,491414
193,5
47 m
IUUjjttbtj
23§f
98645?
senni
81244
St.
1,039
5,061
4,401
68
1,584
27
12
T:r
47
T:r
24
1584
T:r
62
860
84
312
2,304
221
63
14,1011 4,52441 34,6624
10,0721
T:r
318
55
8,842
1,192
2,229
25,157
2,056
654
6
3,134
311
16,461
13,954
12,802
4,435
901
5,161
10
9
33
143
50
77
81
11
2
39
101,739
!►=
T:r
67
100
20,570
T:r
1371
1,220
109
30
78
4,990J
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
Underhållna Kreatur.
B
T:r
78
182
1,208
6
106
3,144
321
8,815
T:r
108
30
2,407
409
737
6,680
773
285
567
49
4,841
4,171
3,428
1,038
300
1,611
12
317
27,9244
T:r
538
102
15,223
2,217
3,199
41,453
3,443
1,413
12
4,472
451
28,792
25,495
21,265
7,221
1,656
8,451
18
18
48
163
105
116
177
30
3
20
70
223
1,465
8
157
3,560
118
857
172,634
T:r
234
3,830
389
1,380
10,562
952
297
1,401
237
7,649
6,309
5,368
2,069
426
2,538
22
10
14
15
24
33
26
25
44,8543
B
T:r
892
102
27,941
3,935
6,740
79,422
6,730
2,190
22
10,118
919
51,629
46,927
40,622
13,943
2,909
15,909
28
27
100
382
165
210
250
38
6
32
104
333
2,714
10
249
6,597
200
1,675
324,191
T:r
340
9
6,624
831
1,985
19,417
2,086
644
8
1,210
235
14,512
11,376
10,799
3,067
764
4,198
12
32
368
160
106
12
79,254
T:r
128
20
2,2394
235
644J
5,504
476
142
655
88
3,558
3,188
3,108
911*
229'
824
8
5
350
T:r
754
79
32,121
4,491
6,420
62,109
4,484
2,149
39
8,434
936
40,364
36,020
30,682
17,471
2,206
12,315
24
35
105
305
93
239
204
44
7
70
436
1,058
7,708
30
683
20,970
1,902
256
3,870
1,370
72
St.
45
8
1,777
247
521
5,086
404
122
572
74
3,379
2,780
2,476
953
192
979
347
St.
100
16
2,613
384
595
7,759
614
245
759
88
5,112
4,728
3,961
1,326
306
1,488
4
2
10
15
*
St.
224
28
4,393
680
1,192
13,865
1,016
393
7
1,543
198
8,051
7,876
6,267
2,283
502
2,454
6
4
15
22,78311 300,615 j 20,290 j 30,731
56,707
St.
1,095
125
5,869
5,571
4,585
1,623
301
1,914
3
16
3,650 1,601
30
263
St.
174
52
7,027
991
2,029
22,357
1,667
646
10
2,380
261
13,886
12,122
10,212
3,536
673
3,997
15
14
26
102
46
63
67
13
40
75
188
1,064
12
102
3,919
110
994
St.
91
10
2,658
366
861
7,727
621
230
4
774
103
4,852
4,195
3,581
1,294
298
1,432
18
31
496
532
St.
Efter 1848 års
Uppskattadt
Värde.
B e v i 1 1
Efter 2:dra Artikeln.
Personel
Skyddsafgift.
R:dr
57,905
6,600
2,082,547
241,995
508,080
5,313,971
433,240
121,509
509
61
3,509
3,114
2,523
858
164.
1,000.
38
580
550
,774
320
790
942
353
300
410
2,400
6,925
'0,500
.4,755
3,410
8,100
2,700
50
7,745 —
8,975
11,675
125,686
20,848
7,970
12,447
96,791
1,972
450
2,166
509,187
50,134
3,594
1,283
183
4,250
354,381
31,033
170,800
9.000
89,273
52,000
7.000
5,166
7,025
50
38,991 J 88,9641 33,753
115
|22,238,795|30
Lön, egendom
och
rörelse.
Af Jordbruk
och Näringar.
3:dje Art.
Karaktärsfullmakter.
s.
r.
R:dr
s.
33
—
3
30
44
—
1,451
24
—
200
0
560
42
8
—
3,718
30
3 7
4
440
42
—*
—
174
‘>0
18
496
12
—
54
12
—
—
2,319
24
.—
—
2,267
24
—
—
1,998
2 4
10
—
582
12
16
—
148
30
—'
—
690
—
—
—
42
—
—
2
6
—
—
17
24
—
—
10
30
—
—
9
42
—
—
11
6
—
—
2
—
—
—
28
10
—
19
12
—
—
22
—
3 2
—
229
42
o 1
—
1
18
- 1
4
511
24
—
—
963
24
10
34
42
480
42
1 l 1
—
30
16
—
171
—
—
19
0
—
1
0
10
—
2
—
16
—
1
30
—
—
1
42
16
—
42
24
—
—
2
42
—
—
4
0
—
—
35
12
—
—
7
G
10
—
6
36
—
—
46
2 4
—
—
1
18
—
—
7
0
—
—
3
0
—
—
291
42
30
8
18,143
34
R:dr
— 228 - _
1,098
2,991
7 -
— 304
27 8
R:dr
s.
r.
R:r
s-
89
38
10
—
—
4,985
8
6
12
41
537
45
—
1
9
1,186
18
4
13,885
32
6
11
9
1,391
15
10
288
22
1 1
6
7
1,136
41
5
1
129
46
9
7,556
23
5
6,943
4
10
5,238
46
—
295
7
6
2
7
27
6
—
1
—
54
9
—
18
41
39
4
—
—
4
38
5
—
2
26
5
—
—
34
28
—
.—
27
12
8
—
10
40
5
—
—
37
38
7
4
19
5
2
—
—
—
16
20
—
4
19
21
18
4
24
9
8
—
.—
278
10
—
—
—
41
33
8
58
4 5
1
—
—
079
24
34
37
4
538
20
—
—
—
6
7
—
_
43
2
—
4
10
10
1,417
10
10
197
3
7
60
37
4
2
2 7
4
1 7
1 1
36
26
8
846
47
—
30
39
3
47
6
—
400
34
—
46
22
—
253
29
10
157
12
—
14
—
—
63
8
—
—
—
24
30
10
z
3
3
—
—
18
23
7
—
—
608
20
—
10
3
49,810
29
11
67
8
Skaraborgs Läns Landskontor den 31 December 1852.
C* >#. Sinni
Till lierätiilseii öfver Skaraborgs Län för åren 1848—.50.
af Skar alborgs lian.
s
t
H
f
JK
i
ti
V
a
Förordning.
Ständig
a
Räntor.
Arrende
medel.
Kostnader för Rustning och Rotering.
Klereci-Statens underhåll.
Folkskole
afgift.
Fattigför
sörjning.
Väghållning.
Diverse afgif-
fpr nnpra
Summa
n i n
g*
Jordeboks
och Hem
inantals-  räntor.
Krono-tionde
Spanmål.
Afrads-
Spanmåls
ränta.
Mantals-
penningar.
Gernings-
öre!!.
Summa.
Rustning.
Rotering.
Summa.
Pastorers.
Kapella-
ners.
Kyrkobe
tjenings
Summa.
Till gäldande
af 1848 års
Krigsrust-  ningskost-  nader.
Bränvins-
brännings-
afgift.
Summa.
Skjö
ts.
och alfr
besv
nan
är.
na
Stats
Bidn
ig-
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
R:r
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
20
38
6
400
543
29
4
357
19
3
93
3
9
185
40
9
67
12
703
27
9
2,130
38
7
103
12
5
103
12
5
318
24
46
15
—
—
379
24
—
49
36
—
85
—
—
18
—
—
120
—
—
134
16
—
4,267
40
1
30
4
1 8
74
1
27
1 4
4
10
lil
15
l 1
733
30
2
—
—
—
—
—
—
47
15
—
7
—
—
2
24
—
56
39
—
9
—
—
12
36
—
—
—
14
—
—
23
16
—
965
11
1
1,101
12
1
11,322
11
8
19,032
1
6
6
8
2,113
__
2,119
8
—
—
243
45
2
243
45
2
9,194
13
—
1,459
3 2
—
469
28
—
11,053
25
—
1,669
6
—
2,328
37
6
—
—
3,501
34
—
2,405
27
7
42,353
40
9
123
1 0
l
1,355
2
3
2,217
2 4
1 1
2,850
6
6
126
40
_
543
32
340
24
3,861
6
6
,
—
—
5,332
30
8
—
—
5,332
30
8
1,328
43
—
296
—
—
72
18
—
1,697
13
—
219
36
—
275
—
—
—
—
500
—
—
280
38
—
14,384
5
1
291
10
1
767
sisoä
2 2
5
842
24
842
24
—
—
—
25
23
11
25
2 3
I 1
3,104
43
—
452
—
—
lil
—
—
3,667
43
—
687
—
—
672
2 1
—
——
—
—
1,074
24
—
1,267
33
—
11,042
47
4
2,937
43
9
7,1 J 8
34
9
27,684
1 2
7
1,408
38
9
17,007
2
7
5
16
5,207
1 2
16
23,628
3 7
4
—
—
—
33,764
2 4
4
33,764
24
4
27,112
—
2
4,618
26
6
1,599
33
3
33,330
1 1
11
4,498
6
—
7,256
15
7
7,403
44
—
11,312
2
—
10,142
25
6
159,020
35
3
305
1 7
9
633
4 2
9
2,771
22
4
436
3 1
3
1,179
32
3
654
3 6
2,271
3
6
.
—
—
—
2,633
2
—
2,633
2
—
2,613
14
—
404
47
—
140
42
6
3,159
7
6
491
36
—
694
30
9
496
14
—
848
40
—
903
45
—
14,270
9
1
77
6
9
165
32
5
705
32
1
1,623
38
5
447
18
8
533
43
9
183
3 6
—
16
—
2,789
8
10
788
26
3
—
—
905
2
11
905
2
1 1
781
14
1
142
16
—
58
23
11
982
6
—
188
3
—
224
41
8
234
29
7
330
46
7
265
42
9
7,414
47
8
5
4 1
2
41
2
17
1 2
—
—
17
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•
—
—
—
—
—
—
29
24
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
88
36
2
272
16
1 l
393
1 2
2,299
3 4
4
7,846
3 3
8
1,555
23
9
1,358
4
5
587
1 2
—
11,347
25
10
—
—
11,727
38
3
—
—
11,727
38
3
2,744
1 7
—
699
41
—
221
4 6
3
3,666
8
3
626
18
—
618
38
2
937
21
5
1,211
1 7
3
847
23
4
33,282
32
10
30
33
9
58
2 7
4
273
2 3
10
887
46
3
206
3 0
3
159
4 5
5
100
12
—
_
1,354
3 7
11
—
—
—
—
419
43
6
419
43
6
404
27
—
88
9
4
23
29
4
516
1 7
8
64
14
—
88
36
2
147
16
1
132
2
5
158
7
5
3,155
7
—
1,683
47
10
4,902
2 1
16,690
20
3
38,644
10
10
9,569
8
13,593
39
10
3,734
1
65,542
10
8
297
42
10
—
—
22,112
27
—
22,112
2 7
—
19,073
43
6
3,385
46
—
1,217
46
5
23,677
39
1 1
2,782
6
—
5,399
19
5
5,604
19
—
7,653
13
9
7,637
47
3
157,398
6
1
1,535
4
10
2,.374
34
13,120
1 9
8
34,997
18
1 1
9,276
2
8
11,618
2 5
9
3,488
24
16
—
59,375
3 9
4
.
—
—
71,879
47
5
—
—
71,879
47
5
16,451
3 5
—
3,053
47
5
1,116
32
5
20,622
18
10
2,875
6
—
4,023
15
7
4,958
13
7
6,341
8
—
5,128
10
—
188,324
34
5
1,206
7
6
2,276
19
8
10,720
1
30,897
4
6
8,351
5
10
8,841
1 7
2,821
36
32
—
50,911
47
4
—
—
—
—
17,131
40
6
17,131
40
6
14,438
1 5
—
2,539
36
—
918
18
—
17,896
21
—
2,451
24
—
3,832
24
—
4,193
12
—
5,811
24
—
5,357
12
5
118,306
14
5
146
28
6
887
42
1,914
1
8
10,086
30
7
2,182
28
2
2,449
4 3
11
660
—
—
15,379
6
8
4,800
45
6
—
—
1,181
—
—
1,181
—
—
4,458
16
—
868
36
—
267
—
—
5,594
4
—
696
36
—
1,257
27
—
—
—
1,965
—
—
1,271
8
—
34,059
32
10
212
29
7
77
9
1.565
2 4
1
2,492
3
2
695
34
520
2 7
3
202
36
—
—
3,911
4
5
529
6
1 1
—
—
1„054
42
5
1,054
42
5
1,043
35
—
190
36
—
67
39
—
1,302
14
—
184
6
—
297
3
—
—
—
425
—
—
992
19
—
10,261
23
10
625
33
10
518
2
4,897
44
7
8,394
3
1,693
4
8
2,311
33
9
944
—
—
16
—
13,343
9
5
—
—
—
—
2,631
4
3
2,631
4
3
—
—
614
—
—
117
—
—
731
—
—
848
6
—
1,140
16
0
—
—
2,117
24
—
1,507
9
—
27,216
17
9
6
7
4 5
l 1
14
10
3
1
29
6
6
39
7
1
1 2
—
—
23
4 3
4
—
—
—
—
6
5
9
6
5
9
19
3
—
2
—
—
24
—
21
27
—
42
—
4
24
—
3
—
—
4
—
—
5
6
—
70
2
—
45
6
29
1 0
37
15
9
8
16
2
24
—
—
57
7
—
—
—
20
12
—
20
12
—
10
—
—
2
—
—
36
—
12
36
—
2
18
—
2
32
—
2
—
—
6
—
—
2
—
—
lil
88
10(
1
45
5
13
29
10
69
10
8
13
30
38
8
5
126
8
—
—
—
33
18
—
33
18
—
23
—
—
6
—
—
2
12
—
31
12
—
4
6
—
7
—
—
5
—
—
8
—
—
4
—
—
232
18
6
8
32
8
22
-
82
36
8
461
26
64
40
91
15
27
12
644
45
—
—
—
—
175
—
—
175
—
—
104
—
—
21
24
—
"8
—
—
133
24
—
25
12
—
33
—
—
40
—
—
66
—
—
48
—
—
1,248
21
8
6
16
9
4
18
48
29
5
139
3 4
38
1
5
66
9
1
30
12
—
—
—
274
8
6
174
1 4
7
—
—
57
7
6
57
7
6
65
19
—
10
—
—
3
30
—
79
1
—
4
12
—
20
—
—
15
28
—
21
—
—
22
36
—
716
41
—
3
21
9
4
24
28
32
2
303
19
1
27
3 5
3
93
30
8
15
2 4
—
—
440
13
—
—
—
—
—
88
12
—
88
12
—
60
—
—
19
—
—
6
—
—
85
—
—
13
18
—
13
12
—
8
—
—
24
24
—
14
—
—
715
15
2
8
42
7
20
24
82
34
4
207
33
9
68
28
40
16
12
24
—
329
5
9
—
—
—
—
109
28
7
109
28
7
88
8
6
16
4 2
—
6
29
—
111
31
6
14
30
—
27
4
6
28
40
—
44
—
—
34
6
—
781
3 0
8
1
8
4
1
20
9
30
4
32
21
4
10
31
3
6
42
3
24
—
—
—
53
22
7
—
—
—
—
19
4
1
19
4
1
16
35
6
3
6
—
1
3
—
20
44
6
2
—
—
3
43
6
6
40
—
7
24
—
3
42
—
127
11
—
4
10
33
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
24
—
1 2
—
1
36
—
*
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
*)
21
8
—
—
30
39
4
355
4 2
—
12
31
4
120
8
—
30
24
—
—
—
—
519
9
4
.
—
—
—
—
128
24
6
128
24
6
60
—
—
32
3
~
16
1
6
108
4
6
10
54
15
9
52
12
71
12
53
21
1,027
42
5
6
37
1
22
48
41
4
16
9
10
26
42
9
10
_
13
25
13
25
69
23
3
24
95
24
—
19
—
—
8
—
—
—
—
—
6
—
—
233
4
2
7
4 1
10
54
3
6
206
19
5
17
24
8
53
1 1
4
29
36
—
306
43
5
.
—
—
—
—
23
2
10
23
2
10
89
24
—
32
36
—
2
24
—
124
36
—
20
30
—
8
12
—
—
—
—
—
6
—
—
543
31
9
84
33
—
592
37
2,384
17
10
228
6
8
346
7
221
3 6
—
—
—
—
3,180
19
6
9
24
—
—
116
42
1
116
42
1
481
—
—
115
1 2
—
8
36
—
605
—
—
215
30
—
46
32
—
—
—
—
—
163
—
—
4,929
40
7
1 l
1
29
10
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
18
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
47
—
6
45
7
48
3 I
3
1,839
3 2
61
4
8
38
20
1
—
—
1,939
8
9
—
—
—
—
23
18
4
23
18
4
61
—
—
10
—
—
2
2 4
—
73
24
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,084
34
4
95
3
1 1
665
25
651
24
—
1
652
24
30
—
—
—
—
—
—
—
—
730
12
—
—
—
—
—
730
12
—
1,006
38
—
20
16
—
—
—
—
—
511
34
—
3,617
5
—
273
1 916
4 O
1,160
2
1,162
20
—
—
—
—
—
77 1
1 2
—
—
—
—
—
771
1 2
—
1,047
1 2
—
10
8
—
—
—
—
—
825
16
—
5,752
40
—1
11
29
3
81
12
36
36
36
36
_
_
_
42
_
5
1
48
—
—
20
18
15
_
—
—
65
30
267
7
169
42
4
—
—
1,189
8
4
-
—
—
—
—
—
434
-
—
—
~
—
434
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
533
27
—
55
—
—
7
—
—
595
2 7
—
415
18
—
63
16
—
—
—
—
■
525
14
—
3,232
35
4
1
6
2
_
7
43
2
16
—
11
29
2i
7
2
1
2
4
23
1 2
—
—
—
—
—
—
—
—
23
1 2
—
—,—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
14
4;
38
10
5
31
8
119
3 4
8
2
12
—
121
46
8
2
3 6
—
—
—
—
—
—
—
1
24
—
—
—
—
—
1
24
—
30
—
—
—
—
—
—
—
16
—
132
40
4,'
264
33
10
399
40
6
2,252
3 7
2
1,382
27
1 1
46
2 1
8
2,191
27
6
184
36
_
—
3,805
1 7
1
—
—
—
—
825
27
5
825
27
5
1,620
3 3
—
351
22
—
91
36
—
2,063
43
—
163
6
—
159
—
—
—
—
91
—
—
315
36
—
9,676
22
8]
36
1
7'
252
l 1
2
257
24
I
56
24
314
—
1
—
—
—
—
64
—
—
64
—
—
5
30
—
5
—
—
—
—
10
30
—
24
6
—
2
—
—
—
—
—
—
19
32
—
686
31
31
10
15
3
72
10
7
75
4
7
36
7
——
—
—
5
15
1 1
—
—
—
—
—
1
36
—
—
—
—
1
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
9
—
—
—
—
—
2
9
—
1
18
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
13
30
11
16
2
15
1 1
—
24
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
—
—
—
—
—
30
—
18
—
—
—
—
—
—
—
42
—
4
33
11
6
19
5
______
44
40
1
52
29
2
3
36
56
1 7
2
—
—
—
—
—
—
—
47
—
—
—
24
—
1
23
—
1
30
—
—
—
—
—
—
—
34
—
105
—
3
148
11
10
—
1,037
3 4
10
—
—
—
75
—
—
—
—
—
75
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
197
—
—
16
—
—
4
24
—
217
24
—
44
30
—
17
24
—
—
—
—
—
18
24
—
1,410
40
10
5
29
7
39
14
10
4
24
4
24
—
--
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
1
—
—
2
42
—
—
—
—
—
—
1
24
—
49
8
10
8
26
59
38
_
5
3 6
5
3 6
—
—
—
—
—
—
—
36
24
—
5
—
—
2
—
—
43
24
—
6
—
—
8
16
—
—
—
—
—
6
—
—
129
18
—
72
31
8
_
508
29
8
—
—
—
49
12
—
—
—
—
49
12
—
—
—
—
—
—
—
—
8
—
—
—
—
—
—
8
—
—
35
12
—
—
—
—
—
—
—
13
24
—
614
29
8
8
44
8
62
24
8
—
—
10
12
—
—
—
10
1 2
—
—■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
4
30
—
30
—
—
—
—
—
2
16
—
80
16
8
43
19
303
36
10
—
9
24
—
—
9
24
—
—
—
—
—
—
—
—
4
34
—
—
—
—
—
4
34
—
10
6
—
—
—
—
—
—
—
4
26
—
332
30
10
33
46
—
—
237
34
—
—
—
—
—
—
86
—
—
—
—
—
86
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
—
—
2
—
—
1
—
—
25
—
—
52
36
—
—
—
—
~
—
—
18
20
—
419
42
—j
2
27
17
45
—
—
—
4
36
—
—
—
—
4
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
l 8
—
—
—
—
—
—
—
—
24
3
—
11
34
4
82
4
—
—
—
—
12
12
—
—
—
—
12
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
24
—
—
—
—
—
1
2 4
—
8
30
—
—
—
—
—
—
3
32
—
108
2
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—1
4
30
2
—
32
19
—
—
_
—
—
—
4
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
6
—
—
—
—
—
—
—
16
—
39
41
—
24
6
—
—
3
2 7
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
27
6
3
3
11
~ _.
21
2 7
6
—_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
21
27
6
202
22
7
1,417
1 4
7
403
12
1
16
404
28
35
30
35
30
278
6
5
67
10
2,207
40
7
2,958
1
—i
_
_
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—!
12,132
7
3
33,705
5 1
6
118,659
1 7
.1
148,890
31
10
53,000
_j
10
45,246
10
5
25,590
12
7
16
272,734
23
.1
12,485
25
..1
88,940
20
4
83,910
16
6
172,850
36
10
108,209
12
9
19,601
14
3
6,590
—
7
134,400
27
7
21,834
13
—
28,737
24
1
24,155
>
8
43,702
1 8
-
| 41,091
41
3
870,651
26
6
/
KONGL. MAJ:TS BEFALLNINGSHAFV ANDES
uti
©rebro fion
un
HOKGL 1WAJ:T
i unti ev Anni n het nfaifntt
mbets-berAttelse
fftr årell 1§4§, 1849 och 1850.
-—w.tt-jQji;
STOCKHOLM, 1853.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
.llM. i/.i ■■ : >»;l.
lis 1 i
«'V* ftV: '• ,yfc - i!
i I l - :i u -.
■
hi, .1
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Örebro Län för åren 1848, 1849 och 1850.
§ I
Länets
allmänna beskaffenhet.
Uti den år 1842 afgifna femårsberättelse, hvars topografiska afdelning det torde
lillå las mig nu i underdånighet åberopa, är redan omförmäldt till huru betydlig
vidd marken inom Länet är sank, så att vattenöfversvämning hindrar
dess odling, och att undersökningar då voro hållna med afseende å sänkning
af sjöarne Hjelmaren, Qvismaren och Mosjön. Sedermera har frågan härom
varit nästan öfvergifven till dess, uppå Hjelmarens och Qvismarens strandägares
begäran samt Eder Kongl. Majlis genom nådigt bref den 19 Oktober 1849
gifna föreskrift, styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader förordnat
Majoren Sundmark, Agronomen, Direktören Johnson och Landtmätaren Sjöholm,
att, i afseende å dessa bägge sjöars sänkning, företaga ytterligare undersökning,
hvilken ock blifvit år 1850 börjad, men ej fullbordad. Hvad Mosjön särskildt
angår har väl Eder Kongl. Majrts Befallningshafvande förordnat undersökning
af landtmätare, men ej heller den har blifvit utförd.
Manga andra valtenafledningar äro påtänkta, som skulle åstadkomma vidsträcka
odlingslillfällen. Så t. ex. skulle, enligt Direktören Johnsons afvägningar
och kostnadsförslag, sjön Lången i Axbergs och Hofsta socknar kunna med en kostnad
af 18,762 R:dr Banko helt och hållet aftappas och lemna en landvinning
af ungefär 700 tunnland odlingsbar dyjord, samt en sank trakt i Täby och
Kräklinge socknar, vid pass 1,000 tunnland, kunna försättas i odlingsbart skick
med 34,000 R:dr Banko.
Eli och annat förslag lill vattenalledning är satt i beroende af väntade
anslag utaf allmänna medel. Emedlertid har möjlighet till odling å vidsträckta
fält omkring Hjelmaren och Qvismaren blifvit beredd genom anlagda vallar
och dammar, som hindra sjövattnets uppstigande, samt uppfordringsverk och
grafvar för vattnets utpumpande och afledande från odlingsmarkerna, hvilka
lill en del redan år 1848 burit skörd.
4
§ 2.
Invånare,
1850 ars folkmängd å landet är enligt mantalslängderna beräknad till
Vid jemförelse med den för år 1840 uppgifna folkmängd skulle den under
sednare 10 åren tillväxt med 4,248 personer.
Hvarken farsoter eller utflyttningar hafva baft märkbart inflytande å
folkmängden. Smittkoppor voro dock åren 1849 och 1850 spridda i Länet.
Endast enstaka utflyttningar till utrikes orter hafva företagits, egentligen af
bruksfolk till Finland samt af en och annan bland allmoge och industriidkare
till Amerika.
Folkets bildning, sedlighet, näringsflit och välmåga äro i synbart tilltagande;
dock stiger icke alltid arbetshjonens välmåga i bredd med förkofran hos
dem, som betjenas af arbetsstyrkan. I synnerhet bekräftas detta af förhållandet
inom bergslagen, der grufvehjonen ofta kämpa med fattigdomen. Då de
innehafva hvarken laga tjensl eller jordbruk, äro de en lös befolkning, den ingen
ansett sig företrädesvis pligtig att omhulda. I den mån ordnad fattigvårds
verkningar komma den förmögnare att känna det hans egen fördel är beroende
af den ringares bergning, kan man likväl påräkna förbättrad t tillstånd. Såsom
medel dertill må anses påbörjadt afskaffande af seden att i grufarbete använda
qvinnan lika allmänt som mannen, genom hvilken sed inre hushållning oell
barnuppfostran varit vanvårdade, hvaraf vidare följt, att grufarbetaren afkomma
utvandrat att Ligga samt med åren fortfarit att sysslolös kringstryka och befolkat
fängelserna.
Arbetsbiträde af främmande allmoge, egentligen från Wermland, begagnas
vid odling och till slöjd; hvaremot Länets invånare sällan söka tillfälligt arbete
i andra orter. Drängedagsverke^ uppförd t i markegångslaxorna lill 20
skillingar, har vissa tider om året betalts högre. Grufvedagsverkel är beräknadt
från 28 till 32 skillingar Banko.
126,971; deraf:
Mankön mantalsskrifna
» manlalsfria .
33,399
Qvinkön mantalsskrifna
» mantalsfria . .
35,056
30,026 65,082.
Summa 126,971.
5
§ 3.
\iirintfar.
Landthushållningen har varit främjad icke endast af de med allmänna
bidrag anlagda inrättningar vid Riseberga, nemligen landtbruksskola för nio
fri-elever, öppnad den 14 Mars 1850 i följd af Eder Kongl. Maj:ts nådiga bref
af den 9 November 1849, och stamholländeri, i sista underdåniga berättelsen
redan omförmäldt, utan ock af den täflan, som råder bland Länets landthushållare
att införa metoder och redskap af förbättrad beskaffenhet, i hvilket
hänseende Riseberga ägare, Löjtnanten Hedengren, utmärkt sig för allmänt
gagnande verksamhet i iandlhushållningens särskilda grenar. Allmänna intresset
har ock haft näring af såväl årliga landtbruksmöte!!, dem Hushållningssällskapet
föranstaltat, som ock det femte allmänna Svenska landlbruksrnötet,
hvilket hölls i Örebro år 1850.
Jordbruk. Utan att ingå i vidtomfattande cirkulationsbruk, hvilket är antaget
vid fleste, ståndspersoner tillhörige egendomar, äro dock numera få jordbrukare
bland allmogen, som icke i någon mån cirkulera med sädesloljden u
sin jord och hafva någon del deraf besådd med foderväxter.
Ursprungliga Nerikesplogen undantränges småningom af bättre konstruerade
länkplogar, med hvilka plöjningen sker bättre och med mindre ansträngning
för arbetare och dragare.
Begäret efter plogar af nyare modeller, till en del väckt genom profpiöjningar
och expositioner, visar sig förspord i klagan öfver svårigheten att inom
Länet erhålla sådaue plogar af god beskaffenhet. Emedlertid märkes temligen
allmänt djupare och fullkomligare bearbetning af åkerjorden. Nyttan af tegläggning
och undergrundsdikeu har visat sig vid flera egendomar. Tegelrör för
sådana diken tillverkas vid Riseberga med machin efter Engelsk modell.
Af sädesslag, som under sednare tider ingått i Länets åkerbruk, må nämnas
vår-hvele och så kallad sen-råg, bägge verkande till årligt stigande kultur,
synnerligast såsom passande mellanväxter i cirkulationsbruket. Afven synes
gamla Iron, att Nerikes jord ej vore tjenlig för korn, vara häfven, då exemplen
numera ej äro få, att korn, hufvudsakligast sex-radigt, odlas i utsträckt
skala och med lyckade resultat.
Sädesprod u k lionell sl iger öfver Länets behof; hvaremot omvändt förhållande
inträffar i afseende å lin-odlingen, hvilken varit tillbakasatl, så att Hnshällnings-Sä11
skåpet ansett den förtjent särskild omtanka.
6
Potatesodlingen har, med hänseende till så kallade polalessjukan, varit
minskad.
Husbehofsbränningen hos allmogen har blifvit mycket inskränkt, då deremot
någon inskränkning i afseende å större bränneriet' ej är förspord.
För behöfligt upphjelpande af trädgårdsskötseln har Trädgårdsföreningen
i Stockholm lemont Hushållnings-Sällskapet fruktträd och smultronplantor af
större Engelska slag, för utdelning till folkskolor och mindre jordbrukare.
Bland uppfinningar till lättnad för jordbruket har tröskverk kommit till
vidsträckt bruk, äfven hus allmogen, som betjenas af flyttbara verk.
Boskapsskötsel. För beredande af fodertillgång odlas vid herregårdar kål
och rofvor; hvarom må, enligt Hushållnings-Sällskapets berättelse, nämnas att
vid Carlslunds egendom år 1848 planterades å 3 tunnland åker 21,000 hvitkålsplantor
och på lika stor åkerrymd 70,000 kålrotsplantor, äfvensom 12
tunnland besåddes med rofvefrö; hvaraf skörden beräknades till 100 skockar
hvitkål, 212 tunnor kålrötter och 200 tunnor rofvor per tunnland. Året derefter
skördades derstädes å 20 tunnlands areal 3,727 tunnor rofvor och rötter.
För hvarje tunna, i användbarhet skattad så högt som 2 till 3 lispund hö,
beräknas arbetskostnaden till 4 ä 6 skillingar riksgälds. Försök att så kålrolsfrö
direkte på åkern har lyckats bättre än plantsältniug. Äfven ett annat fall
är att åberopa, der inom Ekeby socken 700 tunnor rofvor skördats å 6i tunnland
uppodlad kärräng, hvilken afkastning ansetts mera värd än den af 1,500
lispund hö, som erhållits af 119 tunnland kärräng, hvilken tidtals dränkes af
sjön Qvismaren. Jemväl har uppkok på krossadt linfrö blifvit användt till
föda åt kalfvar samt vid Riseberga ut hela ladugården. De foderväxter, som
mera vidsträckt odlas, äro timotej, rödklöfver och vicker, den förstnämnde
allmännast.
Den för hästafvelns upphjelpande inom Länet bildade förening hade år
1848 inköpt 6 hingstar från Norrige, hvartill året derefter ytterligare kom en,
äfven af Norsk härkomst. Jordbrukare i allmänhet hafva oek börjat alt med
mera intresse omfatta denna gren af landlhushållningen, sorn förut stått särdeles
lågt.
Stamholländeriel af Ayrshire-racen, i utmärkt skick hållet, har haft god
trefnad, varit fruktsamt och visat ett afgjordt företräde i mjölkning, särdeles
med afseende å den procent af grädda, mjölken lemnar, vid jemförelse med.
Riseberga gamla slam, som var utmärkt för goda mjölkkor. Af första årets
afvel såldes redan hösten år 1848 genom auktion 7 ungtjurar, för hvilka betaltes
till och med utöfver- 200 R:dr Banko stycket. Vid Riseberga finnes
7
ock boskap af Julsk race, införskrifven under sednare åren, äfvensom mönster
för inrättningar, hörande till mjölkhushållningen, såsom mjölkkällare, ost-tryckeri
och oslförvaiingsrum rn m.
Fårafveln, för hvilken förr mycket ifrats, är numera mindre omhuldad;
dock har ull från Nerike ej saknats å ullmarknaden. Utaf den år 1830 införskrifna
Nazer-racen underhålles å Ullavi stamschäferi 30 kreatur, kronan
tillhöriga.
Ladugårdsprodukters afsättlighet på Slockholm till högt pris har bland allmogen
bildat en särskild klass trafikanter, som upphandla och forsla smör till
Stockholm alla lider af året. Exporten genom Hjelmare kanal, sorn år 1838
icke nådde upp lill 90 lispund smör och 280 lispund ost, hade under tio år
ökat sig till 4,798 lispund smör och 1,630 lispund ost samt under följande
året 1849 lill 6,058 lispund smör och 1,873 lispund ost.
Genom Landtbruksakademiens föranstaltande lemnades under en månad
år 1850 undervisning af enkan Schucani om beredning af bitterkäs och annan
ost af sur mjölk.
Biskötseln har i åtskilliga socknar tilltagit.
Skogar. Deras skötsel, af ålder åsidosatt, har omsider tilldragit sig mera
uppmärksamhet, i den mån man kommit till insigt om skogens värde, oell i
tillfälle att, efter laga skiften, mera oberoende ordna sin hushållning. Vid
många, måhända de flesta bruksegendomar, är rationelt skogsbruk infördt och
indelning till trakthuggning verkställd å de betydligaste grufve-allmänningar.
I följd af Eder Kongl. Majlis nådiga bref den 23 Mars 1849 hafva delägarne
i häradsallmänningarne blifvit hörde, huruvida de ville underkasta sig
viss afgift mot det skogshushållningen bekostades af skogsplanleringskassan;
derpå de likväl icke ingått vidare, än hvad Askers allmänning rörer.
Bergsrörelse. Silfverhallig blyglansmalm är med 150 arbetare uppfordrad,
vid pass 8,000 skeppund årligen. Den vurm för sdfvergrufvor, sorn under
förra åren visat sig, är nu stäfjad.
