# ID: svediakorp-gov2256
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 116,787
# sentences: 3,748
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
Sålman MRMU&BIDnBB
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM
ÅREN 1853 OCH 1854,
MDRA 8A9ILEIREI.
)Bss Afdelningen:
Jilongi. MaJ:ts Mtefattningshafvandes
Em hets-B er tittets er.
'■ ' - r . ■ ■■ ■
'
INNEHÅLL:
Berättelsen
för Stockholms Stad
55
Upsala
Län
55
Stockholms
d:o
55
Nyköpings
d:o
55
Östergöthlands
d:o
55
Gottlands
d:o
55
Calmar
d:o
55
Blekinge
d:o
55
Jönköpings
d:o
55
Kronobergs
d:o
55
Christianstads
d:o
55
Malmöhus
d:o
UFVER-STÅTHÅLLARE-EMBETETS
uti
01 o c k 1) 01 m 0 0 i a t>
tili
m.I:T
i undertttinighel afgifna
E IB ET S-BERÄTTELSE
för åren 184S, 1849 oell 1850.
STOCKHOLM, 1853.
P. A. KORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
1
*
■
"
Stormägtigsle, Allernådigste Konung l
Ofver -Stafhålla re-Embetel, sorn, genom Eder Kongl. Maj:ts nådiga Skrifvelse
den 22 December 1848, bar sig ålagdt att till Eder Kongl. Maj:t inkomma
med underdånig berättelse angående Stockholms Stads tillstånd i ekonomiskt
och statistiskt afseende för åren 1848, 1849 och 1850, får, sedan infordrade
uppgifter och utlåtanden i dertill hörande ämnen från vederbörande erhållits,
härmedelst afgifva samma berättelse, uppställd i den ordning och under de rubriker,
Eder Kongl. Majit, medelst utfärdade formulärer, i nåder anbefallt till
noggrant iakttagande.
4
I. Om Stadens allmänna beskaffenhet.
Hvad Öfver-Ståthållare-Embetet i denna del i de tvänne första femårsberättelserna
anfört om Stadens läge och beskaffenhet får Öfver-StåthållareEmbetet
nu i underdånighet åberopa, äfvensom hvad de sednare berättelserna
innehålla angående sedermera vidtagne åtgärder för Stadens förskönande och
införande af allmänna förbättringar.
Att Staden jemväl under nu ifrågavarande 3:ne år vunnit ett fördelaktigare
utseende genom uppförande af en mängd betydliga enskilda hus är otvifvelaktigt;
och synas de byggnads-amorteringslån, som af Stockholms Stads
Brandförsäkrings-kontor, emot billiga vilkor, utlemnas, i icke ringa mån hafva
befrämjat uppförandet af en mängd solida och prydliga byggnader.
Bland allmänna förbättringar må nämnas: fortsatt hamn-anläggning vid
Kungsholmen emellan Eldqvarnen och Carolinska Institutet; 2:ne nya badsumpars
inrättande för qvinnor, tillhörande den fattigare folkklassen; uppförande
af slagthus vid Hof-Jakt-varfvet å Kungsholmen; fortsättning af Nya
Cellfängelsebyggnaden; fullbordande af Nya Slussbyggnaden, samt början gjord
till planering och utvidgande af planen söder om nämnde sluss, äfvensom till
Skeppsbrons förseende utåt hela dess längd med kaj af huggen granit; samt
fortsatt förbättring af gatu-anläggningen och trottoirers anbringande på sådana
gator, der desamma kunnat aidäggas.
Från f. d. Politi^, Embets- och Byggnings-Kollegium samt nu varande
Handels- och Ekonomi-Kollegium hafva under nämnde år tillstånds-resolutioner
blifvit meddelade för uppförande af 74 bonings- och fabrikshus, 83 uthus
och dessutom för till- och påbyggnader i 101 egendomar; och hafva dessutom
288 hus undergått större och mindre reparationer, så att jemväl under
den ifrågavarande tiden särskilda delar af hufvudstaden vunnit ett fördelaktigare
utseende.
II. Invånare.
Folkmängden i hufvudstaden har, enligt mantalslängderne, utgjort:
År 1848 Mantalsskrifne Mankön . . . 26,215
» Qvinkön . . 35,240 gj 455
Mantalsfrie Mankön . . . 15,325
Qvinkön . . 13,550 28,875 90 330t
År 1849 Mantalsskrifne Mankön. . . 25,615
» Qvinkön . . 35,616 g j ggj
Mantalsfrie Mankön . . . 15,548
>» Qvinkön . . 13,639 29 187 9041g>
» 1850 Mantalsskrifne Mankön. . . 26,214
» Qvinkön . . 36,182 62 396
Mantalsfrie Mankön. . . 15,506
» Qvinkön . . 13,642 29 148
91,544.
År 1847 uppgick folknummern, enligt hvad föregående femårsberättelse
utvisar, till 87,985, och har således under dessa 3:ne år ökats med 3,559 personer.
Antalet af födde och döde har varit:
Födde:
År 1848
» 1849
» 1850
Ar
»
»
Summa
Döde:
1848
1849
1850
Summa
Mankön.
1,467
1,598
1,661
4,726
1,817
1,858
2,059
5,734
Qvinkön.
1,392
1,523
1,529
4,444
1,537
1,640
1,816
4,993
Summa.
2,859
3,121
3,190
9,170
3,354
3,498
3,875
10,727
Hvaraf oäkta.
1,301
1,375
1,424
4,100
Flere döde än
födde.
495
377
685
1,557
Af denna dödlighet utgjorde barna-antalet:
År 1848
» 1849
» 1850
Under 1
931
918
1,002
Emellan 1 och 3 år.
221
253
240
Under åren 1845, 1846 och 1847 utgjorde de föddes antal 8,440 och
de dödes 10,870, vid jemförelse hvaraf med ofvanuppgifna förhållande befinnes
6
att, under nu ifrågavarande 3:ne år, de föddes antal varit 730 större och de
dödas 143 mindre än under förstnämnde tiderymd.
I afseende på folkets lynne, bildning, sedlighet, konst och näringsflit samt
välmåga, anser sig Öfver-Ståthållare-Embetet icke hafva anledning tili ändring
i det omdöme, som i de håda sednaste femårsherättelserne blifvit afgifvet, nemligen,
att, ehuru obestridligt är, att folkets upplysning och bildning äfven under
denna tid varit med allvar omfattade och främjade, samt att konst och
näringsflit i många delar utvecklats, synas dock sedligheten samt aktningen för
lag och ordning hafva aftagit och välmågan i allmänhet vara förminskad,
hvilket sednare, att dömma efter de längre fram i denna berättelse förekommande
upplysningar om näringarnes tillstånd, särdeles tyckes vara fallet med
handtverkerierna. Bland den lägre folkklassen har sjelfsvåld, lättja, sedeförderf
och fattigdom alltmera utbredt sig och stadens fattigvård har för hvarje år
för att kunna hämma tiggerierne och bispringa
Af Poliskammarens arbetsförteckningar upplyses, att de gröfre brottmålen,
som derifrån blifvit hänskjutna till domstolarne, hafva utgjort:
Mord och
Mordbrand.
Förfalsk-
Stölder och
Summa.
Dråp.
ningar.
Snatterier.
År 1848
i
2
30
502
535
»1849
4
3
37
560
604
» 1850
i
1
12
434
448
Summa
6
6
79
1,496
1,587
eller i medeltal årligen 529.
Till ansvar för fylleri hafva i Poliskammaren blifvit fällde:
År 1848
750
» 1849
683
» 1850
. . 1,026
Summa 2,519,
som i medeltal utgör för hvardera året 837.
Vid jemförelse af ofvanstående uppgift å de gröfre brottmålen med innehållet
af sednaste femårsberättelsen visar sig väl att desamma något minskats,
men derempt har medeltalet af de för fylleri bötfällde varit större än 1843—1847,
hvilket synes utvisa att fyllerilasten ännu beklagligtvis icke är i aftagande.
blifvit tagen i större anspråk
de mest nödlidande.
7
lil. Nnrinytir,
1 afseende på de såsom föremål för femårsberättelserna uppgifne frågor,
pä hvilka näringsfång Hufvudstadens bestånd synnerligast grundas, om naturen af
dess handel, tillförsel af landets öfver skottsprodukter, afsättningsorter och kommunikation
med desamma, åberopar Öfver-Ståtbållare-Embetet i underdånighet hvad
härom i Öl ver-Ståthåliare-Em betets förut afgifne femårsberättelser blifvit anfördt,
med tillägg att under de år, ifrågavarande berättelse omfattar, kommunikationen
emellan hufvudstaden och landsorterne ytterligare blifvit lättad och
befrämjad genom tillkomsten af flera nya, beqvämliga och snabbgående ångfartyg,
särdeles till de norra provinserna5 hvarjemte Öfver-Ståthållare-Embetet,
till upplysning i frågan huruvida under de år, som denna berättelse angår,
Stadens handel och näringar stigit eller fallit, samt hvilka gynnande eller ofördelaktiga
konjunkturer förorsakat nägotdera af dessa förhållanden, får underdånigst
anföra, likasom i de förra berättelserna, hvad de af Stadens Magistrat,
Handels- och Ekonomi-Kolleginm, Borgerskapets Äldste samt andra vederbörande
i ämnet meddelade uppgifter och utlåtanden hufvudsakligen innehålla.
Grosshandlares och hos dem anställde Handelsbokhållares antal har varit:
År 1848 Grosshandlare 218, Handelsbokhållare 234.
» 1849 » 226, » 257.
» 1850 » 224, » . 252.
eller i ungefärligt medeltal för dessa år, Grosshandlare 222 och Handelsbokhållare
247, då medeltalen för de föregående fem åren voro af de förre 197
och af de sednare 210.
Burskap å Grosshandel hafva:
År 1848 vunnit 14, uppsagt 6.
» 1849 » 21, » 11.
» 1850 » 22, » 8.
Gross- och' Minuthandel, emot särskild beskattning för hvardera yrket,
hafva idkat:
År 1848 9 med 20 bokhållare och betjente,
» 1849 20 » 42 » »
» 1850 15 » 34 » ,,
Sedan separationen i minuthandeln jemlikt Kongl. Handels-Ordningen den
22 December 1846 upphört, hafva, enligt anteckningarne uti Krono-uppbördsverkets
kontroll-kontor, Minutklassernas ledamöters och betjenings antal utgjort.
8
Ledamöter.
Betjente och
biträdande.
Männer.
Qvinnor.
Männer.
Qvinnor.
År 1848
» 1849
»1850
575
566
553
27
21
16
589
617
602
16
22
17
Såsom Minuthandlare hafva:
År 1848 vunnit burskap 60, uppsagt sådan rättighet 58.
» 1849 » » 40, » » 47.
» 1850 » » 37, » » 30.
KofFerdi-Kapitener med burskapsrätt, hvilka enligt Eder Kongl. Maj:ts nådiga
Skrifvelse den 21 September 1850, äro med Stockholms Stads HandelsFörening
förbundne till en afdelning af Stadens Borgerskap, utgjorde:
Vid 1848 års slut 107, deraf sysselsatte 69, utan sysselsättning 38.
» 1849 » » lil, » » 87, » » 24.
» 1850 » » 114, » » 87, » » 27.
Handtverks-Föreningens Fullmäglige hafva uti infordradt utlåtande anfört,
att, hvad vidkommer uppgifter om handtverkeriernas ledamöter, gesäller och
lärlingar, hafva genom Kongl. Fabriks- och Handtverks-Ordningen den 22
December 1846 och Eder Kongl. Maj:ts nådiga Stadga den 29 nästförutgångne
Maj, förändrade förhållanden uppkommit bland handtverkarne sjelfve samt emellan
dem och deras arbetare, i thy att dels idkarne numera anse sig icke äga någon
skyldighet eller något intresse att sins emellan hålla sammankomster, hvarföre
ock flera af dem vore för hvarannan alldeles främmande, dels ock deras arbetare
efter eget godtfinnande lemna eller öfvergifva deras arbete, så att idkarne
snart sagdt den ena dagen icke med någon säkerhet kunna beräkna
hvilka arbetsbiträden de den följande dagen hafva att tillgå, hvadan Fullmägtige
anmält sig icke vara i tillfälle att meddela uppgifter af ifrågakomna beskaffenhet,
hvilka deremot, så vida det under ofvan antydda förhållande varit
möjligt att uppgöra desamma, med anspråk på någon fullkomlighet, sannolikt
kunde erhållas från Kronouppbörds-Yerkets kontroll-kontor, dit handtverksidkande
borgare årligen under ifrågavarande trenne år bort aflemna förteckningar
å arbetare.
Enligt de anteckningar, som erhållils från berörde kontor, hafva, efter den
uti Borgerskapets klassifikation följde ordning, dock med erinran, att ibland
idkarne
9
idkarne förekomma en eller annan, sorn, utan burskap, med särskildt tillstånd utöfvat
yrket, nedannämnde handtverkeriyrken blifvit utöfvade af följande antal idkare, gesäller,
lärlingar och andra arbetare:
Bryggare och Distillatorer . .
Bagare  • •
Vinskänkar
Skräddare
Skomakare
Slagtare
Urmakare
Bleck- och Plåtslagare . . . .
Jernbleckslakerare
Uakerfabrikörer
Hofslagare
Smeder
Klensmeder
Pistolsmeder
.lern- och Stålarbetare ....
Chirurgiska Instrumentmakare
Byggmästare
Murmästare
Stenhuggare
.
Glasmästare
.
Fiskköpare
Socker- och Schweitzerbagare
Kaffekokare .... i
Notflskare . .
Bokbindare. ... .......
Fodralmakare
Guldsmeder
Etui- och Portföljmakare . . .
Sejlare
Repslagare
Tunnbindare
Kakelugnsmakare
Körsnärer
Sämsk- och Handskmakare . .
Handsktäbrikörer .......
184 8.
18 4 9.
1850.
Idkare.
Gesäller eller
motsvarande.
t-1
5’
crq
93
Andre
arbetare.
Idkare.
Gesäller eller
motsvarande.
Lärlingar.
Andre
arbetare.
Idkare.
Gesäller eller
motsvarande.
Lärlingar.
Andre
arbetare.
82
28
289
68
28
307
65
6
27
330
lil
104
90
108
66
108
74
86
68
121
86
112
112
19
93
8
126
9
103
24
129
8
93
28
157
296
205
17
148
241
178
8
153
214
186
6
313
417
406
134
308
363
385
80
295
369
410
53
32
45
38
9
24
30
26
27
20
16
22
28
35
72
34
66
34
68
24
4
23
6
42
6
7
25
1
29
46
2
6
27
33
50
1
4
—.—
13
3
7
3
2 (i
50
90
6
29
51
98
6
2S
44
117
3
2
6
8
22
5
12
26
36
93
4
27
34
90
4
32
1
32
103
2
4
5
3
7
5
1
8
4
3
7
2
4
11
4
10
4
13
5
7
48
5
2
24
9
9
95
11
5
14
37
15
22
9
100
13
12
6
27
3
1
3
2
3
3
8
3
3
6
6
28
38
23
26
1
59
27
32
20
28
52
29
33
16
31
1
54
30
19
43
33
26
46
35
22
44
2
5
9
47
1
2
5
6
45
1
5
5
.
ZZ
61
82
68
77
1
50
67
75
7
2
—.—
4
56
6
4
lil
79
7
14
3
51
6
114
88
24
9
5.3
6
121
82
5
14
11
13
5
11
9
4
6
14
12
13
7
23
19
7
6
27
16
8
7
33
14
7
27
35
60
3
23
28
48
7
31
33
67
16
16
51
38
15
14
31
19
27
12
38
43
33
11
10
10
10
11
10
2
12
10
10
7
9
3
1
7
7
1
3
7
10
1
__4
3
lins St
31
ad föi
åren
-1848
. 1
26
9.
3
28
2
!
10
Svarfvare oell Blockmakare. . .
Vagnmakare
Sadelmakare
Akdonstillverkare
Perukmakare
Hattmakare
Gulddragare
Snörmakare
Pumpmakare
Skorsteusfejare
Segelmakare
Garfvare
Garfveri-Fabrikörer .......
Förgyllare
Bildhuggare
Borstbindare
Kammakare
Knappmakare
. .
Guldslagare
Trädgårdsmästare
Korgmakare
Sy- och Knappnålsmakare . . .
Kopparslagare
Tenngjutare
Gelbgjutare
Gördelmakare
Klockgjutare
Metall- och Bronsarbetare . . .
Messingsslagare
Hyrkuskar
Krögare och Krögare-Enkor under
burskap
Traktörer
Målare
Tapetserare
Snickare och Instrumentmakare
Stolmakare
Summa
Någon upplysning om värdet af de
11
15
27
9
20
27
1
20
5
9
6
9
24
7
7
9
10
1
4
22
G
2
23
4
12
10
3
9
2
8
5
98
93
29
142
10
1,862
1848.
3 C3
17
20
32
4
15
1
8
4
8
7
3
5
12
2
9
2
9
3
27
1
19
11
2
19
4
26
26
54
13
24
1
65
4
5
11
14
13
15
1
7
12
33
4
27
15
5
93
143
23
52
273
229
5
9
2,127
2,301
2
4
14
51
10
4
20
1
97
5
5
42
4
1
54
7
31
1,144
1 8 49.
12
14
29
7
21
24
1
19
5
8
7
21
14
12
6
S
9
1
3
19
7
2
21
4
13
11
3
7
1
9
5
90
82
27
142
7
1,844
3 a
3- 3=
P O
17
18
33
5
18
1
6
4
29
8
2
6
11
5- >
re 3
9
2
13
7
28
1
17
11
1
27
3
79
18
269
4
2,012
26
10
26
54
1
—
19
15
1
—
49
6
29
14
1
3
61
4
20
13
30
■—■
61
11
14
18
11
2
18 50.
13
4
1
7
29
5
46
12
5
135
49
288
6
2,265
35
59
31
1,197
12
18
26
8
19
21
1
22
4
8
6
19
19
13
5
9
10
3
27
7
2
20
3
10
9
3
12
2
12
5
74
89
29
145
8
1,766
10
22
26
2
14
6
5
33
11
6
3
10
14
32
3
15
6
1
33
2
80
19
271
2
21
34
60
13
4
29
3
57
2
22
13
16
9
11
4
13
11
27
5
40
13
4
1,969
145
50
299
5
•Sr>
g £■
2,408
11
1
2
22
3
47
3
12
2
21
25
93
4
2
4
5
50
3
2
5
61
4
6
1
35
1,284
här ofvan uppräknade Handtverks-idkares tillverkningar har icke kunnat erhållas.
II
Hvad angår Fabriks- och Manufaktur-rörelsen bär i staden under nu ifrågavarande
3:ne år har följande, på fabriksägarnes egne uppgifter, hvilka till Eder Kongl. Maj:ts
och Pdkets Kommerse-Kollegium årligen aflemnas, grundade sammandrag blifvit till Öfver-Ståthållare-Embetet
afgifvet; utvisande detta sammandrag ej mindre antalet af de
särskilde Fabriks- och Manufaktur-idkarne med deras arbetare, utan äfven värdet af
deras tillverkningar:
i a 4 8.
1 8 4
9.
1 8 5 O.
F abriker.
Ägare.
Arbetare.
Tillverknings-
värde.
Fabriker.
Ägare.
1 *
Arbetare.
Tillverknings-
värde.
Fabriker.
if:
ers
P
rf
Arbetare.
H
» 2
2-
Q. K>
» 2
5’
CTQ
VI
1
Appretörer
5
5
(i
1,767
5
5
7
1.900
5
5
7
1,900
Bandfabriker
10
10
98
52,095
9
9
87
48,513
9
9
87
50,089
Bensvärtsfabriker
3
3
4
1,333
4
4
6
2,142
4
4
8
2,142
Bildhuggare
4
4
19
1,100
4
4
26
1,133
4
4
28
1.100
Borstbindare
—
—
—
—
—
—
2
2
5
400
Bomulls- och Linnefabriker . . .
9
12
200
91.727
10
14
ISO
75,870
10
15
147
64,825
Cattnnslryckeri
1
1
12
2,957
1
1
9
265
—
—
—
Chemiskt Blekeri
•
1
1
2
67
1
1
2
50
1
1
2
50
Chemisk Elddonsfabrik
i
1
16
6.000
1
1
29
7,000
1
1
26
6.,000
Chirurgiske Instrumentmakare. .
ö
3
10
900
3
O
•J
9
691
3
3
11
1,100
Chokoladfabriker
4
4
—
2.! 25
4
4
—
600
t>
5
—
650
Eau de Cologne-tillverkare . . .
9
9
1
2.672
5
5
1
1,429
4
4
1
2,028
Etui- och Portfölj-fabriker . . .
ti
0
19
2,117
6
(i
15
1,050
6
6
17
1,150
Fabriksredskaps-tillverkare . . .
2
o
8
400
3
3
4
660
3
3
3
660
Filhuggare
2
2
4
400
2
2
4
300
2
2
5
250
Färgare
19
19
59
22,766
18
18
60
31,270
20
20
57
23,997
Färgberedare
1
1
2
100
1
1
2
133
1
1
2
133
Förgyllare .
8
8
20
2,050
8
8
22
1,867
7
7
20
1.800
Garfverier
(i
7
51
192,536
6
7
55
192,949
4
6
57
182,130
Gipsgjutare
2
2
1
400
2
2
5
500
2
2
5
500
Glasslipare
3
3
7
850
3
3
1
367
4
4
3
567
Hvitgarfveri
1
1
2
100
1
1
2
100
1
1
2
100
Handskmakare
—
—
—
—
—
—
2
2
27
4,300
Jernblecks-lakerare
5
5
14
1,125
5
5
14
1,075
5
5
14
975
Jern- och Stål-arbetare
14
14
42
3,150
12
12
81
3,100
13
13
86
2,900
Jerngjuterier
2
2
77
83,080
0
3
81
82,900
2
4
123
86,250
Kardfabriker
4
4
18
6,867
4
4
20
6,809
4
4
38
6,024
Kautschuksfabrik
1
2
2
3,000
1
2
2
3,000
1
2
2
3,000
Klädesfabriker
8
9
191
238.926
7
8
179
205,377
5
(i
164
195,448
Korgfabriker
5
5
12
867
5
5
11
734
5
5
10
717
Korkskärare
5
5
—
617
4
4
1
567
4
4
1
633
Kemiske fabriker
3
3
12
24,200
5
7
28
19,683
5
7
28
21,683
12
18 4 0.
184 9.
1850.
Fabriker.
Ägare.
Arbetare.
Tillverknings-
värde.
Fabriker.
Ägare.
Arbetare.
Tillverknings-
värde.*
Fabriker.
Ägare.
Arbetare.
Tillverknings-
värde.
Kortfabriker
5
8
41
34,380
5
5
33
34,149
6
6
34
20,485
Lacktillverkare
5
5
1
917
5
5
1
1,027
5
5
1
1,027
Läderlakerare
3
3
—
473
3
3
—
433
4
6
7
10,300
Läderpreparatör
1
1
—
33
I
1
—
100
1
1
.—.
100
Matliematiska Instrumentmakare.
y
9
19
3,570
i)
9
18
3,554
10
10
25
7,738
Mekaniske fabriker
10
12
192
75,433
10
12
227
77,741
10
12
245
148,260
Meteorologiska Instrumentmakare
3
3
—
700
2
2
1
600
2
2
1
600
Metall- och Bronz-arbetare . . .
y
9
28
19,695
9
9
26
2,492
10
10
34
18,024
Metallduks-fabriker
3
3
0
000
3
3
11
968
4
4
10
1,100
Nipper- och Galanteri-arbetare .
2
2
3
4,000
0
2
3
4,000
2
2
3
4,000
JNålmakare
—
1
1
3
100
1
1
3
100
Oljeslageri
1
2
40
259,578
1
2
40
253,900
1
2
43
265,696
Optisk Instrumentmakare ....
]
1
3
1,000
2
2
6
1,074
3
3
9
2,074
Paraplymakare
7
7
32
35.883
7
7
18
34,392
7
7
26
18,764
Porslinsmålare
1
1
1
200
1
1
1
200
1
1
1
200
Porslinsbruk
1
3
227
153.498
1
3
160
155,121
1
3
203
155,000
Safflansfabriker
3
3
9
25,332
3
3
9
18,163
3
O
O
8
17,702
Sidenfabriker
15
25
754
909.502
17
24
879
982,045
18
27
818
968,103
Silkesrederier
10
10
20
11,100
10
10
22
11,100
10
11
21
10,500
Skeppsvarf
3
6
190
77,764
3
6
210
90,333
3
8
210
99,000
Skärslipare
1
1
1
100
—
—
1
1
2
100
Sockerbruk
12
20
209
1.738,137
13
27
202
1,836,977
12
26
189
1.605.020
Spegelläbriker
5
5
6
1.733
5
5
6
1,233
5
5
7
1,100
Stearinljus-fabriker
2
2
49
22.933
2
2
54
26.617
2
3
31
20.800
Stofts-fabriker
4
4
19
17.291
5
5
60
17,605
5
5
28
18,289
Strumpfabriker
9
10
146
40,891
8
9
163
79,545
7
8
170
51.650
Svafvelsyre-fabrik
1
1
2
6.250
1
1
6
8,333
1
1
10
8,333
Såpsjuderier
5
5
53
58,300
0
6
23
83.650
5
5
11
59,367
Tagelberedare
1
1
—
150
1
1
—
150
1
1
—
150
Talgljus-fabriker
7
7
17
13,548
8
8
36
69,880
7
7
19
21,380
Tobaksfabrikör
18
21
349
630,549
16
19
305
596,057
14
20
312
585,156
Tobaksplantör
2
2
—
260
2
2
—
260
2
2
-—
260
Urfabriker
27
27
50
6,4S0
6
6
18
1,920
7
7
20
2.000
Vaddfabriker
4
4
7
1,000
2
2
3
533
2
2
3
533
Vaxduksfabrikör
5
6
9
11,009
6
7
13
14,428
4
4
5
11,110
yax- och Spermacetti-ljusfabrik
1
2
4
21,927
1
2
5
12,287
1
1
5
16,529
Åkdonsfabrikör
0
6
12
1.000
3
3
8
400
5
5
10
1,400
Attike-bryggerier
7
7
10
6,334
4
4
6
5,635
4
4
7
8,783
Diverse idkare
9
9
9
3,200
6
6
4
1.450
5
5
3
1,108
Summa
385
410
3,439
4,941,110
332
377
3,495
5,090,386
336
393
3,520
4,825,342
13
Idkare af särskilda näringsyrken, icke tillhörande någondera af Borgerskapets
klasser, hafva varit:
1848.
1849.
1850.
77
81
81
32
26
21
5
9
7
9
-
11
6
6
5
27
33
25
101
102
lil
33
29
28
363
365
408
40
38
23
12
12
7
390
576
691
47
51
59
3
3
7
10
29
27
12
5
5
4
85
80
89
1,232
1,435
1,558
Kontingentborga re
Personer, innehafvande rättighet att idka:
Bakelsetillverkning . . . .
Chokoladtillverkning
Grönsakers försäljning
Grynmalning . .
Hembryggeri
Hembageri
Hemslagteri
Klädmäkleri
Korftill verkning
Krognäring * • •
Ljusstöpning
Lutfiskhandel
Mångleri
Nipperhandel
Nålstolskramhandel
Syl th andel
Spisqvartersrörelse
Spisqvartersrörelse utan försäljning af spirituosa
Tobakshandel (utan burskapsrätt)
Summa
Äfvensom år 1850 behmnos:
Apothekare. .. 14, med betjening i och för rörelsen 52.
Badaremästare 20, dito dito 35.
Boktryckare. . 23, dito dito 357.
Akare 64, dito dito 132.
14
Angående förhållandet med hufvudstadens Handel och Sjöfart under ifrågavarande
Lid anföres följande från Kongl. General-Tull-Styrelsens Revisionsoch
Kammar-kontor lemnade uppgifter:
1 S 4 8.
18 4 9.
1850.
Värdet af de till Stockholm
från
utrikes orter införda och förtul-
lade varor utgjorde . . B:ko R:dr
9,737,627
37
10,139,798
9
9,858,279
13
Hvaribland de från Finland
uppgått till
»
306,696
47
320,964
5
310,335
44
Värdet af varor, inkomna på
nederlag
»
1,157,629
26
1,325,373
5
1,527,447
36
Dito på kredit-upplag . . . .
»
3,440,580
—
2,918,648
36
2,859,114
41
Ifrån utrikes orter till Stock-
holm anlända fartygs antal
• • •
652
—
680
—
735
—
Deras lästetal
• • •
34,420
—
36,615
—
38,414
—
Brutto-uppbörden i Stockholm
af tull för inkomna varor . .
R:dr
1,676,568
7
1,752,818
8
1,689,903
9
Dito af rekognition
»
3,005
1 2
3,678
32
4,056
2
Dito af afgift till Handels-
och Sjöfarts-fonden . . . .
))
168,322
32
175,615
6
168,999
Dito af fyr- och båkmedel .
»
9,667
24
10,748
27
11,056
82
Dito af lastpenningar . . . .
))
8,024
19
8,998
16
8,969
38
Ifrån inrikes orter ankomna
fartyg ....*..
st.
4,475
—
6,641
—
6,574
Tillförsel af bränvin sjöledes
k:r
2,304,341
—
2,015,840
2,123,334
—
Värdet af de från Stockholm
till utrikes orter utförda
varor utgjorde
R:dr
10,862,051
17
9,098,926
20
7,882,449
27
Deribland exporterade till Fin-
land för ett värde af . . .
I)
1,343,091
30
1,424,506
14
1,655,206
47
Värdet af varor, utförda från
Stockholms nederlag. . . .
»
154,693
1 3
129,013
4
185,669
40
Värdet af varor, utförda från
kredit-upplag
41,030
26
77,504
18
123,464
39
15
184 8.
1 84 9.
185 0.
Till utrikes orter från Slockholm
afgångna fartygs antal . .
. . .
725
790
783
Deras lästetal
32,194
40,359
38,739
Bruttoinkomsten i Stockholm
af tull för afsända varor
R:dr
26,537
6
35,799
42
29,463
3 7
Dito af rekognition
457
2 1
332
36
387
1
Dito af transitoafgift . . . .
»
640
44
1,354
3 5
1,509
35
Dito af fyr- och båkmedel
»
6,005
1 3
7,327
5
6,911
38
Dito af lastpenningar ....
»
5,688
14
6,916
1 1
6,847
10
Värdet af de från Stockholm
exporterade trädvaror . .
»
90,002
(i
98,242
29
100,083
1
Stångjern, utfördt från Stock-
holm
Sk#
249,478
293,9071
275,1631
Tjära, exporterad från dito
Ta-
17,996
15,027
22,764
Till inrikes orter från Stock-
holm afgångna fartyg . .
st.
4,681
6,798
6,663
Det ofvan uppgifna värdet af varor, införe
a
ifrån eller utförda till utrikes
oiter, innefattar likväl äfven följande belopp
af
guld och silfver, nemlig
en:
1 84 8.
1 84 9.
1 850.
Infördt: Guld, arbetadt . .
R:dr
580
—
3,640
—
4,600
—
» myntadt . .
»
11,793
—
2,699
—
—
» oarbetadt . .
»
1,330
—
—
2,180
—
Silfver, arbetadt .
»
1,456
1 2
3,501
12
3,393
36
» myntadt . .
»
80
—
—
356
—
» oarbetadt . .
»
8
—
—.—
—
—
Su
mina
15,247
12
9,840
12
10,529
36
Utfördt: Guld, arbetadt . .
R:dr
320
—
—
—
» myntadt . .
»
500
—
—
—
Silfver: arbetadt .
»
7,500
—
—
6,893
6
» myntadt . .
»
4,308,848
32
1,002,400
—
91,885
16
» oarbetadt . .
»
—
48,064
36
—
Summa
4,317,168
32
1,050,464
36
198,778
22
16
När detta guld och silfver afdrages, utgör återstående värdet af importen
till Stockholm från utrikes orter, deruti inbegripna så väl förtullade som
på nederlag och kreditupplag inkomna varor, för
År 1848 .... 14,320,590: 3.
» 1849 .... 14,374,159: 38.
» 1850 .... 14,234,342: 6.
samt återstående värdet af exporten till utrikes orter, med inberäkning jemväl
af hvad från nederlag och kreditupplag blifvit utfördt, för
År 1848 .... 5,740,606: 24.
» 1849 .... 8,363,146: 28.
» 1850 . . . . 8,092,805: 3 6.
Af den förteckning, som blifvit meddelad ifrån Sjömanshuset, upplyses
att Stockholms Skeppsrederier ägt:
År 1848 lil fartyg med 10,437 läster.
» 1849 118 » med 11,126 »
» 1850 118 » med 11,182 »
Af Stockholms handelsfartyg blefvo
År
18 4 8.
År
184 9.
År
1 85 0.
>
p:;
C/5
t»
c
p:
►
W g
cc
c
t-1
>■
5b
B
tr
OX
P
E ^
3
p
ST
p
SL
3
p
re
SL
2
SL
3
p
a
Förolyckade
Sålda  • .
8
11
601
763
J 1,364
—
4
9
332
472
J 804
7
5
645
347
| 992
Köpta
Nybyggda
.
hvarigenom lästetalet
10
6
573
666
J 1,239
—
12
8
642
865
J 1,507
4
8
157
901
J 1,058
minskades med . .
—
125
—
—
—
—
hvarigenom lästetalet
ökades med ....
703
66
Häraf synes, att fartygens antal och lästetal något höjt sig under åren
1849 och 1850, utöfver hvad de voro år 1847, men att likväl siffrorna, både
i det förra och det sednare afseendet, fortfarande äro betydligen förminskade
emot förhållandet år 1843, för hvilket år fartygen voro 150 med ett lästetal
af 13,506.
Af
17
Af de anförde uppgifterne inhemtas, att hvad importen angår, har densamma,
då afdrag sker för guld- och silfver-import, som egentligen synes
röra hela landet mera, än 'Stockholm, under ifrågavarande tre år icke varit
i någon väsendtlig omvexling. Jemför man åter förhållandet med det, som
ägt ram under nästföregående fem år, har varuinförseln under de sednare
tre åren varit större, än under de nästföregående fem, efter enahanda grund
beräknad. Efter afdrag af utfördt guld och silfver har varuexporten varit
åren 1849 och 1850 större än under år 1848, hvilket sistnämnde år visat
en siffra vida underlägsen den för år 1847.
Stadens Handelsförenings afdelning för grosshandel har i dess afgifna
utlåtande anfört att exporthandeln till Brasilien under åren 1848—1850
varit af ungefärligen enahanda förhållande med det under åren 1843—1847;
att den Ostindiska handeln ej obetydligt ökat sig, särdeles hvad införsel af
varor beträffar; att handeln på England ej förkofrat sig emot hvad den var
under nästföregående qvinqvennium; att handeln på Norra Amerika visat sig
vara i stigande under åren 1849 och 1850, och att resultatet af grosshandeln
i det hela under åren 1848, 1849 och 1850 föranleder enahanda omdöme
med det, som afgafs för åren 1843—-1847, eller att handeln i det hela under
de år, som denna berättelse omfattar, för en stor del af Stockholms handlande
varit temligen tillfredsställande.
Ehuru Handelsföreningen, dels in pleno, dels genom dess afdelning för
grosshandel, inträdt i Stockholms Grosshandels-Societets och Skeppsrederiers
Deputerades ställe, såsom den auktoritet, hvilken genom utsedde fullmägtige
representerar och bevakar, bland annat, Grosshandelns och Skeppsrederiernas
intressen, bibehållas likväl bemälde Deputerade såsom en myndighet, förvaltande
Grosshandels-Societetens och Skeppsrederiernas fonder och till allmänna
ändamål bestämda medel. Med afseende härå hafva Borgerskapets Äldste särskildt
omförmält det för handels- och sjöfartsintresset vigtiga arbete, som till
det väsendtligaste blifvit under den tidrymd, hvarom nu är fråga, af Grosshandels-Societetens
och Skeppsrederiernas Deputerade utfördt, nemligen de
tvänne skeppsreparationsdockor, som numera äro fullbordade, å den så kallade
Beckholmen, (egendomen N:o 7 uti Qvarteret Grönlandet) invid Kongl.
Djurgården. Denna fastighet är för omförmälde ändamål inköpt med Grosshandels-Societetens
medel för 45,000 R:dr B:ko. Planen för skeppsdockornas
anläggning derstädes har af Eder Kongl. Maj:t blifvit gillad den 16 Juni
1848 och till deras bekostande hafva bidrag af Handels och Sjöfartsfonden, i
följd af Eder Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 23 Juli 1847, utgått med sam
Berättelse
öfver Stockholms Stad för uren 18A8—-1850. 3
18
manlagde 150,000 R:dr B:ko, hvarförutan af Grosshandels-Societetens medel
blifvit till företaget utgifne 69,821 R:dr 9 sk. 11 r:st. samma sedelslag, inberäknad
den del af fastigliets-köpeskillingen, som ansetts böra läggas pä
kostnaden för skeppsdockorna, då en del af egendomen kunnat särskildt uthyras
och jemväl framdeles torde inbringa någon afkastning. Dessa skeppsdockor
äro en större och en mindre, den förra 250 fot lång, 56 fot bred i
portöppningen och 21 fot djup vid vanlig vattenhöjd, och den sednare 150
fot lång, 30 fot bred i portöppningen samt 13 fot djup vid vanlig vattenhöjd.
I afseende på minuthandeln i Stockholm är af Borgerskapets Äldste anfördt,
att ofvanintagne uppgift å dem, som under åren 1848, 1849 och 1850
vunnit burskap å minuthandel och uppsagt sådan rättighet, jemförd med den
omständighet, att från den 1 Juli 1847 lill samma års slut 86 personer
vunno burskap på dylik handel, gifver vid handen, att det stora tilloppet af
dem, som anmäla sig till burskap å minuthandel kort efter början af tiden
för handels-separationens upphörande, ej längre fortfar, utan att antalet de
följande åren förminskats; hvarjemte Handelsföreningens Fullmägtige tillagt,
att, ehuru vid betraktande af en varuimport under nu ifrågavarande tidrymd,
större, än den som visat sig under en föregående period, och då dermed
stått i sammanhang liflighet uti vissa varors omsättning, man föranledes till
det omdöme, att om minuthandeln i hufvudstaden icke egentligen sjunkit,
måste det likväl erinras att den utvidgade täflan, som uppstått sedan handels-separationen
upphört och burskap vinnes utan någon föregående strängare
pröfning, enär en sådan icke är föreskrifven, haft till följd att minuthandelns
idkare i allmänhet numera hafva svårare utväg att genom yrket
sig försörja än tillförene.
Uti afgifvet utlåtande hafva Deputerade för Sjökapitens-Societeten uppgifvit,
att, sedan den förändring inträdt, att burskapsansökningar för Sjökapitener
ifrån Handels- och Ekonomi-Kollegium remitteras icke till bemälde
Deputerade, utan till Handelsföreningen för att sig utlåta, och det visat sig
att de flesta, som å yrket vinna burskap, icke förena sig med Societeten,
Deputerade hädanefter icke kunde med tillförlitlighet uppgifva antalet af
stadens Sjökapitener, och emotse, till följd deraf, Societetens småningom inträdande
förfall och upplösning i hvad beträffar dess ändamål, såsom beredande
inbördes hjelp och understöd för dess behöfvande medlemmar samt deras
enkor och barn; hvarjemte Deputerade, i afseende på utsigterna för Sjökapitensyrkets
framtida förkofran eller fallande här på platsen, funnit, oaktadt
förbättringar 1848 och 1850, likväl icke skäl att frångå sina i förra femårsberättelser
uttalade åsigter.
\
19
Vidkommande frågan huruvida handtverkerierna i hufvudstaden stigit eller
fallit och orsakerna dertill, hafva Handtverksföreningens Fullmägtige uppgifvit,
att, ehuru hufvudstadens burskapsägande handtverkare äfven under
meranämnde trenne år i allmänhet städse beflitat sig om sina yrken, dessa
likväl, år ifrån år, på ett för idkarne nedslående sätt fallit eller aftagit till
den grad, att ganska många idkare, som icke ägt andra tillgångar till sin bergning,
än sin arbetsförtjenst, ofta måst, jemväl med den strängaste sparsamhet
i lefnadssättet, vara i saknad af medel till lifvets oundgängligaste behof. Ibland
orsakerna till detta sorgliga förhållande, hvars tillvaro vitsordas af de högst
betydliga afskrifningar af kronoutskylder, som årligen ägt rum, hafva Handtverksföreningens
Fullmägtige ansett sig böra anföra såsom de mest bidragande:
att handtverksvaror blifvit i myckenhet hit till staden införda och härstädes
utminuterade, icke allenast från landsorterne af der bosatte handtverkare,
utan äfven från utlandet; att Korrektions- och andra allmänna Arbetsinrättningar
förfärdiga till afsalu handtverks-arbeten, hvilket vore destomera
obilligt, sorn samma inrättningars underhåll bekostas af Stadens intrader jemväl
från Borgerskapet; att vissa minuthandlare och nästan alla mångleri-idkerskor
i sina salubodar afyttra handtverksvaror, förfärdigade af för sådant ändamål
antagne gesäller och andra till utöfvande af handtverk för egen räkning
oberättigade arbetare,- att den i 8 och 10 §§ af Kongl. Fabriks- och Handtverks-Ordningen
xnedgifna rättighet till förfärdigande af handtverksärbeten blifvit
missbrukad och beklagligen varit egnad att emellan idkarne åstadkomma
split och rättegångar; att den tillgifvenhet och det förtroende, som under den
så mycket klandrade skråordningens tillämpning ägde rum emellan mästare
och deras arbetare till ömsesidig fördel och belåtenhet, helt och hållet upphört,
samt lemnat rum för liknöjdhet, att icke säga uppstudsighet å arbetspersonalens
sida; att ett ganska stort antal arbetare, oftast flera i förening,
idka handtverk för egen räkning under namn af försörjningsmedel, dels med
och dels utan tillstånd, och att, under det de burskapsägande liandtverkarne
på sådant sätt lidit intrång och skada, deras utskylder till Staten och Staden
årligen ökats, då deras yrken, af hvilka, under skrå-embetenas tillvaro, så väl
mästare som deras arbetare ägde bergning, sedermera, i följd af förut anförda
förhållanden, icke kunnat lemna dem inkomster, tillräckliga till hyror och andra
oundgängliga kostnader.
Af ofvaninförde uppgift på Fabriks- och Manufaktur-idkare, arbeten och
tillverkningsvärden inhemtas, att idkarnes antal, som år 1848 var 410, år
1850 minskats till 393, och att arbetarne, som år 1848 bestått af 3,439 per
-
20
söner, deremot ökats år 1850 till 3,520, — Tillverknings-värdena utgöra, för
år 1848, 4,941,110, för år 1849, 5,090,386 och för år 1850, 4,825,342 R:dr,
samt utvisa ett stigande emot de värden, som för det näst förflutna qvinqvennium
blifvit uppgifne.
Stockholms Handels- och Ekonomi-Kollegium har i afgifvet utlåtande anfört,
att de fabriksyrken, hvilka, att dömma efter de tillverkningarne åsätta värden
under ifrågavarande tre år, i någon anmärkningsvärd mån äro i stigande,
utgöras af jerngjuteri-handteringen, skeppsvarfs-rörelsen, samt läderlakerare,
mathematiska instrumentmakare, siden-, strump- och talgljus-fabrikationerne,
äfvensom fabrikationer af mekaniska arbeten, och att åter de yrken, som synas
vara i fallande, äro bomulls-, linne-, klädes-, kort-, saffians- och tobaks-fabrikationerne
jemte garfveri-handteringen, hvarjemte kattuns-tryckerierna alldeles
upphört. Kollegium har ansett orsakerne hvarföre de förra af dessa yrken
stigit och de sednare fallit till ej ringa del härflyta från endast tillfälliga omständigheter,
så att efter Kollegii bedömmande endast sidenfabrikationerna kunna
i egentlig mening anses vara i stigande, och klädes-, samt linne- och bomullsfabrikationerna
i fallande; varande af Kollegium i dessa hänseenden åberopade
de uppgifter, idkarne sjelfva afgifvit om orsakerne till deras yrkens stigande
eller fällande, i hvilka afseenden blifvit anfördt:
af Siden- och Bandfabriks-Societeterne, att sidenfabrikationens stigande bör
sökas i det skydd, hvarmed densamma fortfarande af tullförfattningarne blifvit
hägnad och idkarnes oafbrutet fortsatta bemödanden att tillfredsställa förbrukarnes
billiga' kraf att hålla tillverkningens godhet i full jemnhöjd med den
utländska, samt att följa och genast tillegna sig alla derstädes gjorda uppfinningar;
men att bandfabrikationen under de nu ifrågavarande tre åren kan
sägas hafva förhållit sig stationär, hvartill orsaken ansetts ligga deruti, att sidenband,
med undantag af några få enklare sorter, till största delen utgör en
modeartikel, ständigt vexlande till mönster och färger, och hvars beskaffenhet,
då varan är tillåten till införsel och förbrukarnes tycken, med de nu så snabba
kommunikationerna, genast kunna utifrån tillfredsställas, följaktligen icke medgåfve
någon betydligare tillverkning inom landet;
af Stearinljus-tillverkare, att detta yrke, såsom en ej längesedan uppkommen
ny fabrikation, under de trenne ifrågavarande åren tilltagit, i följd af
ökad komsumtion, hvaremot såptillverkningen under samma år icke kan anses
hafva undergått någon särdeles förändring i tillverknings-beloppet;
af Bomulls- och Linnefabriks-Societeten, att förnämsta orsaken till bomullsfabrikernas
oupphörliga och betydliga nedgående af Societeten anses ligga i den
t
21
höga tullen å råämnet eller bomullsgarnet, till följd hvaraf det för idkarne är
omöjligt att kunna konkurrera i priser med utlandets tillverkningar;
af Klädesfabriks-Societeten, att hufvudsakliga orsaken till den inträffade
minskningen i klädestillverkningen, utom en försvårad afsättning, borde tillskrifvas
den omständighet, att tillverkningen hufvudsakligen flyttat sig till andra
orter inom riket, såsom exempel hvarpå Societeten anfört att en af de betydligare
härvarande klädesfabrikerne, sedan sista femårsberättelsen afgafs, blifvit
flyttad till Landskrona;
af Kardfabriks-idkarne, att deras rörelses aftagande till en stor del kunde
tillskrifvas att handeln med denna vara på Finland blifvit alldeles utesluten,
äfvensom att klädesfabrikernas behof af kardor årligen minskats; och
af Färgeri-Societeten, att, utom de orsaker till denna rörelses fallande,
hvilka äro i förra femårsberättelsen uppgifna och ännu fortfarande äga rum,
färgerihandteringen numera utöfvas jemväl å landet, hvarigenom tillgången på
färggods blifvit för det stora antalet idkare i Staden otillräckligt.
Enligt hvad Fabriksföreningens Fullmägtige hos Kollegium anmält, hafva,
oaktadt skedde uppmaningar i tidningarne, några uppgifter från öfriga härvarande
Fabriks- och Manufaktur-Societeterna icke erhållits, hvarigenom Fullmägtige,
i brist på nödiga materialier, varit urståndsatte afgifva ett sammanfattande
utlåtande om fabriksdriftens tillstånd på det hela under ifrågavarande
tvenne år.
Med anledning af Handtverksföreningens Fullmägtiges förda klagan öfver
de förändrade förhållanden, som uppkommit emellan mästarne och deras
arbetare, anser sig Öfver-Ståthållare-Embetet böra anmärka, att sådant till en
stor del bör tillskrifvas det öfverhandtagande bruket, att lärlingar och gesäller
icke som tillförene hafva sitt kosthåll och bostad hos mästarne, utan erhålla
kostpenningar och inhyras utomhus, hvarigenom de förbindelser, som förut
funnos emellan mästarne och deras arbetare allt mera upphöra och i följd
deraf jemväl det förtroliga förhållande, som gjorde att arbetarne tillförene ansågos
för medlemmar af mästarens hushåll.
Öfver-Ståthållare-Embetet torde, efter afgifvande af förestående redogörelse,
här böra omnämna att sedan Eder Kongl. Majit, genom nådig Skrifvelse den
18 April 1849, fastställt Borgerskapets Äldstes förslag till ny klassifikation för
Borgerskapet, jemte särskildt förslag till förändrade grunder för utgående af
utskylder till Staden för borgerlig rörelse, klassifikationen likväl endast att gälla
till den 1 Juli 1851; så har Eder Kongl. Majit den 24 Januari sistnämnde år,
på underdånig anhållan af Borgerskapets Äldste, i nåder bifallit att omförmälde
22
klassifikation af Stockholms Borgerskap må tills vidare fortfara att tjena till
efterrättelse.
IV. Politi.
Sedan genom Eder Kongl. Maj:ts nådiga Förordning den 18 April 1849
bland annat blifvit stadgadt, att Kämners-Rätterne borde upphöra vid samma
års slut, har Eder Kongl. Maj:t uti nådig Skrifvelse d. 21 nästpåföljde December
förordnat om en förändrad organisation af Stockholms Magistrat och RådstufvuRätt,
som i följd deraf utgöres af två Borgmästare samt tolf lagfarne och två
icke lagfarne Rådmän. Magistraten, deruti Borgmästarne och samtlige Rådmännen
äro ledamöter, bestrider samfäldt alla till Magistraten hörande göromål,
men af Magistraten är en särskild afdelning, under benämning af Handels-
och Ekonomi-Kollegium, inrättad, som upptager och behandlar de ekonomiska
och andra ärenden, hvilka tillföi’ene blifvit handlagde af Politi-, Embets-
och Byggnings-Kollegium samt Handels-Kollegium. Rådstufvu-Rätten är
fördelad på sex afdelningar, af hvilka den första består af Justitie-Borgmästaren
samt två lagfarne Rådmän, Magistrats-Sekreteraren och en Stads-Notarie,
den andra af en Borgmästare samt två lagfarne Rådmän jemte en Stads-Notarie,
hvarförutan de icke lagfarne Rådmännen, de der eljest icke äro ledamöter
i Rådstufvu-Rätten, biträda vid besigtningar och värderingar, samt tredje,
fjerde, femte och sjette afdelningarne, hvardera af två lagfarne Rådmän, den
ene Ordförande och den andre vice Ordförande, tillika med en Civil-Notarie
och två Brottmåls-Notarier.
I afseende på Polis-Inrättningens organisation har den väsendtlig» förbättring
i förut gällande föreskrifter ägt rum, att sedan Öfver-Ståthållare-Embetet,
efter anställd, af Eder Kongl. Maj:t i nåder anbefalld, granskning af hufvudstadens
Polisväsende, uti underdåniga skrifvelser den 24 Maj 1849 och den 27
Februari 1850 afgifvit förslag till reorganisation af hufvudstadens Polis- och
Nattbevakning, dervid, i afseende prå nattbevakningen, Öfver-Ståthållare-Embetet
ansett, att, efter upplösning af den derför afsedda del af Stadens Militärcorps,
samma bevakning borde, under Öfver-Ståthållare-Embetets för Polisärender
omedelbara uppsigt, genom Stadens Polis ombesörjas; så har Eder
Kongl. Maj:t, enligt skrifvelse till Öfver-Ståthållare-Embetet den 9 Mars sistnämnde
år, funnit godt i nåder fastställa samma förslag för en tid af 3:ne
år eller från och med den 1 September 1850 intill den 1 September 1853.
Jemlikt högstberörde nådiga Skrifvelse utgöres för närvarande den under
23
Öfver-Ståthållare-Embetet ställda Polis- och Nattbevaknings-personal af 10
Poliskommissarier, 20 Polis-Öfverkonstaplar, 160 ordinarie Poliskonstaplar,
samt 200 extra Poliskonstaplar, hvilka äro lill tjenstgöring anställda inom
hufvudstadens 80 bevaknings-distrikter, utgörande 16 för sjelfva inre Staden
med Norrbro, 24 för Södermalm och 40 för Norrmalm med Kungsholmen,
Ladugårdslandet och Djurgårdsstaden. Hvarje distrikt äger till bevakning
2 ordinarie och 2 extra Konstaplar, och ständig tillsyn öfver bevakningen
och allmänna säkerheten utöfvas af Kommissarierne, hvar i sin trakt,
nemligen 2 i sjelfva Staden, 3 på Söder- och 5 på Norrmalm, hvarjemte Öfverkonstaplarne
begagnas såsom biträdande befäl och kontrollanter öfver
den egentliga bevakningspersonalen. Härförutan hafva Stadens 3:ne Fiskaler
åliggande att, närmast Kommissarierne, vaka öfver ordningen och säkerheten
inom hufvudstaden, för hvilket ändamål deras verksamhet är fördelad inom
vissa trakter af Staden, så att en är stationerad i inre Staden, en på Söder -  och en pä Norrmalm; dock kan så väl åt Stadsfiskalerne, som åt den öfriga
ofvannämnda Polispersonalen, uppdrag lemnäs utom de stadsdelar, trakter
och distrikter, der de äro stationerade, äfvensom det i allmänhet åligger
dem att utan särskilda ordres bidraga till ordningens och säkerhetens upprätthållande
hvar helst så påfordras inom hufvudstaden.
Natlbevakningen, vid hvilken hufvudstadens Garnison särskildt biträder
medelst 3:ne fasta vaktposteringar, nemligen en på Norr- och 2:ne på Södermalm,
utom de vanliga militärvakterna, samt patrulleringar i Stadens yttre
trakter, verkställes af Poliskonstaplarne, under kontroll af vederbörande befäl,
sålunda att, från klockan 10 på aftonen till klockan 6 pä morgonen hvarje
dygn, en ordinarie och en extra Konstapel inom hvart och ett distrikt äro
i ständig verksamhet, nemligen 2:ne från klockan 10 till klockan 2, och 2:ne
från klockan 2 till klockan 6, hvarefter de andra Konstaplarne äro från bevakning
under den öfriga tiden af dygnet befriade, såvida icke utomordentliga
omständigheter påfordra ett annat förhållande, hvaremot, i afseende på
Polisbevakningen under dagarne, från klockan 6 på morgonen till klockan 10
på aftonen, dä hufvudstadens befolkning är i rörelse och så noggrann bevakning
som under nätterna icke erfordras, två hvarandra närmast belägna distrikter
äro sammanslagna till ett, der bevakningen turvis förrättas af dessa
distrikters ordinarie Konstaplar, på det att de sednare dels måtte kunna erhålla
nödig hvila, och dels vara i tillfälle att, då så påfordras, komma tillstädes
hos Poliskammaren och Domstolarne; hvarförutan af manskapet vid
den särskildta Brandsläcknings-corps, hvarom här nedan förmäles, patrulle
-
24
ring nattetid äfven verkställes i den trakt, der dess vaktrum är beläget, samt
transport af häktade personer från samma trakt till Stadens häkte besörjes.
Kostnaderna för hufvudstadens Polis i sin helhet äro, enligt den af Eder
Kongl. Maj:t den 4 Maj 1850 i nåder fastställda Stat, följande:'
Lön till Poliskammarens Embets- och Tjenstemän 10,700:
Aflöning åt 10 Poliskommissarier
å 600
6,000: —
Dito åt 20 Öfverkonstaplar å 400 8,000: —
Dito åt 120 Konstaplar å 300 . . . 36,000: —
Dito åt 40 Konstaplar å 250 . . . 10,000: —
Dito åt 200 extra Konstaplar å 100 20,000: —
Dito åt 3 Ordonanser och 2 Jaktmästare
å 300 .
1,500: —
81,500:— •
92,200: —
Diverse Utgifter:
Till belöningar för upptäckter af brott, samt
till uppsigt å misstänkte personer 5,000: —
Omkostnader för Polisvaktkontoren
jemte skjuts- och transport-kostnader,
samt oförutsedda utgifter 3,000: —
Åtskilliga andra utgifter och omkostnader,
såsom för skrifmaterialier,
prenumeration å tidningar, tryckning
af kungörelser och annonser,
hyror, lyshållning, inköp och underhåll
af inventarier, m. m. . . 4,033: 16.
12,033: 16.
Till pensionering af befälet vid det upplösta
Nattbevaknings-kompaniet af Stadens Militär
corös
1,966: 3 2. —
001 ps —  14,000:
Summa B:ko R:dr 106,200:
Inkomsterne åter uppgå, enligt åberopade Kongl. Bref af den 9 Mars
1850, till följande belopp:
Anslag
25
Anslag från Statsverket  15,000: —
» från Branclvaktskasse-administrationen  30,000: — —
» från hufvudstadens Drätselkommission  10,000:
» af afgiften för rättigheten till minutförsäljning af bränvin
och andra brända eller distillerade starka drycker inom
hufvudstaden  50,000:
En tredjedel af Polispersonalens anparter i de till Poliskammaren
inflytande böter, beräknad till  1,200:
Summa B:ko R:dr 106,200:
Hvartill kommer att Öfver-Ståthållare-Embetet, som skulle bestrida kostnaderna
för den corps, som erfordrades för servering af en brandsläckningsspruta,
samt utbetala ofvanomförmälde pensioner tili befälet vid f. d. Nattbevakningscorpsen,
uppbär den af Stadens Brandförsäkringskontor beviljade
förhöjning i brandvaklsafgiften för alla öfver 12 års tid brandförsäkrade egendomar;
varande af ofvanberörde anslag anvisade till Polisen i dess helhet
och för besörjandet af dagbevakningen, från Statsverket 15,000 R:dr, från
Drätselkommissionen 10,000 R:dr, af bränvinsminuterings-afgifterna 50,000
R:dr samt beräknade bötesandelar 1,200 R:dr, eller tillsammans 76,200 R:dr;
och för naltbevakningen, med dermed förenad skyldighet, i fråga om brandsläckningsanstalterna,
från Brandvaktskasse-administrationen 30,000 R:dr, jemte
ofvanomförmälde tillökade brandvaktsafgift från Brandförsäkringskontoret.
I afseende på nyssnämnde anslag från Branvaktskasse-administrationen
till belopp af 30,000 R:dr, beräknade att utgöra den, efter gällande och tilllämpade
författningar, till nämnde administration ingående brandvaktsafgift
af 35 skillingar på hvarje tusende Riksdaler af de fasta egendomarnes taxeringsvärde,
hafva hufvudstadens fastighetsägare medgifvit att berörde anslag
finge på försök under tre år från bemälde administration utbetalas såsom
bidrag tili kostnaden för Stadens nattbevakning, omedelbarligen verkställd
genom Polisen, hvarvid fasligheLsägarne dock fästat följande förbehåll, nemligen:
l:o att tiden för bidragets utgående räknades från den dag då den
nya nattbevakningen trädde i verksamhet; 2:o att, sedan två år derefter förflutit,
till fastighetsägarnes pröfning och afgörande borde öfverlemnas, huruvida
de ville medgifva bidragets fortfarande och följaktligen nattbevakningens
förrättande genom Polisen utöfver den till högst tre år bestämda tiden; och
skulle nämnde bevakning emedlertid oafbrutet vidmakthållas under det återstående
tredje året, inom hvars förlopp förslag till en ny organisation deraf,
Berättelse öfver Stockholms Stad för åren -IS-'i8—18SO. 4
26
om en sådan skulle anses nödig, borde vara uppgjordt samt till fastighetsägarnes
godkännande framstäldt så tidigt, att verkställighet omedelbart efter
tredje årets utgång kunde följa; 3:o att om, efter de 2:ne årens utgång, i
och för nattbevakningens underhållande antingen på ifrågavarande eller ett
förändradt sätt, behof skulle sig yppa af ett bidrag från Brandvaktskassan,
öfverstigande den behållna inkomst kassan erhåller genom taxering efter 35
sk. på hvarje l,000:de R:dr af egendomarnes taxeringsvärde, borde talan om
icke fastighetsägares förpligtande tili deltagande uti den för nattbevakningen
erforderliga kostnad föregå ärendets slutliga ordnande; äfvensom det skedda
medgifvande! af brandvaktsmedels användande i och för underhåll af nattbevakning
genom Stadens Polis icke i något afseende finge anses grundlägga
framtida anspråk på ett vidsträcktare deltagande å fastighetsägares sida i Stadens
nattbevakning, än för det då närvarande ägde rum; samt 4:o alt pensioner
eller ersättningar till den personal, sorn i och för nattbevakningens
fullgörande eller kontrollerande blef antagen, icke kunde fastighetsägarne eller
Brandvaktskassan affordras, och att Brandvaktskassan icke heller linge belastas
med någon pension tili högre eller lägre personal af då varande för
nattbevakningen afsedda corps, derest icke, vid inträffande förafskedande, laglig
rättighet dertill skulle förefinnas, men i alla händelser icke om pensionären
skulle befordras till annan tjenst med lön å Statens eller Stadens statför
mera än som ej motsvarades af den honom tillfallande lönen; och har
Stockholms Stads Brandförsäkringskontors Öfverstyrelse, med anledning af
fastighetsägarnes berörde beslut och under de deruti omförmälde vilkor, så
vidt de voro på kontorels förhållanden till Brandvaktskassan tillämpliga, bifallit
att Brandförsäkringskontoret finge åtaga sig att för en tid af tre år,
räknade från och m^d den dag då den föreslagna nya ordningen med nattbevakningen
på försök trädde i verket, utöfver nu gällande, efter 35 sk. för
1,000 R:dr af i tolf år försäkrade egendomsvärden beräknade, och från Brandförsäkringskontoret
till Brandvaktskasse-administraiionen utgående brandvaktsafgift,
såsom ytterligare bidrag för ifrågavarande ändamål, uppå bemälde administrations
reqvisition till densamma utbetala särskild tillökt brandyaktsafgift
af 13 sk. för hvarje l,000:de R:dr af förrberörde i tolf år försäkrade
egendomsvärden, med förbehåll för öfrigt att under tiden någon förändring
icke finge äga rum i de tre af Stads-Militär-kompaniet dittills serverade distriktsprutors
verksamhet, så att desamma derefter, som dittills, vid eldtillfällen
vore att tillgå och, under nödigt befäl, af tillräcklig personal utan någon
särskild kostnad betjenades; hvarjemte Stadens Drätselkommission, af
27
hvilken yttrande blifvit infordradt, huruvida anslaget å 50,000 R:dr B:ko
kunde af den till Stadskassan inflytande bränvinsförsäljnings-minuteringsafgiften,
under hvartdera af de tre år, för hvilka samma afgift blifvit bestämd,
till den nya Polis-organisationen vara att påräkna, uti afgifvet underdånigt
utlåtande tillkännagifvit, aLt som, enligt den af Stadens Handels- och
Ekonomi-Kollegium meddelade uppgift, berörde minuterings-afgift under år
1850 utgjorde omkring 60,000 R:dr B:ko, tillgång derå för samma år således
funnes till det afsedda beloppet af 50,000 R:dr, samt att, då någon minskning
i det inflytande afgiflsbeloppet för de 2:ne återstående åren 1851 och 1852
icke syntes komma att äga rum, enahanda tillgång jemväl för hvartdera af
dessa bägge år vore att påräkna.
Jemte det Eder Kongl. Maj:t för organisationen af hufvudstadens Polis
och Nattbevakning från och med den 1 September 1850 tili den 1 September
1853 i nåder godkänt det af Öfver-Ståthållare-Embetet afgifna förslag,
har Eder Kongl. Maj:t tillika, uti Dess ofvan åberopade skrifvelse af den 9
Mars förstnämnde år, bland annat i nåder förklarat, att befälet vid Nattbevakningskornpaniet
af Stadens Militärcorps finge under förberörde 3:ne år på
af Öfver-Ståthållare-Embetet föreslaget sätt pensioneras, samt att fråga om fortfarande
pensionering borde, derest anslaget från Brandvaktskassan icke vidare
komme att till Polisen utgå, underkastas Eder Kongl. Maj:ts särskilda nådiga
pröfning, sedan Stadens husägare blifvit i ämnet hörde; att, jemte det Eder
Kongl. Maj:t bemyndigat Öfver-Ståthållare-Embetet att vidtaga alla på Embetet
ankommande åtgärder, som för förslagets ändamålsenliga genomförande kunde
blifva af nöden, Eder Kongl. Majit lät meddela vederbörande Militärbefälhafvare
i hufvudstaden nådig befallning att, efter närmare' aftal med ÖfverStåthållare-Embetet,
träffa erforderliga anstalter för åstadkommande af de garnisonsposteringar
och militärpatruller, som i den fastställda organisationsplanen
för nattbevakningen blifvit beräknade; att derest, efter den bestämda
terminen af tre år, husägarnes och Brandförsäkringskontorets bidrag för organisationen
skulle komma att upphöra, och nattbevakningen sålunda genom
husägarnes förfogande på annat sätt bestrides, Polisen likväl linge, oberoende
deraf hvad dagbevakningen samt ordningens och säkerhetens upprätthållande
i allmänhet anginge, fortfarande förblifva ordnad efter de af Eder Kongl.
Majit genom högstberörde skrifvelse i nåder gillade grunder, så vida icke
under tiden inträffande omständigheter till annat förordnande föranledde;
samt att det skulle åligga Öfver-Ståthållare-Embetet att sedan tredje organisationsåret
ingått vidtaga nödiga åtgärder för att i stadgad ordning bereda af
-
28
görandet inom behörig tid af frågan om nattbevakningens organisation, efter
det den bestämda terminen tilländalupit.
Då den nya organisationen trädde i verkställighet först den 1 September
1850 kan någon redogörelse för dess verksamhet icke blifva föremål för denna
berättelse, som endast sträcker sig till sistnämnde års slat.
I frågan om en ändämålsenligare gatulysning i hufvudstaden har, sedan
hufvudstadens röstägande innevånare, hörde å allmänna socknestämmor inom
de särskilda territorialförsamlingarne, yttrat sig öfver framställda förslag i
frågan, och delta ärende, deruti församlingarne stadnat uti skiljaktiga meningar,
blifvit, jemlikt Kongl. Förordningen den 16 Mars 1847, till Sockenslämmonämnden
hänskjutet, Socknestämmo-nämnden den 9 Oktober 1850 beslutat
att en förbättrad gatulysning i Stockholm skall verkställas genom gas i löpande
rör inom Nicolai, Clara och Jakobs församlingar, med afledning, så vidt
och snart sig göra låter, till de öfriga församlingarne, der emedlertid en
likaledes förbättrad gatubelysning bör äga rum, hufvudsakligen med Argandska
lampor, samt för öfrigt med små lyktor, lysande antingen med olja eller
portativ gas, och att kostnaderna härför böra bestridas af så väl fastighetsägare
som icke fastighetsägare, och att hufvudstadens invånare åtaga sig
tills vidare och för en tid af 30 år för en förbättrad gatubelysning: l:o Stadens
hus- och tomtägare en årlig afgift af 16 sk. för hvarje tusende riksdaler
af husens och tomternes taxeringsvärden; 2:o Stadens hus- och tomtägare en
årlig afgift af 5 sk. å riksdalern af den för hus och tomter utgående bevillning
enligt 2:a eller motsvarande artikel uti Bevillningsförordningen; 3:o Stadens
invånare, både fastighets- och icke fastighetsägare, en årlig afgift för
embete, tjenst eller pension af 2 sk. efter 2:a eller motsvarande artikel i
Bevillningsförordningen; för näring och rörelse eller sådan handtering, hvarför
bevillning erlägges, af 4 sk. å riksdalern efter 2:a eller motsvarande artikel
uti Bevillningsförordningen; 4:o De Stadens invånare, hvilka bebo
lägenheter emot hyra, öfverstigande 200 R:dr B:ko, men ej i Stockholm betala
bevillning för faslighet, embete, tjenst eller pension eller näring och rörelse,
en procent af hyressuminan. Härförutan liar Socknestämmo-nämnden
fastställt, bland annat, alt gatulysningen i hufvudstaden må bestridas såsom
en för hela staden gemensam angelägenhet, under en särskild styrelse eller
administration, bestående af en ledamot från hvarje af hufvudstadens territoriella
församlingar, vald af Socknestämmo-nämnden för ett år i sender, samt
en ledamot för det allmänna, utsedd af Öfver-Ståthållare-Embelet, jemte ett
lika antal suppleanter, på enahanda sätt utsedda, åt hvilken administration
29
borde öfverlemnas ej mindre att uppgöra planen för den förbättrade gatubelysningen
i hufvudstaden och underställa densamma Öfver-Ståthållare-Embetets
pröfning, än äfven att afsluta kontrakt med vare sig ett bolag eller
enskild entreprenör om en förbättrad gatulysnings inrättande och underhållande
i Stockholm, allt med iakttagande deraf att beräknade tillgångar icke
öfverskridas.
De åtgärder, hvilka i följd af detta beslut af administrationen blifvit
vidtagne, komma att i nästa afgifvande berättelse hos Eder Kongl. Maj:t i
underdånighet anmälas.
Hvad gatuläggningen vidkommer, har densamma blifvit ombesörjd under
fortfarande tillsyn af den Styrelse, som under namn af ”Förvaltningen för
Gatuläggningsarbetena”, enligt Eder Kongl. Maj:ts nådiga Bref den 13 Maj
1845 erhållit uppdrag att bestyret dermed öfvertaga; och i denna berättelse
skall längre fram under rubriken ”Stadens inkomster och utgifter” lemnäs
redogörelse för Förvaltningens åtgärder under nu ifrågavarande år. Genom
Eder Kongl. Maj:ts nådiga Förordning angående gators och allmänna platsers
underhåll i hufvudstaden af den 25 Maj 1849 hafva nådiga föreskrifter
blifvit meddelade i afseende på gatuläggningens beskaffenhet och gatuläggnings-skyldighetens
fullgörande.
Brandsläckningsanstalterna hafva omsorgsfullt varit underhållna och någon
annan förändring deruti har icke ägt rum, än den här ofvan omnämnda,
nemligen att 2:ne af de sprutor, som serverades af Stadens numera upplösta
Militärcorps, erhållit egen servis af den särskilda Brandsläckningscorps,
som aflönas genom den af Brandsläckningskontoret beviljade förhöjning i
brandvaktsafgiften.
Uppförandet af nya Cellfängelsebyggnaden har under nu ifrågavarande
trenne år fortgått, så att densamma den 1 April detta år kunnat till begagnande
upplåtas, men som redogörelse derför icke tillhör förevarande berättelse,
är i afseende på förbättringen i fängelserna och fångvården för de nu
ifrågavarande trenne år icke något att i underdånighet anmäla.
Ett lika förhållande äger jemväl rum i afseende å skjutsning sanstalterna
för hufvudstaden, hvari någon förändring under dessa 3:ne år icke blifvit
vidtagen.
30
Angående hufvudstadens Undervisningsanstalters samt Fattigförsörjnings-, Välgörenhets-, Sjukvårds- oell
Arbets-inrattningars tillstånd sådant detsamma, enligt vederböraudes uppgifter, befanns vid 1850 års slut, får
Öfver-Ståthållare-Embetet meddela följande underdåniga redogörelse, hvilken, till vinnande af en lättare öfversigt,
blifvit uppställd under särskilda bestämda titlar, med anteckningar om de förändringar en eller annan af samma
inrättningar undergått under den tiderymd, denna berättelse omfattar:
A) Undervisningsanstalter.
l:o) Läroverk och Skolor lydande under Direktionen för Stadens Undervisningsverk.
Lärarnes antal.
Lärjungarnes
antal vid 1850
års slut.
Antal afdel-  ningar.
Räntebärande
fonder.
Inkomster,
Utgifter.
Lärarnes
lonebelopj
i.
Af andr:
slag
a) Stockholms Gymnasium i)
8
98
4
4.140
9
7
652
19
9
_
_
687
13
b) Clara högre Lärdomsskola 2) . . .
8
210
5
1.000
—
—
620
—
—
4,200
—
560
—
c) Maria högre Lärdomsskola
7
135
4
1,437
1
9
5,466
9
8
5,125
—
311
8
d) Jakobs Lärdoms- och Apologistskola 3)
6
149
4
1,233
16
—
241
46
8
1,510
—
241
46
e) Catharina Apologistskola 4).... .
5
114
2
983
16
—
—
—
450
—
/’) Nicolai församlings lägre Apologist-
skola
3
45
2
2,273
6
—
112
28
—
840
—
16
32
g) Ulrika Eleonora lägre Apologistskola
2
73
2
183
16
—
11
—
—
1,150
—
—
150
—
h) Hedvig Eleonora lägre Apologistskola
3
52
2
750
—
—
37
24
—
1,185
—
120
—
i) Adolf Fredriks lägre Apologistskola 5)
3
51
2
300
—
—
29
9
—
944
—
k) Stadens allmänna Barnskola 6) . . .
I
54
1
1,357
—
—
50
—
—
490
—
1) Norra allmänna Barnskolan .
]
89
1
490
566
39
m} Södra allmänna Barnskolan 1) . . .
2
30
1
,
_
523
16
—
160
45
n) Kongl. Djurgårdens skola
1
59
1
350
—
—
17
24
—
530
—
—
Summa
50
1,159
31
14,007
17
4
7,238
17
1
17,437
16
—
2,814
33
t) Lärarnes lönebelopp är uppgifvet vara detsamma som vid sista berättelsen, med tillägg af 500 R:dr för en
extra ordinarie lärare. År 1848 måste lärjungarne, som dittills blifvit undervisade på tre afdelningar, till
följe af deras betydligt ökade antal fördelas till undervisning på fyra afdelningar, och en ny extra ordinarie
lärare tillförordnas.
2) Af de 8 lärarne äro 3 dupplikanter, hvardera med 150 R:dr i arfvode. Läseordningeu är med början af
1850 såvida förändrad, att 2:ue klasser äro fasta och inom de 3:ne andra undervisa ambulatoriska lärare,
hvar i sitt läroämne.
3) Utom det utförda penningebeloppet af lärarnes löner äro till dem anslagna 65 tunnor spanmål.
4) Af lärarne äro 2:ne dupplikanter, hvilka åtnjuta tillsammans 450 R:dr i arfvode. Till Rektors och 2:ne ordinarie
kollegers aflöning utgå 180 tunnor spanmål. Utom uppförde räntebärande fonder har skolan 3:ne
premie-kassor, till kapitalbeloppet ej uppgifna.
5) Enligt förra berättelsen hade denna skola räntebärande fonder, donerade af dels Enkefru von Balthasar 4,000,
dels en okänd gifvare 300, och dels Bryggaren Hartman 1,000 R:dr.
6) Elevernas antal år 1S47 utgjorde 106. Minskningen i detta antal uppgifves härflyta derifrån, att en ny folkskola
blifvit inrättad i S:t Nicolai församling.
7) Ar 1847 funnos i Norra allmänna Barnskolan 130 och i södra 122 lärjungar.
31
2:o) Skolor, ställda under inseende dels af Stockholms Stads Konsistorium eller Kongl. HofKonsistorium,
dels af särskilda Direktioner och Styrelser.
t"
C5:
Liirj
antal
åi
►
n a
Utgifter.
3
w C
%
es antal.
i garnes
id 1850
slut.
1 a
0
1
fonder.
inKomster
i.aranies
lönebelopp.
Af andra slag.
a) Nicolai församling:
Fri- och Fattigskolan 8)
8
381
5
63.346
9
4
7,724
32
6
3,000
—
—
2,979
22
—
Handtverksskolan
1
70
—
3,447
16
10
359
20
10
100
—
—
132
26
8
b) Clara församling:
Folkskolan för gossar
1
103
8
1,000
—
—
3.436
44
5
400
—
—
2,624
3
■ 4
Folkskolan för flickor
2
153
8
8,666
32
—
433
16
—
537
24
—
552
30
6
Handtverksskolan
1
obesl.
1
4.400
—
—
220
—
—
100
—
—
120
—
—
c) Jakobs och Johannis församling:
I
Fri- och Fattigskolan
2
200
2
65.900
—
—
4,417
17
4
1,145
16
3,472
29
2
Handtverksskolan
1
289
6
—
—
—
—
100
—
—
—
—
Nya Folkskolan 9)
1
91
—
—
—
—
—
400
—
—
—
—
d) Marla Magdalena församling:
Philipsenska skolan eller Maria
Magdalena församlings fria läro-
och arbetsinrättning 10) . . . .
3
150
—
46.216
32
—
2,473
19
—
1,100
—
—
1,098
24
—
Folkskolan
3
283
2
3,000
—
—
1,823
12
—
928
16
—
786
41
4
Handtverksskolan
1
33
1
—
—
103
8
4
66
32
—
32
24
4
é) Catharina församling:
Folkskolor för gossar och flickor
6
472
5
11,178
29
8
4,788
45
3
2,083
16
—•
1,978
1
7
Handtverksskolan
]
36
1
66
32
25
f) Ulrika Eleonora församling:
Flickskolan 9)
o
104
1
—
—
753
7
2
336
32
—
271
42
4
g) Hedvig Eleonora församling:
Folkskola för gossar
2
249
2
16,999
14
—
2,467
16
—
966
32
—
1,612
46
10
Dito för flickor ii)
o
230
3
—
—
—
—
566
32
—
—
—
Handtverksskolan
1
10
1
—
—
——■
—
—
66
32
—
—
—
Transport
38
2,854
46
224,154
37
10
29,000
46
10
11,964
24
—
15,687
4
1
8) Denna skola, som år 1847 omorganiserades, utgöres af följande afdelningar: l:o Goss-skolans högre afdelning
(f. d. Kraffska friskolan och församlingens fri- och fattigskola för gossar) med 2 lärare; 2:0 Flickskolan
med 4, lärare; 3:o Goss-skolans lägre afdelning med 1 lärare; och 4.-o förberedande afdelningen med 1 lärare.
Allmänna folkskole-fonden har, utom ofvanuppgifne fonder, (vänne fastigheter inom Staden till sammanlagdt
värde af 45,000 R:dr.
9) Denna skolas utgifter bestridas genom från Stadsnämnden ingående medel.
10) Utom ofvannämnde räntebärande fond har skolan en faslighet, brandförsäkrad för 18,000 R.dr. Bland ut
gifter
”af andra slag” är kostnaden för barnens middagsspisning från den 1 November 1849 till den sista
April 1850 inbegripen.
11) Denna skola har gemensamma fonder och inkomster med folkskolan för gossar.
32
Transport
h) Adolf Fredriks församling:
Folkskolan för gossar. .
Dito för flickor. .
Barnhusskolan
i) Kateketskolorua: 12)
uti Nicolai församling
Clara dito
Jakobs dito
Maria Magdalena församl. 2-.ne
dito
dito
dito
dito
2:ne
Catharina
Hedvig Eleonora
Ulrika Eleonora
Adolf Fredriks
Norrmalms slafuiugsklass
Södermalms dito
k) Kongl. Svea Lifgardes församlings
skola
I) Kongl. Lifgardes till häst församlings
skola 13)
m) Kongl. Andra Lifgardes och Kongl
Svea Artilleri-Regementes gemensamma
skola 14)
n) Skeppsholms församlings skolinrä
ningar
o) Katholska församlingens skola
p) Tyska National-Lyceum . . .
q) Nya Elementarskolan ....
Transport
38
76
2,854
139
150
82
29
60
72
98
90
36
48
46
24
67
54
28
47
97
34
40
100
4,195
46
224,154
1,300
79
Räntebärande
fonder.
21,000
6,200
1,457
8,450
10,000
272,561
37
39
10
10
Inkomster.
29,000
1,274
922
304
4,700
2,100
9,263
47,565
46
18
29
46
10
Utgifter.
I.aranies
lönebelopp.
11.964
400
200
500
966
300
316
350
546
300
1.300
8.483
25,627
24
32
32
Af andra slag.
15,687
256
368
51
150
319
4,300
1,593
740
32
23,466 12
12) Dessa skolor underhållas af sällskapet pro fide et Cbristiauismo, hvars fond utgör 21,000 R:dr B:ko, nied
räntan hvaraf lärarne allönas och utgifterna för skolorna bestridas. De 8 äldsta kateketerna åtnjuta i årlig
lön 100 R:dr, och de 2.-ne yngsta hvardera 50 R:dr, och de 2:ne lärarne vid stafningsklasserna 33 R:dr 16
sk. hvardera.
13) Beklädnadsfonden vid denna skola utgjorde år 1850: 2,255 R:dr 30 sk. 4 r.-st., och inkomsferne 109 R:dr
9 sk. 7 r:st., deraf 10 barn erhöllo beklädnader för tillsammans 73 R:dr 14 sk.
14) Den uppgifna räntebärande fonden tillhör Kongl. Svea Artilleri-Regementet särskildt, och är icke för skolan
allena, utan för regementets barnhus-inrättning i dess helhet.
r) Vexel
-
33
c
p:
P
P 1
2. f
p= E?
►
Utgifter.
3
& ^ 3
t/j
P
3
p
lgarnes
id 1850
slut.
crq p
P EL
r* &-  SL
fonder.
inKomster.
1.aranies
lönebelopp.
Af andra slag.
Transport
76
4,195
79
272,561
39
10
47,565
46
6
25,627
40
23,466
12
2
r) Vexelundervisnings-Säilskapets skol-
inrättningar:
Seminarium för folkskolelärare 15)
3
42
2
—
—
666
32
—
666
32
—
—
—
Normal-skolan, jemte skolan för
flickornas handarbeten
4
227
2
25,000
—
—
5,200
—
—
2,000
—
—
3.000
—
—
s) Småbarnsskolorna
3
330
3
3,464
35
10
2,170
13
4
1,046
24
—
833
17
—
t) Svenska Slöjdföreningens skola 16)
8
201
1
—
—
4,481
41
—
1,772
32
—
3,568
29
4
5
47
3
3
3.000
15,407
2,500
5,555
500
w) Technologiska Institutet
7
56
—
40
—
25
8
9,531
28
1 1
x) Carolinska Medico-Chirurgiska In-
stitutet 17)
14
102
2
1,666
3'2
—
16.400
—
—
13,000
—
—
3,000
—
—
y) Veterinär-Inrättningen
4
41
3
—
—
22,560
—
—
12,900
—
9,660
—
—
z) Skogs-Institutet
2
12
1
—
—
3,900
—
—
1.200
—
—
2,700
—
—
å) Gymnastiska Central-Institntet 18)
7
2,500
3
—
—
5,458
16
—
4,658
16
—
800
—
—
ä) Abraham Rydbergs Stiftelse för da-
nande af skicklige sjömän 19) . .
6
69
2
150,000
—
—
6,442
24
—
1,420
—
—
3,820
25
4
Summa
139
7,822
104
452,693
11
8
133,253
20
10172,347
25
8
60,880
16
9
15) Folkskolelärare-seminarium är förenadt med normalskolan, oell står under närmaste inseende af Direktionen
för Vexelundervisuingens befrämjande. Utgifterna äro inbegripne i dem för normalskolan. Stipendier för folkskolelärare-elever
hafva enligt Kongl. Brefvet den 5 December 1845 utgått för hvardera af åren 1848 och
1849 med 1,500 R:dr och för år 1850 med 1,300 R.dr.
16) Utom årsafgifter af Slöjdföreningens ledamöter och elevers afgifter, utgjorde skolans inkomster af statsanslag
2,000 R:dr, anslag af Stadens Drätselkommission 800 R:dr och af Bemedlingskommissjonen 400 R:dr.
17) Under år 1848 undergick Institutets hus betydliga reparationer, alla trädhus borttogos och gårösplatsen förseddes
med prydliga planteringar. Huset vid Glasbruksgränden inreddes till lokaloför bibliothek, chirurgisk
instrumenlmakareverkstad, boställe för inspektor, 3 adjunkter och 8 studerande. Ar 1849 erhölls anslag til!
bibliothekets inredning och uppställningen deraf verkställdes under året.
18) Sedan år 1848 har det årliga statsanslaget ökats från 3,900 R:dr till 5,033 R:dr 16 sk. Bland eleverna
hafva 50 genomgått gymnastisk kurs, 1,495 varit skolungdom; 515 män och 339 qvinnor begagnat sjukgymnastik
och 101 äldre män friskgymnastik. Utexaminerade lärare och instruktörer voro 36.
19) Denna undervisningsanstalt, som blifvit stiftad af framlidne Grosshandlaren Abraham Rydberg, har den 4 Maj
1850 af Eder Kongl. Majit erhållit faststäldt reglemente. — Sedan år 1849 hafva af stiftelsens tillgångar
underhållits en praktisk Sjömansskola och en förberedande Navigations-undervisningsanstalt. Vid förstnämnde
skola, som hålles öppen från och med Maj till och med September månader hvarje år, hafva tjenstgjort
en öfver- och fyra underlärare, och för meddelande af förberedande navigations-undervisning åt ett
mindre antal af praktiska skolans elever, från Oktober till och med April månader, har en särskild lärare
varit anställd. Inkomsterne hafva bestått af räntor å det donerade kapitalet 130,000 R:dr och hyresafkaslning
af en till 20,000 R:dr uppskattad egendom. Utgifterna hafva hufvudsakligen utgått tiH aflöningar, utredning
af den stiftelsen tillhöriga Exercis-briggen Carl Johan, öfningsresor till sjös, kosthållning och beklädnad
åt stiftelsens fattigaste elever, m. m.
Berättelse öfver Stockholms Stad för uren 1848—1830. **
34
B) Fattigvårds- och Pensionsanstalter samt andra Barmhertighetsinrättningar.
Hufvudstadens Fattigvård hav under ifrågavarande 3:ne år blifvit af
Stockholms Stadsnämnd såsom Öfverstyrelse och af församlingarnes Fattigvårdsoch
Ordningsafdelningar fortfarande bestridd i enlighet med de uti Kongl.
Stadgan angående Fattigvården i Stockholms stad den 1 April 1843 bestämda
grunder.
Till beredande af ökad enhet i fattigvårdsförvaltningen inom de särskilda
församlingarne har Stadsnämnden fastställt icke allenast formulärer
för Församlingsnämndernas Fattigvårdsafdelningars räkenskaper, i förening
med nödiga kontroller vid deras upprättande, än äfven en tariff för utdelning
af kost, kontant understöd och sjukpenningar till fattighus- och försörjningshjonen,
i sammanhang hvarmed erforderliga föreskrifter blifvit af Stadsnämnden
meddelade beträffande ordningen och sättet för utom hus boende
fattiges understödjande.
Angående det under Stadsnämndens öfverinseende, men af en särskild
Styrelse förvaltade allmänna Arbetshuset, kommer att under rubriken ”Arbetsinrättningar”
lemnäs redogörelse.
Förutom de tillfällen till sysselsättning Allmänna Arbetshuset lemnat,
har under vintermånaderna arbetsförtjenst blifvit beredd för ett stort antal
fattige vid arbeten, som, efter öfverenskommelse emellan Stadsnämnden och
Förvaltningen för galuläggningsarbetena, föranstaltats af sistnämnde Styrelse,
emot ersättning af allmänna iättigvårdsmedlen.
Provisoriska sjukhuset, hvarom vidare redogörelse i denna berättelse förekommer
under rubriken ”Sjukvårdsanstalter”, har från och med år 1848 förvaltats
af en särskild Direktion, som utgöres af en Ordförande, hvilken Stadsnämnden
för hvarje år inom sig utser, 2:ne ständiga ledamöter, nemligen
förste Stadsläkaren och den vid Sjukhuset anställde Öfverkikaren, samt 2:ne
andra af Stadsnämnden årligen valde ledamöter. Vid sjukhuset finnes en
Underläkare, en Kommissarie samt nödig betjening.
Högsta medeltalet om dagen af de under år 1850 å Fattigherberget in
hysta
hjon har utgjort 208 och det lägsta 58.
Den allmänna fattigförsörjnings-afgiften, som af Hufvudstadens invånare
erlägges, har från och med år 1850 utgått med 24 sk. af hvarje mantalsskrifven
person, som fyllt 18 år, samt med 16 sk. för hvarje R:dr bevill
ning
enligt andra artikeln i gällande Bevillningsförordning.
35
Af Stadsnänmdens räkenskaper för år 1850 inhemtas följande förhållanden
:
Stadsnänmdens inkomster nämnde år utgjordes af:
Statsanslag till Läkare och medikamenter .
Influtne fattigförsörjnings-afgifter
Böter lör försummad betalning af kronoutskylder
Dito för uteblifne taxeringsuppgifter ....
Fattigvårdsafgifter från Sjömanshuset ....
Gåfva från Rikets Ständers Bank
Hyresmedel
Bidrag från Stockholms Brandförsäkringskontor till
kostnaden för den vid arbetshuset inrättade vat
tenuppfordrings-anstalt
Ersättning för understöd, lemnadt fattige, tillhörande
andre fattig vårdssamhällen
Räntemedel
Tillfällige inkomsler
Värdet å inventarier vid provisoriska sjukhuset, hvilket
värde förut under året blifvit åsatt ....
Tillökadt värde för inventarier vid arbetshuset .
Värdet å persedlar anskaffade för provisoriska Barnförlossnings-anstalten
Tillsammans B:ko R:dr
Ut gift erne :
Tillskott åt Fattigvårdsafdelningarne till godtgörande
af uppkomne brister i afdelningarnes egne tillgångar
för år 1849
Dito till bestridande af 1850 års utgifter vid fattig—
och försörjningshusen
. .
Bidrag till Småbarnsskolorna och andra skolor
Till Allmänna Barnhuset för inlösen af 29 barn . ,
» Norra frivilliga Arbetshuset
Transp.
2,094
107,152
2,305
492
564
1,000
366
.200
67
368
156
7,988
1,194
528
124,479
18,154
23,200
1,150
2,900
1,000
46,404
14
44
3
32
7
42
20
12
23
40
28
Transp.
46,404
28
7
Till Allmänna Arbetshuset å Södermalm ....
9,000
—
—
» Förvaltningen för gatuläggningsarbetena för fat-  tige arbetsföre personers sysselsättande under vin-  termånaderna
520
10
Till Kongl. Serafnner-Lazarettet
5,500
—
—
» Provisoriska Sjukhuset
27,309
47
3
Kostnad vid förbindningsanstalterna för bensårspa-  tienter
671
32
2
Kostnad för de under året tillvägabragle provisoriska
Barnförlossnings-anstalter
2,076
i 1
1
Kostnad för Fattigbaracken och Fattigherberget .
3,784
31
2
Dito för fattige resandes hemförskaffande . . .
552
4
—
Dito för klädespersedlar åt barackhjon ....
40
32
—
Anslag till Spisinrättningar utan spirituosa ....
700
—
—
Aflöning till Stadsnämndens tjenstemän och betjening
1,975
—
—
Uppbördsarfvoden
2,736
18
4
Räntor för upplånta medel •
2,068
45
1
Diverse utgifter
1,935
29
8
Afskrifning:
å bokförda reparationer och inredningar vid All-  männa Arbetshuset
5,078
26
å bokförda kostnader för vattenuppfordrings-anstal-  ten derstädes
661
14
8
Tillsammans B:ko R:dr
111,015|
42
—
Stadsnämndens tillgångar vid 1850 ars slut i fastigheter, fordringar, inventarier,
m. m. upptagas i räkenskaperna till 121,247 R:dr 28 sk. 9 rst.;
hvaremot Stadsnämnden hade att ansvara för skulder till ett belopp af 57,450
R:dr 11 sk. 2 rst.
Fattig- och Försörjningshusen i stadens åtta territorial-församlingar ägde år
1850 tillgångar i kapitaler och fastigheter tillsammans till 386,305 R:dr 29 sk. 3 rst.
Samma år utgjorde deras inkomster, inberäknade Stadsnämndens bidrag,
97,838 R:dr 13 sk. 5 rst. samt utgifter en lika stor summa.
Under loppet af år 1850 var högsta antalet af fattighushjon 1,103 och det
minsta 1,021; af försörjningshjon högsta antalet 558 och minsta 286, samt af
personer, som utom hus åtnjöto fattigvård, högsta antalet 1,312 och minsta 326.
.37
Angående nedannämude Militärcorpsers och församlingars särskilda nnderstödsfonder och fattigvårdsanstalter
år 1850 äro följande uppgifter meddelade:
Kapitalbehåll-  ning yid 1850
års slut.
Inkomster
år 1850.
Utg
Pensioner eller
underhåll
in natura.
fter.
Af andra slag.
Underhållstagarnes
antal år 1850.
a) Drottningens Hospital vid Svea Lifgarde . .
b) Prins Oscars Hospitalsinrättning vid Lifgardet
31,661
9
2
2,737
10
3
1,746
24
—
52
24
—
74
till häst
c) II. K. H. Kronprinsessan Josephinas Pensions-
19,233
2
1,406
4
8
1,338
—
7
36
77
inrättning vid Andra Lifgardet 1)
d) Kongl. Svea Artilleri-Regementets Soldat-barn-
11,727
30
1
1,356
42
6
1,799
24
334
18
89
8,450
6,031
1,139
968
35
5
999
24
1 1
14
e) Skeppsholms församling
43
8
3
468
16
—
377
23
4
57
f) Kongl. Hofstatens Gratialkassa
31,713
19
—
2,292
—
8
1,984
—
—
46
8
—
51
och Spetsiska fonden
4,152
7
8
205
—
—
200
—
—
5
—
—
17
q) Nicolai församlings enskilda fattigvårdsfond .
26,517
41
—
1,322
39
9
1,506
12
6
—
—
95
h) Tyska församlingen 3)
33,776
36
4
4,250
—
—
1,501
—
—
1,643
40
10
72
Tillsammans
173,263
44
11
15,677
40
3
10,543
28
6
3,466
31
1
546
1) Förutom ofvan upptagna kapitaltillgång förvaltas af Direktionen öfver Pensiousinrättningen en af Hofmarskalken
F. Reutersköld gjord donation, hvars kapitalbelopp vid 1850 års slut uppgick till 22,685 R:dr 40 sk. 8 rst.
Denna fond ackumuleras fortfarande och afbidas gifvarens utlofvade förordnande om räntemedlens användande
för inrättningens ändamål.
2) Räntebärande fonden är densamma, som under rubriken skolor blifvit upptagen.
3) Utom ofvannämnde räntefond äger församlingens fattigvård en fastighet, taxerad till 25,555 R:dr 26 sk. S rst.
Öfverskottet af inkomsterna har blifvit användt till reparation å fattigvårdens egendom och till amortering af
ett lån, upptaget för en större behöflig reparation.
I afseende på öfriga uti Iiufvudstaden varande milda Stiftelser samt Pensions- och
Understödsinrättningar och deras tillstånd år 1850 meddelas följande:
38
I. Barnhus, Barnbördshus och Uppfostringsanstalter:
a) Stockholms Allmänna Barnhus 1)
b) Frimurare-Ordens Barnhus 2) . .
c) Allmänna Barnbördshuset . . . .
d) Sällskapets Pro Patria Barn- och
Barnbördshus
e) Murbeckska Inrättningen för fat
tiga
flickors uppfostran 3) . . .
f) Prins Carls Uppfostringsinrätt
ning
för fattiga och vanvårdade
barn 4)
Fastighetsvärde ar 1850
Kapitalbehåll-  ning vid 1850
års slut.
Inkomster
år 1850.
Utgifter
år 1850.
Underhållstagares
antal år 1850.
i Stockholm.
utom
Stockholm.
Pensioner
och underhåll
in natura.
Af andra
slag.
190,183
16
5,500
376,901
2
3
115,068
7
110,431
2
27,610
36
9
3,200
45,000
—
—
—
—
224,595
41
—
18,930
18
5
17,483
32
6
.
—
—
335
30,000
99,306
32
—
7,598
6
8
804
47
5
6,384
35
10
816
15,000
—
—
—
—
17,546
22
7
2,344
19
3
202
—
—
1,446
5
1
3
9,600
—
—
—
—
89,095
24
7
4,184
30
9
4,102
46
8
258
20
3
26
80,037
10
2
—
—
95,832
29
6
16,601
1
8
17,771
18
141
369,820
26
2
5,500
—
—
903,338
7
11
164,726
29
4
150,796
—
9
35,700
1
11
4,521
Tillsammans
1) Af underhållskostnad in natura äro 23,586 R:dr 1 sk. 7 rst. upptagna för barn inom Barnhuset, samt 86,844 R:dr 46 sk. 7 rst, beräknade
för barn utom Barnhuset.
Under den 28 December’ 1850 blef, med upphäfvande af den för Direktionen öfver Stockholms allmänna Barnhus den 13 Maj
1815 meddelade nådiga Instruktion, ett nytt reglemente för styrelsen och förvaltningen af allmänna Barnhuset i Stockholm i nåder
utfärdadt, af hvars bestämmelser här torde bom omnämnas följande: att Direktionen skall tillse, det utgifterna icke få öfverstiga inkomsterna;
att för sådant ändamål icke flera barn få i Barnhuset mottagas, än årets påräknade tillgångar kunna medgifva, och att i
följe deraf inlösnings-afgiften beräknas så noga ske kan efter verkliga kostnaden; att icke något barn öfver sex års ålder må intagas;
samt att tills vidare understöd icke får beviljas för barn, som ej blifvit å Barnhuset intagna.
