# ID: svediakorp-gov2257
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 27,285
# sentences: 849
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


T A IS E Ii L för Lanclel i noin
e- och Soldat-torp 2.15
tl. lägenheter utan ina
äro inbegripna, Frälse
tal
Kungs- och Kungs Ladugårdar . .
Derunder lydande Trädgårdar .
Krono-Säterier
Frälse-Säterier
Säteri-Rusthåll . .'
Rå- och Rörs-Hemman
Frälse-Heinman
Frälse-Skatte-Hemman
Krono-Hemman
Dito särskilde Bergsmans-Hemman
Bergsfrälse-Hemman
Krouo-Rnsthåll
Dito Augments-Hemman ....
Krono-Skatte-Hemman
Dito särskilde Bergsmans-Hemmai
Krono-Skatte-Rusthåll
Dito Augments-Hemman
Militie Boställen
Civila dito
Ecklesiastika dito
Domkyrko-Hemman, Frälse . . .
Gymnasii- och Skol-Hemrnan, Frälse
Dito Dito Skatte
Dito Dito Krono
Hospitals-Hemman, Frälse . . .
Dito Skatte . . .
Dito Krono . . .
Kyrko-Hemman, Skatte ....
Skattlagda, bebyggda Torp, Utjordar,
som ej under något hemmans ränt
Dito Skatte
Dito Krono
Dito obebyggda
Oskatllagda, bebyggda dito, deraf Rytt
Backstugor
Bebyggda lägenheter, afsöndrade från Hemman på viss tid eller lifstid
Skattlagda Fisken och Fiskelägenheter af
der något hemman äro inbegripna, Sk
Tull-mjölqvarnar med 575 par stenar
Tull-sågqvarnar, grofbladige . . .
Husbehofs-sågqvarnar
Husbehofs-mjölqvarnar
Stampar
Ståugjernsverk
Amneshamrar
Masugnar
Jernmanufakturverk af särskilda slag
Pappersbruk
Tegelbruk
Oljeslagerier
Garfverier
Röd färgs verk
Nickelverk
Kalkugnar
Färgerier
Apothek
Klädesfabrik
Stenkärlsfabriker
Hattfabrik
Kalsinerbruk
Bagerier
Snnsqvarnar
Kopparslagare-verkstäder ....
Målare-verkstad
Sadelmakare-verkstad
Snickare- och Svarfvare-verkstad
Helsobrunnar
Kronopark, som tillhör Kronan . .
Häradsallmänningen Holaveden . .
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser.
Glasbruk . .
Diverse personer, som ej höra till viss näring
särskilda slag, som ej
ille
un
-
Hemmantal.
Mantal.
5,50
1
402,59
48,13
36.3 7
979.3 3
54,92
27.4 6
6,8 3
9, I 3
14,56
5, I 3
664.04
23,29
742.3 7
626,9
161.3
24,69
122.4 0
4,2 5
2
10,75
17,37
0,3 3
0, 3 3
0,6 7
0,37
Summa
3,986,6 6 5,154,9 4
Mantal.
10
1
439.5 0
63.75
41,63
1,360,25
63,9 6
31,54
10,78
12.1 .3
20.2 5
8,3 1
902.7.5
24,70
849
842,75
227,8 8
40.2 5
157.5 4
8,7 5
3
10.75
22,5
0,33
0,3 3
0,67
1,13
CD
— r
O OS'
~1 CIO
051 O
oo 2
05 *
'' C
St.
Utsäde af
T:r.
n
43
41
15
698
6,477
4.583
607
8
335
253
43
156
21
16
2
14
36
13
16
15
34
1
1
8
5
1
1
4
1
5
0
3
2
1
1
1
o
94
2,321
16?
299
03
156
50
4.953
5
170
4',
1 12J
s
22}
n
21
0
1021
—
17}
19}
2,813
1}
72
83
4,495
1
2.754
15
899
4?
132
20
589
—
9}
—
6
—
107
1 j
130
—
3
—
3
3
8
T:r.
T:r.
4
963
134*
82
2,367
118
38
4
4
551
7
1,624
9
1,896
1.125
421
57
306.!
12
27
33
T:r.
12
28}
8}
64
33}
13J
88
6
2
25
820
402
3,872
44.
118
*>-
684
10
4,757
553
485
11,432
603
197
58
75
195
51
8.399
150
8,208
6,494
1,852
256
1,436
36
12
107
147
3
6
1]
T:r.
11
1.179
115
169}
14}
163
6?
2,761
217
222
12
21
4
9
i
7
2}
34}
4 g
18
3
TS
2,186
103
16
11
1,435
85
1,814
102}
447
35}
75
67
476
24
13
—
!
3
s
11
5
20
521
58
T:r.
T:r.
6
1.!
10
3,682
426
224
6,946
293
184
24
36
170
34
3,916
75
6.642
4,068
1,280
177
875
16
5
110
139
5
5
1
64
72
24;
4,066
1.07!)
718
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
T:r.
H
520
914
11
254
20
23
3
5
12
94
6
493
4
80
19±
99
T:r.
18
36
12,537
1,632
651
26,530
642
5194
704
63
5864
734
13,575
216
25,375
14,520
4,851
602
2,985
29j
18
642
735
18
9
17
*8
168 J
182;
36
4,380
634
T:r.
16
3,492
4794
270
8,212
360
141
12
12
2124
21
5,364
27
7,086
3,873
1,516
196
1,046
364
H
108
128
T:r.
30
3
14
311
42}
8
1,325
184
40
14,348
1,780
1,411
34.905
1,610
650
145
188
746
144
24,955
375
32,900
18,616
5,860
804
4,578
108
30
321
429
9
15
31
187
314
744
10,599
130
1,766
fl3,473 325j|2l,205^ 9,774-}|49,8124|l 1,663 1761^35,073^ l,753l|ll2,336’s 34,211±| 158,083} 31,000 |.3,390^211,945}|«3,04o|23,204|.54,864 36,452j87,750 24,307|8,322 11,902,090
>■
T:r.
3.265
425
453
7,7414
618
56
224
174
90 *
454
6,195
40
3,553
4,602
1,184
2124
1.313
39
1
44’
70
4
24
24
5
1,762
231
T:r.
1
499
60;
244
987
38
16
H
62
201
n
452
33
417
4664
1654
254
105
li
25
344
T:r.
30
60
19,403
2,419
1,330
42,036
1,727
1,021
124
188
992
189
23,624
375
39,423
24.391
7,468
1.036
5.198
112
25
660
829
30
25
6
384
426
146}
24,106
10,130
4,032
Underhållna Kreatur.
Hästar.
0
e
g
w
0
Ungboskap.
'
a,.
Svin.
Getter.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
5
30
10
10
20
8
—
2
6
15
12
25
8
_
1,225
2,454
5,270
3,423
9,093
2,677
600
153
317
615
400
1.125
305
—
114
217
510
295
677
161
120
3,197
5,737
12,565
7,942
19,740
5,228
2,555
182
287
719
371
1,055
223
241
10!)
139
335
193
559
154
13
14
21
57
23
61
20
3
36
32
80
26
84
38
—
51
108
204
159
292
119
12
20
26
64
30
107
27
7
2,041
3,792
8,679
4,809
12,794
2,989
2,652
93
92
232
94
349
95
9
2,373
4,645
9,766
7,529
16,828
4.989
500
1,844
3,146
6,357
4,264
10,503
2,808
928
496
93S
2,116
1,330
3,253
1.073
268
78
130
309
179
493
134
40
374
632
1,477
929
2,528
66!)
250
8
26
64
30
86
8
50
8
8
20
8
27
9
—
43
66
132
86
220
86
—
67
92
194
120
300
112
10
1
2
4
0
5
2
—
4
4
10
4
20
5
—
1
2
2
3
1
—
27
64
37
130
32
—
18
24
88
62
121
51
—
12
12
12
50
13
—
200
167
4,369
3,535
6,194
1,779
64
45
66
525
476
1,008
250
234
—
•
——
— —
—
■
.
1
—
■
——
-
•
—
—
—
—
—
—
—
—
——
13,040|23,204|54,864
36,452
87,750
24,307|8,322
Uppskaltnings
värde.
R:dr
17,200
3.240
1.388,119
169.892
96,382
2,837,434
166,077
62,707
12,598
28,550
37,473
11,674
1,430.116
61,100
1,820.672
1.640,597
393,203
63,725
279,497
8,400
5.750
28.630
41,135
888
4,600
95
13,368
17,612
3.875
23,881
113,014
185
240,195
55,740
1.400
800
13,570
578,229
8,450
42,600
79,551
20,812
14,025
4,940
20,497
1.000
20,000
5,700
3.400
1,000
1,000
150
850
3,500
3,000
Efter Be
Usta Art.
R:dr.
969
—
170
36
110
36
2.730
45
165
6
85
24
19
—
22
12
44
12
12
24
1,366
12
66
36
1.647
36
1,735
36
347
.36
87
12
344
12
9
24
4
36
20
—
30
1
24
2
36
2
—
21
18
26
30
6
18
1,410
24
740
6
375
42
102
5
87
2
10
50
40
2
28
12
6
3
13
98
36
|13,055| 3
2: dra
2-8 II
R:dr.
152
62
359
1,185
411 ,T60|421 9
Jönköpings Landskontor den 26 November 1852.
Till Berättelsen lifver Jönköpings Län för tiren 1848—1850.
«l önköpings Län åren l§f§-l§50.
8 t
a
/ .«
»
i d
« sr.
B
e
V i
1
n
U g.
Ständiga
Räntor.
Klereci-Statens Underhåll.
Kostnad
Rustning
Roteri
Diverse argif-  ter, onera
och allmänna
villnings-Förordniugen.
n-
Ft.
Jordebok
s- och
Tionde och
räntor af
Bruk, Berg-  ] verk samt
andra Verkö.
Inrättningar.
Arrende
medel.
tor
och
lis.
Fattigförsörj-
ning.
Skjuts.
Väghållning.
Summa
Siats-bidrag.
Art.
3:dj
nings-afgi
Summa.
Hemmantal
räntor.
Kronotionde.
Afrad.
inan uuspen-  ningar.
ören.
Summa.
Pastorers.
Kapellaners.
KvrKo-
betjenings.
Summa.
besvär.
19-37 11
11: dr.
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
S.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
1'.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R.dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
S.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
S.
r.
3
36
6
24
6
24
3
36
3
36
82
24
23
40
13
36
120
4
11
47
32
17
n
206
4
2
2
2
36
36
2
36
36
40
3
39
6
6.139
683
519
15,190
800
407
102
136
230
77
9,928
349
9,552
9,651
2,480
359
32
12
I
1.837
199
153
3.938
229
129
29
39
68
22
2,801
100
2,784
2,702
665
101
32
32
24
42
36
39
2 5
40
23
4 0
35
29
2 6
7
16
25
34
23
17
8
8.930
988
755
21,286
1,167
614
145
199
335
114
14,343
508
13.629
13,663
3,536
515
40
38
16
19
5
3
3,455
355
320
8.102
394
84
18
18
106
26
5,408
46
3,713
4,625
1,221
170
808
52
4
161
195
5
24
28
40
16
33
20
5
32
12
3
24
1 1
28
39
40
14
40
12
6
3.909
412
357
10.649
51S
163
58
40
180
52
9,475
102
6.853
7,864
1,701
272
1,700
48
13
185
240
32
2S,031
9.658
2.658
119.088
6,761
4.647
881
3,217
425
239
7.267
484
141
30
76
103
33
3,154
76
3,983
3,755
90
14
20
19
12
58
66
2
30
10
10
46
g
9
4 347
595
349
10,060
649
227
49
30
46
46
g
2,638
259
247
2,322
139
58
22
36
25
12
1,845
56
31
5
2
23
32
28
1 0
1
6,986
855
597
12,383
788
285
71
134
172
58
6,366
199
6,673
6,926
738
491
1,796
33
24
110
135
A
13
3
19
39
29
47
9
1,310
185
152
3,376
180
107
26
5
1,315
3,418
208
16,657
1,195
2,041
492
lil
1,635
515
53,429
1,713
57,490
54,618
14,222
1.921
953
105
81
2,156
136
76
13
22
36
13
1.613
58
1 293
1.310
390
54
V
3,433
403
308
8.583
503
275
54
79
158
47
5,729
201
5.561
5.644
1,408
214
1,077
43
17
86
144
40
16
20
20
18
38
42
4
36
8
1
32
36
18
36
12
44
8
32
4
2
2
6
s
2
2
10
g
2
6
2,872
4
1,080
391
24
22
39
14
29
36
361
16
10
10
2
8
2
9
3
3,225
112
36,366
1.921
838
15
10
' 8
24
42
6
45
18
43
21
6
18
6
8
—
—
—
4
2
g
10
4
51
12,198
622
330
49
16
24
46
4
12
24
36
36
12
12
—
o
—
—
—
—
—
—
—
—
24
42
30
36
42
—
34
46
2 t
45
21
26
46
44
39
5
—
—
—
5.059
272
201
40
27
114
30
5,166
139
4.105
4,280
46
32
20
4
t,
6
1
36
4
■>
12
24
8
4
4
/,
8
8
8
8
1 1
8
3
25
36
4
23
12
30
1 0
1 0
—
—
—
1 0
4
8
4
6
1,416
334
1
5
10
38
6
9
187
81
44
11
2
8
—
—
—
—
—
—
—
35
9 6
142
24
11
—
4
4
—
14
13
7
33
10
26
t 1
37
47
33
21
—
8
/j
98
147
45
4,520
142
16
35
36
42
46
r,
10
16
10
9
4
8
7
1
26
35
4
5
g
12
1,251
372
36.550
1.199
30
28
34
6
1 9
6
6
3
2
5
64
230
59
8,108
297
10
46
18
30
46
g
34
61
30
2.529
86
5
4
33
11
31
37
11
30
q
42
6
36
28
38
6
12
32
30
18
4
2 4
16
36
20
40
32
40
16
38
18
2 2
42
610
4.055
9S2
124.961
2,911
156,482
126.469
23,616
4,230
14.447
590
159
2.152
2.953
52
9
4
5
2
9
4
5
6
4
—
—
—
5
6
4
5
8
1
5
4
8
2
6
91
53
6,238
130
2 5
16
7
9 1
4
9
4
3
16
Z
— .
2
8
8
11
1
11
1
448
36
8
1,352
138
24,594
30
6
14
10
10
4
—
4
—
4
/,
—
4
0
4
g
42
31
16
14
24
38
6
10
7
9
8
5,638
5,491
437
22
26
36
2
10
1,035
1,434
300
17
3
30
46
2
1
25
8
34
4
11
42,535
38,864
10,297
1,357
6,694
3
27
31
47
8
5
1
8,978
8,457
1.974
276
16
9
4
8
4
1
3,683
4.867
1,297
201
40
22
3
8
4
q
2,284
2.419
653
12
24
—
9
9
32
—
—
—
784
40
6
58,454
28.845
9
1
3
12
34
2
32
16
16
1
1
—
6
1
26
22
4
—
4
—
—
8
4
25
19
12
fi
5
5
5
16
10
13
4
473
34
9
36
99
9
19
10
44
1 1
40
4
85
644
458
213
40
379
468
11
«
\ 1
3
V
25
1 0
1,575
28
17
78
98
16
q
221
5
7
32
37
1
98
V
44
11
1 7
5
491
55
36
q
938
40
g
477
17
10
30
53
1
2
42
8
8.604
76
10
876
1,249
A
41
42
12
15
39
4
4
2
8
47
24
16
28
40
24
—
-
24
12
24
12
24
12
10
36
36
36
10
26
28
36
12
24
—
—
—
—
—
—
—
60
30
215
315
13
—
—
17
8
35
63
2
32
40
8
—
11
5
17
33
1
—
—
88
43
268
411
16
32
36
34
12
—
35
6
86
107
—
—
38
33
l3
11
—
—
—
—
—
—
580
817
14
15
5
6
112
150
9
15
24
3
154
22S
10
3
—
—
—
—
—
—
—
t 1
6
—
—
12
—
—
44
22
—
—
12
42
—
24
32
—
—
8
3
6
■
1
—
4
'
1
i)
9
37
5
12
25
6
1
12
13
37
g
49
38
11
g
36
9
63
27
8
18
t2
8
15
4
16
2
24
21
40
2
6
8
32
6
32
140
37
10
.
-
9
2
q
2
q
7
11
6
5
36
1
3
16
47
g
17
2
1
36
30
4
18
1
36
30
2
16
16
37
28
6
33
40
12
24
54
67
30
6
4
12
1 9
58
68
49
75
55
6
3
32
42
12
12
12
107
214
91
1,092
2,537
1,080
519
11
1,586
594
18
3
19
19
19
2
2
2
1
51
32
15
8
5
16
A
8
24
12
63
39
18
24
24
36
12
10
3
14
23
2
40
40
46
36
310
452
137
1.150
47
15
30
44
5
1
18
94
44
9
18
8
22
1 4
10
49
3
66
32
28
9
2
32
32
9
51
32
353
210
33
8
16
3
8
2
24
18
27
8
45
94
7
26
25
4
9
10
1 3
1 t
9
2 4
1
9
1
14
21
16
9
17
8
—
—
—
51
14
8
—
51
14
8
919
40
5
75
98
—
11
—
—
—
—
—
—
—
41
4
—
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,443
1,093
5S6
22
3
— —-
—
1,443
1,093
596
99
~
2,525
1.062
502
:tt>
12
18
■
36
'
—
—
498
142
163
—
—■
—
—•
498
142
163
—■
713
73
140
16
16
—
—
—
—
2.431
357
511
8
28
16
—
7,622
2,746
1,930
17
2,761
710
0
4 4
‘f
15
29
21
35
|6
—
7
10
4
7
7
17
24
24
11
45
20
7
1 0
17
10
17
10
11
t |
q
q
6
7
918
1,020
112
6
1.020
112
2
6
80
5
q
21
1,368
4
9
117
36
t 1
5
43
43
10
32
95
3
34
32
16
1 1
2
112
31
V
31
2
31
2
594
90
2
2
35
5
16
12
40
27
35
32
4
43
1 1
40
93
1 1
40
1,541
25
126
458
185
51
9 3
1 1
2
fi
q
6
96
2
36
8
2,256
o
42
12
12
12
24
9
49
??
8
1,454
22
6
1.541
25
126
458
185
51
19
136
2
9 9
0
9 9
6
12
12
1 9
2,160
219
11
101
64
283
11
114
75
15
16
86
30
40
40
4,182
39
IV
g
6
6
6
12
12
1 6
g
115
8
4
8
g
4
8
8
70
42
4
1.535
1,543
70
42
4
13
1
6
1.7S8
655
8
g
407
144
6
q
q
6
24
32
46
0
45
21
6
1
9
)5
g
V
1 7
7
t 7
2
7»
19
2
4
48
4
96
4
96
4
12
2 4
36
12
94
16
12
4.
63
1 8
19
6
28
37
6
3
19
•>8
6
16
g
21
39
g
107
3
136
2
37
3
33
33
36
O
1S2
24
3
2
0
60
72
20
37
26
1 9
72
20
37
t 9
15
12
15
l 9
87
24
32
20
18
30
28
30
36
18
32
14
32
20
49
28
10
33
A
34
18
18
5
5
1
18
18
12
36
12
12
2 4
1
5
3 2
26
9 4
26
2 4
30
36
12
36
36
36
36
36
12
36
36
36
1
36
8
8
30
8
30
i
1
23
24
.36
24
36
2
9
1
5
40-
2
*
2
30
2
.30
1
33
33
7
36
33
7
36
3
37
12
6
6
49
49
2
9
1
1
1 2
6
0
6
4
V'
4
4
36
36
1
1
12
12
6
12
1
3
3
30
3
30
36
24
36
36
24
36
1
30
2 4
30
0
_
2
18
2
18
1
24
3
5
3
3
30
_
3
30
1
7
7
7
7
16
__
29
94
2!)
9 4
18
133
24
36
18
146
24
4
48
557
665
18
655
18
12
16
25
14
95
37
-
922
25
28.210
12
6
54
25
-1
43,08o|35
7|l0,774j45
2
53,855
32
o| 148,443
9
3.142,789|24! 11
20,022
21
7
18,866
—
—
74
10
8
3,695
—
233,890
18
5
1,448
37
2
158,186
5
s|58,700
16
-
16.055 40
-
8,412| 13
—
83,168
21
—
30,336
43
-l
19,682
6
—
34,046
32
i-
[48.574
j 1 7
2
1663,189
20
t 1
C. e. Bergenstråhle.
Carl Landegren.
TABELL
för Städerna inom Jöiikö|)iiig§ fjäli åren 1§48
1§50.
Medelafkastning, sedan utsädet är
utdraget.
Underhållna Kreatur.
Uppskattadt värde.
Klereeiets Underhå 11,
Efter Bevillnings-Förordningen
Kostnad
för
Rotering.
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
Bruk, Marnifakturier,
Qvarnar, Fabriker,
m. m
Diverse
onera etc
ö umma
Statsbidrag,
Hus och tomter
2:dra Artikeln.
imma.
Boskaps
och
Åkerskatt.
Bränvins
brännings
afgift.
Mantals
penningar
-
Summa,
Pastorers.
Summa,
Saluaccis.
Personer,
ej hörande
tili viss
näring.
Jord, Hus,
tomter, verk
och Inrättningar
-
Borgerli:
näring.
Jönköpings Stad.
Hus och Tomter med derå boende Borgare, som idka näring etc.
Jord
Tullmjölqvarnar med tillsammans 24 par stenar
Garfverier
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser ....
Summa
Hus och Tomter
Jord
Tullmjölqvarn
Klädesfabrik
Stamp
Engelska Garfverier
Tobaks- och Snusfabriker . .
Manufakturverk
Personer, som ej höra till viss näring
Summa
Grenna Stad.
Hus och Tomter
Summa
linss Landskontor den 26 November 1852
Till Berättelsen öfver Jönköpings Län för åren 18A8—18S0.