Kopparmalm inom Nya Kopparbergs och Lindes bergmäslaredöme är bruten
i medeltal något öfver 11,000 skeppund med 170 arbetare. I Lerbäcks
bergslag är år 1848 sådan malm dels brulen ur grufvor på Wena koboltsmalmfält,
med så lågt resultat, att mahnhaltigt berg om 1,1 S3A skeppund vid
vaskning lemnade endast 56 skeppund slig af 6 procents kopparhalt, dels ock
tagen ur gammal behållning af kopparhaltiga sligar efter förra tiders kobollsvaskning.
8
Ur koboltsmalm från Wena äro utvaskade, egentligen vid Johannesborg,
år 1848  2,211 M.
och » 1849
197 M;
hvarefter, och sedan Johannesbergs bolag
blifvit upplöst, arbetet, så vä
som vid grufvorna, upphört.
Grufvor i Lerbäck hafva lemnat:
år 1849
30,000 SM.
och » 1850
27,000 »
zinkblende, dervid varit använde 30 till 40 arbetare.
Jernmalm är med ungefär 1,250 arbetare bruten inom bergmästaredömena:
Nora Bergslags och Nerikes. Nya Kopparbergs och Lindes.
år 1848
187,799) 136,316)
» 1849
213,171 SM. b. v. å 27 LM. 140,721 SM. t. v.
» 1850
187,398) 124,863)
1849 års ovanligt högt uppdrifna malmuppfordring öfversteg beholvet, hvilket
åter var begränsadt af knapp koltillgång från de i allmänhet medtagna bergstnansskogarne;
hvarföre, äfvensom för reglerande af försäljningspriset, malmbrytningen
måste påföljande året inskränkas. Grufvebrylningen, sorn i Carlskoga
bergslag länge sedan upphört, har der ej heller nu blifvit åter upptagen. Leke
bergslags malmtillgångar synas vara i aflagande. Der grufvor eljest aftagit
eller gått ut, hafva de blifvit ersatta af nya.
Silfver ver ken, som åtnjuta frihetsår, hafva med 20 å 25 arbetare lemnat:
Silfver fineradt. Bly. Silfverglitt.
Lödi ga v. v.
ffi lod Sk« L« >tb Sk« L« «
år 1848
1,088. u\. 769. 16. 15. — — —
» 1849
713. 144. 670. 6. 18. 38. ii. 6.
» 1850
1,029. 12. 922. 6. 16. 67. — —
hvilken tillverkning, hvad silfver och silfverglitt samt större delen af bly beträffar,
förskrifver sig ifrån Guldsmedshyttan, då deremot Borns hylta lemnat
så silfverfattigt verkbly, att det ej lönat mödan att afdrifvas. Vid Hellefors
har silfversmältning ej ägt rum.
Af
9
Af kopparhyttor har endast en del varit i gång, under åtnjutande af
ti i hetsår, af hvilka de vid Ljusnarsberg och Flögfors un der år 1848 och, tillika
med Yxsiö hytta, under åren 1849 och 1850, med 20 arbetare, lemnat:
år 1848 garkoppar 326 SkU. 19 LU. 5 U. B. v.
» 1849 »
447 » 1 »15 » »
» 1850 »  4-49 » 2 » 17 » »
äfvensom Johannisborgs hylta lemnat garkoppar:
år 1848
14 SkU 10 W- U. St. v.
» 1849
37 » 9 » 124 » »
hvarefter koppartillverkningen derstädes, såsom ej lönande, blifvit inställd.
Kopparplåtar äro utsmidda vid Mårsätter årligen 25 ä 33 SkU.
Tackjernstillverkningen är beräknad sålunda:
Hyttor, sorn
varit i gång.
Arbetare.
Tillverknings-
belopp.
Sk®
år 1848
59
831
188,846.
»1849
52
787
157,674.
»1850
58
897
189,150.
Kolåtgången har varit 8 till 10 tunnor per SkU tackjern. Större besparing
å kol, utan minskning af tackjernstillverkningen, är att påräkna i mån af
blåsningens framsteg i tekniskt hänseende, hvilka redan varit märkbara, äfven
vid bergsmanshyttorna; de inom Leke och Carlskoga bergslag likväl undantagne.
I Nora bergslag t. ex. tillverkades år 1850: 43,004 SkU. med 32,231 läster kol,
då deremot i början af detta århundrade en medeltillverkning af 27,000 SkU. der
fordrade 30,000 läster kol. Det vill således synas som Nora bergslags skogar vore
mindre ulödde genom kolning, än genom fällning af timmer till större åbyggnader
å de i sednare tider ur byarna utskiftade hemman. I Lindes bergslag äro de
fleste bergsmän i brist af skog urståndsatte att fortsätta tackjernsblåsning, från
hvilken skogsprodukterna också genom stegring i priset dragas Lill ädlare verk
och andra för bergshandteringen främmande ändamål, såsom ångbrännerier.
Vid Hasselfors bruk i Skagerhults socken korn år 1850 i gång en ny
masugn, der tillverkningen drifvits ända lill 50 SkU. per dygn med 6 tunnor
kol per SkU, ett resultat, sorn förut ej lärer varit uppnådt vid någon masugn
i riket.
Berättelse öfver Örebro Län för åren 1848—1850. 2
10
Utom groft gjutgods vid hyttor och masugnar, ej särskildt uppgifvet,
beräknas gjutgodstillverkningen:
År 1848. År 1849. År 1850.
Sk® L® ® Sk® L® ® Sk® L® ®
vid Krokfors  899. 4. 15. 602. 13. 14. 881. 5. 3.
» Carlsdahl
1,901. 3. 17. 1,556. 1. 10. 1,952. 5. 15.
» Brefven  1,468. 18. 17. 749. 17. -r- 1,464. 18. 15.
» Hjortqvarn  527. — — 563. 16. 7. 525. 15. I.
Stångjernshärdar äro nedlagda enligt Bergs-Kollegii tillstånd, år 1848 en vid
Jerle och en vid Bofors, samt åren 1849 och 1850 vid Axbergshammar, en
hvardera året; och flera härdar hafva slått. Deremot äro tillkomna: år 1848
å Finnhytte bys mark i Jernboås socken ett jernverk under namn af Petersfors
med en smältarehärd och räckare-verkstäder, samt vid Stadra 2 räckarehamrar,
vid Willingsberg en räckarehärd och vid Ölsboda en stångjernshammare;
år 1849: vid Donafors en ny räckarehärd och vid Walåsen en räckarehammare,
och år 1850: vid Gryt ett vals- och skärverk; äfvensom många
härdar blifvit tid efter annan anmälda till åtnjutande af oinskränkt smidesrätt
enligt Kongl. Förordningen den 27 April 1846.
Stång- och ämnes-jern är lillverkadt:
år 1848  SM 86,006.
» 1849
» 83,480.
» 1850
» 85,178.
Manufakturti 11 verkningen utgjorde:
år 1848  SM. 7,923.
» 1849
» 10,141.
» 1850
» 11,104.
Smidesarbetarnes antal räknades till 680.
Öfriga bergsprodukter upptagas sålunda:
År 1848. År 1849.
Alun vid Latorp  T:r 3,625. 4,075.
Svafvel vid Dylta och Ervalla . . . SklM. 320. 17. 228. 8.
Vitriol vid Dylta  » 490. 4. 18. —
Rödfärg vid Dylta, Risbacka, Rid
kärn
och Gammelbo  T:r 4,981. 4,669.
År 1850.
3,200
379. 10.
586. -
4,855.
11
Allmogen i Lerbäcks socken bär efter vanligheten smidt spik och nubb,
till ärligt värde af minst 60,0(10 R:dr Banko.
Stenbrott för ställsten, takskiffer och trappsten m. m. äro å särskilda ställen
bearbetade.
Kalkugnar och tegelslageriet' hafva mångenstädes varit i gång. Det oaktadt
införes ej obetydligt tegel från Södermanland.
Bland näringarna å landet äro vidare alt nämna tillverkning af papper
vid Lindbacka i Öster-Nerike och Arneberg i Wester-Nerike, af kimrök vid
Håkantorp i Askersunds socken och af pottaska vid Torp i Askers socken samt
oljeslageri vid Westanby i Qvissbro socken och kemisk tändsticksfabrik vid
Rynninge i Långbro socken, äfvensom ungefär 550 handtverkare och gerningsmän.
År 1850 beräknades antalet af handlande å landet till 36, af hvilka en
del kallas kontingent-borgare, såsom grundande sin handelsrättighet å tillstånd,
rneddeladt af magistraten i någon stad, ulan afseende å att rörelsen drifves
utom staden eller i annan stads grannskap.
Af landtmän äro lill inrikes sjöfart använda fartyg och båtar af fem läster
eller derutöfver:
Med bidrag af allmänna medel äro vägar omlagda inom Nya Kopparbergs,
Nora, Hjulsjö och Carlskoga bergslag. För bildande af bolag till anläggning af
jernväg med hästkraft emellan Nora och Örebro har teckning skett. För transporters
lättande inom Carlskoga bergslag genom sammanbindande af sjöarna
Lån och Alkvettern medelst sluss vid Knappforsen är bildadt bolag, sorn dertill
erhållit statsbidrag. Äfven är lånebidrag från handels- och sjöfartsfonden beviljadt
för åvägabringande af båtled emellan sjöarna Södra och Norra Hörken
inom Nya Kopparbergs bergslag. Dessutom hafva ifrågakommit kanal-anläggningar
emellan sjöarne Lindessjön och Väringen, emellan Jerle bruk och Örebro
samt emellan Nora och Fåsjön, till hvilka begärda statsbidrag ej stålt
att ernå.
Örebro enskilda bank med förnyad oktroj från den 1 December 1847,
som då hade en teckningssumma af 1 million, blef ett år sednare utvidgat!
genom en bankafdelning i Borås och i följd deraf ökad teckning af 200,000
År 1848
» 1849
» 1850
17 örn 383 läster.
16 » 371 »
19 » 477 >,
12
R:dr Banko. Den dittills för krediti vrörelsens bedrifvande anslagna summa,
1 million, Lief vid denna bankens utvidgning höjd med 100,000 R:dr Banko;
hvaremot under inflytelsen af dels politiska förhållanden, dels tillkomsten af
banker i Westerås och Göteborg, dels ock indragning af kredilsedlar å lägre
valör än 3 R:dr 16 sk., diskontrörelsen varit efter omständigheterna mer eller
mindre inskränkt, ehuru banken upptagit lån och anlitat kreditiv i Stockholm
och Hamburg; hvilket förhållande bragt bankens revisorer till den yttrade öfvertygelse,
att densammas verksamhet, som förut varit af obestridlig nytta för
ortens näringar, icke, sedan den af sednare författningar blifvit kringskuren,
vidare, huru väl den än bedrefs, uppfyllde allmänhetens behof eller billiga
önskningar.
Ehuru reglementen för hypotheksföreningar emellan jordägare blifvit i
nåder fastställda redan år 1847 för Örebro och flere län gemensamt och vidare
år 1849 för Örebro Län särskildt, hade före 1850 års utgång icke någondera
af dessa föreningar kommit till uppfyllande af sitt ändamål.
§ 4‘
Politisk Författning.
Kammarverk. Hemmanens antal är ökadt med J-dels mantal krono, bestående
af ett å Hellestads f. d. bergslags, numera i lotter skatteförsålda, allmänning
indraget skogvaktare-boställe Lilla Örmohult, hvilket, förut ansedt
att tillhöra Finspånga län i Östergötland, blifvit år 1848 skattlagdt.
Till skatte äro köpte 3A§I mantal. Å fyra tullmjölqvarnar med 8 par
stenar och ett grynverk äro skattläggningar fastställda.
Före 1850 års utgång var 1841 års ordinarie roteringsverk ännu ej slutligen
pröfvadt.
Taxeringsvärdet å fastigheter är ökadt med 98,695|f Riksdaler Banko.
Genom 154 särskilda landtmäteriförrättningar hafva mer än 254 hemman
undergått laga skifte, eller per medium nära 85 hemman årligen. Slikt
medeltal beräknades under 6 nästförutgångna åren till 73 och under qvinqvennium
der förut lill 40. Den obenägenhet, laga skiften förr rönt hos allmogen,
synes således hafva gifvit vika för erfarenheten, att jorden ej kan rätt
bearbetas, förr än sådana föregått. Nyodlingar hafva ock betydligt utvidgats.
Deras areal kan ej bestämdt uppgifvas; men exempelvis må nämnas, att under
åren 1848 och 1849 inom 14 socknar blifvit nyodlade öfver 1,560 tunnland.
13
Någon förändring i posthemmans och gästgifvaregårdars antal har ej inträffat.
Statsbidragen, för år 1847 upptagna till 547,143 R:dr 37 sk., hafva ökats,
.så att de för år 1850 utgjorde 569,040 R:dr 36 sk. Banko.
Politi. Enligt sista underdåniga berättelsen hade vandrandes här uppvisade
pass blifvit antecknade: år 1843 till ett antal af 1,126 och under följande
åren alltjemt minskats, så att det år 1847 utgjorde 746. Sedermera
hafva antecknats:
år 1848
467.
» 1849
508.
» 1850
450.
En stor del af sådana vandrande äro tiggare eller af den fräjd, att de
förtjena polisens uppmärksamhet. För undanrödjande af olägenheter utaf försvarslösa
personer visa socknenämnderna i allmänhet mindre verksamhet, än
man af deras omtanke om menigheternas bästa kunnat vänta. Kommunalarbetsinrättning
saknas.
Alla församlingar i Länet hade före slutet af år 1850 bragt till erforderligt
skick sina folkskolor.
1 afseende å helsovården har annan egentlig förändring icke inträffat, än
att en distriktsläkare, gemensam för några gods inom Nerike och Östergöthland,
blifvit år 1848 anställd, samt en och annan barnmorska tillkommit.
Påtänkt bolag för försäkring af hornboskap mot smittsam lungsjuka hade
år 1850 ej kommit till fullbordan, fastän två särskilda förslag lill bolagsreglor
blifvit utarbetade. Emedlertid hade Hushållnings-Sällskapet på sin bekostnad
redan år 1849 till rikets södra provinser affärdat en veterinärläkare, för att
om sjukdomens art och kännetecken vinna närmare underrättelse.
Kommunala anstalter handhafvas i allmänhet nästan med liknöjdhet. Den
författning, som nu gäller rörande fattigvården i riket, är likväl af den beskaffenhet,
att kommunala andan ej kunnat undgå att väckas genom författningens
tillämpning. Länets allmänna fattigkassa, hvars fond vid 1850 års
slut öfversteg 22,200 R:dr Banko, har icke allenast, såsom tillförene, lemnat
räntefria lån till socknar, som det begärt, för uppköp af rudimaterie!' till förädling
utaf arbetslösa personer, samt haft utgifter för att lätta straffade personers
anställande i årstjenst, utan ock understödt församlingar både i fattigvård
ål personer, som, efter lång tids frånvaro, kommit församlingarne till last,
och med bidrag till kläder och föda ål barn, som derförutan ej kunnat bevista
folkskolorna.
14
Skjutsentreprenader funnos vid 1850 års slut å 41 gäslgifverier oell saknades
deremot vid 8. Vid 2 af dessa sednare hade dock entreprenad dittills
funnits. De flesta entreprenaderna blefvo nämnde år efter 5 års tillvaro förnyade,
dervid skjutslagens bidrag än bibehöllos oförändrade och än ökades eller
minskades. Deras antal, som vid entreprenadernes afslulande förbehöllo
sig alL sjelfve skjutsa, var ej betydligt.
Utom gästgifverierna finnes blott en krog tillåten å landet för vägfarande.
Länets jagtkassa, som, i anseende lill distriktföreningar om skottpenningar
utgörande, föga anlitas för sådant ändamål, hade vid 1850 års slut en behållning
af 716 R:dr 21 sk. 9 rst. Banko.
Länets brandstodsbolags ansvarighetsbelopp hade den 13 Mars 1850 stigit
till 11,821,730 Riksdaler Banko. Under då tilläudalupna år hade 17
brandskador blifvit ersatta med 6,757 R:dr 3 sk. 4 rst. Banko.
En i enlighet med Eder Kongl. Maj:ts den 21 Mars 1850 i nåder gitna
reglemente bildad ränte- och kapitalanstalt i Örebro för Länet och nästgrän
sande
provinser öppnades med Oktober månad samma år och begagnades tili
årets slut af 32 personer medelst insättningar af 2,283 R:dr Riksgälds, deraf
1,320 R:dr, tillhörige 13 personer, för bildande af kapital.
Sparbanken i Örebro, stiftad i synnerhet för arbetande klassen inom Örebro
stads- och landsförsamlingar, har, sedan den år 1850 fortfarit i 25 år,
vunnit den utvidgning, att den kan anses för en Länet gagnande anstalt. Vid
nämnde års slut hade bankens egen fond en behållning af 9,128 R:dr 44 sk.
2 rst., oberäknadt hvad som i särskild tjenslehjons-belöningsfond fanns i behåll
till belopp af 327 R:dr 15 sk. 8 rst. Deponenter hade på 2,291 böcker
inneslående 236,410 R:dr 14 sk. 10 rst. Banko.
§ 5.
Städe»'.
örebro. Folkmängden uppgifves lill 2,201 mankön och 2,976 qvinkön,
tillsammans 5,177, eller nära T’n del mera än år 1847, Handlandes antal uppgick
till 54 och hade ökats med nära Edel. Desse handlande, bland hvilka
13 vunnit handelsrättighet enligt Handels-Ordningen den 22 December 1846,
begagnade 46 betjenter. Fabriksidkare voro 20, eller lika mångå sorn år 1847,
och använde 96 arbetare, deribland 4 barn under 15 år. Handlverkarnes
antal hade gått ned j-del till 106 och vid handtverkerierna användes 91 ge
-
15
saller, 119 lärlingar och 15 andre arbetare. Antalet af dem, sorn idkade handtverk
eller annan handtering såsom försöjningsmedel, uppgick till 50. Om till
grund för handlandes och näringsidkares välstånd lägges beskattningen för deras
rörelse, så skulle, öfver hufvud räknadt, i årlig inkomst belöpa å handtverkare
100 R:dr, handlande 225 R:dr och fabriksidkare 350 R:dr och, vid
jemförelse med förhållandet derutinnan år 1847, handlandernes välstånd minskats
i samma proportion, som deras antal ökats, handt verkarne befinna sig på
enahanda ståndpunkt och fabriksidkarnes välstånd ökats med s-del; och då
sålunda en stor del näringsidkare icke funno utkomst af sitt yrke, hade hjelpmedel
dertill måst sökas, synnerligast i jordbruk.
Sjöfart idkades med två ångfartyg och nio segelfartyg och hade icke undergått
anmärkningsvärd förändring.
Handeln å stadens torg med hvarjehanda landtmannaprodukler fortfar att
vara lika liflig sorn tillförene.
Stadens inkomster voro: behållna afgifter för marknadsstånd 1,123 R:dr
8 sk., gerningsöre!! 24 R:dr, källarfrihetsmedel 155 R:dr 39 sk. 9 rst., arrende
för stadskällaren 725 R:dr, arrenden af jord 397 R:dr 8 sk., arrende af viktuaiievågen
60 R:dr, väg-, bro- och hamn-penningar 1,897 R:dr 30 sk. 4 rst.,
tomtören 70 R:dr 19 sk. 8 rst., städjemedel 23 R:dr 16 sk., kurafgifter 18
R:dr och försörjningsidkareafgifter 54 R:dr 16 sk., allt Banko.
Karolinska skolan, hvilken intill år 1820 hade fyra läseklasser och en med
dessa förenad räkneklass samt inalles sex lärare och nämnda år fick tillökning
med en räkneklass och en lärare, samt, efter år 1840 ytterligare vunnen tillökning,
i form af s. k. Högre Lärdomsskola med sex lärare och bestämmelse att
bereda ynglingar till gymnasium och s. k. Högre Apologistskola med tre lära*-  re, som bade rättighet att bereda och försända ynglingar till akademien, i
förening med en för båda skolorna gemensam förberedande klass med särskild
lärare, verkade intill år 1849, ombildades då till ett fullständigt elementarläroverk,
som äger att både på moderna och lärda vägen fullt bereda ynglingar
till undergående af studentexamen, dervid några lärare till biträde erhöllo 3
duplikanter, samt fördelades år 1850 på hösten i åtta klasser med nio ordinarie
och en extra lärare, biträdde af fyra duplikanter, samt en lärare i sång,
en i gymnastik och en i ritning, hvilke alla lärare, som aflönades roed tillsammans
9,680 R:dr Banko, lemnade undervisning i språk och vetenskaper åt
294 lärjungar.
Stadens folkskola gaf undervisning åt 120 gossar och hade en kapitalfond
af 4,377 R:dr Banko, jemte 2 tunnland 3| kappland jord.
16
I lankaster-flickskolan undervisades, sedan lokalen undergått förändring så
alt läsning och handarbete förrättas i särskilda rum, vid pass 100 flickor, och
dess kapitaltillgång uppgick till 12,490 R:dr Riksgälds.
Uti småbarnsskolan njöto mer än 30 barn undervisning och dagligen 5
vexelvis jemnväl föda. Skolans fond hade något stigit, så att den utgjorde
2,190 Riksdaler Banko.
Sedan fabriks- och handtverks-föreningen den 1 Juli 1847, då föreningen
trädde i verksamhet, beslutat att i staden inrätta en skola, der gesäller och
lärlingar lemnades tillfälle att på lediga stunder kostnadsfritt inhemta de nödvändigaste
kunskaper, blef, efter det fond af medel från de upplösta skråembetenas
lådor och genom frivilliga bidrag samlats, sådan skola under namn al
Söndagsskola i folkskolans lokal öppnad redan den 3:dje Oktober ofvannärnnde
Ar, men har först under ifrågavarande tre Ar vunnit tillväxt, så att omkring
100 fabriks- och handtverksarbetare nästan söndagligen eler erhållit undervisning
af en lärare, välvilligt biträdd af enskilde personer.
1 sammanhang med undervisningsanstalterna torde böra omnämnas en år
1850 stiftad bildningsförening, hvars syftemål är att bland dess medlemmar
väcka och underhålla håg och sinne för tanke- och sedebildande sysselsättningar,
och som under året räknade 224 ledamöter af bägge könen, största delen
näringsidkare.
Helsovården besörjdes af stadsläkaren och stadskirurgen jemte flere barnmorskor
samt i öfrigt af fyra i staden och på dess område bosatte enskildt
praktiserande läkare.
Stadens fattigvård, ordnad i enlighet med Kongl. Förordningen den 25
Maj 1847, hade, ehuru i afseende på beredande af arbetsförtjenst åt fattiga
understödd af en fruntimmers-skyddsförening, som, i anseende lill svårighet
att få tillverkningar försålda, måst göra ej långa uppoffring, dock varit så hård t
anlitad, att fattigkassans utgifter stego till 6,294 R:dr 25 sk. Banko, och, fastän
kapitalfonden uppgick till 8,320 R:dr samma mynt, uttaxeringen af staden
måst under de tio sista åren mer än fördubblas.
Arbets- och uppfostrings-inrättningen, med en fond af 10,140 R:dr Banko,
bekostade med 2,160 R:dr vård och underhåll åt 98 fattiga barn, af hvilka
8 försörjdes i aibelshuset och 90 genom utackordering hos välkändt folk å
landsbygden.
Af Novemberkassan, hvars fond uppgick till 12,296 R:dr R:gs, utbetaldes
till uppfostran åt 18 barn af pauvres honteux 751 R:dr samma mynt.
Askersund
17
Askersund hade en folkmängd af 1,008 personer, räknadt i medeltal för
ifrågavarande tre år, deraf 609 mantalsskrifna, 22 handlande, af hvilka 8 höllö
öppna bodar och de öfriga handlade med spanmål och spik, samt 31 handtverkare
med 10 gesäller ocli 13 lärlingar. Ar 1850 funnos endast två fartyg
om 39 läster till inrikes sjöfart. Fabriker saknas. Borgerliga handteringarne
anses aftyna.
Den år 184-1 stiftade sparbank fortfar. 1 öfriga staden rörande förhållanden
har ej någon väsendtlig förändring inträffat.
I Nora utgjorde år 1850 folkmängden 856, deraf mankön 210 mantalsskrifne
och 153 fria från mantal, samt qvinkön 311 mantalsskrifna och 182
mantalsfria.
Handeln, som bedrifvits af 12 handlande med 12 betjenter, är inskränkt
till Nora bergslag samt sydvestra delen af Linde socken, men anses vara i
tilltagande. Handtverkaine, 29 med 17 gesäller, 14 lärlingar och 3 andre arbetare,
hafva, genom flit och omtanka, god bergning. Två årliga marknader,
som sedan år 1848 här hållits, hafva visat sig gagnelig», äfven för kringliggande
ort med hänseende till kreaturshandel!!.
Den i tabellen beräknade kostnad för stadens styrelse betäckes med:
Källarfrihetsmedel  83: 30. 9.
Gerningsöre!!  32: 32. —
Tomtören  15: 2. 1.
Orgel- och väktarepenningar  7: 3. 4.
Sakören  9: 43. 6.
Åkerskatt af stadsjord  66: 10. 11.
Boställshyra och inkomst af embetsjord . . 200: — —
B:ko R:dr 414: 38. 7.
Stadens undervisningsanstalter, stadsskola, folksskola, söndagsskola, slöjdskola
för flickor och småbarnsskola, hafva betydliga understöd af tre fromma
... J O
stiftelser.
Sparbanken fortsattes till gagn för staden och kringliggande ört.
I OO OOO
Berättelse öfoer Örebro Län för åren 1848—1850, 3
18
1 Lindesberg funnos år 1850:
Mankön, mantalsskrifna .... 219
» man talsfria' I72gg^
Qvinkön, mantalsskrifna .... 319
» mantalsfria 144 403
tillsammans 854,
utaf hvilka invånare voro 9 handlande, 6 i öppna bodar med 5 betjente),
samt 24 handtverkare med 10 gesäller och 6 lärlingar. Handtverkerierne voro
på låg ståndpunkt; hvaremot stadens invånare egentligen hade sin näring af
åkerbruket.
Till kostnaden för stadens styrelse användes donerade hemmansräntor,
sakören, tomtmedel, vågpenningar, gerningsören samt afgifter af krogar.
Apologistskolan var förvandlad till stadsskola. Folkskola fanns dessutom.
Läkare lönades af staden och Lindes bergsförsamling gemensamt. Till inrättadt
sjukhus bidrogo stadens fattigkassa samt bruks- och grufveägare i orten.
Örebro Landskansli och Landskontor den 8 Mars t853.
E. J. BERGENSCHÖLD.
G. Hökerberg.
J. 0. Högström.
«•
Kkonoinl§k oell statistisk Tabell flir Landet inom Orebro Län för år 1850.
oell
med
Frälse-Säterier
Säleri-Riislhåll
fia- och Rörs-Hemman
Frälse-Hemmnn
Borgs-Frälse-Hemman
Frälse-Skattc-Hemman
Krono-Hernman
Krono-Bcrgsmans-Hemman
Krono-Nybygge med frihetsår ....
Krono-Rusthåil
Krono-Augments-Qeinman
Krono-Skalte-Hemman
Krono-Skatte-Bcrgsinans-Hemman. . .
Krono-Skatte-Ruslhåll
Krono-Skatte-Augmenls-Hemman . . .
Militie boställen
Civila boställen
Keklcsiastika boställen
Akademie-Hemman, Krono
Hospitals-Hemman, Krono
Krigsmanshus-Hemman, Skatte ....
Kckognitions-Skogs-Hcmman, Krono. .
Dito dito Skatte .
Skattlagdt-, bebyggde Torp oell Utjordar m. fl.
genheter utan mantal och ej under något h
mans ränta inbegripna, Frälse . . .
j Dito dito Skatte . . ,
Dito dito Krono . . .
Dito obebyggde dito dito ...
Oskattlagde, bebyggde Torp, deraf 804 Husar
Soldat-boställen
; Baekslugor
\ Bebyggde lägenheter, afsöndrade fran hemma
ständig äganderätt
Dito dito på viss tid eller lifstid .
Skaltlagde Fisken, sorn icke äro under någo
I mans ränta inbegripne, Frälse ....
■ Dito dito Krono ....
I Tull-mjölqvarnar med 993 par stenar . .
Tull-sågqvarnar
i Husbehofs-mjöiqvarnar, deraf åtskilliga med
boks-ränta
Ilusbehofs-sågqvarnar dito dito
! Stampar
Silfververk
Kopparverk
Stångjernsvcrk
Amneshamrar och Jernmanufakturverk . .
Masugnar, derar 4 Rcverber-ugnar och 3 särskilt
skaltlagde hyttor, jemförde med 10 mantal
Pappersbruk
' Tegelbruk
Dylta Svafvelbruk med Vitriols- och Rödfärgs
; Alunverk med kalkugn
; Koboltverk
i Oljeslageri
Garfverier 3 och Färgericr 3
j Rödfärgsvcrk, oberäknade de vid Svafvelbruk
Kalkugnar
I Pottaske-bruk
i Kimröks-bruk
| Stenbrott
Vaskverk
Tändsticks-fabrik
Fartyg
Helsobrunnar
Kronoparker, i rymd 1,131 Tunnland . .
Härads-Allmänningar med en rymd af 22,426
land
Grufveskogar
Sockcn-Allmänning omkring 200 Tunnland
Diverse personer
Testamenten
Tun
ford
Suni ma
Hemmantal.
Manlal
410A
ÖOS/ftM,,
313,H
30 4 A
172
59fff
Q:j
O w
-j
Utsäde af
.Mantal
105'
2
1
03
ys
son
'II I
St.
27
10
22
200
4,092
1,812
581
2
125
41
427
6
48
70
2
0
3
15
1
1
3
2
1
19
6
T:r ! k:r
115
50
4
180
2
68
3
0
5
1
190
20
212
107
35
9
40
18
T:r
802
425
5S
3,140
255
1,777
59
715
55
16
3,420
1,857
2,742
2,522
518
110
47 2
3
12
33
18
7
13
1
1,000
4
6
120
k:r T:r
251
83
10
20
494
4
203
7
97
fl
2
502
190
370
322
89
19
79
2
1
10
47
12
2.9G ivVhW^T I 7.727
1,146 u
T:r
1,052
345
120
1,450
190
1,428
38
2,410
1
18
7
1,045
6,089
918
1,035
249
81
320
4
o
5
300
70
13
24
5
572
k:r Tii
-
lO:
181
24
10
10
207
102
13
750
12
455
10
94
12
3
1,050
120
1,001
732
225
38
123
1
89
kn
-
to
T:r
127
74
7
408
3
139
7
15
9
2
481
04
354
322
72
15
49
1
k:r
8
12
10
4
28
20
10
22 10
20,3141 181 2,9031 »| 18,7421
5.151
28
T:r
1,048
304
00
2,490
392
1,939
01
1,900
1
37
12
2,124
4,212
1,200
1,242
751
130
381
5
3
5
239
47
9
31
4
1,978
250
12
312
100
k:r
Medelafkastnins
sedan utsädet är afdraget.
T:r
982
352
32
1,103
10
591
22
34
20
6
1,130
144
1,250
1,004
214
62
203
90
10
201 2,1821 o| 21,420
11 7,403
T:r
5,564
2,590
347
10,828
1,420
9,057
337
3,986
2
300
70
19,282
10,447
15,340
14,245
2,899
075
2,930
10
06
28
185
122
41
77
8
5,901
24
30
058
112
T:r
1,209
455
27
2,624
24
1,324
40
393
34
12
2,410
841
1,931
1,070
407
100
501
1
10
0
64
330
10
49
k:r
T:r
k:r
4,688
__
2
1,088
24
8
423
28
25
5,945
16
—
750
—
—
4,813
IG
IG
165
—
—
7,966
24
—
5
20
87
34
0,895
20,098
3,870
4,140
1,013
360
1,248
15
9
20
999
223
49
98
17
2,259
20
32
375
033
to
to
114,267| 81 14,0741 2 7 ] 68,951
T:r
1,448
531
07
3,468
51
2,104
72
379
01
15
5,111
591
4,435
3,934
901
196
001
5
10
394
18
99
k:r
20
24,650
T:r
900
545
49
2,250
15
735
43
83
03
10
2,198
377
1,932
1,789
394
97
296
1
0
3
to
8| 12,001
T:r
5,077
1,559
318
11,956
2,175
9,042
320
9,508
4
170
72
12,095
21,075
0,290
6,445
3,394
770
1,902
27
12
27
1,247
250
58
181
20
9,844
1,311
60
1,080
kii
-
SSA
Underhållna Kreatur.
St.
296
129
29
1,089
105
635
19
1,070
21
7
1,110
2,238
930
707
127
38
165
3
2
1
123
213
St.
085
270
44
2,220
180
1,372
42
272
38
12
2,152
972
1,826
1,584
3781
76
310
l!
I \
2|
Sl.
1,234
398
112
4,339
007
3,274
80
4,148
2
04
23
4,562
9,890
3,042
2,888
017
107
724
12
14
10
30 380
82
746
33
— 109,0521 281 9,263
118
18
54
13
4,418
51
19
518
410
St.
495
186
53
1,947
182
1,325
35
1,050
2
sl
14
2,007
2,017
1,360
1,305
204
71
312
4
fl
3
178
43
8
17
3
1,744
8
133
08
St.
2,530
021
101
5,030
010
3,711
95
3,947
70
23
5,560
9,420
3,173
3,084
590
192
038
15
lii
10
602
lil
25
55
14
4,370
70
18
412
390
St.
451
204
57
1,910
100
1,242
34
558
35
10
2,010
2,307
1,780
1,479
319
89
303
2
82
08
7
33
2,705
55
4
134
30
32
SI.
22
1,470
30
1,771
205
41
28
47
Uppskatladt
värde.
Ridr
588,090
251,826
24,555
1,375,088
74,415
705,858
15,397
899,972
17.
4.
1,224,
2,238,
951,
918.
213
57
184,
1
0
123
358
035
,970
,509
,844
,145
980
013
870
800
940
040 —
384
20
11,170
4,170
7,73c
15,018
86,046
1,580
103,400
324,263
31,631
0,600
7,730
1,025
06,666
81,000
3,064,475
521,994
145,500
15.000
40,050
40.000
40.000
17,425
2,500
5,750
5,000
17,250
1,750
4.000
2.000
10,000
:I2
«
S
n
el
ti
(/•
B e v i
Eflcr lista
Artikeln.
Ridr
153
18
0
21
1,045
292
3
200
6
7
282
129
0
13
10
43
10
13,309 42,412; 15,4471 40,4871 10,192 3,717 14,612,244) — |
Örebro Slott i Landskansliet och Landskontoret den 8 Mars 1853.
I?. •/• WSerffemse^hiilel.
1,075
Efter 2:dra Artikeln.
För löner.
Enligt
K 19-36.
Ridr
20
162
1,175
5
457
10
1,719
35
35
24
12,240 J12
Ridr s.
1,198
033
59
3,408
224
1,911
42 4 0
2,005 32
34
8
2,537
4,819
2,138
2,020
5
146
167
3
242
439
Efter 3:dje
Artikeln.
Bränvins
brännings
afgift.
Summa.