2) Bland underhållstagarne voro utom Barnhuset 235, hvilka erhöllo fosterlijelp.
3) Bland utgifterna finnes jemväl upptagen en lifränta å 650 R:dr.
4) Bland utgifterna inbegripas jemväl förvaltningskostnader m. m,
II. Barmhertighetsinrättningar, sorn åt fattiga, egentligen ålderstigna, lemna bostad jemte
underhållsbidrag uti inrättningens fastigheter:
a) Ulrika Eleonoras eller Tjrottnin
gens Hospital
Kniggeska Pensionsfonden 5) .
b) Borgerskapets Gubbhus-inrättning
c) Borgerskapets Enkhus-inrättning
d) Fabriks-Fattigkassan
e) Soopiska Fattighuset
f) Katholska församlingens fattig
vård
g) Timmermans-Ordens Hospital .
Tillsammans
Fastighetsvärde år 1850
K apitalhehåll-  ning vid 1850
års slut.
Inkomster
år 1850.
Utgifter
år 1850.
~ G
a' 3
3 c.
£L -  n» jÉ£
£3
i Stockhom.
utom
Stockholm.
Pensioner
och underhåll
in natura.
Af andra slag.
25,000
48,033
16
6,325
15
2
4,193
2,219
32
2
90
—
—
—
—
16,666
32
—
833
16
—
419
21
4
10
21,540
28
5
13,333
16
—
164,835
10
3
9,196
39
4
6,729
27
11
3,634
38
3
61
24.944
21
4
—
—
212,339
4
7
10,984
17
5
7,693
38
4
2,809
12
4
85
16,500
—
—
—
—
95,140
35
9
8,466
—
4
6,957
36
4
—
306
—
—
—
—
9,921
38
5
435
28
—
112
—
—
163
33
—
4
23.000
2,666
32
905
905
38
67
4
432
22
4
432
22
4
—
—
13
110,985
1
9
13,333
16
—
549,670
29
45,578
42
7
27,443
2
3
9,427
23
9
607
5 ) Den så kallade Kniggeska pensionsfonden är ställd under Direktionens förvaltning; och utdelas den årliga räntan å samma fond till
10 utom Drottninghuset boende obemedlode fruntimmer.
39
lil. Pensionsinrättningar och andra fromma Stiftelser, till hvilka delägarerätt icke
är beredd genom erlagda af gifter:
a) Kongl. Statskontoret 6)
i) Wadstena Krigsmanshus-inrättning
7) .............
c) Under förvaltning at Fmlmägtige
i Rikets Ständers Bank ställde
fonder 8)
d) Fonder, sorn förut varit under
Kongl. Öfre Borgrättens värd,
men numera förvaltas af en Direktion
med Riksmarskalken till
Ordförande 9)
e) Konungens Hospital 10)
/'} Konungens Militär-Hospitalsfond
g) Jonas och Paul Filéns Pensionsfond
/;) Pensionsfonder, ställde under förvaltning
af allmänna Enke- och
Pupillkassans Direktion . . . .
i) Goduska Pensionsfonden . . . .
U) Särskilda under Stadens JustitieKollegium
och Förmyndarekammare
ställda Donationsfonder .
/) Ahllöfska Pensionsfonden . . . .
m) Kofferdi-Skepparen Ahlströms
Pensionsinrättning
n) Brandvaktskassan 11)
o) Fem särskilda under BemedlingsKommissionen
ställda understöds
ocli
pensionsfonder
p) Pensionsfonder, förvaltade af Direktionen
öfver Borgerskapets
Enkehus .
t/) Sadelmakare-Aldermannen Jacob
Fagerbergs Pensionsinrättning 12)
Transp.
Fastighetsvärde är 1850
i Stockholm.
10,000
80,000
90,000
utom
Stockholm.
Kapitalbehållning
vid 1850
ars slut.
34,297
157,732
177,490
92,282
51,835
6,111
33,567
3,333
675
245,393
66,495
77,831
16
44
17
47
11
11
Inkomster
är 1850.
1,640
7,492
5,217
2,512
313
2,114
133
1.380
10,467
4.065
6,171
41,509
28
14
47
18
32
12
10
10
Utgifter år 1850.
Pensioner
och underhåll
in natura.
228,155
1,414
3,647
694
6,298
3,847
4,992
386
278
1,699
133
511
9,664
3,953
3,588
269,265
32
24
24
32
Af andra slag.
236
350
91
156
1,128
712
1,979
,663
32
32
13
47
22
609
110
734
40
321
69
39
8
12
25
12
12
17
65
57
108
2,238
947,014
6') Från Kongl. Statskontoret hafva utom ofvannämnda pensioner, hvilka" dels å indragningsstaten och dels af allmänna statsmedel utgifvils
till personer boende inom och utom Stockholm, år 1850 blifvit anordnade till välgörenhetsinrättningar inom Stockholm 27,189
R:dr, till sjukvårdsinrättningar derstädes 9,333 R:dr 16 sk. och till undervisningsanstalter 102,332 R:dr 30 sk.
7) Af gratialister och andra militärpersoner, som år 1850 åtnjutit underhåll från Wadstena Krigsmanshus-inrättning, hafva 97 personer
erhållit årliga pensioner, samt 13 tillfälliga understöd. Pensionernas belopp hafva utgjort 1,015 R:dr 16 sk. oell de tillfälliga understöden
398 R:dr 32 sk. Dessutom har till det så kallade provisionella Militär-försörjningsliuset utgått för detta likasom för föregående
år en summa af 666 R:dr 32 sk. Banko.
Utaf Rikets Ständer till julgåfvor åt fattiga anvisade 2,000 R:dr B:ko hafva smärre belopp utgått till 720 personer; från Bankofullmägtiges
dispösitionsräkning hafva till 12 personer blifvit utdelade 1,627 R:dr 24 sk. och af influtne bötesmedel hafva 2:ne personer
erhållit 20 R:dr.
Bland utgifterna ”af andra slag” finnas jemväl inbegripne stipendier af 233 R:dr 16 sk.
Antalet af de i Stockholm boende pensionärer är icke särskildt uppgifvet.
S)
9)
10)
11) Dessa pensioner utgå till befäl och manskap af det upplösta Brandvaktskompaniet.
12) Uti det under titeln utgifter ”af andra slag” upptagna belopp innefattas 540 R:dr donationsräntor.
40
Fastighetsvärde år 1850
Utgifter
år 1850.
g. P->
Z? co
Kapitalbehåll-
p3.
ning vid
1850
år 1850.
Pensioner
C/3
i Stockholm.
utom
Stockholm.
års slut.
och underhåll
Af andra slag.
CJl P
in natura.
^ CO
VI
Transp.
90,000
—
—
947,014
47
9
41,509
12
4
269,265
35
6
4,663
7
5
2,238
r) Af Grosshandlare-Societeten för-
valtade kassor
85,666
32
5,775
—
—
5,775
—
—
—
—
83
s) Kryddkramhandels-Societetens
4,260
847
63
Pensionsfonder
12,000
66,078
3
—
2
—
3,379
40
—
37
6
t) Vinskänks-Societetens Pensions-
och Begrafningskassa
—
—
—
—
7,424
16
4
536
16
-
550
10
u) Kofferdi- Skeppare-Societetens
Fattigkassor
—
—
—
14,916
32
—
1,126
35
—
1,126
35
—
—
—
38
v) Stockholms Sjömanshus-inrätt-
5,326
414
ning 13)
8,500
—
—
136,750
33
5 i
14,897
—
11
5,207
28
—
5
2
x) Strandbergska Läkare-inrättningen
85,917
45
i
4,041
11
—
2,842
8
7
798
43
—
237
y) Nödhjelpskassan
—
—
—
248,395
43
3
11,917
40
—
11,653
3
3
60
—
—
300
z) Sällskapet De Nödlidandes vänner
—
—
—
72,061
1
10
3,971
31
4
3,484
40
—
161
25
8
232
å) Sällskapet för uppmuntran till örn
3,309
135
248
och sedlig modersvård
—
—
44,034
11
2
25
—
2,904
16
—
45
4
ä) Kniperska Pensionsinrättningen
2,946
79
för fattiga ogifta fruntimmer . .
—
—
—
—
60,048
24
8
14
8
2,858
o) Under Riddarhus - direktionens
vård stående Pensions- och Un-
derstödsinrättningar 14)
—
—
—
—
—
325,426
42
8
18,446
—
2
2,047
29
4
—
—
36
aa) Groenska Fattigförsörjnings-in-
75
46
rättningen 15)
—
—
—
—
93,750
—
—
4,745
3
1
4,558
16
—
—
—
bb) De under Stockholms Stads Kon-
sistorii inseende ställde pensions-
fonder
-
—
—
—
12,566
46
2
639
28
10
605
—
—
30
—
—
13
cc) Donationsmedel, ställde under S:t
Clare församlings Kyrkoråd . .
—
—
—
—
—
25,511
42
8
1,275
28
6
1,275
28
6
—
—
60
dd) Testamentsmedel, förvaltade af
Jakobs församlings Kyrkoråd . .
—
—
—
—
17,938
42
8
961
20
—
961
20
—
—
—
37
ee) Pensionsfonder, ställde under
Catharina församlings Kyrkoråds
108
förvaltning
—
—
—
—
9,878
3
10
503
20
10
394
39
4
29
6
13
ff) Fonder, som förvaltas af Jakobs
och Johannis församlingars Fat-
673
215
tighus-direktion
—
—
—
—
72,136
46
8
3,698
7
2
3,070
30
5
11
3
gg) Under Maria Magdalena försam-
lings Fattigvårdsstyrelse ställda
617
26
474
16
67
26
donationsmedel
—
—
—
—
13,332
10
8
8
—
5
4
hh) Riddarholms församlings enskil-
79
27
6
da Pensionskassa
—
—
—
—
1,678
2
8
70
5
ii) Pauliska* Donationsfonden . . .
45,000
—
—
—
56,600
—
_
5,800
—
—
4,308
16
—
718
—
—
160
kk) Sällskapet De Fattiges vänner .
—
—
—
—
—
11.681
45
11
2,740
30
10
1.738
27
—
663
30
4
1,156
11) Under Hedvig Eleonora försam-
lings Kyrkoråds förvaltning ställda
185
100
85
Widingska Pensionsfonden 16)
—
—
—
—
—
3,700
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Tillsammans
155,500
—
—
—
—
—
2,411,510
46
5j
133,982
45
10
328,651
44
11
14,414
—
6
5,264
13) Under är 1850 försåldes Sjömanshusets sjukhus för 5,000 R:dr B:ko; men deremot äro 10 sängar för sjuke sjömän a Serafimer-Laza
rettet
upplåtna, emot en afgift af 1,200 R:dr B:ko pr år.
14) Berghmanska testamentsfonden, som af Riddarhus-direktionen förvaltas, äger fastighet å landet, som afkastar i årligt arrende 171 tunnor
råg, jemte en frälseränta uppgående till omkring 70 R:dr årligen.
15) De pensionärer, som af denna inrättning njuta understöd, äro boende dels inom, dels utom Stockholm.
16) Enligt testators föreskrift användas 85 R:dr ärligen till de flitigaste barnen i församlingens skolor oell det Öfriga af räntan a det donerade
kapitalet användes till pensioner åt fattiga sjukliga prestenkor och prestdöttrar. IV. Öfriga
41
IV. Öfriga Pensionsinrättningar i Hufvudstaden, till hvilka i allmänhet delägarerätt
ber edes genom årliga afgifter:
a) Allmänna Enke- och Pupillkassan
b) Arméens Pensionskassa
Arméens Enke- och Pupillkassa 17)
c) Civil-Statens Pensionskassa:
l:o Tjenstemanna-fonden
2:o Allmänna Enke- och Pupill
fonden
3:o Enskilda Enke- och Pupillfonden
4:o Andra Fonder under Direktionens
förvaltning
d) Pensioner af Postmedel
e) Kongl. Konvojkommissariatet . .
f) Tullstatens enskilda Pcnsionsin
rättning
18)
g) Bankostatens Enke- och Pupill
kassa
h) Enke- och Pupillkassan i Rikets
Ständers Riksgäldskontor. . . .
i) Enke- och Pupillkassan vid Stock
holms
stads verk
k) Jernkontorets Tjenstemäns Pensionskassa
för deras enkor och
barn 19)
/) Kongl. Theaterns Pensionsin
rättning
m) Pensionsinrättningen för Svenska
Läkare, deras enkor och barn 20)
Tillsammans
Fastighetsvärde är 1850
Kapitalbehåll-  ning vid 1850
års slut.
Inkomster
år 1850.
Utgifter år 1850.
Underhållstagares
antal år 1850.
i Stockholm.
utom
Stockholm.
Pensioner
och underhåll
in natura.
Af andra slag.
25,000
1,129,772
6
3
72,807
27
7
10,735
32
G,695
4
2
58
30,000
—
—
—
—
2,451,029
18
2
290,109
32
8
276,062
24
—
18,432
23
1
951
383,921
12
11
35,459
43
6
27,235
—
—
591
5
9
292
—
—
—
-
1,506,994
40
11
141,572
19
4
32,329
27
2
50,946
30
10
112
26 134
25 615
739
—
—
—
—
188,200
15
4
25,297
2
1
66,524
34
8
102
24
691
12,210
20
1
1,106
30
7
270
6
_
6
beloppet ej uppgifvet.
—
—
6
1,050
5
—
—
—
—
127,917
43
—
21,569
44
8
24,445
30
—
9
1
5
715
—
—
—
—
238,382
39
o
30,356
21
6
27,306
20
4
1,934
19
3
112
—
—
—
—
55,982
29
2
4,424
2
9
5,162
36
10
9
10
1
94
—
—
—
—
158,230
42
—
13,653
24
9
10,024
42
8
242
25
—
70
—
—
—
—
22,712
21
4
1,251
14
3
38
42
8
—
—
1
—
—
—
—
154,G2)
2
4
11,622
5
4
9,054
8
—
1,031
27
—
24
—
56,251
3
7
13,826
1
10
—
—
290
31
8
55,000
6,491,842
14
11
689,191
17
6
516,455
16
4
80,285
10
3
3,876
17) Dessutom utdelades i gratifikationer och pensioner till 84 personer ett af Eder Kongl. Maj:t för sådant ändamål beviljadt anslag af
5,000 R:dr. Det å Riksstatens 7:de hufvudtitel uppförda, under Direktionens för Arméens pensionskassa förvaltning ställda anslag
utgår tills vidare med 25,000 R:dr ärligen till 790 pensionstagare. Uppgift på antalet af de kassans pensionärer, som äro boende i
Hufvudstaden, har icke kunnat erhållas.
18) Af de uppgifne underliållstagarne hafva 241 åtnjutit understöd i Stockholm och 474 i landsorten.
19) I följd af gällande föreskrifter utbetaldes dessutom från Jernkontorets egna fonder år 1850: 5,006 R:dr 32 sk. till fem personer.
20) Denna Pensionsinrättning trädde i verksamhet den 15 Augusti 1845, efter att den 31 Oktober 1844 hafva erhållit af Eder Kongl.
Maj:t i nåder faststählt reglemente. Inrättningen är bildad genom årliga bidrag af delägarne, hvilka äro fördelade i 3:ne klasser, i
förhållande till de utgjorda bidragen.
Berättelse öfver Stockholms Stad för åren i848—1850. 6
42
C) Sjukvårdsanstalter.
Utom en första och en andra Stadsläkare, som af Stockholms Stad aflönas,
finnes inom hvarje territorial-församling en af fattigmedlen aflönad läkai’e,
hvilken det åligger att utan betalning biträda församlingens fattiga, som
vid sjukdomstillfällen honom påkalla, hvarvid dessa tillika erhålla medikamenter
på fattigvårdens bekostnad.
I hufvudstaden finnas för öfrigt följande allmänna Inrättningar för
sjukvården:
a) De vid Territorial-församlingarne inrättade sjukrum: Sjukvården ombesörjes
af fattigläkarne i församlingarne och omkostnaderna bestridas af fattigvårds-inrättningarnes
medel.
b) Stockholms Stads och Läns Kurhus: Detta har icke till sin omfattning
undergått någon förändring sedan sista berättelsen afgafs. De i samma berättelse
omnämnda 2:ne besigtningsläkares verksamhet har fortfarit och visat samma
fördelaktiga resultat, som förut är nämndt. Kurhusets inkomster för 1850
voro 20,283 R:dr 16 sk.; utgifterna 20,481 R:dr 11 sk. 10 r:st. Kurhus-afgiften
har från och med år 1850 utgått med 16 sk. för hvarje inom Hufvudstaden
mantalsskrifven person. Vid 1850 års slut ägde Kurhuset en kapitalbehållning
af 2,000 R:dr; och blefvo under samma års lopp derstädes vårdade
812 personer.
c) Danviks Hospital och Dårhus samt den dermed förenade stiftelse för
Civile Embets- och Tjeustemäns enkor och döttrar, kallad Enkehuset: Vid 1850
års slut ägde Hospitalet uti jordegendom 99| mantal, uppskattade till 536,238
R:dr, af hvilka dock större delen är under skattemanna- och ständig besigtningsrätt
mot låg ränta upplåten. De af inrättningen använda byggnader
samt derinvid belägna qvarnar äro brandförsäkrade till 84,831 ll:dr 16 sk.
Kapitalfonden utgjorde år 1850: 40,833 R:dr 16 sk. Inkomsterna uppgingo
till 37,976 R:dr 12 sk. 4 r.-st. och utgifterna för underhåll till 25,638 R:dr
20 sk. 2 r:st. samt af andra slag till 17,032 R:dr 20 sk. 2 r:st. Antalet af
underhållstagare var 348.
d) Kongl. Serafimer-Lazarettet: Dess kapitalbehållning vid 1850 års slut
utgjorde 292,756 R:dr 2 sk. 7 r:st, deruti icke inberäknadt värdet af fastigheten
140,000 R:dr, eller inventarier, försäkrade till 30,000 R:dr. Inkomsterna
nämnde år utgjorde 45,298 R:dr 29 sk. 2 r:st., utgifterna för sjukvård
och underhåll 42,916 R:dr 9 sk. 8 r:st.; samt af andra slag 5,365 R:dr 37 sk.
2 r:st. På Lazarettet vårdades nämnde år 2,717 personer med ett antal af
90,505 underhållsdagar.
43
e) Provisoriska Sjukhuset i Catharina f. d. Bränneri, hvarom förut i denna
berättelse är omnämndt, består af tvänne afdelningar, den ena för bensår och
den andra för invärtes sjukdomar, eller så kallade medicinska afdelningen,
hvarunder äfven hörer afdelningen för koppsmittade. Detta sjukhus har under
ifrågavarande år varit särdeles anlitadt, och antalet af de under år 1850 vårdade
patienter har utgjort:
Å Bensårs-afdel-
Ä Medicinska afdel-
mngen.
ningen.
Män.
Qvinnor.
Män.
Qvinnor.
Qvarliggande vid årets början
35
15
97
33
Intagne under året
117
34
914
366
Utskrifne under året
109
37
772
302
Döde under året
6
1
105
48
Qvarliggande vid årets slut
37
11
134
49
För fattiga bensårspatienters behandling har dessutom fortfarande daglig
vård kostnadsfritt lernnats vid 2:ne för sådant ändamål genom Stadsnämndens
försorg underhållna förbindningsställen, belägna, det ena på Norr- och det andra
på Södermalm.
Kostnaden för provisoriska sjukhuset och nämnde förbindningsställen har
utgått af allmänna fattigvårdsmedlen och är upptagen bland Stadsnämndens
ofvanomförmälda uppgifter.
f) Allmänna Garnisonssjukhuset: Värdet å sjukhusets fasta egendom är
uppgifvet till 149,916 R:dr 32 sk. Dess inkomster, bestående af statsanslag,
hafva utgjort 35,732 R:dr 27 sk. 4 r:st. och utgifter 38,628 R:dr 31 sk. 3 r:st.
De sjukas antal var år 1850 i medeltal 180.
D) Arbetsinrättningar.
a) Norra frivilliga Arbetshuset: Denna inrättning, som förvaltas af en särskild
Direktion, med Kyrkoherden i Jakobs och Johannis församlingar såsom
ordförande, hade år 1850 en fastighet upptagen i värde till 12,000 R:dr. Kapitalbehållningen
utgjorde 20,291 R:dr 16 sk. Inkomsterna 1,463 R:dr 16 sk.;
utgifterna till arbetslöner 1,941 R:dr och till förvaltningskostnad 995 R:dr
16 sk. Arbetarnas antal uppgafs till 350.
44
b) Allmänna frivilliga Arbetshuset: Denna inrättning omfattar 3 särskilda
afdelningar. l:o Det s. k. Levererings-magasinet eller den afdelning, hvilken
har till föremål att åt fattiga arbetsföre personer, som bo utom inrättningen,
derifrån meddela sysselsättning genom utlemnande af materialier till förarbetning
i egna bostäder; 2:o Mans-afdelning en och 3:o Qvins-afdelningen. Dessa
2:ne sistnämnda afdelningar lemna utrymme för omkring 300 hjon. Under
år 1850 utgjorde medeltalet å mans-afdelningen 188 och å qvins-afdelningen
79 hjon. Bland det stora antal olika sysselsättningar, som af inrättningens
Direktion blifvit för den arbetande personalen anordnade, förekommer spånad,
sågning, huggning och hemforsling af ved, gaturenhållning och handräckningsarbeten
utom hus, såsom de hufvudsakligasle och i större skala bedrifna. Hvad
beträffar den i sisla berättelsen omförmälda vedrörelsen har densamma för
fattigvården medfört äfven den fördel, att ett betydligt antal af Hufvudstadens
mindre bemedlade invånare kunnat, emot billig, af Direktionen bestämd
betalning, från Arbetshuset erhålla huggen och sågad ved hemförd till sina
bostäder i smärre qvantiteter ända lill :dels famn.
Under år 1850 uppgick Arbetshusets förlust å det så kallade Levereringsmagasinet,
anlitadt i medeltal af 407 personer i månaden, till ett sammanräknadt
belopp af 1,552 R:dr 30 sk. 9 r:st., på hvarje manligt hjon lill 12
R:dr 4 sk. 6 r:st., och på hvarje qvinna till 42 R:dr 33 sk. 8 r:st. för året.
Samma år uppgingo utgifterna på hela inrättningen till 25,100 R:dr 43 sk.
4 r:st. och inkomsterna till 17,910 R:dr 8 sk. 5 r:st., hvadan förlusten, som
genom tillskott af allmänna fattigvårdens medel betäcktes, utgjorde 7,199 R:dr
34 sk. 11 r:st.
Nedannä mnde Inrättningar, hvilka ej kunna hänföras under ofvannämnde
klasser, må äfven här omnämnas, nemligen:
a) Stochholms Stads Sparbank: Denna inrättnings kapital uppgick vid 1850
års slut till 1,901,309 R:dr 33 sk. 3 r:st., hvaraf delägarnes behållning var
1,804,579 R:dr 34 sk., och Sparbankens, dels genom gåfvor, dels genom räntevinst
och tillfallna medel uppkomna enskilda fond uppgick till 96,729 R:dr
47 sk. 3 r:st. Antalet af delägare, som hade medel hos Sparbanken deponerade,
var vid 1847 årsslut 13,045 och vid slutet af år 1850: 16,212 personer.
b) Sällskapet för troget och dygdigt tjcnstefolks belönande: Dess kapital vid
1850 års slut uppgick till 15,673 R:dr 23 sk. 11 r:st. Inkomsterna, bestående
af räntor, inträdes- och årsafgifter af ledamöterna samt gåfvor, utgjorde sam
-
45
ma år 1,927 frdr 16 sk., deraf 1,270 frdr utdelades i belöningar och understöd
åt 116 tjenstehjon och 116 frdr åtgingo till förvaltningskostnader.
c) Stockholms Assistans- eller Pantlåne-inrättning: Denna inrättning, bestämd
för de fattigare klassernas betjenande med lån mot pant, hvilken ifrån
år 1832 varit åt enskild man på entreprenad öfverlåten, hlef efter hans förslag
år 1848 ombildad till ett Stadens, under Drätselkommissionen lyda'nde
Embetsverk, sorn den l April sistnämnde år i denna form började sin verksamhet
och dervid öfvertog den då befintliga pantmassan, utgörande i antal
52,090 panter och derpå utlånadt kapital 219,942 frdr Banko.
År 1850 utgåfvos 106,992 lån med inalles 545,834 frdr, inbetaides genom
lösning och auktion 93,182 med 473,347 frdr 16 sk. Inkomsterna utgjorde
uti influtna räntor och provision 29,913 frdr 18 sk., straffafgift 1,129
frdr och auktionsafgifter 2,682 frdr 22 sk., tillsammans 33,725 frdr 1 sk.;
och utgifterna bestodo af utbetald ränta å rörelsekapitalet 15,336 frdr 22 sk.,
aflöningskostnad 13,187 frdr 8 sk., och diverse omkostnader 2,338 frdr 34 sk.,
tillsammans 31,362 frdr 16 sk. Vid årets slut var den då befintliga pantmassan
64,927 i antal panter med 336,547 frdr 16 sk. i utestående kapital.
Då de låneafgifter, som af låntagare betalas och som utgöra inrättningens
inkomst, år 1848 blifvit för alla efter den 31 Mars utgående lån nedsatta
till nära en tredjedel under hvad förut varit stadgadt, har den lindring,
som derigenom beredes låntagarne, haft till följd dels att inrättningen sedermera
vida mer än tillförene blifvit af allmänheten om lånebiträde anlitad,
samt lånerörelsen jemte förvaltningskostnaderna således mycket ökats, dels ock
att inrättningens inkomst betydligen minskats i jemförelse med den stegrade
utlåningen.
Såsom lånefond anslog Drätselkommissionen år 1848 en summa af 200,000
frdr, hvarå inrättningen betalar fyra procent årlig ränta; och då denna summa
redan från början var otillräcklig, helst det utestående utlåningskapitalet
redan den 1 April 1848 utgjorde 219,942 frdr, åtog sig Föreståndaren att
anskaffa det derutöfver för lånerörelsen erforderliga belopp, mot tillgodonjutande
af sex procents årlig ränta, och under förutsättning att detta tillskott
ej skulle erfordras till högre summa än högst 100,000 frdr, men när erfarenheten
sedermera år 1850 visade att äfven detta var för lånerörelsen otillräckligt,
har Drätselkommissionen till lånefondens förstärkning ytterligare anslagit
50,000 frdr att derefter, i mån af behof, i lånerörelsen disponeras, emot
det inrättningen erlägger sex procent årlig ränta å hvad af denna anslagssumma
användes.
46
Stadens Inkomster och Utgifter samt kostnad för Stadens Styrelse.
En från Stadens Drätselkommission meddelad uppgift på Stadskassans inkomster
och utgifter ifrågavarande tre år upptager följande:
Inkomster :
1:0. Af handel och sjöfart, efter afdrag af uppbördskostnader,
der sådana ägt runi:
Afgift af fartyg
Drätselkommissionens andel af allmänna tolagen . .
Stockholms Stads allmänna tolag är den betydligaste
inkomst, som ingår till Sladskassan. Den
utgöres fortfarande med 2^ procent af tullvärdet
för inkommande och 1J procent för utgående varor,
med undantag af dels några artiklar, för hvilka
särskild tolag efter gifna föreskrifter erlägges, dels
andra, som äro från tolag frie; och denna afgift,
som, efter afdrag af aflönings- och uppbördskostnad,
fördelas till Stadskässan med .18_°ö.-delar, Ilamnoch
Brobyggnadsfonden med iVo:delar, Inqvarteringskommissionen
med del ar och Stockholms all
männa
Barnhus med T|5:delar, har odelad utgjort,
utan afdrag af kostnader:
År 1848  R:dr 162,568: 3.—
» 1849
» 189,151:
» 1850
» 181 .'764: 13.—
Summa R:dr 533.483: 16.—
Medeltal R:dr 177,827: 37. 4.
Afgift af varor, som vägas
» » » stämplas
» » » mätas eller räknas
Häribland är inbegripen den afgift, som, enligt
Kongl. Brefvet den 23 Februari 1838, för alla till
Stockholm sjövägen, in- eller ulrikes ifrån ankommande
målbara våta varor i fat, såsom bro- och
kaj-afgift till Stadskassan influtit och hvilken utgjort:
År 1848  R:dr 26,518: 19. —
» 1849
» 24,538:33.—
» 1850
» 25,699:40.—
eller i medeltal  » 25,585: 30. 8.
Afgift af varor, som packas eller af lakegods. . .
Afgift för ballast, iauduingsstockar och bockar . .
Sluss-afgift
4 8 4 8.
14,961
84,858
81,461
12,705
35,172
3,176
1,999
6,278
21
11
i 8 4 9.
15,579
98,774
77,986
13,627
34,043
4,152
2,211
6.700,
1 850.
16,248
94,495
73,108
11,497
35,740
3,751
2.740
7,079
Medeltal.
15,596
92,709
77,518
12,610
34,985
3,693
2,316
6.685
47
2:0. Öfriga Inkomster:
Af Stadens tomter, tomtören och tretiondepenningar,
samt lösen för sådana tomter, som blifvit till
frie upplåtna
Af hus och lägenheter, hyror
Af Stads- och Bokauktionskamrarne
Af burskapspenningar, saköresmedel, böter rör felaktigt
jern, tredje- och tiondepenningar af arf,
med flera smärre tillfälliga inkomster
Arrendeafgift för bränviusdistilierings-rältigheten. .
Källarefrihetsmedel
Bidrag från Brandförsäkringskontoret till eldslåck
ningsredskapens
materiel
Försålde fastigheter, nemligen: år 1848, norra Slagtarehuset
för 6,000 R:dr och en del af tomten
N:o 4 qvarteret Gåsen i S:t Clara församling för
100 R:dr; år 1849, Stadens andel af å auktion
försålde tullhusbyggnader vid Hammarby, Sabbatsberg,
Tanto, Lilla Jans och Tyskbagarebergens
stationer; samt år 1850, till nedrifning
försåld trädbyggnad å tomterna A':ris 1 och 2
qvarteret Styrpinn och N:ris 1 och 2 qvarteret
Vintervägen, 216 R:dr 32 sk., samt en strandtomt
å Kungsholmen vid egendomen N:o 2 qvarteret
Päronträdet, 382 R:dr 39 sk., och för en
strandplats vid egendomen N:o 2 qvarteret Skinnarviken
större, 50 R.-dr
Värdet af dels inköpte, dels nybyggde fastigheter:
år 1848, Badsumpar vid Ragvalds- och Kungsholms
broar, 3,786 R.-dr; ny Vågkontorsbyggnad
i Jernvägen, 1,000 R:dr 30 sk.; Slagthus
vid Hof-Jaktvarfvet på Kungsholmen, 8,210 R:dr
5 sk. 11 r:st.; tillökt värde genom nybyggnader
vid egendomen N:o 4 qvarteret Häckelfjäll, 2,426
R:dr 30 sk., och inköpte egendomen N:ris 1 och
2 qvarteret Vintervägen, 900 R:dr; år 1849,
frälselägenheten Fjäderholmarne, 6,500 R:dr; f. d.
Tullhusbyggnaderna vid Sabbatsberg, 1,400 R:dr;
tillökt värde af badsump vid Ragvaldsbro, 85R:dr
32 sk.; dito af slagthuset å Kungsholmen, 203
R:dr 25 sk.; dito af vågkonlorsbygguaden i
Jernvägen, 388 R:dr 44 sk. 10 r.-st., samt dito
af kasernbyggnaden för renhållningshjon i N.-o 4
qvarteret Häckelfjäll, 5,154 R:dr 8 sk.; och år
1850, egendomen N:o 2 qvarteret Jungfrun, 2,000
1 8 4 8.
1 8 4 9.
18 5 0.
Medeltal.
13,911
44
5
11.090
14
4
11,579
40
6
12,194
1
1
34,306
10
7
35,566
14
2
34,400
5
4
34,757
26
—
13,553
17
5
12,231
2 1
4
13,666
36
9
13,150
25
2
11,982
40
2
5,396
43
9
6,789
38
I
8,056
24
8
16,666 32
—
16,666
32
—
16.666
32
—
16,666
32
—
8,880
—
—
8,880
—
-
8,880
—
—
8,880
—
—
3,000
3,000
3,000
3,000
6,100
—
—
675
24
6
649
23
—
2,474
47
10
48
1 B 4 8.
1 84 9.
1 850.
Medeltal.
R:dr; egendomen N:ris 1 och 2 qvarteret Styr-  pinn, 10,500 R:dr; värdet af en påbörjad ka-  sernbyggnad för renhållningshjon i Stadsgården,
3,500 R:dr; tillökt värde af en kontorsbyggnad
i Jernvägen, 33 R:dr 28 sk.; och dito af egen-  domen N:o 4 qvarteret Häckelfjäll, 113 R:dr 16
sk. 6 r:st
16,323
17
11
13,732
13
10
16,146
11
2
15,400
30
4
Summa
365,336
33
1
360,313
43
2
356,440
35
10
360,697
5
4
Utgifter:
1:0. Till Stadens allmänna Inrättningar:
Bidrag tili Stadens Kur- och Sjukhus
5,000
5,000
5.000
5,000
» » . H. K. H. Prins Carls Barnauppfostrings-  , inrättning
1,000
1,000
1,000
1,000
» » amortering af Hamn- och Brobyggnads-  fondens skuld
16,666
32
16,666
32
16,666
32
16.666
32
» » Stadens Polis: hyra och bidrag till af-  löning samt anslag till Polisbetjeuin-  gens löneförbättring
13,660
43
19,475
10,000
14,378
30
4
An märkes: att utom efter stat till hyra
1,200 R:dr och sublevation till aflöning 1,525 R.dr
hafva, enligt Kongl. Brefvet den 26 Februari 1839,
af bro- och kaj-afgift af målbara våta varor i fat
åren 1848 och 1849 till Polisbetjeningens löne-  förbättring utgått per år 3,150 R:dr, samt år 1848,
enligt Kongl. Brefvet den 8 December 1846, ett
extra anslag af 7,000 R:dr, och år 1849, enligt
Kongl. Brefvet den 23 Februari s. å., ett extra an-  slag af 13,600 R:dr. Dessutom har Polisverket år
1848 uppburit hela beloppet af Finska tolagsmed-  len samt fyllnaden till 6,600 R:dr af Stadskassa!],
samt under åren 1848 och 1849 ytterligare 3,000
R:dr af arrendeafgift af krogar och traktörsställen.
Från och med år 1850 utgår enligt stat till Polis-  verket från Stadskassan årligen 10,000 R:dr och
enligt Kongl. Brefvet den 6 Juli 1849 af afgift för
rättigheten att i Hufvudstaden i minut försälja brän-  vin 50,000 R:dr årligen.
Bidrag till Stadens Läroverk
10.000
10,000
10,000
10,000
» » Krono-uppbördsverket
13,496
13
8
13,737
16
16,005
38
8
14,413
6
9
x » Stadens brandväsende
3,038
6
6
3,220
31
10
3,937
41
—
3,398
42
5
2:0. Till
t.
49
2:0. Till fromma Stiftelser ■
Frimnrare-Barnhuset
Magistratens Enke- och Pupillkassa, särskildt auslagr
jemte ränta på embets- och tjenslemäns i
Stadens kassa innestående begrafningshjelp, samt
till Magistratens enskilda disposition
3:o. Till Klereciets aflöning:
En Fångpredikant
28
15
4:0. Stadens öfriga utgifter:
Aflöning för Magistraten, dess Ijenstemäu och betjente,
samt de under Drätselkommissionen lydande
tjenstemän och betjente  87,692
Publike byggnader, hvarmed förstås nybyggnader
och muddringsarbeten, samt underhåll af Stadens
hus, hamnar, broar och bryggor, tillika med särskilda
på Stadens omvårdnad beroende lägenheter . 58,875
De hufvudsakligaste byggnadsföretag, som af
ofvanstående belopp blifvit bekostade, äro följande:
hamn- och lastageplatsen, roddare- och tvättbryggors,
passagebroars och atloppstrummors nybyggnad,
underhåll och förbättring, 48,136 R:dr 31 sk.
2 lust.; fortsatt hamnanläggning vid Kungsholmen
emellan Eldqvarnen och Carolinska Institutet, 395
R:dr 17 sk. 6 r.-st.; muddring vid Stadens hamnar
och stränder, 1,369 R.dr 20 sk. 7 nst.; duc d’alber
och moringar i hamnarne, 1,493 R:dr I4sk. 8r:st.;
nybyggnader och reparationer å allmänna reservoirer,
8,739 R:dr 24 sk. 4 r:st.; underhåll i Jernvågarne
af broar, bodar, plank och ställningar för
jernets resning och ett nytt vågkontor derstädes,
13,458 R:dr 5 sk. 9 nst.; nya badsumpar vid
Kungsholms och Ragvalds broar, 3,871 R:dr 32 sk.;
fortsatt sänkning vid backen till hamnen å Riddarholmen,
495 R:dr 13 sk.; allmänna pumpars och
brunnars aptering och underhåll, 6,898 R:dr 47 sk.;
lyktors underhåll å allmänna platser, 2,186 R:dr
18 sk. 6 r:st.; slagthus vid Hof-Jaktvarfvel å Kungsholmen,
8,413 R:dr 30 sk. Ii r:st.; kasernbyggnad
vid Träsket för renhållningshjoneu, 5,154 R;dr
8 sk.; samt till nya fängelsebyggnaden utöfver statsanslaget,
54,382 R:dr 17 sk. t r:st., deribland dock
inberäknad kostnader för flygelbyggnader lill Stadeus
Uns N:rfs 4 och 6 vid Myntgatan.
Hertil telse öfver Stockholms Stad för åren 1848—1850.
I »4 8.
60
3,655
400
33
10
1 84 9.
60
3,766
400
87,913
60,495
12
20
38
18 50.
Medeltal.
60
3,813
400
98,091
112,681
36
36
46
60
3,745
400
91,232
77.351
11
28 ■
50
18 4 8.
18 49.
1850.
Medeltal.
Gatuläggningsarbeten
Extra utgifter: såsom gatulyshållning, ved, ljus, pap-  perj m. fl. skrifmaterialier så väl till Magistra-  ten, som för uppbörden af intraden, inventarie-
8,500
—
—
8,500
—
8,500
—
—
8,500
—
—
persedlar, politiliks begrafning samt arfvoden m. m.
Fångförtäring samt andra kostnader i och för fång-
49,113
10
1
48,239
40
8
52,679
40
3
50,010
46
4
vården
Allmänna renhållningen, hvarmed förslås renhåll-  ning af så väl gator och allmänna platser, som
12,255
16
4
10,310
32
l
11,191
18
1 1
11,252
22
5
aflräden
15,280
33
4
15,630
9
1
25,191
1
11
18,700
30
9
Räntor å stadskassans skuld
Ersättning till ännu varande intressenter af det in-
13,352
23
10
10,300
11
11
12,OSS
9
4
11,913
31
1
dragna labneflsket
Brandförsäkringsafgifter rör Stadens fasta egendo-
400
—
—
200
—
-
200
—
—
266
32
—
mar, afskrifna medel m. m
Anmärkes: Bland dessa utgifter för år 1848
förekommer en förlust å uppköpt spanmåi af 25,010
R:dr 40 sk. 10 nst.
Värdet af försålde fastigheter till de belopp, hvar-
26,729
11
2
175
8
303
45
4
9,069
21
6
till de bland Stadens tillgångar varit bokförde. .
Pensions- och Indragnings-staten för Ernbets- och
12,000
—
—
266
32
—
—
—
4,088
42
8
Tjenstemän vid Stockholms Stads verk
Inköpte fastigheter, nemligen: år 1848, en del af
tomten N:o 3 qvarteret Trehörningen vid Träsket,
50 R:dr; återstående köpeskilling för egendomen
N:o 2 qvarteret Mars, 800 R:dr; för byggnader
å tomten N:ris 1, 2, 3 och 12 qvarteret Häst-  hufvudet till nedrifning, 333 R:dr 16 sk.; för
delar af tomterna N:o 0 qvarteret Såpsjudaren,
121 R:dr 36 sk. 2 r:st., och N:o 2 qvarteret Vin-  tervägen, 46 R:dr 8 sk. 6 r:st., samt fastighe-  terna N:ris 1 och 2 qvarteret Vintervägen, 900
R:dr; år 1849 för tullhusbyggnader vid Sabbats-  berg, 1,400 R.dr; för frälselägenheten Fjäder-  bolmarne, 6.275 R:dr 34 sk. 10 r:st., och er-  sättning för eif, hvalf öfver Kåkgränden vid Öster-  långgatan, 1,000 R:dr; och år 1850, egendo-  men N:ris 1 och 2 qvarteret Styrpinn, 10,500
R:dr. samt egendomen N:o 2 qvarteret Jungfrun,
3,000
3,000
23,593
9
9
9,864
19
3
2,000 R:dr
2,251
12
10
8,675
34
10
12,500
—
—
7,808
47
11
Summa B:ko R:dr
356,427
39
7
327,033
31
4
423,905
19
10
369,122
14
3
51
Jemförelse emellan stadskassans inkomster och utgifter visar:
för år 1848 öfverskott  8,908: 41. 6.
» » 1849 öfverskott  3.3,280: ii. 10.
» » 1850 brist 67,464: 3 2. -—
eller då medeltal räknas för dessa tre år, en årlig brist af 8,425 R:dr 8 sk. 11 rst.
Sladskassans skuld, efter afdrag af fordringar, hvilken vid 1847 års utgång
utgjorde 209,187 R:dr l sk. 7 rst., har under dessa tre år blifvit ökad,
hufvudsakligen genom nybyggnader, hvilka ännu icke äro fullbordade, och
således ej kunnat i räkenskaperna till motsvarande värde uppföras, med 63,339
lbdr 7 rst., så att den vid 1850 års slut utgjorde 272,526 R:dr 2 sk. 2 rst.,
häribland inberäknade å ena sidan alla Stadens skulder, således ej blott de
reverserade och med ränta löpande, utan äfven sådana uigiftsmedel, som Drätselverket
vid nämnde års slut var skyldigt, men icke då betalt, och följaktligen
såsom skuld balancerat, t. ex. Hamn- och Brobyggnadsfondens, Inqvarteringskommissionens
och allmänna Barnhusets återstående tolagsandelar för
äret, samt å den andra stadskassans tillgångar ej allenast reverserade och med
ränta löpande, utan äfven andra fordringar, t. ex. hos uppbördsman, hvilkas
slutliga uppbörd icke kunnat vara vid årets slut levererade, behållning å räkning
i Rikets Ständers Bank m. m.; fastigheterna dock undanlagne.
Då likväl denna jemförelse ej upplyser förhållandet med stadens räntebärande
skuld, införes tillika för sådant ändamål följande beräkning:
Stadskassans skuld utgjorde vid 1848 års bör-  jan, enligt obligationer, löpande med 4|-  procent ränta och utan rätt till uppsägning
å långifvarens sida
Dito dito 4£ procent
Dito dito 4 d:o
102,833
4,000
556,500
16
—
663,333
16
Uti Stadens kassa innestående extra jernvågs-  medel, som äro derstädes deponerade, och
genom Jernbärarelagets sparade arbetsför-  tjenst tillkomna, detsamma tillhöriga, hvarå
betalas procent ränta
14,245
37
Till stadens Brandförsäkringskontor, premie-  lån, hvarå ränta betalas å 4 procent . . .
14,515
Till nya Slussbyggnadsfonden
—
—
81,333
16
—
Summa B:ko R:dr
—
—
773,427
21
—
52
Hvaremot fordringarna voro:
Återstående lån till entreprenören för afträdes-
renhållningen å 5 procent
Till Pantlåne-inrättningens bedrifvande mot
4 procent ränta försträckte
2,000
100,000
—
—
Af Hamn- och Brobyggnadsfonden mot 4 proc.
286,866
32
—
388,866
32
—
Således återstodo räntelöpande skulder R.dr
—
—
384,560
37
Vid 1850 urs slut var stadskassans så
beskaffade skuld:
Enligt obligationer, löpande med 5 procent
ränta och ulan rätt till uppsägning å lån-  gi fvarens sida  5,000:
Dito 4£ proc  102,833: 16.
Dito 5 proc  100,000: —
Dito 4^ proc  452,506: 3 2.
Dito 4 proc  221,433: 16.
881,833
16
—
Extra jernvågsmedel
Premielån
14,375
14,190
36
6
Pantlåne-inrättningens vinstmedelsfond åöpct.
Återstående köpeskilling för egendomen N:ris
1 och 2, qvarteret Styrpinn vid Packar-  torget med dels 6 och dels 5 proc. ränta
Fordringar åter voro:
Återstod af till G. O. Bäckström för inrät-
3,849
3,333
38
16
9
917,582
1 1
1
3
tandet af gästgifveri å Södermalm, mot
4£ proc. försträckte
Till entreprenören för allmänna renhållnin-  gen för uppköp af inventarier, mot 5 proc.
ränta försträckte
9,960
81,953
40
19
2
Till Pantlåne-inrättningens bedrifvande, mot
4 proc. ränta försträckte 200,000 R:dr och
mot 6 proc. 28,647 R:dr 32 sk
228,647
32
Af Hamn- och Brobyggnadsfonden med
proc. ränta
286,866
32
—
607,428
27
2
hvarefter återstodo räntebärande skulder R:dr
—
—
310,153
3 2
1
I
53
hvartill komma tjenstemännens innestående begrafningshjelpsinedel, som viel
1850 års slut utgjorde 42,485 R:dr 2 sk. och hvarå ränta numera erlägges
ä 5 proc., och vid anställd jemförelse befinnes alltså, att den räntelöpande
skulden blifvit under dessa tre år minskad med 74,407 R:dr 4 sk. 11 rst.
Enligt 1850 års bokslut ägde stadens Drätselverk fastigheter till ett brandförsäkringsvärde
af 480,000 R:dr samt dessutom åtskilliga icke brandförsäkrade
lägenheter och tomter, uppskattade till 165,871 R:dr 46 sk. 6 rst., eller ett
sammanräkna dt värde af 645,871 R:dr 46 sk. 6 rst., hvaraf, efter afdrag af
den uppgifna skuldsumman, 272,526 Rd:r 2 sk. 2 rst., en behållning af
373,345 R:dr 44 sk. 4 rst. uppkommer till stadskassans fördel.
Genom realisering af Stadens fastighelstillgångar kan dock ej skulden först
blifva betald och derefter ett öfverskott uppstå, Staden eller dess Drätselverk
tillgodo, emedan af Stadens fastigheter och tomter omkring |:delar äro oumbärliga
för allmänna eller municipala behof, så att endast ^:del är att anse
såsom en kapitaltillgång, användbar till gäldande af stadskassans skulder. Om
äfven den uppgifna proportionen icke kan såsom osviklig antagas, är likväl
otvifvelaktig!, att ganska många och ofelbart de betydligaste af Stadens fasta
egendomar äro med afseende på de Staden åliggande många och vigtiga allmänna
förbindelser inabalienabla.
Af den å Finska tolagsmedlen innestående behållning vid 1848 års början, 535
R:dr 2 7 sk., och under samma år efter afdrag af uppbördskostnader influtne
6,571 R:dr 2 0 sk., eller tillhopa 7,106 R:dr 47 sk., hafva utgått till Polisbetjeningens
löneförbättring 6,571 R:dr 20 sk., hvaremot återstoden, 535 R.dr 27
sk., ännu är odisponerad.
Från och med 1849 hafva Finska tolagsmedlen, enligt Eder Kongl. Maj:ts
nådiga Bref d. 8 December 1846 och 9 November 1847, ingått bland Stadens
allmänna tolag.
Enligt Kongl. Brefvet d. 6 Juli 1849 uppbär sladskassan, från och med år
1850, afgift för rättigheten att inom Hufvudstaden i minut försälja bränvin
m. m., hvilken afgift för nämnde år, efter afdrag af uppbördskostnader, utgjort
ett belopp af  64,563: t. 10.
Af denna intrad hafva följande utgifter blifvit bestridda,
nemligen:
Anslag till Polisverket, enligt Kongl. Brefven d. 9 Mars och
4 Maj 1850  1  50,000:
54
Till fasta posteringar af Stockholms garnison,
enligt Kongl. Brefvet d. 12 Oktober 1850 . . 469: 2 9. 6.
Till Stockholms Stadsnämnd, enligt Kongl. Bref
O
O
vet d. 17 Januari 1851, för utvidgning af allmänna
arbetshuset
10,000:— — 60 469’2 9 6
Öfverskott vid årets slut, hvari dock äro inberäknade
utestående restantier  4,093: 20. 4.
Stockholms Drätselkommission, under hvars förvaltning jemväl tyder den
s. k. Hamn- och Brobyggnadsfonden, har angående densamma lemnat följande
uppgifter:
Inkomster:
1848.
184.9.
1850.
Medeltal.
i
i
Fondens andel /^delar af Slädens
allmänna tolag, efter afdrag af upp-
bördskostnaden
31,7(51
41
11
37,040
26
6
35,435
35
9
34.746
2
9
Bidrag från stadskassan
16,6(5(5
32
—
16 666
32
—
16.666
32
16.666
32
—
Hamn- och Brobyggnadsafgift för bor-
gerlig rörelse, efter afdrag af upp-
bördskosfnaden
7,162
36
—
7,340
20
_
7,818
—
7.440
18
8
Hyresmedel
1,400
—
_
1,400
—
_
1.400
1,400
—
—
För sålde gamla byggnader och
virke m. in
—
—
1,472
20
—
—■—
—
490
38
8
Summa B:ko R.dr
56,991
13
11
63,920
2
6
61,320
19
9
60,743
44
1
Utgifter :
Räntor å fondens skuld
12,800
32
—
12,800
32
14,235
13,278
37
4
Löner, arfvoden och pensioner m. m.. .
2.899
12
—
3,17S
21
4
2,598
16
—
2,892
—
5
För vård och underhåll af planteringar
å Strömparterren
300
600
300
Hamn- och Brobyggnadsarbeten ....
38,063
26
5
13,644
18
7
3,844
34
Ll
18,517
26
8
Afskrifvet fastighetsvärde å Norra Slag-
tarehuset, bokfördt till
73,334
31
5
—
—
—
—
24,444
42
6
Återstoden af anslaget till Slussbygg-
nadsfonden
|
—
—
37,758 27
11
-
—
12,586
9
3
Summa B:ko R:dr
127,0981 5
10
67,682
3
10
21,278
2
11
72,019
20
2
55
De under litel Bro- och Hamnbyggnader uppförde utgifter hafva varit
för fortsatt kajbyggnad vid Nybrohamnen och igenfyllning af Packartorgsviken
samt för åtskilliga reparationer så väl å bron öfver Norrström sorn å
en del kajer 111. m.
Behållningen af de medel, som i följd af Kongl. Brefvet den 9 December
1836 dels utgått från Handels- och Sjöfartsfonden, dels blifvit af Hamn-och
Brobyggnadsfondens egna intrader afsatte för ombyggnaden af Söder-sluss, utgjorde
vid 1850 års slut 23,424 R:dr 38 sk. 11 rst.
Hamn- och Brobyggnadsfondens skuld, som vid 1848 års början utgjorde
410,387 R:dr 14 sk. 9 rst., samt premielån å Öfverstålhållarehuset, 3,400
R:dr, eller tillsammans 413,787 R:dr 14 sk. 9 rst., uppgick vid 1850 års
slut till ett sarnmanlagdt belopp af 363,773 R:dr 19 sk. 3 rst.
När sistnämnde summa tillägges stadskassans ofvannämnde räntelöpande
skuld, utgörande, efter afdrag af fordringar, 310,153 R:dr 32 sk. 1 rst., bl ifver
hela skuldbeloppet 673,927 R:dr 3 sk. 4 rst.
Enligt sist afgifna berättelse var Stadens sammanräknade skuld vid 1847
års slut 798,348 R:dr 3 sk. 9 rst., och har således under nu ifrågavarande
3:ne år minskats med 124,421 R:dr 5 rst.
I afseende på Borgerskapets förvaltande verk, Bemedling skommissionen, sorn
har lill hufvudsakligt föremål dels att besörja uppbörden af de ulskylder
till Staden, hvilka af Borgerskapet årligen blifvit erlagda, samt att desamma
förvalta och använda i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som af Borgerskapets
Äldste meddelats, dels ock att handhafva de fonder, som, förvälgörande
ändamål af Borgerskapet anslagna eller af enskilda personer depone
rade,
äro ställde under Bemedlingskommissionens förvaltning, äfvensom att
tillse och förvalta det Borgerskapet tillhöriga börshuset och det på Borgerskapets
enskilda bekostnad uppförda Navigationsskolehuset, hafva Borgerskapets
Äldste uppgifvit följande:
Hvad först beträffar kommissionens inkomster, har dels den förändring
förekommit, som varit föranledd af Eder Kongl. Majrts nådiga Bref den 30
Mars 1849 angående den nya klassifikalionen af Stockholms Borgerskap samt
förändrad grund och ordning för utgörande af ulskylder till Staden för borgerlig
rörelse, dels en särskild, under namn af afgift till Stadens kassa, till Bemedlingskotnmissionen
såsom förvaltande Borgerskapets kassa eller medel,
enligt Kongl. Brefvet den 29 Maj 1848, anslagen afgäld influtit; ägande densamma
rum för l:o dem, som utan burskap, på stället bosatta, idka borgerligt
eller dermed jemförligt yrke i Staden; 2:o härstädes handlande utländningar;
och 3:o mångleriidkerskor af andra klassen.
56
Hvad åter angår Bemedlingskommissionens utgifter under den tiderymd,
hvarom nu är fråga, så hafva dessa förminskats, dels med 130 R:dr Banko
för året, derigenom att Stadens Drätselkommission, genom beslut den 22 Februari
1849, efter derom gjord framställning, öfvertagit förbindelsen att till
Kongl. Maj:t och kronan utgifva den grundränta, som, under namn af boskapspenningar
och åkerskatt, af Staden skolat utgöras och af Borgerskapet varit
alltsedan år 1785 oafbrutet erlagd, dels i följd deraf, att genom Kongl. Majrts
nådiga Bref angående förändrad grund för stadsulskyldernas debitering, nemligen
i för hvarje år bestämdt förhållande till det föregående årets bevillning
för borgerlig rörelse, de utgifter, sorn med taxeringen varit förenade,
blifvit i någon mån nedsalta, hvarjemte börsens möblering blifvit under år 1848
slutligen fulländad, så att några utgifter derför under de sednare åren icke
ifrågakommit. Kostnaden för denna möblering ersättes genom årliga afbetalningar
å de lån, som för bestridande af sagde utgift varit upptagna. 1
öfrigt har Bemedlingskoin missionen under år 1848 lill Direktionen öfver
Danviks hospital utbetalt det kapital af 5,555 R:dr 21 sk. 8 rst. Banko,
som Borgerskapets Äldste, enligt deras beslut den 11 November 1799, lill
nämnde hospital anslagit, och hvarå Bemedlingskommissionen ditintills erlagt
ränta, samt till följd af Borgerskapets Äldstes föreskrifter utbetalt till Svenska
Slöjdföreningens skola ej blott bidrag till hyra för skolans lokal med 400
R:dr för året under åren 184S, 1849 och 1850, utan äfven 1,200 R:dr till
inköp af inventarier för 150 elevplatser, med förbehåll likväl att dessa inventarier,
som förblifva Borgerskapet tillhöriga, af skolans Styrelse vårdas och
underhållas; hvarförutan Borgerskapet, som det, enligt gällande författningar,
åligger att erlägga inqvarteringsafgifl till belopp, motsvarande det, som af
husägare för året ulgifves, i följd af de större inqvarteringskoslnader, som
för åren 1848 och 1849 erfordrats, under sislberörde år fått vidkännas en
utgift af 13,942 R:dr 22 sk. och under år 1850 af 11,807 R:dr 45 sk., då
vanligtvis denna afgift eljest icke utgått högre, än till ti å 7000 R:dr, allt
Bauko, för året.
1 sammanhang härmed hafva Borgerskapets Äldste omförmält, dels att
köpeskillingen för den tomt, hvarå Navigationsskolehuset är uppfördt, samt
byggnads- och underhållskostnaden för Stockholms Stads Navigationsskola,
enligt 1850 års bokslut, kostat Borgerskapets kassa 30,092 R:dr 30 sk. 5 rst.
Bauko, dels ali sedan med underdånig anmälan, att Drätselkommissionen samt
Magistraten och Borgerskapets Äldste bifallit, att, lill underhåll af omförmälde
på
57
på Borgerskapets bekostnad uppförde Na vigationsskolebyggnad, 200 R:dr Banko
måtte lills vidare under fem år från stadskassan årligen utbetalas, Drätselkommissionen
den 11 September 1850 i underdånighet anhållit om Kongl.
Maj:ts nådiga fastställelse af beslutet, har Kongl. Maj:l, enligt nådigt Bref den
28 i samina månad, funnit godt att lill efterrättelse fastställa hvad vederbörande
sålunda beslutat.
Bemedlingskommissionens inkomster hafva utgjort:
Ordinarie koritrihntion
Extra-ordinarie kontribution
Borgerlig bro- och hamnbyggnadsafgift
Borgerlig inqvarteriugsafgift
Afgift till stadens kassa
Afgift af 2.-a klassens mångelskor
Depositioner vid bnrskapsuppsägningar
Uppburne iriqvarteringspenuingar för stadens mi
litärkonrpani
Af Drälselkounnissionen för stadsvaktens tjenstgöring
vid auktioner och marknader
Influtne räntor på kommissionens kapitaler . . .
Inkomster af börshuset
Summa B.ko R:dr
Hvaremot ulbetalningarne varit följande:
Till Drätselkommissiouen levererad borgerlig bro
och
hamnbyggnadsafgift
Till Inqvarleringskommissionen levererad borgerlig
inqvarteringsafgift
Underhåll af stadens militärkompani, enligt passe
volanskontrakt
Åkerskatt och boskapspenningar
Ved och ljus till Corps des Gardes och kontoren
Löner, arfvoden och pensioner
Taxeringsomkoslnader
Extra utgifter vid kommissionen
Papper och andra omkostnader
Utgifter för hörshusets möblering
Utbetalda riksdagsarfvoden
Berättelse öfver Stockholms Stad för åren
1848.
29,785
7.440
7.440
7,235
113
1,246
380
3,873
1,289
58,815
7,692
6,877
19,400
130
632
5,305
430
100
436
5,615
16,450
1848—1850.
36
1849.
30.760
7,690
7,090
7,500
215
1,240
380
4,009
1,986
61,532
7,690
13,942
19,400
657
5,367
430
100
433
46
1850.
30,236
14,663
7,453
14.748
178
280
169
1,248
380
3.709
2,061
75,129
6,907
11,807
19,400
586
5,215
350
100
467
2,350
34
58
1 8 4 8.
18 49.
1850.
Bidrag till Borgareståndets kanslistat
100
100
100
Underhåll af Navigations-skolehusbyggnaden . . .
526
44
8
169
4
—
86
30
—
Bidrag till Slöjdföreningens skola ........
400
—
—
400
—
—
1,600
—
—
Ränta å en donation till Borgerskapets enkehus .
Utbetaldt kapital och ränta å en donation till Dan-
333
16
—-
333
16
—1
333
16
—
viks hospital
Räntor och pensioner åt nödlidande af borgare-
5,888
42
8
—
—
klassen af influtna räntor
3,539
2
8
3,666
5
4
3,285
30
—
Summa B:ko R:dr
73,858
31
—
52,691
9
4
52,589
36
4
Stockholms Stads Båtsmanshållskommission, som har sig uppdraget debitering,
uppbörd och redovisning af Stadens båtsmanshållsafgift, har uppgifvit
kostnaderna för båtsmanshållet hafva varit följande:
1848.
1849.
1850.
Båtsmans-vakansafgift för 437 man
Förvaltnings-omkostnader
14,537
2,125
13
44
6
16,001
2,117
34
17
1
16,224
2,011
47
46
4
Summa B:ko R:dr
16,663
9
6
18,119
3
1
18,236
45
4
Hvaraf medeltalet är 17,673 R.dr 3 sk. 3| rst.
För bestridandet af dessa kostnader hafva medel af Stadens båtsmanshållsskyldige
invånare, som äro de, hvilka i Staden äga fastigheter, samt
Borgare och de som erlägga skatt till Staden för borgerlig rörelse, blifvit anskaffade
genom uttaxering af vissa skillingar på hvarje riksdaler af den bevillning,
som den skattskjldige erlägger efter Bevillningsförordningens 2:a artikel,
så att Båtsmans-vankansafgiften för år 1848 utgått efter 5 sk. pr R:dr, för
år 1849 efter 5 sk. pr R:dr och för år 1850 efter 8 sk. pr R:dr, hvarvid
kommissionen upplyst, att den högre taxering, som för år 1850 ägt rum, härledt
sig från de Låtsmanshållskyldiges beslut, att på en gång uttaxera så väl
årets vakansafgift, som den tillökade för åren 1844 med 1846, hvilken, med
föranledande af Kongl. Kammarrättens Öfverrevisions-Departements-ProvinsRäkenskapskontors
för samma år författade anmärkningar, blifvit genom Kongl.
Maj:ts nådiga Resolution af den 5 Juni 1850 till betalning fastställd, äfven
-
59
som med anledning af tillökad vakansafgift för åren 1847 och 1849, utgörande
tillsammans 13,635 R:dr 29 sk. 4 rst. Banko.
Genom Eder Kongl. Maj:ts ofvan omförmälda nådiga Skrifvelse af den
9 Mars 1850 har Eder Kongl. Maj:t bifallit Öfver-Ståthållare-Embetets underdåniga
förslag lill förändrad organisation af Hufvudstadens polisväsende och
nattbevakning, enligt hvilken den sednare skulle från den 1 September sistnämnde
år under Öfver-Ståthållare-Embetets för Polisärenden omedelbara uppsigt
tills vidare genom Stadens Polis ombesörjas, samt till en del underhållas
jemväl af Brandvaktskassan, hvilken från nyssnämnde tid härtill bidragit med
30,000 Rxlr Banko årligen.
Enligt de af administrationen för nämnde kassa lemnade uppgifter hafva
kassans inkomster utgjort:
18 4 0.
1849.
18 50.
Brandvaktsafgift
29,889
39
1
30,426
12
7
34,359
47
3
Räntemedel å lån
1.561
15
4
2,178
42
8
2,214
28
—
Behållning å anslaget till häst- oell stall-underhåll
—
—
9
7
4
83
40
2
Summa B:ko R:dr
31,451
6
5
32,614
14
7
36,658
19
5
Utgifterne:
Afgift till bestridandet af nattvakts-patrulleringen
i Hufvudstaden
25,531
6
—
24,931
6
28,036
—
8
Pensioner till Officerare, Rotmästare och Soldater
vid f. d. brandvaktskompaniet m. 11
1,122
32
—
677
40
—
794
32
—
Brandvakts-inrättningens administrationskostnad .
1,146
34
—
1,093
34
—
1,024
40
—
Summa B:ko R:dr
27,800
24
—
26,702
32
—
29,855
24
8
Kapitalfonden var vid slutet af
År 1848  R.dr 58,448: 6. 8.
„ 1849  „ 64,359: 37. 3.
„ 1850  „ 71,162: 32. —
Angående Inqvartering sverkets inkomster och utgifter har Inqvarteringskommissionen
meddelat följande:
Inkomster:
Andel T3s30:delar 1 Stadens allmänna tolag ....
18 4 8.
18 4 9.
1850.
35,764
46
41,613
10
39,988
7
_
Dubbla våg- och mälarepenningar
718
25
9
658
46
7
548
26
2
60
1848.
18 4 9.
185 0.
Hyresinedel af kaserntiusen
1.073
_
1,073
_
_
1.038
44
Inlressen af utlånta medel
3,110
40
—
2,482
44
—
1,691
32
—
Husägares inqvarterinsafgift
6,877
36
—
13,942
22
—
11,807
45
—
Borgerskapets dito
6.S77
36
—
13,942
2 2
—
11,807
45
—
Diverse inkomster
46
32
—
—
—
—■
—
Summa B:ko R:dr
54,469
23
9
73,713
—
7
66,883
7
2
Utgifter:
Ufbetalde inqvarterings-ersältningar
.
54.064
28
3
53,896
30
—
52,990
20
1
Kaserninrättniugen
2,471
30
4
6,838
1
5
1,629
42
—
Tillfälliga inqvarterings-kostnader
15,026
11
11
1
40
—
282
41
8
Aflöning, arfvoden och pensioner
2,535
—
—
632 4
8
—
2,535
—
—
Omkostnader för uppbörden af tolagsandelen . . .
827
28
5
967 c;
12
10
1,075
23
4
Dito för uppbörden af dubbla våg- och
206, i
mätarepenningar
192
43
11
14
—
135
4
9
Uppbördskostnader och restitulioner af husägare-
inqvarterings-nfgiften
883
24
—
885
24
—
827
20
_
Revisionsomkostnader
—
—
319
33
4
3
—
—
Räntor å upptagna lån
—
_
549
22
8
—
—
Expenser
275
1 2
4
241
14
4
409
33
4
Summa B:ko R:dr
76.276
35
V
66,761
8
7
59,888
41
2
Behållningen vid 1850 års slut 129,171: 12. 5.
Förvaltningen för gutuläggningsarbetena i Hufvudstaden har uppgifvit att genom
Eder Kongl. Maj:ts nådiga Förordning angående gators och allmänna platsers underhåll
i Hufvudstaden af den 25 Maj 1849 bestämda föreskrifter blifvit meddelade
i afseende på så väl gatuläggningens beskaffenhet och underhåll som
gatuläggniugsskyldighetens fullgörande, samt att dessa föreskrifter med samma
år trädt i verkställighet och alltsedan tjenat till efterrättelse.
Under loppel af år 1848 hafva omläggningar blifvit verkställde å Regeringsgatan,
Norrtullsgalan, Fredsgatan, Rosenbad, Drottninggatan, Tjärhofsgatan,
Renstjernas gränd, Sevedbåthsgatan, Clara Bergsgränd, Clara Östra Kyrkogata,
Munkbrotorget och Prestgatan, jemte smärre omläggningar å olika ställen
i Staden och på Mal marne, till en areal af 11,222 qvadralfamnar. Kostnaderna
härför, deruti jemväl inberäknade grusningsarbeten, afloppstrummors
underhåll, förberedande arbeten, aflöningar, upphandlad trottoirsten, uppgingo
till 42,472 R:dr 36 sk. 11 rst. Banko.
61
År 1849 skedde omläggningar å Sevedbåthsgatan, Drottninggatan, Handtverkaregatan,
Kaplansbacken, Appelbergsgatan, Repslagaregatan, en del af Hötorget,
Bergsgatan, Lindbergsgränd, Norrlandsgatan, Norrlullsgatan, Sibillegatan, Roslagstullgatan,
Surbrunnsgatan, Styrmansgatan, Munklägersgatan, Luntmakaregatan,
Johannis Brunnsgränd, Styckjunkaregränd, Trädgårdsgatan, Kungsholmstorget,
Skeppsbron, Spetsensgränd, Helvetiigränd, Dryckesgränderna, Gaffel-och Pelikansgränderna,
Tjärhofsgatan, Lilla Skinnarviksgatan, Catharina Östra Qvarngränd,
Lilla Glasbruksgatan, Hökensgränd, Pilgatan, Stadsgården, Besvärsbacken, Högbergsgatan,
Öfre Badstugugalan, Peter Myndes backe, Catharina Vestra Kyrkogata,
Långholms Tullgård, Hornstullsgatan, Stora Glasbruksgatan och å Stadens
vägstycke utom Norrtull, till en areal af 11,399 qvadratfamnar.
Förvaltningens utgifter för nämnde år utgjorde 45,609 R:dr 1 sk. 7 rst.
Banco.
Omläggningsarbeten under år 1850 verkställdes å Handtverkaregatan, Adolf
Fredriks Södra Kyrkogata, Lilla Vattugränd, Norrlandsgatan, Beridarebansgatan,
Drottninggatan, Riddaregatan, Skeppsbron, Svartmangatan, Skomakaregatan,
Storkyrkobrinken, Trångsund, Timmermansgatan, Bengt Ekenhjelmsgatan, Skolgränd,
vid Nya Slussen, Hoparegränd, samt åtskilliga ställen i Staden samt på
Norr- och Södermalm, till en areal af 11,380 qvadratfamnar, hvarjemte grusnings-
och bergsprängningsarbeten företogos å åtskilliga ställen, hvarest sådant
af behofvet påkallades.
Samtliga utgifterna för detta år uppgingo till 44,541 R:dr 25 sk. 3 rst.
Banko.
Under dessa trenne år hafva trottoirer dels af huggen och tuktad sten,
hvartill husägarne särskildt lemnat bidrag, dels af vanlig fältsten blifvit anlagda
å Regeringsgatan, Norrtullsgatan, Fredsgatan, Drottninggatan, Sevedbåthsgatan,
Munkbrotorget, Handtverkaregatan, Norrlandsgatan, Riddaregatan, Storkyrkobrinken,
Trångsund, Myntgatan, m. fl. till fotgängares beqvämlighet.
62
Öfver-Ståthållare-Embetet bifogar härjemte i underdånighet en tabell, hvaruti
de uppgifter angående Hufvudstaden, hvilka enligt formulärerna för Femårsberättelserna
skola i tabell meddelas, blifvit upptagna, såvidt sådant låtit
sig göra och hufvudsakligen efter samma grunder, som äro följde vid upprättandet
af de till Öfver-Ståthållare-Embetets förra berättelser hörande tabeller.
Dervid fogas i underdånighet följande upplysningar:
l:o De i tabellen förekommande penningebelopp äro uppförda efter sakförhållanderne
år 1850.
2:o I fastigheternas uppförda taxeringsvärde äro åtskilliga, uti det i tabellen
uppgifna antalet af hus och tomter inbegripna fastigheter, hvilka ägas
eller disponeras af kronan, vissa allmänna bolag och fromma stiftelser, icke
beräknade, emedan de ej blifvit uppskattade för bevillnings erläggande. Å
bruk, manufakturverk och qvarnar har taxeringsvärdet ej kunnat särskildt uppgifvas,
utan är det intaget i värdet af de egendomar, der dessa inrättningar
befinnas, äfvensom den del af Stadens jord, som af enskilde disponeras, ingått
i fastigheternas utsatta taxeringsbelopp.
3:o Såsom Bränvinsbränningsafgift är i tabellen införd den årliga afgift,
som för rättigheten att distillera bränvin erlägges till Stadens kassa af ett bolag,
på hvilket denna rättighet, enligt kontrakt, är upplåten.
4:o Det under rubriken Kier edets underhåll upptagna belopp är territorialförsamlingarnes
Kyrkoherdars, Komministrars och Kyrkobetjentes samt Tyska
och Finska församlingarnes presterskap och kyrkobetjenings af Stadens invånare
åtnjutna inkomster och löneförmåner, sådana dessa beräknats vid bevillningstaxeringarne.
5:o Under benämningen Fattigförsörjningsmedel äro i tabellen införde:
a) allmänna fattigförsöi jningsafgiften af Stadens invånare 126,299 R:dr 34 sk.
9 rst.; b) böter för underlåtenhet att betala kronoutskylder 4,532 R:dr 46 sk.
6 rst.; c) Kurhusafgiften 19,248 R:dr 29 sk.; samt d) de inom hvarje församling
åtagne och uppburne, till fattigvården disponerade fattig- och armbössemedel,
samt vanliga afgifter vid bröllop, barndop och begrafningar, tillsammans
approximativt beräknade till 16,000 R:dr.
6:0 Kostnaden för väghållning har blifvit utförd med det belopp, hvartill
utgifterna af förvaltningen för gatuläggningsarbetena i Hufvudstaden för år
1850 uppgått.
7:o Såsom diverse onera äro uppförde:
63
Brän vinsminuteringsafgift
14,355
Folkskoleafgift
10.633
—
Afgift till Wadstena Krigsmanshuskassa för fastig-  hetsköp
2,360
34
_
Böter, ådömde vid Stadens domstolar
508
24
—
Afgifter till Riddarhuskassan
469
—
—
Brandvaktsafgift af fastigheter
34,359
47
3
Inqvarteringsafgift af hus och borgerlig rörelse .
23,615
42
—
De å Borgerskapet uttaxerade medel, som ingått till
Bemedlingskommissonen
52,353
28
Afgifter till kyrkornas och skolinrättningarnes under-  håll, omkring
18,000
Kostnad för gatulyshållning, approximativt beräknad till
20,000
—
Dito för gatornas renhållning
30,000
—
Summa B:ko R:dr
206.655
31
3
Af enahanda orsaker, som uti Öfver-Ståtliållare-Embetets förra Femårsberättelser
äro anmälda, har Öfver-Ståthållare-Embetet ej heller nu varit i tillfälle
att i tabellen meddela någon uppgift på utsädet af de särskilda sädesslag
och medelafkastningen deraf, eller på kostnaden för Stadens styrelse och för skjutshållningen
i Hufvudstaden.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar
Stormägtigste, Allernådigste Konung,
EDER KONGL. MAJ:TS
underdånigste och tropligtigste
tjenare oell undersåte,
J. Mamilton.
Stockholm den tö December 1852.
Carl Telander.
TABDLL. tillhörande Ofrer-Ståtliållare-Bmbetets Berättelse om Stockholms Stads tillstånd i ekonomiskt oell statistiskt afseende under åren 1§4S, i§49 och 1850.
3 ^
E:3
a «
5. t
3
CF5
33
O
O
O
cr
St.
4.546
Jord.
►*
3
OQ
O
O
cr
ttS
o
o
cn
3
W
3
5
3
»>
H
c
3
3
Tunni. Tunni.! Tunni.
1,6691 261 j 538 2,468 30
Utsäde af
ss
p.
90
* =
T:r ] T:r
T:r
T:r T:r
Trr
T:r
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
B -j
I | <S“
f»
T:r T:r
T:r
T:r
T:r
T:r T:r
Underhållna Kreatur.
st. : st.
St.
<yr
5’
St. j St.
St.
Uppskattadt värde
-
Hus oell Tomter.
Jord.
St.
Bruk, Manufakturier
och
Fabriker.
Summa.
R:dr
39,287,686
s.
r. R:dr
s.
r.
R:dr
s.
36
sj --
Rrdr
39,287,686
Efter Irsta
Artikeln.
Rrdr
10,859
12
a
8
Bevillning efter 1845 års Förordning.
Efter 2:dra
Artikeln.
r. Rrdr
- 320,218
39
Efter 3:dje
Artikeln.
Rrdr
332
Bränvins
brännings
afgift.
Rrdr
16,666
32
Summa.
Rrdr
348,077
11
Ständiga Räntor.
Boskapsoch
Åkerskatt.
Mantals
penningar.
Rrdr
130
Rrdr
15,624
36
Tionde och
Räntor af
Bruk, Verk
och Inrättningar.
Rrdr
u
tl r a g*
Summa.
Rrdr
15,754
36
Arrende
medel.
Rrdr j s.
Kostnad för
Rotering
(Båtsmanshåll).
Rrdr
16,001 <34
Kostnad för
Stadens
Styrelse.
Rrdr
141,336
44 1
Ecklesiastik-Statens underhåll.
Pastorers.
Kapellaners. i
Ivyrko
betjenings.
Summa.
Rrdr s.
r. I Rrdr
Rrdr
Rrdr i s.
56,464 128
Fattigförsörj
ning.
Rrdr
166,081
14; 3
Skjuts.
Rrdr
233
Väghållning.
Rrdr
44,54 1
25
Diverse
afgifter.
Rrdr
206,655
s. j r.
31 i 3
Summa
Stats-Bidrag.
Rrdr
995,147
Ani». Någon uppgift å utsädet, medelafkastning eller underhållne kreatur har Öfver-Ståthållarc-Embetet ej kunnat anskaffa, och värdet af Stadens jord samt af manufakturier och fabriker finnes inbegripet i uppskattningsvärdet af hus och tomter, uti Ecklesiastik-Statens underhåll inbegripes så väl Pastorers och Kapellaners som Kyrkobetjeningens inkomster. Af Stockholm utgå ej Tionde eller Räntor och ej heller någre Arrendemedel.
Stockholm flen 15 December 1852.
Carl Telander.
Till Bern Helsen öfver Stockholm*-Stad för åren 1848—1850.
KONGL. MAJ:TS ISEFALLNINGSIIAFVANDES
Uti
Upsala Cän
till
KOIGL. MAJ:T
i unetultiniff het afgifha
EM BETS-BERÄTTELSE
för åren 1848, 1849 oell 1850.
STOCKHOLM, 1853.
V. A. NOBSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Upsala Län för åren 1848, 1849 och 1850.
§ I
i
Länets
allmänna beskaffenhet.
I afseende å Länets läge och vidd får jag åberopa hvad som blifvit i förut
afgifne berättelser anförd t.
Med undantag af Bälinge mossar och Säfsta kärr, tillhopa innefattande en
areal af 3,598 tunnland, äro alla öfrige utdikningar af sanka trakter och sjösänkningar,
hvartill statsbidrag lemnats med tillsammans 36,884 R:dr 42 sk.
5 rst. Banko, afsynade och godkände. Genom dessa arbetsföretag hafva 14,220
tunnland blifvit odlingsbara. EtL synnerligt fägnesam t tecken är det, att större
delen af de odlingar, som sålunda kunnat verkställas, blifvit utförd med afseende
på odling af foderväxter, icke på förökande af sädesproduktionen. Under
förutsättning och förhoppning att Rikets Ständer framgent med understöd
befordra dylika arbeten, hvartill dock, i betraktande af den ofantliga nationella
vinst, som genom desamma uppkommer, den hittills anslagna summan för 3:ne
år för bela riket af 100,000 R:dr Banko säkerligen är alltför otillräcklig,
hafva undersökningar blifvit hällne och förslag upprättade för flera vattenaftappningsarbeten,
hvarigenom en ägovidd af många tusende tunnland, nu vattendränkt
mark, skulle kunna försättas i odlingsbart skick. Sådana landvinningar
medföra varaktiga fördelar.
ö O
Fördjupning af Örsunds ån till 8 fot, jemte en lastagebrygga, är med anslag
af 11,000 R:dr fullbordad, och hafva ångfartyg sedermera på denna segelled
uppgått till Örsunds bro. Sprängningar under vattnet vid Eriksund
och åtskilliga förbättringar af segelleden vid Stäket äro fullbordade för 13,000
R:dr, hvarjemte Upsala å blifvit uppmuddrad för 14,500 R:dr Banko, hvartill
hamn- och grundpénningarne på denna segelled användts.
4
Alla omläggningar af landsvägar och sänkning af backar, hvartill erhållits
i statsanslag 51,428 R:dr 42 sk. 8 rst., äro jemväl afsynade och godkände.
Den enda egentliga backe, som numera finnes på allmän landsväg i Länet,
eller den så kallade Dalkarlsbacken i Bro härad, är nu äfven under ombyggnad,
hvartill Kongl. Maj:t anslagit 30,000 R:dr Banko.
Vägarne äro i allmänhet hårda och goda.
Broar. Carl d. XIILdes bro öfver Dal-elfven och Prins Gustafs bro öfver
Fyrisån underhållas af bolag. Stäkets och Ekolsunds broar underhållas
af ägarne till dessa egendomar och JNyqvanis bro på Statens bekostnad. Vid
alla dessa broar betalas bropengar. Öfrige större och mindre broar underhållas
af vederbörande kommuner, utan att vid dem afgift erlägges för öfverfart.
§ 2.
Invånare.
Vid 1847 års slut var Länets hela folkmängd 86,238 personer. Vid
slutet af år 1850 utgjorde befolkningen:
Uti Upsala stad skattskrifne af mankön 1,666
» » » » af qvinkön 2,527
» » » skattfrie af mankön  980
» » » » af qvinkön 1,165 533g
Anm. Härtill kommer den studerade ungdomen vid Akademien
och Katedral-skolan m. m. som uppgår till
omkring  1,200.
Uti Enköpings stad skattskrifne af mankön 401
» » » » af qvinkön 525
» » » skattfrie af mankön 219
» » » » af qvinkön  264 ,|
I Länets sex Fögderier skattskrifne af mankön .... 19,809
» » » » af qvinkön .... 22,366
» » » skattfrie af mankön .... 17,632
» » » » af qvinkön .... 19,239 7904g
eller tillsammans 86,793 personer.
Och har folkmängden i Länet således under dessa 3:ne år ökats med 555 personer.
5
Hvad beträffar folkets bildning, så står den ännu ungefärligen på samma
punkt, som då sednaste underdåniga berättelse afgafs. Ett bättre förhållande
är väl ej att hoppas, förr än verkan hunnit visa sig af den allmänna folkundervisningen.
Gudsfruktan och laglydnad utmärka Uplands allmoge, men den
saknar i allmänhet industriel förmåga. Gröfre brott äro sällsynta med undantag
af kyrkstölder, hvilka med stor fräckhet ganska ofta under sednare
åren blifvit begångna. Sällan har det lyckats att kunna leda i bevis dessa
stölder, ehuru det stulna kyrksilfret ofta] tillrältakommit. Om i stället för
silfver användes i kyrkorna till kommunion t. ex. kristall-pjeser, skulle väl
den egentliga frestelsen till dessa skändliga helgerån upphöra.
Fyllerilasten synes vara i aftagande på landsbyggden, men så är, tyvärr,
ej förhållandet i städerna. Erfarenheten har visat, att då bränvinet någon
gång stigit till högre pris, har fylleriet minskats. Önskligt vore derföre, att
en ändamålsenligare beskattning å denna elddryck, än som nu är förhållandet,
kunde antagas. Fåfängt söker man vinna detta ändamål medelst skattläggning
på pannerymden, och troligen icke heller genom beskattningens bestämmande
efter mäskekaren. Bränvinsbrännaren, i samråd med kopparslagaren, hittar
alltid på något sätt att kringgå författningen. Ändamålsenligast vore kanhända,
att en viss afgift af t. ex. 16 sk. Banko bestämdes för hvarje tillverkad kanna
bränvin, och alt sockennämnden i hvarje församling ägde att uppgifva beloppet
af hvad vid hvarje bränneri inom socken blifvit under året tillverkadt,
med rättighet att, till ledning för omdömet, taga kännedom om den dagbok,
som vid hvarje bränneri borde, efter ett faststälclt formulär, föras, utan att
dock sockennämnden deraf skulle vara ovilkorligen bunden vid bestämmandet
af tillverkningens belopp. Det är sällan någon hemlighet i orten huru
många tusen kannor bränvin vid hvarje bränneri tillverkas. Härigenom skulle
troligen beskattningen till Staten komma att uppgå till många millioner R:dr
och bränvinet stiga i värde samt fyllerilasten hastigare och kraftigare, än genom
hvarje annat medel, motverkas.
§ 3.
Näringar.
Jordbruket, som är hufvudnäringen i större delen af Länet, har under
ifrågavarande 3:ne år gjort ganska lefvande framsteg. Vexelbruket vinner allt.
mer och mer i förtroende; en ändamålsenligare dikning börjar verkställas;
6
gärdesgårdar borttagas och vallning af kreaturen ombesörjes på flera ställen,
odling af mossbelupna ängar och hagar företages i betydligt omfång; förbättrade
jordbruksredskaper användas, och äfven anläggning af åkerfält, med
afloppsgrafvar och täckta diken, bar på åtskillige egendomar, efter Direktör
Johnsons föreskrifter, med fördel blifvit verkställd.
Att det inom Länet belägna Ultuna Landtbruks-Institut redan väsendtligt
bidragit till dessa förbättringars vidtagande, genom det föredöme der lemnäs
till ett rationelt jordbruk och genom tillverkning vid dess mekaniska
verkstad af duglig jordbruksredskap, är intet tvifvel underkastadt; men hufvudsakligast
får man tillskrifva dessa förbättringar Länets nitiske Hushållningssällskap,
dess distrikt-nämnder, samt det lifliga intresse, hvarmed i allmänhet
de mera upplyste jordbrukarne omfatta detta ädla yrke.
Allmogen börjar äfven med förtroende emottaga och med allvar begrunda
de råd och föredömen, som lemnäs för jordens ändamålsenliga behandling.
Plogar af enkel konstruktion, ursprungligen den Amerikanska, uppköpas nu till
tusendetal, under benämning af den Furudalska, Åkers-, Hälleforss- och Näfveqvarns-plogen.
Klöfver, jemte timotejodling, börjar blifva temligen allmän;
riad säd inköpes till utsäde; med ett ord, gamla fördomar, sega här, som
Uplandsleran, börja brytas, och fägnesam t är att se med hvilken uppmärksamhet
allmogen följer hvad som förehafves vid de årliga större och mindre
landtbruksmöten, som hållas inom Länet. Mera vågar man icke heller önska.
Jordbruksförbättringar, synnerligen de som företagas af allmogen, måste ske
småningom, grundade på erfarenhet och öfvertygelse om nya åtgärders företräde.
Det tillhör de insigtsfull och förmögne att, på vetenskapliga grunder,
vidtaga mera genomgripande förändringar. Lyckas dessa, gagna de icke allenast
i och för sig sjelfva, utan äfven genom det exempel, som lemnäs den
mindre jordbrukaren, hvilken efter råd och lägenhet tillgodogör sig förbätlringarnes
resultat.
På några egendomar i Länet har man börjat införa ängscirkulationen,
eller så kalladt koppelbruk för att öka foder ti llgången; och denna jordens indelning
kommer troligen att vinna allmännare efterföljd här, der de naturlige
ängarne icke på långt när äro i riktigt förhållande till den sädesbärande åkerjorden.
Nya tröskverk hafva på många ställen blifvit anlagda, och flyttbara
sådana begagnas numera af mindre jordbrukare temligen allmänt. Från Finland
införskrifver Hushållnings-Sällskapet årligen 300 tunnor utsädes-råg.
Äfven Probstéyer råg och hvete, betydligt vigtigare än här odlade sädesslag,
hafva från Tyskland blifvit anskaffade. Till minskning i byggandet af logar
7
och lador börjar man på större egendomar att i lialmbetäckta stackar förvara
otröskad säd, äfvensom hö. Uppmuntringar och belöningar till eldriors uppförande
äro lemnade. Åtskilliga sådana finnas redan och begagnas med stor
fördel. I sammanhang härmed får jag i underdånighet anmäla, alt, med det
anslag af 2,000 R:dr, som Kongl. Maj:t, på underdånig framställning af Länets
Hushållnings-Sällskap, nådigst beviljat till en mönster-rias uppförande, i
likhet med dem, som i riornas land, Finland, användas, en sådan nu är under
byggnad vid Ulluna, och är att hoppas, att den obestridliga fördel och
nytta, dessa inrättningar medföra, härigenom skall blifva mera spridd, när de
elever och lärlingar från olika orter i riket, som vid Institutet erhålla undervisning,
der numera kunna inhemta en närmare kännedom om eldriors byggnadssätt
och desammas begagnande.
Huru Ultuna Landtbruks-Institut, som den 14 Mars 1848 öppnades, vårdas,
äfvensom dess ställning och förvaltning, torde icke här behöfva i detalj omnämnas,
då Styrelsen för detsamma årligen afgifver till Kongl. Maj:t underdånig
berättelse härom.
Jag får sålunda här endast anmäla att för Institutet nödige byggnader till
läro- och undervisnings-salar, jemte logementer för lärare, elever och lärlingar,
blifvit uppförde och utrymme derigenom vunnits, så att 28 elever och 24
lärlingar kunna mottagas och vid Institutet årligen njuta undervisning.
Antalet af sökande har dock, detta oaktadt, alltid varit vida större, än
som kunnat emottagas. En fullständig slöjd verkstad för tillverkning af åkerbruksredskaper
är vid Institutet anordnad. Der förfärdigade redskaper bafva
vunnit en fortfarande stigande afsättning, såsom varande starka, val och ändamålsenligt
konstruerade samt omsorgsfullt arbetade. Jordbruket, som med
all omsorg bedrifves, är anordnadt uti 2:ne olika vexelbruk, ett för sand- och
ett för lerjorden. En icke obetydlig del af åkerjorden har omlagts med täckta
slendiken samt början äfven blifvit gjord med anläggning af tegelrörsdiken,
som framgent hufvudsakligen komma att användas. Praktisk undervisning i
skogshushållning lemnäs dels på Institutets egen skogsmark, som är under beredning
till traklhuggning, dels å de angränsande kronoparkerne, af hvilka en,
Åsen, går alldeles intill Institutets åbyggnader. I husdjursskötseln är tillfälle
till fullständig undervisning, genom det vid Institutet varande stamholländeriet
och stamschäferiet. Men livad Institutet ännu, lill stor skada, saknar, är en
ändamålsenlig ladugårds- samt mejeribyggnad, hvilka byggnader, ehuru i högsta
måtto nödvändiga för att fullt ändamålsenligt och på ett till efterföljd tje
-
8
nande sätt kunna bedrifva ladugårds- och mejeri-handteringen, dock, af brist
på dertill nödiga medel, ännu icke kunnat uppföras.
Boskapsskötseln har småningom börjat vinna mera uppmärksamhet samt å
de större egendomarne ändamålsenligare bedrifvas. Från de i Länet befintliga
2:ne stamholländerier af Ayrshirerace, hvaraf ett är Kronans vid Ultuna och
ett, bildadt med aktier, stationeradt vid Ekolsund, utgår årligen ungboskap,
hvilken väl trifves i vårt klimat och, såsom lättfödd, men derjemte synnerligen
rnjölkgifvande, bar ett betydligt företräde framför den inhemska hornboskapen.
Afven flera enskilda jordägare hafva införskrifvit djur af denna förträffliga
race, som sålunda allt mer och mer sprides i Länet. Vid Ultuna
finnas några djur af Algäuer-racen, hvilken trifves här särdeles väl, men lemnar
ej så rik mjölkafkastning, som Ayrshire-kor. Äfven finnes i Länet på åtskilliga
ställen boskap af Hollsteiner-, Jutlands- och Angels-racerne.
Fördelen af en förbättrad ost- och smörberedning har blifvit insedd och
produktionen af dessa lifsförnödenheter ansenligen ökad. Men denna omtanka
bär ej ännu, med högst få undantag, sträckt sig till allmogen, hvars boskapsskötsel
är på en ganska låg ståndpunkt. Att man likväl börjar inse behofvet
af förändring i denna vigtiga gren af landthushållningen röjes al en qch annan
åtgärd. Så har t. ex. en hushållnings-nämnd inköpt tre Ayrshire-tjurar,
som stationeras på olika ställen i distriktet till afvelns Förbättrande. Men så
länge det här brukliga svältsystemet varar, så väl om vintern, som på magra
sommarbeten, är ingen egentlig förbättring i boskapsskötseln att motse.
Hästafvelns förkofran har till någon del blifvit befordrad af de hingstar,
som af ett bolog stationeras i olika delar af Länet, hvarigenom omkring 100
föl årligen af en bättre, mot landtbrukets behof svarande, race af arbetshästar
tillkommer.
Fårafveln är på åtskilliga större egendomar och äfven vid Ultuna Landtbruks-Institut
med stor omvårdnad omhugnad. Vid Institutet, likasom på ett
par andra större egendomar, finnas schäferier af Electoral-race. Men i allmänhet
uppfödes, så väl hos större, som mindre jordbrukare inom Länet, endast
det antal får, som fordras till slagt och eget behof af ull, mest af grof
beskaffenhet.
Svinafveln vårdas å herrgårdar nu mera ganska omsorgsfullt och nya racer,
så väl från England, som från Amerika, hafva inkommit och redan blifvit
temligen allmänt spridda.
Bränvins
-
9
Bränvinsbränningen har iner och mer öfvergålt till större ångbrännerier,
och husbehofsbränningen till följd deraf minskats.
Skogshushållningen. I Länet linnas 6 luonoparker, med en areal af 6,666
tunnland, hvaraf 4,560 tunnland äro skogbärande. Alla parkerna äro indella
till traklhuggning och hafva under åren 1848, 1849 och 1850 derifrån blifvit
försålde 1,941 famnar virke, som till skogsplanteringskassan lemnat en inkomst
al 4,123 B:dr 23 sk. 11 rst. Banko, hvartill bör räknas afkastningen af eli
på kronoparken Asen befintligt lager af kakelugnsmakarelev, af den förträffliga
beskaffenhet, att. ansökningar af fabriksidkare i Stockholm och Götheborg m. 11.
släder göras,om rättighet att upplaga detta ämne, af hvilket äfven de i Christiania
Kongl. Slott uppförde kakelugnar äro förfärdigade. Afgiften är af Kongl.
Maj:t bestämd till 4 s!c kubikalnen och hafva under ofvannämnde 3:ue år
2,424 kubikalnar blifvit upptagne.
Häradsallmänningarnes antal utgör 14, utom fem mindre holmar i Mälaren,
innehållande 53,092 tunnland, hvaraf 27,908 tunnland äro skogbärande. Derifrån
äro utdelade, under de tre år berättelsen omfattar, 8,307 famnar virke.
Tio äro indelade lill trakthuggning och de öfrige under beredning dertill. 1
norra delen af Länet finnas betydliga bruksskogar, hvaraf de under Söderforss
och Elfkarlöns bruk vårdas särdeles omsorgsfullt. Till besparande af vedåtgåug
har Länets Hushållnings-Sällskap uppmuntrat till begagnande af de vid
Söderfors uppfunne vedbesparande spisar, hvilka, såsom föga kostsamma och
ganska ändamålsenliga, börja mera allmänt begagnas af allmogen.
Till befrämjande af planteringar, frösådd, sanka trakters ntdikning för
barrskogens växtlighet, lefvande häckars användande, i stället för de skogsödande
gärdesgårdarne, bräntorps begagnande m. m., har en filialafdelning af
Hushållnings-Sällskapet blifvit bildad, under benämning af Upsala Läns Skogshushållnings-Sällskap.
Af särdeles vigt för skogshushållningens befrämjande
vore det, om från skogsplanteringskassan kunde erhållas ett årligt anslag under
tio år till disposition samt redovisning af nämnde Sällskap, hufvudsakligen
lill premiers utgifvande åt jordägare, hvilka vidtaga ändamålsenliga åtgärder i
och för skogsvård, planteringar och fiösådd.
Då, på sätt nyssberördt är, under den för denna berättelse afsedda tidrymd
till denna kassa ingått, såsom afkomst af kronoparkerna, 4,123 R:dr 23
sk. 11 rst. och dertill läggas kassans inkomster i heminansräntor och arrenden,
utgörande för samma tid tillhopa 5,650 R:dr 9 sk. 2 rst., men derifrån alräknas
Jägeristaten aflöning för tre år eller 6,878 R:dr 3 sk., samt sålunda
Berättelse Ofver Upsala Län för åren 1848—1850. 2
10
uppkommer ett öfverskott, kassan till godo, af 2,895 R:dr 30 sk. 1 rst., eller
i medeltal för året öfver 965 R:dr, allt Banko, synes billigt, alt del årliga
öfverskottet finge .inom Länet användas lill det uppgifna ändamålet. Säkert
skulle med ett rätt användande af detta anslag mycket godt kunna uträttas
och skogshushållningen med mera intresse komma att omfattas, utan alt anslaget
skulle kunna anses vara särdeles betungande för skogsplanteringskassan,
äfven om en sådan åtgärd utsträcktes till öfrige Län, som derut vore i behof.
Så länge likväl närvarande olämpliga stängsellag är gällande, som föranleder
att en massa af virke åtgår till stängning, ökad genom fortsatta laga skiften,
är alt förutse skogarnes fullkomliga förstöring. Önskligt vore derföre, att stängsel-förordningen
och skogs-lagstiftningen i allmänhet blefve omarbetade, i likhet
med hvad i andra Europeiska länder är förhållandet, hvarigenom det förstörande
missbruket af skogstillgångarne och de på ett sådant missbruk grundade
egendomsköpen kunde förekom mas.
Salpeter-tillverkningen har genom det något förhöjda lösningspriset vunnit
någon förkofran. Åtskilliga nya salpeterlador äro anlagda. Tillverkningen,
som, enligt min förra femårsberättelse, uppgick årligen lill 1,025 LM., har under
nu ifrågavarande tidrymd utgjort 1,301 LM. 16 M. hvarje år, hvarför erhållits
7,376 R:dr 45 sk. Banko.