C\ fm. Hei'yensti‘åhMe.
Carl Landegren.
KONGL. MAJtTS BEFALLNINGSM AF VANDES
uti
kronobergs fän
till
fiOUGL. MAJ:T
\
i tt»»tl e t'tl ti ni g het afgifntt
EMBETSBERÄTTELSE
för åren 1848, 184» oell 1850.
STOCKHOLM, 1853.
1>. A. NOBSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare,
Underdånig Berättelse 0111 tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Kronobergs Län åren 1848, 1849 och 1850.
§ !•
B Alne t s allmänna beskaffenhet.
I detta afseende torde jag få hufvudsakligen åberopa innehållet af min sednast
afgifna underdåniga femårsberättelse, dervid något annat icke synes vara att
tillägga, an att genom den fortfarande hågen för sjötappningar och uppodling
af oländig mark landets naturliga beskaffenhet till icke ringa del upphjelpes
och förbättras.
Bland de under nu ifrågavarande tidrymd med understöd af allmänna
medel fullbordade slika arbeten torde böra omnämnas sänkningen af sjön Vidöstern
samt sjöarne Drafven och Bolmen; och för verkställighet af redan uppgjordt
förslag till sänkning af sjön Möckelö, hvarigenom nära 3,000 tunnland
jord skulle dels förbättras, dels ock genom upplandning tillvinnas, hoppas
strandägarne att vid innevarande riksmöte undfå statsbidrag.
Det bör icke heller lemnäs obemäldt, alt flera smärre sjöar blifvit på
strandägarnes egen bekostnad med fördel uttappade eller sänkte, äfvensom åtskilliga
större och mindre mossar odlade och besådde eller den så kallade
Ekenstenska metoden.
Hågen för vägförbättringar har icke minskats, och den i förra berättelsen
omnämnda betydliga vägförbättring emellan Wrå gästgifvaregård i detta Län
och Breareds gästgifvaregård i Halland är med omsorg fulländad och öppnades
till begagnande den 1 Juni 1849.
Omläggning af landsvägen emellan Wexiö och Carlshamn med flera äfvenledes
vigtiga och behöfliga vägarbeten, hvartill kostnadsförslag äro upprättade,
beror på det understöd af allmänna medel, som kan förunnas detta Län.
Inom Kinnevalds härad fortgå betydliga vägförbättringar på häradskassans
bekostnad under Kronofogden Anders Weltermarks nitiska inseende. Med anslag
af statsmedel lill belopp af 2,000 R;dr Banko samt bidrag af 1,000 R:dr
4
nämnde mynt utaf borgerskapet i städerne Wexiö och Carlshamn samt åtskilige
för företaget intresserade socknar inom detta Län har under loppet af åren
1849 och 1850, efter verkställd undersökning, kostnadsförslag blifvit uppgjordt
till en kanals öppnande emellan Åsa sjön vid Länets norra ända samt sjön
Äsnens sydliga strand på 3 mils afstånd från Carlshamn; och fråga har nu uppstått
alt genom så kallad railväg öppna kommunikationen från nämnde kanals
ändpunkt till Carlshamns stad, hvarom närmare undersökning kommer att ske,
derest Eders Kongl. Majrt täckes i nåder dertill anslå erforderliga medel.
I denna särdeles vanlottade landsort, der allmänna rörelsen och varuafsättningen
så väl behöfva underlättas, vore det af stor vigt, om denna båtled
och vägbana kunde komma till stånd; men den dermed förenade högst betydliga
kostnad torde för en lång tid aflägsna verkställigheten, hvarföre det borde
vara desto angelägnare, att trafiken underlättas genom vägförbättringar, derigenom
nödig arbetsförtjenst äfven beredes mängden af behöfvande.
§ 2.
Invånare.
Länets folkmängd, som år 1847 uppgick till 128,411 personer af båda
könen, deraf 55,505 mantalsskrifne och 72,906 skattfrie, utgjorde enligt 1850
års mantalslängder:
Mankön 64,425; Qvinkön 68,788; Summa 133,213;
deraf mantalsskrifne:
Mankön 29,348; Qvinkön 30,865; Summa 60,213;
samt skattfrie:
Mankön 35,077; Qvinkön 37,923; Summa 73,000.
Häraf synes, att folkmängden är i jemnt stigande, hvartill orsaken torde
böra sökas uti jordbrukets tillväxt och näringsflitens jemväl tilltagande utbildning.
Dessa årens goda skördar och uteblifna farsoter äro äfven inverkande
orsaker till stigande folkökning och minskad dödlighet bland allmogen.
Genom ytterlig sparsamhet och försakelser har folket sin bergning och är
derutöfver i stånd till utgörande af de allmänna utskylderna. I enlighet med
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Stadga om folkundervisningen i riket den 18 Juni
1842 äro nu 72 folkskolor organiserade. Dock hafva de ännu icke visat så
gynnsamma resultater i afseende på folkbildningen, sorn man af desamma
hoppats. Sedligheten är lyckligtvis icke i aftagande.
5
§ 3.
Näringav.
Jordbrukets framsteg äro glädjande och fortgå allt framgent genom vexelbrukets
och ändamålsenlig redskaps begagnande, hvarföre äfven vissa trakter af
Länet hafva icke blott spanmål för eget behof utan äfven mer och mindre
tili afsalu, ehuru vid minskad efterfrågan priserna derå äro låga vid jemförelse
med produktionskostnaden. Den med jordbruket sammanhängande bränvinsbränningen
idkas väl å alla trakter af Länet, men begagnandet af mindre
bränvinspannor med enkel redskap är inom många socknar till stor del aflagdt;
och lyckligtvis finnas få konstbrännerier inom Länet.
Vid den i min sed naste berättelse omförmälde landtbruksskola å Sjöby,
hvilken upphörde den 1 November 184-9, tilldanades under de 2 år, som denna
skola fortvarade, flere praktiskt skicklige rättare-elever; och sedan Majoren Friherre
Liliecreutz erbjudit sig att ordna en ny sådan å sin egendom Torp inom
Allbo härad, är full anledning hoppas, att denna skola med det tillökade anslag
af 1,000 R:dr B:ko, hvarom underdånig framställning skett, skall komma alt utöfva
ett särdeles förmånligt inflytande på jordbruket i allmänhet inom denna provins.
Så länge som ängsskötseln förnämligast inskränker sig till upplöjning af
mindre bärande ängar och ett allmännare cirkulationsbruk icke är anlaget, så
länge står ock ladugårds- och boskapsskötseln icke på den ståndpunkt, som man
har skäl att önska.
Många possessionater inom Länet söka att genom förbättrade kreatursracer
uppdrifva ladugårdsproduktionen; och från slamholländeriet vid Bergqvara hafva
tjurar blifvit spridda till alla delar af Länet, hvarigenom man bör hoppas
goda resultater inom en ej så aflägsen framtid, ehuru Pembroksshireracen, som
der tinnes förlagd, icke synes vara så mjölkgifvande, som man föreställt sig,
men deremot lemnar utmärkt godt köttf
Skogarne vårdas beklagligen icke mera än förut; och vacker timmerskog
börjar blifva sällsynt. Delta torde mindre böra tillskrifvas en ökad konsumtion
af skogsprodukterna, deraf likväl betydliga partier afsättas åt Blekinge, Calmar
och Halland, än fastmer ringa urskiljning vid skogsfällningen, jemte det att i
sednare tider den industri gjort sig gällande, att skogshemman köpas under beräkning
att betala hemmanet med skogen, hvilken derefter till största delen nedfälles
och såsom ved föryttras, utan att man bekymrar sig om skogens återväxt.
De af Eders Kongl. Maj:ts Ladtbruks-Akademi anslagne premier för en
bättre skogshushållning hafva icke väckt till omtanka i denna del; äfvensom de
6
af Stats-Sekreteraren m. ni. M. G. Danckwardt för flera år tillbaka bestämda
ganska betydliga belöningar för personer, sorn inom en skoglös trakt af Sunnerbo
härad planterade och inhägnade skogsparker, hittills icke kunnat utdelas.
' Om icke Snart en allmän bättre anda inträder, torde den tid ej vara långt
aflägsen, då det fordom skogrika Kronobergs Län lider brist på skogseffekter, —
denna för orten mest afsa ttliga och behöflig» produkt. Bruksägarne vårda lik väl
i allmänhet sina skogar väl; och på boställen verkställas indelningar till traktliuggning
af Länets Jägmästare, som icke underlåter att, i hvad på honom ankommer,
mana till klok och varsam skogshushållning.
Ljungby flygsandsfält, lill hvars skogsplantering ett förökadt anslag nyligen
är vordet i nåder förunnad t, kommer att för framtiden gifva en betydlig skogslillgång,
om med dess vårdande förfares med samma omsorg, som hittills.
Bergs- och Bruksrörelsen har sedan sista underdåniga berättelsen af mig afgafs
icke undergått någon förändring. Den är särdeles lönande för bruksägarne för så
vidt produkterna kunna på bruksbacken afsättas, hvaremot den lider mycket mehn
deraf, att det som i öfrigt är att föryttra måste föras på vagn till allägse belägne
afsättningsorter. Genom kolning till bruken förtjenar allmogen ej obetydligt;
och den så kallade kol-allmogen betalar vanligen restfritt sina kronoutskylder.
Binäringar, dertill fabriksanläggningar och numera äfven handelsrörelser å
landet torde böra räknas, äro mer eller mindre fördelaktiga, allt efter inuehafvarnes
större eller mindre drift och verksamhet.
Den härvid bilagde tabell upptager hufvudsakligen deras antal och beskaffenhet,
men jag anser mig dock böra omnämna de binäringar, hvilka synas
nyttigast och mest lönande.
Lin odlas allmänt, och från vissa trakter af Länet afyttras vid god skörd
betydliga partier äfven till andra Län. Linneväfnaden har visserligen ännu icke
nått den höjd, hvartill den skulle kunna uppgå; och orsaken dertill har jag i
föregående underdåniga berättelse utvecklat. Emellertid har man dock varit
angelägen att genom belöningar uppmuntra Lill större fullkomlighet deri, hvarföre
också under dessa sednare åren mången utmärkt sig för särdeles fin både
spånad och väfnad. Dubbelspinning efter Mamsell Granbergs eller den så
kallade Magerska metoden begagnas likväl nu mindre allmänt.
Salpetertillverkningen fortfar att vara i stigande; och så länge inlösningspriset
ej nedsättes, är näringen temligen lönande och gifver denna penningefattiga
ort en väl behöflig inkomst. Sedan den för anläggning af salpeterlador
medgifna, men af mången missbrukade lånerätt numera upphört, har likväl
denna näringsgren visat sig jemväl derförutan kunna bestå.
i
Bland de öfrige fabriker å landet synas Kosta Glasbruk och Lessebo Pappersbruk
vara bland de mest inkomslgifvande.
Sedan Eders Kongl. Maj:ts nådiga Handelsordning af den 22 December
1846 vunnit tillämpning, äro årligen flera tillståndsbevis å landthandel af mig
utfärdade; och hafva landthandlandernas antal uppgått år 1848 till 27, 1849
till 44 och 1850 till 55, hvaraf synes, att antalet årligen betydligt ökat sig,
särdeles från och med år 1849. Om härigenom ä ena sidan tillfälle beredes allmogen
att med mera lätthet förskaffa sig behöfliga köpmannavaror samt omsätta
ortens egna tillverkningar, är det å den andra olvifvelaktigt, att mängden
af landthandlande, hvilka stundom uppgå till 3 å 4 inom en och samma socken
eller by, icke kan bereda sig nödig utkomst med mindre än att de i smyg
försälja bränvin i minut, hvarigenom troligen större delen af dessa handelsbodar
förvandlas till lönnkrogar, en olägenhet desto svårare, som nödig polisuppsigt
å landel till förekommande af denna på sedligheten skadligt inverkande
försäljning icke finnes att använda. Någon inskränkning i rättigheten att hålla
öppen salubod å landet synes vara af behofvet påkallad, synnerligast sora man
icke utan skäl trott sig finna, att genom landthandeln förut sällspord yppighit
och flärd börjat å några orter bland allmogen göra sig gällande.
Bland nya anläggningar å landel, som i anseende till sin förmånliga inverkan
på sedligheten genom ett möjligen aftagande begär för bränvins supande
torde blifva af mycken nvtta, är ett på Bergqvara egendom A mil från Wexiö
under år 1850 anlagdt Ölbryggeri. Ägaren deraf, Öfverste-Löjtnanten Grefve
Knut Posse har för detta ändamål låtit der uppföra en kostsam byggnad,
' hvarest tillverkas en myckenhet icke blott särdeles godt öl och dricka, hvaraf
det förra vinner betydlig afsättning på Länets marknader, utan ock så kalladt
Baijerskt öl af utmärkt god beskaffenhet.
Den för Kronobergs Län vigtiga kreatur shandeln på Länets marknader har
under dessa sednaste tre åren varit fördelaktig.
Inom några socknar af Sunnerbo härad fortsättes nu som tillförene fabrikationen
af väfskedar, liar och trädkärl, men det i min förra underdåniga berättelse
omnämnda missbruk, att en mängd personer under kringvandringar
inom riket för afsättning af berörde produkter jemväl drifva handel med
kramvaror, som ej äro ortens egne tillverkningar, medför högst skadliga följder
icke blott för den håglöshet lill arbete, som deraf förorsakas, utan ock för de
sedeförderfvande lefnadsvanor, som dessa kringvandrare derunder inlära sig
och hvilka ofta göra dem vid unga år till brottslingar eller hemfallna under
fattigförsörjningen.
8
§ 4.
Politisk Pörjattniny.
Under de 3 sednaste åren hafva några hufvudsakliga jordeboksförändringar
icke inträffat eller något hemman råkat i ödesmål.
På sätt jag i min förra berättelse underdånigst upptagit, ökas fortfarande
ansökningarne om laga skifte, hvarmed Länets flere skicklige landtmätare äro
fullt sysselsatte.
Vid i Augusti månad 1850 anställda nya entreprenad-auktioner å skjutsningsbestyret
för fem år i sender har i Länet endast vid fyra gästgifvaregårdar
inom Sunnerbo härad skjutsningen af entreprenörer öfvertagits, hvaremot
densamma vid öfriga gästgifvaregårdar utgöres på vanligt sätt. Obenägenheten
för entreprenader af skjutsningsbestyret synes härleda sig derifrån, att i en
ort som denna, hvilken föga lämpar sig till hästafvel, underhållet af ett större
antal hästar är alltför kostsamt i förhållande till de inkomster, som af skjutsningsersättningen
är att vänta.
Kronoskjuts och inqvartering hafva under ifrågavarande 3 år icke varit
betungande.
H vad om allmänna bevillningen och rot erin g skostnaden förut är yttradt torde
äfven nu få åberopas. Det är likväl i denna penninge-fattiga ort en lika märkvärdig
som berömvärd företeelse, att kronoutskylder na utgå restfritt och att restantierna
gemenligen endast bestå af böter i mål, som bero på Öfver-rätts pröfning.
Kronobrefbäringens ordnande i enlighet med föreskrifterna uti Eders Kongl.
Maj:ts nådiga Cirkulär den, 30 November 1849 är för närvarande under beredning,
men torde ofördröjligen kunna afslutas.
Den allmänna fattigvården har efter sednaste femårsberättelsens afgifvande
blifvit organiserad uti Länets särskilda delar i enlighet med grunderna i Eders
Kongl. Maj:ts nådiga Förordning den 25 Maj 1847; och det kan icke nekas,
att härigenom mycket uträttats till förekommande af tiggeri och sysslolöst
kringstrykande. Dock torde icke böra lemnäs oanmärkt, att fattigvården, såsom
den numera utgöres, ifrån att vara ett allmosegifvande efter råd och lägenhet
öfvergått till ett kännbart onus, som, derest fattighjonens antal komme
att fortfarande, såsom det synes, öka sig, icke utan skäl kan befaras blifva
mera tryckande än någon annan skattebörda. Enligt 1 § uti högstberörde
nådiga Förordning borde egentligen till fattighjon, som det åligger en socken
att underhålla, endast räknas de, hvilka i anseende till bristande arbetsförmåga
-
9
måga samt derjemte saknad af andre medel och lofliga utvägar till sitt uppehälle,
icke kunna sig sjelfve försörja; men nödvändigheten tvingar dock lill
antagande af den jemväl i samma nådiga Förordning uttalade, mera omfattande
grundsats, alt hvarje nödslälds behof, äfven om arbetsförmåga icke saknas,
ovilkorligen måste afhjelpas, ehuru under förpligtelse för den hulpne att i
rnöjlig mån sjelf bidraga till sin bergning genom arbete. Vid tillämpning
häraf uppstår emellertid en till icke ringa kostnad ledande förbindelse för fattigvården
att äfven draga försorg för en mängd arbetsföre försvarslöse personer,
hvarvid ock möta åtskil 1 ige svårigheter, såsom alt den behöfvande gjort
sig så illa känd, att honom icke kunna anförtros någre arbetsmaterialier i fruktan
att de varda förstörde, eller ock att han, utan den strängaste tillsyn, hvilken
icke alltid låter sig verkställas, vårdslösar arbetet eller tredskas att dermed
sig sysselsätta, i hvilket fall det beklagligen visat sig att för sådane försvarslöse
personers hållande till arbete, hvilka icke äro lagligen för v unne om vanfrejd,
men beträdas med fortfarande lättja och liderlighet, den husbondeuppsigt,
som otnförmäles i 5 § I morn. af Eders Kongl. Maj:ts nådiga stadga om
försvarslöse personer den 29 Maj 1846, icke är tillfyllestgörande.
Soclme-nämnderne uträtta mycket godt, der de äro sammansatte af personer
med nit och förmåga att ombesörja kommunernas angelägenheter; och i
den mån de vinna mera erfarenhet och vana, skola dessa nämnder på de flesta
ställen komma att utveckla en för menigheterna särdeles gagnande verksamhet.
För allmänna helsovården äro, utom Lazaretts- och Hospitals-Läkaren, 2:ne
Provincial-Läkare anställde, den ena med station i Wexiö och den andra i
Ljungby köping.
Länets Lazarett och Kurhus är i synnerligt godt skick med utrymme för
60 patienter; och Länets Hospital, hvarest kunna vårdas 80 sinnessvaga, vidmakthålles
efter bästa förmåga, ehuru för inrättningens fullkomnande mycket
är öfrigt att önska. Fråga är ock väckt att förändra detta hospital till ett
central-hospital för detta och angränsande Län, hvartill det äfven i anseende
till belägenhet och andra omständigheter är särdeles lämpligt.
Den här förlagda afdelningen af Smålands Privatbank har betydligen minskat
såväl låne- som kreditiv-beloppen, hvarigenom en framstående penningeförlägenhet
under de sednare åren störande inverkat på allmänna rörelsen,
hvilket menliga förhållande, besynnerligt nog, snarare lill- än aftagit, oaktadt
inom Länet numera finnas, jemte privatbanken, två andra inrättningar, hvilka
bedrifva lånerörelse.
Berättelse öfver Kronobergs Län för åren 1848—1850. 2
10
Den i min förra berättelse omnämnda Hypoteksföreningen liar nemligen
verkställt utlåningar till flera millioners belopp; och man torde kunna hop
pas,
att fastighetsägare skulle genom denna låneanstalt så småningom befrias
från sina iuteeknade skulder; men då större delen af medlen upplånas utom
riket, stadnar Svenska jorden i skuld till utlandet, — ett förhållande, sorn i
tidens längd kan befaras medföra betänkliga följder.
Länets Sparbank bibehåller ett stadgadt förtroende och dess fond ökas årligen,
hvarföre ock Länets Hushållnings-Sällskap, såsom bankens principaler,
bestämt halfva årliga räntevinslen af bankens egen fond att tills vidare användas
till bidrag åt en lör Länet inrättad räddningsanstalt för vanvårdade
barn, som bildades år 184-7 genom frivilliga bidrag och med Hennes Maj:t
Drottningens nådiga tillstånd bär namnet af "Drottning Josephinas räddningsanstalt
för vanvårdade barn". Genom Deras Majestäters nådigst förärade gåfvor,
tillagda de samlade bidragen och sparbankens för ändamålet disponerade andel
i räntevinslen, utgjorde inrättningens kapital-behållning vid 1850 års slut omkring
4,841 R.’dr Riksgäldssedlar, deraf räntan användes till utackordering af
sådana barn, som med anlag för vanart synas kunna räddas derifrån och undandragas
lastfulla föräldrars skadliga efterdöme. I saknad af erforderliga tillgångar
kan styrelsen icke utsträcka sin verksamhet såsom den önskade, men
genom en af dess ledamöter Lagmannen Friherre von Otters nitiska bemödande
att utackordera barnen hos välkända fosterföräldrar och att noga göra
sig underrättad om den vård de erhålla, hafva högst gynnsamma och oväntade
resultater vunnits, på sätt närmare inhemtas af de berättelser, styrelsen årligen
afgifver.
Det torde äfven förtjena här omnämnas att det nya Cellfängelset svnes
fullkomligt motsvara sitt ändamål och att denna anstalt icke lemnar något
öfrigt att önska, utom hvad angår fångarnes forsling till och från tingsställen,
under hvilka transporter tillfället till samspråkande så lätt föranleder till återkallande
eller förändring af bekännelser, som frivilligt afgifvits i häktet, hvarinom
nuvarande Direktören C. O. Sunnerdahl och Fångpredikanten P. Welander
utmärkt sig genom gagnande verksamhet.
§ 5.
Weociö stad.
Stadens folkmängd, som år 1847 uppgafs vara 2,464, utgjorde vid 1850
års slut 2,540 personer. En myckenhet arbetsfolk har här bosatt sig i följd
11
af den arbetsförtjenst, sorn varit att finna vid byggnaderne efter de åren 1838
och 1843 staden öfvergångna eldsvådor; men i den mån denna förtjenst nu
aftager, torde betänkliga följder för fattigvården vara att befara.