2 5
8
9
28
21
38
31
12
553
10
316
36
3
7
256
4 3
941
4
5
89
13
1
21
3 4
29
‘JO
6
5
12
—
183
36
8
179
3 4
3
6,565
20
2
J ,301
0
1 1
382
4 I
0
57
—
129
40
0
487
2 4
—
130
16
—
55
16
10
7
—
—
41
2 1
—
15
0
7
3
4
o
46
894 12
257 38
3.546 11 j 9135,509
ltir
20
Ridr
2,042
2,187
1
1,953
130
1,527
41
1,793
2.440
2,730
1,400
1,054
1,717
59
97
8
33
3 55 i 35 1 1
281
32
20,792 15 11
Ridr
58 j 18
201 -1
42:38
31 12
2,199 r
009j18
7 1
517 25
1,032
92
20
29
5
190
187
0,848
1,349
545
03
143
498
173
05
9
46
15
2,251
257
24
Till gäldande
af
1848 års
Krigsrustningskostnader.
Ridr
296
119
14
755
55
420
10
523
7
0
589
1,178
468
457
215
108
343
43
98
306
101
1
86
172
15
4
31
31
1,141
224
85
10
23
83
28
10
1
7
->
2:i
10
47
46
34
8
17
4 3
'20
31
41
46
46
2 4
35
25
328
42
72,1441 51 —
8,559
14 —
46 4
39
Ständiga Räntor.
Jordeboksoch
HemmantalsRäntor.
Krono
tionde.
Ridr
3,183
473
12
225
302
5,100
411
118
29,575
12,541
22,245
21,174
1,833
515
789
23
93
20
2,821
47
54
48
21
1
36
6
32
473
20
66
—
41
22
18
4
1
—
08
- 102,378
10
30
Ridr
14
2,377
143
1,407
107
1,534
77
26
7,919
3,947
6,247
5,990
718
170
130
3
.4
271
46
10
20
6
274
14
81
9131,621
Afrad.
.Mantals
penningar.
Hulr
923
80
15
137
23
5,989
928
4,011
4,002
320
08
140
24
300
300
3,059
16
Ridr
302
109
26
1,360
130
804
20
1,207
1
10
5
1,432
2,599
914
938
110
59
237
J
Gernings
ören.
Folkskole
medel.
24
30
2 4
12
24
40
40
24
30
12
12
30
4
24
12
4
44
lilio
5
21
251
2,340
31
228
114
8
9
390
01
116
8
16
15
56
12
1
5
21,604 is
24
1,256
15,717
R:r s.
28
10
— 10 —
10
32
Ridr
288
88
20
1,088
104
694
21
908
1,144
2,080
723
839
84
47
188
1
5
4
10
201
13
7
23
1,872
253
3
183
189
2
/
251
45
01
5
10
9
31
98
1 24
1,028
30
30
12,650
12
Tionde och
Räntor af
Bruk och
Bergverk
samt andra
Verk.
Ridr
21,817
1,273
114
Summa.
Ridr
066
4,305
40
5,301
390
3,251
540
8,910
1
645
178
46,000
22,126
34,744
32,951
3,074
802
1,492
30
133
35
38
3,847
123
85
119
388
1,490
573
9
4.20
16
—138,002
39
4,451
71
51
19
2
15
10
22,459
1,379
14,248
13
20
789
87
20
2
9
214
1 30
0 32
16 39
2,294 30
ti
Arrende
medel.
Ridr
1,009
13
222,071 31
1,022
Kostnad för
Rustning
och Rotering.
Ridr
149
2,090
11,142
5,117
190
302
56
10,302
20,238
7,393
102
8
27
29
200
13
57,784
lvlereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Ridr
2,159
1.032
107
8,122
412
3,924
154
3,852
141
39
7,991
9.032
0,548
6,208
1,366
314
6
30
7
488
34
13
17
4
1,248
195
6
177
508
200
998
20
102
32
357
4 0
2
24
50
39
165
56,083
Kapella
ners.
Ridr
300
132
50
1,315
29
605
31
873
24
5
1,254
1,873
978
991
214
40
50
10
3T
53
10
32
227
Kyrkobc
tjenings.
Summa
Ridr
240
107
33
1,164
47
525
28
868
1,102
1,918
898
935
145
39
2 J 9,152
34
10
20
44
— | 8,308
24
Ridr
2,706
1,272
256
10,602
489
5,055
214
5,594
1S8
49
10,348
12,824
8,425
8,136
1,725
400
11
42
8
019
70
19
19
G
1,316
195
177
577
200
1,246
100
402
2
58
165
20
73,544
42
Diverse
afgirter,
onera och
allmänna
besvär.
Summa
Stats
Bidrae.
Fattigför
sörjning.
Väghållning
Ridr s. r.
11.600
12,176
703
51,94/
2,589
20,299
1,380
35,524
3
493
374
90,518
79,341
80,129
64,894
11,218
2,842
5,703
84
273
93
46:
100
47
10
238
10,430
2,270
2,334
579
180
1.292
861 44
320 _
a 30
32.0110
3,149
10,282 14
93:35
203;10
34,922
—! 27,673
45,320
25,997
— 569,040
G. Hökerberg.
./. O. Hägström.
Till Berättelse* lifver Örebro f.iin flir åren 1848—1850.
Orebro.
Hus och Tomter . .
Jord
Fabriker
Biljarder
Privat-Bank ....
Embets- och Tjenstemän
Handlande och Handtverkare
Diverse personer utan näring
| Gäslgifverier, Värdshus och Krogar
Stadens Allmänna Kassa . . .
Askersund.
Hus och Tomter
Jord
Qvarnar
Embets- och Tjenstemän
Handlande och Handtverkare ....
Diverse personer utan näring ....
Gästgifveri och Krogar
Stadens Allmänna Kassa
Mora.
Hus och Tomter ....
Jord
Embets- och Tjenstemän .
Handlande och Handtverkare
Diverse personer utan näring
Gästgifverier, Källare och Krogar
Stadens Allmänna Kassa . . .
Eiindesber;
Hus och Tomter ....
Jord
Embets- och Tjenstemän .
Handlande och Handtverkare
Diverse personer utan näring
Gästgifveri, Värdshus och Krogar
Stadens Allmänna Kassa . . .
Ekonomisk oell Statistisk Tabell för itäderne inom Örebro Län för år 1850.
Summa
Summa
Summa
Summa
Summa Summarum
PT
o
-
St.
357
Jord.
Tid
1,320
>'•
357
187
187
121
121
134
134
799
Tid
862i
S5
0
cd
1
Tid
1,6621
3,845
a
o
3
*>q 5
TIT
1,320 862;
198
300
1,6021
1,160
198 300
495
495
570
570
2,583
79
79
1,2411
1,160
3,845
1,658
1,658
251
251
670
746
746
1,319
670
3,7431
1,319
OQ 5
T (T
Utsäde af
T:r
18
18
H
T:r
200
200
30
T:r
40
30
35
50
50
286
11
T:r
100
100
55
T:r
80
80
50
11
56
50
140
140
345
96
>■
T:r
13
T:r
320
320
130
Medelafkastning, sedan utsädet är
a (draget.
T:r
180
180
T:r
1,800
1,800
T:r
400
400
36
130
50
50
200
200
700
36
81
81
40
210
T:r
600
600
220
210
60
60
400
40 400
3371 2,470
77
77
35
220
225
225
700
T:r
560
T:r
T:r
1,920
Underhållna Kreatur.
St.
172
560
32
32
1,920
780
44
35
512
700
1,745 636
32
780
300
300
1,600
32
86
1,600
4,600
172
44
St.
36
*
St.
322
30
322
St.
20
20
16
44 16
52
35
35
150
150
120
15
St.
37
St.
108
37
30
30
108
50
50
Uppskattadt Värde.
Hus och
Tomter.
R:dr
1,022,706
,022,706
135,700
Jord.
R:dr
188,763
188,763
55
135,700
14 0,691
40,080
46,080
82,683
120
130
130
303| 61| 722
30
30
70
20
20
87
50
50
263
146,691
91,095
91,095
82,683
74,862
74,862
to
Bruk, Manufakturier.
Qvarnar,
Fabriker
m. m.
U:dr
22,700
22,700
Summa.
R:dr
1,022,706
188,763
22,700
2,666
2,666
25,3661 — I
1,234,169
135,700
46,080
2,666
184,446
146,691
82,683
229,375
91,095
74,802
Stat *-
MS i ti r a g.
B e v i 11 n i n
Efter Beviilnings-Förordningen.
Efter Usta
Artikeln.
Efter 2:dra Artikeln.
Efter 2
Jord, Hus,
Tomter,
in. m.
R:dr
13
170
341
R:di ; s. ! r.
18 n
550 o —
165,957
1,813,9471 —
1,396,1921321 — | 392,3881 to
Örebro Slott ' Landskansliet och Landskontoret den 8 Mars 1853.
MS. Mtet *#/ ensch titti
(}.
Hökerberg. ' J. O. Högstrom
75
39*
800
800
32
126 38
87
91
856
38 4
R:dr
2,045
377
45
33
3,600
370
32 2 4
158
36
158
6,471
361
368
293
165
Borgerlig
näring.
R:dr
69
2,419
32
2,488 3
323
100
I
7 458 35
180
180
27
1,172 | 28
182
149
423
427 32
Personer, ej
tillhörande
viss näring.
R:dr
647
647
104
104
427
331
7,630
43
277
7 277
171 l| 3,616
16
27
110
Efter 3:dje
Artikeln.
R:dr! s.
137
53
75
128
1,017
40
40
16
Till gäldande
af 1848
års krigsrustningskostnader.
Bränvins
brännings
afgift.
R:dr
340
62
8
5
600
135
443
164
64
1,826
60
21
154
48
27
27
79
8
19
43 j 3
44
31
26
211
30
24
31
54
14
12
168
2,360
R:dr
662
662
257
257
Summa.
Ständiga Räntor.
Boskapsoch
Åkerskatt.
R:dr
s.
2,386
15
440
21
129
26
38
42
4,200
—
959
36
3,033
3
1,153
14
1,115
24
13,456
423
6
50
451
160
116
42 11
590
160
750
1,670
30
30
1,208
342
192
195
554
61
392
1,738
212
765
221
381
101
247
1,929
18,333
R:dr
197
197
31
200
Mantals
penningar.
R:dr
19
235
503
31
799
12
65
74
152
12
69
39
9
Folkskole
afgift.
R:dr
13
170
344
18
Summa.
Kostnad
för
Rotering.
R:dr
197
. 15
33
405
847
50
10
10
130
13
75
46
134
1,216
12
12
552
12
75
39
126
47
25
5
1,549
25
140
113
278
2
21
117
64
14
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
R:dr
145
25
3
110
30
87 36
9
49
33
91
859
220
285
16
28
45
16
49
10
R:dr
3,986
3,980
600
600
1
22
124
79
227
2,275
34
42
65
42
42
437 21
326
414
10
90
300 —
R:dr
197
527
23
127
159
190
37
1,262 3 t
400
2 i 5,401
22 T
500
20
60
50
Kommini
strars.
R:dr
102
59
18
79
80
136
24
630
135
50
185
150
60
210
2,287
Kyrkobe
tjenings.
500
50
R:dr
131
83
25
93
132
163
33
24
602
37
50
40
6
90
103
200
40 —
590
61
61
Summa.
R:dr
431
669
67
300
371
490
95
37
2,425
500
26
150
153
830
135
65
65
988
161
296
Fattigför
sörjning.
R:dr
198
89
100
329
1,122
1,197
98
Skjuts.
R:dr
350
Väghållning.
R:dr
1,600
4,130
13
250
270
533
10
10
747 47
— 255
60
315
3,866
13
747 4 7
— 350
850
850
6,261
250
475
725
1,600
249
Diverse
afgifter,
onera och
allmänna
besvär.
R:dr
1,815
1,671
64
665
1,664
1,387
160
850
249 io
466
1,075
466 32
600
— 8,279 13
160
280
600
2,916
550
990
818
70
771
1,659
531
150
780
1,461
12,390
Summa
Stats-Ridrag.
R:dr
5,772
4,803
368
38
4,300
2,288
7,058
5,076
1,519
4,836
30,062 24 1 a
832
1,046
6
115
2,045
696
116
600
23 3
42
10
32
34
32
32
8; —
9
40 10
24
24
5,460 i 3
1,642
483
216
727
126
407
2,006
5,609
1,354
1,303
243
505
180
247
1,990
5,825
52,957
13
32
Tilt lierättelsen öfver Örebro Län för åren 1848—1850.
KONGL. MAJTS BEFALLNINGSHAFVANDES
uti
U)c xm la nö s € ä n
till
KO^GL. MAJ T
i tintlertiattif/het nfgifnn
EM BETS-BERÄTTELSE
för åren 1848, 1849 oell 1850.
*—»»»»utKm nw«—
STOCKHOLM, 1853.
1>. A. NOBSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse örn tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Wermlands Län åren 1848, 1849 och 185Ö.
§ I
Länets
allmänna beskaff enhet.
Om Länets vidd och läge samt om jordmånens beskaffenhet innefatta de föregående
underdåniga berättelserne noggranna uppgifter, hvilka, såsom afseende
oföränderliga förhållanden, torde nu icke behöfva upprepas.
I provinsens alla härader äro under den ifrågavarande tidrymden dels
förut påbörjade odlingar fortsatta och dels nya företagna; och då större delen
af dem blifvit verkställda genom sänkning eller aftappning af sjöar samt utdikning
af kärr och mossar å mark, som varit vattendränkt, är en årlig tillökning
af den fruktbärande jorden icke enda vinsten af dessa arbeten, utan
skola de äfven, i den mån de fortgå, bidraga lill att mildra det hårda klimat,
som så ofta tillintetgjort jordbrukarens förhoppningar.
Till Lä nets Hushållnings-Sällskap hafva väl årligen från dess korresponderande
ledamöter ingått berättelser om företagne odlingar inom mångå socknar;
och ehuru få af dessa korrespondenter kunnat uppgifva arealvidden af
den jord, hvars odling årligen blifvit fullbordad, kan man dock af berättelserna
komma till den slutsats, att flera hundrade tunnland oländig mark blifvit
hvarje af åren 1848, 1849 och 1850 inom Länet uppodlade.
Af de under dessa år dels utförda och dels påbörjade arbeten för nyodlingar
må härstädes, såsom betydligare och kostsammare, nämnas:
l:o. Anläggning af en jordvall till 4,728 alnars längd emot sjön Wenern,
för att från öfversvämning freda 242 tunnland fruktbar jord å Uggebo säteris
samt Holma, Östra och Westra Ulfsjö hemmans områden i Ölme socken.
2:o. Aftappning af Svinsjön i Nedra Ulleruds socken, hvarigenom 168 tunnland
odlingsbar jord anses vinnas. Detta arbete påbörjades redan 1827, men blef
i följd af äganderätts-tvister afbrutet och instäldt till 1848, då det fortsattes.
4
3:o. Rödjning och uppodling af 50 tunnland förut skogbeväxt mark å säteriet
Gustafsvik i Warnums socken, hvarvid ett i orten sällsynt stängselsätt
med jordvall blifvit begagnadt.
4:o. Sänkning af den i" Kils socken och Wisnums härad belägne sjön Noret,
hvarigenom vid pass 500 tunnland till odling tjenlig mark vunnits, dels uti
den från vattnet befriade sjöbotten och dels i flere större mossar, som medelst
sjösänkningen fått affall.
5:o. Förändring af Ljusne-elfvens utlopp i sjön Öfre Broken uti Hvitsands
socken för odling af 150 tunnland dertill tjenlig jord.
6:o. Sänkning af sjöarne Markvaltnet och Lilla Emsen inom Frykeruds och
Grums socknar, genom utöfning af Forsnors tullmjölqvarn med 2 par stenar
samt legosåg, för att till äng förvandla den jordrymd, 115 tunnland, som
förstnämnde sjö intagit, och dessutom i odlingsbart skick försätta sumpig ängsmark
af omkring 100 tunnland.
7;o. Odling af en mosse om 70 å 75 tunnlands rymd å hemmanet Bäcks
område i Wisnums socken.
8:o. Wall-anläggning å hemmanet Ed i Kils socken och Wisnums härad,
hvarmedelst omkring 45 tunnland starräng blifvit odlingsbar; och
9:o. Sänkning af Broby-tjern i sistnämnde socken, genom hvilket arbete 75
tunnland vunnits.
Desse och ett stort antal mindre odlingsarbeten äro företagne utan bidrag
af statsmedel på jordägarnes enskilda bekostnad.
§ 2.
Invånare.
Enligt skattskrifnings-längderne bar folkmängden i Länet med städerna utgjort:
År i848: Skattskrifne män 55,176
» » qvinnor .... 57,124
» Befriade män ...... 45,856
» » qvinnor .... 47,533 gQg 0gq_
År 1849: Skattskrifne män  55,380
» » qvinnor .... 57,282
» Befriade män  47,337
» » qvinnor .... 48,035 208,034.
5
År 1850: Skattskrifne män 56,259
» » qvinnor .... 58,125
» Befriade män  46,590
» » qvinnor .... 49,005 ggg 979
Medium häraf:
Skattskrifne män  55,605
» qvinnor .... 57,510
Befriade män  46,594
qvinnor .... 48,191 207,900.
År 1847 beräknades folkmängden i Länet till 206,521 män och qvinnor,
och rlen har således under de d:ne derpå följande åren ökat sig med 3,458
personer, hvilken folkmängdens tillväxt är betydligt mindre än den, som förefunnits
under lika tidrymd af de nästföregående 5 åren, och uppgår icke ens
lill det tal, 4,213 själar, hvarmed folknummern steg från 1846 till 1847.
Väl Lief kolerafarsoten, sorn om hösten år 1850 härjade på åtskilliga orter
i Skåne och Elfsborgs Län, äfven då spridd till några ställen här i provinsen;
men de offer, som denna farsot här skördade, voro ganska få, och andra
smiltosamma sjukdomar, såsom koppor, skarlakans- och nevv-febrar, hvilka
under ifrågavarande tidrymd, likasom ofta tillförene, vid vissa årstider förekommit
i åtskillige socknar och släder, hafva icke orsakat en sådan större
mortalitet, att folkökningen derigenom kunnat i märkbar mån nedsättas. Folkmassans
ringare tillväxt i Länet åren 1848, 1849 och 1850 synes åter hafva
sin grund deri, att 1846 och de följande åren, med undantag af 1850, den
såkallade torr-rötan förstört större eller mindre del af potatisgrödorna, och att
odlingen af denna växt derföre icke kunnat under de sednare åren drifvas i
lika utsträckning som förut, ulan efterhand aftagit, hvilka menliga omständigheter
försvårat de mindre bemedlade landtmännens samt arbetsklassens utkomst
och bergning, och sannolikt verkat till flera utflyttningar ur Länet och färre
äktenskaps ingående, än eljest kunde hafva varit fallet.
I verkligheten är dock folkmängden större än som manlals-längderne, efter
hvad här ofvan är upptaget, visar; ty sällan äro allmogens uppgifter lill
mantulsskrifningarne fullständiga hvad angår minderåriga barn och andra skattfria
personer, hvilket har lili följd att många af dessa barn och personer ej
blifva i längderne antecknade; och af de talrika hushåll bland arbetsfolket,
som vid ilen tid skattskrifniugen hålles flytta från en församling till annan,
blifva icke få, åtminstone för det kommande året, ur mantalslängden^ uteslutne,
dels i anseende till försummad anmälan och dels till följd af protester
mot inflyttningarne. De uppgifter å folkmängden, som presterskapet efter kyrkoböckerna
lemnar till grund för Tabellkommissionens arbeten, upptaga ock högre
samt mera tillförlitliga siffertal i detta afseende än mautals-längderne.
Om allmogens i Länet lynne och egenskaper är ej annat att säga än hvad
de förra underdåniga berättelserna innehålla; dryckenskapslasten har väl, när
man jemför närvarande tillståndet med det, som agde rum för 15 till 20 år
sedan, betydligen aftagit, men vidlåder ännu mycket arbetsklassen och vissa
orters invånare, samt utgör en väsendtlig orsak lill fattigdomen inom mången
hydda. För arbetarne i skogsbygden, som tillbringa en stor del af vintern i
skogen med kolning samt timmers huggande och utdrifning, och för de många
af allmogen, som vintertiden förrätta körslor för bergverken, är bran vinet den
enda dryck, som de kunna under sin längre bortovaro från hemmet i dessa
göromål föra med sig i näfversäcken eller matskrinet. Det behof, som desse
arbetare och forbönder således anse sig hafva af bränvinet, kan ej annat än
underhålla deras begifvenhet derpå och ofta leda till ett omättligt bruk af
detsamma, enär mängden af dem i upplysning och bildning befinner sig på
vida lägre ståndpunkt än öfriga allmogen i Länet.
Tjenstehjons- och dagsverkslöner hafva förbi i f vi t i allmänhet oförändrade
under de sednare trenne åren, utom för arbetare kunnige i någon slöjd, såsom
timring och snickring eller i nyodlingsarbeten, helst sådana arbetare kunna äfven
utom Länet påräkna lönande arbetsförljenster och utvandra för detta ändamål
årligen i stort antal, icke blott såsom fordom från Fryksdahls härads
nedre tingslag, utan ock numera från åtskillige andra härader till många orter
i riket och till Norrige. På legoarbetare både af nyssnämnde slag och af andra
utan egentlig slöjd färdighet har likväl icke varit brist, der arbete funnits
att dem erbjuda.
§ 3-  Näringar.
Åkerbruk. Det i den förra underdåniga berättelsen beskrifna cirkulationsbruk
af rent träde, höstråg, tre års gräsvall samt två, tre till fyra års hafresäde
är fortfarande allmännast begagnadt både af possessionater och allmoge;
dock kan ett stillastående i näringen icke tillvitas Länets jordbrukare, utan
7
hafva, dels med bibehållande af nämnde brukningssätt och dels med afvikelser
derifrån, förbättringar i åkerbruket blifvit efter hand införda, visserligen
mest hos de större egendomsinnehafvarne, men äfven hos många af allmogen.
Så har anläggningen af läckta diken, allvens luckring vid trädesplöjningen,
begagnandet af ben, guano, kalk, aska och komposter såsom gödningsämnen samt
rofodlingen mer och mer tilltagit; och mångfalldiga andra försök till att aftvinga
jorden en högre afkastning äro med mera eller mindre framgång i sednare
tiden gjorde och göras årligen.
Råg och bafra äro de sädesslag, som bäst trifvas på Wermlands mindre
bördiga lera och sandrika jord, och som derföre i synnerhet här odlas; rågen
dock endast i mån af gödseltillgången.
Höst- och vår-hvete, korn, ärter och vicker odlas väl äfven, men mera
af possessionaterne än al allmogen, och upptaga vanligen endast mindre delar
af åkerfälten, då jordmånen icke allmänt är tjenlig för dessa säden. Deremot
förekommer ofta, i stället för hafra, blandsäd af korn och bafra, och i Elfvedahls
härad af vår-råg och bafra.
Hvad det omförmälda cirkulationsbruket beträffar, äger undantag rum hos
den i norra delen af Elfvedahls och Fryksdahls härader bosatte Finn-allmogen,
som vanligen icke begagnar träde, utan besår sin åker med hafra eller helst
korn efter ganska ymnig gödning, hvilken merendels verkställes föregående höst.
Med linodlingen har förhållandet i många år varit enahanda; den är allmän,
men afser endast jordbrukarens eget behof, hvilket produktionen ofta ej
fyller. I linets rötning och öfriga behandling är allmogen icke heller särdeles
kunnig.
Oaktadt, såsom redan i underdånighet anfördt blifvit, potatisproduktionen
i Länet under sednare åren minskats i följd af torr-rötans härjningar å denna
rotfrukt, har potatisen dock ännu förblifvit näst hafresäd den här i orten mest
odlade växt. Då nämnde sjukdom visat sig mycket olika förstörande, i det
att å de trakter, der den ena året ådragit landtmännen större förluster, den
det andra åter gjort vida ringare skada eller alldeles uteblifvit; och då detta,
jemte den omständighet, att sjukdomen, efter att hafva varit i Länet under
lyra år gängse och öfver allt utbredd, icke någorstädes här förefunnits vid
polatisgrödans inbergning år 1850, men åter 1851 lemligen allmänt yppat sig,
utmärker att torr-rötans uppkomst, om icke uteslutande, åtminstone i väsendtligaste
mån är beroende af väderleksförhållanden, och att denna sjukdom icke
genom utsädet eller sättpotatisen å växten fortplantas, så synes det väl otvifvelaktigt
alt sjukdomen kan hädanefter, såsom hittills, vissa år betydligen ned
-
8
tvinga potatisodlingen, men mindre vara att befara, såsom åtskillige jordbrukare
tro, att samma odling skall derigenom alldeles tillintetgöras, äfven om
något säkert medel till sjukdomens hämmande eller rotfruktens bevarande för
densamma icke ulfin nes. Emedlertid bar den verkat till en bättre busliållning
med potatisvaran och en minskad bränvinsbränning bos allmogen, som
sällan under sednare åren haft något af rotfrukten att dertill använda, och
som ännu bar försyn alt till bränvin förvandla något större qvantum säd.
Å ängsodlingen och dess fördelar har väl uppmärksamheten tid efter annan
varit fästad och åtskillige arbeten till silängsanläggningar äro äfven af
possessionaler företagne, särdeles i följd af de undersökningar, som Löjtnanten
O. V. Edman 1848 års sommar i Länet för ändamålet verkställt, men det
får antagas att denna del af landtbruket är den minst bearbetade inom pro
vinsen,
och orsakerne härtill torde få sökas i de för orten egne omständigheter,
att naturliga ängar äro ganska fåtaliga, om icke såsom sådane må anses
de sidlända gräsbärande trakter, sorn förekomma i närheten af sjön Wenern
och af denna sjö ofta öfversvämmas, att ängar, der de finnas, vanligen utan
gödning lemna ringa afkastning, i anseende till jordmånens svaghet, hvarföre
man, hellre än att bibehålla dessa i deras naturliga skick, upptager dem till
gödslad åker och gräsvall, samt ändtligen att allmogen gemenligen låter sina
kreatur söka sommarfödan uti de vidsträckta skogsmarkerne, och anser sig således
kunna umbära ängar till bete.
Länets Hushållnings-Sällskap har de ifrågavarande åren, likasom under
många föregående, tid efter annan till vägabragt täflingsplöjningar å särskilda
orter; och allmänt erkännes att de tillfällen, som derigenom blifvit lemnade
arbetarne vid jordbruket till praktisk undervisning i detta göromål, och de
bemödanden alt fullkomna sig deri, hvilka en täflan framkallat, varit särdeles
gagnande.
Uti den lägre Landtbruks-Skola, som, enligt Hushållnings-Sällskapets med
Possessionaten A. E. Fahlbeck år 1845 slutade kontrakt, blifvit inrättad å hans
i Ölme härad och socken belägne egendom Trefors, och till understöd för hvil
ken
skola Eders Kongl. Maj:t den 18 Februari samma år nådigst beviljat ett
årligt anslag af 1,000 R:dr Banko, att från och med April månad 1847 af
allmänna medel under fem år utbetalas, har sedan den 24 April sistberörde
år undervisningen fortgått och varit begagnad af ett talrikt antal elever.
Då det redan under andra året efter skolans öppnande visade sig att den
genom förenämnde kontrakt bestämda inlrädes-afgift af 100 R:dr Banko för
9
hvarje elev, sorn der emoltogs, utgjorde ett väsendtligt hinder för obemedlade
ynglingar att begagna undervisnings-anstalten och för erhållande af fullt antal
sökande till ledigvarande elev-platser, har Hushållnings-Sällskapet träffat öfverenskommelse
med Possessionaten Fahlbeck om denna afgifts nedsättande till
20 R:dr Banko, hvilken ändring i första bestämmelserne för skolan ock haft
till följd, att alla der lediga elev-platser innan kort blifvit upptagne, och alt
vid lärjungarnes afgång vanligen större antal andra sökt inträde än som kunnat
emottagas. Den minskning i inkomsterne för skolan, hvilken genom berörde
ålgärd uppstod, föranledde Hushållnings-Sällskapet att underdånigst söka
ett högre allmänt bidrag till skolinrättningen än det först i nåder beviljade,
och har Eders Kongl. Majit nådigst täckts tilldela densamma ett extra anslag
af 1,000 R:dr Banko för hvardera af åren 1849 och 1850.
Vid de examina, som årligen ägt ruin med skolans elever, hafva de med
särdeles få undantag ådagalagt goda framsteg i de ämnen som utgjort föremål
för undervisningen derstädes, och de lärlingar, hvilka efter fulländad kurs
från skolan utgått, hafva äfven, alla som så åstundat, erhållit förmånliga rättaretjenster.
Denna undervisnings-anstalt har dock ej endast varit begagnad
af så beskaffade tjenstsökande, utan jemväl af flere allmogens söner, som hade
att sedermera tillträda eget jordbruk.
Boskapsskötsel. Det allvarliga bemödande, som många possessionater en
längre tid ådagalagt, att genom anskaffandet af ädlare afvelsdjur förbättra Länets
småväxta och ringa afkomst-gifvande hornboskapsrace, samt att både dymedelst
och genom boskapens starkare utfodring och bättre ans uppbringa
ladugårdarnes afkastning, har under sednare åren fortgått och jemväl flerestädes
blifvit af allmogen eflerföljdt; men ännu råder allt för mycket den gamla
vanan att hålla flere kreatur än som motsvarar fodertillgången, en vana som
medför att boskapen födes svagt och vårdas illa, samt att större delen af allmogens
ladugårdar icke afkasta hvad de borde.
Från de vid Norska gränsbandet belägne orter afyltras likväl till Norrige
årligen kreatur och ladugårdsprodukter, äfvensom utförsel af dylika produkter
understundom sker till andra rikets provinser, men icke i betydliga qvantiteter,
enär dessa produkter föga öfverstiga Länets invånares egna behof.
Den förening till hornboskapens förädling, som för omkring 10 år sedan
genom aktieteckning ocb med låneunderstöd af Hushållnings-Sällskapet bildades,
liar baft några tjurar af korthornsrace stationerade på särskilda ställen i södra
delen af Länet, men uppgift saknas om de varit mer eller mindre begagnade.
Berättelse öfver Wermlands Län för åren 1848—1850. 2
10
I södra delen af Länet begagna åtskillige af allmogen, lika med possessionaterna,
både hästar och oxar såsom dragare, men allmännast nyttjas endast
de förra eller hästarne vid jordbruket, emedan de jemväl äro beböflige för arbeten
vid andre ortens näringar, nemligen till körslor för bergverken och vid
timmerrörelsen; och då en stor del af allmogen beräknar och måste afse att
genom dylika körslor förvärfva bidrag till lefnadsbehofven, är hasten alltid
mycket bältre underhållen än hornboskapen.
Föreningen för hästkulturens befordrande i Wermland, om hvars tillkomst
uppgift är lemnad i den förra underdåniga berättelsen, har under åren 1848,
1849 och 1850 baft 10 hingstar eller beskällare stationerade på särskilda orter
inom provinsen, af hvilka beskällare 3 varit af Clevelands och en af Bessarabisk
race, samt de öfrige 6 af Norska hästslaget, hemtade från Norriges
nordliga trakter. Dessa hingstar hafva berörde trenne är betäckt 692 ston eller
i medeltal 200 ston om året; och äro de Norska hingstarnes afkomlingar
mycket eftersökte af Länets invånare. De föl, som fallit efter de från England
införskrifue Clevelands-hingstarne, äro större än de af Norska hästslaget
och synas mera passande till vagns- än arbetshästar. Föreningen bar således
baft tillfredsställelse se dess nära tolfåriga bemödande för hästkulturens befrämjande
hafva lemnat goda resultater.
Uti Länet hafva funnits 2:ne schäferier sedall 1844, från hvilka landtmännen
kunnat förskaffa sig afvelsdjur af konstanta racer till en behöflig förbättring
af fårafveln, nemligen det ena på Malma egendom i Grums härad,
hvilket inrättades med en Kronan tillhörig stam af 3 gumsar och 6 tackor
utaf Southdowns-race, samt utgjorde i medeltal de nu ifrågavarande trenne åren
20 djur, men indrogs och upphörde år 1850; samt det andra hos Kornetten
Geijer på Krokstad egendom i Näs härad med en 1844 från England införd
stam af 1 gumse och 10 tackor utaf Dishleij- eller ny Leicester-race, lill inköp
hvaraf Hushållnings-Sällskapet lemnat låneunderstöd, och hvilket sistomförmälda
schäferi årligen förökats, så att det år 1849 utgjorde 59 djur. Från
bägge schäferierna hafva tid efter annan springbaggar och tackor för raceförbätlringar
blifvit till landthushållare i Länet försålde, dock af Southdowns
ganska få, eller vida färre än af Dishleij-slaget; och äro djuren af den förra
racen betalta med 10 till 15 R:dr, men de af den sednare åter med 30 till
33 R:dr för stycket.
Då Southdownsfåren tarfva bättre och ymnigare föda än något annat i orten
allmännare kändt fårslug, och äro likväl icke ullrika, samt den finare ull,
som de lemna, här ej heller är så afsättlig, som de gröfre för allmogens behof
11
mera tjenlige ullslagen, så har man ansett Southdowns-fåren icke passande för
provinsen och veterligen icke någon landthushållare funnit lönande alt af denna
race uppdraga en hjord, utan äro de från schäferiet försålda fåren vanligen
begagnade till croisering med andra slag. Dessa omständigheter hafva ock va
rit
orsakerna till Soulhdowns-schäfei iets upphörande.
Genom enskild försorg har äfven en och annan possessionat förskaffat sig
afvelsdjur af andra fårslag än de omnämnde, hvaraf schäferierna bestått, rnen
några större framsteg i förädlingen af denna kreatursafvel kunna dock ännu icke
anses vara inom Länet gjorda.
Skogar. Den i förra underdåniga berättelsen anmärkte misshushållning
med skogarna fortfar ännu ganska allmänt. Att på alla sätt tillita sin skog,
utan beräkning af tillgången för framtiden och utan någon åtgärd lill åter
växtens
befordrande, eller att bruka skogen, såsom borde den utrotas, är en
gammal vana hos allmogen, som mängden envist vidhållit, oaktadt den menliga
följden deraf, skogens betydliga aftagande, länge varit insedd och erkänd.
Isynnerhet har det ständiga svedjandet, gemenligen på svag och bergig mark,
för alt vinna en enda liten rågskörd, och fällandet hvarje år af massor unga
träd till stör, såsom stängselämne, verkat skogsödande.
De flesta bruks- och bergverks-ägare samt possessionater iakttaga dock en
bättre hushållning med sina skogar; och äro äfven vid åtski 1 lige större bruksegendomar
systematisk skogshushållning genom Forstman, med hänsigt till
skogarnes bestånd för verkens framtida bebof, införd.
Uti trädvarurörelsen, som under de lern åren näst före 1848 med oafbrutet
stigande priser å alla skogseffekter lifligare än någonsin tillförene i
Wermland bedrifvits, inträffade berörde år ett oförväntadt afbrott. Det stillastående
i handel, som samma års politiska hvälfningar i Frankrike och flere
andra Europeiska Länder medförde, hade lill följd, att de till export ämnade
och beredde trädvaror icke kunde under de tvänne åren 1848 och 1849 föryttras,
och blefvo först 1850 i någon mån samt till nedsatta priser afsättlige.
