# ID: svediakorp-gov2253
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Digitaliserat riksdagstryck 1521--1970
# subtitle: Ståndsriksdagen: bihang (1810--1866)
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-22
# sourceDescription: Governmental texts digitised by Riksdagsförvaltningen (the Swedish Parliament administration) and made available via Kungliga biblioteket (National Library of Sweden, KB), under a Creative Commons CC0 1.0 licence.
# genre: governmental
# subgenre: ståndsriksdagen, appendixes
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: Kungliga biblioteket (National Library of Sweden)
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: KB (https://riksdagstryck.kb.se/)
# retrieveFormat: txt
# annotation: tokens
# annotationMethod: automatic
# words: 115,788
# sentences: 4,936
# sentenceOrder: original
# URL: https://data.kb.se/datasets/2017/09/riksdagstryck/
# cite: 
# availability: Creative Commons CC0 1.0 Public Domain (https://riksdagstryck.kb.se/)


BIHANG
TILL
8åiraa<&å aaa8“8öåiiDiia
VID
LAGTIMA RIKSDAGEN I STOCKHOLM
ÅREN 1853 OCH 1854
ANTORA 8AML1IGEI.
fita Afdelningen:
Mlikets Ständers Revisorers samt Justitie*
ombudsmans Rerättetser.
miidm mrnm,
1853 års Revisions-berätlelser.
Rikets Högloft. Ständers
REVISORERS
B E R Ä T T E L S E
oin den år liljo af dem verkställda granskning
af
ST ATS-VERKETS
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd,
styrelse oell förvaltning under åren I8J50 och fln«Sl;
j e 1111 e
de. i anledning af samina Berättelse, infordrade oell till
KONGL. MAJ T
afgifna underdåniga Utlåtande n.
STOCKHOLM. 1S54.
Trrckt hos A.
JEfter fullbordan af den revision utaf statsverkets, jemte dertill hörande fonders,
tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1850 och 1851, hvilken, i följd af 68 §
riksdagsordningen, Rikets sednast församlade Ständer utsatt och Kongl. Majit, den
3 sistlidne Juni, i nåder kungjort att taga sin början den 15 September innevarande
ar, få Revisorerne derom nu afgifva den i 7 § af instruktionen lör Rikets
Ständers Revisorer af den 17 April 1841 föreskrifna berättelse.
Vid början af denna förrättning hafva Revisorerne fått emottaga berättelser af
nedannänmde embetsmyndigheter om tillståndet och styrelsen utaf de under deras
förvaltning stående delar af stats-verket, nemligen:
från Kongl. Stats-kontoret, angående sjelfva stats-verket, det stämplade papperet,
statens spanmåls-förvaltning, kreditiv-fonden och f. d. allmänna magasinsfonden,
,, „ Krigs-kollegium,
„ „ Förvaltningen af sjöärendena,
„ „ Sundhets-kollegium,
„ „ General-tullstyrelsen,
„ „ General-poststyrelsen,
„ Öfver-direktörs-embetet för Mynt- och kontrollverken,
„ Styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättningar i riket.
„ Riksmarskalks-embetet,
„ t. f. Kanslern vid Kongl. Krigs-akademien,
„ Direktionen öfver allmänna Garnisonssjukhuset,
„ „ „ Civilstatens pensions-inrättning,
„ „ „ Arméens dito,
„ Kongl. Konvoj-kommissariatet,
„ Styrelsen för väg- och vattenbyggnader,
T „ „ ekeplantering arne,
Kommittéen för salpeter-ärendena,
„ Kongl. Öfverintendents-embetet,
„ Stuteri-öfver styrelsen,
v Kongl. Sera/imer-ordens-gil/et,
„ Direktionen öfver Stockholms allmänna Barnhus,
„ „ „ Danviks hospital,
„ Chefen för Topografiska korpsen,
t Kongl. Landtbruks-akademien,
„ Direktionen för Kongl. Hofkapellet och spektaklerna,
samt från Kongl. Teknologiska institutet;
hvarförutan till Revisorerne blifvit öfverlemnad dels den berättelse, som särskilt
i nåder förordnade Revisorer afgifvit, angående Ull- och Manufaktur-diskonternas
förvaltning år 1851, dels ock sammandrag af räkenskaperna för år 1852 öfver de
under Kongl. Kommers-kollegium ställda fonder och medel.
I.
— 2 —
K o n [{•!. S tals-ko n to r et.
Detta verks förvaltuingsåtgärder stödja sig på Kongl. Maj:ts dit aflåtna nådiga
bref oell de fastställda riksstaterna samt redovisas specielt genom verkets protokoller,
registratur, specialstater, memorialböcker samt Kongl. Räntekammarens hufvudböcker,
jemte rikshufvudböckerna, hvilka sistnämnda utvisa förhållandet mellan
statsregleringen och det verkliga resultatet af inkomster och utgifter. Af nämnde
räkenskaper äro Kongl. Räntekammarens hufvudböoker jemväl granskade i Kongl.
Kammarrätten för begge revisionsåren idan anmärkning.
I afseende på fragan om det af Öfverkommissarie» m. m. K. A. Fredin uppgjorda
förslaget till hufvudbok för Kongl. Stats-kontorets enskilda rörelse, hade
Rikets Ständers sednast församlade Revisorer, efter granskning af detsamma så vidt
tiden niedgaf, hemställt, att, då bemälte embetsverk icke yttrat sig öfver åtskilliga
vigtiga frågor, och Kongl. Kammar-rätten ej heller lemnats tillfälle att öfver förslaget
afgifva utlåtande, sådant matte af bada dessa Kollegier infordras oell meddelas,
innan frågan i sin helhet till slutlig pröfning företoges; — och sedan, med
anledning häraf, Kongl. Maj:t, under den 22 December 1851, i nåder remitterat handlingarne
med tillhörande formulär-räkenskaper till Kongl. Stats-kontoret och Kongl.
Kammar-rätten, hafva dessa begge verk, efter inhemtamle af yttranden från Kongl.
Uänte-kammaren, Öfver-revisions-depart emen tets Civilräkenskaps-kontor samt Kongl.
Stats-kontorets Kammar-kontor och Memorial-bokhållare, den 21 nästlidne Maj, uti
gemensamt underdånigt utlåtande, hufvudsakligen anfört följande:
Vid undersökning om beskaffenheten utaf Kongl. Stats kontorets nuvarande bokföring
och redovisning, befunnes, att, när desamma jernfördes med rikshufvudboken
och underordnade verks räkenskaper, hvarken Kongl. Kammar-rättens Revisorer i
första liand, eller Rikets Ständers Revisorer eller Stats-Utskottet, i den andra,
saknade nödiga handlingar, för att öfverskåda Kongl. Stats-kontorets ställning och
vederbörligen granska dess förvaltning. Da emedlertid alla Kronans medel icke
gå in till Stats-kontoret eller ut derifrån, utan en del inkomster får stadna i Landtränterierna,
så kunde hvarken penningerörelsen i Stats-kontoret eller den deremot
svarande räntekammare-hufvudboken vara så vidsträckt sorn hela rikets drätselverk
eller den deremot svarande rikshufvudboken. Derföre och emedan särskilda
hufvudböcker upprättas öfver medel inom andra delar af drätselverket, vore det
troligen, som Rikets Ständer önskat, (skrifvelsen N:o 192 den 8 September ISIS)
att äfven öfver Stats-kontorets särskilda rörelse skulle upprättas hufvudbok. Deremot
mötte likväl i verkställigheten stora svårigheter. Kollegierna bestridde icke,
att sådan kan upprättas, men de betviflade behofvet och nyttan af en dylik räkenskap
samt befarade, att den skulle blifva föga upplysande, men i vissa fall missledande,
ty om man inskränkte den blott till de medel, som uti Räntekammaren
influtit och derifrån utgått, komme hon endast att blifva en omskrifning af räntekammare-hufvudboken,
men att dock omfatta mindre, än Stats-kontorets nuvarande
redogörelse. Skulle ater den nya hufvudboken, för att blifva lika fullständig som
den, upptaga, såsom förslaget alser, äfven de utgifter, som Stats-kontoret genom
anordningar å Känterierna besörjer, så mäste hon, för att kunna framställa behöfliga
tillgångar för de afförda utgifterna, äfven taga i beräkning sådana inkomster, som
icke uti Ränte kammar en inflyta. Sfatshulvudboken sträckte sig då till en rörelse,
som läge utom Stats-kontorets särskilda kassa och Räntekammarens bankoräkningar.
Kollegierna ansågo den föreslagna hufvudboken hvarken blifva tillförlitlig eWex
tillfredsställande. Rökslutet mäste nemligen grundas på kalkylerade zi/fror, erne
-
flan de verkliga beloppen i vissa fall icke voro vid hennes afslutande kända. Förr
än rikshufvudboken är färdig, känner man ej den indelta spanmälens värde, uppbördsmedel
priset å spanmälen, besparingarnes verkliga belopp o. s. v., hvaraf följden
blifver, att den ingående balansen i den tiliärnade hufvudboken måste blifva felaktig.
Vill man dä, för att undvika denna stora olägenhet, uppskjuta med afslutningen
intilldess rikshufvudboken blifvit färdig, så varder den föreslagna bokens
umbärlighet desto mera ögonskenlig. Denna sednare, som, enligt författarens förslag,
skulle aflemna» till Kammar-rättens granskning två månader efter årets slut,
kunde också svårligen räknas till de af slutade räkenskaper, hvilka, enligt 5:fe punkten
i instruktionen för Rikets Ständers Revisorer, höra till deras granskning. Vissa
summor i balanserna och annorstädes voro nemligen osäkra och boken skulle
i granskningshänseende medföra misstag, skriftvexlingar, och lör ganska många poster
kontine fullständiga verifikationshandlingnr att, saknas, enär dessa ovilkorligen
borde åtfölja redogörelserna för de Känterier, från hvilka de af Stafs-kontoret anordnade
medlen utbetalts.
De mångfaldiga detaljer, som, med afseende å deri ifråga ställ da hufvudboken,
blifvit al' författaren samt vederbörande tjenstemän behandlade, hafva Kollegierna
måst förbigå, och Revisorerne, som anse vidlyftighet, böra, sä vidt möjligt är, undvikas,
fä endast i korthet anföra några af de olägenheter, hvilka blifvit dels af Kollegierna,
dels af tjenstemännen, uppgifna såsom följder af förslaget, om det antoges.
Allmänheten komme att vid medels insättning och aftagning blifva uppehållen.
Stats-lcontorets räkenskapsföring, lili enkel och lättfattlig, blefve dunkel,
äfven för dem, hvilka äga mer än vanlig kännedom i räkenskapsväg, — föranledande
derjemte till vidlyftigare annot,atiorisbestyr och mera skrifvande, särdeles hvad
angår extra statsregleringens medel. Verklig utgift komme i de flesta fäll ej att
synas såsom utgift, emedan anslag skall föreställa utgift. Ouffagne anslag, eller
delar deraf, framstå såsom skuld, m. m. Hufvudboken borde upprättas,icke på grund
af primära anteckningar, utan på ett alldeles nytt, sätt, så att anteckningarne skedde
omedelbart i sjelfva, boken tvertemot allmän praxis för såväl allmänna som enskilda
räkenskaper. Svårigheter skulle uppstå vid återföringar af under årsskiftet ej liqvid
era de anordnihgar genom det ovilkorliga stadgandet, att ingen post finge införas
utan Stats-kontorets derom meddelade befallning. Den kontroll af Räntekammarens
veckorapporter, öfverkommissarie!! Fredin föreslagit, kumle ej verkställas
med mindre Memorial-bokliållaren genomsåga och summerade de under en förfluten
vecka antecknade inkomster och utgifter, hvarvid likväl de å Ränferier anordnade
poster, fastän af författaren ställda i samma kolumn med de öfriga, mäste andam
tagas. Detta arbete skulle fortgå genom 4 band, innefattande omkring 30!) kooti.
Vidare borde genomses och med bankoräkningarne jemföra s alla utgiftskonti, för att
utröna de på grund af äldre anordningar utbetalda summor och erfara, huru manga
af den föregående veckans anordningar icke blifvit inlösta. På den dag allt detta
skulle verkställas, hindrades annoteringen, och en mängd måhända angelägna anordningar
mäste hvila till följande dag.
Revisorerne, som af samtlige till frågan hörande handlingar undfått del, och
tillika af öfverkommissarie!! Fredin, personligen tillstädes, erhållit muntliga upplysningar,
hafva åt densamma egnat sorgfällig uppmärksamhet, sä vidt tiden inedgifvit.
De hafva funnit det, uppgjorda förslaget vittna om ospardt arbete samt om
ett rastlöst ■ bemödande att göra utredningen så fullständig, som möjligt. Iliand förslagets
många lÖrtjenster anse sig Revisorerne böra nämna: att, det söker åskådliggöra
tillståndet efter hvarje års slut med hvarje Imfvudtitels i Stats-kontoret uppkomna
besparingar; att liqvid emellan detta verk ,ocli Fångvårds-styrelsen skulle
— 4 —
äga rum efter hvarje förflutet år, så att man ej behöfde afbida riksbokslutet, samt
att hittills saknade konti blefve inrättade för de spanmäls- och bergseffekter, med
hvilka Stats-kontoret har befattning.
Enligt llevisorernes tanke, är likväl det förnämsta vilkoret för en hufvudbok,
att deruti skall, efter förut i biböcker gjorda anteckningar, införas alla transaktioner
på sina behöriga konti, äfvensom att i hufvudboken tydligen skall angifvas,
från hvilken underordnad bok dessa transaktioner eller poster blifvit hemtade, samt
slutligen att deruti skall, såsom sjelfva resultatet, under namn af' kapitdlkonto,
sammanföras de samtliga posternas balanser; men då den nya hufvudboken skulle
föras omedelbarligen utan några lijelpböcker och utan att pa annat sätt än genom
verifikationer angifva stället, hvarifrån de bokförda summorna tagits, samt berörde
boks resultat dessutom icke är tillräckligt upplysande för det år, detsamma omfattar,
emedan balansen i kapitalkonto icke visar de verkliga ziffror, som sökas,
för att känna verkets ställning, hvilka, såsom anmärkt blifvit, först när rikshufvudboken
är afslutad varda tillförlitligt kända, så anse Revisorerne den föreslagna
hufvudboken mer äga likhet med primära anteckningar, än en vanlig hufvudbok.
Vid sådant förhållande och då 1845 års Stats-revisorer, hvilka väckte förslaget om
en egen hufvudbok för Kongl. Stats-kontorets s. k. enskilda rörelse, dervid, såsom
hufvudsakligaste skäl, angåfvo rikshufvudbokens samtidiga afslutande, hvarigenom
under en längre tid fullständig kontroll och öfversigt af bemälte embetsverks ställning
saknades, men denna olägenhet genom det af Öfverkommissarie]! Fredin uppgjorda
formuläret icke varder afhjelpt, enär boken i egentlig mening först kan anses
definitift. afslutad 'efter rikshufvudboken; så finna Revisorerne det med nämnda
hufvudbok för Kongl. Stats-kontoret sökta ändamålet icke vara vunnet.
Kollegierna hafva ansett, att, om Kongl. Stas-kontorets räkenskaper hufvudsakligen
bibehållas i nuvarande form, partiella rättelser och förbättringar deri kunna
af verket sjelft. vidtagas, eller i annat fäll anstå intilldess formen för rikshufvudboken
blifvit bestämd, för att i öfverensstämmelse dermed uppgöras, och det
kan icke bestridas, att möjligheten af statshufvudbokens användbarhet måste till
betydlig del hvila på antagandet af det nya formuläret till rikshufvudboken. Revisorerne
finna äfven, att, med undantag allenast för den af egendomlig art varande
rikshufvudboken, hvilken tillika är ett statistiskt arbete, början med räkenskapsformulärens
förändrande icke lämpligen bör ske uppifrån och nedåt, utan snarare tvärtom,
hvilket ock synes vara Rikets Ständers mening, ty deras skrifvelse N:o 192
den 8 September 1848, föranledd, bland annat, af 1845 och 1847 års Revisorers
vigtiga förslag om nya likstämmiga formulärer för samtliga kronouppbörds- och
förvaltande verks redovisningar (sid. 413 och 414) innehåller, jemte gillande af framställningen,
en underdånig begäran, att Kongl. Maj:t, med afseende å de förändrade
förhållanden i redovisningssättet, hvilka af den väckta frågan om skatteförerikling
m. m. kunde blifva en följd, täcktes för verkliggörandet af Revisorernes förslag
i nåder vidtaga erforderliga åtgärder.
Med lemnad uppmärksamhet ät dessa omständigheter, och dä Rikets sednast
församlade Ständer i redoyisningsväg icke påyrkat några förändringar förr, än resultaten
af då redan vidtagna åtgärder sig visat, kunna Revisorerne icke inse något
giltigt skäl att nu påskynda fastställelse af något formulär till hufvudbok för Kongl.
Stats-kontoret, utan de tro fasthellre, att frågan derom lämpligast bör hvila, om
icke tills nya formulärer öfverallt hunnit införas, åtminstone tilldess det nya formuläret
till rikshufvudboken blifvit antaget, och att afslutning af denna räkenskap,
hvilken numera sker efter 1| års förlopp, och således 3 manader tidigare än förr,
Bilaga Litt. D. till 1853 an Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 51.
I) E B E T.
c B E D 1 I
Fordringar och
förskott, balanse-  rade från år 1849
inom linien.
Koiilant behållning
frän år 1849
Statsanslag.
Extra ordinarie
uppbörd.
Anticipationer
till år 1851.
Brister å
statsanslagen.
Skulder till år
1851, balanserade
inom linien.
För år 1830.
Departements-chefen
Skulder från år
M849, balanserade
inom linien.
Anticipationer
från år 1849.
Utbetalningar.
Kontant behållning
till år 1851.
Besparingar å
Statsanslagen.
Fordringar och
förskott, balanse-  rade till år 1851
inom linien.
7,000: — —
15,805: 16. —
4,850:
27,176: — —
54,700: — —
22,911: 8. —
12,426: — —
2,800:
2,015: — —
6,765: 16. —
38,250:
46: 40. —
31,320:
1,333: 16. —
218,410: 10. 4.
1,303,437: 32. —
13,409: 16. —
37,500:
186,669: — —
9,000: — —
66,192: 33. 6.
62,971: 27. 6.
85,659: 22. 6.
85,769: 22. 6.
25,684: 16. —
438: - —
7,000: — —
15,805: 16. —
4,850:
25,528: 8. —
50,595:
22,058: 24. —
12,174: 16. —
2,800:
2,015:
5,134: 36. —
38,250: — —
46: 40. —
28,000:
1,333: 16. —
210,099: 31. 6.
1,303,437: 32. -  13,409: 16. —
34,726: 32. 10.
253,957: 2. 11.
4,528: 12. 5.
65,024: — 8.
59,061: 14. —
90,797: 3. —
89,907: 9. —
25,674: 16. —
307 239- 3 1
Departementets Kansli-expedition
20: 8. 8.
Dito Kommando-expedition
Krigs-kollegium
-
1,522: 16. —
2,230:
563: 24. —
1,875: — —
852: 32. —
251: 32. —
Generalitets-staten
Ingeniör-corpsen
104: 8. 6.
Topografiska dito --
Artilleri-staben
382: 34 8.
17: 25. 9.
Öfverkommendants-expeditionen i Stockholm
Kommendants-staten
556: — —
l
1,074: 28. —
i . .
t kontant
Krigs-akademien <
(indelta räntor
}
3,320:
1,810: 20. — )
8,310: 26. 10.
\
(
_ _ a. a *1 Y /• • 1 tvD 11 v Cili v Cl. M151111 lil Cl l 11 vll 11 lilli v^X 1/ o U cllllilclL •— — — — »
Kavalleri- och Infanteri-regementena 1
- )
t indelta räntor oell kionotiondc
-
Militie-boställskassans rescrvhcmmciiisräiitor (indelta)
)
16,081: 35. 5.
130,111: 23. 2.
14,607: 40. 5.
53,358: 3. 11.
14: 35. 10.
39,963: 14. 2.
44,826: 28. 5.
1,354: 4. 7.
5,820: 16. 3.
Exercis-sqvadronernas underhåll (reservations-anslao>)
250: — 2.
4,488: 15. —
18,750:
18,412: 26. —
120,199: 17. 3.
10,899: 7. 6.
Möteskostnader (reservations-anslag) - - _
__
26,033: 15. 2.
49,298: 16. —
598: 9. —
2,304: 8. 2.
1,093: 12. _
2,575: 46. 6.
Ersättning utöfver markegångspris till inqvarteringsgifvare för dagportioner (reser-
403: 12. —
570: 23. 10.
1,606: 5. 4.
1,416: 19. 6.
117: 37. 6.
10: — —
Kronprinsens Hussar-regemente
Svea Lifgardet
10:
475. 24. —
680: 2. —
1 318* 31 O
1,390: 6. —
Wermlands Fältiäffare-regemente ..
391,943: 46. 6.
28,000: — —
17,190: — —
132,000:
5,000: — —
21,174: 16. —
34,897: 37. 4.
3,560:
120,000: —
669,226: 3,2. —
389: 40. —
71,000: — —
12,000: — —
24,000: — _
180,000: — —
19,000: — —
25,000:
20,000:
6,666: 32. —
900: — —
6,000:
4,500:
2,627: 47. 10.
45,000: — —
31,191: 40. 1.
8,306: 8. 5.
332: 17. 2.
Svea, Götha och Wendes Artilleri-regementen (reservations-ånslag)
2 > 896- 35 3
9,264: 11. 1.
4,275: 12. —
29,810: 20. —
3,327: 24. -  177,614: 5. 7.
2,321: 14. —
20,242: 4. —
34,897: 37. 4.
3,553: 16. —
158,500: 18. 7.
723,613: 3. 9.
389: 40. —
61,975: 30. 5.
9,193: 11. 2.
25,215: 28. 8.
180,000:
21,052: 8. 4.
15,200:
20,000:
21,645: 35. 3.
1,110: 10. 6.
6,935: 31. 9.
Lega för hästar till Artilleriets exercis
--
7,862: 24. —
6,000: — —
37,822: 30. 2.
45,614: 5. 7.
429: 9. 7.
47,924: 25. —
2,678: 34. —
Lifbevärings-regementet  -
932: 12. —
25; — —
655: 26. 8.
Hallands beväring
6: 32. —
361: 31. 3.
234,733: 47. 9.
27,561: 38. —
283,084: 22. 2.
507: 33. 7.
205,044: 30. 44
10,430: 43. —
28,726: 20. 6.
32,544: 40. 8.
ö
42,632: 47. 1.
25,827: 5. 3.
3,586: 10. 3.
154,717: 1. 6.
Försvarsverket i allmänhet eller Krigs-kollegii Dep:r (reservat:s-anslag) IF,, ”
° 1 v ° l indelta räntor
433,742: 32. 9.
)
i
10,632: 46. 9.
2,806: 36. 10.
6,102: 29. 8.
7
4,494: — 6.
55:
2: 40. —
0
1,215: 28. 8.
Salneterunnkön
118: 11. 2.
128: 32. 3.
1,923: 24. 1.
117: 21. 3.
Ved oell lius för fästnings- och ^arnisonsorter
178: 2. 6.
5,820: 16. 3.
2,125: 10. 5.
3,612: 7. —
6,187: 41.
385: 1. 6.
840: 43. 5.
3,650: —
191: 28. 1.
781: 4. —
14,745: 24. —
66: 32. —
14,787: 23. 2.
820: 10. 4.
524: 11. 6.
Dito för Magistratspersoner och Borgare vid besigtningar (förslags-anslag)
1,095: 5. —
20,745: 24. —
55: — —
207: 9. 4.
70: 4. 10.
4,156: 41. 2.
5: 24. 8.
Skrifmaterialier och expenser m. m. för Krigs-kollegium m. 11. verk
8,723: 25. 2.
2,553: 16. —
45,161: 26. 5.
16,362: 35. 5.
56: 44. 4.
74: 31. 10.
12,456: 5. 4.
1,869: 36. 6.
68,071: 26. 9.
3,335: 7. 1.
649: 31. 6.
102: 12. —
Oförutsedda utgifter
1,150: 47. 6.
6,379: 2. 8.
81: 47. 10.
Brist ä samtliga förslags-anslagen, efter afdrag af besparingarne derå,
433,076: 42. 2.
385,239: 1. 8.
4,162,180:
420,297: 35. 4.
7,174: 20. 10.
83,274: — 9.
84,801: 38. 3.
SUMMA
77,651: 34. —
24,570: 16. 3.
4,345,916: 20. 3.
604,404: 21. 4.
36,074: 23. 7.
361,967: 20. 7.
S:r 4,974,891: 9. 10. S:r 4,974,891: 9. 10.
Bilaga Litt. B. till 1851 års Revisionsberättelse, angående Statsverket
För år 1851.
Ordinarie Inkomster: Riks-staten påräknar.
Ordinarie ränta
2,570,055: 1. 4.
Afrads-spanmål  346,030: 42. 4.
Tionde-spanmål
978,037: — 5.
Tionde-spanmålslösen efter bestämda pris
4,800: — —
Arrendemedel
110,000: — —
Silfvertionde, myntarelön och slagskatt
10,000: — —
Kopparränta
49,400: — —
Tionde- och hammarskattsjern
152,024: — —
Aluntionde
500: — —
Svafvelbruks-tionde
600: — —
Mantalspenningar
335,993: 36. —
Gerningsören
,  —
1,500: — —
Bötesmedel
35,000: — —
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål
133,500: — —
Ständiga rotevakans-afgifter vid Skånska infanteri-regementena
13,860: — —
Tillfälliga rotevakans- och mötes-afgifter  5,000: — —
Rotefrihets-afgift af oroterad, men ordinarie rotering underkastad, jord
27,000: — —
Rotevakans-afgift af utsockne frälsehemman i Halland
10,000: — —
Båtsmansvakans-afgift .*. —...  30,000: — —
Krut- och salpeter-försäljningsmedel  -  95,000: — —
Kontrollstämpel-medel
10,000: — —
Båk- och lotsmedel
115,155: 38. 6.
Danska fyringsmedel!  —
26,600: — —
Konvoj-kommissariatets bidrag till Turkiska beskickningens aflöning
14,800: — —
Observationsmedel  — 10,000: — —
Extra medel och uppbörder
18,000: — —
Intressemedel
3,300: — —
S:r 5,106,156: 22. 7.
sid. 5.
Öfverskott.
50,159: 20. 10.
16,822: 17. 10.
43,711: 47. 5.
60,076: — 9.
945: 39. 1.
30,807: 11. 6.
41,735: 25. 5.
196: 2. 4.
74: 32. —
24,908: 27. 1.
250: 16. —
5,910: 5. 1.
65,950: 7. 11.
5,790: 34. 9.
588: 15. 7.
3,598: 39. 4.
2,023: 13. 5.
6,912: 31. 1.
27,356: 8. 10.
3,185: 15. 1.
196: 42. —
96: 43. 8.
Brist.
195: 15. 2.
29: 33. —
2,503: 41. 4.
4,568: 32. 7.
Räkenskaperna upptaga.
2,620,214: 22. 2.
362,853: 12. 2.
1,021,748: 47. 10.
4,604: 32. 10.
170,076: — 9.
10,945: 39. 1.
80,207: 11. 6.
193,759: 25. 5.
696: 2. 4.
674: 32. —
360,902: 15. 1.
1,750: 16. —
40,910: 5. 1.
199,450: 7. II.
19,650: 34. 9.
5,588: 15. 7.
30,59S: 59. 4.
12,023: 13. 5.
36,912: 31. 1.
122,356: 8. 10.
13,185: 15. 1.
115,155: 38. 6.
26,796: 42. —
14,770: 15. —
7,496: 6. 8.
13,431: 15. 5.
3,396: 43. 8.
391,297: 17. —
7,297: 26. I. 5,490,156: 13. 6.
Extraordinarie Inkomster:
Enligt regeringsformens 60 §., utgående såsom bevillning: Riks-staten påräknar. Öfverskott. Brist. Räkenskaperna upptaga.
Sjötullsmedel  -
4,298,068: 25. 7. 849,624: 41. 6.
5,147,693: 19. 1.
Salu-accis af städerna
- 3,000: — — 58: — — —-— — — 3,058: — —
Postmedel - -
—
792,079: 33. 9.
— — 792,079: 33. 9.
Karta-sigillata-medel
550,000: — — 393,308: 19. 4.  — — 943,308: 19. 4.
Bränvins-afgift -
700,000:
175,589: 46. 5. 524,410: 1. 7.
S:r 6,343,148: 11. 4. 1,242,991: 12. 10. 175,589: 46. 5. 7,410,549: 25. 9.
Restantier  -  155,000: — — 7,602: 38. 4.  — — 162,602: 38. 4.
Tillkomma:
Hufvudtitlarnes besparingsmedel
155,830: 3. 10.  — —  — — 155,830: 3. 10.
Inkomster, i riksstaten ej påräknade:
Spinnhusmedel
Kobolt-tionde
-
Dana-arf
S:r
1,317: 30. 3.
1,317: 30. 3.
Summa 11,760,134: 37. 9. 1,643,209: 2. 5. 182,887: 24. 6. 13,220,456: 15. 8.
afgå
182,887: 24. 6. 182,887: 24. 6.
Summa 11,760,134: 37. 9. 1,460,321: 25. 11.
13,220,456: 15. 8.
404: 33. 4.  — — 404: 33. 4.
171: 16. —
171: 16. —
741: 28. 11.
741: 28. 11.
Bilaga Litt. A. till 1853 års Revisionsberättelse, angående Statsverket,
För år 1850.
Ordinarie Inkomster: Riks-staten påräknar.
Ordinarie ränta  2,456,698: 40. 9.
Afrads-spanmål
306,174: 10. 4.
Tionde-spanmål
841,294: 41. 5.
Tionde-spanmålslösen efter bestämda pris  -  4,800: — —
Arrendemedel
110,000: — —
Silfvertionde, myntarelön och slagskatt  — 10,000: — —
Kopparränta  -  49,400: — —
Tionde- och hammarskattsjern
152,024: — —
Alun-tionde
-  500: — —
Svafvelbruks-tionde  - - -  600: — —
Mantalspenningar
335,983: 12. —
Gernings-ören
1,500: — —
Bötesmedel
-  35,000: — —
Kavalleri-regementenas hästvakans-spanmål  133,500: — —
Ständiga rotevakans-afgifter vid Skånska infanteri-regementena
13,860: — —
Tillfälliga rotevakans- och mötes-afgifter — -  5,000: — —
Rotefrihets-afgift af oroterad, men ordinarie rotering underkastad, jord
27,000: — —
Rotevakans-afgift af utsockne frälsehemman i Halland  10,000: — —
Båtsmans-vakans-afgift
30,000: — —
Krut- och salpeter-försäljningsmedel
95,000: — —
Kontrollstämpel-medel .—  10,000: — —
Bak- och lotsmedel
99,089: 7. —
Danska fyringsmedel
26,600: — —
Konvojkommissariatets bidrag till Turkiska beskickningens aflöning
14,800: — —
Observationsmedel
10,000: — —
Extra medel och uppbörder
18,000: — —
Intressemedel  .
3,300: — —
S:r 4,800,124: 15. 6.
id. 5.
Öfverskott.
42,317: 15. 7.
3,275: 21. 8.
15,353: 40. 11.
44,151: 25. 1.
968: 11. 1.
28,551: 45. 2.
39,923: 39. 3.
401: 26. —
22,630: 6. 3.
328: 16. —
3,617: 41. 1.
38,508: 39. 11.
1,366: 47. 6.
2,351: 37. 2.
1,579: 13. —
170: 37. 11.
4,704: 15. 1.
22,581: 29. 9.
2,698: 15. 11.
196: 42. —
6,905: 37. 10.
59: 11. 6.
Brist.
349: 24. 7.
2: 12. 6.
45.
4,175: 5.
Räkenskaperna
upptaga.
2,499,016:
8.
4.
309,449:
32.
—
856,648:
34.
4.
4,450:
23.
5.
154,151.
25.
1.
10,968:
11.
1.
77,951:
45.
2.
191,947:
39.
3.
497:
35.
6.
1,001:
26.
—
358,613:
18.
Q
O.
1,828:
16.
38,617:
41.
1.
172,008;
39.
11.
15 226:
47.
6.
7,351:
37.
2.
28,579:
13.
—
10,170:
37.
11.
31,704:
15.
1.
117,581:
29.
9.
12,698:
15.
11.
99,089:
7.
—
26,796:
42.
—
14,799:
3.
—
16,905:
37.
10.
13,824:
42.
5.
3,359:
11.
6.
282,643: 39. 8.
4,527: 39. 8. 5,078,240: 15. 6,
Extraordinarie Inkomster:
Enligt regeringsformens 60 §. utgående såsom bevillning: Riks-staten påräknar.
Sjötullsmedel
4,304,157: 2. 6.
Salu-accis af städerna
Postmedel
-
- -—-
-
Karta-sigillata-iaedel —
-----
Bränvins-afgift, -
3,000
766,729:
550.000
700.000
Öfverskott.
355,783: 25. 8.
247: 36. —
Brist.
44. 1.
195,849: 10. 3.
138,169: 7. 2.
Riikenskaperna upptaga.
4,659,940: 28. 2.
3,247: 36. —
766,729: 44. 1.
354,150: 37. 9.
561,830: 40. 10.
Restantier
S:r 6,323,886: 46. 7.
356,031: 13. 8.
334,018: 17. 5. 6,345,899: 42. 10.
155,000:
38,018: 22. 8.
193,018; 22. 8.
Tillkomma :
Hufvudtitlarnes besparingsmedel
123,56S: 38.
— 123,568: 38.
Inkomster, i riksstaten ej påräknade:
Spinnliusinedel
Kobolt-tionde
Dana-arf
-
S:r  1,424: 29. 10.  1,424: 29. 10.
Summa 11,402,580: 4. 1. 678,118: 9. 10. 338,546: 9. 1. 11,742,152: 4. 10.
afgå  338,546: 9. 1. 338,546: 9. 1.
389: 23. 6.
935: 9. 4.
99: 45. —
389: 23. 6.
935: 9. 4.
99: 45. —
Summa 11,402,580: 4. 1.
339,572: — 9.
— 11,742,152: 4. 10.
må åtminstone en gång hafva ägt rum, innan något förslag till hufvudbok för Kongl.
Stats-kontoret godkännes eller förkastas.
Då det emedlertid är nyttigt, att Kongl. Stats-kontorets memorial-böcker, hvilka
sedan år 1845, då förslaget om meranämnde hufvudbok väcktes, redan undergått
åtskilliga förbättringar, ytterligare, och så vidt möjligt är, göras än mera fullständiga
i samma riktning, hemställa Revisorerne, att uti dessa böcker måtte införas,
efter från Konungens Befallningshafvande i länen erhållna erforderliga uppgifter,
sammandrag för hvarje år öfver de särskilda hufvudtitlarnes besparingar, brister
och reservationer, till lättande af öfversigten å samma titlars ställning; hvarförutan
slutligen tillstyrkes, att sådana konti, som Öfver^kommissarien Fredin föreslagit
för spanmålen i Kronans magasin å Skeppsholmen och dé statsverkets bergseffekter,
sorn ligga å jern- och metall-vågen i hufvudstaden, måtte inrättas, och
hvilket kan äga rum, fastän med frågan om Stats-kontorets liufvudboks uppgörande,
vare sig efter ena eller andra methoden, till någon tid anstår.
Beträffande Kongl. Stats-kontorets memorial-böcker, hvilka äro löpande journaler
öfver de beslutade anordningarne och derjemte upptaga Kongl. Räntekammarens
inkomster, anse sig Revisorerne, med anledning af de anmärkningar om bristande
noggrannhet i anteckningarne, som vid tvänne föregående revisionstillfällen
blifvit emot vederbörande bokförare framställda, böra omförmäla, att Revisorerne
funnit memorial-böckerna för nu ifrågavarande tvänne år vara med ordning och redighet
förda.
Öfver statsverkets tillstånd på det hela hafva Revisorerne låtit upprätta devid
denna berättelse, såsom bilagor under N:s 1 och 2, fogade sammandrag af rikshufvudböckernas
kapitalberäkningar för åren 1850 och 1851, äfvensom Revisorerne
ansett sig böra för berörde år meddela följande utredning öfver mera speciella delar
af statsreglerin gen, hvarvid märkes, att den vid 1847 och 1848 års riksdag
fastställda stat ifrågavarande båda år var gällande: (se bilagorna Litt. A. och B.).
Restantier:
år fl»5©. år *S5«.
Ordinarie ränta —,—
—~
13,486: 21.
—
13,325:
17.
11.
Afrads-sp anmål
2,456: 3.
7.
2,415:
11.
1.
Tionde-dito
1,512: 25.
6.
1,899:
5.
9.
Tionde-spanmålslösen efter bestämda priser
43: 2.
4.
56:
40.
12.
Arrende-medel
-
7,009: 26.
5.
8j839:
29.
9.
Koppar-ränta
-
5,127: 29.
3;
2,383:
41.
4.
Tionde- och hammarskattsjern
— •
2,386: 35.
11.
1,331:
17.
3,
Svafvelbruks-tionde  -
1,123: 9.
6.
714:
9.
—
Mantalspenningar
4,709: 40.
— '
4,224:
44.
—
Gerningsöre!)
12: —
—-
12:
16.
—
Bötesmedel ....
-
Kavalleri-regementenas hästvakans-span-
55,186: 44.
11.
58,268: 20.
11.
mäl
—
1,195: 23.
1.
1,826:
6.
1.
Tillfälliga rotevakans- och mötes-afgifter
Rotefrihets-algift af oroterad, men ordi-
63: 21.
9.
14-
narie rotering underkastad, jord
Rotevakans-afgift af utsockne? frälsehem-
511 12.
8.
230:
11.
4.
man i Halland —- -
97: 5.
2.
■ 28:
1.
8.
Transport:
94,921: 13.
95,569: 36.
5.
Transport:
94,921: 13.
1.
95.569: 36.
r
Båtsmans-vakansafgift
45: 1.
—
234: 41.
2.
Båk- och lotsmedel
388: 31.
2.
356: 17.
0.
Observationsmedel - -
1: —
—
—
—
Extra medel och uppbörder
1,780: 6.
4.
3.098: 13.
4.
Sjötullsmedel
129,805: 4.
Q
o.
32,717: 37.
1.
Salu-accis af städerna
72: 12.
12: —
—
Bränvins-afgift
8,144: 8,
,
4,040: 33.
t).
6:te liufvudtitelns besparingsmedel .........
828: 31
. 11.
470: 19.
—
8:de dito dito
—
—
140: 17.
11.
Spinnhusmedel
.
32.
—
21.
4.
Sumatra
235,986: 43.
9.
136,640- 45.
1.
Ordinarie afkortning  -
156,190: 22.
147.371: 10.
4.
Extra ordinarie dito  - - - —
272.115: 35.
10.
305,673: 14.
4.
Anordning utom stat, andelar i böter
165,712: 17.
9.
186,252: 34.
8:
Utgifter enligt, riksstat en:
Å Esta hufvud-titeln
686,S10: 28.
1.
686,874: 23.
9.
„ 2: dra dito
1,019,563: 42.
9.
1,038,787: 44.
9.
„ 3:dje dito  ---•
227,108: 35.
5.
228,998: 44.
5.
„ 4:de dito
-
3,953,510: 45.
7.
4,284,783: 38.
4.
„ 5:te dito
1,463,073: 46.
10.
1,503,568: 3.
1.
„ 6:te dito — -
965,107: —
5.
976,262: 9.
8.
„ 7:de dito
2,090,997: 9.
11.
2,135,563: 45.
8.
„ 8: de dito
1,248,815: 32.
8.
1,388.982: 43.
4.
,, 9:de dito
506,591: 42.
8.
513.266: 18.
4.
Af öfverskottena å statsverkets inkomster
19,015: 10.
40.
25,100: —
4.
Summa 12,180,595: 37. 2. 12,782,188: 31. 8.
Brister, uppförda till ersättning af Rikets Ständers Riksgälds-lontor:
år fiSSO* år 1S5S.
å 2:dra hufvudtiteln.
Medico-legala besigtnings
3,703: 15. 4. 3,329: 25. —
Skrifmaterialier och expenser  ----- 3,616: 37. 2. 2,511: 21. 2.
Rese- och traktamentspenningar
2,792: 7. 2. ' 1,590: 16. 11.
Summa 10.112: 11. 8. 7,431: 15. 1.
å 3:djc hufvudtiteln.
Skrifmaterialier och expenser för Utrikes-de
partementets
Expedition
1,598: 4. 7. 2,856: 40. 7.
å 4:dc hufvudtiteln.
Fouragering för värfvade kavalleriets och artilleriets
hästar
48,985: 4. 10. 19,S10: 44. —
Beväringsmanskapets vapenöfning
20,861: 27. 5. -26,234: 13. 10.
Transport: 69,846: 32. 3. 45,044: 9. 10.
Transport: 69,84(5: 32. 3. 45,044: 9. 10.
Inqvarteringskostnader i landsorterna  1,267: 36. 8. 1,306: 44. —
Skrifmaterialier och expenser för Landtförsvarsdepartementet»
Kansli-expedition
— — 206: 6. 10.
Rese- och traktamentspenningar
18,416: 38. 1. 13,029: 16. 6.
Summa 89,531: 11. — 60,587: 29. 2.
å 5:te hufvudtiteln.
Rese- och traktamentskostnader
4,606: 30. 1. 1,585: 43. 2.
å 6:te hufvudtiteln.
(Jtllyttningsbjelp efter laga skiften
8,983: 4. 2.  — —
Odlingshjelp för krono-nybyggare - - 400: 44. 4. 1,765: 20. 10.
Skrifmaterialier och expenser
7,813: 6. 3. 16,141: 41. 7.
Rese- och traktamentspenningar
7,622: 25- 4. 2,314: 45. 11.
Summa 24,819: 32. T. 20,222. 12. 4.
u 7 :de hufvudtiteln.
Karta-sigillata-omkostnader
— — 25,563: 30. 8.
Kontroll-verkets dito
1,266: 3. — 1,545: 10. 11.
Lyshållning m. fl. utgifter för Kronans hus i
Stockholm..
2,737: 45. — 3,788: 39. 10.
Ståders friheter - 7--. 159: 14. 11. 355: 28. 3.
Remisslage
— — 3,084: 18. 7.
Transportkostnad för stats-verkets bergseffekter 502: 42. 1.  — —
Observations- och uppbördsprocenter  — 2,331: 16. 8. 1,834: 3. 10.
Mantalsskrifnings-provision
2,834: 31. 10. 3,232: 9. 6.
Rese- och traktamentspenningar  984: 32. 8.  — —
Summa 10,816: 42. 2. 39,403. 45. 7.
å S:de hufvudtiteln.
Clereci-staten, Biskopens på Gottland lön utöfver
beräkning
—— — 226: 45. 8.
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande 9,757: 3. 3.
Akademien för de fria konsterna kursdifferens å
Hamburger banko  - -
15: 30. —
Skrifmaterialier och expenser  -—— 1,508: 22. 9.
Fattigvården i allmänhet -  — —
312:
46.
8.
8,176:
38.
9.
19.
18.
6.
1,148:
35.
10.
1,805:
—
—
Summa 11,508: 5. 8. 11,462: 43. 9.
Summa summarum 152,992: 41. 3. 143,550: 37. 8.
11 ik sy ä 1 ds-hon tor et tilly odo för da besparingar:
år 185©. är 1851.
ä 2ulra, hufvudtiteln.
Fångars vård och underhåll
104,540: 9. 3. 77,947: 13. 5.
Transport: 104,540: 9. 3. 77*947: 13. 5.
_ 8 —
Transport: 104,540: 9. 3. 77,947: 13. 5.
Ersättning ät vittnen i brottmål  1,064: 7. 7. 991: 16. 9.
Summa 105,604: 16. 10. 78,938: 30. 2.
å 4:de hufvudtiteln.
Indelta kavalleri- och infanteri-regementena —, 1,188: 32. 8. 1,188: 32. 8.
Inqvarteringskostnader i Stockholm
2,806: 36. 10. 2,594: 43. 11.
Rese- och traktamentskostnader för magistrats
personer
och borgare vid besigtningar
5,119: 3. 3. 287: 41. —
Skrifmaterialier och expenser för Landtförsvars
departementets
Kansli-expedition
131: 28. 2.
— l—
Summa 9,246: 4. 11. 4,071: 21. 7.
ä 5:te hufvudtiteln.
Skrifmaterialier och expenser för Sjöförsvarstle
partementets
Kansli-expedition
103: 21. — 132: 29. —
ä 6:te hufvudtiteln.
Utflyttningshjelp efter laga skiften —  — — 9,022: 19. 1.
Jordförluster genom kanal- och väganläggningar 1,722: 10. 3. 1,717: 31. 8.
Summa 1,722: 10. 3. 10,740: 2. 9.
å 7:de hufvudtiteln.
Karta-sigillata-omkostnader
34,046: 5. 11.  — —
Remisslage
342: 21. —  — —
Transportkostnader för statsverkets bergseffekter — — 217: 34. 10.
Restitutioner —
2,256: — 3. 1,881: 3. 3.
Skrifmaterialier och expenser
—  116: 6. 5. 1,976: 15. .5.
Rese- och traktamentspenningar'-
— — 65: 26. 1.
Summa 36,760: 33. 7. 4,140: 31. 7.
å S:de hufvudtiteln.
Fattigvården i allmänhet  1,374: 11. 7.  — —
å 9:de hufvudtiteln.
Allmänna indragningsstaten —-
64,680: 43. 6. 32,52L —■ 4.
Summa summarum 219,491: 45. 8. 130,544: 19. 5.
Liqviderna med Rikets Ständers Riksgälds-kontor öfver öfverskott och besparingar
samt brister hafva således utfallit på följande sätt:
år fl£50. år
Behållet öfverskott å statsverkets inkomster  339,572: — 9. 1,460,321: 25. Il
Besparingar
å förslags-anslagen
219,491: 45. 8. 130,544: 19. 5.
Summa 559,063: 46. 5. 1,590,865; 45. 4.
Dä härifrån af räknas:
Anordning af öfverskottena
å
statsverkets
inkomster  19,015: 40. 10. 25,100: — 4.
Brister i för
slagsanslagen
152,992: 41. 3. 143,550: 37. 8. 172,008: 34; 1. 168,650: 38. —
Återstår netto öfverskott Rikets Ständers Riks
gälds-kontor
till godo
387,055: 12. 4. 1,422,215: 7. 4.
För hufvudtitlarnes behof funnos följande behållningar reserverade, vid slutet af
år 1850» år 18.51.
225: 47. 1. 225: 47. 1.
22,047: — 1. 25,066: 34. 3.
192: 3. 10.
1,104,087: 19. 10. 1,333,976: 21. 8.
501,022: 14. 7. 535,611: 29. 5.
240,868: 26. 2. 216,713: 34. 6.
521,969: 22. 4. 609,412: 34. 6.
149,914: 10. 7. 148,344: 45. 3.
-  35,255: 20. 6. 41,112: 39. —
Summa 2,575,882: 21. — 2,910,464: 45. 8.
Af ofvanstående utredning inhemtas, att åtskilliga förslagsanslag icke på långt
när varit tillräckliga för de afsedda behofven; å hvilket förhållande Revisorerne trott
sig böra, lika med föregående Revisorer, fästa Rikets Ständers uppmärksamhet, på
det att tillökning af dessa anslag måtte äga rum, så att desamma, så nära som möjligt,
komma att motsvara det verkliga behofvet. Hvad särskilt angår förslagsanslagen
till rese- och traktamentspenningar, så synes orsaken hvarföre dessa anslag
blifvit så betydligt öfverskridna, böra hufvudsakligen sökas i den, genom Kongl.
Maj:ts nådiga cirkulär den 2 Augusti 1844, stadgade förhöjning i skjutslegan vid
gästgifverier, der entreprenad om skjutsen är afslutad. Då emellertid Kongl. Majit,
den 31 Oktober 1851, i nåder fastställt ett nytt resereglemente, att tillämpas från
och med den 1 Januari 1852, uti hvilket det i 1827 års dittills gällande enahanda
reglemente för vissa klasser bestämda hästantal blifvit nedsatt, torde derigenom
för den följande tiden någon minskning uti ifrågavarande utgifter komma att äga rum.
Angående ställningen af statsverkets grundfond för åren 1850 och 1851, få
Revisorerne, såsom fortsättning af den i sednaste revisionsberättelse intagna tabell
öfver densamma för de nästföregångna två åren, lemna följande utredning.
År 18541. x
Debet.
Balans från är 1S49:
Grundfonden utgjorde vid 1849 års slut, sedan återstoden
af den år 1848 uppkomna brista 4:de hufvu dtiteln, år 1850, blifvit
ersatt med 1,349 lidr 30 sk. 11 r:st.,
3,739,976: 3. 9.
Transport: 3,739,976: 3. 9.
å första hufvudtiteln
„ andra
„ tredje
3J
„ fjerde
„ femte
3J
„ sjette
5}
„ sjunde
„ åttonde
„ nionde
.7)
_ 10 —
Transport: 3,739,976: 3. 9.
Grundfonden tillgodoföres:
Öfverlåtelse från allmänna magasinsfonden, värdet å Krono
magasinsbyggnader
i Wisby,
7,293: 16. —
Summa 3,747,269: 19. 9.
Credit.
Balans till år 1851.
Enligt 1850 års rikshufvudbok, utbalanseras
vid samma års slut,1 statsmedel:
tillgångar  -
9,825,590: 34. —
och skulder, hvilka afgå 5,430,419: 11. 11.
netto
4,395,171: 22. 1.
deraf tillhöra ordinarie statsregleringsfonden:
restantier
för året och föregående å
ren
- ,  399,239: 27. 5.
anmärkta poster
1,584: 15. 7.
proprie balanser  — 134,851: 45. 8.
beloppet; af en sedan äldre
åren oliqviderad post 56: 25. 9.
lån och förskott å huf
vudtitlarne.
-
112,169: 31. 11. 047.902: 2. 4.
Återstå vid årets slut: 3,747,269: 19. 9.
År ft§5«.
Debet.
Balans från år 1850:
Grundfonden utgjorde vid 1850 års slut, enligt ofvanstående
utredning,
—— ,— 3,747,269: 19. 9.
Credit.
Balans till år 1852.
Enligt 1851 års rikshufvudbok, utbalanseras vid samma
års slut, statsmedel:
tillgångar
10,971,921: 32. 1.
men efter afdrag af skulderna
0,704,198: 2. 2. 4,267,723: 29. 11.
hvaraf tillhöra statsregieringsfonden:
restantier för året och föregående åren,
tillsammans
269,414: 1. 1.
anmärkta poster
919: 2. 2.
proprie balanser
137,393: 7. 11.
grundfonden orätt påförda sedan äldre åren 56: 25. 9.
lån och förskott å hufvudtitlarne
112,671: 21. 3.
som afräknas
—  - 520,454: 10. 2.
Summa 3,747,269: 19. 9.
— 11 —
Bland grundfondens tillgångar vid nedannämnde års slut ingå fastighetsvärden:
år f§50.
för Fångvårdsstyrelsen — -
61,000: — —
„ Krigsakademien
-  100,000: — —
„ Kronomagasinerna
224,085: 34. 9.
„ Myntverket
107,224: 20. —
Summa 492,310: 6. 9.
år l§5fi.
för Fångvårdsstyrelsen
—  —- 61,000: — 1—
„ Krigsakademien
100,000: — —
„ Kronomagasinerna - —
220,717: 18. 9.
„ Myntverket
109,862: 6. 1.
Summa 491,579: 24. 10.
I afsende å den här ofvan balanserade post å 56 Rdr 25 sk. 9 r:st. utgörande,
efter hvad Revisorerne inhemtat, besparingsmedel, som vid afslutandet af 1840 års
rikshufvudbok blifvit hufvudtitlarne för litet godtgjorda och derigenom oriktigt tillkommit,
grundfonden, bland hvars tillgångar de sedermera fortfarande balanserats,
hemställa Revisorerne, att beloppet, 56 Rdr 25 sk. 9 r:st., måtte i räkenskaperna
afskrifvas.
Efter anställd jemförelse mellan statsutgifterna och anslagen derför 'i riksstaten,
få Revisorerne omförmäla följande, dervid befunna, omständigheter: hvarförinnan
dock hör upplysas, att, likasom de riksstatens 5:te hufvudtitel tillhörande anslag
disponeras al Kongl. Förvaltningen af sjöärendena, bestyret med förvaltningen
och redovisningen af anslagen å 4:de hufvudtiteln, på grund afKongl. brefvet
den 6 November 1849, blifvit, från och med år 1850, af Kongl. Krigskollegium öfVertaget.
Under begge revisionsåren har, likasom, enligt sednaste revisions-berättelse, under
nästföregångna två år ägde rum, ett belopp af 3 Rdr 24 sk., utöfver det å
riksstatens 2:dra hufvudtitel med 6,270 Rdr uppförda anslag för Kongl. Krigshofrätten,
utgått af hufvudtitelns besparingar, såsom lönefyllnad åt Väbeln vid Hofrätten
C. E. Fröléen.. Enär förhållandet härrör deraf, att lönen för Väbeln, uppförd
uti den för Hofrätten fastställda nya stat med 219 Rdr,t varit uti den gamla
staten bestämd till 222 Rdr 24 sk., hvilket belopp Fröléen, som undfått fullmakt pä
tjensten under den tid, då den äldre staten ännu var gällande, alltså äger under sin
tjenstetid fortfarande uppbära, hemtade 1851 års Revisorer häraf anledning till den
hemställan, att ifrågavarande lönefyllnädsbelopp, 3 Rdr 24 sk., måtte på allmänna
indragriingsstaten uppföras. Uti denna hemställan få nu församlade Revisorer instämma.
§. 2.
Uti 1851 års revisionsberättelse, pag. 20, förekommer en anmärkning derom, att
för åren 1847 och 1848, af 2:dra hufvudtitelns besparingar, enahanda ersättningar
blifvit Sekreteraren hos Kanslirätten Protokollsekreteraren E. Helling och Kanslirättens
vaktbetjening beviljade, som för de nästföregångna två åren varit dem
Jf
f
— 12 —
tillagda, med 150 Rdr till den förre och 16 Rdr 32 sk. till den sednare, motsvarande
deras från Postverkets stat tillförene uppburna arfvoden. I anledning häraf,
anse sig Revisorerne böra anmäla, att, jemlikt Kongl, brefven den 20 December
1850 och den 7 Augusti 1851, dylika ersättningar, till samma belopp, äfven för åren
1819 och 1850 blifvit till utgående af nämnde besparingar anvisade, samt att derjemte,
genom det sednare Kongl, brefvet, för år 1850, ett arfvode af 100 Rdr, likaledes
af besparingsmedlen, är Kanslirättens Aktor C. F. Ramström beviljadt.
§. 3.
I afseende på den af föregående Revisorer omförmälda, år 1848 å 4:de hufvudtiteln
uppkomna, brist af 6,458 Rdr 25 sk. 8 r:st. deraf vid 1849 års slut en summa
af 1,349 Rdr 30 sk. 11 r:st. ännu var oersatt, få Revisorerne tillkännagifva, att,
såsom af här ofvan intagna utredning utaf grundfonden jemväl inhemtas, sistnämnde
belopp, 1,349 Rdr 30 sk. 11 r:st., blifvit under år 1850 godtgjordt.
§. 4.
Å det i riksstaten under 6:te hufvudtitelns underafdelning: jordbruket, handeln
och näringarne, uppförda anslag till skiften och afvittringar, utgörande 42,000 Rdr
årligen, bar år 1850 en behållning uppkommit af 5,004 Rdr 8 sk. 6 r:st., men ar
1851 deremot en brist uppstått af 8,705 Rdr 39 sk. 6 r:st., hvilken brist blifvit påförd
reservationerna från föregående är ä anslagen tillhörande nämnde underafdelning,
Då alltså, under 2:ne på hvarandra följande år, skillnaden i utgiften för skiften
och afvittringar utgjort icke mindre än 13,710 Rdr, visar sig häraf svårigheten
att vid statens reglerande kunna bestämma ifrågavarande anslag till ett belopp, som
ungefärligen motsvarar det verkliga ärsbehofvet; hvadan Revisorerne hemställa, att
samma anslag må, likasom andra af enahanda natur, erhålla egenskap af förslagsanslag
och vid nästa riksdag under denna benämning i riksstaten upptagas.
§. 5.
I anledning af det vid sednaste Statsrevision anmärkta, under revisionsåren jemväl
inträffade, förhållande, att, på grund af Kongl, brefven den 5 Mars 1836 och den
25 Januari 1842, en summa af 300 Rdr, till Chefens för Kongl. Civil-departementet
disposition, utaf 6:te hufvudtitelns anslag till extra utgifter anordnats, såsom ersättning
till tjenstemännen vi fl Departementets Expedition för förlorade licens-medel och
icke heller under namn af arfvoden eller gratifikationer till e. o. tjenstemän derstädes,
hvartill medlen befunnits hafva blifvit använda, få Revisorerne anmäla, att,
enligt dem meddelad upplysning, Kongl. Maj:t, i följd af 1851 års Revisorers berörde
framställning, genom nådigt bref af den 13 Mars nästlidet år förordnat, att
ifrågavarande utgift må, med förändring af den förut begagnade rubriken: ersättning
för förlorade lic ens-medel, dädanefter, enligt sin bestämmelse, anordnas och utgå
såsom gratifikationer åt tjenstemän vid bemälte Expedition.
§. 6.
Enligt riksstaten äro, till utgående af 8:de hufvudtiteln, anslagna:
för fattigvården i Stockholm
- - 3,094: 8. —
„ „ i landsorterna  ,
3,189: —
„ i allmänhet, förslagsanslag,
<.
10,000: — —
tillsammans Rdr 16,283: 8. —
— 13 —
Uti rikshufvudböckerna för begge revisionsåren finnas dessa anslag sammanförda
under en gemensam titel: allmanna fattigvården. Då emellertid sistnämnde
anslag, 10,000 Rdr, för fattigvården i allmänhet är, olika med de andra anslagen, ett
förslagsanslag, å hvilket uppkommande brister oell besparingar skola, de förra, ersättas
af Riksgäld s-kon t o ret, och de sednare samma verk tillgodokomma, anse Revisorerne,
att detta anslag bör uti rikshufvudboken de öfriga båda anslagen frånskiljas
och under särskild titel upptagas.
§. 7.
Ä anslagen till extra utgifter hafva
jande belopp ägt rum:
under revisions-åren anvisningar till föl
-
år ll&SÖ.
af årsan slaget
af reservatio
-
nerna
Summa
ä
2:dra
hufvudtiteln
3,000:
3,531:
8.
-
6,531:
8.
4: de
dito
45,000:
3,902:
38.
9.
48,902:
38.
9.
7)
5:te
dito
7,030:
19.
10.
—
—
7,030:
19.
10.
6:te
dito
.
4,408:
7.
2.
—
—
4,408:
7.
2.
7:de
dito
23,395:
41.
4.
—
—
23,395:
41.
4.
>>
8: de
dito ...
6,281:
9.
6.
—
—
6,281:
9.
6.
år t§5t.
a
2 alra
hufvudtiteln
3,000
1,032:
6.
1.
4,032:
6.
1.
4:de
dito  -
45,000
13,048:
40.
1.
58,048:
40.
1.
5:t,e
dito
10,000
172:
18.
7.
10,172:
18.
7.
6:te
dito
6,000
909:
37.
4.
6,909:
37.
4.
7:de
dito
26,893
19.
9.
150:
—
—
27,043:
19.
9.
7)
8: de
dito
10,000
—
—
5,093:
21.
1.
15,093:
21.
1.
§. 8.
Af besparingarne å 2:dra, 4:de, 5:te, 6:te, 7:de och 8:de hufvudtitlarne har, under
ifrågavarande år, anordnats:
ä 2:dra hufvudtiteln: år 185Ö.
Arfvoden till t. f. Revisionssekreterare samt tjenstemän
i Justitierevisions-expedition
1,470:
år
Dito åt adjungerade Ledamöter i Svea Hofrätt
Dito dito i Götha Hofrätt
Dito dito i Skånska Hofrätten
Dito åt vaktbetjening i Högsta Domstolen
Dito för öfversättning af Danska protokoller vid
undersökning om förfalskning af Örebro pri
vatbankssedlar
i Köpenhamn
Ersättning för förlorade sportelinkomster i Krigs
hofrätten
- -
Dito för lönefyllnad åt vaktbetjening i dito
Dito till tjenstemän i Kammar-rätten, för utarbetan
-
1,182
700
14.
50: — —
80: —
2,036
342
300
566
32. —
4. —
32. —
63: —
80: —
3: 24.
Transport: 3,482: 14.
3,391: 44.
_ 14 —
Transport: 3,482: 14. — 3,391: 44. —
de af sammandrag öfver böter och vitén för
10 år
:  — — 800: — —
Ersättning till tjenstemän i Götha Hofrätt, för utskrifning
af lagfarts-protokoller
— — 600: — —
Dito för förlorade inkomster i Kanslirätten
— — 200: — —
Dito för aftjenad begrafningshjelp
340: — — 530: — —
Dito för lemnade uppgifter i anledning af förslag
till ny riksdagsordning
6,000: — — — —
Dito för tryckning af förslag till national-repre
sentationens
ombildning
2,000:  — —
Dito för flyttning af Skånska Hofrättens prkiv 33: 7. 6.
— —
Dito för dito af Lagmans-rätternas dito  — — 77: 39. 1.
Civil-statens, Pensions-inrättning tillkommande vakans-besparingar
533: 16. — 1,145: 20. —
Summa 12,388: 37. 6. 6,745: 7. 1.
ä 4:de hufvndtiteln:
Arfvode till Ordföranden i Krigsliofrätten  1,200: — — 1,000: — —
Arfvoden och lönefyllnader till åtskilliga regementen
och corpser, tjenstemän m. fl.
9,716: 40. 5. 10,362: 21. —
Aflöning m. m. för gränsposteringarne vid Grisslehamn
och Haparanda
2,287: 34. 6. 3,106: 36. 6.
Aflöning för Intendenterne vid Utrednings-förrå
den
i Christianstad och Götheborg
1,300: — — 1,300: —- -—
För garnisonsförstärkning å Carlstens fästning —— — — 864:: 10. 3.
Ersättning för till Krigs-kollegium orätt levererade
medel  -  394: 42. — 844: 20. 3.
Begrafningshjelp
340: — — 619: 18. 9.
Dito, försträckning mot ersättning,
1,123: 14. 6.  — —
Summa 16,362: 35. 5. 18,097: 10. 9.
ä 5:t.e hnfviidtiteln:
Arfvode till Chefen för båtsmanskompanierna i
Blekinge och Södra Möre af Kalmar län .... 1,800: — — 1,800: — —
Gratifikationer, tjenstgöringsarfvoden, löneförhöjningar,
stipendier m. m -
16,147: 34. 2. 19,190: 23. 7.
Begrafningshjelp, liggetids- och vakans-besparingar 5,480: 22. 8. 4,544: 34. 8.
Brist i anslaget till skrifmaterialier etc. för Sjö
försvarsdepartementets
Kommando-expedition 1,471: 19. 1. 1,594: 47. 5.
Restitution af för högt erlagda böter vid en leverering
af bomber
319: 43. 1.  — —
Förskjuten spanmålstillökning för Carlskrona station
. — — 1,379: 40. —
Mäklare-courtage och diverse utgifter
- 84: 20. 1. 5: 4. 10.
Summa 25,303: 43- 1. 28,515: 6. 6.
— 15 —
å 6:te hufvudtiteln:
Ersättning till Statsrådet Sandströmer för aftjenad
begrafningshjelp å landshöfdingen
— — 1,587: 16. —
Dito till Landshöfdingen i Gottlands län för taffelpenningar
_ 1,723: 4. —
Dito till t. f. Landshöfdingen i Elfsborgs län, Lands
kamereraren
Gasslander för. dito.
— — 266: 32. —
Dito till åtskilliga embets- och tjenstemän för minskade
löne-inkomster - -
971: 12. — 1,123: 36. —
Arfvoden för tjenstgöring, till åtskilliga Landstats
tjenstemän
m. 11 -  976: 47. 8. 3,478: 46. 11.
Dito till Vexelkontrollören i Stockholm
400: — —  — —
Dito till en Konungens Fogat biträdande Kanslist 300: — — 300: — —
Lönefyllnad åt vaktbetjening vid gäldstuguhäktet 214: 28. — 250: 38. —
Gratifikation till Sekreteraren vid Landtbruksaka
demien
för ökade tjensteåligganden ---■  — — 500: — —
Dito för biträden vid jordransakningar i Östergöthlands
län
... — — 500: — —
Kostnadsersättning för flyttning och ordnande af
Stockholms läns Landskontors och Lands
kanslis
arkiv
133: 16. —
— —
Dito för bindning af handlingar i Wester-norrlands
läns dito dito — —- —  200: — — — —
Besparingar till Civilstatens Pensionsinrättning och
begrafningshjelp-
2,458: 9. 11. 553: 47. 5.
Summa 5,654: 17. 7. 10,684: 28. 4.
ä 7:de hufvudtiteln:
Arfvode, motsvarande presidentslönen i Kammarkollegium,
2,627: 16. — 1,298: 32. —
Dito för ökade göromål i Riksbokslutskontoret 1,200: — — — —
Dito, för tjenstgöring, till tillförordnade samt extraordinarie
tjenstemän
8,136: 32. — 7,148: 42. 8.
Gratifikationer till åtskilliga verks tjenstemän för
upprättande af diverse utredningar, förteckningar
m. m., som i nåder blifvit anbefallda,  708: 8. — — —
Dito för nya landsböckers upprättande  — — 2,400: — —
Dito för ökade göromål vid Öfverintendentsembetet —— 500: — —
Dito för revision af krigsrustningskostnadsräk
ningarne
— — 800: — —
Ersättning för aftjenad begrafningshjelp
— — 1,785: 19. 3.
Begrafningshjelp efter aflidne tjenstemän
1,006: 16. — 366: 16. —
Summa 13,678: 24. — 14,299: 13. 11.
å S:de hufvudtiteln:
Arfvode för utdelning af Svensk författningssamling
208: 12. — 69: 20. —
Transport: 208: 12. — 69: 20.
— 16 —
Transport: 208: 12. — 69: 20. —
Utgifter vid anbefallda gradmätningar i Lappland 1,936: 19. 6. 1,780: 17. 4.
Tjenstgöringsarfvoden ät tillförordnade embets
och
tjenstemän samt betjente - — — — 355: — —
Lönebesparingar för Civilstatens Pensionskassa  — — 206: 24. —
Löneförhöjning för Kyrkoherden i Marstrand
50: 8. —  — '—
Summa 2,194: 39. 6. 2,411: 13. 4.
§. 9.
På sätt instruktionen af den 17 April 1841, uti 6:te §., föreskrifter, hafva Revisorerne
tagit kännedom om de åtgärder, som i afseende å redogörares propriebalanser
vidtagits, och dervid inhemtat, att summan af dylika balanser vid 1851 års
slut utgjorde:
å statsmedel
30,578: 7. 6.
„ riksgälds- dito
21,837: 18. 3.
„ diverse verks dito —
—  15,492: 35. 8.
„ annorstädes debiterade dito  -
7,167: 8. 5.
eller tillhopa Rdr 75,075: 21. 10.
De betydligaste af berörde balanser äro:
f. d. Landträntmästaren Tollins
-  7,253: 16. 4.
Kronofogden Lindströms  - —  4,6S5: 23. 7.
f. d. Kronofogden Öhboms  1..
5,472: 2. 11.
aflidne Kronofogden Björzells
14,862: — 1.
„ Landträntmästaren Harlins
-  22,682: 23. 5.
afvikne Bergsfogden Furtenbacks
5,909: 45. 6.
samt f. d. Krono-uppbördskommissarierne Fristedts  -  3,377: 16. 7.
och Hästeskos —  2,955: 47. 6.
Angående det i sednaste revisionsberättelse, pag. 22, omförmälde af numera aflidne
Länsbokliållaren i Götheborgs och Bohus län C. Langlet begångna underslef
i afseende å anordnandet af medel till utflyttningshjelp efter laga skiften, hafva Revisorerne
inhemtat, att, enligt ett, den 7 September 1849, af Kongl. Kammar-rätten
meddeladt utslag, det tillgripna och förskingrade beloppet uppgått till 17,907 Rdr
43 sk. 10 r:st., samt att, i afbetalning derå, 627 Rdr 34 sk. 8 r:st. blifvit den 17 sisilidne
Juni levererade; varande frågan om ansvars- och ersättningsskyldigheten för
dem, som bort kontrollera Langlet, beroende på laga domstols åtgärd.
§. 10.
De i Kongl. Räntekammaren förvarade säkerhet,shandlingar för nedanstående lån,
äro af Revisorerne inventerade, hvarvid allt befunnits i god ordning:
länet till Wermdö Brobyggnads-direktion
4,910: — —
„ af Norénska testamentsfonden
10,000: — —
„ „ f. d. Kanslistyrelsens handkassa
9,000: — —
„ „ anslaget till Lappmarks ecklesiastikverk  —
23,000: — —
„ „ reservationerna å anslaget till pensioner åt blesserade Officerare
och Underofficerare
- 15,000: — —
I afseende å det af föregående Revisorer omförmälda ränte-öfverskott ä de af fram
-
— 17 —
lidne Kanslirådet Norån, till förmån för Kongl. Krigsakademien, donerade medel, få
nu församlade Revisorer anmäla, att detta öfverskott, som vid 1849 års slut uppgick
till 670 Rdr 27 sk. 2 r:st., utgjorde vid 1851 års utgång 990 Rdr 27 sk. 2r:st.;
hvilken summa då hos Kongl. Stats-kontoret oförräntad innestod.
§. 11.
Anordningar på öfver skottena å statsverkets inkomster.
år 1850. år tSöi.
Lotsverket tillkommande andel i sjötullsmedlen 4,430: 35. 4. 4,594: 12. 2.
Frimurarebarnhusets andel af spinnhusmedlen  166: 32. — 166: 32. —
Rotejemkningskostnader
. :  4: — — 2,405: 39. 1.
Roteringsunderstöd i Norrbottens län
1,342: 36. 1. — —
Aflöning för vid 1849 års Stats-revision anställde
embets- och tjenstemän samt betjente - 4,399: 30. 8. — —
Dito till Sekreteraren hos Kommittéen för uppgörande
af förslag till stora Barnhusets organisation
— 500: 1— ,— — —
Kommittéen för utväljande af nya prediko
texter
_  .  378: 44. 6. 272: 33. —
Formulär till ny rikshufvudbok
946: — —  —
Rränvinsredskaps försegling
3,451: 22. 4. 2,942: 39. 7.
Ersättning till roterade ecklesiastik-boställen
1,709: 25. 10. 1,574: 39. 1.
Brukningskostnader för indragna boställen
133: 32. — 390: 31. —
Hus röte-ersättning .....
38: 8. 5. — —
Ersättning för skjutsfärdspenningar vid Lifregementets
Hussarcorps
—
/, 27: 24. — 27: 24. —
Dito för bristande prostetunna i Westra Fernbo
kontrakt
—- -
10: 6. — 24: 36. —
Dito för indragna s. k. Fahlu kungsgårdshjelpen 1,478: 31. 8. 832: 16. 5.
Kronan ådömda rättegångskostnader- -— — — 48: 32. —
Extra roterings-kostnader i Skåne
— — 134: 46. 9.
Arfvode till protokollsföranden vid revisionen af de
akademiska konstitutionerna
— — 260: — —
Återbäring af Kronan tillfallet dana-arf
— — 367: 35. 8.
Kommittéen för hospitals-väsendets ordnande — — — 932: — —
Transportkostnader för bergskrut till bergslagerna — — 1,811: 27. 9.
Kostnader för omarbetning af odugligt krut ...... — — 8,312: 35. 4.
Summa 19,015: 40. 10. 25,100: — 4.
Revisorerne hafva vid dessa anordningar icke funnit något att erinra, men få,
i afseende å den i tabellen först upptagna post, Lotsverket tillkommande andel i
sjöfall Ismedlen, utgörande den lots- och fyr-inrättningen tillfallande lott af dessa
medel, upplysa, att de årliga inkomsterna af Landsorts fyrbåk, jemlikt Kongl, brefvet
den 5 September 1848, föranledt af 1845 års Stats-revisorers framställning, skola
från General-tullstyrelsen till stats-verket ingå, hvarföre ifrågavarande belopp,
som således ök^at statsinkomsterna, måst af öfverskotten å dem utanordnas.
3.
— 18 —
Beträffande redovisningen för karta-sigillata-uppbörden, har Kongl. Maj:t, genom
nådigt reskript den 19 Oktober 1850, kungjordt af Kongl. Stats-kontoret den 11 påföljde
November, i nåder förordnat: att general-räkningen deröfver för länen skulle
för år 1850 och framgent, samtidigt med länets ränteriräkning, direkte till Kongl.
Kammar-rätten insändas; att, hvad hufvudstaden anginge, Kongl. Stats-kontoret, efter
emottagandet af försäljningsmännens redogörelser, ägde deröfver låta upprätta en
särskild general-räkning, hvilken sedermera, tillika med nyssberörda redogörelser
och den, som Karta-sigillata-kassören afgifver, jemväl vid förutnämnde tid borde till
Kongl. Kammar-rätten öfverlemnas, samt att den redovisning för Känteriets uppbörd
och utgift af karta-sigillata-medel, som dittills afgifvits, skulle, såsom icke vidare
af nöden, försvinna, Och har, i följd häraf, upprättandet af särskild hufvudbok för
karta-sigillata-uppbörden, från och med år 1850, upphört; varande, efter hvad Revisoreme
inhemtat, de belopp, som vid 1819 års slut i räkenskaperna utbalanserades
i 1850 års rikshufvudbok, uppdebiterade i länens general-räkningar till redovisning
derstädes, af hvilka belopp de i landet utestående karta-sigillata-medel under
åren 1S50 och 1851 till största delen influtit.
Enligt Karta-sigillata-kassörens för ifrågavarande båda år afgifna räkningar öfver
stämpladt papper, hvilka äro granskade i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning,
var kassans ställning samma år följande:
år
Behållning från år 1849
_
5,10S,627: .38. —
Lefverering från Rikets Ständers Bank
-
833,166: 32. —
Extra uppbörd
7,561: 18. —
Summa 5,949,355: 40. —
Utlemnadt och afsändt  -  593,629: 43. —
Proprie balans
-  13,805: 22. —
Behållning till år 1851
... 5,341,920: 23. —
Summa 5,949,H355: 40. —
år 185 S.
Behållning från år 1850
5,341,920: 23. —
Lefverering från Rikets Ständers Bank
572,458: 16. —;<
Extra uppbörd
•  243: — —
Summa 5,914,621: 39. •—
669,275: 13. —
2,891: 20. —
5,242,455: 6. —
Summa 5,914,621: 39. •—
Den här ofvan upptagna proprie-balans, 13,S05 Rdr 22 sk., utgör en år 1S50 hos
dåvarande Kassören för stämplade pappersuppbörden, C. E. Widegren, genom af
honom skedt tillgrepp utaf kartor å vissa valörer jemte vexelblanketter, yppad uppbördsbrist.
Sedan en del af nämnde kartor derefter återställts samt, vid anställd extra
inventering, öfverskott befunnits å kartor af andra valörer, har, efter afdrag af
deras sammanlagda värden, balansen blifvit fastställd till en summa af 9,669 Rdr
4 sk., hvarå, under år 1S51, ytterligare afgätt, värdet af ett antal då tillrättakomna
Utlemnadt och afsändt
Afskrifning
Behållning till år 1852
— 19 —
vexelblanketter metl 11S ltdr, så att bristen vid 1851 års slut uppgick till 9,551 Rdr
4 sk.; — oell hafva värde-beloppen af de återbekomna kartorna och vexelblanketterna
ingått uti de i ofvanstående tabeller, under titel: extra uppbörd, intagna summor.
Vid redogörelserna har någon anmärkning icke förekommit.
Allmänna Magasinsärendena.
Deska omfatta:
l:o Redovisningen för statsverkets spanmål in natura;
2:o Spanmålskreditiv-fonden; och
ti:o f. d. Allmänna magasinsfonden.
Statsverkets spanmal in natura.
I följd af Kongl. Maj:ts nådiga reskript den 19 Oktober 1850 och Kongl. Statskontorets
derpå grundade kungörelse af den 11 påföljde November, har hufvudboken
öfver statsverkets spanmålsrörelse, hvilken i det numera upplösta Allmänna
Magasins-kontoret upprättades, från och med år 1850 upphört. Kronomagasinernas
räkenskaper, af hvilka nämnde hufvudbok utgjorde en sammanfattning, äro för ifrågavarande
båda år granskade i Kongl. Kammarrätten, för det förra aret utan ocb
för det sednare året med anmärkningar. Dessa räkenskaper ingå uti rikshufvudhoken
i en särskild generalräkning, sorn visar följande förhållande:
B*e!»ct. år fS5«. år 1§51.
Balans från föregående äret:
Behållningar och fordringar—
360,024: 45. 9. 335,518: 13. 10.
Uppbörd:
Diverse inkomster för statsverket - 4,024: 38. 2. 1,480: 6. 7.
Återdebiteringar
20,464: 5. 7.
_
Värdet å Kronomagasinsbyggnader i Wisby 7,293: 16. —
S:r 31,782: 11. 9. i",480: ÖTT
Lefver ering ar:
Från Kongl. Räntekammaren och länen 141,562: 11. 3. 174,448: 36. 5.
Balans till påföljande äret:
Öfverlefvereringar och skulder
2,563: 17. 7. 3,446: 35.
Summa 535,932; 38. 4. 514,893: 43. 10.
Credit.
Balans från föregående året:
Öfverlefvereringar och skulder
2,193:14. 9. 2,563:17. 7.
I
— 20 -
Utgifter:
Afskrifningar
5,302: 45. 3. 1,494: 4. 2.
Riksstats-utgifter
125,916: 32. 9. 154,761: 45. 1.
S:r
131,219: 30. —
156,256: 1.
3:
Lefvéreringar:
Till Kongl. Räntekammaren och länen
67,001: 27. 9.
42,406: 35.
1.
Balans till ■påföljande, året:
Behållningar och fordringar
335,518: 13. 10.
313,667: 37. 11.
Summa
535,932: 38. 4.
514,893: 43. 10.
Ofvanstående behållningar och fordringar
• utgjorde vid slutet af
år 1850.
år 1851
•
Kontanta medel —
4,057: 37. 9.
2,516: 21.
6.
Fastigheter
224,085: 34. 9.
220,717: 18.
9.
Inventarier, ved och kol  *
16,348: 31. 2.
15,719: 44.
—
Spanmål, mjöl och bröd
57,435: 47. 3.
46,879: 42.
10.
Fordringår
:
14,004: 26. 5.
20,990: 26.
8.
Förskott  —■.
18,036: 30. 7.
5,688: 10.
5.
Anmärkta poster
927: 45. 11.
534: 17.
9.
Proprie balanser
621:
621. —
—
Summa
335,518: 13. 10.
313,667: 37. 11.
Revisorerne hafva härvid icke funnit något att erinra.
. _ __a
Sp anmäls kreditiv-fonden.
Dess räkenskaper äro i Kongl. Kammarrätten granskade för år 1850 utan och
för år 1851 med anmärkningar.
Fondens ställning under nämnde år var följande:
Debet.
år 1850.
år 1851
[•
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar
432,574: 42. 9.
405,568: 38.
5.
Inkomster:
Ersättnings-, observations- och räntemedel
694: 36-. 6.
3,784: 19.
10.
Tullafgift för importerad spanmål, enligt
Kongl, brefvet den 7 December 1841,
27,266: 26. —
130,058: 27.
—
S:r 27,961: 14. 6. 133,842: 46. 10.
_ 21 —
Balanit till påföljande året:
Skulder till diverse
r  152: 21. — 152: 21. I.
Dito till Rikets Ständers Riksgäldskontor 409,5(10: — — 359,500: — —
S:r
409,652: 21. —
359,652: 21. 1.
Summa
870,188: 30. 3.
899,064: 10.. 4.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skulder till diverse
256: 8. 1.
152: 21. —
Dito till Rikets Ständers Riksgäldskontor
350,000:
409,500:
S:r
350,256: 8. 1.
409.652: 21. —
Utgifter:
Afskrifningar  -
114,206: 8. 3.
754: 24. 4.
Omkostnader och ersättningar
157: 23. 6.
4,100: 20. 11.
S:r
114,363: 31. 9.
4,854: 45. 3.
Balans till påföljande äret:
53,043: 32. —
80,042: — 3.
Fordringar  - ----
352,525: 6. 5.
404,514: 39. 10.
S:r
405,568: 38. 5.
*
484,556: 40. 1.
Summa
870,188: 30. 3.
899,064: 10. 4.
Under loppet af åren 1850 och 1851, hafva på grund af åtskilliga Kongl, bref,
följande undsättningar till länen blifvit utlemnade, nemligen:
år 3*50.
år 8*511.
till Upsala län — - -
3,000:
112: 38. 10.
„ Jönköpings dito
j .
600:
— — —
„ Hallands dito  - - -
600: — —
— — —
„ Götheborgs och Bohus dito
— — —
15,900:
„ Wermlands dito  _  -
5,000:
19,666: 32. —
„ Kopparbergs dito
3,200:
1,300:
„ Gefleborgs dito  :
— —
9,666: 32. —
., Westernorrlands dito
6,466: 32. —
8,833: 16. —
„ Jemtlands dito
53,000:
6,000:
„ Westerbottens dito  —
13,900:
63,500:
„ Norrbottens dito
, — —
35,500:
Summa 85,766: 32. — 160,479: 22. 10.
Vid granskning af Jemtlands läns undsättningsredogörelse för år 1850, har förekommit,
att en summa af 6,000 Rdr, utgörande undsättningsmedel, som utan återbetalningsskyldighet
blifvit utlemnade, linnes afkortad, ehuru redovisning för medlen
ej afgifvits af den kommitté, som för dessas förvaltning varit bildad. Uti 1851
års undsättnings-redogörelse för länet bar emellertid beloppet, 6,000 Rdr, på grund
af Kongl. Stats-kontorets skrifvelse den 11 December samma år, blifvit under balanstitel
återuppdebiteradt.
— 22 —
Likaledes hafva Revisorerne, vid granskningen af Westerbottens läns undsättnittgs-redogörelse
för år 1850, funnit, att undsättningsmedel, till ett sammanräknadt
belopp af 104,708 Rdr 42 sk. 10 rst., derstädes äro under titel afkortning afförda.
Af dessa medel hafva 1550 Rdr blifvit utan återbetalningsskyldighet utlémnade och
finnas behörigen redovisade. Beträdande deremot återstoden, 103,158 Rdr 42 sk.
10 rst.., så är, efter hvad Revisorerne inhenitaf, frågan om afskrifning deraf för
närvarande beroende på Kongl. Kammar-rättens pröfning; vid hvilket förhållande
sistnämnde summa, enligt Revisorernes tanke, bordt, intilldess afskrifningen blifvit
af Kongl. Kammar-rätten godkänd, i räkenskaperna balanseras.
Slutligen och da Kopparbergs läns undsättnings-redogörelse består af icke
mindre än 6 särskilda rakningar, innefattande redovisning för undsättningarne under
olika missväxtår, utan något deröfver upprättadt sammandrag, hvarigenom en
lättare öfversigt af förhållandet med undsättningsmedlen kunde vinnas, anse Revisorerne
nödigt, att, lika med hvad inom de öfriga länen äger rum, en generalräkning
öfver undsättningsanstalteriia i länet årligen upprättas och afgifves.
F. d. Allmänna Mag a sins fond en.
Af räkenskaperna, hvilka i Kongl. Kammar-rätten granskats för begge de ifrågavarande
åren utan anmärkning, inhemtas:
IBeSset. år år fi§5t.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar -
44,223:
13.
7.
34,344: 34.
6.
Uppbörd:
Diverse inkomster —
122:
30.
11.
635:
9.
1.
Balans till påföljande året.:
Sskulder
888,334:
—
2.
OOO OO ,1 .
oO'V>o4:
—
2.
Summa
932,679:
44.
8.
918,313:
43.
9.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder -
898,334:
—
2.
S88,334:
—
2.
Utgifter:
Afskrifningar
—
—
4,620: 31.
4.
Diverse omkostnader
1:
10.
—
11:
17.
4.
Str
1:
10.
—
4,632:
—.
8.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
3,561:
39.
4.
2,646: 11.
1.
Förskott och fordringar
7,994:
33.
—
3,824:
41.
7.
Inventarier
-
- -
1,937:
44.
—
1,937:
44.
.
Utestående undsättningsmedel
8,697:
33.
10.
7,120:
7.
1.
Anmärkta poster  —-
12,152:
28.
4.
9,818:
35.
2.
S:r
34,344:
34.
6.
25,347:
42.
11.
Summa
932,679: 41.
8.
918,313:
43.
9.
— 23 —
Vid dessa räkenskaper har icke eller å Revisorernas sida någon anmärkning
förekommit.
Skogsplanterings^kassan.
Dess inkomster och utgifter, hvilka från Kongl. Räntekammarens hufvudbok,
Landtränteriernas sptecial-räkningar och landsböckerna sammandragas uti rikshufvudboken,
der de blifva till sitt hela belopp synliga, hafva befunnits utgöra:
19eliet. år 185©. år f85f.
Balans från föregående är:
Tillgångar
192,842: 23.
1.
205,023:
26.
1.
Uppbörd:
Hemman s-räntor, indelningar och arrenden
11,967: 42.
S.
13,846:
26.
Skogsförsäljnings- och bötes-medel
21,547: 24.
6.
32,273:
38.
Böter -
1,543: 18.
1,348:
38.
8.
Observations-medel-
602: 26.
3.
50:
15.
2
Ränte-medel
5,843: 12.
8.
6,967:
24.
__
Diverse inkomster .. . _
1,027: 25.
11.
1,264:
34.
2.
S:r
42,532: 6.
—
55,751:
32.
—
Balans till påföljande år:
Ofverlefvereringar och skulder - —
3,107: 4.
9.
2,947:
17.
1.
Summa
238,481: 33.
10.
263,722:
27.
2.
Credit.
Balans från föregående år:
Ofverlefvereringar och skulder—
2,099: 40. 11.
3,107:
4.
9.
1,130: 37.
7
24,
11.
Utgift:
Aflöning  -
24,284: 2.
5.
23,130: 10.
3.
Provisioner, remisslage och diverse utgifter.
5,943: 22.
10.
16,743:
27.
5.
S:r
30,227: 25.
3.
39,873:
37.
8.
Balans till påföljande är:
Kontant behållning  -
r -
16,184: 24.
9.
26,806:
17.
10.
Behållning af spanmål
3,024: 21.
5.
3,149:
—
—
Utlånta medel]
153,000: —
—
155,000:
—
—
1 landet innestående kronouppbörd
25,262: 15.
5.
25,896:
37.
6
Förskott och fordringar  __
7,376: 2.
10.
9,154:
38.;
m
Proprie-balanser 1
176: 9.
8.
176:
9.
8
S:r
205,023: 26.
1.
220,183:
7.
10.
Summa ‘238,481: 33. 10. 263,722: 27. 2
Med anledning af den betydliga tillväxt, som denna kassa under sednare tider vunnit,
hafva Revisorerne låtit upprätta följande tabell, utvisande förhållandet dermed
under åren 1845 med 1851:
— 24 —
Skogsplanterings-kassans netto-tillgångar vid nedannämnde års slut,
år 1845
- - - —- 162,955: 28. —
* 1846 . ...
165,856: 9. 7.
1847
— —
175,639: 30. 4.
” 1848
181,142: 1. 4.
1849
190,742: 30. 2,
: 1850
201,916: 21. 4.
1851
217,235: 38. 3.
1)
Efter livad Revisorerne inhemtat, skola, jemlikt Kongl brefvet den 4 December
1845, kassans medel, i den mån de för fastställda utgifter ej behöfva hållas tillgängliga,
tillsvidare genom utlåning göras fruktbärande. Men hellre än att tillgångarne
sålunda ständigt ökas, för att derefter äter utlånas, borde, enligt Revisorernes tanke,
desamma användas till skogsplanteringens befrämjande.
Någon anmärkning vid redovisningen liar hos Revisorerne ej förekommit.
De i Kongl Räntekammaren förvarade säkerhetshandlingarne för de utlånta medlen
äro af Revisorerne inventerade, hvarvid desamma befunnos i god ordning.
Jaytkasse fonden.
De dit influtna medlen redovisas uti rikshufvudboken för de båda revisions-åren
sålunda:
fideli et.
år f §5(1.
år «§5fl
Balans från föregående år:
Tillgångar
26,926: 41. —
29,520: 21.
6.
Uppbörd:
Sammanskotts- och premiemedel samt arrenden
8,811: 30. 3.
7,842:
18.
D.
Intresse- och kapital-afbetalningar
480: 13. 6.
762:
6.
9.
Diverse inkomster af böter m. m
667: 11. 1.
554:
42.
'—
S:r
9,959: 6 10.
9,159:
19.
2.
Balans till påföljande år:
Ofverlefvereringär
— —
243: 44.
9.
Summa
36,885: 47. 10.
38,923: 37.
5.
Credit.
Afkortning
56: - 3.
10:
34.
—
Utgift:
Premier för rofdjurs fällande
6,816:. 17. 6.
6,815:
9.
—
Provisioner, remisslage och diverse utgifter —
493: 8. 7.
1,938:
46.
a.
S:r
7,309: 26. 1.
8,754:
—-
5.
Balans till påföljande år ':
Kontant behållning
-
12,180: 4. 5.
11,703:
30.
3-
Utlånta medel
-
11,875:
12,873:
16.
—
I landet innestående kronouppbörd...
5,213: 25. 5.
4,780:
9.
6.
Transport: 29,268: 29. 10.
29,357:
7.
9.
— 23 —
Transport: 29,268: 29. 10. 29,357: 7. 9.
Förskott
215: 40. 11, 767: 29. 10.
Prapriebalanser  -.....►
-  35: 46. 9. 34: 13. 5.
S:r 29,520: 21. 6. 30,159: 3. —
Summa 36,885: 47. 10. 38,923: 37. 5.
Bfevisoreme hafva härvid icke funnit något att erinra.
I£ong*l. Myntverket.
Af (jess räkenskaper, sorn granskats i Kong]. Kammar-rätten lör båda åren utan
anmärkning, inhemtas följande förhållande:
S»cl>ct. år 11850. år 4851.
Balans frän föregående året:
Behållningar och fordringar —
358,550: 33. 5. 260,60S: 15. 6.
Uppbörd:
Statsverkets silfvertionde af Sala bergslag och
Löfås silfververk: Specie 3,888: 41. 8. —
3,884: 7. 8., å 128 sk.
- 10,370: 15. 1. 10,357: 36. 5.
Myntskatt af guld och silfver -  2,300: 24. 8. 4,698: 35. 9.
Vinst å kopparskiljemynts utmyntningen k. 19,283: 39. 6. 9,389: 11. 10.
Diverse inkomster
—---- -  3,685:27. 8. 1,720:22. 5.
Statsanslag för Myntets drift  .  8,000: — — 8,000: —
S:r 43,620: 10. 11. 34,166: 10. 5.
Balans till påföljande året:
Skuld till Rikets Ständers Bank,
tor guld och silfver till utmyntning
65,537: 3. 9. 154,440: 2. 3.
, koppar till lojering .......  7,755: 45. 7. 3,506: 34. 6.
„ myntningsbidrag ——  ............ 16,000: — m-- 12,000: — —
Dito till statsverket för oliqviderad koppar 3,893: 6. —
—
Su-
93,186: 7.
4.
)—*
c;
36.
9.
suanna
495,357: 3.
8.
464,721:
14.
8
Credit.
Balans från föregående äret:
Skulder
196,854: 44. 11.
93,1S6:
7.
4.
Utgift:
Tjenstemäns aflöning, dagsverkspenningar, ma.
terialier lii. m
16,592: 29. 11.
15,121:
1.
5.
Deg lar, ved och kol, smältförlust, skednings-
afgång m. m.
10,930: 42.
3.
6,627: 45.
2.
S:r
27,523: 24.
2.
21,748:
46.
7.
4.
— 26 —
Lefver ering:
Till Kongl. Räntekammaren, silfvertionde ...... 10,370: 15. 1. 10,357: 36. 5.
Balans till påföljande året:
Kontanta tillgångar:
Guld, dukater i värde 5,938: 32. — 1,263: 32. —.
Silfver, dito  18,995: 18. 5. 18,365: 37. 9.
Bankosedlar
25,647: 37. 1. 17,974: 25. 2. 50,581: 39. 6. 37,603: 46. 11.
Behållning i metaller:
Guld i värde
12,737: 20. 5. 15,701: 17. 1.
Silfver i dito
78,555: — 11. 162,909: 46. 3.
Koppar i dito  7,527: 6. — 9,122: 32. — 98,819: 27. 4. 187,733: 47. 4.
Behållning af inventarier, ved och kol m. in  3,982: 24. 8. 4,228: 16. —
Dito i fastigheter
107,224: 20. — 109,862: 6. 1.
S:r 260,608: 15. 6. 339,428: 20. 4.
Summa 495,357: 3. 8. 464,721: 14. 8.
Vid dessa räkenskaper hafva Revisorerne icke funnit annat att erinra, än att
register öfver de i hufvudböckerna förekommande särskilda konti saknas, hvarigenom
granskningen i någon mån försvårats.
För öfrigt få Revisorerne anmäla, att de af föregående Revisorer omnämnda,
al Kongl. Stats-kontoret, den 30 Juni 1843, till Kongl. Majit afgifna, underdåniga
förslag till nya reglementen för Mynt- och Kontroll-verken samt till förnyad kontrollstadga
äro beroende på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning.
Kongl. Kontrollverket.
Dess räkenskaper, som för båda revisionsåren granskats i Kongl. Kammar-rätten,
för det förra året utan och för det sednare med anmärkningar, utvisa:
Debet.
år f §50.
år t§5«
•
Balans frän föregående året:
I landet utestående kronouppbörd
5,260: 30.
1.
4,982: 28.
1.
Uppbörd:
Kontrollstämpelafgift,
enkel afgift  - >■
dubbel afgift
—
Diverse inkomster
12,614: 4.
83: 13.
45: 10.
5.
8.
12,951: 19.
232: 31.
11.
7.
S:r
12,698: 15. 11.
13,185: 15.
1;
Balans till påföljande året:
Öfverlefvereringar af uppbördsmännen
39.
1.
— —
-
Summa
Credit.
17,959: 37.
1.
18,167: 43.
2.
Balans från föregående året:
Öfverlefvereringar af uppbörsdmännen
27.
6.
39.
1.
— 27 -
Utgifter:
Lefvereringar till Ränterierna och Ränte-kam
maren
_  10,710: 26. 6. 10,536: 25. 11.
Expenser och uppbördskostnader
2,266: 3. — 2,305: 10. 11.
S:r 12,976: 29. 6~ 12,841: 36. 10.
Balans till påföljande året:
I landet utestående kronouppbörd  ■ --- 4,982: 28. 1. 5,325: 15. 3.
Summa 17,959: 37. 1. 18,167: 43. 2.
Någon anmärkning vid räkenskaperna har hos Revisorerne ej förekommit; och
åberopas här hvad i nästföregående relation om Kongl. Myntverket förmäles, angående
det af Kongl. Stats-kontoret afgifna underdåniga förslag till ny kontrollstadga
och förnyadt reglemente för Kontrollverket m. m.
Avesta Krono-inspektion.
Räkenskaperna äro granskade i Kongl. Kammar-rätten för båda åren utan anmärkning.
Ställningen inhemtas af följande tabell:
Koppar. Debet. Värde.
år 1850. år 1851. ga[ans frän föregående året. år 1850. år 1851.
SH>. LTt. %. SW. TM. %. liv
122.14.14. 167.17. 7. Behållning vid Avesta
15,955:26. 5. 21,822:37. 2.
Uppbörd.
497.12.13. 478. 2.19. Kopparränta å 130 Rdr, enligt
riksstatens förslagspris, 64,692:10. 9. 62,159: 8. 5.
S:r 620. 7. 7. 646.— 6. Summa 80,647:37. 2. 83,981:45. 7.
Credit.
Anordning:
].10.— 1.10.— Till Kyrkoherden vid Stora
Kopparberget  195:  195:
Lefvereringar:
451.  438. Till Stockholms metallvåg 58,630: — — 56,940:
Balans till påföljande året:
167.17. 7. 206. 10. 6. Behållning vid Avesta- — 21,822:37. 2. 26,846:45. 7.
S:r 620. 7. 7. 646.— 6. Summa 80,647:37. 2. 83,981:45. 7.
Vid dessa räkenskaper har någon erinran från Revisorernes sida icke förekommit.
Kongl. Skogås-institutet.
Dess räkenskaper, som för båda revisionsåren äro uti Kongl. Kammar-rätten
utan anmärkning granskade, utvisa följande förhållande;
Slebet.
Balans från förr (jaen de året:
Tillgångar
*• Uppbörd:
Anslag af skogsplanteringsmedlen
För trädplantor oell gräs
Tillkomna inventarier
Aflöning.
Credit.
Utgifter:
Hushyra..
Plantering, rödjning och stängsel .
För revision af skogskartor
Reparationer och inventarier .......
Ved, ljus, expenser och diverse
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
Inventarier
—
Summa
Summa
år f§50.
2,948: 35. —
år fl§58.
2,956: 2. -
3,900:
l()i: 29. 8.
34: 44, —
3,900:
80: 44. —
13: 16. —
S:r 4,036: 25. 8. 3,994: 12.
6,985: 12. 8.
3,185: 20. —.
400: — —
56: 30. —
79: 32. —
67: 32. —
239: 40. 8.
6,950: 14. —
2,881: 12. —
400: — —
107. 42. —
112: 29. 4.
16: 27. 8.
198. 13. —
S:r
4,029: 10.
8.
3,716:
28. —
357: 19.
10.
624:
47. 6.
2,598: 30.
2.
2,608:
34. 6.
S:r
2,956: 2.
—
3,233:
34. —
6,985: 12. 8.