Under de 3 år, som i denna underdåniga berättelse afses, har Wexiö
stad blifvit återuppbyggd. Stadens å torget uppförda, ännu oinredda rådhus är
en vacker och rymlig byggnad och derinvid har stadens nya gästgifvaregård
blifvit förlagd. Alla enligt den nya tomtregleringen upptagna gator äro planerade
och stenlagda.
Domkyrkan undergår en betydlig reparation och kommer enligt Professorn
och Ordens-ledamoteu Brunii förslag att utvidgas, hvarigenom äfven denna
byggnad får ett särdeles prydligt utseende. Då likväl domkyrkans egna medel
icke äro tillräckliga för bestridande af kostnaden härtill, återstår endast
hoppet att ett i underdånighet begärdt byggnadslån varder af Eders Kongl.
Majit i nåder beviljadt.
Om också de för stadens återuppbyggande i nåder beviljade medel varit
lika nödige som ändamålsenligt använde, torde likväl de med år 1850 började
albetalningar, hvilka i 3 år årligen utgå med omkring 9,080 Rldr Banko samt
derefter till vida högre belopp, komma att menligt inverka på mängden af
husägares ekonomiska ställning, särdeles hvad borgerskapet angår, som, ehuru
strä fsam t, dock lider intrång i sin rörelse af de å landet befintliga handlande
och handtverkare, äfvensom af dem, hvilka inom staden drifva handtverk
såsom försörjningsmedel; varande bland 71 handtverkare ej mindre än 38,
som inom staden på sistnämnde sätt sig försörja.
Den af Rådmannen och Riddaren J. Wahlqvist anlagda, i mina föregående
underdåniga berättelser omförmäida, klädesfabrik drifves med fördel och tillverkningen
anses per medium nu uppgå till omkring 105,000 R:dr Banko,
äfvensom vid en annan af Stadenberg och Åstadius anlagd dylik fabrik tillverkningen
år 1850, eller tväune år efter anläggningen, uppgått till icke mindre
än 75,000 R:dr nämnde mynt.
Stadsskjulsen utgöres fortfarande genom entreprenad efter 28 sk. Banko
för milen med särskildt tillskott af stadens invånare, uppgående till 1,120
R:dr samma mynt.
Krogarnes antal är oförminskadt sedan sednaste femårsberättelse.
Till fattigvårdens bestridande sammanskjutas årligen omkring 1,350 R:dr
Banko efter debitering, som af en utsedd komité uppgöres; men detta belopp,
äfven i förening med räntan af till fattigförsörjningen anslagna medel, blifver
snart otillräckligt i anseende till en årligen ökad fattigpersonal, som, utan
12
tillfälle till arbete eller sysselsättning, slutligen blifver öfver höfva» betungande
att underhålla.
Den så kallade Sjögrenska fattigskolan, der i medeltal 148 af stads- och
landsförsamlingarnes barn af båda könen njuta undervisning, fortfar i följd af
lärarnes nit att utöfva ett fördelaktigt inflytande; äfvensom stadens söndagsskola,
der omkring 80 handtverksläi lingar undervisas tvänne timmar alla Söndags
eftermiddagar i läsning och skrifning, förtjenar att fördelaktigt vitsordas.
Till befordrande af undervisning i nyttiga handaslöjder för de flickor,
hvilka besöka den Sjögrenska skolan, har framlidne Öfverfält-Läkaren och Riddaren
L. Hillers genom testamente anslagit ett kapital af 5,133 R:dr 16 sk.
Banko jemte åtskillig försåld lösegendom, i ändamål att med räntan deraf på
omförmälde sätt bidraga till barnens danande att blifva verksamma samhällsmedlemmar;
varande åt Fröken Louise Lejonhufvud och Regements-Läkaren
Doktor S. N. Sellden uppdraget att bringa testators förordnande till verkställighet.
I öfrigt hafva sådana förändringar, som här förtjena att omnämnas, sedan
min sista underdåniga berättelses afgifvande icke timat.
De härtill hörande tabeller varda i underdånighet bilagde.
CARL MÖRNER.
N. J. Lång.
C. A. Holmberg.
Kungs-Fiske
Frälsc-Säterier
Säteri-Rusthåll
Ra- och Rörs-Hemman
Frälse-Hemrnan
Frälse-Skatte-Hemman
Krono-Hemman
Krono-Husthåll
Krono-Augments-Hemman ....
Krono-Skatte-Hemman
Dito Nyhemman med frihetsår
Dito Rusthåll
Dito Augments-Hemman
Militie boställen
Civila boställen
Ecklesiastika boställen
Gymnasii- och Skole-Hemman, Skatte
Dito dito Krono
Hospitals- och Barnhus-Hemman, Skatte
Dito dito Krono
Krigsmanshus-Hemman, Skatte. . . .
Dito dito Krono
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar meii flera lägenheter
tal, som ej under något hemmans ränta äro inbegripne, Frälse
Skatte
Krono
Obebyggde dito
Oskattlagde, bebyggde dito, deraf Ryttare-, Soldat- och Båtsmanstorp
Krono-Torp med frihetsår
I Betesmarker, Krono . .
| Backstugor
Bebyggde lägenheter, afsöndrade från he
Skattlagde Fisken och Lägenheter af
mans ränta äro inbegripne, Frälse
Skatte
Krono
Tull-mjölqvarnar
Tull-sågqvarnar, grofbladige....
Husbehofs-mjölqvarnar
Husbehofs-sågqvarnar
Stampar ....
Koppar-hammare .
Stångjcrns-verk . .
Ämnes-hammare . .
Masugnar ....
Kupolugnar . . .
Jernmanufaktur-verk
Koppar-Nickel-verk, med frihetsår
Glasbruk ....
Pappersbruk . . .
Tegelbruk . . .
Garfverier ....
Oljeslagerier . . .
Färgerier . . .
Pottaskebruk . .
Lackfabrik . .
Kakelugns-fabrik
Såpbruk . . .
Hartz-fabrik . .
Kimröks-fabrik .
Diverse personer, som ej höra till viss näring, 299
Sterbhus, Gåfvor och Testamenten, Fideikommiss
Hemmantal.
Medelafkastnin
sedan utsädet är afdraget.
underhållna Kreatur.
« t
3
®:
-1 33
c;: o
Uppskattadt
Värde.
as a
Efter l:sta
Artikeln.
Mantal.
Mantal.
400
591,380
76,300
122,605
1,532,418
371,720
6,255
13.531
125
3,251,381
2,028
2«M
1.5971
1,1181
3,302
350
950
9,704
2.015
50
90
6
23,063
15
518
6,260
2.262
266
1,926
5
36
12
20
1,264
20
895
196
2,2811
3,9161
10,1711
24.730
11.409
4,344
2,999
2,917
13,5321
8
2,761’
3,0104
1,296}
190?
1.1042
10,925}
1,5901
5,900}
20,576?
62,643;
3,483}
226A
28,486
10,882
3.174112
1.117?
1,675}
2,621
1,019}
148}
778'
12,005}
5,6024
833,07/
925,437
330,080
46,185
226,725
190
6,500
1,650
2,000
241,770
3,000
593 12
855;4 2
1,5051
5,361}
15,949
2,1085
2,866
‘ >/51
2,276
850
5,580
6.200
18,533
16.979
2,990
7,753
mman på viss tid eller lifstid
särskilda slag, som ej under
44.317
100
1,100
100
379,663
59,245
9.300
000
270,938
16,666
33,700
4,250
117,373
60,000
95,930
11.250
15.250
7,000
7.200
Gerningsmän
1,051 o
,195? 20,807
12,349
76,824
167.106
26,772
52,929*
8,854
16,910
38,287
53,2801 29.449
Summa
26,225?
64,422
22,520
9,732.475
Wexiö Landskontor den 31 December 1851.
Vart Manter*
Till Berättelsen öfver Kronobergs Län för åren 1848—1851).
i n om Kronobergs Ii än.
ä r
a t
Ä
M
>
4
ci
r
a
y*
i
Bevillning efter 1848 års Förordning.
/
S t ä
n
d
g a
R
ä
Il t
o r
Klereci-Statens underhåll.
/
......
Diverse
Efter 2
:clra Artikeln.
Efter 3:dje
Artikeln.
Jordeboks
Tionde och
Räntor af
Bruk, Berg-  verk samt !
andra Verk 1
och Inrätt-  ningar.
Arrende
medel.
Kostnad för
Rustning och
Fattig-
försörjning.
Skjuts.
V&ghallning.
afgifter,
onera och
Summa
Sfats-Ridra
Cr.
2 §•
19 och föl
jande §§
37 §.
»raiivms-
brännings
afgift.
Summa.
och Hein-  mantals-  Ränta.
Krono-
tionde.
Afrad.
Mantals-
penningar
(jernmgs-
ören.
Summa.
/
,,c-
Pastorers
Kapcllaners.
Kyrko-
betjenings.
Summa.
al i lila
best
Illa
är.
5
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
!
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s'
r.
R:dr
s. ,
r.
R:dr
s.
r. '
R:dr
s.'
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
S
i
r.
R:dr
S.
r.
R:dr
S.
r*
R:dr
s.
i
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r-
R:dr
s.
r.
_
_
_
i
—
33
10
—
20
—
_
—
—
—
—
20
—
—
53
16
—
97
1,267
36
3
4
9
7
1,250
4
8
2,823
2
G
—
271
24
—
—
—
—
-
—
271
24
—
—
—
—■
100
45
8
2,480
i
8
960
39
8
403
30
1
3,844
23
5
2,597
17
0
—
—
944
11
2
959
—
3
11,540
25
0
178
4
10
9
28
5
269
34
8
486
13
11
774
-
196
4 2
43
—
—
—
—
—
—
1,013
42
—
—
—
—
,2,242
0
251
44
—
86
15
0
44
44
G
383
8
—
276
8
—
—
—
104
22
2
128
21
8
4,634
25
3
307
30
3
5
24
366
12
3
32
16
0
.—-
—
72
—
—
—
—
—
—
104
10
0
—
—
—
1,000
21
4
688
30
—
205
0
—
112
3 K
0
1,006
20
6
703
24
—
—
—
263
—
—
400
9
4
3,844
17
1 1
5
4,189
8
3
2
19
2
1,394
39
6,784
30
5
469
28
8
6,090
27
i
—
—
1,626
—
—
—
—
—
—
—
8,186
7
9
—
—
—
22,941
4 3
7,
7,141
2
—
2,848
9
5
1,202
9
1
11,191
20
0
7,891
2 0
—
794
20
—
2,863
30
9
5,724
21
4
66,378
1 ii
4
924
15
282
15
1
1,437
0
93
0
1,223
30
5
—
—
_
339
30
—
—
—
—
—
1,656
24
1 1
—
—
—
4,476
30.
—
1,427
12
2
532
12
5
10
258
38
3
2,218
8
3
1,637
9
4
153
28
4
585
5
7
1,214
27
9
13,378
44
8
13
24
5
8
10
30
34
35
5
107
12
30
14
2
30
1 l
3
12
30
—
—
—
—
180
25
5
—
—
—
128
32
—
38
l
3
35
2
6
—
—
56
30
5
36
21
—
6
22
—
11
30
—
34
1
9
485
17
—
28
23
8
7
12
46
8
190
32
43
3 4
3
48
30
—
14
o 4
—
—
—
—
—
297
30
3
—
—
—
614
4 l
4
06
38
4
29
25
2
9
18
9
105
34
3
65
38
—
14
37
8
30
7
4
57
30
10
1,233
21
4
2 1
7
2!
7
5
24
2
45
0
1
19
0
—
—
—
—
—
—
9
41
—
—
—
—
6
—
—
1
39
—
40
0
10
0
3
—
—
2
1 2
—
9
—
1
—
—
30
—
23
17
7
26
6,629
33
9
4,071
27
5
13,901
25
2
50,711
40
—
13,515
42
1
12,962
13
6
4,438
24
—
—
—
-
—
—
81,628
23
7
—
—
—
53,463
5
4
17,505
9
9
6,898
40
9
2,776
1 2
0
27,180
15
—
18,403
7
—
3,156
40
4
6,719
44
8
13,691
18
G
218,144
43
7
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
0
—
2
—
32
—
—
—
—
—
—
-
-—■
—
32
—
1,789
1,965
1
12
5
873
4
10
3,255
29
3
10,076
3,187
47
9
2,576
12
—
897
12
—
—
—
—
—
—
16,737
2 3
9
—
—
—
35,130
30
8
3,351
2 7
4
1,357
4
3
570
39
5
5,279
23
—
3,775
18
8
571
43
8
1,405
4 0
1
2,706
5
7
68,863
18
8
7
9
28
1 0
662
34
8
3,484
17
3
13,779
10
4.109
38
8
3,524
0
—
1,200
—
—
—
—
—
—
—
22,613
1 2
8
—
—
—
14,699
10
—
4,553
35
0
1,846
1!»
2
791
0
1 1
7,191
13
7
5,168
34
—
789
38
4
1,840
35
1
3,621
t»
—
59,408
39
1 1
486
44
o
3 0
276
35
2
936
7
8
4,994
1,534
0
1,276
32
_
264
12
—
—
—
—
—
—
8,068
44
0
195
—
—
■ "
—
—
1,706
10
—
667
4 3
—
309
42
4
2,684
5
4
1,813
4
—
—
—
665
44
3
695
23
—
15,055
42
9
424
1 3
11
15
2
12
1 4
5
35
21
4
501
1
8
583
136
32
3
149
3
—
35
—
—
—
—
—
903
35
3
—
—
180
—
“T
194
30
—
67
3 0
—
32
5
8
294
23
8
205
3G
—
—
—
78
10
8
190
33
3
2,353
44
' 6
1,142
20
0
24
__
67
40
1 l
27
8
1,402
2
l
4,476
0
3
527
4
11
1,083
42
—
240
12
—
—
—
—
—
—
6,327
17
2
—
—
—
611
42
8
240
10
" 8
55
0
5
102
4 3
0
398
12
7
1,560
24
8
1
—
—
578
9
C
629
44
3
11,507
8
1 1
1 8
3
18
3
11
—
—
3
3 0
—
2
39
—
——
—
—
—
—
—
—
—
17
27
—
—
—
—
12
—
—
4
—
—
1
30
—
24
—
6
12
—
4
—
—
—
—
1
30
—
■>
■*-
3
—
45
—
3
__
3
34
89
24
—
18
28
5
20
42
0
3
12
—
—
—
125
10
1 1
—
_
—
48
—
—
27
9
—
12
31
0
5
7
0
45
-
—
33
30
—
—
—
15'
—
—
7
47
—
278
21
1 1
3
14
5
1
37
5
45
5
27
24
—
6
19
3
7
1
0
1
12
—
—
—
—
—
—
7 42
8
9
—
—
30
—
—
9
3
—
4
10
0
, 1
34
0
15
—
—
11
12
—
4 5
5
—
3
10
3
113
31
5
2
12
33
__
8
21
—
3
2 4
-—
—
—
—
—
—
44
4 5
—
—
—
—*
—
10
42
—
5
3
—
2
3
—
18
—
—
13
24
—
—
6
—
4
40
—
89
31
—
—
483
25
1 1
—
—
112
25
—
794
8
1 1
2,781
8
—
810
10
3
711
4
0
305
1
—
—
—
—
—
—
—
4,607
60
28
9
z
—
3,034
48
—
—
916
14
25
24
—
426
31
q r,
0
173
o
39
0
1,517
91
—
—
1,137
30
—
94
1
39
-
505
K
32
1,514
7
12
—
12,405
12
a n
?
7
—
6
—
—
—
5
15
—
19
15
—
41
4
—
11
12
12
24
o u
3G
iC-1
lo
24
O
_
1
2!3
0
lOU
‘tv)
1
3 3
7
3
9
7
4
18
___
—
2
12
—
—
—
—
—
6
30
—
—
—
—
19
—
—
1
4
—
12
—
1
4
1
17
4
1
28
—
—
—
—
—
2
39
—
15
27
1 1
13
7
7
__
5
26
25
7
36
31
0
10
4 1
8
-
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
57
25
2
—
—
—
12
—
7
38
—
3
14
—
2
25
10
13
29
10
3
8
—
—
—
,
—
15
1 1
11
135
to
1
95
3 5
8
12
28
9
4
24
119
4
5
23
10
2
5
32
7
—
—
6
24
—
—
—
—
—
—
35
24
9
—
—
8
IG
—
5
29
0
1
17
2
18
10
1
17
0
7
8
—
8
—
1
30
12
1
2
190
13
10
37
45
37
45
159
4
1 (I
13
2 5
9
—
—
—
—
—
—
—
’
—
—
172
30
7
—
—
—
43
32
—
12
23
—
3
38
3
2
30
—
18
43
3
3
28
—
10
—
12
—
15
21
—
293
3 5
9
_
—
1,865
2 4
—
—
—
2,677
30
—
—
—
—
—
—
2,677
30
—
—
—
—
—
1,768
22
—
333
7
4
58
37
0
2,160
18
10
1,238
—
—
—
—
—
—
3,205
4
—
11,146
34
I oj
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
12
—
2
—
—
0
14
0
—
—
—
—
—
—
—
—
14
0
_____
—
—
11
2 2
0
—
—
—
—
• —
—
—
—
—
22
0
—
—
—
—
"
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
11
22
6
104
36
—
361
24
__
.—
—
—
342
—
—
—
—
—
—
—
342
—
—
—
—
—
—
—
240
8
—
3
1 1
—
29
0
245
—
0
138
12
—
—
—
—
—
369
10
—
1,455
40
G
—
89
9
7
—
—
-
—
-
161
45
7
—
-
—
/
—
102
30
—
—
—
—
—
102
30
—
—
—
—
—
■
0.2
—
—
8
28
8
29
4
71
10
—
35
10
—
—
—
—
—
118
2 5
—
489
30
7
i
1
28
4
28
4
__
—
_
—
-
—
—
—
—
—
y—
—
—
—
-—
—
-
—
—
.
—
—
—
—
—
—
—
4
8
33
—
2
9
7
■
■
2
9
7
19
35
0
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
19
35
0
—
—
—
—■
—
——
—
—
—
*—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—
22
13
1
9
7
9
7
2 4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•
—
—
—
—
l
7
24
11
2
1,065
1 0
10
1,146
40
10
2,012
30
1
16
22
0
—
—
102
2 4
_
—
—
—
—
—
2,131
34
7
—
—
—
291
12
—
101
32
—
44
22
8
437
18
8
53
44
—
—
—
—
—
197
25
1 1
3,967
20
—
.
_
236
21
5
_
_
247
21
5
188
4 5
9
15
—
—
12
12
—
-
-
—
—
201
24
9
—
—
—
! 5
4
—
2
20
—
I
8
—
8
32
—
il
44
—
t
—
—
—
—
30
9
2
499
35
4
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
*
—
—
—
—
—
—
—
—
zz
—
—
—
■
—
—
—
—
—
—
* ~
—
29
23
10
z
z
29
47
10
17
20
7
■
2 4
—
—
—
—
—
18
2
7
—
—-
—
—
—
—
3 2
—
10
—
8
—
1
13
8
—
1
—
—
—
.—
—
—S
4
23
10
54
34
3
8
10
■
—
2
24
—
—
—
—
—
—
2
24
—
—
—
—
—
8
—
—
3
10
—
2
—
—
10
—
1
4
—
—
—
—
—
3
2
—
29
40
—
675
1 2
725
30
_
44
30
—
—
—
—
914
18
8
959
0
8
—
.—
—
—
130
24
—
28
—
—
16
—
—
174
24
—
24
44
—
—
—
—
—
70
3
2
1,954
17
10
67
1 0
69
28
.
2
12
—
—
—
80
—
—
82
12
—
—
—
—
—
16
—
—
—
—
—
—
16
—
—
1
2 4
—
—
—
—
16
40
8
186
8
8
__
95
43
2
103
25
2
—
—
—
8
24
—
—
—
719
24
10
728
—
10
—
—-
—
—
—
97
—
—
29
10
—
16
—
—
142
10
—
6
—
—
—
—
—
17
9
—
997
3
—
11
11
—
—
—
-e-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
<
—
—
—
—
—
—
—
8
—
11
8
—
__
353
8
8
_
402
32
8
—
—
—
—
—
55
—
—
—
—
—
251
2
5
306
2
5
—
—
—
—
—
.27
8
—
12
—
—
7
10
—
46
24
—
15
32
—
—
—
—
84
2 3
3
855
18
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
' —
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•
—
—
175
12
196
18
—
26
—
—
—
—
—
—
26
—
—
—
—
—
—
19
20
—
9
34
—
4
—
—
33
0
—
12
4
—
—
—
—
—
31
36
—
299
10
—
294
5
5
323
11
5
_
—
—
—
36
12
—
—
—
—
—
36
12
—
—
—
—
—
—
19
1 2
7
28
—
4
4
—
30
44
—
14
32
—
—
—
59
31
8
464
35
1
_
26
24
29
6
—_
1
—
—
—
3
1 2
—
—
—
—
—
3
12
—
—
—
—
—
2
—
—
——
40
—
•20
—
3
1 2
—
2
—
—
—
• —
—
—
4
40
5
42
28
5
81
9
•
98
3 0
9
—
—
—
21
3 0
—
—
—
—
21
30
—
—
—
—
—
—
11
1
30
—
5
24
—
2
2 5
8
19
3 7
8
9
8
—
——
—
—
—
30
10
7
179
33
—
14
47
1 1
15
35
11
—.
—
—
3 0
—
—
—
—
30
--
—
—
—
—
—
24
—
1
30
—
——
12
2
24
—
30
—
—
—
—
2
22
2
22
10
1
-
34
30
2
—
—
—
—
37
42
2
/ _____
—
—
—
—
—
—
x 3
24
_
' —
—
—
—
—
3
24
—
—
—
;
—
—
*>
20
—
12
—
28
—
4
12
—
1
40
—
—
—
'—
»
4
18
—
51
4 2
—
40
__
—
—
—
'—
—
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
——
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
40
—
40
40
—
2
__
—
_
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
6
—
2
—
20
—
12
—
—
—
■
—
—
—
—
2
32
—
3
—
—
—
—
3
30
—
—
—.