Oaktadt således konjunkturen för rörelsen var den tiden långt ifrån gynsam,
skeppades dock sistnämnde år från Länets hamnar 11,523 tolfter sågblockar,
6,223 stycken bjelkar och sparrar samt 121,856 tolfter plank och bräder; ett
förhållande, som åtminstone visar svårigheten att beräkna Lillgångarne i Wermlands
vidsträckta skogar, hvilka man långt derförinnan ansett ytterligt medtagne.
Sannolikt är emellertid alt en någorlunda allmän, om äfven ringa förbättring
i skogsbushå 11 ningen, eller endast återväxlens befrämjande genom att
ungskogen skyddas, skulle inom få tiotal af år betydligt öka dessa tillgångar
och aflägsna farhågorna för skogsbrisl.
12
Bergsrörelsen. Under de ifrågavarande 3:ne åren har jer nr» alrnsbry lii ingen
varit verkställd i det antal grufvor, alla belägne inom Philipstads bergslag,
samt med den arbetsstyrka och den malmfångst, som här nedan upptagas:
Ar 1848
Antal grufvor.
Gri
arbt
3
3' d
oq -c
"O
i "
3 1
lfve-
tare.
>
cr
CD
Qi
p
Brutne,’
,malm-  tunnor.
Plock-
och
vask-
malm-
tunnor.
79
74
81
63
63
65
819
738
667
66,775
71,666
82,883
40.516
49,355
53,364
„ I849
» 1850
Summa
eller i årligt medeltal
234
78
191
63
2,224
741
221,324
73,774
143,235
47,745
Malmbrytningen har således varit i ett ganska starkt stigande, då den
under dessa Irenne åren ökat sig med omkring 16,100 tunnor bruten och 12,800
tunnor plock- och vaskmalm. Nordmarks, Persbergs och Nykroppa grufvor
hafva lemnat de största qvantileterne; och har malmfångsten från Långbans
grufvor varit i tilltagande, men i Tabergs ofta hindrad af ras.
Någon annan förbättring vid grufvebrytningen och hvad dertill hörer har
under tiden icke blifvit införd, än begagnandet af gutta-percha i stället för
läder uti pumparne till vattenuppfordringsverken. Varaktigheten af delta nya
ämne finnes hafva öfverstigit all förväntan, och utbytet torde tvifvelsutan
medföra en ekonomisk vinst.
Tackjernstillverkningen bar drifvits vid 33 inom Philipstads bergslag och
Uddeholms bruksdistrikt varande hyttor eller masugnar, hvilka alla likväl icke
hvarje år varit i gång, utvisande nedanstående tabell förhållandet härmed:
Blåsande
hyttor.
BlAsnings-  tid med
fridygnen.
Kall-
och
fridygn.
Tackjernstill-  verkning enligt
ägarnes
uppgifter.
Tionde tack-  jern.
Gjutgods in-  beräknadt i
förestående
tillverkning.
St.
Dygn.
tim.
Dygn.
tim.
Sk®
L®
®
Sk®
L®
®
Sk®
L®
®
Ar 1848
» 1849
» 1850
27
25
26
3,837
3,630
4,039
22
18
3
215
268
217
6
20
17
98,628
97,702
110,670
17
3
12
17
17
4
1,216
1,694
1,934
9
21
15
1
4
1,593
1,290
1,520
23
11
15
3
Summa
eller årligt medeltal
78
26
11,507
3,835
19
701
233
19
307,001
102,333
7
18
4,845
1,615
19
5
4,404
1,468
8
18
13
Med nära 10,000 SkU. öfverstiger berörde medeltal af lackjerns- och gjutgodstill
verkningen det af samina tillverkning under näst före 1848 förflutne fern åren.
Då en tunna malm erfordras för hvarje skeppund tackjern och de 102,000
Sk&„ som enligt förestående tabell i årligt medeltal blifvit 1848, 1849 och
1850 tillverkade, således medtagit ett lika tunnlal malm, visar sig för denna
tid ett årligt öfverskott i malmfångsten af cirka 19,000 tunnor, hvilket öfverskott
dels och till största delen algått till hyttorna i Carlskoga bergslag och
dels utgör inventarium.
De mekaniska förbättringar, som under tle sednare åren blifvit vid hyttorne
införde, såsom goda biåsverk, varmluft-apparater, krossverk och vattenformer,
hafva fortfarande ansetts ändamålsenlige samt kommit i allmännare
bruk; och denna gren af jernhandteringen kan sägas hafva fortfarande, ehuru
småningom, skridit framåt, särdeles hos de lackjernstillverkare som tillhöra
ståndspersonsklassen, hvaremot tidens förbättringar nu, såsom tillförene, af bergsmännen
trögt emottagits. Enligt de speciella uppgifterne till bergmästare-embetet
kan tillverkningen för dygn beräknas vid ståndspersonernes hyttor till
21f å 38 SkU. saint vid bergsmansbyttorne lill 15 å 23 Sfcft'; och hafva malmerne
lemnat (rån 47 till 51 procent jern öfverhufvud samt blott på ett enda
ställe 33 procent.
Det tillverkade gjutgodset har utgjorts af gröfre stöpen för hammarverkens
behof, kokkärl och kakelugnar. Endast vid den Uddeholms bolag tillhörige
Sunnernohytlan och vid det lill Gustafsfors bolag lydande Lennartsfors
bruk tillverkas machinerier och svårare gjutgods.
Med stång- och ämnes- samt manufaklurjerns-tillverkningarne har sig så
förhållit som följande tabellariska uppställning visar:
Härdar.
Stång- och ämnesjcrns-  tillverkningen
Frälse-
smide.
vid härdar
med oin-  skränkt
smidesrätt.
vid härdar
med bestämd
smidesrätt.
belopp privile-  gieradt smide.
Hammar
skatten
Manufaktur-
tillverkning.
ken eller
blooms.
Liar.
st.
Sk®
L®
®
Sk®
L®
®
Sk®
L®
®
Sk®
L®
®
SktC
l®
®
Sk®
L®
®
Sk®
L®
®
Tolfter.
År 1848 . .
» 1849 . .
» 1850 . .
243
244
241
2.568
2.568
2.568
15
15
15
—
34,282
51,957
64,787
2
11
10
10
15
82,084
61,319
55,500
11
18
1
11
4
91,486
73,019
61,806
5
15
1
10
1,253
1,245
1,260
ii
3
1
9
6
9
15,082
15,014
18,651
11
8
16
15
4
9
737
250
1
3
10
5
500
237*
Summa
728
7,706
5
—
151,026
14
15
198,904
9
16
226,312
1
10
3,758
16
4
48,748
16
8
987
4
15
737*
i årligt ine-)
deltat j
242
2,568
15
—
50,342
4
18
66,301
9
19
75,437
7
3
1,252
18
15
16,249
12
2
493
12
7
368
14
Häraf inhemtas, att, under det härdantalet varit nära oföräudradt, har
s m i d esq v a n ti te Le n vid härdarne med oinskränkt smidesrätt stigit på, förenämnde
3:ne år till nära dubbelt belopp eller från 34,000 till 64,000 skeppund, men
åter minskats med 26,500 skeppund vid härdar med bestämd smidesrätt; och
är det sannolikt att man öfvergår inom kurt till begagnandet af den oinskränkta
tillverkningsrätten för alla härdar.
Lancashire smides-methoden har oafbrutet vunnit ett större antal idkare,
och om det äfven torde blifva svårt för dem, att alltjemt bibehålla ett för sådant
smide passande tackjern, samt att med fördel kunna afsätta denna sin
kostbarare fabrikation, röjer dock förhållandet ett alfvailigt bemödande hos
handteringens idkare att förbättra sine tillverkningar, hvilket genom ett allmännare
införande af bättre biåsverk jemväl blifvit ådagalagdt.
Den största delen af manufakturen utgöres af spik och stål, hvarförutan
endast svartsmide! vid Stjernfors bruk, ett af Uddeholms bolags verk, hörer till
detta slags tillverkning.
Enär Fagerbergs grufva, Elfsjöfors masugn och Gustafsströms bruk äro
belägna i Wermlands Län, så har malmfångsten af grufvan, äfvensom tillverkningarne
vid masugnen och bruket, intagits uti förestående tabeller, ehuru denna
grufva och dessa verk tillhöra Nya Kopparbergs och Lindes, men icke Wermlands
bergmästaredöiue.
För ädlare metallers beredande äro endast Wermskogs silfververk och Jans
O
brohults
kopparverk under de ifrågavarande åren drifne.
Vid det förra eller Wermskogs silfververk hafva blifvit uppbrulne:
Ar 1848 ur Gerdsjö och Wegebohls grufvor 5,945 centner malm
» 1849 ur d:o d:o d:o 3,764 » »
» 1850 ur d:o d:o d:o 2,940 » »
Tillsammans 12,649 centner malm,
eller i årligt medeltal 4,216J centner blyglans.
Häraf, äfvensom af den så väl förut befintlige som under åren fallne skorsten,
äro med nödige tillsatser tillverkade:
År 1848 .... 2,088 lödige marker 4 lod bergfint silfver
» 1849 .... 688 » »11 » » »
»1850.... 563 » » 10» » »
Tillsammans 3,340 lödige marker 5| lod bergfint silfver,
eller i årligt medeltal 1,113 lödige marker 7| lod bergfint silfver.
15
Malmfångsten vid berörde grufvor har således, efter hvad det förestående
visar, varit i starkt aftagande; och för verkets framlida fortgång lår för det
närvarande några goda utsigter ej förefinnas.
Jansbrohults kopparverk, som är grundadt på de malmer, hvilka kunna erhållas
ur grulvor, belägne i Gunnarskogs socken, har sålunda blifvit bedrifvet, att
År 1848 uppbrötos 564 SkU. malm, som gåfvo 5 SkU. — LU. 15 U.
» 1849 » 150 » » hvilka dock
ej genom smältning samma år tillgodogjordes.
» 1850 bar någon grufbrytning ej skett, men
deremot blifvit tillverkade 6 » 7 » 1 »
Tillsammans 11 Ski%. 7 LU. 16 U.
bergsvigt garkoppar.
Och fönnäles alt detta kopparverk snart kommer att alldeles nedläggas.
Fabriker, bruk och öfrige näringar, hvilka icke höra till bergsrörelsen. De
fleste så beskaffade inrättningar i Länet äro salu- och lego-sågar, hvilka 1850
utgjorde 175 stycken. Den år 1848 alldeles hämmade afsättningen af de till
utförsel ämnade trädvaror och svårigheten att under de nästföljande åren återbringa
denna afsättning i gång, förorsakade väl någon minskning i tillverkningarne
desse år; men de flesta sågverksägare bade timmer i förråd samt arbetare
att sysselsätta, och fortsatte derföre planktillverkningen, i förhoppning om
en blifvande bättre konjunktur för deras rörelse, en förhoppning, sorn numera
äfven synes förvandla sig till verklighet.
De Irenne i Länet befintlige glasbruk, nemligen Liljedahls i Grums härad,
Sölje i Gillbergs härad och Eda eller Emterud i Jösse härad, hafva fortfarande
varit drifne med ett antal arbetare af 32 till 39 vid det första, 20 till 24
vid det andra och 57 till 81 vid det tredje; och uppgingo glastillverkningarnes
vid dessa bruk sammanräknade värden, år 1848 lill 108,542 R:dr, 1849
till 123,754 R:dr och 1850 lill 130,688 R:dr. Vid Eda glasbruk bar tillverkningen
alla åren varit störst, och är den för det sistnämnde eller 1850
uppgifven till ett värde af 68,973 R:dr.
Ett i Nyeds härad år 1847 anlagdt pappersbruk, Blombacka benämndt,
har likasom det äldre Gullsby pappersbruk under de följande 3:ne åren varit
i gång, med begagnande af 8 arbetare vid det förra och 11 till 21 arbetare
16
vid det sednare. Tillverkningarne vid bägge dessa bruk äro i värde beräknade,
år 1848 till 11,899 R:dr, 1849 till 12,826 R:dr och 1850 till 13,328 R:dr.
Vid det repslageri, som blifvit inrätladt i Arvika socken af Jösse härad,
har tillverkningen bestigit sig i värde, år 1848 till 5,765 R:dr, 1849 till 4,405
i i /-»
R:dr och 1850 till 2,455 R:dr; och voro derstädes sysselsatta (örsta året 6,
andra året 4 och tredje året 3 arbetare.
På landet i gång varande garfverier voro år 1848: sex med 14 arbetare,
1849: åtta med 15 arbetare samt 1850: tretton med 36 arbetare; och är
värdet af deras tillverkningar under sisla året uppgifvet till 13,808 R:dr.
Färgerierne å landet drifvas egentligen endast för allmogens behof.
Binäringar. De ännu allmännast begagnade och mest lönande binäringar
äro kolning samt körslor för bergverken och bruken; och ehuru trädvarurörelsen
i det hela anses vara en af provinsens hufvudnäringar, utgöra likväl i
de orter, der den mest bedrifves, vissa arbeten dervid, såsom timmerutdrifnine
och flottning, hvika arbeten timmer-ägare icke kunna med eget tjenstefolk
verkställa, en binäring för en del af allmogen och arbetsklassen.
Allmogen i Fryksdahls härads nedre tingslag och en del af Kils härad
fortfar alt på andra orter, både inom och utom Länet, hemta fortfarande be
tydliga
biförtjenster genom dess skicklighet i timring, snickring, byggnaders
uppförande och odlingsarbeten; och sysselsätter sjöfarten på Wenern och båtfarten
på Länets många vattendrag med dertill hörande lastnings- och lossningsarbeten
ett ej ringa antal arbetsfolk.
Tjärubränningen har under de år, hvarom fråga nu är, varit såsom tillförene
flerestädes idkad, men icke i tilltagande mån, eller så att den tor någon
ort blifvit en väsendtlig binäring.
Jagt och fiske hafva väl ock förblifvit näringsgrenar, men sällan eller för
få idkare af särdeles lönande beskaffenhet.
Handel har varit idkad å landet med allehanda förnödenhelsvaror och
Länets produkter, hvaribland spanmål till betydliga qvantiteter, enär denna
artikel kunnat från de södra delarne af provinsen afsättas och i andra åter
såsom bergslagen, Elfvedahls och Fryksdahls härader samt till bruken måste
köpas alla år huru än skörden utfallit.
Landthandlande eller de som, enligt den i nåder fastställde Handelsordningen
af den 22 December 1846, erhållit tillstånd till handel på landet i
öppna salubodar utgjorde 1850 ett antal af nittioåtta. Att från dessa salubodar
en större mängd öfverflödsvaror och en större tillgång på bränvin blifvit
bland
17
bland allmogen spridd, än hvad hos densamma förut funnits, är ostridigt;
men det återstår för landlboen alt vänja sig se försäljningsbodarne utan att
köpa hvad han ej behöfver, eller all lära sig öfvervinna tillfällets lockelse.
Handtverkerier på landet. Eldigt inkomne uppgifter funnos 1850 på landsbygden
301 handtverkare och gerningsmän i allehanda handteringar med 169
arbetare. Af desse handtverkare voro 74 skräddare samt 167 skomakare.
§ 4.
Till förbättrande af land- och vatten-kommunikationerne i Länet hafva,
under de 3:ne år som denna underdåniga berättelse omfattar, nedannämnde
arbeten blifvit, dels såsom förut började, fortsatte, och dels företag ne, nemligen;
а) Det vägbyggnadsarbete, hvilket till omläggning af nära 2 mil utaf landsvägen
emelian Högboda och Lerhols gästgifvaregårdar i Jösse härad år 1845
företogs samt de Irenne derpå följande åren fortsattes, har sedan Eders Kongl.
Maj:l under den 14 Augusti 1848 i nåder tillåtit ändring i den för arbetet
först fastställde plan, blifvit 1849 fullbordad. Det härtill nådigst beviljade
statsanslaget utgjorde 10,750 R.dr, motsvarande f af kostnadssumman enligt
upprältadt förslag, men vid arbetets utförande har kostnaden betydligt öfverstigit
förslaget.
O O
б) Den omläggning af landsvägen emellan Brattfors gästgifvaregård och Philipstad,
som med ett nådigst lemnad t statsbidrag af 8,614 R:dr börjades år 1846,
är, sedan Eders Kongl. Majrt den 13 April 1850 dertill i nåder beviljat ett
ytterligare anslag af 1,160 R:dr, fulländad; och har, till särdeles lättnad för
trafiken och för forslingen af de tunga bergslagseffekter och varor sorn der
föras, genom denna omläggning vunnits en ganska jemn, endast en mil lång
väg, i stället för den ganda fem fjerdingsväg långa samt, i anseende till derå
varande många och branta backar, särdeles svåra vägen emellan nämnde orter.
c) Efter del Eders Kongl. Maj:t den 29 Maj 1848 nådigst bifallit 2:ne sökta
ändringar i arbetsplanen för de med ett i nåder beviljadt statsanslag af 2,127
R:dr 30 sk. 10 rst., år 1847 företagne backomläggningar å allmänna vägen inom
Svanskogs socken, hafva äfven dessa arbeten blifvit fortsatte och till slut
bringade.
d) Det arbete med försänkningars och floltverks anbringande vid Clarelfvens
strand inom Carlstads socken, för atl förekomma skadan å der löpande
landsväg genom elfvens flöden, och till hvilket arbete jemte en redan år 1847
Berättelse öfver Wermlands Län för åren 1848—1850. 3
18
fullbordad backomläggning inom Grafva socken, etl statsbidrag af 1,750 R:dr
varit i nåder beviljadt, bar likaledes blifvit fortsatt och af vederbörande distrikt-chef
afsynadt.
e) Anläggning af en jernväg för hästkraft af en mils och 2,000 alnars längd
emellan Sjöändans lastageplats vid Bergsjön inom Warnums socken och staden
Christinehamn. I ändamål att underlätta transpoi terne dels af de betydliga
qvantiteter Lack- och stångjern samt andra brukseffekler, som föras från Philipstarls
bergslag på vattendragen till Sjöändan och derifrån landväg till Christinehamn
för skeppning till bruken i Westra Wermland, Dahlsland och Götheborg,
dels ock af de varor, spanmål, sill, salt och andre förnödenheter,
som samma väg forslas från Christinehamn till bergslagen, bildades i Fastings
marknad Ar 1847 ett bolag med ett tecknadt aktiebelopp af 100,000 R:dr
Banko för anläggande af förenämnde jernbana; och sedan Rikets Ständer vid
1848 års riksmöte för arbetets befordrande beviljat bolaget ett lån af statsmedel,
stort 66,666 R:dr 32 sk. Banko mot 6 procents årlig ränta, hvaraf 2
procent i amortering, har denna anläggning blifvit företagen och så fortgått,
att jernbanan i September månad 1850 till begagnande öppnades. I anseende
till banans lutning behöfver dragare eller kork raft derå endast användas vid
uppfraktandet af gods från Christinehamn, samt ett mindre stycke närmare
lastageplatsen vid nedfraktandet derifrån; och hafva de fördelar af jernvägen
redan visat sig, alt kostnaden för transporten emellan nyssnämnde ställen af
ett skeppund jern kunnat nedsättas från 16 sk. till 9 sk. 4 rst. Banko och i
förhållande derefter för andre varor, alt mera skyndsamhet och säkerhet vunnits
i forslingen, samt att flera tusende kördagsverken årligen besparas och
kunna komma jordbruket tillgodo. Roslnaderne för jernvägsanläggningen med
jordersältningar och inköp af j-dels hemmanet Sjöändan tdl faktori bestego sig
vid 1850 års slut till 147,226 R:dr 25 sk. 7 rst. Banko.
f) Anläggning af en jernväg, 13,225 alnar lång, inom Kihls härad emellan
lastageplatsen^ Frykstad vid sjön Fryken och Lyckan vid Clarelfvens strand.
Då forslingen öfver detta ed af det jern och de träd va ror, som från bruken
och sågverken i Frvksdahls härad och derintill belägne orter nedgå på den 8
mils långa sjön Fryken samt å Clarelfven till Carlstads hamn för att skeppas,
och af tackjern, spanmål samt köpmansgods, som derifrån åter till de folkrika
tråk terne omkring Fryken afsändas, varit med många olägenheter förenad, såsom
beroende af väglag och större eller mindre tillgång på körare, hvarjemte
Clarelfvens floden samt vidriga vindar ofta hindrat båtfarten A detta vattendrag,
bildades i ändamål alt lätta trafiken emellan sjön Fryken och Carlstad
19
ett bolag år 1848 med 100,000 R:dr Banko aktieteckning, för anläggning af
omformälde jernväg samt anskaffande af ett ångfartyg till båtars bogsering oell
passagerarefrakt å Clarelfven. Efter det Eders Kongl. Maj:t i nåder beviljat
bolaget ett låneunderstöd utur handels- och sjöfarts-fonden af 50,000 R:dr
Banko, mot 4 procents årlig ränta och med vilkor att kapitalet återbetalas
med en tiondedel årligen efter de fem första årens förlopp, samt Eders Kongl.
Maj:t jemväl den 9 Februari 1849 nådigst fastställt reglor för bolaget, under
benämning af Fryksstads Jern vägs-Aktie-Bolag, börjades samma år anläggningen
af jernbanan och fortsattes så, alt den redan om hösten kunde till begagnande
upplåtas, och var ett jernångfartyg med 50 hästars kraft i Maj månad
1850 af bolaget anskafFadt, samt derefter på sommaren i verksamhet satt med
lastbåtars bogsering å Clarelfven, emellan Carlstad och lastageplatsen Lyckan.
De som förut baft inkomster af båtfart och forsling å denna linie ansågo sig
väl i sina intressen förnärmade af de nya kommunikations-inrättningarne, hvilka
således äfven fingo sine motståndare och i synnerhet gjordes försök att tillintetgöra
behofvet af ångbogseriugs-fartygel; men allt mer och mer hafva dessa
inrättningars gagn och ändamålsenlighet trädt i dagen. Vid 1850 års slut
uppgingo utgiflerne för jern vägsanläggningen med jordersättningar till 79,973
Ridr 1 sk. 5 rst. Banko, hvarförutan ångfartyget kostat 27,491 R:dr 20 sk.
samma mynt.
g) Omläggning af fem backar å allmänna vägarne inom Wäse härad, af
hvilka backar 2:ne voro belägne å landsvägen emellan Carlstad och Christinehamn;
varande detta arbete, hvartill Eders Kongl. Majit täckts i nåder anvisa
ett statsbidrag af 1,550 R:dr Banko, år 1849 påbörjadt och 1850 fortsatt.
h) Anläggning af en jernväg, 5,250 alnar lång, emellan sjöarne Långban och
Yngen i Philipstads bergslag, för alt lätta transporten af de tunga effekter, som
på denna väg för bergverken och bruken i bergslagens norra del och WesterDalarne
framforslas. Utförandet af arbetet har ett i orten uppgjordt bolag
med tecknadt akliebelopp af 18,000 R:dr Banko sig åtagit, hvarjemte Eders
Kongl. Majit den 10 Juli samma år nådigst beviljat bolaget lill understöd
härvid eli lån utur handels- och sjöfarls-fonden af 12,000 Ridr Banko med
vilkor, att 4 procents årlig ränta derå erlägges och att kapitalet återgäldas
med en tiondedel årligen efter förloppet af fem år från den tid då lånet
utfallit.
Delta arbete skulle, enligt bolagets åtagande, vara fullbordadt inom 1851
års utgång; och öppnades banan för tratiken den 9 Juli samma år.
20
i) En kanalbyggnad, Tabergs kanal benämnd, emellan Tabergs grufvor och
Sandsjön inom Nordmarks socken af Philipstads bergslag; af hvilken kanal
med en bestämmande sluss byggandet, efter Distriktchefen, Majoren och Riddaren
Oliveeronas derför uppgjorde plan, företogs i Mars månad 1848 och
fulländades 1850 på Uddeholms bruks-bolags enskilda bekostnad. Genom delta
arbete har en beqväm båtled, af f-dels mils längd, blifvit öppnad att begagnas,
j stället för 1 mils backig och svår landväg, vid fraktandet af malm från
Tabergs och Nordmarks grufvefält till de på §-deis till 3 mils afstånd från
Sandsjön belägne, nämnde bolag tillhörige Mokärns, Ulles- och Uddesholmshyltorne,
samt vid utförseln af Räms bruks tillverkningar. Kanalens bela längd
utgör 7,850 alnar, dess bottenbredd från 10 till 30 fot och vattenhöjd 3,75 fot;
och är slussens längd emellan portarne 72,5 fot, minsta bredd 10 samt vattendjup
på trösklarna 3,25 fot. Detta arbete bar blifvit utfördt med 72,757?
effektiva dagsverken och kostat, inberäknad en jordersältning af 573 R:dr, i
sin helhet 59,321 R:dr Banko. De lastbåtar, sorn å kanalen begagnas, draga,
då de lastas till 3 fots djupgående, 100 å 110 skeppund.
k) Den mätning af sjön Wenern, som redan år 1844 påbörjades för upprättandet
af nya sjökort samt ny beskrifning öfver detta vattendrag, till hvilket
mätningsarbete Eders Kongl. Maj:t nådigst beviljat och till disposition af
direktionen för segelfartens förbättrande på Wenern ställt anslag att utur handels-
och sjöfarts-fonden utgå med 5,000 R:dr Banko årligen i fem år från
och med 1844 till och med 1848, med 4,000 R:dr hvardera af åren 1849
och 1850, samt med 4,784 R:dr 34 sk. 3 rst. Banko under 1851, har varit
oafbrutet fortsatt de 3:ne åren, hvarom fråga nu är, och kunnat 1851 till slut
bringas. Otillförlitligheten af de äldre sjökorten uppenbarade behofvet af den
förnyade mätningen, hvars resultat bör blifva säkra sjökort och fullständig beskrifning
öfver den mycket beseglade insjön.
/) Genom Seffle sluss- och kanal-bolags försorg äro de, i förening med kanal-anläggningen
företagne muddrings-arbeten uti Byells och ofvan befintlige vattendrag
till segelledens förbättrande derstädes fortsatte under ifrågavarande åren.
§ 5.
Politisk Författning.
Kammarverk. Då den sista underdåniga feinårs-bei ättelsen afgafs, hade Länet
l,768f?2-dels förmedlade hemman eller mantal, hvilket hemmantal förblifvit
oförändradt.
21
Sedan dess äro med behörigt tillstånd 2:ne tullmjölqvarnar med 3 par
stenar anlagda.
En naturlig följd af folkökningen är bemmansklyfningens fortgång, hvilket
ock besannas af det förhållande, att antalet hemmansägare i Länet år 1847
utgjorde 15,267 och 1850 åter 15,484; dock torde det sålunda på få år ökade
antalet hafva uppkommit förnämligast genom det att större possessioner öfvergått
från färre till flere mans ägo och i mindre mån genom små hemraanslotters
ytterligare styckning. Oftare än förr hafva väl under denna tidrymd
hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande förekommit frågor om årlig afgälds
bestämmande för afsöndringar från hemman af jordlägenheter under full äganderätt
eller med viss besittningstid; men derföre kan ej antagas att så beskaffade
afsöndringar skett till större antal än under föregående åren, emedan de, som
förvärfvat sig besittningsrätt till hvarjehanda lägenheter, sällan härförinnan sökt
laga säkerhet för bibehållandet dervid.
Från och med år 1848 till och med år 1850 har Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
uppå vederbörlige ansökningar utfärdat förordnande för landtmätare
till verkställande af 878 laga skiften och 106 andra förrättningar.
Statsbidrag. Den betydliga skiljaktighet i ägovidd och godhet, som ofta
förekommer inom detta Län, hemmanen emellan, göra att det ena drager lättare
än det andra de åsätta grundräntorne samt tionden; och den omständigheten,
att olika persedlar ingå i de särskilda hemmanens jordeboksränta, verkar
ej sällan alt när denna ränta, i följd af högre markegång, stegras mycket
för ett hemman, förblifver den låg och nära oförändrad för ett annat.
Sedan man vid många jernbruk begagnat sig af den medgifna oinskränkta
smidesrällen, har hainraarskatten i någon mån okat sig; men som tionden af
bruken och bergverken blifvit uti den till 1843 och 1847 års underdåniga
femårs-berättelse hörande tabell i en summa för alla fem åren uppförd och
åter uti tabellen, sorn åtföljer denna berättelse, enligt föreskrift, endast för ett
år eller 1850 upptagen, kan någon jemförelse emellan dessa summor icke äga
rum. Efter bergsfogdens uppgift utgjorde hammarskatten för år 1848 ett belopp
af 18,361 R:dr 43 sk. 11 rst. och 1850 deremot 20,015 R:dr 47 sk. 6 rst.
Kronoutskylderna hafva vid uppbördsstämmorne inom öslra och medlersta
delarne af Länet lemligen jemn t influtit; hvaremot inom Norr-, Westeroch
Söder-Sysslets fögderier reslantierne vid summariska räkningarnes afgifvande
den 1 Maj alla år, under en längre tidrymd, uppgått till sådane belopp,
alt restransakningar der masi hållas; och efter den år 1848 inträffade stagnation
i trädvarurörelsen ökades reslerne ännu mer och visade sig en större
22
svårighet att indrifva krono-iantonie i de trenne sistnämnde fögderierna, men
i synnerhet uti Nordmarks härad af Söder-Sysslets fögderi, der allmogen med
ett svagt jordbruk sällan har annat än skogseffekter att i penningar förvandla.
Politi. Uti tillsynen öfver lagarnes efterlefnad samt att vaka öfver ordning
och säkerhet biträdes Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i städerne af
magistraterne och å landet af fem kronofogdar och sjutton länsmän. Denna
fåtaliga, inom en vidsträckt provins spridda och med många, väsendtligt skiljaktiga
göromål strängt sysselsatta kronobetjening måste också ofta till deras
utförande anlita fjerdingsmännens medverkan. Denna sednare eller fjerdingsmans-befattningen
besörjes af hemmansägarne i tur och med årligt ombyte
inom de flesta socknar; men på åtskilliga orter äfven af vissa personer under
längre tid, efter öfverenskommelse.
Sockne-nämnderne å landet hafva visat sig alltmer och mer verksamma
hvar i sin ort att befrämja sedlighet och ordning samt att handhafva helsovård
och kommunernas ekonomiska angelägenheter.
Uti de i Länets alla församlingar inrättade folkskolor har undervisningen
fortgått; och hafva, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 20 Januari 184-7
samt den 9 Januari 1849, under de ifrågavarande 3 åren nio församlingar i
Wermland åtnjutit bidrag med sammanräknade 1,253 R:dr 16 sk. Banko till
sine folkskollärares aflönande.
Sedan längre tid tillbaka har Länet fortfarande för helsovården anställde
4 provincial-läkare, hvarjemte finnes inom Näs härad en läkare, som häradets
invånare aflöna, och vid Uddeholms bolagsverk en bruks-läkare, hvilken njuter
lön af bolaget; dock hafva bägge dessa enskilde läkare skyldighet att, i fall af
behof och efter Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes uppdrag, förrätta provincial-läkaregöromål
inom de orter der de vistas.
Å de uti Länet varande 2:ne lazaretts- och kurhus-inrättningar, den ena
i Carlstad, för hvilken Länet, med undantag af Fernebo och Nyeds härader,
utgör distrikt, och den andra i Philipstad, för nyssberörde bägge härader,
har följande antal sjuke nedannämnde år vårdats, nemligen:
k Carlstads Lazarett och Kurhus.
År
1848 . . . .
... 324
174.
»
1849 . . . .
... 335
239.
»
1850 ... .
... 417
234.
23
JÅ Philipstads Lazarett och Kurhus.
År 1848
98 14.
» 1849
106 11.
» 1850
104 15.
Roslunden för sjukvården å Carlstads lazarett och kurhus år 1850 uppgick
till en summa af 10,520 R:dr 4 sk. 3 rst. Banko.
Angående fångvården bör i underdånighet nämnas, att det nya med celler
inrättade länsfängelset härstädes, hvilket sedan Juli månad 1847 varit för sitt
ändamål begugnadt, lemnat tillfälle till handhafvande af en ojemnförligt bättre
ordning och noggrannare vård om fångarne i alla afseenden, än som uti det
gamla, trånga och osunda länshäktet kunnat åstadkommas. Yäl hafva någre
försök lill rymning ur cellfängelset gjorts, men utan framgång och under de
flere åren äro endast tvänne fångar för oskick i fängelset extra judicielt bestraffade.
Antalet fångar, sorn under nedannärnnde år uti länsfängelset förvarats,
utgjorde:
För stöld och
andre för-  brytelser.
Försvarslösa
och transport-  fångar.
Bysättnings-
fångar.
Summa.
Män.
Q, vinn.
Män.
Qvinn.
Män.
Qvinn.
Män.
Qvinn.
230
234
282
34
25
45
77
50
55
19
17
13
3
8
13
310
292
350
53
42
58
Summa
746
104
182
49
24
952
153
Ar
»
»
1848
1849
1850
Genom Eders Kongl. Majlis nådiga bref af den 19 November 1846 har
Wermlands Provincial-Bank för andra gången erhållit förnyad oktroj på tio
års tid, räknad från den 1 Juli 1847; och medelst en ständigt iakttagen omsorgsfull
förvaltning har denna anstalt varit särdeles gagnelig, icke allenast
för detta Län och dess flere näringar, utan äfven för en slör del af Elfsborgs,
i hvars residens-stad, Wenersborg, banken har ett afdelnings-konlor inrältadl.
Det i Länet bildade bolag till försäkring af hus och lösegendom å landet
emot eldskada, och för hvilket Eders Kongl. Maj:t den 11 Mars 1843 i nåder
fastställt reglemente, har sedan den 14 i samma månad och år varit i verk
-
24
samhet. Försäkringarne hos detta brandstodsbolag uppgingo den 14Marsl85i,
eller för år 1850 till en summa af 15,640,240 R:dr Banko; och utgjorde delägarnes
afgifter till ersättande af timade brandskador samt förvaltningskostnaderne
tre skil lingar fyra runstycken för hvardera af åren 1848 och 1849 samt
fem skillingar för år 1850, å hvarje 100 R:dr af deras ansvarighetsbelopp.
Sedan fråga uppstått om bildande af en hypotheks-förening emellan jordägarne
i Wermland, och denna fråga varit förberedande behandlad vid sammanträden
med nämnde jordägare den 18 Juli 1849 och den 18 Februari
1850, samt dertill utsedde komilerade uppgjort förslag till reglemente för
föreningen, är sådant reglemente af Eders Kongl. Maj:t den 13 Juli sislberörde
år* i nåder fuststäldt; men föreningens lånerörelse vidtog försl det följande
året 1851.