6,950: 14,
Räkenskaperna hafva ej heller hos Revis of erne till någon anmärkning föranledt.
Styrelsen öfver Eke-plant ering ar ne.
Räkenskaperna hafva i Kongl. Kammar-rätten nndergätt granskning för år 185?)
med och 1851 utan anmärkning.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
år 8850.
Balans från föregående året:
Tillgångar
Uppbörd:
Wisingsborgs kungsgårds afkastning
Inventariers tillkomna värde
år 8858.
6,962: 13.
1.
7,346: — 10.
6,425: 17.
3.
6,162:
....... 517: 40.
—
551: — —
S:r 6,943: 9.
3.
6,713: — -
Summa 13,905: 22. 4.
14,059:
10.
— 29 —
Credit.
Utgifter:
Aflöning
2,196: 32.
—
2,196:
32.
__
Rese- och traktamentskostnader
192: 21.
276:
38.
(i.
Planteringskostnader
8.
600:
■8.
10.
Jordbruks- dito —  - —
-  1,117i 18.
8.
1.428:
—
Reparationer och inventarier -----
1,071: 37.
1.
1,163:
21.
3.
Diverse utgifter
»J
952: 37.
1.
646:
46.
6.
S:r 6,559: 2i.
(i.
6,312.
3.
1.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
3,576: 25.
6.
3,905:
37.
8.
Inventariers värde
. .
3,769: 23.
4.
3,841:
8.
1.
S:r 7,346: —
10.
7,746: 45.
9.
Summa 13,905: 22.
4.
14,059:
—
10-
Beträffande ekeplänteringarnes tillstånd oell förvaltning, halva Revisorerne af
Styrelsens till Kongl. Majit, den 30 April 1851 och den 23 April 1852, afgifna underdåniga
berättelser inhemta t, att, ehuru ollonskörd under ar 1850 inträffa!, den
beliöfliga qvautiteten, 200 tunnor, likväl ej kunnat anskaffas, utan endast 82 tunnor
28 kappar, hvaraf 48 tunnor hemtats från Stockholm. Dermed besåddes en arealvidd
af 45 tunnland 18 kappland, hvarjemte omkring 40 tunnland af den äldre planteringen
blifvit hjelpgallrade, äfvensom 3,000 st. lärkplantor utsatta såsom skyddsträd
för ekarne. Växtligheten hade i allmänhet varit döfvande, ehuru planteringarne lidit.
mycken skada af råttor och lemlar, till hvilka skadedjurs utrotande nödiga åtgärder
vidtagits.
Under påföljande året 1851, kunde ej, af brist på ollon, någon eksådd verkställas,
äfvensom de tillämnade planteringarna, hvartill ett fält var beredt medelst gropars
uppgräfning och dikning, förhindrats genom den pä hosten inträffade regniga
väderlek. Öfriga arbeten hade bestått uti rensning af äldre ollonsådder, hjelpgallring
i planteringarne, utsättning af 500 st. lärkplantor m. m. De äldre ekeplanteringarne
visade under detta år en stark växtlighet. Beträffande den af Kongl. Majit
aubefallda mullbärsplanteringen på Wisingsö, så var samma antal plantor, som föregående
året, i behåll, nemligen 1,440 st., hvilka alla voro särdeles bladrika, men, i
brist på dugliga maskägg, icke blifvit begagnade det förflutna äret.
Af den i räkenskapen ingående specialredogörelse för Wisingsborgs kungsgård
inhemtas, att dess tillgångar i kontanta penningar och inventarier, vid 1850 ars
början, utgjorde 3,875 Ildr 1 sk. 5 rst., äfvensom att afEkeplanteringsstyrelsens medel
ett sammanlagdt belopp af 1,360 lldr blifvit under revisionsaren till kungsgården
lefvereradt. Om sistnämnde belopp, 1,360 Ildr, afräknas från kungsgårdens vid
1851 års slut ägande behållning, 4,789 lldr 23 sk. 7 rst, återstå 3,429 lldr 23 sk. 7
rst. Skillnaden mellan detta belopp och förstnämnde behållning, uppgående till
445 ildr 25 sk. 10 rst., utgör alltså statsverkets kostnad för kungsgårdens förvaltning
under revisionsåren.
Någon anmärkning vid räkenskaperna har hos Revisorerne ej förekommit.
— 30 -
Kongl. General-Landtmäteri-kontoret.
Dess redogörelser, dels för anslaget till sockenkartors upprättande, och dels
för Kontorets bölesmedel m. m., af hvilka redogörelsen för bötesmedlen ieke vid
föregående statsrevisioner undergått granskning, men nu blifvit till Revisorerne
öfverlemnad, äro i Kongl. Kammar-rätten reviderade för begge revisionsåren; hvarvid
anmärkningar förekommit vid 1850 års räkning för bötesmedlen, då deremot de
öfriga redogörelserna derstädes lemnats utan anmärkning.
Ställningen inhemtas af följande tabeller:
Anslaget till socknekartors upprättande: år 1850. år 1851.
Uebel.
Balans från föregående året.:
Tillgångar  - -
216:
8.
7.
Uppbörd:
Statsanslag
Försäljningsmedel
3,000:
7:
32.
—
7,100:
21:
24. —
S:r
Balans lill påföljande året:
Skuld
3,007: 32.
84: 31.
1.
7,121: 24. —
Summa
Credit.
3,308: 23.
8.
7,121:
24. —
Balans från föregående året:
Skuld
-
Utgifter - -
3,308: 23.
8.
84: 31. 1.
6,739: 33. 7.
Balans till påföljande året:
Tillgångar -
.
297:
7. 4.
Summa
Öfver influtna bötesmedel m. m.
3,308:
23.
8.
7,121: 24. —
öebet.
Balans från föregående året:
Tillgångar
2,654: 34.
2.
2,858:
5. 11.
Inkomster:
Bötesmedel
Försäljningsmedel för gamla inventarier
253:
149:
16.
35.
3.
1,084:
8. —
S;r
403:
3.
3.
1,084:
8. —
Summa
Credit.
3,057: 37.
5.
3,942: 13. 11.
Utgifter:
Till diverse ändamål för Landtmäteri-kontoret
Balans till påföljande året:
Behållning
Oredovisade böter
199: 31.
2,858: 5.
6.
11.
478:
2,529:
935:
12. —
1. 11.
S:r
2,858:
5.
11.
3,464:
1. 11.
Summa 3,057: 37. 5. 3,942: 13. TT.
Vid dessa redogörelser har någon erinran från Revisorernes sida icke ägt rum.
31
Kongl. Postverket.
Räkenskaperna för år 1850 äro i Kongl,
märkningar, hvaremot de för år 1851 derstädes
utvisa följande förhållanden:
»eliet.
Balans från föregående året:
Tillgångar
Uppbörd:
Porto för inrikes samt Norska, Finska och
Ryska brefvexlingen
-
Dito för utrikes dito  *...
Transito-porto f ör Norska, Finska och Ryska dito
Hälften af porto för bref, befordrade med fartyg
och diligenser,
Porto för brefvexlingen medelst telegraf-inrättningen
--r
-
Assurans-afgift för medel inneslutna i rekommenderade
bref -  -
Rekommendations-afgift
Ränta å inköpta obligationer
Fraktmedel af sjöpostfarten
Köpeskilling för försåld fastighet
-
Dito för postångfartyget Aktiv -
Bötesmedel -
- * --
Observationsmedel
A
Extra inkomster
1—- —
Kammar-rätten granskade med anännu
icke undergått revision. De
år 1S50.
år ISSI.
S:r
Diverse verks medel ---
Balans till påföljande året:
Skulder
Skulder
Summa
Credit.
Balans från föregående året:
173,724:
11.
9.
204,718:
2.
5.
452,704:
15.
6.
462,565:
17.
6.
161,477:
43.
—
160,508:
46.
9.
39,531:
43.
8.
40,915:
18.
—
3,153:
27.
—
4,464:
7.
9.
1,123:
—
—
1,111:
\
—
22,694:
11.
2.
5,957:
38.
8.
70,545:
8.
—
74,112:
13,666:
30.
-—
3,540:
—
—
—
S.
3,764:
38.
—
5,066:
14,804:
19.
27.
3.
10.
—
—
5,366:
32.
—
302:
9.
3.
265:
21.
7.
1,902:
26.
11.
2,659:
39.
8.
5,990:
13.
7.
615:
22.
1.
766,729: 44.
1.
792,079:
33.
9.
2,627: 21.
10.
2,600: 17.
6.
7,039: 23.
1.
12,612: 30. 10.
950,121:
4.
9.
1,012,010: 36.
6.
2,138:
2.
5.
7,039: 23.
1.
Afkortning ar och af skr ifning ar:
Restituerade medel
368: 30. 4.
Porto för outlösta bref
1,951: 14. 11.
Åklagare-andelar af böter  -
114: 42. 3.
Observationsprocent
631: 34. 6.
Af återstående fordran hos Norska Potsverket
för åren 1815, 1816 och 1817
7,687: 29. 3.
442: 21. 2.
1,533: 30. 6.
188: 13. 1.
837: 2. 10.
S:r 10,754: 7. 3.
3,001: 19. 7.
— 32 —
106,105: 3. 6.
36,748: 23. 4.
32,817: 11. 11.
46,975: 32. —
8,699: 5. 4.
147,598: 46. 9.
3,374: 47. 3.
201).
51,602: 2. 10.
98,995: 13. 9.
12,120.
7,035: 8. 1.
5,222: 31. 5.
6,000:
2,614: 39. 4.
7,011: 39. 8.
3,496: 19. 5.
17,810: 7. 11.
S:r 606,085: 13. 11. 594,427: 44. 6.
Ltjvererhnjar:
Till statsverket:
postmedel — 115,000:—— 115,000:
influtna medel,
i afräkning ä
deu hos Norska
Postverket, för
åren 1815, 1816
oell 1817, åter
-
stående fordran 8,798: 4. 11.
123,798:
4.
11.
115,000:
—
—
Til! diverse verk
2,627: 21. 10.
2,613:
17.
6.
Balans lill påföljande året:
Kontant hehållnina:
. .
S:r
126,425: 26.
9JMM»- —
9.
117,613:
2,000:
495:
247,051:
40,381:
17.
6.
• i •
51aterialier (stenkol)
Fordringar
Förskott  '.
2,601:
159,500:
40,616:
46.
4.
5.
25.
14.
36.
8.
2.
S:r
204,718:
2.
5.
289,928: 27.
10.
Summa
När från postmedelsuppböflden
afra knas omkost-  nader  ’ 606,0S5: 13. 11. 594,427:44. 6.
950,121:
766,729;
4.
44.
9.
1.
1,012,010: 36.
792,079: 33.
6.
9.
samt statsver-  ket anslagna 115,000:—.— 115,000: —
tillsammans
721,085:
13.
11.
709,427:
44.
6.
visar sig öfverskott för Postverket netto •-
45,644:
30.
2.
82,651: 37.
3.
Aflöning  ’
104,976: 45. 4.
Pensioner och iridragningsstat
37,269: 28. 5.
Kontors-, stall- och hushyror saint posthusens
underhäll och onera
31,15S: 22. 10.
Postiljoners traktamenten  - 46,151: — —
Beklädnad och beväring
- 5,136: 2. —
Postföringskostnader inom riket
144,340: 16. —
Roteringsersättning till posthemman
3,293: 3. 7.
Gästgifverihållningen vid Grisslehamn —.  200. — —
Sjöpostfartens omkostnader
63,314: 8. —
Utrikes brefvexlingen
104,717: 4. 9.
Understöd för telegraf-inrättningen
12,120. -— —
Ersättning till utrikes Beskickningar oell Konsuler
för utbetaldt porto ,
,. 6,220: 44. 9.
Förlust på paketposten
4,863: 26. —
Understöd för Diligensbolaget N:o 1  - 8,000: — —
Postångfartyget Nordstjernans expedition och
underhållskostnad
6,038: 23. 1.
Skrifmaterialier, expenser, ved och ljus
6,599: 14. 8.
Gratifikationer och arfvoden m. m  2,435: 20. —
Extra utgifter
-— 19,250: 42. 6.
- 33 —
§. 1.
Enligt den öfver Postverkets räkenskaper oell förvaltning under ifrågavarande
år aflemnade berättelse, hafva, för underlättande och befrämjande af postkommunikationerna
såväl inom riket sorn ock med utrikes orter, åtskilliga åtgärderj blifvit
under berörde år vidtagna, af hvilka följande här må omnämnas:
l:o ett Postkontors inrättande uti köpingen Waldemarsvik i Östergöthlands län;
2:o inrättande af ny dubbel postgång emellan Ulricehamn och hemmanet
Knallen,, för att sättas i samband med den emellan Götheborg och Stockholm öfver
Jönköping gående snällpost;
3:o beredande af en förbättrad postkommunikation emellan Gottland och fasta
landet genom afslutadt kontrakt med enskild person på 10 år om postbefordringen
till och från nämnde ö, under viss tid af året, medelst ångfartyg;
4:o tillvägabrin gande af en postvagn-kommunikation för resandes, paketers och
brefs förskaffande emellan städerna Ystad och Malmö under den tid hvarje år, som
postförbindelsen emellan förstnämnde stad och Pommern medelst ångfartyg underhålles;
5:o
inrättande af nya Postexpeditioner vid Lilla Edet i Elfsborgs län; vid Nylands
lastageplats, belägen emellan Hernösand och Sollefteå; vid Gysinge bruk och uti
Thors åkers socken i Gefleborgs län; vid Åsen i Westra Wingåkers socken af Södermanlands
län; vid Ofver-Malugn i Stora Kopparbergs län, samt i Tege by inom
Åhre socken i Jemtland;
6:o I sammanhang med en förändrad postgång emellan Philipstad och Warnäs,
förflyttning af det å sistnämnde ställe varande Postkontor till Grythytteheds kyrkoby;
7:o afslutande af en ny postkonvention emellan Sverige och Norrige, å ena,
samt förenade Konungarikena Stora Brittannien och Irland, å andra sidan;
S:o till lättnad vid försändning af paketgods emellan Sverige och Norrige samt
öfver Sverige emellan Norrige och utrikes orter, inrättande af en utaf Svenska Post -  verket underhållen paketpost, att vintertiden och under högst 6 månader af året, en
gång i veckan, fram och åter afgå, såväl emellan Uddevalla och Sollebrunn öfver
Wenersborg, som emellan förstnämnde stad och Götheborg öfver Kongelf, för att
sammanbindas i Uddevalla med en af Norska Postverket bekostad paketpost, äfven
en gång i hvarje vecka, emellan Uddevalla och Norrige, Sollebrunn och Götheborg
samt med den epiellari Stockholm, Götheborg och Helsingborg af ett enskildt bolag
underhållna diligensfart;
9:o en ny postgång fram och åter emellan Sala och Söder-Åsbo gästgifvaregård
samt förändring från enkel till dubbel af postgången emellan Fahlun och Mora,
emellan Luleå och Öfver-Luleå i Norrbottens län samt emellan Ekesjö och Boxholm;
äfvensom
10:o förflyttning af Qvarsebo Postkontor från Wiks hemman i Mo härad af Jönköpings
län till Gisslaveds by i Westbo härad af samma län-; i sammanhang hvarmed
en ny postgång blifvit öppnad emellan Svenljunga och Wernamo öfver Gisslaved.
Dessutom inhemtas af berättelsen, att äfven under år-1850 postångfar,tyget Nordstjernan,
fortfarande upplåtet åt ett i Götheborg bildadt bolag, blifvit användt för
transport af passagerare och varor emellan nämnde stad, Helsingör, Köpenhamn och
Travemynde, samt att, med afseende å behofvet af ordentligen ordnadepostgångar å
5. ■ .
— 34 —
Gottland, der annan postkommunikation på Postverkets bekostnad icke underhölles,
än den, som under de tider af året då post emellan fasta landet och nämnde o fortskaffades
öfver Öland, ägde rum emelian Wisby och Klintehamn, en ny post 2:ne
gånger i veckan afgår emellan Wisby samt de längst i norr, öster och söder på öri
belägna hamn arne Féhrösund, Ljugare och Burgsvik, vid hvilka hamnar Postexpeditioner
jemväl blifvit inrättade.
§• 2.
Antalet af de med posterna expedierade bref, som år 1849 utgjorde:
betalda bref
——~ 3,499,462 stycken
och fribref
.
398,751 „
Summa 3,898,213 styeken
har under revisions-åren ökats och uppgick:
år 1S50, betalda bref till ...
—
3,672^508 stycken
,, fribref
403,903 „
tillsammans 4,076,411 stycken
samt år 1851, betalda bref till
3,772,346 „
,, „ fribref „
-
—
405,872 ,,
tillhopa 4,178,218 stycken
hvadan tillökningen för dessa 2:ne år utgjort i de betalda brefvens
antal
—.—— -
272,884 „
och i fribrefvens .
—
7,121 „
tilllsammans 280,005 stycken.
På sätt ofvan intagna tabell visar, har af Svenska Postverkets i 1849 års räkenskap
ännu balanserade fordran hos det Norska för åren 1815, 1816 och 1817,
utgörande 16,485 Kalr 34 sk. 2 r:st, ett belopp af 8,798 K:dr 4 sk. 11 r:st. blifvit
till Svenska postkassan inbetaldt, hvaremot återstoden, 7,687 R:dr 29 sk. 3 r:st., på
grund af Kongl. Maj:ts nådiga bref den 30 Oktober 1850, är vorden i samma års
hufvudbok afskrifyen.
§ 4-
Under revisions åren har Postverket fått utgifva icke obetydliga ersättningar
för, i följd af poströfverier, bortkomna rekommenderade bref, uppgående för det. sednare
revision såret till icke mindre än 20,350 R:dr 20 sk. 4 r:st.
Kevisorerne anse det vara af vigt, att för framtiden i afseende å postföringen
kraftiga åtgärder i möjligaste måtto vidtagas, hvilka vore mera betryggande för
såväl det allmänna som den enskilde.
*
§ 5.
Kongl. Postverkets säkerhetshandlingar, bestående af räntébärande obligationer
till ett värde af 243,000 R:dr? befunnos vid verkställd inventering, den 17:de nästlidne
Oktober, i god ordning.
Kongl. Sundhetskollegium.
Dess räkenskaper, hvilka jemväl innefatta redogörelse för anslagen till Carolinska
medico-kirurgiska och Pharmaoeutiska Instituten samt Veterinär-inrättningen
i Stockholm, äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för ar 1850 med oell för år
1851 utan anmärkningar. De utvisa följande förhållanden:
EBcbct. år 185©. år 1851.
Balans från föregående året:
Tillgångar  L.
190,610: — 9. 194,232: 12. 11.
Uppbörd:
Statsanslag å 2:dra hufvud-titeln -
7,000: —
—
6,000:
—
—
D:o å 4:de d:o  .
1,333: 16.
—
1,333:
16.
—
D:o å Sale d:o
105,977: —
—
103,960:
16.
—
D:o å 9:de d:o —
1,904: —
—
1,904:
—
—
Intressemedel — -
205: —
—
205:
—
—
Hyres-medel vid Carolinska medico-kirurgiska
Institutet -------
658: 16.
—
6S3:
16.
—
Apothekare-societatens bidrag till Pharmaceu-
tiska Institutet.  -
—
1,000: —
—
1,000:
—
—
Af studerande vid sistnämnde Institut erlagde
afgifter
161: 32.
—
211:
32.
—
Värdet af tillkomna inventarier
873: 4.
—
373:
4.
8.
Inkomster af Veterinär-inrättningen
5,987: 7.
8.
6,994:
15.
8.
Observations-medel
—
—■'
76:
44.
6.
Extra uppbörd —
!_
—
12:
10.
6.
S:r
125,099: 27.
8.
122,754: 11.
4.
Balans till påföljande året:
Skuld -
46: 1.
11.
45:
39.
i.
Summa
315,755: 30.
4.
317,032:
15.
10.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld
379: 39.
O.
46:
1.
11.
Afskrifning:
Kasserade inventarie-persedlar
—
—
663:
la.
4.
Utgifter:
Af Kongl. Stats-Kontoret anordnadt  -
70,*513: 45.
4.
70,113: 45.
4.
Köns!. Sundhets-kollegiumi redovisadt
Medico-legala besigtningar
6,703: 15.
4.
6,341:
3a.
(i.
Hese-stipendier för Militärläkare m.; fl.
1,633: 16.
—
5,000:
—
—
Pensioner i Fältläkare-corpsen
1,541: 32.
—
1,741:
32.
—
Stipendier för Dito
1,873: 29.
4.
1,833:
Ib.
—
Transport:
82,265: 42.
—
85,030: 32. 10.
— 36 —
Transport:
Arfvode till Provincial-kirurgen i Stockholms
län
r..
Pharmaceutiska Institutet
Inrättningen för sjukes behandling med
elektricitet och galvanism
Carolinska medicö-kirurgiska Institutet
'Barnbördshusen
Veterinär-inrättningen i Stockholm
Vaccinationens befrämjande
Farsoters och smittosamma sjukdomars botande
Svenska Läkaresällskapet
Inventarier för Carolinska medico-kirurgiska
Institutets bibliothek —
:ammaren —-
S:r
Lefverering till Kongl. Räntekammaren
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning
Fordringar
Utlånta inedal
Förskott
82,265: 42.
—
85,030:
32.
10.
150:
150:
.
2,026: 10.
—
2,026:
27.
1.
5S0:
580:
2,764:
38.
10.
3,130:
28.
1.
1,905:
16.
—
1,905:
16.
—
9,597:
24.
—
10,610:
2.
3.
1,416: 38. 11.
1,365:
27.
7.
18,729:
35.
o
O.
17,176:
38.
9.
500:
—
500:
—
—
584:
4.
623:
11.
1,303:
14.
4.
121,143: 26.
123,778: 40. 11.
4,803:
4.
3.
3,646:
16.
10.
175,672:
23.
8.
175,382:
13.
—
7,941:
13.
2.
7,438:
37.
7.
4,140:
—
—
4,140:
—
—
1,675:
19.
10.
1,936:
34.
3.
S:r 191,232: 12. 11. 192,544: 5. 8.
Summa 315,755: 30. 4. 317,032. 15. 10.
Enligt hvad räkenskaperna gifva vid handen, hafva anslagen till medico-legala
besigtningar samt till farsoters oell smittosamma sjukdomars botande, förslagsvis
beräknade, det förra till 3,000 R:dr och det sednare till 9,000 R:dr för året, icke på
långt när varit tillräckliga för dermed afsedda behof. Utgifterna hafva nemligen utgjort:
för medico-legala besigtningar,
år 1850
6,703: 15. 4. —
och är 1851 — —
—
6,341: 35. 6. —
samt för farsoters och smittosamma sjukdomars botande,
år 1850
1S,729: 35. 3. —
och år 1851
17,176: 38. 9. —
Orsaken till den betydliga bristen i sistnämnde anslag lärer, enligt Kongl. Sundhetskollegii
afgifna underdåniga berättelse, angående medicinal-fondens förvaltning under
ifrågavarande år, hufvudsakligen vara att söka uti tillökta utgifter dels för hämmande
af i de flesta delarne af riket, år 1851, gängse smittkoppor och dels för fria
medikamenter till fattige sjuka; men förnämligast i dryga rese-och traktaments-ersättnirigar
till Djurläkare för botande af den i Skåne och Halland berörde år härjande
smittosamma lungsjukdomen hos hornboskapeu.
§. 2.
Vid den i hufvudstaden varande inrättning för sjukes behandling med elektricitet
och galvanism, hafva, enligt Föreståndarens för berörde inrättning till Kongl.
Sundhets-kollegium afgifna rapport, under revisionsåren tillsammans 255 medellöse
sjuke personer kostnadsfritt njutit läkarevård, deraf 130 under förra och 125 under
sednare året.
— 37 —
§• 3.
Vid granskningen af Pharmaceutiska Institutets räkenskaper har befunnits, att,
ehuru utgående balansen uti 1850 års redovisning för inbetaide afgifter af de vid
Institutet studerande Pharmaceuter upptagits till 752 Rdr 10 sk. 10 t:st., samma afgifter
uti följande årets räkenskaper inbalanSerats med 755 Rdr 5 sk. 6 r:st.
§• 4.
Säkerhetshandlingarne befunnos, vid anställd inventering i behörig ordning.
Veterinär-inrättningen i Skara.
Dess räkenskaper sorn för bålla revisionsåren blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskedde
utan anmärkning, utvisa följande förhållande:
För räkenskapsåret
från den 25 Mars från den 25 Mars
„ . 1850 till samma 1851 till samma
jwebct. (lag 1851. dag 1852.
Balans från föregående året:
Tillgångar
13,924: 5. 8. 13,866: 32. —
Uppbörd:
Intresse-medel
676:
19.
2.
676: 3.
2.
Arrende-medel
106:
6.
3.
127: 20.
4.
'
S:r
782:
25.
5.
803: 23.
6.
Balans till vå följande året:
Skuld  -
29:
19.
2.
Summa
14,736:
2.
3.
14,670: 7.
6.
Cre«15t.
Utgifter:
Aflöning  -
650:
V
650: —
Stipendier åt veterinär-elever
57:
—
—
—
För reparationer å byggnaderna
—
2,381: 18.
2.
Diverse utgifter  — -—-
162:
18.
3.
168: 41.
10.
.
S:r
869:
18.
3.
3,200: 12.
—
Balans till påföljande året:
Kontant behållning  —
—
—
103: 11.
6.
Utlånta medel
_ _ _
11,866:
: 32.
—
11,366: 32.
—
Förskott - —
2,000:
—
—
—
S:r
13,866:
32.
—
11,469: 43.
6.
Summa
14,736:
2.
3.
14,670: 7.
6.
Revisoreme hafva vid dessa räkenskaper icke funnit något att
erinra.
— 38
Kongl. Kar ant åns-kommissionen i St
ockh
o lin.
Räkenskaperna äro i Kongl. Kammar-rätten granskad
e för är 1850
och
för år 1851 med anmärkningar samt utvisa:
IJeSset.
år 1§5Ö.
år ISSI
Balans från för ingående året:
Tillgångar
- - —-
45,Hl: 34.
10.
118,292: 24.
2.
Uppbörd:
Statsanslag  „
115,000: —
—
50,000: —
—
Karantäns-afgifter - -
13,329: 44.
O
tj.
720: 29.
4.
Rötes-medel  - -
139: 43.
8.
9 )1: 42.
—
Diverse inkomster
. _
50: 1.
8.
S:r
128,469: 39.
11.
51,072: 25.
—
Balans till påföljande året:
Skulder  -
2.842: 29.
—
5,293: 43.
—
Summa
177,454: 7.
9.
175,258: 44.
2.
©s°edlt.
Balans från föregående året:
Skulder
—
9,666:'37.
10.
2,842: 29.
—
Utgifter:
Aflöning åt tjenstemän och betjente
3,449: —
—
3,153: 16.
—
Läkares aflöning och resekostnad  —.
6.117: 47.
11.
15,872: 17.
2.
Karantäns-b.evakning
20,041: 36.
O
r>.
88,681: 4.
l.
Karåntäns-inrättningarnes underhäll
17,'410: 41.
4.
7,637: 33.
5.
Expenser och diverse utgifter  — -
1,230: 39.
9.
1,604: 36.
—
Af Kongl. Maj:t anvisade för kolerafarsoten
1,253: 20.
6.
43,625: 9.
9.
S:r
49,494: 41.
9.
160,574: 20.
11.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning ——,
9,667: 9.
5.
8,847: 37.
7.
Förskott och fordringar  —
108,625: 14.
9.
2,994: 4.
8.
S:r
118,292: 24.
2.
11,841: 42.
3.
Summa
177,454: 7.
9
175,258: 44.
2.
Någon anmärkning vid dessa räkenskaper har hos Revisorerne ej förekommit.
Kongl. Kar ant åns-kommis sio nen i Götheborg.
Dess räkenskaper, hvaruti de för karantäns-bevakningen, på rikets vestra kust,
under år 1850 samt Januari månad år 1851, förskjutna statsmedel redovisas, äro, enligt
en å räkenskapen befintlig anteckning, icke fullständigt afslutade, emedan åtskilliga
räkningar från de särskilda distrikterna ännu den 6 September 1851 icke blifvit
från vederbörande ■ Kommissionen meddelade. Enligt hvad llevisorerne inhemtat,
har Kongl. Kammarrätten från Kommissionen infordrat den felande redogörelsen,
hvilken dock ännu icke inkommit.
Räkenskaperna, hvilka blifvit i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskade
och ej heller å Revisorernes sida till någon erinran föranledt, utvisa följande
förhållande:
— 39 —
\
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
— 39,000: — —
Karantäns-afgifter  -  596: 47. 11.
Observations-medel  - 167: 24. —
Ersättnings-medel
- 100: — ■—
Lösen föc praktikor
59: 28. — 30,924' 3 11
Dalans till påföljande år:
Skuld
5,184: 32. 7.
Summa 36,108: 36. 6.
Credit.
Balans från föregående år:
Skuld  _
6,09S; 1. 6.
lifter:
Kustbevakningskosfnader _
24,372: 15. 3.
Öddö karantänsinrättning
2,851: 41. 5.
Marstrands dito
2,000: 11. 4.
Lysekil* dito
786: 15. — 3()5010: 35.
Summa 36,108: 36. ti.
J
Tullverket.
Af räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-rätten granskats för år 1850 utan och
för år 1851 med anmärkningar, inhemtas följande:
Debet. år år É&5fl.
Balans från föregående året:
Tillgångar
254,340: 40. 9. 247,698: 20. 7.
Uppbörd:
Siötulls-medel:
för inkommande varor
4,674,500: 14. 2. 5,289,668: 38. 4.
utgående dito
123,066: 16. — 137,916: 40. —
nederlags-rekognition
11,972: 11. — 14,065: 47. —
transito-afgift
2,557: 32. — 3,423: 38. —
konfiskationer
71,087: 42. 5. 89,326: 40. 11.
böter
31,21*3: 37. 11. 24,173: 41. 7.
strafftull
2,232: 18. — 1,242: 7. —
strandvraks-tnedel
1,232: 29. 10. 1,913: 1. 4.
abandonerade varor ,—
50: 45. 8. 43: 40. —
natt och år stående dito
198: 23. 3. 65: 15. 10.
Transport: 4,918,192: 30. 3. 5,561,839: 22. —
1,518:
732: 24. 11.
5,564,090: 47. 2.
115,512: 7. 11.
523,980: 12. —
3,383: 32. —
1.
127,044: 23.
11.
155: 28.* 2.
1,464: 7.' —
536: 19. 5.
— 40 —
Transport: 4,918,192: 30. 3. 5,561,839: 22.
o!) servati on smed el  ....— 773: 15. 4.
extra inkomster  -  838: 13. 10.
lidi- 4,919,804: 11. 5.
Fyr- oell båkmedel ,— 99,477: 38. 2.
Handels- och sjöfartsfondens medel
463,301: 43. 11.
Diverse verks medel
2,829: 21. 10.
S:r 5,485,413: 19. 4. 6,456,947:
Balans till påföljande året:
Skulder
1.517: 43. 10. 1.711: 27. 9.
Summa 5,741,272: 7. 11. 6,456,357: 3. 5.
Ca*c«lät.
Balans frän föregående året:
Skulder
2,698: 3. 8. 1,517: 43. 10.
Afkortning ar:
bestående uti res ti tutio ner, beslagareandelar m. m.
af sjötullsmedlen
137,74S: 11. 10.
„ fyr- oell båk-medlen
139: 7. 9.
„ handels- oell sjöfartsfondens medel ... 1,639: 23. 10.
3 diverse verks medel
465: 6. 5.
S:r 139,992: 1. 10.
Utgifter:
Af sjötulls-medlen
ordinarie aflöningsstaten’ — 679,852: 11. 10.
indragningsstaten ..,
24,872: 21. 4.
pensions- dito
66,942: 4. * 4.
begrafningshjelp
— 2,951: 25. 4.
arfvoden
8,984: 40. —j
rese- och traktatnentskostnader
24,828: 19. 10.
byggnader, reparationer, hushyror
och tomtören  - -  10,359: 11. 5.
postporto
15,504: 46. 2.
ved oell lyshållning
6,744: 29. 8.
skrifmaterialier samt stämplings-,
trycknings- och bokbindnings-kost
nader
_  21,571: 11. 6.
diverse utgifter
4,569: 37. 11.
- krono- och lots- samt kanal-betjentes
gratifikationer —  298: 16. —
extra medel
, 17,949: 3. 4.
hemliga utgifter
6,090: — —
Rdr 891,408: 38. 8.
Af fyr- och båkmedlen
uppbördsprovision  -  3,095: 36. 4.
handels- och sjöfarts-fondens medel 3,604: 41. 2.
S:r 898,109: 20. 2. 903,697: 19.
129,200: 28. 6.
11.
4.
1.
3.
7.
688,843: 2.
24,876: 13.
69,539: 31.
' 3,500: —
7,034: 14.
29,499: 8.
12,914: 40.
15,447: 30.'
6,364: 41.
10,494: 3. 4.
3,766: 41. 11.
266: 32. —
17,476: 30. —
6,000:
898,024: 1. S.
3,592: 19. 4.
4,080: 46.1 7.
- 41 -
Lefver ering ar:
Sjötulls-medel , 1  3,894,008: 31. — 4,572,287: 25. 9.
Fyr- och båk-medel —
97,345: 11. — 111,776: 47. 5.
Handels- och sjöfarts-fondens medel
458,734: .36. 8. 519,634: 23. 10.
Diverse verks medel
2,685: 27. — 3,140: 1,5. i.
S:r 4,452,774: 9. 8. 5,208,839: 16. 1.
Balans till påföljande äret:
Tillgångar,
s-medel
' , 232,742: 38. 1. 201,641: 46. 10.
Fyr- och båkinedel
;
507: 30. 4, 475: 18. 7.
Handels- och sjöfarts-londens medel — 13,792: 24. 4. 12,538: 18. 9.
Diverse verks medel
.  655: 25. 10. 446: 5. 3.
S:r 247,698: 20. 7. 215,101: 39. 5.
Summa 5,741,272: 7. 11. 6,456,357: 3. 5.
Da från brutto-uppbörden af siötulls-med
len,
utgörande
4,919,804: 11. 5. 5,564,090: 47. 2.
afräknas
afkortningar 137,748: 11. 10. 127,044: 23. 11.
utgifter ...  891,408:. 38. 8. 896,034: 1. 8.
enligt, rikshufvudböckerna,
balanserade
restantier
till
fidi an de å
ret
129,805- 4. 3. 32,717: 37. 1.
äfvensom
tullafgifter
för importerad
spanmäl,
hvilka reserveras
för
framtida behof, 130,058: 27. — 383,679: 39. — i?289,020: 33. 9. 1,439,466: 5. 8.
uppgår netto-inkomsten till
3,630,783: 25. 8. 4,124,624: 41. 6.
1 riksstaterna påräknas såsom inkomst 3,275,000: — — 3,275,000: — —
IS'ettö-öf ver skott, synligt i rikshufvudböc
kerna,
355,783: 25. 8. 849,624: 41. 6
§. I
Uti
de af Kongl Maj:t, för Kongl. Tullverket i nåder fastställda stater hafva,
utgifterna för rese- och traktamentsersättningar blifvit förslagsvis beräknade till
20,000 Rdr för hvartdera året. Emellertid synes af råkenskaperne, att detta belopp
icke på långt nar varit tillräckligt, enär till berörde ändamål utbetalts för år 1850
24.828 Rdr 19 sk. 10 rst och för ar 1851 29,499 Rdr 8 sk. 7 rst.; hvilket Revisorerne
trott sig böra anmäla.
6.
— 42 —
Enligt erhållen uppgift från Kongl. General-tullstyrelsen, hafva under revisionsären
varor och artiklar till en betydlig mängd blifvit, med Kongl. Kommers-kollegii
tillstånd, på grund af 13 § i underrättelserna till tulltaxan, dels tullfritt dels emot
nedsatt belopp till riket införda, hvaribland må anföras:
tullfritt:
1,800 Sk® Sicilianskt svafvel;
1.400 Tunnor koksalt;
818 st. guldpjeser;
112 ,, silfver dito, pressade;
124 „ modeller till gjutning i tackjern af husgerådseffekter, balkonger, trädgårds
pjecer
m. m.;
997 st. barnleksaker (värda 200 Rdr Hamb. Bko);
4 „ kronor^ 6 pär stakar af messing;
Diverse mössor, hattar, coeffiirer, taurbaner, rockar, kappor, mantiljer;
24 st. profdukar af siden;
14 dussin profver å bomulls- och ylleväfnader;
50 st. strumpväfstolar och 8 st. trikot-rundstolar;
Diverse brons-arbeten, stakar, skriftyg m. m. samt machinerier tor ett sammanräknadt
värde af 1,032,000 Rdr.
emot 5 procents tull å värdet:
0,297 Sk® Engelskt och Skottskt tackjern;
4,000 st. jernformar;
60 Sk® 10 L® rundjern, valsar etc.;
19 st. valsar af jern;
1,300 famnar jernketting;
37 st. sågblad;
1S1 st. plåtar;
100 st. spiraler och 20 st. skifvor af jern;
53,700 ® färgstofter;
4 fästager pulveriserad talk;
2.400 kärl af Engelsk lera;
125 L® kättingslim för ylleväfnader;
Strumpstolsnålar, värda 600 Rdr;
Profscbaletter och mönster, värda 200 Rdr; samt
machinerier och redskap till ett värde af 119,195 Rdr; hvarå Revisorerne trott sig
böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
Kong*!. Konvoj-kommissariatet.
Dess räkenskaper, innefattande redovisning för så väl Sveriges enskilda handels-
och sjöfarts-fond som ock Sveriges och Norriges gemensamma fond, äro granskade
i Kongl. Kammar-rätten för bada revisionsåren, dervid den förra redogörelsen,
för år 1850, till anmärkningar föranledt.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af nedanstående 2:ne tabeller:
— 43 —
Sveriges enskilda Handels- och sjöfartsfond.
Debet. år 3§50. år 1S5B.
Balans frän föregående året:
Tillgångar
1,130,900: A. 6. 1,308,179: 38. 2.
Uppbörd:
Afgift till handels- och sjöfartsfonden
Intresse-medel
Karantäns-afgift  -
Återdebiterade medel —
463,301: 43. 11.
26,567: 5. 7.
9,212: 1. 10.
4,913: 22. 11.
523,980: 12. —
31,195: 1. 6.
1,267: 12. —
S:r
Balans till påföljande året:
503,994: 26.
115,733: —
3.
4.
556,442: 25. 6.
146,252: 9. 4.
Summa
1,750,627: 31.
1.
2,010,874: 25. —
Credit.
Balans från föregående äret:
Skulder
- - -
88,012: 23.
4.
115,733: — 4.
Utgifter:
Bidrag lill fonden för Sveriges och Norriges
gemensamma utgifter  98,753: 11. — 103,295: 13. —
För sjöexpeditioner reserverade medel
45,000: — — 45,000: — —
Till karantänskostnader dito
25,000: — — 25,000: — —
Tillkarantänsinrättningen å Känsö- 14,198: 22. 8. 13,374: 45. 7.
Understöd för Svenska kyrkan i London 1,196: 36. — 1,196: 36. —
Afkortningar oell uppbördskostnader
5,244: 17. — 5,545: 5. 7.
För lots- och båkväsendet —
13,611: 32. — 21,092: 16. —
För sjökarteverkets fortsättande
1,161: 10. 11.  — —
Sportelersättningar till General-konsuler och
Kommendanter samt tjenstemän i Kommerskollegium
,  20,760: 1. 5. 20,150: 29. <1.
Bidrag till ombyggnaden af Trollhätte kanal
oeh
slussverk --  -  60,000: — — 60,000: — —
Dito till mätningar å sjön Wenern  4,000: — — 4,784: 34. 3.
Dito till byggandet al ny skeppsdocka vid
Stockholm
— - 30,000: — — 30,000: — —
Dito till dockbyggnaden i Norrköping  33,333: 16. —
— —
Bogseringskostnader å Götha eif  1,741: 12. 7. 1,461: 44. 8.
För signalering med en tidkula -
400: — — 400: — —
Diverse utgifter
35: 2. — 71: 26. —
Bidrag till uppmuddring af inloppet till Norrköping
, — — 13,862: — —
Dito dito till Gefle hamn
— — 9,000: — —
Förskott till slafvarnes friköpande på ön S:t
Barthelemy -
— — 119,760: 19. —
S:r 354,435: 17. T. 473,995: 29. 2.
15, —
46. 8.
47. 6.
— 44 —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning ; -  523,715: 11. 9. 250,1(52
Inventarier
„
649: 31. 4. 636
Utlånta medel —r
—----- 581,740: 32. 8. 1,018,880
Oliqviderade intressen  —- - 15,019: 16. 3. 19,810
Förskott ,
till slafvars friköpande på ön S:t Barthelemy—
-
119,760: 19. —  — —
oredovista uppbördsfiiedel
67,294: 23. 2. 60,737: 26, 9.
Bidrag till fonden för Sveriges och ‘Norrige»
gemensamma utgifter——  —  — 70,858: 3. 7.
S:r 1,308,179: 38. 2. 1,421,145: 43. (T
Summa 1,750,627: 31. 1. 2,010,874: 25. —
I afseende på det bär ofvan balanserade förskott af 119,769 Rdr 19 sk. till slafvars
friköpande på ön S:t Barthelemy, få lievisorerne anmäla, att Kongl. Majit den 21
Mars 1851, med bifall till Rikets Ständers underdåniga hemställan, i nåder tillåtit,
att beloppet finge afskrifva»,, oell att, i följd deraf, ifrågavarande förskott blifvit i
samina års räkenskaper affördt.
Sveriges och JSärriges gemensamma fond.
».ebet. är 1550. år f§5®.
Balans frän föregående äret:
Tillgångar  „
47,900: —
10.
12,735
: —
4.
Uppbörd:
Sveriges bidrag till gemensamma utgifter
98,753: 11.
103,295
: 13.
Norriges. dito, 15,000 speciel-, ——
—
39,532: 5.
—
39,426
: 7.
5.
S:r
138.285: 16.
142,721: 20.
5.
Balans till påföljande året:
Skulder
12,735: —
4.
97,616
32.
4.
Summa
198,920: 17.
2.
253,073
5.
1.
Credit.
Balans frän föregående året:
.Skulder
i.
47,900: —
10.
12,735
—
4.
Utgifter:
Fredsverkets underhållande med Barbaresk-statema
6,223: 12.
9.
6,122
23.
5.
Traktamenten till Konsulaterna m. lii ........
108,590: 11.
6. 114,099
44.
10.
Konvoj-kommissariatets aflöning
-
4.110: —
—
4,110
.—
Expektanslöner och pensioner
13,844: 18.
3.
12,507
24.
11.
Hyra för Kommissariatets embetslokal
766: 32.
—
900
—
—
Omkostnader för konsulat-huset i Tanger
1,188: 25.
3.
1,177
8.
9.
Transport:
134,723: 3.
9.
138,917
4.
11.
— 45 —
Transport: 134,723: 3. 9. 138,917: 4. 11.
Omkostnader vid vexelköp — ----—  860: 15. 7. 878: 43. 4.
Intresse»  — — 163: 6. 4. 275: 47. 3.
Understöd för Svenska oell Norska sjömän
1,333: 16. — 1,333: 16. —
Diverse utgifter  -
1,265: 22. 4. 1,316: 3, 11.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
Fordringar och förskott
S:r
138,285: 16.
—
142,721:
20.
5.
3,315: 24.
9,413: 23.
lil.
6.
3,319:
94,297:
3.
29.
4.
S:r
12,735: —
4.
97,616:
32.
4.
Summa
198,920: 17.
2.
253,073:
5.
1.
Af ofvanstående tabell synes, att Sveriges och Norriges bidrag till den gemensamma
handels- oell sjölärts-fonden under revisions-ären, efter procentberäkning,
utgjort:
år 31850. år 1851.
Sveriges bidrag circa
-
>71 proc. 72 proc.
Norriges dito
:
29 proc. 28 proc.
Någon anmärkning vid räkenskaperna har ej hos Revisorerne förekommit, likasom
vid anställd inventering af säkerhetsliandlingarne Revisorerne icke funnit något
att erinra.
• •
Eoof>i. OiVerifiteiidents-embetet.
Genom nådigt bref af den 19 Oktober 1850, har Kongl. Majit förordna!, att den
Kongl. Stats-kontoret dittills a liggande befattning med Kronans magasins-byggnader
så i hufvudstaden som i landsorterna skulle, fran och med början af ar 1851, paöfverintendents-embete
öfverflytta.*, och att nämnde embete ägde att fran samma tid
hos Kongl. Stats-kontoret uppbära hvad af de, för ifrågavarande byggnaders underhall,
a 7:de hufvudtiteln anvisade anslag för ändamålet erfordrades, i följd hvaraf
Öfverintendents-embetets räkenskaper för är 1851 jemväl innefatta redovisning för
nyssnämnde anslag.
. Räkenskaperna äro för båda revisions-åren granskade i KongL Kammar-rätten,
dervid 1851 års redogörelser för anslagen till byggnader och reparationer i landsorterna
och till magasinsbyggnader derstädes föranledt anmärkningar, hvaremot öfriga
redogörelserna lenmats utan anmärkningar.
Ställningen inliemtas af följande tabeller:
l:o öfver anslaget till byggnader och reparationer i Stochholm.
Helset. år 1850. år 1851. •
Balans frän föregående året:
Tillgångar  .'
19,983: 16. 1. 26,964 : 42.. 2.
- 46 —
Uppbörd:
Statsanslag
30,689: 39. 4. 30,500: — —
Hyresmedel
- -
900: —
—
900: —
—
Tomtören
66: 32.
—
66: 32.
—
Försäljnings-medel
410: 32.
—
1,618: 32.
—
Gatuläggnings-afgift
557: 4.
—
557: 4.
—
Ersättningsmedel
—
—
223: 41.
8.
S:r
32,624: 11.
4.
33,866: 13.
8.
Summa
52,607: 27.
5.
60,831: 7.
10.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld
2,465: 32.
7.
—
Afskrifning
2,960: 5.
6.
—
—
Utgifter:
Till byggnader och reparationer
~.
16,369: 33.
2.
*
30,047: 14.
4.
Arfvoden och traktamenten
1,717: 24.
—
2,010: 40.
—
Diverse utgifter
-
2,129: 34.
—
2,021: 6.
—
S:r
20,216: 43.
2.
34,079: 12.
4.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
13,891: 31.
7.
17,540: 39.
3.
Fordringar
13,073: 10.
7.
9,211: 4.
3.
S:r
26,964: 42.
2.
26,751: 43.
6.
Summa
52,607: 27.
5.
60,831: 7.
10.
2:o öfver anslaget till byggnader och reparationer i
landsorterna:
Debet.
år 1850.
år 3851
•
Balans från föregående året:
Tillgångar
28,106: 6.
7.
16,351: 19.
6.
Uppbörd:
Statsanslag
36,211: 32.
36,136: 32.
Fahlu kungsgårds-hjelps medel
4,165: 34.
9.
Wadstena slotts reparations-medel
529: 29.
—
Ersättnings-medel
—
—
148: 24.
Försäljnings-medel
30: 32.
—
206: 36.
5.
S:r
40,937: 31.
9.
36,491: 44.
5.
Balans till påföljande året.:
Skuld
406: 20.
1.
—
—
Summa
69,450: 10.
5.
52,843: 15. 11.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld
_ _ 406: 20. 1.
Afskrifning
66: 6. — 120: 44. 8.
— 47 —
Utgifter:
Till byggnader och reparationer
52,455: 41. IF.
44,946: 3.
11.
Diverse omkostnader
576: 39. —
186: 27.
—
S:r
53,032: 32. 11.
45,132: 30.
11.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
14,119: 20. 9.
4.775: 25.
7.
Fordringar
510: 13. —
200: —
Förskott  r
1,721: 33. 9.
2,207: 38.
8.
S:r
16,351: 19. 6.
7,183: 16.
3.
Summa
69,450: 10. 5.
52,843: 15. 11.
3:o öfver anslaget till magasinsbgggnader i Stockholm:
Debet.
år fl§5f
•
Uppbörd:
Statsanslag
2,000: —
—
Summa
2,000: —
—
Credit.
Utgifter:
Till byggnader och reparationer
1,634: 16.
8.
Diverse omkostnader
8: 24.
—
S:r
1,642: 40.
8.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
357: 7.
4.
Summa
2,000: —
—
4:o öfver anslaget, till magasinsbyggnader i landsorterna:
Debet.
år f§51
•
Uppbörd:
Statsanslag
8,000:
Hyresmedel
r
33: 16. -
Försälj nings-medel
- -
— 32. -
-8,034: —
—
Summa
8,034: —
—
Credit.
Utgifter:
För verkställda byggnader och reparationer
1,727: 1.
4.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
5,177: 22.
8.
Förskott
-—
—
1,129: 24.
- 6,306: 46.
8.
Summa
8,034. —
—
— 48 —
Tid dessa räkenskaper hafva Revisor erne icke funnit något att erinra; men
då desamma varit åtföljda af en särskild, af Landskontoret i Jemtlandslän upprättad
och den 12 November 1850 afslutad, räkenskap öfver utgifterna för uppförande af
ett nytt landshöfdinge-residenshus i Östersund, få Revisorerne derjemte omförmäla,
att, enligt samma räkenskap, hyilken redovisar utgifterna från byggnadsföretagets
början, hela kostnaden för byggnaden uppgått till 40,771 Rdr 46 sk. 7 rst.; och
hafva Revisorerne vid denna redogörelse ej heller funnit något att anmärka.
Såsom här ofvan i relationen om Kongl. Stats-kontoret jemväl omförmäles, har,
på grund af Kongl, brefvet den 9 November 1849, den förändring i afseende a
Kongl. Krigs-kollegii verksamhet, från och med början af är 1850, ägt rum, att detta,
embetsverk emottagit .bestyret med förvaltningen af och redovisningen för samtliga
anslagen under riksstatens 4:de hufvud titel; i följd hvaraf Krigs-kollegium, — sorn
"dittills endast disponerat de under följande titlar upptagne anslag, .nemligen militär-bostälis-kassans
reservhemmans-räntor, exercis-sqvadronernas underhåll, möteskostnader,
ersättning för utöfver markegångspriset förhöjd betalning till inqvarteringsgifvare
för dagportioner vid indelta regementenas marscher till och frän möten,
beväringsmanskapets vapenöfning, försvarsverket i allmänhet, lifmundering
för indelta infanteriet, ved och ljus för fästnings- och garnisonsorter, rese- och
traktamentskostnader, enahanda kostnader för städernas Magistratspersoner och
Borgare vid besigtningar, skrifmaterialier och expenser samt ved och ljus för
Krigskollegium m. fl. verk, jemte samma slags utgifter för Landtförsvarsdepartementets
Kansli-expedition, fått, från förenämnde tid räknadt, från Stats-kontoret
öfvertaga förvaltningen af alla de öfriga i riksstaten under ifrågavarande liufvudtitel
uppräknade anslag.
Jemlikt högstberörde nådiga bref, hvarigenom äfven en ny reglering af Krigs-kollegium
blifvit tills vidare fastställd, äro, i afseende ä sättet och ordningen för ofvannämnde
förändrings verkställande, följande allmänna grunder, bland andra, stadgade,
nemligen : att med uttagandet af de 4:de hufvudtiteln tillhörande medel, hvilka af
Stats-kontoret till Kollegii disposition anordnades, skulle fortfarande tillgå, såsom
dittills skett; — att alla från hufvudtiteln utgående anslag borde, genom Kollegii
försorg, vederbörande embetsmål!, regementen och personer i behörig ordning tillhandahållas;
— att anslagen, efter deras beskaffenhet och, årliga stater, skulle
emellan Kollegii särskilda Afdelningar fördelas; — att, efter hvarje års utgång; en
gemensam hufvudbok för 4:de hufvudtiteln jemte alla under Kollegii förvaltning
ställda fonder, kassor och extra anslag borde upprättas, i hvilket afseende
Kollegium hade att uppgöra förslag och detsamma lill Kongl. Maj:ts nådiga pröfning
öfverlemna; och skulle bokslutet, förrättas af det för sådant ändamål, enligt
den nya staten för Kollegium, inrättade Boksluts-kontor ; — attAfdelnings-kontoren
i följd häraf befriades fran särskilda hufvudböckers uppgörande, och revisionsarbetet
inom Kollegium inskränktes till granskningen af de räkningar, reqvisitioner och
liqvider, pa grund af hvilka formel liqvid fran Kollegium erhölles, äfvensom af de
redogörelser, hvilka från de Kollegium omedelbart underlydande förråd och tjenstemän
pa bestämda tider insändes; hvaremot alla årliga redogörelser af förvaltande
Bilaga Litt. C. till 1853 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 49.
Debet.
Balans från föregående året:
Tillgångar
Uppbörd:
Riksstatens 4:de hufvudtitel
Extra statsanslag till landtförsvaret
Särskilda kassor oell fonder:
Krut- och salpeter-försäljningsmedel
En per mille fonden
Malmö ridhus-byggnads fond
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötespassevolans-fonderna -  Norrbottens Hästjägare-sqvadrons fond
Volontär-vakansmedels-fonden
Wadstena krigsmanshuskassa
Militie-boställs-kassan
Jemtlands reservmedels-kassa
Invalidhus-fonden
Balans till påföljande året:
Skulder:
Riksstatens 4:de liufvudtitel
Extra statsanslag till landtförsvaret ....
Krut- och salpeter-försäljningsmedel
Malmö ridhus-byggnadsfond
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötespassevolans-fonderna ...
Norrbottens Hästjägare-sqvadrons fond
Volontär-vakansmedels-fonden
Wadstena krigsmanshuskassa
Militie-boställs-kassan -
Ar 1S50.
601,026:
26. 9.
4,582,477:
271,956:
35,513:
713:
11,000:
30,350:
17,644:
9,275:
10,162:
229,340:
23,356:
2,875:
41,746:
S:r
Summa
35. 4.
3. 8.
30. —
13. 7.
23. 7.
30. o.
7. 6.
22. 2
4. —
39. 4.
28. 5.
84,801:
20,255:
74:
1S2:
18,019:
110:
38. 3.
43. 8.
46. 10.
26. 4.
37. 11.
67: 25. 3.
123,512: 26. 3.
3,281,000: 36. 9.
5,266,411: 45. 10.
7,174: 20.
1,898: 39.
10
6.
1,511: 1.
5,161: 25.
Ar ISSI.
523,421: 8. 1.
15,745: 39. 1.
8,563,158: 25. 8.
4,447,775:
46.
317,796:
15.
8.
34,852:
11.
10.
761:
36.
—
28,505:
23.
3.
20,397:
25.
7.
9,789:
32.
2.
10,151:
2.
11.
232,591:
41.
10.
23,284:
19.
11.
3,014;
21.
8.
33,259:
13.
5.
54,159:
21,
3.
6,752:
7/1 •
4.
8.
74:
40.
6.
102:
—
1.
144:
35.
11.
23:
9.
4.
110:
8.
7.
3,451,884: 26. 8
5,162,180: 1. 10
18,308: 45. 4.
495:
61,440: 24. 4.
1,108: 10. 10
5,218: 45. 1
25,131: 5. 3.
8,639,195: 33. 9.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
-
Utgifter:
Riksstatens 4:de hufvudtitel
—
Extra statsanslag till landtförsvaret  - —
Särskilda kassor och fonder:
Krut- och salpeter-försäljningsmedel
En per mille fonden
Malmö ridhus-byggnadsfond
— —
Trosspassevolans-fond en
Förenade mötespassevolans-fonderna
Norrbottens Hästjägare-sqvadrons fond
Volontär-vakansmedels-fonden
Wadstena krigsmanshuskassa
Militie-boställskassan
Jemtlands reservmedels-kassa
Invalidhus-fonden
-
Balans till påföljande året:
Tillgångar:
Riksstatens 4:de hufvudtitel
Extra statsanslag till landtförsvaret
Krut- och salpeter-försäljningsmedel -
En per mille fonden
Malmö ridhus-byggnadsfond
Trosspassevolans-fonden
Förenade mötespassevolans-fonderna
Norrbottens Hästjägare-sqvadrons fond
Volontär-vakansmedels-fonden
Wadstena krigsmanshuskassa  -
Militie-boställskassan
Jemtlands reservmedels-kassa
Invalidhus-fonden — —- —
Sn
Summa
-
Ar 1850.
86,570: 5. 9.
4,345,916: 20. 3.
41. —
391,234:
44,426:
3:
2,000:
32,415:
26,794:
7,004:
2,050:
183,093:
27,366:
1,131:
16,527:
14. 10.
39. 10.
39. 11.
16. 10.
21. 1.
11. 4.
18. 3.
20. 7.
22. -
361,967:
101,218:
25,399:
454:
5,747:
19,296:
5,644:
452:
3,240:
20. 7.
39. —
24. —
32. —
11. 11
24. 5.
41. —
7. 2.
523,421: 8. 1
31,309: 21. 1.
5,079,964: 25. 11.
604,404: 21.
148,413: 31.
35,513: 30.
20,346: 42.
9,000: —
219,767: 17.
29S,075: 12.
118,230: 44.
35,161: 10.
1,533,056: 27.
180,088: 38.
35,844: 20.
213,981: 17.
4.
6.
7.
1.
11.
7.
11.
2.
8.
11.
Ar 1851.
123,512: 26. 3.
4,408,680: 1. 4.
326,602: 21. 6.
45,637: 45. 1
58: 6. —
9,495: — -  30,581: 28. 10.
18,568: 29. 5.
9,527: 27. 1.
7,350: 4. 7.
188,702: 31. 6.
29,584: 20. 11.
349: 22. 3.
17,342: 47. 10.
362,624: 29. 9.
76,123: 19. —
22,192:
465: 12. —
3,637: 40. —
18,676: 33. 4.
5,729: — 2.
399: 15. 11.
3,993: 1. 10.
3,451,884: 26. 8.
563,158: 25. 8.
493,841: 8. —
15,745: 39. 1
5,092,4S0: 46. 4
636,325: 45. 2
156,017: 31. 1
24,727: 44. 9
21,050: 24. 7
217,691: 11. 6
299,904: 9. 1
118,493: 1. 1
37,962: 8. 11
1,576,542: 47. 10
173,846: 8. 9.
38,509: 20. 1
229,897: 31. 6
3,530,968: 44. 4
8,639,195: 33. 9
— 49 —
verk, Direktioner och Kommittéer, hvilka sina anslag af 4:de hufvudtiteln utbekomma,
väl borde, med ändring af hvad dittills varit stadgadt, till Kollegium insändas,
för att dess hufvudbok bifogas, men utan att hos Kollegium undergå annan granskning,
än till in- och utgående balanserna samt till kontroll å debiteringen af de
medel, hvilka under redogörelse-årets lopp från Kollegium utbekommits; — samt att
tills vidare och intilldess den väckta frågan om upphörande af kronans egna bagerier
framdeles blefve i nåder afgjord, spanmåls-magasins-förvaltningen skulle, såsom
förut, åligga Stats-kontoret, der Krigs-kollegium ägde reqvirera den spanmål
eller det mjöl in natura, som för de värfvade regementena kunde erfordras, emot
det att Stats-kontoret derom med Kollegium uppgjorde liqvid.
Sedan, i följd af föreskriften uti ofvan åberopade Kongl, bref, ett förslag till ny
hufvudbok för alla till Krigs-kollegii förvaltning hörande anslag och fonder blifvit
uppgjordt och till Kongl. Majit öfverlemnadt, har, under afvaktan derå, att samma
förslag, efter vederbörandes hörande, blefve till nådig pröfning företaget, Kongl.
Majit, uppå derom gjord underdånig hemställan, tillåtit Kollegium att, afsluta 1850
och 1851 års hufvudböcker i enlighet med det uppgjorda förslaget.
Hufvudboken för år 1850 är i Kongl. Kammar-rätten granskad med anmärkningar,
hvaremot 1851 års hufvudbok ännu icke derstädes undergått fullständig
revision.
Till öfversigt af förhållandet under revision s-åren med samtliga under Krigskollegii
förvaltning ställda anslag och medel, få Revisorerne meddela följande
sammandrag, (se bilagan Litt. C.)
§. 1.
Beträffande den på Kongl. Majits nådiga pröfning beroende frågan om fastställande
af formulär till hufvudbok för Kollegium, hafva Revisorerne utaf de till
detta ärende hörande handlingar inhemtat: att, sedan Kollegium den 13 Oktober
1850 till Kongl. Majit i underdånighet afgifvit förslag till ifrågavarande formulär,
åtföljdt af en redogörelse för de vid dess upprättande följda allmänna grunder,
Kongl. Stats-kontoret, den 6 Mars 1851, uti infordradt underdånigt utlåtande, emot
berörde förslag framställt åtskilliga erinringar, bland hvilka, såsom de hufvudsakligaste,
må nämnas, att uti den föreslagna hufvudboken specifik kassa-redogörelse,
saknades, ehuru sådan borde såsom särskildt konto i hufvudboken ingå, samt att
förskott blifvit å bestämda anslag definitivt afförda såsom verkliga utgifter och
följaktligen från kapitalräkningens balanser uteslutna samt endast inom linien balanserade,
hvarigenom förvaltningens resultat icke visade sig i öfverensstämmelse
med verkliga förhållandet; — hvarjemte Stats-kontoret föreslagit, att åtskilliga i
formuläret saknade konti borde i den blifvande hufvudboken uppläggas. — Uti häröfver
infordradt, den 15 derpåföljde April afgifvet, underdånigt yttrande, har Krigskollegium
till besvarande upptagit de mot dess förslag gjorda erinringar; hvarefter
Kammar-rätten, uti ett på nådig befallning den 26 November nästlidet är afgifvet
underdånigt utlåtande, hufvudsakligen instämt uti samt ytrerligare utvecklat de af
Stats-kontoret i ämnet yttrade åsigter och derjemte tillagt, bland annat i att, med
undantag för Stats-kontoret,, konti saknades med alla öfriga förvaltande verk och
redogörare; att, väl till namnet, men icke i verkligheten, någon kapitalräkning vore
i formuläret intagen; att, på anförda skäl, Kollegii årsredogörelse, derest förslaget
fastställdes, komme att sakna egenskap af hufvudbok, likasom den ej heller kunde
anses vara blott en kassa-redogörelse, då deruti ingått åtskilligt, som för en så
-
50 —
flan vöre främmande, äfvensom att då Krigs-kassören icke mera, än tillförene, vore
genom något stadgande befriad från skyldiglieten att inför Kammar-rätten redovisa
för sin uppbörd, bans befrielse, i följd af formuläret, från upprättande af fullständig
kassa-räkning icke, såsom Kollegium antydt, påkallades deraf, att en kammarskrifvare-!
ön derigenom kunde besparas. Deröfver bar, efter erhållen nådig remiss,
Krigs-kollegium, den 15 Juli innevarande år, inkommit med ytterligare underdånigt
utlåtande, deruti Kollegium sökt vederlägga hvad som blifvit emot hufvudboksförslaget
anmärkt.
Vid bufvudböckernas granskning, hafva Revisorerne, i anseende till den inskränkta
tiden, icke kunnat å tillämpningen af den nya bokförings-methoden egna
all den uppmärksamhet, som detta maktpåliggande ärende påkallat och för ett
fullständigare yttrande om methoden erfordrats. Revisorerne kunna således icke
utlåta sig om methodens användbarhet i sin helhet, men hafva dock funnit densamma,
ehuru i allmänhet med konseqvens tillämpad, i vissa delar medföra olägenheter,
sorn böra afhjelpas. Skulders och fordringars balanserande endast inom linien
har nemligen den oundvikliga påföljd, att hvarken inkomsters eller utgifters verkliga
belopp i räkenskapen klart framstå, hvilket ock medförer den menliga verkan,
att, hvad t. ex. förslags-anslagen beträffar, Krigs-kollegium uti den i hufvudboken
intagna liqvid öfver brister och besparingar påfört Riksgälds-kontoret till ersättning
ej allenast de å anslagen yppade verkliga brister, utan ock derutöfver hvad
som blifvit för anslagens ändamål blott såsom förskott utbetaldt, hvaremot Riksgälds-kontoret
godtgjorts, ej mindre de å anslagen uppkomna effektiva besparingar,
än ock de såsom skulder derå ännu viii löpande års utgång återstående utbetalningar.
Ehuru den uti hufvudboken intagna s. k. general-kassaräkningtn hänvisar
till specifika kassa-redogörelser för Kollegii särskilda afdelningar, så äga likväl
dessa redogörelser icke med hufvudräkenkapen oskiljaktigt sammanhang, utan
äro att anse blott såsom enskilda antecknings- eller memorialböcker, hvilka ock
endast på särskild begäran blifvit Revisorerne tillhandahållna samt. ej heller till
granskning i Kammar-rätten inga; hvadan Revisorerne anse behofvet af fullständig
kassaräkning icke vara med dessa anteckningsböcker fullkomligen uppfyldt.
Revisorerne instämma alltså i Stats-kontorets och Kammar-rättens åsigter derom,
att de inom linien upptagna balanser böra uti kolumn bokföras samt specifik
kassaräkning i hufvudboken inrymmas. Sedan formuläret nu emellertid varit å2:ne
års bokslut tillämpadt och dess möjliga lörtjenster eller brister således, efter det
Stats-kontorets ofvan omförmälda underdåniga utlåtande afgafs, torde hafva vid rikshufvudbokens
afslutande blifvit tydligare ådagalagdt, vore det, enligt Revisorernes
tanke, önskligt, att, innan frågan om formulärets antaglighet varder i nåder pröfvad,
vederbörande embetsverk lemnades tillfälle att ytterligare utlåtande i ämnet afgifva.
§. 2.
Bland de uti Krigs-kollegii hufvudböcker begagnade bokföringstermer förekomma
åtskilliga, som beteckna både inkomster och utgifter, hvarå såsom exempel må
nämnas: hufvud- och reservförråd, Artilleri-regementena, Kavalleri- och Infanteriregementena,
kruttillverkningen, försäljnings-medel, arrende-, jordskylas- och
tomtöre-madel.
Vid bokföring af inkomster, synas dylika rubriker mindre lämpliga, enär sådana
i allmänhet böra antyda grunden eller anledningen till medlens debitering. I afseende
åter ä bokförda utgifter, är angifvaiulet endast af den femi, hvaraf medlen ut
-
Tabell 1 till 1853 års Revisionsberättelse, angående Statsverket, sid. 5.
Sammandrag* af Kapital -räkning en till 1 8 6 0 års Rikshufvudbok.
Welie t.
Balans från den 31 December 1849.
25,308: 46. 8.
2,591,828: 18. 1.
2,753,172: 26. 3.
Ofverlefvereringar
Skulder
Återstående utgifter —
695: 20. 6.
108: 26. 10.
6,197: 24.
1,410,817: 9.
3. 32,201: 43. 5.
5. 4,002,754: 6. 4.
- 2,753,172: 26. 3.
Ordinarie afkortning
—
Extra ordinarie dito
Anordning utom stat.
Anordning efter 1850 år riksstat
Anordning å extra statsregleringen
Afskrifningar
-
Rikets Ständers Riksgälds-kontors andel
Öfverlåtelse till Riksgälds-kontoret
Ökade reservationer
—
Återlyftade depositioner
Lefvereringar
Balans den 31 December 1850:
Kontanta behållningar
Behållning af bergseffekter
af fastigheter
af inventarier
af spanmål, proviant
oell fourrage
Fordringar ....
Utlånta medel
2,480,414: 35.
148,242: 25.
492,310: 6.
227,773: 2.
54,435: 47.
1,099,683: 28. 10.
257,775: 14.
Utestående kronouppbörd:
Lefver, inom d. 31 Aug. 1851
Resterande d. 1 Sept. 1851
Förskott tili liqvid och redovisning
—
Anmärkta poster
Proprie balanser —
2,973,579: 25.
399,239: 27.
1,543,257: 24.
10,948: 30.
6.
134,970:
5.
12,868:
26.
10.
1,479,306: 27.
9.
4.
9.
—
—
602,814: 40.
2.
1.
—
—
52,137: 25.
S.
O
O.
_
24,708: 6.
7.
10.
—
630,737: 11.
7.
2.
—
3,486,493 2.
9.
7.
2,264,401:
9.
1,092,849: 16.
10.
5.
46,089:
22.
—
40,326: 25.
10.
1.
9.
2,508:
24.
4.
29,632: 15.
12,731: 28.
6.
9.
4.
24,167:
41.
5.
26,594: 42.
7.
3,972,589: 42. —
751,057: 17. 6
492,310: 6. 9
279,910: 27. 9
82,144: 5. 10
1,730,420: 40. 5
3,744,268: 16. 11
6,330,830: 3.
485,655. 27.
Statsmedel.
5,370,309
156,190
272,115
165,712
12,180,595
978,076
6,394
387,055
269
721,402
43
22
35
17
37
20
14
12
5
25
lti
11
1,575,398: 15. IL
23,640: 11. 6.
185,732: 42. 4.
SUMMA
9,825,590
34
30,063,712 28
Riksgäidsmedcl.
803
114,428
33,993
2,280,172
2,350,035
28
■ll
4,779,434
Diverse verks
och annorstädes
debiterade
medel.
1,417,014
4 196,537
4 1,488,348
35,000
SOS,388
785,827
7,478,332
9
S n in m a.
6,788,128
156,190
583,082
1,688,053
12,180,595
978,076
6,394
387,055
35,269
721,402
3,085,560
785,827
28
22
12
33
37
20
14
12
5
'25
43
39
19,653,938
12,206,448
35
ök?,049,595
25
Credit»
Balans från den 31 December 1849:
Kontant behållning
1,707,730: 47. 4. 10,804: 6.
Behållning af bergseffekter 266,404: 16. 7.
—
„ al fastigheter
473,151: 18. 2.  —
„ af inventarier  — 271,272: 39. 1.  —
„ af spanmål, proviant
och fourrage
94,747: 8. 8.  —
Fordringar
_ 1,156,052: 26. 6.  —
Utlånta medel
203,171: 42. 2.  —
Utestående kronouppbörd:
Lefver, inom d. 31 Aug. 1850 3,2S2,63S: 43. 10. 2,212,392:41.
Resterande den 1 Sept. 1850 424,791: 19. 5. 46,311: 38.
Förskott till liqvid oell redovisning
-
1,741,973: 29. 7. 2,690: 36.
Anmärkta poster
6,094: 7. 3. — —
Proprie balanser?  101,317: — 7. 30,717: 39.
Tillkommen ingående balans
1S50 års kronouppbörd
Rikets Ständers Riksgälds-kontors bidrag :
1850 års statsfyllnadssumma 1,318,530: — —
Extra statsreglerings-anslag 1,158,536: 25. 11.
Anvisning:
å mindre kreditivet
.
å kreditivet för 1848 års krigsrustningar
200,000:
80,000:
200,000;
80,000:
Aterdebitering af förskott, afförd^ såsom riksstats-utgifter,
Minskade reservationer
]—;
—
Depositioner
Lefv er ering ar
-
Balans den 31 December 1850:
Ofverlefvereringar
10.192: 21.
Skulder  2,051,710: 12.
Återstående utgifter
3,368,516: 26.
3.
3.
5.
592: 27. 3.
5. 1,310,249:
11.
4.
3,028,784:
17.
1
266,404:
16.
7.
— 602,814:
Pv/l 70/1 •
40.
8.
2.
1,075,966:
nr.q-
10.
47.
4.
1.
— 19,998:
37.
114,745:
45.
8.
—- 850,196:
3.
2,006,248:
29.
6.
— 3,355,345:
44.
3.
3,558,517:
38.
5.
5. 934,287:
9.
9.
6,429,318:
47.
1. 37,233:
15.
7.
508,336:
25.
1
2. 174,072:
28.
5.
1,918,736:
46.
2
6. 11,670:
30.
2.
17,764:
37.
11.
5. 29,073:
—
7.
221,107:
40.
Å
1,318,530:
1,158,536: 25. 11.
9,168: 10. 8. 19,953: 11. 2.
1,476,613: 19. 8. 3,528,323: 31. 11.
3,368,516: 26. 5.
SUMMA
Statsmedel.
9,7S9,346
7,293
12,308,357
2,477,066
1,699
49,530
5,430,419
25 11
i
11
30,063,712
28
10
11
Riksgäldsmedel.
2,302,917
2,475,770
18
38
Diverse verks
och annorstädes
debiterade
medel.
153 21
592
4,779,434
27
7,379,735
48,087
2,164,282
280,060
780,591
67,969
1,485,781
12,206,448
30
35
S u m i
25
19,471,999
55,381
16,948,411
2,477,066
280,000
1,699 14
49,530'
780,591
68,122
6,916,793
47,049,595
21
/
11
11
10
5
8
25 3
Tabell JW 2 till 1853 års Revisionsberättelse, angående Stats verket, sid. 5.
Sammandrag af Kapital-räkningen till 1Ö5 1 års Rikshufvudbok.
19 c b e t.
Balans från den 31 December 1850:
Ofverlefvereringar
Skulder
Återstående utgifter
10,192: 21. 3.
2,051,710: 12. 3.
3,368,516: 26. 5.
592: 27. 3.
9,168: 10.
1,476,613: 19.
8. 19,953: 11. 2
8. 3,528,323: 31. 11.
- 3,368,516: 26. 5
Ordinarie afkortning —
Extra ordinarie dito
Anordning utom stat  —
Anordning efter 1851 års riksstat .
Anordning å extra statsregleringen
Afskrifningar  —
ilikets Ständers Riksgälds-kontors andel
Öfverlåtelse till Riksgälds-kontoret
Ökade reservationer
Återlyftade depositioner  —
Lefvereringar
Balans den 31 December 1851:
Kontant
Behållnin
behållning
bergseffekter
af
„ af fastigheter ....
n af inventarier
„ af spannmål och
proviant
Fordringar
Utlånta medel
491,579:
528,900:
o
Utestående kronouppbörd:
Lefver, inom d. 31 Aug. 1852
Resterande d. 1 Sept. 1852
Förskott till liqvid och re
-
.140,496:
269,414:
Anmärkta poster -
37.
10.
16,021:
33.
4.
1,039,266:
7.
7.
3,314,995:
30.
9.
24.
10.
—
—
—
—
234,120:
24.
10.
24.
10.
—
—
605,017:
—
2.
1,096,596:
25.
36.
9.
—
—
52,516:
36.
2.
332,460:
24.
11.
42.
10.
31,381:
1.
8.
78,260:
44.
6.
39.
3.
622,134:
18.
6.
2,634,850:
9.
9.
13.
4.
*
3,839,271:
28.
5.
4,368,171:
41.
9.
11.
1,961,244:
20.
1.
1,273,987:
36.
7.
6,375,728:
19.
8.
1.
1.
34,159:
21.
4.
109,024:
6.
3.
412,597:
28.
8.
37.
4.
2,368:
9.
3.
30,440:
46.
4.
1,587,579:
44.
11.
30.
6.
—
9,918:
37.
6.
25,815:
20.
—
20.
6.
21,624:
15.
10.
25,185:
12.
7.
184,306:
—
11.
Statsmedel.
5,430,419
11
11
147,371
10
4
305,673
14
4
186,252
34
8
12,782,188
31
8
822,795
21
2
1,554
28
—
1,422,215
7
4
440,109
33
10
10,971,921
SUMMA |32,510,501
32
33
Riksgäldsmedel.
592
110,326
32,640
2,349,450
27
13
6
47
2,035,418
4
4,528,428
Diverse verks
oell annorstädes
debiterade
medel.
10
1,485,781
104,281
1,216,953
5,329
1,010,984
1,013,915
3,
7,638,143
39
12,475,390
13
S u in m a.
6,916,793
147,371
520,281
1,435,846
12,782,188
822,795
1,554
1,422,215
5,329
440,109
1,010,984
3,363,366
21
11
8
38
31
21
28
7
21
33
14
24
9
20,645,483
27
49,514,320
Credit.
Balans från den 31 December 1850.
Kontanta behållningar
Behållning af bergseffekter
„ af fastigheter
„ af inventarier ...
„ af spanmål, proviant
och fourrage
Fordringar ...
Utlånta medel
Utestående kronouppbörd:
Lefver, inom d. 31 Aug. 1851
Resterande d. 1 Sept. 1851
Förskott till liqvid och redovisning
-
Anmärkta poster
Proprie balanser
1851 års kronouppbörd
2,480,414:
35.
5.
12,868: 26. 10.
1,479,306: 27.
9.
3,972,589:
42.
—
148,242:
25.
4.
—
—
148,242:
25.
4.
492,310:
6.
9.
—
602,814: 40.
2.
1,095,124:
46.
11.
227,773:
2.
1.
—
52,137: 25.
8.
279,910:
27.
9.
57,435:
47.
3.
, . T
24,708: 6.
7.
82,144:
5.
10.
1,099,683:
28.
10.
—
630,737: 11.
7.
1,730,420:
40.
5.
257,775: 14.
2.
—
3,486,493: 2.
9.
3,744,268:
16.
11.
2,973,579:
25.
7.
2,264,401:
9.
1,092,849: 16.
10.
6,330,830:
3.
5.
399,239:
27.
5.
46,089:
22.
—
40,326: 25.
10.
485,655:
27.
3.
1,543,257:
24.
1.
2,508: 24.
4.
29,632: 15.
6.
1,575,398:
15.
11.
10,908:
30.
9.
—
12,731: 28.
9.
23,640:
11.
6.
134,970:
6.
4.
24,167:
41.
5.
26,594: 42.
7.
185,732:
42.
4.
Rikets Ständers Riksgäldskontors bidrag:
1851 års statsfyllnadssumma 1,318,530: — —
Extra statsregleringsanslag 992,106: 21. 6.
1,318,530:
902,106: 21. 6.
Aterdebitering af å hufvudtitlarne utgifna förskott
Minskade reservationer
Depositioner
Lefvereringar
Balans den 31 December 1851:
Ofverlefvereringar  - 13,109: 22. 1 1,959:
Skulder  - - - 2,695,350: 35. 8.
Återstående utgifter
3,995,737: 40. 5.
17. 9.
28. —
11,820: 2.
1,439,030: 22.
6. 26,888: 42. 4.
7. 4,134,381: 38. 3.
— 3,995,737: 40. 5.
SUMMA
Statsmedel.
9,825,590
13,731,S03
2,220,636
2,056
26,216
6,704,198
32,510,501
Riksgäldsmedel.
2,350,035
2,176,432
1,959
4,528,428
45
11
Diverse verks
och annorstädes
debiterade
medel.
7,478,332
2,498,783
9S4,94.;
62,480
1,450,850
djl 2,475,390
25
S n m m a.
— 19.653,958
4 18,407,020
13 1
2,220,636
21
6
2,056
17
4
26,216
8
10
984.943
40
6
62,480
6
2
8,157,008
25
49,514,320 1
■
I
L. <i "l: filt »Jun
: i\: liilK '
•fi/. .' ••! ->’• ■ -
.T •'! : : :
.t a. kisa
n ' ■
T1 1 • "
: i .
.
■
»»:'• 11./i ■■■>■■ •»•• :: r;-;0
rio^ifrfw »•ohiicfiuif A
ef i lung» ' -T
. ulli It/.
ffötR) illliiji! nilllövl
• -n : :: . lim: //
*
Att K l*
■ • > -i ■ ' ''-k"-'! r. iliriiij. i ii i !
•! ■• 'tosljllHl
nini! jnajiifi
i ■• t <-.u.s
,
St , li!,H
.c .?S :9T£Ä
r
Fordringar och
förskott, balanserade
från år 1850
inom linien.
104: 8. 6.
382: 34. 8.
17: 25. 9.
18,412: 26. —
120,199: 17. 3.
10:
475: 24. —
680: 2. —
4,348: 31. 9.
6,935: 31. 9.
47,924: 25. —
25:
655: 26. 8.
3,586: 10. 3.
154,717: 1. 6.
2: 40.
2,125: 10. 5.
385: 1. 6.
S40. 43. 5.
56: 44. 4.
81: 47. 10.
Bilaga Litt. E. till 1853 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 51.
DEBET.
Kontant behållning
från år 1850.
1,522: 16.
2,230: —
556:
3,320:
8,310: 26. 10.
26,033: 15. 2.
49,298: 16. —
598: 9. —
2,304: 8. 2.
1,093: 12. —
2,575: 46. 6.
25,896: 35. 3.
7,862: 24. — ]
2,678: 34. —
433,742: 32. 9.
4,494: — 6.
3,612: 7.
20,745: 24. —
1,150: 47. 6.
6,379: 2. 8.
Statsanslag.
7,000:
15,805:
16.
—
4,850:
—
—
27,176:
—
—
54,700:
—
—
22,911:
8.
—
12,426:
—
—
2,800:
—
—
2,015:
—
—
6,765:
16.
—
j 38,250:
—
-i
( 46:
40.
-1
31,320:
—
—
1,333:
16.
—
218,410:
10.
4.
1,303,437:
32.
—
13,409:
16.
—
37,500:
—
—
186,669:
—
—
9,000:
—
—
66,192:
33.
6.
62,971:
27.
6.
85,659:
22.
6.
85,769:
22.
6.
25,684:
16.
—
391,943:
46.
6.
28,000:
—
—
17,190:
—
—
132,000:
—
—
5,000:
—
—
21,174:
16.
—
34,897:
37.
4.
3,560:
—
120,000:
—
—
669,226:
32.
—
389:
40.
—
71,0110:
—
—
12,000:
—
—
24,000:
—
—
180,000:
—
—
19,000:
—
—
25,000:
—
—
20,000:
—
—
6,666:
32.
—
900:
—
—
6,000:
—
—
4,500:
—
—
2,627:
47.
10.
45,000:
—
361,967: 20. 7.
604,404: 21. 4.
Extra ordinarie
uppbörd.
438: —
7: 20. 3.
248: 25. 6.
63,446: 10. 3.
21,927: 41. 8.
28: 32. 8.
6,175: 30. 8.
3,218: 3. 6.
61,038: 1. 5.
103: 40. —
6,79S: 34. —
2,712: 39. 11.
1,341: 30. 11.
3,499: 34. 9.
1,152: 18. —
18,181: 39. 1.
95,276: 27. 5.
4,162,180:
285,595: 46. —
S:r 5,052,180 19. 4.
Brister i
statsanslagen.
210: 14. 6.
181: 24. 6.
1,830: 26. 8.
100:
2,115: 22. 10.
14,018: 12. 9.
18,456: 5. 3.
Skulder till år
1852, balanserade
inom linien.
36: 47. —
816: 39. 1.
354: 5.
45: —
1,458. 26. 4.
853: 35. 2.
293: 34. 10.
52: 46. 5.
16,961: 23. 7.
32,138: 5. 4.}
s
991: 28. 6.
156: 12. —
54,159: 21. 3.
För år 1831.
Departements-chefen
Departementets Kansli-expedition
Dito Kommando-expedition
Krigs-kollegium
Generalitets-staten
Ingeniör-corpsen  -
Topografiska dito
Artilleri-staben _
Öfverkominendants-expeditionen i Stockholm
Kommendants-staten
„ . , . (kontant
Kngs-akademten {
I indelta räntor
Allmänna Garnisons-sjukhuset
Resestipendium för militärläkare
Kavalleri- och Infanteri-regementena f k°ntant °Ch °inde,t Spa"mål
( indelta räntor och spanmål
Militie-boställskassans reservhemmansräntor (indelta)  - -
Exercis-sqvadronernas underhäll (reservat ions-anslag)
Möteskostnader (reservations-anslag)
Ersättning till inqvarteringsgifvare för dagportioner (reservations anslag).
Lifgardet till häst
Kronprinsens Hussar-regemente
Svea Lifgardet
Andra dito
Wermlands Fältjägare-regemente
Svea, Götha och Wendes Artilleri-regementen (reservations-anslag)
Kavalleri- och artilleri-hästars remontering, skoning, m. m
Lega för hästar till Artilleriets exercis
Fourragering af Kavalleriets och Artilleriets hästar (förslags-anslag)
Fourragering al Artilleriets legda hästar (reservations-anslag)
Lifbevärings-regementet  -
Gottlands national-beväring
Hallands beväring
Beväringsmanskapets vapenöfning (förslags-anslag)
Försvarsverket i allmänhet (reservations-anslag) j Ji011tant
( indelta räntor
Lifmundering för indelta Infanteriet
Inqvarteringskostnader i Stockholm (förslags-anslag)
Dito > landsorterna (förslags-anslag)  „
Salpeteruppköp
Ved och ljus för fästnings- och garnisonsorter
_
Spanmälsupphandlings- och f bageri-kostnader
Durchmarsch-kostnader (reservations-anslag)
Rese- och traktaments-kostnader (förslags-anslag) —-
Dito för Magistratspersoner och Borgare (förslags-anslag)
Accords-förskott och ersättningar (reservations-anslag)
Skrifmaterialier och expenser m. m. för Krigs-kollegium m. fl. verk
Dito för Departementets Kansli-expedition (förslags-anslag)
Oförutsedda utgifter
Hufvudtitelns allmänna besparingar
Brist i samtliga: forslags-anslagen, efter afdrag af besparingar derå,
SUMMA
Skulder från år
1850, balanserade
inom linien.
20: 8. 8.
10,899: 7. 6.
403: 12. —
1,390: 6. —
8,306: 8.
332: 17.
429: 9. 7.
28,726: 20. 6.
32,544: 40. 8.
55:
117: 21. 3.
820: 10. 4.
5: 24. 8.
649: 31.
102: 12.
6.
Anticipationer
från ar 1850.
1,354: 4. 7.
5,820: 16. 3.
CREDIT.
Utbetalningar.
84,801: 38. 3.
7,174: 20. 10.
7.001!: _
—
15,805: 16.
—
4,850: —
—
28,380: —
—
54,963: 16.
—
22,736: 8.
—
12,426: —
—
2,800: —
—
2,015: —
—
5,754: 40.
—
38,250: —
46: 40.
-!
26,413: 45.
8.
1,333: 16.
—
214,521: 28
7.
1,303,437: 32
—
13,409: 16.
—
35,757: 43.
8.
241,997: 23.
7.
8,796: 10.
2.
66,226: 20.
8.
60,823: 21.
—
86,963: 1.
—
88,526: 45.
6.
24,727: 26.
—
401,682: 15.
10.
29,042: 19.
4.
12,357: 12.
—
182,864: 30.
10.
5,387: 10.
4.
20,286: 40.
—
34,997: 37.
4.
3,560: —
—
160,008: 44.
2.
719,897: 16.
1.
389: 40.
—
66,151: 35.
3.
9,405: 4.
1.
25,464: 12.
—
180,000: —
—
16,844: 45.
10.
21,490: 45.
6.
21,736: 23.
7.
26,675: 5.
—
612: 7.
—
20,000: —
—
7,767: 40.
10.
2,780: —
—
53,217: 15.
9.
18,097: 10.
9.
Kontant behållning
till år 1852.
413: 16.
1,850: —
646: 24.
8,226: 2. 4.
12,206: 28. 10.
4,408,680: 1. 4.
636: 25. 3.
34,151: 1. 10.
49,502: 5. 10.
354: 5. —
3,315: 31. 9.
38,086: 11. 7.
816: 40. —
2,077: 36. —
2,291: 23. 8.
444,110: 2. 1.
4,152: 8. 7.
508: 14. 9.
1,562: 21. —
976: 16. 4.
6,745: 24. —
6,951: 44. 6.
16,744: 45. 10.
636,325: 45. 2.
Besparingar å
statsanslagen.
343
116
175
32.
920:
210: 16. 10.
1,136: 30. 11.
956: 38.
10,617: 24.
887: 24.
5,190: 4. 8.
2,625: 5. 2.
5,558: 36. 6.
Fordringar och
förskott, balanserade
till år 1852
inom linien.
28,737: 20. 1.
138: 34.
8.
207: 31.
2.
518: 30.
8.
1: 24.
2.
14,108: 10.
9.
99,955: 17.
2.
49: 18.
4,810: 42.
9.
4,910: 30.
4.
51,253: 19.
7.
100: —
922: 33.
7.
2,377: 40.
2.
177,752: 39.
8.
1: 16.
—
1,387: 34.
7.
1,895: 24. 8.
2,008: 6. 8.
2: 37. 8.
221: 17. 6.
362,624: 29. 9.
S:r 5,052,180: 19. 4.
Bilaga Litt. F. till 1853 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 51.
a) Artilleri-afdeluingfen.
Debet.
Balans fran föregående äret:
Kontant behållning
Förskott, upptagna inom linien,
Uppbörd:
Kontant anslag, enligt Kongl. Maj:ts stat
Indelta räntor, efter markegång, pa förslag
Ersättnings-, försäljnings- och anmärk
nings-medel m. fl. diverse inkomster
Balans till påföljande året:
Skulder, upptagna inom linien,
År 1^50*
56,625: 37. 8.
190,000:
389: 40. —
21,813: 39. —
26,101:
6.
190,130: 42. 11.
212,203: 31. —
Summa
402,334: 25. 11.
Ar ISAI.
51,755: 7. 4
190,000:
389: 40. —
23,159: 46. 6.
27,250: 22. 10.
204,643: 18. 10
213,549: 38. 6
418,193: 9. 4.
I
Credit.
Balans frän föregående året:
Skulder, upptagna inom linien, -
Utgifter:
Hufvud- och reserv-förråden
Belägrings- och positions-artilleriet
Fästnings-artilleriet
Artilleri-regementena
Fyrverkare-corpsen
Artilleriet i allmänhet --
Infanteri- och Kavalleri-regementena samt
Beväringsmanskapet
Gottlands försvarsverk  -
Kruttillverkningen -
Artilleri-läroverket å Marieberg
Carlshamns kastell
Utbetalning utom stat
Af försäljningsmedel
Försträckning emot ersättning
Diverse utgifter
Alföres indelta räntornas [debiterade värde
Balans till påföljande året:
Kontant behållning  -
Förskott, upptagna inom linien,
Summa
Av 3S50.
19,897: 3. —
24,515:
6.
9.
3,066:
17,379:
23.
—
1,696:
32.
—
12,894:
27.
11.
69,532:
43.
11.
3,826:
42.
4.
44,128:
47.
9.
12,078:
—
—
285:
—
—
7,865:
15.
5.
32:
16.
—
51,755: 7. 4.
197,301: 15. 1.
389: 40. —
204,643: 18. 10.
402,334: 25. 11.
År 1S5I.
26,101: — 6.
35,991: 35. 11.
200:
1,748: 47. 8.
20,122: 6. —
1,492: 32. —
12,517: 47. 5.
44,996: 12. —
3,706: 28. 4.
62,819: 42. 8.
12,678: — —
155: 8. —
29,289: 20. —
8,758: 4. 10.
233: 17 9.
96,982: 11. 2.
389: 40. —
183,093: 2. 9.
418,193: 9. 4
Bilaga Litt. G. till 1853 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 51.
b) F ortifikations-afdelni o (>* e 11.
Debet.
Balans från föregående året:
Kontant behållning
— 1—
Förskott, upptagna inom linien,  —
Uppbörd:
Statsanslag, enligt Kongl. Maj:ts stat, ...
Arrende-, jordskylds- och tomtöre-medel —
Diverse inkomster
Balans till påföljande året.:
Skulder, upptagna inom linien, >—-
Ar 1§5«.
Summa
21.164: 28. 5.
58,000
1,088
463
3. 4,
12. 3
1,785: 34. 1
11,316: 28. 9.
59,551: 15. 7
70,867: 44. 4.
Ar t §51.
24,833: 15. 7.
58,000:
1,926: 29. 5.
115: 40. 7.
1,645: 27. —
12.540: 19. 2
60,042: 22.
72,582: 41. 2.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder, upptagna inom linien,
Utgifter:
Fästningsbyggnad ——
Af arrende-, jordskylds- och tomtöre-medlen
Kommendantskaps - utgifter
Rese- och traktaments-kostnader
Stall för Lifgardet till häst
Gardesregementenas kasernbyggnader
Diverse utgifter
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
—
Förskott, upptagna inom linien,
Summa
1,717: 34. 9.
49,584: 26. 4.
1,070:
7,631: 10. 5.
41: 36. 5.
24,833: 15. 7.
58,327: 25. 2.
12,540: 19. 2.
70,867: 44. 4.
Ar ft§51.
1,785: 34. 1.
31,473: 5. 6.
766: 24. —
7,528: 6. —
4,526: 34. 2.
2,000:
9,572: 28. —
523: 9. —
25,838: 17. 5.
56,390: 10. 8
16,192: 30. 6
72,582: 41. 2.
\
Bilaga Litt. H. till 1853 års Revisionsberättelse, angående Statsverket, sid. 51.
c) Utredning-s- (Intendents) afdelningen.
Debet.
Balans från föregående året:
Kontant behållning
Förskott, antecknade inom linien,
Uppbörd:
Statsanslag enligt Kongl. Maj:ts stat ....
Indelta Arméens utredning
Auktionsmedel
Aterburna förskottsmedel
Ersättning för kontanta försträckningar
Dito för utlemnade persedlar
Dito för kostnader utom stat
Diverse inkomster  —
Balans till påföljande året:
Skulder, balanserade inom linien,
Ar fS50.
Ar ISSI.
156,943: 29. 8.
421,226: 32.
50,902: 10.
2,950: 1.
1,439: 42.
400: 15.
24,069: 16.
101,837: 20.
80: 13.
4,658: 6. 1.
81,636: 46. 6.
78,128: 26. 7.
421,226: 32. —
527: 8. 4.
2,700: 47. 4.
256: 46. 10.
12,870: 22. 11.
18,949: 5. 8.
216,558: 42. 9
602,906: 7. 9.
530. 41. 10.
3,242: 3. 6.
457,062: 12. 11
T
Summa
684,543: 6. 3.
1673,621:
Credit.
Balans frän föregående året.:
Skulder, balanserade inom linien,
Utgifter :
Värfvade Arméens beklädnad
Indelta Arméens utredning
Bevärings-manskapets dito
Musikaliska instrumenter
Beklädnadshjelp för underbefäl m. fl. ...
Sängkläder och servis-medel
Sjukvårdspersedlar och medicinal-attiralj
Förrådens diverse behof
Tältlagstross för värfvade regementena
Byggnader och reparationer
Hyror
Transportkostnader  ,
Försträckning emot ersättning
Kostnader utom stat
Modeller
Af auktionsmedel
„ vites- och bötesmedel
Förlorade persedlar
Diverse utgifter  -
Balans till påföljande året:
Kontant behållning ...
Förskott, balanserade inom linien,
Ar 1§50.
Summa
4,212: 15. 6.
294,256:
35.
69,889:
39.
—
47,855:
7.
1.
2,400:
—
—
8,819:
5.
7.
5,910:
8.
11.
8,547:
22.
5.
5,649:
24.
8.
1,237;
9.
4.
1,019:
10.
1.
3,403:
16.
—
4,438:
46.
8.
4,190:
—
9.
7,458:
26.
10.
884:
18.
5.
462:
—
—
1,201:
17.
—
148:
23.
4
212:
36.
5.
78,128:
26.
7.
467,984: 11.
216,558: 42.
År ISSI.
4,658: 6. 1.
6.
9.
290,284:
18.
4.
59,770:
46.
9.
36,990:
33.
2.
2,400:
—
8,873:
20.
i.
4,371:
35.
1.
4,315:
15.
8.
5,811:
19.
9.
23:
16.
—
939:
9.
—
3,303:
16.
—
1,980:
10.
4.
7,613:
13.
2.
122:
39.
4.
776:
30.
8.
611:
10.
9.
270:
26.
3.
338:
14.
6.
54,932: 11. 1
684,543: 6. 3.
428,796: 38. 10
244,824: 16. 10.
673,621: 7. 8,
v ;V yl '«vv \<;v, > vt \*<' ‘^viVviv > , , y^-V'- . h • tuy
— 51 —
gått, föga upplysande, då benämningarne i detta fall företrädesvis böra antyda,
det ändamål, hvartill utgiften är afsedd.
Revisorerne öfvergå nu till en närmare redogörelse för de särskilda anslagen
följande dervid samma indelning, som i Kollegii hufvudbok finnes iakttagen, nemligen:
A)
Fjerde Hufvud titeln.
Förhållandet med inkomster oell utgifter inhemta» af följande tabeller: (se bilagorna
Litt. D. celi E.)
§• 3.
Uti den af Kongl. Majit, under den 6 November 1849, fastställda interimsstat
för Kongl. Krigs-kollegium, är aflöningen för Kollegium bestämd till följande
belopp:
Af statsmedel:
dels Kollegii löningsanslag
24,276: — —
dels af anslaget till skrifmaterialier oell
expenser
1,636: — — 25 912-
„ förenade mötes-passevolans-fonderna
3,100: — —
„ nya mötes-fonden -
—
9,850: — —
„ krigsmanshus-kassan
6,000: — —
„ militie-boställs-kassan
6,466: 32. —
Summa Rdr 51,328: 32. —
I)å således aflöningen för Kollegium utgår af flera särskilda fonder, hvilka alla,
med undantag af förenade mötes-passevolans-fonderna, njuta stats-anslag, följer
deraf, att hela aflöningsbeloppet icke pä ett ställe blifver synligt. Till vinnande
af detta ändamål, anse Revisorerne, att det å riksstaten för Krigs-kollegii aflöning
uppförda anslag borde ökas till hela det derför, utöfver förenade passevolans-fondernas
bidrag, 3,100 Rdr, erforderliga belopp, och anslagen för de öfriga fonder,
som till aflöningen lemna bidrag, förminskas med dessa bidrag motsvarande belopp.
§• 4.
Å det på riksstatens 4:de hufvudtitel upptagna reservations-anslag till ersättning
för utöfver markegångspriset förhöjd betalning till inqvarteringsgifvare för dagportioner
vid indelta regementenas marscher till och från möten, förefanns vid 1851
års slut en behållning af 49,502 Rdr 5 sk. 2 rst. — Då dessa medel, jemlikt rikets
Ständers vid sednaste riksdag derom fattade beslut, framgent skola förblifva till
Kongl. Maj:ts disposition för ändamålet qvarstående, fä Revisorerne blott fästa uppmärksamheten
derå, att en så betydlig summa icke borde fortfarande i kassan inneligga,
utan genom utlåning göras fruktbärande.