30
—
—
—
—
——
—
—
30
—
—
—
—
—
•
12
—
G
—
2
—
20
—
12
—
—
—
—
—
45
—
5
47
—
19
0
—
—
19
6
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
19
0
4
__
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
4
—
—
4
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
4
—
—
419
19
9
1,358
20
5
4
24
84
—
—
2,917
22
2
—
—
—
—
—
1,453
30
—
99
32
—
——
—
—
1,553
20
—
—
—
~T~
—
194
8
—
78
4
—
—
—
272
1 2
—
511
44
—
—
—
1,521
z
5
6,776
46
7
—
—
:
—
—
134
2 0
4
—
—
134
20
4
—
—
—
—
■
”
134
26
4
2,703
44
4
22,649
t
3
2.28
23
8
9,373
10
0
45,414
23
9
91,733
2
4
31,329
19
0
22,611
9
14,684
24
99
32
1.964
4 5
1 1
162,422
28
0
228
10
138,839
4 1
i
43,601
19
2
16,672
3 1
9
■ 6,980
13
; 8
i 67,254
10
7
| 47,420
4 0
2
5,587
i 41
!
16,535
| 2!)
3
! 37,414
1
! 4
10
521.118
7
G
T A IB 13 Ij Ii till llnHiets-IIerSittelsen
L ä n.
|
Hiss och Tomter, Verk och
Inrättningar.
Jord.
v1
Utsäde af
Medelafkastning, sedan
utsädet är afdraget.
Underhållna Kreatur.
Uppskattadt värde.
Åker.
r
qq
Skog och Betesmark.
Summa Tunnland.
Hemmantal.
Hvete.
fa
qs
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Årter.
Potates.
Hvete.
ss
Oso
CTQ
' Korn.
Hafra.
Blandsäd.
1
"?
CD
7»
Potates.
33
OK
c/s
<rr-
PS
7»
O
X
PS
71
w
0
Ungboskap.
*9
Pso
71
to
3
Hus och
Tomter.
Jord*
Bruk, Manu-  fakturier,
Fabriker m. m.
Summa.
Enligt Esta
Artikeln.
St.
Tid
Tid
Tid
T:r
T:r
T.r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
st.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
H:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
J Kronobergs Län. Wexiö Stad .... ...
150
242
302
094
10
1
58
40
30
10
1
62
3
232
200
150
40
5
496
70
30
200
15
6
110
059,601
—
40,439
32
—
36,400
736,500
32
__
247
24
—
Wexiö den 30 Oktober 1851.
På Magistratens vägnar
ts. stjort.
i
Till Berättelsen öfver Kronobergs Län för åren 1848—1850.
/
för Wexio Stad, afgifven år 1§51.
Stat
MS
(l r a g»
Bevillning efter 1848 års Förordning.
.Enligt 2:dra
Artikeln.
Enligt 3:djc
Artikeln.
Bränvins
brännings
afgift.
Summa.
Ständiga Räntor.
Boslrapsoch
Åkerskatt.
Mantals
penningar.
Summa.
Kostnad
för
rotering.
Kostnad för
Stadens
Stjrelse.
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kommini
strars.
Kyrkobetjent
gs.
Summa.
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
Diverse
Väghåll- onera, rän
-
ning.
tor och
besvär.
Summa
Stats
Bidrag.
Anmärkningar.
Ralr
3,087 j 2T i o
R:dr
3
R:dr
213
R:dr
4,151
R:dr
50
R:dr
307
R:dr
417
R:dr
138
R:dr
1,480
R:dr
139
22 | 7
R:dr
100
R:dr
70
R:dr
309
R:dr
1,515
R:dr
1,140
R:dr
306
s. r.
32 —
R:dr
2,368
R:dr
11,887
Pastors i Wexiö lön är ej upptagen
i Staden; här upptagne
139:22. 7. äro så kallade Åkerocb
Ängspenningar.
J. Vahlberg.
KONGL. MAJjTS BEFALLNINGSHAFVANDES
uti
Christianstabs Cän
till
liOXGli. MAJ:T
i a tt tiertlåvtighet ufgifna
EMBETS-BERÄTTELSE
för åren 1*4*. 1*4» och 1*50.
STOCKHOLM, 1853.
»•. ... NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Christianstads Län för åren 1848, 1849
och 1850.
§ 1-
Länets allmänna beskaffenhet
liar under loppet af dessa Irenne år ej undergått några speciella förändringar,
som äro anmärkningsvärda att i denna underdåniga , berättelse intagas. Dock
synas nya odlingar, åkerbrukets förbättrade skick, friare grundsatser i näringslagarne
och arbetskrafternes användande på ett bättre och ändamålsenligare
sätt inverka, om också småningom, på folkets och landets kultur-tillstånd i
allmänhet och således äfven på Länets allmänna beskaffenhet i detta hänseende.
Hvad som derföre bör först afhandlas är
§ 2.
Länets Invånare.
En stigande folkökning visar sig äfven under de 3:ne sistförflutna åren.
Vid 1847 års mantalsskrifning uppgafs folkmängden inom Länet vara 178,194
personer. År 1850 var förhållandet:
På Landet: Skattskrifne personer 94,247.
Skattfrie af Gemenskapen vid Indelta Armeen . . 1,257
Öfrige skattfrie  80,554 |
/ Städene: Skattskrifne personer  5,063.
Skattfrie. Värfvade Armeen inberäknad  4,064.
Summa personer 185,185,
och således en tillökning af 6,991 personer.
Går man i denna beräkning något längre tillbaka, eller från och med år 1838,
då Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande hade nåden afgifva underdånig be
-
rättelse för sistnämnde och näst föregående feni åren, synes folkökningen under
sist förflutna tolf år utgöra 29,450 personer eller stigande något öfver 20 procent.
De härtill bidragande orsaker äro desamma som af Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
uppgåfvos i dess sednaste underdåniga berättelse. Vidgade odlingar
hafva skapat nya bostäder, och jordens alltjemnt stigande köpvärde, som
bidragit till en fortsatt jordens delning emellan flera ägare, hvarigenom hushållens
antal ökats, är, jemte begäret till sjelfberoende, orsaken till denna hastiga
tillväxt i folknummern. Om anledning ej saknats till bekymmer i följdafjordens
öfverdrifna sönderdelning, hvarigenom bosättningar uppstå på så små
lägenheter, att den produktion, som deraf hittills kunnat fås, varit mindre än
sorn behöfts för konsumtionen, har ej heller anledning saknats till enahanda
bekymmer för dem, som ej kunnat med äganderätt tillvinna sig fastighet,
utan nödsakas söka sin bergning genom en osäker arbetsförtjenst. Likväl bör
detta bekymmer minskas, i samma mån som jordens afkastning genom ett
bättre och rationellare jordbruk ökas och binäringar uppstå, som lemna större
arbetsförtjenst. Tillfredsställande är det derföre kunna vitsorda att, om än
mycket i detta hänseende återstår, både jordbruk och en del andra näringar
gå framåt, hvarigenom de fruktade missförhållandena till en del afhjelpas.
Härtill bidrager äfvenledes att den allmänna undervisningen allt mer och mer
stadgar sig. Folkskolorna inom Länet äro på de flesta ställen färdiga och
ordnade i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts derom gifna nådiga föreskrifter.
Allmänheten, som ej längesedan visade sig tvehågsen om den egentliga nyttan
af skolbildning, börjar nu med mera intresse omfatta dessa skolor och inse
nyttan deraf för det uppväxande slägtet.
§ 3.
Näringar.
Jordbruket, Länets hufvudnäring, framgår alltjemnt i ett förbättradt skick.
Flera större jordägare hafva i sednare tider på ett Förtjenstfull t sätt och med
verkliga ansträngningar gifvit goda exempel aLt följa såväl i nyodlingsväg,
som i förändrade och förbättrade anordningar till jordens bruk och egendomarnes
skötsel. Mindre jordägare följa dessa exempel och har de sednare
åren hos allmogen visat sig ett varmare intresse för jordbrukets förkofran.
Hågen att förbättra och antaga godkända reglor för åkerbruket är lifligare än
förr. Häruti får man söka den väsendtligaste orsaken till jord värdets stigande.
5
Önskligt dock alt denna håg något mer, än förhållandet i verkligheten är, mätte
de krafter den äger och ej alltför vidsträckt begagnade krediten, som ej sällan
med mindre varsamhet anlitas, så väl i fråga om köpsom företag i förbättringsväg.
Under dessa trenne år hafva någorlunda goda skördar lönat arbetarens
mödor. Den i förra underdåniga berättelsen omnämnde så kallade potatessjukan
har visserligen under de trenne åren ej alldeles upphört, men likväl
varit i aftagande och mindre vidsträckt. Denna för landtmannen så vigtiga
jordfrukt är af stort inflytande på jordbruket på dess nuvarande ståndpunkt.
Väl bör man hoppas, då jordbruket hinner än mera rationelt utbilda sig, att
det nuvarande förhållandet i någon mån förändras, så att denna jordfrukt ej
må vara den växt, som hufvudsakligen odlas och på hvars odling och afkastning
man fäster sitt egentliga hopp, under det en mindre uppmärksamhet
lemnäs åt öfriga sädesslag, hvilket, synnerligen inom skogstrakterna, ännu är
förhållandet. Skälet härtill är den högt drifna bränvinstiflverkningen, dervid
egentligen potates användes. Så länge denna näringsgren är ett privilegium
för hemmansägaren och ett monopolium fästadt, vid jorden, måste jordbruket
stå tillbaka för den möjliga vinsten för dagen, hvilken erhålles på sädesproduktionens
och ladugårdarnes bekostnad. Konstbrännerier, i hvilka ångapparater
användas och i betydande mån öka bränvinsfloden, blifva allt flera och
flera, hvaremot antalet af de mindre och enklare redskapen minskas och allt
mer försvinna. Det är visserligen den naturliga gången att inrättningar med
förbättrade methoder och redskap, i förening med de större kapitaler som dertill
användas, taga öfvervigten i täflan med mindre och enklare inrättningar;
men anmärkningsvärdt är, att här inom Länet har antalet brännerier minskats
och således äfven bevillningen för rörelsen, en gifven förlust för stats
verket,
ulan att produktionen af bränvinet i ringaste mån aftagit, utan snarare
ökats. Detta är en följd af ångapparaternes verkan att uttränga de mindre
brännerierna. Då denna minskning i bevillningsbeloppet ej är obetydlig i förhållande
till det hela, synes uppmärksamheten härvid böra fästas, på det att
grunderna för bevillningen för bränvinstillverkning framdeles må derefter bestämmas,
så vida ej Staten genom ångbrännerier skall förlora i inkomst, under
det produktionen är i stigande.
Den så kallade elakartade lungsjukan bland kreaturen, hvilken utbröt här
inom Länet i Södra Åsbo härad i slutet af år 1847, fortgick hela året 1848,
hvarefter den afstannade; dock utbröt den åter i Oktober sistlidet år inom
Werums socken i Vestra Göinge härad. Följderna af denna sjukdom trycka
ej endast den djurägare, som är olycklig få den inom sin ladugård, den är
6
äfven en landsplåga, sorn drabbar hela orter deromkring, dels genom vådan att
denna sjukdom kan sprida sig, dels genom de mått och steg, som Eders Kongl.
Maj:t nådigst anbefallt för alt hindra sjukdomens spridande. Norra delen af
Länet lider synnerligen häraf, inom hvilken ort kreaturs uppfödande och afyttring
är en egentlig inkomstkälla. Denna ort begagnar hornboskap ej endast
till åkerbrukets skötsel, utan äfven till dragare vid transporter i saknad af
hästar. De stränga åtgärder, som måste vidtagas för att hindra sjukdomens
spridande, verka högst menligt på dessa orters industri och kunna säkerligen
ej i tidens längd fortfara, utan att jordbrukarens bestånd går förloradt. Den
ersättning, som Eders Kongl. Maj:t i nåder tillåtit skall lemnäs dem, hvilka gjort
förluster genom slagtning af de kreatur, som angripits af denna sjukdom, har
emottagits med underdånig tacksamhet och har ovilkorligen medfört den nytta,
att den bidragit att smittan ej spridt sig utom de socknar, der den egentligen
börjat. Att denna sjukdom åter började inom Werums socken i Westra Göinge
härad kan endast förklaras på det sätt, att en jordägare derifrån förlidne
sommar år 1850 inköpte tvenne nötkreatur på en marknad inom Kronobergs
Län, hvarest kreaturshandel var tillåten. Efter en tid af några månader insjuknade
dessa kreatur, utan att något tecken till sjukdomen under mellantiden
visat sig. All anledning finnes att dessa kreatur voro komna från Halland till
marknadsplatsen. Ehuru det ej kan tillkomma Eders Kongl. Majrts Befallningshafvande
att afgöra striden om, huruvida denna sjukdom kan uppkomma på annat
sätt än genom smitta, föranlåtes Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, på
grund af de fakta som hittills visat sig, dock våga uttala den öfvertygelse, att den
här i Länet uppkommit genom smitta, och då smittan har kunnat förekomrnas,
har också sjukdomen uteblifvit. Frågor om försäkrings-anstalter till beredande
af ersättning för dem, hvilka blifva nödsakade slagta kreatur, som äro af den
elakartade lungsjukan angripne, hafva förevarit hos Eders Kongl. Maj:t till
Dess nådiga pröfning. De förslag till reglementariska föreskrifter, som blifvit i
underdånighet till Eders Kongl. Maj:t öfverlemnade, hafva blifvit af Eders
Kongl. Maj:t i nåder fastställde. Men härvid har det dock stannat. Alla bemödanden
att sätta dessa öfverenskommelse!' i verksamhet hafva strandat emot
den obenägenhet, som visat sig emot deltagandet i dessa skyddsföreningar. Det
synes derföre i detta hänseende ej vara annat alt tillgöra än att Staten underhjelper
ändamålet, som ovilkorligen ännu ej kan vinnas utan genom utslagtning,
så länge läkarekonsten fåfängt använder botemedel så väl mot sjukdomen
som dess spridande genom smitta. Emedlertid har genom denna sjukdom
nästan all kreaturshandel inom norra delen af Länet afslannat. För
7
öfrigt är ladugårdsskötsel i allmänhet på samma ståndpunkt som förut. Visserligen
har omtanken att förbättra äfven denna gren af landlhushållningen
på ett och annat ställe visat sig, och måhända kan denna väckelse verka godt
och gifva mera lif åt omtanken hos andra att fästa sin håg och sina bemödanden
att åtminstone i någon mån förbättra hvad som i så hög grad tarfvar
förbättring.
Hästafvelns förbättrande fortgår och visar goda resultater. Får-racens
förädling vill i allmänhet ej få den framgång, man har hoppats. Denna gren
af landtbruket står ungefärligen på samma punkt som förut, med undantag af
vid några större egendomar, der ägarne fortfara att vidmakthålla ädlare racer.
Skogsskötseln är i lägervall. Hvarken vådan att framdeles känna tyngden
af skogsbrist eller uppmaningar hejda skogarnes medtagande och icke i
ringaste mån bidrages till återväxt. Så länge hvarje skogsägare har envälde
öfver sin skog och äger laglig rätt att behandla den utan något afseende på
efterkommandes rätt, står ingen hjelp alt finna.
Bergsrörelsen är inskränkt inom Andrarums alunbruk. I medeltal har
tillverkningen under dessa trenne år varit 1,860 tunnor alun lill ett pris
af 12 B:dr Banko tunnan.
Af inom Länet varande Verk och Inrättningar, som i Tabellen äro upptagne,
fortfar pappersbruket Klippan med oförminskad verksamhet.
Binäringarne hafva ej undergått några förändringar.
Sjöfarten, som idkas af kustboarne inom Bjäre härad, har ej heller undergått
någon förändring.
Jagten utan betydelse såsom näringsfång.
Landthandel inskränker sig till utbj^te af ortens produkter med afsättning
dels i Länets städer och dels på landtmarknader. Spanmål och bränvin
utgöra de hufvudsakligaste exportartiklarne. Handeln med kreatur har i betydande
mån minskats i följd af boskapssjuka!!.
§• 4.
Politisk Förjattniny.
Kammar-Verk: Under dessa år har ingen ny Jordebok upprättats;
men de af Eders Kongl. Majit i nåder anbefallde förberedelser dertill hafva
blifvit påbörjade.
8
Den enda väganläggning, sora på allmän bekostnad blifvit inom Länet
påbörjad, är omläggandet af vägen öfver Hallands ås, emellan gästgifvaregårdarne
Margretetorp och Karup. Denna omläggning är genom entreprenör
verkställd och fullbordad samt den nya vägen indelt till underhåll uppå dem,
som haft underhållsskyldigheten af den gamla vägen. Den nya vägen öppnades
till begagnande i Maj månad 1850 och uppfyller ändamålet till de trafikerandes
belåtenhet. En ny bro, hvartill allmänna medel som bidrag erhållits,
vid förra färjstället Tranarp inom Södra Åsbo härad är under arbete och
torde kunna nästa år eller 1852 blifva färdig.
Hamnförbättringsarbetet vid lastageplatsen Åhus har bedrifvits med all
möjlig verksamhet och skall efler Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift vara
färdigt nästa år eller 1852. Den soliditet hvarmed arbetet är gjordt lofvar
bestånd, och skall denna hamn ovilkorligen verka fördelaktigt på Christianstads
stads handelsrörelse, äfvensom vara af väsendtlig nytta för orten deromkring,
synnerligen då vattenkommunikationen emellan Åhus och staden blifver förbättrad;
hvilket arbete efter plan skulle påbörja när hamnen blifver fullbordad.
Hamnarbetet i Cimbritshamn har dessa år hvilat, enär Rikets Ständer
vid 1848 års riksdag ej kunde bevilja något vidare anslag till reparation af
den skada, hamnen led af stormarne år 1845.
Några andra arbeten af ekonomisk natur, bekostade af Statens medel eller
med bidrag derifrån, hafva under dessa år ej blifvit verkställda.
Kronouppbörden har dessa år med ordning och utan svårighet verkställts.
En någorlunda god afsättning af ortens produkter, med undantag af
boskap, har underlättat denna uppbörd.
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Förordning rörande socken-nämnder och kyrkoråd
handhafves på sätt den nådiga Förordningen föreskrifver, dock med mer
eller mindre verkan, allt efter som det i socknarne finnes personer, hvilka äga
nit och förmåga att vårda de kommunala angelägenheterna Ännu synes som
hågen för kommunal verksamhet ej utbildat sig så, att en kommunal-styrelse
kan vara hvad den borde vara. Der besväret är lönlöst, kännes det tungt;
och ännu mäktar i allmänhet icke begreppet om nyttan af kommunalväsendet,
ändamålsenligt ordnadt, göra sig nog gällande för att dessa inrättningar kunna
verka tillfyllest.
Fattigvården, som erhöll en bestämd verksamhet genom Eders Kongl.
Maj:ts nådiga Förordning af den 25 Maj 1847, hvilken tog sin början i November
samma år, har, genom tillämpningen af denna nådiga Förordning,
blifvit
9
blifvit satt i det skick, att den vunnit någorlunda stadga och lem nar obestridliga
bevis på sin ändamålsenlighet; hvarföre ock en allmännare belåtenhet
med densamma visar sig. Visserligen hafva många församlingar haft svårigheter
alt bekämpa, dels i följd af ovana att behandla frågor af den betydenhet
som en väl ordnad fattigvård, dels i följd af de orediga förhållanden, hvilka
i fattigvåi dsväsendet förut funnos; men allt som erfarenheten vinner stadga
afnötas dessa svårigheter betydligen, och resultatet häraf har redan visat, att
tiggare på landet nära nog helt och hållet upphört samt att det förra för allmänheten
så tryckande, för den late och oordentlige så demoraliserande lösdrifveriet
i betydande mån minskats. Det är således med djup underdånig
tacksamhet Länets invånare se de tillfredsställande resultater, denna nådiga
O
Författning har medfört.
De åtgärder, Eders Kongl. Maj:t i nåder anbefallt om reservskjutsens öfverflyttande
på entreprenad, hafva blifvit verkställde; men resultatet har ej
motsvarat Eders Kongl. Maj:ts nådiga afsigter. Entreprenader möta på de flesta
ställen hinder, dels i lokala förhållanden, dels i omöjligheten att få entreprenörer
som kunna åtaga sig skjulsombytes-bestyret och lemna nödige garantier att
kontraktet härom blifver uppfyldt. På liera ställen anse de reservskyldige
skjutsningsbesväret ej svårare, än att de ej vilja ersätta entreprenören hans nödige
kostnader, och dels försvåras entreprenader af gästgifveri-ordningen och
det sätt, på hvilket de resande äga rätt att färdas. Den största svårigheten
att få entreprenader allmänna ligger deruti, att de resande äga ratt att när
som helst taga skjuts med obegränsadt antal hästar, så att entreprenören är
nödsakad hålla ett större antal, hvilket dock knappast förslår vissa dagar eller
vissa årstider, då del deremot ej sällan händer, att hästarne och det folk, som
entreprenören är nödsakad hålla, kunna veckor och månader vara overksamma
och under denna tid ej gifva någon ersättning för underhållet. Derigenom
uppstå förluster, lör hvilka entreprenörer frukta. Sådana förhållanden förete
sig på alla de ställen, der entreprenören är tvungen att sjelf hålla större antal
egna hästar, hvarföre ock entreprenader endast kunnat till vägabringas på
de ställen, der hemman, som förut varit skyldige att skjutsa, äro så nära belägne
skjutsombytesstället, att de kunna ingå öfverenskommelse med entreprenören
att deltaga i skjulsningen emot den högre skjutslega, som entreprenören
är berättigad uppbära; hvarigenom likväl ändamålet med entreprenaden så
till vida är förfelad t, som det i sjelfva verket är reserven som fortfarande
skjutsar, endast med den förändringen alt den erhåller högre skjutslega. Beviset
Berättelse öfver Christianstads Län för åren 1848—1850. 2
10
på svårigheten att tillvägabringa dylika entreprenader framstår, enär, oaktadt
inga bemödanden försummats, endast nio entreprenadställen finnas inom
delta Län.