En institution, af välgörenheten grundlagd, som redan i flere år, under
namn af Wermländska Barnvårds-Föreningen, gagnat provinsen, torde här äfven
böra omnämnas. Efter inbjudning af åtskilliga fruntimmer i Carlstad
bildade sig år 1845 en förening för uppfostran och förbättring af ovårdade
och vanartade barn. Vid sammankomst den 1'7 Februari 1846 antog föreningen
stadgar, hvarigenom den för sig bestämde att verka till ett allmännare
intresse för vården om barns moraliska uppfostran bland de fattigare klasserne
samt alt förskaffa nödig vård och christlig uppfostran åt såväl sådane barn,
hvilka, i saknad af föräldrar och hem, icke tillhöra någon kommun, som ock åt
sådane, hvilka gjort sig kända för någon vanart; och skulle de barn, som blefvo
föremål för föreningens så beskaffade omsorg, öfverlemnas till vård af personer,
som med ädla tänkesätt, gudsfruktan och menniskokärlek förenade en för
ändamålet tillräcklig bildning, hvarjemte åt annan skicklig person borde uppdragas
att tillse de vanartige barnens moraliska förbättring. Samma år 1846
började föreningen sin verksamhet och upptog samt inställde hos fosterföräldrar
till omvårdnad, det omförmälda året tre, 1847 två, 1848 tre, 1849
fyra och 1850 likaledes fyra, eller tillsammans sexton barn, af hvilka ett 1850
aflidit, tvänne från sina fosterföräldrar afvikit och fyra erhållit platser såsom
tjenstehjon, sedan de hunnit till de år och den stadga, att föreningens omsorg
om dem kunnat upphöra; och hade föreningen således vid 1850 års slut nio
barn under sin vård. Den genom bidrag af föreningens medlemmar sammariskjutna
fond, på hvilken, jemte årsafgifter, föreningen slödde sine åtgärder,
utgjorde då 5,452 R:dr 42 sk. 11 rst. Banko.
Såsom
25
Såsom underafdelningar af denna institution äro föreningar af fruntimmer
bildade i Carlstad och i Philipstad, för att uti dessa samhällen verka till en
sorgfälligare barnavård inom den fattigare klassen.
§ 6.
Städer.
Carlstad. Stadens befolkning utgjorde 1850: 3,502 personer, af hvilka
2,184 voro mantalsskrifne samt 346 manspersoner idkat eller haft sysselsättning
och utkomst vid stadens egentliga näringar, handel och handtverkerier.
Handeln bedrifves icke blott med kram och allehanda andre köpmansvaror,
hemtade från Götheborg, Stockholm och flere andre inrikes orter, utan äfven
i betydlig mån med spanmål, som uppköpes dels från Länets södra delar,
dels från Westergöthland och Östergöthland, dels ock understundom från
utrikes orter, samt afsättes till provinsens norra trakter, hvilka alltid, huru än
skörden utfaller, äro i mer eller mindre behof af sådan tillförsel.
De jerneffekler, som från bruken i Kihls, Fryksdahls, Elfvedahls och en del
af Nyeds härader föras till stadens våg, och de träd varor, som från dessa orter
ankomma till stadens hamn för att vidare skeppas till Götheborg eller till
sågverk, gå i handel emellan producenter och exportörer eller emellan trädvaruoch
sågverksägare, utan medverkan af stadens handlande, som endast taga del
i bestyret med varornes skeppning.
Är 1850 emottogos å stadens våg för afförande till Götheborg 40,481 SkUé.
stång- och manufaktur-jern; hvarjemte samma år från Carlstads hamn skeppades
29,361 tolfter plankor, 15,878 tolfter bräder och bakar, 7,194 tolfter
sågblockar samt 1,146 stycken bjelkar.
Med stadens handlande och skeppsredare tillhörige 15 fartyg om 459
lästers drägtighet är sjöfart idkad, dermed 41 personer varit sysselsatte, och
hvaraf årliga förtjenslen beräknats till 2,000 R:dr. Till befraktning af personer
och gods hafva dessutom de sednare åren 2:ne ångfartyg gjort reguliera
turer emellan Stockholm, Carlstad och Götheborg samt ett tredje emellan Christinehamn,
Hulls lastageplats, Carlstad och Götheborg.
Ä stadens donationsjord, bestående af 5|-dels mantal, odlas säd, men isynnerhet
, foderväxter.
En klädesfabrik, tvänne tobaks- och snus-fabriker samt ett bäjerskt ölbryggeri
finnas inom staden. Vid klädesfabriken, hvars tillverkning under
Berättelse öfver Wermlands Län för åren 1848—1850. ^
26
förenämnde 3:ne år i årligt medeltal uppgått till värde af 24,416 R:dr, hafva
22 fullvuxne personer och 9 barn varit sysselsatta. Vid de tvänne andra fabrikerna
är arbetet drifvet med 21 fullvuxne personer samt 18 barn, och tillverkningarne
likaledes per medium bestigit sig i värde till 52,245 R:dr årligen.
Utom stiftets gymnasium och en elementarskola, finnas i staden 2:ne dess
enskilda undervisningsanstalter, nemligen en vexel-undervisnings-skola, som varit
kostnadsfritt begagnad af 260 till 270 barn, samt en flickskola, uti hvilken 40
till några och 50 flickor äfven kostnadsfritt blifvit undervisade i åtskilliga
handaslöjder, såsom sömnad, strumpstickning, spillning och väfnad.
Uti stadens fattighus njuta 25 fattiga och orkeslösa husrum, underhåll
och vård; hvarförutan under sednare åren 25 äldre fattighjon och 52 värnlösa
barn varit utackorderade hos välkändt folk på landet till försörjning och
uppfostran på bekostnad af stadens fattigvård. Ett icke ringa antal mindre
arbetsföra personer erhålla dessutom af fattigvården understöd i mån af behof.
Tillförseln i staden af landtmannaprodukter är, utom vid de årliga frimarknaderne,
ganska inskränkt.
Enligt redogörelsen för Carlstads sparbanks förvaltning 1850, voro vid berörde
års slut på 2,495 motböcker insatte 300,688 R:dr 14 sk.; och utgjorde
bankens hjelpfond vid samma tid 34,486 R:dr 11 sk. 1 rst. Banko.
Christinehamn. Denna stad hade år 1850 en folkmängd af 1,949 personer,
af hvilka 1,212 voro mantalsskrifne. Dess hufvudsakligaste näringar bestå
i handel, handtverkerier och sjöfart; hvarjemte genom den större frimarknad,
Fastingsmarknad benämnd, som härstädes årligen uti Mars månad hålles,
beredes staden en, för dess bestånd och förkofran väsendtlig inkomst af hushyror
och stånd-afgifter, oberäknad fördelen af den större penninge-cirkulation,
som är en följd deraf, att liqvider då vanligen uppgöras för spanmål, som under
föregående vinter blifvit till bruken och bergverken levererad, samt att
försäljningar äfven i marknaden ske af tackjern och en del af provinsens exportabla
jern- och träd-effekter.
Handeln idkas med tackjern, hvaraf under sednare åren vanligen 40,000
lill 45,000 skeppund från Philipstads och Carlskoga bergslager, samt till en
mindre del från hyttorne i Nerike afytlrats till bruken i vestra Wermland
och å Dahlsland; med spanmål, som, hemtad från Westergöthland, Nerike och
Östergöthland, eller upphandlad på stadens torg, afsättes till bergslagerne och
Dalarne, samt med viktualier, kram- och specerivaror.
27
Af allmogen i orten införas till staden å tvänne bestämda torgdagar i
hvarje vecka säd och allehanda andra landtmannaprodukter att försäljas; och
är denna tillförsel isynnerhet betydlig höst- och vintertiden.
Stadens fartygsägare förrätta fraktfart med 11 fartyg af 5,900 skeppunds
drägtighet; och har derjemte i flere år ett ångfartyg verkställt bestämda resor
emellan Christinehamn, Hults lastageplats, Carlstad och Götheborg.
Från stadens metallvåg och den derunder lydande Hults lastageplats
äro årligen till Götheborg skeppade omkring 41,000 skeppund stång- och manufaktur-jern.
Den till staden hörande jord, som utom skog och betesmark utgör 642
tunnland, fördelad på 298^ tomter, har under mera än 100 år gått i köp
stadens invånare emellan, och besittes följaktligen af nu varande innehafvare
med full äganderätt. Den gagnas i cirkulationsbruk sålunda, att den endast
är till Udel besådd och till f-delar liggande i träde och vall. Skogsmarken
är mycket stenbunden samt återväxten af den numera medtagne skogstillgången
långsam.
Ett boktryckeri och en tobaksfabrik hafva under sednare tiden blifvit i
staden inrättade.
För allmänna undervisningen finnas i staden en skola eller pedagogi med
2:ne lärare, hvilken 1850 varit begagnad af 46 lärjungar; en folkskola, Nilssonska
folkskolan kallad, för omkring 120 barn och en flickskola, bevistad vanligen
af 32 flickor.
Ändamålsenligheten af den år 1847 gjorde reglering af stadens fattigvård,
enligt hvilken fattighjonen äro fördelade emellan underhållsgifvarne till försörjning,
har under den förflutna tiden bekräftat sig och vunnit ett allmännare
erkännande.
Uti stadens sparbank utgjorde år 1850 summan af insattsmedel 52,000
R:dr samt reservfonden 1,746 R:dr, allt Banko.
För stadens räkning påbörjades år 1849 uppmuddring af en segelränna
till 9 fots djup under sjön Wenerns lägsta vattenyta, från hamnen i Warnumsviken
intill staden, dit fartyg endast vid ovanligt högt vatten förut kunnat
uppgå; och har delta arbete, hvartill Rikets Ständer vid 1848 års riksdag
beviljat ett lånebidrag af 24,000 R:dr Banko, så vida fortgått, att muddringen
till f-delar kan anses vara verkställd.
Grunden till en ny kyrka för staden är äfven lagd, men byggnadens vidare
fortsättning har måst inställas intilldess de dertill erforderliga betydliga
qvantiteter murtegel hinna anskaffas.
28
Till anläggningen af den här ofvan i underdånighet omförmälda jernvägen
emellan Sjöändans lastageplats och Christinehamn hafva stadens invånare genom
deras deltagande i aktieteckningen för vägen i betydlig mån bidragit.
Philipstad. Folkmängden derstädes beräknades år 1850 till 1,219 personer,
hvaraf '798 skattskrifne och 421 befriade. Oaktadt de äldre föreskrifterne
för stadens fundation, hvilka afsågo att förekomma stadens tillväxt på den
omkringliggande bergslagens bekostnad, blifvit genom nådigt förordnande den
13 Augusti 1835 upphäfde och de angående bosättningar och burskaps vinnande
i rikets städer allmänneligen gällande stadgar äfven för Philipstad fastställde,
har dock invånarnes antal der i staden sedan år 1842 ökat sig endast
med 110 personer.
Handeln drifves der med tackjern, som, hemtadt från bergslagen, afsättes
till bruken i Länet, samt med spanmål och andra köpmansvaror, hvaraf staden
och bergslagen hafva behof.
En högre apologistskola med treune lärare och en folkskola, i hvilken
vexelundervisnings-metoden begagnas, utgöra stadens undervisnings-anstalter;
och finnes der äfven en bergs-skola, under bergmästarens i Wermland tillsyn.
Staden har jemväl en sparbank, hos hvilken vid 1850 års slut voro insatte
80,634 R:dr 43 sk. och hvars reservfond vid samma tid besteg sig till
4,014 R:dr 41 sk.
Arvika köping hade år 1850 en folkmängd af 622 personer, deraf 435
skattskrifne och 187 befriade.
Handel idkas derstädes med spanmål och allehanda köpmansvaror; och
har under de sednare årens seglationstider ett ångfartyg gjort regelmässiga turer
emellan köpingen och Götheborg.
Den år 1847 i köpingen inrättade folkskola har fortfarande varit i gång.
§ 7.
Angående skördarnes beskaffenhet samt andre händelser och omständigheter,
hvilka inverkat på Länets invånares eller vissa klassers ekonomiska ställning
under de trenne år, som denna berättelse omfattar, får jag slutligen i
underdånighet anföra följande:
Endast det första af dessa åren var sädesskörden i provinsen god. De
bägge andra utföll der åter mindre gynsamt; och år 1848 samt 1849 förstördes
potatisglödan till en stor del af torr-rötan. Flerestädes, men isynnerhet
-
29
het uti Fr.yksdahis härads öfre tingslag, skadades vårsäden äfven det sistnämnda
året af långvarig väta och frost, så alt denna säd Lief slomalad och otjenlig
till utsäde; och då det påföljande våren visade sig att talrika obemedlade
jordbrukare der i orten icke mäktade förskaffa sig dugligt sädeskorn lill sin
jords besående, såg Länsstyrelsen sig föranlåten alt hos Eders Kongl. Maj:t i
underdånighet anhålla om understöd åt dem till afhjelpande af detta behof;
för hvilket ändamål Eders Kongl. Maj:t täcktes under den 20 April 1850 1
nåder anvisa 5,000 R:dr Banko af allmänna medel, att genom Länsstyrelsen utlemnas
i räntefria lån till de behöfvande församlingarne, emot menigheternes
gemensamma ansvarighet för återbetalningen med en tredjedel vid hvardera af
uppbördsstämmorne åren 1851, 1852 och 1853.
Under de näst före 1848 förflutna fem åren fortgick träd varurörelsen
med årligen stigande priser å dessa varor samt tilltagande liflighet, och jernverksägare
hade äfven i Irenne år från och med 1845 en temligen lönande
och jemn afgång å sina tillverkningar; men med den stockning i verldshandel»
som inträdde vid utbrottet af de politiska oroligheter, hvilka år 1848 skakade
Frankrike och flera andra Europeiska länder, afstannade helt och hållet exporten
af jern och trädvaror. Afsättningen af jern började väl åter, ehuru i
ringa mån, sin gång om hösten nyssnämnde år och ökade sig under de bägge
följande åren, men till nedtryckta priser och således med knapp behållning
för producenlerne; hvaremot stora partier för utförsel tillverkade trädvaror
lågo år 1848 och 1849 osäljbara, hopade vid hamnarne och å upplagsställen,
och vunno först år 1850 efterfrågan, samt i någon mån afsättning.
Dessa för sågverks- och träd varuägare isynnerhet menliga förhållanden
föranledde Länsstyrelsen att hos Eders Kongl. Maj:t i Mars månad nyssberörde
år i underdånighet göra framställning om behofvet för dem af ett större lån,
för att icke blifva nödsakade till deras förlust skynda med behållningarnes
föryttrande innan förtroendet i handeln fullt stadgat sig; och behagade Eders
Kongl. Maj:t i följd deraf den 15 i samma månad i nåder tillåta att 100,000
R:dr Banko af handels- och sjöfarts-fonden fingo under samma års fastingsmarknad
genom Länsstyrelsens och åtskillige af densamma tillkallade possessionaters
åtgärd utlemnas i lån lill sågverks- och trädvaruägare på sex månaders
lid, emot fem procents ränta och godkänd säkerhet. Detta låneunderstöd bidrog
i icke ringa mån dertill, att bemälde närings-idkare kunde under året
fortsätta sin rörelse, för hvilken utsiglerna då efter hand ljusnade; och har
lånesumman med upplupen ränta äfven blifvit i rätter ordning återbetald lill
den fond, hvarur summan utgått.
Berättelse öfver Wermlands Län för åren 1848—1850. 3
30
Så väl landtmännen som idkarne af provinsens andre större näringar,
jern- och trädvaru-handteringarne, hafva således under de ifrågavarande åren
fått röna mer eller mindre känbara motgångar, hvilka äfven å vissa orter haft
inflytande på och försvårat arbetarens och den mindre bemedlade jordbrukarens
utkomst; men dessa motgångar synas dock lyckligtvis icke hafva inom
någon klass rubbat välståndet, der det förut funnits.
Carlstad å Landskansliet den 31 December 1851.
H. F. OLDEVIG.
C. 0. de Frese.
A. Andersson.
T AII Eli Ii för Landet inom Wermlands Län för åren 184U oell 1850.
Krono-Skatte-Säterier
Frälse-Säterier . . .
Rå- och Rörs-Hemman
Frälse-Hemman. . .
» Hyttor . . .
Frälse-Skatte-Hemman
Krono-Hemman , .
Krono-Skatte-Hemman
Dito särskilde Bergsmans-Hemman eller Hyttor
Militie boställen
Dito indragne till Kronan
Civila boställen
Ecklesiastika boställen af Skatte- och Krono-Hemman .
Dito dito af Hyttor eller Bergsmans-Hemman
Dito dito af Skatte-Torp och Lägenheter .
Rckognitions-Skogs-Hemman
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar med flera lägenheter
ej under något hemmans ränta äro inbegripne: Frälse . . .
Dito dito dito Skatte . . .
Dito dito dito Krono . . .
Dito obebvggde
Oskattlagde, bebyggde dito, deraf Ryttare-, Soldat- och Båtsmans-lor
Backstugor ....
utan ma
st. med särskild i
Bebyggde lägenheter, afsöndrade från hemm
Dito på viss tid eller lifstid . . .
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter
ränta äro inbegripne: Skatte
Tull-mjölqvarnar med 402 par stenar
Tull-sågqvarnar, grofbladige
Dito finbladige .
Husbehofs-mjölqvarnar, deraf 70'
Ilusbehofs-sågqvarnar
Stampar ....
Kopparhammare
Stångjerns-verk . .
Amnes-hammare
Masugnar ....
Jernmanufaktur-verk
Glasbruk ....
Pappersbruk . . .
Tegelbruk....
Garfverier ....
Färgerier ....
f särskilda
TakskifTerbrott .
Repslagerier . .
Gästgifverier . . ,
Krogar ....
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Diverse onera och allmänna besvär . . . .
slag
af särskilda slag, som ej under något
n under
orde
stane
äganderätt
oken uppförd
062
ntal, som
fa
remm
Hemmantal.
3
-
0
a
1
Mantal
1
w»
14H
259il§é
1
65fM
21
1QA SS2 SSS
34
36
AA 1 1 1 80 6
/j4T 552 32(1
Mantal
1
94}}
16
0704.2 05
25S1J
1
66^1
2»
lOj
34
39}}
3
5
131
VMM
Summa
1,768m
g
<
O <-t
o w
—• o
«t
3
os:
3.3,3
as: ro
" 2-
3* 2-
05 2
St.
13
13
171
42
128
2,934
1,091
95
68
7
183
162
13
1,208
17
33
1
107
9
33
115
3
2
13
n
9
3
1
97
Utsäde af
T:r
71-
104
3
?
151
i
290»
221
7
22
l,S07TVWk I 6>7/‘7l 541<
T:r
7
914
127}
1,616
10
498
12
7,8321
236
188
n
68
288
4
14
53
7\
2
249
1
5
T:r
1
226
24
267
5
96
4
2,388
30
50
19
98
154
12,138J| 3,225}
T:r
45
5,759
675
8,532
15
3,180
75
46,199
2,052
1,305
6
510
2,110
10
55
15
56
595
158
25
1,410
5
50
72,842
T:r
2
320
29
313
53
1
2,317
49
10
lil
T:r
144
1
27
14
699
154
74
30
3,205 1,039 29,077
T:r
10
1,359
179
2,931
10
1,56.
46
18,166
1,800
381
4
131
462
10
13
20
27
350
38
20
1,440
45
33
40
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
B
T:r
2
413
33
2,348
6
94
2
1,555
87
42
158
>■
4,740
T:r
42
6,582
848
10,830
72
3,106
80
41,4881
1,760
1,149
11
465
2,036
32
93
26
341
51
12
1,485
5
25
T:r
3
774
81
987
25
322
144
8,826
150
201
80
500
974
T:r
138
19,843
1,894
28,328
60
8,621
245
126,222
8,160
3,852
24
1,598
7,4 J 9
40
180
60
188
2,310
614
75
4,590
13
120
T:r
1,218
85
939
192
3
7,769
148
36
l‘)0
T:r
2
432
19
617
24
101
5
2,690
53
304
64
10
20
T:r
60
7,702
1,119
13,110
70
10,406
267
115,886
11,200
2,206
21
733
2,694
70
91
140
133
2,220
256
120
8,735
270
188
160
Underhållna Kreatur.
70,539j| 12,069}! 214,594! 10,820 j 4,100gI 177,857
St.
3
682
76
1,242
4
489
11
8,917
340
149
49
263
3
7
2
3
154
29
124
1
St.
4
727
55
880
3
106
7
1,803
60
134
2
64
271
6
12
6
7
56
141
96
St.
18
• 2,712
362
5,322
16
2,066
51
31,443
1,372
600
8
264
1,018
11
28
20
35
349
86
1,525
6
40
B
3
crc
St.
5
906
lil
1,712
6
651
18
12,416
154
240
3
80
377
4
21
15
11
156
36
1,237
12,5501 4,3131 47,352 18,168
St.
20
2,922
431
5,810
20
2,904
41
48,546
1,400
730
3
297
1,219
8
11
40
27
474
72
2,443
14
80
St.
4
983
103
1,441
3
483
15
15,501
286
214
1
80
377
2
9
7
11
126
12
348
3
12
St.
60
95
5,153
65
10
23
Uppskattadt
värde.
et
&•-
n
el
v
ei
Bevillning efter 1848 års Förordning.
Efter 2:dra Artikeln.
Efter Irsta
Artikeln. Efter 2 till Efter 8 till
och med och' med
7 g. 30 g.
a
36
10
67,512 20,021
R:dr
10,000
1,203,703
103,425
2,185,569
2,000
600.814
17,341
10,440,437
707,397
268,601
1,750
94,430
352,998
7,028
7,110
23,080
24,400
99,716
30.814
1,468
7,415
79,693
57,095
388,296
250,247
118,143
6,500
16,612
2,667
4,368,277
76,593
7,800
793,845
85,800
15,333
19,696
31,500
23,750
2,475
3,750
5,457 22,537,568
R:dr
3
622
85
2,250
1,202
12
10,007
997
172
61
245 2 4
4
14
16
213
66
1,167
409
87
135
79
40
3
2
491
6
207
35
10
13
13
1
3
96
782:38
R:dr
' 116
| 13
i 6
! 41
397
44
3
278
1,563
25
94
19,565' 8
220
2,847
16
12
33
R:dr
20 j
2,829
236
5,339
1,588
39
21,440
1,776
5
21
1
46
69
226
77
41
164
523
133
1,137
722
411
31
45
10
10,001
213
27
2,058
235
55
42
88
75
11
9
125
94
1,694
51,667
4 t
l
to
to
20 9
8 1
10 2
14 t
_L
i
I .
I2] —
12 —
23 | 2
13 11
32
to
10
Efter 37 §.
Bränvins
brännings
afgift.
Summa.
R:r: s. | r.
11
4 2
10
27
10 9
26
31
Ständiga Räntor.
Jordcboksoch
HcmmantalsRänta.
i Krono-lionde
Afrad.
Manlals
penningar.
Gernings
ören.
Rrdr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
Rrr
s.
r.
Rrdr
s.
r.
R:dr
s.
1*.
R:r
s.
r.
—
23
12
—
69
4 0
—
—
14
—
—
3
32
—
-
-
—
-
—
87
24
—
—
—
—
4,339
20
8
7,921
43
9
—
—
—
—
—
—
735
—
—
—
—
—
—
—
735
—
—
—
—
23
—
357
40
10
—
—
—
—
—
—
83
4
—
—
—
—
—
—
83
4
—
—
—
3,052
47
8
10,661
19
G
680
3 7
4
3,837
9
G
123
2
11
1,869
10
—
—
—
—
—
—
6,510
17
9
—
—
—
—
6
2 4
—
—
—
—
—
—
-
30
—
—
—
—
—
—
36
—
—
—
—
735
—
3,566
44
9
652
20
—
1,382
1 1
—
384
4
—
939
44
—
—
—
—
—
—
3,351
31
—
—
—
—
9
45
4
61
33
5
128
47
10
44
8
—
33
20
—
13
2 4
—
—
—
—
—
—
220
3
10
—
—
—
13,201
9
9
45,105
4 2
2
67,799
4 I
G
17,884
2 4
3
13,294
4?
8
10,743
20
—
2
3 2
—
—
—
109,725
21
5
—
—
—
47
37
—
2,865
21
1
112
36
—
585
1 7
—
—
-
896
—
—
—
—
—
—
—
1,524
5
—
—
—
—
451
31
032
21
—
2,082
18
4
347
2 2
—
407
as
—
166
28
—
—
10
—
—
—
3,004
2 G
4
553
5
o
18
-
28
1 1
8
10
22
—
5
t 2
—
—
44
13
8
230
43
G
2
4
341
19
1
930
2 0
9
163
12
—
127
22
-
75
8
—
—
—
—
—
—
1,296
14
9
—
—
—
165
14
8
2,006
43
5
2,049
1
G
209
24
3
375
—
—
990
44
-
—
—
—
—
—
2,924
21
9
—
—
—
—
30
4
7
—
—
—
—
—
—
6
28
—
—
—
—
—
—
6
28
—
—
—
—
—
110
—
7
7
—
—
—
—
—
—
29
IG
—
—
—
—
—
—
29
10
—
—
—
—
—
-
50
13
8
388
39
10
21
40
7
131
19
3
4
32
—
—
—
—
■—
—
546
35
8
“
'
_
85
9
8
3
41
4
60
—
20
12
—
—
—
—
—
—
84
5
4
—
-
—
0
—
475
4 0
1 1
571
2
9
1,015
2
—
12
30
—
246
20
—
—
—
—
—
—
1,845
G
9
—
—
—
10
35
—
162
10
4
157
30
11
323
4 G
—
—
—
94
28
—
—
-
—
—
—
576
8
11
—
—
—-
—
6
—
—
202
30
—
130
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
332
30
—
—
—
—
—
1,223
12
—
—
—
44
8
—
—
—
1,335
12
—
—
—
—
—
—
1,379
20
—
—
—
—
_
—
573
4 2
—
—
—
—
—
—
—
449
20
—
—
—
—
—
—
449
20
—
—
—
—
14
42
625
133
1,272
30
2 3
13
2
1 1
6
2,545
47
4 1
—
—
—
—
—
194
.
40
—
—
—
—
—
—
124
6
40
4 7
8
—
—
—
_
8
9
5
45
460
0
4
199
—
—
—
—
—
-
—
3,210
45
1
—
-
—
_
—
801
8
10
2,203
30
—
—
—
—
—
108
12
—
—
—
—
—
—
2,311
42
—
—
—
—
—
—
451
28
1,058
30
—
—
—
—
—
65
1 2
—
—
—
—
—
—
1,123
42
—
—
—
—
—
—
—
48
40
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
48
40
4
—
—
31
12
10
34
42
G
34
42
G
—
—
48
IG
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
4
12
—
—
—
—
—
—
—
3
12
—
—
—
—
—
—
3
12
—
—
—
—
_
10,493
4
1
—
—
16
47
—
-
589
12
—
—
—
-
20,015
47
G
20,615
10
6
—
—
—
—
—
213
44
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
33
4 1
4
—
—
—
—
—
—
33
24
—
—
—
—
15,755
28
1 1
15,789
4
1 1
—
—
—
—
—
2,265
34
10
—
—
—
—
—
—
331
10
—
—
—
—
—
—
331
IG
—
—
—
—
_
—
270
12
—
—
—
—
—
—
—
48
—
—
—
—
—
—-
—
—
48
—
—
—
—
—
—
—
65
3 0
-
—
—
—
—
-
—
14
—
—
—
—
—
—-
—
—
14
—
—
—
—
—
—
—
42
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
101
20
~
—
—
—
—
—
-
15
12
-
—
—
—
—
—
15
12
—
—
—
—
—
—
89
18
—
—
—
—
—
—
21
24
—
—
—
—
—
—
21
24
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
1
24
’
“
1
24
249
—
—
470
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
106
—
—
200
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,697
12
—
—
—
—
—
—
—
928
10
—
33
—
—
—
-
961
IG
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22,505
4
5
96,611
40
1
81,764
28
—
26,082
2
7
15,369
to
2
20,404
20
—
36
—
—
35,771
28
5
179,427
41
2
784
—
8
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
och
andra Inrättningar.
Summa.
Arrende
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Rrdr
3
219
21
9,545
2,493
68
43,515
200
145
13
32
21
57
10
51
67
19
5
18
43
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
R:dr
13
1,041
135
4,986
48
1,132
35
27,621
3,710
507
3
165
1,991
10
16
450
65
80
56
78
24
56,784137
1,202
61
59
16
11
Kapelianers.
18
18
3 7 4
24
44
43,5561 3! 4
Rrdr
6
479
77
2,035
24
609
14
15,070
2,650
160
1
67
690
1
9
4
180
32
43
36
395
5
I
22,628:43
Kyrkobetje
nings.
Rrdr
2
206
29
842
10
282
4
6,143
780
88
29
10
126
2
10
1
1
24
8,625 14 — 74,810
Summa.
Rrdr
22
1,726
243
7,863
82
2,024
54
48,835
7,140
761
4
262
2,691
1
10
10
21
647
105
132
110
78
1,783
68
94
21
15
12 !
Fattigför
sörjning.
Rrdr
40
3,259
465
6,878
20
2,327
60
46,665
4,300
1,343
5
377
1,257
4
16
37
650
125
15
103
2,234
90
70,332 40
32
Skjuts.
Rrdr
42
3,590
15
1,023
19
21,178
3,500
45
188
350
30
29,981 25
Väghållning.
Rrdr
50
2,278
340
6,122
18
2,649
80
41,466
8,220
1,127
2
482
1,339
2
6
440
22
170
64,825
Diverse afgifter,
onera
och allmänna
besvär.
Rrdr
19
1,383
259
6,690
19
2,759
77
23,375
3,694
468
4
343
760
13
50
13
35
982
198
1,293
361
109
37
8
189
17
10
117
47
6
41
8
5
1,352
11
2
315
76
20
25
27
63
7
11
14
839
4,416
9 tö
24
35
35
32
20
12
0
15
1 1
to
13; — | 50,474 it tI 624,032 20
Summa
Stats-Bidrag.
R:dr
s.
246
46
17,525
34
1,812
41
57,861
30
163
2
20,196
45
648
15
179,868
—
31,244
12
7,942
25
291
34
3,492
22
11,126
17
57
40
222
47
634
4
265
39
5,391
3
1,219
15
338
30
4,048
27
1,384
33
1,335
47
240
33
4,730
9
3,241
14
1,667
30
48
40
66
7
61
32
20
36
36,735
47
384
8
15,825
30
3,074
5
415
24
120
39
45
28
141
43
138
4
76
24
501
13
219
4,516
16
4,416
47
5
G
j
o
2
4
9
5
9
11
Carlstad i Landskontoret den 20 December 1851.
Axel Anelersttu.
lill l!trättelsen öfver Wermlands Län för åren 1848—1850.
Ti Ite: Ii Tv för itSdcrnc inom Wermlands Län för åren 1848, 1849 oell 1850.
Carlstads Stad.
Hus, Tomter, Jord etc
Civila boställshus utan jord
Civila Embets- och Tjenstemäns embetsjord
Ecklesiastika boställshus med jord . .
Dito dito utan jord . .
Färgerier
Klädesfabrik
Tobaks- och Snusfabrikör .....
Ångfartyg
■ .
Summa
Christinehamns Start.
Hus och Tomter
Jord
2 Qvarnar med 8 par stenar
1 Såg med 1 blad ....
Garfveri
Färgeri
Ljus- och Tvål- samt Tobaksfabriker
Krogar, Källare och Spisqvarter
Boktryckeri
Gästgifveri
Ångfartyg och andra Fartyg .
st.
191
1
Jord.
Tid
2981
Summa
2
1
1
I
•>
9
1
I
12
Philipstad?* Start.
Hus och Tomter . .
Jord
Qvarn med 4 par stenar
Krogar
Gästgifveri
Summa
Summa Summarum
214
Tid
Tid
428
214 428
2,980
1,12644
3642
1,172*
3,622
2,9801 3,622
094121
3,639
3,639
4,563{4J
4,563{|*
82
Utsäde af
T:r
T:r
32
T:r
32
T:r i T:r
80
48
14
3 i 40
2 48 1
350 —
40
350
78
145
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
18
145
132
152
33
33
T:r
305
305
804
T:r
24
80* 844
600 12
600
12
T:r
543
T:r
543
2291
2292
2,100
2,100
<n
>■
p— i e—
e— ca
Ta
-
lo
41
3 7
38 —
015
^ro
21
1,035
1,368
77
51
230
203
21
1,368
51
203
20
24
35
140
41
24
35
41
391,713
168,595
112,883
119,081
168,595 —
119,081
45
14,625
6,345
519,222
168,595
119,081
6,345
205
128
1,238
337
238
12
60
10
531
497
40
32
6,345
294,022
128
658
497
1,225,375 21 5 349,174 32 4 20,9701201 8 1,595,520 32 5 710 46 — 3,500 1 2 2,655 16
Carlstad å Landskontoret den 20 December 1851.
Axel Anderson.
416 3
99
— 365
99
T:r
468
Underhållna Kreatur.
St.
28
468
1,035
96
77
28
15
St.
245
St.
230
36
20
104
140
Uppskattadt värde.
Hus och
Tomter.
It:dr
065,066
665,066
391,713
31
38
Jord.
R:dr
112,643
906
3,659
Bruk, Manufakturier,
Qvarnar,
Fabriker
m. 111.
Kalr
117,209 18
112,883
14,000
625
Summa.
Kalr
777,710
906
3,659
782,276
391,713
112,883
14,000
625
Stat s
Ii i d
a g.
Bevillning efjer |848 års Förordning.
Efter lista
Artikeln.
K:r
377
38 4
17
377
.'05
18
Elter 2:dra Artikeln.
Jord, Hus,
Tomter,Verk
och Inrättningar.
Hulr
1,003
1,603 17
783
225
28
1
6
20
118
37
Borgerlig
näring.
R:dr
1,283
12
30
300
1,625
531
40
Efter
31 §.
R:r
För Testamenten.
R:dr
365
28
365
Personer,
ej hörande
till viss
näring.
R:dr
5,212
5,212
374
38 8
Efter
3:dje Art.
R:r
Summa.
R:dr
8,842
12
30
301)
9,184
1,898
225
37
1
4
118
10
79
2,404
1,062
238
14
60
10
Bränvins
brännings
afgift.
R:dr
21
21
1,385
281 5 5,728124 | 4| 3| — I — I 12,974
185
Ständiga Räntor.
Jordeboksoch
HcmmantalsRäntor.
R:dr
21
214 21
143
10
153
389140
154
154
160
Krono
tionde.
ILdr
390
390
197
— 197
68
89
157
745
4 0
Mantals
penningar.
R:dr
546
546
303
303
187
43
187
1,036
Salu-accis.
R:dr
40
40
25
44
Summa.
R:dr
936
936
343
203
25
65
546
212
222
89
524
Kostnad
för
rotering.
R:dr
200
I —| 2,007144
200
122
22
2
151
85
85
438
39
29
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
R:dr
5,878
5,878
3,551
18
3,551
1,000
1,000
3j si 10,429
Ivlereci-Statens underhåll.
Pastorers.
R:dr
471
17
471
412
33
Kommini
strars.
R:dr
200
200
225
Kyrkobc
tjenings.
R:dr
160
40
412
300
300
9 1,184
225
100
100
7 525
160
150
Summa.
R:dr
831
150
64
64
374! —
831
788
Fattigför
sörjning.