Jagt och djurfångst. Premier för rofdjurs dödande äro inom häraderne
stadgade och i några betydligt ökade, hvarjemte öfverenskommelse träffats i
3:ne härader om skallgång den tid af året, då ynglet med lätthet kan fångas.
Under nu ifrågavarande tidrymd äro dödade, genom användande af skallgång,
saxar och varggårdar, 38 vargar, 51 varglo och 989 räfvar. Jagten utgöres
hufvudsakligen af harar, änder, ljäder och orre, men är af ringa betydenhet.
Fisket. I de intill hafvet gränsande socknar utöfvas ganska betydligt
strömmingsfiske. Arrendet af Kronans laxfiske i Dalelfven, som, enligt förra
berättelsen, utgjorde 358 LM., har vid ny auktion uppgått till 820 LM. salt
lax, ehuru strandägarne nu, till stor belåtenhet i orten, ulan afgift få fiska
invid sina stränder.
Sjöfarten från Upsala till Stockholm har tilltagit i liflighet. Trenne ångfartyg
underhålla en daglig kommunikation mellan dessa städer, då årstiden
det tillåter. Ett ångfartyg går dessutom 2:ne gånger i veckan mellan Enköping
och bufvudstaden. På Mälaren bedrifves någon sjöfart med seglande
jakter. Fyra lastageplalser finnas vid Bottniska viken, hvarifrån jern och malm
föres till olika orter. Vattendragen till Upsala och Enköping hafva blifvit
betydligt förbättrade genom muddringsarbeten.
11
Varors forslande är en binäring af betydenhet i de norra delarlie af Länet
och en god inkomstkälla för allmogen. Dessa varor bestå dels i malm och kol
lill bruken, dels i de landtmannaprodukter, {sorn från Norrland och Helsingland
föras till marknader söder ut och till hufvudstaden, såsom sili, smör,
fogel, lärfler m. m.
Öfrige binäringar äro 20 tegelbruk, ett jerngjuteri, elt pappersbruk, 7 kalkugnar,
någon tjärbränning, en vadmalsslamp, åtskillige mindre sågar och qvarnar,
kolning för bruk och bergverk samt ylleväfnader, hvilka sednare likväl
icke motsvara behofvet.
Bruk och Bergverk. Då ingen väsendtlig skillnad varit i tillverkningen af
stångjernssmidet samt stål och tackjern m. m. vid nedannömnde jernbruk inom
Länet under åren 1848, 1849 och 1850, meddelas, till undvikande af vidlyftighet
och med uteslutande af mindre tal, beloppet af tillverkningen under
sistnämnde år, så vidt de ifrån bergsfögderiet ingångne uppgifter gifva sådant
Vid handen.
Stångjernssmide.
Leufsta och Carlholm, med 4 Wallonhammare, 8 Wallonhärdar. Ham
-
marskaltssmide 2,000 SÄ
Rekognitionssmide .
3,811 »
Österhy, med 2 Wallonhammare och 4- Wallonhärdar. Hammar
skattssmide
1,500 »
Rekognitionssmide  1,958 »
Gimo, med en Wallonhammare och två Wallonhärdar. Hammar
skattssmide
375 »
Rekognitionssmide '  1,457 »
Strömsberg, med en Wallonhammare och två Wallonhärdar. Ham
marskattssmide
1,f>50 »
Ullfors, med en Wallonhammare och två Wallonhärdar, Hammar
skaltssmide
1,450 »
Söderfors med tre Wallonhammare, en Tysk hammare, sex Wallon-
och två Tysk härdar, Frälsesmide  240 »
Wattholma, med eli Wallonhammare och två Wallonhärdar. Ham
marskaltssmide
700 »
och frälsesmide  700 »
eller tillsammans 8,615 SkU. privilegieradt smide och 7,227 SkU. rekognilionssmide.
12
Stålbranningen, Ankar- och Grofsrnidet samt Manufaktur-tillverkningen.
Söderforss Bruk, ankar- och grofsmide 541 Skft&
Wesslands d:o, spiksmiden  2 »
Åkerby Stålugn, stål  51 »
Österby Stålugn, stål  433 »
Elfkarlön, spik- och manufaktur-tillverkning 135 »
Blåsningstiden och Tackjernstillverkningen.
Söderforss masugn, 173 blåsningsdagar
5,360 S/r& tackjern.
Österby d:o 127 »
4,472 » »
Harnäs d:o 190 #
5,994 » »
Gimo d:o 110 »  3,401 » »
Hyttö d:o 191 »  5,158 » »
Hillebola d:o 115 »
2,762 » »
Summa 910 blåsningsdagar,  27,150 SkFé. tackjern.
Dannemora Jernmalms-Grufvor, belägna på Österby bruks ägor, på gränsen
af Films och Dannemora socknar, 4^ mil norr om Upsala stad, hafva under
ifrågavarande tre år med oförminskad tillgång mäktat förse ej mindre här ofvan
uppgifne, än äfven de i Stockholms Län belägne, på dem grundade betydliga
bruk och bergverk med den för deras jerntillverkning erforderliga
malm, och hafva fortfarande blifvit arbetade så, att deras framtida bestånd
äfven blifvit afsedt och befrämjadt. Några oförutsedda händelser eller betydligare
olyckor hafva icke lagt hinder i vägen för arbetets jemna bedrifvande.
De i sednare tider med mycken möda och kostnad uppförde betydliga
dammbyggnader på vestra sidan af de tre gruffälten fortfara att lemna all den
trygghet mot öfversvämningar från Grufsjön, som man af dem väntat. De
sedan år 1837 begagnade jerntrådslinorna för malmuppfordringen, hvilka, under
de sednare åren, med en ökad kostnad af 331 procent blifvit förfärdigade
af 16 trådar, i stället för 12, användas numera i nästan alla grufvorna. Till
uppfordringen utur grufvorna från 30 å 34 särskilda arbetsrum hafva blifvit
använda 49,480 enkla kördagsverken, af hvilka 30,459 utgjorts med legde och
19,021 med verkets egne dragare. Malmbrytningen har uppgått till 331,692
SkU. vikt. vigt, eller till 110,564 SkU. per medium på året, och således 427^
SkU. mera årligen, än under de föregående fem åren. Hela broltuppfordringen
utur grufvorna har utgjort 485,601 baljor af 5 kub. fot, således 11,241
kub. famnar löst berg, som svara emot 6,070 kub. famnar fast klyft eller
tomrum i berget, hvarmed grufvornas rymlighet blifvit ökad. Då 11,241
13
kub. famnar, eller 303,509 kub. alnar löst berg blifvit uppbrutne med en
malmvinst af 336,692 Skffl., och en kub. aln i malmhopen gifver 3 S/c$£ malm,
sä följer deraf, alt malmen utgjort 3,643 procent i volym af hela brytningen
eller 0,57 procent mindre, än under föregående qvinqvennium. Hela grufvulörlagel
bar uppgått till en sammanräknad summa af 398,015 R:dr 14 sk. R:gs,
nemligen uti penningar 277,930: 31. 10., spanmålsvärde 113,639: 10. 2.,
materialier lemnade in natura 6,415: 20., eller per medium för året 132,671
R:dr 36 sk. 8 rst. Malmens brytningspris har således per medium uppgått
lill 1 R:dr 9 sk. 7 rst. per Shffl. vikt. vigt eller 2 sk. 7 rst. mindre, än under
föregående qvinqvennium.
Spanmålskonsumtionen har i medeltal för året utgjort 3,356 tunnor. Det
så kallade bruksprisel på spanmålen bar i medeltal varit R:gs R:dr 12 för
råg och 10 för korn. Malmafsändningen till bruken har uppgått till 323,722
Skffl. eller per medium 107.907J Sk&. på året. Inventarium af malm vid
grufvefäitet har således ökats med 7,970 SÅ'$£. Arbetsstyrkan, som vid 1848
års början utgjorde 331 personer, uppgick vid 1850 års slut till 339. Hela
folkmängden, som födes vid grufvan, utgjorde, enligt mantalslängd, år 1848:
1,367 personer och år 1850: 1,378. Några betydligare bergras hafva icke
inträffat. Tre personer hafva vådligen omkommit i grufvorna, en träffad af
skott, en ihjälklämd af den så kallade konsten, och en genom fall.
Träd varuhandeln med skatteallmogen i Wåhla, Nora, Huddunge och Harbo
socknar af Westmanlands Län har fortfarande försett verket med dess behof
af plankor och bräder. Grufve-allmänningarne hafva derigenom blifvit betydligt
sparade och endast anlitade vid behofvet af gröfre virke för grufvubyggnaderna.
Det af ålder vidtagna aflöningssättet för grufarbetare är utan
förändring bibehållet, så att hvarje arbetare, utom sin kontanta förtjenst, erhåller
ett visst qvantum spanmål, hälften råg och hälften korn i månaden.
Detta spanmålsuttag uppgår för en arbetare öfver 20 års ålder till 4 fjerdingar,
för en emellan 18—20 år lill 3 fjerdingar och för en under 18 års ålder
till 2 fjerdingar. Hvarje gift arbetare har dessutom en fjerding för hustrun
och en fjerding för hvarje barn emellan 1—15 år, allt i månaden, emot
ett, en gång för alla bestämdt, oförändrad t pris af 1 R:dr 32 sk. R:gs för
tunnan. Derigenom att inkomsten således ökas i samma mån, som barnens
antal tillväxer, är all nöd och fattigdom förekommen, helst verket sjelf drager
försorg om sina orkeslösa arbetare och deras familjer.
Till ulsoffring af den i grufvorna erhållne så kallade syltmalm hafva så
väl de egne arbetarnes, som öfrige i granskapet afn verket boende personers,
14
barn blifvit använde. Antalet barn, för sådant ändamål sysselsatte, har årligen
uppgått till 97, åt hvilka en summa penningar af 7,526 R:dr 24 sk.
blifvit utbetald.
Så väl för skogsbesparingen, som för att gifva arbelarne tillfälle till nytiig
verksamhet under lediga stunder, är en belöning af 18 sk. r:gs bestämd
för hvarje famn stengärdning, som på grufdrängstorpen af åboerne uppföres;
och hafva under nu ifrågavarande tre år 1,925^ famnar sådan stängsel blifvit
uppsatt. Den sammanräknade längden af alla sedan år 1835 på arbetarnes
torplägenheter uppförde stenmurar uppgick vid 1850 års slut till 9,588 famnar.
Utom det för grufvuarbetarnes hustrur och döttrar varande tillfälle att
med dagsverksarbete, isynnerhet under andetiderna, biträda vid verkets hemman
och odlingar samt att hos ortens ståndspersoner erhålla någon, dock årligen
aftagande, spånadsförtjenst finnas ej några binäringar för grufvans arbetare.
Handeln med landtmannavaror består hufvudsakligen af spanmål, bränvin,
foder samt några skogs- och ladugårdsprodukter. De egentliga afsattningsorternå
äro Stockholm, Gefle, Westerås och Upsala. Handeln i öppen salubocl
a landet, pä sätt den blifvit bestämd genom Kongl. Förordningen den 22 December
1846, har, såsom sådan, under de ifrågavarande åren bedrifvits i föga
omfång och icke utöfvat någon märkbar minskning uti handeln med städernas
handlande.
§ 4.
Allmänna Jorhållanden och anstalter.
Från Länets 3,358§§ hemman hafva statsbidragen årligen utgjort, i ständiga
räntor, afradsspanmål och kronotionde, 270,287 R:dr, förutom rotering
och rustning, klereci-statens underhåll samt skjuts- och väghållning. Personella
bevillningen och dea för egendom och rörelse ha i- uppgått till 68,876 R:dr
samt bränvinsbevillningen till 16,745 R:dr, allt Banko, för året.
Ehuru dryga dessa skatter äro, är folket särdeles angeläget att riktigt
och i rätt tid erlägga desamma. Reslantjerne utgöras merendels endast al
bristande arrenden och af bötesmedel. Den skuld af öfver 300,000 R:dr
Banko, hvaruti Länets invånare häftade till statsverket, ådragen under missväxtål
en 1844 och 1845, är till hela sitt belopp återbetald.
Sedan entreprenader blifvit ingångna vid de flesta gästgifveriet' i Länet,
har skjutsningsbesväret blifvit något lindradt, ehuru väl, vid förnyade entreprenad
-
15
auktioner, icke obetydlig förhöjning i de skjutsskyldiges lillskottsafgift uppkommit.
Som ett exempel härpå må anföras, att vid Grans gästgifvaregård betaldes,
för de (örsta lein åren, endast 8 R:dr 38 sk. Banko af hvarje helt hemman,
men vid den sednast hällne auktionen bestämdes afgiften till 20 R:dr
Banko årligen, och likväl ansägo både större och mindre jordägare fördelaktigt
att ingå på denna förhöjning. Häraf synes att, åtminstone inom detta Län,
man vet värdera fördelen af skjutsentreprenader, till stor nytla för jordbruket,
och befordrande af sedlighet hos allmogens söner och drängar, hvilka i hållstugorna
förut inlärde allehanda laster.
Mälare-Provinsernas Enskilda Bank har i Upsala stad en filial—afdelning,
hvars verksamhet är ganska liflig. Största gagnet af denna bank uppkommer
dock genom kreditiv- och upp- och afskiifningsrörelsen, hvilken en gång erhållen,
numera svårligen kan undvaras.
Länets Brandstodsförening på landet har vunnit allt mer och mer i förtroende.
Försäkringssumman för byggnader uppgår nu till B:ko R:dr 6,576,170.
och för lösören till  » » 3,180,690.
Bolaget för brandförsäkring af lös egendom i städerna har blifvit auliladt i
Upsala till ett belopp af R:dr 353,380 Banko.
Kreaturförsäkrings-Bolaget, försedt med nådigt reglemente af den 27 April
1849, har vunnit delägare inom åtskillige orter i Länet. .De försäkrade kreaturens
antal utgör 18,969 för en summa af 711,276 R:dr 32 sk. Banko. Skulle,
olyckligtvis lungsjuka hos hornboskapen en gång närma sig denna provins, är
att förutse att kreatursägare allmänt komma att sluta sig till denna välgörande
stiftelse.
Central-Hospitalet, gemensamt för della och närliggande Län, är, så vidt
befintlige tillgångar medgifva, försatt i fullständigt skick. Der vårdas för närvarande
186 sinnessjuka personer, hvilka till en stor del sysselsätta sig med
handarbeten. Som ett bevis härpå må anföras, att från år 1837 till år 1850
hafva af hospitalshjonen förarbetats till spånad 841 LU. lin och 50 LU. ull,
väfts 27,301 alnar blångarnsväf och lärft, förfärdigats 3,100 linnen, 813 par
lakan, 658 täcken, 912 madrass- och kuddvar, 570 sommar- och vinterkläder,
964 par hel- och 390 par halfstrumpor, 833 par byxor, 677 tröjor, 222
västar, 10 kappor och 1,385 par skor. Karlarne hafva till det mesta varit
sysselsatta med snickare- och korgarbeten, repslageri, notbindning, samt sommar-
och vinter-utarbeten, såsom planteringar, hvartill 33,980 kub. fot jord
blifvit uppgräfda, transporterade och på lämpliga ställen utfyllda, trädgårdsarbeten,
vedsågning, snöskottning och renhållning. Ett 1,840 alnar långt plank
16
/ .
ar af patienterna uppfördt. Vid närliggande Ultuna kungsladugård hafva åtskilliga
konvalescenter blifvit sysselsatta med hö- och sädesinbergning. Ar 1850
börjades en park-anläggning, hvarmed fortgår; hvarjemte orangeri och drifhus
blifvit uppbyggde, på den nitiske sysslomannens bekostnad, samt en smedja,
deri patienterna finna nyttig sysselsättning. Så väl patienterna, som betjeningens
barn, hafva tidtals fått undervisning i skrifning och läsning och hafva
jemväl musikaliska tidsfördrif för dem, som dertill hafva böjelse, blifvit beredda,
hvartill begagnas ett för sådant ändamål anskaffadt mindre piano.
Läns-Lasarettet har blifvit llyltadl till Upsala stad, der en större stenhusbyggnad
med rymlig tomt blifvit inköpt för omkring .30,000 R:dr, medelst
besparingar å årliga kurhusafgiflen; dock återstår ännu \ af köpesumman obetald.
Men sedan Länets invånare under vissa år åtagit sig en kurhusafgift af
6 sk. banko af hvarje mantalsskrifven person, och ersättning är alt förvänta
af Seraphimer-Ordens-Gillet, för upplåtande till dårhus af den lokal, som förr
varit af lazarettet begagnad, har man hopp om alt skulden sålunda blifver
godtgjord. 40 sängar äro för närvarande tillgänglige för patienter, men utrymme
finnes för ett vida större antal.
Socken-Magasiner finnas i de flesta församlingar, ofta med betydliga (onder,
hvilka dock icke alltid så förvaltas, alt de blifva tillgänglige vid inträffande
missväxt. Till befordrande häraf är ett ändamålsenligt reglemente upprättadl
och meddeladt socknarne, af hvilka dock endast några få ännu antagit
detsamma.
Fasta Folkskolor äro organiserade i Länets socknar och skolundervisningen
är i allmänhet med nit och omsorg handhafd. Önskligt vore alt vid dessa
nyttiga inrättningar äfven bibringades barnen slöjdfärdighet och grunderna för
trädgårdsskötseln, såsom sättet alt okulera och ympa fruktträd m. m., hvarigenom
en ändamålsenlig sysselsättning i fria luften och ett ombyte mot de
qvalrniga skolsalarne bereddes barnen. Vid några folkskolor bar man redan
insett fördelen häraf och der äro ock skolbarnen i allmänhet friska och glada,
vänjande sig från skolåren lill kärlek för trädplantering och den trefnad och
nytta, som trädgårdsskötseln alltid medförer, utom del alt lynnet och sederna
deraf lill stor båtnad väsendtligen förmildras.
Enoreskassan, försedd med nådigt reglemente af den 30 April 1831, är
en ganska välgörande stiftelse. Densamma är bildad och ökas årligen med
den ringa afgiften af eli öre af hvarje vid Uplands regemente roteradt öresland.
Från denna kassa, som nu har ett räntebärande kapital af 72,617 R:dr
Banko,
17
Banko, ulbetalas dels 26 R:dr 32 sk. Banko i legohjelp till hvarje rote, som
insätter ny rekryt, dels 700 R:dr Banko årligen i gratifikation till afskedade
soldater, och deras enkor och barn, hvilken sednare stiftelse erhållit benämning
af Hertigens af Upland Gratifikationsfond.
Upsala Läns Rusthållares Beklädnads-Direktion, likaledes försedd med ett af
Kongl. Majit stadfästadt reglemente af den 2 November 1833, har sig uppdraget
att anskaffa Dragon-beklädnad och hästmunderingspersedlar åt Lifregementets
Dragoner samt att i allt bevaka de rastandes rätt och bästa.
Upsala Läns Rusthållares Remonteringsfond, äfven försedd med nådigt reglemente
af den 24 Augusti 1833, är bildad genom en årlig afgift af 3 R:dr
Banko af hvarje rusthåll, och har till ändamål, då fonden stigit till erforderligt
belopp, att till stor del bekosta den årliga anskaffningen af remonter till
Lifregementets Dragoncorps. Dess räntebärande fond utgör nu 21,503 R:dr
18 sk. 7 rst. Banko.
Sparbanken i Upsala, stiftad år 1831, har fortgått i sin verksamhet, utsträckt
äfven lill Länets landsförsamlingar, och emottager derjemte de besparingar,
som af Uplands regementes soldater årligen, genom rotehållarnes försorg,
medelst afdrag af 5 R:dr Banko å hemkallet insättas. Denna välgörande
stiftelse utlånar redan den betydliga summan af 151,350 R:dr, med en hjelpfond
af 9,022 Rldr Banko, ehuru hvarje delägare ej får för år insätta mer än
52 R:dr. Äfven i Enköpings stad och Tierps socken finnas sparbanker bildade.
Landtmäterigöromålen i Länet, under de 3:ne år berättelsen omfattar, hafva
bestått i 70 afslutade laga skiften på 156 förmedlade hemman. Den skiftade
ägovidden utgör 29,670 tunnland. Öfrige afslutade förrättningar uppgå till
273, utgörande hufvudsakligen längdemätningar, såsom rågångar och vägdelningar,
till ett belopp af 3,309,901 alnar.
Fattigvården har öfverallt inom Länet blifvit ordnad i öfverensstämmelse
med Kongl. Förordningen af den 25 Maj 1847 och Fattigvårds-ieglementen
stadfäslade. Tiggeriet bar visserligen förminskats, särdeles i Upsala stad, som,
genom frivillige sammanskott och öfverenskommelse att ej i hus och på gator
utdela allmosor, utan hänvisa de behöfvande lill en för dem beredd sopp- och
bröd-utdelnings-anstalt, i detta afseende föregått med ett hedrande exempel.
Emedlertid är obestridligt, alt tyngden af faltigunderhållet år ifrån år ökas
till en grad, som måste väcka de allvarligaste bekymmer och nödvändigt påkallar
de kraftigaste åtgärder. Nyss åberopade Kongl. Förordning har väl icke
mot detta onda anvisat något botemedel, men ej mindre genom de stadganden,
Berättelse öfver Upsala Län för åren 1848—1850. 3
18
som afse fattigvårdens allmänna ordnande på ett med rättvisans och mensklighetens
fordringar öfverensstämmande sätt, än äfven genom bestämmandet af
nja grunder både för försörjningsskyldigheten och försörjningsrältigheten, medfört
den fördelen att vidden af den allt mer tilltagande pauperismen blifvit
känd och dess följder för framtiden åtminstone anade. De nja grunderna för
rätt till fattigunderstöd hafva derjemte framkallat snart sagdt ändlösa tvister,
deruti de stridande parterne, Fattigvårcls-Styrelserna, eller rättare de personer,
som i dem äro styrande, ofta nog med stöd af lagens mindre tydliga bestämmelser,
begagna hvarje utväg att kringgå Författningens anda och mening samt
icke sällan, under det lumpnaste käbbel och otidiga utfall emot hvarandra,
söka på allt sätt undandraga de behöfvande en hjelp, som både af lag och
mensklighet föreskrifves; och ehuru understöd måste lemnäs der den behöfvande
vistas, ligger i sakens natur att de beklagansvärda föremålen för dessa
tvister icke kunna vinna på de sednares, af sjelfva lagbestämmelserna föranledda,
långsamma och mången gång overkställbar utredning. Erfarenheten har äfven
visat, alt stadgandet om tre års stadigt vistande i en församling, såsom medförande
rätt till fattigunderstöd, förorsakat mången familjs försättande bland
de hjelpbehöfvandes antal, enär ett arbetsfört hjonelag med barn, efter en tvåårig
tjenstetid, ofta förskjutes från det samhälle, det då tillhör, ulan utsigt att,
såsom arbetande eller tjenande, få inträde i ett annat. Å andra sidan må man
icke förundra sig, att kommunerna frukta hvarje tillökning i sina tillskott till
de fattigas underhåll, helst ingen lag finnes, som i någon mån betvingar lättjan
och sedeslösheten. Bristen af en sådan lag kan dock icke för ofta framhållas;
och det hade varit att önska, att den Norska lagen angående fattigväsendet
på landet af den 20 September 1845, hvilken i så många hänseenden
synes hafva tjenat till förebild vid utfärdandet af ofvan åberopade Kongl. Förordning,
äfven blifvit följd i de delar, som handla om tvångsarbetshus och
räddningsanstalter för vanartade barn samt tiggeri och fattig väsendets polis.
Visserligen har genom Kongl. Stadgan angående försvarslösa och till allmänt
arbete förfallne personer af den 29 Maj 1846 blifvit förklaradt, alt Kongl.
Maj:t ville särskildt i nåder förordna när och huruledes försvarslös person,
som icke varit för brott tilltalad eller sakfälld, men tiggde eller visade fortfarande
lättja och liderlighet, kunde hållas till ordning och arbete vid inrättning
inom orten; men en sådan föreskrift saknas ännu, och den, enligt samma
Föifattning, tillsyningsman tillkommande husbonderätt öfver försvarslös, sorn
tigger eller erhåller allmänt understöd, är ett i de alidia flesta fall otillämpligt
tvång och sålunda i sjelfva verket existerande endast på papperet. Att likväl
19
något medel måste försökas för att stäfja lättjan och sedeslöshelen och sålunda,
så vidt ske kan, hindra fattigdomens tillväxt af nämnde orsaker, har en sorglig
och snart sagdt daglig erfarenhet visat. Kommunerna, sorn icke uppfattat
skillnaden emellan nyssberörde Förordning och den derigenom upphäfda äldre,
hafva icke kommit från den föreställningen, att Länsstyrelsen numera, lika
som tillförene, ägde att lill allmän eller ortens arbetsinrättning försända sådana
personer, som, med förmåga till arbete, icke kunna förmås att densamma
begagna, eller som, genom lättja, dryckenskap och liknöjdhet, förorsaka hustrus
och barns hemfallande lill fattigvården, eller som uteslutande egna sig åt en
liderlig och okysk lefnad; hvarföre äfven framställningar i sådan syftning ganska
ofta blifvit gjorda, utan att naturligtvis kunna för personerna i fråga medföra
någon annan påföljd än en varning utan all betydelse och derföre glömd
i samma ögonblick den blifvit gifven. Särdeles oroande visar sig förhållandet
i Up sala stad, der, till följd af den numera medgifna fria inflyttningsrätt, hela
skaror af familjer och löst folk årligen bosätta sig, utan någon viss utsigt att
kunna genom ärligt arbete sig försörja och hvilka ofta försmå det arbete, som
erbjudes, synbarligen endast räknande på den allmänna fattigvårdens och den
enskilda välgörenhetens förmodade bottenlösa tillgångar. Det för staden rådande
egna förhållande, att en myckenhet ungdom från alla delar af riket, för längre
eller kortare tider, härstädes vistas, bidrager jemväl att skapa föreställningen
om alla möjliga, både tillåtna och otillåtna försörjningsutvägar, på samma gång
det år från år ökar det stora antalet af prostituerade qvinnor, som, endast
uppehållande sig af den tillfälliga förtjenst, som deras vanära inbringar, sprida
och förtäras af det gift, mot hvars utbredande kurhusen blifvit inrättade, samt
framföda en stam af varelser ifrån sjelfva födseln bestämda att hemfalla till
sjukhusen och fängelserna. Man säger visserligen, att filantropien förbjuder
hvarje inskränkning af friheten hos personer, hvilka icke felat mot samhällets
positiva lagar. Om denna filantropi, såsom man tillika velat påstå, är juridisk,
så kan man åtminstone icke säga alt den hviiar på juridisk grund eller blifvit
med konseqvens tillämpad. Ty om det är rätt, att den, som gjort sig förfallen
till brott samt sålunda måste fruktas och förskjutas af samhället, endast derföre
kan, genom polislag, åläggas ett arbetstvång, i flera fall vida öfversligande
det straff, hvarmed förbrytelsen mot den allmänna lagen måste anses vara
försonad, torde det också vara rätt, att den, som icke vill använda sin arbetsförmåga,
ulan i stället egnar sig åt en lefnad, som i hvarje ögonblick underhåller
frestelsen till brott och hvars ovilkoriiga följd i alla händelser mäste leda
till ett oskäligt betungande för samhällets arbetande medlemmar, jemväl tvångs
-
20
vis hålles lill arbete. Det vore således att önska alt filantropien, i stället att
använda sitt skarpsinne och sine botemedel på den generation af brottslingar
och uslingar, sorn redan finnes, ville egna sin verksamhet åt det uppväxande
slägtets uppfostrande till gudsfruktan, sedlighet och arbete. Den torde på
denna väg hafva tillräckligt utrymme för sin verksamhet. Den teckning jag
sålunda sökt i största korthet gifva om fattigväsendets närvarande tillstånd och
det ämne, som dermed närmast sammanhänger, har jag ansett mig icke böra
vid detta tillfälle underlåta. En hvar, med någon kännedom om förhållandet,
måste medgifva att denna teckning icke är öfverdrifven. Efter min öfvertygelse
borde en revision af fattigvårdslagen, i nära öfverensstämmelse med den
Rikets Ständer vid 1847—1848 årens riksdag ansågo nödig, ju förr dess hellre
verkställas. Ehuru den nuvarande fria och obegränsande rätten alt välja vistelseort
väl är till principen riktig, synes dock, som skulle vid en sådan revision
böra tagas i betraktaede, om icke denna rättighet borde i någon mån
och under vissa vilkor inskränkas, helst erfarenheten tillräckligt visat, att hvarje
kommun, som bemödar sig att på ett fullt ändamålsenligt och omsorgsfullt
sätt ordna och uppehålla sin fattigvård, ser densamma oupphörligen ökad af
inflyttande från församlingar, der fattigvården är mindre väl handhafd, helst
medel hvarken saknas eller blifva obegagnade för alt få personer, hvilka befaras
komma i behof af understöd, vräkte från ett på eli annat fattigvårdssamhälle,
för vinnande af hvilket ändamål till och med ulflyltningspremier understundom
användas. En granskning och omarbetning af nu gällande passförfattningar
eller åtminstone dessas mera samvetsgranna tillämpning vore äfven
att önska, så att en dam kunde sältas mot det lösdrifveri, som numera
ohejdad t utöfvas och legaliseras derigenom att personer, merendels i den uslaste
belägenhet och utan någon försörjningsulväg, tillåtas och snart sagdt uppmuntras
att stryka omkring i landet. I sammanhang härmed anser jag mig böra
anmärka att jag, såsom ordförande uti direktionen för Länets Invalid-, Arbetsoch
Korrektionshus, deltagit i utarbetningen af ett utaf direktionen afgifvet
underdånigt förslag till en ny organisation af samma inrättning för emottagande
af sådane personer, hvilka icke kunna försändas lill de allmänna arbetsinrättning
garne; och beror detta förslag på Kongl. Maj:ls nådiga pröfning och stadfästelse.
Jordransakningar hafva af mig under åren 1849 och 1850 blifvit företagne
inom hela Länet och äro jordeböckerna till följd deraf, så vidt sig göra
låtit, rättade och kompletterade.
Ett Varuanskaffnings-bolag för Lagunda och Hagunda härader med hufvudstation
vid Örsundsbro har blifvit försedt med nådigt reglemente den 20 April
\
21
1850, och då denna Inrättning torde vara den enda i sitt slag inom riket och
äfven väckt någon uppmärksamhet, torde här vara stället att redogöra mera
fullständigt för detta bolags ändamål och hitintills vidtagna åtgärder, ehuru
dessa sträcka sig utöfver de tre år, som denna berättelse omfattar. Bolaget är
stiftad t till lättnad och förmån för ortens jordbrukare, så alt dessa för möjligast
lägsta priser må kunna bekomma, i goda och dugliga varor, vissa förnödenhetsartiklar,
såsom strömming, sill, salt, torr fisk, kalk, tjära, rödfärg, bräder,
jern och jerneffekter jemte jordbruksredskaper m. m., samt alt göra den
af ålder fortfarande byteshandeln vid Örsunds bro af strömming mot spanrnål
emellan skärgårdskarlar och ortens allmoge mindre betungande. Följden
af bolagets verksamhet har redan visat sig vara högst välgörande derigenom,
alt bytet och afhemtningen af varorna skett i orten, oeh sålunda de oftast
skadliga och till fylleri ledande stadsfärderna och deraf orsakad tids- och dragkrafts-förlust
samt foderspill ning till en del minskats, äfvensom att den i städerna
vanliga, oftast ruinerande, krediten i samma mån kunnat undvikas. Bolaget
har likväl insett alt för allmogen, under våren och sommaren, då penningebristen
är kännbarast, kredit på erhållna varor till hösten är oundviklig,
men reqvirenterna erlägga hår endast 5 procent årlig ränta å varuvärdet för
den tid krediten begagnas. Huru betungande uppköpen af strömming varit
såsom de förut i orten bedrifvits, kan lätteligen inses ensamt af det förhållande,
som inträffade år 1850. Skärgårdsboerne leinnade nemligen då en tunna
strömming i utbyte mot 2| tunnor af årets goda och vigtiga råg, värd minst
13 R:dr, hvarigenom priset å-en tunna strömming uppdrefs till 32 R:dr 24
sk. eller till 11^ R:dr högre pris, än det, för hvilket bolagets direktion då
anskaffade denna vara. I år hafva de, som icke äro delägare i bolaget, till
skärgårdsboerne betalt 7 R:dr mer för hvarje tunna strömming, än bolagsmännen.
Med andra varor är förhållandet äfven lill betydlig fördel för bolaget.
För en lunna sall betaides år 1850: 6 R:dr, då i närmast belägna städer
denna vara gällde 1\ å 8 R:dr med 2 kappars mindre mål, än hvad bolaget
genom uppköp i Stockholm erhöll. Flera sådana exempel skulle kunna
anföras, alla bevisande den obestridliga nytta denna Inrättning åstadkommit,
och tillfredsställande är att förtroendet till densamma, äfvensom delägarnes
antal, årligen icke obetydligt tillväxer. Då icke någon öppen salubod hålles af
bolaget och då varuanskaffningen endast sker i enlighet med delägarnes aflemnade
req visi tioner, kan lika litet någon anledning förefinnas till klander, på
den grund alt bolagets lastageplats ligger inom tre mils afstånd från närmaste
stad, som mot en egendomsinnehafvare, hvilken af omtanka för sina underhaf
-
22
vande uppköper så väl sina, som deras behof af saltvaror med mera på en
gång och sedan till dem utdelar desamma. Inträde i bolaget beviljas så väl
för hel aktie å 20 R:dr, som för | och I aktie, hvarigenom äfven torpare och
soldater kunna blifva delägare, utan särdeles kännbar uppoffring. Aktieutdelningen
får aldrig öfverstiga 5 procent. För innevande år uppgingo reqvisitionerna
till 350 t:r sill och strömming, 260 t:r salt, 450 t:r kalk, 100 t:r tjära,
40 fjerd, kabiljo, 180 L2t. torr fisk, 132 plogar och 99,000 särskilda sorter
spik, utom en mängd mindre partier mur- och taktegel, fönsterglas, stenkol,
rödfärg och jerneffekter. I liqvid för dessa varor äro 80 t:r spannmål lemnade
och resten är betald i penningar till belopp af 14,000 R:dr R:gs. Årets
priser hafva stått i allmänhet 10 procent oell för några varor 15 å 20 procent
lägre, än i närliggande städer. Efter den erfarenhet man redan vunnit
synes, att hvarje af de mindre hemmansåboerne reqvirera varor lill minst 80
R:drs värde och de större i förhållande derefter, samt torpare, dragoner och
soldater omkring hälften deraf, hvarigenom man kommer till den slutsats, all,
om alla de, hvilka inom ifrågavarande två härader kunna räknas till den jordbrukande
befolkningen, inginge i bolaget oell genom dess styrelse läte anskaffa
de väsendtligaste af sina förnödenhetsvaror, skulle värdet derå stiga lill minst
100,000 R:dr R:gs på år, och således, då minst 10 procent bättre pris derigenom
erhålles, en ren besparing af 10,000 R:dr om året för dessa häraders
befolkning uppkomma, hvilket är ett resultat, som tillräckligen bevisar gagneligheten
af denna, så mycket omtvistade, inrättning.
§ 5.
Städerna.
Upsala. Stadens befolkning har, hufvudsakligen genom inflyttningar, ökats
med 478 personer. Medelst nya byggnaders uppförande, promenadplatsers utvidgning,
brobyggnader, trädplanteringar, åmurars ombyggnad, gators omläggning
med trottoarer, har staden fortfarande förskönats samt jemväl vunnit betydligt
i beqvämlighet och trefnad. Sänkning och planering af Domkyrkans
omgifningar samt uppbyggande af nya gråslensmurar deromkring fortgå. Den
på utmärkt godt dricksvatten rika S:t Eriks källa är ombyggd för ett belopp af
5,500 R:dr, inberäknad en prydlig öfverbyggnad af jern, hvarjemte nya brunnar
med pumphus af jern komma att anbringas på ömse sidor af ån. Stadens Rådhus
har blifvit beqvämligen inredt och betydligt repareradt. Åmuddringen och
öfriga förbättringar i och vid farleden af Upsala å hafva blifvit alltjemt fortsatte.
23
En ny förmånlig löne- och indragnings-stat för stadens em bets- och tjenstemän,
äfvensom pensionsstat för deras enkor och barn, har blifvit uppgjord
och af Kongl. Maj:t nådigst sladfästad den 8 Februari 1850. Äfvenså har
Kongl. Maj:t, med anledning af Kämners-Rätlens indragning, gillat ett förslag
till Rådhus-Rättens omorganisation. Stadens samt Akademiens m. fl. staters
af fram färne regenter till dem donerade jord, utgörande omkring 2,200 tunnland,
undergår laga skifte, hvilket snart torde blifva afslutadt; hvarefter stadskassan
säkerligen kommer i åtnjutande af betydligt större inkomster, om dess
ypperliga åkerjord, nu ofta af arrendatorer vanvårdad, skulle, på sätt blifvit
föreslaget, indelas i större farmer, hvilka på längre tid sedermera kunna utarrenderas.
Kommunikationen emellan hufvudstaden underhålles hufvudsakligen om
sommartiden medelst ångfartyg och om vintern med diligenser. Troligen skulle
jernväg emellan hufvudstaden och Upsala komma att lemna en säkrare behållning
och tillskynda större fördelar, än mången annan redan föreslagen
jernvägslinie; men denna vigtiga angelägenhet kan ännu endast hänföras till
de ämnen, som ligga inom förhoppningarnes område.
Stadens krogar äro utarrenderade mot 150 R:dr Banko i årlig afgift för
hvardera, hvilken afgift hufvudsakligast användes till åmurarnes ombyggnad,
men äfven till understöd åt fattiga borgare och deras enkor.
Allmänna bildningen vinner årlig förkofran genom Hertigens af Upland
folkskola, som besökes af öfver 300 barn, samt Prinsessan Eugenias småbarnsskola,
der omkring 90 spädare barn vårdas. En slöjdskola är förenad med
dessa stiftelser, äfvensom ett barnhus för vanvårdade barn, som underhållas af
den Kyselska donationen, deraf årliga inkomsten uppgår till omkring 2,000
R:dr. 1 härvarande, med utmärkt skicklighet och omvårdnad skötta, katedralskola
undervisas öfver 300 ynglingar.
Stadens näringar äro i tilltagande, och skäl finnes ej att öfverklaga det
obetydliga intrång, som handelsbodar å landsbygden, på grund af Kongl.
Handels-Förordningen den 22 December 184-6, utöfva. Ej heller har den ökade
frihet, som rnedgifvits genom den under samma dag fastställda Fabriks- och
Handtverks-Förordningen, haft något menligt inflytande, och än mindre har
missnöje försports deröfver, att försäljning af kött, bröd och dricka blifvit fri
och obehindrad för landtman. Handelsrörelsen bedrifves af 54 handlande;
fabriksrörelsen af 5 och handtverksrörelse!! af 107 personer. Dessutom finnas
2 apothekare, 4 boktryckare, 3 källaremästare, 10 traktörer och 20 krogar.
24
Hanni- och grund penninge-afgiften har för åren 1848, 1849 och 1850
uppgått till 13,293 R:dr 30 sk. 7 rst.
Enköping. Invånarnes antal har ökats med 139 personer. Äfven denna stad
har i sednare tider erhållit ett fördelaktigare utseende, genom Kungsgatans
omläggning och utsträckning i rak linie på ömse sidor af staden, till hvilket
ändamål en prydlig jernbro blifvit uppförd, och flera byggnader af stadskassan
inköpte, hvilka sedermera nedrifvits. Genom dylika åtgärder Öppnades jemväl
i rak linie den så kallade Kyrkgatan fram till stadens på en hög ås belägna
kyrka, hviken äfven blifvit betydligt reparerad. Enköpingsån är fördjupad
och en hamnbro uppförd. Ett ångfartyg, som uteslutande går emellan Enköping
och Stockholm, är medelst aktier anskadadt. Stadens donerade jord är
laga skiftad; planteringsjorden, särdeles omsorgsfullt vårdad, begagnas uteslutande
till odling af pepparrot, morötter och andra köksväxter, hvaraf betydliga
qvantiteter årligen a fy tt ras till de vid Mälaren belägna städer. Ett större
ångbränneri med qvarn är anlagdt. Hållskjutsen utgöres på entreprenad, mot
ett årligt bidrag af de skjutsningsskyldige till belopp af 1,101 R:dr Banko,
hvaraf staden godtgör | och Åsunda härad återstoden. Handeln bedrifves af
9 handlande; fabriksrörelsen af 6 och handtverksrörelse!! af 42 personer. I
staden finnes dessutom 1 apothek, 1 källare, 6 traktörsslällen och 6 krogar.
Årliga inkomsten af hamn- och grundpenninge-afgifterna utgör omkring 400
R:dr Banko, som uteslutande användas till segelledens, kanalens och harrmbryggans
vidmakthållande.
Landskansliet i Upsala den 22 December 1852.
R. VON KRÄEMER.
Joli. Kjellin.
J. Sjöberg.
TABELL för Lasidet inom
Hemmantal.
0
Utsäde
a f
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
Underhållna Kreatur.
*
O
0
ro- r-
z z:
-I 03
a: ro
1
(TO
Uppskattad!
—
O:
■"S
3
0
Cu
"T
3
ra
2b
D
3' 2-
SS
BS
ro
ra
<p
S3
fisa
CR
©
g
►t*
PH
5-
fis
5
sr
s
CL
asi
>■
ra
71
0
SJ
s
roj
ro
ro
ro
58
SL-o
Cfq
W
0
P
a
PJ
-s
03
es
fia
S
O.
fiss
-5
ra
rt
"d
0
03
ro
ffl
sas;
c«
OJ
O
ro
o?
0
ro
3
Ofi
o-
O
V?
>5J
fiso
t»
ro
p
gr
0
ro
värde.
Efter
list
CL
OJ
CL
-j J
■<
ro
ro
pr-
CL
CL
oa
yJ
Artikeln
Mantal.
Mantal.
St.
T:r
T:r
Tu-
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T.-r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
Rulr
s.
r.
R:dr
s.
18§
30
116
110
30
40
7'
- s
110
210
806
770
270
360
64
650
44
51
187
78
54
336
—
145,800
—
-
25
24
Derunder lydande eller eljest Kronan särskildt förbehallne och för dess räkning ut-  arrenderade eller disponerade hemman
61
9*
5
43
37
6
7
5
46
33
227
216
39
55
35*
314
42
16
58
20
62
140
—
25,240
—
-
5
42
Dito andra lägenheter, såsom stallängar
6
4
20
2
1
3
8
—
47,158
32
—
24
Fisken
1
•
—i-
—
25,800
—
—
5
12
Frälse-Säterier i
281*1
300**
486*
1,929
1,548
237*
479
143
1,381
3,196
11,003
9,033
1,456
3,029
875
13,950
1,141
1,342
2,066
1,200
2,260
5,907
20
1,976,700
-
—
502
20
Säteri-Rusthåll
122&
140*
1
203
862
708
123*
188*
65
649
1,254
5,018
4,156
902
1,451
410*
3,414
499
482
875
488
854
1,602
—
666.101
-
—
228
24
Rå- och Rörs-Hemman
45*
53*
1
47*
278
227
51*
61*
28*
232
302*
1,565
1,333
380*
455*
198*
1,469
172
89
255
169
359
632
—
208,893
10
—
44
18
i Frälse-Hemman
895JJ
U33AV
774
5,714
5,269
727*
1,007*
449}*
4,203
5,071
31,108
29,383
4,940
7,253
2,854,»s
3,181
3,923
1,450
5,852
3,005
5,909
12,350
72
3,629,934
10
—
1,171
40
Frälsc-Skatte-Hemman
274ifS
327*3,
178*
1,087
1,558
197
200*
164|
1,270
1,100*
8,290
8,417
1,231*
1,596*
1,029’
7,895
1,358
1 438
2,006
849
3,391
4,218
—
1,214.320
8
—
480
20
Krono-Hemman
22 J*
321*
19*
153
137
19*5
30*
13|
114
127*
870
674
121*
213*
88}
619
98
49
149
85
142
299
7
73,678
10
—
43
30
! Krono-Nybyggen med frihetsår
7
*
•
—
—
—
—
Krono-Rusthåll
6
7*
6*
44
38*
4|
85
*;*
-g
25*
40
264
224*
26*
64*
19*
120*
28
2
34
17
30
62
—
24,685
—
—
11
8
Dito Augmcnts-Heminan
ii
5*
3*
20
26*
4*
8
3*
12
21
118
163
30
58
25*
68
15
13
27
18
27
61
—
15,450
—
—
10
10
Krono-Skatte-Hemman
876*4
rp
O
OO
O
652
6,008
5,618
775
1,070
513A
5,008
3,892
30,202
29,181
5,105
7,153
2,853*J
24,634
4,595
1,419
7,575
3,568
6,474
15,214
201
2,930,392
—
—
1,338,
2 3
Dito särskildt under Bruk skatteköpte, derå Åboerne hafva besittningsrätt
1
H
1
3
2
3
T
*
1
1
3
5*
15
12
5*
JT
3*
24
3
1
4
1
6
10
—
1,380
-
—
2
30
Krono-Skatte-Rusthåll
237y*j
254-A
2
233
1,650
1,558
208
268
107*
974
1,353
9,433
9,051
1,510
1,904
675*
6,016
1,024
469
1,502
803
1,483
2,782
10
1,153,998
32
—
372
32
Dito Augments-Hemman
243*J
271*
5
225*
1,025
1,486
168g
267
99*
967
1,387*
9,568
8,615
1,141*
1,912
606*
4,969
1,098
395
1,568
788
1,485
3,050
—
848,677
10
—
354
40
Militie boställen
122 A
154*
2
128*
847
752
103A
160
61
590*
847*
4,914
4,300
736*
1,215
412
3,539
530
219
757
431
795
1,663
—
505,515
—
—
158
4
Civila boställen
29*1
39*3
6
27
205
181
24
26*
13
153
172
1,149*
1,042
156
71
81*
848
133
49
213
113
187
410
—
122,551
32
—
56
30
Ecklesiastika boställen
124**
143*
34
150
850
743
112|
174*
76*
673
993
4,922
4,403
766*
1,249
513*
4,118
543
296
923
532
1,136
1,903
146
1,220,572
44
—
217
44
1 Akadcmic-Hcmman, Frälse
23*
24
1
14
131
125*
8g
18*
7*
'g
83
90*
779
706*
54*
122
50*
333
82
6
82
39
78
193
-
72,460
—
—
24
10
Dito Skatte
131
15g
10*
94
82*
9*
23*
7.1
'T
47
63
495
472*
63*
168
49}
257
59
22
87
45
82
199
—
49,569
—
—
15
10
Dito Krono
153*
168*
10
130
931
856
101*
179
71*
630
822
5,437
5,127
742*
1,334
507*
3,441
705
175
947
423
989
1,953
—
539,792
—
—
171
20
; Hospitals- och Barnhus-Hemman, Frälse
25|
30*
1
19
174
197*
15*
44
13*
73
121
996
1,183
107*
313
86*
374
96
64
146
94
148
330
—
102,907
—
—
35
4 0
6*
7
4*
46
40
4*
10
3
18
31
262
237
31
71
18
88
23
16
36
22
38
89
—
17,816
—
—
7
28
14**
20 §
10*
82
68
0*5
11
7*
62
67*
459
393
48*
81
54*
362
74
11
95
32
116
219
—
56,510
32
—
16
14
Rekognitions-Skogs-Hemman
9*
9*
■
65
260
28
12
16
50
22
11,000
—
—
—
Cl.attlamla hphvcoUp Tnm ITfmrHnr TTrfipllar m. fl. liiffpnhptpr utan mantal, som ej
21*
41
140
137
20*
63
107
20
under något hemmans ränta äro inbegripne, Frälse
—
27
6*
24*
22
6*
3*
42*
51*
188*
250
37
5
35
69
—
25,088
10
—
16
Dito Skatte
——
42
5*
35
36*
5*
20*
3*
68
35*
176
196^
35
155
20*
330
45
5
91
47
82
199
8
28,258
10
—
26
2
Dito Krono
——
51
12*
60
64
6*
24
6*
83
78*
380
266
49
187
44*
463
72
6
139
70
93
225
6
42,835
32
—
25
32
! Dito obebyggde
551
10*
171*
132*
98*
93
9
325
109
923
771
579*
764
70*
1,504
14
10
14
5
27
28
—
71,305
to
—
—
Oskattlagde, bebyggde dito, deraf Ryttare-, Soldat- och Båtsmans-torp st. .
-.—
2,212
82*
987
950*
150*
322
80*
1,829
550
5,484
5,602
1,011
2,522
648*
10,481
706
9
2,465
960
1,950
3,992
—
53,349
—
-
437
44
! Backstugor
1,187
313
1,730
181
218
294
-
—
—
391
12
Bebyggde lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig äganderätt . .
21
t
TB
15§
22*
1
'TU
1
TB
7
TIT
42
V5re
65J
94J
3
F
S
B
,15
.T ff
221
8
43
11
24
132
—
7,893
10
—
7
42
Dito på viss tid eller lifstid
21
2
25
25
5
5
2
34
13
151
171
40
40
12
154
9
4
57
28
61
ilo
—
8,866
3 2
—
8
38
Skattlagde Fisken och Flskelägenhetcr af särskilda slag, som ej under något
ränta äro inbegripne, Skatte
lemmans
2
—
300
—
—
—
Dito Krono .... -
2
1
.
■
■
ro
—
400
—
—
—
; Tull-mjölqvarnar
126
52
.
220
■
70
25
195
164
-
407,356
—
—
70
4
Tull-sågqvarnar, grofbladiga
41
■
•
■
—
12,120
—
-—
10
38
Husbehofs-mjölqvarnar
98
i
—
18,921
32
—
7
24
Husbehofs-sågqvarnar
25
-—
.
—
5,583
to
—
—
1 Stamp
1
■
—;—
■
—
500
—•
—
—
| Stångjerns-verk
9
C
270
1,080
120
290
128
160
1,154
14
1,256,367
—
108
—
Ämneshammare
7
ro
■
—
1,649,266
—
-
255
6
i Masugnar
11
60
.
240
78
18
18
95
-
—
—
46
24
1 Jernmanufaktur-verk af särskilda slag
7
25
■
100
30
10
17
86
6
139,888
—
—
8
30
j Pappersbruk
1
‘
—
15,000
—
—
7
14
j Tegelbruk
—-
17
'
—
67,320
—
—
10
10
i Kalkugnar
7
•
—
4,280
—
—
—
Kronoparker och Allmänningar, som tillhöra Kronan
6
■
■
-
—
1,741
—
—
—-
Lands- och Härads-Allmänningar
7
*“*~
——
■
—
—
—
—
j Grufve-Skogar
3
*
■
—
—
—
—
Diverse personer,'' som ej höra till viss näring
1
84
90
—
380
336
360
1,520
360
68
1,195
36
—
—
492
34
Kapitaler, Vinstmedel, samt åtskilige Societeter, Kassor och Verk m. m.
'
-—'
-
—
—
—
—-
"
Summa
3,5581*
4,274**
4,553j
3,536**
24,912g1
22,703*
2,990|
4,827**
l,969jf
20,815
22,029A
135,956*
126,687*
21,632}
34,040’
12,354*0
79,786^
17,176
7,233; 29,355
14,170
61,469
29,106
818
19,997,042
30
-
7,237
T
Upsala Läns Landskontor den 31 December 1851.
W. r»H Hr tinner.
Till Berättelsen öfver Vpsa/a Län för åren 1848—1850.
Kapcllaners.
Upsala Bilin flir åren 1§48—18 5 0.
Bevillning efter 1815
och 1848
års Förordning
ar.
Efter 2:dra Artikeln.
Efter 3:dje
Artikeln.
2—7
SS
19-36 gg.
37 g.
Brän vins-  brännings
afgift.
Summa.
R:dr
s.
r.
R:dr |
s.
r.
R:r
5.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
■
—
—
— 1
—
—
—
—
1
27
_
27
3
—
—
—
2'
12
—
—
—
—
14
20
22
20
—
—
—
i
24
—
—
—
—
—
—
o
5
—
—
£ |
Ox 1
43
8
3
_
—
1,500
22
6,101
12
37
8
—
—
1,356
1 1
3
—
—
—
398
22
—
1,083
9
3
—
—
417
32
—
—
—
—
43
9
0
505
1 1
G
—!
—
11,522
13
10
—
—
—
3,074
32
8
15,768
38
6
-
—
3,112
10
2
—
—
—
1,181
24
8
4,774
12
10
—
145
27
G
—
—
—
37
4 3
8
227
5
2
49
17
3
—
14
44
8
75
21
1 1
—
30
43
3
—
—
—
69
10
—
110
2 7
3
—
5,914
32
8
7
—
—
3,466
44
8
10,727
4
4
_
—
0
30
0
—
-
—
5
-
—
10
24
6
-—
_
—
2,362
32
7
—
—
772
4 3
2
3,508
11
9
.
—
—
1,700
18
1
—
—
—
646
4 1
4
2,702
9
5
—
18
2
—
157
1
333
7
—
572
25
0
—
—
5
22
—
35
1
1
669
37
4
2.852
10
10
8
—
—
46
25
8
495
3 7
—
3,620
27
G
—
—
158
32
7
—
—
—
62
24
—
245
24
7
—
—
98
4
5
—
—
—
25
14
—
138
28
5
—
—
1,079
28
1
—
—
—
465
5
—
1,716
5
1
—
—
84
34
o
—
-
—
19
4
0
139
3 0
8
—
—
15
20
3
—
—
-
5
21
4
28
21
7
—
—
80
5
10
—
—
—
31
4
8
127
24
6
—
22
—
-
—
—
—
—
—
22
—
—
_
50
8
—
—
—
13
37
—
84
13
7
—
—
56
34
—
—
—
23
—
8
105
37
-
—
—
84
28
—
-
-
21
_
—
131
1 2
7
—
—
162
43
—
—
—
—
—
162
43
1
——
—
—
182
43
—
—
—
—
—
620
39
1
_
128
44
—
—
—
—
—
—
520
8
—
—
—
15
38
2
—
—
-
12
—
—
35
32
2
-
—
16
20
7
—
—
—
—
—
25
16
7
—
—
28
0
_
_
—
—
—
28
9
—
—
38
5
—
—
—
—
—
38
5
—
—
975
47
—
—
—
—
20
—
—
1,066
3
—
—
—
71
21
3
-
—
—
—
—
82
11
3
—
—
46
40
11
—
—
—
—
54
10
1 1
—
—
11
1
2,600
8
—
—
—
—
—
—
11
1
2,708
8
—
I
I
.
—
—
—
3,822
16
—
3
—
—
115
—
—
4,195
22
—
—
36
16
—
—
—
—
—
—
82
40
—
—
286
10
5
-
—
—
-
—
294
40
5
—-
30
—
—
—
—
—
—
—
37
14
-
—
—
144
22
9
-
—
—
—
-
154
38
9
—
—
10
27
—
—
—
—
—
—
10
27
—
—
—
—
—
—
—
—
z
—
—
2,240
37
1
—
—
—
2,733
23
1
—
—
21
3
5
—
—
—
—
—
21
3
5
3,424
42
4
43,259
7
6
83
1
8
'12,729
14
4
66,733
24
to
Jordeboksoch
HemmantalsRänta.
Krono-tionde.
121
33,572
19
4,878
8,977
2,399
27
30
13
38
1
40
835119
5081 9
012j 20
304 18
60
10,145
4,270
427
110
85
15,789
2
5,137
4,938
1,410
009
317
420
217
2,701
401
137
210
40
73
239
187
210
131
Afrad.
1,954
499
334
02,875
34
10,024
19,405
5,509
1,824
2,283
1,582
779
12,930
930
201
1,271
840
1
512
778
1,310
Mantals
penningar.
30
3
12
652
12
284
12
53
—
1,775
24
696
12
41
12
15
24
11
12
1,906
—
4
12
482
24
456
12
205
24
81
-
295
12
31
12
16
12
234
30
38
—
10
24
26
36
17
31
12
27
30
775
528
24
12
30
11
—
89
24
12
24
8
30
163
24
388
—
58
—
13
24
7
—
15
—
—
—
-—
—
825
36
—
Gernings
ören.
04,7321121 51 54,443 j 311 9 130,039 — » 10,347 12 — 109  1 1,483 to — 267,154 24 11 12,397 1 2
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
och
andra Verk
och Inrättningar.
Summa.
30
3 12
052 12
9,308 28
113
18,704 23
5,210 15
3,182 45
788
552
114,144
59
20,523
33,830
9,531
3,350
3,404
2,646
1,317
20,441
1,071
456
1,903
1,06
232
1,013
1,302
2,631
906
553
12
11
Arrende
medel.
Summa.
R:dr
s.
420
23
187
40
7
28
244
32
7,442
39
3,239
32
1,150
1
22,955
—
6,833
10
628
4
158
24
105
12
23,826
10
14
8
5,952
—
6,242
40
3,060
24
768
—
861
40
580
—
344
8
3,824
—
605
—
160
—
351
32
130
—
40
24
155
—
108
10
352
32
613
16
133
—
41
8
10
—
16
32
300
—
1,303
32
380
—
70
32
42
24
—
93,601 13
137,082
69,978
Klereci-Statens underhåll.
Kyrko
beljenings.
10,8
Fattig
försörjning.
Skjuts.
17,268
20,250126
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Pastorers.
Väghållning.
Diverse
afgifter, onera
och allmänna
besvär.
Summa
Stats
Bidrag.
10,963
389
30,412
10,387
840
143
6
189
5,638
2,436
861
17,043
5,153
455
501
185
35,005
28 110
20,019 32
10,017 14
660
16
—
407
32
—
1,049
16
-
573
16
—
6,546
26
—
1,105
—
—
270
—
—
567
40
—
112
24
—
17
22
_
121
79
17,788
10
4,543
4,091
2,288
571
205
442
261
2,923
466
124
271
95
29
129
85
277
500
100
31
4,901! 40
2,013'
737
15,378
4,708
395
84
85
14,772
10
4,099
3,930
2,221
494
2,224
282
219
2,373
419
116
226
60,179
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
40
42
—
4,284
20
57
32
—
2,030
28
1
8
—
3,234
35
9
40
—
2,036
16
1,090
11
21,361
15
519
—
28,658
21
190
20
—
3,302
9
5,100
—
—
125,026
26
1,780
24
—
30,121
4
195
32
—
5,713
6
39
1,706
47
19
2 4
—
1,114
2
5,803
8
—
215,226
19
6
40
—
132
8
1,273
24
—
58,289
39
1,913
40
—
61,482
38
552
32
—
10,272
39
108
16
—
6,258
16
397
24
—
11,484
14
114
28
—
5,116
19
05
32
2,792
2
728
8
37,830
10
110
—
—
4,335
21
25
—
—
1,127
13
99
16
—
3,389
39
29
16
—
1,495
7
2
16
—
379
33
40
—
—
1,479
2
11
24
—
1,702
34
0
32
—
3,444
40
201
32
—
2,459
34
145
16
—
1,357
32
9
30
—
100
16
-
—
57
16
-
-
17
O
12
70
16
d 1 49
8,265 ■ 32
■
—
—
146
32
—
—
252
28
—
—
11
1
8
235
24
1
4,410
32
110
32
—
6,646
38
59
16
—
270
40
9
32
—
510
24
—
44
19
0
32
—
176
22
10
27
—
28
40
Joli. Kjellin.
TABELL föl* Itaderne inom Upsala Uan för åren 1848—1850.
Upsala Stad och Mangi. Akademi
Hus och Tomter
Jord ....
Qvarnar. . .
Boktryckerier .
Tobaksfabrik .
Attiksfabrik
Summa
Enköpings Stad
St.
487
Jord.
Tid 1 Tid i Tid
•1,840a;
7 I ali
495
184
Summa Summarum
079
1,8401”
712
817
200
404
2G0
2,100^,1
40,
812 2,341
2,55241'! 8171 1,072
4,441445 i 57|
Utsäde af
T:r T:r
30
30
424
424
28 110 80
T:r Tn
-
tOt
401
5815341481
17
T:r! Tu
-
MI
17 19
75
00
921 79
T:r
304
304
000
14 904
Medeiafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
T:r
240
240
190
430
T:r
2,120
T:r T:r
3,208
2,120
600
2,780
3,208
480
T:r
95
85
95
375 300
3,088 j 400
395
T:r
30
T:r
1,216
Underhållna Kreatur.
St. St.
107
36
48
84
1,216
3,000
4,210
107
150
317
St. I St.
224 —
St. j St.
10 140
20
20
224
220
444
20
20
Uppskattadt Värde.
Sta
S
et
a f/.
Hus och
' Tomter.
Rull
1,
808,535
146
120 180
1301326
1,868,535
108,050
2,037,185
Jord.
Uulr
203,933
203,933
100,399
304,332
Bruk, Manufakturier,
Qvarnar, Fabriker
m. m.
R:dr
54,100
54,100
41,100
95,200
Bevillning efter 1845 och 1848 års Förordningar.
Summa.
R:dr
1,868,535
203,933
54,100
2,126,568
310,149
2,436,717
Efter Usta
Artikeln.
Efter 2:dra Artikeln.
Jord, Hus,
Tomter,Terk
och Inrättningar.
R:dr
710
30
710
159 24
R:dr
s.
r.
3,737
3
5
407
41
7
108
9
7
4,253! o
620|14
Borgerlig
näring.
Efter 33
och 36 g§.
R:dr s.
3,42211 j
r. R:dr
8 367
71
10 —
3,512 t
820
870, 6 —| 4,873! 211 2 J 4,332; 6
367
Personer,
ej hörande
till viss
näring.
Rulr
6,093
367* 2
0,093
200
5 j 6,299123
Bränvins
brännings
algift.
R:dr
2,894
3 2,894
1,122
3 ; 4,016 I 28
Ständiga Räntor.
Boskapsoch
Åkerskatt.
Mantals
penningar.
R:dr s.
24; 28
27! 41
r. J Bull
3
1,048 12
i
1,048
23
8 231 24
1,279i 36
Tionde och
Räntor af
Bruk, Verk
och Inrättningar.
Rulr
—: 1,797
34 3
1,797 34
Arrende
mcdcl.
Kostnad
för
rotering.
Rulr
44 3
1,797 84 3
44
R:r
395
395
119
514
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
R:dr
9,582
9,582
1,780
11,362
47
Kiercci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kommini
strars.
Rulr
1,800
1,800
1,333 ig
10
R:dr s.
1,003 10
1,933 32 —
1,003
100
1,103
Kyrkobe
tjenings.
r. R:r
433
433
100
10
533 16
Summa.
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
R:dr
3,297
3,297
1,533
4,830
R:dr j s. | r.
5,1571 16.1 8
5,157
1,000
0,157
R:r
233
233
367
10
10
600 io
Väghåll
ning.
R:dr
1,100
1,100
1,200
2,300
Diverse
onera el c.
R:dr
5,000
Summa
Stats
Bidrag.
R:dr
s.
41,730
25
3,610
39
108
9
71
32
8
—
10
5,000
900
5,900 j
45,539
10,082
55,621
Upsala Slott i Landskontoret den 31 December 1851.
Mt. von Mtnvmer.
Joli. Kjellin.
Till. Berättelsen öfver Upsala Län för åren 1848—1850.
KONGL. MALTS BEFALLN1NGSHAFVANDES
uti
Stockholms C ä u
tin
KOIGL. MAJ:T
i ttttaertlåni&fiet "foifne
EM HETS-BE RÄTTELSE
för åren 1818, IS49 och i§50.
STOCKHOLM, 1852.
V. A. NOBSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse lill Kungl. Majit, angående Stockholms Län
i statistiskt och ekonomiskt hänseende under åren 1848,
1849 och 1850.
§ 1-
Länets allmänna beskaffenhet,
Kil upprepande af hvad härom i förut afgifne Femårsberätlelser blifvit uppgifvet
skulle sannolikt vara utan intresse och nytta, då något nytt icke är att
meddela om Länets allmänna beskaffenhet, som vanligen icke heller på en kortare
tidrymd undergår någon förändring. Länets indelning har under ifrågavarande
tre år ej heller blifvit förändrad, hvarken i administrativ!;, judicielt eller
ecklesiastikt hänseende.
§ 2-  invånare.
Folknummern i länet utgjorde, enligt 1850 års mantalslängden 114,047,
deraf 54,825 af mankön och 59,222 at qvinkön. Betalande personella utskylder
voro 30,602 män och 33,062 qvinnor, och derifrån befriade 24,223 af
mankön och 26,160 af qvinkön.
Progressionen af folkökningen sedan år 1822 visar sig af följande sammanställning,
grundad på förut afgifne Fem årsberättelser, enligt hvilka folknummern
uppgick:
År
1822
lill
95,221
personer
»
1827
»
103,270
»
»
1832
»
104,986
»
»
1837
»
108,989
»
»
1842
»
111,793
»
»
1847
»
112,700
»
4
hvadan folkökningen utgjort:
från
1822
till
1827 . .
. . 8,049
personer
»
1827
»
1832 . .
. . 1,716
»
»
1832
»
1837 . .
. . 4,003
»
»
1837
»
1842 . .
. . 2,804
»
»
1842
»
1847 . .
. . 907
»
»
1847
»
1850 . .
. . 1,347
»
Folkökningen, som under qvinqvenniet 1842—47 så betydligt inom Länet
aftog, sannolikt i följd af 1844 och 1845 årens felslagna skördar och deraf
uppkommande nöd, har således under ifrågavarande tre år återgått att närma
sig lill det vanligare förhållandet, och har derifrån icke varit hämmad af någon
missväxt eller allmännare gängse sjukdom.
Inom de särskilda fögderier och städerne har
eller förminskning förhållit sig sålunda:
folkmängdens tillökning
a o
Inom Södertörns Fögderi
Sollentuna d:o . .
Långhundra d:o . .
Lyhundra d:o . . .
Frösåkers d:o . . .
Åkers d:o
Färentuna d:o. . .
Öregrunds stad
Östhammars d:o
Norrtelje d:o .
Sigtuna d:o . .
Södertelje d:o .
Waxholm d:o . .
Folk
ökning.
Folk
minsk
ning.
302
214
108
264
301
171
38
23
13
Summa 1,434
24
16
_47
87
på en folknummer af
24,745
11,356
15,275
16,907
19,360
15,864
5,439
650
62 i
977
4 3 o
1,166
1,252
114,047
5
Det är anmärkningsvärdt, att Färentuna fögderi, som dock är en af naturen
bättre lottad och bördigare del af Länet, är den enda ort af landsbygden,
der folkminskning ägt rum. Detta lärer likväl härröra af större antal
derifrån skedda utflyttningar till andra orter.
Välståndet bland Länets invånare bar under den tidrymd, som denna
berättelse omfattar, i allmänhet varit i stigande. Detta är ock naturligt, då
Länet varit välsignadt med skördar, som varit dels goda, dels åtminstone icke
under medelmåttan. Verkningarne af nödåren 1844- och 1845 hafva dock
sträckt sig ända till ifrågavarande tid, och den enda af dessa har väl icke
varit, att under denna tid återbetalning måst lill största delen göras af de
undsättningslån, som i följd af förenämnde nödår blifvit Länets invånare af
Staten meddelade till belopp af 305,130 R:dr 36 sk. 1 r:st, hvarå från år 1847
voro oguldne 206,029 R:dr 41 sk. 10 r:st banko, som nu äro återbetalde, med
undantag af afkorlade omkring 8,000 R:dr. Till välståndets stigande bar bidragit,
att priserna å landtmannaprodukter varit i allmänhet högre än vanligt
under lika goda år.
Flertalet af allmogen saknar dock förmåga att uppbringa sig till mera
stadgadt välstånd. Dertill fordras större omtanka, som utvecklar slöjdskicklighet
och husflit. Dessa finnas i ganska ringa grad bland allmogen i Länet;
och de lära icke vara fä bland männen, som till och med sakna färdighet att
tillverka sina egna redskap. Qvinnornas husflit står äfven ganska lågt och har
i sednare lid väl snarare af- än tilltagit, hvilket visar sig deraf, att allmogen,
som förut allmänt klädt sig med de tyger, de sjelfva tillverkat, numera till
stor del köper dessa sina förnödenheter. Att detta icke länder till att öka
förmögenheten är uppenbart. Deremot alstras häraf lyx, som icke medför
allmänt gagn.
Tillfällen till besutenhet hafva i sednare tid minskats icke obetydligt derigenom,
att innehafvare af herregods, hvilkas antal inom länet är stort, icke
sällan företagit sig att lägga ej mindre derunder lydande gårdar, hvilka förut
brukats af derå besutne laudtbönder, än ock dagsverkstorp, i sambruk med
hufvudgården, som derefter skötes genom stattorpare och statdrängar. Härigenom
har möjligen afkastningen blifvit förökad och vinsten för godsets innehafvare
för den närvarande tiden större. Men det kan icke vara annat, än
till skada för det allmänna, att minska tillfällen till besutenhet och af landtbönderne
göra statfolk, hvilkas i allmänhet usla ställning är för väl bekant,
för att närmare behöfva omtalas; och vinsten af detta system lärer väl i fram
-
6
tiden blifva mindre, dä systemets verkningar visa sig genom ökad fattigvårdslunga,
oberäknad all annan förlust för det allmänna.
För den tjenande och arbetande klassen har icke varit någon ovanlig brist
på tjenster och arbete inom Länet under nu ifrågavarande år. Dagsveijkspriserne
hafva varit för en duglig person, på egen kost, under sommaren mellan
32 och 40 skiilingar för man och allmännast 16 skillingar, allt banko, för
qvinna, samt vintertiden emellan hälften och tvåtredjedelar af berörde priser.
Att inom en korlare tidrymd bedöma sedlighetens stigande eller sjun
kande
är svårare, än att det sanna kan med tillförlitlighet träffas. Såvida man
härvid endast tager i betraktande sedlighetens kränkning genom gröfre lagbrott,
bär förhållandet under sednare åren ett ganska fördelaktigt vittnesbörd. Antalet
af personer, sorn för gröfre förbrytelser undergått bestraffningar af alia
slag å Länets häkte, bar nemligen betydligt nedgått, så att, då det år 1847
utgjorde 177 personer, var det 1848 blott 126, 1849: 127 och 1850: 119 personer.
Dock torde icke, utan misstag, detta lyckliga resultat lill någon stor
del få tillskrifvas ökad moralitet, om icke i så måtto, att fyllerilasten, som
oftast har brott till följeslagare, är i a flygande, hvilket visserligen i sin mån
befordrats derigenom, att frestelserna minskats genom i sednare ar skedda indragningar
af många krogar, hvarå Länet förut haft alltför stor tillgång; utan
torde minskningen i brottens antal mest härröra af goda år och i följd dera!
bättre tillfälle till utkomst och arbete, hvars saknad alltför ofta alstrar de
vanligast förekommande brott, tjufnader. Det förtjenar härvid väl att anmärkas,
hurusom brotten minskats just på en tid, slraxt efter det ny lagstiftning
borttagit de härda band, som förut voro lagda på de så kallade försvarslöse,
samt medgifvit dem större frihet, hvaraf någon fara således icke sig visat. En
ovilkorlig följd deraf har deremot varit en betydlig minskning i fångantal,
som förut till flertalet utgjordes af försvarslöse och lösdrifvare, då åter antalet
af sådane till länshäktet inkomna nu för hvarje år nedgått, så att då det ännu
år 1847 uppgick till 163 personer, det sedermera varit 1848: 106, 1849: 103
och 1850: 89 personer.
§ 3.
Hujvudnäringar.
Jordbruket är af näringar inom Länet den förnämsta och derpå grunda
dess invånare till största delen sin utkomst. Hågen för denna näring tilltager,
och dertill bidraga i sin mån de anstalter, hvilka i sednare år blifvit från
7
det allmännas sida gjorda för näringens utveckling, och de årliga landtbruksmöte»,
hvilka, genom Hushållnings-Sällskapets föranstaltande, äfven i della Län
blifvit hållna och äro gagnande ej mindre derigenom, att den uppmärksamhet,
som sålunda egnas jordbruket och dess idkare, innebär uppmuntran, än ock
genom den kännedom örn olika jordbruksmelhoder, fördelaktigare landlbruksredskap
m. m , som dervid meddelas och såmedelst allmännare sprides.
Odlingen af kärr, måssar, sämre ängar och hagar har raskt fortgått, nästan
allestädes inom Länet, så att, om än vidsträcktare odlingsföretag till större
antal icke förehafls under nu ifrågavarande tre år, dock antagas kan, att derunder
den odlade jorden ökats med åtminstone några tusende tunnland. Bland
större arbeten i detta afseende må nämnas: en vid Lindö egendom i Wallentuna
härad företagen odling af en sank äng om 250 tunnlands vidd, dervid,
jemte sänkning af en mindre sjö, erfordrats dikning af 9,000 alnar; samt vid
Ekeby och Kohlsta egendomar i Närdinghundra härad, hvarest 100 tunnland
ängs-, hag- och kärr-mark upptagits, dervid den odlade jorden blifvit lill åker
förvandlad och i tegar förlagd. Såsom särskildt anmärkningsvärd framstår den
förvånande utveckling, som jordbruk, ladugårdsskötsel och kreatursförädling
redan ernått och vidare synas gå till möte inom Huddinge och Brännkyrka
socknar. Inom detta pastorat äro under sednast förflutna 15 år minst 1,400
tunnland uppodiade och kreaturens antal ökadt med omkring 1000 stycken,
livilka födas väl, korna på flera ställen hela året inom hus; och såsom resultat
kan med skäl antagas, att produktionen af jordbrukets och ladugårdens
alster inom berörde pastorat, jeni förde med förhållandet löre sagde tidpunkt,
fördubblats. Det förljenar ock att omförmälas, såsom mindre vanligt, att en
torpare under Sanda egendom i Österhaninge socken, hvilken tillförene i egenskap
af dräng tjenl vid denna gård och der lärl sig inse fördelen af ett vårdadt
jordbruk, sedan längre tid tillbaka brukat sin åker förlagd i smala tegar.
Något understöd af allmänna medel till odlingsföretag har under ifrågavarande
tidrymd icke blifvit någon inom Länet beviljadt.
Ännu äro de gamla åkerbruksredskapen, trädesstoek eller årder, pinnharf,
sladd oell vält mest i bruk hos allmogen, hvaremot vid herrgårdarne flera
slags nya redskap fått insteg, särdeles plogar och halfvar af lämpligare beskaffenhet.
Eflerdömct följes småningom af allmogen, som till en del lillegnat sig
förbättrade redskap, isynnerhet plogar.
Åkerjorden brukas af allmogen fortfarande på förut öfligt sätt, så alt hällten
deraf hvarje år ligger i träde; dock att i allmänhet någon del af trädesjorden
af allmogen användes lill besädande med äller, potates och bönor. Vexelbruk är
8
gängse vid en del herrgårdar, vanligast med sju årsskiften, hvaraf besås ? med
höstsäde af hvete och råg, f med vårsäde, korn, bafra, äller och vicker samt
t med klöfver och rotfrukter, hvaremot de öfriga f:deiarne ligga vexelvis
i träde.
Den odlingsbara jorden användes hos allmogen förnämligast till sädesproduktion.
Ängsskötseln har likväl äfven gjort framsteg, och ganska allmänt har
allmogen företagit sig alt förvandla sina gamla naturliga ängar, som voro mindre
gifvande, lill arliticiela, mest för att bära timotej. Dessa, som fordra
mycken gödning, kunna dock svårligen i längden hållas bärande med den
ringa tillgång på gödningsämnen, allmogen äger efter sina vanligen inskränkta
och dåli«a ladugårdar.
O O
Följande tabell, uppgjord enligt de vid förut afgifna Femårsberälleiser
meddelade uppgifter och dem, som nu inkommit, visar, huru utsäde och medelafkastning
deraf inom Länet under längre tid tillbaka sig förhållit.
Utsäde, Tunnor.
Medelafkastning, Tunnor.
1822
1832
1842
1847
1850
1822
1832
1842
1847
1850
Hvete
3,053
3,771
3,787
3,835
3,987
17,489
26,200
26,815
24,585
27,968
Råg
24,425
29,086
29,390
28,450
28,786
133,375
173,940
167,319
140,449
156,587
Korn
13,772
14,484
15,399
14,444
14,148
79,771
84,592
90,359
68,920
81,120
Hafra
3,458
4,952
5,390
5,942
6,961
18,623
25,883
37,069
27,404
36,515
Blandsäd
2,582
3,053
3,455
3,345
3,409
15,083
17,892
19,736
14,872
18,467
Arter
2,485
2,917
3,573
3,393
3,459
12,199
15,285
17,306
16,747
19,356
Potates
17,805
28,782
37,522
36,695
34,111
100,599
201,927
208,698
195,789
192,482
Utsädet å, och afkastningen af städernas jord äro dock icke beräknade i
ofvanstående belopp för år 1850.
Den torröla och annan sjuklighet, hvaraf potatesen hotades med förstöring,
har under dessa tre år varit i aftagande och 1850 föga försports.
Under vanliga förhållanden öfverstiger span måls- och potatesproduktionen
betydligt Länets invånares eget behof. Öfverskottet afsättes till största delen i
hufvudstaden. Från Länet försäljes äfven hö till större mängd, mest från
herrgårdar närmare Stockholm samt omkring Mälaren och Saltsjön. Andra
jordbruksprodukter framalstras till ringa belopp. Linodlingen är obetydlig och
fyller
9
fyller icke allestädes invånarnes egna behof. Hampa produceras ännu mindre.
Humlegårdar blifva mera sällsynta och inskränkta, och den humla, som förbrukas
i Länet, köpes till stor del från andra orter. Trädgårdsskötsel förekommer
högst sällan vid allmogens gårdar, utom inom Färentuna härad, derifrån trädgårdsalster
icke obetydligt föryttras i hufvudstaden äfven af allmogen. Vid
hedgårdarne åter finnas i allmänhet vårdade trädgårdar, och att hågen för dessas
utvidgning och förbättrande är lillig, kan slutas, bland annat, deraf, att,
sedan genom Hushållnings-Sällskapet tillfälle blifvit beredt att från utrikes ort
erhålla fruktträd, 1,500 stycken sådana af flera slag år 1850 införskrefvos
för åts k i 11 ige större jordägares räkning. Tobak planteras numera alls icke inom
Länet.
Kreatursslcötseln. Några åtgärder för förbättrande af kreatursracerne hafva
under den tid, som utgör föremål för denna berättelse, icke blifvit gjorda,
utom alt en och annan ägare af större egendom förskaffat sig stam till ädlare
kreatursracer. I öfrigt får Kongl. Maj:ts Befallningshafvande åberopa hvad
sednast afgifne Femårsberättelse i denna del innehåller. Allmogens ladugårdar,
som minskades i följd af de missgynnande åren 1844 och 1845,
hafva åter till det närmaste blifvit uppbringade till det stånd, hvari de förut
befunnos.
Ifrån all kreaturssjuka har Länet under ifrågavarande år varit skyddadt,
ehuru man haft att befara spridandet af den i rikets sydligaste Län gängse
såkallade elakartade lungsjukan bland fäkreaturen, hvarföre ock försök varit
gjordt att inom detta Län, såsom i flera andra skett, bilda ett bolag till försäkring
mot skada af nämnde sjuka, hvilket bolag, derför Kongl. Maj:t den
20 April 1849 i nåder fastställt reglemente, dock icke kommit till stånd,
emedan teckning till delaktighet deri icke blifvit gjord till fastställd summa.
För att till någon del afhjelpa denna hrist hafva, på Kongl. Majrts Befallningshafvandes
uppmaning, Länets invånare till ett betydligt antal tecknat sig å
utfärdade subskriptionslistor att för hvarje fäkreatur erlägga högst 8 skillingar
banko till sammanskott för ersättande af kreatur, som kunde komma att inom
Länet nedslagtas, i händelse den elakartade lungsjukan här skulle sig yppa.
I hvad mån de särskilda slagen husdjur inom Länet sedan år 1822 ökats
eller minskats visar sig af följande jemförelse:
o
Berättelse öfver Stockholms Län för åren 1848—1850.
10
1822
1 832
1842
1847
1850
Hästar
21,748
22,278
22,259
20,644
20,400
Oxar
5,712
6,970
6,133
6,318
6,741
Kor
36,447
39,220
39,091
38,143
38,740
Ungboskap
11,392
1 1,963
1 2,427
1 1,264
11,456
Får
67,312
69,260
77,077
74,100
72,732
Svin
22,317
25,489
25,891
23,933
23,059
Getter
212
326
126
72
72
Städernas kreatur äro icke beräknade i antalet för år 1850.
Skogsskötsel bar vid alla bruk oell flera större egendomar börjat bandhafvas
mera rationelt efter ordentlig indelning. Flera bruk hafva kunniga
skogsförvaltare. För Öfrigt egnas i allmänhet alltför ringa omsorg åt skogsvården.
På åtskilliga trakter är brist på skogsprodukter, synnerligen i Färentuna
och Erlinghundra härader samt delar af Långhundra och Seminghundra
härader Sistnämnde tre häraders invånare undsättas till någon del med virke
från samma häraders allmänningar, hvilka jemte Sollentuna härads allmänning
äro de enda allmänna skogar i Länet, hvaröfver vården tillhör Kongl.
Majrts Befallningshafvande. Dessa fyra allmänningar äro indelade till Iraktliuggning
och planer för skötseln fastställde af Kammar-Collegium. Traktliuggning
har ock i flera år ägt rum å allmänningarne, utom å Sollentuna
härads, hvilken dock äfven beredes till enahanda bi ukningsmethod, sorn efter
stadgad tid, 19 år härefter, skall vidtaga. Från alla fyra allmänningarne
hafva blifvit utsynade åt häradsboerne årligen omkring 600 famnar virke af
alla slag, eller alla tre åren tillhopa 1,787 famnar, således något mindre än
under förutgångne qvinqvennium, då utsyningarne uppgingo tillsammans till
3,287 famnar.
Bergs- och Bruksrörelsen. Grufvor för upphemtning af annan slags malm,
än jern, äro icke i Länet bearbetade. Af jerngrufvorna äro de å Utön i Sotholms
härad de förnämsta, hvilka dock under ifrågavarande tre år varit med
mindre framgång bearbetade, så alt då de år 1847 gåfvo 82,163 Skeppund
tackjernsvigt, erhöllos 1848 endast 68,156 Skeppund; och som under nästföljde
två år arbetet förhindrats och skada orsakats af ett större bergras, hafva upp
-
11
hemlats 1849 allenast 89,145 Skeppund och 1850: 40,488. Deremot hafva
Jerna grufvor i Ökneho harad visat ett gynsamrnare resultat och malmuppfordringen
årligen stigit, så att der erhållits 1848: 8,991 Skeppund, 1849: 9,720
och 1850: 10,165. De öfriga grufvorna i Länet, alla befintliga i dess nordligaste
del, nemligen Herrängs grufvefäll i Häfverö socken, Wiggelsbo grufvor
i Wahlö socken samt åtskilliga smärre grufvor i Hargs, Forssmarks, Börstils,
Wahlö och Wäddö Socknar hafva gifvit tillsammans 1848: 29,348 Skeppund,
1849: 29,250 och 1850: 38,940 Skeppund malm.
Tackjernstillverkning har inom Länet ägt rum vid fyra masugnar, nemligen
Bennebol i Bladåkers socken, Länna i Almunge socken, Edsbro i socknen af
samma namn och Wällnora i Knutby socken, vid hvilka tillverkats 1848:
5,929 och 1849: 12,636 Skeppund tackjern, inberäknadt gjutgods. 1850 års
tillverkning kan af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande icke meddelas, i saknad
af uppgift derå.
Berkinge masugn i Wahlö socken har icke varit i gång.
Stång- och Ämnesjerns-tillverkningen, som bedrifvits vid Forssmarks bruk i
Forssmarks socken, Hargs bruk i Hargs socken, Schebo i Ununge socken, Rånäs
i Fasterna socken, Ortala i Wäddö socken och Nyqvarn i Thuringe socken,
af hvilka de fyra förstnämnde hafva lill en del Vallonsmide, är uppgifven
:
för år 1848 till 12,377 Skepp, bergsvigt
» 1849 » 12,461 » »
» 1850 » 12,147 » »
Vid Schebo bruk finnes äfven ett valsverk för tillverkning af jernplåtar,
samt vid Nyqvarns och Forssmarks bruk stålugnar jemte hammare för stålräckning.
I öfrigt idkas manufaktursmide!) vid Johannisforss- i Forssmarks
socken, hvarest tillverkas vagnsfjedrar, axlar och såkallade svanhalsar, hvilka
äro kända för godhet och mycket efterfrågade; vid Bränninge i Tveta socken,
för tillverkning af plogar, hillar, spadar och flera slags redskap; samt vid
Wira i Kulla socken, hvarest förfärdigas liar och andra eggjern.
Jernmanufakturtillverkningen har, enligt uppgifter, uppgått vid alla verk
inom Länet:
År 1848 Lill 607 Skepp, bergsvigt
», 1849 » 1,192 » »
» 1850 » 2,468 » »
Icke något nytt jernverk har under dessa år inom Länet tillkommit.
12
Ett betydligare kalkstensbrott finnes vid Karta i Sorunda socken, hvarifrån
afyttras kalk i större qvantitet, som dock icke är uppgifven. I Wårdinge
socken och på några andra ställen i Länet erhålles äfven kalk, som till största
delen förbrukas i kringliggande orter.
Qvarnsten brytes på flera ställen i Rådmansö socken.
Andra bruk, fabriker och inrättningar.
Vid samtlige Fabriksinrättningarne å Länets landsbygd, hvilkas särskilda
slag äro i bifogade tabell upptagne, utgjorde, så vidt uppgifvet blifvit, lill verkni
ngarnes värde och dervid sysselsatte arbetare:
År 1848 värde R:dr 197,680; arbetare 526’.
» 1849 » » 319,258; » 654.
» 1850 » » 345,390; » 651.
De uti sista Femårsberättelsen uppgilue fabriksinrättningar hafva fortfa
rande
bedrifvits, samt de deri, såsom varande under anläggning, omförmälde,
Pappersbruket vid Nygvarn och Klädesfabriken vid Ahlö eller Ahleström, äro nu
komne i gång. Dock är nämnde pappersbruks tillverkningsvärde, såsom ännu
ej uppgifvet, icke inberäknadt i ofvanstående för öfriga fabrikerna sammanräknade
värde.
Bland anläggningar, som under nu ifrågavarande tidrymd, efter behörigt
tillstånd, skett, är isynnerhet förtjent att nämnas det å ön Lilla Essingen i
Bromma socken inrättade, ett bolag tillhöriga, Skeppsvarf för byggande och
reparation af fartyg och båtar, hvarvid år 1850 varit sysselsatte 51 arbetare
och tillverkningsvärdet uppgifvits till 37,100 R:dr.
Utom detta skeppsvarf samt pappersbruket vid Nyqvarn och klädesfabriken
vid Åhlö hafva under dessa tre år endast 3 nya fabriksanläggningar,
enligt nådiga Fabriks- och Handtverks-Ordningen den 22 December 1846,
blifvit hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande anmälde och med tillståndsbref
försedde, nemligen två garfverier och en fabrik för tillverkning af cigarrer,
rulltobak och snus, hvilken sistnämnde dock sedermera icke kommit lill anläggning.
De förut i Länet befintliga många tegelslageriet' hafva tillökats med flera
nya sådane. I ofvan uppgifne tillverkningsvärden och arbetare vid fabrikerna
äro icke inberäknade tegelbrukens tillverkningar eller vid desamma anställde
arbetare.
Till idkande af handlverksverkstad å landet, enligt hvad i ofvanberörde
nådiga Fabriks- och Handtverks-Ordning är medgifvet, har ingen sig anmält.
Endast gerningsmän äro å landet antagne.
13
På mjöl- oell sågqvarnar liar Länet god lillgång, och, utom de förut befintliga
tullmjölqvarnar, hafva under ifrågavarande tidrymd åtta nya sådana
blifvit af Kongl. Majlis Befallningshafvande tillåtna.
Handlande ä landet, som i öppna bodar med behörigt tillstånd idkade
handel, utgjorde, år 1848: 24, 1849: 21 och 1850: 28.
§ 4.
ESénärinyar.
Fisket är för skärgårdens invånare af stor vigt och kan till och med anses
lor hufvudnäring, åtminstone i Börstils och Gräsö socknars skärgård, hvarest
långsten af strömming, som utgör förnämligaste föremålet för fisket, uppgifves
hafva fortfarande, utan förminskning, lemnat till saltning årligen omkring
1,200 tunnor, som vid försäljning hetalts med 11 R:dr 16 sk. å 12 R:dr
banko tunnan och således gifvit en betydlig inkomst. Uti den återstående
större delen af Länets skärgård har strömmingsfisket, som redan under förra
år varit i aftagande, icke heller under nu ifrågavarande tidrymd gifvit lyckligare
resultat, utan snarare aftagit, med undanlag af år 1850 i Åkers och
Wermdö Skeppslagers skärgård, der del då skall varit fördelaktigare än åren
förut. Fångsten af andra fisksorter är ej af någon betydenhet och lemnar
ringa till handeln.
1 anledning af fiskets förfall har, uppå underdånig framställning af Länets
Jlnshållnings-Sällskap, Kongl. Maj:t är 1850 anvisat åt Sällskapet 2,000
B:dr banko, att utgå med hälften berörde år och hälften det påföljde, för att
bekosta anställande af undersökningar i Länets skärgård i afseende å fiskets
upphjelpande, till hvilket ändamål Kongl. Maj:t äfven täckts tillåta, att en
Kronan tillhörig mindre ångbåt eller annat för ändamålet tjenligt fartyg finge
begagnas; och har år 1850 sådan undersökning i skärgården påbörjats under
ledning af Professoren och Riddaren af Kongl. Maj:ls Nordstjerne-Orden C. J.
Sundevall.
Skjälfångst idkas af få och lemnar ringa afkastning.
Sjöfarten med landtman tillhöriga fartyg och bålar utöfver 5 läster har
hvarje år varit i stigande. Sådana fartyg och båtar utgjorde:
Är 1848 .... 237 st. om 5,085 läster
» 1849 .... 271 » » 6,473 »
» 1850 .... 298 » » 7,315 »
14
Sjöfart är en vigtig och indrägtig näringsgren för Roslagens skärgård och
idkas mest för fraktfart inrikes orter emellan. Till utrikes sjöfart voro år 1850
begagnade 7 iandtmanna-fartyg om tillhopa 498|- läster.
Skeppsbyggeri bedrifves flitigt i nämnde skärgård, hvarest nybyggdes:
År 1848 .... 24 st. fartyg och båtar om 572 läster
» 1849 .... 24 » » » » » 74b;. »
» 1850 .... 20 » •» » » » 727i »
Jagten lernnar någon behållning endast i skärgården, der sträck- och sjöfogel
äro föremål derför. På annat villebråd är tillgången inom Länet ringa.
Kolning idkas hufvudsakligast i Länets norra del för der varande jernverks
behof samt mindre betydligt äfven i skärgården för afsalu i bufvudsladen.
Tjär uhr anning bedrifves ganska obetydligt och lemnar icke något till handeln.
Salpetertillverkningen har varit i aflngande.
Forsling lemnar inkomst för allmogen egentligen endast i de trakter, der
jernverk finnas.
Bränvinsbränningen har mer och mer öfvergifvits af allmogen, hvartill väl
bidragit den förhöjda beskattningen, som gör tillverkningskostnaden drygare.
Hufvudsakligast utöfvas denna näring vid större egendomar, af hvilka dock
flera i sednare år nedlagt densamma. Antalet af behörigen anmälda pannor
af särskilda slag har utgjort:
Pannor af 15 kannor och derunder
» af 16 till och med 25 kannor ....
» af 26 till och med 50 d:o ....
» öfver 50 kannor
1848
1849
1850
190
1,294
162
14
194
1,252
161
1 4
185
1,043
112
6
Summa Pannor
1,660 1,621
1,346
§ 5.
Förvaltning och Politisk författning.
Under ifrågavarande tre år har något hemman hvarken fallit i ödesmål
eller blifvit derifrån upptaget, icke heller är något nytt hemman eller nybygge
15
vordet skattlagdt. Från Krono har blifvit till Skatte löst lj mantal. Antalet
af särskilda slags hemman, lägenheter, qvarnar m. m. inhemtas af bifogade tabell.
Hemmansklyfningen har icke blifvit utsträckt längre än under nästförflulna
tid. Klyfning utöfver ^ mantal är sällsynt inom de delar af Länet,
der allmogen hem tar sin hufvudsakliga utkomst af jorden; och då hemmanen
i Länet mest äro af ringa jord vidd och svag beskaffenhet, torde på ganska få
ställen besutenhet äga rum på mindre än ^ mantal och flerstädes icke ens på
detta hemmantal. 1 skärgården, i synnerhet på längre ut belägna öar, äro
dock hemmanen klufna i mindre delar, ända till ^ydels mantal; men derstädes
är jordbruket mera binäring, samt sjöfart, fiske och lotsning de egentliga
inkomstkällorna.
Genom laga skiften hafva under dessa tre år blifvit delade 158^ mantal
med en ägorymd af 5,657 tunnland åker, 7,678 tunnland äng och 32,680
tunnland skog och betesmark; hvarjemte blifvit uppgångne rålinier samt verkställde
stängsel- och vägdelningar m. ra. till en längd af 2,388,282 alnar. För
utflyttningar i följd af laga skiften hafva under alla tre åren blifvit beviljade
understöd af statsmedel till belopp af 4,810 R:dr 14 sk. banko.
Statsbidrag. Utskylder och allmänna besvär å landet hafva, såsom tabellen
närmare utvisar, blifvit för år 1850 beräknade till följande belopp och
värden:
Bevillningen 111,144: 5. 8.
Ständiga räntan  205,555: 34. 4.
Arrendemedel  33,003: 23. i.
Kostnad för rustning och rotering  117,974: ii. 8.
Klerecislatens underhåll
106,521: 27. 5.
Fattigförsörjning  19,172: 24. —
Skjuts  42,646: 34. 7.
Väghållning
91,752: 3. —
Diverse afgifter, onera och besvär  48,087: 16. —
Summa Banko R:dr 775,857: 35. 9.
Kostnaden för väghållningen har dock under 1850 otvifvelaktigt betydligt
öfverstigit, om icke uppgått till flera gånger det beräknade beloppet 91,752
R:dr 3 sk., i anseende lill det myckna arbete Länets invånare på de flesta
trakter nedlagt å vägarnes utläggning till större bredd och försättande i
bättre skick.
16
Till bestridande af kungs- och krono- samt gästgifveriskjutsen har inom
Länet årligen utgått följande antal hästar:
Kungs- och Krono-
Gästgifveri-
skjutshästar.
skjutshästar.
b- 1848
6,205
54,522
» 1849
4,352
53,084
» 180O
4,328
56,739
Utom vid de gästgifvaregårdar, sorn i förra Femårsberättelsen uppgifvas
och der entreprenader, enligt förnyade kontrakter, fortfara, är skjutsnirigen på
entreprenad numera upplåten äfven vid Fittja, Rotebro, Brottby, Äsby, Wermdö
och Berga gästgifvaregårdar. Vid Fittja och Rotebro är entreprenadafgiften drygast
och erlägges med 33 R:dr 16 sk. banko per mantal för året.
Omläggning af backig väg har under ifrågavarande ar, med understöd af
statsmedel, blifvit verkställd i Åkers Skeppslag till en längd af 3,180 alnar.
Ny väg till en längd af 1 -J mil är ock under anläggning inom en del af Börstils
socken, livilket arbete bestrides af nämnde sockens invånare, sorn sökt
allmänt understöd dertill, utan att sådant blifvit beviljadt. För öfrigt hafva,
såsom ofvan är nämndt, Länets invånare på de flesta trakter nedlagt betydligt
arbete och kostnad för de gamla vägarnes utvidgning och förbättrande.
Någon kanalanläggning har icke förekommit.
Trafiken å Södertelje och Wäddö kanaler har varit större, än under
nästförutgångna år. Antalet fartyg och båtar, som passerat desamma, samt
derför uppburna kanalafgifter upplyses af följande:
Södertelje Kanal.
Wäddö Kanal.
Antal fartyg
och båtar.
Lästetal.
Afgifter.
Antal fartyg
och båtar.
Lästetal.