§• 5‘
Ofver anslaget till försvarsverket i allmänhet, uppgående till ett belopp af
669,616 Rdr 24 sk., hvilket anslag af Kongl. Majit emellan Krigs-kollegii särskilda
afdelningar, efter upprättade special-stater, årligen fördelas, hafva Revisorerne ansett
sig böra meddela följande tabeller: (se bilagorna Litt. F., G. och II.)
— 52 —
§. 6.
Beträffande nedannämnde, uti 1851 års revisions-berättelse jemväl omförmälda,
i räkenskaperna balanserade fordringar, hafva Revisorerne inhemtat följande uppysningar:
^
I afseende å Svenska statens fordran hos Ottomaniska Porten för krutförsäljningsexpeditionen
till Medelhafvet år 1822, utgörande 12,627 Rdr 45 sk. 7 rst., har
H. Ex. Herr Stats-ministern för utrikes ärendena, uti skrifvelse till Krigs-kollegiuin
den 8 Oktober 1851, tillkännagifvit, att, enligt inkommen rapport från Kongl. Maj:ts
Chargé d’aftaires i Constantinopel, någon afbetalning å denna fordran då ännu icke
ägt rum, samt att föga utsigt vore för handen, att någon godtgörelse före år 1857
kunde erhållas, emedan åtskilliga andra staters fordringar hos Ottomaniska Porten
skulle, såsom prioriterade, i första rummet ersättas. På grund häraf, är beloppet
fortfarande i räkenskaperna balanseradt.
Af Krigs-kollegii hos aflidne Öfversten D. v. Bildt.s sterbhus ägande fordran?
som vid 1849 års slut uppgick till 2,942 Rdr 19 sk. 2 rst., äro 1,197 Rdr 38 sk.,
under den 27 September 1851, inbetalda; utgörande således det vid 1851 års utgång
balanserade beloppet 1,744 Rdr 29 sk. 2 rst.
Å den fordran Krigs-kollegium äger uti Handelshuset J. de Ron & söners konkursmassa,
uppgående vid 1849 års slut till 40 Rdr 24 sk. 6 rst., har ett belopp af
1 Rdr 25 sk. 4 rst. under år 1850 blifvit afbetaldt, och är återstoden, 38 Rdr 47 sk.
2 rst., till år 1852 balanserad.
På grund af Kollegii beslut den 30 September 1851, har dess fordran hos aflidne
Majoren v. Wolckers sterbhus och Tygskrifvaren Warberg, utgörande 208 Rdr
20 sk. 5 rst., blifvit i samma års räkenskap afskrifven.
Krigs-kollegii fordringar hos aflidne f. d. Tygvaktaren Zelling, 178 Rdr 39 sk.
3 rst., Tygkapitenen Klingsporr, 1,466 Rdr 13 sk. 9 rst., aflidne Kapitenen Benzelstiernas
och Tygskrifvaren Hoborgs sterbhus, 1,459 Rdr 1 rst., Snickaremästaren Wallin,
66 Rdr 4 sk. 1 rst., Läderhandlanden Wigelius, 182 Rdr 44 sk. 9 rst., f. d. Underlöjtnanten
Barck, 84 Rdr 16 sk. och afvikne Skepparen Heim, 4 Rdr 42 sk. 8 rst.,
äro till oförändrade belopp i räkenskaperna balanserade och bero dels på utredning,
dels på indrifning.
De år 1831 förskjutna rese- och traktaments-kostnader till ledamöter i en
krigsrätt för behandling af ett mellan Kapitenen Gyllenram och Fältkamreraren
Nygren anhängigt, mål, utgörande 434 Rdr 3 sk. 10 rst., hafva, likasom Kollegii fordran
i aflidne Regements-qvartermästaren v. Essens konkursmassa, 132 Rdr 44 sk.
8 rst., blifvit, efter vederbörlig pröfning, i 1850 års räkenskap afskrifna.
Fordringarne hos Fabrikören Fougts enka, 3,910 Rdr 26 sk. 4 rst., samt hos
Expeditionssekreteraren Loo, 336 Rdr 32 sk. 4 rst., balanseras fortfarande i räken
skaperna
på grund af Kongl, brefvet den 5 Mars 1846.
Hvad slutligen angår Krigs-kollegii fordran hos Kongl. Spanska Regeringen,
9,909 Rdr 26 sk. 10 rst., för åren 1813 och 1814 bestridda utgifter till ett i Götheborg
varande detachement af Spanska trupper, hafva Revisorerne inhemtat, att, sedan,
till följd af i ministeriel väg gjorda framställningar, å berörde, jemte en af
f. d. Krigs-kommittéen ägande fordran hos bemälte Regering, utgörande i Svenskt
banko 22,380 Rdr 5 sk. 2 rst. och i Pomerskt kurant 6,148 Rdr 13 sk., afbetalning
redan för längre tid tillbaka skett med ett belopp af 8,000 Spanska Piaster;
— 53 —
så har, enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref till Kongl. Stats-kontoret af den 18 Januari
innevarande år, jemväl den återstående delen af Spanska Regeringens skuld
med 19,223 Rdr 42 sk. 2 rst. blifvit godtgjord; och skulle, enligt hvad det nådiga
brefvet vidare innehåller, nämnde summa, som blifvit till Kongl. Räntekammaren
lefvererad, af Kongl. Stats-kontoret uti liqvid med Riksgälds-kontoret upptagas.
§. 7.
Revisorerne hafva, på begäran, från Kongl. Krigs-kollegium erhållit uppgifter
om kruttillverkningen under revisions-åren, och få här meddela följande deröfver
upprättade sammandrag:
år tSSO. år S$5fl.
Centner. It. Centner. Ttr
Behållning från föregående år
40,818. 33. 42,660. 89.
Tillverkadt
6,690. 52. 6,123. —
Lefvereradt till förråden
4,265. 63. 9,689. 2.
Summa 51,774. 48. 58,472. 91.
Credit.
Försåldt
3,550. — 3,304. —
Utlemnadt  — -
5,563. 59. 12,290. 5.
Behållning till påföljande äret:
Godt handgevärs- oell styckekrut 36,610. 4. 36,832. 55.
Dito bergskrut
4,931. 16. 5,257. 78.
Störtadt oell reparabelt, krut — 1,071. 31. 714. 30.
Mjölkrut  21. 47. 20. 90.
Odugligt krut
26. 91. 53. 33.49^61). 89. 42,878. 86.
Summa 51,774. 48. 58,472. 91.
Häraf synes, att de ständiga upplagen af godt handgevärs- och styckekrut, som,
enligt Kongl, brefvet den 10 December 1842, borde utgöra tillsammans 41,000 centner,
likväl under båda revisionsåren, såsom under flera föregående år jemväl varit
fallet, understigit den bestämda qvantiteten, utgörande bristen vid 1850 års slut
4,389,6 centner samt vid 1851 års utgång 4,167,45 centner. Enligt en anteckning
i 1851 års räkenskap, har dessutom i början af det följande året en
större qvantitet krut gått förlorad genom inträffad explosion af det, i hufvudstadens
granskap, å Loudden belägna kruthus.
Hvad redovisningen angår, anse Revisorerne, att, enligt hvad förut varit iakttaget,
sammandrag öfver de särskilda kruträkningarne böra för hvarje år uppgöras
och bifogas Krigs-kollegii hufVudböcker.
§. 8.
Bland verifikationerna till konto för anslaget till oförutsedda utgifter förekomma
särskilda redogörelser för Krigsvetenskaps-akademien, som af detta statsanslag
njuter ett årligt bidrag af 600 Rdr och från 5:te hufvudtitelns enahanda anslag 200
Rdr. Räkenskaperna deröfver äro i Kongl. Kammar-rätten för båda revisionsåren
granskade utan anmärkning och utvisa, att af behållningen vid 1849 års slut, 70
Rdr 4 sk. 10 rst. jemte ofvanberörde statsbidrag utgått 733 Rdr 40 sk. år 1850 och
732 Rdr 26 sk. 4 rst. år 1851, samt att behållningen vid sistnämnda års slut uppgick
till 49 Rdr 21 sk. 6 rst.; och har någon anmärkning vid dessa räkenskaper
ej heller å Revisorernes sida förekommit.
§. 9.
Enligt Rikets Ständers vid sednaste riksdag fattade beslut, att, af reserverade
besparingar å det på 4:de hufvudtiteln uppförda anslag till ackord s-förskott och
ersättningar, ett belopp af 20,000 Rdr, såsom för ändamålet ej vidare erforderligt,
borde till Riksgälds-kontoret öfverlemna.?, liar nämnde summa, under den 21 Oktober
1851, blifvit af Kongl. Krigs-koilegium till Kongl. Stats-kontoret lefvererad;
varande beloppet, enligt hvad Revisorerne tillika inhemtat, Riksgälds-kontoret sedermera
godtgjordt.
B.) Extra stats-anslagen.
Räkenskaperna för denna afdelning af Krigs-kollegii förvaltning utvisa följande
förhållande: (se bilagan Litt. J.)
§. 10.
Under titel belägring s-artilleriet balanseras i båda årens hufvudböcker en kontant
behållning af 4,297 Rdr 4 sk. 9 rst., hvilken, enligt hvad Revisorerne inhemtat,
utgör återstoden af ett vid 1828—30 års riksdag till försvars-verket anvisadt extra
stats anslag. Såvidt anledning icke är för banden, att ifrågavarande medel omsider
varda för det afsedda än dmålet bebölliga, anse Revisorerne desamma böra till
Riksgälds-kontoret öfverlemnas.
§• 11.
F. d. Fortifikations-redogöraren å Carlsborgs fästning K. N. Hallströms år 1839
yppade balans utgjorde vid början af revisionsåren:
af ordinarie stats-anslaget  „„ ...  -  1,741: 39. 8.
„ extra anslaget
26,972: 2. —
„ kommendantskaps-medlen
---• 71: 12. 8.
Summa 28,785: 6. 4.
I afseende å denna balans hade någon förändring, intill slutet af år 1851, icke
inträffat; men, enligt hvad Revisorerne inhemtat, har sedermera tillgång yppats och
ett belopp 2,277 Rdr 16 sk. 11 rst. influtit. Den hos Kongl. Kammar-rätten an
hängiggjorda
rättegång emot de personer, hvilka för Hallström ingått uppbördsbok
gen, är, genom Kongl. Kammar-rättens utslag den 3 Augusti 1852, sålunda afgjord,
att kautionisterna blifvit ålagda inbetala borgensbeloppet, 2,000 Rdr, jemte ränta
från November månad 1840, i följd hvaraf under innevarande år ytterligare inlefvererats
ett belopp af 3,234 Rdr 34 sk. 8 rst.
Beträffande det i balansen ingående belopp af kommendantskaps-medlen, 71 Rdr
12 sk. 8 rst., hafva Revisorerne funnit, att detsamma är upptaget i balansrelationen
såväl till Fortifikations-afdelningens konto för dess andel uti anslaget för försvarsverket
i allmänhet, med anteckning: '"upptagas ånyo till redovisning år 1852,” sorn
till Utrednings-afdelningens enahanda konto, der följande anteckning förekommer:
''beroende pä utredning i konkurs.”
Återstoden af Krigs-kollegii fordran uti Handlanden O.l Hellströms konkursmassa,
690 Rdr 11 sk. 8 r:st., är, på grund af Kongl, brefvet den 16 Mars 1846,
fortfarande i räkenskapen balanserad.
C.) Särskilda kassor och fonder.
ho Krut- och salpetcr-försäljnings-medlcn.
Dessa medel, hvilka utgöra en af statsverkets ordinarie inkomster och äro
till sitt hela belopp redovisade i Kongl. Stats-kontorets räkenskaper, ingå dels till
Bilaga Litt. J. till 1853 ars Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 54.
UEBE T.
EREDIT
Tillgångar, balanserade
från år
1849 inom linien.
26,972:
2.
13,759:
6.
1
220:
3.
1.
1,061:
4.
—
56,969: 37.
6.
5,637:
47.
—
691:
3.
10.
7,857: 41.
8.
690:
11.
6.
260:
16.
—
114,119:
28.
8.
Kontant behållning
oell fordringar
från år 1849.
418: 23.
3,450: 20.
3,119: 17.
58,968: 17.
23,333: 11.
16,000: —
45,464: 18.
25,040: 13.
896: 38.
1S.2S3: 16.
11,532: 24.
4,297: 4.
53,333: 16.
2,655: 47.
4
9
3.
286,793: 29. 4
Statsanslag.
År 1850.
12,000:
30,000: —
69,000: —
30,000: —
6,000: —
8,283: 16.
16,560: —
33,333: 16.
3.333: 16. —
3,333: 16. —
6,666: 32. —
26,666: 32.
245,176: 32.
År 1851.
Extra uppbörd.
Ar 1850.
12,000:
30,000:
105,000:
4.000:
66,666: 32. —
16,666: 32. —
3,333: 16. —
7,333: 16. —
26,666: 32. —
271,666: 32. —
24,000:
1,714: 29. 4.
1,000;
64: 38. 4.
Ar 1S51.
24,012: —
338: 22.
22: 9. 3.
20,000:
1,757:
26,779: 19. 8-
46,129: 31. 3.
Anticipation
till år 1852.
18,308: 45. 4.
Skulder, balanserade
till år 1852
inom linien. §£•
6,191: 19. 4
452: 32. —
108: 1. 4
18,308: 45. 4.
6,752: 4. 8.
Extra Statsreglerings-anslag.
Topografiska corpsens arbeten
Waxholms och Carlstens särskilda (1848 års) befästningsarbeten
Carlsborgs fästningsbyggnad
Waxholms dito  -
Carlstens dito —
Carlskrona dito
Waxholms fästnings bestyckning —
Carlstens dito dito
Nya pistolers anskaffning-
Nya gevärs dito
Aldre infanteri-gevärs förändring för slagkrutsantändning
(Reservfängbålstappars samt gevärs rengörnings- och söndertagnings-verktygs an!
skaffning —
Slagkrutliufvars jemte machiners anskaffning
Nya fältartilleriet
Belägrings-artilleriet,
Beväringsmanskapets reservförråd
Garnisonsförstärkningen i Stockholm år 1848
Skulder, balanserade
från år 1849
inom linien.
4,962: 44. 1
140: 28. 8.
297: 24. —
Anticipation från
år 1849.
1,000:
Anordnadt.
År 1850.
Ar 1851.
12,000:
418: 23. —
54,733: 16. —
73,633: 34. 11.
26,602: 6. 9.
6,000:
26,881: 24. 8.
2,500:
4,536: 38. —
74,875: — —
26,939: 5. —
2,741: 32. —
8,500:
12,530: — —
12,000: —
51,293: —
48,640: 10.
26,366: 32.
4,300: —
10,033: 39.
5,361: 40.
5,500; -  89,492: 44.
33,076: 37.
Kontant behållning
till år 1852.
11
10.
1,488: 22. 8.
11,000:
6,20(1:
55,687: 5. 5.
2,655: 47. 3.
Summa
5,401:
9.
1,000:
391,234: 41.
21,848: 34. 8.
326,602: 21. 6.
5,436: 4. 5.
29,629: 32. 11.
30,423: 16. 8.
32,031: 19. 9.
9,963: 10. —
1,096: 22. 4.
Tillgångar, balanserade
till är 1852
inom linien.
7,207:
6,802: 24. 4.
4.297: 4. 9.
29,130: 39. 11.
156.017 31. 1.
26,972: 2. —
227: 1. 5.
3,001: 44. 10.
551: 26. 3.
7,133: 9. 6.
26,257: 33. 1.
3,439: 18. 4
4S8: 22. 1
7,101: 26. —'
690: 11. 6
260: 16. —
76,123: 19. —
S:r 874,S54: 45. 7.
S:r 874,854: 45. 7.
Bilaga Litt. K. till 1853 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 55.
Debet.
Balans från föregående året:
Kontant behållning
Fordringar, antecknade inom linien,
Uppbörd:
Till Kollegii kassa lefvererat
Balans till påföljande året:
Skulder, antecknade inom linien,
Ar 1850.
35,214: 32. 4.
r
Summa
74:
44,426: 14. 10
35,513: 30.
79,939: 44. 10.
Ar 1851.
25,399: 24. —
74:
35,513: 30.
34,852: 11. 10.
70,365: 41. 10.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder, antecknade inom linien,
Utgifter:
Lefvererat till Kongl. Räntekammaren ...
Omarbetnings- och transport-kostnader för
krut -
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
Fordringar, antecknade inom linien,
Summa
Al* 1850.
147: 10.
25,399: 24. —
44,426: 14. 10.
35,513: 30. —
79,939: 44. 10.
Ar §851.
74:
35,513: 30. —
10,124: 15. 1.
22,192: —
45,637: 45. 1
24,727: 44. 9.
70,365: 41. 10,
Bilaga Litt. L. till 1853 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 55.
Ar 1850.
År 1851.
19,636: 42. 7.
20,346: 42. 7.
389:
454:
713:
761: 36. —
20,349. 42. 7.
21,108: 30. 7.
År 1850.
År 1851.
3:
58: 6. —
21,050: 24. 7.
2,146: 42. 7.
18,200:
20,346: 42. 7.
350: 20. 7.
20,700:
454:
1,465: 12. —
20,349: 42. 7.
21,108: 30. 7.
Debet.
Balans från föregående året:
Tillgångar
Fordringar, antecknade inom linien,
Uppbörd:
Räntor
Summa
Credit.
Utgifter:
Arfvode
Ränta i förskott
Balans lill påföljande året:
Kontant behållning
Utlånta medel
-
Fordringar, antecknade inom linien,
Summa
Bilaga Litt. M. till 1853 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 55.
Debet.
Balans frän föregående året:
Tillgångar
År 1*50.
År 1851.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder, antecknade inom linien,
År 9850.
År 1859.
221,832: 43. 4.
219,767: 17. 1.
5: 18. 4.
18,019: 26. 4.
Dito, antecknade inom linien,
Uppbörd:
Räntor
Trosspassevolans-medel
Ersättning för persedlar
Auktions-medel
Diverse inkomster
Balans till påföljande året:
Skulder, antecknade inom linien,
3,205:
5,747: 32. —
Utgifter:
Byggnader och reparationer
Trosspersedlar
Mötes-kostnader
Trosspassevolans
Rese- och transport-kostnader
Hyror
2,423: 16. —
23,975: 44. 5.
350:
4,015: 20. —
153: 6. 10.
743: 16. —
233: 16. —
196: 11. 6.
49: 5. 1.
276: — —
32,415: 39. 10.
219,767: 17. 1.
4,838: 38. —
19,239: 39. 10.
483: 30. 9.
3,758: 2. 8.
397: 2. 10.
533: 16. —
450:
396: 45. 1.
18: 45. 8.
465: — —
30,581: 28. 10.
217,691: 11. 6.
7,966: 42. —
21,176: 41. 8.
397: — 7.
809: 25. 4.
30,350: 13. 7.
9,202: 24. — j
18,511: 35. 4.
359: 2. —
178: 11. 11.
253: 46. —
28,505: 23. 3.
18,019: 26. 4.
102: — 1.
Arfvoden och gratifikationer
Exercis-ammunitions-kostnader
Diverse omkostnader
Ränta i förskott
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
Utlånta medel
Tillgångar, antecknade inom linien,
17,767: 17. 1.
202,000:
3,691: 11. 6.
214,000:
5,747: 32. —
3,637: 40. —
Summa
252,183: 8. 11.
248,272: 40. 4.
Summa
252,183: 8. 11.
248,272: 40. 4.
Bilaga Litt. N. till 1853 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 55 .
Debet.
Balans från föregående året:
Tillgångar
År 1850.
År 1851.
Credit.
!Balans frän nästföregående året:
Skulder, antecknade inom linien,!
Utgifter:
Aflöning och gratifikationer
Byggnader och reparationer
För Kongl. l>orgentå Ladugårdsgärdet
Arrenden och onera
Möteskostnader
Skottvallars underhåll
År 9850.
År 1859.
307,225: 29. 3.
298,075: 12. 11.
3,073: 37. 9.
_
110: 37. 11.
Dito, antecknade inom linien,
i Uppbörd:
Räntemedel
Inkomst af fastigheter
Ersatt försträckning
Äterburen ränta
-
Diverse inkomster
8,355: 9. 6.
19,296: 11. 11.
7,536: 32. —
11,119: 20. —
3,114: 15. —
3,063: 13. 11.
680:
508:
657:
116: 7. —
26,794: 39. 11.
298,075: 12. 11.
8,986: 16. —
359: 24. —
1,347: 4. 2.
3,141: 29. 2.
3,348: 25. 5.
508: — —
18,568: 29. 5.
299,904: 9. 1.
13,363: 3. 3.
4,247: 19. 4.
34. 1. —
17 644- 23 7
13,632: 3. 2.
5,661: 41. 3.
751: 46. —
270: — —
81: 31. 2.
20,397: 25. 7.
Balans till påföljande året:
Skulder, antecknade inom linien,
110: 37. 11.
144: 35. 11.
Försträckning emot ersättning
Ränta i förskott
Diverse omkostnader
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
Utlånta medel
465: — —
412: 26. 8.
6,708: 15. —
291,366: 45. 11.
5,330: 30. 2.
294,573: 26. 11.
Summa
324,870: 4. 10.
318,472 38. 6.
Summa
324,870: 4. 10.
318,472: 38. 6.
— 55 —
Kongl Krigs-kollegii Artilleri-afdelning, dels till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i
länen, samt lefvereras derifrån till Kongl. Räntekammaren. 1 följd häraf omfatta
Kongl. Krigs-kollegii räkenskaper endast de dit influtna medlen.
Redogörelserna för dessa sednare medel äro för år 185!) i Kongl. Kammarrätten
granskade ulan anmärkning, men hafva för år 1851 ännu icke undergått revision
derstädes.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af följande tabell: (se bil. Litt. K).
Räkenskaperna hafva icke till någon erinran å Revisorernes sida föranledt.
2:o En per mille fonden.
Räkenskaperna för denna fond, tillhörande Kongl. Krigs-kollegii Fortifikationsafdelnings
förvaltning, äro för båda revisionsåren i Kongl. Kammar-rätten granskade
utan anmärkningar samt utvisa: (se bilagan Litt. L).
M ed hänvisande till hvad 1851 års revisionsberättelse innehåller, angående denna
fonds tillkomst m. m., få Revisorerne nu endast anmäla, att, såsom af förestående
tabell jemväl synes, fonden icke varit under revisionsåren anlitad för några
utgifter.
Till någon erinran af Revisorerne hafva räkenskaperna icke föranledt; äfvensom
fondens säkerhetshandltngar, vid anställd inventering, befunnits i behörig ordning.
3:o Trosspassevolans-funden.
Till denna fond ingå de årliga bidrag, hvilka, till följd af derom afslutade kontrakt,
under den 18 December 1775, den 18 Mars, den 2 och 21 Maj 1776, den
15 Januari 1778 och den 20 September 1783, samt på grund af Kongl, kungörelsen
den 20 Januari 1832, såväl under freds- som krigstid, för trossens underhållande
erläggas af de vid Lif-regementets Dragon-, Hussar- och Grenadier-corpser, Skånska
Hussar- och Dragon-regementena, Westgöta regemente, Smålands Ilussar-regemente
och Grenadier-bataljon, 2:dra Lifgrenadier-regementet och Bohusläns regementes
Södra bataljon.
Räkenskaperna, upprättade inom Kongl. Krigs-kollegii Underliålls-afdelning, äro
för båda revisionsåren granskade i Kongl. Kammar-rätten idan anmärkning och
hafva ej heller ä Revisorernes sida till någon erinran föranledt. Inkomster och utgifter
redovisas sålunda: (se bilagan Litt. 51.)
Fondens säkerhets-han dlin gar befunnos vid anställd inventering, i god ordning,
4:o Förenade mötes-passevolans-fonderna.
Räkenskaperna för dessa fonder, hvilka, enligt Kongl. Maj.ts nådiga bref den
24 Juli 1844, uppkommit genom sammanföring af (/amia, 1829 års samt nya mötespassevolans-fonderna,
äro uti Kongl. Kammar-rätten granskade för år 1850 med och
för år 1851 utan anmärkningar, samt utvisa: (se bilagan Litt. N.)
§. 1.
Till följd af föreskriften uti Kongl, brefvet den 27 Augusti 1831, skulle i fondernas
hufvudböcker inom linien, såsom tillgång, balanseras värdet a de hus och
byggnader samt effekter, hvilka är 1830 blifvit Irån gamla till nya mötespassevolåns-fonden
öfverlemnade och, sedan sistnämnde fond med år 1840 upphört att bestrida
utgifterna för indelta arméens underhåll? öfverlåtits till indelta arméens nya
— 56 —
mötesfond; och utgjorde värdet å hus och byggnader — Rdr 88,684: 20. 8.
å sjukhus- och magasins-inventariepersedlar -  „ 26,402: 13. 2.
Summa R:dr 115,086: 33. 10.
Dessa byggnader och effekter, hvilka i föreskrifven ordning varit upptagna i
1849 års räkenskaper, omförmälas icke i 1850 och 1851 års redogörelser, ehuru
någon föreskrift om deras uteslutande ej, Revisorerne veterligen, blifvit meddelad;
hvilket Revisorerne ansett sig böra omförmäla.
§• 2.
Genom nådigt bref den 17 April 1850, har Kongl. Majit anbefallt uppförandet i
Malmö af en särskild ridhusbyggnad för kavalleribefälets behof, hvartill kostnaden
borde af de förenade mötespassevolans-fonderna bestridas; och inhemtas af det för
denna utgift i räkenskaperna upplagda särskilda konto, att ridhuset år 1851 blifvit
fullbordadt, samt att kostnaderna för detsamma uppgått till 11,569 Rdr 40 sk. 6 r:st.,
hvaraf 11,000 Rdr äro år 1850 anordnade samt återstoden, 569 Rdr 40 sk. 6 r:st.,
enligt uppgift, skall under år 1852 blifva liqviderad.
§. 3.
Den uti föregående revisionsberättelse omförmälda, i räkenskaperna för revisionsåren
fortfarande balanserade, fordran uti aflidne Regements-qvartermästaren vid
Westerbottens f. d. regemente, Kapitenen C. A. v. Essens konkursmassa, utgörande
315 R:dr 39 sk. 11 r:st., skall, enligt meddelad uppgift, blifvit under år 1852
godtgjord.
Beträffande fondernas från längre tid tillbaka ägande, pä konkursutredningar
beroende, 3:ne fordringar, hvilka jemväl i 1851 års revisionsberättelse äro omnämnde,
hafva Revisorerne inhemtat, att utaf fordran i Hofintendenten Fr. Westins och
hans löftesmäns konkurser, utgörande vid 1851 års slut 1,043 Rdr 42 sk. 10 r:st.
ett belopp af 24 Rdr 28 sk. sedermera influtit, hvarigenom denna fordran minskats
till 1,019 Rdr 14 sk. 10 rst. De tvänne öfriga fordringarne, nemligen i aflidne
Krigs-konnnissarien O. W. Invenii och hans löftesmäns, samt uti aflidne Enkefru
A. W. Rosenborgs och hennes löftesmäns, Majoren A. S. Rosenborgs konkurser,
qvarstå i räkenskaperna oförändrade, uppgående den förra till 2,696 Rdr 21 sk. 1
r:st. och den sednare till 270 Rdr 34 sk. 2 r:st.
För öfrigt befunnos fondernas säkerhetshandlingar, vid anställd inventering, i behörig
ordning.
5:o Norrbottens Hästjäyare-sqvadrons fond,
Denna fond är, för organiserande framdeles af en kavalleritrupp inom Norrbottens
län, bildad genom årliga vakans-afgifter för indragna numror af Kalix och Este
Majorens kompanier vid f. d. Westerbottens Fältjägare-regemente. Af fondens medel
skall, jemlikt Kongl, brefvet den 30 September 1851, större delen af underhållskostnaden
för artilleriets 14:de sexpundiga, i Hernösand förlagda, batteri bestridas.
Räkenskaperna, som för bada revisionsaren blifvit i Kongl. Kammar-rätten utan anmräkning
granskade, utvisa: (se bilagan Litt. O).
Härvid hafva Revisorerne icke haft något att erinra; och befunnos, vid anställd
inventering, fondens säkerhetshandlingar i behörig ordning.
— 57 —
6:0 Volontär-v altansmedels-fonden.
Enligt Kongl. Maj:ts nådiga bref den 12 Mars 1836, är ändamålet med denna fond
sorn bildats genom tillfälliga besparingar å vakansafgifterna för de till volontärers
aflönande anslagna rust- och rotellållsnummer, att bestrida kostnaderna för de å en
del garnisonsorter inrättade korporalskolors förseende med förnödenheter samt skjutsoch
tråktaments-ersättning till det befäl, som kommenderas att öfvervara de vid
dessa skolor årligen skeende examina. Räkenskaperna äro för båda revisionsåren
i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning granskade och utvisa följande förhållande:
(se bilagan Litt. P.)
§. 1.
Den uti föregående revisionsberättelse, pag. 105, anmärkta ofullständighet i
redovisningssättet för dessa vakansmedel, att nemligen vid räkenskaperna icke funnits
andra verifikationer, än uppbördsmännens reversaler, bar numera blifvit afhjelpt
genom bifogande af verificerade specialredogörelser.
§. 2.
Af räkenskaperna synes, att fondens inkomster under livartdera af revisionsåren
icke till sitt hela belopp behöft användas för de under samma år förefallande
utgifter. Derigenom har fondens kapital-behållning, som vid början af år 1850 utgjorde
27,049 Rdr 24 sk. 2 rst., vid 1851 års slut ökats till 37,962 Rdr 8 sk. 11 rst.;
hvilken behållning funnits liggande i kassan. Revisorerne anse, att dessa medel
bordt genom utlåning göras fruktbärande, hvarigenom en förökad tillgång kunnat
fond«en beredas.
7:o Wadstena Krigsmanshus-kassa.
Räkenskaperna, som för båda revisionsåren undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten
utan anmärkning, utvisa följande förhållande:
IBeflct. år 18.10. år fftlci.
Balans från föregående året:
Tillgångar
1,485,956: 38. 9. 1,533,056: 27. 11
Uppbörd:
Ren ton al-ersätta ing
40,800: — — 40,800: — —
Äldre inkomster -  82,383: 25. 1. 88,396: — 11.
Nyare dito
36,628: 7. 4. 32,784: 13. 8.
Intresse- medel
69,410: 33. 9. 70,458: 8. 6.
Extra uppbörd
- 118: 4. — 153: 18. 9.
S^ 229,340: 22. 2. 232,591: 41. 10.
Balans till påföljande året:
Ofverlefvereringar ---
1,511: 1. 3. 1,108: 10. 10.
Summa 1,716,808: 14. b. 1,766,756: 3ii. 7.
Credit.
Balans frän föregående året:
Ofverlefvereringar
658: 22. 11. 1,511: 1. 3.
8.
5S
Utgifter:
Till Kongl. Maj:ts disposition afsatta
Aflöning
Gratialist-underhåll
Procent af dito
Pensioner oell nådegåfvor — —
Arméens Pensionskassa
Amiralitets-krigsmanskassan
Öfriga utgifter
S:r 183,093: 11. 4. 188,7( 2 31. 8.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning —
Utlåuta medel
Kantor och öfriga fordringar
Summa 1,716,808: 14. 2. 1,766,756: 32. 7.
Krigsmansdiusets underhållstagare, hvilka vid slutet, af år 1849 utgjorde 10,400
personer med en underhållssumma af 111,697 K dr 16 sk., hade vid 1851 års slut fikats
till ett antal af 10,458 med en underhållssumma af 114,803 K dr 16 sk.
Enligt Kongl. Krigs-kollegii underdåniga berättelse, har Kongl. Majit, genom nådiga
skrifvelse!' den 22 April 1851 och den 21 April 1852, med afseende derå, att
Krigsmanshus-kassan under åren 1850 och 1851 vunnit en betydlig kapitaltillökning,
anbefallt förhöjning icke blott i en del äldre pensionärers underhåll, utås) ock i de
pensioner, som efter den 1 Juli 1852 till korporaler utgåfvos.
Någon anmärkning vid dessa räkenskaper har hos llevisorerne icke förekommit;
och befunnos, vid anställd inventering, kassans säkerhetshandlingar i behörig ordning.
Dess räkenskaper äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för år 1851) med och
för år 1851 ulan anmärkningar. De framställa följande förhållande:
Balans från föregående året:
Tillgångar
----- 184,018: 8. 10.  180,088: 38.
Förskott, antecknade inom linien, — — 3,240: 7. 2. — — —
S:o MilitiebpsUills-kassan.
BBcIset.
år 1858.
Uppbörd:
Reserv-liemmans-räntor
Intresse-medel
Försäljnings- d:o.. -
14,371: — 11.
7,758: 44. 6.
662: 11. 11.
563: 42. S.
14,744: 22. 6.
7,661: 18. 5.
253:
625: 27. —
Diverse inkomster
S:r
23.356:
13,356: 4. —
23,284: 19. 11.
Balans till påföljande året:
Skulder
5,161: 25. 6.
5,218: 45. 1.
Summa 212,535. 38. 4.
— 59 —
Credit.
Balans från (oreyående året:
Skulder
5,080: 29. 11.
5,161: 25. 6.
Utgifter:
Inqvarteringspenningar
7,694: — — — — 7,714: — —
Byggnader och reparationer
8,307: 32. 4. — — 6,335: 38. 8.
Räntemedei  151: 31. 7.
— — 151: 31. 7.
Aflöning och gratifikationer
6,415: 16. — — — 6,441: 8. —
Pensions- och indragningsstaten ... 4,260: 16. — — — 3,786: 38. 8.
Begrafningshjelp
— — — — 652: 1. 4.
Skjuts- och traktamentskostnad— 246: 44. 8.  — — 221: 44. 10.
Diverse utgifter
290: 21. 8. — — 347: 28. 11.
Afskrifne anmärkningsmedel
— — — — 3,933; 20. 11.
S^T 27,366: 18. 3.  29,584: 20. 11.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
15,177: 44. 10. ——- — — 11,390: 8. —
Utlånta medel
155,688: 21. 6. — 157,038: 21. 6.
Fordringar  9,222: 19. 10.  5,417: 27. 3.
S:r 180,OSS: 38. 2.
173,846: 8. 9.
Förskott, antecknade inom linien, — — 3,993: 1. 10. — —
Summa 212,535: 38. 4.  208,502: 7. 2.
Af kassans i föregående .revisionsberättelser omförmälda fordran hos f. d.
Regementsskrifvaren, Fältkamreraren P. A. Arell, utgörande i kapital 2,998 Rdr 10
rst. samt i upplupna räntor 1,652 Rdr 44 sk. 8 rst., har, sedan kapitalet blifvit till
fullo inbetaldt, räntebeloppet, jemlikt Rikets Ständers vid sednaste riksdag derom
fattade beslut, i 1851 års räkenskap afskrifvits.
Vid räkenskaperna har någon anmärkning å Revisorernes sida ej förekommit;
och vid anställd inventering befimnos kassans säkerhetshandlingar i behörig ordning.
9:o Jemtlands reservmedels-kassa.
Denna kassa, som redan vid slutet af 1600-talet, genom årliga tillskott af kronans
behållna räntor i Medelpad, inrättades, i ändamål att utgöra ett reservkapital
för den svaga rustningsräntan vid det till Jemtlands dåvarande Dragonregemente hörande
kavalleri-kompani, har under revisionsåren fortfarande stätt under Kongl.
Krigs-kollegii förvaltning, men, på grund af Kongl, brefvet den 8 Oktober 1851,
hvarigenom ett nytt roteringsverk för provinsen Jemtland i nåder fastställdes, blifvit
under loppet afår 1852 aflemnad till Direktionen öfver Jemtlands roterings-kassa.
Räkenskaperna för revisionsåren äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för år
1850 med och för år 1851 utan anmärkningar samt utvisa följande förhållande:
UcllCt. år f år f§5fl.
Balans från föregående året:
Tillgångar
34,100: 1. 11. 35,844: 20. 8.
— 60 —
Uppbörd:
Hemmansräntor
1,298: 21. 1. 1,284: 10. 6.
Intressemedel  1,577: 18. 3. 1,691: 35. 11.
Aninärkningsmedel  -  — — 38: 23. 3.
S:r 2,875: 39. 4. 3,014: 21.~~8.
Summa 36,975: 41. 3. 38,858: 42. 4.
Credit.
Utgifter:
Ersättning för persedlar —  1,115: 1. 2. — —
Diverse utgifter
16: 19. 5. 349: 22. 3.
S:7 1,131: 2ÖT~7. 349: 22. 3.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
976: 12. 7. 385: 24. 1.
Utlånta medel  34,868: 8. 1. 37,172: 23. 1.
Räntor m. m
— — — 951: 20. 11.
S:r 35,844: 20. 8. 38,509: 20. 1.
Summa 36,975: 41. 3. 38,858: 42. 4.
Härvid hafva Revisorerne icke funnit något att erinra. Varande, i följd af den
skedda förändringen med denna kassas förvaltning, Revisorerne icke i tillfälle att
granska kassans säkerhetshandlingar.
10:o Invalidhus-fonden.
Såsom i föregående revisionsberättelse jemväl omförmäles, har, på grund af
Kongl, brefvet den 18 December 1849, Kongl. Krigskollegium, från och med år 1850,
öfvertagit förvaltningen af de medel utaf denna fond, som dittills disponerats af
den då upplösta Direktionen öfver Invalid-inrättningen å Ulriksdal.
Räkenskaperna äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för år 1850 med och
för år 1S51 utan anmärkningar. Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet. år $$50. år 1851.
Balans från föregående året:
Tillgångar
- ----- 188,762: 11. 6. 213,981: 17. 11.
Uppbörd:
Hemmansräntor och arrenden
31,577: 16. 5. 23,000: — —
Intresse-medel
9,951: 12. — 10,259: 13. 5.
Diverse inkomster
218: —- —  — —
S:r 41,746: 28. 5. 33,259: 13. 5.
Summa 230,508: 39. 11. 247,240: 31. 4.
Credit.
n 'IftSV .*
Aflöning
1,990: — — 1,840: — —
Invaliders underhåll  —  5,512: 14. 6. 4,214: 10. 4.
Gratifikationer och understöd
7,951: 32. — 10,609: — —
Diverse utgifter
1,073: 23. 6. 679: 37. 6.
S:r 16,527: 22. — 17,342: 47. 10.
— 61 —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
5,867: 7. 1. 14,152:32. 7.
Utlånta medel
202,916: 32. — 210,255: 22. 2.
Räntor
5,197: 26. 10. 5,489: 24. 9.
S:r 2T^r8lTl7~lir~ 229,897fllL 6
Summa 230,508: 39. 11. 247,240: 31. 4.
Invalidernas antal och underhållskostnad har utgjort:
vid början af år 1850j Underhålls
Antal.
summa.
Officerare  - - —
7. 1,612: 44. —
Underofficerare  _
4. 297: 4. —
Soldater .
36. 2,190: 5. —
Summa 47. 4,100: 5. —
vid slutet af år 1851,
Officerare
...
6. 1,3S2: 24. —
Underofficerare
2. 297: 4. —
Soldater
31. 1,919: 33. —
Summa 39. 3,599: 13. —
Vid räkenskaperna har någon anmärkning hos Revisorerne ej förekommit; och
befunnos fondens säkerhetshandlingar, vid anställd inventering, i behörig ordning.
Kongl. Krigs-akadem ien.
Dess räkenskaper, som för båda revisionsåren blifvit i Kongl,
granskade utan anmärkning, utvisa följande förhållande:
Kammar-rätten
Debet.
år fl§5ö.
år
Balans från föregående året:
Fordringar  -
6,573: 38. 1.
6,287: 44. 9.
Uppbörd:
Stats-anslag å 4:de hufvud-titeln
Dito å 9:de dito
Kadetters algifter
Extra ordinarie inkomster
38,250:
289: 8. —
68,340: 16. —
2,209: 40. 6.
38,250:
240:
64,9S7: 4. —
3,663: 5. —
S:r
109,089: 16. 6.
107,140: 9. —
Balans till påföljande år:
Skulder
- - —-
5,696: 13. 6.
5,628: 47. 2.
Summa
121,359: 20. 1.
119,057: 4. 11
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
6,177: 16. 10.
5,696: 13. 6.
— 62 —
Utgifter:
Löner och arfvode» — - 21,356: 16. — 21,228: — —
Underhall, beklädnad in. i».  - 79,608: — 6. 81,543: 43. 1.
Båtsmans-kommenderingen
3,688: 21. 8. 3,289: 17. 3-
Återbelalde afgifter -
1,690: 24. 4. 1,044: 28. —
Utbetalningar utom stat
2,465: 40. — 1,S97: 32. —
Afskrifning -
- 85: — —  — •—
S:r ~T08^894: (k f. 109,003: 24. I
Balans till påfo/jandera rot:
Fordringar  -  6,287: 44. 9. 4,357: 15. 1.
Summa 121,359: 20. 1. 119,057: 4. 11.
Kadett-corpsens styrka under dessa år bar utgjort:
flen / Januari 1S50
-
—  189.
tillkomne under år 1850
- —  51.
. „ 1851
-  r  68.
Summa 278.
afqånqne under år 1850
—
- 48.
„ * 1851 --
- 33.
qvarvarande den 31 December 1851  -
197.
Summa 278.
Eldigt derom gjord anteckning i balansrelationen till 1851 års räkenskap, lärer
det återstående beloppet, 91 Rdr 22 sk. 6 r:st., af Akademiens, i föregående revisionsberättelse
omförmälda, fordran i aflidne Kadetten C. W. Bergenstråhle» sterbhus,
på grund af Kongl. Kammar-rättens resolution den 17 November nyssnämnde
ar, vara uti 1852 års räkenskaper afskrifvet.
llevisorerne hafva icke funnit något vid räkenskaperna att erinra.
Allmänna Garnisons-sjukhuset.
Räkenskaperna äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för år 1850 med och för
år 1851 utan anmärkning samt utvisa följande förhållande:
BDebet. år SS5Ö. år ISSI.
Balans frän föregående året:
Fordringar
-  8,558: 25. 3. 5,662: 22. 4.
Uppbörd: j
Statsanslag
31,320:  31,320:
För garnisonens befäl - -  872: — — 605: 32. —
„ andra corpser  -
2,736: 24. — 3,764: — —
Hyresmedel
387: 24. — 400: — —
Diverse inkomster
416: 27. 4. 9: 22. —
S:r 35,732: 27.~4. 36,099: 6. —
Summa 44,291: 4. 7. 41,761: 28. 4.
c* o
oo
<Di*c«ls4.
Utgifter:
Aflöning -
8,051: 42. — 7,5)00: 42. —
Indragningsstaten
35): — — 350: — —
Mathållning <■ 12,357: 27. 10. 53,704: 41. 11.
Mediknmenter -  4,237: 45*. 8. 3,805: 10. 3.
Förbruknings-artiklar  -  1,335: 11. 6. 1,220: 46. 8.
Ved! och lysning
3,747: 40. 8. 3,552: 34. 4.
Inventarier
- -  5,244: 31. — 2,(46: 18. 4.
Bvggnads-underhåll
- 5651: 37. 8. 523: 2. —
Diverse utgifter - — 2,733: 38. 11. 2,548: 33. 4.
S:r 38,628: 30. 3. 32,352: 36. 10.
Balans lill påföljande året:
Fordringar -
5,662: 22. 4. 9,408: 39. 6.
Summa 44,25)1: 4. 7 . 41,761: 28. 4.
Antalet af vårdade patienter under revisionsåren, dagliga sjuknummern i medeltal
samt underhålls-dagarnes antal synas af följande tabellariskt uppgifter, liemtade
ur Direktionens underdåniga berättelse:
år 1850. år ISSI.
Qvarliggande från förra året  — — 125. 122.
Iukomne
-
-  1,622. 1,65)4.
Summa 1,747. 1,816.
Utgångne
-  1,501. 1,612.
Afskedade såsom obotliga
48. 14.
Döde
- — —
76. 73.
Qvarliggande till påföljande året  —-— 122. 117.
Summa 1,747. 1,816.
Dagliga sjuknummern i medeltal
180. 161.
Underbållsdagarne, derunder de sjuke njutit vård och spisning,
hafva uppgått till  65,702. 59,865.
Vid räkenskaperna har någon anmärkning hos ltevisorerne ej förekommit.
[Dess räkenskaper,£som för båda revisionsåren äro i Kongl. Kammar-rätten granskade
med anmärkningar, utvisa:
ISelsct. år 1850. år 1851.
Balans från föregående året:
Tillgångar
450,072: 13. 3. 456,775): 16. 10-
— 64 —
Uppbörd:
Statsanslag
180,000: — — 180,000: — —
Räntemedel
-
5,200: 13. — 10,162: 14. 1.
S:r 185,200 13. — 190,162: 14. 1.
Balans till påföljande året:
Skulder
25,403: 47. 3. 22,982: 17. 9.
Summa 660,676: 25. 6. 669,921: — 8.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
35,380: 33. 6. 25,403: 47. 3.
Afskrifning
— — 3,413: 16. —
Utgifter:
Ordinarie aflöningsstaten
9,877: 24. — 9,952: 44. —
Expektans-staten
1,128: 10. — 1,141: 12. —
Pensions- och gratial-staten
722: 28. — 830: 24. —
Ersättning för kronoutskylder  — - 71: 16. — 73: 4. —
Provisioner
2,288: 3. 7. 2,488: 38. 2.
Uppbörds-kostnader
5,068: 5. 3. 5,164: 13. 2.
Transport-kostnader
6,776: 39. 4. 6,059: 5. 6.
Inlösen af lefvererad salpeter
98,458: 45. — 102,439: 20. 8.
Införskrifning af utländsk dito
44,060: 25. — 45,868: 26. 4.
Extra ut gifter
-
64: 19. — 2,796: 10. 1.
S:r 168,516: 23. 2. 176,814: 5. if.
Ba/atis till påföljande året:
Kontant behållning
73,650: 8. 4. 82,176: 12. 3-
Oliqviderade förskott
724: 33. — 730: — —
Utlänta medel
171,739: 35. 4. 199,570: 14. —
Fordringar för afsända salpetersjudnings
pannor
2,543: 5. 7. 2,238: 13. —
Dito för utlemnade ladu- och pannelån  206,109: 26. 1. 177,590: 27. 10.
Behållna inventarier
,
1,893: 43. 10. 1,893: 43. 10.
Proprie-balanser  -
118: 8. 8. 103: 12. 7.
S:r 456,779:107 10. 464,292: 27. 6.
Summa 660,676: 25. 6. 669.924: — 8.
§. 1.
Enligt livad af räkenskaperna inhemtas, har den tillverkade och till krutbruken
lefvererade salpetern under revisionsåren uppgått till följande belopp:
år 1850, 17,375 L& 2^4 lod, inlöst för
. .. Rdr 98,458: 45. —
' 1851, 18,077 „ 10 „ 30 „ „ „
„ 102,439: 20. 8.
hvarjemte från utrikes ort införskrifvits:
år 1850, 12,206 L# 10 & för
Rdr 44,060: 25. —
„ 1851, 12,097 „ 4 „ „  .
„ 45,868: 26. 4.
— 65 —
och har lösen för den inhemska salpetern, under berörde år, utgjort 5 Rdr 32 sk.
samt medelpriset för den utländska, år 1850, 3 Rdr 30 sk. och, år 1851, 3 Rdr 38 sk.
Då det sålunda visar sig, att, likasom under flera föregående år varit fallet, tillverkningen
af salpeter inom landet på långt när icke motsvarat behofvet af denna
vara, utan betydliga qvantiteter deraf måst från utländsk ort årligen införskrifvas,
hvilket under revisionsåren ägt rum till ännu större belopp, än åren 1848 och 1840,
anse Revisorerne, lika med 1851 års Stats-revisorer, anledningen till detta förhållande
böra sökas i det låga och ofta förändrade lösningspriset för inom riket
tillverkad salpeter, och instämma derföre uti den af bemälte Revisorer yttrade mening,
som äfven af Kommittén för salpeterärendena, jemlikt dess, förra revisionsberättelsen
bifogade, underdåniga förklaring, delades, nemligen att salpeter-inlösnings-priset
borde under någon längre tid, t. ex. 10 år, förhöjas, genom hvilken
åtgärd, efter hvad Kommittén upplyst, någon våda för salpeterfondens bestånd icke
kunde uppstå.
§. 2.
Vid det å Staby egendom i Upsala lära befintliga Institut för danande af skickliga
salpetersjudare har, enligt Föreståndarens för Institutet till Salpeterkommittén
afgifna berättelser, undervisning åtnjutits år 1850 af 4 och år 1851 af 2:ne elever.
§. 3.
Vid räkenskaperna bar någon anmärkning icke förekommit, äfvensom fondens
säkerhetsliandlingar, vid anställd inventering, befunnits vara i god ordning. Revisorerne
hafva likväl icke varit i tillfälle att granska säkerhetshanlingarne för de till
länen utlemnade ladu- och pannelån, uppgående vid 1851 ars slut till ett sammanlagdf
belopp af 177,580 Rdr 27 sk. 10 rst., enär desamma i Landtränterierna förvaras.
Topografiska corpsen.
Räkenskaperna äro för år 1850 i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning,
men hafva för år 1851 ännu icke undergått granskning derstädes. De utvisa
följande förhållande:
Ilcliet. år l$ä©. år ISSI.
Balans från föregående året:
Kontant behållning
4,223: 5. 3. 6,908: 32. —
Uppbörd
Statsanslag till topografiska arbeten
12,000: — — 12,000: —
Dito å indragningsstat — —
160: — — 150: —
Dito till begrafningshjelp.
30: — —  —
Dito till höjdmätningar
2,000: — — 600: —
Krigs-arkivets räntemedel
82: 24. — 82: 24.
För Hermelinska karteverket ---
406: 18. — 340: 31.
„ Chorografiska dito
661: 44. — 437: 10.
S:r 15,340: 38. — 13Lfil0: 17.
Summa 19.563: 43. 3. 20,519: 1.
9.
Credit.
— 66
pfter:
Triangelmätningar
762: 28. 4. 753: 37. 10.
Höjdmätningar
-
1,233: 9. — 1,200: — 3.
Connections-mätningar -
— — 1,755: 38. 5.
Recognosceringar
5,360: 9. 7. 6,266: 45, 6.
Resekostnader
568: 47. 4. 759: 16. 2.
Kartritning, gravering
2,156: 32. — 2,032: — —
Krigs-arkivet
885: 16. — 619: 44. —
Hermelinska karteverket  176: 23. — 114: 9. —
Chorografiska dito
1,021: 38. — 1,254: 44. —
Lön å indragningsstat
160: — — 150: — —
Krigsarkivariens arfvode  —
300: — — 300: — —
Begrafningshjelp
30: — — — —
Sir 12,655: 11. 3. 15,206: 43. 2.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
6,908: 32. — 5,312: 5. 10.
Summa 19,563: 43. 3. 20,519: 1. —
Härvid hafva llevisorerne icke funnit något att erinra.
Telegr af-mrättningen.
Räkenskaperna äro för håda revisions-åren i Kongl. Kammar-rätten granskade
utan anmärkning och utvisa:
19 ebet.
Balans från föregående året:
Behållningar
Uppbörd:
Statsanslag af postmedlen —
Portomedel
Hyresmedel  -
Credit.
Utgifter:
Aflöning
Underhåll
Lifränta till Direktören Bång
Resekostnader
år 1850. är 1851.
334: 12. 11. 504: 13. 1.
12,120:  12,120:
1,123: 1,111:
127: 44. — 161: 32. —
S:r 13,370: 44. — 13,392: 32. -
Summa 12,705: 8. 11. 13,896: 45. 1.
8,965: 33. — 9,007: — —
1,852: 7. 1. 1,994: 26. 5.
666: 32. — 666: 32. —
593: 19. 9. 593: 39. —
S:r 12,077: 43. 10. 12,262: 1. 5.
— 67 —
Lefverering:
Till Kongl. Postverket
1,123: — — 1,111: — —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
504: 13. 1. 523: 43. 8.
Summa 13,705: 8. 11. 13,890: 45. 1.
Af räkenskaperna inhemtas, att under båda revisions-åren Majoren och Riddaren
Heland, i egenskap af Liniechef, företagit särskilda resor utefter södra och östra telegraflinierna
i ändamål, såsom det uppgifves, att utdela aflöningar; och har kostnaden
derför under hvartdera året uppgått till omkring 520 Rdr. Revisorerne finna anmärkningsvärd!,
att statsverket skall vidkännas en så betydlig årlig utgift för aflöningens
tillhandahållande åt de vid telegraf-linierna anställda personer, och anse
derföre angeläget, att förändring härutinnan sker, så att ändamålet hädanefter må
kunna vinnas på ett för Staten mindre betungande sätt.
Kongl. Förvaltningen af sjöärendena.
Räkenskaperna hafva, för år 1850, undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten
utan anmärkning; men, för år 1851, är deras revision derstädes ännu icke fullbordad.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
För år 1SoO.
Ueliet.
Balans från föregående året:
Tillgångar
— — 203,060: 45. 3.
Uppbörd:
Statsanslag för året å 5:te hufvud-titeln
1,326,769: — —
Dito dito uti indelning och natura
spanmål - —
Af 1848 års natura spanmåls- samt spanmålsupphandlings-
och bageri-kostnadsanslag —
Ersättning för brister uti 5:te hufvud-titelns förslagsanslag
för år 1849
-
Båtsmäns beklädnadsmedel  -
Observationsmedel
—
Diverse för 5:t,e hufvudtiteln influtna medel
Från 4:de hufvudtiteln, för Carlshamns kastell
Liqviderade förskott
—
Afgifter till Amiralitets-krigsmanskassan
Anticipationer till påföljande år
Lefverering från Flottans Stationer och Lotsverket
—  -  —
102,471:
37,053: 9. 4.
5,127: 47. 7.
7,622: 1. 10.
165:
51,995: 31. 4.
535:
300:
342: 24. —
8,474: 46. 1.
54,074: 11. 5. 1594,930: 27. 7.
Summa 1,797,991: 24. 10.
— 68 —
Credit.
tgijter:
Aflöning —
32,803: 32. —
Skrifmaterialier och expenser
4,094: 47. 5.
Rese- och traktaments-penningar
3,358: 2. 10.
Oförutsedda utgifter  -  3,500: 24. 4.
Af interims-uppbörden
202: 46. 8.
Indelningar och spanmål in natura
- 102,471: — —
Lefverering till Flottans Stationer och Lotsverket
samt Sjöförsvars-departementets Kommando-expedition
1,461,764: 44. 4.
Dito till Amiralitets-krigsmanskassan  342: 24. —
För föregående år
16,971: 45. 4. 1,625,510: 26. 11.
Balans till påföljande året:
Tillgångar
172,480: 45. 11.
Summa 1,797,991: 24. 10.
För år 1851.
Deltet.
Balans från föregående året:
Tillgångar:
Kongl. Förvaltningens ordinarie anslag
172,480: 45. 11.
Lotsverkets dito
84,390: 45. 9. 256,871: 43. 8.
Upp debitering:
Extra statsanslag
312,857: 6. 2.
Uppbörd:
Statsanslag för året å 5:te hufvudtiteln
1,326,769: — —
Dito dito uti indelningar och natura spanmål 102,471: — —
Af 1849 års natura spanmåls- samt spanmåls
upphandlings-
och bageri-kostnadsanslag
22,506: 2. 9.
Öfverskott för åren 1818 och 1849 å i riks-sta
ten
påräknad inkomst af båk- och lotsmedel 23,528: 15. 6.
Lotsverkets andel utaf 1850 års inkomster af
Landsorts fyrbåk
4,594: 12. 8.
Båtsmäns beklädnadsmedel
15,801: 29. 10.
Observationsmedel
-----  331: 8. —
Ersättnings- och försäljningsmedel  4,065: 23. 7.
Restituerade medel
11,787: 26. —
Diverse inkomster
-
2,504: 8. 3.
Från 4:de hufvudtiteln, till Carlshamns kastell 155: 8. —
„ 6:te dito, till Skeppsbyggeri-institutet i
Carlskrona  —
1,085: 13. 8.
Transport: 1,515,602: 4. 3. 569,729: 1. 10.
— 69 —
Transport: 1,515,602: 4. 3. 569,729: 1. 10.
Från Kongl. Konvoij kommissariatet:
fyllnad i årsanslaget till Lotseri- och
fyringsstaterna
21,092: 16. —
lör årliga öfningsexpeditio
ner
till sjös ~
40,000: — —
för expeditionen med fregatten
Eugenie
20,000 — — 81,092: 16.
Liqviderade förskott
51,915: 9. 10.
Afgifter till pensionskassor-  1,454: 2. 8.
Anticipationer till påföljande år
—. 4,881: 7. 2.
Lefverering från Flottans Stationer -  49,647: 28. 3. 1,704,592: 20. 2.
Balans till påföljande året:
Skuld
56,571: 18. 5.
Summa 2,330,892: 40. 5.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld
69,660: 7. 3.
Utgifter:
Aflöning
32,794: 4. —
Skrifmaterialier och expenser
3,99S: 3. 1.
liese- och traktamentspermingar \
1,696: 47. 6.
Oförutsedda utgifter
3,459: 43. 8.
Indelningar och spanmål in natura
102,471: — —
För Lotseri- och fyrings-staterna
72,421: 4. 7.
Af allmänna indragningsstatens medel  — 149: 24. —
Intresse-medel
5,577: 43. 2.
Förskott  —
10,874: 14. 2.
Lefverering till Flottans Stationer och Sjöför
svars-departementets
Kommando - expedition 1,321,116: 12. 10.
Dito till pensions-kassor
.  1,384: 44. 5.
För föregående år:
å lots- och fyringsmedlen---- 75,498: 14. 9.
„ 5:te hufvudtitelns öfriga
medel
6’429: 34~ 5- 81,928: 1. 2. 1,637,872: 2. 7.
Balans till påföljande året:
Tillgångar —
-
623,360: 30. 7.
Summa 2,330,892: 40. 5.
§. 1.
Sedan, i anledning af Rikets Ständers Revisorers anmärkning, att Kongl. Förvaltningens
af sjöärendena hufvudräkning ej innefattade så fullständig redogörelse för
de af Kongl. Förvaltningen och Flottans Stationer samt Lotsverket bestridda utgif
-
— 70 —
ter, att deraf kunde utrönas i hvad mån desamma öfverensstämde med anslaget för
sjöförsvaret och de från föregående år deraf reserverade eller eljest disponibla tillgångar,
nytt formulär, såväl till nämnde hufvudbok med dertill hörande kassa-räkning
m. m., innefattande redovisning för 5:te hufvudtitelns hela anslagssumma, sorn
ock för räkenskaperna vid Kongl. Flottans samtliga Stationer, blifvit utarhetadt, har
Kongl. Majit, efter det vederbörande Kollegier blifvit i ämnet hörde, under den
4 December 1850, i nåder gillat och fastställt ifrågavarande räkenskaps-formulär;
med anmälan hvarom Revisorerne tillika få tillkännagifva, att ehuru, efter hvad
det nådiga brefvet vidare innehåller, omförmälda formulär skolat tillämpas från
och med år 1851, räkenskaperna för samma år likväl icke blifvit i enlighet med
de sålunda fastställda formulären upprättade.
§. 2.
Vid granskningen af dessa räkenskaper, hvilka, bland annat, skola redovisa
för de till Sjökarte-kontoret anvisade medel, har befunnits, att nämnde anslag endast
summariskt upptages a det för Lotsverket i räkenskaperna upplagda konto. Då
emellertid Sjökarte-kontoret icke vidare lyder under Lots-direktören, och den verkliga
stats-utgiften för året i väsendtlig mån är beroende af försäljningen utaf de,
genom nämnde Kontors försorg, tryckta kartor och andra derstädes utgifna arbeten,
hvaraf ett icke obetydligt försäljningslager lärer förefinnas, anse Revisorerne, att
ett särskildt konto för ifrågavarande medel, upptagande, å ena sidan, anslag och
dithörande uppbörder, samt, å den andra sidan, hvarje utgift äfvensom den vid årets
slut befintliga behållning, vare sig i kontanta medel eller försäljningslager af kartor
och böcker, bör uti räkenskapen uppläggas, hvaraf en fullständig kännedom
om Kontorets ställning kan vinnas.
§. 3.
Sedan Rikets Ständers Revisorer vid flera tillfällen erinrat, hurusom såväl Flottans
Stationers som Lots-verkets hufvudböcker saknade inventarie- eller materialkonti,
hvilka ansågos destomera behöfliga, som det, utan dylika konti, ej blefve
möjligt att utröna verkliga kostnaden för verkställda byggnader eller andra arbetsföretag,
jemte det att af sådana konti vunnes icke allenast vida fullständigare kontroll
å sjelfva bokföringen, utan ock den fördelen, att värdet af behållna inventarier
och materialier vid hvarje års slut blefve uti räkenskaperna synligt, och Rikets
sednast församlade Ständer, enär nödiga kontroller i ofvanberörda hänseenden syntes
vara af synnerlig vigt, uti underdånig skrifvelse den 16 April 1851, anhållit om
nådigt förständigande till Kongl. Förvaltningen af sjöärendena att föranstalta, antingen
att uti Stationernas och Lots-verkets hufvudhöcker dylika konti upprättades,
eller ock att andra sådana åtgärder vidtoges, hvarigenom nödig kontroll i afseende
å Kronans tillgångar uti inventarier och materialier kunde erhållas, så har, enligt
hvad Revisorerne inhemtat, Kongl. Majit, efter det vederbörande hörde blifvit, genom
nådigt bref deu 23 December sistlidet år, förklarat, hvad först beträffade den
af Rikets Ständer antydda nödvändigheten af åtgärders vidtagande, ledande till närmare
kontroll i afseende å Kronans tillgångar i inventarier och materialier, att enär
räkenskaperna för all Flottans materiel årligen aflemnades till Kongl. Kammar-rätten,
dit inventarie-böckerna äfven hvart 5:te år eller dessförinnan, om de blefve
fuilskrifna, inginge, och dessa räkenskaper och inventarie-böcker således kunde
vara för Rikets Ständers Revisorer tillgängliga, samt härtill korinne, att all derutöfver
nödig kontroll horde förefinnas uti de s. k. general-, flott- och lius-besigt
-
— 71 —
ningarne, hvilka, enligt reglementet för styrelsen och ekonomien vid Flottans
stationer, hvartannat år verkställdes och hvaröfver instrumentera voro hos Kongl.
Förvaltningen att tillgå, Kongl. Majit fann någon åtgärd till följd af den i dessa
delar gjorda framställning icke vara af behofvet påkallad; samt vidkommande
derefter den uppgifna angelägenheten af att vinna kännedom om verkliga kostnaden
för verkställda byggnader och andra arbetsföretag, att då, hvad anginge sådana
arbeten, till hvilkas utförande extra statsanslag voro anvisade, upplyst blifvit, att
särskilda journaler varit förda, hvarigenom verkliga kostnaden kunnat uppgifvas,
någon vidare föreskrift i detta hänseende icke erfordrades; men att som lika beskaffade
journaler öfver andra med det ordinarie statsanslaget utförda arbeten af större
vigt och omfattning kunde utan tillökad aflöningskostnad åstadkommas, Kongl.
Majit fann godt förordna, det vederbörande vid Flottans Stationer borde, vid alla
arbeten af omförmälda beskaffenhet, hädanefter alltid iakttaga en sådan bokföring,
att hvarje så beskaffad! arbetes verkliga kostnad i materialier oell dagsverken derigenom
åskådliggjordes; hvaremot Kongl. Majit, rörande de ifrågasatta uppgifterna
ä värdet af behållna inventarier och materialier vid Stationerna, ansåg närmare bestämmelser
i berörde hänseenden för närvarande icke böra vidtagas; äfvensom att
slutligen i afseende å de Lots-verket tillhörande materialier och inventarier, hvarå
all uppgift hittills saknats, Kongl. Majit anbefallt, att vid detta verks hufvudböcker
hädanefter skulle biläggas en tablå, utvisande det summariska värdet af Lotsocli
fyringsverkets förenämnde tillhörigheter; — hvilket allt Revisorerne ansett
sig böra omförmäla.
§. 4.
Under de år, denna revision omfattar, hafva, likasom under föregående år, utgifterna
för skrifmaterialier och expenser m. m. vid Kongl. Förvaltningen af sjöärendena
och Sjöförsvars-departementets Kommando-expedition betydligt öfverskridit
det härför beviljade årliga anslag, 2,500 Rdr. Af räkenskaperna synes nemligen,
att å berörde anslag
år 1*50. år f§51.
anordnats
4094: 47. 5. 3,998: 3. 1.
hvarförutan af de till oförutsedda utgifter anslagna
medel blifvit till Kommando-expeditionen lefvererade
samt för dess med expenser likartade, s. k.
extra utgifter använda och uti särskild räkenskap
redovisade
900: — — 600: — —
eller sammanlagdt 4,994: 47. 5. 4,598: 3. 1.
— 72 —
Extra statsanslag en.
Nedannämnde för tillfälliga behof anvisade anslag redovisas i Kongl. Förvaltningens
och Flottans Stationers räkenskaper på följande sätt:
Dr vid /Sid och 1S45 ars riksdag beviljade:
Behållning vid Utgifter åren Behållning vid
1849 års slut. 1850 och 1851. 1851 års slut.
Tillj nybyggnad af krigsångfartyg
och ångkraftens användande
på Flottan tillhöriga
fartyg
63,103: 10. 3. 63,103: 10. 3.
anskaffning af en hydraulisk
press för Carlskrona Station 3,360: 16. 6. 3,360: 16. 6. — —
llintlåsgevärs förändring till
slagkruts-antändning -  400: — —  — — 400: — —
Summa 66,863: 26. 9. 66,463: 26. 9. 400: — —
De anslag sorn vid 1847 och 1S4S års riksdag blifvit beviljade:
Till nybyggnad af en ångkorvett
eller2:neångbogserings
fartyg
300,000:  19,161:25. 2. 280,838:22.10.
„ anskaffande af bombkanoner
och projektiler
30,000: — — 29,903: 23. 5. 96: 24. 7.
,. fullbordande af nya dockbyggnaden
i Carlskrona— 29,520: — — 29,520: — —  — —
„ gevärs anskaffande ocb förändring
- -
22,000:  2,399; 40. — 19,600: 8. —
„ uppköp af stenkol
- 5,200: — — 1,228: 18. — 3,971: 30. —
Summa 386,720:  82,213: 10. 7. 304,506: 37. 5-
Carlskrona Station.
Stationens räkenskaper för år 1850 hafva blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade
med anmärkningar, hvaremot granskningen af 1851 års räkenskaper ännu icke
derstädes ägt rum. De utvisa:
a»c!)Ct. år 1850. år 1851.
Balans frän föregående året:
Tillgångar
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag
—
Extra dito
Försäljningsmedel
Arremlemedel
Balans till påföljande året:
..... 308,006:
44.
11.
290,541:
1.
5.
.— 1,045,158:
41.
9.
892,283:
13.
O
O.
107,649:
40.
7.
14,796:
38.
4.
2,340:
19.
—
7,766:
9.
—
1,716;
30.
S.
1,943:
27.
8.
S:r 1,156,865:
36.
—
919,789:
40.
3.
... 161,922:
2.
7.
240,584:
18.
7.
Summa 1,626,794: 35. 6. 1,447,915: 12. 3.
- 73 -
Credit»
Balans från föregående äret:
273,043:
22.
2.
161,922:
2.
7.
Utgifter:
Aflöning, nybyggnad och underhåll m. m. för året
830,742:
12.
6.
897,066:
27.
9.
Dito dito för föregående år —
82,159:
30.
6.
42,079:
6.
9.
Extra statsanslag  *
107,649:
40.
7.
13,133:
33.
8.
Lefverering till Förvaltningen af sjöärendena
42,658: 24.
4.
39,049:
8.
11.
S:r
1,063,210: 11.
11.
991,328: 29.
1.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning  ,
132,799:
46.
11.
14,143:
266,802:
2.9.
10
Fordringar  —-
152,778:
29.
5.
47.
2
Förskott
—
4,962:
21.
1.
13,717:
47.
7
S:r
290,541:
1.
5.
294,664: 28.
7.
Summa
1,626,794:
35.
6.
1,447,915: 12.
3.
I anledning af en utaf Kommitterade för afgifvande af underdånigt förslag till
ordnande af rikets sjöförsvar, år 1826, gjord framställning om inrättande i Carlskrona
af en högre applikativ undervisningsanstalt för Flottan efter samma grunder,
som Artilleriets på Marieberg, uppfördes, sedan förslag till en dylik läroanstalt samma
år blifvit af Befälhafvande Amiralen uppgjordf, år 1830 ä stat ett årligt anslag af
i ,50.1 Rdr för en applikations-skola derstädes, på det att ”denna nyttiga och lofvan’'de
inrättning skulle kunna taga sin början”. Detta anslag nedsattes. sedermera,
år 1837, då 500 Rdr deraf anvisades till arfvode åt en lärare vid Stockholms Station
för undervisning i praktisk astronomi, till 1,000 Rdr om året; och utgjorde,
enligt hvad nu granskade räkenskaper utvisa, behållningen derå, vid 1849 års slut,
5,500 Rdr eller, med tillägg af 1850—1851 ars anslag, 7,500 Rdr.
llevisorerne, som icke äro i tillfälle att bedömma, huruvida behofvet af en sådan
skola ännu oförändradt qvarstår, hafva likväl, vid det förhållande, att de medel,
hvilka för inrättande af berörde läroanstalt anvisats, dels icke blifvit använda, dels
utgått till främmande föremål, ansett sig böra härå fästa Rikets Ständers uppmärksamhet.
_____
Slocliliolras Sialion.
Räkenskaperna, som för år 1850 blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten med
anmärkningar, hafva för ar 1851 ännu icke undergått revision derstädes. De utvisa
följande förhållanden:
y SPclsct* år 11S.335. år ISSI.
Balans från föregående året:
Tillgångar
—  53,500: 30. 5. 68,952: 20. 8.
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag  .'...4.—— - — 291,713: 21. 7. 308,220: 22. 11.
Extra..  »lito
- 23,444: 14. 3. 61.933:30. 7.
Ersättnings- och försäljningsmedel
2,726: 22. 5. 2,976: 21. —
, . . ■' ' " , .-. 8:r 317,884: 10. 3. 373,160: 26. 6.
: “ 10.
— 74 -
Balans till påföljande året:
Skulder
14,465: 6. 9. 30,681= 4. 9.
Summa 385,849: 47. 5. 472,794: 3. 11.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
11,958: 30. 2. 14,465: 6. 9.
Vitter i
För året, aflöning
105,960: 46. 7. 108,708. 24. —
materiel
-
148,904: 13. 4. 171,750: 43. 4.
diverse anslag
14,879: 31. 1. 14,872: 6. 8.
af besparingarne -
6,854: 24. —  — —
För föregående år
8,843: 5. 1. 68,121: 27. 9.
Ilestitutioner
— — 11,7S7: 26. —
Extra statsanslag
12,738: 19. 7. 5,897: V
Lefverering till Förvaltningen af sjöärendena 6,758: — 11. 2,683: 26. 6.
~STr~~304,938: 44. 7. 3S3,82i: 26. 4.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
16,069: 5. 11. 39,496: 10. 9.
Fordringar
45,651: 26. 2. 30,717: 46. —
Förskott
7,231: 36. 7. 4,293: 10. 1.
S:r 68,952: 20. 8. 74,507: 18. 10.
Summa 385,849: 47. 5. 472,794: 3. 11.
Bland utbetalningar år 1850 förekommer en utgift å 323 Rdr 24 sk., utgörande
resekostnads- och traktaments-ersättning åt en Underkonstapel oell II kanonierer
för inställelse vid Kämnärsrätten i Götheborg, hvarest dessa sistnämnde varit ställde
under tilltal för åtskilliga i nämnde stad af dem, år 1849, begångna våldsamheter.
Af de vid revisionen tillgängliga handlingar har upplysning icke kunnat vinnas»
om ifrågavarande utbetalning ägt rum till följd af derom erhallen nådig föreskrift»
och då det med skäl kan ifrågasättas, huruvida en så beskaffad utgift härförutan
bordt af Stationens tillgångar bestridas; hafva llevisorerue funnit sig böra förhållandet
omförmäla.
Götheborgs Station.
Af dess räkenskaper hafva de för år 1850 blifvit granskade i Kongl. Kammarrätten
utan anmärkning, hvaremot de för år 1851 ännu icke derstädes undergått revision.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Slottet* år 1SSO. år tSäi.
Balans från föregående året:
Tillgångar
44,400: 41. 3. 51,987: 19. 11.
Upphörd:
Ordinarie statsanslag  ■-  -  87,334: 1. 8. 84,050: 11. 9.
Extra dito
9,176: 38. 8.  — —
Ersättningsmedel
7,578: 38. 1. 3,802: 29. 6.
S:r 101,089: 30. 5. 87,852: 41. 3.
— 75 —
Balans till påföljande året:
Skulder  _
810: 35. 8.
Summa
148,801: 11.
4.
139,840: 13.
2.
Credit.
Balans från föregående åre::
Skulder
2,212: 33.
1.
310:
35.
8.
Utgifter:
För året, aflöning —
-
33,537: 27.
4.
33,237:
6.
materiel
46,077: 37.
5.
48,169:
10.
8.
diverse anslag
853: 34.
5.
1,241:
7.
6.
af besparingarne
1,716: 14.
8.
1,159:
För föregående år
- —
1,150: —
698:
22.
10.
Extra statsanslag  - —
8,496: 34.
6.
Lefverering till Förvaltningen af sjöärendena—
2,763: 33.
8.
7,914: 40.
10.
Dito till Amiralitets-krigsmanskasaan
5: 16.
4.
—
—
S:r
94,601: 6.
4.
92,419:
39.
10.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning - - -
15,111: 24. 11.
13,226:
20.
3.
Fordringar
—
35,765: 35.
1.
30,795:
2.
9.
Förskott
1,110: 7.
11.
3,088:
10.
8.
S:r
51,987: 19. 11.
47,109:
33.
8.
Summa 148,801: 11. 4. 139,840: 13. 2.
Revisorerne hafva vid granskningen af dessa räkenskaper icke funnit något
att erinra.
Lois- och fyr in {»'sverkel.
Räkenskapen för år 1850 är i Kongl. Kammar-rätten granskad utan anmärkning,
hvaremot för år 1851 särskild redovisning icke blifvit afgifven, utan innefattas
i Kongl. Förvaltningens hufvudbok för samma år. Af 1850 års räkenskap inhemtas
följande förhållande:
I»cliet. år 1950.
Balans frän föregående året:
Tillgångar  -
— — 79,213: 17. 11.
Uppbörd:
Ordinarie statsanslag
101,600: — — — —
Öfverskott för åren 1845 och 1846 å i riksstaten
påräknad inkomst af lots- ochbåk
medel
—
- 37,643: 23. 9.
Lotsverkets andel uti 1849 års inkomster af
Landsorts fyrbåk
4,430: 35. 4.
Från Kongl. Konvoij-kommissariatet  13,611: 32. —
Försälj ilin gsmedel  —
3,735: 12. 7.
Redovisade förskott
57,249: 32. —
Afgifter till pensionskassor
870: 28. 6. 219,141: 20. 2.
— 76 -
Balans till påföljande året:
Skuld
60,66(1: 7. 3.
■< * Summa 368,014: 45. 4.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skuld
_ 75,591: 40. 10.
Utgifter:
Aflöning oell underhåll m. m. för äret  __ 77,845: 29. 8.
Af allmänna indragningsstatens medel .
164: 24. —
För sjömätningar —
530: 20. 6.
„ fyranläggning vid Wenern och Wettern
223: 5. 3.
Diverse utgifter för föregående år
66,928: 2. 2.
Intresse å lån från Riksgälds-kontoret
3,401: 30. 5.
Förskott till verkställande af fyr-byggnadsarbeten 51,265: 32. 11.
Lefverering till Förvaltningen af sjöärendena—  1,894: — 6.
Dito till Kongl. Konvoij-kommissariatet  4,913: 22. 11.
Dito till Pensions-kassor
865: 30. 5. 208 032 6 9
Balans till påföljande året:
Kontant behållning  -
84,390: 45. 9.
Summa 368,014: 45. 4.
Jemte anmälan, att under revisionsåren ytterligare afbetalningar skett å det of
Lotsverket i Riksgälds-kontoret upptagna lån, 120,000 Rdr, till uppbyggande och
förbättrande af fyrbåkar, få Revisorerne tillkännagifva, att lånets återstående belopp
vid 1851 års slut utgjorde 56,571 Rdr 18 sk. 5 rst.
Vid denna räkenskap hafva Revisorerne icke funnit anledning till anmärkning
Kongl. Sjöförsvars-depaitemenlets Kommandoexpedilion.
j
Dess räkenskaper, hvilka i Kongl. Kammar-rätten blifvit för båda åren granskade
utan anmärkning, hafva icke heller föranledt till någon erinran frän Revisorernes
sida.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
IScljct. år I§5Ö. år fl85fl.
Balans från föregående året:
Tillgång —  —— ————  — — 10: 19. —
Uppbörd:
Från Kongl. Förvaltningen af sjöärendena
För försålda exemplar af en rulla
900; _ —
600:
282:
14: 40. —
44. —
S:r
914: 40. —
882:
44. —
Summa
914: 40. —
893:
15. —
Credit.
pfter:
Aflöning oell inqvarteringspenningar — •  70: 32. — 70. 32.
Tryckningskostnad för en rulla
— 334: 45. B.
För af Kongl. Maj;t kända behof —
232: — — 246:
För inventarier
355: 23. 6.
—
Expenser och diverse smärre utgifter
246: 13. 6. 178: 8. 6.
S!7 904: 21. — 829: 38. —
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning
1(): 19. — B3: 25.
Summa 914: 40. — 893: 15.
Styrelsen för allmänna Väg*- och vattenbyggnader.
Räkenskaperna äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för år 1850 med oell för
år 1851 utan anmärkningar samt utvisa:
Bleket. år 185*1. år 1851.
Balans från föregående året:
Tillgångar  _
30,750: 2. 5. 25,989:20. 3.
Uppbörd:
Statsanslag till
arfvoden
9,766: 32. — 12,900: — —
rese- oell undersökniiigskostnader samt expenser
10,000:  12,000:
undersökning om Hjelmarens och Qvismarens
sänkning
3,000: — — 931: 42. —
dito om upprensning j Stockholms skärgård  — — 2,000; — —
dito om båtled mellan Asa-sjön och sjön
Åsnen
-
— — 377: 40. 7.
Anmärkningsmedel .....
—
2: 10. 8.
— —
S:r
22,768: 42.
8.
28,209: 34.
7.
Balans till påföljande året:
Skulder
1,437: 24.
—
1,432: 20.
—■
Summa
54,956: 21.
1.
55,631: 26.
10.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
1,437: 24.
—
1,437: 24.
—
Utgifter:
Arfvoden
—
9,760: 32.
—
9,766: 32.
—
Rese- och undersökningskostnader —
10,913: 28.
9.
9,685: 10.
1.
Transport:
20,680: 12.
9.
19,451: 42.
1.
78 —
Transport:
20,680: 12.
9.
19,451: 42.
1.
Kontors-expenser
—  .
603:
39.
—
430: 21.
4.
Uråda kanal
399:
39.
—
126: 34.
—
Albrektsunds dito
-
155:
38.
—
—
—
174:
Inventarier och böcker vid Hydroteckniska
Kontoret....
—
—
1,539: 43.
8.
S:r
22,013:
32.
9.
21,548: 45.
1.
Afskrifning:
Aflidne Öfverste-löjtnanten €. Rappes konkurs-
massas skuld
—
1,841: 24.
4.
—
—
Aflidne Handlanden N. J. Nelsons dito dito
3,674:
15.
9.
—
—
S:r
5,515: 40.
1.
—
—
Balans till påföljande året:
Kontant behållning -— - —
5,874:
8.
4.
12,896: 47.
1.
Inventarier och materialier
-—
5,482:
20.
8.
3,950: 16.
—
Förskott
14,632: 39.
3.
15,797: 38:
8.
S:r
25,989: 20.
3.
32,645: 5.
9.
Summa
54,956: 21.
1.
55,631: 26.
10.
Vid de till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifna, Revisoreme meddelade, berättelser,
rörande Styrelsens förvaltning m. m. under revisionsåren, var fogad följande
förteckning på de arbeten, hvartill Kongl. Maj:t, under loppet af åren 1850 och
1851, beviljat statsbidrag dels af de utaf Rikets Ständer vid samma års riksdag
och förut dertill anvisade medel, dels af riksstatens sjette hufvudtitel, dels ock,
af handels- och sjöfarts-fonden.
Vågars anläggning och förbättring. Ungefärlig Beviljadt
vägliingd
_ jin omlägg
i Piteå län: i alnar.
Anläggning af ny väg på östra sidan af Kalix eif,
sorn ömlägges, statsbidrag
: „i„ ’ anslag.
mellan Neder-kalix och Mordjärf,
118,252. 7,000: — —
Vägomläggning mellan Rånbyns och Töre gästgifvare
gårdar
-  30,652. 8,566: 32. —
Umeå län:
Väganläggning mellan Skellefteå och Jörns kyrko
byar,
(med anslag från riksstatens öde hufvudtitel) 86,796. 8,500: — —
Östersunds län:
Förbättringar ä allmänna landsvägen mellan byn Staa
i Åhre socken och riksgränsen mot Norrige (rest
å härtill reserveradt anslag)
2,500. 5,063: 8. —
Vägomläggning inom Undersåkers pastorat, på sträckningen
från Östersund till Norrige,
55,411. 22,225: — —
Hernösands län:
Vägomläggning mellan Hernösands stad och Näslands
gästgifvaregård
10,048. 4,500: — —
— 79 —
Vägomläggningar i Medelpad inom Tuna och Stöde
socknar, på vägsträckningen mellan Sundsvall och
östersund, (tillsammans)  4,742. 9,673: 16.
Gefleborr/s län:
Vägomläggningar mellan Gefle och Åsbacka i Wahlbo
och Ofvansjö socknar
10,491. 8,000: —
Väganläggning söder om sjöarne Dellen i Norra Helsingland,
på sträckningen från Hudiksvall till Härjeådalen
och Jemtland,
51,605. 18,666: 32.
Vägomläggningar mellan Storbyn och Kårböle gästgifvaregårdar
i Färila socken af Norra Helsingland,
på sträckningen frän Hudiksvall till Härjeådalen, 18,351. 4,266: 32.
Dito mellan Kårböle och Kålsätts gästgifvaregårdar, på
samma sträckning till Härjeådalen,  52,884. 13,500: —
Fahlu län:
Väganläggning från Elfdals socken genom Särna 114,891. 8,000: —
Vägomläggning vid Nyckelby färjestad, på vägsträckningen
från Fahlun till Stora Tuna, - — 600. 800: —
Vägomläggning öfver Aspeboda bergen, på samma
sträckning samt åt Smedjebacken,
11,283. 4,673: 16.
Upsala län:
Vägförbättring vid Knäppinge- och Hannnarby-baekarne
mellan Upsala och Alsike gästgifvaregård
1,500. 2,371: 44.
Vägomläggning till undvikande af Dalkarlsbaeken mellan
Barkarby och Tibble
1,000. 30,000: —
Westerås län:
Vägomläggning förbi Näsbackarne mellan Ståltorps och
Kolbäcks gästgifvaregårdar
935. 333: 16.
Vägförbättring vid Balundsås, på sträckningen från
Westerås till Stockholm, -
360. 266: 32.
Örebro län:
Väganläggning mellan Lindesbergs stad samt Jernboås
och Hjulsjö bergslag
31,102. 7,500: —
Wennersborgs län:
Vägomläggningar inom Tössö, Tydje, Ånimskogs och
Fröskogs socknar på Dalsland, på sträckningen åt
Wenersborg och Norrige,
27,711. !f 6,850: —
Dito genom Ahle härad, på sträckningen från Stockholm
till Götheborg och från Wenersborg till Götheborg,
13,313. 19,640: —
Carlstads län:
Vägomläggningar (redan fullbordade) mellan Filipstad
och Brattfors, dervid kostsamma ändringar i gillade
planen verkställts med nådigt tillstånd, (med tillökning
i erhållet anslag från 6:te hufvudtiteln,)
1,160: —
Dito mellan Södra Ås och Olsäters gästgifvaregårdar 12,500. 4,9U0: —
— so —
Götheborgs och Bohus län:
Vagomläggning förbi Varpe-lid eller Westerlanda-bac
karne,
på sträckningen mellan Kongelf oell Uddevalla, 1,664. 3,000:
Skaraborgs län:
Omläggning af vägen vid Görgebron mellan Sköfde
och Greby, (med anslag från 6:te liufvudtiteln,)—— 1,200: 500:
Linköpings län :
Vägomläggning mellan Hårestorp och Skrädeberg, såsom
fortsättning af vägen mellan Grenna och Ödeshögs
gästgifvaregård,
6,889. 10,070:
omläggningar mellan Målbäck* och Fröåsa gäst
gifvaregårdar,
genom Kinda härad,  — 16,937. 21,350:
Jönköpings län:
Yägreparation utmed Wetterns strand mellan Jönköping
och Håby (med anslag från 6:te liufvudtiteln) 1,800. 2,000: —
Vägomläggning mellan Grenna och Örserums gästgif
'
varegard _1 —  2,592. 2,300: —
Kalmar \län:
Vägomläggning inom Odensvi, Hallingebergs^ch Gammelby
socknar, på sträckningen till Gammelby
köping,
„ 9,638. 7,940: —
Dito mellan Lunds, Getterums och Ishults gästgifvare
gårdar,
på sträckningen åt Westervik,  12,266. 8,666: 32.
IVexiö län:
Yägomläggningar mellan Wexiö och Carlshamn, förbi
de branta backarne mellan Wexiö oell Carlskrona
län,  - -
9,075. 6,725: -
Carlskrona: län:
Vägomläggning förbi Ekeberg'- lid vid Nättra by i Medelstads
härad, på vägstr .v.lingen från Wexiö till
Carlskrona, —
—  1,000. 3,885:—
Malmöhus län:
Chausé-anläggning eller landsvägens förbättrande medelst
farbana af slagen sten (macadamisering) från
Malmö till Kalinan, på sträckningen åt Lund, 6,337. 29,800: —
Chausé-anläggning till fortsättning af nästförut upptagna
chausé frän Kalinan till Lund
19,541. 56,644: 32.
Summa ungefärlig väglängd 745,826.
alnar eller 4L( miL
V atte n a ft ap p n ingar.
Ungefärlig jord- Statsbidrag.
yta, sorn vinnes
i tunnland. anslag. lån.
inom Umeå län:
Sänkning ~äf Klintsjön i Nysätra jocken . 506. 1,900:
:i
Gefleborgs län:
Utdikning af Baggbo-, Als-, Lop- och
Stormyrerna i Ljusdals socken
Utdikning af Gamsätersmyrerna i Bergsjö
socken
Fahlu län:
Aftappning af Grana-å och Öfversjöarne,
jemte utdikning af Vigandersoch
Haraldsmyrerna, i Särna socken
Utdikning af 7 st. särskilda smärre myrer
inom Jerna socken-
Upsala län:
Sänkning af Hufsjön i Ekeby socken
Westerås lan:
Upprensning af Altuna å till förebyggande
af öfversvämningar i Simtuna,
Fröshnlts, Thorstuna och Hernevi
socknar
Stockholms län:
Sänkning af sjöarne Norrviken och Edsjön
i Sollentuna, Eds, Hammarby
och Fresta socknar
Orebro län:
Sänkning af Lindesbysjön oell rensning
af Kostel I ven i Jernboås socken
Wenersborgs län:
Upprensning af Säfve-å i Kullings härad
Carlstads län:
Sänkning af Hällsjön i Fryksände socken
Utdikning af 8 särskilda myrer i södra
Finnskoga kapellförsamling
Götheborgs och Bohus län:
Rensning af Brattefors å, för sänkning
af sjön Hellungen, i Inlands Nordre
och Fräkne härader
Jönköpings län:
Sänkning af sjöarne Stora och Lilla
Nömmen saint, Stensjön jemte upprensning
af Kålltorps å i Ostra och
Westra härader
Sänkning af Kalmsjö» i Malmbäcks socken
oell Tveta härad
81 —
804. 3,675:  13,800:
197. 1,775:  2,000:
300. 1,000:  775:
411. 600:  500:
260. 200: '  600:
1,500. 475:  2,000:
770:
4,000:
160.
1,450:
327.
3,370:
730. 830: — — 8,400:
190. 1,890: — —
176. 340:  3,000:
3,000.
7,250:
341. 350: — — 1,000:
11.
_ S2 —
Kalmar län:
Ut,dikning af Wångerslätts myrer i Åby
socken af Norra Möre härad  132. 250: — — 800: —
Wexiö län:
Utdikning af Exhults myr vid Hultanäs,
(med anslag från riksstatens 6:te
liufvudtitel,)
— 200. 1,000: — —  —
Aftappning af Stenhults-, Mellan- och
Mexarps-sjöarne i Qvenneberga,
Slätthögs och Mistelås socknar  262.  — — 2000: —
Halmstads län:
Upprensning af Ysby-å i Walda, Tölö
och Släps socknar
— 220.  — — 2,400: —
Wisby län:
Utdikning af Hallbros myr i Westerheide
socken
30.  — — 025: —
Dito af Westöös myr i Halls socken.-. lil.  — *— 2,200: —
Summa ungefärlig jordyta som vinnes
eller förbättras 10,627 tunnland.
Hamnar, dockor, kanaler, farleders upprensning
jernväqar för hästkraft.
Statsbidrag,
Dockbyggnads fullbordande och framtida anslag: lån
underhall i staden Norrköping. (Bidraget
utgår från handels- och sjöfarts-fon
tlen)
33,333: 16. —  —
Slussanläggning vid Knappforssen till sammanbindande
af sjöarne Alqvittern och
Låån i Carlskoga bergslag af Orebro
län. Bidraget utgår från riksstatens 6:te
hufvud-titel och utgör tillsammans med
ytterligare beviljadt bidrag från samma
hufvud-titel -  11,333: 16. —  —
Hamnbyggnad vid Wadstena. (Bidrag med
deladt
af Bikets Ständer)  —  — — 32,000: —
Upprensning och fördjupning af farleden
till Gelle. (Bidrag fran handels- och sjöfartsfonden)
38,210: — —  —
Jernväg för hästkraft mellan sjöarne Långhäll
och Yngen i Filipstads bergslag.
(Bidrag från handels- och sjöfartsfonden)  — — 12,000: —
Muddring lill farledens fördjupande i sjön
Fryken inom Carlstads län. (Bidrag från
6:te hufvudtiteln samt från handels
och
sjöfartsfonden)
4,110: — — 3,000: —
- 83 —
Uppmuddring af farleden till Norrköpings
stad. (Bidrag fran handels-och sjöfartsfonden)
— ——
69,310: — —
Anläggning af kanal- eller båtled mellan
sjö arne Södra och Norra Hörken i Orebro
län. (Bidrag från handels- och sjöfartsfonden)
-
—
— — 16,666:
Jernväg för hästkraft från Grängesbergets
grufvor till Södra Hörken i Fahlu län.
(Bidrag frän handels- och sjöfartsfonden) —— — — 20,000:
Anläggning af slip- eller upphalningsbädd
för fartyg å Lindholmens varf vid Götheborg.
(Bidrag från handels- och sjöfartsfonden)
— — 80,000:
Uppmuddring af inre hamnen vid Wisby.
(Bidrag frän handels- och sjöfartsfonden)  — — 21.300:
Jernväg för hästkraft från Norbergs grufvor
tili sjön Åmänningen inom Westerås
län. (Bidrag från handels- och sjöfartsfonden)
— — 100,000:
Hamnbyggnaden vid Åhus. (Bidrag för den
i planen gjorda ändring och utvidgning,
utgår från handels- och sjöfartsfonden
med  —
— 12,000:
Hamnbyggnadens fullbordande vid Ystad
(med bidrag från handels- och sjöfartsfonden)
----- - - - —  — — 50,000:
Upprensning af södra inloppet till Hernösand.
(Bidrag från handels- och sjöfartsfonden)
33,333: 16. —
Rensningen af Woxna eif i Gefleborgs
län för lättande af timmerflottningen.
(Bidrag från den af Rikets Ständer till
å-rensningar och hamnbyggnader afsätta
fond)
5,200:
Jetéebyggnad i Byelfven nedanom Seffle
sluss och kanal. (Bidrag från 6:te huf
vudtiteln)
—- — 1,000: — —
Båtleds öppnande vid Kongsbacka mellan
staden och hafsfjorden. (Bidrag från öde
hufvudtiteln)
11,100: — —
Hamnbyggnad vid staden Hjo, med dertill
af Rikets Ständer särskilt anvisadt bidrag
af
—- 50,000: — —
Hamnbyggnad vid Mariestad. (Bidrag från
handels- och sjöfarts-fonden)-'  34,890: — —
Hamnbyggnad vid Westerås. Tillökning i
statsbidrag till detta arbete har af Rikets
Ständer anvisats med
13,200: — —
— 84 —
Kanal- och sluss-anläggning mellan Filipstad
och Sjöändans lastageplats i Carlstads
län >
Tillökning i det statsbidrag, som Rikets
Ständer år 1840 meddelat för ombyggnaden
af Strömsholms kanal. Bidraget utgår
från handels- och sjöfarts-fonden
med
Båtled mellan Christianstad och Åhus genom
Horna- och Ripa-sjöarne. (Utan
stats-bidrag, men med rättighet för intressenterne
att uppbära kanal-afgift.
Kostnaden beräknad att uppgå till 18,598
Rdr 32 sk.)
05,000:
150,000:  300,000:
§. 1.
Hos Chefen för Kongl. Civil-departementet hemställde Ofver-direktören och Chefen
i Kongl. Styrelsen för allmänna Väg- och vattenbyggnader, uti skrifvelse den
25 September 1851, att underlydande Distrikt-chefer, under nästpåföljande Oktober
månad, finge i Stockholm sammanträda till öfverläggning om vissa angelägna ärenden,
saint ej blott för resorna fram och åter beräkna ersättning för skjuts och traktamente
enligt rese-reglementef, utan ock under vistandet i hufvudstaden undfå en
förhöjning derutöfver af 2 Rdr om dagen, ”på (/rund af Kongl. Maj:ts nådiga
”bref den 29 September 1841.”
Sedan denna hemställan blifvit af Departements-chefen bifallen, har dylik förhöjning
med följande belopp till nedannämnde Distrikt-chefer utbetalts, nemligen:
tili Kapitenen Friherre Gust. Gerhard De Geer
-  12: — —
„ Majoren C. A. Olivecrona
24: — —
„ „ D. W. Lilljehöök  24:
„ Kapitenen C. G. Beijer .
24: — •—
Summa R:dr 84: — —
Som det af Styrelsen åberopade Kongl, bref uti 2 momentet uttryckligen innehåller:
att ”Distrikt-cheferne, jemte de hos Styrelsen tjenstgörande Officerare, hvilka /samtliga
åtnjuta arfvoden på stat, äfvensom Arbets- elier Stations-chefer, hvilka i så”dan
egenskap undfå bestämda arfvodén från de till särskilda arbeten anvisade fon”der,
skola vid tillfälliga kommenderingar, vare sig för undersökningars verkställande
på statens bekostnad eller inspektions-förrättningar, icke åtnjuta högre traktamente,
än hvad Kongl. Maj:ts förnyade nådiga resereglemente af den 5 Juli 1827
^bestämmer;” synes häraf, att utgiften, emot den tydliga föreskriften i det nådiga
brefvet, ägt rum; hvilket, förhållande Revisorerne ansett sig böra anmärka.
§. 2.
De under f. d. Strömrensnings-Kommittéens förvaltning tillkomna tvänne ”oli”qviderade
äldre lån” å tillsammans 5,515 Rdr 40 sk. 1 r:st., hvarom jemväl uti
sednaste revisionsberättelse förmäles, hafva, på grund af Styrelsens den 17 Januari
1850 fattade, utaf Kongl. Kammar-rätten den 13 Februari 1851 fastställda, beslut^
blifvit i räkenskaperna afskrifna.
Bilaga Litt. O. till 1853 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 56.
Debet.
Balans från föregående året:
Tillgångar  —
Dito, antecknade inom linien,
Uppbörd:
Räntemedel
-
Vakans-afgifter
Ersättning
Balans till påföljande året:
Skulder, antecknade inom linien,
Summa
Ar 1850.
5,653: 35: 3.
5,195: 24. -  4,073: 40. 3.
6: 14. -
115,959: 30. 7.
År 185fl.
5,644: 24. 5.
9,275: 30. 3.
125,235: 12. 10.
5,549:
4,240: 32. 2
23: 9. 4.
118,230: 44.
9,789. 32. 2
128,020: 28. 2.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder, antecknade inom linien, —
gier:
Ränta i förskott
Aflöning och gratifikationer
Ersättning
Norrländska batteriet  -
Diverse kostnader
Balans till påföljande året:
Kontant behållning ...
Utlånta medel
Tillgångar, antecknade inom linien,
Är 1850.
290: 18. 11.
280: 32. 6.
533: 16. —
6,180: 28. 4.
9: 36. —
11,164: 12. —
107,066: 32. —
5,644: 24. 5.
Summa
Bilaga Litt. P. till 1853 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 57.
7,004: 16. 10.
118,230: 44.
Är
465:
893: 34. 3.
8,163: 2. 10.
5: 38. —
2,626: 17. 1.
115,866: 32. —
5,729: — 2.
9,527: 27. 1
118,493: 1. 1
125,235: 12. 10.
128,020: 28. 2.
I
Debet.
Balans från föregående året:
Kontant behållning
Förskott, antecknade inom linien, -
Uppbörd:
\ Anmärkningsmedel
| Vakans-afgifter
Diverse inkomster
Balans till påföljande året:
Skulder, antecknade inom linien,
Är 185O.
Summa
1,610
8,537
14
42. 11
10. 6.
2. 1.
67: 25.
27,049: 24. 2.
10,162: 7. 6.
Är
452: 41.
907: 8. 9.
9,071: 9. 4.
172: 32. 10.
110: 8. 7.
— 137,211:31. 8.
Ca'edit.
i
Balans från föregående året:
35,161: 10. 7.1 Skulder, antecknade inom linien, ..
10,151: 2. 11.