R:dr
3,915
788 31 4
464
464
2,084
3,915
2,666
2,666
800
800 —
7,382 0
Skjuts.
R:dr
906
906
500
500
1,150
24
Väghåll
ning.
R:dr
631
631
900
Diverse
oncra.
R:dr
3,965
3,965
5,638
37
6
1.150
2,556124
900
800
800
2,331
5,723
754
39
2
10
1
808
10,497
23
Summa
Stats
Bidrag.
R:dr
26,128
12
30
300
26,470
16,410
493
46
1
5
7
30
323
17
113
10 17,447
6,329
500
106
213
21
7,172
51,090
39
32
3 2
34 5
11 6
Till Berättelsen öfver Wermlands Lån för åren 1848—1850.
KONGL MALTS DEFALLNINGSII AF VANDES
uti
tt) c s t m a u l a n ö 0 C ä n
tili
(iOAGL. MAJ:T
i untter tlti nig het afgifna
EMBETSBERÄTTELSE
för åren 1848, 1849 oell 1850.
STOCKHOLM, 1853.
V. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
.
>
-
'
■
. . ■■ r
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Westmanlands Län lör åren 1848, 1849
och 1850.
§ l
lAlnets
allmänna beskaffenhet.
Så väl uti förut afgifna underdåniga Femårs-berättelser, som hufvudsakligen
uti en år 1842, i sammanhang med Topografiska Corpsens karta, under titel
af Topografiska och Statistiska uppgifter om Westerås Län af trycket utkommen
bok finnes Westmanlands Läns allmänna beskaffenhet så fullständigt beskrifven,
att en ny berättelse derom ej kunde innehålla annat än upprepande
af hvad deruti blifvit sagdt. Denna bok jemte en af Lektor Willielm Tham
år 1849 utgifven beskrifning öfver Westerås Län får jag, då Länets allmänna
beskaffenhet ej undergått några väsendtliga förändringar, i underdånighet åberopa,
helst då den skillnad emot förr uti vintrarnes beskaffenhet, som äldre
personer trott sig bemärka, alt nemligen snö mera sällan faller och kortare
tid qvarligger, blott torde vara ett eget förhållande för några få år, som under
andra återgår till hvad förut varit, och icke medfört andra hufvudsakliga olägenheter,
än att bruksägare sett sig föranlåtna att med mera noggrannhet begagna
de färre tider, då släde kunnat användas till framförande af deras effekter.
Mig veterligt har ingen driftig bruksägare deraf blifvit förhindrad i
sin näring. De ende, som dervid måhända trott sig göra några förluster, äro
de bland allmogen, som hufvudsakligen sysselsätta sig med forsling; men för
landets kultur i allmänhet har det visserligen icke varit någon förlust om
forslingen derigenom blifvit förminskad.
De vattenaftappningar samt odlingar af mossar och kärr, för hvilka enligt
min sista berättelse understöd af allmänna medel varit beviljade, och hvilka
icke då redan voro fulländade, hafva nu i det närmaste eller helt och hållet
4
blifvit fullbordade. Utdikningen af Hägervalls och Skarfsta mossar inom
Skultuna socken bar under loppet af år 1850 blifvit i det närmaste fulländad;
vattenafledningen från Julpa myror i Romfartuna socken är fullbordad,
så att den kunnat afsynas med godt vitsord om verkställigheten och nyttan
deraf för framtiden; genom aftappningen af Bredmossen på Snefringe härads
medlersta eller så kallade Bergs allmänning äro nära 400 tunnland bringade
till den fasthet, att marken, genom upptagande af lagg- och korsdiken, skulle
kunna bringas till god skogväxt; utdikningen och aftappningen af Kohlbäcks
mosse och sjö i Arboga socken har blifvit med framgång fulländad; aftappningen
af Mursjön i Wester-Wåbla socken är fullbordad, hvarigenom vunnits
29 tunnland ny från sjöbotten förvandlad samt 243 tunnland förbättrad jord,
hvaraf en stor del redan är odlad och har lemnat god äring; och utdikningarne
inom Hvittinge och Hernevi socknar äro äfven fullbordade, men resultaterne
af dessa företag ännu icke möjliga att uppgifva, ty vidsträckta odlingar
hafva väl blifvit verkställda, särdeles på de områden, som tillhöra Myrkarbo,
Kättbo och Nickbo byar i Hvittinge socken, samt Rönna, Rotbrunna
och Bogårdens byar i Hernevi socken, men den ökade afkastning, som derigenom
uppkommer, kan ännu icke bedömmas, enär odlingarne ännu icke äro fulländade.
Ulan biträde af allmänna medel äro åtskillige valtenaftappningar och odlingar
gjorda, hvaribland här särskildt må nämnas följande:
Å Wirsbo, Seglingsbergs och Ramnäs bruks ägor äro omkring 70 tunnland
skogmark, kärr och myror afröjda och utdikade samt till stor del sädesbärande.
I förening med Bredmossen äro 117 tunnland afdikade på Åsby ägor i
Bergs socken, hvaraf, genom upptagna sidografvar och tegdikning, omkring 50
tunnland nu äro gräs- och sädbärande mark, som gifver goda skördar.
På Wahlsta och Skälby betydliga mossar i Svedvi socken äro ock odlingar
började, en del bärande säd och foder och gifvande god behållning afjodiingskostnaden.
Å Schedvi kyrkoherdeboställes ägor hafva 2:ne kärr eller mossar blifvit
odlade, utgörande 40 tunnland bördig jord.
Den så kallade Tisjön på Wester-Kohls va ägor i Bro socken är i det närmaste
uttappad och en del deraf odlad, äfvensom ett större kärr på Kohlsva
ägor utdikadt och odladt.
5
Flera jordbrukare hafva ock i mindre skala, ofta med biträde af Werinlänningar,
dels verkställt dels påbörjat odlingar af mossar i hagar och af mindre
gräsbärande mark. Hågen för odlingar är allmän och i tilltagande, men
på de liesta ställen är det vattnet, som hindrar desamma. Dess alledande
hindras på många ställen af vattenverken, hvilkas behof af ett visst, genom
lag och öfverenskommelser stadfästadt vattenstånd gör alla försök till vattnets
minskande fruktlösa; på andra hindras det af svårigheten att utan kostnader,
öfverstigande den förmån som afses, finna lämpligt affall för vattnet, men på
de flesta af svårigheten att tillvägabringa öfverenskommelser om delaktigheten
uti kostnaderna, då icke förmånen af bidrag utaf allmänna medel dertill föranleder.
Otvifvelaktigt är att på de flesta ställen, och i synnerhet der större
företag äro i fråga, skulle efter icke alltför lång tid kostnaderna genom ökad
och förbättrad jord snart blifva ersatta, men dels fruktar allmogen alltid kontanta
utgifter som icke genast ersättas, dels uppstå alltid svårigheter då innehafvare
af boställen skola i företagen deltaga, emedan osäkerheten hos dem
om den återstående besittningstiden gör dem med skäl fruktande att ingå uti
kostnader, som måhända icke lemna dem någon afkomsL. Förmånligt för landets
kultur i allmänhet skulle således, enligt min tanke, vara, om vid större
odlingsföretag af t. ex. minst 100 å 200 tunnlands vinning, och hvaruLi flera
ägare mäste deltaga, bidrag af allmänna medel, mera än nu är förhållandet,
kunde påräknas, och alt dervid boställen understöddes med proportionerlig!
större bidrag utan återbetalningsskyldighet, så alt på ena sidan innehafvare!)
icke vore utsatt för faran att förlägga kostnader, för hvilka han icke erhölle
full ersättning, och på andra sidan en efterträdare, hvilken vid ett tillträde i
alla fall har dryga kostnader att bestrida, icke måtte drabbas af en stor utgift
på en gång, hvilken kanske icke gåfve ens honom den beräknade vinsten
inom den tid, på hvilken så beskaffade utgifter enligt författningarne äro beräknade
att amorteras.
§ 2.
invånare.
Inom detta Län utgjorde folkmängden enligt sista berättelsen 94,371
personer. Enligt 1850 års mantalsläugder hade den tillväxt på sätt följande
tabeller utvisa:
6
Antalet efter
sista
berättelsen.
Antalet efter
1850 års
mantalslängder.
Förändring.
Westerås Stad
Sala d:o
Arboga d:o
Köpings d:o
Westerås Fögderi
Strömsholms d:o
Kungsöhrs d:o
Bergslags d:o
Sahlbergs d:o
Wäsby d:o
3,504
3,094
2,087
1,498
14,560
11,161
14,703
16,441
17,414
9,909
3,659
3,151
2,193
1,514
14,634
11,289
14,815
16,452
17,653
10,090
+ 155
+ 57
+ 106
+ 16
+ 74
+ 128
+ 112
+ 11
+ 239
+ 181
Summa
94,371
95,450
+ 1,079
Af den sålunda uppgifna folknummer!! 95,450 personer åro:
Westerås Stad . .
Sala d:o
Arboga d:o ....
Köpings d:o . . .
Westerås Fögderi
Strömsholms d:o .
Kungsöhrs d:o . .
Bergslags d:o . . .
Sahlbergs d:o . . .
Wäsby d:o . . .
Summa
Betalande mantalspenningar.
Befriade från mantalspenningar.
Summa.
Mankön. Qvinkön. Mankön. Qvinkön. Mankön. Qvinkön.
949
796
542
391
3,631
2,787
3,633
4,506
4,526
2,561
1,342
1,074
811
516
4,233
3,153
4,370
4,498
5,289
2,979
605
565
392
281
3.237
2.580
3,316
3,561
3,777
2,206
24,322 28,265 20,520
763
716
448
326
3,533
2,769
3,496
3,887
4,061
2,344
,343
1,554
1,361
934
672
6,868
5,367
6,949
8,067
8,303
4,767
44,842
2,105
1,790
1,259
842
7,766
5,922
7,866
8,385
9,350
5,323
50,608
52,587
42,863
95,450
7
Af denna under 3 år tillkomna folkökning, 1,079 personer, belöper:
a) på städerna
334
på landet  745 ^ g^g
b) på mankönet  601
på q vinkönet  478 | g>jg
De ifrån mantalspenningar befriades antal är minskadt med 109
De betalandes antal är ökadt med 1,188
Skilnaden gör 1,079.
Härvid anmärkes att ibland de ifrån mantalspenningar befriade äro upptagne
icke allenast alla personer under 17 år, utan ock gemenskapen af armeen.
Fördelad på 3 år stiger hela denna folkökning till 359 å 360 personer
per år.
I allmänhet torde orsakerna till denna folkökning vara desamma, som
finnas anförda i 1838 års berättelse, nemligen det fortfarande fredslugnet,
hufvudnäringarnes fortgående förkofran, de tidiga giftermålen hos tjenstehjonsklassen
samt mängden af oäkta barn.
Ingen annan farsot än smittkopporna bar träffat Länet, och de personer
som deraf dödt äro så få, att man icke kan taga dem uti någon särskild beräkning
utöfver den vanliga mortaliteten.
Sedligheten kan icke anses hafva undergått någon särdeles märkbar förändring
under den korta tid denna berättelse omfattar, likväl kan man snarare
anse att den förbättrats än försämrats, i synnerhet hvad bränvinssupandet
angår, hvartill hufvudsakligen bidrager att det nu mera än förr anses såsom
skamligt att vara af starka drycker öfverlastad.
För landet finnas inrättade 81 fasta och 30 flyttbara folkskolor, hvaraf
likväl 1 fast och 3 flyttbara skolor, såsom tillhörande Fellingsbro socken, äro
gemensamma för detta och Örebro Län. I dessa lil skolor undervisas omkring
6,760 Länet tillhörande barn. I allmänhet skicka föräldrarne villigt
sina barn i skolan och se gerna att de blifva undervisade, men skolornas verkan
på folkupplysningen kan ännu icke bedömmas, då ännu inga af dem som
genomgått desamma kunnat träda i verksamhet såsom fullväxta personer, och
i öfrigt skolornas gagn så betydligt beror på det sätt, hvarpå den undervisning,
barnen fått, begagnas under den vigtiga tidpunkt af deras lefnad då de
beredas till den helida nattvarden.
O
8
Några särdeles framsteg har icke näringsfliten gjort, ehuru den i allmänhet
kan anses vara snarare i tilltagande än aftagande.
På välmågan i Länet hafva miss väx terne åren 1844 och 1845 icke kunnat
undgå att menligt inverka äfven för åren 1848, 1849 och 1850, då återbetalningarna
af de lån, hvilka af Eders Kongl. Majit nådigst beviljades och
då räddade provinsen, till en del sträckte sig äfven till dessa åren. Dertill
kommer att skördarne under samma år varit ganska medelmåttiga och att
potatissjukan varit iner eller mindre herrskande. Afven hafva flera konkurser
af personer, lill en del med betydlig rörelse, skadligt inverkat på kreditförhållandena
och åtminstone för en tid hämmat rörelsens liflighet i vissa delar af
provinsen. Då allt detta oaktadt alla undsättningsskulderna från missväxttiden
blifvit till sista runstycket fullständigt liqviderade, kronoutskylderna utgått
snarare med mindre än större restantier än förr, och utmätningarnes antal
icke varit i något märkbart stigande, torde likväl kunna slutas, att en icke
obetydlig ekonomisk styrka finnes hos provinsen, föranledande till den förhoppning
att, om blott några år få förflyta utan förnyade missväxter, en
verklig välmåga skall finnas hos den besutna delen af provinsens invånare och
i allmänhet hos alla dem, som äga stadigt näringsfång och sköta det med alfvar
och omtanka.
Tillgången på arbetare har i allmänhet varit temligen jemn, och den
som ordentligt aflönat sitt folk har icke saknat dugliga tjenare. Markegångspriset
på dränge-dagsverket har alla 3 åren varit 21 sk. 4 rst. Banko, men på
olika orter inom Länet har priset på ett sådant dagsverke varit mycket olika,
och på ett och annat ställe, i synnerhet i och invid städerna, till och med
öfverstigit 32 sk. Banko.
§ 3.
Näringar.
Bland Länets näringar är jordbruket otvif velak tigt den förnämsta. Intresset
för dess ändamålsenligare och förbättrade bedrifvande stiger uppenbarligen
med hvarje år. En stor del possessionater och någre af den förmögnare
allmogen hafva redan inrättat cirkulationsbruk, och de flesta jordbrukare hafva
börjat, ehuru många i ganska ringa skala, alt genom såning af gräsfrö, mest
klöfver och limothej, bereda sig ökade fodertillgångar. De olika åkerbruks
methoder,
9
methoder, som i Länet liufvudsakligast brukas, finnas beskrifne i den år 1844
afgifna berättelse, men äro på mångfaldigt sätt modifierade; och ehuru den
urgamla methoden, att låta ena hälften af jorden ligga i träde och blott beså
den andra hälften, ännu fortfarande utgör den allmännaste hufvudgrunden,
torde numera få ställen finnas, der den i sin fulla stränghet tillämpas, då
oftast antingen någon del af trädesjorden begagnas till foderväxter eller rotfrukter,
eller åtminstone de nyodlingar, som i större eller mindre skala på de
flesta ställen blifvit gjorda, utgöra undantag från det gamla trädesjordssystemet.
Det torde icke heller vara just önskvärdt att den mindre bemedlade
åkerbrukaren hastigt och tvärt öfvergår från en åkerbruksmethod, som länge
vid d ess hemman varit följd, lill en annan som så hufvudsakligen skiljer sig
från den förra, som det egentliga cirkulationsbruket från det vanliga trädesbruket.
Ofta händer under en sådan öfvergång att ringa eller ingen inkomst,
ja till och med rena förluster drabba brukaren, hvilka väl sedan måhända
under kommande år fullt kunna ersättas, men den mindre bemedlade kan ej
invänta denna lid, utan blifver förstörd om han icke årligen af jorden erhåller
den inkomst, sorn erfordras för hans familjs uppehälle och hans närings
fortfarande drift. Ehuru således, enligt min öfvertygelse, äfven för mindre
åkerbruk ett afpassadt cirkulations-bruk är lämpligt och det som lemnar den
bästa netto-inkomsten, anser jag det vara ganska riktigt, att öfvergången dertill
endast sker småningom vid mindre hemmansdelar. Ett undantag härifrån
torde likväl kunna äga rum, då nemligen vid laga skiften en utflyttande får
betydligt ny jord och i alla fall måste förändra åkerskiftena. I sådant fall är
det en ren besparing för framtiden att vid samma tillfälle tillvägabringa förändringar,
och han får då begagna odlingshjelpen såsom ett förlag lill sitt
understöd till dess jorden kommit i sin fulla ordning. Ägde han vid sådana
tillfällen fullt skickliga personer att vända sig till för erhållande af upplysningar
om jordens rätta indelning, det minst kostsamma sättet för fuktighetens
ledande från densamma, och det lämpligaste cirkulationssätt att på samma
lokal använda, skulle haus kostnader snart vara ersatta.
De sädesslag, som inom provinsen begagnas, äro desamma som förr, nemligen
hvete, råg, korn, ärter, blandsäd och hafre. Hvad proportionen deln
emellan angår, sä har kanske odlingen af hvete och hafre tilltagit, den förra
på den egentliga åkerjorden och den sednare i synnerhet på nyodlingar, sådan
jord som någon lid varit igenlagd till foderväxter, och naturlig äng, som börjat
visa alltför svag gräsväxt.
Berättelse öfver Westmanlands Län för åren 1848—1850. 2
10
Odlingen af potates har betydligt aftagit i anseende till den sjukdom,
som å densamma varit rådande. Åren 1848 och 1849 var denna rotfrukt
deraf svårt angripen, men 1850 års skörd var i allmänhet derifrån befriad.
Förhållandet med odlingen af lin, hampa och humla, har varit detsamma
som enligt sista berättelserna.
Trädgårdsskötseln är mycket försummad och drifves i allmänhet icke på
något ordnadt sätt annat än vid städerna och herregårdarna; dock saknas icke
anledning till den förmodan, att äfven den börjar att hos allmogen vinna
mera intresse, ehuru ännu i ganska ringa skala.
Dels genom de årliga täflingsplöjningarna, dels oek genom Länets landtbruksskola
har kännedomen om förbättrade åkerbruksredskap blifvit spridd.
Sådana begagnas också till större eller mindre del hos många af Länets possessionater
och några af allmogen, men i allmänhet afskräcker ännu anskaffningskostnaden
de flesta af den sednare från deras begagnande, ehuru ganska
mångå inse deras gagn. Tröskverk äro deremot ganska allmänna. På herregårdarna
äro de fasta och endast att begagna på stället; men i öfrigt finnas i
ganska mångå socknar flyttbara tröskverk, som föras från det ena hemmanet
till det andra och hvarmed, emot viss betalning för deras begagnande, grödan
ganska hastigt aftröskas.
Ett fortfarande förtroende har visat sig för Länets landtbruksskola vid
Julpa i Romfartuna socken. År 1849 vidtogs i organisativt afseende dermed
den förändring, att Landthushållnings-Sällskapet blef dess principaler och Hushållnings-Sällskapets
förvaltnings-utskott direktiou öfver skolan. Årligen utses
tvänne af Utskottets ledamöter att vara inspectores scholae. Agronomen Möller
har såsom förut varit skolans föreståndare, och vid de årliga examina som
hållas hafva rättare-eleverne ådagalagt prof på inhemtade goda insigter uti de
ämnen, som utgöra föremål för undervisningen. De af eleverne, som från
skolan utgått efter fulländad kurs, hafva samtlige erhållit platser eller blifvit
föreståndare för egna jordbruk.
Hvad boskapsskötseln angår, så gör visserligen angelägenheten af foderafkastuingens
förökande och en förbättrad ladugårdsskötsel sig allt mer och mer
gällande, och omtankan riktas något deråt älven hos en del af allmogen; men
hos denna sednare i synnerhet vändes bemödandet snarare på att öka antalet
af kreatur och måhända blott lifnära dem, än på omsorgen att väl och tillräckligt
föda de kreatur som redan finnas. Detta, i förening med de ofta
dåliga betena samt förtidig parning, åstadkommer att kreaturen i allmänhet
blifva små och svaga samt icke lemna sina ägare det gagn och den afkastning,
11
sorn eljest borde erhållas. Då dessutom i stora trakter af Länet forslingen
utgör en påräknad, ehuru för jordbruket högst skadlig, binäring, kan nötkreaturens
antal oftast ej vara så stort som för jordens goda skötsel skulle vara
erforderligt, och behandlingen af dem som finnas icke vara ändamålsenlig.
På de flesta herregårdar och hos några få af allmogen skötas likväl kreaturen
med mycken omsorg; men mycket klagas öfver brist på insigt och på erfarenhet,
grundad i verklig kännedom af ämnet, hvarföre ock sättet att anskaffa
dugliga dejor och vårdare af boskapen utgjort föremål för många öfverläggningar
hos Hushållnings-Sällskapet, hvilket varit betänkt på införskrifvandet af
Hollsteinare, för att med ledning häruti tillhandagå, men ännu icke lyckats
att finna något lämpligt ställe, der man velat dem emottaga på sådana vilkor,
som för provinsen kunde medföra erforderligt gagn.
Bedöm mandet af ladugårdsafkastningens tillräcklighet eller otillräcklighet för
Länets behof är förenadt med de största svårigheter, i anseende till den starka
omsättning, som dess produkter äro underkastade. Visserligen hitföras och
försäljas många kreatur ifrån Södermanland och Nerike under de årliga marknaderna,
samt mycket smör ifrån Dalarne och Helsingland, men deremot är,
genom den lättade ångbåtskommunikationen, afsättningen å färskt smör och
färskt kött, och från Arboga i synnerhet, med seglande fartyg, försäljningen
på mjölkande kor ganska betydlig på Stockholm, så att man måhända kan
anse värdet af de ladugårdsprodukter, som utföras ur Länet, kunna någorlunda
motsvara dem, som hitföras från andra Län.
Hästafveln kan anses stå ungefärligen på samma punkt som de föregående
åren. Likaså fårafveln, som endast underhålles för de årliga behofven af slagt
och ull för hvarje hushålls behof och till obetydlig afsättning i städerna. Svin
finnas på några ställen af goda racer, men mjeltbrand har gjort mycken skada
på delta djurslag.
Angående bränvinsbränningens gagn för boskapsskötseln äro tankarne inom
provinsen ännu ganska delade, dock synes den meningen allt mer och mer få
öfverhanden, att det gagn, ilen kan lemna, för densamma icke motsvarar de
olägenheter och kostnader, som med bränvinsbränning äro förenade.
Westmanland har, i synnerhet i Bergslags- och Bruks-distrikterna, betydliga
skogar. Med undantag af trakterna närmast kring Mälaren, der ek och
några andra ädla trädslag växa, bestå de i allmänhet af tall, gran, björk och
asp. De enskilda skogar, sorn icke tillhöra Bruk och större egendomar, missvårdas
till största delen, dels genom en vida större årlig afverkning än återväxten,
dels ock genom det sätt, hvarpå det afverkade uttages och hvarigenom
12
ålerväxlen antingen skadas eller åtminstone icke befordras. På några Bruk
och egendomar är deremot ordentlig skogshushållning införd, åtminstone sådan,
att averkningen icke öfverstiger återväxten.
Allmänningarne inom Länet äro 10 och innefatta en areal af tillsammans
omkring 24,000 tunnland, mossar, kärr och impedimenta deruti inberäknade.
På 3 af dem är reglerad hushållning införd. Med undantag af en äro alla de
öfriga väl behållna, för olofliga tillgrepp någorlunda fredade samt bärande både
mogen och tillväxande skog, dock så att en ännu är fredlyst och ställd pä
tillväxt. Från nio utlemnas årligen skogsvaror genom utsyning, uppgående
under de tre ifrågavarande åren i medeltal, dock i stigande, till 1,635 stortamnar
per år, ett alltför litet qvantum i förhållande till allmänningsskogarnes
vidd och närvarande tillstånd, hvarföre man ock förutser, att då den
pågående regleringen af hushållningen på alla blifvit införd och öfriga förhållanden
derefter jemkade, årliga afkaslningen bör uppgå til minst 3,000 storfamnar.
Den i sista berättelsen såsom påbörjad omtalade regleringen af skogen på
den under Johannisbergs kungsgård lydande Ridön har blifvit fulländad; och
på indragna militie-bostället Lyftinge samt Bro kyrkoherde-boställe har ordentlig
skogshushållning blifvit införd.
Det vid West-Sura på Bruks-Societelens bekostnad grundade skogsinstitut
fortgår under sin nitiska föreståndares Forst-Direktorn, Assessor Obbarii ledning.
I anseende till bristande utrymme hafva hittills icke flera än 6 elever
på en gång der kunnat undervisas, ehuru de som derifrån utgått genast erhållit
platser såsom skogsförvaltare, och antalet af dem sorn sökt inträde vid
institutet varit betydligt större. Dels af denna anledning, dels ock derföre
att, oaktadt undervisningen nu ombesörjes af tvänne lärare och vid WestSura
och Ramnäs Bruk tillräcklig skog finnes till undervisning i de praktiska
ämnena, likväl icke alla hjelpvetenskaper och de praktiska kunskaperna kunnat
läras till den vidd, som man måste önska och som alltid erfordras för
en rationel skogshushållning, då man, såsom utgången från ett institut efter
fulländad lärokurs, sjelfständigt skall sköta skogar, har Bruks-Societeten under
våren 1850 anslagit nödiga medel till utvidgande af lokalen för att sedermera
kunna emottaga flera elever än hittills, samt beslutat att en tredje lärare skall
anställas till undervisningens utvidgande, och att framdeles en ren praktisk
lärokurs af minst ett år skall förutgå den derpå följande två-åriga theoretiska
kursen.
13
Något mera än en half million tunnland bruksskogar, hvaraf cirka 140,000
tunnland i Westmanlands Län, äro nu lemnade under vård af antingen ifrån
institutet utgångna elever, eller sådana personer som emottagit skogar, hvilka af
institutets föreståndare förut blifvit reglerade och värderade. Öfverallt visa
sig förmånerna af en regelbunden skötsel af skogarna genom ökade inkomster
af desamma på samma gång som de stiga uti verkligt värde.
Till spridande af ytterligare kännedom om skogshushållningen utgifves
äfven af institutets föreståndare en populär tidskrift i ämnet.
Oaktadt den misshushållning med skogarna, som på de flesta ställen är
rådande, synes dock angelägenheten af deras vårdande och i synnerhet möjligheten
af att, genom deras ordentliga behandling, af dem erhålla större inkomster
än hittills, utan att de derigenom lida skada, allt mera och mera
väcka uppmärksamheten till och med hos en eller annan af den förståndigare
allmogen.
Bergs- och Bruks-rörelsen.
Jernmalmsbrytningen har uppgått till följande belopp:
för år 1848 till 181,1974 SkU. Tackjernsvigt
» » 1849 » 149,312 » »
» » 1850 » 153,566 » »
Tackjernsblåsningen upplyses af följande tabell:
a
«-«*
a
Iilusningstid.
Tackjernstillverkning.
Tionde, Tackjern.
o
C/3
C5
3
E,
O
era
fiSo
3
era
Dygn.
Timmar.
Sk®
L®
®
Sk®
L®
®
År 1848
22
16
1,928
2
37,749
19
10
532
9
15
» 1849
22
13
1,385
54
28,243
565
7
19
» 1850
22
16
1,623
11
35,220
9
15
619
—
15
Tionde Tackjernspriserne hafva varit:
Lösningspris. Auktionspris.
År 1848 ... 6 R:dr 40 sk. B:ko 6 R:dr 36 sk. B:ko
» 1849 ... 6 » 40 » » 6 » 40 » »
» 1850 ... 7 » 12 » » Ingen försäljning
14
Tackjernsgods har vid masugnarna tillverkats:
År 1848
349 Skei 4 LU. -
» 1849
742 » 15 » 4 U.
» 1850
614 » 1 » —
Stång- och ämnesjernssmidet har utgjort:
k
B
sL
B*
C«
Privilegieradt smide,
inberäknad
hammarskatten.
Uppgifven till-  verkning.
Hammarskatt.
Q*
Sk®
L®
®
Sk®
L®
®
Sk®
L®
®
År 1848
133
65,906
2
70,428
12-
5
649
3
8
» 1849
133
65,906
2
66,491
16
4
667
4
13
» 1850
131
64,826
19
—
65,984
2
3
655
15
14
Hammarskattspriset har varit:
För stångjerns-  Ycrken.
För ämnesjerns-  Yerken.
För bergsmans-  hamrarne.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
R:dr
sk.
r.
\.r 1848
1 4
36
—
14
36
_
14
_
» 1849
15
—
15
—
—
14
12
—
» 1850
16
-
—
16
-
-
15
—
—
Jernmanufaktur-tillverkningen har utgjort:
År 1848
4,079 Skei 8 LU. 1 U
» 1849
4,085 » 9 » — »
» 1850
4,405 » 16 »11»
Koppar-, messings- och blyerts-tillverkningen har uppgått till:
Koppartillverkning.
Messing.
Blyerts.
Sk®
L®
®
Sk®
L®
®
Sk®
L®
ffi
År
1848
304
4
19
714
4
1944
103
8
»
1849
291
4
—
703
1
11*
167
5
5
»
1850
322
12
—
539
7
m
141
14
—
15
Tillverkningen vid Sala Silfververk af Silfver, Bly och Silfverglitt:
Tillverkning.
Afgift till Kronan i
Tionde, Myntarelön
och Slagskatt.
Silfver bergfint.
Bly.
Silfverglitt.
R:dr
sk.
Lödig
i Mark.
Lod.
Sk®
L®
®
Centner.
r.
Ar 1848
3,054
7
225
5
19
179
20
9,046
22
o
» 1849
3,615
11
100
19
1
281
55
10,879
14
8
» 1850
3,835
11
184
8
16
135
50
11,597
1
8
Den fond, som enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 31 Oktober 1829
skail bildas för att genom sin afkastning sätta Sala silfververk i stånd att,
utan vidare begagnande af 1743 års med detsamma upprättade arrende-kontrakt,
upprätthålla bergsbruket, och hvilken fond skall blifva så stor, att afkastningen
deraf utgör eller motsvarar 1,100 tunnor spanmål, hälften råg och
hälften korn, hade vid 1850 års slut stigit lill ett belopp af 48,518 R:dr 22
sk. 7 rst. Banko. Då Kongl. Maj:l rörande egendomsköp af denna fond tills
vidare stadgat, att vid sådana köp borde afses att egendomsafkastningen motsvarade
den ränta, man genom penningarnes utlåning kunde påräkna, men inga
egendomsköp af sådan beskaffenhet varit alt tillgå, har fonden ännu icke blifvit
ägare af någon fast egendom.
Antalet af arbetare, som egentligen äro sysselsatte för grufvornas, bergverkens
och brukens behof, har, så vidt man kunnat beräkna, uppgått till 3,400
å 3,500 personer.
I sammanhang med bergs- och bruksrörelsen bör här nämnas, att vid
Surahammars jernbruk i Sura socken tackjernet nedsmältes med ved och utvalsas
till gröfre och finare dimensioner.
Beträffande de fabriker, bruk och öfriga näringar, hvilka icke höra till
bergsrörelsen, anmärkas här:
l:o Tegelbruken, hvilkas antal synas af den bifogade tabellen. Ehuru tillverkningen
i allmänhet varit betydligen förökad, har afsättning likväl icke
saknats hvarken å mur- eller taktegel. De höga prisen på dessa produkter
föranleda dertill, att byggnader af mursten icke så allmänt uppföras, som
önskligt vöre: dock äro tak af tegel i många delar af Länet ganska allmänna.
16
2:o Ett Såpbruk vid Brunnby i Ihrsta socken, som likväl med år 1850 åter
blifvit nedlagdt. Under sista året då det drefs utgjorde tillverkningen 925 fjerdingar
såpa med ett tillverkningsvärde af 5,858 R:dr 16 sk. Banko. Ägaren sjelf
var mästare, och arbetare voro 3:ne af de vid bans landtegendom anställda personer.
3:o En Nålfabrik vid Skultuna, hvilken likväl blifvit föga drifven. Tillverkningen
har utgjort omkring 41 bundtar stora knappnålar för ett värde af
114 R:dr Banko. De tider af året då nålfabriken icke varit i gång, hafva
arbetarne varit använda vid messingsbruket.
4:o En Kardfabrik vid Jäders Bruk, der tillverkningen varit år 1848:
33g dussin, år i849: 72g dussin och år 1850: 76 dussin kardor. Värdet af
tillverkningen efter försäljningspris utgjorde år 1848: 251 R:dr8sk., år 1849:
5/0 R:dr 32 sk. och år 1850: 448 R:dr 44 sk. Banko.
5:o 2:ne Stampar och 2:ne Lädergarfverier.
Bland hvad nu blifvit nämndt äro icke upptagna de fabriker, hvilka
linnas i städerna och der skola redogöras.
Vid Hjelmare Kanal finnes en reparationsdocka eller ett varf. Likaså i
hvardera af Länets 3:ne sjöstäder.
Bland binäringar förtjena!- följande egentligen att nämnas:
Varors forslande. Denna binäring sysselsätter nästan alla tider på året,
men synnerligen om vintern, en ganska stor del af allmogen, i synnerhet den
mindre förmögna. Denna allmoge erhåller derigenom kontanta medel till bestridande
af utskylder och en del andra penningeulgifter, men beräknar icke
att den arbetskraft, den fodertillgång och den kreatursspillning, som dervid
gå förlorade, skulle, om de användes på åkerbruket och andra binäringar, sätta
dem i tillfälle att göra så mycket större försäljningar af sina produkter, att
de kontanta medel, de derför erhölle, vida öfverstege förselförtjensten och det
utan att sätta allmogen i nödvändighet alt ofta lefva aflägse från hemorten
och underkastad de föi ledelser och de äfventyr för dem sjelfve och deras
kreatur, som äro oskiljaktiga från ett sådant lif. Forslingen sker allmännast
emellan sjöstäderna, de ofvanliggande Bergslagerna och Bruks-dislriklen samt
Dalarna, och till någon del äfven emellan Stockholm och provinsens städer.
Föremålen för densamma äro hufvudsakligen, i nedgående bergs- och brukseffekter,
i uppgående spanmåi, bränvin, sill, strömming, torr fisk samt köpmannavaror
i allmänhet, samt emellan Stockholm och provinsen dyrbarare köpmannavaror
ifrån Stockholm; samt viktualier, såsom smör, ost, kött, lefvande
kreatur, ägg, m. m. från Westmanland till Stockholm. Särskildt bör bemärkas
den
17
den stora landsvägen emellan Westerås och Fahlun, hvilken är så allmänt
upptagen af foror, alt sannolikt ingen annan lika lång väg inom Sverige är
lika mycket begagnad.
Denna forsling, hvilken säkerligen är skadlig för åkerbruket och således
ju förr dess heldre, men åtminstone i en framtid bör ersättas genom förbättrade
kommunikationsanstalter, bör icke förblandas med de tillfällen till biförtjenst,
som inom sjelfva Bergslagerna och Bruksdistrikten finnas genom sådana körningar
för Bergsmännens och Brukens räkning, som kunna göras för dagen och
icke hindra de dermed sysselsatte personer och dragare att hvarje afton återvända
till deras hem. Sådana körningar lemna en gagnelig biförtjenst i just
de trakter, der åkervidderne icke äro stora, och lid således kan vara öfrig alt
använda å lämpliga binäringar.