Afgifter.
K: dr
s.
r.
E:dr
s.
r.
År 1848 . . .
3,694
36,317
1 4,528
26
—
765
10,347
868
21
4
» 1849 . . .
3,627
36,116
14,685
14
—
865
12,780
1,065
16
—
» 1850 .. .
3,602
34,409
14,562
22
—
845
12,943
1,056
2
8
Det
17
Det har uppgifna lästetal motsvarar dock icke fullkomligt anlalet fartyg
och båtar, som passerat kanalerna, emedan en mindre del deraf icke undergått
mätning och deras lästetal således icke kommit med i beräkning.
De för hälsovården inom Länet anställda läkare och befintliga sjuk vårdsanstalter
uppgifvas i sista Femårsberättelsen och hafva varit desamma under
nu ifrågavarande år, med tillägg af ett provisoriskt sjukhus, sorn, för bristande
utrymme å Serafimer-Lasarettet, måst i hufvudstaden inrättas för Länets sjuke.
Vid sjukvårdsanstalterne hafva följande antal personer njutit vård:
c
»u
3 !?
Kurhuset.
p %
a> o
CZi
o 05
£ 3
O 0
pr o
2"
P c/a"
| ©
95
o o_
7* ©*
S |
o ~T
r* O:
® 3
to
3
3
SD
År '184-8
219
45
50
119
89
522
» 1849
256
4-8
58
90
97
549
» 1850
217
49
54
93
101
514
Kostnaderne för de ofvan först upptagna fyra sjukvårdsanstalt^' hafva utgjort
år 1848: R:dr 6,099: 30., år 1849: R:dr 5,826: 23. n, och år 1850:
R:dr 6,681: 45. l. banko, hvilka kostnader blifvit bestridda af kurhusmedlen,
jemte ett årligt tillskott af 2,333 R:dr 16 sk. banko från Serafimer OrdensGiliet,
utgörande dels enskilda donationsmedel och dels hospitalsmedel. Löwenströmska
Lasarettet åter underhålles helt och hållet genom enskild donation.
I nästan alla socknar af Länet äro ständiga Barnmorskor anställda.
Af någon allmännare sjuklighet har Länet under ifrågavarande tre år icke
varit hemsökt, utom att i några socknar, isynnerhet närmast hufvudstaden, i
slutet af år 1849 och i början af år 1850 smittkoppor voro gängse, dock utan
att någon större dödlighet deraf förspordes.
Fattigförsörjningen är, i öfverensstämmelse med nådiga Förordningen den
25 Maj 1847, i allmänhet bättre ordnad än tillförene, men kostnaderne derför
hafva, särdeles i en del socknar närmast omkring hufvudstaden, blifvit
mera känbara. Tiggeri å landsbygden förekommer mera sällan än förut,
hvilket väl får ti 1 lskrifvas ett noggrannare handhafvande af fattigvården, som
af berörde nådiga Förordning blifvit en följd.
Berättelse öfver Stockholms Län för åren 1848—1850. 3
18
Det inom Länet bildade och med nådigt reglemente år 1844 försedda
bolag till försäkring af byggnader och lösegendom liar tillvunnit sig allt flera
delägare och större förtroende, så att under ifrågavarande tre år försäkringsvärdet
ökats för byggnader med 1,349,260 R:dr och för lösegendom med
741,630 R:dr. Hela försäkringsvärdet utgjorde, vid slutet af det brandstodsår,
som til lä ndagick den 14 Mars 1831, för byggnader 8,247,590 R:dr och för
lösegendom 5,518,360 R:dr, tillsammans 13,765,950 R:dr banko.
Länets Hushållnings-Sällskap, bildad t år 1847, har med nitisk verksamhet
vändt sin omtanka lill befordrande af flera allmänt nyttiga företag och deribland
medverkat till inrättande af en Ränte- och Kapilalförsäkringsanstalt för
Stockholms stad och Län, för hvilken reglemente blifvit den 11 Januari 1850
af Kongl. Maj:t i nåder fastsläldt.
Till Rofdjur ens utödande har under dessa tre år vinterskall endast en
gång, nemligen år 1848, blifvit hållet, dervid dödades 4 vargar. Till rofdjurens
förminskning bidraga mest de premier, som, enligt af Länets invånare
träffade och af Kongl. Maj:t stadfästade öfverenskommelse!’, erhållas till visst
belopp för hvarje rofdjur af olika slag. Sålunda hafva, emot premier, blifvit
fångade under alla tre åren 12 vargar, 60 lodjur och 45 räfvar, hvilket dock
är betydligt mindre än under nästförflutna tid, då på fem år emot premier
fångades 77 vargar och 120 lodjur. Det oaktadt har icke försports någon
särdeles olägenhet af rofdjur, hvaraf kan slutas, att deras antal inom Länet
betydligt minskats.
Utmätningar hafva blifvit verkställda för belopp, som för landet och städerna
tillsammans utgjort:
För Kronans intrader. För privata fordringar.
År 1848 .... 39,740 R:dr 65,194 R:dr
» 1849 .... 19,536 » 88,547 »
» 1850 ... . 19,027 » 78,206 »
Att utmätningar för Kronans intrader år 1848 skett till så betydligt
större belopp, än de öfriga åren, lärer härröra af indrifningen utaf sista afbetalningen
å det Länets invånare förut beviljade undsätlningslån.
Under ifrågavarande Lre år hafva endast 7 fastigheter å landet och 2 i
städerna inom Länet blifvit utmätningsvis försålde.
O
19
§ 6.
Slätterna,
hvilkas folkmängd är här ofvan uppgifven, bibehålla sig ännu på samma låga
ståndpunkt, sorn förut, i industrielt hänseende. Den enda af städerna inom
Länet, som synes något förkofra sig, är Södertelje. Dertill har bidragit tillkomsten
af 2:ne fabriker i stadens granskap, nemligen ofvannämnde klädesfabrik
vid Åhlö och pappersbruk vid Nyqvarn, äfvensom inrättandet i staden
af en kall vattenkuranstalt, som öppnades sommaren 1849 och sedermera varit,
af temligen talrikt antal patienter besökt.
Deremot har Norrtelje, sedan gevärsfaktoriet derstädes nedlades, nästan
ständigt varit sjunkande, hvilket visar sig såväl genom folknuinmerns förminskning,
som af stadens betydliga fattigpersonal, hvilken, på den ringa folkmängden
977, utgjorde, vid 1850 års slut, 49 personer. I denna stad har blifvit
öppnad en gyttjebadanstalt, hvilken hvarje sommar begagnats af Jaadgäster till
rätt betydligt antal.
I öfrigt hafva nya anläggningar i städerna icke under dessa år ägt rum.
Särskilda slags näringsidkare i städerna voro år 1850 följande:
Hand-
lande.
Handt-
verkare.
Fabriks-
idkare.
Skeppare.
Stadens fartyg.
Södertelje
8
28
8
antal.
lästetal.
Norrtelje
19
65
10
2
2
36
Östhammar
13
29
4
3
2
53
Öregrund
12
11
1
19
7
298
Sigtuna
2
14
1
—
—
—
Waxholm
8
34
—
16
16
270
Af det stora antalet handtverkare i Norrtelje hafva dock flera icke baft
utkomst af sina handtverk, ulan anlitat andra näringsutvägar för sin för
?
O o
sörjning.
20
Utsädet å, och afkastningen af städernas jord samt antalet af de i städerna
underhållna kreatur utvisar bilagde tabell, som äfven upptager de särskilda
slagen statsbidrag, hvilka för alia städerna blifvit beräknade i medeltal
tillhopa till 25,876 R:dr i sk. 2 r:st banko. Stockholm å Landskansliet den
28 Februari 1852.
G. F. LILJENCRANTS.
II. U. P. Normelli.
G. P. af Sillén.
Statistisk lifver Städerne inom
J75
^ 5
fls: S3
2* O
3 p3
CJQ *£*
=■ S
O
o
Jord.
Hemmantal.
Utsäde af
Afkastning, sedan utsädet är
afdraget.
Underhållna Kreatur.
Uppskattadt värde.
?r
o
p
3
09
Skog och Betesmark.
</>
C
g
3
aa
a
cd
»
(J93
a
q
3
3
aa
ca
Blandsäd.
>■
cd
p
1
aa
CD
cc
K
■<
CD
?
»
Cao
09
W
0
3
55
aa
ca
s
oT
q
q-
C/5_
c-
*-s
CD
p
0
a»
r—
CD
CP
3
Ca*
c/a
ca
p
0
r-t
93
"1
1* 1
O
p
Ungboskap.
PJO
p
5‘
Hus och Tomter.
Jord.
Bruk, Manufak-  turler, Fabriker,
Qvarnar och
Sågar.
Södertelje Stad
280
327*
381 n
1,464;;
2,173;;
11#
5
51
8
40
8
5
100
30
310
40
200
50
40
1,000
55
50
105
38
25
110
204,168
32
63,224
16
—1
31,632
32
—
Norrtelje
146
23 U
170;
403;
806#
1|
20
72
20
10
4
6
25
120
360
100
60
24
36
175
46
6
120
8
90
110
178,075
—
—
25,020
—,
—
37,005
—
Sigtuna
06
402#
64;
880#
1,137;
5i
15
40
22
12
4
3
70
00
240
84
60
16
21
350
21
14
57
40
40
74
45,983
32
—
16,211
32
—
850
-
108
20
t 20
q>«
3
8 fl
16
q n
68
r, 0 M 7
Oregrund
153
18
230
445
603
4;
5
6
40
95
30
240
-c 1
7
ion
oU
kg
O J /
90/1
lb
1 8 357
Waxholm
145
36
1 4;
224
274;
1
3
9
4
2‘
1
20
26
36
28
14
r
?)
100
10
25
10
20
30
70,240
24
16,100
3,316
Summa
028
805;#
861;;
3,417;;
5,085;;
24#
43
177
60
64
16
15
275
266
971
282
334
! 00
102
1,085
163
73
496
112
270
392| 599,1 46
8
I-
138,913
—
-
72,803
32
—
Stockholm i Landskontoret den 15 December 1851.
te. *7. #*• Normelli.
Stockholms llän för åren 1848, 184» och 1850.
—
—
—
—
1
a
e
—LJ
—
__!!!—!
- B i
el
ft «.
Bevillning efter 1848 års Förordning.
Ständiga Räntor.
Rlereci-Statens underhåll.
Efter 2:
dra Artikeln.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Verk
och Inrätt-  ningar.
Kostnad för
Rotering.
Kostnad för
Städernes
Fattigförsörj-
ning.
Skjuts.
Väghållning.
iMverse unera
och Allmänna
Besvär.
summa
Stats-Bidrag.
Efter
lata Art.
Jord, Hus,
Tomt och
Inrättning.
Borgerlig
näring.
Efter
2, 30 och
SS-
30
För personer,
som ej höra
till viss näring.
Bränvins-
Afgift.
Summa.
Boskaps- och
Åkerskatt.
Mantals-
penningar.
Pastorers.
ivomnmn
strars.
nings.
Summa.
122
6
_
598
10
6
261
24
694
28
_
1,676
20
6
4
167
24
296
I
—
2
52
26
8
1,687
42
8
380
—
183
le
-
1 58
16
-
721
32
-
766
28
8
1,050
—
—
559
25
8
1,616
32
—
8,598
40
4
O
OO
36
480
10
5
453
821
21
3
8
4
42
152
62
5
4
646
32
10
625
9
883
16
1,508
25
7
1,012
9
5
52
364
8
8
1,967
12
_
7.633
47
6
A
42
24
-
126
4
3
96
-
-
39
-
—
11 4
—
—
197
16
-
614
44
3
3
44
-
60
12
—
-
-
23
42
8
394
21
4
86
32
-
—-
-
-
20
—
-
106
32
-
59
16
-
-
—
66
32
-
311
40
9
1,641
45
-
65
36
—
123
45
10
327
14
-
30
—
-
79
40
-
—
—
626
39
10
8
—
93
36
-
-
23
42
8
306
32
-
100
-
-
200
-
-
100
-
-
400
-
-
133
16
-
-
—
10
-
-
1,317
44
-
2,912
26
6
67
30
-
119
5
7
307
9
-
74
—
-
64
40
—
—
—
632
36
7
6
17
—
97
12
—
-
2,8
32
-
280
—
-
80
-
-
-
-
63
16
-
143
16
-
150
—
—
-
—
33
16
-
1,070
16
3
2,442
1
10
I
94
12
187
_
450
_
_
400
_
_
1,131
12
32
_
133
24
_
250
—
_
| 600
-
—
300
—
—
000
—
-
200
-
—
-
-
-
31
12
-
2,646
32
501
1,634
28
7
1,894
47 j —
143
|_
—
2,174
33
1 3
197
16
!
i
] 6,545
28
j 10
19
47
—
705
—
—
j 296
—
! 9
1 ~
| 101
5
4
3,565132
10
11,871
|«
7
3 831 lej-
j 1,525
-
—
3,780
u
7
| 2,321 jJ, 1
1,102
i ?
I-
I"
1,033
341 4
j 6,315
13
-
25,876
1
2
Berättelse öfver Stockholms I.än för aren 1848—1850.
Statistisk TABJEIili öfver Fögdcricrnc inom Stockholms tan för åren 1848, 1849 oell 1850.
Hemman.
o
pr =•
o
2. (B
—• c
<73
el
II
e oell fdr
flere
Lägcnhete
och
iatsmanstorp
ständig äganderätt
es
Kni
utan
2
utar
lera»
Lustslott med dertill hörande hemman . .
Kungs och Kungs-Ladugårdar
Derunder lydande eller eljest Kronan särskildt
rade hemman
Dito andre lägenheter, såsom Stallänga
Dito Lägenheter
Dito Qvarnar
Dito Fisken
Krono-Säterier
Frälse-Säterier och Ladugårdar ....
Skatte-Säterier
Säteri-Rusthåll
Rå- och Rörshemman
Frälsehemman
Frälse Skattehemman
Kronohemman
Krono-Rusthåll
Krono Augmentshemman
Krono Skattc-hemman
Dito Rusthåll
Dito Augmentshemman ....
Militie—boställen
Civila dito
Ecklesiastika dito
Akademi-hemman, Frälse
Dito Skatte
Dito Krono
Hospitals- och Barnhus-hemman, Frälse . .
Dito Dito Skatte .
Dito Dito Krono . .
Dito Dito Lägenhet .
Krigsmanshus-hemman, Skatte
Lotshemman, Frälse
Dito Skatte
Dito Krono
Posthemman, Skatte
Rekognitionsskogshemman
Skattlagde bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar m
mans ränta äro inbegripne, Frälse
Dito dito dito Skatte
Dito dito dito Krono
Dito obebyggde
Oskattlagde bebyggde dito, deraf Ryttare-, Soldat
Backstugor
Bebyggde lägenheter, afsöndrade från hemman under
Dito dito på viss tid eller lifstid.
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter af särskilda slag, sorn ej under något hemmans ränta
stycken
ntal,
som
Dito dito
Dito dito
Oskattlagde dito Frälse
Tullmjölqvarnar med par stenar, deraf 39 stycken med särskild
Tullsågqvarnar, grofbladige
Husbehofs-Mjölqvarnar .
Dito Sågqvarnar
Frälseräntor
Brädgårdar
Stampar
Ämneshammare. . . .
Stångjernsverk ....
Masugnar
Jernmanufakturverk . .
Jerngrufvor
Pappersbruk
Tegelbruk
Oljeslageri
Garfverier
Kalkugnar
Åttiksfabrik
Färgstoftsfabrik . . .
Porslinsfabrik ....
Beck- och Kimröksbruk.
Fartyg och Båtar . . .
Bomullsfabrik ....
Såpfabrik
J.inneblekeri
Fyrbåk
Skatte Ström
Pressjästfabrikcr ....
Skeppsvarf
Theater
Djurgårdar
Kronoparker och Allmänningar, som tillhöra Kongl.
under
ito
to
Lands- och Härads-Allmänningar af 1,900 Tunnland
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser . .
laj:t och
vidd
Jordeboke
Krona
uppförd
anta
e
nago
dispon
äro inbegripne
Skatte
Krono
Frälse
hem
8f
4 24
46J
99 29
28tVV
m
20 j?
569?
6091IJ
5
7
8811
ioi AV
62yj
. 84i
U99AA
336j£!t
388*|
511
6?
*A
8M
73
%
844jä
1,003H
206,’j
254A
27 l}j
307t-A
47A
65J4
24J
321"
104j?M
121 17
1TT VT
Ö8j
33g
H
t
21
1
33
5
75g
45
2
7
1
6|
6
9
1
19
190
22
146
5,635
1,110
102
55
25
2
234
105
154
27
2
7
1
5
5
6
15
3
21
1
5
7
S ii m m a | 4,036,% | 4,549^1
Utsäde af
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
Underhållna Kreatur.
*
Uppskattadt
Värde.
Hvete.
SS
SSO
3’
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Arter.
Potates.
Hvete.
sa
k*
qq
Korn.
X
SS
ss
Blandsäd.
Arter.
Potates.
Hästar.
0
i*
Ss
y
W
0
y
c
3
03
er
0
£■
o?
-p
s
Svin.
O
<0
2
8
33
24
12
8
9
33
48
165
120
60
40
8
159
13
16
72
8
20
32
95,000
78
256
127
71
74
23
470
533
1,580
695
387
304
149
2,670
103
140
513
73
262
175
—
387,650
—
—
78
163
109
30
33
16
259
546
1,058
613
195
204
112
1,463
104
94
330
20
120
120
213,000
_
5
15
15
20
10
—
100
35
105
75
100
50
500
12
12
50
10
20
123,450
—
—
29
16
3
—
5
31
174
112
24
35
217
31
56
52
65
109,500
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
33,200
1 1 nn
—
—
271
131
60
36
20
12
192
197
838
316
181
100
63
992
45
56
165
34
209
105
115,500
z
809’
4,662
1,887
1,383
465
591
5,588
6,188
28,225
11,057
6,590
3,150
3,150
36,458
2,049
2,030
5,572
1,490
23,764
3,365
8
4,947,300
—
—
5
39
28
20
18
4
68
35
213
168
112
103
25
436
33
44
71
19
100
54
33,500
—
—
102
568
281
170
79
56
637
710
3,093
1,631
878
501
307
3,803
264
264
821
275
938
407
558,225
—
74
510
2194
188
39
68
613
582
3,079
1,2861
946
215
357
3,689
283
151
619
231
968
456
333,400
—
—
1,043
; 7,837
3,746
1,827
815
883
8,924
1,29 5
42,430
20,451
9,629
4,505
4,941
43,146
5,394
1,618
8,875
3,177
14,471
6,380
21
6,642,640
—
—
236
2,234
1,137
491
281
262
2,614
1,597
11,183
6,208
2,479
1,500
1,499
16,169
1,700
246
3,004
1,004
4,607
1,654
8
1,161,285
—
—
51
254
174
7
5
n
27
35
128
94
36
26
9|
145
26
2
43
11
68
23
16,325
—
—
44
40
19
8
1
44
31
33
243
122
47
5
25
193
23
10
48
7
64
35
35,000
—
—
6’
47
204
9
2
5
36
45
287
126
47
10
20i
215
26
12
54
10
75
41
31,800
—
—
7454
5,712
3,188
1,198
743
753
7,245
4,928
29,852
17,555
6,350
3,947
4,331
40,891
4,646
671
7,347
2,542
11,389
3,896
24
3,314,925
—
—
171’
1,430
779
342
196
136
1,393
1,138
7,165
4,503
1,926
1,109
781
8,100
1,105
250
1,779
537
2,739
987
—
1,081,950
—
—
2084
1,746
987
438
227
200
1,864
1,318
8,946
5,632
2,415
1,251
1,162
10,724
1,451
184
2,193
576
3,590
1,197
1,057,125
—
—
47’
320
190
74
50
27
278
299
1,725
1,113
423
280
160
1,598
233
64
408
105
615
200
252,750
—
—
951
1654
734
28
28
17
162
168
878
388
141
140
96
924
106
49
243
71
289
132
—
102,450
—
—
1194
805'
414
211
100
96
874
819
4,396
2,332
1,014
512
540
5,078
481
231
957
356
1,396
577
544,900
—
—
4’
16
12
0
4
1
12
24
80
60
30
20
4
48
22
28
8
48
16
—
20,500
—
—
28
18
6
5
37
29
135
100
31
28
18
234
26
2
44
17
75
24
—
18,000
—
—
55J
2514
1844
85^
63
174
227
339
l,272i
952i
437J
327
81
1,094
296
20
425
131
728
242
—
187,075
—
—
304
147
101
48
304
0 7
97
184
764
537'
254
159
45
423
162
18
227
61
384
134
—
163,050
—
—
1
6
4
2
1
1
4
6
30
20
10
5
4
16
8
11
3
18
6
—
4,750
—
—
5
20
15
8
5
1
15
30
100
75
40
25
4
60
27
35
10
60
20
—
18,900
—
—
1
3
2
—
1
5
t
i
2
4
18
14
4
4
14
2
2
4
5
4
—
200
—
—
1
3
2
—
1
7
1
v
2
4
18
14
4
4
14
2
2
4
5
4
—
4,000
—
—
30
11
6
6
4"
41
120
55
24
27
20
246
14
57
15
76
25
11
22,100
—
—
—
12
3
3
3
H
21
48
15
12
15
7
126
6
35
9
46
14
—
6,225
—
—
—
8
2
2
1 ’
It
1
16
32
10
8
10
5
96
6
„
25
9
35
18
—
10,500
—
—
1
6
2
2
n
1
7
6
24
10
8
10
5
42
6
10
4
12
4
—
5,500
—
—
2
25
16
4
4
2
40
14
125
96
24
24
12
280
21
J0
32
15
70
19
—
7,750
—
—
1
11
16
27}
21
7
10
3
1
1
14
39
1 ö
2
86
131
90
71
5
K
10
K
237
'I 'I O
23
1 1
—
33
f. <1
3
e
54
•40
38
—
60,750
53 175
—
—
1a
H
H
f
1 «»
3
oT
idd
n
0 J
11)
O
O
14
i i
2
O 1
8
O
8
.».»
3
1R675
—
—
9}
69-4
58}
18
84
10.4
77
58
364
2171
99
42
61
389
—
—
70
80
40
—
61,190
—
—
63|
1,257
669
156
42
213;
1,543
421\
6,715
3,653
777
210
1,143
8,523
1,447
253
3,372
648
4,819
2,167
—
127,450
—
•—
—
23
204
—
—
8-j
93
—
92
101
—
—
44
558
—
—
43
94
43
—
■
—
—
—
615
25j
51
13
9
101
—
3404
1451
,197
151
51
554
85
4
70
17
101
121
—
458,460
—
38
30
5
5
8!
62
15
185
154
25
25
37
355
20
—
70
14
139
54
—
21,555
—
—’
_
_
5,275
—
—
'
_
—
—
3,250
—
,
-
—
—
1,350
__
—
—
__
.—
—
_
_
1,450
—
—
—
—
63
418
—
—
59
—
92
135
671,780
—.
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
76,675
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
.
—
—
—
—
—
.—
—
—
-
.
—
—
—
—
—
.—
—
264,690
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14,950
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
14,000
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,150,591
—•
—
1
6
—
Il
15
6
24
7
z
8
90
—
—
20
20
0
73,325
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
60,400
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
■—
—
—
59,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
131,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5,000
—•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
■—
—
—
—
—
—
15,450
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—1
—
—
—
—
—
—
—
—
15,700
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
80,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
15,000
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—■
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16,000
—
—
—
15
0
—
20
137
—
105
30
—
100
—
943
17
8
53
—
—
—-
508,900
—
—
—
—
—
—
1—
—
—
—
—
—
—
•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,987
28,780
14,14811
6,96111
3,4094!
3,459| |
34,1111
27,968 |
156,587
81,12011
36,515j|
18,467
19,356
192,482
20,400
0,7411
38,740
11,4561
72,732
23,0591
721
25,614,275
-
-
a
s
B
a
a
Ib
Bevillning efter 1848 års Förordning
Efter 2:dra Artikeln.
Efter l:sta gg o, 19, 20,
Artikeln. ' ;>]_ 22, 23,
24, 25 & 26.
24
64
47
11
11
6
29 30
1,044 t
7
92
72
2,274
669
6
8
9
1,679
380
533
64
48
205
7
5
109
97
3
6
1
35
17
15
1
7
23
3
1,889
173
51
24
— 1
70
1
124
60
16
55
20
17
3
3
2
2
42
2
5
5
98
491
42
30
§§ 27, 28,
29, 30, 31,
32, 33 & 36.
127
11,382
68
1,123
766
16,689
2,455
27
58
60
6,918
2,228
2,147
150
861
3,347
41
35
384
322
10
38
5
154
48
57
13
15
122
109
24
123
508
254
936
67
14
5
2
2
1,691
276
688
20
34
— 2,376
208
275
99
299
10
10,785 is -
34
20
120
201
194
1,086
30
25
5
175
16
55
990
3,575
63,398
100
285
200
70
11
2
116
73
26
12
15
134
28
108
37
21
2
33
193
3
34
24
44
210
67
40
153
1,710
1,511
4 5,216
Efter 3:dje
Artikeln.
39
21
81
2 0
Bränvins
brännings
afgift.
928
288
9,803
360
75
6,313
2,975
2
3,477
1,448
442
39
3
40
92
30
9 39
11
18
13
33
3,700
752
31,663
30
Summa.
Ständiga Räntor.
Jordeboksoch
Hemmantals-Räntor.
124
1,278
254
11
81
17
2
561
22,309
102
1,588
930
25,419
6,128
36
66
69
12,154
4,093
3,145
256
946
3,825
48
52
590
449
13
44
6
199
66
88
14
15
129
150
27
123
2,455
428
988
92
15
5
2
o
1,768
277
688
20
35
2,710
127
265
331
273
316
10
48
37
22
122
243
196
1,086
30
25
6
1
181
21
60
4,1
111,144
Krono-tionde.
J
10
—
—
—
—
27
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
9
7
—
—
45
1
310
—
—
3
6
—
—
—
18
—
381
14
3
2 7
3
2,261
—
—
2 3
5
—
—
—
42
4
1,420
32
0
3 1
2
1,157
20
8
10
3
225
2 1
3
—
—
86
—
—
—
—
128
28
—
27
5
63,432
21
2
37
3
5,434
47
3
—
—
15,025
4 1
4
2
—
926
8
0
18
1
614
19
10
8
4
766
42
5
—
—
4
—
—
4 1
2
298
18
9
41
5
2,023
17
9
18
—
95
20
—
—
—
31
—
—
—
—
160
—
—
19
2
8
—
—
—
—
20
—
—
30
7
385
IG
9
12
—
323
45
0
45
—
1
42
—
12
—
45
—
—
24
—
342
34
1 1
44
5
6
—
42
10
252
17
3
44
5
44
28
—
38
5
1,166
20
10
15
5
—
—
—
24
—
—
—
—
10
6
—
—
—
17
3
—
—
—
32
4
223
34
—
43
2
48
34
—
33
7
43
2
—
—
—
17
3
338
29
—
41
3
103
9
4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
38
4
7
19
7
—
—
—
—
—
8
10
—
—
—-
—
—
—
—
—
13
3
—
—
—
34
5
—
—
—
17
—
—
—
—
16
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
35
3
—
—
—
24
—
—
—
—
2 4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
—
—
—
—
31
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
44
7
—
—
—
24
7
—
—
—
1 ^
8
98,504
20
7
58
til
9,339
2,363
61
61
78
8,771
2,552
2,984
421
242
63
50
40
449
415
15
65
15
15
4
11
3
24
85
97
8
227
539
35
5
Afrad.
29,138
600
98
1,841
131
343
245
314
34,304
6,254
9,545
1,059
561
546
167
3,460
40
200
25
167
83
27
109
80
10
126
1,628
7
103
Mantals
penningar.
61,983 231 —
Gernings
ören.
Tionde
af Bruk,
Bergverk,
samt
andra
verk.
21
_
_
-1
_
88
24
—
—
—
—
—
—
—
57
12
—
—
—
—
—
12
12
—
—
—
—
—
—
—
30
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
46
1 2
—
—
—
—
—
—
—
1,368
36
—
—
10
—
—
—
—
12
36
—
—
—
—
—
—
—
154
24
—
—
—
—
—
—
—
90
—
—
—
—
—
—
—
—
2,958
—
—
1
16
—
_
—
—
860
2 4
—
—
—
—
—
—
—
13
—
—
—
—
—
—
—
—
21
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
—
—
—
2,360
12
—
—
32
—
—
—
—
548
12
—
—
—
—
—
—
—
631
—
—
—
—
—
—
—
—
80
12
—
—
—
—
—
—
63
1 2
—
—
—
—
—
—
—
304
24
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
—
8
12
—
—
—
—
—
—
—
144
12
—
—
—
—
—
—
—
8'/
3 6
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
—
—
—
—
—
—
10
—
—
—
—
—
—
—
j—
—
—
0
41
12
—
—
—
—
—
—
—
21
—
—
—
—
—
—
—
—
7
36
—
—
—
—
—
—
—
1
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
17
30
—
—
—
—
—
—
—
38
36
—
—
—
—
—
—
_
6
12
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
3,038
24
—
41
—
—
—
—
—
341
24
—
4
16
—
—
—
—
61)
—
—
1
—
—
—
—
—
34
2 4
—
—
—
—
—
—
—
1
24
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—■
—
—
—
—
—
—
134
12
—
—
—
—
—
—
—
1
3 G
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
12
—
—
—
—
—
—
—
205
36
—
—
—
—
600
—
76
—
—
—
—
—
—
—
23
36
—
—
—
—
—
—
—
74
! 2
—
—
—
—
—
—
—.
32
12
—
—
—
—
—
—
—
19
24
—
4
36
4
24
—
—
—
—
—
—
—
3
24
—
—
—
—
—
—
-—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
55
12
3
12
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
6
—
.—
—
—
—
—
—
-—
5
10
—
—
—
—
—
—
—-
-—
150
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
767
—
—
92
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
15,218
24
-
110
32
600
—
*—
Summa.
21
88
57
12
30
1
956
1,369
551
4,318
90
13,850
4,381
643
213
530
108,868
14,790
28,187
2,487
1,482
1,680
64
514
6,077
598
90
435
8
65
609
432
31
78
477
108
469
69
1,521
3,619
345
96
39
225
48
2 4
—
12
1 2
—
—
—
—
—
—
—
12
—
4
—
1
8
26
1
—
—
35
3
3
7
14
—
16
4
43
1 1
28
6
20
10
28
9
23
—
1 1
9
—
—
36
7
2
5
14
9
—
—
—
—
—
—
—
—
42
1 1
43
9
18
24
1 1
19
1 1
37
0
5
4
ö
5
16
11
40
—
10
8
24
—
10
34
—
2,101
112
805
76
23
74
32
19
4
3
7
55
3
1
1
103
6
5
10
150
829
205,555
17 3
37 4
Arrende
medel.
10,433
12,007
4,479
3.000
1.000
68
17
1,928
10
30 i
Kostnad för
rustning och
rotering.
156 —
670
255
90
11,952
616
26,348
7,100
162
826
175
18,167
40,993
5,968
398
81
150
126
1,829
1,001
50
150
9
120
63
47
76
1,3
•i 35; 4
I —j 238 11
1 104 32
7 4
i| 33,003
23
117,974
Stockholm i Landskontoret den 15 December 1851.
B. 17. #*. Normelli»
Klereci-Statens underhåll.
Kyrkoherde
rs.
Kapellaners.
Kyrkobctje-
nings.
Summa.
Fattigförsörj-
ning.
Skjuts.
Väghållning.
Diverse afgif-  ter, onera
och allmänna
besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
125
16
34
26
18
185
34
34
242
53;
12
659
*6
737
30
—
152
9
—
202
3
—
1,091
4 2
—
202
46
—
—
-
—
1,011
z
—
243
10
—
14,349
4
507
37
5
45
—
—
140
—
—
752
37
5
114
16
41
32
594
44
215
16
14,194
1
50
—
—
0
—
—
6
—
—
62
—
—■
4
32
—
—
—
—
13
32
4,582
28
17
24
—
—
—
—
—
—
—
17
24
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
25
24
—
3,154
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
— j
—
—
—
1
12
—
1,019
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
.—
—
70
29
7
301
30
—
57
32
—
63
28
—
422
42
—
70
40
—
—
436
12
96
32
3,270
9
1
8,770
18
5
2,185
3 7
—
2,024
18
10
12,980
26
3
2,489
2
—
_
—
—
13,187
20
3,575
18
56,166
23
91
151
32
—
24
13
8
19
28
7
195
26
3
28
—
—
—
—
—
137
16
64
12
1,186
3 9
3
1,302
6
—
359
8
—
273
6
5
1,994
20
5
370
26
—
—
—
2,125
2
568
6
22,917
31
9
905
46
—
273
15
4
240
36
1
1,480
1
5
245
2
—
34
-
1,315
36
4 22
20
5,134
14
10|
18,970
19
8
5,047
8
2
4,354
25
7
28,378
5
5
5,170
42
—
20,507
4 3
—
28,206
6
14,571
20
—
162,453
25
9
5,440
45
4
1,554
14
7
1,292
2 4
11
8,287
36
10
1,477
39
—
3,118
7
6
7,00!»
8
4,220
14
—
41,723
30
3
00
22
—
17
6
7
11
30
5
95
1 1
—
25
44
—
49
4 3
4
100
40
55
16
1,228
45
11
80
32
—
20
12
—
17
36
—
124
32
—
28
24
168
36
—
219
86
40
1,923
34
88
36
—
20
22
—
17
46
—
127
8
—
30
4 2
—
178
8
—
275
86
18
1,481
20
4
14,114
16
10
4,068
25
—
3,591
17
10
21,774
1 1
8
4,070
1 1
9,529
8
—
16,966
15
9,924
44
201,456
12
0
3,405
34
9
928
8
8
735
9
6
5,129
4
1 1
960
6
—
3,366
33
1 1
5,502
38
3,264
46
—
78,101
2
7
4,357
38
8
1,254
25
1
1,018
4 5
4
6,631
13
1
1,272
10
—
3,904
12
9
6,656
40
3,976
24
—
59,742
6
2
870
32
4
212
19
4
171
1 1
2
1,260
14
10
220
32
—
22
27
10
1,318
24
420
36
—
7,915
12
0
394
8
—
116
46
3
97
3
5
608
9
8
lil
42
—
—
572
16
212
20
—
4,332
I 5
1 1
4,820
40
—
772
10
1
54
45
5
5,647
47
0
509
40
—
—
2,542
14
633
6
—
14,919
35
7
70
—
—
18
24
—
14
40
—
103
16
—•
18
72
24
135
59
—
—
649
40
_
87
42
—
24
30
10
16
1 2
4
128
3 7
2
22
—
50
4 1
126
24
90
20
—
1,112
28
7
922
4
—
250
15
5
185
20
2
1,357
39
7
252
35
833
38
3
1,684
860
30
—
13,486
35
2
499
40
—
134
26
—
109
18
—
743
36
—
139
40
637
8
—
1,006
32
525
22
—
5,102
6
91
22
32
—
6
12
—
4
36
—
33
32
—
6
—
23
24
—
46
22
—
—
284
8
[
76
16
—
20
20
—
16
—
—
112
3 6
-
20
—
78
16
—
146
69
—
—
1,055
4
—'
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
19
2
8
16
—
1
36
—
1
30
—
11
40
—
2
24
—
20
—
20
21
24
145
40
52
36
—
22
—
49
1
—
123
45
—-
16
42
—
—
—
—
58
36
1,130
4
6
27
24
—
11
36
—
25
2
—
64
14
—
9
—
—
—
31
666
45
9
20
36
—
9
24
—
20
16
50
28
—
6
42
—
—
23
44
248
15
9
8
—
4
12
—
3
11
24
—
16
44
—
3
—
•—
—
—
—
9
8
28
130
12
1 1
84
28
21
12
—
15
—
117
7
—
17
31
~
9
15
_
105
—
—
52
4
870
19
3
10
32
-
—
—
—
—
—
—
10
32
—
1
36
__
13
1 8
299
47
1 V
lil
30
—
zl
6
35
148
4 2
z
53
19
44
z
_
z
z
z
80
4
10
2
1,140
101
35
46
l|
s!
281
—
—
—
—
—
—
281
—
—
—
__
—
—
—
-
_
2,030
28
1
2,756
3 4
—•
640
—
—
728
4
—
4,104
38
—
704
—
—
—
—
—
_
2,181
8
13,071
34
4
57
—
—
—
—
—
66
32
—
123
30
—
15
4
—
—
_
267
1 4
1,180
22
130
14
—
34
8
—
34
30
—
199
4
—
41
—
—
—
—
—
—
—
62
14
1,386
39
2
2
—
—
—
- —
9
12
~
11
12
5
32
—
—
—
-
—
—
24
34
-
173
23
3!
_ —
—
—
-
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
240
42
4
—
—
—
—
—
—
—'
—
—
■—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
—
68
2 5
2
0
33
7
313
24
—
121
30
Z
20
6
—
455
12
z
4
12
—
—
—
—
167
8
—
2
4,496
43
1 8
2
6*
22
28
—
10
22
—
—
—
33
2
—
—
28
-
—
—
—
35
2
—
459
1 4
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—'
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
. —
—
—
—
—
—
—
—
—
688
12
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
2
12
—
22
12
—
26
8
—
—
—
30
—
1
8
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
45
42
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—>
—
—
—
—
—
16
16
102
—
22
—
—
10
—
—
134
—
-1
214
40
—
—
-
—
—
86
40
—
4,011
28
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—4
—
—
—
—
—
—
—
203
84
5
4
3
6
—
4
6
—
91
1 7
4
32
—
—
—
—
—
—
22
1 2
403
1 4
7
109
16
—
15
—
—
2
—
—
126
1
—
24
32
—
—
—
—
—
26
3 2
583
30
5
300
—
—
—
—
—
—
—
—
300
—
—r
—
—
—
—
—
—
—
—
—
605
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-f
—
16
—
—
—
—
—
—
—
—
26
—
336
34
lö
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
10
i :
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
; —
—
3
—
—
55
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
' —
j —
—
—
—
42
1 1
3
—
—
—
—
—
—
2
24
—
2
24
—
—
—
—
—
—
!“T
—
—
1
8
—
29
32
’ ,
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
6
—
130
30
;
—
—
—
—
42
—
—
42
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
18
20
—
358
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
199
42
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1,086
31
—,
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
25
—j
—
—;
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
36
—
8
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
103
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
I 12
194
12
—
j
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
5
1
31
32
—j
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—
8
24
78
24
32
—
—
—
—
—
—
—
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
4.970
—
"H
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
!
—
—j
—
—
—
—
1 _
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
87
12
—
228
36
—
316
92
16
—
—
—
—
—
355
40
1
—
8,144
1,511
4
24
7|
7
| 71,997
35
5
18,523
17
—
16,000
2 3
—
106,521
27
5
19,172
24
42,646
| 34
1 7
1 91,752
a
—
48,087
1 10
-
1 kf5
I OO
I kfs
1 K
I K
35 |
9
Berättelse öfver Stockholms Län [nr åren IS48—1850.
KONGL MAJ:TS BEFALLNINGSHAFV ANDES
uti
Hdköpings Cän
till
IiOUGL. MJ:T
i under finnighet ufgifna
E M B E T S-B ERÅTTELSE
för åren 1848, 1849 oell 1850.
STOCKHOLM, 1853.
I». A. IV ORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende i Nyköpings Län under åren 1848, 1849 och 1850.
§ 1-
Mjiinets allmänna beskaffenhet.
^Nyköpings Län, sorn innefattar hela provinsen Södermanland, nied undantag
af det till Stockholms Län hörande Södertörn, eller Sotholms, Svartlösa
och Öknebo härader, är med hänsigt till inbyggarnes antal det 12:te i
ordningen af rikets samtelige Län, men efter vidden det 15:de. Det grän
sar
i öster till Stockholms Län, i norr till Upland och Westmanland, i vester
till Nerike och Hjelmaren samt i söder lill Östergöthland och Östersjön.
Länets hela vidd beräknas till nära 66 qvadratmil, hvaraf ungefär 59
utgöras af land och 7 af insjöar och strömmar. Största längden utgör 11
och bredden 8 mil. Flera bergsträckningar genomkorsa Länet i åtskilliga
riktningar, af hvilka dock den, som på södra sidan om Hjelmaren inkommer
från Nerike och sträcker sig åt Södertörn, samt den vid gränsen af Linköpings
Län belägna Kolmordsåsen äro de betydligaste. Emellan dessa
bergsträckningar förekomma ganska vidsträckta, uppodlade och bördiga slätter,
såsom Mälaredalen, en del af Rekarne, Nyköpingsslälten med flera.
Länet har sex städer, nemligen Nyköping, Strengnäs, Thorshälla, Eskilstuna,
Mariefred och Trosa, och en köping, Malmköping, samt 4 fögderier,
hvaraf det första utgöres af Jönåkers, Rönö och Hölebo härader, det andra
af Oppunda och Willåttinge, det tredje af Öster- och Wester-Rekarnes samt
det fjerde af Åkers, Daga och Selebo. Det är indelad t i 2:ne domsagor, nemligen
Kongadömet, som består af de 2:ne förra, och Lif-Gedinget af de 2:ne
sistnämnde fögderierna. Hvarje härad utgör ett länsmansdistrikt, med un
-
4
dantag af det vidsträcktare och folkrikare Oppunda, som är fördelad t i 3:ne
sådane distrikt.
Utom de talrika vikar af- Östersjön, Mälaren och Hjelmaren, som till
någon del eller helt och hållet omgifva betydligare landsträckor, finnes inom
Länet en mängd större och mindre strömmar och insjöar, af hvilka särskildt
må nämnas, af de förra:
Nyköpingsän, som upptager flere af de i midten af Länet belägna betydligaste
insjöar, och utfaller här vid staden i en vik af Östersjön.
Trosa-ån, som har sin upprinnelse i Daga härad och utfaller i Östersjön
vid Trosa stad.
Eskilstuna-än, Hjelmarens utlopp i Mälaren; och af de sednare:
Båfven, den största insjön, belägen mellan Rönö, Daga och "Willåttinge
härader, af hvilken liufvuddelen har 2 mils längd och ^ lill \ mils bredd,
hvarförutan icke mindre än 5 långsträckta vikar genom mera eller mindre
breda sund äro förenade med denna sjö.
Långhalsen, angränsande Oppunda, Willåttinge, Rönö och Jonåkers härader,
är till figuren högst oregelbunden, och bestående af flere åt olika håll
gående vikar, från 2 till ^ och 1 mil långa.
Yngarn, mellan Oppunda och Jönåkers härader, 1 \ mil lång och £ till
\ mil bred.
Sillen, 1 mil lång, på gränsen emellan Stockholms Län, Rönö, Hölebo
och Daga härader.
Tisnaren, på gränsen af Linköpings Län, 1 mil lång, Öljaren, Kolsnaren
och Wiren, hvardera om 1 mils längd, belägna i Oppunda härad.
Näshultasjön, i Öster Rekarnes härad, med 3:ne större vikar, 1 ^ mil lång.
Klämmingen, 1 mil lång men endast 11fi till mil bred, Storsjön mil
och Lockvattnet | mil lång och lika bred, den sednare märkvärdig i det afseendet,
att hela sjön består af källvatten; varande alla dessa sjöar belägne
i Daga härad.
I allmänhet är Länet skogrikt och endast några få socknar lida af fullkomlig
brist derpå, som dock, fastän i ringare mån, ersattes af de inom
Länet befintliga 8 häradsallmänningar och 2:ne kronoparken Af de förra
äro Jönåkers och Daga härads, hvardera af omkring 10,000 tunnlands rymd,
Åkers af 7,100 tunnland och Öster-Rekarnes af 4,800 tunnland de betydligaste,
hvarefter i ordningen förekomma Oppunda om vid pass 2,400 tunnland,
Wester-Rekarnes om 2,000 tunnland och Selebo om 1,900 tunnland och
sist Rönö, som innesluter en vidd af endast 1(50 tunnland. Utom Daga hä
-
5
radsallmänning, som år 1841, i enlighet med Kammar-Kollegii underdåniga
tillstyrkan, blifvit delad på häradets socknar, utan skatt, men med
vilkor att icke få, såsom med sockenallmänningarne varit händelsen, på de
särskilda hemmanen fördelas, och hvilken nu står under häradsboernes egen
disposition, och sedan den tiden redan blifvit i hög grad medtagen, stå de
öfrige allmänningarne under skogsbetjeningens tillsyn, och äro antingen redan
indelade eller under indelning för trakthuggning; hvarjemte de delar deraf,
som äro beväxte med ungskog, blifvit ställde under fridlysning. Kronoparkerne
Ridö och Sörby, på tillsammans 700 tunnland, äro åren 1832 och
1834 indelade för traklhuggning, i enlighet med hvilken hushållsplan årligen
afverkals skog, som pä auktion för skogsplanteringskassans räkning blifvit tili
den mestbjudande försåld. Dessutom finnes parken Tumbo mo eller Råby
hed, om hvilkens disposition frågan ännu icke var afgjord vid slutet af den
tidpunkt, ifrågavarande underdåniga berättelse afser. Jorden, som hufvudsakligen
beslår af lera, på flere ställen blandad med antingen svartmylla,
sand eller skogsjord, är i allmänhet god och bördig, synnerligast för höstsäde.
Invånare.
Enligt sednaste femårsberättelse utgjorde Länets folkmängd å landet:
mantalsskrifne män  27,822.
» qvinnor . . .  28,849. 56,671.
icke mantalsskrifne män  25,548.
» qvinnor  28,364. 53 912 1j0 5ss
och i städerne tillhopa
9,985.
Sålunda sammanlagdt 120,568.
hvaremot, jemlikt 1850 års mantalslängder, folkmängden utgör å landet:
mantalsskrifne män  26,941.
» qvinnor  28,953. 55394.
icke mantalsskrifne män  25,456.
flvinnor 27’l7h 52,628. 10S 522
och i städerne tillhopa
10,579.
eller sammanlagdt 119,101.
(i
Följaktligen skulle folkmängden hafva under ifrågavarande 3:ne år blifvit
minskad med 1,467 personer och detta ensamt å landet, hvaremot densamma
i städ erne ökat sig med 594; men då vid 1845 års slut, jemlikt
Tabellkommissionens underdåniga berättelse, inbyggarnes antal i Länet
uppgick till 118,664, synes det icke osannolikt att detta antal, till följd af
någoL begånget misstag i de till Länsstyrelsen inkomne uppgifter, blifvit i
sednaste femårsberättelse uppgifvet något högre än det verkligen utgjort. Jemlikt
Tabellkommissionens uppgifter bar tillväxten af folkmängden utgjort
under tidskiftet 1821 —1825 .... 5,4 procent.
» » 1826—1830 .... 1,4 »
» 1831 — 1835 .... 3,2 »
» » 1836—1840 .... 2,8 »
» » 1841 — 1845 .... 3,3 »
Hvad som mest bidragit dertill att folktillökningen icke varit högre, är den
stora utflyttningen af tjenstefolk till hufvudstaden och måhända äfven det
af några possessionater vedertagna bruket att afhysa åboerne å en del hemman,
och bruka desse hemman jemte sjelfva hufvudgården med så kalladt
statfolk.
(lenom den väsendtligt förändring i folkundervisningen, som i 1842 års
nådiga stadga blifvit påbuden, och nu inom samtlige Länets församlingar
linnes införd, bar det uppväxande slägtet i folkskolorne bibringats kunskap
i religion samt i räkning och skrifning, äfvensom å en del ställen i elementerne
af några andra kunskapsämnen, men den tidrymd, som förflutit efter
det nämnde förändring i undervisningen trädde i verkställighet, är alltför
kort för att af erfarenheten hemta något omdöme om det gamla eller nya
undervisningssättets företräde. Emellertid torde det icke vara tvifvelaktigt
att folkets bildning är i framåtskridande, ehuru den förderfliga böjelsen för
dryckenskap här i Länet, likasom, annorstädes, utgör det största hinder så
väl häremot, som hufvudsakligast emot sedlighetens tillväxt. I den mån fyl
lerilaslen
aftager finnes det alltså grundad förhoppning, att brotten och fat
tigdomen
skola minskas, och man äger någon anledning till det glädjande
omdöme, att begäret efter rusgifvande drycker begynt blifva mindre allmänt,
enär bland yngre' personer flere påträffas, som aldrig förtära dylika
drycker. En bidragande orsak härtill åter är, utom den alltmera sig utbredande
åsigten om bränvinels skadlighet i håde moraliskt och fysiskt af
seende,
att den så kallade, af nästan hvarje större och mindre jordinnehafvare
fordom ulöfvade husbehofsbränningen, som jemväl i statsekonomiskl
7
hänseende medför betydlig förlust både i arbete, spanmål och bränsle, iner
och mer uttränges af de större bränvinsapparaterne; ty obestridligt är atl
desse smärre på en mängd ställen befintlige brännerier, ofta skötte med biträde
af barn och tjenstefolk, genom den lätta tillgång på bränvin, de medfört,
vållat, att det yngre slägtet der på denna förderfliga dryck först fått
smak, som sedermera urartat lill verklig böjelse.
Brottmåls-Statistiken lemnar för bedömmande af folkets större eller mindre
grad af sedlighet följande upplysningar:
Enligt Hans Excellens Herr Justilie Siats-Ministerns underdåniga berättelser
bar inom detta Län antalet af lagbrott, för hvilka personer blifvit
sakfällde, utgjort
a) Brott emot •person och äganderätt:
år 1848
414,
» 1849
351.
b) Ofverträdelser af Politi- och Ekonomi-Författningar:
år 1848
412,
» 1849
563,
och har antalet af sakfällde, jemförelsevis med folkmängden, förhållit sig
år 1848 såsom 1 till 167,
» 1849 » » » 147.
För hela riket i medeltal förhöll sig deremot antalet af för brott sakfällde
till folkmängden år 1848 som 1 till 110 och år 1849 som 1 till 115.
Enligt Styrelsens öfver Fängelser och Arbetsinrättningar i Riket underdåniga
berättelser utgjorde de häktades antal under nedannämde år
hvaraf för undergående af enkelt fängelse
samt valten- och brödstralf .
för försvarslöshet och olofligt kringstrykande
för undergående af bysättning .
hvarförutan antalet barn, som åtföljt
föräldrar till fängelserne, utgjort
följaktligen har de häktades antal i Länet understigit antalet sådane år 1835:
år 1848 med  51 procent,
» 1849 »  10 J »
*835.
328.
1840.
466.
1845.
513.
1848.
310.
1840.
293.
1850.
329.
247.
351.
310.
218.
214.
230.
74.
7.
110.
5.
194.
9.
88.
4.
75.
4.
86.
13.
2.
6.
15.
6.
3.
8
men år 1850 öfverstigit med dock endast 0,30 procent.
hvaremot för hela riket de häktades antal år 1848 öfversteg
1835 års med 16 »
år 1849 understeg 1835 års med 1 \ »
» 1850 öfversteg 1835 års med 6,0 3 »
Af dessa statistiska uppgifter, hvilka torde vara desto säkrare för bedömmande
af sedlighetens tillstånd, som Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
har all anledning förmoda, att vederbörande allmänna åklagare icke låtit
komma sig till last någon försummelse med brottens och lagöfverträdelsernes
beifrande, något som har ett betydligt inflytande på desse uppgifters
siffertal, torde den glädjande slutsats kunna antagas, att inom Länet brottens
antal äro i aftagande samt att brottsligheten icke är så stor här, som i
de flesta andra delar af riket; Och är det anledning till den förhoppning
att dessa gynnsamma förhållanden än vidare skola fortfara, sedan, i följd af
Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, ett nytt cellfängelse med 22 st.
celler och 2 större fångrum, utom bostad för Bevaknings-Befälhafvaren, blifvit
uppfördt i staden Eskilstuna för nämnde stad samt Öster- och WesterRekarnes
härader eller, åtminstone hvad Eskilstuna angår, den del af Länet,
der jemförelsevis de mesta brott föröfvats, samt derförulan härvarande länsfängele
är vordet försedt med 6 stycken celler, hvarigenom de förderfliga
följderne af ransakningsfångars förvarande i gemensamhetsfängelser, som utgör
en af de största plantskolor för brott, till det väsendtligaste blifvit undanröjde.
Här, såsom öfverallt inom landet, påkallar fattigförsörjningen allt större
och större bidrag af de bemedlade klasserne. Enligt den vid sednaste underdåniga
femårsberättelsen fogade tabell utgjorde nämnde bidrag
å landet
17,968: 13. 5.
i städerne  6,089: 5. 10.
men enligt härvid i underdånighet fogade tabeller, uppgår
detsamma å landet till  19,287: l. 5.
och i städerne lill  7,353: 27. 4;
men att, oaktadt denna tillökning i falligunderhållet, välmågan i allmänhet
icke är i aftagande, ulan tvärtom i tillväxt, kan bland andra anledningar
slutas dels deraf, att ska lierne till Kronan i allmänhet ingå restfritt, så att
vid redogörelsen öfver kron ouppbörden icke något belopp för landet balanceras
såsom beroende på pantförsäljning, och dels af det ringa antalet konkurs
-
9
curs-, boskillnads- och urarfva-mål, som vid domstolarne å landet förekommit,
utgörande enligt Hans Excellens Herr Justitie Stats-Ministerns underdåniga
Embetsberättelse!’ lör år 1848 blott ett enda och år 1849 fem stycken, samt
slutligen af det likaledes ringa antalet af skuldfordringsmål, som inom Länet
förekommit, utgörande de hos Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande afgjorde,
år 1848 ett antal af 623 för ett sammanräknadt belopp af 41,495 R:dr,
» 1849 » » »718 » » » » 49,765 »
» 1850 » » » 404 » » » » 50,491 »
sami, jemlikt ofvan åberopade underdåniga berättelser, de vid Härads-Rätterne
anhängiggjorde:
år 1848
328 stycken.
och år 1849
377 »
då deremot i medeltal för hvarje Län de förra utgöra:
år 1848 ett antal af 1,648 för till betalning ådömde 126,538 R:dr,
» 1849 » » » 1,911 » » » » 151,520 »
och de sednare:
år 1848
776 stycken.
» 1849
787 »
Icke heller visar den allt större och större efterfrågan på duglige arbetare,
och arbetslönernes stegring i pris, som under sednare tider uppstått, någon
minskning i förmögenheten, utan faslheldre att densamma i det hela
ökats. Landtmannen har i synnerhet svårighet att, äfven mot dryg betalning,
under slåtter- och skördetiden erhålla tillräckligt med arbetare. Markegångspriset
å ett drängedagsverke, sådant det af Länets deputerade blifvit be
-
stämdt, har i medeltal utgjort:
under åren 1830 till och med 1834
16 sk. 4 f r:st.
» » 1835 » » » 1839
18 » 9 it »
» » 1840 » » » 1844
19 » 7 ^ »
» » 1845 » » » 1849
17 » — —
och under år 1850
18 » — —
hvarvid är att erinra, det svår missväxt under början af tidskiftet 1845—
1849 inträffade, som vållade det då låga priset.
§ 3.
Näringar.
Jordbruket. Detta, som utgör Länets hufvudnäring, är fortfarande i stigande.
Allmogen bibehåller det uråldriga tveskiftesbruket, eller att lemna
Berättelse öfver Nyköpings Län för åren 1848—i850. 2
10
halfva åkerjorden i träde och beså den andra hälften hufvudsakligen med
höstsäd, och endast den förändring härutinnan har i allmänhet blifvit under
sednare tid införd, att å en del af trädesjorden klöfver eller andra foderväxter
begynt odlas. Deremot finnas å de större egendomarne mer eller mindre
fullständiga cirkulations- eller vexelbruk införde, hvilka brukningssätt
väl tarfva mera arbetsstyrka, men lemna en större afkastning, synnerligast
genom den rikare fodertillgången de medföra. Vanliga sädesslagen ii ro råg,
som kan antagas utgöra af allt livad som utsås, hvete, korn, bafra oell ärter,
hvarförutan af rotfrukter potates och rofvor odlas, de sednare dock mindre
betydligt. Potatesodlingen har numera begynt inskränkas, i anseende tili
den allmänna sjuklighet, hvaraf denna växt varit angripen under sednare åren.
Nyodlingarne fortgå, hvarigenom sädesproduktionen icke obetydligt förökats;
och lemna ortens hufvudsäden, råg och hvete, äfven under medelmåttiga år,
ganska betydliga öfverskott utöfver ortens egna behof, till afyttring åtbergslagerne
i Nerike samt lnifvudstaden.
De åkerbruksredskap, som mest begagnas, äro plog, årder, vält och klösharf,
hvaraf den förstnämnde hos possessionater undergått förbättring efter
Engelska modeller. Å nästan alla större egendomar användas tröskverk och
äfven allmogen börjar begagna sig af flyttbara dylika verk.
Den i förra underdåniga berättelsen omförmälda landtbruksskolan i
Länet fortgår i oafbruten verksamhet, i enlighet med det reglemente, som derför
blifvit under den 14 Augusti 1841 i nåder faststäldt, och njuta der årligen
12 friläringar af allmogens barn undervisning, sorn för hvardera är bestämd
till en tidrymd af 2:ne år. Det säkraste beviset för denna skolas
gagnelighet för landtbruket är den snara och förmånliga anställning hos ortens
jordbrukare, de utexaminerade lärlingarne vinna, och den mängd sökande,
som anmäla sig till erhållande af undervisning, för och utan betalning.
Skolan är ställd under Länets Hushållnings-Sällskaps öfverinseende och underhålles
dels af dertill anslagna statsmedel, för sednare åren uppgående lill
2000 R:dr Banko årligen, dels ock af räntemedel utaf enskilda, under nämnde
Sällskaps förvaltning ställde, donationsmedel. Nämnde Hushållnings-Sällskap,
för hvilket Eders Kongl. Maj:t under den 4 Februari 1848 behagat fastställa
förnyade stadgar, har, icke minst genom de på grund af samma stadgar
inom hvarje härad inrättade hushållsgillen, utgörande afdelningar af Sällskapet,
medfört nylliga följder, synnerligast genom de gagneliga underrättelser
i hvad till jordbruket hörer, sorn genom utgifne skrifter utspridas bland
Länets invånare, och den håg för en allvarlig och nitisk verksamhet, Säll
-
11
skåpet söker hos allmänheten uppväcka för denna den vigtigaste af landets
näringar.
Boskapsskötseln i Nyköpings Län har under sednare tider blifvit bedrifven
till större utsträckning, än fordom, hvilket är en naturlig följd af den ökade
fodertillgången, som uppkommit genom det här förut omförmälda cirkulationsbrukets
införande på de större egendomarne, samt af allmogens mer och mer
vedertagna bruk att å en del af åkerjorden odla foderväxter. Den har dock
ännu icke vunnit det afseende den torde förtjena, så att för Länets behof årligen
en mängd boskap, synnerligen oxar, uppköpes från närliggande provinser.
Ladugårdsafkaslningen förslår väl för Länets eget behof, men lemnar derutöfver
icke, utom å de större egendomarne, synnerligen stora öfverskott till
afsalu på andra orter. För kreatursracernes förädlande finnes ett stamholländeri
på egendomen Lindholmen, och har possessionater från utlandet införskrifvit
boskapskreatur och får, hvarförutan en af enskilda personer bildad
förening har uppstått, som genom egna bidrag har förskaffat 8 Norska hingstar,
hvilka finnas spridda åt olika håll inom Länet. Det kan dock ännu icke
anses vara afgjordt, att utländsk oblandad kreatursrace är den, som i förhållande
till den högre inköps- och underhållskostnaden är den förmånligaste,
utan torde det fastheldre kunna antagas att ortens afvel, väl skött och vårdad
samt lämpligen croiserad, är den för provinsen mest fördelaktiga.
Inom Länet finnas 2:ne djurläkare stationerade, en i Nyköping och en i
Eskilstuna, med någon ringa lön af statsmedlen, samt derförutan 4 stycken,
af kommunerne ensamt aflönade, bosatte på olika håll i Länet.
Skogarne äro inom detta Län från längre tider tillbaka betydligt minskade
genom misshushållning, och ehuru föredömen vid en del, till trakthuggning
indelade krono- och boställsskogar samt allmänningar, i förening med
det högre saluvärde träd varor i sednare tider erhållit, bidragit dertill, att några
större egendomsinnehafvare låtit för nyssnämnde ändamål indela sina skogar
och vinnlägga sig om en mera rationell hushållning, är dock vården af skogarne
i allmänhet inom Länet icke sådan man skäligen kan fordra. Synnerligen
anmärkningsvärdt är den äfven här i Länet uppstådda industrien att inköpa
nära intill segelled belägna hemman, som äro rika på skog, endast för att till
afsalu sköfla denna, och sedermera till det pris som kan betingas åter försälja
egendomen, utan att ens försorg drages om återväxt af träd å de förödda fälten,
genom de sednares besåning, plantering eller fröträds qvarlemnande. För
närvarande äro väl skogarne i det närmaste tillräcklige för Länets eget behof.
12
men det är utan tvifvel att genom en riktig förvaltning de derutöfver skulle
lemna ganska betydliga öfverskott att afyttra.
Till rekognition äro vidsträckta skogssträckor upplåtne jernverken. Ensamt
Åkers styckebruk har af Åkers, Öster Rekarnes och Selebo häraders allmänningar
blifvit tillagdt omkring 14,000 tunnland, Stafsjö styckebruk och
Wirå jernbruk af Jönåkers härads allmänning omkring 5,200 tunnland, Näfveqvarns
bruk och Tunabergs kopparverk 11,800 tunnland af sistnämnde allmänning,
hvarförutan till Hällefors’ och Forsa med flera bruk lyda rekognitionsskogar.
De egentliga skogarne bestå af furu och gran; men i beteshagar och iuägor
finnes rik tillgång på löfskog och björk, al, ek med flera slag.
Till boningshus begagnas i allmänhet timrade byggnader, täckte med
tegel eller bräder och torf. Ladugårdarne äro dels timrade, dels uppförde af
korsvirke och bräder, sällan af sten, med halm- eller tegeltak. Den mesta
stängseln är uppförd af träd. Inom Länet finnas 55 grof- och 2 finbladiga
tullsågar, taxerade till 35,800 R:dr.
Bergsrörelse. Malmuppfordringen från de i Länet befintlige grufvor har
enligt Bergs-Kollegii underdåniga berättelse utgjort:
år 1848
44,001 Sktä Tackjernsvigt.
» 1849
47,453 » »>
» 1850 .
43,233 » »
och har tackjernstillverkningen uppgått
år 1848 till  19,749 » »
» 1849 »
16,676 » »
» 1850 »  22,081 » »
Hvad gjutgodstillverkningen beträffar, visar nyss åberopade berättelse att
Nyköpings Län har ojemförligt största andelen deri. Den har utgjort
år 1848
7,953 SkU Tackjernsvigt.
» 1849
4,474 » »
» 1850
6,790 » b
eller emellan -J-del och j-del af rikets hela tillverkning; hvaruti dock ingår
kanongjutningen vid Åkers och Stafsjö styckebruk.
Den för ifrågavarande 3:ne år uppgifna stång- och ämnesjerntillverkningen
har i medeltal utgjort 16,4991 SkU, hvaraf 6,363 f vid smidesverkstäder
med oinskränkt tillverkningsrätt, och jernmanufaktur-tillverkningen 6,775 !v
Skfå, allt bergsvigt. Under denna tid har anläggning af nya stångjernshärdar
eller manufakturverkstäder icke ägt rum, hvaremot nedläggning af icke min
-
13
dre än 8 härdar, med tillhopa 1,750 SkU smidesrätt och 2 härdar utan uppgifvet
tillverkningsbelopp, under samma tidrymd blifvit beviljad. Af oinskränkt
smidesrätt begagnade sig:
ar 1848
5 Bruk.
» 1849
6 »
» 1850
7 »
Inom detta Län finnes endast en koppargrufva: vid Tunaberg i Tuna
socken och Jönåkers härad, af mindre betydenhet, och 2:ne kopparhamrar,
den ena vid nyssberörde ställe och den andra, tillkommen år 1848, vid
Forssjö bruk i Stora Malms socken af Oppunda härad, hvarvid smidet utgjort:
vid Tunaberg. vid Forssjö.
Ar 1848
46 SkU 1 LU 16 U. — — — —
» 1849
61 » 8 » 11 » 14 SkU 6 LU 3 U.
» 1850
94 » 14 » 5 » 22 » 5 .. 11 »
Å det vid Tunaberg befintlige koboltverk har tillverkats:
år 1848
2,588 U.
» 1849
3,765 »
» 1850
5,663 »
Fabriksrörelse. Af de å landet befintliga fabriker är det å Harg invid
Nyköpingsån, £ mil härifrån staden anlagda bomullsspinneri med dertill hörande
kemiska blekeri det betydligaste. Det uppfördes af aflidne Grosshandlanden
Aug. Bergman, samma år eller 1842 en dylik honom tillhörig fabrik
i Stockholm genom vådeld förstördes. Vid första anläggningen bestod det af
2,500 spindlar, men sedermera har det blifvit utvidgadt, så att spindlarnes
antal nu uppgår till 4,000, och har tillverkningsvärdet
år 1848 utgjort 275,808 R:dr 2 4 sk. 3 r:st B:ko, och antalet arbetare 109.
» 1849 » 338,822 » 27 » — — » » » 143.
» 1850 » 313,089 » 22 » 6 » » » » 156.
I öfrigt funnos år 1850 följande fabriker, verk och inrättningar å landet:
4 pappersbruk med ett sammanlagdt värde af  39,500 R:dr,
43 tegelbruk » » »
70,222 »
25 kalkugnar » » »
8,767 »
124 skattlagda tullmjölqvarnar om tillhopa 326 pär stenar med
ett sammanlagdt värde af  399,081 »
57 dito sågqvarnar » » »  35,854 »
4 stampar » » »  7,502 »
I hjulfabrik, värd  5,000 »
14
samt 1 sked vattensfabrik, 1 lack-, kimröks- och terpenlinfabrik och 8 garfverier
utan åsatte vården; hvarförutan det vid Åkers styckebruk befintlige, af
enskild person disponerade krutbruket lemnar sysselsättning och arbetsförtjenst
åt ett icke obetydligt antal personer; likasom det i Fors’ socken invid Eskilstuna
befintliga Carl Gustafs Stads Krono-Gevärsfaktori.
Sjöfart. Ehuru Länet till mera än | omgifves af hafvet och 2:ne stora
segelbara insjöar, utgör dock skeppsfarten icke någon betydlig näringsgren.
Enligt hvad nemligen officiella berättelser gifva vid handen, voro inom
Länet å landet lill beskattning uppgifna fartyg och båtar om 5 lästers drägtighet
och deröfver
år 1848, 22 stycken om tillsammans . . . 355 läster,
» 1849, 20 » » » 312 »
och » 1850, 19 » » » ... 288 »
alla för inrikes sjöfart.
Fiske. Detta, hvaraf egentligen strömmingsfisket utgör skärgårdsboernes
hufvudsakliga näringsfång, kan äfven, hvad fisket i insjöar och strömmar angår,
betraktas såsom en icke obetydlig binäring.
Jagt. Skärgårdens invånare hafva någon biförtjenst i skjäl- och sjöfogelsjagten,
och ehuru Länets naturliga beskaffenhet är gynsam äfven för annan
slags jagt, har det ändamålsvidriga sätt, hvarpå den hitintills bedrifvits,
utgjort största hindret derför, att denna näring icke för närvarande kan bereda
dess idkare någon egentlig inkomst.
Salpetertillverkningen. Jemlikt de till Komitéen för Salpeterärendena ingångna
räkenskaper har för Statens räkning inom Länet tillverkad salpeter
blifvit inköpt
år 1848 för ett belopp af  2,475 R:dr 13 sk. —
» 1849 » »  1,546 » to » 7 r:st.
» 1850 » »
1,653 » 4 6 » — —
Biskötsel idkas äfven i detta Län, men är i allmänhet af föga betydenhet.
Flere handaslöjder utöfvas med skicklighet, men, med undantag af väfnader
från Wingåker, föga utöfver Länets eget behof.
Bränvinsbränningen. För att ådagalägga den förut i denna underdåniga
berättelse anmärkta minskning i de smärre och enklare brännvinspannornas
antal, som på loppet af ett tiotal af år, derunder beskattningslagarne för denna
tillverkning blifvit väsendtligt förändrade och redskapens beskaffenhet mera
fullkomnad, liar Eders Kongl. Maj-.ts Befallningshafvande ansett sig böra meddela
följande tabeller, utvisande de under nedannämnde år vid mantalsskrifning
till beskattning uppgifne bränvinsbränningspannor :
l:sta
2: dra
5:te
6: te
klassen.
klassen.
klassen.
klassen.
År 1840.
till och med
10
kannor
11
derifrån »
20
»
2,438
7
1
» »
30
1,008
42
1
i
» »
40
93
31
3
i
» »
50
»
16
36
9
i
» »
60
»
7
40
6
# »
70
1
28
3
» »
80
»
1
4
3
—
W ))
90
»
—
7
6
Summa
| 3,575
195
32
3
l:sta
2: dra
3:dje
4:de
klassen.
klassen.
klassen.
klassen.
År 1850.
till och med
10
kannor . . . .
6
4
3
derifrån »
20
» . . . .
1,374
28
3
3
» »
30
» ....
170
31
4
—
» »
40
)) ....
9
18
1
i
» »
50
» ....
—
14
3
—
» »
60
» ....
1
10
1
i
» »
70
» ....
—
1
—
—
» »
80
» .
—
—
—
—
# »
90
» ....
—
1
—
—
Summa
1,560
103
16
8
Då brånvinspannorne vid 1840 års slut sålunda uppgingo till ett sammanräknadt
antal af 3,805 med en afgift af 30,096 R:dr 12 sk. 6 rst., hafva
16
de vid 1850 års slut nedgått till 1,687, med 18,844 R:dr 5 sk. 8 i’st. afgift.
Oell som någon anledning icke förefinnes till det antagande att qvantiteten af
tillverkadt bränvin inom provinsen under sednare åren minskats, utan snarare
ökats, samt bränvinsbränningsafgiften derunder är vorden böjd för alla pannor,
kan ett sådant förhållande icke annorlunda förklaras, än att de så kallade
ång- eller konstbrännerierne, hvilka under sednare tiden mera än förut begagnas
och der den ojemförligt största qvantiteten bränvin numera tillverkas,
icke äro, med hänseende till afverkningsförmågan, så högt beskattade, som
den mindre och enklare redskapen.
Handeln å landet med landtmannavaror, hufvudsakligen bestående af spanmål
och fiskvaror, underlättas å de intill Östersjön och Mälaren närbelägna
orter genom kommunikationer sjöledes lill hufvudstaden. En icke obetydlig
qvantitet spanmål afsättes i bergslagen och Örebro. Ä landet funnos år 1850
12 stycken handlande, utom de i Malmköping bosatte. Följderne af Kongl.
Maj:ts den 22 December 1846 utfärdade nådiga Handelsordning hafva på så
kort tid, som derefter förflutit, icke kunnat fullständigt visa sig; dock har
man hitintills förmärkt, att hvad allmogen vinner derpå, att utan längre resor
till städerne få sine verklige behof af köpmannavaror uppfyllde, förlorar den
genom ökade tillfällen att med större lätthet förse sig med öfverflöds- eller
lyxartiklar; och då handelsbodarne å landet icke bereda någon egentlig afsättning
af landtmannavaror, eller uti deni erhållas varor för bättre pris än i
städerne, äro åsigterne delade om fördelen af denna handel. Derförutan underlättar
beskaffenheten af desse handelsbodar oloflig bränvinsminutering, på
samma gång den i hög grad försvårar möjligheten att med framgång derå
anställa åtal.
I hvad mån antalet af handtverkare å landet under ifrågavarande tidskifte
blifvit ökadt eller minskadt, utvisar nedanstående tabell:
1848.
1850.
Handt-
verkare.
Arbetare.
Handt-
verkare.
Arbetare.
Smeder
Bagare
Gelbgjutare .
Guldsmeder
42
1
1
1
50
1
48
1
38
1
Snick
-
17
1848.
1850.
Handt-
verkare.
Arbetare.
Handt-
verkare.
Arbetare.
Snickare ....
18
4
19
13
Kopparslagare
Glasmästare .
7
1
3
1
5
1
i
i
Hattmakare .
1
—
—
Kakelugnsmakare
Målare
4
2
5
1
5
3
3
1
Sadelmakare . . .
7
1
7
4
Skomakare . . .
71
22
73
25
Skräddare ....
• • •
, . , ,
58
13
51
21
Svarfvare ....
3
1
3
2
Murare ....
6
—
7
—
Wagnmakare
Slipare
1
1
6
! 2
3
Summa
225
108
| 225
113
Då så kallade Gerningsmännen och deras arbetare utgjorde år 1848 ett
antal af 479 och år 1850 527.
För kommunikationernes lättande hafva följande förut påbörjade arbeten
inom Länet blifvit fullbordade under loppet al åren 1848, 1849 och 1850:
l:o dels sänkning af och dels vägomläggning vid Bleckbacken på landsvägen
emellan Önnersta och Blacksta gästgifvaregårdar, hvarför i statsbidrag
utgått B:ko R:dr 1,333: 16.
2:o sänkning af Hollspångabacken på landsvägen å
Thorshälla stads område, d:o d:o » » 675: —
3:0 d:o af Mosstugubacken på landsvägen emellan Wads
bro
gästgifvaregård och Malmköpings köping, d:o d:o » » 270: 3 2.
4:o d:o af Genne qvarnbacke på landsvägen emellan
Sätra och Åhlsätters gästgifvaregårdar, d:o d:o » » 660: —
5:o d:o af Borrvindsbackarne, jemte förbättring af vägen
vid Löfsund, emellan dels Nyköping och Svärdsbro
gästgifvaregård och dels sistnämnde ställe och
Aspa gästgifvaregård, d:o d:o  » » 5,150: —
Berättelse öfver Nyköpitigs Län för åren 1848—1850. 3
18
(5:o sänkning af Ljusbro-, Brink- och Yppenskogsbackarne
på vägen emellan Malmköpings och Flens
gästgifvaregårclar, med statsbidrag af .... B:ko R:dr 6,920:
7:o förbättring af åtskilliga vägar å Nyköpings stads
område, d:o d:o  » » 2,266: 32.
8:o vägomläggning vid och sänkning af Wisbro backe
på vägen emellan Stensjö och Wreta gästgifvaregårdar,
d:o d:o
• » » '1,900:
Summa B:ko R:dr 19,175: 32.
§ 4.
Politisk för fattning.
Kammarverk. Härmed hafva några väsendtliga förändringar under den tid,
förevarande underdåniga berättelse afser, icke inträffat, utan inskränka sig desamma
hufvudsakligen till några skatteköp, anläggning af 9 stycken nya tullmjölqvarnar
och 1 d:o såg, utbyte af ^ mantal rå och rör till ecklesiastikboställe,
samt några å allmänningarne befintliga lägenheter, som, efter tilländalupne
frihetsår, ingått i skatt, tillökning i de oskattlagde bebyggde lägenheternes
antal med 162, och i de från hemman på viss tid eller lifstid afsöndrade
lägenheters med 151 hvarförutan hemmantalet blifvit till någon del ökadt
derigenom, att åtskilliga å allmänningar upptagne och sedermera skattlagde
hemman först nu blifvit beräknade, ehuru rätteligen tillhörande föregående
fem årsskiften. Den bifogade tabellen utvisar i öfrigt hemmanens och lägenheternes
olika natur och beskaffenhet m. m. Hemmansklyfningen har varit
ringa, hvartill i betydlig mån bidrager det stora antalet af större egendomar,
som finnas inom Länet, och i följd deraf det jemförelsevis ringare antalet sjelfägande
bönder. Enligt de af vederbörande häradsskrifvare år 1846, för det,
föregående året, upprättade statistiska tabeller, ägde nemligen bondeståndet
inom detta Län icke fullt 900 mantal, då deremot de öfrige klassernes hemmantal
uppgick till mer än 2,000. Nämnde tabeller utvisa i öfrigt att hvarje
mantal af elen allmogen tillhörige jord i medeltal är fördeladt på .3 åboer.
Skiftesverket hade, enligt Öfverdirektörens vid Landtmäteriet af trycket
år 1852 utgifna underdåniga berättelse, inom detta Län vid 1850 års slut
19
sålunda fortgått, att alla ägorna undergått faststäldt en- eller laga skifte, eller
ock storskifte, som troligen icke rubbas på . . . 413f förmedlade mantal,
endast utägorna d:o d:o
. 83 » »
hvadan och då 2,416f mantal antagits icke komma att undergå laga skifte,
endast 482T76 mantal, eller ungefär lika med de redan skiftade mantalen,
beräknats återstå för dylik förrättning;
år 1848 hafva skiftats 34^ mantal med utflyttningsbidrag af Staten 546: 2 6. 6.
» 1849 » » 20 i » » » » 762: 4. 6.
» I8u0 » » ^4J- » » to )> 525: 30. 8.
Summa 69-^ B:ko R:dr 1,834: 13. 8.
Statsbidrag. Enligt bifogade sammandrag af de från fögderierne och städerne
inkomne statistiska tabeller, hvaruti statsbidragen upptagits särskildt för
hvarje slags hemman och näring, hafva sådane bidrag tillsammans utgjort:
för landet  537,630: 18. 6.
» städerne  53,456: 41. 6.
Summa B:ko R:dr 591,087: 12. —
Enligt nästföregående femårsberättelse utgjorde nämnde bidrag:
för landet  554,178: 42. 2.
» städerne  49,714: 23. 5. 603,893: 17. 7.
och har således minskats
för landet med  16,548: 2 3. 8.
men ökats
för städerne med  3,742: 18. i.
eller på det hela en minskning af  12,806: 5. 7.
som härrörer från nedsatt bevillning och minskning i bränvinsafgiften, äfvensom
det lägre markegångspris, som legat tili grund vid beräkningen för nu
ifrågavarande 3:ne år, mot det för de nästföregående fem åren, hvilket haft
inverkan på derefter utgående ordinarie ränta, afrads- och kronotionde spanmål.
Tillökningen för städerne härrör af ökade fattig- med flera kommunalafgifter.
Fattigförsörjningen verkställes i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga
förordning den 24:de Maj 1847, dels genom de fattiges och mest behöfvandes
intagande å fattighuset, som å några ställen är förenadt med arbetsinrättning,
dels genom utackordering eller meddelande af understöd i födo
-
20
ämnen och penningar; Och har förändringen i berörde hänseende medfört det
goda, att åtminstone fattighjonen upphört att tigga, men deremot vållat högre
utgift för de skattdragande, likasom det är ostridligt, att hoppet och vissheten
att i en framtid i behofvets stund vara berättigad till fattigunderstöd hos en
och annan alstrar lättja, liderlighet och slöseri; också har mer än ett fattigvårdssamhälle
erfarenhet derom, att familjefadren på dryckenskap och andra
laster offrar den ofta icke obetydliga förtjenst, han särdeles under sommaren
kan påräkna, dervid denna visshet om hustrus och barns underhåll på fattigvårdens
bekostnad otvifvelaktigt ingifver honom mera säkerhet att följa sin förderfliga
böjelse. Stadgandet i 15 § af högstberörde nådiga förordning, att den,
som ej är fattighjon, icke må inskränkas i rättigheten att välja vistelseort, der
honom sådant af andra skäl ej lagligen kan förmenas, har varit af välgörande
verkan för den fattige, men ordentlige arbetaren, som sålunda äger använda
sin verksamhet, der lian bäst finnér sin utkomst, men ock i andra fall medfört
svårigheter, särdeles derigenom, att det fattigvårdssamhälle, som äger de
rikaste tillgångarne eller lemnar bästa understödet, öfverhopas med de flesta
inflyttningarne och sålunda i en framtid äfven med det största antalet behöfvande.
Detta samhälle kan, sedan Kongl. Kungörelsen den 5 December 178N
blifvit upphäfven, genom Kongl, Maj:ts förnyade nådiga stadga angående försvarslöse
personer af den 29:de Maj 1846, numera icke framställa annat lagligt
skäl för bestridande af en persons inflyttande i församlingen, än den i 1 Kapitlet
1 § och 4 Kapitlet 26 § 4 momentet af sistberörde nådiga stadga meddelade
bestämmelse, i enlighet hvarmed en försvarslös person sålunda är inskränkt
i rättigheten att välja vistelseort, att af vederbörande tillsyningsman
beror att lemna honom tillåtelse att på högst en veckas tid besöka angränsande
socken eller stad; men detta skäl finnes ofta vara oanvändbart, ty ännu
saknas bestämmelse örn hvilken skall för en persons hemort i dylika fall antagas,
hvarom stadgandet i 14 § af fattigvårdsförordningen endast har afseende
på fattighjon.
En annan omständighet, som torde förtjena största uppmärksamhet, är att
lösa personer, icke straffade för brott, men lättjefulla och liderliga, utan tillåtelse
drifva omkring i landel, till dess de gripas och på fångskjuts till
länsfängelserne insändas, hvarifrån de vidare transporteras till sine hemorter,
för att ställas under vederbörande tillsyningsmans vård, men, då denne lagligen
icke äger tillräckliga medel att qvarhålla dem, åter förnya sitt kringstrykande
lif, med samma påföljd, den de för sin del icke särdeles frukta och
som sålunda inskränker sig dertill, att Staten och någon gång kommunen få
21
vidkännas betydliga transportkostnader. Till afhjelpande af denna olägenhet
kunde ett mera verksamt medel finnas derutinnan, att äfven andre försvarslöse,
än de, på hvilka föreskriften i 2 Kapitlet 6 § l momentet af högstberörde
nådiga stadga inträffar, fingo dömmas att, fastän icke tillhopa med verkliga
brottslingar, på viss tid och bestämdt ställe, under uppsigt och tvång hållas
till nyttig sysselsättning, hvarigenom man äger hopp att de skulle återföras
till arbete och ordning samt till inseende af nödvändigheten att, till undvikande
af allmänt arbete, skaffa sig stadig vistelseort och utkomst. Först härigenom
kan fattigförsörjningen bringas till sitt rätta ändamål att lemna understöd
och hjelp åt dem, som äro urståndsatte att sig sjelfve försörja.
Inom detta Län är hela Södermanlands Regemente, li l n:r af Lif-Regem
en tets Grenadier-Corps och 15 n:r af Lif-Regementets Husar-Corps inroterade,
äfvensom Södermanlands andra Båtsmanskompani, bestående af 142 n:r.
Här, såsom på flere andra ställen i riket, är båtsmansroteringen den för de
skattskyldige minst betungande, enär öfver hufvud dubbelt så stort hemmantal
är anslaget till en båtsmansrote, som till en soldatrote, ehuru underhållskostnaden
i det närmaste är lika, med undantag af den för båtsmanshållet
högre utgiften för beklädnad.
Skjutsningsbestyret underlättas betydligt af de i detta Län befintlige allmänna
vägars synnerligen goda beskaffenhet. Genom användande af tjeniigt.
fyllningsämne, hvarå i allmänhet finnes god tillgång, och sedan den ordning
blifvit införd att gruset om sommaren framköres till sidan af vägarne och på
hösten utbredes, hafva desse här vunnit den fasthet, att de torde kunna anses
som de bättre i riket; dock finnes ännu å vägarne en mängd för trafiken
hinderlige större backar, för hvilkas afskärande eller kringgående, genom nya
vägars anläggande, det vore synnerligen gagneligt, att bidrag af statsmedel
kunde erhållas. Vrid 1850 års slut var endast å några få gästgifvaregårdar
skjutsningen ställd på entrepenad, och har densamma under sommartiden, då
göromålen vid jordbruket ock fordra största arbetsstyrkan af folk och dragare,
på sednare åren väsendtligen minskats, i följd af den uppkomna lifliga ångfartygstrafiken.
Politi. Folkundervisningen besörjes, såsom förut är nä mildt, på sätt genom
Kongl. Maj:ts nådiga stadga derom af den 18:de Juni 1842 är föreskrifvet.
Sålunda finnas 100 egentliga folkskolor, hvaraf 77 fasta och 23 ambulatoriska.
Af de fasta äro 14 gemensamma för 2 socknar hvardera; 4 finnas vid jernbruken
Hällefors, Åker, Högsjö och Stafsjö och en vid Tullgarns Kongl. LustSlott.
Härförutan äro inom länet inrättade 3 särskilda flickskolor, en små
-
barnsskola och en slöjdskola. För danande af Folkskole-Lärare finnes sedan
år 1843 ett Institut i Strengnäs.
En arbets- oell förbättringsanstalt för barn är inrättad, stående under
särskild Direktion, med Landshöfdingen till Ordförande och af honom tillkallade
Ledamöter.
Offentliga sjukvårdsinrättningar för Länet äro:
l:o Lazarett och Kurhus i Nyköping,
2:o Ett Lazarett och Kurhus i Eskilstuna, för denna stad samt Öster- och
Wester-Rekarnes härad.
3:o Nyköpings Hospital.
Utgifterne hafva under nedannämnde 3:ne år uppgått:
vid Lazarettet. vid Kurhuset. vid Kurhuset
i Nyköping. i Eskilstuna.
år 1848 till 4^393: 3 8. 6. 2,301: 20T 7. 1,368: 7. io.
,, 1849 »  4,668: 6. 3. 2,041: 9. 4. 1,221: 6. 5.
» 1850 » . . . . . 4,597: 37. 4. 1,928: 33. 6. 1,242: 46. 2.
Summa 13,659: 34. i. 6,331: 15. 5. 3,832: 12. 5.
Och har behållningen, som
vid 1847 års utgång utgjorde
6,136: 28. 7. 6,901: 22. 5. 1,105: 7. 10.
vid slutet af år 1850 ökat
sig till  7,427: 33. 11. 7,714: 41. 11. 1,647: 30. 5.
hvaraf dock det för kurhuset i Nyköping uppförda belopp till största delen består
af i landet innestående uppbörd, som först under ett följande år inflyter.
Kurhusafgiften har under nämnde 3:ne år utgjort 6 sk. för hvarje mantalsskrifven
person inom Rekarnes fögderi och Eskilstuna stad, men för öfriga
Länet 5 sk. Banko.
Vid hospitalet har i medeltal under ifrågavarande 3:ne år 56 personer
erhållit vård och dagportionskostnaden utgjort 7 sk. 5 rst. Hela utgiftssumman
för denna tid har uppgått till 15,351 R:dr 43 sk. 9 rst. Banko.
Inom Länet finnas 3:ne Provincial- och 2:ne extra Provincial-Läkare anställde,
äfvensom en ensamt af kommunen aflönad Distrikt-Läkare för Floda
socken. Jemte de apotheker, som finnas i samtlige städerne, äro dylika anlagde
vid Malmköping, samt i Björnlunda, Floda och Westra Wingåkers socknar
; hvarförutan vid Bie i Floda socken en så kallad kall vattenkuranstalt finnes
inrättad.
23
Antalet af taxerade krogar och andra. näringsställen som, oberäknad t gäst
gifverierne,
år 1847 uppgick till 66,
utgjorde år 1850
52,
hvadan en minskning af 14 stycken i detta antal ägt rum, och det endast
å landet.
Genom en inför Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande den 16 Juli 1847
träffad öfverenskommelse, att gälla under 10 år, räknadt från den 1 derpåföljde
September, hafva Länets samtlige invånare, med undantag dels af 8 socknar, deraf
de flesta utgöras af öar och holmar i Mälaren, dels af några skärgårdshemman,
tillförbundit sig att i premier utbetala: för dödad varg 20 R:dr ochlol3R:dr
16 sk. Banko, ehvad djuret dödats i eller utom skallgång; Och har härigenom
rofdjurens utödande ganska mycket befordrats, emedan det betydliga premiebeloppet,
med afseende derpå, att ungar af dessa rofdjur, om de få tillväxa,
åstadkomma fullt lika stor skada som de fullvuxna, blifvit bestämdt till lika
stort belopp för de förra som de sednare, och hvilket sporrat hågen att om våren
uppsöka desse rofdjurs iden, som utgör det grundligaste sättet att förminska
oell utrota desse skadedjur. För utbetalning af desse premier har Profil
ings-Kumitéen erhållit uppdrag att bestämma huru mycket hvarje socken
bör, efter beräkning af det förmedlade hemmantalet, erlägga, hvilken afgift
derefter till Kronofogden inbetalas och sedermera i Landtränteriet insättes
bland Länets Jagtkasse-medel.
Ender den 23 Februari 1844 har Kongl. Majit i nåder fastställt reglemente
för Länets Brandstodsbolag, hvilken högst gagneliga inrättning nu så
betydligt tillväxt, att teckningssumman vid slutet af räkenskapsåret 1850 uppgick
till 13,840,370 R:dr med ett ansvarighetsbelopp af 13,807,800 R:dr, och
hafva de utskrifne bidragen utgjort:
år 1848 . . . . 1 sk. 8 rst. på 100 R:drs ansvarighetsbelopp.
» I849 .... 1 » 6 » » » »
» 1850 .... 1 » 4 » » » »
Inom de flesta socknar finnas sockenmagasiner, för beredande af tillgång
till spanmål under inträffande missväxter och för andre nödige behof. Bland
öfriga anstalter, afseende besparingsändamål, må i första rummet nämnas den för
Nyköpings stad och län bildade sparbank, som vid 1850 års utgång ägde en reservfond
af 5,601 R:dr 34 sk. 4 rst., hvarjemte insättarnes innestående fond
utgjorde 153,237 R:dr 46 sk. Banko. Dylika, ehuru mindre, banker finnas inom
Oppunda härad, samt i Eskilstuna, Strengnäs och Trosa städer.
24
Städer.
Nyköping, Länets residensstad, är belägen vid åns af samma namn utlopp
i en vik af Östersjön. Invånarnes antal utgjorde år 1850: 3,781. Stadens
jord, uppskattad till 8£ mantal, uppgår till 694 tunnland, deraf 438 tunnland
utgöra åker, hvarå odlas säd, potates och foderväxter.
Handeln, som år 1850 idkades af 33 Minuthandlande, bedrifves endast på
inrikes ort samt Norrige, och är jemförelsevis icke af någon större betydenhet.
Handelsflottan utgjorde
år 1840 ... 8 fartyg om tillhopa 142 Läster,
och år 1850 ... 10 » » » 145 » hvarförutan 3:ne ång
fartyg
om tillsammans 130 hästars kraft underhålla reguliera turer emellan
denna stad och hufvudstaden, och det ena af desse fartyg utsträcka sina resor
jemväl till Westervik och Calmar. Kommers-Kollegii underdåniga berättelse
om Sveriges inrikes sjöfart 1850 utvisar i öfrigt att till Nyköping under år
1840 från inrikes orter ankommit 100 lastade och 42 olastade fartyg, med ett
sammanräknadt lästetal af 1,787T9Ö°B, och afgått 25 lastade och 108 olastade
fartyg, om tillhopa 2,040T7ff4B läster. År 1850 utgjorde ankomne lastade fartyg
20 och olastade 40, med 3,568 lästers drägtighet, och de afgångne 33
lastade och 2 olastade, om tillhopa 1,886 läster, utom 22 ankomna och 29
afgångna förpassningsfria fartyg. Inloppet till hamnen uppmuddras fortfarande,
så att 10 fots djupgående fartyg nu kunna inlöpa, och staden njuter i bi
drag
dertill 400 R:dr Banko årligen af Statens medel.
Fabriker. Utom ett garfveri finnas 5 stycken klädesfabriker, vid hvilka
år 1850 förfärdigades 41,312 alnar, deraf större delen, eller 32,775 alnar, utgjorts
af korderoj. Det här från början af 1600-talet befintliga, privilegierade
messingsbruket har endast till en ringa del bedrifvits, hvaremot alla dertill
hörande, med stora kostnader i sednare tider anlagde verk, såsom mekanisk
verkstad, skeppsvarf m. m., till stor men för rörelsen i staden och kringlig
gande
ort, stått obegagnade, sedan det bolag, hvilket denna egendom tillhörde,
år 1844 kom på obestånd.
Helsovården ombesörjes af 3:ne Läkare, hvaraf en aflönas af staden. De
öfrige 2:ne äro den ena Hospitals- och Lazaretts-Läkare och den andra Pro
vincial-Medikus.
Bland undervisningsanstalter upptages i första rummet elementarskolan
med I Rektor 5 ordinarie Lärare samt Sång- och Gymnastik-Lärare. Lärjun
garnes
-
25
garnes antal uppgår till 120 å 150. Vidare finnes lancaster- eller folkskola
gemensamt för stadens båda församlingar i särskilda afdelningar för hvardera
könet, samt en genom enskilda bidrag tillkommen småbarnsskola.
Fattigförsörjningen, som vid 1850 års slut ägde en kapitalbehållning af
8,331 R:dr 5 sk. 4 rst. Banko, är gemensam för stadens båda församlingar.
Hvad till de år från år sig ökande fattigvårdsutgifterne åtgår utöfver räntemedlen
å denna kapitalfond uttaxeras bos stadens skattskyldige, i mån af den
bevillning hvar och en erlägger, efter olika beräkningsgrund för fastighetsägare,
löntagare och idkare af borgerlig rörelse. Dessutom finnas 6 stycken andra
fonder, med en kapital-behållning vid 1850 års utgång af tillhopa 23,931 R:dr
17 sk. 8 rst. Banko, hvarå afkomsten användes till fattiga borgareenkor och
barn i staden, pensionering af till Hallverket hörande tjenstemän, lill understöd
af fattiga fabriksarbetare, till underhåll för fattiga, bosatte i och utom
Länet, samt till stipendier för Studerande m. m., efter gifvarnes föreskrifter.
Mälare-Provinsernes enskilda bank har sedan år 1847 härstädes haft en
afdelning, med ett kapital af omkring en half million Riksdaler R:gds, för bedrifvande
af kreditiv- och diskonlrörelse. Det torde icke vara tvifvelaktigt att
denna bank-afdelning, skött med den urskiljning att endast några få lagsökningar
behöft anställas, utan att dock banken fått vidkännas den ringaste förlust,
haft ett på ortens handel och rörelse välgörande inflytande.
Strengnäs, belägen vid Mälaren. Folkmängden derstädes utgjorde år 1850
ett antal af 1,248. Handeln är af föga betydenhet. Den utöfvades år 1840
af 4 och 1850 af 16 personer, hvaraf 10 qvinnor.
Sjöfarten är ej heller betydlig, och utgjorde antalet fartyg, som år 1850
tillhörde denna stad, endast 2:ne om tillhopa 27 lästers drägtighet; men härtill
kommer en liflig, nästan daglig ångbåtskommunikalion med hufvudstaden,
underhållen af fartyg, som i förbifarten till och från andra städer vid Mälaren
och Hjelmaren lägga till vid stadens brygga. Handtverkeri-idkarnes antal
uppgick nämnde år till 30 män och 2 qvinnor jemte 25 gesäller och 34 lärlingar.
Jordbruket utgör en af stadens betydligaste näringar och uppgår rymden
af den staden tillhörige åker till icke mindre än 671 tunnland och äng
till 374. Stadens egentliga betydenhet består deruti, att den är säte för Stiftets
Biskop och äger ett större läroverk, der den fordna elementarskolan och
gymnasium blifvit förenade, försedt med 15 ordinarie Lärare, som bibringa
undervisning åt omkring 150 lärjungar, hvaraf staden har en icke obetydlig
Berättelse öfver Nyköpings Län för åren 1848—1880. 4
26
inkomst. Den här befintliga, särdeles vackra domkyrkan är en bland de äldsta
i riket. Folkskola finnes sedan år 1823, gemensam för staden och landsförsamlingen,
der omkring 100 barn erhålla undervisning.
Fattigvården bestrides dels af räntor af donerade medel och uttaxering
hos stadens innevånare, dels genom anskaffning af materialier till arbete och
försäljning af de tillverkade varorna. Sjukvården ombesörjes af 2:ne här bosatte
läkare, af hvilka den ene njuter aflöning af stadskassan.
Eskilstuna, belägen vid Hjelmare- eller Eskilstuna-ån, f mil från dess utlopp
i Mälaren. Denna först år 1659 med privilegier försedda stad har under
sednare tider vunnit betydlig förkofran och tillväxt, så att invånarnes
antal, sorn år 1810 beräknades utgöra 1,855, 40 år sednare uppgick till 3,808.