Cellfängelse-systemet, af Eders Kongl. Maj:t i nåder anbefaldt, har varit
tillämpadt i länsfängelset i Christianstad sedan hösten år 1846. Fem års erfarenhet
har visat systemets ändamålsenlighet, och om det med ordning och uppmärksamhet
följes, tilltror Eders Kongl. Maj:ls Befallningshafvande sig nu, stödd på
den vunna erfarenheten, kunna uttala den fasta öfvertygelse att cellsystemet,
synnerligast tillämpadt på ransakningsfångar, äger fördelar, fullt motsvarande de
kostnader det medför; dock bör Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande ej dölja
ofullständigheten i systemet så länge ransakningarne ej ovilkorligen skola ske
i cellfängelset, ulan de anklagade måste hopas på en vagn och transporteras
tillsammans till och från häradsfängelserne och stundom der under ransakningsliden
förvaras gemensamt i ett rum. Visserligen verkställa Gerts och
Willands härads-rätter stundom ransakniugar i länshäktet, men då sådant ej
låter verkställa sig i afseende på de brottslingar, hvilka skola undergå ransakning
vid andre mera aflägse häraders domstolar, vidlåder härutinnan ett väsendtligt,
menligt inverkande missförhållande. Så länge den anklagade skall
förhöras och dömmas inom det härad, der brottet är begånget, kan den här anförda
olägenhet ej afhjelpas, så vida ej tillgångar finnas att vid hvarje tingsställe
bygga cellfängelser. Skulle detta framdeles ske och en dylik förändring
med häradshäktena kan tillvägabringas, visar sig dock att stora svårigheter
uppslå i fråga om sjelfva fångvården vid dessa mindre och spridda häkten.
Det är ej' nog att fången sitter i cell; han tarfvar äfven särskild vård och
behandling om ändamålet skall vinnas. Själavård, läkarevård och en daglig
behandling af fångvårdarne; den ordning, den precision, den rättvisa, hvarmed
han bör behandlas, blir nära nog omöjlig i alla dessa spridda fängelser alt
tillvägabringa och kontrollerna omöjliga. Alla de fördelar, ett cellfängelse kan
medföra, försvinna om ej fången der rätt behandlas. I och för cellfängelset i
Christianstad har, enligt med Eders Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift, ett så kalladt
fång vårds-sällskap oiganiserat sig, för att dels genom besök i cellen medverka
till fångens förbättring, och dels, då den dömde från fängelset kan fri—
gifvas, skaffa honom någon tillflyktsort, der han kan få nödigt försvar och den
vard, brottslingen eller deri sedeförderfvade så väl tarfvar. Detta sällskaps bemödanden
hafva lemnat goda resultater. Flera lösgifna fångar hafva genom
sällskapets försorg blifvit anställda i tjenst hos enskilde personer och flera
hafva blifvit utstyrde med kläder för alt såmedelst underlätta möjligheten för
11
dem atl få försvar; och de hafva sålunda blifvit räddade från förderfvet.
Visserligen hafva dessa omsorger ej alltid blifvit så tacksamt belönte som de
förtjenat, och har en och annan af dessa sålunda hjelpte åter inträd t på brottets
och sedlöshetens väg. Men då flera blifvit räddade och åter inträdt i
samhället med hopp om bergning och menniskors välvilja, har sällskapet skördat
tillfredsställelse att åtminstone kunna bistå några.
Braudförsäkrings-föreningar, antingen härads eller fögderivis, fortgå i sin
verksamhet, till stor nytta för det allmänna. Då Eders Kongl. Maj:L i nåder
bifallit att Bjäre härad får ingå i Södra Åsbo härads brandförsäkrings-förening,
är hvar och en inom Länet, som äger åbyggnad och lösören, numera i tillfälle
att försäkra sin egendom.
Länets sparbank, stiftad år 1826, fortgår med oafbruten verksamhet.
Vid slutet af år 1850 ansvarade den, enligt sista revisions-berättelsen, för en
om händer hafvande summa af 742,103 R:dr 27 sk. Banko. Erfarenheten
lemnar dock vid handen att en inrättning af denna art medför många omsorger
och äfven svårigheter, helst då den kommer att verka i något större
omfång. Då är den också temligen säker mätare af penningeslällningen inom
den ort, der dess verksamhet sträcker sig, enär insättningarnes och uttagningarnes
belopp visar i hvad mån penningen är i rörelsen inom orten. Stundom
hafva insättningar inkommit till det belopp, att utlåning deraf mott svårigheter,
men stundom hafva deremot uttagningarne varit så betydliga, att de
vida öfverstigit insättningarne, hvilket medfört svårigheter, då man gerna undviker
uppsägningar hos låntagare, som ordentligt uppgör sina Jiqvider med
sparbanken, helst dylika uppsägningar, under sådane perioder, försvåra utlåningarne
då god tillgång på penningar finnes i rörelsen.
Sjukvården inom Länet besörjes af 2:ne ordinarie och 1 extra ordinarie
Frovincial-läkare. Derjemte finnas inom Länet Militär-läkare, som begagnas
för den enskilda praktiken.
Länets Lazarett och Kurhus, förlagdt i Läns-residens-staden, erbjuder åt
Länets invånare 100 frisängar. Kostnaderna bestridas af fonder, tillkomne genom
frivilliga gåfvor. Kurhuset är förenadt med Lazarettet, hvartill kurhusinedlen
användas.
§ 5.
Städer.
Christianstad. Folkmängden utgjorde vid 1850 års mantalsskrifning 5,132
personer, de inberäknade som tillhöra Näsby och Nosaby byar samt Åhus
12
lastageplats, hvilka ställen höra under stadens jurisdiktion, samt dessutom garnison,
1,367 personer, och af Norra Skånska Infanteri-Regementet 114 personer.
Således har stadens folkmängd sedan år 1847 ökats med 740 personer.
I staden finnas en Trivial-skola, hvarmed år 1850 förenades den här
förut varande Apologist-skolan, en Lancaster-skola, en Borgare-skola, en Flickskola,
Garnisons-skola och Fattig-flickskola.
Näringarne beslå i handel, handtverk och fabriker. Handeln, stadens
modernäring, är väl i tilltagande, men förmodas icke kunna hinna önskad förkofran
förr, än Åhus hamn blir fullbordad och vatten-kommunikationen emellan
staden och hamnplatsen förbättrad. Till nämnde hamnbyggnad har staden till
och med år 1850 användt 74,143 R:dr 31 sk. 2 rst. Banko, och är arbetet
så framskridet, alt fartyg såsom vinterliggare redan hunnit begagna denna
säkra hamn.
Stadens inkomster af tolag, hamn- och bro-penningar, barlast-, mätareoch
våg-penningar utgjorde år 1850: 1,633 R:dr 42 sk. 3 rst. Banko.
De stadens kandlande tillhörande fartyg utgöras af 3 skonertar och 2
slupar af 219Tot svåra lästers drägtighet.
År 1850 funnos i staden 152 mästare, 120 fabriks- och bandlverksgesäller
samt omkring 300 lärlingar. Handtverksmästare äga tarflig bergning
och äro i allmänhet skicklige i sina yrken.
Tillämpningen af handels-, fabriks- och handtverks-ordningarne hafva i
följd af det nu rådande större tillfälle till täflan beredt fördelar åt många
arbetare.
Staden har under sin domvärjo betydliga jordar, ehuru de brukas utan
särdeles fördel för staden af enskilde.
Å klädesfabriken tillverkades år 1850 för ett värde af 22,449 R:dr 36
sk. Den skötes med 34 personer. De öfrige fabrikerne, bestående af garfverier
med 8 arbetare, tillverka för 12,000 R:dr och färgerier med 12 arbetare
tillverka för 8,000 R:dr. Öfrige fabriker hafva obetydlig rörelse.
I staden finnes 1 boktryckeri, som sysselsätter 10 personer.
Fattigvården handhafves af en af staden vald fattigvårds-direklion. Underhållet
bestrides genom särskilda fonder, gifna af enskilda personer, och årlig
uttaxering hos stadens skattskrifne invånare.
Bevillnings-värdet af de under stadens jurisdiktion lydande fastigheter
utgjorde år 1850: 1,482,482 R:dr 30 sk. 10 rst. och har bevillning sistnämnde
år erlagts med 10,512 R:dr 41 sk. 3 rst. Banko.
13
Staden har skyldighet att underhålla 10 båtsmän, för hvilka vakansafgift
erlägges.
Tillika får nämnas att efter den år 184-7 staden öfvergånsrne eldsvådan
O O
hafva flera hus och gårdar blifvit åter uppbyggde. Det byggnadslån af 100,000
R:dr, som från Riksgälds-Kontoret utbetalas, har varit en ej obetydlig hjelp i
detta hänseende; och finner man att de åter bebyggda tomterna äro försedda
med både vackra, rymliga och solida åbyggnader, hvilka äro en prydnad för
staden. Den af Eders Kongl. Maj:t anbefallda raseringen af fästningsverken
har redan påbörjats och lemnat rum för nya tomter att begagna när ett sådant
behof inträffar.
Engelholm.
Stadens folkmängd utgjorde år 1847: 1,108 personer. Vid 1850 års
mantalsskrifning utgjorde folkmängden 1,190 personer. Således har staden
under dessa 3:ne sistförflutna åren fått en tillökning af 82 personer.
Näringsgrenarne äro: handel, som likväl är obetydlig, något åkerbruk,
men mest handtverkerier.
Staden har en, enligt författningarne inrättad folkskola samt en af borgerskapet,
för dess barn, underhållen skola.
Staden är derjemte station för en Provincial-läkare samt en Bataljonsläkare.
För en tilltänkt hamnbyggnad är anslag af allmänna medel hos Eders
Kongl. Maj:t i underdånighet begärdt och ett aktiebolag har bildat sig för arbetets
underlättande.
Cimbritshamn.
Stadens folkmängd utgjorde år 1850: 1,329 personer och har således sedan
1847 ökats med 30 personer.
Stadens invånares vilkor hafva sedan 1847 icke undergått någon märkbar
förändring.
Hamnbyggnadsarbetet, påbörjadt år 1843 och fortsatt till mot slutet af år
1845, ökade rörelsen och arbetsförtjensten inom staden. Sedan vid sistnämnde
tid ovanliga stormar förstört en del af arbetet och medel saknats till skadans
hotande* och arbetets fullbordande, har detsamma, enligt Eders Kongl. Maj:ts
nådiga skrifvelse den 2 November 1846, blifvit instäldt till dess sig visade
om Rikets Ständer beviljade anslag lill hamnbyggnadens fulländande.
14
Fabriksrörelsen bedrifves genom 3:ne färgeriet’, 3:ne lädergarfveriet', 3:ne
urfabriker och 2:ne tegelbruk. Vid dessa inrättningar hafva per medium 44
arbetare blifvit använde och tillverkningarnes värde uppgått till cirka 18,352
R:dr årligen.
Handtverkerierna utgöras af 36 mästare, 28 gesäller och 49 lärlingar.
Sjöfarten bedrifves med 16 å 18 fartyg af öfver 10 lästers drägtighet,
och sistlidne året begagnades 16 fartyg af tillhopa 438 lästers drägtighet och
4 st. under 10 läster. Dessa fartyg hafva hufvudsakligen användts till inrikes
sjöfart och endast någre få till fraktfart utrikes orter emellan.
Staden underhåller en folkskola och har äfven en apologistskola med en
lärare.
Christianstads Landskansli den 15 Oktober 1851.
GEORG von ROSEN.
O. Beckmann.
Carl Arch. Olsson.
Uträkning,
som utvisar medium af Tre års markegangspris för Christianstads Län.
i Tunna Hvete
1 d:o Råg
1 d:o Korn
1 d:o Hafra
t d:o Vicker.
1 d:o Bohvete
1 Lft Smör
1 Tolft bräder, 6 aln. långa,
turn tjocka och 8 tum breda
i d:o d:o af lika längd och tjocklek
samt 7 turn breda . . . .
1 Dränge-Dagsverke
1 Öke-Ragsverke
1 L® Talgljus, 7 st. på marken
1 & Gula Vaxljus
1 Kanna Rofolja
1 Kanna Silltran
1 Famn Björkved
1 d:o Bokved
1 d:o Alved
t d:o Tallved
1 Lass Ved
1 d:o Bränntorf
1 Lfb Hö . . .
1 LfE Halm
t Kanna Hackelse
Passevolans-afgift för Kavalleri
hästars
fouragering
1 Mansportion utom bröd . . .
i Hästration
1 Mark mjukt bröd
Vakans-afgift för hel Rote . . .
Markegångspris för år
Medelpriset.
Summa
Banko.
1849.
1850.
1848.
K:r
E:r
K:r
32
32
37
21
16
16
39
21
21
32
32
10
45
26
10
37
26
19
12
24
26
21
40
40
28
18
16
16
37
20
16
34
19
16
37
20
16
10
24
24
12
37
26
16
26
12
20
10
20
36
40
18
40
33
27
22
12
29
37
26
13
26
12
28
11
10
29
14
10
41
11
28
11
37
35
22 8
11 101
16 53
11
15
lil
141
50 46111
16
Båtsmans-Beklädnads-Per
sedlar.
1 Tröja af vadmal
1 Väst med armar af dito . . .
1 par Långbyxor af dito . . . .
1 Hatt . . . •
1 pär Läderskor
1 par Ullstrumpor
1 Skjorta
1 Halsduk
Soldat s-Mundering s-Persedlar.
1 Vapenrock
1 Kask
1 Halsduk
1 par Byxor
1 Skjorta
1 par Stöiletter
1 par Strumpor
1 par Skor
1 par Linnebyxor
Markegångspris
för
år
Medelpriset.
1848.
1849.
1850.
Summa
Banko.
R:r
sk.
r.
R:r
sk.
r.
R:r
sk.
r.
R-.r
sk.
r.
R-.r
sk.
r.
6
42
6
42
6
42
—
20
30
6
42
4
42
—
4
42
—
4
42
—
14
30
—
4
42
4
4
—
4
4
—
4
4
—
12
12
—
4
4
1
24
—
1
24
—
1
32
—
4
32
—
1
26
8
2
32
—
2
32
—
2
32
—
8
—
—
2
32
—
—
32
—
—
32
—
—
32
—
2
—
—
—
32
—
1
16
—
1
16
—
1
16
—
4
—
1
16
—
—
18
—
—
18
—
—
18
—
1
6
—
—
18
—
10
13
6
10
10
12
30
25
6
10
8
6
6
16
—
6
14
—
6
16
—
18
46
—
6
15
4
—
22
—
—
19
—
—
19
—
1
12
—
—
20
—
6
21
4
6
16
—
6
22
—
19
11
4
6
19
n
1
12
6
1
12
6
1
12
6
3
37
6
1
12
6
—
46
—
—
46
—
—
46
—
2
42
—
—
46
—
—
32
—
—
32
—
—
32
—
2
—
—
—
32
—
2
32
—
2
32
—
2
32
—
8
—
—
2
32
—
2
22
8
2
22
—
2
22
8
7
19
4
2
22
Christianstads Landskontor den 14 Oktober 1851.
O. Beckmann.
TABELL fiJr Landet inom Christianstads Lan.
rälse-Skatte
Skatte .
Kungs- och Kungs Ladugårdar, Hemman
Friheten
Fisken
Krono-Säterier ....
Frälsc-Säterier .....
Säteri-Rusthål! .....
Rå- och Rörs-Hemman . .
Insockne Frälse-Hemman .
Utsockne Frälse-Hemman .
Frälse-Skatte-Hemman. . .
Krono-Hemman
Krono-Rusthålls-Hemman
Krono-Augments-Hemman .
Krono-Skatte-Hemman . .
Dito Rusthålls-Hemman .
Dito Augments-Hemman .
Militie boställen
Civila boställen
Ecklesiastika boställen . . .
Domkyrko-Hemman: Skatte.
Dito Krono
Gymnasii- och Skole-Hemman: Krono
Hospitals- och Barnhus-Hemman: F
Dito dito
Dito dito Krono
Kyrko-Hemman: Frälse . . .
Dito Skatte . . .
Dito Krono . . .
Krigsmanshus-llemman, Skatte .
Skattlagd?, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar m. fl. lägenheter ulan
tal, som ej under något hemmans ränta äro inbegripne: Frälse
Dito dito dito Skatte
Dito ' dito dito Krono
Dito obebyggde
Oskalllagde, bebyggde Torp, deraf Ryttare- och Soldat-torp 6,945 st.
Backstugor
Bebyggde lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig äganderät
Dito dito på viss tid eller lifstid
Skattlagde Fisken eller Fiskclägenheter af särskilda slag, som ej under
got hemmans ränta äro inbegripne: Frälse
Dito dito Skatte
Dito dito Krono
Oskattlagde dito Krono
Tull-mjölqvarnar med 332 par stenar . . .
Tull-sågqvarnar, grofbladiga
Husbehofs-mjölqvarnar, deraf ingen med särskild i Jordeboken uppför
ränta J
Husbehofs-sågqvarnar . . .
Stampar
Kopparhammare ....
Jernmanufaktur-verk . . .
Pappersbruk
Tegelbruk
Vagnfabrik
Alunbruk
Krutbruk
Färgerier
Garfverier
Kalkugnar
Oljeslagerier
Diverse personer, som ej höra till någon viss näring
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser.
S11 in m a
Hemmantal.
O
<’
O
0 71
Utsäde
a f
*4
3
ra
£:
5»
C.
Oförmedladt. i
>e Lägenheter, Verk
ch Inrättningar.
B
<
W
fia.
cjq
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Arter.
Potates.
Mantal.
Mantal.
St.
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
1
1
8
8
2
5
1
30
1
70
n
91
8
16
10
16
4 i
171
17 2tf
1<>6A
599
2,458
2,264
1,904
276
963
9,595
m
13J,
43
164
177
103
14
51
475
5 T TT
8j
16
60
90
50
15
12
300
507H
593vr
557
4,918
5,916
2,852
1,492
1,363
15,880
583*
67I|
579
6,352
5,638
3,076
1,284
2,029
12,154
16JI
14*
17
239
177
99
6
94
214
Q 49
11,517
3
70
79
29
18
24
158
. Kil 2 4 871
ion
101
1,114
1,051
410
197
303
1,537
5
83
70
30
7
23 i
87
103**
130,'V‘o
94
1,208
1,223
659
335
371
1,643
987}U
1,28941
952
11,860
12,701
6,262
3,817
2,983
23,809
00 87
122 ”j
60
996
1,182
338
267
203
2,194
17 5^%5g
208434
321
2,032
2,203
990
387
594
4,199
13*
14Ä
13
130
139
82
29
28
355
1124
1 ll^T
210
1,641
1,744
896
201
621
2,448
m
13H
lii
180
172
87
37
53
194
lf T
1
28
40
19
5
15
53
Å
Tff
1
1
1
2
1
s
4
m
1 1 1
1
64
49
30
25
65
1 $ illJ
20?*
23
3114
329
150
75
84
456
H
H
*i
14"
22
10
6
3
40
n
n
3
118
91
50
3
50
114
4
4
10
56
84!
79
37i
14
13i
19
145
7}
67),
42
15
132
1
7
Å
5
3
0
2
1
7
—.
47 2
4
90
105
78
88
40
275
—
256
2
69
78i
36
35
2;1
146
—■
542
5
1834
204
80
94
52
400i
—.
323
151
175
58
7
14
217
—
6,945
4
2,9634
1,643
505
468
122
5,307i
—
.2,281
109'
216
1
2
642
—
130
7
158
210
674
ion
16
248
z
2,077
25
10
98
lii
92
36
35
268
—~
61
—-
102J
—■
1
—-
269
44
53
13
80
—-
165
—
169
O
—-
78
—_
29
_
—.
2
-—
—
4
—«
9
.
—
20
—
1
—
1
•
—-
1
—
14
——
36
—.—
12
'
-—
2
—-
——
—
I
I 9 1 40 2 69
i 3 31) JyfiTJ
14.098J
3.666J
1 38,120
38,398
19,142!
9,351
10,2331
83,889
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
B
T:r
3,607
272
90
3,013
4,292
102
18
611
30
568
5,771
380
1,957
72
1,270
09.
6
22,710 j
220
T:r
T:r
40
40
96
50
13,480
13,014
851
1,016
360
450
27,381
30,542
33,987
31,924
1,195
1,239
436
439
6,026
6,139
435
438
6,682
7,085
66,601
66,633
5,303
6,024
11,170
11,165
712
717
8,951
10,022
959
1,080
140
265
5
5
320
343
1,688
1,956
77
110
590
637
336
370
422i
30
15
506
525
384
446!
1,040
1,138
867
1.043
17,519
8,337
868
1,374
934
984
490
693
317
211,049; 206,958
T:r
10
50
16,909
470
226
12,578
13,390
390
134
1,696
123
2,892
27,445
1,510
4,182
350
3,716
371
77
2^
120
052
42
200
152!
02
10
330
146
365
. 232
2,046
273!
397
T:r
25
1,230
68
60
6,666
6,123
24
88
800
31
1,596
15,166
1,276
1,754
138
955
177
22
~h
360
26
12
59
7 i
10
380
147
398
35
2,121
4
407!
180
65
T:r
Underhållna Kreatur.
B
T:r
180
22!
140
14
5,205
56,550
1,599
257
2,552
172
72
1,800
52
6,815
90,322
4,818
10,145
69,438
6,389
470
856
210
120
952
59
1,515
7,930
678
118
440
51
1,855
10,688
1,154
14,815
137,980
11,458
1,015
12,770
1,291
2,970
23,066
1,772
140
2,050
150
3,105
13,412
1,432
265
1,194
184
75
262
30
24
2
125
260
57
420
2,750
378
15
220
18
250
456
103
67!