45,312: 13. 6.
ijter:
Rese- och traktamentskostnader
Korporalskolor
Anmärkningsmedel
Restitution _
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
Förskott, antecknade inom linien,
Summa
Är 1850.
Ar 185fl.
452: 41. —
2,050: 21. 1.
35,161: 10. 7.
67: 25. 3.
1,560: 34. 11.
2,468: 12. —
243: 7. 4.
3,077: 46. 4.
399. 15. 11.
37,211: 31. 8.
7,350: 4. 7,
37,962: 8. 11
45,312: 13. 6.
Bilaga Litt. Q. till 1853 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 85.
Navigationsskolorna i
STOCKHOLM:
Anslag till aflöning
Dito till materiel m. m.
»ebet.
Credit.
Behållning
från år
1849.
Inkomster.
Skuld till
år 1852.
Skuld från
år 1850.
Utgifter.
Kontant behåll-  ning till år
1852.
Inventarie-behåll-  ning till år,
1852.
år 1850.
år 1851.
år 1850.
år 1851.
2,700: — —
500: - —
2,700:
500:
2,700:
505: 21. 4.
2,700: — —
485’ 12
97: 26. 11.
106: 41. 7.
S:r
GÖTHEBORG:
Anslag till aflöning —
Dito till materiel m. m
3,200:
3,200:
97: 26. 11.
106: 41. 7.
3,205: 21. 4.
3 185- 12
10,654: 12. 8.
1,400;
300: - —
1,600:
300:
1,600:
220: 36. 8.
1,600:
302: 42. 10.
| 355: 25. 6.
479: 9. —
S:r
GEFLE:
479: 9. —
1,700:
1,900: —
1,820: 36. 8.
1,902: 42. 10.
355: 25. 6.
4,795: 44. 2.
1,400:
300:
1,400:
300:
1,400: — —
394: 39. 4.
1 400-
430: 45. 4.
403: 41. —
232 13. —
S:r
KALMAR:
Anslag till aflöning
430: 45. 4.
1,700:
1 700-
1,794: 39. 4.
1,803: 41. —
232: 13. -
4,435: 9. 2.
1,200: — —
300:
1,200:
300:
1,200:
152: 46. 8.
1 ^OO-
449: 44. 2.
289: 32. —
607: 13. 6.
Dito till materiel m. m. —
S:r
MALMÖ:
449: 44. 2.
1,500:
1,500:
1,352: 46. 8.
1,489: 32. —
607: 13. 6.
4,133: 2. 3.
1,200:
300:
5: 45. —
1,200;
300: —
7: 41. —
1,200: — —
253: 32. 10.
1,200-
156: — 5.
256: 24. 4.
| 259: 29. 3.
S:r
HERNÖSAND:
156: — 5.
1,505: 45. —
1,507: 41. —
1,453: 32. 10.
1,456: 24. 4.
259: 29. 3.
4,034: 13. 6.
1,200:
300:
1,200:
300:
1,200:
243: 12. —
1 ^00-
472: 30. —
407: 31. 4.
421: 34. 8.
S:r
WISBY:
Anslag till aflöning
472: 30. —
1,500: — —
1,500:
1,443: 12. —
1,607: 31. 4.
421: 34. 8.
1,740: 30. 8.
530:
170: — -
530-
530;
129: 44. 8.
<580 •
170:
30. 7. 8.
48: 41. —
lil’ lS
X/llU lill HllllCI ivi lil* lil*
S:r
CARLSHAMN:
700:
700:
30. 7. 8.
48: 41. —
659: 44. 8.
721- IS
1,902: 8. 8.
J 784: 12. 5.|
700: — —
166:
700:
182:
!
649: 12. —
987: 23. 4.
895: 25. 1.
Inskrifningspenningar
i
S:r
784: 12. 5.
866:
882:
649: 12. —
987: 23. 4.
895: 25. 1.
2,436: 42. 11.
I
— 85 —
I afseende å det ena af dessa lån, sorn år 1821 beviljades Handlanden Nelzon i
Sundsvall, har det emellertid fästat Revisorernes uppmärksamhet, att, såsom handlingarne
visa, tvänne af hans fyra löftesmän icke blifvit lagsökte för lånet, af uppgifvet,
icke ens lagligen styrkt, skäl, att de voro utfattige, hvilket, enligt Revisorernes
tanke, ej, när frågan gäller allmänna medel, kan antagas såsom giltig orsak
för underlåtenheten att vidtaga laga åtgärder för medlens indrifning.
Navigationsskolorna.
Deras räkenskaper, som för båda revisionsåren äro i Kongl. Kammar-rätten
granskade utan anmärkning, utvisa följande förhållande: (se bilagan Litt. Q.)
§. 1.
Beträffande Stockholms Navigationsskola, saknas verifikationer till flere af de
uti 1850 års räkenskap förekommande utgiftsposter, såsom för ved, ljus, städning,
annonser m. m.
Denna skolas, uti föregående revisionsberättelse omnämnda, skuld till premiekassan,
som vid början af år 1850 utgjorde 106 Rdr 41 sk. 7 rst., ökades under
loppet af samma år till 112 Rdr 14 sk. 11 r:st., men nedgick år 1851 till 97 Rdr
26 sk. 11 nst., sä att minskningen på det hela för begge revisionsåren endast utgjort
9 Rdr 14 sk. 8 rst. — Enligt hvad Revisorerne inliemtat, har emellertid Kongl.
Maj:t, i anledning af Kongl. Kommerse-kollegii underdåniga hemställan uti dess afgifna
förklaring öfver 1851 års Revisorers berättelse, den 13 Mars 1852 låtit meddela
Direktionen för Stockholms Navigationsskola nådig befallning att, genom besparingar
å skolans årliga materiel-anslag, söka att, så snart sig göra låter, bereda
tillgång för återgäldandet af ifrågavarande skuld till premie-kassan.
§. 2.
Genom Kongl, brefven den 27 Juni 1849 och den 2 Mars 1850, anvisades för
sistnämnde år 200 Rdr, såsom lönetillökning för underläraren vid Götheborgs Navigationsskola,
hvarförutan, genom Kongl, brefvet den 31 Januari 1851, för samma
år anslogs dels enahanda lönetillökning, dels ock 200 Rdr till arfvode åt en lärare
i ångmachiners konstruktion m. m.
Dessa anslag finnas ej i räkenskaperna för ifrågavarande år redovisade. De
hafva, enligt hvad Revisorerne inliemtat, icke blifvit under löpande åren utan först,
de påföljande från statsverket uttagna, ehuru underläraren båda revisionsåren från
skolan utbekommit sin lönetillökning. Vid sådant förhållande hade, enligt Revisorernes
tanke, medlen bordt uti löpande års redogörelser debiteras och i credit till
påföljande år balanseras såsom skolans hos statsverket ägande fordran.
§. 3.
Antalet af elever, som under åren 1850 och 1851 vid de särskilda skolorna
njutit undervisning, äfvensom af dem, hvilka under samma tid undergått sjökapitensocli
styrmans-exainen, inhemtas al följande utdrag af de tabeller, som varit
bifogade Kongl. Kommerse-kollegii till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifna berättelser
om undervisningen vid Navigationsskolorna under samma år:
— 86 —
År
1850—51.
Är
1851—
-52.
Utexaminerade Elever.
Utexaminerade Elever.
Vid Navigations-
Inskrifne Elever.
—Ä
II
s?
ii
? *
s t?
—J a; .(/.
Tr rt
m
3
• 3
Styrmän af ‘2:ilra
klassen.
tr.;
c
S
3
t.
Inskrifne Elever.
Sjökapitener af
l:sta klassen.
— C:
s -r
ss-s.
s*5
3
Styrmän af 2:dra
klassen.
S u in m a.
skolorna i
Stockholm
59.
12.
14.
21.
47.
70.
10.
6.
18.
34.
Götheborg
83.
24.
3.
14.
41.
67.
18.
9.
26.
53.
Gefle
46.
7.
17.
8.
32.
38.
13.
10.
12.
35.
Kalmar
26.
1.
5.
5.
11.
119.
1.
2.
(i.
9.
Malmö
41.
6.
12.
14.
32.
50.
9.
7.
23.
39.
Hernösand
22.
2.
5.
11.
18.
32.
4.
6.
14.
24.
Wisby  -
35.
5.
9.
4.
18.
34.
9.
10.
4.
23.
Carlshamn — -
49.
11.
7.
12.
30.
49.
7.
17,
11.
35.
Summa
361.
68.
72.
89.
229. |
359.
71.
67.
114.
252.
Givil-stalens Pension s-inrättning.
Räkenskaperna, hvilka undergå granskning af Civil-statens egna Revisorer, utvisa:
(se bilagan Litt. R.)
Revisorerne, som ej funnit något att vid räkenskaperna erinra, anse sig böra
lasta Rikets Ständers uppmärksamhet på det förhållande, att, ehuru ett statsanslag
af 25,000 Rdr finnes anvi-sadt för pensionering af civile embets- och tjenstemäns
enkor och omyndiga barn, samt Civil-statens allmänna enke-' och pupillfond uteslutande.
består af allmänna medel, redogörelsen deröfver icke undergår granskning
bos Kongl. Kammar-rätten, hvilket dock, enligt Revisorernes tanke, lika val borde
ske, som enahanda till Arméens pensions-kassa ingående anslag till pensioner för
militäre embets- och tjenstemäns samt underofficerares enkor och barn inför Kongl.
Kammar-ratten redovisas.
Armécns Pensionskassa.
Dess räkenskaper, hvilka undergå granskning af delägarnes egna Revisorer,
utvisa följande förhållande nied inkomster och utgifter:
Dchet. år !§!!)• år år SSSS.
Balans frun förer/äende året:
Tillgångar — - 2,559,822: 38. 4. 2,677,789:46. 7. 2,668,154:21. 4.
Bilaga Litt. R. till 1853 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 86.
År 1850.
Uebct.
Balans frän är 1S49:
Tillgångar (netto) .
Tjcnstemanna-
fonden.
Allmänna Enke-  och pupillfonden.
Enskilda Enke-  ock pupillfonden
Gäfva af en gam-  mal tjensteman.
Götha Hofrätts
pensionsfond.
Wimmerstedtska
testamentsfonden.
Langska
testamentsfonden.
1,458,698: 31. 7.
5,095: 22. —
188,200: 15. 4.
5,693: 43. 6.
1,680:
591: — 9.
4,000:
Uppbörd:
25,000:
9,874: 31. 11.
4,654: 43. —
74,574: 36. 5.
16 143- 44
OOft-
V akans-besparingar
Räntemedel
9,410: — 9.
11,791: 36. —
41,330: 8. 7.
1,051: 32. —
43: 29. 4
324: 26. 7.
82: 4. —
200:
1,316: 32. —
7: 24
1,134: 34. 8.
Diverse inkomster
500:
19: 12. —
Ssr
131,572: 19. 4.
26,134: 34. 8.
66,627: 10. 8.
324: 26. 7.
582: 4. —
19: 12. — | 200:
Summa
Credit.
Utgifter:
Pensioner .
1,590,271: 2. 11.
32,329: 27. 2.
41,330: 8. 7.
8,789: 39. 2.
826: 31. 1.
31,230: 8. S.
25,615:
254,827: 26. —
66,524: 34. 8.
6,018: 22. 1.
2,262: 4. —
80-
610: 12. 9.
4,200:
190: 6. —
Bidrag till enskilda enke- och pupillfonden
-
Afskrifningar och restitutioner
1 no- 94
S:r
Balans till år 1S51:
83,276: 10. —
1,506,994: 40. 11.
25,615:
5,615: 8. 8.
66,627: 10. 8.
188,200: 15. 4.
80:
2,182: 4. -
190: 6. —
4,009: 42. —
6,01S: 22. 1.
610: 12. 9.
Summa
År 1851.
Uel»ct.
Balans från är 1S50:
Tillgångar (netto)
Uppbörd:
Kontant statsanslag
1,590,271: 2. 11.
1,506,994: 40. 11.
31,230: 8. 8.
5,615: 8. 8.
254,827: 26. —
188,200: 15. 4.
6,018: 22. 1.
6,018: 22. 1.
2,262: 4. —
2,182: 4. —
610: 12. 9.
610: 12. 9.
4,200:
4,009: 42. —
25,000:
6,431: 3. 10.
1,946: 24. 5.
74,409: 34. 11.
16 175- 20
95 (JOD'
Vakans-besparingar
Begrafningshjelps- dito —
Räntemedel ---
9,410: — 9.
15,584: 44. —
42,217: 31. 3.
4,502: 17. 4.
21: 16. —
343: 2. 6
105:
200:
Delägares bidrag
- - -
Besparda pensioner
1,720:
8:
1,951: 32. —
1,145: 13. 4.
Diverse inkomster
'
Sr
125,690: 35. 2
28,096: 45. 4.
71,736: 13. 4.
343: 2. 6.
105:
200:
Summa
Credit.
Utgifter:
Pensioner —
Bidrag till enskilda enke- och pupillfonden
1,632,685: 28. 1.
33,707: 43. 2.
42,217: 31. 3.
9,003: 19. 1.
567: 41. 10.
33,712: 6. -  26,147: 10. 8.
259,936: 28. 8.
71,699: 1. 4.
6,361: 24. 7.
2,287: 4. —
cn.
610: 12. 9.
4,209: 42. —
200:
37: 12. —
S:r
Balans till år 1S52:
Tillgångar (netto)
85,496: 39. 4
1,547,18S: 36. 9.
26,147: 10. 8.
7,564: 43. 4.
71,736: 13. 4.
188,200: 15. 4.
80:
2,207: 4. —
200:
4,009: 42. —
6,361: 24. 7.
610: 12. 9.
Summa
1,632,685: 2S. 1.
33,712: 6. —
259,936: 28. 8.
6,361: 24. 7.
2,287: 4. —
610: 12. 9.
4,209: 42. —
Uppbörd:
Tre femtedelar af Wadstena
Krijrsmnnslmti-kas
25,
340: 22. I!.
16,331: 26. —
119,950: 12. i.
46,088: 21. 1.
9,192: 37. 4.
3,245: — 5.
11: 33. —
S:r 296,832: 43. 8.
298,117:
14.
— —
Balans till. påföljande året:
Skulder
180,214:34, 5.
169,624:
41.
6.
171,431:
26. 9.
Summa 3,036,870: 18. 5.
3,145,532.
6.
1.
— —
Credit.
Balans frän föregående året:
Skulder
85,252: 15. —
180.214:
34.
5.
169,624: 41. 6.
Afkortningar:
För föregående åren  1,069: 46. 7.
2,667: 47.
3.
4,122:
25. 1.
Utgifter:
Pensioner och begrafnings
-
hjelp -
257,189:
8.
276,362: 24.
2S1,321: 32.
Direktörs-arfvoden
2,333:
16.
2,333: 16.
2,333: 16.
Aflönings-staten
7,218:
36.
7,225: —
7,262: 24.
Provisioner och arfvoden
2,545:
31.
6.
2,547: 25.
3.
2,421: 44.
9.
Kantor
1,618:
42.
8.
4,050: 13.
4.
3,786: 32.
—
Diverse utgifter
1,852:
16.
1.
1,976: 16.
6.
2,004: 28.
—
S:r
272,758:
6.
3.
294,494: 47.
1.
299,130: 32.
p.
Balans till påföljande året.:
Kontant behållning
32,749:
18.
5.
43,594: 18.
4.
10,312: 41.
1.
Utlånta medel jemte räntor
2,426,103:
4.
10.
2,403,522: 32.
7.
2,425,001: 21.
4.
Lefverering påföljande år...
160,645:
19.
6.
162,507: 29.
5.
—
—
Fast egendoms värde
30,000:
—
—
30,000: —
—
30,000: —
—
Utestående fordringar -
28,292:
3.
10.
28,529: 37.
—
28,185: 33.
4.
S:r
2,677,789:
46.
7.
2,668,154: 21.
4.
—
—
Sumraa 3,036 870: 18. 5. 3,145,532: 6. 1.
Pensionärernes antal vid den för revisionsåren, i Slars månad, verkställda pensionsreglering
utgjorde:
sas äldre inkomster
65,765:
23.
7.
69,069:
9.
5.
Begrafningshjelps-besparing
Vakans- och liggetids- d:o
34,431:
35.
5.
26,585:
7.
1.
23,966:
13.
4.
19,201:
13.
4.
Ränte- och hyresmedel
Delägares af gifter
118.058:
10.
4.
120,934:
9.
11.
47,297:
17.
9.
50,538:
29.
11.
Besparda pensioner
6,345:
26.
8.
10,150:
—
—
Observations-medel
960:
36.
7.
1,697:
40.
4.
Extra inkomster
7:
24.
—
1:
—
—
— 88 —
Allmänna Pensions-slaten.
Fastställda
Antal
Pensioner.
Pensionärer.
år år
1850. 1851.
l:sta klassen, 2:dra afdelningen
1,600.
3. 3.
2: dra
dito
800.
22. 22.
3:dje
dito  -
- 600.
26. 30.
4:de
dito .-
500.
75. 79.
5:te
dito
-
400.
285. 288.
6:te
dito
350.
1. 1.
7: de
dito
300.
23. 24.
8: de
dito
250.
24. 22.
9:de
dito -
150.
7. 5.
10:de
dito
120.
359. 351.
ll:te
dito „
80.
77. 75.
12:te
dito
—
50.
33. 33.
Gottlands Landth ev åring s Pensionsstat.
350. 2. 3.
) 200. 10. 9.
| 150. 3. 3.
t 100. 1. 1,
—' j 75. 2. 2.
Summa  953. 951.
Enligt hvad uti föregående revisionsberättelse finnes anmärkt, kunde fullständig
redogörelse då icke meddelas för Pensionskassans tillgångar år 1849, emedan
någon liqvid icke var upp rattad öfver Pensionsinrättningens andel i Wadstena
Krigsmanshuskassas äldre inkomster för samma år. Revisorerne hafva derföre
ansett lämpligt att i förestående tabell meddela uppgift om Pensionskassans ställning
äfven för år 1849, hvaremot tabellen för år 1851 är i vissa delar ofullständig,
enär samma förhållande, som nyss är anfördt i afseende på Krigsmanshuskassans
äldre inkomster för förstnämnde år, jemväl vid denna revision inträffat.
Räkenskaperna för det under Direktionens öfver Arméens Pensionskassa förvaltning
ställda anslaget för pensionering af militäre embets- och tjenstemäns samt
underofficerares enkor och barn hafva för båda revisionsåren blifvit i Kongl. Kammarrätten
utan anmärkning granskade och utvisa följande förhållande:
»ebet. år år £ §51*
Balans från föregående året:
Kontant behållning
7,379: 26. — 6,292: 5. 10.
Uppbörd:
Statsanslag
25,000:  25,(100:
lasta klassen .
2:dra dito
5:te dito
Summa 32,379: 26. 6. 31,292: 5. 10.
89 —
Credit.
Utgifter:
Pensioner till enkor och barn:
efter militäre embets- och tjenstemän
17,076: 13. 4. 16,188: 25. 4.
„ underofficerare med vederlikar;  6,975: 21. 4. 6,389: 32. —
Gratifikationer till enkor och barn:
efter militäre embets- och tjenstemän
1,299: 44. — 1,369: — —
„ underofficerare med vederlikar  674: 32. — 1,095: 40. —
Annonskostnader  61: 6. — 62: 12. —
S:r 2(5,087: 20. 8. 25,105: 13. 4.
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning!
6,292: 5. 10. 6,186: 40. 6.
Summa 32,379: 26. 6. 31,292: 5. 10.
Vid räkenskaperna hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
Amiralitets-Krig*smanskassan.
Af 1850 och 1851 års kapitalräkningar för Kassans pensions- och gratialfonder
hafva Revisorerne fått emottaga särskilda utdrag, hvilka utvisa:
Pensionsfonden. år 1850. år ISSI.
Statsanslag under åtskilliga titlar
19,333: 35. 3. 22,612: 1. 7.
Utgifter
58,719: 40. — 59,243: 20. —
Gratialsfonden.
Statsanslag
16,035: 42. 11. 12,097: 17. 11.
Utgifter
24,723: 11. 8. 26,309: 39. 11.
Af enahanda skäl, som vid sednaste statsrevision anfördes, äro nu församlade
Revisorer förhindrade att afgifva något omdöme öfver nämnde kassas förvaltning.
Kong*!. Styrelsen öfver fängelser och arbetsinrättning-ar
i riket.
Räkenskaperna, som för år 1850 äro i Kongl. Kammär-rätten granskade med
anmärkningar, men för år 1851 ännu icke undergått granskning derstädes, utvisa:
DellCt. år 1850. år 1851.
Balans frän föregående året:
Tillgångar
-
372,18S: 7. 9- 183,626: 3. 6.
12.
— 90 —
Uppbörd:
Arrendemedel
Intressemedel
Ersättningsmedel.
Diverse inkomste
769,707:
32. —
769,707:
32.
-—
4,000:
— —
4,000:
—
—
99,280:
28. 8.
130,484:
35.
6.
400:
2. —
200:
2.
—
170:
— —
170^
—
—
16,449:
45. 2.
2,854:
15.
9.
313:
16. —
313:
16.
—
3,820:
20. 8.
5.222:
10.
7.
S:r 894,142:
6. 912,952: 15. 10.
Summa 1,266,330: 8. 3. 1,096,578: 19. 4.
Credit.
Balans frän föregående äret :
Skulder
Utgifter:
Byggnader och reparationer
Förplägning  -
Beklädnad
Sängkläder och inventarier
Eldning och lysning
Renhållning —
Religionsvard
188,562:
4.
Sjukvård
1.
Bevakning .. .
Fångtransport
Fan gars afgång
Straff-exekutionskostnader
Uppfostringshjelp
Garnisonskostnad
Arbetskostnad —
Bevillningsafdrag och afskrifningar
Wisby arbets-inrättning
Generella förvaltningskostnader
Fångvården i allmänhet
42,158:
233,197;
58,496:
13,099:
21,938:
7,693:
11,365:
27,866:
48,038:
110,960:
2,963:
550:
1,973:
75,947:
41,403:
93:
270:
81,045:
10,563:
32. —
44. 6
32. 8
I. 3
5. 11
4. 4
14.
32.
44.
21.
24. 3
39. 2.
44. 2
12. —
40. 8.
2.
4. 4.
14. 1.
21,991:
254,780:
66,342:
15,557:
22,477:
8,238:
11,246:
27,424:
54,209:
123,004:
2,992:
687:
2,048:
70,704:
64,641:
38:
270:
S0,805:
7,569:
18. —
37. 7.
45. 11.
43. 8.
7. 8.
29. —
43. 9.
20. —
26. 7.
19. 9.
8. 9.
36. 8.
39. —
39. 5.
18. 10.
20. 2.
26. 6.
21. 5.
S:r 789,625: 30. 6. 835,032: 22. 8.
77,919: 41. 2.
Kongl. Statskontoret tillgodo för dt:
Besparing eller skillnad emellan inkomst och
utgift
104,516: 18. —
Balans till påföljande aret:
Tillgångar, efter afdrag af skulder,
183,626: 3. 6. 183,626: 3. 6.
Summa 1,266,330: 8. 3. 1,096,578: 19- 4.
§. 1.
Förhållandet mellan inkomster och utgifter för de särskilda fängelse- och arbetsinrättningarne
inhemtas af följande tabell:
— 91 —
Straff- och arbets-fängelserna,.
år ft§5€>. år 1S51.
Inkomster. Utgifter. Inkomster. Utgifter.
å Långholmen
„ Norrmalm
i Norrköping
„ Götheborg
„ Malmö
36,378: 8.
11.398: 31.
10,990: 4.
1,881: 44.
20.050: 1.
11.
3.
9.
3.
10.
101,181:36. 11.
35,093:
21,286:28. 4.
6,712: 4, 4.
73,904:33. 9.
49,670: 4.
13.638: 47.
10,587: 5.
3,395:18.
22,330: 8.
8.
2.
3.
7.
6.
117,729:42. 1.
34,735:18. 1.
20,427:11.11.
8,876: 35. 10.
71,095:24. 3.
S:r
Fästnings-
80,699: 5.—
fängelserna.
238,178: 9.
4.
99,621:36.
2.
252,864: 36.
2.
i Carlskrona
—
10,763: 13.
1.
—
—
9,486: 9.
2.
å Carlsten
5: 45.
—
33,521: 7.
1.
22: 20.
—
34,053:24.
8.
i Christianstad
2: 30.
4.
12,848: 26.
2.
1:22.
—
11,872:41.
1.
„ Landskrona
2,842:15.
4.
21,556: 33.
4.
3,618: 39.
8.
17,648:28.
6.
vid Ny-Elfsborg
—
9,019: 38.
6.
—
—
9,179: 15.
39,885:14.
4.
i Warberg
2,139: 5.
4.
35,850: 22. 11.
11,395: 17.
7.
8.
S:r 4,990: —
Krono-arbetscorpsen.
123,559:45.
1.
15,03S: 3.
3.
122,125: 37.
5.
l:sta kompaniet af
soldatklassen
(vid Ströms-
holms kanal)
7,015: 37.
4.
19,752: 26.
5.
8,911:22.
9.
20,187: 17.
9.
2:dra, 3:dje och
4:de kompani-  erna af fäst-  ningsklassen
(å Carlsborg)
8S: 2.
5.
63,849:21.
2.
147: 10.
8.
70,798: 44.
7.
5:te dito dito (i
Carlskrona)
9,938: 21.
4.
22.291:37.
3.
10.658: 12.
21,790: 29.
6.
9:de och 10:de dito
dito (å Rind-
ell)
25: 42.
1.
46,175: 36.
5.
30: 15
1.
45,910:44.
—
S:r 17.068: 7.
Kronohäktena.
2.
152,069:25.
3.
19,747: 12.
6.
158,687: 39. 10.
Stockholms stads
—
—
1,946:47.
6.
—
6,345: 27.
11.
Blekinge läns
11,668:21.
4.
8,822: 33.
1.
45: 18.
—
10,907:20.
2.
Kalmar d:o
98: 1.
2.
15,619: 29.
6.
37: 11.
10.
16,735: —
4.
Christianstads d:o
63: 39.
11.
13.244: 10. 10.
157: 36.
6.
15,0S4: 26.
8.
Elfsborgs d:o
244: 24.
2.
14,209: 37.
—
160: 37.
2.
21,511:15. 10.
Gefleborgs d:o
1,533:15.
1.
12.295:18.
3.
468: 4.
2.
14,528: 38.
Gottlands d:o
5.
3.
2,385: 41.
9.
7; 40.
3.
2,828: 32.
4.
Götheborgs d:o
109: 24.
9.
10,788: 3.
4.
24: 30.
6.
10,756: 9.
8.
Hallands d:o
240: 22.
9.
7,434: 14. 10.
36: 6.
5.
7,424: 44.
7.
Jemtlands d:o
18: 29.
4.
2,471:41.
3.
133: 11.
1.
2.477:16.
6.
Jönköpings d:o
56: 8.
6.
10,972: 20.
4.
—
—
12,351: 47.
9.
Kopparbergs d:o
175: 44.
2.
9,159: 42.
8.
100:22.
3.
8.675: 4.
9.
— 92 —
Kronobergs läns
66: 20.
5.
7,995: 38.11.
7:24.
—
8,648: 4.
—
Malmöhus d:o
20: 32.
—
10,680: 9.11.
705: 25.
5.
10,502:17.
6.
Norrbottens d:o
—
2,677: 43. —
10: 27.
—
3,106:10.
—
Skaraborgs d:o
22: 43.
1.
19,295:46. 4.
87: 21:
7.
19,293: 47.
12,281: 13.
3.
Stockholms d:o
88:41.
—
11,929:41. 1.
97:15.
4.
4.
Södermanlands d:o
71: 35.
9.
8,072: 38. 5.
63: 27.
4.
8,408: 25.
6.
Upsala d;o
37: 24.
3.
5,424:14. 5.
20:18:
2.
5,986: 34.
3.
Wermlands d:o
368: 11.
—
12,694:47. 8.
277: 27.
8.
14,184:35.11.
Westerbottens d:o
84: 7.
Q
O.
4,507: 32.10.
8: 43.
9.
3,804: 35.
7.
Wester-Norrlands d:o
2: 36.
7.
9,011:30.—
2: 8.
9,112:24.
1.
Westmanlands d:o
182:18.11.
9,691:43. 7.
26: 27.
9.
11,441: 8.
11.
Örebro d:o
411: 32.
8.
10,793: 17. 9.
21: 45.
—-
11,509: 31.
o
o.
Östergötlands d:o
106: 37.
2.
15,754: 2. 6.
175:27.
5.
19,158: 27.
3.
S:r 15,673: —
4.
237,881:26. 9.
2,676: 28.
7.
267,065: 23.
4.
Ej tillhörande viss
fångvårds-inrättning
eller
visst län 775,711:36.— 37,936:20. 1. 775,868:31. 4. 34,288:29. 11.
Summa 894,142:— 6. 7S9,625:30. 6. 912,952:15.10. 835,032:22. 8.
Antalet af de särskilda slags fångar, äfvensom barn, hvilka på en gång, nemligen
den sista dagen af året, varit uti rikets samtliga läns-, krono- och polishäkten
inneslutna, har utgjort:
år år
4850. 1851.
Uti läns-, krono- och polishäkten förvarade:
För ransakning samt vatten- och brödstraff  -  1,071.
„ aftjenande af böter
- 79.
„ försvarslöshet och olofligt kringstrykande  - 139.
„ dito till allmänt arbete dömde —
35.
Bysatte —
59.
Transportfångar
55.
Summa fångar
1,438.
13.
ställde
Kapitulanter eller utstrukne soldater
Bekännelsefångar ^  -
1,347.
163.
6.
Totalsumman häraf ulgör således
1,137.
42.
158.
40.
46.
42.
1,465.
13.
Barn, som åtföljt föräldrarne i fängelse,
Summa personer 1,451. 1,478.
Uti straff'- och arbets fängelser saint vid pionnier- och kronoarbetscorpserna
:
Lifstidsfångar
-
1,400. 1,437.
Till straff-fängelse på bestämd tid dömde
1,201. 1,226.
För försvarslöshet till allmänt arbete dömde eller frivilligt an
-
1,547.
173.
4.
Summa 4,117. 4,387.
5,568. 5,865.
Bilaga Litt. S. till 1853 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 93.
För är 1850.
Vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen
Dito pä Norrmalm i Stockholm
Dito i Norrköping
Dito i Götheborg
Dito i [Malmö
Carlskrona fästningsfängelse
Carlstens dito
Christianstads dito
Landskrona dito
Ny Elfsborgs dito
Warbergs dito
Krono-arbetscorpsens l:sta kompani
Dito 2:dra, 3:dje och 4:de kompanier
Dito 5:te kompani
Dito ,9:de och 10:de kompanier
Summa
Per medium, för en person vid ofvannämnde fäng
-
vårds-inrättningar
För år 1851.
Vid straff- och arbetsfängelset å Långholmen
Dito på Norrmalm i Stockholm
Dito i Norrköping
Dito i Götheborg  -
Dito i Malmö
Carlskrona fästningsfängelse
Carlstens dito
—
Christianstads dito
Landskrona dito
Ny Elfsborgs dito
Warbergs dito .. ...........
Krono-arbetscorpsens l:sta kompani
Dito 2:dra, 3:dje och 4:de kompanier
Dito^5:te kompani —
Dito 9:de och 10:de kompanier
Summa
Medeltalet af kostnaden för en fånge utgör således
Medeltal
af
fångar.
578.
296.
208.
68.
636.
154.
260.
172.
254.
116.
232.
163.
476.
189.
341.
Underhåll eller förplägning.
För dag.
4,143.
602.
314.
209.
59.
586.
154.
258.
166.
266.
124.
281.
179.
516.
199.
324.
6.
8.
47:
34.
11.
4.
11.
37:
32.
10.
5.
2.
39.
2.
6.
5.
10.
44:
4.
2.
5.
8.
43:
—
4.
5.
2.
39:
6.
2.
6.
45:
29.
1.
5.
9.
43:
38.
1.
4.
5.
34:
10.
3.
6.
10.
52:
11.
3.
5.
1.
38:
26.
11.
7.
2.
54:
35.
3.
7.
2.
54:
31.
6.
7.
2.
54:
29.
6.
6.
8.
50:
33.
11.
41. 3.
679:
38.
8.
6.
6. 8.
5. 5.
5. 7.
6. 2.
6. 2
4. 11.
6. 2.
5. 11.
4. —
7. —
4. 11.
7. 5.
8. 1.
7. 1.
6. 8.
4,237.
1: 44. 2.
6.
För år.
45: 28. 3.
Beklädnad och sängkläder.
50:
27.
10.
41:
4.
2.
42:
8.
2.
46:
36.
10.
46:
32.
6.
37:
8.
9.
46:
41.
8.
45:
7.
1.
30:
21.
9.
53:
6.
2.
37:
20.
lo!
56:
12.
11.
61:
18.
3.
53:
29.
9.
50:
29.
7.
699:
18.
3.
47:
28.
—
För
dag
För år.
För dag.
För år.
2.
6.
19: 1.
2.
8.
9.
66: 36.
1.
—
9.
5: 40.
3.
5.
8.
43: 25.
1.
—
5.
2: 45.
1.
5.
7.
41: 47.
7.
i.
1.
8: 21.
5.
6.
11.
52: 25.
7.
2.
3.
17: —
3.
7.
11.
60: —
7.
1.
9.
13: 12.
9.
6.
11.
52: 18.
11.
1.
„
7: 38.
7.
r-i
7.
—
53: 19.
8.
1.
9.
13. —
7.
6.
56: 38.
1.
1.
5.
10: 33.
O
o.
5.
10.
44: 43.
6.
10.
6: 38.
9.
7.
8.
59: 2.
—
1.
4.
10: 13.
9.
6.
5.
48: 40.
8.
3.
4.
25: 14.
11.
10.
6.
80: 2.
2.
2.
9.
21: 11.
8.
9.
11.
75: 43.
2.
2.
10.
19: 27.
9.
10.
—
74: 9.
3.
3.
1.
23: 9.
1.
9.
9.
73: 43.
—
27.
1.
204: 20.
8.
2:
40.
4.
884: 11.
4.
2.
—
15: 6.
2.
8.
—
60: 34.
5.
2.
7.
19: 37.
2.
9.
O.
70: 17.
1.
11.
14: 41.
4.
7.
4.
55: 45.
6.
5.
3: 6.
6.
6.
—
45: 14.
8.
2.
1: 24.
O
o.
6.
4.
48: 13.
1.
1.
7.
11: 36.
6.
7.
9.
58: 21.
—
1.
5.
10: 33.
8.
6.
4.
47: 42.
5.
2.
11.
22: 3.
8.
9.
1.
68: 45.
4.
.
1.
2.
9: 6.
9.
7.
1.
54: 13.
10.
1.
11.
14: 41.
1.
5.
11.
45: 14.
10.
5.
2: 47.
6.
7.
5.
56: 5.
8.
1.
11.
14: 39.
5.
6.
10.
52: 12.
3.
O
O.
22: 32.
7.
10.
5.
78: 45.
6.
3.
22: 41.
8.
11.
1.
84: 11.
11.
2.
7.
19: 27.
—
9.
8.
73: 8.
9.
3.
O
O.
24: 47.
2.
9.
11.
75: 28.
9.
28.
3.
215: 34.
3.
2:
24.
5.
915: 4.
6.
2.
2.
16: 18.
3.
8.
5.
63: 46.
3.
Summa.
— 93 —
Om sistnämnde summor jemföras med rikets folkmängd, visar sig, att vid slutet
af år 1850 hvar 619:de samt vid 1851 års utgång livar 587:de person i landet
varit friheten beröfvad. Härvid bör dock iakttagas, dels att antalet af dem, som
sista dagen af året förvarats antingen i de mindre städernas häkten eller uti mindre
transportfängelser, icke blifvit beräknadt, dels ock att de, som vid slutet af
dessa år varit friheten beröfvade, icke kunnat jemföras med samma års, utan med
1849 års folkmängd.
o.
Antalet af de särskilda slags fångar, som under loppet al åren 1850 och 1851
förvarats uti allmänna straff- och arbetsfängelserna eller varit vid kronoärbetseorpsen
anställda, äfvensom af dem, som under hvartdera af nämnde år, af en eller annan
orsak, derifrån algått, har, enligt Styrelsens till Kongl. Majit afgifna underdåniga berättelser,
utgjort:
år 8850. år 1858.
Män. Qvinnor. Summa. Män. Qvinnor. Summa.
Qvarvarande vid årets början 3,675. 573. 4,248. 3,562. 558. 4,120.
Återkomne från ransakning, rymning
m. m.
18. 3. 21. 13.  13.
Nykomne frivillige  183. 2. 185. 254.  254.
Dito dömde
1,008. 203. 1,211. 1,202. 190. 1,392.
Summa 4,884. 781. 5,665. 5,031. 748. 5,779.
Afgångne.
På grund af Kongl, nåd
21. 11. 32. 24. 8. 32.
Efter arbetstidens slut
959. 132. 1,091. 873. 96. 969.
„ besparad arbetsförtjenst
till bestämdt belopp
49.
49. 63. 2. 65.
„ erhållet laga försvar
51. 9. 60. 15.  15.
För sjukdom och bristande arbetsförmåga
frigifne eller
återsände
27.  27. 20. 2. 22.
Summa 1,107. 152. 1,259. 995. 108. 1,103.
Af ofvannämnde nykomna dömde 1,008. 203. 1,211. 1,202. 190. 1,392.
hafva förut varit till allmänt
arbete hällne
400. 78. 478. 510. 74. 584.
utgörande i jemna procent 40. 38. 39. 42. 39. 42.
Af de afgångne  _>  1,107. 152. 1,259. 995. 108. 1,103.
har deremot antalet återfall
ne
utgjort i procent
36. 51. 38. 51. 69. 53.
§. 4.
Af samma berättelse inhemtas, att kostnaden för en fånges underhåll, beklädnad
och sängkläder utgjort: (se bilagan Litt. S.)
§. 5.
Till upplysning huru tillämpningen vid de nya länsfängelserna af Kongl. Maj:ts
för dem i nåder fastställda utspisningsstat utfallit, bifogas följande, i Styrelsens berättelser
jemväl meddelade, sammandrag öfver medium af fångportions-kostnaderna
vid detta slags fängelser under revisionsåren:
— 94 —
Från den
1 April
till den 1
Oktober
Från den
1 Okto-  ber 1850
till den 1
Från den
1 April
1850 till
den l A-
Från den
1 April
till den 1
Oktober
Från den
1 Okto-  ber 1851
till den l
Från
1 Ar
1851
den 1
den
»lii
till
A-
1850.
April
1851.
pril
1851.
1851.
April
1852.
pril 1852
sk,
. rst.
sk. rst.
sk.
rst.
sk.
rst.
sk.
rst.
sk.
rst.
5.
6
5. 9
5.
i ,50
5.
i ,50
6.
1,46
5.
10,48
*7
/.
, —
7. —
7.
—
7.
—
8.
7.
6
5.
10,41
6. 4,35
6.
1,38
6.
1,38
7.
2,76
6.
8,07
5.
1,14
6. 11,71
6.
0,42
6.
0,42
6.
5
6.
2,71
4.
7,17
5. 3,95
4.
11,56
4.
11,06
5.
4,30
5.
1,68
6.
6. 6
6.
3
6.
6
6.
6
6.
6
5.
4,25
5. 4,25
5.
4,25
5.
4,25
5.
7
5.
5,65
5.
—
5. 8,56
5.
4,28
5.
2,43
6.
2
5.
8,21
—
—
— —
—
—
5.
6,75
5.
6,75
5.
6,75
—
—
— —
—
—
4.
8,25
4.
7
4.
7,75
Gefleborgs län
Wärmlands d:o
Kopparbergs d:o
Skaraborgs ' d:o
Stockholms d:o
Linköpings d:o
Christianstads d:o
Kronobergs d:o
Elfsborgs d:o
Blekinge d:o
§. 6.
Ofver de vid arbets-fängelserna utspisade portioner jemte utgjorda dagsferken
och den derför redovisade inkomst, få Revisorerne, efter förenämnde berättelser,
meddela följande tabellariska sammandrag: (se bilagan Litt. T.)
§• 7.
Angående nedannämnde, till en del från längre tid tillbaka, i räkenskaperna balanserade
fordringar, hvarom jemväl i sednaste revisionsberättelse förmäles, hafva
Revisorerne utaf balansrelationen till 1851 års hufvudbok inhemtat:
att utaf aflidne redogörarens vid korrektions-inrättningen å Norrmalm, Assessoren
A. Wallbergs, propriebalans, utgörande vid nyssnämnde års slut 18,720 Rdr
42 sk. 4 rst. en summa af 500 Rdr år 1852 influtit, samt att återstoden berodde på
balansens slutliga utredning;
att utaf förre redogörarens vid korrektions-inrättningen å Långolmen, Kamreraren
P. I. Weidels, propriebalans, uppgående vid 1851 års slut till sanunanlagdt
20,942 Rdr 3 sk., ett belopp af 248 Rdr blifvit år 1S52 inbetaldf; hvaremot återstoden
vore beroende på slutlig utredning af ifrågavarande balans;
att indrifningen af en fordran å 150 Rdr hos Kapitenen Å. Roos ännu berodde
på konkursutredning; samt
att, beträffande en fordran af 268 Rdr 19 sk. 4 rst. hos Kamreraren d’Aillys
sterbhus, frågan om densammas afskrifning blifvit underställd Kongl. Kammar-rätt ens
pröfning.
§. 8.
På sätt vid föregående stats-revision jemväl är vordet anmärkt, har granskningen
af Fångvårds-styrelsens räkenskaper väsendtligen försvårats deraf, att Styrelsens
hufvudböcker stundom icke öfverensstämma med de öfver special-redogörelserna
upprättade omslut, äfvensom att de sednare ofta afvika från de omslutade
räkenskaperna, utan att af hufvudböckerna eller räkenskaps-omsluten någon förklaring
öfver olikheterna inhemtas; hvartill kommer, att hänvisningar från nämnde omslut
till räkenskaperna dels saknas, dels ock, der de finnas, ofta äro ofullständiga
eller felaktiga.
Såsom exempel må här anföras följande omständigheter: Fångvårdsstyrelsens
hufvudbok för år 1850 upptager å konto för straff- och arbetsfängelset å Långbol
-
Bilaga Litt. T. till 1853 års Revisionsberättelse angående Statsverket, sid. 94.
StraffDito
i
Dito å
Dito i
Dito i
StraffDito
i
Dito å
Dito i
Dito i
År t!50.
och arbetsfängelset på Långholmen
Malmö  _
Norrmalm
Norrköping
Götheborg
År 0S5f.
och arbetsfängelset på Långholmen
Malmö
Norrmalm
Norrköping — -
Götheborg  —
Utspisade portioner
Brutto-inkomst.
Behållning sedan utgif-  terna för arbetet blifvit
bestridda
Behåll-  ning, för-
åt overk-
åt fångar, sonr ut-  gjort dagsverken.
af samtliga dags-
af ett
af samtliga dags-
af ett
delad på
samtliga
utspisade
portioner.
samma
fångar.
för fängel-  sets eget
behof.
med på-  räknad
arbets-  förtjenst.
Summa.
verken.
dagsverke.
verken.
dagsverke.
sk.
r:st.
sk. r:st.
sk. r:st.
57,923.
71,748.
81,436.
211,107.
34,780:
46.
7.
20.
6.
7,488: 34.
9.
4. 5.
1. 8.
47,837.
29,284.
154,893.
232,014.
19,725:
10.
2.
6.
1.
15,528: 34.
10.
4. 10.
3. 3.
27,056.
16,259.
64,706.
108,021.
11,390:
43.
—
8.
5.
5,976: 42.
2.
4. 5.
2. 8.
18,926.
14,230.
42,916.
76,072.
10,360:
34.
11.
11.
7.
8,417: 20.
7.
9. 5.
5. 4.
7,990.
3,892.
13,040.
24,922.
1,365:
4.
3.
5.
—
352: 32.
—
1. 4.
— 8.
58,334.
40,335.
121,108.
219,777.
48,321:
37.
5.
19.
2.
8,171: 47.
8.
3. 3.
1. 9.
49,251.
21,964.
142,582.
213,797.
21,127:
25.
2.
7.
1.
15,993: 22.
11.
5. 5.
3. 7.
29,082.
14,959.
70,408.
114,449.
13,597:
14.
3.
9.
3.
8,065: 14.
8.
5. 6.
5. 5.
17,272.
14,726.
44,219.
76,217.
9,813:
28.
—
10.
8.
4,827: 36.
1.
5. 3.
3. —
6,337.
2,655.
12,513.
21,505.
1,205:
34.
4.
4.
8.
716: 21.
4.
2. 9.
1. 4.
— 95 —
men (pag. 96) såsom garnisons-kostnad, dels 13,536 Rdr 23 sk. 2 rst., dels 1,916 Rdr
27 sk. 8 rst., eller tillhopa 15,473 Rdr 2 sk. 10 rst., och hänvisas, för verificerande
af denna utgift, till nyssnämnde fängelses hufvudbok, men denna, liksom deröfver
upprättade omslut, upptager ifrågavarande kostnad till blott förstberörde belopp. Uti
omslutet öfver 1850 ars hufvudbok för nämnde fängelse saknas helt och hållet hänvisningar
till de ställen i räkenskapen, hvarifrån summorna äro hemtade. — Omslutet
öfver 1851 års hufvudbok för samma fängelse upptager i debet 60,576 Rdr
29 sk. 7 rst., såsom af Fångvårdsstyrelsen anordnade, men å konto med bemälte
styrelse (pag. 47) återfinnes icke, enligt hänvisningen, detta belopp utan efter verkstäldt
afdrag af de fyra sista i kredit upptagna summorna från slutsumman af samma
konto. — Vidare debiteras i samma omslut 1,770 Rdr 35 sk. för bröd från straff- och
arbetsfängelset ä Norrmalm a hvars konto (pag. 245) utgiften likväl krediteras med
1,790 Rdr 30 sk.; och är skillnaden, 19 Rdr 43 sk., utgörande rabatt å 2,865 lisp.
bröd i sistnämnde konto debiterad; men omslutet innehåller härom icke någon upplysning.
— Såsom uppbörd förekommer i omslutet öfver 1851 års hufvudbok för
straff- och arbetsfängelset å Norrmalm ett belopp af 947 Rdr 2 sk. 9 rst. för persedlar
lemnade till straff- och arbetsfängelset å Långholmen; men sistnämnde fängelses
konto (pag.157), hvaruti, enligt hänvisning, summan skulle återfinnas, upptager
icke detta belopp. Uti berörde omslut debiteras äfven fångarnes premier,
gåfvor och egna medel till ett belopp af 2,710 Rdr 4 sk. 1 rst., med hänvisning till
pag. 394, eller fångarnes gemensamma konto, hvilket likväl icke utvisar, af hvilka
särskilda poster denna summa består. Dels i omsluten, dels i specialredogörelserna,
finnas väl, vid dylika fall, på många ställen blyerts-anteckningar till upplysning
om förhållandet, men slika anteckningar, ehuru tjenande till vägledning,
kunna dock icke tilläggas något vitsord.
Då rättelse härutinnan är af högsta behofvet påkallad, på det granskningen
måtte kunna i behörig ordning medhinnas, anse Revisorerne angeläget, att, derest
räkenskaperna ej kunna sä felfritt upprättas, att deras omslutande kan undvikas,
vederbörande allvarligen förståndigas, att vid upprättande af dessa omslut, äfvensom
vid afslutande af Fångvårdsstyrelsens hufvudbok, iakttaga erforderlig tydlighet och
fullständighet.
§. 9.
De öfver extra statsanslagen till cellfängelsebyggnader upprättade räkenskaper,
omfattande för år 1850 länsfängelserna samt för år 1851 såväl läns- som häradsoch
stadsfängelserna, äro för det förra året granskade i Kongl. Kammar-rätten utan
anmärkning, men hafva för sednare aret ännu icke derstädes undergått granskning.
Dessa redogörelser, som a Revisorernes sida icke till någon erinran föranledt, utvisa
förhållandet med inkomster och utgifter sålunda:
»ebet. år 1850. år 1851.
Balans från föregående året:
Tillgångar
89,084: 43. 8. 153,458: 21. 3.
Uppbörd: ,
Statsanslag,
till länsfängelser
j  300,000: — —  — —
„ fängelser i städerna utom Stockholm —— — — 130,000: — —
„ häradshäktens ombyggnad
—— — — 100,000: — —
Diverse inkomster
520: 40. — 23: 4. 6.
STT 300,520: 40. —" 130.023: 4. 6.
96 —
Balans till påföljande äret:
Skulder —
117,150: 34.
93,063: 34. 1.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
Utgifter:
Fängelser i städerna utom
Häradshäktens ombyggnad
i Kalmar --  i Carlskrona
i Mariestad
i Malmö —
i Wexiö
Summa 506,756: 21. 8. 476,545: 11. 11.
246,403: 1. — 117,150: 34.
Länsfängelset
Stockholm
Dito
Dito
Dito
Dito
Dito
i Wenersborg
Cellfängelset å Långholmen
Dito å Norrmalm —
Gemensamma omkostnader
17,785: 14. 11.
28,234: 20. 8.
50:
5,264: 30.
23: 4.
37,493: 14.
14,520: 12.
1,943: 32. 10.
1,580: 13. 6.
13,694: 44. 1.
22,463: 37. 5.
34,291: 39. 11.
24,289: 26. 2.
3,529: 23. 4.
22,957: 19. 4.
1,601: 13. 10.
852: 36. —
1,381: 15. 6.
Kontant behållning
Materialier och inventarier
S:r
106,894:
47.
4.
125,062:
15.
7.
le året:
3,127:
24,967:
27.
21.
4.
7.
37:
10,624:
35.
45.
9.
5.
125,363:
20.
5.
223,669: 25.
2.
S:r
153,458: 21.
4.
234,332: 10.
4.
Summa
506,756:
21.
8.
476,545:
11.
11.
§. 10.
De, intill 1851 års slut, å cellfängelsebyggnaderna nedlagda kostnader inhemtas
af följande sammandrag:
Läns- och straff-fängelser.
Kalmar
Carlskrona
Carlstad
Christianstad
Fahlun
Gefle _
Linköping
Mariestad
Malmö  —
Stockholm
Weners
Wexiö
Wenersborg
Transport:
Antal
Beräknade
Verkliga
celler.
kostnader.
kostnader.
105.
102,000:
57,563: 34.
10.
93.
97,898:
128,976: 21.
3.
81.
68,500:
137,418: 30.
7.
93.
72,000:
97,162: 3.
9.
69.
69,000:
79,008: 40.
2.
69.
65,000:
90,221: 17.
9.
105.
75,000:
128,575: 6.
11.
96.
54,100:
91,559: 30.
7.
102.
101,732:
8,794: 5.
5.
93.
80,000:
151,371: 47.
3.
105.
70,000:
141,084: 1.
5.
93.
87,100:
96,478: 11.
7.
—
— —
1,208,214: 11.
— 97
Transport:
å Långholmen  -
„ Norrmalm (inredningskostnäd)
Gemensamma omkostnader
S:r
Här adalia liten i Carlshamn. Eskilstuna,
Kungsbacka och Södra Möre
Stadshäktet i Carlshamn, Eskilstuna
och Kungsbacka
Summa
1,208,214: 11. t».
HO. 35,000:  33,722: 32. 2.
24, 3,700:  2,796: 20. 10.
—
17,934: 29. 7.
—
1,262,667: 46. 1.
_
22,463: 37. 5.
—
13,694: 44. 1.
_
1,298,826: 31. 7.
Stil tor i-ölVerstvrelsen.
Af räkenskaperna, sorn blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade för båda åren
utan anmärkning, inhemtas följande förhållanden:
»eliet.
Hulans frän föregående äret:
Tillgångar
Upphörd:
Ordinarie statsanslag
Diverse inkomster -
Credit.
Utgifter:
Efefverering tiil Strömsholms stuteri
„ till Flyinge dito
„ till Ottenby dito
Aflöning
Hyresersättning och expenser
Rese- och traktaments-penningar
Landtbeskällares inköp
Dito underhåll
Diverse utgifter
S:r
är OiliO.
3,510: 6. 4.
18,314: 8.
S:r 18,314: 8.
år fÄåf.
5,038: 15. 10.
18,314: 8. —
8: 32. —
18,322: 40.
Summa 21,824: 14. 4. 23,361: 7, 10.
6,820:
— —
8,820
-il
1,584:
8. —
1,584
8. —
6,000:
— —
10,000
900:
— —
900
400:
— —
400
-—
733:
40. —
806.
20. —
.
— —
600
240:
— —
120
—-
107:
46. 6.
120
10. 6.
16.785:
46. 6.
23,350
38, 6.
13.
— 98 -
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
5,038: 15. 10. 10: 17. 4.
Summa 21,824: 14. 4. 23,361: 7. 10.
Till någon erinran från Revisorernes sida hafva räkenskaperna ej föranleda
Strömsholms stuteri.
Räkenskaperna, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade för båda åren
med anmärkningar, upptaga förhållandet med inkomster och utgifter sålunda:
Uelict.
år f SÖÖ,
år ISÄi.
Balans från föregående året:
Tillgångar
26,502: 16.
6.
31,658: 24.
2.
Uppbörd:
Dagsverkslösen
8,736:
10.
11.
8,736: 10. 11
Arrende-medel
113:
40.
—
113:
40.
—
Försäljnings-inedel för kreatur
4,661:
16.
—
5,004:
32.
—
Dito för hö, hafra och diverse
4,791:
45.
5.
5,939:
14.
5.
Betäckningsmedel
3,605:
16.
—
3,342:
32.
—
Aktie medel
18:
—
—
24:
—
—
Brandskade-ersättning
3,738:
40.
—
—
—
Observations-medel
44.
—
—
—
Diverse inkomster  - -
44:
—
—
44:
—
—
Lefverering från Stuteri-öfversfv reisen
6,820:
—
—
8,820:
—
—
S:r
32,530: 20.
4.
32,024:
33.
4.
Balans till påföljande året:
Skulder
768: 21.
2.
768: 21.
2.
Summa
59,801: 10.
—
64,451: 30
8.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder . .  —
768:
21.
2.
768: 21.
2.
Utgifter:
Aflöning
...
8,258:
—
—
8,235:
5.
4.
Pensioner ... .
35 ):
32.
—
344:
—
—
Fattigvårdskostnader
292:
6.
—
291:
2.
—
Transport och underhåll af landtbeskällare
5,205: 33.
8.
5,453:
2.
10.
Upphandling af inventarier och förbruknings-
persedlar m. m.
7,572: 31.
8.
6,309: 22.
4.
Medikamenter
310:
42.
1.
241:
2.
9.
För hingstars underhall på ridstallet i Upsala
507:
6.
—
573: 27.
4.
Transport:
22,497:
7.
5.
21,447:
14.
7.
99 —
Diverse utgifter
Ersättning
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
Fordringar
t:
22,497:
7.
4.
21,447:
14.
7.
3,990:
21.
3.
3,665:
44.
9.
—
250:
...
886:
32.
—
1,266:
32.
—
:r
27,374: 12.
8.
26,629:
43.
4.
3,931:
39.
5.
8,371: 24.
9.
27,726:
32.
9.
28,681:
37.
5.
>:r
31,658:
24.
2.
37,053: 14.
2.
Summa 59,801: 10. — 64,451: 30. 8.
Den stuteriet tillhörande fasta egendom har, enligt afgifna spanmåls- och fourrage-räkningar,
afkastat:
år 1850. år 1851.
Rag  '  T:r 153. 24£. 153. 24j,
Korn
„ 153. 24J. 153. 24*.
Hafra  -  * 1,416. 17. 1,416. 17.
Hö
LSr 81,925. — 86,976.
Halm  -  „ 19,376. - 19,376.
Värdet härå är icke i redogörelserna synligt.
Af räkenskaperna inhemtas följande förhållande med de vid detta stuteri befintliga
kreatur:
år 1850. år 1851,
Hingstar
Ston ....
Vallack
Behållning
från förra
året.
107.
75.
1.
Till-
komst.
12.
11.
Afgång.
14.
9.
Behållning
vid årets
slut.
105.
77.
1.
Behållning
från förra
året.
105.
77.
1.
Till-
komst.
14.
15.
Behållning
Afgång, vid årets
slut.
16. 103.
8. 84.
1.
Summa 183.
23.
23.
183.
183.
29.
24. 188.
Oxar
8.
2.
2.
8,
8.
—
—. 8.
Tjur
1.
—
—
1.
1.
—
— 1.
De räkenskaperna följaktiga särskilda räkningar öfver stuteri-personalens pen=
sionsfond utvisa en behållning vid 1851 års slut:
a fonden för stuteriets tjenstemän samt deras enkor och barn af  16,518: 43. 9.
å dito för stuteriets stallbetjenter samt deras dito dito af.  287: 1. —
Af räkenskaperna inhemtas, att, vid revisionsårens slut, kontanta behållningen
i stuteriets kassor utgjort:
år 1850.
i allmänna kassan
3,931: 39. 5.
„ pensions-kassorna - 1,355: 7. 8. 5f2g6: 47. |
år 1851.
i allmänna kassan
8,371: 24. 9.
„ pensicms-kassorna —
—  3,571: 9. 9. 1^942: 34. 6.
— 100 —
Då det hvarken synes lämpligt, eller torde vara nödvändigt, att penningar till
ett så betydligt belopp finnas i dessa kassor liggande, anse Revisorerne, att hvad
af kontanta tillgängarne icke erfordras för de löpande utgifterna, hör antingen genom
anskaffande af räntebärande obligationer göras fruktbärande eller ock i länets ränteri
insättas.
Räkenskaperna äro för häda revisionsåre
med anmärkringar och utvisa:
Ileliet.
halans från föregående arel:
Tillgångar
Uppbörd:
Lefverering från Stuteri-öfverstyrelse!) -  Arrendemedel, fourrage- och betespenningar
Försäljningsmedel för kreatur ...
Dito för spannmål ni. m.
Föl- och betäcknings-afgifter
STr"
Balans till påföljande arel:
Skulder
Ottenby stuteri.
n i Kongl. Kammar-rätten granskade
ar 1S50. år 1851.
9,677: 15. 1.
11,703: 2. 1
6,000: — —
1,105: 34. 8,
9,848: 20. 6.
3,879: 2. 11.
'378: 32. —
10,000:
1.203: 19. —
8,297: 23. 3.
4,112: 45. 9.
360: — —
21,211. 42. 1.
23,973: 40.
8,569: 25. 11.
6.466: 22. 8.
Summa 41,484: 22. 1. 40,117 29. 9.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder -
Utgifter:
Aflöning och arfvoden
Rese- och traktamentspenningar
....
Hingstars och landtbeskällares underhåll och
transport
Inköp af spannmål, proviant, förbrukningsper
sedlar
och medikainenter ...
Utskylder och diverse omkostnader
Afskrifningar
S:r
Balans till påföljande aret:
Kontant behållning
Fordringar
Förskott
- - -
9,342: 17. 1.
9.177: 5. 10.
211: 16. —
112: 21. —
7,614: 28. 7.
4.269: 7. 6.
780: 7. —
8,569: 25. 11.
9,530: 17. 8.
61: 10. -
192: 18. 8.
7,547: 3. —
3,022: 43. 4.
22,464: 37. 11. 20,353: 44. 8
171: 21. —
7,977: 2. 4.
1.528: 39. 9.
S:r 9,677: 15. I.
52: 21. 2.
9,903: 20. 2.
1,238. 13. 10.
11,194: 7. 2.
Summa 41,484: 22. 1. 40,117: 29. 9.
— 101 —
Enligt särskilt upprättade räkningar, har den stuteriet tillhörande fasta egendom
lemnat i afkastning.
ar 1850.
ar ISSI.
Hvete
T:r
6.
8.
27. 9.
Hag
420.
4.
613. 9.
Korn
472.
1.
553. 12.
Hofra
SOS.
3-
501. 28.
Arter
59.
22.
64. 2.
Vicker
-
49.
7.
24. —
Bönor
6,
—
1. 18.
Potates
359.
2.
323. —
Kålrötter
...
390.
—
210. —
Rofvor
410.
—
383. —
Morötter
- - - M
—
40. —
Ull
if
1.285.
—
1,313. —
Hö  -
L®
40,640.
—
42,132. —
Halm  ---
26,860.
—
28,680. —
Skogsprodukter
i famnar
144.
—
178- —
159. -
1 lass
217.
Värdet hära är ej i räkningarne upptaget.
Af räkenskaperna inhemtas följande förhallanden med de vid detta stuteri befintliga
kreatur.
ar *»50. är tSäi.
Behållning
vid årets
slut.
Hingstar
0. 2. 2. 6. 6. 2. 2. 0.
Mod ersten
37. 8. 5. 40. 40. 5. 2. 43.
Unghästar S6. JOS. 116. 78. 78. 110. 100. 88-
Föl under I år 32. 40. 33. 39. 39. 40. 43. 36.
Vallaekar
6. 1. 1. 6. 6. — — 6.
147. 179.
1.
är
1850
0
ar issi.
Behållning
Till-
komst.
Behållning
Behållning
Till-
komst.
från förra
året.
Afgång.
vid årets
slut.
frän förra
året.
Afgång.
6.
2.
2.
6.
6.
2.
2.
37.
8.
5.
40.
40.
5.
2.
86.
JOS.
116.
78.
78.
110.
100.
1 år 32.
40.
33.
39.
39.
40.
43.
6.
1.
1.
6.
6.
—
—
Summa
167.
159.
157.
169.
169.
157.
Tjur
1
—
—
1.
1.
—
Oxar -
57.
8.
8.
57.
57.
5.
Kor .
38.
6.
5.
39.
39.
7.
Ungboskap ....
66.
72.
70.
68.
68.
73.
Får
481.
247.
253.
478.
47S.
282.
Vid räkensk
a peru a
har hos
Rcvisorerne icke
någon
anmärkt]
/. oa.
5. 41.
72. 69.
253. 507.
Flyinge oeh Malby kungsgårdar samt
st ut et *i-mräUn i tig.
Af räkenskaperna, som blifvit i Kongl. Kanunar-rätteu granskade för år 1850
med men lör är 1851 utan anmärkningar, inhemtas följande förhållande:
102
»ebet.
år i850.
ar 1851.
Balans frän föregående året:
Tillgångar
8,040: 38. 3.
6,7S2: 25. 8.
Uppbörd,:
Lefverering frän Stuteri-öfverstyrelsen
Dagsverkslösen
Arrende-medel
Försäljnings-medel
Betäcknings-medel
Betes-medel
1,584: 8. -  2,079: 28. —
236: 16. —
3,480: 38. 2.
557: 16. -  1,193: 1. —
1,584: 8. —
2,079: 28. —
236: 16.
1,874: 24. 3.
540:
1,375: 7. 8.
S:r
9,131: 11. 2.
7,689: 35. 11.
Summa
17,172: 1. 5.
14,472: 13. 7.
Credit.
jjtcr:
Aflöning
Beklädnad till stallbetjeningen • -
Rese- och traktaments-penningar
Skrifmaterialier, expenser, ved och ljus
Hästars transport
— —-
Byggnader och reparationer ...
Uppköp af hästar
Dito af spanmål och gräsfrö
Dito af inventarier och förbruknings-per
sedlar
(Jtskylder
Medikamenter och läkarearfvode
Diverse utgifter
-
2,046:
21,
4.
2,160:
16.
106:
34.
8.
95:
10.
127:
24.
9.
29:
45.
405:
4.
—
485:
328:
23.
4.
40:
32,
920:
2.
8.
886:
14.
4.
5,378:
16.
—
650:
—
45:
13.
4.
55:
4.
—
66:
13.
1.
81:
38.
6.
87:
29.
9.
89:
31.
9
87:
7.
11.
88:
34.
5.
790:
24.
8.
723:
13.
4.
S:r 10,389: 23. 9. 5,385: 47. 4.
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning
Fordringar
941:
24.
4.
398: 9.
8.
5,841
1.
4.
8,688: 4.
7.
S:r 6,782:
25.
8.
9,086: 14.
3.
Summa 17,172:
1.
5.
14,472: 13.
7.
Arrendet af Flyinge och Dalby kungsgårdar har, enligt särskilda redogörelser,
för hvartdera året utgjort:
Räg
Korn
Hafra
Hö -
Hahn
T.r
»
L®
114.
114.
614.
17,850
8,300.
hvarförutan höskörden ä de icke utarrenderade ängarne uppgått, det förra året, till
2,220 L® och, det sednare, till 1,800 L®.
— 103 —
1 afseende å de vid Flyinge hingst-depot befintliga kreatur, utvisa räkenska
-
perna följande:
ar 1*54». ar 1*51.
Behållning Behållning Behållning Behållning
från förra . ' Afgång, vid årets från förra . " Afgång, vid årets
året. slut. äret. I'0‘nst. s,ut
Hingstar
17. 30. 1. 46. 46. — 2. 44.
Ston
— 18. — 18. 18. 2. — 20.
Föl
— 3. — 3. 3. 6. 3. 6.
Vallackar
2. — — 2. 2. — — 2.
Summa 19. 51. 1 69. 69. 8. 5. 72.
Kor
9. 1. 1. 9. 9. 1. t 9.
Kalfvar
2. 9. 9. 2. 2. 9. 9. 2.
Vid dessa redogörelser hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
Stamholläiulerierna.
Räkenskaperna, hvilka blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten för båda åren
7ned anmärkningar, utvisa följande förhållanden:
IlcflCtt. är 1850. är 1*51.
Balans fran föregående äret:
Tillgångar
22,565: 8. — 24,621: 25. 4.
Uppbörd:
Räntemedel
826: 12. — 1,880: 30. —
Försäljningsmedel
1,363: 21. 4. 833: 11. 10.
S:r
2,189: 33. 4.
2,713:
41.
10.
Summa
24,754: 41. 4.
27,335:
19.
2.
Credit.
Utgifter:
För inköp af 2:ne q vigor till kompletterande af
3:dje distriktets stamholländeri
Ersättning till disponenten af 2:dra distriktets
dito
Diverse utgifter
133: 16. —
80: —
2: 28.
7.
S:r
133: 16. —
82: 28.
7.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
Räntebärande obligationer
621: 25. 4.
24,000: — —
2,252: 38.
25,000: —
7.
S:r24,621: 25. 4.
27,252: 38. 7.
Summa 24,754: 41. 4-
27,335: 19 2.
— 104 —
Till någon erinran af Revisorerne hafva räkenskaperna ej föranledt; och befunnos
vid anställd inventering, säkerlietshandlingarne för utgifna lån i behörig
ordning.
• *
öfverståthållare-embetels I tausi is räkenskaper,
hvilka innefatta redovisning för de medel, sorn blifvit anslagna till lyshållning rn.
11. utgifter för Kronans lius i Stockholm, till aflöning för stadens Uppbördsverk,
och hyra för Ofverståthållare-embetets Kanslis lägenheter m. rn., äro i Kongl. Kammar-rätten
granskade för håda åren utan anmärkning, och hafva icke heller till någon
erinran från Rikets Ständers Revisorers sida föranledt.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af följande tabell:
»ebet. ar 1**0. år
Balans från föregående året:
Kontant behållning
752: 32. 4. 195: 39. 10
Uppbörd:
Enligt Kongl. Statskontorets anordningar
16,880: 43. — 16,267: 25. 5.
Summa 17,633: 27. 4. 16,463: 17. 3.
Creti il.
gifter:
Lyshållning rn. II. utgifter för Kronans publika
hus
.... 6,571: 11. 6. 7,522: 40. 11.
Aflöning för en del af Ö fvers tåthål I a re - ernt» ete ts
tjenstemän
8,048: — — 8,048: — —
Hyra lor Ofverståthållare-embetets rum 1,000: — — 750: — —
För upphuggning och sågning m. m. af ved för
åtskilliga embetsverk
1,118: 24. — — —
Lefverering till Stockholms stads Handels- och
ekonomi-kollegium
700: — — — —
S:r I%437: 35. 6. 16320710711
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
-
195: 39. 10. 142: 24. 4.
Summa 17,633: 27. 4. 16,463: 17 3.
•«
Öfver ståthåUare-embetets depositionsräkningar
äro granskade i Kongl. Kammar-rätten för begge aren ulan anmärkning och framställa
förhållandet med inkomster och utgifter sålunda:
»ebet. ar 8**0. år 1**0.
Balans från föregående äret:
Behållningar och fordringar
58,792: 29. 4. 58,049: 31, 10.
Inkomster:
Depositioner under årets lopp
62,405: 8. 4. 50,924: 8. —
Summa 121.197: 37. 8. 108.973: 39. 10
— 105 —
Credit.
Utgift:
Återlyftade depositioner under årets lopp
63,148: 5. 10. 58,501: 15. 2.
Balans till påföljande äret:
Innestående depositionsmedel i Rikets Ständers
Bank
56,736: 3. 9.
49,158:
44.
7.
Fordringar sedan äldre åren
—-
1,313: 28. 1.
1,313:
28.
1.
S:r
58,049: 31. 10.
50,472:
24.
8.
Summa
121,197: 37. 8.
108,973:
39.
10.
Revisoreme hafva vid dessa räkningar icke funnit något att erinra och få derjemte
tillkännagifva, att, i afseende å de i räkenskaperna till ett sammanlagdt belopp
af 1,313 lldr 28 sk. balanserade poster från äldre år, deraf en del från åren
1715—1747, den upplysning erhållits, att Öfverståthållare-embetet, genom utslag
den 1!) Maj nästlidet är, som blifvit af Kongl. Kammar-rätten den 24 påföljde
November faststäldt, beslutat, att ifrågavarande balansposter skola i räkenskaperna
afskrifvas.
Ofuerstäthållare-embelct.
Eldigt Kongl, brefvet den 25 November 1812, uppbär Öfverståthållare-embetet
ett statsanslag af 15,000 Rdr årligen till polisens vidmakthållande, och genom nådigt
bref af den 11 April 1848 har Kongl. Majit, till betäckande af utgifter i anledning
af de, under Mars månad samma år, i hufvudstaden timade oroligheter, anvisat
4.000 lldr, deraf 1,000 Rdr borde utgå af 6:te hufvudtitelns anslag till extra utgifter,
emot enahanda redovisning, som dittills, i följd af förutnämnda nådiga bref,
ägt rum i afseende å det vanliga anslaget å 15,000 Rdr, utan att likväl, Revisorerne
veterligen, någon redovisning hvarken för dessa medel eller för nämnde 1,000
Rdr blifvit afgifven. Väl liar, i anledning af en utaf Öfver-revisions-departementet,
deri 5:te Mars 1850, gjord anmärkning rörande redovisning för berörde, af Kongl.
Stats-kontoret för polisens vidmakthållande till Öfverståthallare-embetet anordnade
15.000 Rdr, bemälte embete den 5 påföljde Juni till Kongl. Kammar-rätten aflåtit
en skrifvelse, innefattande, att, då detta anslag 1812 blef, med indragning af hvad
statsverket förut bestått, beviljadt för omförmälda ändamål, hade dervid, enligt
hvad Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Öfverståthållare-embetet den 25 November
samma år innehåller, tillika förklarats, att, som polisinrättningens särskilda egenskap
icke syntes medgifva, att den för denna inrättning anslagna summan fördelades
i ständiga löner på stat, fjerde delen i sänder komme att hvarje qvartal anordnas
till Öfverståthållare-embetet, för att disponeras på sätt Kongl. Majit funne för
godt, särskilt förordna; vid hvilket förhållande och då detta anslag således icke
blifvit underkastadt någon redovisning hos Kongl. Kammar-rätten Öfverståthållareembetet
ansåg en sådan redovisning, som tillförene ej ägt rum, icke kunna aflemnas.
Men som högstberörde bref af den 25 November 1812 icke från redovisning
14.
- 106 -
undantager de ifrågavarande, för polisens vidmakthållande i hufvudstaden beviljade,
15^000 Rdr, hvilka också hvarje qvartal af Kongl. Stats-kontoret anordnats på vanligt
sätt emot redovisning, kunna Revisorerne icke underlåta att å förhållandet såväl
härmed, som med de särskilt utgifna 1,000 Rdr, fästa uppmärksamhet, på det
bestämdt utredas må, om och huruvida dessa summor och hvad framdeles för nämnde
ändamål anordnas bör af 01'verståthållare-embetet redovisas eller icke.
Stockholms stads krono räkenskaper och
länens landsböcker.
Dessa räkenskaper hafva, så vidt tiden medgifvit, blifvit af Revisorerne granskade,
hvarvid någon anmärkning ej förekommit. Hvad landsböckerna angår, böra
dock Revisorerne icke lemna oanmäldt, att då dessa numera upprättas efter ett
den 19 Oktober 1850 i nåder faststäldt formulär, med de förändringar deri, som
kunna äga rum i följd af den vid hvarje riksdag antagna nya riksstaten, hvilken i
sådant ändamål af Kongl. Statskontoret till länsstyrelserna öfversändes, fögderiernas
special-räkningar, hvilka ingå i landsboken, deremot finnas uppgjorda efter ett
äldre, redan år 1821 stadgadt, formulär, upptagande helt andra rubriker och titlar,
än dem, som i formuläret för landsboken begagnas, hvaraf inses angelägenheten,
att, för beredande af öfverensstämmelse i formen ifrågavarande räkenskaper emellan,
nytt formulär varder jemväl för fögderiernas specialräkningar utfärdadt.
Norrbottens läns arbetshusfond.
Räkenskaperna, som för begge åren äro i Kongl. Kammarrätten utan anmärkning
granskade, utvisa, att, såsom under föregående år jemväl var fallet, några utgifter
icke under revisionsåren blifvit af denna fonds medel bestridda. Den Irån
ar 1849 inbalanserade behållning, 1,358 Rdr 4 sk. 9 rst., har under hvartdera af
revisionsåren ökats med 68 Rdr 19 sk. 2 rst., influtna ränteinedel, i följd hvaraf behållningen
vid 1851 års slut utgjorde 1,494 Rdr 43 sk. 1 rst., deraf i kontant 21
Rdr 12 sk. 7 rst., utlånta medel 1,400 Rdr, och enligt restlängd utestående 73 Rdr
30 sk. 6 rst. Enligt hvad Revisorerne derjemte inhemtat, är af sistnämnde summa
ett belopp af 57 Rdr i början af år 1852 inbetaldt; varande återstoden, 16 Rdr 30
sk. 6 rst., en fodran hos f. d. Länsbokhållare!! Clir. Goden, hvilken lärer sakna tillgång
till densammas godtgörande. Emellertid balanseras denna rest fortfarande i
räkenskaperna på grund al Kongl. Kammar-rättens utslag den 10 Maj 1847.
Revisorerne hafva funnit, lika med föregående Revisorer, att något arbetshus
för länet, hvartill fonden ursprungligen varit afsedd, icke är inrättadt, utan att medlen
i stället blifvit utlånade.
Derjemte få Revisorerne anmäla, att de icke varit i tillfälle granska säkerhetshandlingarne.
— 107 —
Anslag*et för skiften och afvittring*ar.
Det uti 1849; års riksstat för detta ändamål uppförda anslag, 42,000 lidr, har
under revisionsåren varit på följande sätt fördeladt:
till refningar och skattläggningar i de norra provinserna
23,000: — —
„ afvittrings verket i Gefleborgs län  -
3,000: — —
„ storskiften i Dalarne
10,000:
„ storskiften och afvittringar inom Malungs och Lima socknar  6,000:
Summa 42,000:
hvarförutan af reserverade besparingar å detta anslag ett belopp af 4,000 Rdr ärligen,
genom Kongl, brefvet den 17 Maj 1848, blifvit anvisadt till aflöning åt Landtmätare
vid storskiftesverket inom Svärdsjö socken af Stora Kopparbergs län för
de 10 år, som för storskiften derstädes förmodades åtgå.
I likhet med hvad under föregående år ägt rum, äro för hvartdera revisionsåret
särskilda redogörelser upprättade för de åt Jemtlands samt Stora Kopparbergs
län anslagna skiftes- och afvittringsmedel; innefattande den sednare redogörelsen
3:ne räkningar, en för Österdalarne, en för Malungs ock Lima socknar och en för
Svärdsjö socken. Dessa räkenskaper, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade
utan anmärkning, utvisa följande förhållande:
Oeliet.
år 1*50.
år flSSfl.
Balans frän föregående året:
Förskott
933:
16. —
133: 32. —
Uppbörd:
Statsanslag för nästföregående år
4,733:
3. 8.
3,768:
12. —
Balans till påföljande året:
Skuld
3,768: 12. —
3,980: 17. 6.
Credit.
Summa
9,434: 31. 8.
7,882: 13. 6-
Balans från föregående året:
Skuld
4,733:
3. 8.
3,768:
12. —
Utgifter:
Handtlangningskostnad -
Rese- och traktamentskostnader
Skrifmaterialier och expenser
3,050:
1,115:
370:
32:
32. —
12. —
3,200:
458:
425:
30:
16. —
33. 6.
S:r
4,567: 44. —
4,114:
1. 6.
Balans till påföljande året:
Förskott
133: 32. —
.
Summa 9,434: 31. 8. 7,882. 13. 6.
— 108 —
_. . Öster- Malungs oell Svärdsjö
r OT UT lisöU. Dalarne. Lima socknar. socken.
Itcliet,
Balans från föregående året:
Kontant behållning
Uppbörd:
Statsanslag
—
3,610: 11.
10,000: —
3.
8,361: 32.
6,000: —
4.
831: 32.
4,100: —
Summa
13,610: 11:
3.
14,361: 32.
4.
4,931: 32.
—
Credit.
Utgifter:
Aflöning till Landtmätare
7,243: 36.
—
6,862:
24.
—
3,901: 18.
8.
För öfvermätningar
1,512: 6.
—
3,140:
—
—
991: 29.
—
Arfvode för iordeboksarbete
400: —
—
—
—
—
—
Rese- och traktaments-kost-
nader — -—
380: 23.
8.
—
—
—
—
Diverse omkostnader
52: 32.
—
—
—
19: 40.
—
S:r
9,589: 1.
8.
10,002: 24,
—
4,912: 39.
8.
Balans till påföljande året
Kontant behållning
4,021: 9.
7.
4,359:
8.
4.
18: 40.
4.
Summa
16,610: 11.
3.
14,661:
32.
4,
4,961: 32,
—
För år 1S51.
Bebel.
Balans från föregående året:
Kontant behållning  -  4,021: 9.
7.
4,359:
8.
4.
18: 40.
4.
Uppbörd:
Stats-anslag
10,000: —
—
6,000:
—
—
6,200: —
—
Summa
14,021: 9.
7.
10,359:
a
4
6,218: 40.
4.
Credit.
Utgifter:
Aflöning till Landtmätare
5,819: 39.
—
6,029:
8.
—
4,604: 8.
—
För öfvermätningar
1,953: 36.
4.
2,370:
—
—
1,440: —
—
Arfvode för iordeboksarbete
400: —
—
—
—
—
—
Rese- och traktaments-kost-
nader —
161: 31.
—
—
—
. —
—
Diverse omkostnader —
74: 6.
9.
46:
6.
10.
43: 44.
—
S:r
8,409: 17.
1.
8,445:
14,
10.
6,osa- 4
—
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning
5,611: 40.
6.
1,913: 41.
6.
130: 36.
4.
Summa
14,021: 9.
7.
10,359:
8.
4.
6,218: 40.
4.
— 109 —
Beträffande Svärdsjö socken, visar förestående tabell, att utgifterna för storskiftesverket
derstädes under båda revisionsåren öfverstigit anslaget; men, enligt
hvad Revisorerne inhemtat, liar deremot icke något af de för år 1848 anslagna medel
då utgått.
Redogörelserna för skiftes- och afvittrings-verken inom de öfriga länen ingå
uti de särskilda Landtränteriernas specialräkningar och sammandragas derifrån i
rikshufvudboken, enligt hvilken utgifterna uppgått:
Af denna uppgift synes sorn under år 1850 icke någon utgift för ifrågavarande
ändamål skulle hafva ägt rum inom Westerbottens län, hvilket dock ej varit förhållandet,
emedan såväl 1849 som 1850 års skiftes- och afvittringskostnader för länet,
såsom först under loppet af år 1851 anordnade, finnas inbegripna uti den för
sistnämnde år uppförda summa.
Revisorerne anse, att, för vinnande af likstämmighet i redovisningssättet, särskilda
redogörelser för nyssnämnde fyra län böra afgifvas, i likhet med hvad redan
för Jemtlands oell Kopparbergs län äger rum; äfvensom Revisorerne, till beredande
af en fullständigare kännedom om skiftes- och afvittringsverkens fortgång, hemställa,
att Rikets Ständer mätte hos Kongl. Majit i underdånighet anhålla om meddelande
af nådig föreskrift till vederbörande att, före hvarje statsrevision, i berörde
afseende aflemna underdånig berättelse, för att Revisorerne tillställas.
För att lemna underrättelse, huru afvittringsverket i de norra länen bedrifves,
kunna Revisorerne icke underlåta att meddela några uppgifter, hemtade frän Ofverdirektörns
för Landtmäteriet i riket, Revisorerne delgifna, underdåniga berättelse af
den 17 September 1850 om en af honom företagen embetsresa genom nämnde län.
I Wester-Norrlands län, hvarest afvittringsverket, som der, likasom i nedannämnde
två län, fortgått frän år 1824, kostat staten 74,826 Rdr, hade upprättade
afvittringsförslag för icke mindre än 10 socknar blifvit till förnyad handläggning
återförvisade. De uppgjorda kartorna hafva till en del varit sä summariskt affattade,
att de icke kunnat begagnas. Öfver 1,000,000 tunnland återstodo att afvittra
förrän verket kunde upplösas.
I Westerbottens län, der kostnaden för afvittringsverket under förenämnde tid
uppgått till 106,471 Rdr, har det anmärkningsvärda förhållande inträffat,!> att icke
ett enda afvittringsförslag blifvit faststäldt, eller någon afvittring komplett afslutad.
Hvad slutligen beträffar Norrbottens län, så hade statsverkets kostnad för afvittringsverket
derstädes uppgått till ännu högre belopp eller 144,239 Rdr. Det oaktadt,
voro omkring 400,000 tunnland mindre än i Westerbottens län afmätta.
år
För Gefleborgs län till -
„ Westernorrlands „
, Westerbottens „
_ Norrbottens „
2,569: 31. II. 1,668: 35. —
3,434: 32. — 4,195: 34. 10.
— — 14,130: 46. 6.
10,768: 45. 4. 10,298: 14. —
— 110 —
Kong*!. Lancltbruks-akademien.
Räkenskaperna, hvilka icke undergått granskning i Kongl. Kammarrätten, utvisa
följande förhållande:
Debet.
år f §50.
år 1§51
1.
Balans från föregående året:
Tillgångar
259,254: 12.
6.
262,248: 4.
7.
Uppbörd:
Räntor
7,472: 23.
8.
7,478: 45. 10.
liyi-nr
1,541: 32.
1,541: 32.
Af experimental-fältet  — —.
11,325: 25.
2.
6,123: 45.
8.
S:r
20,339: 32.
10.
15,144: 27.
6.
\ Balans till påföljande året:
Skulder
- - —
3,718: 16.
4.
3,981: 30.
1.
Summa
283,312: 13.
8.
281,374: 14.
2.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
9,054: 15.
4.
3,718: 16.
4.
Utgifter:
Aflöning
.. ...
3,800: —
3,800: —
Pension
...
266: 32.
266: 32.
Expenser
559: 27.
550: 6.
Onera
117: 15.
122: 18.
Reparationer
-
100: —
351: 20.
Extra utgifter
431: 41.
6.
1,373: 37.
10.
Experimental-fältet
-
6,070: 31.
5,971: 22.
1.
Jettoner
524: —
514: 32.
Afskrifning
-
139: 39.
3.
606: 32.
Sn-
12,009: 41.
9.
13,557: 7.
11.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
1,140: 38.
10.
1,05S: 13.
8.
Utlånta medel och öfriga fordringar
155,777: —
1.
157,099: 35.
5.
Fastigheter
81,S09: 5.
4.
81,809: 5.
4.
Inventarier och effekter
—
23,521: 8.
4.
24,131: 31.
6.
S:r 262,248: 4. 7. 264,098: 37. 11.
Summa 283,312: 13. 8. 281,374: 14. 2.
Till någon erinran af Revisorerne hafva räkenskaperna icke föranledt, oeh vid
anställd inventering af säkerhetshandlingarne befunnos desamma i god ordning.
— lil —
Teknologiska Institutet.
Dess räkenskaper äro för båda revisionsåren uti Kongl. Kammar-rätten granskade
utan anmärkning samt utvisa följande förhållande:
fltelict. är 1S50. är 1S51.
Balans från föregående året:
Tillgångar
2,965: 10. 2. 3,285: 43. 7.
Uppbörd:
Statsanslag
14,000:
—
—
14,000:
—
—
Algifter af åhörare
153:
16.
—
273:
16.
—
Stipendie-medel
610:
—
—
660.
—
—
Försäljningsmedel ~~
644:
24.
—
—
—
S:r
15,407: 40.
—
14,933: 16.
—
Summa
18,373:
2.
2.
18,219: 11.
7.
Credit.
Utgifter:
Löner och arfvoden -
9,022: 10.
8.
9,133: 16.
Undervisning i fysik och kemi samt
labora-
torium
595:
7.
11.
987:
34.
5.
Verkstaden
1,354:
8.
8.
2,505:
26.
Samlingarne
436:
16.
8.
350:
20.
4.
Bibliotheket
1,033:
19.
8.
1,085:
34.
1.
Extra utgifter
1,742:
23.
—
1,243:
36.
4.
Stipendier
903:
16.
—
606:
32.
—
S:r
15,087:
6.
7.
15,913:
7.
2.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
3,267: 27.
7.
2,287:
36.
5.
Fordran
18:
16.
—
18:
16.
—
S:r
3,285: 43. 7.
2,306: 4. 5.
Summa
18,373: 2. 2.
18,219: 11. 7.
Af Styrelsens till Kongl. Maj:t afgifna, Kevisorerne delgifna, underdåniga berättelse,
angående Institutets verksamhet under revisionsåren, inhemtas, att undervisning
derstädes, fortgående under terminerna alla söcknedagar, blifvit meddelad i
mathematik, teknisk mekanik, macliinlära, mekanisk teknologi, fysik (allmän och
tillämpad) kemi, kemisk teknologi, kemiska laborationer, beskrifvande geometri
med tillämpningar till vanlig och isometrisk perspektiv, skugglära och stensnitt,
machinritning och machinarbete, äfvensom i afvägning och kartläggning.
Elevernes antal utgjorde:
år 1850 vårterminen
47.
„ „ höstterminen
56.
„ 1851 vårterminen
-
66.
_ „ höstterminen
55.
— 112 —
hvarjemte Styrelsen upplyst, att elevernes antal under 1852 års hösttermin uppgått
till 75 oell under innevarande års vårtermin utgjort 80.
Vid räkenskaperna har någon anmärkning ej förekommit.
Kongl. Slottsbyggeadsmedlen.
Räkenskaperna, som blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten för år 1850 utan,
men för år 1851 med anmärkningar, hafva icke föran ledt till någon erinran från Revisorernes
sida. De utvisa :J
eliet. år år ISSI.
Balam från föregående äret:
Behållning
— 732: 25. 10. 9: 15. 2.
Uppbörd:
Statsanslaget till reparationer å Stockholm slott
m. fl. för Kongl. Hofven upplåtna byggnader
...
32,000:  32,000:
Balans till påföljande året:
Skuld till II. M. Konungens enskilda kassa 19.690: 45. 8. 18.806: 40. —
Summa 52,423: 23. 6. 50,816: 7. 2.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld  10,249: 37. 8. 19,690: 45. 8.
2,270: —
2,270: —
3,964: 34.
—
5,044: 27.
10.
34,868: 12.
8.
20,952: 4.
4.
278: 20.
—
278: 20.
—
783: —
—
2,527: 46.
—
S:r 42,164: 18.
8.
31,073: 2.
2.
9: 15.
2.
52: 7.
4.
Arfvoden
För materialier och inventarier
„ reparationer m. m -
(iratuläggningsafgift
Diverse omkostnader
Balans till påföljande året:
Behållning
- -
Summa 52,423: 23. 6. 50,816: 7. 2.
Revisorerne anse sig härvid böra omförmäla, att fullständigainventarie-förteckningftr
numera blifvit upprättade och till Kongl. Kammar-kollegium aflemna de öfver
de effekter, hvilka anskaffats vid Deras Kongl. Högheter Kronprinsens och Kron
-
— 113 —
prinsessans bosättning och bekostats af den summa, 161,508 Rdr 13 sk. 3 rst, som
vid sednaste riksdag beviljats till nämnde bosättning jemte inredningen af D.D.
K.K. H.H:s våning i Kongl, slottet samt anskaffande af sådana inventariepersedlar,
som blefve i behåll och vore att anse såsom statens tillhörighet.
Ansi fiffel till brandväsendet och yttre lyshållninyen
i Kongl, slottet.
Af räkenskaperna, hvilka för båda åren blifvit granskade i Kongl. Kammarrätten
utan anmärkning, inhemtas:
IScliet år 1850. år ISSI.
Balans från föregående året:
Tillgångar - —
66: 28. 8.
33. 11.
Uppbörd:
Statsanslag
5,800: — — 5,800:' — —
Extra uppbörd
15: 17. 8. 15: — —
S:r
5,815: 17.
8.
5,815:
—
—
Balans till påföljande året:
Skuld till H. JM. Konungens enskilda
kassa
3,302:
_
3,302:
Summa
9,183: 46.
4.
9,117:
33.
11.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld ....
3,302:
—
—
3,302.
—
—
Utgifter:
Aflöning och ljuspenningar
Beklädnad -
Brandväsendet
Lyshållningen
1,066:
74:
822:
3,917:
17.
27.
46.
18.
2.
3.
1,199: 33.
96: 42.
786: 2.
3,535: 41.
6.
6.
S:r
5,881:
12.
5.
5,618: 23.
—
Balans till påföljande året:
Tillgångar
33.
11.
197:
10.
11-
Summa
9,183: 46.
4.
9,117: 33. 11.
Enligt 1851 års räkenskap, hafva Slottsfogden och Brandmästaren fått, utöfver
den lör dem i stat anslagna aflöning, hvardera uppbära ett arfvode af 66 Rdr 32 sk.,
för tillsyn ä lyshållningen. Då detta åliggande måste anses tillhöra deras befattningar,
kunna Revisorerne ej undgå att förhållandet anmäla, helst, efter hvad 1850
års räkenskap utvisar, dylika arfvoden för detta år icke utgått.
15.
— 114 —
Drottningholms och Svartsjö Kongl, lustslott.
Räkenskaperna, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade för år 1850 med
och för 1851 utan anmärkningar, framställa förhållandet med inkomster och utgifter
sålunda:
år 1850.
303: 25. 10.
är 1851.
571: 32. 1.
Balans från föregående året:
Tillgångar
.
Uppbörd:
Statsanslag  - —-
16,373: 40. 7. 16,353: 13. 3-
Arrenden och tomtören
1,996: 41. — 1,655: 37. 8.
Kungsgårdens afkastning
4,717: 8. 5. 5,268: 30. 1.
Diverse inkomster —  -  686: 41. 4. 718: 36. 4.
S^ 23,774: 35. 4. 23,996: 21. 4.
Skuld
Balans till påföljande året:
— 27,954: 23. 4.
Summa
24,078: 13. 2. 52,522: 28. 9.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld (redovisad i särskild räkning för år 1850)
Utgifter:
Aflöning och pensioner för tjenstemän och betjening
samt gratialer
Dito till arbetsfolk oell handtverkare m. m.
För inköp och underhåll af materialier och inventarier
-
Diverse utgifter
28,000:
4,449: 16.
11,947: 10.
4,591: 13.
11,285: 19.
3,404:
15.
3,705: 35.
10.
3.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
Fordringar
305: 1. —
266: 31. 1.
S:r
571: 32. 1.
Summa
24,078: 13.
3,444: 13. 9
4,970: 28. 10
S:r 23,506: 29. 1. 24,291: 27. 1
41: 19. 10.
189: 29. 10.
231: 1.
52,522: 28.
9.
Vid granskningen af dessa räkenskaper, har någon annan anmärkning icke förekommit,
än att, bland utgifterna för år 1850, 20 Rdr upptagas såsom utbetalda för
4 tunnor potates, efter 4 Rdr per tunna, hvarigenom, derest ej förhållandet grundar
sig på skriffel, en obehörig utgift af 4 Rdr blifvit. Kongl, lustslotten påförd;
hvilket Revisorerne ansett sig böra anmäla, emedan vid räkenskapernas granskning
i Kongl. Kammar-rätten någon anmärkning härvid icke skett.
— 115 —
Maija Kongl, lustslott.
Dess räkenskaper äro i Kongl. Kammar-rätten för båda revisionsåren granskade
utan anmärkning. De utvisa:
Debet.
Uppbörd:
Statsanslag
..
Passevolansmedel för Norska hästjägarnes ka-  serns oell stalls underhallande
Arrendemedel
Hyresmedel m. m.
Frän Haga trädgard
..
Lefverering från Ulriksdals slottskassa
S:r
Balans till päföljande året:
Skuld
är 1§5W.
3,000:
150:
622:
896: 32. —
5,940: 42. 5.
10,609: 26. 5.
3,445: 27. 2.
ar 1851
3,000: —
150: —
550: —
3S1: 32.
116: 9.
4,197: 41.
2,734: 26.
•
4.
4.
4.
Summa
14,055: 5.
7.
6,932: 19.
8.
Credit.
Balans frän föregående äret:
Skuld ~ -
- -
9,704: 30.
5.
3,445: 27.
2.
Utgifter:
Aflöning  -
2,600: 32.
—
2,600: 32.
—
Byggnaders underhåll
—
1,114: 24.
8.
391: 19.
8.
Till Haga trädgård
83: 16.
—
—
—
Diverse omkostnader
-
551: 46.
6.
494: 36.
10.
S:r
4,350: 23.
2.
3,486: 40.
6.
Summa
14,055: 5.
7.
6,932: 19.
8.
Revisorerne hafva icke funnit något vid dessa räkenskap
er att
erinra.
Maga lustpark.
Räkenskaperna för år 1850 äro i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärk-
ning, men de för år 1851 hafva ännu icke underg
ått revision
derstädes.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet.
är l§SO.
år I§51.
Uppbörd:
Lefverering från Haga slottskassa
83: 16.
—
—
—
Diverse inkomster
2,592: 16.
5.
4,353: 19.
10.
S:r 2,675: 32. 5. 4,353: 19. 10.
— 116 —
Balans till påföljande äret:
Skuld
9: 43. 1. 49: 27. 1.
Summa 2,685: 27. 6. 4,402: 47. 1.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld
80: 32. — 9: 43. 1.
Utgifter:
Lefverering till slottskassan — —
— — 116: 9. 4.
Diverse omkostnader
2,604: 43. 6. 4,276: 42. 8.
S:r 2,604: 43. 6. 4,393: 4. -
Summa 2,685:27. 6. 4,402:47. 1.
Vid dessa räkenskaper har någon anmärkning å Rikets Ständers Revisorers
sida icke förekommit.
Gripsholms Kongl lustslott.
Räkenskaperna, som äro för båda åren i Kongl. Kammar-rätten granskade utan
anmärkning, utvisa:
IfelJet. år iSgjl, år ISSI.
Balans från föregående året:
Tillgångar  -  361: — 7. 796: 25. 4.
Uppbörd:
Statsanslag
— 1,470: — — 1,470: — —
Arrenden och hyror
712: 35. 3. 760: — 5.
Diverse inkomster
682: 31. 8. 797: 28. 7.
S:r 2,865: 18. 11. 3,027: 29. —
Summa 3,226: 19. 6. 3,824: 6. 4,
Credit.
Balans från föregående äret:
Skuld
234: 21. 2.
Utgifter:
Aflöning, pensioner och skrifmaterialier
453: 16. — 453: 16. —
För inköp af materiali er och inventarier
340: 38. — 499: 10. —
För diverse verkställda arbeten
607: 20. 8. 643: 33. 8.
Diverse omkostnader
793: 39. 4. 590: 13. IL
S:r 2,195: 18. — 2,186: 25. 7.
— 117 —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning  — 393: 23. 8. 1,210: 44. 6.
Fordringar
403: 1. 8. 426: 32. 3.
S:r 796: 25. 4. 1,637: 28. 9.
Summa 3,226: 19. 6. 3,824: 6. 4.
Vid räkenskaperna hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
Ulriksdals Kongl, slolt.
Räkenskaperna för båda revisionsåren äro
granskade i Kongl. Kammar-rätten
utan anmärkning och utvisa:
Mebel.
år 18SO.
ar ISSI
•
Balans från föregående året:
Tillgångar
9,048: 34. 11.
10,132: 38.
3.
Upphörd
Statsanslag -
5,500:
5,500: —
—
Arrendemedel
1,317: 25. —
1,202: 41.
—
Ersättningsmedel
9,492:
—
—
Tillfälliga inkomster -
520: 32. —
795: 26.
8.
S:r
16,830: 9. —
7,498: 19.
8.
Summa
25,878: 43. 11.
17,631: 9.
11.
Credit*
Utgifter:
Aflöning
730: 40. —
718: 16.
—
Onera
—  ,,
245: 32. —
318: 44.
1.
Byggnaders underhåll —
8,149: — 1.
11,827. 12.
9.
Diverse omkostnader —
679: 35. 2.
579: 20.
2.
Lefverering till Haga lustslott
5,940: 42. 5.
—
—
S:r
15,746. 5. 8.
13,443: 45.
—
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
6,639: 27. 1.
1,452: 34.
7.
Fordringar
3,493: 11. 2.
2,734: 26.
4.
S:r
10,132: 38. 3.
4,187: 12. 11.
Summa 25,878: 43. 11. 17,631: 9. 11.
Vid flera föregående tillfällen hafva Rikets Ständers Revisorer förmält, hurusom
öfverllyttningar skett från statsanslagen för detta lustslott till anslagssummorna
för Haga Kongl, lustslott, och sednast församlade Revisorer, hvilka jemväl härom
gjort anmälan, yttrade, med anledning af Ståthållare-embetets afgifna förklaring
öfver enahanda vid 1849 års Statsrevision framställda anmärkning, den förmodan,
att dylika öfverflyttningar icke vidare torde komma att äga rum.