Stadens förnämsta näringsgren består af jern- och stålförädling och utgjorde
år 1850 antalet af i staden skattskrifna handtverkare 217 och handtverksidkande
qvinnor 21 med 316 gesäller, 530 lärlingar och 113 andre arbetare,
hvaraf det största antalet vid berörde yrke hade sysselsättning; Och finnas här
åtskilliga fabriker för finare smidestillverkning, 1 mekanisk verkstad, tillhörig
Direktör Munktell, 1 stångjernshammare, 4 räckhamrar och 4 slipverk m. m.
Handeln var år 1850 fördelad mellan 24 minuthandlande män och 2 qvinnor,
taxerade till sammaniagdt 512 R:dr 24 sk. Banko i bevillning för rörelsen.
Tillförseln af landtmannavaror å torgdagarne är synnerligen liflig. Jordbruket
är ringa. Rådhus är nyligen uppfördt,.i förening med det förut omförmälda
cellfängelset.
För undervisnings meddelande finnes här en elementarskola, under Rektor
och en annan lärare, med 30 lärjungar jemte en förberedande klass, motsvarande
den förut befintliga folkskolan, och flickskola, med omkring 100 lärjungar
i hvardera, hvarförutan en söndagsskola är inrättad.
Fattigvården är betungande, ehuru underlättad af enskilda betydliga donationer
och ett år 1841 af Rikets Ständer beviljadt statsanslag af 10,000
R:dr Banko, hvarför en arbetsinrättning blifvit anlagd, der omkring 50 personer
erhålla bostad och hållas till sysselsättning.
Helsovården ombesörjes af en Stadsläkare jemte den läkare, som är anställd
vid det förut omnämnde, här belägne Distrikt-Lazarett och Kurhus.
Thorshälla är belägen jemväl vid Eskilstuna-ån, j mil från dess utlopp i
Mälaren. Statlen, som under detta århundrade löga tillvuxit, hade år 1850
607 invånare, hvaraf 3 handlande, taxerade till 36 R:drs bevillning, 20 handt
-
27
verkmästare med 14 gesäller och 22 lärlingar. Till staden hörde sistnämnde
år 4 fartyg om tillhopa 121 lästers drägtighet, samt 2:ne ångfartyg, hvardera
om 45 hästars kraft, hvarmed kommunikation med Stockholm underhålles, och
frakter äfven för Eskilstuna stads räkning ombesörjas. Jordbruket är dock
stadens hufvudnäring, och utgör den staden tillydande jord 566 tunnland åker
och äng, åsätta 12^ mantal. Här finnes en pedagogi, som lärer vara grundad
1619 af hertig Carl Philip. Helsovården omhesörjes af ortens i denna
stad stationerade Provincialläkare.
Mariefred är belägen vid Mälaren. De handlandes antal år 1850 utgjorde
5, med tillhopa 50 R:dr i påförd bevillning, bandtverkarnes 27, med 17 gesäller
och 31 lärlingar. Till staden hörde samma år 3:ne fartyg, om en sammanräknad
rymd af 44 läster. Sjöfarten är icke betydlig och har att bestå
täflan med landsbygden, enär å ömse sidor af staden lastplatser finnas, hvaraf
den ena för Åkers styckebruks räkning. Genom ångbåtskommunikationen
med hufvudstaden hvarje vecka, under den årstid is icke hindrar, är rörelsen
vidare underlättad. Jordbruket är stadens hufvudsakliga näring. En pedagogi
finnes. Den af staden antagne och aflönade läkaren ombesörjer sjukvården
bland befolkningen, som år 1850 uppgick till ett antal af 643
personer.
Trosa, mindre stad, belägen vid en uppgrundad och för större fartyg
osegelbar vik af Östersjön, der Trosa-ån utfaller. Folkmängden år 1850 uppgick
till 492 personer. Samma år funnos 3:ne handlande, tillsammans påförde
70 R:dr i bevillning, samt 21 handtverkmästare, 4 gesäller och 9 lärlingar,
men både handel och handtverkerier äro föga betydliga här, likasom i
öfrige af Länets mindre städer. Hufvudnäringarne äro jordbruk och strömmingsfiske,
hvilket sednare idkas i icke ringa mån. Staden har särskildt antagen
läkare, som ombesörjer sjukvården, samt en pedagogi, dervid af en lärare
undervisning lemnäs 50 till 60 lärjungar.
Å det af Södermanlands Regemente under slutet af förra seklet inköpta,
och ännu tillhörige, rusthållet 1 mantal Malma i Lilla Malms socken af Wilåttinge
härad, är Malmköpings köping anlagd, som med hänseende till handel
och rörelse kan jern föras med Länets mindre städer. Ilär funnos år 1850
14 män och 1 qvinna, idkande handel och derför taxerade till 104 R:dr i
bevillning, 25 handtverksidkaude personer och 26 gesäller, lärlingar samt arbetare.
Folkmängden, som uppgår lill omkring 300, erhåller läkarevård af
28
den här stationerade extra Provincial-Läkaren som tillika är Bataljons-Läkare.
Köpingen, som lyder under landsrätt, har särskildt antagen Ordningsman. Södermanlands
Regemente har här sina öfningsmöten.
Nyköping den 28 Maj 1853.
fm. K. Frölich.
G. Engström. Johan Lagerbjelke.
TABELL för Landet inom nyköpings Län för åren 1§4§-1§50.
skatteköpte, derå Åboe
lera Lägenheter utan mantal
Lustslott med dertill hörande hemman .
Kungs- och Kungs Ladugårdar
Derunder lydande eller eljest Kronan särskildt forbehållne och för
rade eller disponerade hemman .
Dito andra lägenheter såsom Stallängar
Qvarnar med flera .
Krono-Säterier .
Frälse-Säterier
Skatte-Säterier .
Säteri-Rusthåll .
Rå- och Rörs-Hemman
Frälse-Hemman .
Frälse-Skatte-Hemman
Krono-Hemman .
Krono-Hemman under Krutbruk anslaget
Krono-Nvbyggen med frihetsår
Krono-Rusthåll
Krono-Augments-Hemman .
Krono-Skatte-Hemman . .
Krono-Skatte-Hemman, särskildt under Bruk
Krono-Skatte-Rusthåll. . .
Augments-Hemman
Militie-Boställen ....
Civila Boställen
Ecklesiastik-Boställen .
Domkyrko-Hemman, Frälse.
Dito Dito Krono .
Gymnasii- och Skole-Hemman, Krono .
Hospitals- och Barnhus-Hemman, Frälse
Dito Dito Krono
Rekognitions-Hemman
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar med
någon hemmansränta äro inbegripne, Frälse
Dito Skatte
Dito Krono
Obebyggde skattlagde Lägenheter
Oskatrlagde, bebyggde dito, deribland Ryttare-, Soldat- och Båtsmans-torp
Backstugor . .
Bebyggde Lägenheter, afsöndrade från Hemman under ständig äganderätt
Dito dito dito dito på viss tid eller lifstid
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter, som ej äro under någon hemmansr
Dito Krono
Dito Frälse
Tull-mjölqvarnar med 326 pär stenar
Tull-sågqvarnar, deraf 55 grofbladige och 2 finbladige
Husbehofs-mjölqvarnar, deraf med särskild i Jordeboken uppförd ränta
Husbehofs-sågqvarnar
Stampar ....
Koppar-hammare
K oppar-grufva .
Stångjerns-verk .
Ämnes-hammare
Masugnar ....
Jernmanufaktur-verk af särskilda slag
Jern-grufvor .
Pappersbruk .
Tegelbruk .
Kobolts-verk .
Krutbruk .
Garfveri er ....
Kalkugnar ....
Metall-gjuteri
Skedvattens-fabrik
Lack-, Kimröks- och Terpentin-Fabrik
Lands- och Härads-Allmänningar
Krono-Skogar, Ädlare verk, upplåtne- mot afgift
Bomulls-spinneri
Diverse personer, som ej höra till någon viss näring
Malmköpings köping
Hjul-fabrik . .
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fidei-kommisser
Frälse-Räntor
dess räkning utarrende
hafva
besittningsrät
inbegripne,
under
Skatte
Summa
Hemmantal.
Mantal
Mantal
34;
35|
52;
52!
6|
8*
10
37 81»*
13*
16*
166A
1,166»;
69|»
12
4061
14f
16*
205^4
1,500**
86 4 V
mn
i
444
64*
3
4|
981A
1,29.2-;;
10i2A
12iVn
1U A3S
132}1
S2-H
94!
71 7
1 l7?T
86**
22 3
30A
90rV
98 {\
n
2
1
1
3;
3!
21
4
1
1
8Ji
Sfs
3,327,»,A 4,1404*
- r
CM
CM 2
St.
221
tio
14(J
330
5,778
2,315
2
226
6
10
6
124
57
62
57
4
1
1
13
6
8
22
43
25
Utsäde af
T:r
30
96
6 1
3
16
6994
15
27
254
1,332
75j
11
1
7
5
1,234
9
197
143
lil
29J
148
n
i
4
21
1
H
26
8
11
31
388
12
T:r
135
434
39
11
77
3,361
99
135
986
7,747
432
90
6
1
38
26
6,755
60
918
460
522
156
791
71
6
24
14
6
591
176
69 i
80
113
2.189
165
t*
T:r
25
105
10
3
27
718
22
23
209
1,244
68
151
2
4
4
1,535
16
162
135
117
35
154
21
2
8
4i
43
18
24
22
3531
27
9,649| 4,936| 26,188j| 5,1471
a
Ter
24
177
31
26
1,400
19
60
232
1,0931
80;
71
1
6
8
903
8
156
78
86
271
84
U
1
4
21
1
3
12
5
5
14
841
Ter
21
83
41
3
13
599
181
29
130;
1,175
691
12t
11
5
5
1,1311
121
119
69
92
301
1131
2
n
6
31
n
4
13
7
3
18
226
18
4,613f 4,0411
>'■
T:r
14
45
21
3
9
3941
7
13
88
523-1
361
6
11
3
2
5821
41
88
61
53
12i
61i
16
4
51
19
339
18
Tci
Of
569
63
22
90
5,
191
94
155
813
5,892
442
81
6
2
38
18
5,879
54
1,052
452
532
183
752
6
6
22
13
6
59
279
186
216
56
4,568
921
226
59
26
6
60
110
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
T:r
240
931
651
30
130
6,673
153
231
2,125
10.907
616
1001
11
55
35
11,629
95
1,640
1,235
1,033
277
1,386
14
11
44
24
11
101
205
63
89
231
3,122
96
Ter
945
3,178
309
88
539
25,284
693
945
6,498
48,370
2,660
619
42
4
228
156
48,841
438
6,204
3,828
3.870
1,132
5,627
52
42
168
98
42
357
1,100
467
560
73
14,100
990
!,422f 29,366|43,518‘| 179,20s| 31,70o| 23,829
Ter
175
697
Ter
120
963
69 20;
21 ‘
189
4,849
132
161
1,243
7,348
365
99
12
24
24
9,461
98
972
810
651
226
98
15
12
48
27
12
42
273
114
155
146
2,119
135
135
7,142
95
338
1,212
5,646
404
39i
5
30
40
4,689
41
780
410
451
147
455
6
5
20
12
5
15
60
26
25
70
422
SS
Ter
105
469
28;
18
3,173
108
160
695
6,405
362
71;
9
25
25
6,421
75
595
365
505
174
658
12
9
36
20
9
20
65
37
15
90
1,130
108
22,064
Ter
70
262
13!
18
46
2,511
52
71
464
2,851
194
35!
3
16
10
3,939 5
30ä
484
344
348
77;
358
31
14
8
35
21
85
22
30
98
1,924
108
Ter
485
3,625
495
176
465
31,545
470
865
5,105
34,422
2,511
501
30
8
210
90
34,048
306
5,608
2,494
3,311
1,081
4,490
30
30
10
65
30
344
1,690
1,1)63
1,235
44,
27,03
6,003
1,350
354
576
384
360
660
36
14,521; 173,984
Underhållna Kreatur.
K
St.
65
105
14
11
29
900
26
46
485
3,838
220
43
4
13
8
3,703
40
394
292
180
59
250
5
4
15
8
4
7
136
49
72
937
30
16
8
12,024
St.
150
179
14
11
76
2,468
60
132
828
4,873
295
55
4
1
24
12
4,760
40
664
522
356
113
538
6
4
15
37
219
54
86
1,862
6
207
16
18,707
St.
170
435
52
101
3,252
93
144
1,083
7,862
434
134
7
2
39
25
7,966
73
1.065
758
492
187
832
9
7
26
16
7
66
492
149
202
7,824
340
336
118
30
20
3
34,994
<3
a
St.
78
171
14
22
35
2,011
51
83
582
4,218
277
55
4
20
12
4,026
35
549
372
294
78
455
6
4
15
9
4
45
261
52
109
2,831
207
16,985
St.
205
620
70
44
125
7,792
170
320
2,390
15,082
948
170
10
4
100
36
13,599
105
1,130
1,376
970
32)
1,635
14
10
33
22
10
119
714
186
254
10,091
270
621
177
100
St.
94
239
33
2
48
2,436
86
113
974
6,193
489
62
6
o
35
17
7,067
57
924
7 58
466
144
692
8
6
23
14
6
74
381
93
147
7,950
570
418
236
128
20
23
St.
106
168
40
10
10
8
10
50,843 31,054| 358
S tat S
SE
a
a y.
Bevillning.
Uppskattad t
värde.
Efter Bevillnings-Förordningen.
Efter
lesta Art.
Efter
2:ilra Art.
Redr.
85,990
190,631
27,255
35,136
28,178
41,822
2,572,614
89,251
111,730
756,466
4,054,597
228,038
29,927
3.774
250
17,016
10,400
3,311,968
26,395
419,008
286,890
271,551
86,783
384,330
5,662
2.775
10,218
7,797
4,625
12,945
93,878
39,571
39,620
43,800
2,921
914
3.000
48,977
29,460
1,039
2,100
399,081
35,854
10,466
5,156
7,502
5.000
618,916
351,768
258,576
1,061
39,500
70,2
7,200
8,160
8,767
2.000
193,335
29,063
5,000
16,542
15,492,47)
Redr
s.
r.
R:dr 1
s.
r.
70 12
—
183
46
28
30
~
101
8
—
9
36
.
3
30
—
5
—
—
9
11
6
—
134
37
7
964
12
—
5,971
47
11
24
18
—
242
13
7
43
24
—
273
37
8
250
30
—
1,686
17
—
2.010
12
—
12,547
5
7
121
6
—
912
19
5
31
4
80
10
3
5
—
8
—
—
1
12
—
19
2
11
12
—
40
43
4
6
24
—
20
32
2
2,073
—
—
6,916
23
—
28
36
53
10
5
169
42
—
896
16
7
116
6
609
37
10
109
36
201
36
—
47
24
—
457
29
9
184
6
—
2.171
34
—
3
—
—
17
—
—
—
—
7
—
—
3
36
—
—
—
4
—
15
28
—
2
—
10
—
—
7
12
—
200
24
—
120
42
192
14
2
59
18
83
1
4
43
—
—
89
46
8
—
—
87
28
10
2,017
24
—
218
—
—
343
42
—
539
24
—
42
—
6
16
—
114
6
—
97
45
5
18
—
58
44
2
—
—
24
27
4
—
4
9
7
55
6
—
1,555
11
8
4
30
—
104
17
8
1
24
—
21
38
2
—
10
15
4
1
6
23
—
—
12
56
24
—
13
12
—
33
16
—
109
42
—
1,409
40
10
—
—
—
128
30
1.144
36
—
95
6
—
707
34
—
11
—
—
02
—
—
23
24
—
127
32
—
23
18
—
212
34
8
1
—
—
20
—
7
12
—
180
—
—
3
—
—
26
24
—
—
21
12
9
4
4
—
—
—
—
—
30
18
446
16
—
229
10
218
44
35
—
407
22
1
12
—
300
3f
4
—
—
39
41
S,836|32
42,325
35
2
Redr
Efter
3edje Art.
33
19 13
Bränvins
brännings
afgift.
Redr
1
788
25
23
10
9,000
73
73
306
3,731
205
23
5,589
54
1,024
236
361
97
193
4
80
10
10
10
9
26
4
137
11
Summa.
Redr
255
917
34
8
16
145
15,937
339
390
2,243
18,297
1,239
134
13
1
52
27
14,579
136
2,090
962
672
612
2,549
24
87
13
29
22
207
22
,077|a
39
322
168
137
87
2,237
883
7
212
59
24
4
1,610
108
23
10
24
68
46
1,519
1,273
802
73
151
236
21
187
29
21
4
476
448
579
13
300
39
74,259
34
22
24
10
S t ä n d i g a Bänto r.
Jordeboksoch
Henlin
an talsRänta.
Redr
2,129
802
197
118
546
890
248
384
155
97
32,667
150
4,048
3,053
981
324
822
1
1
632
104
873
198
430
342
70
194
521
729
3
12
—j 51,735
46
2 5
Kronotionde.
Redr [
18.2 18
3 24
19 26
14,323
998
15
20
96
60
14,648
124
2,000
1,348
872
318
140
26
50
65
143
116
57
11
381
10
18
27
30,17ä|
3 10
Afrad.
Redr
1,715
812
481
961
869
275
168
56,05
310
0,124
4,344
1,381
365
567
262
17
397
257
367
200
1,659
58
41
39
32
77,651,32
Mantals
penningar.
Redr
71
35
13
13
13
1,099
34
46
353
3,003
181
46
8
1
11
6
3,001
30
272
160
140
58
250
3
5
5
2
12
154
67
41
2.935
576
159
75
1
13
15
146
143
141
15
30
22
i
26
319
47
1
12
9 13
,91 o|
12
Gernings
ören.
Redr
16
16
16
— 27 10
Tionde och
räntor af
Bruk, Bergverk
samt
andra Yerk
och Inrättningar.
Redr
1,851
2,464
8 4,315,
32
32 —
Summa.
Redr
s.
4,105
5
1,649
42
16
36
692
25
4
1,118
38
8
152
46
8
1.553
40
6
353
36
—
18,277
26
10
1,428
30
10
1,454
21
3
28
—
—
1
12
—
538
43
—
332
40
8
106,371
29
9
615
1
10
1 2,446
13
11
8,906
23
2
3,375
44
10
1,067
2
—
1.781
4
1
30
24
—
5
24
56
41
—
2
12
—
973
38
7
424
4
8
1,456
6
6
555
8
3
809
6
6
3,860
31
6
588
32
—
36
—
169
30
—
71
30
6
194
14
—
2,256
16
6
793
9
9
5
16
—
1
24
13
12
—
15
24
—
1,998
8
—
2,607
36
_
141
36
—
15
12
—
43
22
7
22
12
—
9
24
—
4
24
—
26
324
47
1
183,814
45
Arrende
Medel.
Redr
11,603
450
2,462
1,322
190
269
2,988
40
18
60
19.421
24
29
Kostnad för
Rustning
oell Rotering.
Redr
435
123
229
7
421
62
695
2,083
30,441
1,530
387
21
149
81
28,995
276
3,516
1,883
481
35
21
87
56
21
116
262
187
173
188
137
18
29
44
73,188(28
Klereci-Statens Underhåll.
Pastorers. Kapellaners.
Redr
232
971
169
11
20
167
8,140
247
330
2,794
18,206
1,015
333
1
83
60
18,551
172
1,997
1,289
1,286
458
20
16
60
36
16
103
440
154
168
177
2,505
594
75
32
1
3
1,130
125
25
755
341
30
35
33
16
Redr
23
97
25
1
3
16
760
25
35
322
2,520
118
41
8
6
2,234
22
189
151
136
50
10
65
14
12
275
37
173
23
3
46
15
3
24
42
63,438 15(11] 7,496|l7,
Kyrko
betjenings.
Redi
19
129
27
1
3
20
910
35
30
368
2,888
139
50
3
11
9
2,667
29
256
177
172
62
151
4
3
12
7
3
10
20
2
1
148
28
2
15
13
3
10
32
44
9 8,442:31
Summa.
Redr
274
1,199
221
13
26
204
9,810
307
396
3,486
23,615
1,274
425
21
103
75
23,453
223
2,443
1,619
1,595
570
151
26
21
80
48
21
124
526
171
182
177
2,780
594
112
32
1
3
1,453
176
31
817
370
38
43
33
79.377
16
IT
10
10
10
Fattigförsörjning.
Redr
59
169
33
42
1,938
' 76
97
1,033
6,395
479
83
2
26
11
4,367
27
686
524
386
108
370
2
2
8
4
2
55
140
19
17
770
91
142
107
446
268
.40
120
19.287
16
12
6
80
—
6
60
—
8
9,201
26
83
—
—
1,497
32
—
949
44
Skjuts.
Redr
412
31
466
10,406
428
182
12
10
22
10
12
4 23,
864
12
16
Väghåll
ning.
Redr
690
604
192
4,947
143
270
2,117
15,959
900
192
10
95
00
427
86
932
341
979
274
128
12
10
30
22
10
10
43.493
24
24
44
Diverse
afgifter,
onera och
allmänna
besvär.
Redr
125
143
21
5
16
21
1,677
78
60
689
5,622
450
78
12
26
14
6,956
71
599
440
307
116
324
II
5
24
15
7
40
67 6
6? 37,
42 40
12
1,036
198
75
107
10
2
44
ISO
20.923
15
16
13
41
39
11
—
—
176
47
9
7
2
11
8
45
7
5
35
18
32
5
11
12
29
35
33
10
10
11
Summa
Stats-Bidrag.
Redr
6,356
16,287
975
2,723
1,393
1,370
35,851
1,350
3,463
12,473
129,016
7.729
2,938
107
2
1,072
662
205,621
1.517
25,212
16,627
10.306
3(271
0(305
152
156
254
253
96
1,540
1,742
2.067
1,127
1.324
11,421
2,264
S
645
16
227
7
5.518
913
31
10
25
416
215
5,057
4,697
1,029
97
304
277
22
208
34
21
4
503
817
978
14
300
39
41
20
4
35
29
14
15
16
6
20
9
44
14
43
42
22
33
22
11
29
15
19
43
24
12-
45 •
19
44
2
37
37 -  14-  9
44
27
9
4
7
11
10
3
2
9
3
8
5
11
22 ■
21
22
24
36
41
5 37.6 3 01
18
Nyköping i Landskontoret den 28 Maj 1853.
Si. K. Frölivh.
Johan Lagerbjelke.
Till Berättelsen öfver Nyköpings Lån för åren 1848 — -1850.
TAllEEiIi för Sfäderna Inom lyUoplnss Län för åren 184§-l§äO.
Jord.
IT i s „
a f
Underhållna Kreatur.
t. M
s
2?
i
tl
1*
a f/.
i
2
iucuLldLKdDtlllll^ seudll UlMUcl eli dluidjjCl.
(Z>
O
O
7T
O
O
c»
TT
73
B e
v i
1
1 11
n g
S t ä n d
ga Räntor.
Klereciets Underhåll.
H
B"
Sp-
>■
3
era
CTQ
O
O
g
s
83
M
O
3
s
X
2
ss
a
«
P
2
-3
a
31
0
a
3
0
Bruk, Man rf!
fakturier, Qvar-  nar, Fabriker,
m. m.
Efter Bevillnings-Förordningen.
och
af
Kostnad
Kostnad
för
Städernas
Diverse
3
S"
2.
ir-
al
83
ct>
H
5
3
83
3
s
o
C.
W
83=
o
83
83
3
3-
3=
ClT
yi
83
Q
Ct>
c?
33
os»
C,3
O
3
3
3-
as
>■
a
ys
3
n
c*
3
0
*
p
O
Kl
■*3
B'
3
3
Hus och Tomter.
Jord.
Summa.
Efter 2:dra Artikeln.
Bränvins-
Bos
tap
s-
Mantal
Tionde
Räntor
nrrenue-
Medel.
för
Kommini-
Kyrko
r aiugior-  sörjning.
Skjuts.
v agiian-  ning.
onera och
allmänna
Summa
Statsbidrag.
cjq
P5
<S
83
i-j
5
S3
O.
~p
Efter
Usta Art.
Efter
2.
Jord, Hus,
Tomter,
Verk och
Inrättningar.
Borgerlig
näring.
Efter l 36.
Personer ej
hörande till
viss näring.
afgift.
OCH AK
skatt
:r-
penningar.
Bruts, V erli
och Inrätt-  ningar.
summa.
Styrelse.
jeastorers.
strars.
betjenings.
Summa.
besvär
St.
St.
Tid
Tid
Tltl
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
K: dr
s.
r.
11: dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R: d r
s.
r.
R:dr
s.
r.
R.dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R.dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R.dr
s.
r.
R: dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
f r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R.dr
1s-
r.
R:dr
s.
r-
R:dr
s.
,
R:dr
s.
r.
Nyköping .............
565
27
438
74
182
694
»1
15
85
30
20
40
8
450
200
1,000
210
120
240
60
3,600
85
60
105
—
30
130
—
485,568
—
—
64,560
—
--
102,920
—
—
653,048
—
—
393
30
—
636
32
—
1,597
47
—
1,638
12
—
17
30
9
1,067
38
—
581
41
—
5,933
38
9
5
.32
—
570
24
—
390
46
—
967
6
—
—
—
—
181
24
—
3,269
21
—
1,303
16
—
230
—
—
99
29
1,632
45
—
1,726
36
5
500
—
—
1,160
—
—
4,283
15
2
19,654
42
4
Strengnäs
201
—
671
374
1,617
2,662
14|
12
123
42|
63
18
6
627
84
616
212J
255
76
36
1,857
63
16
167
5
4
107
2
125,992
22
—
77,958
30
—
600
—
—
204,551
4
—
134
2
—
666
12
—
390
19
—
572
9
8
97
43
11
43
32
—
169
6
10
2,073
29
5
116
47
—
199
32
—
—
—
—
316
31
—
97
10
8
63
30
6
1,089
37
4
2,201
16
6
350
41
7
767
18
10
3,319
28
11
1,188
25
2
66
32
—
860
16
—
1,538
9
7
10,614
10
7
Thorshälla . . . . •
100
—
342
224
35
601
14
95
12
5
22
2
90
124
695
72
30
132
lo
500
40
24
120
4
100
20
—
40,412
—
—
50,392
—
—
3,000
—
—
93,804
—
—
125
—
—
52
—
—
213
—
—
124
—
—
—
—
—
72
—
—
—
—
—
586
—
—
733
—
—
87
—
—
—
—
—
820
—
—
—
—
—
107
—
—
750
—
—
250
—
—
33
16
—
33
16
—
316
32
—
800
—
—
100
—
450
—
—
—
3,929
32
_
Eskilstuna
256
—
51
51
H
—
23
—
—
207
78
149
—
18
42
—
366,935
32
—
366,935
32
—
733
42
9
3,197
40
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3,931
34
9
—
14,231
34
9
Mariefred
4
1091
201 &
2,1101
2,421 jyV
41
8
40
30
8
4
4
50
72
240
210
32
28
28
400
29
18
102
14
50
47
—
66,176
5
4
4.2.625
8
—
—
-
108,801
13
4
69
4
—
76
—
—
217
29
1
189
16
—
—
—
—
182
—
—
95
15
8
829
16
9
71
8
2
99
36
—
—
—
—
170
44
2
—
—
—
36
17
5
150
—
—
209
24
1
202
16
—
45
—-
—
456
40
1
330
17
5
37
12
_
234
—
—
488
3
3
2,733
7
1
Trosa
142
1
160
100
373
633
6
45
5
5
4
5
50
48
290
30
30
24
35
350
12
17
76
3
80
60
—
36,287
28
—
23,179
18
—
2,000
—
—
61,466
46
—
51
42
—
30
—
—
122
47
4
138
—
—
—
—
—
22
16
—
107
40
4
473
1
8
2
4
—
73
12
—
—
-
75
16
—
—
—
—
18
8
9
550
1
—
289
1
—
119
36
-
80
—
—
488
36
—
307
44
4
20
—
—
60
—
—
300
2,293
10
9
Summa|
1,3411
32 |
1,7711
973*
4,317}
7,062372
46*1
55
411
1191
101
88
25
1,267 |
528
3,0481
734 J
467 |
500
169
6,707 |
307
135
719
26
282
406
2
1,121,371
39
4
258,715
8
—
108,520
—
—
1,488,606
47
4
773
30
—
1,460
44
3,275
41
2
5,859
29
8
115
26
8
1,387
38
—
954
7
10
13,827
25
4
928
43
2] 1,030
8
—
390
46
-1
2,350
1
2
97
10
8
606
32
8
5,809
10
•1
4,253
Si
7
936
13
7
1,025 |
15
io|
6,214
38
-1
7,353 I27
.1
723
44
-1
2,764
16
-i
13,709 I28
-i
53,456
41
6
Nyköping i Landskontoret den 28 Maj 1853.
U. K. f rölich.
Till Berättelsen öfver Nykopings Län för arén 1878—1880.
Johan Lagerbjelke,
KONGL. MATTS BEFALLNINGSHAFVANDE»
uti
©stergötljlanös Cätt
till
HOAGli. MAJ:T
i tut it *• f tt n ti i//fn-1 a ffjifmi
EMBETSBERÄTTELSE
för åren 1848, 1849 oell 1850.
STOCKHOLM, 1853.
k>. A. NORSTEDT <fc SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
/
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Östergöthlands Län för åren 1848, 1849
och 1850.
§ i
EAinets
allmänna beskaffenhet.
Oen koria lid rymd, denna underdåniga berättelse omfattar, har icke frambringat
någon väsendtligare förändring uli Länets allmänna beskaffenhet. Del
tilltagande intresset för åkerbruket kommer sannolikt att i en icke så aflägsen
framtid verka förändringar i Länets utseende. Laga skiftena fortgå alltjemnt
och i den mån, desamma fullbordas, förökas odlingsföretagen, ofta på skogarnes
bekostnad, prydligare och sundare boningshus uppväxa, omgifna af trädplanteringar,
och landet tillegnar sig allt mer och mer ett förmögnare utseende.
Genom nådigst meddelte statsanslag och bidrag af Länets invånare hafva
betydliga vägomläggningar inom Länet blifvit verkställde på stora vägen emellan
Norrköping och Grenna; och inom några år blifver denna väg derigenom,
i förening med fortgående arbeten i samma syftning, befriad från alla större backar.
§ 2.
invånare.
Folkmängden inom Länet utgjorde vid 1850 års slut 220,546. Således
har invånarnes antal sedan 1847 förökats med 3,455, ehuru utflyttningarne
till Norra Amerika fortgått och varit talrikare än de föregående åren. För
dylika utflyttningar hafva pass härifrån uttagits:
År 1848 af Mank. 19 Qvink. 11 Barn 19 Summa 49.
» 1849 »
» 134 » 112 » 116 » 362.
» 1850 »
» Ilo » 93 » 82 » 290,
4
Dessa utflyttningar hafva synnerligast ägt runi från Länets skogsbygd, och
de orsaker, sorn den förra underdåniga berättelsen dertill angifvet', hafva fortfarande
bekräftat sig. Hoppet om rikare bergning med mindre besvär, förstorädt
genom de rykten, som sättas i omlopp om de friheter och fördelar, hvilka
der skola vara att vinna, samt stadfästadt genom de från förut utflyttade anhörige
och vänner inkomne underrättelser, torde få anses såsom den hufvudsakligaste
anledningen.
O ö
Den allmänna bildningen gör onekligt allt mer och mer framsteg bland
allmogen och snart nog torde det höra till undantagen att bland allmogen
finna någon, som ej kan skrifva och något räkna; men, i samma män bildningen
i detta afseende tilltager, inträder jemväl begäret hos allmogen att i
klädsel, bostad och lefnad likna den så kallade herreklassen. Välmågan inom
den besuttne delen af allmogen synes, detta oaktadt, vara god och jemnförelsevis
bättre än bland öfrige klasser. Såsom ett bevis derpå torde kunna åberopas,
att högst få försäljningar af utmätte fastigheter under ifrågavarande tid
förekommit, att lagsökningarne aftagit, och att, ehuru de allmänna låneinrättningarne
mycket af allmogen anlitas, hafva likväl de skulder, derför lagsökning
behöft göras, oafkortadt utgått. Lydnad för lagarne och den bestående
ordningen är i allmänhet förenad med folkets lynne.
Eders Kongl. Maj:ts nådiga Förordning om fattigvården i riket den 25
Maj 1847 har, oansedt hvad deremot anförts, onekligen haft en välgörande verkan
på ordningen inom fattigvårds väsendet. Väl hafva afgifterna till fattigvården
inom kommunerna förökats, men så har äfven tiggeriet betydligt aftagit
och mera sällan påträffas någon bettlande, tillhörande Länets egne invånare;
ordning har införts uti förvaltningen af fattigvårdens tillgångar; och den verkligen
nödställde ser sina nödvändigaste behof afhjelpte. Ännu återstår likväl
mycket att önska, men sedan kommunerna vant sig vid tillämpningen af författningen
och blifvit dermed mera hemmastadde, sedan de insett behofvet af
att, såvidt görligt är, ordna sin fattigvård på grunden af arbete, och sedan
den nådigst utlofvade lagen för behandling af sådane sysslolöse personer, som
icke dömts för gröfre brott men icke vilja arbeta, erhållits, torde de egentlige
resultaterne af den nya författningens företräden visa sig.
De inom Länet under den ifrågavarande tiden begångna brott hafva egentligen
varit emot äganderätten. Ett och annat gröfre brott har väl äfven förekommit,
men antalet deraf föranleder icke någon särskild anmärkning. Förhållandena
i berörde hänseenden finnas uti Hans Excellens Justitie StatsMinisterns
underdåniga berättelse utredda och torde således icke här tarfva
5
någon närmare redogörelse. På sätt Eders Kongl. Maj:ts Styrelses öfver Fängelser
och Arbets-Inrättningar underdåniga berättelser innehålla, bar antalet af
häktade personer under de år, denna underdåniga berättelse omfattar, varit
mindre än de föregående åren. Orsaken härtill torde kunna herntas dels från
tillämpningen af cellsystemet, såsom afskräckande och korrigerande, dels från
en mera ordnad fattigvård, dels ock från lyckligare år och större allmänna och
enskilda arbetsföretag.
Fylleriförseelser hafva varit sällsynte och bränvinssupandet har oförnekligen
inom detta Län aftagit.
§. 3.
Näringar.
Landlhushållningen är den hufvudsakligaste näringsgrenen inom provinsen
och förtjenar den största uppmärksamhet i anseende till jordmånens i allmänhet
goda beskaffenhet. Också synes hågen för förbättringar inom jordbruket med
hvarje år växa. Det nit och den omtanka, som Hushållnings-Sällskapet deråt
egnar, de lärdomar som från landtbruksskolan kringspridas och de exempel,
som från en och annan enskild egendom, der en förbättrad landthushållning
införts, erhållas, torde med skäl tillräknas förtjenslen af denna väckelse. I en
icke så aflägsen framtid skall ostridligen Östergöthlands landthushållning slå
på en för ett decennium sedan icke anad höjd. Det reguliera cirkulationsbruket
är i allmänhet ej antaget, men dess företräden börja allt mer och mer
vinna uppmärksamhet och torde slutligen blifva en oundviklig följd af de odlingar,
som år från år företagas, hvarigenom ersättning måste sökas för förlusten
af de naturliga ängarne.
Råg utgör hufvudsädet för Länet; men blandsäd af svarlhalra och korn
sås jemväl mycket, äfvensom på vissa trakter hvete och korn, det sednare slaget
synnerligast tvåradigt. Ärter odlas ej så mycket som i äldre tider och
potatesutsädet har, i följd af den i denna rotfrukt 1S46 yppade och ännu ej
försvunna sjukdom, förminskats med flera tusen tunnor.
Ängsvattningarne hafva fortfarande lemnat bidrag till rika afkastningar
och vunnit flera sympatier, men de naturliga ängarne synas allt mer och iner
försvinna och ersättas af artificiella.
Skogarne, som, hvad angår de under allmän vård befintlige, äro i ett godt
och vårdadt skick, bevaras åt framtiden på många större egendomar, men
6
medtagas deremot på de mindre hemmanen öfver höfvan. De största häriningarne
derå verkställas genom svedjande. Återplantering och frösådd äro
sällsynte.
I likhet med den anda, som på så många andra håll gjort sig gällande,
har äfven ladugårdsskötsel, såsom grundval för ett gifvande åkerbruk, börjat
att här i Länet allt mer och mer tillegna sig uppmärksamhet och vinna framsteg.
De uppgifna kornas antal utgjorde år 1850: 3,073 st. flera än år 1847,
äfvensom oxarnes antal förökats, då deremot hästarnes antal förminskats.
Af bergverken inom Länet intager Åtvidabergs kopparverk det första rummet.
Det drifves med fortfarande kraft och förmån.
Handeln vinner i liflighet i samma mån som landtmannens inkomster
förökas; och då sädespriserna under de ifrågavarande åren varit goda, har
deLta äfven verkat välgörande för handeln. På landet hållas så kallade torgdagar
på flera ställen, der landlmannavaror af alla slag omsättas.
De öppna bodarne på landet förökas, deraf likväl hittills icke något menligt
inflytande försports, men dessa torde likväl gemensamt med gårdfarihandeln
bidraga till förökande af lyxén.
Rörelsen på Götha kanal fortfar att tilltaga, likasom Motala mekaniska
verkstad allt mer och iner utvidgar sin verksamhet samt, under en klok förvaltning
och utmärkt skicklig ledare, frambringar produkter, de der vinna afsättning
äfven utom rikets gränsor. Arbetena kunna i flera hänseenden mäta
sig med Engelska tillverkningar. Verkstaden sysselsätter 318 mantalsskrifne
arbetare.
§ 4.
Biinärinyar.
I detta hänseende är föga förändradt sedan den förra underdåniga berättelsen
afgafs. Salpeter-näringen synes än mer aftyna, och bränvinspannornas antal
har förminskats; de uppgingo år 1847 till antalet 3,832 och år 1850: 3,008,
deraf 21 st. tillhörde städerna. Af de på landet anlagde brännerier hafva
blott 36 drifvits med ånga. De flesta mindre brännerier funnos inom Kinda
och Ydre häraders fögderi eller 805 stycken på samma gång som det minsta
antalet brännerier eller 52. stycken varit inom Wikbolandets fögderi. Tiilgångarne
på skogsefFekter uti förra fögderiet och brist deraf i det sednare torde
belysa orsaken till den anmärkte skillnaden.
Så vida pola tessjukdomen' ej får tilläggas den hufvndsakliga anledningen
till förminskningen i bränvinsbränneriernas antal, så måste den hafva en moralisk
orsak, helst det, aila försök oansedt, icke lyckats bevisas att bran vinsbränningen
är utan nytta för åkerbruket. Det torde fast heldre, ty värr, vara
fullt ådagalagdt, att en egendom icke kan utan betydliga uppoffringar erhålla
ett efter rationella grunder fullt ordnadt åkerbruk med mindre brån vinsbränning
derjemte utöfvas, intill dess egehdomarne kommit till hög kultur.
Mlmäniits ansi ullri •.
Detta Län lemnar större statsbidrag än något annat Län i riket, och få
Län torde förete restantier till det ringa belopp som delta. De utgöras hufvudsakligast
af böter och bristande, på konkurser beroende, arrenden. Folket
erlägger i allmänhet i rättan tid och ordentligt sina skatter.
Skjutsningsbestyret utgöres vid 36 stycken gästgifvaregårdar inom Länet
genom entreprenad. Således hafva skjutsentreprenörernes antal sedan 1847
ökats med 3 stycken. Ehuru de skjutsskyldige lemna icke obetydliga bidrag
till entreprenörerne, tillskyndas dem dock derigenom en större lättnad i skjutstungan.
I allmänhet hafva dock de resande icke någon fördel af skjulsentreprenaderna,
ty entreprenörerne åtaga sig vanligen skjutsen i afsigt att derpå
erhålla den största möjliga vinst och skaffa sig dåliga hästar. Då resande, af
fruktan alt blifva invecklade i rättegång, sällan anföra klagomål öfver det
sätt, på hvilket de fortskaffas, och Kongl. Maj:ls Befallningshafvande icke äger
genom kronobetjeningen besigtiga och kassera entreprenörernes hästar och fordon,
kan någon rättelse i berörde hänseende svårligen åstadkommas. Om de
hästar och fordon, som vid skjulsentreprenad begagnas, blefvo dessförinnan ,besigtigade
och antagne och, då de befunnos oduglige, kasserade, samt Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande ägde magt att genom kronobetjeningen tillse underhållet
deraf, skulle inrättningarne vara af obestridlig fördel såväl för de skjutsskyldige
som för kommunikationerna.
Af allmänna anstalter inom Länet förtjenar onekligen Hypotheks-Föreningen,
som 1845 bildat sig och hvartill sedermera slutat sig en del jordägare
inom norra delen af Calmare Län, första rummet. Dess verksamhet har alltjemnt
sedermera fortgått till clelägarnes belåtenhet. Af de 10 millioner Mark
Hamburger Banko, hvarom Hypotheks-Föreningen vilkorligt på utrikes ort
8
afslutat kontrakt, hafva endast 4,775,600 R:dt Banko till 1850 års slut indragits.
Hypotheks-Föreningens skulder i öfrigt uti delägarnes insättningar och
utelöpande obligationer utgöra 1,908,549 R:dr 15 sk. 6 rst. Banko. Delägarnes
antal utgör 1,174 personer, ined ett egendomsvärde af 12,215,186 R:dr, derpå
amorleringslån uttagits till en summa af 4,800,320 R:dr. Reservfonden utgör
73,550 R:dr 16 sk. Banko.
Östgötha Enskilda Bank fortfar alt lemna delägarne behållning, dock icke
så vinstgifvande, som den, gamla bolaget hade. Såsom fortsättning af den öfversigt
om bankens ställning, som inflöt uti sednaste underdåniga berättelsen,
får Kongl. Maj:ts Befallningshafvande underdånigst upplysa, att banken hade:
Ar
Riksmynt
Utelöpande
Fordringar.
Skulder.
Kassorna.
Sedelstock.
Diskontlån.
På kreditiver.
Depositioner.
Lån.
1847
December
R:dr
014,024
s.
7
R:dr
1,365,091
s.
'R:dr
1,110,510
s.
41
R:dr
307,910
s.
R:dr
280,650
s.
R:dr
s.
1848
Juni
468,858
31
1,054,912
32
1,129,718
41
15,700
—
213,840
—
20,000
—
»
December
346,469
17
1,184,667
16
1,281,810
46
188,360
—
287,580
—
30,000
—
1849
»
Juni
December
369,340
338,996
1
31
853,030
987,064
—
1,226,162
1,241,600
35
29
296,830
—
189,320
216,570
—
237,473
382,500
9
1850
Juni
524,342
7
865,460
—
1,146,731
23
5,680
—
262,290
—
244,500
—
»
December
359,825
23
915,780
32
955,599
22
348,950
-
218,270
—
269,500
—
Länets här i staden befintliga Sparbank räknar nu 4,548 insättare, som
der äga ett kapital af 166,372 R:dr 23 sk. Banko. Af insättarne tillhöra
1,105 stycken Kongl. Irsta Lifgrenadier-Regementets Grenadierer med en
summa af 6,051 R:dr 46 sk. Banko och 318 stycken Kongl. 2:dra Lifgrenadier-Regementet
med ett belopp af 1,463 R:dr 40 sk. Bankens behållning, som
år 1847 utgjorde 5,668 R:dr 34 sk. Banko, har under de trenne påföljande åren
ökats till 10,003 R:dr 41 sk. samma mynt.
Länets Brandstods-Bolag för byggnader ä landet vinner år från år allt
mer förtroende. Hus äro brandförsäkrade för en summa af 18,936,150 R:dr
Banko, eller för mer än en million än år 1847, samt lösegendom för 11,446,470
R:dr och således nära en million mer än år 1847; brandskade-ersättningar hafva
under loppet af år 1850 utbetalts med 22,097 R:dr 3 sk. 2 rst. Banko.
§ 6-
9
§ 6.
Städer och Köpingar.
Norrköping. Folkmängden har sedan 1847 ökats med 2,080 personer.
Således har folkökningen under de tre sista åren varit större än under åren
1842—1847. Orsaken kan till en del igenfinnas uti en tillökad manufakturrörelse.
Folkmängden utgjorde vid 1850 års slut 16,937 personer, deraf 7,890
mankön och 9,047 qvinkön. Fabriksrörelsen, hufvudsakligast klädesfabriker,
sysselsatte år 1850: 2,267 mantalsskrifne personer, 734 barn och 603 andra
icke mantalsskrifne personer, eller tillsammans 3,604 personer. Tillverkningen
uti kläden och ylleväfnader uppgick till 1,052,280! alnar med ett värde af
5,883,187 R:dr 42 sk. och 551 stycken schawlar, värda 1,561 R:dr 16 sk.,
eller ett sammanlagdt tillverkningsvärde af 5,884,757 R:dr 10 sk. Sedan år
1848, hvarom den sednaste underdåniga berättelsen i detta afseende lemnade
uppgifter, har arbetarnes antal således förökats med 480 personer, ylleväfnadernes
belopp med 186,780? alnar och värdel med 1,088,328 R:dr 42 sk.
Fabriksidkarnes antal utgör 136, deraf 21 förut varit fabriksarbetare. Under
åren 1849 och 1850 hafva några märklige uppfinningar eller förbättringar uti
ifrågavarande industri icke uppkommit, men tvänne nva strumpfabriker hafva
inrättats, som år 1850 sysselsatte 39 personer och hade ett sammanräknadt
tillverkningsvärde af 2,927 R:dr 7 sk. Dessa inrättningar hafva likväl sedermera
betydligt utvidgats.
Pappersfabriken, Sockerbruket och Snusfabriken drifvas med fortfarande
kraft och verksamhet samt kunna mäta sig med de bättre så in- som utländska
verk af samma beskaffenhet. Ett Bomullsspinneri, som anlades Ar 1847 och
bedrifves med vattenkraft, hade år 1850 Irenne spinstolar med 4,992 spindlar,
en fläcktmachin, tre rensmachiner, tre sträckstolar, 28 stycken kardmachiner,
tre stultstolar, sex förspinningsstolar, 13 stycken haspelstolar, två bundtprässar
och en slipmachin samt sysselsätter 35 mans- och 115 qvinspersoner, och tillverkade
nyssnämnde år for ett värde af 343,325 R:dr 46 sk. 8 rst. Banko.
Motala verkstads i denna stad varande afdelning sysselsätter mycket folk
oell skötes med fortfarande kraft och ordning.
Handelsrörelsen synes icke sedan år 1847 hafva undergått synnerlig förändring.
Staden hade år 1850 lern egne ångfartyg och 18 st. andra fartyg med 737^
lästetal; år 1847 anlades genom ett särskildt bolag en reparationsdocka utan
Berättelse öfver Östergöthlands Län för åren 1848—1850. 2
10
bidrag af Staten. Der sysselsättas 50 personer och under år 1850 blefvo trettiotvå
särskilda dels in- dels utländske fartyg der reparerade.
Ullmagasinet har emottagit:
År 1848
351,583 & Ull.
» 1849
289,015 » »
» 1850
234,393 » »
Fattigvårdsväsendet är ordnadt på ett sätt, som kan tjena till efterdöme
för andra samhällen. Inga tiggare synas till; alla som kunna arbeta hafva
utvägar till försörjning.
Stadens Spai banks-inrättnings fond utgjorde år 1850: 209,345 R:dr 20
sk. 2 rst. Fonden har således sedan år 1847 ökats med öfver 50,000 R:dr.
Omkring tvåtredjedelar af fonden tillhöra den arbetande klassen.
I öfrigt får Kongl. Maj:ts Befallningshafvande åberopa hvad den förra
underdåniga berättelsen upptager, rörande denna uti industriell hänseende för
landet så vigtiga stad.
Linköping. Denna stads folkmängd har sedan år 1847 förökats med 119
personer och utgjorde vid 1850 års slut 5,250, deraf likväl endast 3„129 erlade
skatt. Således öfver 2,000 personer som voro från mantalspenningar befriade.
Häraf följer alt stadens fattigvård skall vara betungande. Få samhällen
inom riket torde jemförelsevis hafva den beskattning till fattigvården som
Linköping. Orsaken härtill ligger hufvudsakligen uti de många oägta barn
som bär i staden födas och de arbetare, som inflytta. Man har kanske icke
utan skäl velat i förra hänseendet se en orsak att här finnas många unga
karlar utan full och tillräcklig sysselsättning, tillhörande de i staden förlagde
musik-corpser, och de arbetsförtjenster, som stadens kringliggande jord erbjuder,
locka dit arbetsfolk, hvilka söka en större dagspenning, än på landet erhålles,
utan att beräkna de större hyror och lefnadskostnader, som af förflyttningen
följa. Öfverlemnade således åt sig sjelfve, förledas de flesta af de frestelser,
sorn med kroglifvet äro förenade, och förfalla samt blifva snart nog
till tunga för fattigvården. Dessa inflyttningar hafva förökat bristen af bostäder
för den fattigare delen af arbetsklassen, hvilket likväl till någon del
afliulpits derigenom, alt ett bolag inköpt en gård, som inredts till bostäder åt
arbetsklassen.
Handeln och rörelsen i staden synas vilja tillegna sig en större liflighet,
helst antalet af dem som söka burskap tilltager, och 1850 års bevillning för
borgerlig rörelse öfverstiger bevillningen för år 1847. Till en ännu större liflighet
11
i rörelsen förmodas i framtiden komma att bidraga ombyggnaden af stadens
gästgifveri, derför äfven bildat sig ett bolag, som, med en beräknad kostnad
af omkring 200,000 R:dr R:gs, har för afsigt att bygga, jemte ett hotel för
resande, jemväl åtskillige handels- och andra lägenheter.
En Snus- och Tobaksfabrik drifves med ökad framgång.
Söderköping. Sedan år 1847 bar folkmängden i denna stad ökats med 129
personer.
Vid stadens tullkammare Mern har tulluppbörden utgjort:
År 1848  B:ko R:dr 21,5 3 5: 24. —
» 1849
» » 23,466: 7. 5.
» 1850
» » 31,799: 33. —
Staden bar 3 egna fartyg. Utskeppningen har hufvudsakligen bestått uti
bräder, stångjern och spik samt en stor del af förtullningen för inkomne varor
skett för handlandes räkning från andra städer.
Vattenkurs-anstalten fortfar att äga förtroende och begagnas af badgäster
från åtskilliga delar af riket.
Wadstena. Folkmängden utgjorde vid 1850 års slut 1,835 personer, oberäknad
l de på hospitalet upptagne personer. Sedan år 1847 har således folkmängden
vunnit en förökning af 124 personer. På hospitalet voro år 1850
intagne 275 personer.
Handeln och rörelsen i denna stad bar icke gjort betydliga framsteg under
de år, denna underdåniga berättelse omfattar; men utsigter till större liflighet
i rörelsen äro öppnade genom den beslutade hamnanläggningen, hvartill
arbetet genom förberedande åtgärder under loppet af år 1850 börjats. Spetsknypplingen,
som varit en lönande binäring inom staden, har aftagit och bereder
ej tillverkare och försäljare deraf den inkomst, som tillförene. De utländska
spetsarne, som lemnäs för billigt pris, hafva tillbakaträngt fördelarne
af denna industrigren.
Sparbanken har under ifrågavarande tidrymd vunnit ett ökadt och synnerligen
begagnadt förtroende. Vid 1847 års slut räknade den 432 insättare
med 17,358 R:dr 42 sk. Banko och hade vid 1850 års slut 522 insättare med
ett kapital af 26,677 R:dr 15 sk. samma mynt.
Skenninge har sedan år 1847 fått en ökad folkmängd af 75 personer. Handeln
och bandtverkerierna synas hafva vunnit större liflighet, men jordbruket
utgör stadens hufvudsakligaste sysselsättning.
12
Motala Köping har under de lie år, denna underdåniga berättelse omfatta
i, märkbart stigit i välstånd och förkofran. Den är indelad i 31 qvadrater
med 174 tomter, af hvilka 80 äro bebyggda. Sedan 1850 års början bållås
sä kallade torgdagar hvarje helgfri lördag, då ofta betydliga qvantiteter spanmål
afyttras. Rörelsen har deraf fått en förökad liflighet. Den har fyra
handlande samt 51 handtverkare.
Waldemarsviks Köping. Denna köping tillegnar sig allt mer och mer en
vidsträcktare skeppsfart, hvilket åter har ett gynsamt inflytande på rörelsen i
öfrigt samt köpingens utvidgande och välmåga.
Linköpings Slott den 31 December 1851.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
Gust. Nordén.
Fr. Holmqvist.
Hemmantal.
Mantal.
antal.
Kungs- och Kungs Ladugårdar
Derunder lydande Lägenheter 15, Trädgårdar 2, Angar 6, Parker 8, Holmar 5
och Torp 9 skattlagde
Dito dito Fisken
Dito dito Mjölqvarn med" 3 par stenar 1, skatt). Vädcrmjölqvarn med
2 par dito 1, Yattensågqvarn enbl. 1, Tegelbruk 1, Kalkugn 1 . . . ,
Andre Kronan särskildt förbehållne och för dess räkning utarrenderade hemman
nämligen indragne boställen samt Johannisborgs borggård och 4 strömmar
Krono-Säterier
Frälse-Sälerier
Säteri-Rusthåll, deraf Krono 25 och Skatte 115} mantal
Säteri-Ladugård och Augment
Rå- och Rörs-Hemman
Frälsc-Hcmman
Frälse-Skatte-Heminan
Krono-Hemman
Krono-Rusthåll
Dito Augments-ncmman
Krono-Skatte-Hemman
Dito särskildt under Bruk skatteköpt, derå åboen har besittningsrätt
Krono-Skatte-Ruslhåll
Dito Augments-Hemman
Militie boställen
Civila boställen
Ecklesiastika boställen, Krono
Dito dito Frälse
Akademie-, Gymnasie- och Skole-Hemman, Frälse
Gymnasie- och Skole-Hemman, Krono ....
Hospitals-Hemman, Frälse
Dito dito Skatte
Dito dito Krono, hvartill höra lägenheter, deribland 1 Mjölqv
med 3 par stenar
Kyrko-Hcmman, Frälseskatte
Dito Krono
Krigsinanshus-Hcmman, Frälse
Dito Skatte
Dito Krono
i Lols-nemman, Frälse
Dito Skatte
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar, Urfjellar m. fl. lägenheter utan ma
som ej under något hemmans ränta äro inbegripne, Frälse
Dito dito Skatte
Dito dito Krono
Dito obebyggde
Oskattlagde, bebyggde dito, deraf Ryttare-, Soldat- och Båtsmans-torp 1,811
Dito obebyggde
Backstugor
Bebyggde lägenheter, afsöndrade från hemman under ständig äganderätt
Dito dito på viss tid eller lifstid.
Skattlagde- Fisken och Fiskelågenheter af särskilda slag, som ej under något
hemmans ränta äro inbegripne, Frälse
Dito dito Skatte
Dito dito Krono
Tull-mjölqvarnar med 707 par stenar .
Tull-sågqvarnar
Hushehofs-mjölqvarnar . .....
Dito sågqvarnar
Stampar
Messingsbruk
Kopparverk „.
Stång- och Amnesjerns- samt Manufaktur-verk af särskilda slag
Bergsmans-hammare .
Masugnar . . • • .
Koppargrufvor . . .
Jcrngrufvor ....
Marmorbruk ....
Glasbruk
Pappersbruk ....
Tegelbruk ....
j Tvål- och Såpsjuderi .
Oljcslagerier ....
Garfverier ......
Buldans- och Segelduks-fabrik
Klädesfabriker .
Färgerier . . .
Bomullsspinneri.
Snusfabrik . .
Kalkugnar
Kimröksbruk
Pottaskebruk
Bresiljebruk
Motala Köpings Tomter, 174 st
Kronoparker och Allmänningar, som tillhöra Kronan, af 2,675 tunnlands
26 kapplands rymd
Lands- och Uärads-Allinänningar af 43,720 tunnlands och 18
Bergslags-Allmänningar, indragne och försålde i 160 lotter
Göta Kanal
Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser . . .
Diverse personer, som ej tillhöra viss näring
Karakters-fullmakter
Summa
Mantal.
355
kapplands rymd
«A
18}
1,3701»
1
820” £
516}}
1 52,V
494}
114 A
H
11!
2 00811”°
<,wltri!ru
54}
274
1 01 ö s i
J1SB
646}}
jooT2n
65,st
1964}
2
03
— 4'
55
4}
13ä
och
5,471
St.
Utsäde
10
238
465}
345}
1,487
8,178
89
8,504
59
544
195}
15} I
42}
40
2,805
933
12
>■
11
4,633
3,090
956
329
1,038
6
20
149
254
250
333
1,817
90
21
6,853T’„ 121,239 | 5,673} 36,500 ! 19,042}| 9,094
31
6
85
272
160
263
1,887
50
12
15
17
199
390
298
591
2,530
160
810
29,565Al 4>722i
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
3G
9,005
581
15
216
339
284
221
528
36
35,505
| 34,198
83
72
793
1,351
1,304
1,942
10,354
540
203,157
4,499
1,121
12
608
12,089
972
300
352
113
9,687
40
5,990
3,444
1,862
605
1,248
12
44
12
14
12
2}l
29
535
1,264
913
1,370
5,824
215
280
499
526
lil
106
186
80
184
40
483
1,507
915
1,442
10,500
250
276
430
115,915 I 45,430
454
56
375
42
7,202
1,890
3,795
687
66
5
1,273}
238}
32,034
5,935
1,679
504
1,188
168
2,544
312
1,053
132
35,588
5,823
9
ti
32,699
3,940
15,154
2,179
6,071
729
1,882
251
4,178
735
60
12
36
13
330
20
70
12
180
18
635
67
5
1
10
141
295
281
140
330
85
235
300
13,494
4,123
40
1,219
45,410
3,644
1,357
1,449
452
34,049
1,036
2,023
1,552
3,286
11,998
960
5,550
312
1,210
Underhållna Kreatur.
25
28
1,295
498
10
57
St.
99
16
18
41
12
56
157
249
193
338
504
437
10
2,349
1,486
515
178
556
14
162
228
165
1,018J 1,055] 9,1881 1,9461 U,135| 6,691
29
136
416
166,359} | 25,321}
-I 185,460| 21,182 27,5611 63,276
584
713
495
16
20,502
St.
Uppskattadt
värde.
Efter 2:dra
Efter Irsta
Artikeln.
St.
92
39
47
50
2,131
770
6
290
8,507
605
344
360
79
6,933
3
4,994
3,122
1,082
305
1,012
7
20
22
9
16
281
423
331
268
233
146
20
R:dr
168,2001
s. r.
R:dr s. r.
29,409 — —I 36 o —
36,450
42,595
1,955,130
719,933
4,870
229,940
6,948,497
670,959
148,663
201,313
76,771
4,985,517
1,260
3,479,031
2,103,742
661,118
214,610
752,589
3,600
52,613
16,000
7,862
19,240
52,250
1,370
1,400
720
12,500
9,100
2,667
14,437
122,780
208,050
87,035
453,759
28,432
8,460
21,150
70,782
12,080
7,940
1,984
624,796
136,628
3,500
17,245
1,125,100
1,997,194
1,010
620
18,000
94.670
17,950
126,242
6,000
11,800
11,300
4.000
18,000
5.000
86.670
2.000
16,560
340
58,453
38,57;
75,1331 40,3311 1,590| 29,067,921
106
168
lil
-I-! 1,779
587
18
198
—I i o —
150 o —
16142 —
2 42
129
207
52
700
3,232
2 - -
175
_ -| 17,775
— 129
18 0
-I 4,072 9
Linköpings Slott den 31 December 1851.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar
tSusl. Nordén. Fr.
Till Herättelsen öfver Östergöthlands län för åren 1848—1850.
fjäli från oell med åren 1848 till oell nied 1850
te
t s
Bevillning efter 1848 års Förordning.
Artikeln.
Egendom
och personer
m. m.
j Efter 3:dje
Artikeln.
R;dr
177
14
5
92
5,171
1,788
12
518
19,974
1,732
236
141
164
11,951
2
8,173
4,798
127
12
30
118
32
23
40
109
3
1
1
35
10
5
64
295
449
212
929
105
16
682
46
143
18
24
1,835
R:r
483 20
1848 års
Krigsrustningskostnad
-
Folkskolc
afgift.
R:dr | s.
39131
16
1,017
379
2
98
3,930
392
56
30
34
2,592
1,676
1,020
88
144
645
2
20
7
22 42
6
2
1
15
67
102
53
154
314
2
211
10
56
4
331
83
R:dr
60
36
23
7
932
486
2
72
3,605
623
104
39
41
3,604
1
1,880
1,327
403
157
431
4
7
11
3
10
27
1
1
3
2
3
27
106
108
lil
2,276
587
18
198
Bränvins
brännings
afgift.
R:dr
890
150
16
18
30
30 |
30
12
42
0
6
18
18
24
0
42
30
24
0
24
2 4
30
30
24
30
24
42
30
42
18
24
12
42
42
0
2 4
0
42
0
42
51
103
9,989 28
2,441 40
Summa.
Ständiga Räntor.
Jordeboksoch
HeinmantalsRänta.
33
9,207
628
117
156
217
11,709
0
10,010
4,063
1,699
86
788
5
29
4!
208
5
15
20
85
67
38
R:dr
1,228
95
- 108
226
18,043
5,582
20
794
40,324
3,999
618
405
499
33,462
II
23,628
12,536
2,723
1,258
5,530
24
183
66
34
115
390
9
10
3
63
17
15
155
660
955
527
1,084
4,479
19
2,071
95
596
30
23
30
2,467
s. | r.
10
10
600 i ao
Krono
tionde.
Afrad.
Mantals
penningar.
Gernings
ören.
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
och
andra Verk
och Inrättningar.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:r
s.
—
—
—
—
—
—
84
—
—
—
—
127
—
—
1
—
—
21
-
—
50
30
—
—
—
618
32
88
13
4
3
_
32
601
—
—
—
—
—
—
9
12
—
—
—
1,756
—
—
17
—
—
—
—
1,256
30
—
6
16
3,428
18
—
378
3 9
4
8,563
23
8
670
-
—
0
16
—
—
—
—
—
—
4
24
—
—
—
344
—
—
—
—
—
—
95
30
—
—
32
3,604
20
1
23,983
37
0
462
4 0
7
4,964
—
—
18
16
280
18
2
2,2 90
37
4
4,187
33
2
838
—
—
1
16
2,226
38
9
603
23
5
1,480
2Å
5
132
24
—
—
—
1,318
46
!
210
—
—
4,419
20
1
59
—
—
—
_
422
5
G
200
3G
—
743
45
8
73
—
—
—
—
55,279
27
5
23,284
28
6
95,839
21
2
4,922
30
—
29
32
16
5
10
3
34
0
6
2
8
1
12
—
—
—
20,166
44
3
11,980
—
1 1
60,135
27
2
2,769
—
—
8
42
14,407
33
2
7,850
2
3
33,468
19
0
1,981
30
—
3
32
4,181
19
7
1,4.30
22
1
7,470
12
—
529
30
—
—
—
3,202
40
1 1
517
18
1 1
548
17
1
221
24
—
—
16
4,036
3 3
—
550
30
3
376
30
—
597
24
—
2
16
7
12
10
—
—
—
6
30
—
—
—
u
2 4
4
23
0
8
—
—
9
36
—
—
—
370
—
—
50
—
—
—
—
14
30
—
—
—
4
25
8
10
25
9
—
—
5
24
—
—
—
1
42
—
—
—
—
—
14
30
—
—
—
428
14
5
58
l 1
161
—
—
36
12
—
—
10
—
3
14
8
—
—
2
30
—
—
—
7
1 1
1 1
—
1-
5
32
—
2
12
—
—
—
9
5
2
—
—
—
—
1
12
—
—
—
320
—
—
37
1 2
4
—
—
4
—
—
—
—
86
3 2
—
10
7
4
—
—
3
24
—
—
—
320
42
40
5
13
—
g
—
—
•
—
—
5
40
12
—
—
—
5
lil
39
346
14
1
124
44
_
16
530
4
6
288
41
7
1,916
22
8
205
20
—
1
—
492
28
7
142
23
5
662
23
—
126
20
1
—
1,825
31
4
629
1 1
10
1,530
45
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,671
—
-
32
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
994
30
—
31
—
—
—
—
—
—
26
12
—
—
16
—
—
—
—
—
—
273
12
—
3
32
—
—
—
1
12
—
—
—
74
30
8
—
—
—
—
36
—
—
—
96
38
4
—
—
—
—
1
24
—
—
—
878
10
5
192
19
6
6,158
20
5
199
—
—
—
—
5V3
23
9
—
—
—
—
28
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
7
1 2
—
—
—
—
—
_
—
—
—
101
2 4
—
—
—
—
—
—
—
—
—
290
30
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
12
—
—
—
—
—
—
—
9
2 4
—1
—
—
—
—
—
—
—
23
30
—
—
—
—
—
‘—
—
—
—
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
12
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
31
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
13
36
—
—
—
—
—
—
—
—
6
36
—
—
—
.
—
—
—
—
—
—
5
24
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
36
—
—
—
—1—
•—
—
—
—
—
—
1
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
74
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—-
—
1,901
23
5
15
-
-
—
—
—
—
—
—
-»—
—
—
14
36
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
250
12
—
1
32
—
—
—
-
—
—
—
—
—
—
22,041
40
417 5,0281
°l
ä|
266,409133
5
24,9731
36 I
-1
1451
-|
R:dr
Summa.
R:dr
s.
r.
84
—
—
199
36
—
741
45
4
610
12
—
3,036
4
—
13,043
1
—
4
24
—
440
20
—
33,033
33
2
7,604
8
8
4,503
U
7
6,007
24
5
1,439
39
2
179,356
1
l
97
7
—
95,060
19
—
57,711
26
11
13,617
41
8
4,490
20
1 1
5,563
43
3
14
—
10
35
19
—
434
3 0
—
20
27
5
16
30
—
083
37
5
6
12
8
15
7
1 1
10
17
2
361
12
4
100
15
4
G
4
—
625
30
0
2,941
40
9
1,424
47
—
3,985
40
10
2,703
5
4
—
—
1,025
36
—
26
2 8
—
276
44
—
1
12
—
75
24
8
98
14
4
7,428
2
4
551
35
9
3
12
—
7
12
—
12,697
20
9
4,722
30
10
—
—
312
18
—
9
24
—
23
36
—
14
—
—
—
—
12
24
—
31
24
—
1
—
—
24
—
13
30
—
G
30
—
5
24
—
—
—
30
__
1
12
—
—
—
—
—
—
—
74
12
—
—
—
:
—
—
1,916
23
5
14
36
—
.
—
—
251
44
—
—
—
469,935
20
9
Arrende
medel.
R:dr
15,513
971
5,368
6,519
231
283
15
38
SS
Kostnad för
Rustning och
Rotering,
med afdrag
af Augmentsräntorne.
d r a tf.
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
Kapellaners.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
—
—
932
—
—
176
12
—
72
24
—
1,180
30
-
—
37
24
—
7
—
-
7
-
—
51
24
118
29
1 45
24
37
12
16
12
199
570
—
—
116
32
—
26
12
—
22
4
—
165
—
—
_
6,889
6
—
1,109
13
.—
825
33
—
8,824
4
9,390
3
4
2,515
0
—
438
30
.—
292
35
—
3,246
19
—
—
18
—
—
0
—
,—
2
—
—
25
27
20
4
855
4
—
161
11
—
100
—
—
1,116
15
31,704
2
G
27,440
10
—
4,3:>0
38
.—
3,512
8
8
35,273
1 4
4,976
44
—
1,976
44
—
328
25
—
253
23
—
2,558
44
1,201
37
7
778
38
—
107
20
—
100
23
4
986
33
1,801
27
—
174
31
—
39
10
.—
33
—
—
246
41
894
46
—
347
32
—
71
8
—
42
7
—
460
47
18,159
3
1
23,132
8
7
4,521
36
-—
3,014
10
—
30,668
12
9
32
—
6
—
—
2
24
—
2
—
—
10
24
45,121
2 4
—
15,324
39
—
2,904
21
—
1,953
4 3
8
20,183
7
6,041
12
2
9,586
28
—
1,690
10
.—
1,258
10
4
12,535
6
—
—
2,879
46
—
532
1 1
—
393
46
—
3,806
7
1,430
17
—
907
18
—
182
4 3
.—
126
6
—
1,216
19
27
—
—
370
—
—
1,084
24
—
114
24
—
1,569
—
—
—
—
—
21
—
,—
—
—
21
69
32
—
35
8
—
7
45
—
5
37
—
48
42
83
32
—
31
3 2
—
7
24
4
31
—
43
39
lil
10
—
45
—
—
11
12
—
4
24
—
60
30
272
12
—
284
14
—
79
14
5
38
25
—
402
5
—
3
—
—
—
—
1
4
—
6
5
24
—
1
24
7
24
150
—
—
58
16
—
13
6
—
11
2
—
82
24
109
32
4
36
32
—
8
36
—
5
7
—
50
27
—
—
15
—
—
2
—
—
1
10
—
18
10
,,
11
16
.
125
33
5
440
8
42
36
27
18
510
14
124
36
—
664
12
—
85
12
—
62
10
—
811
34
80
24
—
537
8
—
61
12
—
84
4
—
689
24
—
—
441
32
—
1
—
—
32
—
443
16
—
—
2,087
40
—
36
—
24
—
2,089
4
—
—
17
16
—
—
—
—
—
17
16
—
50
78
24
15
24
7
30
—
56
101
36
—
—
237
—
—
4
—
—
2
24
—
243
24
—
75
10
40
.—
30
—
76
38
—
—
20
—
—
—
—
—
—
20
—
124
—
—
1,852
40
—
343
8
—
161
10
—
2,357
16
—
—
200
lill
—
16
3 2
—
—
—
216
3 2
—
—
2,458
16
376
32
—
245
—
—
3,080
—
—
—
60
—
—
10
—
—
8
10
—
78
16
—
—
10
—
—
2
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
3
—
—
—
—
—
3
—
—
10
—
—
—
—
5
—
—
15
—
[lil 1 1 1 1 1 1 l|
Ii 1 1 1 1 1 1 Mil
300
INI MIMMI
lill MIMMI
150
lill 1 II M lil
—
50
lil 1 II II lill
—
500
—
22,744
15
0
104,570
34
7
19,019
9
5
12,887
2
—
136,476
4 6
Kyrko
betjenings.
Summa.
Fattig
försörjning.
R:dr
349
120
76
3,005
1,184
20
400
11,204
698
384
135
181
12,514
1
8,788
4,761
1,557
443
1,398
12
10
90
17
18
154
1
2
2
30
18
6
22
17
177
21
422
1
623
Skjuts.
Väghållning.
S.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
T.
ft:dr
s.
r.
36
—
—
—
420
—
—
162
12
—
18,938
23
3
—
—
—
-
—
—
8
—
—
1,325
25
10
30
92
24
47
6,795
45
/4
32
—
—
—
63
—
21
—
—
1,732
20
2
4
—
—
—
3,083
38
—
1,479
14
—
37,472
—
10
22
—
—
—
1,390
3 6
—
670
40
—
34,508
8
5
—
—
—
—
10
—
—
10
—
90
15
5
36
—
—
—
435
22
—
220
—
3,434
20
6
40
—
12,024
20
—
13,153
0
—
8,366
28
185,084
22
8
4 0
—
1,131
44
—
1,299
18
—
891
39
23,161
39
0
10
—
345
32
—
185
20
—
149
36
14,894
33
10
—
—
101
30
—
136
—
—
551
46
9,386
3
5
4
—
143
10
—
180
42
—
127
28
3,927
27
4
40
—
8,399
31
—
12,238
34
—
10,211
20
305,010
25
8
16
—
2
—
—
2
10
—
5
—
69
5
2
3
6
5,870
42
9
6,789
10
—
7,187
35
4
212,629
46
1
42
—
3,868
4 1
0
3,831
32
—
2,511
0
103,798
8
3
16
—
—
—
1,275
3 6
—
627
31
—
23,839
47
1
14
—
—
—
411
—
—
267
11
—
9,517
6
5
24
—
—
—
1,226
28
—
974
—
16,289
18
2
—
—
—
—
15
—
—
34
—
120
31
0
—
—
18
—
—
IG
32
—
18
32
—
400
14
10
—
—
7
42
—
45
—
—
45
—
—
688
36
6
32
—
6
12
—
15
24
—
5
6
—
227
13
10
—
—
9
—
—
22
24
—
15
—
—
368
31
10
—
49
1 1
—
86
10
59
2,103
7
11
—
—
2
2 4
—
2
—
—
2
32
—
27
41
3
30
—
—
—
3
1 2
—
9
—
—
53
13
5
24
—
2
24
—
30
—
24
—
32
30
9
—
—
21
—
—
20
-—
—
10
—
738
8
4
—
—
7
—
—
18
—
—
5
24
—
326
45
8
—
—
—
—
—
—
13
44
—
59
20
10
\6
—
—
—
—
—
79
20
—
725
19
—
32
—
—
—
—
195
_
2,135
6
32
—
—
—
—
—
215
—
5,226
37
4
8
—
—
—
—
—
83
4
2,820
9
2
—
—
—
—
—
—
50
39
—
6,270
17
lii
16
—
—
—
—
—
314
40
—
9,587
24
0
—
—
—
—
—
—
.
—
37
3
61
—
—
—
—
—
—
121
44
—
3,275
27
10
—
-—
—
—
—
—
—
3
8
—
226
47
11
—
—
—
—
—
—
168
—
—1
1,290
10
3
—
—
108
14
■
—
—
—
—
—
—
—
—
118
45
8
—
—
—
—
—
L—
144
8
2 4
—
—
—
—
—
245
—
—
13,245
6
G
—
—
—
—
—
—
38
—
—
1,190
1 4
8
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
16
—
41
28
9
—
—
—
—
—
—
8
12
—
96
44
9|
—
—
—
—
—
10
—
16,122
£
10
—
—
—
—
—
—
375
29
6
14,925
7
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
17
21
—
—
—
—
—
—
4
—
—
320
47
—
—
—
—
—
—
—
8
40
31
—
—
—
.
—
—
—
16
130
31
—
—
—
—
—
—
—
3
—
—
94
32
—
—
—
—
—
—
—
4
—
—
331
11
1
32
—
—
—
—
—
16
141
45
0
—
—
—
—
—
—
24
—
—
497
32
k
—
—
—
—
—
—
—
—
19
24
—I
—
—
—
—
30
—
43
22
7
—
—
—
■
—
12
—
—
131
9
4d
10
8
—
—
—
—
—
—
6
40
—
86
39
—
—
—
—
—
—
2
14
—
63
32
—
—
—
—
—
—
2
—
—
229
11
1
—
—
—
—
—
—
15
—
9
7
—
—
—
—
—
—
—
- 4
—
—
71
21
3
—
—
—
—
—
—
—
—
7
—
—
—
—
—
—
—
—
r
—
—
42
—
—
—
—
—
—
—.
—
—
—
38
1
—
—
—
—
—
—
50
—
—
1,449
6
—
—
—
—
—
—,
—
—
—
-
—
—
—
—
—-
—
—
—
—
—
—
—
—
—.
—
2,035
37
0
—
—
—
—
—
—
—
1,224
3
2
—
—
—
—
—
—
59
31
—
—
—
—
—
—
—
140
1,770
33
1
—
—
—
—
—
143
18
6
j 3 7
6
32.011
34
a
46,470
26
—
36,910
9
10
1,103,598134
6
Diverse
afgifter,
onera och
allmänna
besvär.
Summa
Stats-Bidrag.
27
60
2,500
4,789
8
41
48
189
66
332
14
35
72
8
49
40
173
6
12
a
10
438
832
2
10
9
31
12
59
o
5
13
o
129
207
6
19
10
9
24
1
4 2
38
81
3,198
6,036
23
90
77
220
97
442
18
42
106
12,59
4,431
309
710
36
425
80
1,016
51
700
• 8
7
28
1
2
1
6
79
15
171
8
167
20
67
55
202
8
16
10
71,634146 j — 11221431 3 115,600147
52
11
10
175
42
18,278]
15
30
19
7! —
42,
' 38
42
624
— | 52,778
119
1,209
59
1,378
143
11180,263
28,901141
3
10
50
200
Holmquist.
TABELL förItSdcrnc Inom Östergöthlands lian för åren 1848 till oell med 1850.
Norrköpings Stad.
Hus och Tomter
Tull-mjölqvarnar med 47 par stenar
Stamp
Ämnes- samt Spik- och Räckhammare
Klädes-valkar
Klädes-fabriker
Snus- och Tobaks-fabrik
Andre fabriker
Sockerbruk
Pappersbruk
Garfverier
Färgerier
Bomulls-spinneri
Mekaniske verkstäder
Stärkelse-bruk
Såpsjuderi
Bresilje-förädlings-verk
... .
Skeppsvarf '
Linköpings Stad.
Hus och Tomter
Snus- och Tobaks-fabrik
Söderköpings Stad . . . .
Wadstena Stad.
Hus och Tomter
Linne-fabriker
Snus-fabrik
Skenninge Stad
Summa
Inrrl af särskilde naturer.
Utsäde af
Medelafkastning, sedan
utsädet
Underhållna Kreatur.
Uppskattadt värde.
ÄT
f
u
t
..
BB
i ,f
O w
° o
ar aldraget.
—' o
O
P
B
e v i
1
n
n g-
Ständiga
Räntor.
Ivlereci-Statens underhåll.
73 Hi
S: 0
O
3
3
a
B
P
»
V-
a
3
Ci
03
Bruk,
Ma
Efter Ilevillnings-
Förordningens
—. '—e-
>■
§**
p
3
<
W
W
0
B
09
P
3
O
3
3
CO
W
0
09
3
>•
0
”5
O
X
W
03
cr
0
po
w
-<
Hus och
Tomter.
Jord.
nufakturier,
Qvarnar, Fa-  briker m. m.
Summa
2:dra
Artikel.
1848 års
Bränvins-
brännings-
afgift.
Arrén de-
Kostnad
för
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
Fattigför
sörjning
3 2
CfQ ~
09
O
T
TT
O
0
3
p
—s
pr
p
a
a_
5T
3
Cu
P
3
»
y
3
09
p:
O.
ro
p
0
01
O
cp
3
-5
P
Cft
p:
Cu
O
ro
p
p
or
3
rp
o>
p
lista
Artikel.
Embct
Tjens
s- och
cmän.
Jord, Hus,
Tomter, Verk
och Inrätt-  ningar.
Borgerlig
näring.
Ef
och
er 35
36 gg.
Personer,
som ej
höra till
viss näring.
3:dje
Artikel.
Krigsrust-
nings-
kostnad.
Folk-skole
afgift.
Summa.
och Åker-  skatt.
Mantals-
penningar.
Salu-
Accis.
Summa.
medel.
Rotering.
Pastorers.
Kommini-
strars.
Kyrkobetje-  . nings.
Summa.
OKJUlS.
St.
763
9
1
3
\
T!d
Tid
Tid
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T;r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:r
s.
r.
R:r
s.
r.
R:r
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:r
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:r
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:r
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
It: dr
1
S.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
I*.
R:dr
s.
2
47
1
40
2
1
2
14
1
2
3
55S,}„
"in
tt A
970i|t
271
41
144
64
121
24
19
386
287
864
512
726
168
152
2,702
408
72
177
11
71
144
3
3,154,160
—
—
122,700
—
—
560,220
—
—
3,843,140
—
—
1,755
36
—
1,384
15
3
7,662
3
7
19,643
18
—
—
—
—
214
47
—
—
—
—
5,107
19
0
1,791
6
—
2,242
30
-
39,801
33
6
-
—
—
2,503
40
—
300
—
—
2,803
40
—
—
—
—
1,085
17
—
12,864
30
—
5,708
-
—
1,143
—
-
1,410
—
—
8,261
—
—
14,498
32
—
3,000
—
1
3
2
270
1
725
99
394
1,218
24
157
30
135
11
468
192
942
240
1,215
99
3,744
169
86
104
8
26
81
2
794,992
T
5
118,046
28
5
2,333
10
915,372
3
10
526
30
1,538
3
2
1,830
31
4
7,743
18
30
68
36
9
24
39
3
1,955
19
5
540
30
650
20
8
14,909
7
9
10
782
12
100
884
28
268
45
2
4,699
8
1
2,306
2
9
588
23
G
583
16
3,477
42
3
4,746
28
8
90
169
2593sj
137§$
31 63-j
743A
»Va
30
60
10
20
35
3
30
240
360
60
100
175
15
180
45
24
112
2
—
—
—
248,824
32
—
35,905
8
—
—
—
284,729
40
—
133
1 2
—
181
43
1
548
21
0
877
24
8
—
—
—
2
—
—
—
—
—
290
22
2
133
12
—
118
10
—
2,285
13
8
10
20
—
192
24
—
25
—
—
227
44
—
;—
—
—
59
11
1
2,857
—
8
919
-
—
234
16
—
349
5
4
1,502
21
4
800
—
—
—
190
2
1
906J}
75M
3 m
1,014»
21}
28
112
168
—
250
35
80
224
896
1,176
—
1,250
210
320
69
66
150
13
40
60
—
244,263
1
—
43,018
11
—
—
—
287,281
12
—
184
18
—
265
37
8
574
21
—
670
32
—
—
—
—
285
10
—
—
-
-
330
5
8
—
—
487
28
—
2,798
20
4
703
42
8
275
36
—
30
—
—
1,009
30
8
—
—
—
76
40
4/
3,627
28
7
649
-
—
50
26
8
138
3
8
837
30
4
3,340
18
—
176
36
144}
875 Å
250t4i&
5394J
l-065,-,V
21}
10
150
40
10
220
20
500
40
600
160
50
880
100
1,500
72
43
117
10
37
81
—
189,080
to
—
56.422
39
—
650
—
—
246,153
31
—
127
24
—
124
1 1
—
461
8
2
240
271
11
—
—
22 2
17
1
127
24
217
7
1.791
4
3
14
33
7
186
12
200
45
7
3
24
43
10
8
999
42
8
533
tfi
150
86
769
16
884
3 3
7
87
04
1 3,324^5
964t‘&
1,32311
5,61liä|
101»
133
623
312
151
664
88
1,464
983
3,662
2,148 [876
3,6881576
8,446
763
291
660
44
174
366
5
4,631,320
32
5
376,152
38
5
569,203
10
-I
5,576,670
38
10
2,727
24
3,494
14
4
11,077
1
10
29,174| 44
8
30
—
—
842
14
9,
24
39
3
7,905
35
10
2,592| 24
—
3,716
11
8 |
61,5851
24 J
4
731
io|
3I
3,9401341
-1
45 51
-I
— 1
5,127
2 1
3
3
2.1
_
1,533
28
3
25,048
19 |
1 1
10,iis|
is|
0
2,1661 isj
2
2,566
25
~i
14,848113
1 1
24,270 lis
3
3,354 i
12
Väghållning.
R:dr s. r.
900
671
300
953
407
-| 3,231
12
16.
Diverse afgifter,
onera
och allmänna
besvär.
R:dr s. r.
5,450
5,454 23
1,200
400
| l,410j )6 —
Summa
Stats-Bidrac
10
R:dr s.
88,605
35,201
9,231
13,220
6,597
44
28
Linköpings Slott den 31 December 1851.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar
Gust. Nordén. Jpr. Holmquist.
-| 13,9151 i j i o | 152,9171421
lill, Berättelsen öfver Östergöthlands Län för åren 1848—1850.
KONGL MAITS BEFALLNINGSM AF VANDES
uti
@ o 111 a u ö 0 C ä 11
tin
KOlVOIi. ]ttlJ:T
i wntt cr ttdmig Jiet nfgifna
E M H E T S - BE R 1 T T E L S E
för åren 1848, 184® oell fi85».
tö{}08-
STOCKHOLM, 1853.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Gottlands Län för åren 1848, 1849 oell 1850.
§ I
K/änets
ivtlmänna beskaffenhet.
On Gottland med omgifvande mindre holmar och Fårön, belägne nära i
midten af Östersjön emellan 56° 54' 40" och 57° 59' 5" Latitud, samt emellan
30° 16' 30" och 37H 33' 30" Longitud, utgöra omkring 24 qvadralmil.
Gottska Sandön, belägen 5\ geografiska eller sjömil norr om Fårön, tillhör älven
Gottlands Län.
Afslånden ifrån Gottland till omgifvande fasta land, beräknade i vanliga
sjömil eller 15 på graden, äro som följer:
Emellan Klintehamn och Böda på Öland  91 mil.
» Kronvall och Stora Carlsö | mil och derifrån till Eugeni
på Öland 61 mil, inalles  7§ »
» Ilallshuk vid Kappelshamn och Landsorts fyr 14 »
» Wisby och Westervik 14 »
» Östergarnsholm och Windau i Curland 20 »
» Samma holme och närmaste strand af Curland vid Bakhot ven 1 »
» lloburgen och Reserhoeft, norr om Danzig 311 »
Gottland åtnjuter ett tempereradt klimat, är dock underkastadt det alldeles
egna förhållande, att under stränga vintrar, på en tid af ända till
fem månader, kunna vara afskildt ifrån all kommunikation med fasta landet,
en följd af öns aflägsenhet derifrån och den under sådana vintrar blifvande
myckna drifis, som nästan uppfyller Östersjön.
Utom hvad historieskrifvare anföra, såsom inträfladt i en långt aflägsen
forntid, är det utan exempel att isen så sammanfrusil, att någon på den kunnat
färdas häremellan och fasta landet, utan att behöfva stycketals begagna båt.
Under de sednaste 3:ne åren har kommunikationen med fasta landel icke
någon längre lid varit afbruten.
O ö
4
Enligt geologernas mening består Gottlands grund af sandstensberg, öfverdragna
med en kalkslensmassa af olika böjd; kalkhällen är på de flesta ställen
betäckt af djupare eller grundare jord af omvexlande beskaffenhet, men i allmänhet
kalkblandad, endast på sydligaste ändan af ön kommer sandsten i dagen.
Öns stränder, synnerligast på vestra sidan, äro i allmänhet höga; i de
bugter, stränderna bilda med utanför varande grund, äro goda hamnar för
mindre fartyg; största delen af dessa hamnar finnas på östra sidan af ön, der
äfven 2:ne hamnar för större fartyg finnas, nemligen SI i tö och Fårösund, och
en god redd utanför Rohnehamn. Landet är i allmänhet slätt; största landthöjden
följer i norra delen nära vestra kusten, men drager sig mer midt i
landet i mellersta och södra delen af ön. Mindre åsar finnas äfven, hvilka i
förening med fördjupningar i marken åstadkomma en mängd träsk och myror,
flera af betydlig vidd. Afskilda kalkstensberg finnas på flera ställen,
ehuru icke af betydlig höjd; de märkligaste deribland äro Thorsburgen och
Grogarnsbergen på östra sidan, Hoburgen på öns sydligaste udde, Klinteberget
nära hamnen af samma namn, samt några kullar i Linde socken uti midten
af landets södra del. Jordmånen består närmast stränderna mest af kalkstensklapper
och sand, endast på få ställen af lera, i mellersta delen af ön finnes
deremot djup lera och mylla. Vattendragen bestå endast af ofvannämnde träsk
och myror, upptagande en vidd af öfver 50,000 tunnland; de derifrån till hafvet
löpande bäckar och åar uttorka nästan allesammans om sommaren, likasom
myrorna, hvilka då blifva så torra, att fodret å dem de flesta år med lätthet
kan afbergas. Ler- och mylljorden är ganska bördig, äfven kalkstensklappern
under år med ymnig nederbörd, men endast för rågsädet, hvilket ock uteslutande
å denna jordmån begagnas; säden blifver der fri från ogräs, och mjölet
af en ovanlig hvithet, hvarföre detsamma med begärlighet uppköpes.
Sedan flera år tillbaka har man på fasta landet till utsäde uppköpt så
dan
råg, som vanligen benämnes strandråg, emedan de stora kalkstensklapperåkrarne
äro vid stränderne belägne, och funnit sig dermed ganska belåten; halmen
å densamma, likasom å all verklig Gotllandsråg, är lägre än den å fasta
landet, men axen deremot större och rikare. Under torra somrar lider växtligheten
på Gottland genom jordens starka uppblandning med kalk, som insuger
och länge behåller värmen, mera än i andra provinser, som icke hafva
kalkgrund; man är derföre här på landet nödsakad, för att skaffa skugga åt
gräsväxten, att låta ängarne vara beväxta med skog.
Uti Hoburgs Ting, det sydligaste af ön, eller der sandstenen kommer i
dagen, och hvarest rågsädet hufvudsakligast och nära uteslutande af annat be
-
5
gagnas, lider växten mindre af torka, emedan sandstenen bibehåller fuktighet
och kyla; missväxt inträffar der oftast under mycket regniga somrar, då god
skörd erhålles på öfriga delar af ön. Flera arter af marmor och mergelskiffer
förekomma, sandsten tjenlig till slipstenar m. m. finnes till öfverflöd i Hoburgs
Ting. Ingen malmart är hittills upptäckt, och med afseende å bergens
natur troligen ej heller till finnandes. Det bör dock anmärkas såsom en besynnerlighet,
att här finnas 2:ne källor med stark mineralsmak, och hvaraf
den ena, belägen i Hoburgs Ting och Hamra socken, begagnas såsom helsobrunn.
Skog är ännu i temlig myckenhet, utom i södra delen af ön. Stora
trakter gifvas, som endast för skogsväxt äro tjenlige, emedan jordlagret är alltför
tunnt på kalkhällen, för att gifva växtlighet åt säd och gräs. Landet är i
det hela ett slätt land, som egentligen endast är kuperadt af träsk, myror och
skog. Flygsand finnes lyckligtvis endast på tvänne ställen inom Länet, nemligen
pä Fårön, der fältet är omslutet af skog, men Sandbergen likväl på sydvestra
sidan lika höga med trädtopparna, samt på Sandön.
Gottska Sandön utgör omkring h qvadratmil med 6,000 tunnland skog och
nära 400 tunnland i .åker, äng och beteshagar, allt af högst mager beskaffenhet.
På alltför få ställen finnes gräsväxt, men ljung och renmossa växa ymnigt
på ön, hvarföre fordom ock renar der underhållits. Flygsanden har långs
stränderna formerat kullar och äfven på en del ställen inträngt i skogen, ulan
hvilken ön snart skulle förvandlas uti en sandhed. Det är att befara så skall
inträffa sedan ön för skogstillgångens skull blifvit inköpt af personer på fasta
landet, om de fortfara med skogshygget såsom hitintills skett.
De i förra berättelsen omnämnde myrodlingar hafva fortgått och med särdeles
verksamhet bedrifvits af det derför bildade bolag. Elinghems och Rohne
myrors utdikning är fullbordad och odlingar å dessa myror påbörjade. Utdikningen
af Martebo myr har ock fortgått, men i anseende Lill företagets vidlyftighet
fordras ännu några år till densammas fullbordande. Emellertid hafva
o o
redan några odlingar af invid myren belägne, förut vattendränkta fält med
framgång företagits. Till utdikning af Mellings myr i Ekstad har lån beviljats
Herr Prosten och Ordens-Ledamoten Wallgren, som ock gått i befattning
med arbetets företagande. Äfven allmogen har, särdeles i södra delen af landet,
börjat med allvar vinnlägga sig om myrors utdikning och odling, så att anledning
är att hoppas att för Länets jordbruk vigtiga följder af dessa odlingar
snart nog skola förspörjas.
6
§ 2.
Invånare.
Enligt, sista femårsberäHelsen och 1847 ars mantalsskrifning utgjorde antalet
af Länets invånare sistnämnde år:
Mankön 20,027
Qvinkön  22,349
Tillsammans 42,370.
Nu uppgår folkmängden, enligt 1 850 års mantalsskrifning, lill 44,363 personer,
hvaraf i Wisby finnas  4,37'i
i Norra Fögderiet 18,371
i Södra Fögderiet  20,621
Tillsammans 44,363.
Af denna Länets folkmängd äro mankön 20,596 och qvinkön 23,767.
Mantalsskrifne Mankön 10,830
» Qvinkön 12,474
Mantalsfrie af Mankön  2,318
» Qvinkön  3,923
Minderårige af Mankön  7,448
» Qvinkön
7,370.
Enligt Stiftets sednast upprättade qvinqvennii-tabell utgjorde hela folkmängden
:
Mankön. Qvinkön. Summa.
v stad  1,936 2,566 4,502
Medel-Tred ingen  6,732 7,192 13,924
Södra d:o
6,639 7,052 13,691
Norra d:o
6,029 6,426 12,455
Summa 21,336 23,236 44,572.
Folkmängdens förökande under de sednasle tre åren med 1,987 personer
får mer liliskril vas jordens utvidgade odling och derigenom uppkomne talrikare
bosättningar, samt öfverviglen af födde mot döde, än uppkomne nya näringsgrenar.
Beträffande folkets bildning och sedlighet får anföras att allmogen i allmänhet
har större hyfsning i uppförandet och mera belefvenhet i umgänget
7
iin i <le flesta andra provinser; slagsmål ldand deni äro sällsynta, och ehuru
väl här finnas de, som stundom öfverlasta sig med starka drycker, sker del
icke allmänneligen uti samqväm. Folket är ganska ömtåligt för förolämpningar,
vare sig i gester eller ord; rättegångar derom uppstå olta. Lagens välde
hyllas af alla, men ock äro många benägna för rättegångar. Gotlhinningen
älskar vällefnad och en viss beqvämlighet, men när så behöfves är lian färdig
till ansträngningar och inskränker sig till det nödtorftiga, utan jemmerlåt.
Bruket bland allmogen att, innan åldern deraf gör behof, till sina barn
upplåta husbondeväldet öfver fastigheten och oftast äfven äganderätten dertill
mot visst belingadt lefnadsunderhåll i natura-persedlar, som här kallas »lefvision«,
fortfar oförminskadt, ehuru erfarenheten visar att täta missämjor och olyckliga
tilldragelser derigenom uppstå.
Oaktadt den anförda böjelsen för vällefnad och beqvämlighet är folket i
allmänhet oförskräckt i faror, och härdigt i köld och oväder på sjön; fårskirmspelsar,
så allmänna i rikets öfriga provinser, brukas här icke. Gotlhinningen
har i allmänhet mycken lätthet att fatta, och dess mekaniska fintlighet visar
sig synnerligast vid inrättningar som lätta arbetet.
Bland allmogen härstädes råder jemn välmåga, hvilken väl någon gång
störes af inträffande missväxter, men snart af gynsamma årsväxter återstå 1 les.
Så öfvervunnos snart genom ett par års goda skördar alla menliga följder af
1845 och 1846 Arens svåra missväxter, och fördelaktig spanmåls-export har
verkat att en utgift för fiskvaror de fyra sednare åren af minst 100,000 R:dr
för hvardera kunnat utan olägenhet bestridas.
Lagsökningarnes antal under dessa tre år har varit:
Jordbruket är i allmänhet inrältadt i treskifte, dock vid en del gårdar
och vid staden i fyrskifte. Cirkulationsbruk, medelst en del af åkerns användande
lill foderväxter, börjar införas på några större egendomar, men fullständigt
vexel- och koppelbruk är ännu oförsökt. Höstsäden utgör den vida
betydligare delen och består mest af råg, samt hvete, hvilket säde tyckes vara
År I848
» 1849
,> 1850
2,461
2,320
1,854.
§
Wäringar,
8
i tilltagande; vårsäden åter mest af korn och något blandsäd, litet arter och
iintser, men icke allmänneligt hafra; potates, hvars odling genom den här,
ehuru i mindre grad yppade potatessjukan något inskränkts, synes nu boija
återtaga sin fordna vigt. På sämre jordmån nyttjas tvesäde, eller rättare sagdt,
åkern är lagd i tveskifte, hvilket ock alltid är förhållandet med de af kalkstensklapper
bestående åkrarne, der endast råg trifves. Till gödning på dessa
strandåkrar begagnas med mycken fördel sjötång, här kallad släke; den förutan
skulle dessa åkrar vara af föga värde, och många socknar, som nu årligen aflåta
mycken spanmål, skulle då sakna brödföda.
I afseende på sädens ansning klaga köpare icke utan skäl att dervid bafves
för ringa omsorg lill dess befriande från svingel, tranärter och åkerlök.
Ehuru vindmachiner de sednare åren börjat af allmogen begagnas, är dock
ännu icke deras bruk så allmänt att det hunnit visa särdeles inflytande på
den utskeppade sädens renhet. Fullständig rättelse häruti torde icke vinnas
förr, än viss vigt å sädestunnan blifver bestämd och hvad den väger derutöfver
särskildt blifver betaldt. Väl rengjord Gottlands råg och korn äro lill
vigt och öfrig beskaffenhet fullt jemngoda med de hästa slagen deraf i andra
provinser.