755
40
05
77»
07
5
56
4
200
1,460
52
105
738
32
260
2,032
85
70
1,204
610
30,458
533
2,701
317
80
1,256
85
175
1,412
160
420
St.
216
91,648» 40,566 | 38,462 | 480,I42| 33,672
309
2
30
16
St.
St.
4
10
12
30
1,637
2,749
145
232
42
80
3,041
7,162
3,445
7,822
74
109
46
94
493
920
26
57
722
1,658
6,852
15,973
458
1,208
1,074
2,128
76
171
828
1,762
94
197
16
23
r.
18
4
26
72
387
8
20
36
57
32
61
»)()
2
10
121
115
196
2
3,334
234
289
248
281
St.
U
2,266
144
75
6,942
7,35
157
50
1,006
76
1,595
14,895
1,355
2,462
169
1,795
174
20
2
45
351
17
82
72
80
7
58
40
103
1,244
69
26
47
St.
10
30
6,430
194
212
11,139
10,257
740
108
2,062
134
1,892
24,345
1,710
3,767
218
2,794
169
37
3
208
354
26
349
133
m
10
388
251
630
13
7,174
1,481
471
387
299
O
Uppskattadt
värde.
19,652 47,869 ] 42,400 84,5.20 69,003 1,378 14,971,1
St.
40
3,502
280
125
9,973
11,985
209
137
1,119
81
2,358
22,493
1,553
3,155
258
2,129
239
41
6
63
473
23
128
98
ivo
12
304
159
332
14
4,449
1,073
274
383
747
St.
266
306
10
30
00
700
R:dr
6,650
200
1,200
0,600
925,434
143,063
25,468
2,398,192
2,836,408
81,478
33,649
320,208
19,376
449,585
4,671,190
422,786
797,248
66,748
498,700
56,926
6,597
550
6,816
121,833
5,750
6,482
17.900
30,082
2,400
56,264
84,486
96,622
9,548
18,637
46,315
26,500
2.900
15,775
9,049
157
378,554
14,900
41,050
8,600
13,418
4,125
13,200
38,675
26,925
1,000
43.000
5.000
5.000
38,360
11.000
2,500
147 i
-
& t
ee
s
Bevillning.
Efter l:sta
Artikeln.
Efter 2:dra Artikeln.
Af lön.
R:dr
1
53
3
477
41
14
1,896
4,539
58
12
240
14
266
4,149
322
491
41
316
26
G
86
4
2
15
21
1
232
139
21.1
1,883
903
54
908
26
3
1
8
22
,3
32
6
6
19
614
R:dr
13
17
060
2,390
47
18,279,30
55
3.143
Af egendom
och rörelse.
R:dr
1
7
13
2,180
315
61
6,152
8,124
146
61
672
42
951
10,791
1,174
600
40
130
107
14
1
13
253
18
12
46
73
291
257
493
19
736
730
954
155
5
31
18
1,313
53
82
17
66
13
120
109
86
4
73
18
71
177
27
9
5,081
25
43,006
Efler 3:djc
Artikeln.
R:dr
19 28
Bränvins
brännings
afgift.
Bull
-
io
22,243
3.033
5,911
6,323
28
58
657
81
1.033
18,673
1,691
1,626
76
350
311
19
29
268
3
19
95
383
6
49
13
203
63,339 15
Summa
R:dr
14
61
16
24,922
3,390
76
13,961
18,987
233
150
1,570
138
2,251
33,623
3,188
2,718
818
3,201
445
39
1
47
609
26
34
157
479
12
523 ao
446
718
19
2,620
1,633
1,009
1,063
5
31
18
1,539
53
108
17
09
15
129
131
90
4
106
24
77
196
27
9
5,954
25
127,848
Ständiga
Räntor.
Jordcboksoeh
HemmantalsRänta.
R:dr
21
26
326
18
55
79
157
47
138
8
28
30
2
1,952
55
89
805
63
1,491
12,874
1,444
1,959
198 26
1,5481 so
5
35
1
4
360
14
5
31
112
8
e 24,071 28
Krono-tionde.
Ralr j s.
13
13
368
121
109
6,653
7,898
315
108
8
174
2,116
15,532
1,239
2,431
186
1,343
220
1
26
414
17
25
109
49
153 22
58 i i
50 37
27 o
39,790
Afrad.
Mantals
penningar.
Ralr
25
24
2,466
2,516
Ralr
5
C75
30
3 0
07
—
23
1 2
2,000
2 4
2,001
2 4
81
1 2
53
1 2
434
—
25
3 0
505
2 4
5,7 J 2
1 ?,
501
3 0
730
84
2 4
471
30
00
8
—
36
0
24
105
30
0
1 2
3
24
32
1 2
59
24
4
30
282
178
305
12
2,001
12
1,129
24
82
—
1,339
36
193
38 24
2
40
60
7
45
19
10
28
976
Gernings
ören.
Ralr
122
Tionde och
räntor af
Bruk och
Bergverk
samt andra
Verk och
Inrättningar.
Ralr
147
397
18
102
i o 22,453
12
134
665
20
Summa.
R:dr
15
21
44
,043
515
133
,256
,514
451
251
,248
263
,113
,120
245
,121
469
,36
292
43
4
37
940
38
34
63
281
15
300
390
470
232
2,688
1,133
82
1,339
47
48
4
—
20
—
3 0
—
39
4
18
2
l 1
5
5
4
30
1 1
39
9
20
7
13
10
19
5
1
2
9
7
2 7
6
3
8
4
8
1 5
2
7
2
35
7
4
10
28
10
25
1 1
—
4
18
3
10
—
38
—
30
—
34
—
13
8
2
3
21
3
2 1
2
40
—
30
2,994 34
445;33
38^24
3
51
2
40
60
7
148
19
10
28
1,098
89,631
16
Arrende
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
R:dr
462
2
710
1,036
242
2,453
R:dr
168
5,471
1,985
103
13,746
15,719
283
286
6,773
140
1,940
118,81 I
2,603
972
339
2,948
374
09
4
42
818
35
45
90
203
12
78
110
152
27
31
20
289
1,03.2
10
fl
r
a
ib
Kiereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kapellaners.
381 a| 175,781 i 43
R:dr
23
2,845
330
114
12,994
20,166
931
239
2,085
163
3,686
25,265
2,717
5,130
346
1,824
517
115
3
83
991
29
96
93
220
15
92
103
217
59
1,141
511
69
173
9
32
337
121
40
R:dr
s.
r.
7
10
—
64
3 2
—
0
8
—
22
1 5
3
1,247
8
0
1,218
14
9
22
14
154
26
0
10
1 1
8
399
1
9
2,053
42
2
134
29
9
378
6
30
14
4
90
8
44
32
—
Kyrkobetje
nings.
21
21
3
10 10
14 IT
14)34
! 40
187 43
12
31
51
83,912;45 —| 6,914 6 2
24 —
I 2
40
18
R:dr
349
40
136
4,723
4,244
128
24
714
40
519
9,479
610
1,570
120
149
49
14
11
124
12
12
91
40
64
31
89
8
1,054
30
21
34
31
30
43
30
3 T
35
3 4
20
10
10
28 —
20
14
41
3 0
1 1
68:13
67 40
3
40
24,933
18
32
Summa.
R:dr
28
8
3,259
377
272
18,964
25,630
1,059
286
2,954
213
4,605
37,398
3,463
7,079
497
2,063
611
130
4
94
1,165 :
44
109
206
281
19
168 3
148 32
3211 40
69 i o
2,3831 23
579! ts
149 20
205 4
10
12
37
32
057
0
19 —
lil
-
io
1 15,760 20 ;
Fattigförsörj-
ning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse argif-  ter, onera
och allmänna
besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r*
10
—
—
—
—
11
—
—
11
6
596
38
8,
—
—
—
—
—
—
—
—
o
38
2!
■
—
—
—
—
—
—
—
793
6
1
30
—
—
—
—
—
—
11
—
286
37
8
2,219
30
—
—
—
—
—
1,351
20
—
38,268
4
1 l
92
60
3 2
—
—
—
—
—
133
3 3
—
6,494
28
1 1
40
—
—
—
45
27
—
40
12
732
3 1
6,909
38
3
—
—
4,790
2 2
10
5,640
12
3
73,269
9
9!
7,878
1 1
9
4,341
20
—
5,701
5
—
6,551
28
7
97,324
18
3
166
32
—
19
} 16
—
133
10
183
24
2,530
38
119
40
—
110
16
—
85
28
71
: 27
1,361
6
11
684
30
2
564
35
11
583
14
8
848
10
11
15,227
3 5
9
38
22
—
32
28
—
36
45
—
32
35
9
897
25
1,670
4
—
1,261
I 14
—
1,689
9
1,062! 30
8
18,594
13,695
36
—
11,337
35
10
9,578
29
4
11.830 t
9
270,397
4
1,056
34
—
1,084
i 44
5
955
2 5
1,166
34
16,764
47
1
2,207
2 0
—
50
24
—
1,560
37
—
1,935
15
0
22,682
4
21
173
4 5
—
—
—
131
40
—
141
! 8
2,571
34
8*
1,453
7
—
24
—
—
981
24
—
1,231
4 5
8
15,268
9
10;
200
10
—
147
32
—
12 4
24
8
132
3 0
8
2,329
9
4
27
1
—
—
14
28
—
23
10
—
29
33
377
32
10!
2 2
—
1
3 0
—
1
29
—
1
30
—
20
28
81
17
42
—
1
4 2
8
11
42
8
16
32
270
28
3-
273
30
—
286
41
3
26 4
33
7
310
24
4,669
43
3
13
10
—
14
10
—
13
4
—
16
20
—
202
28
7
15
3 0
—
1
42
8
13
—
—
20
—
274
25
3
54
—
—
45
16
—
37
10
—
58
38
11
713
S6
1
11
96
3 0
—
85
5 |
7
68
1 9
10
73
1 7
4
1,571
7!
10
—
8
10
—
4
40
—-
3
32
86
37
5}
7
24
—
—
—
—
—
281
29
_
1,359
37
4
9
16
—
—
—
—
—
103
G
1,208
43
9'
34
44
—r
—
—
—
—
213
10
2,153
20
o:
491
""
—
•—
--
—
—
348
15
3
24
—
—
—
—
2,773
40
10,989
6
3
■108
10
—
—
—
—
—
394
37
3,850
9
10
16
8
—
—
—
—
—
129
44
1,407
14
9
6
32
—
—
—
—
940
32
—
3,844
30
7
—
—
—
—
—
—
—
5
38
6
44
10
—
—
—
—
—
133
17
1 ij
166
32
—
—
—
—
—
—
—
271
41
5
125
—
—
—
—
—
—
— I
—
17
■
4
—
—
—
—
105
37
—
6,454
10
4
.
—;
—
—
—
499
14
v
—
—
—
—
—
—
27
42
—
174
34
10
i
—
—
—
—
—
—
—
25
30
—
1
1
—
—
—
—
—
5
45
—
135
3 4
6;
—
—
—
—
—
2
34
—
20
40
—
5
10
—
—
—
—
—
9
—
—
183
41
31
3
—
—
—
—
—
—
—
211
21
10
—
—
—
—
—
4
3
—
104
19
10
—
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—j
—
—
—
—
—
—
27
30
—
282
18
3
9
42
—
—
—
—
—
2
32
—
56
14
—
4
—
—
—
—
—
—
5
28
—
96
40
—
12
20
—
—
—
—
—
24
3 7
—
269
8
1
•
—
—
—
—
—
—
—
27
32
—
030
4
—
_
I
—
■
280
17
—
9
8,134
24
5
‘
—
—■
—
—
25
1
7'
40,861
24
2
J 9,434
30
t
26,847
-
t
38,240 ■ 12
10
636,859
37
i
Christianstads Landskontor den 14 Oktober 1851.
få varg ron SS åse h.
O. Beckmann
Till herältehen öfrrr Chrislianstenls Län för uren 1848—18äd
T ABKLL fiir § til el erne inom Christia ib §tailN Län
Cliristiaustails Stad.
o b
Hus och Tomter
Jord ....
Qvarnar, vatten
Dito väder .
Klädes-fabrik
Garfveri-fabriker
Tobaks-fabrik
Färgeri-fabriker
Spegel-fabriker
Kammakeri-fabrik . :
Ur-fabriker
Bryggerier
Apothek
Artilleri-Tyghus samt Gevärs-förråd
Utrednings-Departements-förråd
Wendes Artilleri-Regementes Manége och Kokhus
Kronans Kaserner inom Staden
Kongl. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge ....
Landshöfdinge-Embetshus
Landshöfdinge-Residens
Kronobageri
Trivial-Skolhus med boställe för, Uärarne
Lankasterskola
Lässällskap
Läns-Lazarett
Frimurarehus
Sparbank
Rådhus
Stadsvåg
Fattighus med dermed förenad arbetsinrättning . . .
Cellfängelse 1
St.
300
Summa
Cimlirisliamns Stari.
Hus oell Tomter
Jord
Tegelbruk
Garfverier
Qvarn med 1 par stenar
Dito med 2 par dito
Dito med 3 par dito
Ens, elli olais Stari.
Hus och Tomter
Sädesparter
Gatuhus och Lavfisken
43
346
150
Tid
634
634
208
Summa ; 150
151
18
24
Summa j 193
208
74
Jord.
>■
3
Tid
869
t»
pr
~ o
5 VS
3 =
3 —.
Tid
t/i
c
3
s- 3
1,503
15
869|
1,503 15
0; 914I 306
91
9lii 3061 3j
110| 275
Utsäde af
ss
sT I
T:r
26
T:r
140
T:r
299
26
140
53
299
T:r
64
T:r
50
64 10
2; 30
50
20
78
55
30
74
911 110
Summa Summarum
69öl 9161 1,020J| 201j
275
0g| -
2,084|24i| 34J513j38511211 48
20
81 55
T:r
120
120
100
20
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
H
CIO
aq
T:r
140
140
50
T:r
690
W
o
-I
3
Ttr
1,320
690
318
100
35
35
70 355
56
318
180
1,320
546
>■
T:r T:r
296; 40
296
10
40
150
540
56
T:r
163
T:r
1,100
163 1,100
100 i 500
10
350
150
40
100
500
385
Underhållna Kreatur.
St.
250
250
54
t* o
-
St.
50
St.
360
St.
90
St.
260
St.
200
50:360
180
56
1961 1,1881 1,952
350
656
40
230
263
385| 64
1,9851.
308
32
110
32
86
110
120
90
13
260:200
20
1201 20
590 123
24
304
36
36
Uppskattnings-värde.
Hus och
Tomter.
Jord.
R:dr
1,234,192
R:dr
239,789
Bruk och Manufakturier,
Qvarnar, Fabriker
m. m.
R:dr
8,600
1,234,192
185,337
185,337
219,751
219,751
23611,639,2:
281
239,789 3 T
20,850
20,850
11,306
11,330
io 372,006
32
8,600
6,000
— i 7,350
— j 2,000
— 3,111
— 4,000
22,461
31,061 5
Summa.
R:dr
1,482,482
30
1,482,482
228,648
228,648
231,117
231,117
30
a
n
d
a
ff.
Bevillning.
Efter 2:dra Artikeln.
Efter Irsta
Artikeln.
Rtdr
633
633
137
137
128
128
899
Christianstads Landskontor den 14 Oktober 1851.
1,942,248
Georg ron Hosén.
30
För lön.
Rtdr
2.853
2,853
269
269
_ 3.122
t4
23
23
Jord, hus,
tomter, verk
och inrättningar.
40 —
Rtdr
2,964
2,964
538
538
462
22
3,988
28
28
38
Borgerlig
näring.
Rtdr
3,758
3,758
571
571
540
540
17
17
4,8691421 s
Personer,
ej hörande
till viss
näring.
Rtr
915
915
38
32
38
953
Efter 3:dje
Artikeln.
Rtr
20
7 | 20
Bränvins
brännings
afgift.
Rtdr
855
855
152
lil
152
73
ti
7 20 11
73
30
Summa.
30
Rtdr
11,981
11,981
1,437
1,437
1,404
96
20
1,500
1,0811251 — j 14,9191
Ständiga Räntor.
Krono
tionde.
Rtr
18
Mantals
penningar.
Rtdr
851
851
194
194
185
185
1,230
30
30
Summa.
Rtdr
851
851
194
185
30
30
Kostnad
för
Rotering.
Rtr
251
273
1,124
251
42
73
367
Kostnad för
Stadens
styrelse.
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
to
Rtdr
3,314
3,314
777
777
4,092
21
Rtdr
2,131
2,131
391
391
1,067
1,067
3,589
32
32
Kommini
strars.
Rtdr
1,025
1,025
Kyrko
betjenings.
Summa.
Rtr
— 100
I
Fattig
försörjning.
Rtdr
3,255
100
133
1,025 —
133
233
14
14
3,255
524
524
1,067
— [ 1,067
81 4,846
40
46
Rtdr
4,000
46
4,000
424
20
Skjuts.
20
4,424120
Rtr; s
583 i i
583
345
345
50
Väghåll
ning.
Diverse
onera och
allmänna
besvär.
Rtr
— 473 43
50
978
473
93
43
33
600
26
16
Rtdr
3,000
3,000
37 8
741
Summa
Stats
Bidrag.
Rtdr
27,710
741
350
150
11
511
4,252
10
10
26
27,710
4,581
3,508
35,800
4,581
IG
4
3,113
1
387
27
11
11
10
6
39
38
10
Till Berättelsen öfver Christianstads Län för åren 1848—1850.
O. Beckmann.
KONGL MAJjTS DEFALLNINGSIIAFV ANDES
uti
Jtt a lmö 1)u0 Ca n
tin
HOUGIi. MilJiT
i u utter tittut f/fict afgifttu
E M B E T S-BERlTT E L S E
Kor åren l§4§, 1S49 oell 1850.
STOCKHOLM, 1853.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Malmöhus län för åren 1848, 1849 och 1850.
§ 1.
JLänet» allmänna beskaffenhet.
Under loppet af den tidrymd, denna berättelse omfattar, har Länet icke undergått
andra förändringar än sådane, som vållas af rastlöst fortgående odlingar
, hvilka, der markens beskaffenhet icke lägger alltför stora hinder i vägen,
snart torde hafva förvandlat alla förut ouppodlade utmarker, eller så kallade
fälader, till bördiga åkerfält. Utom vid en och annan större egendom finnes
numera inom Länet icke någon skog af betydenhet; men man bör likväl hoppas
att den väl ordnade skogshushållning, som å de flesta af dessa egendomar blifvit
införd och som i anseende till de höga priserna å alla trädvaror väl lönar sig,
skall, i förening med de uppmaningar till trädplantering, som från Hushållningssällskapet
utgått, verka derhän, att invånarne i Länets mindre bördiga trakter
komma att inse fördelen af sina utmarkers inhägnande och besående med
barrfrö, och att således i vissa orter skogen ännu en gång skall få höja sig till
skydd mot stormarnes våldsamma framfart öfver slättens rika sädesfält.
§ 2.
Invånare.
Länets folkmängd, som år 1847 utgjorde 237,845 personer, har under de
derpå följde 3:ne år ökats till ett antal af 245,210, af hvilka 213,396 äro
boende å landet och 31,814 i städerna. Mantalspenningar erläggas
å landet af  108,954, och
i städerne af 18,162.
4
Från skatt befriade äro
å landet  104,442, oell
i städerne  13,052.
Folkmängden har således vunnit en tillökning med 7,365 personer. Denna
betydliga folkökning kan fortfarande anses egentligen vållad af de högst vidsträckta
odlingarne inom Länet och deraf föranledd lätt vunnen arbetsförtjenst,
som, i förening med oafbrutna hemmansklyfningar och jordafsöndringar,
manar allmogen att tidigt knyta äktenskapliga förbindelser, hvilka åter, enär
kontrahenterna ofta sakna allt utom en genom dryckenskap och oordentlig
lefnad snart bruten arbetskraft, framkalla en barnskara, hvars vård och uppfostran
falla socknarne till last. Härmed vill jag dock icke hafva sagt, att
dryckenskapslasten vunnit en förut saknad utsträckning; tvärtom kan det med
visshet antagas att fylleriet numera endast påträffas hos den sämre delen af
befolkningen; men der kommer det äfven att finna dyrkare så länge en förvänd
lagstiftning fortfar att öfver landet sprida ett nät af alltför lågt beskattade
bran vinspannor, och såmedelst gör det för en hvar möjligt att till nu
gällande ringa pris erhålla den förderfliga varan.
Den besutna allmänhetens välstånd har tyvärr icke framskridit i bredd
med odlingarne, fastän väl byggda gårdar i alla Länets delar tyckas vittna
om sina innehafvares lyckliga förmögenhets-omständigheter; ty jordvärden och
arrenden äro uppdrifne till en förut icke anad höjd, och skuldsättning måste
blifva en följd så väl deraf, sorn af bondens tilltagande lyx i kläder och alla
möjliga lefnadsförnödenheter, ehuru det icke kan nekas att ett mera sedligt
lif på samma gång hos allmogen utvecklar sig.
§ 3.
Näringar.
Jordbruk och boskapsskötsel utgöra hufvudsakligen näringarne inom detta
Län, som de sednaste åren haft att glädja sig åt goda sädesskördar, till följd
hvaraf hågen för jordbruket öfverallt lifvats; och sedan ändamålsenlig dikning
och mergling förbättrat åkern, kan man med visshet antaga att Länets redan
nu betydliga sädesproduktion allt mer och mer förökes. Landtbrukskolan å
Orup, som fortfarande rättvisligen åtnjuter allmänhetens förtroende, har i betydlig
mån verkat jordbrukets framskridande.
Enligt Landtmäteri-personalens för åren 1848 och 1849 aflemnade officiella
redogörelse hafva under nämnde 2:ne år inom detta Län, der man i allmänhet
förmodar all jord vara afmätt och skiftad, öfver 10,000 tunnland blifvit
ånyo afmätte samt nära 36,000 tunnland skiftade.