Under år 1850 har emellertid en dylik öfverflyttning ägt rum till ett belopp af
5,940 Rdr 42 sk. 5 rst., hvilket blifvit i räkenskaperna bland utgifterna upptaget
_ 118 _
såsom lefverering till Haga lustslott, i stället att detsamma, enligt Revisorernes
tanke, bordt utbalanseras såsom en fordran hos nämnde lustslott. Revisorerne, sorn
funnit sig böra ä förhållandet ånyo fästa Rikets Ständers uppmärksamhet, anse derjemte
nödigt, att ett särskildt .konto i räkenskaperna upplägges, som redogör för
liqvidationerna de båda slotten emellan.
Strömsholms slott.
Dess räkenskaper äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för år 1850 med och
för år 1851 utan anmärkningar. Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
Debet. år 1350. år 1§5I.
Balans frän föregående äret:
Tillgångar
— - 180: 25. 5. 204: 9. —
Uppbörd:
Af statsanslaget, enligt Rikets Ständers stat,
rätteligen utgörande:
oindeltjj^spanmål 67 tunnor efter marke
gångspris,
förslagsvis beräknade å 6 Rdr
tunnan till
402:
kontanta penningar 1,470: J.S72:  1,829:39. 9. 1,638:16. 2.
Diverse inkomster  7: 16. —  16. 8.
S:r  1,837: 7. 9. 1,638: 32. 10.
Balans till påföljande året:
Skuld  -
— — 176: 26. 4.
Summa 2,017: 33. 2. 2,019: 20. 2.
Credit.
Utgifter:
Aflöning och omkostnader  1,812: 24. 2. 2,000: 33. 2.
Balans till påföljande året:
Inventarier ...
18: 35. — 18: 35. —
Kontant behållning
186: 22. —  — —
S:r 205: 9. — 18: 35. —
Summa 2,017: 33. 2. 2,019: 20. 2.
Härvid fa Revisorerne anmärka, att, da uti 1850 års kapitalräkning den kontanta
behållningen, vid årets slut, utbalanseras med 186 Rdr 22 sk., densamma uti
ingående balansen för år 1851 upptages till endast 185 Rdr 22 sk.
— 119 —
Kongl. Vetenskaps-Akademiens
räkenskaper, hvilka blifvit i Kongl. Kammar-rätten för båda åren granskade utan
anmärkning, redovisa, uti särskilda hufvudböcker, anslaget för Naturhistoriska Riksmuseum
samt de för insamling och afteckning af Svenska växter m. m. anvisade
medel.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af nedanstående 2:ne tabeller:
l:o Naturhistoriska
Riksmuseum.
debet.
år 1850.
år 1851.
Balans från föregående uret:
Tillgångar —
148,685: 47. 9.
149,492: 29. 11.
Uppbörd:
Statsanslag
till aflöning
„ elevers underhåll
„ samlingarnes vård och förökande —
„ anskaffande af nödig materiel
För försålda entrée-biljetter
Extra inkomster
-
5,000: —
300: — —
2,200: — —
463:
20:
5,000:
300;
2,200: — —
500: — —
430;
20:
S:
r 7,983:
8,450:
Värdet
Aterföring:
å inköpta samlingar och inventarier
å emottagna föräringar
672: 32.
8.
1,209:
10.
8.
Dito
673: —
—
270:
10.
—
S:r
1,345: 32.
8.
1,479: 20.
8.
Skuld
Balans till påföljande året:
550: —
1,250:
Summa
158,564: 32.
5.
160,672:
2.
7.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld
-  —— — — 550:
tgifter:
Aflöning
5,200: — — 5,200: — —
Elevers underhåll
300: — — 300: — —
Till samlingarnes vård och förökande
2,386: 42. 6. 3,349: 7. 10.
S:r 7,886: 42. 6. 8,849: 7. 10.
120 -
1,185: 8.
Afskrifning
å samlingarnes värde
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
603: 40. 10.
Inventariers och samlingars värde
148,82S: 37. 1.
1,189: 15. 3.
964: 33. —
149,118: 42. 6.
S:r 149,492: 29. 11. 150,083: 27. 6.
Summa 158,564: 32. 5. 160,672: 2. 7.
2:o De för insamling och afteckning af Svenska växter m. m.
anslagna medel.
DcllCt. år IS50» år 1851.
Balans från föregående året-.
Tillgångar
933: 12. 2. 622: 38. 2.
Uppbörd:
Statsanslag
för insamling och afritning af Svenska
växter
800: —
lönefyllnad för Akademiens Astronom 200. —
till befordrande af Akademiens fortfarande
verksamhet
640: —
„ respenningar åt vetenskapsmän, för
observationers anställande under solförmörkelsen
den 28 Juli 1851,
—
för åstadkommande af en fullständig modell
till uppfunnen maschin att uträkna
och trycka mathematiska tabeller
— — 3,333: 16. —
till inköp af instrumenter och böcker för
fregatten Eugenie
— — 4,500: — —
Af manufakturmedlen, till arfvode åt en ke
-
800: —
200: —
640: —
480: —
mist,.
-
600:
— —
600:
— —
S:r
2,240:
— —
10,553: 16. —
Summa
3,173:
12. 2.
11,176:
6. 2.
Credit.
Utgifter:
Af anslaget till Svenska växters insamling och
afritning
Dito till lönefyllnad för Akademiens Astronom
Dito till befordrande af Akademiens fortfaran-  de verksamhet
Dito till resekostnader
1,200:
150:
II 1
II II
437:
150:
1,116:
480:
8. —
5. —
Transport:
1,350: 22. —
2,183:
13. —
— 121 —
Transport:
Af anslaget för den vetenskapliga utrustningen
med fregatten Eugenie
Arfvodet åt Akademiens kemist
1,350 22. —
1,200:
2,183: 13. —
1,349: 21. —
450;
S:r
2,550: 22. —
3,082: 34. —
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning
622: 38. 2.
7,193: 20. 2.
Summa
3,173: 12. 2.
11,176: 6. 2.
Vid dessa räkenskaper, likasom vid de öfver
rättade särskilda redogörelser, deraf Revisorerne
märkning ej förekommit.
Akademiens enskilda, medel upp-  jemväl fått del, har någon an-
Kong*!. Svenska Akademien.
Räkenskaperna, hvilka i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade för båda revi-  sions-åren utan anmärkning, hafva icke heller till någon erinran från Revisorernes
sida föranledt. De utvisa följande förhållande:
Debet.
ar fSSO.
år 1851.
Balans frän föregående året:
Tillgång
_
,
68: 2. 4.
Uppbörd:
Statsanslag
Af Akademiens enskilda medel
1,500:
1,500:
42: 13. 4.
S:r
1,500:
1,542: 13. 4.
Summa
1,500: — —
1,610: 15. 8.
Credit.
Utgifter:
Arfvoden
Hyra för bibliotheksrum
Omkostnader för högtidsdagar
.
Dito för minnespenningar och medaljer
Ved
—
200:
400;
286: 16. —
443: 14. 4.
102: 15. 4.
200:
400:
213: 6. —
693: 24. —
103: 33. 8.
S:r
1,431: 45. 8.
1,610: 15. 8.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
68: 2. 4.
Summa
1,500:
1,610: 15. 8.
16.
— 122 —
Kongl. Witterhets-, historie- och antiqvitetsaltademien.
För båda revisionsåren hafva dess räkenskaper undergått, granskning i Kongl.
Kammar-rätten idan anmärkning.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
debet» år fl$50. år ISSI.
Balans från föregående året:
Tillgångar af statsanslags-medlen _ -
3,377: 6.
7.
5,077: 21.
9.
Dito af Akademiens enskilda medel
8,581: 10.
—
8,575: —
S:r
11,958: 16.
7.
13,652: 21.
9.
Uppbörd:
Af statsanslaget
3,733: 16.
—
3,733: 16.
—
Till ljuspenningar
99: 13.
—
99: 13.
—
Extra anslag
400: —
—
—
—
Diverse inkomster —
5: 45.
—
110: 21.
—
S:r
4,238: 26.
—
3,943: 2.
—
Af Akademiens enskilda medel
439: 3.
2.
446: 19.
2.
Balans till påföljande året:
Skuld å statsanslags-medlen
—
—
40: 5.
2.
Dito å Akademiens enskilda medel -
14: 34.
10.
14: 31.
8.
S:r
14: 34.
10.
54: 36.
10.
Summa
16,650: 32.
7.
18,096: 31.
9.
Credit.
Balans från föregående året:
Skuld å Akademiens enskilda medel —
—
—
14: 34.
10.
Utgifter:
Till samlingarne
858: 40.
3.
2,591: 5.
5.
„ bibliotheket -
403: 38.
1,294: 14.
___
„ tryckningskostnader
378: 8.
107: 4.
„ rese-stipendier m. m.
536: 39.
7.
821: 37.
11.
„ Musei inredning
261:116.
907: 44.
8.
„ ljuspenningar
99: 13.
99: 13.
—
S:r
2,538: 10. 10.
5,821: 23.
—
Af Akademiens enskilda medel:
Till aflöning och jettoner
460: —
430: 32.
—
— 123 -
Balans till påföljande året:
Behållning af statsanslags-medlen
5,077: 21. 9. 3,239: 5. 11.
Dito af Akademiens enskilda medel
8,575: — — 8,590: 32. —
S:r 13,652: 21. 9. 11,829: 37. 11.
Summa 16,650: 32. 7. 18,096: 31. 9.
Någon erinran vid dessa räkenskaper har icke heller från Revisorernes sida
förekommit; och befunnos, vid anställd inventering, säkerhetshandlingarne i behörig
ordning.
Kongl. Museum.
Af räkenskaperna, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade för båda åren
utan anmärkning, inhemtas:
Debet. år t§50. år ISSI.
Balans frän föregående året:
Tillgångar  —
4,214: 4. — 4,121: 20. 3.
Uppbörd:
Balans till påföljande året:
Skulder
— —
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
Utgifter:
För inköpta tallor och böcker
A uiy v/inaiioio ivviujjioni/iiii^ uun unui/iiiuii
„ rengöring samt taflors renovation  - -
Diverse omkostnader -
Ljuspenningar för Kongl. Musei tjenstemän och
betjente  - -
—-
1,052:
34.
—
1,066:
2. -
188:
40. 8.
5,266:
38.
—
5,376:
14. 11.
384:
45.
1.
407:
24.
18:
151:
46.
8.
27:
69:
16.
—
33:
78:
44.
—
127:
46. -
52:
34.
—
66:
2. —
760:
20.
8.
272:
— —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
— 3,121: 20. 3. 5,104: 14. 11.
— 124 —
Transport:
3,121: 20. 3.
5,104: 14. 11.
Fordran
1,000:
_
S:r
4,121: 20. 3.
5,104: 14. 11.
Summa
5,266: 38. —
5,376: 14. 11.
Härvid har icke heller från Revisorernes sida någon anmärkning
förekommit.
Kongl. Akademien för de fria konsterna.
Räkenskaperna äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för båda
åren utan an-
märkning oell utvisa:
Uebel.
år 1850.
år 1851.
Balans från före gående äret.:
Tillgångar
37: 35. 7.
90: 22. —
Uppbörd:
Statsanslag
7,100;
7,100:
Till veds anskaffning
630: 20. —
556: 12. —
Sr
7,730: 20. —
7,656: 12. —
Summa
7,768: 7. 7.
7,746: 34. —
Credit.
Utgifter:
Aflöning
5,291: 32. —
5,250:
Stipendier
...
326: 32. —
191: 32. —
Belönings-medaljer - -
164: 42. 7.
169: 3. 1.
Ved och lyshållning
1,095: 9. 10.
1,071: 24. 4.
Bibliotheket, samlingarne, rit- och skrifmaterialier
689: 9. 2.
474: 40. 8.
Betjeningens beklädnad
110: 4. —
180: 44. —
S:r
7,677: 33. 7.
7,338: — 1.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning - —
90: 22. — 40S: 33. 11.
Summa 7,768: 7. 7. 7,746: 34. —
Vid dessa räkenskaper hafva Revisorerne icke heller funnit något att erinra.
Kongl. Musikaliska Akademien.
Af räkenskaperna, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade för håda åren
utan anmärkning och icke heller föranledt till någon erinran från Revisorernes sida,
inhemtas följande förhållande:
— 125 —
Delset. år fi§5©. åT SSSfl.
Balans från föregående året:
Tillgångar  -
4,001: 28. 9. 4,011: 13. 8.
Uppbörd:
Statsanslag —'
3,000: — — 3,000: — —
Intressemedel—., - 186: 19. 2. 186: 19. 2.
S^ 3,186: 19. 2. 3JS6: 19. 2.
Summa 7,187: 47. 11. 7,197: 32. 10.
Credit.
Utgifter:
Aflöning
2,800: — — 2,800: — —
Stipendier till elev
— — 20: — —
Jettoner
-  173: 16. — 186: 32. —
Diverse omkostnader —
— 203: 18. 3. 169: 12. 2.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
Utlånta medel
S:r 3,176: 34. 3.
3,175: 44. 2.
311: 13. 8.
3,709:
321: 36. 8.
3,700:
S:r 4,011: 13. 8.
4,021: 33: 8.
Summa 7,187: 47. 11. 7,197: 32. 10.
Säkerhetshandlingarne hafva, vid anställd inventering, befunnits i behörig ordning.
Kongl, llibliotheket.
Af dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten för båda revisionsåren granskats
utan anmärkning, inhemtas följande:
Debet. år år
Balans från föregående året:
Kontant behållning
---
277:
9. —
220:
40. —
Uppbörd:
8,000:
56:
8,000:
Försäljningsmedel -
— —
— —
S:r
8,056:
— —
8,000:
— —
Summa
Credit.
8,333:
9. —
8,220:
40. —
Utgifter:
1,205:
1,205:
För uppköp och inbindning af böcker
6,907:
17. —
7,000:
39. -
S:r
8,11*2:
17. —
8,2o5: 39. —
- 126 —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
-  220: 40. — 15. 1.
Summa 8,333: 9. — 8,220: 40. —
Vid granskning af dessa räkenskaper halva Revisorerne icke funnit något att
erinra.
Kongl. Theatern.
Räkenskaperna för spelåren 1850 — 1851 samt 1851 — 1852 äro granskade
i Kongl. Kammar-rätten, för det förra spelåret med och för det sednare utan
anmärkningar.
Ställningen inhemtas af följande tabell:
Spelåret
Debet.
Balans från föregående året:
Tillgångar
från och med den
I Juli 1850 till
samma tid 1851.
590: 27. 10.
från och med den
1 Juli 1851 till
samma tid 1852.
623: 38. 2.
Uppbörd:
Årligt bidrag af H. M. Konungen
Statsanslag
40,000
6,000
Recettmedel
—  109,979
Hyresmedel
;
Extra inkomst af konserter, extra recetter m. m.
Af H. M. Konungens enskilda medel, till pensioner
-
Af Dito dito, till betäckande af öfverbetalnin
-
5,305
1,005
2. —
- 7.
garne för spelåret
1,915: —
3,326: 21.
40,000: — —
6,000:
102,746: 36. —
4,893: 16. —
1,015: 4. 9.
1,901: 12. —
8.
Balans till påföljande året:
S.r 167,530: 24. 3. 156,556: 20. 9.
Skulder
Skulder
12,000:
28,000: —
Credit.
Balans frän föregående året:
Summa 180,121: 4. 1. 185,180. 10. 11
12,000:
12,000:
Utgifter:
Aflöning till Direktionen, tjenstemän, informatörer
och aktörstaten m. m
Dito för Orkesterstaten
:
Tjenstgöringspenningar
76,837: 21. 4.
27,061: 24. —
8,811: 32. —
Transport: 110,237: 21. 4. 112,710: 29. 4.
73,052: 33. 1.
27,885: 4. 3.
9,299: 32. —
— 127 —
Transport:
110,237:
21.
4.
112,710.
29.
4.
Dagaflöning
15,344:
32.
—
16,030:
12.
—
Författare- och öfversättare-arfvoden
2,346:
22.
5.
3,281:
40.
1.
Lyshållning  -
11,956:
30.
—
12,015:
20.
4.
Böcker, instrumenter, musikalier m. m
3,807:
46.
11.
2,813:
19.
9.
Dekorationer, kostymer m. m.
16,423:
45.
3.
17,815:
14.
10.
Expenser
4,615:
16.
—
5,360:
45.
2.
Pensioner
1,915:
—
—
1,901:
12.
—
Extra utgifter
-
849:
40.
—
642:
8.
—
S:r
167,497:
13.
11.
172,571:
9.
6.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning — -
623:
38.
2.
609:
1.
5.
Summa
Revisorerne hafva härvid ej funnit något att
180,121:
t erinra.
4.
1.
185,180: 10.
11.
Kongi. Serafimerordens-^illet.
(Allmänna Hospitals- ock barnkus-fonden.)
Räkenskaperna, som för de år denna revision omfattar blifvit i Kongl. Kammarrätten
granskade utan anmärkning, hafva ej heller till någon erinran från Revisorernes
sida föranledt.
Nedanstående tabell utvisar förhållandet med inkomster och utgifter:
öeliet. år 1850. år 1851.
Balans från föregående äret:
Tillgångar
661,093: 40. 9. 636,063: 35. 1.
Uppbörd:
Indelta räntor  6,316: 37. — 6,853: 8. 4.
Krono- och kyrko-tionde
59,542: 14. 6. 69,969: 8. 8.
Statsanslag
2,076: 9. 8. 2,449: 5. 8.
Privata donationer
339: 8. — 420: 20. —
Arrrenden, hyror och tomtören
35,402: 31. 3. 42,291: 44. —
Kollekt- och armbösse-medel
952: 33. 7. 1,056: 13. 9.
Befordringsafgift
297: 32. — 141: 28. 10.
Inskrifningspenningar  4,426: 17. 4. 4,146: 24. —
Ersättning för genom Götha kanals anläggning
förlorad jord
1,234: 23. 11. 1,258: 5. 8.
Ersatt underhåll -
6,790: 8. — 6,129: 20. —
Arfs- och qvarlåtenskapsmedel  180: 24. 10. 406: 46. 11.
Ränte-medel
78: 23. 2. 41: 4.
Anmärkningsmedel
523: 1. 8. 63: 22. 2.
Köpeskilling för försålda fastigheter
984: 32. — 237: 39. 7.
Transport: 128,160: 24. 11. u 135,227: 12. —
— 128 —
Transport: 128,160: 24. 11.
Brandskarle-ersättning
8,081): 12. 8.
Eftergifven ränta a ett från salpeter-fonden
erhållet lån
— —
Tillökt värde å inventarier
1,215: 45. 2.
Diverse inkomster
6,557: 23. 11.
S7T 134,998: 42. 8.
Balans till påföljande året:
Skulder
42,429: 12. 1.
Summa 838,521: 47. 6.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skulder  27,514: 20. 3.
Afskrifningar för åtskilliga orsaker
6,437: — 4.
Utgifter:
Aflöning
21,744: 11. —
Pensioner  550: — —
Uppfostringshjelp -
12,090: 9. 9.
Understöd för sjukvards-anstalterna
933: 16. —
Underhåll
57,410: 27. 10.
Förmalnings-, malt- och bryggnings-kostnader 311: 9. 6.
Medikamenter
1,101. 13. 3.
Beklädnad  6,999: 43. 1.
Ved, ljus och olja
9,341: 24. 4.
Skrifmaterialier, expenser och postporto
797: 6. 4.
Begrafningskostnader
362: 44. —
Nybyggnader och reparationer
- 47,649: 24. —
llänte-medel
922: 10. 8.
Bese- och traktaments-kostnader
613: 15. 6.
Diverse u! gifter -  6,561: 44. 7.
Inventariers upphandling
1,117: 28. —
S:r 168,506: 39.~IÖT
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
42,801: 25. 8.
Spanmål och proviant-
14,998: 20. 9.
Utlånta medel
—
2,545: 21. 3.
Fastigheter
514,130: 19. 6:
Inventarier
23,147: 33. 2.
Fordringar
36,477: 23. 4.
Förskott  611: 11. 10.
Proprie balanser
1,351: 23. 7.
S:r 636,063: 35. 1.
Summa 838,32i: 47. 6.
135,227: 12.
3,413: 16. —
4,928: 6. 2.
6,466: 27. 8.
150,273: 5. 5.
49,500: 18.
835,837: 11. 1.
42,429: 12. 1.
8,260: 15. 5.
22,544:
550:
12,019:
7,333:
58,240:
389:
1,244:
4,658:
9,145:
769:
247:
11,056:
922:
401:
5,226:
1,962:
5. 6.
47. 4.
16. —
3. 9.
20. 6.
35. 7.
41. 4.
28. 4.
32. —
32. —
45. 7.
10. 8.
15. 2.
9. 9.
20. —
136,712: 27. 6.
37,427: 40.
17,980: 19.
1,168: 2.
516,332: 27.
23,540: 12.
50,203: 29.
559: 9.
1,232: 7.
1.
5.
6.
6.
2.
6.
11.
648,435: 4.
835,837:
11.
— 129 —
Kongfl. Lasarelts-direktionen.
Af dess räkenskaper, som i Kongl. Kammar-rätten blifvit granskade för år 1850
med och för år 1851 utan anmärkningar, inhemtas:
Inom linien bokfördt.
»ebet. år 1850. år 1851. år 1§50. år ISAI.
Balans från
föregående
året:
Tillgångar —
138,333: 16. — 298,380: 31. 2. 294,495: 13. 6.
Uppdebitering:
Fastigheter 138,333: 16. — 1,666: 32. —
Utlånta medel
— —• 5,815: 44. 1.
S:r 138,333: 16. — 7,482: 28. 1.
Uppbörd:
Statsanslag
— —
— — 5,500: — — 5,500: — —
Befordringsoch
burskaps-af
gifter
— —
— — 586: 35. 6. 666: 14- 9-
Af kollekter,
bröllop och
barndop--
1,537: 35. 5. 1,694: 27. 8.
Biljard-afgift
,  47: 18. 10. 51: 33. 7.
Kort stämpling^-
dito
— —
— — 933: 34. — 979: 9. —
Inskrifnings
dito
11,224: 38. — 12,151: 8. —
Tolags- dito
— — — 10,000: — — 10,000: — —
Societets- dito  — —
— — 2: — — 4: — —
Bötes-medel
294: 41. 11. 706: 32. —
Gåfvo- dito
— — — 2,054: — — 2,000: — —
Intresse- dito
13,533: 16. 5. 13,543: 24. 2.
Anmärknings
dito
— —
— —
— — 1: — —
Diverse inkomster
— —
— — 35: 11. 3.
— —
S:r
— -
~ 45,749: 39. 4. 47,298: ' 5. "2.
Balans till
påföljande
året:
Skulder ......
2,027: 41. 7. 3,150:
Summa 138,333: 16. — 145,815: 44. 1. 346,158: 16. 1. 344,943: 18. 8.
17.
— 130 —
Credit.
Balans från
föregående
året:
Skulder
Afskrifning:
Inskrifningsafgifter
—
Utlånta medel
Förskjutna räntemedel
-
Utgifter:
Lasarettets
underhåll
Aflöning ....
Pensioner --  Diverse —
—
3,381:
3.
9.
2,027: 41.
7.
356: 36.
4.
252:
—
—
—
5,815:
44.
1.
—
—
—
841:
40.
8.
S:r
356: 36.
4.
6,909: 36.
9.
40,255:
30.
6.
38,636: 11.
10.
—
5,860:
—
—
5,916:
32.
—
—
533:
16.
—
2S3:
16.
—
—
1,276:
12.
—
1,079:
42.
—
S:r
47,925:
10.
6.
45,916:
5.
10.
Balans till
påföljande
året:
Kontant behållning
---■
— —
— — 2,865: 3. 2. 4,104: 8. —
Fastigheter 138,333: 16. — 140,000: —
Utlånta medel  5,815: 44. 1. 264,969: 25. 3. 262,829: 6. 1.
Fordringar ...
25,818: 40. 5. 23,156; 16. 5.
Förskott —- ■- — —  — — 841: 40. 8. - — —
S:r 138,333: lfiT^ 145,815: 44. 1. 294,495: 13. 6. 290,089: 30. 6.
Summa 138,333: 16. — 145,815: 44. 1. 346,158: 16. 1. 344,943: 18. 8.
§. 1.
Räkenskaperna visa, att, ehuru Kongl. Lasarettet under revisionsåren erhållit
tvänne donationer å tillsammans 4,054 Rdr, dess tillgångar samma år nedgått med
8,059 Rdr 44 sk. 11 rst., deruti likväl inberäknad oguldna återstoden af ett Ryttmästaren
Hammarsköld, emot borgenssäkerhet, lemnadtlån; hvilken återstod, 5,815
Rdr 44 sk. 1 rst., sedan såväl gäldenären som löftesmännen gjort konkurs, blifvit
på grund af Lasaretts-direktionens beslut den 25 Oktober 1851, i räkenskaperna
inom linien afförd.
§. 2.
Antalet af de å Lasarettet under revisionsåren vårdade patienter har, enligt räkenskaperna,
utgjort:
— 131 —
år 1850. år 1851.
Från förra året qvarliggande
271. 262.
Intagne -
2,446. 2,57ö!
Utskrifne
2,215. 2,305.
Döde
240. 250.
Qvarliggande till följande året
262. 2S2.
Underhållsdagarne hafva varit
90,505. 93,535.
§. 3.
Säkerhetshandlingarne befunnos, vid verkställd inventering, i behörig ordning
och mot räkenskaperna hafva Revisorerne icke funnit något att erinra.
Danviks hospital.
Dess räkenskaper för år 1850 äro i Kongl. Kammar-rätten granskade utan anmärkning,
men de för år 1851 hafva ännu icke undergått revision derstädes; och
inhemtas förhållandet med inkomster och utgifter af följande tabell;
Sftcl)Ct. år f§SO. år 1851.
Balans från föregående
året:
Spanmål. Penningar. Spanimil. Penningar.
T:r Kpr. T:r Kpr.
Tillgångar
156. 31,3 47,792: 17. 4. 200. —,3 47,443: 36. 1.
Uppdebitering:
Fastighetsvärde  —  — —
— 89,372: 39. 4-
Uppbörd:
Ilemmans-räntor,
arrenden och
kronotionde— 2,484. 21,7 11,772: 13. 8. 2,474. 31,7 10,823: 23. 5.
Spanmäls-försälj
ningsmedel
— — 5,173: 36. —
— 9,931: 47. —
Kost- och under
halls-medel
.... — 6,459: 12. —  — 6,261: 46. —
Tomtören
— 88: 6. —  — 106: 34. 6.
Intressemedel  — 2,014: 45. 10.  — 2,025: 20. 10.
Tolagsinedel
— 4,011: 8. 9.  — 4,299: 35. 1.
Qvarlåtenskaps
medel
— 1,426: 23. —  — 159: 29. 4.
Rekognationsme
del
— 1,618: 18. 8.
— 447: 2. 5.
Transport: 2,484: 21,7 32,564: 19. IL 2,474: 31,7 34,055: 46. 7-
Transport:
Gåfvor och testa-  menten
Husrötemedel
Restituerade me-  del
Armbössemedel
Medgiftsmedel
Diverse inkomster
2,484: 21,7
— 132 —
32,564: 19. 11.
46: 32. —
440: 41. 5.
1: 8. —
126: 8. —
37: 46. —
2,474. 31,7
34,055: 46.
26: 32.
197: 24.
3,000: —
188: 31.
7.
5.
S:r
2,484. 21,7
33,217: 11.
4.
2,474. 31,7
37,468: 38.
—
Balans till påföl-  jande året:
Skulder  —-
84. 13,3’
16,185: 1.
5.
84. 13,3
9,740: 45.
8.
Summa
2,726. 2,3
97,194: 30.
1.
2,759. 13,3
184,026: 15.
1.
Credit.
Balans frän före-  gående året:
Skulder -----—
85. 20,3
10,201: 28.
6.
84. 13,3
16,185: 1.
5.
Afskrifningar:
Hemmansräntor
och arrenden
34. 5,8*
405: 29.
11.
34. 5,8
671: 25.
3.
Intressemedel
—
4: 9.
7.
—
4: 9.
7.
Spanmål,
redovisad i provianträknin
-
gen  —
löst och försåld
Afskrifningspro-  cerit
270.
1,473.
33.
2,9
10.
—
—
270.
1,566.
39.
—,9
10.
—
—
S:r
1,810.
18,7
409:
39.
6.
1,909.
16,7
675:
34.
10.
Utgifter:
Löner och arfvo-
den  -
60.
—
6,808:
26.
8.
60.
—
6,404:
—
—
Kost och under-
håll
569.
27.
21,826:
15.
10.
546.
28.
21,342:
41.
2.
Medikainenter —
—
1,033:
23.
—
—
1,071:
23.
—
Beklädnad
—
3,343:
38.
10.
—
2,644:
29.
—
Inventarier
—
563:
34.
8.
—
266:
27.
10.
Byggnader och re-
parationer
—
1,627:
36.
4.
—
4,161:
—'
Ilo.
Intressen å dona-
/
tioner
—
444:
—
—
—
844:
—
—
Utskylder
—
64:
40.
8.
—
46:
4.
—
Transport:
629. 27.
34,715: 24.
—
606. 28.
36,781: 29. 10.
— 133 —
Transport: 629. 27. 34,715: 24. — 606. 28. 36,781: 29. 10.
Restitutioner .... — 338: 41. — — 70:
Husrötemedel
— 619: 29. 1. —
Hästarnes utfodring
— 300: — — — 300: — —
Diverse utgifter — 2,168: 23. 11. — 1,953: 21. 11.
S:r 629. 27. 39,139: 22. — 606. 28. 39,104: 3. 9.
Balans till påföljande
året:
Kontant behållning
34. —
2,743: 19. 8.
Behållning af
spanmål
43. —
— — 1. 20.  — —
Fastigheter
—  — —  — 90,528: 21. 4.
Utlånta medel
41,833: 16. —
30,758: 16. —
Fordringar
156. 31,3 5,609: 34. 1. 156. 31,3 4,031: 14. 1.
S:r 200. —,3 47,443: 36. 1. 158. 19,3 128,061: 23. 1.
Summa 2,726. 2,3 97,194: 30. 1. 2,759. 13,3 1S4,026: 15. 1.
§. 1.
Af Direktionens, till Kongl. Majit afgifna, underdåniga berättelse, angående hospitalets
förvaltning och ställning under revisionsåren, inheintas, att vid inrättningen
blifvit under berörde år liärbergerade, underhållne och vårdade:
är 1850, 525 personer, deraf
på det egentliga hospitalet  ■
på dårhuset  —
och på det s. k. enkhuset
samt är 1851, 457 personer, nemligen:
på det egentliga hospitalet
-
på dårhuset 1
och på enkhuset
-
-
äfvensom att hvarje underhållstagare kostat:
år 1850, per dag 14 sk. 9 rst., eller för år
och år 1851, „ „ 15 sk. 6 rst., „ „ „
administrationskostnader deruti inberäknade.
Efter hvad den underdåniga berättelsen vidare innehåller, hafva utgifterna'öfverstigit
inkomsterna för år 1850 med 4,694 Rdr 32 sk. och för år 1851 med 1,284
Rdr 47 sk. 2 rst. Enligt räkenskaperna åter, uppgår visserligen skillnaden, för det
förra året, till 6,332 Rdr 2 sk. 2 rst. och för det sednare, till 2,311 Rdr 7 rst.;
men detta förhållande härrör deraf, att några penningevärden icke finnas åsätta de
i räkenskapen upptagna spanmålsposter. Hospitalets utlånta kapitaler utgjorde, vid
1850 års början, 41,933 Rdr 16 sk. och, vid 1851 års slut, 30,758 Rdr 16 sk.
§• 2.
Uti räkenskaperna balanseras åtskilliga äldre fordringar, som hospitalet ägt,
dels hos enskilda, dels hos några af Länsstyrelserna för oliqviderade hemmansrän
-
284.
197.
44.
236.
172.
49.
112: 9. 9.
118: 12. 8.
— 131 —
tor och arrenden m. m. — Enligt Revisorerne meddelad upplysning, har likväl under
sednast förflutna år en del af berörde fordringar blifvit godtgjord; hvaremot,
beträffande återstoden, bestående af mindre betydliga belopp, Direktionen beslutit
att lios Kongl. Kammar-rätten göra anmälan om afskrifning af dessa belopp, för hvilka
liqvid icke lärer kunna påräknas.
§• 3-
I anledning af föregående Revisorers yrkande, att ett särskildt fastighetskonto
måtte i räkenskaperna upprättas, har ett dylikt konto blifvit i räkenskapen för år
1851 upplagdt; hvilket Revisorerne ansett sig böra omförmäla.
’ §• 4.
Revisorerne, som genom besök å stället tagit kännedom om der befintliga sjukvårds-
och försörjningsanstalter, hafva dervid funnit så väl det egentliga hospitalet,
som det s. k. enkhuset, väl uppfylla dermed afsedda ändamål. Beträffande åter
dårhuset, befinnes lokalen vara alldeles olämplig, hvadan denna inrättning i sitt nuvarande
skick ingalunda motsvarar sin bestämmelse af en läkeanstalt för sinnessjuke.
Emellertid och intilldess en af behofvet högligen påkallad förflyttning af
dårhuset kan äga ruin, anse Revisorerne, att åtskilliga partiella förbättringar kunna
och böra vidtagas, t. ex. anbringande af ventiler för luftvexling, ett ändamålsenligare
ordnande af latrinväsendet, rummens kalkstrykning, m. fl. smärre förändringar,
hvilka med ringa kostnad kunna åvägabringas.
§. 5.
Säkerhetshandlingarne befunnos, vid anställd inventering, i behörig ordning.
Drottninghuset.
Räkenskaperna äro för båda åren granskade i Kongl. Kammar-rätten, för det
förra med och för det sednare utan anmärkningar samt utvisa:
IJelBet. år fl$50. år fl$5fl.
Balans från föregående året:
Tillgångar
74,940: 16. 10. 71,985: 40. 2.
Uppbörd:
Statsanslag
3,333: 16. — 3,333: 16. —
lntresse-medel
2,404: 45. 4. 2,406: 16. —
Hyres-medel
80: — — 40: — —
Qvarlåtenskaps-medel
613: 47. 2.  — —
Diverse inkomster
— 8.
— —
S:r 6,432: 20. 6. 5,779: 32. —
Balans till påföljande året:
Skulder
1,511: 32. — 1,537: 44- —
Summa 82,884: 21. 4. 82,303: 20. 2.
— 135 —
Credit.
Balans från föregående äret:
Skulder
1,485: 40. — 1,511: 32. —
Underhåll, gåfvor och pensioner
Aflöning
Medikamenter
Reparationer
Intressen
‘
Diverse omkostnader-
4,013: — —
718: 32. —
254: 22. 6.
377: 6. 8.
232:
819: 24. —
4,008: 20. —
710: 32. —'
116: 24. 5
44: 8. —
232: -\ -  7: 15. —
S:r 6,412: 37. 2.
5,125: 3. 5.
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning
317: 10. 9.
49,418: 25. 9.
25,000: — —
1,054: 3. 4.
49,362: 25. 9.
25,000: — —
Utlånta medel -  Fastighetsvärde
Inventariers dito
Fordringar
190: 23. 8.
59: 28. —
190: 23. 8.
59: 28. —
S:r 74,985: 40. 2.
75,666: 32. 9.
Summa 28,884: 21. 4.
82,303: 20. 2.
§• 1
Uti dessa räkenskaper förekomma åtskilliga miss-skrifningar och miss-summeringar
vittnande om mindre noggranhet hos räkenskapsföraren, hvilket Revisorerne, då någon
förlust härigenom icke drabbat fonden, endast velat anmäla, på det att mera
omsorg och noggranhet härutinnan för framtiden må iakttagas.
Vid den af Revisorerne, den 12 nästlidne Oktober, anställda inventering af säkerhetshandlingarne
för de från fonden utgifna lån, befunnos dessa för ett värdebelopp
af 10,666 R:dr 32 sk. samt för Kniggeska pensionsfonden, utgörande 16,666 R:dr
32 sk. och för Liebertska testamentsfonden, 2,000 Rdr, i behörig ordning; hvaremot
för återstoden af de utlånta medlen säkerhetshandlingar saknades, härrörande, enligt
ett Direktionens, Revisorerne förevisade, protokoll den 17 Maj delta år, deraf,
att den vid Drottninghuset då anställde Kamreraren Joli. Möller, under honom kort
förut beviljad tjenstledighet, ur riket afvikit och derförinnan ur Drottninghusets kassa
tillgripit dessa handlingar, bestående af intecknade skuldförbindelser å tillsammans
36,700 Rdr; varande frågan om laga ansvar och ersättningsskyldighet beroende
på domaremaktens pröfning.
Räkenskaperna hafva i Kongl. Kammar-rätten undergått granskning för båda
åren utan anmärkning.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af följande tabell:
Barnbördshuset
— 136 -
Debet. år 1850. år ISSI.
Galans från föregående äret:
Tillgångar
139,412: 33. 4. 139,977: 3. 6.
Uppdebiteriug  - 34: 42. 9. 802: 10. 7.
Uppbörd:
Statsanslag
981: 16. — 1,189: 32. —
Intressemedel
5,203: 16. — 5,213: 10. 8.
Hyror
895: 40. — 98S: 16. —
Diverse inkomster -
4: 38. — 13: 16. —
Sir 7,085: 14. — 7,404: 26. 8.
Balans till påföljande året:
Skulder
6,858: 36. 2. 5,753: 19. 3.
Summa 153,391: 30. 3. 153,937: 12. —
Credit.
Skuld
Afskrifnin
Balans från föregående året:
S "
Utgifter:
Underhåll åt barnaföderskor
Medikamenter
Aflöning och gratifikationer
Ved oell ljus
Reparationer
önera och städsel
Diverse omkostnader
S:r
Balans till påföljande året:
Kontant behållning -
Fast och lös egendom
Förskott
5,635:
33.
9.
6,858:
36.
2.
2,597:
17.
11.
1,281:
16.
—
548:
25.
1,190:
32.
256:
22.
5.
242:
15.
7.
1,294:
16.
—
1,497:
32.
—
945:
37.
—
1,056:
37.
4.
1,100:
46.
8.
573:
46.
8.
133;
27.
4.
161:
10.
4.
901:
40.
8.
1,086:
32.
6.
5,181:
23.
1.
5,809:
14.
5.
530:
: 9.
6.
477:
31.
9.
106,617:
5.
1.
106,623:
37.
1.
32,764
: 36.
11.
32,806:
20.
7.
65
: —
—
80:
—
—
:r 139,977
: 3,
. 6.
139,987:
41.
5.
Summa 153,391: 30. 3. 153,937: 12. —
Vid dessa räkenskaper har någon annan erinran icke förekommit, än att af utgifterna
en del ej, lika med de öfriga, redovisas efter kalenderår. Sålunda upptagas
i redogörelserna utgifterna till mathållningen för fattiga barnaföderskor under
December månad samt till medikamenter under de tre sista månaderna af det föregående
året, hvarigenom en klar öfversigt af ställningen under året saknas.
Säkerhetshandlingarne äro af Revisorerne granskade och befunna i behörig ordning.
— 137 —
Stockholms allmänna Barnhus.
Af räkenskaperna, som blifvit i Kongl. Kammar-rätten granskade för år 1850
med och för år 1851 utan anmärkning, inliemtas:
öeftet.
Bulans från föregående året:
Kontant behållning
Fastigheter  -
Lösegendom
,
Fordringar
Utlånta medel
S:r
Uppbörd:
Kronotionde
Kontant statsanslag
Anslag af Bankens räntevinst
Arrenden oell hyror
Bötesmedel -
Fattigpenningar af sterbhus
Dito af fastighetsköp och friköpeskillingar
....—, —
Gåfvor och testamenten
Intressemedel
Kortstämplingsafgift
Landtboräntor —  -
Lösen för inköpta barn
Tolagsmedel
Justitie-kollegii öfverskottsmedel
Diverse inkomster —
S:r
Balans till påföljande året:
Skulder.
ar
i854).
ar
1851.
12,054: 1.
1.
12.995:
46.
8.
195,683: 16.
—
195,683:
16.
45,349: 25.
4.
33,908:
18.
10.
40,062: 35.
6.
52,201:
11.
3.
363,469: 33.
9.
335,309:
1.
1.
656,619: 15.
8.
630,097: 45.
10-
22,798: 43.
7.
26,094:
32.
1,166: 32.
—
1,166:
32.
—
—
3,000:
—
—
6,643: 24.
.—
6,558:
24.
—
7,341: 46.
4.
5,974:
11.
—
5,810: 36.
—
4,610:
4.
3.
549: 45.
4.
993:
11.
9.
183: 16.
—
193:
16.
16,924: 24.
10.
16,575:
13.
4.
2,561: —
—
3,072:
36.
—
212: 43.
8.
198:
26.
5.
23,944: 16.
—
8,034:
2.
3.
8,482: 16.
—
10,420:
32.
—
14,677: 32.
2.
10,000:
—
3,770: 8.
8.
1,981:
47.
11.
115,068: —
7.
98,874:
—
IL
23,605: 8. 9. 79,505: 16. 7.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
—
Utgifter:
Aflöning till tjenstemän och betjente
Diskretioner och arfvoden
Ammlöner  —... .-
Summa 795,292: 25. — SOS,477: 15. 4.
21,585: 17. 11. 23,605: 8. 9-
7,619:
8S1:
1,895:
21.
8.
7,690: 32. —
853: 12. 8.
1,085: 28. —
Transport
10,395:
29. 4.
9,629: 24. 8
18.
— 138 —
Transport: 10,395: 29. 4.
Fosterlöner m. fl. utgifter för barn utom lius 62,765: 16. —
Omkostnader för barns transporterande till
landsorterna  -  652: 40. 6.
Beklädnad  26,381: 22.
Proviant
... 18,609: 39.
Lyshållning och ved samt skrifmaterialier  5,393: 47.
Medikamenter
840: —
Byggnader och reparationer samt onera
3,204: —
Körslor och renhållning.-  1,047: 31.
Lifräntor och intressen
1,163: 7.
Pensioner
1,150: —
Begrafningskostnadar
267: 18.
Smärre förbrukningspersedlar  453: 5.
Observationsprocent  -  3,013: 11.
Restitutioner
505: 11.
Diverse utgifter
1,438: 41.
Lefverering till andra verk  5,169: 43.
Afskrifningar — - - 1,157: 26.
S:r 143,609: 9.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
12,995: 46.
Fastigheter
195,683: 16.
Lösegendom
33,908: 18.
Fordringar
52,201: 11.
Utlånta medel —
335,309: 1.
S:r 630,097: 457107
Summa 795,292: 25. —
6.
2.
6.
6.
9.
8.
10.
5.
7.
1.
6.
11.
9,629: 24. 8.
61,067: 8. —
769: 13. 2.
12,478: 35. 8.
12,649: 19. 1.
3,430: 47. 8.
756: 18. 6.
5,122: 13. 3.
911:
1,163: 7. 8.
1,150:
50: 24. —
589: 31. 2.
2,450: 4. —
1,276: 44. 8.
5,482: 32. 2.
2,882: 1. 10.
3. 121,859: 37. 6.
8.
10.
3.
1.
12,968: 24. —
195,683: 16. —
34,075: 13. 2.
52,096: 28. 7.
368,188: 31. 4.
663,012: 17. 1.
808,477: 15. 4.
§. 1.
Barnhusdirektionens afgifna berättelse innehåller följande uppgifter angående
vid inrättningen, under revisionsåren, till vård och underhåll emottagna barn:
Barn under 1 års ålder,
år 1850. år 1851.
vårdade från förra året:
barnhusbarn
51. 52.
ammbarn
-
19. 35.
inlånta barn
33. 38.
intagna under året:
barnhusbarn  285. 139.
ammbarn
138. 43.
inlånta barn
186. 60.
103.
[609.
125.
242.
— 139 —
summa vårdade barn:
barnhusbarn
336. 191.
ammbarn
157. 78.
inlånta barn
219. 98. 712. 367
utlemnade:
barnhusbarn
216. 115.
ammbarn
98. 60.
inlånta barn
112. 47. 420 222.
döda:
barnhusbarn  69. 56.
ammbarn
24. 15.
inlånta barn  — 68. 30. jgj jqj
Mortalitets-procenten har följaktligen uppgått
till
22,61. 27,52.
Medeltalet af späda barn på dag inom Barnhuset
97,80- 57,48.
Underhållsdagarne för späda barn
35,700. 20,980-
Hvarje spädt barns medel-vistande inom Barnhuset
har utgjort i dagar
50,14- 57,17.
Barn öfver 1 års ålder:
vårdade från förra året
157. 172.
intagna -1 - — -  - 227. 144. 384. 316.
utlemnade
- 182. 316.
döda
30. 41.
Mortalitets-procenten
7,81- 12,97-
Medeltal af äldre barn, per dag, inom Barnhuset  - 148,24- 110,40.
Underhållsdagar för äldre barn
54,119- 40,295.
Hvarje barns medel-vistande inom Barnhuset
liar i dagar utgjort
140,93. 127,52-
utomhus
hafva dels i hulvudstaden dels i landsorterna
underhållits
-
3,872. 3,577.
§• 2.
Revisorerne, som med tillfredsställelse vitsorda det utmärkta nit och den goda
ordning, hvarmed inrättningen vid deras besök derstädes funnits vårdad, beklaga,
att dess finansiella ställning ännu inger oro och bekymmer för Barnhusets bestånd.
Af här ofvan först intagna tabell visar sig, att inrättningens tillgångar under revisionsåren
minskats med 51,526 Rdr 45 sk 3 rst., och då härtill kommer, att de
vårdade barnens antal under samma tid minskats med 724, blir förhållandet så
mycket mera betänkligt. Att fosterlönerna för barn utomhus under dessa år uppgått
till något högre belopp, än under åren 1848 och 1849, härleder sig deraf, att barnen,
vid deras utelemnande från Barnhuset, blifvit försedda med bättre och ändamålsenligare
beklädnad. Men om i betraktande tages, att år 1849, då 1,132 barn
vårdades inomhus, utgifterna, efter afdrag af hvad som utgått för fosterlöner, be
-
— 140 —
löpte sig till 73,927 Rdr 31 sk. 6 rst., oell att deremot utgifterna under revisionsåren,
efter enahanda afdrag, uppgått, år 1850, då de inomhus vårdade barnens
antal utgjorde endast 1,096 till 80,843 Rdr 41 sk. 3 rst. och år 1851, då blott 6S3
barn inomhus njöto vård, till 60,792 Rdr 29 sk. 6 rst.; så visar sig deraf, att, oin
än den antagna grundsatsen, att barnen så mycket som möjligt borde utackorderas,
äfven för framtiden efterföljes, inrättningen likväl med nu för handen varande medel
icke kan äga bestånd, såvida icke de inomhus vårdade barnens antal medgifver
en betydligare inskränkning i utgifter för tjenstemän oell betjening, hvilket
måhända icke är så lätt verkställbar. — Direktionen, som jemväl insett behofvet
af en snar och verksam hjelp för denna välgörenhetsanstalts upprätthållande, har
ock, för att i någon mån blifva satt i tillfälle att möta de svårigheter, som, i följd
af otillräckliga tillgångar, i framtiden måste uppstå, uti sin till Kongl, Majit den
18 nästlidne Augusti afgifna, Revisorerne meddelade, underdåniga berättelse, angående
Barnhusets förvaltning, anhållit, att till Revisorernes behjertande få framstäldt
och af dem till Rikets Ständer anmäldt behofvet af afskrifning utaf det lån å 50,000
Rdr, som vid sednaste riksmöte, under vissa villkor, inrättningen beviljades. Detta
behof torde numera vara oalvisligt, sedan, efter hvad Revisorerne vid deras
besök å stället erfarit, ett större antal barn, i följd al kolerafarsotens härjande i
hufvudstaden detta år, måst utan ali ersättning å inrättningen intagas.
§. 3.
Jemte Direktionens här ofvan omförmälda berättelse för åren 1850—1851,
hafva Revisorerne fått emottaga 2:ne tryckta berättelser angående inrättningens
förvaltning och ekonomiska ställning under åren 1851 och 1852. Då Kongl. Maj:ts
nådiga reglemente för styrelsen och förvaltningen af Allmänna Barnhuset i Stockholm
af den 28 December 1850 i 4 § stadgar: att Direktionen hvarje år, inom ”lista
qvartalets utgång”, bör afgifva underdånig berättelse rörande ställningen och förvaltningen
under det föregående året, bar det fastat Revisorernes uppmärksamhet,
att dessa tryckta berättelser först i Maj månad blifvit afgifna; hvarjemte Revisorerne
funnit den för år 1851, hvilket års räkenskaper Revisorerne granskat, icke i
alla delar öfverensstämma med den 4 dagar sednare afslutade hufvudboken.
Då det med dessa berättelser afsedda ändamål att lemna en, jemväl till ziffra:),
fullständig framställning om inrättningens tillstånd sålunda icke till fullo uppnås,
anse Revisorerne, att, derest räkenskapernas vidlyftighet icke medgifver deras
afslutande före Mars månads utgång, Direktionen borde bemyndigas att först då
räkenskaperna hunnit afslutas den underdåniga berättelsen afgifva.
§. 4.
Enligt 1851 års räkenskaper, har samma år inkomsten för intagna ambarn äfvensom
antalet af dessa i betydlig mån minskats, hvilka båda omständigheter torde
tillräckligt ådagalägga, att den med år 1851 inträdda förhöjning i iniösningssumman
för hvarje barn fran 100 Rdr till 240 Rdr varit för högt tilltagen. — En lindring
i inlösningspriset har alltså varit af behofvet påkallad och skall äfven, efter
hvad af Direktionens berättelse inliemtats, under innevarande år ägt rum,, flå denna
afgift, jemlikt Direktionens beslut af den 17 nästlidne Februari, bestämdes till
högst 200 Rdr.
§. 5.
Vid af Revisorerne, den 8 nästlidne Oktober, företagen inventering af Barnhusets
säkerhetshandlingar, befunnos desamma i god ordning, oell utgjordes af:
— 141 —
inteckningar
321,1)16: 32. —
räntebärande obligationer ,» 64,000: — — 385 016: 32
och anse sig Revisorerne derjemte böra meddela, att, sedan fullständig inventering
af Barnhusets beklädnads-, säng-, persedels- och invenlarie-förrad, med en icke
obetydlig tidsuppoffring från Direktionens sida, numera ägt rum, dessa förråd, viii
Revisorernes besök å stället, föreftinnos i synnerligen godt skick.
§. 6.
Revisorerne, hvilka, på begäran, erhållit del af de handlingar, som angå dea
till Justitiekanslers-embetet remitterade fråga om åtgärders vidtagande emot dea
år 1850 upplösta Direktionen öfver Barnhuset, på grund af de emot densamma
framställda anmärkningar rörande nämnde inrättnings förvaltning, hafva trott sig
böra lemna underrättelse om de vidtagna åtgärderna och det skick, hvaruti denna
fråga för det närvarande sig befinner, och få i sådant afseende meddela: att, sedan,
till följd af Justitiekanslers-embetets skrifvelse den 5 Juli 1851 och den 24 Februari
1852 aflåtna påminnelse, bemälte f. d. Direktion, den 3 Mars sistnämnde a ,
med förklaring i anmärkta delar inkommit, Justitiekanslers-embete*, efter tagen
kännedom deraf, uti underdånigt memorial af den 31 December samma år, anmält,
hurusom Justitiekanslers-embetet visserligen funnit de flesta anmärkningar ne qvarstå
ovederlagda, men ansett dervid böra tagas i betraktande, dels att det ändarna!
den för ordnandet af Barnhusets förvaltning, den 26 Oktober 1849, i nåder förordnade
Kommitté med dess emot Barnhusets förvaltning framställda anmärkningar
egentligen afsett, nemligen en bättre organisation af Barnhusets styrelse, redan
blifvit uppnådt, dels att det bestyr, som varit anförtrodt ledainöterne i den förra
Direktionen, hvilka alla blifvit skiljde från vidare befattning med ifrågavarande inrättning,
för flera bland dem medfört betydlig möda och tidsspillan, utan någon
vederläggning, dels ock att det torde vara tvifvelaktigt, huruvida, i händelse atal
blefve anstäldt emot dem af bemälte ledamöter, hvilka kunde anses hafva föran -  ledt de klandrade åtgärderna, ansvar eller ersättningsskyldighet skulle kunna af
domaren samma ledamöter åläggas, helst, efter Justitiekanslers-embetets tanke,
egentligen endast bristande förmåga visat sig, att, i en styrelse af den sammansättning
och med det omfång för sin verksamhet, som i afseende på den förra Barnhusdirektionen
ägde rum, kunna leda ifrågavarande välgörenhetsinrättning till ett,
önskadt mål samt noggrant iakttaga meddelade föreskrifter och jemväl handhafva
efterlefnaden deraf; men icke ringaste anledning förekommit dertill, att Direktionen,
eller någon af dess ledamöter, under denna inrättnings förvaltning, gjort sig skyldig
till förseelse eller försummelse, som varit förorsakad af egennytta eiler annan
oädel bevekelsegrund; hvarföre Justitiekanslers-embetet, hvilket, med afseende, ä
det stora missnöje, som både hos Rikets Ständer och ibland allmänheten uppkommit
mot den afgångna Direktionen, icke tilltrodde sig att, af egen myndighet, vid den afgifna
förklaringen häla bero, i underdånighet hemställde, om och hvilken åtgärd
vidare borde äga rum; att Kongl. Majit, i anledning häraf, genom nådigt bref den
7 Mars innevarande år, förklarat, det Justitiekanslers-embetet ägde ställa sig till
efterrättelse Kongl. Maj:ts den 28 December 1850 aflåtna nådiga remiss, hvarmedelst
ifrågavarande ärende till Justitiekanslers-embetets åtgärd öfverlemnades; samt
att Justitiekanslers-embetet sedermera, vid ärendets äterlöretagande, funnit nödigt
att, för frågans bedömande i sin helhet, inhemta kännedom jemväl om den utaf
Kongl. Majit fasställda ritning och plan till den sedermera för Barnhusets behot
uppförda tvätthusbyggnaden, och derföre, uti skrifvelse till nuvarande Direktionen
— 142 —
öfver Barnhuset infordrat ej mindre nämnde ritning och plan, med upplysning tillika,
huruvida och i hvad mån, vid byggnadens uppförande, afvikelse från samma ritning
och plan skett, än ock förre Direktionens protokoller vid de tillfällen, då beslut
angående verkställighet af nämnde byggnadsföretag blifvit fattade; kommande, enligt
Justitiekanslers-embetets tillkännagifvande, ärendets ytterligare handläggning
aitt företagas, så snart nyssnämnde handlingar varda till Justitiekanslers-embetet
aflemnade.
Upsala Kongl. Universitet.
Dess räkenskaper äro för år 1850 i Kongl. Kammar-rätten granskade med anmärkningar,
men hafva för år 1851 ännu icke undergått granskning derstädes.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
lieläct* år år S85;t.
Balans från föregående året:
Tillgångar
- 588,595:
Uppbörd.
Kontant statsanslag
Indelta räntor, arrenden, krono-tionde, samt ersättnings-
och försäljningsmedel
Diverse donationers och fonders medel
Balans till påföljande äret:
Skulder,
Akademiens egna medel
Diverse donationers dito —
Magriat-stipendie-dito
S:
Summa
Credit*
Balans från föregående året:
Skulder
Utgifter:
Löner, pensioner, arfvoden, Kongl, stipendier
m. m.
Indragnings-stat
.
Materielen
Transport 100,683: 17. 6. 104,961: 24. 2!
588,595:
24.
9.
584,918:
44.
10.
30,782: 32.
30,778:
32.
r-
92,880:
17.
1.
103,320:
16.
6.
32,121:
37.
11.
18,692:
19.
3.
22,809:
45.
4.
16,342:
38.
1.
S:r
178,594:
36.
4.
169,134:
9.
10.
79,365:
17.
9.
78,058:
28.
8.
430:
11.
3.
573:
5.
8.
—
37.
2.
IS:
8.
6.
:r
79,796:
18.
2.
78,649: 42. 10.
m
846,986:
31.
3.
832,703:
1.
6.
80,982:
17.
3.
79,796. 18.
2.
■r
82,859:
9.
5.
89,031:
7.
6.
5,289:
42.
7.
4,863:
24.
5.
12,534:
13.
6.
11,066:
41.
3.
— 143 —
Transport:
Byggnader och reparationer
Egendomsafgifter
Expenser
Af besparings- och reserv-fonderna
Intressemedel
Afskrifningar - —
- —
Pensionsfonden
Diverse donationer och fonder
Magnat-stipendier -
S:r
Balans till påföljande året:
Tillgångar,
Kongl. Akademiens egna
124,622:
26.
5.
118,814: 22.
5.
Diverse donationers och fonders
131,249:
12.
7.
137,905:
30.
8.
Magnat-stipendiernas —
329,047:
5.
10.
331,872:
4.
1.
S:r
584,918: 44. 10.
588,592:
9.
2.
Summa
846,9S6:
31.
3.
832,703:
1.
6.
§• I
Af
förestående tabell inhemtas, att behållningen å Akademiens egna medel,
efter afdrag af skulderna, vid 1851 års slut utgjorde 40,755 Rdr 41 sk. 9 rst. För
att bedomina Akademiens verkliga ställning, torde emellertid från detta
belopp
*  40,755: 41. 9.
följande poster böra afräknas:
Akademifogden Langhs balans
5,007: 7. 2.
Begärd afskrifning af restantier inom Bollnäs
socken  5,977: — 6. 10,984: 7. 8.
då den egentliga behållningen skulle utgöra 29,771: 34. 1.
Dervid bör dock iakttagas, dels att i fögderierna utestående restantier vid 1851 års
slut uppgingo till det betydliga beloppet af 29,542 Rdr 23 sk. 2 rst., hvaraf en
stor del sannolikt kommer att afskrifvas, dels ock att vid samma tid Akademien
ägde fordringar i åtskilliga konkurser med tillsammns 14,319 Rdr 37 sk. 1 rst.
1 sammanhang härmed anse sig Revisorerne jemväl böra omförmäla, att de icke
varit i tillfälle att granska säkerhetshandlingarne för Akademiens fordringar.
§. 2.
Vid föregående statsrevision anmärktes, att Akademiens räkenskaper för åren
1848 och 1849 blifvit förda med mindre noggrannhet och ordning. Nuvarande Revisorer
hafva funnit, att samma förhållande fortfarande ägt rum under revisionsåren,
hvilket för år 1850 äfven vitsordas af de i Kongl. Kammar-rätten vid samma
års räkenskaper gjorda talrika anmärkningar; bland hvilka, såsom särdeles i ögonen
fallande, må nämnas, att af en i kassaräkningen upptagen utgiftspost å 4,801 Rdr
28 sk. för expenser, ved, ljus m. m. endast 4,181 Rdr 34 sk. 8 rst. äro i den dervid
åberopade verifikationen redovisade.
Ehuru de uti 1851 års räkenskap förekommande felaktigheter vid blifvande
granskning hos berörde embetsverk icke lära undgå vederbörandes uppmärksam
-
100,683: 37.
6.
104,961: 25.
2.
29,374: 25.
10.
5,656: 41.
7.
3,391: 33.
10.
6,503: 16.
5.
4,801: 28.
—
6,546: 44.
3.
4,093: 13.
—
6,827: 47.
8.
3,248: 14.
11.
3,209: 39.
—
348: 36.
10.
344: 23.
—
11,591: 46.
1.
4,549: 18.
4.
10,379: 13.
7.
12,178: 43.
7.
131,72: 27.
7.
13,535: 11.
2.
181,085: 17.
2.
164,314: 22.
2.
}
— 144 —
isef. anse sig 'ftevisorerfie, till stöd för det uttalade omdömet, böra exempelvis anföra
följande:
l:o Enligt Akadetni-räiftmästarens kassaräkning, hafva Kongl, stipendier under
aret blifvit utbetalda till ett belopp af 1,832 Hdr, deraf endast 1,757 Hdr 32 sk.
aro veil tinera de.
2:o Uti nyssnämnde kassaräkning gro diverse inkomster upptagna till 37,335
lldr 11) sk 7 rst., ehuru dithörande verifikation uppgifver samma inkomster till en
dast
37,333 lldr i!) ;-k. 7 rst.
3:o Iliand utgifter till Akademiens sjukhus förekommer uti samma räkning
”1849 oell 1850 ars ranta af säteriet Malby*’ till ett belopp af 379 lldr 8 sk.,
tuen samma post utgör, enligt verifikationen, 379 lldr 35 sk.
4:o Uti verifikationen N:o 11 äro utgifter för Mineralkabinettet och instrumen
tet'
oriktigt utförda med 375 Hdr 37 sk. i stället för 376 Rdr 9 sk.
5:o Ingående balansen af allmänna kassans medel äro uti Akademifogdens
för Östra Uplands fögderi räkning upptagen till 2,235 Hdr 1 sk., men utgör, enligt
den åberopade verifikationen, 2,236 Hdr 19 sk.
Varande för öfrigt i båda arens liufvudböcker ziffror och summor på mångfaldiga
stallen raderade och ändrade.
§. 3.
11 evisorerne hafva icke fått emottaga de Konunga- och Kanslers-bref, hvarpå
rn del utgifter sig grunda, hvarigenom de icke varit i tillfälle att kontrollera huruvida
dessa efter gifna föreskrifter utgått; hvadan Revisorerne anse angeläget, att
för framtiden sådana Konunga- och Kanslersbref räkenskaperna bifogas.
Likaledes saknas i räkenskaperna all upplysning, hvarpå följande, der förekommande,
utgiftsposter sig stödja, nemligen: ersättning för 2:ne särskilda resor
till Stockholm åt 5 Professorer, t. f. Akademisekreteraren och en Vaktmästare
samt för den ena resan derjemte åt Akademiräntmästare!!, tillhopa 504 Hdr 11 sk.
6 rst., till Akademivaktmästaren, dels ”för en resa från Upsala till As Bärby och
Uallbyboda för kallelsen till jury den 14 September”, dels ock ”för återkallandet
af nämnde jury”, tillsammans lt) Hdr 22 sk., till Akademifogden P. O. Åkernian,
för ”besvär och kostnader i och för en till Upsala företagen resa till upplysningars
meddelande i åtskilliga akademiska angelägenheter,” 75 Hdr; samt extra
utgifter tor ridskolan i Upsala, tillsammans för båda revisionsåren 1,055 Hdr 27 sk.
11 rst.; varande, i afseende a utgiften till Akademifogde!! Åkerman, hvarken resans
längd eller grunden för ersättningens beräknande uppgifven.
§. 4.
Bland Akademifogdarnes redogörelser förekomma förteckningar å s. k. nådegäfvor,
hvilka Akademien utgifvit till gamla hemmansåboer. Dervid äro, såsom verifikationer,
fogade prestbevis, att åboerne då ännu leffle, men deremot finnes det
icke vara styrkt, att de verkligen erhållit gåfvorna, hvilka sammanlagda uppgå
till ganska betydliga belopp. Exempelvis må nämnas, att de för ett enda fögderi,
under år 1850, uppgått till 1,553 Hdr 22 sk. 2 rst., och för ett annat, år 1851, utförts
med 112 T:r 14, 36 kappar spannmål, 71 .V öke- samt 151 dräng-dagsverken.
§. 5.
Enligt jordeböekerna, äger Akademien en mängd ej blott donerade, utan ock
inköpta, tilibytta eller på annat sätt förvärfvade hemman och lägenheter, hvilka
— 145
dels äro öfverlemnade till åboer mot ringa afrad, dels utarrenderade mot en inkomst,
som på vissa ställen icke lärer uppgå ens till 2 procent af hemmanens nuvarande
rätta värde. Derjemte har Akademien stundom åtagit sig underhålls- eller
andra skyldigheter, som orsaka betydliga utgifter och öka förvaltningsbestyren.
Det visar sig för öfrigt af räkenskaperna, att betydliga spanmålsposter blifvit
till enskilda personer på kredit afyttrade, t. ex. till Ryttmästaren Hammarsköld, i
hvars konkursmassa Akademien, vid 1850 års början, ägde en fordran för försåld
spanmål till icke mindre belopp än 20,690 Rdr 9 sk. 10 rst.
De olägenheter och besvär, i förening med ofta oundvikliga förluster och kostnader,
hvilka Upsala Akademi för dess hemman måste vidkännas — såsom för
spanmålens vård eller försäljning, besigtningar, resor, landtmäteriförrättningar, rättegångar
m. m. — äro af den betänkliga art, att en förändring i förvaltningssättet
synes vara af högsta behofvet påkallad.
Lunds Kongl. Universitet.
Räkenskaperna för båda åren, granskade i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar,
utvisa följande förhållande:
Dclict.
Balans från föregående året:
år 1850.
år 1851.
►
Tillgångar
346,634: 40. 10.
348,765: 42.
7.
Uppbörd:
Akademiens egna medel
75,357: 40.
6.
84,115: 47.
10.
Reservfondens dito  ——
8,5S0: 23.
10.
8,580: 47.
11.
Bibliothekets dito
5,789: 28.
6.
5,746: 28.
7.
Magnatstipendie-fondens dito
4,053: 47.
11.
4,145: 28.
10.
Diverse donationers och fonders dito
3,414: 3.
4.
3,425: 42. 11.
S:r
97,196: —
1.
106,015: 4.
1.
Balans till påföljande året:
Skulder
27,519: 16.
—
31,076: 25.
9.
Summa
471,350: 8.
11.
485,857: 24.
5.
Credit.
Balans frän föregående året'.:
Skulder
27,228: 47.
8.
27,519: 16.
—
Utgifter:
Akademiens egna medel
78,550: 14.
9.
83,562: 1.
3,735: 1.
6.
Reservfondens dito
4,694: 22.
—
4.
Transport:
83,244: 36.
9.
87,297: 2.
19.
10.
— 146 —
Transport: 83,244: 36. 9. 87,297: 2. 10..
Bibliothekets medel  - 5,638: 38. 11. 5,379: 21. 9.
Magnatstipendie-fondens dito
3,204: 33. 3. 3,841: 1. 9.
Diverse donationers och fonders dito
3,267: 1. 9. 4,231: 34. 6.
S:r 95,355: 14. 8. 100,749: 12. 10.
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning -  14,563: 47. 8. 12,336: 46. —
Fordringar
7,944: 32. 11. 7,831: 13. 5.
Utlånta medel
— -
318,869: 27. — 327,693: 12. 7.
Förskott  7,387: 31. — 9,727: 19. 7.
S:r 348,765: 42. 7. 357,588: 43. 7.
Summa 471,350: 8. 11. 485,857: 24. 5.
§• I
Vid
granskning af 1850 års räkenskaper, liar det fästat Revisorernes uppmärksamhet,
att Universitetet för en påbörjad rättegång med Kongl. Maj:t och Kronan,
angående återvinning af Universitetet frånhända inkomster, fått vidkännas en utgift
af icke mindre än 532 Rdr 9 sk., deraf tryckningskostnader till ett belopp af 170
Rdr 16 sk.
Om det ock må antagas, att Universitetet icke saknat fog att genom rättegång
söka bereda sig en slik återvinning, synes det likväl Revisorerne, som talan derom
kunnat väckas, utan att medföra en så betydlig utgift, som den ifrågavarande; äfvensom
Revisorerne, beträffande särskilt tryckningskostnaden, ej kunna inse behörigheten
deraf, att, på Akademikassans bekostnad, låta til! trycket befordra hvad
som under rättegången förekommit.
g. 2.
Enligt 1851 års räkenskaper, är samma år ett förskott af 166 Rdr 32 sk. utgifvet
till Akademi-sekreteraren Naumann, för forslande af en del manuskripter och
böcker; i afseende å hvilken utgift lievisorerne af ett Kongl, bref tili Kongl. Statskontoret
af den 20 December berörde år vidare inhemtat, att nämnde, Kongl. Bibliotheket
i Stockholm tillhöriga, manuskripter och böcker, af hvilka Professorn vid
Lunds Universitet Doktor Schlyter, för utgifvandet af Sveriges gamla lagar, sig
begagnat, skolat, genom Rektorsembetets försorg, till Kongl. Bibliotheket återsändas,
samt att Kongl. Majit beviljat ersättning för den af Akademi-sekreteraren, efter
Rektors-embetets uppdrag, i sådant ändamål företagna resa til! hufvudstaden; för
hvilken kostnaden, efter räkning, skall uppgått till 183 Rdr 36 sk. 10 rst. Som, i
Revisorernes tanke, manuskripternas och böckernas forslande till Stockholm likaväl
kunnat verkställas genom någon mera underordnad person, samt, om så skett,
transportkostnaden sannolikt långt understigit den utgift, statsverket nu fått vidkännas,
kunna Revisorerne ej underlåta att emot den af Rektors-embetet vidtagna
åtgärd göra anmärkning.
— 147 —
Konsistorierna.
Till Revisorerne hafva blifvit ailemnade räkenskaperna för båda revisionsåren,
af hvilka räkenskaper de för förra redovisningsåret blifvit i Kongl. Kammar-rätten
granskade dels med dels ulan, anmärkningar, hvaremot de för sednare året ännu
veke derstädes undergått fullständig revision.
§. 1.
Vid granskning af en i Wexiö Konsistorii räkenskaper intagen redovisning för
de medel, hvilka, från den 1 Maj 1850 till samma dag 1851, ingått till bibliothekskassan
och läroverkets kassa emeritorum, har befunnits, att vid värdeberäkningen
af 2:ne poster spanmål, utgörande en del af årets inkomst för utarrenderade komministersbostället
Hofdalbogården, värdet blifvit för litet utfördt med 5 Rdr; och
ehuru beloppet är obetydligt, hafva likväl Revisorerne, då en förlust för kassorna
härigenom uppkommit, ansett sig böra å förhållandet fästa uppmärksamhet.
§. 2.
Det har äfven ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet, alt Wexiö gymnasiekassa
under revisionsåren, medelst lån från öfriga under Konsistorii förvaltning
ställda fonder, åsamkat sig skuld till belopp af 100 Rdr hvartdera året.
§• 3.
Af Westerås Konsistorii räkenskaper inhemtas, att vid båda revisionsårens slut
betydliga kontanta behållningar funnits hos redogöraren för de särskilda kassorna
innestående. Så utgjorde t. ex., vid 1851 års utgång, denna behållning i allmänna
byggnadskassan 1,856 Rdr 42 sk. 11 rst., i kassa emeritorum 1,970 Rdr och i Gymnasii
byggnadskassa 4,561 Rdr 43 sk. 2 rst. Då emellertid, enligt Revisorernes
tanke, det icke är med god ordning öfverensstämmande, att allmänna medel till så
betydligt belopp hos enskilde förvaras, anse Revisorerne, att hvad af berörde tillgångar
icke kan förräntas eller för nödvändiga utgifter ej erfordras, bör i länets
Ränteri deponeras.
För öfrigt få Revisorerne anmäla, att uti nämnde Konsistorii räkenskaper specifik
uppgift om förhållandet med Konsistorii utlånta medel saknas.
§. 4.
Af den utaf Linköpings Konsistorium afgifna redogörelse för förvaltningen af
Koskullska stipendiefonden inhemtas, att den åt fonden anslagna frälseränta från
hemmanet Löth, under revisions-åren, icke blifvit inbetald, utan att upplysning vinnes
om orsaken hvarföre liqvid uteblifvit, eller om och hvilka åtgärder vidtagits
för denna fordrans indrifning. Likaså har räntan å ett lån, stort 300 Rdr, ur Carlströmska
donationsfonden båda åren balanserats såsom ogulden, utan upplysning
om anledningen till ett slikt förhållande.
§. 5.
Instämmande i föregående Statsrevisorers yttrande om den mindre klara uppställningen
af de flesta Konsistoriernas räkenskaper, fä Revisorerne anmäla, att det
148 —
då jemväl omförmälda, utaf Kongl. Statskontoret i underdånighet afgifna, förslag till
nytt formulär för dessa räkenskaper lärer fortfarande vara på Kongl. Maj:ts nådiga
pröfning beroende.
Kongl. Direktionen öfver Stockholms stads
Undervisningsverk.
Dess räkenskaper äro för år 1850 granskade i Kongl. Kammar-rätten med anmärkningar,
men hafva för år 1851 ännu icke undergått revision derstädes.
Förhållandet med inkomster och utgifter är följande:
Debet. år ISäO. år ISSI.
Balans från föregående året:
Tillgångar
95,586: 44. 5. 95,751: 13. -
Uppbörd:
Stockholms stads Undervisningsverks fond:
Statsanslag  4,020: — — 8,401: 44. —
Tolagsmedel af
staden
10,000: — — 10,000: — —
Räntemedel  2,475: — — 2,760: 36. —
Hyresmedel — 533: 16. — 533: 16. —
Anmärknings
medel
— — 20: — —
Gymnastiska Centralinstitutets arfvodes- och ma
teriel-anslag
—
F. d. Katliedralskolans fond —-
Kniggeska donationsfonden
Ålinska dito
Stockholms Gymnasii fonder
Clara Högre lärdomsskolas dito
Maria Dito dito
S:r
21,409: 32.
7.
26,746: 37.
—
Balans till påföljande året:
Skulder,
Stockholms stads undervisningsverks fond —
120: 15.
—
—
—
Clara Högre lärdomsskolas dito
59: 32.
2.
68: 39.
6.
S:r
179: 47.
2.
68: 39.
6.
Summa
117,176: 28.
2.
122,566: 41.
6.
Credit.
Balans från föregående året:
Skulder
120: 23.
6.
179: 47.
2.
17,028:
16.
—
21,716:
—
—
1,133:
16.
1,108:
16.
424:
4.
2.
424:
4.
2.
261:
16.
—
261.
16.
—
1,055:
40.
—
1,621:
5.
—
652:
19.
9.
664:
35.
7.
513:
7.
—
534:
42.
2.
341:
9.
8.
416:
14.
1.
— 149 —
Utgifter:
Stockholms stads Undervisningsverks fond:
Aflöning
14,251: 32. — 18,799: 20. —
Hyresmedel 2,040: — — 1,965: — —
Expenser
720: 15. — 619: 30. 4.
Räntor -  120:  40:
Gymnastiska Centralinstitutets arfvodes- och ma
teriel-inedel
—- -
F. d. Kathedralskolans fond  -—
Kniggeska donationsfonden
Ålinska dito
— - — —-
Stockholms Gymnasii fonder
Clara Högre lärdomsskolas dito
Maria Dito dito
S:r
17,131:
47.
—
21,424.
2.
4.
1,133:
16.
1,108:
16.
424:
4.
2.
424:
4.
2.
261:
16.
.—
261:
16.
—
779:
32.
—
707:
—
—
687:
13.
4.
623:
33.
8.
575:
47.
2.
550:
18.
—
311:
8.
—
348:
29.
4.
21,304:
39.
8.
25,447:
23.
6.
Balans till påföljande året:
Vid 1851 års slut.
Tillgångar, utlunta medel.
Stockholms stads
Undervisnings
-
öfrig behållning.
o
verks fond
50,800: —
2,817: 40.
2.
53,446:
9.
6.
53,617:
40.
2.
F. d. Kathe-  dralskolans
dito
8,535: 17.
5.
100:
8,635:
17.
5.
8,635:
17.
5.
Kniggeska do-  nationsfonden
5,000: —
f 5,000:
___
5,000:
Ålinska dito
26,907: 5.
10.
130:
18.
2.
26,123:
19.
—
27,037:
24.
Stockholms
Gymnasii fon-  der
166: 32.
697:
18.
5.
823:
6.
864:
2.
5.
Clara Högre
lärdomssko-  las dito
1,000: —
83:
35.
5.
1,090:
3.
11.
1,083:
35.
•
5
Maria Dito dito
500: —
—
200:
43.
5.
633:
10.
8.
700:
43.
5-
S:r
92,909: 7.
3.
4,030: 11.
7.
95,751:
13.
—
96,939: 18. 10.
Summa 117,176: 28. 2. 122,566: 41. 6-
Vid räkenskaperna har någon anmärkning icke förekommit; och befunnos, vid
anställd inventering, säkerhetshandlingarne i god ordning.
Vexelimdervisiring-ens Normalskola i Stockholm.
De af Direktionen i Sällskapet för vexelundervisningens befrämjande till Revisorerne
aflemnade räkenskaper hafva icke undergått granskning i Kongl. Kammar
-
— 150 —
rätten och redovisa, utom de för Normalskolan anslagna medel, jemväl de belopp,
som blifvit beviljade för Stockholms Folkskolelärare-seminarium samt till stipendier
ät elever vid samma Seminarium. Fö ihälla ridet med inkomster och utgifter
inhemtas af följande tabell:
licbct* år 185©. år 1851.
Balans från föregående året:
Kontant behållning
1,340:
o-i
OJ.
2.
352: 22.
10.
Utlånta medel
29,500:
—
—
28,000: —
—
Fordringar
—
—
2,162: 24.
—
Doneradt kapital, 8,000 Rdr, som föres inom
linien.
S:r
30,840: 31.
2.
30,514: 46.
10.
TJppljörd:
Statsanslag till Normalskolan
2,000:
—
2.000: —
„ Folkskolelärare-seminarium
666:
32.
—
666: 32.
„ stipendier åt folkskolelärare-elever...
1,300:
—
1,200: —
Räntemedel
2,362:
24.
—
1,675: 24.
Arsafgifter af ledamöter
15:
16.
—
14: —
För försålda böcker, tabeller, kartor m. m
1,413:
39.
—
5,758: 37.
llyresmedel -
40:
—
—
40: —
S:r
7,798:
15.
—
11,354: 45.
Summa
38,638: 46.
2.
41,869: 43. 10.
Credit*
Utgifter:
Allöning
2,45S: 16.
2,286: 32.
För Folkskolelärare-seminarium
1,409:
16.
1,246: 3.
4.
Reparationer och ©nera —
633:
23.
2.
185: 43.
10.
Ved, ljus och renliållningskostnader
933:
42.
4.
731: 24.
För inköpta böcker, tabeller, skilfertaflor m. m.
2,227:
39.
4.
81: 26.
8.
Kommissions-arfvoden samt trycknings- och
bokbindnings-kostnader
318: 28.
8.
1,757: 7.
10.
Diverse utgifter
142:
25.
10.
228: 25.
9.
S:r
8,123: 47.
4.
6,517: 19.
5.
Balans till påföljande året:
Kontant behållning -
352:
22.
10.
1,454: 39.
5,
Utlånta medel
28,000:
29,500: —
Fordringar
—
2,162:
24.
4,397: 33.
Doneradt kapital, 8,000 Rdr, fördt inom linien.
S:r 30,514: 46. 10.
35,352: 24. 5.
Summa 38,638: 46. 2.
41,869: 43. 10.
Säkerhetshandlingarne befunnos, vid inventering den 14 nästlidne Oktober, i
behörig ordning, och mot räkenskaperna har anmärkning icke förekommit.
— 151 —
Nya Elementarskolan i Stockholm.
Räkenskaperna, som blifvit, i Kongl. Kammar-rätten för båda åren granskade
utan anmärkning, utvisa följande förhållande:
»eliet. år S85Ö. år ISSI.
Balans frän föregående året:
Tillgångar
7,629: 37.
5.
7,691: 13.
1.
Uppbörd:
Statsanslag
Afgift för lärjungar
Diverse inkomster - -
— —
8,555: 26.
657: 24.
50: 26.
8.
8.
8,116: 32.
972: 24.
47: 20.
—
S:r
9,263: 29.
4.
9,136: 28.
—
Summa
Credit.
16,893: 18.
9.
16,827: 41.
1.
Afskrifning
10: 24.
—
17: 44.
—
Utgifter:
Löner och arfvoden m. m  -
Diverse omkostnader _
8,702: 40.
488: 37.
8.
8,196: 28.
670: 47.
4.
8.
S:r
9,191: 29.
8.
8,867: 28.
—
Balans till påföljande äret:
Kontant behållning  -  -
Inventariers värde
.... . .
2,736: 6.
4,955: 6.
11.
2.
2,596: 30.
5,345: 34.
3.
10.
S:r
7,691: 13.
1.
7,942: 17.
1.
Summa
16,893: 18.
9,
16,827: 41.
1.
Revisorerne hafva härvid icke funnit något att erinra.
Bergsskolan i
Fahlun.
Dess räkenskaper äro i Kongl. Kammar-rätten granskade för båda revisionsåren
utan anmärkning samt utvisa följande förhållande:
»eliet.
år 185©
•
år 1851.
Balans frän föregående året:
Tillgångar
597: 21.
1.
518: 7.
10.
Uppbörd:
Statsanslag från riksstatens 6:te hufvudtitel,
undervisningsanstalter för bergsbruket:
Till aflöning och stipendier -
—
2,000: —
2.000: —
Transport:
2,000: —
—
2,000: —
—
— 152 —
Transport: 2,000
Till materiel — —  500
„ resekostnader
-  300
Befrämjande i allmänhet, af bergsbruket :
Till byggnader oell reparationer
1,000: — —
Af utländska elever inbetalda
(600: — —
Anmärkningsmedel
2: 24. —
2,000
500
300
Credit.
Utgifter:
S;r 4,402: 24. — 2,800:
Summa 4,999: 45. 1. 3,318: 7. 10.
Aflöning oell stipendier  -  903: 16. — 968: 14. —
Resekostnader
499: 17. 5. 436: 2S. 8.
Materiel, byggnader och reparationer m. m.  3,079: 3. 10. 1,902: 28. 4.
~S^ 4,481: 37. 3. 3,307: 23. —
Balans till påföljande året:
Kontant behållning
518: 7. 10. 10: 32. 10.
Summa 4,999: 45. 1. 3,318: 7. 10.
Af statsanslaget för denna skola, utgörande 3,800 Rdr årligen, äro, såsom ofvanstående
tabell utvisar, endast 2,800 Rdr i räkenskaperna redovisade. Återstoden,
1,000 Rdr, bar utgått till aflöning åt 2:dra läraren vid skolan, hvilken aflöning
afKongl. Statskontoret anordnas å Kopparbergs läns Ränteri och derifrån utbetalas.
Det vore, enligt Revisorernes tanke, mera med ordning öfverensstämmande om bela
statsanslaget i Bergsskolans räkenskaper redovisades.
Någon erinran vid räkenskaperna har för öfrigt icke förekommit.
Revisorerne anse, att, för bedömande af Bergsskolans förvaltning i sin helhet,
det vore nödigt att hädanefter erhålla redovisning öfver densammas alla inkomster,
vare sig af allmän eller enskild natur.
Anslaget lill Svenska Trädg*årclsförening*ens
Elevskola.
Räkenskaperna äro för båda åren granskade i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning,
och hafva icke heller till någon erinran af Revisorerne föranledt.1
Af desamma inhemtas följande förhållande:
»ebet. år 1350. år ISSI.
Balans frän föregående året:
Behållning
— — 43: 20. 4.
— 153 —
Uppbörd:
Statsanslag årligen - ——
1,333: 16. —
1,333: 16. —
Summa
1,333: 16. —
1,376: 36. 4.
Credit.
Balans från föregående äret:
Skuld
116: 34. 8.
Utgift:
För elevernas undervisning och underhåll m. m.
1,173: 9. —
989:
35. -
Balans till påföljande året:
Behållning
43: 20. 4.
387:
1. 4.
Summa 1,333: 16. — 1,376: 36. 4.
Gymnastiska Central-institutet.
Från Kongl. Direktionen öfver Stockholms stads Undervisningsverk har till Revisorernes
granskning blifvit öfverlemnad Föreståndarens för Gymnastiska Centralinstitutet
till Direktionen ingifna redogörelse för de 500 Rdr årligen, som i den för
Institutet gällande nådiga stat äro till materielens underhåll och expenser anslagna.
Vid denna redogörelse har någon anmärkning hos Revisorerne ej förekommit.
Af densamma inhemtas följande förhållande:
Debet.
år 1350.
år
Uppbörd:
Statsanslag  - —
-  500:
500:
— —
Balans till påföljande året:
Skuld  -
369: 28. 4.
416:
1. 2.
Summa 869: 28. 4.
916:
1. 2.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skuld — - -
267: 40. —
369:
28. 4
Utgifter:
Diverse
601: 36. 4. 546:^0. 10.
Summa 869: 28. 4. 916: 1. 2.
Enligt meddelad uppgift af Föreståndaren vid Institutet, hafva under revisionsåren
1,574 äldre och yngre personer begagnat Institutet, deraf en del för att bildas
till Gymnastiklärare och Instruktörer, andra åter för sjuklighet eller för kropps
20.
— 154 —
krafternas utvecklande. Af dessa hafva 503 blifvit för kroniska sjukdomar behandlade,
83 utan afgift åtnjutit sjukgymnastik och 336 erhållit fri undervisning i pedagogisk
gymnastik och vapenföring; hvarjemte 20 personer, dels Officerare, dels »Skollärare,
blifvit under loppet af dessa år vid Institutet utexaminerade.
Kong'!, och fivitfeldtska stipendie-fonden.
Af räkenskaperna hafva 1850 års blifvit granskade i Kongl. Kammar-rätten med
anmärkningar, men 1851 års ännu icke der undergått revision.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
»ebet. år 1850. år 185fi.
Balans frän föregående äret:
Tillgångar '  32,364: 20. 1. 32,257: 14. 8.
Uppbörd:
Jordeboksränta
.  1,558: 32. 3. 1.597: 40. 7.
Arrendemedel
2,214: 9. 10. 3,589: 24. 10.
Arbetsbefrielse-afgift
— 4,328: 18. 8. 6,365: 13. 4.
Skjutsfärds-afgift -  772: 8. — 765: 16. —
Intresse-medel
1,714: 37. 8. 1,819: 18. 7.
Diverse inkomster
195: 44. — 328: 45. 5.
S:r
10,784:
6.
5.
14,466:
14.
9.
Balans till påföljande äret:
Skulder
..
132:
34.
144:
6.
Summa
43,281: 12.
6.
46,867: 35.
5.
Credit.
Balans frän föregående året:
Skulder
121:
14.
132:
34.
Afkortningar och afskrifningar:
För förmedling, fattigdom och diverse orsaker
751:
15.
8.
903: 23.
11.
ftj ter:
Aflöning
1,741: — — 1,856: — —
Uppbördsprocent och respenningar
205: 21. 2. 550: 12. 7.
Stipendier
____ 6,465: — — 7,701: 32. —
Reseunderstöd _ 666: 32. —  —
Till Ilvitfeldtska grafkassan
11; 20: — 11. 20.
Arfvode till lärare och betjening vid Götheborgs
Gymnasium
433: 16. — 1591: 32. —
Transport: 9,522: 41. 2. 10,811: — 7.
— 155 —
Transport: 9,522: 41. 2. 10,811: — 7.
Till bibliotheket vid Götheborgs gymnasium 158: 6. — 180: 2. —
Diverse utgifter
470: 17. — 524: 35. 5,
S r 10,151: 10. 2. 11,515: 38. —
Balans lill påföljande året:
Kontant behållning
2,645: 40. 6. 61: 7. 4-
Utlånta medel  - -
27,776: 40. — 34,161: 32. —
Fordringar - - *
1,834: 30. 2. 92: 44. 2.
S:r 32,257: 14. 8. 34,315: 35. 6.
Summa 43,281: 12. 6. 46,867: 35. 5.
Vid dessa räkenskaper har, å Revisorernes sida, någon anmärkning icke förekommit;
oell fä Revisorerne tillika anmäla, att, enligt erhållen upplysning, det i
sednaste revisionsberättelse äfven omförmälda, utaf Kuratorerne för stipendie-inrättningen
upprättade och till Kongl. Maj:t i underdånighet afgifna förslag till instruktion
för inrättningens styrelse och till reglemente för utlåning af dess medel, fortfarande
är på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning beroende.
Anstald för Naliomil-miiseiby^iiadeii.
Bestyret med denna byggnad, hvilket först var uppdraget åt en särskild i nåder
förordnad Kommitté, har, genom Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 22 Januari
1850, blifvit anförtrodt ät Majoren vid Kongl. Ingeniöreorpsen m. m. J. Kleen; i
följd hvaraf sluträkning af nämnde Kommitté öfver dess förvaltning, under den 13
Februari 1850, blifvit afgifven.
Räkenskaperna, som lör båda revisionsåren äro granskade i Kongl. Kammarrätten,
för det förra med och för det sednare utan anmärkning, utvisa:
0®el»et. år flSSÖ. år 1S5S.
Balans från föregående året:
Kontanta behållningar
12,928: 8. 6. 2,842: 23. 10.
Uppbörd:
Statsanslag
40,000 — — 66,000: —
Extra inkomster
2,150: 1. 8. 2,333: — —
S7~ 42,150: 1. 8. 68,333:
Summa 55,078: 10. 2. 71,175: 23. 10.
Credit.
Utgifter:
Museibyggnaden
30,170: 9. 4. 27,516: 12. 5.
Upphandling af förråd och inventarier  13,852: 20. 4. 33,597: — 5.
Transport: 41,022: 29. 8. 61,113: 12. 10.
— 156 -
Transport: 44,022: 29. 8. 61,113: 12, 10.
Biarbeten
6,130: 3. 10. 3,106: 36. 5.
Diverse utgifter
2,083: — 10. 1,562: 23. 6.
S;r 52,235: 34. 4. 65,782: 24. 6.
Balans till 'påföljande året:
Kontanta behållningar  2,842: 23. 10. 5,392: 47. 4.
Summa 55,078: 10. 2. 71,175: 23. 10.
Revisorerne hafva vid dessa räkenskaper icke funnit något att erinra och få
derjemte anmäla, att af anslaget för museibyggnaden en summa af 106,000 Rdr
blifvit under revisionsåren lyftad, så att, med tillägg af de, enligt sednaste revisionsberättelse,
under de föregående åren uttagna 60,000 Rdr, de vid 1851 års slut uppburne
anslagsmedlen utgjort 166,000 Rdr.
Anslaget till det år 1849 i Malmö hållna
Fjerde allmänna Landtbruksmötet.
Redogörelsen för detta anslag, hvilken i Kongl. Kammar-rätten blifvit reviderad
utan anmärkning, har icke vid sednaste statsrevision undergått granskning, hvarföre
nu församlade Revisorer densamma genomgått.
Af denna räkenskap inhemtas:
Anslaget:
Till premier för kreatur (å extra statsregleringen)
1,000:
„ utgifter i allmänhet (å 6:te hufvud-titeln)
1,000:
Summa 2,000:
Utgifter:
Premiemedel
388: 47^
Arfvoden till Sekreterare och Kanslister, skrifmaterialier m. m. 916: 30. 8.
S:r 1,305: 29. 8.
Ater lefver ering:
Till 6:te hufvudtiteln, besparing å derifrån
anordnade  83: 37^ 4
Till Riksgäldskontoret, å extra statsreglerings
anslaget
0jj. j,
Revisorerne hafva härvid icke funnit något att erinra.
694: 18. 4.
Summa 2,000: — —
— 157 —
Anslaget till det år 1831 i örebro hållna
Femte allmänna Landt hr uksmötet.
Redogörelsen, granskad i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning, har icke
heller föranledt till någon erinran af Rikets Ständers Revisorer. Af densamma in
-
hemlas:
Anslay et:
Till premier för kreatur (å extra statsregleringen)
1,000:
„ utgifter i allmänhet (ä 6:te hufvudtiteln)
1,000:
Summa 2,000: — —
Utgifter:
Premie-medel
- - 862: — —
Arfvoden till Sekreterare och biträden samt skrifmaterialier och
expenser m. fl. utgifter för mötet  -  1,000: — —
S:r 1,862:
Åter lefver ering:
Till Riksgäldskontoret, öfverskott å extra statsanslaget till premier
för kreatur -
138: — —
Summa 2,000: — —
Anslaget till allmänna fattigvården i Stockholm.
Detta anslag utgör, enligt riksstaten, 3,094 Rdr 8 sk., deraf 2,094 Rdr 8 sk.
utgå till löner åt 3:ne fattigläkare och till medikamentspenningar samt återstoden,
1,000 Rdr, utbetalas för medikamenter vid Stockholms stads och läns Kurhus, och
redovisas det förra af dessa belopp i Stadsnämndens och det sednare i Kurhusets
räkenskaper.
Revisorerne, som granskat nämnde räkenskaper, hafva dervid icke funnit något
att erinra.
Kongl. Kammar-rättens Aktorats-räkningar.
Dessa räkenskaper, som innehålla redovisning flir de, i följd af Advokatfiskals-kontorets
och Olverrevisions-departementets väckta åtal, till betalning ådömda
medel, äro för år 1850 utan anmärkning granskade i Kongl. Kammar-rättens Civilräkenskapskontor,
men hafva för år 1851 ännu icke undergått granskning derstädes.
De utvisa följande förhållanden:
— 15S —
Hebel.
år
•
år S §51
. •
Balans från föregående året:
Utestående anmärkningsmedel
231,713: 8.
265,827: 33.
1.
Uppbörd:
Till betalning ådömda medel,
för Advokatfiskals-kontoret -
68,137: 1.
8.
28,583: —
„ Provinsräkenskaps-dito  -
13,700: 6.
—
13,505: 13.
4.
„ Militieräkenskaps- dito
10,713: 6.
4.
6,665: 35.
0
„ Civilräkenskaps- dito
3,340: 15.
—
2,288: 29.
—
Su-
95,890: 29.
—
51,042: 29.
6.
sannna
327,603: 37.
—
316,S70: 14.
7.
Credit.
Af skrif niny ar:
För Advokatfiskals-kontoret
3,474: 16.
o
O.
269: 33.
10.
„ Provinsräkenskaps- dito
1,057: 7.
6.
3,548: 26.
11.
„ Militieräkenskaps- dito
9,920: 5.
5.
4,745: 41.
4.
„ Civilräkenskaps- dito
131: 12.
0.
227: 20.
9.
S:r
14,582: 41.
4.
8,791: 26.
10.
Lefvererinyar:
För Advokatfiskals-kontoret—
24,572: 5.
7.
5,257: 44.
6.
„ Provinsräkenskaps- dito
13,718: 5.
o
10,333: 13.
0
r Militieräkenskaps- dito
5,304: 9.
4.
5,776: 7.
,, Civilräkenskaps- dito
3,598: 38.
6.
1,232: I.
3.
S:r
47,193: 10.
7.
22,599: 17.
11.
Balans till påföljande året:
Utestående anmärkningsmedel:
För Advokatfiskals-kontoret
247,980: 7.
7.
271,035: 25.
O
O
„ Provinsräkenskaps- dito
5,796: 24.
O
O.
5,419: 45.
6.
„ Militieräkenskaps- dito
10,286: 12. -
6,429: 46.
10.
„ Civilräkenskaps- dito -
1,764: 37.
3.
2,593: 44.
3.
S:r 2H5.827: 33. 1. 285,47»: 17. 10.
Summa 327,603: 37. — 316,870: 14. 7.
Vid räkenskaperna har endast den anmärkning Iros Revisorerne förekommit,
att den ingående balansen i 1850 års räkning för Militieräkenskaps-kontoret är
upptagen till 14,797 Rdr 20 sk. 5 rst., ehuru den i 1849 års redogörelse utgående
balans utgjort 14,797 Rdr 28 sk. 5 rst.
Expensmed els-räkningarne.
Revisorerne hafva granskat 'dessa räkningar lör nedannämnde verk, hvarvid
utgifterna befunnits uppgå till följande belopp:
— 159 —
år i§g«» år ISSI.
Justitie-revisions-Expedition
3,212: 45. — 2,807: 4. —
Justitie-kanslers- Dito
370: 17. 4. 508: 27. 4.
Utrikes Departementets Dito
3,982: 43. 7. 3,478: 15. 4.
Civildepartementets Dito..
2,081: 42. — 1,840: 47. —.
Finans- dito Dito
1,128: 18. 2. 1,083: 46: —
Ecklesiastik- dito Dito, med Riksarkivet oell
Kongl. Bibliotheket,
3,006: 35. 4. 2,860: 12. 8.
Svea Hofrätt
4,246: 10. 4. 3.996: 47. 6.
Götha Dito  -  3,302: 21. 8. 2,395: 18. 4.
Hofrätten öfver Skåne och Blekinge
1,332: 9. 2. 1,065: 30. —
Krigs-hofrätten—
634: 17. 11. 501: 3. 4.
Kammar-kollegium  2,049: — 4. 2,598: 29. 10.
Stats-kontoret
3,332: 27. 9. 1,946: 40. 3.
Bergs-kollegimn
1,293: 13. 4. 1,104: 38. 2.
Kommers-kollegium
3,909: 28. 5. 3,363: 44. 6.
Kammar-rätten
2,180: 3. 9. 2,249: — —
Sundhets-kollegium
1,984: 15. 4. 2,796: 9. —
Öfverståthållare-embetet
1,584: 46. 4. 1,770: 20. 8.
Öfverintendents-embetet
920: 13. 4. 663: 24. 4.
General-landtmäterikontoret
1,109: 10. 4. 1,045: 31. —
Fångvårdsstyrelsen
1,925: 12. 4. 1.543: 15. 1.
Kontroll-verket
1,326: 37. 4. 1,531: 44. —
Tabell-kommissionen
259: 23. — 272: 39. —
Vid granskningen af Kongl. Götha Hofrätts expensmedelsräkningar bar förekommit,
att till uppköp af silke lör verkets behof icke mindre än 249 Rdr 16 sk.
det förra och 182 Rdr 32 sk. det sednare revisionsåret blifvit utgifna; hvilket synts Revisorerne
ej vittna om en god hushållning med expensmedlen inom nämnde embetsverk,
helst, vid jemförelse med Kongl. Svea Hofrätt, der behofvet af silke mäste vara
ungefär enahanda, det befinnes, att derstädes utgiften härför uppgått, år 1850,
till 52 Rdr och, år 1851, till 36 Rdr.
Likaledes hafva Revisorerne funnit anmärkningsvärd t, att, ehuru inom Kongl.