Utom vid Wisby stad, som äger betydlig jord och hvarest idkas ett stort
och väl vårdadt jordbruk, samt af en mindre del jordbrukare på landet, är
föga ansträngning gjord till gödningsämnenas förökande medelst såkallade
komposter.
Bränvinstillverkningen är här mindre betydlig, så att af denna vara icke
obetydliga qvantiteter införskrifvas.
Odlingen af lin och hampa är ganska inskränkt och på långt när icke
svarande emot Länets behof. De ofta nog inträffade strandningarne af fartyg,
lastade med dessa artiklar, hvilka till lindriga priser på auktioner blifva försålde,
torde i sin mån hafva bidragit till att minska bågen för denna odling.
Humlan, som här växer, är af utmärkt god beskaffenhet och torde afkastningetl,
då årsväxten deraf är ymnig, vara tillräcklig för landets behof. Underdånig
ansökan är af Hushållnings-Sällskapet gjord om anslag till införskrifning
af utländske humleodlare och humlerötter för odlingens upphjelpande.
Plantering af fruktträd och odling af trädgårdsväxter har icke under de
sednare åren tilltagit; dock är att anmärka, att få hemmansdelar och bebyggda
lägenheter finnas, som icke äga en liten trädgård med grönsaker, bärbuskar
och några fruktträd; med mångfaldiga blommor är hvarje trädgårdstäppa prydd.
Senap
9
Senap odlas tillräckligt för husbehofvet och torde vara den bästa, som i Sverige
växer. I Wisby, äfvensom å några ställen på landet, finnas valnöt-träd,
som under varma somrar gifva ymnig frukt, deraf en del afsättes på Stockholm.
Mullbärsträd finnas äfven i Wisby och bära ymnigt, men bären mogna i
mängd endast under varma och torra somrar; af mycket regn mögla de på
träden. Sällskapets för silkesodlingen bemödanden att här införa hvita mullbärsträdet
fortgå med verksamhet. Den utanför staden anlagde mulbärs-planleringen
bar blifvit öfvergifven i anseende till dess mindre lämpliga läge, men
å den inom stadens murar belägne, i stället inköpte, åker af 11 tunnland har
planteringen af mulbärsträn fortgått. Silkesodlingen har, ehuru väderleken de
sednaste somrarne icke varit gynsam, fortgått, så att under de sista 3:ne åren,
ehuru odlingen 184-9 misslyckats, 143 U. silkeshylsör eller coconger levererats.
I goda år lemnar spanmåls-produklionen betydligt öfverskott utöfver Länets
behof, så att årligen utskeppningen kan beräknas till 25 å 30,000 tunnor.
Årsväxten bar de sednaste 3:ne åren varit god.
Sädesödligen fortgår betydligt. De flesta nyodlingar bestå dock af hagmark,
som upptages till åker; någon viss trakt af ön kan icke särskildt utmärkas
framför andra i odlingsföretag. Odlingen verkställes i allmänhet genom
rothuggning, der träd finnas, och plöjning af lindor. På sednare åren bar
flåhackning och bränning mer och mer begagnats. Detta odlingssätt, det enda
användbara på de vidsträckta myrorne, der matjorden är djup, men begagnaclt
å mark med tunnare lag af mylla skadligt för framtiden, är frestande derigenom,
alt det hastigare än något annat (örskaffar ersättning för odlingskostnaden.
Införandet af förbättrade åkerbruksredskaper, dels genom en från Degeberg
återkommen frilärling, dels genom landtbruksskolan på Stenstugu, bär
fortgått, och genom fortsättandet af de årliga täflingsplöjningarne vid Wisby under
sornmarmarknaderne har bågen för jordens ändamålsenligare plöjning underhållits.
Undervisningen vid berörde skola liar åt dervid antagne sex fri-eiever
O O
af allmogens barn ändamålsenligt lemnats och i bost utgår andra uppsättningen
deraf. Åtskilliga bär begagnade åkerbrusredskap äro egna för denna provins
och särdeles väl afpässade för härvarande lokal; bland dem är att märka:
lian eller, som den bär kallas, sigden, som är nästan rak, omkring bh qvarter
lång och mellan 3 å 4 tum bred; den är fästad i en sådan ställning vid ett
långt skaft, att den följer tätt vid marken, hvarigenom vid slåttern intet går
förloradt af den på de flesta ställen korta, men kraftiga gräsväxten; skördemannen
går under arbetet alldeles rak; utom fördelen af breda slag, vinnes
Berättelse öfver Gottlands Län för åren 1848—1850. 2
10
äfven med dessa lior cn här högst hell öflig lätthet vid hös] a Hern att Åtkomma
O o
gräset mellan träd och buskar. Säden aftages äfven med samma lior, hvarvid
dock, då den är val mogen, som i allmänhet här är fallet innan skörden påbörjas,
mycken kornspillning uppkommer. På refsan har kammen en lutande
ställning inåt, hvarigenom noggrant kan upplagas hvarje strå.
Bland mekaniska inrättningar till besparande af arbetskraft äro förnämligast
att anmärka: tröskverken, här så allmänna att fä fjerdedels hemman
sakna dem. Bland allmogen linnas flere skicklige tröskverksbyggare, som för icke
lång lid sedan varit reqvirerade till andra provinser, särdeles Skåne, och jemväl
till Tyskland, för att uppsätta dylika verk.
Boskapsskötseln är icke högt nppdrifven, härflytande förnämligast deraf,
att ehuru sädesproduklionen är i tilltagande, så fortgår likväl icke ängsodlingen
i motsvarande förhållande. Det är dock att hoppas, att när i en icke långt
aflägsen framlid odlingen af landets stora myror hinner lill någon betydligare
höjd och derigenom en större fodertillgång vinnes, skola då, om icke förr,
hemmansbrukarne komma att vinnlägga sig icke blott om boskapsafvelns förökande,
utan jemväl om dess förbättrande. Jordmånen, såsom redan är nämndt,
är på de Besia ställen icke heller för hög gräsväxt särdeles gynsam. Någre
större jordbrukare hafva dock med temlig framgång på djupare jord fortsatt
och ökat odlingen af foderväxter, men hittills har det icke i någon betydlig
mån verkat lill efterföljd bland allmogen.
Få hemman hafva större antal hornboskap än hvad oundgängliga behofvet
af dragare och mjölk för egen hushållning fordrar. Ända till på 1780-talet
begagnades af allmogen ensamt hästar till åkerskötsel; Smalänningarne hafva
här infört bruket af oxar, hvilka nu öfverallt, jemte hästarne, i landtbruket
användas, utom på Fårön, sorn nästan endast har klapparstens-åkrar.
Betesmarkerna äro af god beskaffenhet genom det kraftfulla, fast korta,
gräset, men under torra somrar alltför magra för de större kreaturen. Stallfodring
hela året om brukas af ingen, tvärtom ser man vedan i början af
Maj mängden af allmogen utdrifva kreaturen på bete. Någon allmän håg till
kreatursracernas förbättring märkes icke, ej heller finnas några allmänna anstalter
dertill; några få landtbrukare förskaffa sig likväl kreatur af bättre slag.
Hästarne, af öns race, äro härd ige, men särdeles i södra delen af ön små och
svaga. Den ringa fodertillgången derstädes är orsaken härtill, likasom att
bonden, ehuru god tillgång på säd han äu kan äga, aldrig beslår korn eller
bafra åt sina hästar. Täflan bland allmogen, såsom i andra orter, uti att
halva vackra hästar förmärkes löga. Hågen för det allmänt idkade, men föga
11
lönande fiskel gör båten lika kär som åkdonet, och föranleder troligen lill
mindre kärlek för hästen. De förut på Roma kungsgård underhållna kronuhingstar
hafva dock bidragit att till flere enskilda sprida bättre race; men
för närvande linnes ingen kronohingst här stationerad sedan den vid Fuhrubjers
i Tingstäde befintlige, sedermera till Roma kungsgård förflyttade, blifvit,
såsom för gammal till fortplantning, bortsänd. Hästar införas obetydligt, någon
gång från Tyska orter till vagnshästar. 1 några få socknar på landet finnas
ännu så kallade skogshästar, hvilka hela året igenom gå ute, och vanligen endast
vid stark köld infinna sig vid gårdarne; de fasttagas ej förr än de skola
säljas eller tämjas. Dessa hästar äro små, men ganska härdiga. Emellertid
sorn inhägnandet af utmarken fortgår, så kommer snart denna hästafvel att
upphöra.
Gotlländska får-racen är af ypperlig beskaffenhet till slagt, synnerligast
de får, hvilka hela året igenom söka sin föda ute; man påslår att köttet deraf
erhåller någon smak af vildt; men deras ull är grof och ojemn, och således
otjenlig till klädesfabrikerna. Utom på Carlsöarne äro dessa får ganska små.
Endast vid ytterligt sträng köld och djup snö uppsöka ulegångsfåren de foderhus,
som på betesmarkerne för dem äro beredde. Detta sätt att föda fåren
brukas dock endast uti öns södra socknar samt på Fårön; i den öfrige delen
af landet är fårslaget af vanlig storlek med grof ull af jemn beskaffenhet.
Erono-sehäferiet på Wisborgs kungsladugård har nu uppgått till 50 djur
af äkta Southdowns-race, och det på Stenstugu i Endre till 32 af samma race,
och har försäljningen af får af äkta race vid årligen hällne auktioner fortgått,
dock icke till höga priser. Allmogen på Gottland har ännu icke blifvit rätt
benägen för denna får-race, den anförer såsom skäl dertill att Southdowns-fåren
växa långsammare än de Gotlländska, hvilka de förmena äro lika ullrika med
Southdowns-fåren, ehuru ullen ej är af så god beskaffenhet.
Skogen'. Tillgången deraf är, utom på sydligaste delen af ön, ännu icke
allenast tillräcklig för landels behof, utan deras afkastning utgör landels förnämsta
export. Egentlig ordning vid bygget, eller omtänksam vård dermed,
iaktlaees ännu icke och botar att, ehuru den i förra berättelsen omnämnde
skeppningen af sleepers numera upphört, snart medtaga det som ännu finnes
qvar. Största delen af skogarne består af furu, hvars växtlighet och mognad
äro genom den starkt drifvande kalkjorden hastigare än i andra rikets provinser,
samt träden fästa och goda. Som bevis derpå må anföras, att i Holstein,
sorn förses med trädvaror såväl från Finland som från flera Svenska
provinser, de Gotlländska bräderna företrädesvis begagnas till plank och tak
-
12
täckning. På ek och flera andra ädla löfträd är betydlig tillgång, dock skall
eken till skeppsvirke icke vara så god sora den i Tyskland. Virket af de
andra löfträden är än mindre pålitligt, af ofta i dera förekommande röta, troligen
härflytande utaf afhuggna qvistar vid den starka löfning, dessa träd undergå.
Att tillgång af ek årligen minskas är uppenbart. Försäljning af ek
till skeppsvirke och lunnstäfver har blifvit en inkomstkälla för allmogen, sedan
den fått tillösa sig skogen, men denna källa begagnas så flitigt, att den för
de fleste innan kort torde vara uttorkad.
Af de premier, Hushållnings-Sällskapet utfäst för skogssådd samt uppförande
af stenmurar och jordvallar till stängsel, hafva 2:ne för stenmurar och
en för jordvall blifvit utdelte. Af samma Sällskap föranstaltade försök med
sågens användande i stället för yxa till aptering af ved, samt plantering af
larix och svart-poppel hafva icke vunnit efterföljd.
Sedan sista berättelsen har ekskogen lösts på 112 hemmansdelar för en
summa af 818 R:dr 28 sk. 5 rst.
Att skogstillgångarne småningom minskas är ögonskenligt; orsakerna härtill
äro, utom hvad redan omnämnts, äfven den tilltagande folkmängdens större
y O ij
behof af bränsle och verkställda odlingar i skogarne, allmogens behof af kontant
i skogstrakterne, kalkbruken, bränvinsbrännerierne och ångfartygen samt
i sin mån det sig förökande behofvet af gärdsle för den alltjemnt tilltagande
inhägnaden af utmarken, likasom i följd af hemmansklyfning och jordafsöndring
af hvarje jordlotts enskilda område.
Gärdesgårdarne på Gottland, redan af Linne berömde uti dess från trycket
utgifne beskrifning öfver sin resa tili Öland och Gottland, hafva, ehuru
skogsödande, genom sitt byggnadssätt stora företräden framför dem som vanligen
brukas på fasta landet, med afseende på styrka och varaktighet; stenmurar
i stället för gärdesgårdar användas allmänneligast endast i det skoglösa
Hoburgs Ting. Äfven vid Wisby stads vidlyftiga ägor, der stenbrott äro nära
till hands, får man icke se annat än vanliga gärdesgårdar, ehuru numera nästan
all gärdsel måste inköpas. Skogsbesparing befrämjas på ön egentligen ännu
icke af annat än stenhusbyggnader, hvilka uppföras af kalksten såväl till boningssorn
uthus, samt derigenom att allmogen börjar begagna kakelugnar i stället
för de förut allestädes brukade spisarne utan spjell, i hvilka en ständig eld
underhålles vintern om, äfvensom anläggning af tegelbruk på ön bidragit alt
de skogsödande brädtaken numera börja utbytas emot tegeltak. Någon veterlig
tillgång på bränntorf finnes icke på ön.
13
Bergsrörelse. Den enda rörelse, som kan hitföras, är kalktill verkningen, hvilken
förr drifvils med 39 privilegierade kalkugnar samt af allmogen lill husbehof
vid så kallade kalkmiior, men genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af
den 14 Juli 1845 lemnats lii för jordägare, som dertill har materialier, från
1847 års början. Inskränkt afsättning gör att tillverkningen icke derigenom
särdeles ökats, och endast 4 nya kalkugnar hafva blifvit anmälde, troligen mest
beräknade för behofven inom orten.
Den i Wisby stad privilegierade kalkugnen, hvartill 2714 kastar Kronans
ränleved, alt in natura levereras, äro anslagne, bär ännu namn af kronougnen,
ehuru den med ofvannämnde rättighet till ränleved till privata blifvit såld,
sedan derförut, för Kronans räkning, till kalk blifvit förbränd all den huggna
sten, hvaraf Wisborgs slott varit bygdt.
Kalkbränningen vid samtlige kalkugnarne sysselsätter 65 derför mantalsskrifna
personer, men vid de fleste finnas ej särskilda kalkugnskarlar anställda,
utan verkställes insättningen i ugnen och bränningen dels af tjenstehjon, och
till stor del af närboende allmoge på beting.
Beloppet af utskeppad kalk under de sednasle trenne åren kan icke bär
uppgifvas, enär sammandragen öfver utskeppningen icke nppgnrys af tullkammaren
i Wisby, och således icke slått att erhålla.
Fabriker, Bruk och öfriga Näringar. Valtensågarnas antal utgjorde vid
sista berättelsens afgifvande 210.
och mjölqvarnarnes  613.
Vid 1850 års slut uppgick antalet
af sågar till 223.
af mjölqvarnar .  615.
Flere husbehofs-sågqvarnar hafva tillkommit, men då enligt 1828 och
1835 årens författningar husbehofs såg- och mjölqvarnar, som numera anläggas,
endast behöfva hos Kongl. Majlis Befallningshafvande till annotation i
Landskontoret anmälas, möta svårigheter, att, om anmälan uuderlåtes, kontrollera
anläggningen.
Hästqvarnar i förening med tröskverken hafva till betydligt antal blifvit
inrättade.
Pappersbruket vid Lummelund, som äger en förmånlig lokal, i afseende
på vattentillgång med öfverfall, bar i produktens fullkomnande icke fortskridit;
vid bruket sysselsättas nu fyra arbetare.
Antalet af valkar till vad mals-beredning har icke blifvit ökadl; arbetet
vid dem verkställes såsom vid sågar och qvarnar af allmogen sjelf, som vill
hafva arbetet uträtladt. Den i närheten af Wisby till valkinrättning med
14
flere anläggningar uppförde slöra stenhus-byggnad, soin nedbrunnit, har icke
blifvit Aler upplörd.
Det a Ekholmen i Weskinde socken anlagde tegelbruk fortgår och har
O O
tillverkningen dervid de 3 sista åren uppgått till 80,000 tak- och 20,000 murtegel.
Vid Klintehamn är ett privilegieradt skeppsbyggeri, dock utan särskildt
skattskrifne arbetare; och hvarvid de sednare åren endast reparationer af lintyg,
men icke nybyggnad, ägt rum.
Vid öfrige land tham nar låta der etablerade handlande såväl bygga som
reparera sine fartyg.
i Södra häradet, men nära invid staden, finnes ett oljeslageri och ett såpsjuderi,
vid hvilka dock under sednare åren ingen tillverkning ägt rum.
Binäringar. I lörsta rummet af dessa slår fisket, som idkas ständigt vid
Wisby stad och landlhamnarne samt å några få andra ställen af kusten, då
väderleken det medgifver; derförutan på särskilda lider i betydlig mån på
längre från stranden belägne grund från fiskelägen, der allmogen har fiskebodar
uppbyggda; äfvenledes uti de i myrorne befintlige träsk; vid fiskelägena,
synnerligen i södra delen af ön, aflåtes fisk mindre emot kontant betalning
äu i utbyte mot andra varor; ofta nog sker lillbytet af fisk endast mot traktering
af öl, bränvin, kaffe, hvetebrödskakor m. m.; några oordningar dervid
äro dock högst sällsynta. Vid fisklägena äro valde och af Kongl. Majlis Befallningshafvande
med konstitulorialer försedde Hamn-rätter, som vidmakthålla ordning
och skick enligt Hamn-ordningen och särskilda fastställda öfverenskommelse)1.
Fiskarterna, som hufvudsakligen fångas i hafvet, äro strömming, torsk, flundror
och id; långsten deraf är vanligen ganska betydlig. Dock införes till landlmannens
behof, hos hvilken salt fisk är en daglig lätt, flera tusende tunnor
årligen, förnämligast sill, utom hvad för staden särskildt erfordras. Strömmingsfisket
har de sednare 3:ne åren nästan alldeles misslyckats, hvilket vållat införskrifning
af stora qvantiteter sill och strömming. Hushållnings-Sällskapet
är nu sysselsatt att vidtaga åtgärder till fiskets upphjelpamle, med begagnande
ai del dertill af Eders Kongl. Majit nådigsl beviljade anslag af 2,000 H:dr Banko.
Införseln af sill sker för det mesta af Norska fartyg om våren. Allmogen
föredrager i allmänhet strömming framför sill; också är den strömming,
som fångas vid öns kuster, af särdeles god beskaffenhet. Fjällfisk fångas äfven
icke obetydligt i hafvet, synnerligen på östra kupten, och införes under
lindrigare vintrar och om våren lefvande i vattenkärl tili afsalu i Wisby.
Vadmal tillverkas icke allenast lill provinsens behof, utan äfven till afsalu
till ett ungefärligt belopp af 13,000 alnar; den uppköpes ovalkad och ulföres lill
15
största delen af gåi dfurihandlande, äfvensom något till, deremot desse handlande
ofia i utbyte återgifva Gollländsk vadmal efter undergången beredning
oell färgning; men deras afsalu i öfrigt beslår allt förila rande hufvudsakligen
O O 7 n O
lili det myckna annat krinn de medföra, för h\ilkels betalande lagsökningar
dock numera sällan äga rum. Genom nådigt beviljadt anslag af 500 R:dr
Banko har Hushållnings-Sällskapet salis i tillfälle nit lala meddela undervisning
i dubbel-spinning af så väl lin sorn ull, och hvilken undervisning, börjad
förliden höst, med begärlighet begagnas.
Linne- och hampväfnader tillverkas på långt när icke till provinsens behof.
Jagt af sk ja la r, egentligen på nordliga kusten af Fårön och södra udden
af JNäs socken, är icke obetydlig och lemnar årlig export af skjälspäck och hudar
lill ett värde af närmare 3,000 R:dr.
Jagt af sjöfågel idkas uti myrorna och vid de flesta stränder; förmånligast
vid utanför belägne holmar, men det gamla skadliga bruket af äggning
eller äggens borttagande har icke kunnat utrotas, helst sådant, last sparsamt, i
jaglstadgan är tillåtet.
Den öfriga jagten idkas mest såsom nöje, men i afseende på fågel kunde
jaglen blifva en binäring för allmogen, om espriten alt dermed förnuftsenlig!:
förfara slår att införa. Genom mera återhållsamhet med skyttel under förbuden
lid af året samt genom räfvens betydliga förminskning, tillvägabragt
genom de premier, som härför utgå såväl ifrån den allmänna jagt-kassan, bildad
af bidrag från socknarne, som från Gottlands Skarpskytle- och JägareGillets
enskilda kassa, har under de sednare åren nyttigt villebråd blifvit be
7
J O
tydligt förökad t på ön.
Tjäru-tillverkningen är, oaktadt den minskade skogstillgången, ännu i det
närmaste tillräcklig för allmogens behof.
Salpeter-tillverkningen, som här borde kunna med lätthet bedrifvas och
utgöra en lönande binäring, har de sednare åren mer och iner aftynal och
icke ens kunnat upphjelpas genom de åren 1845 och 1846 inträffade missväxter,
som bort vända hågen åt binäringar. Någon salpeter har icke de sednaste
3:ne åren blifvit Kronan hembjuden.
Forlön lill fly ter allmogen förnämligast genom kalkbruken såväl för slen
till ugnarne, som kalk ifrån en del af dem till lastage-platserne, äfvensom för
foror med varor ifrån de ofta inträffande strandningarne, synnerligast uti Länets
sydligaste distrikt och på Fårön, å hvilka ställen härflytande inkomster
fiån dessa inträffande olyckshändelser utgöra en betydlig binäring.
16
Allmogens vinterslöjder bestå, för karlarne, tornämligast i skogshygge och
trädarbeten, bland de sednare utgör förfärdigandet af tunnor till den osläckta
kalken en betydlig del i vissa socknar; äfven förfärdigas al några få temligen
väl arbetade möbler och andra snickare-arbeten; forslingen af skogseffekler
upptager dock mesta tiden. Qvinfolken sysselsätta sig med ullspirming och
vadmals väfning samt stickning af strumpor och tröjor, äfven till afsalu.
I Öija socken i södra häradet finnas goda sandstensbrott, men sockneboerne
hafva funnit sin räkning vid att hellre sjelfva sysselsätta sig med
jordbruket, och öfverlåta emot en billig ersättning bearbetningen af dessa
stenbrott åt sina grannar i den norr om dem belägna Tide socken. Ett stort
antal slipstenar tillverkas här, hvilka utskeppas från närbelägne Burgsvikshamnen
till största delen på allmogens egna fartyg.
Utom vid nyssnämnda hamn, hvarifrån allmogen idkar sjöfart, förnämli
gast
lill Blekingska hamnar för utskeppning af spanmål m. m., samt från de
nordligaste landthamnarne med skeppning af kalk, och på Fårön med saltadt
fårkött, skjälspäck och vadmal på Stockholm, idkar allmogen på få andra ställen
annan sjöfart än fisket, och ännu har den icke begagnat sig af den nådigst
förunnade rättigheten till fri seglation på de Danska staterna, utom att en eller
annan gång af de vanliga Biekingsfararne slipstens- och sandstensblock blifvit
förda lill Köpenhamn.
På Gottland äro under dessa 3 åren byggda:
Briggar 2 örn 282 Läster
DO
Skonerter 3 » 4 82 »
Inköpta: Slupar 2 » 39 »
Skonerter 8 » 306 »
Brigg 1 » 97 »
Galeas  1 » 45 »
Under samma tid äro förolyckade:
Skonerter 2 om 118 Läster
Galeas 'I » 52 »
Slup 1 » 15 »
Försålda: Brigg 1 » 147 »
Skonerter 3 » 133 »
Galeas 1 » 29 »
Slopade:
17
Slopade: Galeas 1 om 45 Läster.
Slupar 2 » 42 »
Sjöfarten har sysselsatt:
År 1848
» 1849
» 1850
Sjöfart idkas af allmogen och några andra landtboer, såsom nämndt är,
nästan endast från Burgsvik i Södra fögderiet, samt i Norra från Slilö, Wallavik,
Fårösunds och Lulterhorns hamnar, med sex fartyg om tillsammans 1094 läster.
Vid alla större landthamnar hafva barlaslplatser blifvit utstakade och
vites-förbud utfärdade mot barlastens fordom allmänt brukliga utkastande
i sjön.
Genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 2 Februari 1847 har
allmogen befriats från skyldigheten alL underhålla strandridare-byggnader vid
landthamnarna, hvaremot skyldigheten för densamma att dervid bygga och
underhålla laslbryggor ännu qvarstår, dertill bidrag dock erhålles af de vid
hamnarne inflytande hamnumgälder. Med undantag af Ljugarn, der brygga
nu är under byggnad, äro alla landthamuarne försedda med lastbryggor.
Handeln: Landtmannahandeln drifves isynnerhet med öns exportartiklar,
nemligen spanmål, skogseffekter, sandslens-arbeten, ylle-tillverkningar, ull och
något frukt, samt bland viktualier saltadt fårkött. Fläsk, smör och talg exporteras
sällan eller aldrig. Det ringa deraf allmogen föryttrar förslår icke
till konsumtion inom landet.
Afsättnings-orter för landtmannavaror äro såväl Wisby stad som 10 stycken
landthamnar.
Torghandeln i Wisby, hvilken först 1831 tog sin början, liar sedan dess
sä tilltagit, atl fordna upptingningarne på landet af matvaror, hvartill stadsboerne
voro nödsakade, nästan alldeles upphört.
De införde kreaturs-marknaderne synas hafva medfört någon mer liflighet
i boskapshandel!), och böra genom det de försäkra säljare om en jenmare afsättning
och fördelaktiga priser äfven för framtiden verka fördelaktigt. Genom
anslag af Konung Carl Johans fond har llushålluings-Sällskapet satts i
tillfälle att vid förlidet års marknad i Wisby föranstalta kreaturs-exposition,
Berättelse öfver Gottlands Län för åren 1848—1850. d
634 Personer.
619 »
602 »
18
med utfiislc premier för allmogens kreatur, men ingen premie-sökande infann
sig, förmodligen af obekantskap med företaget och misströstan att kunna prestera
11*1 goL utmärkt, hvadan premie-utdelningen måst uppskjutas lill detta ar.
§ 4.
S*olilisfc Fös;/atining.
Kammarverk: Länet, som tillika utgör ett SLifl, är indeladt i 2 domsagor,
2 fögderier, 10 länsmans-distrikter, 3 prosterier, 43 pastorater, 8 kaplanier,
93 socknar med 91 kyrkor. Med afseende å jägeri-slaten är Gottland förenadt
med Calmar Län, under ett Öfver-jägmästare-dislrikt. Ingen till jägeri-staten
hörande personal finnes på Gottland. Gottska Sandön, skattlagd i och för
rotering till ett mantal, tillhör Norra häradet och Fårö pastorat.
Länet underhåller 2 Bätsmans-kompanier, tillsammans 260 man; hvarje
rote utgöres af i det närmaste 4 mantal. Den förut oroterade, ordinarie rotering
nu underkastade jord, som finnes å ön, har blifvit indelad i 6 rotar.
Det öfverskott, sorn ej kunnat indelas på någon bestämd rote, utgör 3fs mantal.
På ön finnas 12 extra rotar indelade af såkallad privilegierad jord. Aflägsenhet
från hvarandra och särskilda förhållanden hafva verkat derhän, alt
kf mantal af sistnämnde egenskap icke kunnat pä viss rote fördelas, hvadan ej
mindre detta hemmantal, än äfven de här ofvananmärkte 3fu mantal, i enlighet
med förfaltningarnes föreskrift, erlägga vakans-afgift.
Till öns försvar är en Nationalbeväring upprättad, bestående, med några
bestämda undantag, af alla manspersoner emellan 17 och 50 år; den är indelad
i artilleri, jägare, infanteri och pikförare. Hela styrkan, befälet inberäknade
utgjorde år 1850: 8,214 personer. National-beväringen exercerar årligen
en kortare lid; men under de sednare åren hafva endast artilleri och jägare
till exercis varit sammandragne.
Gästgifvaregårdar finnas uti Norra häradet 28 stycken, innehållande 31 -fk
mantal, och i Södra häradet 25 stycken om 24f mantal. Af gäslgifvaregårdarne
äro 30 ansedda som skjutsom by tningsställen; utom vid de öfriga finnes
endast en tillåten krog på landet. Tulluppsyningsmännen hafva sedan Drottning
Christinas tid åtnjutit rättighet att ensamme hålla taverner (eller krogar)
vid landlhamnarne, hvilka uti förenämnde antal icke äro inräknade.
För postens förskaffande vintertiden emellan Wisby och Klintehamn,
hvarifrån den med en skonert eller båt, efter omständigheterna, afgår till Böda
på Öland, äro 1TV mantal anslagne till posthemman.
19
Under sommarmånaderne forlskaffas posten genom ett af postverket byrdt
ångfartyg mellan Wisby och Slockholm, samt Wisby och Calmar eller Westervik,
en gång i veckan åt hvardera hållet.
Gottland är för tullbevakning försedt med en tullkammare i W7isby och
indeladt i 6 strandbevaknings-inspeklors-distrikter, nemligen: Klinte, Rohne,
Ljugarn, Kattbammarsvik, Slitö och Kappelshamn, och i 3 strandbevakningsuppsyningsmans-distrikter,
nemligen: Burgsvik, Kylley och Fårösund.
Lotsar, under uppsigt af en Lolsfördelnings-Chef, äro stationerade uti
Wisby stad, Westergarn, Klintehamn, Burgsvik, Enevik, Stockvik, Rohne, Ljugarn,
Flerrevik, Kattbammarsvik, Slitö, S:t Olofsholm, Kylley (hvilkets lotsar
äfven inlotsa lill Lörje, Wallavik och Wärna), Lergraf, Fårösund, med särskilde
lotsar vid hvarje inlopp, Lulterhorn, Ahr, Kappelshamn och Hallshuk
I följd af år 1827 med jordägarne vid desse lols-stationer uppgjorda koutrakler,
hafva samtliga lolsarne blifvit inrymda i besittning af åt dem upplåtne
lägenheter.
Tabellen upptager det antal skattlagde tullmjölqvarnar, som för närvarande
finnas i Länet.
Sedan sista berättelsen hafva 2 qvarnar blifvit skattlagda, och räntan å
en förmedlad, hvarigenom qvarnränlan tillökats med 29 sk. 6 r:st.
1 det hela har Länets jordebokssumma härigenom ökats så, att då densamma
år 184-7 utgjorde 12,227 R:dr 27 sk. 10 r:st., utgör den vid 1850 års
slut 12,228 R:dr 30 sk. 7 r:st.
Tvenne kungsgårdar finnas i Länet. Den ena, Roma kloster, är anslagen
Landshöfdingen på lön, emot en arrendeafgift af 66 R:dr 32 sk. Banko. Enligt
nådigt förordnande är densamma nu utarrenderad på 30 år mot 648
tunnor spanmål, deraf 575 äro Landshöfdingen på lön anslagne, och det öfriga
beror på särskild disposition. Den andra kungsgården, eller Wisborgs
kungs-ladugård har, sedan framlidne Öfversten af Klints arfvingars disposition
deraf 1844 upphörde, blifvit utarrenderad på 30 års lid, mot ett årligt
arrende af 115 tunnor spanmål.
Af uti Länet år 1847 befintlige 7J|J:de!s mantal kronohemman återslå
nu endast, oberäknadt kungsgårdarna, 6jj mantal.
Civila boställen och bohemman utgöra 13J mantal; Ecklesiastika boställen
481 mantal, deraf äro prostgårdar och annexehemman 44, och 4i mantal
kaplansboställen.
Sedan krono-allmäuningarne Fjäle myr samt Bod och Österudd blifvit, i
lotter fördelle, försålde, återstår nu ingen veterlig krono-allmänning, så vida
20
icke Kronan kan tillvinna sig de under tvist varande så kallade Jägarebackarne
i Lau socken.
Sedan genom anhängige rättegångar osäkerheten af jords afsöndring pä
annat sätt än Kongl. Förordningen den 19 December 1827 föreskrifver blifvit
mer och mer känd, börjar nu mera försigtighet vid dylika afsöndringar
iakttagas, dock inträffar ännu ofta att afhandlingar derom uppgöras, utan afseende
på författningens föreskrifter, och till den kraft och verkan lag förmår
i domboken intagas.
o
Med undantag af kungsgårdarne, finnas icke i Länet flere hemman tillhopa
under samma namn eller vanliga större byar, utan endast, såsom de här
kallas, gårdar, hvaraf högst få öfverstiga 2 mantal. Byordningar äro här i
allmänhet fastställda socknevis. Af i lotter klufne gårdar hafva de fleste undergått
storskifte eller laga skifte. Mot det fordna enskiftet mötte den svårigheten,
att sorn de flesta gårdars ägor äro betydligt kringspridda (de finnas t.
ex. som hafva sina ägor på 20 olika ställen och i sju socknar), så blefvo enskiften
här på landet nästan icke annat än ett storskifte. Denna spridning af
ägor har äfven på många ställen lågt stora hinder i vägen för laga skiften,
h vilket fö
nådiga stadfästelse, genom nådigt förordnande af den 9 Juni 1832, att i
detta Län laga skifte icke får äga rum, der storskifte föregått, såvida icke alla
delägarne i gården förena sig om att det begära. Otvifvelaktigt skulle det i
framtiden för hemmansägare och jordbruket i Länet vara högst fördelaktigt,
um en ny, allmän indelning af gårdarnes ägor kunde komma att äga rum.
Om behöfligheten af att vinna en sådan reglering hafva ortens riksdagsmän
väckt fråga, hvilket förn n led t Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande af den
5 Maj 1841, att genom Kornilerade undersöka frågan och afgifva förslag på
lämpligaste sättet att regleringen tillvägabringa. Komiterade hafva funnit
saken utan särdeles svårighet på så sätt kunna utföras, alt i stället för att,
såsom hitintills på landet ägt rum, hvarje särskild gård utgör ett skifteslag,
skulle flera gårdar efter lokalens beskaffenhet sammanslås i hvarje skifteslag,
och är ett projekt härtill af Komiterade uppgjordt, och det ingångna underdåniga
förslaget bifogadt. Troligen kan ingenting bättre än detta, när del.
kommer till utförande, befrämja jordbrukets framsteg på Gottland, när en
hvar jordbrukare får sina nu spridda jordstycken närmare förenade, det skall
ock i en framtid leda till skogsbesparing genom minskning af det oräkneliga
antal gärdesgårdar, som hvarje hemmansägare nu måste underhålla.
21
De sockne-depu terade, som (ill följe af Eders Kongl. Maj:ts nådiga förordnande
hördes öfver Komiterades förslag, yttrade sig nästan allmänt deremot, hvadan
Eders Kongl. Maj:t uti nådigt bref af den 16 Februari 1849 förklarade det få
bero på anmälan af jordägare, huruvida större skifteslag skulle kunna bildas.
På min i ämnet ytterligare gjorde underdåniga framställning har Eders Kongl.
Maj:t uti nådigt bref af den 20 December 1850 täckts förordna, att socknarne inom
Länet skola på Statens bekostnad i vissa skifleslag indelas och derefter 2:ne af
dem såsom en föresyn, äfven på allmän bekostnad, läggas i laga skifte, hvilka
åtgärder nu äro under utarbetning:.
ö O
Ingen hemmansdel har råkat i ödesmål, och mig veterligt (innes icke
heller här på landet något ödehemman.
Uppdämningarne vid den mängd af sågar och qvarnar, som finnas på
landet, förorsaka endast vår- och hösttid vattendiänkning af myrtrakter; åtminstone
hafva inga klagomål, som vittna om annat förhållande, inkommit.
Uppdämningen om våren får dock icke räcka längre än lill den i lag bestämda
tid, för att icke skada växten af myrfodret.
Hemmansklvfningen i några socknar, såsom Mästerby, Näs, Nähr och Eskelhem,
är allt (or långt drifven; forlsättes den ytterligare, är att befaia jordäga
ines obestånd.
Uti sistnämnde 2 socknar finnes dessutom äfven en öfverdrift i öfverlåtelse
af små jordlotter till arbets- och inhysesfolk. Om å ena sidan del verkar
förmånligt genom den större tillgång på arbetare, som derigenom beredes, så
äro å andra sidan olägenheterna deraf så mycket större, genom derifrån härled
t armod, sysslolöshet och deras onda följeslagare. Inom en half eller £ mils
afstånd från mera befolkade städer synes det vara fördelaktigt att icke sätla
någon gräns för hemmansklyfningen, men derutom torde betydliga olägenheter
deraf mer och mer uppstå.
Några särskilda hemman, anslagne läroverken, finnas icke.
Endast tre små jordlägenheter med tillhörande byggnader finnas donerade
till folkskolor efter Lancasterska metoden.
Wisby hospital agde fordom ett betydligt antal goda lägenheter på landet,
hvilka till betydligaste delen försåldes år 1763. Dessa upptagas nu under
hospitals-sluitte och fortfara att till hospitalet årligen erlägga ränta, bestående
dels i penningar, dels i persedlar in natura.
För hospitalet göres närmare redo under rubriken helsovård.
22
Statsbidrag: Förhållandet emella 11 allmänna bevillningen och folkmängdens
tillökning har varit:
Folkmängdslorhållande. Bevillningsförhållande.
1848 minskning . . . 216. tillökning ... 8: 29. 1.
1849 tillökning . . . 528. minskning . . 111: 18. 8.
1850 tillökning . . . 677. tillökning . . . 165: 25. 2.
Statsbidragen, fördelade på 1850 års hela folkmängd, utgöra på person
å Landet 5 R:dr 28 sk.
i Staden  5 » 40 »
När missväxt icke inträffar, har Länet mindre svårighet än många andra
provinser för skatternas utgörande, genom näibelägenheten till afsättnin ssorterne
för landtmannens produkter, nemligen, utom Wisby stad, till 10 stycken
tillåtna landthamnar, hvarifrån export sker, och bör till det stora flertalets
bland de skattskyldiges heder nämnas, att de beflita sig om alt skatterna
i rätter tid utgöra; rester på uppbörden äro derföre obetydliga. Dessa rester
rälta sig mycket efter årsväxtens beskaffenhet oell den mer eller mindre förmånliga
konjunkturen för skogseffekter, äfvensom den större eller mindre
fångsten af fisk.
Af Länets jordeboks- och hemmantalsränta, utgörande i kronovärde 12,228
R:dr 30 sk. 7 r:st., äro endast 1,058 R:dr 12 sk. anordnade. Extra ordinarie
onera, såsom inqvarteringar och kronoskjulsar, äro här föga betungande. Väg
hållningen,
i anseende till vägnrnes mängd, är deremot mera betydlig, synnerligen
genom den ojemna och på flera ställen olämpliga indelningen deraf,
men underhållet lättas uti en stor del af landet derigenom, att hällen icke
ligger djupt under jordvtan; och som landet i allmänhet är slätt, orsakas al
vattnet pä få ställen utskärning i vägarne. I vinlervägarnes underhållande
äro, efter öfverenskommelse, såväl lägenhels-innehafvare som backstuguhjon med
flere skyldige att deltaga.
Nya vägdelningen i Södra häradet har medfört allmän belåtenhet, och
om den i Norra häradet pågår ännu undersökning vid llärads-Rntten.
Krono-tionden i Länet ar presterskapet af Konung Cai 1 den XI förunnad,
i anseende till det ringa hemmantal, hvaraf de flesta pastorater bestå. Den
länge ventilerade frågan om tionde-sättning beror af några preliminära åtgärder
af Eders Kongl. Maj:ls och Rikets Kammar-Kollegium.
Enskilda öfverenskommelse!' i denna väg emellan pastor och församling
äro emellertid träffade inom de Heste paslorater, dock icke på längre tid än
23
med nu varande innehafvare, hvilken omständighet här förorsakat ett verkligt
ondt vid nya val, men som svårligen står alt afhjelpa.
Ingenstädes uttaga pastorerne lill fullo den tionde, hvartill de äro berättigade
enligt 1648 års konventions-stadga.
Politi. Till vidmakthållande af ordning och polis inom hvarje socken
äro By-ordningar fastställda oell Bya-Rätter valde, äfvensom, hvilket redan
liämndt är, vid fiskelägena äro tillsatte Hamnrätter.
Arbetshuset i Wisby, sorn år 1839 af Eders Kongl. Majit erhållit ett
förnyad t Reglemente, och året förut ett statsanslag af 1,114 R:dr 16 sk. lill
lokalens reparation, hvilken nu befinner sig i godt stånd, har under de förllutne
3:ne åren fortfarande haft stora svårigheter att öfvervinna, härflytande
af stegrade pris på ved och lifsförnödenheler, lika sorn till högst betydlig
grad genom den tilltagande svårigheten att, utan allt för stor förlust, kunna
afsätta arbetshusets tillverkningar.
Å arbetshuset hafva varit intagne sedan 1826, då stiftelsen sattes i verket,
Mankön  127.
Qvinkön  27.
Utgångna Mankön 124.
Qvinkön  27.
Qvar vid årets slut:
Mankön  3.
Qvinkön  —
Fattigvården handhafves inom socknarna enligt gällande författningar och
yppas sällan några klagomål deröfver från de fattigas sida; särskild redovisning
härför blef, enligt Kongl, brefvet den 5 Maj 1837, den 30 November lierörde
år afgifven. Hvarje socken försörjer sina orklösa fattiga, och handhafves
noggrant förordnandet att socknarna skola ersälta hemtningskostnaden för
deras kringdrifvande tiggare, sorn icke från socknen blifvit efterlyste.
Ehuru, såsom anfördt är, fattigpersonalen å landsbygden icke är betydlig,
och i följd deraf dess underhållskostnad icke är tryckande, så äger dock ett
motsatt förhållande rum i staden, hvilket ock föranledt att man der varit
nödsakad lill att icke blott i stadens fattighus inrymma och underhålla ett
större antal fattighjon, utan jemväl under vintertiden genom inrättad soppkoknings-anstall
understödja en stor personal, hvarförutan kontanta understöd
af räntemedlen af donerade kapitaler utdelas.
24
Oaktadt genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga anslag af dertill erforderlige
medel, länshäktet år 1830 blifvit tillökt med 3 rum uti det vidliggande trånga
tornet al stadsmuren, samt 1835 med en utvidgad fånggård, hvarigenom häktets
osundhet upphört, är detsamma likväl till sitt utrymme i fångrummen
oftast otillräckligt, särdeles i afseende dertill att tillfälle saknas till ransakningsfångars
förvarande i enrum. Ulan trängsel rymma de blott 19 fångar.
Alla rummen, utom de Irenne i tornet, besväras ock starkt af rök, orsakadt
deraf att huset ar beläget tätt under den höga stadsmuren. De tvenne sednaste
åren har dock fånganlalet varit inskränkt, så att andra lokaler icke behöft
användas för fångarnes förvarande. En utvidgad fängelsebyggnad är dock
af behofvet påkallad, om ändamålsenlig förvaring af fångarne skall kunna äga
rum. Stadslängelset är äfven i behof af utvidgning och förbättring. Vid
Norra häradets Tingställe saknas ännu fängelse.
O D
Uti Länet äro 91 socken-magasiner inrättade, hvilkas fond af spanmål,
enligt 1849 års bokslut, utgjorde 10,230 tunnor, och af hvilka många derjemte
äga betydlig kontant förmögenhet.
Alla dessa magasiner styras efter det år 1814 nådigt fastställda Reglemente,
med de af Eders Kongl. Maj:t den 5 Juli 1834 gillade förändringar.
Direktionerna inkomma årligen till Landskontoret med summarisk redogörelse,
som der granskas.
Till meddelande af den undervisning, som Eders Kongl. Maj:ts nådiga Stadga
om folkundervisningen föreskrifver, äro i alla pastorater folkskolor inrättade
och med få undantag försedde med examinerade lärare, till hvilkas bildande
är inrättadt ett seminarium i Wisby.
Helsovårdeu besörjes af 2 Provincial-läkare, 1 Stads-iäkare, och särskildt
för Gottlands Nalional-beväring af en Sjukhus-läkare.
I Wisby finnes ett hospital för mottagande af dårar och personer, behäftade
med vederstyggliga eller obotliga sjukdomar, som har 12 platser för
hospitalshjon; ett lasarett med 12 sjuksängar, samt ett kurhus för veneriska
patienter, med 30 platser.
Antalet platser på hospitalet har befunnits nog inskränkt emot härvarande
behof, hvaremot sängrummen vid lasarettet, oaktadt en stor del patienter
der blifvit vårdade, likväl, utom någongång tillfälligtvis, hitintills varit
tillräckliga.
Under
25
Under de sista 3 åren hafva patienter intagits å
Lasarettet. Kurhuset.
1 848
102 43.
1849
104  36.
1850
69  41.
Kurhuset har de sednare åren varit mindre anlitadt, härledande sig hufvudsakligast
deraf, att bensårs-patienter, sorn förut vårdats på kurhuset, förflyttats
till en särskildt afdelning, benämnd kurhusets lasaretls-afdelning.
Skatle-bidråget till kurhuset har ock derföre stundom kunnat nedsättas något
under det fastställda maximi-beloppet.
Lasarettets inkomster, beslående i frivilliga gåfvor vid bröllop och barndop
samt en årlig kollekt i Sliflets kyrkor, uppgående tillsammans per medium
lill 220 R:dr, hafva icke varit tillräckliga till lasarettets underhåll, hvarför
ock Kongl. Maj:t genom nådigt bref den '7 December 1828 täckts dertill
anslå af allmänna hospitalsmed len ett årligt bidrag af 400 R:dr, hvilka medel,
i förening med den afgift patienter erlägga, nemligen per dag 12 sk. Banko
af alla som icke äro uti armod, och 8 sk. af Fatligförsörjningarne, hafva hitintills
varit tillräckliga alt på ett ändamålsenligt sätt underhålla de sjuka, då
härtill jemväl under några år tillskott erhållits från kurhusmedlen.
Wisby hospitals inkomster bestå dels i inflytande arrenden af dess ägande
jord, dels i räntor af förut omförmälda hospitals-skattejordar, samt öfrige
räntepersedel- förvandlade i penningar, och hafva förlidet år uppgått till:
Jordeboks-ränta R:dr 504: 43. 8.
Jordeboks-spanmål  » 620: 6. —
Arrende-spanmål  » 3,226: 15. 6.
hvarförutom hospitalet äfven tillflyter en obetydlig kontant inkomst genom
håfmedel i Wisby domkyrka, utgörande årligen några Riksdaler.
Tomtören och Infäste-afgifter, anslagne till ruinernes underhåll, hafva
uppgått till 152 R:dr 23 sk. allt Banko. Till vedbrand äger hospitalet ännu
någon tillgång i egen skog. De till hospitalet anslagne 101 öke-dagsverken
och 6 hande-dagsverken, hvilka förut in natura utgått och af Sysslomännen
disponerats till införande af 50 kastar ved lill hospitalet, få numera enligt Serafimer-Ordens-gillets
förordnande lösas med penningar efter markegång, och
äro inbegripna i ofvan upptagna ränte-persedels belopp. Det icke obetydliga
öfverskottet af hospitalets inkomster remitteras till allmänna hospitals-fonden.
Berättelse öfver Gottlands Län för åren 1848—1850. 4
26
Hospitalets fastigheter beslå, utom bygg na cl erne, i 177 stycken kring hela
landet spridda jordlägenheter.
En djurläkare är anställd i Länet, hvilken, förutom inkomsten af sin praktik,
åtnjuter i löningsförmäner 50 R:dr statsanslag, 100 R:dr af Wisby stad
samt omkring 12 tunnor spanmål från åtskilliga socknar på landet, som sig
dertill förbundit.
Gästgifvare-skjutsen har af ålder bestridts af gästgifvare-bemman och ett
eller annat dertill anslaget reservhemman, utan hållskjuts, hvilket ännu till det
mesta fortfar, emedan endast på 13 gästgifvaregårdar entreprenad blifvit ingången.
Landlposten, till äfven enskildes brefs fortskaffande jemte kronobrefven,
har hitintills fortgått, ehuru icke medförande all den säkerhet för brefvens
fortkomst som vore önsklig. Brandstodsföreningar äro ingångne för hvardera
häradet särskildt, och hafva brandskade-ersättningarne, särdeles i Norra häradet,
varit lindriga, icke något är öfverstigande 3 sk. 2 rst. på 100 R:dr brandförsäkringsvärde;
i Södra häradet hafva de varit något drygare.
Summan af brandförsäkringsvärdet i Norra häradet år 1850 är 3,144,603 R;dr
och i Södra 4,269,906 »
eller tillsammans det betydliga beloppet 7,414,509 R:dr
för åbyggnader på landet inom en provins, som äger få herregårdar och intet
hemman af säteri- eller frälse natur.
Sedan uppå Hushållnings-Sällskapets inom Länet derom gjorde begäran allmänna
skall blifvit påbudna att årligen hållas i Maj månad och under några
år fortgått, utan att dervid skeende räf-fångst tillvägabringa! en motsvarande
nytta mot förlusten af de dagsverken, som på dessa skall nästan ofta fruktlöst
föröddes, hafva något mer än halfva antalet af socknar på ön genom algifter
till en af dem gemensam jagt-kassa friköpt sig från skallgången. Iläral
har det förmånliga resultat uppstått att genom de från denna kassa utgående
premier ett flerdubbelt antal räfvar blifvit dödade än hvad sorn förut skedde
genom skallgång, med hvilken öfrige socknar ännu fortfara.
Utom förenämnde premier utdelas utaf ett i Länet slifladt jägare-förbund
2:ne större premier, som årligen tillfalla de 2:ne personer, hvilka under året
fångat eller dödat det största antal räfvar. Genom dessa åtgärder har antalet
af räfvar på ön betydligt förminskats.
27
I sydligaste delen af ön och på Fårön, der allmogen har största antalet
af får, anställcs genast skallgång, så snart det förmärkes, att någon räf in
kommit
i socknen.
Wisby, Länets enda stad, har mantalsskrifne invånare:
Mankön 1,026
Qvinkön ^^2,634.
Man talsfrie:
Mankön  165
Qvinkön  262
Minderårige:
Mankön  657
Qvinkön
652,] gQg_
Tillsammans 4,370 personer, hvilken
folkmängd i den generella uppgiften om öns befolkning redan blifvit
upptagen.
Stadens förnämsta näring är handel; dernäst jordbruk med i sednare tider
betydligt inskränkt bränvius-bräuning, sedan handtverksarbeten och slutligen
fiske, hvaraf en del invånare hemta sin bergning. Fisket är dock icke särdeles
lönande.
Exporten beslår förnämligast af kalk, trädvaror samt spannmål.
Importen består i salt, specerier, men äfven uti alla fabråks-förnödenheter,
emedan, utom för snus och tobak saint ett mindre pappersbruk, inga fabriker
linnas på ön.
Handeln drifves af Wisby handlande såväl här i staden, som vid landthamnarne
genom expediter, och af några vid dessa hamnar bosatte köpmän.
Landthandlande hafva blifvit antagne 14, hvaraf en afgått, så att nu qvarstå 13.
Någre handlande deltaga äfven med sina fartyg uti den allmänna frakthandeln
såväl inom som utom Europa. I)e på öns kuster ofta inträffande
slrandningar lemna äfven tillfälle till förtjenst genom upphandlingar i parti
vid auktionerna, och åt någre få uti kommissions-arfvoden.
Exporten af trädvaror sker till Lybeck och städerna i Hertigdömena Holstein
och Schleswig samt till någre af de Danska öarne.
28
Packsten eller osläckt kalk utskeppas egentligen till Lybeck, Stralsund,
Wismar och Rostock, hvilken sistnämnda stad är nästan den enda, som med
egna fartyg här afhemtar osläckt kalk. En obetydlig del packsten afsättes
ännu på Holstein, men denna afsättning minskas årligen. Fordom var exporten
af kalk på Danzig och öfriga Preussiska släder, äfvensom på Danska
staterna ganska betydlig, men har mer och mer aftagit, sedan i nämnde riken
kalkbränning i stor skala blifvit införd.
Lös kalk utskeppas mest på Stockholm och Norrköping samt Skåne, som
lill betydlig del afhemtar den med egna fartyg. Mindre qvantiteter afgå jemväl
någon gång till andra Svenska städer.
Spanmål och bränvin utskeppas för det mesta på Stockholm, men jemväl
på andra Svenska orter, då stegrade priser derstädes dertill föranleda.
Vid gynsamma konjunkturer har äfven export af spanmål på England
ägt rum. De på landet så allmänna tröskverken lemna tillfälle till en tidig
export.
Handeln på sydliga Östersjö-provinserna upphör gemenligen med September
månads slut, hvarefter handeln på Stockholm blifver så mycket lifligare
med export af spanmål, bränvin, saltadt fårkött samt import af specerier
med mera.
Minuthandeln består i försäljning till landets behof af salt, specerier och
alla slags kram varor.
De handlandes antal bar i sednare tider och äfven under dessa 3 åren
ökat sig.
År 1847 utgjorde de handlandes antal  73
och år 1850 utgjorde det  81.
Hela antalet af borgare uppgår till 316.
Då sammandrag öfver export och import numera icke vid tullkammaren
uppgöres, kail värdet af från staden utförda och dit införda effekter icke
uppgifvas.
Handtverkarne till antal och yrken svara något nära emot stadens behof
deraf. De handtverkare, sorn äro arbetssamma och hushållare, sakna icke god
bergning af handtverket, ehuru allmogen vanligen icke anliter andre än färgare,
urmakare, kopparslagare, guldsmeder och hattmakare.
Det jordbruk, som af stadsboerne idkas, är ganska betydligt och åkrarne
närmast staden för det mesta af ypperlig beskaffenhet. Den jordareal, som
29
tillhör stadens område, utgör icke mindre än 3,483f tunnland, hvaraf dock
hospitalet äger 1,602, sladsjordar 970, kyrkjordar 1971, såkallade frijordar 697
och kronojord 16f tunnland. Dock utgör mera än hälften af denna rymd
skog och beteshagar; för öfrigt skötas af stadsboer många lägenheter af närgränsande
hemman.
Lin, hampa, tobak eller färgväxter odlas här icke, utan endast vanliga
sädesslag och jordväxter, äfven inom stadens murar finnas sädesåkrar. Rapsatodlingen
har de sednare åren icke betydligt fortsatts.
Trädgårdsskötseln drifves med förmån. 1 berättelsen äro förut omnämnda
de på denna latitud sällsynta fruktträd, som växa i staden, nemligen mullbärs-
och valnöts-trädet; under varma somrar gifver vinrankan, växande på
kall jord i några trädgårdar, goda och fullt mogna drufvor.
Garfveri drifves här endast som skrånäring, dervid förnämsta sysselsättningen
utgöres af beredning för ägarnes räkning af dertill inlemnade hudar
och skinn.
Läder finnes för öfrigt till salu nästan i alla handelsbodar, och en stor
del af allmogen bereder sjelf läder till eget behof.
Två tobaks-fabriker finnas i staden, men äro icke alltid i gång.
Nära staden finnas, utom flera väderqvarnar, fyra vattenqvarnar, 3:ne på
stadens och en på Södra häradets område, hvilka erhålla öfverfallsvatten från
en stor källa, som utspringer ur berget nära hafsstranden.
Inom staden finnas flera springkällor, som aldrig uttorka; men någon förmånlig
verkan af deras lindrigt kalkblandade valten, som flerestädes anses fördelaktigt
för färgerierna, förmärkes dock icke på de härvarande tillverkningar,
som äro af vanlig beskaffenhet.
I Wisby finnes ett gymnasium och en högre lärdomsskola med 3 apologist-klasser.
Apologist-skolan besökes af ett stort anta! lärjungar. Läroverkens
sammanslagning har ännu icke, i brist af tjenlig lokal, kunnat verkställas.
För Gottlands National-beVärings behof finnes i staden en undervisningsanstalt
i de ämnen, som tillhöra linie-oflice.rs-examen, äfvensom ett artilleriinformatiousverk;
under år 1842 är på grund af dertill lemnadt statsanslag en
lägre navigationsskola öppnad för 30 elever; dessutom finnes härtill en förberedande
skola för skeppsgossar och jungmän, som sedan några år varit i gång
30
och besökes årligen af omkring 20 elever. Skolan underhålles af Gottlands
S j ö in a 11 n a -S ä 11 s k a p.
Gli Frunlimmers-Samfundets skola, numera efter Samfundets höga beskyddarmin!
kallad Drottning Desiderias skola, undervisas omkring 40 fattiga
flickor, utom i läsa och skrifva, äfven i sömnad; hvarförutan linnes en af
Borgerskapet inrättad söndagsskola, hvilken, genom frivilliga bidrag af stadsboerna
underhållen, flitigt besökes af handtverks-lärlingar och några gesäller.
För bemedlade föräldrars barn underhålles och förestås af en prestman
en vexelundervisnings-skola, som nu besökes af 65 barn. Enligt Borgerskapets
gjorda löfte för vinnande af nådigt bifall till ansökan om en tredje lärare
vid apologist-skolan, skulle en förberedande läroanstalt till apologist-klasserna
alltid underhållas i staden, och hvartill nyss omförmälde vexelundervisningsskola
var afsedd, som då ägde en rymligare lokal.
Flere mindre privata skolor finnas äfven, de fleste för flickebarn.
Länets helsovård är koncentrerad i staden, hvarest hospitalet, kurhuset
och lasarettet äro belägne, äfvensom apotheket, det enda i Länet befintliga,
hvilket dock för behofvet är befunnet tillräckligt; båda Provincial-Läkarne äro
äfven boende i staden. ,,
De fattiges antal inom staden är beklagligtvis stort, och får staden stundom
tillökning i deras antal genom afsigkomna bönder, hvilka för en ringa
penning inköpa någon gammal koja, och efter kort lid med talrik barnskara
falla stadens fattigvård till fast. En tillökning i fattigantalet uppkommer äfven
understundom utaf afskedade artillerister, tillhörande garnisonen, samt
deras hustrur och barn, men hvilkas underhållskostnad numera, sedan statsbidrag
härtill erhålles, vållar föga tunga för staden.
Arbetsförtjenst under sommaren saknas icke, da det ofta är brist på arbetare
och dagsverkpriserne lika höga, om ej högre än i de flesta mindre städer.
Till de fattiges understöd taxeras stadens invånare, hvarförutan något
litet af tolagsmedlen tillflyter fattigkassan. Dessutom utdelas årligen till jul
1,000 R:dr Krgs, utgörande intresset å doneradt kapital.
Stadens fattigvård har nu blifvit ändamålsenligare inrättad, ett större hus
anslaget till fattighus och ett reglemente för fattigvården faststäldt, hvarigenom
O o o O ~
allt liggeriet betydligt förminskats.
lill att befordra omtanka och sparsamhet bland den arbetande klassen,
har ett Sällskap för välgörenhet, år 1S30, under sin garanti stiflat en spar
-
31
bank, hvaruti insatserna vid 1850 års slut uppgingo lill 88,252 R:dr 14 sk.
Banko. Arbets- och tjenande klasserne synas iner och mer hörja draga fördel
deraf och betydliga insatser deri göras af allmogen.
Inom staden finnas byggnads- och brand-ordningar, öfver hvilkas efterlefnad
handhålles.
För hamnen är särskild hamnordning. Hamnen är för det mesta kringbygd
med träkaj, men denna hamn, som utgör ett Imf vudsakligt vilkor för
stadens uppehåll och förkofran, är numera alltför grund för djupgående fartyg,
den har endast 9 fots djup, hvilket vållar den stora olägenhet att många fartyg
måste, sedan de i hamnen intagit halfva lasten, ankra ute på den osäkra
redden för att intaga återstoden.
På grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Rikets Ständer,
med vidfogad ritning och kostnadsförslag, uppgående till 119,000 R:dr Banko,
har staden till byggnad af en ny hamn utanför den gamla erhållit ett statsanslag
af 79,000 R:dr Banko emot förpligtelse att icke allenast sjelf bekosta de
efter kostnadsförslaget felande 40,000 R:dr, ulan jemväl all den kostnad derutöfver,
som kan erfordras att fullborda den nya hamnen efter fastställd plan.
På hösten 1842 är detta maktpåliggande och svårt utförbara arbete påbörjad t,
och har sedermera fortgått medelst anläggande af en vågbrytare utanför gamla
hamnen. Olyckligtvis blef denna, till en mindre del redan försedd med öfverbyggnad,
skadad af en häftig storm natten mot den 28 Oktober 1845,
hvarigenom ock vanns den erfarenhet, alt vågbrytarens bas behöfde betydligt
förstärkas, hvartill de tillgänglige medlen icke förslå, och kommer således byggnadens
fullbordande att bero utaf huruvida ytterligare anslag kunna erhållas.
Wisby är den enda stad i Norden, som förvarar många och stora forulemningar
af I2:te och 13:de seklets byggnadskonst. Några bland de i ruiner
stående kyrkorna utmärka sig synnerligen genom ett ädelt och snillrikt byggnadssätt.
Ovedersägligen vore det en stor förlust om dessa vackra ruiner
genom tidens åverkan skulle gå förlorade, synnerligen då de, med användande
af icke betydlig kostnad, kunna i sekler bevaras. Deras fasta byggnadssätt af
bruten och huggen kalksten garanterar härför; de skulle ock nu befinnas i
vida bättre skick än de äro, om icke menuisko-åverkan å dem i förra tider
hade åstadkommit den mesta förstörelsen. Ett litet anslag till underhåll af
stängsel m. m. vid ruinerna har af hospilalsmedlen härtill blifvit anvisadt uti
inkomsten af hospi tals-tom tören i staden.
32
Slädens inkomster af hamn- och bropenningar, den tolagen tillhörande
fattigvårds-afgiften, mätare-, vägare-, kokhus-, barlast- och bränne-penningar,
tolag, varfvet och Beckborg hafva utgjort:
År 1 848
3,475.
» 1849
3,462.
» 1850
4,372.
Wisby den 28 November 1851.
G. J. AF D Å L S T R Ö M.
Lars Hambraus.
L J. Gardell
T A UK Ii Ii fils® Ilandet till f«o(flantlN Lans Emldet§-Berättel§e flis8 år 1850.
Hemmantal.
Kungs- och Kungs Ladugårdar med derunder lydande lägenheter
Krono-Hemman
Krono-Sfeatte-Hemman
Civila boställen och bohemman samt Strandridare-boställen utan
mantal
Under Civila boställen lydande Lägenheter. . .
Ecklesiastika boställen
Hospitals-Lägenheter: Skatte
Dito dito Krono
Kyrkojordar, Krono
Lotsplatser från Skatte-Hemman
Skattlagde, bebyggde Lägenheter utan mantal, sorn ej under
got hemmans ränta äro inbegripne: Skatte. .
Skattlagde, obcbyggde dito: Skatte
Dito dito Krono
Backstugor
Bebyggde lägenheter, afsöndrade från hemman på viss tid
Skattlagde Fisken: Skatte
Dito dito Krono
Tull-mjölqvarnar med 57 par stenar
Husbehofs-mjölqvarnar
Husbehofs-sågqvarnar, deraf 186 st. med särskild i Jordeboken
uppförd ränta
Stampar
Pappersbruk
Oljeslageri
Kalkugnar
Såpbruk
Skeppsbyggeri
Tegelbruk
Allmänningar, som tillhöra Kronan af 983| Tunnlands rymt
Socken-Allmänningar af 1,669 Tunnlands rymd . .
Diverse personer, som ej tillhöra viss näring . . .
Summa
= a::
z-.ciq
Utsäde af
Mantal
Mantal
8*
1,027,1
^TITBR
l,140T5Onl
13 g
481
5§
1,098
St.
UGU
3
16
14
834
1,033
2
2
32
583
223
6
1
1
43
1
1
1
2
11
T:r
T:r
8
40
15
3
lill
41
2,097
12,299
7,922
61
132
116
3
15
, 2
80
444
304
T:r
12
6
10
254
2,842
2,267
146
T:r
15
2
1,179
T:r
20
48
23
2
53 29 14
13,316^1 8,558
1,276)101
403
5
1
3/0
13
T:r
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget,
170
20
552
1!
10
140
600
15,080
T:r
90
62
13,413 9,609
w
CS9
09
335
12
423
15
54
10,710
T:r
240
486
53,185
630
72
2,320
27
50
1,116
o
3
T:r
75
184
33,124
554
8
1,470
28
584
Underhållna Kreatur.
25
58,151
20
36,047
T:r
75
10
5,335
110
8
263
10
T:r
120
T:r
30
~i 5
217 1,855
20
100
5,811
65
82
457
2,037
T:r
700
330
66,35.
890
120
3,040
65
80
560
2,700
St.
12
82
10,016
42
4
171
St.
26
25
5,517
96
8
298
202
50
74,997
10,535
73
St.
26
62
11,228
98
10
392
10
127
712
C!
33
6,054
12,669
St.
10
45
6,703 31,209
41
5
298
St.
100
253
218
50
952
St.
10
51
5,904
52
10
297
Uppskattadt
Värde.
«
8
u
it
r
a
ib
Bevillning.
Efter Bevillnings- Förordningen.
Efter lista
Artikeln.
St.
972
3
10
7,116
20
600
200
1,413
20
35,035
200
372
6,906
23
150
208
1,368
Efter 2:dra
Artikeln.
Efter 3:dje
Artikeln.
Summa.
Bränvins
brännings
afgift.
Summa.
S t ä n d i:
It ä n t o r.
Jordcboksoch
Hemmanta
Isräntor.
Afrad.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
II: r
8.
1*.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
10,000
—
4
24
__
4
24
259
19
4
263
4 3
4
19,562
—
o
—
—
39
16
.—
—
—
44
16
—
8
16
—
52
32
—
3,382,530
—
—
2,662
2 1
—
6,442
40
10
9
43
2
9,115
1 2
-
11,135
42
—
20,251
6
—
45,125
—
—
38
18
214
_
—
252
18
29
42
—
282
12
—
1.000
—
—
30
—
.—
—
—
■
30
—
—
—
30
—
109,203
—
—
63
24
—
1,560
8
.—
—
12
1,623
44
—
216
5
—
1,840
1
—
4,433
10
—
3
12
—
8
4 1
7
—
—
—
12
5
7
—
—
12
5
7
500
—
—
4 2
—
42
.—
—
—
1
36
—
—
—
1
3 6
—
250
—
—
.
—
—
24
—
—
—
24
—
——
—
—
24
—
1,500
—
—
3
12
—
5
40
—
—
—
—
9
4
—
—
—
9
4
—
8,160
3 2
—
16
10
16
16
_
16
16
11,333
IG
—
4
18
—
26
2 6
8
—
—
—
30
44
8
—
—
30
44
8
272
16
—
.
—
—
26
8
—
—
—
28
8
—
—
26
8
38,960
—
—
431
42
—
411
10
—
842
47
10
——
—
842
47
10
97,000
—
—
362
18
—
454
28
—
—
_
—
816
46
—
——
—
—
816
48
—
2,773
—
—
—
—
5
26
:)
—
—
—
5
26
3
—
—
5
26
3
—
—
_—
—
—
—
—
——
—.
—
—.
—
—.—
—
23,126
3 2
—
11
42
—
88
26
—
—
—
~
100
20
—
-
100
20
—
? 91,511
16
—
-
184
47
10
—
—
—
184
47
10
—
—
184
47
10
4,000
666
32
1
1
16
0
16
2
16
800
—
—
——
—
—
1
28
10
—
—
1
28
10
—
—
1
28
10
61,184
—
—
—
—
122
1 7
7
—
—
—
122
17
7
—
—
122
17
7
2,133
IG
—
.
—
—
4
12
8
—
—
—
4
12
8
—
—
4
12
8
—
—
—
—
13
16
—
—
—
—,
13
16
—
—
—
13
16
—
2,000
86
12
809
13
2
895
25
2
244
8
1,139
3 3
2
3,964,160
32
—
3,679
30
—
10,424
39
1 1
10
7
2
14,114
29
1
11,893 [ 36
4
26,008
17
5
B:dr
317
40,653
735
3,034
109
47
120
51,073
to
R:dr
124
17,303
19
134
575
18,158
Mantals
penningar.
Gernings
ören.
37
14
R:dr
5
29
3,897
23
1
101
R:r
030
105
5,184
12
45
90
Tionde och
Räntor af
Bruk, Bergverk
samt
andra Verk
och Inrättningar.
Summa.
Arrende
medel.
R:dr
229
229
20 1
R:dr
s.
5
36
471
21
67,855
46
777
38
1
28
3,135
34
24
5
167
18
635
692
47
1
350
113
74,735
14
R:r s.
46 lj 9
66
90
20
638
32
32
25
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
R:dr
97
13,890
30
14,018
Klereci-Statens underhåll.
Pastorers.
R:dr j s.
Killi —
547 I 4
63,321 j 40
5691 8
72
72
311
640
40
63 36
65,892140
Kapella
ners.
R:dr
10
1,720
1,733
Kyrkobc
tjenings.
16
R:dr
15
33
3,696
50
Summa.
3,795
R:dr
s.
r.
175
__
__
590
4 1
2
68,738
18
4
622
20
6
64
16
16
72
72
311
640
40
63
71,421
Fattigför
sörjning.
R:dr
12
50
5.407
71
36
26
439
5,981
Skjuts
hållning.
R:r
7
513
523
Väghållning.
R:dr
15
81
11,295
152
534
155
380
32
12,646
24
Diverse afgifter,
onera
och allmänna
besvär.
R:dr
25
26
10,285
181
256
Summa
Stats
Bidrag.
602
516
32
16
11,928138
R:dr
958
1,378
198,236
2,187
2
6,205
80
18
29
16
270
181
2,548
2,797
5
29
792
232
1
472
4
13
40
1,380 33
217,900| 35
Wisby i Landskontoret den 15 Augusti 1851.
G. J. af /talström.
Till Berättelsen öfver Gottlands Län för åren 1S48—50.
Lars Hambraeus.
L. J. Gardell.
Statistisk TABEIil för Wisby Stad, korande till den år 1850 afgifna Embets-Beröttelse för Gottlands Län.
Hus och Tomter
Jord
Tullqvarnar
Sjömansskapet
Kalkbruk
National-Beväringen
Färgerier
Tobaks-fabrik
Urfabriker
Garfverier
Summa
sr h
i I
Er S*
‘i $
~s o
• "5
St.
960
982
Jord.
PT
Tid
850
tfi
pr
c»
Js
c
3
o
3
3*
Sa
33
CD
H
c
3
CD
3
3
ca
Sa
3
CL
pr
Tid
107
Tid
21
1.108
K
CD
3
Utsäde af
a
T:r
G8
Yärdet inberäknadt i det af hus och tomter.
850
107
211
1,168
68
T:r
244
244
a
a
3“
3
T:r
196
196
T:r
63
63
T:r
24
24
>*
T:r
31
31
T:r
641
641
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
a
T:r
340
340
a
T:r
1,230
1,230
T:r
984
984
T:r
320
320
T:r
125
125
T:r
217
217
T:r
5,128
Underhållna Kreatur.
St.
153
153
st.
169
169
5,128
Wisby Landskontor den 15 Augusti 1851
St.
321
321
st.
38
38
st.
391
391
C»
a
St.
457
457
o
st.
14
G. J, af jDalström.
Lars Hambraeus.
Uppskattadt Värde.
Cf
H
o
3
R:dr
464,200
R:dr
153,845
a
pr ä?
3 '
R:dr
6,100
2,000
6,000
tn
c
3
3
R:dr
634,145
2,000
6,000
464,200 153,845 14,100
642,145
Stats
-
-SS i ti r a g»
Bevillning.
Efter Beviilninas-Förordnineen.
B
R:dr
433
150
16
R:dr
1,299
180
Efter 2:dra Artikeln.
«-i
SHO ©
3 ^ p
3
» C
3’ pr
“
S-g
- 33
2: ®
2. *2
SR
CD ~
CW*
R:dr
1,267
17
12
R:dr
4,778
M
co
R:dr
599
1,479
1,296 4,778 6
< cr a
"33
a 3 2
Bi =“■ 3
Sq ^
5‘ r- ”
CB — rs
R:dr
18!
873
1,061
B
Ca:
3
(XI
C
3
3
R:dr
1,210
1,210
R:dr
9,181
17
1,023
12
196
10,429
Ständiga Räntor.
B
O
pr
pr
R:dr
R:dr
645
152
17
814
R:dr
Z? 33 3
B D
-
§•8*
5 2 a
R:dr
cc
c
3
3
R:dr
645
152
17
814
3
o.
R:dr
B
R:dr
W
o
cn
3
sS.
Q O:
® X)
ca
Cl
R:dr
3,556
3,556
Klereciets underhåll.
R:dr
799
799
R:dr
295
295
R:dr
60
60
R:dr
1,1 54
1,154
R:dr
1,417
R:dr
300
1,417
300
Cr.
CR
ST
3
R:dr
1,917
R:dr
5,100
250
40
5
ss
BI
R:dr
23,270
17
1,425
12
253
1,917
5,390
24,987
L. J- Gardell.
Till Berättelsen öfver Gottlands Län för åren 1848—18o0<
KONGL MAJsTS BEFALLNINGSHAFV ANDES
Uti
Calmar C ä n
till
KOHGL. MJLJsT
i m tule*'finnighet nfgifnn
li li 11 lils -1! i; liirr i; l s i;
för åren 1S48, 1849 oell 1850.
STOCKHOLM, 1853.
T. A. KORSTEDT & SÖKER,
Kongl. Boktryckare.
. s-.v, ..i;
.'i*'
Underdånig berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Calmar Län för åren 1848, 1849 och 1850.
§ 1.
JLänefs allmänna beskaffenhet.
Under den tidrymd, sorn denna underdåniga berättelse omfattar, har Länet
icke undergått någon förändring i afseende på gränser eller indelning; och
hvad landets allmänna beskaffenhet angår, är icke något att hufvudsakligen
tillägga den uti 1837—1841 årens underdåniga femårsberättelse intagne beskrifning,
helst annan förändring i der omförmälda naturförhållanden icke ägt
rum, än den, som kan hafva härflutit af de alltjemnt fortgående odlingarne af
sjöars och kärrtrakters utdikning, samt af de hårdt medtagne skogarnes glesnande,
— omständigheter, hvilkas närmare vidrörande tillhörer andra afdelningar
af denna underdåniga berättelse.
§ 2.
JLänets invånare.
År 1847 utgjorde Länets folkmängd 192,091 personer, deraf 93,211 manuell
98,880 qvinkön. Den uppgick år 1850 till 94,635 man- och 99,868 qvinkön,
eller tillsammans 194,503 personer. Under mellantiden af tre år har befolkningen
således ökats med 2,412 personer. Under de näst förut förflutne
6 åren hade folkökningen utgjort 10,054 personer. Folkmängdens ökning har
således under de tre år, som nu äro i fråga, varit något mindre, än föi’ut.
4
Ofvannämnde, år 1850 beräknade, folkmängd har, med hänsigt till olika ståmlsklasser,
varit fördelad på det sätt,
att: T*ö°oV deraf tillhört den egentliga arbetsklassen, eller sådana hushåll, som
sakna eget jordbruk eller andra näringsmedel, än deras
arbetskraft,
tttöV 8 8 Bondeståndet,
ro ötf 8 8 Borgareståndet,
tooo 8 8 ofrälse Ståndspersoner,
iooo 8 8 ägare af jordlägenheter utan åsatt mantal,
toVö 8 8 Gemenskapen af krigsfolket,
Torro 8 8 Presteståndet, samt
xo3oo 8 8 Ridderskapet och Adeln.
Vid jemförelse emellan dessa förhållanden och de i förra berättelsen upptagna
visar det sig, att den starkaste folkökningen äfven under nu ifrågavarande
tidrymd ägt rum inom arbetsklassen.
Länets fasta egendom, bestående af hemman, frälseräntor, lägenheter, bergverk,
fabriker och manufakturier, qvarnar och sågar samt hus i städer och
köpingar, var, med hänseende till taxeringsvärdet, år 1850 fördelad emellan
olika ståndsklasser på det sätt, att de hvar för sig innehade fastigheter till
följande uppskattningsvärden, nemligen:
Ridderskapet och Adeln  3,261,798.
Presteståndet  209,801.
Borgareståndet  1,201,804.
Bondeståndet  10,263,072.
Ofrälse Ståndspersoner  1,115,869.
Embets- och Tjenstemän? boställen .... 634,742.
Andra personer  241,710.
Summa B:ko R:dr 16,928,796.
I afseende på befolkningens allmänna sedlighetstillstånd, får Landshöfdinge-Embetet
underdånigst åberopa hvad derom blifvit i sednaste underdåniga
berättelsen anförd t. Af de inkomue fögderiberättelserne torde dock böra
tilläggas följande:
Frän Norra och Södra Tjusts härader:
”De timade gröfre brotten synas hafva blifvit begångne af öfverilning
och ögonblickliga ingifvelse!' samt böra icke kasta någon skugga på folkets
sedlighet i allmänhet, som är tillfredsställande och god. Benägenheten för
starka drycker är, ehuru den ymniga tillgången på bränvin gör frestelserna
till missbruk deraf många, säkerligen i aflagande. I delta hänseende återstår
dock ännu för menniskovännen mycket att både önska och hoppas. Pauperismen
har utan tvifvel ur denna källa erhållit och erhåller ännu sin förnämsta
näring. För öfrigt uppenbarar sig bland folket vördnad för Guds ord
samt deraf följande kärlek och omtanka för christelig ordning. Det så öfver -  klagade rättegångsbegäret hos allmogen tror jag vara i aftagande och rättegångarne
skulle ovilkorligen i betydlig mån minskas, derest icke hvarje nämndeman
hade rättighet att utgifva stämningar. Lättheten alt erhålla stämningar gör att
mången småsak, hvarom förlikning annars träffades, nu drages under HäradsRätlens
pröfning. Konkurser synas nu vara mindre allmänna, än under förra
qvinqvenniet, ehuru de dock äro flera, än hvad förr i tiden var brukligt.”
”Folkets bildning är otvifvelaktigt i stigande. Det visar sig i dess större
benägenhet för snygghet; dess färdighet i åtskilliga husslöjder och dess företagsamhet
i odlingar m. m., i inredande af sina boningshus till mera heqvämlighet,
i allmännare kännedom af skrifkonsten m. m.”
Från Tunaluns, Sefvedes och Aspelands fögderi:
”Sedligheten har, under de förflutna tre åren, hvarken förbättrats eller
försämrats, ty, så vidt utrönas kunnat af de från Härads-Rälterne ankomne
brottmålsförteckningar samt Kronolänsmännens uppgifter rörande utförde åtal
för begångne förbrytelser, utgöra dessa ungefärligen samma antal för hvarje
år, som förut. Särskildt får jag nämna, det några gröfre brott, såsom mord
och rån, högst sällan förekomma; utan förnämligast upptaga ransakningar om
stölder och slagsmål domstolarnes protokoll. Dessa sednare slags brott, hvilkas
tilltagande i antal måste tillskrifvas det allt mer och mer hos allmogen
stigande begäret efter starka drycker, höra till ordningen för dagen och tima
vanligtvis alltid vid marknader och andre folksamlingar och som oftast af
svår beskaffenhet, af det skäl att vanan att begagna knifvar till tillhygge blifvit
allmännare. Det ofta öfverklagade rättegångsbegäret hos allmogen har jag
trott mig finna vara något i aftagande; och hvad angår inträffade konkurser,
är det sällan att sådana komma i fråga ibland bondeståndet. Deremot
tyckes benägenheten för yppigt lefnadssätt allt mer och mer gripa omkring
sig inom samma klass och mången bonde uppoffrar allt, för att kunna lefva
och synas såsom en herreman.”
Ii
Från Norra Möre, Stranda och Ilandbörds häraders fögderi:
”Hvad sedligheten hos tjenste- och arbetsfolk i allmänhet angår, torde
ännu vara mycket att önska till deras förbättrande. Någi’a gröfre brott, såsom
mord, rån, hemgång och mordbrand hafva på de sednare åren icke varit
anbängige vid domstolarne, med undantag af ett fall af mordbrand, som
varit åkäradt, men ej kunnat i bevisning ledas. Deremot hafva slagsmål,
stölder och andra mindre brottmål varit nära lika, örn icke mera talrika, än
under de fem föregående åren. Inom Handbörds härad, synnerligast i Högsby,
Långemåla och Fliseryds socknar, äfvensom uti Bäckebo, Åby och Christvalla
socknar inom Norra Möre härad, är ungdomen mer än annorstädes i öfrige
socknarne af fögderiet begifven på rusgifvande drycker, dem man icke sällan
ser personer vid 12 å 14 års ålder börja att allt för mycket anlita. En orsak
härtill anses vara försummelse hos föräldrar, husbönder och målsmän, som
ofta lemna ungdomen, synnerligast på helgedagar och lediga stunder, allt för
mycken frihet. Vanligen instämmas af hvarje Kronolänsman inom fögderiet
omkring 100 brottmål om året af mer eller mindre svår beskaffenhet.”
Frän Södra Möre härads fögderi:
”Folket i allmänhet är af ett godt och fredligt lynne. Slagsmål och våldsgerningar
af öfverilning, begångne under fylleri, jemte till det mesta smärre
stölder, utgöra allmänna beskaffenheten af brotten. Dock äro gröfre, öfverlagda
brott, tyvärr, ej utan exempel. Så hafva 2:ne mord i förening med
rån och försåt blifvit begångna, för hvilka förbrytarne undergått dödsstraff
medelst halshuggning. Den ene af desse förbrytare, förre bonden Jonas Svensson
från Lindås af Madesjö socken, hade gått i försåt för en undantagstagare
i nämnde gård samt mördat oell rånat honom. Det är all anledning, att han
dertill blifvit lockad och legd af undantagsgifvaren, ehuru denne ej kunnat
lagligen öfvertygas om delaktighet i brottet. Den andre missdådaren, Peter
Danielsson från Långaström, dömdes förlustig lifvet för det han, bland många
andra förbrytelser, vid inbrott hos afskedade Båtsmannen Stare i Gårdsryd,
och då denne satte sig till motvärn, dödat honom med ett pistolskott samt
derefter misshandlat Stares hustru och föröfvat rån.”
”Brottens antal hafva eljest under förflutna 3:ne åren varit mindre än
under de 3:ne föregående, hvartill orsaken egentligen får sökas deri, att orten
ej varit träffad af missväxt under förstberörde år, hvilket förhållande, och då
folket i allmänhet haft sin bergning, föranledt till en betydlig minskning i
tjufnads- och snatteribrotten, som eljest utgöra den talrikaste klassen af förbrytelser.
”
”Processlystnaden synes äfven hafva minskats, hvartill man kan sluta deraf,
att Tingen under sistförflutna 3:ne åren erfordrat endast 18 å 20 rättegångsdagar,
då förut ända till 30 sådana under hvarje Ting voro behöflige.
Konkurser hafva äfven varit mindre vanliga än under föregående tid.
”Deremot synes yppighet i lefnadssätt vara i starkt tilltagande. De förmögne
bönderne depensera mycket på sin klädsel, åkdon och dylikt, vilja lefva
öfver sitt stånd, förtära ofta utländska drycker och hafva på sednare tiden visat
en bedröflig lust för hazardspel, hvilket öfvas under deras besök i Calmar.
Det olyckligaste är att de mindre förmögne följa detta exempel, utan att beräkna
sina tillgångar, hvilket ofta föranledt till ruin för dem och deras familjer.
Landthandeln och gårdfarihandeln underlätta också betydligt tillfredsställandet
af det allmänt rådande begäret efter lyx och njutningar.”
Frun Olands Norra Mot:
”Några brott af särdeles svår och ovanlig beskaffenhet hafva de trenne
sednare åren icke här inträffat utom ett år 1850 föröfvadt dråp och det uti
Mars månad samma år, å Böda kronopark i Böda sockens norra del, af några
byars inbyggare derstädes företagne öfverdåd och våld, hvilket förfarande
för en del skyldige medfört en rättvis bestraffning och lemnat en helsosam
varning åt mindre välsinnade personer der i orten.”
”Rättegångsbegäret kan icke sägas hafva tilltagit, utan förhåller sig dermed
lika som de föregående åren, och de fleste vid domstolen förekommande
tvistemål afse rättsanspråk af obetydligt värde samt någon gång knappast
motsvarande rättegångsbesväret.”
”Här torde ock böra anmärkas, att ehuru genom de flerstädes å landet
öppnade handelsbodar varuomsättningen underlättats och blifvit i alla afseenden
mera liflig än förr, till stor fördel för den idoge och omtänksamme,
har likväl landthandeln ledt till elände och undergång för de obetänksamme
och lättjefulla, genom beqvämligheten att dels emot utbyte af varor och dels
emot kontant åtkomma snart sagdt alla öfverflödsartiklar.”
Från Olands Södra Mot:
”Att folkets bildning synes vara i tilltagande, hvilket tillskrifves folkundervisningen:
att den allmänna sedligheten likväl icke kan sägas hafva gått
8
framåt: att ifrån flera socknar klagas deröfver, att den nu i flera öppna bodar
idkade landthandeln visat ett menligt inflytande på folkets både ekonomiska
och moraliska tillstånd: att förmögenheten i öfrigt är någorlunda jemnt
fördelad, så alt betydlig rikedom eller stor fattigdom sällan förekomma: alt
konkurser äro sällsporde och att yppighet i lefnadssätt och klädsel synes vara
i tilltagande.”
År 1848 voro i länshäktet förvarade 1,279 personer. Om derifrån af
-
räknas: Transportfångar, ej tillhörande detta Län .... 88,
Bysatte personer 10,
Lösdrifvare och försvarslöse  338,
De sorn för böter undergått enkelt fängelse .... 190 gog
så återstår ett antal af  653 per
soner,
hvilka varit häktade för egentliga brott.
År 1849 nedgick de häktades antal till  942,
deraf transportfångar, bysatte personer, lösdrifvare och så kallade bötessiltare
utgjorde  463,
egentliga brottslingar  479.
År 1850 utgjorde fångarnes antal endast  808.
Under ofvannämnde rubriker afräknas 461,
hvarefter återstå, för egentliga brott häktade, blott  347.
Dessa zilferförhållanden synas visserligen hänlyda på någon förbättring i
folkets sedliga lif, men rätta orsaken lill fångpersonalens minskning torde likväl
vara att söka i den omständighet, att de under år 1847 i följd af missväxten
högt uppjagade pris på födoämnen sedermera och synnerligast under
åren 1849 och 1850 betydligen nedgått, hvarigenom tillfällen till ärlig utkomst
blifvit beredde den del af befolkningen, som saknar andra näringsmedel
än sitt arbete.
Åt folkskoleundervisningen synes man nästan öfverallt i Länet egna ett
tilltagande nit. Antalet af både skolor och lärjungar har betydligen ökats.
Förhållandel iuhemtas närmare af följande uppgifter för år 1850:
Fogde
-
i
9
Antal
Folkskolor.
Antal barn,
sorn äro i
skolåldern.
Antal barn,
De (ill Folksko-
F ö g d e r i e r.
’ Fasta.
Flyttbara.
sorn be-  vistat sko-  lorna.
lorna anslagne
statsmedels
belopp.
Tjusts
Tunaläns m. fl. häraders .
16
31
4,838
3,057
R:dr.
3,460
sk.
12
rst.
14
19
5,366
3,819
3,680
42
Norra Möre m. fl. häraders .
12
11
6,108
3,849
2,966
15
3
Södra Möre härad
7
18
5,863
4,029
2,561
1
5
Ölands Norra Mot
9
6
2,522
1,483
1,495
31
8
Ölands Södra Mot
5
13
2,300
1,982
1,345
42
—
Summa
63
| 98
26,997
18,219
15,510
—
4
År 1847 uppgick folkskolornas antal till endast 96, hvari undervisning
Jemnades åt 11,387 barn.
På dessa tre åren hafva således tillkommit 65 nya skolor och de undervisade
barnens antal har ökat sig med 6,382.
§ 3.
Nnrinyarne.
Jordbruket fortfar att vara Länets hufvudnäring och har under de tre år,
hvarom nu är fråga, gjort icke obetydliga framsteg, dels genom utvidgade
odlingar och dels genom förbättringar i brukningsmethoderna.
De betydligaste nyodlingarne hafva uppkommit genom utdikning af mossar
eller kärr. Uti en å gränsen emellan Södra ljust och Sefvedes härad belägen
större sjö, Yxnern, har, genom utloppens upprensning, vattenytan blifvit
icke obetydligt sänkt, hvarigenom vid stränderna vunnits flera hundrade tunnland
torr mark, som lärer kunna odlas. Fråga är å bane att ännu mera aftappa
denna sjö. På ägorne till Öfverrum i Norra Tjusts härad har en mindre
Berättelse öfver Calmar Län för åren -ISiS — tSSO. 2
10
sjö, Bodasjön kallad, blifvit med en kostnad af 7,000 frdr B:ko totalt urtappad,
hvarmedelst vunnits 80 tunnland odlingsbar mark. Vid samma egendom
har ytan af sjön Ryfven blifvit sänkt 3 alnar under förra medelhöjden.
Arbetet har kostat 6,600 R:dr B:ko och lemnat till resultat 110 tunnland
odlingsbar jord af god beskaffenhet. Förberedande åtgärder äro vidtagne för
sänkning af den stora sjön Windomen i Norra Tjusts härad, deraf påräknas
en landvinning af flera hundrade tunnland. Vid Fingetorp i Gärdserums
socken och samma härad har en sjöaftappning redan blifvit verkställd och
lemnat betydliga odlingslägenheter. I Tunaläns härad har man också sysselsatt
sig med aftappning af flere smärre insjöar och kärr, hvarigenom vunnits
mycken odlingsbar jord. De uti förra underdåniga berättelsen omförmälda
fem, med statsanslag understödda, utdikningsföretag hafva fortgått och till en
del blifvit fullbordade.
På de större egendomarne i Länet har man allmänt infört ett mera rationelt
jordbruk än tillförene och allmogen har börjat att följa exemplet. På
slättlandstrakterna af Länet är det numera icke sällsynt, att finna åkerjorden
lagd i vexelbruk, så att en del deraf bär klöfver eller andra foderväxter,
hvarjemte allmogen börjat att allmännare begagna plogen och andra förut här
i orten mindre vanliga redskap till jordens ändamålsenligare brukning. Man
ser också nu oftare, än förr, allmogens åkrar vara genomskurna af erforderliga
diken. På flera herrgårdar har man börjat med anläggning af täckta
diken. Skiftesförrättningarne hafva fortgått med oförminskad drift och de
fleste af Länets Landtmätare hafva haft sin tid fullt upptagen. De flesta byar
och samfälligheter hafva redan undergått laga skifte och inom många hemmansnummer
är åbodelning verkställd.
Den underdånigst bifogade tabellen upptager förhållandet med utsäde och
skörd af hvarjehanda sädesslag och potates. Med ledning deraf har Landshöfdinge-Embetet,
för att utröna i hvad mån skörd och utsäde af- eller tilltagit,
uppgjort en lika beskaffad jemförelse, som den, hvilken finnes intagen
i sednaste underdåniga berättelsen; och denna jemförelse, hvilken äfven nu
är förenad med uträkning huru mycket af spanmåIs-och potatesskörden skulle,
vid jemn fördelning, belöpa på hvarje individ af Länets befolkning, utfaller
sålunda:
11
Medelförhållande under ett
år.
Af skörden belöper på
hvarje person.
Sädesslag.
Utsådde
tunnor.
Skördade tunnor efter
afdrag för utsädet.
1842-
-47.
1848-
-50.
1842—1847.
1848—1850.
1842—1847.
1848—1850.
T:r.
K: pr.
T:r.
K:pr.
Hvete
Råg
Korn
Blandsäd och Hafra
Ärter
2,090
43.092
30.092
9,306
1,606
2,289
46,317
31,116
11,328
1,807
10,817
197,738
144,905
34,897
7,249
11,583
224,373
130,214
42,899
7,537
1
2
1
24
6
1
1
2
5
21
7
1
Summa säd
86,186
92,857
395,606
416,606
2
2
2
4
Potates
64,576
58,411
316,344
258,675
1
21
1
11
Enligt de uppgifter, på hvilka ofvanstående beräkning är grundad, har
under nu ifrågavarande tidrymd årliga sädesafkastningen blifvit omkring 20,000
tunnor större, men potatesskörden deremot 58,000 tunnor mindre, än under
åren 1842—47. Då man jemför de under bägge dessa tidrymder uppgifne
medelbeloppen af utsädet, sä vill det synas, som om nyss anmärkta skillnad
hade sin enklaste förklaringsgrund i det förhållande, att odlingen af potates
blifvit mera inskränkt än tillförene, och att den derigenom besparade jorden
i stället användts till sädesodling. Ått spanmålsafkastningen i verkligheten
varit större, än nu är uppgifvet, torde dock med säkerhet kunna antagas, helst
kändt är, att från de flesta trakter af Länet afsättas betydliga qvantiteter
spanmål till andra orter, jemte det att en icke ringa mängd säd dels förvandlas
i bränvin och dels användes till kreaturens utfodring. Af den för åren
1848—50 uppgifna medelskörden skulle, vid jemn fördelning på Länets alla
hemman, belöpa på hvarje fullt hemman följande skörd för ett år, nemligen
af Hvete 3 T:r 15 K:r.
» Råg 66 » 12 »
» Korn 38 »22 »
» Hafra och Blandsäd 12 » 25 »
» Ärter 2 » 8 »
Summa Säd 123 T:r 18 K:r.
och af Potates . . .76 »29 »
12
hvilka qvantiteter uppenbarligen äro ringare, särdeles hvad Råg, Korn och
Potates angår, än som vanligen på de flesta hemman i detta Län skördas.
Under de tre år, som äro i fråga, har Länet varit förskonadt från någon
allmännare missväxt. 1 de flesta trakter, synnerligast på slättlandet, har dock
potatesen gifvit klena skördar och lidit af sjuklighet, som försvårat dess förvarande
öfver vintern.
Utom de i tabellen upptagne sädesslag, odlas, fastän mindre allmänt, äfven
andra, såsom bohvete, som ofta förekommer i sandjordslrakterna af Handbörds
och Aspelands härader, vicker, som mångenstädes brukas, egentligen
blott till grönfoder, samt rapps, som odlas endast å en och annan herrgård.
Af rotfrukter hafva rofvor och kålrötter åter börjat komma mera i bruk sedan
man funnit att polatesskördarne slagit fel. Markegångsvärdet i medeltal under
åren 1848—1850 har på fasta landet af Länet varit å Råg 7 R:dr 32 sk.
och å Korn 5 R:dr 25 sk. 4 rst. B:ko tunnan, samt något mindre på Öland.
År 1850 funnos inom Länet följande antal sockne-spanmåls-magaziner,
nämligen:
Fögderie r.
W .
09
55 B
£s. ^
a '
Fond af
Summa
spanmål
Tunnor.
Råg.
Korn.
Tjust
Tunaläns in. fl. härader
Norra Möre m. fl. dito
Södra Möre
Ölands Norra Mot
14
11
13
13
8
Tunnor.
2,652
985
1,268
2,269
586
Tunnor.
60
271
844
478
306
2,712
1,256
2,112
2,747
892
Summa
59
7,760
1,959
9,719
I Ölands Södra Mot, hvarest år 1847 voro endast två magaziner med en
fond af 55 tunnor tillsammans, finnes nu icke något sockenmagazin. Vid
jemförelse för öfrigt emellan ofvanupptagne förhållande oell det, som omförmäles
i sednaste underdåniga berättelsen, visar det sig, att hela antalet af
Länets socknemagaziner under åren 1848—1850 ökats med 3 och att sammanräknade
spanmålsfonden vunnit en tillökning af 1,130 tunnor. Nästan alla
dessa magaziner äro så inrättade, att utlåning af säd derifrån verkställes hvarje
vår, ehvad orten lider af spanmåisbrist eller icke, och hvad som lånas skall,
13
med en vänta af 2 till 4 kappar på tunnan, återbetalas samma års höst.
Räntevinsten användes till hvarjehanda kommunala behof, såsom fattigvård,
skollärare-aflöning m. m. Dessa inrättningar äro således i sjelfva verket endast
på vinst beräknade låneanstalter, och de anlitas företrädesvis af torpare
och inhyses folk, för hvilka, om missväxt infaller emellan utlånings- och förfallotiderna,
återbetalningen stundom blifver ruinerande. Endast några få
magaziner äro mera ändamålsenligt inrättade.