Kolning. Denna bedrifves hufvudsakligen för Bergslagernas och Brukens
behof och är ganska betydlig; men äfven i de trakter af Länet, der inga Bruk
egentligen finnas, utgör kolningen en icke obetydlig binäring, till afsättning
uti provinsens städer. Det årliga kolningsbeloppet är ungefärligen detsamma
som det redan länge varit och som i föregående berättelser finnes omförmäldt.
Tjärubränning bedrifves lill ett belopp af 400 å 500 tunnor inom Sahlbergs
fögderi.
Brädsågning, takspånsberedning, tillverkning af laggkärl, stolar och möbler
äro äfven binäringar, som egentligen idkas inom samma fögderi, ungefärligen
till samma qvantiteter, som de föregående åren.
Linne- och ylleväfnader tillverkas något af allmogen, men på långt när
icke till det belopp och med den omlanka som borde ske, och nästan icke
till afsalu. Deremot förfärdigas i några socknar mattor och täcken af nöthår,
hvilka äro lätt afsattliga.
Salpeter-tillverkningen står ungefärligen på samma punkt, som då min
sista berättelse afgafs. Det då nyss förhöjda lösningspriset på salpetern och
de räntefria lån, som blifvit lemnade till anläggande af salpeterlador, hade då
något förhöjt tillverkningen, hvilken sedan icke kan anses hafva hvarken .stigit
eller fallit. Den lill Kronan lemnade godkända oluttrade salpetern utgjorde:
År 1848
414 IM 5 U.
» 1849
539 LU.
» 1850
553 IM 13 U. 24 lod.
Berättelse öfver Westmanlands Län för åren 1848—1850.
18
Jagt och djurfångst kan i delta Lån nästan icke anses såsom någon näringsgren.
Det ätbara villebrådet skötes oell vårdas icke med någon omtanka,
så alt del nästan kan sägas allt mer och mer aftaga. Rofdjur fångas och
dödas lill icke obetydligt antal och premier härför utbetalas årligen af häraderne,
enligt uppgjorda och af Kongl. Majit stadfästade konventioner, till icke
obetydligt belopp.
Fiske idkas visserligen i Mälaren, Hjelmaren, de mångå insjöarna och
vattendragen, men afkomsten deraf är med få undanlag så ringa, att den icke
kan till något hufvudsakligt värde upptagas.
Sjöfart, utom den som idkas från städerna Westerås, Arboga och Köping,
och för hvilken vid berättelsen om hvarje af dessa städer närmare redogöres,
bedrifves egentligen på Strömsholms- och Hjelmare kanaler; blott några få
jordägare vid Mälaren äga egna fartyg eller större båtar, hvarmed de föra sina
produkter hufvudsakligen till Stockholm.
Rörelsen på Strömsholms kanal har lidit icke obetydligt mehn deraf, att
kanalen åren 1848 och 1849 varit stängd vid Sembla i Westanfors socken,
och år 1850 vid Wirsbo i Ramnäs socken, så att omlastning af varorna måst
ske vid dessa ställen. Numera är ombyggnaden på dessa båda ställen fullbordad;
i öfrigt har ombyggnaden hufvudsakligen bedrifvits vid Hofgården i
Sura socken. Beskaffenheten af rörelsen på denna kanal synes utförligare af
följande tabell:
År 1848.
År 1849.
År 1850.
Antalet af fartyg, som begagnat ka-  nalfarten, har varit
St.
55
52
30
Dessa fartygs sammanlagda drägtighet
De varor, som å kanalen blifvit
sm
11,845
11,9 10
6,930
transporterade, hafva varit följande och
till här uppgifna belopp, nemligen:
Alun
T:r
H
4
24
Al unslam
d:o
4
Anjovis
Apolheksvaror
Årrak
Burkar
T:a
T:r
K:r
12
2,043xh
3
?
74
2,553
3
?
94
3,223
19
År 1848.
År 1849.
År 1850.
Askii
1
U
Beck
1
Bly
m
4
Blyerts
121 TÅr
1454
133
Bomull
. LU.
48
76
19J
Bomullsgarn . . .
LU.
QO
831
256
Bumullsvadd ....
T:r
4
21
Boule! jer
. . St.
100
Brunsten
12
Bräder och Plank
871
608
2821
Bränvin
10,328
11,927
12,297
Bröd
T:r
4
11
6
Buldan och andra Väfnader . .
Aln.
200
1,200
3,700
Båtar
. . St.
1
Cabiljou
136
177
178
Caffe
LU.
1,268
1,435
1,681
Cement
. . T:r
4
97
Cognac
359
585
407
Cooks
T:a
1
Ekbjelkar
St.
14
3
Fastager
SL.
33
117
101
Fensterglas
41
15
11
Fjäder
LU.
7
T:r
2
11
Flintsten
. . . SkU.
43
Fläsk
111
13
151
Formsand
Ta-
4
3
Färgsaker
lu.
620
561 f
4711
Gips
T:a
1
Gjutgods
. . SkU,
372
4141
247
Glas, Porslin och Lerkärl . . . .
Tri-
761
60
901
Grafhällar
st.
2
Gurkor
K:r
20
14
10
Hagel
LU.
3
3
5
20
Ar 1848.
Ar 1849.
Ar 1850.
Halm
.... Tjog
7
74
14
Hampa
.... LU
1371
15
05
Ha tiar
.... St.
i
T:r
—
3
H iidar
.... St.
320
407
271
Humla
.... IM.
32
192
3
Husgei ådspersedlar
.... St.
270
242
259
11 vitboksslockar
... St.
1
Hvitkål
.... Skock.
•101
3
34
Helsovatten
.... Bout.
185
80
Hö
IM.
91
95
1,456
Höfrö
. LU.
29
992
55
Jernmalm
.... SkU
8,801
13,539
8,859
Stångjern
.... d:o
35,786
31,77.2
33,607
Tackjern
.... d:o
52,867
50,619
59,391
Jordfrukter
.... T:r
115
424
1024
Kalk
.... d:o
169
448
440
Kalksten
.... SkU.
4194
121
Kött
. . T:r
3 A
54
4
Kläde
.... Alli.
475
Kopparformar
.... SIM.
22&
ga
4
Kreatur
.... St.
45
33
35
Krita
.... T:r
10
20
14
Kör- och Åkerredskap
.... St.
25
37
26
Lax
... T:r
424
33
312
Lera
94
76
76
Lim
.... IM.
7
102
14
Lin
LU.
7
Ljus
.... IM
2452
4684
332|
Läder
... LU.
244
302
Läck ter
.... Tolft.
374
Silfvermalm
.... SkU
14
Manufaktursmide
.... SkU.
864
614
Mössor
.... St.
3
18
21
Mössor
T:a
Modeller  St.
Oljor  K:r
Ost  LU
Papper  Ris
Passagerare  St.
Planslen  St.
SM
Plåtar
SkU
Porter  Bout.
Qvarnstenar  St.
Qvarts
Skutt.
Rumm  K:r
Salt  Tn
Sandsten
SM
Sill  T:r
Sirap  K ii
Skinn
St.
Skjälspäck
T:r
Skiffermjöl  T:r
Smör  LU.
Snus
LU
Singels  SM.
Socker  LU.
Spanmål, omalcn  T:r
D:o malen
d:o
Specerier  d:o
Stenkol
d:o
Strömming  d:o
Stål  SM
Ställsten  d:o
Svafvel  IM
Svafvelsyra  K:r
Såpa  Fjerd.
År 1848.
27
1,303
77f
104
6
— k
1,312
6
210
1,4014
1,719
2,194
410
5
114
1,465
350
2,178|
4,374"
3,6891
2091
989
313
1
15
94
Ar 1849.
1,185
1 I 44
39
3
260
JUiJj
1,080
8
30*
1,5291
102
1,962
1,920
105
19
2
1,414
1,8311
3,8271
2,0194
2154
861
Ar 1850.
1
I 1
965
2914
52
4
12
176
2
744
708
2,022
1,7334
80
91
471
12
1,829
2,114|
6,0184
3,775i
2464
3924
154
15
107
22
År 1848.
År 1849.
År 1850.
Säckar
. . St.
991
793
859
Sängkläder
. . T:r
81
5
5
Tagel
LU.
71
141
Talg
5301
555f
360
Tegel, eldfast
Tegel, mur-
St.
200
13,950
30,000
. . St.
25,415
9,800
37,795
Tegel, tak-
St.
31,750
64,700
30,700
Tegelmjöl »
T:r
23
6
Tjära
T:r
60
43
441
Tobak i kistor och lådor
. . St.
126
96
103
Torrfisk
. . LU.
2,170
1,126
1,966
Torsk
T:r
781
63
981
Tran
Kn-
73
309
Trädgårdsfrukter
Ur
311
311
37i
Tvål
6
15
24
Tågvirke och repslagarevaror . . .
. . SkU.
81
Ull
. . LU.
171
131
8
Victriol
. . LU
T:r
21
21
Ani
K:r
9341
1,022
1,342
Ättika
. . K:r
1,351
615
9481
Öl
K:r
807
564
1,133
Dessutom hafva för Kanal-Bolagets räkning transporterats åtskilliga effekter,
såsom skiffermjöl, skiffersten, kalksten, virke m. rn.
Besättningen på hvarje fartyg har utgjorts af en skeppare och 2 matroser,
och hvarje fartyg har gjort 14 å 16 resor från Smedjebacken samt 18 å
20 resor från i Westmanland belägna Bruk. Af de uppå kanalen seglande
fartyg bafva äfven lill Westerås ocb Thorshälla blifvit gjorda år 1848: 24,
år 1849: 23 och år 1850: 13 resor. År 1850 hafva, utom de i ofvanstående
uppgift nämnde 30 fartyg, omkring 23 st., med ungefärligen 5,000 SkU. drägtighet,
bestridt varutransporten emellan Wester-Bergslagen och Wirsbo, hvilken
station, i anseende till ombyggnaden, varit stängd.
23
Vid de stängda ställena har Kanal-Bolaget, för varornas transporterande
öfver land till andra fartyg, som åter emottagit dem, till de trafikerande afstått
kanalafgifterne för de slängda stationerna, nemligen år 1848: 2,192 R:dr
32 sk., år 1849: 1,000 R:dr 3 rst. och år 1830: 1,801 R:dr 6 sk. 7 rst. Banko.
Neltobehållningen af kanal-inkomsterna har utgjort år 1848: 26,111 R:dr 32
sk. 3 rst.; år 1849: 25,791 R:dr 26 sk. 1 rst. och 1850: 27,008 R:dr 30 sk.
9 rst.; så alt brutto-inkomsten utgjort år 1848: 28,304 R:dr 7 sk. 3 rst.,
år 1849: 26,791 R:dr 26 sk. 6 rst. och år 1850: 28,809 R:dr 37 sk. 4
rst. Banko.
På Hjelmare kanal har rörelsen varit sådan, som följande tabell utvisar:
År 1848.
År 1849.
År 1850.
Antalet af fartyg, som befarit kanalen,
har varit: Jern-Ångfartvg
St.
2
2
2
Seglande fartyg ....
St.
25
36
39
Mindre båt
St.
1
Antalet af resor, dessa fartyg gjort, då
farten uppföre kanalen räknas för
en och farten utföre för en resa, har
varit, med Ångfartygen
Resor
132
164
165
» Seglande fartyg
d:o
174
237
219
Sammanräknade lästetalet af fartyg, som
undergått mätning
Läster
597^
835-tnn
886A&
De varor, som å kanalen blifvit trans-  porterade, hafva varit följande och
till här uppgifna belopp, nemligen:
Alun
Fat
3,91 4
3,7 10
2,947
d:o slam
d:o
105
117
139
Apelsiner
Lådor
49
6
2
Årrak
LU.
K:r
680
2,906
18
3,648
Aska, Pott-
LU.
891
800
1,328
Gullsmeds-
Afvägningsinstrument
Beck
LU
St.
Tunnor
34
40
1
24
31
24
År 1848.
År 1849.
År 1850.
Bark
. . . T:r
12
78
Blyerls
... LU
220
621
244
Bly
1,143
453
90
Bomull
. . . d:o
506
351
62
Bomullsgarn
. . . d:o
1,355
1,054
1,708
Bränvin
K:r
3,161
21,613
12,631
Bröd
IM.
684
578
546
Borstar
. . . Fjerd.
1
Säckar
2
LU
10
58
48
Dussin
29
St.
178
Bönor
LU
59
Böcker
1,1 12
632
1,182
Bär
852
306
138
Bensvärta
d:o
54
Caffe
... U.
80,740
109,840
65,200
Cassakistor
St.
9
Cikoria
u
2,000
2.260
Cognac
K:r
310
819
Deglar
LU.
16
42
Fat
1
Dref
LU
123
34
62
Fisk: Torsk
. . . Fjerd.
49
40
Torrfisk
... LU
5,694
5,840
4,267
Lax
. . T:r
261
143
1 44
Cabiljou
133
116
65
Sill och Strömming . . . .
T:r
4,221
6,062
4,982
Holl. Sill
. . . Kaggar
139
140
Anjovis
... d:o
243
f 255
Fläsk
... LU
281
247
42-2
Flyttsaker
369
339
298
Fortepiano
. . . St.
16
13
24
Frön, diverse sorter
LU.
984
755
896
25
Frön, diverse sorter
Frukt
Färgsaker: Blåhollz
Bresilja
Blyhvitt
Cochenill
Cobol t
Fernbock
Galläpplen
Gulockra
Gulholtz
Indigo
Krapp
Orleana
Sandel
Sumack
Spanskgröna
Silfverglitt
Salmiac
Viclriol
Fjäder
Gutta Per ca
Glas: Buteljer
Diverse
Fenster-
Spegel-
Gryn, diverse sorter
Gyttja
Hagel
Hampa . .
Harts
Berättelse öfver Westmanlands Län för åren
År 1848.
År 1849.
År 1850.
T:r
8
203
126
d:o
7
59
LU.
23
1,205
40
d:o
161
4,310
1,038
d:o
5,140
2,378
489
d:o
440
1,084
831
d:o
2
jr
O
10
d:o
123
d:o
237
115
45
d:o
166
93
57
d:o
131
67
111
d:o
267
255
81
d:o
226
137
16
d:o
222
25
d:u
40
19
23
il:o
75
273
36
d:o
264
228
36
d:o
14
34
d:o
20
d:o
5
T.t
707
651
662
LU
9
LU.
60
132
d:o
11
St.
15,690
5,524
5,804
LU
253
131
38
Lådor
2354
200
200
LU
9
d:o
948
1,431
847
d:o
25
d:o
50
161
79
d:o
1,387
1,098
911
d:o
56
28
76
1848-1850. 4
26
År 1848.
År 1849.
År 1850.
Horn, diverse slag
LM.
29
1
75
St.
■100
14
Hattfodral
St.
56
, 146
Honung
KU-
■178
Humla
LM
61S
280
4-68
Humle-rötter
d:o
167
62
84
Hummer
Träd
24
27
60
Hudar: beredda
LM.
1,073
-
613
St.
852
2,315
637
oberedda
LM.
982
641
St.
990
1,315
533
Skinn, diverse sorter . . .
LM.
744
297
988
St.
1,274
1,140
Ren-
40
Här
LM.
36
57
59
Hampgarn
10
Jern: Gjutet och tackjern
SkM.
2,087
5,659
2,245
Spik
d:o
977
983
1,674
Stål, stång- och knippjern .
d:o
23,077
21,665
17,775
Svartsmide
d:o
180
193|
144
Vrakjern
d:o
138
111
41
Plåtar
108
SkM
115
1 66
Malm
d:o
2,358
1,263
Kreatur: lefvande
St.
52
206
161
Kalk
T:r
30
468
601
Kardor
40
42
Kardborrar
LM.
1
Kläder
617
726
463
Klaver
St.
1
Koppar
LM.
138
287
215
Kol, sten-
T:r
100
290
614
Kork
LM.
63
Krita: diverse slag
2,285
3,020
3,030
27
År 1848.
„
Ar 1849.
År 1850.
Knappnålar
LU
80
261
146
Kärl af lera
. . . d:o
59
St.
42
526
Kimrök
IM.
421
294
937
Kummin
. . . d:o
30
84
T:r
14
Kött
. . . IM
1,120
1,424
1,605
Kakelugnar
. . . St.
6
Kräftor
Tj°g
1,402
166
Korgar
49
Klocka, ring-
. . . M.
1
Korgar
St.
41
Lakrits
64
54
114
Lera, diverse slag
. . T:r
115
93
54
Linnegarn
. . . IM.
40
50
Lim
. . . d:o
39
137
101
Lump
. . . d:o
1,171
199
4,632
Lök
. . d:o
114
Ljuskronor
St.
1
7
Lin
. . . LU
124
78
Mattor, diverse sorter
. . . St.
140
536
Medicina lier
. . . LU.
60
106
103
Lådor
2
Ankare
1
Messing
. . . LU
68
8
Oljor, diverse slag
K:r
4,994
7,283
5,255
Oljekakor
LU
30
Ost
d:o
1,636
1,873
445
Ostron
38
77
42
Papper, skrif-, diverse sorter . .
. . . Ris
298
288
357
LU
70
236
65
Makulatur- ....
d:o
205
424
Ris
986
750
Tryck-
LU
85
354
28
Papper, Tryck-  Ris
Bok exemplar
LM.
Cardus-  Ris
Papp
LM.
Ris
Passagerare  St.
Pepparrot
LM.
Plogar
St.
Porslin  LM.
Postväskor  St.
Repslagarevaror  LM.
Rotting  d:o
Rumm  K:r
Rödfärg  T:r
Salt  d:o
Sirap  M.
K:r
Siktar och Silar Dussin
Silfver  M.
Smör  LM.
Socker
M
Spanmål: Hafre  T:r
Hvete  d:o
Råg  d:o
Ärter
d:o
Korn  d:o
Potatis
d:o
Malen till mjöl  LM.
T:r
Malt  d:o
Sprutor  St.
Specerier .
LM
Sten, Slip-  St.
Granit  LM.
År 1848.
År 1849.
År 1850.
80
950
534
336
84
47
390
704
1,222
160
1,119
5,406
5,572
6,746
86
21
31
53
3,320
3,325
2,195
20
51
14
61
43
29
60
390
713
444
791
1,073
1,405
4,433
3,784
3,344
19,560
34,840
32,980
90
1,141
1,912
326
102
335
103
30^
137
4,798
6,058
5,053
94,640
88,860
130,540
170
1,734
50
27
547
1,065
7,484
27
144
517
261
3,315
50
148
563
1,655
2,031
2,549
16
424
45
4
1,375
2,648
1,370
1
2
8
30
40
29
År 1848.
År 1849.
Ar 1850.
Sten, Qvarn-
. . St.
50
56
34
Skiffer-
. . SkU.
2,400
400
Talg-
. . d:o
H
247
90
Sand-
. . d:o
15 O’
307
80
Stärkelse
. . LU.
108
971
480
Skjälspäck
T:r
157
206
94
Såpa
. . LU.
3,944
4,429
3,333
Svafvel
. . SkU
90
10
60
T:r
6
Säckar
. . St.
472
1,356
2,042
Stenkärl
LU.
172
130
Sädesharpa
. . St.
1
Selar . .
. . St.
8
34
Sängkläder
. . L U.
149
Skodon, diverse sorter
. . d:o
105
Par
100
Talg
LU
3,492
4,238
2,670
Tagel
. . d:o
2
28
36
Tenn
175
478
86
Tobak: Rull-
d:o
418
203
76
Snus
d:o
2,599
2,655
1,709
Cardus-
. . d:o
498
316
321
Cigarrer
. . d:o
136
54
196
Lådor (Cigarr-)
. . St.
171
110
Stjelk
LU
91
1,828
435
Tomma fat, lårar, kistor m. m. . .
. . St.
974
945
965
Tran
. . Fat
36
K:r
3,893
2,872
Trävaror: Bräder
. . Tolfter
92
787
997
Kuggar
St.
6,300
1,670
568
Plank
. . Tolfter
21
2
99
Ved
Famnar
183
591
757
Mastträd
. . St.
9
Tegel
St.
6,550
7,698
22,920
30
År 1848.
År 1849.
Ar 1850.
Tjära
T:r
241
475
320
Tvål
LU
435
704
316
Tändstickor
LU.
73
Tröskverk
St.
3
7
Ull
LU.
29
69
116
Varor, ospecificerade,
af särskilda slag LU.
3,655
5,822
3,393
Blind tar och Packor
49
31
16
Fjerd ingar
115
49
37
Lårar och Fat
38
31
15
Kistor
68
14
14
By t tor
72
28
17
Säckar
54
34
24
Påsar
67
29
22
Balar
56
31
18
Hel- och Halflunnor
51
21
23
Hel- och Hallankare
48
25
21
Lådor
98
28
50
Askar
104
31
33
Paketer
723
265
1,182
Krus och Bil ikar
62
18
18
Korgar
40
33
37
Koffertar
56
16
29
Kappsäckar
57
15
22
Vax- oell talgljus . .
LU
1,315
884
1,105
Vin
K:r
5,491
5,591
4,272
Lådor
5
53
26
Buteljer
80
1,139
3,523
Väfstol ar
St.
16
2.
Väfnader af särskilda slag  St.
208
301
2,101
LU
286
356
173
Vax
7
Zink
40
20
31
Åkdon
St.
307
288
24-5
A§g
• • ■  Tj°S
691
605
726
31
Ägg  L&.
Tunnor
Korg
Lådor
By t tor
Attika  K:r
Öl, Dricka, Porter oell Helsovatten . . d:o
Lådor
Buteljer
För Kongl. Majits och Kronans räkning
äro dessutom transporterade:
Ammunition  Lådor
Krut Centn.
Klädespersedlar
Kistor
Gevär Pack-kistor
Calesch
St.
Hästar  St.
Manskap  St.
Svafvel  Skti.
Medicinalier  Låda
Trosspersedlar Pack-kistor
Låda
Vin
d:o
Segelfarten på kanalen började
slutade
Kanalens totalinkomster inom kalender-året
utgjorde Banko R:dr
Behållna inkomsten af reparationsdockan
Banko B:dr
Är 1848.
21
5,387
4,256
312
142
1
12 April
6 Nov.
14,359:20.5.
751:8. 5.
Ar 1849.
68
4
1
7,463
3,444
41
904
6
1
14
1,419
1 42
6
I
1
3 Maj
17 Nov.
46,556:1.2.
1,085:25.3.
År 1850.
I
9
9
7,251
2,080
9,605
181
901
27 April
12 Nov.
14,346:27.5.
1,484:16.1.
Räntan lör de 15,000 R:dr Banko, intecknade i Kanal-Bolagets egendomar
Stora Wallby och Oppeby, som den 1 December 1840 började samlas och genom
utlåning af 750 R:dr Banko årligen förökas, bar genom ränta på ränta
bringat byggnadsfonden till 11,000 R:dr Banko.
32
Vägar och broar. De arbeten till förbättrande af den så kallade Bergslagsvägen,
eller den del af vägen emellan Westerås och Fahlun, som ligger
inom Westmanlands Län, hvartill medel åren 1842 och 1845 blifvit af Kongl.
Maj:t i nåder anvisade, hafva under de år, denna berättelse omfattar, blifvit
fulländade, och är allmänna omdömet enstämmigt deruti, att vägen blifvit betydligen
förbättrad i jemförelse med dess förra skick. Mycket återstår likväl
att önska, och fruktansvärdt är att den aldrig kan bringas till fullgodt skick,
så länge till de lunga forors transporterande, som derå föras, allmännast begagnas
endast tvåhjuliga åkdon, hvilkas axlar äro så långa, att åt hjulen lemnäs
fritt spelrum att på dem skrida inåt eller utåt åkdonet och således alt
äfven uppsöka, utvidga och fördjupa de spår, som redan kunna finnas på vägen.
Hvad som äfven betydligt försvårar underhållet af denna väg är ali en
stor del deraf löper genom hög närstående skog, hvilken hindrar vägens upptorkning,
hvadan ock betydlig skillnad förefinnes emellan denna del och de
mindre delar af vägen, som löpa genom öppna fält.
De i förra berättelsen omförmälda vägomläggningarna vid Sågberget å
Bovalls-skogen och öfver den så kallade Kattheden i Skultuna socken visa sig
förtjenla af det vitsord örn fast grund och godt arbete, som vid deras afsynin"
år 1847 lemnades.
O
Sedan rättegången angående giltigheten af framlidne Bergs-Rådet Groens
testamente i hvad det rörde den af honom anslagne fond till byggande af en
bro öfver Mellan-sundet i Rytterns socken blifvit tilländabragt och medel för
ändamålet derigenom blifvit disponibla, har Kongl. Maj:t i nåder behagat fastställa
ritning och kostnadsförslag till denna bro. Vid de 2:ne entreprenadauktioner,
som för arbetets förrättande blifvit hällne, har likväl intet anbud
blifvil gjordt. Direktionen för brobyggnaden är således betänkt att till Kongl.
Maj:t inkomma med ny underdånig framställning i ämnet. Emedlertid tillväxer
det anvisade kapitalet genom räntornas läggande till detsamma, så att
förhoppning icke saknas, alt det afsedda ändamålet inom icke allt för lång tid
skall kunna vinnas, att öfver ifrågavarande sund få en ändamålsenlig brobyggnad
veikställd.
Spanmålshandel!) i Westmanland afser hufvudsakligen Brukens och provinsen
Dalarnes behof, till hvilken ort betydliga qvanlileter spanmål försändas,
till det mesta uppköpta inom Westmanland, men äfven till en del, allt
efter årsväxten, hemtade från andra orter. Afsättningen och handeln med
andra landtmannaprodukter har hufvudsakligen varit enahanda sorn förut,
med
33
med måhända den skillnad, all afsättningen af ladugårdsprodukLer lill Stockholm
årligen något förökats. Handeln med köpmanna varor i de trakter af
Länet, som äro aflägse från städerna, har något lilltagit genom der bosatta
handlande, af hvilka inga olägenheter hittills försports. Gårdfarihandeln är
deremot i fortfarande aftagande, hvaremot många Westgöthahandlande besöka
marknaderna. Samlandet af lumpor för pappersbrukens behof sker på samma
sätt som i föregående berättelser är omformäldt och medför nu sällan några
egentliga olägenheter.
§. 4.
Politisk Förfatlniny.
Kammarverk. Inga hemman hafva under den ifrågavarande perioden blifvit
skattlagda eller råkat i ödesmål.
Förhållandet med sågar och qvarnar synes af tabellen.
Hvad angår hemmansklyfningen; jordalsöndringar i författningsenlig väg;
förhållandet med hemman och andra possessioner, som tillhöra Kronan, läroverk
och fromma stiftelser; proportionen emellan sjelfägande jordägare och arrendatorer
af andras jord samt med oroterade hemman och rotefrihets- och
rotevakans-afgiften; så är i afseende härå ingenting särskildt att anmärka, ulan
äger i afseende pä alla dessa ämnen ungefärligen samma tillstånd rum, som
under de föregående åren
Laga skiften pågå årligen och nyttan deraf inses och erkännes, ehuru den
mindre bemedlade allmogen, i anseende till kostnaden och svårigheterna under
skiftesberedningen, sällan reqvirerar dylika förrättningar.
Utrif ning al en qvarn vid Altuna- eller Örsunds-å, för att derigenom göra
åtskillig jord, egentligen inom Frohults socken, odlingsbar, har blifvit satt i
fråga och kommer 1111 äfven troligen till verkställighet, sedan Kongl. Majit för
det i sammanhang dermed stående arbete beviljat anslag af allmänna medel.
Svanå Bruks dammar anses äfven af ofvanliggande byar i Wester-Fernebo
socken medföra skada å deras ägor, hvadan förberedelser till rättegång med
yrkande om damsänkning lära vara vidtagne.
Statsbidrag. Utom hvad tabellen innehåller är hufvudsakligen alt anmärka:
alt för åren 1849 och 1850 en ny utskyldspost tillkommit, nemligen
den så kallade krigsrustningskostnaden, hvilken utgått efter samma grunder,
Berättelse Ofver Westmanlands Län för åren 1848—1850. 5
34
sorn den allmänna bevillningen. I öfrigt kan i allmänhet antagas att öfriga
statsbidrag, såsom hemmanens onera, folkskoleafgiften, den personella bevillningen,
allmänna bevillningen, roterings- och rustningskostnaden, rolefrihetsafgiften,
extra roteringen, ecklesiastik-statens aflöning, vägbyggnader, kyrkobyggnader,
skolbyggnader, kurhusmedel, barnmorskemedel, inqvartering, krigsmanshusmedel,
brandstodsmedel, riddarbusmedel, riksdagsmanna-ai fvoden, profoss lön,
premier för dödade rofdjur, snöskottningsmedel, bromedel, stamboksmedel och
debetsedelslösen uppgå till ungefärligen samma belopp, som enligt sista berättelsen.
Utgifterna för fattigvården hafva förökats och för skjutsanstalterna något
förminskats, hvarom närmare upplysningar här nedanföre meddelas då dessa
båda frågor afhandlas. Äfven hafva utgifterna för kronobrefbäringen något
förminskats på de ställen, der ändamålsenliga öfverenskommelse!- kunnat tillvägabringas.
Politi. Sockne-nämnderne fortfara i allmänhet att utöfva ett gagneligt
inflytande på ordningen, särdeles inom de församlingar, der herremän finnas.
Der sådana icke bo, möler det någon gång svårighet att finna lämpliga personer
till ordförande-befattningarne, i synnerhet om denna angelägenhet med
likgiltighet behandlas af presterskapet. Anledning är emedlertid att hoppas,
att denna kommunal-institution allt mer och mer skall utveckla en gagnelig
verksamhet och åstadkomma lättnad vid ordningens vidmakthållande.
Fjerdingsmansbefattningen bestrides i de flesta socknar af särskildt dertill
antagna personer, men går ännu inom några i tur emellan vissa församlingens
ledamöter.
I fråga om bildningsanstalterna inom Länet och dem, som icke äro inrättade
särskildt för städerna, får jag först, hvad folkskolorna och landtbruksskolan
beträffar, åberopa hvad derom i ofvanstående 2:dra och 3:dje §§ redan
är anfördt.
Folkskolelärare-seminarium har fortfarit i sin verksamhet och seminaristernas
antal har varit år 1848: 28, år 1849: 22 och är 1850: 20.
Westerås Gymnasium samt Högre Lärdoms- och Apologist-skola blefvo år
1850 sammanslagna till ett läroverk. Lärjungarnes antal, som vid Gymnasium
vai- år 1848: 40 och år 1849: 41, samt vid Lärdoms- och Apologist-skolan
år 1848: 125, och år 1849: 124, utgjorde år 1850 vid det gemensamma läroverket
180.
Läkarevården har under de tre ifrågavarande åren varit besörjd hufvudsakligen
på samma sätt som förut. Utom Provincial-Läkaren hafva i Länet
35
varit anställde 2 Regements-Läkare, hvaraf likväl blott den ena mellan mötena
varit inom Länet praktiserande, 2 Bataljons-Läkare, 4 Stads-Läkare och Städsla
irurger, 1 Läkare i Norbergs Bergslag, 2 Bruks-Läkare, 1 Gruf-Läkare vid
Sala grufva, 1 Läkare vid Strömsholms stuteri och en nära Sala stad boende
enskildt praktiserande, men ej i tjenst varande Läkare. För i synnerhet nordöstra
delen af Länet skulle ytterligare en extra Provineial-Läkare vara behöflig,
hvarom ock underdånig anmälan skett. Anmärkningsvärdt torde kunna
anses, att Westmanlands Län för det närvarande är det enda Län i hela riket,
der blott en Provineial-Läkare finnes.
Blott tvänne Veterinär-Läkare på stat finnas inom Länet, nemligen Läns
Djurläkaren
och en vid Strömsholms stuteri anställd Häst-Läkare. I öfrigt
finnas inom Länet 3 praktiserande Djur-Läkare.
I alla städerna och inom alla socknar på landet, utom 4, hafva år 1850
examinerade barnmorskor varit anställda.
Patienternas antal på Länets i Westerås stad belägna Lazarett och Kurhus
hafva varit år 1848: 293, år 1849: 242 och 1850: 276. At dem voro
år 1848: 71, år 1849: 65, och 1850: 68 för venerisk smitta intagna på kurhuset,
och de öfriga vårdade på lazarettet för febrila och kroniska sjukdomar,
yttre åkommor m. m. Är 1848 afledo å lazarettet 26 och å kurhuset 2 patienter,
år 1849 å lazarettet 20 och å kurhuset 2, samt år 1850 å lazarettet
26 och å kurhuset 2. Qvarliggande voro vid 1850 års slut å lazarettet 19
och å kurhuset 10 patienter.
Förhållandet med apothekens antal, helsobrunnarne och vaccinationen har
under de 3 år, hvarom nu är fråga, varit detsamma som i sednaste berättelser
är anmäldt.
Fattigvården är i alla socknar organiserad i öfverensstämmelse med 1847
års Författning. Ökade kostnader hafva i allmänhet deraf blifvit en följd, men
tiggeriets minskande barock åstadkommits, då Författningen noggrann! tillämpats.
Delta var i synnerhet förhållandet under åren 1848, 1849 och 1850; men det
som förorsakar den största svårigheten är att en oklok gifmildhet och barmhertighet,
långt ifrån att efterlefva Författningen och till Fatligvårds-styrelsen
eller Kronobetjeningen anmäla eller öfverlemna hvarje bettlande person, i
stället lemuur den allmosor och sålunda uppmuntrar kringstrykandet samt förhindrar
och förlamar den ordentliga och egentliga fattigvårdens verksamhet.
Såsom ett exempel på den betydliga minskning i tiggeriet, som ägde rum
straxt efter sedan Författningen trädt i verksamhet, kan anföras, att enligt
anteckningar, förda från den 13 Maj 1845 af en prestman, boende vid stora
36
landsvägen emellan Westerås och Dalarne, hade vid hans boställe följande antal
personer bettlat, nemligen:
från den 13 Maj 1845 till årets slut 542 personer.
under hela året 1846
741 »
» » » 1847
655 »
» » » 1848
199 »
» » » 1849  217 »
» » » 1850
354 »
Nära hälften af de bettlandes antal hade utgjorts af afskedade krigsmän,
sjömän och handtverksarbetare, hvilka medfört pass för resor från en ort till
annan, de förstnämnde i allmänhet för att besöka slägtingar, de öfriga för att
söka arbetsförtjenst, men hvilka alla saknat medel till uppehälle under vandringen
till destinationsorterna, och då de framkommit dit icke heller der
kunnat uppehålla sig utan bettlande, men genom passens påskrifvande till annan
ort sökt att på sådant sätt få fortsätta sitt bettlande och kringstrykande lif.