Från Länets hamnar utskeppades af spanmål
Till utrikes ort. Till inrikes ort. Summa.
År 184S . . . . 219,364 T:r. 178,300 T:r. 397,664 T:r.
» 1849 ... . 234,862 » 228,589 » 463,451 »
» 1850 .... 174,980 » 276,459 » 451,439 »
af bränvin
» 1848
1,592,326 K:r.
» 1849
1,352,385 >,
» 1850
1,538,195 »
Att exporten till utrikes ort år 1850 var mindre än den år 1849 härrör
ofelbart af den omständighet, att koleran höll Malmö hamn spärrad i flera
månader om hösten förstnämnda år, hvarunder i annat fall betydlig skeppning
derifrån kommit att äga rum.
Hågen för boskaps- och ladugårdsskötsel!! synes äfven vara i tilltagande
och stamholländeriet å Jordberga kommer otvifvelaktigt att betydligt bidraga
till hornboskapens förädling. Den elakartade lungsjukan, som först inom Länet
år 1848 utbröt, kan lyckligtvis anses hafva numera upphört, och det, emot
förluster genom denna ibland nötkreaturen gängse sjukdom, bildade försäkringsbolag,
hvars reglemente den 22 Juni 1849 blifvit i nåder faststäldt, har
endast behöft lemna ersättning för 9 stycken nedslagna nötkreatur med sarnmanlagdt
301 R:dr 32 sk. Banko, ehuru 13,091 kreatur varit hos bolaget försäkrade
för ett värde af 754,250 R:dr.
Hästafveln är likaledes i ständig tillväxt. Den betydliga import af ej
blott lyx- utan äfven arbetshästar, som från Danmark under dessa 3:ne år ägt
rum, visar likväl att i detta afseende mycket återstår att önska.
Får, svin och gäss uppfödas till större mängd än som för Länets behof
erfordras.
Skogar af större omfång finnas endast vid åtskilliga herrgårdar, hvilkas
ägare, numera allmänt inseende nyttan af en ordentlig skogshushållning, åt
denna vigtiga hushållsgren egna liflig omsorg. Behofvet af bränsle fylles dock
6
till största delen för städerna genom från Småland och Blekinge sjöledes inkommande
ved, och för landet genom torf, hvarpå å de flesta ställen finnes
rik tillgång, hvarjemte stora qvantiteter stenkol från England årligen införas
och användas ej blott vid fabriker och brännerier, utan äfven till eldning af
boningsrum. Höganäs stenkolsverk afsätter äfven betydliga partier stenkol,
synnerligast till närbelägna orter.
De fabriker, bruk och öfriga näringar, som å landet bedrifvas, finnas lill
sina antal uppräknade uti härvid fogade tabell; dock anser jag mig bär böra
särskildt omnämna den betydliga utsträckning lerkärls-fabriken vid Höganäs
alltjemt vinner, samt de utmärkt både prydliga och nyttiga fabrikater, som derifrån
utgå och hvilka kunna till sin fördel jemföras med det bästa af samma
slag, som från utlandet hitföres.
Jagt och djurfångst inskränker sig till hare samt fogel af rapphöns och
orre, detta sednare slag likväl endast i norra delen af Länet, men idkas endast
för nöjet; dock hafva, sedan herrgårdarnes skogar och jagten der kommit
under ändamålsenlig vård, hjortar och rådjur hastigt förökats, så att betydligt
antal deraf utan afsaknad årligen kan fällas.
Fisket vid Länets kuster är temligt gifvande och bereder tarflig utkomst
åt dem, sorn dermed sig sysselsätta.
Bränvinsbränning är den enda egentliga binäring som idkas. Den så
kallade husbehofsbränningen med små pannor och enkel redskap är visserligen
i aftagande, men de med en aldrig tröttnande uppfinningsförmåga alltjemt
förbättrade ångbrännerierna förvandla all åtkomlig säd och potates i en bränvinsflod,
hvars vågor hota alt fördränka hela landet, örn icke snart en damm
sättes för deras verksamhet. Det är denna som utgör hufvudorsaken till den
ökade fattigdom och slöa liknöjdhet, hvaruti arbetsklassen oemotsägligen sjunker
utan att kunna uppehållas, så länge vinningslusten icke afser medlen för sina
framgångar.
§ *•
Hammarverk.
Åren 1848, 1849 och 1850 hafva kronohemman af sammanlagdt 24T2^7r
mantal blifvit till skatte inköpte.
Vid 1850 års slut funnos inora Länet 468 tullmjölqvarnar, nemligen å
landet 432 med 619 par stenar och i städerne 36 st.
Statsbidrag
utgjorde år 1850 af städerna
och af landet
R:dr 327,803: 4 4. io.
» 1,004,111: — s.
Summa B:ko R:dr 1,331,914: 45. 6.
Politi. Inom Länet handhafves polisen af 5 Kronofogdar och 25 Länsmän,
jemte 2:ne Landsfiskaler och Stadsfiskalerne i Länets städer.
3:ne Provincial-läkare finnas uti Länet anställde. Under Augusti, September
och Oktober månader år 1850, då kolerafarsoten härjade i Malmö och
å fiskeläget Råå, var ett stort antal läkare till tjenstgöring hitbeordradt; men
då icke utomordentliga fall påkalla en större läkarepersonal, äger Länet tillräckligt
antal läkare.
Läns-lazarettet med dertill hörande Kurhus i Lund anlitas af allmänheten
med så stort förtroende, att antalet af dem, som der söka inträde, vida öfverstiger
tillgängliga sjuksängar. Af stor vigt håde för Länet och för den kliniska
undervisningen vid Universitetet vore derföre att nödiga tillgångar kunde beredas
för utvidgning af denna väl ordnade sjukvårdsinrättning.
Det i Stora Råby inrättade Räddnings-institut för vilseförda barn fortfar
att lemna omsorgsfull vård jemte undervisning åt så stort antal vanartiga
gossar, som utrymmet medgifver: och hafva de flesta af dessa derifrån utgått
till nyttig verksamhet i samhället.
f 1 . .»»»i .. 1 r- . i • /->  X. c.  icsa
A det uti Malmö befintliga Centraldårhuset funnos vid 1850 års slut
187 hjon.
finnas inom detta Län 7, bland hvilka den betydligaste är
Malmö, säte för Länsstyrelsen, med en folkmängd, enligt mantalslängden
för år 1850, af 12,151 invånare, deraf 7,004 äro mantalsskrifna och 5,147
mantalsfrie.
Befolkningen, som år 1847 uppgick till 10,543 personer, har således under
de 3:ne åren, denna Berättelse afser, ökats med 1,608 personer, då deremot
folkökningen under de tio åren 1838—1847 inskränkte sig till 1,419. Denna
betydliga tillväxt i stadens folkmängd, så mycket mera anmärkningvärd, som
den år 1850 härjande kolerafarsoten bortryckt 351 af stadens invånare, har
utan tvifvel sin grund i stadens ökade rörelse, som påkallar och sysselsätter
§ 5.
Städer
8
flera arbetare, till hvilken klass de till staden inflyttande pei’Soner egentligen
höra.
Handel och sjöfart, fabriksrörelse och handtverk utgöra stadens inbyggares
hufvudsakliga näringsfång, hvarjemte mångå, såsom binäring, sysselsätta
sig med bruk af stadsjorden.
Såväl den inrikes som utrikes handeln bedrifves lill största del sjöledes
och är i ett jemnt framåtskridande, som inverkar fördelaktigt på stadens
handtverkerier. Vid 1850 års slut funnos uti staden burskapsägande: 123
Handlande, 2 Skeppsklarerare och 4 Mäklare med 156 betjente; hvarförutan
idkades mångleri af 55, nipperhandel af 8 och klädmäkleri af 3 qvinnor.
Staden ägde 58 fartyg af tillsammans 2,578 lästers drägt, deribland ett ångfartyg
af 70 hästars kraft, hvarmed ständig kommunikation med Köpenhamn
och Lubeck underhålles.
Stadens hamn, hvars konsolidering medelst kajer af huggen sten småningom
men säkert nalkas sin fullbordan företer ett varaktigt minne af samhällets
enighet och drift vid utförande af allmän-nyttiga verk.
Nedan uppräknade 46 fabriker funnos i staden vid 1850 års utgång:
1
Bandfabrik med .... 4
arbetare
och
418
ll:dr
tillverkningsvärde.
1
Borstfabrik med .... 4
»
»
2,000
»
»
1
Cikoriefabrik med ... 24
»
»
25,555
»
»
5
Färgeriet’ med  12
»
»»
13,441
)>
»
2
Garfveriet' med .... 8
»
»
1,500
))
»
1
jerngjuteri, jemte meka-
nisk verkstad med ... 73
»
»
41,350
»
)>
2
Handskfabrikör med . . 147
)>
»
12,000
)>
»
1
Fabrik för kemiska eld-
don med  39
»
»
6,000
»
1
Klädesfabrik med ... 7
»
»
1,059
»
»
o
Kortfabriker med.... 16
»
2,731
»
»
2
Ljusstöperier med ... 7
»
»
6,066
»
1
Fabrik för malm- och
messingsarbeten.
1
Fabrik för tillverkning
af mössor.
1
Nålfabrik med  1
))
»
1,100
»
»
1
Paraply-, parasol- och
käppfabrik med .... 1
)>
2,000
»
»
1 liep
-
9
1 Repslageri med  4 arbetare och
1 Salfiansfabrik med ... —
1 Sirupsfabrik.
1 Sockerbruk med .... 11
1 Spegelfabrik med .... 1
1 Stamp för beredning af
ostampade kläden, vadmal
och skinn, hvilken
inrättning drifves i sammanhang
med 1 sågverk
för tillverkning af faner
och bräder samt 1 qvarn
för målning af färgämnen
och raspning af träd.
1 Stentryckeri.
1 Oljeslageri med  7
1 Strumpfabrik med ... 9
------ . 4
9,836 R:dr tillverkningsvärde.
» 6,000
32,125
200
17,024
1,450
10,000
8,000
500
107,546
2,500
2,116
1 Stärkelsefabrik med . .
1 Såpsjuderi med  —
1 Tapetfabrik med .... 1
1 Tobaksfabrik med ... 143
1 Tvålfabrik med  —
4 Urfabriker med  12
3 Ättiksbryggerier.
2 Fabriker för papparbeten
m. m. med..... 6 » » 4,250 » »
Antalet af burskapsägande handtverkare var vid 1850 års slut: 21 Bagare,
4 Bleckslagare, 4 Bokbindare, 1 Brandmästare, 21 Bryggare, 1 Bundtmakare,
3 Garfvare, 5 Glasmästare, 3 Guld- och Silfverarbetare, 4 Gördelmakare, 2
Handskmakare, 3 Hattmakare, 10 Hofslagare, 3 Kakelugnsmakare, 2 Kammakare,
4 Klensmeder, 5 Kopparslagare, 7 Murmästare, 7 Målare, 1 Ornaments-bildhuggare,
1 Perukmakare, 1 Repslagare, 9 Sadelmakare, 2 Segelsömmare,
31 Skomakare, 18 Skräddare, 19 Slagtare, 14 Snickare, 4 Sockerbagare,
6 Svarfvare, 1 Sämskmakare, 1 Tenngjutare, 6 Timmermästare,
10 Tunnbindare, 2 Urmakare och 5 Vagnmakare, hvilka 241 handtverkare
sysselsätta 796 arbetare.
Berättelse öfver Malmöhus Län för 1848—tSöO. 2
10
Å stad sjorden, hvars afkastning är långt drifven, odlas säd, potates, cikoria
och andra rotfrukter, foderväxter och raps. Trädgårds- och parkanläggningar
pryda stadens omgifningar.
Inom staden finnas följande undervisningsanstalter:
l:o En högre Lärdomsskola och dermed förenad Apologist-skola samt Gymnastikinrättning.
2:o En Navigationsskola.
3:o En så kallad Borgareskola för handtverksgesällers och lärlingars undervisning
vissa timmar hvarje vecka.
4:o 2:ne Folkskolor, den ena med af staden uppfördt nytt hus, som kostat
10,000 R:dr Banko.
5:o En Slöjdskola för flickor af arbetsklassen; och har för denna skola nytt
hus blifvit uppfördt med en kostnad af 4,000 R:dr Banko.
6:o En Småbarnsskola för barn af arbetsklassen.
7:o 26 Privatskolor för barn'af alla samhällsklasser.
Derför utan har staden, för tillvägabringande af teknisk läroanstalt för
slöjdidkare i allmänhet, år 1850 inköpt ett nybygdt hus för 14,533 R:dr
16 sk. Banko, men ändamålet dermed hade dock vid 1850 års slut, i saknad
af dertill erforderliga medel, icke kunnat realiseras.
Stadens fattiga underhållas dels i allmänna fattighuset, dels å fattigarbetshuset,
dels å andra lid efter annan tillkomna välgörenhets-stiftelser
samt dels medelst särskildt understöd från fattigvårdsinrättningen.
Sparbankens insätlningsfond var vid 1850 års slut minskad till 183,818
R:dr 14 sk., hvilken minskning härrört deraf, att rättigheten till insättning
numera är inskränkt till stadens invånare, men bankens egen fond hade,
oaktadt lill Borgareskolan, Josefinas Slöjdskola och Småbarnsskolan årligen
derifrån meddelade understöd, ökats till 15,253 R:dr 1 sk. 8 rst. Banko.
Den är 1839 af Handelssocieteten stiftade fond till understöd för behöfvande
inom handelsklassen uppgick vid nyssnämnda tid till 6,895 R:dr
36 sk. 11 rst. Banko, och Handtverkssocietetens så kallade understödsförening,
som dock sedan år 1847 utgör en pénsionsinrätlning, hvarifrån utdelning
under vissa vilkor tillfaller delägare jemte deras enkor och barn,
ehvad de äro behöfvande eller icke, ägde en fond af 17,036 R:dr 2 sk.
samma mynt.
Helsovården besörjes dels af 2:ne utaf staden lönta och dels af 4 andra
praktiserande Läkare. 1 Staden finnas 2:ne Apothek.
Värdet af uti Skånska Brandförsäkringsinrättningen försäkrade byggnader
i staden och på dess område utgjorde vid 1850 års utgång 2,575,527 R:dr
11
24 sk., och sammanräknade värdet å hos Städernas Bolag försäkrade varulager,
fabriksredskap och lösören i allmänhet uppgick till 1,798,100 R:dr.
Vid samma tid voro uti en är 1849 för staden bildad Sjö-assuransförening
till försäkring antagne 38 fartyg med ett värde af 314,333 R:dr
16 sk. Banko.
Stadens inkomster utgjorde år 1850 ett sammanlagd t belopp af 62,057
lhdr och utgifterna för samma år uppgingo till 160,942 R:dr. Vid samma
års utgång befanns stadens kapitalskuld vara ökad till 152,025 lhdr
Banko.
Landskrona med 3,488 inbyggare, deraf 2,074 mantalskrifne och 1,414
mantalsfrie.
Utom Trivialskolan och 2:ne Fattigskolor linnes en Folkskola inrättad
uti ett nybygdt, rymligt hus, som äfven begagnas vid Söndagsskola för ge
säller
och lärlingar.
Fattigvårdsinrättningen är ställd under en särskild styrelse och äger en
kapitalfond af 16,666 32 sk. Banko, deraf 10,000 R:dr äro gifna af Handlanden
Henr. Suel, hvars syster Gustava Lucia Suel jemväl skänkt 9,666 R:dr
32 sk. till inköp eller uppbyggande af boningshus åt fattige, samt 333 R:dr
16 sk. till en småbarnsskola.
2:ne Fattighus finnas och kostnaden för stadens fattigvård uppgår till 4,200
lhdr årligen.
Stadens hamn, i följd af sitt utrymme och djup en af de yppersta i riket,
är numera försedd med kaj- och brobyggnad, hvarvid de mest djupgående
fartyg kunna säkert förtöjas.
Skeppsvarfvet är deremot af ringa betydenhet och staden äger endast
5 fartyg af sammanlagdt 162 lästers drägtighet.
Sockerbruket har blifvit lillökt med en af stadens större byggnader och
genom högst betydliga kostnader inrättadt efter Engelsk method till ett al
rikets största raffinaderier, samt bedrifves med ånga.
Dessutom finnas i staden en berömd fabrik för tillverkning af blåsinstrumenter,
8 garfveriet’, 4 färgerier samt en betydlig klädes- och mattfabrik,
hvilken sistnämnde är anlagd inom gamla Citadellet och drifves med
fästningsfångar.
Sparbanken, inrättad år 1832, ägde vid 1850 års slut en ansvarighetssumma,
stor 136,963 lhdr 17 sk. 5 rst., insatta å 1,836 stycken kontraböcker.
12
Stadens inkomster af tolag, bro-, hamn-, våg- oell mätarepenningar uppgingo
1850 till 9,671 R:dr 43 sk. t rst. Banko.
Lund, hvars folkmängd år 1847 utgjorde 6,342 personer, ägde år 1850
ett antal af 6,829 invånare, deraf 3,764 mantalsskrifne och 3,065 från skatt
befriade.
Handtverkerierna inom staden fortfara att förbättras, men mästarens
ställning försvåras i icke obetydlig grad genom ständig tillökning i antalet
af dem, som utom burskap drifva handtverk och hvaraf år 1850 i staden
funnos 130; dock hafva äfven handtverksidkande borgarne till antalet förökats,
hvaraf det vill synas, som näringsfriheten på dessa icke inverkar menligt
i annat afseende, än till stegrade svårigheter för inästarne att erhålla
gesäller med stadga och duglighet, deröfver också allmän klagan från Länets
städer förspörjes.
Handeln kan deremot anses vara i aftagande, fastän de handlandes
antal jemväl ökats och uppnått en utsträckning utöfver hvad behofvet för en
afpassad täflan kan anses kräfva, och såsom följd hvaraf åtskilliga af de, utan
tillräcklig kapitalfond, sig der nedsatte yngre köpmännen nödgats till borgenärers
förnöjande sin egendom afstå.
Fabrikerna äro i oförändradt skick, likasom jordbruket, hvaraf många
bland stadens inbyggare hafva sin utkomst.
Den under fattigvårdsstyrelsens inseende befintliga kokinrättning, från
hvilken en hvar är berättigad att, emot afpassad betalning, erhålla tjenlig
föda, motsvarar sin bestämmelse; men dermed äfven sammanhang ägande
arbetsinrättning, hvilken med spånad förser behöfvande qvinnor, är i så måtto
ofullständig, som den hittills saknat tillfälle att gifva sysselsättning åt
manfolk.
Ystad, som år 1847 ägde 4,687 invånare, har under derpå följde 3:ne
år deri endast vunnit tillökning med 41 individer, så att vid 1850 års slut
folkmänden uppgick till 4,728 personer, deraf 2,630 voro mantalsskrifne och
2,098 skattfrie.
Handel och sjöfart äro i tilltagande, och staden, hvars hamnbyggnad, i
brist på erforderliga medel för densammas fortsättande, måst tillsvidare afstadna,
äger 23 fartyg om tillsammans 937 lästers drägtighet.
Undervisning meddelas åt gossar uti en lägre Lärdomsskola och en
Vexel-undervisningsskola.
~7*
<•
13
Behöfvande och ålderstigna fattigo vårdas uti stadens fattighus, hvarförutan
fattigbidrag lemnäs åt medellöse.
Enligt 1850 års bokslut utgjorde sparbankens insätlningsfond en summa
af 297,525 R:dr 29 sk. och den fortsatta Skånska Privatbankens utlåningskapital
1,544,699 R:dr 16 Banko.
Af Fabriker finnas i staden:
2 Tobaks- och Snus
-
fabriker med . . .
43 arbelar<
och
11,451 R:dr
12 sk. tillverkningsvärde
1
Cikoriefabrik med
12
»
»
8,333 b
16
»
»
1
Klädesfabrik med
4
»
»
1,640 b
»
»
4 Färgerier med . .
11
»
»
3,633 b
1 6
»
»
5
Garfverier med .
15
»
»
10,708 b
16
»
»
1
Pennberederi med
1
»
»
166 b
32
»
»
1
Repslageri med . .
4
»
»
1,000 b
—
»
»
1
Såpsjuderi med . .
o
»
B
13.333 b
16
»
»
4
Urmakerier med .
7
»
B
983 b
32
»
»
1
Vagnfabrik med .
2
»
B
600 b
»
»
1
Kardfabrik med .
7
»
B
600 b
—
»
»
Störsla delen af byggnaderne inom stat
äro försäkrade i Skånska
Brandförsäkrings-inrättningen för en summa af 788,507 R:dr.
Hdsingborg äger 3,594 inbyggare, deraf 2,145 äro skattskrifne och 1,449
skattfrie.
Stadens invånare hafva sin utkomst af handel, handtverkerier, jordbruk
och fiske. Sjöfarten har ökats, sedan det för hamnens räkning anskaffade
ångmudderverk försatt hamnen i det skick, att fartyg der ständigt kunna inlöpa.
Skolväsendet är ordnadt så, att undervisning meddelas uti en Lärdomsskola
och en Folkskola. Uti ett rymligt och väl inredt fattighus lemnäs vård åt
ålderstigna fattiga, och en dermed förenad arbetsinrättning bereder fattigvården
årlig inkomst. Samhället aflönar en Läkare och år 1849 inköptes för
11,000 R:dr R:gs en byggnad, som blifvit inredd till sjukhus att begagnas
så väl i allmänhet som för den händelse att farsot skulle i staden utbryta.
Pieverberverket, fabriken för tillverkning af saltglacerade lerkärl och en vagnfabrik
drifvas med framgång. Vid det första sysselsättas 8 arbetare och årliga
tillverkningsvärdet uppgår till 9,097 R:dr, vid lerkärls-fabriken arbeta 10
personer med ett tillverkningsvärde af 8,896 R:dr, och vagnfabriken lemnar
arbete åt 7 personer. Vid 1850 års slut voro uti sparbanken insatta 171,767
R:dr 28 sk. och bankens egen fond uppgick lill 7,576 R:dr 27 sk.; inora
staden befintliga byggnader agde ett brandförsäkringsvärde af 794,675. Stadens
inkomster uppgingo till 10,066 R:dr 20 sk. 4 rst. och utgifterna till 11,498
R:dr 20 sk. 9 rst. Banko.