I sammanhang med jordbruket torde en öfversigt höra lemnäs af bränvinsbränningen,
hvilken dermed i allmänhet står i förening. Under år 1850
var förhållandet följande:
F ö g (1 e r i e r.
Antal briinvinspannor.
Samman-
räknade
kanne-
rymder.
Beskattningens
belopp i
Bankomynt.
l:a klass.
2:a klass.
3:e klass.
Tjust
752
33
5
14,083
7,577
2
4
Tunaläns m. fl. härader . .
909
3
3
15,296
4,903
34
2
Norra Möre m. fl. d:o . . .
876
2
4
14,972
5,154
5
6
Södra Möre härad
546
1
o
12,073
5,209
47
1 1
Ölands Norra Mot
40
0
1
1,019
1,228
4 1
4
Ölands Södra Mot
7
1
1
247
202
2
—
Summa
3,130
42
16
57,690
24,275
37
3
Den sednaste underdåniga berättelsen innehåller icke någon uppgift pa
bräll vinspannornas antal och rymd eller derför erlagd beskattning, och det
faller sig således svårt att göra någon fullständig jemförelse emellan förhållanden
under de två tidrymder, som denna och förra berättelsen omfatta.
Det torde dock kunna antagas, att den minskade potatestillgången äfven föran
ledt någon minskning i antalet af mindre, hos allmogen brukliga hränvinspannor
i första klassen, men det är icke troligt, att en sådan nedsättning al
de mindre bränvinspannornas antal föranledt någon motsvarande förminskning
af Länets hela bräll vinsproduktion, hvilken tvärtom synes, genom anläggning
af större bränneriet och ett mera allmänt användande af säd till bränvinsfabrikationen,
hafva något stigit. — Eljest skulle troligen bränvinet icke hafva
kunnat, såsom under åren 1848—50 varit förhållandet, halla sig i det låga
14
priset af 32 å 36 sk. r:gs kannan, under det att, åtminstone vårtiderne, de
allmännaste prisen å dertill använde råämnen varit för råg 15 R:dr, för korn
12 och för potates 5 å 6 R:dr samma mynt tunnan.
hoskafs sköt sein, ehuru den fortfar att utgöra en af Länets hufvudnäringar,
är likväl icke på långt när uppdrifven till den höjd, hvartill den, med afseende
på lokal- och naturförhållanden, borde kunna komma. Endast från skogstrakterne
och från några socknar af Öland säljas kreatur samt smör och ost i
någon större mängd. I öfriga delar af Länet är produktionen af denna närings
alster knappast motsvarande ortens och Länets städers eget behof. I
Calmar och Westervik importeras årligen från utlandet en mängd oberedda
hudar samt icke obetydliga qvantiteter talg; och denna import motväges icke
af de mindre partier smör och ost, som årligen från detta Län skickas till
Stockholm och andra inrikes orter. Forskar man efter orsakerna till det i
allmänhet mindre goda tillstånd, hvari boskapsskötseln inom länet sig befinner,
så erfar man, att dessa orsaker äro, inom'skogstrakterna, omtankans och
arbetets alltför ensidiga riktning åt skogsafverkningen, hvarunder dragoxarne
utmagras, jordbruket försummas och halmtillgången minskas, så att kreaturen
ofta strax efter snöns bortgång måste utsläppas att söka en både otillräcklig
och osund näring på den kalla och fuktiga marken, samt på slättlandet deri
öfverhandtagna bränvinsbränningen, som föranledt uppodling af allt för mycket
jord till åker, på ängens och betesmakens bekostnad. Antalet af underhållna
kreatur utgjorde, enligt tabellerne:
Arén Åren
1842-47. 1848—50.
Hästar  22,258 .... 21,543.
Oxar  27,239 .... 28,733.
Kor  55,498 .... 57,924.
Ungboskap . . . 29,463 .... 31,086.
Får  86,681 .... 90,907.
Svin  30,810 ... 33,540.
Getter  747 .... 575.
Vore de till grund för tabellerna lagda uppgifter fullt noggranna och tillförlitliga,
så skulle man deraf komma till det resultat, att antalet af hästar
och getter något, ehuru obetydligt förminskats, men att deremot mängden af
oxar, kor, ungboskap, får och svin ökat sig i icke ringa mån. Denna tillväxt
synes dock alltför betydlig för att hafva uppkommit under en tidrymd af
15
endast tre år, och skillnaden torde således till en del böra tillskrifvas uppgifternas
oriktighet.
Om det sednast uppgifna antal kreatur jemnt fördelas emellan Länets
3,365 hemman, så belöpa d:raf på hvarje hemman
6 å 7 hästar,
omkring 8 oxar,
» 17 kor,
» 8 å 9 ungnöt,
» 27 får
och » 10 svin.
Medel-markegångspriset å ladugårdseffekter har för fasta landet af Länet
under ifrågavarande tre år varit följande:
Ett LU smör B:ko R:dr 5: 21. 4.
» » ost » » 2: 3 2. —
» » fläsk » » 3: 21. 4.
» » torrt kött » » 2: 19. 6.
» » talg » » 5: 13. 4.
En laggild oxe om 15 LU ...» » 38: 32. —
En ko » » 24: 3 6. —
Ett svin » » 12: 4 2. 8.
Ett får » » 3: 3 4. 8.
Ett lamm » » 1: 41. —
Ottenby Stuteri har fortfarande verksamt bidragit till liästafvelns förbättrande.
Derifrån utsändas årligen tjenliga hingstar såsom landtbeskällare
till olika trakter af Länet. Ej blott ståndspersoner, utan ganska många af
allmogen låta betäcka sina ston af dessa hingstar, hvarförutan årligen en stor
mängd ston för sådant ändamål föres till Ottenby. Också finnér mac nu
vid de årliga kreatursmarknaderna på Öland ganska många efter Ottenby
hingstar fallne unghästar, som i allmänhet äro vackra och starka och i fjerde
året vanligen mäta i höjd från 2 till 5 tum öfver 9 qvarter. På Ottenby
hålles hvarje höst en auktion, hvarvid försäljas 30 å 40 hästar, 14 å 15 boskapskreatur
och omkring 100 får. De hästar som säljas äro till största delen
unga hingstar och ston af 3 och 4 års ålder. Dessa hästar äro mycket begärliga
och den omständighet, att många af de sålda hästarne inropats af personer,
hvilka från inrättningens början nästan hvarje år återkommit för att
göra icke obetydliga uppköp, torde innefatta det säkraste bevis på hästarnes
godhet och uthållighet. — Auktionspriset har också visat sig vara i ett jemöt
16
stigande och har på de sednai’e åren för de unga hästarne uppgått i medeltal
till 250 å 300 R:dr B:ko stjmket. Vid dessa auktioner, å hvilka stuleriet
vanligen säljer hästar och andra kreatur för omkring 8,000 Ji:dr B:ko, ser
man ofta en icke ringa mängd, allmogen och kringboende ståndspersoner tillhörige
hästar, som äfven utbjudas till salu och hvaraf många finna köpare
til I höga pris.
Stuteriet underhåller vanligen öfver vintern 200 hästar, deraf 50 moderston.
De födda fölens antal utgör i medeltal 40 årligen. Vid stuteriet underhållas
dessutom 170 boskapskreatur af en särdeles god och väl bibehållen
stam, som sedan äldre tider tillbaka der funnits. Schäferiet består af 500
får af Southdowns-race. — De springbaggar, som på de årliga auktionerna
försäljas, föras ofta till aflägsna orter i riket. Enahanda är förhållandet med
de på dessa auktioner tillgängliga kalfvar och unga tjurar. Utom den nytta,
som stuteriet sålunda medför, genom utiemnande och spridning af race-djur,
är denna inrättning äfven i ett annat hänseende nyttig för orten. Under
sin nuvarande upplyste och nitiske chef, utgör den nämligen ett i högsta
måtto gagneligt föredöme såväl i afseende å lämpligaste sättet att uppföda,
sköta och behandla hästar, boskap och får, som äfven hvad angår jordbruket,
hvilket vid Ottenby både är betydligt och bedrifves med ordning, omtanka
och framgång. Egendomens areal utgör 2,600 tunnland, deraf 500 äro odlade.
Af den odlade jorden brukas 300 tunnland i cirkulation och 200 i så
kalladt koppelbruk. — Spanmålsafkastningen uppgår årligen till 1,800 ä 2,000
tunnor och höskörden i medeltal till 1,800 parlass. Under den tidrymd,
som nu är i fråga, har vid Ottenby blifvit nybyggd en ladugårdsbyggnad nf
sten, 180 alnar lång. Sammanräknade längden af de stenhusbyggnader, som
efter stuteriets inrättande blifvit vid Ottenby uppförde, utgör icke mindre än
828 alnar och bredden af dessa hus är i allmänhet 24 alnar.
Skogarne. 1 afseende på dessas beskaffenhet och hushållningen dermed
linnes fortfarande anledning till samma yttranden och anmärkningar, som
förekomma i sednaste underdåniga berättelsen.
Exporten af trädvaror, betydligt minskad åren 1848 och 1849 såsom
följd af krigsoroligheterna inom Danska Staterna, har dock år 1850 åter
uppgått till ungefär samma belopp, som beräknades för år 1847.
Prisen å dessa varor voro väl 1848 och 1849 något nedtryckta, men
stego sedermera vid en ökad afsättning och voro år 1850 i allmänhet högre,
än under åren 1842—1847.
Vanli
-
17
Vanligaste priset å eu tolft 6 alnar 12 tums enkla furubräder var år
1850 7|- å 8 R:dr R:gs. För hvarje understigande tum af bredden minskas
försäljningspriset gemenligen med En R:dr R:gs, till dess bräderna understiga
9 tums bredd, då de anses för vrak och gälla mindre. Vrakbräderna
skeppas hufvudsakligen till Skåne och Köpenhamn, men de goda bräderna
jemte balkar och sparrar hafva den hufvudsakligaste afsätlningen på Fyen
och öfriga Danska öar, Jutland, Schlesvig och Holstein samt Lubeck och
Mecklenburg.
Från Böda kronopark på Öland hafva under ifrågavarande tidrymd afverkals
skogsprodukter till de belopp, som upptagas i följande uppgift, hvilken
äfven lemnar upplysning om de penningar, som för utsynte sådane effekter
till Skogsplanterings-Kassan under samma tid influtit:
Skogsår.
Beviljade utsyningar.
För parkens
eget behof
använde.
Genom
auktionerne
försålde
skogs-  effekter.
Summor.
Influtne
penningar.
Ved.
Byggnads-
virke.
Banko.
kubikfot.
kubikfot.
kubikfot.
kubikfot.
kubikfot.
R:dr.
sk.
rst.
1848—49....
59,110
2,100
6,107
108,493
175,810
2,388
4 6
7
1849—50
61,205
3,300
4,476
149,800
218,781
4,416
3
8
1850—51 ....
63,201
3,200
7,145
82,768
156,314
2,199
46
1
S:a
183,516
8,600
17,728
341,061
550,905
9,005
—
4
eller i medel-
tal årligen ..
61,172
2,867
5,909
113,687
183,635
3,001
32
1
Under tidrymden 1842—-47uppgingo de årligen utlemnade skogseffekternas
kubikinnehåll i medeltal till endast 163,182 och de influtne penningarne till
blott 1,695 R:dr 19 sk. 3 rst. Under de 3 år, som nu äro i fråga, har således
uppkommit en betydlig ökning i parkens afkastning. I Juli månad år
1848 uppkom skogseld å parkens 3:dje och 4:de block, hvarigenom 12 tunnland
afbrändes. Efter all sannolikhet var elden uppsåtligen anlagd, men
gerningsmannen kunde icke upptäckas.
Följande hufvudsakliga arbeten hafva å parken under dessa 3 år blifvit
verkställde, nemligen:
Berättelse öfver Calmar Län för åren 1848—18S0. 3
18
Ny stängsel uppförd till en längd af. . . . 1,709 famnar.
Upphackning af qvadratalns-rutor för frösådd 5,402 stycken.
Långved sågad 3,901 lass.
Tallris, utkördt på Byrums flygsandsfält . 381 »
Tallplantor, utplanterade derstädes . . . 9,888 stycken.
Olofliga åverkningar hafva å skogen ägt runi:
1848—49 lill belopp af  34,864 kubikfot.
1849—50 dito
59,354 d:o.
1850—51 dito
48,708 d:o.
Summa 142,926 kubikfot.
De betydligaste åverkniugarne skedde således under vintren lill år 1850,
och den våldsamhet samt det uppenbara trots emot lagarne och deras väktare,
hvarmed åverkarne och deras medhållare utöfvade och beledsagade
skogsstölderne å kronoparken, föranledde Eders Kongl. Maj:t i Mars månad
1850, att i nåder till stället kommendera 100 man af Calmar Regemente.
Under skydd af denna militärbevakning förelogos ej allenast ransakningar
med de brottslige, af hvilka många blefvo strängt straffade, utan ock forskningar
och spaningar efter de åverkade skogseffekterna, deraf ganska betydliga
qvantileter upptäcktes samt dels användes lill utsyningar och dels för
Skogsplanterings-Kassans räkning försåldes. Jägmästaren har uppgifvit, att
de sålunda vidtagne stränga åtgärder ne injagat en helsosam fruktan hos den
talrika del af ortens befolkning, som förut vanligen under vintrarne sysselsatt
sig med olofligt skogshygge.
Enligt förra underdåniga berättelsen hade till boställen åt Jägmästaren
och tvänne af Underjägarne å kronoparken anslagen jord ännu icke hunnit
alt blifva uppodlad. Sedermera har sådant blifvit verkstäldt.
De bägge häradsallmänningarne, den ena i Handbörds och den andra i
Norra Möre härad, komma att indelas till Lrakthuggning, hvarförinnan likväl
erfordras rågångsjemkningar, dertill Landtmätare blifvit förordnad.
Bergshandteringen. Inom Länet finnas endast några få jerngrufvor, belägne
inom Ukna och Trysserums socknar af Norra Tjusts härad. Malmbrytningen
derutur besteg sig år 1848 till 2,500 och 1850 till 1,200 Sk8\
Ar 1849 blefvo grufvorna icke bearbetade. En betydlig, ehuru till viglen
icke uppgifven, mängd så kallad sjö- eller myrmalm har deremot hvarje år
blifvit från flera sjöar i Länet upphemtad och vid masugnarne använd till gjut
-
19
gods och tackjern. Den i öfrigt till tackjernsblåsning erforderliga malm har
hemtats från Utö och andra utom Länet belägne grufvor.
Af 10 masugnar, som i Länet finnas, hafva år 1848 nio, 1849 endast
sex och 1850 åtta varit i gång. Tackjernstillverkningen och värdet deraf
efter fastställde lösningspris hafva utgjort:
Tillverknings-
belopp.
Lösnings-
pris.
Värde.
Sk».
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
År
1848
17,729
5
24
97,509
24
»
1849
0,885
5
32
49,015
—
»
1850
10,990
0
—
101,940
—
Summa tillverkningsbelopp och värde
41,004
—
248,404
24
eller
i medeltal för hvarje år ...
13,808
—
82,821
24
Under åren 1842—47 utgjorde Länets tackjernstill verkning i medeltal
endast 12,507 SkSf årligen. Den har således ökat sig med 1,501 SkS?.
Tillverkningen af gjutgods, som hufvudsakligen bedrifvits vid Ankarsrums,
llagelrums och Öfverums bruk, har utgjort:
år 1848
919 SkS"
» 1849
1,117 »
» 1850 .... . ■ . 807 »
Summa 2,903 SkS;.
eller i medeltal för hvarje år 901 SkSf, som, efter ett värde af 18R:drSkeppundet,
motsvarar 10,218 R:dr Banko.
Viel Ankarsrum och Öfverum begagnas så kallade kupol- eller reverberugnar
för omsmältning al' tackjern. Vid dessa gjuterier har tillverkningen
utgjort:
år 1848
2,102 SkS” till ett värde af 37,830 R:dr.
1849
2,088 » » » 48,384 »
1850
3,092 » » » 55,050 »
eller tillsammans  7,882 SkS”
som gör i medeltal för hvarje år 2,027^ Skåf
141,870 R:dr,
47,292 R:dr.
20
Stångjernsbruken i Länet äro desamma, som omförmälas i de bägge
sednaste underdåniga femårsberättelserne. Den under nu ifrågavarande år
vid dem åstadkomna tillverkning af stång- och ämnesjern har uppgått till
följande qvantiteler och värden, de sednare beräknade efter hammarskattsjernets
lösningspris:
Tillverk-  ni ngs-  belopp.
Lösnings-
pris.
Värde.
Sk8\
R:dr.
sk.
R:dr.
sk.
År 1848
b 1849
b 1850
11,444
11,554
10,945
14
15
16
36
168,799
173,310
175,120
—•
Tillsammans
33,943
—
517,229
—
eller i medeltal för hvarje år
11,314!
—
172,409
32
Medeltillverkningen under åren 1842—47
utgjorde
Den har således ökat sig med
9,576
1,738*
—
140,942
31,467
2 0
1 2
Dessa zifferförhållanden häntyda på en icke obetydlig förkofran uti ifrågavarande
näring, så mycket mera tillfredsställande, som den för åren 1842—47
anmärkta medeltillverkning också utvisade en icke ringa tillökning af medelbeloppet
utaf derförinnan förflutne årens stångjernstillverkning, hvaraf således
visar sig, att denna tillverkning under 14 års tid allljemnt gått framåt.
Jernmanufaktur-smidets årliga belopp bar utgjort:
år 1848
1,814 SkS’
» 1849
1,987 b
b 1850
1,749 b
eller tillsammans 5,550,
sorn gör i medeltal för hvarje år ... . 1,850 SkS”.
Under loppet af åren 1842—47 utgjorde denna tillverkning i medeltal
endast 1,2691 Ska. Den har således vunnit en årlig tillökning af 580! SkSs".
21
I jemförelse med förhållandet åren 1837—41, då medeltillverkningen utgjorde
1,008 SkiSf, blifver tillökningen 842 SkS", hvilket bevisar att äfven denna
gren af bergshandteringen i Länet vunnit en icke obetydlig förkofran.
Vid det nära Waldemarsvik befintliga kopparverk har tillverkningen
varit:
år 1848
203$ Sk#
» 1849
100$ »
» 1850
87$ »
Å de tvärme på Öland belägne alunbruket! hafva blifvit tillverkade följande
qvantiteter:
Tunnor.
Alun.
Vitriol.
år 1848 . .
. 2,438 .
. 839
» 1849 . .
. 2,370 .
. 960
» 1850 . .
. 2,438 .
. 840
eller tillsammans för alla åren
. 7,246 .
. 2639,
som gör i medeltal för hvarje år
. 2,418$
. 879$
Jern föras dessa resultater med de i sednaste underdåniga berättelsen upptagne
förhållanden, så visar det sig, att medeltillverkningen ökat sig för alun
med 41$ tunnor, men minskats för vitriol med 86$ tunnor.
Fabriker, bruk och öfriga näringar, som icke höra till bergsrörelsen.
De vigtigaste af hit hänförliga inrättningar äro det så kallade Fliseryds
krutbruk, beläget i Handbörds härad, å hvilket bruk med 30 arbetare tillverkas
årligen omkring 1000 centner krut lill värde af 32,000 R:dr B:ko, samt
Wentzel holms glasbruk i Rumskulla socken af Sefvedes härad, hvarest sysselsättas
21 arbetare samt år 1850 tillverkats 500 kistor fensterglas förutom
betydliga qvantiteter andra glasvaror, alltsammans beräknadt i värde till
58,990' R:dr B:ko.
Förhållandet med öfriga på landet och i köpingarne anlagde fabriker
och manufakturinrättningar var år 1850 följande:
22
Fabrikernas eller Inrättningar nes beskaffenhet.
Antal
fabriker.
Antal
arbetare.
o
Ärligt tillverk-  ningsvärde.
Färgeriet'
23
00
R:dr.
21,078
sk.
Garfverier
fil
114
85,428
—
Klädesfabrik
1
2
2,078
—
Oljeslageriet'
13
17
8,243
—
Pappersbruk
17
114
25,821
—
Skeppsvarf
6
130
48,000
—
Diverse fabriker och manufakturverk ....
73
46
17,340
—
Tillsammans
194
483
207,988
—
Vid ofvannämnde skeppsvarf hafva under år 1850 blifvit nybyggde 10
st. fartyg om tillsammans 382£ lästers drägtighet. Men utom dessa varf finnas
vid Länets kuster, synnerligast i Södra Möre och Stranda härader, flera
andra ställen, der allmogen tid efter annan bygger eller låter bygga fartyg,
vanligen af 30 till 50 lästers drägtighet. Fartygen byggas uteslutande på
kravel af ek och furu. Med ett af de i trakten af Döderhultsvik nybyggda
fartyg företer sig det egna förhållande, att allt det dertill använda virke
blifvit i en inom Mörlunda socken, tre mil från stranden belägen skog apteradt
och till den Önskade formen lösligt sammanfogadt, hvarefter fartygets
söndertagna delar transporterats till stranden, der de på kort tid åter blifvit
inpassade och sammanbundne. Detta försök lärer utfallit fullkomligt tillfredsställande
och ledt till betydliga besparingar af arbets- och forslingskostnader.
På landet och i köpingarne i Länet ägdes år 1850 fartyg och större båtar,
af 5 läster och derutöfver, till följande antal och lästetal, nemligen:
Till utrikes sjöfart
begagnade.
Till inrikes sjöfart
begagnade.
Summa.
Antal
fartyg.
Lästetal.
Antal
fartyg.
Lästetal.
Antal
fartyg.
Lästetal.
Allmoge och landtman ägde ..
Köpingarnes invånare d:o . . .
15
23
556
912
41
20
637
443
56
43
1,193
1,355
eller tillsammans
38
1,468
61
1,080
99
2,548
I
23
Nämnde år funnos på landet icke mindre än 64 öppna salubodar, der
sådan handel idkades, som omförmäles i 6 § af Eders Kongl. Maj:ts nådiga
Mandels-ordning af den 22 Dec. 1846. Idkarne af denna handel hade för
rörelsens drifvande en betjening af 21 personer och erlade tillsammans en
bevillning af 237 R:dr 16 sk B:ko. I köpingarne var samma år antalet
af handlande 56 samt af deras betjening 33, och bevillningen uppgick till
222 R:dr 24 sk.
Endast få personer hafva enligt 1846 års Fabriks- och Handtverksordning
förvärfvat sig rätt att på landet inom detta Län hålla ordentliga
verkstäder, för alt, med biträde af gesäller eller lärlingar, till salu åstadkom
ma
handtverksvaror; de verkstäder af sådan beskaffenhet, som år 1850 funnos,
voro:
Glasmästare-verkstäder 1.
Kakelugnsmaka re-verkstäder ... 2.
Målare- » ... 1.
Skomakare- » ... 1.
Skräddare- » ... 3.
Antalet af så kallade Gerningsmän i nedannämnde yrken var samma år
följande:
Skräddare  287.
Skomakare  277.
Smeder 18.
Snickare 17.
Målare 16.
Murare 9.
Kakelugnsmakare  . 2.
Summa 618.
Binäringarne äro hufvudsakligen desamma, som omförmälas i underdåniga
femårsberättelsen för åren 1837—41. För att upphjelpa fiskerierne vid kusterne
af Öland har Eders Kongl. Maj:t genom nådigt bref af den 14 Januari
1848 anslagit tre premier, hvardera af 1,300 R:dr Banko, att tilldelas bolag,
som vilja åtaga sig att under en tid af minst fem år derstädes idka sill- och
torskfiske på det i Blekinge brukliga sätt, under vilkor tillika att hvarje bolag
skulle förse sig med minst tre större så kallade vrak-ekor med segel och tillbehör,
60 sillgarn m. m. och hafva i sin tjenst tre Blekingska fiskare. Endast
ett af dessa premier har blifvit användt och kommit till godo ett vid Kåre
-
24
holmen i Föra socken på östra kusten af Öland bildadt fiskeribolag, som likväl
icke lärer haft någon synnerlig vinst af företagel. Det betydligaste fisket
i Länet är det, som idkas af skargårdsboerne i Norra Tjusts härad. En
icke ringa del af deras fångst, som hufvudsakligast består af strömming,
föres till Norrköping och andra orter utom Länet. Laxfisket i Emåu är
stundom ganska gifvande, men anses hafva på sednare åren försämrats.
Under de år, som nu äro i fråga, hafva flera sockenmenigheter hos
Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande begärt och fått utlyste så kallade
torgdagar, å hvilka på någon dertill utsedd tjenlig plats idkas handel och
utbyte med ortens landtmannavaror och slöjdalster. Dessa torgdagar, af hvilka
någon olägenhet icke försports, bereda allmogen lättare tillfällen till afsättning
af säd, mjöl, fiskvaror och viktualier och medföra äfven beqvämlighet
för dem, som behöfva köpa sådana varor.
På landet inom Länet hållas årligen .32 marknader, af hvilka de flesta
infalla under hösten och äro hufvudsakligen beräknade på afsättning af kreatur.
Vanliga försäljningspriset på en någorlunda slagtfet oxe om 12qvarters
vidd har varit 80 å 90 R:dr R:gs.
§. 4.
M*otitisk författning.
Kammarverk. Länets förmedlade hemmanstal, som år 1847 utgjorde
3.365T% mantal, har ökats till 3365|§ mantal- Tillökningen af T'^ mantal
har uppkommit genom förnyad skattläggning af kronohemmanet N:o 4 Norrböda
på Öland. Genom verkställde skatteköp har antalet af kronohemman
blifvit förminskad t från 221 till 157f, och skattehemmanen hafva
vunnit en motsvarande ökning.
Taxeringsvärdet af Länets fastigheter, som år 1847 uppgick till 16,768,739
R:dr, har ökat sig med 160,057 R:dr, eller till 16,928,796 R:dr Banko.
Allmänna bevillningen har från 79,747 R:dr 38 sk. 9 rst., som utgjorde
dess belopp år 1847, ökat sig till 84,621 R:dr 2 3 sk. Tillökningen har
uppkommit hufvudsakligen genom förhöjd beräkning af bränvinsbränningsafgifterne.
Antalet af backstugor har ökat sig från 4,428 till 4,724.
14
25
14 nya tullmjölqvarnar hafva blifvit skattlagde. Antalet af sådana qvarnar
år 1847 var 192 med 360 par stenar, men utgjorde år 1850 206 med 385
par stenar. Genom skattläggning af 5 nya tullsågar har antalet af sådane
inrättningar stigit från 211 lill 216 stycken.
Väghållningsbesväret är beräknadt till olika belopp i olika trakter af
Länet. I medeltal skulle deraf belöpa på hvarje hemman nära 11 R:dr B:ko.
Af indelta armeen äro följande antal rotar och rusthåll förlagda inom
detta Län, nemligen:
af Calmar Regemente  347 rotar,
» 2:dra Lif-Grenadier D:o ... 83 rusthåll,
» Smålands Husar D:o 138 d:o
tillsammans 568 nummer,
hvarjemte nedannämnde Krono-Båtsmans-Kompanier äro här i Länet dels
indelte och dels roterade, nemligen:
Tjusts Kompani 118 man.
Smålands D:o  121 »
Södra Möre l:a, 2:a och 3:e D:o . . . 807 »
ölands D:o . • • 263 »
tillsammans 1,309 man.
Det tillfälle, att, emot vissa afgifter, befria sig från all befattning med
båtsmännens beklädnad, som, genom Eders Kongl. Maj:ts nådiga Förordning
den 22 December 1848 blifvit rot- och rusthållare beredt, var vid 1850
års slut begagnadt af endast ett långa antal ibland dem. Men sedermera
har man mer och mer insett fördelarne af denna förändring, hvilket haft
till följd, att beklädnads-kontrakt nu äro för de flesta rotar och rusthåll
uppgjorda.
Antalet af till krigstjenst approberade beväringsynglingar var
år 1848 853 man,
,, 1849
1,131 »
» 1850
928 »
tillsammans 2,912 man,
eller i medeltal för hvarje år circa  970 man.
Med år 1850 började tillämpningen af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Förordning
och Kungörelse af den 13 Februari 1849 angående sättet för beväringsmönslringarnes
förrättande och manskapets indelning. Af de det året
Berättelse öfver Calmar Län för åren 1848—1850. k
26
approberade 928 man tillhörde 562 sjöbevärings- och 366 landtbeväringsområdet,
och af sistnämnde styrka anvisades 13 man till kavalleribeväring.
Kronouppbörden bar fortfarande ordentligen och väl ingått. Vid de
summariska redogörelserne har totalbeloppet af alla restanlierne å förflutna
årets egentliga kronoskatter sällan uppgått till mera än omkring 1,500 R:dr.
De under åren 1846 och 1847 Länets invånare nådigst beviljade undsättningslån
hafva på behörige tider restfritt blifvit återbetalde. För kronoutskylder
har veterligen icke någon fast egendom behöft utmätningsvis försäljas.
Politi. De till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Stadga den 1 Juni
1850 vidtagne åtgärder i afseende på en ändamålsenligare reglering af kronofjerdingsmansbestyret
bade vid samma års slut ännu icke hunnit att medföra
några allmänna resultater. Redan förut bade man likväl i en och annan
socken antagit visse fjerdingsman, som genom sammanskott af hemmanen
erhöllo lön eller arfvode; men i de Heste församlingar bestriddes fjerdingsmansbefattningen
i tur af socknens hemmansinnehafvare, med årligt ombyte
den 1 Maj.
Kronobrefbäringen har blifvit reglerad i öfverensstämmelse med Eders
Kongl. Maj:ts nådiga Cirkulär den 30 November 1849. I tre fögderier
erlägges en per hemman beräknad afgift, som i sammanhang med kronouppbörden
uppbäres och fördelas emellan de till brefbäring anvisade hemman,
i mån af det större eller mindre besväret. I de öfriga tre fögderierne
har dylik öfverenskommelse icke kunnat beredas, hvarföre brefbäringsbesväret
der årligen den 1 Maj flyttas från ett till annat hemman utmed
brefbäringslinierna. Kronofogden uppgör förslag till denna omflyttning och
förslaget delgifves vederbörande på sockenstämmor, med lemnadt tillfälle
för dem, som dertill finna sig befogade, att emot förslaget framställa anmärkningar,
öfver hvilka kronofogden afgifver yttrande, hvarefter Eders
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande meddelar beslut angående sättet för kronobrefbäringens
utgörande i hela fögderiet för det år, som är i fråga.
Gästgifvaregårdarne på landet i Länet äro desamma, som i sednaste underdåniga
femårsberättelsernc omförmälas och utgöra tillsammans 97. Vid
24 af dem var skjutsningen år 1847 ställd på entreprenad, enligt kontrakt,
af hvilka de flesta under loppet af år 1850 upphörde att vara gällande. Vid
sistnämnde ars slut funnos på landet i Länet endast 13 gästgifvaregårdar, som
hade skjutsningsentreprenad. Orsaken till denna förminskning torde hafva
varit de förändrade bestämmelser angående entreprenörernes skyldigheter,
27
hvarmed Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, enligt utfärdad kungörelse
den 18 Maj 1850, sökte att i afseende på derefter blifvande skjutsningsentreprenader
förekomma den eludering af författningen, som, enligt hvad erfarenheten
visat, på flera ställen ägt rum, i det nemligen skjutslaget inom sig utsett
en att till namnet vara entreprenör, under det att de öfrige fortfarit att
i sin tur skjutsa, och hela förändringen således i sjelfva verket bestått endast
i skjutslegans förhöjning utan någon deremot svarande fördel för de resande.
1 detta afseende blefvo genom nyssnämnde kungörelse följande stadganden
meddelade, nemligen:
l:o. »De förut genom tryckte och kungjorde tabeller för hvarje gästgif»varegård
i Länet till antalet bestämde hästar, hvilka, der skjutsningen sättes
»på entreprenad, det åligger entreprenören att hvarje dygn i första rummet
»hafva i beredskap till de resandes fortkomst, skola ovilkorligen vara till fin»nandes,
antingen i stall inom 500 alnar från gästgifvaregården eller ock
»sommartiden på så närbelägen betesmark, att hästarne kunna inom den i
»nästföljande punkt stadgade tid från skeende budning å gästgifvaregården
»framskaffas.
2:o. »Under tiden från och med den 1 Oktober ena året till Maj må»uads
slut det andra året skola dessa hästar, när de af den resande genom
»gästgifvaren eller hållkarlen till skjutsning påfordras, genast för sådant ända»mål
framställas; men under den öfriga tiden af året lemnäs entreprenören
»rådrum dermed till högst en half timma efter tillsägelsen.
3:o. »De genom nyssberörde tabeller för hvarje station till antalet be»stämda
hästar, som det, sedan entreprenörens egna hästar för dygnet utgått,
»åligger honom att, för möjligen samma dygn ytterligare erforderlig skjuts»ning,
anskaffa, skola under förutnämnde tid, eller från Oktober månads bör»jan
till Maj månads slut, vara lill begagnande framme inom en half timma
»och den öfriga Liden inom en timma efter tillsägelse.
4:o. »När skjuts, genom förbud eller förbudssedel, beställes under först»nämnde
årstid minst en timma och under sistnämnde årstid minst 2 timmar
»före den tid hvartill skjutsen är beställd, så må entreprenören icke till sådan
»skjutsning begagna de egentliga entreprenadhästarna, utan skola dertill an»vändas
de hästar, hvilka det, såsom ofvan är nämndt, åligger entreprenören
»att derutöfver de resande tillhandahålla, och sådant på det att de resande,
»som icke hafva skjuts på förhand beställt, må i möjligaste måtto varda till
»fortkomst förbjelpte.
28
5:o. »De nu meddelade bestämmelser om tiderne för skjutshästars fram»skaffande
å stationer, för hvilka skjutsningsentreprenader hädanefter afslutas,
»hafva icke afseende på ankommande kurirer och förhud, hvilka, enligt förut
»och ännu gällande föreskrifter, skola, under alla årstider, genast fortskaffas,
»ehvad skjutsningen i öfrigt är ställd på entreprenad eller icke.
Åt Fattigvårdsviisendet synes en särskild uppmärksamhet böra i denna
underdåniga berättelse så mycket heldre lemnäs, som här är fråga om de
första åren, hvarunder Eders Kongl. Maj:ts nådiga Förordning angående Fattigvården
i Riket den 25 Maj 1847 varit tillämpad. Förrän denna välbehöfliga
författning trädde i verkställighet, fanns inom detta Län knappast någon enda
socken, som hade sin fattigförsörjning ändamålsenligt ordnad. De flesta församlingar
hade visserligen fattig-kassor, af hvilkas räntemedel och tillfälliga
inkomster man vissa tider på året utdelade allmosor eller understöd, äfvensom
fattighus, der man intog sådana fattighjon, sorn voro lytta och lama eller eljest
företrädesvis i behof af vård: men dermed var också i allmänhet kommunens
vårdnad om de fattiga slutad: och då det af församlingens medel
lemnade understöd dels icke kunde komma socknens alla fattiga till godo och
dels sällan var tillräckligt för deras behof, som fingo det åtnjuta, så blef följden,
att de fleste af de fattige måste genom bettlande uppehålla sitt lif.
Församlingar funnos till och med, inom hvilka man ansett detta tiggerisystem
så både riktigt och nödvändigt, att man företagit sig att reglementera
om och ordna sättet för detsammas utöfning, t. ex. genom de fattiges fördelande
på socknens byar eller rotar, så att vissa fattige autoriserades att tigga
i en och andra i en annan rote. Det hände också icke sällan, att man för
sådana fattighjon, hvilka, i följd af sinnes- eller kroppslig svaghet, icke kunde
på egen hand vandra omkring i bygden, ordnade ett högst eget slags ambulatorisk
fattigvård, på det sätt nemligen, att dessa uslingar dömdes att vara
ett eller flera dygn på hvarje hemman i socknen med skyldighet för värden,
att efter dygnets slut flytta den oftast ovälkomne gästen till nästa
gård. I de större socknarne hade man vanligen fördelat sig i mindre kretsar
eller rotar, som ansågos företrädesvis skyldiga att draga vård om de inom
rotens gränser boende fattighjon. Farhågan för framtida fattigförsörjningsåligganden
framkallade nästan alltid en sträng räfst samt ofta protester och tvister
i afseende på inhyseshjons och arbetsfolks flyttning från den ena till den andra
församlingen, hvarvid de protesterande kommunerna sökte i 1788 års
kungörelse ett stöd, det Länsstyrelsen likväl i de flesta fall undanröjde. Åtminstone
fick det aldrig gälla till hinder för flyttning från en till annan rote
20
i samma socken. Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande sökte väl också i
öfrigt att tillhålla försa tillingarne att egna deras fattige en tillbörlig vård, och
mången gång blef genom utslag bestämdt icke allenast hvad och huru mycket
fattighjonet skulle erhålla i årligt understöd, utan ock, att kostnaden derför
skulle drabba hela församlingen, utan afseende på roteindelningen; men
emedlertid och så länge bestämda författningar saknades, kunde icke någon
allmän ordning för besörjandet af denna vigtiga samhällsangelägenhet beredas.
Otaliga tvister uppstodo, såväl emellan församlingarne inbördes, dels i fråga
om inflyttade personers rätt till inflyttning och dels angående fattighjons
rätta försörjningsort, som äfven emellan de fattige och kommunerne, angående
behöfliglieten och beloppet af äskadt understöd. En af de svåraste olägenheterna
var dock den, att fattigvården nästan allestädes var så ordnad, eller
rättare sagdt vanvårdad, att tyngsta delen deraf drabbade icke kommunen,
utan den enskilda barmherligheten, hvaraf följde, att den hårdhjertade undslapp
med föga eller ingen uppoffring, under det att den ömsinte medborgaren
måste vidkännas en så mycket tyngre börda.
Genom 1847 års nådiga Förordning har denna oreda upphört och deraf
föranledda olägenheter blifvit undanröjde. Men just den rättvisa fördelning
af fattigvårdsbesväret, som utgör en af den nya författningens hufvudsyften,
har i början af dess tillämpning framkallat missnöje inom många trakter af
Länet. Sedan all fattigförsörjning öfvergått i fattigvårdsstyrelsens händer, att
bestridas på församlingens gemensamma bekostnad, utan att något vidare tiggeri
fick äga rum, fann man sig oförmodadt beskattad med dryga, förut i
denna form icke vidkända fattigvårds-tillskott, så mycket mera betungande,
som man ännu känbart led af dyningarne efter 1846 års missväxt, hvilken
hade efterlemnat d}^r tid, ökad fattigpersonal och obetalda undsättningslån.
För dem, som förut gifvit till fattigvården nästan intet och till de fattige
efter godtfinnande, kändes det tungt, att nu nödgas hvarje år erlägga kanske
ända till 2 tunnor spanmål och derutöfver för helt hemman. Men den ovilja,
hvarmed dessa bidrag i början mångenstädes lemnades, gaf snart vika för en
bättre öfvertygelse. Man insåg så småningom allmänt, att ordning och en
jemn fördelning icke kunde på annat sätt vinnas. Med få undantag hafva också
derföre fattigvårdsbidragen i alla socknar ordentligen och utan behof af utmätningsåtgärder
utgått. Dessa bidrag hafva äfven inom de flesta kommuner
minskats, sedan rikare skördar spridt en allmännare välmåga bland den jordbrukande
och lemnat rikligare arbetstillfällen åt den arbetande delen af
befolkningen.
30
Förhållandet år 1850 med fattighjonens och understödstagarnes antal samt
fattigvårdsomkostnadernes belopp inom de särskilda fögderierne, städerne således
undantagne, har varit följande:
Antal fattiga
F attigvårdsut-
äldre
personer.
harn.
Summa
fattighjon.
gifternes belopp
i Bankomynt.
Tjust
Tunaläns med flere härader ....
Norra Möre med flere härader
Södra Möre
Ölands Norra Mot
Ölands Södra dito
669
723
519
920
380
305
362
475
414
514
147
165
1.031
1,198
933
1,434
527
470
11,295
4,939
12,169
12,828
5,127
4,996
25
8
10
1
S
Summa
3,516
2,077
5,593
51,354
4 4
s
Då hela befolkningen i Länet, med undantag af städerne, utgör 181,943
menniskor, så visar det sig att nära tre procent af folkmängden äro fattighjon
eller understödstagare. Om summan af faltigvårdsutgifter fördelas lika på
Länets hemman, så belöpa omkring 15 R:dr B:ko på hvarje hemman. Härvid
bör dock erinras, att en icke ringa del af fattigvårdsutgifterne bestrides genom
fattigkassornas räntemedel och tillfälliga inkomster äfvensom genom personliga
bidrag, så att de tillskott, hvilka drabba hemmansägarne och öfrige röstägande,
icke kunna beräknas till mera än 8 å 10 R:dr B:ko i medeltal per hemman.
1 flera socknar minskas behofvet af sådana tillskott derigenom, att den till
sockenmagazinet inflytande räntespanmål användes till fattigförsörjningen.
Fångvärdsanstalter. Under den tidrymd, som denna underdåniga berättelse
afser, lades grunden till det nya, sedermera färdigblifna Läns-Cellfängelset
härstädes, som innehåller 102 ljusa och några mörka celler. Kostnaderne
för fångars vård och underhåll utgjorde:
år 1848
22,384 R:dr B:ko.
» 1849
17,646 » »
och » 1850
15,619 » »
Då denna kostnad år 1847 uppgick till 30,440 Riksdaler Banko, så synes, att
en betydlig minskning deruti sedermera ägt rum.
31
Antalet af å Landskansliet afgjorde skuldfordringsmål utgjorde:
år 1848 .... 3,017, omfattande en summa af 411,297 R:dr B:ko.
» 1849 .... 2,562, » » » » 351,601 » »
» 1850 .... 2,491, » » » » 554,209 » »
Dessa ärendens antal har således under ifrågavarande tid varit i ett jemnt
aftagande, som torde vara att tillskrifva dels en af mera gynsamma skördar
alstrad allmännare förmåga att, utan tvång af lagsökning, betala åsamkade
skulder och dels den ökade penningetillgång, som Hypothek sfö ren inga rne spridt
i landet.
De lagsökningar, som under ifrågavarande år här anställdes af BankoDiskonten
och Smålands Privatbank, voro till antalet följande:
Banko-Diskonten. Privatbanken.
år 1848  TT^OoT
7"~47.
» 1849
64
37.
och » 1850
72
52.
Länets Brandstodsbolag, som lemnar försäkring af både fast och lös egendom,
har under den tid, som är i fråga, vunnit en icke ringa förkofran. Den
försäkrade egendomens sammanräknade värde utgjorde:
år 1848
9,436,520 R:dr B:ko.
» 1849
11,796,870 » »
och » 1850
12,821,020 » »
Ar 1849 timade flera betydliga eldskador, dervid äfven mordbrand misstänktes.
För det året uppgick den på bolagets delägare uttaxerade försäkringsafgift
till 2 R:dr 4 sk. för hvarje 1,000 R:dr af ansvarighetsbeloppet;
men vanligen inskränker sig den årliga afgiften till \ eller J R:dr per mille.
Sparbanker äro inrättade i några få socknar, äfvensom i Döderhultsviks
köping.
Sjukvårdsanstalterne äro, utan förändring, desamma, som omförmälas i de
tvänne sednasle underdåniga femårsberättelserna. I sjutton socknar finnas examinerade
barnmorskor.
Då kolerafarsoten år 1848 hotade rikets gränser, hvilka den tyvärr slutligen
beträdde, så anordnades öfverallt i Länet Sundhetsnämnder, hvarjemte
karantänsbevakning inrättades vid alla kuster, och såväl i städerna, som mångenstädes
på landet vidtog man förberedande åtgärder, för att vid inträffande
behof kunna skyndsamt inrätta kolerasjukhus. Från den fruktade farsoten blef
32
Länet likväl förskonadt ända lill den 6 Oktober 1850, då i Döderhultsviks
köping yppade sig ett dödsfall, som förklarades vara af Asiatisk kolera. Vid
första underrättelse om sjukdomens utbrott blef en läkare härifrån afsänd till
Döderhultsvik, för att i sjukvården biträda der stationerade Provincial-Läkaren,
och efter några dagars förlopp aflöstes den förre af fyra, utaf SundhetsKollegium
till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes disposition ställde extra
koleraläkare. I köpingen inrättades genast ett kolerasjukhus och dervarande
Sundhetsnämnden vidtog i öfrigt lämpliga åtgärder lör att i möjligaste måll
minska sjukdomens framfart. Den fortfor dock i 7 veckor, hvarunder af köpingens
befolkning 95 personer insjuknade och deribland 48 afledo. I öfriga
delen af Döderhults socken blefvo tre personer angripne af kolera, men af dem
dog endast en. Åtskilliga angränsande församlingar företogo sig, under den
af sjukdomens granskap injagade förskräckelsen, alt genom hvarjehanda spärrningsåtgärder
söka hindra kommunikationen med köpingen, som derigenom
saknade tillräcklig tillförsel af matvaror och andra förnödenheter; men dessa
åtgärder blefvo af Eders Kongl. Majlis Befallningshafvande genast upphäfne
och undanröjde. Huru farsoten kommit till Döderhultsvik har ej kunnat utrönas;
men märkligt är, att gaslriska febrar och diarrheer hade under hela
September månad varit gångbara såväl i köpingen som kuststräckan deromkring.
Till andra orter i Länet sträckte sjukdomen sig icke.
Släde mc.
l:o Stapelstaden Calmar:
Stadens folkmängd, som år 1847 utgjorde 6,394 personer, uppgick år
1850 lill ett antal af 6,503. Under mellantiden af tre år har således uppstått
en tillökning af 109 menniskor. Då antalet af döda vanligen öfverstiger
de föddas antal, så har denna folkökning uppkommit genom inflyttningar
från landsbygden eller andra orter.
I sednaste underdåniga femårsberättelsen omförmälas, såsom här befintliga,
ett Gymnasium, en högre Lärdoms- och en Apologistskola. Dessa trenne
läroanstalter hafva nu blifvit sammanslagne till ett gemensamt Elementarläroverk.
År 1850 var förhållandet med de publika läroanstalterne här i staden
följande:
Läro
-
33
Läroanstalter bekostade
Antal lärare
och lärarin-  nor.
0
Arliga be-  loppet af
deras löner
1 Banko-  mynt.
Lärjungarnes
antal.
af kronan.
af stadens invånare.
Elementarläroverket . . .
18
13,840
40
167
Ett Skollärareseminarium
3
530
—
24
En Navigationsskola . . .
2
1,200
—
41
2:ne Folkskolor
3
960
3 2
336
En Flickskola
1
166
32
30
En Småbarnsskola . . .
2
266
32
36
Tillsammans
29
16,970
40
634
Handeln och sjöfarten, som utgöra stadens förnämsta näringsmedel, hafva
under de år, hvarom nu är fråga, visserligen fortfarit att vara temligen betydliga
och omfattande; men likväl rönt ett menligt hinder af det SchleswigHolsteinska
kriget. De deraf föranledda blokader jemte oro och stagnation
i rörelsen å de flesta handelsplatser inom Danska fiertigdömena, dit största
delen af Calmar stads trädvaruexport har sin vanliga destination, förorsakade
under åren 1848 och 1849 en icke obetydlig minskning i härvarande exportörers
rörelse och inkomst.
År 1847 ägde stadens invånare 104 fartyg om tillsammans 3,921
lästers drägtighet. Fartygens antal uppgick år 1850 till 147 stycken och
deras sammanräknade drägtighet till 4,557 läster.
Förhållandet med stadens export och import under ifrågavarande år vi&ar
sig för öfrigt af följande uppgifter.
Antal häri-  från utkla-  rerade
skeppsladd-  ningar.
Tnllafgifter i Riksdaler Banko.
För export.
För import.
Summa.
År 1848
» 1849
» 1850
423
384
451
2,725
5,843
5,064
67,987
78,447
95,556
70,714
84,290
100,620
Berättelse öfver Calmar Län för åren tSi8—tSSO. 5
34
I afseende på lagskipningen hav den förändring inträffat, att Kämnersrätten,
till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga Förordning den 16 April
1849, blifvit indragen och der handlagda mål öfverflyltats till Rådstugurätten,
som nu är fördelad på två afdelningar. Ordförande äro på den ena
afdelningen Borgmästaren och på den andra en dertill af Eders Kongl. Maj:t
i nåder förordnad Rådman. På hvarje afdelning tjenstgöra dessutom två
Rådmän, af hvilka en är adjungerad, ulan lön.
År 1850 funnos i staden 69 handlande med en betjening af 59 personer
samt 100 handtverkare med 261 gesäller och lärlingar.
För öfrigt funnos 10 fabriker, vid hvilka sysselsattes 49 arbetare.
61 personer innehade rättighet att såsom försörjningsmedel idka handtverk.
Å stadens skeppsvarf, som fortfarande är stäldt på aktier, sysselsattes
år 1847 90 arbetare. Under loppet af de tre år, som nu äro i fråga, blefvo
der nybyggda sex fartyg om tillsammans 331 svåra lästers drägtighet.
Föröfrigt verkställdes reparation och förbyggnad af en mängd fartyg.
I stadens sparbank voro vid slutet af år 1847 insatte af 1,139 personer
tillsammans 76,448 Riksdaler 44 skillingar Banko. Vid 1850 års slut
hade insättarnes antal ökat sig till 1,304 och insättningarnes belopp till 85,545
Riksdaler 40 skillingar. Dessutom ägde sparbanken ett eget kapital af 5,499
Riksdaler 46 skillingar 5 runstycken Banko.
Fattigförsörjningen är ganska betungande. Antalet af underhållne eller
med understöd försedde fattighjon och alla omkostnaderne i och för fattigvården
hafva utgjort:
Antal fattighjon. Omkostnadsbelopp.
År 1848
422  B:ko R:dr 10,847: 2. —
» 1849
364
8,865: 18. —
» 1850
. . . 369
8,916: 7. —
eller för alla tre åren 1,155 .... B:ko R:dr 28,628: 27. —-
som gör i medeltal för hvarje år 385 .... » » 9,540: 41. —
Endast omkring hälften af detta omkostnadsbelopp betäckes genom fattigkassans
räntemedel och tillfällige inkomster. Det öfriga måste inbringas
genom beläggning å stadens invånare, hvilken beläggning vanligen uppgått
lill 1 a 1} procent af den årsinkomst, som Taxations-Komitéen ansett de
betalningsskyldige äga.
35
Åi’ 1850 uppgick sammanräknade brandförsäkringsvärdet af stadens lius
till 863,775 R:dr, och stadens invånare hade lösegendom försäkrad till ett
belopp af 504,080 Riksdaler Banko.
Samma år utgjorde stadskassans intrader 15,103 och dess utgifter 13,534
Riksdaler Banko.
Den i sednaste underdåniga berättelsen omförmälda, så kallade Fröbergska
stiftelsen för vanvårdade barn har ännu icke kunnat bringas i verksamhet,
men byggnaderne äro i det närmaste färdige.
Under de år sorn äro i fråga har staden icke lidit af någon betydligare
eldsvåda. Eldsläckningsanstalterne fortfara att hållas i god ordning.
Under Calmar stad lyda köpingarne Bergqvara, Pataholm, Mönsterås,
Påskallavik, Döderhultsvik och Figeholm, af hvilka Bergqvara är gemensam
för städerne Carlskrona och Calmar, likasom Figeholm för Calmar och Westervik.
I Döderhultsvik har folkmängden och rörelsen betydligen ökats, och
den förra utgjorde 1850 omkring 1,600 personer. Antalet af köpmän i
nämnde köping utgjorde 1847 endast 16, men uppgick vid 1850 års slut till
26. Å de öfriga köpingarne har förhållandet varit i det närmaste lika med
hvad i sednaste underdåniga berättelsen linnes upptaget.
2:o Stapelstaden Westervik:
Stadens folkmängd, som år 1847 utgjorde 3,843 personer, uppgick vid
slutet af år 1850 till 4,116, deribland 985 af mankön och 1,337 af qvinkön
erlade mantal. Under åren 1848, 1849 och 1850 äro i staden födda
336 och döda 289; således 47 flera födda än som aflidit; och har dels derigenom
och dels i följd af inflyttningar befolkningen i det hela ökats med
268 personer.
I staden finnes en högre apologistskola, som erhållit sin nuvarande organisation
enligt Kongl. Maj:ts nådiga resolution den 16 Mars 1847, hvarigenom,
ifrån att vara en elementarskola med tvänne afdelningar och tvänne
lärare, denna skola blifvit förändrad till högre apologistskola med fyra ordinarie
lärare, der undervisning meddelas i alla de läroämnen och till den
grad, som erfordras för den mindre studentexamen; hvarförutan af särskilde,
dertill antagne lärare lemnäs undervisning i sång, ritning och gymnastik.
Lärarnes löneinkomster äro följande:
36
Rektor B:ko R:dr 1,000.
l:sta Kollega  » » 600.
2:dra dito
» » 600.
3:dje dito
» » 600.
En Kantor, tio tunnor spanmål årligen, för hvilka erhålles lösen efter medelpris
af de feni sednaste årens markegång.
En Gymnastiklärare, med årligt arfvode B:ko R:dr 120,
och en Ritlärare dito dito dito » » 120.
Lärjungarnes antal har från 58, som det var år 1847, numera ökat sig
till omkring 100.
Uti stadens folkskola, hvarest lemnäs undervisning i föreskrifna läroämnen
af en lärare, som har i årlig lön B:ko R:dr 200, utgjorde lärjungarnes
antal vid 1850 års slut 110.
I sammanhang med folkskolan är bildad en slöjdskola för medellösa
flickor, hvarest af en antagen lärarinna, med årlig lön af 133 R:dr 16 sk.
B:ko, meddelas undervisning i qvinnoslöjder. Uti denna skola, åt hvilken åtskilliga
fruntimmer i staden dessutom egna en närmare tillsyn, är lärjungarnes
antal 43.
Dessutom finnas i staden flera enskilda undervisningsanstalter med tillhopa
169 lärjungar.
Från och med år 1847 till och med år 1850 hafva byggnader här i staden
blifvit i städernas allmänna Brandstodsbolag försäkrade för ett värde
af B:ko R:dr 21,250. År 1847 hade stadens invånare lösegendom assurerad
i städernas Bolag till försäkring af lösegendom för ett värde af B:ko R:dr
363,780, och år 1850 för ett värde af B:ko R:dr 277,980.
Arealen af stadens område utgör 4,299 tunnland 12f kappland, deraf
478 tunnland 12^ kappland åker, 843 tunnland äng samt 2,978 tunnland
skog och betesmark. Enligt år 1824 förrättad skattläggning, som af Kammar-Kollegium
blifvit fastställd, är all stadens jord beräknad till 9 ^ hemman,
deruti inbegripes den under staden lydande, till ett fjerdedels hemman
upptagne köpingen Gamlebyn.
Hufvudnäringen härstädes är handel, och stadens större eller mindre
välstånd beror på det förhållande, hvaruti dess utrikes handelsrörelse, synnerligen
frakthandeln, under omvexlande konjunkturer sig befinner.
Af stadens handlande, trettioåtta lill antalet, deribland två äro bosatta
i Gamleby köping, drifva de flesta både in- och utrikes handel, samt äro
tillika skeppsredare. Öfriga borgerskapet utgöres af 46 sjökaptener samt 78
37
199
1T1 Tö8<t
-
idkare af åtskilliga handtverk, bland hvilka sednare tvänne äro bosatte i köpingen.
Manufakturier och fabriksinrättningar bär i staden äro: en spegelfabrik,
en fabrik för tillverkning af lackerade bleckarbeten, ett garfveri, två
skeppsvarf, en segelduksfabrik och två repslagerier.
Hvad sjöfarten särskildt angår, så har antalet och läsletalet af stadens
till utrikes och inrikes sjöfart begagnade fartyg under åren 1848, 1849 och
1850 varit följande:
år 1848 till utrikes sjöfart 33 med ett lästetal af 2,933
» 1849 » » » 39 » » 3,482^0^.
» 1850 » » » 34 » » 2,973
» 1848 till inrikes » 11 »
» 1849 » » » 11 »
» 1850 » » » 10 »
Å stadens tvänne skeppsvarf hafva under samma år följande fartyg blif
vit nybyggda, nemligen:
år 1848
6 stycken af tillsammans 715 läster.
» 1849
3 » » » 189 »
» 1850
3 b b b 396 b
Stadens import har hufvudsakligast utgjorts af dels salt, som haft afsättning
till Norrige, inrikes städer, angränsande skärgård samt allmogen i detta
och Östergöthlands Län, dels sill och torr fisk för stadens och omkringliggande
landsorts behof, dels också manufakturvaror, hvilka sednare dock till
större delen emottagits endast i spedition för andra, inuti landet belägna
städers handlande.
Antalet af de från Westervik till utrikes orter expedierade skeppsladdningar
samt beloppet af all slags uppbörd vid dervarande tullkammare hafva
utgjort:
år 1848
102  B:ko R:dr 43,789: 21. 3.
b 1894
81
38,091: 21. n. ,
b 1850
116
36,656: 34. 6.
Tillsammans 299  B:ko R:dr 118,537: 29. 8.
eller i medeltal cirka . . . 100
39,846: — —
Exporten har förnämligast utgjorts af trädvaror och jern. Af dessa slags
varor exporterades:
38
År 1848
» 1849
» 1850
Furu-
plankor.
Enkla
bräder.
Balkar, spar-  rar och så
kallade
sleepers.
Ekstaf.
Stångjern.
Tolfter.
14,437
8,305
8,592
Tolfter.
20,803
16,857
27,133
Stycken.
7,621
1,528
1,923
Stycken.
117,952
174,765
140,126
SkS.
6,213
4,302
8,811
31,334
64,793
11,072
432,843
19,326
10,445
21,598
3,691
144,281
6,442
eller för alla tre åren . . .
som gör i medeltal för
hvarje år cirka
Under åren 1847, 1848, 1849 och 1850 hafva tillhopa sextioen personer
erhållit Magistratens tillståndsbref att såsom försörjningsmedel med egna
händer idka handtverk här i staden, bland hvilka likväl under tiden sju uppsagt
eller eljest afträdt ifrån denna näringsrättighet, så att vid 1850 års slut
endast femtiofyra sådane handtverksidkare funnos.
Fattigvården handhafves för närvarande, enligt det genom Eders Kongl.
Majrts Befallningshafvandes resolution den 20 Juni 1848 för densamma fastställda
reglemente, af en särskild styrelse som jemväl har inseende öfver en
i sammanhang med fattigvården organiserad arbetsinrättning, hvilken sednare
tog sin början redan den 1 December 1845. De fattige äro antingen utackorderade
mot viss årlig afgift, eiler njuta understöd i mat från fattighuset, eller
ock erhålla de penningeunderstöd, förnämligast till hushyra. Åtskilliga gamla,
orkeslösa fattighjon och sådana värnlösa barn, för hvilka icke erhållits tillfälle
till utackordering, äro intagne å fattighuset, der de få mat, kläder och husrum,
samt verkställa för inrättningens räkning hvarjehanda arbeten, lämpade efter
hjonens ålder och kroppskrafter, jemte det barnen få begagna stadens folkskola.
Såsom egentliga arbetshjon äro uti fattig- och arbetshuset intagne dels arbetsföre
fattige, som sakna annan arbetsförtjenst, dels lösdrifvare och lättingar,
hvilka besvärat samhället med bettlande och som här sysselsättas, när tjenligt
arbete utom inrättningen icke kunnat åt dem anskaffas; och erhålla de i fattig-
och arbetsinrättningen intagne arbetshjonen, lika med fattighjonen, mat,
kläder och husrum på stället.
Fattigvårdsutgifterne utgjorde: för år 1848 B:ko R:dr 5,611: 27. 3.
» » 1849 » » 5,337: 6. 7.
» » 1850 » » 5,151: 2 i. io.
39
Härförulan finnes här, dels ett annat fattighus, stiftadt af framlidna Enkefru
Anna Cederflyckt, hvilket för närvarande har en fond af Banko Riksdaler
20,419: 41. i l., deraf räntan, enligt föreskrift, användes till sexton pensioner,
å 33 R:dr 16 sk., och 22 understöd, a 16 R:dr 32 sk. årligen, åt gamla och af
sjukdom bräckliga personer inom Westerviks stad samt Hallingebergs, Westrums
och Gladhammars socknar, till hvilken inrättning jemväl hörer ett här
i staden beläget, rymligt stenhus med dertill hörande uthus, som likväl efter
särskildt förordnande för närvarande begagnas till kurhus och lazarett för
norra delen af Länet, dels också följande fromma stiftelser, tillkomna genom
förordnanden utaf aflidne personer, nemligen:
l:o Pihlska fonden med ett kapital B:ko R:dr 1,150: — —
2:o Ahlgrenska fonden d:o d:o » » 1,111: 5, 4.
3:o Mobergska fonden d:o d:o » » 500: — —
4:o Langska fonden d:o d:o » » 333: 16. —
och 5:o Fåhraeiska fonden d:o d:o » » 4,000: — —
deraf årliga räntorna användas, efter testatorernes föreskrifter, till pensioner
åt nödlidande inom staden.
En af stadens handlande borgare bildad pensionsinrättning trädde i verksamhet
med början af år 1848. Denna inrättnings fond, derifrån pensioner
ännu icke utdelats, utgjorde vid 1850 års slut Banko Riksdaler 17,136: 44. 4.
Den för Westerviks stad samt Tjusts härader och dertill gränsande landsbygd
år 1835 här inrättade sparbank, som är grundad på aktier, och hvars
nu gällande reglemente Eders Kongl. Maj:t i nåder fastställt under den 2
Februari 1847 och den 22 Februari 1850, fortfar att vinna förkofran. År
1847 var antalet af insättare 1,1 10, för hvilka sparbanken förvaltade medel
till belopp af Banko Riksdaler 144,198: 14., deraf under loppet af samma år
blifvit insatte Banko Riksdaler 47,178: 18. Vid 1850 års slut utgjorde aktieägarnes
behållning Banko Riksdaler 10,112: 40 sk. 7 rst., samt de af 1,596
personer verkställde insättningar Banko Riksdaler 205,627: 4 6 sk. Under året
1850 har insättarnes fond ökat sig med Banko Riksdaler 26,715: 3 3 sk. År
1849 utdelade sparbanken Banko Riksdaler 97: 2 4 sk. såsom premier till
femtiofyra personer af arbetande och tjenande klasserna, hvilka genom flerårig
jemn insättning gjort sig till uppmuntran förtjente.
De publika hus och byggnader, hvilka staden har alt underhålla, äro
1’ådhuset, skolhuset, jernvägen, packhuset, fyra spruthus och stadshuset, som
tillika är stadens gästgifvaregåi’d, hvilken sistnämnda stora och prydliga egendom
inköptes år 1849.
40
Stadens inkomster, som utgöras af skott, förskott, ägopenningar, burgäld,
stadstolagen, våg- och mätarepenningar, bro-, hamn- och ringpenningar, ståndpenningar,
tomtören en procent af fastighetsköp, planpenningar af Gamleby
köping samt arrenden af stadsjord, af staden tillhörige värdshuslägenheter i Gamleby
köping och af ett och halft hemman Bjurvik i Hjortheds socken m. m., förvaltas
dels af stadens Sjumanskammare, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga
Ordningsstadga af den 27 Februari 1845, dels också, vidkommande afgifterna
af sjöfarten, såsom hamn-, bro- oell ringpenningar, barlast- och kokhuspenningar
m. m., utaf bro- och hamnkassans direktion, hvilken sednare har närmaste
tillsynen öfver underhållandet af skeppsbron och hamnen. Sjumanskammarens
inkomster under ifrågavarande åren hafva per medium utgjort B:ko
R:dr 19,191: 16 sk. il rst., och utgifterne under samma tid likaledes per
medium B:ko R:dr 26,319: 3 6 sk. 5 rst. Bristen har hetäckts dels med förut
varande kassabehållning, dels med upptaget lån å B:ko R:dr 5000. Under
de näst framför ifrågavarande tidrymd förflutne fem år utgjorde Sjumanskammarens
inkomster i medeltal endast Banko Riksdaler 8,381: 40 sk. Den
ökade inkomsten har hufvudsakligen vunnits genom skogsafverkning vid stadens
hemman Bjurvik, som dessa trenne år lemnat i medeltal en årlig nettoinkomst
af cirka 7000 Riksdaler Banko. De ökade utgifterne under sistnämnde
tre år hafva härledt sig dels från kostnaden för omförmälda skogsafverkning
och dels från afbetalningar å köpeskillingen för stadshusegendomen,
stadshusets reparerande samt nybyggnader å en staden enskildt tillhörig lägenhet
vid Målserum. De taxerade afgifterna under ifrågavarande tidrymd hafva
deremot varit enahanda som förut, eller i medeltal omkring B:ko R:dr 3000.
Bro- och hamn-kassans inkomster och utgifter under samma tid hafva årligen
per medium utgjort, de förra B:ko R:dr 2,118: l rst. och de sednare B:ko
R:dr 1,009: 2 3 sk. 6 rst.
Sedan i öfverensstämmelse med Kongl. Förordningen den 16 April 1849,
Kämnersrätten här i staden upphört från och med början af år 1850, så
hafva enligt Kongl, brefvet den 4 December 1849 alla till nyssnämnde Rätt
förut hörande mål och ärenden blifvit omedelbarligen upptagne och handlagde
af Rådstugurätten härstädes; och har, efter underdånig framställning
af Magistraten och Borgerskapets äldste, Eders Kongl Maj:t under den 19
Oktober 1850 täckts i nåder bifalla, att antalet af Rådmän i stadens Magistrat
oell Rådstufvurätt fick minskas från sex lili feni, hvilka numera alla erhålla
full lön vid tjenstens tillträdande, i stället för att den sjette eller yngsta Rådmannen
förut tjenade utan lön.
Enligt
41
Enligt 1850 års aflöningsstat för stadens Borgmästare, Rådmän och öfrige
tjenstemän med flera äro från stadskassan utbetalde löner till belopp af B:ko
R:dr 4,732: 16 sk., hvarförutan arealen af löningsjorden utgör femtioåtta tunnland
8^ kappland.
Stadens publika eldsläckningsanstalter äro i god ordning. Någon betydligare
eldsvåda har under ifrågavarande tidrymnd ej ägt rum.
3:o Uppstaden Wimmerby:
Invånarnes antal, som år 1847 uppgick till 1,542, utgjorde år 1850
endast 1,501 personer. Stadens folkmängd har således under de tre ifrågavarande
åren förminskats med 41 personer. Såsom orsak dertill uppgifvas
dels utflyttningar och dels den ökade dödlighet, som år 1849 uppkommit af
smittkoppor.
För undervisningen är sörjdt genom en lägre lärdomsskola, med en rektor
och två kolleger. Lärarnes löner utgöra tillsammans 2,000 R:dr B:ko,
hvarförutan rektorn har boställe och stadsjord. År 1850 hade skolan 30 lärjungar.
Dessutom finnes en folkskola, hvarest undervisning lemnäs åt omkring
100 barn af bägge könen.
Sedligheten inom staden anses hafva tilltagit. Under de tre år, som äro
i fråga, hafva endast tre personer, alla häktade för mindre stölder, varit i
stadens arrest insatte.
Staden hade år 1850 nio handlande, med 6 handelsbetjenter samt 50
handtverksmästare med 11 gesäller och 11 lärlingar. 5 personer hade erhållit
tillstånd att idka handtverk såsom försörjningsmedel, utan rätt att dervid
begagna gesäll eller lärling. Både de handlandes och handtverkarnes rörelse är
obetydlig.
Väi’det af stadens hus och tomter, som år 1847 utgjorde 120,043 R:dr,
har ökats till 122,029 R:dr B:ko. Stadens invånare hade år 1850 lösegen
dom
försäkrad i Städernas Bolag till ett värde af 54,400 R:dr B:ko.
Stadens fattigvård kostade år 1850 Banko R:dr 1,394: ?.0 sk. 3 rst.
Fattighjon och understödstagare voro 89, deraf största delen barn.
Borgerskapet har ett särskildt spanmåls-lånemagazin, af hvars räntevinst
en del användes till understöd åt orkeslöse och fattige borgare eller deras
enkor och barn.
Alla de utgifter, som bestridas af stadskassan, uppgå årligen till omkring
2,400 R:dr Banko, deribland nära hälften utgöres af löner till Magistraten och
dess betjening.
Berättelse öfver Calmar Län för åren -1848—■1830. 6
42
v
Staden, som under ifrågavarande tre år icke varit hemsökt af eldsvåda,
har goda och väl underhållna eldsläckningsanstalter.
Stadsjorden uppodlas mer och mer, afkastningen af säd och potates är
mera än tillräcklig för stadens behof.
4:o. Sjöstaden Borgholm :
Stadens folkmängd, som år 1847 utgjorde 533 personer, hesteg sig år
1850 till
skattskrifne: mankön 125
qvinkön 156 gg-j
icke skattskrifne: mankön 79
qvinkön 80
Summa 440.
En minskning i antalet af stadens befolkning har således uppstått af 93
personer.
Här finnas en apologistskola och en folkskola, hvardera med en lärare,
som åtnjuter i lön, den förre af statsmedel 400 R:dr Banko och den sednare
af staden 200 Riksdaler samma mynt. Lärjungarnes antal var år 1850 i
apologistskolan 16 och i folkskolan 38.
Värdet af stadens hus och gårdar utgjorde år 1850:
brand försäkrade .... B:ko R:dr 57,650
icke brandförsäkrade .... » » 9,440
Summa B:ko R:dr 67,090.
Samma år hade stadens invånare lösegendom försäkrad i Städernas Bolag
till ett sammanräknadt värde af 55,300.
Stadens handel afser förnämligast uppköp och försäljning till andra orter
af spanmål från Ölands Norra Mot samt försäljning i minut af sill, salt, specerier
och andra köpmanna varor. Denna rörelse, som år 1850 sysselsatte 9
köpmän och 8 handelsbetjenter, anses hafva på sednare tider betydligen aftagit
i både omfattning och vinst dels såsom följd af svaga skördar och deraf
minskad spanmålstillförsel, samt dels ock i anseende till bodhandeln på landet.
I staden finnes en cikoriefabrik, som sysselsätter en fabrikant och fyra
gossar. Årliga tillverkningsvärdet uppgifves endast till 462 Riksdaler Banko.
Tillika finnes der en färgerifabrik med fyra arbetare och tillverkningsvärde
af 4,000 Riksdaler Banko.
I åtskilliga yrken finnas 26 handtverkare, som år 1850 hade 4 gesäller
och 18 lärlingar.
En tredjedel af stadens befolkning utgöres af personer, sorn icke hafva
annat att lefva af än deras arbete för dagen och af hvilka de flesta sällan
mäkta att betala kronoutskylderne. Stadens fattigvård är derföre mycket betungande
och tillskottet dertill har under några år stigit från 1 till 25 skiJlingar
för hvarje Riksdaler af bevillningen efter andra artikeln.
Calmar i Landskansliet den 7 Maj 1853.
På Landshöfdinge-Embetets vägnar:
C. A. S*wlme.
*B. O. Siljeström.
TABELL fiir LaiifBel inom Calmar liän för åren —1*50.
u
äro under någon hemmansränta
inbladigi
Kungs- oell Kungs Ladugårdar .
Derunder lydande Lägenhet
Frälse-Säterier
Rå och Rör
Hemman, deraf 14 Mantal doneradt under Westervik
Frälseskatte och Skattefrälse-Hemman .
Säteri-Rusthåll
Skatte-Hemman, deraf 6 i Mantal Skatte-Säteri
Krono-Hemman, deraf 2 Mantal Säteri
Militie-Boställen
Civila Dito
Ecklesiastika Dito
Hospitals-Hemman, Krono ....
Lots-Hemman, deraf i Mantal Frälse, 2} Mantal Skatte och 5} Manta
Diverse skatllagde och oskattlagde, hebyggde och obehyggde Jordlägenhete
Ryttare-, Soldat- och Båtsmans-torp
Skattlagde Fisken och Fiskelägenheter, som ej
Backstugor
Tullmjölqvarnar med 3S5 par stenar .
Tullsågar, deraf 413 st grofbladige och
Husbehofs-mjölqvarnar . .
Dito sågqvarnar . . .
Stampar
Koppar-verk
Jerngrufvor
Stångjems-verk
Ämnes- och Räck-hamrar . .
Masugnar
Reverber-ugnar
Jern- och Manufaktur-verk af alla
Glasbruk
Pappersbruk
Tegelbruk
Alunbruk
Krutbruk
Oljeslagerier
Garfverier
Färgerier
Poltaskebruk
Terpcntinfabrik
Lackfabriker
Kronopark om 10,500 tunnlands vidd .
Härads-Allmänningar om 2,069J tunnland
Diverse personer, som ej höra till viss näring
Af Sterbhus, Testamenten, Gåfvor och Fideikommisser
vidd
ane
begripn
ono
Summa
Hemmantal.
Mantal
171
1641
533
6411
59}}
21}
2,026}}
157}
70}
QQ2 9
oofs
108}}
1
8}
Mantal
23}
188}
69}
7901
74
29}
3,118
265
106}
49
132}
1
14
3,36522
Utsäde a f
St.
5,891
84
4,724
206
416
2,700
144
24
0
5
14
9
10
3
15
1
17
22
2
1
14
47
16
23
1
T:r
29
183
39
393
34
16
1,225
192
31
25
90
30
Air
309
2,043
588
6,916
550
2501
27,936
2,950
715
350
1,435
8
47
2,150
30
4,862} 114.397 | 2,289
T:r
275
925
277
2,930
230
82
22,016
2,685
350
255
1,138
8
30
775
40
T:r
150
522
220
2,075
90
80
5,116
810
125
85
335
95
46,317
31,116
T:r
216
116
321
25
6
804
25
30
18
39
15
Tu
ll
99
29
337
30
9
971
155
33
15
62
52
9,712 | 1,616
T:r
215
2.104
717
8,572
850
3S2
36,048
1,905
1.105
875
1,610
10
76
5,650
7
285
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
Tii
US
-
1,061
225
2,252
170
80
5,767
960
155
125
450
10
150
1,807158,411
T:r
1,562
10,382
3,078
36,489
2,720
1,230
131,682
14,550
3,520
1,710
7,130
30
225
0,950
135
11,583) 224,373
T:r
1,465
3,570
1,113
12,200
925
439
88,951
11,100
1,420
1,045
4,590
20
121
3,100
155
T:r
525
2,504
1,058
7,841
330
295
17,396
2,990
460
310
1,290
33
350
Tu
-
1,079
473
1,595
115
30
3,625
115
140
85
185
70
Tu
73
425
123
1,
400
125
40
4,009
050
135
64
255
18
220
Tir
1,465
9,060
3,385
37,515
3.650
1.650
151,611
8,200
4.725
3.725
6.950
50
330
25,100
29
1.200
130.214 | 35,382) 7,517 | 7,537
Underhållna Kreatur.
St.
549
664
206
3,134
230
68
12,846
1,640
263
150
634
4
15
1.140
St.
146
1,273
346
4,754
390
165
17,112
1,520
455
190
807
7
18
1,550
St.
149
2,620
754
11,679
990
280
30,448
2,000
1,240
420
1,499
9
75
5,700
21
40
St.
135
1,367
425
4.460
380
140
18,994
1,800
640
260
995
1.450
St.
737
5,567
1,307
14,038
1.290
615
43,940
3,800
2,020
585
2 373
13
135
14,140
367
St.
68
1,181
350
4,375
435
150
19,030
1,450
395
310
805
5
82
4,410
44
390
St.
30
Uppskattad!
värde.
Ridr
58,000
1,000
905,193
290,590
3.158,603
328.000
126,600
9,096,123
472,260
300,480
119,445
410,242
3,393
32,128
375.000
5,374
274,500
106,099
30,400
5,650
10,100
531,941
15,000
30,575
13,850
138,000
1,000
5,000
30,450
10,500
200
200
258,675 | 21,543) 28,733| 57,924| 31,08G| 90,90?) 33,54o| 575 |l6,92S,796|-|-  Calmar i Landskontoret den 10 April 1853.
Stat $
B
tt r a t/.
Bevillning.
Efter Bevillnings-Förordningen.
Efter
lista Art.
Efter
2:dra Art.
Ridr
43
42
522
187
2,379
302
109|24
7,773
795
415
128
370
64
2,197
16
450
110
11
210
12
60
9
43
10
3
34
14
4
135
16,413
36
6 —
Ridr
138
2,140
765
8,009
797
305
22,251
1,305
128
655
2,138
107
961
9
890
29o
75
10
45
1,610
73
110
47
367
171
25
160
76
91
120
10
10
Efter
3:dje Art.
Ridr
43,882 34 10 50
11
2 11
Bränvins
brännings
afgift.
Ridr
275
4,668
298
4,393
560
1,030
11,007
260
820
290
610
62
11
Summa.
Ridr
457
7,335
1,251
14,790
1,659
1,449
41,034
2,360
1,364
1,089
3,133
233
3,158
25
450
1,000
290
75
10
56
1,820
85
170
57
410
181
28
194
90
95
135
36
10
24,275 37) 3j 84,621 33 ■
Ständiga Räntor.
■Tordeboksoch
HeinmantalsRänta.
Ridr
699
70
1,420
133,852
10,301
4,678
2,383
4,065
65
615
1,243
29
720
640
43
Kronotionde.
Ridr
37
4,60S
415
46
18,483
1,390
495
253
547
50
151
Afrad.
Ridr
25
18,222
3,350
324
201
312
40
1,975
105
32
160,824)37)ll| 26,486) 14| 4) 24,559|33
Mantals
penningar.
Ridr
61
785
239
3,268
325
lil
11,746
940
358
201
373
61
2,981
9
411
131
232
24
24
15
24
53
24
13
12
86
36
16
12
4
—
29
24
7
24
1
12
Tionde och
räntor af
Bruk, Bergverk
samt
andra Verk
och Inrättningar.
Ridr |s.
2,889
302
31
40
Summa.
Arrende
Medel.
Ridr
61
785
276
8,575
812
1,603
182,305
15,982
5,855
3,039
5,298
72
767
6,351
38
411
957
640
43
r. j Ridr
3,113
15
24
53
24
13
12
389
28
16
12
4
—
29
24
7
24
1
12
232
43
11
9| 22,694)24)—| 3,192|23| l| 237,757|37
29
4,382
802
14
Kostnad för
Rustning
och Rotering.
Ridr
285
13,307
1,260
990
40,301
2 657
27
340
210
10
16
160
32
Klereci-Statens Underhåll.
Pastort
Kapellaners.
Ridr
300
2,750
790
10,093
901
305
30,959
3,857
995
343
302
12
33
1,720
82
104
194
265 —
Ridr
75
602
204
2,532
251
60
9,492
750
280
145
1,113
3
42
295
18
40
16
25
12
60
25
51
l| 8,935 |i9| 8| 59,553l42| 2| 60,218|—|—| 15,951
Kyrko
betjenings.
Ridr
62
547
192
2,111
188
59
7,975
650
235
114
118
3
27
314
13
38
24
28
98
Summa.
32
12
Ridr
437
3,899
1,186
14,736
1,400
424
54,426
5,257
1,510
602
1,533
IS
102
2,329
113
104
257
28
414 —
24
28
12
60
12,756)—|—| 88,925
32
12
Fattig
försörjning.
Ridr
44
1,094
495
4,325
334
110
21,818
1,542
545
310
1,034
62
580
7
15
40
90
24
Skjuts.
Ridr
95
5,071
144
Väghåll
ning.
Ridr
210
2,035
558
7,860
770
350
20.823
1,665
842
340
1,200
6
15
2
Diverse
afgifter,
onera och
allmänna
besvär.
Ridr
102 24
1,260
450
5,340
505
265
17,371
1,405
528
204
637
7
46
32,463)—1—| 6,797 |—j—| 36,676)
2,015
9
140
66
10
40
Summa
Stats-Bidrag.
20
3
26
5
25
9
140
30,636)—
Ridr ; s.
5,019 32
16,409
4,501 19
70,417 26
6,835
5,191
383,152
31,042
15.054
6,729
13,046
104
1,242
14,596
207
1,105
2,295
930
118
10
24
38
70 36
5.482
106
320
73
826
227
32
295
129
96
567
586,365
43
r.
9
11
3
10
8
3
4
4
8
11
35
11
•#. O. Siljeström,
Till Beriittelsen öfver Calimir Län för åren 1$ 18 —IS56.
TIBELL för Städerna inom
cn
Jor d.
IJ t s ä d e
a f
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
Underhållna Kreatur.
Upps
k a 11 a d t vär
d e.
, Tomter, Verk och
Inrättningar.
Åker.
3
qq
Skog och Betesmark.
J Summa Tunnland.
Hemmantal.
Hvete.
w
Korn. |
Hafra.
Blandsäd.
1 .. .
Ärter. 1
Potates.
Hvete.
s
s»
T5
Korn.
Hafra.
Blandsäd.
Ärter.
Potates.
2
%
Oxar.
W
O
ej
s
CT5
c-
o
Vi
pr
Ca
S3=>
CO
5"
Getter.
Hus och Tomter.
Jord.
Bruk, Manufak-  turier, Qvarnar,
Fabriker, m. m.
Summa.
St.
Tid
Tid
Tid
T:r
T:r
T:r
To-
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
T:r
St.
St.
St.
St.
St.
St.
St.
R:dr
s.
r.
B:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
Calmar
611
495
590
400
1,285
15
6
120
150
lö
4
2
310
42
800
650
64
20
8
2,180
90
36
80
2
20
30
2
849,470
—
57,800
—■
43,000
—
-—
950,270
—
Westervik
511
478
843
2,978
4,299
07
11
86
16
20
—
1
430
9
516
64
60
—
5
2,580
69
76
165
11
149
38
—
419,200
—
147,270
—
—
—
—
566,470
—
Wimmerby
lil
260
470
2,426
3,156
9 2
1
80
43
6
—
1
400
7
450
170
25
—
4
3,600
55
40
160
50
100
70
—
122,029
—
46,563
-—
—
5,500
—
—
174,092
—
Borgholm
92
74
74
20
50
25
65,110
100
1,800
67,010
Summa
l,32s| 1,233
1,703 5,878| 8,814
34||
8i|
286
189
42
4|
4
l,14o|
58
1,766
884
149
20
17
8,360
234
152
435
43
449
163
a|
1,455,809
—
251,733
—
50,300
—
1,757,842
Calmar i Landskontoret den 10 April 1853.
«#. O. Siljeström.
Tili Berättelsen öfver Calmar Län för åren IS48—-1850.
Calmar Län för åren 1§4§—I850.
Klereciets Underhåll.
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
Diverse afgifter,
onera och allmänna
besvär.
Fattigförsörj
ning.
Kostnad för
Rotering.
Skjuts.
Bränvinsbrän
nings-afgift.
Boskaps- och
Åkerskatt.
Mantalspen
ningar.
Efter l:sta Art.
Efter 2:dra Art. Efter 3:dje Art.
Summa.
Pastorers.
Summa.
Komministrars.
Kyrkobetjenings.
Summa.
R:dr
Il:dr
B: dr
R:dr
R:dr
9,822
4,428
4,096
563
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
R:dr
606
8,625
5,707
723
514
856
859
5,977
5,694
1,136
180
1,666
533
200
800
3,166
1,289
335
270
700
500
40
7,650
5,770
1,594
169
1,475
200
267
30
34,680
21,520
6,179
1,569
401
519
21
575
596
261
103
495
45
143
318
229
525
207
43
65
70
239
32
49
68
68
19
200
50
40
1,200
13,570
1,117
15,910
342
1,706
10,988
2,600
1,156! 5
2,049
5,061
14,983|—
1,940
739
11,574
63,749
KONGL. MAJiTS BEFALLNINGSM AF VANDES
uti
(Blekinge £'än
till
KOHGli. MAJ:T
i underdånig het nfgifna
K M II E T S - II E 11 A T T E L S E
för åren 1*4». *84» och *850.
STOCKHOLM, 1853.
P. A. NORSTEDT & SÖNER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig Berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Blekinge Län för åren 1848, 1849 och 1850.
§ 1.
Länets allmänna beskaffenhet.
Under ofvannämnde tid har Länet till yttre eller inre beskaffenhet icke
undergått någon annan förbindning, än den som åstadkommits genom fortsatta
nyodlingar. I hänseende lill lagskipningen har Länets förut beslutade
delning i 4 domsagor trädt i verkställighet; hvaremot den administrativa
så väl som den ecklesiastika indelningen är oförändrad; dock har fråga blifvit
väckt och är på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende om rättelse i det
förhållande som hittills ägt rum, att ett hemman, Sanda på Sturkö, tillhört
Augerums socken, ehuru ön för öfrigt utgör särskild socken.
§ 2.
Invånare.
Folkmängden, som enligt 1847 års mantalslängd utgjorde å landet 82,916
och i städerne 17,054, eller tillsammans 99,970 personer, är enligt 1850 års
mantalslängd:
På landet: _ . . ..
Mankön. Qvinkön.
Skattskrifna 19,779 21,596
Skattfria  21,514 22,419
41,293 44,015.
Uti städerne:
Skattskrifna  3,836 6,017
Skattfria  4,013 3,887
7,849 9,904.
4
Summa skattskrifna:
Mankön  23,615
Qvinkön 27,613
d:o skattfria:
Mankön
25,527
Qvinkön  26,306 g| ggg
Summa 103,061.
Varande bland de skattfria äfven upptagen gemenskapen vid flottan, sotn
njuter befrielse från personella utskylder och år 1850 utgjorde på landet
1,449 samt i städerne 960.
Välståndet hos allmogen och de egentligen arbetande klasserne befinnes
ungefärligen på samma puukt, sorn vid förra berättelsens afgifvande, och hatunder
den korta tidrymd af endast 3:ne år, sorn denna berättelse omfattar,
icke kunnat undergå någon märkbar förändring, helst inga dertill särskildt
bidragande orsaker inträffat. Flertalet bland allmogen är skuldsatt och saknatkraft,
likasom i många fall tillräcklig omtanke, att sköta landthushållningen
så, att största möjliga afkastning deraf må erhållas. Dagspenningen för arbetaren
är låg, vanligen 28 sk. för man och 18 sk., allt r:gs, för qvinna; och
detta, i förening med bristen på omtanke samt ofta nog äfven på arbetshåg,
gör arbetarens ställning i allmänhet fattig och betryckt. Lagsökningsmålen
hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande, hvilka enligt sista berättelsen hade
nedgått från 7,208, som de utgjorde år 1842, Lill 4,306 för år 1847, hafva
ytterligare minskats till 3,528 för år 1848 och till 3,193 för år 1849, men
för år 1850 ökats till 4,419; och under sistberörde år har likaledes så väl
antalet af mål, hvilka blifvit genom utslag afgjorde, sotn beloppet af derigenom
fastställde skuldsummor betydligt stigit i jemförelse med hvad förhållandet
varit under åren 1848 och 1849, nemligen de förra från 2,025 oell 1,620
till 2,626 samt skuldbeloppen från 113,593 och 108,121 R:dr till 149,700 R:dr,
eller den största summa efter år 1843, såsom en följd hvaraf jemväl antalet
af verkställde utmätningar ökat sig, ehuru ännu under denna tid ganska få
fastigheter blifvit utmätningsvis försålde. Orsaken till omförmälda tillökning
i lagsökningar torde vara att söka deruti, att sedan genom inrättandet af särskilda
låneanstalter tillfälle blifvit beredt, att med lätthet erhålla penningeförsträckningar,
hvilken tillgång ofta nog lättsinnigt och utöfver det verkliga
behofvet blifvit begagnad, har åter en slags stockning i lånerörelsen inträffat
5
och den af många förut anlitade utvägen att låna på ett ställe, för att betala
på ett annat, sålunda upphört.
Hvad folkets moralitet angår, så står den visserligen icke på någon hög
ståndpunkt, men torde icke vara sämre än i de Heste öfrige provinser; fyllerilasten
herrskar olyckligtvis ännu bland många, och i dryckenskap begås/
brott, som eljest skulle uteblifvit; särdeles är detta förhållandet i afseende
på brott och våldsamheter emot person. Antalet af häktade har emedlertid
under de ifrågavarande 3:ne åren varit ringare än den närmast föregående
tiden. De till verkställighet hos Kongl. Maj:ts Befallningshafvande inkomne
utslag i brottmål utgjorde 186 för år 1848, 162, deraf ett i lifssak, år 1849
och 241 år 1850; antalet deraf var år 1845 = 203, 1846 = 299 och 1847 — 367.
§ 3.
]%Jär iny arne.
Jordbruket har ytterligare för k ofra ts genom fortsatta nyodlingar och brukningssättets
förbättrande, jemväl medelst användande af vexelbruk och trädesjord;
men mycket återstår ännu att i dessa afseenden tillgöra, enär dels
vidsträckta fält på många ställen inom Länet, som för närvarande äro vattensjuka,
kunna genom vattnets aftappning göras odlingsbara och fruktbärande,
äfvensom något hvarstädes linnas obegagnade odlingslägenheter å hög
mark; samt dels det förbättrade brukningssättet ännu på långt när icke är
allmänt; hvarföre man anser att genom bägge omförmälda åtgärder i förening
jordbrukets afkastning inom provinsen skall kunna flerdubbelt ökas.
Hufvudsädena äro råg och koin jemte potates samt, ehuru i mindre mån,
bafra; äfvensom utsäde af hvete allt mer och mer tilltager, så vidt jorden
dertill är tjenlig. Vårråg begagnas i skogstrakterna; ärter, vicker och bland
säd
utsås huf vudsakligast för eget behof, och enahanda är förhållandet med
lin och hampa. Potutesodlingen är i allmänhet, i förhållande till det öfriga
utsädet, för stor, men har, i anseende till den ofta återkommande sjukdomen
hos detta rölsing, under sednare åren något minskats. Sädesproduktionen inom
Länet skulle otvifvelaktig! vara tillräcklig för dess invånares behof, om
icke en så stor del af hvad jorden afkastar åtgick för bränvinstillverkning,
som vid ungefärligen 1,000 vanliga brännerier och 27 ångbrännerier medtaga
minst 18,000 tunnor säd och 160,000 tunnor potates; hvarföre ock i
vanliga år eller vid fullt medelmåttig skörd måste från andra orter, huf
-
6
vudsakligeu Skåne, Gottland och Öland, anskaffas omkring 36,000 tunnor
säd, utom hvad som erfordras för Kongl. Flottans behof. Fodertillgångeu
har betydligt ökats genom odling af klöfver, timotej och andra grässlag, äfvensom
genom plantering och användande af rofvor eller så kallad turnips;
men ännu äro dessa tillgångar i allmänhet icke tillräckliga för ordentligt
framfödande af de kreatur, sorn underhållas, och ängens utvidgande genom
ökad odling af foderväxter i ett bättre förhållande till åkerjorden är således
af behofvet påkallad, helst som betesmarkerne, der kreatur skola taga
sin föda under sommaren, jemväl på många ställen äro högst otillräckliga.
Stallfodring för boskapen året om brukas ingenstädes å landsbygden i Länet.
Boskapsskötseln har i någon mån förbättrats genom anskaffande af goda
kreatursslag; dock är ladugårdarnes afkastning icke tillräcklig för ortens behof,
utan måste annorstädes ifrån köpas så väl smör och ost som slagtboskap.
Ett Statens stamholländeri af Pembrokeshire-race, som för några år
sedan inrättades här i Länet, har sedermer a blifvit förflyttad t till Calmar Län.
Fårafvel^ är i allmänhet inskränkt tili hvad som fordras för eget behof,
och blott ett större schäferi finnes, nemligen pä Johanneshus egendom, hvarest
sistlidet år underhöllos 678 får, hvilka leinnade 1,220 skålpund ull.
Svinafveln är af mera betydenhet och drifves med fördel, särdeles inom
vestra delen af Länet, helst de år då oilouskafvel å der varande bokskogar
är att tillgå.
Hästafveln kan icke anses försummad och den inhemska racen är i sig
sjelf god och af särdeles liflig natur, om den rätt vårdas, men icke utmärkt
stark och kraftfull såsom dragare; hvarföre, till arbelsracens upphjelpande,
blifvit stiftade så kallade hingsthållnings-föreningar samt under innevarande
år anskaffade 2 hingstar från Norrige och en från Skåne.
Bränvinsbränningen har icke obetydligt, ökats genom anläggning af flere
nva ångbrännerier, men antalet af enkla redskap, att drifvas med eld på
vanligt sätt, är nära oförändradt.
Skogarne. Derom gäller hvad i föregående berättelse blifvit yttradt, eller
att dermed i allmänhet mycket misshushållas, så att jemväl omogen skog
fälles, utan att något i stället återplanteras. Besparing har dock in träd t
genom begagnandet af to rf mossar; och vid ånghrännerierne samt andra större
anläggningar nyttjas i allmänhet stenkol.
Bergsrörelsen är högst inskränkt och bedrifves endast med 2:ne kopparhammare,
1 knipsmedja och ett valsverk för tillverkning af spik; hvarjemte
ett större valsverk för koppar nyligen blifvit anlagdt vid Ronneby.
För öfrigt finnas å landet, på sätt tabellen visar, 6 pappersbruk, 5 tegelbruk,
2 oljeslageriet', 22 garfverier, 2 bresiljeqvarnar, 3 bryggerier, 7 färgeriet'
samt ett större bomullsspinneri, hvilka alla med fördel drifvas.
Binäringar, såsom tjärubränning, kolning, pottaske- och salpeter-tillverkning,
äfvensom hampa-, tobaks- och humle-plantering äro här af föga betydenhet.
Samma förhållande äger rum med trädgårds- och biskötseln; och
tillverkningen af linne-, bomulls- och ylleväfnader är otillräcklig för ortens
behof. Deremot är sill- eller strömmings-fsket och i allmänhet saltsjöfisket inom
detta Län af stor vigt för tusentals menniskor, hvilkas enda utväg till lifsbergning
det är; men olyckligtvis har denna utväg år efter annat blifvit så
förminskad, att sillfångsten ofta icke gifver mera, än till fiskrarnes eget behof,
äfvensom skärgårdsfisket af torsk, gäddor, flundror, aborrar och ål varit
i jemnt aftagande. Laxfångsten i Mörrums ström har deremot varit
betydlig.
Handeln inskränker sig till afsättning af potates, bränvin, viktualievaror
och skogsprodukter samt i mindre mån af spanmål och slagtkreatur.
Till kommunikationernes underlättande hafva åtskilliga omläggningar och
förbättringar af allmänna landsvägen, dels med och dels utan understöd af
statsmedel, blifvit företagna och fullbordade, nemligen på 3 ställen nära
Carlskrona stad, på ett ställe vid gränsen emellan Östra och Medelstads härader,
på 2 ställen inom sistnämnde härad samt en längre sträckning af
den väg inom Bräkne härad, som leder från Carlshamn till Kronobergs Län
och Wexiö stad, der, till undvikande af förut varande högst svåra backar,
en alldeles ny och nästan jemn vägbana blifvit utlagd.
§ 4.
Politisk Förfaltninif.
Kammarverlcet företer inga märkliga förändringar, hvilka fastmera inskränka
sig till några skatteköp samt några mjölqvarnars anläggande eller
skattläggning. Hemmansklyfningar och afsöndringar af jord på längre eller
kortare tid hafva icke betydligt ökats.
Laga skiften och åbodelningar hafva under de förflutna 3 åren fortgått till
hemmansinnehafvarnes belåtenhet.
Statsbidragens belopp inhemtas af tabellen, som åtföljer denna berättelse.
Politi. I afseende härå åberopas innehållet af förra berättelsen, dervid,
rörande detta ämne, intet är att förändra eller tillägga, om ej att menighets-
eller municipaibestyren mångenstädes anses så besvärliga, att man till
och med velat räkna desamma bland orsakerne till välståndets förminskande
hos allmogen, då dertill måste användas tid och möda, som med vida större
fördel kunde egnas åt jordbruket och den enskilda hushållningen; hvarföre
man ock icke så sällan söker undandraga sig allt sådant allmänt bestyr,
under det man likväl o vilkorligt fordrar att ordning skall upprätthållas samt
person och egendom skyddas, utan att besinna det de aflönade tjenstemäunens
tid och krafter äro dertill alldeles otillräckliga.