Gästgifveri- och Skjuts-anstalter:
Sedan de kontrakter om skjutsentreprenader, som till följe af Kongl. Circnlärbrefvet
af år 1844 blifvit upprättade, till största delen gått till ända
under loppet af år 1850, hafva nya kontrakter om skjutsens bestridande från
gäslgifvaregårdarna på landet och i städerna blifvit upprättade, dervid i allmänhet
samma vilkor som förut blifvit bibehållna, men på några ställen billigare
algift för skjutslegan än förut kunnat betingas, till en del uppkommande
deraf, att, på grund af vunnen erfarenhet, man kunnat något nedsätta det betingade
hästantalet. Nyttan af åtgärden med skjutsentreprenader inses nu
allmänt, men vid tvänne gästgifvaregårdar hafva likväl sådana ännu icke kunnat
tillvägabringas, hvartill särskilda till en del tillfälliga förhållanden varit
orsaken. I allmänhet hafva entreprenörerne nöjaktigt fullgjort sina förbindelser
i afseende på skjuts- och gästgifveri-hållningen.
Sockne-magasinerne inom Länet äro 64, hvilka tillsammans, enligt 1850
års bokslut, ägde 7,034 tunnor 2335 kappar råg, 5,743 tunnor 14$p* kappar
korn och 6,022 R:dr 20 sk. 3 rst. Banko i penningar. Förvandlas spanmålen
i penningar enligt 1850 års markegång, utgör magasinernas hela värde, penningarne
inberäknade, 102,417 R:dr 26 sk. 11 rst. Banko. Ullåningarne ske
emot en ränta af högst 4 och minst 2 kappar på tunnan och i allmänhet efter
de grunder, som från längre tid varit gällande, nemligen om vintern och
våren, och med återbetalningsskyldighet om hösten. Allmänt inser man ändamålsvidrighelen
af ett sådant utlåningssätt, då första afsigten med dylika
37
magasiner borde vara att vid inträffande missväxter lemna tillgång till utsäde
(jeh brödföda, men hittills bafva alla försök till ändring af detsamma strandat
dels emot svårigheten att utfinna något annat, som fullt motsvarar ändamålet,
dels emot försa tillingarnes intresse alt städse hafva så mycket som möjligt af
fonderna utlånadt, för att genom afkastningen äga understöd till bestridande
af åtskilliga kommunala utgifter, såsom fattigvård, skollärares aflöning, inköp af
materialier för folkskolan m. m., hvilka utgifter likväl på detta sätt komma
att bestridas till en ganska betydlig del just af de personer inom församlingen,
som äro behöfvande eller åtminstone äga minst sjelfständig förmögenhet.
För rofdjurs dödande utan skallgång äro, på sätt i föregående berättelser
blifvit anmäldt, öfverenskommelse!’ i Länets alla delar ingångna om vissa premier,
hvilka visat sig fullt ut lika verksamma, som de först brukliga skallgånga
rne.
Med krogarne på landet har ingen hufvudsaklig förändring skett. Den
krog, som hålles vid Borgås sund i Kohlbäcks socken, har likväl så till vida
blifvit inskränkt, att då den förr fått vara öppen hela året, får den numera
ej betjena allmänheten längre än från den 1 April till November månads slut,
eller den tid då seglationen på Strömsholms kanal kan anses vara öppen. Det
nya värdshus, som vid Skantsen i Kohlbäcks socken blifvit anlagdt för betjenande
af personer, som med Strömsholms kanal bafva befattning, har äfven blifvit
inskränkt, så att bolaget nu blott der har en hushållerska för att iordninghålla
logis och mat för slussverkets direktion, tjenstemän och arbetare under
deras resor och med uttryckligt förbehåll att ingen kroghållning der får äga rum.
Det Brandstods-bolag för Westmanlands Län, hvilket i sista berättelsen
är omtaladt såsom bildadt år 1847, bar sedermera utvecklat sin verksamhet
och vunnit allt mera och mera förtroende. Under loppet af år 1848 företogos
förberedande åtgärder till bolagets organiserande, men då reglementet innehåller
att bolaget ej fick anses bildadt förr, än försäkringar å byggnader till
ett belopp af lj million samt å lösegendomen till belopp af 1 million R:dr
Banko blifvit af direktionen antagne, och delta ej inträffade förr än den 18
Mars 1849, kunde bolaget ej förr än vid nämnde tid förklaras fullt bildadt.
Enligt den räkenskap, som afslutades den 13 Mars 1850, uppgick teckningssumman
då till 10,522,650 R:dr med ett ansvarighetsbelopp af 10,005,510
R:dr, hvaraf fastighet upptager 5,717,290 och lösegendom 4,288,220 R:dr. Till
nämnde tid utgjorde organisationskostnaderna 989 R:dr 32 sk. 4 rst., förvaltningskostnaderna
2,075 R:dr 12 sk., intressen 158 R:dr 10 rst. samt brandskade-ersällningar
för byggnader 905 R:dr 32 sk. och för lösegendomen 367
38
R:dr 12 sk. 10 rst. Banko. För godtgörande af dessa kostnader skulle då
uppbäras en afgift af 2 sk. 6 rst. Banko för hvarje 100 R:dr ansvarighetsbelopp.
Denna anstalt, så nyttig i mångå afseenden och som säkerligen inom
icke alltför lång lid kommer att begagnas af alla, hvilka dertill äga läll., medför
bland annat äfven det gagn, att en större noggrannhet än hittills måste
iakttagas i afseende på eldstäders och byggnaders skick och underhåll.
Äfven ett annat bolag blef inom Länet organiserad t år 1849, hvars ändamål
är inbördes försäkring emot skada å boskapskreatur genom smittosam
lungsjuka. Reglemente för detsamma blef antaget den 23 April 1849 och vann
Kongl. Majlis nådiga stadfästelse den 18 Maj samma år. Det gemensamma
försäkringsbeloppet, hvilket borde vara minst 500,000 R:dr R:gs, uppgick redan
under samma sommar till 700,620 R:dr R:gs, då bolaget trädde i verksamhet.
Det lyckliga förhållande att lungsjukan icke närmat sig denna provins, liar
visserligen gjort att försäkringsbeloppet sedermera icke särdeles stigit, men emedlertid
är bolaget icke dess mindre sammanhållet och i tillfälle att genast erhålla
ökad utvidgning, om sjukdomen skulle närma sig eller intränga i provinsen.
Mälareprovinsernas enskilda bank, sorn har sitt hufvudkontor i Westerås,
har utöfvat en för provinsen ganska nyttig verksamhet. Vid den svåra penningekris,
som vid slutet af år 1849 och början af år 1850 här inträffade i
anledning af några större affärsmäns yppade obestånd, undgick den visserligen
icke att göra förluster, men de voro ej större än att de blott verkade på den
större eller mindre utdelningen aktieägarne kunde erhålla, och direktionen
förstod då, såsom äfven sedermera, att hålla en lugn medelväg emellan rörelsens
behof och för mycken försigtighet. Delta har ock gjort att för denna
bank ingen svårighet mött att hålla riksmynts-kassan till det belopp, den enligt
föreskrifter bör innehålla.
Sparbankerne i Westerås, Sala och Köping, hvilka, ehuru inrättade i städerne,
äfven till en del begagnas af det kringliggande landet, och derföre här
upptagas, hafva fortsatt sin gagnande verksamhet, hvilket närmare upplyses af
följande tabell, utvisande deras ställning vid 1850 års slut:
Insättarnes antal.
Insättningarnes belopp.
Stiftelsefond och besparing, j
År 1847.
År 1850.
År 1847.
År 1850.
År 1847.
År 1850. j
R:dr
8.
r.
R:dr
s.
r.
It: dr
s.
r.
K:dr
s.
Sparbanken i Westerås
872
994
710
71,763
26,828
3,499
1
63,285
27,006
14,599
3
1 s
3,235
1,938
309
2
3
4,329
2,420
546
19
>i
D:o i Köping
47
5
10
1 1
23
2[
39
Köpings sparbank, som förut endast var afsedd för staden, dess landsförsamling
och Kungs-Barkarö socken, erhöll genom nytt, af Kongl. Majrt den
30 Mars 184-9 faststäldt reglemente utvidgad verkningskrets, utsträckt till liela
Åkerbo härad.
Skultuna Bruks och gods' sparbank, hvars medel till större delen befunnits,
mot mer eller mindre god säkerhet, utlånade till disponenten af Bruket
Ryllmästaren C. W. Hammarsköld, har i anseende till hans iråkade obestånd
nödgats ställa sig på utredning och insättningarne hafva under år 1850 upphört.
Räkenskapen vid 1850 års slut visar sparbankens ställning sålunda:
Skuld för gjorda insättningar, med upplupna räntor £0,144: io. n.
Bankens förstärk ni ngsfond  976: io. 3. gj 120:21.2.
Bankens fordringar med upplupna räntor  20,761:44. —
Inventarium i kassa  358:25. 2. g,] jgQ: 21. 2'.
Om denna sparbank kommer att göra någon förlust och huru stor den i
sådant fall blir, beror dels på utredningen af Ryttmäslaren Hammarskölds konkurs,
dels på den ansvarighet för bristen, som kan drabba öfriga intressenter
i Skultuna Bruk och egendom.
§ 5.
Städerna.
l:o Westerås. Denna stad har till areal och byggnadssätt icke undergått
någon väsendtlig förändring. Flera nya byggnader hafva emellertid blifvit
uppförda och deribland ett större stenhus vid Stora gatan, hvarjemte en mängd
större och mindre reparationer, medförande ett trefligare och prydligare utseende
af de ganda husen, blifvit företagna.
Stadens folkmängd, uppgifven i 2:dra §, är visserligen i stigande, men
detta är egentligen alt tillräkna inflyttningar till staden, emedan de föddas
antal sällan något år fullt motsvarar de dödas.
Sitt bestånd grundar staden af gammalt hufvudsakligen på handeln, hvilken,
hvad jern och spanmål angår, fortfar alt vara liflig, men minuthandeln
är sedan flera år tillbaka af föga betydenhet, hvartill orsaken egentligen torde
ligga uti närheten till och de lättade kommunikationerna med Stockholm, och
till någon del äfven uti det ökade antalet af landthandlande. Stadens handlande
äro dels förläggare, dels afnämare, dels faktorer för Bergslagernas effekter,
40
icke allenast för de inom Länet belägna jernverken utan ock för de närmaste
socknarna af Stora Kopparbergs Län. Under är 1850 funnos i staden 45
burskap ägande handlande, hvaraf likväl blott 18 voro minuthandlande, sorn
drefvo handelsrörelse i öppna bodar med en betjening af 28 peisöner. De öfrige
voro dels handlande med spanmål och diverse varor i större partier, utan
alt hafva öppen salubod, dels faktorer, dels ock genom konkurs urståndsätta
alt handelsrörelsen fortsätta. Dessutom hade klädesfabrikanter från andra orter
här 2:ne försäljningsmagasiner för sina tillverkningar.
Vid handtverkerierna voro år 1850 anställde 68 mästare med 187 arbetare,
deraf 74 gesäller och 113 lärlingar. Dessa näringars tillstånd är likasom
tillförene föga gynsamt och kan ej sägas efter den nya Handtverks-Ordningens
tillämpning hafva undergått någon betydande förändring. De stora vådor af
densamma, som af många befarades, hafva likväl icke inträffat, och för en eller
annan handtverkare synes den friare täflan hafva medfört fördel, då han
lätt förstått att deraf begagna sig, äfvensom konsumenterna måhända i någon
mån vunnit derpå, men manga handtverksidkare, lockade af begäret efter sjelfständighet
eller ombyte, hafva misslyckats. Förhållandet emellan mästare och
deras arbetare har ännu icke ordnat sig i fullkomlig öfverensstämmelse med
O Q
Handtverks-Ordningens föreskrifter; sålunda uppgöras nästan aldrig kontrakter
örn arbetstiden och öfriga vilkor emellan mästare och gesäller, och lärlingarne
äro oftast i saknad af den strängare tillsyn, som erfordras för att hindra deras
inträde på lastens hana.
I Westerås finnes en tobaksfabrik, hvarest under år 1850 tillverkades
33,000 U. spunnen Svensk tobak, 5,200 U. Virginia tobak, 1,340 U. cigarrer
och 202,000 U. snus, till ett sammanlagdt värde af 23,151 R:dr Banko. Vid
denna fabrik användes 53 arbetare, deraf 27 barn under 15 års ålder.
I öfrigt finnas:
3:ne Lädergarfverier med ett sammanräknadt tillverkningsvärde afll,G94R:r.
3:ne Färgerier, med en afkastning af 1,050 R:dr.
2:ne Spegelfabriker med ett tillverkningsvärde af 1,400 R:dr samt
4 mindre Urfabriker, hvaraf sammanräknade inkomsten är uppgifven tili
1,420 R:dr.
I staden finnes äfven ett Skeppsvarf, der likväl under år 1850 endast
reparationer blifvit verkställda.
På arbetsbiträden till de inom staden och vid dess jordbruk förefallande
förrättningar och arbeten har varit god tillgång, men främmande arbetare hafva
företrädesvis
41
företrädesvis blifvit använde, emedan de befunnits dugligare och ordentligare
än slädens arbetare, och det oaktadt icke gjort anspråk på större dagspenning
än de sistnämnde. Priset på mansdagsverken under den vackra årsliden bar
i allmänhet uppgått till och stundom öfverstigit 32 sk. Banko.
Torghandeln, som efter salu-accisens upphörande och deraf följande friare
tillförsel blifvit ganska liflig, lemnar full tillgång till lifsmedel och Öfriga förnödenheter,
oaktadt en dei färska varor, såsom smör och ägg, upphandlas för afsättning
på hufvudstaden.
Jorden odlas med omsorg och gödes väl. Spanmålsproduklionen består
mest i råg; odlingen af potates har, i anseende till osäkerheten för sjukdomen
å denna växt, mycket aftagit. Likaså har odlingen af tobak betydligen minskats.
Gurkor odlas såsom förut.
Sjöfarten är liflig och har år 1850 sysselsatt 3, stundom 4 ångfartyg samt
18 seglande fartyg om 608 läster.
En ny hamnbyggnad har blifvit företagen. Efter förberedande åtgärder
under hösten år 1849 och Januari månad år 1850, börjades den 1 Februari
sistnämnde år nedsänkning af på Igaller och nedslagning af pålar till grund för
kajbyggnaden, hvarefter pålarnes afsågning vidtog äfvensom plankbeklädnad
längs inre sidan af kajbyggnadens grund. Vidare grundlädes jettée.-byggnaden,
bestående af hvarftals lagda faschiner till en längd af 300 alnar, hvarefter
faschiubädden försågs med provisionel stenfyllning samt Kaninholmens vestra
sida med strandskoning till 255 alnars längd. Det sålunda med all ifver
fortsatta arbetet har sedermera tidtals måst afbrytas i anseende till den ovanligt
stora vattenhöjden i Mälaren. Koslnaderne hade vid 1850 års slut uppgått
till 17,489 R:dr 25 sk. 10 rst. för del verkställda arbetet, hvartill komma
kostnaderna för inköp af materialier och effekter, till ett belopp af 12,348 R:dr
24 sk. 10 rst., så att utgifterna tillsammans uppgått till 29,838 R:dr 2 sk. 8
rst. Banko. Till dessa utgifters bestridande har staden erhållit elt statslån af
20,000 R:dr och för fyllande af det öfriga behofvet upplånat penningar i
Stockholms stads sparbank.
För byggande af nytt Rådhus för staden uttaxeras årligen 500 R:dr Banko,
hvarjemte elt lika belopp årligen afsättes från den så kallade donerade medelskassan,
dit stadens inkomster af våg-, bro-, hamn- och mätarepenningar, eller
de donerade medlen, ingå. Den sålunda bildade byggnadsfonden har med
räntor, vid 1850 års slut, uppgått till 16,680 R:dr 41 sk. 2 rst. Banko, förutom
4,000 R:dr, som blifvit afbetalade å köpeskillingen för nu varande
Berättelse ofver Westmanlands Län för åren 1848—1850. 6
42
Rådstufvugården. Af de donerade medlen aflönas i öfrigt stadens tjenstemän
med ett belopp utgörande 4,224 R:dr 40 sk., hvarjemte en de! af stadens allmänna
byggnader dermed underhålles. Öfrige kommunal-utskylder uttaxeras
af stadens invånare och ingå till Drätselkammaren med de belopp, tabellen
utvisar. Vid jemförelse af utgifter och personal finnes att de förra uppgå,
äfven med afdrag af kostnaden för stadens styrelse, som, enligt hvad nyss sagdt
är, bestrides af donerade medlen, till 9 R:dr Banko på livar och en af stadens
invånare, eller omkring 14 R:dr för hvarje betalande.
Vägbållningsbesväret med en kostnad af 1,800 R:dr sträcker sig till en
våglängd af 15,539 alnar.
I den uti tabellen upptagna bevillning af borgerlig rörelse ingår ett belopp
af 3,095 R:dr, som af Mälare-provinsernas enskilda hank under år 1850
erlades; och bland diverse utgifter äro inberäknade afgifter till brandkassan
samt för lyshållning, preslgårdsbyggnad m. m., hvarföre dessa utgifter uppgå
Lill det höga beloppet af 7,982 R:dr 7 sk. 11 rst.
Uti fattigafgifterna, uppgående till 6,606 R:dr 8 sk., äro inbegripne kostnaderna
för arbetshuset och sjelfva gårdens, jemte dervarande goss- och flick
skolors
underhåll. Antalet af de uti arbetsinrättningen underhållne, till större
delen gamla och orkeslösa, personer uppgår till omkring 50, hvarförutan omkring
300 personer på ett eller annat sätt af fattigmedlen erhålla understöd,
deribland 70 barn, hvilka äro utpensionerade i staden och på landet.
Skjutsningsbesväret, för hvilket staden icke erlägger någon kontant afgift
till entreprenören, ombesörjes af denne emot nyttjanderätten till några tunnland
jord, hvilka blifvit i tabellen upptagna till 33 R:dr 16 sk., samt fritt begagnande
af en krogrättighet.
Stadens krogar upplåtas numera på arrende till den högstbjudande, och
lemna genom arrendenas ingående till fattigvården någon ersättning för det
onda, de åstadkomma.
Den uti tabellen upptagne roteringskostnad består uti vakansafgift för
101 båtsmän.
Med anledning af Kongl. Cirkuläret den 6 Juli 1849 hafva Gymnasium
samt Lärdoms- och Apologistskolan under loppet af åren 1849 och 1850 blifvit
sammanslagna till ett läroverk. Med de öfriga skolorna i staden har ingen
förändring ägt rum.
Stadens sjukvård besörjes af 2:ne Läkare. Utom de vanliga sjukdomarna
och hvilka ej varit mera än vanligt utbredda, var Westerås år 1848 hemsökt
af en stark fross-epidemi, hvarförutan på våren 1850 smittkoppor började visa
43
sig, hvilket föranledde inrättande af särskild sjukinrättning för koppsmitlade
samt en temligen allmän revaccination bland stadens invånare. Smittkopporna
förekommo dock blott såsom spridda fall af ringa antal.
I staden finnas 2:ne Apothek oell 1 Boktryckeri.
Brandverket betinnes i ordnadt skick och motsvarande sitt ändamål.
Polisen handhafves af en visserligen fåtalig personal, men den har lyckats
afvärja större oordningar. Stölder, slagsmål och fylleriförseelser utgöra de oftast
förekommande förbrytelserna och blefvo under år 1850 vid stadens domstol
sakfällde för stöld 26, för slagsmål 32 och för fylleri 33 personer.
Under loppet af år 1850 har af stadens borgerskap blifvit stiftad en pensionsim
ättning till förmån för ålderstigne och fattige borgare samt deras enkor,
hvartill fond fortfarande samlas genom årliga sammanskott samt inkomster af
för delta ändamål anställda offentliga nöjen.
2:o. Sala. Stadens läge och hufvudsakliga förhållande till Sala silfververk
äro uti föregående berättelser omtalade och hafva ej undergått någon hufvudsaklig
förändring.
Folkmängden är redan uppgifven i 2 § samt beloppet af tillverkningen
vid Sala grufva utaf silfver, lily och silfverglitt angifvet i sammanhang med
uppgifterne angående Bergsrörelsen.
Stadens handel bar fortfarande varit obetydlig. Den drifves af 1'7 Handlande
och 2 Nipperhandlerskor, af hvilka 10 haft öppna bodar.
Handtverkerier och Fabriker hafva befunnits på samma ståndpunkt som
då sisla berättelsen afgafs. Handtverkarnes antal bar uppgått till 53 med 28
gesäller. Vid Blyhagelsfab,riken tillverkades år 1850: 580 centner för ett värde
af 9,860 R:dr, och vid Bresiljefabriken samma år 27,800 U. i värde af 1,390
H:dr Banko.
I afseende på tillförseln till staden, landtmannahandeln samt odlingen af
stadens jord kan endast anföras att förhållandet dermed ar enahanda, som vid
förra berättelsens afgifvande.
Den härvarande högre Apologistskola, bland hvars läroämnen latinska
språket höstterminen 1850, enligt Kongl. Cirkuläret den 6 Juli 1849, biet
upptaget, motsvarar nu de lägre afdelningarna af ett fullständigt elementarläroverk
för buda så kallade linierna. Lärjungarnes årliga antal har varit om
kring
40, hvaraf 5, med den förberedelse, de erhållit under skolans då varande
egenskap af Apologistskola, aflagt fullgiltig studentexamen. Lärarne äro
såsom förut 3.
44
Folkskolorna äro 6, hvaraf 1 fast och 5 flyttbara; lärjungarnes antal är
187 och beloppet af folkskoleafgiften 326 R:dr 36 sk. Banko.
I likhet rned hvad sista berättelsen omförmäler, besörjes sjuk vården af 2:ne
Läkare, hvaraf en på stadens och en på bergslagets stat. 2:ne Barnmorskor
och 1 Veterinär-Läkare äro ock med löner försedde och i staden boende.
Fattigförsörjningen handhafves på samma sätt som sista berättelsen upptager.
Tillståndet under år 1848—1850 inhemlas af följande tabell:
År 1848
» 1849
» 1850
Understödstagare.
Omkostnader.
Summa
Banko.
Ständige.
Tillfäilige.
Summa.
Äldre.
Barn.
Man-
kön.
Qvin-
kön.
Man-
kön.
Qvin-
kön.
Man-
kön.
Qvin-
kön.
R:dr
s.
r.
9
66
6
23
3
25
132
1,947
4
7
' 9
64
5
22
2
12
114
1,801
25
8
7
68
9
31
2
30
147
2,135
39
9
Fattige vandrande, med pass försedde, undfå fortfarande på -stadens bekostnad
en måltid mat, hvilket till någon del afhulpit deras belllande i husen.
Grundskatten af den staden donerade jord utgöres uti prestationer till silfver
ver kel, hvilka åter utgå i malmforsling, höleverering af vissa arbetshästar
och ökedagsverken.
I afseende på stadens utlagor har sedan sista berättelsen ingen förändring
ägt rum. Staden är fortfarande befriad från båtsmanshåll.
Under den tid, denna berättelse omfattar, synes folkets sedlighet hvarken
hafva till- eller aftagit, men några gröfre brott, såsom mord och mordbrand,
hafva icke inom stadens jurisdiktion förekommit.
3:o, Arboga. Stadens i föregående berättelser noggrannt bestämda läge i
vestligaste ändan af Mälarens segelbara vatten, omgifvet af bördiga sädesbärande
slätter och på längre afstånd gränsande intill det på malmer rika bergverksdistrikt,
som bildar noria delen af Örebro Län, tyckes böra vara särdeles
förmånligt för varuomsättning och skutfart. Så har ock förhållandet onekligen
varit i forntiden, före anläggningen af Hjelmare kanal samt städerna Nora och
Linde, då Arboga var hamnplats för de varor, som ifrån största delen af Örebro
Län, nordvestra delen af Södermanland och vestligaste delen af Westmanland
45
sökte sig väg till hufvudstaden; Historien ointalar också Arboga under medeltiden
och 1500-talet såsom en af rikets betydligare städer, och detta förhållande
bevittnas än i dag af flera fornlemningar utom stadens nu varande bebyggda
territorium. I den mån varuomsättningen blifvit ledd åt andra håll,
bar stadens välmåga aftynat, men under innevarande århundrade synes dock
rörelsen hafva bibehållit en någorlunda jemn ståndpunkt och på de sednare
tiderna snarare varit i tilltagande.
Sedan sista berättelsen afgafs hafva inga betydligare byggnader blifvit
uppförda. Till begrafningsplats straxt utom staden är inköpt en med vackert
läge utmed ån belägen vret, och är anläggningen för närvarande under arbete.
Förhållandet med folkmängden är redan omförmäldt i 2:dra §.
Rörande förhållandet med sedligheten kan förra berättelsen åberopas. Stadens
häkten slå merendels tomma, och de brottslingar, som någon gång der
intagas, äro oftast kringstrykande personer, tillhörande andra orter. Den betyd
lisa nedsättning i arrendet lör stadens krogar, som vid sista auktionen derå
ägde rum, skulle kunna förklaras såsom något tecken till aftagande hos den
arbetande klassen i smaken för bränvinssupande, men en sådan slutsats skulle
kanhända ännu vara för tidig. Orätt vore dock att påstå, det superiet här
tilltagit. För att bringa reda och ordning i krogväsendet har blifvit antaget
ett reglemente för utöfning af Källare-, Spisqvarters-, Schweilzeri- och Krogrörelse
i staden. Genom detta reglemente är näringsställenas antal i Arboga
bestämdt till 1 Källare, 2 Spisqvarter, 1 Likörkammare samt 6 Krogar i staden
och 1 på dess ägor.
Stadens näringsfång äro handel, handlverkerier, sjöfart, faktorirörelse och
' jordbruk.
Af stadens 18 burskapsägande Handlande och Köpmansenkor idka endast
8 rörelse. Dessutom finnas 2 qvinnor, som idka handel på grund af 3 § 1 mom.
och 4 § i 1846 års Handelsordning. Sammanlagda bevillningsbeloppet af rörelse
är för hela Handelsklassen 209 R:dr Banko.
Handtverkerier och fabriker sysselsätta 62 mästare och husbönder samt 101
gesäller, lärlingar och andra arbetare; skatten för deras rörelse utgår med 557
R;drs bevillning. Fabrikernas tillverkningsvärde är för 1850 upptaget till 16,512
R:dr Banko, hvaraf det mesta består af garfveriers och färgeriers tillverkningar
och således egentligen är att hänföra till handtverksarbelen. År 1850 fanns i
Arboga en snusfabrik med ringa tillverkning, som sedan blifvit nedlagd. Egentliga
fabriker finnas för öfrigt icke.
4 6
Sjöfait idkas med 16 fartyg om tillhopa 585^ lästers drägtighet, deribland
ett Jernångfartyg. Fartygen gå till det mesta på Stockholm, men äfven till
en del på Götila kanal. Wenern och Götheborg. Varor, som från Arboga föras,
äro stångjern, tackjern, gjutgods, ladugårdsprodukter, deribland mjölkkor,
som i Stockholm afsättas, m. m. Aterfrakter äro förnämligast spanmål och
styckegods.
Faktorirörelsen sysselsätter 4 personer.
Jordbruket är här, likasom i många andra småstäder, ett hufvudsakligt
näringsfång. Sjelfägande eller så kallad egendomsjord, som går i köp och salu,
innehåller 421 tunnland 26 kappland åker, 422 tunnland 26 kappland äng
och 113 tunnland beteshagar. Stadens skog, bestående af t vänne afskiljda parker,
belägna en på norra och en på södra sidan om staden, och tillhopa innehållande
2,234 tunnland, är indelad på tomterna i mån af deras areal.
Hvad som deraf kan odlas är för det mesta odladt eller nyttjas till beteshagar.
Skogen är till större delen afbrukad. Den donerade delen eller så kallade
Herråkersjorden är lagd i 84 lotter, deraf 4 innehafvas på lön af Borgmästaren,
1 af Rådmuns-kapellanen och 4 af Stadskomminister!!. De öfriga 75 lotterna
utdelas, efter burskapsålder, bland borgerskapet. Hvarje lott består af
något mer än 2 tunnland åker och 3 tunnland äng. En följd af denna styckning
måste blifva att någon genomgripande förbättring i jordens skötsel icke
kan tillvägabringas, ehuru i synnerhet Herråkersjordens läge på ömse sidor om
ån och med jemn sluttning mot vattendraget skulle i hög grad underlätta
försök i denna rigtning. Vexelbruket begagnas föga, utan det vanliga tväskiftesbruket.
I anseende till jordmånens bördighet och den ymnigare tillgång på
gödningsämnen, som är en följd af närheten till staden, är jordens afkastning
merendels god.
Hvad allmänna onera beträffar, åberopas till alla delar förra berättelsen.
Genom de betydliga fonder, sorn för fattigförsörjningen blifvit af välgörande
samhällsmedlemmar donerade, har staden en särdeles lättnad i detta
onus, men bördan deraf är icke destomindre tryckande. Tiggeriet af stadens
fattiga är dervid en obetydlighet emot det, som bedrifves al med pass försedda
kringstrykande personer af alla slag. Detta onda synes vara uti jemn t tilltagande.
Skaror af unga, friska och arbetsföra personer stryka omkring, hvilkas
pass tydligen utmärka, alt de under åratal icke egnat sig åt någon nyttig
sysselsättning.
Med biuäriilga i ne för staden är förhållandet enahanda, som vid förra berättelsens
afgifvande.
47
Stadens undervisningsverk äro fortfarande en pedagogi och en folkskola.
Den förra, med 1 lärare, motsvarar ej sitt ändamål, att utgöra en lägre realskola.
Afståndel från Westerås och Örebro, de närmaste städer, der större
läroverk finnas, är för stort, för att de med fördel skulle kunna begagnas af
obemedlade.
4:o. Köping. I afseende på statlens läge är bär ej annat att anföra än
hvad i föregående berättelser är nämnd t, och rörande dess folkmängd åberopas
2:dra § af denna berättelse.
Några sådana omständigheter förete sig icke i afseende på befolkningens
sedlighet och kommunal-anda, att de påkalla någon ändring i det fördelaktiga
omdöme, som uti sednasle berättelse derom afgafs. De vid stadens rådstufvurätt
(örda domböcker gifva äfven nu vid handen, att ingen bland de stadsförsamlingen
egentligen tillhörande medlemmar varit under åren 1848, 1849 och 1850
tilltalad för gröfre brott. De svåraste arter af brott, som utgjort föremål för
ransakning vid stadens domstol, hafva varit förfalskning, ficktjufnad och annan
stöld samt snatterier, dessa samtliga förbrytelser likväl icke till något unmärkningsvärdt
antal. De lagöfverträdelser, som emot några bland stadens befolkning
vållat åtal, hafva inskränkt sig till fylleri och slagsmål samt mindre
polisförbrytelser; och föranleda på det hela icke lill återtagande af ofvan omlörmälda
yttrande.
Beträffande Mandeln och Handtverkerierna kan äfven nu på deras idkares
ekonomiska ställning tillämpas hvad i sednaste berättelsen derom yttrades, att
de väl genom omtänksam hushållning bereda sina idkare en tarflig utkomst,
men icke förmå att bos dem bilda något större ekonomiskt oberoende.
Fabriksrörelsen har icke vunnit någon väsendtlig förkofran. Å den för
tillverkning af bomullsslrumpor anlagda fabriken sysselsättas inalles 5 personer
vid 4 väfstolar, och tillverkningen har år 1850 uppgått till 1,001 par bomullsstrumpor
och 108 par kalsonger i sammgnlagdt värde af 759 R:dr Banko.
Vid 5 Färgerifabrikör uppgingo samma års arbetsvärden till 4,838 R:dr 28
sk. och vid en Urfabrik till 250 R:dr Banko.
Rederi-bolaget har hvarken ökat eller minskat sin flotta. De 10 fartyg,
med hvilka stadens fraktfart bedrifves, hållas fortfarande i omsorgsfullt och
väl vårdadt skick, hvarföre också, i den mån vinterförrådet af vågförda bergseffekter
hunnit expedieras, några bland dessa fartyg sysselsättas med befrakt
ningen
äfven åt aflägsnare hamnar, så väl i Östersjön, som på de vestra far
vattnen
utåt Götha kanals segelled. Rederiet sysselsätter vid seglationen 10
skeppare och 21 matroser, samt dessutom 14 personer vid sitt fartygs-varf,
48
der årligen reparationer sökas och, i mån af tidsåtgång för rederiets egna varfsarbeten,
äfven meddelas för fartyg från andra städer.
Under år 1850 har stadens Muddrings-direktion föranstaltat, medelst den
af staden ägande muddrings-machin, kontrollerande arbeten i afseende på
seglationsdjupet utåt Köpings å, i följd af den derstädes år 1837 företagna
och jemväl med statsbidrag understödde upprensning; och ehuru nyssnämnda
åtgärder tillskyndat kassan något större utgifter än vanligt, har densamma
likväl tillväxt efter det sednaste berättelsen afgafs och utgjorde vid sednaste, efter
år 1850 skedda bokslut 3,372 R:dr 44 sk. 9 rst. Banko.
Vidkommande åkerbruket och boskapsskötseln på stadens område, gäller
nu äfven hvad i sista berättelsen derom är ytlradt. Den på stadens allmänningsskog
införda trakthuggning har fortfarande lemnat nöjaktiga resulta ter.
Stadens undervisningsverk äro desamma som vid sista berättelsens afgifvande.
Af de 151 lärjungar, tillhörande stadsförsamlingen, som sistlidet år
begagnat, dem, hafva 62 varit anställda i Lankasterklassen, 55 i Flickskolan
och 34 handlverkslärlingar samt tjenstehjon i Söndagsskolan. Dessutom är antalet
af lärjungarna i Rek torsk lassen i stigande.
Fattigförsörjningen påkallar alltid trägna, ofta bekymmerfulla omsorger.
Enligt Sednast reviderade räkenskaper, utgöra fattigvårdens penningefonder sammanlagda
8,096 R:dr 45 sk. lif rst. Banko. Räntan deraf, jemte afkastningen
at donerad jord 17 tunne- 243?z kappland, den i Kongl. Förordningen den
25 Maj 1847 stadgade personella afgift till sitt maximibelopp samt dessutom
från stadens invånare uttaxerade 12 sk. på hvarje Riksdalers bevillning efter
2:dra Art., användas till fattigförsörjningen; varande något mera än 100 R:dr
Banko årligen disponerade lill främmande och staden genom vandrande fattiges
bespisande vid en särskild ordnad matinrättning.
Några binäringar, förtjent» att omnämnas, finnas här icke.
Krogarne äro 5 och handhafvas af ordentliga näringsidkare, hvilka icke
gifvit anledning till klagan öfver derstädes åsidosatt tillbörlig ordning.
Stadens brandanstalter befinnas i ett mot deras ändamål svarande skick;
och de årliga brandsynerna handhafvas med största möjliga noggrannhet.
Den i sednaste 'berättelsen omnämnda Pensions-inrällningen för Fabriksoch
Handtvei ks-föreningen har kommit till stånd, enligt af Kongl. Majrt den
11 Maj 1850 faststäldt Reglemente. På likartade grunder äro äfven 2:ne andra
pensionsinrättningar bragla i verksamhet, den ena inom Handelsföreningen
och den andra för Skeppare-embetet.
I afseende