Skanör och Falsterbo hafva, den förra 750 och den sednare 274 invånare,
deraf
t Skanör i Falsterbo
skattskrifne 415. skattskrifne 130.
skattfrie  335. skattfrie 144.
Invånarnes hufvudsakliga näringsfång är fortfarande sjöfart, jemte jordbruk
och fiske, hvilket sednare flera år varit temligt rikt och ditlockat från
andra orter en myckenhet fiskare; men jordbruket är föga tacksamt, en naturlig
följd af jordmånens sandiga och svaga beskaffenhet.
Hvarje af dessa städer äger en Folkskola, men deremot hafva de samma
Magistrat och Prest, äfvensom gemensamt Fattighus och Fattigvårdsstyrelse,
som äfven har till åliggande att fördela fattigvårdsbördan underhållsgifvarne
emellan.
I Skanör finnas 2:ne Minuthandlande, hvilkas rörelse dock är ringa, af
orsak att invånarne under deras sjöresor uppköpa sina förnödenheter.
Läkare eller Apothek finnas icke i dessa städer, som icke heller hafva
någon krog, och brott af svårare art förekomma aldrig inom dessa samhällen,
hvilkas inkomster utgöras endast af mulbetspenningar och de obetydliga gerningsören,
som falla på deras lott.
Malmö Landskansli den 19 Oktober 1852.
S. G. r. troil.
Eberh. Qvensel.
H. Jungbeck.
T AB JE lii för Landet inom
/
Kungs- och Kongs Ladagårdar o
Derunder lydande, eller eljest Kronan särskildt förbehållna samt för dess
räkning ntarrenderade och disponerade hemman
Dito andra lägenheter, såsom stallängar
Krono-Säterier ....
Frälse-Säterier ....
Säteri-Rnsthåll ....
Insockne-Frälse-Hemman .
Utsockne dito . .
Frälse-Skatte-Hemman . .
Krono-Hemman ....
Dito Rusthålls-Hemman .
Dito Angments-Hemman
Dito Skatte-Heinman
Dito Skatte-Rusthålls-Hemman
Dito Skatte-Angments-Hemman
Militie boställen . . .
Civila dito ....
Ecklesiastika dito . . .
Akademie-Hemman, Krono
Domkyrko-Hemman, Skatte
Dito Krono
Gymnasii- och Skol-Hetnman
Hospitals-Hemman, Skatte
Dito Krono
Kyrko-Hemman, Skatte
Dito Krono .
Krigsmanshns-Hemman, Skatte
Skattlagda, bebyggda Torp, Utjordar, Urfjeliar m
som ej under något hemmans ränta äro
Dito Skatte ....
Dito Krono ....
Dito obebyggda
Oskattlagda, bebyggda dito, deraf Ryttare-, Soldat- och Båtsmans-torp 3,629 st
Backstugor
Bebyggda lägenheter, afsöndrade från hemman, under ständig äganderätt
Dito dito dito på viss tid eller lifstid
Skattlagda Fisken eller Fiskelägenheter af särskildt slag, som ej under nå
gol hemmans ränta åro inbegripna, Skatte
Dito Krono
Tull-mjölqvarnar med 619 par stenar . .
Tull-sågqvarnar
Husbebofs-mjölqvarnar, utan särskild i Jordebok,en uppförd ränta
Stampverk
Färgeri
Pappersbruk
Tegelbruk
Oljeslagerier
Garfverier
Kalkugnar
Lerkärlsfabrikör
Ättiksfabrik
Mekanisk verkstad
Stenkolsgrufva
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Hospitaler, Vinstmedel, samt åtskilliga Societeter, Kassor och Verk
lägenheter utan
inbegripna, Frälse
mantal
snmma
Hemmantal.
Mantal.
31!
3104
26}
771,5
1 s 0
s
au
'72 i? i
181 tfa
H
34ö,Wo
940*.
20.118
H7j|
25ÅV
148*
10
72
5’il
7|
14f
13|
13*
19*
4,068g
Mantal.
31
321
26}
966[gf
869,*
m
1793 91
é~n7Z
181U
14
345 AV,
941 ,‘g
2011 *
117||
148*
10
72
58*
14f
13|
1
13*
1912
St.
28
lti
30
10
16
173
785
1,305
124
6,355
35
1,021
1,705
4
19
432
1
381
25
1
13
2
16
4
Utsäde af
T:r.
30
70
22
983
64
1.467
1,037
6
110}
320
91
518:i
1,238
25
178
35
282
20
101
125
11
18
25
2
13
24
4,297,»* il2,526
17
T:r.
116
473
14
90
3 916
256
11,157
10,266
48
831
2.027
31
4,036
10.802
267
1,414
290
1 873
140
791
684
88
157
170
14
137
231
38
94
256
9
320
110
51
82
T.r.
215
861
28
144
5.186
542
15.883
14,253
81
1.616
4,956
23
8.344
20,034
442
2,544
522
3,524
250
1,596
1,551
163
307
325
25
287,
394
72
236
5S5
43
770
280
207
226
T:r.
112
384
7
161
3.488
240
11,347
9,932
32
869
1,706
7
3,669
10.196
319
1,357
268
1,787
110
715
493
103
132
131
11
238
221
25
27
188
10
245
70
72
91
T:r.
49
239
37
2,136
154
5.983
5,441
27
475
1,283
6
2,581
5,859
91
722
143
946
70
420
404
43
77
92
7
64
96
10
T:r.
83
311
36
1,934
219
7,469
6,707
32
718
1,958
8
3,167
7,810
190
964
198
1,272
90
558
592
70
107
119
9
95
130
6,749*|5l,279 86,515 48,823|27,455|34,850 92,439
T:r.
113
569
28
281
6,512
525
21,946
15,584
65
1,123
2,972
41
7,798
20,134
372
2,070
387
3,145
150
1.255
1,176
146
402
205
15
187
355
610
Medelafkastning, med utsädet afdraget.
T:r.
203
656
137
8,240
496
12,295
8,667
55
918
2.835
18
4,375
10,471
210
1,332
322
2,365
190
2,353
1,123
89
156
236
19
105
220
60
153
T:r.
832
3,552
88
528
27,755
1,796
78.846
67,365
378
5,301
14,670
190
25,099
73,0 IS
1,744
9,137
2,163
13,163
1,060
5,660
5,242
589
1,157
1,296
106
97S
1,647
264
718
1,692
72
1,920
800
324
604
T:r.
1,472
5,962
140
833
33,280
3,512
99.787
88,842
560
10.053
29,592
129
50.216
121,263
2,697
15,111
3,582
22,154
1,760
10.621
10,723
1.100
1.961
2,286
176
1,665
2,641
423
1,403
3,380
265
4,160
1,680
1,250
1,474
T:r.
670
2,379
35
742
19,022
1.350
58,596
51,010
202
4,131
9,226
36
18,611
50 699
1,692
6.310
1,604
9.336
700
4,020
2,986
571
731
820
70
1,143
1,292
133
156
948
50
1,260
350
367
499
T.r.
329
1,586
191
13,020
974
34,687
28,763
185
2,923
7,517
35
13,510
31,611
341
3,957
922
5,200
470
2.553
2,561
250
444
607
47
363
625
65
!>=
T:r.
511
1,947
209
11.949
1.581
49,005
38,013
196
4.101
11,530
46
18,210
44,605
807
5,466
1.226
6,968
580
3,362
3.612
400
624
758
58
482,
805
24
T:r.
831
4.213
200
1,179
40 044
2.501
99,749
101,128
368
7,293
16 691
300
44,933
123,360
2,543
12,978
2,47«J
20.360
1,130
7,986
6.909
841
2,473
1,443
113
1,0» J
2,430
697
2,996
8,565
695
11.700
1,470
1.496
5.065
Underhållna Kreatur.
St.
104
422
68
2,670
245
9.661
9,384
30
761
2,118
23
4.034
0,932
278
1,196
253
1,594
120
791
659
95
153
148
18
20 7
204
24
30
82
380
64
26
168
o
x
tfl
St.
61
237
45
1.960
135
4,933
4,212
19
352
1,046
6
1,899
5,093
133
725
145
964
70
392
389
42
73
87
7
88
92
10
130
St.
88
337
28
87
4,162
320
8,379
7,882
23
519
1,495
31
3 545
9,658
237
1,139
199
1,563
90
627
523
74
151
113
9
127
167
150
231
438
16
1,960
140
80
242
St.
65
256
43
1.911
150
12,283
6,484
20
329
976
13
2,322
6,534
156
788
132
1.058
70
455
393
52
134
87
7
77
lil
80
80
300
80
55
100
St.
286
962
93
164
10,260
378
17,762
16.289
67
1.495
3.628
69
8.278
21,392
462
2,732
599
3,594
280
1,731
1.456
181
321
338
28
288
431
253
829
1,800
17
3,810
290
265
281
St.
153
657
48
92
4.274
303
9,838
10.249
49
944
2,707
47
4.940
13,563
334
1,640
388
2.275
190
1,076
969
113
196
234
19
172
274
223
179
622
9
3,960
80
131
620
58,299|349,754|536,153|251,747|l53,73e|207,075 538,170 46,922| 23,3Gsl 44,83o| 35,60l|l01,109 61,568) — |29,271,0uj
St.
Uppskattad
värde.
95,170
239,870
58.620
2.243.760
212,770
5 327.123
4,904.455
25,189
539,720
1,572,371
18,405
2,592,357
6,468,467
149,273
654,201
155,205
842,290
67,900
528,185
397,766
51,160
97,845
94,330
6,520
74,680
139,817
30,925
142.550
227.620
13,400
12S.502
196.950
55,710
900
3,300
810,732
100
1*800
10,430
1,000
22,546
2,400
28,200
6.000
3,000
2.500
25,000
Malmö Landskontor den 31 December 1851.
Till Berättelsen öfver Malmöhus Län för åren 1848—1850.
nalmöhus Län åren 1§4§-1850.
t
a
K
tf t
*
a
u-
Bevillning efter
1845 och
1848 års Förordningar.
Ständiga
Räntor.
Klereci-Statens Underhåll.
Efter l:sta
Artikeln.
Efter 2:dra
Artikeln.
Efter 3:dje
Artikeln.
Brans insbriin-  nings-afgift.
Summa.
lordeko
Hemm;
rån
£S- Oell
in tals-  ta.
Kronot
ionde.
Afrad.
Mantalspen-
ningar.
Gerning
ören.
s-
Tionde och
räntor af
Bruk, Berg-  verk, andra
Verk, etc.
Summa.
Arrende
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Pastorers.
Komministrars.
Summa.
Fattigförsörj-
ning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse onera
och allmänna
besvär.
Summa
Stats-bidrag.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
S.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
s.
r.
R:dr.
S.
1’.
R:dr.
S.
r.
R:dr.
S.
r.
12
36
95
22
10
108
10
10
215
16
e
45
13
4
17
24
278
6
1,662
2 4
217
76
24
100
174
45
39
2,585
32
6
4
105
15
18
24
447
16
898
3
6
1,450
15
349
30,776
2.550
23,012
28,040
160
2,666
10.527
76
11,498
26,224
525
1,181
1,191
6.386
77
1,918
1,518
299
478
227
13
37
94
10
339
9
7
304
4
42
43
4
160
19
14
741
180
4.132
3,876
30
405
1.684
18
1,768
4,610
118
443
49
627
45
354
242
29
60
55
33
24
804
23
57
790
914
12,541
16,515
127
2,642
10,991
173
12,815
33,365
964
4,242
716
3,901
378
2.391
1,347
410
433
499
247
27
43
8
11
g
401
7
2
1,317
1,739
190
1,929
719
529
32
838
866
14
25
8,855
53
855
57,481
8,864
155,616
162,901
33
19
45
29
1 1
g
10
3
24
36
28
31
29
24
336
24,350
1,800
8,043
13,409
25
1,090
5,328
26
4,682
9,491
90
717
681
525
11
636
523
170
244
30
24
8
42
27
25
12
3
40
42
44
12
lil
1 1 030
72
32
12
23
741
94
5,153
7,376
23
465
1,358
8
2,190
6.311
152
781
103
110
20
345
266
42
115
68
4
16
96
4,798
345
38,563
44,239
205
4,070
13,339
78
19,122
50,946
1,082
5,680
1,144
1,065
320
3,340
2,814
453
764
604
44
131
13
19
38
44
8
505
147
2,750
2,550
25
354
1,219
13
1,196
3,391
84
357
40
483
30
275
192
23
51
36
2
5.906
602
12,21S
12.072
109
1.218
3,979
36
5,620
13,335
349
106
469
5,314
36
1,005
802
105
182
160
1 1
10
11
1
5
14
1 4
10
4
49
38
8,406
10,001
82
1.387
3,704
99
6.035
12,961
446
1,812
257
1.609
108
1.282
516
307
188
211
94
36
16
40
3
3
36
8
31
24
38
33
22
34
28
16
44
1 1 1
4,669
367
16,166
14,777
45
1.617
4.02S
33
7,063
18,589
434
1.960
506
3 595
250
1.481
946
8S
265
284
25
8
4?
20
20
45
12
33
43
22
<)
11
1
3
695
4
36
36
12
36
12
12
12
24
4
4,315
30,023
30.394
190
12
fi?Ui) i
251
33,410
36,862
182
3,605
11,980
70
16,931
44.635
930
4,899
1,041
954
300
2,995
2,547
411
649
536
40
2 2
4.50 i
321
15.929
7.097
35
452
1,297
50
18,979
16,254
43
939
2.043
22
5,031
15.500
351
2,007
465
2,968
250
1,36 i
886
149
287
281
25
t 1
<>/,
2
3
1 1
6
4
10
9
6
1
5
400
5,583
23
624
1.473
18
3,745
9,359
278
30
36
10
1
2 1
33
16
3
5
5
41
7
4
10
2 636
40
1
1
16
16
24
42
10
24
24
18
34
38
1 V
5
3
4
3
9
6
1 1
1
1 1
11
5
11
1 0
14
849
5.603
55
5,011
15,790
400
1,986
408
1 663
18
33
3
9
2
1
31
36
7
t?
16
16
1 3
12
46
30
3
8
6
3,966
39,088
73
24,150
118,447
1,287
380
741
5,492
310
2,758
2.584
383
711
423
28
762
16,977
82,788
22
8
1 1
30
23
r
11
q
16
32
16
35
5
S
49
11
7
.35
26
39
4
5
16
31
36
25
3«
47
38
2 5
5
25
29
4 5
27
/
14
9
4
10
2
g
45
9
3
16
32
35
(i
41
16
5
7
22
26
37
34
42
30
23
3
36
34
2 2
24
i
2,855
9,685
268
1.075
350
1,854
220
936
671
88
93
246
22
32
1 U
15
481
86,282
8
24
42
24
42
4
6
16
42
45
17
16
21
16
36
32
44
26
39
37
19
40
41
9 7
g
9
6
32
39
27
47
3 1
13
17
29
10
7
1
11
10
4
4
5
1
9
7
6
1
1
6
9
1
6
11
5
16
1 2
10
282,116
5,190
9
7
27
39
32
44
40
44
9
2
6
4
12
24
24
36
24
36
8
2 4
32
24
32
32
10
1 1
16
32
oi
21)
—
16,528
2
43
1
13
39
47
39
21
24
46
/
63
36
3
g
24
16
32
■sa
30
5,115
25,264
1,806
15,061
10
11
6
36
24
30
12
42
39
5
223
753
588
74
185
232
119
9
8
4
8
4
7
4
6
5
5
4
32
v
16
32
16
16
S74
425
70
176
8
17
32
16
40
14
10
—
9
11
4
19
27
10
42
13
10
7
24
32
16
5
32
b
11,192
1,942
8
20
8
13
2
6
9
9
1
9
12
24
36
6
11
1
16
0 £
32
LO
9
6
32
3,209
Oj
_
2
7
__
2,573
11
33
93
24
6
146
293
12
46
146
111
21
16
326
498
9
48
304
16
2 1
3
38
238
26
34
6
9
15
138
101
681
42
43
0
485
604
694
72
89
40
676
783
40
193
314
8
128
369
254
417
217
430
22
6
20
6
o
744
/
2,3S2 20
4
36
16
0
4,237
32
8!
90
240
540
4
2,744
11
253
519
18
1 V
—
81
931
1,910
29
2,006
40
4
38
22
10
16
38
14
9
10
7
5
4
—
—
—
8
157
178
16
23
40
—
180
1,328
2,630
33
4,786
19
1,347
1,503
26
39
12
34
10
10
20
44
9
10
7
5
4
11
188
270
32
1
8
2
29
30
32
3
2
4
6
33
136
190
28
18
38
19
45
11
g
423
40
9
127
318
648
A
12
9
6
651
1,116
65
3,695
12
364
800
31
40
8
11
7
2
2
70
220
—
—
1
140
220
—
-
20
50
—
—
1
160
270
—
—
130
150
—
—
—
—
—
—
21
270
663
6
1,828
36
44
40
—
798
2,611
5,271
105
10,860
46
28
29
5
30
5
24
12
12
24
24
32
g
221
16
9
9
12
10
40
23
24
40
10
8
8
1 1!
36
3,637
12
359
800
56
26
8
300
80
380
170
15
9
44
36
2 /
b
42
30
30
l
2
1,093
984
9
5
9
5
5
16
190
570
25
30
215
600
50
300
3
275
506
34
43
8
ö
2,253
9
33
b
7
3,710
—
1
1 ?
1
33
7
2
4 5
7
6
I
4
24
36
24
7
04
1
3
363
.2
2 4
1
11
39
8,348
33
43
11
44
32
21
42
3
24
24
12
9 4
1 1
16
3,076
1
11
7
8
458
2 t
4
13
3,991
0
9
7
8
8
148
2,315
28
ft
612
9
?6
4
249
25
7
2,713
29
g
184
385
19
35
3
1
6
10
1
155
365
102
24
467
24
295
/
1
8
9
7
9
7
0
35
1
28
3?
29
39
1
13
2
5
6
56
23
8
61
99
8
27
24
7
7
12
12
11
5
4
45
4 1
1 1
4 6
18
121
6
1 2
6
6
12
12
22
1 6
84
25
117
21
98
6
106
28
132
44
fi
27
1
13
9
36
36
27
1
36
36
20
35
36
14
36
155
34
164
61
19
12
33
36
3
36
36
15
1 9
9
19
2
13
19
2
24
21
94
30
24
39
24
24
24
8
8
7
347
5,155
881
9 4
24
24
36
24
24
36
36
9
8
620
6,359
937
36
36
2 4
20
7
250
24
24
35
31
97
566
2 4
43
3 1
131
787
131
814
35
40
101
389
55
30
12
33
~
40
4.550
881
38
•>
9
27
2
1
2
1
2 1
4
3
19,274
36
-
80,041
39
2
132
24 1
74,367
17
—
173,816
20
3i
39,280
3
2)50,875|l4
11
3,137|22|
5|26,949|36
-1
109
26
399
11
8
120,75l|»8) 10^2,292
8
7j280,934|l2 —|
172,296|24]
—
26,442)18
-1
198,738)42
-i
50,63S|36
5J24,102
—
-i
69,402)
2
-1
83,435
4)
1,004,111
—
S
På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
Eberi). Quensel.
C. G. Bräkenhielm.
för Städerna inom
Medelafkastning, sedan utsädet är
af draget.
Underhållna Kreatur
Uppskattadt värde,
Bruk, Manufakturi
er,
Qvarnar, Fabriker,
etc.
Hus och tomter
Malmö
Landskrona
Hus och tomter
Jord
Garfverier
Färgerier
Sockerbruk
.
Skeppsvarf
Klädesfabrik
Blåsinstrumentfabrik
Qvarnar
Krogar
Diverse personer, ej hörande till viss näring
Helsingborg ....
Hus och tomter . . .
Jord
Reverbérverk ....
F artyg
Lerkärlsfabrik . . .
Färgerier
Garfverier
Qvarnar
Krogar och Konditorier
Summa
Ystad
Hus och tomter
Jord
Mjölqvarnar
Tobaks- och Snusfabriker
Såpbruk
Cikoriefabrik
Vagnfabrik
Lädergarfveriet
Färgerier
Pennfabrik
Boktryckeri
Kardfabrik
Klädesfabrik
Repslageri
Urmakareverkstäder
Gästgifveri
Traktörer
Diverse personer, ej hörande till viss närinj
Summa
Lund ....
Värdshus .
Tullmjölqvarnar
Garfverier .
Färgerier .
Kardfabriker .
Urfabriker .
Repslagerier .
Attiksfabrik
Tegelbruk .
Summa
Skanör och Falsterbo ....
Hus och tomter
Jord
Tullmjölqvarn
Personer, ej hörande till viss näring
Summa
Malmö Landskontor den 31 December 1S51
Till Berättelsen 'öfver Malmöhus Län för uren IS iS—tSSO.
Malmöhus Län åren I»4§ 1§50.
Kostnad
för
Rotering,
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
Efter 2:dra artikeln.
Fattig
försörjning,
Summa
Statsbidrag,
Diverse
onera.
Tionde och
räntor af
Bruk, Verk Summa,
och inrättningar.
Bränvins
brännings
afgift.
Kommi
nistrars,
Kyrko
betjenings.
Kurhus- Mantalsrnedel.
penningar
Efter Usta
artikeln.
Pastorers.
Saluaccis,
Summa.
Personer,
ej hörande
till viss
näring.
Jord, tomter
och inrättningar.
IS i tl r a tf.
Bevillning efter 1848 års Förordning.
Ständiga Räntor.
Klereciels Underhåll.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
Eberh. Quensel. C. G. Bräkenhielm.