Kammar-rätten prenumeration hvartdera revisionsåret för verkets behof skett a 6
exemplar af Post- och inrikestidningar samt af Stockholms Dagblad, en hvar af
Kammar-rättens ledamöter, det oaktadt, till prenumeration för egen räkning å ett
exemplar af nämnde tidningar, låtit åt sig af expensmedlen utbetalas, år 1850, 19
Rdr 32 sk. och, år 1851, 21 Rdr 32. sk., utgörande tillhopa för båda åren 206 Rdr
32 sk., med dervid åberopadt stöd af Kongl. Kammar-rättens stat, hvilken likväl
härom ingenting innehåller.
Itäkenskaperna för kolonien 8:1 Barthelemy
hafva för år 1850 undergått granskning i Kongl. Kammar-rätten utan anmärkning,
men för år 1S51 ej ännu blifvit derstädes reviderade.
Förhållandet med inkomster och utgifter inhemtas af följande tabell:
— 160 —
Debet.
år 1§5<>.
år 1851.
Balans från föregående året:
Behållningar och fordringar
Spanska
Daler. Cent.
992: 21 v.
Spanska
Daler. Cent.
951: 57|.
Inkomster:
Under diverse titlar på ön S:t Barthelemy
Remiss från Sverige i Svenskt Banko, år
1850 — 12,011: 7. 5., år 1851 — 13,223:
47. 7.
5,612: 50.
4,816: 16.
4,668: 65|.
5,284: 53.
S:r
10,428: 66.
9,953: 18J.
Balans till paföljande året:
Skulder
882: 45.
694: 19.
Summa
Credit.
12,303: 32£.
11,598: 95.
Balans från föregående året:
Skulder
867: 49.
882: 45.
Utgifter:
Aflöning till koloniens embets- och tjenstemän
Garnisons-kostnader
Diverse utgifter och afskrifningar
5,410: —
2,493: 54^.
2,580: 71i.
5,410: —
2,072: 7.
2,843: 82.
S:r
10,484: 26.
10,325: 89.
Balans till påföljande äret:
Skulder
951: 571.
390: 61.
Summa
12,303: 32i.
11,598: 95.
Den i sednaste revisionsberättelse omförmälda fordran för ett numera aflidne
Kapiten Lyon lemnadt respenningeförskott af 650 Spanska Daler bar, på grund al
Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse den 29 Augusti 1851, blifvit i koloniens räkenskaper
för samma år affördt; hvaremot beträffande de af föregående Revisorer jemväl
omnämnda, under titel: ”reklamationer emot Kongl. Maj:t,s och Kronans kassa”, i räkenskaperna
balanserade poster till ett sammanlagdt belopp af 462: 65. Spanska Daler,
förhållandet dermed befinnes oförändradt i de nu granskade räkenskaperna; vid
hvilka Revisorerne för öfrigt icke funnit något att erinra.
Ortopediska Institutet.
Beträffande det af Rikets Ständer, vid 1847 och 1848 års riksdag, till understöd
för detta Institut, under vissa vilkor, beviljade anslag af 1,500 Rdr årligen,
hafva Revisorerne inliemtat, att detta anslag för revisionsåren blifvit af Kongl. Statskontoret
till institutets styrelses disposition qvartaliter anordnad! och att de för
medlens utbekommande bestämda vilkor derförinnan varit uppfyllda.
- 161 —
LUuna Landtb raks-institut.
Räkenskaperna för detta Institut, hvilka vid föregående statsrevision icke granskats,
hafva för nu ifrågavarande år blifvit till Revisorerne afleranade. De äro
uppställda efter fardagsar och omfatta alltså tiden från den 14 Mars 1850 till samma
dag 1852.
Inkomster och utgifter redovisas sålunda:
(från den 14 Mars 1850 till samma tid år
1852).
M eliet.
år 1 §50.
år I§51
•
Balans från föregående året:
Tillgångar — —
..
52,687: 44.
3.
62,190: 21.
1.
Inkomster:
•
Statsanslag
Egendomens afkastning in. m
6,000: —
11,157: 20.
5.
12,000: —
36,508: 39.
4.
S:r
17,157: 20.
5.
48,508: 39.
4.
Balans lill påföljande året:
Skulder
26,8S6: 18.
5.
27,577: 42.
1.
Summa
Credit.
96,731: 35.
1.
138,277: 6.
6.
Bakms från föregående året:
Skulder
24,811: 18.
7.
26,886: 18.
5.
Utgifter:
För Institutet och egendomen
9,729: 43.
5.
42,936: 27.
C\
O.
Balans lill påföljande året:
Tillgångar  - ~
62,190: 21.
1.
68,454: 8.
10.
Summa
96,731: 35.
1.
138,277: 6.
6.
Vid dessa räkenskaper hafva Revisorerne icke funnit något att erinra; men,
till kännedom för kommande Revisorer, meddelas, att, på grund af Kongl, brefvet
den 15 December 1849, en summa af 10,985 Rdr 18 sk. 5 rst.., motsvarande det belopp,
som Institutets Styrelse skall af enskilda medel tillskjutit, i ändamål att tidigare,
än ursprungligen varit beräknadt, bereda tillökning i egendomens afkastning,
blifvit den 24 Januari 1850 af besparingarne å 6:t.e hufvudtitelns anslag för jordbruket,
handeln och näringarne, såsom förskott, till Styrelsen utbetald, emot förbindelse
att denna summa successift till berörde fond återgälda sålunda, att efter tvättne
ars förlopp erläggas 1,000 Rdr årligen och efter ytterligare tvänne år 1,500 Rdr
årligen, samt, efter sex ars förlopp från förskottets utbetalning, 2,000 Rdr årligen
intilldess liela förskottsbeloppet blifvit till fullo återbetaldt.
21.
— 162 —
De emot flera af förestående punkter anmälda reservationer äro intagna i revisionens
protokoll.
För de i berättelsen införda ziffrors oell tabellers riktighet är Kamreraren vid
revisionen ansvarig.
Revisorerne hafva hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om nådig befallning
till Kongl. Stats-kontoret att utbetala såväl de arfvoden, Revisorerne, likmätigt
3 § uti instruktionen, bestämt för de tjenstemän, hvilka under denna förrättning med
kansli- och kameral-biträde tillhandagått, som den vaktbetjeningen tillagda aflöning
jemte kostnaderna för ljus och skrifmaterialier m. m.; hvarjemte underdånig framställning
skett om nådigt bestämmande af lämplig vedergällning åt den Stats-kommissarie,
hvilken, enligt Kongl. Maj:ts nådiga förordnande, under förrättningen Revisorerne
med upplysningar tillhandagått.
Jemlikt nu gällande stadgande i 68 § af riksdagsordningen, bestämmes tiden
för nästa revision af statsverket till den 15 September 1855.
Stockholm den 15 November 1853.
Höglo fl. Ridder skåpets och Adelns ledamöter:
CARL ÅKERHJELM. C. E. CEDERSTRÖM. C. A. MANDERSTRÖM.
AUG. OLIVECRONA. J. A. TORNÉRHJELM. J. M. BJÖRNSTJERNA.
Iiögvördiga Presteståndets ledamöter:
CARL FR. BJÖRKMAN. JOHANNES ROTHLIEB. A. F. SONDÉN.
P. O. CARLANDER. C. J. HOLM. JOHAN GAHNE.
Vallo fl. Borgareståndets ledamöter:
F. A. RINMAN C. G. ÅSBRINK. L. V. HENSCHEN.
F. C. BILLBERG. J. ÖHRSTRÖM. C. W BAHRMAN.
Hedervärda Bondeståndets ledamöter:
ANDERS ERICSSON. NILS PEHRSSON. HENRIC ANDERSSON.
CARL THOLSON. AND:S JANSSON. JONAS CHRISTOPHERSON.
O. V. af Sillén.
— 163 —
Kongl. Stats-kontorets
underdåniga utlåtande, i afledning af
1853 års revisionsberättelse angående
statsverkets tillstånd och förvaltning.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
I följd af nådig befallning i remiss den 19 November 1853, får Eders Kongl. Maj:ts
och Rikets Stats-kontor härmed afgifva underdånigt utlåtande öfver nedannämnde
punkter af den berättelse, Rikets Ständers berörde år församlade Revisorer afgifvit
angående granskningen af statsverkets förvaltning och räkenskaper åren 1850 och
1851.
Hvad först angår frågan om det af Öfverkommissarien N. A. Fredin uppgjorda
förslag till hufvudbok för SLats-kont.oret, så har detta verk, gemensamt med Kammar-rätten,
deröfver sig yttrat uti det af Revisorerne omförmälda betänkande af den
21 Maj nästlidet år; och som deruti uttalade åsigter blifvit i det väsendtligaste
delade af Revisorerne, hvilka ansett det af Rikets Ständer med denna hufvudbok
sökta ändamål icke vara vunnet‘, bör Stats-kontoret, till undvikande af vidlyftighet
i ett ämne, hvarom redan så mycket blifvit skrifvet och tryckt, här endast i underdånighet
åberopa nämnde betänkande, med tillägg, att de af Revisorerne föreslagna
sammandrag öfver besparingar, brister och reservationer skola, om och när Eders
Kongl. Maj:t sådant i nåder anbefaller, i memorialböckerna införas, äfvensom att
hinder icke möter för inrättandet af sådana konti, som Revisorerne tillstyrkt för
spanmålen i slottsmagasinet och statsverkets å metallvågen befintliga bergseffekter;
blifvande derigenom nämnde böcker så fullständiga som skäligen kan önskas: och
hemställer i underdånighet Stats-kontoret, att frågan om särskild hufvudbok, hvarmed
äfven blefve förenade kostnader för statsverket, måtte, efter hvad i målet förekommit
och utredt blifvit, i stället för att uppskjutas, helt och hållet få förfalla, helst
någon sådan, som länder till verkligt gagn för det allmänna, ändå aldrig kan upprättas,
utan rikslmfvudboken, hvars afslutning numera sker efter års förlopp,
är och förblifver den enda säkra och till efterrättelse ländande räkenskapen, och
som tillförlitligt visar Stats-kontorets och drätselverkets ställning.
Att Revisorerne funnit de nyss omförmälda memorialböckerna för åren 185(1
och 1851 med ordning och redighet förda, utgör en tillfredsställelse för Statskontoret
och påkallar icke något vidare yttrande.
Frågan om vissa förslagsanslags otillräcklighet och behofvet af tillökning deruti
blifver föremål för Rikets nu församlade Ständers pröfning och torde böra förbigås
af Stats-kontoret, som vid Revisorernes yttrande icke har något att i underdånighet
tillägga.
Lika med Revisorerne, får detta verk i underdånighet hemställa, att afskrifning
måtte fä ske af 56 Rdr 25 sk. 9 rst., utgörande besparingsmedel, sorn vid afslutning
af 1840 års rikshufvudbok blifvit hufvudtitlarne för litet godtgjorda och derigenom
oriktigt tillkommit statsverkets grundfond.
Revisionsberättelsens 3 §, om en godtgjord brist å 4:de hufvudtiteln, föranleder
icke till något utlåtande från Stats-kontorets sida.
I afseende a Revisorernes anmärkning i 6 §, att anslagen till fattigvården i
Stockholm, i landsorterna och i allmänhet blifvit uti båda årens rikshufvudböcker
sammanförda under en gemensam titel: ”allmänna fattigvården”, får Stats-kontoret
— 164 —
i underdånighet yttra, att ett dylikt sammanförande, hvartill riksstatens uppställning
gifvit anledning, icke verkat till någon oriktighet vid liqviderna emellan detta
embetsverk oell Riksgälds-kontoret, men att. vederbörande Kamrerare erhållit föreskrift,
att i nästa och följande års hufvudböcker upptaga anslaget till fattigvården
i allmänhet under sin egen särskilda titel.
Hvad i 7, 8 och 9 §§ af revisionsberättelsen förekommer, torde icke erfordra
något Stats-kontorets yttrande.
I anledning af den uti 10 § gjorda anmälan, att det oförräritade öfverskottet å
Norénska fonden utgjorde vid 1851 års slut 990 Rdr 27 sk. 2 rsf., bör Stats-kontoret
i underdånighet upplysa, att som tvänne kadetter numera underhållas af nämnde
fonds räntemedel, sä kan någon utlåning af öfverskottet icke ifrågakomma.
Revisorernes yttrande dels i afseende på anordningar af öfverskotten ä statsverkets
inkomster, dels beträffande karta-sie/illata uppbörden och redogörelsen
derför, lära icke behöfva liär upprepas eller besvaras, dä någon erinran mot dem
icke förekommit.
Allmänna maf/asins-ärendena, hvilkas behandling, efter f. d. allmänna Magasinskontorets
indragning, med 1852 års ingång blifvit af Stats-kontorets personal
öfvertagen.
Då Revisorerne hvarken vid förvaltningen af statsverkets spantnål in natura,
eller vid räkenskaperna öfver /'. d. allmänna magasins-fonden funnit något att erinra,
återstår endast underdånigt utlåtande öfver nagra vid redogörelserna för spanmåils-kreditiv-fonden
af Revisorerne gjorda erinringar, såsom:
l:o att vid Jemtlands läns undsättningsredogörelse för år 1850 förekommit, det
en summa af 6,000 Rdr, utgörande undsättningsmedel, sorn utan återbetalningsskyldigliet
blifvit utlemnade, funnits afkortad, ehuru redovisning för medlen ej afgifvits
af den kommitté, som för dessas förvaltning varit bildad, och i anseende hvartill,
enligt hvad sig visat af 1851 års undsättnings-redogörelse för länet, beloppet,
6,000 Kdr, på grund af Stats-kontorets skrifvelse den 11 December samma år, blifvit
under balanstitel åter uppdebiteradt.
I anledning häraf får Stats-kontoret i underdånighet upplysa, att i 1852 års redogörelse
för Jemtlands län förenämnde 6,050 Rdr åro af undsätta ngs-kommittéen
behörigen verifieerade och redovisade;
2:o att, enligt 1850' års undsättningsredogörelse för Westerbottens län undsättningsmedel
funnits tili ett sammanräknadt belopp af 104,708 Rdr 42 sk. 10 rst. under
titel: afkortning afförda, af hvilka medel 1,550 Kdr blifvit utan äterbetaluingsskyldighet
utlemnade och behörigen redovisade; men att, beträffande deremot
återstoden, 103,158 Rdr 42 sk. 10 rst., frågan om afskrifningen deraf ännu vöre
beroende på Kammar-rättens pröfning; vid hvilket förhållande sistnämnde summa,
enligt Revisorernes tanke, äfven bordt, intilldess afskrifningen blifvit af Kammarrätten
godkänd, i räkenskaperna balanseras.
Efter hvad Stats-kontoret inhemtat, har en sådan uppdebitering hvarken i 1851
eller 1852 års räkenskaper blifvit verkställd och ej heller af Kammar-rätten påyrkad,
af skäl, att afskrifningsfrågorna voro Kammar-rättens pröfning underställda
och nu lära till en del vara af dess Civil-räkenskaps-kontor handlagda. Uti ett
från f. d. allmänna Magasins-kontoret af Kammar-rätten infordradt, den 5 Juli 1852
afgifvet, utlåtande i målet emellan Kammar-rättens Advokat-fiskal, å ena, samt
Landshöfdingen och Landskamreraren i Westerbottens Ian, å andra sidan, rörande
bristande fullständig redovisning, för undsättningsmedel, har Magasins-kontoret,
jemte anmärkning vid åtskilliga andra förekomna felaktigheter i 185!) års redogörelse,
äfven fästat Kammar-rättens uppmärksamhet på oriktigheten af nu ifrågavarande
afkortning samt hemställt, huruvida ibland andra afförda summor också ofvannämnde
103,158 Rdr 42 sk. 10 rst. kunde anses vara behörigen redovisade, sa
länge Eders Kongl. Majits Befallningshafvandes afskrifnings-resolutioner icke blifvit
af Kammar-rätten gillade samt dess skrifvelse derom kommit Eders Kongl. Majus
Befallningshafvande tillhanda.
Vidare redovisning i denna del tillkommer således numera Kammar-rätten.
3:o att, då Kopparbergs lans undsättningsredogörelse består af icke mindre än
sex särskilda räkningar, innefattande redovisning för undsättningar under olika
missväxtår, utan något deröfver upprättadt sammandrag, hvarigenom en lättare öfversigt
af förhållandet med undsättningsmedlen kunde vinnas, Revisorerne ansett
nödigt, att, lika med hvad inom de öfriga länen äger rum, en generalräkning öfver
undsättningsanstalterna i länet årligen upprättas och afgifves.
Orsaken hvarföre ett sådant sammandrag hittills icke blifvit länsstyrelsen i
Kopparbergs län affordradt ligger deri, att nämnde läns undsättningsredogörelser, i
det skick de afgifvits, alltid varit utmärkt rediga och tydliga. Dock möter icke
hinder deremot, att en general-räkning öfver de olika årens undsättningar jemväl
inom Kopparbergs län upprättas, och att Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande
anmodas icke allenast att gå i författning om ett sådant sammandrags upprättande
öfver näst afgifvande undsättningsredogörelser och detsamma. jemte räkenskapen
insända, utan äfven att dermed årligen fortfara.
Kongl. Myntverket.
Vid denna räkenskap hafva Revisorerne icke funnit annat att erinra, än att
register för de i hufvudböckerna förekommande särskilda konti saknas, hvarigenom
granskningen i någon mån försvårats.
Emot upprättande af ett sådant register möter icke eller hinder och kan det
derföre hädanefter biläggas räkenskapen.
Remissakten återlöljer, och Stats-kontoret framhärdar med djupaste vördnad,
trohet och nit
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligligste
tjenare och undersåter,
GEOEG ULFSPARRE.
Th. NYSTRÖM. C. W. GRÅÅ. G. W. af DONNER.
Stockholm den 11 Jan. 1854.
L. S.
J. A. Jcedrén. Gust. Widegren.
— 166 —
Kongl. Stats-kontorets
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers år 1853 församlade Revisorers
framställning angående Justitie-departementet
tillhörande ärenden.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss anbefald att afgifva underdånigt utlåtande öfver tvänne
punkter i Rikets Ständers år 1853 församlade Revisorers berättelse om statsverkets
förvaltning åren 1850 och 1851, får Eders Kongl. JVIaj:ts och Rikets Statskontor
i underdånighet anföra: att som de i dessa punkter förekommande ämnen,
det ena om ett lönefyllnadsbelopp åt Väbeln vid Krigs-hofrätten C. E. Fröléen,
och det andra angående ersättningar åt tjenstemän oph vaktbetjening hos Kanslirätten,
äfven omförmälas uti 1851 års revisionsberättelse, öfver (hvilken Statskontoret,
den 28 Februari 1852, afgilvit underdånigt utlåtande, detta embetsverk tror
sig endast böra här i underdånighet åberopa detsainmas innehåll i afseende å förenämnde
frågor; framhärdande med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
GEORG ULFSPARRE
TH. NYSTRÖM. C. W. GRÅÅ. G. W. af DONNER.
Stockholm den 11 Januari 1854.
L. S.
J. A. Jadrén. Gust. Widegren.
Kongl. Stats-kontorets
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers år 1853 församlade Revisorers
framställningar angående Ci
vil-departementet
tillhörande ärenden. ,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Med återställande härjemte af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss å ett transsumt
af Rikets Ständers nästlidet år församlade Revisorers berättelse om granskningen
af statsverkets räkenskaper m. m, åren 1850 och 1851, får Eders Kongl.
Majrts och Rikets Stats-kontor i underdånighet yttra, att, beträffande Revisorernes
hemställan derom, att anslaget till skiften och afvittrbu/ar måtte erhålla egenskapen
af förslagsanslag, Stats-kontoret anser sig böra deruti instämma, samt att, i af
-
— 167 —
seende å Revisorernes anmälan om Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 13 Mars
1852, enligt hvilket den, under rubrik ”ersättning för förlorade licensmedel” gjorda
disposition af 300 Rdr åt tjenstemän vid Civildepartementets Expedition, hädanefter
skall benämnas ”gratifikation”, Statskontoret icke kan hafva något att dervid i
underdånighet tillägga.
Statskontoret framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersäter,
GEORG ULFSPARRE.
TH. NYSTRÖM. C. W. GRÅÅ. G. W. af DONNER.
Stockholm den 11 Januari 1854.
L. S.
J. A. Jcedrén. Gust. Widegren.
Kongl. Sundhets-kollegii
underdåniga utlåtande, i anledning af
1853 års Revisorers anmärkningar vid
bemälte Kollegii räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Jemte öfverlemnande af transsumt utaf Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
berättelse, i hvad densamma angår granskningen af de under Sundhetskollegii
förvaltning ställda anslag och fonder för åren 1850 och 1851, har Eders
Kongl. Majit, den 5 innevarande månad, anbefallt Kollegium att, i anledning af nämnda
berättelse, underdånigt utlåtande afgifva.
Uti lista och 2:dra §§ hafva Revisorerne anmält, hurusom de förslagsvis beräknade
årliga anslagen till medicolegala besigtningar, 3,000 Rdr, samt till farsoters
och smittosamma sjukdomars botande, 9,000 Rdr, för intetdera af ifrågavarande
år varit tillräckliga; och dä beträffande den betydliga bristen i sistnämnde anslag,
Revisorerne af Kollegii underdåniga berättelse för nämnde år trott sig finna orsaken
till denna brist hafva varit ökade utgifter dels för hämmande af, i de flesta delarne
af riket, år 1851 gängse smittkoppor, dels för fria medikamenter till fattige sjuka,
men förnämligast i rese- och traktaments-ersättningar till djurläkare, i och för den
i Skåne oell Halland härjande lungsjukdom hos hornboskap, torde något utlåtande
i anledning af denna Revisorernes anmälan icke af Kollegium erfordras.
— 1GS —
Hvad angår den uti Salje § förekommande erinran, vid Pharmaceut,iska Institutets
räkenskaper, att, ehuru utgående balansen uti 1851) års redovisning för inbetalda
utgifter af de vid Institutet studerande Phannaceuter upptagits tili 752 Iidr
10 sk. 10 rst., samina afgifter uti påföljda årets räkenskap inbalanserats med 755
lide 5 sk. 6 rst., så och då denna redovisning egentligen utgör en uppbörds-verifikation
till 1851 års hufvudräkning, derutinnan behållningen af dylika afgifter fran
föregående året till sitt rätta belopp inbalanserats, och således den anmärkta skillnaden
icke föranleder till ändring af hufvudräkningen, täcktes Eders Kongl. Majit,
nådigst finna, att, under sådant förhållande, berörde erinran icke påkallar någon
åtgärd.
Remissen återföljer, och Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet
och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare oell undersåter,
C. J. EKSTRÖMER.
D. EKELUND. E. G. ENGBERG. AUG. TIMOL. WISTRAND.
Stockholm den 23 Januari 1854.
J. Ljungberg.
Kongl. General-Tullstyrelsens
underdåniga utlåtande, i anledning af
1S53 års Stats-revisorers berättelse rörande
Tullverket.
S t o r m ä k t i g s t e Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers Revisorer uti afgifven berättelse, angående granskning
af statsverkets tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1850 och 1851, bland annat,
i afseende å tullverket, fästat uppmärksamhet dervid, att förslagsanslaget till
rese- och traktamentskostnader blifvit för hvarfdera året öfvers k rid et, bar Eders
Kongl. Majit, genom nådig remiss af den 19 sistlidne November, deröfver behagat
infordra General-Tullstyrelsens underdåniga utlåtande; oell får, till åtlydnad häraf,
Styrelsen, med remissbandlingens återställande, i underdånighet anföra, hurusom
erfarenheten visat, att, under hittills varande förhållanden, tullverkets omkostnader
alltjemt stigit i bredd med trafiken och uppbördens tillväxt, och att derföre flera af
— 169 —
förslagsanslagen, såsom ”(tillbyggnader oell reparationer, stämplingskostnader, postporto,
ved och ljus” m. 11., kominit att för berörde år, likasom för de föregående,
öfverskridns. Hvad särskilt beträffar den utgiftstitel, sorn nu är i fråga, eller ”reseoch
traktamentskostnader”, måste orsaken till förslagsbeloppets öfverskridande för
samma år derjemte vara att söka ej mindre i bebofvet af mera utsträckta och med
större utgifter förenade bevakningsatgärder, än äfven i den förhöjda skjutslega, som
uppkommit genom allt flera ingångna skjuts-entrepenader, enligt Eders Kongl. Maj:ts
nådiga cirkulär af den 2 Augusti 1814; hvadan också nyssnämnde förslagsanslag,
hvilket blifvit, från och med nästförlidet år, i omkostnadsstaten ökadt från 20,000
Kdr till 23,000 Rdr, destomera torde framgent komma att. befinnas otillräckligt, som
Eders Kongl. Majit, genom nådig kungörelse af den 4 Maj 1S52, fastställt förhöjning
under vissa tider af året i skjutslegan vid gästgifvaregårdar å landet, der entrepenad
icke äger rum.
General-tullstyrelsen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Ed ers Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. GYLLENHAAL.
ISR. TAUVON.
C. L. FYRWALD.
Stockholm den 18 Januari 1854.
Kongl Krigs-kollegii
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om verkställd granskning af Kongl.
Kollegii räkenskaper för åren 1850 oell
1851.
Sigge Th. Limdgren.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majit har, genom nådig remiss den 4 nyssförflutne Januari, behagat
lemna Dess och Rikets Krigs-kollegium tillfälle att med underdånigt utlåtande
få inkomma i anledning af den berättelse, som af Rikets Höglofl. Ständers Revisorer
blifvit afgifven efter verkställd granskning af, bland andra, Krigs-kollegii
räkenskaper för åren 1850 och 1851; af hvilken berättelse ett utdrag blifvit, för
sådant ändamål, Kollegium i nåder meddeladt.
22.
— 170 —
Alldenstund handläggningen af de Krigs-kollegium i noder anförtrodda förvaltnings-
oell redogörelse-ärenden sker på AfVlelningar, varda särskilda yttranden, efter
de af Revisorerne vidrörda ämnens olika beskaffenhet, afKoIlegii Artilleri-, Fortifikations-,
Intendents- och Aflönings-afdelningar, härjemte underdånigst vidfogade.
Blott i en enda omständighet, eller hvad angår formen för Kollegii hufvudbok, ar
frågan gemensam för Kollegii samtliga AfVlelningar, hvarföre ock Kollegium densamma
in pleno upptagit och här nedan skolat i underdånighet sitt utlåtande deröfver
till Eders Kongl. Maj:t afgifva.
Af Revisorernes berättelse inhemtas, att de, som under räkenskapernas granskning
trott sig finna anledning till några, på egen åsigt grundade, hemställanden, såsom:
att medel, om hvilkas förräntande fråga hittills icke varit väckt, borde för
sådant ändamål utlånas; att i afseende å de medel, som för Krigs-kollegii aflöning
erfordras, en förändrad anvisning kunde, vid riksstatens uppgörande, hädanefter
gifvas o. s. v., i öfrigt icke haft något mot Kollegii förvaltning att anmärka,
men väl vitsordat den ordning, hvaruti säkerhetshandlingarne, tillhörande de flera
kassor och fonder, som äro ställda under Kollegii vård, af ^Revisorerne anträffats.
För Krigs-kollegium, som, näst statens generalkassa eller Ränte-kam maren,
bland alla förvaltande verk har sig anförtrodd den största uppbörden, eller, för
ifrågavarande tvänne revisionsär, en summa af omkring tretton millioner Rdr banko,
derför verifikationerna, i 1200 band innefattade, utgöra omkring 2i)0,0()0 folier,
måste det vara tillfredsställande, att, hvarken af Eders Kongl. Maj:ts och Rikets
Kammar-rätt eller af Rikets Ständers Revisorer, intill denne dag, hafva fått emottaga
en enda anmärkning mot Kollegii tillgöranden vid medlens användande i öfverensstämmelse
med de af Eders Kongl. Maj:t gifna nådiga föreskrifter. Att sadant
inträffat frän den tid, Kollegii nya organisation med den 1 Januari 1850 i verket
sattes, torde få antagas såsom bevis, att denna organisation, hvilken i många
delar förändrat och förstorat Kollegii verksamhet, sådan densamma af Eders Kongl.
Majit, genom Dess nådiga bref af den fi November 1849, blifvit tills vidare gillad
och fastställd, icke varit förfelad.
Efter att hafva omförmält sa väl de förändrade föreskrifter i afseende å redovisningen
för Krigs-kollegii förvaltning, hvilka i Eders Kongl. Majrts ofvan högstberörde
nådiga bref af den 6 November 1849 innefattas, samt det formulär till hufvudbok,
Kollegium, på grund deraf, upprättat och till Eders Kongl. Maj:ts nådigste
fastställelse i underdånighet framlagt, som ock de utlåtanden och förklaringar af
Stats-kontoret, Kannnar-rätten och Krigs-kollegium, hvartill formulärets granskning
lemnat anledning, tillkännagifva Rikets Ständers Revisorer, att de, ”i anseende
till den inskränkta tiden, icke kunnat å tillämpningen af den nya bokföringsmethoden
egna all den uppmärksamhet, som detta maktpåliggande ämne påkallat och
för ett fullständigare yttrande örn methoden erfordrats, alltså icke kunnat utlåta
sig om metliodens användbarhet i sin kelhet, men dock funnit densamma, ehuru i
allmänhet med konsequens tillämpad, i vissa delar medföra olägenheter, som böra
afhjelpas.” Revisorerne instämma alltså i ”Stats-kontorets och Kammar-rättens åsigter
derom, att de inom linien upptagna balanser böra uti kolumn bokföras samt specifik
kassaräkning i hufvudboken inrymmas.” Dock som formuläret numera är ”på
tvänne års bokslut tillämpadt, och detsammas möjliga fortjenster eller brister således,
efter det Stats-kontorets underdåniga utlåtande åfgafs, torde hafva vid riksliufvud-bokens
afslutande blifvit tydligare ådagalagda, vore det, enligt Revisorernes
tanke, önskligt, att innan frågan om formulärets antaglighet varder i nåder prötvad,
vederbörande embetsverk lemnades tillfälle att ytterligare utlåtande i ämnet
afgifva.”
— 171 —
Krigs-kollegium liar redan, uti lill Eders Kongl. Maj:t under den 15 April 1851
oell den 15 Juli 1853 i detta ämne afgifna underdåniga utlåtanden, fullständigt och,
såsom Kollegium sig föreställer, på ett öfvertygande sätt vederlagt de erinringar
mot det nya bokslutsformuläret, som af Stats-kontoret och Kammar-rätten blifvit i
underdånighet framställda; och Kollegium hade ock derföre vågat hoppas, att Rikets
Ständers lievisorer, hvilka af handlingarne i detta ärende tagit kännedom, i
stället att instämma i Stats-kontorets och Kammar-rättens åsigter, skulle hafva förunnat
större rättvisa, än som skett, åt en hufvudbok, hvilken, utan öfverflödig vidlyftighet,
lemnar en enkel, lättfattlig och under ali föregående tid saknad, fullständigt.
sammanfattad redovisning för riksstatens 4:de hufvud titel, eller alin för rikets
försvar till lands anslagna medel, kassor och fonder; en redovisning, som, tillförene
delad mellan Stats-kontoret och Krigs-kollegium, endast inom sistnämnde embetsverk
varit splittrad i tolf särskilda hufvudböcker och nu anträffas i en enda
bok sammanfattad.
Då Kr igs-kollegium, vid införandet af nya organisationen den 1 Januari 1850,
utan tillökning i förut bestådd aflöningssumma, men med minskning i Kollegii personal,
fick öfvertaga en betydlig del af de göromål, som dittills Stats-kontoret alegat,
fordrades oundviklif/en, för att göra sådant möjligt, en förändring i det förut
följda obehöfligt vidlyftiga och betungande arbetssättet. Nya formulärer utarbetades
och tillämpades på alla delar af förvaltningen samt hafva alltsedan, utan att
försvaga ordning och kontroll, hvilka tvertom derigenom blifvit ökade, visat sig
användbara och arbetet, underlättande. 1 ölverenstämmelse med dessa nya förmer,
är ock sjelfva slutstenen i förvaltningen, eller hufvudboken, inrättad med den
”konsequens,” som af Rikets Siänders Revisorer nu blifvit vitsordad och hvars
rubbande icke gäller mindre än beståndet af organisationen i sin helhet.
Stats-kontoret och Kammar-rätten hafva erinrat, att alla utgifter af Krigskollegium
anordnas formell, och, innan redovisning från Kollegium underlydande myndigheter
och personer inkommit, alföras på den titel utgifterna tillhöra; men detta
anördningssätt, som underlättar och förtydligar håde förvaltningen och redovisningen,
har dock af Stats-kontoret, sorn aldrig för de medel »Stats-kontoret sjelf disponerat,
upprättat någon särskild hufvudbok, under all föregående tid varit följ dt.
Väl måste häraf, vid den ärliga redogörelsens upprättande, inträffa, hvad jemväl
mot Krigs-kollegii nya hufvudbok är vordet erinradt, att oredovisade förskott inom
linien föras; men som dessa förskott, utan att derigenom från kontroll och redogörelse
undanryckas, enligt det nya formuläret utredas och balanseras uti en meri
hufvudboken oskiljaktigt förbunden särskild räkning, samt då Kammar-rätten, i afgifvet
underdånigt utlåtande al' deri 23 November 1852, erkännt, att oredovisade förskott
icke äro verkliga tillgångar, likasom att förskottens sammanförande med de
verkliga tillgångarne är ”missledande” om det redovisande verkets rätta ställning,
täcktes Eders Kongl. Maj:t nådigst finna, att den uppstådda tvisten rörer valet företrädesvis
af den ena eller andra formen, men icke hufvudsaken, sorn, i förevarande
fall, är statens säkerhet, och hvilken af begge redogörelseformerna lika bevaras.
ålan bar, för anmärkningen mot den af Krigs-kollegium iakttagna bokslutsform,
velat hemta ett särskildt stöd genom framhållande af det ökade besvär, som Riksbokslutskontoret
mäste vidkännas vid omslutandet af Kollegii hufvudbok. Anmärkningen
i denna del skulle förtjena uppmärksamhet, derest Krigs-kollegii hufvudbok
vore den enda af förvaltande verks räkenskaper, som af Riksboksluts-kontoret behöfde
omslutas. Men så är icke förhållandet. De förvaltande verkens räkenskaper
i allmänhet, likasom landsböckerna, måste i Riksboksluts-kontoret omklädas i nya
former, för att kunna till sina hufvudsummor i rikshufvudboken intagas; och äfven
172 —
före år 1850, då Krigs-kollegium, med iakttagande af det äldre formuläret, i tolf
hufvudböcker redogjorde för hvad nu i en hufvudbok redovisas, blefvo förstnämnde
hufvudböcker i Riksboksluts-kontoret med sä kallade omslut försedda. Sa framt
dessa omslut, sedan år 1850, verkligen blifvit till antal eller besvärlighet förstorade,
måste väl orsaken främst böra sökas deruti, att, med sistnämnda ar, förvaltningen
och redovisningen af trettiofem särskilda statsanslag, som förut tillhört Statskontoret
att fördela och redovisa, blifvit till Krigs-kollegium öfverflyttade, hvarigenom
detta verks uppbörd nu är till belopp mera än fördubblad.
Rikets Ständers Revisorer hafva trott sig böra fasta uppmärksamhet dervid, att,
bland de i Krigs-kollegii hufvudböcker begagnade ”bokföringstermer”, åtskilliga
förekomma, som beteckna både inkomster och utgifter; att vid bokföring af inkomster,
”rubriker”, såsom t. ex. hufvud- och reserv-förråden, Artilleri-regementena,
kruttillverkningen, försäljningsmedel samt arrende-, jordskylds- och tomtöre-medel,
kunna anses ”mindre lämpliga, enär sådana i allmänhet böra antyda grunden eller
anledningen till medlens debitering”; samt att åter, i afseende å bokförda utgifter,
”angifvaiulet af den fond, hvaraf medlen utgatt, vore föga upplysande, da henämningarne
i detta fall företrädesvis borde antyda det ändamål, hvartill utgiften är
afsedd.”
Till bemötande af dessa erinringar, får Krigs-kollegium i underdånighet anföra:
att då Kollegii hufvudbok debiterar de till Kollegii disposition ställda medel,
i öfverensstämmelse med af Eders Kongl. Majit, hvarje år, för Artilleri-, Fortifikations-
och Intendents-afdelningarne, nådigst fastställda stater, deruti anslagen äro anvisade
under titlar, som närmast lämpa sig för antydande af de särskilda behofven;
då titlar, sådana som försäljningsmedel, arrende-, jordskylds- och tomtöremedel
m. fl., väl icke med skäl kunna anses såsom missledande vid dessa i stat
icke påräknade inkomsters omskrifvånde till uppbörd; samt då, hvad utbetalningstitlarne
angår, Kollegii anordningar, som under titel-sammandragen äro lagda,
tydligen utvisa, icke blott den fond, hvaraf de anordnade medlen utgått, utan ock
den underordnade titel, som betecknar utgiftens ”ändamål”. Kollegium anser, att
hvad Revisorerne i detina del fordrat, redan är uppfyldt, ehuru de underordnade
specialtitlarne, hvilka i sjelfva hufvudboken ej kunnat, utan att alltför mycket öka
densammas volym, inrymmas, i stället anträffas i de särskilt upprättade och bufvudboken
vidfogade sammandragen.
Den befarade olägenheten deraf, att Krigs-kollegium, efter, vid hvarje års utgång,
till Stats-kontoret insänd liqvid öfver de sa kallade förslags-anslagen, fått,
såsom för året 1851 inträffat, från Riksgälds-kontoret uppbära en större fordran än
som, jemlikt den tjugu månader sednare afslutade rikshufvudboken, för det året,
ansetts böra Kollegium tillgodokoinma, är i sjelfva verket ingen, alldenstund frågan
icke gäller riktigheten af den öfverbetalning, Kollegium uppgifvit, utan endast
tiden för densammas godtgörande. Afven härutinnan visar sig verkan af den antagna
skillnaden emellan formel och icke formel afföring i räkenskapen, en skillnad,
som mäste upphöra i samma stund då riksbokslutet och de förvaltande verkens
redogörelser komma att på en och samma grund uppställas. Krigs-kollegium
betraktar såsom utgift allt hvad som under redogörelseårets lopp blifvit utgifVet,
— Stats-kontoret och Kammar-rätten deremot blott sä stor del af det utgifna, som,
inom redogörelse-årets lopp, blifvit af de förskottstagande redovisadt och derför
redogörelsen finnes hufvudboken vidfogad. Med ersättande af det öfriga, anse sistnämnde
embetsverk böra anstå till ett följande är, då redovisningen ingått.
Men om det är en sanning, att Krigs-kollegium till de utgifter, som af Kollegium,
enligt stat och gifna nådiga föreskrifter, skola bestridas, icke äger andra ine
-
del att använda än dem, som genom Stats-kontoret Kollegium tillhandahållas, så mäste
oek deraf följa, att allt livad Kollegium bevisligen under äret utbetaldt, är att
betrakta såsom utgift för äret, om än någon del deraf ieke blifvit inom äret redovisad,
och att Kollegium har rätt att för hela utbetalningen fordra ersättning, för
att icke stanna i brist vid betäckandet af det nästföljande årets kostnader. Den
liqvid Riksboksluts-kontoret, i form af ”omslut”, ett år och 8 månader härefter
uppgör, kan på papperet, men aldrig i verkligheten, förringa Koliegii ersättningsanspråk,
hvilket, förr eller sednare, oundvikligen måste at statsverket eller Riksgälds-kontoret
gäldas.
Kammar-rätten har fordrat, att hufvudboken borde vara stödd på Krigs-kassörens
kassa-räkning, oell Rikets Ständers Revisorer äska, att. en specifik kassa-räkning
måtte i hufvudboken inrymmas. Begge dessa myndigheter hafva, med vidhållande
af äldre och vidlyftigare formers förmodade företräden, icke lemnat uppmärksamhet
åt Krigs-kollegii, i motiverna tili nya hufvu d h o k sformulä r et innefattade och
här underdånigst upprepade förklarande: att den nya hufvudboken, noga betraktad,
sjelf är en verificerad kassa-räkning, som just derföre icke är i behof af att vara
stödd på annan så beskaffad räkning, äfven om Kammar-rättens erinran, att hufvudboken
innehåller mera an en vanlig kassa-räkning, skulle hafva sin riktighet.
Krigs-kollegium, men icke Krigs-kassören, är skyldig staten redovisning för
de årliga anslagen till försvarsverket. Alla härtill anvisade medel allemnas från
Stats-kontoret ”till disposition af Krir/s-koller/ium”, som anförtror desamma till redo
af sin tjensteman, Krigs-kassören, hvilken sistnämnde, efter hvarje års utgång, uti
särskilda och verificerade kassa-räkningar, inför hvardera af Koliegii Afdelningar
redovisar för de honom ombetrodda medlen. Sedan dessa kassa-räkningar blifvit
hos Kollegium granskade och godkända, upphör Krigs-kassörens vidare redovisningsskyldighet,
och Koliegii egen förbindelse, att, på sätt Eders Kongl. Maj:f, uti
nådiga brefvet af den 6 November 1849, uttryckligen förordnat, i en hufvudbok
inför Kammar-rätten redovisa, inträder; hvarvid det icke lärer någonsin kunna eller
böra Krigs-kollegium förvägras att till sin redogörelse för det hela få använda
sina egna handlingar och deribland de från Krigs-kassören aflemnade, qvitterade
anordningar.
Da Kri gs-kollegium uti hufvudboken till redovisning påför icke blott behållningen
från föregående år, utan ock alla de medel, hvilka för redogörelseåret äro
af Eders Kongl. Maj:t i nåder anvisade, eller från andra verk och personer till
Kollegium ingått, samt da icke en skilling af den pa sådant sätt tillkomna uppbördssumman
kan, utan med åberopande och biläggande af fullständiga verifikationer,
i hufvudboken aftoras, täckes Eders Kongl. Majit nådigst finna, att Krigskollegii
nya hufvudbok, på sådant sätt, uppfyller det första och väsendtligaste vilkoret
för hvaije redogörelse, att vara enkel, sann och tillförlitlig: egenskaper, hvilka,
under granskningen af 1850 och 1851 ars hufvudböcker, ej heller bliivit hvarken
af Kammar-rätten eller af Rikets Ständers Revisorer förnekade. Att, såsom
vid dessa hufvudböckers upprättande ägt rum, till bestyrkande af hvarje utgiftspost,
på ett ställe sammanlägga och inkartera: a) den handling, på hvilken behörigheten
och beslutet om utbetalningen sig grundar, b) den qvitterade anordning,
som visar, att utbetalningen ägt rum, och c) emottagarens verificerade redogörelse
för medlens användande, är, enligt Koliegii öfvertygelse, det redigaste, fullständigaste
och derjemte lättfattligaste redovisningssätt, som torde kunna uppvisas, ehuru
Kollegium på samma gang erkänner, att detsamma icke före ar 1850 af Kollegium
begagnats, alldenstund, enligt äldre formulär eller method, ofvanuppräknade trea
-
— 174 —
ne verifikationer mäste åtskiljas och vid räkenskapens granskning på särskilda
ställen uppsökas.
Det är uppå alla dessa skäl Krigs-kollegimn vågar förnya sin redan tillförene
hos Eders Kongl. Majit underdånigst gjorda anhållan, att Eders Kongl. Majit täcktes
uppskjuta med profit ingen af det nya hufvudboks-formuläret för Kollegium till
dess ett nytt formulär för sjelfva riksliufvudhoken blifvit af Eders Kongl. Majit,
med Iiikets Ständer gilladt och faststählt. 1852 års hufvudbok för Krigs-kollegium
är redan, i samma form med de tvänne nästföregående arens, till Kammar-rätten
aflemnad, och materialierna för 1S53 års bokslut ordnas nu, inom Kollegii särskilda
afdelningar, efter lika grunder; hvarjemte den redan öppnade bokföringen för
innevarande år 1S54 är inrättad och dagligen föres, med bestämd hänsigt till såväl
det arbetssätt, hvilket, från 1850 års början, med stor fördel är vordet hos Kollegium
antaget, som till sjelfva bokslutet, i en dermed oskiljaktigt sammanhängande
ordning, deruti hvarje hufvud saki i ga re förändring skulle störande inverka påräkenskapsgöromålens
säkra och skyndsamma fullbordande.
Krigs-kollegium erkänner i underdånighet sin skyldighet vara att, ställa sig till
noggrann efterrättelse hvarje annat, än det af Kollegium föreslagna formulär till hufvudbok,
som af Eders Kongl. Majit kan blifva i nåder faststählt; men Kollegium
uppfyller en lika angelägen förbindelse, då Kollegium i underdånighet anmäler, att,
derest de gamla, öfverflödigt, vidlyftiga och arbetet förtyngande, formerna för det
årliga bokslutet skola af Kollegium återtagas, hvarigenom, då Kassörens högst betydliga
och mångfaldiga uppbörd skulle komma att redovisas i en på titlar, med
åtskiljande af formel och icke formel utbetalning, uppställd kassaräkning, samt
då hufvudboken, i stället, att nu kunna, med hänvisning till de å Kollegii Afdelningar
upprättade och i verifikationsbanden inlagda titelsammandragen, inneslutas inom
320 pagina, minst k o mine att till omfånget tre- eller fyradubblas, förutsatt, att
sjelfva hufvudboken skulle i sig innefatta ej blott nyssnämnde specifika sammandrag
öfver samtliga uppbörds- och utgifts-detaljtitlarne, utan ock omslut af kassarakningen
samt liqvider öfver alla mot redovisning anordnade medelsposter, uppgående
till 1,500 a 2,000 hvarje ar, det härefter, hvarken för Krigs-kassören eller
för Hök,sluts-kontoret klefve möjligt att med den lill antalet inskränkta personal
eiler inom den korta tid, som nu bestås, kunna sina åligganden i dessa delar fullgöra;
hvarföre ock Kollegium i underdånighet anhåller, att, derest ett annat boksi
ut sformulär, än det för närvarande följda, framdeles skulle varda Kollegium till
iakttagande anbefaldt, Kollegium ma vara tillätet alt till Eders Kongl. Majit fä inkomma
med underdånig uppgift å de tillökade aflönings-kostnader och den förlängning
i tid för hnfvudbokens aflemnande till Kammar-rätten, som deraf oundvikligen
måste följa. — Den nådiga remissen bifogas härjemte, och Krigs-kollegium
framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäkt igste A Hern å d ig;s t e Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersäter,
J. P. LEFRÉN.
O. NORDENSVAN. C. MEYER. G. SANDELS.
CARL D. FORSBERG. C, F. LAURKN. S. C. NISSER.
Stockholm den 4 Februari 1854.
Lade. Platen.
— 175 —
Kongl. Krigs-kollegii Artilleri -  aidel alogs
tnxlerduiuga ntlålande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af nämnde Afdelning*
räkenskaper för åren 1S50 och 1851.
Stor ni äktigste Allernådigfcté Konung!
Till åtlydnad af föreskriften i Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss den 4 innevarande
månad å ilikets Ständers llevisorers berättelse om livad som förekommit
vid granskningen af Krigs-kollegii hufvudböeker och räkenskaper för åren 1850 oell
1851, får Artäleri-ftfdiilninijeu nu i underdånighet afgifva det underdåniga utlåtande,
hvartill Ilevisorernes framställningar föranleda.
Hvad i 6:te § omförmäles, rörande åtskilliga vid 1851 års utgång balanserade
fordringar, innefattar ej någon erinran eller anmärkning, utan blott en framställning
om da befintliga förhållanden oell pakallar således ej heller någon förklaring eller
något yttrande från Kollegii sida.
I anledning af Ilevisorernes i 7:de § gjorda anmälan, att de ständiga upplagen
af godt handgevärs- och stycke-krut understigit den, genom Kongl, brefvet den Hl
December 1842, bestämda qvantiteten, far Kollegium underdånigst anföra, att det
antydda förhållandet härleder sig dels från en, sedan sistnämnde ar ökad, opåräknad
försäljning af dessa krutsorter, särdeles handgevärskrut, utan motsvarande förhöjd
tillverkning, och dels af den, jemlikt föreskrifterna i Eders Kongl. Maj:ts nådiga
bref den 22 Maj 1849 och ilen 7 Augusti 1851, företagna omarbetning af äldre
krigskrut till bergskrut, hvarigenom, innan motsvarande belopp nytt styckekrut
hunnit tillverkas, en brist af detta krutslag uppstått, som likväl är afsedd att under
loppet af innevarande år blifva ersatt. Emellertid bör härvid icke förbises,
att verkliga bristen i den bestämda krutqvantiteten ingalunda är så stor som l»evisorerne
uppgifvit, emedan det krut, sorn innehalies i flera millioner färdiga patroner
och uti ett icke ringa parti färdig fältartilleri- och fästnings-ammunition,
äfven mäste beräknas såsom befintlig tillgång. — Vidkommande ater Ilevisorernes
framställning i denna g, att, enligt hvad förut varit iakttaget, sammandrag öfver de
särskilda kruträkningarne böra för hvarje år uppgöras och bifogas Kollegii hufvudböeker,
har Kollegium meddelat föreskrift om fullgörande af hvad i detta hänseende
blifvit äskadt.
Enär under titel: belägrings-artilleriet, i båda årens hufvudböeker balanseras
en kontant behållning af 4,297 Ildr 4 sk. 9 rst., utgörande återstoden af ett, vid
1828—1830 års riksdag, till försvarsverket anvisadt extra statsanslag, hafva Revisorne,
enligt 10:de §, tillkännagifvit, att, så framt anledning icke är för handen,
att dessa medel omsider varda för det afsedda ändamålet, beböfliga, desamma anses
böra till lliksgälds-kontoret öfverlenmas. Då likväl ifrågavarande behållning,
ehuru hitintills icke använd, såsom otillräcklig för betäckande af kostnaderna vid
någon särskild beställning, desto mindre kan anses obehöflig för det afsedda ändamålet,
som flera behof för bildandet af en belägrings-artilleri-materiel ännu återstå
ouppfyllda, anser Kollegium Revisorernes, äfven blott vilkorligt, framställda förslag
om beloppets öfverlemnande till Riksgälds-kontoret ej heller böra till nådigt
bifall föranleda.
— 17G -
Slutligen hafva Revisorerne, uti 6:te momentet, särskilda kassor och fonder, i
afseende a krut- och salpeter-försälj ningsmedlen, anfört, att dessa medel, hvilka utgöra
en af statsverkets ordinarie inkomster och aro till sitt liela belopp redovisade
i Stats-kontorets räkenskaper, inga dels till Krigs-kollegii Artilleri-afdelning, dels
till Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länen samt lefvereras derifrån till
Kongl. Räntekammaren; i följd hvaraf Kollegii räkenskaper endast omfatta de dit
influtna medlen.
Ehuru denna framställning icke synes innefatta någon anmärkning eller ens
uttala den åsigt, att någon ändring af den ordning, som i berörde hänseende hittills
iakttagits, vore al behof påkallad eller önskvärd, har Kollegium likväl trott
sig böra i underdånighet förmäla, att då berörde medel slutligen skola ingå till
Kongl. Ränte-kammaren och redovisas i Stats-kontorets räkenskaper, det ©tvifvelaktigt
betraktats såsom en öfverflödig omgång, att från länens Ränterier först inleverera
beloppen till Kollegium, för att redovisas i dess ärs-räkenskap och att
derefter, för enahanda åtgärd, öfverlemna desamma till Stats-kontoret.
Kollegium framhärdar, med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligt.igste
tjenare och undersåter,
J. IV LEFRÉN.
O. NORDENSVAN. S. C. NISSER,
Stockholm den 26 Januari 1851.
Angnst Reetz.
Kongl. Krigs-kollegii
Fo rtili kati o ris -a fd elni ngs
underdåniga utlåtande, i anledning af
Piket* Ständers Revisorers berättelse,
rörande granskningen af 1850 oell 1S51
års räkenskaper för Fortifikations-afdelningen.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Efter erhållen nådig remiss å Rikets Ständers Revisorers afgifna berättelse om
hvad som förekommit vid granskningen af Eders Kongl. Majtts och Rikets Krigskollegii
hufvudböcker för åren 1850 och 1851, får Kollegium, å Fortifikations-afdelningen,
i anledning af de uti 11 § gjorda anmälanden, angående f. d. Fortifikations-redogöraren
å Carlsborg K. N. Hallströms balans samt en per mille-fonden
och densamma tillhörande säkerhetshandlingar, underdånigst tillkännagifva, dels
— 177 —
att den förklaring, som föranledes af gjord erinran, att 71 Rdr 12 sk. 8 rst., kommendantskapsmedel,
ingående uti nyssnämnde balans, äro upptagna i balans-relationen
såväl till Fortifikations-afdelningens konto för dess andel i anslaget för försvarsverket
i allmänhet, som till f. d. Utrednings-afdelningens enahanda konto,
kommer att i underdånighet afgifvas al Kollegii Intendents-afdelning, dels att det
af Revisorerne anmälda förhållandet, att en per mille-fonden, under de år, som
ifrågavarande revision omfattat, ej varit anlitad för några utgifter, härrör deraf,
att de befästnings- och byggnadsarbeten, för hvilkas utförande fonden blifvit samlad
samt fortfarande bibehålies och förräntas, ännu ej kunnat företagas.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigst.e, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. P. LEFRÉN.
C. MEIJER. S. C. NISSER.
Stockholm den 26 Januari 1854.
August, Beetz.
Kongl. Krigs-kollegii
Intendents-afdelnings
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om verkställd granskning af de under
denna Afdelning ställda fonders och anslags
förvaltning och redovisning under
åren 1850 och 1851.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss å den af Rikets Ständers Revisorer
afgifna berättelse om verkställd granskning af statsverkets och andra af
allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1850
och 1851, såvidt samma berättelse angår Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Krigskollegium
och de under dess disposition ställda medel, får Kollegium, ålntendentsafdelningen,
härmedelst i underdånighet sig utlåta, i afseende på de under nämnde
Afdelning stående fonders och statsanslags förvaltning och redovisning.
23.
— 178 —
Med tillkännagivande, att å det på riksstatens 4:de hufvudtitel upptagna reservationsanslag
till ersättning för utöfver markegång spris förliöjd betalning till
inqvarteringsgifvare för dagportioner vid indelta regementenas marscher till och
från möten, förefanns vid 1851 års slut en behållning al' 49,502 Rdr 5 sk. 2 rst.,
hafva Rikets Ständers Revisorer, dä dessa medel, enligt Rikets Ständers vid sednaste
riksdag derom fattade beslut, framgent skulle förblifva till Eders Kongl. Majits
disposition för ändamålet qvarstående, uti 4 § af revisionsberättelsen rörande 4:de
hufvudtiteln, fästat uppmärksamhet derå, att en så betydlig summa icke borde fortfarande
i kassan inneligga, utan genom utlåning göras fruktbärande.
Då utlåning eller förräntning af möjligen uppstådda öfverskott eller besparingar
å de af Krigs-kollegium förvaltade statsanslag hitintills icke blifvit i nåder
anbefalld, samt Eders Kongl. Majit, uti Dess till Rikets nu församlade Ständer aflåtna
nådiga proposition angående statsverkets tillstånd och behof, begärt Rikets
Ständers medgifvande dertill, att de å ifrågavarande, vid sistförflutna riksdag, från
9,000 Rdr till 6,000 Rdr nedsatta anslag uppstådda reservationer, hvilka vid 1852
års slut uppgingo till vid pass 49,500 Rdr, måtte få användas till aflöning och underhåll
för de ur indelta arméen utgående garnisons-kommenderingar på Carlstens
fästning, vid Grisslehamn och i Haparanda, för hvilket behof, dertill å 4:de hufvudtiteln
hittills ej funnits någon bestämd tillgång, kostnaderna beräknats i medeltal
uppgå till omkring 12,000 Rdr årligen; så lärer, vid sådant förhållande och intilldess
Rikets Ständer meddelat sitt beslut om den ifrågaställda dispositionen af
reservationerna å berörde statsanslag, Revisorernes framställning om de reserverade
medlens utlåning icke böra till åtgärd eller förslag å Kollegii sida föranleda.
Beträffande det af Revisorerne i 11 § anmärkta förhållande i afseende å f. d.
Fortifikations-redogöraren å Carlsborgs fästning K. N. Hallströms balans å koinmendantskapsmedel,
71 Rdr 12 sk. 8 rst., att samma belopp är upptaget i balansrelationen
så väl till Fortifikations-afdelningens konto för dess andel i anslaget för
försvarsverket i allmänhet, som till f. d. Utrednings-afdelningens enahanda konto,
får Kollegium i underdånighet anmäla, att sedan Eders Kongl. Majit, i nådigt bref
den 11 Maj 1849, befallt, att de ärenden, som angå kommendantskaps-utgifterna,
skulle från f. d. Utrednings-afdelningen återläggas till Fortifikations-afdelningen,
hvars förvaltning dylika ärenden före år 1827 tillhörde, hafva de å förstnämnde
Afdelnings stat för år 1849 uppförda oell under Afdelningens andel i anslaget till
försvarsverket i allmänhet inbegripna samt den 14 Juli samma år ännu odisponerade
kommendantskäpsmedel blifvit öfverflyttade till Fortifikations-afdelningens förvaltning
och redovisning; hvaremot och då den, sedan flera föregående år, i f d.
Utrednings-afdelningens hufvudböcker upptagna balans å kommendantskäpsmedel
af 71 Rdr 12 sk. 8 rst., hvarför f. d. Fortifikations-redogöraren Hallström häftade,
utgjorde en Utrednings-afdelningens fordran, densamma äfven sedermera ansetts
böra i nämnde Afdelnings eller numera lntendents-afdelningens räkenskaper fortfarande
balanseras; men som, efter hvad nu upplyst blifvit, Fortifikations-afdelningen
jemväl uppdebiterat nämnde balansbelopp, oell den betalning, som derå möjligen
kan komma att inflyta, desto hellre bör till samma Afdelning ingå, som, utom
det att den öfriga vida större fordran, statsanslaget för försvarsverket äger hos
Hallström eller bans konkursmassa, är i Fortifikations-afdelningens räkenskaper balanserad,
den behållning af kommendantskäpsmedel, som år 1S49 blifvit till nämnde
Afdelning öfverflyttad, otvifvelaktig! varit högre i den mån någon afbetalning ä
Hallströms balans, under årets lopp, före öfverflyttningen hade influtit, så har, för
beredande af rättelse i det af Rikets Ständers Revisorer anmärkta förhållande, föreskrift
blifvit meddelad derom, att meranämnde f. d. Fortifikations-redogöraren
— 179 —
Hallström påförda 71 Rdr 12 sk. 8 rst. skola i 1853 års balansrelation för Intendents-afdelningen
afföras, med anteckning, att samma belopp finnes i Fortifikationsafdelningen
till redovisning upptaget.
Vid räkenskaperna för förenade mötes-passevolansfonden är af Revisorerne i 1
§ erinradt, att värdet af de hus och byggnader samt effekter, hvilka år 1830 blifvit
från gamla till nya mötes-passevolansfonden öfverlemnade och sedermera öfverlåtits
till indelta arméens nya mötesfond, väl blifvit, till följd af föreskriften i Kongl,
brefvet den 27 Augusti 1831, i fondernas hufvudbok för år 1849 inom linien såsom
tillgång balanseradt, men att dessa byggnader och effekter deremot icke omförmälas
uti 1850 och 1851 års redogörelser.
Till besvarande häraf, får Kollegium i underdånighet upplysa, att Kollegium,
efter vunnen kännedom derom, att värdet å förenade mötes-passevolansfondernas
byggnader och persedlar icke funnits i den för år 1850 afslutade och efter nytt
fo nnulär uppgjorda gemensamma hufvudboken öfver 4:de hufvudtiteln samt de under
Kollegii förvaltning ställda fonder upptaget, under den 12 April 1853, redan
beslutat, att värdet af nämnde fastigheter och effekter skulle pä föreskrifvet sätt
ånyo upptagas oell balanseras, hvilket beslut äfven blifvit i 1852 års hufvudbok
till verkställighet befordradt; vid hvilket förhållande Revisorernes omförmälda framställning
icke torde till särskild åtgärd föranleda.
Med anledning al Revisorernes i 3 § meddelade uppgift, att den i föregående
års räkenskaper till ett belopp af 315 Rdr 39 sk. 11 rst. balanserade fordran uti
aflidne Regementsqvartermästaren, Kapitenen C. A. von Essens konkursmassa skall
blifvit under åren 1852 godtgjord, får Kollegium i underdånighet anmäla: att 157
Rdr 44 sk., utgörande hälften af omförmälda belopp, samt 26 Rdr 22 sk. 8 rst.
räntemedel, eller tillsammans 184 Rdr 18 sk. 8 rst., utsökta hos ena sysslomannen,
Häradskrifvare!! Sandman, den 21 Augusti 1852, till Kollegii kassa influtit; men
att, beträffande förenade mÖtes-passevolansfondens i von Essens konkursmassa ägande
återstående fordran, i kapital utgörande 157 Rdr 43 sk. 11 rst., tvist uppstått
derom, huruvida, i anseende till bristande tillgång hos den andre sysslomannen,
Kapitenen Dahlberg, jemväl sistnämnde hälft bör utaf Sandmans tillgångar gäldas,
hvilken tvistefråga är på Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätts pröfning
beroende.
I afseende på volontär-valcansmedelsfonden, hvars kapitalbehållning utgjorde,
vid början af år 1850, 27,049 Rdr 24 sk. 2 rst. och vid 1851 års slut, 37,962 Rdr
8 sk. 11 rst., hafva Revisorerne fästat uppmärksamhet derå, att dessa medel bordt
genom utlåning göras fruktbärande.
Volontär-vakansfonden, hvars ändamål, såsom det af Revisorerne åberopade
Kongl, bref af den 12 Mars 1836 visar, är att användas i och för bildning af arméens
underbefäl, har, på sätt samma nådiga bref äfven innehåller, haft sin upprinnelse
frän de vid indelta regementen och corpser samlade och nämnde tid
hos dem ännu innestående vakansmedel lör sådana till fjenstbare volontärer anslagna
nummer, hvilka, i anseende till brist å hugade och lämplige personer, icke
funnos med volontärer tillsatta. På det emellertid arméen mätte kunna för dess
underbefäls bildning draga fördel af de för hand varande omkring 200 lediga nummerlönerna,
förordnade Kongl. Majit, att vakansmedlen för de lediga volontärnumren
skulle till Krigs-kollegium ingå och inför Kollegium redovisas. Sedermera
har, i öfverensstämmelse med hvad tid efter annan i nåder föreskrifvits, volontärvakans-fonden
bekostat de i en del garnisonsorter inrättade korporalskolors förseende
med deras förnödenheter, skjuts och traktamente för det befäl, som kommenderats
att öfvervara examina vid dessa skolor, utgifterna för de år 1845 å Drott
-
— 180
långholm sammandragna instruktionskompanier samt rese-ersättning och aflöning
för de ur indelta infanteri-regementena, till öfning oell under-officersexamens undergående
vid Lifgardes-regementena till fot, år 1852 kommenderade volontärer.
Då sålunda de från volontär-vakansfonden utgående kostnader, med undantag af
de för korporalskolorna, hittills varit af helt och hållet tillfällig egenskap och ärligen
till beloppet omvexlat, samt de framdeles förefallande utgifterna mäste, såsom
under den förflutna tiden, vara beroende på den vidsträcktare eller inskränktare
öfning, underbefälet ett år mot ett annat kan finnas behöfva, har Kollegium
icke funnit skäl vara för handen att göra underdånig framställning om förräntning
af medel, som städse bordt vara till Eders Kongl. jVlaj:ts nådiga disposition tillgängliga,
än mindre att, i saknad af nådig föreskrift eller tillåtelse dertill, sjelf
besluta om medlens utlånande; öfverlemnande Kollegium till Eders Kongl. Maj:ts
nådiga pröfning, huruvida någon utlåning af ifrågavarande medel hädanefter, mera
än hittills, må af Kollegium företagas; hvarvid Kollegium icke bör lemna ohemäldt,
att då, i följd af den förändring i stadgandena angående volontärers aflöning, som
i sednare tider blifvit vidtagen, att nemligen års-aflöningen, i stället för att, i man
af volontärens tjenstetid, efter månader beräknad, utgå, tillfaller volontären oafkortad,
blott han är i tjenstgöring under mötestiden, större förmåner än ursprungligen
varit påräknade blifvit volontären beredda, volontär-vakanserna numera med
större lätthet kunna fyllas och besparingarne för vakanta nummer således till mindre
belopp årligen komma att till fonden inflyta.
Hvad Rikets Ständers Revisorer, rörande förvaltningen och redovisningen af
de under Intendents-afdelningen ställda fonder i öfrigt anmält, anser Kollegium i
underdånighet till svar å Kollegii sida icke föranleda.
Krigs-kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigte Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersater,
J. P. LEFRÉN.
G. SANDELS. C. F. LAURÉN.
Stockholm den 27 Januari 1854.
N. A. TVarenius.
— 181 —
Kongl. Krigs-kollegii
Aflönings-afdelnings
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af 1850 och 1851 års
räkenskaper för nämnde Afdelning.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss af den 4 innevarande månad, har Eders Kongl. Majit behagat
lemna Dess och Rikets Krigs-kollegium del af den berättelse, som Rikets Högloft.
Ständers Revisorer afgifvit efter verkställd granskning af Krigs-kollegii hufvudböcker
för åren 1850 och 1851, samt derjemte anbefallt Kollegium att, i anledning deraf,
med underdånigt utlåtande till Eders Kongl. Majit inkomma.
Det är till underdånig åtlydnad af denna nådiga föreskrift, Kollegii Aflöningsafdelning,
som har sig anförtrodd fördelningen och redovisningen af anslagen till
indelta och värfvade arméens samt de dermed befattning ägande verks och staters
aflönande m. m., äfvensom vården och redovisningen af militieboställs-kassan,
krigsmanshuskassan och invalidhus-fonden, får, i de delar dessa anslag och fonder
blifvit i Revisorernes berättelse omförmälda, sitt utlåtande nu i underdånighet
afgifva.
Revisorerne hafva ansett, att då till Krigs-kollegii aflönande äro, bland andra
tillgångar, såsom årliga bidrag anvisade i
Från nya mötes-fonden
-
Rdr 9,850: — —
„ krigsmanshus-kassan
„ 6,000: — —
„ militie-boställs-kassan
„ 6,466: 32. —
men hela aflöningsbeloppet, såsom följd deraf, icke på ett ställe blifver synligt, det
a riksstaten för Kollegii aflöning uppförda anslag borde ökas till hela det derför
(utöfver förenade passevolans-fondernas bidrag, 3,100 Rdr) erforderliga belopp,
hvaremot statsanslagen för förstnämnde tre fonder, sorn till aflöningen lemna bidrag,
borde förminskas med dessa bidrag motsvarande belopp.
Krigs-kollegium får, med anledning häraf, i underdånighet upplysa, att det af
Revisorerne åsyftade ändamål, eller hela aflöningsanslagets sammanförande och synliggörande
på ett ställe, redan blifvit vunnet såmedelst, att, från och med år 1852,
samtliga kassor och fonder, som till Kollegii aflönande bidraga, aflemnat sina årliga
tillskott till Kollegii Aflönings-afdelning, i hvars räkenskaper hela aflöningsbeloppet
samt hvad deraf under året blifvit anordnadt på ett ställe igenfinnes och
till hufvudbeloppet utvisas. Att deremot, på sätt Revisorerne föreslagit, med lönebidragens
belopp förminska de anslag af statsmedlen, som å riksstatens 4:de hufvudtitel
äro för ofvan uppgifna kassor och fonder uppförda, skulle icke blott, hvad
nya mötes-fonden rörer, vara stridande mot det i 3:dje punkten af Kongl, kungörelsen
om mötespassevolansens upphörande af den 24 Maj 1841 innefattade förbehåll,
utan ock, så vidt angår de, såsom vederlag för afstådda indelta räntor m. fl.
äldre inkomster, krigsmanshus- ock militie-boställskassorna tillförsäkrade anslag
af statsmedlen, rubba deras af begge statsmakterna beslutade och i Eders Kongl.
Maj:ts och Rikets Stats-kontors kungörelse den 25 November 1851 omförmälda, i
— 182 —
vissa delar oföränderliga belopp; hvadan Krigs-kollegium i underdånighet tillstyrker,
att Revisorernes hemställan i denna del icke må till någon åtgärd föranleda.
Hvad Revisorerne i 8 och 9 §§ anfört, rörande anslaget till Krigs-vetenskapsakademien,
aflemnandet till Stats-kontoret af reserverade behållningen å reservationsanslaget
till ackordsförskott, samt förvaltningen och redovisningen af Wadstena
krigsmanshus-kassa, militie-boställs-kassan, f. d. Jemtlands reservmedelskassa
samt invalidhus-fonden, innehåller ett erkännande deraf, att vid räkenskapernas
granskning, ingen anmärkning förekommit, äfvensom att Revisorerne, vid
anställd inventering, och med undantag för f. d. Jemtlands reservmedels-kassa,
hvars tillgångar, såsom redan år 1852 aflemnade till Direktionen öfver Jemtlands
roterings-kassa, icke kunnat af Revisorerne granskas, funnit öfriga, under Krigskotlegii
vård ställda, kassors och fonders säkerhetshandlingar i behörig ordning.
Krigs-kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
J. IV LEFRÉN.
CARL D. FORSBERG. S. C. NISSER.
Stockholm den 24 Januari 1854.
C. L. Forsberg.
Chefens för Topografiska corpsen
underdåniga utlåtande, i anledning af Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
Telegraf-inrättningens räkenskaper för åren
1850 och 1851.
U n ti e r tl å n i g s t e Me m o r i a 1!
Eders Kongl. Majit har behagat infordra mitt underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkning vid härvarande Telegraf-inrättnings räkenskaper
för åren 1850 och 1851, och får jag, i följd deraf, ett sådant underdånigst afgifva.
Revisorerne finna anmärkningsvärdt, att Majoren m. m. von; Heland, i egenskap
af Liniechef, företagit särskilda resor utefter teiegraf-linierna, i ändamål att utdela
aflöning; samt att kostnaden derför, under hvartdera året, uppgått till omkring
520 Rdr. teo 5
— 183 —
Hade Rikets Ständers Revisorer, till upplysning om förhållandet, ansett nödigt
taga kännedom om Kongl. Maj:ts nådiga telegraf-reglemente af den 9 November
1838, så hade deraf inhemtats: att Liniechefen, som har befäl öfver de å stationerna
anställda underofficerare och telegrafister samt ansvarar för telegraftjenstens jemna
gång och materielens behöriga vårdande, är i följd deraf anbefalld: ”att flitigt
besöka stationerna, tillse att alla föreskrifter noggrannt och punktligt verkställas,
vaka öfver att journaler ordentligen föras,
upptäckta fel och försummelser
genast rätta och till bestraffning befordra”, äfvensom att åt personalen ”utdela
den månadtliga aflöningen.”
Ett noggrant fullgörande af dessa föreskrifter och af tjenstens fordringar synes
icke hafva bordt föranleda en ogillande anmärkning, desto mindre som kostnaden
icke för någotdera året uppgått till, ännu mindre öfverskridit, det belopp af
600 Rdr, som för ifrågavarande resor finnes i Telegraf-inrättningens stat i nåder
beviljadt.
Revisorerne anse äfven angeläget, att förändring i det anmärkta förhållandet
sker, så att ändamålet hädanefter må kunna vinnas på ett för staten mindre betungande
sätt.
För Liniechefen vore visserligen en förändring önskvärd, ifall han derigenom
kunde frikallas från de besvärliga, stundom äfventyrliga, resorna till 18
vidt åtskiljda stationer, en del belägna på holmar i yttre hafsbandet, en del åter
på höga berg, endast tillgängliga utåt gångstigar genom oländiga skogstrakter. Men
huru en högst nödig uppsigt öfver stationerna skulle kunna förrättas, annorlunda
än sorn nu sker, och den månadtliga aflöningen, omkring 600 Rdr, kunna under
Liniechefens ansvarighet utdelas, är ej lätt att afgöra. Med undantag för Dalarö
station, finnes ingen postgång till någon af de öfriga stationerna; ingen ordnad båtfart
eller annan bestämd och säker kommunikations-anstalt mellan dem och liufvudstaden.
Att hit inkalla den tjenstgörande personalen, för att erhålla sin aflöning,
låter sig icke förena med tjenstens fordringar, och skulle föranleda än större kostnad
än den nu öfverklagade. Att, till ifrågavarande resor använda en person af
lägre grad än Liniechefens, ifall en sådan funnes vid inrättningen disponibel, skulle
heller icke leda till besparing, enär Liniechefen icke uppbär särskildt dagtraktamente
under sina embetsresor, endast ersättning för fortskaffning till lands efter
resereglemente!, det vill säga, lika med hvad Subalternofficerare till och med Fanjunkare
bestås, och till sjös, efter hvad 148 § af Kongl, lotsreglementet stadgar,
för båtfart med 2:ne roddare; det minsta antal, som kan beräknas för sjöresor i en
pä flera ställen öppen skärgård, omfattande hela kuststräckan emellan Furusund,
Sandhamn och Landsorts fyrbåk.
dag vågar hoppas, att nu afgifna underdåniga förklaring af Eders Kongl. Majit
i nåder såsom nöjaktig antages, och att Rikets Ständers Revisorers anmärkning
således varder lemnad utan afseende.
Stockholm den 3 Februari 1854.
CARL AKRELL.
— 184 —
Kongl. Förvaltningens af
sjöärendena
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af 5:1e hufvud-titelns
räkenskaper för åren 1850 och 1851.
Stormäktigste Aller nådigste Konung!
Medelst nådig remiss af den 11 innevarande månad, liar Eders Kongl. Maj:t anbefallt
Förvaltningen af sjö-ärendena, efter det vederbörande med underdåniga
förklaringar inkommit, afgifva underdånigt utlåtande i anledning af hvad Rikets
Ständers sednast församlade Revisorer anfört, till följd af verkställd granskning
utaf riksstatens femte hufvudtitels räkenskaper för åren 1850 och 1851; och får,
till fullgörande af denna nådiga befallning, Förvaltningen nu, med återställande af
remisshandlingarne, öfverlemna infordrade underdåniga förklaringar af Kammarförvandten
hos Förvaltningen, i fråga om en anmärkning vid formen för dess hufvudbok,
samt af Befälhafvaren vid Eders Kongl. Majtts flottas härvarande Station,
rörande hvad mot dess räkenskaper blifvit anmärkt, och för egen del underdånigst
anföra:
Hvad först beträffar Revisorernes anmärkning, att räkenskaperna för år 1851 icke
blifvit upprättade efter de under den 4 December 1850 af Eders Kongl. Maj:t nådigst
gillade och fastställda formulär för Förvaltningens och Stationernas hufvud -  böcker, så har, sedan Eders Kongl. Maj:t, genom nådigt bref af den 20 Maj sistlidet,
år, förklarat Sig icke kunna lemna nådigt bifall till Förvaltningens, uppå framställning
af dess Kammarförvandt, gjorda hemställan, att liufvudboken mätte för
ifrågavarande tillfälle fä, utan hinder af det fastställda formuläret, upprättas på
sätt, med minsta tidsutdrägt och med iakttagande af nödig reda och fullständighet,
lämpligast ske kunde, högstberörde nådiga bref, som till Förvaltningen ankom den
26 i samma månad, blifvit påföljande dag meddeladt Kammar-kontoret till kännedom
och behörigt iakttagande; hvarefter, uppå Stats-kontorets, uti skrifvelse af
den 12 Juli samma år, gjorda begäran, att Förvaltningen måtte med det aldraförsla,
enär rikshufvudbokens afslutande derpå berodde, låta till Riksbokslutskontoret
öfverlemna 1851 års hufvudbok för femte hufvudtiteln, Kammarförvandten samma
dag erhöll befallning att ofördröjligen med denna hufvudbok inkomma, i anledning
hvaraf han, under den 14 i samma månad, anmälde, att. enär de från flottans
Stationer inkomna hufvudböcker icke lemnade nödiga upplysningar för uppgörandet
af ifrågavarande hufvudbok, och den utredning af Stationernas från flera föregående
år sig härrörande balans, som ovillkorligen måste föregå det nya hufvudboksformulärets
tillämpning, vore så omfattande, att den dertill nödiga tidslängd omöjligen
kunde på förhand bestämmas, Kammarförvandten, hvilken det, jemlikt 12 §
3 mom. i Kongl. Maj:ts nådiga instruktion för Förvaltningen den 18 Januari 1841,
tillhör att. på eget, ansvar, upprätta, afsluta och underskrifva liufvudboken, funnit
sig nödsakad upprätta en hufvudbok ensamt öfver de medel, Förvaltningen disponerat,
samt hemställde, att stations-hufvudböckerna genast måtte till Stats-kontoret
öfverlemnas, för att, jemte Förvaltningens hufvudbok, för denna gång och
på sätt hittills öfligt varit tjena Riksbokslutskontoret till ledning, och då, vid sådant
förhållande, tiden icke medgaf att frän Stationerna afvakta den balansutredning,
som erfordrades för att bringa liufvudboken i full öfverensstämmelse med
det fastställda formuläret, samt den hufvudprincip af medlens redovisande under
de särskilda på riksstatens 5:te hufvud titel upptagne anslagstitlarne, som för detta
formulär ligger till grund, ej frånträddes genom att upprätta Förvaltningens huf
-
185 —
vudbok särskilt, så blefvo stations-hufvudböckerna, under den 15 Juli sistlidne år
till Stats-kontoret öfverletnnade, oell Förvaltningens hufvudbok den 19 i samma
månad. Af hvad sålunda blifvit i underdånighet anfördt täcktes Eder Kongl. Maj-.t
nådigst finna, att den anmärkta skil jaktigheten ej i sig sjelf är väsendtlig, åtminstone
med hänseende till hufvudprincipen för och syftemålet med det nya formuläret,
samt varit föranledd af svårigheter, som alltid måste uppstå vid öfvergången från
ett räkenskapssätt till ett annat oell ej hade kunnat undvikas utan en tidsutdrägt,
som skulle förhindrat rikshufvndbokens afslutande inom behörig tid före den då
snart förestående statsrevisionen, och sålunda medfört en olägenhet af långt mera
väsendtlig beskaffenhet.
I afseende åter på hvad Revisorerne yttrat derom, att i räkenskapen borde uppläggas
ett särskildt konto för Sjökarte-kontorets medel, upptagande, å ena sidan,
anslag och dithörande uppbörder, samt, å den andra, hvarje utgift, äfvensom den
vid årets slut befintliga behållning, vare sig i kontanta medel eller försäljningslager
af kartor och böcker, så och då hufvudboken endast oiåfattar penningerörelsen
och icke en materialredogörelse, hvilken endast såsom en verifikation kan räkenskapen
åtfölja, samt en sadan detaljerad redogörelse, för hvarje år upprättad,
redan förefinnes; torde Revisorernes yttrande i detta hänseende icke kunna till någon
annan åtgärd föranleda, än att, i likhet med hvad som äger rum i afseende å de
Lotsverket tillhörande inaterialier ocb inventarier, en tablå, utvisande summariska
värdet af Sjökarte-kontorets tillhörigheter, hädanefter varder hufvudboken bilagd.
Vidkommande härefter den af Revisorerne omförmälda resekostnads- och fraktaments-ersättning
åt en underkonstapel och 11 kanonierer för inställelse vid Kämnersrätten
i Götheborg, hvarest desse sistnämnde varit ställda under tilltal för åtskilliga
våldsamheter, som af dem år 1849 skola i nämnde stad hafva blifvit begångna,
så har, sedan Befälhafvaren för Eders Kongl Maj:ts flottas härvarande Station,1
skrifvelse till Förvaltningen af den 20 Juni 1850, upplyst, att, vid målets behandling
i Götheborg, något anspråk om ersättning för berörde kostnad icke blifvit
väckt, hvadan Stockholms Stations krigsrätt, dit målet till slutligt afgörande öfverlemnats,
i utslag af den 27 Oktober 1849, hvarigenom kanoniererne blifvit, i brist
af fullständig bevisning, från ansvar och ersättningsskyldighet frikände, icke meddelat
något yttrande angående ifrågavarande kostnadsersättning, samt, vid sådant
förhållande, någon godtgörelse deraf icke kunnat förväntas, Förvaltningen meddelat
Stationen ersättning derför af femte hufvudtitelns anslag till rese- och traktamentspenningar.
Hvad i remisshandlingarne i öfrigt förekommer, lärer, såsom innefattande blotta
anmälanden, ej påkalla yttrande af Förvaltningen.
Förvaltningen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigst e Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:t,s
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
F. af PUKE.
R. W. BAECKBORG. G. B. LILLIEHÖÖK.
F O. BÄCKSTRÖM.
Referent.
Stockholm den 31 Januari 1854.
C. E. Holm.
24.
— 186 —
Kanunarförvandteus hos Kongl.
Förvaltningen af sjöärendena
underdåniga förklaring öfver 1S53 års
Revisorers gjorda anmärkningar vid
Kongl. Förvaltningens hufvudbok.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning, i anledning af hvad
Rikets Ständers sednast försandade Revisorer, uti afgifven revisionsberättelse, andragit
rörande flottans räkenskaper för år 1851, får jag i afseende å anmarkn.ingarne
vid Förvaltningens af sjöärendena hufvudbok, underdånigst anföra följande;
Hvad först beträffar anmärkningen, att, ehuru Kongl, brefvet den 4 December
1850 föreskrifver, det de genom samma nådiga bref fastställda formulär för Förvaltningens
samt flottans liufvudböcker skulle tillämpas från och med år 1851, räkenskaperna
för samma år likväl icke blifvit i enlighet dermed upprättade, så är
densamma i så måtto felaktig, att den afser äfven Stationernas hufvudböcker, hvilka
blifvit uppgjorda enligt derför nådigst fastställda formulär, ehuru dessa sednare olika
uppfattats vid de särskilda Stationerna, hvarigenom en väsendtligen skiljaktig kontisering
i dessa böcker förekommer. Förvaltningens af sjöärendena hufvudbok
deremot afviker i så måtto från det nådiga formuläret derför, att den ej visar huru
stor del af de från Förvaltningen till Stationerna lefvererade medel blifvit vid dessa
sednare utgifven eller besparad, utan endast summan af dessa lefvereringar för
hvarje titel. Den speciella redovisningen finnes dock i stations-hufvudböckerna.
I öfrigt är Förvaltningens af sjöärendena hufvudbok upprättad i strängaste konseqvens
med den hufvudprincip, sorn för det nådiga formuläret ligger till grund, sa
att hvarje titels balans, dess inkomst och utgift samt oliqviderade förskott, liksom
Förvaltningens fordringar och skulder, deri enkelt och tydligt äro synliga.
Statsrevisorerne hafva också ej haft något emot redovisningens riktighet elier
tydlighet att anmärka.
Det åligger mig nu att underdånigst uppgifva de skäl, som gjort den omförmälda
afvikelsen från formuläret nödvändig.
Intill tiden för det nya formulärets tillämpning hafva 5 särskilda hufvudböcker
för 5:te hufvudtitelns medel blifvit årligen afgifna, nemligen en för Förvaltningen
af sjö-ärendena, en för lotsverket och en för hvardera af flottans frenne Stationer.
Förvaltningens af sjöärendena hufvudbok redovisade i sin helhet 5 te hufvudtitelns
anslag, jemte derutöfver til! verket influtna medel, liksom detsammas utgifter,
hvartill räknades lefvereringarne till Stationerna. Dessa, hvilkas verkliga tillgång
utgjordes af nämnde lefvereringar samt öfriga influtna medel, redogjorde likväl
icke ensamt härför, utan betraktade såsom kapital-tillgång de summor, som för
dem utfärdade stater upptogo, ehuru dessa summor sällan till fullo kommo Stationerna
tillgodo, enär den besparing, sorn, enligt de årliga liqviderna mellan Förvaltningen
och Stationerna, uppkom hos Förvaltningen, qvarstadnade till dess framgena
disposition.
Häraf blef en följd, att stations-hufvudböckemas balanser visade tillgångar,
hvilka, om stats-summorna till fullo måst Stationerna godtgöras, hade varit riktiga,
men genom det motsatta förhållandet förblefvo falska, ty om de i Förvaltningens
— 187 —
samt Stationernas hufvudböcker upptagna tillgångar sammanräknades, hvilka, med
afdrag al skulderna borde hafva utgjort 5:te hufvudtitelns behållning, så uppkom en
summa vida större, än den behållning, sorn i verkligheten forefanns å nämnde lxufvudt.
it
Denna redovisningsgrund är bibehållen jemväl i de nya formulären och medför
der samma olägenhet, hvilken likväl svårligen kan undvikas, så länge Stationerna
skola betraktas såsom sjelfständiga redogörelseverk och följaktligen upprätta hvar
sin hufvudbok.
Eldigt nu gällande formulär, skall Förvaltningens af sjöärendena hufvudbok, med
uteslutande af lefvereringarne till och från Stationerna, visa 5:te hufvudtitelns behållning
vid årets början, anslagens belopp och derutöfver influtna medel, äfvensom den
verkliga utgiften hos Förvaltningen af sjöärendena samt vid flottans Stationer, hvarigenom
ock, såvida den ingående balansen är riktig, en sann utgående balans måste
erhållas.
Af hvad jag ofvan i underdånighet anfort synes emellertid, att de i stationshufvudböckerna
upptagna behållningar, långt ifrån äro sådane, att de kunna läggas
till grund för ingående balansen i Förvaltningens af sjöärendena hufvudbok, men
härtill kommer ytterligare, att det nya formuläret åsyftar uppläggandet af särskildt
konto för hvarje summa, som till olika ändamål å riksstatens 5:te hufvudtitel anvisas,
såsom t. ex. för nybyggnad, underhåll, beklädnad etc., utvisande hvad för
ändamålet under året influtit, utgifvits och besparats eller öfverbetalts. En sådan
föreskrift var ej genom det gamla formuläret gifven. Att numera utreda, huru stor
del af de i stations-kassorna befintliga kontanta behållningar tillhör den ena eller
andra af dessa special-titlar, blir ett ganska omfattande arbete. En sådan utredning
måste dock ovilkorligen föregå det nya formulärets tillämpning i sin helhet.
Alla försök att genom korrespondans åstadkomma en tillförlitlig sådan hafva emellertid
varit fruktlösa, sannolikt emedan en del af dessa balanser ej kunna på annat
sätt än kalkylationsvis bestämmas; hvilket, åter svårligen kan ske, utan i samråd
med den person, som afslut.ar generella hufvudboken.
Oberäknadt ofvannänmde i och för sig vigtiga hinder för det nya formulärets
fullständiga tillämpning, finnas så många andra, dels i det system för bokföringssättet,
som vid flottans Stationer följes och hvilket, under tidernas längd, genom
olika uppfattning af föreskrifterna, blifvit i mer eller mindre mån skiljaktigt vid de
särskilda Stationerna och hos Förvaltningen af sjöärendena, dels uti de olika begrepp,
som vid nämnde redogörelseverk fästas vid vissa räkenskaps-benämningar.
Så t. ex. synas upp- och afföringarne hos Förvaltningen af sjöärendena i kassaräkningen,
vid Stationerna deremot endast i hufvud böckerna, hvilket så inverkar på
balanserna, att en helt annan behållning eller brist uppstår, 0111 ett konto i generella
hufvudboken bildas efter kassaräkningarne, än 0111 det, upprättas på grund af
hufvudböckerna. Enligt nya formuläret skola de förra ligga till grund för generella
bokslutet, ehuru, hvad Stationerna beträffar, ensamt de sednare visa den verkliga
ställningen. Om formuläret följes, blir således den uppkommande balansen falsk.
Ytterligare föras i Carlskrona Stations hufvudbok ersättningarne, titlarne emellan,
från det konto, som skall lemna ersättningen, till det, som skall mottaga detsamma,
då deremot vid Götheborgs Station, sådana ersättningar betraktas såsom
förskott, och vid Stockholms Station, än det ena, än det andra sättet begagnas.
Benämningen förskott betraktas äfven olika vid de särskilda Stationerna.
Stockholms och Götheborgs Stationer utsträcka begreppet om denna benämning
ganska långt, såsom af ofvanstående synes, hvaremot Carlskrona Station inskränkt
— 188 —
detsamma till det aldra yttersta, så att verkliga, mot redovisning utgifna, förskott,
genom öfverföring till personal- m. 11. leonti, försvinna från förskötts-konto, hvars
balans följaktligen utvisar en långt mindre summa, än som vid årets slut i verkligheten
utestår redovisad. Visserligen balanseras sådana öfverförda oliqviderade
förskott å andra titlar, men komma, då de återgäldas kassan, att deri upptagas
under helt annan titel, än den, hvarunder de blifvit utgifna, och understundom så
förblandade med andra medel, att svårligen kan utrönas, när eller till huru stor del
förskottet blifvit kassan godtgjordt. Också lemnar tillämpningen af det nya formuläret
på 1852 års hufvudböcker ett högst anmärkningsvärdt resultat, ty då för Stockholms
Station till oliqviderade förskott vid årets början läggas de, enligt kassaräkningen,
under året utgifna, och den deraf uppkomna summan jemföres med det
belopp, som till kassan, under titel; ”liqviderade förskott”, influtit, så synes det
sorn om cirka 4,70(1 Rdr blifvit ersatta utöfver hvad sorn utgifvits. Går man äter
till förskottens konto i hufvudboken, så befinnes det, att omkring 4,500 Rdr vid
årets slut ännu voro oliqviderade och derföre balanserades. Vid Carlskrona Station
skulle, vid årets slut, enligt kassaräkningen, cirka 65,000 Rdr, men, enligt hufvudboken,
endast omkring 27,000 Rdr af utgifna förskott finnas oliqviderade; och likväl
är ingendera af dessa balanser den rätta, till följd af vissa förskotts balanse
rande
under främmande titlar.
”Ersättningsmedel”, ”interimsuppbörd”, ”deponerade”, ”behållna”, ”besparda”
och ”föregående års medel”, äro titlar som vid Stationerna användas på högst olika
sätt och hvilkas begagnande i oförändradt skick skulle i generella hufvudboken
lemna resultater alltför vidt skiljda från dem, som måste sökas.
Flera än mera invecklade hinder för det generella bokslutets upprättande i
sträng öfverensstämmelse med det nya formuläret skulle kunna anföras. Detta hvilar
dessutom på ett alldeles nytt system, hvarmed de gamla förhållandena och ber
greppen ej passa in och således mäste omskapas.
Med anledning af hvad jag ofvan underdånigst omförmält och med afseende tillika
å föreskriften uti 12 § 3 mom. af Kongl. Maj:ts nådiga instruktion för Förvaltningen
af sjöärendena den 18 Januari 1841: att Kammarförvandten skall på eget ansvar
upprätta hufvudboken, har jag uppfattat innehållet af 21:a punkten i underrättelserna
rörande tillämpningen af det sednast i nåder fastställda hufvudboks-formuläret
så, som borde jag i första rummet tillse, att den hufvudbok, det ålåge mig att
upprätta, klefve sann, och i det andra, att den i möjligaste måtto öfverensstämde
med det nådiga formuläret. Hellre än att öfverlemna en hufvudbok, som jag visste
vara falsk och söka skydd emot anmärkning derutinnan, att den till formen öfverensstämde
med det nådigst fastställda formuläret, har jag, på sätt som skett med
bibehållande af formulärets hufvudprincip och såsom en öfvergångsåtgärd, upprättat
1851 års hufvudbok för Förvaltningen af sjöärendena i den öfvertygelse;],
att jag endast på sådant sätt kunnat samvetsgrannt uppfylla min pligt.
Vidkommande dernäst anmärkningen, att Sjökarte-kontorets medel summariskt
upptagas i det för lotsverket i Förvaltningens hufvudbok befintliga konto, så synes
någon förändring i detta, genom gällande formulär föreskrifna, redovisningssätt
ej vara af behofvet påkallad, enär Chefen för Sjökarte-kontoret årligen afgifver
en detaljerad redovisning för ej mindre kartelagrets ställning än beloppet i
penningar af den årliga försäljningen. Förvaltningens af sjöärendena Kammarkontor
bokför dessutom särskilt Sjökarte-kontorets medel och kan på ziffran uppgifva
hvad karte-verket och sjömätningarne årligen kostat. Att belasta hufvudboken
med den äskade speciella redovisningen, vore att frånträda den för en ge
-
— 189 —
nerell hufvudbok vigtiga principen af detaljernas sammanforing och deraf följande
lättare öfverskärning. Hufvudboken hänvisar dessutom till kassaräkningen, der
specialiteterna linnas och verifikationerna anvisas.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
undersåte,
Stockholm den 30 Januari 1854.
J. F. von Heidenstam.
Befälhafvarens vid Stockholms
Station
underdåniga utlåtande, i anledning af
en utaf 1853 års Revisorer gjord anmärkning
vid Flottans räkenskaper.
Underdånigste Memorial!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning uti remiss a
Rikets Ständers Revisorers för åren 1850 och 1851 afgifna granskningsberättelse,
deruti, bland utbetalningar år 1850 för Stationen, omförmales en utgift å 326 Rdr
24 sk., utgörande resekostnad och traktaments-ersättning för en underkonstapels
och elfva kanonierers inställelse vid Kämnärs-rätten i Götheborg, får jag, rörande
förhållandet med denna kostnad, underdånigst afgifva följande förklaring.
Sedan Kongl. Öfverståthållare-embetet, uti skrifvelse den 20 April 1849, anmodat
dåvarande Stations-befälhafvaren föranstalta, att ifrågavarande kanonierer måtte
blifva inställda vid Götheborgs Kämnärs-rätt den 25 derpåföljande Maj, för att höras
i anledning af emot dem anstäldt åtal för åtskilliga i Götheborg begångna våldsamheter,
och Herr Chefen för Kongl. Sjöförsvars-departementet, uppå gjord hemställan,
huruvida, vid dåvarande förhållanden och i anseende till möjligen blifvande kommenderingar,
dessa kanonierer måtte få, jemte kompani-ombud härifrån, vid den utsatta
tiden med ångfartygslägenliet, till Götheborg försändas, till svar meddelat: att
detta mål i dess dåvarande skick icke vore föremål för Departements-chefens
omedelbara pröfning, utan att Stations-befälhafvaren ägde att ställa sig till efterrättelse
hvad gällande författningar i dylikt afseende bjöde; så blef detta manskap på
det minst kostsamma sätt härifrån, med befäl af en underofficer såsom tillika kompani-ombud,
afsändt till Götheborg, hvartill kostnaden förskottsvis af Stationens
medel bestriddes; hvarefter ersättning för beloppet reqvirerades hos Kongl. Förvaltningen
af sjöärendena, som, efter infordrade upplysningar uti det vidlyftiga och vid
Stationens krigs-rätt slutligen handlagda ransakmngsmålet, jemlikt skrifvelse den
28 December 1850, utfärdat anordning till Stationens ersättning för ifrågavarande
kostnad. Stockholm den 23 Januari 1854.
C. S. ANNERSTEDT.
C. A. Sundin.
Styrelsens för allmänna vägoch
vattenbyggnader
utlåtande, angående Rikets Ständers
Revisorers anmärkningar vid Styrelsens
räkenskaper för åren J850 oell 1851.
Underdånigste Memorial!
Genom remiss af den 4:de i denna månad, har Eders Kongl. Maj:t i nåder anbefallt
Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader att inom föreskrifven tid
afgifva underdånigt utlåtande öfver Rikets Ständers sednast församlade Revisorers
berättelse i livad den, enligt bifogadt transsumt, rörer granskningen af Styrelsen»
för allmänna väg- och vattenbyggnader räkenskaper för åren 1850 oell 1851; till
åtlydnad hvaraf Styrelsen får underdånigst anföra:
Efter tillkännagifvande, att dessa räkenskaper blifvit i Kongl. Kammar-rätte»
granskade för år 185!) med och för år 1851 utan anmärkningar samt utvisa det af
Revisorerne upptagna ziffer-förhållande, äfvensom att Revisorerne erhållit en särskild
förteckning, hvilken de jemväl meddela, på de arbeten, hvilka under bada
revisionsären blifvit med statsbidrag understödda, anmäla Ilevisorerne, uti
§ 1, att, enligt hos Chefen för Eders Kongl. Maj:ts Civildepartement af undertecknad,
Öfverdirektör och Chef för Styrelsen för allmänna väg- oell vattenbyggnader,
den 25 September 1851 gjord och bifallen hemställan, underlydande Distriktchefer,
under nästföljande Oktober manad, i Stockholm sammanträdt till öfverläggning
om vissa angelägna ärenden, emot ersättning ej blott under resorna fram och åter
för skjuts och traktamente, enligt rese-reglementet, utan ock under vistandet i
hufvudstaden, af en förhöjning derutöfver af 2 Rdr b:ko om dagen, på grund af
Eders Kongl. Majus nådiga bref den 29 September 1841; att i följd häraf en sådan
förhöjning till fyra uppräknade Distrikt-chefer utbetalts med tillsammans 84 Rdr
h-.ko, niet) att sorn det uti ifrågavarande hemställan åberopade Eders Kongl. Maj:ts
nådiga bref, uti mom. 2, uttryckligen innehåller, att Distrikt-cheferne, jemte hos Styrelsen
tjenstgörande Officerare, hvilka samtlige åtnjuta arfvoden pa stat, äfvensom
arbets- eller sta tion s-chefer, hvilka i sådan egenskap undfå bestämda arfvoden från
de till särskilda arbeten anvisade fonder, skola vid tillfälliga kommenderingar, vare
sig för undersökningars verkställande på statens bekostnad eller inspektions-förrättningar,
icke åtnjuta högre traktamente, än hvad Eders Kongl. Majus förnyade nådiga
rese-reglemente bestämmer; så har utgiften synts Revisorerne hafva ägt rum
emot tvdliga föreskriften uti det nådiga brefvet; hvilket förhållande Revisorerne ansett
sig böra anmärka.
— 191 —
Föremålet för det sammanträde, hvartill, ined stöd af 28 § i Kongl. Majit» den
6 Augusti 1841 utfärdade nådiga instruktion, Distrikt-eheferne, hösten år 1851, här
i hufvudsta den sammankallades, var att upplysa och Öfverlägga om de förslag, sorn
borde uppgöras till fördelningen af de utaf Rikets Stander vid da nyss slutade riksdag
anvisade statsbidrag till väg- och utdiknings-arbeten. Denna kommendering
utgjorde således ett undantag och kan ingalunda hänföras till dem, hvilka afses i
Eders Kongl. Majits bref af den 29 September 1841, emedan den innefattade hvarken
undersöknings verkställande eller inspekt.ions-förrattning, för hvilka Disiriktelieferne,
enligt samina nådiga bref, ej få uppbära högre ersättning, än efter resereglemente!.