Folkundervisningen är nu inom alla församlingar ordnad i öfverensstämmelse
med gällande stadga och likaså fattigvården; men de fattigas antal
ökas ständigt och omsorgen för deras underhåll är för det öfriga folket ganska
betungande. Man klagar deröfver, att intet fullt verksamt medel gifves
att tvinga liderliga och lättjefulla personer till sedlighet, ordning och arbetsam
het.
Helsovården å landet besörjes fortfarande af 2 provincial-läkare, stationerade
i Carlskrona och Sölfvitsborg; den å förra stationen är jemväl läkare
yid Ronneby helsobrunn; och Ronneby köping med angränsande landsbygd
har dessutom antagit särskild läkare, som af Kongl. Maj:t i nåder förunnats
befordringsrätt.
Under sistlidet års höst hemsöktes Länet af kolerafarsoten; men den
inskränkte sig hufvudsakligen till Ronneby köping och några få sjukdomsfall
å landsbygden i granskapet deraf. Antalet af de i denna farsot insjuknade
utgjorde 100 och 44 afledo; dessutom hafva smittkoppor under åren
1849 och 1850 visat sig i alla delar af Länet och stundom varit ganska
elakartade; dock synes sjukdomen såsom epidemi nu hafva upphört.
Vid Länets Lasarett och Kurhus har antalet af patienter under de förflutna
3 åren i medeltal för året varit 194 på kurhuset och 85 å iasarettsafdelningen;
de förre kostnadsfritt och de sednare dels emot betalning samt
dels med åtnjutande af kostnadsfri vård under en tid, svarande emot 1,140
dagar. Yid 1850 års slut utgjorde lasarettsfonden 19,133 R:dr 40 sk. och
kurhusafgiften, som varit bestämd til! 5 sk. Banko af hvarje mantalsskrifven
person, har i medeltal lemnat en årlig tillgång af 4.588 R:dr.
Socken-apothek finnes blott i Ronneby.
lixaminerade
Examinerade barnmorskor finnas i alla pastorater inom Bräkne och Listers
härader, äfvensom i 6 socknar af Medelstads härad; men de öfriga 3:ne
socknarne i sistnämnde härad jemte alla socknar i Östra härad äro ännu i
saknad deraf.
Vederbörligen examinerade djurläkare har för det ringa arfvode, som af
statsmedel bestås, icke kunnat erhållas, och Länet har ock länge varit i saknad
af sådan läkares biträde; men sedan, genom enskilda öfverenskommelse!-  emellan Länets invånare, tillgångar blifvit beredde till nöjaktig aflöning, äro
numera tvänne examinerade veterinärer antagna, nemligen en för Carlskrona
stad och orten närmast deromkring, samt en för Sölfvitsborg ocb Listers härad;
hvarjemte den förre, enligt Kongl. Maj:ts särskilda nådiga beslut, såsom
Länsdjurläkare åtnjuter det i stat bestådda arfvodet.
Ett kreatursförsäkringsbölag till ersättande af förluster genom den smittosamma
lungsjukan har för detta Län blifvit bildadt och försedt med Kongl.
Maj:ts nådiga reglemente af den 26 September 1849.
Entreprenad är afslutad om reservskjutsens utgörande vid Norje, Hästaryds,
Trinsums samt Skillinge gästgifvaregårdar och har tagit sin början
innevarande år.
Sockenmagasin finnes blott i Hoby.
Jemte Sparbankerne i Carlskrona, Carlshamn och Sölfvitsborg äro dylika
jemväl inrättade i Ronneby köping och i Jemshögs socken; och hafva dessa
sednare år 1847 stigit i Ronneby från 16,000 R:dr till 25,101 R:dr och i
Jemshog från 14,000 till 20,307 Ibdr.
Den särskilda Brandstads/öreningen inom Jemshögs socken är numera upplöst.
sedan denna socken förenat sig; med Länets allmänna brandstodsbolag,
hvars tecknings- och ansvarighetssumma vid 7:de brandförsäkringsårets slut
den 31 Mars 1850 utgjorde för byggnader 6,709,660 R:dr samt för lösören
6,836,470 R:dr, eller tillhopa 13,546,130 R:dr R:gs; och hafva utgifterne, i
följd af inträffade brandskador, under de 3:ne åren 1848 — 50 i medeltal
varit 12,326 R:dr R:gs om året.
§ 5.
Slädei*.
Länet har 3 städer, Carlskrona, Carlshamn och Sölfvitsborg, samt 2:ne
köpingar, Ronneby ocb Christianopel.
Berättelse öfver Blekinge Län för åren 1848—1850. 2
10
Carlskrona, anlagd å hemmanet Trossö i skärgården och på gränsen af Östra
och Medelstads härader, är station för rikets örlogsflotta, med högst fördelaktig
hamn, deraf den yttre delen är rymlig och djup samt medelst omgifvande
öar skyddad för stormar, men den inre eller kofferdihamnen,
egentligen tjenlig för mindre fartyg af 10 till 15 fots djup, är för närvarande
mycket uppgrundad, så att en större kostsam muddring derstädes är
nödig. Till staden äro 3:ne tillåtne inlopp: Aspö, Arpö och Hästholmen.
Folkmängden, som år 1847 utgjorde 11,104, uppgår nu till ett antal
af 11,378.
Af dessa äro:
Skattskrifna. Skattfria. Summa.
Mankön  2,285 2,801 5,089
Qvinkön  3,918 2,311 6,289
Summa 6,233 5,115 11,378.
Bland de skattfrie äro äfven räknade af flottans gemenskap 957, som
njuta befrielse från personella utskylder. Antalet af här skattskrifna einbets-
och tjenstemän, inräknad t underbefälet vid flottan, är 564; borgare 294,
fabriksmästare 5, betjening vid handel, fabriker och liandtverkerier 230.
Näringarne hafva icke tilltagit. Handel och Sjöfart: antalet af handlande
här öch i Christianopels köping är 95; men ganska fä deribland äro skeppsredare,
och för utskeppning finnas egentligen inga produkter utom trädvaror,
som synnerligast uppköpas från de Länet angränsande skogstrakter i
Småland. För den dagliga rörelsen måste behofven af spanmål, ost, smör
m. m. anskaffas från andra orter, helst tillförseln från närmaste landsbygd
icke är tillräcklig. Staden äger 5 briggar om 555/jhj läster, 6 skonertar om
252/ötj läster, 1 galeas om ddfifk läster samt 4 slupar och jakter om 88/gg
läster, eller sammanlagdt 16 fartyg om 927jnnj läster. Under sistlidet år äro
utklarerade 83 fartyg till utrikes och 265 till inrikes ort samt inklarerade
från utrikes ort 62 och från inrikes ort 256 fartyg. Importen har hufvudsakligen
bestått af romm, konjak, vin, kaffe, risgryn, socker med flere specerier,
tobaksblader, bomull, ylle- och bomulls väfnader, stenkol och sten kolsstubb,
hampa, salt, sill och torrfisk. Exporten: af furu- och granplankor,
bräder, sparr, bjelkar, ek- och bokstaf, bokebands-tunnor, tjära och diverse
sorter papper.
11
Tullintraderne utgjorde för
Utskeppade varor. Införde varor.
Ål' 1848 1,442: 14. - 58,373: 40. 5.
» 1849
1,428: 46. - 60,204: 38. 8.
>, 1850
1,528: 40. - 53,038: - 11.
eller i medeltal  1,466: 17. 4. 57,2 0 5 : 26. 8.
Medeltalet för de 5 åren 1843—1847 var . . 1,470: — — 45,941: 32. —
Handtverkerierne. Antalet af handtverkare är 199 och ganska få deribland
kunna anses äga förmögenhet öfver medelmåttan; deras förarbetning
inskränker sig till stadens invånares behof.
Sedan förra berättelsen afgafs har en musikalisk instrumentmakare bosatt
sig i staden, men för öfrigt några nya näringar icke uppkommit; och
tinnas här 5 tobasfabriker, 2 apothek, 2 boktryckerier samt ett kofferdiskeppsvarf.
Uti den i Carlskrona befintliga sparbank utgjorde insättningssumman
vid 184-7 års slut 221,324- R:dr 24 sk. och sparbankens egen fond var 6,029
R:dr 9 sk. 11 rst.; men den förra har, sedan räntan blifvit minskad från
5 till 4 procent, nedgått till 169,327 R:dr 44 sk., som den vid sistlidet Ars
höst utgjorde, hufvudsakligen derigenom, att de, hvilka haft större summor
i sparbanken innestäende mot ränta, uttagit desamma; hvaremot insättningen
af mindre summor och besparade medel fortgått på lika sätt som förut.
Sparbankens egen fond var vid sistberörde tid 9,809 R:dr 40 sk. 7 rst. Banko.
Smålands Privatbank har härstädes ett afdelningskontor.
I afseende på stadens styrelse har Kongl. Maj:t genom nådigt bref af
den 14 Januari detta år, uppå derom gjord underdånig framställning, bifallit
den förändring, att magistrat och rådhusrätt skall bestå af 1 borgmästare
och 6 rådmän, bland hvilka sednare minst 4 skola vara speciminerade
och af dessa en förrätta polismästaretjenst, en tillika vara magistratssekreterare
samt en stads- och rådhusrätts-notarie, hvilken organisation
kommer att framdeles på jemväl föreskrifvet sätt träda i verkställighet. Enligt
ordningen för härvarande poliskammare och stadens invånares särskilda
beslut i ämnet, är en polis-gevaldiger för staden tillsatt och tillsynen öfver
nattbevakningen med denna befattning förenad; äfvenledes har en frivillig
niddningscorps till bergande af lösegendom vid eldsvådor blifvit inrättad.
I ecklesiastikt hänseende innefattar staden två församlingar, nemligen Amiralitets-
och Stadsförsamlingarne.
12
Ea Drätselkommission har förvaltningen af stadens drätselverk, dit äfven
ingår inkomsten af stadens jord, 4^ mantal, innefattande en areal af 1,062§
tunnland, deraf en del är odlad och indelad i farmer, hvilka blifvit utarrenderade
emot viss spanmålafgift jemte penningeränta, men en annan del
användes till bete för stadens kreatur. De kassor, som drätselkommissionen
förvaltar, äro tolagskassan, mudderkassan, stenbrokassan och egentliga drätselkassan,
hvardera med de inkomst- och utgiftstitlar, som i förra femårsberättelsen
om förmälas; utgörande behållningen vid 1850 års slut i tolagskassan
16,174 R:dr 19 sk. 11 rst.; i mudderkassan 4,567 R.dr 32 sk. 8 vst.
och i stenbrokassan 8,975 R:dr 14 sk. 11 rst.; hvaremot den egentlige drätselkassan
hade en skuld af 10,361 R:dr 30 sk. 8 rst.; och förestå högst betydliga
utgifter från mudderkassan till uppmuddring af kofFerdihamnen
samt från brokassan till fullbordande af åtskillige arbeten å den stora stenbron,
som sammanbinder staden med s. k. Pantarholmen och vidare med
fasta landet, samt till uppförande af en särskild bro emellan den förstnämnde
och så kallade Pottholmen; hvartill dock vidare bidrag är att påräkna,
sedan Kongl. Maj:t i nåder tillåtit, att de afgifter af trafikerande, som
till understöd för nämnde brobyggnad blifvit erlagde enligt Kongl, brefvet
den 23 Juni 1816, må till hälften fortfara och utgå under ytterligare 10 år
från den 1 Januari 1851.
Under Borgerskapets Äldstes vård finnes en särskild kassa, nemligen:
Borgerskapets enskilda, tili hvilken ingå inkomsterne af borgares öretalsskatt
jemte arrendet för det borgerskapet tillhöriga hemmanet Hästö, med hvilka
inkomster bestrides båtsmansvakans-afgift för borgerskapet, äfvensom riksdagsmanna-arfvode.
Den särskilda tabellen för städerne utvisar, att statsbidragen för Carlskrona
uppgå till sammanlagdt 65,620 R:dr 40 sk. 11 rst. Af de bidrag,
som i tabellen upptagas under rubriken Klereciets underhåll och diverse
onera, hat va utgått för hus och tomter till:
Brandvakts-inrättningen 1,469: 32. —
Brandredskaps underhåll  362: 42 <>.
Tomtören  968: 29. 10.
Gatulykt-tändning 1,420: 30. —
Vadstena krigsmanshusafgift  127: 29. 10.
Afgift lill underhåll af stadens kyrkor 1,417: 10. c.
13
samt för personer hufvudsakligen följande:
K u'r husmedel  650: 15. —
Brand vaktsafgift
1,710: 22. -
Afgift till sLadspastoratet  3,300: 31. —
» till amiralitetskyrkan  174: 42. —
Öretalsafgift , 1,726: 32. —
Afgift till handelskassan  236: — —
Folkskoleafgift  1,221: 36. —
Extra afgift sistlidet år i och för koleran:
Sjukvärdsansfallernes ordnande 3,116: 42. —
För ungdomens undervisning finnes en lägre lärdomsskola med 4 ordinarie
lärare och 3 duplikanter, uti hvilken medeltalet af lärjungar under de
ifrågavarande åren varit 96 och högsta antalet samtidigt 103; vid Kongl.
Ma j:ts Flotta artilleri-, styrmans-, konstruktions- och skeppsgosseskolorna,
äfvensom en barnhus- eller folkskola för amiralitets-församlingen samt en
särskild folkskola för stadsförsamlingen, den förra beräknad för 400 barn och
den sednare för 200; hvarjemte en småbarnsskola för 90 barn år 1849 blifvit
inrättad och underhålles genom särskild donation och bidrag, så att,
med beräkning af eleverne i lärdomsskolan och skeppsgossarne, hvilka sednare
äro 260, tillfälle är beredt till allmän undervisning för 1,050 barn
och yngre personer. Dessutom finnes en söndagsskola för handtverkslärlingar
m. 11. samt å Kongl. Flottans skeppsvarf ett skeppsbyggeri-institut med
2 lärare.
Sjukvården. För Kronans manskap är flottans sjukhus, och staden, som
afiönar en särskild läkare, men saknar sjukhusinrättning, har vid behof fått
sina sjuka, mot eller utan betalning, vårdade å Länets lasarett.
Fattigvården. Stadens invånares bidrag dertill utgör årligen omkring
8,333 R:dr 16 sk. och erhållas derutöfver af statsverket såsom ordinarie bidrag
3,000 R:dr samt för sistlidet år ett extra anslag af 2,886 R:dr. På
fattighuset försörjas omkring 150 personer och i staden boende fattiga åtnjuta
understöd dels i kontant och dels i supanmat och bröd, hvarjemte mera än
100 barn aro utackorderade till fosterföräldrar på landet.
Fi 'ån två särskilda donationsfonder utgå understöd till behöfvande, mest
af borgareklassen.
14
Tvänne Enke- och Pupillkassor äro af borgerskapet inrättade och försedde
med af Kongl. Maj:t fastställde reglementen, nemligen en för handlande och
en för handtverkare.
Sedligheten framstår i allmänhet såsom god och utom stundom förfallande
stölder samt några slagsmål, dervid lifsfarligt vapen blifvit begagnadt,
jemte ett försåt mot brandvakt, hafva gröfre förbrytelser icke försports.
Stadsskjutsen bestrides genom drätselkommissionens försorg för stadens
räkning med icke obetydlig uppoffring.
Carlshamn. Denna stad, belägen vid Mieåns utlopp med god och rymlig
hamn, har en folkmängd af 4,916 personer, så att antalet, hvilket vid
1847 års slut var 4,707, under de sistförflutna 3 åren ökats med 209,-  och äro:
Skattskrifna. Skattfria.
Mankön  1,175 1,610
Qvinkön  907 1,194
Summa 2,082 2,834.
Handel och sjöfart äro här lifligare än i Carlskrona, men hafva i sin mån
lidit genom verkningarne af de sista årens rörelser i Europa. Handeln med
trädvaror, besynnerligen plankor, stadens förnämsta exportartikel, som för
några år tillbaka med fördel afsaltes på Portugal samt Franska och Spanska
medelhafshantnar, har äfven försämrats och fraktfarten med stadens handelsflotta
anses icke heller gifva särdeles vinst. Antalet af handlande är 46.
Någon förkofran uti stadens nuvarande handel och skeppsfart är icke, oaktadt
dess trygga och beqväma hamn, att emotse, med mindre kommunikationen
med det inre landet blifver lättad genom kanalgräfning eller jernvägsanluggning,
i hvilka hägge hänseenden fråga väckts, men ansetts, i brist
af tillräckliga kapitaler, cj kunna komma till stånd utan Statens mellankomst.
Vid närvarande förhållande synes stadens förkofran i industriell hänseende
endast kunna åstadkommas genom företagsamhetens och kapitalernas ledande
till fabriksanläggningar, dermed redan en god början skett och till fortsättande
hvaraf i stadens närhet befintliga och lill en del ännu obegagnade
vattenfall i Mieå gifva skälig anledning.
Stadens handelsflotta utgöres af 21 större och mindre fartyg af tillhopa
1,344 lästers drägtighet. Den hamnbyggnad, hvarom i sista berättelsen
15
nämndes, kan numera anses i det nämaste fullbordad, enär endast muddring
oell planering till ringa del återstå.
Tullintraderne, hvilka under
de 5 åren 1843—1847
utgjorde:
för utskeppade varor.
för införda varor.
i medeltal per år
2,852: -
65,025: 22.
hafva varit:
År 1848
2.123: 32.
82,625: 12.
» 1849
2,345: 20.
89,152: 9.
» 1850
2,277: 35.
84,367: 10.
eller i medeltal
2,2 4 8: 35.
85,381: 26.
Handt verker ier nes tillstånd är nästan enahanda, som
uti förra berättelsei
omförmäles; dock finnes en verkstad, som drifves i större skala, nemligen
en snickare- och möbelverkstad, hvarå med 12 arbetare tillverkas möbler
och snickarearbeten, deraf en icke ringa del afsändes till nästgränsande Län.
Antalet af handtverkare och dermed jemförlige näringsidkare är 121. Farhågan
för handtverksborgares obestånd genom tilltagande mängd af sjelfförsörjningsidkare
synes efter de 3 sista Arens företeelser i betydlig mån minskad,
enär de personer, som under samma tid sökt och vunnit rättighet till
sådan försörjning, icke utgöra flere än 22, deraf en del sedermera sökt burskap.
Skulle någon fara vara för öfverhandtagande bosättning af haudtverksidkare
utan burskap, torde den egentligen komma att drabba fattigförsörjningen.
Bland fabriker, hainltverkerier oell andra näringar af större omfång
förtjena i öfrigt att omnämnas:
Ett på aktier stäldt skeppsvarf, hvarest under de tre sista åren varit sysselsatte
50 ständiga arbetare och vid särskilda tillfällen 25 extra arbetare. Jemte
verkställda mindre arbeten hafva 30 fartyg blifvit reparerade och 8 nybyggda,
hvilka sistnämnda, om tillhopa 400 svåra läster, blifvit försålde för 60,000 R:dr.
En segelduks- och buldansfdbrik, vid hvilken med 14 väfstolar och 25
personer, deraf 15 mantalsskrifne, tillverkats 6,265 alnar segelduk och buldan
samt 1,961 alnar tältduk Lill ett värde af 9,410 R:dr. Under vintertiden
erhålla ett betydligt antal af stadens fattigare qvinnor spinningsarbete
på denna fabrik.
Två färgeriet', hvarest med 12 arbetare, deribland 8 mantalsskrifne, garn
och tyger blifvit färgade för 7,066 R:dr.
Fyra snus- och tobaksfabrikör, med 26 arbetare, deraf 13 mantalsskrifna,
samt ett tillverkningsvärde af 21,441 R:dr.
16
Bomullsspinneriet vid Strömma, der med 258 arbetare, hvaribland 148
skattskrifna, på 34 stolar tillverkats 771,645 U. bomullsgarn, till värde af
434,530 R:dr 8 sk.
Deremot är den i förra berättelsen omnämnda kortfabrik numera nedlagd.
Stadens styrelse är oförändrad sådan den i sista femårsberättelsen omförmäles;
äfvenså är förhållandet i ecklesiastikt hänseende.
Jemte donerade hemmanen Bodekull och Bodestorp 2 mantal, hvarå staden
är anlagd, tillhöra densamma inköpta hemmanen Munkahus k, Hunnemara 1J,
Vestra Tubberyd t, Östra Tubberyd i och Strömma l mantal. Med undantag
af Strömma, som är upplåtet till magistratens disposition till förbättring af
dess löneförmåner och hvarest ofvannämnde spinneri är anlagdt, äro inägorne
till de öfrige hemmanen bortarrenderade; hvaremot utmarken gagnas till
bete för stadens kreatur.
Stadens inkomster, som förvaltas af en drätselkommission, äro, jemte arrenden,
beteslega och jordskyld af den donerade jorden och de inköpta hemmanen,
ordinarie och inqvarteringstolag 3,845 R:dr; hamn- och muddermedel
6,330 R:dr, som äro anslagne till hamnbyggnadens fullbordande, amortering
af erhållet allmänt lån och hamnens framtida underhåll; vågpenningar
978 R:dr; mätarepenningar 276 R:dr och tomtöreinedel 121 R:dr.
För barnaundervisningen linnas:
En lärdomsskola med rektor och 2 kolleger, hvilka till cn del aflönas
af staden och åtnjuta lönefyllnad af Staten. Lärjungarnes antal, som år 1847
utgjorde 60, var sistlidet år 79.
En vexelundervisningsskola i 2 afdelningar, en för gossar, der 90 sistlidet
år erhållit undervisning, och en för flickor, som varit besökt af 70 sådana.
En folkskola, der undervisning meddelas omkring 60 barn.
En flickskola, under administration af några stadens husmödrar, der
omkring 40 fattiga flickor sistlidet år njutit kläder och undervisning.
En navigationsskola, bevistad i medeltal årligen af 50 elever, bland
hvilka under sistförflutna läsår blifvit utexaminerade 11 till sjökaptener af
första • klassen, 7 såsom sjökaptener af andra samt 12 såsom styrmän i andra
klassen.
Sjukvården besörjes af 2:ne stadsläkare och finnes en särskild sjukhusinrättning
med utrymme för högst 10 personer.
För öfrigt har staden en helsobrunn, ett apothek och en sparbank, vid
hvilken sednare insättningssumman, som år 1847 utgjorde 109,647 R:dr, stigit
lill
17
till 131,802 R:clr 41 sk., äfvensom sparbankens egen fond ökats från 7,292
R:dr till 8,407 R:dr.
Stadens fattigvård, ännu mera betungande än tillförene, har under de 3
sista åren i medeltal medtagit en summa af 10,097 R:dr, hvilket belopp
dels sammanskjutits genom frivilliga bidrag och dels uttaxerats genom en så
kallad Samvetsnämnd.
Sedligheten är god.
Stadsskjutsen är upplåten på entreprenad.
Sölfvesborg. Denna stad, med en för handel och sjöfart fördelaktig belägenhet
vid en vik af Östersjön, nära Skånska gränsen, har till medlet af
sjuttonde sekiel ägt stapelfrihet, då denna rättighet, jemte den förmögnare
delen af stadens borgerskap, på Danska regeringens befallning förflyttades
till Christianstad.
Folkmängden, som vid 1847 års slut utgjorde 1,343 personer, har nu
stigit till 1,459, af hvilka äro
Mantalsskrifna. Skattfria.
Mankön  376 302
Qvinkön  429 352
Summa 805 654.
Handel idkas af 21 handlande, och har särdeles förkofrat sig sedan
hamnbyggnaden blifvit fullbordad samt hamnen uppmuddrad, så att den
numera oförhindradt kan befaras intill bryggan med mera än tolf fot djupgående
fartyg. Denna näringsgren omfattar likväl hufvudsakligen handel
med landtmannaprodukter, såsom spanmål, bränvin och viktualievaror jemte
skogseffekter, som till någon del afsätlas på stället, men hufvudsakligen i
Stockholm och andra rikets sjöstäder, hvartill gagnas de handlandes egna 10
stycken större och mindre fartyg, af hvilka några för stapelstädernés räkning
gått med frakter äfven pä aflägsnare farvatten.
Handt verker ier ne bedrifvas af 58 mästare, hvilkas rörelse egentligen inskränker
sig till ortens behof jemte afsättning å marknader. Dessutom linnes
ett boktryckeri och ett apothek.
Till stadens hufvudsakligare näringsutvägar bör jemväl räknas jordbruket,
emedan staden äger 3i mantal donerad jord, hvaraf omkring 400 tunnland
inägor, som med undantag af 30 tunnland löningsjord och 20 tunnland
Berättelse öfver Blekinge Län för åren 1848—1850. 3
18
stadens enskilda jord, besittes under äganderätt af tomtinnehafvarne i staden.
Utmarken 700 tunnland gagnas till mulbete och är till större delen bevuxen
med bokskog, som vid årlig trakthuggning tillskyndar stadskassan en inkomst
af 1,000 R:dr.
Stadens styrelse består af en borgmästare oell två rådmän, hvilka sednare
årligen utväljas bland stadens borgerskap.
Staden gemensamt med kringliggande byar, Sölfve, Sölfvitsborgs slolt,
Ynde, Sissebäck och Waljö, utgör ett pastorat. Waljö och en del af Ynde
by tillhöra dock Christianstads Län.
Stadens inkomster hem tas hufvudsakligen från den underlagda jorden och
skogen; hvad derutöfver erfordras, fy lies dels genom afgift af handel och
sjöfart samt dels genom stadsskatt, den stadens invånare erlägga i mån af
bevillning efter andra artikeln.
Undervisningen bestrides i ett staden tillhörigt skolhus af rektor och en
kollega; och linnes derjemte en särskild lankasterskola.
Sjukvården besörjes af en i staden stationerad provincial-läkare och en
stadsläkare; der finnes ock ett apothek och ett större badhus.
Fattigvården handhafves af en dertill vald direktion, enligt af Kongl.
Majit år 1832 faststäldt reglemente. I en dertill uppförd byggnad vårdas
och underhållas 32 fattiga.
En år 1838 inrättad sparbank hade vid 184-7 års slut en grundfond af
t,(>95 R:dr 22 sk. och insättarnes fordran utgjorde 73,257 R:dr. Den förra
har nu stigit till 4,206 R:dr 24 sk. och den sednare till 120,400 R:dr 12 sk.
Under Carlskrona stad lyda tvänne köpingar, Ronneby i Medelstads och
Christianopel i Östra Härad.
Särdeles ilen förra eller Ronneby är af betydenhet; äger 1,726 invånare
och drifver fördelaktig rörelse. Der finnas 18 handlande och 43 handtverkare;
hvarjemte köpingen har 7 seglande fartyg af tillhopa 157$fo lästers
drägtighet.
Såsom redan förut blifvit nämndt är särskild läkare der anställd och
der finnes ock ett apothek.
Dä kolera farsoten sistlidet år hemsökte denna ort, var det egentligen
Ronneby köping, som deraf drabbades. Dc derstädes insjuknades antal utgjorde
88, bland hvilka 38 afledo. Bekymret för fattigvården, som redan
»
19
förut hardt betungade detta samhälle, ökades än mera, dä till följd al nämnde
farsot ett sä stort antal barn blefvo värnlösa; men detta bekymmer har
blifvit förmildradt derigenom att Kongl. Majit i nåder beviljat en summa
at 500 födr Banko, att årligen under 5 år al barnhusfondens medel utgå
och användas tili understöd för sådane barn.
Cliristianopels köping har blott 2 handlande oell några fä handtverkare.
Carlskrona den 30 December 1851.
ARVID FAXE.
R. Trägårdh.
Å. F. Lychou.
TIBELL för Landet
Krono-Fisken . . .
Dito Qvarnar . . .
Frälse-Säterier . . .
Säteri-Rusthåll. . .
Insockne Frälse-Hemman
Utsockne dito
Frälse-Skatte-Hemman
Krono-Hemman . .
Krono-Rusthåll . .
Krono-Skatte-Hemman
Krono-Skatte-Busthåll
Militie boställen . .
Civila boställen. . .
Ecklesiastika boställen
Lotshemman, Skatte .
Skattlagde, bebyggde Torp, Utjordar m fl. lägenheter
utan mantal, sorn ej under något hemmans
ränta äro inbegripne, Skatte
Dito Krono
Dito obebyggde •
Oskattlagde, bebyggde dito, deraf Båtsmanstorp 1,467
Bebyggde lägenheter, afsöndrade från hemman på viss
tid eller lifstid . .
Skattlagde Fisken och Fiskelägenbetcr af särskilda
slag, som ej under något hemmans ränta äro inbegripne,
Skatte
Dito Krono . . .
Tull-mjölqvarnar med 174 par stenar
Tull-sågqvarnar, grofbladiga
Husbehofs-mjölqvarnar utan ränta
Husbehofs-sågqvarnar
Stampar . . .
Kopparhammare
ämneshammare
Pappersbruk . .
Tegelbruk . . .
Oljeslageriet. .
Garfvcrier . .
Bresilje-qvarnar .
Bryggerier . .
Färgericr. . .
Bomulls-spinneri
Räckhammare och Valsverk
Diverse personer, som ej höra till viss näring^
Summa
Hemmantal.
Mantal
1,083
Mantal
'it
8
80II
16-7-
15
910®%
?!
15*
1
1,091*
3 cj:
-i CfQ
a:: o
Utsäde af
St.
1
1
1
15
16
37
268
2,946
2,799
125
68
47
8
6
2
1
6
5
2
22
2
3
7
1
1
6,491
T:r
12
3
3
741
17
10
13
484
2
2
144
635
3
T:r
95
37
70
598
188
3
1484
124
9,560
40
37^
152
10
9
8
229
1,523
lår
40
30
70
561
130
3
12Sj
126
■,418
39
361
127
14
17
15
142
1,433
12,842! 10,330
T:r
37
8
15
253
70
2
43
08
3,049
13
20
261
6
10
7
57
361
4,0451
T:r
23
12
25
94
30
21
1,051
24
4'
28
5
24
1,3311
>■
Medelafkastning, sedan utsädet är afdraget.
T:r
13
5
10
564
31
lii
18
880
2
61
13
1
12
1,0591
lår
320
120
140
1,653
510
10
384
420
24,687
120
150
310
40
60
25
1,500
4,554
35,003
T:r
95
22
21
494
136
80
96
3,586
16
551
116'
4,7171
T:r
570
225
420
,390
,128
18
883
702
,558
220
244
883
60
53
60
48
1,076
7,422
70,907
T:r
220
150
280
3,000
780
18
763
656
39,534
204
182
707
85
90
710
7,165
54,628
lår
190
45
60
1,208
350
10
215
364
15,033
66
79
304
30
50
35
280
1,785
20,104
lår
108
72
100
387
150
60
115
4,181
12
23
137
30
120
T:r
68
27
60
335
155
58
95
3,702
10
74
60
lår
2,190
1,125
1,210
10,878
3,000
60
2,294
3,120
166,138
840
1,035
2,025
240
364
150
9,520
29,032
5,4951 4,690i| 233,281
St.
26
15
48
290
64
2
55
90
4,782
16
18
44
6
37
450
Underliåiina Kreatur.
St.
88
24
100
535
128
4
102
145
1,103
28
36
100
10
12
8
118
780
St.
180
45
120
983
250
6
226
296
17,409
46
100
255
30
30
10
680
3,160
20
5,9511 10,327
St.
95
30
80
461
200
4
112
166
8,3;s9
21
40
96
25
25
St.
750
75
150
730
250
8
180
270
26,725
70
58
100
40
60
30
1,050
221
1,000 5,820
23,846
10,915
St.
15
100
75
150
807
190
7
140
350
13,304(327
50 i 10
02
161
30
30
St.
Uppskattadt
715
3,290
130
24
värde.
R:dr
10,000
16,000
80,100
33,375
71.200
494,525
149,350
3,500
128,275
141.200
7,674,000
26,800
43,875
123,600
7,825
18,600
29,600
68,725
849,825
1,200
30,050
193,625
33,650
3,700
37,500
500
47.000
12.000
2,000
110,100
8,500
5,800
6,000
400,000
10,000
Bevillning efter
"36,3661 19,5911376110,872,0001
Efter Usta
Artikeln.
R:dr
27
24
51
317
63
1
79
95
4,659
9
23
61
7
11
43
325
901
60
9
21
2
5
20
Efter 2:dra
Artikeln.
R:dr
24
256
7,110 24
36
206
74
171
1,177
306
8
268
339
16,533
197
540
38
46
59
137
141
1,738
2
60
567
148
2
113
35
5
258
19
31
64
860
20
1,336111
2 8
19
24
(25,6441291
Carlskrona Landskontor den 31 December 1851.
Arvid Wuocc»
Till Berättelsen öfver Blekinge Län för åren 1848—1850.
A. F■ Lychou.
inom Blekinge ILII n.
& l ee t s
M i tl r a <r/.
1845
och 1848 års
Förordningar
•
Ständiga
11 ä 111 0 r
Klereci-Statens underhåll.
""
Efter 3:dje
Artikeln.
Krigsrust-
ningsmedel.
Bränvins-
brännings-
afgift.
Summa.
Jonlcboks
och Hem
mantals-  Ränta.
-
Krono-
tionde.
Afrad.
Mantals-
penningar.
Blekingska
Båtsmans-
hållets
medel.
Gernings-
ören.
Summa.
Arrende
medel.
Kostnad för
Rustning och
Rotering.
Pastorers
Kyrkobetje-
nings.
Suni
ma.
Fattigför
sörjning
Skjuts.
Väghå
lning.
Divers
gifter,
och all
bes^
e a
om
mai
rår.
f-
‘ra
na
summa
Stats-
Bidrag.
R:r
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:r
s.
r.
R:r
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
R:dr
s.
r.
_
.
_
—
_
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
—
—
2,870
—
—
20
—
7
—
—
27
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2,897
—
6
30
46
18
—
—
—
—
—
3
12
—
—
—
—
—
—
—
3
12
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
2
24
—
—
—
—
3
3G
—
55
42
—
38
33
10
100
372
44
8
—
—
—
—
—
30
30
—
—
—
—
—
—
—
30
30
—
—
—
—
—
160
—
—
50
—
—
210
—
—
227
—
—
—
—
—
—
102
—
—
942
32
8
17
520
635
50
20
—
—
—
—
32
—
—
—
—
—
—
—
—
102
—
—
—
—
370
—
—
48
—
—
11
—
—
59
—
—
40
—
—
50
—
—
36
—
—
102
—
—
1,394
—
—
37
136
395
31
—
—
—
—
64
—
—
—
—
—
—
—
—
95
—
—
—•
—
—
—
135
—
—
36
—
—
171
—
—
108
—
—
—
—
88
—
—
304
—
—
1,161
—
—
248
38
7
1,026
2 G
8
2,770
8
10
195
10
—
680
—
—
—
—
441
24
—
—
—
—
—
—
—
1,316
40
—
—
—
740
—
—
1,128
—
—
327
32
—
1,455
32
—
670
—
—
425
—
—
625
—
—
1,542
24
—
9,545
8
10
61
3 5
2
79
30
7
511
39
5
55
1J1
—
—
—
100
12
_
—
—
—
—
—
—
266
12
—
—
—
330
—
—
250
—
62
2 4
—
312
24
—
195
—
—
163
—
—
130
—
—
244
30
—
2,153
15
5
1
3 3
11
39
3
37
2
—
—
—
—
2
12
—
—
—
—
—
—
—
8
1
—
—-
—
—
—
10
—
—
3
3 2
—
13
32
—
8
32
—
7
—
—
6
—
—
9
—
—
64
8
—
57
45
5
218
25
0
624
7
4
244
—
148
—
—
—
—
142
1 2
—
—
—
—
—
—
—
534
12
—
—
—
1,666
—
—
345
—
—
83
24
—
428
24
—
231
—
—
229
—
—
146
—
—
409
—
—
4,267
43
4
72
6
7
548
14
5
1,055
1 2
7
157
4 0
—
144
—
—
~
—
110
12
—
—
—
—
—
—
—
412
4
—
—
—
—
—
290
—
_
71
8
—
361
8
—
258
—
—
197
—
150
10
—
383
16
—
2,817
8
7
1
9
7
3,532
13
1 1
17,774
24
7
42,501
20
1
9,768
13
—
6,502
18
7
—
5,779
30
—
648
—
—
—
—
—
22,698
19
7
—
—
77,051
—
—
15,153
—
—
5,103
32
—
20,256
32
—
14,984
—
—
13,746
—
9,025
—
—
20,983
30
—
221,246
11
8
1
30
35
18
46
3 0
32
1 7
—
16
—
—
—
—
14
12
—
—
—
—
—
—
—
62
29
—
—
—
—
—
52
—
—
13
3 2
—
65
3 2
53
10
—
—
.—
37
—
—
59
12
—
324
29
—
37
11
47
268i 47
51
—
25
—
—
—
—
32
—
—
37
—
—
—
—
—
145
—
—
—
—
20
—
_
66
—
24
32
—
90
32
84
—
—
—
—
56
32
—
150
—
—
815
15
—
6
100
4 0
10
2
12
711
3
1 1
98
—
—
—
—
—
88
30
—
—
—
—
—
—
—
186
30
—
—
—
—
—
3,070
—
220
16
—
3,290
10
—
214
—
—
—
160
—
—
309
12
—
4,871
19
11
—
—
7
30
3
—
—
53
19
6
10
—
—
2
—
—
—
—
10
12
—
—
—
—
—
—
—
28
12
—
—
—
40
—
13
10
—
4
—
—
17
16
—
22
24
—
—
—
—
—
21
—
182
23
6
9
10
66
10
13
10
2
24
12
2
_
41
28
_
120
37
13
32
50
32
_
41
“T"
50
369
28
17
2
7
119
18
2
3
—
2
—
—
—
—
53
—
—
—
—
—
—
—
—
57
—
—
-
—
—
—
—
66
32
16
32
—
83
10
—
42
—
—
—
*
—
—
98
—
—
399
34
2
—
23
—
160
—
55
24
5
11
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
66
24
5
51
40
—
—
—
—
—
—
—
—
■—
—
—
—
—
—
—
—
278
10
5
—
—
—
78
11
—
-
545
29
—
—
—
—
—
—
572
30
—
—
—
—
28
32
—
601
20
—
—
—
—
—
761
10
—
150
—
911
10
—
225
10
—
—
—
—
606
24
—
2,890
9
—
—
—
—
439
35
3
—
—
3,080
0
1 1
—
-
—
—
—
—
1,504
12
—
—
—
—
8
32
—
1,512
44
—
-
—
—
—
2,107
16
—
558
—
-
2,665
10
-
402
24
—
—
—
—
—
2,025
24
—
9,686
18
1 1
2
32
32
_
_s
_
2
32
—
—
10
10
10
70
21
8
26
10
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
26
10
—
.
—
—
—
210
—-
—
49
—
—
259
—
—
-—
—
—
—
—
—
—
355
31
8
—
105
7
7
733
5
3
9
—
1,954
11
—
63
12
—
~
—
—
—
—
—
2,026
23
—
—
—
148
32
—
45
32
—
194
10
—
30
—
—
—
.—
—
—
114
—
—
3,097
44
3
—
—
26
14
—
—
—
184
2
—
466
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
—
—
—
—
478
~
—
—
—
—
—
■
—
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
23
30
—
686
38
—
—
—
—
‘
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
T—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
33
—
—
2
0
2
—-
15
43
4
13
—
—
—
—
—
1
12
—
—
—
—
—
—
—
14
12
—
—
—
—
—
—
—
—
12
—
—
—
—
3
18
—
37
4
2
154
2
z
z
—
21
18
—
—
—
147
30
—
—
—
—
—
—
—
12
12
—
—
—
—
—
—
—
12
12
—
—
—
—
—
16
32
—
8
24
—
25
8
—
4
—
—
—
—
—
—
27
12
—
216
14
—
—
—
7
12
—
—•
—
47
36
—
—
—
—
—
—
—
7
1 2
—
—
—
—
—
—
—
7
12
—
—
•
—
—
—
—
—
—
—
—
1
16
—
—
—
—
—
11
24
—
67
40
—
"
—
10
—
—
—
5
16
—
—
—
—
—
—
—
—
—•
—
—
—
—
——
—
—
—
—
—
—
—
—
—
.—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
IG
—
—
46
44
—
—
—
326
20
—
—
—
—*•
—
—
30
12
—
—
—
—
—
—
—
30
12
—
—
—
—
—
45
—
—
16
16
—
61
16
—
5
—
—
—
—
—
—
41
24
—
464
24
—
—
—
3
—
—
—-
—
22
—
—
—
—
—
—
•
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
■
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
22
—
—
z
z
—
5
11
47
—
—
—
38
81
41
—
—
—
—
—
—
—
1
6
24
30
—
—
—
—
z
1
6
24
36
—
—
—
—
—
8
IG
—
6
10
z
14
32
—
25
—
—
—
—
—
—
4
7
24
42
—
44
136
7
__
—
—
147
—
—
—
—
1,027
—
—
—
—
—
—
—
32
—
—
—
—
—
—
—
—
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
55
—
—
1,114
—
—
—
—
—
3
16
—
—
23
10
—
—
—
—
—
—
—
—
•—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
23
10
—
—
—
—
265
3
1 1
—
—
1,857
27
7
—
—
—
—
—
—
251
24
—
—
—
—
43
—
--
294
24
-
—
—
—
—
808
—
—
409
32
—
1,217
32
—
195
16
—
—
—
—
—
809
12
-
4,374
15
7
7
9
7
5,460
33
,,
20,453
6
9
58,676
7
3
11,252
13
5
7,696
18
7
1,954
11
—
9,440
30
—
687
—
—
80
16
-
31,110
47
—
2,921
40
—
80,337
—
—
24,949
10
—
7,292
32
—
32,242
—
18,070
36
14,817
—
—
10,460
—
—
28,527
28
—
277,163
14
3
TABELL för Städerna
a
c
cn
~ H
5 2
fia: £3
ef s*
3*''
era ^
fia
* 3
?*r
o
Jord.
Carlskrona Stad.
Hus och Tomter
Jord
Tobaksfabriker .
Kofferdi-Skeppsvarf
Väderqvarnar. .
Diverse personer, ej hörande till viss näring
Sterbhus, Gåfvor och Testamenten
Summa
Carlshamns Stad.
Hus och Tomter
Jord ....
Färgerier . .
Garfverier . .
Nålfabrik . .
Repslageri . .
Segelduksfabrik
Skeppsvarf. .
Tobaksfabriker
Urfabriker . .
Metallfabrik ....
Eau de Cologne fabrik
Diverse personer, ej hörande till viss näring
Sterbhus, Gåfvor och Testamenten
63
CD
CD
i
St.
1,419
4
1
Tidj Tid
72
1,428
545
Summs
Sölvesborgs Stad.
Hus och Tomter . . . . ,
Jord
Väderqvarn
| Diverse personer, ej hörande tili viss näring .
Summa
Summa Summarum 2,144
564
151
1
152
123
Tid
867*
72!123
93
14
93
241
241
14
159
159
406 296
387
H
c
a
a
1,062#
Utsäde af
T:r
3
T:r
27
T:r T:r
18
1,062#
387
700
700
1,954#
1,100
1,100
2,656#
1917
1*1I
27
42
18
31
42
80
80
10 149
31
50
50
15
>•
T:r
15
14
14
T:r T:r
3 150
Medelafkastning, sedan utsädet
är afdraget.
T:r
21
63
T:r T:r
169
150
57
57
250
250
99 37 1
457
21
32
32
18
18
71
108
169 108 77
294
294
400
400
863
T:r T:r
77
155
155
240
240
503
32
32
70
70
179
T:r
18
T:r
1,050
18
24
24
10
10
52
Underhållna Kreatur.
1,050
513
513
2,400
2,400
3,963
61 18
43
43
60
60
164
30
30
St. St.
126
126
260
Uppskattadt Värde.
Hus och
Tomter.
30
260 — _ _ 701,802
250,314
220
220
56 606
25
25
25
20
R:dr
1,428,354
Jord.
1,428,354 8 —
701,802
30
20
250,314
2,380,470
R:dr
29,000
29,000
26,875
26,875
66,873
66,873
122,748
Bruk, Manufakturier,
Qvarnar och
Fabriker.
R:dr
5,270 40
5,270 40 —
3,300
3,300
8,570
Summa.
R:dr
1,428,354
29,000
5,270
1,462,625
701,802
26,875
728,677
250,314
66,873
3,300
320,487
2,511,789
Efter lista
Artikeln.
R:dr
1,027
1,027
442
475
145
145
1,647
18
12
30
Jord, Hus,
Tomter,
Verk och
Inrättningar.
R:dr
s.
2,856
34
58
—
71
16
25
—
10
26
3,021
1,403
53
99
28
3
8
21
65
105
8
6
3
1,806
500
133
6
640
5,469
28
29
Till Berättelsen öfver Blekinge Län för åren 1848—50.
Carlskrona Landskontor den 31 December 1851.
Arvid Fax e.
A. F. Lychou.
Slut fä
-IS i «l v u g.
Bränvins
brännings
afgift.
Samma.
Ständiga
Räntor.
Mantals
penningar.
Arrende
medel.
K: dr
s.
r.
3,332! 39
8
332
i
—
83
1 10
8
29
8
12; 14
8
5,193
35
2
331
28
8
19,314
1,403
29
53
36
105
18
30
44
3
42
9
2 0
26
18
75
34
110
10
9
20
6
30
3
28
5,512
28
26
3 2
28,668
Efter 2:dra Artikeln.
Klereci-Statens underhåll.
Väghållning.
Af Embets- ! „„„„„
och Tjenste-! t ?
mäns löner.
näring.
525!14
Efter 33
till och med
36 gg.
Personer,
ej hörande
till viss
näring.
346128
Kostnad för
Rotering.
15,554 13
Fattigför
sörjning.
Skjuts.
963
15
136
5
—
126
35
36
—
—
3
22
—
10
40
8
26
2
8
56
4 G
8
110
18
—
6
13
—
3
37
—
3
24
—
5,048
18
—
17,081
Diverse onera
etc.
Summa
Stats
Bidrag.
Krigsrust
ningsmedel.
R:dr
s.
r.
476
5
8
9
32
—
11
42
8
4
8
—
1
36
8
2,129
5
—
2,632
34
—
Kostnad för
Städernas
Styrelse.
Pastorers.
Kommini
strars.
Kyrkobe
tjenings.
Summa.
R:dr s.
r.
9,099 [2 2
7
9,154 21
6
8311 o
8
29 8
—
12; i4
8-
46,910 30
10
331 28
8
65,620
—
—
—
74
—
—
28
—
—
5
16
—
9
16
—
32
40
—
83
16
—
59
8
24
5
—
1
8
—
4,650
16
15,622
KONGL MAJ:TS BEFALLNINGSHAFVANDES
uti
Jönköpings Cän
till
KOim. mJ:T
i imtlerfinnighet ufgifna
EMBETSBERÄTTELSE
för åren 1848, 1849 oell 1850.
- ■■ ■ »»a» i —
STOCKHOLM, 1853.
P. A. KORSTEDT & SÖKER,
Kongl. Boktryckare.
Underdånig berättelse om tillståndet i statistiskt och ekonomiskt
hänseende inom Jönköpings Län för åren 1848, 1849 och 1850.
Mjiinets allmänna beskaffenhet.
Hit hörande föremål äro väl utförligt beskrifna i föregående femårsberättelser;
men då dessa berättelser kunde anses vara ämnade att utgöra ett helt
hvar för sig, torde följande hufvuddrag här ej böra förbigås:
Beläget emellan 56,52 och 58,19 lat. samt 30,43 och 33,20 longit. anses
Länet hålla 16 mil i längd och 8 i bredd. Qvadratinnehållet uppgifves olika:
från 85,5 2 till 97,6 5 mil. I flera riktningar genomskuren af strömmar och
vattenctrag, betäckt af talrika sjöar samt genombruten af bergssträckningar,
företer denna yta i allmänhet karakteren af mycken omvexling. Äldre beräkningar
uppgifva att utmark, skog och berg intaga 74,44, insjöar och kärr
12,13, äng och betesmark 8,31, men åkern allenast 2,9 7 qvadratmil af arealen.
Uti dessa förhållanden har dock en förändring redan föregått, och fortgår
jemnt, så att proportionen emellan utmark och skog å ena samt åker å den andra
sidan mer och mer aflägsnar sig från det äldre förhållandet. Odlingshågen"
sporras af det med befolkningens tillväxt stigande beliofvet af näringsmedel,
uppmuntras genom ökade insigter i jordbruket samt underlättas, att icke säga
pådrifves, genom fortgående skiften, oell sålunda arbetas rastlöst på förbättring
af landets naturliga beskaffenhet. Sjösänknings- och vattenaftappnings-arbeten,
befrämjade genom allmänt understöd, intaga häruti ett vigtigt rum. Jag har
i min sista berättelse omnämnt hvad i denna väg blifvit tillgjordt, och kan
4
nu tillägga, att de flesta sjösänkningar och vattenaftappningar lem na t resultater
öfver, men blott få under hvad man förväntat. Nya arbeten äro i förslag inom
flera delar af Länet, och, om Statsverkets ställning medgifver fortfarande understöd
till deras utförande, återstår mycket att upphemta af dessa källor Lill
nationalvälinågans förökande. Mindre i ögonen fallande, men icke derföre
mindre verkande äro de otaliga smärre odlingsföretag, hvilka man öfverallt
här tillfälle iakttaga: men verkningarne häraf allt framträda icke hastigt, och
först en mera aflägsen framtid är tjenlig att låta förändringarne genom jemförelser
framstå. Man torde således kunna lemna detta ämne, och låta den
äldre teckningen af Länets allmänna beskaffenhet i de delar, som ingen förändring
undergått, qvarstå.
Invånare.
Folkmängden, som år 1847 utgjorde 165,190 personer, hade år 1850
uppgått till 170,145.
Af det förra antalet tillhörde
släderne  7,707.
och landsbygden
157,483.
Af det sednare städerne ........... 8,275.
och landet .
161,870.
Bland det sistnämnda antalet voro:
skattskrifne: mankön 37,598. skattfrie:
dito qvinkön 41,868. jg 82,404.
Folkökningen under de tre sistförflutna åren utgör alltså:
i städerne  568.
och på landet  4,387, tillsammans 4^955
eller i medeltal 1,650. Den är fullt jemnförlig med tillväxten under näst
förutgångna
qvinqvennii period, och har icke erfarit någon inverkan af den
vid slutet af nu ifrågavarande tidrymd vaknande utflyttningshågen. Denna
är icke dessmindre en, i andra afseenden märkvärdig företeelse, och blifver
det ännu mera, i fall framtiden skulle utvisa, att den varit något annat än
en öfvergående lust hos ett fatal efter äfventyr eller trängtan att på en ginare
5
väg komma till rikedom än i egel land. En sådan trängtan kunde snart
blifva mera allmän. Begäret efter rikedom är mäktigt i de modernare samhällena,
och äfven vårt land har icke kunnat undgå alt fattas deraf, i den
mån som de national-ekonomiska theorierna vunnit terräng. Men hos folket
fortlefver ännu den gamla föreställningen, att Sverige är ett fattigt land;
det har ännu icke fått ögonen öppna för de rikedomar, ”sorn finnas i dess
”berg”, ”och äro utbredda i dess fruktbara dalar” eller tillväxa i dess skogar”;
och de lystna kasta derföre sina blickar åt andra sidan af håfven.
Folket. Det är anmärkt, alt folklynnet, utbildadt under seklernas lopp,
med dem fortsattes och således icke förändras under den vanliga tidrymd,
dessa berättelser omfatta. En förändring — ehuru långsamt — föregår emellertid,
och denna är icke längre omärkbar, så vida annars folklynnet afspeglar
sig i seder och lefnadssätt. Uppgifterne från fögderierne bekräfta delta,
hvar på sitt sätt; så heter det nemligen: ”Sedlighetslillståndets förslappning
”— röjd genom hvarjehanda brott, hvaribland angrepp på egendom, (helge”domarnes
ej ens undantagen), utgöra en icke ringa del, då deremot fylleri”lasten
ej tilltagit — är en lika allmän som oroande iakttagelse”.
”Hvad sedligheten beträffar, synes den ingalunda hålla jemna steg med
”bildningen till något bättre — skälen äro säkerligen flerfaldiga, bland hvilka
”en märkbar ljumhet för religionens sanningar och ringa böjelse för lagarnes
”hörsammande torde kunna anses mest verkande”.
”Välmågan skulle otvifvelaktigt, i följd af ständigt tilltagande odling utaf
”jorden m. m., befinnas mera allmän och i stigande, derest den ej hade att
”bekämpa en densamma undergräfvande fiende, nemligen lyxen, som, i före”ning
med ett yppigt lefnadssätt i kläder och bruk, åstadkommer utgifter, hvilka
”i stället kunnat användas på nyttiga företag”.
”Sedlighetens tillväxt i bredd med bildningens hos den yngre delen af
”det egenlliga folket torde få betraktas såsom ett problem att lösas af
”framtiden”.
”Den besulna delen, eller kärnan af allmogen, är allvarsam i seder och
”tillgifven förfäders bruk, samt så väl i afseende på boning som klädedrägt
”mera värderande ändamålsenlighet och varaktighet än flärd och ståt; men i
”gästfrihet tallar den ena att öfverbjuda den andra, och isynnerhet vid bröllopp,
begrafningar och dylika tillfällen råder ett öfverflöd, som måste förrätta
äfven den dervid vane i häpenhet”.
Det kunde tilläggas: behofvet att genom kraftåtgärder, till och med militärvakt
upprätthålla frid och ordning vid marknader, der någon gång hela me
-
6
nigheter legat i fejd med hvarannan, synes antyda att det ”lätta och lifliga
lynnet” är på väg att urarta till öfvermod och trotsighet..
Förståndsbildningen deremot är i synbart framskridande. Den öser ur
många källor: tidningar, tryckta skrifter och den närmare beröring emellan
samhällsklasserna, som kommunal-väsendets utbildning m. fl. vår tids förhållanden
medfört.
Den omvexling, som karakteriserar Länets allmänna beskaffenhet, har
sin naturliga motbild i dess hufvud- och binäringar. I dessa uppenbara sig
äfven folkets konst och flit, till hvilka ämnen det alltså torde tillåtas mig
återkomma i nästföljande afdelning.
Välmågan hos folket är svår att rätt uppskatta; beroende det i hufvudsaken
med hvad mått man mäter. Genom jordens fortgående uppodling och
näringarnes märkbara förkofran måste naturligtvis rikedomen tillväxa, men
något öfverskott kan icke uppkomma med mindre behofven förblifva oförändrade
eller åtminstone icke tillväxa i en högre progression. Huru härmed
förhåller sig är i det föregående antydt. Deri torde ock en förklaringsgrund
kunna sökas på det förhållande, att under det allmogen, enligt statistiska
uppgifter, alltjemt ökar sin fasta förmögenhet, de obesutnas antal inom denna
klass ständigt tillväxer; att fattigvården kännes allt mera tryckande och att
den allmänna välgörenheten fåfängt anstränger sig emot alla de samhällslidanden,
hvilka mer eller mindre hafva sin rot i fattigdomen.
På arbetare finnes öfver allt god tillgång, och dagspenningen å landet
varierar efter ort och årstider från 28 sk., 24, 21 sk. 4 rst. till och med
18 å 16 sk. banko för mans- samt 10 sk. 8 rst., 8 å 6 sk. för qvinsperson.
§ 3.
JXurinyav.
Jordbruk. Sättet att bruka jorden är i särskilda delar af Länet olika,
allt efter jordens fruktbarhet och beskaffenhet i öfrigt. Sålunda är, i Wästbo
härad, ensädet det allmännaste, samt trädes- och vexelbruket blott undantagsvis
införd t på några ståndspersoners egendomar. Till dessa inskränker
sig ock odling af hvete i ringa qvantitet, blott lill husbehof. Brukliga sädesslag
äro i öfrigt råg, korn, blandsäd och bafra. Af öppna åkerjorden intaga
bafra och blandsäd minst f:delar, då för öfriga sädesslag jemte potates, lin
och hampa återstår Jrdel. Ärter odias numera alls icke, I Westra härad
/
är också dea gamla bruknings-method en med ensäde mest vanlig bland allmogen,
särdeles på stenbunden mark. Bruket af träda börjar dock vinna anhängare;
likasom vexelbruket, ehuru egentligen tillhörande de större egendomarne,
börjat finna efterföljd af en och annan mindre jordbrukare. Trädessädet
är råg. Vårsädena desamma som i Wästbo.
Inom Östra härad, som är mera bördigt och länge ansetts hafva försteget
i landtbruk, är träda allmänt begagnad. Dertill afsättes vanligen |, å några
ställen § af öppna åkern och besås med råg. Inom Tveta och Wista häraders
skogstrakter är marken hinderlig för cirkulations-brukets införande, men å
jemnare mark och vid större egendomar är det mera allmänt antaget. Åkern
delas i 6 å 7 gärden, hvaraf 1 å 2 årligen bära gräs. Utom vanliga säden
odlas äfven ärter och vicker.
I Norra och Södra Wedbo härader är bland allmogen tredings-bruket ännu
det allmännaste. Vanliga växtföljden är: Lsta året råg på gödslad träda, och
vid hemman med bättre jordmån något hvete; 2:dra året ärter, korn, hafra
eller blandsäd, lin och jordfrukter; samt tredje året träda. Odling af klöfver
och foderväxter börjar vinna förtroende.
Torröta å potates har fortfarande visat sig, ehuru i aftagande, hvilket
emedlertid haft tili följd minskad odling af denna jordfrukt och stigande pris
å densamma. Härmed sättes ock i förening minskad husbehofsbränning.
Bland nya åkerbruksredskap må nämnas vänd- och kupplog samt billharf,
såsom numera temligen allmänna.
Användandet af mekaniska inrättningar till besparande af arbetskraft är
ännu inskränkt till tröskverk och hackelse-skärverk.
Samma omdöme, som sednaste berättelse innehåller angående bemödandena
att förbättra och utvidga åkern m. m., äger ännu tillämpning, och tror
man sig märka hågen mera omfatta den gamla uppmarken, än kärraktig mark.
Boskapsskötsel. Denna med åkerbruket nära förbundna och för Länet
mycket betydande hushållsgren följer modernäringen efter i framåtskridande,
men dess högre uppdrifning beror ännu på ängsodlingen, som hittills alls icke
blifvit till sin vigt uppfattad, utan fått stå tillbaka för de på sädesproduktion
beräknade nyodlingarne. I följd häraf qvarstår det gamla missförhållandet
emellan fodertillgångarne och den öppna åkern; stallfodring har icke heller
erhållit sin tillbörliga utsträckning, och betesmarken utsuges genom en för
stark betning. Större egendoms-innehafvare hafva dock börjat beträda en annan
bana, och det är att hoppas, att mindre jordbrukare, likasom det redan blifvit
anmärkt i afseende på odlingen af foderväxter, snart skola följa efter. Till dess
8
lärer det blifva omöjligt för allmogen i de svagare orterna att införa ädlare
boskapsdjur, än dem af gamla racer. Vid flera herrgårdar och bondhemman
med ymnigare fodertillgång äro ladugårdarne deremot besatta med djur af
ädlare race, hvilken utsprides och fortplantas genom croisering. Erfarenheten
skall hafva visat, att man på detta sätt vinner den utländska racens snabbare
växt med bibehållande af den inhemskas härdighet mot klimatets stränghet.
Det bör icke heller förtigas, att man lägger sig mera vinn om de inhemska
kreaturens tillbörliga rykt och ansning än förr. Ladugårdsafkastningen fortfar
emellertid alt lemna ett ej obetydligt öfverskott utöfver Länets behof, och
afsättningen på hufvudstaden, som vunnit en betydlig tillväxt samt lättnad
genom den utvidgade ångbåls-kommunikationen, har framkallat prishöjning.
Man erfar äfven att allmogen börjar blifva mera mån än förr att lemna väl
beredda effekter.
Lungrötan hos hornboskapen, som i angränsande provinsen Halland anställt
så stor förödelse, hade väl inkommit inom Wästbo härad, men dämpades
lyckligtvis genom nedslagtning af några mindre ladugårdar, och har
sedan ej visat sig. De af denna sjukdom föranledda exportförbud och andra
hinder för kreaturshandel hafva emellertid varit kännbara olägenheter för en
ort, der penningeomsättningen i väsendtlig mån betingas af berörde handel.
Får-afveln. Enligt sammanstämmande underrättelser uppfödes och underhålles
ett mindre antal får än tillförene. Den inhemska grofulliga racen är
ännu öfvervägande, och finulligare får finnas endast vid större egendomar och
gårdar.
Häst-afveln. De från Stuterierna vissa årstider utplanterade beskällare,
äfvensom sqvadronshingslarne, anlitas fortfarande; men då den afföda, som
efter dem faller, mera lämpar sig för remonlering och till vagnshästar, har
man, numera inseende det icke mindre vigtiga behofvet af en för allmogens
körslor med tunga lass i backiga vägar passande hästrace, ingått bolag för anskaffande
af Korska hingstar. Länets Hushållningssällskap tillkommer förtjenst
en af denna anstalt, hvaraf man har att emotse fördelaktiga följder.
Skogar. Underrättelserne sammanstämma deruti, att afverkning af skog
fortgår i stort missförhållande till återväxten och framtida behofvet. Såsom
verkande orsaker härtill uppgifvas: utvidgad bruksdrift och fabriksanläggningar,
laga skiften, bågen att bränna svedjeland samt mera allmänt stegrade priser
å skogsprodukter, hvarigenom skogsägare förledas att årligen göra större qvantiteter
deraf tillgodo, än som med skogens framlida bestånd är förenligt.
Spe
-
9
Spekulanter börja äfven uppköpa hemman eller parker med vacker skog, nedfälla
och upphugga den till timmer, samt sedan man på detta sätt återtagit
det mesta af köpeskillingen, åter försälja den skoglösa marken. Om icke de
långa afstånden och tröga kommunikationerna samt deraf följande dryga transportkostnader
lade hinder emot utsträckningen af denna slags industri, så
skulle skogsödningen få ännu mera fart, Det har emedlertid redan kommit
så vida, genom den obundna enskilda dispositionsrätten öfver skogarna, att man
på sina orter lider brist ej allenast på timmerskog utan till oell med på ved
och gärdsle. Deremot har man ej att anmäla några nya åtgärder för befrämjande
af skogarnes tillväxt. För interessenterne i häradsallmänningen Holaveden
äro betydligare tillgångar å byggnadsvirke reserverade, ehuru försöken
att i massa förstöra den herrliga skogen genom brandstiftningar årligen förnyas
och påkalla den största vaksamhet å förvaltningens sida. Angående tillståndet
med den under Ekplanteringsstyrelsens förvaltning ställda ekplanteringen å
Wisingsö hafva följande underrättelser blifvit benäget meddelade:
Planteringen intager en arealvidd af 740 tunnland och något öfver 100
tunnland äro beredda lill sådd vid först infallande ollonskörd. Antalet af
växande ekar är oräkneligt, ty, då på ett år flera hundra tunnor ollon utsås, hvardera
innehållande omkring 30,000, så uppkomma milliontals plantor, hvilka
dock, i mån af tillväxt och trängsel, borthuggas, till en del vid de så kallade
hjelpgallringarne, hvilken utgallring försäljes dels såsom löf, dels såsom bränsle
åt öboerna, som deraf hafva en stor fördel. Utom på några sträckor, der
skiffern ligger nära dagern, och på vestra sidan af ön, der leran är för styf
för ekproduktionen, växer eken raskt och väl, och ekar finnas, som under året
gifvit 1 å 2 alnars toppskott. Innan bjelpgallringen börjades blef planteringen
illa bedömd, men sedan ekarna nått en ålder och höjd, att dessa utgallringar
kunde företagas, har allmänna omdömet blifvit gynsamt, och man motser den
tid, om också aflägsen, då Riket skall hafva stor nytta af denna anläggning.
Bergsrörelse. Inom Länet befintliga jernverk hafva, sedan sista statistiska
berättelse afgafs, blifvit tillökta med 1 masugn, 1 ämneshammare och 3
manufakturverk. Vid äldre anläggningar är rörelsen snarare utvidgad än inskränkt,
samt bibehåller sin vigt för den omkring bruken boende allmoge,
genom de förtjenster den bereder uti kolning och körslor. Någon ny förbättring
i tillverknings-methodeu har icke kommit till Länsstyrelsens kunskap
under nu ifrågavarande period, men det är ej troligt att våra driftiga bruksidkare
i det hänseendet äro efter sin tid. Som deras tillverkningar till mesta
Berättelse öfver Jönköpings Län för åren i 848 — 1830. 2
10
delen afsättas och förarbetas i orten, samt blott en ringa del vågföres för export:
så befinna sig örtens jernverksägare i ett lyckligt oberoende af konjunkturerrie
för den allmänna jernmarknaden.
Fabriker och bruk, sorn ej höra till bergsrörelse. Af sådana finnas numera
2 glasbruk, samt i öfrigt bagerier, färgerier, lerkärlsfabriker, kalkugnar, pottaskeraffinaderier,
pappersbruk, oljeslagerier, ståltrådsdragerier, tegelbruk, vadmalsstampar,
1 klädesfabrik, 1 hattfabrik, 2 snusqvarnar, 2 kopparslagerier, 1 målareverkstad
och l snickareverkstad. Antalet af dylika anläggningar har obetydligt
tilltagit, i följd af den utvidgade yrkesfriheten. Pappersbrukens tillverkningar,
som mer och mer utträngas af machinpapperet, visa en i ögonen fallande
förminskning. Inom Bankeryds socken har uppstått ett slipverk, beräknadt
för de inom socknen bosatte gevärsfaktori-arbetarnes tillverkningar.
Husqvarna gevärsfaktori har under de tre år, denna berättelse omfattar,
åstadkommit sin hittills högsta tillverkning, nemligen 7,200 infanterigevär med
tillhörigheter, 300 handgevär, 460 pistoler för flottan, 100 pistoler för fångbevakningen
samt 50 pistoler för postverket. Dessutom 20,900 hanar och nötar
till förändrade lås å äldre infanterigevär. I förhållande till nästföregående qvinqvenniels
tillverkning utgör tillökningen alltså 984 gevär, 60 pistoler samt
20,900 hanar och nötar.
De tvänne glasbruken framstå med ett högre tillverkningvärde, och det
yngsta, en anläggning som är förenad med Gyllenfors jernbruk, utmärker sig
genom sina särdeles fullkomnade produkter. Anläggningar af detta slag lära medtaga
ansenligt bränmaterial. Äldre författningar stadgade derföre en särskild
undersökning om skogstillgången vid fråga om anläggning af glasbruk; men
sådan erfordras nu ej mer; beroende tillståndet allenast på personliga qvalifikationer
hos den, som det söker. I fråga om hushållningen med skogarna
visar sig således här samma åsigter i lagen som i seden.
På öfvergången mellan fabriker och binäringar synes bränvinsbränningen,
såsom en länk emellan båda, hafva sitt rum i denna berättelse. En förändring
i berörde handtering har före detta inträdt, och är ännu i fortskridande. De
mindre pannornas sjunkande antal uppgifves från alla fögderier; men bestämmes
ej allestädes ifrån med siffror. Såsom säkert kan emellertid antagas, att
fallet fortfarande är stort. Verkningen häraf på bränvins-lillverkningens qvantitet
kan deremot ej med statistiska uppgifter ådagaläggas; dock instämma alla
omdömen deruti, att de fåtaliga konstbrännedernäs afverkning vida öfverväger
hvad genom de många nedlagda enkla reskapen kunnat åstadkommas, och
varans billiga pris synes bekräfta sådant. Reformens resultater blifva då i
11
korthet: ökad, i stället för minskad tillgång på bränvin: färre producenter,
men ökad vinst för dessa genom inbesparad tillverkningskostnad: låga priser
å varan och ökad konsumtion. Man saknar således ingen af de verkningar,
sorn fabriksväsendet medför i andra riktningar. Spanmålsaflåtare se ej ogerna
denna vändning, som bidrager att gifva stadga åt spanmålspriserna, men den
fattigare befolkningen, sorn sålunda går miste om någon andel i den välsignelse,
försynen skänker genom rikare skördar, lärer här och der låta höra knot.
§ 4-
Binäringar.
Salpeter-tillverkningen befinner sig i starkt aftagande. Såsom verkande
orsaker nämnas: l:o det nedtryckta inlösningspriset och 2:o dels brist på pannor,
som sjuderipersonalen ej förmår och jordägare ej vilja anskaffa, dels stegrade
vedpriser. Under ifrågavarande period äro af kronan inlösta 878 LU 5 S" 20
lod salpeter med 4,976 R:dr 44 sk. 6 rst. Banko. Utgiftsstaten för samma
tid upptager löner, provision, respenningar, ersättning för kronoräntor samt
pensioner och gratifikationer till 2,201 R:dr 30 sk. samma mynt. Förskott
till salpeter-ladors anläggande har ingen sökt.
För handeln med oxar och boskapskreatur hafva, på sätt förut är anmärkt,
konjunkturerna ej varit gynsamma, oaktadt denna binäring för orten bibehåller
hela sin fordna vigt och betydelse.
Foror med köpmans- och fabriksvaror emellan Jönköping och de städer,
med hvilka den förra underhåller sjökommunikation, äro, i anseende till den
ökade sjötransporten, minskade; hvaremot, af samma skäl, varutrafiken till
lands i andra riktningar tilltagit.
Tillverkning af vadmal samt andra ylle- och linneväfnader. Dessa artiklar
hafva funnit mindre efterfrågan, sedan priserna nedgått å kläden, flanell samt
andra fabriksväfnader. Arbetslönernas fall kännes värst af torpare och backstugubefolkningen,
som med förlusten af denna sysselsättning går miste om
sitt ”dagliga bröd.” Önskligt alltså, att på annan väg något stöd kunde lemnäs
åt denna husslöjd.
Tillverkning af sommar- och vinter-åkdon inom Östbo härad uppmuntras
alltjemnt af en oförminskad afsättning.
Om Ståltrådsdragerierna samt öfriga husslöjder, såsom tillverkning af laggkärl,
siktar och träskor samt liar, äfvensom de till binäringarne räknade odlin
-
12
gen af humla, lin och hampa samt biskötsel, jagt och fiske gäller hvad sorn
blifvit anfördt i sista femårsberättelse.
§ 5.
Mandet.
Utom den afsättning så väl af spamnål och viktualier, som skogseffekter,
hvilken fyllandet af städernas behof betingar, gå stora qvantiteter landtmannavaror
på olika vägar till mera aflägsna saluplatser. Sålunda är genom ångbåtskommunikationens
utsträckning emellan Jönköping och Hufvudstaden en
regulier och säker samt hittills jemn t stigande afsättning öppnad för ladugårdsprodukter,
hvilka, dels till följd af direkta reqvisitioner eller till försäljning
genom kommissionärer, dels af uppköpare i orten utföras. Svartsmide och
ylleväfnader exporteras samma väg. Till Götheborg afgå äfvenledes sjövägen
från Jönköping brukseffekter och träd varor. Af sednare slaget, äfvensom af smör
och talg, forslas en annan del på axel till kuststäderna, hvarifrån sill och salt
tagas i återlast. Afsättningen på de så kallade torgdagarne, särdelesder hvarest
särskilda förhållanden framkallat en lifligare rörelse, såsom Hvetlanda, Wernamo,
Wrigstad och Gisslaved, anses icke heller för likgiltig.
Öppna bodar, till försäljning af de i Handelsordningens 6 § tillåtna varuslag,
äro, inom det föreskrifna afståndet från städerna, med vederbörligt tillstånd
inrättade till ett antal af 23. En del af dessas innehafvare vitsordas
såsom försedde med nödigt förlagskapital och goda varor, samt att lemna
skäliga priser. Andra åter hafva ej kunnat emotstå frestelsen till de afsteg,
som rättigheten till handel med bränvin å landet medför; men genom kronobetjeningens
och kommunal-styrelsens gemensamma bemödanden motverkas
dessa missbruk. Verkan af llandelsordningen i denna del har så vida hittills
utfallit till allmän belåtenhet.
En ny marknad är beviljad i Esperyd af Tveta härad, en plats hvarest
allmogen af gammal vana församlade sig till oloflig marknads hållande.
Till lättnad för trafiken emellan städerna Jönköping, Ekesjö och Calmar
samt Hvetlanda äro förberedande åtgärder vidtagna för undanrödjande af de
så kallade Hjertsöla backar, en kedja af vådliga branter emellan gästgifvaregårdarne
Elgaryd och Sandsjöryd.
13
§ 6.
Politisk författning.
Kammarverk: Antal af hemman och lägenheter utaf olika naturer inom
Länet är följande:
Mantal
förmedlade.
oförmedlade.
Kungs- och Kungs-Ladugårdar
5,50
10
Kron o-Säterier
1
1
Frälse-Säterier
402,5 9
439,5 0
Säteri-Rusthåll
48,13
63,7 5
Rå- och Rörs-Hemman
36,37
41,63
Frälse-Hemman
979,33
1,360,25
Frälse-Skatte-Hemman
54,9 2
63,9 6
Krono-Hemman
27,46
31,54
Krono-Bergsmans-IIemman
6,83
10,7 9
Bergs-Frälse-Hemman
9,13
12,13
Krono-Rusthåll
14,5 6
20,2 5
Krono-Augments-Hemman
5,13
8,31
Krono-Skatte-Hemman
664,0 4
902,2 5
Krono-Skatte-Bergsmans-Hemman
23,2 9
24,7 0
Krono-Skatte-Rusthåll
742,37
849
Krono-Skatte-Augments-Hemman
626,9 8
842,15
Militie-Boställen
161,37
227,8 8
Civila Boställen
24,6 9
40,2 5
Ecklesiastika Boställen
122,40
157,54
Domkyrko-Hemman, frälse,
4,2 5
8,7 5
Gymnasii- och Skole-Hemman, frälse,
2
3
Dito dito skatte,
10,7 5
10,75
Dito dito krono,
17,3 7
22,5 0
Hospitals-Hemman, frälse,
0,33
0,33
Dito skatte,
0,33
0,3 3
Dito krono,
0,6 7
0,67
Kyrko-Ilemman, skatte
0,37
1,13
14
Skattlagdt, bebyggda torp, utjordar med flera lägenheter utan mantal,
som ej under något hemmans ränta äro inbegripna: Frälse 43, Skatte 41,
Krono 15. Obebyggda, lika beskaffade lägenheter 698; oskattlagda, bebyggda
lägenheter, deraf Ryttare- och Soldattorp 2,150, 6,477- Backstugor 4,583;
bebyggda lägenheter, afsöndrade från hemman på viss tid eller lifstid, 607;
Tullmjöhjvarnar med 575 pär stenar 335; Tullsågqvarnar 255, Stampar 21,
Stångjernsverk 16, Ämneshammare 2, Masugnar 14, Jernmanufakturverk af
särskilda slag 36. Förändringarne härutinnan bestå deruti, att 3,2 5 mantal
öfvergått från krono- till skattenatur; att 5 par qvarnstenar blifvit skattlagda,
samt en föga anmärkningsvärd tillökning uti bebyggda oskattlagda lägenheter
och backstugor; dessutom tillkomst af 1 Ämneshammare, 1 Masugn, 3 Jernmanufakturverk
och 8 Tullsågqvarnar.
Laga skiften och hemmansklyfning hafva i ungefär samma förhållande,
sorn under nästföregående tiden, fortgått de tre sistförflulna åren, hvilka för
öfrigt icke lemnat anledning att här längre uppehålla sig vid dessa, förut afhandlade
ämnen
Detsamma gäller i det hela om statsbidrag och allmänna besvär, som till
sina belopp inflyta i det labellariska hillänget. De förra hafva, i följd af folkets
fortfarande beredvillighet och uppbördsmännens drift, ordentligen ingått.
De sednare bäras och fullgöras, fastän icke ulan all klagan. Föremål för en
sådan lära skjutsning och inqvartering ännu vara; hvarvid det likväl blifvit
anmärkt, att då enskilda hemman kunnat undgå gästgifveriskjutsningen, hafva
deras ägare satt sig deremot. I detta sednare ämne lära nya önskningsmål
vara framburna till Regeringen, hvarest de säkerligen skola vinna allt det afseende,
som medgifvas kan. Kronobrefbäring och Fjerdingsmansbeslyr komma,
till följe af år 1850 nådigst utfärdade förordningar, alt undergå en ny reglering,
i syftning att genom allmännare fördelning kunna öppna tillfälle till
lindring i dessa besvär, af hvilka det förra, i anseende till ökade tillfällenatt
sända embetsbref med allmänna posten, redan kännes mindre.
JPoliti.
Allmänna anstalter till ordningens och sedlighetens vidmakthållande. Sådana
uppkomma antingen genom lagar eller frivilligt. Af förra slaget hafva de tre
sistförflulna åren ej frambragt något nytt; men den nästföregående tiden hade
gifvit så mycket mera. I den andra riktningen deremot har uppenbarat sig
mycken verksamhet inom socknemenigheterna, som genom öfverenskommelse!'
15
sökt återföra kyskhet och rena seder i umgänget emellan ungt folk af olika
kön, måttlighet och sans i njutningar och förströelser, fridsamhet och nykterhet
vid sammankomster samt respekt och hörsamhet för kommunens funktionärer.
Skada blott att man, för att gifva eftertryck åt dessa öfverenskommelser,
behöft söka stöd i dryga vitén och Länsstyrelsens sanktion å dessa,- ty i
det stycket gifva lagarne ringa makt åt de styrande, och denna är dessutom
föga användbar på ämnen af så mycken andlig och sedlig natur, som de
här vidrörda.
Skolor. Genom Kongl. Stadgan angående folkundervisningen i Riket har
denna öfverallt blifvit reglerad efter fastställda grunder och inseendet öfver undervisningens
handhafvande är ålagdt Biskoparne samt Stiftsstyrelserne, hvilka
derför aflemna underdånig redogörelse. En sådan lärer alltså icke kunna höra
till denna berättelses omfång; utan allenast för mig återstå att anmäla, det
alla socknar inom Länet nu hafva sina fasta eller ambulatoriska skolor, som
äro försedda med behörigen examinerade lärare.
Undervisningsverk för nyttiga slöjder finnas deremot icke några, utom den
lägre landtbruksskolan, som från Bjädesjö nu blifvit förflyttad till säteriet
Flishult, hvilket äges af föreståndaren. Sedan den 24 Oktober 1849 har lärokursen
derstädes varit ställd på två år emot nedsatt afgift, 75 riksdaler för
första och 50 för andra året. Minst 12 lärlingar hafva årligen njutit fri undervisning
uti de i reglementet föreskrifna stycken. Från början af skolans
verksamhet, den 24 Oktober 1842, hade till samma tid 1850 utgått inalles
70 lärlingar. Slöjdeverkstadens alltjemnt begärliga tillverkningar hade under
samma tid utgjorts af: 490 st. diverse plogar, 60 st. machiner, 82 st. halfvar
och 14 st. jordborr, utom andra redskap, tillsammans 831. Förtroendet till
skolan bevittnas genom ansökningar af elever till större antal än de lediga
platserna, och af reqvisilioner utaf rättare, från till och med Skåne samt Gottland,
flere än som motsvara afgående lärlingars antal.
Mamsell Wilhelmina Lindbergs anläggning i Wrigstad för åstadkommande
al finare drällväfnader har under de sistförflutna åren blifvit nådigst hugnad
med fortfarande understöd, emot det att Lindberg åt obemedlade döttrar af
allmogen lemnat undervisning i väfnadskonsten.
Helsovård. I sista fem årsberättelsen redogjorde jag för de förbättringar,
sorn blifvit införda vid Läns-Lasarettet. Dessa förbättringar hafva under den
förflutna tiden burit välgörande frukter. Badinrättningen är mycket besökt
och kommer troligen att snart återgälda hvad den kostat. jNu förestår ytterligare
att inom samma hägnad, som omsluter öfriga till Lasarettet hörande
16
byggnader, uppföra ett nytt hus med tvänne våningar, hvari sysslomannen
kommer att erhålla sin bostad, och det öfriga utrymmet användas till sjukrum;
hvaremot inrättningen afhändt sig den så kallade gamla Lasaretts-byggnaden,
som genom landsvägen var skiljd från öfriga lokalen. Derjemte har
Lasarettet förvärfvat sig ägande rätt till en närbelägen åkerlycka, på det att i
en framtid utrymme ej må saknas för ytterligare utvidgning.
Fattigförsörjning. Tabellverket utvisar att, sedan sisla femårsberättelse
afgafs, utgifterna för fattigas understödjande och försörjande stigit från den årliga
summan af 16,617 R:dr 15 sk. till 30,336 R:dr 43 sk. Antalet af försörjningshjon
och understödstagare, der detta blifvit upptaget, företer en liknande
tillväxt. Så t. ex. i Wästbo härad från 440 till 723; i Östra härad till 1800
personer på en befolkning af 21,440; i Wedbo fögderiet till 1660 personer
på en folkmängd af 31,540. Lommaryds socken i sistnämnda fögderi betalar
endast för uppfostran af 11 värnlösa barn 186 R:dr 26 sk. 8 rst. banko
årligen. Genom den nya fattigvårdsregleringen är tiggeriet förbjudet och
socknegången blott på få ställen medgifven nödfalls vis. Äfven har man i
möjligaste måtto sökt undvika intaga personer i fattigstugorna. Understöd utdelas
i spanmål, mjöl och gryn, sofvelvaror, något penningar samt klädespersedlar.
Utdelningen sker qvartaliter eller oftare, för att hindra slöseri med
understödet. Några församlingar uppgifvas hafva gjort försök att använda fattighjonens
arbetsförmåga för inrättningens räkning, genom att låta dem förarbeta
inköpta rudimaterie!', och sedan på auktion försälja arbetena, hvarvid
oftast uppkommit förlust. Erfarenheten är ej ny i fattigvårdshistoriken; men
den synes här komma nog tidigt, och är i så måtto anmärkningsvärd. Oaktadt
de ökade utgifter fattigförsörjningens inrättande, i enlighet med nu gällande
lag, nödvändigt måste medföra, synes dock en viss belåtenhet med den
nya anstalten hittills hafva varit öfvervägande hos allmänheten. Man har
känt tillfredsställelse öfver de fattiges förbättrade ställning, och funnit sig väl
af tiggeriets minskning, hvarigenom skillnaden emellan fattigvårdsbidragen förr
och nu äfven jemnats; men åtskilliga iakttagelser bebåda, att man ej gerna vill
gå längre i uppoffringar, och oroas vid lankan på framtiden. Någon antaglig
anledning att väcka tvist om fattigförsörjning lemnäs sällan obegagnad af kommunalstyrelserna,
och med en ifver, som står i skarp motsats till fattigvårdslagens
ord och mening, söker man förhindra inflyttningar af personer, hvilkas
vilkor i någon, om ock den ringaste mån gifva anledning till tvifvel om
deras fortfarande förmåga af sjelfförsörjning. Fattiglagen har i öfrigt lemnat
en
17
en erfarenhet, som icke kan vara tjenlig att stadfästa den första belåtenheten.
Hit hörer: skyldigheten för den ort, der ett fattighjon vistas, om ock endast
tillfälligtvis, att örn detsamma taga vård, och sedan, oftast genom tvist, söka
sin ersättning: den karakter dessa tvister antagit förmedelst svårigheten att få
utrönta de flera förhållanden, som bestämma försörjningsorten; de tillfällen,
som här erbjuda sig och af kommunalstyrelserna begagnas, att låtsa okunnighet
i de omständigheter, hvilka inverka på målets afgörande, och utan deras
medverkan, endast genom en undersökning på stället skulle kunna utletas;
samt slutligen: äfventyret af obegränsade efterräkningar för underhåll åt afskedad
krigsgemenskap och andra personer med deras afföda, som för en mängd
af år tillbaka utvandrat från hemorten, samt, enligt nyaste erfarenhet, för
gesällers oell deras gelikars vårdande på kurhuser och lasaretter i eget eller
främmande land, utan visshet att någonsin återse personen, än mindre alt få
någon ersättning för de omkostnader, hans utsväfningar dragit öfver försörjningsorten.
Socknemagasiner. Dessa inrättningar, hvilkas välgörande verkningar äro så
framstående, att man kunde önska, att det icke längre finge bero på menigheternas
fria val att tillegna sig desamma, har Länsstyrelsen genom uppmaningar
sökt befrämja, oell icke utan framgång. Man räknar nu magasiner inom 11
socknar i Tveta, Wista och Mo häraders fögderi, deraf det lilla pastoratet
Wisingsö med det betydligaste spanmålsförrådet, nemligen: 150 tunnor råg
och 393 tunnor hafra; inom 19 socknar i Wedbo fögderi, med en spanmålstillgång
af 2,700 tunnor; inom 11 socknar af Östra härad, med ett sädesförråd
af 1,483 tunnor; inom 4 socknar af Wäslbo härad, med spanmålsfond
af 1,179 tunnor. Från Westra härad saknas andra underrättelser, än att
socknemagasinernas antal der är oförminskadt.
Gästgifvareordning. Kort efter undertecknads tillträde af Landshöfdingetjensten
blefvo Länsstyrelsens äldre påbud angående Gästgifveri-inrättningen,
med nödiga tillägg, sammanförda i en Ordningsstadga, till efterrättelse för så
väl 1’esande, sorn skjutsande och gästgifvare, om författningarnas föreskrifter;
men som man är trög i att skaffa sig kännedom om det, som hörer till skyldigheterna,
förekomma ändock ofta klagomål öfver oordningar vid gästgifvaregårdarne.
Svårigheten i sådana mål är att utröna hos hvilken felet ligger;
ty man har sällan mer än ena parten alt tillgå vid undersökningen, och lika
sällan vittnen. Deraf följer att många klagomål blifva utan påföljd. Genom
månatliga visita tioner, och oftare när så åtbär, äro gästgifveriföreståndarne
Berättelse öfver Jönköpings Län för åren 1848—1830. 3
18
hållna under kronobetjeningens tillsyn; men hafva dessemellan tillfälle att
obemärkt begå missbruk, hvilka egentligen bestå i bränvinsminuteringens otillåtna
utsträckning.
§ 7.
Städer.
Jönköping, Länets residensstad och säte för Götha Hofrätt, räknade år
1850 en befolkning af 5,625 personer, deraf skattskyldige 3,540 och skattfrie
2,085 — således 383 själar mera än år 1847. Denna tillökning härledde sig
dels från nativitetens öfvervigt öfver mortaliteten med 143, och dels från
inflyttningar till ett antal af 240 personer. Bland de sednare tillhörde de
flesta arbetsbefolkningen, men den mindre delen ståndspersonsklassen. Oaktadt
årliga nybyggnader, finna, till följd af befolkningens tilltagande, hyreslägenheter
liflig efterfrågan, som i sin ordning uppmuntrar till nya byggnadsföretag.
Stadens i föregående femårsberättelser betecknade framskridande i välstånd och
betydenhet fortfar ännu, som det vill synas i kraft af förhållanden utaf stadigvarande
art.
I främsta rummet af dessa framstår stadens centrala läge och dess utvidgade
sjökommunikationer, hvilkas fördelaktiga inflytande på afsättningen af
ortens produkter redan förut i denna berättelse blifvit omnämndt. Återverkningarna
häraf på stadens eget välstånd skådas i handelns och näringarnes
förkofran och utvidgning. Burskap å handel innehades år 1850 af 41 personer,
af hvilka likväl 5 voro etablerade å stadens försäljningsplats Wernamo.
Handels-relationer direkte med utlandet förekomma i stigande antal, och under
nu ifrågavarande tiderymd hafva 4 fartyg ankommit från och 3 afgått till
utrikes ort.
Mantals- och öretalslängderna, likaledes år 1850, upptogo: 101 handtverksmästare,
98 gesäller och 172 lärlingar; dessutom 27 näringsidkare, som ej lydt
under skrå- eller hallrätt. Rättigheten att såsom försörjningsmedel med egna
händer åstadkomma handtverksarbeten innehades af 112 personer. Stadens
styrelse anser, att den vidsträcktare frihet, som år 1846 gjorde sig gällande i
näringslagstiftningen, hittills icke verkat menligt på sjelfva yrkena. ”Den handtverkare,
som följer med sin tids smak och uppfinningar, samt gör sig känd
för redbarhet och duglighet i sitt yrke, saknar aldrig arbetsförtjenst, och befinner
sig merendels i en lycklig, oberoende ställning. Flera af Jönköpings
T
19
borgare kunna i detta hänseende åberopas såsom exempel, och det industriidkande
borgerskapet är i allmänhet väl bergadt”.
Metallfabriken, som nämndes i sista femårsberättelsen, bar, i följd af ägarnes
obestånd, blifvit nedlagd. Tändsticksfabriken deremot bar utvidgat sin
tillverkning, på sätt som lyfter denna anläggning till jemnhöjd med de största
af samma slag. Värdet af tillverkningen år 1850 uppgick till 40,655 R:dr
16 sk., hvaraf till Norrige och England exporterades för 6,548 R:dr 22 sk.
Fabriken sysselsatte då 158 arbetare, de flesta barn. Under samma år uppgick
tillverkningen vid stadens 7 Snusfabriker till 150,000 U. Inom staden
tillverkade vagnar, borstar, guld- och sifverarbeten samt bryggda varor finna
äfven god afsättning å främmande platser. Så äfven Enkefru Stenbergs drällväfnader
efter jacquardska methoden, hvilka äro förtjenta af den uppmärksamhet
de vunnit till och med utomlands, ej allenast för sin godhet och elegans,
utan äfven såsom prof på den fulländning, Svensk slöjdfärdighet kan antaga
genom egen kraft och fallenhet, utan handledning.
Stadens mycket freqventerade Lärdoms- och Apologistskolor äro, i följd af
Kongl. Maj:ts nådiga Cirkulärbref den 6 Juli 1849, sedan den 1 September
samma år förenade till en, inom hvilken lärjungarne af båda bildningslinierna
undervisas gemensamt af samma lärare i alla de ämnen, som voro gemensamma
för begge luliema. Lärjungarnes antal har under den tid, som här är i fråga,
omvexlat emellan 182 och 199.
Folkskolan, hvarest vexelundervisningsmethoden användes, bevistades år
1850 af 35 flickor och 137 gossar.
I Slöjdskolan för flickor lemnades samtidigt undervisning åt 52 elever.
Kateket- och Söndagsskolorne hafva äfven varit handhafda efter stadgade
grunder.
Om stadens inkomster, utgifter, administration och ekonomi innehåller den
inkomna berättelsen följande upplysningar:
”Enligt 1850 års räkenskaper utgjorde stadens inkomster 9,072 R:dr 26
”sk. 7 rst. och dess utgifter 8,757 R:dr 34 sk. 5 rst. Hamn- och broafgifter,
”sorn ingå i en särskild kassa, ej tillhörande stadens drätsel, upptagas 1848 till
”3,751 R:dr 5 sk., 1849 till 4,254 R:dr 39 sk. och 1850 till 3,869 R:dr 19 sk.
”Den icke obetydliga behållning, sorn årligen kommer hamnkassan till godo,
”lemnar Hamndirektionen tillfälle att efterhand föreslå och med vederböran”des
bifall låta verkställa nödiga och gagneliga förbättringar vid hamnbyggna”den,
i fullföljd af den plan, sorn dermed från början varit åsyftad. Hamnen
20
”äger icke dessmindre en besparad fond, efter alla anledningar fullt tillräcklig
”för oförutsedda behof”.
”Fattigvårdens bokslut 1850 visar en total utgift af 5,412 R:dr 26 sk.
”6 rst., hvaraf anväudts 857 R:dr 34 sk. 8 rst för uppfostran af 63 värnlösa,
”minderåriga barn och 300 R:dr för Kateket- och Söndagsskolorne. Omkostnaderna
för Folkskolan 468 R:dr 36 sk. 2 rst. och för Flickskolan 431 R:dr
”29 sk. 2 rst., allt Banko, äro icke i förstnämnda summa inbegripna”.
Ekesjö. Här uppgick befolkningen år 1850 till 1,809 personer, och hade
således ökat sig sedan år 1847 med 109.
Stadens bestånd grundas på handel, bandtverk och jordbruk, hvilket sednare
väl vårdas. Fabriker finnas följande: en för tillverkning af gröfre kläden, två
för snus- och en för vaxljusberedning samt 2 lädergarfveriet’. 52 personer hafva
nedsatt sig för att till sjelfförsörjning med egna händer åstadkomma handtverksarbeten.
Klädesfabrikens tillverkningsvärde år 1850 skattades till 8,030 R:dr.
Handtverkeriernas tillstånd skildras ofördelaktigt. Arbetsförtjenst saknas och
fattigdomen bland idkarne tilltager. Man tillskrifver detta elen nya näringslagstiftningen,
om hvars verkningar omdömet bär utfaller alldeles motsatt emot
hvad som yttras i Jönköping.
Vid stadens lägre Lärdomsskola har lärarepersonalen blifvit tillökt med
en dupplikant samt lärare i gymnastik. Lärjungarnes antal var 1850: 85.
Folkskolan, som skötes af den prestman, hvilken biträder Pastor i embetet,
begagnades år 1850 af 65, mest medellösa barn.
Fattigförsörjningen erfordrade sistnämnda år en kostnad af 2,950 R:dr,
hvaraf 1,230 anskaffades genom utdebitering. På Arbets- och Försörjningshuset
voro intagna 24 personer samt 18 orkeslösa, sjukliga hjon; och 40
värnlösa barn vårdades och uppfostrades på fattigkassans bekostnad i enskilda
hus. Fattigpersonalen skall hafva uppnått en förut okänd höjd, hvars vidare
stigande befaras, i följd af den obehindrade inflyttningsrättigheten.
Stadens inkomster bestå, som förut, i nådigst förlänad tionde af vretar,
arrende af en qvarn och något donationsjord, tomt och ägopenningar, böter,
tullfrihetsmedel, bodståndsafgifter, jemte lösen för skogseffekter.
Skjutsning sskyldig heten bestrides genom entreprenör, som derför uppbär
1000 R:dr Banko årligen och får begagna en del staden tillhörig jord, som
annars kunde gifva i arrende 500 lbdr.
För stadens prydlighet och invånarnes beqvämlighet har man anlagt planteringar,
öppnat en ny ulfartsväg och inrättat gatu-upplysning.
Grenna, också kallad Brahe-tirenna, efter grundläggaren, framlidne Riksdrotset
Grefve Per Brahe den yngre, utmärker sig genom sitt vackra läge vid
Grennabergets fot, nära Wetterns strand, med en vidsträckt utsigt öfver det
gentemot liggande Wisingsö och sjöns stränder. Folkmängden utgjorde år 1850
841 personer, eller 34 mera än 1847.
I staden finnas apothek samt postkontor och äro bosatta: 7 Minuthandlande,
1 Nipperhandlerska, 21 Handtverksmästare med 33 Gesäller och andra
arbetare, 1 Bryggare, 2 Färgerifabrikörer med 4 arbetare, 1 Sämskfabrikör med
I arbetare, 1 Vagnfabrikör med 15 arbetare, samt 1 Spegelfabrikant. Tillstånd
att såsom försörjningsmedel idka handtverk med egna händer är dessutom
beviljadt flera personer, så af man- som qvinkön.
Af Borgerskapet uppgifvas några vara välmående, men flertalet stadde i
fattigdom. Orsakerna härtill anses vara, att rörelsen på stället är ringa, men
lefnadskostnaden jemförelsevis hög, samt att de flesta börja sin verksamhet utan
förlagskapital. Icke destomindre, och fastän brukningen af stadens myckna
och bördiga jord fortfarande lemnar ett vigtigt bidrag till stadens bestånd,
hafva handel och näringar på sednare tider förkofrat sig. Någon märkligare
lyftning är dock ej att emotse, förr än den beslutade byggnaden af en lasthrygga
vid Wetterns strand hinner fullbordas, hvilket arbete, med gemensamt
biträde af stadens invånare och possessionater m. fl. i orten, nu går med stora
steg emot sitt mål. Utskylderna så väl till kronan som staden erläggas villigt
och restfritt.
Staden har en Pedagogi eller Vexelundervisningsskola.
Fattigförsörjningen, som förut varit gemensam emellan stads- och landsförsamlingen,
är numera delad, och stadens enskilda kassa uppgår till omkring
870 R:dr, oberäknade 125 R:dr, som äro afsatte, såsom början till fond för
en arbetsinrättning.
Borgerskapets skjutsskyldighet utgöres af, bland andra, Mellby byamän,
emot en årlig afgift af 12 R:dr 30 sk. Banko.
Jönköpings Landskansli den 2 December 1852.
C. SSevyenstråhle,
C. O. Brorström.
Carl Landegren.