Det vill äfven synas som denna sednare föreskrift endast kan afse
undersökningar och förrättningar inom distriktet, i följd hvaraf det ej kan strida
emot samma föreskrift, att den ojemförligt högre lefnadskostnaden i Stockholm togs
i beräkning vid ett undantagsfall för de Distrikt-chefer, hvilka voro stationerade
utom hufvudstadens distrikt. Sådant var också motivet till den ifrågavarande hemställan
och hade ensamt deruti bordt åberopas, helst tillökningen i dagtraktamentet
endast tillkom de fyra Distrikt-chefer, som ej höra till det. distrikt, inom hvilket
Stockholm är beläget. Åberopandet af Eders Kongl. Majits nådiga bref den 29
September 1841 härledde sig allenast från den analogi i beloppet af förhöjningen
och i beviljandet deraf, som hemtas af det nådiga brefvet, da derigenom tillätes,
ntt 2 Rdr hiko i dagtraktamente ma af Chefen för Eders Kongl. Majits Civil-departement
beviljas lönlöse Officerare af Regementsofficers rang (hvilken Distrikt-chefer
innehafva), dä de i Styrelsens för allmänna väg- och vatten-byggnader ärenden äro
sysselsatte. Det erkännes emellertid, att åberopandet var ganska oegentligt, da
hemställan ej upptog en närmare utredning i hvad man det nådiga brefvet kunde
tillämpas och deremot uteslöt det ovedersägligen ensamt fullt giltiga motivet, att
Distrikt-eheferne endast åtnjuta 500 lldr biko i ärligt arfvode och således måste
bereda sig utkomst med privata förrättningar, hvilka, genom en kommendering till
hufvudstaden, der lefnadskostnaden dessutom är högre, mer eller mindre måste aihrytas.
Då för öfrigt, med afseende derå, att i formen ett förbiseende ma kunna
anses hafva förelupit, det anmärkta beloppet, 84 Rdr biko, sedermera blifvit dea
under Väg- och vattenbyggnads-styrelsens förvaltning ställda fond för resor, undersökningar
och expenser godtgjordf, och i fondens räkenskaper uppdebiteradt,
torde den framställda anmärkningen lä förfalla.
2 §, att de under f. d. Strömrensnings-kommiitcens förvaltning tillkomna
tvånne oliqviderade äldre län ä tillsammans 5,515 Rdr 40 sk. i rst. blifvit afskrifna
och att i afseende å det ena af dessa lan, som ar 1821 beviljades Handlanden
iNelzon i Sundsvall, det emellertid fästat, Revisorernes uppmärksamhet, att tvänne
af hans fyra löftesmän icke blifvit lagsökte för länet, af uppgifvet, icke ens lagligen
styrkt skäl, att de voro utfattige, hvilket, enligt, llevisorernes tanke ej, när frågan
gäller allmänna medel, kan antagas såsom giltig orsak för underlåtenheten att
vidtaga laga åtgärder för medlens iiidrifning.
Då Revisorerne uti denna § icke anmärkt något emot sjelfva afskrifnings-atgärden,
utan blott emot underlåtenheten att lagsöka tvänne löftesmän i hvilkas oförmåga
att betala ej skulle vara lagligen styrkt, liar Styrelsen för allmänna väg-och
vattenbyggnader endast att i detta sednare afseende upplysa, att handlingarne visserligen
ej utvisa i hvad mån de tvänne löftesmännens fattigdom blifvit lagligen styrkt,
men viii att de ej blifvit lagsökte; att denna försummelse blifvit begången af f. d.
Kommitterade för strömrensnings-ärendenas förvaltning, hvilken redan ar 1827 upphörde;
att åtal derföre blifvit emot vederbörande ledamöter uti f. d. Strömrensning*-
— 192 —
kommittéen anstäldt med påstående om ersättning för den på detta lån för kronan
uppkomna förlust; att denna ersättningsskyldighet likväl icke blifvit af Kammarrätten
ålagd; och att samtliga f. d. Strömrensnings-kommittéens ledamöter sedermera
med döden afgått, så att numera anspråk på ansvar ej skulle emot någon nu lefvande
kunna väckas för den anmärkta försummelsen, hvilken ock i sinom tid redan
blifvit, i öfverensstämmelse med Revisorernes åsigt, beifrad och dömd. Stockholm
den 1 Februari 1854.
A. E. von SYDOW.
M. F. Aberg.
Kommittéens för salpeterärendena
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af salpeterfondens räkenskaper
för åren 1850 och 1851.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom remiss af den 4 innevarande månad, har Eders Kongl. Maj:t behagat i
nåder infordra Kommittéens för salpeterärendena underdåniga utlåtande öfver Rikets
Ständers Revisorers berättelse angående verkställd granskning af statsverkets
samt andra af allmänna medel bestående fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för åren 1850 och 1851, i hvad denna berättelse rörer salpeterfondens förvaltning
och räkenskaper för berörde år; och får Kommittéen, till fullgörande af högstberörde
nådiga befallning, underdånigst anföra följande:
Revisorerne hafva anmärkt, att under revisionsåren beloppet af inom riket tillverkad
salpeter icke motsvarat behofvet af denna vara, hvadan, till betäckande af
den sålunda uppstådda bristen, betydliga qvanfiteter deraf måst från utrikes ort
årligen införskrifvas, hvilket under revisionsåren ägt runi till ännu större belopp än
åren 1848 och 1849; och hafva Revisorerne, lika med 1851 års Stats-revisorer,
ansett anledningen till detta förhållande böra sökas i det låga och ofta förändrade
lösningspriset för inom riket tillverkad salpeter; hvadan Revisorerne instämt i
den af 1851 års Revisorer yttrade och af Kommittéen delade mening, alt salpeterinlösningspriset
borde under någon längre tid, till exempel 10 år, förhöjas genom
hvilken åtgärd någon våda för salpeterfondens bestånd icke kunde uppstå.
Sedan Eders Kongl. Maj:t, under den 13 innevarande månad, i nåder förordnat,
att kronans inlösningspris å salpeter skall med 16 sk. banko eller från 5 Rdr 32
sk. till 6 Rdr b:ko per lispund tills vidare förhöjas, torde något yttrande af Kommittéen
i anledning af Revisorernes ofvanberörde framställning icke erfordras.
1 anledning af Revisorernes anmälan, att de icke varit i tillfälle att granska
säkerhetshandlingarne för de till länen utlenmade ladulan och pannelån, uppgående
vid 1851 års slut till ett sammanräknadt belopp af 177,580 Rdr 27 sk. 11 rst., enär
— 193 —
desamma i Landtränterierna förvaras, får Kommittéen underdånigst upplysa, att sådant
måste äga rum, emedan vederbörande Länsstyrelser skola tillse och bevaka,
att de å ifrågavarande lån stadgade afbetalningar behörigen verkställas, äfvensom
att salpeterfondens säkerhet för de utestående lånebeloppen icke äfventyras; hafvande
nämnde lånesumma, genom gjorda afbetalningar, så vidt af hittills från länen
inkomna räkenskaper för år 1853 upplyses, vid nämnde års slut nedgått till
omkring 115,000 Rdr banko.
Kommittéen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
GEORG ULFSPARRE. N. G. THESTRUP.
Stockholm den 30 Januari 1854.
C. A. Westerstrand.
Direktionens öfver Civilstatens
Pensionskassa
underdåniga utlåtande, i anledning af
1853 års Revisorers berättelse om
granskningen af nämnde kassas räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Sedan Rikets Ständers sistlidet år församlade Revisorer, uti öfver revisionsförrättningen
afgifven berättelse, anmärkt, att, ehuru ett statsanslag af 25,000 Rdr
finnes anvisadt för pensionering af civile embets- och tjenstemäns enkor och omyndiga
barn, samt Civilstatens allmänna enke- och pupillfond uteslutande bestod af
allmänna medel, redogörelsen deröfver icke undergick granskning hos Eders Kongl.
Majits och Rikets Kammar-rätt, hvilket dock, enligt Revisorernes tanke, lika väl
borde ske, som enahanda till Arméens Pensionskassa ingående anslag till pensioner
för militäre embets- och tjenstemäns samt under-officerares enkor och barn
inför Kammar-rätten redovisas, och Eders Kongl. Majit, genom remiss den 19
sistlidne November, täckts, i anledning af Rikets Ständers Revisorers berörde
framställning, infordra Direktionens öfver Civilstatens pensionsinrättning underdåniga
utlåtande; så får Direktionen nu berörde utlåtande afgifva och dervid underdånigst
anföra: att Direktionen, för sin del, anser samma skäl, hvarå Direktionens
25.
— 194 —
för Arméens Pensionskassa skyldighet att inför Kammar-rätten redovisa den del
af anslaget till pensionering af embets- och tjenstemän^ i fattigdom efterlemnade
enkor och barn, som af sistbemälte Direktion förvaltas, finnes grundad, äfven gälla
för Civilstatens Pensionskassa i afseende på den del af samma anslag, som blifvit
öfverlemnad till förvaltning af nyssberörde Pensionskassas styrelse; hvadan det af Rikets
Ständers Revisorer framställda förslag, att jemväl denna sednare del af de
medel, hvilka af staten för ofvannämnde pensionering bekostas, borde inför Kammar-rätten
redovisas, torde böra vinna Eders Kongl. Maj:ts nådiga bifall.
Hvad åter sättet för denna redovisnings afgifvande angår, så förekommer härvid,
att den så kallade allmänna enke- och pupillfonden förvaltas samfäldt med
öfriga Civilstatens Pensionsinrättning tillhörande fonder, och att en särskild revision
af förstnämnde fond, dervid de öfriga fonderna skulle undantagas, egentligen
förutsätter, att äfven fondens redovisning och förvaltning borde vara speciella eller
för sig afskiljda; men då ett upphäfvande af denna samfällighet i förvaltningen,
som i hög grad bidrager till de särskilda fondernas betryggande derigenom,
att den utgör likasom en försäkringsanstalt, fonderna emellan, mot förluster vid
medlens utlånande och dessutom åstadkommer betydlig enkelhet så väl vid förvaltningen
som hela redogörelsen från kassa- och bankoräkningen till hufvudboken,
och för hvars åstadkommande så väl äldre som sednast de uti Eders Kongl.
Maj:ts nådiga bref den 11 Juni 1853 befintliga föreskrifter blifvit meddelade, icke
synes rådligt; anser, vid detta förhållande, Direktionen vida lämpligare, att, utan
förändring uti det nyligen stadgade sättet för fondernas förvaltning oell redovisning,
räkenskapen i sin helhet, sådan den för närvarande är, må öfverlemnas till
Kammar-rättens Ofver-revisionsdepartement, för granskning i de delar, som angå
allmänna enke- och pupillfonden; dock att, enär, oaktadt Pensionsinrättningens
hufvudbok bör vara afslutad till den 1 Augusti hvarje år, Pensionsinrättningens
egne Revisorer, enligt inrättningens reglemente, böra verkställa granskningen deraf
under påföljande Oktober månad, och möjligen behöfva någon expeditionstid
derutöfver, hvarunder räkenskaperna kunna vara erforderliga, tiden för deras aflemnande
till Kammar-rätten må bestämmas till December månad året efter det, för
hvilket redovisningen gäller, äfvensom att till iakttagande stadgas må, att räkenskapen
skall af Öfver-revisionsdepartementet, till Pensionsinrattningen återställas
sednast inom Februari månads slut efter det den föga betydliga granskningen hunnit
verkställas, emedan vid samma tid hufvudboken med dess verifikationer är behöflig
inom Pensionsinrättningen vid upprättandet af löpande årets pensionsstater.
Den remitterade handlingen återställes härjemte, och Direktionen framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Storm äktigste A lie r nå d ig s te Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigte, tropligtigste
tjenare och undersåter,
S. A. MANTHE.
GEORG ULFSPARRE. CARL HENR. PFEFFEIL
NILS AUG. FREDIN.
Stockholm den 14 Januari 1853.
C. Limnell.
— 193 —
Direktionens öfve!' Arméens
Pensionskassa
undprilfiniga utlåtande, i anledning af
!853 års Revisorers berättelse örn
granskningen af nämnde kassas räkenskaper.
Till fullgörande af Eders Kongl. Maj:fs nådiga befallning, genom remiss af den
4:de innevarande månad å barbos återgående transsumt af llikets Ständers Revisorers
berättelse om den sistlidet år förrättade stats-revision, får Direktionen öfver
Arméens Pensionskassa- härmed afgifva underdånigt utlåtande öfver samma berättelse,
i hvad den rörer nämnde kassa samt anslaget till pensionerandet af militäre
embets- och tjenstemäns med vederlikars enkor och barn.
Revisorerne, som vid de granskade räkenskaperna icke funnit något ätt anmärka,
hafva, enligt ofvannämnde transsumt, omförmält, det de ansett lämpligt att
meddela uppgift om Pensionskassans ställning äfven för år 1849, hvilken vid föregående
statsrevision icke kunnat fullständigt afgifväs, emedan någon liqvid då icke
var upprättad öfver pensions-inrättningens andel i Wadstena krigsmanshus-kassas
äldre inkomster, samt att samma förhållande i afseende ä nämnde inkomster för år
1851 jemväl vid denna revision inträffat; och som den af Revisorerne uppgifna anledning
till ifrågavarande ofullständighet hufvudsakligen öfverensstämmer med Direktionens
så väl till denna som föregående statsrevisioner i detta hänseende lemnade
upplysning, har Direktionen härvid intet vidare att tillägga, än att Direktionen
hoppas, det berörde, af tiden för rikshufvudfeokens afsluiande beroende, förhållande
bör kunna för framtiden upphöra, sedan Wadstena krigsmanshus-kassas
flesta inkomster numera blifvit till bestämda årliga anslag förvandlade.
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet,
II. SCHUTZERCRANTZ. GUST. SCHERER v. WALDHEIM.
Stockholm den 18 Januari 1854.
St or ina k tigs te Aller nådigste Konung!
S t o r m ä k t ig s t e Al 1 er n å d i gs t e Konung!
Eders Kongl. Maj ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och
CARL AKRELL.
C. IL MÖLLERSVÄRD.
T. W. LODE.
Johan O. Jonson.
Carl von Schantz.
— 196 —
Direktionens öfver Amiralitetskrigsmanskassan
underdåniga
utlåtande, i anledning af
1853 års Revisorers berättelse om
granskningen af denna kassas räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss af den 10 dennes, har Eders Kongl. Majit behagat infordra
Direktionens underdåniga utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers berättelse,
angående granskningen af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för åren 1850 och 1851, derutinnan bemälte Revisorer yttrat,
att de, af enahanda skäl, som vid sednaste statsrevision anfördes, äfven nu voro
förhindrade att afgifva något omdöme öfver Amiralitets-krigsmanskassans förvaltning.
Dä Direktionen nu får nåden fullgöra denna befallning, får Direktionen först
i underdånighet anmäla, att skälet förra gången var, att räkenskaperna icke i sin
helhet varit för Revisorerne tillgängliga.
Under den 14 Februari 1852, hade Direktionen nåden öfver den då gjorda anmärkningen
afgifva underdånigt utlåtande, och då Direktionen sedermera icke erhållit
några förnyade nådiga föreskrifter, vågar Direktionen underdånigst föreställa
sig, att, Eders Kongl. Majit nådigst godkänt Direktionens då afgifna underdåniga
utlåtande, i eldighet hvarmed Direktionen nu underdånigst får anföra: år 1843 ansågo
Rikets Ständers Revisorer, att då Amiralitets-krigsmanskassan uppbär statsmedel
dels i direkta statsanslag, dels i andelar af en per mille-afgift vid fastighetsköp och
dels i af- och tillträdes-afgift vid köp af rusthållshemman i Blekinge och Södra Möre
härad af Kalmar län, kassans räkenskaper, åtminstone för den del deraf, som
utgjordes af allmänna medel, borde undergå offentlig granskning; i anledning hvaraf
Eders Kongl. Majit, genom nådig skrifvelse den 31 Juli 1845, förklarat: att då nådiga
reglementet för Amiralitets-krigsmanskassan af den 26 Oktober 1838 i l:a §
innehåller: att denna kassa tillkommit och blifvit grundlagd af Amiralitets-staternas
enskilda sammanskott och genom flera nådiga författningar är ansedd såsom staternas
egen kassa; då, enligt samma reglemente, den större delen af ledamöterne i
Direktionen väljes af flottans samtliga stater vid Stationerna, samt i en del af kassans
angelägenheter yttranderätten tillkommer staterna sjelfve; då hvart 3:dje år
en öfver-revision af kassans förvaltning och räkenskaper äga rum, medelst af flottans
corpser valde Revisorer m. m.; samt då revisionsberättelsen utgifves af trycket,
och dertill komnie, att kassans årliga pensions- och gratialstater mångdubbelt
öfverstiga de till kassan inflytande statsbidrag; — Eders Kongl. Majit så mycket
mindre i nåder funnit skäl bifalla, att Krigsmanskassans alla räkenskaper med tillhörande
verifikationer aflemnades till granskning, vare sig af Kammar-rätten eller Rikets
Ständer, som Rikets då sednast församlade Ständer frångått anspråk om
granskning af Arméens Pensionskassas förvaltning; hvaremot och enär Rikets Ständer
böra äga kännedom derom, att de Amiralitets-krigsmanskassan tillslagna statsmedel
så väl i behörig ordning, som för sina afsedda ändamål användas, Eders
Kongl. Majit, förständigade Direktionen att till Rikets Ständers Revisorer för de
år, för hvilka revision ifrågakommer, vid revisions-förrättningens början insända icke
allenast en på kassans hufvudbok grundad och dermed öfverensstämmande uppgift
å beloppet af de kassan för året tillfallande statsmedel, med hvarje särskild "in
-
— 197 —
komstsumma för sig, jemte verifikationer dertill, utan äfven en specifik uppgift å
årets pensions- och gratial-stat.
Alltsedan nämnde tid, har Direktionen efterkommit detta åliggande. — Om räkenskaperna
i sin helhet skulle till Stockholm afsändas för att der granskas, förekommer
deremot: att revisionen härstädes skulle kunna inträffa vid samma tid
som stats-revisionen, då räkenskaperna ej voro på stället tillgängliga; att transporten
af sådana vidlyftiga räkenskaper, fram och åter, ej vore lämplig; samt slutligen
den hufvudsakliga omständighet: att till revisions-arbetet måste höra att granska
kassans hypotheker och tillse deras befintlighet, samt att dessa handlingar äro alltför
vigtiga att från stället transporteras; af hvilket allt torde följa, att någon hufvudsaklig
revision af Amiralitets-krigsmanskassans räkenskaper och förvaltning ej
kan försiggå utom i Carlskrona.
Den nådiga remissen återgår, och Direktionen har nåden framhärda med djupaste
vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. NORDENSKJÖLD.
C. J. HUBENDICK. EDW. RUUTH.
C. MEISTER. C. M. FRICK.
Carlskrona den 20 Januari 1854.
G. Trädgårdh. F. Lindbom.
Styrelsens öfver fängelser
och arbetsinrättningar i riket
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid 1850 och 1851 års räkenskaper
för fångvården.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss den 3 innevarande månad, har Eders Kongl. Majit täckts
infordra Styrelsens öfver fängelser och arbetsinrättningar i riket underdåniga utlåtande,
i anledning af hvad Rikets Ständers sednast församlade Revisorer vid granskning
af Styrelsens räkenskaper för åren 1850 och 1851 anmärkt, och får Styrelsen,
med remisshandlingens återställande, sådant utlåtande härmed underdånigst afgifva.
— 198 —
Uti 8 § af det. Styrelsen nådigst meddelade utdrag af bemälte Revisorers berättelse
förekommer, att, på satt vid föregående statsrevisioner blifvit anmärkt,
granskningen af Styrelsens räkenskaper väsendtligen försvårats deraf, att Styrelsens
hufvud böcker stundom ieke öfverensstämma med de öfver special-redogörelserna
upprättade omslut, äfvensom att de sednare ofta afvika frän de omslutade räkenskaperna,
utan att af hufvudböckerna eller räkenskapsomsluten någon förklaring
öfver olikheterna inhemtas; hvartill kommer, att hänvisuit gir från nämnde omslut
till räkenskaperna dels saknas, dels, der de finnas, ofta äro ofullständig;» eller felaktiga,
Till bestyrkande af detta yttrande, hafva exempel fran tvänns af de 41 särskilda
spieeia!r,edogörel>serna blifvit bemtade, och anföres, beträffande skiljaktigheterna
mellan Styrelsens hufvudbok och omsluten öfver special-redogörelserna: att
garnisonskostnaden för straff- oell arbetsfängelset på Långholmen! blifvit i bufvudbokeu
afförd med dels 13,556 l\dr 23 sk. 2 rst., dels 1,916 lidr 27 sk. S rst. eller
tillhopa 15,473 IIdr 2 sk. It) rst., med hänvisning, för verificerande af denna utgift,
till nyssnämnde fängelses hufvudbok, hvari dock, likasom i det deröfver upprättade
omslut, endast förstberörde belopp upptages. — I afseende härå får Styrelsen underdänigst
meddela, att hufvudhoken hänvisar till fängelsets räkenskap och det deröfver
upprättade omslut för den summa, 13,556 Rdr 23 sk. 2 rst., som från fängelset
för ifrågavarande ändamål utgått- och i samma räkenskap redovisas, hvaremot
för det öfriga beloppet, 1,916 Rdr 27 sk. 8 rst., hvilket, utgörande fran åtta särskilda
Landti;äi|terier bestridda marschkostnader för garnisonskommenderingar viri
ifrågavarande långelse, i hufvudboken blifvit upp- och affördt, specifika hänvisningar
till de räkenskaper, deri dessa utgifter verifieeras finnas i debet å fängelsets konto
meddelade, hvarmed (let. synes Styrelsen som tillräcklig fullständighet, blifvit i detta
hänseende iakttagen, samt att någon svårighet för granskningen icke bör förefinnas.
Hvad derefter angar det; anmärkta förhållandet, att special-redogörelserna ofta afvika
från de deröfver upprättade omslut, hvarpå ur ofvannämnde (vänne fängelsers
räkenskaper 4 exempel blifvit anförda; sä förekommer, beträffande den omständigheten,
att omslutet öfver 1851 ars räkenskap för straff- och arbetsfängelset a Långholmen,
1,771) Rdr 35 sk., debiteras, ehuru i redogörelsen för fängelset denna summa
upptages till 1,790 Rdr 3i) sk.: att då i debet af samilia konto, deri detta sistnämnde
belopp krediteras, skillnaden mellan berörde summor, eller 19 Rdr 43 sk, såsom
rabatt finnes afförd, synes det skola hafva föranledt en onödig af- och påföring,
att på enahanda sätt upptaga ifrågavarande summor i omslutet; samt att, vidkommande
de öfriga Irenne skiljaktigheterna mellan omsluten och räkenskaperna, dessa
t så måtto endast förefinnas, att, då de flera i redogörelserna förekommande detaljsummor
äro uti de deröfver upprättade omslut, sammanfattade i en hufvudsumma,
sä återfinnes icke denna sammanräknad i redogörelsernas särskilda knuti, uti hvilka
af- och päföringstitlarne likväl utmärka den hufvudsumma, hvartill detalj posterna
böra hänföras.
Ifrågavarande af Rikets Ständers Revisorer anmärkta skiljaktigheter mellan redogörelserna
och de deröfver upprättade omslut, äfvensom bristande eller felaktiga
hänvisningar, äro visserligen ej öfverensstämmande med ett fullständigt bokföringssätf,
hvarföre Styrelsen ock förständiga» vederbörande redogörare att. i dessa hänseenden
iakttaga behörig noggrannhet; men Styrelsen torde dock härvid lä uuderdänigst
fästa uppmärksamheten dera, att, om det i allmänhet är sällsynt, att en
större räkenskap nied den noggrannhet kunnat uppgöras, att icke ett 'eller annat
mindre väsendtligt form- eller skriffel deri låter upptäcka sig, sa torde en sadan
felfrihet i afseende på fangvards-räkenskaperna få anses vara sa mycket svårare att
— 199 —
uppnå, som denna räkenskap, utgörande vanligen 60 å 70 band, hvaraf större delen
om 2,000 folier årligen, mäste inom kort tid uppgöras af en redogörare-personal,
som, både i afseende på antal och aflöning, måste inskränkas till det ytterst nödvändiga.
Styrelsen framhärdar med djupaste vördnad, nit och trohet,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersäter,
E. v. TROIL.
VICTOR LJUNGSTEDT.
Stockholm den 26 Januari 1854.
O. O. Afzelius.
Stnteri-öfverstyrelsens
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Styrelsens räkenskaper för
åren 1850 och 1851.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Uti afgifven berättelse om verkställd granskning af statsverkets med dertill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1850 och 1851, hafva
Rikets Ständers Revisorer, under anförande, hurusom af Strömsholms stuteris räkenskaper
lör nämnde år inhemtats, att kontanta behållningen i berörde inrättnings
kassa vid revisionsårens slut utgjorde:
år 1S50 i allmänna kassan
3,931: 39. 5.
i pensions-kassorna
1,355: 7. 8. samt
år 1S61 i allmänna kassan  —  —--- 8,371: 24. 9. och
i pensions-kassorna
-— 3,571: 9. 9.
yttrat, att då det hvarken syntes lämpligt eller torde vara nödvändigt, att penningar
till så betydligt belopp finnes i dessa kassor liggande, Revisorerne ansågo
hvad af kontanta tillgångarne icke erfordrades för de löpande utgifterna, böra antingen
genom anskaffande af räntebärande obligationer göras fruktbärande eller ock
i länets Ränteri insättas.
— 200 —
Genom nådig remiss den 4:de innevarande månad anbefalld, att i anledning
häraf med underdånigt utlåtande inkomma, får Stuteri-öfverstyrelsen, efter att hafva
inhemtat vederbörande redogörares yttrande, i underdånighet anföra följande:
En betydlig del af stuteriets vid Strömsholm inkomster, t. ex. auktionsmedlen
för försålda hästar, som, enligt de för inropen bestämda vilkor, böra erläggas den
1 Januari, inflyter ofta några dagar förut eller sista dagarne af det föregående året,
och samma förhållande inträffar icke sällan med liqviderna för försåldt hö och
hafra. Dessa intrader komma följaktligen att vid skeende bokslut utgöra kassabehållning,
men äro icke destomindre erforderliga för de löpande utgifterna, hvartill
de tagas i anspråk redan första dagarne af året, då 2 å 3,000 Rdr åtgå till uppköp
af ved och kol samt öfriga för inrättningen behöfliga skogseffekter, hvilka
fortskaffas på vinterföre, äfvensom l:sta qvartalets aflöning till stuteriets tjenstepersonal,
cirka 2,000 Rdr, enligt Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillåtelse, jemväl vid
samma tid förskottsvis utbetalas; och då kassabehållningar till det belopp nu ifrå
favarande
årsräkenskaper utvisa, sålunda måste vara disponibla få dagar efter inasseringen,
synes redogöraren icke hafva saknat skäl för medlens förvarande vid
Strömsholm; hvarförutan i motsatt fall, eller om behållningen verkligen varit större
än för de löpande utgifterna erfordrats, den af Rikets Ständers Revisorer alternativt
föreslagna utväg, att göra dessa medel fruktbärande genom anskaffning af räntebärande
obligationer, icke lärer kunnat begagnas utan af Eders Kongl. Maj:t dertill
meddeladt särskildt nådigt tillstånd.
Hvad åter pensionskassa-bebållningarne vidkommer, så äro dessa vid kalenderårets
slut gemenligen större än eljest, emedan ränteliqviderna för de utur tjenstemännens
pensionskassa utlånta kapital vid nämnde tid äga rum, och hade dessutom,
under de tvänne år, hvarom nu är fråga, de anmärkta större behållningarne
uppkommit af den tillfällighet, att, i öfverensstämmelse med föreskrifterna uti det
vid Strömsholm uppgjorda och af Eders Kongl. Majit, under den 28 Mars 1851, nådigst
fastställda reglemente för sistnämnde kassas förvaltning, åtskilliga lån blefvo
uppsagda och indrifna, hvilket, särdeles det sistnämnda året, förorsakade en större
kassabehållning än vanligt; ett förhållande, som likväl upphörde med början af det
derpåföljde året, då pensionskassans Direktion hunnit, jemlikt de stadgade bestämmelserna
i afseende ä säkerlietshandlingar m. in., foga anstalt om medlens utlåning
och förräntande.
De nådiga remisshandlingarne återfölja, och Stuteri-öfverstyrelsen framhärdar
med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
F. BRAUNERHJELM.
Stockholm den 31 Januari 1854.
J. A. Lundström.
— 201 —
Öfverståthållare-embetets
underdåniga utlåtande, i anledning at
Rikets Ständers Revisorers berättelse
arn granskningen af bemälte embetes
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Öfver Rikets Ständers, tor granskningen af stats-verkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1850 och 1851, utsedda Reviso
ters, uti deras öfver berörde granskning afgiiiia berättelse, gjorda anmärkning, att
redovisning icke blifvit aflemnad hvarken för det statsanslag till belopp af 15,000
Rdr, sorn, enligt Kongl, brefvet den 25 November 1812, till polisens vidmakthållande
i Imfvudstaden årligen utgår, eller för de 1,000 Rdr, som, genom Kongl,
brefvet den 11 April 1848, blifvit å 6:te hufvudtitelns anslag till extra utgifter anvisade
till betäckande af utgifter till följd af de, under Mars månad sistnämnde år, i
hufvudstaden timade oroligheter, har Eders Kongl. Majit behagat i nåder infordra
Öfverståthållare-embetets underdåniga utlåtande.
Beträffande först det årliga anslaget af 15,000 Rdr, så har, på sätt uti det
Öfverståthållare-embetet i nåder tillställda transsumt af Rikets Ständers Revisorers
berättelse blifvit antydt, anmärkning hos Kammar-rätten år 1850 ägt rum i . fråga
om bristande redovisning för 1847 års berörde anslag, i anledning hvaraf Öfverståthållare-embetet,
uti skrifvelse till Kammar-rätten den 29 Juni förstnämnde år,
anfört: att då detta anslag år 1812 blef, med indragning af hvad stats-verket för
ut bestått, beviljadt för omförmälda ändamål, förklarades, enligt hvad Kongl, brefvet
till Öfverståthållare-embetet den 25 November samma år innehölle, att som polisinrättningens
särskilda egenskap icke syntes medgifva, att den för denna inrättning
anslagna summa fördelades i ständiga löner på stat, komme fjerdedelen i sänder
att hvarje qvartal anordnas till Öfverståthållare-embetet, att disponeras på sätt
Kongl. Majit funne för godt särskilt förordna; vid hvilket förhållande och dådetta
anslag således icke blifvit underkastadt någon redovisning hos Kammar-rätten,
en sådan redovisning hvarken tillförene ägt rum eller kunde för omförmälda år
1847 aflemnas. Hvad Öfverståthållare-embetets berörde skrifvelse innehåller, får
Öfverståthållare-embetet nu i underdånighet åberopa i fråga om det årliga statsanslaget
före år 1850; och förden tid, som sedermera förflutit, har Öfverståthållare-embetet,
vid redogörelsen för polisverkets årliga inkomster, hvartill stats-verkets bidrag
numera endast utgör omkring en sjundedel, haft att ställa sig till efterrättelse
Eders Kongl. Maj:ts härhos, i tryckt exemplar, bifogade nådiga skrifvelse till Öfverståthållare-embetet
af den 4 Maj nyssberörde år; uti hvilket nådiga bref någon
sådan redovisning för statsanslaget, icke finnes anbefalld, som af Rikets Ständers
Revisorer blifvit afsedd.
Hvad derefter angår det extra anslaget å 1,000 Rdr, så har redan hos Rikets
Ständers för åren 1848 och 1849 utsedde Revisorer anmärkning förekommit, rörande
uteblifven redovisning för samma anslag, efter delfåendet af hvilken anmärkning
Öfverståthållare-embetet, uti skrifvelse den 13 Mars 1852, hos Eders Kongl.
Majit i underdånighet anmält, att berörde 1,000 Rdr, på sätt ett hos Öfverståthållare-embetet
förvaradt, af dåvarande Polismästaren, numera Herr Landshöfdingen
26.
— 202 —
Bergman, dea 22 April 1848 utfärdadt, med dåvarande Öfverståtliållarens, Herr General-majoren,
Riddaren och Kommendören af Eders Kongl. Maj:ts orden, Friherre
Sprengt,portens, åtecknade godkännande försedt qvitto utvisar, blifvit använda täll
extra utgifters bestridande i och för de oroligheter, som under loppet af Mars månad
sistnämnde år inom hufvudstaden ägt rum.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärdar,
Wår ynnest och nådiga benägenhet med Gud Allsmäktig, Troman, Grefve, Öfverståthållare,
General-major, Riddare af Wår Svärds-orden! Sedan Wi, genom
nådigt bref den 9 sistlidne Mars, meddelat Eder Wårt beslut i afseende å förändrad
organisation af hufvudstadens polis- och nattbevaknäng, för hvilkas underhåll,
jemlikt berörde nådiga bref, följande årliga anslag äro att påräkna, nemligen
:
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl- Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och
J HAMILTON.
Stockholm den 31 Januari 1854.
O. B. Hult.
Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 4 Maj
1850, angå) 1ungsstat för Polis
kammaren
-
OSCAR, med Guds Nåde, Sveriges,
Norriges, Göthes och Wendes Konung.
Från statsverket
15,000:
10,000:
„ Stockholms stads Drätsel-kommission:
anslag af stads-kassan
dito af den till bemälte kassa ingående afgift
för rättigheten att, inom hufvudstaden, i minut
försälja bränvin och andra brända eller distillerade
spirituösa drycker
50,000:
30,000:
„ Brandvakts-kasse-administrationen
B:ko R:dr 105,000:
utom en tredjedel af polisbetjeningens andel i de till Poliskammaren inflytande
böter, förslagsvis upptagen till 1,21)0 Rdr, äfvensom det belopp af 13 sk. b:ko för
hvarje 1,000 Rdr af värdet å de i tolf år hos Stockholms stads Brandförsäkringskontor
försäkrade fasta egendomar, hvilket från nämnde Kontor ärligen utbetalas
för den till servering af två eldsläcknings-sprutor beslutade tillökning i Stads-vaktkompaniet
af stadens Militär-corps, håfven J, uti skrifvelse den 23 sistlidne April,
till Wår nådiga fastställelse i underdånighet öfverlemna! följande, i öfverensstämmelse
med berörde nådiga bref uppgjorda, förslag till aflönings- och utgiftsstat
för Poliskammaren.
Aflöning ar:
Lön åt Polismästaren -
3,500:
5)
„ Sekreteraren -
1,000:
ii
„ Registrator!!
1,000:
Lön ät tre Notarier, å 800 Rdr.
2,400:
it
„ en Kanslist vid Registrators-expe-
ditionen
600:
it
„ två Kanslister vid d:o, å 400 Rdr,
800:
„ en Kanslist vid Sekreterare-expedi-
tionen
500:
'it
„ en Dito vid dito  —
400:
„ Magasinsförvaltare!! -
500: 10j00.
Aflöning åt tio Polis-kommissarier, å 600 Rdr,
6,000:
ii
„ tjugu Öfver-konstaplar, å 400 Rdr,
8,000:
ii
„ etthundratjugu konstaplar, å 300
Rdr,
36,000:
»
„ fyratio konstaplar, å 250,
10,000:
X)
„ två hundra extra dito, å 100,
20,000:
a
,, tre ordonnanser och två vaktmä-
stare, å300,  -
1,500: 8L500:
Diverse utgifter:
Till belöning för upptäckter af brott, samt
till uppsigt å misstänkte personer  5,000:
Omkostnader för Polis-vaktkontoren, jemte
skjuts- och transportkostnader samt oförutsedda
utgifter,  3,000:
Åtskillige andra utgifter och omkostnader,
såsom för skrifmaterialier, prenumeration
ä tidningar, tryckning af kungörelser och
annonser, hyror, lyshållning, inköp och
underhåll al inventarier m. m.,
- 4,033: 16. — 12,033:16.
Till pensionering af befälet vid nattbevaknings-kompaniet
af stadens Militär-corps,
efter det samma kompani blifvit upplöst, .—.>...— 1,966:32— 14,000:-— —
Summa B:ko Rdr 106,200:
- 204 —
Härjemte håfven J, jemlikt den i Wårt ofvanberörde nådiga bref Eder meddelade
befallning att till Oss inkomna med förslag till särskilda föreskrifter i afseende
på uppbörden och redovisningen af förenämnde anslag, i underdånighet
hemställt, det Oss i nåder måtte täckas stadga och förordna: att då aflöningen åt
polispersonalen samt största delen af utgifterna för polisväsendet måste manadtligen
utbetalas, Drätsel-kommissionen och Brandvakts-kasse-administrationen böra,
inom den 25 i hvarje mänad, af de för ifrågavarande ändamål tillgängliga medel,
å Öfverståthållare-embetets för polisärenden räkning N:r 1 i Rikets Ständers Bank
insätta så stor del af ofvanberörde från dessa myndigheter utgående anslag, som
för månaden belöper, nemligen: Drätsel-kommissionen, af anslaget från den egentliga
stadskassan, 833 Rdr 16 sk., och af bränvinsminuteringsafgiften, 4,166 Rdr
32 sk., samt Brandvakts-kasse-administrationen, af de till polisen och nattbevakningen
anslagna 30,000 Rdr, 2,500 Rdr, och af anslaget för tillökningen i
Stadsvakt-kompaniet en tolftedel af det belopp, hvartill detta anslag, efter särskild
uträkning, för helt år uppgår; att anslaget från statsverket må, på sätt hittills
varit ölligt, hos Wårt och Rikets Stats-kontor qvartaliter utbekommas; att
polisbetjeningens andel uti de böter, som i Poliskammaren ådömas, må, i likhet
med hvad för närvarande äger rum, uppbäras af Poliskammarens Registrator, hvilken
i och för sin tjenstebefattning ställt vederhäftig uppbördsborgen för ett belopp
af 3,000 Rdr b:ko, hvarefter nämnde bötesmedel, vid hvarje qvartals slut, af Registratorn,
i egenskap af ansvarig uppbördsman, så fördelas, att tvåtredjedelar der
af ingå till den under Eder förvaltning ställda fond för afskedade och sjuklige po
lisbetjenters pensionering och understöd, och en tredjedel till det anslag, som i Poliskammarens
stat blifvit upptaget till belöningar för upptäckter af brott, hvilken
sistnämnde tredjedel, genast efter fördelningen, å Öfverståthållare-embetets räkning
N:r 1 i Rikets Ständers Bank insättes; att då, med undantag af 5,000 Rdr, som
äro afsedda att användas till belöningar för upptäckter af brott samt för uppsigt
å misstänkte personer, 4,033 Rdr 16 sk., hvilka äro beräknade till diverse utgifter
för skrifmaterialier, hushyror m. m., samt 3,000 Rdr, som äro upptagna til) bestridande
af kostnaderna för Polis-vaktkontoren, skjuts och transporter m. m., de
öfriga för polisen och nattbevakningen beviljade anslag skola i stadgad ordningutgå
såsom aflöning åt Poliskammarens embets- och tjenstemän samt polis- och
nattbevakningspersonalen, äfvensom till pensionering af befälet vid det upplösta
nattbevakningskompaniet af stadens Militärcorps, samt Öfverståthållare!!, i egen
skap af hufvudstadens Styresman, enligt gällande instruktion och meddelade föreskrifter,
är Oss ansvarig derför, att ej mindre de till Poliskammaren hörande embets-
och tjenstebefattningar af behöriga personer innehafvas och utöfvas, än ock
att nyssnämnde polis- och nattbevakningspersonal alltid är fulltalig och tjenstbar,
med redovisningen för den tiil dessa utgående aflöning äfvensom pensionerna till
nyssnämnde befäl må förhållas på enahanda sätt, som för aflöningar åt embetsoch
tjenstemän i allmänhet är öfligt, nemligen: att vederbörandes qvittenser derå,
i behörig ordning meddelade, för redovisningen anses tillfyllestgörande; att de till
belöningar för upptäckter af brott och för uppsigt å misstänkte personer bestämda
5,000 Rdr må, till högst en fjerdedel i sänder, utqvitteras af Polismästaren och
af honom, vid förefallande behof, utbetalas; hvarefter och sedan Öfverståthållare!!
om utbetalningarnes beskaffenhet och ändamål erhållit upplysning och samma utbetalningar
godkänt, dessa medel, utan vidare specifikation, i räkenskaperna alloras
med anteckning: ”till af Öfverståthållare!! kändt behof;” att de öfriga här ofvan
omförmälda anslagen, sorn till bestämde aflöningar icke äro beräknade, må till sina
särskilda ändamål, efter vederbörlig föreskrift, utbetalas och redovisas afPoliskam
-
— 205 —
marens Registrator; att de närmare bestämmelser och föreskrifter, som lör ifrågavarande
uppbörd och redovisning samt säkerhet för medlen i öfrigt äro af nöden,
må af Öfverståthållaren meddelas; samt att då räkenskaperna för hvarje år inom
viss tid, som af Öfverståthållaren bestämmes, blifvit af Registratorn afslutade, desamine,
med dertill hörande verifikationer, må öfverlenmas till Stads-revisorn, att,
till utrönande huruvida dessa räkenskaper blifvit i behörig ordning förda och afslutade,
undergå granskning, hvilken Stads-revisorn bör hafva verkställt inom sex
veckor från den dag, han räkenskaperna emottagit, hvarefter han desamma, jemte
skriftligt utlåtande deröfver, återställer till Öfverståthållare-embetet, som, i hän
delse anmärkningar dervid förekomma, så väl i anledning deraf som i öfrigt, vidtager
de åtgärder, hvilka kunna erfordras.
Vid pröfningen häraf, håfve Wi funnit godt, att, med gillande af den upprättade
aflönings- och utgifts-staten, i nåder till efterrättelse godkänna de föreskrifter,
hvilka J i afseende pä kontrollen å uppbörden och redovisningen föreslagit.
Meddelande eder detta till svar och behörigt iakttagande, befalle Wi Eder trud
Allsmäktig nådeligen. Stockholms Slott den 4 Maj 1850.
OSCA R.
.! F FÅHRAEUS.
Kongl. Maj-.ts Befallningshafvaudes
i Norrbottens län
underdåniga utlåtande, I anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af 1850 och 1851 års
räkenskaper för nämnde läns arbetshusfond.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning uti bifogade remiss af
den 3 dennes, tecknad å Rikets Ständers sednaste församlade Revisorers berättelse,
angående länets arbetshus-fond, får jag härmed i underdånighet afgifva utlåtande.
Redan år 1851 hade Ständernas dåvarande Revisorer fästat sig vid ifrågavarande
fond och föreslagit, att dess behållning måtte till Riksgälds-kontoret öfveriemnas.
Häröfver hörd, hemställde jag, i underdånigt yttrande af den 6 Fehrman
1852, att, derest berörde förslag vunne bifall, fonden likväl måtte länet reserveras;
men sedermera har någon öfverflyttning deraf icke blifvit anbefalld. Förut är genom
Kongl, brefvet af den 23 September 1835 i nåder förordnadt, att, till fondens
förkofran, dess tillgångar borde utlånas; hvilken föreskrift jemväl blifvit iakttagen
under de år, då medlen ej varit använda till beredande af arbetsförtjenst åt fattige
arbetslösa personer. Nu har emellertid fonden icke på många år varit härtill begagnad,
utan ständigt utlånad, hvarigenom de förluster, som genom arbets-anskaffningen
uppkommit, till större delen blifvit ersatta. Underdånigst bifogade räkning
- 206 —
visar dess tillstånd vid sistlidet års slut; och anser jag, för min underdåniga del,
mest förenligt med fondens fördel, att den här på föreskrifvet sätt förvaltas.
Hvad beträffar dess säkerhetshandligar, så bestå de i skuldförbindelser, försedda
med vederhäftig borgen.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
K. ÅKERHJELM.
Piteå af Landskontoret den 17 Januari 1854.
Fr. Halleen
Räkning öfver Norrbottens läns arbetshus-fonds medel för år 1853.
Debet.
Balans från den 31 December 1852:
Kontant behållning i Landt-ränteriet
89: 31. 11.
Utlånta medel, kapital  - 1,400: — —
Utestående enligt restlängd
73: 30. 6. j?563; 14, 5,
Inkomst:
Räntor å utlånta medel -
102: 1. 6.
Summa Rdr 1,665: 15. 11
Credit.
Balans den 31 December 1853:
Kontant behållning i Landt-ränteriet
215: 3. 3.
Utlånta medel, kapital
1,400: — —
Utestående enligt restlängd
50: 12. 8. 1,665- 15 11
Summa Rdr 1,665: 15. 11.
Med undantag af de 16 Rdr 30 sk. 6 rst., som bero på liqvid af f. d. Länsbokhållaren
Goden, har det öfriga af resterna munera influtit. Piteå af Landskontoret
den 19 Januari 1854.
Fr. Halleen.
207 —
Kongl. Stats-kontorets
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers år 1853 församlade
Revisorers berättelse, angående anslaget
för skiften och afvittringar.
Stormäktigste Allernadigste Konung!
Rikets Ständers nästlidet år församlade Revisorer hafva i sin berättelse om
statsverket yttrat bland annat, att för skiften och afvittringar utgifterna uppgått:
år 1850. år 1§S1.
för Gefleborgs län till
2,569: 31. 11. 1,668: 35. —
„ Wester-norrlands dito
3,434: 32. — 4,195: 34. 10.
„ Westerbottens dito
— — 14,130: 46. 6.
„ Norrbottens dito
10,768: 45. 4. 10,298: 14. —
samt att, fastän häraf ville synas som skulle någon utgift för ifrågavarande ändamål
icke ägt rum år 1850 inom Westerbottens län, förhållandet dock icke varit sådant,
emedan så väl 1849 som 1850 års skiftes- och afvittringskostnader för länet,
såsom först år 1851 anordnade, finnas inbegripna uti den för sistnämnde år uppförda
summan; — och hafva Revisorerne, för vinnande af likstämmighet härutinnan,
ansett, att särskilda redogörelser borde afgifvas för nyssnämnde fyra län, i likhet
med hvad redan för Jemtlands och Kopparbergs län äger rum.
I följd af härå erhållen nådig remiss, får Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Statskontor,
med aktens återställande, i underdånighet upplysa, att orsaken hvarföre
afvittringskostnader ej synas hafva utgått inom Westerbottens län är 1850, härrör
deraf, att Eders Kongl. Maj:ts Eefallningshafvandes reqvisitioner å ersättning för
landtränteri-förskottena inkommit till Stats-kontoret så sent, att utgiften icke kunnat
blifva synlig förr än uti 1851 års landtränteri-specialräkning. Detta embetsverk
har nemligen, på reqvisition, anländ den 24 December 1850, ersatt, den 19 Mars 1851,
afvittringskostnader för åren 1849 och 1850 tillsammans
6,589: 8. 11.
i anledning af en i Augusti 1851 ingången skrifvelse, anordnat, den
28 i samma månad, för år 1849
141: 32. —
dito dito för åren 1850 och 1851
7,400: 5. 7.
S:r 14,130: 46. 6.
På samma sätt anordnades, under loppet af år 1849, ersättningar för ränteri-förskott
till bestridande af skiftes- och afvittringskostnader under åren 1847, 1848
och 1849 med tillsammans 12,683 Rdr 16 sk. 8 rst.
Något hinder för afgifvande af särskilda redogörelser för Gefleborgs-, Westernorrlands-,
Westerbottens- och Norrbottens län öfver afvittringskostnader synes
icke möta. Dylika redogörelser borde då frånskiljas ränteri-räkningen, hvarest ersättningsanordningen
komme att utgöra verifikation för utgiften; hvaremot sjelfva
den specifika redogörelsen med sina verifikationer skulle till Kammar-rätten ingå,
likasom nu sker med de för Jemtlands och Kopparbergs län uppgjorda redovisningar.
- ‘208 —
Den berättelse om skiftes- och afvittrings-verkens fortgång, sorn Revisorerne
önskat, lärer böra af Öfverdirektörs-embetet för Eandtmäteriet afgifvas, i händelse
Eders Kongl. Maj:t derom behagar i nåder förordna.
Hvad Revisorerne slutligen anfört om afvittrings-verket i de norra länen, utgör
icke föremål för något yttrande från Stats-kontoret, som framhärdar med djupaste
vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
GEOEG ULFSPARRE
TH. NYSTRÖM. C. W, GRÅÅ, G. V. af DONNER.
Stockholm den 11 Januari 1854,
L. S.
J. A. Jadrén. Gust. Widtgren.
Kongl. Kommerse-kollegii
underdåniga utlåtande, i anledning af
1853 års Revisorers berättelse oin
granskningen af NavigationS-skolornas
räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom nådig remiss, har Eders Kongl. Maj:t anbefallt Dess och Rikets Kommerse-kollegium
att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af de utaf Rikets
Ständers Revisorer, enligt bilagdt transsumt af deras berättelse, angående
granskningen af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för åren 1850 och 1851, framställda anmärkningar vid de på allmän bekoslnad
här i riket inrättade Navigations-skolors räkenskaper; hvilken nådiga befallning
Kollegium, efter att hafva i ämnet, infordrat Direktionernas för Navigations-skolorna
i Stockholm och Götheborg bifogade förklaringar, härmedelst få i underdånighet
fullgöra.
Hvad beträffar Revisorernes anmärkning, rörande saknad af verifikationer för
flera af de uti 1850 års räkenskap för Stockholms Navigationsskola förekommande
utgiftsposter, så anser Kollegium densamma icke vara af Direktionen för nämnde
skola nöjaktigt förklarad. Då, enligt hvad Direktionen upplyst, skolans ordinarie
— 209 —
lärare, emot en viss öfverenskommen summa för året, öfvertagit ombesörjandet af
ved- och lyshållning samt städning vid skolan, hade, i Kollegii tanke, denna årliga
utgiftspost bordt styrkas medelst biläggande vid räkenskapen af dels Direktionens
protokoll, angående den med bemälte lärare i ämnet träffade öfverenskommelse,
och dels lärarens å beloppet meddelade qvitto. Icke heller synas de af
Direktionen, i fråga om uraktlåtet verificerande af upptagna annons-kostnader, anförda
förhållanden vara af beskaffenhet att kunna såsom giltigt skäl för nämnde
uraktlåtenhet antagas. Kollegium har, vid sådant förhållande, ansett sig böra anmoda
Direktionen för Stockholms Navigations-skola att för samtliga vid skolan hädanefter
förekommande utgifter af ofvanomförmälda slag anskaffa och vid räkenskaperna
bifoga behöriga verifikationer.
I afseende å räkenskaperna för Navigationsskolan i Götheborg, hafva Revisorerne
framställt erinran dervid, att hvarken de, enligt särskilda nådiga bref af den
27 Juni 1849 och 2 Mars 185U samt den 31 Januari 1851, för sistberörde tvänne
år beviljade lönetillökningar af 200 Rdr för året åt Underläraren vid nämnde skola
eller det, jemlikt sist åberopade Kongl, bref för år 1851, anslagne arfvode, 200 Rdr
åt en Lärare i ångmasehiners konstruktion och behandling blifvit uti skolans räkenskaper
för åren 1850 och 1851 redovisade. I sådant afseende förekommer, att,
enligt räkenskaperna, Underläraren fått under hvartdera af revisionsåren uppbära
den honom för året tillkommande lönetillökning, ehuru beloppet deraf först under
nästföljande år blifvit från statsverket uttaget; men att deremot 1851 års ofvannämnde
arfvode åt Läraren i ångmasehiners konstruktion m. m. icke uti någondera
af skolans räkenskaper omförmäles. Kollegium instämmer i Revisorernes förevarande
anmärkning, äfvensom i den af dem yttrade åsigt, att, enär anslagen icke
blifvit under löpande åren, utan först de påföljande, från statsverket uttagna, medlen
bordt uti löpande års-redogörelsen debiteras och i credit till påföljande år
balanseras såsom skolans hos statsverket ägande fordran; hvadan och ehuru genom
den anmärkta felaktigheten i räkenskaperna någon skada eller olägenhet icke
vållats, Kollegium funnit sig höra anmoda Götheborgs Navigations-skol-direktion
att, i händelse af framdeles inträffande likartadt förhållande, iakttaga det af Revisorerne
antydda redovisningssätt.
Den nådiga remissen återföljer, och Kollegium framhärdar med djupaste vördnad,
Stormäktigste Allern ådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
undersåter och tjenare,
C. D. SKOGMAN.
A. BRÄNDSTRÖM.
Stockholm den 15 Februari 1854.
L. S.
C. F. Ström.
27.
— 210 —
Direktionens för Stockholms
Navigations-skola
förklaring, i anledning af 1853 Ars Revisorers
vid nämnde skolas räkenskaper
gjorda anmärkning.
Till Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-kollegium!
Uti skrifvelse af den 10 dennes, har Kongl. Kollegium anmodat Direktionen inkomma
med yttrande, rörande en af Rikets Ständers Revisorer gjord anmärkning:
att, ''beträffande Stockholms Navigations-skola, saknas verifikationer till flera af de
uti 1850 års räkenskap förekommande utgiftsposter, såsom för ved, ljus, städning,
annonser in. m.”
Till upplysning härom, får Direktionen härigenom äran vördsamt meddela: att
den Direktion, som, vid skolans första inrättning och öppnande år 1842, mottog vården
om dess angelägenheter, ej utan svårighet förmådde ordinarie läraren, som bor
i skolans hus, att ombesörja ved- och lys-hållning samt städning i skolan, emot
ett öfverenskommet, af Direktionen honom anvisadt, årligt anslag af skolans medel,
sorn, efter jemförelse med gångbara priser, varierat mellan 191 Rdr 32 sk. och 225
Rdr, men, alltsedan år 1848, utgått årligen i ett för allt med 211 Rdr 32 sk., nemligen:
för 10 famnar björkved 120 Rdr, för 10 Lispund ljus 66 Rdr 32 sk. och för städning
25 Rdr, till hvilka belopp dessa poster stå i räkenskaperna upptagna. Denna
vigtiga angelägenhet, som ingen af Direktionens ledamöter hvarken kan eller vill
mottaga, har sålunda varit behandlad och fortgått år efter annat, utan att någon
anmärkning emot entrepenören förekommit, och så länge ansvaret för vården
om skolans alla inventarier är ordinarie läraren ålagdt, enligt reglementets 40 §,
förmår Direktionen ej fatta, att ifrågavarande göromål skulle kunna åt någon annan
öfverlemnas eller på lämpligare och säkrare sätt utföras. Vid sådant nu ådagalagdt
förhållande, måste räkenskaperna blifva i saknad af qvittenser för anmärkta
ofvannämnde utgiftsposter.
I fråga om saknade verifikationer för annonser, har Direktionen icke ansett
sig kunna besvära de tre Tidnings-redaktionerna: Post- och Inrikes-, Svenska Tidningens,
och Stockholms Dagblads-, att föra särskild räkning öfver kostnadsbeloppet
för Navigations-skolans annonser, hvilka äro ganska få och för det anmärkta
året utgjorde inalles fyra, som tillsammans kostade 17 Rdr 1 sk. De två angingo
examina och de andra två anmälde tiden för lästerminernas början. Skulle deremot
qvitto aflemnats för hvarje insatt annons, hade det blifvit tre för hvar gång,
och alltså inalles tolf; men att med tolf qvittenser styrka en utgift af 17 Rdr
1 sk., hade varit ett förhållande, måhända lika anmärkningsvärd!, som sjelfva saknaden
af qvittenser. Stockholm den 14 Januari 1854.
R. W. BÄCKBORG.
P. M. Lovén. N. M. Höglund. Sam. Gu denius.
A. lil. Brinch.
— 211 —
Direktionens för Götheborgs
Navigations-skola
förklaring, i anledning af 1853 års Revisorers,
vid granskningen af nämnde
skolas räkenskaper, gjorda anmärkning.
Till Kongl. Maj:ts och Rikets Hö glo fl. Kommerse-kollegiurn!
Sorn Kongl. Rommerse-kollegium, uti skrifvelse af den 10 dennes, anmodat Direktionen
för härvarande Navigationsskola att till Kongl. Kollegium inkomma med
{ätran de rörande den anmärkning, som, enligt bilagdt transsumt af Rikets Ständers
tevisorers berättelse, angående granskningen af statsverkets jemte dertill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för åren 1850 och 1851, blifvit framställd emot.
Direktionens för nämnde skola räkenskaper, får Direktionen härmed ödmjukligen
förklara, att de ifrågavarande, Under-läraren vid skolan, jemte Läraren i ångmaschiners
konstruktion tillagda årliga arfvoden blifvit vid slutet af hvarje utaf berörde
år från statsverket reqvirerade, ehuru anordningarne å desamma icke kommit Direktionen
tillhanda förr än påföljande årens början, hvadan Direktionen, sorn i förskott
utbetalt beloppen till vederbörande, äfven ansett desamma böra påföras det
årets räkenskaper, under hvilket de blifvit till läraren utbetalda och för hvilket de
varit gällande.
Beträffande åter Revisorernes åsigt i afseende å beloppens balanserande, såsom
obetalda, i räkenskaperna från det ena året till det andra, så får Direktionen
fästa Kongl. Kollegii uppmärksamhet derå, att en sådan balansering så mycket mindre
kunnat af Direktionen verkställas, som skolans räkenskaper uppgöras efter ett
särskildt faststäldt formulär, i hvilket någon kolumn för balans af dylika medel,
som de ifrågavarande, icke finnes upptagen.
I 1852 års räkenskaper hafva berörde arfvoden blifvit upptagna, såsom vid det
årets slut redan från statsverket i behörig tid utgifna.
Då emellertid ifrågavarande arfvoden blifvit af Kongl. Majit i nåder anslagna,
samt någon skada eller förlust genom den anmärkta debiteringen icke ägt rum, synes
Herrar Revisorers anmärkning icke kunna till någon vidare åtgärd föranleda.
Götheborg den 19 Januari 1854.
På Direktionens vägnar:
JAMES DICKSON J:r.
Carl Fr. Jacobsson.
— 212 —
Riksmarskalks-embetets
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af 1850 oell 1851 års
räkenskaper för de Kongl, slotten.
U n d e r d a n i g s t e Utlåtande!
Sedan Eders Kongl. Majit, uti nådig remiss af den 19 November sistlidet år,
som den 10 i denna månad kommit Riksmarskalks-embetet tillhanda, behagat i nåder
anbefalla Riksmarskalks-embetet att, efter vederböratules hörande, afgifva underdånigt
utlåtande i anledning af hvad Rikets Ständers sednast församlade Revisorer
anmält, rörande räkenskaperna dels öfver anslaget till brandväsendet och
yttre lyshållningen vid Stockholms slott och dels för Drottningholms samt Ulriksdals
och Haga lustslott; får Riksmarskalks-embetet, med öfverlemnande af de från
Ståthållare-embetena å förenämnde slott infordrade och afgifna utlåtanden, för egen
del, nu, likasom tillförene i anledning af föregående Revisorers anmärkningar vid
« förvaltningen af anslagen till Stockholms slott och lustslotten, endast i underdånighet
anföra: att då berörde förvaltning icke omedelbart ombesörjes af Riksmarskalks-embetet,
utan af vederbörande Ståthållare, Riksmarskalks-embetet icke har
något att tillägga till hvad bemälte Ståthållares ofvannämnde underdåniga utlåtanden
innehålla.
De remitterade handlingarne varda härhos underdånigst återställda. Stockholm
den 27 Januari 1854.
På Riksmarskalks-embetets vägnar:
M. LEWENHAUPT.
W. von Schoultz.
Ståthållare-embetets på
Stockholms slott
underdåniga utlåtande, i anledning af
1853 års Revisorers anmärkning vid
granskningen af räkenskaperna rörande
brandväsendet och lyshållningen på
nämnde slott.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
I anledning af den utaf Rikets Ständers sednast församlade Revisorer emot
räkenskapen öfver anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen på Stockholms
Kongl, slott framställde anmärkning, att Slottsfogden och Brandmästaren fått år
— 213 —
1851, utöfver dem på stat anslagen aflöning, uppbära ett arfvode af 66 Rdr 32 sk.
hvardera för tillsyn å lyshållningen, får Ståthållare-embetet, hvars underdåniga förklaring
häröfver blifvit genom Riksmarskalks-embetet infordrad, i djupaste underdånighet
anföra, att, på sätt underdånigst bilagde afskrift af Ståthållare-embetets,
den 18 November 1850, aflåtna skrifvelse till Riksmarskalks-embetet och sistnämnde
embetes derå, den 4 December samma år, meddelade svar utvisa, omförmälde arfvode
utgör en, med Eders Kongl. Maj:ts nådigste tillstånd, utbetald ersättning för den afskrifningsprocent
af olja, som Slottsfogden och Brandmästaren annars tillkommit; och
hvilken procent ansetts olämplig, enär det allmännas fördel: att besparing å oljeåtgången
må äga rum, stått i strid med kontrollanternes enskilda fördel, hvilken
varit att erhålla procent å den möjligen största qvantitet olja.
Med djupaste underdånighet framhärdar,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
tropligtigste tjenare
och undersåte,
H. SCHUTZERCRANTZ.
Stockholm den 12 Januari 1854.
C. O. Lagerbjelke.
Till Rik smarskalks-embetet!
Enligt Kongl. Maj:ts förnyade nådiga reglemente, hvarefter uppbördsman och
redogörare vid alla kronans magasiner må sig tillgodo beräkna afgången å de under
händer hafvande uppbörder, af den 11 Augusti 1812, har Slottsfogden, i egenskap
af uppbördsman och redogörare för det i och för lyshållningen vid Kongl,
slottet erforderliga qvantum olja, fått sig till godo beräkna 4 procent; men hvaraf
Slottsfogden, enär Brandmästaren varit den, som egentligen haft oljan under sin
värd, besörjt utdelningen och i första hand kontrollerat åtgången deraf för dagen,
till honom afstått halfva andelen, eller 2 procent.
Då det således ligger uti redogörarens intresse, att oljeåtgången skall blifva så
stor som möjligt, men hvaraf den nuvarande redogöraren sig ej begagnat, utan på
allt sätt bemödat sig att tillvägabringa den största möjliga hushållning, torde Riksmarskalks-embetet
nogsamt finna olämpligheten af ifrågavarande procent-beräkning,
hvarföre Ståthållare-embetet vördsamt får äran föreslå, att densamma, med nästkommande
års ingång må komma att försvinna och såväl Slottsfogden som den tjenstgörande
Brandmästaren, i ersättning för hvad de sålunda förlora, erhålla en löneförhöjning
af 66 Rdr 32 sk. b:ko hvardera, utgörande ungefär medeltalet af de 4
procent, de samfäldt fått sig till godo beräkna af den olja, som åtgått för lyshållnin
-
— 214 —
gen så inom sorn utomkring Kongl, slottet, då den sednare, såsom för närvarande
är fallet, ej varit ställd på entreprenad. Genom ofvanstående ersättning, skulle
Slottsfogdens årliga lön ifrån 666 Rdr 62 sk. blifva förhöjd till 733 Rdr 16 sk.,
och tjenstgörande Brandmästarens från 366 Rdr 32 sk. till 433 Rdr 16 sk. b:ko.
Såvida Riksmarskalks-embetet behagar gilla hvad här blifvit föreslaget, torde
den föreskrift böra lemnäs, att sedan Slottsfogden och Brandmästaren erhållit ofvannämnde
löneförhöjning, det åligger dem att ansvara och redovisa för åtgången
af den olja, som användes till lyshållningen så inom sora utomkring Kongl, slottet,
på sätt nu sker, utan att derför få sig till godo beräkna någon afgångs-procent.
* Stockholm den 18 November 1850.
H. SCIItJTZERCRANTZ.
C. O. Lagerbjelke.
Till Herr Ståthållaren på Stockholms slott!
Under sistlidne gårdag, har Kongl. Majit, som, med bifall till Riksmarskalksembetets,
på Herr Ståthållarens begäran, derom gjorda underdåniga hemställan, i
nåder förordnat, att den Slottsfogden och Brandmästaren vid Stockholms slott hittills
förunnade förmån att beräkna sig till godo 4 procent af den olja, som åtgått
för lyshållningen så inom som utomkring Kongl, slottet, skall med innevarande
års utgång upphöra, tillika i nåder beviljat Slottsfogden och tjenstgörande Brandmästaren,
såsom ersättning för hvad de sålunda förlora, en löneförhöjning af 66
Rdr 32 sk. b:ko om året hvardera, att utgå från och med nästkommande år; dock
med skyldighet för dem att framgent ansvara och redovisa för åtgången af den olja,
som användes till lyshållningen så inom sorn utomkring Kongl, slottet, på sätt som
nu sker, utan att vidare derför få sig tillgodoräkna någon afskrifnings-procent; hvilket
allt Riksmarskalks-embetet. härmedelst skolat Herr Ståthållaren till kännedom
och behörigt iakttagande samt vederhörandes förständigande meddela. Stockholm
den 4 December 1850.
På Riksmarskalks-embetets vägnar:
MAUR. LEWENHAUPT.
Kongl. Maj:ts Öfverste-kammarkerre.
IV. von Schoultz.
Att förestående tväpne skrifvelser blifvit rätteligen afskrifna, betygar
ex officio
C. O. Lagerbjelke.
— 215 —
Ståthållare-embetets på Drottningholms
och Svartsjö lustslott
underdåniga
utlåtande, i anledning af
1853 års Revisorers anmärkning vid
granskningen af dessa slotts räkenskaper.
Storm tik ti gste Allernåiligste Konung!
Uti till Eders Kongl. Maj:t afgifven underdånig berättelse om granskningen af
statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för
åren 1850 och 1851, hafva Rikets Ständers Revisorer anmält, att vid granskningen af
Drottningholms och Svartsjö Kongl, lustslotts räkenskaper för åren 1850 och 1851
någon annan anmärkning icke förekommit, än att bland utgifterna för år 1850 20
Rdr blifvit upptagna såsom utbetalda för 4 tunnor potatis efter 4 Rdr tunnan,
hvarigenom, derest ej förhållandet grundade sig pä ett skriffel, 4 Rdr blifvit för
mycket afförda.
Såsom förklaring häröfver, får Ståthållare-embetet underdånigst andraga, att, enligt
Grosshandlaren Canzlers räkenskapen bilagda räkning, 20 Rdr b:ko bifvit utgifna
för potatis, uppköpt till fyllnad i vid 1850 års vår behöfligt utsäde; men att,
genom skriffel å Canzlers räkning, fyra tunnor blifvit upptagna i stället för fem tunnor,
å 4 Rdr, som utgöra af Canzler rätteligen uppburna och behörigen qvitterade
20 Rdr.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärdar,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
CARL AXEL LÖWENHIELM.
Stockholm den 25 Januari 1854.
Alif)k Dahlerus.
Ståthållare-embetets på Haga
och Ulriksdals lustslott
underdåniga utlåtande, i anledning af
1853 års Revisorers anmärkning vid
granskningen af nämnde slotts räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Rikets Ständers sednast; församlade Revisorer hafva uti deras afgifna berättelse
öfver granskningen af räkenskaperna för båda revisionsåren, hvad Ulriksdals
— 216 —
slott beträffar, anmält, tabellen N:o 85, att ehuru, efter den vid 1849 års statsrevision
framställda anmärkning, vore att förmoda, det icke vidare några öfverflyttningar
från statsanslagen för detta lustslott till anslagssummorna för Haga Kongl, lustslott
torde komma att äga rum, har dock under år 1850 en öfverflyttning skett till ett
belopp af 5,940 Rdr 42 sk. 5 rst., hvilket blifvit i räkenskaperna bland utgifterna
upptaget såsom lefverering till Haga slott, i stället att samma belopp bordt efter
Revisorernes tanke utbalanseras såsom en fordran hos sistnämnde lustslott, och å
hvilket förhållande Revisorerne ansett sig böra fästa Rikets Ständers uppmärksamhet,
äfvensom att ett särskildt konto i räkenskaperna borde uppläggas, som redogör
för liqvidationerna de båda slotten emellan.
I anledning liäral, får Stäthållare-embetet i underdånighet anföra, att öfverflyttningen
af ifrågavarande 5,940 Rdr 42 sk. 5 rst. och användandet deraf för Haga
slott verkställts till följd af Eders Kongl. Maj:ts nådiga bref den 11 Maj 1850,
och af orsak, att Ulriksdals slott, förutom ifrågavarande summa, till alla reparationer
och arbeten, som det året ansågos der böra verkställas, icke allenast hade full tillgång,
utan jemväl derutöfver 1,515 Rdr 2 sk. 10 rst.; då deremot för Haga slott
samma år i anslagssumman fanns en brist af icke mindre än 9,722 Rdr 6 sk. 5 rst.,
oaktadt de dyrbara marmorkolonnerna, marmortrappan och glasen i dörrarne till
ingången å såkallade gamla Kongl, pavillonen af Eders Kongl. Maj:t nådigst omkostnadsfritt
dit blifvit lenmade.
På sätt Rikets Ständers Revisorer äskat, skall händanefter af Ståthållare-embetet
ett särskildt konto i räkenskaperna upptagas, som redogör för liqvidationerna
emellan Haga och Ulriksdals slott. Med djupaste vördnad, nit och trohet, framhärdar,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåte,
C. GYLLENHAAL.
Stockholm den 16 Januari 1854.
Axel Fröling.
Linköpings stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande, i anledning af
1853 års Revisorers anmärkningar vid
Konsistoriernas räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Uti remiss af den 5 innevarande månad, har Eders Kongl. Majit i nåder anbefallt
Domkapitlet att inkomma med underdånigt utlåtande i anledning af Rikets
— 217 —
Ständers Revisorers sednast afgifna berättelse, i hvad den innehåller anmärkning
vid redogörelsen för förvaltningen af Kosknllska och Carlströmska stipendie-fonderna
vid härvarande Gymnasium för åren 1850 och 1851.
Till åtlydnad häraf, får Domkapitlet underdånigst upplysa:
Den till Koskullska stipendie-fonden anslagna frälse-ränta från hemmanet Löth
har, under de ifrågavarande revisions-åren, icke blifvit inbetald, emedan nämnde
hemman under tiden erhållit en ny ägare, som förmenade sig icke hafva skyldighet
att utgöra denna ränta. I anledning häraf begärdes Landshöfdinge-embetets
handräckning till frälseräntans utbekommande, hvilken handräckning dock måste
dröja till dess Kongl. Götha Hofrätt, hos hvilken Landshöfdinge-embetets utslag
öfverklagades, hunnit detta utslag stadfästa och stadfästelse!! vunnit laga kraft.
Nu bar ifrågavarande frälseränta ordentligen ingått.
Hvad deri såsom ogulden balanserade räntan å ett lån, stort 300 Rdr, ur Carlströmska
donations-fonden angår, så har så väl denna ränta, som sjelfva kapitalet,
nu blifvit behörigen indrifven, sedan låntagarens, i anledning af kassaförvaltarens
ofta gjorda anmaningar, lika ofta gifna löften om räntans behöriga inbetalande icke
blifvit hållna.
Med djupaste undersåtliga vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
JOH. JAK. HEDRÉN.
L. LAURENIUS. C. PETRELLI.
P. WESSMAN. C. M. FALLENIUS.
Linköpings Domkapitel den 14 Januari 1854.
J. Friedleif.
Westerås stifts Konsistor»
underdåniga utlåtande, i anledning af
1853 års Revisorers anmärkningar vid
Konsistoriernas räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts, Konsistorium i nådig remiss
af den 5 sistlidne Januari meddelade, befallning att afgifva underdånigt utlåtande
28.
- 218 —
öfver Rikets Ständers Revisorers, vid granskningen af Westerås Konsistorii räkenskaper
för förvaltningsåren 1850 oell 1851, gjorda anmärkning, dels att vid båda
revisionsårens slut betydliga kontanta behållningar funnits hos redogöraren för de
särskilda kassorna innestående, utgörande dessa behållningar, vid 1851 års utgång,
i allmänna byggnadskassan 1,856 Rdr 42 sk. 11 rst., i kassa emeritorum 1,970 Rdr
och i Gymnasii byggnads-kassa 4,561 Rdr 43 sk. 2 rst., i afseende hvarpå Revisorerne,
enligt hvilkas tanke, det icke med god ordning öfverensstämde, att allmänna
medel till så betydligt belopp hos enskilde förvarades, yttrat, det de ansågo,
att hvad af berörde tillgångar icke kunde förräntas, eller för nödvändiga utgifter
ej erfordrades, borde i länets Ränteri deponeras, dels ock att uti nämnde Konsistorii
räkenskaper specifik uppgift om förhållandet med Konsistorii utlånta medel
saknades, får, med öfversändande härhos i underdånighet af kassaförvaltarens,
Konsistorii-notarien, Kongl. Hofpredikanten N. G. Törnstrands, underdåniga yttrande
i ämnet, Konsistorium, för sin del, underdånigst anföra, att de anmärkta betydliga
kassa-beliållningarne till stor del uppkommit deraf, att räntorna blifvit vid
räkenskapsårets slut, den 30 Juni, i räkenskaperna upptagna såsom influtna, ehuru
i sjelfva verket föga deraf då ännu ingått, enär kassornas alla reverser äro ställda
på den 30 Juni; hvarjemte Konsistorium, hvad särskilt angar stiftets allmänna
byggnads-kassa, får i underdånighet tillägga, att behållningen under det sisnänmde
af förberörde revisionsår icke är större, än att den ungefärligen motsvarar utgifterna
under det påföljande året. Och hvad slutligen vidkommer Revisorernes anmärkning,
att i nämnde Konsistorii räkenskaper saknades specifik uppgift om förhållandet
med Konsistorii utlånta medel, så skall Konsistorium, om Eders Kongl.
Maj: t så finner nödigt i nåder förordna, hädanefter låta räkenskaperna åtföljas af
en sådan uppgift, hvilken likväl hittills hvarken blifvit till Kongl. Kammar-rätten
insänd eller af Kongl. Kammar-rätten infordrad.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
E. G. BJÖRLING.
J. F. NORMAN. L. WESTERLUND. J. S. LÖFBERG
Westerås
Domkapitel den 2 Februari 1854.
J. IV. Sjöqvist.
— 219 -
Notariens hos Westerås stift
Konsistorium
underdåniga förklaring öfver en af 1853
års Revisorer gjord anmärkning.
Un derdånigste Memorial!
Med anledning af Rikets Ständers Revisorers vid Westerås Konsistorii räkenskaper
gjorda anmärkning deröfver, att kassornas kontanta behållningar vid 1851
års slut, allmänna byggnads-kassans, 1,856 Rdr 42 sk. 11 rst., emeriti-kassans,
1,970 Rdr, samt Gymnasii byggnads-kassas, 4,561 Rdr 43 sk. 2 rst., hos enskilde
förvarades, får jag underdånigst upplysa, att det väl icke egentligen kan sägas, att
dessa medel förvaras hos enskilde, då de förvaras hos den ansvarige kassaförvaltaren,
som för sig ställt borgen för ett belopp af 12,000 Rdr banko, vida öfverstigande
de kontanta behallningarne.
Hvad vidare beträffar de uti allmänna byggnads- och emeriti-kassorna befintliga
kontanta medlen, så visa räkenskaperna, att de varit behöfliga för kassorna
tillhörande utgifter, och Gymnasii byggnads-kassa har, efter den anmärkta tiden,
innehaft ännu större kontant behållning än vid bokslutet år 1851, men som blifvit
konsumerad för den pågående läroverksbyggnaden.
Vidkommande vidare Revisorernes anmälan, att vid Konsistorii räkenskaper
saknas specifik uppgift om förhållandet med Konsistorii utlånta medel, så har det
icke varit vanligt, att den i Konsistorium förvarade förteckningen på låntagare i kassorna
blifvit de särskilda årens räkenskap i afskrift bifogad. Det låter sig väl
göra att insända denna förteckning, som likväl månadtligen förändras; men jag kan
ej inse till hvilket gagn det skulle tjena Revisorerne att se en förteckning på för
deni sannolikt okända namn, hvilkas innehafvares för lånen ställda säkerhet endast
af Konsistorium pröfvas. Westerås den 31 Januari 1854.
Gustaf Törnstrand.
Wexiö stifts Konsistorii
underdåniga utlåtande, i anledning af
1853 års Revisorers anmärkningar vid
Konsistoriernas räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
I anledning af nådigst. remitteradt transsumt af Rikets Ständers Revisorers berättelse
om verkställd granskning af statsverkets m. fl. fonders förvaltning åren
1850 och 1851 samt dervid gjorda anmärkningar mot Wexiö Konsistorii räkenskaper,
får Konsistorium afgifva underdånigt utlåtande.
Hvad angår den första anmärkningen, att, vid värdeberäkningen af tvänne poster
spannmål, utgörande en del af ecklesiastik-årets, 1850—1851, inkomst för utarrenderade
komministersbostället Hof-dalbogåiden, värdet blifvit för litet uppfördt
med 5 Rdr; så får Konsistorium, med öfverlemnande af Notariens förklaring,
underdånigst anföra, att Konsistorium ej har något att densamma tillägga.
— 220 —
Det har äfven ådragit sig Revisorernes uppmärksamhet, att Wexiö gymnasie
kassa under revisions-åren, medelst lan från öfriga under Konsistorii förvaltning
ställda fonder, åsamkat sig skuld till belopp af 100 Rdr hvartdera året. Räkenskaperna
utvisa, att förenämnde kassas årliga utgifter betydligt öfverstiga dess inkomster,
hvadan antingen något af dess utlånta kapital måst till inbetalning uppsägas
eller lån göras. Då nu hvar och en af kassans utlånta poster är större, än hvad
hon årligen beliöft använda till utgifternas bestridande, skulle kassan i förra fallet
haft ett öfverskott af ett eller flera hundra Riksdaler, hvilka, såsom kontant inneliggande,
skulle tillskyndat henne en gifven ränteförlust, eller, som är detsamma,
fråntagit henne en gifven inkomst. Och då denna kassa så väl behöfde hvarje inkomst,
som hon billigtvis kunde vinna, hafva vederbörande kassaförvaltare från någon
annan under deras förvaltning ställd kassa, hvilken hade en, mot ungefärliga
behofvet för gymnasie-kassan svarande, kontant behållning för tillfället utan ränta
inneliggande, lånat det erforderliga beloppet, hvarigenom en dubbel fördel vunnits,
nemligen: dels att gymnasie-kassan fått innehafva den möjligen största verkliga kapitalbehållning
och således beräkna sig den möjligen största räntevinst, dels att
andra under samma förvaltning stående kassor kunnat utlåna och få ränta för äfven
mindre betydliga poster, hvilka på annat sätt icke kunnat utan olägenhet emot full
säkerhet utlånas.
Konsistorium framhärdar med djupaste undersåtlig vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, troplig-tigste
tjenare och undersåter,
L. G. H. PALMLUND. A. E. NORBECK.
PER N. EKMAN. GUSTAF WETTER. JOH. ANDESSON.
Wexiö den 1 Februari 1854.
Lars Gust. trydén.
Till Högvördiga Domkapitlet i Wexiö!
Vid granskning af en uti Wexiö Konsistorii räkenskaper intagen, af undertecknad
afgifven, redovisning för de medel, hvilka från den 1 Maj 1850 till samma dag
1851 ingått till bibliotheks-kassan och läroverkets kassa emeritorum, hafva Rikets
Ständers sednast församlade Revisorer anmärkt, att, vid värdeberäkningen af tvänne
poster spanmål, utgörande en del af årets inkomst lör utarrenderade komministersbostället
Hof-dalbogården, värdet blifvit för litet uppfördt med 5 Rdr; men då de
anmärkta tvänne posterna spanmål icke äro specificerade och någon felräkning i
redovisningen mig veterligen ej ägt rum, så är jag icke i tillfälle att härom lennia
någon närmare upplysning, elier förklaring öfver Rikets Ständers Revisorers anmärkning.
Wexiö den 1 Februari 1854.
S. G. Wiberg.
Consistorii Notarie.
— 221 —
Kongl. Stats-kontorets och
Kongl. Bergskollegii
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Fallin Bergskolas räkenskaper
för åren 1850 och 1851.
Storniäktigste Allernådigste Konung!
Uti Rikets Ständers Revisorers afgilna berättelse, angående anställd granskning
af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för
åren 1851) och 1851, har, i afseende på Fahlu Bergskolas räkenskaper, blifvit anmärkt,
hurusom af statsanslaget för denna skola, utgörande 3,800 Rdr årligen, endast
2,800 Rdr äro uti nämnde räkenskaper redovisade, hvaremot återstoden, 1,000
Rdr, som utgår till aflöning åt andre Läraren vid Bergskolan, af Stats-kontoret, anordnas
ä Stora Kopparbergs läns Ränteri och derifrån utbetalas, ehuru det, enligt
Revisorernes tanke, vore mera med ordning öfverensstämmande, om hela statsanslaget
i Bergskolans räkenskaper redovisades; hvarförutan Revisorerne, som
tilkännagifvit, att någon erinran vid dessa räkenskaper för öfrigt icke förekommit,
jemväl ansett, att, för bedömmande af Bergskolans förvaltning i sin helhet, det
vöre nödigt att hädanefter erhålla redovisning öfver densammas alla inkomster,
vare sig af allmän eller enskild natur. Och som, genom nådig remiss af den 4:de
uti innevarande månad, Eders Kongl. Maj:t täckts anbefalla Dess och Rikets Statskontor
och Bergs-kollegium att häröfver med gemensamt underdånigt utlåtande
inkomma; sä får nu Statskontoret och Bergs-kollegium, till fullgörande af den härom
erhållna nådiga befallningen, följande i underdånighet anföra:
På sätt som Revisorerne i deras berättelse också antydt, upptages icke uti
Bergskolans Föreståndares årliga redogörelse de 1,000 Rdr, som utgöra andre Lärarens
aflöning, enär dessa medel qvartaliter af Stats-kontoret anordnas och till
vederbörande Lärare från Fahlu Landtränteri direkte utbetalas; men ehuru sådant
egentligen har sin grund deri, att den ifrågavarande lönen, som, först någon tid efter
Bergskolans stiftelse, åt andre Läraren anslogs genom Kongl, brefvet af den
20 Augusti 1829, icke tillhör det egentliga statsanslaget, hvarför det ålegat Föreståndaren
att redovisa, likasom förhållandet äfven är med förste Lärarens och Föreståndarens
med 1,200 Rdr årligen utgående lön, hvilken till honom utbetalas af
den s. k. afrads-kassan vid Stora Kopparberget; så anse likväl Stats-kontoret och
Bergs-kollegium något hinder icke möta, att ju icke de nu ifrågakomna 1,000 Rdr
för framtiden må kunna anordnas till utbetalande, likasom stipendie-medlen, genom
Bergskolans Föreståndare, hvarefter denne jemväl kommer att för beloppet i sin
vanliga års-räkning redovisa.
Vidkommande åter Revisorernes derom särskilt gjorda framställning, att uti
Bergskole-föreståndarens till Kammar-rättens granskning årligen afgifvande redogörelse
Bergskolans alla inkomster, vare sig af allmän eller enskild natur, borde
till ziffran och användandet hädanefter redovisas; så och då, utom Föreståndarens
af Slöra Kopparbergs bergslags afrads-kassa bestådda lön, några andra enskilda
medel icke äro till Bergs-skole-styrelsens disposition ställda, än de 6,500 Rdr,
som, enligt Bruks-societetens sistlidet år fattade beslut, nu och intill år 1856 få af
Jernkontorets Fullmäktige till Bergskolan utbetalas, dels såsom bestämda arfvoden
till de ordinarie Lärarne och för utvidgad undervisning af en utaf Bergs-kollegium
särskilt antagen Lärare i mineralogi och geologi m. m., dels ock till extra Lära
-
— 222 —
res samt en räkenskapsförares aflöning, till belöningar och understöd för bergseleverna,
äfvensom till böcker och kemiska laborationer samt till Bergskolans
modellverkstad, kunna Stats-kontoret och Bergs-kollegium, vid sådant förhållande,
för deras del, ej anse skäl vara för banden att för dessa, af Bruks-societeten till
Bergskolan frikostigt beviljade och för bestämda ändamål utgående, understödsmedel
äska annan redovisning, än den, som hittills af Bergskolans Föreståndare
till Bruks-societetens Fullmäktige i Jernkontoret årligen ingifvits, och om innehållet
hvaraf Bergs-kollegium, i sin egenskap af Bergskolans öfverstyrelse, icke saknat
tillfälle att inhemta nödig kännedom, ehuru den egentliga granskningen deraf
måste anses tillkomma nämnde Fullmäktige samt Bruks-societetens ärligen sammanträdande
Revisorer. Och anse alltså Kollegierna sistberörde framställning af Rikets
Ständers Revisorer icke böra till någon åtgärd föranleda.
Det remitterade transsumtet af Rikets Ständers Revisorers berättelse bifogas
härjemte i underdånighet; och framhärda Stats-kontoret och Bergs-kollegium med
djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majtts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
GEORG ULFSPARRE.
F. A. BERNDES. ADOLF HALLGREN. TH. NYSTRÖM.
Referent.
J. O. MYRBERG. G. W. af DONNER.
Stockholm den 23 Januari 1854.
L. S.
J. A. Jädrén.
Kongl. Götha Hofrätts
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkning
vid bemälte Hofrätts expensmedels-räkningar
för åren 1850 och 1851.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Det underdåniga utlåtande, Hofrätten hör afgifva med anledning af Eders Kongl.
Majtts, den 3:dje i denna månad aflåtna, nådiga remiss å Rikets sednast församlade
Revisorers, vid granskningen af denna Hofrätts expensmedels-räkningar för åren 1850
och 1851, framställde anmärkning derom, att till inköp af här hehöfligt silke blifvit
— 223 —
utgifna icke mindre, än 249 Rdr 16 sk. det förra och 182 Rdr b:ko det sednare revisionsåret,
— inskrärikes hufvudsakligen till åberopande af de förhållanden, som
utredas i bilagde, Advokat-fiskals-embetet härstädes affordrade, yttrande, med underdånigt
tillkännagifvande derjemte, dels att Hofrätten icke kunnat upptäcka, att något
underslef eller missbruk i afseende på silkets användande ägt rum, och dels att det
här lefvererade silket, hvilket hegagnas icke blott för Hofrättens egna, till många
tusental årligen, utgående expeditioner och handlingar af hvarjehanda slag, utan äfven
för en större mängd dylika, som från Kontoren här inom embetsverket till
myndigheter och parter expedieras eller utlemnas, synes vara af mera grof beskaffenhet
och hårdare tvinnadt än det af andra embetsverk begagnade; hvilket i
icke obetydlig män ökat vigten och föranledt den derför erlagda utgiftssummans
förhöjning.
Med djupaste vördnad, nit och trohet framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
L. HERM. GYLLENHAAL.
L. AUG. DARIN.
G. A. FALK.
A. GRANFELDT.
F. W. BJÖRKMAN.
H. G. v. GEGERFELT.
M. C. RAHMN.
L. VON SYDOW.
W. FR. PALMGRÉN.
CARL S. QVECKFELDT.
ALGUST SÖDERBLOM.
CLAES WESTRING.
FR. HEDENSTIERNA.
S. P. KJELLERSTEDT.
C. A. LINDQVIST.
C. V. CARLSON.
K. v. HOFSTEN.
Jönköping den 20 Januari 1854.
G. Stridbeck.
Advokat-fiskals-embetets vid
Kongl. Götha Hofrätt
yttrande, i anledning af 1853 års Revisorers
anmärkningar vid Kongl. Hofrättens
expensmedels-räkning.
Till Kongl. Maj:ts och Rikets Götha Hofrätt!
Kongl. Hofrätten har behagat infordra mitt utlåtande i anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga remiss å Rikets Ständers sednast församlade Revisorers, vid granskningen af
_ 224 —
Kongl. Hofrättens expensmedels-räkningar för åren 1850 och 1851 framställde anmärkning
derom, att till inköp af silke för verkets behof icke mindre än 249 Rdr
16 sk. det förra och 182 Rdr det sednare revisionsåret blifvit utgifna, hvilket synts
Revisorerne ej vittna om en god hushållning med expensmedlen inom nämnde embetsverk,
helst vid jemförelse med Kongl. Svea Hofrätt, der behofvet af silke måste
vara ungefär enahanda, det befinnes, att derstädes utgiften härför uppgått år
1850 till 52 Rdr och år 1851 till 36 Rdr.
Till följd deraf, har jag, som aldrig ägt omedelbar befattning med Kongl. Hofrättens
silke, af samtlige vederbörande sökt inhemta erforderliga upplysningar i
ämnet, och får på grund deraf vördsamt afgifva detta yttrande.
Hushållningen med Kongl. Hofrättens silke har hittills tillgått på det sätt, att,
sedan priset vid entrepenadauktion blifvit bestämdt, entreprenören, i mån af reqvisition,
aflemnat, och uppvägt silket till Amanuensen, som derefter till Vaktmästaren
antingen genast eller, om partiet varit större, elter hand utlemnat detsamma, för
att i Kongl. Hofrättens förmak af vaktbetjeningen dels användas till inbindning af
Kongl. Hofrättens bref, domar, utslag och resolutioner och dels tillhandahållas dem
af Kongl. Hofrättens tjenstemän, som sjelfve velat besöija inbindningen af utgående
expeditioner. Då någon misstanke om underslef med en vara, så föga användbar
till annat, än det afsedda behofvet, skäligen ej kunnat äga rum, har likväl någon
annan kontroll derå ej blifvit utöfvad, än den, som legat i Amanuensens skyldighet
att uppväga och qvittera allt det silke, som aflemnats, innan detsamma blifvit betaldt
af vice Advokat-fiskalen, hvilken har Kongl. Hofrättens ekonomi om hand.
På sätt vice Advokat-fiskalens bilagda utdrag ur expens-räkningarne för
åren 1840—1853 närmare utvisar, har kostnaden för silke under de tio åren näst
före 1850, eller åren 1840—1849, uppgått till sammanlagdt 1,046 Rdr eller öfverhufvud
något öfver 100 Rdr årligen, ehuru det ena året mer och det andra året
mindre blifvit inköpt. Att från och med år 1848, sedan Kongl. Hofrätten börjat arbeta
på flera divisioner, än förr, och således efter Lagmans- och Kämners-rätternas
indragning, antalet af de i Kongl. Hofrätten fullföljda mål samt i följd deraf jemväl
af utfärdade expeditioner betydligt ökats, åtgången af silke blifvit större, synes
ej hafva kunnat undvikas. Emellertid har kostnaden uppgått åren 1S48—1853 till
1,339 Rdr 44 sk., eller öfverhufvud 223 Rdr årligen. Huruvida något underslef härvid
ägt rum, har jag, oaktadt noggrannaste efterforskningar, icke kunnat upptäcka.
Jag är icke i tillfälle att upplysa anledningen dertill, att inköpet af silke i
Kongl. Hofrätten under de två ifrågavarande åren varit betydligt större, än i Kongl.
Svea Hofrätt. Måhända har ett äldre förråd på sednare stället eller någon betydlig
prisskillnad eller någon för mig okänd olikhet i expeditionssättet inom de begge
Kongl. Hofrätterna föranledt den anmärkta skillnaden.
Allt hvad jag i den delen kan upplysa, är, att priset å drejadt silke härstädes
merändels är 1 Rdr 16 sk. lodet och att silke användes till alla från Kongl. Hofrätten
utgående domar, utslag och resolutioner, vare .sig försedda med presidii underskrift
eller utfärdadt af vederbörande expeditionsliafvande, tillberättelser och bref,
till alla afskrifter, som expedieras från Aktuarien, Registrators-, Arkivarie-och Advokat-fiskals-expeditionerna
samt till alla Advokat-fiskals-embetets memorialer.
Emellertid och för att i framtiden kunna utöfva all den kontroll, som i förevarande
fall är möjlig, har jag uppdragit åt Amanuensen att hädanefter föra sär
-
- 225 -
skild bok och räkning öfver det silke, som för närvarande finnes i behåll eller
framdeles för Kongl. Hofrätten» behof inköpes, samt att endast, emot qvitto, till expeditionsliafvanderne
och vaktbetjeningen, i mån af åtgången, deraf utlemna mindre
portioner.
A. Svalander,
Jönköping den 19 Januari 1854.
Förteckning- å det belopp silke, sorn, enligt afgifna expensmedels-räkningar,
blifvit, under nedannämnde år, för Kongl. Maj:ts och Rikets Götha
Hofrätts behof inköpt.
Banko.
År
1840,
89 1
!od
å
1
Rdr
16
sk.
lodet
118:
32.
1841.
36
å
1
Rdr
16
sk.
48:
— —
7
7
24
å
1
Rdr
15
sk.
JJ
31:
24. —
79:
24.
1842,
30
å
1
Rdr
15
sk.
- -  39:
18. —
7
7
56
»
å
1
Rdr
16
sk.
7
74:
32. —
114:
2.
1813.
48
å
1
R di-
16
sk.
64:
— —
7
7
64
å
1
ll dr
12
sk.
79
80:
— —
144:
1844.
29.V
å
1
Rdr
12
sk.
-  36:
42. —
7
7
13
V
a
1
Rdr
16
sk.
7
17:
16. —
54:
10.
1845,
24
å
1
Rdr
16
sk.
-
32:
— —
7
7
64
r,
å
1
Rdr
16
sk.
7
85:
16. —
117:
16.
184G,
64
k
1
Rdr
6
sk.
72:
1847,
42
k
1
Rdr
4
sk.
45:
24.
1848,
29
a
1
Rdr
4
sk.
- 31:
20. —
7
7
74
n
å
1
Rdr
16
sk.
7
98:
32. —
130:
4.
1849,
128
å
1
Rdr
16
sk.
170:
32.
1850,
187
å
1
Rdr
16
sk.
249:
16.
1851,
137
å
1
Rdr
16
sk.
182:
32.
1852,
295
(131
lod
i å
1 Rdr 16 sk.,
164 lod å 1 Rdr 18 sk.)
400:
8.
7
1853,
136
v
å
1
Rdr
18
sk.
7
187:
—
Rätteligen utdraget, betygar
ex officio
Jönköping den 18 Januari 1854. H. Rfhhmtt.
29.
— 226 —
Kongl. Kammar-rättens
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkning
vid Kongi. Kaminar-rättens expens-medels-iäknlngar
för åren 1850 och 1851.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Med öfverlemnande al utdrag utaf Rikets Ständers Revisorers, angående verkställd
granskning af statsverkets samt andra af allmänna medel bestående fonders
tillstånd, styrelse oell förvaltning åren 1850 och 1851, afgifna berättelse, i hvad
den innefattar den vid Eders Kongl. Majits oell Rikets Kammar-rätts expensmedelsräkningar
gjorda anmärkning, att ehuru, under hvartdera revisionsåret, för Kammarrättens
behof prenumeration skett å 6 exemplar af post- och inrikes tidningar
samt af Stockholms dagblad, en hvar af Kammar-rättens Ledamöter, det oaktadt,
till prenumeration, för egen räkning, å ett exemplar af nämnde tidningar, låtit åt sig
af expensmedlen utbetalas, år 1850, 19 Rdr .32 sk. och, år 1851, 21Rdr32sk., utgörande
tillhopa för båda åren 206 Rdr 32 sk.; har Eders Kongl. Majit behagat, genom
remiss af den 19 November nästlidet år, som denJlO uti innevarande månad
hit ankom, i nåder anbefalla Kammar-rätten att häröfver med underdånigt utlåtande
inkomma.
I anledning häraf får Kammar-rätten, med tiilkännagifvande, att de utaf Revisorerne
omnämnda sex tidnings-exemplar blifvit sålunda fördelade, att Kammar-rättens
President, Öfver-revisions-departementets fre Revisions-kontor, Advokatfiskalen
och Kammar-rättens Kansli erhållit hvar sitt, i underdånighet anföra, hvad beträffar
post- och inrikes tidningar: att då Kammar-rätten, som af Kongl. Majit i
nåder förklarats berättigad att för embetsverkets räkning prenumerera på erforderligt
antal exemplar af denna tidning, ansett nödigt, det samma tidning, såsom varande af
officiel egenskap, tilldelas jemväl dess Ledamöter, Kammar-rätten finner någon inskränkning
i det antal exemplar deraf, som blifvit dem tillagdt, icke lämpligen
böra äga rum; samt, för så vidt anmärkningen afser tidningen Stockholms dagblad:
att Kammar-rätten, genom Kongl. Majits nådiga bref den 1 Februari 1836, erhållit
tillåtelse att hålla ett lika antal exemplar af nämnde dagblad, som för Kammarrätten
ansetts vara utaf statstidningen af nöden, och hvartill kostnaden skulle af
expensmedlen bestridas. Då det för Ledamöterne medfört större beqvämlighet att
sjelfve verkställa prenumerationen å omförmälda 2:ne tidningar och låta ombesörja
desammas afhemtning på de till deras bostäder närmast belägna utdelningsställen,
har, emot hvad tillförene ägt rum, Kammar-rättens Aktuarie varit från allt bestyr i
förstnämnde hänseende befriad. Vid sådant förhållande, har Kammar-rätten ock ansett
det vara mindre behöfligt att, såsom verifikation för ifrågavarande prenumerationskostnad,
vid exp ensmedels-räkningen foga antingen prenumerationssedlar eller
vederbörande tidningsredaktioners å de erlanda prenumerationsafgifterna meddelta
qvittenser; dock komma, med afseende å hvad härutinnan nu blifvit anmärkt, slika
verifikationer att berörde räkning hädanefter biläggas; börande Kammar-rätten, i
sammanhang härmed, icke lemna oanmäldt, att sedan Rikets Ständers år 1845 församlade
Revisorer anmärkt, bland annat, att åren 1842 och 1843 inom Kammarrätten
prenumererats å 14 exemplar af Sveriges statstidning, denna anmärkning,
enligt hvad Stats-utskottets vid 1847 och 1848 års riksdag, under Nio 30, afgifna
— 227 —
betänkande föranleder, varit bland dem, hvilka bemälte Utskott funnit dels genom
vederbörandes afgifna utlåtanden nöjaktigt förklarade, dels icke vara af beskaffenhet
att från Utskottet något yttrande påkalla.
Den remitterade handlingen återställes underdåuigst, och Kammav-rätten framhärdar
med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Ållernådigte Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
ÄGG. vo> HARTMANSDORFF
O.
A. TAUVON. C. E. ÅLANDER. A. WILH. EDMAN.
L. KINMANSON.
Stockholm den 13 Januari 1854.
C. J. Fahnehjelm.
Direktionens öfver Danviks
hospital
underdåniga utlåtande, i anledning af .........
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af hospitalets räkenskaper
för åren 1850 octi 1851.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
I anledning af Rikets Ständers Revisorers sednast afgifna berättelse, angående
granskning af statsverkets jemte dertill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för åren 1850 och 1851, har Eders Kongl. Maj:t, genom nådig remiss af den
5 i denna månad, behagat infordra Direktionens öfver Danviks hospital underdåniga
utlåtande; till underdånig åtlydnad hvaraf, Direktionen öfver hvad Revisorerne i
berörde berättelse framställt, rörande hospitalet och dess förvaltning, i underdånighet
får anföra:
Revisorerne, som, genom besök på Danviken, tagit kännedom af der befintliga
sjukvårds- och försörjnings-anstalt er, hafva funnit såväl det egentliga hospitalet,
som det så kallade enkhuset väl uppfylla dermed afsedda ändamål, men att lokalen
för dårhuset vore alldeles olämplig, hvadan denna inrättning i sitt nuvarande
skick ingalunda motsvarade sin bestämmelse af en läke-anstalt för sinnessjuke;
— 228
dock hafva Revisorerne, intill dess en af behofvet högligen påkallad förflyttning af
dårhuset kan äga rum, ansett, att åtskilliga partiella förbättringar kunna och böra
vidtagas, såsom: anbringande af ventiler för luftvexling, ett ändamålsenligare ordnande
af latrinväsendet, rummens kalkstrykning, med flera smärre förändringar, hvilka
med ringa kostnad kunna åvägabringas.
Direktionen, som till aila delar instämmer i Revisorernes yttrande angående
olämpligheten af dårhuslokalen och i detta afseende i underdånighet vågar åberopa
sina angående detta ämne tillförene afgifna underdåniga yttranden, får, med anledning
af Revisorernes framställning om vidtagande af åtskilliga partiella förbättringar
vid dårhuset, i underdånighet tillkännagifva, att Direktionen, ehuru den hyst
och hyser förhoppning om ett genomgripande ordnande af en för Stockholm behöflig
kur- och vårdanstalt för sinnessjuke, samt fastän föga skäl förefinnes att å
dårhuset vid Danviken använda betydande kostnader för förbättringar, hvilka ändock
aldrig fullkomligt komma att motsvara ändamålet, likväl är betänkt att under
innevarande års sommar låta derstädes verkställa de partiella förbättringar Revisorerne
föreslagit, äfvensom andra, hvilka utan större kostnader kunna åstadkommas
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
W. STRÅLE
S. DE MARÉ.
L. AHLSELL. C. Z. TITZ. L. BORN.
Stockholm den 27 Januari 1854.
Carl Telander.
Direktionens öfver Drottninghuset
underdåniga
utlåtande, i anledning af
1853 års Revisorers berättelse om
granskningen af Drottninghusets räkenskaper.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till underdånig åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts under den 5 sistlidne Januari
meddelade nådiga befallning, att. inkomma med underdånigt utlåtande i anledning
— 229 —
af Rikets Ständers Revisorers i deras sednast afgifna berättelse gjorda framställningar,
rörande Drottninghusets räkenskaper för åren 1850 och 1851, får Direktionen
anföra: att dä de räkenskaper, vid granskning hvaraf Revisorerne funnit åtskilliga,
till beskaffenheten dock icke uppgifna, misskrifningar och missummeringar
hafva förelupit, blifvit förda af numera afvikne Kamreraren Johan Möller, lärer,
då någon förlust derigenom icke drabbat fonden, ifrågavarande anmärkning icke
till någon åtgärd föranleda; och att, vidkommande det af Revisorerne upptagna
förhållande, att, vid anställd inventering af Drottninghusets säkerhetshandlingar för
de fran fonden utgifna lån, dessa befunnos för ett sammanlagdt belopp af 29,333
Rdr 16 sk, banko i behörig ordning, hvaremot för återstoden af de utlänta medlen
säkerhetshandlingar saknades, härrörande deraf, att Möller ur Drottninghusets kassa
tillgripit intecknade skuldförbindelser ä tillsammans 36,700 Rdr; så ock dä frågan
om laga ansvar och ersättningsskyldighet fortfarande är på domaremaktens pröfning
beroende, anser Direktionen det af Revisorerne omförmälda förhållande icke
erfordra något vidare yttrande.
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl- Majit»
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar,
N. S. v. KOCtt,
O. J NORDENSON. JOSEF WALLIN.
Stockholm den 13 Februari 1854.
F W. Gahn.
Kongl. Sundhets-kollegium,
med Direktionens öfver Barnbördshuset
underdåniga utlåtande, i anledning
af 1853 års revisions-berätteise.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till fullgörande af Eders Kongl, Maj:ts nådiga befallning uti remiss, den 5 i
förra månaden, uppå Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse, i
hvad angår barnbördshusets räkenskaper, liar Eders Kongl. Maj:ts Sundhets-kollegium
infordrat och får härhos underdånigst öfverlemna Direktionens öfver Barn
-
— 230 —
bördshuset underdåniga utlåtande öfver Revisorernes erinran vid redovisningssättet
för en del utgifter.
Kollegium framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. J. EKSTRÖMER.
D. EKELUND. E. G. ENGBERG. FR. TH. BERG.
Stockholm den 27 Februari 1854.
J, Ljungberg.
Direktionens öfver Barnbördshuset
underdåniga
utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen af Barnbördshusets
räkenskaper för åren 1850 och 1851.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Till åtlydnad af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss af den 5 sistlidne Januari,
hvarigenom Barnbördshus-direktionen i nåder blifvit förständigad afgifva underdånigt
utlåtande öfver Rikets Ständers Revisorers, vid granskning af Barnbördshusets
räkenskaper, gjorda erinran: ”att af utgifterna en del ej likajned de öfriga redovisas
efter kalender-år, genom hvilket räkenskapssätt en klar öfversigt af inrättningens
ställning, enligt Revisorernes förmenande, saknades”, får Direktionen i underdånighet
anföra: att då, till vinnande af nödig öfverensstämmelse mellan utgiftskonto
och räkningen med Rikets Ständers Bank, hvarje utgift i räkenskaperna mäste
upptagas under den dag, då medlen blifvit assignerade, men oundvikligt, är, att
en del räkningar för ena äret först under påföljande året inkomma, hvadan ock
beloppet derför först då kan utassigneras, såsom exempelvis händelsen är med räkningen
för mathållning och medikamenter under December manad, hvilken sistnämnde
dessutom, innan liqvid derför får lemnäs, skall vara i Kongl. Sundhets-kollegium
granskad, till följd hvaraf densamma vanligen icke förr än i nästföljande Februari
— 231 —
månad, för liqvid,s erhållande, till Direktionen aflemnas; så vågar Direktionen tro,
att den gjorda erinran hvarken kan eller bör till ändring i redovisrtingssättet
föranleda.
Direktionen framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majits
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
C. J. EKSTRÖMER.
DAN. EKELUND. CARL HENR. PFEFFER. SVEN SANDBERG.
A. J. LYCHOU. G. A. BREDENBERG.
Stockholm den 10 Februari 1854.
Carl Dahlgren.
Direktionens öfver Stockholms
allmänna Barnhus
underdåniga utlåtande, i .inledning af
Pikets Ständers Revisorers berättelse
om granskningen al' Rarnhusets räkenskaper
lör åren 1850 och 1851.
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Genom remiss af den 5 sistlidne Januari, har Eders Kongl Majit behagat i nåder
infordra Direktionens öfver Stockholms allmänna Barnhus underdåniga utlåtande,
i anledning af hvad Rikets Ständers sednast församlade Revisorers berättelse
innehåller, rörande allmänna Barnhusets förvaltning och räkenskaper.
Uli 2 § af ifrågavarande berättelse förekommer den uppgift, att år 1849, då
1,132 barn vårdades inom-hus, utgifterna, efter afdrag af hvad som utgått för fosterlöner,
belöpte sig till 7:3,927 Rdr 31 sk. 6 rst.; men att deremot utgifterna under
revisionsåren, efter enahanda afdrag, uppgått år 1850, då de inom-hus vårdade barnens
antal utgjorde endast 1,096, till 80,843 Rdr 41 sk. 3 rst. och år 1851, då blott
683 barn inom-hus njöto vård, till 60,792 Rdr 29 sk. 6 rst; och hafva Iievisorerne
häraf dragit den slutföljd, att, om den antagna grundsatsen, att barnen så mycket
sorn möjligt borde utackorderas, äfven för framtiden efterföljdes, inrättningen likväl
med nu för handen varande medel icke kunde äga bestånd, så vida icke de
— 232 —
inom-hus vårdade barnens antal medgåfve en betydligare inskränkning i utgifterna
för tjenstemän och betjening.
1 anledning häraf anser sig Direktionen böra i underdånighet erinra, att ehuru
Barnhusets utgifter, efter afdrag af hvad sorn utgått för fosterlöner, linder åren
1850 och 1851 uppgått till de af Herrar Revisorer uppgifna belopp, eller
år 1850 till
—. Rdr 80,843: 41 3.
och år 1851 till
„ 60,792: 29. 6.
Revisorerne likväl synas hafva förbisett, att dessa utgifter icke uteslutande afse de
inom-hus vårdade Kärnen, utan till stor del hafva afseende på helt andra förhållanden.
Sålunda förekommer i afseende på den för är 1850 upptagna utgiftssumman
~  80,843: 41. J5.
att deruti inbegripas:
lifräntor, pensioner och intressen i följd af donationer
2,313: 7. 8.
anmärknings-procent
3,013: 11. 5.
restituerade medel
505: 11. 7.
lefvereringar utom verket, (Stockholms Stads-nämnds och Danviks
Hospitals andelar i tolagsmedlen, anslag till Barnbördshuset Pro
patria m. fl.)
5,169: 43. 6.
bevillnings-procent och remisslage  -  88: 21. 11.
afskrifning af bötesmedel m. m.
1,157: 26. 11.
12,247: 27. —
samt beklädnad, till största delen åtgången för de ulom-hus varande
barnen,  —
26,381: 22. 6.
Rdr 38,629: 1. 1>
då sålunda de utgifter, som derefter återstå, uppgå till
42,214: 39. 9.
S:ma Rdr B:ko 80,843: 41. 3.
Enahanda är förhållandet med den för år 1851 upptagna utgiftssumman
60,792: 29. 6.
uti hvilken inbegripes:
restituerade orätt insatta medel
2,450: 4. —
lefvereringar utom verket
5,482: 32. 2.
bevillnings-procent och remisslage
77: 6. 9.
afskrifna bötesmedel m. m. -
2,882: 1. 10.
lifstids-pensioner och intressen i följd af dona
-
tioner
1,163: 7. 8. 12,055: 4.
o.
beklädnad
12,478: 35. 8.
24,533: 40. 1.
hvarefter återstående utgifts-beloppet utgör —
36,258: 37. 5.
Suna Rdr B:ko 60,792: 29. 6.
Beträffande särskilt Revisorernes antydning, att Barnhus-inrättningen med nu
för handen varande medel icke kunde äga bestånd, såvida icke de inom-hus vårdade
barnens antal medgåfve en betydligare inskränkning i utgifterna för tjenstemän
och betjening, får Direktionen i underdånighet yttra den åsigt, att, ehuru sträng
hushållning i förvaltningens alla delar utgör ett oundgängligt vilkor för inrättningens
framgång, samt Eders Ksngl. Majit, likasom Direktionen, vid ordnandet af
— 233 —
tjenstemännens och betjeningens antal och löneförmåner, egnat synnerlig uppmärksarnhet
åt hehofvet af sparsamhet med inrättningens knappa tillgångar, man likväl
mycket misstager sig, om man anser verklig besparing kunna vinnas genom en hushållsmethod,
som försatte tjenstemännen och betjeningen i ekonomiskt betryck, hvarmed
kraftfull, odelad och oegennyttig tjensteverksamhet endast undantagsvis torde vara
förenlig. Utan att beträda en sådan väg och derifrån afråder Direktionen på det
bestämdaste — låter, efter Direktionens tanke, någon inskränkning i omkostnaderna
för tjenstemännens och betjeningens aflöning icke göra sig; och än mindre skulle
utsigterna för Barnhusets framtida bestånd genom dylik inskränkning ljusna. Utgifterna
för aflöning till inrättningens samtlige tjenstemän, manlig och qvinlig betjening
samt ammor, uppgick nemligen sistlidet år till följande belopp:
Intendent, Kamrerare, Notarie med flere tjenstemän
4,322: — —
Läkare
1,662: 40. —
Lärare och lärarinnor
713: 16. —
Husmodern samt sköterskor och deras biträden
731: — •—
Amsals-förestånderska och ammor
722: 47. 6.
Maschinist vid ångmaschinen samt tvätterskor
616: 10. 8.
Vaktbetjening, husdräng m. fl  744: 5. 4.
Hvartill komma betjeningens krono-utskylder
62: 10. —
Sima b:ko 9,574: 33. 6.
Denna summa, betraktad i förhållande till totalbeloppet af Barnhusets alla kostnader,
sorn nu vanligen uppgå till omkring 90,000 Hdr b:ko årligen, kan väl synas
betydlig, och i samma mån större, som det lyckats att nedbringa totalutgiften från
130,000 å 140,000 Rdr, hvartill den icke längesedan uppgick; men med blicken på
den mångsidiga och mödosamma verksamhet, sorn inrättningens natur betingar, lärer
man icke kunna med skäl förutsätta möjligheten af ringare förvaltningskostnader,
än de nu utgående.
Revisorerne hafva vidare uti 3 § fästat sin uppmärksamhet dervid, att, ehuru
Eders Kongl. Maj:ts, den 28 December 1850 utfärdade, nådiga reglemente för allmänna
Barnhusets styrelse och förvaltning uti 4 § stadgar, att Direktionen hvarje år, inom
lista qvartalets utgång, -’bör afgifva underdånig berättelse rörande ställningen och
förvaltningen under det föregående året”, dessa berättelser först i Maj månad blifvit
afgifna; hvarjemte Revisorerne funnit berättelsen för år 1S51 icke i alla delar
öfverensstämma med den 4 dagar sednare afslutade hufvudboken; och hafva Revisorerne,
då det med dessa berättelser afsedda ändamål, att lemna en jemväl till
ziifran fullständig framställning om inrättningens tillstånd, sålunda icke till fullo
uppnås, yttrat den åsigt, att, derest räkenskapernas vidlyftighet icke medgåfve deras
afslutande före Mars månads utgång, Direktionen borde bemyndigas att först
då räkenskaperna hunnit afslutas den underdåniga berättelsen afgifva.
Jemte det Direktionen får i underdånighet upplysa, att en bland anledningarne
hvarföre icke dess underdåniga berättelser kunnat inom den i reglementet bestämda
tid afgifvas, varit den, att inrättningens räkenskaper, i afvaktan på åtskilliga redovisningar
från orterna, dels för fyrationde-spanmål, dels för andra inkomster, icke
förr än i Maj månad kunna blifva så färdiga, att ställningen för det förflutna året
kan bedömas, får Direktionen instämma uti den af Revisorerne yttrade åsigt om
lämpligheten deraf, att 4 § af ofvan omförmälda nådiga reglemente erhölle en sådan
ändring, att Direktionen bemyndigades afgifva sin underdåniga års-berättelse först
då räkenskaperna hunnit afslutas.
30.
— 234 —
Hvad revisions-berättelsen, rörande allmänna Barnhuset, i öfrigt innehåller, anser
Direktionen icke föranleda till annat yttrande från Direktionens sida, än att
Direktionen, tacksamt erkännande det välvilliga deltagande Revisorerne egnat ifrågavarande
välgörenhets-inrättning, finner sig uti de af Revisorerne antydda förhållanden
äga ytterligare anledning att hoppas bifall till Direktionens, af Revisorerne
understödda, hemställan om afskrifning af det Barnhuset vid sistlidne riksdag beviljade
lån; äfvensom att, om ock det framgent skulle kunna lyckas Direktionen
att, inom Barnhusinrättningens nu begränsade verksamhet, bibehålla jemvigt emellan
inkomster och utgifter, den vidsträcktare välgörenhet, hvaraf stort behof är för
handen, icke kan af Barnhusinrättningen utöfvas, med mindre än att denna inrättning
beredes ytterligare icke endast tillfälliga understöd, hvartill Direktionen ock
är öfvertygad att ett varmt behjertande af de många värnlösa barnens tillstånd skall
finna utväg, utan någon egentlig uppoffring af de för statsverkets behof erforderliga
medel.
Med djupaste vördnad, trohet och nit framhärda,
Stormäktigste Allernädigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste och tropligtigste
tjenare och undersåter,
W STRÅLE.
S. de MARÉ I TH. BERG. PEHR LINDSTEN. C, STÅL.
OSCAR ARÉHN. A. G:SON BENNICH. C. G. CERVIN.
Stockholm den 15 Februari 1854,
A. L. Frykholm.
H, K. H. Kansleren för
Lunds akademi,
med utlåtande oell förklaring i anledning
af 1853 års Revisorers anmärkningar
vid nämnde Akademis räkenskaper,
Underdånigt Memorial!
Sedan vederbörande afgifvit infordrad förklaring öfver de anmärkningar, hvilka
Rikets Ständers Revisorer framställt emot Lunds Universitets räkenskaper för åren
1850 och 1851, får Jag densamma, jemte remiss-akten, härhos i underdånighet insända.
Stockholm den 24 Februari 1854.
CARL.
J. J. Nordström.
— 235 -
Lunds Akademiska Konsistorii
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid 1850 och 1851 års räkenskaper
för Lund* Akademi.
Stormäktig'ste Allernådigste Konung!
I anledning af den första af de två anmärkningar, som i Riket* Ständers Revisorers
sednast afgifna berättelse blifvit framställda och för vederbörligt utlåtande
till Konsistorium academicum minus, på Eders Kongl. Majus nådigste befallning, aflemnade;
får Konsistorium i underdånighet anföra:
l:o att, enligt hvad underdånigst bifogade tryckta handlingar utvisa, den omnämnda
rättegången blifvit föranledd af ett Rikets Ständers beslut och af deras
Revisorers särskilda gånger gjorda anmärkningar derom, att en fordran, som Universitetet
äger hos kronan och hvilken i detsammas räkenskaper balanseras, måtte
antingen indrifvås eller till afskrifning befordras:
2:o att de kostnader, som Universitetet för denna rättegång måst vidkännas,
och angående hvilka, för den tid, som föreyått år 1850, ingen anmärkning är af
Rikets Ständers dåvarande Revisorer framställd, blifvit uti Akademiens till Kammar-rätten
insända räkenskaper behörigen verificerade samt i enlighet med gällande
författningar upptagna och, enligt Hans Kongl. Höghets Akademi-kanslerns vid
nämnde räkenskaper fogade nådiga föreskrift, af akademi-kassan utbetalda, för att
densamma ersättas af de medel, som, till följd af rättegången, framdeles kunna Universitetet
tillfalla; och får således Konsistorium academicum till dessa räkenskaper
underdånigst hänvisa;
3:o att rättegången blifvit, utan allt arfvode eller annan ersättning till Akademiens
Ombudsman, än för rese- och traktaments-kostnader enligt författningarne,
af honom utförd, efter Konsistorii academici majoris uppdrag, och att Konsistorium
academicum majus hvarken ägt anledning eller torde varit berättigadt
att derom anmoda annan person, eller att såsom honorarium utbetala det vida
större belopp, hvilket utan tvifvel i sådant fall skulle erfordrats med hänseende
till ärendets invecklade och vidlyftiga beskaffenhet: hvarförutan knappast
någon annan, än en med Universitetets historia och administration väl bekant jurist,
torde ägt förmåga eller torde kunnat förmås åtaga sig det svåra och maktpåliggande
arbete att ifrågavarande mål utföra. Det arfvode, Konsistorium academicum
utbetalt till den kommissionär i Stockholm, hvilken iakttagit fatalier och
ingifvit handlingar vid de många tillfällen, då Ombudsmannens personliga närvaro
för undersökningar i arkiverna m. m. icke befunnits oundgängligen nödig, har varit
måttligare, än hvad en privat man skulle betalt för lika beskaffadt besvär;
4:o att, hvad särskilt vidkommer rättegångshandlingarnes befordrande till trycket,
Konsistorium aeademicum majus, uti en, uppå gifven anledning, till Kongl.
Kammar-rätten aflåten skrifvelse, jemväl redogjort för sina bevekelsegrunder dertill.
Dessa handlingar innehålla, på sätt det medföljande exemplaret utvisar, många för
lärosätet och för den allmoge, hvilken till detsamma utgör tionden, vigtiga dokumenter,
som under rättegången blifvit dels af Universitets-ombudet, dels vid utredningen
i Kammar-arkivet producerade; hvartill kommer, att auktoriteter, bestående
af ett större antal ledamöter, dels här på stället, dels i hufvudstaden, med detta
invecklade ärende taga befattning, och att Rikets Höglofl. Ständer slutligen utan
— 236 —
tvifvel framgent mellankomma, för att — (likasom en gång tillförene i fråga om en Universitetets
kronofordran ägt rum) — bereda lärosätet en billig ersättning; i hvilka alla
hänseenden tryckningen af rättegångshandlingarne varit nyttig och behöflig för att
meddela en säker och fullständig kännedom om ärendet; kommande i sådant afseende
de i akademi-arkivet förvarade tryckta exemplaren att begagnas, när vidare
deraf göres behof,fsåfatt den på tryckningen gjorda jemförelsevis ringa kostnad,
hvilken blifvit af Hans Kongl. Höghet Lniversitetets Kansler till betalning
godkänd, med skäl torde kunna anses vara ändamålsenligt använd ;
5:o att det icke berott på Universitetet eller dess Ombudsman att vidare, än
som skett, påskynda ett slutligt afgörande af detta mål, hvilket, sedan det å ömse
sidor blifvit fullständigt utredt, hvilar sedan icke mindre än tre (3) år hos Eders Kongl.
Majrts och Rikets Svea Hofrätt för afgörande af den fråga: huruvida Universitetet
är behörigt att emot kronan föra rättegång.
Hvad åter beträffar den af Revisorerne framställda andra anmärkningen, får
Konsistorium academicum minus i ^underdånighet. åberopa infordradt utlåtande af
Professorn och Riddaren af Eders Kongl. Maj:ts Nordstjerne-orden L. F. Westman,
som under den tid, hvilken i samma anmärkning åsyftas, förvaltade rektorsembetet
här vid Universitetet; hvilket utlåtande och den dervid fogade bilaga härjemte
i underdånighet öfverlemnas, tillika med de remitterade handlingarne.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trollet och nit framhärda,
Stormäktigste Ållernådigste Konung!
Eders Kongl. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
JOH. GUST. EK
H. M. MELIN.
N. H. LOVEN.
N. J. BEHLIN,
CHR NAUMANN.
Lund den 25 Januari 1854.
e. n. f.
J. TULLBERG.
J. Osterman.
Lunds Akademis Rektors
förklaring öfver en af 1853 års Revisorer
gjord anmärkning vid Akademiens
räkenskaper.
Till Konsistorium Academicum Minus i Lund!
Med anledning af Rikets Ständers Revisorers till mitt utlåtande af Konsistorium
academicum minus remitterade och härhos återgående anmärkning N:o 2, får
jag äran upplysa följande:
— 237 -
Den 5 Oktober 1851 ankom till härvarande Rektorsembete, hvilket jag då förvaltade,
Hans Kongl. Höghet Akademi-kanslerns nådiga skrifvelse af den 30:de
nästföregångne September, åtföljd af Kongl. Maj:ts till Hans Kongl. Höghet aflåtna
nådiga bref, dateradt den 12 Juni samma år, med befallning till Akademi-rektorsembetet
att, under iakttagande af nödiga försigtighetsmått, ofördröjligen ombesörja
de uti anmärkningen omnämnda medeltids-manuskripters samt böckers öfversändande
till Kongl. Bibliotheket i Stockholm. Hos Landshöfdinge-embetet i Malmö lät jag
i anledning häraf efterhöra, hvilka försigtighetsmått nämnde embete plägar iakttaga
vid dylika remisser tili hufvudstad en af länets räkenskaper och andra handlingar,
samt fick dervid den upplysning, att hemställan blifvit gjord angående landsbokens
och dertill hörande dokumenters transporterande sjöledes med ångfartyg under den
blidare årstiden, men att, i anseende till osäkerheten af detta förtskaffningssätt, så
dant icke blifvit tillåtet, hvadan dylika handlingar uppsändas landvågen; och erhölls
tillika1 det besked, att då Landshöfdinge-embetet icke erhållit befallning angående
de ifrågavarande manuskripterna och böckerna, kunde deras öfversändande skäligen
icke ske med kronoskjuts. Hvarförutan i betraktande kom, att aflassning från ett
åkdon på ett annat vid hvarje gästgifvaregård lätteligen skulle orsaka de dyrbara
och oersättliga skrifternas skadande, och att, för alla händelser, remissen måste vara
åfÖJjd af säker person, helst af en sådan, som uppfattade samma skrifters värde
för vetenskapen och således ägde äfven detta intresse vid deras bevarande; hvarföre
ock, enligt hvad upplyst blifvit, en Juris Professor från Upsala Universitet
åtföljt ifrågavarande manuskripter och böcker, då de till Lund transporterades från
hufvudstaden, samt åtnjutit resekostnads-ersättniag af allmänna medel enligt förfättningarne;
dervid ingen anmärkning blifvit gjord.
Jag anmodade alltså Universitetets dåvarande Ombudsman att vara den anbefallda
transporten följaktig, så mycket hellre som Akademi-notarien, enligt gällande
instruktion, hade åliggande att under nämnde embetsmans frånvaro bestrida äfven
hans tjenst, så att Universitetets medel icke behöfde anlitas för att under tiden aflöna
en vikarie. Ombudsmannen åtog sig uppdraget och lät på egen bekostnad
inreda en vagn för skrifternas inrymmande, så att de vid skjutsombyten ej behöfde
aflassas eller för väta blottställas. Den lår, som, genom Universitets-bibliothekariens
försorg, blifvit förfärdigad för skrifternas behöriga inpackning, var sä stor,
att den, i ett under den långt framskridna årstiden svårt väglag, icke kunde transporteras
på kärra och icke heller efter färre än två hästar. Rese-reglementet hade
således kunnat gifva Ombudsmannen anledning att för sin egen vagn begagna två
hästar och för packvagnen två. Men genom ofvannämnda inredning besparades en
häst och betalning under uppfärden ifrågakom i ett för allt endast för 3, samt under
återfärden för 2 hästar. Hade någon af Universitetets Adjunkter, Docenter eller
Amanuenser möjligen varit hågad att i den kalla årstiden åtaga sig denna besvärliga
färd, så hade han, enligt rese-reglementet, haft rätt till enahanda hästantal
Att återigen gifva ett dylikt uppdrag (vid hvilket fråga var om skrifter, som med
penningar icke kunde ersättas, utan hvilkas värde från en helt annan synpunkt måste
uppskattas) åt någon af Universitetets vaktmästare, som möjligen kunnat åka
nå samma vagn, hvilken förde skrifterna i deras packlår, ansåg jag ej lämpligt.
Den nådiga befallningen att vid öfvetsändandet iakttaga ”behöriga försigtighetsmått,
” skulle i slik händelse skäligen icke kunnat anses vara at mig noggraimt
fullgjord. Ser man åter blott på den besparing (och detta tyckes vara anmärkningens
enda syfte), sorn kunnat beredas statsverket genom en vaktmästares afsändande
i detta ärende, så hade den möjligen kommit att belöpa sig till kostnaden
för en häst fram och åter samt ett ringa afdrag i dagtraktamentet, allt sammanlagdt
— 238 —
omkring Femtio Riksdaler, ett belopp, som (all risk oafsedd) Akademien måhända
i stället fått bekosta af sina medel, för att under tiden löna en vikarie för
den vaktmästare, som skulle hafva erhållit uppdraget. Sedan sålunda anmärkningens
halt är ådagalagd, bör jag erinra, att det förskott, som ur Universitetets kassa
lemnades Ombudsmannen vid hans afresa, blifvit behörigen äterbetaldt, enligt bevis
(Bil. Litt. A.), sedan Stats-kontoret granskat den inlemnade räkningen, upptagande
kostnaden, efter gällande författning, för ofvannämnde hästantal samt traktamente,
En (1) Rdr 40 sk. om dagen, och densamma blifvit af Kongl. Maj:t tili utbetalning
nådigst godkänd. Lund den 21 Januari 1854.
L. WESTMAN.
Litt. A.
Att det, den 18 Oktober 1851, till dåvarande Akademi-sekreteraren numera Professorn
Chr, Naumann af Akademi-kassan utanordnade förskott af 166 Rdr 32 sk.
b:ko, till företagande af en resa, lör att från Lund till Kongl. Bibliotheket i Stockholm
återföra åtskilliga, af Professorn m. m. Doktor Schlyter lånade, nämnde
Bihliothek tillhöriga, manuskripter och böcker, blifvit, i följd af Kongl. Statskontorets
den 18 Februari 1852 meddelade, på Kongl. Maj ts nådiga bref den 20fÖrutgängne
December grundade, anordning på riksstatens andra hufvudtitel ä 175 Rdr
29 sk. 4 rst., deraf Professor Naumann, enligt qvitto, uppburit 8 Rdr 45 sk. 4 rst.,
under den 10 påföljde Mars akademi-kassan godtgjordt; varder i öfverensstämmelse
med Kongl. Akademiens räkenskaper härmedelst på begäran intygadt. Lunds Akademi-kontor
den 23 Januari 1854.
G. IV. Borg
H. K. H. Kanslern för
Upsala akademi,
med vederbörande® utlåtande och förklaring
i anledning af 1853 Ars Revisorers
anmärkningar vid nämnde Akademis
räkenskaper.
Underdånigt Memorial'
Sedan vederbörande afgifvit infordrad förklaring öfver de af Rikets Ständers
Revisorer framställda anmärkningar vid Upsala Kongl. Akademis förvaltning och
räkenskaper för åren 1850 och 1851, får Jag densamma, jemte remissakten, i underderdånighet
insända. Stockholm den 14 Mars 1854.
CARL.
J. J. Nordström.
— 239 —
Upsala Akademis Konsistor»
underdåniga utlåtande, i anledning af
Rikets Ständers Revisorers anmärkningar
vid Akademiens räkenskaper för
åren 1850 och 185).
Stor nt ii k t i g s 11* A11 e r 11 å d i g s t e Kon u n g!
Till underdånig åtlydnad al' Hans Kongl. Höghet Kronprinsens och Akademi
kanslerns
befallning, i anledning af Eders Kongl. Maj:ts nådiga remiss, tecknad å
transsumt af Rikets Ständers Revisorers sednast afgifna berättelse, får, jemte öfversändande
af vederbörande räkenskapsförares deröfver infordrade förklaring, Konsistorium
academicum minus nåden tillika, för egen del, i djupaste underdånighet
afgifva följande utlåtande:
Uti § 5 omförmäla Rikets Ständers Revisorer, hurusom, ”enligt jordeböckerna,
Akademien äger en mängd, ej blott donerade, utan ock inköpta, tillbytta eller pä
annat sätt förvärfvade hemman och lägenheter, hvilka dels äro öfverlemnade till
åboer emot ringa afrad, dels utarrenderade mot en inkomst, som på vissa ställen
icke lärer uppgå ens till *2 procent af hemmanens nuvarande rätta värde.” Det har
förefallit Konsistorium academicum minus oväntadt, att Akademiens jordeböcker,
hvilka endast innehålla uppgifter om hemmanens mantal, öretal i by och åsätta
ränta, kunnat gifva Revisorerne tillräcklig grund för ett så allmänt och afgörande
omdöme, då dertill utan tvifvel derjemte erfordras kännedom om hemmanens taxeringsvärde
och framför allt genom kartor och karte-beskrifningar eller på annat
sätt inliemtad kunskap om deras ägorymd, jordmån och öfriga förhållanden. Icke
mindre oväntadt har det för Konsistorium varit, att Revisorerne kunnat framkasta den
uppgiften, att vissa akademi-hemman skulle vara utarrenderade för mindre än 2
procent af deras verkliga värde, utan att för denna uppgifts bestyrkande anföra ett
enda exempel, enär ett sådant förhållande, om det verkligen ägde rum, skulle ådagalägga
något mer än vårdslöshet hos de myndigheter, hvilka med hemmanens
utarrenderande haft att beställa. Hvad angår de jemförelsevis få akademi-hemman,
hvilka äro emot arrende upplåtna, och hvilka samtliga äro belägna helt nära Upsala,
sä att de kunna för den akademiska förvaltningen vara temligen väl bekanta, sä
är Konsistor» öfvertygelse, hvilken åtminstone torde få gälla till dess grundlösheten
deri blifvit med verkliga skäl ådagalagd, att intet enda är utlemnadt emot så
låg, tvertom ett och annat af dem emot en temligen hög, arrende-afgift. Ibland
den stora mängden af akademi-hemman, hvilka innehafvas under åborätt, torde visserligen
åtskilliga finnas, hvilka ännu bära en nog låg ränta; men detta härrör
merändels deraf, att samma person under en lägre tid varit innehafvare af åborätten,
och Konsistorium har följt den, enligt Konsistor» förmenande, riktiga grundsatsen,
att icke oftare, än vid åbo-ombyten, förhöja räntan. I allmänhet taget äro alla
under sednare tider reglerade åborätter, och dessa utgöra de flesta, belagda med
så Idig ränta, som, med billigt afseende på aboernes och hemmanens bestånd, kan
anses förenligt. Härmed vill emellertid Konsistorium icke hafva i underdånighet
påstått, att det nuvarande förvaltnings-sättet af Akademiens jordegendom är det
bästa möjliga, eller att icke väsendtliga förbättringar derutinnan böra kunna åstad^
kommas, så väl till Akademiens, som brukarens båtnad. Under sednare decennium
hafva också inom Konsistorium academicum förslag varit å bane till rätt ge
-
— 24» —
nomgripande förändringar, ehuru de äro af den omfattande natur och fordra för sin
mognad så många speciella undersökningar, att ett förslag icke låter sig så skyndsamt
uppgöras och godkännas. För öfrigt kan sjelfva verkställigheten af en förändring
icke genomföras på en gäng, utan endast småningom, i mån af åhoens afgång
eller benägenhet för frivillig öfverenskommelse om ändring i gällande kontrakt,
så vida man icke vill ingripa alltför våldsamt i besittnings-förhållanden,
pä hvilka iner än 500 jordbrukande familjers välfärd i större eller mindre mån
beror.
Vidare anmärka Revisorerne, att Akademien är underkastad stora förluster, dels
genom afskrifning af betydliga restantier (enligt § 1), dels genom större spanmålsposters
afyttrande till enskilde personer på kredit och deraf följande inveckling i
konkurser (§ 5). Hvad först angår de, under sednare åren, dels redan verkställda
dels, såsom Revisorerne förmoda, framdeles sannolikt förestående afskrifningar af restantier;
så hafva räkenskapsförarne redan i underdånighet visat, att dessa restantier
hufvudsakligen bestå af för flera år utestående kronotionde af Bollnäs och Alfta socknar
i Helsingland. Konsistorium anser sig i underdånighet böra upplysa, att denna så
kallade afskrifning, hvilken redan ägt ruin med en del af Bollnäs restantier och möjligen
kan komma att äga rum med en del af Alfta sockens, icke är att anse såsom
afskrifning af någon Akademiens lagliga fordran, utan endast såsom afskrifning
af Akademiens från tiondegifvarnes sida protesterade anspråk. Förhållandet
är nemligen, att, sedan vid slutet af 1830-talet de gamla tionde-kontrakten med
Bollnäs och Alfta sockemän i Helsingland hade utgått, Akademien icke lyckades
att med tionde-gifvarne öfverenskomma om vilkoren för nya kontrakts uppgörande,
hvarföre då tionde-gifvarne, å sin sida, vägrade att utbetala hvad Akademien fordrade,
och denna, ä sin sida, icke ansåg sig kunna antaga hvad tionde-gifvarne erbjödo,
tionde-uppbörden måste upphöra och tvisten hänvisas till vederbörlig myndighets
afgörande. Då det emellertid var nödvändigt att i Akademiens räkenskaper,
år efter år, bokföra dessa, till sitt belopp på laga utslag beroende, restantier,
kunde det naturligtvis icke ske efter annan än provisionel beräkningsgrund, hvartill
valdes för Alfta socken det gamla kontraktet af år 1788 och för Bollnäs ett år 1837
uppgjordt, men sedermera vid domstol öfverklagadt kontrakt. Sedan, vare sig genom
laga kraftvunnen dom eller frivillig förlikning, Akademiens anspråk blifvit eller
möjligen blifva nedsatta, kan deras afförande ur räkenskaperna icke betraktas såsom
någon förlust af godkänd fordran, enär Akademien icke gerna för tvisteåren
kan hafva rätt till högre tiondebelopp, än det, hvarmed den för framtiden, vare sig
genom eget begifvande eller genom laga dom, mäste nöja sig. Egentlig förlust skulle
först då uppstå, om tionde-gifvarne icke af de bokförda restantierna förmådde utbetala
hvad genom dom eller förlikning blifvit eller kan blifva faststäldt. Ått
detta icke blifvit händelsen med Bollnäs socken, har redan visat sig, och att det
icke heller lärer blifva händelsen med Alfta, derom har Konsistorium goda skäl att
vara öfvertygadt.
Hvad slutligen angår Akademiens förlust pa sin vidsträckta spanmålshandel,
så hafva räkenskapsförarne i underdånighet ådagalagt, att dessa förluster hittills
icke varit särdeles betydliga, helst Konsistorium har grundad förhoppning, att Akademien
till fullo utbekommer siri fordran i förre Ryttmästaren Hammarskölds konkurs.
Konsistorium anser likväl, lika med Rikets Ständers Revisorer, denna betydliga
spanmålshandel alltför äfventyrlig och medgifver, att det i flera fall härrört
af en lycklig slump, att Akademien icke lidit flera förluster, än den verkligen
gjort; hvarföre Konsistorium också redan under loppet af sistförflutna år haft all
-
— 241 —
varliga öfverläggningar om lämpligaste utvägen att, så fort ske kunde, blifva från
denna spanmålshandel befriadt.
Med djupaste undersåtlig vördnad, trollet och nit framhärda,
Stormäktigste Allernådigste Konung!
Eders Kongl. Majrts
allerunderdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåter,
ELIAS FRIES.
Kongl. Akad. n. v. Rektor.
P. E. BERGFALK. GUSTAF SVANBERG. C. J. MALMSTEN.
J. C. LINDBLAD. OLOF WINGQVIST. J. W. GYLLENSVÄRD
Upsala den 11 Mars 1S54.
Gust. Gyllensvärd.
Upsala Akademis Räntmästares
och Kamrerares
underdåniga förklaring öfver Rikets
Ständers Revisorers anmärkningar vid
bemälte Akademis räkenskaper för åren
1850 och 1851.
Underdanigste Förklaring!
I anledning af Rikets Ständers Revisorers vid Upsala Kongl. Akademis rä
kenskaper
för åren 1850 och 1851 gjorda, undertecknade delgifna, anmärkningar, fä
vi, i den nummerföljd desamma i Stats-revisionens berättelse förekomma, i djupaste
underdånighet följande förklaring afgifva:
§. 1.
Sedan Akademiens behållning vid 1851 års slut, efter afdrag af skulderna, blifvit
i enlighet med räkenskapen upptagen till ett belopp af  40,155: 41. 9.
och derifrån afdragits:
l:o aflidne Akademi-fogden Langhs proprie balans 5,007: 7. 2.
2:o På grund af förlikning med Bollnäs socken 5,977: — 5. ^ gg^. 7 g
derigenom den egentliga behållningen blifver
29,771: 34. 1.
31.
— 242 —
har Stats-revisionen antagit de i fögderierna utestående restantierna till 29,542 Rdr
23 sk. 2 rst. (ehuru de, efter afdrag af förestående 10,984 Rdr 7 sk. 8 rst., rätteligen
uppgå till 19,107 Rdr 8 sk. 5 rst.) under yttrad förmodan, att sannolikt en stor
del af dessa medel kommer att afskrifvas.
Denna förmodan kunna vi icke dela sä länge hoppet om en rättvis utgång
af Akademiens ännu oafslutade rättegång med Alfta församling i Helsingland om
grunden för kronotiondens utgörande icke gått förloradt; men deremot medgifves,
att af de, enligt 1851 års spanmålsräkning, såsom för flera är tillbaka utestående
fordringar i konkurser, uppgående inalles till 14,319 Rdr 37 sk. 1 rst., borde 2,663
Rdr 21 sk. 5 rst. få afskrifvas, sedan upplyst blifvit, att någon ytterligare utdelning
från aflidne Brukspatronen Lundmarks, Bergsmannen Fahlanders, aflidne Grosshandlaren
Skoglunds och Handlanden Kjellmans konkursmassor icke är att förvänta.
När man nu i betraktande tager, att Akademien pä sin spanmålsförsäljning, en af
de betydligare i riket, under mer än 30 sednast förflutna år, icke hittills gjort och
troligen icke heller har att befara större förluster, än hvad redan här ofvan blifvit
beräknadt, sä synes åtminstone oss icke detta förlust-konto vara sä särdeles anmärkningsvärdt.
§. 2.
Uti denna paragraf omförmäles, huruledes nästföregående Stats-revision anmärkt,
att Akademiens räkenskaper för åren 1848 och 1849 blifvit förda med mindre noggrannhet
och ordning, utan att ett ord finnes upptaget af hvad häröfver afgifven förklaring
ådagalagt. Uti 1850och 1851 års räkenskaper har Revisionen trott sig finna det
samma förhållande skulle äga rum och, såsom ett särdeles i ögonen fallande hevi*
deruppå, anmärkt, att, af en i kassa-räkningen upptagen utgiftspost å 4,801 Rdr 28
sk. för expenser, ved och ljus in. m., endast 4,181 Rdr 14 sk. 8 rst. blifvit i den
dervid åberopade verifikationen redovisade.
Besynnerligt nog har det helt och hållet undfallit Stats-revisionens uppmärksamhet,
hurusom i kassa-räkningen, under titel e. o. expenser, sista raden upptager
en särskild tillagd utgift för kolera-attiralj vid akademiska sjukhuset af 620 Rdr
13 sk. 4 rst., som, uppå Professorn Doktor Hvassers hemställan, enligt Konsistor» Academici
beslut, blifvit flyttad från diverse donationers och fonders titel till titeln: expenser
och som just jemnt motsvarar den nu ifrågaställa skillnaden.
Vidare har Stats-revisionen, under antagande, att förekommande felaktigheter i
1851 års räkenskaper icke lära undgå Kongl. Kammar-rätts-revisionens uppmärksamhet,
likväl trott sig, till stöd för uttalade omdömet, böra exempelvis anföra:
l:o Att uti kassa-räkningen Kongl, stipendier blifvit afförda till ett belopp af
1,832, men deraf endast 1,757 Rdr 32 sk. redovisade.
Denna anmärkning har sin grund deruli, att Stats-revisionen förbisett skillnaden
emellan Akademi-räntekammarens kassa-räkning, i hvilken de Kongl, stipendierna
blifvit afförda till det verificerade beloppet, 1,757 Rdr 32 sk., och Akademi-kontorets
omslut af berörde räkning, i hvilket omslut stipendie-anslaget för aret, uppgående
till 1,832 Rdr, formenligt blifvit affördt och den utgiften öfverskjutande delen deraf
utbalanserad, såsom en stipendiaterne anvisad, för tillfället outtagen, fordran.
2:o Att summan af diverse inkomster i kassa-räkningen blifvit utförd till 37,335
Rdr 19 sk. 7 rst., men i den samma räkning åtföljande specifikationen af berörde
inkomster till endast 37,333 Rdr 19 sk. 7 rst., eller 2 Rdr mindre än undertecknad
redogörare sig påfört.
— 243 -
Deruppå kan endast svaras, att här förvarade exemplar af den reviderade ränteri-räkenskapen
upptager ifrågavarande inkomster, så i summan som i specifikationen
deraf, till samina belopp; hvadan blott möjligheten af en felskrifven ziffra, som
på räkningens resultat icke haft minsta inflytande, kan af oss medgifvas.
Vid närmare granskning af det bevis på oordentlighet i räkenskapsfö riri gern
»om resp. Stats-revisionen i den signerade punkten anfört, hafva vi haft nytt tillfälle
inhemta Revisionens förbiseende af skillnaden mellan Akademi-räntmästarens
kassa-räkning och Kontorets omslut af densamma. Enligt den förra, deruti arrendet
för Stenii trädgårdstomt blifvit upptaget till sitt verkligen inbetalda, sedan
föregående år inbalanserade, belopp af 10 Rdr, utgör summan af diverse inkomster
blott 37,333 Rdr 19 sk. 7 rst. Enligt det, sednare, deruti samma arrende lör räkenskapsåret
uppdebiterats med värdet för 1| tunna spanmål efter Upsala läns markegång
till 12 Rdr, måste summan af diverse inkomster nödvändigt blifva 2 Rdr större,
eller 37,335 Rdr 19 sk. 7 rst.
3:o De i denna punkt, såsom för låg utbetalning till Akademiens sjukhus af
1849 och 1850 års ränta af säteriet Mälby, anmärkta 27 sk., hvilka, ehuru af Sjukhus-prefekten
verkligen uppburne, af misstag vid omslutet kommo att hvarken honom
påföras eller sjukhus-fonden godtgöras, hafva uti 1851 års fondräkning blifvit
uppdebiterade och hela anmärknings-anledningen således undanröjd, innan den af
Stats-revisionen gjorda granskning företogs.
4:o Hvad i denna punkt blifvit anmärkt, eller att utgifterna till mineral-kabinettet
blifvit afförda med 375 Rdr 37 sk., i stället för 376 Rdr 9 sk., utgörande en skillnad
af 20 skilling, kan icke heller erkännas, och saknar all annan anledning, än
ett i den reviderade räkenskapen möjligen begånget, på dess resultat icke inverkande,
skriffel.
5:o Den slutligen anmärkta skillnaden af 1 Rdr 18 sk. emellan räkenskapen
för östra Uplands fögderi och omslutet af samma redogörelse, hvarmed Fogdens ansvarssumma
öfverstiger Akademiens verkliga anspråk, har, med Akademi-fogden
Magister Ahlanders begifvande, till vinnande af öfverensstämmelse emellan berörde
räkenskaper, i omslutet af 1851 års fögderi-redogörelse och 1852 års hufvudbok
blifvit uppdebiterad.
§• 3.
Stats-revisionen anmärker här, hurusom densamma, i saknad af de Konungaoch
Kanslers-bref, uppå hvilka en del utgifter sig grunda, icke varit i tillfälle att
kontrollera, huruvida dessa efter gifna föreskrifter utgått.
Hittills har en sådan verifikation endast i större och vigtigare ärenden någon
gång ansetts af nöden; men med anledning af Stats-revisionens nu gjorda förklarande,
blir det hädanefter angeläget att äfven i de minsta detaljer styrka, huru och
på hvad sätt de ifrågakommande Konunga- och Kanslers-brefven tillämpade blifvit.
Detta kan ock af vederbörande akademiska tjenstemän, såsom Revisionen yrkat,
för framtiden iakttagas, så vida till riktigheten bestyrkta afskrifter af omförmälda
bref göra tillfyllest.
För öfrigt har ock i denna paragraf infordrats upplysning, hvaruppå följande
i räkenskapen förekommande utgifter sig stödja, nemligen:
a) Ersättning för 2:ne särskilda resor till Stockholm åt fem Professorer, t. f.
Akademi-sekreteraren och en Vaktmästare samt för den ena resan derjemte åtAkademi-räntmästaren
504: II. 6.
— 244 —
Den första resan företogs, enligt Konsistorii Academici beslut den 2 Mars 1850,
och hade till föremål att framföra underdångia lyckönskningar i anledning af Hans
Kongl. Höghet Kronprinsens och Akademi-kanslerns kungjorda förlofning med Sin
nuvarande höga Gemål. Den andra resan hade, enligt Konsistorii beslut den 3 nästpäföljde
Juni, till föremål att lyckönska till bilägret.
b) Akademi-vaktmästaren Lundgrens 2:ne resor till Åsbergby och Halmbyboda
egendomar, i och för ett vid Konsistorium Academicum majus anhängigt tryckfrihetsmål
emellan vice Pastorn vid Domkyrkan, Akademi-docenten Magister llundgren
och Akademi-boktryckaren Hanselli; kostnaden bar, under titel e. o. expenser, utgått
med 10 Rdr 22 sk. Härvid torde iakttagas, att, för bestämmandet af ofvan med
litt. a och b betecknade summor, rese-reglementet af den 5 Juli 1827 efter särskilda
klasser blifvit tillämpadt.
c) Akademi-fogden Kapitenen Åkerman bär för besvär och kostnader, i och för en
till Upsala företagen resa till upplysningars meddelande i åtskilliga akademiska
angelägenheter, uppburit 75 Rdr, utan att hvarken resans längd eller grunden för
ersättningen blifvit uppgifven.
I berörde hänseende har Kongl. Kammar-rättens Revisions-kontor mot räkenskapen
redan anmärkt, att Åkerman icke kunde af Akademiens kassa annorlunda
för resan godtgöras, än efter ingifvande rese-räkning, hvadan ock en sådan räkning
honom affordrad blifvit i öfverensstämmelse med hvad 1S27 års författning bjuder;
och bar omförmälda räkning, uppgående till 67 Rdr IS sk. banko, till Kongl. Kammar-rätten
nu härifrån afgått.
d) Extra utgifter för ridskolan i Upsala, tillsammans för båda revisions-åren
1,055 11 dr 27 sk. 11 rst.
Dessa utgifter grunda sig på Kongl, brefvet den 26 Februari 1813, derigenom
Akademien fått sig å lagd t att till en tredjedel bestrida utfodringskostnaden för 6 st.
Strömsholms stuteri-inrättning tillhöriga hingstar, som för ridskolans behof härstädes
skola utfodras och qvarstå för äret, med undantag blott af 2:ne sommarmånader,
då 4 af dessa hingstar till betäckning begagnas och till särskilda delar af
provinsen transporteras.
§• 4.
Slutligen har Stats-revisionen anmärkt, huruledes bland Akademi-fogdarnes
redogörelser förekomma förteckningar å så kallade nådegåfvor till gamla hemmansåboer,
hvarvid såsom verifikationer blifvit fogade prestbevis, att åboerne (nådehjonen?)
ännu lefva, utan att styrkt blifvit, det dessa af nådegåfvorna i åtnjutande
vommit; förmenande Revisionen, att sammanräknade beloppet af berörde nädegåfaor
skall vara ganska betydligt.
Så långt förvaltningen kunnat gå tillbaka, har det icke visat sig, att nådegåfsanslagen
blifvit med särskilda qvittenser verificerade. Detta förhållande har troligen
härledt sig deraf, att nådegåfvan icke ansetts utgå af den gamla räntan, utan
blott till större eller mindre del af den vid sednaste abo-ombyte dera gjorda förhöjning,
såsom följd hvaraf, vid åboens ränteliqvid med Fogden, så mycket af den förra
innehållits, sorn motsvarat nådehjonets lott. Emellertid och så vidt en i detta hänseende
lika fullständig verifikation må kunna anses al nöden, som vid utbetalningar
af akademiska kassan nödvändigt mäste äga rum, lärer den af Revisionen
äskade rättelsen icke på annat sätt kunna vinnas, än att hvarje nådehjons särskilda
qvitto hädanefter må af Akademi-fogden anskaffas och dennes årsredogörelse
fullständigt vidfogas.
— 245 -
§• 5.
Denna sista paragraf innefattar icke några anmärkningar emot räkenskapen. —
Den synes deremot vilja gifva ett resultat at hela den föregående granskningen och
såsom följd deraf ådagalägga, hurusom, enär Akademien med en mängd ”ej blott
donerade utan oek inköpta, tillbyta eller på annat sätt förvärfvade hemman och lägenheter,
hvilka dels äro öfverlemnade till åboer mot ringa afrad, dels utarrenderade
mot en inkomst, som på vissa ställen icke lärer uppgå ens till 2 procent af
hemmanens nuvarande rätta välde,” måste vidkännas ganska betydliga förvaltningsutgiiter,
förluster och besvär, ofta af en betänklig art, högsta behofvet nu
synes påkalla en förändring i förvaltningssättet. Detta är emellertid ett ärende af
den vidt omfattande beskaffenhet, att för den händelse upptagandet deraf nu skulle
ifrågakomma, detsamma dock synes i första rummet böra af akademiska styrelsen
få handläggas.
Undertecknade tjenstemän kunna dock icke, med afseende å hvad denna
paragraf i öfrigt innehaller, vid detta tillfälle åsidosätta att, i underdånighet upplysa,
huruledes Upsala Akademi icke äger något hemman utarrenderadt till så låg
afgift, att densamma icke uppgår ens till 2 procent af hemmanets nuvarande rätta
värde; äfvensom ock, huruledes den i 1850 års spanmålsräkning Ryttmästare!)
C. W. Hammarsköld debiterade spanmåls-skuld, 20,690 Rdr 9 sk. 10 rst. banko, blifvit,
oberäknadt (i procents årlig ränta å qvarstående skuldebeloppet, i kapital atbetald
med 16,238 Rdr 8 sk. s. m, så att å denna i spartmålsräkningen vid 1853 års
slut balanserade skuld icke återstodo mer än 4,452 Rdr 1 sk. 10 rst. Om nu härtill
lägges den reverserade delen af ursprungliga spanmåls-skulden, 10,000 Rdr, så
utgör återstående fordringsbeloppet i denna gäldenärs konkurs, vid ingången af år
1854, 14,452 Rdr 1 sk. 10 rst. banko, till gäldande hvaraf Akademien äger, oberoende
af konkurs-tillgångarne, säkerhet förmedelst en i konkursrättegången anmäld
och till Akademien, såsom hypotliek, af gäldenären öfverlåten skuldförbindelse å
större summa, än Akademiens ursprungliga fordringsbelopp.
Beträffande den af Stats-revisionen, såsom alltför ringa, anmärkta afkastningen
af de akademiska hemmanen och lägenheterna, bör det af oss, utan att vid detta
tillfälle i någon närmare eller mera detaljerad undersökning af förhållandet ingå,
likväl bestyrkas, hurusom Akademiens hemman sräntor och anslagna krono-tionde,
vid 1851 års slut, utgjorde ett sammanräknadt belopp af 9.120 tunnor spanmål,
råg och korn, hvaremot dessa, 40 år tillbaka, eller är 1812, icke uppgingo till
högre belopp än 7,789 tunnor. Det ådagalägges derigenom med tillförlitlighet, att
desamma varit i ett jemnt stigande af omkring 34 tunnor årligen, det ena året
mer, det andra mindre.
Upsala den 18 Februari 1854.
J. H. Haak.
f. d. Akad.-Räntmiist.
John Schenson.
f. d. Akad.-Kamrer.
— 247 —
REGISTER
öfver
Rikets Högloft. Ständers år 1853 församlade Revisorers berättelse, angående
granskningen af statsverkets samt dertill körande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning, jemte de, i anledning af samma
berättelse, till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga utlåtanden.
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
Achordsförskott och ersättningar, ansia
iget till....
sid.
54.
Afkortninqar
55
6.
Aflönings-afdelnings, Krigs-kollegii, räkenskaper
r>
51, 57—61.
181-182.
Afvittring i Jemtlands oell Stora Kopparbergs län
55
107—109.
207—208.
Akademiens för de fria konsterna räkenskaper
55
124.
— Krigs-
dito
7)
61—62.
— Krigsvetenskaps-
dito
n
53.
— Landtbruks-
dito
7)
110.
— Lunds
dito
7)
145—146.
235—238.
— Musikaliska
dito
7)
124—125.
— Svenska
dito
7)
121.
— Upsala
dito
7)
142—145.
239—245.
— Vetenskaps-
dito
7)
119—121.
— Vitterhets-, historie- och
antigvitets-
dito
7)
122—123.
Aktoratsräkningar, Kammar-rättens,...
7.>
157—158.
Allmänna barnhuset
...
7)
137—142.
231—234.
Allmänna garnisonssjukhuset
7)
62—63.
Allmänna hospitals- och barnhus-fonden
55
127—128.
Allmänna magasins-fonden, f. d.
7
22-23.
164.
— — ärendena .
55
19—23.
164.
Allmänna väg- och vattenbyggnader
7)
77-85.
190—192.
Amiralitets-krigsmans-kassan - --
55
89.
196—197.
Anordningar ä besparing arne
7)
13—16.
— å extra ut gift sanslag en
55
13.
— å öfver skottena.— -
55
17.
— utom stat —
55
6.
Arbetshus-fonden i Norrbottens län
55
106.
205—206.
Arbetsinrättningar och fängelser  .....
7)
89—96.
197—199.
Arfvoden för Revisorernes biträden —
55
162.
Arméens, Indelta, nya mötesfond
7)
55—56.
179.
Arméens pensions-kassa ...
7
86—89.
195.
Artilleri-afdelning, Krigs-kollegii
7
51—55.
175—176.
Bilagan litt. F. vid
7
51.
3‘J.
— 248 —
Revisionsberättelsen.
Avesta Kr ono-inspektion
sid. 27.
Balanser, proprie
„ 16.
Barnbörds hus et . -
„ 135—136.
Barnhus, Stockholms allmänna
„ 137—142.
Barthelemys, kolonien St., räkenskaper
„ 159—160.
Behållningar, reserverade å hufvudtitlarne
„ 9.
Bergskolan i Fahlun
„ 151—152.
Berättelser, emottagna af lievisor erne  „ 1.
Besparingar, statsverkets, å förslagsanslagen
„ 7—-8.
anordningar å
„ 13—16.
Bibliotheket, Kongl. .. - -  n 125—126.
Boställs kassan, Militie-  — -  „ 58—59.
Brandväsendet och yttre lysliållningen ä Stockholms
slott
-
b 112.
Brister i statsanslagen
„ 5—8, 12.
— i statsverkets inkomster, Bil. A. oell B. vid „ 5.
Byggnader och reparationer, anslagen till
„ 45—47.
Byggnadsmedel, Stockholms slotts
„ 112—113.
Carlskrona station af Flottan
„ 72-—73.
Carolinska Mediko-kirurgiska institutet
„ 35—36.
Cellfängelse-byggnader
— » 95—97.
Central-institutet, Gymnastiska
„ 153—154.
Civilstatens pens iöns-inrättning
„ 86.
Bilagan litt. K. vid
„ 86.
Dalby kungsgård och stuteri  - „ 101—103.
Danviks hospital  —
„ 131—134.
Depositions-räkningar, Ofverståthållare-emhetets
Kanslis
„ 104-105.
Drottningholms och Svartsjö slotts räkenskaper „ 114.
Drottninghuset ...
„ 134—135.
Ekeplanteringcirne  -
„ 28—29.
Elementarskolan i Stockholm  —  „ 151.
Elevskola, Svenska Trädgårdsföreningens
„ 152—153.
En per mille fonden
--- „ 55.
Bilagan litt. L. vid
„ 55.
Exercis-sqvadronerna, bilagorna litt. D. och E. vid v 55.
Expensmedels-räkningarne
— „ 158—159.
Extra statsanslag till landt för sv ar et
„ 54.
— — — sjöförsvaret -  „ 72.
Extra utgifter
n 13.
Fahlu bergskola
„ 151—152.
Fattigvården, anslagen till ....
„ 12—13.
Fattigvården, allmänna i Stockholm
„ 157.
Flottans räkenskaper —
„ 69—71.
— Station i Carlskrona
„ 72—73.
— — i Götheborg
„ 74—75.
— — i Stockholm
„ 73—74.
Flyinge och Dalby kungsgårdar och stuteri
inrättning
« 101—103.
Utlåtandena.
229-231.
231—234.
221—222.
181.
212—214.
193—194.
227—228.
212—215.
228—229.
222-227.
221—222.
163-164.
184—189.
189—190.
— 249 —
Formulär till hufvudbok för Krigs-hollegium
— — Förvaltningen af
sjöärendena —
— rikshufvudbok m. m ——
Fortifikations-afdelnings, Krigskollegii, räkenskaper
-
Bilagan litt. G. vid -  -
Fredius, N. A., förslag till hufvudbok för Statskontoret
-
-
Fria konsterna, Akademien för ...
Fyringsstaten —
Fängelserna och arbetsinrättning arne i riket ....
Bilagorna litt. S. och T. vid
Förenade mötespassevolans-fonderna  -
Bilagan litt. N. vid
För slags-ansiagen, brister och besparingar å
Försvarsverket i allmänhet, anslagen till, Bilagorna
litt. F., G. och H. vid
Försvarsverket till sjös, extra anslagen för
— ordinarie dito
Förvaltningens af sjöärendena räkenskaper
Garnisonssjukhuset, allmänna _
General-landtmäteri-kontoret
Gripsholms slotts räkenskaper
Grundfond, statsverkets
Gymnastiska central-institutet
Götha Hofrätts expensmedels-räkning
Götheborgs Karantäns-kommission
— Navigationsskola
— Station af flottan  —- —
Haga lustparks räkenskaper
-
— lustslotts dito - —
Hamn- och kanal-anläggningar
Handels- och sjöfarts-fond, Sveriges enskilda ....
— — Sveriges och Norriges gemensamma
Hingst-depot, Flyinge
-
Holländcrier, Stam- - -
Hospitals- och barnhus-fonden, allmänna
Hufvudbok för Stats-kontoret
Hvitfeldtska stipendie-fonden
Jagt kasse fonden
----
Jemtland, afvittring arne derstädes -
Jemtlands rescrvmedels-kassa
Jernvägs-anläggningar
Indelta arméens nya mötes fond
—
inkomster, statsverkets, Bilagorna litt. A. och B. vid
Intendent s-afdelning, Krigs-kollegii - -
Bilagan litt. H. vid
invalidhus-fonden
Revisionsberättelsen
Utlåtandena.
7)
49—50.
170—174.
55
69—70.
184—189.
7)
1—5.
163.
55
51—54.
176—177.
7>
51.
55
2—5.
163.
55
124.
55
75—76.
55
89—97.
197—199.
55
93—94.
55
55—56.
179.
55
55.
7)
6—9.
163.
55
51.
178—179.
55
72.
67—71.
55
67—76.
184-189.
55
62—63.
55
30.
55
116—117.
9—11.
153—154.
158—159.
222—225.
55
38—39.
55
85—86.
209-211.
74-75.
115-116.
55
115.
212, 215—216.
55
82—84.
43—44.
55
44—45.
55
101—103.
103—104.
127—128.
55
2—5.
163.
55
154—155.
24—25.
107—108.
207—208.
59—60.
182.
82—84.
7)
55—56.
179.
55
5.
55
54—57.
177—180.
51.
7)
60—61.
181.
— 250 —
Revisionsberättelsen.
Inventering of de i Räntekammaren förvarade
säkerhetshandlingar -  „ 16—17.
Kanal- och, hamn-anläggningar
„ 82—84.
Kammar-rättens aktoratsräkningar  „ 157—158.
— expensmedels-räkning  159.
Kansli-rätten, arfvoden vid
„ 11—12.
Kapitalräkningar, rikshufvudbokens, tabellerna
Näs 1 och 2 vid
„ 5.
Karatitäns-komrnissionerna i Stockholm och Götheborg
„ 38—39.
Kartasigillat a-uppbörden
„ 18—19.
Kolonien St. B ar thelemy s räkenskaper
„ 159—160.
Kommando-expedition, Sjöförsvar s-departementets „ 76—77.
Konsistoriernas räkenskaper
„ 147—148.
Kontrollverket
„ 26—27.
Konvoj-kommissariatets fonder
r 42—45.
Kopparbergs läns afvittring sv er k  „ 107—109.
Korrektions-inrättningarne
„ 94—95.
Kreditiv-fonden, spanmäls-,  „ 20—22.
Krigs-akademiens räkenskaper
„ 61—62.
Krigs- källeg ii dito  —  „ 48—61.
Bilagorna litt. C. med P. vid „ 49—57.
— aflöning ---  „ 51.
— Aftömings-afdelnings räkenskaper... „ 51, 57—61.
— Artilleri-afdelnings dito  - „ 51—55.
Bilagan litt. F. vid
„ 51.
— Fortifikations-afdelnings räkenska
per
„ 51—54.
Bilagan litt. G. vid
„ 51.
— hufvudbok
„ 49—50.
— inkomster och utgifter, bilagorna
liit. D. och E. Aid — - „ 51.
— Intendents -a(delnings räkenskaper „ 54—57.
Bilagan litt. II. vid
„ 51.
— f. d. Utrednings-afdelnings dito, bi
lagan
litt. H. vid  „ 51.
Krigsmanshuskassa, Wadstena
„ 57—58.
Krigsmanskassan, Amiralitets-,
„ 89.
Krigsvetenskaps-akademiens räkenskaper.  „ 53.
Kronans hus i Stockholm, Öfverståtliållare-embetets
Kanslis räkenskaper för
„ 104.
Kronearbetscorpsen
„ 91—93.
Kronohäktena
„ 91—93.
Bilagan litt. S. vid  „ 93.
Krut- och salpeter-försäljning smedlen -
„ 54—55.
Bilagan litt. K. vid
„ 55.
Kruttillverkningen
„ 53.
Landsböcker, Länens
„ 106.
Landtbruks-akademiens räkenskaper
„ 110.
Utlåtandena.
164.
226—227.
164.
216—220.
207—20S.
19S.
169—183.
181—182.
175—176.
176—177.
170—174.
177—180.
181.
196—197.
176.
175.
— 251 —
Revisionsberättelsen.
Landtbruks-institut, Ultuna  sid. 161.
Landtbruksmötet i Malmö  -
„ 156.
— i Örebro—
„ 157.
Landtmäter i-kontor et
„ 30.
Las ar etts-direktionens räkenskaper  - „ 129—131.
Licens-medel, ersättning för
„ 12.
Linköpings stifts Konsistorii räkenskaper
„ 147.
Liqvider med Riksgäldskontoret  „ 8—9.
Lots- och fyringsverket — - — „ 75—76.
Lotsverkets hufvudbok  - -  „ 70—71.
Lunds Universitets räkenskaper
„ 145—146.
Lustslottens dito
„ 114—118.
Lys hällning en, yttre, å Stockholms slolt  „ 113.
Länens landsböcker
„ 106.
Läns fängelse-byggnaderna  -  „ 95—97.
Länshäktena -  „ 92.
Magasinsbyggnader, anslagen till
„ 47—48.
Magasins fonden, f. d. allmänna
„ 22—23.
Magasinsärendena, allmänna — -
„ 19—23.
Malmö landtbruksmöte
„ 156.
Mediko-kirurgiska institutet  „ 35—36.
Memorialböcker, Stats-kontorets  „ 5.
Militieboställs-kassan
„ 58—59.
Museibyg grinden, National-  -
„ 155—156.
Museum, Kongl  „ 123—124.
Musikaliska Akademiens räkenskaper
„ 124—125.
Myntverket -  „ 25—26.
Mötes fond, indelta Arméens nya.
„ 55—56.
Mötes passevolans-fonderna, förenade -  „ 55—56.
Bilagan litt. N. vid
„ 55.
National musei-byggnaden
„ 155—156.
Naturhistoriska Riksmuseum
„ 119—121.
Navigationsskolorna  „ 85—86.
Bilagan litt. O. vid ...
„ 85.
Norénska fonden
„ 16—17.
Normalskola, Vexelundervisningens
„ 149—150.
Norrbottens hästjäg are-sqvad rons fond
„ 56.
Bilagan litt. O. vid —  „ 56.
Norrbottens läns arbetshus-fond
— „ 106.
Nya elementarskolan i Stockholm
„ 151.
Nya mötes-fonden
„ 55—56.
Ordensgillet, Serafimer
— „ 127—128.
Ortopediska institutet -
„ 160.
Ottenby stuteri
„ 100—101.
Passevolans-/onder na, de förenade mötes-  „ 55—56.
Bilagan litt. N. vid
„ 55.
Passevolans fonden, Tross-  ,  „ 55.
Bilagan litt. M. vid
„ 55.
Pensions-inrättniny, Civilstatens
„ 86.
Bilagan litt. R. vid
„ 86.
Utlåtanden».
216—217.
234—238.
212—216.
212-214.
164—165.
163.
181.
165.
179.
208—211.
164.
205—206.
179.
179.
193—194.
— 252 —
9—11.
Revisionsberättelsen. Utlåtandena.
Pensions-kassa, Arméens
sid. 86—89. 195.
Plmrmaceutiska institutet
„ 35—37. 168.
Polishäktena
— - — „ 92.
Polis inrättning en i Stockholm
— „ 105—106. 201—205.
Postverket — — - - » 31—34.
Proprie-balanser —  „ 16.
Publika hus och byggnader i Stockholm -  „ 104.
Reservationer emot Revisorernes beslut- - - „ 162.
— å statsanslagen  „ 9.
Reservfonden 1—
—■ „
Reservmedels-kassa, Jemtlands
„ 59—60.
Restantier
» 5—6.
Revision, tiden för nästa
» 162.
Riksgäldskontoret, liqvider med
„ 69.
Rikshufvudbokens kapitalräkningar. Tab. Nås 1 o. 2. „ 5.
Riksmuseum, naturhistoriska
» 119—121.
Riksstatens anslag, brister och besparingar å  „ 6—8.
— utgiftstitlar
» 6.
Räkenskaper, statsverkets, formulär till  „ 4.
Salpeterfonden
„ 63—65. 192—193.
Sammandrag af rikshufvudböckernas kapitalräkningar.
Tabellerna N:ris 1 och 2 vid
„ 5.
Serafimer or deus-gillet
„ 127-—128.
— lasarettet
n 129—131.
Sjö för svar s-departementets Kommando-expeditions
räkenskaper
„ 71, 76—77.
Sjökar te-kontor et  -  „ 70. 185.
Skara v eter inär-inrättning
„ 37.
Skiften och afvittring ar, anslaget till-
„ 12,107-109. 166-167,207-208.
Skogs-institutet
„ 28.
Skogsplantering s-kassan
„ 23—24.
Slottsbgggnads-medlen  „ 112—113.
Sockenkartor, anslaget till
„ 30.
Spanmäl in natura, statsverkets
„ 19—20.
Sp anmäls-kr e di tiv-f'onden
- „ 20—22. 164—165.
Stamholländeri er na
„ 103—104.
Stats-kontoret, hufvudbok för —
„ 2—5. 163.
Stats-kontorets embetsförvaltning och redovisning „ 1—19. 163—167.
— memorialböcker
„ 5. 163.
Statsverket, egentliga
„ 5—17. 163—167.
Statsverkets grundfond
— „ 9—11.
— hufvudtitlar, särskilt anmälda anvis
ningar
derå —-
„ 11—12.
— inkomster, bilagorna litt. A. och B.
vid
-  „ 5.
— reserverade behållningar  „ 9.
— spanmål in natura
„ 19—20.
— utgifter
„ 6.
— öfverskott och brister, bilagorna litt.
A. och B. vid
—„ 5.
— 253 —
Stipendie-fonden, Kongl, och Hvitfeldtska
Stockholms allmänna Barnhus
— — fattigvård
— — Garnisons-sjukhus
— Elementarskola  ,
— Karantäns-komrnission
— Navigationsskola
— Normalskola för vexelundervisning en
— polis, anslaget till
— slotts brandväsende och yttre lyshåll
ning
— dito byggnadsmedel
— stads kronor åkenskap er
— — undervisningsverks räkenskaper
— Station af Flottan
— Veterinär-inrättning
Stora. Kopparbergs län, afvittringen derstädes----
Straff-lock arbetsfång elsema  ...
Strömsholms slott
— stuteri
Stuteri, Flyinge
— Ottenby
— Strömsholms
-
— Öfver styrelsens räkenskaper
Styrelsens för allmänna väg- och vattenbyggnader
räkenskaper
Styrelsens öfver ekeplantering arne dito
Styrelsens öfver fängelser och arbetsinrättningar
dito
.■
Bilagorna litt. S. och T. vid __——
Styrelsens öfver stuterierna räkenskaper
Sundhets-kollegii dito
Svartsjö lustslotts dito
Svenska Akademiens dito  -
Svenska Trädgårdsföreningens elevskola -
Svenska växters afteckning, anslag till  -
Säkerhetshandlingar, inventerade
Teknologiska institutet
—
Telegr af inrättningen
Theaterns, Kongl., räkenskaper  —
Topografiska corpsens dito  -
Trosspassevolans-fonden - - — -
Bilagan litt. M. vid
Trädgårdsföreningens elevskola
Tullverket
—
Ulriksdals invalid-inrättning, f. d
— slott—
Ultuna Landtbruks-institut
Undervisningsverk, Stockholms stads
Revisionsberättelsen.
Utlåtandena.
sid.
154—155.
J5
137—142.
231—234.
55
157.
T)
62—63.
5)
151.
JJ
38.
55
85—86.
208—210.
55
149—150.
55
104.
201—205.
55
113.
212—214.
55
112.
55
106.
55
148—149.
55
73—74. 185,
189—190.
55
35—36.
55
107—109.
207—208.
55
91—93.
197—199.
55
118.
55
98—100.
199—200.
55
101—103.
55
100—101.
55
98—100.
199—200.
55
97—98.
199—200.
55
77-85.
190—192.
55
28—29.
55
89—97.
197—199.
55
93—94.
55
97—98.
199—200.
55
35-37.
167—168.
55
114.
55
121
55
152—153.
55
120—121.
55
16—17.
55
111—112.
55
66—67.
182—183.
55
126—127.
55
65—66.
55
55,
55
55.
55
152—153.
55
39—42.
168—169.
55
60—61.
55
117—118. 212,
215—216.
55
161.
55
148—149.
— 254 —
Revisionsberättelsen.
Universitets, Lunds, räkenskaper
sid. 145—146.
— Upsala, dito
„ 142—145.
Utgifter, statsverkets
„ 6.
— extra
„ 13.
Utrednings-afdelnings, Krigskollegii, räkenskaper,
bilagan litt. H. vid  „  „ 51.
Wadstena Krigsmanshuskassa
„ 57—58.
Vattenaftappningar
„ 80—82.
Westerås Konsistorii räkenskaper
„ 147.
Vetenskaps-akademiens anslag
„ 119—121.
Veterinär-inrättningen i Skara —  „ 37.
— i Stockholm  „ 35.
Vexelundervisning ens Normalskola
„ 149—150.
Wexiö Konsistorii räkenskaper
„ 147.
Vitterhets-, historie- och antiqvitets-akademiens
räkenskaper
„ 122—123.
Volontär-vakansmedels-f'onden
- „ 57.
Bilagan litt. P. vid
„ 57.
Väg- och vattenbyggnader, allmänna
„ 77—85.
Väg anlägg ning ar och förbättringar
„ 78—80.
Växter, Svenska, afteckning af -  „ 120—121.
Ziffer uppgifter na, ansvarigheten för
„ 162.
0'fverintendents-embetets räkenskaper
„ 45—48.
Öfverskott, statsverkets
„ 7.
Bilagorna litt. A. och B. vid  „ 5.
— anordningar å
„ 17.
— liqvider om dito
„ 8—9.
Öfverstyrelsens för stuterierna räkenskaper
„ 97—98.
Öfverståthållare-embetets dito
„ 105—106.
— Kanslis dito —
„ 104—
— depositionsr åkning ar „ 104—105.
— räkning för Kronans
hus i Stockholm „ 104.
Örebro landtbruksmöte
— 157.
Utlåtandena.
234—238.
238—245.
181—182.
217—219.
179.
190—192.
199—200.
201—205.
Rikets Högloft. Ständers
REVISORERS
BERÅT T ELSE
angående
den år 1855 förrättade granskning af de under
KONGL. MAJ.TS och RIKETS KOMMERSEKOLLEGIUM
ställda fonder och medel;
jemte
KONGL. KOMMERSE-KOLLEGII,
i anledning af denna Berättelse,
afgifna underdåniga UTLÅTANDE.
STOCKHOLM. 1854.
Tryckt hos A. Cedergren.
8*1*) !>
i*1$ dlo rp,ö : -a* f>;
**?!!» r- !t :» • '
vid den revision af Stats-, Banko- och Riksgälds verken, hvilken undertecknade,
af Riksstånden härtill utsedde Revisorer innevarande år förrättat, liar det jemväl tillhört
oss att granska förvaltningen af oell räkenskaperna för de under Kongl.
Maj:ts och Rikets Kommerse-kol legium ställda fonder och medel, nemligen: Manufaktur-diskont-fonden,
gamla och nya Ull-diskont-fonderna, de i ett sammanhang
redovisade Manufaktur-, Extra licent-, Tull- och Konfiskations- samt Eskilstuna
fristads-medlen, äfvensom de särskilda anslagen till godtgörande af Svenska och
Norska Konsulers förskott dels för nödstäldt Svenskt sjöfolks, dels för andra
medellöse Svenskars och Norrmäns underhåll och hemförskaffande. Sedan denna
granskning numera blifvit fullbordad, få Revisorerne till Rikets Ständer härmedelst
i ämnet afgifva föreskrifven berättelse, med anmälan derjemte, att som ifrågavarande
medeis förvaltning och räkenskaper för åren 1849 och 1850 blifvit öfversedda
af Rikets Ständers år 1851 församlade Revisorer, har den nu verkställda revisionen
omfattat åren 1851 och 1852.
Revisorerne, som vid förrättningens början emottagit räkenskaperna öfver samtliga
ofvannämnde fonder, med dertill hörande verifikationer, hafva jemväl tagit
kännedom så väl af Kongl. Kommerse-kollegii till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga
berättelser om dessa fonder för sistförflutna tvänne år, som af den berättelse, hvilken
särskilda, af Kongl. Majit i nåder tillförordnade, Revisorer i underdånighet afgifvit
rörande manufaktur- och ull-diskont-fondernas förvaltning och räkenskaper
för år 1851; varande en dylik berättelse för 1S52 icke till Revisorerne aflemnad.
Hvad först angår Manufaktur-diskont-fonden, så utvisa de deröfver upprättade,
härjemte bilagda, kapitalslut, att fondens inkomster genom influtna räntor å utlånta
kapital, utgjort:
år 1851
Rdr 99,590: 9. 6.
och år 1852
„ 94,811: 31. —
hvartill komma hyresmedel för en lägenhet uti fondens egendom,
å 133 lidr 16 sk. för året, -  „ 266: 32. —
Summa Rdr 194,668: 24. 6.
Deremot hafva utgifterna under revisionsåren uppgått till följande
belopp, nemligen:
Ränta till Rikets Ständers Bank för de å krediti
vet
begagnade medel
99,135: 39. 10.
Förvaltningskostnader och pensioner
33,9S4: 16. 3.
Diverse omkostnader för fondens fasta egendom 1,335: 46. 8.
Transport: 134,458: 6. 9.
— 2 —
Transport: 134,456: 6. 9.
Inbetalningar till Rikets Ständers Riksgälds-kontor
i ersättning för de å Riksstaten öfverflyttade,
tillförene af Manufaktur-diskontens vinstmedel
omedelbarligen bestridda, årliga anslag
till Teknologiska institutet
28,000: — —
hvartill komma verkställda afskrifningar
14,824: 23. 7.
Summa Rdr 177,280: 30. 4.
Manufaktur-diskonten liar alltså under åren 1851 och 1852
vunnit en tillväxt af
17,387: 42. 2.
hvarigenom fondens behållning, hvilken vid 1850 års utgång
utgjorde
1,038,381: 13. 4.
vid 1852 års slut ökats till
—
Rdr 1,055,769: 7. 6.
deruti inbegripas likväl osäkra fordringar af tillsammans
-
-  Rdr 194,656: 4. 4.
eller  - 29,870: 22. 10.
mera än det belopp, hvartill nämnde slags fordringar finnas upptagna i 1S51 års
ingående balans; börande härvid likväl erinras, att under de 2:ne nästföregående
aren afskrifning af betydligare fordringsposter ägt rum.
Då, vid början af år 1851, den i 8 § af reglementet för Manufaktur-diskonten
föreskrifna årliga repartition af fondens tillgångar uppgjordes, beräknades dess
säkra fordringar, tillika med den kontanta behållningen i Rikets Ständers Bank och
inflytande räntemedel under året, till ett sammanlagdt belopp af 2,727,580 Rdr 40
sk. 10 rst. Efter afdrag af räntan å kreditivet på Banken, förvaltningskostnader,
ersättning till Riksgälds-kontoret för Teknologiska Institutets årsanslag samt summan
af de lån, med hvilkas inbetalning särskildt anstånd blifvit i nåder beviljadt,
äfvensom af det till förlagslån anvisade årliga anslag, stort 500,000 Rdr, ansågs
den återstående tillgången för alla till lån i vanlig diskontväg berättigade idkare
kunna uppskattas till 2,058,253 Rdr 44 sk. 4 rst., eller, sedan härifrån ytterligare
afgått 200,009 Rdr 17 sk. 10 rst., utgörande beloppet af den manufakturister i Eskilstuna
fristad och deras förläggare tillkommande särskilda lånerätt, till 1,85S,244 Rdr
26 sk. 6 rst. Vid sistnämnde summas fördelning enligt stadgade grunder, bestämdes
låneprocenten för fabriksidkare i första klassen till 14^ procent, för andra klassen
till löf och för tredje klassen till 7(V procent af 1850 års tillverkningsvärde,
eller för första klassen f, för andra klassen J-, för tredje klassen ^ procent mindre
än lånerätt en nästföregående året utgjorde. Beloppet af lånerätten uppgick, i öfverensstämmelse
härmed, år 1851, för första klassens samtliga idkare till 1,437,310
Rdr, för andra klassens till 150,154 Rdr och för tredje klassens till 268,129 Rdr.
Vid den i början af år 1852 verkställda enahanda repartition, ansågos tillgängarne
för lån i vanlig diskontväg utgöra 2,053,644 Rdr 31 sk. 11 rst. Häraf afsattes för
Eskilstuna manufakturisters och deras förläggares särskilda lånerätt en summa af
202,498 Rdr 45 sk. 1 rst., hvarefter af återstoden, utgörande 1,851,145 Rdr 34 sk.
10 rst., fastställdes till fördelning emellan idkare uti första klassen 1,374,508 Rdr,
efter en allmän lånerätt af 15^ procent utaf 1851 års tillverkningsvärde, emellan
fabrikanter af andra klassen 170,483 Rdr, efter 11^ procent och emellan tredje
klassens idkare 308,357 Rdr, efter 7f procent. Låneprocenten ökades följaktligen
i jemförelse med förhållandet nästföregångna år uti första klassen med jj procent,
uti andra med och uti tredje klassen med .jj dels procent.
— 3 -
Beträffande det, jemlikt Kongl, brefven af den 9 December 1818 och den 5 Maj
1841, å manufaktur-diskontfonden anvisade särskilda anslag af 500,900 Rdr till forla;/slån
för anläggning oell drifvande af större fabriksinrättningar, af antingen ny
eller väsendtligen förbättrad beskaffenhet, så voro, vid 1850 års slut, dylika lån
meddelade till ett sammanräknadt belopp af 440,528 Rdr 2 sk. 9 rst.
och förefanns således en obegagnad tillgång af  Rdr 59,471: 45. 3.
Genom förfallna inbetalningar af ifrågavarande lån, hafva under
åren 1851 och 1852 influtit
„ 172,916: 32. —
Tillsammans Rdr 232,388: 29. 3.
Af dessa tillgångar hafva under revisionsåren utbetalts följande, af Kongl. Maj:t
i nåder beviljade, förlagslån, nemligen till
l:o Fabriksbolaget .1. 11. Wallberg & Söner, för deras vid egendomen Slottsmöllan
vid Halmstad inrättade ylleväfnads-fabrik, enligt Kongl, brefvet af den 24
Januari 1851,  Rdr 50,000: — —
2:o Fabriksidkaren J. W. Bergström, för dess här i staden inrättade
mekaniska verkstad, enligt Kongl, brefvet af samma dag, „ 12,000: — —
3:o Fabriksidkaren C. J. Sundborg, för dess i hufvudstaden
anlagde bronzfabrik, enligt Kongl, brefvet af den 5 Oktober 1850, „ 8,000: — —
4:o Fabriksidkarne P. W. & I. T. Berg, för deras mekaniska
bomulls-spinneri vid Nääs i Elfsborgs län, enligt Kongl, brefvet
af den 24 Januari 1851, -  „ 40,000: — —
5:o Fabriksbolaget Lindahl & Runer, för dess i Gefle uppsatta
mekaniska verkstad, enligt Kongl, brefvet af sistnämnde dag, „ 10,000: — —
6:o Fabriksidkaren A. J. Hultman, för dess i Stockholm anlagda
fabrik för tillverkning af knappar och manufaktursmiden, enligt
Kongl, brefvet af samma dag,  - -  „ 16,666: 32. —
7:o Intressenterna i det vid Korndal, inom Askims härad af
Götheborgs och Bohus län, anlagda pappersbruk, enligt Kongl.
brefvet af den 24 Januari 1851,
,r
„ 40,000: — —
8:o Ägarne af Nyqvarns pappersbruk, beläget i Oknebo härad
af Stockholms län, enligt Kongl, brefvet af sistberörde dag, B 30,000: — —
9:o Fabriksidkaren G. Blomberg, för en i Norrköping uppförd
byggnad till torkning af kläden och ull, enligt Kongl, brefvet
af samma dag,
» 12,000: — —
Summa Rdr 218,666: 32. —
Vid 1852 års slut, voro af förlags-lånefonden lån meddelade till ett sammanräknadt
belopp af 486,278 Rdr 2 sk. 9 rst.; i följd hvaraf en odisponerad behållning
befanns af 13,721 Rdr 45 sk. 3. rst.
Beträffande (jamia Ull-diskont-fonden, så upplyses af de deröfver upprättade
och denna berättelse bifogade kapitalslut, att nämnde fond under år 1851 haft följande
inkomster, nemligen:
— 4 —
Ullsorterings-, värderings- och magasinerings-afgifter
3,005: 1. 3.
Hyresmedel
* 447: 20. —
Bidrag af manufaktur-medlen
1,200: — —
Ersättning från tull- oell beslags-medlen, enligt Kongl, brefvet den
22 Juli 1851,
353: 27. 8,
äfvensom att fonden under samma år vidkänts följande utgifter:
Aflöning till Ullkontorets tjenstemän och betjente
samt Direktören L. Hofman Bang
4,116: 32. —
Rese- och traktaments-penningar till bemälde Direktör
803: 4. 6.
Reparationer å ullmagasinshuset i Norrköping
136: 10. 4.
Extra utgifter
183: 31. 2.
Ränta till manufaktur-diskont-fonden för lemnadt förskott
366: 37. 10. 5;6()6. I9 I0
Utgifterna för året hafva alltså öfverstjutit inkomsterna med 600 Rdr 18 sk.
11 rst.; och då de till förevarande fond år 1852 influtna inkomster utgjorde 4,785
Rdr 42 sk., men utgifterna för året belöpte till 5,307 Rdr 9 sk. 11 rst., uppstod för
sistnämnde år en brist af 521 Rdr 15 sk. 11 rst.
Fondens behållning, vid slutet af 1850 beräknad till 30,821 Rdr 13 sk. 5 rst.,
utgjorde vid 1852 års utgång 24,700 Rdr 9 sk. 6 rst.; uti hvilka tillgångar likväl
innefattas osäkra fordringar tili ett belopp af 3,640 Rdr 1 sk. 2 rst.
Sedan, till följd af Rikets Ständers år 1849 församlade Revisorers framställning
om angelägenheten af särskilda medels anvisande till bestridande af den del utaf
gamla Ull-diskontens utgifter, hvilken af dess inkomster icke motsvarades, Kongl.
Maj:t, genom nådigt bref af den 13 November 1850, förordna!, att Kommerse-kollegium
för framtiden och tills vidare ägde att årligen hos Kongl. Majit. anmäla om
och till hvad belopp fondens utgifter under föregående året öfverskjuta årsinkomsterna,
på det i hvarje fall mätte kunna pröfvas huru och i hvad man ersättning
måtte varda anvisad ; så och efter det Kongl. Majit, jemlikt hvad här ofvan af redogörelsen
för fondens inkomster 1851 sig visar, förordnat om godtgörelse af de under
Kollegium ställda andelar af tull- och beslags-medlen för det belopp af 353 Rdr
27 sk. 8 rst., hvarmed gamla ull-diskont-fondens inkomster 1850 understigit de af
fonden under året bestridda utgifter, hade 1851 års Revisorer, under uttalande af
den åsigt, att nämnde tull- och beslags-medel icke lämpligen borde anlitas till det
för densamma främmande ändamålet af gamla ull-diskont-fondens understödjande,
hemställt, huruvida icke framdeles, då något år sistnämnde fonds inkomster icke
vore tillräckliga för derå anordnade utgifter, ersättning för bristen kunde af sjette
hufvudtitelns anslag till jordbruk, handel och näringar anvisas. I anledning häraf
har Kongl. Majit, efter underdånig anmälan af Kommerse-kollegium rörande de belopp,
hvarmed, enligt hvad förut är angifvet, utgifterna å gamla ull-diskont-fonden,
under de tvänne revisionsåren, öfverskjutit inkomsterna, jemlikt särskilda nådiga
bref, tillåtit, att, till fyllande af bristen för hvartdera äret, deremot svarande summor
finge utanordnas af besparingarne å nyssomförmälda anslag på sjette hufvudtiteln.
Uti gamla ull-diskont-fondens räkenskaper finnes såsom fondens skuld, bland
annat, uppdebiteradt ett förskott af 4,487 Rdr 7 sk. 8 rst. från de under KongL
Kommerse-kollegium ställda tull- och beslagsmedel; i afseende å hvilken post Revisorerne
inhemtat, att Kongl. Majit, med anledning af f. d. Statsrådet och Presidenten
m. m. Poppii, i sammanhang med redogörelsen angående anstalternas till ullkulturens
befrämjande i riket, gjorda framställning om särskilda åtgärder till får
-
skötselns befrämjande på Gottland oell Öland, genom nådigt bref af den 14 April
1837 bifallit, att 100 får af Soufbdowri-race finge för berörde ändamål, på allmän
bekostnad, samina år från England införskaffas och kostnaden dervid, beräknad tilt
omkring 5,000 K dr, förskottsvis utgå af omförmälda tull- och beslagsmedel, för att
sedermera, i den mån tillgångarne medgafve, af ull-diskont-fonden godtgöras; och
bar derefter, till bestridande af ifrågavarande kostnader, sorn uppgått till ofvan angifna
summa af 4,487 Rdr 7 sk. 8 rst., ett deremot svarande belopp, på föreskrifvet sätt,
blifvit förskjutet och sedermera årligen upptaget såväl i gamb» ull-diskont-fondens
räkenskaper bland fondens skulder, som ock i räkenskaperna öfver tull- och beslagsmedlen,
såsom en denna fond tillkommande fordran. Utaf de, genom försäljning
af Kronan tillhöriga får, influtna tillgångar hafva visserligen, lid efter annan,
till Kongl. Kommerse-kollegium inlefvererats mindre summor, så att vid 1852 års
slut dylika medel till ett belopp af 832 Rdr 46 sk. 4 rst. funnos å en af Kongl.
Kollegii räkningar i Rikets Ständers Bank innesfående; men dä Kongl. Majit, genom
nådigt bref af den 19 Mars 1836, tillåtit, att de inkomster, som genom ifrågavarande
försäljningar kunde beredas, framgent hnge af f. d. Statsrådet Poppius disponeras,
vare sig till anskaffande af något utmärkt race-djur vid utomordentligt behof,
eller till bildande småningom af nya scliäferier, hafva dessa medel ansetts icke
kunna anlitas för afbetalning å ofvannämnde från tull- och beslagsmedlen lemnade
förskott; och då hvad för öfrigt angår tillgångarne å gamla ull-diskont-fonden,
dennas inkomster under en längre tids förlopp visat sig hafva understigit de å fonden
anordnade utgifter, så att fondens kapitalbehållningar undergått en väsendtlig
minskning, samt fonden, för fullgörande af densamma åliggande förbindelser, måste
årligen understödjas ej mindre medelst numera af särskilda medel utgående anslag
till betäckande af den under det nästförflutna året genom inkomsterna öfverskjutande
utgifter uppkomna brist, än ock genom räntefritt bidrag af manufakturmedlen,
äfvensom förskott mot ränta af manufaktur-diskont-fonden; vid hvilket förhållande
icke med sannolikhet torde kunna antagas, att gamla ull-diskont-fonden framdeles
må vinna dea förkofran, att af fonden kan godtgöras ifrågavarande, af tull- och
beslagsmedlen räntefritt förskjutna, belopp af 4,487 Rdr 7 sk. 8 rst., anse Revisorerne
sig böra hemställa, att samma förskott må, till undvikande af summans fortsatta
bokförande i tvänne särskilda räkenskaper, derur afskrifvas.
Af Direktören L. Hofman Bångs, i afseende ä hans befattning att med råd och
upplysningar tillhandagå inhemska schäferi-ägare, till Kongl. Kommerse-kollegium
aflemnade reseberättelser hafva Revisorerne inhemtat, att antalet af de utaf honom
1852 besökta scliäferier utgjort 63, belägna i Dalarne, Upland, Westmanland, Nerike,
Södermanland, Östergöthland, Westergöthland, Småland, Blekinge, Skåne samt
på Oland; vid hvilka scliäferier då befunnits tillsammans 19,548 far af åtskilliga
slag.
Efter det Kongl. Majit, med föranledande al Rikets sednast församlade Ständers
underdåniga framställning om meddelandet af närmare föreskrifter, rörande redovisning
lör kronans vid stam-scliäferierna underhållna får och lör de genom försäljning
deraf uppkomna tillgångar, genom nådigt bref af den 8 Juli 1851 förordnat,
att. Landtbruksakademiens Förvaltnings-kommitté för hvartdera af åren 1849, 1859
och 1851, vid sistnämnde års slut, och sedermera för hvarje år, vid detsammas utgång,
skulle till Kommerse-kollegium aflemna ej allenast en inventarie-räkning, upptagande
så väl kronans stamschäferiers tillstånd vid årets början och de förändringar,
hvilka under dess lopp timat, som fårens numerär vid årets slut, utan ock årlig
redovisning för de genom försäljning af arrende-får från dessa scliäferier inflytande
medel; så har, till åtlydnad häraf, Förvaltnings-kommittéen inom föreskrifven
— 6 —
tiri till Kongl. Kollegium aflemnat förenämnde inventarieräkningar och redovisningar
för åren 1849, 1850, 1851 och 1852. Af dessa handlingar visar sig, bland annat,
att antalet af de kronan tillhöriga, vid stamschäferierna befintliga får uppgick
vid 1852 års slut till 1,094, nemligen af South-downs-race 321, Elektoral- 502,
Natzer- 86, Strelitzer-metiser- 53 samt Cheviot 132; och utgjorde kontanta behållningen
af deunder åren 1849, 1850 och 1851 till Kommittéen influtna medel för försålda
arrendedjur fran berörda scliäferier 264 Rdr 11 sk. 10 rst.; hvilket belopp,
äfvensom den under 1852 uppkomna, till 258 Rdr 24 sk. 9 rst. uppgående behållning
af enahanda medel, till Kongl. Kommerse-kollegium inlefvererats.
Enligt hvad Ullkontorets i Norrköping af Revisorerne jemväl genomsedda räkenskaper
för ifrågavarande 2:ne år gifva vid handen, sorterades vid nämnde kontor
år 1851 tillsammans 108,884 skålpund och sistlidet år 88,113 skålpund ull.
För beredande af en öfversigt af nya Ull-diskont-fondens ställning under revisionsåren,
få Revisorerne härjemte bilägga de för samma år öfver nämnde fond upprättade
kapitalslut, enligt hvilka fonden, som vid 1850 års utgång egde en behållen
tillgång af
.  Rdr 2,245: 25. 6.
genom influtna ordinarie och förfallo räntor haft en inkomst:
år 1851 af
Rdr 1,895: 27. 11.
och är 1852 af
„ 1,597: 21. 2.
eller tillsammans 3,493: 1. 1.
Rdr 5,738: 26. 7.
Då deremot utgifterna, hufvudsakligen bestående af ränta
till Rikets Ständers Riksgälds-kontor för de på ull-kreditivet
uttagna medel, uppgått:
år 1851 till  Rdr 1,420: 1. 5.
och år 1852 till
„ 1,412: 45. 11. 2,832: 47. 4.
så utgjorde fondens behållning vid 1852 års slut
Rdr 2,905: 27. 3-
hvaruti likväl några osäkra fordringar ingå till ett belopp af 632 Rdr 44 sk. 8 rst.
Sedan, enligt det vid sednaste riksdag utfärdade reglemente för Riksgälds-kont.
oret, nya ull-diskont-fondens kreditiv derstädes blifvit nedsatt från 300,000 till
150,000 Rdr, har Kongl. Kommerse-kollegium å sistnämnda kreditivsumma afgifvit
sin förbindelse, och densamma, i utbyte mot den å det förut bestämda beloppet utfärdade
förbindelse, till Riksgälds-kontorets Fullmäktige aflemnat.
Genom nådigt bref af den 10 Juli 1851, hade Kongl. Majit, uppå derom gjord
underdånig framställning af dåvarande Landshöfdingen i Östergöthlands län, bemyndigat
Kommerse-kollegium att foga anstalt, det en summa af 50,000 Rdr efter
lyftning deraf å ull-diskont-kreditivet, blefve, tili afhjelpande af de, på grund
af flera särskilda omständigheter befarade svårigheter för ullhandeln å den samma
är förestående ullmarknaden i Norrköping, derstädes tillgänglig, att för belåning af
den ull, som då kunde komma i fråga att på ullmagasinet uppläggas, varda använd
pä det sätt och under de kontroller, Kollegium ägde för tillfället, till förekommande
af förluster, bestämma, under iakttagande i öfrigt af hvad reglementet
